ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - hultgren

Sidor: [1]
1
Hedlund i Gävle.
Jag har idag lagt ut min rapport om personer med namnet Hedlund i Gävle under perioden 1770-1790 under namnet Hedlund. Jag har länge förgäves sökt min anmoder Anna Christina Hedlund, gift 1795 i Gävle. Se vidare under Hedlund. Om någon kan ge mig en vidare ledtråd vore jag glad. Hälsningar Kurt Hultgren

2
Hedlund / Hedlund
« skrivet: 2012-08-18, 22:13 »
Hedlund i Gävle under perioden 1770-1790
 
Jag har sökt min anmoder Anna Christina Hedlund som gifte sig i Gävle 1795-10-11. Jag har sökt på många upptänkliga sätt i Gävles kyrkböcker och mantalslängder mm. Hittills har jag dock endast funnit 31 andra familjer och personer med namnet Hedlund un der denna period, men ingen av dem stämmer med den person som jag söker. Jag fortsätter att söka.  Troligen har min Anna Stina Hedlund flyttat in till Gävle någonstans ifrån och bytt namn, men jag har inte kunnat finna varifrån. Min Anna Stina har en namne med helt andra levnadsuppgifter. Jag har tänkt att mina Hedlundsfynd hittills kanske kan komma andra till nytta genom att jag lägger ut min lilla rapport här på Anbytarforum. Jdärför lägger jag nu ut min hittillsvarande interna forskiningsrapport - om inte annat så för att den kan vara aktuell när nu släktforskardagarna ska äga rum i Gävle.  
 
År 1795 den 11 oktober gifte sig i Gävle Helga Trefaldighet segelduksmakaren Johan Söderström och pigan Anna Christina Hedlund. Deras son Johan Erik som blev kofferdikapten föddes år 1800 och deras dotter Anna Cathrina gifte sig med en styrman som var son till en kofferdi¬kapten. Det fanns också en son Anders, som dock dog ung. Anna Christinas födelsetid 1768 den 29 maj finns noggrant angiven i böckerna i Gävle, liksom att Johan var född 1767 i december.
 
När man studerar kyrkoböckerna för 1700-talet i Gävle slås man av att namnen på invånarna i staden dominaneras fullständigt av sådana namn som idag brukar kallas vanliga borgerliga namn, dvs de svenska tvåstaviga naturnamnen av typen Lundberg och Lindgren, med inslag av enstaka enstaviga soldatnamn och några enstaka adelsnamn. Det finns nästan inte ens några sonnamn och dotternamn. Det är alldeles tydligt att invånarna i staden förväntades ha famil-jenamn, inte patronymer. Inslaget av utländska namn är också ytterst sparsamt. Att söka föräldrarna till de två vigselkontrahenterna borde alltså vara en fråga om att gå igenom de kyrkoböcker som fanns och söka familjerna Söderström och Hedlund. När detta gjorts stod det klart att de uppgivna födelsedatumen inte utan vidare kunde återfinnas i Gävle. Däremot kunde ju datumen vara felaktiga och familjerna Hedlund och Söderström finnas på plats i alla fall. Här behandlas familjerna Hedlund.
 
Genom att gå igenom såväl kyrkoböcker, bouppteckningar som mantalslängder för åren mellan 1767 och 1795 kunde man så småningom konstatera att det fanns ett tjugotal familjer och personer med namnet Hedlund. Genom att pussla ihop de olika barnen som föddes under perioden, respektive avlidna som dog under perioden, kunde man kartlägga ett antal familjer Hedlund. Flera av dessa visar sig omfatta flera personer med namnet Anna Stina Hedlund. Dock visar det sig vid närmare studium att dessa personer med det eftersökta namnet Anna Stina Hedlund inte är rätt individ. De har endast samma namn. De går att följa och de har gift sig med andra än Johan Söderström och de har avlidit vid andra tid¬punkter. De hade helt enkelt samma namn.  
 
Till yttermera visso gifte sig den eftersökta Anna Stinas dotter Anna Catharina med en styrman Boye Andersson vars mor också hette Anna Stina Hedlund, men hon var född 1795 i Gävle. De tycks inte ha varit släkt med varandra. Det finns också familjer med syskon födda omkring 1768, i motsvaran¬de åldrar. Däremot har det inte gått att hitta någon Anna Stina Hedlund född 1768-05-29. Anna Stina Hedlund bodde dessutom under en lång period i timmermannen Hedlunds gård i Gävle. Men det är helt tydligt att hon inte var närmare släkt med timmerman¬nen Hedlund, vilket man ju kunde förmoda.  
 
Då återstår möjligheten att hon har flyttat in till Gävle och tagit sig namnet Hedlund för att man måste ha ett familjenamn. Det borde betyda att hon var född i en socken eller en gård som börjar på Hed-. Närmast till hands ligger att hon skulle ha fötts i Hedesunda, möjligen i Hedemora eller att hon var dotter till en person som kom därifrån. Det finns inget farsnamn att stöda sig på. Hennes barn hette Johan Erik (f 1801), Anders (f 1802) och Anna Cathrina (f 1811). Johan var ju hennes mans namn. Kanske var Erik Anna Stinas fars eller farfars namn? Kanske var Erik hennes man Johans fars eller farfars namn? Eller hette Anna Stinas far möjligen Anders? Eller hennes farfar?  
 
De familjer och personer som heter Hedlund i Gävle under 1770-90-talen är följande.
 
1. - kofferdikapten Carl Hedlund, född i Söderfors c1753. Han var borgare i Gävle 1790 och han dog 1800. Han var troligen först gift med Anna Greta Strandberg, vigsel i Stockholm. Hon var född i Gävle 1755 i Gävle (Gävle C:6). De hade inga barn.  
   Hon dog 1782-10-22 (bou F II:16-416).  
   Han gifte om sig med Catharina Åberg. De fick barnen:
   - Carl Eric Hedlund f 1795-96
   - Caisa Magdalena Hedlund f 1793-94
      (bou FII-20½-42)
 
2. - slottstimmerman, även skeppstimmerman Eric Hedlund, född 1750 i Hedesunda. död    1813 i Gävle. Han gifte sig (i sitt andra gifte??) 1780 med Greta Klosterberg. De hade    dottern
   - Anna Stina Hedlund f 1781, gift med Johan Berglind
 
 
3. - skeppstimmerman Johan Johansson Hedlund, född 1730 i Ovansjö, död 1790-04-11.    Han gifte sig 1757-02-20 i Gävle med Brita Larsdotter, f i Ovansjö 1723-24, död i    Gävle 1802-06. I hans gård bodde Anna Stina Hedlund en lång tid. Men av                                   bouppteckningen framgår att Anna Stina inte är dotter till Johan Hedlund.
Anna Stina skulle möjligen kunna vara Johans brorsdotter. Bouppteckning och kyrkböcker visar följande barn:
     - Johan Hedlund f 1758-01-06, död 1758-08-29
   - Lars Hedlund f 1759-08-18
   - Stina Hedlund f 1762-02-08, ogift
   - Brita Caisa Hedlund f 1769-03-10 (C:5)
   - Johan Hedlund f 1765-06-27, död 1815-08-30, vågvaktmästare (FII:28-44)
      (FII:16-15)
 
4. - ringaren Jöns Hedlund, född 1745 i Ovansjö, gift 1769-10-22 i Gävle med Christina             Hansdotter Forslund, född 1743 i Valbo. De hade en dotter
   - Anna Hedlund född 1770-04-08
 
 
5. - skeppstimmerman Hans Hedlund, född 1749 i Hedemora, gift 1780-10-01 med Christina    Forsell, född 1754 i Valbo. De hade följande barn:
   - son född 1786, död 1788-04-27 av koppor, två år gammal
   - Greta f 1789-11-13, nöddöpt, död efter en kvarts timme
   Hans Hedlund  dog 1823-04-15, 75 och ett halvt år gammal utan barn eller  
bröstarvingar. (bou F II 32:37) I bou omnämns coopverdistyrman Johan Hedlund och sjötullsvaktmästaren Petter Söderlind. Änkan Stina Forsell dog 1829-10-23, 71 år gammal, testamente enligt tidigare.
 
 
6. - skeppstimmerman Johan Hedlund, född 1757 i Hedemora, levde 1783. Han gifte sig först    med Anna och de fick två barn:
   - Johan Hedlund f 1771
   - Olof Hedlund f 1776
   Tydligen dog första hustrun och Johan Hedlund gifte om sig 1782-12-01 med Christina    Hagström, född 1738 i Torsåker. De fick sonen
   - Eric Hedlund f 1783
 
7.- kofferdimannen Olof Hedlund, troligen född omkr 1730. Han gifte sig 1764-04-05 med    Anna Lundgren, f 1728, död 1810. I mtl 1771 finns Olof Hedlund med, men i mtl 1774    anges att han är abs 3 år, dvs han var försvunnen sedan tre år, troligen omkommen    till             sjöss. De hade följande barn:
   - Brita Caisa Hedlund f 1771-10-14, gm Mattias Holmström, änka före 1810. Brita           Caisa Hedlund hade som fadder bl a skeppare Söderströms änka Anna.
   - Olof Hedlund, f c 1767, d 1774-09-20.
      (bou FII:29½-118)
 
 
8. - styrman ... Hedlund vars hustru var född c 1752 och dog 1783-10-23
 
 
9. - artilleristen Lars Hedlund, född okänt när och var, gift med Ingrid Ersdotter, anges                 i (C:6). Han anges borta i mtl 1775. De hade två barn:
   - Hans Hedlund f 1772-06-20, d 1772-08-08
   - Lars Hedlund f 1774-08-20  
 
10. - fabrikören Lars Hedlund, gift med Margareta Norström (i hennes andra gifte??). De hade    barnen:
   - Anders Hedlund f 1770-06-12, d 1770-06-22
   - Johan Olof Hedlund f 1771-08-21, d 1773-01-13
 
11.- strumpvävaren Lars Hedlund, född 1731, död 1804-09-26, gift först med Sigrid Nyberg,    f 1736, som tydligen dog, i sitt andra gifte med Christina Wiberg. I de första äktenskapen    föddes följande barn:
   - Simon Hedlund, f 1765, d 1812, vävare
   - Lars Hedlund, f 1767, sjöman, gm Greta Staberg
   Dessa två barn framgår av bou FII:22½-38.
   Lars Hedlund gifte om sig 1784-11-31(!) med Anna Cath Damin i hans tredje gifte. De    hade följande barn:
   - Ulrika Catharina f 1785-07-20
   - Lars Simon f 1789-04-08
 
12. - Anna Hedlund f 1744, gm Pehr Öhberg, f 1753, död 1789-1794 (AI2A s98)  
 
Det fanns även ett antal personer i ungefär samma ålder som Anna Stina Hedlund f 1768. Någon av dem kan eventuellt vara hennes syskon: fem män och sju kvinnor .  
 
13. - trädgårdsmästaren Johan Hedlund, f 1761, gm Catharina Hammarin, f 1768
 
14. - baggarkarlen, muraren Per Hedlund, f 1763, gm Catharina Apollonia Hillman, f 1760.    De hade en dotter
   - Anna Stina Hedlund f 1792
 
15. - murarlärlingen, senare sjötullsvaktmästaren Erik Hedlund, f i Valbo 1773-09-23, död        i Gävle 1829-07-24. Han gifte sig 1794-10-19 med Anna Forslund, f 1766 i Valbo, d 1840-         04-01 i Gävle. De var föräldrar till  
   - Anna-Stina Hedlund född 1795 (dottersvärmor till den eftersökta Anna Stina; Erik                       Hedlund kan uteslutas)  
 
16. - gesällen Jan Hedlund gift 1784-10 i Gävle med Sara Damin
 
17. - Lars Hedlund gm An Ch Forslund; de var båda faddrar 1786-01-27 åt barnet  Nils Floberg    (C:6).
 
18. - Anna Hedlund g m båtsman Lars Forsell. De hade barnen:
   - Lars Forsell f 1784-10-17
   - Anna Greta Forsell f 1786-11-17
 
19. - Anna Hedlund, f c1753 i Hedesunda, gift 1788-01-11 med kofferdifararen Lars                            Thunqvist,    f i Tuna 1750, hon död 1792-05-29, han död 1793, inga barn.
 
20. - Brita Hedlund, f 1752-54 i Hedesunda, gift 1787-01-14 m kofferditimmermannen Eric    Strömberg. I bou FII 15 b 1790 s 448 anges hon avliden änka med tvenne barn i ett        
   tidigare äktenskap
   - Maria Margareta född ca 1780 (på tionde åre 1790)
   - Johan Olof född ca 1784 (på sjätte året 1790)
 
21. - pigan Caisa Hedlund f 1763
 
Här följer troligen tre systrar Hedlund gifta med tre bröder Ottner:  
22. - Caisa Hedlund f c 1740, gm Jonas Ottner
 
23. - Catarina Hedlund, f c1754, gift 1787-07-29 med Eric Ottner, f c1763 i Gävle. De hade    dottern
   - Anna Lisa Ottner f 1788-02-25
 
24.  skomakardottern Ingrid Hedlund, f i Hedesunda c 1759, gift 1786-04 med matrosen                 Johan Ottner, f c1765  
 
25. Brännugnsdrängen Erik Hedlund vars hustru Caisa Lisa Wahlman dog i juni 1809 (bou Gävle F II 25 nr 57)
   - Anna Hedlund som dog ett dygn efter modern, nio dagar gammal
 
26. postiljonen Jonas Hedlund död nov 1808, första giftet med Anna Lundholm (bou F II 25 1/2 nr 25 1810), första hustrund död nov 1808.
   - Per Erik Hedlund f ca 1794 (14 år)
   - Jonas Hedlund f ca 1802 (6 år)
   - Anders Gustaf f ca 1804 (4 år)
I ett andra gifte med Stina Caisa Leufstadius dog Jonas Hedlund 1812-03-04. (bou F II 27:11). de hade en son
   . Carl f ca 1811 (1 år)
 
27. guldsmeden Per Hedlund död omkr 1810 ( bou F II 25 1/2 nr 50), änka Catharina Caisa Wahlgren.
   - Maria Christina Hedlund f ca 1808 (2 år)
 
28. coopverdisjömannen Eric Hedlund, gift med Anna Åsberg. Hon överlevde honom och dog som änka ca 1819 (bou F II 30:15). Inga barn nämns.
 
29. murarhantlangaren Per Hedlund, död 1819-09-30 (bou F II:30 -47 1819), efterlämnade inga barn.
 
30. sjömannen Nils Hedlund gift med Catharina Svedell. Nils Hedlund drunknade 38 år gammal 1824-10-02, född ca 1786. (bou F II:33-51)
   - Nils Johan Hedlund f ca 1819 (5 år)
   - Wilhelmina Charlotta Hedlund f ca 1821 (3 år)
   - Pehr Wilhelm Hedlund f 1824 (2 mån)
 
31. brännugnsdrängen Anders Hedlunds änka Anna Larsdotter dog 1828-11-08, 69 år gammal, född ca 1759. (Bou F II 341/2 -28). Hon efterlämnade änklingen och barnen
   - sjömannen Anton Hedlund
   - ogifta dottern Anna Caisa Hedlund
 
Hoppas någon kan ha nytta av några uppgifter.  
Hälsningar!
Kurt Hultgren

3
Lundgren / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2010
« skrivet: 2008-04-02, 22:32 »
Grosshandlare Lundgren
Jag skrev en fråga i oktober 2006 (ovan) om en grosshandlare Lundgren på okänd ort. Jag vill nu berätta att jag sent omsider har lyckats spåra denna person. Det visade sig att hans förnamn inte var Anders utan Petter. Hans efternamn var Lundgren Andersson (i den ordningen), så troligen hette väl hans far Anders Lundgren. Jag upptäckte nämligen att grosshandlaren Lundgren även var tobaksfabrikör. Då kunde jag söka vidare. Petter Lundgren Andersson föddes 1769, och han var tidigare grosshandlare och borgare i Göteborg. Det var i Erik Angelins bok Hantverkare och fabriker inom svensk tobakshantering, tryckt 1950, som det framgick att han överagit en tobaksfabrikation i Stockholm omkring 1803. Hans hustru var den som jag kände till, så det råder ingen tvekan om att det är rätt person. Han dog mycket riktigt 1824. Fabriken överläts strax därefter av änkan till en medarbetare, bokhållaren Ljunglöf. Denne blev senare känd för sin snusfabrikation. Änkan Wendela Höök gifte om sig 1827.
 
Att jag inte hittat honom i Stockholm berodde på att förnamnet var fel. När jag väl kände till Petter Lundgren Anderssons rätta förnamn gick det att söka hans bouppteckning, som upprättats i Stockholm.  
 
Jag vill berätta om detta resultat av mitt sökande, så att inte min fråga står kvar utan kommentar.
Kurt Hultgren

4
Karström / Karström
« skrivet: 2008-03-08, 19:20 »
Wilhelm Karström, född 1798, gifte sig med Carolina Catharina Almquist i Stockholm. De bodde också i Stockholm. Carolina var dotter till grosshandlaren i Stockholm Eric Almquist (död 1812) och hans hustru Lovisa Höök (1779-1833). Carolina och Wilhelm Karström hade en dotter Carolina Christina Karström, född 1821, död 1874. Carolina Christina tycks ha efterlämnat en egen dotter Carolina Karström, som äverlevde modern. Känner någon till mera om denna familj Karström i Stockholm?
Kurt Hultgren

5
Släkter A - Ø / Schmidt
« skrivet: 2008-01-14, 15:14 »
En anmoder till mig, Esth Wolle, var född 1725 och dog i Skast i sydvästligaste Jylland 1805. Hennes far var enligt kyrkböckerna Wolle Jepsen Schmidt, enligt åldersuppgift född 1694 i Jelling. Han dog 1769 i Skast. Wolle Jepsen Schmidt var kirkekådner, dvs åbo på kyrkans mark, och gift med en Anna Christina. Om han var kådner i Skast eller Jelling framgår inte. Känner någon till något mer om Schmidt i Jelling?
Kurt Hultgren

6
Landin / Landin
« skrivet: 2008-01-06, 23:40 »
Anders Landin, gårdssmed i Södermanland, föddes enligt åldersuppgift 1730, den 18 jan, men på okänd plats. Han gifte sig cirka 1753 med smedsdottern Catharina Samuelsdotter, född 1732, också född på för mig okänd plats. Anders efternamn Landin kan antagligen ha sitt ursprung i en gård, by eller socken som börjar på Land- eller Lann-.  
 
Anders Landin var gårdssmed på flera gårdar, sist vid Hedenlunda i Vadsbro i Södermanland. Anders och Catharina bodde i Sköldinge en kortare tid 1755, där Anders kallas låssmed.  
 
Av allt att döma var gårdssmeden Lars Landin, som arbetade vid andra gårdar i Södermanland, hans bror. Lars uppträder som fadder till Anders Landins barn. Åldersskillnaden mellan Anders och Lars är några år.  
 
Har någon träffat på bröderna Anders och Lars Landin, troligen smedsöner, där man kan hitta en uppgift om deras födelsesocken. De förmodade bröderna var sannolikt söner till en Landin, kanske en Lars Landin, eftersom farsnamnet Larsson förekommer. Fadern kanske också smed. Fadern bör ju ha varit född omkring 1705. Även Anders' svärfar Samuel kan ha varit smed. Men dessa senare uppgifter är ju funderingar utan belägg.  
 
Denna fråga ställde jag i huvudsak redan 2005 under Efterlysningar Södermanland, en numera stängd rubrik. Jag fick besked om ett antal av Anders' barn i Södermanland, men inget om brödernas härkomst, eller något om far eller svärfar. Därför ställer jag nu frågan under Landin.

7
Brattén / Brattén
« skrivet: 2007-01-05, 13:53 »
Elisabeth!
Har du uppgift om Otto Ludvig Bratténs barn? Otto Ludvig var bror till min anmoder Sofia Matilda Brattén, som gifte sig med bruksinspektoren Johan Cahling. Jag har noterat Sofias och syskonens födelsetidpunkter som ju anges i Edestams herdaminne, men jag har inte uppgifter om Otto Ludvigs barn tillgängliga. Just nu letade jag efter uppgift om dem, så din notis kom lägligt. Kanske du har dem tillgängliga?
Hälsningar!
Kurt Hultgren

8
Lundgren / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2010
« skrivet: 2006-10-05, 16:16 »
Grosshandlare Anders Lundgren bodde på för mig okänd ort, och dog omkring 1825. Han bör alltså ha varit född sådär omkring 1775. Det enda jag vet är att han var gift med grosshandlardottern Wendela Höök som föddes i Stockholm 1785, dotter till grosshandlaren Carl Fredrik Höök i Stockholm och hans hustru Sara Mo?ll. Allt tyder på att Wendela Höök och Anders Lundgren bör ha gift sig omkring 1803-1805, också på för mig okänd ort. Jag känner till Wendela Hööks andra äktenskap, sedan hon blivit änka efter Anders Lundgren. Hon gifte om sig 1827 med kammarskrivaren Christer Wilhelm von Köhler, född 1795 i Sibbo i Nyland. Men var Anders Lundgren och Wendela bodde har jag inte lyckats finna. Jag har ävem på några orter sökt Anders Lundgrens bouppteckning utan framgång. Det var ju inte ovanligt att köpmän i stapelstäder omkring Stockholm gifte sig med köpmannadöttrar från Stockholm. Det var ett mönster. Men har någon råkat stöta på en grosshandlare Ander Lundgren någonstans under perioden 1800-1825?

9
Hultgren / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2010
« skrivet: 2006-07-17, 23:30 »
Marie! Tack för besked om Blank i Jönköping. Mina kontakter mellan Hultgren och Blank ser dock inte ut att hänga samman med Jönköping. Men man vil förstås kolla olika möjligheter. Tack i alla fall.

10
Bergström / Äldre inlägg (arkiv) till 19 oktober, 2009
« skrivet: 2006-07-01, 00:13 »
Systrarna Annie Bergström och Gustafva Bergström levde enligt sin mormors bouppteckning 1906. Där står dock inte när de var födda eller var de bodde. Systrarnas redan då avlidna mor hette Josefina Bergström, och var född Andersson 1840-03-16 i Gävle. De båda systrarna hade två äldre halvsyskon, födda före äktenskapet mellan Josefina och hennes man Bergström med okänt förnamn. De två äldre syskonen var Anna Josefina Andersson född 1857 i Gävle och Ludvig Botvid Andersson född 1860 i Gävle. Josefinas mor, systrarna Bergströms mormor hette Anna Cathrina Söderström, också född i Gävle 1811. Hon dog i Gysinge 1906. Jag har sökt systrarna Bergströms familj på olika ställen utan framgångar.  Känner någon till denna familj Bergström? Jag har sökt den i mantalslängden för 1890 utan framgång. Och både Bergström själv och hans hustru tycks ha avlidit före 1906. Josefina Andersson-Bergström bör alltså ha gift sig med Bergström mellan 1860 och senast 1906?  Vem har något tips på en lämplig Bergström, troligen boende på en plats i Östra Svealand eller Nedre Norrland. Något tips??

11
Hultgren / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2010
« skrivet: 2006-05-29, 01:42 »
Marie!
Jag har bland mina Hultgren-anor flera faddrar med efternamnet Blank. Därför tycker jag att frågan är intressant. Dessa personer bodde i Stockholm i början och mitten av 1800-talet. Däremot ser jag inte till någon lämplig Eva Hultgren, som kan passa in. Vär bodde din Eva Hultgren? När föddes hon, och var?
Hälsningar!
Kurt

12
Jag är mycket glad för att flera har sökt efter Anna Stina. Jag har fått klart för mig att det fanns mycket kontakter mellan Ångermanlandskusten och Gävle, så det var därför jag gav mig på att ställa denna fråga som ett långskott. Det där Södergrenspåret låter faktiskt tänkbart - men det förutsätter ju att det finns en Anna Stina född i närheten, och att hon försvinner från Ångermanland före 1789. Födelsetidpunkten som anges i Gävle kan ju ha blivit felskriven, men bibehållen genom åren i Gävle. Viktigast är nog att hon inte under sina första tjugo år har ett helt annat levnadslopp (dör, gifter sig med någon annan eller flyttar till något annat ställe än Gävle). Tacksam för allt vänligt bistånd! Kurt

13
Anna Stina föddes 1768 den 29 maj på okänd plats. Hon flyttade senare till Gävle, där hon finns belagd från 1789, då med namnet Hedlund. Jag har sökt henne på olika sätt både i Gävle och i socknar som börjar på Hed-. Jag har också efterlyst henne i Anbytarforum under Hedlund och på annat sätt. Eftersom jag inte fått något svar på andra ställen ställer jag frågan på nytt under en ny rubrik. Nu har jag blivit rekommenderad att söka henne i Ångermanlands kusttrakter, varifrån många sökte sig till Gävle. Därför är min fråga: känner någon till en Anna Stina född troligen 1768-05-29 som flyttar från hemtrakterna senast 1789?  
 
De första noteringarna jag funnit i Gävle om henne är att Anna Stina Hedlund, kallad pigan, bor hos assessor Johan Jakob Södergren (AI:2A sid 23B) åren 1789-1792, där också anges att hon flyttat till Norblads, troligen 1792. Före 1789, när hon var 21 år, har inga uppgifter påträffats.
 
År 1795 den 11 oktober gifte sig i Gävle Helga Trefaldighet segelduksmakaren Johan Söderström och pigan Anna Christina Hedlund.  
 
Deras son Johan Erik som blev kofferdikapten föddes år 1800 och deras dotter Anna Cathrina gifte sig med en styrman som var son till en kofferdikapten. Det kan finnas sjöfartsanknytning. Det fanns också en son Anders, som dock dog ung. Anna Christinas födelsetid 1768 den 29 maj finns noggrant angiven i böckerna i Gävle, men hon föddes inte i Gävle, inte vid detta datum eller något liknande under åren närmast före eller efter. Hennes man Johan Söderström uppges i Gävle vara född 1767 i december. Han hade också flyttat in till Gävle från annat håll, vilket jag så småningom fick belagt genom Anbytarforum, tack vare Stig Geber.
 
Jag har studerat samtliga Hedlund i kyrkböckerna i Gävle och i mtl för Gävle under perioden 1770-1800 för att finna några tänkbara familjeband. En sammanställning över dessa har jag framställt, och den som är intresserad kan få ta del av denna. Men ingen stämmer med min Anna Stina.  
 
Till yttermera visso gifte sig min eftersökta Anna Stinas dotter Anna Catharina med en styrman, Boye Andersson,  vars mor också hette Anna Stina Hedlund, men hon var född 1795 i Gävle. Dessa kvinnor med samma namn tycks inte ha varit släkt med varandra. Det finns också familjer med syskon födda omkring 1768, i motsvarande åldrar. Däremot har det inte gått att hitta någon Anna Stina Hedlund född 1768-05-29. Anna Stina Hedlund bodde dessutom under en lång period i timmermannen Hedlunds gård i Gävle. Men det är helt tydligt att hon inte var närmare släkt med timmermannen Hedlund, vilket man ju kunde förmoda.  
 
Då återstår möjligheten att hon har flyttat in till Gävle och tagit sig namnet Hedlund för att det förväntades att stadsinvånarna skulle ha familjenamn. Vid denna tid finns ytterst få patronymer i Gävle. Utan patronym är det svårt att belägga föräldrarna om inga andra faktorer föreligger. Förnamn och födelsedag kan ju räcka långt. När ett familjenamn antages brukar det vara hämtat från en gård eller socken. Det borde betyda att hon var född i en socken eller en by eller gård som börjar på Hed-. Närmast till hands ligger att hon skulle ha fötts i Hedesunda, möjligen i Hedemora eller att hon var dotter till en person som kom därifrån. I dessa båda socknar föddes hon dock  inte.  
 
Det finns inget farsnamn att stöda sig på. Hennes barn hette Johan Erik (f 1801), Anders (f 1802) och Anna Cathrina (f 1811). Johan var ju hennes mans namn. Kanske var Erik Anna Stinas fars eller farfars namn? Kanske var Erik hennes man Johans fars eller farfars namn? Eller hette Anna Stinas far möjligen Anders? Eller hennes farfar?  
 
Och hon verkar inte ha haft några nära släktigar bland barnens faddrar i Gävle. Jag har letat hittills förgäves i femton år, med nya ansatser då och då.  
 
Tacksam för tips!  Kurt Hultgren

14
Hedlund / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-18
« skrivet: 2006-03-03, 23:30 »
Anna Christina Hedlund föddes 1768-05-29, datum men ingen ort anges i kyrkböckerna i Gävle. Hennes härkomst sökes.
 
År 1795 den 11 oktober gifte sig i Gävle Helga Trefaldighet segelduksmakaren Johan Söderström och pigan Anna Christina Hedlund. Deras son Johan Erik som blev kofferdikapten föddes år 1800 och deras dotter Anna Cathrina gifte sig med en styrman som var son till en kofferdikapten. Det fanns också en son Anders, som dock dog ung. Anna Christinas födelsetid 1768 den 29 maj finns noggrant angiven i böckerna i Gävle, liksom att Johan var född 1767 i december.
 
Till yttermera visso gifte sig den eftersökta Anna Stinas dotter Anna Catharina med en styrman Boye Andersson vars mor också hette Anna Stina Hedlund, men hon var född 1795 i Gävle. De tycks inte ha varit släkt med varandra. Det finns också familjer med syskon födda omkring 1768, i motsvarande åldrar. Däremot har det inte gått att hitta någon Anna Stina Hedlund född 1768-05-29. Anna Stina Hedlund bodde dessutom under en period i timmermannen Hedlunds gård i Gävle. Men det är helt tydligt att hon inte var närmare släkt med timmermannen Hedlund, vilket man ju kunde förmoda.  
 
De första noteringarna jag funnit i Gävle om henne är att Anna Stina Hedlund, kallad pigan, bor hos assessor Johan Jakob Södergren (AI:2A sid 23B) åren 1789-1792, där också anges att hon flyttat till Norblads, troligen 1792. Före 1789, när hon var 21 år,  har inga uppgifter påträffats.
 
Då återstår möjligheten att hon har flyttat in till Gävle och tagit sig namnet Hedlund för att man måste ha ett familjenamn. Det borde betyda att hon var född i en socken eller en gård som börjar på Hed-. Närmast till hands ligger att hon skulle ha fötts i Hedesunda, möjligen i Hedemora eller att hon var dotter till en person som kom därifrån. Det finns inget farsnamn att stöda sig på.  
 
Det verkar inte vara Hedesunda eller Hedemora, men kanske kan det vara en by Heden eller en gård Hed-någonting som är Anna Christina Hedlunds födelseplats. Jag har studerat Gävle stad på tvären och längden utan att hitta någon tänkbar anknytning. Vem kan känna till något om Anna Christina (Hedlund) född 1768 den 29 maj, som säkerligen flyttade in till Gävle omkring eller senast 1789.
 
Jag har sökt Anna Stina Hedlund i femton år. Jag delar gärna med mig av alla tänkbara Gävle-Hedlundar, som dock alla tycks kunna vederläggas som släkt till min Anna-Stina.
 
Tacksam för tips!  Kurt Hultgren

15
00 Sjöfart / Skeppslistor
« skrivet: 2005-09-28, 01:37 »
Ännu på1950-talet stod det varje dag i dagstidningarna vilka fartyg som väntades ankomma till Stockholms hamn och med vilken last och varifrån och vilka som skulle avgå, vart och med vilken last. Det är ju möjligt att detta stod i tidningarna redan på 1920-talet. Då var det ju en prestation att lasta eller lossa ett fartyg. Fartygen låg flera dagar i hamnen, de var jämförelsevis små och de var många. Numera handlar det ju mest om containrar och ro-ro-fartyg, och det står inte ens att de går. De går ju för övrigt ofta fram och tillbaka på samma linjer. Så finns skeppslistor inte bevarade så finns nog dagstidningarna.

16
Blank / Blank
« skrivet: 2005-09-10, 23:10 »
Hyrkuskåldermannen i Stockholm Carl Blank dog i januari 1846. Han föddes enligt åldersuppgift i maj 1790, eftersom han anges var 55 år och 9 månader vid sitt frånfälle. Hör han möjligen till vallonsläkten Blank? Carl Blank var gift med Anna Margareta Nyström, som levde fram till 1877. De fick sju barn, födda mellan åren 1819 och 1835. Det är möjligt att han var son till stadsmajoren RVO Anders Blank, som levde åtminstone 1836, när han stod fadder. Vem känner till släkten (släkterna?) Blank?

17
Under Släkter Lindbom här i Anbytarforum finns en rad uppgifter om olika familjer Lindbom. Det nog troligt att Karl Lindbom född i Skultuna hör till Västmanländska släkten Lindbom. Se vidare under den rebriken. Jag har gjort inlägg på den platsen. Hälsningar Kurt

18
Duvander / Duvander
« skrivet: 2005-07-25, 00:19 »
Helena! Sadelmakarskråets i Stockholm arkiv innehåller en hel del uppgifter om sadelmakarmästarna och om gesällerna. Det finns bland Nordiska museets skråarkivalier i Nordiska museets arkiv på Linn?gatan. Har du kollat där? Där kanske finns några uppgifter om Anders Magnus Duvander, som du kan ha nytta av. Hälsningar! Kurt

19
Ununge / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-21
« skrivet: 2005-07-02, 23:38 »
Jag har under Uppland-Efterlysningar ställt en fråga om Anna Ersdotter (Frimodig) levnadslopp mellan födelse 1754-08-19 i Alby, Ununge och  1779. Eventuellt svar bör läggas där, under efterlysningen.

20
Anna Ersdotter (Frimodig), född 1754-08-19 i Alby by, Ununge, skulle enligt min hypotes kunna vara identisk med min anmoder Anna Ahlberg född 1754 i Ununge. Jag vet att Anna Ahlberg 1779 flyttade från Stockholm till Svedvi i Västmanland, där hon samma år gifte sig. Hennes födelseår och födelsesocken finns noga angivna i Svedvi. Min första gissning gällde en annan Anna född i Alby, men Eddie Bjärrenholt konstaterade att denna första Anna hade ett annat levnadslopp, och han föreslog istället Anna Frimodig, dotter till båtsmannen Erik Johansson Frimodig på Alby ägor. Namnet Frimodig är ju ett soldatnamn och därmed inte särskilt ärftligt. I Stockholm har jag inte kunnat finna Anna Ersdotter. Troligen tog hon namnet Ahlberg när hon flyttade till Stockholm, och därför kan jag inte belägga vem som är hon. Bland grannarna i Alby fanns flera med namnen Ahlbom och Ahlgren, så namnet Ahlberg kan ha legat nära till hands att välja. 1779 var hon ju 25 år, så hon kan ha bott på flera ställen innan hon år 1779 flyttade från Stockholm till Svedvi och gifte sig där. Jag har också funnit att det inte finns några husförhörslängder i Ununge förrän 1779, inte heller flyttningslängder, så där finns inte mycken hjälp.  
 
Finns möjligen någon som i någon grannsocken träffat på denna Anna Ersdotter (Frimodig). Hon kan ju ha flyttat från Ununge till någon annan socken innan hon flyttade till Stockholm. Eller också har även Anna Ersdotter ett helt annat levnadslopp än det jag tror. Det är ju också bra att få reda på. I så fall kan jag ju avskriva även Anna Ersdotter. Om någon har någon uppgift som kan belysa Anna Ersdotters levnadslopp skulle jag bli mycket tacksam.  
 
Hälsningar! Kurt Hultgren

21
Lätt hänt - roligt att det stämde i alla fall. Jag skickar dig gärna mer uppgifter om jag får din adress. Hälsningar! Kurt

22
Anders! Mycket glädjande att få svar på denna sedan lång tid olösta gåta. Ännu återstår dock en del frågetecken. Det är nämligen Anders Landin född 1767 som är min hustrus anfader. Min svärfar har under lång tid sökt i Skåne, där Anders Landin f 1767 framlevde större delen av sitt liv. Till slut fann min svärfar en udda notis på en lös lapp i en en kyrkbok om att Anders Landin född 1767 var bördig från Södermanland, född i Årdala. Anders Landin flyttade 1786 till Vittskövle, men i inflyttningsnotisen anges inte varifrån. Han var smed även han, och han var som sådan borgare i Simrishamn. Detta stämmer ju inte med din uppgift i notisen ovan om att Anders född 1767 skulle ha avlidit 1769. Något är tydligen fel. Detta behöver vi reda ut. Jag vill gärna höra mer om detta från dig.  
Bästa hälsningar! Kurt

23
Anders Landin, gårdssmed i Södermanland, föddes enligt åldersuppgift 1730, den 18 jan, men på okänd plats. Han gifte sig cirka 1753 med smedsdottern Catharina Samuelsdotter, född 1732, också född på för mig okänd plats. Anders efternamn Landin kan antagligen ha sitt ursprung i en gård, by eller socken som börjar på Land- eller Lann-.  
Anders Landin var gårdssmed på flera gårdar, sist vid Hedenlunda i Vadsbro i Södermanland. Anders och Catharina bodde i Sköldinge en kortare tid 1755, där Anders kallas låssmed.  
 
Av allt att döma var gårdssmeden Lars Landin, som arbetade vid andra gårdar i Södermanland, hans bror. Lars uppträder som fadder till Anders Landins barn. Åldersskillnaden mellan Anders och Lars är några år.  
 
Har någon träffat på bröderna Anders och Lars Landin, troligen smedsöner, möjligen i en socken i närheten av smeden Samuel vars dotter Catharina gifte sig med Anders?

24
Det finns några färska inlägg om Morin på Anbytarforum under rubriken efternamn Morin. Kanske något av intresse?

25
Morin / Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2014
« skrivet: 2005-05-30, 21:27 »
Följande uppgifter om Morin kan jag bidra med. I Krigsarkivets kortregister över biografica finns fyra personer med namnet Morin. En var bataljonspräst 1710, en var sekreterare i fortifikationen 1795, en var rustmästare vid Västerbottens regemente 1788 och den fjärde var fälttygmästaren Teodor Morin, som skrivit en anhållan om permission 1761. De tre förstas förnamn har jag inte aktuella just nu, för det var Teodor jag sökte. Teodor hade en syster Anna Maria Morin, gift med prosten Ekman i Veta i Östergötland. Teodors och Anna Maria Morins far var lektorn vid gymnasiet i Kalmar Folke Morin, som dog 1730-03-12. Alla de senaste uppgifterna är hämtade ur Elgenstierna. Ingen av dessa personer verkar ju vid ett första påseende direkt knutna till en handlande i Stockholm omkring år 1700 med namnet Lars Morin, men man kan ju inte utesluta detta. Hälsningar! Kurt

26
Titlar och befattningar / Konstapel
« skrivet: 2005-04-22, 23:52 »
Walter!
Mitt intryck från Onsjö härad är att där fanns många soldater som hörde till de olika regementena som samlades vissa tider på sina regementssamlingplatser. Sådana kallades ofta för olika hedar, t ex Ljungbyhed. Det fanns alltså egentligen inte någon permanent garnison, utan regementsmötena hölls på tillfälliga men återkommande platser.  De flesta soldaterna i Onsjö verkar ha hört till kavalleriet (Norra Skånska). Men dessa soldater hade ju alla ett litet jordbruk som de försörjde sig på för att kunna ställa upp som soldater. Det var ju bönderna i trakten som bekostade sin soldat, Dessa bönder var rusthållare. Jag har själv en anfader (Per Jönsson Hultgren), som var ryttare i Onsjö härad, och han bodde i Ask socken, en av socknarna i Onsjö härad. Min farfars farfar, son till ryttaren, föddes i Ask 1801.  
 
Frågor kring soldater i Skåne kan ställas till Krigsarkivet i Stockholm. Det finns också särskilda studiegrupper kring soldaterna i olika landskap. Jag vill minnas att det finns en grupp som studerar soldater i Skåne. Du hittar säkert detta här på Anbytarforum. Där borde Markman kunna hittas.  
 
Dessvärre fick soldaterna ofta nya namn när de mönstrades, dvs när de antogs som soldater. De ändrade namnen försvårar ju spårandet av deras anor. Kanske kom Markman från en gård som hette något som börjar på Mark-. Vad gäller artilleriet kan det väl tänkas att det handlar om Landskrona. Där fanns det ett regemente, som också hade kaserner. I Landskrona finns ju en fästning, så där kanske behövdes artillerister.
 
Hälsningar! Kurt Hultgren (vi har haft kontakt tidigare)

27
Skepparen Lorens Achman bodde i Stockholm och dog där 1758-03-08. Han hade lång tid varit gift med hustrun Margareta Catharina Beckman. Vid sin död hade han i 24 år varit sjuklig och oförmögen att arbeta, dvs sedan åtminstone 1734. De hade inga barn, men det antyds att Lorens Achman skulle ha bröder boende i Östergötland. Han finns inte på sjöfolks-CD-n. Han verkar inte heller finnas i Stockholms sjömanshus. Kan han ha tillhört något annat sjömanshus? Sjömanshusen tillkom ju 1741, så han kanske blivit sjuk innan de inrättades. Kan man han hitta hans bakgrund någonstans i Östergötland? Någon som sett till namnet Achman? Troligen var uttalet Ackman, så skrivs det på sina håll i Stockholms mtl.

28
Söderström / Äldre inlägg (arkiv) till 01 maj, 2009
« skrivet: 2005-03-29, 22:42 »
Ett stort antal inlägg rörande Söderström finns också under Smedsläkter-Söderström, även åtskilliga som troligen inte hör till smedsläkter. Jag vill bara nämna det här som ett tips. Men Söderström behöver nog ligga på bägge ställena, antar jag.

29
Släkthistoriskt Forum / Släkthistoriskt Forum
« skrivet: 2005-03-16, 02:08 »
Niclas och Martin! Det var bra kommentarer. Detta är något jag har missat. Det känns angeläget att de publiceras i kommande nummer av Släkthistoriskt Forum. Att jag överhuvud taget gav mig i kast med att på detta tämligen ytliga sätt samla uppgifter om Gustavs söners frillobarn berodde på att det inte tycktes finnas någon samlad beskrivning. Och en sammanställning av uppgifter som verkar vara av allmänt intresse är ju faktiskt normalt av värde. Som jag påpekar i artikeln handlar det ju inte om forskning i primärkällor utan om åtskilliga uppgifter hämtade ur Nordisk Familjebok, herdaminnen  och Elgenstierna. När jag ställde artikeln till redationens förfogande kände jag inte till Ulf Sundbergs bok. När jag fick reda på den kände jag att det äntligen kommit ett verk som behandlade ämnet. Och jag utgick då från att min artikel var helt överspelad. Så jag blev lite förvånad när jag såg den i tryck. Samtidigt kan den ju fungera som en blänkare som pekar på Ulf Sundbergs bok. Det är ju så som redaktören refererar de bägge insatserna. Ämnet är av allmänt intresse, och alla korrigeringar som bör göras ska förstås införas. Nätet är visserligen bra i många avseenden. Men tryckta texter i tidskrifter och böcker är ofta lättare att få tag i. Och därför bör rättelser och kompletteringar förstås införas i anslutning till en översikt av detta slag. Skriv en kompletterande artikel! Det vore högst värdefullt!
Bästa hälsningar! Kurt

30
Weylandt / Weijlandt / Weylandt / Weijlandt
« skrivet: 2005-03-12, 00:07 »
Prova med stavningen Weylandt, så hittar du nog en del.

31
Josefina Andersson föddes 1840-03-16 i Gävle, dotter till styrman Boye Andersson och hans hustru Anna Cathrina Söderström. Jag har skäl att tro att hon inte bodde kvar i Gävle som gift. I moderns bouppteckning 1806 anges att dottern Josefina Bergström var avliden och att dennas två döttrar var myndiga. Josefinas döttrar hette Anna Bergström och Gustafva Bergström. Däremot står inget om var dessa döttrar bodde. Döttrarnas födelsetid framgår inte heller, men eftersom de bägge var myndiga bör de ju vara födda före 1885. Är det möjligen någon som råkar känna till Josefina Bergström med döttrarna Anna och Gustafva? Och vart hade  Josefina flyttat?

32
För att undvika missförstånd: Det danska ordet lov betyder på svenska lag, dvs man hänvisar till en lag utfärdat ett visst datum. Det handlar alltså inte om en tillåtelse.

33
Svanshals / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-04
« skrivet: 2005-03-03, 22:28 »
Inga!
Tack för dessa kompletterande och klargörande upplysningar! Det var ju inte lätt att veta att Hedvig Catharina bytte namn till Ulrika. Att dessutom hennes man noteras under patronym för att senare uppträda med namnet Tebom gjorde ju inte saken lättare. Men just att även hans far och bror kallar sig Tebom är ju goda belägg. Tack för det!
Hälsningar!
Kurt

34
Svanshals / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-04
« skrivet: 2005-03-03, 01:25 »
Hornstedt ska troligen vara Hornstrand. Jag har studerat komminister Gustaf Hornstrand och hans barn. Gustaf Hornstrand var komminister i Svanshals och Kumla. Han föddes i Horn 1686, där dock böckerna har brunnit. I hans bouppteckning 1762 anges ett antal barn enligt följande
- Nils Hornstrand född 1732, kronolänsman i Göstrings härad, vars dotter Charlotta gifte sig med komministern Sven Ekequist i Fivelstad
- Hedwig Catharina Hornstrand gift 1758 med Lars Olofsson, dräng i Åsbo, Kumla,  
- Per Hornstrand död 1768, Skeby, Harstad, skild från Ingeborg Persdotter
- Elisabeth Hornstrand född 1734, gift 1759 med Sven Enelius, kyrkoherde i Roxlösa
- Gustav Mattias Hornstrand död före 1762
- Anna Hornstrand, levde 1762
- Helena Margareta Hornstrand, född 1746-01-09, gift 1770 med Jonas Svensson, rättare i Sättra, Rök, hon död 1817
- Johanna Hornstrand, död före 1762
 
Helena Margareta (Lena Greta) Hornstrand är min anmoder. Släktforskaren Doris Hallin i Mjölby har för mig påvisat att det finns en Ulrika Hornstrand, gift med trädgårdsmästare Tebom i Ekestugan i Rök. Men Doris Hallin påpekade också att Ulrika dog 1773 vid 44 års ålder. Det stämmer ju med Inga Wallenquists inlägg ovan, fastän med namnet Hornstrand. Ulrika Hornstrand kan tydligen inte vara dotter till Gustaf Hornstrand, eftersom hon saknas i bouppteckningen och dog senare än Gustaf Hornstrand. Åldern och bouppteckningen ger ju snarare intrycket att Ulrika skulle kunna vara en brorsdotter (snarare än syster) till honom. Men namnet bör alltså vara Hornstrand, inte Hornstedt.
Hälsningar Kurt Hultgren

35
Allmänt / Skepp och sjöfart
« skrivet: 2005-01-25, 22:58 »
Jag föreslår en kontakt med Sjöhistoriska museet i Stockholm, som har all möjlig information om olika äldre båttyper. När det gäller namngivna sluparna Nordan och Helena och färjor som verkar ha använts för personbefordran kan säkert Sjöfartsmuseum även förmedla kontakt med Lennart Rydberg som är skicklig expert på äldre personfartyg, särskilt ångfartyg. Han har skrivit flera böcker i ämnet.

36
Tulljaktsbåtsmans hustru står det/ Kurt

37
Du har ställt frågan på rätt ställe. Men det är en svår fråga. Troligen har dessa båda gifta personer anpassat sina namn till danskt namnbruk. Olof Pettersson eller Persson har blivt Ole Pedersen och Karen eller Karin Jacobsdotter har blivit Karen Jacobsen. Danmark hade ju en namnlag långt före Sverige, och den lagen föreskrev familjenamn men inkluderade ju normalt inte -dotternamn. Så egentligen vet man en hel del. Bådas fäders förnamn, deras egna namn och födelseår. Året 1853-56 för vigseln är väl en gissning, men säkert en god gissning. Men vilken socken eller stad de bodde i är ett jätteproblem. Du kan ha tur så att de finns i något datoriserat register (t ex Skåne eller Småland, men det finns troligen fler).  Hoppas att någon som är bra på sådana register kan hjälpa till. Men det kan dröja innan frågan får ett svar om dina personer inte finns i något av dessa register. - Detta svar som en uppmuntran eftersom du undrade om du hamnat rätt.

38
Hedelius / Hedelius
« skrivet: 2004-12-22, 23:28 »
Jakob Hedelius blev 93 år, om inte 94. Han bodde i Hjo på gamla dagar och där dog han 1953 eller 1954. Han är mina kusiners farfar. Jag har talat med en av mina kusiner, och jag har svarat Bertil direkt. Men jag vill för ordningens skull se till att ett svar kommer in i Anbytarforum. Då syns svaret på frågan och också vem som möjligen kan svara på fler frågor i samma ämne. Jakob Hedelius tillhörde släkten Hedelius från Heda. Hälsningar! Kurt

39
Bildgåtan - Övrigt / Järnvägsuniformer sökes
« skrivet: 2004-12-19, 15:21 »
Jag tycker att du ska ta kontakt med Sveriges Järnvägsmuseum som ligger i Gävle. Där finns mängder med bilder av personer i uniform. Där finns också reglementen som beskriver hur uniformerna skulle se ut. Det har  naturligtvis varierat efter årtal och efter vilket järnvägsbolag som bedrivit trafiken. Olika bolag hade olika uniformer och tecken. Och förr var ju olika metallmärken viktiga komponenter i en uniform. Statens Järnvägar hade naturligtvis sina särskilda uniformer och Bergslagsbanan och andra enskilda järnvägar (t ex Östra Skånes Järnvägar, Norra Södermanlands Järnväg, Kalmar-Torsås järnväg osv) hade sina. Hälsningar! Kurt Hultgren

40
Förnamn - E / Ellika / Elleka / Ällika
« skrivet: 2004-12-11, 01:16 »
Jag har i Rök och Ödeshög under 1700-talet en kvinna som kallas först Ellika och senare Elin. Så här finns också ett belägg på att dessa namn hör samman.

41
Söderström / Söderström
« skrivet: 2004-12-01, 00:17 »
Söderström i Gävle under perioden 1770-1800. Jag har inventerat alla kyrkböcker och mantalslängder. Jag har sammanställt födda, döda, vigda och diverse bouppteckningar samt uppgifter ur mantalslängderna. Resultatet har blivit en rapport över 34 familjer och personer med namnet Söderström i Gävle under denna period. Det handlar om alla slags yrken: skeppare, sämskare, svarvare, timmermän och järnbärare, handelsmän, drängar, grosshandlare och skomakargesäller, men också hustrur. Jag försökte om möjligt hitta den familj till vilken min anfader hörde. Han hörde inte till någon av dem, fann jag snart. Han hade tydligen flyttat in till Gävle och tagit sig namnet. Så småningom fick jag med hjälp av faddrar och god hjälp på Anbytarforum  genom Stig Geber fram att min segelduksmakare Johan Söderström var född i Västland. Min rapport visar dock ett stort antal personer födda i eller inflyttade till Gävle och åtskilliga barn och ingifta. Den som är intresserad kan gärna få ta del av denna min sammanställning. Skicka mig postadress och telefonnummet.  
 
Eftersom Söderström på Anbytarforum endast finns under smedsläkter lägger jag detta inlägg här. Söderström finns tydligen inte under släktnamn övriga. Hälsningar! Kurt Hultgren

42
Tunn- / Tunnbindare
« skrivet: 2004-11-25, 23:57 »
I Danmark, där jag funnit en släkting som var tunnbindare, är den danska benämningen bödker. För övrigt är den tyska termen för tunnbindare Böttiger.

43
Oäkta barns efternamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-15
« skrivet: 2004-10-19, 22:45 »
Monica!
Barnhusbarnets mor var 17 år vid födelsen och Clara hade ännu inte fyllt 18 när födelsen ägde rum i april. Det verkar ju stämma. Och efternamnet verkar vara en bekräftelse på detta, även om modern i princip var anonym. Att Clara är ogift när hon avlider och att hon inte anges ha någon arvinge stämmer ju med dåtida lagregler. Barn födda utom äktenskap ärvde inte sina föräldrar, egendomligt nog. Det förekom visserligen att arv i form av frivilliga gåvor fördes vidare, men laglig arvsrätt fanns inte på den tiden. Så det stämmer nog, trots att sonen inte finns omnämnd i bouppteckningen.  
 
Vad gäller vistelsen i Paris ska man nog kunna gå vidare genom kontakt med stadsarkivet i Paris. Alla invånare i Paris var ju registrerade i respektive arrondisssement. Och Clara ska ju ha bott i Paris i nio år. Dessa register finns i stadsarkivet, Archives de Paris. Det ligger i nordöstra utkanten av centrala staden, helt nära metro Porte des Lilas. Adressen är LES ARCHIVES DE PARIS,  18, boulevard S?rurier, 75019 Paris. Vissa uppgifter kan fortfarande finnas kvar i respektive marie (stadsdelsförvaltningskontor). Men dessa uppgifter är nog tillräckligt gamla för att ha förts till stadsarkivet.   Vidare kan det tänkas att det i Archives de Paris finns uppgifter om sjukhusvistelsen, eftersom sjukhuset tydligen var kommunalt, som framgår av namnet. Jag har varit på Archive de Paris och sökt uppgifter.  
Hälsningar! Kurt

44
Styrmansdottern Josefina Christina Andersson föddes i Gävle 1840-03-15. Hon blev äldst i en syskonskara om fem systrar. Hennes far styrman Boye Andersson dog i gula febern i Bahia i mars 1850. Boyes änka Anna Catharina Söderström blev lämnad med fem små döttrar. Den yngsta föddes några månader efter faderns död. Jag har lyckats spåra alla systrarna utom den äldsta, Josefina Christina Andersson. Av bouppteckningar har jag funnit att Josefina Christina gifte sig Bergström, och att hon i sin tur hade två döttrar, Anna och Gustafva Bergström. Josefina Christina Bergström anges avliden i en bouppteckning 1906. Men där anges inte var hon hade bott, eller var döttrarna Anna och Gustafva bodde. Bägge döttrarna anges som myndiga 1906. Ingen av Anna Bergström och Gustafva Bergström eller Josefina Christina (Andersson eller Bergström) tycks finnas med i CDn med mtl 1890 där jag sökt dem. Eftersom Annas och Gustafvas mor var född 1840, så talar mycket för att de båda systrarna föddes på 1870- eller 1880-talet, kanske redan på 1860-talet. Eftersom de var myndiga 1906 bör de vara födda senast 1885, såvitt jag kan förstå. Men var bodde de år 1906?

45
Tack Elisabeth och Jan!
Ni gjorde båda inlägg i går som jag inte hann se igår för att jag studerade mina uppgifter och era nya uppgifter och förberedde mitt inlägg. Det är kanske troligt att den senaste uppgiften om Alfred av år 1910 rör en namne. Jag har varit inne på Ancestry och konstaterat att namnet Lundbeck ju långtifrån är unikt. Det finns många Lundbeck. Men det finns ju också några saker som stämmer. Att åldersuppgifterna inte stämmer verkar tämligen normalt. Man hoppas ju alltid att de är rätt, men man vet ju aldrig. Och ibland hoppas/tror man ju att de är fel. Familjesammansättningen för Alfred 1881 stämmer, trots namnet Alfred, och uppgiften om generalagent för rederi stämmer ju för Hilmers del. Varför Johan Alrik bytte sitt namn till Alfred kan man fråga sig. Men många bytte namn. De hade chansen, och de skulle börja ett nytt liv. I dopboken står det Adalrik, men han kallas senare Alrik. Så ett byte från Alrik till det i USA välkända Alfred var nog inte främmande. Troligen var tilltalsnament Alrik i Sverige. Kanske gav engelskt uttal av Alrik konstiga associationer till något (all rich? eller allright?). Det behövs ju inte så mycket för att man ska ta chansen och byta till något bättre när man kan. Att han skulle ha varit snickare låter väl troligt. Jag ska kolla vad han kallades i Stockholm, nu när jag vet att det var där han bodde 1881.
 
Den muntliga uppgift som fick mig på spåret är vad min mormor Ina Lundbeck, som dog 1964, berättade. Jag intervjuade henne om allt möjligt, bl a om min morfars släktingar. Däribland fanns kusinen Hilmer som emigrerat och blivit chef för Amerikalinjen, dvs i USA. Att det sedan var en styvkusin spelar ju inte så stor roll. Det är intressant i alla fall, som ett levnadslopp. Men det är klart att det skulle vara intressant att finna var och när Alrik/Alfred dog, och ifall han hade några andra barn. Jag har för övrigt ett fotografi av bröderna Lundbecks mor, klockaränkan Sofia Brantingsson, född 1820 död 1886 i Västerås. Hon är alltså anmoder även till eventuella amerikanska ättlingar.
 
Jag beklagar förresten att jag i mitt långa citat igår råkade få med ett kort kommenterande stycke, som ju inte ingår i citatet. Det är stycket med fyra rader som börjar Det stämmer också att Hilmer... som ska stå efter citatet. Det var den sena timmen, men det ska bli korrekt iallafall.  
 
Hälsningar!
Kurt

46
Strålande! Det är alltså tydligt att Johan Alrik Lundbeck, född 1840 i Badelunda, son till klockaren Anders Lundbeck, kom att kallas Alfred när han emigrerade. Det är ju inte ovanligt att namnen förändras. Det var förstås därför jag inte hittade honom på emigrantskivan. Alfreds båda bröder Frans Oskar Lundbeck f 1842 i Badelunda och Wilhelm Lundbeck f 1844 i Badelunda, stannade i Sverige. Alla flyttade 1859 från Badelunda, de yngre två börderna med modern till Västerås.
 
Vidare bodde Johan Alrik/Alfred inte i Uppsala, som jag trodde, utan det var i Stockholm som han träffade sin blivande fru, som var frånskild från poliskonstapeln Hällström i Uppsala. Och Carolina Hällström hade alltså två barn, varav den yngre var gossen Gustaf Hilmer, 11 år gammal. Det stämmer ju att Hilmer emigrerade vid elva års ålder. Han tycks också har bytt förnamn. Han hette ju Gustaf Hilmer, och de första åren var han tydligen Gustaf Hällström. Men han kallade sig alltså i fortsättningen Hilmer Lundbeck.  
 
Det står ganska mycket om Hilmer Lundbeck i boken Vägen mot väster av Algot Mattsson, Askild och Kärnekull, Stockhoolm 1982. Det är en presentation av Svenska Amerikalinjen och dess historia från början till slut. Företaget startade 1915, och G Hilmer Lundbeck beskrivs som den driftige chefen för den amerikanska verksamheten, utan vilken företaget inte skulle klarat sig. Det svenska aktiebolaget hade sitt säte i Sverige och en svensk vd, och ägare var redaren och styrelseordföranden. På förvåren 1914 befann sig Wilhelm R Lundgren, skeppsredaren, i New York för att under ett par dagar konferera med den stora passagerarfirman Nielsen & Lundbeck. Då träffade han också en preliminär överenskommelse om att Hilmer Lundbeck S:r skulle bli generalagent för den svenska amerikalinjen om och när den kom till stånd (sid 103ff).    
 
Några korta stycken ur boken som berör Hilmer:
När organisationen startades... lika viktigt var det att skapa en försäljningsorganisation i Amerika. Där fanns de mest hänförda förespråkarna för en svensk linje. Och här befanns sig alla de människor som skulle kunna fylla fartygen i östlig riktning. Därför gällde det att finna den rätte ledaren även i Amerika. Valet var egentligen inte så svårt. G Hilmer Lundbeck s:r, som Wilhelm R Lundgren redan tidigare hade vidtalat...utsågs först till Amerikalinjens generalagent och sedan till chef för bolagets hela amerikanska organisation. Liksom Axel H Lagergren var han ett barn av emigrationen. Redan som elvaåring hade han tillsammans med sina föräldrar utvandrat till Amerika från Uppsala. Familjen slog sig ned i Cambridge utanför Boston, där Hilmer fick börja i Grammar School. Det var den enda utbildning han fick. Efter att ha varit springpojek och pianopolerare fick Hilmer Lundbeck anställning som kontorist på The American Immigrant Company, en bankirfirma som sysslade med att skicka hem emigrantpengar och bedriva lånerörelse. Denna anställning blev den unge mannens lyckokast, och redan som 23-åring satt han som en av cheferna för firman, som döptes om till Nielsen och Lundbeck.  
 
På Hilmers axlar lades 1915 ett oerhört tungt ansvar. Hans uppgift var att organisera ett heltäcklande agentnät över den amerikanska kontintenten.  Antalet agenter skulle så småningom uppgå till 2000. Runt om i svenskbygderna - bland enskilda tongivande persoenr och sammanslutningar av vitt skilda slag - både profanan och kyrkliga - skulle den nya Svenska Amerikalinjen säljas in. Detta lyckades synnerligen väl. Det råder ingen som helst tvekan om att G Hilmer Lundbeck S:r och hans son G Hilmer Lundbeck J:r, som efterträdde honom 1944, var två av de personer som betydde mest för företagets utveckling. Utan deras insatser i Amerika hade Svenska Amerikalinjen aldrig kunnat uppnå den status av det världsföretag som det innehade ända fram till nedläggningen 1975. (sid 120-121)
Hilmer medverkade mycket förtjänstfullt i Delawarejubil?et 1938 (sid 191-195) ... troligen beställa nytt fartyg... Direktör Axel Jonsson, som möjligen överraskades av det uttalande som den dynamiske SAL-chefen i Amerika gjort, försökte till en början tona ner hela frågan om nybeställning. (sid 168-170)
 
 
Det stämmer också att Hilmer Lundbeck junior var son till Hilmer senior. Tydligen var han född 1900, inte 1901 som jag räknat ut baklänges från åldersuppgifter på emigrantskivan. Han figurerar nämligen flera år i rad på den, liksom fadern Hilmer senior hade gjort.  
 
G Hilmer Lundbeck Junior efterträdde fadern 1944. Han delade ut guldklocka till miljonte passageraren 1957 (Mattsson sid 291). I början av 1960-talet närmade sig den tid när G Hilmer Lundbeck J:r skulle gå i pension. Till sin efterträdare hade Hilmer föreslagit sin svärson John M (Jack) Fraser.... Den 28 mars 1961 kom beskedet att Mr John Fraser vid kontoret i New York utsetts till direktör. (sid 318). Amerikalinjen gick omkull 1975 på grund av Eriksbergsvarvets nedläggning som kostade Broströms 600 Mkr, och medförde att inga reserver fanns för omstrukturering till mera kryssningsresor, när de ordinarie turerna blivit allt färre. Jack Fraser säger idag (1982) till Algot Mattsson att intresset för kryssningsresor tilltagit starkt. Så synd att Kungsholm och Gripsholm inte finns kvar. (sid 368)  
 
John M (Jack) Fraser var alltså gift med en dotter till Hilmer J:r.  
 
Det Jan Ek nämner om familjens nya bostad i New York stämmer ju väl med Hilmer seniors roll i den firma som senare fick generalagenturen för Svenska Amerikalinjen. Försäljningsarbetet var avgörande för Amerikalinjens ekonomi. Det handlade väldigt mycket om att få svenskamerikaner att göra besök i Sverige.  
 
Klaraskivans uppgift om att Hilmer senior föddes 30 augusti är ett tydligt fel. Det ska enligt födelseboken vara den 13 augusti. 1870.
 
Uppgiften från folkräkningen 1910 om Alfred Lundbeck, carpenter 51 år, gift med Augusta, gör mig lite undrande. Den Alfred som var far till Hilmer, Johan Alrik/Alfred, var ju född 1840 och alltså 70 år 1910, inte 51. Det kan förstås vara fel på åldersuppgiften. Jag vet inget om Johan Alrik /Alfreds yrke, så carpenter/snickare kan säkert stämma. Emigrationsåret 1881 är ju korrekt. Alfreds första äktenskap med Carolina Hällström kan ju ha slutat med att han blev änkling, och att han skulle ha gift om sig, 67 år gammal med en 41-åring är ju inte otroligt. Och det är ju inte helt uteslutet att Carolina födde en son vid 48 års ålder. De kanske hade haft fler barn tillsammans, men som flyttat hemifrån. Hilmer var ju Carolinas barn från Sverige. Mellan 1881 och 1910 hinner det ju födas flera barn som växer upp och flyttar hemifrån.
 
Hilmer Lundbeck senior hade ju tydligen en dotter Lillian. Om hon var 35 år 1930 så var hon alltså född cirka 1895. Hilmer var ju född 1870, så han var 25 år när dottern föddes. Det är ju  möjligt att  Hilmer och hans hustru hade flera barn, men det har inte hittills visat sig. Jag vill gärna studera fler av dessa källor, som jag nu fått lite grepp om. Lillian och Hilmer junior var alltså syskon.
 
Till sist en fundering om namnen. Kan det vara så att namnen alltid noterades med första namn som tilltalsnamn och nästa namn som middle initial. Det förklarar varför båda far och son, som båda hade de två namnen Gustaf Hilmer, vid olika tillfällen kallas för Gustaf, trots att Hilmer var deras tilltalsnamn.  
 
Stort tack för hjälpen!
Kurt

47
Elisabeth! Tack för tipset! Står det möjligen också vad föräldrarna hette? Det borde ju i så fall vara Johan Alrik Lundbeck och Wilhelmina Carolina Eklund. Stämmer det? Då hade de alltså redan gift sig i Sverige och inte i USA.
Hälsningar! Kurt

48
Hilmer Lundbeck, som var chef för Svenska Amerikalinjens amerikanska verksamhet, föddes i Uppsala 1870-08-13, men växte upp i Boston. Han var enligt muntlig uppgift kusin till min morfar John Lundbeck, född 1872 i Västerås. Av allt att döma var dock Hilmer styvson till Johan Alrik Lundbeck, som föddes 1840 i Badelunda utanför Västerås. Hilmer har ju tydligen antagit sin förmodade styvfars efternamn. Hilmers födelsenotis i Uppsala visar nämligen att hans föräldrar var poliskonstapeln Anders Gustaf Hällström och hans hustru Wilhelmina Carolina Eklund. Jag antar att Hilmers far avled och att Hilmers mor gifte om sig med Johan Alrik Lundbeck. Jag kan dock inte hitta uppgifter om detta. Jag antar att detta skedde i USA. I svenska Vem är det 1937 står inget om Hilmers föräldrar. I årgången 1939 finns inte svenskamerikaner med, eftersom de ju varken var svenska medborgare eller bosatta i Sverige. Johan Alrik Lundbeck tycks inte ha funnits i Uppsala. Jag har också sökt på emigrantskivan utan framgång. Kan någon ge mig uppgifter om Johan Alrik Lundbeck i USA?

49
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Peter Lindbom
« skrivet: 2004-06-04, 00:15 »
Det finns en diskussion här i Rötter under familjenamn-Lindbom, som du bör studera. Där finns några tips om källor. Hälsningar! Kurt Hultgren

50
Ysane / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-23
« skrivet: 2004-05-06, 23:40 »
Norma,
Gammalstorp parish is one of the neighbourghing parishes to Ysane, very close. Gammalstorp is also in Blekinge, not in Kronoberg. Just to prevent misunderstandings. I can't tell anything about the persons you mention. Regards!

51
Byggnader och miljöer / Vilken station är detta?
« skrivet: 2004-04-28, 00:34 »
Jag förde frågan vidare till Svenska Järnvägsklubbens hemsida Postvagnen (www.sjk.se/postvagnen) där läsarna har all sakkunskap om tåg och stationer i Sverige. Där gjorde jag ett inlägg och hänvisade till denna fråga på Rötter. Det kom fem-sex svar.  Kjell Friberg påpekade att denna vagntyp fanns på det smalspåriga Östgötanätet och på de likaså smalspåriga banorna kring Kalmar. Kurt Möller påpekade att landstormsuniformerna tydde på tiden för första världskriget. Ulrik Berggren konstaterade att den skärgårdsaktiga klippmiljön och smalspåret skulle kunna tyda på Arkösund. Till slut gjorde Bengt Sonesson ett inlägg som jag tycker övertygande lokaliserar bilden till Söderköping. Bakgrunden är vattentornet som stämmer med det äldre vattentorn som förr fanns på denna plats i förhållande till stationen i Söderköping. Bilden är troligen fotograferad från stationshusets övervåning.  
 
Det är inte så dumt med kontakt mellan olika diskussionforum.  
 
Hälsningar! Kurt Hultgren

52
Hällestad / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-11
« skrivet: 2004-04-20, 00:03 »
Lars Hansson var hammarägare i Hällestad i början av 1600-talet. Lars Hanson flyttade troligen till Hällestad i början av 1600-talet. Känner någon till var i Hällestad som hans hammare låg, och var hammarägaren bodde?  
 
Hans son Hans Larsson (Branting) gifte sig 1660 i Regna med Sara Hemmingsdotter Stenius, dotter till kyrkoherden i Regna Hemming Stenius. Hans Larsson (Branting) var far till handlanden i Norrköping Johan Branting, som dog 1704.

53
Johan Eriksson Kjellman var bergmästare i Värmland, dvs i bodde i Filipstad.Värmlands bergmästarämbete hade sitt säte i  
Filipstad. Han dog 1714, den 25 mars. Han bör alltså ha varit född troligen före mitten av 1600-talet.  Han är en anfader till mig via sin dotter Dorothea Christina Kjellman, född 1691, och gift med komministern Erik Tingberg. Johan Eriksson Kjellman var son till Erik Johansson Kjellman, bergsfogde i Lerbäck, senare Hällestad. Mina noteringar säger att Erik Johansson Kjellman  dog 1692. Min källa är Almquist Bergsbruket.  
 
Det förefaller som om Färnebo (Filipstad) och Hällestad hänger samman åtminstone via dessa personer. Den efterfrågade Maria Samuelsdotter Kjellman, föddd ca 1667,  skulle kanske kunna vara brorsdotter till bergsfogden, om man törs spekulera.
 
Hälsningar! Kurt Hultgren

54
Patronymikon (fadersnamn) / Patronymikon (fadersnamn)
« skrivet: 2004-04-10, 11:58 »
Om jag förstått rätt medgav 1901 års namnförordning att patronymer användes förutsatt att de fortsatt aktivt i obruten följd. Jag känner till personer på 1950- och 60-talen som hade aktiva patronymer, dvs efternamn som inte stelnat. Däremot gällde tydligen att om man väl bytt till ett fast efternamn i en generation, då kunde man inte gå tillbaka till patronym. Visserligen kan även därefter ett patronym användas, men inte som familjenamn utan som ett förnamn eller mellannamn. Bäst är förstås att kontrollera förordningstexten från 1901.

55
Lundbäck / Lundbäck
« skrivet: 2004-04-10, 00:18 »
Var bodde Lars Lundbeck f 1664 och Stina Lundbeck f 1733? Var det också i västeråstrakten? Jag har nämligen också en Lars Lundbeck bland mina lundbeckar.
Kurt

56
Walter!
Jag har nu kollat Svensk Släktkalender 1918 och 1950 samt 1912, 1913 0ch 1915, som enligt Svenska Släktkalenderns register innehåller redovisningar av släkterna Rhodin. Det handlar enligt Släktkalendern om två släkter, Bohuslänssläkten och Värmlandssläkten Rhodin. Enligt 1918 sid 705 är Bohuslänssläkten inte som tidigare trotts en gren av släkten från Råda i Värmland, utan en separat släkt från Rudet i Åsbräcka socken i Västergötland. Jag kan konstatera att det är till denna släkt som Johan Otto Rhodin född 1834, köpman i Stockholm, hör, den person som gifte sig med Maria Hultgren född 1850, och orsak till att jag studerat släkterna Rhodin. Däremot förefaller det inte i den sammanställningen finnas några lämpliga äktenskap där din efterfrågade Catharina Charlotta lämpligen kan ha fötts 1774. Det uppges i Svenska släktkalendern 1950 sid 631 att denna släkt ursprungligen stavade namnet Rodhin efter rodh i betydelsen röjning, men att Jonas Hansson Rodhin (fil dr, kyrkoherde i Solberga, född 1717)  fann att den stavningen inte lämpade sig för en präst. Slutstavelsen -hin var förstås stötande, och det uppges att han därför ändrade stavningen till Rhodin.
 
Den värmländska släkten Rhodin beskrivs i Svenska Släktkalendern 1912 sid 566-567. Den äldsta kända stamfadern uppges där vara hattmakaren i Mariestad Peter Rodin gift med Anna Christina Hauptman. Deras son Johan Rodin, född 1742, som blev kyrkoherde i Broddetorp i Västergötland, gifte sig 1772 med Anna Elisabeth Lampa och där nämns en son Carl Christopher Rodin född 1785. Det nämns där inget om någon dotter född 1774, men det är tyvärr vanligt att inte döttrarna kommer med i dessa sammanställningar. Efter vigseln 1772 borde det ha fötts flera barn före den son som föddes 1785. Jag skulle gissa att Catharina Charlotta Rodin född 1774 kan gå att hitta i detta äktenskap. Det kräver förstås ytterligare undersökningar, men eftersom hon uppenbarligen blev vuxen och levde till 1850, så bör hon gå att spåra på andra sätt. Dessa uppgifter står i ingressen till släktbeskrivningen, och resten av släktredovisningen ägnas åt den 1785 födde sonens ättlingar.  
 
Hur linjen går från Råda till Mariestad framgår inte av dessa artiklar. Det är möjligt att det står i Svenska Ättartal 1887 som finns som referens i årgång 1912. Den har jag ännu inte kommit åt att studera. Men för mig tycks kopplingen till Mariestad och äktenskapet av 1772 vara starka indicier.
 
Hälsningar! Kurt

57
En släkt Rhodin finns presenterad i Svenska Släktkalendern (1918 sid 707 och 1950 sid 632). Där finns säkert dessa tidiga familjer redovisade, förutsatt att det inte finns flera familjer Rhodin. Jag tror dock att det gäller samma släkt. Kolla på närmaste bibliotek.

58
Bagare / Sockerbagare
« skrivet: 2004-03-17, 00:09 »
Sockerbagare är detsamma som konditor. Det var ett yrke som man utbildade sig till som lärling, efter gesällprov fick man bli gesäll och så småningom konditormästare. Många konditorer gick i lära i Tyskland, Schweiz eller Holland. Konditoriernas känenteckn var bakverk som tårtor och bakelser, till skillnad från bagerier som känntecknades av bröd i olika former. I äldre tider kallades konditorierna i Sverige för schweizerier, men de serverade även alkohol. Därför försvann schweizerierna omkring förra sekelskiftet, med strängare alkohollagstiftning och varietéförbud. Då uppstod konditorierna där bakverken serverades enbart tillsammans med kaffe eller te. -- I äldre tider finns skråhandlingar, i modern tid finns nog hantverkarföreningar. Det fanns en riksomfattande branschförening som hette Sveriges Konditorförening ännu in på 1960-talet. Då slog sig konditorer och bagare samman. Men det fanns också regionala föreningar, t ex Södra Sveriges Konditorförening (säte i Malmö?). Det är möjligt att den finns kvar (inte troligt). Eller också kanske eventuellt material i bästa fall kan ha hamnat på landsarkivet i Lund.

59
Niklasdamm är en stor gård norr om Kristinehamn, i Varnums socken.

60
Adam / Adam
« skrivet: 2004-03-14, 01:05 »
Jag känner igen Adam från Skultuna, där jag studerat äldre material. Själv har jag sökt efter uppgifter kring smeden Palm Kutsch och hans efterkommande. Palm Kutsch kom till Skultuna under 1620-talet. Släkten Adam har för mig inte varit i centrum för intresset.

61
Namn väcker starka känslor, språk väcker starka känslor och namnformer på olika språk väcker extra starka känslor. Jag har studerat ortnamn i flerspråkiga områden på många håll i Europa och Nordamerika. Min slutsats är att alla kulturspråk har sina hävdvunna namnformer på alla kringliggande länder och orter som passar i det egna språket. Uttalen skiljer sig helt enkelt både av historiska skäl och på grund av språken. Därför får man nog respektera att varje språk I LÖPANDE TEXT använder sina egna namnformer. I Italien kallas Paris för Parigi, det vet alla som har läst italienska. I Ungern kallas Wien för Becs. Och när det finns lokalt boende eller har funnits lokalt boende som använder ett visst språk så kan - och bör - detta språks namnform förstås användas i löpande  text. Däremot kan man hävda att en tabell eller en karta ska uppta den gällande lokala formen, men det gäller förstås inte om det är en enkel karta som ansluter till en löpande text.  
 
Namn har utvecklats på olika sätt, och de olika namnformerna kan ge en historisk information. Det handlar faktiskt om allmänbildning. Neapel hette ursprungligen Neapolis, grekiska för nya staden. Det är inte konstigt att det blivit Neapel på tyska och svenska. På italienska har det som bekant blivit Napoli. På engelska har det blivit Naples.Alla formerna har sitt ursprung i det grekiska Neapolis. När det gäller personer är det också viktigt att kunna anknyta till sin kulturs vanor, men det är klart att en parentes med källans namnform kan vara motiverad. En parentes behövs däremot inte om det är välkänt vilka namn som motsvarar varandra. Att svenskar med namnet Karl brukar bli Charles i Amerika är ju inte konstigt. Att fransmän kallar alla Wilhelm för Guillaume får man stå ut med. Och detsamma måste förstås gälla för Kustaa Vaasa och andra personer på finska. Det ingår i språket. Det är löpande text. När namnen är alltför olika och dessutom inte allmänt kända kan det förstås vara bra med en parentes och en parallell namnform, särskilt om texten är avsedd att bli läst av dem som inte är helt hemmastadda i det språket.  
 
Tabeller med orter som har ett eller två lokala namn kan t ex studeras i tågtidtabeller i hela Europa. Det finns en mängd städer och orter som har två namn och som presenteras med bägge. Jag kan nämna att man i Belgien på 60-talet införde en språklag som föreskrev att enbart det lokala namnet skulle användas på bägge språken. Det fungerade inte alls. Lagen fick ändras. Nu ska man använda det flamländska namnet i löpande flamländsk text och den franska namnformen i löpande text på franska. Det står De trein naar Bergen på flamländska och Le train pour Mons på franska, men i tabellen står enbart Mons, för där i staden Mons är endast franska officiellt språk. På samma sätt talas om Le train pour Anvers när tåget går till Antwerpen, som är officiellt enbart flamländsktalande, och tabellen innehåller enbart Antwerpen. På svenska skriver vi Bryssel, för det är vår språkliga form, varken Bruxelles eller Brussel passar för vår del. Så stavat skulle det inte kunna uttalas eller skulle missförstås. Finland har ett mycket tydligt system med parallella namn. Men det finns liknande parallella namn på orter i Schweiz, i Spanien, i Tyskland, Italien, Österrike osv. Det handlar om respekt i flera riktningar. Och både språk och namn väcker mycket starka känslor. Det går inte att hålla på en princip om enbart lokal namnform. Man måste göra sig förstådd, och det gör man på ett språk i taget.  
 
Jag tycker inte man ska skriva Roma på svenska om man inte menar Roma på Gotland. Menar man Rom i Italien ska man skriva det. Det är så språk fungerar. Men visst kan man skriva Köbenhavn i en tabell. Men som man märker redan där så blir det fel i alla fall, eftersom man ändå inte kan skriva med ett danskt ö. Men, visst, det är en tabell, och man gör så gott man kan. Och god vilja och förståelse i flera betydelser måste ju vara vägledande.  
 
Vänligen Kurt Hultgren

62
Nor / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-03
« skrivet: 2004-02-15, 13:48 »
Anders Arvidsson, bonde i Norra Skived i Grava, dog 1801, med en åldersuppgift som visar att han borde vara född 1742. Han är far till komministern Jonas Bratt?n i Glava. I herdaminnet står om Jonas' föräldrar, men inte var Anders Arvidsson var född. Kyrkböckerna i Grava säger inget om saken, och vigselnotisen med Valborg Nilsdotter från Brattfors har jag inte lyckats hitta. De gifte sig tydligen innan de flyttade till Grava. Efter avsevärt letande i olika socknar och närliggande årtal har jag nu i Bromanders samling i Värmlandsarkiv fått uppgiften att Anders Arvidsson föddes 1741 i Nor. Stämmer det? Finns någon som kan bekräfta och ev ge någon ytterligare uppgift? I herdaminnet kallas för övrig Anders Arvidsson för Arvid Andersson, vilket enkelt kan konstateras är fel.

63
Moëll / Moëll
« skrivet: 2004-02-14, 01:31 »
Enligt skriften Slägten Moëll, författad av Augusta Charlotta Moëll och Axel Hjalmar Moëll, tryckt i Stockholm 1895, sid 14-15, anges Carl vara son till kvartermästaren Carl Emil Moëll, som bodde i Kabusa, en by i Stora Köpinge socken Skåne. Carl Emil var 1791 kvartermästare vid Södra skånska Carabinier-regementet. I en fotnot anges att Carl Emil påstås ha haft 22 barn, men endast åtta räknas upp, däribland Carl. Fadern Carl Emil föddes 1750-12-04 i Arkelstorp i Oppmanna socken i norra Skåne. Han uppges ha dött omkring 1820-30-talet i Hasle-Brösarp. Carl Emils hustru var Catharina Elisabeth Nordström född 1753, död 1811. Ett särskilt stycke sid 15 ägnas åt deras son Carl Moëll, född 1780-11-06, död 1837, lantbrukare i Kung Karls församling i Västmanland. - Kabusa är en by nära kusten öster om Ystad, halvvägs till Kåseberga. Boken Slägten Moëll finns åtminstone på Kungliga Biblioteket i referensex. Hälsningar Kurt Hultgren

64
Kumla / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-19
« skrivet: 2004-02-07, 17:13 »
Det finns flera Kumla i Sverige. Kumla i Närke är idag störst och mest känt. Kumla i Västmanland är en av flera socknar. Det finns också en socken i Östergötland som heter Kumla. Dessutom finns en rad gårdar och byar i Uppland och Södermanland som heter Kumla, men de är inte namn på socknar. Lycka till med vidare letande!

65
Westelius / Westelius
« skrivet: 2004-01-14, 23:55 »
Jag har noterat en piga Lisa Gr Westelius som var fadder vid ett barndop i Gävle 1809 och i samma familj vid ett annat dop 1811. Jag noterade enbart namnet eftersom hon var fadder till den jag sökte information om, nämligen dopbarnet Jonas Söderström 1809 och dopbarnet Anna Catharina Söderström 1811. Jag vet alltså inget ytterligare om Lisa Gr Westelius än att hon då befann sig i Gävle. Hälsningar! Kurt Hultgren

66
Ovansjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-11
« skrivet: 2004-01-13, 23:47 »
Johan Johansson Hedlund, skeppstimmerman i Gävle, föddes enligt Gävles kyrkböcker i Ovansjö 1730. I hans gård i Gävle bodde förutom hans hustru Brita  Larsdotter, också född i Ovansjö cirka 1723, och deras barn Johan f 1758 (död späd), Lars f 1759, Stina f 1762, Johan f 1765 och Brita Caisa f 1769, också flickan Anna Stina Hedlund, född 29 maj 1768. Hon finns inte med i bouppteckningen efter timmermannen, så hon är tydligen inte barn i familjen. Jag har undersökt alla personer med namnet Hedlund i Gävle under perioden 1770-1800 för att htta någon koppling till någon annan familj Hedlund. Det finns 26 familjer eller personer, men ingen passande. Sannolikt tog Anna Stina namnet när hon flyttade in i Gävle. Hon kan vara en släkting till skeppstimmermannen eller hans hustru. Dock finns hon såvitt jag kan se inte född i Ovansjö den 29 maj 1768. Flickan Brita Caisa Hedlund är fadder vid ett barndop 1803, där Anna Stina Hedlund var barnets mor. Anna Stina var ju bara ett knappt år äldre än Brita Caisa (f 1769-03-10), när hon bodde i hushållet. De behöver ju inte vara släkt, men förefaller troligt, även om de inte var syskon. Hon skulle kunna vara kusin till Brita Caisa, dotter till ett syskon som också flyttat från Ovansjö? Känner möjligen någon till vilka syskon som Johan Johansson f 1730 och Brita Larsdotter f c 1723 hade? Anna Stina Hedlund har för mig varit ett stort problem. Glad för tips!

67
Amelung / Amelung
« skrivet: 2004-01-06, 13:56 »
Jakob Erdtman Ammelung var tydligen gift åtminstone två gånger. Av ovanstående två notiser att döma var Catharina Herbst den första hustrun, tydligen avliden senast 1752. Han gifte sig ju den 20 december 1752 med Margareta Elisabeth Norman, som är min anmoder. Hon avled ju redan efter ett drygt halvtannat års äktenskap den 1 oktober 1754. Och eftersom Jakob Erdtman dog redan 1755 så bör hans omnämnande 1756 ha skett efter hans död. Men det är nog naturligt att hans första hustru, som han troligen varit gift med länge, omnämns som hans avlidna hustru. Det sista äktenskapet hann nog aldrig bli lika känt. Troligen är namnet Johan Erdtman i bouppteckningen i Stockholm fel. Namnet ska enligt kyrkböckerna i Torshälla vara Jakob Erdtman Ammelung.

68
Västland / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-04
« skrivet: 2003-12-20, 22:40 »
Stig!
Tack för det beskedet! Jag tror att jag här har funnit bakgrunden för min Johan Söderström som jag under mer än tio år letat efter, bl a vid flera besök på landsarkivet i Härnösand. Tack vare dig kan jag nu koncentrera mig. Johan Söderström gifte sig i Gävle 11 okt 1795 i Gävle. Jag har sökt hans bakgrund på olika håll. Han föddes uppenbarligen inte i Gävle. Bland annat har jag kammat igenom alla Söderströmmar i Gävle 1770-1800 för att se om möjligen Johan kunde passa in någonstans. Jag har utgått från att han som nästan alla andra skaffat sig ett familjenamn när han flyttade in till Gävle, och det stämde ju tydligen. Men jag har inte hittat någon lämplig bakgrund. Och det saknas i stort sett uppgift om födelesort för dem som verkat intressanta. Och jag har sökt på divers socknar i gävletrakten med namn på Söder- eller med gårdar på Söder-. Ett tag gissade jag på en person i Söderala, men det var ett villospår. Nu har jag gått vidare med Johan Söderströms barns faddrar på annat sätt än genom kyrkböckerna. Faddern Mats Söderström fanns i sjömanshuset, där han uppgavs vara född i Västland, med angivna föräldrar, fadern avliden före 1789.  
 
Alla Söderströmmar i Gävle har jag samlat i en liten sammanfattning som omfattar 34 familjer och enskilda personer. Där finns Mats Söderströms familj som nummer 23. Han var gift med Lena Jansdotter Sandin. De bodde 1795 gifta i I kvarteret i nr 129. De hade följande barn:
- Jan Gustaf Söderström f 1792
- Lars Peter Söderström f 1796
- Anna Lena Söderström f 1798, fadder Johans Söderströms hustru
- Carl Fredrik Söderström f 1803, fadder Pehr Söderström, sjöman
- Anders Otto Söderström f 1808, fadder Johan Söderström
 
Mats Söderström och hans familj flyttade 1805 till Wibergs, en vanlig sorts beskrivnign i den stora staden Gävle. Gävle var ju verkigen stort på den tiden, men ändå.
 
Jag skickar gärna dig min sammanfattning om jag får din postadress.  
 
Själv är jag mycket intresserad av att få veta mer om torparen Jan Matsson i Norrmossen och hans familj. Vilka var hans barn? När föddes Johan mera exakt?  Du får gärna mejla mig direkt om du vill.  
 
Tack och bästa hälsningar! Kurt Hultgren

69
Västland / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-04
« skrivet: 2003-12-17, 23:44 »
Dagsverkstjänaren Jan Matson i Holmsånger, Västland, anges i Gävle sjömanshus 1789 vara avliden, kanske flera år tidigare. Jan Matson var far till coopverdiefararen Mats Söderström, som angavs född 1766 (i Västland?). Jan Matsons hustru, Mats Söderströms mor, var enligt samma källa Anna Andersdotter. Jag söker denna familj och särskilt Mats Söderströms förmodade bror Johan, enligt uppgift i annan källa född 1767. Har någon möjligen någon uppgift kring detta?
Hälsningar! Kurt Hultgren

70
U / Uven Större
« skrivet: 2003-11-30, 02:12 »
Apropå Uven - det latinska namnet på uven eller ugglan är just strix, så det är förklaringen till biografens namn. Och skämttidningen Strix hade på sin tid en uggla som sitt kännetecken. Detta som en kuriosakommentar.

71
U / Uven Större
« skrivet: 2003-11-26, 23:51 »
Hornsgatan 74 är ett hus byggt 1959. Det äldre huset finns alltså inte kvar. Det ligger intill Folkoperan som har nr 72 (tidigare Garbio eller Ricardo)). Det finns en utmärkt Stockholmsguide som anger byggår för alla nuvarande byggnader och en mängd uppgifter om kända inrättningar som funnits eller finns på adresserna, och den heter Stockholm från A till Ö, av Hans Harl?n. Den har tre delar, varav en omfattar Stockholms innerstad. För övrigt vill jag gärna berätta att min pappa föddes i Strixhuset (där Strixbiografen låg), Hornsgatan 84, men det var ju inte det som efterfrågades.
Hälsningar! Kurt Hultgren

72
Igår torsdag hölls ett extra styrelsemöte i GF, sedan jag (med instämmande av ytterligare en styrelseledamot) begärt att ett extra möte skulle hållas. Jag hävdade att det tidigare styrelsemötets beslut om förslag till ändring av Släkt och Hävd (i praktiken nedläggning) var förhastat och borde omprövas. Det finns ingen skriftlig utredning och beslutet är för stort för att hastas fram. Jag bidrog med ett beslutsförslag, som jag här redovisar. Diskussionen på höstmötet kommer säkert att bli livlig. Det kommer att behövas en målmedveten hantering, som utgår från en riktig problemdefininition, och flera alternativ behöver studeras (jag har listat tio alternativ). Alternativen behöver utvärderas och konsekvensanalyser måste genomföras. Varken alternativ eller konsekvensanalys har hittills  redovisats.  
 
Min text i beslutsförslaget (både bakgrund och formellt beslutsförslag) följer här:
 
Bevara Släkt och Hävd!
 
Släkt och Hävd behövs som en seriös och ambitös tidskrift för släktforskningen i Sverige.
 
Genom artiklar i varierande ämnen, genom recensioner av nyutkommen litteratur inom området och genom tillägg och rättelser till publicerade verk fyller Släkt och Hävd en roll som släktforskningens centrala och pålitliga grundpelare.
 
Enligt stadgan för Genealogiska Föreningen ska GF ge ut en släkthistorisk tidskrift.  
 
Beslutet av styrelsen, att föreslå en förändring som i praktiken innebär en nedläggning av Släkt och Hävd som tidskrift, var förhastat och ska inte genomföras. Den utredning som gjorts har inte dokumenterats och inga alternativ eller konsekvenser har studerats. Utredningen är inte värd att kallas utredning. Utredningen var inte förankrad i styrelsen, utan presenterades för styrelsen av enskilda styrelseledamöter under påstådd tidspress.
 
Frågan om Släkt och Hävds framtida utformning och förutsättningar bör undersökas för att säkerställa fortsatt utgivning. Flera olika alternativ kan tänkas, men grundid?n ska vara att Släkt och Hävd ska fortsätta att utkomma som tidskrift.
 
GFs höstmöte ska ge styrelsen i uppdrag att utreda på vilket sätt utgivningen Släkt och Hävd ska säkerställas. Olika alternativ ska studeras, och de ska utvärderas både vad gäller ekonomi och övriga faktorer. En skriftlig rapport ska föreläggas medlemmarna.
 
Om ekonomiska förutsättningar saknas för GF att fortsätta att ge ut Släkt och Hävd på egen hand bör andra lösningar sökas.
 
 
Förslag till beslutstext:  
 
Höstmötet beslutar  
att GF styrelse ska genomföra en utredning av olika alternativ för att säkerställa fortsatt utgivning av Släkt och Hävd som tidskrift. Utredningen med konsekvensanalyser ska rapporteras skriftligt. Alternativen ska utvärderas ur medlemmarnas synvinkel. En långsiktigt godtagbar ekonomisk situation ska vara en förutsättning.  
 
 
Kurt Hultgren
styrelseledamot i GF
sedan ett år tillbaka
 
inför höstmötet den 8 nov 2003  
 
Själv har jag inte möjlighet att delta i höstmötet. Men jag vill på detta sätt tala om vad jag tycker, eftersom jag är ledamot i GFs styrelse.
 
Kurt Hultgren

73
Tropp / Tropp
« skrivet: 2003-10-22, 00:41 »
Balettmästaren Sven Tropp bodde på Östermalmsgatan 92 i Stockholm under 1950-talet. Han var då pensionerad. Vi var grannar, när jag gick i skolan.
Kurt Hultgren

74
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-12
« skrivet: 2003-10-11, 23:38 »
Kjell! Olika språk, olika uttal och olika stavning och människors förmåga eller vana att uppfatta ovanliga namn har spelat spratt. Jag tycker att ditt resonemenag verkar mycket troligt. Inte minst gäller som du ju vet om invandringen från det hörn i Europa där flera stora språk möts, i trakten av Aachen, Maastricht och Li?ge. Det som idag är väl definierat som Vallonien, och idag har en laddad språklig definition, var ju förr delar av politiska områden där språket inte var avgörande. Jag har ett exempel. Abraham Schleicher, invandrad mässingsexpert verksam i Skultuna kom från detta område. Han var enligt uppgift i sitt andra äktenskap gift med en kvinna Maria Elisabet von Vören, död i Stockholm 1653. Emellertid var nog inte hennes namn riktigt von Vören. Det finns tre byar som idag ligger i Belgien, söder om gränsen till Holland, väster om Aachen, som alla har ett dubbelnamn -Voeren. Byarna heter St Martens Voeren, Sint Pieters Voern s-GavenVoeren och enbart Voeren. Invånarna talar nederländska, men byarna ligger i det fransktlande Vallonien. Dessa fyra byar har vållat åtskilliga språkstrider. Vallonerna kallar byarna (och problemet) les Fourons. Uttalet av nederländska oe är ett långt svenskt o, dvs Voeren uttalas Vooren. Men tyskar skriver ju ofta ö med två bokstäver, nämligen oe. Bor man i tyskspråkig omvärld, och har en namn van Voeren (från Voeren) så blir det förstås von Vören. Det är min teori om Maria Elisabeth von Vören, enligt uppgift från Rostock, men gift med den Aachenfödde Abraham Schleicher. Hälsningar! Kurt Hultgren

75
Kolbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-05
« skrivet: 2003-10-05, 00:13 »
Björn Rutberg! Byril är ett ovanligt namn. Jag har en anmoder som hette Ingeborg Byrilsdotter född cirka 1630. Hon bodde i Heden i Gunnilbo socken, där hon var gift med Hindrich Andersson. De fick 1671 en son Anders Hindersson, född i Heden. Jag har inte lyckats hitta varifrån Ingeborg Byrilsdotter kom innan hon gifte sig i Heden. Men hennes far Byril kan ju ha bott i Västmanland, och skulle kunna vara farfar eller morfar till den Byril Persson i Kolbäck 1695 som du nämner och som fick en son Anders Byrilsson. Detta bara som ett söktips, eftersom namnet är ovanligt och Västmanland inte alltför stort. Jag har inte heller någon uppgift om Ingeborgs syskon.  
Hälsningar! Kurt Hultgren

76
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-06
« skrivet: 2003-09-07, 21:45 »
Bertil! Bra att få bekräftat, och dessutom blev notisen rättad i Anbytarforum. Att Johan/Jan Nilsson var bruksarbetare i Ljusne var förstås den enda rimliga tolkningen av uppgifterna i moderns bouppteckning, där han kallades bruksarbetare utan angivande av ort. Det var en så närbelägen ort att orten inte angavs. Min såckerbruksarberare Johan i Gävle får jag söka via andra trådar, där jag ännu har några ännu icke synade. Stort tack för hjälpen! Kurt

77
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-06
« skrivet: 2003-09-03, 00:03 »
Bertil! Du skrev att Jan Ersson dog 1800-09-19 vid Ljusne masugn. Var det inte Jan Nilsson som dog där då? Råkade det inte bli fel? Annars förstår jag inte riktigt vem du syftar på. Jag koncentrerade mig på på beskedet att Johan Nilsson inte var den som jag sökte. Så därför ställde jag inte frågan meddetsamma.
Hälsningar!
Kurt

78
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-06
« skrivet: 2003-08-30, 22:53 »
Bertil! Tack för ditt klarläggande! Jag kan alltså helt avskriva Johan Nilsson som den  som dyker upp i Gävle 1795. Att eliminera en felaktig hypotes är också ett steg framåt, så jag är mycket tacksam för god hjälp. En orsak till att jag vågade mig på en gissning på Johan i Sörljusne var att han var den ende i någon socken eller gård på Söder- i någorlunda närhet av Gävle som jag lyckats hitta som var född vid denna tidpunkt. I Gävle anges att Johan Söderström var född i december 1867, dvs utan datum. Min hypotes var att en präst skrivit december därför att han visste att dopet skedde den första advent. Och första advent detta år inföll i själva verket den 29 november. Någon annan Johan född ungefärligen då på en Söderklingande plats har jag inte hittat. Nu får jag söka vidare och använda mig av andra ledtrådar.  
Hälsningar!
Kurt

79
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-30
« skrivet: 2003-08-28, 22:46 »
Johan Nilsson föddes 1767-11-28 i Sörljusne i Söderala av föräldrarna Nils Ericsson och Anna Hinricsdotter, döpt den 29 november, som detta år var första advent. Han var yngst i barnaskaran. Hans far dog 1774, modern gifte 1775 om sig med Olov Jonsson, som flyttade in i familjens gård. När modern dog 1799 kallas sonen Johan bruksarbetare i hennes bouppteckning (Norrala F II:13-59), men det anges inte var han bor. Jag misstänker att han är identisk med den såckerbruksarbetare Johan Söderström som gifte sig i Gävle 1795-10-11. Det bygger på förmodandet att Johan lagt sig till med ett familjenamn i Gävle, där vid den tiden nästan alla invånare hade familjenamn. Söderström kunde ju passa för en som var född i Söderala och bott i Sörljusne invid Ljusnans strömmande vatten, kanhända. Jag har försökt följa Johan Nilsson från Sörljusne och framåt. Han flyttade till Skale 1782, därifrån till Myskje och till Kinsta, allt i Söderala. 1785 återvände han från Kinsta till Skale. Därifrån flyttade han 1790 till Östansjö, sydväst om Söderhamn. Sedan har jag tappat tråden. Kanske flyttade han in till Söderhamn för att senare flytta vidare till Gävle, där han alltså skulle ha gift sig 1795. Men jag kan inte hitta några mellanligande uppgifter. Är det möjligen någon som känner till Johan Nilssons från Sörljusne vidare öden? Kan det stämma att han dyker upp i Gävle 1795? Efter att där ha varit sockerbruksarbetare (om det nu var han) så blev han något eller några år senare segelduksarbetare, vilket han sedan förblev så länge han var yrkesverksam. Han bodde i Gävle till sin död 1839-02-07. Jag kanske är inne på helt fel spår. Johan Nilsson kanske gifte sig i Söderala, och hela min hypotes kanske är ett villospår. Men det vore också bra att få hypotesen vederlagd. Då vet jag ju att det inte stämmer. Då får jag söka vidare på annat håll. Tacksam för tips! / Kurt Hultgren

80
Pråm- / Pråmkarl
« skrivet: 2003-07-03, 00:15 »
I Karlstad finns idag ett vattendrag som heter Pråmkanalen. Det verkar väl stämma. Den utgör en av Klarälvens mynningsarmar, men den är väl antagligen delvis grävd.

81
Allmänt / Vad är Enrõleur d onatelots?
« skrivet: 2003-06-15, 01:07 »
Kan det inte stå enrôleur de mâtelots, vilket (på franska) betyder en som enrollerar matroser? Det kan ju ha varit någon form av arbetsförmedlande verksamhet. Det verkar ju naturligt i denna hamnstad, där förr mycket skrevs på franska, trots att invånarna då som nu talar nederländska.

82
Skultuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-02
« skrivet: 2003-06-09, 23:22 »
Göran! Har du noterat något om Palm Kutsch bland dem du funnit i din källa från början av 1600-talet? Det verkar som om du studerat domböckerna. Jag har enbart studerat kyrkböcker och mantalslängder. Palm Kutsch är av allt att döma också invandrad tysk. Kan han också finnas med bland kontrakten angående arbete mm? Eller har du möjligen noterat att han finns i domböckerna? Dem har jag ännu inte gett mig på. Jag ser att du gjort inlägg här på Skultuna redan för flera år sedan.
Hälsningar! Kurt Hultgren

83
Skultuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-02
« skrivet: 2003-06-03, 23:26 »
Anders! Släkten Frunk förekommer om jag minns rätt sedan 1600-talet i Skultuna med många generationer som smeder och bruksanställda; det  finns troligen även in i våra dagar ättlingar i Skultuna. Du kan säkert hitta Greta född 1736 i kyrkböckerna för Skultuna socken.

84
Badelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-04
« skrivet: 2003-06-01, 20:47 »
Namnet Svärd i Västeråstrakten: Det finns en Lovisa Augusta Lindgren född i Skultuna 1847, var senare gift med August Svärd. De hade åtminstone tre barn, nämligen Ernst, Krisbin och Elisabet. Deras födelseår känner jag inte till. Augusta Svärd levde ännu på 1920-talet då hon hälsade på mina morföräldrar emellanåt i Stockholm. Augusta Svärd var min mormors faster.
Jag vet dock inte om hennes man August Svärd var född i Västerås eller någonstans i närheten, kanske i Badelunda, men de bodde i Västeråstrakten, åtminstone från början. Min mormors svärföräldrar kom från Badelunda, men det är ju just nu inte så viktigt.

85
Hoppe / Hoppe
« skrivet: 2003-05-03, 00:36 »
Se ovan under Övriga släkter Hoppe, där det finns nio inlägg. Denna diskussion bör flyttas dit.

86
Förkortningar / N.B.
« skrivet: 2003-04-04, 00:44 »
N B står för nota bene, vilket betyder lägg märke till detta.

87
Hoppe / Hoppe
« skrivet: 2003-03-21, 23:30 »
Jag har en anfader Jakob Hoppe, sämskmakare i Västerås, som dog 1711. Han uppges invandrad från Tyskland omkring 1650. Han anges född i W?rttemberg. Han gifte sig 1687 i Svedvi med Anna Jönsdotter f 1669 i Västerås. Deras dotter Margareta Hoppe föddes 1688, och hon gifte sig med sadelmakaren i Västerås Erik Ek född 1676. Margareta dog änka 1744 i Västerås. Erik Ek hade dött 1734. Även denna släkt Hoppe bör väl nämnas under denna rubrik.

88
Dödsattest / Dödsattest
« skrivet: 2003-03-21, 01:59 »
Troligen avses det som i USA kallas för death certificate, som egentligen bara är en uppgift om när och var vederbörande dog. Det är så det amerikanska systemet för släktforskning  fungerar. Men i Sverige har vi ju uppgifterna i dödboken, som är enklare att använda. Dödsattester är ju ett läkarutlåtande, så det är nog inte det som egentligen efterfrågas i detta sammanhang. En amerikan vet antagligen inte hur de svenska källorna ser ut, så det blir lätt missförstånd.

89
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-26
« skrivet: 2003-03-03, 01:00 »
Fotografisk porträttarkiv
Porträttfynd fyller ett stort behov när det gäller att hitta bilder på personer som levde på 1800-talet, men också i början av 1900-talet. Personer som levde under senare delen av 1900-talet kan ofta hittas i körkortsregistret och i passregistret, eftersom där krävdes foton. Det finns även en bildkälla i form av Svenskt Porträttarkiv som ingår i Nationalmuseum. Där finns registrerade avbildningar av ett mycket stort antal personer, sökbara på namn. Däremot omfattar Svenska Porträttarkivet enbart bilder som är utförda i konstnärlig form. Där finns oljeporträtt, akvarellporträtt, tecknade porträtt och porträttskulpturer som föreställer personer. Där finns även karikatyrer. Förutsättningen är att framställningen gjorts på annat sätt än som fotografi. Till de konstnärligt framställda bilderna räknas dock även daguerrotyper, som framställdes vid mitten av 1800-talet. Daguerrotyper finns alltså bland Svenska Porträttarkivets material, men inte vanliga fotografier.  
 
Det finns givetvis ett mycket stort behov av att inrätta ett fotografiskt porträttarkiv. Det betyder att begränsningen till vissa format eller fotografiateljéer i Porträttfynd synes vara en onödig och olycklig begränsning. Själv har jag en del bilder från äldre fotoalbum, bland annat skolklassfoton från 1890-talet, med namnuppgifter. Dessa skulle kunna passa i ett porträttarkiv, men de fyller inte kravet på att vara visitkortsfoton. Varför denna begränsing? Är det inte porträtten som är det viktiga, inte fotonas form?? Och givetvis är fotografiateljéerna viktiga som ledtrådar, men allra viktigast är väl ändå dokumenterad uppgift om vem porträttet föreställer? Hur kan detta hanteras? Att veta vem fotot föreställer och konstatera att bilden är framställd på en viss ort betyder ju att man kan konstatera att personen vistades kortare eller längre tid i den staden eller på den orten. Det borde vara lika viktigt att kunna gå i bägge riktningarna, tycker åtminstone jag. Det är ju de säkra identifieringarna som eftersträvas. Och för detta krävs korsreferenser. Hur är det tänkt?  
 
Eller är Porträttfynd bara ett första steg, även om det tydligen rullar in stora mängder foton redan med dessa begränsningar? I så fall krävs ett senare andra steg med foton i avvikande format, gärna med kända fotogarfiateléer, helst med identifierade personer.

90
Hello, Pia!
Thanks for some interesting clues! The first person born in 1892 seems a bit too young for being married to Elin born 1859. But the second one, dead in 1944, seems more likely to be the person sought. He could well be born in the 1870's and married in the early 1900. Since the person I am looking for lived in Chicago in 1944 according to the telephone book, he can have been visiting children in Rock Island Moline when he died. Or he can even have moved to that place during 1944, although the telephone book of 1945 contains his name. Telephone books even in those days could probably contain some information that was already obsolete, since they were printed a long time before their official date. - Is it possible to find out more about this Conrad Erickson of Rock Island, Moline? How can one go further? Are there local newspapers where an obituary could be read? Are there any other registers that could give more details? Which was his address in Rock Island Moline?  
 
His wife could possibly still be alive in 1944. She would then only have been 85 years, which is quite normal. Can she be found in the same. register? Is Moline the county name? She was probably too old to be included in the social register, but if her husband was younger than she was, he might be included.  
 
I am shooting a lot of questions, but I have been looking for those persons for a long time, since 1988. I had some help from a professional genealogical researcher without success.In 1996, when passing Chicago on a business trip, I even paid a visit in 1996 in the Newberry Library in Chicago to find some information. Neither of the two persons died in Cook county, so that is for sure. In Newberry Library I found out this with the telephone book entries.  
 
Elin and Conrad must have moved somewhere else. This could be it. The spelling of Erickson without a k seems more Swedish, since ck never is used in Swedish Eriksson names. So Ericson is quite good. I have seen his name spelt Erickson in Chicago though.  
 
I hope you can give some answers to some of my questions. Anyway, you have pointed out a possible solution.
 
Best regards
Kurt Hultgren

91
Children of Elin Hultgren and Conrad Erickson in Chicago 1936
 
Elin Hultgren and Conrad Erickson of Chicago Illininois probbly married between 1892 and 1910. Elin was born 1859 Oct 15 in Lidingö just outside Stockholm. She was educated a school teacher in Stockholm, and she emigrated 1892. Elin was an aunt of my father. My father Gunnar Hultgren (1912-1979) visited them in Chicago in 1936, when he was studying in Colombia university in New York. Their address of that time was 3321 Southport Ave, Chicago, Ill. My father mentioned that there were cousins to him,  children to Elin and Conrad. There is one other address in Chicago from that time, 3711 Greenview Ave, close to the other address, and that might be an address to one of the childrens' families.  
 
Elin Hultgren emigrated 1892 together with her younger sister Emma Nanna Amanda Hultgren, who had been in the United States before, but paid a visit in Sweden. One of the two sisters was a seamstress, and the other was a photographer.  Since Elin and Conrad probably married between 1892 and 1910, their children were probably born 1892-1920.
 
I have been trying to find my father's cousins and their eventual children without success so far. They all lived in 1936, but after that we have lost contact. Conrad was still in the telephone book for Chicago in 1942, 1943 and 1944, then living in 1545 W Addison, but in the 1945 telephone book Conrad has the address 2807 N Leavitt. In the year 1946 he is not registered in the telephone book at all.
 
Conrad Erickson was also a Swede, but I don't know where and when he was born. He might be younger than his wife, but I have no real clue to say that. She was 33 years old when she emigrated. I suppose they married in America.  
 
I have not been able to find any information about when or where Elin or Conrad died.. They do not seem to be registered as dead in Chicago or Cook county. Did they move away to some other state?  I don't know anything about Conrad's profession. Her profession of a seamstress or a photographer could be a clue.  
 
The younger sister Emma Nanna* Amanda Hultgren was born 1964-july 27 in Ekshärad in Värmlands län (can also be called Karlstads län).  Whether she was married, or even if she lived in Chicago is not known to me.  
 
I would much like to get in information about my fathers cousins or my own second cousins.  
 
 
Kurt Hultgren, Tre Liljor 1, 113 44 Stockholm, Sweden
kurt.hultgren@telia.com

92
Amelung / Amelung
« skrivet: 2003-01-20, 23:24 »
Det fanns en stadsfältskär Jakob Erdtman Ammelung i Strängnäs, som uppges vara född 1718, när han gifte sig den 20 dec 1752 med Margareta Elisabeth Norman i Torshälla, änka efter postmästaren och rådmannen Henrik Branting. Ammelung hade i sitt hushåll en (förmodligen) syster jungfru Magdalena Ammelung född 1723, som 1754 gifte sig med borgaren i Torshälla Johan Lennius född 1739. Jakob Erdtman Ammelung hade också en dotter Maria Helena Ammelung född 1741. Jakob Erdtmans hustru Margareta Elisabet Norman dog redan den 1 okt 1754 och han själv dog 1755. Johan Lennius och Magdalena Ammelung flyttade 1755 till Länna. Detta har jag noterat ur Torshällas kyrkoböcker. Kanske kan dessa personer Ammelung ändå ha ett samband med senare invandrade personer Amelung. Stavningen med ett eller två m var ju alltid lite vacklande, i synnerhet som dubbla m ofta markerades med ett streck.    
Hälsningar! Kurt Hultgren

93
Trevligt med en geografisk beskrivning av var St Ilian församlng egentligen låg. Det var bra! I Rosenberg står att den låg på bägge sidorna av Svartån, varvid delen öster om ån hörde till Norrbo härad (239 inv) och den del som låg väster om Svartån (1800 inv) hörde till Tuhundra härad. Socknen var alltså delad på två härader. Hovdesta öster om ån hörde till St Ilian. Jag har inte lyckats hitta någon karta där St Ilians församling finns utsatt. Det som Agneta nämner om Jakobsberg, Pettersberg och Vallby betyder att hela eller större delan av gamla St Ilians församling idag ingår i Västerås-Skerike församling, alltså inte i Domkyrko. De gamla kringliggande socknarna utanför Västerås är ju numera stadsdelsförsamlingar i Västerås. Liknande gäller som bekant även Lundby och Badelunda. I Rosenberg står också att St Ilian var en socken som saknade kyrka, och att man använde moderförsamlingens kyrka, dvs domkyrkan i Västerås. Det står inget om ifall det tidigare funnits en kyrka St Ilian. Någon form av gränsreglering mellan Skerike och Domkyrkoförsamlingen måste ha skett. Eller fanns den kyrkliga församlingen St Ilian kvar när den borgerliga kommunen St Ilian inkorporerade i Västerås stad? I det första inlägget ovan framgår att det tydligen fanns en St Ilians kyrka 1611. I så fall var den tydligen riven och försvunnen i mitten av 1800-talet. Dock kan jag inte i Sven Olssons Västerås-historik hitta något om en kyrka St Ilian. Har det någonsin funnits en sådan? Det finns ju några andra exempel på församlingar som delat samma kyrka. Det vore intressant att få klarhet.

94
S:t Ilians församling i Västerås har jag förknippat med Hospitalskyrkan i Västerås, som låg söder om Storgatan invid Svartån på dess östra sida, norr om Munkgatan. Dess västgavel låg mot nuvarande Köpmangatan/Erik Hahrs gata utmed ån. Den revs dock tidigt, redan 1886, för att ge plats för det hus som kallas Vestmannia, i hörnet vid Munkgatan, dåvarande Lillån. Det finns fotografier i äldre Västeråslitteratur. Men det är möjligt att denna medeltidskyrka aldrig var någon församlingskyrka - och det var känske därför som det gick an att riva den. Jag har dock kopplat ihop denna rivna kyrka med St Ilians församling som tydligen saknade kyrka. Detta som en spontan kommentar och möjligen tips. Jag har dock inte forskat kring kyrkobyggnader, enbart funderat kring frågan när jag i övrigt har forskat i personhistoriska frågor i Västerås.

95
Jag söker Sara Svensdotters härkomst. Hon uppges i hfl Rinna vara född 1775 i Rinna Klemmesmålen, men hon finns inte i Rinnas födelsebok. Möjligen kom hon från Ödeshög där det i Klemmestorps rote i finns en gård Bodebol där det finns en dotter Sara Svensdotter född troligen omkring 1775. Hon saknas dock också i Ödeshögs födelsebok. Varken Ödeshög eller Rinna har hfl för denna period.  
 
Före 1788 har jag inte funnit några uppgifter. Sara Svensdotter bodde 1788-1795, kallad flickan, hos soldaten Lars Lundfeldt och hans hustru Maja Månsdotter i Rinna. Sara flyttade 1795 till Väderstad, där hon var piga i rusthållaren Jöns Håkanssons hushåll. Hon gifte sig 1800 den 21 nov i Väderstad med livgrenadjären Jonas Rehn och hon flyttade till Rinna skattegård, Rinna socken. De fick en son 1801 och två döttrar 1804 och 1805. När Jonas var krigsfånge 1809 fick Sara en dotter, men Jonas kom levande hem, och familjen kom att omfatta även denna yngsta, hustruns uä dotter. Jonas dog 1823 och Sara 1838.
 
Kan någon ge några ytterligare uppgifer om Sara Svensdotters födelse? Finns några belägg för att Sara verkligen föddes i Ödeshög? Finns några bättre förslag?

96
Anders Arvidsson föddes cirka 1742, okänt var. Eftersom han troligen före 1766 gifte sig med Valborg Nilsdotter från Brattfors (f 1743)och de bosatte sig i Grava 1770 så har jag gissat att Anders Arvidsson också var född i Värmland. Jag har dock inte lyckats hitta honom i någon grannsocken. Anders Arvidsson dog 1801 i Grava och hustrun dog där 1809. Enda överlevande barnet till Anders och Valborg tycks vara Jonas Bratt?n, som blev komminister. I herdaminnet kallas komministerns far felaktigt Arvid Andersson.  
 
Jag ställde en fråga i detta ämne 1999. Jag har inte fått något svar och inte funnit några nya tips. Det kan ju ha kommit åtskilliga nya läsare på tre år, så därför ställer jag en ny fråga med samma syfte. Vem känner till en person Arvid, som kan vara far till Anders Arvidsson? För nog var det i Värmland han föddes?

97
till Anna-Lisa Göransson - Jag såg att din fråga från april inte givit något svar. Du kanske redan fått id?er på annat sätt. Men för säkerhets skull vill jag påpeka att namnet Gago i Västerås låter som om det skulle kunna handla om släkten Gagge, som är en rätt känd släkt i Västerås. Det tål i varje fall att undersökas. Hälsningar Kurt Hultgren

98
Tingberg / Tingberg
« skrivet: 2002-11-18, 23:57 »
Utmärkt bra med en gemensam plats att redovisa fynden på. Trevligt att det tillkommer nya pusselbitar vartefter. Men åtskilliga bitar saknas ännu...

99
Hej, Erik!
Jag har tänkt fråga dig om namnet Beckman, men vi har alltid haft annat att prata om. Vad gäller stavningen så har nog i allmänhet bruket varit vacklande som det heter, dvs beroende på vilken person som skrev namnet. Eftersom du har flera generationers stavning med e så tror jag att du kan få skattemyndigheten att ändra stavningen till din egen. Du kan ju belägga den stavningen. På något sätt blev väl stavningen fryst någon gång under 1900-talet, men det var nog slumpen som avgjorde hur den såg ut när den blev fryst. - Jag känner tyvärr inte till något om Beckman i Västmanland - Brukare är den vanliga benämningen på en bonde, dvs jordbrukare, och jag tror inte att det egentligen säger något om ifall han arrenderade eller själv ägde marken. Troligen var han självägande när det nu gällde Västmanland. Där fanns många arrendatorer som oftast kallas landbönder. Min mormor och morfar kom båda från Västmanland, inflyttade till Stockholm 1901. - Mina Beckmansystrar har jag till slut lyckats lokalisera, med hjälp av Rötter och med hjälp av vänliga personer som påvisade några systrar i den finländska släktforskardatabasen HisKi. De bodde mycket riktigt inte i nuvarande Sverige, de bodde i Bjurböle strax söder om Borgå stad i östra Nyland. Deras far var löjtnant, senare kapten i Albedyhls värvade regemente, och han blev ihjälslagen 1741 på hemväg från kyrkoherden i Mörskom, lite längre inåt landet i Nyland. Vi ses! Bästa hälsningar! Kurt

100
Laurentius är ju detsamma som Lars. Jag har fyra Lars Hedlund i Gävle att föreslå. De är  
1. Lars Hedlund född 1774, son till artilleristen Lars Hedlund
2. Lars Hedlund född 1759, son till skeppstimmermannen Johan Johansson Hedlund
3. Lars Hedlund född 1767, sjöman, gift med Greta Staberg och son till strumpvävaren Lars Hedlund
4 Lars Simon Hedlund född 1789, den föregåendes yngre halvbror, också son till strumpvävaren Lars Hedlund.
Däremot har jag ingen Petter Hedlund.
 
Jag skickar dig en utförligare sammanställning som jag gjort kring Hedlundar i Gävle vid slutet av 1700-talet.

101
Backelin / Backelin
« skrivet: 2002-10-03, 00:14 »
Rolf!
Om du skickar mig din adress kan jag översända min sammanställning av det som jag samlat kring några av komministern Mattias Backelins efterkommande. Där framgår också en del om hans egna anor, bl a från justitieborgmästaren i Örebro Thomas Clerck.
Hälsningar! Kurt Hultgren

102
Archive - Swedish geography / Seaports of sweden
« skrivet: 2002-07-23, 23:58 »
Dear Debra, Information about ships and their enlisted seamen can be found in the Sjömanshuset (seamens' house) register in the harbour city where the ship is registered or where the seamen were registered. I suppose your question is about the ship Courieren that had its home port in Gefle (nowadays spelt Gävle). The archive of the Sjömanshus Gefle is now in the regional archives (Landsarkivet) in Härnösand. Not all trips of ships are registered there, but some information might be interesting. If it is really about this ship you want to know more I might be able to give you some clues. It might be the same ship Couriren of Gefle that two decades later had a captain Engelbert Andersson who was my grandfathers uncle. I don't know anything about the trip to Marseille though.
Best regards!
Kurt Hultgren

103
Lundbäck / Lundbäck
« skrivet: 2002-07-17, 22:48 »
Lundbeck i Badelunda känner jag till rätt väl. Jag vet dock inte om det är samma familj eller släkt som den i Romfartuna. Jag har inte konstaterat någon som flyttat till Romfartuna. De behöver ju inte vara släkt med varandra, även om socknarna ligger helt nära varann. Min släkt Lundbeck har sina bakgrund i Lundby socken vid mitten av 1700-talet, där en familj bodde i torpet Lybeck. Därifrån flyttade en son till Badelunda. Lundby socken är ju en tredje närliggande socken strax utanför Västerås. Detta med Lundby nämner jag som ett tips. Stavningen med e eller ä hade nog inte så stor betydelse på den tiden, även om stavningen numera stelnat i endera.

104
Backelin / Backelin
« skrivet: 2002-07-14, 23:03 »
Elisabeth! Komministern Mattias Backelin är en av mina anfäder. Jag har sökt reda på en hel del uppgifter om hans anor. Jag har också gjort en sammanställning av hans anor. Det hela grundar sig på huvudsaklingen tryckta källor. I sammanställningen framgår (från herdaminnet) att han hade två äldre söner Mattias, som bägge dog späda. Min antråd går via hans dotter Elisabeth Maria Backelin född 1776, äldre syster till den Mattias som anges flyttad till Dalsland. Hon gifte sig med komministern Jonas Bratt?n. Hälsningar! Kurt Hultgren

105
Haraker / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-20
« skrivet: 2002-04-19, 00:05 »
Charlotte! Jag rekommenderar att du studerar det inlägg som Per-Åke Svensson gjort om Abraham Schleicher under Landskap-Västmanland-Allmänt. Det gjordes den 24 feb i år. Där redovisar han flera äldre barn. Per-Åke Svensson har också funnit flera äldre sannolika anor till Abraham Schleicher i Tyskland.
Hälsningar!
Kurt Hultgren

106
Ununge / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-19
« skrivet: 2002-03-27, 22:30 »
Eddie!
Tack för en fin lista!
Känner du till vilka barn Per Ahlgren hade? Du nämnde tidigare att ingen verkade stämma med min Anna Ahlberg (som troligen tagit namnet senare)född 1754, men jag är ändå intresserad. Jag skulle också vilja skicka dig uppgifter om Anders Lindbom. Kan du mejla mig din vanliga postadress? Min mejladress är kurt.hultgren@stockholm.mail.telia.com och jag bor i Stockholm.
Bästa hälsningar!
Kurt

107
Sven-Åke! Den uppgift som du citerar i punkten 9 angående Abraham Schleicher på Vällinge är felaktig. Örnberg har blandat ihop far och son Abraham Schleicher. Abraham på Vällinge var son till Abraham i Skultuna, om jag minns rätt. Jag har bland annat studerat bouppteckningar för att reda ut detta. Den äldre Abraham dog i sitt tredje äktenskap./Kurt

108
Per-Åke! Det var mycket intressanta uppgifter du funnit på tysk sida om Abraham Schleicher och hans liv före inflyttningen till Sverige, liksom familjens tidigare historia. Jag har tidigare redovisat vad jag kommit fram till om Abraham Schleicher och hans familj i Skultuna  här på Anbytarforum, eller snarare på Rötters frågespalt innan Anbytarforum fanns. Han bodde på Hummelsta när han var verksam i Skultuna. Hummelsta ligger ju i grannsocknen, men det är nära till Skultuna. De svenska källorna har jag konsulterat, plus Skultuna bruks historia, däremot har jag ännu inte gett mig i kast med de tyska. Abraham är en av mina förfäder.  
 
Jag vill gärna diskutera mera om detta med dig. Jag har också,  när jag arbetade i Bryssel en period, besökt staden Dinant, som fortfarande är känt för sina dinanderier, mässingstallrikar med hamrade bilder och mönster.

109
Anders Landin, gårdssmed i Södermanland, föddes enligt åldersuppgift 1730, den 18 jan, men på okänd plats, möjligen i Närke. Han gifte sig cirka 1753 med smedsdottern Catharina Samuelsdotter, född 1732, också född på för mig okänd plats. Anders efternamn Landin kan antagligen ha sitt ursprung i en gård, by eller socken som börjar på Land- eller Lann-.  
Anders Landin var gårdssmed på flera gårdar, sist vid Hedenlunda i Vadsbro i Södermanland. Anders och Catharina bodde i Sköldinge en kortare tid 1755, där Anders kallas låssmed.  
 
Av allt att döma var gårdssmeden Lars Landin, som arbetade vid andra gårdar i Södermanland, hans bror. Lars uppträder som fadder till Anders Landins barn. Åldersskillnaden mellan Anders och Lars är några år.
 
Har någon träffat på bröderna Anders och Lars Landin, troligen smedsöner, möjligen i en socken i närheten av smeden Samuel vars dotter Catharina gifte sig med Anders?

110
Ununge / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-26
« skrivet: 2002-02-08, 21:10 »
Eddie!
Fd silverknekten Ahlberg i Ununge blir alltmera intressant. Det märkliga är att min efterfrågade Anna Ahlberg som föddes i Ununge och troligen var dotter till Erik Jansson Frimodig, det är hennes son Erik  som gifte sig (i Västmanland) med Carolina Glaas som var dotterdotter till min silverknekt Anders Lindbom. Jag kan inte låta bli att tycka det är mer än ett sammanträffande. Den fd silveknekten Ahlberg i Ununge ska ju enligt din uppgift tillhöra generationen före Anna Ahlberg. Det är ju inte otroligt att den fd silverknekten i Ununge inspirerade Anna till sitt namn Ahlberg når hon kommit till Stockholm. Och den flicka som sonen Erik så småningom gifte sig med hade en morfar som varit silverknekt. Om inte annat så bör de bägge ha känt till något om sina föräldrar bakgrund, och det kan ha varit en gemensam faktor. Carolina (f 1794) växte upp i en borgarfamilj i Västerås (fadern handelsman), och hennes morfar var silverknekten Lindbom. Och Erik Brantingson(f 1785) var son till Anna Ahlberg och kronolänsmannen Johan Branting, sjäv rådmanson från Torshälla.  Det låter som mer än en slump med dessa två silverknektar. Kanske kände familjerna varandra sedan tidigare på något vis.  
En fundering för tankeutbyte...   / Kurt

111
Ununge / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-26
« skrivet: 2002-02-08, 00:03 »
Eddie! Anna Ersdotter verkar ju i så fall mycket intressant. Att hennes far bar namnet Frimodig och att han var båtsman betyder ju att namnet inte så ärftligt. Det kan också tänkas stöda en dotters id? om att ta sig ett efternamn i Stockholm. Namnet Ersdotter är intressant, eftersom min Anna Ahlberg och hennes man har namnet Erik på ett av sina barn. De hade elva barn, och Erik var nr fyra efter två äldre bröder och en äldre syster. Namnet Ahlberg kan ju ha föresvävat Anna från hembygden, när hon skulle välja ett namn. Det var redan påhittat, kanske av en person som bott i Stockholm. Man måste ju spekulera lite för att hitta trådar.
 
Sedan är jag dessutom intresserad av den där silverknekten som sådan. Jag har nämligen en av mina större knäckfrågor kring en annan silverknekt, så det vore intressant att veta mer om denne. Såvitt jag förstår var en silverknekt rätt ovanlig, kanske bara förekommande vid hovet.  Jag har på en mängd olika sätt sökt uppgifter om min silverknekt, som hette Anders Lindbom och dog i Stockholm 1772. Inte för att alla silverknektar har släktskap, men jag vill lyfta på alla stenar...
 
En tanke som jag haft när det gäller Anders Lindbom och Roslagen för övrigt är att undersöka djupare om min Anders Lindbom möjligen trots allt kunde ha någon släktskap med den officer Lindbom som bodde på Sundsta väster om Norrtälje. Men det är en helt annan fråga. Den bör ju inte ligga under Ununge. Men har du som Roslagsexpert någon id? på det området så är jag nyfiken.
Hälsningar! Kurt

112
Ununge / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-26
« skrivet: 2002-02-06, 18:16 »
Jan! Tack för snabbt besked! Då kan jag utesluta henne. Jag får fortsätta leta bland andra Annor i Ununge, eller kanske i Alby ett annat närliggande år./ Hälsningar! Kurt

113
Ununge / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-26
« skrivet: 2002-02-06, 00:20 »
Jungfru Anna Ahlberg uppges vara född i Ununge 1754, när hon gifte sig 1779 i Svedvi i Västmanland med Johan Branting. Anna Ahlberg kom närmast från Stockholm. Den präst som i Stockholm utfärdat flyttningsbetyget tjänstgjorde där i Skeppsholms församling, men hade tidigare tjänstgjort i Ununges grannsocken Edsbro, pastoratets huvudförsamling, till vilken Ununge var annexförsamling. Det finns dock ingen Anna Ahlberg född i Ununge. Jag har en teori om att Anna Ahlberg tagit sig namnet Ahlberg när hon flyttat till Stockholm. I städerna tog sig ju många familjenamn. I så fall bör hon vara född på en gård eller i en by som börjar på Al-. Det finns faktiskt en by Alby i Ununge, där det mycket riktigt föddes en flicka Anna (Andersdotter) den 25 jan 1754. Jag har dock inte kollat upp denna flickas vidare öden, för att förvissa mig om att min förmodan stämmer. Har någon som forskar i Ununge möjligen reda på om Anna Andersdotter från Alby i Ununge flyttade till Stockholm? Jag har inte lyckats lokalisera hennes boende i Stockholm. Vid vigseln i Svedvi var hon ju 25 år, så hon bör ha bott några år i Stockholm.

114
Tele- / Telegrafist / Telefonist
« skrivet: 2002-01-31, 21:04 »
En kontakt med Telemuseum, som ligger i anslutning till Tekniska mus?et på Djurgården, kan var praktisk. Där finns säkert uppgifter om hur utbildningen av telegrafister var organiserad. Kgl Telegrafverket, som började sin verksamhet cirka 1853, omvandlades ju senare till affärsverket Televerket. Allt deras arkivmaterial har säkert förts till riksarkivet i samband med bolagiseringen (Telia AB) som skedde i mitten av av 1990-talet. På riksarkivet bör också finnas uppgifter om anställda i Telegrafverket vid tiden för första världskriget.

115
If Vänersborg is given as her birthplace it is most certainly the city of Vänersborg that is referred to. This city is on the outlet of the big lake Vänern on the Göta river. The city of Vänersborg had 4076 inhabitants 1860. The commune of today has 36 000 inhabitants. It was the capital of the region of Älvsborg until a few years ago, when three regions were merged. The city and the surrounding parishes nowadays form a commune together. Vänersborg city is very close to Dalsland, but it is actually situated in Västergötland, however the commune of today is partly in Dalsland.

116
Skultuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-02
« skrivet: 2001-12-25, 19:19 »
Kittelsagare Johan Hindersson vid Skultuna bruk föddes 1653 och dog 1713 i Skultuna. Han tillhör en släkt med många generationer bruksanställda. Jag har studerat dessa, och jag är mycket intresserad av om någon annan studerat Skultuna bruk.

117
Det fanns på 50-talet (och långt senare) också ett konditori Ogo på Kungsgatan. Det var samma ägare. Det var en populär träffpunkt, som konditorierna ofta var. Det var under den epoken när konditorierna hade en storhetstid. Konditorier tillhandahöll goda bakverk, bakelser och tårtor, till skillnad från bagerier som mest hade bageribakat kaffebröd, skorpor och också matbröd. Gränsen var lite flytande. Konditorierna hade ett märke i mässing som hängde innanför glaset i entr?dörren. Märket var utformat som en krokan, där det stod medlem i Sveriges Konditorförening. När man öppnade dörren skramlade det alltid från det där mässingsmärket, när de små metallbitarna som hängde i en kedja, svängde till. Så gjorde man entr? på ett konditori på 1950-talet. Jag tror att Ogo var ett konditori. Så småningom minskade efterfrågan på konditorier. Hantverksinstitutet utbildade konditormästare och bagarmästare, så det var olika yrken egentligen, fastän närliggande.  
 
Många konditorier gjordes om till pizzerior. Numera så upplever vi en renässans för kaf?kulturen, att gå på lokal och dricka kaffe och äta goda bakverk, även om det numera ofta är smörgåsar istället för bakelser. Som jag har uppfattat det så har kaf?erna vanligen, till skillnad från konditorier och bagerier, inte någon egen tillverkning, utan de får leveranser från andra ställen. Men jag kanske har missuppfattat det. Ur kundens synvinkel spelar det ju inte så stor roll. Ett konditori måste i varje fall ha bakelser och tårtor att erbjuda.  
 
På 50-talet fanns det några särskilt kända konditorier. Det var Oscar Bergs på Regeringsgatan, Philips på Regeringsgatan, Sjöbergs på Götgatan, Ogo på Kungsgatan och Odengatan och Thelins på St Eriksgatan. Av dem är nu bara Ogo på Odengatan kvar på samma plats, medan Thelins har flyttat till annan plats på St Eriksgatan. De andra har upphört för länge sedan.
 
Det finns en liten vers som säkert många stockholmare som var med på 50-talet kommer ihåg. På den tiden var många i Sverige inte vana vid att inte alla var födda i Sverige. Dåvarande ägaren tyckte att många av hans gäster på Kungsgatan satt för länge utan att beställa in mer til bordet. Han författade då ett litet anslag om att utlänningar inte var välkomna på hans konditori. Det blev väldiga protester mot detta diskriminerande synsätt, och han fick lov att ta bort sitt förbud. Bland annat skämtades det en hel del med hjälp av den där versen, som löd så hör: Tänk om alla svenskar dogo, vad tomt det skulle bli på Ogo! Det var ett populärt ställe för alla, så att det skulle bli tomt var nog delvis ett hot. Och protesterna mot den okunniga tanklösheten hjälpte.  Det var omkring 1955, skulle jag tro. Jag tror att denna episod ändå också hör till Ogos historia, även om det inte har direkt med romantiska minnen att göra. Där fanns känslor som svallade, så nog engagerade Ogo sina kunder alltid.  
 
Själv bor jag i Vasastan och gillar att emellanåt besöka Ogo på Odengatan.  
 
Kul med konditori- och kaf?historia. Lycka till!

118
I Danmark kom en lag omkring 1805 som innebar att man och hustru skulle ha samma efternamn, jag antar att det nästan alltid var mannens. Därför finns i danska kyrkböcker från början av 1800-talet gott om hustrur som heter Boysen och Andersen. Och där finns då inga dotternamn. Detta har jag fått reda på vid besök på landsarkivet i Åbenrå.

119
Stads- / Stadsmajor
« skrivet: 2001-10-20, 15:13 »
Sven-Ove!
Den som jag söker är stadsmajoren RVO Anders Blank. Han var fadder åt min anfader som döptes 1836. Jag har utan framgång sökt denne stadsmajor i Stockholms stadsarkiv, och jag kan inte heller finna hans dödsnotis eller någon bouppteckning, vare sig efter honom eller efter hans hustru Augusta. Att han kallas RVO tyder ju på att han innehade Vasaorden. Jag tycker att det inte verkar stämma med den Anders Blank som jag funnit, som var skräddare. Men det är ju inte helt otroligt. Han kanske hade gjort något exceptionellt. Jag antar att dessa båda arbetsuppgifter skulle kunna utövas samtidigt, eftersom stadsmajorskapet väl knappast var ett heltidsarbete.  Men jag skulle vilja veta lite mer. Av allt att döma var Anders Blanks familjemedlemmar på olika sätt gifta med dem jag har lite bättre grepp om (mina anor och deras syskon och familjer).  
Hälsningar!
Kurt

120
Stads- / Stadsmajor
« skrivet: 2001-10-19, 01:51 »
Var kan man hitta uppgifter om dessa stadsmajorer och andra verksamma i borgerskapets infanteri i Stockholm? Var det militärt? Eller var det kommunalt? Vilken arkivbildare kan innehålla personuppgifter?  Jag har sökt efter en stadsmajor i Stockholm på stadsarkivet utan framgång. Min gissning var att det hörde till det dåvarande brandväsendet. Men jag vill gärna veta mer. Det handlar för min del om en fadder omkring 1843.
Kurt Hultgren

121
Släkter / Beckman
« skrivet: 2001-08-25, 22:12 »
Kan det tänkas finnas en  bouppteckning efter kaptenen Petter Backman som dog 1741 (1742?). Bör den sökas i Borgå, eller var bör man söka den?
Kurt

122
Släkter / Beckman
« skrivet: 2001-08-24, 21:50 »
Tack, Kirsti och Ingela!  
Otroligt vilka kunskaper som finns! Jag blev först informerad om de olika födelseuppgifterna i Bjurböle av Petri Peltonen i Helsingfors, som fann dem i HisKi. Jag har på annat sätt funnit ut att en syster till Johanna Elisabeth, Sabina, var gift med en föraren vid Skaraborgs regemente Anders Kiellberg, alltså också från Skaratrakten. Han kanske hade sitt ursprung i samma socken som kyrkoherden Kiellgren. Det verkar vara mycket som faller på plats.  
 
Dock verkar råda en viss förvirring vad gäller fadern Petter Beckmans dödsår. Var det 1741 i januari eller 1742 som han blev ihjälslagen? Båda årtalen nämns.
 
Att Petter Beckmans av allt att döma andra hustru hette Dorotea stämmer ju bra med att en annan syster till Johanna Elisabeth hette Anna Dorothea. Hon gifte sig med en revisor Lemberg.
 
Men egentligen är jag på jakt efter en tredje person Dorotea, nämligen Petter Beckmans troligen äldsta dotter, som hette Dorotea Beckman. Hon föddes enligt åldersuppgift i dödsnotisen 1766 i början av 1710 eller i slutet av 1709. Hon dog i uppsalafeber, ett slags influensa, i november 1766.  Hennes födelse 1710 bör ju kunna stämma med Petter Beckmans ålder, eftersomhan tydligen var 56 år 1741 (1742?). Det tyder på att han föddes cirka 1686. För Petter passar en äldsta dotter 1710 bra in i bilden. Men det måste ha funnits en första hustru till Petter Beckman, eftersom den yngre kullen, som kallas halvsystrar i Doroteas bouppteckning, rimligen föds tidigast 1720/1721.  
 
Denna äldre Dorotea Beckman född 1710 gifte sig med min anfader Anders Lindbom, silverkenkt vid hovet i Stockholm, en vigsel som troligen ägde rum omkring 1744. De fick inga barn. Jag skulle gärna vilja hitta deras vigselnotis. Då kanske jag kunde få en idé om varifrån Anders Lindbom kom.
 
Petter Beckmans första hustru kanske också hette Dorotea, eller också hette Petter Beckmans svärmor Dorotea....
 
Systrarna Beckman (åtta systrar, tre plus fem, ingen redovisad broder) har jag tidigare presenterat i Anbytarforum utan att någon kunde ge vidare ledtrådar. Roligt att det tycks gå att nysta upp ytterligare några pusselbitar.
 
Kurt Hultgren

123
Släkter / Beckman
« skrivet: 2001-08-24, 01:15 »
Måns! Tack för det tipset! Kapten Beckmans ålder verkar stämma precis med den förväntade åldern för systrarna Beckmans far. Det var enligt andra källor just dottern Johanna Elisabet Beckman som senare gifte sig med Henrik Transchiöld. Jag har inte funnit deras vigselnotis. Men av allt att döma bör Johanna Elisabet Beckman ha blivit änka efter kyrkoherden i Mörskom. Hon gifte sig med Henrik Transchiöld senast 1760, vilket tyder på att hennes förmodade första man avlidit dessförinnan. Dock kan jag inte hitta en avliden Jonas Kellgren i HisKis i övrigt utmärkta register. Finns han med i något herdaminne? Eller hur får man reda på var kyrkoherden Jonas Kellgren slutade sin bana?  
 
Enligt mina slutsatser av det material som jag fått fram var Johanna Elisabet Beckman född senast omkring 1726, troligen tidigast 1718. Både Johanna Elisabeth och hennes man Henrik Transchiöld dog i Stockholm 1779, den ene i mars, den andra i april, boende i Adolf Fredriks församling. De dog i lungsot.
 
Den person som anges som Johanna Elisabeths far i riddarhusets noteringar är löjtnant Beckman, utan förnamn. Det förefaller egendomligt att han inte kallas kapten, ifall han nu var det när han (också utan förnamn)  blev ihjälslagen 1742. Detta med Bjurböle är dock mycket intressant. Flera av systrarna var ju födda i Bjurböle. Det finns säkerligen ett samband. Kanske anges fadern som löjtnant för att han var det ännu när Johanna Elisabeth föddes. Men det vore, som jag bedömer det, osannolikt, eftersom högsta kända titel bruka anges. Om han nu inte hade blivit degraderad...???  
 
Jag ska försöka få tag i Tyyne Salminens bok om Mörskom.  
Hälsningar! Kurt Hultgren

124
Axtelius / Axstelius / Axtelius / Axstelius
« skrivet: 2001-08-12, 22:10 »
Ursäkta! Min hälsning var naturligtvis till Margaretha Edström och Kristina Edström. Ledsen att jag skrev en bokstav fel och upptäckte det försent. Kurt

125
Axtelius / Axstelius / Axtelius / Axstelius
« skrivet: 2001-08-12, 18:10 »
Dag! Tack för det! Särskilt intressant är ju komministern Axtelius son Nils född ca 1675, som ju är den som Kerstin Jonmyren m fl var på jakt efter som ana till sin släktgren. Var fanns Nils Sveno Axtelius belagd? Hur har du hittat honom och hans (beräknade) födelseår? Jag kanske har missat att detta redan blivit klarlagt. Det skulle vara roligt att få veta hur. Enligt uppgift hade ju denne förmodade Nils en son Sven Nicolai Axtelius född 1714. Att få reda på hur en långvarig gåta löst sig är inspirerande. Med hälsningar till dig, Kerstin och Margareta Ekström
Kurt

126
Borde inte denna diskussion ligga under Västergötland, inte Västmanland? Gör nya inlägg under Ulricehamn i Västergötland och börja med en hänvisning till tidigare inlägg som råkat hamna under Västmanland. Geografin ska ju hjälpa till att hitta rätt.

127
Björnström / Äldre inlägg (arkiv) till 7.3.2002
« skrivet: 2001-08-07, 23:51 »
En Fredrik Björnström var 1729 borgmästare i Mariefred. Det behöver ju inte vara samma släkt, men jag vill ändå nämna det. Uppgiften framgår i von Henels Det anno 1729 florerande Sverige. Namnet Björnström figurerar såvitt jag minns även i Eskilstuna och Torshälla i början av 1700-talet.

128
Rinna / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-04
« skrivet: 2001-08-05, 22:03 »
Barbro!
Tack för tips! Jag har i mina noteringar en Sven Persson i Bjersjö, då i Rinna socken. Dock är denne Sven Persson (AI:1 sid 72) gift med Maja Månsdotter född i (Björnstorp?), bägge inflyttade 1781. De har mycket riktigt en dotter Sara, men hon föddes 1786 och kan inte vara identisk med min Sara Svensdotter som otvetydligt är född tio-elva år tidigare. Hennes födelseår anges på flera ställen som 1775, men kan vara fel, förstås. Dock var hon flickan 1890, är piga i Väderstad från 1895 och gifte sig 1800. Det tyder trots allt på att hon var född omkring 1775, enligt vad jag kan bedöma. Men den familj du föreslår är möjligen en annan, Sven Persson i Bjärsjö gift med Christina Persdotter. Jag ska gå tillbaka och studera än en gång. Dock finns ingen Sara Svensdotter född i Trehörna 1775, det har jag noterat förut, ej heller i Rinna. Och min troliga Sara Svensdotter från Ödeshögs socken finns inte heller i Ödeshögs födelsebok, trots att hon finns med i faderns bouppteckning 1789. Alla övriga syskon är då utflugna, fadern död, kanske modern sjuk. Det skulle inte vara omöjligt att flickan utackorderades till någon bekant familj, nämligen Lars Lundfeldt och hans hustru som märkligt nog också heter Maya Månsdotter, men född i Ekeby 1762. (bekantas bekanta, en ung familj som behövde en liten hjälpreda och inte hade några egna barn). De finns på Rinna AI:1 sid 73.  Det är den hypotesen jag hittills betraktat som tänkbar. Kontaktnätet mellan socknarna var nog rätt stort tack vare alla soldaterna. Och familjen i Bjärsjö som hon hamnade i var en soldatfamilj. Men naturligtvis måste jag först av allt undersöka en Sven-familj i Bjärsjö som jag tycks ha missat./ Hälsningar!
Kurt

129
Utländska krig / Slesvig-holsteinska kriget (1848-1851)
« skrivet: 2001-08-04, 12:55 »
Johannes Blom, grenadjär hemmahörade i Stora Åby i Östergötland, ingick också i de trupper som samlades i Skåne. Han ingick alltså i ett östgötskt regemente. De överskeppades dock aldrig. Han levde 1820-1893(d i Stockholm). Det var intressant med litteraturtips.

130
Rinna / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-04
« skrivet: 2001-08-01, 23:27 »
Grenadjärshustrun Sara Svensdotter född 1775 uppges vara född i Rinna. Hon anges i hfl i Rinna född 1775 i Rinna Klemmesmålen, men finns inte i Rinnas födelsebok. Möjligen är hon istället från Klemmestorp i Ödeshög, där det i Bodebol finns en dotter Sara Svensdotter född troligen 1775, som dock saknas även i Ödeshögs födelse-bok. Varken Ödeshög eller Rinna har hfl för denna period 1775-1785.
 
Sara bodde 1788-1795, kallad flickan, hos soldaten Lars Lundfelt och hans hustru Maja      Månsdotter i Bjersjö i Rinna
 
Sara flyttade 1795 till Väderstad, Nyble, där hon var piga i rusthållaren Jöns Håkanssons      hushåll. Hon gifte sig 1800 21/11 i Väderstad med livgrenadjären Jonas Rehn från Rinna (född 1776 i Heda), och flyttade till Rinna skattegård, där Jonas Rehn bodde.  
 
Hennes vidare öden känner jag till. Men kan någon hjälpa mig med hennes födelseort?  Klemmestorp och Klemmesmålen låter lite för lika för att det ska vara en slump. Dock: finns några ytterligare belägg?

131
Släkter / Beckman
« skrivet: 2001-07-20, 13:02 »
En löjtnant Beckman bör enligt mina forskningar ha funnits i Borgåtrakten under första hälften av 1700-talet. Flera av hans döttrar föddes i Bjurböle, som ligger strax sydöst om staden. Den utmärkta finländska databasen HisKi ger inget besked om deras föräldrar, efter vad jag kan hitta, men det borde kanske finnas andra källor, som inte är inlagda i HisKi. En av döttrarna Beckman gifte sig med Henrik Transchiöld, och Elgenstierna uppger att han blev förmögen genom hustrun. Det borde alltså ha funnits en rik löjtnant Beckman någonstans. Jag har inte lyckats hitta honom i Krigsarkivet i Stockholm heller. Vem vet något mer?

132
Titlar och befattningar / Förare
« skrivet: 2001-07-10, 00:47 »
Peter Glasell!
Det finns en utmärkt liten skrift som heter Rulla över befälskårerna i Sveriges arm? och flotta 1755, utarbetad av Ulla Johansson, tryckt i Värnamo 1976, GF skrift nr 10. Där finns ett stort antal befälspersoner omnämnda med några data, vilken militär grad de hade, ibland födelsetid mm, och var de tjänstgjorde. Förare var en underofficer. Det är alltså inte bara oficerare som redovisas. Du kanske skulle söka din Nils Olofsson Falk i den skriften. Jag har själv studerat den på Krigsarkivet, där den konstigt nog inte står på referenshyllan, utan den måste beställas fram. Året 1755 förefaller ju att ligga inom din tidsram (fram till 1760).

133
Länsmus?et i Gävle har mycket bra uppgifter om sjöfarten i Gävle, som ju hade mycket stor betydelse för Gävles utveckling. Sjömanshusets arkiv finns på landsarkivet i Härnösand.

134
Carl-Fredrik Landin föddes troligen i Årdala i Södermanland omkring 1770. Möjligen kan hans födelseort vara Sköldinge, dit familjen flyttade 1774. Han var möjligen utbildad smed, eftersom hans far och två bröder var smeder vid olika herrgårdar. Fadern var smed vid Stäringe och familjen bodde i Brink. I Sköldinge var fadern smed vid Årsta. Carl-Fredrik Landin lämnade hemmet under 1790-talet, när föräldrarna flyttade till Hedenlunda i Vadsbro,  och begav sig enligt uppgift till Tyresö pappersbruk. Han kan dock inte återfinnas i Tyresö. Han uppges ännu i moderns bou 1809 vara i Tyresö, men han tycks inte ha kommit fram dit eller möjligen lämnat Tyresö innan han blev registrerad där. I faderns bou 1812 omnämns han inte. Vet någon möjligen vad som blev av Carl-Fredrik Landin? Blev han kvar i Södermanland någonstans? Det är troligt att han anges född i eller komma från Årdala, Sköldinge eller Vadsbro, men även gårdsnamnen Stäringe, Årsta eller Hedenlunda kan figurera.

135
Dan! Finns möjligen någon Lars Landin eller Anders Landin under första hälften av 1700-talet bland dessa personer? Jag söker bakgrunden till smeden Anders Landin född 1730 på okänd plats, möjligen eller troligen i Närke. Han dog 1812 i Vadsbro i Södermanland. Hans far ska enligt en uppgift heta Lars Landin, men det är för mig okänt var denne bodde. Anders Landin gifte sig med Catharina Samuelsdotter (f 1732), som troligen var smedsdotter från Närke.

136
00 Sjöfart / Att söka fartyg som passerat Öresund.
« skrivet: 2001-05-16, 21:43 »
Öresundstullen avskaffades den 1 april 1857.Det skedde efter mångåriga tvister om storleken och om vilka fartyg och vilka nationer som skulle betala tull. Det hela avslutades genom att de tullpliktiga länderna (bland dem Sverige) köpte sig fria från tullen  genom en kapitalisering av de årliga beloppen under en viss period. Detta beskrivs i Nordisk Familjebok, 2 uppl spalt 142-146.  
 
Men registreringen av fartyg fortsatte, om jag har förstått rätt. Jag tror rentav att fartygsnamnen noterades (av Sjöfartsverket eller av Helingborgs stad?) genom observationer från fyren i Helsingborg ännu fram till 1960-talet, kanske längre. Det  förekom också en annan verksamhet, en ceremoni som kanske förefaller otidsenlig, men trevlig, ännu på 60-talet. Det var flagghälsningen. Fartyg brukar hälsa på varandra genom att sänka sina flaggor och omedelbart hissa dem igen. Här hälsade fartygen på Kronborgs slott. Kronborgs slott hade en soldat posterad för att hälsa med danska flaggan på alla passerande fartyg. Varje förtyg halade ned sin nationsflagga och hissade upp den igen, och Kronborg hälsade tillbaka genom att hala ned sin flagga och hissa upp den igen. Soldaten stod där hela dagen och halade ned och hissade upp. Numera har den ceremonin upphört, och flaggstången vid Kronborg har sin flagga hissad konstant. Även det danska försvaret sparar väl pengar. Flagghälsningen har jag själv beundrat på plats vid besök under 1950- och 60-talet som barn och ung. Fartygsregistret borde gå att få tag i, även om de senare årens noteringar säkert bara gällde fartygens namn och flagg, inte befälhavarens namn.  
 
Min farfar var sjökapten och fartygsbefälhavare, och min pappa reste med sin far på 20-talet, så pappa pekade ut intressanta saker när jag var liten.    
Kurt Hultgren

137
Lindesberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-02
« skrivet: 2001-04-04, 01:02 »
Urban och Birgit!
Jag har givit några källor i lindbomsforskningen under Övriga släkter Lindbom. Jag flyttar därför lindbomsdiskussionen dit. Det finns en del bra källor faktiskt, just om dessa lindbommar. /Hälsningar! Kurt Hultgren

138
Lindbom / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2006
« skrivet: 2001-04-04, 00:53 »
Birgit Andersson!
Jag flyttar diskussionen om Lindbom hit till släkten Lindbom, eftersom denna Lindbomssläkt, liksom några andra lindbomssläkter, är spridd över flera landskap.
 
Den Johan Lindbom som du efterlyser finns redovisad tillsammans med åtskilliga andra Lindbommar i Bromans Hälsingesläkter, tryckt 1953, sid 678 under Norelius. Vidare finns släkten Lindbom från Lindesberg beskriven i en rapport av Hammar Om släkterna Modelius och Lindbom, maskinskriven, som finns hos GF i Släktforskarnas arkiv i Stockholm. I den rapporten finns också Johan Lindbom från Lindesberg med. Han finns också redovisad i Abraham Hülphers genealogiska skrifter från sent 1700-tal, redovisad i nr 2:111 under Lindbom. Dessa finns i fiche hos GF, men också t ex hos Västerås stadsbibliotek.
 
Jag har själv sökt lindbommar på alla upptänkliga ställen, dock hittills utan att finna det jag letar efter./ Hälsningar Kurt Hultgren

139
Skeppsholm / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-17
« skrivet: 2001-03-10, 09:07 »
Skeppshoms församling var en icke-territoriell församling där flottans anställda var skrivna. De som tillhörde den bodde geografiskt i någon stadsdel i Stockholm eller på annan plats. De var alltså mantalsskrivna t ex på Storgatan i Stockholm, men finns inte i Oscars eller Hedvig Eleonora församlingar. Förr fanns en rad militära församlingar. De flesta slopades 1927. Skeppsholms församling fanns kvar till 1960-talet, men slopades då. Exakt hur länge den fanns vet jag inte. Det finns numera bara ett par icke-territoriella församlingar kvar, finska församlingen och hovförsamlingen.

140
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Wihlborg-släkten
« skrivet: 2001-02-27, 20:51 »
Wihlborg figurerar i norra Skåne i Kristianstadstrakten som ett soldatnamn som delades ut till några olika soldater från Villands härad. Det rör sig nog om flera släkter.

141
Underofficer Kiellberg i Västergötland levde under 1760-talet och var gift med Sabina Beckman.
Var bodde de? Jag har endast dessa uppgifter ur en boupptecking efter Sabinas syster Dorotea Beckman som dog i Stockholm 1766. Jag önskar få reda på var denne underofficer Kiellberg tjänstgjorde. Känner någon till något mer om honom eller om Sabina Beckman?

142
Tack, Karin, för en noggrann redovisning. Rådmansfamiljen Beckman i Ystad vid sekelskiftet 1700 har jag dock faktiskt undersökt. Det låter ju bestickande med tolv döttrar Beckman, som ju mycket väl skulle kunna vara åtta kvarlevande döttrar ett antal decennier senare. Men det visade sig att namnen bara stämde delvis, och de namn som stämmer har fel åldrar för att kunna vara rätt personer. Jag håller med dig om att likheten var stor, särskilt med den familj som Thomas hänvisade till. Och det är ju just denna sorts namnlikheter som ofta kan föra framåt. Jag skickar dig min sammanställning av vad jag funnit inom området Beckman och Lindbom, så kanske du kan ha någon glädje av det. Hälsningar! Kurt

143
Thomas! Ja, det finns ett antal Beckmansläkter. Det svåra är just att hitta dels en dotter Dorotea  och alla hennes systrar, eller åtminstone några av dem, dels en far som är löjtnant. Det där med slaktålderman verkar väl inte i förstone stämma med titeln löjtnant. Men kanske fanns det borgare som var löjtnanter i stadens tjänst, ungefär som det fanns stadsmajorer, som jag tror hade med brandförsvaret att göra. Det skulle i så fall förklara varför min löjtnant inte finns omnämnd i krigsarkivet. En ny tråd att nysta i kanhända... Jag har hittills skippat denne Beckman, men det kanske var för tidigt. Tack för tankeställaren - det är ju nya infallsvinklar man behöver, när man tycker att man har provat allt.

144
Dorotea Beckman var gift 1745 med Anders Lindbom, som senare var anställd vid hovet i Stockholm som silverknekt. Dorotea dog 1766 i Stockholm av Uppsalafeber, ett slags influensa som grasserade det året. Jag söker hennes härkomst. Hon uppges vara född 1710, men jag har inte kunnat finna var någonstans. Enligt hennes bouppteckning hade hon två helsystrar och femhalvsystrar. Deras far var en löjtnant Beckman,som jag inte heller lyckats lokalisera, trots studier i Krigsarkivet.  
 
De två helsystrarna var Margaretha Catharina Beckman, som kallas för skräddaren Forsbergs hustru, men inget ortnamn nämns. Den andra var Maria Beckman som var gift med en snickare i St Petersburg, men som 1766 inte låtit höra av sig på tjugo år.
 
Halvsystrarna var följande:
Johanna Lisa Beckman, gift med löjtnanten Transchiöld, boende på Schägga gård, som ligger på Värmdö. Bägge dessa dog 1772 i Stockholm, men jag har inte heller lokaliserat deras vigselort.
 
Anna Dorotea Beckman, som var gift med revisorn Lemberg, boende på för mig okänd plats.
 
Charlotta Beckman, gift med tygvaktaren Morin, boende på för mig okänd plats.
 
Sabina Beckman, gift med en underofficer i Västergötland, vars namn jag inte känner till.
 
Den yngsta halvsystern, vars namn inte nämns i Doroteas bouppteckning, var gift med en officerare i Ryssland. Här finns alltså varken för- eller efternman, vare sig på man eller hustru. Inte heller bouppteckningsmannen tycks ha känt till yngsta systens namn.
 
En löjtnant Beckman med åtta döttrar borde inte vara svår att hitta. Men jag har inte lyckats, trots att jag tycker att jag har sökt i alla trådändar. Det är möjligt att fadern, löjtnanten Beckman, vars förnamn är okänt, levde fram till 1720-talet. Av bouppteckningen förefaller helsystrana var de äldsta i syskonkretsen. Sannolikt har sedan löjtnanten gift om sig och fått fem döttrar till, innan han själv dog.  
 
Fadern behöver ju inte ha varit i svensk tjänst. Han tycks inte stå att finna i Sverige. Jag har öven sökt i landsarkivet i Åbo. De löjtnanter Beckman som går att hitta tycks ha helt andra livsförlopp. Kanske var han löjtnant i rysk tjänst? Kanske fanns löjtnanten i Baltikum utan att vara i svensk tjänst? Att två döttrar hamnade i Ryssland kan ju tyda på anknytning till Ryssland. Jag har för två år sedan efterlyst honom under rubriken Ryssland utan framgång.

145
Min mormor Ina Lundbeck, född Lindgren, föddes 1876, växte upp i Västerås, och dog 1964. Hon hade en klasskamrat i flickskolan i Västerås som hette Tekla Ihrmark. Denna Tekla hade en bror som blev präst. Mormor Ina brukade ibland på skämt rabbla en ramsa som bestod namnen på mexikanska gudar, som hon hade lärt sig av Teklas bror. Jag minns ramsan och därför minns jag också Tekla Ihrmark, som alltså var ung på 1880-talet. Namnet Ihrmark finns säkert i herdaminnena. Jag tror det finns flera präster i släkten. Detta berättar jag här som muntlig tradition. Jag noterade en hel del av mormor Inas berättelser från sin barndom.

146
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Hedlund i Gävle
« skrivet: 2001-01-12, 21:48 »
Mina hedlundsstudier i Gävle har tyngdpunkten på årtiondena före sekelskiftet 1800, men det finns några senare också. Jag skickar dig gärna ett ex av min lilla rapport om personer Hedlund i Gävle, så kan du undersöka olika tänkbara anknytningar. Åtskilliga är ju inflyttade till Gävle, men de flesta jag har med kom till Gävle tidigare än den du efterfrågar. Tala om ditt namn och din postadress, gärna telefon, så skickar jag rapporten. Min adress framgår i forskarregistret. Jag tror dock att, som du nämner, sjömanshusets noteringar är bästa källan för dig just nu. Sjömanshusets arkiv finns ju på landsarkivet i Härnösand. Jag har studerat det där avseende perioden i början av 1800-talet, men då huvudsakligen rörande Söderström. /Kurt

147
Lindbom / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2006
« skrivet: 2000-12-30, 01:32 »
Namnet Lindbom finns på flera håll i Sverige. Nyligen har en diskusion om Lindbom allmänt vuxit fram i en efterlysning av Mikael Lindbom i Stockholm. Jag vill därför hänvisa till tidigare inlägg där, för dem som är intresserade. Men den allmänna diskussionen om Lindbom bör nog föras här under just namnet Lindbom.
 
Under 1600-talet och 1700-talet finns Lindbomssläkter i Stockhom, men också i Värmland, Småland, Norrköping, Västerås, i Åbo och i Västerbotten.  
 
Själv söker jag bakgrunden för silverknekten Anders Lindbom vid kgl hovet, född troligen omkr 1710, död 1772 i Stockholm. Trots idogt letande i olika källor har jag inte lyckats lokalisera just den personen. Han var gift två gånger, först med Dorothea Beckman, död 1766, sedan med Sara Elisabeth Mo?ll, som blev änka 1772. Sara Mo?ll har jag lyckats kartlägga (se ShF 1996:3). men inte heller Dorothea Beckman har jag kunnat lokalisera.  
 
Jag har förstås noterat vilka resultat jag kommit till i olika delar av landet. Hittills har jag inte hittat vad jag söker. Men det finns väl fler trådar att följa upp. Jag har skrivit en sammanfattning, som den som studerar Lindbom kan få  ta del av.  
 
Tidigare efterlysningar i Släkthistorisk Forum, Släkt och Hävd och i den tidiga versionen av Rötter har inte givit några påtagliga reslutat. Men det kommer ju nya läsare, och gamla läsare hittar nya saker, så det är bäst att ställa frågan igen.
 
Till Bengt Wikström: Jag har idag skickat dig med posten en redogörelse för olika trådar som jag studerat och vilka som tydligen kan uteslutas. Hoppas att du kan hitta lite fler trådar! Jag är glad att du tydligen har fler tänkbara ingångar. Mina studier vid landsarkivet i Åbo gav en del, men kunde också utesluta en del.  
 
Hälsningar! Kurt

148
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Mikael Lindbom
« skrivet: 2000-12-30, 00:56 »
Bengt! Jag tror att vi har ytterligare information att utbyta om Lindbommar. Dock tror jag att vi nu ska flytta den diskussionen till Övriga släkter - Lindbom, eftersom det nu inte längre bara rör den efterlysning om Mikael Lindbom i Stockholm som är rubriken i denna diskussion. Den allmänna Lindboms-diskussionen borde inte ligga just på Stockholm. Jag öppnar alltså nu en ny rubrik Lindbom. Där tänker jag även göra en hänvisning  till denna efterlysning av Mikael Lindbom i Stockholm. /Hälsningar! Kurt

149
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Mikael Lindbom
« skrivet: 2000-12-22, 13:02 »
Bengt! Mitt sökande efter Lindbommar har också fört mig till landsarkivet i Åbo. Det fanns ju ett par militärer Lindbom i Åbotrakten. Jag söker efter Anders Lindboms härkomst, men hittills har jag inte lyckats finna honom bland de olika Lindbomssläkter jag kommit i kontakt med. Jag har dock gjort en sammanfattning av mina fynd inom ämnet Lindbom, rätt så omfattande faktiskt. Det är bara det att min Anders Lindbom inte finns där. Jag är dock villig att dela med mig av uppgifter om personer med namnet Lindbom, huvudsakligen i Stockholm, Småland, Åbotrakten, Västerås och något Norrköping. Däremot har jag inte fördjupat mig i de värmländska eller gotländska släkterna, eftersom de förefallet tillräckligt utredda.  
 
Och jag hoppas fortfarande att det ska dyka upp något som jag har förbisett. Därför vill jag gärna höra mer om dina Lindbommar.
 
Om jag ska skicka dig något behöver jag din adress och telefonnummer. Mina  uppgifter finns i forskarregistret. Hälsningar!
Kurt Hultgren

150
Förnamn - L / Lucretia
« skrivet: 2000-12-13, 01:45 »
Dag!
Lucretia Nilsdotter gifte sig med Jacob Nilsson. Lars Uddesson gifte sig med Elin Månsdotter, ingenting annat, som jag råkade skriva den 24 augusti kl 01.20. Mitt fel rättas härmed. I min lilla skrift om några gårdar och personer i Rök har jag redovisat det korrekta förhållandet. Där framgår också att Lucretias son gifte sig med Lars Uddessons dotter.
Hälsningar! Kurt

151
Förnamn - L / Lucretia
« skrivet: 2000-12-12, 02:14 »
Dag!
Såg just dina inlägg. Jag är intresserad av vidare diskussion. Just nu vill jag bara nämna att jag gjort en liten skrift om det jag vet hittills om personerna på några gårdar i Rök, däribland Jakob Nilsson i Knivstorp och Lars Uddesson. Om du ger mig din adress kan jag skicka dig ett ex. Min adress finns i forskarregistret./ Kurt

152
Äldre ord L - Ö / Äreboren
« skrivet: 2000-11-29, 23:45 »
Jag sökte och fann för några år sedan just den sortens lista som här efterfrågas. Det gäller benämningar av karaktären adjektivattribut, egenskaper som placerar in personer socialt.
 
Titulatur av karaktären adjektivattribut, titlar som angav var en person social skall placeras (ordet adjektivattribut dock mitt påhitt), redovisas av Marie-Christine Skuncke i Gustaf III, det offentliga barnet, Stockholm 1993 (Atlantis), sid 120:
 
högvälborne och välborne  - ridderskapet och adeln
ärevördigste, höglärde, vördige  - prästerskapet
äreborne, förståndige, välaktade  - borgerskapet
hedervärde och redelige  - bönderna

153
Sundborn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-04
« skrivet: 2000-11-19, 00:58 »
År 1852 står Per Hultgren i Stockholm Jakob utflyttad från Stockholm till Sundborn. Han var född 1836. Efter något år är han tillbaka i Stockholm. Jag har inte lyckats hitta honom i Sundborn. Har någon sett till honom? Vad gjorde han i Sundborn?

154
Belgien / Äldre inlägg (arkiv) till 02 februari, 2010
« skrivet: 2000-11-07, 01:37 »
Jag vill föreslå rubriken Belgien istället för Belgium. Det heter ju Belgien på svenska. Det finns en särskild avdelning för engelska frågor.  
 
Den belgiska provinsen Luxemburg gränsar till storhertigdömet Luxemburg. Den belgiska provinsen Luxemburg ingår i Vallonien, dvs den fransktalande delstaten i det numera federala Belgien. En organisation eller institution som sysslar med Amberloup bör alltså ha ett namn på franska, men jag känner inte till någon på rak arm.

155
Konga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-06
« skrivet: 2000-11-04, 11:14 »
Elisabeth Sagström!
Namnet Munkberg tycker jag mig ha sett i Billinge socken som ju är en av grannsocknarna till Konga och Ask. Namnet har jag dock inte noterat eftersom det inte var det jag sökte. Själv var jag på jakt efter ryttaren Hultgren.

156
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Wihlborg
« skrivet: 2000-10-22, 01:25 »
Det finns också en annan släkt Wihlborg i Broby. Byggmästaren Janne Wihlborg var ungefär samtida. Han var dock född Sandberg, och han fick av allt att döma sitt namn när han blev artillerist i Kristianstad i sin ungdom. Troligen är namnet Wihlborg härlett från Villands härad. I Jannes släkt Wihlborg i Broby finns dock inte någon Hans.

157
Jämshög / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-12-18
« skrivet: 2000-10-22, 01:18 »
Maj-Britt och Göran! Stort tack från mig och Per!
Kurt

158
Jämshög / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-12-18
« skrivet: 2000-10-20, 22:20 »
Inga Sunesdotter föddes den 12 mars 1809 i Holje nr 20. Per Rydholm har gjort följande sammanställning över hennes anor på olika gårdar och byar i Jämshög. Uppgifterna är resultatet av studier i kyrkböcker, jordeböcker, mantalslängder, domböcker, katekismilängder och jordrevningsprotokoll.  
 
Med dessa ord önskar Per redovisa sina resultat och be om eventuella kompletteringar: Snälla Jämshögskunniga, hjälp mig att nagelfara, rätta och komplettera min lista på anor till Inga (Ingegerd) Sunesdotter f 12/3 1809 Holje nr 20, d 21/11 1882 Holje nr 25.
 
F: Sune Olsson, Holje nr 20, f 1/11 1783, d 23/4 1861.
M: Truen Jonsdotter, f 19/5 1785 Holje nr 21, d 4(7?)/6 1857.
 
FF: Ola Svensson, Holje nr 20, f 1743, d 11/9 1796.
FM: Bengta Mattisdotter, f 22/2 1750 Hemmingsmåla nr 37, d tid. 1801?
 
MF: Jon Svensson, Holje nr 21, f 25/5 1752 Holje nr 21, d 30/9 1826 Holje nr 20.
MM: Ingegerd (Inga) Olasdotter, f 12/7 1749 Holje nr 21, d ca 1796 Holje nr 21.
 
FFF: Sven Olsson, Holje nr 20, f ca 1717 (?), d 7/5 1757
FFM: Hanna Oredsdotter, f ... Baggeboda nr 18, d tid. 1790 (?) Holje nr 20 eller 22.
 
FMF: Mattis Mattisson d y, Hemmingsmåla nr 37, f... d tid. 1786 (?).
FMM: Kerstin (Stina) Persdotter, f ... Väghult nr 114, d tid. 1794 (?).
 
MFF: Sven Persson, Holje nr 21, f 1726 Röan nr 42, d tid. 1788 (?) Holje
nr 21.
MFM: Truen Jonsdotter, f ... Näbbeboda nr 19, d ?/11 1767 Holje nr 21.
 
MMF: Oluf Hansson, Holje nr 21, f 10/2 1720 på Örelycke nr 20, Gammals-
torps sn, d ... Holje nr 21.
MMM: Signe Jonsdotter, f... Rönåsa nr 113, /g (I) 1739 m Nils Niclasson i Holje, som dog 1742, och g (II) 1743 m Oluf Hansson/, d... Holje nr 21.
 
FFFF: Oluf Bommersson, Holje nr 20, f ca 1664 Boafall nr 15 (?), d 1740 Holje nr 20.
FFFM: Karin Sunesdotter, f 1666/1667 (?) Holje nr 20 d däe 1740.
 
FFMF: Ored Jönsson, Baggeboda nr 18, f ca 1670 Filkesboda nr 1 i Vånga sn, d 1736 Baggeboda nr 18. Det finns en flyttningsnotis till Baggeboda.
FFMM: Karin Håkansdotter, f ca 1681 Baggeboda nr 18, d 1730.
 
FMFF: Mattis Mattisson d ä, Hemmingsmåla nr 37 f ca 1687, d 1748.
FMFM: Karina, f ca 1686, d senast 1722, Hemmingsmåla nr 37.
 
FMMF: Per Truedsson, Väghult nr 114, f ca 1668, d 1738 Väghult nr 114.
FMMM: Ellina, f ca 1686, d... Väghult nr 114.
 
MFFF: Per Jönsson, Gillaruna nr 41 och Holje nr 21,  f... Röan nr 42 (?),
d ... Gillaruna, Holje, Jämshög (?).
MFFM: NN Svensdotter (?) f ... ev. Gylsboda, Örkeneds sn (?) Se fråga 3
 
MFMF: Jon Svensson, Näbbeboda nr 19, f ca 1692, d 1727.
MFMM: Thoa Håkansdotter, f 19/5 1697 på Karsaboda, Vånga, /g (II) 1741
m Oluf Persson/, d ... Oppmanna socken.
 
MMFF: Hans Olsson, Örelycke nr 20, Gammalstorps sn f..., d ...
MMFM: Kerstina Mattsdotter, f... /g (I) m Jöns Larsson i Örelycke, som dog
1718, g (II) m Hans Olsson/, d ...
 
MMMF: Jon Olsson, Rönåsa nr 113, f ca 1687 Nykyrke socken (Almunde-
ryd), d 1730 Rönåsa nr 113.
MMMM: Hanna Larsdotter, f ca 1688, d... Rönåsa nr 113.
 
FFFFF: Bommer (Bummer) Svensson, Holje nr 21, Boafall nr 15 f...,
 
FFFMF: Sune Trulsson, Holje nr 20
FFFMM: Karin (?), Holje nr 20
 
FFMFF: Jöns Åkesson, Filkesboda nr 1 i Vånga, f ... d senast 1688.
FFMFM: Anna Oredsdotter, f... Dyneboda nr 2, Vånga sn, d ... Filkesboda.
 
FFMMF: Håkan Bengtsson, Baggeboda nr 18, f ca 1649, d mellan 1718 och 1739.
FFMMM: Kerstin Månsdotter, f ca 1650, d 1739, Baggeboda nr 18.
 
FMFFF: Mattis Mattisson, Hemmingsmåla nr 37 ?
 
MFFFF: Jöns Larsson, Gillaruna nr 41 (mtl 1684), Röan nr 42 (enl Öller).
MFFFM: Bodel Jönsdotter, Röan nr 42 (enl Öller).
 
MFFMF: Sven Svensson d ä, Holje nr 20, f ca 1665, Gylsboda, Örkeneds sn (?) d 1735, Holje nr 20. Han hade också en son Sven Svensson (dy), som bodde på samma ställe. Se fråga 1.
MFFMM: Inger, Holje nr 20 f ca 1679 d...
 
MFMFF: Sven Niclasson, Näbbeboda nr 19, f ca 1658, d 1740. Se fråga 2
MFMFM: Sissa Jonsdotter f ca 1665, d tidigast 1718, Näbbeboda nr 19.
 
MFMMF: Håkan Olsson, Karseboda, Vånga socken, Villands härad
MFMMM: Elna Nilsdotter, Karseboda.
 
FFFMFF: ev Truls Blantingsson, Hullingaryd, nr 33, Holje nr 23.
 
FFMFFF: Åke Nilsson, Filkesboda nr 1, Vånga sn.
FFMFFM: Sissa Jönsdotter, Filkesboda nr 1, f ca 1612, d 1695.
 
FFMFMF: Ored Månsson, Dyneboda nr 2, Vånga sn.
 
FFMMFF: Bengt Håkansson, Baggeboda nr 18.
 
MFFFFF: Lars Jönsson, Gillaruna nr 41.
 
 
Fråga 1: Går det att få fram anor för Sven Svensson d ä i Holje nr 20, f ca 1665 i Gylsboda, Örkened? Han tycks inte ha haft några
fäderneanor i Gylsboda att döma av tillgängliga uppgifter därifrån.
 
Fråga 2: Går det att få fram anor för Sven Niclasson på Näbbeboda nr 19, född ca 1658, död 1740?
 
Fråga 3: Går det att få fram förnamnet på Sven Perssons moder, Per Jönssons hustru NN Svensdotter
under tiden på Röan nr 42 omkring 1726? Per Jönsson bodde senare på Gillaruna 41 och på Holje 21.  
 
Fråga 4: Kan någon hitta sambandet mellan följande tre personer med samma namn? Det var tredje söndagen i fastan 1709, som Oluf Bommersson i Boafall var dopvittne hos Oluf Bommersson i Sibbarp, Näsums sn. Det var den 18/3 1680, som Corporalen Oluf Bommersson tillika med de andra överlevande i Captein Casparus Dues Compagnie friskötter mönstrades för sista gången i Köpenhamn efter freden i Lund. Kan någon förklara sambandet mellan dessa tre med samma namn ? Det är ovanliga nman och dessa namn uppträder nära tidsmässigt. Möjligen är corporalen något äldre.
 
En kommentar i övrigt: När prosten Öller i sin Beskrifning öfwer Jemshögs Sochn talar om Per
Jönsson i Gillaruna som den tredje brodern till Jöns Rönbeck, son till makarna Jöns Larsson och Botel Jönsdotter, gör han väl inte alldeles klart, om de var hel- eller halvbröder. Kansk är detta överdriven kritik, och jag tar upp Botel som Pers mor, helst som namnet Botel kommer igen bland barndopen.
 
En intressant observation är följande. Det var Ored Jönssons moder, änkan Anna Oredsdotter på Filkesboda, som den 24/5 1697 var gudmor, när Thoa Håkansdotter från granngården Karsaboda döptes, och det var änkan Thoa Håkansdotter på Näbbeboda, som var gudmor hos Ored Jönssons son Jöns på Björkefalla, när dennes son döptes till Ored söndagen Laetare år 1738. Det är alltså samma person, men långt senare. Filkesboda och Karseboda är granngårdar.
 
Det vore roligt med kommentarer och synpunkter.
 
Per Rydholm genom Kurt Hultgren

159
Falun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-15
« skrivet: 2000-10-09, 00:31 »
Peter Arnstberg
Tack för ditt svar den 7 augusti på min fråga om Kronberg i Falun. Jag upptäckte svaret alldeles nyss. Jag hade semester i augusti och var bortrest, och när jag gick in på Rötter  efteråt hade det gått så lång tid att ditt svar inte kom upp bland de av mig olästa bidragen. Nu ska jag ta en titt på Karl Hults bok om Ljusnarsberg, så får jag se vad som kan komma ut av det.  
Jag har under mellantiden kommit fram till att Adolf Ölander slutade som överstelöjtnant och att han  hade en son som också hette Adolf Ölander och som också var överstelöjtnant.  Men Kronbergsläkten har jag inte funnit något nytt om. Så där ska jag kolla.
Hälsningar!
Kurt

160
Språkbruket är vacklande. Många kallar den natt som måndagen övergår i för måndagnatten. Andra anser att det enda korrekta är att kalla den natten för tisdagnatten, eftersom alla dess nattliga timmar kalendermässigt hör till tisdagsdygnet. Folks sena kvällsvanor har säker ökat förvirringen. Själv håller jag nog på tisdagnatten. Det vill säga när måndag kväll är slut kl 24.00 så börjar tisdag natt, och den börjar kl 00.00. I tågtidtabeller anges ankomst med 24.00 och avgång med 00.00, liksom TV-programs  startidpunkt.
 
En liknande förvirring uppstår när någon talar om en tidpunkt som är flyttad framåt. Det kan betyda två diametralt olika saker. Därför bör man undvika det uttrycket. Man bör istället säga tidigarelagd eller senarelagd. Allt detta bara som ett tips för tydlighets vinnande. Det nu aktuella TV-programmet verkar dock inte att vara flyttat.

161
Jämshög / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-10-04
« skrivet: 2000-09-22, 22:25 »
Klockardottern Maija Schöning, vad hette hennes mor? Och vem vet något mer om hennes far, mer än att han hette Lorentz Christian Schöning och var klockare i Jämshög och Näsum?
 
Min svärfar Per Rydholm, 86,  har under många år forskat angående Jämshög och han har bett mig försöka få fram ytterligare uppgifter.  
 
Maja Schönings dotter Hanna Svensdoter var gift i Vilshult, där hon och hennes första man Anders Larsson hade nio barn: Nils, Jöns, Carl, Håkan, Lars, Maija, Lars, Inger och Sven. De båda Larsarna var uppkallade efter olika förfäder, men de var helsyskon. Efter mannens död gifte för övrigt Hanna om sig och fick en son som uppkallades efter hennes förste man. Den hon gifte om sig med, när både mannen och mannens syster dött, var svägerskans änkling Mårten Kristensson.  
 
Och kan följande förteckning, personer i fyra generationer före de nio syskonen, rättas eller kompletteras, eller kan listan anses vara korrekt.
 
 
F: Anders Larsson, Vilshult, f ca 1718, död ca 1775
M: Hanna Svensdotter, f 1737 i Jämshög, död 12/1 1793
FF: Lars Nilsson, Vilshult, f ca 1697, levde 1764
FM: Inger, f ca 1693, död ca 1744
MF: Sven Jönsson, Jämshög och Rävaryd i Gammalstorps sn, f 1710 i Västanå i Näsums sn, död tidigast 1778, g 1736 m
MM: Maija Schöning, enl mtl 1734 klockarens dotter Maria
FFF: Nils Håkansson, Vilshult, f ca 1649 eller ca 1654, död 1731
MFF: Jöns Svensson, Västanå nr 14, f ca 1678, levde 1736
MFM: Kerstin Carlsdotter, f ca 1686, levde 1718
MMF: Lorentz Christian Schöning, f ca 1681, klockare i Jämshög och Näsum 1712-1757, av tysk härkomst. Död okt 1761
FFFF: Håkan Eriksson, Vilshult, levde 1677
MFFF: Sven Bengtsson, Västanå nr 14, levde 1691
MFFM: Britta (1688) eller Birte (1691)
MFFFF: Bengt Svensson, Västanå nr 14, levde 1671
 
Går det att få klarhet i vem Maija Schönings mor var ? Om Sven och Maija följde gängse namnskick, bör första dottern ha uppkallats efter mormodern
och den andra efter farmodern. I så fall syftar namnet Hanna på klockarens första hustru, Maijas okända mor. Andra dottern döptes 1741 till Kerstin, uppenbarligen efter sin farmor, Kerstin Carlsdotter.
 
Vad hette Lars Nilssons hustru mer än Inger ?
 
När dog Lars Nilsson, Inger och Anders Larsson ?
 
Var och när dog Sven Jönsson och Maija Schöning (som var den andra av hans tre hustrur) ?
 
Var Carl Jonsson (Joensson), Västanå, far till Kerstin Carlsdotter?
 
Det var ett antal frågor, som vi hoppas att kunniga Jämshögsforskare ska kunna ge svar på.
 
Per Rydholm, genom Kurt Hultgren

162
Jämshög / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-10-04
« skrivet: 2000-09-20, 23:55 »
Berta Olasdotter i Mulatorp föddes 1761. Hon dog 1825.  
 
Min svärfar Per Rydholm har forskat mycket i Jämshög. Han vill gärna få tag i fler uppgifter om hennes föräldrar än han har hittills. Han har dock inte internet, och därför förmedlar jag frågan. Följande uppgifter har Per Rydholm fått fram.  
 
1759 XXIII p Tr: Lysnings- och vigselboken: Salpetersjudaren. Ola Larsson
i Kåraboa och pigan Truen Mattsdotter ibid. Test: Rasmus Nils i byn. Copul
4 juledag.
 
1761 i december: Födelse- och dopboken: Sjudaren Ola Larssons dotter i
Farabol, Berta. Test: Ola Jöns' h Karna i Kåraboa, Nils Ols i Falsehult.
 
Berta Olasdotter växte upp på Mulatorp nr 125 hos sina föräldrar. Enl mtl 1782 står de på Mulatorp, likaså enl kommunionlängd 1779-90, där Berta anges vara dotter till Ola Larsson. Sista noteringen där för modern är för den 17/8 1783; hon kan förmodas vara avliden snart därefter. De efterlevande
flyttar inom kort; Sista anteckningen om Berta är den 9/5 1784, och om Ola den 13/3 1785. Sedan dyker deras namn upp i kommunionlängden för Wilshult nr 130, Berta Olasdotter fr o m 25/3 1785 som hustru till bonden Jöns Andersson, Ola Larsson från 1785. Ola Larsson benämnes svärfader 70 (78 ?) år i mtl för 1805 i Vilshult nr
130. Han dog där ca 1811.
 
Berta Olasdotter dog 22/3 1825, Vilshult nr 130, änka sedan 15/2 1811.
 
Detta är alla fakta jag fått fram. Jag har inte  lyckats få belägg för om Truen var barn i t ex något av Matts Håkanssons äktenskap i Kåraboda eller ej. Vem känner till något ytterligare?
 
Mvh
Per Rydholm

163
Förnamn - L / Lucretia
« skrivet: 2000-08-26, 23:58 »
till Ann-Marie Östberg
Lucretia Eriksdotter f 1564 var enligt uppgift gift med Daniel Zelow, som var en polsk adelsman, tillhörande en släkt som naturaliserats i Sverige. Dock stämmer inte detta med uppgifterna om Daniel Zelow i Elgenstierna, där han endast anges gift med en annan kvinna. Dock kan han ju ha varit gift två gånger. Källan till uppgiften om Daniel Zelow kan jag inte hitta just nu, möjligen Nordisk Familjebok, andra upplagan. Det är de enda uppgifter jag har om Lucretia Eriksdotter.

164
Förnamn - L / Lucretia
« skrivet: 2000-08-24, 01:20 »
Lucretia Nilsdotter föddes 1695 i Runnesta i Rök. Hon var dotter till Nils Larsson i Runnesta, född ca 1663 i Väderstad, och hans hustru Margareta Axtelia, född ca 1667 i Heda, dotter till komministern i Heda Sven Nilsson Axtelius.  
 
Lucretia Nilsdotter gifte sig med Lars Uddesson i Gatugården i Rök, född 1696, son till skräddaren Udde Erlandsson i Erlandsås, Rök.  
 
Namnet Lucretia är mycket ovanligt. Dock hade inte mindre än tre av Gustav Vasas söners frillodöttrar namnet Lucretia. Det var Erik (XIV) vars frillodotter Lucretia föddes 1564. Det var Johan (III) och hans frillodotter Lucretia, som dog 1585. Och det var slutligen hertig Magnus, vars frillodotter Lucretia föddes 1562 och dog 1624. Hertig Magnus bodde ju länge på Vadstena slott. Det är troligt att  flickebarn med namnet Lucretia på östgötaslätten kan ha fått sitt namn efter någon av dessa kungliga frillodöttrar, som säkert var väl kända i trakten på den tiden. Både Lucretia Magnidotter och Lucretia Eriksdotter hade anknytning till Östergötland. Lucretia Eriksdotter hade en syster gift med Henrik Frankelin, och Frankelins ägde Odensfors i Vretakloster. Lucretia Magnidotter var gift med Christopher von Warnstedt.  
 
Lucretior under 1600-talet och 1700-talet behöver ju inte ha ett släktskap med någon av de tre frillodöttrarna. Det kan helt enkelt vara så att senare Lucretior blivit uppkalade efter en i samtiden känd person.  
 
Jag är också intresserad av att få reda på mer om bärare av namnet Lucretia.

165
Hultgren / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2010
« skrivet: 2000-07-23, 00:14 »
Det finns flera släkter Hultgren. Det finns ett par släkter från Skåne vars namn ursprungligen är soldatnamn, t ex en soldat från Hultarp. I Småland finns det en släkt Hultgren som verkar att komma från Hults socken. Det finns också personer Hultgren som fått namnet vid ett bruk eller vid flyttning till staden. Vad gäller Västergötland, Värmland och Halland förmodar jag att bakgrunden är av samma slag. Jag känner däremot inte till något om hultgrenar i Blekinge.

166
Gevaldiger / Gevaldiger
« skrivet: 2000-07-23, 00:01 »
En gevaldiger var ett slags polis. Benämningen kommer från tyskan och har väl att göra med att denna person var befullmäktigad att använda visst våld för att hålla ordning.

167
Jag har studerat släkten Wallman i Badelunda, vars äldste för mig kända person är corporalen Erik Olsson Wallman, född ca 1638. Han och hans familj bodde i Myrby, Badelunda. Han hade av allt att döma en bror Carl Olsson, som jag inte har följt. Dessutom hade Erik Olsson Wallman en son Olof Ersson Wallman, som var ryttare och också bodde i Myrby, Badelunda. Denne Erik Olsson Wallman föddes omkring 1670. Han bodde dock kvar i Badelunda, såvitt jag kan se, och han är därför troligen inte far till en Hans Wallman född i Ramnäs 1713. Kanske hade han en bror, som jag inte upptäckt.  
 
Erik Olsson Wallman i Badelunda hade dock en son Johan, som föddes 1698. Nu är ju Johan och Hans egentligen samma namn, och man skulle kunna tänka sig att Johan född 1698 hade en kusin Hans född 1713, uppkallad efter samma gemensamma släkting Johannes. Det är en ren spekulation. Jag skrev en rapport Corporalen Wallman i Badelunda och hans närmaste ättlingar 1993. Kanske innehåller den några ledtrådar som du kan ha nytta av. Om du vill kan jag skicka dig ett ex. Du hittar min adress i forskarkatalogen.

168
Jag har studerat släkten Wallman i Badelunda, vars äldste för mig kända person är corporalen Erik Olsson Wallman, född omkr 1638. Han och hans familj bodde i Myrby, Badelunda. Erik Olsson hade uppenbarligen en bror Carl Olsson, som jag inte följt vidare. Dessutom hade han en son, ryttaren Olof Ersson Wallman, som också bodde i Myrby, Badelunda. Olof Ersson Wallman föddes omkr 1670, men han bodde såvitt jag vet kvar i Badelunda, vilket inte stämmer med en Hans Wallman född i Ramnäs 1713. Det är möjligt att ryttaren hade en bror som flyttade till Ramnäs och där fick sonen Hans. Jag har dock inte noterat någon sådan broder. Ryttaren Olof Ersson Wallman fick en son Johan 1678 i Badelunda. Johan och Hans är ju samma namn, så de skulle ju kunna vara kusiner, uppkallade efter en gemensam äldre släkting Johannes. Detta är dock en ren spekulation. Om du vill kan jag skicka dig min lilla skrift med uppgifter om Corporalen Wallman i Badelunda och hans närmaste släktingar, som jag skrev 1993. Kanske finns fär någon tråd som du kan nysta vidare på. Min adress hittar du forskarkatalogen.

169
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-30
« skrivet: 2000-07-08, 20:47 »
Karlskoga is not in Närke but in Värmland. It does belong to Örebo län, but the search system here is provinces, thus Värmland and not Närke. There is a better chance of getting an answer if the question is rightly positioned. Best regards!

170
Stängda trådar / Västerås..
« skrivet: 2000-06-27, 00:05 »
Västerås ligger i Västmanland, inte i Uppland.

171
Falun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-15
« skrivet: 2000-06-26, 01:45 »
Tack, Torbjörn! Det verkar mycket intressant. Jag ska försöka följa upp det. Hälsningar! Kurt

172
Falun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-15
« skrivet: 2000-06-24, 21:09 »
Handlanden i Falun Claes Kronberg gifte sig 1866-05-24 i Hedvig Eleonora i Stockholm med Amanda Hultgren, född i Stockholm 1846. De tycks ha bosatt sig i Falun. Finns några ytterligare uppgifter om Claes Kronberg? Hans änka Amanda Kronberg dog 1908-07-23 i Stockholm och efterlämande enligt bou ett barn, dottern Maria Katarina Ulrika Kronberg. Maria Kronberg, vars födelsetidpunkt är okänd för mig, var gift med fältintendenten Adolf Ölander. Kan någon ge fylligare uppgifter om familjens tid i Dalarna?  Jag har också sökt uppgifter om Adolf Ölander, dock utan framgång hittills. Någon ledtråd?

173
Jag söker själv en Johan Söderström, som ska vara född 1767. Jag misstänker just nu att han föddes i Söderala 1767, och jag har lagt en efterlysning på Söderala. Jag har gått igenom alla tänkbara Söderström i Gävle under 1770-90-talet, eftersom min Johan Söderström gifte sig i Gävle 1795. Det visar sig att det finns rätt många Söderström i Gävle under denna tid. Jag har funnit 34 familjer, som dock inte verkar att vara släkt med varandra. Några är det säkert fastän jag inte hittat sambanden. De flesta är dock inte släkt.  
 
Dock har jag i mitt material bara funnit en Olof Söderström  född ungefär 1771. Det är i min listas nummer 22, som omfattar drängen Peter Söderström och hans närmaste släktingar. Peter var född 1768 och enligt Gävle AI:2B sid 24  inflyttade till Gävle 1798 från Skogs socken i Västernorrland, strax norr om Härnösand. Där anges att Peter föddes 1768-11-18. Olof Söderström är Peters yngre bror f 1773. Olof kallas torpare i Gallsel i Skog, samma plats där Peter Söderström föddes. Olof var gift med Sara Andersdotter.  
 
Bland mina samlade familjer Söderström finns också svarvaren Hans Söderström i Söderhamn, född ca 1751, död 1785-10-17 i Gävle. De hade dock inga överlevande barn när Hans dog. Det finns också enligt mtl 1775 i Söderhamn en svarvare Lars Söderström.
 
Om du vill kan jag skicka dig min lista över de Söderströmar jag lyckats samla ihop. Min lista omfattar ju rätt tidsperiod, men kanske fel geografiskt område. Söderström heter de dock allihop. Du kan se min adress i Rötters forskarförteckning.

174
Archive - Swedish language / Explain position of Nemdemanen
« skrivet: 2000-06-04, 23:08 »
The nämndemän are actually considered judges, since they really form a part of the judging committee, although laymen. The president of the court is a professionally educated judge. It happens, although rarely, that the laymen vote majority against the president of the court in writing the sentence. Nowadays the nämndemän are three (or seldom five) in the court. Previously the oldest of the nämndemän had the title of häradsdomare, which was an extra honour. He was still a nämndeman, but the expression comprises the word -domare which means judge.

175
Hultgren / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2010
« skrivet: 2000-06-02, 00:30 »
Släkten Hultgren från Ask i Skåne har inte så vitt jag vet något samband med Blekinge. Det finns också några andra släkter Hultgren, bl a i Skåne, i norra Småland, i Västergötland och i Halland. Jag har som du förstår varit observant på namnet. Hälsningar! Kurt Hultgren

176
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-05-28
« skrivet: 2000-05-28, 20:22 »
Johan Söderström född 1767 i Söderala ?
 
År 1795 den 11 oktober gifte sig i Gävle Helga Trefaldighet sockerbruksarbetaren, sedermera segelduksmakaren Johan Söderström och pigan Anna Christina Hedlund. Deras son Johan Erik som blev kofferdikapten föddes år 1800 (3 feb) och deras dotter Anna Cathrina (f 1811-07-16) gifte sig med en styrman som var son till en kofferdikapten. Det fanns även en son Anders som föddes 1803 (14 juni), men han dog ung. Anna Christina Hedlunds födelsetid 1768-05-29 står noggrant angiven i böckerna i Gävle, liksom Johan Söderström anges född 1767 i december.
 
Johan Söderström  är uppenbarligen inte född i Gävle. Jag har undersökt om han kan vara född i Söderfors, Söderbärke eller Söderhamn förutom i angränsande socknar till Gävle, allt utan framgång. I Söderala däremot finns en person Johan som är född i Sörljusne, och vars exakta födelsedag är den 28 november. Denna Johan döptes den 29 november. Den i Gävle uppgivna födelsetidpunkten var något oklar: endast december 1767. Det verkar som om prästen i Gävle har fått ett oklart svar på frågan om när Johan var född. Svaret kanske var att Johan hade döpts i advent 1767. Den 28 november var en lördag och han döptes den 29 november, som detta år var den första advent. Det förefaller att stämma så långt.  
 
 
Den Johan som föddes i Söderala den 28 nov 1767 var son till Nils Eriksson i Sörljusne och hans hustru Anna Hinricsdotter. Det gäller att undersöka om den Johan som föddes i Söderala verkligen flyttade till Gävle. Det bör finnas belägg för denna teori - annars förblir det en spekulation.
 
Johan Nilsson i Sörljusne bodde kvar i sitt föräldrahem till 1782, när han var femton år. Fadern hade dött redan 1774, och modern hade gift om sig med Olov Jonsson, men de bodde kvar i Sörljusne. I faderns bouppteckning anges barnen, men Johan är fortfarande bara sju år gammal. Modern dog 1799 och hennes bouppteckning finns i Norrala tingslag FII:13-59. Där kunde möjligen framgå ifall hennes son Johan vistas i Gävle, men jag hade då ännu inte kommit åt att studera; den finns i landsarkivet i Härnösand. Av husförhörslängderna framgick att Johan 1782 flyttat från Sörljusne till Skale längre norrut i socknen. Därifrån flyttade han till Myskje och sedan till Kinsta, varifrån han 1785 återkom till Skale. Sedan flyttade han till Östansjö 1790. Östansjö ligger strax sydväst om Söderhamn. Det förefaller inte otroligt att han tog tjänst inne i Söderhamn i någon stadsnäring för att därefter bege sig till Gävle  för att bli sockerbruksarbetare, vilket var hans yrke när han gifte sig i oktober 1795 i Gävle. Hittills är det dock inte konstaterat att det var så som flyttningen gick till från Östansjö till Gävle.
 
Namnet Söderström måste ha förefallit nära till hands: Söderala socken, Söderljusne och vistelse i Söderhamn talade för att namnet skulle börja på Söder. Att Sörljusne ligger vid stranden av den tämligen strida Ljusnan, helt nära mynningen, gjorde det antagligen naturligt att välja efterledet -ström!
 
När jg slutligen studerat   Anna Hinricsdotters bouppteckning av 1799 har jag funnit följande:
Bland de fem barnen i första äktenskapet nämns som yngsta barn sonen Johan, som kallas bruksarbetare. Sockerbruksarbetare är vad Johan Söderström kallades vid sin vigsel 1795. Det borde anses vara ett tillräckligt belägg för att de är samma person, Johan Nilsson Söderström.  Men fortfarande skulle  jag vilja ha lite mera belägg för detta. Kan någon ge mig assistans?
 
Kurt Hultgren
 
 
källor:
kyrkoböcker i Gävle, Söderhamn, Söderfors, Söderala
vissa mantalslängder (HLA,RA)
bouppteckningar (HLA)
Gävle sjömanshus (HLA)

177
Oscar / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-01
« skrivet: 2000-04-10, 23:00 »
Det är väl troligt att hon tillhörde någon av de olika regementsförsamli  ngarna som fanns ännu 1926. Har du sökt där? Hon bodde kanske i Oscars församling geografiskt, men de militära församlngarna var ju icke-territoriella. Sist kvar blev Skeppsholms församling. Då fanns artilleri, livgardes mm...

178
Falun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-15
« skrivet: 2000-04-02, 01:08 »
Kronofogde Lars Berg levde enligt uppgift i Falun under senare hälften av 1600-talet. Hans dotter Ingrid Berg föddes 1678-10-22 enligt  herdaminnet för Västerås Stift. Hon gifte sig med komministern i Aspeboda Abraham Moëll. Men det är uppgifter om Lars Berg som jag söker. Finns några ytterligare uppgifter om honom?

179
Anna Stina Hedlund i Gävle söks, hon gifte sig i Gävle 1795.  Jag har kartlagt ett tjugotal familjer Hedlund i Gävle under 1770-, 80- och 90-talen. Jag har använt födelse- vigsel-, död- och andra kyrkböcker samt mantalslängder, bouppteckningar och de genealogiska handskrifterna i Gävle stadsbibliotek. Jag söker bakgrunden för Anna Stina Hedlund, enligt uppgift i kyrkböckerna född 1768-05-29. Jag kan inte finna henne i
Gävle, ej heller i Hedesunda, Hedemora eller i Valbo där det finns ett Heden, liksom i ett antal
andra socknar med gårdar och byar som börjar på Hed-. Hon har åtskilliga namnar, men de
har alla olika levnadslopp, så de går att särskilja.  
 
Anna Stina Hedlund gifte sig 1795-10-11 i Gävle i Helga Trefaldighet med
sockerbruksarbetaren, senare segelduksmakaren Johan Söderström. Johan Söderström var
född 1767. Deras son Johan Erik Söderström föddes 1800 och blev kofferdikapten. Deras
dotter Anna Catharina Söderström (f 1811) gifte sig med sonen till en kofferdikapten.  
 
Finns någon som råkar känna till något mer om Anna Stina Hedlund i Gävle? Eller något om en
Anna-Stina född i något Hed- 1768-05-29 som flyttade till Gävle? Där jag har sökt har jag
även letat några år före och efter angivet årtal.  
 
Jag delar gärna med mig av uppgifter om Hedlundare i Gävle i slutet av 1700-talet. Där finns en
uppsättning kompletta familjer. Men jag inte funnit någon som stämmer med Anna Stina Hedlund gift 1795.

180
Fotografer och ateljéer / Stockholmsfotografer
« skrivet: 2000-02-29, 00:24 »
Fotografen Knut Sandels i Stockholm (f 1881) gifte sig 1906 med Eva Hultgren. Knuts far Carl Sandels (1845-1919) var också fotograf.

181
Eskilstuna (-1930) / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-12-21
« skrivet: 2000-02-23, 00:58 »
Eskilstuna har ett alldeles utmärkt stadsarkiv, beläget invid rådhuset mitt i stan. Där finns mycket släktforskningsmaterial. Börja med att prova där. Eskilstuna stadsarkiv har telefon 016-10 10 33.

182
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-04
« skrivet: 2000-02-04, 21:22 »
Jag har funnit anknytningen till Gefvertsläkten som är  väl dokumenterad sedan 1621. Förutom det jag själv i övrigt har funnit i kyrkböckerna har jag fått en hel del uppgifter från andra forskare, bl a från Kenneth Säll.
 
Om du skickar mig din adress (mejl, post och telefon) kan jag förse dig med en hel del uppgifter om bäde fädernesläkten och mödernesläkten till familjen i Bromsbo.  
 
Min adress finns i katalogen i Rötter.

183
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-04
« skrivet: 2000-02-03, 23:49 »
Landbonden Olof Pehrsson i Melinge, Västanfors, föddes 1714-02-13 i Kopparbo, Söderbärke. Han dog 1765-02-26 i Melinge. Han var gift med Catharina Hansdotter född 1725-05-20 i Melinge. Deras son Per Olsson, född 1746-02-23 i Melinge, gifte sig 1769 med Stina Göransdotter, men hon var enligt mina noteringar född 1750-02-04, inte 1758. Stina Göransdotter var dotter till mästersven Göran Gefvert i Semla, som var född 1725-07-22 i Semla, och hans hustru Christina Olofsdotter, född 1723-03-18 i Övra Bagghammaren i Skinnskatteberg.  
 
Är det möjligen så att Pehr Olssons dotter, brännungsmästarhustrun i Skultuna, Brita Persdotter, född 1791 i Västervåla är en anmoder till dig? Eller kanske något av hennes syskon? Det skulle vara roligt om du studerat Skultuna, för det tycks det inte vara så många som har gjort.

184
Tack! Det var bra att få uppgifter om denna syster till de bägge nämnda bröderna. Framgår möjligen Rudolfs och Gustavs hemorter i folkräkningen 1890?  
 
Johan Cahling hade två kullar barn. I första giftet med Sophia Maria Brattén hade han dottern Emma född 1838, dottern Sofia tydligen född 1841, och sonen Axel, som blev präst, född senast 1845.
I andra giftet med Gustafva Berglund hade han sonen Rudolf född 1857, sonen Gustav född 1859, dottern Gustava född 1863 och dottern Cecilia född 1865. Emma Cahling är den enda jag riktigt känner till ordentligt. Axel Cahlngs barn känner jag också till eftersom de anges i herdaminnet. Den yngre kullen barn är däremot för mig okänd vad gäller vidare öden.

185
Jag utforskade för några år sedan släkten Cahling från Karlskoga och dess äldsta bakgrund. Jag presenterade det i en liten rapport 1995, släkten Cahling från Karlskoga. Johan Cahling tog sitt namn 1826 och gav det sin nuvarande form 1834. Däremot har jag inte någon kunskap om släkten Cahling efter 1865. Johan Cahling hade bl a två söner, Rudolf och Gustav. Familjen bodde i Norra Råda i Värmland när Johan dog 1866. Jag skulle gärna vilja veta mer om släkten Cahling därefter. Finns det någon som har studerat släkten Cahling under slutet av 1800-talet och under 1900-talet? Eller finns det någon som kan ge mig uppgifter om personer med namnet Cahling under denna senare period?

186
00 Sjöfart / Register över svenska sjökaptener
« skrivet: 2000-01-28, 22:53 »
Sjökaptener var i vissa sjöfartsstäder burskapsägande borgare. Det kan löna sig att studera skråhandlingarna.  Skråhandlingarna i Sverige finns till stor del samlade i Nordiska Muséets arkiv, som finns på Linnégatan i Stockholm. Sjökaptener kallas också under 1800-talet sådana personer som förde befäl på mindre fartyg, och vars utbildning var mera lång erfarenhet än teoretisk navigationsutbildning. Tidigare kallades dessa mestadels kofferdikaptener. Kofferdikaptener betydde att de ägnade sig åt handelssjöfart och inte var militärer.  
 
Sjömanshusens arkiv kan ju också vara intressanta därför att de personer som slutade som sjökaptener ofta började med att arbeta sig upp och lärde sig sjömanskap i olika befattningar ombord. Även de som hörde till en familj där fadern var sjökapten brukade börja åtminstone någon period som jungman. Sjömanshusens arkiv finns i landsarkiven. För Göteborg och Släp bör de alltså finnas i Göteborgs landsarkiv.

187
Andrarum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-06
« skrivet: 2000-01-17, 22:26 »
Ola Hultgren född 1809-03-16 i Ask i Skåne flyttade 1831 till Andrarum. Jag har dock inte kunnat finna honom i Andrarum. Har någon möjligen sett någon uppgift om denne Ola Hultgren? Han var son till ryttaren Per Jönsson Hultgren i Ask och hans hustru Karna Pehrsdotter.

188
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-04
« skrivet: 2000-01-06, 01:48 »
Stefan!
Den lilla boken Slägten Moëll finns på KB i Stockholm. Jag har dock kopierat alla sidor, och jag skulle kunna hjälpa dig med detta. Tala om din adress och ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta varandra. Min adress och mitt telefonnummer finns Rötterkatalogen.
Hälsningar! Kurt

189
Förnamn - B / Beril / Byril
« skrivet: 1999-12-29, 23:32 »
Byril
Jag känner till en Ingeborg Byrilsdotter i Gunnilbo i Västmanland. Hon bodde i Heden, Gunnilbo, och hon bör ha varit gödd omkring 1630. Jag har dock inte mycket belägg kring henne, annat än att hon var mor till Anders Hindersson, född i Heden 1671. Ingeborgs far Byril har jag efterlyst här i Rötter i tron att han var invandrad tysk soldat. Nu förstår jag att Byril bar ett gammaldags namn och att han troligen var västmanlänning. Han bör alltså ha levat i början av 1600-talet.

190
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-04
« skrivet: 1999-11-29, 22:44 »
Enligt Västanfors AI:2 (1681-1703) sid 20 finns i Onsjö först Erik Jansson, gammal, död 1701, och hans hustru Karen Knutsdotter.
 
Därefter står Jan Ersson Buss med hustru Anna.
 
Därefter står Matts Ersson Buss med hustru Kerstin och sonen Anders.
 
Därefter står Anders Ersson med hustru Anna Andersdotter och dottern Annika.
 
Därefter står Per Ersson Buss med hustru Karen Andersdotter, sonen Anders, död 1703, dottern Lisbeth (född?)1703 och dottern Susanna.
 
Detta förefaller visa att Jan, Matts och Per var bröder.  
 
I Västanfors C:1 (1694-1738) sid 31 finns dopnotisen för Jan Erssons barn i Onsjö Johan, som har faddrarna Matts Ersson ibm, Anders Erssons hustru samt Jan Ersson i Mohren och dess hustru.
Det tycks ju också bekräfta att de var syskon.
 
I Västanfors AI:3 (1709-11726) finns Jan Ersson Buss och hustru Anna Ersdotter med sonen Jan exam 1715 och dottern Annika och mågen Daniel.  
 
I AI:4 (1727-1741) anges Johan Ersson i Onsjö mortus och hustrun Anna Ersdotter mortua, medan deras barn sonen Erik, dottern Anna och sonhustrun Margareta Hansdotter, samt dottern Chierstin tydligen levde denna skrift ut på sammaplats, dvs i Onsjö till 1741, eftesom de inte är strukna, flyttade eller döda.
 
Detta är vad jag vet om Buss i Onsjö, när jag granskar allt jag har i gamla noteringar.
 
Men jag vill minnas att jag har hittat en Buss i Skultuna hundra år senare, som jag bara noterade för att namnet var mig bekant.

191
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-04
« skrivet: 1999-11-28, 01:41 »
Min anfader Johan Ersson Buss omnämns i hfl 1727-41. Jag har dock varken födelseår eller dödsår vid närmare granskning. Hans son Jan Johansson Buss föddes 1702 och kom senare som soldat att kallas Forsman, när han lämnat Västanfors socken. Man kan anta att namnet Forsman för ovanlighetens skull går tillbaka på sockennamnets andra stavelse. Har du några uppgifter om din Per Ersson Buss' syskon? Johan Ersson Buss skulle möjligen kunna vara bror till din Per Ersson Buss. Min Jan Johansson Buss (f 1702) bodde gift i Gunnilbo, för att senare flytta till Skultuna. Jag är intresserad av alla Buss i Onsjö.  
 
Den Erik som jag antagit vara Johan Erssons far är Erik Jansson död 1701. Du anger att din samtida anfader heter Erik Larsson Buss. Så det verkar ju inte stämma. Men det vore bra att få reda på lite mera. Jag har tyvärr inte mycket mer att komma med. Det är så långt jag har studerat kyrkböckerna. Det var flera år sedan jag gjorde mina noteringar.

192
Möklinta / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-09-28
« skrivet: 1999-11-25, 23:11 »
Uppgifter om prästsläkterna Moklinius och Moëll finns som frågesvar under Västanfors.

193
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-04
« skrivet: 1999-11-25, 23:05 »
Det var ju Kerstin Möklinia som föddes 1682, inte Johan. Det gör det mera sannolikt att Johan var just en av Jakobs bröder. Jag råkade även skriva Moklinus, skall vara Moklinius. Däremot tror jag inte att Möklinius med ö är någon annan familj, det är nog samma. Skrivningen varierade troligen.
 
Jag kan nämna att de fem bröder som nämns i skriften om slägten Moëll alla är kyrkligt anknutna. Daniel Moklinius, f 1614, var komminister i Torsång, Eric Moklinius(f 1621) var rector vid skolan i Sala, Andreas Moklinius (f 1622) var komminister i Möklinta, Abraham Moklinius var komminister i Sala. Och Jakob Moklinius (f1635) var kyrkoherde i By. Och det är väl just för att de var kyrkligt anknutna som just dessa bröder framhålls. Märkligt att komministern Johan Möklinius inte nämns i skriften. Men släktforskning i slutet av 1800-talet var mycket omständigare än idag. Så personer som flyttat till för forskarna okända platser var säkert lätta att missa.

194
Västanfors / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-04
« skrivet: 1999-11-25, 22:35 »
Kyrkoherde Jakob Nicolaus Moklinus i By i Dalarna,  född i Möklinta, borde kunna vara bror till den av dig nämnde Johan Möklinus. Jakob Moklinus var född 1635 och gifte sig med Clara Elfvia, född i Älvdalen. Deras barn slog samman sina föräldrars namn till Moëll, som är en ännu levande släkt. I skriften Slägten Moëll, författad av Augusta Charlotta Moëll och Axel Hjalmar Moëll, tryckt 1895, finns en rad uppgifter om släkten. Där anges också att Jakob hade fjorton syskon, varav fyra namnges i skriften: Daniel, Eric, Andreas och Abraham. De övriga nio namnges inte, men det förefaller inte omöjligt att Johan Möklinus skulle kunna vara son till en av dem. Eftersom Johan Möklinsu var född 1682, och Jakobs kända syskon var födda 1614-1635, så måste Johan sannolikt tillhöra en senare generation. De fyra syskonen till Jakob dog alla före 1682. Jakob, som dog 1704, hade ingen son Johan.  
 
Har du kollat herdaminnena? Eftersom även Johan var präst, så borde det finnas några uppgifter om honom.  
 
Onsjö intresserar mig mycket. Jag har andra anor där i byn. Det är Johan Ersson Buss född 1727 och Erik Jansson Buss död 1701. Den yngste av mina där bosatta är soldaten Jan Johansson Forsman, född i Onsjö 1702-05-10, som var soldat i Skultuna.
Vad har du mer om Onsjö?

195
Gunnilbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-20
« skrivet: 1999-11-06, 17:15 »
Ingeborg Byrilsdotter i Heden, Gunnilbo, var enligt åldersuppgift född 1630. Hon var gift med Hindrich Andersson i Heden, men troligen var Ingeborg född någon annan stans. Hennes far bör alltså ha hetat Byril. Ingeborg och hennes man fick 1671 sonen Anders Hindersson, född i Heden.
Ingeborgs man Hindrich dog 1693 i Heden.
 
Känner någon till Ingeborgs far Byril? Har jag uppfattat namnet rätt? Kan han vara en tysk som hamnat i Gunnilbo efter krigen? Finns det flera Byril?

196
Tingberg / Tingberg
« skrivet: 1999-10-18, 23:35 »
Stefan!
Det var jag som svarade på frågan i Släkt och Hävd 1991 med förslag på tänkbar härstamning från Värmland. Jag har undrat hur det gick, om ni hittade någon koppling. Själv har jag studerat syskonkretsarna lite till sedan dess. Jag ger därför här en text som är något kompletterad.
 
Mycket talar för att Maria Tingberg f 1734 föddes i Karlstad eller i närheten av Karlstad. Det är namnet Tingberg i kombination med årtalet som får mig att dra den slutsatsen. Jag har kunnat konstatera att en anmoder till mig på fädernet var Anna Elisabeth Tingberg f 1724. Hon gifte sig med Olof Dahlberg som blev kyrkoherde i Kroppa. Hon är min farfars mormors mormors mor. Anna Elisabeth Tingberg var komministerdotter, född i Bjurtjärn. Enligt herdaminnena för Karlstads stift var hennes far komminister Ericus Nicolai Tingberg, borgarson från Karlstad. Av namnet att döma bör komminister Erik Tingberg i Bjurtjärn vara son till en borgare Nils Tingberg, som bör ha levat i Karlstad vid mitten och slutet av 1600-talet. Erik Tingberg dog 1732 vid en ålder av 60 år (enligt dödsnotisen), och han bör alltså ha fötts 1672, sannolikt i Karlstad. Kyrkoböckerna i Karlstad vid denna tid har emellertid brunnit. Andra källor anger att han föddes 1652 i Karlstad (bl a Bromanders handskrift i Karlstads arkiv)
 
Den efterfrågade Maria Elisabeth Tingbergs syster hette Magdalena. Dessa tre förnamn liknar namnen i komminister Erik Tingbergs två kullar av barn. Dessa var följande:
1.Catharina f 1696 29/3
1.Magdalena f 1697 3/5
1.Christiana f 1698 15/7
1.Beata f 1700 19/6
2.Sara Christina f 1721 18/9
2.Johannes f 1723 19/3
2.Anna Elisabeth f 1724 18/10
2.Christina f 1726 13/6
 
Källa är här registret äver fäder angivna i födelse- och dopböcker i Värmland före 1801, i GLA. Erik Tingberg, som dog i Bjurtjärn den 28/5 1732, är alltså inte far till Maria Elisabeth född 1734.
 
Erik Tingbergs första hustru var Maria Höök (i hennes tredje äktenskap). Erik Tingberg gifte sig andra gången 1720-12-26 med  bergmästardottern Dorothea Christina Kjellman (f 1691),vars namn Dorothea går tillbaka på hennes mormors mor Dorothea De Besche (1608-1696) och namnet Christina bars av hennes mor Christina Tomasdotter Clerck (1657-1709). Systrarna Maria Elisabeth och Magdalena bör ingå i Erik Tingbergs närmaste släktkrets med hänsyn till namnförekomsten.  
 
Karlstadsborgaren Nils Tingberg bör ha haft flera barn. Följande två perrsoner, Magdalena och Johan, är sannolikt syskon till komministern Erik. Erik var troligen äldre än de följande. Erik gifte sig troligen ca 1695. De förmodade syskonen är:
 
-Magdalena Nilsdotter Tingberg, som 1703 gifte sig i Karlstads landsförsamling.  Möjligen är det samma Magdalena Tingberg som figurerar i mödraregistret i GLA med hänvisning till sin man Torsten Brun.
 
-rådmannen och tullnären Johan Tingberg, som gifte sig 1708 i Karlstads landsförsamling. Han gifte sig med Caisa Svebelius (f 1677, d 1771). Deras familjedata finns bl a rdovisade i den ena av Fryxells släktregister för Värmland. Men Maria Elisabeth finns inte bland hans barn, har jag numera konstaterat. Uppgiften om att Johan Tingberg var tullnär framgår i Det 1729 florerande Sverige.
De äldsta barnen i deras äktenskap var dottern Lena Lisa, sonen Bengt, dottern Anna Stina, dottern Hedvig (enlig AI:1 s56;1721-27), samt (enligt Bromander) Charlotte Catarina (Kajsa). Här figurera återigen namnen Lena (dock enligt Bromander Helena inte Magdalena), Elisabeth, Anna och Christina.  
 
Sonen Bengt Tingberg hette (enligt Bromander) Bengt Didrik och blev kyrkoherde i Filipstad. .  Den person Bengt Tingberg, som Linné vid sitt besök i Karlstad 1746 redovisar som lektor i retorik, en av de fem lektorerna vid Karlstads skola, är Bengt Didrik. Uppgiften om Bengt Tingberg finns i Karlstad förr och nu (Karlstad 1984), sid 30. Bengt Tingberg gifte sig dock först 1745 med Elisabeth Maria Norén. En Maria Elisabeth f 1734 passar inte in här. Denne Bengt var först lektor i Karlstad. I Bengts första äktenskap föddes följande:
Katarina f 1746, död 1747  
Elisabet Maria Tingberg f 1747, men död samma år i dec.  
 
Bengts hustru Elisabeth Maria Norén dog 1748. Han gifte sig andra gången med Anna Maria Simonia f i Lidköping. Deras barn var  
Lisa Maja (dvs Elisabeth Maria)Tingberg,f o 1750  
Johanna Tingberg f 1751 (g m Sven Nordgren)
Erland Tingberg f 1753 (d 1823, bankokommisarie)
Elisabeth Tingberg f 1754-11-23, död i Kristinehamn (g m Per Bodén, kyrkoherde i Ölme)
Anna Maria f 1757 (gm Christian Myhrman, bruksp på Rämen, bergsråd, svärfar till E.Tegnér) och Fredrika f 176(3?),  
Britta f 1766 (gm kyrkoherde Nils Sillén i Sillerud),  
Bengt f 1767,  
Gottfrid f 1769 och  
Isack f 1772.  
 
Det finns även en yngre Nils Tingberg, handlande i Karlstad, noterad gift i Karlstads landsförsamling 1732-10-12. Den yngre Nils Tingberg är alltså inte son till rådmannen Johan Tingberg. Däremot skulle han kunna vara brorson till Johan, dvs kusin till  Bengt Tingberg. Hans namn Nils föranleder ett antagande att han var ättling till Karlstadsborgaren Nils Tingberg som levde i mitten av 1600-talet. Det saknas dock uppgift om någon lämplig förmodad tredje broder till Erik och Johan. Eventuellt skulle Nils som gifte sig 1732 kunna vara far till Maria Elisabeth f 1734.
 
Enligt register över husförhörslängderna i Värmland före 1801 i GLA - som givetvis inte omfattar brunna böcker - fanns före 1720 förutom ovan nämnda personer endast fyra Tingberg, samtliga kvinnor. Det gäller först änkan Britta Tingberg i Bjurtjärn före 1687 samt 1687 modern Britta Tingberg och samma notering ytterligare två hfl. Person nr två är mod Beata Tingberg från år 1700 i Väse. Den tredje personen är hustrun Lotta P Tingberg 1719 i Grava utanför Karlstad. Den fjärde personen är hustrun Lotta Cath Tingberg 1719 i Karlstads landsförsamling

197
Ryssland / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-07
« skrivet: 1999-10-17, 16:09 »
Maria Beckman hade även en halvsyster, som också bör ha hetat Beckman, eftersom övriga halvsystrar hade även de hade namnet Beckman. Denna yngsta halvsyster uppges i bouppteckningen efter Dorothea vara gift med en rysk officer, dock anges inget namn - inte heller denna yngsta halvsysters förnamn nämns. Eftersom två av åtta systrar/halvsystrar bodde gifta i St Petersburg eller i Ryssland så är det ju möjligt att deras far hade någon koppling till Ryssland.

198
Ryssland / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-07
« skrivet: 1999-10-17, 02:48 »
Maria Beckman i St Petersburg omkr 1746
Maria Beckman var gift med en snickare i St Petersburg. Hennes mans namn är obekant. Maria Beckman nämns i bouppteckningen efter sin syster Dorothea Beckman som dog i Stockholm 1766. Där anges att helsystern Maria Beckman är gift med en snickare i St Petersburg men att Maria inte avhörts sedan 20 år. Det bör ju betyda att Maria Beckman gift sig senast omkring 1746, men vigseln behöver ju inte ha ägt rum i St Petersburg. Den kan ha ägt rum i Sverige. Jag är angelägen att få tag i uppgifter både om Maria Beckmans bakgrund och om hennes vidare öde. Marias och Dorotheas far uppges vara en löjtnant Beckman, utan angivet förnamn. Jag har i studier i Krigsarkivet inte kunnat finna någon löjtnant Beckman som passar in. Möjligen var han inte löjtnant i svensk tjänst. Systern Dorothea föddes 1710, och troligen föddes Maria några år efter eller före 1710. Deras födelseplats är dock också okänd.

199
Forsberg / Skräddaren Forsberg
« skrivet: 1999-10-15, 00:24 »
Margareta Catharina Beckman, skräddaren Forsbergs hustru, levde 1766. Troligen levde även skräddaren Forsberg. De omnämns i en bouppteckning efter Margareta Catharinas syster Dorothea Beckman som dog i Stockholm 1766. Eftersom ingen ort anges borde skräddaren och hans hustru bo i Stockholm, men de har inte gått att finna. Systrarna Beckmans far var löjtnanten Beckman, vars förnamn är obekant. Dorothea Beckman föddes omkring 1710, och det är möjligt att Margareta Catharina Beckman var en yngre syster. Det fanns även en tredje helsyster, Maria Beckman, som var gift med en snickare i St Petersburg redam 1746. Dessutom hade  dessa tre helsystrar fem halvsystrar, troligen yngre.  
Vem känner till skräddaren Forsberg och hans hustru Margaretha Catharina Beckman?

200
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Sabina Beckman
« skrivet: 1999-10-15, 00:10 »
Sabina Beckman levde 1766. Hon uppges då vara  gift med en underofficer i Västergötland, okänt var någonstans. Hennes mans namn är för mig okänt. Sabina hade en halvsyster Dorothea Beckman, som dog i Stockholm 1766, och det är i Dorotheas bouppteckning som Sabina nämns. Deras gemensamma efternamn tyder på att det var fadern som var deras gemensamma förälder. I så fall var fadern löjtnant Beckman, utan känt förnamn. Dorothea Beckman uppges född omkring 1710, men det är möjligt att Sabina föddes åtskilligt senare, kanske på 1720-, eller 1730-talet. Känner någon till var Sabina Beckman och hennes man underofficeren i Västergötland bodde?

201
Söderbärke / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-16
« skrivet: 1999-10-05, 00:40 »
Riksdagsmannen och bergsmannen Halvard Andersson dog 1686 i Kopparbo, Söderbärke. Han var enligt uppgift född 1600. Han hade en son, bonden Olof Halvarsson, född 1631 i Kopparbo och död 1699-05-07 i Kopparbo, gift med Anna Persdotter (som föddes 1649 i Tolvsbo, Söderbärke, och dog 1700 i Kopparbo). Finns några ytterligare uppgifter om Halvard Andersson, hans familj och härkomst?

202
Danmark / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-28
« skrivet: 1999-10-05, 00:23 »
Tack för hjälpen! Mina uppgifter om Lars Olssons bakgrund visade sig alltså innehålla både fel årtal och fel gårdsnamn. Men övriga uppgifter som du redovisar bekräftar att det är rätt person.  
För ettochetthalvt år sedan hade vi kontakt angående dina och mina anfäder som var faddrar åt varandra i Danmarks socken. Det gällde bl a Jan Andersson i Hubby och hans hustru Karin Andersdotter, som var mina anor. Jan och Karin fick en dotter Caisa Jansdotter 1743. Har du möjligen fått fram något mer om Jan Andersson och Karin Andersdotter?

203
Danmark / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-28
« skrivet: 1999-10-01, 00:09 »
Sockenskräddaren Lars Olsson i Myrby, Danmark, gifte sig troligen cirka 1764 med Brita Olsdotter i Myrby. Lars Olsson föddes (enligt uppgift i hfl Danmark) i Locksta, Funbo 1740-08-20, men kan inte hittas där. Lars Olsson och Britta Larsdotter fick 1765-07-03 dottern Brita Larsdotter. Hela familjen flyttade 1770 till Almunge.  
Vem vet något om Lars Olssons bakgrund? Föddes han i Funbo?

204
Beklagar mycket att det blev fel. Jag hade för mig att jag var inne i Västmanland. Och som vanligt använder jag min inloggningssignatur och fullständigt namn. Denna gång - av någon teknisk orsak som jag inte begriper - gick dock hela svaret iväg när jag skulle kontrollera texten. Då upptäckte jag att jag var helt fel på Västmanland och Värmland. Men det hjälpte inte att trycka på ångra eller så. Hela texten hade redan gått iväg. Hade jag godkänt texten så hade naturligtvis namnet visats i sin helhet, som det gör när man svarar. Jag skrev f ö ett e-mejl till den frågande, för att beklaga och understryka att jag inte ville vara ovänlig.  Beklagar mycket detta oavsiktliga till synes snorkiga svar. Med vänliga hälsningar! Kurt

205
Färnebo är det samma som Filipstads landsförsamling. Det ligger alltså i Värmland. I Västmanlnad ligger Västerfärnebo. Österfärnebo ligger i Gästrikland. Din fråga bör alltså ställas under Värmland.

206
Yrken R / Remsnidare
« skrivet: 1999-08-22, 22:14 »
Remsnidare är oftast detsamma som sadelmakare. Remsnidare- och sadelmakareämbetet kallades deras skrå i vissa städer. Det finns en skrift av L E Nilsson med titeln Remskärare- sadelmakare och Bältareyrkenas historia, tryckt i Göteborg 1946. Den beskriver dessa yrken och ger uppgifter om skråna i ett stort antal städer, däribland Lidköping. Några sadelmakare nämns, men det förefaller som om de som nämns inte är alla som funnits, snarare de som författaren råkat stöta på. Johan Lidman nämns inte. Det kan bero på att han var mästare i någon annan stad men bosatt i Lidköping. Den förste som L E Nilsson nämner i Lidköping är Bengt Malmgren 1746. Lidköping redovisas kortfattat på sid 171.

207
02) Efterlysningar / Svensk död i Paris 1917
« skrivet: 1999-08-22, 02:27 »
Ja, jag har sökt hennes äldre bror där utan framgång. Jag tror jag måste gå den officiella vägen. Det fanns ju inget krav för svenskar att anmäla sig till svenska kyrkan i Paris. Och jag tror att åtminstone hennes bror avsiktligt höll sig från kyrkan.

208
02) Efterlysningar / Svensk död i Paris 1917
« skrivet: 1999-08-21, 13:07 »
Vem känner till vilket arkiv man ska söka i för att hitta uppgifter om en svensk änka avliden i Paris 1917. Att hon avled i Paris framgår i kyrkboken där hon tidigare bodde i Sverige. Hon hade sannolikt bott i Paris i åtminstone femton år. Uppgiften i kyrkboken säger att SCB fått rapport om att hon avlidit i Paris, tydligen för att hon var svensk medborgare. Jag antar att dödsfallet registrerades i arrondissementet där hon bodde, men kanske finns något centralt register för Paris  eller i bästa fall för Frankrike. Jag behärskar franska. Men jag har inte hittat någon bra ingång på nätet. Någon adress att kontakta, gärna telefonnummer!?

209
Grijs / Grijs
« skrivet: 1999-08-14, 21:03 »
Carl-Fredrik och Anita!
Jag har inget att komma med om släkten Grijs. Däremot är namnet Udde och Carl-Fredriks hänvisning till Sätra i Rök intressant. Jag vill  nämna att jag i kyrkböckerna i Rök funnit en Udde Erlandsson, skräddare boende i Erlandsås, som var ett torp under Sätra i Rök. Erlandsås ligger någon kilometer norr om Sätra. Udde Erlandsson föddes enligt åldersuppgift 1652. Han dog 1716 i Erlandsås, utfattig och gammal. Troligen hette Uddes hustru Kierstin. De hade troligen åtminstone sju barn, varav tre döttrar. En av sönerna hette Lars Uddesson, född 1696. Kanhända något av intresse..

210
Fänriken Samuel Flodman föddes ca 1686. Han blev volontär vid amiralitetet 1705, fältväbel vid Västmanlands regemente 1710, fältväbel vid Östgöta ord inf-regemente 1711 och fänrik vid samma regemente 1716. Han gifte sig 1720-02-18 i Hovs socken i Östergötland med Catharina Duberg. Han fick avsked 1721-10-28. Han skrevs in vid Vadstena krigsmanshus 1742 och dog på Valla i Appuna socken 1758-12-13. Allt detta framgår av Riksregistraturet, Riksens ständers lönelikvidationer och i Leijonhufvud Ny svensk släktbok, allt enligt Krigsarkivet. Men var föddes han? Det uppgivna årtalet 1686 verkar ju rimligt, men det är inte belagt. Vem känner till hans födelseuppgifter?

211
En silverknekt vid kungliga hovet är den som har ansvaret för slottets silver, sköter det och ser till att det inte kommer bort. Det finns en eller två silverknektar och ett antal silverdrängar samt ytterligare några personer som tillhör silverkammaren. Silverknekten hade alltså ett rätt ansvarfullt uppdrag. En silverknekt är hovanställd och finns alltså registrerad i kyrkböckerna för Stockholms hovförsamling. - Jag har studerat en silverknekt några årtionden tidigare (Anders Lindbom).

212
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Hedlund i Gävle
« skrivet: 1999-07-12, 23:25 »
Jag har kartlagt ett tjugotal familjer Hedlund i Gävle under 1770-, 80- och 90-talen. Jag har använt födelse- vigsel-, död- och andra kyrkböcker samt mantalslängder, bouppteckningar och de genealogiska handskrifterna i Gävle stadsbibliotek. Jag söker bakgrunden för Anna Stina Hedlund, enligt uppgift i kyrkböckerna född 1768-05-29. Jag kan inte finna henne i Gävle, ej heller i Hedesunda, Hedemora eller i Valbo där det finns ett Heden, liksom i ett antal andra socknar med gårdar och byar som börjar på Hed-. Hon har åtskilliga namnar, men de har alla olika levnadslopp, så de går att särskilja.
 
Anna Stina Hedlund gifte sig 1795-10-11 i Gävle i Helga Trefaldighet med sockerbruksarbetaren, senare segelduksmakaren Johan Söderström. Johan Söderström var född 1767. Deras son Johan Erik Söderström föddes 1800 och blev kofferdikapten. Deras dotter Anna Catharina Söderström (f 1811) gifte sig med sonen till en kofferdikapten.  
 
Finns någon som råkar känna till något mer om Anna Stina Hedlund i Gävle? Eller något om en Anna-Stina  född i något Hed- 1768-05-29 som flyttade till Gävle? Där jag har sökt har jag även letat några år före och efter angivet årtal.  
 
Jag delar gärna med mig av uppgifter om Hedlundare i Gävle i slutet av 1700-talet. Där finns en uppsättning kompletta familjer. Men ingen som stämmer med Anna Stina Hedlund gift 1795.

213
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-07-11
« skrivet: 1999-07-05, 00:30 »
Jag känner till bergsmannen Mattes Jonsson i Backa, Kroppa, som föddes 1710 i Höjden, Kroppa. Det verkar som om Johan Olsson i Höjden, född 1674, begr 1741-01-06, skulle vara far till Mattes Jonsson. Det fanns väl flera gårdar eller hushåll i Höjden. Det är inte samma hushåll som du efterfrågar, men det är samma by samma tidsperiod. Mattes Jonsson gifte sig 1731-10-26 med Helena Larsdotter i Backa.  Detta är vad jag vet om Höjden, och det har jag funnit i kyrkböckerna.

214
15 Historia / Hugenotter
« skrivet: 1999-06-28, 23:39 »
Släkten Laurent (lårang) uppges av nutida bärare av namnet vara en hugenottsläkt. De skulle ha kommit från Frankrike till Sverige, eftersom Sverige var pålitligt protestantiskt. Med reservationer för denna muntliga uppgift, bara som ett tips.

215
Christiernin / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-augusti-21
« skrivet: 1999-06-28, 21:31 »
Christiernin-ättlingar
 
Jag är själv ättling till Christiern Månsson, brukspatron på Ramnäs, f 1595. Hans dotter Christina, som tillhörde syskonkretsen som tog sig namnet Christiernin, var född 1643, och hon gifte sig 166(2?) med bruksinspektoren i Skultuna Abraham Schleicher. Han dog 1686, hennes dödsår är okänt. Deras dotter Maria Schleicher  föddes 1667  på Hummelsta i Haraker och dog 96 år gammal 1764 i Badelunda. Hon var gift med häradsskrivaren Olof Stenberg. Deras dotter Catharina Stenberg föddes 1693, gifte sig med ryttaren och häradsdomaren Johan Wallman i Jädra, Badelunda. Hon dog 1766 och han dog 1762. Deras son rusthållaren Erik Wallman på Myrby i Badelunda föddes 1726 och gifte sig med Brita Johansdotter, f 1735 i Badelunda. Han dog 1767 och hon dog 1797. Deras dotter Anna Ersdotter Wallman föddes 1757 i Badelunda, gifte sig med nämndemannen Anders Larsson i Skälby, Badelunda, född 1756. Han dog 1818 i Badelunda och hon 1838, också Skälby, Badelunda. Nämndemannen Anders Larssons bröder och söner tog sig namnet Lundbeck. Anders Larssons och Anna Wallmans son Anders Lundbeck, född 1786, var klockare i Badelunda, död 1839. Han var gift med Catharina Ersdotter, f 1782 i Badelunda, död där 1831. Deras son Johan Wilhelm Lundbeck, f 1816, död 1850, var också klockare i Badelunda. Han gifte sig 1840 med Sofia Brantingson, född 1820 i Romfartuna. Hon dog 1886 i Västerås. Deras son Wilhelm Lundbeck, var urmakare, fabrikör och stadsfullmäktig i Västerås, död 1892. Wilhem Lundbeck var min morfars far.
 
Detta är en antråd som omfattar Christiernin, Schleicher, Stenberg, Wallman och Lundbeck.  
 
Jag kan också nämna att Christina Christiernin och hennes  man Abraham Schleicher även är anföräldrar till skalden Carl Michael Bellman. Abraham Schleichers andra hustru hade dött 1653. Det är oklart när Abraham och Christina gifte sig, troligen omkring 1662, men dottern Catharina uppges född 1663. Hon var Maria Schleichers äldre syster. Catharina Schleicher (1663-1737) gifte sig med rådman Henric Arosell i Västerås. Deras dotter Christina Arosell var gift med kyrkoherde Mikael Hermonius i Stockholm Maria, vars dotter Katarina Hermonia 1738 gifte sig med Johan Arndt Bellman. Carl Michael föddes 1740.  
 
Källor är kyrkböckerna, Hülphers, Örnberg och SBL.

216
Archive - Swedish geography / Röfors?
« skrivet: 1999-06-06, 15:59 »
Röfors is a small industrial village situated 10 km south of Laxå on the railway line between Stockholm and Göteborg (Gothenburg). Röfors is now situated in Laxå commune, but previously it belonged to Ramundeboda parish, both then and now in Örebro län (province). The number of inhabitants of Röfors was 400 in 1936. The industry is iron technology.

217
Landskap eller län? / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-09
« skrivet: 1999-06-02, 00:52 »
Socknarna lever faktiskt fortfarande. De används i form av jordregistersocknar, där fastighetsbeteckningar hänvisar till sockennamnet.

218
Jämshög / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-09-13
« skrivet: 1999-05-21, 00:03 »
Karin!
Troligen är det Sonja Erfurts doktorsavhandling om Harry Martinsson som du söker. Där redovisas bl a Harry Martinssons familjeförhållanden, både härkomst och syskon.

219
Tumregeln brukar sägas vara tre generationer på hundra år. Det är ett slags genomsnitt, och det stämmer förvånansvärt ofta. Ibland är ju en generation bara 18 år, ibland är den 55, men det tycks ju jämna ut sig. I stora syskonskaror har naturligtvis det äldsta barnet yngre föräldrar än de senare födda. Spridningen kan vara stor. Och antråden hoppar förstås mellan barn i början och i slutet av syskonskaran. Tumregeln är ju just ett överslagsvärde, en gissning, inget annat.

220
Archive - Swedish history / Location of Royal Horse Farms
« skrivet: 1999-05-01, 22:02 »
Horses previously being important in wars were of a state interest. Already in 1680'ies king Karl XI decided that  the horse breeding farm of Flyinge in Scania (originally dating from the twelwth century) was to be a state institution, with the terminolgy of the time denominated Royal. In the 1870'ies the horsebreeding at the royal palace of Strömsholm, also used as a military academy, was appointed a specific horse breeding institution. Strömsholm was as well a riding academy, but the hingstdepå  (stallion centre) was active until 1956. The one in Flyinge is still active, but since 1983 in private hands, run by a foundation for horse breeding and riding. I suppose you can get the best answers to your questions concerning people working with the horsebreeding from the foundation (Stiftelsen Sveriges Avels- och Hästsportcentrum) in Flyinge.

221
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Mikael Lindbom
« skrivet: 1999-04-27, 22:49 »
Anders Lindbom, silverknekt vid hovet, föddes 1710 enligt åldersuppgift, men på okänd plats. Jag har sökt efter en rad Lindbommar för att hitta någon anknytning till Anders Lindbom, däribland också slottskanslibetjenten Mikael Lindbom. Tyvärr har jag inte kunnat hitta något samband. Mikaels barn anges i bouppteckningen ha andra namn än Anders. Jag vill här framförallt tala om att jag också är intresserad av personer med namnet Lindbom i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Silverknekten Anders Lindbom dog 1772.

222
Archive - Swedish history / Location of Royal Horse Farms
« skrivet: 1999-04-27, 21:45 »
Är det inte helt enkelt Strömsholm som avses?

223
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-10-16
« skrivet: 1999-04-18, 15:50 »
Stort tack, Katarina!  
Jag kan nämna att Erik Israelsson Forslund och hans hustru Anna Ersdotter hade en dotter Anna Forslund född i Valbo 1766. Hon gifte sig med murarlärlingen, senare sjötullsvaktmästaren i Gävle, Erik Hedlund, även han född i Valbo (1773-09-23). De gifte sig 1794-10-14. Men det hör till Valbo och till Gävle stadsförsamling.

224
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-10-16
« skrivet: 1999-04-17, 23:23 »
Namnet Israel i Torsåker i början av 1700-talet får mig att ställa en fråga. Jag har förgäves sökt födelsenotisen för en Erik Israelsson Forslund som uppges vara född i Torsåker 1737. Uppgiften har jag funnit i Valbo, dit Erik och hans hustru Anna Ersdotter  inflyttade. Även Anna Ersdotter uppges född i Torsåker, hon 1729 eller 1730. Ingen av dessa två personer har jag dock hittat i födelseböckerna i Torsåker. Men någon anknytning till Torsåker bör de ju ha, på något vis. Namnet Israel är ju inte så vanligt. Kanske finns här någon ledtråd... Owe Fanqvists Israel verkar ju vara född för sent. Men vad tror du, Owe, kan din Israel ha haft en farbror eller annan släkting med namnet Israel...?

225
Horn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-maj-26
« skrivet: 1999-04-17, 22:30 »
Gustaf Petri Hornstrand, komminister i Svanshals och Kumla, uppges i Rudelius handskrift (sid 353) vara född i Horn 1686. Men eftersom de äldre kyrkböckerna i Horn är förkomna pågår, efter vad jag förstått, en rekonstruktion av uppgifterna för Horn. Jag är nyfiken på om något framkommit som kan visa var i Horns socken som Gustaf föddes, och vilken Peter eller Per som kan tänkas vara hans far. Gustaf Hornstrand blev student i Lund 1714, ord 1725 och adjunkt i Vallerstad, vice komminister i Svanshals 1728.  
 
Han och hans familj bodde i komministerbostället Åsby i Kumla. Han gifte sig 1729 med Helena Christina Stenhammar, dotter till kyrkoherden i Svanshals Nils Stenhammar och dennes hustru Catharina Broms.
 
Gustaf Hornstrand dog 1762-06-17. Han hade vid sin död fem barn i livet. Jag känner till åtta barn. Vem vet något mer om Gustaf Hornstrands egna syskon och föräldrar?

226
Enköping ligger i Uppland, inte i Västmanland. Det går lättare att få svar om frågan ställs på rätt plats.

227
Rök / Äldre inlägg (arkiv) till 18.6.2001
« skrivet: 1999-04-10, 18:26 »
Gästgivare Nils Larsson i Runnesta, Rök, föddes ca 1663. Han gifte sig 1695 (enl herdaminnena för Linköpings stift) med komministerdottern Margaretha Axtelia, född 1667. Hon föddes troligen i Heda, där hennes far komministern Sven Axtelius tjänstgjorde. Margaretha Axtelia äktenskap med Nils Larsson var hennes andra gifte. Hon hade tidigare varit gift med löjtnanten Jakob Andersson Dyk, som dog före 1695. Nils Larssons och Margaretha Axtelias dotter Lucretia Nilsdotter föddes 1695 i oktober. Nils Larsson dog i maj 1737. Jag söker ytterligare uppgifter om gästgivaren Nils Larsson i Runnesta. Möjligen var även hans far gästgivare. Var hittar man uppgifter om gästgivare?

228
Komminister Jonas Bratténs far uppges i herdaminnet felaktigt vara Arvid Andersson, bosatt i Norra Skived i Grava. Kyrkböckerna visar dock att rätt namn är Anders Arvidsson. I böckerna uppges han född 1742. Han gifte sig med Valborg Nilsdotter (f 1743-12-16 i Brattfors). Trots idogt sökande i olika socknar i trakten har jag inte lyckats hitta den Arvid som bör vara Anders Arvidssons far. Födelsetidpunkten kan ju ha uppgivits fel, men han dog 1801 i Grava. Anders och Valborg gifte sig troligen före 1766, okänt var. De flyttade till Grava 1770. Jonas Brattén föddes 1774 i Norra Skived, och han tycks vara enda överlevande barn när Valborg dog 1809. Frågan är om någon lyckats lokalisera den Arvid, som fick sonen Anders omkring 1742 och som är Jonas Bratténs farfar.

229
Gröndahl / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-21
« skrivet: 1999-03-21, 21:34 »
I Hallaröd i Skåne finns några generationer Gröndahl, bl a ryttaren Sven Gröndahl som levde 1754. Kyrkböckerna i Hallaröd är renskrivna och utgivna i bokform av Greta Gröndahl i två volymer. Den ena heter Hallaröds vigsel och begravningsbok, tryckt 1990, den andra Hallaröds dop- och födelsebok, tryckt 1986. Bägge finns till försäljning hos Höörs bibliotek. Hallaröd ligger i Höörs kommun. Jag vet ju inte om det är samma släkt, men namnet är ju inte så vanligt. Och här handlar det också om militärer.

230
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Lindebohm
« skrivet: 1999-03-17, 01:09 »
Jag söker alla uppgifter som rör personer med namnet Lindbom, Lindebom eller Lindebohm under början av 1700-talet. Christian Lindebohm har jag hittills inte träffat på. Finns möjligen en son Anders Lind(e)bom född 1710/1718? Jag har två olika åldersuppgifter. Min Anders Lindbom bodde i Stockholm, där han dog 1772.

231
Yrken S / Sadelmakare
« skrivet: 1999-03-14, 20:08 »
Nordiska Museets arkiv har uppgifter om skrån i olika delar av landet. Där finns en hel del samlat från sadelmakarskrået, bl a i Stockholm, men också på andra håll. Åtskilligt material hölls aktivt även sedan skråväsendet avskaffats 1844. Och åtskilligt kunde alltså samlas in till Nordiska Museet. Dess fina arkiv ligger på Linnégatan och är öppet för besök.

232
Karlskrona / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-08-13
« skrivet: 1999-03-13, 23:51 »
Jag söker uppgifter om tobaksfabrikören och spelkortstillverkaren Jörgen Petter Lindh som levde i Karlskrona åtminstone från 1770-talet och tre årtionden framåt. Han dog 1805-01-28. Jag söker också uppgifter om hans hustru Anna Dorothea Wahlsten. Deras dotter Britte Sophie Lindh (född 1770-04-29) gifte sig med kommerserådet Carl Johan Humble.

233
Nora stadsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-05-05
« skrivet: 1999-03-11, 20:09 »
Rådman Sven Persson i Nora, död 1667, var kan jag hitta mer material om honom? Hans hustru hette enligt uppgift E Persdotter, och de hade en son Olof Svensson, född 1652, som blev rådman i Torshälla.

234
Haraker / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-20
« skrivet: 1999-03-03, 00:32 »
Schleicher på Hummelsta i Haraker
Kerstin Lindblom efterlyser familjen Schleicher på Hummelsta i Rötter (fråga 2932). Jag ger dock svaret i Anbytarforum.
 
Isaac Schleicher var sonson till Abraham Schleicher, som var bruksinspektor på Skultuna bruk. Han ooh hans familj bodde dock på Hummelsta i Harakers socken, alldeles nära Skultuna. Abraham Schleicher var född i Tyskland 1618 och dog 1686. Han var (i sitt tredje gifte) gift med Christina Christiernin, dotter till Christian Christiernin på Ramnäs bruk. Abrahams första hustru dog omkring 1645 i Stockholm, hans andra hustru var Maria Elisabeth von Vören från Rostock, som dock dog i Stockholm 1653-03-12. Christina Christiernin föddes 1643 och överlevde Abraham och bodde som änka på Hummelsta. Detta framgår i Örnbergs Ättartal del 12, 1898, sid 157.
 
I det tredje äktenskapet hade Abraham Schleicher åtminstone sju barn, enligt Hülphers (del 4,sid 137 samt kyrkböcker), nämligen
Christina Schleicher f 1660, d 1744 gift med  häradsskrivare Carl Törneros
Catharina Schleicher, f 166(.), d i Stockholm, gm Henrik Arosell, änka och omgift med trumpetaren Carl Gustaf Freundental i Badelunda
Agnes Schleicher, gm inspektor Magnus Sten
Maria Schleicher, f 1667-09-29, gm häradsskrivaren Olof Stenberg, hon död i sitt 97e år 1764-03-13 hos sin dotter och måg, Catharina Stenberg och ryttaren Johan Wallman i Badelunda
Helena Schleicher, g i Avesta med Forselius
Magdalena Schleicher gm Sven Frank
Isaac Schleicher, inspektor vid Ramnäs, gm Sara Prytz (Isaac den äldre)
 
Isaac Schleicher den äldres son Isaac Schleicher noteras av Hülphers död i december 1740 skjuten då han skulle gå till sängs på Hummelsta gård i Haraker. Han var änkling efter Catharina Fegerskiöld, som i sitt första äktenskap var gift med major Bogislaus von Greif. Isaac Schleicher den yngre tycks ha haft en syster Christina Schleicher gift med häradsdomaren Jonas Örman.

235
Allmänt om kunglig släktforskning / Domicella
« skrivet: 1999-02-28, 00:29 »
Titeln demoiselle används ju i Sverige som  ett från franskan inlånad benämning parallellt med titeln mamsell. Det markerade bara en viss social ställning, oftast borgardöttrar i städerna. Det fanns inga formella krav för att använda titeln. Den användes under en stor del av 1800-talet, mot slutet alltmer i formen mamsell.

236
Plantör / Tobaksplanterare
« skrivet: 1999-02-28, 00:11 »
Tobaksodling förekom på Södermalm i Stockholm ännu i slutet av 1800-talet. Min släkting tobaksfabrikören Carl Johan Mellgren med fabrik på Östgötagatan på Söder köpte tobak bl a därifrån. En mycket bra skildring av tobaksindustrin i Sverige finns i Om tobak i Sverige, jubileumsskrift 1965 utgiven av AB Svenska Tobaksmonopolet vid dess 50-årsjubileum. Däri framgår att tobaksodling vid mitten av 1700-talet fanns i 84 svenska städer, nordligast i Piteå och Gamla Karleby.

237
Burck / Burck
« skrivet: 1999-02-26, 23:38 »
Majoren Burck och hans äktenskap med Catharina Eketrä och deras levnad, härkomst och ättlingar skildras i en artikel i Släkt och Hävd 1989:1 sid 66-72 av Nils Fredrik Beerståhl. Artikeln är ett svar på en fråga ställd 1983. Majoren Nils Burck gifte sig troligen något av åren 1657-59 med Catharina. Nils Burck dog tydligen efter några år, eftersom Catharina blev änka på nytt 1669.

238
Efterlysningar / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-03
« skrivet: 1999-02-17, 01:02 »
Hülphers genealogiska handskrifter (som finns i original i Västerås bibliotek) finns i mikrokort också i Släktforskarnas Arkiv hos Genealogiska Föreningen. Det ligger i Sabbatsbergsområdet i Vasastan i Stockholm.

239
Forsman / Forsman
« skrivet: 1999-02-11, 00:21 »
I Skultuna i Västmanland fanns en smedsläkt Forsman verksam vid mässingsbruket. Alexander Forsman, f 1819-05-19 i Skultuna, dog i Västerås omkring 1890. Hans far var färdigmakaren Carl Hindriksson Forsman, född i Skultuna 1770-02-04.
Hans far var också färdigmakare vid Skultuna bruk, Hindrik Carlsson född 1722-01-06. Namnet Forsman kom dock från dennes hustru Anna Jansdotter Forsman, född 1728-10-14, dotter till soldaten Jan Johansson Forsman. Denne var född i Västanfors, och man kan förmoda att Forsman är ett soldatnamn, som kan ha sitt första namnled efter socknen Västanfors.

240
Jag söker uppgifter om ordinarie kronobåtsmannen Jan Johansson Söderman som enl mtl 1747 bodde i Ytternäs, Ununge och 1751-53 i Färjan, Ununge. Enligt uppgift var han född i Funbo 1715. Han  gifte sig troligen omkring 1740  med Karin Persdotter, som enligt uppgift var född i Ekeby 1717. Jag söker uppgifter även om henne. Familjen flyttade senast 1760 till Vällnora, Knutby, där sonen Olof Jansson (f 1751 i Färjan) senare blev opsättare vid bruket. Jan Johansson Söderman dog ca 1778 i Vällnora.

241
Var föddes Anders Landin, gårdssmed i Södermanland, född omkr 1730, gift cirka 1753?
 
Anders Landin, var gårdssmed på flera gårdar, sist vid Hedenlunda i Vadsbro. Han föddes enligt åldersuppgift 1730 den 18/1 okänt var. Troligen var gårdssmeden Lars Landin, som arbetade vid andra gårdar i Södermanland, hans bror. Lars uppträder som fadder till Anders Landins barn. Åldersskillnaden mellan Anders och Lars är några år.
 
Anders Landin gifte sig troligen senast 1753 med Catharina Samuelsdotter (f 1732, okänt var). De bodde i Sköldinge en kortare tid 1755, där Anders kallas låssmed. Under 1755 begravde de i Sköldinge sitt första barn. De flyttade på hösten 1755 till Årdala, där de bodde i Brink. Anders Landin var gårdssmed vid Stäringe i Årdala, från 1755. I Brink föddes flera barn, varav 3 söner o 3 döttrar nådde vuxen ålder.
 
Familjen flyttade 1774 till Gribbotorp under Årsta i Sköldinge.  Näst äldste sonen Anders Landin (den yngre) flyttade 1786 till Vittskövle, L-län.  Den äldste, Per eller Peter, flyttade till Stora Malm (Eriksbergs gods) D-län. Döttrarna gifte sig med godsfunktionärer i Södermanland och Uppland.
 
Familjen flyttade 1790/91 till Sågstugan under Hedenlunda i Vadsbro (och den yngste sonen, Carl Fredric, gav sig i väg för att tillträda en plats som smed vid ett pappersbruk vid Tyresö. Carl Fredric Landin synes dock inte ha kommit fram till Tyresö).De sista åren kallas Anders Landin (d ä) och Catharina Samuelsdotter  gratialister under Hedenlunda, boende i Sågstugan. Catharina dog 1809-01-09 i Sågstugan, Vadsbro. Anders avled 1812 den 10/12 av ålderdomsbräcklighet 82 år 5 mån i Sågstugan, Vadsbro.

242
Anders!
Jag har faktiskt inte stött på någon Samuel Beckman. Däremot har jag fått en uppgift om att det inte så långt från Finja föddes en Elsa Maria Beckman i Öllsjö i Skepparslövs socken strax väster om Kristianstad. Hon föddes 1697 och gifte sig senare med ryttmästare Petter Lundberg. Denna uppgift har jag fått från Jens Peterson i Lönsboda, som stött på dessa namn i sin forskning. Eftersom dessa socknar ligger nära varandra och tidsperioden första hälften av 1700-talet är någotsånär gemensam kan det vara värt att undersöka ytterligare. Hälsningar! Kurt

243
Jag söker en löjtnant Beckman som levde i början av 1700-talet. Jag har sökt honom i olika källor, t ex Lewenhaupts Karl XII:s officerare, och särskilt noga i Krigsarkivet, Stockholms Stadsarkiv och i Åbo landsarkiv, samt i flera andra källor och arkiv, dock utan framgång. Titel men inget förnamn har jag funnit i Riddarhusets arkiv. En av hans döttrar var gift med Henrik Gustaf Transchiöld f 1732. Löjtnant Beckman var tydligen gift åtminstone två gånger, och han hade åtminstone åtta döttrar som nådde vuxen ålder, däremot tydligen ingen son. Jag känner inte till deras födelseår, förutom för Dorotea (ca1710). Troligen föddes de under perioden 1710-1735. Min anknytning är dottern Dorotea Beckman, född enligt uppgift dec 1709/jan 1710 (åldersuppgift vid dödsnotisen 1766, Stockholm  hovförsamlingen). Hon gifte sig senast 1745 med Anders Lindbom, silverknekt vid kgl hovet.  
 
Löjtnant Beckmans åtta döttrar var följande.  
*Dorotea Beckman f 1709/10, d 1766; gift med       Anders Lindbom, silverknekt    
*helsystern Margareta Catharina Beckman g m       skräddaren Forsberg, okänd ort  
*helsystern Maria Beckman, g m en snickare i St      Petersburg
*halvsystern Johanna Elisabet Beckman g m Henrik     Gustaf Transchiöld, båda döda i Stockholm 1779
*halvsystern Anna Dorotea Beckman, g m revisorn
   Lemberg, okänd ort
*halvsystern Charlotta Beckman g m tygvaktaren       Morin    
*halvsystern Sabina Beckman g m underofficer         Kiellberg i Västergötland
*den yngsta halvsystern utan känt förnamn gift med    en officer i Ryssland
 
Jag har studerat ett stort antal Beckman, men deras familjesammansättning stämmer inte. Har någon träffat på de åtta systrarna Beckman?

Sidor: [1]