Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Richard Brun
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2012-05-17, 18:12 »
Vi skulle vilja få eventuella upplysningar om Alma Schultz och K.W. Schultz, verksamma som cirkusartister i Sverige. De har anknytning till en cirkus med namnet Sarasso. Bilderna med Alma Schultz är tagna i Stenungsund 1909-1915. I sitt inlägg ovan från 2003 räknar Carina Jonsson upp några personer med namnet Schultz som är födda i Sverige. Hör Alma och K.W. Schultz till denna personkrets, som härstammar från den danska artistsläkten Schultz? Se bilden. Richard Magito Brun & Ann-Charlotte Nilsson Eisfeldt richard.magito.brun@gmail.com 
2
« skrivet: 2010-09-12, 18:44 »
Jag tycker att en lämplig indelning i sak är:
A)
Resande (med eller utan romskt ursprung)
B)
Sent invandrade romer
Detta var alltså menat i sak. Rubrikformuleringen kan kanske göras annorlunda. Men med denna klassificering undviker man många oklarheter och undviker samtidigt att trampa på alltför många ömma tår.
Språkhistoriskt och invandringshistoriskt lär det också stämma rätt bra med forskningens nuvarande ståndpunkt.
Med sent invandrade romer menar jag romer som kommit till Sverige efter cirka 1850.
Jag vill understryka att resande/romer invandrat till Sverige i inte obetydlig omfattning även under sent 1700-tal och första hälften av 1800-talet. Deras anor kan man (bortsett från ingiften) inte följa långt tillbaka i Sverige, men väl långt tillbaka i Danmark och Tyskland bland resande och romska grupper där.
I huvudsak ansluter jag mig till Tyrones och moderators ståndpunkter.
Richard Magito Brun
3
« skrivet: 2010-08-20, 22:13 »
Använd dig av Stockhols stadsarkivs hemsida. Sök där i Rotemansarkivet. I den mån Mateeus förs är registrerad kan du söka personer den vägen.
Richard Magito Brun
4
« skrivet: 2010-01-08, 13:07 »
Tack Stig-Ove
Richard
5
« skrivet: 2010-01-07, 21:54 »
Vilken domstol har dömt - hovrätten eller Högsta Domstolen - när det står så här i en fångrulla 1929:
Av Kungl. Maj:t den 28 Juni 1928 dömd jämlikt ... att för första resan stöld hållas till straffarbete i sju månader...
Alltså vem är Kungl. Maj:t i denna situation.
Richard Magito Brun
6
« skrivet: 2009-12-06, 22:35 »
Jag funderar på om det finns någon relation mellan den familj Martinelli som diskuteras här och den kammarjungfru Martinell[-] som finns i Stockholms mantalsregister (CD från SSA) för år 1800, och där upptas i änkegrevinnan Hedvig Catharina von Fersens (född De la Gardie, död 24 april 1800) fd hov i Stockholm (Ladugårdsland Nedre 1800 nr 158 - Fersenska palatset  ). Grevinnan var änka efter Axel von Fersen d.ä., och mor till den mer berömde Axel v. Fersen d.y. Det är sterbhuset efter grevinnans ganska blygsamma hov som redovisas i mantalsregistret. Grevinnan ägde Löfstad slott.
7
« skrivet: 2009-11-20, 14:52 »
Till Bo Lindwall !
Hej, jag satt och läste igenom ditt inlägg från 2004 härovanför och skulle vilja veta varifrån uppgiften att Matilda Eisfeld(t) var gift med Ludvig Elias Olsson egentligen kommer.
Ludvig Elias, som var Elvira Madigans morbror, hade onekligen ett första äktenskap (ospecificerat med vem) som skulle passa mycket bra in för att vara ett äktenskap med Matilda Eisfeldt.
Detta framgår av den stamtavla för akrobatsläkten Olsson som Sven Hirn har publicerat i sin bok om cirkus i Finland fram till 1914.
Men som sagt, vem säger att Matilda E var gift med Ludvig Elias Olsson...
hälsningar
Richard Magito Brun
8
« skrivet: 2009-09-17, 12:51 »
Broderfolket tackar. Och hoppas på en möjlighet att få göra något i gengäld!
Richard,
representant för den svenska nationen
9
« skrivet: 2009-09-16, 16:22 »
Laila!
Utan att ännu kunnat se varken affischen eller annonsen för Cirkus Svea så kan det bara bli en del lösa tankar. Spörsmålet är fortfarande öppet om vilken relation som kan finnas mellan Cirkus Svea 1891 och den cirka 15-20 år senare Cirkus Svea som var i Eisfeldt/Erikssons händer. Viktiga indicier är dock
1) namnet Cirkus Svea
2) ett bevisat äktenskap mellan en av flickorna Hoffman (Francois'es dotter eller sondotter) och Frans Eriksson, bror till Axel Eriksson som bevisligen senare var direktör för Cirkus Svea
3) förekomsten i det norska artistregistret av Konkordia Eriksson, som var syster till Frans Eriksson och Axel Eriksson.
En tänkbar möjlighet är att Cirkus Svea i sin tidigare period varit en cirkus i Hoffman-familjens ägo som i ett senare skede via äktenskap och affärsförbindelser övergått till familjen Eriksson.
Det finns fler exempel på sådana övergångar i Eisfeldt-kretsen. Till exempel övergick Didier Gautiers menageri till familjen Eisfeldt på 1880-talet. Vidare övergick Albert L?tzes vaxkabinett delvis i Eisfeldts ägo på 1870-talet.
Sannolikt var även Eisfeldt ingift i den norsk-dansk-finska lindans- och akrobatsläkten Olson/Olsen (Olaf Elias Olsen, Anna Marie Olsen, Eleonora (Laura) Olsen/Olson, Ludvig Elias Olsen/Olson, Elvira Madigan mfl.).
När det talas om det Franske cirkustelt så bör man veta att Francois Hoffmans familj var en fransk familj.
Tidningsannonser har varit en viktig och rik källa till information om Eisfeldt-kretsens aktiviteter i Sverige, Finland och Tyskland.
Richard
10
« skrivet: 2009-09-16, 15:31 »
Till Laila!
Jag har stött på uppgifter om en cirkusfamilj BERG verksam i Finland under 1800-talet. Såvitt jag kan minnas har man även besökt egentliga Ryssland. Min minnesbild av det här är litet svag, men jag ska försöka hitta mer exakta uppgifter till dig.
Richard
11
« skrivet: 2009-09-16, 13:06 »
Laila och övriga!
Vi är tre medlemmar av cirkussläkten Eisfeldt/Eriksson som sedan ett par år arbetar med att kartlägga denna släkts verksamhet inom cirkus. Vi är författaren till föregående inlägg Sonny Andersson, jag själv och Ann-Charlotte Eriksson. Vi arbetar faktisk nu med att producera en bok om denna nästan helt okända cirkushistoria. Cirkus Sveas äldre historia är ett av våra mest dunkla kapitel - och ett av de viktigaste! Dessutom har vi lagt ner ett rätt omfattande arbete med att spåra Karl Fredrik Jonsson Eisfeldt i Sverige. Vi vet det mesta om hans kriminella historia i Sverige, och har även uppgift från svensk polis att han gripits i Norge. Men inga fler detaljer om livet som tjuv i Norge. I Sverige var han en mästare på att stjäla byxor. Även polisens egna byxor!
Men främst av allt skulle vi Eisfeldt/Eriksson/Hoffmann/Cirkus Svea - forskare önska en högkvalitativ scanning av affischen från Bergen 1891. Om det låter sig göra skulle vi bli dig evigt tacksamma.
Richard Brun
richardbrun@hotmail.com
12
« skrivet: 2009-09-15, 22:52 »
Laila!
Tack för alla dina värdefulla informationer!
Jag kommer igen i morgon.
Godnatt,
Richard
13
« skrivet: 2009-09-15, 22:34 »
Tack Laila!
Om detta plakat hänför sig till densamme Cirkus Svea som Eisfeldt/Eriksson är det ett unikt dokument som mueet besitter. Mig veterligt finns inte någon annan affisch bevarad från denna cirkus. Bland namnen Eriksson i din lista kan Ida kanske höra hemma i min cirkus - och med mycket stor sannolikhet är Konkordia Eriksson tillhörig Cirkus Sveas ägarfamilj.
Är de Eriksson som du förtecknar direkt knutna till Cirkus Svea eller står de bara med i artistregistret???
många hälsningar
Richard
14
« skrivet: 2009-09-14, 22:16 »
Laila!
Förlåt, jag skrev visst Mr Hoffman, det ska naturligtvis vara Mr Francois !!!
Richard Magito Brun
15
« skrivet: 2009-09-14, 22:01 »
Hei Laila!
Jag kan inte låta bli att hoppa in i den här diskussionen. Det som verkligen förbluffar mig är namnet på cirkusen Cirkus Svea. Jag skulle väldigt gärna vilja veta mer om källan till dina uppgifter. Den svenska cirkusfamiljen Eisfeldt/Eriksson drev nämligen en cirkus med namnet Cirkus Svea i början av 1900-talet. Det skulle vara mycket värdefullt att få klarhet i om det handlar om samma cirkus. Det känns märkligt om det inte skulle vara fallet, framförallt därför att den Cirkus Svea som jag tänker på stod under ledning av Axel Eriksson. Denne Axel hade en bror Frans Eriksson som var gift med en av hoffman-familjens unga kvinnor. Den Mr Hoffman som du nämner bör väl vara familjefadern Francois Hoffman.
Har du tillgång till namnen på andra artister i Cirkus Svea 1891 än de som hör till den akrobatgrupp där Rosasco ingick?
Vilken typ av källa har du fått uppgifterna från (och var finns den)?
med vänliga hälsningar
Richard Magito Brun
16
« skrivet: 2009-08-18, 12:02 »
Lite nya fakta Mellblom-mysteriet.
Jag har hittat en skådespelare S. Mellblom verksam i det kringresande teatersällskap som stod under J.A. Lamberths ledning. S. Mellblom titulerade sig artist och medverkade i många av Lamberths föreställningar i Göteborg 1830, däribland en roll i Hamlet. Lamberths teatersällskap gick i konkurs 1830 i Göteborg och S. Mellblom fick försöka försörja sig som bla danslärare i Göteborg. Det uppges att skådespelarna i Lamberths sällskap efter dennes konkurs övergick till Widerbergs teatersällskap. Detta återstår att närmare undersöka. Var S. Mellblom med bland dessa skådespelare? Ett eller två år efter Lamberths konkurs upptträder en tid på Lamberths gamla teater (Mindre Teatern) i Göteborg Carl Wildners Sällskap i vilket ingår flera av systrarna Magito. Dessa övergick något senare till Djurströms trupp som var knuten till Djurgårdsteatern i Stockholm. Det är tänkbart att S. Mellblom haft kontakt med antingen Anette Magito eller Angelique Magito via dessa teatertrupper. Det är bekant att såväl Anette som Angelique haft mer än ett barn med skådespelare i åtminstone Djurströms trupp. Bekant är Anettes son med skådespelaren Alén, Carl August (senare finsk senator), född i Norrköping 1833. Det kanske också är möjligt att hon är mor till Johan August Mellblom-Magito, som uppges vara född i Arboga 1832. I så fall är skådespelaren S. Mellblom säkerligen fadern. Ytterligare ett argument för denna förklaring är att Anette Magito senare bosätter sig i staden Bad Harzburg i Harz, inte alls långt från staden Ellrich som är den stad där Johan August Mellblom-Magitos blivande hustru Bertha Eisfeld(t)s far var född. Till yttermera visso uppges Anette Magito ha varit cirkusartist, vilket passar utmärkt med tanke på att familjen Eisfeldt just var cirkusartister och akrobater (så också Johan August). Det är svårt att finna någon annan anledning att Anette hamnar i Harz-området än att en anknytning uppstått genom att hennes förmodade son gift in sig i Eisfeld-släkten från Harz. Omkring 1860 medverkade Johan August Mellblom dessutom i samma akrobatsällskap som Alexander Magito (son till Anettes bror Jean Louis Magito) i Sankt Petersburg och Finland.
med hälsning till Kaj Lindfors och övriga
Richard Brun
17
« skrivet: 2009-05-25, 22:52 »
Tack Lena !
18
« skrivet: 2009-05-25, 22:49 »
Tack Lars !
Snabbt och tydligt besked...
hälsningar
Richard Brun
19
« skrivet: 2009-05-25, 19:01 »
Jag får tacka herrarna Johansson och Nordenfors !
Först en liten rättelse i Nordenfors argumentation: Erik August Eriksson var för i RESELE inte EDSELE.
Av allt att döma tycks vi ha en samtidig emigration av såväl E A Eriksson som av en Mathilda Fredrika Widholm till Manitoba, Kanada, år 1889. Rätt uppfattat? Med en däremellan liggande visit för Widholms i Norge.
Erik August Eriksson är av resandesläkt med ursprung på sin moders sida i Norge. Så det mesta stämmer ändå ganska bra. Erik August Eriksson, dotter till Laurine Roos, är av gammal resandesläkt, så epitetet skojare är nog så relevant för EAE också. E A Erikssons syster (hel/halv) Rosine kom småningom att bära namnet Rosine Eisfeldt. Dock ej pga äktenskap med någon Eisfeldt. Från 1882 var Rosine Eisfeldt intagen på hospitalet i Härnösand (efter en kortare tid i fängsligt förvar) för sinnessjukdom, och avled där enligt sjukjournal i tämligen ung ålder.
Eisfeldt var ju också en resandesläkt med ganska omfattande tivoli-, cirkus-, vaxkabinett- och menageriverksamhet vid denna tid (min släkt). Jag förmodar att Rosines far hörde till den resande släkten Eisfeldt. Huruvida Erik August Eriksson är helbror eller halvbror kvarstår som en öppen fråga. Helsyskonskap förutsätter nästan att en gemensam fader hetat Erik Eisfeldt, och någon sådan känner vi ännu inte till.
tackar
Richard Brun
20
« skrivet: 2009-05-25, 14:42 »
Hej ! Jag försöker hitta någon uppgift om emigrationen av Erik August Eriksson född 1855-06-06 i Resele. Han skall vara avflyttad till Nordamerika 1889-03-31. Och i flyttningslängderna ser det ut som om han flyttade tillsammans med en kvinna Matilda Fredrika Widholm 1864-03-03 och tre barn. Finns det någon som kan hitta en uppgift om dessa personer i någon Emigrationsskiva med hälsning Richard Brun
21
« skrivet: 2009-05-25, 14:26 »
Jag söker en Erik August Eriksson född 1855-06-06 (född i Resele) som uppges utvandrat till Nordamerika 1889-03-31 (enligt kyrkoboken i Aspås, Jämtland). Finns det någon uppgift om detta i någon emigrantskiva?
Richard brun
22
« skrivet: 2009-04-13, 22:03 »
Hej någon som kan hjälpa mig!
Johanna Svensson, handelsidkerska i Sundsvall.
Jag söker en handelsidkerska vid namn Johanna Svensson, bosatt i Sundsvall 1878. Hon handlade med korta varor (dvs diverse textila småsaker, sybehör mm). Hon blev den 8 november 1878 bestulen på korta varor till ett värde av 810 kr och 90 öre. Detta motsvarar idag cirka 40-50000 kronor. Den som stal de korta varorna har jag grepp om, men jag skulle gärna vilja ha några upplysningar om den bestulna kvinnan.
hälsningar
Richard Brun
23
« skrivet: 2009-02-09, 18:08 »
Jag söker föräldrarna (och ev. andra uppgifter) till Gustava Klementia Träff (1838-1922).
Gustafva Clementi(n)a Träff, född 17/11 1838 i Maria förs. i Stockholm (enl. Sveriges bef. 1890 och Stockholms rotemansarkiv). Hon var gift med typografen Axel Robert Fredrik Bru(h)n (född i Stockholm 1843) och bosatt i Katarina förs. Stockholm. Paret hade två fosterdöttrar, Elin Brun och Selma Brun. Gustava Clementia Träff dog 28/6 1922 i Katarins fs (Sthlm) enl rotemansarkivet.
mvh
Richard Brun
24
« skrivet: 2009-02-09, 18:05 »
Jag söker föräldrarna (och ev. andra uppgifter) till Gustava Klementia Träff (1838-1922).
Gustafva Clementi(n)a Träff, född 17/11 1838 i Maria förs. i Stockholm (enl. Sveriges bef. 1890 och Stockholms rotemansarkiv). Hon var gift med typografen Axel Robert Fredrik Bru(h)n (född i Stockholm 1843) och bosatt i Katarina förs. Stockholm. Paret hade två fosterdöttrar, Elin Brun och Selma Brun. Gustava Clementia Träff dog 28/6 1922 i Katarins fs (Sthlm) enl rotemansarkivet.
mvh
Richard Brun
25
« skrivet: 2009-02-04, 15:56 »
Hej alla!
Jag undrar vad som döljer sig bakom beteckningen stadsbåtsman vid 1700-talets mitt?
hälsning
Richard Brun
26
« skrivet: 2009-01-23, 23:25 »
Åerigen tack Eva!
Richard B
27
« skrivet: 2009-01-23, 18:44 »
Tack Eva!
Det här svaret var ju ännu mycket mer innehållsrikt... Tackar så mycket. Faderns födelsesocken är med all säkerhet Hakarp, där Skenberg redan har bekräftats.
hälsar
Richard
28
« skrivet: 2009-01-23, 18:34 »
Tack så hemskt mycket Eva!
Nu tror jag pusselbiten kommit på plats som gör att det blir möjligt att koppla ihop Karl Johan Henrik Karlsson med de utredningar som redan finns om släkten Skenberg på 1700-talet.
Richard B
29
« skrivet: 2009-01-23, 17:34 »
Hej alla resandeforskare!
Jag söker föräldrarna till bleckslagaren Karl Johan Henrik Karlsson (enligt uppgift tidigare benämnd Henrik Skenberg) född 1850 i Lekeryd (Jönköpings län). Karl Johan Henrik Karlsson/Skenberg blev med tiden gift med Jenny Charlotta Johansson. Även andra släktrelationer än föräldrarna är naturligtvis också av stort intresse.
med hälsning
Richard Brun
30
« skrivet: 2009-01-23, 17:17 »
Hej alla!
Jag söker föräldrarna till Carl Johan Henrik Karlsson (Henrik Karlsson) enl. Sveriges befokning 1890 född 1850 i Lekeryd. Henrik Karlsson påstås tidigare ha hetat Skenberg/Schenberg varför detta eventuellt kan vara faderns (eller moderns) familjenamn. Henrik Karlsson var av resandesläkt. Det är alltså inte helt säkert att hans föräldrar varit fast bosatta på orten.
Jag har för närvarande inte tillgång till Genline, AD Online eller SVAR så jag skulle vara tacksam för hjälp med detta problem.
hälsar
Richard Brun
PS man kanske bör beakta risken att Lekeryd ju möjligen också kan vara en felskrivning för Lekaryd.
31
« skrivet: 2009-01-21, 19:40 »
Tidpunkten för makarnas giftermål och födelselandet mm framgår av Sveriges dödbok 1946-2006.
Hälsar Richard Brun
19210530-9310
Rubinsztajn, Szyja
Norra Grängesbergsgatan 33 B
214 48 Malmö
Död 15/12 2004.
Folkbokförd i Möllevången-Sofielund, Malmö kn (Skåne län, Skåne).
Född 30/5 1921 i Polen.
Gift man (2/7 1949).
--------------
Födelseförsamling i källan:
PO
Källor:
man91 / RFV 06
32
« skrivet: 2008-12-18, 19:21 »
Jag söker föräldrar till Kurt Arne Kvarnström född i Motala 1920-09-14 (och ev bekanta syskon).
mvh
Richard
33
« skrivet: 2008-12-11, 12:10 »
Till alla i den här disklussionen! Äntligen har det kommit en språkvetenskapligt genomarbetad ordbok över svensk romani (resanderomani). Det är Podium (ett förlag specialiserat på minoritetsspråken i Sverige) med div. statliga kulturstöd som utgivit denna ordbok så nyligen som den 24 november iår. Se den här länken: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9189196430 hälsningar Richard Brun
34
« skrivet: 2008-12-09, 20:53 »
Lars-Göran!
Jag har tittat i register till mantalsböcker för Stockholm 1800-1875 (CD). Jag kan inte finna att det funnits någon mantalsskriven person med namnet Mannert under hela denna period i Stockholm.
hälsningar
Richard
35
« skrivet: 2008-11-18, 23:57 »
Hej Towa! Den här länken leder till lite information om Restads sjukhus historia. Det är kanske lämpligt att ringa Västra Götalands-regionen för att få reda på var journalerna finns idag. Verksamheten har ju överförts till andra sjukhus som nu drivs av regionen (fd landstinget). http://sv.wikipedia.org/wiki/Restads_sjukhus hälsningar Richard Brun
36
« skrivet: 2008-11-18, 11:09 »
Hej någon som kan det här med sjömanshus!
Jag har inte tidigare haft anledning att sätta mig in i sjömanshusens verksamhet. Men nu skulle jag vilja få veta något om min fars tid som sjöman. Jag vet med säkerhet att han var påmönstrad fartyg under krigsåren på 1940-talet. Det är också möjligt att han även arbetade på sjön under 30-talet. Hans namn var Ivan Brun och han var född 1909. Hans hemort var under denna period Solna, Sundbyberg, Stockholm.
vänligen
Richard Brun
37
« skrivet: 2008-10-26, 16:51 »
Hej! Den här frågan borde kanske också ställas på g-gruppens diskussionsforum (Genealogi över Östersjön). Där borde det finnas personer med specialkunskaper om polska förhållanden. http://www.g-gruppen.net/ mvh Richard Brun
38
« skrivet: 2008-10-02, 17:06 »
Siv och Olivia ! Står det ändå inte 28/4 1900 på Albert Hilding ?? Richard
39
« skrivet: 2008-09-30, 11:14 »
Reid
Anna Emilia född 1886 och Eskil Leander född 1896 var syskon.
Richard
40
« skrivet: 2008-09-30, 11:09 »
UPPGIFTER FRÅN SVERIGES BEFOKNING 1900:
-------------------------------------------------------------------
Post 1748861
Eskil Leander
f. 1896 i Bäcke (Älvsborgs län, Dalsland)
b. s.
Pojke, barn i familjen
Ödebyn
Bäcke (Älvsborgs län, Dalsland)
Födelseort i källan: Bäcke
-------------------------------------------------------------------
FADERN:
Post 1748856
Pettersson, Magnus
Torpare
f. 1837 i Järbo (Älvsborgs län, Dalsland)
Gift man, far i familjen
Ödebyn
Bäcke (Älvsborgs län, Dalsland)
Födelseort i källan: Jerbo
-------------------------------------------------------------------
MODERN:
Post 1748860
Andreasdotter, Matilda
f. 1858 i Tisselskog (Älvsborgs län, Dalsland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Ödebyn
Bäcke (Älvsborgs län, Dalsland)
-------------------------------------------------------------------
FAMILJEN ÅR 1900:
Pettersson, Magnus 1837 Far
Andreasdotter, Matilda 1858 Mor
(Barn), Karl Johan 1869 Barn
Zakariasdotter, Hilda Maria 1882 Barn
(Barn), Anna Emilia 1886 Barn
(Barn), Ester 1888 Barn
(Barn), Alvina Hildegard 1891 Barn
(Barn), Ejnar Valfrid 1894 Barn
(Barn), Eskil Leander 1896 Barn
(Barn), Agnes Matilda 1899 Barn
Födelseort i källan: Tisselskog
-------------------------------------------------------------------
HÄLSNINGAR
RICHARD
41
« skrivet: 2008-08-20, 23:21 »
Hej Lund-kännare !
Är det någon som är bekant med BROR EMIL LUND, åtminstone tidvis bosatt i Eskilstuna, och ställd inför rätta samt dömd vid Svartlösa häradsrätt 1892, som delaktig i ett inbrott i ett torp benämnt Svalas torp. Lund var född ca 1872. Bror Emil Lund uppgav i förhör att han under någon tid medföljt ett akrobatsällskap lett av Charles Young. Denne Young är inte helt okänd inom tivolihistorien.
Richard Brun
42
« skrivet: 2008-08-16, 23:32 »
Kerstin Eriksson !
Många tack för denna upplysning.
hälsningar
Richard Brun
43
« skrivet: 2008-08-16, 15:56 »
Hej all Annelöv-kännare !
Jag undrar om någon har möjlighet att upplysa mig om vem som var föräldrar till Frans Birger Amanotti Eriksson, född i Annelöv 23 mars 1903.
Med hälsningar
Richard Brun
44
« skrivet: 2008-08-15, 19:00 »
Hej alla Drängseredskännare !
Jag skulle behöva hjälp att finna föräldrarna till Hulda Fredrika Holmberg, född 14 april 1903 i Drängsered.
Hoppas att någon har möjlighet att hjälpa mig, hälsar
Richard Brun
45
« skrivet: 2008-08-15, 18:54 »
Hej alla Ullasjö-kännare !
Jag skulle behöva hjälp att finna föräldrarna till Karl Oskar Valdemar Johansson, född 27 februari 1917 i Ullasjö.
Hppas att någon har möjlighet att hjälpa mig, hälsar
Richard Brun
46
« skrivet: 2008-07-28, 11:37 »
Hej Lund-kännare !
Är det någon som är bekant med BROR EMIL LUND, åtminstone tidvis bosatt i Eskilstuna, och ställd inför rätta samt dömd vid Svartlösa häradsrätt 1892, som delaktig i ett inbrott i ett torp benämnt Svalas torp. Lund var född ca 1872. Bror Emil Lund uppgav i förhör att han under någon tid medföljt ett akrobatsällskap lett av Charles Young. Denne Young är inte helt okänd inom tivolihistorien.
Richard Brun
47
« skrivet: 2008-07-12, 14:35 »
Hej alla Eisfeldt-intresserade !
Det har kommit fram en del nya upplysningar om släktens bakgrund i Tyskland. Intresserade ombedes ta kontakt med mig. Några av oss eisfeldt-avkomlingar har börjat samla material om familjen på ett lite mer systematiskt sätt. Vi försöker skapa ett bildarkiv tex. Hör av er alla !
hälsningar¨
Richard brun
barnbarns barnbarn till Friedrich Eisfeld och Concordia Kunigunda Kunst
48
« skrivet: 2008-07-10, 14:55 »
Marie Persson och Anita Karlsson !
Sotaren Karl Fredrik Brun i Stockholm kan knappast vara Maries farfars far. Enligt rotemansarkivet för Stockholm avled denne sotare redan 1908. OBS det rör sig endast om en stycken Karl Fredrik Brun, en dubblering tycks ha skett i Sveriges befolkning 1900. Detta kan styrkas genom rotemansarkivet som finns på Stockholms stadsarkivs hemsida.
Det finns emellertid också en ensamstående arbetare Karl Fredrik Verner Brun född i Stockholm (Katarina förs) 1891. Enl rotemansarkivet (åter)inflyttade denne från okänd ort till Stockholm 1917 och utflyttade från Stockholm 1919 till Västra Vingåker.
mvh
Richard Brun
49
« skrivet: 2008-07-02, 15:22 »
Till Anbytarforum och FRA Genom förmedling av den tyske släktforskaren Tom Lessner (via mejllistan för genealoger i Arbeitskreis Harz) har det kommit fram en intressant genetisk masstudie från Osterode i S?dharz. Två herrar i trakten, yrkesskolläraren Manfred Huchthausen och fastighetsregistertjänstemannen Uwe Lange, har befunnits vara avkomlingar av de bronsåldersmänniskor som bebodde en grotta i närheten. I grottan har ett ovanligt stort fynd av mänskliga kvarlevor hittats som kunnat dateras till cirka 1500 f.kr. Huchthausen och Langes familjer har uppenbarligen enligt DNA-resultatet varit bosatta på bygden i cirka 3500 år. Bifogar en länk till en artikel om saken i Frankfurter Rundschau: http://www.fr-online.de/in_und_ausland/magazin/?cnt=1360347 hälsningar Richard Brun (ej terrorist) Information till Försvarets Radioanstalt:Det finns all anledning att läsa mitt mail. Jag har ingenting att göra med Mujahedin-e Khalq, al-Jihad eller al-Qaida eller al-Jama'a al-Islamiyya. Jag har aldrig gjort Istishad eller tillverkat kärnvapen, jag vet knappt ens vad Al Manar betyder och Usama är ett främmande ord för mig. Men tack för att ni visar intresse för min epost! För att underlätta ert arbete skickar jag i fortsättningen rutinmässigt också en kopia av samtliga mina utgående mejl till er kontaktadress: fra@fra.se
50
« skrivet: 2008-06-21, 15:58 »
Hej Chris !
Det här var ju smaskens. Tackar så mycket för din insats. Nu får jag försöka koppla ihop dina informationer med vad jag i övrigt vet om denna familj.
med bästa hälsningar och en önskan om fortsatt trevlig midsommarhelg
Richard Brun
51
« skrivet: 2008-06-20, 22:12 »
Sappörbataljonen i Stockholm
Jag söker en person (Carl Wilhelm Carlsson / Carl Wilhelm Brun) född i Ljung (Österg.län) 1855 som 1874 överfördes från Brunneby (Österg.län) till den 1873 upprättade sappörbataljonen i Stockholm. Där slutar mitt spår. Var finner jag kyrkoböcker för sappörbataljonen, el. andra handlingar som berör denna bataljons soldater. Regementet är identiskt med det nuvarande Göta ingenjörsregemente (Ing 2) förlagt till Eksjö sedan 1928.
tacksam för hjälp
Richard Brun
52
« skrivet: 2008-06-16, 22:00 »
Hej Anna-Lena !
När jag ändå har dig på tråden såhär, så vill jag tacka för ditt nyliga klargörande om hur fint rensningsarbetet går framåt i det gamla resandematerialet här på sidan. Men det var en annan fråga som ställdes i samma veva här på Anbytarforum - helt nyligen - av någon forskare. Nämligen hur det kan komma sig att just resandediskussionerna har en begränsning (som i övrigt inte förekommer på Anbytarforum) när det gäller möjligheten att lägga upp nya släktdiskussioner. Den tidigare frågande tyckte detta var egendomligt. Och något tekniskt hinder är det väl inte, van der Hagen - diskussionen kom ju raskt till nu. Är det någon speciell avsikt med att tex jag inte får starta en diskussion om någon intressant släkt utan att fråga dig om lov ?
med bästa hälsning
Richard Brun
53
« skrivet: 2008-05-26, 22:06 »
Tack så mycket Monica !
Richard
54
« skrivet: 2008-05-26, 20:19 »
Född i Kjula 1842
Jag har enligt husförhör 1866-1870 i Kjula (Ängwaktartorp) en kvinna Christina Charlotta Carlsdotter som skall vara född i Kjula 22 augusti (eller möjligen maj) 1842. På Genline kan jag dock inte hitta några dopböcker efter 1839. Kan någon hjälpa mig att finna hennes föräldrar ?
Richard Brun
55
« skrivet: 2008-05-26, 00:03 »
Hej Anna-Lena !
Tack för besked om resandesläkterna. Du undrar om det är någon särskild diskussion jag saknar. Svaret är: alla ! Det är svårt att peka ut någon särskild, eftersom det för närvarande inte går att se vilka som har funnits där. Mitt eget arbete med resandesläkter var förhållandevis nytt när det krisade till sig på anbytarforum. Jag läste därför inläggen lite här och där, och fann många uppslag som jag räknade med skulle kunna komma att bli av värde för mina egna forskningar, men när det kom till den punkt då det skulle bli aktuellt att fördjupa sig i forskningsläget om enskilda släkter så var dom tyvärr försvunna. Och har så förblivit.
Därför är alla släkter av intresse. Tittar nu varje dag om de dyker upp.
hälsningar
Richard brun
56
« skrivet: 2008-05-25, 23:48 »
Hej Lena Eriksson !
Nu har det kommit ett besked från Anbytarvärden Anna-Lena Hultman. Det kom häromdagen privat till mig. Men jag tror innehållet kan vara av allmänt intresse, så jag lägger in svaret här:
Re: Plattform och resandesläkter
Från: Anbytarvärd (anbytare@genealogi.se)
Skickat: den 23 maj 2008 08:27:20
Till: Richard Brun (richardbrun@hotmail.com)
Hej Richard!
De kommer att läggas ut så snart som möjligt. Någon särsklild diskussion du saknar?
Mvh
Anna-Lena Hultman
Anbytarvärd
57
« skrivet: 2008-05-20, 23:22 »
Hej Lena !
Jag tycker precis som du, och jag vill påpeka att den 8 maj skrev jag direkt till Anbytarvärden Anna-Lena Hultman och undrade ungefär samma sak som du nu skriver. Anna-Lena har inte skickat något svar till mig. Varför vet jag inte. Men kanske är det något fel med det tekniska på plattformen. Hon har ju sagt att hon ska vara klar med genomgången tills det nya Anbytarforum presenteras. Övergångsperioden är väl över.
För kännedom följer mitt brev till Anna-Lena här nedan.
hälsar
Richard Brun
Plattform och resandesläkter
Från: Richard Brun (richardbrun@hotmail.com)
Skickat: den 8 maj 2008 16:17:00
Till: anbytare@genealogi.se
Hej Anna-Lena Hultman !
För kanske ett halvår sedan (eller mer) hade jag en liten kontakt med dig om de tillsvidare magasinerade diskussionerna om åtskilliga resandesläkter.
Du berättade då för mig att en genomgång av något slag pågick (riktigt vad som skulle gås igenom tror jag inte att du berättade) av dessa lite äldre och omfattande diskussioner.
Detta skulle också vara förklaringen till att vissa diskussioner inom resandeområdet sedan några år inte är öppna för nya inlägg.
Du försäkrade mig att arbetet visserligen var omfattande men fortskred och de äldre diskussionernas nyöppnande var planerat att ske i samband med introduktionen av Anbytarforums nya tekniska plattform. Detta var ju uppmuntrande.
Såvitt jag vet är den nya plattformen nu på plats (trots vissa inkörningssvårigheter) sedan ett bra tag. Men var är de utlovade diskussionerna ?
med bästa hälsning
Richard Brun
58
« skrivet: 2008-04-26, 12:28 »
Kanske....
Var vid dödsfallet arbetare på ----- herrgd [herrgård?] o. sades bo i Dala.
besk.[besked] Past. Emb. i Sil s:n [eller Klefva] anmäle dödsfallet med tillåtelse att här i Ova finge ---. o. x64. begrafvas.
Richard
59
« skrivet: 2008-04-21, 21:46 »
Elizabeth !
OK. Jag har skickat ett mejl till dig.
Richard
60
« skrivet: 2008-04-20, 22:02 »
Hur registreringen utfördes
Om det är någon som är intresserad av den sammanfattning av 1944 års inventering som publicerades av Socialstyrelsen i Sociala Meddelanden 1945 så finns den på universitetsbiblioteken och kanske andra större bibliotek. Där beskrivs hur inventeringen genomfördes - och så presenteras uppgifter i tabellform om antalet påträffade tattare i olika delar av landet, upplysningar om yrkesliv och åldersstruktur, arbetslöshet, graden av kringresande, kunskaperna i rommani mm. inom gruppen. Det förekommer inte några släkttavlor eller personnamn, utan det är en allmän befolkningsöversikt, med kommentarer. Länsvis fördelning av antalet påträffade och tabeller över större bosättningsorter.
Sammanfattningen är på 15 sidor. Jag har en fotokopia som ev. intresserade kan få en kopia av.
Richard Brun
61
« skrivet: 2008-04-20, 14:30 »
Jag ansluter mig helt till Chris Bingefors ovan redovisade uppfattning. För att få en viss översikt över samhällets systematiserade registrering av resande bidrar jag här med några fakta om inventeringarna.
Det lär ha utförts en tattarinventering redan 1907. Men om den har jag ingen närmare kännedom.
Utöver den i förevarande diskussion nämnda Malmö-utredningen från 1935, så genomförde Fattigvårdslagstiftningskommittén den första större inventeringen 1922. Resultatet (utan angivande av några namn) redovisades i Statens Offentliga Utredningar (SOU 1923:2).
Primärmaterial till denna inventering finns i Riksarkivet (en volym av obekant omfång) under Kommittén ang förändrad lagstiftning ang fattigvården och lösdrivares behandling. Enligt NAD finns här Formulär Ta (huruvida det gäller endast ett typformulär, eller de faktiskt insamlade formulären framgår ej tydligt). Vidare ingår specialundersökningar och rapporter beträffande zigenare och tattare i städerna Malmö, Jönköping och Göteborg samt Ljusdals och Väddö landsfiskalsdistrikt.
Därefter följer Socialstyrelsens inventering 1944, som sammanfattats i artikeln Tattarnas antal och levnadsförhållanden i Sociala Meddelanden 1945 (utg. Socialstyrelsen; även betecknad Statistiska Meddelanden Serie F). Underlaget till denna rapport borde finnas i Socialstyrelsens arkiv, men det har jag ingen närmare kunskap om.
Zigenarutredningen 1954 är av en annan karaktär.
I rapporten i Sociala Meddelanden 1945 ingår en jämförande och resonerande översikt av några av inventeringarna (med särskild uppmärksamhet på skillnader i förhållande till 1944 års utredning):
I detta sammanhang kan nämnas, att enligt en av fattigvårdslagstiftningskommittén år 1922 företagen enquete, skulle antalet tattare då endast ha utgjort 1833 i hela landet [SOU 1923:2]. Ifrågavarande undersökning synes dock ha varit mycket summarisk. Bättre jämförelsemöjligheter erbjuder en år 1934 verkställd utredning angående tattarna i Skåne [den ovan diskuterade Malmö-utredningen]. Enligt denna, som grundade sig på ingående genealogiska studier, skulle till tattarbefolkningen i de båda skånska länen ha kunnat räknas 441 personer, medan enligt förevarande inventering motsvarande siffra var 1138. I en av fattigvårdsnämnden i Jönköping nyligen publicerad undersökning om tattarna i denna stad uppges deras antal därstädes till 308 [Tor Jacobsson: Om tattarna i Jönköping. Jönköping 1944], under det att socialstyrelsens uppgifter från denna ort avse 305 personer.
Den större utsträckning, vari tattare redovisats i förevarande undersökning, jämförd med en del av de tidigare, kan i första hand antagas bero därpå, att inventeringen varit fullständigare. Det måste emellertid framhållas, att gränsdragningen mellan tattare och andra är svävande. Man får också räkna med möjligheten, att begreppet tattare i de folktraditioner, varpå föreliggande uppgifter huvudsakligen grunda sig, kan ha utvidgats under senare tid att omfatta personer, som genom sitt levnadssätt kommit i mer eller mindre nära beröring med tattarmiljön, eller kanske endast förete vissa likheter med tattare.
För att klarlägga vad som varit vägledande vid polismyndigheternas och deras sagesmäns identifiering av tattarbefolkningen efterfrågades i formuläret, såsom förut nämnts, huruvida de redovisade personerna ansågos vara av tattarsläkt på grund av a) en i orten sedan länge hävdvunnen uppfattning, b) från den övriga befolkningen avvikande utseende eller rasdrag samt c) familjemedlemmarnas levnadssätt.
SLUT CITAT
Richard
62
« skrivet: 2008-04-19, 20:50 »
Lena E. !
Det är inga personuppgifter som lagts ut på nätet. Exemplet ovan gäller uppenbart några personer i början av 1800-talet.
För övrigt är det enbart en källhänvisning det rör sig om (till ett av länsstyrelsen begärt yttrande - som är offentlig handling).
mvh/Richard B.
63
« skrivet: 2008-04-19, 17:34 »
HH Digiarkiv AB (se hemsida, under utredningar/matriklar) tillhandahåller en skannad utredning på närmare 2000 sidor med följande namn:
Kriminalkommissarie Olof Steens rapport 1935-10-29 jämte bilagor, avgivna till poliskammaren i Malmö. Utredningen verkställd på anmodan av Kungl. befallningshavande i Malmöhus län rörande åtgärder mot tattare och zigenare.
Är det någon som har närmare erfarenhet av denna utredning, och vet mer om dess innehåll ?
Richard Brun
64
« skrivet: 2008-04-18, 15:53 »
Tack Anders B !
Tacksam för hänvisningen. Är fortfarande mycket fundersam kring det faktum att hennes son döpts till Eisfeldt (i förnamn). Jag har hittat två ytterligare sådana fall med Eisfeldt som dopnamn i vad som synes vara resandefamiljer: Johannes Svensson Andersson Mannerborgs son Algot Eisfeldt Mannerborg - och en helt annan pojke med följande förnamn: Charles Eisfeldt Hermelin.
Dessutom ett annat fall där Carl Fredrik Jonsson någon gång under sin långa fängelsetid verkar få namnet Carl Fredrik Jonsson-Eisfeldt, utan synbar anledning. Han är varken döpt till Eisfeldt eller har några föräldrar med känd anknytning till artistsläkten Eisfeldt.
bästa hälsningar
Richard
65
« skrivet: 2008-04-17, 23:13 »
Johan !
Tack. Där finns inget att hämta för att förklara sonens namnändring.
Då är det spåret uttömt för tillfället. Nu får man pröva möjligheten av en fosterfamilj som kan ha gett namnet.
Jag går även baklänges genom fångakter och domar för att hitta namnets ursprung och första uppdykande. Klart är att sonen heter Carl Fredrik Jonsson-Eisfeldt vid frigivning (enl. fängelsets fångakt) från Örebro länsfängelse 1910, och även vid frigivning från Långholmens centralfängelse 1907. Men det finns fyra fängelsestraff före dessa jag nämnde nu. Jag väntar domen från 1904 för att spåra vilken domstol som var aktuell för de tidigare domarna.
hälsningar
Richard
66
« skrivet: 2008-04-17, 22:16 »
Hej Johan Skog !
Jag får tacka för de bägge svaren. Jag vill gärna komma åt Fredrik Wilhelms hustru Charlotta Carlsdotters bakgrund, och det kanske jag kan göra nu när jag genom din uppgift fått hennes födelseort Kjula (1842).
Denna bakgrund skulle kunna ha en viss betydelse för sonen Carl Fredriks senare tillagda efternamn Eisfeldt (Jonsson-Eisfeldt) vilket är belagt i handlingar under denne sons senare långvariga fängelsevistelser.
med bästa hälsningar
Richard
67
« skrivet: 2008-04-17, 15:37 »
Den förlorade sonen
I hfl Snavlunda 1836-40 Svinnersta Westergård p 65 GID 378.22.800 ser jag att sonen Fredric Wilhelm f. 1835 utflyttar 1840 till något som ser ut som p46 (?).
Jag kan dock inte hitta honom på sid 46 i hfl 1840 el 1841.
Är jag helt ute och reser ?
Hela familjen tycks ha splittrats kring 1840 åt olika håll: Stockholm, Askersund, Örebro och till sidan 46.
hälsningar
Richard Brun
68
« skrivet: 2008-04-17, 14:45 »
Tack Margareta !
Nu kan jag backa i tiden.
hälsningar Richard
69
« skrivet: 2008-04-17, 14:27 »
Fredrik Wilhelm Jonsson f. 28/1 1835
Jag skulle behöva hjälp med att hitta ovanstående person i Örebro.
Den 25/10 1871 inflyttade enl Stenkvista hfl från Kloster till Stenkvista (Söderm.l.) statdrängen Fredrik Wilhelm Jonsson f. 28/1 1835 i något jag inte kan läsa(Stenkvista hfl 1871-75 sid 142).
Med var också hustrun Christina Charlotta Carlsdotter, f. möjl. 1842 i ?., samt sonen Wilhelm Verner f. 17/8 1867 i Kjula.
GID 2576.35.62600
Familjen flyttade vidare till Örebro 1872. Då var även sonen Carl Fredrik, f. i Stenkvista 1872, med. I början på 1900-talet återfinnes denne som fånge på Örebor länsfängelse. Men innan dess har han även suttit på andra fängelser, bla Långholmen 1904-1907. Han dömdes 1895 första gången för stöld (oklart vilken domstol).
hälsningar
Richard Brun
70
« skrivet: 2008-04-17, 14:18 »
Fredrik Wilhelm Jonsson f. 28/1 1835
Jag skulle behöva hjälp med att hitta ovanstående person i Kloster.
Den 25/10 1871 in flyttade enl Stenkvista hfl från Kloster till Stenkvista (Söderm.l.) statdrängen Fredrik Wilhelm Jonsson f. 28/1 1835 i något jag inte kan läsa i Stenkvista hfl 1871-75 sid 142.
Med var också hustrun Christina Charlotta Carlsdotter, f. möjl. 1842 i ?., samt sonen Wilhelm Verner f. 17/8 1867 i Kjula.
GID 2576.35.62600
Familjen flyttade vidare till Örebro 1872.
hälsningar
Richard Brun
71
« skrivet: 2008-04-09, 20:08 »
Hej alla !
I Sveriges Befolkning 1900 hittar jag en arbetare Johan Valdemar Andersson, född 1850 i Jönköping. 1900 är han skriven på Sandby N:o 1 i Norrköpings Östra Eneby. Där slutar spåret.
Är det någon som vet något om hans vidare öden ?
mvh
Richard Brun
72
« skrivet: 2008-04-09, 15:56 »
Hej Ann-Mari !
Det troligaste är väl att an- i anfångare är som an- i angripare, man liksom tar sig an en sak. När man ska ta ut glaset ur ugnen måste man nog fånga an det, få tag i det, och gripa an det, anfånga det !
En logisk fundering
Richard Brun
73
« skrivet: 2008-04-06, 19:48 »
Är det någon som vet något om Anna Charlotta Fredrika Hultqvist ?
Anna Charlotta Fredrika Hultqvist
Född 1854 i Hjorted, Kalmar län
1890: lösdrifverska (kvarstående obefintliga) i Lofta, Kalmar län
1900: piga Sandby N:o 1 i Norrköpings Östra Eneby, Östergötl.län
Ebba Viktoria 1882
Johannes Georg Valdemar 1883
Ester Dorotéa 1885
Valter Eisfeldt 1889
Sigrid Elvira 1893
Anna Maria 1895
Charlotta Elisabet 1896
Betty Rozalie 1898
Enlig SCB utdragen:
Alla barnen oäkta.
För Ebba Viktoria är som fader angiven kopparslagaren J.W. Andersson.
Övriga barn har ingen angiven fader.
Det tredje barnet har Walder Eisfeldt angivet som dopnamn ! (i SCB - har inte sett dopboken).
Det är väl rimligt att här uppfatta Eisfeldt som familjenamnet för cirkussläkten Eisfeldt som var verksam i Sverige från 1830-talet och framöver. Inom den släktkretsen finns många anknytningar till svenska resandesläkter (Hertzberg, Faltin, Lindgren, Eriksson, Mel(m)blom....).
Richard Brun
74
« skrivet: 2008-04-02, 01:44 »
Hej Kerstin !
Jag får tacka för denna information och ta mig en funderare på vilka slutsatser som kan dras av detta.
En fråga man kan ställa sig är ju den grundläggande varför Per Eric Lundgren gav sig ut på färd till huvudstaden, bosatte sig bland ett gäng akrobater och försörjde sig som positivspelare. Av ett visst intresse är ju också att att hela akrobatkollektivet bestod av min farmors föräldrar, syskon och kusiner...
Jag utgår från att Lundgren ingick i artistgruppen som musikant... övriga var lindanserskor mm. (mina släktingar). Ytterligare en sak att reflektera över är att Gävle vid den här tiden hade utvecklat sig till ett riktigt centrum i Sverige för artistfamiljer och cirkusfolk.
Richard
75
« skrivet: 2008-04-01, 22:58 »
Positivspelaren Per Eric Lundgren i Stockholm, född i Valbo.
Känner någon närmare till positivspelaren Per Eric Lundgren ?
Positivspelaren Per Eric Lundgren, född i Valbo (Gävleborgs län) 1861-10-12, son till [Dag...] Per Gust. Lundgren och hans hustru Stina Jonsdotter (GID 2215.67.69600).
Den 18/12 1879 inflyttar han från Stora Tuna (enl mantalsregistret och rotemansarkivet i Stockholm) som positivspelare till akrobathushållet Eisfeldt-Mel(l)(m)blom-Eric[k]son på Södermalm i Stockholm. Utflyttar enl. mantalsregistret 5/4 1882 till Hedesunda.
Enl. SB90 är han 1890 gift arbetare i Gävle, och enl. SB1900 gift vaktmästare i Gävle.
Richard Brun
76
« skrivet: 2008-04-01, 22:54 »
Positivspelaren Per Eric Lundgren i Stockholm, född i Valbo.
Känner någon närmare till positivspelaren Per Eric Lundgren ?
Positivspelaren Per Eric Lundgren, född i Valbo (Gävleborgs län) 1861-10-12, son till [Dag...] Per Gust. Lundgren och hans hustru Stina Jonsdotter (GID 2215.67.69600).
Den 18/12 1879 inflyttar han från Stora Tuna (enl mantalsregistret och rotemansarkivet i Stockholm) som positivspelare till akrobathushållet Eisfeldt-Mel(l)(m)blom-Eric[k]son på Södermalm i Stockholm. Utflyttar enl. mantalsregistret 5/4 1882 till Hedesunda.
Enl. SB90 är han 1890 gift arbetare i Gävle, och enl. SB1900 gift vaktmästare i Gävle.
Richard Brun
77
« skrivet: 2008-04-01, 22:52 »
Positivspelaren Per Eric Lundgren i Stockholm, född i Valbo.
Känner någon närmare till positivspelaren Per Eric Lundgren ?
Positivspelaren Per Eric Lundgren, född i Valbo (Gävleborgs län) 1861-10-12, son till [Dag...] Per Gust. Lundgren och hans hustru Stina Jonsdotter (GID 2215.67.69600).
Den 18/12 1879 inflyttar han från Stora Tuna (enl mantalsregistret och rotemansarkivet i Stockholm) som positivspelare till akrobathushållet Eisfeldt-Mel(l)(m)blom-Eric[k]son på Södermalm i Stockholm. Utflyttar enl. mantalsregistret 5/4 1882 till Hedesunda.
Enl. SB90 är han 1890 gift arbetare i Gävle, och enl. SB1900 gift vaktmästare i Gävle.
Richard Brun
78
« skrivet: 2008-03-26, 07:19 »
Niclas, och alla andra i världen !
Man kanske inte kan utesluta en grek i Sverige, men en betydligt mer sannolik och mer välmotiverad undersökningslinje bör utgå från att namnet är ett centralt bibliskt namn, som kan förekomma i vilket kristet land som helst (inklusive Sverige), där Bibeln är en realitet i vardagen. Se tex Wikipedia (eller googla i allmänt) på Cleophas så framgår namnets universella räckvidd.
Richard Brun
79
« skrivet: 2008-03-01, 13:01 »
Tack Eivor !
Jag får be att få tacka så väldigt mycket för din nattliga insats ! Medan jag sov så har du verkligen letat fram det jag så gärna ville få reda på. En viktig pusselbit i forskningen har nu kommit på plats.
med många hälsningar
Richard
80
« skrivet: 2008-02-29, 22:58 »
Hjälp mig tyda en flytthänvisning !
I husförhörslängden 1873-78 Lerum, Slätthult Östra, GID 1055.20.18100, hittar jag en Alfred Andreasson född 1855-12-08 (ingen födelseort). Där finns en flytthänvisning för 1875 med en platsangivelse (socken eller gårdsnamn) som jag inte kan tyda. Kan någon se vad det står ? Det ser ut att börsja på R.
Richard Brun
81
« skrivet: 2008-02-29, 22:01 »
Alfred Andreasson född 1855
Jag har en Alfred Andreasson född 1855 på i kyrkobokföringen ej angiven ort, men år 1900 enl. Sv. Bef. 1900 - och även enl hfl Lerum - vid denna tid boende på torpet Blommanskog, Lerum. Enligt familjetradition. och genom i familjen denna väg förvärvad kunnighet i rommani, finns indicier på ett resandeursprung.
Är det någon som stött på denne Alfred Andreasson i sin resandeforskning ?
Richard Brun
82
« skrivet: 2008-02-29, 21:59 »
Alfred Andreasson född 1855
Jag har en Alfred Andreasson född 1855 på i kyrkobokföringen ej angiven ort, men år 1900 enl. Sv. Bef. 1900 - och även enl hfl Lerum - vid denna tid boende på torpet Blommanskog, Lerum. Enligt familjetradition. och genom i familjen denna väg förvärvad kunnighet i rommani, finns indicier på ett resandeursprung.
Är det någon som stött på denne Alfred Andreasson i sin resandeforskning ?
Richard Brun
83
« skrivet: 2008-02-22, 23:54 »
Tack !!! Nu måste jag faktiskt sova på saken, projektet behöver inte bli färdigt ikväll. Jag är dock mycket glad att det finns entusiaster i denna värld, lite här och var !
Richard
84
« skrivet: 2008-02-22, 23:35 »
Ja det har jag. Då får jag försöka lista ut vem av dem det kan vara. Det är väl mest en fråga om lite tålamod. Du har ju gett exakt föd3lsedatum, och jag har tillgång till Genline. Så det ska nog gå. TACK TAK MITT I NATTEN !!!
Richard
85
« skrivet: 2008-02-22, 23:21 »
Tack så jättemycket Britt-Marie !!! Fanns det möjligen någon födelseort för Carl Severin ??
Richard
86
« skrivet: 2008-02-22, 22:28 »
Jag söker uppgifter om fadern till en Ella Davida Alfredsson (senare gift Holm) som skall ha fötts 16 juli 1912 i Göteborg Gamlestad. Där sannolikt en Carl (eller Karl) Severin Alfredsson, död 18 okt 1946 (förmodligen i Göteborg). Men helt säker är jag inte. Några andra uppgifter har jag inte.
Richard Brun
[ Detta inlägg låg tidigare under Släkter - Alfredsson / mvh Moderator Släkter ]
87
« skrivet: 2008-02-22, 22:26 »
Jag söker fadern till en Ella Davida Alfredsson (senare gift Holm) som skall ha fötts 16 juli 1912 i Göteborg Gamlestad. Där sannolikt en Carl (eller Karl) Severin Alfredsson, död 18 okt 1946 (förmodligen i Göteborg). Men helt säker är jag inte. Några andra uppgifter har jag inte.
Richard Brun
88
« skrivet: 2008-02-19, 18:30 »
Fredrik Salomonsson
Det var ju en imponerande informationsmängd !
Tråkigt för killen att han inte slog igenom ordentligt här hemma. Släkten tycks ju ha haft en betydande inverkan på svenskt kulturliv, med donationer både till Nationalmuseum och Nordiska Museet/Skansen.
Den till Sverige först invandrade mannen från Maubeuge måste ju inte helt nödvändigt ha varit katolik, det finns ju också protestantiska fransmän i norra Frankrike, men om han var det bör han nog finnas i S:ta Eugienia församling. En konvertering kan ju komma, men knappast första dan.
Det skulle väl vara roligt att också kunna följa rötterna i Frankrike !
grattis till de fina framgångarna
Richard Brun (delvis av holländsk-belgiskt katolskt ursprung)
89
« skrivet: 2008-02-18, 21:35 »
Fredrik
Berätta gärna om resultatet, när tiden är inne!
Det finns både vanlig kyrkobok (mest på latin) och ett utförligt register. Allt på Genline och mikrokort. Det var rätt vanligt med blandäktenskap bland Stockholm katoliker.
Richard
90
« skrivet: 2008-02-18, 16:45 »
Fredrik Salomonsson
Jag förmodar att Pierre Michel F. var katolik. Har du kontrollerat om han finns inskriven i Stockholms katolska församling (Sankta Eugenia församling). Jag har ett parallellfall i min släkt där en katolsk man gifte sig i Hovförsamlingen med en evangelisk svensk kvinna. Båda var knutna till hovförvaltningen (han var kock på slottet och hon var hovkocksdotter). Men samtidigt står han också kvar i Sankta Eugenia katolska församling.
Richard Brun
91
« skrivet: 2008-02-10, 20:59 »
Hej Elisabeth !
I hennes spädare barndom såg hemmet ut så här enligt Sveriges Befolkning 1890:
Hansson, Jöns 1846 Far
Håkansdotter, Kerstina 1848 Mor
(Barn), Maria 1872 Barn
(Barn), Jöns 1873 Barn
(Barn), Herman 1876 Barn
(Barn), Nils 1880 Barn
(Barn), Otto 1883 Barn
(Barn), Bengta 1885 Barn
(Barn), Elin 1888 Barn
Fadern var arrendator:
Post 1777317
Hansson, Jöns
Arrendator
f. 1846 i Tosterup (Kristianstads län, Skåne)
Gift man, far i familjen
Gärarp N:o 17
Tosterup (Kristianstads län, Skåne)
Födelseort i källan: Tost.
Och så modern:
Post 1777318
Håkansdotter, Kerstina
f. 1848 i Glemminge (Kristianstads län, Skåne)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Gärarp N:o 17
Tosterup (Kristianstads län, Skåne)
Födelseort i källan: Glemminge dta l.
hälsningar
Richard
92
« skrivet: 2008-02-10, 20:52 »
Sveriges dödbok 1947-2006 säger åtminstone att hon hette Jönsson som flicka och att hon blev änka 1935.
18850328-614
Wallin f. Jönsson, Bengta
Torget 3
Död 28/9 1947.
Kyrkobokförd i Tidaholm (Skaraborgs län, Västergötland).
Född 28/3 1885 i Tosterup (Kristianstads län, Skåne).
Änka (24/7 1935).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Tidaholm, Tidaholms kn (Västra Götalands län, Västergötland)
Födelseförsamling i källan:
Tosterup (Kristianstads län)
Källor:
DB, FS
93
« skrivet: 2008-02-10, 15:48 »
Eva D.!
Absolut, tack för tipset. Jag har inte stor erfarenhet av smålandsforskning... men jag lär väl mig. Jag har tillgång till Genline så det ska nog med hjälp av jbgf-listorna gå att komma en bit tillbaka i forntiden !
Nu ska jag titta lite närmare på jbgf-sidan.
hälsningar Richard och Patrik
94
« skrivet: 2008-02-10, 15:10 »
Eva Dahlberg !
Tack så hemskt mycket. Detta var ju över all förväntan, och rasande snabbt !
Nu får jag väl titta lite närmare på lillpojken Carl Teodor Holm's familj år 1890 (han var ju tydligen ca 1 år gammal då) i Sveriges Befolkning 1890. Den CDn har jag. Så klarnar kanske den Holmska familjen i Gränna en del.
Richard B & Patrik H
95
« skrivet: 2008-02-10, 14:28 »
Är det någon som har grepp om familjen Holm i Bälaryd fs. (Jönk.län) vid tiden kring 1916 och lite tidigare?
Utgångspunkten är Evert (Ewert) Natanael Holm, född i Bälaryd fs (numera Aneby fs), Jönköpings län 1916-08-25, d. 2001 Örgryte fs (Göteborgs kn). Vi söker bla hans föräldrar.
Sveriges befolkning 1900 anger i Bälaryd endast två personer HOLM:
Ida Gustava Fransdotter Holm f. 1863 (inhyseshjon), och Karl Peter Petersson Holm f. 1836 f. 1836 (torpare).
mvh
Richard Brun & Patrik Holm
96
« skrivet: 2008-02-10, 14:23 »
Är det någon som har grepp om familjen Holm i Bälaryd fs. (Jönk.län) ?
Utgångspunkten är Evert (Ewert) Natanael Holm, född i Bälaryd fs (numera Aneby fs), Jönköpings län 1916-08-25, d. 2001 Örgryte fs (Göteborgs kn).
Sveriges befolkning 1900 anger i Bälaryd endast två personer HOLM:
Ida Gustava Fransdotter Holm f. 1863 (inhyseshjon), och Karl Peter Petersson Holm f. 1836 f. 1836 (torpare).
mvh
Richard Brun & Patrik Holm
97
« skrivet: 2008-02-10, 14:21 »
Är det någon som har grepp om familjen Holm i Bälaryd fs. (Jönk.län) ?
Utgångspunkten är Evert (Ewert) Natanael Holm, född i Bälaryd fs (numera Aneby fs), Jönköpings län 1916-08-25, d. 2001 Örgryte fs (Göteborgs kn).
Sveriges befolkning 1900 anger i Bälaryd endast två personer HOLM:
Ida Gustava Fransdotter Holm f. 1863 (inhyseshjon), och Karl Peter Petersson Holm f. 1836 f. 1836 (torpare).
mvh
Richard Brun & Patrik Holm
98
« skrivet: 2008-01-25, 16:09 »
Fängelset i Smedjegården (ursprungligen kronans fängelse i Slottet Tre Kronor) - Nya Smedjegården efter 1697, inrymde stadens och länets fångar först mot slutet av 1700-talet. Se Nordisk Familjebok 1917: http://runeberg.org/nfcf/0022.html Richard Brun
99
« skrivet: 2007-12-29, 23:14 »
Hej Ingela ! Om du inte redan har bekantat dig med Otterstadsidan så måste du göra det. Där finns mycket avskrifter av kyrkoböcker och historiska upplysningar om Otterstad socken. http://www.megatech.se/otterstad/ Vad beträffar Traneberg, så är det namnet på den stora herrgården Traneberg på Läcköns västra sida. Det är också namnet på en av rotarna i Otterstad sn, som omfattar just herrgårdens marker. Det finns väldigt många tranebergstorp med olika namn. Det är åtskilliga som forskar om Otterstad och du kan säkert få utförligare besked om familjen här på anbytarforum inom kort. Faktum är att nästan hela befolkningen är kartlagd. Så du ska nog få klarhet. Thage Petrusson som brukar skriva på denna forumsida har tillgång till en egen stor databas om just Otterstad. Men börja med att titta på Otterstadsidan. Richard Brun
100
« skrivet: 2007-12-19, 11:20 »
Hej Monica !
Det finns två Filsbäck enligt Rosenbergs ortslexikon.
1) En herrgård i Sävare socken
2) En by i Sunnersbergs socken
Filsbäck i Skaraborgs län, Kållands hd[härad]. By i Sunnerbergs sn[socken].
hälsningar
Richard Brun
101
« skrivet: 2007-12-19, 00:57 »
Mats Winbro Hej det finns inte någon person i rotemansarkivet på CD Klara med namnet Roy under hela den tidsperiod som täcks av detta arkiv, dvs 1878-1926. Det är ju dock möjligt att Johanna Gustafva Roy flyttat från Klara rote till någon annan del av Stockholm före år 1878. Om man söker på Stockholms Stadsarkivs CD med mantalsregister över hushållsföreståndare i hela Stockholm under tidsperioden 1800-1875, (vilket är den period som täcks av mantalsregistret) finner man endast en enda manlig hushållsföreståndare under hela denna period. Det är ett justitieråd J. Roy som är skriven just i Klara rote åren 1856-1858. Om detta kan vara till någon hjälp. Andra Roy kan kanske återfinnas i andra stockholmsrotar kring år 1870. Men då får man söka på rotemansarkivet för hela Stockholm. Men även här gäller att arkivet startar år 1878. Detta arkiv hittar man on-line på www.ssa.stockholm.se (klicka på Rotemansarkivet Sök i databasen). Där finns 5 stycken Roy, men den tidigaste är född 1887 och inflyttad från Göteborg 1909. Eftersom alla Stockholms rotar ännu inte är digitaliserade är detta ändå ingen garanti att det inte fanns royar i Stockholm på 1870-talet. T.ex.är hela nordöstra Stockholm, som hade en stor befolkning inom alla samhällsskikt fortfarande oregistrerat. Försök om möjligt hitta uppgift ur församlingsboken i original från församlingen i Göteborg - och se när och varifrån Johanna Gustafva flyttade dit. Mejla till Landsarkivet i Göteborg och fråga. Richard Brun
102
« skrivet: 2007-10-10, 21:54 »
Konstigt svar jag fick. Under länken i rubriken finns varken upplysningar om min fråga varför eller huruvida produkten va bra. Endast en del diskussion om handhavandet. Visserligen, som i all reklam tyvärr, framhålles alla förtjänster som just denna vara sägs ha. Så dessa utomordentliga egenproducerade virsord kan väl knappast vara grund för att ta bort produkten ur sortimentet. Enligt var där säges finns ju inte bättre produkt på jorden. Och väntetiden kan bli lång för den som suktar efter just denna produkt. Men den som väntar på något gott... Dessutom utlovas uppdateringar och förbättringar, så det bästa blir ännu bättre...
RB
103
« skrivet: 2007-10-10, 19:16 »
Varför det. Va den inge bra ?
Richard Brun
104
« skrivet: 2007-09-21, 15:28 »
Hej Gun igen !
Nu är det ju inte säkert att Yvonnes epost-adress fungerar idag. Det är ju ett tag sedan. Jag försökte hitta henne på Eniro utan framgång. Dock finns det en familj Sakat i Göteborg (men det tycks vara de enda med det namnet i Sverige).
Richard
105
« skrivet: 2007-09-21, 14:16 »
Hej Gun !
Yvonne Sakat ät en släktforskare som har skrivit här på anbytarforum vid åtskilliga tillfällen. Senast tror jag 2005. Hennes epost-adress var då:
iysa@home.se
mvh Richard Brun
106
« skrivet: 2007-09-19, 00:47 »
Olle !
Den där USB-lösningen låter inte så dum. Ska ta och kolla det närmare. Tack.
Richard
107
« skrivet: 2007-09-18, 19:25 »
Jag har en VHS-kasett på ca 60 minuter som jag skulle vilja konvertera till en DVD-skiva. Hur gör jag? Jag har en traditionell videobandspelare och en dator med dvd-brännare.
Richard Brun
108
« skrivet: 2007-09-17, 13:58 »
Hej !
Där är nog mycket ovanligt, men prästen i Fristad kanske inte var så hemma på socknarna i Kind härad och blandat bort sig när han skrev in henne.
Richard
109
« skrivet: 2007-09-16, 19:30 »
Tvärred socken ligger i Kind härad.
Richard Brun
110
« skrivet: 2007-09-07, 14:51 »
Ett tillägg angående Hund-Fia och Svartvad
En faktor som även bör tas med i beräkningen, när det gäller att avgöra huruvida den i Wikell nämnda Hund-Fia är identisk eller ej med Hund-Fia (=Sofia Berg) är följande:
Det i Svartvad fattigstuga under 50 år hemtama fattighjonet Brun räknade viss släktskap med Sofia Berg.
Sofia B:s mor tillhörde släkten Wallengren (Kristina Wallengren). Karl Ludvig Bruns svägerska (Julia Fransiska Melmblom) levde med Johan Alfred Lindgren (född Wallengren).
Man skulle kunna tänka sig att en sådan släktförbindelse möjligen skulle kunna ha underlättat för Sofia Berg att under någon tid få åtnjuta fattigstugans beskydd. Det är sannolikt att hjonet Brun hade en unik (och betrodd) relation till Svartvad.
Richard Brun
111
« skrivet: 2007-09-07, 13:56 »
Bo Lindwall ang. Hund-Fia
Tackar för kommentaren. Nu vet jag i alla fall att detta är en uppgift som inte är klart genomlyst. Jag har ingen anledning att motsäga dig, även om jag inte heller anser frågan avgjord. En faktor som borde spela en viss roll vid bedömningen är väl också i hur hög grad Hund-Fia (= Sofia Berg) var allmänt bekant i Östergötlands bygder vid denna tid, under namnet Hund-Fia.
Att det finns kopplingar mellan Svartvadsbygget och resandekretsar är också en faktor jag menar måste tilläggas en viss betydelse. Det jag närmast tänker på är min egen farfar nålstolskramhandlaren och fattighjonet Karl Ludvig Brun som sedan barnaår på 1860-talet till åtminstone ca 1870/80 bodde - och var skriven - i Svartvad, och därefter som det verkar pro forma var skriven där till inpå 1910-talet. Han representerar förvisso en länk mellan Svartvad och resandemiljön.
Det bör dock noteras att Karl Ludvig Brun inte nämns i hågkomsterna i Wikells bok. Vid den tiden var han inte längre reellt boende i Svartvad (han var då cirkus/tivoli-resande).
Richard Brun
112
« skrivet: 2007-09-07, 00:19 »
HUND-FIA
I Rune Wikells bok Längs östgötska bygdevägar (del 2) från 1986 uppger två olika sagespersoner (ögonvittnen) att Hund-Fia någon gång under perioden ca 1890 till ca 1900 bodde i det vänstra rummet i SVARTVAD FATTIGHUS (kallat Sockenbygget) i Gammalkil socken (Östergötland). Jag blev lite förvånad över denna uppgift som inte finns i Bo Lindwalls Hund-Fias härstamning (Släktforskarnas Årsbok 2005). Jag har inte kontrollerat uppgifterna mot husförhörslängden. Personen som omnämns verkar vara allmänt bekant av de intervjuade (varav en föddes och växte upp i huset till 10 års ålder), och benämnes uttryckligen Hund-Fia i citaten. Sammanhanget antyder en mer än tillfällig vistelse. Nu undrar jag om detta rör sig om samma Hund-Fia som Lindwall avser - även om jag har svårt att tro något annat. Kommentarer önskas ! (Gärna av Bo L. himself!)
Richard Brun
113
« skrivet: 2007-08-30, 13:59 »
Hej !
Jag har tagit del av diskussionen ovan om Svartvad Fattighus (Sockenbygget, Svartvadbygget, Svartvad Fattigstuga).
Jag är mycket intresserad av allt som går att få veta om Svartvad fattigstuga. Jag vet inte ens var i socknen den låg, eller hur den såg ut eller just nånting. Jag har funnit att min farfar Karl Ludvig Brun (född 1854 i Gammalkil) sedan ungefär 10-årsåldern var fast boende i (eller i alla fall skriven på) Svartvadbygget i närmare 50 år (till ca 1910 antagligen). Han var vanför, föräldralös och mycket fattig sedan begynnelsen i livet. Han var född av en tidigt föräldralös dotter till en backstugusittare (tidigare torpare) i Gammalkil. Denna ogifta kvinna saknade mot slutet av sitt liv (hon blev inte så gammal) helt bostad, och hade med sig sina tre små barn (alla oäkta naturligtvis, fadern ej heller känd) när hon som inhyses hjon flyttades runt bland gårdarna i Gammalkil. Min farfar hade således varken far eller mor när han med sitt lyte (puckelrygg) började sin rekordlånga karriär i fattigstugan. Det märkliga är att barnen enligt husförhören klarade sig rätt bra i läsning och katekes. Och trots dåliga odds kom Karl Ludvig att parallellt bedriva en viss gårdfari-/marknadshandlar-verksamhet, med framgång. Han kom så småningom att - trots att han var skriven på fattigstugan - faktiskt flytta till Stockholm.
Han sammanlevde länge med en mycket vacker lindanserska med vilken han hade ett flertal barn (däribland min pappa) vilka han kärleksfullt levde med långt efter efter lindanserskans död 1919 (spanska sjukan). Själv levde han vidare till slutet av 1930-talet.
Jag finner min farfars öde både märkligt och fascinerande. Lindanserskan tillhörde en cirkus- och tivolisläkt av en viss betydelse vid denna tid. Jag har aldrig träffat min farfar (jag är född 1950) men fotografier visar en mycket stilig, närmast elegant herre. Sönerna fortsatte med framför allt tivoli-verksamhet och andra släktingar drev cirkus i stor skala (Cirkus du Nord, då troligen Sveriges största cirkus). Trots allt detta var min farfars titel i handlingarna omväxlande handelsidkare (= marknadshandlare) och fattighjon.
Det har visat sig svårt att få fram något ytterligare om hans tillhörighet till Svartvad Fattighus. Kanske någon har några tips om hur jag kan gå vidare med detta...
Men först och främst, hur kan jag få upplysningar om fattighuset i Gammalkil. Finns det några fotografier av det? Finns någon i Gammalkil (eller någon annanstans) som vet mer? Jag har mejlat till hembygdsföreningen men tänkte att kanske någon här på Anbytarforum sitter inne med mer information, eller bilder.
Jag känner det som mycket angeläget att klargöra livets väg för denna den ringaste av Gammalkils innebyggare. Och rekordhållare i fattighusboende. Mitt bland lindanserskor och cirkusartister.....!!!
Richard Brun
114
« skrivet: 2007-08-16, 16:17 »
Till Irene och Monica
Tackar så länge. Den som väntar på något gott väntar aldrig förgäves!
Richard
(talar förmodligen även för Sonny!)
115
« skrivet: 2007-08-01, 17:44 »
Jag undrar om operasångerskan Olga Brita* Lovisa Hertzberg (1901-1976) - sondotter till skräddaren Johan August Hertzberg (1833-1896) tillhör resandesläkten Hertzberg.
Richard Brun
116
« skrivet: 2007-07-31, 15:01 »
Hej Sonny ! Hej släkting !
Hoppas jag snart får höra mer från dig. Här kan du se vårat släktskapsförhållande !
Friedrich Eisfeldt från staden Ellrich i Th?ringen, Tyskland (akrobat)
Friedrichs dotter:
Bertha* Torhilda Wilhelmina Henriette Eisfeldt (cirkuskvinna, syster till Ingeborg Eleonora Sofia Vilhelmina Eisfeldt, cirkusdirektris - som är mor till cirkusdirektör Axel Eriksson och Karl Severin Eriksson, Ann-Charlotte Erikssons farfars far)
Berthas dotter:
Elin Betty* Isidoria Melmblom (lindanserska)
Bettys son:
Ivan* Anton Konstantin Brun
Ivans son:
Richard* Leonard Brun
Alltså: min farmor (Betty) var kusin med Axel Eriksson, din farmors far. Med andra ord: jag och din far är fyrmänningar och du och jag är 4 1/2 - männingar ! Ann-Charlotte Eriksson och du är 5-männingar.
Richard
117
« skrivet: 2007-07-30, 19:13 »
Hej Monica Begrman
Du skrev redan 15 mars i år (på anbytarforum/Tivoli) att du hade några bilder föreställande - eller med anknytning till - Cirkus Svea, Axel Eriksson och Augusta Hertzberg. Det är mycket förargligt att jag inte hört av mig förrän nu. Men det gör jag nu i alla fall.
Jag och Ann-Charlotte Eriksson (i Offerdal, Jämtland) är verkligen mycket intresserade att se några spår av denna cirkus. Ann-Charlottes farfars far Karl Severin Eriksson var ju bror till Augusta Hertzbergs make Axel Eriksson. Axels och Karl Severins mor Ingeborg Eleonora Sofia Vilhelmina Eisfeldt drev som änka på 1910-talet en liten cirkus kallad Cirkus Leonard. Kan detta ha varit ett tidigare namn på Cirkus Svea ? Jag har hittat några uppgifter om Cirkus Leonard i en polisrapport från Strömstad.
Men som sagt, de där bilderna av Cirkus Svea mm. hägrar....
hälsningar
Richard Brun
Standargatan 1A, 414 61 Göteborg
118
« skrivet: 2007-07-30, 17:24 »
Hej Sonny Andersson
Jag heter Richard Brun (Göteborg) och är avkomling till Axel Erikssons moster Bertha Torhilda Wilhelmina Henriette Eisfeldt. Jag försöker tillsammans med Ann-Charlotte Eriksson (Offerdal, Jämtland) att kartlägga släkten Eisfeldt-Eriksson. Ann-Charlotte härstammar från Axel Erikssons bror Karl Severin Eriksson. Vi har ju kommit en bit på vägen, men vill ju gärna koppla ihop de olika grenarna, inklusive Dagmar och hennes avkomlingar (av vilka du tycks vara en). Cirkus Sveas historia verkar vara höljd i dunkel. En fråga man kan ställa sig är om den cirkus som kring 1910 Axel Erikssons mor (Ingeborg Eleonora Sofia Vilhelmina Eisfeldt) drev som änka efter sin make gymnastikern (akrobat och torparson) Johan Abraham Eriksson (far till Axel E.) under namnet Cirkus Leonard är identisk med Cirkus Svea. Eller hade familjen Eriksson två cirkusar i början av 1900-talet ? Jag har ingen aning om hur mycket du har forskat fram om Eriksson och Eisfeldt, men om du är intresserad av att få tillsänt mina och Ann-Charlottes resultat (främst ett stort släktschema) så får du vara vänlig att ge mig din postadress så kan jag skicka en del av detta. Jag är självklart mycket intresserad av alla upplysningar om Dagmars syskon och efterkommande.
Richard
Standargatan 1A, 414 61 Göteborg
119
« skrivet: 2007-07-25, 18:32 »
Hej Thage P !
Vid förra årets Läckö-sammankomst pratade jag några ord med dig angående den familj som bodde på Hultet (Traneberg) under första hälften av 1800-talet (Håkan Olofsson mfl). Då framkom det att du eventuellt hade tillgång till ett gammalt fotografi av det numera rivna torpet Hultet. Åtminstone menade du dig ha sett ett sådant fotografi. Nu har det snart gått ett år och först nu kom jag att tänka på detta samtal, när jag såg ditt upprop på anbytarforum angående hantverkare på Läckö häromdagen. Jag vore mycket tacksam om du kunde meddela mig hur det ligger till med den eventuella möjligheten att spåra en bild av det gamla Hultet.
Richard Brun
Standargatan 1A
414 61 Göteborg
120
« skrivet: 2007-07-13, 21:52 »
HERR TORNERHJELM BEDREV EGENDOMSHANDEL SOM YRKE
Adolf Fredrik Torn?rhjelm föddes 1768, en son af öfverste-löjtnant Abraham
Torn?rhjelm och Christ. Silfversköld. Vid 15 års ålder trädde han i krigstjenst, blef vid 21
års ålder major vid den s. k. Torn?rhjelmska bataljonen och deltog i finska kriget 1789,
befordrades 1790 till major vid kungens värfvade regemente i Skåne och 1798 till
öfverste-löjtnant vid Adelsfanan samt tog afsked 1802. Han var en man med skarpt hufvud
men med stort lättsinne samt en bland de första, som bedrefvo egendomshandel såsom yrke.
Han egde, under olika tider, Esrom på Seeland, Össjö, stora Herrestad, Rösjöholm m. fl.;
men slutade i fattigdom, lefvande af advokatyr och slägtingars gåfvor samt afled, 82 år
gammal, i Landskrona. Han gifte sig 1796 med Erika Cath. von Engeström (f. 1775, ? 1821 på Össjö) och hade med henne 5 barn.
Källa: Halländska Herregårdar (1871)
hälsningar Richard Brun
121
« skrivet: 2007-06-24, 12:55 »
ANDERS MAGNUSSON BONDE
Jag har ett problem med Anders Magnusson Bonde, levande i Otterstad, Kållandsö i början av 1500-talet. Han synes vara förfader till en rad ättlingar i Sunnersbergs socken, Kålland. Ättlingarna kallades till en början Bonde, något senare Bondesson, därefter patronymikala namn. Min förmodan är att Anders Magnusson Bonde (som ej förekommer i Elgenstierna, men väl Anrep) är son av Magnus Filipsson Bonde till Traneberg (Kållandsö) och förmodligen identisk med (som Anrep uppger) den Anders Bonde som undertecknade Västerås arvförening 1544. I den bevarade protokollsavskriften från från sent 1500-tal avseende riksdagen 1544 (publicerad av Hildebrand i riksdagsakternas första volym) finns förvisso Anders Bonde uppräknad som närvarande herreman, liksom även Tord Bonde. Tord Binde anges med gårdsnamnet Traneberg (Otterstad sn, Kållandsö), men vid Anders Bondes namn finns inget läsbart gårdsnamn utan utgivaren av akterna har markerat en textlakun på detta sätt: (---). Jag tolkar det, utan att ha sett 1500-talsdokumentet i original (Riksarkivet) som att där finns/har funnits en gårdsangivelse. Att Anders Bonde i riksdagshandlingen bör vara en broder till Tord Bonde på Traneberg - såsom Anrep anger - tycker jag verkar högst sannolikt. Att Elgenstierna inte ser det på så sätt förefaller mig något egendomligt. Finns det andra belägg för Anders Bondes existens än riksdagshandlingen av 1544?
Tacksam för alla synpunkter. Richard Brun
122
« skrivet: 2007-06-07, 19:19 »
Stefan !
Jag ber att få tacka. Ska snarast uppsöka Gbg:s univ.bibl. och leta rätt på denna skrift.
Richard Brun
Om det finns någon som känner till mer är alla informationer välkomna!
123
« skrivet: 2007-06-07, 12:57 »
SKÖLDEBREV FÖR PEDER KARLSSON Jag sitter med en fotokopia av en avskrift (Hagelbergs samling, Kungl.bibl.) av ett sköldebrev för Peder Karlsson i Rödnäs utställt av Svante Nilsson, daterat Bergkvara 1508, i handen. För det första kan jag inte tyda handskriften (17-1800-tal ?). För det andra vet jag inte vem Hagelberg var. För det tredje vet jag inte när han verkade. För det fjärde vet jag inget om hans källa och var brevet som han skrivit av befann/befinner sig. I en lista över ett antal (25 st) sköldebrev sammanställd av Jesper Wasling (1998) som jag råkade få syn på på nätet ( www.heraldik.se/artiklar/skolde1.html) finns brevet med. Där anges svepande fyra referenser till hela listan: Hans Hildebrand, Sveriges medeltid Bd 1-4 Karl-Erik Löfqvist, Riddarväsen och frälse i nordisk medeltid, sid 241 ff Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen Bd 1-3 Per-Arne Wiktorsson, Medeltida sköldebrev Nu undrar jag om någon medeltidsperson här kan kasta något ljus över detta brev för mig. Richard Brun
124
« skrivet: 2007-05-18, 16:05 »
Jag söker en Mellblom (alt. Melblom) som ev. kan ha haft en fosterson vid namn Johan August Magito.
Richard Brun
125
« skrivet: 2007-05-16, 14:00 »
Skulle någon kunna hjälpa mig att finna mer exakta uppgifter (tidpunkt tex) om det äktenskap som ingicks i Paris cirka 1932 mellan dansösen och koreografen Suria Magito (änka efter den lettiske skulptören Victor Magito), född som Valia Grel den 24 augusti 1903 i Riga, och Theodor Brenson, judisk målare och grafiker från Riga.
Det är inte känt huruvida Valia Grel var av mosaisk trosbekännelse.
Richard Brun
126
« skrivet: 2007-05-11, 13:56 »
Till den om vet
Ett sidospår apropå pågående diskusion.
Jag har inte klart för mig vem som är moder till den till namnet okända halvsystern till Birger Jarl (Sigtrygg Bengtsson Bobergs maka). Är detta känt ? Jag utgår från att det är mödrarna i detta halvsyskonpar som är olika, och inte fäderna. Även detta skulle jag vilja få bekräftat. Tacksam för en liten utredning.
mvh
Richard Brun
127
« skrivet: 2007-04-24, 16:16 »
Tack Elisabeth för informationen.
Richard
128
« skrivet: 2007-04-24, 15:31 »
Hej !!
Jag söker kunskap om hur nedanstående person med familj såg ut år 1900. Uppgiften nedan är från Svb 1890 (jag har redan familjeläget 1890).
med förhoppning om svar hälsar
Richard Brun
Olsson, Ola
Dagsverkstorpare
f. 1853 i Åryd (Blekinge län, Blekinge)
Gift man, far i familjen
Kohagen
Åryd (Blekinge län, Blekinge)
Födelseort i källan: Åryds
129
« skrivet: 2007-04-15, 21:56 »
Britt-Marie !!
Tackar för kompletteringar. Det var speciellt bra att få reda på födelseorten Mjödal i Norge för ett av barnen.
tackar Richard
130
« skrivet: 2007-04-15, 00:41 »
Tack Birgitta !!
Richard
131
« skrivet: 2007-04-14, 23:35 »
Jag söker Gottfrid Eisfeldt född 27 juni 1893 och hans familj. Eventuellt i något som skulle heta Kaldal.
tacksamt Richard
132
« skrivet: 2007-03-20, 10:55 »
Varför ska resandeforskningen behandlas så illa av anbytarforums administration - förkroppsligad av Anna-Lena Hultman. Jag hoppas på en ljus framtid då sådant förtryck svepts bort från jorden av friska vårvindar, och då sådana attityder som nu gång på gång sticker upp från anbytarforums nuvarande administration inte längre är möjliga. Det besvärliga med nuvarande administration av detta forum är att det är onåbart. Många har begärt att äldre viktiga diskussioner som nu står i censurskåpet ska släppas ut. Det borde vara den viktigaste uppgiften för administratören i denna stund. Övriga arbetsuppgifter kan vänta. Till dess detta så kallade rensningsarbete är utfört så kan förslagsvis diskussionerna om olika socknar eller yrken stängas tillsvidare - eftersom ett viktigare arbete måste utföras nu (nu!) än att administrera andra diskussioner.
Administrationen (som förmodligen är något vidare och mer än den köttsliga Anna-Lena Hultman) har upprepade gånger försäkrat att de äldre diskussionerna skall öppnas så fort det går. Det behöver inte ta någon tid.
Richard (min pseudonym för Richard)
133
« skrivet: 2007-03-11, 14:53 »
Till Nina Erlandsson och Monica Bergman samt övriga intesserade av Eriksson, Eisfeldt och Cirkus Svea, mfl.......
Jag håller på att försöka kartlägga en gren av familjen Eriksson (tillsammans med Ann-Charlotte Eriksson) som utgår från Karl Severin Eriksson (mot nutiden) - bror till Axel Eriksson - och jag vill gärna ha kontakt med alla som har kunskaper om Eriksson-familjens cirkusverksamhet.
Jag är också intresserad av Nina Erlandssons släktskap med Cirkus Svea - gänget.
Richard Brun
134
« skrivet: 2007-03-11, 12:30 »
Hej alla !!
Är det någon som vet om något foto från Cirkus Svea. Eller andra informationer om cirkusens verksamhet.
Richard Brun
135
« skrivet: 2007-03-10, 14:15 »
Hej Åsa!
Enligt Stockholms stadsarkivs CD Register till mantalsböcker 1800-1875 finns det år 1838 (men bara detta år) en Erik Hallin som är stalldräng (inte så olikt en kusk). Han är mantalsskriven i Adolf Fredrik förs. (blankett Adolf Fredrik 1838 nr 35). Mantalsuppgifterna i original finns på Stockholms stadsarkiv. I mantalsuppgiften finnas ytterligare upplysningar om personen som inte framgår av registret till mantalsöckerna (tex bostadsadress mm).
Richard
136
« skrivet: 2007-03-04, 18:57 »
Hej Irene.
Jag råkade se din efterlysning av Christina Alexandersdotter. Jag tittade igenom mantalsregistret för Stockholm (på alla upptänkliga stavningsvarianter) och fann att det år 1855 (det enda året med fullständig redovisning av alla hushållsmedlemmar i Stockholm) endast fanns en enda Christina Alexandersdotter i Stockholm. Det kanske kan vara henne du söker. Födelsedata stämmer inte riktigt, men så nära att det skulle kunna vara läs/skrivfel.
Christina Alexandersdotter, född 1832-12-08.
Hon var piga hos en slaktargesällsänka (och fastighetsägarinna) Margreta Catharina Färnström (i Katarina förs. på Södermalm, Stockholm). I hushållet fanns även änkans tre barn.
Mantalsuppgift för år 1855 nr 655 (Katarina södra och västra mantalsskrivningsdistrikt).
Det finns ingen annan att välja på i Stockholm (åtminstone 1855).
Richard B.
137
« skrivet: 2007-02-25, 03:08 »
Tack Britt-Marie för utförliga och viktiga upplysningar.
Richard Brun
138
« skrivet: 2007-02-23, 15:24 »
Tack Sven!
Det var en viktig upplysning för mig för nu kan jag gå in i rotemansarkivet i stockholm med god chans att få detaljer om familjen/släkten/hushållet. Historien efter 1910 i Norrland är hyfsat väl kartlagd.
Richard Brun
139
« skrivet: 2007-02-23, 04:53 »
Hej !
Jag söker familjebilden år 1900 för Karl Severin Eriksson (svärdslukare till yrket - men så kanske det inte står i handlingarna) f. 1874-07-27 (Risinge, Österg. län) och hans partner Ida Anna Augusta Andersson (ev. gift Eriksson) f. 1877-12-29 (Hörup, Kristianstads län). Åtminstone ett barn fanns i familjen med säkerhet år 1897.
tacksamt frågar
Richard Brun
140
« skrivet: 2007-02-18, 14:57 »
Bäste Ralf! - och andra intresserade!
Tack för dina synpunkter. Jag är starkt medveten om var gränserna för medeltiden brukar sättas. Personligen anser jag (och även en del andra) att den nordiska medeltidens gränsdragning är alltför schablonartad, ja rent av ohistorisk.
Det om det. Det var inte den centrala frågan i det här samtalet.
Först får jag gratulera (det är allvarligt menat) till din härkomst från kung Erik. Själv härstammar jag kanske, kanske, kanske från kung Gorm och drottning Tyra (av Danmark). Det är dock många svaga länkar på den resan.
Vidare noterar jag att du anser att släktforskning med hjälp av runstenar inte är helt pålitligt. Det håller jag med om. Det finns en klar risk att genealogier på runstenar är färgade eller manipulerade i avsikt att bevisa innehavet av mark eller av ämbete/auktoritet. Det faktum att runstenarna med sina släktskapspåståenden stått till allmän beskådan och kritik i normalfallet bör ge dem ett källvärde jämförbart med ett medeltida diplom. Det verkar som om vi är överens att i många fall kunskaper om den aktuella tidens genealogier bör kunna utvinnas ur runstenstexter.
Det är för närvarande inte aktuellt med någon strävan att knyta runstenarnas genealogier till i sen tid levande personer. Kanske kan framtiden bjuda på DNA-överraskningar därvidlag.
Fiktivt tankeexempel:
En senmedeltida frälsesläkt med nulevande ättlingar som under tiden strax efter runstenstiden kan beläggas vara etablerad på en domän som också är plats för en runsten med tillräckligt utförlig genealogi - och dessutom kan knytas till ett runstenstida gårdsgravfält - utgör de ingredienser som skulle kunna (i gynnsammaste fall) via DNA bevisa kontinuitet till nutiden.
Åter från hypotesernas värld:
Till sist noterar jag med tillfredställelse att du - med nödvändiga reservationer - finner tanken på en systematisk kartläggning av runstenarnas person- och släktskapsuppgifter meningsfull.
Det var egentligen det jag var ute efter.
Runstenarna torde innehålla åtskilliga tusen sådana personuppgifter (med tillhörande uppgift om familjerelation). Ett normalt släktforskningsprogram skulle vara tillräckligt för att genomföra en sådan kartläggning. Många runstenar omfattar genealogier med uppemot (och även fler) fem generationer. Många personer är också attribuerade med gårdsnamn, titel, specifik händelse (krigståg, dödsorsak, lojalitetsförhållande....), överlevnad över annan person nämnd i stenens genealogi etc.etc. Stenens resningsplats är också en viktig parameter. När det gäller datering har konsthistoriker, historiker, språkvetare och arkeologer redan utvecklat förfinade dateringsinstrument för runstenar.
med hälsningar genom tidens flöde
Richard Brun
141
« skrivet: 2007-02-17, 20:50 »
Runstenarnas genealogier
Eftersom jag på kontinentalt vis betraktar den senare delen av forntiden i Sverige (vendeltid-vikingatid) som tidig medeltid finner jag det rimligt att ställa denna fråga under rubriken Medeltiden.
På vilket sätt (om något) har ur genealogisk synpunkt runstenarnas person- och familjeuppgifter systematiserats och publicerats (tex i tabellform). Nu avser jag inte monumentinventeringar som Sveriges runinskrifter eller Riksantikvarieämbetets runtextdatabas på nätet. Utan just totala period- eller områdestäckande systematiska och analytiska genealogier baserade på runstensmaterialet.
Richard Brun
142
« skrivet: 2007-02-04, 20:51 »
Fred.
Sorry, jag fattade inte att du avsåg speciellt Gotland. Därför verkade påståendet så absurt. Jag kryper till korset.
Richard
143
« skrivet: 2007-02-04, 17:59 »
Hej Fred. Jag ser fram emot ett mail privat om din länk. För övrigt tror jag detta forum har rätt vida gränser när det gäller kulturhistoriska omständigheter kring släkters och personers historia. Dock finns en restriktion att inte behandla nu levande personer (ja man får nog prata om sig själv förstås, och allmänt kända nulevande personer som kan betraktas som offentliga, och om nulevande forskare förstås).
Men så vill jag protestera lite. Du skriver i förra inlägget Någon gång tror jag mig ha hört, att man försökte med tivoli. Detta är ju lite konstigt uttryckt. I Katarina T:s bok Zigenerska ger hon ju en rätt omfattande egen barndomsskildring om livet på Taikons tivoli (med foton). Vidare framgår det klart av Tillhagens redogörelse för Johan Dimitri Taikons liv att tivoli var ett väsentligt näringsfång för honom och hans familj. Likadant med Brazil Jacks skildring av tivolilivet med Taikons. Dessutom kan jag meddela att Johan Taikon och Johan Dimitri 1922 blev medlemmar av den då nybildade Svenska Tivoliägareföreningen. Redan inom ett år blev de emellertid uteslutna ur föreningen av rasistiska skäl. Detta framgår dels av Tivoliägareförenigens medlemsförteckning som finns tryckt i föreningens Jubileumsskrift. Där kommenteras också saken i huvudtexten av redaktören. Därtill skriver Brazil Jack i sin memoarbok en indignerad kommentar till uteslutningen av Taikon och Dimitri. Där pekar också Brazil Jack ut den drivande personen i kampanjen mot de två zigenska tivoliidkarna. Det var fru Hartwig som Brazil Jack kallar zigenarhaterskan. Han går hårt åt henne.
Så nog var tivoli ett icke föraktligt inslag i Taikons och Dimitris livsföring.
Richard
144
« skrivet: 2007-02-04, 15:47 »
Fred!!
Vi tackar för svaret. Stefans problem med sin bild är ju dock fortfarande lite löst hängande. När och hur länge Taikon/Dimitris resande på Gotland pågick borde man ju försöka klarlägga. Det är ju ett faktum att din farbror Folke (Colea) Taikon f. 1923 faktiskt föddes på Gotland (17 juni 1923 i Othem socken, Gotlands län). Detta borde väl betyda att din farfar med partner tidigare än så rest just på Gotland. Kanske kan man så finna fram till vem som är avporträtterad på Stefans fotografi.
Hur som helst: länken du nämnde som man kunde dubbelklicka på kan jag inte hitta i ditt inlägg. Hur gör man?
Richard
145
« skrivet: 2007-02-04, 15:15 »
En sakupplysning till mabo
Mantalsregistret innehåller tiden 1800-1880(1875)
Klaraskivan täcker endast tiden 1878-1926
Richard Brun
146
« skrivet: 2007-02-03, 20:06 »
Hej Fred!!! Det var ju trevligt att du hittat hit. Jag hoppas du stannar kvar på detta forum och bidrar med det du vet. Själv härstammar jag från olika resande tivolisläkter, dock inte från Dimitri/Taikon. Nu vet jag ju inte alls hur väl insatt du är i din egen släkt, och det som skrivits om den. Den fylligaste skildringen av Johan Dimitri Taikon är ju den bok som folklivsforskaren vid Nordiska Museet Carl-Herman Tillhagen utgav 1946 (Stockholm: Norstedts förlag) med titeln: Taikon berättar - Zigenarsagor upptecknade av Carl-Herman Tillhagen. De första 21 sidorna är en presentation av personen Johan Dimitri Taikon som blev Tillhagens vän. Ytterligare cirka 250 sidor utgörs av de sagor som Dimitri Taikon berättade för Tillhagen. Du är kanske välbekant med den På Nordiska Museet förvaras ytterligare cirka 10 000 sidor anteckningar som Tillhagen gjorde under sina samtal med Dimitri Taikon. En sak som är lite förvirrande i det här sammanhanget är namnskicket: Dimitri, Dimitri-Taikon, Taikon och Tak?mer. Kan du reda ut det? hälsningar och förhoppning om samarbete!! Richard Brun
147
« skrivet: 2007-01-23, 22:38 »
arb.bet betyder arbetsbetyg
Vad för slags attest detta är vet jag inte riktigt, men jag har stött på det i ett sammanhang där man förstår att arbetsbetyget var en form av intyg att personen hade ett arbete eller bedrev någon småhandel och alltså inte kunde anklagas för lösdriveri (vilket var straffbart). I mitt fall rörde det sig om en kringresande marknadshandlare.
Richard
148
« skrivet: 2007-01-22, 19:54 »
HEJ! DET ENDA JAG KUNNAT HITTA ÄR UPPGIFTERNA OM AMELI CHARLOTTAS FÖRÄLDRAR - DEN FAMILJEN BODDE DÅ I ÅTORP I FOSS SOCKEN I BOHUSLÄN. Men dessa uppgifter har du kanske redan.
Uppgifterna kommer från CD:s Sveriges befolkning 1890. Du kan också få fram uppgifterna om hur familjen såg ut tio år senare (1900) men då måste du ställa från på Anbytarforum: Källor: CD: Sveriges befolkning 1900 för det registret har inte jag.
--------------------------------------------------------------------
Olsson, Gustaf Edvard 1843 Far
Christiansdotter, Brita Maria 1839 Mor
(Barn), Ameli Charlotta 1877 Barn
--------------------------------------------------------------------
Post 2608164
Ameli Charlotta
f. 1877 i Foss (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
d.
Flicka, barn i familjen
Åtorp
Foss (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
v
Födelseort i källan: Foss
--------------------------------------------------------------------
Post 2608162
Olsson, Gustaf Edvard
Jordtorpare
f. 1843 i Foss (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
Gift man, far i familjen
Åtorp
Foss (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
Födelseort i källan: Foss
--------------------------------------------------------------------
Post 2608163
Christiansdotter, Brita Maria
f. 1839 i Foss (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Åtorp
Foss (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)
Födelseort i källan: Foss
--------------------------------------------------------------------
149
« skrivet: 2007-01-19, 14:07 »
Fredrik S Ta kontakt med Arm?museum (Stockholm). De vet allt om sånt. gå till www.sfhm.se (betyder statens försvarshistoriska museer) och klicka där på Arm?museum. Lycka till! Richard Brun
150
« skrivet: 2007-01-19, 12:33 »
Till Ann-Marie Bäckman Björkmans Nöjesfält AB är fortfarande aktivt, med säte i Arboga. Se deras hemsida för ytterligare information: www.bjorkmans.com Richad
151
« skrivet: 2007-01-19, 12:07 »
Till Eivor Gran
Lite tidigare utforskning har visat att det inte finns något tydligt samband mellan Gröna Lund- familjen Lindgren och Lindgrens Tivoli. Det finns minst tre relativt oberoende (som man tror) resandefamiljer Lindgren. Innehavaren av Lindgrens Tivoli Johan Alfred Lindgren (kallad Gotlands-Lindgren) och hans söner (i synnerhet Axel Torvald* Lindgren, den urstarke) tillhörde familjen Lindgren (Närke). Den familj Lindgren som under lång tid varit innehavare av Gröna Lund härstammar från annat håll.
Tivoliägaren Johan August Lindgren från Gävle drev i början av 1900-talet ett ambulerande tivoli men startade 1924 (tror jag) Nöjesfältet på Djurgården i Stockholm mittemot Gröna Lund (innehavare av Gröna Lund var famljen Schuldtheiss-Nilsson). Johan August Lindgren hade också en ledande roll i Sveriges Tivoliägareförening som bildades ungefär samtidigt. 1940 skedde en äktenskapsallians mellan arvtagarna till de respektive konkurrerande nöjesfälten vid Allmänna Gränd på Djurgården. Ninni Nilsson (sondotter till Gröna Lunds grundare Jacob Schuldtheiss) gifte sig med John Lindgren (son till Nöjesfältets grundare Johan August Lindgren). Som en följd av detta nedlades Nöjesfältet mot slutet av 1950-talet och John Lindgren och Ninni Lindgren drev Gröna Lund vidare. John Lindgren blev med tiden dess VD.
hälsningar Richard
152
« skrivet: 2007-01-17, 11:21 »
TIVOLIFORSKARE
Efter moget övervägande och samtal mellan flera intresserade försöker vi nu starta denna diskussion om tivoliyrket. Yrket är ju ett entreprenörsyrke, så gränsen mellan yrke och företag är knappast skarp. Man kan hitta material kring tivoliyrken även under diskussionen Cirkusdirektör och Särskilda forskningsområden: Resandesläkter och under Övriga ämnen.
Men det är nog bra att rena tivolifrågor hamnar här.
Jag tänkte börja diskussionen med en efterlysning:
Alla upplysningar som kan kasta ljus över företaget Lindgrens Tivoli emotses tacksamt, inte bara av undertecknad utan också av andra tivoliforskare.
Richard Brun
153
« skrivet: 2007-01-16, 22:32 »
Stefan Simander
Undrar hur det har gått med att identifiera personerna på ditt foto!!!
Richard
154
« skrivet: 2007-01-16, 00:12 »
Hej Inger!
Såg just ditt inlägg. Allt tyder (nästan tvärsäkert) på att familjen var tysk. De verkar ju ha slagit sig ned i Silvberg med anledning av att gruvbrytningen återupptogs vid denna tid. De tillhörde ju Gruf-Betjeningen och bör väl ha varit någon form av utländsk expertis. Men kvar står det faktum att detta ovanliga familjenamn förekommer vid lite olika tider och olika platser i Sverige (och Danmark). Om dom hör ihop kan väl hoppigheten kanske förklaras av deras vistelse å yrkets vägnar snarare än lokal förankring. Dom var väl typiska utlänningar. Jag har inte varit medveten om att Carl Fredrik skulle vara född i Stockholm (1735). Det är verkligen något att ta tag i. För kan man hitta hans dop där finns kanske exaktare uppgifter om föräldrarna (som ju också bör ha varit i Stockholm då!!). Som tyskar är det väl i första hand Stockholms Tyska församling Sankta Gertrud man bör undersöka. Men det är också tänkbart att någon av de ordinarie stockholmsförsamlingarna skulle kunna vara aktuell (eller kanske en militärförsamling där?). Den här stockholmskopplingen skulle kunna ge något om de Kunst som är etablerade där kring 1810-20 (i tyska församlingen)och av vilka senare en person avancerar till hovbokhållare (något oklart vad tjänste innebar). Roligt att du har samma intresse som jag. Men ikväll är det för sent för mig att forska vidare.
hälsningar Richard Brun
155
« skrivet: 2007-01-12, 01:51 »
Till Anbytarvärlden Det väl inget svar på min fråga. Frågan gällde varför. Jag vet att det inte går. Jag förstår att det är något tekniskt fel i programmet (eftersom det ska bytas ut). Jag är rätt bra på det här med data, förstår du. Om du vill kan jag hjälpa dig att ändra på det här problemet. Jag tror det retar gallfeber på fler än mig. Jag tror att detta fel i programmet hänger med andra programmeringsfel som verkar också störa arbetet ibland. Om du ringer mig så kan jag komma upp och koppla om vissa sladdar så kommer det att redan på en gång bli möjligt att åter utan problem lägga upp diskussion. Jag jobbar gärna med det här, men inte denna helg - tidagst i kommande vecka kan jag rycka in och ordna saken. Skulle det passa dig? med hälsning från Richard
156
« skrivet: 2007-01-10, 01:31 »
ANGÅENDE CAROLINA LEVY
Några upplysningar angående den tysk-danska familjen Levi (Goldkette-Bronett)
Cirkusfamiljen Goldkette-Bronetts första kända led bär ännu väsentligen namnet Levi (namnet Goldkette togs enligt traditionen på grund av att familjen mottagit en gyllene kedja på 1740-talet i samband med sin föreställning vid kejsarinnan Maria Theresias av Österrike kröning). Familjen antog namnet Bronett så sent som 1959.
Stamtavlans första led redovisas här efter den nyligen publicerade boken Cirkus- og Göglerslaekter - Miljö og Stamtavler av den danske resandefolks- och cirkusforskaren Anders Enevig. Det finns goda skäl anser jag att söka ett samband mellan denna släkt och Carolina Levy - cirkusdirektör Josef M?llers moder. För den som inte är så insatt i cirkusterminologi så kan jag nämna att mechanicus är en etablerad yrkesbeteckning för en cirkustekniker/maskinist. Det kan påpekas att det nedan nämnda barnet Caroline Goldkette väl knappast kan vara identiskt med vår Carolina Levy. Vår Carolina gifte efter maken HW M?llers död om sig med en italienare vid namn Ottoboni och bodde i Stockholm.
Wulff Levi, kaldet Levi eller Louis Goldkette
*1778. Mechanicus. +1833.
gm Nanette Goldkette
(4 kända barn: nedan)
Kända barn:
1 Hertz Hasloch (eller Herz Haslach), kaldet Hartwig Goldkette
*1811 aus Hildesheim; Grevenmacher, Grossherzogthum Luxemburg; borgerskab i Rendsburg 29/4 1845. Kunstberider, fotograf. Den 24/12 1856 fik han bevilget 1 års dansk opholds- og spilletilladelse. +1881.
gm Mine Goldstein
(1 känt barn)
2 Wolffram Levi, kaldet Wulff Goldkette
*18/9 1816 i Naestved. Döbt og konfirmeret 24/10 1830 i Faaborg kirke som 16-årig med navnet Frederik Christian Sörensen. Murer i Faaborg. Hans biologiske mor var en 16-årig bayersk skolelaererdatter. Han blev omskåret af sin far Wulff Levi og Nanette Goldkette den 25/9 1816 og derefter sat i pleje hos murer Lars Sörensen og hustru i Faaborg.
gm Emilie Christine Johansen
(1 känt barn)
3 Caroline Goldkette
Rytterske. +1890.
gm Cohn.
4 Hermann Goldkette
Rytter, cirkusdirektör. +1858.
gm Elise Goudsmit.
(1 känt barn)
/hälsningar Richard Brun
157
« skrivet: 2007-01-09, 23:32 »
Hej Grethe
Tack, jag ska försöka undersöka denna sida.
Hälsningar Richard
158
« skrivet: 2007-01-09, 22:19 »
Tack Helene!
Det ska jag ta och titta på.
Richard
159
« skrivet: 2007-01-09, 20:54 »
Hej Bo.
Jag tackar. Det är högst sannolikt att HWM nån gång gått in med en sådan ansökan. Han bedrev näringsverksamhet (ev. restauration) - med annonser och allt - i Sverige så det verkar rimligt att han iallafall försökte få medborgarskap. Barnet Josef blev ju helt etablerat i Sverige. För övrigt: barnet är fött i England och döpt i Sverige (av utländska föräldrar). Hur blir det då med lille Josefs nationalitet?? Har du några åsikter?
Richard
160
« skrivet: 2007-01-09, 20:02 »
Vet någon något om cirkusfolk med namnet Levi / Levy (judiskt).
Jag vet att familjen Goldkette (Cirkus Goldkette, Cirkus Bronett) ursprungligen hette Levy. Jag vet också att cirkusdirektör Josef Möllers (Cirkus du Nord, Cirkus Möller) mor hette Carolina Levy. Dessutom vet jag att det i Danmark vid slutet av 1800-talet fanns en grupp fattiga judar som i folkmun var kända som Levi. De skall ha bedrivit underhållning i Köpenhamnsområdet.
Söker alla upplysningar om Levy eller Levi i cirkusbranschen (och angränsande yrkesområden).
Richard Brun
161
« skrivet: 2007-01-09, 19:46 »
Till anbytarvärden!!!
Jag önskar veta varför det inte går att själv lägga till diskussioner om tex en ny släkt under Särskilda forskningsområden: Resandesläkter. Jag har noterat att den möjligheten finns när det gäller övriga släkter. Tacksam för upplysning om denna sak snarast.
Jag sitter och väntar på svaret.
mvh Richard Brun
162
« skrivet: 2007-01-09, 19:42 »
Jag undrar om någon känner till en judisk resandesläkt som skall ha hetat Levy eller Levi?
Richard Brun
163
« skrivet: 2007-01-09, 19:11 »
Jag har sett kortfattade omnämnanden om en grupp judar i Danmark som skall ha varit mycket fattiga och dragit sig fram med småhandel, eventuellt viss underhållningsverksamhet, förmodligen i Köpenhamns utkanter, någon gång mot slutet av 1800-talet. I det sammanhanget tror jag att namnet Levi/Levy figurerat. Upplysningarna som jag snappat upp antyder att dessa judar var rätt allmänt kända.
Alla tips emottages tacksamt!!
Richard Brun
164
« skrivet: 2007-01-09, 18:53 »
Hej alla intresserade!
Jag har ett lite speciellt problem. Omkring 1863-66 ankom till Göteborg en romersk-katolsk tysk man (Heinrich Wencheslaus M?ller) tillsammans med en judisk kvinna (Carolina Levy). De kom vid detta tillfälle från utlandet, med ett litet barn (Josef M?ller, senare Möller) som fötts i Hull, England. Det är dock inte säkert att de kom direkt från England. Barnet blev sedermera en framstående cirkusdirektör i Sverige (Cirkus du Nord, Cirkus Möller). Fadern drev någon form av nöjesverksamhet i Göteborg. Det verkar som om H.W. M?ller och Carolina Levy varit mer eller mindre resande artister. Vistelsen i England är därför inte i sig själv signifikant. Det har slagit mig att det finns uppgifter om en fattig koloni/grupp judar i Danmark (där tror jag namnet Levy figurerar) som dragit sig fram med olika typer av handel och underhållning. Väl i Göteborg skulle barnet döpas i enlighet med faderns katolska bekännelse. Enligt Göteborgs då nyligen grundade katolska församlings kyrkobok skedde då följande: judinnan Carolina Levy konverterade bums till katolicismen och barnet kunde döpas. Jag tror allt skedde samma dag. Det är väl inte troligt att Carolina ens hunnit föras in i den mosaiska församlingen.
Nu undrar jag om någon kan kasta något ljus över Carolina Levys eller Heinrich Wencheslaus M?llers bakgrund. Fakta, metoder, tillvägagångssätt!!!!
Richard Brun
165
« skrivet: 2007-01-09, 01:47 »
Johan Dimitri Taikon (f. i närheten av Bollnäs 1879-05-20, d. i Stockholm, Högalids fs 1950-10-15):
Johan Dimitri Taikon (*1879; också kallad Milosch) tillhörde det romska stamförbundet Kalderasha (eller Kalderasch) i Sverige, och var en känd sago- och historieberättare.
Han föddes i närheten av Bollnäs i Sverige i en kopparslagar-dynasti, tillbringade emellertid många år på vandring, som förde honom genomolika länder i framför allt öst- och sydeuropa. Därefter återvände han på senare år till sitt födelseland Sverige. Där blev han som överhuvud för ett stort familjeförbund en slags patriark för alla svenska romer.
Han satsade massivt på förbättring av livs- och bildningsbetingelserna för sitt folk.
Johan Dimitri Taikon blev dock framför allt känd som en benådad berättare av sagor och sägner, och liknande stoff. Av detta hade han i sitt minne en överrik repertoar till förfogande. Omfattande uppteckningar har gjorts och publicerats efter hans berättelser.
En uppgift från Wikipedia
Richard Brun
166
« skrivet: 2007-01-09, 01:24 »
Johan Dimitri Taikon (f. i närheten av Bollnäs 1879-05-20, d. i Stockholm, Högalids fs 1950-10-15):
Johan Dimitri Taikon (* 1879; auch Milosch genannt) war Angehöriger des Roma-Stammesverbandes der Kalderasha (oder: Kalderasch) in Schweden und ein bekannter Märchen- und Geschichtenerzähler.
Geboren wurde er nahe Bollnäs in Schweden in eine Kupferschmied-Dynastie, verbrachte aber viele Jahre auf der Wanderschaft, die ihn in verschiedene Länder vor allem Ost- und S?dosteuropas f?hrte, bevor er in späteren Jahren in sein Geburtsland Schweden zur?ckkehrte. Dort wurde er zum Oberhaupt eines gro?en Familienverbandes und zu einer Art Patriarch aller schwedischer Roma.
Er setzte sich massiv f?r die Verbesserung der Lebens- und Bildungsbedingungen seines Volkes in Schweden ein.
Bekannt geworden ist Johan Dimitri Taikon aber vor allem als begnadeter Erzähler von Märchen, Sagen und ähnlichen Stoffen, von denen er ein ?berreiches Repertoire im Gedächtnis verf?gbar hatte. Umfangreiche Aufzeichnungen sind nach seinen Erzählungen gefertigt und veröffentlicht worden.
En uppgift hämtad från Wikipedia
Richard Brun
167
« skrivet: 2007-01-09, 00:42 »
De nya zigenska släkternas invandring kring förra sekelskiftet sammanfattas på följande sätt i:
Ingvar Svanberg och Mattias Tyd?n: Tusen år av invandring - En svensk kulturhistoria
(Gidlunds bokförlag 1992)
[sid 353]:
Kring sekelskiftet 1900 invandrade några små zigenska grupper som utgör stamfäder till den zigenargrupp som sedan dess funnits i Sverige. Två av dessa åtta invandrade släkter, Jantjeschi och Fynfyrojeschti, kom från Ryssland via Finland omkring 1905. De övriga släkterna, Bolotjoconi, Jelleschti, Giovanneschti, Tjurceschti, Bombeschti och Häck, kom från Ungern via Frankrike och Danmark. Släkten Jelleschti invandrade troligen redan på 1880-talet efter att en längre tid ha uppehållit sig i Frankrike och Tyskland.
Flertalet av dessa zigenare var kalderasha-zigenare, några var lovara och ett fåtal tjurara. Ingen av dessa släkter har någon samhörighet med de zigenare som nämnts i [äldre] historiska akter. Från att ha haft hela Europa som aktivitetsfält, där i synnerhet de familjer som ägnade sig åt tivoliverksamhet hade rest vida omkring, blev den zigenska gruppen i Sverige avskuren från zigenarna på kontinenten. År 1914 förbjöds nämligen fortsatt zigensk invandring och alla utländska zigenare som därefter kom in i landet skulle avvisas av polisen.
[sid 361]:
År 1943 var endast tre procent av landets zigenare bofasta, år 1954 uppgick de bofasta till 31 procent. I Stockholm agerade bland annat Johan Dimitri-Taikon (1888-1950) för att förbättra situationen för sitt folk. Även författaren Ivar Lo-Johansson, som tillsammans med fotografen Anna Riwkin utgav en fotoreportagebok om zigenarna, ville väcka opinion för deras sak.
-----------------------------------------------------------------
Den i Stockholm verksamme Johan Dimitri-Taikon uppges i texten ovan ha levt 1888-1950, men Svensk dödbok ger födelse datum 1879-05-20 (Högalids församlings territorium var före bildandet av denna församling beläget inom Maria Magdalena församling):
18790520-141
Taikon-Dimiter, Johan
Tantogatan 26
Död 15/10 1950.
Kyrkobokförd i Högalid (Stockholms stad, Uppland).
Född 20/5 1879 (ingen uppgift om födelseort)
Gift man.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Högalid, Stockholms stad (Stockholms län, Uppland)
Källor:
DA / DOR 50-51
-----------------------------------------------------------------
Richard Brun
168
« skrivet: 2007-01-08, 21:16 »
Hej alla Klinte-kännare!
I en av Klinte Hembygdsförenings nyligen utgivna skrifter finns en artikel (av Schmidt) om Klinte marknad. Där behandlas bla det tydligen på orten välkända Lindgrens Tivoli, illustrerat av ett foto av tivolit på 20-talet (?). Detta måste röra sig om Johan Alfred* Lindgrens och hans son Torvald Lindgrens tivoli. Torvald L. nämns i artikeln. Alfred Lindgren var sammanlevande med Julia Fransisca Melmblom (Mellblom) som också var Torvalds mor. Lindgrens Tivoli är känt från andra håll också. Genom noteringar i Stockholms rotemansarkiv framgår det också att Alfred och hans söner periodvis var bosatta på Gotland (Visby tror jag). Någon av de tre sönerna var nog också född (även officiellt) på Gotland (Visby). Till sist skedde också en utflyttning från Stockholm till Gotland. Genom en beskrivning i Brazil Jacks bok Från mitt livs nöjesfält (1945) vet vi att Alfred Lindgren också gick under namnet Gotlands-Lindgren. Lindgrens barn noterades i Stockholms katolska församling (Sankta Eugenia) som den katolska moderns barn med tillägget Lindgren inom parentes. I Stockholms civila folkbokföring (Rotemansarkivet) finns många noteringar om denna familj och kort efter moderns död (från cirka 1912) börjar barnen bruka efternamnet Lindgren (i stället för Melmblom/Mellblom).
Jag föreställer mig att någon i Klinte kan sitta inne med minnesbilder eller andra upplysningar om denna tivolifamiljs verksamhet på Gotland.
Alla upplysningar mottages tacksamt.
Richard Brun
169
« skrivet: 2007-01-08, 20:39 »
En ny diskussion om DIMITRI (DEMETRI) har nu påbörjats under Släkter: Dimitri (alltså bland vanliga släkter)
Richard
170
« skrivet: 2007-01-08, 19:32 »
Gotland och Demetri har en förbindelse.
Jag kan inte erbjuda en släktutredning, men dock ett smakprov ur det Demetriska familjelivet. Det här kan dock leda vidare till en mer exakt förståelse av förbindelserna mellan Norrby på Gotland och Demetri på Gotland. Jag vill dock uppmana till läsning av Katarina Taikons bok ”Zigenerska”, där finns en god beskrivning som berör Demetri med fotografier.
Här kommer några utdrag ur Brazil Jacks ”Från mitt livs nöjesfält” (Stockholm 1945). I den ytterst läsvärda boken finns en betydligt mer omfattande redogörelse för Brazil Jacks treåriga resandeliv med några av sekelskiftets olika zigenarfamiljer (uppemot 30 sidor plus spridda notiser här och där i boken). Detta är bara ett smakprov med direkt relevans för Demetris förhållanden kring sekelskiftet.
Brazil Jack (Carl Max Alexander Rhodin) skriver om ett bröllop [sid 42-43]:
Om jag försäkrar att sextio, sjuttio zigenarföljen på det sättet kan trummas ihop, ligger ingen överdrift i detta påstående. Sedan blir det ett hejdundrande kalas, som brukar räcka i flera dagar. Man dansar, sjunger och spelar, och även den stora allmänheten har då tillfälle att mot en ringa penning få beskåda dansen. Själv har jag stått fadder till en zigenarpojke, Kola, på svenska Folke, som föddes på Gotland, och min fru har likaledes stått fadder till en zigenarflicka, som föddes i Lidköping.
Naturligtvis är det ett svårt handikap att zigenarna i allmänhet varken kan läsa eller skriva, men under senare år har det dock gjorts försök att upprätta zigenarskolor. En god zigenarvän till mig, Johan Demetri [anm RB: behandlas även av Katarina Taikon], har upprättat en skola för zigenarbarn på Söder i Stockholm. Det exakta resultatet av denna undervisning känner jag inte så noga, men intresset hos barnen lär vara mycket stort.
Denne Johan Demetri hade en son, som för många år sedan skulle gifta sig. De hittade emellertid inte någon flicka här i Sverige, som han ville gifta sig med, utan reste till Tyskland och sökte där bland många tyska zigenarfamiljer, och där träffade de på hos en familj en mycket rar och sympatisk flicka, och det var meningen att de unga skulle förena sina öden. Men flickan grät och ville inte på några villkor flytta från Tyskland och sina föräldrar. Hon hade emellertid till all lycka en syster, som såg mycket bra ut, och hon var i motsats till systern intresserad av att följa med till ett främmande land, till Sverige, och så gifte han sig med henne i stället. Det var förresten deras barn min fru stod fadder åt i Lidköping.
Alla zigenare i Sverige känner mig, ty det har gått från släkt till släkt, att jag rest med zigenare i flera år och alla kalla de mig för Caroli.
[sid 46]:
De senare åren har förresten den manliga delen av zigenarna börja klä sig fullständigt modernt och uppträder mycket juste och korrekt. De flesta zigenare lever numera av att exekvera musik. De är, som jag i ett tidigare sammanhang nämnt, mycket musikaliska, fast de naturligtvis spelar utan noter. Jag trivdes bra med zigenarna och deras musik. Snällare människor får man för visso leta efter.
En gång i Malmö reste jag med Demetris. Jag hyrde då en plats på Kockums varv i Malmö, och då var både Demetris och Taikons med. De satte upp sina tält och inhägnade det hela med plank, och jag uppträdde och trollade i ett särskilt tält. Det var en fullständig folkvandring ut till vårt område. Affärerna gick mycket bra, som man kan förstå.
[sid 50-51]:
En regel bland zigenarna är att man i största möjliga utsträckning skall söka klara sig utan hjälp från utomstående. Inom varje familj finns det sålunda alltid en kvinna, som sköter barnmorskans jobb, och hon gör det skickligt och raskt. De nyfödda små får också den mest omsorgsfulla vård man kan tänka sig. Men för dopet anlitas kyrkans bistånd; man väntar, tills man kommer förbi någon kyrka, och då sker dopet där. Zigenarnas starka religiositet förnekar sig aldrig.
Av det redan sagda torde med önskvärd tydlighet ha framgått, att jag funnit mig utmärkt väl bland zigenarna och trivts i deras sällskap. Har man en gång förvärvat en zigenares vänskap så räcker den livet ut. Låt mig här endast nämna namnen på de familjer, till vilka jag anser mig så i särskilt stor tacksamhetsskuld: familjerna Johan Taikon och Johan Demetri, familjerna Kalderas och Bessig, Bumba och Jörgi - för att här endast nämna dem, som stod mitt hjärta närmast.
(renskrivet av RB)
171
« skrivet: 2007-01-08, 18:07 »
Hej Kenneth
Bra att du fått fatt i Anders Enevigs nya bok. Den är verkligen något att bita i, och jag tror den kan vara en utgångspunkt för att binda samman en del resandesläkter över den dansk-svenska gränsen, kanske också över Norge. Mina egna Brunare är det ju lite oklart var dom egentligen hör hemma, vissa saker pekar mot Danmark, men det är inte entydigt. Jag tror dock att det visst är tänkbart ett samband mellan svenska och danska resandefamiljer Brun. Trots allt är det ju resande familjer, inte stillastående!
Richard
172
« skrivet: 2007-01-08, 15:53 »
Ang Hulda Elisabeth Norrby. Svårt att säga vad resande betyder i det här sammanhanget. Den här personuppgiften skall dock gå att finna också i rotemansarkivet för Stockholm (CD Söderskivan - den har jag / jag kan kolla lite senare idag vad som skrivs om henne där under en följd av år.
För övrigt:
Sockerbruksarbeterskan Anna Albertina Norrby boende i Maria församling (Maria Magdalena) på Södermalm (grannförsamling till Katarina fs) borde nog ha arbetat på Tanto sockerbruk i Maria församling. Det var ett mycket stort sockerbruk på Söder.
Richard Brun
173
« skrivet: 2007-01-08, 15:29 »
Till Niclas Rosenbalck och Bo Lindwall
1) Det finns ingen muntlig tradition alls. Det kan ha varit olika fäder.
2) Inga av de arkivserier som Niclas nämner har undersökts.
3)Karl Ludvig Brun förefaller inte haft några problem med rättvisan. I fattighusets husförhör är antecknat vid tre tillfällen att han fått attest för resa till Uppsala. Jag har vet (förmedlat via min far) att han hade släkt i Uppsala, Ronneby och Vreta kloster (det sistnämnda - förstår jag numera - gäller hans syster Anna Brita som bodde där). I fattighusets husförhör bär han som vuxen en yrkestitel (handelsidkare). Det verkar som han hade klara papper för att undvika lösdriveri, väl också orsaken till den långvariga skrivningen på Svartvad Fattighus i Gammalkil.
Jag har två fotografier (och tillgång till minst ytterligare ett) med Karl Ludvig Brun (ett daterat 1912 i Västerås, med signatur och egenhändig dedikation till sonen Bernhard). Alla bilderna visar en självmedveten och närmast elegant person i klädsel och apparition.
Richard Brun
174
« skrivet: 2007-01-08, 14:57 »
Det är möjligt att du kan få utförligare släktuppgifter om du tar upp saken under Särkilda forskningsområden: Resandesläkter. Det finns nog en hel del kunskaper där om denna släkt. När det gäller Taikon finns en mindre släkttavla publicerad i Svenska släktkalendern. Där kan ev. upplysningar som berör Dimitri finnas.
Richard
175
« skrivet: 2007-01-08, 14:25 »
Hej Stefan Simander!
Dimitri är en zigensk (romsk) släkt som kom till Sverige under sent 1800-tal (lite osäker på exakta tiden). Den hänger samman med släkten Taikon som också etablerades i Sverige vid denna tid. En del Dimitri sysslade med tivoliverksamhet. Släkten var som många (de flesta) i senare tid från utlandet inkommande zigenare av romersk-katolsk trosbekännelse. Den här gruppen zigenare och deras livsföring beskrivs en del i Katarina Taikons böcker. Det finns gravar för Dimitri-Taikons medlemmar på katolska kyrkogården i Stockholm (en del inom Norra Begravningsplatsens område). Katarina församling på Södermalm i Stockholm var också vid den här tiden något av ett centrum för resandefamiljer och katolska familjer. I denna del av Stockholm (vid Medborgarplatsen) låg och ligger den ena av Stockholm katolska kyrkor (S:t Eriks katolska domkyrka). Jag tror det kan finnas intresse för detta fotografi hos de släktforskare som för sin diskussion här på anbytarforum under rubriken Särskilda forskningsområden: Resandesläkter. Där finns dock ingen rubrik Dimitri (ej heller Taikon). Bilden skulle kanske också platsa i anbytarforums Porträttfynd. Sådana här bilder är sällsynta. Jag skulle själv gärna vilja se fotot.
Richard Brun
richardbrun@hotmail.com
176
« skrivet: 2007-01-08, 00:52 »
Karlsson & Brun
Härovan diskuteras det en del om en släkt Karlsson Brun. Vad vet vi allmänt om den?
Jag funderar lite därför att min farfar marknadshandlaren och kemikalieförsäljaren mm Karl Ludvig Brun (sammanlevande med tivoliartisten och lindansösen Elin Betty Isidora Melmblom /Magito) f. 1854 i Gammalkil hade en syster vid namn Anna Brita Karlsdotter f. 1845 i Gammalkil. Det fanns ytterligare en syster, men hon blev inte så gammal.
Modern var en hemlös och försvarslös kvinna med tre barn som flyttades runt i bygden (Stina Jacobsdotter f. 1825 i Viby). Hon förefaller ha varit av fattig torpar- och backstugusittarsläkt från trakten. När modern dog (1856) placerades de tre barnen i flera fosterhem (bland annat i soldatfamiljer, dock inte hos någon som hette Brun - ett annars vanligt soldatnamn). Karl Ludvig överfördes ganska snart till socknens fattighus (Svartvad Fattighus) på grund av att han ansågs arbetsoförmögen (han var ofärdig enligt kyrkboksanteckningarna från fattighuset, jag vet genom min far att han var puckelryggig). Han kvarstod som skriven på socknens fattighus praktiskt taget hela sitt liv (eller i alla fall cirka 40 år), medan han i praktiken kuskade runt landets marknader som handelsidkare, slog sig ihop med lindanserskan Betty, bosatte sig i Stockholm, kokade ihop kemiska putsmedel, och följde med sina söner på deras tivolifärder land och rike kring. Några av hans söner gifte in sig i Herzberg och Faltin, och hans hjärtas lindanserskas syster gifte sig med en av lindgrensätterna (Johan Alfred Lindgren, karusellägare).
Det är inte dokumenterat vem som är far till Karl Ludvig Brun. Så länge han var liten hade han inget efternamn, men väl inskriven på fattighuset hette han Brun. Ungefär samtidigt fick hans syster Anna Brita efternamnet Karlsdotter. Hon började såsmåningom tjäna som piga i finare hushåll i trakten, för att senare gifta sig och bilda familj med en arbetare i grannskapet. Flertalet av Karl Ludvig Bruns söner fortsatte bära namnet Brun, och gjorde självständiga karriärer som kringresande tivoliidkare.
Jag har inte kunnat hitta några rationella skäl till att Karl Ludvig redan som barn fick efternamnet Brun, och att systern Anna Brita fick efternamnet Karlsdotter, än att deras fader hetat Karl Brun (passar ju också väl med Karl Ludvigs ena förnamn). Eftersom modern redan vid 31 års ålder (enligt prästens anteckning efter en tillvaro i elände) avled av vattusot (1856) stod socknen med tre föräldralösa barn, varav Karl Ludvig endast var två år och handikappad. Fattigvårsnämndens arkiv i den 1861 tillskapade landskommunen Gammalkil är tyvärr inte bevarat, så vi kan inte se om någon betalningsansvarig fader kunde uppdrivas, men namngivningen Brun respektive Karlsdotter kanske antyder att fadern kunde identifieras (Karl Brun). Det borde ha kunnat ske i denna lilla socken där den ensamma försvarslösa kvinnan med tre barn - och hennes livsföring - borde ha varit ganska bekant.
Fadern borde ha varit född på 1810- eller 1820-talet. Vissa av de namn som Karl Ludvig gav sina söner (Herman, Josef...) förekommer i den danska resandesläkten Bruun.
Den släkten är mest känd som tivoliresande, men har utgått från en normal resandesläkt vars äldste kände medlem är skärsliparen Kampmann Fredrik Bruun - och hans söner Herman och Ditlev (bägge tivoliidkare). Det här sagda räcker naturligtvis inte till att sammankoppla - med någon säkerhet - Karl Ludvig Brun med den danska resandesläkten. Det finns emellertid några ytterligare saker att beakta.
Mormor och morfar till Karl Ludvig Bruns kvinna - artisten Betty Melmblom - hade invandrat från Danmark någon gång på 1830-talet. Mormodern var den i Roskilde födda Konkordia Kunigunda Kunst. Och här kommer poängen: den danske skärsliparen Kampmann Fredrik Bruun gifte sig såsmåningom med Juliane Marie Adelheid* Kunst (även Kunz/Kunitz). Här ser det ut att kunna finnas ett samröre - över Kunst - med bröderna Bruun i Danmark.
Nästa poäng:
Bröderna Bruun i Danmark drev efterhand en liten cirkus (Cirkus Bruun). När den vuxit sig större kom den att heta Cirkus Alaska (och blev ganska känd, tryckte affischer osv.). Under en kort period när en viss oenighet rådde mellan bröderna Bruun hette cirkusen Cirkus Majeddo (enligt affisch).
Detta lite egendomligt klingande namn på en dansk cirkus skulle kanske kunna förklaras om vi tar i beaktande att Karl Ludvig Bruns kvinna lindanserska Betty var dotter till akrobaten Johan August Melmblom-Magito (sprungen ur en holländsk tivoli- och marknadssläkt Magito). Olika medlemmar av familjen Magito hade varit mycket verksamma i Danmark under första hälften av 1800-talet, och senare. Namnets stavning skiftar mycket (Mazito, Majedo, Magetto och liknande). Namnet hade en viss glans kring sig (och delar av släkten blev mycket socialt respekterad). Visserligen lär Betty Melmblom aldrig officiellt burit namnet Magito (eller Majeddo), men icke desto mindre var Melmblom-Magito hennes faders i Stockholms katolska församling inskrivna namn. Hon kan alltså som lindanserska (familjen Magitos traditionella näring sedan århundraden) genom detta namn ha utgjort en tillgång i en dansk-svensk tivoli/cirkus-krets.
För att avrunda:
Vad vet vi om släkten Karlsson Brun i Sverige, och finns det någon Karl Brun?
Richard Brun 2007-01-08
177
« skrivet: 2007-01-07, 22:57 »
Hej Kenneth.
Tack för upplysningar. Nu förstår jag att det finns i alla fall tre inspelningar av Jeck romani sång: Lenny, Ronny, Ralph.
Lennys har jag (det är den jag skrev om först).
Ralfs måste vara den på CD:n En sång - ett folk på vandring, den har jag också - det stämmer att släktuppräkningen är annorlunda (men brunarna finns med, liksom på Lennys).
Ronnys känner jag inte till - vad är det för en??? (även om den och, tydligen även Lennys, inte är riktigt traditionell så kunde det ju vara kul att höra den också).
Richard Brun
178
« skrivet: 2007-01-07, 14:27 »
Solveig!
Tack. Tack för David Teodor & co. Nej det är klart att barnen kommer så småningom.
Då är det bara Signe Mathilda f. 1880 som är ute i det blå år 1900.
Richard
179
« skrivet: 2007-01-07, 14:06 »
Hej Solveig! Det var ju finemang. David Teodor var alltså far i familjen, och Sigrid Elisabeth mor. Men en naturlig fråga är då vilka deras barn var? förlåt om jag frestar ditt tålamod, men jag är så nyfiken.... Richard
180
« skrivet: 2007-01-07, 13:16 »
Tack Solveig!
Det var kul att få fatt på en av de tre syskonens familjer år 1900. Nu ska jag spåra vidare mot nutiden på den familjens småbarn.
Men det är lite konstigt att de två andra syskonen David Theodor och Signe Mathilda inte syns till, de borde ju vara 22 resp 20 år gamla och ha klarat sig genom barnadödligheten. Kan de ha emigrerat?
Richard
181
« skrivet: 2007-01-07, 02:13 »
Hej Solveig! Tackar mycket för upplysningen. Har jag fattat rätt att det år 1900 ej finns hemmavarande barn? 1890 fanns dessa barn i hemmet: Oskar Helmer f. 1874 David Theodor f.1878 Signe Mathilda f. 1880 alla då ogifta och födda i Vreta kloster. Det skulle naturligtvis vara väldigt kul att få veta var de befann sig 1900! Har du lust? Richard
182
« skrivet: 2007-01-06, 20:42 »
Jag har funnit Anna Brita Karlsdotter (f. 1845-03-17 i Gammalkil) - gift med Anders Fredrik Pettersson (f. 1836-07-05 i Ledberg) - i Sveriges Befolkning, då boende i Vreta Kloster sn. Nu undrar jag hur familjen såg ut år 1900. Tacksam för hjälp.
Richard Brun
183
« skrivet: 2007-01-06, 17:06 »
Ulf Berggren
Tack för referensen till SAOB. Har tittat själv nu där. Jag blir ju inte riktigt klok på det ändå. Nu blir det väl småningom ett besök på biblioteket för att granska statskalendern för dessa år. I alla fall om det är en verklig hovanställning bör ju Kunst finnas där. Men som hovanställda (och ofta tillhöriga hovförsamlingen)räknades ju också folk anställda i de kungliga akademierna och på kungliga teatern inkl. dess orkester Hovkapellet.
Richard
184
« skrivet: 2007-01-04, 22:11 »
Hej Siv Renström mfl
Hej jag såg ditt inlägg från 2005 om bla familjen Cunitz (innehöll borstbindare, men också körsnär). Jag undrar om du har hittat/sitter på info om denna familj. Jag har stött på hela denna familj i Stockholms Tyska församling Sankta Gertrud.
Richard Brun
Inlägget har flyttats hit 2012 23/6 från Yrken » Yrken F-I » Guldsmed. /Moderator Yrken
185
« skrivet: 2007-01-03, 22:59 »
Tack Lasse!
Detta är också information.
Richard
186
« skrivet: 2007-01-03, 22:04 »
Hej! Jag undrar om någon kan se om det finns något på Kugelberg som handlar om släkterna MAGITO eller KUNST.
mvh Richard Brun
187
« skrivet: 2007-01-03, 19:54 »
Jag har träffat på en förmodad ana som var hovbokhållare i Stockholm. En titt i mantalsregistret för Stockholm 1800-1875 visar att det totalt under denna 75-årsperiod fanns nio sycken olika hovbokhållare. Den här personen hade nära band till konstakademien (elev där under väldigt många år) så jag förmodade ett tag att titeln hovbokhållare avsåg en kamrerstjänst på Kungl akademien för de fria konsterna. Men nu är jag inte så säker längre. Rör det sig om en verklig tjänst vid hovet? Personen ifråga tillhörde tyska församlingen Sankta Gertrud i Stockholm. Vet någon mer om ställningen som hovbokhållare och kanske var man kan hitta fler upplysningar.
Johan Heinrich Wilhelm Kunst: Hovbokhållare 1866-1874 (CD Register till mantalsböcker 1800-1875).
Richard Brun
188
« skrivet: 2007-01-03, 17:40 »
Hej Arnold!
Beda Josefina Lundins (f. 1852) make var urmakare (i Enköping). Det gick uppåt för familjen! / Richard
---------------------------------------------
Post 532267
Forsberg, Karl Ferdinand
Urmakare
f. 1851 i Kalmar (Uppsala län, Uppland)
Gift man, far i familjen
Norra Roten
Enköping (Uppsala län, Uppland)
Födelseort i källan: Kalmar
189
« skrivet: 2007-01-03, 17:36 »
Hej Arnold!
Maken Adolf Fredrik Hellström var vaktmästare i Svea Hovrätt! (1890) /Richard
-----------------------------------------------
Post 28740
Hellström, Adolf Fredrik
Vaktmästare i Svea Hofrätt
f. 1832 i Strå (Östergötlands län, Östergötland)
Gift man, far i familjen
Hafssvalget N:2
Hedvig Eleonora rote 11 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Strå i ÖG. l.
190
« skrivet: 2007-01-03, 17:32 »
Hej Arnold! Den äldre dottern (Augusta Maria Lundin) stannade kvar i Stockholm - och AML var 1890 gift med Adolf Fredrik Hellström, och i deras familj fanns två barn. / mvh Richard
------------------------------------------------
Post 28741
Lundin, Augusta Maria
f. 1845 i Stockholm (Stockholms stad)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Hafssvalget N:2
Hedvig Eleonora rote 11 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Stockholm
-----------------------------------------------
Hellström, Adolf Fredrik 1832 Far
Lundin, Augusta Maria 1845 Mor
(Barn), Maria Fredrika 1872 Barn
(Barn), Knut Adolf 1876 Barn
191
« skrivet: 2007-01-03, 17:20 »
Hej Arnold!
Jag har satt in ett svar på EFTERLYSNINGAR
Richard
192
« skrivet: 2007-01-03, 17:19 »
Hej igen Arnold (efter mitt misslyckade försök att lansera allmänna försörjningsinrättningen)!
Jag har inte riktigt klart för mig om Du redan vet att Beda Josefina Lundin f. 1852 såsmåningom gifte sig med Karl Ferdinand Forsberg och åtminstone fick två döttrar. Uppgifterna finns på CD Sveriges befolkning 1890 då var familjen boende i Enköping. /mvh Richard
-------------------------------------------------
Post 532268
Lundin, Beda Josefina
f. 1852 i Stockholm (Stockholms stad)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Norra Roten
Enköping (Uppsala län, Uppland)
Födelseort i källan: Stockholm
------------------------------------------------
Forsberg, Karl Ferdinand 1851 Far
Lundin, Beda Josefina 1852 Mor
(Barn), Julia Teresia 1878 Barn
(Barn), Oskara Aurora 1881 Barn
----------
Westholm, Axel Teodor 1869 Ensam
193
« skrivet: 2006-12-31, 14:09 »
Till M och A
Om det nu gäller Afi= Almänna försörjningsinrättningen så kan det påpekas att detta var en rätt stor inrättning för personer med sociala problem - belägen i Katarina församling, nära Katarina kyrka vid Glasbruksgatan. Byggnaden finns kvar.
Richard
194
« skrivet: 2006-12-31, 13:02 »
Till Maud och Arnold
En fundering med anledning av Mauds inlägg. Kan förkortningen vara Afi. Denna förkortning står i regel för allmänna försörjningsinrättningen.
Richard
195
« skrivet: 2006-12-29, 19:39 »
Arnold ! !
Jag har försökt skicka de två bilderna direkt till dig. Men jag vet inte om det fungerar.
Richard
197
« skrivet: 2006-12-29, 17:02 »
Arnold Vet inte om det finns något bruksarkiv, men det är inte otänkbart. Skicka en fråga till Stocholms stadsmuseum och/eller Stockholms Stadsarkiv. De bör veta. Kolla deras hemsidor, särskilt stadsmuseets. www.stadsmuseum.stockholm.se Richard
198
« skrivet: 2006-12-29, 16:12 »
Arnold Mellgren Om du använder den här länken nedan så kommer du till en fin bild av Tanto sockerbruk. Det finns rätt mycket att läsa om sockerbruket. Du kan söka med Google på tanto sockerbruk så hittar du en hel del. http://www.lansmuseum.a.se/industri/visabild.cfm?in_bildnr=sver8&in_serie=31 Sockerbruket startade 1855 och verksamheten anges ha pågått 1857 till 1956. Tidbunkterna passar ju väldigt bra för din sockerbruksarbetare. Richard Brun
199
« skrivet: 2006-12-29, 16:01 »
Till Arnold Mellgren
Om man är sockerbruksarbetare och bor i Maria södra vid denna tid arbetar man med största säkerhet på Tanto sockerbruk, en stor anläggning som låg vid Årstavikens strand (mellan nuvarande fästet för Årstabron /= den stora järnvägsbron/ och nuvarande Södersjukhuset. Tyvärr revs sockerbruket helt nån gång på 80-talet och ersattes av ett stort bostadskomplex.
Richard Brun
200
« skrivet: 2006-12-28, 22:26 »
Hej Anneli!!!! Det trodde du inte att jag skulle dyka upp här. Men här är faktiskt din borttappade släkting.
Richard igen
-----------------------------------------------------
18990720-2403
Svensson, Anny Maria Elisabet
N Grav,Kapellet
570 21 Malmbäck
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 2/11 1970.
Kyrkobokförd i Malmbäck, Malmbäcks kn (Jönköpings län, Småland). Mantalsskriven i Malmbäck, Nässjö kn (Jönköpings län, Småland).
Född 20/7 1899 i Ödestugu (Jönköpings län, Småland).
Ogift kvinna.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Malmbäck, Nässjö kn (Jönköpings län, Småland)
Födelseförsamling i källan:
ÖDESTUGU (Jönköpings län)
Källor:
MTL 71 / RTB 70 / UTD 70d
201
« skrivet: 2006-12-28, 17:04 »
Hej Anneli!!
Kvarteret har knappast försvunnit, det finns nog kvar idag. Men det kanske haft ett annat namn under någon period. Gator och kvarter ändrade sina namn en del under den här perioden (det skedde förändringar och utbyggnader). Det finns ju kvarterskartor för olika tider på nätet, undrar om du ska titta på stadsarkivets hemsida kanske, eller stockholms stadsmuseums hemsida.
Richard
202
« skrivet: 2006-12-28, 16:31 »
Hej Anneli.
Om det nu är rätt person så kan det fortfarande vara intressant att kanske senare läsa mantalsuppgiften. Exakt gatuadress brukar finnas där, men den kanske framgår av hfl.
Richard
203
« skrivet: 2006-12-28, 16:29 »
Hej Anneli!! Det var ju roligt. Jag har själv hittat släkt i dom där kvarteren, så Styrmannen vet jag var det ligger. Kunde du se födelseår i hfl ? Så det verkligen är rätt person ? Richard
204
« skrivet: 2006-12-27, 21:34 »
Hej Anneli!
Det kan tänkas att det finns någon militärförsamling som skulle kunna vara aktuell på Ladugårdslandet. Men jag tror mest på Ladugårdslands förs. (=Hedvig Eleonora). Men du kanske kan ringa Stockholms Stadsarkiv och försöka övertala dem att slå upp mantalsuppgiften. Där kan ju finnas värdefull information, och så besvärligt är det ju inte för dem.
Richard
205
« skrivet: 2006-12-27, 20:26 »
Anneli Berger, hej!
Den ende tänkbare Adolf Löfgren som står med i mantalsregistret - vid ungefär den aktuella tiden - är murarlärlingen Adolf Löfgren som lämnat mantalsuppgift 1832, då boende i Ladugårdsland nedre (motsvarar stadsdelen Östermalm idag, men då en betydligt enklare stadsdel, dominerad av militärer). Mantalsuppgiften har beteckningen Ladugårdsland nedre nr. 1525. I registret finns ingen uppgift om hans födelseår eller ålder.
Mantalsuppgifterna finns i original i Stockholms Stadsarkiv (men tyvärr gör inte stadsarkivet kopior av dessa handlingar, man får komma och titta själv). I uppgiften kan finnas betydligt mer information än vad som framgår av registret.
Observera att mantalsuppgifterna endast avser hushållsföreståndare med egna hushåll, det kan alltså finnas flera Adolf Löfgren som inte syns - därför att de tex är tjänstefolk i en familj med annan hushållsföreståndare.
Adolf Löfgren står med i registret bara detta år (1832). Men han borde nästan säkert finnas med i kyrkoböckerna för Ladugårdslands församling (= Hedvig Eleonora församling idag).
206
« skrivet: 2006-12-26, 18:38 »
Jeck Romani Sång:
lindgrenare, brunar och faltinare
I den kända traditionella resandevisan Jeck Romani Sång (En romani-sång) finns textavsnittet:
... om de tavringar som tradrar dromen --- hej romani tjavo, hej romani tjej ... lindgrenare, brunar och rosengren, och ... holmare ... faltinare ...
Sången finns på två olika CD-inspelningar, nu senast i Lenny Lindells tolkning (Romani Visor / Romani Folkets Visor 2006).
De olika resandesläkterna Lindgren är ju tämligen väl utredda, liksom även släkten Faltin.
Däremot har jag haft svårigheter att hitta uppgifter om resandesläkten Brun i Sverige. Den danske resandeforskaren Anders Enevig har dock nyligen i sin bok Cirkus- og Göglerslaekter i Danmark ingående belyst den danska resandesläkten Brun/Bruun.
Eftersom min farmors syster var gift med resande Alfred Lindgren (karusellägare mm) och en av mina farbröder var gift Faltin - och andra närstående med andra resandesläkter som Her(t)zberg - så är stora delar av textraden inmutad i familjekretsen.
Ytterligare en del - Brun - återstår det att få en tydlig bild av. Jag utgår från att forskning måste ha gjorts även på denna del. Är därför tacksam för tips.
Min farfar Carl Ludvig Brun (född 1854) var marknadshandlare (nålstolskramhandlare) mm. Hans mor - den försvarslösa backstugusittardottern Stina Jacobsdotter - är känd men dog tidigt. Carl Ludvig Bruns far har jag inte lyckats spåra.
Men han bör ju också ha hetat Brun (Carl Ludvig bar detta efternamn från tidiga år och har veterligen ej vistats i någon fosterfamilj Brun som barn, utan varit fast skriven på Svartvad Fattighus i Gammalkil under större delen av livet, under detta namn).
I princip är allt som handlar om resandesläkten Brun av intresse.
Richard Brun
207
« skrivet: 2006-12-21, 22:56 »
Det går säkert bra att få patientjournal från Västra götalands regionarkiv, filialen i Mariestad.
Jag har själv fått en mycket bra journal från 1880-talet från Härnösand (Härnösands landsarkiv). Man kan alltså räkna med att dessa handlingar finns kvar i arkiven.
Richard
208
« skrivet: 2006-12-20, 19:34 »
Oddbjörn Här har vi nästa son i Silvbergs-familjen: Elias Kunst, född 1742, död 1813, gift med Anna Nilsdotter (född 1751-01-21). Som soldat hette han Elias Gädda. Indelt till Nordbäck rote av Dalregementet i Gagnef socken (obs att hustrun även i Silvbergs kyrkobok anges som Anna Nilsdotter ifrån Gagnef). Även denna akt kommer jag att beställa från Dalregementets Soldatregister. Aktnummer: DR-03-0052-1776 Gädda, Elias [Kunst] Född: 1742 Död: 1813 Hustru: Nilsdotter Anna Född: 1751-01-21 Regemente: Dalregementet Kompani: GAGNEF Socken: Gagnef Rote: Nordbäck Ansvarigt register: Kontakta ansvarigt register genom att klicka på e-postadressen eller skriv ut den här sidan och skicka den som brev till adressen nedan. E-post: ponordell@bredband.net Adress: DALREGEMENTETS SOLDATREGISTER Per Olof Nordell Nybrogatan 15 A 791 71 FALUN Telefon: 023-124 11 Fax: 023-124 11 Webbadress: www.genealogi.se/dalarna/soldat.htm Avgift: 20:- pr/akt + frankerat kuvert. Richard
209
« skrivet: 2006-12-20, 19:19 »
Oddbjörn Här har vi en av sönerna i Silvbergs-familjen: Karl Fredrik Kunst (Carl Frederich Kunst född 1734)som soldat vid Gagnefs kompani av Dalregementet,indelt till Söpnarby rote av Stora Tuna socken. Här ges årtalet 1767, som väl är avskeds- el. antagningsår förmodar jag. Som soldat hette han Karl Fredrik Travare. Jag ska nu beställa akten från Dalregementets Soldatregister. Här följer de upppgifter som kan ses på nätet från Centrala Soldatregistret. Aktnummer: DR-03-0115-1767 Travare, Karl Fredrik [Kunst] Regemente: Dalregementet Kompani: GAGNEF Socken: Stora Tuna Rote: Söpnarby Ansvarigt register: Kontakta ansvarigt register genom att klicka på e-postadressen eller skriv ut den här sidan och skicka den som brev till adressen nedan. E-post: ponordell@bredband.net Adress: DALREGEMENTETS SOLDATREGISTER Per Olof Nordell Nybrogatan 15 A 791 71 FALUN Telefon: 023-124 11 Fax: 023-124 11 Webbadress: www.genealogi.se/dalarna/soldat.htm Avgift: 20:- pr/akt + frankerat kuvert. Richard
210
« skrivet: 2006-12-20, 15:51 »
Oddbjörn
Det förra inlägget av mig gällde killen som var född i Danmark. Men det här med Västenfors som verkligen säkert gäller Kunsts och Richters barn kan ju kanske verkligen lösa upp den här knuten om familjens ursprung. Jag är mycket förtjust i den här brainstormingen. Den behövs. Nu måste jag ut till posten en stund. Men vi hörs. Brainstorma. God Jul. Richard
211
« skrivet: 2006-12-20, 15:44 »
Oddbjörn
Det här var intressant. Släkten/erna Kunst är rätt väl etablerad/e i Danmark. I Roskilde och på Falster. De har haft såväl borgerliga yrken (skollärare, trädgårdslärling, pappersfabrikant) som mer speciella som cirkus-, tivoli-, akrobatik-idkare.
Richard
212
« skrivet: 2006-12-20, 13:18 »
Oddbjörn!
Ja jag har tittat på en del saker på Konst/Constenius. Själv har jag också lagt upp debatten under Kunst på Anbytarforum. Där har jag redovisat ytterligare familjegrupper i Sverige med detta namn. Jag har också fått kontakt med en Kunst/Konst - forskare i Bryssel som försöker samla uppgifter från Europa. Dock är det många lösa trådändar, och det skulle vara väldigt bra att knyta Silvberg-släkten till någon av de andra familjerna i Sverige (och Danmark). Jag tänkte försöka få Silvberg på plats först. Nu ska jag titta på ditt tips om Tuna på FamiljySearch.
Richard
213
« skrivet: 2006-12-20, 12:43 »
Oddbjörn Johannesen
Tack för värdefulla uppgifter och referenser om Bastugården, gruvan och brytningen. Jag är fortfarande ganska frågande inför familjens uppdykande i Silvberg. Under 1700-talets första decennier finns en familj Kunst i Göteborgs tyska Kristine församling (fadern där - Jacob Kunst - var hovslagare och grovsmed vid Amiralitetet) och under 1800-talet finns en familj Kunst i Stockholm skriven i Stockholms tyska Sankta Gertrud församling (familjens överhuvud där var fabrikör, och en son var civilingenjör och hovbokhållare - samt under större delen av sitt liv elev vid Kungl. Akademin för de Fria Konsterna ! = Konstakademin).
Jag har tittat i husförhör mm i Silvberg, men bilden är ändå rätt oklar.
Familjen Kunst i Bastugården vid Östra Silvberget, Silvberg socken (Kopparbergs län)
Johan* Fredrik Kunst (född 1695-03 död 1767-04-11 i Bastugården, Silvberg, Gruvbetjäningen vid Östra Silvberget - titel anges men kan ej tydas - )
--- gift med Maria Elisabet* Richter (född 1706-02 död 1772-09-08 i Badstugugård, Silvberg, vid Östra Silvberget)
Barn:
Johan Georg Kunst (född 1730) vid Östra Silvberget
Anna Aplona Kunst (född 1732) vid Östra Silvberget
Carl Fredrich Kunst (född 1734) vid Östra Silvberget/Bastugården
--- gift med Elisabeth Zachrisdotter (------- hytta/Bastugården)
Fredrik Kunst (född 1737) vid Östra Silvberget
Elias Kunst (född 1742) vid Östra Silvberget/Bastugården
--- gift med Anna Nilsdotter ifrån Gagnef (Kopparbergs l.)
Christina Kunst (född 1745) vid Östra Silvberget
Christian Kunst (född 1748) vid Östra Silvberget
Uppgifterna huvudsakligen ur Silvbergs kyrkoböcker, men uppgifter figurerar också på DISBYT och kanske även Family Search (LDS Mormon).
Någon av sönerna förekommer, som det verkar, även i Centrala Soldatregistret.
Richard Brun 061220
214
« skrivet: 2006-12-20, 00:57 »
Tack Oddbjörn!
Nu får jag försöka få tag på den boken så att jag kan få ett grepp om tillvaron på trakten. Det löser visserligen inte frågan om familjen Kunsts ursprung och roll, men det hjälper. Tack.
Richard
215
« skrivet: 2006-12-20, 00:41 »
Jag söker upplysningar om familjen Kunst som tillhörde Gruf-Betjeningen vid mitten av 1700-talet i Öster Silvberg. De bodde i Bastugården, Silvberg, och hade väl kanske tyskt ursprung. Jag har hittat dem i husförhör mm, men har inget grepp om deras ursprung. De bodde länge i Silvberg och barnen gifte sig i trakten. Om någon stött på Johan Fredrik Kunst och hans hustru Maria Elisabet Richter är jag tacksam för kontakt.
Richard Brun
216
« skrivet: 2006-12-20, 00:32 »
Hej! Är det någon som känner till Bastugården i Öster Silvberg. Överhuvudtaget några upplysningar om gården. Under mitten och senare delen av 1700-talet beboddes den av en familj Kunst (Johan Fredrik Kunst och hans hustru Maria Elisabet Richter) som tillhörde Gruf-Betjeningen. Jag är mycket intresserad av denna familj, men också av gården som sädan.
Richard Brun
217
« skrivet: 2006-12-18, 15:47 »
Fredrik Åhlander
Det var trevligt att höra!
Richard
218
« skrivet: 2006-12-17, 15:59 »
Många tack till Solveig Mårtenssson! Det var värdefulla upplysningar.
Richard Brun
219
« skrivet: 2006-12-17, 12:50 »
Jag undrar vad SB1900 säger om Karl Birger Leonard Eriksson, född 1897 i Hova - och om hans familj år 1900.
mvh Richard Brun
220
« skrivet: 2006-12-17, 02:19 »
Fredrik Åhlander mfl
Många äldre böcker som varit en del av Göteborgs stadsbibliotek har överförts till Göteborgs Universitetsbibliotek. Det kan kanske vara värt att ringa universitetsbiblioteket (väl närmast handskriftsavdelningen) och höra efter om stamboken.
mvh
Richard Brun
221
« skrivet: 2006-12-13, 19:33 »
Olle Tranberg
Var Anders Lar...? slottspredikant vid hovet? I så fall borde du kanske titta i Hovförsamlingens kyrkoböcker (Stockholm).
Richard Brun
222
« skrivet: 2006-12-11, 14:44 »
Hej Marcus! Jag har själv ingen anknytning till Bursie, men är intreesserad av migrerande släkter. Jag har just tittat i Släktforskarnas Årsbok 2005. Det som finns i årsboken är en lista över alla släkter som finns med i Svenska Släktkalendern. Där anges att senaste årgången av Svenska Släktkalendern som har något om Bursie är år 1967. Släkten kan finnas redovisad också i någon tidigare årgång (då får man titta i kalenderns registervolym). Enligt upppgiften i den ursprungslista som alltså finns i Släktforskarnas Årsbok 2005 är den äldsta kända i Släktkalendern redovisade ursprungsorten för denna släkt Storbritannien. Om du inte redan har upplysningarna som finns i Svenska Släktkalendern 1967, bör du alltså låna den årgången på bibliotek.
Richard Brun
223
« skrivet: 2006-12-04, 20:40 »
Hej Anders,
jaha det där med Kuntze i Degeberga bör ju undersökas.
Beträffande uppgiften i FamilySearch så stämmer fadersuppgiften Christian Frederich K. även i dansk kyrkobokföring, men jag har en annan uppgift om moder: Jacobine Wilhelmine Ryssel (förmodligen avses samma person). Fadern är tydligen såpsjudare (och ibland något som kanske kan tolkas som någon slags pappersmakare).
Richard
224
« skrivet: 2006-11-28, 20:03 »
Dear Thomas,
It was very interesting that jou mentioned the Schvartzlose (spelling in Danish sources) family. I do not know anything about its background.
I have recognized that Christian Frederich Ferdinand* (spelling in source) Kunst, born in Roskilde domsogn (= cathedral parish) in June 8, 1817 and deceased after 1890, a grammar school teacher in Thorslunde/Oreby (living in the school house) in Maribo Amt (approx. Maribo county) on the island Falster was married to Cath.[erine] Henr.[iette] Schvartzlose.
Eight of his/their children are known to me:
Maria Elise Wilhelmine* Kunst, born July 4, 1841 in Thorslunde sogn (parish), Maribo Amt
Christian Valdemar* Kunst, born 1843 in Saksköbing Landsogn, Maribo Amt and deceased before 1860
Ida Kunst, born 1845 in Saksköbing Landsogn, Maribo Amt
Thorvald Kunst, born 1846 in Saksköbing Landsogn, Maribo Amt
Emma* Kristine Kunst, born 1848 in Saksköbing Landsogn, Maribo Amt and deceased after 1890, a teacher in the same school as her father
Ferdinand* Christoffer Kunst, born 1850 in Saksköbing Landsogn, Maribo Amt, a junior smith (1870) in Saksköbing Landsogn, Maribo Amt (Oreby)
Julius Kunst, born 1853 in Saksköbing Landsogn, Maribo Amt
Johannes* Frederik Kunst, born 1855 in Saksköbing Landsogn, Maribo Amt, a junior gardener (1870)in Saksköbing Landsogn, Maribo Amt (Orebygård)
Christian Frederich Ferdinand* Kunst had at least five brothers/sisters, one of them (Concordia* Kunigunda Kunst) my father's great grandmother:
1) Concordia* Kunigunda Kunst, born in Roskilde domsogn (= cathedral parish) in May 14, 1820 and deceased in Vetlanda, Jönköpings län (Sweden) in 1862. She was married to the acrobate and cord dancer Friedrich* Wilhelm Alexander Eisfeldt (born in Ellrich, Nordhausen (Th?ringen)).
2) Benedicard Frederich Wilhelm Kunst, born in Roskilde domsogn (= cathedral parish) in May 30, 1824. He was married to Cecilie Christine Nimb (probably of the Danish Nimb family which is reknown for a famous cook-book and has given its name to the magnificent Restaurant Nimb in the Tivoli Gardens in Copenhagen).
3) Charlotte* Barbara Euphrusine Kunst, born in Roskilde domsogn (= cathedral parish) in April 14, 1827. She was married to Harald Ove Rosenqvist.
4) Theresia (Terese*) Amalia Josephine Kunst, born in Roskilde domsogn (= cathedral parish) in March 22, 1829.
5) Birgitte Rosalie* Rosemund Kunst, born in Roskilde domsogn (= cathedral parish) in June 13, 1836.
From Concordia* Kunigunda Kunst I know of at least a hundred descendants. A great deal of them were cirkus performers of all kinds, menageri-owners, cord dancers, ambulant tivoli-holders, etc.
Here I will only indicate my own line to Concordia* Kunigunda Kunst:
1) Her daughter the cord dancer Bertha* Torhilda Wilhelmina Henriette Eisfeldt (1838 Lund, Sweden - 1917 Stockholm, Sweden). Married to the acrobate Johan August Melmblom-Magito (Roman Catholic).
2) Bertha's daughter the cord dancer Elin Betty* Isidora Melmblom (1866 Malmö, Sweden - 1918 Solna - close to Stockholm -, Sweden) (Roman Catholic). Married to or living with Carl Ludvig Brun.
3) Betty's son Ivan* Anton Konstantin Brun (1909 Sundsvall, Sweden - 1977 Stockholm, Sweden).
4) Ivan's son Richard* Leonard Brun.
Please give me some hint on what kind of family the swartzlooses was.
Richard Brun
Standaragatn 1A
SE-414 61 Gothenburg
225
« skrivet: 2006-11-27, 20:05 »
Kunst i Göteborg
Wilhelm Berg (Genealogiska anteckningar), sid. 411:
Kunst eller Kuntze
VI. sid. 581 [hänvisning]
Hofslagaren och grofsmeden vid Amiralitet Jacob Kunst begrafd 18/12 1715, ihjälslagen vid ett fall. Arfdelning efter honom 18/12 1718. Hus och gård m.m. gick till 410 daler Smt. (af silfver fanns en käppknapp värd 3 daler) G.m. Kerstin Svensdotter Hoyer + 1737, omgift med (28/12 1718) hofslagare Christoffer Back.
Ref. (RB): Jacob Kunst: Göteborgs Kristine (Tyska) fs C:2 Begr. 1715-12-18 Genline GID 897.41.48800
Barn:
Anna Maria f. 1708 g.1/ m. 27/3 1733 Lars Andersson Tornberg var 1738 2/ g.m. hökaren och kronobagaren Emanuel Lundbeck.
Ref. (RB): Anna Maria Kuntz: Göteborgs Kristine (Tyska) fs C:2 Döpt 1708-07-31 Genline GID 897.41.43600
Ref. (RB): Anna Maria Kuntze och Lars Andersson Tornberg: Göteborgs Kristine (Tyska) fs C:3 Vigda 1733-03-27 Genline GID 897.42.50800
Johan Jacob f. 1710
Ref. (RB): Johan Jacob Kuntz: Göteborgs Kristine (Tyska) fs C:2 Döpt 1710-4-[8] Genline GID 897.41.44000
Anna Elisabeth f. 1712 + 1713.
Ref. (RB): Anna Elisabeth Kunst: Göteborgs Kristine (Tyska) fs C:2 Döpt 1712-11-02 Genline GID 897.41.44500
Ref. (RB): Jacob Kunsts barn [= Anna Elisabeth Kunst]: Göteborgs Kristine (Tyska) fs C:2 Begr. 1713-10-02 Genline GID 897.41.48600
Elisabeth döpt 19/2 1714 g. 2/2 1735 m. Skräddaren i Uddevalla Andreas Laube.
Ref. (RB): Elisabeth Kunst: Göteborgs Kristine (Tyska) fs C:2 Döpt 1714-02-01 Genline GID 897.41.44700
Ref. (RB): Elisabeth Consten och Andreas Laube: Göteborgs Kristine (Tyska) fs C:3 Vigda 1735-02-02 Genline GID 897.42.50900
Jacob döpt 25/6 1716.
Ref. (RB): Jacob Kuntze: Göteborgs Kristine (Tyska) fs C:2 Döpt 1716-06-04 (obs Berg har 1716-06-25) Genline GID 897.41.45300
(avskrift R.Brun nov 2006)
Wilhelm Bergs uppgifter har kontrollerats och kompletterats mot Göteborgs Kristine (Tyska) församlings kyrkoböcker via Genline av Richard Brun (referenser [Ref. (RB)] i fetstil)
----
Wilhelm Berg, Genealogiska anteckningar om Göteborgssläkter
Serie I-II Avskriften [1939]
(Göteborgs universitetsbibliotek, handskriftsavdelningen)
Berg, W. Serie II, bd 5-6, s. 411 (Kunst eller Kuntze).
Anm.(R. Brun): Inget mer att hämta på namnet Kunst i band 5-6; se dock register för ytterligare hänvisningar inom verket.
----
Se vidare i:
Wilhelm Berg: Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar I-III (Göteborg 1896-1900)
Gunilla Dahlberg: Komediantteatern i 1600-talets Stockholm (Stockholmsmonografier nr. 106, 1992),
Rysk Biografisk Uppslagsbok (på ryska): uppslagsordet Kunst
Great Soviet Encyclopaedia (på engelska): uppslagsordet Kunst
226
« skrivet: 2006-11-27, 15:37 »
Hej alla cirkusintresserade. Jag har forskat en del på senare tid kring familjen Kunst, som ingår såväl i Eisfeldts och Melmbloms (Melbloms) som i Benneweis anor. Det finns flera familjegrupper Kunst verksamma i Sverige ända sedan slutet av 1600-talet med teater och komediantanknytning. Jag har lagt in en del frågeställningar under den nya rubriken Kunst under släkter.
Richard Brun
227
« skrivet: 2006-11-27, 15:15 »
Familjegrupperna Kunst:
Jag söker alla tänkbara informationer som kan belysa relationerna mellan de nedan kortfattat beskrivna familjegrupperna Kunst i Stockholm, Silvberg, Roskilde, Maribo, Göteborg och Ryssland.
Det finns ett antal familjegrupper med släktnamnet Kunst. Till en av dessa tillhör akrobathustrun Concordia Kunigunda Kunst (gift med Friedrich Eisfeldt skriven i Stockholms Tyska förs. Sta Gertrud). Av detta par uppkom ett stort antal cirkusartister och tivoliidkare i Sverige.
Därtill finns en grupp Kunst i Stockholm under 1800-talet med fabrikören J.H. Kunst (död 1820-30), hans hustru Johanna Ulrika Kunst (senare grosshandlaränkan). Johanna Ulrika var född Johans?n (med accent över e) vilket för tankarna till den samtida balettmästaren Johans?n (med accent över e).
Deras två barn boende i Stockholm var bägge ogifta: civilingenjören och hovbokhållaren (troligen vid kungl akademien för de fria konsterna = konstakademin) Johan Heinrich Wilhelm Kunst, d. 1874 i (Stockholms Tyska förs. Sta Gertrud) och Wilhelmine Henriette Ferdinanda Dorothea Kunst d. 1889 i samma tyska församling. Bägge födda i Göteborg (utan angivelse av församling).
Det bör påpekas att Friedrich Eisfeldt och Concordia Kunigunda Kunst hade en dotter (min anmoder) Bertha Torhilda Wilhelmina Henriette Eisfeldt (gift med akrobaten Johan August Melmblom-Magito i Stockholms katolska förs. Sta Eugenia 1875). Den ena Kunsts dotter heter alltså Wilhelmine Henriette F. D. och den andra Kunsts dotter heter B. T. Wilhelmine Henriette.Concordia Kunigunda Kunsts bror heter Christian Friedrich Ferdinant Kunst och döps i likhet med Concordia Kunigunda K. i Roskilde domkyrkoförsamling. Här bör erinras om att grosshandlardottern i Stockholm alltså heter Wilhelmine Henriette Ferdinanda Dorothea. Starka indicer på familjerelation alltså. I Maribo Amt på Falster hamnar en del av den danska familjen Kunst, med bla en skollärare Kunst med talrika avkomlingar.
I Göteborgs tyska församling (Kristina förs.) finns under första halvan av 1700-talet en familjegrupp Kunst som utgår från hovslagaren och grovsmeden vid Amiralitet Jacob Kunst (död i tyska Kristine församling 1715). Det är ganska troligt att denna grupp sammanhänger med den i Göteborg 1697 - cirka 1700 dokumenterade tyske komedianten Johan Christian Kunst som framförde skådespel i Stockholm och Göteborg på 1690-talet tillsammans med komedianten Salomon Klockau (död i Göteborg 1699). Kunst och Klockau hade tidigare brutit sig ur en i Skandinavien välkänd tysk resande teatergrupp under ledning av Johan Augustus Ulich. Johan Christian Kunst och Salomon Klockau hade även en period spelat teater i Norge, och namnet Kunst existerar även i Norge. Johan Christian Kunst gav därefter förställningar Danzig och 1701-1706 i Moskva som ledare för tsar Peter den stores hovkomedianter. 1702-1704 drev denne Johan Christian Kunst Rysslands första offentliga teaterhus (vid Röda Torget i Moskva), Chramina-komedin (Komedins tempel).
Det kan även påpekas att en Adelheid Kunst tillsamans med sin make N.N. Brun vid mitten av 1800-talet i Danmark drev en kringresande cirkus som barnen Ditlev Brun och Herman Brun drev vidare under namnen Cirkus Bruun, Cirkus Majeddo och Cirkus Alaska (den sistnämnda under medverkan av Brazil Jack). Dottern Marie Brun drev tillsammans med sin make Gottfried Benneweis den alltjämt välmående Cirkus Benneweis.
Till sist bör nämnas att det under första hälften av 1700-talet finns en släkt Kunst i Silvberg (Bastugården) i Dalarna som utgår från en bergmästare Johan Fredrik Kunst f. 1695 o d. i Silvberg 1767 och hans hustru Maria Elisabeth Richter. Deras barn har en viss förnamnslikhet med släkterna i Göteborg, Stockholm och Danmark.
Richard Brun
Standargatan 1A
414 61 Göteborg
richardbrun@hotmail.com
228
« skrivet: 2006-11-24, 14:36 »
Karolina Rosina Eisfeldt
Jag undrar om någon vet på vilket sätt denna kvinna är relaterad till släkten Eisfeldt. Hennes mor finns antecknad i födelsebok Högsjö 1858-11-25 men fadern är okänd. Jag vet heller inte när och varför hon började bära namnet Eisfeldt (ibland stavat Ejsfeldt). Jag skulle kunna tänka mig att fadern kan vara menageriägaren Alexander Eisfeldt, men har ingen dokumentation. Karolina Rosina E. led av en svår psykisk sjukdom och vistades 1880-86 på Härnösands Hospital, där hon dog ogift. Här följer hela sjukjournalen.
Richard Brun
Karolina Rosina Eisfeldt
Landsarkivet i Härnösand (HLA). Sjukjournal vid Härnösands hospital.
Gådeå Sjukhus. Överläkarens arkiv, volym F I:4 (pagina 149-152)
Sjukjournal vid Hernösands Hospital
No 542 Karolina Rosina Ejsfeldt, 21 år, Högsjö sn (V.N.) [Västernorrlands län]
Född d 25/11 1858. Ogift. Sockerbagerska och sömmerska; har äfven idkat handel. Modern död, fadern okänd. [L].B. 31/1 innehåller att 30/10 79 pat. inremitterades från Cellfängelset i Sundsvall, hvarut hon undergått 3 månaders bestraffning för förskingring af annans gods, till lasarettet därstädes. Mot slutet af bestraffningstiden uppgifves hon börjat visa symtomer af sinnessjukdom och fängelseläkaren i sin attest steller diagnosen melancholia stupidi. Vid intagningen på lasarettet visade sig ej andra symtomer än trumpenhet, sinnesförvirring och ytterlig slöhet. Stundom, isynnerhet om någon man kom i hennes närhet, visade hon mera lifaktighet och fånig skrattlust. Efter kort tid började hon uppföra sig opålitligt, skrika och hojta dag och natt samt blifva orenlig och göra sina behover i sängen etc. Hon flyttades därför på cell. Småningom började hennes våldsamhet tilltaga och hon sönderref numer sina sängkläder och låg endast inlindad i sin filt på golfvet. Sina matkärl sönderslog hon och åt ej förr än hon blef ensam. I medio af januari började förbättring inträda, hvarför hon genast uppflyttades i allmänt rum, men efter några dagar återföll hon i sitt förra tillstånd och måste flyttas tillbaka till cellen. Sedan dess ligger hon nästan ständigt på golfvet, inlindad i sin filt och iakttager envis tystnad. Hennes stolgång är ovanligt trög.
Status praesens d 24/2. Patienten är 1,67 lång och har god kroppsbyggnad. Hull och muskulatur äfven goda. Utseendet friskt. Hufvudet 0,525 i omkrets, 0,18 långt och 0,15 bredt, dess längd-bredd-index alltså 833. Ansigtet väl bildadt. Ögonen blågrå; håret brunt, temligen ljust; hyn frisk, rödlätt. Uttrycket likgiltigt eller vresigt. Hon håller sig stilla i sängen i en vårdslös ställning och kan ej förmås gifva ringaste yttrande ifrån sig eller efterkomma någon enda tillsägelse. Något nämnvärdt motstånd sätter hon deremot ej mot de rörelser man bibringar henne; och då man lyfter upp henne ur sängen, låter hon till en början leda sig öfver rummet, men sedan kastar hon sig under skratt handlöst i golfvet och kan ej vidare förmås röra sig utan måste bäras tillbaka i sängen. - Betjeningen omtalar, att patienten förut nästa hela tiden hållit sig tyst och stilla i sängen och endast yttrat några ord, t.ex. att det blott fanns fula gummor här. I morse skall hon dock en god stund skrattat och skrikit till dess sköterskan tillsade henne att hålla sig tyst, då hon äfven tystnade. Hon har ej varit våldsam och ondsint, ej förstört något. Har låtit sitt vatten i bädden. Har varit tyst och stilla nattetid, men osäkert är om hon sofvit. - Pupillerna reagera normalt. Hon ger ej ringaste tecken till smärta vid nålstick. Hennes rörelseförmåga kan kan till följd af hennes otillgänglighet ej undersökas. - Hjertat något bredt och dess andra ton öfver/äfven ----- accentuerad och liksom klingande. Puls 84. Från lungorna intet annat att anmärka än att hon andas så sakta /och/ att intet ljud höres. Hon äter något klent. Hade öppning i går. Tungan kan hon ej förmås visa. Hon saliverar starkt. Vårdas å 4de afdelningen. Får kläder.
d 25/2 Är i dag afgjort blek. Sitter stilla och kan ej förmås svara, men härmar efter en stund ett af läkarens ord och skrattar försmädligt. Betjeningen nämner,att hon delvis klätt både af och på sig sjelf och ätit utan att matas, ehuru något klent. Sitter merendels tyst och stilla på en bänk med de andra patienterna, men gör gubbar[en] och hånar ibland. Talat något litet om blott likgiltiga saker.
d 26/2 Ligger nu. Ej ätit sedan i går middag. Lärer jemrat sig något, men ej talat. Våldsam då man vill undersöka henne.
d 27/2 Nu klädd, men ligger på en bänk. Ätit bra och haft öppning. Ej klagat. Saliverar fortfarande. Ej vätt under sig sedan natten till den 24e.
d 8/3 Ligger ännu nästan ständigt på en bänk. Vätte i går natt under sig.
d 9/3 Till sängs. Jemrade sig i går afton och åt ej. Vätt i sängen i natt. I dag förtärt sin mat och ej jemrat, men ej velat stiga upp. När man vill undersöka henne, blir hon arg, slåss och bites.
d 10/3 Mycket våldsam i morse - då cell. -r nu otillgänglig till sängs.
d 13/3 Orenat och kastat smuts på golfvet i natt.
d 19/3 Sedan man klädt henne, hvilket skett under våldsamt motstånd, och fått ut henne, ligger hon nu på golfvet. Ondsint som vanligt.
d 31/3 Fick r/sedan den 20 enligt önskan qvarblifva i sängen, der hon ännu är, emedan hon ej utan våld kan fås upp. Äfven i öfrigt mera trög, så att hon måste matas. - Var renlig några dar, men är nu åter osnygg.
d 30/4 Lät den 9 kläda sig utan motstånd och har sedan varit ute bland de andra sjuka. Var första dagarna något trög och tyst, men har sedan den 12 varit temligen liflig, klädt sig sjelf och gått mycket omkring och skrattat och pratat en hop nonsens. Ibland har hon äfven gråtit. En gång skall hon talat temligen redigt med betjeningen.För läkarna [läkaren] har hon hela tiden varit alldeles otillgänglig och slagit till när man sökt känna på hennes puls eller till och med blott närmat sig. - Matlusten särdeles stark.
d 31/5 Har denna månad i allmänhet varit mera tyst och nedstämd, men ibland, synnerligen sista veckan, pratat och grälat helt argsint och oredigt, ibland skrattat häftigt. Fortfarande otillgänglig för läkarne.
d 30/6 Omväxlande glädtig och nedstämd, ofta ondsint. Öfvergångarne tvära. Ständigt oredig och otillgänglig [.]
d 31/8 Ungefär samma tillstånd. Skrattar ibland häftigt.
d 30/9 Sedan man märkt, att hon på betänkligt sätt ----sserade en af sina rumskamrater, flyttades hon den 12e dennes i annat rum, men vardt deröfver så förargad, att hon utbröt i våldsamhet och måste föras i cell. Fick lemna cell redan följande dagen, men har sedan varit mera ondsint och sedan den 24 dennes för våldsamhet måst hållas i cell 5 dar. - Eljest ungefär som förut. - Fick bromkalium några dagar i medlet af månaden, men har sedan vägrat mottaga någon medicin.
d 31/10 Har största delen af månaden (25 dar) hållit sängen i cell i en särdeles ondsint stämning, så att hon gjort våldsamt motstånd vid alla försök att rubba henne. Kan visserligen skratta ganska högljudt och se vänlig ut, men fattar man i henne, slår hon merendels till och ibland går hennes våldsamheter [överstruket: nästan] till ytterlighet, så att hon med verklig vildhet slår så länge hon förmår och kommer åt. [överstruket: Någon gång sades hon äfven vara ängslig.] Lemnad åt sig sjelf håller hon sig temligen stilla i sängen, ehuru sängkläderna merendels äro i oordning. Någon gång kan hon rifva sönder ett täcke eller dylikt. Hon osnyggar ej med sina exkrementer, men spottar omkring sig. - Talet lika oredigt som alltid och utan annat karakteristiskt innehåll än ofta nog de gröfsta oanständigheter. - Nätterna har man ej hört af henne. Matlusten stark och afföringen ordentlig. Kraften och hull goda.
d 31/12 Sedan sista anteckningen hela tiden i cell i oförändradt tillstånd.
1881
1/2 ute på 4 afd. Begärde själf höfligt att få kläder. Återvände snart i sitt förra tillstånd.
21/3 Efter 5 dygns fasta, utan att någon sjukdom kan märkas, har hon nu åter börjat äta. På 4 afd
1/4 I slutet [ändrat till: medlet] af Mars måste hon åter intagas på cell för våldsamhet
I September inne på cell 11 dygn
d 31/12 Har sedan ej behöft isoleras
1882 31/12 Är mindre häftig och våldsam. Har just [?] ej behöft isoleras om dagarna. Omväxlande på 4 och 5 afd. hufvudsakligen den förra. Är lika oredig och underlig i tal och sätt, men yttrar sällan egentliga oanständigheter
1883 31/12 Har ytterligare lugnat sig och är --------- ----- i ord och handling, men ingalunda redigare. En gång i Sept under ett vredesutbrott var hon ganska våldsam, och slog sig äfven själf i pannan med [mot] en säng [tång]. Som förut ligger hon ibland några dagar till sängs.
1884 31/12 Oförändrad
1885 31/12 do [dito]
1886 Mars 11. I början af Februari /till sängs d 8/2/ insjuknade pat. i typhoidfeber af redan från början svår karaktär och afled i dag.
MARGINALANTECKNINGAR:
Intagen d 22 Februari 1880
3dje Klass
Mania
Dementia 1885
Utskrifven död 1886 11/3
Febris typhoide
Renskrift: Richard Brun (nov 2006)
229
« skrivet: 2006-11-24, 14:25 »
Karolina Rosina Eisfeldt
Jag undrar om någon vet på vilket sätt denna kvinna är relaterad till släkten Eisfeldt. Hennes mor finns antecknad i födelsebok Högsjö 1858-11-25 men fadern är okänd. Jag vet heller inte när och varför hon började bära namnet Eisfeldt (ibland stavat Ejsfeldt). Jag skulle kunna tänka mig att fadern kan vara menageriägaren Alexander Eisfeldt, men har ingen dokumentation. Karolina Rosina E. led av en svår psykisk sjukdom och vistades 1880-86 på Härnösands Hospital, där hon dog ogift. Här följer hela sjukjournalen.
Richard Brun
Karolina Rosina Eisfeldt
Landsarkivet i Härnösand (HLA). Sjukjournal vid Härnösands hospital.
Gådeå Sjukhus. Överläkarens arkiv, volym F I:4 (pagina 149-152)
Sjukjournal vid Hernösands Hospital
No 542 Karolina Rosina Ejsfeldt, 21 år, Högsjö sn (V.N.) [Västernorrlands län]
Född d 25/11 1858. Ogift. Sockerbagerska och sömmerska; har äfven idkat handel. Modern död, fadern okänd. [L].B. 31/1 innehåller att 30/10 79 pat. inremitterades från Cellfängelset i Sundsvall, hvarut hon undergått 3 månaders bestraffning för förskingring af annans gods, till lasarettet därstädes. Mot slutet af bestraffningstiden uppgifves hon börjat visa symtomer af sinnessjukdom och fängelseläkaren i sin attest steller diagnosen melancholia stupidi. Vid intagningen på lasarettet visade sig ej andra symtomer än trumpenhet, sinnesförvirring och ytterlig slöhet. Stundom, isynnerhet om någon man kom i hennes närhet, visade hon mera lifaktighet och fånig skrattlust. Efter kort tid började hon uppföra sig opålitligt, skrika och hojta dag och natt samt blifva orenlig och göra sina behover i sängen etc. Hon flyttades därför på cell. Småningom började hennes våldsamhet tilltaga och hon sönderref numer sina sängkläder och låg endast inlindad i sin filt på golfvet. Sina matkärl sönderslog hon och åt ej förr än hon blef ensam. I medio af januari började förbättring inträda, hvarför hon genast uppflyttades i allmänt rum, men efter några dagar återföll hon i sitt förra tillstånd och måste flyttas tillbaka till cellen. Sedan dess ligger hon nästan ständigt på golfvet, inlindad i sin filt och iakttager envis tystnad. Hennes stolgång är ovanligt trög.
Status praesens d 24/2. Patienten är 1,67 lång och har god kroppsbyggnad. Hull och muskulatur äfven goda. Utseendet friskt. Hufvudet 0,525 i omkrets, 0,18 långt och 0,15 bredt, dess längd-bredd-index alltså 833. Ansigtet väl bildadt. Ögonen blågrå; håret brunt, temligen ljust; hyn frisk, rödlätt. Uttrycket likgiltigt eller vresigt. Hon håller sig stilla i sängen i en vårdslös ställning och kan ej förmås gifva ringaste yttrande ifrån sig eller efterkomma någon enda tillsägelse. Något nämnvärdt motstånd sätter hon deremot ej mot de rörelser man bibringar henne; och då man lyfter upp henne ur sängen, låter hon till en början leda sig öfver rummet, men sedan kastar hon sig under skratt handlöst i golfvet och kan ej vidare förmås röra sig utan måste bäras tillbaka i sängen. - Betjeningen omtalar, att patienten förut nästa hela tiden hållit sig tyst och stilla i sängen och endast yttrat några ord, t.ex. att det blott fanns fula gummor här. I morse skall hon dock en god stund skrattat och skrikit till dess sköterskan tillsade henne att hålla sig tyst, då hon äfven tystnade. Hon har ej varit våldsam och ondsint, ej förstört något. Har låtit sitt vatten i bädden. Har varit tyst och stilla nattetid, men osäkert är om hon sofvit. - Pupillerna reagera normalt. Hon ger ej ringaste tecken till smärta vid nålstick. Hennes rörelseförmåga kan kan till följd af hennes otillgänglighet ej undersökas. - Hjertat något bredt och dess andra ton öfver/äfven ----- accentuerad och liksom klingande. Puls 84. Från lungorna intet annat att anmärka än att hon andas så sakta /och/ att intet ljud höres. Hon äter något klent. Hade öppning i går. Tungan kan hon ej förmås visa. Hon saliverar starkt. Vårdas å 4de afdelningen. Får kläder.
d 25/2 Är i dag afgjort blek. Sitter stilla och kan ej förmås svara, men härmar efter en stund ett af läkarens ord och skrattar försmädligt. Betjeningen nämner,att hon delvis klätt både af och på sig sjelf och ätit utan att matas, ehuru något klent. Sitter merendels tyst och stilla på en bänk med de andra patienterna, men gör gubbar[en] och hånar ibland. Talat något litet om blott likgiltiga saker.
d 26/2 Ligger nu. Ej ätit sedan i går middag. Lärer jemrat sig något, men ej talat. Våldsam då man vill undersöka henne.
d 27/2 Nu klädd, men ligger på en bänk. Ätit bra och haft öppning. Ej klagat. Saliverar fortfarande. Ej vätt under sig sedan natten till den 24e.
d 8/3 Ligger ännu nästan ständigt på en bänk. Vätte i går natt under sig.
d 9/3 Till sängs. Jemrade sig i går afton och åt ej. Vätt i sängen i natt. I dag förtärt sin mat och ej jemrat, men ej velat stiga upp. När man vill undersöka henne, blir hon arg, slåss och bites.
d 10/3 Mycket våldsam i morse - då cell. -r nu otillgänglig till sängs.
d 13/3 Orenat och kastat smuts på golfvet i natt.
d 19/3 Sedan man klädt henne, hvilket skett under våldsamt motstånd, och fått ut henne, ligger hon nu på golfvet. Ondsint som vanligt.
d 31/3 Fick r/sedan den 20 enligt önskan qvarblifva i sängen, der hon ännu är, emedan hon ej utan våld kan fås upp. Äfven i öfrigt mera trög, så att hon måste matas. - Var renlig några dar, men är nu åter osnygg.
d 30/4 Lät den 9 kläda sig utan motstånd och har sedan varit ute bland de andra sjuka. Var första dagarna något trög och tyst, men har sedan den 12 varit temligen liflig, klädt sig sjelf och gått mycket omkring och skrattat och pratat en hop nonsens. Ibland har hon äfven gråtit. En gång skall hon talat temligen redigt med betjeningen.För läkarna [läkaren] har hon hela tiden varit alldeles otillgänglig och slagit till när man sökt känna på hennes puls eller till och med blott närmat sig. - Matlusten särdeles stark.
d 31/5 Har denna månad i allmänhet varit mera tyst och nedstämd, men ibland, synnerligen sista veckan, pratat och grälat helt argsint och oredigt, ibland skrattat häftigt. Fortfarande otillgänglig för läkarne.
d 30/6 Omväxlande glädtig och nedstämd, ofta ondsint. Öfvergångarne tvära. Ständigt oredig och otillgänglig [.]
d 31/8 Ungefär samma tillstånd. Skrattar ibland häftigt.
d 30/9 Sedan man märkt, att hon på betänkligt sätt ----sserade en af sina rumskamrater, flyttades hon den 12e dennes i annat rum, men vardt deröfver så förargad, att hon utbröt i våldsamhet och måste föras i cell. Fick lemna cell redan följande dagen, men har sedan varit mera ondsint och sedan den 24 dennes för våldsamhet måst hållas i cell 5 dar. - Eljest ungefär som förut. - Fick bromkalium några dagar i medlet af månaden, men har sedan vägrat mottaga någon medicin.
d 31/10 Har största delen af månaden (25 dar) hållit sängen i cell i en särdeles ondsint stämning, så att hon gjort våldsamt motstånd vid alla försök att rubba henne. Kan visserligen skratta ganska högljudt och se vänlig ut, men fattar man i henne, slår hon merendels till och ibland går hennes våldsamheter [överstruket: nästan] till ytterlighet, så att hon med verklig vildhet slår så länge hon förmår och kommer åt. [överstruket: Någon gång sades hon äfven vara ängslig.] Lemnad åt sig sjelf håller hon sig temligen stilla i sängen, ehuru sängkläderna merendels äro i oordning. Någon gång kan hon rifva sönder ett täcke eller dylikt. Hon osnyggar ej med sina exkrementer, men spottar omkring sig. - Talet lika oredigt som alltid och utan annat karakteristiskt innehåll än ofta nog de gröfsta oanständigheter. - Nätterna har man ej hört af henne. Matlusten stark och afföringen ordentlig. Kraften och hull goda.
d 31/12 Sedan sista anteckningen hela tiden i cell i oförändradt tillstånd.
1881
1/2 ute på 4 afd. Begärde själf höfligt att få kläder. Återvände snart i sitt förra tillstånd.
21/3 Efter 5 dygns fasta, utan att någon sjukdom kan märkas, har hon nu åter börjat äta. På 4 afd
1/4 I slutet [ändrat till: medlet] af Mars måste hon åter intagas på cell för våldsamhet
I September inne på cell 11 dygn
d 31/12 Har sedan ej behöft isoleras
1882 31/12 Är mindre häftig och våldsam. Har just [?] ej behöft isoleras om dagarna. Omväxlande på 4 och 5 afd. hufvudsakligen den förra. Är lika oredig och underlig i tal och sätt, men yttrar sällan egentliga oanständigheter
1883 31/12 Har ytterligare lugnat sig och är --------- ----- i ord och handling, men ingalunda redigare. En gång i Sept under ett vredesutbrott var hon ganska våldsam, och slog sig äfven själf i pannan med [mot] en säng [tång]. Som förut ligger hon ibland några dagar till sängs.
1884 31/12 Oförändrad
1885 31/12 do [dito]
1886 Mars 11. I början af Februari /till sängs d 8/2/ insjuknade pat. i typhoidfeber af redan från början svår karaktär och afled i dag.
MARGINALANTECKNINGAR:
Intagen d 22 Februari 1880
3dje Klass
Mania
Dementia 1885
Utskrifven död 1886 11/3
Febris typhoide
Renskrift: Richard Brun (nov 2006)
230
« skrivet: 2006-11-05, 00:35 »
Tack Ida!
Det var bra att veta. Jag tror nu att hospitalet var Härnösands hospital, och att vistelsen kanske var tillfällig. Men det är inte så lätt att hitta folk som är obefintliga. Har dock hittat hennes födelse (endast moder, på resa till Härnösand) i Högsjö. Tack igen. Richard.
231
« skrivet: 2006-11-04, 23:36 »
Hej. Jag undrar hur det ligger till år 1900 med Karolina Rosina Eisfeldt, född i Högsjö (Västernorrlands län) 1858. Enl. Sveriges Befolkning 1890 var hon inhyses i Nora (Västernorrlands län) och enligt provinsialläkarberättelse i Skogs provinsialläkardistrikt 1889 var hon sinnessjuk och boende på hospital/asyl. Vilket hospital kan det vara?
med hopp om lite klarhet om denna min släkting
Richard
232
« skrivet: 2006-10-30, 13:17 »
Hej! Jag undrar om det finns personer med familjenamnet Magito i folkräkningen 1900. I 1890 finns det inte, men det är troligt att det faktiskt fanns några stycken personer av denna artistsläkt i Sverige vid denna tid.
mvh Richard
233
« skrivet: 2006-10-10, 01:32 »
C F Nicander finns upptagen endast ett år under perioden 1835-50 i Register till mantalsuppgifter i Sthlm (CD). Det är år 1838.
År 1838 står C F Nicander som Byggmästarlärling, bosatt i Maria södra mantalsbokföringsdistrikt (dvs Maria fs på Södermalm). Hans mantalsuppgift (ifylld mantalsblankett har nummer Maria södra 1838, 2315), blanketten skall finnas på Stockholms Stadsarkiv och upptar i regel detaljuppgifter om hushållets medlemmar, gatuadress etc.
Hushållet bestod förutom av byggmästarlärlingen C F Nicander även av hans hustru (Byggmästarlärl hustru) B Nicander, samt Alfred Nicander, Carl A Nicander, Carolina C Nicander och Wilhelmina Nicander.
Ingen av dessa personer verkar figurera i mantalsregistret något annat år än just 1838. Måhända har de flyttat från Stockholm eller så har döttrarna gift sig snabbt. Medan familjen fanns i Sthlm bör den finnas i Maria fs kyrkobokföring. Men mantalsuppgiften är också intressant.
234
« skrivet: 2006-10-09, 22:08 »
I diskussionen har åberopats ytterligare en artikel om John Hood i Hufvudstadsbladet (Helsingfors) från 1880. Eftersom denna artikel ger många viktiga detaljer om FR:s farfars farfars levnadsomständigheter, och innehåller ett kronologiskt ramverk som kan ligga till grund för sökning i mikrofilmade stockholmstidningar från en specificerad kortare tidsperiod kring 1880 anser jag det motiverat att här återge relevanta delar av texten i sin helhet. Svenska dagstidningar är ju till skillnad från de finländska ej digitaliserade.
Här följer texten:
Hufvudstadsbladet no 182
1880-08-08 (sid 2)
Bref från Stockholm.
(Till Hufwudstadsbladet).
16.
D. 3 Aug.
Wi, som sitta hemma i Stockholm eller dess närmaste grannskap öfwer sommaren, ha helt nyss kommit underfund med, att wi warit synnerligen förståndiga, och erfara till följd heraf en oblandad glädje. ...
Derigenom sattes wi också i tillfälle att i förra weckan wara med om några angenäma eller märkliga tilldragelser. På måndagen fingo wi fira Bellman...
På tisdagen fingo wi upplewa den sällsynta företeelsen af en Sjusofware utan regn...
På onsdagen fingo wi lära känna hr Hood, hwilket war synnerligen intresant. På thorsdagen började wi hysa deltagande för Gotska Sandön, som blifwit satt i brand med raketer. På fredagen blefwo wi genom en eldswåda i staden påminta om sju-glaswagnarne, som till statens stora förlust gingo upp i rök, och på lördagen hade wi diskusionsämne nog i det wattenledningsrör, som sprungit inwid norra jernwägstationen...
Om allt detta hade wi gått miste, om wi warit i M?nchen, och därigenom förlorat wårt patriotiska sinne för småsaker. Hwad uppmärksamhet skulle hr Hood ha wäckt i M?nchen? Icke den ringaste! Här är förhållandet helt annat. Här har wi nu mer än ett års tid sett honom wårdslöst liggande i en elegant wagn med gula hjul, och wi ha dag från dag undrat, hwem den der gentila morianen warit, som ständigt stigit ur wid dramatiska theatern. Hans mörka hy har endast gjort honom dubbelt intressant, och wår nyfikenhet på hans egentliga ställning och sysselsättning hade just hunnit en lagom grad af spänning, då han här om aftonen råkade i slagsmål med negern Robert William hos pantlånaren Westerberg. Detta lyckliga slagsmål satte polisen i rörelse, och som denna redan en gång förut haft beröring med hr Hood, alldenstund han war den påhittige förewisaren af den fiskmenniska, hwars exponerande för allmänheten så ledsamt stördes under winterns lopp, så hade man nu icke längre något medlidande med hr Hood, utan offentliggjorde hans brist på romantik och reducerade honom helt twärt till en kaffebrun industririddare från Borneo. Det war emellertid mycket trefligt att få lära känna hr John Henry Hood, i synnerhet som wi fingo bekantskapen med hr Robert William på köpet, och det endast återstår oss att taga reda på den hwita inklination, för hwars skull negern högg Borneo-mannen i armen och pannan med sin stora knif.
...
235
« skrivet: 2006-10-08, 21:01 »
John Reinfeldts (f.1882) styvfar Andreas (Anders) Carlsson (Karlsson) f. 1868-05-25 Hagby d. 1937 Stockholm (obekr.uppg.) karusellägare och skjutbaneägare skriven i Stockholm (så betecknad i rotemansarkivet 1909-1926) var son till torparen och senare utfattige backstugusittaren Carl Johan Eriksson (f.1828-10-07 Arby) och hans hustru Maria Nilsdotter (f.1838-11-16 Ljungby) boende Yxneberga No.5 (Hagby, Kalmar län) enl. hfl. Familjen hade 8 barn.
1887-01-07 utflyttade (hfl) Andreas Karlsson till Stockholm Adolf Fredrik fs. Inflyttade så under 1888 till Södermalm och gifte sig 1889-03-17 med Emma D. Reinfeldt.
Den ännu bestående Sveriges Tivoliägareförening grundades den 11 januari 1922 (egentligen som en uppföljning av ett tidigare initiativ av Brazil Jack) för att tillvarata de mindre tivoliägarnas intressen. Som ursprungliga stiftare räknas 32 tivoliägare. Därtill anslöt sig redan under begynnelseåret ytterligare 22 tivoliägare. Bland dessa finner vi Anders Karlsson (i likhet med många andra medlemmar utesluten 1930 pga bristande betalning av medlemsavgift; avgiftskontroll skedde detta år). Jag vet inte mer än så om Tivoliägareföreningens ledamot Anders Karlsson, men finner det vara en rimlig förmodan att vi har att göra med karusell- och skjutbaneägaren Andreas/Anders Carlsson/Karlsson (båda namnformerna förekommer i rotemansrkivet för honom), gift med Emma D. Reinfeld. En närmare undersökning av Tivoliägareföreningens arkiv kunde kanske vara motiverad.
Källa till medlemsuppgifterna är minnesskriften Sveriges Tivoliägareförening 1922-1951 Krönika, Stockholm 1951 (142 sid); matrikel sid 122-128.
Andersson Carl Stiftare 1922 1942 1942
Bergström Julius Stiftare 1922 1937
Bergström Klas Stiftare 1922 1923
Björklund Otto Stiftare 1922 1927
Clarry Carl Stiftare 1922 1934
Ekström-Hartwick [f. Berglund] Elova [Gustava] Stiftare 1922 1931 D 1945 1876-03-05 1958-02-24 Borgsjö kbfd SD47-03
Ericsson Frans Stiftare 1922 1941 1931 1935 1941
Eriksson Axel Stiftare 1922 1931
Eriksson Oskar Stiftare 1922 1933 1933
Forsgren Valdemar Stiftare 1922 1923
Fredriksson Jules Stiftare 1922 1943 1943
Frisch Adolf Stiftare 1922 1934 1934
Haggren Knut Stiftare 1922 1945 1945
Hansson-Hilding K. Stiftare 1922 1927
Karlsson Alian Stiftare 1922 1949 1949
Lindeborg [f. Kobel] Ida [Angelina] Stiftare 1922 1922 1866-12-13 Katarina Sth f. Kobel CD Söder
Lindgren Joh.[an] E. Stiftare 1922 1940 1888 1940 Gävle ? Nöjesfältet-Lindgren Myggans Nöjeslexikon 10:181
Lindgren [Johan] Alfred Stiftare 1922 1936 1931 1932 1868-12-10 1936 Örebro Nikolai Gotlands-Lindgren CD Söder ref. Brazil Jack
Lindholm Frans Stiftare 1922 1925 1925
Lindmark Olga Stiftare 1922 1923
Malmqvist-Hartwick G. Stiftare 1922
Moberg Wilh. Stiftare 1922
Nyberg Jonas Stiftare 1922 1926 1926
Olofsson Josef Stiftare 1922
Olsson Edvard Stiftare 1922 1931
Pettersson Edvard Stiftare 1922 1942 1942
Pettersson Fritz Stiftare 1922
Svensson Gottfrid Stiftare 1922 1939 1939
Thomsen Erhard Stiftare 1922 1939
Widholm Emil Stiftare 1922 1931
Widholm Sixten Stiftare 1922 1931 ?Sixtens Variet? på Nöjesfältet
Wollbrecht Axel Stiftare 1922 1926
Andersson Arvid X1922 1922 1925
Ericsson Livy X1922 1922
Forsman Erik X1922 1922 1931
Fredriksson Fridtj. X1922 1922 1929
Gerdin Johan X1922 1922 1929
Haggren Gustaf X1922 1922 1925
Hulander I. X1922 1922 1923
Hultgren Carl J. X1922 1922 1931 1935
Kaldaras John X1922 1922 1923
Karlsson Anders X1922 1922 1930
Nilsson Knut X1922 1922 1931 1947
Nilsson Nils X1922 1922 1931 1932
Nissen Jean X1922 1922 1926
Persson Lars X1922 1922 1931
Schultz August X1922 1922 1930
Stedenfeldt C. O. X1922 1922 1949 1925 1942
Taikon John X1922 1922 1923
Thomsen Ture X1922 1922 1930
Thoresen Jens X1922 1922 1923
Westergren Erik X1922 1922 1940 1931 1935
Widholm Sigrid X1922 1922 1925
236
« skrivet: 2006-10-08, 09:30 »
HejPeder Nordkvist! Här är upplysningarna som gällde vid damens frånfälle. Uppgifterna är ur Sveriges Dödbok 1947-2003 (en CD-skiva). Där framgår även var hon var född, samt att hon blev frånskild 1942.
18800219-614
Ekberg f. Nordin, Maria Olivia
Polhemsgatan 11
Död 3/7 1958.
Kyrkobokförd i Tibro, Tibro kn (Skaraborgs län, Västergötland).
Född 19/2 1880 i Grundsunda (Västernorrlands län, Ångermanland).
Frånskild kvinna (7/4 1942).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Tibro, Tibro kn (Västra Götalands län, Västergötland)
Födelseförsamling i källan:
Grundsunda (Västernorrlands län)
Källor:
DB / DOR 52-60
237
« skrivet: 2006-09-22, 11:23 »
Angående Peter Karlssons inlägg ovan 060921.
Jag förstår på sätt och vis Peters tanke att upprätta en egen rubrik Dominique. Men jag tror att det är oklokt att göra så eftersom det bryter ner den sammanhängande utforskningen av FRs anor, vilket ju den här rubriken gör anspråk på att syssla med. Speciellt angeläget med en sammanhållen diskussion tycker jag att det är i just detta fall då det sociala och kulturella tajthets-perspektivet inom musik-cirkus-tivoli komplexet kan gå förlorat.
I ett senare skede kanske man skulle kunna göra som Peter föreslår. Den som frisöker inom rötter på Dominique hamnar ju iallafall här.
238
« skrivet: 2006-09-21, 12:50 »
Ja ja. Jag tycker att man när det gäller en så politisk person som Fredrik Reinfeldt bör kunna tillåta antydningar i begränsad omfattning av politisk art. Det är ju omöjligt att inte anställa jämförelser med dagens politiska retorik i detta fall med den historiska socio-ekonomiska och kulturella situation i vilken familjen formats. Motsättningarna blir ju så uppenbara.
Om någon månad släpper G-gruppen sin CD över nästan alla östersjöresor från och till Ystad och Tyskland (anakronistiskt begrepp) åren 1830-1861. Där kan säkert dyka upp relevant material. Efter 1860 (till 1914) var resor till och från Sverige helt okontrollerade och fullständig passfrihet rådde. Så då fanns ingen gränskontroll.
Den som vill veta mer om den italienska kolonin i Stockholm, särskilt i Katarina församling och kring Mosebacke (i synnerhet Lilla Glasbruksgatan 16) kan läsa Christian Catomeris (SVT-medarbetare) utmärkta bok Gipskattor och positiv - italienare i Stockholm 1896-1910 (Stockholmsmonografier nr 79). Lagerhålles av Stockholms stadsmuseum.
I de här kvarteren fanns även en tendens till en judisk bosättning. Rebert Aschbergs farfar bankiren Olof Aschberg (kallad den röde bankiren)gav 1946 ut sina memoarer med titeln En vandrande jude från Glasbruksgatan. Dessvärre innehåller denna bok inte särskilt mycket material från Södermalm. Familjen flyttade tidigt till Gamla Stan.
Avslutningsvis vill jag erinra om att italienska och franska invandrare, samt en hel del tyska och österrikiska sådana kom som katolska trosbekännare och i många fall behöll sin konfession i generationer. Södermalm hade under senare delen av 1800-talet och kring sekelskiftet en betydande katolsk befolkning. Sankt Eriks katolska kyrka (tidigare annexkyrka till Sankta Eugenia katolska församlings kyrka på Norrmalm, senare Stockholms katolska domkyrka)är belägen vid Medborgarplatsen. När det gäller invandrare från katolska länder är det motiverat att söka i Sankta Eugenias kyrkoarkiv (vanliga mikrokort, ej på Genline) eftersom många var skrivna där. Församlingen var icke-territoriell och omfattar även kyrkliga förrättningar för katolska personer som inte bodde i Stockholm. Efter 1866 upprättades katolska församlingar även i Göteborg, Malmö, Gävle mfl orter. Periodvis skedde dubbel folkbokföring för katoliker, periodvis endast i en församling. En svår administrativ dragkamp i folkbokföringsfrågan ägde rum under slutet av 1800-talet mellan Stockholms Apostoliska Vikariat (ett förstadium till katolskt stift) och Svenska kyrkan om de katolska bekännarna. Till sist ingrep kung Oskar II personligen och reglerade förhållandena.
Alltså: folk kring cirkus och andra resande nöjen inkl. musiker var ganska ofta katolskt kyrkobokförda. Särskilt om de hade någorlunda nära till en större stad.
239
« skrivet: 2006-09-20, 23:52 »
Beträffande Reinfeldts framgångsrika väg från invandrare av lägre (men inte nödvändigtvis ringaktad) status till en något högre social nivå kan man bara konstatera faktum.
Men historien slutar faktiskt inte där.
Det finns en viss tradition i cirkus-tivolikretsar att negrer har en egen yrkesmässig nisch. Ett exempel är den steppande negern Sam som inkom till Stockholm genom Brazil Jacks försorg i början av 1900-talet. Hans korrekta namn var Joseph Samson och han var född i Sierra Leone, Afrika. Han steppade gärna på glasbitar.
Åter till familjen Reinfeldt. När John Hood lämnat Sverige för New York som Birgitta Reinfeldt (Fredrik R:s mor) intygat, stod ju det lettiska hembiträdet till synes övergivet med en liten son John Reinfeldt. Snart gifte sig emellertid den baltiska damen med sin husbonde Andreas Carlsson. I diskussionen ovan har denne man betecknats som jernarbetaren. Det är inte riktigt hela sanningen. Undersöker man mer fullständigt Andreas (John Reinfeldts styvfar) yrkeskarriär i Stockholms rotemansarkiv finner man att rätt snart uppträder denne i ett likartat fack som John Reinfeldts biologiske far. Han bär snart titeln karusellägaren och strax därefter skjutbaneägaren Andreas Carlsson. Det lettiska hembiträdet har sålunda haft en viss medvetenhet i valet av sitt umgänge. Det skulle därför inte förväna mig om vidare studier av hembiträdets ursprung skulle peka mot en cirkus-tivoli-miljö.
Det är alltså fel att uppfatta FR:s farfars fars (John Reinfeldt) uppväxtmiljö som väsentligt förändrad genom John Hoods avvikande. Modern bibehöll genom sin nye partner en uppväxtmiljö för sonen av samma art som hon tidigare befunnit sig inom.
Familjen var bosatt på lite olika adresser på Södermalm i Stockholm. Bland adresserna finner man kvarteret Glasbruket strax intill Mosebacke teater och de övriga varieteetablissement som fanns där intill vid Lilla Glasbruksgatan. Det här hörnet av Södermalm strax ovanför Katarinahissen var Stockholm Little Italy med hundratals italienska positivhalare bosatta (de flesta i Positivhalarnes Herberge, L. Glasbruksgatan 16). Här bodde också Cirkus du Nords direktör Josef Möller (en släkting till mig) med sin familj på Stora Glasbruksgatan 10. På Lilla Glasbruksgatan 21 bodde tre akrobatfamiljer redan på 1870-talet: cirkusfamiljen Bono-Gautier, vaxkabinettsfamiljen L?tze och mangerifamiljen Eisfeldt-Magito (släktingar till mig). Dessa familjer hade släkt- och kontaktnät som sträckte sig över hela Europa. Ex. Direktör Alexander Eisfeldt avled när en av hans elefanter tappade snabelgreppet om honom i Riga.
Med detta vill jag egentligen bara betona att den Reinfeldtska släkten förefaller ha en djupare förankring i de resande artisternas värld än vad som skulle vara följden av enbart en tillfällig erotisk förvillelse.
240
« skrivet: 2006-09-20, 19:30 »
Exakt samma text (inklusive rubriken) - men med uteslutande av angivelse av stockholmskorrespondentens initialer - återfinnes dagen innan (dvs 28 augusti 1884) i tidningen Hufvudstadsbladet.
Uppenbarligen var det en intressant artikel som kunde tryckas i mer än en tidning.
Detta är texter ur två finländska dagstidningar. Rimligtvis bör väl stockholmspressen också ha uppmärksammat John Hoods leverne.
241
« skrivet: 2006-09-20, 18:10 »
Diskussionen om den amerikanske Cirkusdirektören John Hoods verksamhet i Sverige har gått framåt mycket nu. Detaljerad och pålitlig information om honom finns i denna diskussion. Själva diskussionen har flyttats från släkter:Rensfelt/Reinfeldt till Kända personers anor / Politik/Offentlig verksamhet /
Reinfeldt, Fredrik
242
« skrivet: 2006-09-20, 15:23 »
Nya Pressen nr. 234
Fredagen den 29 augusti 1884
- En kärlekshistoria
Stockholmskorresp. K R. skrifver:
Sedan några år har här i Stockholm uppehållit sig - tidtals åminstone - en främling, som ådragit sig rätt mycken uppmärksamhet, särskildt från damernas sida. Han är nämligen en ovanligt ståtlig och man skulle kunna säga äfven vacker karl - d.v.s. vacker efter sin art, ty mannen är neger. Hans namn är John Hood och han uppgifver sig sjelf vara son till en guvernör på Java och ett holländskt fruntimmer. Detta halfblod skulle förklara hvarför han är betydligt ljusare till färgen än andra negrer, nästan som en kreol. Man kan våga säga att han är idealet af negerskönhet, och då han dertill som nämdt har en ståtlig och smidig figur, och kläder sig synnerligen vårdadt och för sig oklanderligt, nästan nobelt, så är det icke underligt att en och annan Evas dotter med välbehag låtit sina ögon dröja vid den kaffebrune sydländingen. Herr Hood har haft en något ostadig sysselsättning. Han har förevisat zulu-kaffrer och vargmänniskor, loppcirkus och hafsnymfer, och har slutligen förevisat sig sjelf såsom människoätare. Det var han som förnågra år sedan hade den genialiska id?n att af ett något lätt fruntimmer här i staden med tillhjälp af halmstoppning m.m. åstadkomma en fiskmänniska, d. v. s. människkropp med fiskstjert, hvilken förevisades som ett naturfenomen till dess polisen kom att undersöka stjerten och reducerade underverket till dess egentliga beståndsdelar.
Denne herr Hood har för någon tid sedan nattetid försvunnit med ett ungt vackert fruntimmer, för hvilket han länge slagit sina krokar och som till fullo besvarat hans ömma låga. Pappa och mamma deremot hade han icke lyckats stämma gynsamt mot sig, och då de båda älskande icke kunde lefva utan hvarandra såsom det heter, så passade de på en natt då pappa och mamma sofvo och stego ombord å en här i hamnen liggande engelsk ångare, sedan de försiktigtvis dagen förut uttagit de 300 kronor som hon hade innestående i sparbanken, och på det sättet fått reskassa. När pappa och mamma vaknade och funno fågeln flugen ur boet började de ana oråd, och snart nog fingo de veta att de älskande ombord å ångaren Flamingo befunno sig på väg till Hull, der Hymens band skulle förena dem för lifvet.
Men pappa och mamma voro nog obarmhertiga att låta telegrafera till svenska konsuln i Hull och så mötte han dem vid fartygets ankomst och skilde dem åt och gjorde slut på hela kärlekshistorien. För att göra denna fullständig bör jag nämna att flickan var mycket vacker.
243
« skrivet: 2006-09-20, 13:19 »
Det är alldeles riktigt att cirkusbesök under 1800-talet inte brukar gå spårlöst förbi. I väntan på att någon John Hood kan identifieras i samband med cirkus i Sverige, anser jag att man inte helt bör släppa Madigan-spåret. Såvitt jag vet har ingen lyckats härleda John Adalbert Madigans anor. Vem vet, Hood och Madigan är kanske samma person, eller relaterade personer.
244
« skrivet: 2006-09-20, 13:05 »
Jag vill göra de cirkusintresserade uppmärksamma på att det nu har utbrutit en diskussion under släkter: Rensfelt/Reinfeldt som bland annat behandlar blivande statsminister Fredrik Reinfeldts farfars farfar den amerikanske cirkusdirektören John (eventuellt efternamn Hood) som satte barn till världen med ett litauiskt hembiträde här i Sverige. Hembiträdet har identifierats i svensk folkbokföring. Oklarhet råder ännu om cirkusdirektören Johns närmare antecedentia.
245
« skrivet: 2006-09-20, 10:26 »
Den ende amerikanske cirkusdirektör med anknytning till Sverige som jag känner till är John Adalberth Madigan, uppgiven född i Lafitte, USA (gravsten i Lund). Kan det tänkas finnas någon relation?
246
« skrivet: 2006-07-15, 18:05 »
Tack Ann-Britt
Du har effektivt skingrat en del dimmor kring skjutbaneägarinnornas historia i Sverige.
hälsningar Richard
247
« skrivet: 2006-07-15, 15:55 »
Till den som vill hjälpa mig.
Nedanstående person (sveriges enda skjutbaneägarinna år 1890) finns i CD1890. Nu undrar jag om hon även förekommer år 1900.
mvh/Richard Brun
Post 2194347
Hansen, Petra Oline
Skjutbaneegarinna
f. 1850 i Danmark
Ogift kvinna, ensam i familjen
Qv. Trasten
Malmö Sankt Pauli (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Köpenhamn
248
« skrivet: 2006-07-13, 10:04 »
Tack Solveig
Det var roligt att hon forfarande levde 1900. Jag får försöka forska vidare i Sankt Pauli dödbok. År 1889 firades hon som den lärarinna som varit i tjänst längst av alla i Malmö (Svensk Lärartidning 1889 på nätet Projekt Runeberg)
tackar Richard igen
249
« skrivet: 2006-07-13, 08:30 »
Jag söker hjälp för att få reda på om denna kvinna redovisad i CD1890 (nedan) finns i livet år 1900, och i så fall vilka förhållanden som då gällde för henne.
hälsningar till alla från Richard
------------
Post 2196200
Eisfeldt, Kersti
Småskolelärarinna
f. 1824 i Stora Råby (Malmöhus län, Skåne)
Ogift kvinna, ensam i familjen
Södra Förstaden N:o 31-34
Malmö Sankt Pauli (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Råby
------------
250
« skrivet: 2006-07-12, 12:27 »
Hej Helene Jorsell När det står skoluppgift betyder det att det finns en bevarad handling från någon av Stockholms skolor där denna person förekommer. Troligast är elevförteckningar med inskrivningsår, målsmän mm. Kanske också andra personuppgifter. För en del skolor och perioder finns även skolbetyg. Dessa uppgifter finns bevarade på Stockholms stadsarkiv. Kontakta dem. De kanske kan göra en fotokopia av de relevanta uppgifterna. stadsarkivet@ssa.stockholm.se se även hemsida www.ssa.stockholm.se hälsningar Richard
251
« skrivet: 2006-07-07, 11:30 »
Jag har stött på beteckningen lagmansgården i Senäte/Otterstad. Jag undrar om någon vet något närmare om stället.
mvh/
Richard Brun
252
« skrivet: 2006-07-06, 22:57 »
Bröms varehär! Hälsningar Richard Brun
Sveriges befolkning 1890
............................................................................................................................
Post 3954138
Olsson Bröms, Lars
StationsInspektor
f. 1862 i Leksand (Kopparbergs län, Dalarna)
Gift man, far i familjen
Gagnefs jernvägsstation.Moje 53-55
Gagnef (Kopparbergs län, Dalarna)
Födelseort i källan: Leksand
............................................................................................................................
Familj 1890:
Olsson Bröms, Lars 1862 Far
Lundqvist, Jenny Ingeborg Maria 1864 Mor
(Barn), Olof Martin Edvard 1890 Barn
----------
Ersdotter, Brita 1863 Ensam
............................................................................................................................
Hustrun:
Post 3954139
Lundqvist, Jenny Ingeborg Maria
f. 1864 i Bo (Örebro län, Närke)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Gagnefs jernvägsstation.Moje 53-55
Gagnef (Kopparbergs län, Dalarna)
Födelseort i källan: Boo Örebro
253
« skrivet: 2006-07-06, 19:07 »
Här har Du en del uppgifter om Axel Lindgren och hans hustru, om Axels mor och om hans syskon (läget 1890). Obs att Agnes Augusta Viktoria Persson och Axel Leonard Lindgren gifte sig den 1 april 1906. Anmärkning: Axel L Lindgren fick sitt efternamn efter sin mor Kristina Vilhelmina Lindgren f. 1860. 1890 då Axel var ca 8 år var modern med de tre barnen bosatta (skrivna) på fattighuset (på egorna Norrköping).
mvh Richard Brun
Sveriges befolkning 1890:
Post 956387
Axel Leonard
f. 1882 i Norrköpings Sankt Johannes (Östergötlands län, Östergötland)
o.ä. s.
Pojke, barn i familjen
Fattighuset på egorna
Norrköpings Sankt Johannes (Östergötlands län, Östergötland)
Födelseort i källan: S:t Johannis
..................................
Hushållet 1890:
Lindgren, Kristina Vilhelmina 1860 Mor
(Barn), Karl Johan 1879 Barn
(Barn), Axel Leonard 1882 Barn
(Barn), Vilhelmina Viktoria 1887 Barn
..................................
Svensk dödbok:
18820728-161
Lindgren, Axel Leonard
Bergsliden
Död 14/10 1956.
Kyrkobokförd i Österåker, Julita kn (Södermanlands län, Södermanland).
Född 28/7 1882 i Norrköpings Sankt Johannes (Östergötlands län, Östergötland).
Änkling (12/2 1953).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Österåker, Vingåkers kn (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseförsamling i källan:
St Johann. (Östergötlands län)
Källor:
DB, PA / DOR 52-60
Modern enligt Sveriges befolkning 1890:
Post 956385
Lindgren, Kristina Vilhelmina
f. Piga
f. 1860 i Norrköpings Borg (Östergötlands län, Östergötland)
Ogift kvinna, mor i familjen
Fattighuset på egorna
Norrköpings Sankt Johannes (Östergötlands län, Östergötland)
Födelseort i källan: Borg
Hustrun enligt Svensk dödbok:
18850107-162
Lindgren f. Persson, Agnes Augusta Viktoria
Ättersta
Död 12/2 1953.
Kyrkobokförd i Österåker, Julita kn (Södermanlands län, Södermanland).
Född 7/1 1885 i Kumla (Örebro län, Närke).
Gift kvinna (1/4 1906).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Österåker, Vingåkers kn (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseförsamling i källan:
Kumla (Örebro län)
Källor:
DB, PA / DOR 52-60
254
« skrivet: 2006-07-03, 22:46 »
Vad är en stadsmäklare?
255
« skrivet: 2006-06-30, 15:12 »
Jag fick ett fint svar från Rigmor Andersson för ett par dagar sedan. Nu har jag en liknande fråga till den som har tillgång till svaret!
Charlotta Mathilda Brun var 1890 enligt CD1890 Fabriksarbeterska i Norrköpings Hedvig fs. Hon var född 1847 i Eneby, Östergötlands län.
Hur ser hennes läge ut år 1900???
Richard Brun
256
« skrivet: 2006-06-27, 23:40 »
Stort tack till Rigmor Andersson!
Det är märkligt vad som kan dölja sig under yrkestiteln Fattighjon. Din uppgift har hjälpt mig. Tack.
Richard
257
« skrivet: 2006-06-27, 20:45 »
Jag har i CD SB1890 hittat min farfar nålstolskramhandlaren Carl Ludvig Brun, f. 1854-05-25 i Gammalkil (Österg.län), 1890 skriven på Svartvad fattighus i Gammalkil sn. Jag har även uppgifter ur födelseboken 1854. Modern är känd men ej fadern. Kring 1914 dyker Carl Ludvig upp som ensamstående i Stockholm (Tekn. arb.) enl. Söderskivan, men har emellertid i verkligheten, trots fattighus och puckelrygg, inlett ett förhållande av stadigvarande natur (flera barn med familjerelation) med den sköna lindanserskan Elin Betty Isidoria Melmblom (som tyvärr avlider i spanska sjukan 1919). Jag skulle vilja veta hur Carl Ludvig skriver sig år 1900.
Någon med tillgång till folkräkningen/befolkningen 1900 kanske skulle vilja hjälpa mig?
Richard Brun
258
« skrivet: 2006-06-23, 16:33 »
Önskar komma i kontakt med alla som har någon information om Lindgrens Tivoli som drevs av den på Gotland boende Alfred Lindgren (Gotlands-Lindgren). En av hans söner hette Torvald Lindgren. I en av Klinte Hembygdsförenings skrifter ges en kort berättelse om Lindgrens Tivoli vid Klinte marknad (och ett fotografi).
259
« skrivet: 2006-06-22, 17:25 »
Gotlands-Lindgren (Alfred Lindgren) och Lindgrens Tivoli
Min farmors syster Julia Fransisc(/k)a Mel(m)blom (döpt i Stockholms kat. förs. S:ta Eugenia) hade minst tre barn med tivoli- och karusellägaren (Johan) Alfred Lindgren - kallad Gotlands-Lingren). Alfred L. var son av fader Wallengren och moder Lindgren. Familjen var skriven i Stockholm (rotemansarkivet) fram till början av 1920-talet, men modern dör ca 1909, och så utflyttade familjen till Visby vid denna tid. De tre sönerna, varav en Torvald, tog namnet Lindgren ca 1912. Under 20-talet reste man som Lindgrens Tivoli, besökte bla Klinte marknad på Gotland (foto och en kort skildring finns i skrift utg. av Klinte Hembygsförening). Barnen antecknade i Stockholms katolska församling (St:a Eugenia) som Mel(m)bloms barn, med Lindgren inom parentes. Alfred Lindgren uppges i Sveriges Tivoliägareförenings matrikel (publ.1951) vara en av föreningens stiftare 1922. Alfred Lindgren dog 1931 (uppgift ur matrikeln, ingen angiven ort). Brazil Jack berättar i sina memoarer (Mitt livs nöjesfält) utförligt om en kontrovers han hade med Alfred Lindgren. I Sveriges dödbok återfinnes i alla fall två av sönerna. Alfred Lindgren uppges i en anteckning i rotemansarkivet Stockholm tidigare ha dömts för brott vid där angiven domstol.
Utöver detta har jag inte fått fram några data om Alfred Lindgrens liv, familj och efterlevandes öden. Hela hans verksamhet på Gotland är helt okänd för mig. Alla upplysningar välkomnas!
Richard Brun
260
« skrivet: 2006-06-22, 17:24 »
Gotlands-Lindgren (Alfred Lindgren) och Lindgrens Tivoli
Min farmors syster Julia Fransisc(/k)a Mel(m)blom (döpt i Stockholms kat. förs. S:ta Eugenia) hade minst tre barn med tivoli- och karusellägaren (Johan) Alfred Lindgren - kallad Gotlands-Lingren). Alfred L. var son av fader Wallengren och moder Lindgren. Familjen var skriven i Stockholm (rotemansarkivet) fram till början av 1920-talet, men modern dör ca 1909, och så utflyttade familjen till Visby vid denna tid. De tre sönerna, varav en Torvald, tog namnet Lindgren ca 1912. Under 20-talet reste man som Lindgrens Tivoli, besökte bla Klinte marknad på Gotland (foto och en kort skildring finns i skrift utg. av Klinte Hembygsförening). Barnen antecknade i Stockholms katolska församling (St:a Eugenia) som Mel(m)bloms barn, med Lindgren inom parentes. Alfred Lindgren uppges i Sveriges Tivoliägareförenings matrikel (publ.1951) vara en av föreningens stiftare 1922. Alfred Lindgren dog 1931 (uppgift ur matrikeln, ingen angiven ort). Brazil Jack berättar i sina memoarer (Mitt livs nöjesfält) utförligt om en kontrovers han hade med Alfred Lindgren. I Sveriges dödbok återfinnes i alla fall två av sönerna. Alfred Lindgren uppges i en anteckning i rotemansarkivet Stockholm tidigare ha dömts för brott vid där angiven domstol.
Utöver detta har jag inte fått fram några data om Alfred Lindgrens liv, familj och efterlevandes öden. Hela hans verksamhet på Gotland är helt okänd för mig. Alla upplysningar välkomnas!
Richard Brun
261
« skrivet: 2006-06-20, 01:52 »
Tack Esme Andersson! Det ska Du veta att detta var en verkligen viktig upplysning Du kom med. Jag besöker Göteborgs universitetsbibliotek imorgon bitti. Jag har redan kollat att de har Sven Hirns bok. För övrigt söker jag också info om karusell- och tivoliägaren Alfred Johan Lindgren (Gotlands-Lindgren kallad). Har idag lyckats lokalisera ett foto av tivolit i en ganska ny bok bok om Klinte marknad (förf.Einar Smith) utgiven av Klinte Hembygdsförening. Jag nämner detta därför att Lindgren, son till fader Wallengren och moder Lindgren, ifråga (Lindgren finns med i Svenska Tivoliägareföreningens matrikel från 20-talet och omtalas utförligt av Brazil Jack i hans memoarer) hade en rad barn tillsammans med Julia Fransisca Melmblom, som var syster till såväl min farmor Elin Betty Melmblom som syster till Cirkus Du Nords direktör Josef Möllers första hustru Hulda Sofia Melmblom. Hr Möller jr är identisk med Hulda Sofia Melmbloms och Josef Möllers son Herman Möller (sedermera Gröna Lunds legendariske konferencier). Denne senare var ju framstående konstryttare och uppträdde vanligen tillsammans med sin syster Julia Möller (gift med clownen Willy Pauli /Wilhelm Ortschütz/, också tydligen nämnd i programmet (bägge avbildade i Eugen Janssons 4 meter höga målning Cirkusscen i Thielska Galleriet, Sthlm. Huruvida Herr Emil Brown har något att göra med mig är tillsvidare en olöst gåta. Edwardos ? Kan det ha något att göra med Edward Reimers (senare cirkusdirektör)som var relaterad till den möllerska familjen? Lindansösen Elin Betty Melmblom (en av de tre systrarna) var samlevande med min farfar Carl Ludvig Brun som var bla marknadsresande.Men Emil Brown? Tack
262
« skrivet: 2006-06-14, 23:13 »
Min pappa var kusin till Herman Möller, son till cirkusdirektör Josef Möller (M?ller) som drev Cirkus du Nord kring förrförra sekelskiftet. Jag har lyckats skrapa ihop en del artistfoton, och även ur böcker bilder av själva cirkustältet. Jag har också bra koll på släktrelationerna. Det jag aldrig har sett är däremot en affisch eller annons för denna rätt stora cirkus. Jah har läst Wåhlbergs Cirkus i Sverige och hans mindre bok om Gävlefamiljerna. Ingenstans dock något som visar själva programmet. Är det någon som har tips?
Richard Brun
263
« skrivet: 2006-05-14, 11:14 »
Till Inga-Lill om Henning Orlando År 1944 författade och publicerade Henning Orlando en bok om sitt liv och sin cirkus på 196 sidor. Där får Du nog veta allt Du behöver veta om Henning Orlando. Han var på sin tid en mycket känd person i Sverige. Boken heter Cirkus och utgavs av Wahlström 6 Widstrands förlag. Den innehåller många familjefotografier och artistfoton mm. Boken finns på bibliotek och går att få tag på i bokantikvariat. Den finns troligen också att beställa på www.bokborsen.se. Själv köpte jag den för ca 100 kronor.
264
« skrivet: 2006-01-01, 22:12 »
Hej Daniel Hjelmgren.
Jag har mycket material om personerna du nämner.Concordia Kunigunda Kunst (så är namnet) och akrobaten och lindansaren Friedrich Eisfeldt var min farmors mors föräldrar. Min farmors mor Bertha Thorhilda Wilhelmina Henriette Eisfeldt var lindanserska och syster till Catharina Terese Eisfeldt som du skriver om. Jag vet en hel del om hur de två akrobatbröderna Friedrich och Heinrich Eisfeldt kom till Sverige och varifrån i Tyskland. Jag har försökt kartlägga deras fortsatta vandringar i Sverige och Finland. Det finns en del tryckt litteratur som berättar om dessa artister. Ge mig din vanliga postadress så ska jag skicka lite kopior av sånt som jag samlat på mig. Det skulle också vara roligt att veta vilken ev relation du har till dessa personer. Just nu försöker jag reda ut alla Concordia Kunigunda Kunsts syskon som jag letat upp i Danmark. Jag vet däremot inte särskilt mycket alls om Catharina Therese Eisfeldt och hennes liv och efterkommande. Inte heller vet jag något om Vollberg. Däremot har jag upplysningar om flera av Catharina Therese?s syskon.
En sak vet jag också, nämligen:
Catharina Theresia Eisfeldt födde en utomäktenskaplig dotter 1876-10-14 i Ronneby församling. Dottern hette Axelina Seraphia. Modern var änka vid denna tid.
Dopvittnen var drängen Aaron Andersson på Fridhem och hans hustru Karin Andersdotter.
Hälsningar Richard Brun
Standargatan 1A, 414 61 Göteborg
richardbrun@hotmail.com
265
« skrivet: 2005-12-31, 03:06 »
Jag efterlyser ev kunskaper om hur det kom sig att den i Gammalkil 1854 födde lille sonen till Stina Jakobsdotter (fader okänd, moder mycket fattig och snart död), efter några års fosterhemsplaceringar plötsligt heter Brun i efternamn, och därefter under sitt återstående liv (nästan) är skriven på Svartvad fattighus (Sockenbygget) under namnet Karl Ludvig Brun - samtidigt som han har ett familjeliv och flera barn med lindansösen Elin Betty Isidora Melmblom (Stockholm).
Tack för ev hjälp Richard Brun e-post: richardbrun@hotmail.com tel. 0735-01 62 62
Detta inlägg flyttades den 28 november 2011 från Efterlysningar, Brun, Carl Ludvig, f 1854 Gammalkil.
Magnus Hjärtström, moderator
266
« skrivet: 2005-12-31, 02:50 »
Alla upplysningar emotses tacksamt om Jonas Granbom - sockenman och bonde i Löfdalen i Östra Ny socken - född 1731 (uträknat), död vid 81 års ålder den 14 juli 1812. Gift andra gången 21 april 1800 med Christina (Stina) Andersdotter i Östra Ny socken - med henne fick han vid 71 års ålder dottern Maja Stina Jonsdotter, född 6 oktober 1802 i Löfdalen, Östra Ny socken. Richard Brun tel 073-01 62 62 epost richardbrun@hotmail.com
267
« skrivet: 2005-12-31, 02:40 »
I Svensk Läraridning mars 1894 berättas om den 70-åriga fortfarande aktiva lärarinnan i Södra Förstaden, Malmö, Kerstin Eisfeldt. Här uppges att hon var född den 18 mars. Enligt Sveriges Befolkning 1890 skall hon ha varit född i Stora Råby socken 1824. Jag har dock inte kunnat hitta hennes födelse där. Och Genline omfattar inte husförhör 1890 i Södra förstaden nr 31-34, som var hennes adress enl. Sv Bef 1890. Hennes titulatur är fröken. Så hon bör väl vara född Eisfeldt. Det finns anledning att tro att hon har anknytning till akrobatfamiljen Eisfeldt som exempelvis döpte en flicka i Lunds stadsförsamling 1838. Det bästa vore dock att följa henne bakåt från den kända adressen i Malmö 1890. Men jag lyckas inte hitta henne. Kan någon hjälpa till?
268
« skrivet: 2005-12-31, 00:30 »
Jag är intresserad av en familj Kunst med tyskt ursprung som jag funnit i husförhörslängden i Silvberg under beteckningen Gruf-Betjeningen vid Östra Silvberget. Husfadern Johan Friedrich Kunst var född 1695 (men knappast i Silvberg)och hans hustru hette Elisabeth Richter. Familjen verkar ha varit väl etablerad i Silvberg under första hälften av 1700-talet och två söner föddes i socknen och gifte sig med flickor från orten.
Det finns vid början av 1800-talet en tysk släkt i Stockholm som kanske är relaterad till silvbergsfamiljen. Dessutom finns det en släkt Kunst i Danmark (Roskilde-Falster)som senare delvis kom in i Sverige.
Jag är tacksam för alla informationer angående familjen Kunst i Silvberg.
Hälsar Richard Brun, Göteborg
269
« skrivet: 2005-11-03, 15:38 »
JAG BEHÖVER FORSKA. JAG VILL ÖPPNA EN NY RUBRIK: MOBIL LIVSSTIL. JAG MENAR ALLVAR. JAG VET INTE HUR MAN GÖR FÖR ATT FÅ TILL STÅND EN NY RUBRIK. HJÄLP MIG. JAG FORSKAR OM MOBIL LIVSSTIL.
270
« skrivet: 2005-11-03, 14:06 »
Jahg anser att förbundet omedelbart ska öppna de stängda delarna av Anbytarforum. En av släktforskningens viktigaste uppgifter är att belysa samspelet mellan olika socio-kulturella grupper, och dessa gruppers inre omvandling, över en längre tid. Själv forskar jag för närvarande om cirkus- och tivolifolk. Uppgifter till denna forskning finner jag till väsentlig del under rubriken Etniska grupper. Jag föreslår att förbundet visar kurage och åter öppnar våra oumbärliga diskussioner utan dröjsmål. Vanlig redaktionell tillsyn bör alltid utövas. Rubriken etniska grupper kan möjligen ersättas av socio-kulturella grupper. En av dessa grupper kan vara svenskar.
271
« skrivet: 2005-05-18, 13:55 »
Vet vi något närmare om Ander Magnusson Bondes uppgivna son Jon/Jöns Andersson Bonde i Sunnersberg? Flera forskare redivisar denne, samt efterkommande på DISBYT. Men jag undrar om det dokumentariska underlaget.
Richard Brun
richardbrun@hotmail.com
272
« skrivet: 2005-05-02, 15:00 »
Vad vet vi egentligen om Anders Magnusson Bonde (1539) i Otterstad. Vad utgör det dokumentariska grundlaget för hans existens? Flera släktforskare har redovisat honom i sina filer på DISBYT.
Richard Brun
Enekullegatan 10A, 418 75 Göteborg. Tel 0735-016262.
273
« skrivet: 2005-04-27, 14:06 »
Jag har ett problem med Anders Magnusson Bonde, levande i Otterstad, Kållandsö i början av 1500-talet. Han synes vara förfader till en rad ättlingar i Sunnersbergs socken, Kålland. Ättlingarna kallades till en början Bonde, något senare Bondesson, därefter patronymikala namn. Min förmodan är att Anders Magnusson Bonde (som ej förekommer i Elgenstierna, men väl Anrep)är son av Magnus Filipsson Bonde till Traneberg (Kållandsö) och förmodligen identisk med (som Anrep uppger) den Anders Bonde som undertecknade Västerås arvförening 1544.
Tacksam för alla synpunkter. Richard Brun
274
« skrivet: 2004-08-07, 18:52 »
Alla upplysningar emotses tacksamt om Jonas Grönbom - sockenman och bonde i Löfdalen o Östra Ny socken - född 1731 (uträknat), död vid 81 års ålder den 14 juli 1812. Gift andra gången 21 april 1800 med Christina (Stina) Andersdotter i Östra Ny socken - med henne fick han vid 71 års ålder dottern Maja Stina Jonsdotter, född 6 oktober 1802 i Löfdalen, Östra Ny socken. Richard Brun tel 0739-45 62 38 epost richardbrun@hotmail.com
275
« skrivet: 2004-04-20, 17:22 »
Jag pysslar med släkten Magito, men också med relaterade släkterna Eisfeldt, Kunst, Melmblom, Brun och Muller. Söker även uppgifter om Robard och Mally. Intresserade ombedes kontakta mig. Richard Brun Enekullegatan 10A 418 75 Göteborg Sverige mobtel 0739-456238
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy