ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Ola Karlsson

Sidor: [1]
1
Tackar,

*Skrivaren måste ha sluntit med pennan på "L:et" eftersom det inte liknar tidigare skrivna, eller påbörjat en annan bokstav men rättat sig själv.
*Kan det vara så att "s: h:" står för "sina hustrur" eftersom det i summan för socknen står att det ska vara 6 gifta husmän men ingen i den ovanstående listan har rader inkluderande "med hustru" så som det är gjort på följande sida.

2
Hej !

1. Vad är det för begynnelsebokstav som Olof har i sitt patronymikon?
2. Vad kan de två avslutande förkortningarna stå för?

(https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066012_00107)

3
Älvsborgs lösen / SV: Älvsborgs lösen
« skrivet: 2023-12-06, 15:48 »
Det bör ju avse platsen. Bläddrar man fram ett par sidor, så verkar det vara så.

Kan de tre gårdarna - de två nedre försedda med ett ibidem -
på något sätt geografiskt ligga nära varandra?

Håkan
Tack för iakttagelsen.

Jag ser det för Almunge (s.108, 2 socknar ifrån Edsbro), men inte Ununge (s.107, gemensam Kyrkoherde) eller Knutby/Bladåker (s.102/s.104, grannsocknar).
Dessa förteckningar är uppenbarligen originalupptagningar eftersom de har bomärken och från dispositionen att döma är (merparten av) texten skriven vid samma tillfälle. Vid lite närmare studium kan jag dock se att Almunge och Edsbro (s.106) har samma skrivare men skild från de andra socknarna, jmf. exempelvis hur "Summa" skrivs. 

Men ...
Alla gårdar i Sättra (1:a bilden) ligger samlade vid den här tiden (se bild av Sättra (Lantmäteriet inför storskifte 1769): 1=A, 2=F, 3=B, 4=E, 5=D, 6=C), men det gäller också för alla andra byar/gårdar i socknen och beteckning "ibdem" är således inte konsekvent använd i denna socken. Som jag nämnt i första inlägget tycks det inte finns någon koppling till delning av gårdarna. Gård 3 och 4 är delade cirka 1550 och gård 4 har "ibdem", men delad är även gård 5 och 6 (c:a 1565) där gård 6 inte har det.

Sammantaget delar jag nog tanken att "ibdem" ändå ska syfta på platsen (fast det är överflödigt skrivet).
Retoriskt: Är det kanske så att skrivaren har börjat bytta "stil" när han befann sig i Edsbro (fast kom han på bättre tankar eller fick han hjärnsläpp då)?

4
Älvsborgs lösen / SV: Älvsborgs lösen, en syftningsgåta
« skrivet: 2023-12-04, 13:28 »
Hej!

Är det någon som har ett svar på vad ordet "ibdem" (ibidem) i bilden syftar på?
Normal handlar det ju antingen om fysiskt samma ställe, i detta fall byn Sättra,
eller ord från föregående rad, i detta fall Ersson.

Inget av detta är logiskt i texten. Bynamnet ser ut att vara skrivet vid samma tid som övrig text, dvs att upprepa bynamnet är överflödig information och det saknas dessutom för tre andra personer. Upprepat patronymikon stämmer inte heller eftersom det redan är skrivet för personerna. Från jordeboken finns inget tecken på att personerna skulle vistas på samma gård utan de har varsin gård och dessa är inga nyliga avsöndringar av en större gård. Har jag misstolkat ordet "ibdem"?

(Bild från https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066012_00106)

5
Forsvall / SV: Forsvall
« skrivet: 2023-01-28, 19:21 »
Hej.

Jag antar att Bo Lindbergs kyrkoherde i Edebo är Per Hörner.
Det finns ett dop i Edsbro 17720509 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047348_00090) av ett barn till hans sondotter (dvs brorsdotter till Anna Maria Hörner). Bland dopvittnena finns ytterligare en bror till Anna Maria, Erik Hörner (kyrkoherde i Valö) och en jungfru Greta Christina Forsvall, om det kan vara av intresse.

6
Edsbro / SV: Cajsa/Karin Andersdotter 1724/25
« skrivet: 2022-11-20, 19:26 »
Hej !
Jag håller på att försöka lägga pussel med hela Edsbro socken från husförhörslängden 1773-1778 och bakåt.

Det är ganska troligt att Karin Andersdotter är dotter till Anders Jansson (f. c:a 1683, d. 17590101, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047352_00031) i Rekinde 3 (3/8 av 2/3mantal) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055151_00719). I mantalslängden för 1744 (17431118 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005329_00163) finns sönerna Mats Andersson och Jan Andersson med dottern Karin Andersdotter samt sonhustrun Malin Olsdotter g. 17421226 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047351_00009) med Mats Andersson.

Karin och Jan finns under flera år som piga och dräng under brodern Mats som tar över gården. Denna Karin är den enda i Rekinde i mantalslängderna under resten av 1740-talet.

I husförhörslängden för Knutby 1738-1756 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047934_00183) finns i Skyttorpet Erik Andersson (f. 1730) och Karin Andersdotter (f. 1725). Det framgår att det ska finnas tre barn Jan f. 1745, Brita f. 1750 och Margta. Margta Ersdotter f. 1753. och d. 17560417 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047967_00378) är enligt dödboken född i Edsbro 1753. Familjen finns sedan i husförhörslängden för Knutby 1757-1770 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047935_00066) men flyttar från socknen 1757.

Karin Andersdotter i Edsbro får två oäkta barn Johan (17450522Edsbro4 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047348_00026) och Brita (17500722Edsbro18 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047348_00041) samt tillsammans med Eric Andersson ett barn Brita (17530419Edsbro13 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047348_00050). Det sista stämmer inte in på uppgifterna från Knutby men för 1752-1754 finns det 4 födslar med en Eric Andersson som far och 3 födslar med en Karin/Caisa som mor. Alla dessa kan lätt knytas till andra familjer förutom 17500722Edsbro18. Under tiden 1750-1753 finns inget barn Brita som dött och skulle kunna stämma in på 17500722Edsbro1. Namnet Brita är dessutom skrivet med en tjockare stil än före och efter vilket skulle kunna vara ett resultat av att det har skrivits in vid ett senare tillfälle och den övriga texten behöver inte ha skrivits vid doptillfället heller. Det kan alltså röra sig om en felskrivning, vilket förekommer lite nu och då.

Å andra sidan så finns Brita Ersdotter med i Knutby husförhör för 1757-1770 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047936_00133) i Kumla tillsammans med övrig familj. Hon är markerad under flera år 1761-1766, så det kan röra sig om två olika familjer. Det finns faktiskt en till Karin (piga) i Rekinde (Edsbro) under början av 1750-talet. För att få någon klarhet behöver barnen spåras, har de dött, är de ute som dräng/piga.

7
Edsbro / SV: Margareta Larsdotter född 1760 i Ununge?
« skrivet: 2022-07-01, 15:29 »
Hej!
Om du inte redan har fått dina svar så för att besvara ursprungsfrågan om födelsen av Margareta 17600909Ununge23 se Marita nere till vänster på
(SE/SSA/1579/C I/2 bild 97, (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049137_00097)).

Vad gäller husförhörslängden i Ununge så se Mauds svar #5. Hon finns där på rad 6 (som dotter) och 17 (som gift).

Vad gäller den höga åldern så finns det i husförhörslängden 1772-1778 en annan Margta Larsdotter i Sättra f. 1726 (Saltpetersjudare Eric Myrmans hustru) (SE/SSA/1499/A I/1 sid 19 rad 2 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047331_00039)). I dödboken (SE/SSA/1499/F I/1 sid 120 post 11) så står det gamla (Gl) änkan vilket kan anspela på att det finns en yngre änka, snarare än att personen är gammal. Det är ju ett glapp i husförhörslängden för 1821 så din Margareta kanske har flyttat på sig (hon är ju struken i HFL, men att hon inte finns i boken kan betyda flera saker). Jag har dock inte undersökt om detta kan stämma.

8
Äldre uttryck / Användning av gamle och unge
« skrivet: 2021-08-27, 15:46 »
Hej !

Beteckningen 'gamle' respektive 'unge' är ju mycket vanligt förekommande för (mans) personer från samma by/ort/ställe, men har det funnits någon strikt regel för beteckningarnas användning (ålder, vigseldatum, hemmansövertagande, eller dylikt) eller har det varit en mer flytande praxis eftersom huvudsyftet ändå måste ha varit att särskilja personer?

9
Edsbro / SV: Läshjälp Mats Matssons familj
« skrivet: 2021-08-09, 12:28 »
Hej Maria!

Detta är vad jag har om Mats Matssons familj (men dubbelkoll behövs):

Mats Matsson (f1724 Knutby?) g17480821? (Edsbro) med Karin Jansdotter (f1728/1731)
Flytt till Skederid (Simlunda) 1777 (SE/SSA/1559/A I/3/112)
Flytt till HusbySjuhundra (Sundsta ägor) (SE/SSA/1517/A I/5/97)
Barn
Anna Greta f1751 (ej Edsbro) (Piga HFLsid51rad3 Prästgården)
Karin          f1757 (ej Edsbro) (Piga HFLsid40rad13överst Blomsteräng, kanske Piga HFLsid33rad20överst Ytterby, kanske Piga HFLsid51rad13underst Kyrkbacken. Personen från Kyrkbacken återfinns sedan i nästa HFL (samma volym sid49(143)rad14underst)).
Brita           f1762 (ej Edsbro)
Maja           f17670403Edsbro17  d17670608 Edsbro
Johan         f17681112Edsbro42
Eric            f17750404Edsbro10

Jag har också tolkat Anders f1760 (ej Edsbro) som systerson.
Drängen Mats Ersson (f17600919Edsbro28) är relaterad till den nya familjen (Per Jansson, son till ryttaren Jan Broström).

Jag är osäker på hur (gamle) Mats Matsson kommer till Rekinde 1 (9öre land skatte 1/3mantal) men det sker 1765-1767. Kanske är han bror med tidigare hemmansägaren Gustav Matsson  (Vargeringsryttare som dyker upp i Djuprudan 1749) som gifter sig (17511101 Edsbro) med Brita Persdotter, vilken troligen är kopplingen till hemmanet.
Utanför Edsbro har personer i Rekinde ofta kopplingar till Sotter eller Burvik i Knutby socken men är giftemålet (g17480821) korrekt så kommer de i från Sättra ägor och där är kopplingarna i stället starka till Kristineholm i Lohärad socken. Mats Matsson finns det vid tidpunkten ganska många av i Edsbro så utan ålder är det svårt att vara helt säker på vem som är vem.

/ola

10
Malsi / SV: Malsi
« skrivet: 2021-02-27, 13:55 »
Lite mera Isac de Malsi från en mantalslängd. Bruksförvaltare vid Skebobruk i Ununge socken (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003529_00101) daterat 20:e februari 1711.

11
Malsi / SV: Malsi
« skrivet: 2021-02-23, 15:47 »
Hej!
Jag har snubblat över en Isac Malsij i en jordebok för Edsbro 1702 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055189_01065). Aktuella hemman tycks vid tiden ha varit säte för bland annat Länsman/Befallningsman.

12
Edsbro / Edsbro jordebok 1693, vad händer i hemmanet?
« skrivet: 2021-02-22, 15:54 »
Hej!
Jag har ett utdrag ur en jordebok (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055186_00473) som jag skulle behöva hjälp med.

Broo ----- ------
finnes intet ----
belägit i Sätra och
Anders Olofsson
br---ar   [bruukar?]

Jag gissar att hemmanet har varit öde tidigare (dessutom tillhört Sättra).

/ola karlsson

13
Tack för upplysningen. Då har jag troligen en konologi far->son->far->brorson till fadern, än en far och sonson, vilket skulle kunna vara teoretiskt möjligt, men osannolikt ur ett praktiskt perspektiv.

14
Emporagrius / SV: Emporagrius
« skrivet: 2021-02-20, 00:34 »
Om det är av intresse så råkade jag på Lydert Emporagrius i en jordebok (Jordeböcker, Jordeböcker Uppsala län, SE/RA/55201/55201.03/83 (1688:2:2), bildid: A0055184_00296, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055184_00296) för Edsbro socken 1688 där han har förvärvat ett antal hemman i Rekinde (by) och Ytterby (gård) som ligger nära varandra några kilometer väster om Edsbro kyrka. Ytterby blir senare  säte för Länsmanen i Närdingshundra härad medan Rekinde återgår till bondebefolkningen.

15
Hej!

Kan en gård gå tillbaka till en fader om sonen dör (och t.ex. inte har några barn) eller går den vidare till syskon etc.?

16
Boosson / SV: Boosson
« skrivet: 2021-01-12, 13:32 »
Hej!

Det kan finnas en möjlighet att Boosson är en variant av Bengtsson.
I Edsbro finns 1621 en Blasius Boosson i Sättra (2/3 hemman på 6 öre och 4 penningar Land) i jordeboken (Riksarkivet bild id A0045812_00086 (nere till vänster), Landskapshandlingar för Uppland 1621:5). 1646 är han på samma ställe i Sättra (2/3 hemman på 6 1/6 öre = 6 öre och 4 penningar Land) antecknad som Blasius Bengttsson (Riksarkivet bild id A0055127_00179 (nere till vänster), Jordeböcker Stockholms län 1646:2).

Namnet Blasius är unikt i socknen. Det finns inga Bo men Bengt förekommer, om än inte ofta. Bengtsson kan i och för sig vara en felskrivning av bokföraren/uppgiftslämnaren om denne varit obekant med namnet Bo (det finns flera stavningsvarianter under Blasius levnad). Tyvärr är Blasius inte son på hemmanet så det går inte att säga något säkert. Det finns dock några år tidigare under en tid en Bengt i ett annat hemman i samma by  (som består av 6 hemman) innan Blasius tar över sitt.

Har någon annan stött på en liknande namnkoppling?

17
Hej Andreas
Mitt tipps är att du försöker hitta paret i vigselboken i någon av församlingarna, Edebo, Edsbro eller Skederid /Lennart

Hej Andreas!

Jag vet inte om du redan har hittat personerna men i Edebo vigselbok (födelsebok (SE/SSA/1498/C I/2 sid 10 eller bildid:C0047328_00018)) finns en vigsel 17661226. Det finns även en födelse av en Caisa 17670509 på sidan 116 (bildid:C0047328_00128).
I Edsbro har de inte gjort något intryck. Familjer som stannar mycket kort tid i socknen vid den tiden har ofta något samröre med masugnen (nära kyrkan) och personer från just Edebo (familjer/pigor/drängar) finns oftast bosatta i närheten av masugnen. Det finns en födelse av en Eric 17700721 (Edsbro födelsebok (SE/SSA/1499/C I/1 a sid 68), bildid:C0047348_00085) vid masugnen men modern är skriven som Bengtsdotter. Huruvida det är rätt person eller inte kan jag inte uttala mig om men felskrivningar förekommer ibland.

18
Tack för insikterna.

I fallet Edsbro så är strukturen/ordningen hos Jordeboken huvudsakligen infrusen fr.o.m. 1550 med ganska lite variation över tiden. Gårdsnamnen är etablerade sedan före tillgängliga skriftliga källor (och är de samma idag, förutom viss stavning). Personnamn har inte fläckat av sig på gårdsnamnen (dock på några torp från senare delen av 1600-talet). Jordeböckerna tycks således vara väl hållna (med ett eller annat uppenbart fel).
Mantalslängderna är däremot (mer eller mindre) ett nytt påfund från första delen av 1600-talet och deras utformning varierar en del under de första decennierna. Så jordböckerna känns som mer stabila för tidsperioden men samtidigt så verkar mantalslängderna ligga närmare vardagen, där av min fråga om deras upprättande.
För att komplicera saken så är flera av riksarkivets digitaliserade dokument (landskapshandlingarna) brandskadade från 1560-talet och framåt (flera årtal/perioder saknas helt fram till 1720-talet) och jag misstänker att några kan ha blivit feldaterade i samband med detta eller deras restaurering. Vad jag vet så finns i dagsläget ingen av kopiorna fritt tillgängligt digitalt.
Domböckerna får nog anstå. Jag ser mig inte som direkt språkligt begåvad. Namn fungerar bra, men de tolkar jag mer som ideogram. Att plöja genom och tolka flytande text är något annat.

19
Hej!

Finns det någon som har kunskap om hur mantalslängderna respektive jordeböckerna upprättades (framför allt 1600-talet)? Var det personer på plats i respektive socken (ungefär som för ett husförhör) som nedtecknade i det material som finns arkiverat eller var det uppgifter som skickades in och skrevs ner mera centralt? Många mantalslängder är undertecknade med bomärken vilket skulle tyda på ett lokalt upprättat dokument men motsvarande sak finns inte bland jordeböckerna.

Anledningen är att jag ser personuppgifter som i vissa fall inte överensstämmer (kronologiskt) mellan det två serierna (och kyrkotionden också för den delen, vid 1600-talet början eller tidigare).

(Samtliga hänvisningar nedan görs till Riksarkivets källhänvisning (digitala forskarsalen).)

Jag har en exempelgrupp från Edsbro socken i Stockholms län. Två bitar består av mantal för 1650 (SE/RA/55203/55203.02/3 (1650)) samt 1653 (SE/RA/55203/55203.01/1 (1653)) och två bitar är från jordeböcker 1652 (SE/RA/55201/55201.01/7 (1652)) och 1653 (SE/RA/55201/55201.01/8 (1653)). Om samma namn finns 1650/1653 så skulle man förvänta sig att namnet även finns 1652/1653 och så är det för de flesta hemman men där det inte stämmer så tycks jordebokspersonen finnas i tidigare jordeböcker medan mantalspersonen finns i senare mantalslängder och ofta kan man misstänka ett byte från far till son. Den första känslan är således att något inte står rätt till med dateringen. Eller är det så att hemmanen har ”klumpats ihop” på olika sätt t.ex. att ett i mantalslängden uppdelat hemman (mellan två eller flera personer) i jordeboken fortfarande skrivs under den gamla bonden för enkelhets skull? Eller är det frågan om en eftersläpning av personuppgifter i jordeböckerna (det är inte lika viktigt vem som betalar skatt som att den betalas)? Eller är det så att ”ägare” inte behöver vara samma person som ”skatteinbetalare”?


Analysdel för den intresserade.
=============================================
ÅRTALEN:
Mantal 1650: Här finns årtalet angivet (Bildid:A0003511_00186). Det ser ut att vara skrivet med samma handstil som övrig text.  Det finns en sammanräkning i slutet (Bildid:A0003511_00187) i annan handstill men summan och delsummorna kan återfinnas på femte raden (Bildid:A0003511_00007) i sammanställningen (med 32 öre på dalern) och med samma still ges ett årtal i sammanställningens början (Bildid:A0003511_00005). Vem skulle bemöda sig med att göra dessa sammanställningar om de inte gjordes vid den aktuella tiden så årtalet ser okej ut.
Mantal 1653: Det finns inget årtal angivet vid socknen men för häradet (Bildid:A0005316_00224) med samma handstil. Registret (Bildid:A0005316_00006) har också samma årtal och sidhänvisningen (7:e raden i andra kolumnen) stämmer. Vem skulle sätta upp ett register avsevärt senare med den gamla typen av font så årtalet ser okej ut.
Jordbok 1652: I registret (Bildid:A0055128_00005) som är årtalsgivet stämmer sidhänvisningen 836 (Bildid:A0055128_00007) med rätt sida (Bildid:A0055128_00422). Summan av räntan för de två häraderna som står på en sida med årtal angivet (Bildid:A0055128_00432) får jag att stämma inom en daler. Å andra sidan så är summan den samma för 1653 (Bildid:A0055129_00422).
Jordbok 1653: För detta år finns det färre indikatorer. Summan för de två häraderna Närdingshundra och Frösåker (Bildid:A0055129_00422) har dock ett årtal och ser ut att ha samma handstil som det som är skrivet under Edsbro socken.

Slutsatsen blir att årtalen verkar stämma men personuppgifterna blir då i vissa fall ologiska.

Det kan finnas en viss fördröjning. Till exempel kan uppgifter vara insamlade under ett år men redovisas under följande år men hoppet mellan år 1650 och 1652/1653 kan inte förklaras på detta sätt.

PERSONER:
I de flesta fallen så är det samma namn (person) som förekommer i alla fyra källor men under tidsperioden så finns det även flera hemman som byter huvudperson. Vissa av dessa är i lite större byar där det blir lite mer komplicerat att visa ”underligheterna” så jag ger bar några klarare exempel.

Exempel 1, Smara:
Fram till den aktuella tiden så har byn bestått av två hemman om vardera 1 mantal. I det ena har namnet Lars Eriksson funnits i mer än 30 år (jordeböcker). Efter perioden finns Erik Larsson i ytterligare några mantalslängder. Det enklaste antagandet är att det rör sig om far och son. Lars Eriksson finns dock bara i jordeböckerna 1652/1653 (Bildid:A0055128_00422 och A0055129_00411, 1:a hemmanet) medan Erik Larsson finns i mantalslängderna 1650/1653 (Bildid:A0003511_00186 35:e personen och A0005316_00236 1:a personen), 1650 med hustru och 1653 utan.
Det andra hemmanet har i tidigare jordeböcker registrerats under Hans Olofsson och även 1652/53 (Bildid:A0055128_00422 och A0055129_00411, 2:a hemmanet) men i mantalsländerna (Bildid:A0003511_00186 33:e och 34:e personerna och A0005316_00236 2:a och 3:e personerna) är hemmanet uppdelat i två om 1/2 mantal vardera. Det ena innehas av Hans Olofsson (utan hustru 1650 och endast en dräng och en piga 1653, utan Hans Olofsson) och det andra av Mathias Andersson med hustru (möjligen måg och dotter). Drängen och pigan kan vara en son till Hans Olofsson (Jacob Hansson) med hustru. I mantalslängden 1653 ges mantalet som 1 men två personer ges inom klammer.

Exempel 2, Långbro:
Fram till den aktuella perioden är det bara ett hemman om 1 mantal. Namnet Olof Eriksson finns givet i jordeböckerna (Bildid:A0055128_00424 och A0055129_00413 nederst till vänster). I matalslängden för 1650 och 1653 (Bildid:A0003511_00186 personerna 4 och 5 samt Bildid:A0005316_00236 12:e hemmanet) finns en uppdelning mellan Tomas Mathiasson (1/2 mantal 1650) och hustru Anna (1/2 mantal 1650). Samma uppdelning finns i nästföljande mantalslängd sedan byts Anna ut mot Anders Olofsson medan namnet Tomas Mathiasson är kvar i mantalslängderna ytterligare ett par decennier. Anna är troligen Olof Erikssons hustru och Anders Olofsson deras son. Thomas Mathiasson skulle kunna vara en måg.

Exempel 3, Lund:
Lund har två hemman på 1 mantal vardera. I det ena finns Nils Larsson i tidigare jordeböcker och även de två aktuella jordeböckerna (Bildid:A0055128_00423 näst längst ned till höger och Bildid:A0055129_00412 nere till höger). Hemmanet anges som skatte. Samma namn finns fortsättningsvis i mantalslängden 1653 (Bildid:A0005316_00237 5:e personen) och 1654 (Bildid:A0003513_00308 5:e namnet) tillsammans med Erik Nilsson men här anges hemmanet som frälse. I 1650 års mantalslängd finns bara Erik Nilsson (Bildid:A0003511_00186 23:e personen) men hemmanet anges även här som frälse (även om det är lite oklart eftersom uppgifterna avviker starkt från alla andra handlingar).
I det andra hemmanet så finns Olof Persson i tidigare jordeböcker och de två aktuella (Bildid:A0055128_00427 3:e hemmanet uppe till höger och Bildid:A0055129_00416 5:e hemmanet uppe till höger). Hemmanet anges vara frälse. I mantalslängderna 1650 och 1653 finns namnet Per Mathiasson i stället (Bildid:A0003511_00186 22:a personen och Bildid:A0005316_00236 9:e hemmanet), utan hustru. För 1653 anges hemmanet vara skatte. Förutom att personerna tycks växla plats om den kronologiska ordningen stämmer så kan Per Mathiasson inte vara son till Olof Persson pga patronymikon. Han finns dock bara i dessa två mantalslängder (under Lund).

Det finns ytterligare några exempel inom socknen på systematiskt olika namn (i en lista på cirka 40 namn totalt) i jordeböckerna och mantalslängderna för samma hemman inom denna överlappande period så det är osannolikt att avvikelserna beror på slarvfel.

20
Ramström / SV: Ramström
« skrivet: 2020-07-29, 00:05 »
Hej!

Här är en pusselbit från Edsbro socken (Födelseboken (SE/SSA/1499/C I/1 a) sid 70).

17710411 Föddes salpetersjudarutvinnaren Daniel Ramströms och hustrun Anna Caisa Flintas barn i Lund (anm. c:a 500 m nordost om Edsbro kyrka) under sin resa till Stockholm. Döptes den 12:e vid namn Maria Catharina. ...

Vittnena är boende i socknen.
Johan Hertzberg (f. c:a 1733) är Vallackare och gift med Elisabeth (Lisa) Ramberg (Hertzberg) (f. 1740/1744).
Bonden Anders Ersson (f. c:a 1739) är gift med Margta Olsdotters äldre syster, Anna Olsdotter (f. 17411112).
Pigan Margta Olsdotter (f. 17570114) har föräldrarna i Vagnåla 3,5 km sydost om kyrkan men de flyttade några år tidigare från Lund.

/Ola Karlsson

21
Edsbro / SV: Edsbro
« skrivet: 2018-07-11, 03:19 »
Hej Katja!
Här är några uppgifter från Födelse (1740-), Vigsel (1742-) och Dödböckerna (1740-)
Per Ersson & Karin Persdotter: g17491008, från Bro, 10 barn, samtliga födda i Åsby.
1  Karin          f17501223 d17510402 (Bröstvärk)
2  Anna          f17520202
3  Margta       f17550319 d17560408
4  Brita          f17570123
5  Erich          f17590816
6  Per             f17620417 d17640726 (Feber)
7  Johan         f17631018
8  Mats           f17660130
9  Catharina    f17680106 d17680226 (Okänd barnsjukdom)
10 Greta Stina f17701121

Mats Larsson & Karin Matsdotter; g17590929, han från Sättra, hon från Bro men verkar inte vara född i Edsbro socken. 14 barn t.o.m 1778, samtliga födda i Sättra förutom Lisa som är född i Bro. Två tvillingpar. Mats är rusthållare.
1   Marta        f17610830 d17611114 (Uppkastning)
2   Brita         f17620913 d17630911 (Bröstsjuka)
3   Lars          f17640403
4   Karin         f17651226 d17660413 (Bröstsjuka)
5   Per            f17670303
6   Lisa           f17690530
7   Mats          f17710911 d17711003 (Okända barnaplågor)
8   Maria         f17710911 d17720416 (Okända barnaplågor)
9   Johan        f17730603 d17730626 (Okända barnaplågor)
10 Mats          f17730603 d17730618 (Okända barnaplågor)
11 Caisa Stina f17740907 d17740916 (Bröstsjuka)
12 Johan        f17750920 d17751003 (Okända barnakrämpor)
13 Catharina   f17761120 d17770114
14 Johan        f17780403 d17780502 (Bröstsjuka)
Ulrica är född den 28:e maj.

Erik Ersson & Anna Thomasdotter: g17731031, han är i bonde från Sättra (född 17480701 av Eric Ersson & Kristin Jansdotter), hon tycks vara född utanför Edsbro socken. Barnen är födda i Sättra.
Tomas är född den 4:e oktober
Christina är född den 18:e mars

/ola karlsson

Sidor: [1]