Visa inlägg
1
Fredrik I:s anor (kungen av Danmark) / SV: Fredrik I:s anor (kungen av Danmark)
« skrivet: 2021-07-21, 11:57 »
Jag har ett litet bidrag som möjligen kan väcka diskussionen om Geseke Fredriks till liv.
Här följer ett utdrag ur en text jag funnit:
"Alt tyder saaledes paa, at Kongen gjerne vilde se Slesvigerne tilgode og gjøre Opholdet ved Kjøbenhavns Universitet tiltrækkende for dem. Der er ogsaa bevaret nogle ret mærkelige Ytringer i Breve fra tvende unge Studenter, Herman og Caspar Høyer fra Husum, der vidne om, at Kongen ikke vilde, at selv saadanne Slesvigere, der personlig stod ham nær, skulde gaa hans kjøbenhavnske Højskole forbi. Disse tvende Brødre Høyer, af hvilke Herman døde i en ung Alder og Caspar senere blev den gottorpske Hertug Adolfs første Minister og højre Haand, vare nemlig egentlig Søstersønner af Kongen, da deres Fader, «lange Harmen Høyer« i Husum, var gift med en uægte Datter af Kong Frederik I; de havde studeret i Lycæet i Lyneborg, og det havde været deres Hensigt derfra at drage til Vittenberg, men efter Faderens Ønske begav de sig dogførst til Kjøbenhavn. Herom skriver Caspar Høyer den 6te Avgust 1557 til sin forhenværende Lærer i Lyneborg, M. Lucas Loss: «Jeg opholder mig nu i Kjøbenhavn og studerer der, hvilket jeg veed, vil mishage Eder, da I opmuntrede mig til, at jeg ikke skulde begive mig derhen, men derimod til Vittenberg, hvilket ogsaa havde været mit eget ønske, om ellers Sagen var gaaet efter min Vilje. Grunden, hvorfor Fader vilde, at jeg skulde opholde mig her, er den, at det var Kongens bestemte Vilje, at jeg skulde studere i hans Rige og ved hans Universitet. Derfor frygtede Fader for at støde Kongen, om han sendte mig andensteds hen. Ellers kunde det faa Udseende af, at Fader foragtede dette Universitet». Broderen, Herman Høyer, udtalte sig samtidig paa lignende Maade og fortalte sin fordums Lærer, hvorledes de havde staaet sig godt ved Examen (efter Depositionen i Kjøbenhavn), og at han havde faaet «en meget lærd Præceptor, ved Navn M. Niels Hem-mingsen»; efter et Aars Ophold i Kjøbenhavn agtede de sig til Vittenberg1)"
Källa Universitets Tilstand i Christian III's Tid, s351 (år 1869)
https://slaegtsbibliotek.dk/911585.pdf
Det finns ju ett felaktigt antagande i texten och det är att de unga herrarna Caspar och Herman var systersöner till kungen (Fredrik I). Det var de ju inte, de var visserligen söner till krigsöversten Herman Hoyer men de var inte söner till Katarina Fredriks. Pojkarna Caspar och Herman var mig veterligt söner till Herman Hoyer i hans andra äktenskap, det med Maria Knutzen. Maria var ju, som jag förstått det, dotter till den omstridda Geseke Fredriks.
Den intressanta aspekten här är ju att det tydligen finns relativt samtida källor (pojkarnas brev) som indikerar att kungen (Kristian III) engagerade sig i var pojkarna Hoyer skulle genomföra sin utbildning. Det är inte på något vis ett bevis för att de skulle ha blodsband med kungen men jag finner det tankeväckande att kungen tydligen involverat sig i detta. Som jag förstått det hela dog pojkarnas far redan 1541, och om kungen hade gjort upp med honom om pojkarnas utbildning så bör det ha varit när de var i späd ålder.
OM Geseke Fredriks skulle ha varit Fredrik I:s oäkta dotter så vore hon halvsyster till Kristian III. Pojkarna Caspar och Herman Hoyer som skrev dessa brev var barnbarn till henne.
Gåtan Geseke Fredriks kom kanske inte närmare sin lösning i och med detta, men jag tror ändå dessa omnämnda brev kan vara ny information för många.
/Peter Rönn
Här följer ett utdrag ur en text jag funnit:
"Alt tyder saaledes paa, at Kongen gjerne vilde se Slesvigerne tilgode og gjøre Opholdet ved Kjøbenhavns Universitet tiltrækkende for dem. Der er ogsaa bevaret nogle ret mærkelige Ytringer i Breve fra tvende unge Studenter, Herman og Caspar Høyer fra Husum, der vidne om, at Kongen ikke vilde, at selv saadanne Slesvigere, der personlig stod ham nær, skulde gaa hans kjøbenhavnske Højskole forbi. Disse tvende Brødre Høyer, af hvilke Herman døde i en ung Alder og Caspar senere blev den gottorpske Hertug Adolfs første Minister og højre Haand, vare nemlig egentlig Søstersønner af Kongen, da deres Fader, «lange Harmen Høyer« i Husum, var gift med en uægte Datter af Kong Frederik I; de havde studeret i Lycæet i Lyneborg, og det havde været deres Hensigt derfra at drage til Vittenberg, men efter Faderens Ønske begav de sig dogførst til Kjøbenhavn. Herom skriver Caspar Høyer den 6te Avgust 1557 til sin forhenværende Lærer i Lyneborg, M. Lucas Loss: «Jeg opholder mig nu i Kjøbenhavn og studerer der, hvilket jeg veed, vil mishage Eder, da I opmuntrede mig til, at jeg ikke skulde begive mig derhen, men derimod til Vittenberg, hvilket ogsaa havde været mit eget ønske, om ellers Sagen var gaaet efter min Vilje. Grunden, hvorfor Fader vilde, at jeg skulde opholde mig her, er den, at det var Kongens bestemte Vilje, at jeg skulde studere i hans Rige og ved hans Universitet. Derfor frygtede Fader for at støde Kongen, om han sendte mig andensteds hen. Ellers kunde det faa Udseende af, at Fader foragtede dette Universitet». Broderen, Herman Høyer, udtalte sig samtidig paa lignende Maade og fortalte sin fordums Lærer, hvorledes de havde staaet sig godt ved Examen (efter Depositionen i Kjøbenhavn), og at han havde faaet «en meget lærd Præceptor, ved Navn M. Niels Hem-mingsen»; efter et Aars Ophold i Kjøbenhavn agtede de sig til Vittenberg1)"
Källa Universitets Tilstand i Christian III's Tid, s351 (år 1869)
https://slaegtsbibliotek.dk/911585.pdf
Det finns ju ett felaktigt antagande i texten och det är att de unga herrarna Caspar och Herman var systersöner till kungen (Fredrik I). Det var de ju inte, de var visserligen söner till krigsöversten Herman Hoyer men de var inte söner till Katarina Fredriks. Pojkarna Caspar och Herman var mig veterligt söner till Herman Hoyer i hans andra äktenskap, det med Maria Knutzen. Maria var ju, som jag förstått det, dotter till den omstridda Geseke Fredriks.
Den intressanta aspekten här är ju att det tydligen finns relativt samtida källor (pojkarnas brev) som indikerar att kungen (Kristian III) engagerade sig i var pojkarna Hoyer skulle genomföra sin utbildning. Det är inte på något vis ett bevis för att de skulle ha blodsband med kungen men jag finner det tankeväckande att kungen tydligen involverat sig i detta. Som jag förstått det hela dog pojkarnas far redan 1541, och om kungen hade gjort upp med honom om pojkarnas utbildning så bör det ha varit när de var i späd ålder.
OM Geseke Fredriks skulle ha varit Fredrik I:s oäkta dotter så vore hon halvsyster till Kristian III. Pojkarna Caspar och Herman Hoyer som skrev dessa brev var barnbarn till henne.
Gåtan Geseke Fredriks kom kanske inte närmare sin lösning i och med detta, men jag tror ändå dessa omnämnda brev kan vara ny information för många.
/Peter Rönn
Cookie policy