Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Johannes Hansson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2025-12-10, 18:06 »
Är det någon som vet något mer om nämndemannen Jon Geting? Senast 1577 var han bosatt i Grävspånga (numera Strömsbro) i Bankekinds socken i Östergötland. Han var mångårig nämndeman för Bankekinds härad, från 1598 och ända fram till 1629. Det enda jag vet om honom är att han hade en vuxen dotter senast 1624 [1], samt att han på något sätt var besläktad med två döttrar till "Lasse feet (?)", som 1629 var bosatta i Överstad i Askeby socken [2]. I sammanhanget kan nämnas att en Per Olofsson brukade Banka i Bankekinds socken från senast 1641 (då han bör ha varit ganska gammal). Pers son kallade sej Geting och Per själv var troligen bror till mångåriga nämndemannen i Hanekinds härad Olof Geting. Dessa bör ha varit någorlunda jämnåriga med Jon Geting i Bankekind. Om och hur bröderna är besläktade med Jon vet jag inget om, men att både Olof och Jon var nämndemän vid ungefär samma tid och bosatta mindre än två mil från varandra gör frågan berättigad.
[1] Bankekinds häradsrätts arkiv, Domböcker vid ordinarie ting, SE/VALA/01519/A I a/1 (1624-1658), bildid: C0113167_00042
[2] Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:5 (1624-1629) Bild 640 (AID: v210518.b640, NAD: SE/VALA/03825/03)
2
« skrivet: 2025-11-30, 15:13 »
När jag bläddrade i mina register fann jag ett intressant ärende vid Söderköpings rådhusrätt den 17 november 1642 som på nåt sätt kan vara kopplat till ovannämnda tvist vid Hammarkinds häradsrätt. "Hemming Brilzmeier" inlämnade då en besvärsskrift över handelsmannen i Norrköping Johan Velamsson "angående 200 riksdaler som han förmenade sej kunna lagligen vinna hos Johan Velamsson uppå sin saliga hustru Anna Lanzbärgs fäderne" för den gård som hustru Åletta köpt av salige Esbjörn Olsson. Johan försvarade sej med en förlikningsskrift daterad 18 februari 1625 "där hustru Åletha med salige Landzbärgen" gav gården till Johan i ersättning för det arv som han hade att fordra på sin farbroder Bastian Velamsson.
Johan Velamsson nämns flera gånger i Norrköpings historia del II och III av Björn Helmfrid. Han ska ha varit gift med en dotter till borgmästaren i Norrköping Måns Svensson (Bröms). Hans farbroder Bastian Velamsson kan vara identisk med den framstående handelsmannen i Söderköping med samma namn. Vidare verkade i Söderköping vid 1600-talets inledande årtionden handelsmannen Johan Landsberg. Reflexiva pronomen kan användas på ett lurigt sätt i gamla domböcker och man ska inte dra förhastade slutsatser. Möjligen var dock släktrelationerna sådana att Landsberg och Åletta Berntsdotter var gifta och tillsammans hade dottern Anna Landsberg, som i sitt andra gifte hade Hemming Beltzmeyer som make. Jag har inte studerat saken närmare.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:5224 (1608-1650) Bild 5080 (AID: v222174.b5080, NAD: SE/VALA/03825/03)
3
« skrivet: 2025-11-30, 10:37 »
Tillfällighetsfynd (som jag även har publicerat på annat håll i Anbytarforum för något åt sedan): Då Hammarkinds härad höll ting den 6 juli 1644 beklagade sig Åleta Johansdotter via sin fullmäktige över sin styvfader Hemming Pelsmeyer för att han sålt gården Harsby i Skönberga socken utan hennes tillåtelse. Denna gård ska Åletas mormor Åleta Berntsdotter ha donerat till sin dotterdotter. De verkar alltså som att Hemming var gift med Åleta Berntsdotters dotter, som i ett tidigare äktenskap varit gift med en Johan NN.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:15 (1644-1645) Bild 2610 (AID: v217752.b2610, NAD: SE/VALA/03825/03)
4
« skrivet: 2025-11-22, 18:38 »
En kommentar apropå kyrkoherden i Gryt Lars Svenonis dotter Ingel Larsdotter. I det yngre herdaminnet (Westerlund och Setterdahl, del 3, s 584) upptas hon som enda barnet till kyrkoherden. Som nämnts ovan ska hon enligt detta herdaminne ha varit gift tre gånger; 1:o med en man vars namn ej är känt, 2:o med kyrkoherden i Gryt Nicolaus Jonæ Mörck och 3:o med bonden Knut Månsson i Grimsum i grannsocknen Ringarum.
Ett flertal uppgifter i domböcker och mantalslängder pekar dock mot att detta inte är helt korrekt: Vid Hammarkinds ting den 9 november 1637 framkom att Nils Larsson hade fått hustrun till den avlidna Nils i Grimsum till äkta. Det meddelades vidare att man kommit överens om arvet efter Nils. [1] Paret ifråga är enligt mantalslängderna Nils Larsson och Ingel Larsdotter. De ska bruka Grimsum i många år framöver. Den döde Nils patronymikon var troligen Persson, vilket avslöjas av ett domärende den 17 januari 1638. [2] Nils Larsson efterträddes på gården av Måns Knutsson. Han och Ingel Larsdotter vigdes den 2 juli 1671 i Ringarum. Ingel begravdes (det är alltså inte, som anges i inlägget ovan, hennes dödsdatum) den 6 januari 1677 i Ringarum vid en ålder av 62,5 år. I begravningsboksnotisen uppges att hon var Lars Svenonis dotter och att hon varit gift tre gånger varav den siste maken var Måns Knutsson. Några månader därefter, den 8 mars, tvistades det vid tinget om två kor. Måns Knutsson i Grimsum var svarande och hans styvson Hans Nilsson kärande. Hans Nilssons mor ska enligt domprotokollet ha dött vid juletid 1676. [3]
Av ovanstående kan man dra följande slutsatser: Ingel Larsdotter var gift 1:o med Nils (Persson), 2:o omkring 1637 med Nils Larsson och 3:o 1671 med Måns Knutsson, alla bönder på gården Grimsum. Med sin andra make hade hon sonen Hans Nilsson. Kanske hade hon fler barn. Hon kan inte samtidigt ha varit gift med kyrkoherden Nicolaus Mörck, som enligt herdaminnet dog 1656.
Jag har inte studerat Lars Svenonis eller Nicolaus Mörck närmare och resonemanget ovan kan förstås kullkastas om nån av uppgifterna i domböckerna eller kyrkoböckerna är felaktiga, men tills vidare ställer jag mej tvivlande till herdaminnets uppgift om Ingels gifte med Mörck. Det förefaller dessutom orimligt att hon skulle ha blivit änka efter Mörck 1656 och gift om sej först 1671. Kanske har författarna stött på en källa som uppgav att Mörck var gift med Lars Svenonis dotter varpå de har antagit att det var Ingel eftersom hon är det enda kända barnet till Lars Svenonis?
Om Grimsum kan för övrigt nämnas att det var en av de största gårdarna i den vidsträckta socknen Ringarum. Sålunda hade Nils både den största boskapsuppsättningen i hela socknen (mätt i nötkreatursenheter) och störst utsäde åren 1621, 1626 och 1630. (Socknen var skogrik varför boskapsskötsel var en betydande näring för bönderna.)
-------------------------------------------------------------------
[1] Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:11 (1636-1637) Bild 1520 (AID: v217748.b1520, NAD: SE/VALA/0382503)
[2] Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:12 (1638-1639) Bild 50 (AID: v217749.b50, NAD: SE/VALA/03825/03)
[3] Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:45 (1673-1680) Bild 980 / sid 9 (AID: v217782.b980.s9, NAD: SE/VALA/0382503)
5
« skrivet: 2025-11-18, 17:16 »
Matusalem Hansson, en ogift man i Barösund i Gryts socken, Östergötland, tillstod den 13 februari 1661 inför Hammarkinds häradsrätt att han rått ogifta pigan Elin Svensdotter med barn.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:37 (1658-1662) Bild 2900 / sid 41 (AID: v217774.b2900.s41, NAD: SE/VALA/03825/03)
6
« skrivet: 2025-11-14, 12:37 »
I Bresätter i Skönberga socken finns en hustru Stenfrid Ingemundsdotter upptagen i mtl:er åtminstone åren 1657-1662. Det är samma härad (Hammarkind) som i exemplen ovan i inlägget daterat 2003-06-15 (förutom det från Furingstads socken).
Bild: Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 18 (1658) Bild 1180 / sid 527 (AID: v900865.b1180.s527, NAD: SE/RA/55203/55203.04)
7
« skrivet: 2025-10-31, 16:22 »
Vid Selebo härads ting den 24 september 1641 avhandlades ett lägersmål där ena parten var Johan Bonaventurens son, i samma ärende även kallad Johan Bonaventurensson. Han torde vara identisk med jägmästaren Johan Bonvanturesson som nämns i samma härads dombok den 24 januari 1653, och som i domboken den 15 mars 1642 kallas Johan Bonesson och den 10 juni 1653 Johan Bondesson. Ett roligt exempel på hur utländskt klingande namn kunde försvenskas, i stil med Ogilvie -> Uggleby.
I förbigående kan nämnas att Hugo Samzelius i sin bok Jägeristaten från 1915 (s 87) upptar fågelfängaren, senare hejderidaren och skogvaktaren Johannes Bonaventura Albrechtsson. Han ska ha skrivit sej Bonaventura Albrechtsonn eller enbart Bonaventura och levde ännu 1661. Hejderidaren "Bonaventuren" förekommer flitigt i Selebo härads domböcker under många år. Möjligen rör det sej om far och son, och kanske gäller en del av biografin i så fall sonen. En närmare studie av domböcker och andra källor kan säkert ge svar på den frågan, jag vill bara delge den lustiga namnglidningen.
8
« skrivet: 2025-10-28, 20:40 »
@Martin Svensson: Om du söker på Ströberg i Strö socken på Herrgårdsdatabasen på nätet så finner du att innehavaren omkring 1622 var Agneta Stake.
9
« skrivet: 2025-10-21, 17:31 »
Tack för uppgifterna! Rätt spännande, jag har undrat var barnen till Valentin Brilsmeijer (Baltsmeier) tog vägen. Nu vet jag ingenting om den här släkten Valentin/Faltin som nämns ovan, men det verkar ju som att man i alla fall med ganska stor säkerhet kan spåra den här bohusländske sadelmakaren Anders Hemmingsson Valentins (Faltins) ursprung till Söderköping och tidigt 1600-tal.
Vilka Hemming Brilsmeijers föräldrar är vet jag inte, men man kan notera att i en bänklängd till kyrkan i Söderköping daterad 5 april 1620 så är "Fhalentin båskere" överstruken och ersatt med Hemming Brilsmeijers namn. [1] Man ska inte dra några långtgående slutsatser av det, namnet Valentin är som sagt inte ovanligt i Söderköping och bänklängden är lite förvirrande, till exempel förekommer Hemmings namn på flera ställen, men ett uppslag skulle kunna vara att denne Valentin är Hemmings fader. Båskere står måhända för bårdskär. EDIT: Jag kan även nämna att Claes Westling i sin avhandling om Vadstenas och Skänninges befolkning och kontaktnät under mitten av 1600-talet nämner en "H Beltzmeyer". Han ska förekomma i rådsprotokollet 16 mars 1640 och utifrån formuleringarna i protokollet ansåg Westling det troligt att han var bosatt i Lübeck. [2]
-------------------------------------------------------
[1] S:t Laurentii (E) KI:1 (1630-1768) Bild 330 / sid 59 (AID: v309827.b330.s59, NAD: SE/VALA/00322)
[2] Claes Westling, Småstadens dynamik. Skänninges och vadstenas befolkning och kontaktfält 1630-1660, 2003, s 107.
10
« skrivet: 2025-10-20, 18:50 »
Ett intressant gammalt inlägg som jag har missat! Om Naverstads socken i Bohuslän vet jag inget. Däremot har jag en del information vad gäller Söderköpingsborgaren Hemming Brilsmeijer och hans släkt. (Släktnamnets stavning varierar i källorna, som exempel kan nämnas Brilsmeier, Brilsmeyr, Beltzmeyer, Pältsmeijer, och det är inte heller ovanligt att familjemedlemmarna endast omnämns med patronymikon.)
Hemming Brilsmeijer var bosatt i Söderköping senast år 1620 [1] och utsågs där till gästgivare den 29 april 1626 [2]. Av domböckerna framgår även att han var engagerad i handel. Han levde ännu i oktober 1653, men var död i februari 1656. [3]
Hemmings son Valentin Hemmingsson Brilsmeijer föddes omkring 1627 (enligt dödboksnotisen) och dog den 1 februari 1691 i Söderköping. Han var något av en mångsysslare och kan beläggas som vaktmästare 1660, kämnär 1662, strandridare 1667 och båtkrögare 1674. [4] (Att han som Ulf Hansson skriver i inlägget ovan skulle ha varit skomakare är en uppgift som jag i så fall har missat, men som jag misstänker inte är korrekt.) Innan Valentin gifte sej fick han ett barn med soldathustrun Sara Bengtsdotter, vilket framkommer då deras lägersmål behandlades vid rådhusrätten den 4 mars 1656. Valentins första maka Elisabet NN begravdes den 29 augusti 1663 i Söderköping. Valentin gifte om sej den 30 december 1664 i Söderköping med Christina Kockert, som begravdes den 14 september 1691 i Söderköping.
I första giftet döptes sönerna Hemming den 17 mars 1661 och Olof den 17 mars (!) 1663. Olof dog samma år. I andra giftet döptes döttrarna Elisabet den 6 juli 1666, Catharina den 26 augusti 1671 och Maria den 19 februari 1675, samt sonen Johan den 10 februari 1669. Av barnen så vigdes Johan den 14 juni 1692 med Anna Catharina Reuter. Johan blev organist. [5] (Han ska inte förväxlas med organisten i Västervik Hans Valentinsson, vars familjebakgrund i Söderköping utreddes vid dess rådhusrätt i april 1672.) Samtliga dop liksom vigseln ägde rum i Söderköping. Vad som hände med barnen i övrigt vet jag inte, förutom att Catharina möjligen levde ännu den 8 juli 1689, då en jungfru Catharina Valentinsdotter stod vittne vid ett barndop i Söderköping.
Sonen Hemming ovan skulle kunna vara identisk med den östgötske dragon Hemming i Bohuslän som Ulf Hansson nämner i inlägget ovan. Om det stämmer att han år 1683 skulle ha tjänat i åtta år blev han dock värvad redan i fjortonårsåldern. Jag vet inte vad som var brukligt vid denna tid. Vad gäller den Valentin sadelmakare som ska vara nämnd i Söderköping 1619 kan det vara på sin plats att påpeka att namnet inte alls är ovanligt i staden.
@Christer Rosenbahr: Intressant uppgift! Vet du när sadelmakaren Hemming Valentinsson omnämndes som gammal?
-------------------------------------------
[1] Storkyrkoförsamlingen (AB) EIa:3 (1748-1772) Bild 176 / sid 317 (AID: v90711.b176.s317, NAD: SE/SSA/0016), samt bild 360 och 410.
[2] Storkyrkoförsamlingen (AB) EIa:3 (1748-1772) Bild 176 / sid 317 (AID: v90711.b176.s317, NAD: SE/SSA/0016)
[3] Storkyrkoförsamlingen (AB) EIa:3 (1748-1772) Bild 176 / sid 317 (AID: v90711.b176.s317, NAD: SE/SSA/0016); Storkyrkoförsamlingen (AB) EIa:3 (1748-1772) Bild 176 / sid 317 (AID: v90711.b176.s317, NAD: SE/SSA/0016)
[4] Storkyrkoförsamlingen (AB) EIa:3 (1748-1772) Bild 176 / sid 317 (AID: v90711.b176.s317, NAD: SE/SSA/0016); Storkyrkoförsamlingen (AB) EIa:3 (1748-1772) Bild 176 / sid 317 (AID: v90711.b176.s317, NAD: SE/SSA/0016) och bild 4020; Storkyrkoförsamlingen (AB) EIa:3 (1748-1772) Bild 176 / sid 317 (AID: v90711.b176.s317, NAD: SE/SSA/0016); Storkyrkoförsamlingen (AB) EIa:3 (1748-1772) Bild 176 / sid 317 (AID: v90711.b176.s317, NAD: SE/SSA/0016)
[5] Anna Catharina Reuter begravdes 14 mars 1693 i Söderköping och benämns då "Organisten Johan Fallentinssons hustru".
11
« skrivet: 2025-09-16, 18:14 »
P G Vejde skrev 1937 en underhållande artikel i kåserande stil om landskamrern Johan Johansson i Lammhult i Aneboda socken. [1] Han hade en relation med Maria Schultz, gift med generalmajoren Fabian Berendes förvaltare på Brantåsa i Moheda socken Simon Olofsson Örn. Johan vägrade under många år att avsluta relationen med Maria trots hårda påtryckningar från överheten. I artikeln nämns att Johan hade en dotter Magdalena som "sedan 1665" var gift med häradsskrivaren Israel Göransson Swebel. Denna Magdalena skrivs i Smolandi Upsalienses med tillnamnet Hallot medan hon i Örnbergs ättartal kallas Hackt. [2] Nu över till min fråga: Är något känt om Johan Johanssons bakgrund? Den intresserar mej då det i Stockholm under 1600- och 1700-talen fanns en släkt med vinskänkar som kallade sej Hallardt/Hallart, tidigare Hallot.
[1] P G Vejde, ”Landskamrerare Johan Johansson på Lamhult och hustru Maria Schultz : en kulturbild från 1600-talet" i Hyltén-Cavalliusföreningens årsbok 1937, s 113 ff
[2] Gösta Gideon Molin, Smolandi Upsalienses, del IV, s 998; Victor Örnberg, Svenska ättartal, del XII, s 471 ff.
12
« skrivet: 2025-08-22, 18:15 »
Hej! Här kommer lite uppgifter kring Samuel Johan Ekman och hans föräldrar.
Samuel Johan Ekman
Född den 4 september 1782 i Karlekuta i Västerlösa socken. Föräldrarna var ryttaren Hans Åhlfelt och Stina Jönsdotter (se nedan). Samuel var kusk vid Ryd i Sankt Lars socken vid vigseln 1806. Två år senare blev han livgrenadjär. Han dog av ålderdomssvaghet den 12 mars 1874 i Västerlösa socken och var då hela 91 år.
Gift 1:o den 19 augusti 1806 i Sankt Lars socken med Lena Kristina Kristiansdotter. Då deras dotter föddes den 8 augusti 1810 i Vist socken framgår det av födelseboksnotisen att Lena Kristina, som i notisen kallas Torgren, då hade varit amma på Stavsätter i Vists socken. Lena Kristina dog av värk den 11 december 1828 på Egelstads ägor i Västerlösa socken. I hfl (AI:6) uppges hon vara född 1781 i Gränna socken.
Gift 2:o den 27 september 1829 i Västerlösa socken med tjänstepigan i prästgården Maja Andersdotter. I hfl (AI:åtta) uppges hon vara född den 6 februari 1792 i Viby socken.
Hans Åhlfelt
Född den 13 april 1751 i Lilla Metsjö i Vårdsbergs socken. Han var sockenskomakare då han vigdes med Stina Jönsdotter den 30 augusti 1774 i Vårdsbergs socken. Ryttare blev han 1775. [1] Omkring 1791 omnämns han som torpare i Råberga i Sankt Lars socken. Hans dog av lungsot den 17 november 1802 i Råberga. Hans och Stina fick en mängd barn, som du hittar i födelseböckerna för Vårdsberg (1774), Västerlösa (1782), samt Sankt Lars (1778, samt 1786 och framåt). (Paret hade även sonen, skomakaren och senare torparen Anders Petter Åhlfelt Hansson, som enligt faderns bouppteckning samt hfl:er ska ha varit född omkring 1796-1797, men vars födelseboksnotis jag ej har kunnat hitta.)
Hans är spännande då vi får en inblick i hans livsvillkor och känsloliv. 1782 dömdes han nämligen till böter för enskilt hor begånget i Linköping med pigan Maja Andersdotter. Då varken Hans eller Maja förmådde betala sina böter omvandlades straffet till tjugo dagars fängelse på vatten och bröd för Hans del och tolv för Majas del. 1785 skriver Hans till Kungl Maj:t. Han berättar där om sin sorg över att ha levt i ett kärlekslöst äktenskap (som vid det laget var upplöst av Linköpings domkapitel efter båda parternas önskemål), hur han föll för frestelsen med pigan Maria och nu flera år senare ville gifta sej med henne, till vilket han hade sin före detta hustrus bifall. Han skriver bland annat: "Att qwäwa den kärlek jag fattat för denna piga Maija Johansdotter, har mig förgäfwes sökt och arbetat på, och at se henne af mig förnedras utan upprättelse, är mig en dageligen odrägelig börda. Aller Nådigste Konung! Jag bönfaller därföre aller underdånigast om Eders Kongl Maj:ts aller nådigste tillstånd, at med denna piga Maija Johansdotter få träda i äcktenskap. Denna Kongl Nåd är det enda medel hwarigenom hennes heder kan upprättas, dess gamla föräldrars tårar kunna aftorkas och mit oroliga senne stilias, samt samtwete tillfredställas." Kungl Maj:t gav sitt bifall och paret vigdes den 15 april 1785 i Västerlösa socken. [2]
Maja Johansdotter föddes den 20 maj 1762 i Karlekuta i Västerlösa socken och dog den 16 december 1824 i Torvinge i Sankt Lars socken. Efter Hans död gifte hon om sej den 25 oktober 1806 i Sankt Lars socken med Zakarias Zakariasson. (Majas patronymikon blev fel i vigselboksnotisen.)
Stina Jönsdotter
Om henne vet jag inte så mycket. Det framkommer dock i Hans supplik till Kungl Maj:t 1785 att hon inlåtit sej i umgänge med den gifte ryttaren Hans Eklund och 1783 fött deras gemensamma barn, samt att även de två hade suttit fängslade på vatten och bröd.
(1) Generalmönsterrullor - Andra Livgrenadjärregementet (E, H) 298 (1778) Bild 159 / sid 309 (AID: v67622.b159.s309, NAD: SE/KrA/0023)
(2) Protokoll från Linköpings rådhusrätt och Hanekinds häradsrätt omkring dessa år; Nedre Justitierevisionen, koncept i justitieärenden B3B:381; Nedre Justitierevisionen besvärs- och ansökningsdiarier, 1785, s 377; Domkapitlets i Linköping t.o.m. 1989-06-30 arkiv, Protokoll, SE/VALA/00506/A I a/75 (1783-1784), bildid: C0074245_00059
13
« skrivet: 2025-08-22, 14:48 »
Hej Niklas! Om Anna Stina Samuelsdotter Ekman vet jag inget, men om du är intresserad av hennes far, farfar och farmor så har jag en del uppgifter om dem.
14
« skrivet: 2025-07-16, 19:46 »
Amos Matsson från Melby i Östra Husby socken i Östergötland vann 14 mars 1665 burskap som hökare i Stockholm. Det var i vart fall i de trakter i Östergötland vid denna tid som jag är bekant med ett ovanligt förnamn.
Handelskollegiet (AB) AI:8 (1664-1666) Bild 670 / sid 62 (AID: v818235.b670.s62, NAD: SE/SSA/0147)
15
« skrivet: 2025-07-16, 08:32 »
Tillfällighetsfynd: Johan Carlsson Bollhemius, "född i Smålandh i Ösbo härad och Byrom Sochn, Bode by", anhöll och beviljades 7 mars 1664 burskap för att hålla gårdskök efter att då i några år ha varit "Johan von Kuhlbars" kammartjänare.
Handelskollegiet (AB) AI:8 (1664-1666) Bild 660 / sid 61 (AID: v818235.b660.s61, NAD: SE/SSA/0147)
16
« skrivet: 2025-06-23, 13:14 »
En ryttare Eustachius i Ullevid upptogs i en mönsterrulla avseende ryttmästare Adam Henrik Pentzes kompani under Östgöta ryttare daterad Linköping 1 april 1629.
Rullor 1620-1723 1629:1 (1629) Bild 730 / sid 68 (AID: v750737.b730.s68, NAD: SE/KrA/0022)
17
« skrivet: 2025-06-23, 11:27 »
En ryttare Lasse Florens från Norrby finns upptagen i en rulla från 1628. Han tillhörde ryttmästare Adam Henrik Pentz kompani under Östgöta ryttare.
Rullor 1620-1723 1628:10 (1628) Bild 230 / sid 16 (AID: v750730a.b230.s16, NAD: SE/KrA/0022)
18
« skrivet: 2025-06-07, 07:47 »
Hej Magnus! Vilket gediget arbete du har gjort! Mitt förslag är att följa borgmästaren Arvid Larsson i domböckerna i hopp om en uppgift som kan koppla ihop honom eller särskilja honom från ”den tidiga” Arvid. Men den tanken har säkerligen redan slagit dej och kanske har du också gjort det. Jag har ett starkt minne av en Arvid Larsson i Söderköping som gjorde virkesaffärer med bönder i Hammarkinds härad. Kanske kan en sådan verksamhet före och efter borgmästarutmärkelsen visa sej avgörande?
19
« skrivet: 2025-06-06, 17:49 »
Under andra halvan av 1620-talet och första halvan av 1630-talet förekom långdragna tvister mellan en hustru Valborg i Norrköping och Arvid Larsson i Söderköping, om vilket det berättas i Hammarkinds härads och Söderköpings rådhusrätts domböcker. Bland annat tvistade parterna om bördsrätten till Gäverstad i Västra Husby socken. I dessa domutdrag framkommer att hustru Valborg varit gift med en son till Måns i Gäverstad i dennes första gifte. Det var sina barns rätt som Valborg bevakade. Som jag tolkat dombokstexten verkar dessa barn ha haft intressen i Gäverstad även på sin mormors sida, varför det är möjligt att Valborg och hennes make var släkt. Det ska jag dock låta vara osagt. Måns i Gäverstad hade vidare en son vid namn Jon Månsson, medan Arvid Larsson hade en svåger vid namn Lars Månsson.
Jag har bara gjort slumpmässiga anteckningar om deras tvister och aldrig forskat i saken. Det finns garanterat mer att hämta om du studerar domböckerna. Nedan finner du några länkar. (Tvisterna behandlas vid flera tillfällen, det är bara dessa som jag har råkat skriva ner.)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:10 (1634-1635) Bild 1930 (AID: v217747.b1930, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:10 (1634-1635) Bild 1960 (AID: v217747.b1960, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:10 (1634-1635) Bild 1990 (AID: v217747.b1990, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:5224 (1608-1650) Bild 1140 (AID: v222174.b1140, NAD: SE/VALA/0382503)
20
« skrivet: 2025-05-11, 19:01 »
Måns Öfwedsson i Skiestad i Gammalkils socken framträdde vid Valkebo häradsrätt den 9 oktober 1638.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:12 (1638-1639) Bild 1460 (AID: v217749.b1460, NAD: SE/VALA/0382503)
21
« skrivet: 2025-04-23, 08:25 »
En Modi Nilsson var svarande vid Linköpings rådhusrätt 20 september 1671.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:3764 (1671-1682) Bild 370 (AID: v221877.b370, NAD: SE/VALA/0382503)
22
« skrivet: 2025-04-13, 09:20 »
Komplettering till inlägg från 2025-04-08: Inför Söderköpings rådhusrätt framträdde 1670-08-29 den då avlidne hospitalföreståndaren Johannes Alstadius bror Elias Nilsson Alstadius. Notera att även kyrkoherden i Kullerstad Petrus Nicolau Alstadius senare Tollstadius var son till en Nils.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:5226 (1668-1687) Bild 1400 (AID: v222178.b1400, NAD: SE/VALA/0382503)
23
« skrivet: 2025-04-08, 10:48 »
Tillfällighetsfynd: Enligt ett domärende i Söderköpings rådhusrätts protokoll 25 september 1667 hette de fattigas föreståndare (hospitalets föreståndare, förmodar jag) i Söderköping Johannes Alstadius.
Kyrkoherden i Kullerstad Petrus Tollstadius var enligt Westerlunds och Setterdahls herdaminne född 1651 i Östra Tollstad som son till bonden Nils och ska först ha kallat sej Alstadius. Kanske finns det en koppling mellan de båda männen? Notera att en student "Petrus Nicolai Tollstadius (Alstadius)" enligt Östgötars minne skrevs in vid Uppsala universitet redan 1658. Nån uppgift i herdaminnet eller studentmatrikeln avseende namn eller årtal torde vara tokigt då en bondson inte blev akademistudent vid den åldern.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:5225 (1651-1657) Bild 7270 (AID: v222176.b7270, NAD: SE/VALA/0382503)
24
« skrivet: 2025-04-03, 09:02 »
En kvittens från en Jakob Augustinsson nämns i en tvist mellan handelsmännen Måns Gudmundsson och Bertil Wewitzer den yngre vid Söderköpings rådhusrätt den 11 juli 1663.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:5225 (1651-1657) Bild 4590 (AID: v222176.b4590, NAD: SE/VALA/0382503)
25
« skrivet: 2025-04-02, 20:05 »
En Anna Dynesdotter figurerade vid Söderköpings rådhusrätt 28 mars 1663, då hon fått barn utom äktenskap med den energiska och för rådhusrätten ständigt besvärliga handelsmannen Bertil Wewitzer den yngre.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:5225 (1651-1657) Bild 4420 (AID: v222176.b4420, NAD: SE/VALA/0382503)
26
« skrivet: 2025-03-27, 08:59 »
Vid Hammarkinds ting i Östergötland den 27 februari 1660 framträdde Måns Drakes fullmäktige Jöns Öfuesson. Månne är det en stavningsvariant av Öven/Öfven/Öjvind?
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:37 (1658-1662) Bild 2090 / sid 41 (AID: v217774.b2090.s41, NAD: SE/VALA/0382503)
27
« skrivet: 2025-03-01, 09:23 »
Kyrkoherden i Skällvik, herr Botvids dräng Olof Bruntesson nämns vid Hammarkinds ting 8 januari 1630. Stackarn har råkat tända eld på kyrkoherdens gård. Notera inlägget ovan 12 maj 2022 om drängen Brunte Olsson nämnd 1659 i Sankt Anna socken (kapellförsamling till Skällviks pastorat).
Hammarkinds häradsrätts arkiv, Domböcker vid ordinarie ting, SE/VALA/01538/A I a/1 (1599-1635), bildid: C0113393_00290
28
« skrivet: 2025-02-28, 16:24 »
Vid Hammarkinds ting i Östergötland framträdde den 12 juni 1617 en Blasius från Skälboö i Skönberga socken. Han listas som inhyses i samma by i en mantalslängd för Älvsborgs lösen daterad 1616 och stavas då Blasus. Mycket ovanligt namn i trakten vid denna tid.
Hammarkinds häradsrätts arkiv, Domböcker vid ordinarie ting, SE/VALA/01538/A I a/1 (1599-1635), bildid: C0113393_00217
Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/73 (1615-1616), bildid: A0066078_00252
29
« skrivet: 2025-02-20, 12:24 »
Guldsmeden Elias Holtgren i Stockholm omnämns i stadens tänkeböcker mellan åren 1622 och 1631. Han var gift med Sara och dog 1630 eller 1631. Under sin tid som gesäll stack han 1622 ihjäl en liten pojke, möjligen av våda. Under förhandlingarna i rådhuset det året framkom att Elias var född i Vadstena. Han hade åtminstone en syster; han uppbjöd nämligen hennes hus i Norra förstaden 1627. Är det någon som stött på namnet Holltengren/Holtgren/Hultgren i Vadstena under 1600-talet?
Källor: Stockholms stads tänkeböcker från år 1592, del XIII-XX (personregister finns); Erik Andréns Svenskt silversmide 1520-1850 : guld och silverstämplar, 2000 (personregister finns).
30
« skrivet: 2025-02-20, 12:01 »
Jag är osäker på var uppgiften om barnkullarna i inlägget ovan kommer ifrån, men den är i alla fall till delar felaktig.
Sekreteraren Olof Sverkerssons (Potomander/Potamander) son Sverker Olofsson hade arvsrätt till sin faders gamla hus vid Norra porten i Stockholm (samt en malmgård) genom sin moder och sina avlidna syskon. Svea hovrätt avlade dom i ärendet 16 juni 1627 och ärendet var uppe i Stockholms borgmästare och råd ett antal gånger under 1626 och 1627 (se Stockholms tänkeböcker från år 1595, del XV och XVI). Vid den tiden innehades huset av Claes Horn. Då ärendet behandlades på rådhuset framkom att faderns första hustru hette Kerstin. Med henne hade Olof Sverkersson sönerna Per, Påvel och Sverker. Per var enligt de flesta vittnena äldst (enligt en part var Påvel äldst). Han ska ha varit mellan 11 och 13 år då familjen flydde Sverige (vilket de enligt SBL gjorde 1598). Det kan dock inte ha skilt så många år mellan bröderna då "de gingo uuti schola tilhopa slogos de som offtast, ty de wore nestan lijka stora". Både Per och Påvel var vid tiden för arvstvisten 1626-1627 begravda i Danzig, Per sedan fyra år tillbaka. Om bröderna hade haft någon syster bör hon ha dött innan arvstvisten då Sverker nämns som enda arvinge på modern Kerstins sida. Av protokollen framgår även att Olof Sverkersson gifte sej med sin andra hustru 1595, vilket överensstämmer med uppgiften i SBL om att Olofs andra gifte med Magdalena Matsdotter, dotter av borgmästaren Mats Skulte och Margareta Ambrosiusdotter, ingicks 2 februari 1595.
Sekreteraren Olof Sverkerssons (Potomander/Potamander) far var för övrigt fogden och häradshövdingen Sverkil Simonsson. Han och hans barn behandlas av Urban Sikeborg i Släkt och Hävd, 1992:3-4.
(En liten rättelse till citatet från Palmschölds samling i inlägget 2019-03-29 ovan: "dess efterlåtne bägge barna kullar deras Möderne igengifwit".)
31
« skrivet: 2025-01-31, 14:59 »
Stender är en stavningsvariant av förnamnet Stenar (se även under rubriken för detta namn).
32
« skrivet: 2025-01-29, 01:15 »
Tillfällighetsfynd: Vid lagmanstinget i Tingstads prästgård i Östergötland 20 juli 1607 tilltalades salige Welom Uglebys efterleverska fru Barbruus landbo i Hässlekulla (troligen det Hässlekulla som ligger i Västra Husby socken) angående en äng. Paret som avses är rimligen William Ogilwie och hans andra maka Barbara Kinnaird (Elgenstierna, band 5, s 537, Tab 1). Om William uppger Elgenstierna att han var död 'före 1613' (vilket för övrigt på elgenstiernska betyder 'senast 1613').
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIICC:1 (1607-1652) Bild 180 / sid 15 (AID: v405118.b180.s15, NAD: SE/VALA/0382503)
33
« skrivet: 2025-01-12, 00:42 »
I Hammarkinds härads dombok 6 juli 1644 berättas om hur Åleta Bernsdotter tidigare donerat sin gård Harsby i Skönberga socken till sin dotterdotter Åletta Johansdotter. Den senares förmyndare klagade nu vid tinget över att Åletta Johansdotters styvfader Henning Pelsmeijer i Söderköping oriktigt har sålt gården.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:15 (1644-1645) Bild 2610 (AID: v217752.b2610, NAD: SE/VALA/0382503)
34
« skrivet: 2025-01-05, 03:39 »
Tillfällighetsfynd: En ogift Jonas Persson Fontelius finns upptagen i mantalslängden för Norrköping 1642. Ren spekulation, men måhända en bror till samtida Gudmund Persson Fontelius som nämns ovan?
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 1 (1642) Bild 2240 / sid 216 (AID: v900848.b2240.s216, NAD: SE/RA/5520304)
35
« skrivet: 2024-12-28, 18:02 »
Enligt Westerlunds och Setterdahls herdaminne från 1916 (band 2, s 546) ska kyrkoherden i Slaka och senare i Vårdsbergs pastorat, båda i Linköpings stift, Johannes Slakovius (född 1589, död 1653) ha varit gift med en Elin (död 1669). Enligt Håhls herdaminne från 1846 (band 1, s 355) och Östgötars minne var Johannes son till kyrkoherden i Slaka Andreas Johannis.
Tillfällighetsfynd: Vid Hammarkinds häradsrätts ting 25 oktober 1630 tvistade kyrkoherden i Slaka Hans Andersson om en äng i Drothems socken som han hade inbördat "med arv och köp" av sin svärfader Olof Hansson i Tanneforsa, varmed torde avses Tannefors i Linköpings Sankt Lars socken. Om uppgiften i herdaminnet att Johannes Slakovius bara var gift en gång stämmer så var Elin dotter till Olof Hansson.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:9 (1630-1633) Bild 350 (AID: v213322.b350, NAD: SE/VALA/0382503)
36
« skrivet: 2024-12-23, 02:26 »
I ett ärende vid Hammarkinds häradsrätts ting 17 maj 1620 framkommer att ovannämnde Augustinus fågelfängares hustru hette Rebecka Persdotter.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:4 (1618-1623) Bild 1570 (AID: v210464.b1570, NAD: SE/VALA/0382503)
37
« skrivet: 2024-11-16, 17:44 »
Tillfällighetsfynd: En bokhållare Anders Hadelin framträdde flera gånger på Hammarkinds skärting i södra Östergötland under mitten av 1690-talet, exempelvis vid dess sommarting 17 juni 1695.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:98 (1695-1696) Bild 1250 / sid 252 (AID: v217835.b1250.s252, NAD: SE/VALA/0382503)
38
« skrivet: 2024-11-13, 11:45 »
@Göran Sollin: Det stämmer. Saken behandlas kortfattat av Stig Östenson i Svensk Genealogisk Tidskrift 2009:1, s 7 f. Där berättar han även att Nils Andersson var ryttare och att den adlade Zakarias Nilsson Sabels moder sannolikt är identisk med ryttaränkan Gunnel i Hökatorp, belagd 1626 och 1627.
39
« skrivet: 2024-11-12, 18:59 »
Bruntes barn i Djursunda begravdes 10 januari 1667 och Brunte i Tyrislöt i mars samma år, båda i Sankt Anna socken, Östergötlands län.
S:t Anna (E) C:2 (1667-1732) Bild 149 / sid 287 (AID: v40683a.b149.s287, NAD: SE/VALA/00321)
40
« skrivet: 2024-11-05, 18:35 »
En Borkholt (stavat Burckhullt) i Grimstad i Drothems socken, Östergötland, nämns i en militieräkning från 1580 för von Tiesenhausens regemente (Östgöta ryttare).
Militieräkningar, 1580 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1580/7 (1580), bildid: A0063849_00026
41
« skrivet: 2024-10-31, 16:15 »
Jag kan tänka mej att det finns flera släkter Schönfeldt. Den välborna jungfru Christina Schönfelt som nämns 2024-10-30 i ett PS torde vara identisk med någon av döttrarna till assessorn Greger Wallander, adlad von Schönfelt, nr 787: antingen Anna Christina, gift 1689-05-24 med envoyén Ludvig Fabritius, adlad Fabritius, nr 1120, eller Christina Elisabet, gift 1690-01-02 med överstelöjtnanten Zakarias Ringstedt, adlad Ringstedt, nr 1094.
Christina Elisabets öde är spännande. Hon rymde 1698 med en borgmästarson från Uppsala, Isak Låhrman, och fälldes senare (1700-10-03) av Stockholms rådhusrätt för hor, men ska då (eller strax därefter) ha rymt till Danzig. Hennes make anhöll om skilsmässa, vilket beviljades 1700-10-24. Det finns en tråd om det nånstans på Anbytarforum.
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, Kriminalmålsprotokoll, huvudserie, SE/SSA/0138/A 2 a/39 (1707), bildid: A0054837_00120; Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/53 (1698), bildid: C0065098_00013, C0065098_00016, C0065098_00013; Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/54 (1699), bildid: C0065099_00081, C0065099_00106, C0065099_00109; Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/55 (1700-1701), bildid: C0065100_00034, C0065100_00091
42
« skrivet: 2024-10-13, 16:50 »
Tillfällighetsfynd: Hovslagaren Jonas Fix vigdes med Ingeborg Mårtensdotter 24 juli 1695 i Vårdsbergs socken och Bankekinds härad. I Örminge i samma socken finns en gård kallad Hovslagargården.
Vårdsberg (E) C:1 (1656-1698) Bild 15 / sid 11 (AID: v42060.b15.s11, NAD: SE/VALA/00436)
43
« skrivet: 2024-10-05, 16:07 »
En ryttare Augustinus återfinns 1662 i Olofstorp i Kvillinge socken, Östergötlands län.
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 22 (1662) Bild 790 / sid 1213 (AID: v900869.b790.s1213, NAD: SE/RA/5520304)
44
« skrivet: 2024-09-21, 19:31 »
Det här ärendet i Linköpings rådhusrätt 9 maj 1638 kan kanske vara av intresse både för de som intresserar sej för namnet Hångel som för släktforskare inriktade på Hälsingland. Det rör arvet efter Knut Jönsson, som borgaren i Söderhamn Peder Hångelsson är besläktad med.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:3762 (1608-1650) Bild 3100 (AID: v221874.b3100, NAD: SE/VALA/0382503)
45
« skrivet: 2024-09-02, 17:47 »
Svar till Vincent Eldefors inlägg 2009-12-06: En Augustinus var hemmahörande i skattehemmanet Syntorp i Ringarums socken, södra Östergötland, under början av 1600-talet. Han är nämnd första gången i terminbetalningen för Älvsborgs lösen 1616 och sista gången i en tiondelängd 1621. Han var hans nådige furstes fågelfängare och som sådan befriad från de flesta pålagor. I vart fall i den här trakten och vid den här tiden var namnet synnerligen ovanligt.
Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/73 (1615-1616), bildid: A0066078_00255
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Östergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.04/1619: 12 (1619), bildid: A0049343_00232
Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/75 (1619), bildid: A0066080_00170
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Östergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.04/1620: 5A (1620), bildid: A0049347_00113
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Östergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.04/1621: 1 (1621), bildid: A0049352_00212
46
« skrivet: 2024-08-17, 10:11 »
Finnved Ingevastsson är mantalsskriven på en gård i Sörby i Ringarums socken, Hammarkinds härad (E), mellan 1658 och 1660. 1660 skrivs han dock Ingemarsson, så viss osäkerhet råder kring hans patronymikon. (Jämför med Carl-Fredrik Hanzons inlägg 2001-05-14 samt Olle Elms inlägg 2001-08-13).
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 18 (1658) Bild 1150 / sid 524 (AID: v900865.b1150.s524, NAD: SE/RA/5520304)
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 19 (1659) Bild 400 / sid 1260 (AID: v900866.b400.s1260, NAD: SE/RA/5520304)
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 20 (1660) Bild 1130 / sid 1518 (AID: v900867.b1130.s1518, NAD: SE/RA/5520304)
47
« skrivet: 2024-07-31, 10:55 »
Pontus Möller nämner inget om någon koppling släkterna emellan i sin genomgång av den ofrälse släkten i 'Släkten Anckarström från Kungälv och dess samband med Bohussläkten Ström', i Släkt och Hävd, nr 1957:3, s 293 ff. Fast den artikeln kanske du redan känner till?
48
« skrivet: 2024-07-29, 07:48 »
Apropå uppgifterna från Stockholms herdaminne ovan kan nämnas Pontus Möllers komplettering och rättelse i Släkt och Hävd 1955:1-2, s 247, där han skriver att Nicolaus Andreæ Hussius och Catharina Eggertz son Niclas Hussius begravdes 15 maj 1672 i Kristianstad. Med andra ord är herdaminnets uppgift att faderns båda söner skulle ha dött i fält felaktig. Möller kommenterar också det faktum att båda sönerna påträffades i Skåne (den andra sonen dog i fält i Skåne) med att det kan tyda på att modern Catharina Eggertz kom därifrån med tanke på att det har funnits en släkt Eggertz i Helsingborg.
49
« skrivet: 2024-07-10, 09:18 »
Jan, apropå din undran om Roselius. I Victor Örnbergs Svenska ättartal 12, s 347, kan man läsa att Anna Rozelia var dotter av handelsmannen i Stockholm Johan Tomasson Rozelius och Catharina Andersdotter Boij. Johan dog 1716 och Catharina 1710. En annan dotter var Catharina Rozelia, som gifte sej in i släkten Grill (mer om det giftet i Svenska ättartal 11, s 214).
Det står även att Johan Tomasson Rozelius hade en brorson vid namn Olof Olofsson, vars barn adlades von Rosenheim, nr 2045. En titt i Elgenstierna ger vid handen att handelsmannen om detta stämmer måste ha varit son av kyrkoherden och prosten i Piteå Tomas Jakobsson Rezelius och borgmästardottern Anna Sandel.
50
« skrivet: 2024-07-04, 15:06 »
Hej Jan!
Ja, det var säkert två olika personer och såvitt jag vet var de inte besläktade. Både handelsmannen och hans dotter verkar ha fått latinska ändelser (-ij och -ia) på sitt släktnamn i de exempel du ger så jag skulle även leta efter en handelsman Johan Roselius (snarare än Roselin).
51
« skrivet: 2024-07-03, 15:11 »
Svar till Jan Johanssons inlägg från 2023-10-14: Ja, Dorotea Geting var gift med rådmannen i Stockholm Hans Roslin. De vigdes 1673-11-11 i Nikolai församling, Stockholm. Hans lärde perukmakaryrket, förestod en tid sin syster Karins perukverkstad efter att hennes make Filip Eliasson dött, var assistent i Förmyndarkammaren och installerades som rådman 1683-03-02. Han föddes på 1640-talet och dog 1707-02-16. Han var vid sin död välbeställd och ägde förutom ett stenhus på Stortorget som han ärvt av sin far rysstolken Bengt Matsson (stamfader för adliga ätten Rosenlindt) även två mindre stenhus i Solgränden. Dorotea döptes 1651-04-25 och dog 1691. Parets son Hans blev för övrigt far till målaren Alexander Roslin. Se Gustaf Elgenstierna, 'Stockholms-släkter', i personhistorisk Tidskrift, 1915, s 179 ff.
52
« skrivet: 2024-06-24, 13:49 »
Hej! Här kommer en senkommen kommentar. Förklaringen torde vara att uppgiften om vigseldatum i Elgenstierna (1737-11-17) är felaktig och att Zakarias Gustav vigdes 1739 med sin hushållerska Anna Brita Lang. (Möjligen ska korrekt vigseldatum därför vara 1739-11-17.) Värd att notera är Elgenstiernas uppgift om födelsedatum på parets förstfödda Anna Gustava, 1738-12-03. Antingen är även detta datum felaktigt eller så föddes hon före äktenskapet. (Födelse, vigsel- och dödbok saknas för Ekeby församling för denna period.)
En del kompletterande "norrländska datum" gällande adliga ätten Rehnberg finns i Släkt och Hävd 1960:2, s 96, samt 1964:2, s 183.
53
« skrivet: 2024-04-28, 13:02 »
Björksätter i Ringarums socken var en skattegård på 1/4 mantal. Den brukades under större delen av 1600-talet av två familjer. Av nötkreatursbestånd, utsäde med mera som anges i landskapshandlingar under början av 1600-talet var det i alla fall vid den tiden en av socknens mest blygsamma gårdar.
Botvid Nilsson (född omkring 1698, död 6 augusti 1774 i Björksätter) gifte sej 14 juni 1730 i Ringarum med Maria Månsdotter (döpt 14 september 1712 i Åby i Ringarum som dotter till Måns Persson och Karin Svensdotter, död i hetsig feber 9 juni 1772 i Björksätter). Paret fick minst tio barn. Dottern Maria dog tragiskt i slutet av 1739 i Björksätter efter att ha trillat ner i en het kittel, och under en tolvdagarsperiod 1772 förlorade Botvid sin hustru, 24-årige sonen Nils och 18-åriga dottern Lena. Botvids födelse finns inte noterad i Ringarums födelsebok. I socknen fanns kyrkor både i Ringarum och Gusum, och de som döptes i Gusums kyrka saknas emellanåt i födelselängderna.
Botvids fader var Nils Botvidsson i Björksätter (antagande utifrån det ganska ovanliga namnet, information i mantalslängder, uppbud med mera). Nils Botvidsson (född omkring 1633, begravd 8 juni 1729 i Ringarum) var gift 1:o 5 oktober 1690 i Ringarum med A Persdotter från Fifalla i Ringarum och 2:o 8 oktober 1693 i Ringarum med Karin Hansdotter (född 10 juni 1674 som dotter till mångårige nämndemannen Hans Andersson i Askedal i Ringarum och troligen Ingrid Månsdotter, begravd 28 december 1725 i Ringarum). Nils Botvidsson och hans bror Måns Botvidsson köpte 24 februari 1696, 30 april 1697 och 12 februari 1698 7/8 delar av Björksätter av brodern Håkan Botvidsson, Jöns Andersson i Grännäs och Sven Andersson i Åsvedal (Hammarkinds ting 15 februari 1698).
Nils Botvidssons fader var Botvid Nilsson i Björksätter (antagande utifrån det ganska ovanliga namnet, information i mantalslängder, åldersuppgift i dödboksnotis med mera). Botvid Nilsson (född omkring 1631, begravd 4 januari 1680 i Ringarum) gifte sej omkring 1657 med Cecilia Håkansdotter (född omkring 1639, begravd 23 mars 1729 i Ringarum). Efter makens död gifte Cecilia om sej 6 juni 1680 i Ringarum med Per Östensson.
Botvid Nilssons fader var sannolikt Nils Månsson i Fifalla skattegård i Ringarum. I april 1658 bytte nämligen arvingarna till Nils Månsson i Fifalla skattegård, som var Tove Nilsson i Hosum i Gryt, Jon Nilsson i Danebo i Gryt och just Botvid Nilsson, bort gården i Fifalla till Sune Jonsson i utbyte mot Björksätter i Ringarum. Från och med 1658 (enligt mtl) brukas Björksätter av Botvid Nilsson (Hammarkinds ting 5 mars 1683).
Det finns en trevlig karta över Björksätter ritad av Jean De Rogier 1650 som du hittar om du söker på Lantmäteriets historiska kartor på nätet. En annan sak värd att notera är att de boende i Björksätter under 1600-talet inte förefaller ha varit särskilt stridbara av sej då de förekommer sällan, nästan aldrig, i domböckerna.
Hammarkinds ting 5 mars 1683: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:92 (1681-1683) Bild 3340 / sid 57 (AID: v217829.b3340.s57, NAD: SE/VALA/0382503)
Hammarkinds ting 15 februari 1698: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:99 (1697-1698) Bild 2250 (AID: v217836.b2250, NAD: SE/VALA/0382503)
54
« skrivet: 2024-04-28, 10:07 »
Tillfällighetsfynd: Lasse Ståle (Stule?) nämns vid Hammarkinds ting 14 juni 1597 då han slagit axeln ur led på Olof i Ållebråta i Ringarums socken, Östergötland.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:1 (1595-1610) Bild 970 (AID: v210001.b970, NAD: SE/VALA/0382503)
55
« skrivet: 2024-04-23, 18:32 »
Hej Annette! Det står faktiskt "bröstsiuka" som Eva Dalin påpekat. Björksätter är en trevlig gård att forska kring då den är av skattenatur. Med hjälp av mantalslängder och domböcker kan du komma tillbaka till Botvids farfars far som bör ha varit född i slutet av 1500- eller början av 1600-talet. Säg till om du kör fast och behöver en skjuts framåt.
56
« skrivet: 2024-04-06, 08:27 »
Westinska handskriftssamlingen i Uppsala innehåller en genealogi över släkten "Paulumbus" (W993).
"Katalog över Westinska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek", utarbetad av Åke Davidsson, s 141. (Katalogen finns att läsa digitalt på Alvin.)
58
« skrivet: 2024-02-18, 12:27 »
@Jan Johansson: Tack för dina uppgifter om ryttmästare Börje Olofsson Geting (död före 1687-07-25) i ditt inlägg 2024-01-21, som jag såg först nu. Han var dock inte gift med en Ingeborg så som anges i mantalslängden utan 3:o med Gunilla Hansdotter (vilket framkommer av att hon representerade honom i häradsrätten ett antal gånger under hans sista år och även anges vara hans änka när hon själv dör 1695-02-06 i Kaga socken). Han var gift 1:o med Karin Månsdotter och 2:o med Sara NN (död före 1661-11-..) . Börje var son till mångårige nämndemannen i Hanekinds häradsrätt Olof Geting (född ca 1577, död tidigast 1662-02-..) i Bränninge i Kaga socken, och bror till rusthållaren Johan Geting (född ca 1610, begravd 1694-03-04) i Stora Ullevid i Sankt Lars socken och bonden Per Olofsson i Banka i Bankekinds socken. Johan Geting efterträder för övrigt Anders Geting på gården i Stora Ullevid. Familjen hamnade många gånger i en för släktforskare intressanta situationer, bland annat dömdes Johans dotter Elisabet till döden och att därefter brännas på bål för barnamord och incest med sin halvbror Holsten.
Huruvida de är släkt med snickarmästaren i Stockholm Jon Jonsson Geting (se mitt inlägg 2023-06-17), son till Jon Andersson och Brita Torsdotter i Bjärby i Törnevalla socken går inte att säga med säkerhet, men jag bedömer det som mycket möjligt då de getingar som jag hittat i trakten runt Linköping vid denna tid är besläktade och både namnen Jon och Anders förekommer i släkten.
Kaga (E) CI:1 (1694-1800) Bild 200 / sid 391 (AID: v38085.b200.s391, NAD: SE/VALA/00173)
59
« skrivet: 2023-08-19, 13:30 »
Stort tack Niklas L Kant!
60
« skrivet: 2023-08-19, 09:48 »
Vid Hammarkinds häradsrätt i Östergötland avhandlas 27 februari 1688 ett intressant ärende där landshövdingen efterfrågar vem som äger säteriet Degerhov i Skällviks socken. Det visar sig vara Arvid Jönsson som har det i förpantning. Han ska vara borgmästarson från Stockholm och i största allmänhet en märklig figur. Han lämnar aldrig sin bostad, umgås inte med folk, går inte i kyrkan eller åtnjuter herrens nattvard, utan ägnar sej åt en "hemlig, obekant religion" och har i tjugo års tid fört ett sällsamt och ogudaktigt liv. J A Almquists verk om frälsegodsen ger ingen ledtråd till hans ursprung. Säteriet indrogs 1689 till kronan och Jönsson verkar inte figurera mer i Hammarkinds häradsrätt. Han ska innan han kom till Degerhov ha bott någon tid i Söderköping. Är det någon som vet något mer om denne man? OM det stämmer att han var borgmästarson från Stockholm verkar det bara finnas en kandidat: Jöns Henriksson, vald till borgmästare 1633. Någon son Arvid är dock ej medtagen i matrikeln över borgmästare i "Stockholms Rådhus och Råd. Festskrift utgiven till minne av nya rådhusets invigning...", del 2, 1918.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:94 (1686-1688) Bild 2010 (AID: v217831.b2010, NAD: SE/VALA/0382503)
61
« skrivet: 2023-07-16, 12:04 »
Som framkommer av det här domärendet vid Hammarkinds häradsrätt 2 oktober 1695 hade kyrkoherden i Östra Ryds pastorat, Linköpings stift, Per Rydelius en son vid namn Daniel som vid denna tid tjänstgjorde som sventjänare. Han nämns inte i Westerlund och Setterdahls herdaminne.
"Kyrkioherdens i Ryd H:r Päär Rydelij Son Swäntienaren Daniel tilltalte Niels i Säfwerum, att han till sin gård skulle innehafwa ett ängestycke som hörde hans skatte tilldeelningzhemman till; Swaranden wille härom --- ingen action intala, förr än alla Jordäganderne blifwa lag[ligen] stämbda, hwilken exception tingzrätten pröfwa lag[ligt] och saken således till nästa ting, och alla jordägandernas instämmande differerar." (Med reservation för en och annan feltolkning.)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:98 (1695-1696) Bild 1480 / sid 298 (AID: v217835.b1480.s298, NAD: SE/VALA/0382503)
62
« skrivet: 2023-06-19, 18:59 »
Jag kan för övrigt tipsa om Bengt Fredricssons "Öschötte Guskelôv" från 1999. Han ägnar ett kapitel om Getingar från lite olika ställen i landet och berör då kort Stockholm. Se citaten nedan från sidorna 177-178. Kanske kan det finnas nåt intressant korn för dej där. Jag såg förresten att jag i en marginal bland mina anteckningar skrivit att Maria Börjesdotter Geting troligen var bosatt i Stockholm 1684, men jag kan tyvärr inte hitta källhänvisningen på stört. Hon var i alla fall dotter till ryttmästaren Börje Olofsson Geting (död mellan 26 februari 1683 och 25 juli 1687) från Västerbränninge i Kaga socken utanför Linköping och hans första maka Karin Månsdotter, som ägde delar i Västra Älgsjö i Orlunda socken.
"I Stockholm har två olika släkter Giöding studerats. Anders Johansson (1622-99), rådman i Stockholm, härstammade från en bondesläkt i Uppland. Soner Eric Andersson (1654-1706), handelsrådsman i Stockholm, tog släktnamnet Giöding. Dennes bror Hans (1662-1719) adlades 1705 von Göeding, vilken släkt dock dog ut med äldste sonen. Systern Catharina Andersdotter (1661-93) gifte sig med professor Olof Rudbeck i Uppsala. Anders Göding Ericsson 81683-1758), gift med Lucia Reef (1701-66), fick sonen Anders Göding (1731-1803), som 1750 inskrevs vid Uppsala universitet och sedermera blev kämnär vid Stockholms kämnärsrätt.
Hökaren i Stockholm, Erik Gjeting (död före 1743) härstammade sannolikt från en bondesläkt i Ångermanland. Dennes son Olaus Justinus Göding (1717-67) inskrevs 1736 vid Stockholms nation i Uppsala. Olaus prästvigdes 1740 och blev kyrkoherde i Kalmar, Uppsala län."
"Jonas Geting, född 1686 i Stockholm, var gemen vid Pommerska infanteriregementet 1704, avancerade till kornett 1718 vid Skånska ståndsdragonerna, blev tillfångatagen av ryssarne 1719 vid Norrköping, hemkom 1722 och beviljades avsked med en liten pension, var då "i ett mäkta uselt tillstånd". Han var gift med Mariana Thun och hade en son, Petter Reinhold, född 4/7 1732 på Grämsta krog i Knutby socken i Uppland."
63
« skrivet: 2023-06-18, 08:47 »
Hej! Apropå dopnotisen skulle jag säga att det står Toorrsesdotter. EDIT: Ser nu att även du tolkat det så. Om du har några frågor om Linköpingsgetingarna får du gärna höra av dej. Det är en av mina favoritsläkter, en färgstark samling.
64
« skrivet: 2023-06-17, 19:05 »
@Jan Johansson: Vilket arbete du gjort med dina Getingar mellan Härnösand och Stockholm! Jag kan bidra med snickarmästaren i Stockholm Jon Jonsson Geting. Vid sommartinget i Åkerbo härad i Östergötland 10 juni 1702 begär han attest från nämnden om sin börd, och det framkommer då att han är född 12 mars 1671 som son till rusthållaren Jon Andersson (ca 1608-1683) och Brita Torsdotter (död 1682) i Bjärby i Törnevalla socken. Det finns en Getingsläkt i trakterna kring Linköping under andra hälften av 1600-talet och första halvan av 1700-talet med viss pondus. I den förekommer mej veterligen inte namnet Tore men däremot både Anders och i synnerhet Jon. Om den unge snickarmästaren inte tagit sitt tillnamn så kan han mycket väl vara släkt med dem.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAABA:61 (1702) Bild 1190 (AID: v307572.b1190, NAD: SE/VALA/0382503)
65
« skrivet: 2023-06-05, 09:01 »
Per Tyresson döptes 5 oktober 1657 i Söverstad i Kuddby (E), som son till Tyres Stenarsson (notera ej Svensson) och Sigrid Svensdotter. Familjen bosatte sej omkring 1659 i Tovetorp i Ringarum (E). (Följ mantalslängder för de båda socknarna och domböckerna 1657-59 för info om försäljning av Söverstad respektive köp av Tovetorp).
Kuddby (E) CI:1 (1639-1692) Bild 24 / sid 39 (AID: v38349.b24.s39, NAD: SE/VALA/00194)
Pers båda vigslar finns med i Ringarums vigselbok. Följer man mantalslängderna ser man att han med sin första maka flyttar till Syntorp direkt efter vigseln. Fadern Tyres har tillsammans med sin son Nils köpt Syntorp av dürchgreven Adolf Johan (uppbud i Hammarkinds häradsrätt 31 okt 1681 (står felaktigt Tovetorp), 6 mars 1682 och 22 maj 1682). Att far och son köpt gården tillsammans framkommer i ett ärende i Hammarkinds häradsrätt 6 juni 1686 då de är osams.
Per saknas i dödboken, men bör ha avlidit i slutet av 1709 eller 1710 då han förekommer för sista gången i mantalslängden 1710 och hans hustru, då änkan, Elsa Svensdotter gifter om sej i oktober 1711. Troligen dör han i pesten, som härjar svårt i Ringarum 1710. Syntorp är hårt drabbat. Detta är sannolikt också förklaringen till varför han inte finns med i dödboken (ett flertal som dör i Ringarum peståret 1710 saknas).
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 61 (1710) Bild 3080 / sid 591 (AID: v900903.b3080.s591, NAD: SE/RA/5520304)
Ringarum (E) C:2 (1701-1713) Bild 124 / sid 237 (AID: v39854.b124.s237, NAD: SE/VALA/00304)
Jag kan gratulera dej till att ha stött på denna familj. Tyres Stenarsson är en för oss släktforskare underhållande karl, då han förekommer i princip varje år i Björkekinds häradsrätt (under sin tid i Kuddby) och senare Hammarkinds häradsrätt (under sin tid i Ringarum), där han kärar och svarar med samma frenesi om ditten och datten. Hans far torde vara ryttaren i Säverstad Stenar. Hans andra maka (och Pers mor) Sigrid Svensdotter kanske kommer från Sjögerum i Mogata. Vid vigseln med Tyres 1649 (Kuddbys vigselbok) anges hon komma från Mogata och Tyres Stenarsson säljer 1681 gården Sjögerum i Mogata. Det figurerar flera Sven i Sjögerum när Sigrid var ung.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:92 (1681-1683) Bild 600 / sid 113 (AID: v217829.b600.s113, NAD: SE/VALA/0382503)
66
« skrivet: 2023-05-19, 17:55 »
I Rystads socken (E), inte långt från Landeryd, blev en liten gosse född 18 november 1728 stavad Guttrum. Hans mor var Annika Guttrumsdotter.
Rystad (E) C:3 (1719-1772) Bild 130 / sid 253 (AID: v40011.b130.s253, NAD: SE/VALA/00314)
67
« skrivet: 2022-10-26, 16:54 »
Vid Bankekinds häradsrätt den 12 maj 1628 omnämns en Borkhult Tunnbindare. Vid en diskussion i en släktforskningsgrupp på Facebook kring denne man framkom att det ska finnas en torpare Erik Borkholtsson i Hällestad (E), som tros vara född på 1650-talet, och en borgare Borkholt Mårtensson i Ekenäs/Tammisaari i Finland 1618.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:5 (1624-1629) Bild 480 (AID: v210518.b480, NAD: SE/VALA/0382503)
68
« skrivet: 2022-10-06, 16:05 »
Är det känt om och i så fall hur denna familj är besläktad med den mångårige borgmästaren i Söderköping, Erasmus Risander/Rizander (död 1687)?
69
« skrivet: 2022-08-18, 17:57 »
En Karin Tråttesdotter framträder vid Ydre härads ting den 7 juli 1663. Hon är boende i Svart---torpet (ej lyckats identifiera det i Institutet för språk- och folkminnens ortnamnsregister).
70
« skrivet: 2022-08-05, 16:28 »
Nya uppgifter om den intressanta bokhållaren Anders Grafsell:
Bland allsköns ärenden rörande bokhållaren i domböckerna hade jag missat en liten notis från 26 maj 1693 då en magister Anders/Andreas Simonsson som förmyndare "för sina syskonbarn" låter uppbjuda halva Brestorp som till möderne avvittrat är (Grafsell är då fortfarande vid liv). Att magister Simonsson samt komminister Petrus Björn tillsammans blir förmyndare för Grafsells barn från första giftet efter hans död framkommer av ett ärende vid Hammarkinds ting 30 sept 1695. (Anders Grafsell är även fadder åt ett av Andreas Simonsson barn i Kuddby 1690.) Vilka är då dessa båda förmyndare? Andreas Simonsson är magister i Linköping och senare kyrkoherde i Östra Husby. Petrus Björn är komminister i Kuddby och gift med Andreas syster Karin Simonsdotter. Syskonens far är kyrkoherden i Kuddby tillika kontraktsprosten Simon Gråsten. Enligt Setterdahls herdaminne har Simon Gråsten barnen Andreas och Karin samt en dotter som begravs i Linköping 1667. Bokhållare Grafsells hustru torde alltså troligen vara en tidigare icke känd dotter till Simon Gråsten. En intressant detalj är att Andreas Simonsson anges sitta i Linköpings domkapitel då man behandlar huruvida Grafsell ska ges en hederlig begravning eller inte... Jag har förgäves sökt efter vigsel- och födelsenotiser gällande Grafsell och hans hustru på olika orter som kan kopplas till Simon Gråsten och hans barn.
En Johannes Pauli Grafselius från Stockholm skrivs in vid Uppsala universitet 1661.
En Magnus Grafselius författar år 1637 en hyllningsdikt till Sveno Jonae Westrogothus då denne tar över som ledare av Uppsala universitet (enligt Knösiska samlingens innehållsförteckning. Samlingen återfinns i Skara stiftsbibliotek.) Förnamnet är intressant då Grafsells enda (kända) son döps till Magnus.
71
« skrivet: 2022-06-20, 12:33 »
År 1999 utkom Bengt Fredricsson med boken ”Öschötte Guskelôv!”. Han ägnar ett kapitel åt den färgstarka släkten Geting, som under 1600-talet levde i trakten kring Linköping. I boken finns även ett appendix som innehåller släktens äldsta kända medlems, nämndemannen Olof Geting i Kaga socken, ättlingar ett antal generationer framåt. Även jag har ägnat mej en del åt Olof och hans son Johan. Jag har funnit en del ny information, bland annat har jag hittat en ryttare Anders Geting som bebor Getinggården i Ullevid i Sankt Lars socken innan Olofs son Johan flyttar dit, samt att denne Johan döms för ett dråp i Linköping 1677. Är det nån annan som har ny kunskap att bidra med? Det är 1500- och 1600-talets släktförbindelser jag är intresserad av. Nedan ett urval av väsentlig information (både egna och Bengts fynd). Är medveten om att Geting inte är ett helt ovanligt namn.
OLOF GETING
Född före år 1600. Död efter februari år 1663 (Hanekind 18/2 1663).
Nämndeman åren 1618-49 (förutom åren 1630-33), sexman.
Bosatt i byn Krokbränninge i Kaga socken före år 1614 (Västergården kallas än idag för Getinggården). Flyttar mellan åren 1633 och 1647 till Västerbränninge.
Har en triangel som bomärke (mtl 1656). Äger en del av en åtting i Södra Lårbo i Lerbergs socken tillsammans med Bengt Larsson. Är gift med en Börjes dotter vars familj äger jord i Bränninge (Hanekind 10/6 1672).
Olofs ursprung är okänt. Bengt Fredricsson spekulerar i att det kan finnas kopplingar till Getingarna i Eksjö under 1500- och 1600-talet. Han nämner särskilt Jon Geting, bonde i kungens nämnd år 1526.
Barn:
Börje Geting
Johan Geting
BÖRJE GETING
Ryttare, kornett (omkring år 1656), löjtnant (omkring år 1657), ryttmästare (omkring år 1658). Krigar i Tyskland och senare i Skåne och Halland, där han år 1658 blir ”alldeles sönderskjuten”.
Bosatt bland annat i Västerbränninge i Kaga socken.
Börje förekommer flitigt i Hanekinds häradsrätts protokoll. Det rör sej huvudsakligen om mål av ekonomisk karaktär. Börjes ekonomi är ansträngd. Bland annat pantsätter han omkring år 1675 en silverpokal om 60 lod och ett silverbälte. Åren 1669-70 behandlas vid fyra ting en tvist rörande en pung med dukater som Börje ska ha tagit med hem från Tyskland för Ambjörns räkning (Hanekind 7/6 och 8/10 1669, 21/6 och 8/10 1670). År 1671 författar han ett brev till Krigskollegiet där han beklagar sej över sina höga läkarkostnader och anhåller om ekonomisk hjälp. I brevet framgår att han rustar för två gårdar i Krokbränninge. Hans pensionsbrev utfärdas först år 1687 och den första pensionen bestående av tolv tunnor spannmål utkvitteras av hans änka Gunilla Hansdotter.
Barn:
1o med Karin (död efter 1657 men före 1672) (1)
Kerstin (levde 1678 i Vallby i Vreta Kloster), gift med ryttare Samuel Larsson
2o med Gunilla Hansdotter (omkring 1631-död 1695 i Krokbränninge i Kaga) (2)
Karin (omkring 1664-död 1740 i Löten i Kaga) gift med hjulmakare Per Andersson
Anna (levde 1704)
Maria (levde 1704)
Ingrid (levde 1704)
Brita (levde 1704)
JOHAN GETING (3)
Född omkring år 1610. Död år 1694. Ryttare.
Från omkring år 1648 rusthållare i Getinggården i Stora Ullevid, Sankt Lars socken.
Även Johan förekommer då och då i domböckerna. Flera dramatiska mål skildras detaljerat, vilket ger viss inblick i hans liv och vardag. Förlorar eventuellt hörseln på ena örat vid ett överfall år 1665 (Linköping 29 nov samt 18 dec 1665). Huvudvittne till ett dråp i Linköping år 1668 (Linköping 23 sept 1668 samt 19 juli 1669). Dömd för lägersmål år 1669. Har en oäkta dotter Elisabeth som bor hos honom. Johans barn, halvsyskonen Elisabeth och Holsten, idkar könsumgänge med varandra och Elisabeth döms år 1673 till döden för incest och barnamord (Hanekind 7 april samt 5 maj 1673). Holsten har vid brottets uppdagande låtit sej värvas och lämnat landet. Elisabeths dödsdom fastställs av Göta hovrätt.
Johan själv hugger brofogden Olof Månsson (hans syskons barnbarn) med en liten värja vid ett krogslagsmål i mars år 1677. Gråtande hjälper han sedan Olof att komma hem, men Olof avlider dessvärre efter några dygn. Johan flyr, men får lejdebrev och närvarar vid tinget senare samma år där han döms till döden (Linköping 27 nov samt 1 dec 1677). Uppenbarligen benådas han av högre rätt trots graverande omständigheter.
Barn:
1o med N. N. (4)
N (död 1649)
N (död 1653)
N (död 1660)
Holsten (troligen född före 1648, låter sej värvas 1673)
Barbro (troligen född före 1648-1661 som ogift i Getinggården i Sankt Lars)
Daniel (troligen född före 1648, låter sej värvas 1677)
Med Inger Ersdotter (ej gifta)
Elisabeth (född omkring 1650, dömd till döden 1673)
2o med Margareta Jonsdotter (cirka 1629-1668 i Getinggården i Sankt Lars)
Olof (född 1658, död 1730 i Säby i Sankt Lars), gift med Anna Jonsdotter
Ramborg (född 1665)
3o med Beata Jonsdotter (cirka 1629-1709 i Getinggården i Sankt Lars)
Jonas (1670-1750 i Getinggården i Sankt Lars), gift 1o med Karin Svensdotter, gift 2o med Brita Hansdotter, gift 3o med Maria Andersdotter
Margareta (1671-1719 i Getinggården i Sankt Lars), gift 1o med Jöns Hansson, gift 2o med Lars Tyrsson
Helena (1675-1675)
Helena, gift med ryttare Anders Persson i Stora Ullevid
Andra personer av intresse (Getingar boende i närheten av Linköping under 1600-talet, från domböcker etc):
MÅNS PERSSON OCH HANS HUSTRU
Antingen Måns eller hans hustru i Sättuna i Kaga socken är syskonbarn till Johan och Börje Geting. Detta framkommer vid ovan nämnda dråpmål 1673. Måns Persson är under tidigt 1660-tal gift med Ingrid Svensdotter.
ANDERS GETING
Jag har funnit att en ryttare Anders Geting brukar Getinggården i Stora Ullevid i Sankt Lars socken innan Johan tar över (militära rullor 1632, 1635 och 1637). Han är rimligen nära släkt med Johan, kanske bror eller farbror.
JON GETING
Jon Geting ska vid Bankekinds häradsrätt ha tilltalat en dräng vid namn Olof Håkansson för att ha lägrat hans dotter (odaterat men före 1624 enligt Bengt Fredricsson).
MÅNS NILSSON GETING
Måns Geting anklagas för att ha fört in malt i Linköping utan att ha betalt tull (Linköpings rådhusrätt 16 april 1679 och 28 april 1679). Han har tidigare malt kornen hos Börje i Värö i Kärna socken.
JONAS JONSSON GETING
Snickarmästare i Stockholm som vid Åkerbo ting 10 juni 1702 ansöker om attest på sin börd. Han är son till Jon Andersson (ca 1608-1683) och Brita Toresdotter (död 1682) i Björby i Törnevalla socken, nära Sankt Lars socken. Både namnet Jon och patronymikonet Andersson är intressanta. Jon Andersson skulle kunna vara son till ovan nämnda Anders Geting.
KRISTOFFER GETING
Gifte båtsmannen Kristoffer Geting lägrar en piga i Vallby i Vreta Kloster (Björkekind sommarting 1648 och 12 feb 1649). Notera att Bengt Fredricsson anger att Börje Getings dotter Kerstin är gift med ryttaren Samuel Larsson och i vart fall 1678 bosatt i just Vallby.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
(1) Hustrun Karins bror är tobakshandlaren Daniel Reenling i Norrköping/Stockholm. Daniel har en skuld till sin syster efter försäljningen av gården Nafverboda, som jag inte har lyckats identifiera.
(2) Gunilla Hansdotter äger jord i Västra Älgsjö i Orlunda socken. Detta framkommer vid ett ärende i Aska häradsrätt 1672, då Börje och hans dotter Maria är kärande. Motparterna är Gunilla Hansdotter syster och hennes make kornetten Börje Rolsson.
(3) I Hanekinds vårting 1742 finns enligt Bengt Fredricsson en släktutredning, som jag ännu inte haft möjlighet att läsa, som antyder att Johan Geting skulle vara Olof Getings son. Det är omöjligt.
(4) Till skillnad från Bengt Fredricsson anser jag att Johan bör ha varit gift före äktenskapet med Margareta Jonsdotter. Johan flyttar till Stora Ullevid i Sankt Lars omkring 1648. Barnen Holsten, Barbro, Daniel samt tre vars namn är okända återfinns ej i Sankt Lars födelsebok, och bör därför vara födda före 1648. Margareta Jonsdotter är på grund av sin ålder knappast mor till dessa barn. En rimlig hypotes är att Johan är gift med en kvinna med vilken han får ovan nämnda barn. Detta skulle även förklara åldersskillnaden på tjugo år mellan Johan och Margareta. I mtl:erna vid denna tid anges Johans hustru heta omväxlande Margareta och Maria. I mtl 1656 står för första gången hustruns patronymikon, som då anges Månsdotter. I följande mtl:er anges Jonsdotter. Det kan vara en felskrivning, men det kan också vara så att Johans hustru avlider omkring 1656 utan att föras in i dödboken och att han sedan gifter om sej.
72
« skrivet: 2022-05-19, 12:49 »
En Styrker i Skarpenberga i Å socken (E) omnämns av och till i Björkekinds häradsrätts renoverade domböcker under mitten av 1600-talet. Jag slog upp honom i två mtl.er (1645 och 1650) och där stavas hans namn Storcher.
73
« skrivet: 2022-05-16, 10:38 »
I mantalslängderna för Söderköping förekommer år 1658 och 1659 en piga Elin med det ovanliga patronymikonet Tiggerdotter. Jag har lagt ut en fråga om namnet i gruppen Släktforskning på Facebook och fick där bland annat förslagen att det kan röra sej om ett utländskt namn eller att hon var dotter till en tiggare. Jag noterar att det här i Anbytarforum finns en tråd om namnet Tygge, som förekommer i Skåne, Blekinge och Vissefjärda socken i Småland under 1500-, 1600- och 1700-talen. Tygge påstås där vara en variant av namnet Ticke. Tigger skulle kunna vara en stavningsvariant av detta namn. --------------------------------------------------------- https://forum.rotter.se/index.php?topic=125880.0Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 18 (1658) Bild 1190 / sid 528 (AID: v900865.b1190.s528, NAD: SE/RA/5520304) Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 19 (1659) Bild 290 / sid 1249 (AID: v900866.b290.s1249, NAD: SE/RA/5520304)
74
« skrivet: 2022-05-15, 17:20 »
Den ryttare Stenar i Söverstad i Kuddby (E) som omnämns i Björkekinds häradsrätt år 1622 (se inlägg ovan) är far till Tyres Stenarsson i Tovetorp i Ringarum (E). Tyres får ett antal barn som uppnår vuxen ålder och han figurerar flitigt i Hammarkinds häradsrätts renoverade domböcker under andra hälften av 1600-talet. Vanliga stavningsvarianter av faderns namn i hans patronymikon är Stener, Stender och Stänner. I 1659 års mantalslängder för Hammarkinds, Björkekinds, Skärkinds och Lösings härader i Östergötland återfinns tre personer med detta förnamn: Stenar Jakobsson i Gryt, Stenar Nilsson i Nykyrka och Stenar Simonsson i Sten.
75
« skrivet: 2022-05-12, 12:51 »
I 1659 års mantalslängd för Skärkind socken i Östergötland förekommer en hustru Anna Sigolsdotter.
76
« skrivet: 2022-05-12, 11:40 »
Jag stötte på det kvinnliga förnamnet Elseby i en mantalslängd för Gryt socken år 1659. Jag finner inte namnet i Otterbjörk eller Sveriges medeltida personnamn, däremot ger en sökning på namnet på nätet en del träffar. På en hemsida står det att det är en gammal nordisk variant av Elisabeth. Nån annan kanske kan förtälja mer om detta namn? I skärgårdssocknarna i Östergötland lever många udda namn och stavningsvarianter kvar på 1600- och 1700-talen.
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 19 (1659) Bild 390 / sid 1259 (AID: v900866.b390.s1259, NAD: SE/RA/5520304)
77
« skrivet: 2022-05-12, 11:11 »
Eftersom jag går under namnet Brunte i familjen alltsedan jag var en liten knodd, vill jag förstås bidra med två fynd från 1659 års mantalslängd för Sankt Anna i Östergötland: Brunte Jonsson i Lagnö samt drängen Brunte Olsson i Aspö.
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 19 (1659) Bild 360 / sid 1256 (AID: v900866.b360.s1256, NAD: SE/RA/5520304)
78
« skrivet: 2022-05-10, 10:55 »
Uppdatering: På sistone har jag ägnat mycket tid åt denne Anders Grafsell och hans familj, kanske kan det som följer nedan vara till nytta för någon. Det första spåret av honom i Hammarkinds häradsrätts renoverade domböcker är som sagt från år 1681, då han köper gården Brestorp. Därefter förekommer han flitigt i häradets domböcker. Eftersom jag inte kunnat hitta honom omnämnd före 1681 då han bör vara omkring 37 år är en rimlig hypotes att han bosätter sej i häradet först omkring detta år, och att det finns spår av honom i någon annan härads domböcker dessförinnan. Frågan är bara vilken? Efter hans död utses magistern Anders Simonsson i Linköping och komministern Per Björn till förmyndare för några av hans barn (1). Det skulle kunna vara ett spår. Vet någon något om Anders Grafsell före år 1681?
@Ulf Berggren: Jag har på något sätt missat ditt svar om Maria Grafsells vigsel med Jonas Fröberg. Jag kände inte till datumet när du skrev det, men nu vet jag. Tack för hjälpen!
OM ANDERS GRAFSELL
Bokhållaren vid Gusums mässingsbruk Anders Grafsell köper skattehemmanet Brestorp på ett helt mantal i Ringarum socken 3 februari 1681. Där ska han bo med sin familj fram till sin död 1694. Under hela 1680-talet arrenderar han enligt J A Almquist verk om frälsegods också Ytterby i Skällvik, som fram till år 1679 varit ett säteri. År 1688 får han även fastebrev på gården Häljelöt i Mogata socken.
Grafsell är stamgäst på Hammarkinds häradsrätts ting och beskrivs av häradsnämnden själv som trätosam. Målen är tidstypiska och gäller allt från marktvister och lägersmål till misshandel. Flera av hans konflikter med grannar rörande mark har han ärvt från sin föregångare på Brestorp, Anders Månsson. Redan 1682 kommer han sannolikt på kant med ett flertal Ringarumsbönder, då han övertalat dem att till honom leverera en del skatt ämnad åt Stegeborg mot ett löfte att han till Stegeborg ska leverera det de är skyldiga, vilket han sedan inte mäktat med. Vid ett prostting 1683 framkommer att Anders och hans granne Tyres Stenersson inte anser sej kunna ta nattvarden på grund av deras ovänskap (2). Anders har vid ett tidigare tillfälle slagit Tyres för hans skamlösa muns skull. I ett annat ärende i häradsrätten får man veta att Anders bär hatt och peruk (3).
I januari 1694 misshandlas Anders tragiskt nog till döds av ryttaren Bengt Eriksson på gården Höstrum i Gryt socken. När ryttaren på morgonen upptäcker att Anders har dött ska han enligt vittnen ha klappat Anders på kindbenet och sagt ”Gud hugsvala din själ, jag måste nu väl dö för dej”, varpå ryttaren flyr (4). Även efter sin död väcker Anders starka känslor; vid bisättningen av liket uppstår nämligen tumult, detta omnämns i ett protokoll från ett prostting (5). Rykten om Anders egen skuld till slagsmålet samt hans påstått allmänt ogudaktiga leverne får Ringarums kyrkoherde Hellman att tveka inför att ge Anders en kristen begravning. Han vänder sej till domkapitlet i Linköping, som hänskjuter avgörandet till värdslig rätt (6). Det är först i maj, sedan häradsrätten och troligen också Göta hovrätt sagt sitt, som Anders kommer i jord. Om hans påstått ogudaktiga leverne har häradsrätten då bland annat kunnat konstatera att han brukade gå i kyrkan när han var hemma, att han levde i sämja med sin fru och bett om en präst innan han dog.
När Anders dör är flera av hans barn fortfarande små och änkan Margareta Rizander, dotter till Söderköpings borgmästare Erasmus Rizander, 24 år gammal. Hon bildar ny familj med skepparen och sedermera handelsmannen Jacob Bonhoff. Efter några år i Söderköping flyttar familjen till Norrköpings tyska församling, där paret ska bo tills de dör.
ANDERS GRAFSELLS FAMILJ
Anders Grafsell. Född omkring 1644 på okänd plats. Ihjälslagen 20 januari 1694 i Höstrum i Gryt. Bokhållare vid Gusums mässingsbruk och bonde. Från omkring 1681 bosatt i Brestorp i Ringarum. Gift 1o med N. N. Hon avlider 1686 i barnsäng i Brestorp i Ringarum (7).
Barn:
Elisabeth Grafsell. Född omkring 1680 på okänd plats. Död 23 januari 1740 i Söderköping. Gift före 1716 med målaren Peter Jonsson (död omkring 1736). Se ”Dottern Elisabeth Grafsells familj”.
Maria Grafsell. Född före 1685 på okänd plats. Död 1722 i Vistinge i Risinge. Gift 1o med länsman Samuel Jonsson. Gift 2o med gästgivaren Jonas Fröberg. Se ”Dottern Maria Grafsells familj”.
Magnus. Döpt 25 juli 1685 i Brestorp i Ringarum (8 ).
Margareta. Döpt 29 september 1686 i Ringarum (9).
Gift 2o med Margareta Rizander, dotter till Söderköpings borgmästare och förste postmästare Erasmus Rizander. Döpt 13 mars 1670. Död 1 juni 1740 i Norrköpings tyska församling. Gift 2o med skepparen, senare handelsmannen och hökaren Jacob Bonhoff. Se ”Anders hustru Margareta Rizanders familj med Jacob Bonhoff”.
Barn:
Helena Margareta. Döpt 5 maj 1689 (10).
Anna Margareta Grafsell. Döpt 9 april 1691 i Ringarum. Död 29 augusti 1764 i Norrköpings tyska församling. Gift med skepparen, senare tullskrivaren Mårten Mårtensson. Se ”Dottern Anna Margareta Grafsells familj”.
ANDERS HUSTRU MARGARETA RIZANDERS FAMILJ MED JACOB BONHOFF
Margareta Rizander, dotter till Söderköpings borgmästare och förste postmästare Erasmus Rizander. Döpt 13 mars 1670. Död 1 juni 1740 i Norrköpings tyska församling. Gift 1o med bokhållaren Anders Grafsell, se ovan.
Gift 2o med skepparen, senare handelsmannen och hökaren Jacob Bonhoff. Han begravs 17 december 1736 i Norrköpings tyska församling (11).
Paret bosätter sej senast 1697 i Söderköping. Omkring 1704 flyttar de till Norrköpings tyska församling. Vid Jacobs bouppteckning år 1740 anges att paret äger en gård vid Samtalstorget vid kvarteret Kappelhorvan.
Barn:
Magdalena Bonhoff. Döpt 28 juni 1697 i Söderköping. Död 24 januari 1776 på fattighuset i Norrköping. En sonson är enda arvinge. Gift 1o med handelsmannen Nils Westerbäck 21 september 1717 i Norrköpings tyska församling. Han avlider 10 juli 1735 i Borg socken. Gift 2o med hökaren Magnus Barkhusen 20 april 1738 i Norrköpings Sankt Olai.
Johan Bonhoff. Född omkring 1701. Begraven 19 januari 1748 i Norrköpings tyska församling. Handelsman.
Hartwig Bonhoff. Döpt 18 januari 1708 i Norrköpings tyska församling. Död efter 1740. Hökare.
DOTTERN ELISABETH GRAFSELLS FAMILJ
Elisabeth Grafsell. Född omkring 1680 på okänd plats. Död 23 januari 1740 i Söderköping. Gift före 1711 med målaren Peter Jonsson. Han avlider omkring 1736 (12).
Peter Jonsson målares familj är bosatt i Söderköping fram till omkring 1707, därefter i Bogetorp i Risinge, för att omkring 1714 återvända till Söderköping (13). Vid Elisabeths död 1740 äger familjen bland annat en gård vid Hospitalsgränd utmed ån vid Munkebron.
Barn:
Jonas Petersson. Född före 1711 på okänd plats. Troligen sjuk i fallandesot. Död efter 1740.
Margareta Persdotter Glanstrand(er). Döpt 9 november 1716 i Söderköping. Död efter 1740.
DOTTERN MARIA GRAFSELLS FAMILJ
Maria Grafsell. Född före 1685 på okänd plats. Död 1722 i Vistinge i Risinge. Gift 1o före 1700 med länsman Samuel Jonsson. Han begravs 5 juli 1717 i Vistinge i Risinge. Paret bosätter sej omkring år 1700 i Ingelstad i Risinge, för att omkring år 1702 flytta till Vistinge i samma socken.
Barn:
Elisabeth. Född före 1700 på okänd plats. Begraven 13 januari 1707 i Risinge.
Margareta. Döpt 24 februari 1701 i Risinge.
Jonas. Döpt 13 december 1703 i Risinge. Med största säkerhet identisk med den bokhållare Jonas Lindblad som omnämns i Elisabeth Grafsells bouppteckning år 1740 som hennes syskonbarn.
Lisken. Döpt 1 november 1706 i Risinge.
Catharina Samuelsdotter Lindblad. Döpt 28 december 1707 i Risinge. Död i lungsot 24 juni 1756. Har enligt bouppteckning söner som har studerat i Linköping.
Christina Samuelsdotter. Döpt 5 juni 1710 i Risinge. Död i håll och styng 22 maj 1766 i Risinge.
Elisabeth. Döpt 17 juni 1712 i Risinge.
Maria. Döpt 8 april 1716 i Risinge. Begraven 29 juni 1717 i Risinge.
Gift 2o 6 juli 1718 i Risinge med gästgivaren Jonas Fröberg. Äktenskapet barnlöst. Paret bor i Vistinge i Risinge. Jonas begravs 15 maj 1719 i Risinge.
DOTTERN ANNA MARGARETA GRAFSELLS FAMILJ
Anna Margareta Grafsell. Döpt 9 april 1691 i Ringarum. Död 29 augusti 1764 i Norrköpings tyska församling. Gift 13 november 1710 i Norrköpings tyska församling med skepparen, senare tullskrivaren Mårten Mårtensson. Han begravs 7 december 1736 i Norrköpings tyska församling. Paret är bosatta i Norrköping fram tills att de dör. Vid Anna Margaretas död 1764 äger paret en gård vid kvadraten Gördeln. Flera av barnen flyttar långväga.
Barn:
Mårten. Född 5 april 1712 i Norrköpings tyska församling. Död tre timmar senare.
Margareta Mårtensson. Döpt 13 augusti 1713 i Norrköpings tyska församling. Är vid moderns bouppteckning 1764 ogift.
Mårten Mårtensson. Döpt 15 mars 1715 i Norrköpings tyska församling. Anges vid moderns bouppteckning 1764 ha rest till Ostindien, där han sägs ha avlidit.
Elsa. Döpt 14 oktober 1716 i Norrköpings tyska församling. Begraven 9 september 1717 i Norrköpings tyska församling.
Petter Mårtensson. Döpt 10 maj 1718 i Norrköpings tyska församling. Avliden mellan 1744 och 1764. Gördelmakare i Kristianstad.
Lorenz Mårtensson. Döpt 26 november 1719 i Norrköpings tyska församling. Är vid moderns bouppteckning 1764 borgare och mässingsslagare i Kristiania i Norge.
Johan Jacob Mårtensson. Döpt 14 augusti 1723 i Norrköpings tyska församling. Bouppteckning i Stockholm 21 juni 1792. Klockgjutare i Stockholm, vid sin död åldersman inom skrået.
Maria Christina Mårtensson. Döpt 17 augusti 1758 i Norrköpings tyska församling.
Ingeborg Mårtensson. Döpt 14 mars 1738 i Norrköpings tyska församling. Död efter 1765. Gift med klädmakaren, senare fabrikören Olof Westman. Han är född omkring 1724 och begraven 9 maj 1765. Han är vid sin död djupt skuldsatt.
Andreas. Döpt 5 oktober 1729. Begraven 16 januari 1730.
Carl Mårtensson. Döpt 24 januari 1730. Är vid moderns bouppteckning 1764 sjöman bosatt i Norrköping.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Noter:
(1) Detta framkommer vid ett ärende i häradsrätten 30 september 1695. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:98 (1695-1696) Bild 1360 / sid 274 (AID: v217835.b1360.s274, NAD: SE/VALA/0382503)
(2) Se Ringarum (E) C:1 (1671-1701) Bild 28 / sid 43 (AID: v39853.b28.s43, NAD: SE/VALA/00304)
(3) Se Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:96 (1691-1692) Bild 1530 / sid 57 (AID: v217833.b1530.s57, NAD: SE/VALA/0382503)
(4) Se Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:97 (1693-1694) Bild 2140 (AID: v217834.b2140, NAD: SE/VALA/0382503)
(5) Se Ringarum (E) C:1 (1671-1701) Bild 49 / sid 85 (AID: v39853.b49.s85, NAD: SE/VALA/00304)
(6) Se Domkapitlets i Linköping t.o.m. 1989-06-30 arkiv, Protokoll, SE/VALA/00506/A I a/16 (1693-1694), bildid: C0074186_00281
(7) Namnet på Anders hustru är okänt. Hon kan dock ha hetat Margareta eller, ännu troligare, Helena, då Anders första dotter i nästa äktenskap döps till Helena Margareta (och då har troligen Anders dotter Margareta dött ett par år tidigare).
(8 ) Jag har inte funnit några spår av Magnus efter hans dop. Notera att dödslängd saknas för Ringarum mellan 21 augusti 1682 och 4 juni 1692.
(9) Se not 8. Eftersom även nästa dotter döps till Margareta är det troligt att denna Margareta avlider som liten.
(10) Se not 8.
(11) Parets vigselnotis har ej hittats. Notera dock att Ringarum saknar vigsellängd för perioden 23 november 1696 till 29 maj 1697. Att paret är gifta redan då dottern Magdalena döps 1697 är ett antagande. Pastor Hellman från Ringarum är en av faddrarna. Då sonen Hartwig döps 1708 anges modern vara ”frau Margareta”. Ingen hustru till Jacob Bonhoff anges som avliden i de församlingar han bor i fram till hans död 1736.
(12) Peter förekommer i mtl 1736, men i mtl 1737 anges målare Peters änka. Återfinns ej i Söderköpings dödslängd.
(13) Det är inte helt säkert att Elisabeth är Peters hustru under hela denna period. Dock förekommer sonen Jonas i mtl 1726 och hans anges vara Elisabeths son i hennes bouppteckning. Elisabeth och Peter bör alltså vara gifta omkring 1711.
79
« skrivet: 2022-05-09, 19:15 »
Är det nån som vet om hökaren Magnus Barkhusen i Norrköping är släkt med några av ovan nämnda personer, eller som vet något om honom överhuvudtaget? Han vigdes 20 april 1738 i Norrköpings Sankt Olai med Magdalena Bonhoff (döpt 28 juni 1697 i Söderköping, död på fattighuset i Norrköping 24 januari 1776). Han levde ännu år 1756. Det är allt jag vet om honom. Jag har inte återfunnit honom i Norrköping Sankt Olais eller Hedvigs dödslängder (Hedvig saknar dödslängd för slutet av 1768 till maj 1781). Hustrun Magdalena Bonhoff var dotter till skepparen och sedermera handelsmannen Jacob Bonhoff i Norrköping (död 1736) och hans hustru Margareta Rizander (döpt 13 mars 1670 i Söderköping, död 1 juni 1740 i Norrköping Sankt Olai), och änka efter handelsmannen Nils Vesterbäck (död 10 juli 1735 i Borg) i Norrköping.
80
« skrivet: 2022-03-19, 15:35 »
Hej Ulf! Ja, jag vet. Det finns dopnotiser för alla fyra barnen.
81
« skrivet: 2022-03-18, 10:25 »
Jag har stött på namnet Grafzell (Grafzel, Grafsäll etc) i Östergötland under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Är det nån som vet nåt mer om denna släkt?
Anders Grafzell
Bokhållare, inspektor, bonde.
Född omkring 1644. Ihjälslagen i Ringarum (E) 1694.
Boende i Brestorp i Ringarum (E) från omkring 1680.
Gift 1o med N. N.
Död i barnsäng 1686.
Barn:
Magnus, född 1685
Margareta, född 1686
Gift 2o med Margareta Rizander. (Misstänker att hon är dotter till Söderköpings borgmästare och postmästare Erasmus Rizander, men har inte undersökt saken än.)
Barn:
Helena Margareta, född 1689
Anna Margareta, född 9 april 1691.
Maria Grafzell
Död 1722.
Bosatt omkring 1700 i Ingelstad i Risinge (E).
Bosatt omkring 1703 i Vistinge i Risinge (E).
Gift 1o med länsman Samuel Persson.
Död 1717.
Barn:
Elisabeth, född före 1700, död 1707
Margareta, född 1701
Jonas, född 1703
Lisken, född 1706
Christina, född 1710
Elisabeth, född 1712
Maria, född 1716, död 1717
Gift 2o med gästgivaren Jonas Fröberg i Vistinge i Risinge (E).
Död 1719.
Detta är allt jag i dagsläget vet om familjerna. Det är förstås mycket möjligt att Maria Grafzell är dotter till Anders Grafzell, och att han är den som tog sej detta efternamn.
82
« skrivet: 2022-03-17, 09:10 »
Jag vet inte om det är av intresse för dej, men Benjamin Palumbus förekommer i Per Sondéns register över skrivelser till arvprins Karl Gustav som finns i Stegeborgssamlingen. De är skrivna av honom själv, samt tillsammans med hans syskon. Mars och april 1654.
Sondén, Per. 1919. Förteckning över arvprinsen Karl Gustafs arkiv i Stegeborgssamlingen.
Stegeborgssamlingen avd. II. (SE/RA/720810/02
83
« skrivet: 2022-03-09, 09:15 »
En Claes Samsonson förekommer i ett ärende vid Hammarkinds häradsrätts ting 5 mars 1683, då han har lägrat en piga från Korssätter i Västra Husby socken (E).
84
« skrivet: 2022-03-06, 10:03 »
Du har säkert rätt. Stort tack!
85
« skrivet: 2022-03-05, 13:18 »
Vid Hammarkinds härads sommarting i Östergötland år 1678 utsågs en skattefogde och ett antal gäl(d)fogdar. Vad kan tänkas ha ingått i en gäl(d)fogdes uppdrag? Bistod han skattefogden i uppbörden? En sökning på gäl(d)fogde på nätet ger inga direkta träffar, vilket tyder på att om inte uppdraget som sådant var ovanligt så var åtminstone just denna benämning inte vanligt förekommande.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:45 (1673-1680) Bild 1350 / sid 35 (AID: v217782.b1350.s35, NAD: SE/VALA/0382503)
86
« skrivet: 2021-12-04, 02:07 »
En Gyrij Nilsdotter nämns i den renoverade domboken för Hammarkinds häradsrätt i Östergötland år 1663.
87
« skrivet: 2021-10-20, 09:09 »
Nu ser jag det också. Tack, Karl Göran Eriksson!
88
« skrivet: 2021-10-19, 17:15 »
EDIT Som Karl Göran Eriksson påpekar står det Regardt, en variant av Rikard. Stötte på vad jag tycker ser ut som Rogerdt i en dödsbok för Gryt i Östergötland år 1718, gällande hans dotter i Skäret. En variant av nordiska Rodger? Kan det stämma, jag vet inte? Enligt Otterbjörk förekom det namnet i formen Rogg(i)e i Härjedalen ännu på 1700-talet. I skärgården kring Gryt och Sank Anna i Östergötland lever många udda namn kvar under 1600- och 1700-talen.
89
« skrivet: 2021-09-29, 18:22 »
I en mtl för Ringarums socken i Hammarkinds härad (E) år 1667 förekommer en Rafnfrid/Rafnfred, dotter till Tyres i Säverum. Hennes namn nämns mej veterligen inte i nån annan mtl vad gäller hushåll i Säverum.
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 27 (1667) Bild 1180 / sid 129 (AID: v900874.b1180.s129, NAD: SE/RA/5520304)
90
« skrivet: 2021-09-15, 18:59 »
Här är ytterligare ett fynd, en knekt vid namn Kängh Månsson i Säverum i Ringarum socken, från en roterings- och utskrivningslängd år 1628. Notera att det liksom flera senare fynd i Ringarum kombineras med ett Måns.
Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/98 (1628-1630), bildid: A0054946_00125
91
« skrivet: 2021-09-09, 14:59 »
Jag publicerade en fråga om namnet Kiäng i en norsk släktforskningsgrupp på Facebook, Slektshjørnet. Av svaren att döma finns det två snarlika namn i Norge med olika ursprung, Tegn och Kleng. Kleng lever förresten kvar i våra dagar. Ett exempel på en berömd person som bar namnet är Cleng Peersson, ledaren för den första organiserade norska utvandringen till USA 1825.
Tegn nämns i två böcker av Eivind Vågslid, Norderlendska fyrenamn och Norsk navnebok: døypenovn med tydingar. I den senare ges namnet betydelsen "mann, fri mann i tenesta hjá ein hovding, tenar". I den förra anges stavningsvarianterna Tegnar och Tegne.
Kleng däremot omnämns i Vågslids Norderlendska fyrenamn och Bernt Støylens Norske døbenavne. Vågslid skriver att namnet är avlett med -ing från kló, "nån med långa naglar", och Støylens är inne på samma spår ("den, som har klør; den nævesterke. (Oldnorsk Klæng, Kløng, egentlig Kløing. Afledet af navneordet en klo)). Vågslid anger bland annat varianterna Kloeingr, Kleingr, och Støylens Klæng, Kløng. Bilden nedan är från Vågslids Norderlendska fyrenamn.
Är det inte möjligt att Kiäng i Östergötland är en variant av Cleng/Kleng/Kläng i Norge? I så fall har Ingwar Fredriksson fel i Svenska personnamnsstudier när han kopplar det till Tegn.
Bernt Støylen, Norske døbenavne (1897)
Eivind Vågslid, Norderlendska fyrenamn (1988)
Eivind Vågslid, Norsk navnebok - døypenovn med tydingar (Oslo, 1930)
92
« skrivet: 2021-09-07, 21:03 »
I Askesum i Skällvik socken (E) förekommer en Karin Titusdotter i mtl:rna omkring 1660. Hennes namn stavas i flera år "Ty?tisdotter", men i 1662 års mtl anges hennes patronymikon Titusdotter.
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 17 (1657) Bild 2350 / sid 217 (AID: v900864.b2350.s217, NAD: SE/RA/5520304)
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 22 (1662) Bild 210 / sid 1155 (AID: v900869.b210.s1155, NAD: SE/RA/5520304)
93
« skrivet: 2021-09-07, 17:55 »
Vad gäller Kängh i Bresätter i Skönberga socken, så ligger Bresätter bara en kilometer från Ringarums socken. Jag roade mej med att gå igenom hela mantalslängden 1657 för Hammarkinds härad, eftersom de flesta mantalspliktiga där anges med fullständiga namn (förutom torpare och inhyses) i hopp om att stöta på namnet. Resultatet blev magert, men jag fann faktiskt en Måns Kiängsson i Mickelsdal i Ringarums socken. I Ringarums dödslängd finns även en arbetskarl Måns Kiängsson (född cirka 1624) i Gusum, som begravs 5/2-1674. En hypotes skulle förstås kunna vara att det är en och samma person, som är far respektive farfar till båtsman Kiäng Månsson i Kotebo i Ringarum och Måns Kiängsson Gåse i Viken på Syntorps ägor i Ringarum, som Marie-Ann Olsson redogör för i sin artikel i Släkthistoriskt Forum nr 1/99. Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 17 (1657) Bild 2570 / sid 239 (AID: v900864.b2570.s239, NAD: SE/RA/5520304)
Ringarum (E) C:1 (1671-1701) Bild 132 / sid 251 (AID: v39853.b132.s251, NAD: SE/VALA/00304)
https://www.rotter.se/faktabanken/slaekt-soek/166-rotterarkivet/artiklar-som-boerjar-pa-f/forskningsresultat/forskningsresultat-artiklar/962-batsman-i-ringarums-socken-pa-rote-163?fbclid=IwAR03n8U9BU-a1tgrkYDpFwQIbTPJyPUQHHU4x36DO76iLpjUQ0HkesyqM00
94
« skrivet: 2021-09-06, 17:05 »
Kiängh i Skåra, också Skönberga socken, förekommer vid några tillfällen under 1630-talet i de renoverade domböckerna för Hammarkinds härad i Östergötland. Det är förstås inte omöjligt att det är samma person, som senare flyttar till gården Bresätter. Enligt en obekräftad uppgift på Facebook ska det finnas belägg för namnet "i Norge och möjligen i Värmland". Namnet förekommer tydligen inte i Otterbjörk, Modéer, Nordiskt runnamnslexikon eller Projektet Sveriges medeltida personnamn.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:9 (1630-1633) Bild 3130 (AID: v213322.b3130, NAD: SE/VALA/0382503)
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy