ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Leif Carlsson

Sidor: [1]
1
By / SV: Karin Andersdotter´s anor
« skrivet: 2021-10-28, 13:48 »
Hej Roger!

Jag har googlat på Karin Eriksdotter Brask. Fick då nedanstående träff:

https://www.geni.com/people/Anders-Olofsson-Brask/6000000121961615853

Enligt denna text skriven av Rolf Johan Thorsell, så är hon mor till Anders Olofsson (Olsson) Brask.

Anders Olofsson (Olsson) Brask var gift med Malin Göransdotter och hade enligt denna träff barnen Karin Andersdotter (som du frågar om) och Göran Andersson Horn.

Göran Andersson Horn är en ana till mig på min farmors sida, men det här är en gren som jag ännu inte har undersökt något närmare. Därför kan jag inte verifiera Thorsells uppgifter.

På smedskivan står Anders Jakobsson både som hammarsmed och bergsman, så man kunde tydligen vara både smed och bergsman.

Det är aldrig fel att googla, men som alltid när man hittar uppgifter som andra tagit fram så får man göra en egen ordentlig undersökning av dessa uppgifter!

Med vänliga hälsningar
Leif Carlsson

2
By / SV: Karin Andersdotter´s anor
« skrivet: 2021-10-27, 14:12 »
Hej!

Enligt By (W) AI:5 (1740-1747) Bild 34 / sid 59 (AID: v129675.b34.s59, NAD: SE/ULA/10148) så var Anders Jakobsson mästersmed.

Jag hittar Karin Andersdotter och Anders Jakobsson på Smedskivan nr 10.

Karin Andersdotters föräldrar var enligt smedskivan Anders Brask f. 1658 och Malin f. 1658.

Anders Brask och Malin finns med i husförhörslängderna enligt nedan:

By (W) AI:2 (1696-1706) Bild 23 / sid 32 (AID: v129672a.b23.s32, NAD: SE/ULA/10148)
By (W) AI:1 (1673-1696) Bild 139 / sid 132 (AID: v129671.b139.s132, NAD: SE/ULA/10148)
By (W) AI:1 (1673-1696) Bild 132 / sid 125 (AID: v129671.b132.s125, NAD: SE/ULA/10148)
By (W) AI:1 (1673-1696) Bild 98 / sid 91 (AID: v129671.b98.s91, NAD: SE/ULA/10148)

I husförhörslängderna har Anders Brask även efternamnet Olsson.

Anders Olsson Brask uppges vara född 1662 och Malin 1658.

Platsen har två namn i husförslängderna: Thomsbo och Thomasboo.

På smedskivan finns namnen Tomasbo och Tommesbo.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

3
Hej!

Eftersom det står noctis, så tolkar jag klockslaget som 24.


Per Jönssons barn Hans föds 11/11 1700 enligt Födelse- och dopboken.

Sonen Hans finns med i "Husförhörslängden Västanfors (U) AI:4 (1727-1741) Bild 62 / sid 57", där han står som bortgift.

Jag har sedan hittat en Hans Persson i "Husförhörslängden Söderbärke (W) AI:4 (1730-1752) Bild 172 / sid 164", där han är make till Kerstin Halvardsdotter.

Se "Lysnings- och vigselboken Söderbärke (W) C:5 (1730-1760) Bild 7 / sid 3": "26 sept 1736, Hans Persson i Hedkiärra Kerstin Halfvarsdotter i Mårsbo".

Denne Hans Persson är enligt kyrkoböckerna född 1703.

Enligt "Död- och begravningsboken Död- och begravningsbok Söderbärke (W) F:2 (1761-1784) Bild 630" ska Hans Persson ha fötts i Hedkärra, Västanfors socken, år 1703. Fader ska ha varit Pehr Hansson. Moderns namn var okänt för prästen.

Är tveksam till att fadern heter Per Hansson. Har inte funnit någon Per Hansson i Husförhörslängder eller Födelse- och dopböcker som är från Hedkärra.

Har inte funnit någon Hans Persson som föds 1703. Däremot föds det alltså en Hans 11/11 1700 med fader Per Jönsson i Hedkärra.

Någon Per Hansson från Hedkärra som får barn under åren 1694–1710 har jag inte funnit.

Prästen vet inte namnet på Hans Perssons mor, vilket också tyder på att han inte hade full kontroll på på föräldrarna till Hans Persson.

Efter att ha gjort ovanstående efterforskningar så har jag dragit slutsatsen att Hans Persson född 1700 är samme Hans Persson som är född 1703.

Har jag dragit felaktiga slutsatser?

Hälsningar
Leif C

4
Husby / SV: Födelse- och dopbok Husby (W) C:10 (1811-1824)
« skrivet: 2021-09-11, 17:32 »
Hej!

Naturligtvis är det lasarettsmedel!

Betalade i skillingar och ibland även rundstycken.

Tack för hjälpen.

Vänligen
Leif Carlsson

5
Husby / Födelse- och dopbok Husby (W) C:9 (1829-1849) Bild 10
« skrivet: 2021-09-09, 17:51 »
Hej!

I denna födelse- och dopbok finns det en notering av prästen som jag har svårt att tolka:

"Björnung. Per Andersson hü Anna Ersdotter i Stenshyttan.   Bm 5ß 4s."

Hur ska "Bm 5ß 4s." uttolkas? Bokstaven m är upphöjd och understruken med två streck.

Eventuellt kan det stå 4f. och inte 4s.

För andra barn finns texten "Bs" och tror jag "Bu". Bokstäverna s och u (om det nu är bokstaven u) är upphöjda och understrukna med två streck

Handlar det om någon typ av avgift?

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

6
Hej!

Har lite problem att tolka och förstå texten i denna Lysnings- och vigselbok.

Contrahenternas Namn och Hemvist.
-----------------------------------------
Drängen Pehr Andersson från Sörberke i Stenshytta och Pig: Anna Ersdotter i Stenshytta  Brudg: No 15,5

Hur ska man tolka texten "Brudg: No 15,5"?

"Charta. 18s." tolkar jag som Charta sigillata 18 shilling.

Är denna tolkning korrekt?

Enligt vad jag läst mig till på webben så utgick det för åren 1733-1748 en särskild skatt på lysningar till bröllop.
I samband med att man tog ut lysningen hos prästen fick man erlägga en charta sigillata-avgift (stämpelpappersavgift).

Tog man ut sådana här avgifter även efter perioden 1733-1748?

Om så var fallet, vad var det för sorts avgifter?

En tilläggsfråga: Finns det på webben någon eller några sidor som beskriver de olika typer av avgifter som togs ut
i samband med födslar, vigslar och begravningar?


Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

7
Husby / Födelse- och dopbok Husby (W) C:10 (1811-1824)
« skrivet: 2021-09-09, 16:06 »
Hej!

I denna dopkladd från Husby finns det noteringar av prästen som jag tolkar som någon sorts avgift.

Det gäller barnen Per Eric, Anders och Annan Greta, som alla är barn till mina anor Per Andersson och Anna Ersdotter i Stenshyttan, Husby socken och som föds åren 1818, 1822 och 1824.

T.ex. står det på bild 39 avseende sonen Anders texten "L.1.ß.4".

Hur ska man uttolka detta?

(Motsvarande text finns även för tre andra barn i boken C:11.)

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

8
Hej!

Du har nog helt rätt.

1757 inföll Kyndelsmässodagen 2 februari.

Tack så mycket för hjälpen.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

9
Hej!

Jag tror du gissar helt rätt!

Tack för hjälpen.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

10
Söderbärke / Mantalslängd Kopparbergs län 1735 Söderbärke
« skrivet: 2021-07-13, 15:01 »
Hej!

Min fråga gäller en mantalslängd enligt nedan. Läst via Arkiv Digital.

Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 88 (1735) Bild 3030 / sid 585 (AID: v895716.b3030.s585, NAD: SE/RA/5520323).

Kan ej tyda vad som står i marginalen för Halfvard Andersson Måsbo. (I Husförhörslängderna benämns platsen Mårtsbo.)

Texten börjar med m. som väl bör stå för "mannen".

Han har inte markerats med siffran 1 utan med ett streck.

Halfvard Andersson finns med i Husförhörslängd Söderbärke (W) AI:4 (1730-1752) Bild 172 / sid 164 (AID: v132225.b172.s164, NAD: SE/ULA/11521).

Har inte hittat honom i någon senare Husförhörslängd.

Letat i Död- och begravningsböcker 1735-1742, men inte hittat honom.

Har han helt enkelt avvikit?

Halvard Andersson Mårtsbo var född 1691 och benämns i Husförhörslängderna som unge Halvard Andersson, för att skilja honom från Halfvard Andersson Mårtsbo som var född 1672 och som var både nämndeman och kyrkvärd.

Halvard Anderssons dotter Kerstin Halvardsdotter vigs med Hans Persson 1736 och i Mantalslängden för 1739 finns nu Hans Persson med hustru med.

Åren 1736, 1737 och 1738 finns vare sig Halfvard Andersson eller Hans Persson med i mantalslängderna.

Med vänlig hälsningar
Leif Carlsson

11
Tack för svaret!

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

12
Söderbärke / Mantalslängd Kopparbergs län 1764 Söderbärke
« skrivet: 2021-07-08, 08:43 »
Hej!

Min fråga gäller en mantalslängd enligt nedan. Läst via Arkiv Digital.

Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 115 (1764) Bild 1190 / sid 225 (AID: v895743.b1190.s225, NAD: SE/RA/5520323)

Kan ej tyda vad som står i marginalen för Hans Persson Måsbo. (I Husförhörslängderna benämns platsen Mårtsbo.)

Det står Hans Perssons och han har inte markerats med siffran 1 utan med ett streck. Detsamma gäller Olof Hindersson på raden under som har dito i marginalen.

Kan det stå "m bräcklig"?

Hans Persson dör 1768.

Med vänlig hälsningar
Leif Carlsson

13
Västanfors / Västanfors (U) C:1 (1694-1738) Bild: 18 Sida: 25
« skrivet: 2021-06-14, 17:32 »
Hej!

Min tolkning av denna födelse nr 42 är enligt följande:

Per Jöns Barn i Hedtierna , Nom: Hans, Natüs d 11 Nov: h. 12: noctis Baptis: d 16 Nov: Testes. Anders Olsson och hüstrün. Hans Holstensson och hüstrün, alla från Hedtierbÿn.

Barnet Hans föddes alltså 11/11 1700 och döptes 16/11 1700.

Min tolkning av texten leder till några funderingar:

1. Per Jöns står för Per Jönsson. En Per Jönsson finns i Hedtierna (Västanfors (U) AI:3 (1709-1726) Bild: 35 Sida: 28).

2. Jag antar att Hedtierna är det samma som nuvarande Hedkärra.

3. Jag antar att Hedtierbÿn också är det samma som nuvarande Hedkärra.

4. Hedkärra tycks ha i kyrkoböckerna från 1700-talet bl.a. ha benämts Hedkiera, Hedkierra, Heedkiera och Hedtierna.

5. h. 12: noctis står för klockan 12 på natten då barnet föddes.

Tacksam för synpunkter på mina funderingar!

Hälsningar
Leif Carlsson

14
Så är det, men jag tycker det finns ett värde i sig att ha den fullständiga texten!

15
Hej!

Behöver hjälp att läsa post nr 33 i denna Död- och begravningsbok.

Handlar om min farmors farfars farmors far Hans Perssons son Nils som dog 19 april 1757.

Min tolkning, med flera luckor som är markerade med streck, är enligt nedan:

Hans Perssons och hustru Kerstin Halfwarsdotters lilla son Nils ifr. Mårsbo, född 1756 d. 25 april, ündfått den h. döpelsen. Sjük üti bröstsiükan --- --- --- ---, hwartil på slutet kom håll och stygn, --- han saligen dog d . 19 April kl. 4 om morgonen, då han lefwat 1 år på 6 dagar när, begrofs d. 24 apr.

Hans Persson och Kerstin Halvardsdotter fick sammanlagt tolv barn (varav tre har dött), vilket noggrant är noterat i Död- och begravningsböckerna för Hans Persson och Kerstin Halvardsdotter.

Men bara elva barn finns med i Husförhörslängder och Födelse- och dopböcker.

En märklig sak är att sonen Nils inte finns inskriven vare sig i Husförhörslängderna eller Födelse- och dopböckerna!

Prästen tycks ändå ha koll på när sonen Nils föddes.


Tacksam för hjälp!

Hälsningar
Leif Carlsson

16
Hej!

Tack för snabbt svar!

När jag läser vad Markus har skrivit, så ser jag ju att det står "bägge sätten" och "allenast et dygn".

Tror den förklaring Markus har om innehållet är riktig.

Att läsa texten i den här Död- och begravningsboken är inte helt enkelt. Prästens handstil är ganska svårläst, men om man lyckas tolka texten så ger det mycket information. Det var verkligen inte alla präster som skrev så omfångsrikt.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson

17
Hej!

Behöver hjälp med tolkning rörande nr 42 Bergsman Hans Persson i Mårtsbo. (Min farmors farfars farmors far.)

Jag tycker att den mittersta raden i bilden har nedanstående lydelse:

"i 4 åhrs tid, men til slüt hade stämma(?) på bägge fötter, alla(?) minst(?) et dygn, hvar af"

Ordet stämma, kan det handla om att stämma blod och varför är ordet understruket?

Och efter fötter, står det verkligen alla minst?


Tacksam för hjälp!

Hälsningar
Leif Carlsson

18
By / SV: Anders Zachrisson Elfström, död 1785 i Watbo, By (W)
« skrivet: 2020-09-25, 14:40 »
Hej!

Jag har gjort följande tolkning:

"ehuru sjuklig reste dock till Sala marknad kom därifrån till Bennbeck och då han i då warande swåra urwäder skulle gå derifrån till Leknäs wart han ihjelfrusen och uppstog död d. 6 sistl. Marti han lefvat".

Det sista avsnittet efter "ihjelfrusen och" tycker jag dock inte låter så bra språkligt. Ska kanske tolkas på ett annat sätt.

Anders Zachrisson Elfström var min farmors mormors farfars far.

Anders Zachrisson Elfströms farfar var Anders Zachrisson Goliath, soldat i Karl XII:s armé.

Soldaten Goliath deltog i slaget vid Poltava 1709 och blev krigsfånge i Moskva.

I Moskva bildade han familj och fick flera barn. Kom åter till By socken 1722 efter att det blivit fred 1721.

Anders Zachrisson Elfströms far var Zackarias Andersson Resare, född 1718 i Moskva (enligt dödboken). Han var också soldat.

Anders Zachrisson Elfström var som du säkert har koll på smed.

Hälsning
Leif Carlsson
Örebro

19
Kungliga biblioteket i Stockholm har skannat och skannar in svenska dagstidningar.

Se länkarna nedan:

https://tidningar.kb.se/

https://feedback.blogg.kb.se/forums/topic/digitalisering-och-tillgangliggorande-av-svenska-dagstidningar-1734-1906/

P.g.a. upphovsrätten så kan man bara läsa tidningar t.o.m. 1902 på nätet.

För att läsa material utgivet från och med 1903 och framåt måste man besöka Kungliga Bibliotekets mikrofilmsläsesal i Humlegården i Stockholm eller något bibliotek hos universitet och högskolor.

20
Av Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning och Göteborgsposten för perioden oktober 1882-maj 1883 framgår av ett flertal annonser att Carl Olson/Karl Olson (från Karlstad) bedrivit Urmakeri- och Optisk Affär med adressen Kungsgatan 48.

I månadsskiftet april/maj finns flera annonser där Karl Olson överlåter "sin härvarande Urmakeri och Urhandelsaffär (Kungsgatan 48)" till "Urfabrikören Herr Henning Håkansson".

Det var inte särskild lång tid Olson bedrev sin verksamhet i Göteborg. Därtill inga spår av Anderberg i dessa annonser.

I annonserna står det att Olson är från Karlstad! Där han alltså var mantalsskriven.

Familjen Anderberg bodde i Västra Vram december 1877-juni 1882 innan de kom till Göteborg.

Får undersöka om jag kan få fram mantalsuppgifter från Västra Vram.

21
Anderberg hade inga bröder i livet. (Hade fyra bröder som alla dog i späd ålder 1842-1850.)

I vilken husförhörslängd finns Kungsgatan 48?

22
Tack för all hjälp jag får!

Har nu hittat ännu en ledtråd.

Det är kungörelser från Magistraten i Göteborg som publicerats 1/11 1882 i Göteborgsposten och Göteborgs handels- och sjöfartstidning. Se bifogade bild-filer.

Ett nytt namn och verksamhet dyker upp i kungörelsen: Carl Olsson och optisk affär.

Har vänt mig till Regionarkivet för Västra Götalandsregionens och Göteborgs Stad för att om möjligt få fram dokument om detta.

Får avvakta och se vad detta leder till.

23
Jag har hittat Johannes Anderberg i Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning lördag 7 oktober 1882. (Familjen Anderberg/Olsson flyttade in i Göteborg 4/7 1882.)

Två stycken annonser bifogas.

I annonserna finns adressen Majornas 5:te rote, Andra Långgatan Nr 37.

Knepigt att hitta i mantalslängderna när man inte har koll på hur man ska överföra gatuadressen Andra Långgatan Nr 37 till det tomtnummer som används i mantalslängderna.

Finns det några förteckningar som visar hur tomtnumren förhåller sig till gatuadresserna?

24
Enligt Utflyttningslängden Göteborgs domkyrkoförsamling B:8 (1872-1894), Bild 22 / sid 37 (AID: v50451.b22.s37) flyttar Johannes Anderberg med familj (2 män, 1 kvinna) till Trollhättan. Datum är 1883-09-26. Varifrån i Göteborg utflyttningen sker, framgår inte.

Enligt In- och utflyttningslängden Trollhättan BI:1 (1860-1887), Bild 152 (AID: a1121) flyttar Johannes Anderberg med familj (2 män, 1 kvinna) in till Trollhättan 1883-10-10. Är inflyttad från Göteborg. Drygt två veckor efter utflyttningen från Göteborg, alltså. Verkar rimligt och normalt.

Johannes Anderberg saknas i Register till mantalslängder Göteborgs mantalskontor (O) FIb:14 (1877-1882) (AID: v842916) och Register till mantalslängder Göteborgs mantalskontor (O) MtlReg:4 (1815-1882) (AID: v789256). Register för 1883 saknas.

Jag har en hypotes till att Johannes Anderberg saknas:

Kan det vara så att Anderberg INTE anmälde när han och familjen kom inflyttandes till Göteborg 1882-07-04 från Västra Vram i Skåne?

Han kanske inte visste att man skulle gå till ett mantalskontor förutom prästen?

Synpunkter på hypotesen?

Vad fanns det för regelverk kring mantalsskrivning vid denna tid?

25
Tack Marianne för kartan och ritningen!

Nu kan vi konstatera att bilden som jag hittade i bilddatabasen Carlotta är det hus som finns på ritningen från 1864.

Fråga: Var har du hämtat kartan och ritningen? Finns dom att hitta på webben?

Nu återstår enbart frågan om varför makarna Anderberg inte finns med i mantalslängderna för Göteborg. Vare sig för 1882 eller 1883. Paret Anderberg bodde i Göteborg 4/7 1882-26/9 1883.

När de kom till Göteborg så gick de till Göteborgs Domkyrkoförsamling och anmälde att de var nya i staden. I kyrkoarkivet har jag hittat en Inflyttningsattest som bekräftar detta.

Paret Anderberg hade innan de flyttade till Göteborg bara bott i mindre församlingar i Skåne och visste naturligtvis att man var skyldig att anmäla flytt till prästen.

Men när man vid den här tiden (1880-talet) kom inflyttande till Göteborg, var man då inte skyldig att anmäla sig som nyinflyttad anmäla sig på ett mantalskontor?

Paret Anderberg kanske inte kände till att man skulle gå till ett mantalskontor?

Det kanske var så att det vid den här tiden bodde många personer i Göteborg som inte var kända av mantalskontoret!

Någon som har någon eller några teorier om varför inte paret Anderberg inte finns i mantalslängderna?

26
Tack så jättemycket för alla intressanta länkar!

I bilddatabasen Carlotta (Göteborgs stadsmuseum) har jag hittat en bild som föreställer Haga Nygatan mot väster. Är ett hörnhus där det andra hörnet (mot norr) måste vara Mellangatan 5.

Enligt bildinformationen är bilden tagen tidigt 1970-tal. Bifogar denna bild.

Tror inte denna fastighet är från 1800-talet. Troligen från början av 1900-talet, eller vad tror du?

Enligt Hitta.se är dagens fastighet på Mellangatan 5 byggd 1992.

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

27
Tack för länktipsen!

Jag har adressen Mellangatan 5 i Haga och det räcker bra för mig.

Familjen bodde ju bara drygt ett år i Göteborg, så det kanske var på denna adress de bodde detta hela sin tid i Göteborg.

En annan fråga: Finns det något sökbart bildarkiv på webben med gamla fotografier från Göteborg? Som t.ex. visar hus och byggnader.

Här i Örebro har vårt Stadsarkiv ett sökbart bildarkiv på på webben med över 50 000 fotografier. Bilderna omfattar ca 140 år i Örebros historia – 1860-tal till och med 2000-tal. Innehåller bl.a. stadsmiljöer.

Med vänlig hälsningar
Leif Carlsson
Örebro

28
Hej Margaret!

Tack för ditt svar. Välskrivet och informativt!

Några frågor till:

1. Var man tvungen att mantalsskriva sig?

2. Visste alla vid den här tiden att man skulle mantalsskriva sig?

3. Fanns det fler mantalskontor?

Att veta att familjen bodde på Mellangatan 5 i Haga, är mycket värt för mig!

Med vänlig hälsning
Leif Carlsson
Örebro

29
Du kan avvakta med att skicka adresskalendern. Jag tror jag kan få fram den via Göteborgs stads webb. Sedan har jag på Göteborgs stads webb hittat kartor från åren 1869 och 1872. Av dem framgår att Mellangatan 5 är kvarteret 85 D3.

Johannes Anderberg, Thilda Olsson och de två sönerna Axel Georg och Johan Emil kom från Västra Vram i Skåne till Göteborg den 4/7 1882. Det framgår av kyrkobokföringen. Man har lämnat in ett Flyttningsbevis hos Göteborgs Domkyrkoförsamling, som är utfärdat 13/6 1882 av A. W. Björk, präst i Västra Vram.

Om jag förstått det rätt fanns det vid den här tiden något som hette mantalskontor i Göteborg. Så förutom att gå till prästen, så borde personer som flyttade in i Göteborg också ha gått till ett mantalskontor när man kom inflyttande till Göteborg.

Jag har tittat i dessa volymer tillhörande Göteborgs mantalskontor.

1. Register till mantalslängder MtlReg:4 (1815-1882).

2. Register till mantalslängder FIb:14 (1877-1882).

I dess två volymer finns inte familjen Anderberg/Olsson med.

Sedan har jag också tittat i de volymer du nämner, FIaa:90 och FIaa:94, och som du skriver, där finns de inte heller med.

Var man vid den här tiden tvungen att som nyinflyttad gå till mantalskontoret (det kanske fanns flera kontor?) och anmäla att man var ny i staden?

Och på samma sätt, anmäla när man flyttade ut?

Enligt kyrkobokföringen flyttar de från Göteborg 26/9 1883. De flyttar då till Trollhättan där de blir inskrivna 10/10 1883.

Familjen Anderberg/Olsson bodde alltså bara drygt ett år i Göteborg (1 år och 3 månader).

Jag tror att man undvek mantalsskrivningen. Eller så visste man inte att man skulle gå till ett mantalskontor.

30
Tack så väldigt mycket för svaren!

Nu har jag ju faktiskt en adress: Mellangatan 5. I stadsdelen Haga, om jag tolkar kartan rätt.

När det gäller DB Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) F:7 (1879-1890) Bild 127 (AID: v34011.b127, NAD: SE/GLA/13180), så finns det tre kolumner med info som jag inte förstår.

I kolumnerna 4-5 finns följande text:

___50

1 30/8

69

Någon som vet vad detta betyder?

Sedan undrar jag om det finns några förteckningar med tabeller som innehåller "översättningar" mellan gatuadresser och kvartersnamn.

(Enligt Göteborgs stads hemsida om släktforskning, ska det på deras webb finnas adress- och industrikalendrar 1850-1899 för Göteborg. Men denna länk funkar inte! Har felanmält, men har ännu inte fått något svar på denna felanmälan.)

Någon som har några bra tips på läsvärda texter om hur man släktforskar i Göteborg när det gäller andra halvan av 1800-talet?

31
Hej!

Urmakare Johannes Anderberg (född 16/11 1849 i Höör) med hustru Thilda Olsson (född 30/4 1853 i Häglinge), samt barnen Axel Georg (född 23/4 1875 i Höör) och Johan Emil (född 16/11 1879 i Västra Vram) flyttar till Göteborgs domkyrkoförsamling den 4/7 1882. Se  Inflyttningsattester Göteborgs Domyrkoförsamling HIIa:157 (1882-1882), Bild 150 (Arkiv Digital).

Jag hittar sedan familjen i Husförhörslängdsregister HFReg:1, 1818–1883, Göteborgs domkyrkoförsamling, sidan 45 (Arkiv Digital).

Denna information leder vidare till: Personalförteckning AIa:15, 1878–1883, Göteborgs domkyrkoförsamling, sida 126 (Arkiv Digital).

Familjen flyttar 26/9 1883 till Trollhättan: In- och utflyttningslängd B:8, 1872–1894, Göteborgs domkyrkoförsamling, sidan 37 (Arkiv Digital).

Har förstått att det är en aning knepigt att släktforska i Göteborg. Så jag behöver nog lite vägledning för att komma vidare!

Nu till min fråga: Hur kan jag få fram var någonstans i Göteborg familjen Anderberg bodde under perioden 4/7 1882-26/9 1883?

Stadsdel? Gatuadress?

I vilka register letar man?

(Makarna Anderberg flyttar efter giftermålet 1874 i Höör sju gånger innan de slutligen 1891 hamnar i Örebro 1891. Thilda Anderberg är min farfars mor).

Hälsningar
Leif Carlsson
Örebro

Sidor: [1]