Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Bo R Bylund
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2009-07-30, 12:31 »
- Eftersom du använder dessa strängar i ditt nedvärderande av mig, så är du ute på farligt vatten! Hur man kan försvara denna Bygdéns förnedringar av andras arbeten, är mycket besynnerligt. Det avgörs inte av hans s k fil. doktor eller inte, vilket du vill framställa som för mer än andra. Carl Szabad, du anser att Leonard Bygdéns betéenden under dennes livstid har utförts korrekt, men likafullt har han dominerat med felaktiga tillrättavisningar och tagit bort andras uppgifter arrogant, bl a mot en Johannes Thomasson Bureus. Det är inte märkligt att konsekvenserna blir där efter!
2
« skrivet: 2009-07-14, 12:56 »
- Carl Szabad, du kan väl inte på fullt allvar anse att denna Leonard Bydén uppger korrekta uppgifter, eftersom han ständigt har tagit bort detaljer ur andras uppgifter och förnekar detta genom märkliga utlåtanden. Jag vet att det är fler som uppfattar honom som den riktiga källan kring dennes skrifter, men då har man missat andras uppgifter som visar sig riktiga. Jag vet att du har skrivit en del kring Härnösands stift, men det är farligt att förlita sig fullt ut på denna Leonard Bygdén i sammanhanget. Han har gjort förnekande uttalanden kring flera andra forskares arbeten och tagit bort uppgifter helt oriktigt. Du får förlåta mig, men jag själv är i många fall skeptisk kring Bygdéns utlåtanden och läser helst andras uppgifter innan jag använder hans uppgifterna.
3
« skrivet: 2009-07-10, 10:38 »
- Eftersom du Carl Szabad använder Leonard Bygdéns uppgifter som riktiga, har du hamnat på svag is. Denne Bygdén har vid ett flertal tillfällen använt påstående som är helt felaktiga, så dina påstående är mycket ogrundade i detta fall också. Du vill göra gällande att de inhemska befolkningen i Arnäs socken under 1700-talet ljuger? För det är där i från denna Abraham Abrahamsson H?lpher har tagit sina uppgifter under sin resa i Norrland. Du får nog ta och ge dig Carl!
4
« skrivet: 2009-07-06, 12:27 »
- Snysing, finns med i bl a Abraham Hülphers skrift om Norrland, från 1700-talets mitt. Det är bara att läsa!
5
« skrivet: 2009-06-30, 16:20 »
- Det finns märkliga påstående gällande kh i Arnäs, Olaus Snysing Sigfridi och hans hustru Christina Dominicidotter, vilka inte skulle ha existerat?
Hon var dotter till kh i Nordingrå fs, Dominicus Nicolai och N N N N.
6
« skrivet: 2009-06-26, 10:49 »
- Mina utlägg är en utmaning för alla berörda, där jag vill lockar fram den riktiga sanningen kring personerna. Så någon annan avsikt har inte jag. Det kan låta märkligt flera av mina påstående, men det har ett enda syfte, att få fram uppgifter som leder oss rätt i olika släktförgreningar. Det är ingen garanti att varken jag, Urban Sikborg, Håkan Skogsjö eller någon annan har rätt i sina påstående, det kan finnas fel som uppstår ändå. Vi glömmer mina tidigare påståenden och gör ett nytt påstående. Kan möjligtvis kyrkoherdarna i Nordingrå församling från Peder N N, Nicolaus Petri och Dominicus Nicolai (1487-1574), vara av samma släktförgrening? De har inbördes haft vissa anknytningar i olika sammanhang genom åren.
Dominicus Nicolai;s hustru är helt okänd, men kan det inte vara så att
det är hon som ägde Ledinge i Vallby socken och möjligen avlidit under
1560-talet. När hennes änkling sedan byter till sig Bergsnäs i
Nordingrå socken??? Källa: Härnösands stifts herdaminne. Ps, prästgård kan vilken gård som helt kallas, där någon från kyrkan
har sin bosättning där!
7
« skrivet: 2009-06-16, 11:48 »
- Om du vill göra skillnad på Dominicus och Dominus, är upp till dig Carl Szabad, men det har en och samma betydelse. Som jag upplyste om tidigare, var kommer grundkällan i från angående Lidingby i Vallby socken? Herdaminnet uppger en felaktig uppgift och är dessutom inte ursprungskällan.
Ett märkligt sammanträffande är varför Dominicus Nicolaus Petris son, Petrus Nicolai, tar sig efternamnet Nilsson? Hans son Christopher var även han kyrkans man i Nordingå fs och senare länsman. Petrus var kh i Grundsunda fs. Dottern Christina var sedermera gift med kh i Arnäs fs, Olaus Snysing Sigfridi (Bure på moderns sida).
Om vi återgård till kh Dominicus Nicolaus Petri, så var han bosatt på prästgården Bergsnäs nr; 1:1 i Nordingrå sn. Själva grunden finns kvar, men dagens byggnad har ett förändrat utséende. 1500-talets gård hade omkring 13 seland (3 1/4 hektar). Stället ligger vackert på en stor slänt ned mot Vångfjärden och från höjden syns kyrkan i horisonten.
Det finns närmare ett tiotal uppställda gravhällar i den gamla kyrkoruinen vid dagens Nordingrå kyrka. Några kan tydas, medan ett par är oläsliga. Intressant vore att få reda på var familjens gravhäll egentligen finns. Källor kring mina uppgifter, är inte aktuellt i detta läge, eftersom ingen vill uppge ursprungskällan kring var Lidingby i Vallby socken har kommit och varför dessa felaktigheter fortsätter att gälla som riktiga.
8
« skrivet: 2009-06-12, 11:39 »
- Jag pratar om en och samma person. Han var kyrkoherde och hans fullständiga namn är
Dominicus Nicolaus Petri och var verksam både i Sollefteå och Nordingrå. Där finns inga
tvivel och det har skrivits i många skrifter om hans namn dessutom. Hur kan hans namn
vara herr och bara ett efternamn Nicolai? Dominicus är och förblir ett tillnamn, vilket
skall utläsas Herr Nils Pedersson. Jag frågar än en gång, var kommer ursprungskällan i
från när det gäller Ledinge i Vallby sn! Det är här den grovt felande länken finns!
(Meddelandet ändrat av Bo_R_Bylund 2009-06-12 11:42)
9
« skrivet: 2009-06-11, 16:06 »
- Den märkliga diskussion kring kh Dominicus Nicolaus Petri, bör nog rättas till! Jag undrar vem som har skrivit den märkliga källan om orten Ledingby i Vallby socken? Min uppfattning berör hans fader och kaniken Petrus Svenonis (Peder Svensson). Efter ett långt studerande kring Dominicus troliga ort, så kommer jag fram till den nämnda personen är från Vallby prebende. Stället ligger inom Danmarks församling, på vänstra sida om E;4 och söder om Uppsala.
Petrus Svenonis är nämnd i Uppsalas domkyrkas godsinnehav 1344-1527, studier till det medeltida Sverige 2, av Göran Dahlbäck och Det medeltida Sverige, Uppsala, Tiundaland, Bälinge, Norunda och Rasbo, av Olle Ferm, Sigurd Rahmqvist, Gunnar T Westin, år 1982 Stockholm. Här finns flera uppgifter och källor som berör honom. Min bestämda uppfattning är att det är rätt fader och ortsplats. Tidsmässigt kom Dominicus att upphöra med tjänsten i Sollefteå fs år 1546, när fadern Petrus avlider och efter några år får Dominicus en ny tjänst i Nordingrå fs och säljer sedan föräldrastället Vallby i Uppsala stift.
10
« skrivet: 2009-03-02, 16:54 »
- Jag står fast vid mina uttalande den 27/2-2009, klockan 17:14. Det framgår att det inte går att frambringa mer uppgifter om gården och denna släktgren för min del. Leif Tennare, vilket man har gått förbi, gäller de som kan ha förbigått något. Även om ni anser att Hartvig Jacobsson inte har några barn, så kan källor också missa en hel del uppgifter. Jag är mycket tveksam till att familjen var utan barn.
11
« skrivet: 2009-02-27, 17:47 »
- Göran Johansson, kan du ge svar på den bild av Bure-tornet ca 1280, som utlagts Lördagen den 14/10-2006, klockan 20:36. Var är bilden hämtad i från och ge gärna ut källor när du skriver!
12
« skrivet: 2009-02-27, 17:14 »
- Jag vägrar att särskilja bl a Garp i Sverige och Finland. Det finns en källa som visar att: Forsa (hemman) på Norunda härad i Tensta socken, säljer år 1486 medlemmar av den finska släkten Garp de andelar i Forsa som de ärvt efter Erik Eriksson Sandika ätten, till ärkebiskop Jacob Ulfsson Örnfot; Hartvig Jacobsson Garp en 'halvdel', Carin Jacobsdotter Garps döttrar, Barbara, Elseby, Catharina och Margareta Olofsdöttrar, var sin sextondel och Erland Andersson och hans hustru Margareta Sigfridsdotter, arvingar till Carin Jacobsdotter Garp, en åttondel. Källa: FMU 4076-4078, 4081, 4090, 4092.
Detta finns sammanställt i Det medeltida Sverige, Uppland/Tiundaland, del 1:3, se även år 1494, sid. 174-175. Den omtalade och nämnde Olof Andersson (nämnd åren 1406-1438) till Kodbolstad, var gift med Hartvig Jacobsson Garps dotter N N Hartvigsdotter Garp, vilket man har gått förbi. Allt tyder på att Garp-ätten var ingift under tidig medeltid med denna ätt Flög.
Det sistnämnda parets son var Hartvig Olofsson, g m Carin N N på Sonnröda i Saltviks sn. Hartvig var fader till Kort Hartvigsson på Kodbolstad i Geta sn. Dessa uppgifter är inga påståenden eller skrönor, utan Garp ätten har sin samhörighet i både Sverige, Åland och Finland. Med denna källa finner vi en koppling mellan Garp och Kodbolstad släkten. Dessa uppgifter går inte att ändra på, fakta finns i källorna.
(Meddelandet ändrat av Bo_R_Bylund den 27 februari, 2009)
13
« skrivet: 2009-02-26, 17:23 »
- Bland många dolda ätter, berör mig den märkliga Byskalle ätten, som också har namnet Skalle och finns både på Åland och Finland. Denna släkt förgrenar sig till Sluk eller andra formationer av liknande namn. Det finns säker fler som inte håller med mig, men min uppfattning är denna. En annan förgrening ur Sluk övergår till Stålhandske och utgör slutet på en släktepok mellan 1200- och 1600-talen.
Det finns uppgifter på att en borgare i Stockholm, Peder Ålänning Finvidsson (Sluk; d. 1406), var gift två gånger. Första giftet m Margareta Helgesdotter d ä och andra m Christina Pedersdotter Hausén (d. 1404). Det finns en hel del omskrivet kring Peders händelserika liv i Svartboken/Åbo och Finlands MedelUrkunder (FMU). Han var bl a nära att dödas i de kända Käpplingemorden, på Skeppsholmen (nuvarande Blaiseholmen) i Stockholm år 1392. Här finns matrial för att skriva en bok om denne mäktiga man under en mycket orolig tid, som troligen var delaktig i Helge Lekamens Gilles (Gamla stan) uppförande under 1340-talet. Peder var en mycket nära vän till Bo Jonsson Grip och gjorde sina affärer med honom. Denne Peder var en av Sveriges mest anlitade och betrodda män i Europa och fick många gånger göra transaktioner med andras pengar. Dåtidens mest ärlige man, där konungar, drottningen och högstående män förlitade sig helt på honom och hans ärlighet. Han var så omtalad att påven i Rom gav honom goda ord för hans givmildhet till kyrkorna i Norden. Än i våra dagar känner man till dennes namn, Peder Ålänning. Hans förgrening är ur Sluk ätten.
14
« skrivet: 2009-02-26, 16:52 »
- Möjligen kan era utlägg ge ett halmstrå till kopplingen mellan Kodbolstad och Garp ätten. Det låter som du Leif Tennare har lika mycket källor att ta till som Leif Persson på Riksarkivet. I så fall har ni ett långt försprång från mina möjligheter att hitta fakta. Jag får använda er som bollplank med vissa märkliga frågor och där med försöka få en karta kring olika kopplingar av uppgifter.
Garp är ursprungligen en tysk släkt, som inflyttade till Finland. Vi vet
också att denna ätt är ingifta i Ålands släkter och utgör en klar del i
dessa ätter. Det är där med inte omöjligt att Garp ätten genom en
förgrening och bakgrund har en närhet till Kodbolstad (Bolstaholm). Jag
håller med om att det ser märkligt ut, men min framställning är mest en
fråga som kan vara relevant i förlängningen.
15
« skrivet: 2009-02-24, 16:57 »
- Känslan av att det finns flera med samma namn genom generationer, så är det lätt att bita sig själv i svansen. Man får passa sig att säga för mycket i sammanhanget, hälften vågat, häften vunnet. Gällande Kodbolstad-släkten, så kan vi konstatera att denne Kort Hartvigssons fader var Hartvig Olofsson. Och dennes fader Olof Andersson, var gift med väpnaren Hartvig N N Flögs dotter. Jag misstänker att denne Olof Anderssons generation bakåt i tiden ser ut så här, Anders Gregersson, Greger Andersson Garp, Anders Thordsson Garp och Thord Garp.
16
« skrivet: 2009-02-24, 16:37 »
- Om ovan samtal kan jag nog inte tillföra mer, men för att klargöra märkligheterna i Reinhold Hauséns översättning, så står det i FMU, del III, nr; 2443, sid. 253-254: Nådendal den 11 Februari år 1442, Birgitta Klasdotter erkänner sig af Nådendals kloster hafva uppburit 8 mark penningar för en uti Montiskala i Reso socken liggande äng, som hennes numera aflidne man, Henrik Svärd, löst ifrån Reso kyrka, dit den blifvit pantsatt af Jöns Ingonen.
Nästa källa säger: FMU, del III, nr; 2364, sid. 206-207: Miemalaby i Vånå den 10-16 December år 1440, Matts Mårtensson, lagman i Söderfinne, stadsfäster en öfverlåtelse, hvarigenom Henrik Svärds änka, Birgitta Olofsdotter, till Jösse Olofssons dotter Kristin afstår Äikkälä i Vånå socken och Käikälä gods i Koskis socken, såsom sista likvid för ett antal gods, som hennes man tillhandlat sig af bemälda Jösse Olofsson. Det är vid sådana fel väldigt lätt att skriva helt fel.
17
« skrivet: 2009-02-23, 17:13 »
- Leif Persson, jag skall undersöka ditt påstående, innan ett uttalande
görs. Angående Leif Tennare, så finner jag det mycket troligt, men
tidsperioden mellan svenska och finska Hartvig Flög kan vara två olika
personer. Kan Markvard Flögh vara fader till den svenska Hartvig Flög d ä
och dennes son vara den finska Hartvig Flög d y? I uppgift FMU, del II, nr; 1412, sid. 143, så framgår det att din uppgift är helt riktig och skall vara avliden. Enligt FMU, del II, nr; 1349, sid. 113-114, år 1411; så finns en broder med namnet Olof Flög, där han godkänner på sina och sin broders vägnar det skifte och köp deras moder..., vilket ni redan vet.
Jag framlägger här något märkliga uppgifter. Vid Dannemorasjöns sydvästra
ände, så skulle Forsa gård ha legat och där har släkten Garp varit boende.
Enligt tradition skulle tyskättade Hartvig Jacobsson Garp någon gång under
1470-talet ha funnit så stora mängder silvermalm i Dannemora, att han kunde
lasta och sända ett helt fartyg med malm till L?beck. Fyndplatsen
övertäcktes emellertid och kunde sedan aldrig återfinnas. Fösta säkra
belägget på malmbrytning i Dannemora återfinns i ett dokument från år 1481,
där ärkebiskop Jacob Ulfsson Örnfot i Uppsala av Sten Sture d ä och riksens
råd erhöll en fjärdedel av det silverberg i Films socken, som enligt ett
pergamentsbrev blivit upptäckt några år tidigare.
Denne Hartvig Jacobsson Garps dotter N N Hartvigsdotter Garp, var gift med väpnaren Olof Andersson på Kodbolstad (Bolstaholm) i Finnströms (Geta) socken
på Åland. Olofs son var Hartvig Olofsson (d. 1483, men hans första gifte var med en Carin N N -dotter (Gyllenflög) i Sonnröda i Saltviks socken på Åland (källa: Vägvisare till kulturen i Uppsala län, utgiven av Länstyrelsen i Uppsala, Muséet och Fornminnesförening, läns landsting, år 1979 Uppsala).
Vissa uppgifter stämmer in på det tidigare anförda, men det övriga är inte helt tillförlitligt?
(Meddelandet ändrat av Bo_R_Bylund den 23 februari, 2009)
18
« skrivet: 2009-02-20, 17:02 »
- Något som har gjort mig förbryllad, är uppgiften om denne Henrik
Svärds änka, Birgitta Olofsdotter, som är hans hustru (källa:
FMU del III, 1431-1450, sid. 206-207). För nästa uppgift upplyser
den 11/2-1442 i Nådendal, Birgitta Claesdotter ..., som hennes
avlidne man, Henrik Svärd (källa: FMU del III, nr; 2443). Min
frågeställning gäller tidskrocken och vad är egentligen rätt eller
fel? Möjligen kan Henrik Svärd varit gift med båda, vem vet!
(Meddelandet ändrat av Bo_R_Bylund den 20 februari, 2009)
19
« skrivet: 2009-02-20, 16:48 »
- Källa FMU del III, 1431-1450, sid. 62-63. Här uppges det att ålänningen Henrik Görieshagen är brodern till Jacob Görieshagen (Gorieshagen), som var verksam i Reval. Kanske en ovidkommande uppgift, men ändock en källa!
20
« skrivet: 2009-02-20, 16:41 »
- Källa: FMU del II, 1401-1430, nr; 1349, sid. 113. Där står följande, Tawasthus den 19/4-1411, att Olof Flög (troligen Hartvig Olofsson Flögs fader) godkänner på sina och sin broders vägnar det skifte och köp deras modern, Christina Eskilsdotter, jämte Mårten Diekn ingått beträffande Porkkala gods. En av sigillanterna var Nils Olofsson Tawast. Möjligen känner ni redan till denna uppgift!
21
« skrivet: 2009-02-20, 16:33 »
- Källa: FMU del II, 1401-1430, nr; 1412, sid. 143 och Det medeltida Sverige, Uppland, Attundaland, del 1:7, av Riksantikvarieämbetet. Här framgår det att en Olof Jönsson tillhör Stensta- och Munsö-ätterna. En affärsuppgörelse sker mellan honom och Hartvig (Olofsson) Flög. Båda är bosatta i Uppland och har någon form av släktskap med varandra. Den sistnämnde uppges i sitt sigill bära vapen med ett kugghjul och i mitten en fyrkant med kors i dess centrum.
22
« skrivet: 2009-02-19, 17:08 »
- Jag hoppas min hypotes inte uppfattas som en självklarhet, men frågan är ändå relevant kring deras gemensamma kamratskap och närhet till varandra. Era källor bekräftar att det möjligen kunde vara så. Det är lätt att konstruera ihop olika antaganden utan täckning, men det finns alldeles för många frågor som är obesvarade i olika sammanhang. Och det finns väldigt många luddiga kopplingar mellan släkter på Åland och Finland, som troligen har en samhörighet genom giften och förgreningar som leder vidare till nya adliga namn. Lösningen kanske finns genom att sammanföra dessa pusselbitar till ett sammanhang, men visst är det en svårlöst uppgift. De tidigare forskarna Anthoni, Nyman och Hausén har inte alltid rätt i sina uppgifter. Jag förstår dig helt vad det gäller din påstridighet Leif Tennare, att följa källorna som möjligen leder en trolig sanning. Vi får leta vidare och mötas i detta forum.
23
« skrivet: 2009-02-17, 17:34 »
- Svar på Leif Tennare, från den 13/2-2009, kl. 22:25. Efter de källor jag har funnit, så står det att Hartvig Olofssons andra gifte var med Brita N N. Din frågeställning gör att denna källa måste övervägas, som möjligen vara hans första gifte. Efter att ha läst igenom din framläggning av problemet, så kan möjligheten vara att han ingått tre giften. Jag anser att dina källor är hur värdefulla som helst och jag hoppas med din hjälp finna lösningar på dessa märkligheter och lösa upp knutarna för oss alla.
En fundering som jag har haft länge, är om väpnarna Kort Hartvigsson och Nils Jönsson Sluk var med vid bataljen den 10/10-1471 på Brunkebergsåsen i Stockholm, då under Knut Posse. Dessa tre var mycket nära vänner och år 1500 avlider Knut, medan Kort troligen avrättas för trots och ett gammalt begånget mord omkring år 1505. Nils försvinner ur skrifterna år 1505 och han bör varit i sextioårsåldern vid tillfället. Möjligen avled han efter denna tid. Detta är en ren hypotes från min sida.
24
« skrivet: 2009-02-17, 17:14 »
- Svar på Leif Tennare, från den 13/2-2009, kl. 15:37. Om Olof skrev sig till Kodbolstad i Geta socken år 1406..., finns det inget riktigt svar att ge. Den andra frågenställningen utgör en äldre broder eller fader, som från min bedömning är en broder. Och vi bör hålla oss till det.
25
« skrivet: 2009-02-17, 17:08 »
- Svar på Leif Tennare den 13/2-2009, kl. 14:15. Svaren finns i Grelsby
kungsgård, av Valdemar Nyman och delvis i Det åländska folkets historia,
del I:1, sid. 491-503, av Matts Dreijer. Dessa bägge ger sin åsikt och källa
i böckerna.
26
« skrivet: 2009-02-17, 17:03 »
- Svar på Leif Tennare, från den 13/2-2009, kl. 14:15. Uppgiften är endast vidarebefodrad från boken Grelsby kungsgård, av Valdemar Nyman; Det åländska folkets historia, del I:1, sid. 491-503, av Matts Dreijer. Om det stämmer eller inte faller på författarnas ansvar.
27
« skrivet: 2009-02-17, 16:57 »
- Svar till Leif Tennare, på frågan den 12/2-2009, kl. 23:54. Enligt pennteckning i min förfader Per Månsson d y Utters Genealogiska samling i SRA, Sveriges Riksarkiv, så visar den enligt sigill nr; 223, denne Kort Hartvigssons vapenbild med två löv uppåt och ett nedåt.
(Meddelandet ändrat av Bo_R_Bylund den 17 februari, 2009)
28
« skrivet: 2009-02-16, 17:38 »
- Jag har en något annorlunda anfäder, som levde på 1600-talet i
Älvdalens socken. Hon sägs vara upphovet till Sveriges häxprocesser och
dess start. Hennes namn var Marit Erichsdotter Gyris, g m Nils N N. Hon
var 79 år gammal på sommaren år 1668, då hon togs till fängsligt förvar
i socknen och forslades sedan ned till Falun och sattes i (hålan)
Rådhuset källare vid torget. Där avled hon i början av Januari år 1669,
innan avrättningen skulle ske på våren detta år. Hennes kropp släpades ut
efter mycket om och men (de var mycket rädd för hennes kunskaper även efter döden), till torget där hon fick ligga i avskräckande syfte. Sedan fraktade man kvarlevorna till Marbäck söder om Älvdalens kyrka, där kroppen brändes upp. Vid den befintliga och ödsliga gården intill har många skrämmande och underliga händelser skett genom åren. Riksantikvarieämbetet har satt ut en skylt som markerar avrättningsplatsen (det fanns även en annan avrättningsplats söder om byn).
29
« skrivet: 2009-02-12, 17:08 »
- Ni han tydligen hunnit före med uppgifter till Leif Tennare!
Jag ger här en lite upprepning, där väpnaren Olof Andersson, var gift
med en N N N-dotter Flög (en släkt som senare titulerades Gyllenflög)
innehavare av gods i Sagu och Pemar socken. Olof skrev sig till Kodbolstad i Geta socken år 1406. Brodern var väpnaren Anders Andersson i Finnströms socken.
Olof och N N;s son:
Väpnaren Hartvig Olofsson, första gifte m Carin N N till Sonnröda, andra m Brita N N.
Hartvigs och Britas (II;a) son:
Väpnaren Kort Hartvigsson, g m Brita Henriksdotter Fleming (Korts vapen visar en trädgren med två löv uppåt och ett nedåt). Kan möjligen Kodbolstads släktens vapen upptas av Gyllenflög, på kvinnosidan. De nämnda tre ollon som vapenteckning, kan likväl ha sammanblandats som tre löv, för Korts vapen bar tre löv som vi vet.
Hartvigs och Britas (II;a) dotter:
Carin Hartvigsson, g m N N N N.
Carin och N N;s dotter:
Brita N N, g m slottsloven Henrik Pedersson (Gyllenflög), d. 1558.
Henriks andra gifte var m Anna Henriksdotter Lapp, d. 1611, dotter till Henrik Jönsson, adlad Lapp år 1530 och Anna Nilsdotter Sluk, dotter till Nils Jönsson Sluk och Carin Henriksdotter Fleming. Annas andra gifte m Joen Westgöte, avrättad år 1563, tredje m Harald Tyrildsson, adlad den 15/6-1578 till Stålhandske.
Britas och Henriks dotter:
Kerstin Henriksdotter (Gyllenflög), g m Simon Nilsson (Ram) till Kodbolstad. Han brukades i konung Gustafs kansli och sedan mot riksens fiender satte lifvet till. Sondottern Kerstin Carlsdotter Ram blev stammoder till ätten Gyllenflög.
Kerstin Henriksdotters sondotter N N N N, gift m Johan Hansson, adlad Gyllenflög den 30/8-1648 (källa: Grelsby kungsgård, av Valdemar Nyman; Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, av Jully Ramsay).
Som ni förstår är många släkter ingifta i varandra till Kodbolstads hemman i Geta socken på Åland. Förmodligen vet ni säker allt det jag har framlagt, men det kanske finns andra som är nyfikna på dessa uppgifter.
30
« skrivet: 2009-02-10, 13:30 »
- Göran Johansson, du satte in en bild på det s k Bure-slott den 14/10-2006, klockan 20.36. Var har du fått denna bild i från och skriv gärna källorna på det ni sätter in!
31
« skrivet: 2009-02-10, 13:09 »
- Enligt de tillgängliga skrifterna som finns, så uppger man att Kort Hartvigssons förfäder var av Flög och det stämmer väl med släktförgreningen att denna ätten sedan kom att adlas till just Gyllenflög. Eftersom jag inte har internet, så återkommer jag och redogör kring denna Olof Andersson på Kodbolstad (Bolstaholm) i Geta sn (tidigare Finnströms sn).
32
« skrivet: 2009-02-06, 16:33 »
- Enligt Grelsby kungsgård, En krönika, Ålands Folkminnesförbund,
Bygdeserie nr; 7, av Valdemar Nyman, år 1985 Åland, så framställer denna
att en Elin Nilsdotter Sluk skötte flemingska gård i Finland, men herren
sparkade ut henne (troligen på grund av att Elin inte ville bli utnyttjad),
var efter hon flyttar hem till släkten på Åland. Där kom hon att träffa just
denne Peder N N Titting (tyskättad) och de båda fattade tycke för varandra.
I fjärde generationen från Per Månsson d y Utter, framlägger du ett litet
fel, för denne Måns Pedersson d ä Utter, var gift med en Carin
Nilsdotter Sluk, vilket är bekräftat.
Denne Måns var kyrkoherde i Jomalas fs och kallas i skrifterna Måns
(Magnus) Petri. Han skulle avlidit på hemmanet Önningeby i Jomala sn, år
1577. Detta kan vi inte ändra på, men bonden Simon Danielssons hustru Ingrid
Månsdotter (Utter) levde ännu omkring mitten av 1500-talet sägs det, då bör
hon varit rätt gammal. Både Elin Simonsdotter (Utter) och Peder Ingevaldsson
bör då varit i medelåldern. Där emot bör vi inte stirra oss blinda på
generationsnamnen enbart, för att få fram rimligheten. Det kan betyda att
denne Elin Nilsdotter är någon helt annan. Det stämmer att Titting var
skeppsgårdsskrivare i Stockholm och hans s k son Måns Pedersson d y, även
hade samma titel där.
Vi bör notera även årsperioderna under vilken tid de kunde ha levt. En uppgift säger till exempel att häradshövdingen Nils Jönsson Sluk (f. ca 1450) levde ännu år 1540, medan en uppgifter säger år 1505. Många tror att han avrättades tillsammans med Kort Hartvigsson (Gyllenflög släkten), på grund av olydnad mot Sture och Gustaf Wasas fader Erik Johansson Wasa år 1505. Frågan är om du Leif eller forskaren (nu avliden) Valdemar Nyman har rätt, men du har en poäng med ditt framläggande och efter som Carin samt Elin Nilsdotter Sluk var systrar med varandra, så kan allt falla på sin egen rimlighet. Frågan är vem denne Elin var?
33
« skrivet: 2009-02-03, 17:47 »
- Leif, här finns ingen förväxling? Skeppsgårdsskrivaren Peder N N Titting och Elin Nilsdotter Sluk var föräldrar till skeppsgårdsskrivaren Måns Pedersson, gift med Christina Pedersdotter (Utter). Jag förstår inte din förklaring av hustru Nilsdotter Sluk som var gift med en Måns Persson Utter ligger fyra generationer före vår Per Månsson Utter och de levde i skiftet 14/1500-tal? De ovan nämnda är kammarrådet Per Månsson Utters farfar och farmor, samt fader och moder. Här finns inga fyra generationer i mellan!
34
« skrivet: 2009-02-02, 15:45 »
- Ja, det är samma släkt och de adlas sedan till Pihlhjelm!
35
« skrivet: 2009-02-02, 15:33 »
- Ni får här uppgifter kring kammarrådet Per Månsson Utters härstamning!
Dennes fader var skeppsgårdsskrivaren Måns Pedersson på Skeppsholmen (numera Blaiseholmen) i Stockholm. Vissa uppgifter har återfunnits, som säger att hans farfar var Peder N N Titting på Önningeby i Jomala sn på Åland. Det visar sig att även han var skeppsgårdsskrivare i Stockholm. Själva namnet Titting kan mycket väl vara ett småadligt och troligen härledas till Tyskland.
Rasmus Ludwigsson berättar att en gård sitter han opå, opå the andre två
godz hafver han landbo opå. Gårdarna omfattade totalt 420 jordmark
frälsejord. Hans hustru Elin Nilsdotter Sluk (dotter till häradshövdingen
Nils Jönsson Sluk och Carin Henriksdotter Fleming) hade påpassligt hållit
sig framme åren 1550-1551 och fick av drottningen pergamentsbrev på bl a
två oxar, två kor, tio får och en halv läst jord. Förläningarna av godsen
återkallades år 1558, troligen på grund av Peder N N Tittings död. Dennes sigillbild visar en krökt arm med ett nedåtriktat stickvapen (enligt forskaren Reinhold Hausén). Källa: Grelsby kungsgård, En krönika, Ålands Folkminnesförbund, Bygdeserie nr; 7, av Valdemar Nyman år 1985 Åland.
36
« skrivet: 2009-01-16, 16:53 »
- Min fråga berör Birger Brosa Bengtssons hustru Brigida Haraldsdotter Gilles släktförgrening till Norge. Hennes fader Harald N N Gille inflyttade från Irland där han vuxit upp. Och frågan är varför han döpte sin förstfödda dotter till Brigida, vilket även S;t Brigida eller Brigit hade under 500-talet. Kan möjligen Harald haft någon släktförgrening via modern eller fadern till denna 500-tals släkt. Namnet Brigida är inte förekommande i Norden under medeltiden, men där emot dyrkades S;t Brigida på bl a norra Öland (kapell och stenkors från 1300-talet, vars plats tolkats felaktigt till S;t Birgitta).
Detta namn förekommer på Irland, där Harald kom i från, men frågan är om någon kan finna uppgifter kring namnet Brigidas historia, från 1100-talet och bakåt. Ser gärna fram mot någon form av källor eller uppgifter.
37
« skrivet: 2008-12-17, 16:32 »
- Irene Christina Larsson, jag undrar var i från din uppgift
kommer? Faluns grundande till stad, är en kruptiskt källa.
Vilken är den riktiga?
38
« skrivet: 2008-12-15, 16:36 »
- Tack för inläggen, för det klargör en del. Det är inget påhopp från min sida angående Hans Gillingstam. Av en förfågan till honom personligen, så kunde han inte klargöra uppgifterna, därför uppkom min frågeställning.
Leif Persson, jag tackar för alla upplysningar kring Måns Pedersson. Som vi vet finns flera med samma namn, men den som kallas Måns Ålänning Pedersson i kansliet, omplacerades faktiskt till Kalmar. Sönerna Wasa var aldrig Guds bästa barn och utgjorde ständig oro för alla i dåtidens samhälle. Denne Måns Ålänning Pedersson var son till ålänningen Per Månsson d ä Utter, gift med Anna Eriksdotter af Björnhufvud i Eckerö och de bodde på Bastö i Finnströms socken på Åland.
En obesvarad fråga är, vem denne skeppsgårdsskrivaren Måns Pederssons föräldrar verkligen var? Kan någon lösa denna gåta?
39
« skrivet: 2008-12-09, 14:08 »
- Ett litet axblock ur släkten Utter och deras förgreningar:
Kyrkoherden i Jomala fs, Måns Pedersson d ä Utter, var gift med Carin Nilsdotter Sluk. Två av deras barn var Per Månsson d ä Utter (d. 1559), g m Anna Eriksdotter af Björnhufvud (d. 1585) i Eckerö på Åland. De var boende på Bastö i Finnströms sn. Deras son Måns Ålänning Pedersson (d. 1616), var skrivare på Rikskansliet och satt fängslad på Nyköpings hus år 1600. Ingrid Månsdotter Utter, var gift med Simon Danielsson från Lumparby i Lumparlands sn på Åland.
Deras dotter var Elin Simonsdotter, gift med Peder Ingevaldsson på Åland. Deras son och dotter, skeppsgårdsskrivaren vid Amiralitetet Måns Pedersson d y och Catharina (Carin) Pedersdotter, som skulle varit gifta med varandra enligt Hans Gillingstam och Johan Axel Almquist. Vi vet ännu inte vilken genealogen och kammarrådet Per Månsson Utters föräldrar var, är det inte märkligt? Dessutom är Elin Erlandsdotter Bååt och skrivaren Måns Pedersson(?) på Svartjö slott, nära anslutna till den gamla släkten Utter från Åland. Även Rosencrantz och Örnflycht på Granhammar i Västra Ryds sn, har nära anknytningar till kammarrådet Per Månsson d y Utter (d. 1623). Fråga är vem som kan lösa denna märkliga gåta, upp till bevis! Det ligger också i Riksarkivets intressen att få veta vilka föräldrarna är.
40
« skrivet: 2008-11-24, 14:52 »
- Hej, Bo Persson!
Kan du bevisa att Lars Olofsson, eller Johan Lowrie inte hör till släkten
Laurin? Jag kan inte heller finna bevis för Gustaf Elgenstiernas antagande
i Svenska adelns ättartavlor, Lagergréen, sid. 459. Han gör antagande och
spekulerar och ingenting annat. Det finns heller inget efternamn på den
nämnda Johan Lowrie. Johans tillnamn är ett tillnamn och ingenting annat.
Vi vet egentligen ingenting, om vi skall följa det som finns till förfogande.
41
« skrivet: 2008-11-21, 17:30 »
- Märkliga giftet kh Johannes Widman/Lisbett Laurin, är att på en stor rödaktig gravstenen i Alsike kyrka framför altaret, har man skrivit hustruns namn Skÿtte. Möjligen kan det vara en andra hustru, men Widman var troligen bara verksam i denna församling i Uppsala län. Där med finner man det märkligt med Laurin i sammanhanget.
42
« skrivet: 2008-11-21, 17:13 »
- Min undran är om det finns någon som vet var i från Laurens MacLaurin (Lars Olofsson) kommer i Skottland. Han inflyttade till Sverige som ung med skottarnas krigstrupper i Juni år 1573. Det skall finnas ett klanområde mitt i Skottland med namnet MacLaurens, men mer än så finns inga uppgifter.
43
« skrivet: 2008-11-21, 16:56 »
Hej, Urban!
- Förstår din nuvarande situation och hoppas att allt blir till det bättre, för du behövs i debatten!
Ditt utlägg i Släktforkarnas årsbok 1996, sid. 246, står följande: Leonard Bygdéns kritiska utredning var för sin tid både nyttig och välbehövlig. Frågan är om dessa ord är väl genomtänkta? Denne Bygdén har degraderat och förnedrat så kvalificerad och utbildad person, som Johannes Thomasson Bureus. Fortsättningsvis har han visat prov på stor okunnighet inom forskning och dömt ut släkten Bure på det mest nedvärderande sättet.
Nu till frågan, där jag undrar om du har någon anknytning till Bure ätten? Det vore intressant att få veta var någonstans i förgreningen i så fall. Och vet du vilka Sigfrid Nilsson och Brita Olofsdotter Bures barns personuppgifter är. Hoppas på svar.
Krya på dig Urban!
44
« skrivet: 2008-11-18, 14:16 »
- Även Anbytarforum anser i sina regler att respekt och ett vårdat språk gäller i detta forum! Jag har forskat i tjugo år och bör troligen känna till en del, men här präglas elakheter och spydigheter mot varandra i full skala, som inte är värdigt Bure ättens historiska existens på ett moget sätt. Varken Urban Sikeborg eller Marc Hernelid svarar uppriktigt på vissa frågor och klargör inte hela sanningen kring ätten. Det grundar sig på att vissa tyder andras texter till något helt annat än det var avsett, vilka sedan framställer helt nya märkliga svar. Detta är troligen orsaken till att Urban eller Marc inte vill prata om Bure ätten i Anbytarforum. Varför har Burre ätten fått sin ställning här, det är ju ni alla som har skapat situationen. Vakna!
45
« skrivet: 2008-11-17, 11:55 »
- Urban Sikeborg, har du någon koppling till Bure-ätten? Väldigt många vill göra gällande att ätten Bure aldrig har funnits och hur kan egentligen ätten bli en så brännhet diskussion? Är det avundsjuka, eller är det saknade källor som skapar problemet?
46
« skrivet: 2008-11-17, 11:30 »
Till bl a Göran Johansson:
Angående Per i porten, se boken Rikskansliet i Sverige 1560-1592, sid. 142-147, rubriken Peder Eriksson Korp, av Ivan Svalenius, år 1991 Stockholm. Där får du en liten föklaring till de diskuterade släktskapen.
47
« skrivet: 2008-11-17, 11:15 »
Svar på Leif Tennares fråga:
Ett förtydligande av källa, där det omtalade förnamnet Carin Nilsdotter Sluk (dotter till Nils Jönsson Sluk och Carin Henriksdotter Fleming), går att finna i Historisk tidskrift för Finland, år 1916 Helsingfors. En artikel av Eric Anthoni, Frälsemän och frälsegods på Åland under medeltiden, sid. 46.
48
« skrivet: 2008-11-15, 11:53 »
Hej, Leif Tennare!
Svar på frågan den 4/11-2008, 19;41:
Utter släkten: Nils Jönsson Sluk och Carin Henriksdotter Flemings dotter heter Carin Nilsdotter Sluk. Carin sägs ha levt ca 1490 på Ytterby i Jomala sn och ägde jord i Grelsby, Finnströms sn, år 1544. Hon var gift med bonden Måns Pedersson d ä (d. ca 1578), vilken möjligen med obekräftade uppgifter varit kh i Jomala fs, under mitten av 1500-talet.
Måns skulle ha haft ett skattehemman nr; 6 i Jomala by och uppges som arrendator där åren 1551-1555, samt år 1552 innehade Måns 120 jordmarker och år 1554 var han en av skattebönderna i Jomala by. Hans andra gifte skulle varit med Ursilie Jönsdotter och som änka gifte hon sig med Hans Eriksson Kranck, rikskanslist åren 1578-1598. Måns och Carins kända barn var Ingrid Månsdotter, gift med Simon Danielsson på Lumparby i Lumparlands sn, på Åland, Per Månsson och N N Månsdotter (källa: Rikskansliet i Sverige 1560-1592, av Ivan Svanelius, FA 2643, folie 9; Ål. H I, sid. 66, 77, 175, 176, 198; Bidrag till Finlands historia, del II, sid. 127, av Reinhold Hausén; Arv. VIII:124; Erik XIV Gustafssons Nämnds dombok, sid. 114-115; Finska biskopsstiftets herdaminne, av K G Leinberg, år 1895).
49
« skrivet: 2008-11-15, 11:14 »
Hej, Urban!
- Hur kan Marc Hernelid blanda ihop korten så märkligt med Bure ätten?
Vad jag förstår finns en mängd Bure ätter i både Örnsköldsvik- och Skellefteå-trakten, vilket knappast kan utesluta en koppling. Denna familj som jag har uppgett, med Sigfrid Nilsson och Brita Olofsdotter Bure, anser du inte tillhöra Bure-ätten?
50
« skrivet: 2008-11-13, 12:52 »
Hej, Urban Sikeborg!
Din uppfattning är: Anders Sigfridsson (Rålamb), f. Juni 1527 i Norrala sn, Hälsingland, d. 1581 i Brogård, Bro sn, Uppsala län. Hövitsman på Sthms
slott. G m Anna Larsdotter, d. ca 1559.Föräldrar Sigfrid Andersson, d. ca
1543 i Närby nr;2 i Norrala sn. G m Cecilia N N. Fader till Sigfrid, (är) Anders Sigfridsson (d ä).
Forskaren Marc Hernelids uppfattning: Sigfrid Nilsson, f. ca 1500 i Röbäck, Umeå lfs, g m Brita Olofsdotter Bure, f. ca 1500 i Röbäck, Umeå lfs. De är nämnda i Umeå lfs skattelängd åren 1585-1595 och Johannes Thomasson Bureus Genealogica 53.
Deras barn var bl a Anders Sigfridsson, f. 11/6-1527, d. 1581 och Olof Sigfridsson (kh Olaus Snysing Sigfridi), f. på Röbäck, Umeå lfs, nämnd i Roteringslängden år 1637. Forskaren och genealogen Johannes Thomasson Bureus gjorde besök hos Olaus Sigfridi på hans prästgård i Täfteå (Arnäs fs) under åren 1600-1601. Syftet var att utreda Bure-släktens förgreningar (se Marcs Bure släkten; även Bureus bok).
Frågan är om du Urban har fel, eller är det Marc?
51
« skrivet: 2008-11-13, 12:25 »
Hej, Leif Tennare!
Svar på frågan den 4/11-2008, 19;41:
- Utter släkten: Nils Jönsson Sluk och Carin Henriksdotter Flemings dotter heter Carin Nilsdotter Sluk. Carin sägs ha levt ca 1490 på Ytterby i Jomala sn och ägde jord i Grelsby, Finnströms sn, år 1544. Hon var gift med bonden Måns Pedersson d ä (d. ca 1578), vilken enligt obekräftade uppgifter skulle varit kh i Jomala fs, under mitten av 1500-talet.
Måns skulle ha haft ett skattehemman nr; 6 i Jomala by och uppges som arrendator där åren 1551-1555, samt år 1552 innehade Måns 120 jordmarker och år 1554 var han en av skattebönderna i Jomala by. Hans andra gifte skulle varit med Ursilie Jönsdotter och som änka gifte hon sig med Hans Eriksson Kranck, rikskanslist åren 1578-1598. Måns och Carins kända barn var Ingrid Månsdotter, gift med Simon Danielsson på Lumparby i Lumparlands sn på Åland, Per Månsson och N N Månsdotter (källa: Rikskansliet i Sverige 1560-1592, av Ivan Svalenius, FA 2643, folie 9; Ål. H I, sid. 66, 77, 175, 176, 198; Bidrag till Finlands historia, del II, sid. 127, av Reinhold Hausén; Arv. VIII: 124; Erik XIV Gustafssons Nämnds dombok, sid. 114-115; Finska biskopsstiftets herdaminne, av K G Leinberg, år 1895).
52
« skrivet: 2008-11-07, 11:16 »
Hej Torsten!
- Det verkar lite underligt, när man uppger att Sigfrid var från Röbäck i Umeå lfs och är
gift med en kvinna av Bure ätten (källa; forskare Marc). Urban Sikeborg uppger helt annat
i sina uppgifter som framkommer här.
Frågan är vem som har fel eller rätt? Jag har tidigare undersökt uppgifter kring Norrala
släkten och Sikeborg har tydligen funnit nya, vilka låter lite märkliga. Sigfrid Andersson
var väl aldrig född på Närby nr;2 i Norrala sn?
53
« skrivet: 2008-11-06, 16:31 »
Hej!
- Jag undrar Marc, om den nämnde Olof Sigfridsson född i Röbäck (Umeå lfs), är det samme som var kyrkoherden i Arnäs fs, norr om Örnsköldsvik Olaus Sigfridi? Han lär ha fått besök av Johannes Thomasson Bureus åren 1600-1601, på sin prästgård. Olof var broder till den kände Anders Sigfridsson (Rålamb). Deras moder sägs vara av Bure ätten.
54
« skrivet: 2008-11-05, 18:55 »
- Uppgifter ur Strängnäs Herdaminne, del II, sid. 538-540: Elin Erlandsdotter, som år
1562 ägde och bebodde Holm (nu Säbyholm) i Låssa socken i Uppland, samt levde ännu år 1600,
gift med den ofrälse fogden på Svartsjö gård Måns Pedersson skrivare, som avled år 1573.
Han erhöll den 6/4-1566 'evigt frälse' på en del av honom inköpta skattehemman. I detta äktenskap föddes tvenne döttrar. Av dem blev Karin Månsdotter gift med Udde Bengtsson (Örnflycht). Hon levde ännu år 1632. Jordskifte efter henne hölls den 28/2-1634. Den andra dottern, Märette Månsdotter, var först gift med kyrkoherde Joen (Joae) i Spånga, med vilken hon hade sonen Joen Joensson. Gift andra gången med tullnären Olof Larsson. Denne uppvisade vid rådsturätten i Stockholm den 9/7-1580 ett brev, att efter det hans hustru avlidit i barnsäng, liksom också hennes son i första äktenskapet nu var död, så hade den sistnämndes mormor, hustru Elin Erlandsdotter till Holm, bekommit allt fäderne- och mödernearv, som tillkommit hennes dotterson, salige Joen Joensson. Det bestod av allt som hans moder fört i boet vid sitt gifte med Olof Larsson samt två silverstop, två silverskedar och en guldring, som denne givit sin styvson i äreskänk (källa: Gustaf Elgenstierna, del 9, Örnflycht. A Herrg., sid. 58. Stockholms TB). Ps, Elin sägs här ha haft två syskon, vars föräldrar var kyrkoherden i Sorunda fs, Erland Pedersson Bååt och Marita N N. Gift med Marita, vid vilken han var fäst före den 5/11-1544 och gift före midsommardagen år 1545. Uppges av G. Elgenstierna år 1563 av sina svågrar ha fått en gård i Bärby på livstid. Barnen, alla uppenbarligen födda före äktenskapets ingående, torde ha varit tre, om Elgenstiernas uppgifter är rätt, att år 1553 fyra gårdar upplätos åt hustrun och barnen. Känd är blott dottern Elin Erlandsdotter (källa: G. Elgenstierna).
55
« skrivet: 2008-11-05, 17:16 »
- Det finns en källa i Personhistorisk tidskrift, år 1959, årgång 57, häfte 1-2, sid, 171-172, genom Bertil Broomé och av Gustaf Brynnel. Där omtalas Per Månsson Utters sigill och Pers faders, skeppsgårdsskrivaren Måns Pederssons (d y) släktförhållanden är inte kända, vilket vi har konstaterat. Inte heller kan något sigill återfinnas på hans underskrivna skeppsgårdsräkenskaper (KA, RA). Även omtalas sigillet; en viss tyngd bör växtmotivet ha haft, efter som det inte försvinner utan återkommer, först stiliserat som klöverblad i Per Månssons senare sigill och sedan som 'trij gröne sjöbladh' i sönernas adliga vapen. Om vi nu återgår till Måns Pedersson d y, så vet vi att det finns flera med detta namn omkring denna tidsperiod och mest troligt kommer vi förmodligen att få många Måns Pedersson (även ätten Stierna och en fristående i Kalmar stad, Svartsjö slott o s v), men det är mest troligt att det endast finns några få Måns Pedersson, om man undersöker det hela. Måns åländska gamla släkt utgav sig inte att tillhöra någon adligt släkt och där med uppstår våra problem.
56
« skrivet: 2008-11-04, 18:01 »
Hej Leif Tennare!
- Vid detta tillfälle har jag lite svårt att svara korrekt på din fråga, för mina pärmar finns på en annan plats. Om någon vecka hoppas jag finna källorna. Det jag kan uppge är att Måns Pedersson d ä (Utter) var gift med Carin Nilsdotter Sluk och deras dotter var Ingrid Månsdotter (den äldre Utter), som var g m Simon Danielsson på Lumparby i Lumparlands socken på Åland. Källa: Tidskriften Genos år 1993, sid. 1-5, där forskaren Olav Rundt tar upp släktbandet att Måns Pedersson d ä var gift med en till namnet okänd dotter till väpnaren Nils Jönsson Sluk och Carin Henriksdotter Fleming på hemmanet Grelsby i Finnströms socken, på Åland. Se vidare i Åland.
Bidrag till kännedom om hembygden utgiven av Föreningen Ålands vänner, del 6, år 1920, eller tidskriften Släkt och Hävd, år 1950. En annan källa är Teets klagomålsregister, sid. 175 och 180, eller om man vill ha äldre uppgifter under medeltiden, så finns Svarta boken, Åbo. Även Familjer och gårdar i Lumparland, från stormaktstiden till nutid, Ålands släktregister del I, av Håkan Skogsjö, Ålands minnesförbund år 1995 Mariehamn (se i boken, Lumparland nr; 6, Utgård). Biblioteken är hjälpsamma med fjärrlån och personalen finner säkert uppgifterna. Möjligen ger dessa uppgifter inte svaret på din fråga, men du bör ändå se dessa källor. Hör av mig senare kring andra källor och jag hoppas du är nöjd så länge.
(Meddelandet ändrat av Bo_R_Bylund den 04 november, 2008)
57
« skrivet: 2008-11-03, 21:48 »
Hej Leif!
- Apropå Teet, eller Teit, som var den adliga ätten nr; 550. I Svenska Adelns ättartavlor, del VIII, av Gustaf Elgenstierna, så kom Henrik Mårtensson Teit (adlad Teet) i sitt första gifte år 1624, ingå det med Helena Persdotter Utter (f. 22/6-1603, d. 1631), dotter till Per Månsson d y Utter och Margareta Andersdotter. Ps, är inte du Leif släkt med Utter ätten, eller är det en annan förgrening? Fotot av antavlan har ett märkligt fel, där Karin Pedersdotter (syster?) skulle varit gift med Måns Pedersson d y (den äldre Utter släkten). Frågan kvarstår, var finns Hans Gillingstams källa om denna Karin Pedersdotter, för han kunde inte själv svara på denna märkliga persons existens. En annan fråga är hur Måns Pedersson kunnat leva efter år 1591, när man sedan envist omtalar att han avled år 1573, genom andra och i Stockholm Stads Tänkebok 1578-1583? Det är mycket underligt och allt spricker med eftertryck.
58
« skrivet: 2008-11-03, 20:38 »
- Jag har inte blivit bemött med respek Göran! För det första finns klara bevis på att det är en och samma person som heter Måns Ålänning Pedersson d y (den äldre Utter). Det finns tidsperioder för de olika yrkesverksamma perioderna och de faller in väldigt väl tidsmässigt. Helt klart finns ett fel i de skrivna raderna som berör Måns eller Elins död år 1573 (Stockholms Stads Tänkebok). Jag skall kontakta Stadsarkivet och begära fram ordalydelsen från orginalboken och där efter tyda texten åter igen. Något är det som inte stämmer i dessa rader.
59
« skrivet: 2008-11-03, 19:21 »
- Det är mycket bra att vi får igång en debatt omkring Utter-släkten. Det finns flera med samma namn, så vi bör särskilda med tillägget d ä och d y, samt den äldre Utter (Åland) och den yngre Utter (Sverige) i diskussionen. Måns Ålänning Pedersson d y i Sverige, har en namne på Åland, som heter Måns Pedersson d ä (den äldre Utter), som var från Ytterby i Jomala socken, Åland, gift med Carin Nilsdotter Sluk. Likaså finns det Per Månsson d y Utter, gift i första med Margareta Andersdotter (dotter till kh i Västeråker och Dalby fs, Uppsala län, Andreae Erici) och det andra giftet med Birgitta Simonsdotter. En namne på Åland heter Per Månsson d ä (den äldre Utter), som avled år 1559 och var gift med Anna Eriksdotter Björnhufvud af Eckerö på Åland. Det sistnämnda parets dotter var Margareta Pedersdotter (den äldre Utter), första giftet med Erik Pedersson (Rasmus Ludwigssons systerson), andra giftet med Mårten Rasmusson (Rasmus Ludwigssons son), som år 1562 var prinsessan Elisabet Gustafsdotter Wasas sekreterare. Margareta och Eriks son var Per Eriksson Utter, sekretarare på slottet Tre Kronor, gift med Elisabeth Pedersdotter (änka efter Mats Knutsson). Margateta och Mårtens son var Måns Mårtensson, adlad Palm (f. 1572, d. 1641 och begraven i Sigtuna kyrka, Uppsala län), som var gift med Ebba Arvidsdotter Wildeman (d. 1666, begraven märkligt nog i Riddarholmskyrkan mot sin vilja. Ebba hade önskat att få ligga bredvid sin man i Sigtuna kyrka).
Måns Pedersson d ä (äldre Utter) och Carin Nilsdotter Sluks andra barn var dottern Ingrid Månsdotter (den äldre Utter), gift med Simon Danielsson i Lumparby, Lumparlands socken på Åland. Deras dotter hette Elin Simonsdotter (Utter), gift med Peder Ingevaldsson. Deras son var Måns Ålänning Pedersson d y (den äldre Utter släkten), som var både skrivare och fogde på Svartsjö slott, skeppsgårdsskrivare på Skeppsholmen, samt fogde och vice häradshövding i Småland och fogde i Östra Silvbergs socken, Kopparbergs län (obekräftat avliden år 1616). Första giftet med Elin Erlandsdotter Bååt (d. i Mars år 1573), dotter till kyrkoherden i Sorunda Erland Pedersson Bååt (d. 1558). Måns andra gifte var med en Valborg Henriksdotter (d. ca 1590). Måns och Elins (gifta ca år 1553) ena son var genealogen och kammarrådet Per Månsson d y Utter (f. 19/9-1566 i Holm (numera Säbyholm) i Låssa socken, Uppsala län, d. 23/9-1623 på Kolstad i Risinge socken, Östergötlands län (uppgifter som ej är bekräftade). Per var först gift med Margareta Andersdotter, vars föräldrar var kyrkoherden Andreae Erici och Carin Olofsdotter (Medelpadius). Pers andra gifte var med Birgitta Simonsdotter. Carin var gift fem gånger, innan hon blev ihjälskrämd av en hushållerska och en djäkn i Roggeborg den 22/5-1623, en byggnad som ligger intill Strängnäs kyrka, Södermanlands län (hon var ingift med Isak Nilsson Rosencrantz i fjärde giftet och sedermera biskopen Laurentius Paulinius Gothus, då i hennes femte gifte). Carins föräldrar var kyrkoherden i Rasbo, Uppsala domkyrka, Storkyrkan i Stockholm, Olaus Petri Medelpadius, som kom i konflikt med konung Johan III Gustafsson, om liturgien Röda boken, som var gift med Margareta Guttormsdotter, dotter till väpnaren, skrivaren, fogde och häradshövdingen i Norge, Finland och Sverige. Han kom under Gustaf I Eriksson Wasas tjänst omkring år 1530 och placerades en kort tid som skrivare på Tawasthus slott i Finland och sedan i Uppland (boende med frun Elin N N på kungsgården Ekolsund som då ägdes av Wasa, numera borta). Guttorm var född på hemmanet Torsnes i Jondal socken, vid Hardangerfjorden i Norge (har gått i arv från hövdingen Viking på Torsnes, känd år 1160) och var fogde i Bergen bl a, innan danske kungen Christian började göra livet surt för många i Norge. Per Månsson Utter har i dennes handligar nämnt att Margareta Guttormsdotters fader var från Norge, men jag har inte återfunnit denna källa (hoppas någon annan gör det). Jag har full förståelse för att dessa uppgifter ger upphov till diskussion, men det är bara bra för framtiden och sanningen kring våra riktiga förfäders existens.
60
« skrivet: 2008-11-02, 10:21 »
Hej, Leif Persson!
- Uppgiften kring Måns Ålänning Pedersson d y (Utter), så uppger du att han möjligen var gift två gånger. Leif, du är rätt inne i dina funderingar. Hans första gifte var med Elin Erlandsdotter Bååt (d. 1573) och andra giftet med
Valborg Henriksdotter (d. omkring år 1590), allt enligt Stockholms Stads Tänkebok. I början av 2000-talet, så tog jag kontakt med Hans Gillingstam på Riksarkivet och framlade uppgiften kring denna Christina Pedersdotter, som inte kunde vara äkta hälft till Måns Ålänning Pedersson d y (Utter). Dessutom frågade jag honom om han kunde redogöra för detta påstående, men han minns inte saken i fråga och där med föll hela mitt upplägg att det var han som hade gjort ett stort misstag. Inom denna krets av forskare, så lever vi på en sank mark och alla kan göra sina felaktiga tolkning, även denne guru (Hans Gillingstam) kan ställa till det. Det gäller verkligen att vara öppen för alla möjligheter och ändra sig när källor eller andra uppgifter säger i mot, men fortfarande framstår märkligheten att Hans Gillingstam inte har funnit Per Månsson Utters föräldrar under så många år (undrar varför). Jag hoppas att vi alla med välgärning får fram rätta uppgifter kring Måns Ålänning Pedersson d y;s (Utter) två äktenskap och hans livshistoria till den riktiga sanningen för allas glädje och samtidigt hoppas jag inte någon ger ut elakheter mot varandra under tidens gång. Jag vill framlägga tolkningen i Stockholms Stads Tänkebok, kring årtalet 1573, som har misstolkats. Där skall Måns Ålänning Pedersson d y (Utter) varit avliden. Det är Elin Erlandsdotter Bååt som avlidit under Mars år 1573, vilket har tolkats fel redan från början och många har följt dessa uppgifter som riktiga i skrifterna. Anledningen till mina påståenden, är att han var skeppsgårdsskrivare på Skeppsholmen (numera Blaiseholmen), där Måns Pedersson finns i en skeppsrulla från år 1590. Möjligen är det han som skrivit sidan (källa: Svenska flottans historia, del I, sid. 118, år 1945 Malmö). Han finns noterad som köpare av ett hus på Herman Fossers gränd (fanns vid Köpmantorget) i Gamla stan, som är hämtat ur Stockholms Stads Tänkeböcker åren 1578-1583, sid. 147-148: Samma dag den 29 April år 1579 kom för rätten vår medborgare Mårten Pedersson, välbetänkt hemleden och upplät Kungliga Majestäts trotjänare och skeppsgårdsskrivaren Måns Pedersson (Ålänning Utter) ett hus och ligger på grund, som är byggd till hälften av sten, men även uppå står en korsvirkesbyggnad, belägen här i staden väster till uti Herman Fossers gränd uppå norra sidan... Tiden kom att ändra Måns ställning som skeppsgårdsskrivare på Skeppsholmen, där man från år 1601 ändrade tillsättningar och nya befattningar, varvid Måns fick andra uppdrag. Där efter kommer vi in på hans forsatta bana som fogde, nu i Östra Silvberg socken (Kopparbergs län), vilket sker under hans sista tid mellan åren 1608-1610 (en obekräftad uppgift säger att han avled år 1616). Det finns en mängder uppgifter kring samma person, vilket man inte har kopplat ihop med en och samma person. Jag beklagar, men mina befogenheter till eget internet är liten, vilket gör det svårt att svara på alla källor och uppgifter på en gång. Det kommer att ta lite tid, men ha tålamod så kommer det. Några uppgifter som källor finns här: Riksarkivet i Sverige 1560-1592, av Ivan Svalenius, år 1991 Stockholm; Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden 1523-1611, av J E Almquist, år 1960 Stockholm; Länsregister över hela riket på Kronans slott, gårdar och härader år 1558, utarbetat av Per Andersson på grundval av 1557 års räkenskaper; Stockholms Stads Tänkebok, åren 1553-1567, sid. 265-266; åren 1578-1583, sid. 87-88, sid. 326-327. Åren 1589-1591 och 1592-1595 (här står hans andra hustru Valborg Henriksdotter); Personhistorisk Tidskrift, år 1898, sid. 54, 76 och år 1953, sid. 58-59; Gustaf Elgenstierna, se Örnflycht, Bååt, Utter; En av de viktigaste källorna är: Det medeltida Sverige, Uppland del 1:8, av Olle Ferm, Mats Johansson och Sigurd Rahmqvist, år 1994; Den civila Lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, del II, häfte I, av J A Almquist, år 1919 Stockholm. Hoppas dessa källor räcker en liten stund kring Måns Ålänning Pedersson d y (av äldre Utter släkten från Åland). Ps, skulle vilja göra antavlor över ålandssläkten, men det är svårt i detta forum (möjligen utkommer en bok om denna person).
61
« skrivet: 2008-10-31, 18:20 »
Hej Astrid!
- Min insikt i Utter släkten i boråstrakten är ett okänt område för mig, men efter som Måns Jönsson Utter är f. 1663, kan han mycket väl vara av förgreningen från Östergötland, eller Uppland.
62
« skrivet: 2008-10-29, 17:42 »
Enligt spekulationerna i Rötter och dessa antaganden, så måste jag rätta till detta om skrivaren och fogden Måns Ålänning Pedersson d y och Elin Erlandsdotter Bååt (gift par). För det första är texten i Stockholms tänkeböcker helt feltolkade kring dessa båda. Måns avled inte förrän år 1616 och Elin var den som avled i Mars år 1573. Deras ena dotter Carin Månsdotter var gift med Udde Bengtsson Örnflycht till Granhammar, Västra-Ryds socken, Uppsala län, medan den andra dottern Margareta Månsdotter var gift med löjtnanten Lars Jacobsson till Solberga i Svanshals socken, Östergötlands län. Carin och Margareta Månsdotter var systrar till genealogen och kammarrådet Per Månsson Utter. Elins fader,
kyrkoherden i Sorunda församling, Erland Pedersson Bååt, kom att gifta sig med hushål-lerskan Marita N N, vilket leder till mycket bråk mellan Erland och hans bröder Johan och Björn Pedersson Bååt. Erland och Marita var föräldrar till just Elin Erlandsdotter Bååt och hennes farbröder hotade Elin och tog i från henne allt hon ärvde efter sin fader, på grund av att hon gift sig med en bonde, vilket var Måns Ålänning Pedersson d y. Det visar sig att han har haft många adliga släkter både på Åland och i Finland. Det märkliga att man har blandat ihop hela denna släkt till grova felaktigheter, är mer än jag kan acceptera. Denne Måns Ålänning Pedersson d y har haft ett antal yrken som skrivare, fogde, vice häradshövding och skeppsgårdsskrivare. Varför har man så fruktansvärt svårt att förstå att det är en och samma person? Denne Olof Larsson har ofta dykt upp i olika sammanhang. Hans föräldrar är Margareta Månsdotter och Lars Jacobsson. Rasmus Ludwigsson och Per Månsson Utter var släkt med varandra och hade sin släkter på Åland, vilket inte har gått fram. Allt talar för att Per Månsson Utter föddes den 19/9-1566 på hemmanet Holm (Säbyholm) i Låssa socken, Uppsala län. Jag avslutar dessa rader till alla som är intresserade av sanningen kring dessa personer och ger gärna källor till dem som vill senare. En som inte kan hålla tyst längre!
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy