ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jörgen Tollesson

Sidor: [1] 2 3 ... 7
1
Regementen och militärer / SV: Jonas Olofsson Bågman
« skrivet: 2019-12-06, 22:27 »
Han heter Råman enligt både vigselboken (Näs C:1, f. 97r; https://app.arkivdigital.se/aid/v114973.b850.s97) och 1770 års GMR (Jämtlands dragonregemente, Livkompaniet n:r 50; https://app.arkivdigital.se/aid/v374697.b400).

Enligt rullan har han tjänstgjort i 15 år, och bör då ha antagits omkring 1755.

(Det som gör att det ser ut som ett g i namnet i vigselboken är överdelen på K i Karin på raden under. Jämför Kjerstin fyra rader nedanför.)

2
Ortnamnet "Stora..." på uppslag 35 i Gesäter AI:2 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4190.b41.s35) är Stora Fullska, som ligger i moderförsamlingen Rölanda.

Noteringen står ju på Kjerstin Larsdotter (f. 1790) på raden ovanför, och sedan står det bara ibm på Maria. Det finns en Kjerstin Larsdotter (f. 1790) på Stora Fullska i den samtida längden för Rölanda (AI:3, uppsl. 61; https://app.arkivdigital.se/aid/v4156.b67.s61). Där finns ingen flyttnotering, men det gör det i nästa längd (AI:4, uppsl. 74; https://app.arkivdigital.se/aid/v4157.b79.s74), där det står att hon flyttat till Berg i Gesäters s:n. Visserligen är den sistnämnda flyttningen 1824, men hon har väl flyttat fram och tillbaka.

Någon Maria Carlsdotter kan jag dock inte hitta på Stora Fullska i någon av dessa Rölanda-längder.

I anmärkningskolumnen längst till höger på Marias rad står "utan attest". Eftersom hon finns i Fröskogs inflyttningslängd när hon kommer från Gesäter, så måste noteringen avse inflyttningen till Gesäter. Det lär då knappast gå att hitta henne i någon annan församlings utflyttningslängd vid flytten till Gesäter.

Det står som sagt i Fröskogs inflyttningslängd att hon kommer "från Gesäter och Bohuslän" (observera citattecknen; det är inte jag som stavar Båhuslän så märkligt  :) ). Prästen i Fröskog lär ha vetat att Gesäter ligger i Dalsland, så noteringen borde väl då betyda att Maria ursprungligen kommer från Båhuslän. Kanske...  :)

3
Norra Vånga / SV: Fredrik Biljer
« skrivet: 2019-12-06, 16:29 »
Andra kolumnen i inflyttningslängden är Hemvist (rubriken står överst på sidan).

Där står Dissarås. Det ligger i annexet Edsvära (inflyttningslängden är gemensam för hela pastoratet).

I den samtida husförhörslängden för Edsvära (AI:17) står i registret i början att Dissarås börjar på sidan 87. Och där finns rådman A. F. Biljer med familj (https://app.arkivdigital.se/aid/v10184.b49.s87).

4
Allmänt / SV: Carl Magnusson
« skrivet: 2019-12-06, 08:55 »
Jodå, det är helt rätt Carl.

Som Gunilla säger, så hör Fänneslunda till Södra Vings pastorat. Och det är mycket vanligt att moderförsamlingen anges som födelseförsamling efter en flytt, även om personen var född i ett annex. Flyttattesten brukade oftast undertecknas med moderförsamlingens namn, och stod det inte födelseförsamling i attesten, så skrev prästen i den nya församlingen in moderförsamlingen som födelseförsamling i husförhörslängden.

Över huvud taget bör man aldrig lita på födelseuppgifter i husförhörslängder; det fullkomligt dräller av fel där, både orter och datum. För att undvika att gå vilse, så bör man alltid följa en person i alla husförhörs- och flyttlängder. Så då gör vi det...  :)

Här är födelsenotisen den 7/2 1825:

Fänneslunda C:2, s. 55 (https://app.arkivdigital.se/aid/v43472.b31.s55).

Och den samtida husförhörslängden (Fänneslundas hfl ingår här i samma bok som Härna, som också hör till Vings pastorat):

Härna AI:3, s. 148 (https://app.arkivdigital.se/aid/v43902.b82.s149).

Familjen kan sedan följas när de flyttar runt i samma pastorat. Här är den sista husförhörslängden som de är med i där:

Södra Ving AI:5, uppsl. 18 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44527.b24.s18).

Som synes är Carls födelseförsamling fortfarande Fänneslunda när han är kvar i födelsepastoratet. Här står att de flyttar ut 1839, men de finns i utflyttningslängden den 9/11 1840, och där har Carl fått en egen attest:

Södra Ving B:1, s. 72, n:r 38-39 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44534.b41.s73).

Här står alltså att de alla flyttar till Toarp, men i inflyttningslängden där (som är gemensam för hela Rångedala pastorat) kan jag bara hitta den övriga familjen, inte Carl:

Rångdedala B:2, n:r 14/1840 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44351.b61).

Och här är de i husförhörslängden:

Toarp AI:8, s. 123 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44603.b66.s123).

Alltså ingen Carl där heller. De flyttar till Länghem 1841 står det här. Och här finns de i den inflyttningslängden:

Länghem B:1, s. 50, n:r 45-46 (https://app.arkivdigital.se/aid/v7745.b28.s51).

Och har man sett - där dyker Carl upp igen! Han står bland de som har flyttat in 1841, men hans attest är daterad 1840, och det står att han kommer från Ving. Han har alltså aldrig flyttat till Toarp - vilket bekräftas av att attesten från Ving, där det står att han flyttar till Toarp, finns i Länghems arkiv utan påskrift från Toarp/Rångedala:

Länghem HII:3 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061645_00008).

Och här är den övriga familjens attest i samma arkiv, men utfärdad i Rångedala (Toarps moderförsamling):

Länghem HII:3 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061645_00009).

Enligt inflyttningslängden flyttar de alla in till Forsa kvarn, som ligger i Dannike socken (i Länghems pastorat). Här är de i husförhörslängden:

Dannike AI:4, s. 3/1835-1840 (https://app.arkivdigital.se/aid/v7776.b34.s3 - observera att volymen innehåller två längder).

Efter denna hfl är det en lucka för åren 1841-1844. I nästa längd finns föräldrarna till att börja med i "socknens slut", dit det står att de överförts 1842 (alltså i den nu försvunna längden):

Dannike AI:5, s. 61 (https://app.arkivdigital.se/aid/v7777.b37.s61).

Carl är alltså inte med här, och jag kan inte heller hitta honom i utflyttningslängden 1840-1845:

Länghem B:1, s. 144 (https://app.arkivdigital.se/aid/v7745.b75.s145).

Men här är han som inflyttad från Dannike 1843:

Varnum AI:11, s. 140 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44710.b12.s141).

Sedan kan han följas när han flyttar runt i Varnum tills han finns på denna sidan två gånger, som både ogift och gift:

Varnum AI:13, uppsl. 36 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44712.b42.s36).

Här är alltså födelsedatumet fortfarande den 7/2 när han är nygift. Sedan har jag inte följt honom vidare, innan han dyker upp på den sidan som du länkar till:

Grolanda AI:7, uppsl. 98 (https://app.arkivdigital.se/aid/v45720.b118.s98).

Födelsedatumet har alltså här ändrats till den 7/5. Om du följer honom vidare under tiden där jag inte har följt honom, så ser du var det blev felskrivet.

Carl har alltså fortfarande födelsedatumet den 7/2 när han första gången finns i husförhörslängden i Varnum tillsammans med hustrun Lisa Johanna Andersdotter och deras första barn Anders. Och han flyttade 1843 in till Varnum från Dannike, där han bott tillsammans med föräldrarna och brodern Johannes. Och till Dannike flyttade han med attest från Ving, där det står att han är född i Fänneslunda den 7/2 1825. Dessutom är fadern också mjölnare - åtminstone stundtals...  :)

Så visst är det rätt Carl.

Här är fadern Magnus Danielssons bouppteckning från den 7/5 1855:

Kinds HR FIIa:53, s. 559 (https://app.arkivdigital.se/aid/v142795.b285.s559).

Dessvärre står det inte var sonen Carl bor. Men underskrifterna ser ut att vara original. Har du något att jämföra med? Kanske hans hustru dog först och han har undertecknat hennes bouppteckning?

5
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-12-05, 21:03 »
Jag kan inte svara på vad Folke har för källa - men jag kan ange min...  :)

I 1693 års mantalslängd har Jacob ingen markering för hustru, men i marginalen står "q. siuukl.", alltså quinnan siuuklig. 1694-1697 har han varken markering för hustru eller någon marginalnotering om henne, men markering för 1 utfattig (den sista kolumnen), vilket brukar betyda att han är gift, men för fattig för att betala för båda. 1698 är hustrun sjuklig igen. 1699 saknas bevarad längd. Och 1700 har han ingen markering för vare sig hustru eller utfattig och inte heller någon marginalnotering.

Hustrun är m.a.o. borta antingen i den nu försvunna 1699 års längd eller 1700. Hon bör då ha dött året innan, alltså omkring 1698 eller 1699.

När det gäller jordeböckerna, så är det ju längder över skatten på gården. Det viktiga är därför att gårdens namn är rätt. Till skillnad från mantalslängden, som är en längd över de som ska betala en personskatt, så är det därför inte så viktigt vilken bonde som som står för gården i jordeboken. Man skrev därför ofta av böndernas namn från föregående års bok - tills man någon gång emellanåt fick ett ryck och uppdaterade namnen.  :)

I Arkivguidens Forum har jag beskrivit vad jag fann när jag gick igenom böndernas namn i gamla jordeböcker för Svenneby socken i norra Båhuslän (inlägget den 6/11 2012 kl. 11.23). Nu är ju det ett annat fögderi (Norrviken), så årtalen för uppdatering av böndernas namn kanske inte är desamma på Orust och Tjörn, men i princip bör det väl ha fungerat på samma sätt där.

6
Lerum / SV: Emma Andersson
« skrivet: 2019-12-05, 16:34 »
Har du försökt att följa henne bakåt genom husförhörslängderna (och ev. flyttlängder) från där du hittar henne som gift?

7
De barn som döptes den 9/4 (född den 8/4) i Humla socken och den 13/4 (utan födelsedatum) i Dalums socken heter båda Ellicka.

8
17 - Emigration / SV: Kerstin Åkesdotter till Utah 1860 -1861.
« skrivet: 2019-12-05, 10:20 »
Bland SCB-utdragen finns också utdrag ur församlingarnas flyttlängder för de som utflyttat ur riket fr.o.m. 1861, och inflyttat fr.o.m. 1875.

Dessa utdrag finns hos SVAR, väl dolda under den föga upphetsande rubriken "Summariska folkmängdsredogörelser":
https://sok.riksarkivet.se/summariska-folkmangdsredogorelser

Utdragen från 1865 innehåller också utflyttade 1861-1864.

Den första sidan av blanketten innehåller befolkningsstatistik. Listan över in- och utflyttade finns på baksidan (= nästa bild).

9
Svarteborg / SV: Anna Olsdotter och Pehr Andersson Moberg
« skrivet: 2019-12-05, 09:47 »
Per Andersson heter inte Moberg. I vigselboken den 26/12 1764 (Svarteborg C:2, s. 433; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b223.s433) står det Mostorp, som är en gård i Kville socken. Per bodde inte där när han flyttade till Svarteborg, men han var född där. Förmodligen stod födelsegården i attesten som han hade med till Svarteborg - och så hamnade Mostorp i vigselboken.

I mantalslängden 1763 har den ogifte Per tagit över torpet Kinkum under Kville Prästegård. 1764 är hans hustru död. Han har alltså både hunnit att gifta sig och bli enkling mellan mantalsskrivningarna. 1765 (s. 336; https://app.arkivdigital.se/aid/v57.b177.s337) står att han flyttat till enkan Anna på Aspang i Svarteborgs socken, och i samma längd (s. 121; https://app.arkivdigital.se/aid/v57.b69.s121) har Anna på Aspang Sörgård en dräng Per. (Lille Aspang består av Nordgården och Sörgården.)

1766 (f. 85v; https://app.arkivdigital.se/aid/v58.b92.s861) har Per "Mattsson" tagit över Annas bruk i Aspang. Att "Mattsson" i själva verket är Andersson framgår av att barnens namn stämmer med Annas barn med Sven Månsson, och i senare längder står de också som "Mattssons" styvbarn. (Fr.o.m. 1766 års mantalslängd står också underåriga barns namn.)

1778 har Per fortfarande hustru. 1779 har Ola Svensson tagit över bruket, och han har styvfar Per "Mattsson", men ingen mor. Jag kan inte hitta Anna i dödboken varken 1777 eller 1778, så prästen har väl missat att skriva in henne. Men den 11/5 1778 förrättades bouppteckning efter Per Anderssons hustru Anna Olsdotter från Lille Aspang (Tunge m.fl. HR FIIa:6, s. 403; https://app.arkivdigital.se/aid/v65913.b204.s403). I bouppteckningen bekräftas att Anna tidigare var gift med en Sven.

Per finns kvar som Ola Svenssons styvfar i mantalslängderna t.o.m. 1787, men 1788 är han borta. Och den 10/2 1787 dog enkemannen Per Andersson från Lille Aspang, 56 år gammal (Svarteborg C:2, s. 649; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b331.s649). Åldern stämmer också med Per Anderssons från Mostorp, som var 26 år vid farmoderns bouppteckning 1757.

Per heter alltså Andersson i mantalslängden i Kville när han flyttar till Aspang, i vigselboken, i Annas bouppteckning och i sin egen dödboksnotering. Varför han hela tiden kallas "Mattsson" i mantalslängden på Aspang är en gåta...

10
1750 års längd är daterad den 26/10 1749. Skattskyldig var man fr.o.m. 15 års ålder. Den Elias som finns hos baronen är alltså född senast 1734.

11
Där hade det kommit ett inlägg till...  :)

1750 står det inte var baronens dräng Elias kommer ifrån. Det är de drängar och pigor som har streck från sina namn till marginalen som har egna noteringar.

De andra, inkl. Elias, har alltså inga noteringar. Det som står bredvid deras namn i marginalen är noteringar om andra drängar och pigor som har flyttat (de var alltså med i förra årets längd).

Denne Elias lär m.a.o. ha varit på samma ställe också 1749.

12
1756 finns en dräng Elias i Plate (överst på s. 692). Det står att han har flyttat till Plate kvarn (qwarn), som finns sist under kronogårdarna på s. 691.

1757 har drängen Elias i Plate kvarn (s. 701) flyttat till Lunnagården. Och på Lunnagården står det att han är reservsoldat (res. sold.) och kommer från Plate.

13
Lerum / SV: Emma Andersson
« skrivet: 2019-12-04, 20:39 »
Enligt födelsenotisen den 7/4 1856 (C:2, s. 246 mp/45 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v35529.b130.s247) är modern Johanna från Lerum Skattegård samt 23 år, och bör då vara född omkring 1833.

De finns på sidan 61 i den samtida husförhörslängden (AI:10; https://app.arkivdigital.se/aid/v35518.b37.s61).

14
I vigselboken står:

"Soldaten och drengen [= ogifte] Elias Wallström i Nedre Al-
hammar och pigan Stina Larsd:r från Östre Wasared.
Bo i Alhammar."


I 1763 års mantalslängd (s. 892; https://app.arkivdigital.se/aid/v224363.b4550.s893) står att han är soldat. Det är en klammer runt fyra män, med noteringen att de är soldater. Och så har de ingen markering i kolumnen för man, eftersom soldaterna är befriade från mantalspenningen.

Men soldatnoteringen försvinner när Elias flyttar till Alhammar 1764. Och då betalar han också, men det är för att han då blir gårdsbrukare; han kan alltså fortfarande vara soldat. Och det är han, för enligt 1768 års GMR har han då tjänstgjort i 11 år.

Han bör alltså ha antagits omkring 1757. Och i 1758 års mantalslängd (s. 874; https://app.arkivdigital.se/aid/v224358.b4450.s875) står att han kommer från Lunnagården i vad som ser ut som Dählnne S:n eller något liknande. Men krumeluren har hamnat över a i stället för u. Det ska vara Dalum (i Redvägs härad, s. 716; https://app.arkivdigital.se/aid/v224358.b3660.s717). Där finns drängen Elias hos häradsskrivaren på Lunnagården, med notering att han flyttat till Vasared i Tvärreds s:n.

Då är det bara att följa honom bakåt i mantalslängderna - och hoppas att det står var han kommer ifrån när han dyker upp på Lunnagården...  :)

15
1764 (s. 940):
Det är som sagt inte lätt att tyda den svaga skriften, men han kommer i vart fall från Vasared. Han finns på Västra Vasared på s. 942, med notering att han flyttat till Alhammar. Sedan står det dr. Lars från något som försvinner i ryggvecket. På nästa rad kan det med ett stort frågetecken stå Pig. Stina från Öfwerg. (det enda som är tydligt där är Öfwerg.). På Alhammar Överg. (s. 935) har Nils Hansson en piga Stina som flyttat, men till Toppebo (ser det ut som).

1765 (s. 936):
gift med deß Piga.
dr Lars i Hiertared

16
Naverstad / SV: Hans Andersson 1755
« skrivet: 2019-12-03, 22:01 »
Anders Börgesson och hans släkt diskuteras i Arkivguidens Forum:

Kville: Anders Börjesson, gift omkr. 1743 m. Anna Andersdotter

Om du har några frågor om det som står där (eller ännu inte står där  :) ), så är du välkommen dit (så får vi allt samlat på ett ställe).

17
Var ligger platsen / SV: Älvsborg eller Västra Frölunda
« skrivet: 2019-12-03, 17:29 »
703 är en hänvisning till sidan i fastighetslängden (AIIc:4; https://app.arkivdigital.se/aid/v208457.b1550.s704), men där står inte heller någon gatuadress.

Det finns församlingsböcker efter 1924 (se arkivförteckningen), men de finns inte på nätet för att de går in över sekretessgränsen. Kontakta landsarkivet för att kolla om det står någon gatuadress på sidan 1178 (i AIIa:8 ).

18
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-03, 16:31 »
I Vänersborgs hfl-register står födelsedatum efter namnet, och därefter titeln.

De Cajsa Johansdotter som ska finnas på sidorna 155 och 272 i AI:9 har alltså inget födelsedatum i husförhörslängden.

Men ingen av dem är 'din' Cajsa. Hon har födelseåret 1806 hela tiden, och kan följas när hon flyttar runt efter inflyttningen. Och jag har redan i inläggen sagt på vilka sidor i husförhörslängderna hon finns.

(I registret finns 'din' Cajsa på sidan 391. Johansdotter/Jansdotter, med året 1806 och utan datum, och i AI:8 och AI:9.)

19
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-02, 20:28 »
Jonas Dalin hittade du ju när du sökte efter en Cajsa född 1806 i Vänersborgs födelsebok. Då kan du ju glömma honom när du söker i Ör.

I den första husförhörslängden där vi kan hitta 'din' Cajsa i Vänersborg, alltså hos fru Wikström i AI:8, så kan vi vara säkra på att det är "at." som står framför "1827 N:o 189".

Om vi ser på personerna ovanför i samma hushåll, så har de flesta likadana noteringar, dels "at" med ett tydligt a (till skillnad från kråkfoten vid Cajsas notering), och dels "att" med två t. Och går vi till nästa volym (AI:9) och bläddrar runt bland sidorna där, så finns samma typ av noteringar - och då också från tiden när det finns inflyttningslängd, alltså 1831 och senare. Och jämför vi "att"-noteringarna i den husförhörslängden med inflyttningslängden, så stämmer numren.

Cajsa har alltså flyttat in till Vänersborg 1827, och hade nummer 189 i den nu försvunna inflyttningslängden.

Kan vi då vara säkra på att hon föddes i Örs socken och att det var därifrån som hon flyttade 1827. Nej, dessvärre är det inte så enkelt... Det finns flera vanliga fel som kan uppstå i samband med en flytt. Se under Möjliga felkällor på sidan Släktforska i kyrkoböcker.

Det är alltså möjligt att Cajsa är född i ett annex i Örs pastorat - eller att hon inte är född i det pastoratet alls, utan bara bott där. Det är också möjligt att hon är född ett annat år än 1806. (Örs pastorat omfattar socknarna Ör, Dalskog, Skållerud, Gunnarsnäs, Holm och Järn.)

Men vi börjar naturligtvis med att titta i Örs utflyttningslängd 1827 - och där finns en Cajsa Jansdotter som flyttar till Vänersborg (B:1, s. 183, n:r 20; https://app.arkivdigital.se/aid/v12283.b95.s183). Hon flyttar från Tonsberg, och det hänvisas till sidan 140 i husförhörslängden. Och enligt husförhörslängden är hon född 1806.

Hon kan sedan följas bakåt på följande sidor i husförhörslängderna:

AI:8, uppsl. 140 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4672.b146.s140)
AI:8, uppsl. 145 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4672.b151.s145)
AI:8, uppsl. 33 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4672.b39.s33)
AI:7, uppsl. 32 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4671.b37.s32)

På den sistnämnda sidan står att hon kom från Gnäs (= Gunnarsnäs) 1822. Hon finns dock inte i Örs inflyttningslängd det året.

(Örs pastorat har något så ovanligt som flyttningar mellan pastoratets församlingar noterade i flyttlängderna så här tidigt. Normalt brukar det börja först efter 1860, för att man skulle kunna lämna riktig statistik över församlingarnas in- och utflyttningar till SCB. För äldre tider är det normalt bara flyttningar till och från andra pastorat som noteras.)

Hon finns dock i Gunnarsnäs utflyttningslängd (B:1, s. 104, n:r 8; https://app.arkivdigital.se/aid/v12349.b51.s105) som utflyttad till Ör 1822. Hon kommer från Västra Lindstorp, med hänvisning till sidan 48 i husförhörslängden. Och på det uppslaget (i AI:6; https://app.arkivdigital.se/aid/v4208.b53.s48) står att hon kommit från Ör 1821. Och i Gunnarsnäs inflyttningslängd (B:1, s. 13, n:r 23; https://app.arkivdigital.se/aid/v12349.b9.s13) finns hon mycket riktigt som inflyttad från Ör till Västra Lindstorp 1821.

Men hon finns inte i Örs utflyttningslängd 1821. D.v.s. det finns ingen Cajsa Jansdotter där som flyttar till Gunnarsnäs - men däremot en som flyttar till Järn det året (B:1, s. 165, n:r 37; https://app.arkivdigital.se/aid/v12283.b86.s165). Hon finns dock inte i Järns inflyttningslängd. Här har det uppenbart blivit en felskrivning - prästen har noterat henne i Örs flyttlängd som utflyttad till Järn när hon i själva verket flyttade till Gunnarsnäs. Att det inte var i inflyttningslängden som det blev fel - alltså att hon noterades i Gunnarsnäs inflyttningslängd i stället för Järns - framgår ju av att hon finns i Gunnarsnäs husförhörslängd.

Den Cajsa Jansdotter som står i Örs utflyttningslängd 1821 kommer från Tonsberg, med hänvisning till sidan 150 i husförhörslängden. Och på det uppslaget finns hon noterad som utflyttad till Järn 1821 - men det måste som sagt vara en felskrivning. Det viktiga är att hon här finns med föräldrarna Jan Svensson och Anna Nilsdotter.

Familjen kan följas bakåt på följande sidor i husförhörslängderna:

AI:7, uppsl. 150 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4671.b156.s150)
AI:6, uppsl. 146 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4670.b149.s146)
AI:5, uppsl. 186 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4669.b192.s186)
AI:5, uppsl. 192 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4669.b198.s192)

På den sistnämnda sidan står att de flyttat dit från "Nya hemmet", men det står inte när. "Nya hemmet" finns inte med i den längden (åtminstone inte i registret). Däremot finns det i föregående längd, men då är inte de där. Det är dock en lucka bland husförhörslängderna; det finns ingen längd för 1802-1807.

På alla sidor i husförhörslängderna står att Jans och Annas dotter Cajsa är född 1806, och i de längder där födelsesocknen är utsatt står det Ör (eller bara Ö). Jag kan dock inte hitta henne i Örs födelsebok 1806, så antingen är hon född i en annan socken eller ett annat år - eller både och...

Om vi går tillbaka till Vänersborg, så finns där register för husförhörslängderna (upprättade av landsarkivet). Och där finns det bara en Cajsa Jansdotter (med olika varianter av namnet; https://app.arkivdigital.se/aid/v188610.b198.s387) som är född 1806 (s. 390-391) och kan vara den som är utflyttad från Ör 1827, och det är 'din' Cajsa; de andra finns i Vänersborgs husförhörslängder före 1827. Men...

Registret omfattar bara stadsförsamlingen, och i Vänersborgs pastorat ingår också socknarna Vassända, Naglum och Väne-Ryr. Det är alltså möjligt att det med "Vänersborg" i Örs utflyttningslängd 1827 avses pastoratet, och att den Cajsa som flyttade från Ör då hamnade i någon av nämnda socknar. I så fall har 'din' Cajsa flyttat från Ör tidigare och 'mellanlandat' i en annan församling och sedan flyttat därifrån till Vänersborg 1827.

Även om det är sannolikt att det är 'din' Cajsa som flyttar från Ör 1827, så kan vi alltså inte vara helt säkra.

20
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-02, 15:43 »
Göteborgsförsamlingarna är så stora att församlingsböckerna är uppdelade på flera volymer för varje tidsperiod. AIIa:1-3 omfattar åren 1894-1899. Nästa tidsperiod är 1899-1907, som består av AIIa:4-26, alltså hela 23 volymer med 200 sidor i varje. Uppslag 1259 finns i AIIa:11 (https://app.arkivdigital.se/aid/v82492.b63.s1259).

Återkommer om Cajsa.

21
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-01, 20:20 »
Cajsa och Petter gifte sig i Vänersborg den 25/4 1835 (CI:3, s. 773, n:r 2; https://app.arkivdigital.se/aid/v45340.b391.s773). Där står att Cajsa är kammarpiga [?] på Nabbensberg.

Hon finns dock inte på Nabbensberg i den samtida husförhörslängden (AI:10. uppsl. 271). Däremot i föregående längd (AI:9, s. 283; https://app.arkivdigital.se/aid/v44810.b176.s283). Där står att hon kom från fältk. Rådberg.

Rådberg finns på sidan 1 i samma volym (https://app.arkivdigital.se/aid/v44810.b13.s1). Och där står att hon kom dit från fru Wikström, p. 186 - och att hon är född i Ör.

Hos fru Wikström finns hon alltså på sidan 186 i AI:9 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44810.b120.s187), och även på sidan 133 i AI:8 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44809.b72.s134).

På det sistnämda stället står det "1827 N:o 189". Men jag hittar henne inte i hus/tomt n:r 189, varken i AI:8 (som omfattar åren 1824-1827; s. 101) eller AI:9 (1828-1833; s. 138).

Kråkfötterna innan 1827 skulle kunna vara "at.", och i så fall lär det vara en förkortning för attest och alltså en hänvisning till numret i inflyttningslängden. Men dessvärre finns ingen sådan bevarad före 1831. Och attesterna börjar först 1856.

Hos Wikström kallas hon Johansdotter.

22
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-01, 17:14 »
Ett rött streck och siffror i rött betyder att de har överförts till den sidan i den nya boken.

När det gäller Cajsa Jansdotter, så står det i Vassändas husförhörslängd som är samtida med dottern Anna Helenas födelse (Vassända-Naglum AI:8, s. 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v44734.b17.s19) att Cajsas födelseort är Dal, alltså Dalsland - och där finns ju några socknar att välja på...  :)

(Jan [ibland 'finare' skrivet Jaen] är en kortform av Johan[nes]. Jonas är däremot ett annat namn och ger inte patronymikonet Jansdotter. Men å andra sidan är ju kyrkoböckerna fulla av felskrivningar...  :) )

23
Brunn / SV: Brunn (P) AI:4 (1822-1831) Bild 26 / sid 41
« skrivet: 2019-11-30, 18:05 »
Svedjorna.

Det är ett torp i samma socken. Sidan 88 i AI:4 (https://app.arkivdigital.se/aid/v43145.b51.s89).

24
"Böck." = Böckare = Tunnbindare.

25
Skallmeja / SV: Jonas Månsson
« skrivet: 2019-11-29, 17:52 »
Stampetorp, s. 31 i samma bok.

Observera att de är tillbaka på s. 25 igen 1814, på torpet Berget ovanför Hule kvarn.

26
Torsö / SV: Maria Olofsdotter f. 1754 Uddevalla/Torsö
« skrivet: 2019-11-29, 15:35 »
Dottern Malin är kvar på Stensholt åtminstone t.o.m. mantalslängden 1786 (daterad den 22/11 1785). Längre har jag inte kollat.

27
Torsö / SV: Maria Olofsdotter f. 1754 Uddevalla/Torsö
« skrivet: 2019-11-28, 20:40 »
Det finns en bouppteckning från 1817 efter Nils Olsson i Stensholt (Fräkne HR FII:3, s. 549). Där framgår att han äger 1/8 mtl Stensholt, som sägs vara arvejord. Det är lika mycket som fadern brukade vid sin död, och därmed bekräftas att Nils måste ha köpt ut syskonens andel; det står dock inte när.

(Det finns både Nils Olsson d.ä. och d.y. i Stensholt. Av både mantalslängd och husförhörslängd framgår att detta är Nils d.y. I bouppteckningen står bara Nils Olsson, men enkan heter Maja Eriksdotter, vilket stämmer med hustrun till Nils d.y. i husförhörslängden.)

28
Torsö / SV: Maria Olofsdotter f. 1754 Uddevalla/Torsö
« skrivet: 2019-11-28, 20:18 »
Det är Olas och Ingeborgs son Nils som tar över bruket på Stensholt fr.o.m. mantalslängden 1796. Så någon gång runt 1795 borde han ha köpt ut syskonens andelar.

Hur det förhåller sig med den saken borde framgå av uppbudsprotokollet vid Inlands Fräkne häradsrätt. Fr.o.m. 1790 har de protokollen en egen serie (AIIa), innan dess ingår de i domböckerna (AIa). Men dessvärre finns inget på nätet efter 1776 (varken hos AD eller SVAR). Så det blir till att besöka eller kontakta landsarkivet i Göteborg.

Det man förhoppningsvis kan finna i uppbudsprotokollet är en avskrift av köpebrevet i samband med det första uppbudet, med upplysningar om var säljarna/syskonen bor och vilka systrarna är gifta med.

29
Torsö / SV: Maria Olofsdotter f. 1754 Uddevalla/Torsö
« skrivet: 2019-11-28, 19:05 »
De gifter sig i Karlstens slottsförsamling den 14/1 1781 (C:2, s. 19). Hon sägs då vara 24 år, och bör alltså vara född omkring 1756-1757 (om åldern stämmer...).

Deras dotter Christina föds den 26/8 samma år (C:2, s. 195). Hon dör redan den 7/7 nästa år (C:2, s. 281).

Sedan föds som sagt dottern Maria i Uddevalla den 13/3 1785 (C:5, f. 108r). Modern sägs då vara 36 år, alltså född omkring 1749 - men det ska vi ta med en stor nypa salt; hon har knappast blivit 12 år äldre sedan vigseln 4 år tidigare...  :)

Och 1787 finns de i Torsös inflyttningslängd (B:1, s. 8 ). Det är inte bara Anders som flyttar in då; det står att han har hustru och barn, även om deras namn inte nämns.

Och i Marias dödboksnotis den 3/1 1817 (Torsö F:1, inget sidnummer, bild 61 för den som har AD) står som sagt att hennes föräldrar är "Bonden Olof i Forshella Sochn vid Uddevalla, Modren Ingr.".

Det föds en Marit på Stensholt i Forshälla socken den 22/8 1757 (C:3, s. 69). Föräldrar: Ola Öjersson och Ingeborg Olsdotter. Det stämmer ju hyfsat med åldern i vigselboken. Att hon i Torsös husförhörslängder sägs vara född 1754 ska vi inte lita på; det är mycket vanligt med felaktiga födelseuppgifter (både datum och ort) i husförhörslängder, speciellt efter flyttningar. Marit och Maria är visserligen inte samma namn, men också namn kan ju förvanskas vid flyttningar till andra församlingar.

Marit är borta från Stensholt i mantalslängden 1779, och bör alltså ha flyttat hemifrån omkring 1778. Dessvärre finns ingen utflyttningslängd för Forshälla då, inte heller inflyttningsdito för Karlsten eller Marstrand; och i de sistnämnda finns heller ingen attest.

Ola Öjersson (Ejersson i dödboken) dog den 21/10 1787 (C:4, s. 367). Dessvärre finns ingen bouppteckning bevarad. Men eftersom Stensholt är en skattegård och Ola är rusthållare (enl. GMR, Fräkne komp. n:r 99) och därmed bör ha ägt sitt bruk, så borde det inte vara omöjligt att se var dottern Marit finns när hon säljer sin ärvda del av gården.

Jag återkommer...

30
Om man köper en dator utan CD/DVD-spelare, så får man klara sig utan sina skivor - eller köpa en extern DVD-brännare som kan anslutas med USB-kabel:

https://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=v694

Observera att brännare också kan spela upp skivor, och att DVD-brännare också fungerar med CD.

31
Karl Johan / SV: Anders Wilhelm Olofsson
« skrivet: 2019-11-27, 17:24 »
På bokens (DI:2) första sida står kolumnrubriken: "Admitt. till Nattv."

"/4 50" är alltså april 1850.

32
Den flyttlängden är gemensam för hela pastoratet, inkl. Fuxerna.

Han står inte som inflyttad till Rommele från Fuxerna, utan inflyttad till Fuxerna.

Hans flyttattest finns finns i Rommele HII:3 (inget nummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v202552.b340 - fortsätter på baksidan = nästa bild).

33
Var (i vilken källa) har du funnit honom? Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

34
Karl Johan / SV: Anders Wilhelm Olofsson
« skrivet: 2019-11-27, 01:30 »
En annan märklig sak är att han står som utflyttad från Öckerö den 10/1 1850 - men inflyttad till Karl Johan 1849... Att det står att han kommer från Torslanda är däremot lätt att förklara: Öckerö hörde till Torslanda pastorat.

Vart tog han då vägen? Förmodligen har han flyttat till sin mormor.

I födelseboken den 28/1 1833 (Öckerö C:3, s. 227) står att han är son till pigan Carolina Olsdotter på Kalvön. I den samtida husförhörslängden (AI:9, s. 47) finns han som oäkta son till dottern Johanna Carolina. Och hon är dotter till Olof Christensson och Catharina Wideberg.

I utflyttningslängden 1850 står att Anders Wilhelm kommer från Kalvön, men är skriven på Öckerö Sörgård. Han finns i husförhörslängden (AI:12, uppsl. 202) som dotterson Anders Wilhelm. Och ovanför på den sidan finns bara några söner och en dotter, så man får fortsätta till föregående sida för att se vem han är dotterson till: Enkan Catharina Wideberg.

Hon är struken med noteringen att hon har flyttat till Karl Johan 1853 - men egentligen har hon bara fått ut sin attest då. I utflyttningslängden 1853 (B:1, s. 69) står att hon flyttat till Karl Johan, "där hon lärer vistats cirka 5 år". Hon var alltså där redan när dottersonen flyttade dit.

Catharina finns i KJ:s inflyttningslängd (BI:2, s. 476), men också hon saknas i hfl-registret. Den familjen har en förmåga att flyga under radarn...  :)

35
Uddevalla / SV: Ester Valborg Eugenia Karlsson och oä barn.
« skrivet: 2019-11-25, 20:36 »
Göteborgs rådhusrätts arkiv finns på landsarkivet.

36
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-11-25, 19:27 »
Din mormor Elsa och Hjalmar Persson är inte kusiner:

Elsa Maria Hansson, född den 12/9 1893 i Masthuggs församling (Oskar Fredrik C:3 https://app.arkivdigital.se/aid/v34364.b53 och AIIa:2 uppsl. 703 https://app.arkivdigital.se/aid/v82483.b308.s703)
· Far: Emanuel Hansson, född den 16/6 1855 i Karl Johans församling (C:2 s. 608 https://app.arkivdigital.se/aid/v27616.b313.s609)
· Farföräldrar: Anders Hansson och Christina Greta Thorsson
· Mor: Tea Jonsdotter, född den 19/5 1858 i Brålanda socken (C:7 s. 148 https://app.arkivdigital.se/aid/v13710.b43.s148)
· Morföräldrar: Jon Larsson Gadd och Märta Andersdotter (Jons styvmor är Brita Maria Larsdotter Hjalmar)

Hjalmar Persson, född den 1/2 1882 i Vänersborgs församling (CI:6, s. 284 https://app.arkivdigital.se/aid/v45343.b155.s285 och AI:28 s. 142 https://app.arkivdigital.se/aid/v44829.b107.s143)
· Far: Lars Persson, född i Frändefors socken den 27/1 1841 (C:6 s. 168 https://app.arkivdigital.se/aid/v13739.b90.s169)
· Farföräldrar: Per Hansson och Justina Larsdotter Hjalmar (Justina tidigare gift med Erik Kilström)
· Mor: Anna Helena Liljeqvist, född i Vassända socken den 5/7 1846 (Vassända-Naglum C:5 s. 121 https://app.arkivdigital.se/aid/v44752a.b65.s121)
· Morföräldrar: Petter Liljeqvist och Cajsa Jansdotter

Som synes är ingen av Elsas far- eller morföräldrar gemensam med någon av Hjalmars far- eller morföräldrar. Följaktligen är ingen av Elsas föräldrar syskon till någon av Hjalmars föräldrar. Och därmed är inte heller Elsa och Hjalmar kusiner.

Däremot är Elsas mor Tea Jonsdotter styvsläkting (om det finns något som heter så  :) ) med Hjalmars far Lars Persson. Teas styvfarmor Brita Maria Larsdotter Hjalmar är nämligen syster till Lars mor Justina Larsdotter Hjalmar.

Deras föräldrar är Lars Bengtsson Hjalmar och Johanna Eriksdotter. Och Johanna är dotter till Erik Andersson Örling och Beata Johansdotter Pinello.

Men eftersom Brita Maria bara är styvmor till din mormors morfar, så är ju du ingen Pinello-ättling - åtminstone inte på den grenen...  :)

----------

OBS: Brita Maria Larsdotter Hjalmar hamnade i fel generation i den första versionen av inlägget, men nu är det rättat.

37
Källor och arkiv / SV: Flyttad från socknen vid kommendering
« skrivet: 2019-11-25, 11:31 »
Möjligen - men det är väl tveksamt om soldater på marsch i uniform behövde pass.

Det är väl mer troligt att det skulle visas upp för regementsprästen, för att visa att de kunde sin katekes och tagit nattvarden. Det står ju att de fick sina attester "efter förutgångit Christendoms förhör".

38
"Af H. Baron och Landz-
höfd. Pähr Ribbing
för Danmarks Sochn
i Upland utskrefen"


Det andra a:et i Danmark ser visserligen inte ut som ett a - men i vilken skrift ser alla bokstäver ut som de ska?  :)

De uppgifter som står om Mattis Johansson Säfgren är:

"... I stället d. 25
Aug. D:o A:o [Dito Anno = samma år] Insatt
Mattis Johanßon Säfgren"


Och i kolumnerna:

18 1/4 år - antagen 1716 - tjänstgjort 7/12 år - upplänning (Upl.) - ingen notering om hantverk - ogift - samt i marginalen "NB liten och ung"

39
Källor och arkiv / SV: Flyttad från socknen vid kommendering
« skrivet: 2019-11-24, 15:53 »
Soldaternas attest är alltså utfärdad den 27/7 1757.

I mantalslängderna både 1757 (daterad den 11/12 1756; https://app.arkivdigital.se/aid/v900095.b1750.s339) och 1758 (14/11 1757; https://app.arkivdigital.se/aid/v900096.b1720.s333) har Nora socken 15 soldater och 2 ryttare.

Några är ogifta, men de flesta har markering för hustru. Att mannen inte har någon notering beror dock inte på att han är utkommenderad; soldaterna var befriade från mantalspenningen även när de var hemma i fredstid. Men markeringen för hustrun visar att familjen bodde kvar på sitt torp när soldaten var utkommenderad.

40
Källor och arkiv / SV: Flyttad från socknen vid kommendering
« skrivet: 2019-11-24, 14:50 »
Gamla utflyttningslängder är egentligen längder över utfärdade attester, precis som inflyttningslängder är längder över mottagna attester.

Och tydligen fick utkommenderade soldater med sig attester vid utmarschen från hembygden. Men de flyttade inte i egentlig mening; de var utkommenderade för tjänstgöring i det Pommerska kriget som började 1757.

De var alltså fortfarande soldater för respektive rote, och familjerna bodde kvar på sina torp. Om däremot en soldat dog (i fält eller hemma under fredstid), så fick roten sätta upp en ny soldat - och då fick den soldaten med familj överta torpet.

(Observera att Nora socken även tidigare tillhörde landskapet Uppland. Det som har ändrats helt nyligen är att den överförts från Västmanlands län till Uppsala län.)

41
Uddevalla / SV: Maria Elisabeth Scough 1762
« skrivet: 2019-11-24, 00:47 »
Den 12/1 1764 föddes (och den 13/1 döptes) Elisabet. Föräldrar: Skräddarmästare Hans Skog och hans hustru Catharina Wallström (C:4, f. 144v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b151.s145).

"Dygdesamma" jungfrun Maria Elisabeth Skog och handelsbokhållaren Engelbrecht Bratt gifte sig den 4/3 1787 (C:5, f. 319v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b314.s320). Tre veckor senare föddes deras första barn...  :) (C:5, f. 142r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b149.s142). Enligt lysningsboken den 26/1 1787 (E:1, s. 40; https://app.arkivdigital.se/aid/v2263a.b250.s41) är Maria Elisabets svåger skräddaren Sandberg.

Går det då att hitta en skräddare Sandberg som är gift med en Skog? Jodå. Den 25/11 1785 gifte sig skräddargesällen Johan Sandberg och borgaredottern Anna Christina Schog (C:5, f. 317r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b311.s317). Och i lysningsboken (E:1, s. 36, n:r 33; https://app.arkivdigital.se/aid/v2263a.b230.s37) finns en viktig ledtråd: Hennes styvfar är skräddarmästare Ju... [hela namnet syns inte].

Den 20/2 1762 föddes (och samma dag döptes) Anna. Föräldrar: Skräddargesällen Hans Skogh och hans hustru Catarina Wallström (C:4, f. 126r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b132.s126).

Den 18/5 1771 dog (och den 24/5 begravdes) skräddaren Hans Skogh, 48 år gammal (C:4, f. 362v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b369.s363). Bouppteckning förrättades den 7/10 1771 (Uddevalla RR FIIa:4, s. 636; https://app.arkivdigital.se/aid/v66002.b323.s637). Enka är Catarina Wallström (som hon själv skriver namnet vid underskriften; Catharina Walldenström står det i ingressen). Bland barnen finns dottern Anna Stina på det 8:e året och Elisabet på det 7:e.

Och den 3/11 1772 gifte sig skräddarmästare Peter Julin och enkan Catharina Wallström (C:4, f. 289r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b295.s289).

42
Uddevalla / SV: Maria Elisabeth Scough 1762
« skrivet: 2019-11-23, 20:49 »
Vad har du för källor till att Maria Elisabet är född 1762 och gift med Anders Nilsson Bratt? Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

Jag kan inte hitta ett sådant par i Uddevalla. Däremot finns det en Maria Elisabet Skog (född 1764) som är gift med Engelbrekt Bratt. Kan det vara de?

Om du säger vilket av Maria Elisabets barn som är din ana, så kan vi börja därifrån för att bli helt säkra.

43
Undenäs / SV: Anders Eriksson i Uggletorp
« skrivet: 2019-11-22, 16:46 »
Den bouppteckningen är efter Anders Eriksson på frälsehemmanet Kruts i Sveneby socken.

Jag kan inte heller hitta 'din' Anders i dödboken 1742-1743.

Det kan ju tänkas att sonen tagit över bruket och fadern fortfarande lever, men är för gammal för att betala mantalspenning och därför saknas i mantalslängden.

44
Övriga ämnen / SV: Präster som skriver som krattor
« skrivet: 2019-11-22, 15:23 »
Jag vet inte hur länge det har funnits formella lagkrav om kyrkoböckernas bevarande - men det var knappast släktforskare 200 år senare man tänkte på...  :)

Man behövde kunna ta fram korrekta uppgifter för attester/prästbevis. Och det var inte bara flyttattester som prästerna utfärdade. Det kunde t.ex. krävas ett utdrag ur födelseboken för att styrka att en person var för ung (under 15 år) eller för gammal (över 63) för att betala mantalspenning. Och då var det ju en fördel om det gick att läsa vad det stod...  :)

45
Övriga ämnen / SV: Präster som skriver som krattor
« skrivet: 2019-11-22, 00:47 »
Jo, nog kan man dra på munnen åt 'skönskriften' i Blomskogs födelsebok - men egentligen är det mer tragiskt än komiskt...

Efter denna i stort sett oläsliga text har prästens efterträdare skrivit detta (s. 130):

"I anseende till Salige Probstens swaga
ögon i de sednare Åren, har man för
framtidens skull måst omskrifwa 1780
och 1781 Års födde Barn."


Pensionering var det väl inte tal om förr; prästen satt på sin post tills han bokstavligen bars ut.

Och här har den stackars prästen plikttroget noterat i sin kyrkobok - men eftersom han såg så dåligt, så har han väl skrivit 'på känn'. Och så blev det som det blev...

Man kan ju undra varför han inte bad någon annan att hjälpa till med kyrkobokföringen när han inte såg vad han skrev.

46
Ja, det är rätt familj i Foss. Men dit flyttar man 1862 (och tillbaka till Krokstad igen året efter).

Det som står på Ulfs bild från Krokstad AI:18 är Hesslebräcke 53. Det är sidan 82 i samma bok.

47
Övriga ämnen / SV: Präster som skriver som krattor
« skrivet: 2019-11-19, 00:03 »
Ett stort grattis om detta är de värsta kråkfötter som du har råkat ut för!  :)

Vänta tills du stöter på äldre texter som är skrivna med den gotiska/tyska skrivstilen - och dessutom är nedplitade med verkliga kråkfötter...  :)

48
Den Anders som föds på julafton 1852 heter Persson, eftersom fadern heter Per.

Det föds en Anders Fredrik den 24/2 1852 (s. 164; https://app.arkivdigital.se/aid/v2570.b87.s165). Föräldrar: Johannes Andersson och Catrina Jonasdotter i Bråröd.

Om man följer den familjen framåt genom husförhörslängderna i Krokstad, och en vända till Foss och tillbaka igen, så ser man att i Krokstad AI:20 (uppsl. 122; https://app.arkivdigital.se/aid/v2519.b129.s122) är Anders Fredriks födelsedatum fortfarande den 24/2 - men i AI:21 (uppsl. 154; https://app.arkivdigital.se/aid/v2521.b163.s154) har det blivit felskrivet till den 24/12.

Om du fortsätter att följa honom framåt i husförhörslängderna, så skulle jag inte bli förvånad om det är han som gifter sig 1878...  :)

Det fullkomligt dräller av felaktiga födelseuppgifter i husförhörslängderna landet runt; och när ett fel väl har uppstått, så följer det med till nästa längd. Lita alltså aldrig på det som står i husförhörslängderna. Följ alltid alla personer i alla längder för säkerhets skull. Då ser du också när och var felet har uppstått.

49
Ortnamn / SV: bjälstad?
« skrivet: 2019-11-16, 20:58 »
Vid dopnoteringarna i kyrkoboken står inte var modern är född. Där står var hon bor vid barnets födelse.

Detta är Glemmen (Glemminge) kyrkobok. Då bör det ligga i den socknen.

Det är då troligen Bjølstad.

50
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-11-16, 20:17 »
Innehållet i domen från 1624 återges (åtminstone delvis) i syneprotokollet från 1749 (https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b313, börjar mitt på högersidan).

Rasmus förlorade tvisten om var gränsen mellan Käderöd och Trolltorp skulle gå i skog och utmark. Den dom från 1624 som han visade upp bestod bara av ett halvt ark, där endast själva texten återstod. Men den nedre delen av arket saknades, och där skulle lagrättemännens underskrifter och sigill ha suttit. Man kunde därför inte vara säkra på att det verkligen var en riktig dom. Och dessutom fanns det vittnen som vid synen 1749 motsade uppgifterna från 1624.

Trolltorps åbor krävde också att få tillbaka den tredjedel av "platsen" Duvebacken som tydligen räknades till Käderöd. Också där fick de rätt, eftersom Duvebacken helt hamnade på Trolltorps mark enligt den fastställda gränsen.

Och eftersom Rasmus förlorade målet, så fick han betala hela rättegångskostnaden.

51
Istorp / SV: Bryngel Lilja
« skrivet: 2019-10-25, 09:25 »
Den första husförhörslängden i Istorp som han är med i är 1808 (AI:3, s. 54/1808; https://app.arkivdigital.se/aid/v5478.b285.s55 - observera att volymen innehåller flera olika längder, en per år). Året före är bara företrädaren Bengt Lilja där.

Bryngel sägs där vara född 1784. (Bengt är född 1770.)

Han finns i Istorps inflyttningslängd som n:r 35 1808 (B:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v2708.b5): Dragon Bryngel Olofsson Lilja, inflyttad från Vänersborg.

Hans flyttattest finns i Istorp HII:3 (https://app.arkivdigital.se/aid/v202486.b5700): Dragon Lilja, förut drängen Bryngel Olofsson, född i Naglums socken, och "vid pass 26 år gammal". (Naglums socken hör till Vänersborgs pastorat, och dess arkiv ingår numera i Vassända-Naglum.)

52
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-24, 20:39 »
Kartan över storskiftet på Käderöd 1795 visar som sagt två tomter: A Mårten Torbjörnssons och B Rasmus Rasmussons.

Båda gifte sig 1783. Rasmus och Kjerstin Jörnsdotter finns i Myckleby vigselbok den 12/10 det året. Karin Rasmusdotter är ogift i mantalslängden 1783 (daterad den 30/12 1782), men gift med Mårten 1784 (7/10 1783). I samband med detta har alltså en av dem flyttat ut från det gamla huset och byggt nytt.

Man får väl utgå ifrån att modern Elin Rasmusdotter bodde kvar i det gamla huset, och eftersom hon finns hos Mårten i mantalslängden 1786 (den sista som hon är med i), så lär det alltså vara tomt A som är den gamla gårdsplatsen - åtminstone då...

Om sedan det som var den gamla gården 1795 låg på samma plats som på Ambjörns tid är ju inte lätt att veta. Men det lär i vart fall vara där som Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter bodde, och därmed sannolikt också Jacob Olsson och Mårten Bertilsson före dem; åtminstone är det väl troligt att tomtplatsen var den samma, även om husen var nybyggda sedan 1600-talet. (Ett nytt hus byggdes väl dock i en annan ände av tomplatsen. Man rev ju knappast det gamla huset för att bygga det nya på samma ställe, och stod huslösa tills det nya var klart...  :) )

Frågan är sedan om också Mårten byggde nytt när han gifte sig med Ambjörns dotter. Om Ambjörn var enkeman och inte hade några andra barn boende kvar hemma, så kunde de väl lika gärna bo i samma hus, även om de brukade hälften var av jorden. Men för att veta säkert behöver vi en tidsmaskin...  :)

53
Asarum / SV: Mickel Olssons Hustru
« skrivet: 2019-10-20, 23:22 »

54
Finnerödja / SV: Dombok
« skrivet: 2019-10-14, 23:04 »
Finnerödja socken hör till Vadsbo härad, som vid den här tiden var delat i fyra tingslag. Finnerödja ingick i Hova tingslag.

Det står att hon dömdes den 13/7 1863, vilket måste vara vid sommartinget (AIa:214; se arkivförteckningen).

Domböckerna för 1863 finns dock inte på nätet varken hos AD eller SVAR. Det blir alltså till att besöka eller kontakta landsarkivet i Göteborg.

55
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Överlevde barnet?
« skrivet: 2019-10-14, 20:18 »
Ja, det är bara året 69 som står i dödkolumnen (6:an kunde ju annars ha varit dagen när det inte syns mer). Detta syns tydligt på SVAR:s gamla mormonfilm (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044829_00203). När den bilden togs hade man ännu inte bundit om boken, så inget av texten hade försvunnit.

Juliana Bernhardinas flyttattest finns i Starrkärr HII:5 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061770_00477).

(Om du abonnerar på inlägg per epost, så missar du inga svar...  :) )

56
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Överlevde barnet?
« skrivet: 2019-10-14, 17:00 »
Maria Jacobina finns på uppslag 134, andra raden, i personalförteckningen "Ogifta litt. D" (i dag = AIa:11; https://app.arkivdigital.se/aid/v35187.b72.s135).

I samma bok finns en avdelning för oäkta barn. Där finns dottern Juliana Bernhardina på uppslag 824 (https://app.arkivdigital.se/aid/v35187.b417.s825) med födelsedatum 25/2 1869. Hon är noterad som utflyttad till Starrkärr den 20/5 1869, samma församling som modern kommit inflyttande från den 26/11 1868. Det kanske var någon släkting som tog hand om henne.

PS

Såg du det nya svaret om Nyblom (https://forum.rotter.se/index.php?topic=164146)? Han dog inte 1916!

57
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-14, 01:43 »
Vid Mårten Torbjörnssons bouppteckning den 16/7 1824 (10:1627, gemensam med andra hustrun Inger Nilsdotter; https://app.arkivdigital.se/aid/v13485.b819.s1627) bevakades dottern Christinas rätt bl.a. av farbröderna Johannes och Nils Torbjörnssöner i Svennungeröd.

Bouppteckning förrättades den 16/9 1794 (4:49; https://app.arkivdigital.se/aid/v13479.b30.s49) efter enkan Ingjerd Jonsdotter i Svennungeröd, som efterlämnat sönerna Per, Mårten, Jonas, Nils, Lars och Johannes Torbjörnssöner. Enligt bouppteckningen bor Nils och Johannes i Svennungeröd, men var de övriga sönerna bor står inte.

Följer man Svennungeröd (i Långelanda socken) bakåt i mantalslängderna, så ser man att Torbjörn heter Larsson.

Mårten och Karin Rasmusdotter gifte sig omkring 1783. I mantalslängden det året är Karin ogift hos modern Elin, som då fortfarande står för bruket på Käderöd. 1784 har bruket delats mellan Mårten och Rasmus Rasmusson.

I Svennungeröd står Nils Torbjörnsson för bruket 1783. Han har bl.a. modern Ingjerd och brodern Mårten. 1784 är Mårten borta.

58
Örgryte / SV: Var och vem
« skrivet: 2019-10-13, 00:37 »
Lita aldrig på register - kolla alltid originalet! Speciellt finns det anledning att bli misstänksam om en person finns med i ett register med två olika uppgifter...  :)

Och det gör Nyblom på dödskivan.

Den 18/8 1916 dog han inte - då flyttade han, från Kristine till Örgryte! Han finns inte med i dödboken, men väl i utflyttningslängden (Kristine BII:5, uppsl. 255, n:r 8; https://app.arkivdigital.se/aid/v82442.b259.s255). Men i församlingsboken (AIIaa:26, uppsl. 3818, rad 15; https://app.arkivdigital.se/aid/v82431.b57.s3818) har prästen skrivit utflyttningsdagen i dödsdatumkolumnen - och så hamnade han på dödskivan...

I den första församlingsboken i Örgryte som jag länkar till i mitt förra inlägg står han också som inflyttad från Kristine på "dödsdagen". Sedan flyttar han till Lundby den 8/2 1918.

Och i nästa församlingsbok kommer han tillbaka igen den 26/4 samma år. Och sedan till Lundby igen den 23/12 1924.

På dödskivan är han också med den 8/2 1949 i Gamlestads församling. Det kan jag inte kolla, eftersom det ligger inom 70-årssekretessen.

Men du kan be att landsarkivet kollar i dödboken. Och du kan också beställa hans bouppteckning.

59
Örgryte / SV: Var och vem
« skrivet: 2019-10-12, 16:12 »
Det är fadern. Det står ett hänvisningstecken efter "Okänd", och sedan samma tecken först i anmärkningskolumnen till höger.

Jag kan inte tyda det första ordet, men det är förmodligen titeln/yrket. Sedan står namnet Herman Joel Gustafsson Nyblom, född den 11/5 1874, och som sagt boende på Fabriksgatan 3 i Örgryte.

Man hittar honom i Örgryte genom att först slå upp Fabriksgatan i fastighetslängden. Det finns flera delar, men jag råkar veta att Fabriksgatan ligger på Gårda - och det underlättar...  :) Då blir det AIIb:14. Enligt registret i början finns Fabriksgatan 3 på sidan 105, eller rättare sagt börjar den där.

Han finns på två ställen på sidan 106 (https://app.arkivdigital.se/aid/v208615.b790.s106), med hänvisning till uppslag 1152 (https://app.arkivdigital.se/aid/v83960.b356.s1152) och 4629 (https://app.arkivdigital.se/aid/v83969.b233.s4629) i församlingsboken, vilka finns i AIIa:17 resp. AIIa:26. Han har alltså flyttat ut och kommit tillbaka.

På den sistnämnda sidan finns också en notering om faderskapet.

Observera att han enligt Örgrytes församlingsböcker är född 1871

60
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-10, 01:42 »
Nej, då är vi tillbaka till hur det var tidigare: Man svarar på ett inlägg - och så försvinner det inlägg som man svarat på, och det ser ut som man talar för sig själv.

Det går att redigera ett inlägg (med knappen Ändra). Då kan du ta bort det tidigare innehållet i ditt inlägg och ersätta det med en förklaring att du missuppfattade frågan.

61
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-09, 11:00 »
Det vi talar om här är inte i första hand borttagna inlägg, utan borttagna diskussioner. Och då inte diskussioner som bara innehåller ett inlägg (där alltså skribenten själv har tagit bort det), utan diskussioner som innehåller mer än ett inlägg, gjorda av flera personer.

I dessa fall är det bara en av skribenterna som kan ha tagit bort diskussionen - den som skapade den, alltså den som gjorde det första inlägget. Övriga har aldrig blivit tillfrågade om de vill få sina inlägg borttagna. Dessa diskussioner ska naturligtvis läggas tillbaka.

Sett till hur många meddelanden om borttagna ämnen som jag har fått, och hur stor andel av alla diskussioner som jag abonnerar på, så är det inte frågan om några 11.000 inlägg. Antalet inlägg i de borttagna diskussionerna framgår ju inte av borttagningsmeddelandena, men antalet diskussioner (i hela forumet, inkl. de som jag inte abonnerar på) kan väl gissningsvis vara på sin höjd 1 % av 11.000.

62
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-08, 19:27 »
Ingen har bett dig att vara "budbärare" - det är självvalt...

Det borde ingå i arbetsbeskrivningen för de som har ansvaret för Anbytarforum att läsa de diskussioner som handlar om själva forumet. Det görs lämpligen genom att abonnera på inlägg. Och det måste ju också vara arbetstidsbesparande att få ett mejl om saken från forumet, i stället för mängder av mejl med samma innehåll direkt från enskilda användare.

Dessutom är det ju av allmänt intresse att det kan diskuteras öppet hur forumet fungerar - och vad man kan råka ut för som användare.

Så fungerar det också i andra forum. Innehåll, funktioner, teknik m.m. kan diskuteras i forumet. Och de ansvariga läser - och svarar!  :o

Men oavsett om det ingår i arbetsbeskrivningen eller inte - och "inte" är sannolikt det troligaste med tanke på tidigare diskussioner - så läses det nog ändå vad som skrivs här, eftersom Nina gjorde testinlägg bara tio minuter efter att jag skrev mitt inlägg i går kl. 13.05...  :)

Men att återställa inlägg borde väl vara en fråga för anbytarvärden, inte den tekniskt ansvarige. Det krävs ju inte mer avancerade IT-kunskaper för att flytta tillbaka några inlägg än att ta bort dem. Det samma gäller ju också för att klicka på några inställningar i kontrollpanelen för att ta bort möjligheten till radering...

F.ö. är "budbärare" ett märkligt uttryck. Det handlar ju inte bara om mina personliga önskemål. Det är ju i alla användares intresse att forumet fungerar, och att ingen riskerar att få sina inlägg raderade - och att de som redan fått det får dem återställda.

63
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-08, 00:41 »
Och så ska naturligtvis alla borttagna diskussioner läggas tillbaka igen. Om de nu inte verkligen är raderade på riktigt och inte bara dolda...? Men de borde ju inte vara raderade, eftersom det har gått att lägga tillbaka borttagna diskussioner tidigare.

64
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-08, 00:33 »
Ja, har man sett! Knappen RADERA ÄMNE är borta. "Vad stort sker, sker tyst." (Det skulle kunna vara Släktforskarförbundets valspråk...  :) )

Men fortfarande finns Radera-knappen kvar på det första inlägget i en ny diskussion. Och det går att ta bort det, så länge det inte har kommit något mer inlägg.

Så än är inte "lagt kort ligger" helt genomfört...

65
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-08, 00:00 »
Den Olle August Andersson som finns i AD:s register har hänvisning till Grebbestads husförhörslängder (där uppgifterna i registret är hämtade). Där finns han med hustrun Lotta Josefina och barnen först på Rörvik (AI:2, uppsl. 342; https://app.arkivdigital.se/aid/v29369.b153.s342). Det står att de har flyttat in från Kville den 4/11 1892.

Flyttattesten (daterad den 28/10 1892) finns i Tanum HII:18 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061424_00185). Enligt den gifte de sig den 9/8 1872, och kommer flyttande från Edsten Kronegård [= Nord-Edsten].

Barnen står på baksidan av attesten (alltså nästa bild), utom sonen Johan, som har en egen attest (nästa bild igen). Om man jämför deras födelsedatum med SCB-utdragen ur födelseboken, så ser man att de äldsta är födda i Fuglekärr.

66
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-07, 23:01 »
Det var inte menat som ett förslag...  :)

Du säger att 'din' Olle August Andersson är född den 26/1 1846, att hans hustru Lotta Josefina Johannesdotter är född den 23/8 1851, och att de gifter sig den 9/8 1872.

I SCB-utdraget av vigselboken den dagen (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035926_00102 - n:r 15) står att han är hemmason från Fuglekärr.

Det finns fyra jordeboksgårdar i Fuglekärr: Jörnsgården, Larsgården, Persgården (även kallad Ödegården) och Sörgården.

I 1872 års mantalslängd (https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b40) finns en (1) hemmason Olle August Andersson på de fyra gårdarna i Fuglekärr, och det är Anders Barks son på Fuglekärr Jörnsgård. Han har dessutom exakt rätt födelsedag, den 26/1 1846, och är ogift. 1872 års mantalslängd är daterad den 18/11 1871, alltså längden närmast före vigseln.

1873 års mantalslängd (https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b173) är daterad den 21-23/11 1872, alltså längden närmast efter vigseln. Där har samme Olle August fått en hustru född 1851.

Vad är det som inte stämmer?

67
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-07, 17:32 »
Enligt landsarkivets avskrift av SCB-utdraget ur husförhörslängden 1860 (AI:1, s. 10; https://app.arkivdigital.se/aid/v51a.b100.s11) heter Barcks hustru M. Olsdotter. Enligt samma utdragsavskrift 1880 (s. 41; https://app.arkivdigital.se/aid/v51a.b1470.s41) heter Olle August Anderssons mor Maria Olsdotter.

I mantalslängden 1890 finns Olle August Andersson f 1846, med hustru f 1851, och mor f 1804, under Nord-Edsten Kronegård (https://app.arkivdigital.se/aid/v65509.b303). Modern är struken.

Och enligt dödboksutdraget dog enkan Maria Olsdotter från Nord-Edsten Kronegård den 25/1 1889 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0036457_00395).

68
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-07, 16:53 »
Det står fel i 1872 års mantalslängd. Det är inte Anders Barck som är född 1804.

Går man till föregående års längd, så ser man att det är hans enka som är född då. Anders själv är struken 1871, och född 1817.

Ordet enka har alltså fallit bort i 1872 års längd - och simsalabim, så har Anders återuppstått och dessutom blivit 13 år äldre...  :)

Enligt dödboksutdraget dog Anders Johansson Barck den 31/5 1870 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035857_00383).

69
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-07, 16:35 »
Nästan rätt.  :) Det var prästgården som brann.

Olle August står som hemmason från Fuglekärr i vigselboksutdraget.

Och i 1872 års mantalslängd finns han hos fadern f.d. soldaten Anders Barck på Fuglekärrs Jörnsgård (https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b40).

F.ö. har Kville alltid varit en egen socken, och alltså aldrig en del av Tanum.

70
Hjärtum / SV: Hjärtum C: 1 s. 117 / bild 72
« skrivet: 2019-10-07, 14:51 »
Jägemästaren öf:r
Elfzborgz lähn och Dahl

71
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-07, 13:05 »
Då var det testat och klart. Det var lika enkelt att ta bort hela diskussionen som tidigare - trots att någon annan också gjort inlägg.

"Buggen" lever alltså...

Hur skulle det vara att ändra inställningarna i kontrollpanelen, enligt beskrivningen i SMF:s bruksanvisning som jag citerar i mitt inlägg i går kl. 22.05?

72
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-07, 12:55 »
Jag har fått mejl om borttagna ämnen hela året, ända från januari till nu i oktober. Sammanlagt 15 ämnen som tagits bort av vanliga användare. Och det är alltså bara i de ämnen som jag abonnerar på (vilket numera bara är 'mina' landskap och några ämnen till; det går inte längre att abonnera på allt som i det gamla Anbytarforum). Vi lär alltså få multiplicera dessa 15 några gånger för att få fram det totala antalet för hela forumet.

Det ska alltså vara en "bugg" som ändrat inställningarna i kontrollpanelen och gjort detta möjligt. Det låter märkligt... Och detta har kunnat pågå hela året - och ingen ansvarig har reagerat...

Vi får väl vara glada att "buggen" inte ändrade inställningarna så att användare kunde ta bort alla ämnen (vilket ju är en av de möjliga inställningarna enligt SMF:s bruksanvisning). Då hade cirkusen varit fullständig...  :)

Men "buggen" är fortfarande aktiv. Knappen RADERA ÄMNE finns kvar längst ned på sidan. Jag har precis testat. Två inlägg i samma diskussion har jag gjort. Det första inlägget har alltså fått svar, men knappen är kvar - och fungerar. Det gick att ta bort diskussionen, precis som tidigare.

Jag noterar dock att Radera-knappen nu är borta från de enskilda inläggen, också från de egna inläggen t.o.m. när man är inloggad. Det går alltså inte längre att ta bort några inlägg alls på det sättet. Tack för det! Den "buggen" har dock varit aktiv hela tiden sedan det nya Anbytarforum sjösattes...

Det finns dock ett undantag: Det första inlägget i en nystartad diskussion har fortfarande Radera-knappen - tills det har gjorts ytterligare ett inlägg; då försvinner den. Och den fungerar också - det går att radera det första inlägget med Radera-knappen - men då försvinner hela diskussionen; det ligger alltså inte kvar en tom diskussion efter raderingen.

Men det borde ju inte gå att radera något inlägg alls. "Lagt kort ligger" är som sagt vad som ska gälla i Anbytarforum.

Och det stora problemet är alltså kvar: Det går fortfarande att radera hela diskussioner med mer än ett inlägg! Men när jag testade, så var det alltså samme användare som gjort båda inläggen i diskussionen. Någon annan får gärna göra ett inlägg, så att jag kan testa om det går att ta bort hela diskussionen också när någon annan har gjort inlägg:

Prova Anbytarforum: Borttagningstest 3.

73
Stenstorp / SV: Johan Fredrik Segerberg
« skrivet: 2019-10-07, 11:32 »
Johan Fredrik kan jag inte hitta född i Norra Kyrketorp 1767, men Lars Segerberg är dopvittne där i januari det året (C:2, s. 272; https://app.arkivdigital.se/aid/v24663.b140.s272).

De finns alltså åtminstone i bygden då. Kanske är Johan Fredrik född i någon av de andra församlingarna i pastoratet eller något annat år i Kyrketorp.

Samtliga församlingar i pastoratet: Skövde stads- och landsförsamlingar, Ryd, Våmb, Hagelberg, Norra Kyrketorp, Sventorp, Suntetorp (uppgick 1890 i Sventorp och ingår i dess arkiv), Forsby.

74
Stenstorp / SV: Johan Fredrik Segerberg
« skrivet: 2019-10-07, 11:20 »
Korpral Joh. Segerbergs son Lars föddes i Hene i Norra Kyrketorps socken den 27/1 1720 (C:1, s. 171; https://app.arkivdigital.se/aid/v24662.b94.s171).

Norra Kyrketorp ingår i Skövde pastorat.

75
Stenstorp / SV: Johan Fredrik Segerberg
« skrivet: 2019-10-07, 11:08 »
Lars Segerbergs födelseort enligt Stenstorps hfl:

AI:3, s. 62: Hene.
AI:5, s. 64: Hömb.

Hene är en by i Norra Kyrketorps socken. Det är också det medeltida namnet på den socknen. Hur länge det sockennamnet användes vet jag inte, inte heller om det är det som avses här eller om det bara är bynamnet.

76
Arkiv Digital, SVAR och Ancestry är inga arkivbildare; de är bildleverantörer. Arkivbildarna är de som har upprättat arkiven; alltså församlingarna när det gäller kyrkoböcker, härads- och rådhusrätterna när det gäller domböcker o.s.v.

Att bildleverantörerna delar in församlingar m.m. i län är bara en kvarleva från SVAR:s gamla mikrokortskataloger. Där kunde man köpa en katalog som omfattade ett läns kyrkoböcker, dels för att det skulle bli mer överskådligt och lättare att hitta en församling än i en katalog för hela landet, dels för att man inte skulle behöva köpa en katalog för hela landet om man bara var intresserad av ett eller några län.

Men i landsarkiven, där kyrko- och tingsrättsarkiven bevaras, är de inte uppdelade på län; där står arkiven i bokstavsordning. Det är bara om det finns flera församlingar med samma namn inom ett landsarkivsdistrikt som länsbokstaven sätts ut för att skilja dem åt.

Att SCB använder län beror ju på att deras statistik följer den samtida indelningen av Sverige. Vilket i sin tur betyder att de inte håller fast vid samma indelning hela tiden; där byter alltså en församling eller kommun län när länsgränserna ändras.

Den stora nackdelen med att ange län i stället för landskap är, som jag säger i mitt förra inlägg, att länsindelningen har ändrats många gånger genom historien. Ska man då ange den församling som gällde när våra förfäder levde, så får man hålla reda på alla indelningsändringar. Och om man i stället håller sig till samma indelning hela tiden, så blir det ren historieförfalskning om man anger våra förfäder som boende i ett län som deras församling kanske inte överfördes till förrän i vår tid.

Det samma gäller också kommuner. Anger man dagens kommuner, som i de flesta fall tillkom i slutet av 1900-talet, så blir inte bara ortangivelsen onödigt lång; det har ju absolut ingenting att göra med äldre tider, då det inte ens fanns några kommuner.

Den som vill använda landskap i stället för län behöver inte skriva ut hela landskapsnamnet. Det finns etablerade landskapsförkortningar på två bokstäver som används av Riksantikvarieämbetet och länsmuseerna, nämligen Antikvarisk-Topografiska Arkivets enligt deras förteckning över städer och socknar (pdf).

77
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-06, 22:05 »
Förr gällde alltid "lagt kort ligger" i Anbytarforum. D.v.s. har man gjort ett inlägg, så får man stå för det. Och fortfarande står det så här i ordningsreglerna:

"Du ansvarar för dina egna inlägg och kan inte i efterhand begära att de raderas eller ändras."

Varför tillämpas inte det då? Varför kan man ens radara sina egna inlägg? Det första inlägget i en diskussion kan tydligen inte tas bort om det har kommit svar, men övriga inlägg (de numrerade svaren) kan raderas av skribenten själv. Det gör ju att det ser ut som man talar för sig själv när inlägg som man svarat på mitt i en diskussion plötsligt tagits bort.

Och varför anser Släktforskarförbundets styrelse att det t.o.m. är i sin ordning att användare raderar andra forskares inlägg? (I en annan organisation kanske det inte hade funnits skäl att fråga förbundsstyrelsen om en sådan sak - men i Släkforskarförbundet vill ju styrelsen sitta och pilla i alla detaljer, också när det gäller Anbytarforum. Och eftersom det nya Anbytarforum sjösattes för tre och ett halvt år sedan, så borde man rimligen vid det här laget ha fått klart för sig hur det fungerar - och lär väl då vara nöjd med den nuvarande ordningen, eftersom man inte har gjort något åt det.)

Det är ju inte så att man inte kan hindra borttagning av en hel diskussion bara för att man numera har ett annat forumprogram. Så här står det i bruksanvisningen till Simple Machines Forum (SMF), under Board Permissions > Topics:

"Remove topics - Determines whether users in this membergroup can remove their own topics, all topics, or no topics at all."

"...or no topics at all"! M.a.o.: Det går att helt stänga av möjligheten för användare att ta bort ämnen. Gör det då!

Maud skriver i ett inlägg här ovan att anbytarvärden vid några tidigare tillfällen har lagt tillbaka diskussioner som användare har tagit bort. Det måste betyda att borttagna diskussioner inte är raderade, utan bara undanstoppade utom synhåll. Då ska naturligtvis alla borttagna diskussioner (ända från det nya Anbytarforums start) omedelbart läggas tillbaka!

Jag har ingen lust att bidra med forskningshjälp i ett forum där jag riskerar att mina inlägg behandlas som några engångartiklar som kastas i soptunnan efter användning...  >:(

78
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-06, 21:24 »
Då har jag tagit bort diskussionen Borttagningstest under Prova Anbytarforum. Och det gick ju hur lätt som helst, trots att det gått över ett dygn (vilket är gränsen för att redigera gjorda inlägg), och - framför allt - trots att andra användare gjort inlägg där.

Det enda som hände var att jag fick upp rutan på bilden här nedanför när jag klickade på knappen RADERA ÄMNE. Och efter att jag klickat på OK, så försvann allt...

Och det som händer när man nu försöker att gå dit är det vanliga när man går till en borttagen diskussion:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=163993

79
Ja, du borde kunna få en kopia av domboken från landsarkivet.

Men du vet inte sidnummer och § i domboken, och domböckerna är tjocka. Då vill nog landsarkivet ha en "forskningsavgift" för att leta rätt på det målet i domboken: 225 kr/15 minuter.

I domkapitlets protokoll står att häradsrättens dom ska finnas "bifogad", alltså som en bilaga till protokollet. Den borde då finnas bland handlingarna i Göteborgs domkapitel FIII:31. Och där vet du ju att det ska vara en bilaga till § 17 den 26/7 1809, så det borde gå fortare att finna den avskriften än att leta efter originalet i domboken. Och bland handlingarna borde också finnas Anders ansökning om skilsmässa.

Skriv också för säkerhets skull i beställningen att det gäller Anders Jonsson och Maria Börjesdotter, ifall det bara står datum, och inte §, på handlingarna.

80
Domkapitlets protokoll är som sagt filmat. Beslutet finns i § 17 den 26/7 1809 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074044_00155).

Det hänvisas till beslut av Tunge, Stangenäs, Sotenäs och Sörbygdens häradsrätt den 4/3 samma år. (Bru socken hör till Stangenäs härad.)

Dombok för 1809 finns i AIa:74 (se arkivförteckningen), men är ofilmad. Också den finns på landsarkivet.

81
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-05, 23:08 »
Du måste vara inloggad för att se den. Längst ned på sidan, under de andra knapparna och länkarna (se bilden).

82
"...sammsyskon af fädernet och halfsyskon af mödernet..."

Om man är halvsyskon på mödernesidan, så har man ju samma mor och olika fäder. Och om man är samsyskon, så är den normala betydelsen att man är helsyskon och alltså har bägge föräldrarna gemensamma.

Samma personer kan alltså inte vara både samsyskon på fädernesidan och halvsyskon på mödernesidan. Det går helt enkelt inte ihop.

Men om man läser texten i hela notisen, så menar skrivaren förmodligen att de är halvsyskon på fädernesidan. Alltså att de har samma far, men olika mödrar. Men det får kontrolleras i andra källor för säkerhets skull.


83
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-05, 20:36 »
Jag har nu startat diskussionen Prova Anbytarforum: Borttagningstest.

Gör gärna inlägg där, så ska jag se sedan om jag kan ta bort den när det har kommit svar. Men jag väntar tills det har gått mer än ett dygn (som är gränsen för när man kan redigera enskilda inlägg).

Observera den knapp som finns nederst på sidan (se bilden): RADERA ÄMNE. Den ser man bara när man är inloggad, och bara om man har startat diskussionen själv

Det går alltså inte att ta bort diskussionens första inlägg (med knappen Radera vid själva inlägget) om man har fått svar. Men hela ämnet (diskussionen/tråden) kan tas bort!

84
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-05, 20:09 »
Går det inte? Det har skett i dag igen!

Ett ämne som startades den 3/10 kl. 17.55 togs bort i dag kl. 15.50 av den som startat det. Och där hade gjorts åtminstone ett inlägg av någon annan, i går kl. 13.04.

Försöker man att gå dit, så kommer man till samma sida som när man går till det andra borttagna ämnet:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=163941

Men den bilden i mitt förra inlägg (med inloggningsrutan) får man bara upp när man inte redan är inloggad. Är man inloggad, så får man i stället upp texten på bilden här nedan (och detsamma gäller naturligtvis också för det andra borttagna ämnet).

85
Otterstad / SV: Jörgen Vogler och ett av hans (minst) 15 barn
« skrivet: 2019-10-05, 11:11 »
Det står Christianss.

Han är skeppare i Ängehagen.

Och det är inte personerna själva som kallar sig det ena eller andra i kyrkoböckerna. De har förmodligen inte en aning om vad det står där. Det är prästen som håller i pennan och avgör vilket namn som ska användas.

86
Otterstad / SV: Jörgen Vogler och ett av hans (minst) 15 barn
« skrivet: 2019-10-05, 10:42 »
Vilken födelsebok är det? Du har glömt volymnumret, och året står inte heller.

87
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-05, 09:56 »
Det borde inte gå - men det gick åtminstone i går.

Klockan 15.04 kom ett mejl med innehållet på den första av de bifogade bilderna. (Jag har klippt bilden så att namnet på den som tog bort ämnet inte syns.) Något mer stod inte i mejlet, men vilken diskussion det gällde framgick av ämnesraden.

När jag därefter klickade på länken till diskussionen i det sista av inläggsmejlen (som kommit dagen innan), så kom jag bara till en sida som såg ut som på den andra bilden.

Och så ser det fortfarande ut om man går till den diskussionen:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=159373

88
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-04, 18:07 »
Det är inte bara censurerad man kan bli i Anbytarforum; man kan få sina inlägg borttagna av andra orsaker också.

I dag har det åter igen kommit ett inläggsmejl med texten: "Ett ämne du bevakar har tagits bort av..." ...och så namnet på den som tagit bort diskussionen - och det var den som skrivit den ursprungliga efterlysningen, alltså inte anbytarvärden eller någon annan moderator.

Detta var en diskussion med många inlägg, också från flera andra än den som en gång startade den. Det senaste från den 5/9, då en annan forskare skrev ett långt inlägg med exakt källangivelse till födelseboken (volym och sida) för den aktuella familjens alla elva barn, och också utredning om faddrar för att fastställa släktskap.

Den 29/9 svarar så diskussionsskaparen så här: "Har börjat att titta på min forskning idag efter sommaruppehåll. Blir jätteglad att läsa ditt långa svar. Skall titta närmare på det och hör av mej. Tack SNÄLLA."

I går (den 3/10) kom ett nytt svar från samme person: "Nu har jag gått igenom det du skrev om. Har hittat några kopplingar till andra personer som jag har. Finns lite till att kolla. Tack."

Och i dag: Alltihop borttaget... Var det färdigkollat, så att svaren inte längre ansågs behövas? Men det kan ju finnas många andra som forskar om samma personer och kan ha stor hjälp av svaren!

Jag förstår inte hur man kan få för sig att ta bort inlägg med andras forskning. Klickat på fel knapp? Möjligen första gången, men man får ju frågan om man verkligen vill ta bort diskussionen, och måste ju då klicka ja.

Men oavsett orsaken till att någon tar bort en diskussion, så är den stora frågan: Hur kan det över huvud taget vara tillåtet att ta bort andras inlägg? Varför är inte den möjligheten spärrad?

89
Handlingarna finns i domkapitlets (stiftstyrelsens) arkiv på landsarkivet i Göteborg.

Landsarkivet har register till skiljobreven. Det finns också hos Arkiv Digital. Dessvärre står det bara personernas namn i registret, inte var de bor.

I registret finns en Maria Börjesdotter som är gift med en Jonsson, med beslutsdatum den 26/7 1809. Och slår man upp Jonsson, så finns där en Anders Jonsson med samma datum. Det måste vara de; det finns bara en Maria Börjesdotter till, men det är från 1833.

Om de fick skillsmässa 1809, så ska det vara i dessa volymer som du hittar upplysningar om den (se arkivförteckningen i Nationella Arkivdatabasen, NAD):

Beslutet finns i AIa:42, Protokoll, huvudserie - 1809-1810 (filmat: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074044_00001).

Skiljobrevet finns i BIa:46, Registratur och koncept, huvudserie - 1809-1810 (ofilmat).

Eventuella handlingar i ärendet finns i FIII:31, Äktenskapshandlingar (skiljobrev) - 1807-1809 (ofilmat).

Handlingarna finns som sagt på landsarkivet i Göteborg. Så det är det du får besöka eller kontakta om de ofilmade handlingarna.

90
Södra Ving / SV: Södra Vings församling
« skrivet: 2019-10-02, 18:29 »
Södra Ving (Ving i Ås härad) är en socken, men moderförsamling i ett pastorat som också omfattade Härna, Fänneslunda och Grovare socknar.

Västgötaprästerna hade vid den här tiden för vana att kalla pastorat för församling. Så om man i någon kyrkobok ser en notering om "Vings församling", så kan man räkna med att det är Vings pastorat som avses.

91
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-02, 00:26 »
Visst är det möjligt att Rasmus Olsson kom från Tjörn - eller Inland.

Jag har också noterat att hans son Ola var dräng i Tönsäng i Valla socken. Han har flyttat dit i mantalslängden 1758. Och i längden 1761 har Hans dräng Ola flyttat hem till sin mor Elin i Käderöd.

Nu behöver det ju inte betyda något; Stala och Valla är trots allt grannsocknar. Men Tönsäng (vid dagens Vallhamn) ligger i bortre änden av Valla, räknat från Stala, och Käderöd ligger i bortre änden av Stala, räknat från Valla - så det är ju inte nästgårds.

Det finns en Ola Olsson i Tönsäng, som får en son Rasmus den 14/1 1739 (C:1, s. 62; https://app.arkivdigital.se/aid/v1198.b37.s63). Det skulle ju - eventuellt - kunna vara en släkting. Men jag har inte grävt vidare i det - än...  :)

När det gäller Ola Ambjörnsson i Dyreby, så finns det en Olle där i koppskattelängden 1645 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283611,55216975), alltså samtidigt som Ambjörns son Ola är hemma i Käderöd. Men det står bara förnamn, så det behöver ju inte vara Ambjörnsson som är i Dyreby redan då.

Ola Ambjörnsson i Dyreby skulle eventuellt kunna vara son till den Ambjörn som finns i Gunneby tidigare under 1600-talet. (Se Tjörns Släktforskares fil med "gårdsinnehavare" i Stenkyrka 1602-1635: http://www.tjsf.org/excel/Stk1635.xls).

Gunneby ligger i Stenkyrka socken, men är granngård till Tönsäng i Valla socken. Och när Jon Andersson och Elin Olsdotter i Tönsäng får dottern Kjerstin den 8/6 1691, så är Ambjörns hustru Agnes i Sibräcka en av faddrarna (C.1, s. 1; https://app.arkivdigital.se/aid/v1197.b5.s1). Sibräcka är granngård till Dyreby.

Lösningen på gåtan om Rasmus ursprung ligger - förhoppningsvis  :) - i domböckerna någonstans...

92
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-01, 20:49 »
Redan när man gjorde det onödiga bytet till "ny plattform" på våren 2016, så halverades antalet inlägg direkt. Och annat som sker i Anbytarforum uppmuntrar ju inte direkt forskare att vara aktiva här...

Själv har jag trots allt åter blivit aktiv i Anbytarforum igen efter att ha hållit mig härifrån några år. Men det är ofta med en viss olustkänsla som jag skriver här, eftersom man aldrig kan vara säker på vad som sker efter att man har sänt in ett inlägg. Jag föredrar att diskutera släktforskning och hembygdsforskning i ett forum där jag kan vara säker på att inte bli censurerad - och inte bli utsatt för repressalier om jag råkar trampa på en öm tå.

Tidigare i år var det en forskare som här i Anbytarforum gjorde just det som du efterlyser - rättade tokigheter, eller snarare avslöjade en släktforskningsbluff. Men bluffmakaren kände sig "kränkt" - och har tydligen kompisar i förbundsledningen...

Resultat: Inläggen med avslöjandet försvann lika spårlöst som oliktänkande i en bananrepublik. Inte en endaste liten kommentar från anbytarvärden om att de tagits bort eller varför. Det var som om de aldrig skrivits. Och avslöjaren blev avstängd på livstid från Anbytarforum för sin "kränkning".

Så se upp med vilka tokigheter som du rättar och vem som har spridit dem. Om det vill sig illa kan det vara ditt sista inlägg i Anbytarforum...

93
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-01, 16:12 »
Det står inte i klartext i domboken, men att Rasmus Nilsson i Narveröd skulle betala hälften av det återstående arvet måste ju betyda att Barbro fått mer av arvet eller större hemgift än systern i Högenorum. Och därmed har vi den slutliga bekräftelsen på att Barbro Jacobsdotter är dotter till Jacob Olsson i Käderöd.

Målet finns här:
Häradsrättens original (slarviga kråkfötter): https://app.arkivdigital.se/aid/v13504.b8.s11 (§ 10, s. 10)
Hovrättens renovation (välskriven): https://app.arkivdigital.se/aid/v307689.b280 (§ 9)

Jon Marcussons namnlösa hustru i Högenorum begravdes den 23/9 1700 (Norum C:1, s. 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v1245.b28.s43). Förmodligen dog hon i barnsäng. Jons son Lars i Högenorum döptes den 15 i samma månad (s. 41).

Jag kan tillägga att den 27/3 1695 vigdes Mårten Jacobsson från Orust med Karin Marcusdotter från Askerön (Norum C:1, s. 28; https://app.arkivdigital.se/aid/v1245.b21.s29), "...och nu för thiden boo dhe uthi Gunnerödh på Oorost landh".

Det är väl en inte alltför vild gissning att Jon och Karin är syskon.

94
Beateberg / SV: Dog?
« skrivet: 2019-10-01, 15:12 »
Han är inte den ende som begravts levande...  :) Anna Stina Petersdotter dog den 19/9 och begravdes den 14/9. Men jag tror inte att de levde två resp. fem dagar efter begravningen; de dog säkerligen redan samma dag...

Skämt åsido. Kyrkoböckerna landet runt vimlar av fel. Prästen har väl antagligen förväxlat döds- och begravningsdagarna, eller så är ett av datumen rätt och det andra fel.

Det här är ju 1867; då finns SCB-utdragen. Kolla vad det står för dödsdag där. Men risken är väl att det står samma där, om prästen bara skrev av dödboken...

Se också om det står dödsdag i bouppteckningen (om den är bevarad).

95
Grönahög / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-09-30, 20:23 »
Visst står det Torsd:r också i Johannes födelsenotis 1784. Ingen tvekan om det.

96
Köpes / SV: Sveriges befolkning
« skrivet: 2019-09-30, 16:04 »
1880 ligger fritt på nätet: https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar

1950 finns inte på cd/usb.

97
Sibbarp / SV: Dorothea Sörensdotter, d 22 juni 1692, Sibbarp
« skrivet: 2019-09-29, 18:30 »
Ja, det finns en by Sibbarp i Reslövs socken.

98
Grönahög / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-09-29, 17:59 »
Du läste helt rätt. Det står Marja. Men det är namnet Maria.  :) Man blandade friskt mellan i och j förr. Man kunde använda i som j, och j som i.

Och gårdsnamnet skrivs Höltered (Hyltered stavat som det uttalas).

99
Morlanda / SV: Morlanda C:1 (1711-1744) bild 34/sid 37
« skrivet: 2019-09-29, 17:42 »
Hon är från Fossa.

Och Gulbrand heter Reersson. Om du har sett honom kallas Relfsson någon annanstans, så är det säkert samme man.

Män som heter Reer (som det normalt skrivs här i södra Båhuslän; Rear i norr) kallas ofta Relf, av någon anledning, men här står det Rearsson.

100
02) Militära rullor / SV: Olof Kula -vad står det?
« skrivet: 2019-09-28, 20:11 »
"...samt äfven ser-
deles vid väderskiften hindrad..."

101
Läshjälp / SV: Läshjälp husförhörslängd från 1737
« skrivet: 2019-09-28, 19:26 »
Det står bara ålder. Peter är 58, hustrun Catharina 33 o.s.v.

Peter lär ha varit gift två gånger. Dels är det 25 års åldersskillnad mellan honom Catharina, dels var Catharina bara 15 år när dottern Brita Stina föddes (om åldern är rätt angiven, vilket man aldrig kan vara säker på...).

102
Kville / SV: Oskar Johansson
« skrivet: 2019-09-26, 17:48 »
Jag förmodar att det också gäller sockenlängden. Men då har man i så fall gjort likadant där - skrivit in ett datum som inte finns i mantalslängden.

Det finns en dräng Oscar hos Busck i Rabbalshede 1875 och 1876, men 1877 är han borta. Han har bara förnamn, och det står inte var han kommer ifrån eller vart han sedan flyttar; m.a.o. precis som det brukar vara för drängar och pigor i mantalslängderna. Och han har bara födelseåret 58, inget datum.

1875: https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b440
1876: https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b557
1877: https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b672

Att han dyker upp i Rabbalshede i samma längd som Tigers son är struken gör ju att man kan misstänka att det är han, men vi vet ju inte. Och det säger ju hur som helst ingenting om vem den Oskar Johansson är som gifter sig 1883 med Mina Johansdotter. Vi vet ju inte ens om drängen Oscar i Rabbalshede heter Johansson...

103
Järbo / SV: läshjälp
« skrivet: 2019-09-26, 17:37 »
1707 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224322.b2460.s2113) står Arne för bruket.

1708 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224323.b2430.s437) är Arne "under barnen", och på nästa rad kommer Erik.

1709 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224324.b2390.s427) är Arne med igen, men med noteringen "i Hougeryr".

Han heter alltså Arne, inte Amund.

104
Kville / SV: Oskar Johansson
« skrivet: 2019-09-25, 23:02 »
I sockenlängden på bilden står alltså födelsedatumet 28/9 på Tigers son Oscar, men det står inte vad som är källan till det.

Det finns inget födelsedatum i de källor som är angivna på blanketten, alltså SCB-utdraget av husförhörslängden eller mantalslängderna. Så då är frågan var man har fått det ifrån...

Har man bara tagit för givet att det är den Oscar som är född den dagen, eller har man sett det i klartext någonstans?

Här ser man vådan av att blanda uppgifter från olika källor på samma registreringsblankett, så att man inte ser vilken uppgift som kommer varifrån. (Något som det rådde oenighet om inom styrelsen redan innan arbetet med rekonstruktionen kom igång - en oenighet som ledde till att jag lämnade styrelsen i den förening som jag varit med och bildat.)

Vad som behövs är något som binder den vuxne/gifte Oskar till Tiger. Det räcker som sagt inte bara med att Tiger har en son Oskar född rätt år för att man ska kunna säga säkert att det är han.

105
Kville / SV: Oskar Johansson
« skrivet: 2019-09-25, 21:32 »
Vilken är källan som gör att du helt säkert kan säga att det är rätt Oskar?

I Släktdatas registrering av landsarkivets maskinskrivna avskrift av SCB-utdragen från Kville husförhörslängd 1860 (alltså en avskrift av en avskrift av en avskrift) finns fem Oscar födda 1858.

Kollar man sedan hur det ser ut i landsarkivsavskriften, så har två av dem en far vars namn börjar på J (där står alltså inte fullständiga förnamn, bara initialer). En av dem är Tigers son; den andre dör redan 1862 (enligt SCB-utdraget av dödboken).

Det finns även en oäkta Oscar, vars efternamn också är Johansson enligt samma register för 1880. Han är dock sjöman och född den 25/5 enligt mantalslängden 1879, när han är 21 år och därmed värnpliktig och därför har fullständigt födelsedatum (han finns då på Fjällbacka n:r 81).

Återstår alltså bara Tigers son. Men det förutsätter...

· att den efterlyste Oskar helt säkert är född i Kville 1858 (och det vet vi ju att fel födelseort och -år är mycket vanligt i husförhörslängder);

· att familjen bodde i Kville den 31/12 1860 (och det vet vi ju inte förrän vi har kunnat säkert slå fast vem han är);

· att han inte missades eller fick fel uppgifter när prästen skrev SCB-utdraget 1860, eller det utdraget skrevs av på landsarkivet, eller den avskriften registrerades för Släktdata (och det vet vi ju hur lätt det kan bli fel vid avskrifter, och här är det dessutom avskrifter i tre led).

Tigers son Oskar är struken redan i mantalslängden 1875 - och har alltså flyttat hemifrån innan han fyllt 21 år - och har därmed inte något födelsedatum i mantalslängden när han bor hemma, bara året. Och i Tigers bouppteckning 1895 står inte var sonen bor då.

Summa summarum: Det är mycket troligt att den efterlyste Oskar Johansson är Tigers son, men det krävs mer än rätt namn och födelseår för att kunna säga att det är säkert att det är han. Finns det mer?

106
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-24, 22:34 »
I mantalslängden 1736 står Rasmus Nilsson fortfarande för bruket i Narveröd. Det är ingen markering i hustrukolumnen, men marginalen står "q. br...". En del av sidan är borta, så hela texten syns inte, men "bräckl." lär det vara som står där. Det står i vart fall inte död, så hon lever då. Längden är daterad den 11/12 1735.

Sedan saknas mantalslängder fram till 1742, då sonen Nils har tagit över. "Utgamla" föräldrar syns ju inte i längderna vid den här tiden, men kan ändå leva.

Och när Rasmus Nilsson i Narveröd begravs den 25/10 1747 (76 år gammal), så är han enkeman.

Barbro Jacobsdotter har alltså dött någon gång mellan den 11/12 1735 och den 25/10 1747. Hon saknas i dödboken 1734-1747, men det lär hon inte vara den enda som gör. Myckleby pastorats kyrkoböcker är mycket slarvigt förda; det är många som saknas där, både födda, vigda och döda.

Om man ser hur kyrkoböckerna är förda, så förklarar det saken. Först kommer alla födda ett år, och direkt därefter alla döda samma år, och till sist det årets vigda. Och direkt därefter kommer nästa år på samma sätt. Det är ju då uppenbart att prästen har skrivit in alla vid samma tillfälle. Han har väl helt enkelt haft lösa lappar som han har skrivit rent, i bästa fall en gång om året. Det är ju då inte så märkligt att personer saknas...

107
Övriga ämnen / SV: Möjlig kusinkoppling?
« skrivet: 2019-09-24, 17:33 »
Om Hjalmar är kusin med din mormor, så är alltså någon hans föräldrar syskon till någon av hennes föräldrar.

Det enkla tipset är då att gå ett steg till och hitta föräldrarnas föräldrar. Där ska finnas åtminstone en gemensam.

De kan ju vara halvsyskon med gemensam mor och därför ha olika efternamn.

108
Törnsfall / SV: johan törnewall
« skrivet: 2019-09-23, 18:03 »
Maria har titeln hustru i vigselboken, vilket måste betyda att hon varit gift tidigare. Annars hade hon kallats piga (jämför övriga vigselnoteringar).

Hon var alltså barnlös i det första äktenskapet.

109
Skövde / SV: Till vilket arkiv hör Frans Wilhelms dom?
« skrivet: 2019-09-23, 13:10 »
Kåkinds häradsrätt (HR). (Man hade häradsrätt på landsbygden och rådhusrätt i städerna.) Här är arkivförteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11029

Domböcker finns under AIa och AIb. Som du ser där finns inga domböcker på nätet hos SVAR (utom den äldsta från 1600-talet).

Men Arkiv Digital har en del domböcker från 1800-talet, men inte alla:
https://app.arkivdigital.se/aid/a1316

Originalen finns i landsarkivet i Göteborg. Och där får du alltså läsa de som inte är filmade.

110
Källor och arkiv / SV: Ansökning till Göta Artelleri
« skrivet: 2019-09-22, 22:21 »
Artilleristerna var anställda vid regementet. När han sökte dit 1887, så var det alltså att för ta värvning. Uppenbarligen lyckades han inte - vilket kanske inte var så underligt, om han redan två år tidigare blivit "kasserad" som beväring...

Arkivförteckning. I volym A 0:148 (Rekryterings- och approbationsrulla 1886-1888) borde han finnas om han försökte ta värvning 1887.

Beväringen var en föregångare till den moderna värnplikten, och avsedd som en förstärkning till den indelta armén. Mönstringskyldig var man när man fyllt 21 år, alltså 1885 i det här fallet. Och det är ju också då som du säger att det står i husförhörslängden att han "kasserades", vilket borde ha skett vid Kronobergs regemente.

Orsaken till "kasseringen" ska stå i beväringsmönsterrullan. Den finns i flera exemplar.

· Kronobergs regemente, på Krigsarkivet i Stockholm. Arkivförteckning. Beväringsmönsterrullor 1885 finns i B 001:Ö DVIII:26-27.

· Kronobergs landskansli (länsstyrelsen), på landsarkivet i Vadstena. Arkivförteckning. Beväringsmönsterrullan 1885 finns i CXIIa:59.

· Kronofogden, också på landsarkivet.

Ingen av rullorna är filmade, så det blir till att besöka eller kontakta något av arkiven.

111
Skövde / SV: Till vilket arkiv hör Frans Wilhelms dom?
« skrivet: 2019-09-22, 17:55 »
Man ställdes inför rätta där brottet begåtts. Om han vid något annat tillfälle begått något brott på 'hemmaplan' i Skövde landsförsamling, så var det vid Kåkinds häradsrätt som han åtalades. Om det var i Skövde stad, så var det vid Skövde rådhusrätt. Och var det någon annanstans på landsbygden utanför Skövde, så var det vid häradsrätten där (vilken häradsrätt beror alltså på var brottet begåtts).

Och Skaraborg hör till Göteborgs landsarkiv.

112
Skövde / SV: Till vilket arkiv hör Frans Wilhelms dom?
« skrivet: 2019-09-22, 17:49 »
RR = Rådhusrätt. Domen finns alltså i domböckerna från Falu rådhusrätt.

Här är arkivförteckningen: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/ULA/10239

Dombok från 1874 finns i AI:175. Men den är inte filmad.

Du får alltså kontakta arkivet. Och som du redan har fått besked om från tingsrätten, så är det landsarkivet i Uppsala.

113
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-21, 22:54 »
På Käderöd sägs också en Jörgen (nummer 012) ha bott, med Fvb 1617 som källa.

Och på sidan 151 i del IV av "Från vår bygd" står mycket riktigt: "År 1617 bodde på Käderöd en Jörgen." Det är allt, och någon källa anges inte.

Han finns i vart fall inte i mantalsregistret för kongsskatten 1617 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283595,55211645). Var denne Jörgen har hittats är alltså tills vidare en gåta.

I mantalet 1617 kan jag inte finna Käderöd alls. Det samma gäller som jag tidigare sagt också 1610, trots att den längden anges som källa för Ambjörn.

(Kongsskatten är ytterligare ett namn på pengeskatten. Kärt barn har många namn.  :) )

114
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-21, 20:51 »
En Anders (nummer 013) ska också enligt skivan finnas i Käderöd, med M 1625 som enda källa.

Men i mantalsregister för sølvskatten 1625 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283596,55211798) finns Anbiörn på Käderöd, inte Anders. Någon Anders på Käderöd finns heller inte under husmän m.fl. som står efter gårdarna.

Samtidgt är ju också M 1625 en av källorna för Ambjörn, så Anders kan ju inte vara en felläsning av Anbiörn. Så var kommer Anders ifrån?

Två rader under Ambjörn på Käderöd finns en Anders "sammesteds", alltså på samma ställe. Har man möjligen missat att det på raden mellan Ambjörn och Anders står Hoffua? Det är alltså där som denne Anders också bor.

(Sølvskatten - silverskatten på svenska - kallades så för att den betalades i pengar. Ett annat namn är därför pengeskatten.)

115
Personalförteckning "Gifta, litt. D" heter numera AIa:10.

https://app.arkivdigital.se/aid/v35186.b451.s892

116
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-21, 17:59 »
I domboken den 15/12 1664 (inget sid- eller §-nummer, https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b104; målet börjar strax under mitten på högersidan) bekräftas att Arved och Anders i Trolltorp är bröder. Men varken där eller den 29/4 1663 (https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b49; nedersta målet på vänstersidan) sägs något om att de skulle komma från Käderöd. Men så står det ju också ett frågetecken efter den uppgiften på skivan.

Ambjörns son Ola som är med i koppskattelängden 1645 kan inte vara den Ola Ambjörnsson som finns i Brattorp, eftersom också den sistnämnde är med i samma längd (se länk i svar # 36 ovan).

Den Börge (med nummer 022) som sägs finnas i Käderöd, med biskostiondelängden 1663-65 som enda källa, måste vara en ren felläsning. I den längden (åtminstone i avskriften, och det är ju den man har gått efter) finns bara Jacob och Ambjörn i Käderöd. Börge finns på nästa rad, i Kyrkeröd.

117
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-09-21, 01:37 »
Och så har det gått en vecka till... Totalt alltså fyra (4) veckor sedan stämmobeslutet.

118
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-21, 01:32 »
I den första svenska jordeboken (1659, s. 409; https://app.arkivdigital.se/aid/v730026.b2160.s409) står Käderöd sist i Stala socken, med kommentaren att gården "tilförne icke hafwer stådt i Cronans jordeböcker", alltså den danska kronans.

En länk till föreningens sida med avskrifter kan kanske vara på sin plats, så att också andra hittar dit: http://orustgenealogi.se/släktforskning-2.html

Jag ser ett bekant namn bland källorna på bilden ovan. Det var en överraskning - undrar just vilka uppgifter som jag har lämnat...  :) (Det kanske är avskrifterna av dödlistor från Tegneby, Röra och Stala i Båhus Arkivguide.)

Jag återkommer i morgon när jag har kikat lite närmare på de domböcker m.m. som det hänvisas till för uppgifterna från Käderöd, Trolltorp och Brattorp.

119
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 16:58 »
"OTd" är Orust-Tjörns dombok.

Sissela omnämns mycket riktigt den 10/1 1665 (https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b120; målet börjar strax under mitten på högersidan). Men hon bor på Käderöds mark, och är alltså torpare eller backsittare.

120
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 16:14 »
Här är originalet av den kvegskatt (kvegtiende) som togs ut 1657 p.g.a. kriget:

https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283616,55218712

Här ser vi Ambjörn och Mårten i Käderöd. Andra gården nedifrån i högra kolumnen på vänster sida.

(Kveg = kreatur.)

121
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 16:00 »
Finns det någon förklaring till vad förkortningarna betyder?

"M1610" måste ju vara extraskattemantalet det året. Och "Kops 1645" är naturligtvis koppskatten.

Men "TA" och "KJ", är det personer som har lämnat uppgifter? Och "Fvb"?

122
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 14:53 »
Du får gärna tala om vilka källor det hänvisas till, och vilka år som de olika personerna ska ha funnits på respektive gård. Jag har inte skivan.

123
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-19, 23:20 »
I extraskattemantalet 1610 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283595,55211320) kan jag inte hitta Käderöd över huvud taget. Och för de gårdar som är med står bara mannens namn, inga hustrur eller barn.

I koppskattelängden 1645 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283611,55216970) finns däremot Ambjörn i Käderöd, med sonen Olle och dottern Kari, men ingen hustru. Samtidigt finns en Olle Anbjörnsson i Brattorp.

Någon Olle Ambjörnsson kan inte ha ägt Trolltorp 1664. Den gården, liksom granngården Käderöd, tillpantade sig som sagt Margreta Hvitfeldt 1660 från lagmannen Hans Fransson.

Var har du sett att Anders och Arved i Trolltorp heter Ambjörnsson?

Ja, med tanke på vem som står för bruket i jordeboken 1713-1715, så måste Jacob ha dött omkring 1713, och enkan gift om sig med Rasmus omkring 1714.

Att Elins mor Barbro Jacobsdotter i Narveröd är dotter till Jacob i Käderöd är jag övertygad om av de skäl som jag nämnt tidigare (svar # 12). Barbro måste då vara dotter till Jacobs första hustru.

124
Tanum / SV: Pigan Sara Maja Olsdotter på Mulltorp
« skrivet: 2019-09-19, 12:38 »
Det föds en Sara Maria Olsdotter under Lille Oppen den 4/10 1823 (C:4, s. 271). Enligt Släktdata är det den enda Sara Maja Olsdotter som föds i Tanum på 1820-talet.

125
Tanum / SV: Pigan Sara Maja Olsdotter på Mulltorp
« skrivet: 2019-09-19, 12:16 »
Hon kommer från Hesland 1852 (Lur AI:18, s. 70).

126
På sidan 11 i samma bok sägs att Jon stämt sina syskon vid tinget den 26/1 1665. (Målet finns i hovrättens renovation EVIIaaah:9, och börjar längst ned på sidan 12; https://app.arkivdigital.se/aid/v49284.b139.s13.)

Bland syskonen finns Anna i Brandseröd. Hon lever då, för det står i domen att alla syskon är närvarande, men det står inte vem hon är gift med.

Någon mantalslängd finns inte 1665; de börjar först fyra år senare. 1669-1671 finns bara ett hushåll i Brandseröd: Per och hustru. Likaså 1672, och då står också fullständigt namn Per Persson.

Om man sedan följer dem framåt i längderna, så ser man att Per saknar hustru 1682-1683, men har hustru igen 1684. Pers hustru har alltså dött omkring 1681, och så är han omgift omkring 1683. Enligt födelseboken den 16/5 1692 heter hustrun då Kjerstin Nilsdotter (Forshälla C:1, s. 287 mp/298 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v221.b148.s287).

Nu går det ju inte att se i mantalslängden om det var Anna som dog omkring 1681, eftersom hustrun som vanligt är namnlös där. Och kyrkoböckerna börjar först 1688. Dessutom saknas som sagt mantalslängder före 1669, och även 1676-1680 (p.g.a. Gyldenlövefejden). Det är alltså möjligt att Per var gift mer än två gånger.

Det troliga är i vart fall att Per var i Brandseröd också 1665. Anna var ju från Gusseröd, och Per bör ha varit runt 40 år då. Han är 80 år, enligt dödboken 1706 (Forshälla C:1, s. 334 mp/354 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v221.b172.s335), vilket man dock bara bör ta som en ungefärlig uppskattning; det fanns ju inga kyrkoböcker när han föddes.

Brandseröd tillhörde Hvitfeldt, så kanske kan det finnas något i stipendieinrättningens arkiv.

127
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-17, 20:41 »
Tore i Vallby dog mycket riktigt 1690, begravd den 21/12 (F:1, s. 104). Och det är för att han dog så sent på året, efter mantalsskrivningen, som han är med också i mantalslängden 1691 (daterad den 14/11 1690).

Och Åsa dog 1711, begravd den 5/11 (s. 130), men det står inte hennes namn i dödboken. Där står "Ands Torßs Moder i Walby". Och det måste ju vara Åsa, eftersom det var Bengt och Anders Toressöner som tog över bruket.

128
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-17, 15:09 »
Det finns två gårdar i Vallby, Västergården och Östergården. Men det är först i jordeboken 1697 och mantalslängden 1700 som de namnen står utsatta, innan dess står det bara Vallby.

Och om man följer dem fram till dess, så ser man att det är på Vallby Västergård som de bor.

I mantalslängden 1691 är Tore fortfarande med, men 1692 är han borta och Åsa står i stället för bruket. Hon är alltså Tores enka, och han bör då ha dött omkring 1691.

Han ser ut att ha hustru hela tiden i mantalslängderna, men det är ju ingen garanti för att det samma hustru, eftersom hustrun alltid är namnlös - tills hon blir enka.

129
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-17, 13:46 »
Nja, fullt så tidigt vet jag inte om det fanns en Tore Bengtsson där - i så fall var det nog en annan...  :)   (1068v är sidnumret i mantalslängden; f = folio = blad).

Det är några år i början av 1670-talet som det står både för- och efternamn i mantalslängden, annars står det normalt bara förnamnet. Dessutom finns det ingen mantalslängd 1665, den första svenska mantalslängden är från 1669. Det finns norska skattelängder för Båhuslän också, men de är ju från före 1658.

Jag kan alltså inte garantera att Tore i födelsenotisen 1665 är Tore Bengtsson från mantalslängden 1672, men det är väl hyfsat sannolikt...  :)   Det finns i vart fall en Tore i Vallby också i mantalslängderna 1669-1671.

Du får väl se om du kan hitta något i domböckerna (Inlands Nordre häradsrätt).

130
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-16, 21:57 »
I 1672 års mantalslängd (f. 1068v; https://app.arkivdigital.se/aid/v224166.b1230.s1069, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005729_00121) finns en Tore Bengtsson i Vallby.

131
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-16, 21:35 »
Prästen skrev fortfarande på danska, 7 år efter den svenska erövringen.

"Døbt Thores barn i Valdby..."

Resten av noteringen är andra barn som döptes samma dag.

Det står alltså varken barnets eller moderns namn, och inte heller några vittnen, och det gör det inte på noteringarna före och efter heller.

Dagen är den 10/9 (7br = september), och det är dopdagen, inte födelsedagen.

Det är alltså 354 år och 6 dagar sedan - och här sitter vi och läser det på internet. Om någon hade förutspått det då, så hade man väl anklagats för trolldom...  :)

132
Vrå / SV: Drängen Håkan Svensson
« skrivet: 2019-09-16, 19:17 »
Drängen Håkan Svensson från Vrå socken finns som n:r 12 i inflyttningslängden 1828 (Annerstad BI:1, s. 132). Till Extorp i Nöttja socken.

133
Vrå / SV: Drängen Håkan Svensson
« skrivet: 2019-09-16, 18:44 »
Jag tror det står Nötja Sockn. Nöttja med dagens officiella stavning.

134
Det enkla svaret är att det inte finns några generella regler.

Ibland övertogs namnet av näste soldat i samma rote (alltså samma nummer), ibland inte. Och om det övertogs, så var det alltså för att de hade samma nummer; de behövde m.a.o. inte vara släkt.

Och namnet var som sagt ett 'tjänstenamn'; det var alltså inget som 'gick i arv' till barnen. Men eftersom man kunde ta sig vilket namn man ville, så hände det att soldatbarn använde faderns soldatnamn som släktnamn.

Man ser ofta påståendet att soldaten fick soldatnamnet i stället för patronymikon, men det stämmer inte. Anders son var ju Anders son även när han blivit soldat, och hette därför Andersson från vaggan till graven - men om det skrevs ut är en annan sak. I rullorna står oftast bara soldatnamnet, men i husförhörslängder kan man se soldater skrivas med både patronymikon och soldatnamn.

135
Dalstorp / SV: Johan(nes) Hartvigsson 1735-08-01
« skrivet: 2019-09-16, 14:03 »
Nämndemän skulle vara bofasta bönder. Det låter som en något udda kombination att vara bonde och samtidigt trädgårdsmästare på Torpa... Men han kan ju ha blivit det efter att de flyttade till Dalstorp.

Hur det är med den saken lär väl framgå om man studerar Kinds domböcker närmare - men i de stickprov som jag har gjort på 1730-talet står det bara att bland de närvarande var "häradets vanlige nämnd", vilket ju inte är särskilt upplysande...  :)

Jag kan tillägga att Moselia lär vara en feminin form av Moselius, så om Greta heter Bengtsdotter borde fadern heta Bengt Moselius.

136
Jo, men det gäller väl då de som är födda i Dal(slands)-delen av Svanskogs socken, alltså den s.k. Dalboredden (länk till Rosenberg, omfattar inte den del som överfördes till Silleruds socken 1815).

Svanskogs socken är alltså egentligen delad mellan Värmland och Dalsland - även om det är bortglömt i dag och "landskapsgränsen" på dagens kartor följer länsgränsen.

137
Gesäter / SV: Olof Lundberg Januari 1765
« skrivet: 2019-09-15, 17:28 »
Du säger inte i vilka kyrkoböcker det står "Norra Dal". Men kanske står det inte "Norra Dal", utan "N. Dal" eller liknande? Det skulle ju i så fall kunna vara Nordals härad, som också ligger i Dalsland, men närmare Vänersborg.

Jag ser nu att samme Lundberg också har efterlysts här redan 2017:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=141164
https://forum.rotter.se/index.php?topic=141165
http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1350/63045.shtml

Eftersom jag svarade på inlägget i Arkivguidens Forum (Båtsman Olof Lundberg [född 1765], Vänersborg) redan då, så fortsätter jag diskussionen där. Välkommen tillbaka dit.  :)

Observera också den rättelse som jag lagt in under den första av diskussionerna här i Anbytarforum. Dal är detsamma som Dalsland.

138
I samband med att samme Lundberg nu har efterlysts i en annan diskussion, så upptäckte jag den här diskussionen, och vill då passa på att rätta vad som sägs i ett tidigare svar här ovan, så att ingen som läser det vilseleds.

Nämligen detta:

"På Dal betyder inte Dalsland. Det är området i Värmland vid gränsen till Dalsland, Bl a Svanskog.
Jag vet inte exakt vilka socknar som räknas till 'på Dal'."


Detta är fel. Dal är detsamma som Dalsland.

Jag kan inte påminna mig att jag någon enda gång har sett namnet Dalsland i en handling från 1600-, 1700- eller 1800-talen i grannlandskapen Båhuslän och Västergötland. Jag påstår inte att det inte förekommer, men jag har alltså inget minne av att ha sett det. Däremot vimlar det av personer som kommer från eller flyttar till Dal. Och ofta står också vilken socken det gäller och att den ligger "på Dal"; och de är alla dalsländska socknar. Och när landskapet anges som födelseort i generalmönsterrullor, så står det alltid Dal, aldrig Dalsland.

Och i Svenskt ortnamnslexikon står: "Dalsland Landskapet har äldst namnet Dal, som ännu kvarlever. Detta användes ursprungligen inte om hela det nuvarande Dalsland, utan antas ha åsyftat Dalboslätten vid Vänern."

Det sistnämnda området motsvaras av Nordals och Sundals härader.

Förmodligen tänker Sven-Ove på Dalboredden. D.v.s. den tidigare socknen Ämmeskog i Tössbo härad i Dalsland, vilken 1540 införlivades med Svanskog (som i övrigt hör till Värmland).

Den delen av Svanskogs socken, som alltså kallades Dalboredden efter införlivandet, fortsatte att vara en del av Tössbo härad och kom därför att tillhöra Älvsborgs län från dess bildande 1634 och ända till 1815, då en del överfördes till Silleruds socken och Värmlands län. Återstoden, som fortsatte att tillhöra Svanskog, överfördes inte till Värmlands län förrän 1891 (enligt Sveriges församlingar genom tiderna).

139
Timmele / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-09-15, 11:58 »
Pjukarp ligger i Hällstad socken i Ås härad. Sidan 501 i samma längd.

140
Marstrand / SV: Marstrand fb C:3 1789 sid 115 AD bild 63
« skrivet: 2019-09-14, 23:46 »
Om du inte redan har gjort det, så kan du följa dem bakåt i mantalslängderna. Det finns inte mycket till personupplysningar där, men längderna är årliga, så du ser åtminstone när familjen dyker upp på Marstrand första gången.

Och eftersom Hagert är skomakare, så bör han ha varit lärling och gesäll hos någon annan skomakare, om inte på Marstrand, så troligen i en annan stad.

141
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-09-14, 18:43 »
Om jag inte minns fel nu, så försvann uppgiften om när ett inlägg redigerats efter att man på något märkligt sätt lyckats få en ändringstid inlagd i alla - absolut alla - inlägg, också flera år gamla inlägg som inte var ändrade...

Och så "löstes" det problemet genom att man tog bort den uppgiften ur alla - absolut alla - inlägg, också inlägg som var ändrade...

Och därefter har vi alltså inte kunnat se att inlägg är ändrade sedan vi läste dem senast, inte ens inlägg som är ändrade efter att någon klickade på fel knapp...

142
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-09-14, 12:46 »
I går var det tre veckor sedan Släktforskarförbundets riksstämma (den 23/8) beslutade att skribenternas riktiga namn som ska stå som författarnamn i inläggen i Anbytarforum. När ska det beslutet verkställas? Det gick fort att kuppa bort namnen; varför tar det så lång tid att lägga tillbaka dem?

Det var faktiskt brott som förbundsledningen begick när man utan förvarning tog bort de riktiga namnen och ersatte dem med användarnamnen:

· Dels mot GDPR (som man tvärtom skyllde på när man genomförde sin kupp): Man får inte ändra hur personuppgifterna används utan att informera de berörda, så att de får ta ställning till om man accepterar ändringen (det gäller både att ta bort de riktiga namnen och att publicera användarnamnen).

· Dels mot upphovsrättslagen: Man får inte ta bort upphovsrättsinnehavarnas namn från deras offentliggjorda inlägg.

För att inte göra om samma misstag en gång till, så ska naturligtvis de som registrerat ett konto under tiden som Anbytarforum varit ett anonymt Släktforsknings-Flashback få möjlighet att radera sina konton om det skulle vara någon av dem som inte vill skylta offentligt med att de ägnar sig åt något så suspekt som släktforskning. Inläggen ska naturligtvis ligga kvar, men eftersom kontona är raderade, så ändras inte dessa (förmodligen inte särskilt många) skribenters författarnamn i inläggen när ordningen återställs. Där kommer då fortfarande att stå Puttefnask eller vad man nu valt att kalla sig.  :)

Men att skicka ut ett mejl och upplysa om vad som är på gång borde inte ta över tre veckor...

143
Marstrand / SV: Marstrand fb C:3 1789 sid 115 AD bild 63
« skrivet: 2019-09-14, 11:46 »
Har du använt landsarkivets släktnamnsregister, som finns hos Arkiv Digital?

Göteborgs och Båhus län: https://app.arkivdigital.se/aid/a3704
Dalsland: https://app.arkivdigital.se/aid/a3703
Västgötadelen av Älvsborgs län: https://app.arkivdigital.se/aid/a3707
Skaraborgs län: https://app.arkivdigital.se/aid/a3705

Dessa register omfattar landsbygdsförsamlingarna t.o.m. år 1800.

Varje stadsförsamling har också register. De finns hos AD under resp. församlings kyrkoarkiv.

144
Gesäter / SV: Olof Lundberg Januari 1765
« skrivet: 2019-09-14, 11:14 »
Dal är det gamla namnet på Dalsland. Norra Dals kontrakt (prosteri) ligger alltså inte i Värmland, men hör dock till Karlstads stift.

Om kontraktsindelningen såg likadan ut på den här aktuella tiden vet jag inte, och det är väl tveksamt om det var den prästen tänkte på när han skrev Norra Dal. Det var väl helt enkelt den norra delen av Dalsland.

Så någonstans i Vedbo eller Tössbo härader ska han förmodligen vara född.

Var (i vilka böcker) i Vänersborg har du hittat honom?

145
Marstrand / SV: Marstrand fb C:3 1789 sid 115 AD bild 63
« skrivet: 2019-09-14, 02:29 »
I mantalslängden 1789 (daterad den 6/4 1789, alltså en knapp månad efter den här aktuella födelsenotisen) står Sven Darin som rådman och stadssekreterare (f. 373r; https://app.arkivdigital.se/aid/v80.b382.s373). Han har dessutom undertecknat mantalslängden (f. 381r).

Den som har titeln borgmästare här är Petter Ekström. Men jag har för mig att jag någonstans (fråga mig inte var just nu...  :) ) har läst att Marstrand förr hade dubbla borgmästare, alltså två som tjänstgjorde samtidigt. Darin var väl den andre då, att döma av titeln i födelsenotisen, även om han inte har den titeln i mantalslängden.

146
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-14, 01:39 »
Ett förtydligande (som det brukar heta i TV-nyheterna när man rättar fel i tidigare sändningar  :) ):

Det är Riksarkivets ämnessamling med utbrutna mantalslängder (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/55203) som bara går till 1820.

Därefter ingår de outbrutna i länsräkenskaperna (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/5512).

147
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-14, 01:26 »
Kort svar på din sista fråga: Nej.  :)

Ett lite längre svar:

Rasmus gifter sig första gången omkring 1714. Det året står ju Jacobs enka för bruket i jordeboken, och året efter har Rasmus tagit över. Han måste ju åtminstone ha varit myndig när han gifte sig, så senast omkring 1693 bör han vara född; förmodligen några år tidigare.

Ambjörn har förmodligen också varit gift två gånger. Dels har han som sagt barn som är skattepliktiga redan 1610 (men jag är inte säker om gränsen var 15 år då också). Dels har han (förmodligen) en dotter som gifter sig med Mårten i mitten av 1650-talet (när han dyker upp i skattelängderna på Käderöd), och då bör vara född omkring 1630. De kan i och för sig ha gift sig tidigare och bott någon annanstans först, men hon lever trots allt till omkring 1699 (Jacob har hustru 1698, men inte 1700).

Barn med 30-40 års ålderskillnad kan ju inte ha samma mor. Och om de äldsta barnen är födda på 1590-talet, så borde Ambjörn vara född omkring 1570. Om det är samme Ambjörn hela tiden, och inte en Ambjörn Ambjörnsson som finns där på 1650-talet...  :)

148
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-13, 15:25 »
Vissa av mantalslängderna är förvisso i dåligt skick, men jag har en känsla av att det inte bara är bokvårdsskäl som gör att man inte kan låna in någon av landskontorets jättevolymer till forskarsalen. Till icke ringa del är det nog personalvårdsskäl - de är tunga att lyfta ned från hyllan...  :)

På Riksarkivet finns inga mantalslängder efter 1820 - men det behövs inte. Det finns ju häradsskrivarens exemplar:

Arkivförteckningen: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11192

Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a3940

Dessvärre har AD inte fotograferat efter 1848. Men de går att låna in till forskarsalen.  :)

149
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-13, 15:04 »
Esbiornn i Seckebeck får jag det till.

150
Efter namnet står "barn af okända föräldrar". Sedan står det att de kommer från Annedal, och flyttar in till Högen. Och så är det en hänvisning till sidan 251 i församlingsboken.

151
Först står det Okänd i stället för efternamn. Och i kolumnen med adressen som de flyttar från står det "ok. barns" på Henrys rad och "reg." på Ivans. Alltså förkortning för okända barns register, m.a.o. samma som i födelseboken. Här syns det också tydligt att sidnumret i det registret är 30 b; det var ju inte lätt att se om det var b eller 6 i födelseboken.

152
Dalstorp / SV: Johan(nes) Hartvigsson 1735-08-01
« skrivet: 2019-09-12, 22:44 »
På Torpa döptes i november eller december (oklart vilken dag det är) 1728 ett barn som prästen inte har behagat skriva in namnet på. Föräldrarna är mäst. Edenberg och Greta Moselia. (Länghem C:2, s. 108.)

153
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-12, 21:59 »
Vem menar du då? Jag kan inte se vare sig någon Rasmus eller Käderöd där...

154
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 21:15 »
Alla kyrkoböcker har inte brunnit upp...  :)

Det finns dödbok för åren 1839-1851. Men han är inte med under 1850-1851. Eftersom han är med i 1851 års mantalslängd, och alltså levde i slutet av 1850, så bör han (om prästen inte missat honom) ha dött efter 1851.

'Naturligtvis' saknas just sidan med Käderöds gård i husförhörslängden 1849-1856. Det som finns är bara några torpare.

Har du kollat om han är med i senare mantalslängder än 1851?

Att det i Johannes Anderssons bouppteckning 1855 finns en skuld till arvingarna enligt en revers av den 9/1 1851 behöver inte betyda att Anders var död då (1851). Det betyder bara att skulden var till arvingarna 1855, men reversen kan ju ha skrivits ut till Anders själv 1851, och sedan bara övertagits av arvingarna.

155
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 19:35 »
Bouppteckningar är rent allmänt uselt bevarade på Orust och Tjörn. Det är inte många av mina förfäder där som jag har hittat bouppteckningar efter; det är betydligt bättre i Kville härad, där kyrkoböckerna också har brunnit, och bouppteckningarna därför är särskilt viktiga.

Det står i slutet av mantalslängden när den är upprättat. Det brukar vara i november-december året innan. Om han är med 1851 års mantalslängd, men inte 1852, så har alltså dött någon gång mellan de mantalsskrivningarna. Om sedan reversen från januari 1851 ställdes ut till arvingarna, och inte till Anders själv och sedan bara övertagits av arvingarna, så bör han alltså ha dött runt årsskiftet 1850/51.

Vad menar du med "Landsarkivets dator med uppgifter som bara personalen kan se"?

156
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 17:44 »
Domboken från 1859 finns inte på nätet, så då har du väl läst den på landsarkivet.

Ofta i 1800-talets domböcker är bilagor för flera olika mål inbundna 'i klump' lite här och var i böckerna, så att en bilaga kan hamna flera sidor bort från det mål den hör till.

Och om det inte är fallet här, så kan bilagorna finnas bland Inneliggande handlingar (serie FIa). Det finns också en särskild serie med Konkursakter (FIV).

Och om han tidigare har lagsökts, så borde det finns i domboken vid tidigare ting. Om du kollar Stämningslistorna (CVIIb), så slipper du läsa igenom hela domböckerna.

 Se arkivförteckningen.

157
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-12, 17:06 »
Mårten var inte son till Ambjörn. Han kom, enligt vad Folke skriver (men jag vill gärna veta källan till det...  :) ), från Häröd i Röra socken.

Förmodligen var Mårten gift med en dotter till Ambjörn, och denna Ambjörnsdotter gifte sedan förmodligen om sig med Jacob Olsson. Och i det sistnämnda äktenskapet föddes Barbro Jacobsdotter, som i så fall är dotterdotter till Ambjörn.

Och Barbros dotter Elin Rasmusdotter var gift med Rasmus Olsson, och deras barn tog sedan över Käderöd.

Och därmed är kedjan obruten från Ambjörn.

Ganstrands avskrifter av uppbuden 1735-1745 finns här: http://morlanda.se/uppbud.pdf

158
Förkortningar / SV: Fastigheter
« skrivet: 2019-09-11, 23:35 »
Littera betyder mycket riktigt bokstav. Men när det skrivs vid hänvisning till bilagor, så betyder det bara att man har 'numrerat' bilagorna med bokstäver, vilket inte ska förväxlas med bokstäverna som betecknar de olika fastigheterna på kartan.

1-3 är numren på de gamla jordeboksgårdarna. Och "s" framför de siffrorna är en förkortning för sub. Rent språkligt betyder det väl ungefär underavdelning, men i det här sammanhanget är det avstyckningar.

Det nuvarande sättet att skriva fastighetsnummer är 1:1 för stamfastigheten på nummer 1, 1:2 för en avstyckning därifrån, 1:3 för ytterligare en avstyckning från nummer 1, 2:1 för stamfastigheten på nummer 2, 2:2 för en avstyckning därifrån o.s.v.

Men här skriver man alltså i stället s 1 för en avstyckning från nummer 1, ss 1 för ytterligare en avstyckning från nummer 1, s 2 för en avstyckning från nummer 2 o.s.v.

På bild 62 i Lantmäteristyrelsens exemplar av skiftet finner du en sammanställning av fastigheterna.

159
Anbytarforums administration / SV: Anbytarforums administration
« skrivet: 2019-09-11, 16:35 »
Här är ett annat exempel på den "lyckade" konverteringen:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=61938#msg868449

Det var visserligen sent när det skrevs, men det är inte orsaken till att jag verkar minst sagt förvirrad... Förklaringen till att jag till synes argumenterar emot mig själv är helt enkelt att alla citattecken försvunnit (och troligen var citaten också kursiverade). Ungefär hälften av inlägget är alltså olika citat ur en annan skribents inlägg som jag svarar på.

Och hela Anbytarforum är fullt av liknande exempel. Och i de flesta fall är det bara citat och svar utan att det uttryckligen sägs (som jag gör i det här exemplet) att det är svar på ett annat inlägg, och då blir det ju ännu värre...  >:(

Dessutom har det försvunnit en länk i det inlägget - också det bara ett av ett oräkneligt antal exempel...

(Om någon undrar vad det är för "J" som står lite här och där i mina gamla inlägg i det nya Anbytarforum, så är det inte någon signering.  :) Jag hade Windows på den tiden när inläggen skrevs, och formaterade då bokstaven J till teckensnittet Wingdings [tror jag att det hette; något med ding eller dong var det i varje fall...  :) ], och det blev då en glad gube. Men i det nya AF har ju inte Discus-formateringarna följt med.)

160
Titlar och befattningar / SV: Hjälp att tyda en titel?
« skrivet: 2019-09-11, 11:27 »
N:o 23 vid 3 B = 3:e batteriet.

Han finns i AIa:8. Dels på sidan 171, och dels med familjen på sidan 106.

161
Titlar och befattningar / SV: Hjälp att tyda en titel?
« skrivet: 2019-09-11, 09:32 »
Constap.

Konstapel alltså.

162
Anbytarforums administration / SV: Anbytarforums administration
« skrivet: 2019-09-10, 17:45 »
Nej, det är en del av det egentliga Rötter.

Länkar till det gamla Anbytarforum fungerar inte, eftersom de inte vidaresänds till det nya Anbytarforum. Och det gamla Anbytarforum har helt plockats bort från nätet, och kan alltså inte ens läsas längre - naturligtvis för att ingen ska kunna jämföra och se hur förvanskade en stor del av inläggen har blivit efter den "lyckade" konverteringen till det nya forumet...  >:(

163
O.B.R. = Okända barns register.

Se AIId:5 i arkivförteckningen. Volymen sträcker sig ända fram till 1970, så den finns inte på nätet. Du får kontakta landsarkivet.

Observera att det i födelsenotisen står hänvisning till sidan 30 b (inte särskilt troligt att det ska vara 306, eftersom boken börjar 1908). Du har också moderns födelsedatum, 5/3 1871.

164
Kommentaren om Dals-Ed var bara menad som en ren upplysning...  :) Råggärd är en egen socken.

165
Det står att han har flyttat till "Rö." eller "Röl." (det är alltid vanskligt att veta om l är 'inräknat' i förkortningstecknet), vilket måste vara en förkortning för grannsocknen Rölanda. Men där finns ingen inflyttningslängd 1813, och heller inga bevarade flyttattester. Du får med andra leta igenom Rölandas husförhörslängd.

Det är också möjligt att det är Rölanda pastorat (prästegäll) som avses (det är ofta moderförsamlingen som anges vid flyttningar). Dit hör också Gesäter socken.

Eftersom det står ett nummer (97) som lär vara en hänvisning till den nu försvunna utflyttningslängden, så bör vi kunna utesluta Rännelanda, som hör till samma pastorat som Råggärd.

(Observera att detta inte har någon tillknytning till Dals-Ed, där inlägget ligger.)

166
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-02, 09:22 »
Det måste vara en bror och en syster till Jacob själv som dött barnlösa och efterlämnat 7 1/5 penningsbol. Om det hade varit syskon till modern, så skulle det i stället varit 3 öresbol, eftersom modern ärvt 1 öresbol. Systern skulle ju då också haft 1 öresbol, och brodern dubbelt.

Moderns 1 öresbol var alltså vad Jacob och hans ännu levande syskon hade. Slår man ihop det med 7 1/5 penningsbol (som Jacobs döda syskon alltså hade ärvt efter modern), så blir det exakt hälften av morbrodern Tolles 3 öres- och 2 2/5 penningsbol, eftersom det går 12 penningar på 1 öre. Det stämmer alltså med att det är en syster- och en broderlott.

Simon i Åker hade tillpantat sig en lika stor andel som Tolle hade, vilket alltså måste vara ytterligare en broderlott alternativt två systerlotter.

Om vi fortsätter räkningen, så visar detta också att en systerlott bland Jacobs syskon var 2 2/5 penningsbol (d.v.s. 1/3 av de döda syskonens andel). Detta betyder att Jacobs egen arvedel var 4 4/5 penningsbol, och de övriga levande syskonens andel var 7 1/5 penningsbol. De sistnämnda var alltså antingen en bror och en syster eller tre systrar.

För den som vill läsa målet, så finns hovrättens exemplar här: https://app.arkivdigital.se/aid/v49282.b109

167
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-02, 09:18 »
Det tinget där Rasmus fälls för att inte ha angivit alla vid mantalsskrivningen var ett extra ting som tydligen bara handlade om dels personer på Orust och Tjörn som var anklagade för "undandöljande" av skattepliktiga personer vid 1725 års mantalsskrivning, och dels "ämbetsförseelse" av befallningsmannen Tillroth. Där kan det nog gå att hitta mycket intressant om man lusläser alla mål.

Domen mot Ingjerd Jacobsdotter är ju fullkomligt sanslös. Hon var sjuk ock kunde inte rå för att hon spydde i kyrkan. För det skulle hon sitta fjorton dagar på vatten och bröd. Det lär hon inte ha blivit friskare av... Men så var detta också på den tiden när Sverige var en fundamentalistisk religiös stat av samma art som vissa andra länder i dag.

Det är pinsamt att en av mina förfäder satt med i nämnden som fällde domen.

168
Valla / SV: Läshjälp sökes
« skrivet: 2019-09-01, 15:14 »
Modern heter Maret (Mahret).

Clemmet bor mycket riktigt i Häggvall (Hägwald).

Det första kvinnliga vittnet heter Börta, men det fattas en krumelur över ö. Några Bertor fanns inte i Båhuslän på 1700-talet, men Börtor vimlade det av...  :)

Anna heter Jerpsdotter (Järps doter) och bor i Fossa (Fåßa).

169
Bokenäs / SV: Fossen - Johanna 1797-1813-1822
« skrivet: 2019-08-30, 21:51 »
I husförhörslängden för åren 1819-1821 (s. 6; https://app.arkivdigital.se/aid/v1338.b102.s7) står Dalsland. Och där finns ju några socknar att välja på...

(Observera att den volymen, AI:8, innehåller flera längder.)

170
Bokenäs / SV: Fossen - Johanna 1797-1813-1822
« skrivet: 2019-08-30, 20:49 »
Morbroderen

Han är alltså hennes giftoman, vilket lär betyda att fadern är död.

171
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-30, 10:13 »
Där står 'naturligtvis' bara att den namnlösa Enckan brukar gården...

Det som står i marginalen är:

"Under Gymnasij Säteg. Sundsby
och niuter der af efter Kongl. Resol.
A:o 1664 1/2 Contributionen med Skiutz och
arbetz penningarne..."


Men ser man vad det står på Trolltorp ovanför, så står det "...hwar af Götheborgz Gymnasium niuter 1/2..." o.s.v. Detta är gamla norska skatter som den svenska kronan behöll efter erövringen 1658. Jag är inte säker på hur texten ska tolkas; om det innebär att de fick nedsättning med hälften av dessa skatter, eller om hälften av skatten skulle betalas till gymnasiet i stället för till kronan.

Stipendieinrättningen kom till genom Margreta Hvitfeldts donationsbrev 1664, men trädde inte i kraft förrän efter hennes död 1683.

När det gäller de två granngårdarna Käderöd och Trolltorp, så hade hon tillpantat sig dem från lagmannen Hans Fransson år 1660. Detta framgår av länets kopiebok (landskontoret EIX:1a-b):

Dels av sammandraget på sidan 938 i 1b (https://app.arkivdigital.se/aid/v50640.b322.s938), dels av avskriften av avtalet mellan Hvitfeldt och Fransson på sidan 395 i 1a (https://app.arkivdigital.se/aid/v95.b286.s395). Och på nästa sida (396) säger Fransson att Anders och Arved i Trolltorp och Ambjörn och Mårten i Käderöd här efter skall svara Hvitfeldt för deras gårdars rättigheter "saa som I ud aff Arilds Tid tillforn och till mig giort och giffuedt haffuer". (Med reservation för tydningen av kråkfötterna.)

Man kan också se i gamla länsräkenskaper att det står under Käderöd att Ambjörn påbor och lagmannen har bygseln.

Tydligen återlöstes aldrig panten, eftersom de förblev gymnasiegårdar.

172
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-29, 22:34 »
Jordeboksfotot kan kan du lägga in här som en bilaga till ett inlägg.

173
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Carolina Hansson f 1828
« skrivet: 2019-08-29, 22:29 »
Vet du var han finns senare? Flyttade han tillbaka till Sveriges? Var och när har du i så fall hittat honom?

174
Allmänt / SV: Hittar inga uppgifter
« skrivet: 2019-08-29, 18:53 »
De bor i Nytorp.

175
Fässberg / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-08-28, 23:41 »
Det finns fastighetslängder (serie AIId) för nästa period, när alltså församlingsboken (AIIa) är upplagd i bokstavsordning.

Har du adressen, t.ex. rote M n:r 25, så slår du upp den i fastighetslängden och får hänvisning till sidan i församlingsboken.

T.ex. hittar du Mattsson (som står överst på din bild) på sidan 680 i fastighetslängden AIId:2. Och där hänvisas till uppslag 769 i församlingsboken.

176
Fässberg / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-08-28, 23:29 »
Så här ser samma sida ut hos Arkiv Digital som har färgbilder.

"769" är alltså skrivet med rött. Och så ser man att de är avbockade i vänsterkanten.

Detta är noteringar som har gjorts när man la upp nästa församlingsbok (AIIa:23), och 769 är sidan som de är överförda till i den.

Och den nya boken är upplagd i bokstavsordning, och adressen ser där ut att vara inskriven i kolumnen Yrke. Logiskt, eller hur?  :)

"Fol" är förkortning för folio = blad. Det är alltså sidnumret.
 

177
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-28, 11:20 »
I mantalslängden 1709 står att Mårten i Gunneröd i Myckleby socken är död. Och i jordeboken samma år står enkan för bruket. 'Naturligtvis' är hon namnlös på båda ställena...

I mantalslängden har hon en dräng Ola, och nästa år är det Ola med hustru som finns i mantalslängden. Det är väl en inte alltför vild gissning att hon har gift om sig med drängen.

Går vi så till uppbudsprotokollen vid höstetinget 1738 (§ 18, när köpet protokollförs) och hösttinget 1745 (§ 46, när han får första uppbud), så ser vi att Mårten Olsson i Gunneröd har köpt 2 öresbol av sina bröder Esbjörn och Lars Olssöner, och 1 öresbol av sina systrar Ingjerd och Elin Mårtensdöttrar (gifta med Jon Esbjörnsson i Svennungeröd resp. Ola Jonsson). Jorden var arv efter deras mor Karin Marcusdotter. (Jag har använt Hans Ganstrands avskrift av hovrättens exemplar. Originalet finns ännu inte hos Arkiv Digital, och dessa år saknas i häradsrättens arkiv.)

Här har vi alltså en Karin Marcusdotter i Gunneröd, som har varit gift med en Mårten och en Ola, och med Ola har hon en son Lars.

Ser vi sedan vad Folke skriver om Jacob Olssons och hans första hustrus son Mårten, alltså att han bodde i Gunneröd (fast det vill jag gärna ha källan till...  :) ), så minskar ju inte det sannolikheten för att Barbro Jacobsdotter i Narveröd är dotter till Jacob i Käderöd. När hon var dopvittne i Gunneröd 1716, så var barnets (i kyrkoboken anonyma) mor Karin Marcusdotter, som tidigare varit gift med Barbros bror Mårten Jacobsson.

178
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-28, 08:24 »
Den som söker finner!  ;D

Rasmus var gift med Jacobs enka. Han är alltså inte släkt med Jacob - men det betyder inte att vi inte är det...  :) Allt tyder nämligen på att Jacob Olsson är Elin Rasmusdotters morfar!

Vid vintertinget 1749 (§ 41, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b32) tvistar Rasmus i Käderöd med granngården Trolltorp (som också är en gymnasiegård). Tvisten gäller var gränsen ska gå i skog och utmark, och Rasmus hänvisar till en dom från 1624. Det beslutas att en syn ska hållas.

Synen hålls den 21/8. I protokollet (inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b312) säger ett av vittnena att han "för 40 år sedan tjente i Kjäderöd hos den nu twistande partens Rasmus Olofssons företrädare i äcktenskapet Jakob". Rasmus själv anger som bevis för sin version, förutom den gamla domen, att "hans döda Swärmoder Barbro Jakobsdotter ther öfwer lemnat honom sin Attest d:n 27. Julii 1731". (Jag förmodar att hon levde när hon skrev den...  :) )

Då är frågan: Är det hans första svärmor - eller den andra, som i så fall vid utfärdandet av attesten ännu inte hunnit att bli hans svärmor? Flera saker talar för att det är den andra, alltså Elins mor:

1) För att kunna uttala sig om var gränsen går, så måste man ju ha bott på Käderöd. Möjligen på Trolltorp, men eftersom hon vittnar till Rasmus och Käderöds fördel, så är det inte särskilt sannolikt.

2) Om Barbro är Rasmus första svärmor, så är hon också Jacobs andra svärmor. Och i så fall kan hon inte vara född där, eftersom det inte finns mer än en Jacob på Käderöd i mantalslängderna. Ja, det finns inga fler hushåll där alls, så hon kan inte heller vara gift dit. Om hon har bott där, så har hon i så fall flyttat dit när dottern gifte sig med Jacob. Men vad är det i så fall för poäng med att hon vittnar om var gränsen går? Det kunde ju i så fall lika gärna dottern göra själv. Barbro måste ju ha gammal kunskap om gränsen, eftersom hon skriver den attesten om saken. Enda slutsatsen måste då vara att hon är född där, och alltså är Jakob Olssons dotter.

3) Rasmus första hustru är betalande i mantalslängden 1731, men "utgammal" (över 63 år) 1733. Hon måste alltså vara minst 63 år i slutet av 1732, kanske redan 1731 om hon var utgammal också i den nu försvunna 1732 års längd. Hon bör alltså vara född omkring 1668/69. Nu fanns det ju inga födelseböcker då, så man får ta åldern med en nypa salt, men på ett ungefär bör det väl stämma. Hennes mor bör då vara född allra senast 1650, mer troligt senast i mitten av 1640-talet. Attesten skrevs 1731. Visst är det teoretiskt möjligt att Rasmus svärmor kan ha varit runt 90 år när hon gav honom sin attest (ett av de andra vittnena hänvisar till sin hustrus 90-åriga moster  :) ), men det är trots allt betydligt troligare att hon inte var det.

4) Det finns en Barbro Jacobsdotter i Narveröd. Den slöe prästen har ju inte skrivit mödrarnas namn i födelseboken, men Barbro är vittne vid dopet av Ola Esbjörnssons son Lars i Gunneröd den 26/8 1716 (Myckleby C:1, s. 175; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b90.s175). Och när samme mans son Jacob döps den 7/3 1731 (s. 281), så är Rasmus Nilsson (Elins far) i Narveröd vittne.

5) Brukningsrätten till gymnasiegårdarna gick i arv, ungefär som äganderätten till skattegårdar. Det var ju därför man gjorde utredningen på 1800-talet. Om jag minns de detaljerna rätt nu (de pappren ligger nedpackade någonstans...  :) ), så gällde det vem som skulle få ta över det bruk som Rasmus och Elins dotter Karin haft. Hon dog barnlös, och hennes man Mårten Torbjörnsson fick en dotter i andra giftet. Och när både Mårten och andra hustrun var döda, så var frågan om brukningsrätten skulle gå vidare till dottern. Men det gjorde den inte, för att Mårten bara var gift till gården. Då borde ju detsamma gälla Rasmus barn i andra giftet (med Elin) - de borde inte få ta över bruket, eftersom Jacob har många barn (förmodligen i båda giftena). Men det är ju Rasmus och Elins barn (Karin och Rasmus) som tar över. Enda slutsatsen måste då vara att det är på Elins sida som brukningsrätten går vidare.

Allt talar alltså för att Rasmus svärmor Barbro Jacobsdotter är Elins mor och Jacob Olssons dotter.

En av parterna i domen från 1624 (som Rasmus hänvisar till) är Ambjörn i Käderöd. Och ett av vittnena 1749 kom till Trolltorp som torpare 1721, och då hade hans hustrus 90 år gamla moster Ingrid Jonsdotter visat var gränsen gick. Ingrid borde alltså vara född runt 1630 (med en stor nypa salt...  :) ). Hennes far Jon Ambjörnsson var, enligt samma vittne, född på Käderöd. Han måste då vara son till Ambjörn i domen 1624 (även om det inte står här). Men om Ingrid och hennes far, och därmed också Ambjörn, på något sätt är släkt med Jacob framgår inte.

179
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-27, 15:12 »
I mantalslängderna 1722-1725 har Rasmus en dotter. 1726-1729 har han en son och en dotter. 1730-1731 en dotter. 1732 saknas längd. 1733 en son och en dotter. Och 1734 har han inga barn.

Och går vi till Riksens Ständers Kontors räkenskaper (som 1719 och 1723-1731 har längder som motsvarar mantalslängerna, men upprättade senare, så att ändringar i början av året är med), så har han följande antal barn:

1723-1725 en dotter. 1726 en son och två döttrar. 1727-1728 en son och en dotter. 1729-1731 en dotter.

I RSK 1736 ingår många års avkortningslängder, och under 1729 (f. 333v; https://app.arkivdigital.se/aid/v902772.b2350.s334) står vid Rasmus: "en son död först på året 1729".

Alla barnen är namnlösa i båda serierna med längder. Det går alltså inte att veta om det är samma barn som är med ett år som åren före och efter. Men det är åtminstone två söner (eftersom en son dör 1729, och en son är med 1733), och åtminstone två döttrar (eftersom två döttrar är med samtidigt 1726).

Den dotter som är med 1722 måste vara född senast 1706 (15 år i slutet av 1721). Och den son och den dotter som dyker upp 1726 måste vara födda senast 1710. Och sonen 1733 måste vara född senast 1717.

De tre förstnämnda är alltså helt säkert Rasmus styvbarn om han gifte sig första gången omkring 1715. Den siste sonen kan också vara det, men kan ju också vara Rasmus egen.

Jacob och hustru är med i mantalslängden 1710. Sedan saknas längder 1711-1715. Och 1716 är Rasmus och hustru där.

Men i mantslängdsluckan finns jordeböcker. 1713 är Jacob kvar, men 1715 har Rasmus tagit över. 1714 finns det ännu ingen jordebok på nätet - men i original i både lands- och riksarkiv. Om vi har tur, så står enkans namn där, och inte bara "Enkan" som det ofta står... (Jag misstänker att hon heter Inger, eftersom Rasmus och Elins äldsta dotter heter det.)

Hur som helst borde hon stå för bruket i den jordeboken - om nu inte Rasmus tagit över redan då, gift med en dotter till Jacob. Det är ju faktiskt också ett alternativ. Och då kan de ju ha bott någon annanstans först, och alla barnen är Rasmus egna.

Många spekulationer blir det när man inte vet...  :)

180
Det finns en avskedad soldat Per Frisk på Rosenlund under Torentorp i den samtida husförhörslängden (Gudhem AI:6, uppsl. 86; https://app.arkivdigital.se/aid/v20877.b92.s86).

Enligt bouppteckningen 1849 är han repslagare (Gudhems HR FII:26, s. 989; https://app.arkivdigital.se/aid/v143615.b498.s989).

181
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-27, 01:26 »
Att Rasmus Olsson är gift med Jacob Olssons enka är troligt, eftersom Rasmus i längderna har barn som är för gamla för att vara hans egna - om han inte var gift före 1715 vill säga.

Men att Rasmus och Jacob är bröder är inte troligt. Åldersskillnaden är alldeles för stor, om man utgår ifrån när de båda är med som gifta i längderna första gången och när Rasmus dör; 40-50 år bör det vara.

Och om Rasmus var gift med Jacobs enka, så är det inte bara mindre troligt att de var bröder - det är absolut uteslutet. Man hade nämligen den barocka hokuspokusidén på den tiden att det uppstod blodsband mellan man och hustru genom vigseln... En man kunde därför inte gifta sig med sin avlidne brors enka eller sin avlidna hustrus syster. Och en kvinna kunde följaktligen inte gifta sig med sin avlidna systers enkeman eller sin avlidne mans bror. Det vore blodskam (incest). Varför det då inte också var blodskam varje gång som man och hustru gick till sängs har jag aldrig lyckats förstå...  :)

Och om Rasmus ändå hade hoppat i säng med sin brors enka utan prästerlig välsignelse (som de alltså inte hade kunnat få), så hade båda avrättats och bränts på bål!

Det är riktigt att handlingar från Båhusläns norska tid inte finns i svenska arkiv (med några få undantag). Det mesta finns i Köpenhamn - och länsräkenskaperna finns på nätet. Läs mer om detta i Båhus Arkivguide:

På sidan om Båhus län finns uppgifter om vilka gamla räkenskaper som finns. Och på sidan Båhusläns norska länsräkenskaper på internet finns länkar till handlingarna i Arkivalier Online (den danska motsvarigheten till SVAR) och de få som finns i Digitalarkivet (den norska motsvarigheten).

Observera att Båhuslän är en gammal norsk - inte dansk - provins. Att Norge hörde till Danmark gör ju inte Båhuslän danskt - lika lite som det blev svenskt när det hamnade innanför Sveriges gränser...  :)

182
Har du försökt att ta bort den när webläsaren har varit i offline-läge?

Det har jag märkt att om jag försöker ta bort en bild när webläsaren är offline, så går det inte ens att ta bort den när jag är online igen.

Men om man loggar ut och sedan in igen, så går det att ta bort bilden.

183
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-25, 23:00 »
Därmed beskräftas uppgifterna i mitt förra inlägg. Tack för det.

Första sonen hette som sagt Anders. Kanske hette Rasmus far Ola Andersson? Eller han kanske hade en styvfar Anders? Om faderns (eller styvfaderns) namn är orsaken till att Rasmus själv av misstag kallas Andersson i vigselboken, så måste alltså prästen ha känt till det, vilket väl i så fall gör det sannolikt att han var från Myckleby pastorat (där också Torp och Långelanda ingår). Men det är naturligtvis bara spekulationer.

När det gäller födelsedatum för Rasmus och Elins döttrar, så lär det nog bli vanskligt att finna dem. Det är bara sönerna som har födelsedatum i Hvitfeldtska-utredningen, och Stalas kyrkobok från den här tiden har som bekant brunnit upp.

Men om man ser när de är med som betalande i mantalslängden första gången, och räknar med att de var 16 år då (15 år i slutet av föregående år när åldern räknades ut), så får vi dessa ungefärliga födelseår: Inger 1737 (vilket alltså stämmer med uppgiften i Mycklebys första hfl; i senare hfl:er är det dock ändrat till september 1735, vilket ju inte kan stämma om brodern Anders föddes i maj samma år), Karin 1741 och Börta 1750.

Men helt pålitliga är inte de uppgifterna, vilket framgår om vi jämför med sönerna som vi har födelseuppgifter på.

Anders skulle varit med 1751 första gången; det året saknas dock bevarad längd, men han är med 1752. Ola var med 1754, vilket stämmer. Jacob skulle varit med 1759, men var inte med förrän 1762. Rasmus (min mf fm mf) skulle varit med 1762, men var inte med förrän 1766.

Om Rasmus och Elin klarade sig undan att betala mantalspenning för sönerna Jacob och Rasmus i tre resp. fyra år eller om de var drängar någon annanstans de första åren framgår ju inte här, men om man letar igenom 1762 års mantalslängd, så kanske man finner "förre drängen" Jacob på någon annan gård med notering att han är hos modern enkan Elin i Käderöd. 1766 (när Rasmus är med första gången) finns det inte längre sådana noteringar i mantalslängden.

184
Seglora / SV: Läshjälp Seglora AI:2
« skrivet: 2019-08-24, 22:27 »
Lingome, gissar jag. Så skrevs Lindome (i Fjäre härad, Halland) en gång i tiden. Det gamla uttalet kanske hängde kvar i gränsbygden, och så skrev prästen som det uttalades...

185
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-23, 19:29 »
Vilken är källan till att Elin Rasmusdotter var från Naveröd i Röra socken?

Rasmus Olssons första hustru dör den 27/1 1734 (Riksens Ständers Kontors räkenskaper 1734, s. 298; https://app.arkivdigital.se/aid/v902771.b1870.s299). I mantalslängden 1736 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224216.b1020.s180) har han hustru igen. Och Rasmus och Elins första barn, Anders, föddes den 4/5 1735, enl. släktutredning (Hvitfeldtska stipendieinrättningen, kuratorernas arkiv FV:58). De bör alltså ha gift sig under 1734.

I charta sigillatalängderna över lysningar 1734 (https://app.arkivdigital.se/aid/v896049a.b190.s265) finns emellertid ingen notering om någon Elin från vare sig Naveröd eller någon annan gård på Orust eller Tjörn som är gift med Rasmus Olsson i Käderöd - men...

I Myckleby vigselbok (C:1, s. 303; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b155.s303) finns som första par 1734 Elin Rasmusdotter från Narveröd (en extra bokstav och det blir en helt annan gård...  :) ) och Rasmus Andersson den 29/9. Dessvärre står det inte var Rasmus kommer ifrån.

Går vi tillbaka till charta sigillata, så ser vi att det i Myckleby socken finns sju lysningar 1734 - och överst står Rasmus Olsson. Men i vigselboken finns bara sex vigslar - och ingen Rasmus Olsson. Inte heller 1735 gifter sig någon Rasmus Olsson i Myckleby; han har alltså inte tagit ut lysning 1734 och gift sig året efter.

Den sjunde lysningen 1734 är Rasmus Andersson, men han står sist. Och den 1/1 1735 gifter sig en Rasmus Andersson, som då naturligtvis måste ha tagit ut lysning 1734. Men det är alltså en annan Rasmus Andersson än han som finns som gift med Elin i vigselboken i september 1734.

Enda förklaringen måste vara att prästen har skrivit fel namn på Rasmus i den första lysningen eller vigseln 1734. Men heter han Olsson (som i lysningen) eller Andersson (som i vigselboken)?

Den 21/11 1745 föds Jon i Narveröd (C:1, s. 364; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b186.s365), son till Nils Rasmusson (Elins bror). Bland faddrarna finns Rasmus på Ödegärdet ('naturligtvis' står bara förnamnet...). Ödegärdet är ett annat namn på Käderöd.

Att Rasmus Olssons andra hustru heter Elin Rasmusdotter framgår av den ovan nämnda släktutredningen i Hvitfeldtskas arkiv; där står dock inte varifrån hon kommer. Men allt tyder alltså på att hon är Rasmus Nilssons dotter från Narveröd i Myckleby socken, född den 23/11 1708 (C:1, s. 115; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b60.s115).

Om det inte finns andra upplysningar i någon annan källa? Kanske var de ute i sista minuten (Anders föddes ju i maj) och gifte sig först 1735? Charta sigillata 1735 finns dock ännu inte hos AD.

186
Långaryd / SV: Texttydning. Generalmönsterrulla 1788
« skrivet: 2019-08-23, 14:39 »
begär och får afsked,
bewistat Pomerska Kriget,
anmäles til under-
håll.

187
Jag förmodar att det är Andreas född den 28/6 1814 som du menar, eftersom han flyttar 1837.

Det står Bosg., alltså Bosgården (den sista krumeluren efter g är ett förkortningstecken).

Han finns på sidan 67 i samma bok.

189
Augerum / SV: Döptes i Augerum 1710
« skrivet: 2019-08-12, 15:29 »
Måns Gertonsson är från Älmteryd (som det stavas officiellt i dag; här har det förmodligen stått Emptery i den delvis försvunna texten, eftersom det stavas så på andra ställen i samma bok).

Mer upplysningar om Måns och hans familj finns här:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1825/63417.shtml

190
Människor / SV: Släkten Åkerberg?
« skrivet: 2019-08-07, 23:07 »
Den översta bilden är ju tagen på en fotbollsplan - med något ranglig målställning och minst sagt ojämn plan...

Sittande har vi spelarna med randiga tröjor (den elfte spelaren skymtar till vänster). Är det hejaklacken som står bakom, månntro - med dragspel och allt?  :)

Ett damfotbollslag från tidigt 1900-tal inskränker i vart fall letandet lite...

191
Maja är en kortform av Maria. (Jämför Kristina/Stina, Margareta/Greta, Johannes/Johan o.s.v.) Och i gamla handlingar kan en person var skriven med olika former av namnet; precis som stavningen kan namnformen variera beroende på vem som höll i pennan.

I bouppteckningen står ju att Nils Dyres dotter Maja är gift med Anders Ferling - så Nils är i högsta grad intressant för dig.  :)

Vad det gäller Marias födelse, så har du ju själv konstaterat att det inte finns någon födelsebok i Brålanda 1783. Om det var då hon föddes; man kan aldrig vara säker på att födelsedata i en husförhörslängd stämmer...

Har du försökt att följa dem (både Maria och Nils) bakåt i tidigare husförslängder?

192
Gärdhem / SV: Olof Asmundsson Gärdhem
« skrivet: 2019-08-07, 21:23 »
Morbrodern Andreas Gunnarsson bor enligt Kjerstins bouppteckning i Radetörp:)

Hans finns på torpet Granbacken under Raddetorp i den samtida husförhörslängden (AI:2, s. 207; https://app.arkivdigital.se/aid/v43596.b116.s207).

193
Bouppteckning förrättades den 13/7 1829 efter ordinarie kyrkoväktaren Nils Dyre (Sundals HR FIIa:55, s. 511; https://app.arkivdigital.se/aid/v143127.b259.s511).

Bland barnen finns dottern Maja, gift med vice kyrkoväktaren Anders Ferling.

Nils dog den 22/6 (Brålanda C:3, s. 270; https://app.arkivdigital.se/aid/v13706.b140.s271).

Enligt bouppteckningen förrättades den på Tvetens torp. Där bor Maja och Anders enligt den samtida husförhörslängden (AI:13, uppslag 248; https://app.arkivdigital.se/aid/v3818.b254.s248). Men enligt dödboken bodde Nils i Källeberg, och där finns han på uppslag 99 i samma hfl.

194
Ja, det är riktigt att domboken 1918 inte är filmad.

"M.fl." i "Åkerbo m.fl." måste stå för Bankekind och Hanekind. Prästen ville väl undvika skrivkramp... :)

De tre räknades fortfarande som egna härader, men de hade en gemensam häradsrätt sedan 1889.

195
Jaha, där försvann det inlägg som mitt förra inlägg var ett svar på... Men så kan det bli när man har den idiotiska ordningen i Anbytarforum att det är möjligt för skribenter att spårlöst radera sina inlägg - med resultatet att det ser ut som att den som har svarat sitter och talar för sig själv rätt ut i luften...  >:(

En sak var dock korrekt i det försvunna inlägget, nämligen upplysningen att Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds häradsrätts domböcker finns i landsarkivet i Vadstena.

Det kan tilläggas att det på bilden står att han dömdes av Åkerbo m.fl. härads häradsrätt.

196
Att AD "nyligen" har börjat att fotografera domböcker stämmer inte. Det var många år sedan de första domböckerna fanns hos AD.

Inte heller stämmer det att man bara har hunnit till början av 1700-talet. I en del fall är det så, i andra finns hela 1700-talet, ibland finns också domböcker från 1800-talet och i några fall t.o.m. från 1900-talet. Det varierar från häradsrätt till häradsrätt (eller rådhusrätt) hur långt man har kommit.

Se deras produktkatalog (pdf).

197
07 Byggnader / SV: Vem har bott i huset?
« skrivet: 2019-08-04, 22:44 »
Om det finns en bilaga till kartan hos Lantmäteriets historiska kartor, så finns den på samma ställe som kartan. Det är alltså flera bilder att bläddra bland för det skiftet.

Vad en jordeboksanteckning avser är inte lätt att svara på när man inte vet vilken jordebok eller gård det gäller. Rutinerna för hur man skrev kan variera från tid till tid och från skrivare till skrivare.

Men normalt är det brukaren av gården som står med namn. Och om någon annan nämns i marginalen, så lär det vara ägaren (om brukaren inte äger gården själv) eller en delägare (om brukaren bara äger en del). Men det kan som sagt variera hur man skriver.

Jag ska väl också nämna uppbuds- och lagfartsprotokollen, som du kan läsa mer om här: Domstolshandlingar: Uppbuds- och lagfartsprotokoll.

198
07 Byggnader / SV: Vem har bott i huset?
« skrivet: 2019-08-04, 15:02 »
Titta inte bara på kartan från skiftet. Läs också protokollet; där står vem som får flytta.

Observera att Lantmäteriets historiska kartor finns i två arkiv: Lantmäteristyrelsen (riksmyndigheten) och lantmäterimyndigheten (i länet). Ofta finns ett skifte i ett exemplar i varje arkiv, men ibland bara i det ena. Ibland kan det finnas bara karta på det ena stället, men både karta och protokoll på det andra.

Kolla också mantalslängderna. De är årliga, så där kan man se vilket år det sker en ändring, d.v.s. när ett hushåll delas eller ett barn tar över gården. Det är inte lika lätt att avgöra det i en husförhörslängd, som omfattar många år.

Om du vid ett generationsskifte ser att två syskon delar på föräldragården, så räkna med att det är den som har de gamla föräldrarna boende hos sig som bor kvar i det gamla huset. Tvärtemot vad man lätt kan tro var det oftast det yngsta syskonet som tog över den gamla gården, eftersom den som gifte sig först flyttade ut och byggde nytt.

Och om de står på var sin sida i husförhörslängden, så är det två hushåll. Hade de bott i samma hus, så hade den ene brodern stått för hushållet och den andre stått på samma sida och varit noterad som hans bror.

Bouppteckningar hittar du i häradsrättens arkiv. Landsarkiven brukar ha personregister, åtminstone för äldre bouppteckningar.

199
Augerum / SV: Augerum
« skrivet: 2019-08-03, 00:14 »
Jaha, JWS, du har tydligen sett svaret på din förra fråga - även om du inte säger det där...

Du har ju kopierat Ingrids födelsedata rätt av från båtsmansregistret som det länkas till i svaret (i Arkivguidens Forum). Har du kollat i den födelsebok som anges som källa i båtsmansregistret? Föräldrarna brukar stå där...  :)

200
Jag skriver spalterna under varandra.

Födelsedagen
d. 12 Dec


Döpelsedagen
d. 13 ejus
[ejusdem = samma (månad)]

Barnets namn
Margareta


Then döptes föräldrars namn
Bengt Jon-
ßon hustru
Karin Am-
biornsdoter


Thes föräldrarnas hemwist och hwilkor
Bonde på Bruns-
garden i Kongz-
lena må wäl


Witnens namn
Lars Jonßon
Hans Larßon fog-
den Sven Kindgren
klåckaren Måns
Nilßon hust Anna
[streck över n = dubbelt]
Jonsdot. [pricken sitter över J, inte o] hust. An-
na Johanßd. pig.
Anna p. Karin.


Reservation för att prästen blandar tyska/gotiska och latinska bokstäver, vilket inte alltid gör det så lätt att lista ut vad han avser...  :)

201
Äldre ord L - Ö / SV: Namnkunnig
« skrivet: 2019-08-02, 22:53 »
Mitt favoritbåtsmansnamn är Smörskägg.  :) Det finns på Orust i Båhuslän.

202
Edsleskog / SV: Catarina Olofsdotter f. 1733
« skrivet: 2019-08-02, 16:56 »
I mantalslängden 1757 (s. 603) är Jacob Eriksson på Högheden ogift.

1758 (s. 609) har han hustru, och det står att hon kommer från Packebyn i Mo socken. Och under Packebyn (s. 613) står att Hans Olssons piga Catarina är gift till Högheden i Edsleskogs socken.

1757 (s. 607) kallas Catarina också för piga, men 1756 (s. 596) står hon som dotter till Hans. Hon måste då vara Hans styvdotter.

Och mycket riktigt...

Bouppteckning efter Hans Olsson i Packebyn förrättades den 18/3 1763 (Tössbo HR FII:5, s. 489). Hans enka heter Brita Nilsdotter, och de har tre omyndiga barn. Deras rätt vid bouppteckningen bevakades av deras fasterman och morbror (han var alltså båda delarna  :) ) Jon Nilsson i Gärdsbyn och dottern i förra giftet Catarina Olsdotters man nämndemannen Jacob Eriksson i Högheden. Och det står också att Catarinas far är den "långt före detta avlidne" Olof Andersson i Gärdsbyn.

Catarinas föräldrar är alltså Olof Andersson och Brita Nilsdotter.

Och Gärdsbyn ligger i Åmåls socken!

203
Edsleskog / SV: Catarina Olofsdotter f. 1733
« skrivet: 2019-08-02, 16:08 »
Hon är inte med på samma ställe i nästa husförhörslängd (AI:5, uppslag 85). Men det har du kanske redan konstaterat?

Prästen har ju skrivit Mo i utflyttningskolumnen, men bara skrivit halva utflyttningsåret; där står ju bara "9" - och sedan är också utflyttningen överstruken. Kanske flyttade hon aldrig?

Om hon flyttade till Mo, så borde det ha varit till dottern Stina, som är gift med Nils Abrahamsson i Lånsbol. Catarina är inte med där i husförhörslängden som omfattar åren 1786-1796 (AI:1, uppslag 55). Den volymen omfattar två längder, men i delen för åren 1796-1800 saknas 'naturligtvis' Lånsbol (det finns med i registret i början, men på den angivna sidan finns bara en inhyses familj). Och i längden 1800-1805 (AI:2, uppslag 72) är Catarina inte heller med.

Det troliga är väl att hon aldrig flyttade, utan dog på Högheden, eller att hon flyttade och fanns i Lånsbol under de åren som saknas i husförhörslängden där. I så fall kan ju prästen ha missat att skriva in henne i dödboken.

Men det är ju också möjligt att hon flyttade någon annanstans. Du får väl kolla dödböckerna i Edsleskog och Mo igen; hon kan ju ha dött efter 1810 - då var hon ju bara 77 år...  :)

204
Allmänt / SV: Var är Elsa Maria Hansson född?
« skrivet: 2019-08-02, 16:05 »
Ja, när det gäller församlingsindelningen Masthugg/Oskar Fredrik, så är det rörigt.  :)

En förklaring finns här:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/172/313.shtml

205
Edsleskog / SV: Catarina Olofsdotter f. 1733
« skrivet: 2019-08-02, 14:29 »
Ja, det står Moo.

Men de gifte sig långt före 1779. Dottern Ingrid, som de bor hos i husförhörslängden på din bild, är född 1763 (hon finns högre upp på sidan, utanför bilden). Och i Jakobs bouppteckning (Tössbo HR FII:12, s. 499) står att han och Catrina har barnen Stina, Ingrid och Maria.

Och om man följer dem bakåt i tidigare husförhörslängder...

AI:3, uppslag 179
AI:2, uppslag 179
AI:1, uppslag 107

...så ser man att den äldsta dottern Stina är född 1760. Och det är ju möjligt att de kan ha haft fler barn som dött tidigare; den äldsta bevarade husförhörslängden börjar 1774.

206
Rödeby / SV: Rödeby Blekinge
« skrivet: 2019-08-02, 13:01 »

207
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-08-01, 23:38 »
Carl Josef Nilsson finns hos föräldrarna i den husförhörslängd som omfattar åren 1841-1847 (Svarteborg AI:12, uppslag 94). 1845 flyttar han som dräng till Haga i samma socken (uppslag 216). 1846 är han tillbaka hemma.

Där är han fortsatt i nästa husförhörslängd som omfattar åren 1847-1854 (AI:13, uppslag 126). 1847 flyttar han som dräng till Drommelseröd (uppslag 119). 1848 är han hemma igen.

Sedan finns det ingen notering om honom förrän han gifter sig 1851. När han senare bor som gift på Staxäng, så står det som sagt att det är "ovisst" var han är 1853-1855, och så är det gjort en notering om att prästen vet att han är i Norge 1854. Ingen sådan notering finns för åren 1848-1851.

Eftersom han bor hemma och alltså inte har någon tjänst där han är tvungen att stanna hela året, så är det ju teoretiskt möjligt att han kunde dra iväg till Norge några månader och så tillbaka igen före det årliga husförhöret, så att prästen inte upptäckte att han varit borta - men vad talar för att han gjorde det?

Många flyttade från Båhuslän, Dalsland och Värmland till Östfold på 1800-talet, och i de landskapen i Sverige finns det säkert långt över hundra Carl Nilsson i passande ålder (det finns som sagt cirka 50 bara i Båhuslän som är födda på 1820-talet). Att Carl Josef flyttar till Halden 1853 gör det ju inte mer troligt att det var han som var i Skjeberg några år tidigare än någon av alla de andra.

Det var ju mycket vanligt att man flyttade till Norge för att arbeta tillfälligt - utan att ta ut flyttattest (som man egentligen var skyldig att göra), och därför inte lämnade några spår efter sig som inflyttad i Norge eller utflyttad i Sverige. Det ser man ju många bevis på när personer efter flera år i Norge bestämmer sig för att stanna där och då skaffar prästbevis från sin gamla socken i Sverige. Carl Josef och Beata är bara ett av många exempel på det. Och naturligtvis var det också många som flyttade tillbaka till Sverige igen lika 'spårlöst'.

Din Carl kallas alltså Carl Nilsson Surfellingen i augusti 1851. Det är väl Surfellingen i Skjeberg antar jag. Det är ju inte säkert att han fortsatt bodde där då, men han borde ju ha bott där efter januari-mars 1850. Varför kallas han annars inte för Surfellingen redan i kyrkoboken när Julius Martin döps och det dödfödda barnet föds?

I augusti 1851 är i vart fall Carl Josef i Svarteborg. Nio månader senare föds hans och Beatas tvillingar, och i december 1851 gifter de sig.

208
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-08-01, 00:29 »
Det är ju Carl från Svarteborg som heter Josef. Har du någon källa som visar att också din förfader Carl Nilsson Ballin heter det?

Julius Martin föddes den 10/12 1849 (döpt den 13/1 1850). I kommentaren längst till höger står att Carl också är far till Anna Matea [?] Svensdatters dödfödda oäkta barn, som enligt kyrkoboken föddes den 21/3 1850.

I Julius Martins födelsenotis står att Carl är en svensk ungkarl "der en tid skal have [?] opholdt sig her i Prestegjeldet, men nu er dragen væk" - om jag tytt kråksparkarna rätt...  :)

Men han har i vart fall varit där omkring mars-juni 1849...

Då var Carl Nilsson (Ryss) dräng i Gödderöd i Rödbo socken (grannsocken till Säve). Jag har följt honom baköver i Säve till den första husförhörslängden han finns i som båtsman (Säve AI:3, s. 67/1849-1853; observera att den boken innehåller flera längder). Han finns i Säve inflyttningslängd 1852 (Säve B:1, n:r 22/1852), och kommer då från Kungälv.

Det är Kunglvs pastorat (prestegjeld) som avses; i utflyttningslängden (Kungälv B:3) finns han som utflyttad från annexsocknen Rödbo den 25/10 1852. I Rödbos husförhörslängd 1850-1852 (AI:2) kan jag bara finna honom på ett ställe, som dräng i Gödderöd (s. 39/1850-1852; också den boken innehåller flera längder). Han finns på samma gård också i föregående längd i samma bok (s. 39/1847-1850).

I båda längderna står att han kommit dit 1848. Han finns i inflyttningslängden (Kungälv B:3) den 9/11 1848.

Han var alltså dräng på samma gård i fyra år. Och en dräng kan inte bara rymma från tjänsten och dra iväg till Norge utan att det noteras. Och det finns inga sådana noteringar alls.

209
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-31, 22:19 »
Här kan du läsa mer om båtsmän: Båtsmännen - flottans manskap under 300 år.

Att jag sa att du kunde glömma Ryssen var för att du efterlyst en Carl Josef Nilsson, född 1829 i Svarteborg. Och han finns ju i Halden samtidigt som Ryssen är båtsman i Säve.

Men om det handlar om någon som bara heter Carl, inte Carl Josef, och du inte vet födelseåret och inte när han dog, och han var i Norge innan Carl Nilsson blev båtsman Ryss 1852, då är han ju en tänkbar kandidat - tillsammans med några hundra andra Carl Nilsson...  :)

Vilket av Carl Nilssons barn är din ana? Född när och var? Och vilka helt säkra upplysningar har du om den Carl Nilsson som är far till det barnet, och från vilka källor? Om upplysningarna kommer från andra källor än födelsenoteringen i kyrkoboken, hur vet du då säkert att det är samme man som den Carl Nilsson som är far till din ana?

210
Lyrestad / SV: Sjötorp
« skrivet: 2019-07-31, 18:37 »
Om de skrev till Kungl. Maj:t, så är det troligt att det gick via länsstyrelsen. Och även om man skrev direkt till Kungl. Maj:t, så var det säkert länsstyrelsen som fick uppdraget att utreda det hela.

Länsstyrelsen hade två avdelningar vid den här tiden, landskontoret och landskansliet.

Landskontoret hade hand om skatteuppbörden och allt som hade med kronans ekonomi att göra, bl.a. förvaltningen av kronogårdar. Men eftersom detta tydligen inte är en kronogård, så är det troligare att det var landskanliet som handlade ärendet.

Dessvärre är landskansliets arkivförteckning helt tom i Nationella Arkivdatabasen (NAD). Den finns alltså bara på papper i landsarkivet.

Landskontorets arkivförteckning finns däremot i NAD, men det är som sagt inte troligt att det finns något där - men säker kan man aldrig vara när det gäller den statliga byråkratin...  :) Eventuellt skulle det kunna finnas något i serien GVg, även om det inte ser så ut när man granskar innehållsbeskrivningen för de enskilda volymerna.

Om du besöker landsarkivet, så börja med att söka bland supplikerna samt inkomna och avgående brev i landskansliet. Finns det inget där, så gör samma sak med landskontoret.

Men börja med att söka här:

Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t.

211
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-31, 17:26 »
Hur vet du att de olika Carl Nilsson/Nilsen i Skjeberg är samme man? Det står ju inget mer om honom än att han är svensk. Och det är ju ett mycket vanligt namn.

Om du söker i Släktdata på Carl/Karl med far Nils född under 1820-talet, så blir det cirka 50 träffar bara i Båhuslän. Men han behöver ju inte vara född på 1820-talet, och han kan ju lika gärna komma från Dalsland eller Värmland. Om du inte har fler upplysningar om honom än namnet och att han är svensk, så kan det alltså vara vem som helst.

Är det den Carl som finns i Halden i folketellingen 1875 (som du länkar till) som helt säkert är 'din' Carl? Han är född 1829, har hustru Beata född 1825 och son August född 1852, alla födda i Svarteborg, och en son Gustav född i Fredrikshald 1857. Det måste ju vara den familj som flyttar in 1853 (officiellt med attest daterad den 15/2 1856), alltså de som flyttade från Staxäng i Svarteborg.

Carl Nilsson Ryss var som sagt båtsman. Ryss var hans båtsmansnamn, namnet följde alltså med roten (legden).

Enligt Centrala Soldatregistret blev han antagen som n:r 13 vid Båhusläns 2:a båtsmanskompani 1852 och fick avsked 1884. Före honom hette n:r 13 Andreas Andersson Ryss (1847-1852), och efter kom Victor Emanuel Andersson Ryss (1884-).

212
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 23:05 »
Här är Carl Josefs och Beatas vigsel (tredje paret, nederst på bilden) från både Arkiv Digital (https://app.arkivdigital.se/aid/v385a.b226) och SVAR (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042389_00233), så kan du jämföra bilderna.

(Att det är olika nummer - AD 226 och SVAR 233 - beror på att det inte finns några sidnummer i boken, så det är deras bildnummer.)

213
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 22:45 »
Om du vill kontrollera de källor som jag har angivit, så finns de i Svarteborgs kyrkoarkiv:

Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a25

Riksarkivet/SVAR: https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Arkivsok=svarteborg&Lan=0&Arkiv=SE/GLA/13518

För att se Arkiv Digitals bilder behöver du ett abonnemang. SVAR är avgiftsfritt.

Om du vill forska vidare, så finns mycket mer än bara kyrkoböcker. Både AD och SVAR har material som saknas hos den andre (framför allt har AD mycket som saknas hos SVAR), och det som finns hos båda har bättre bilder hos AD. (AD har nytagna färgbilder, medan SVAR mest har gamla svartvita mormonfilmer.)

214
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 22:32 »
Här Ryssen, död och begraven i Säve 1903 (nederst på bilden).

(Bilden är från Arkiv Digital.)

215
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 22:13 »
Här är deras inflyttning till Halden:

https://media.digitalarkivet.no/view/383/458

Nummer 50-52. Det står att de flyttade in redan 1853 (jag tror i vart fall att den sista kråksparken ska föreställa en 3:a  :) ), och att deras attest är daterad den 15/2 1856.

Och Ryssen kan du glömma. Han var båtsman (i flottan) och gifte sig den 12/5 1854 med Lotta Christensdotter (Backa C:1). Och de bodde i Kärra i Säve socken, där han också dog 1903. Han råkar bara var född samma dag.

216
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 21:48 »
Carl Josef föddes på torpet (husmansplatsen) Tuvan under Prästegården i Svarteborgs socken den 10/8 1829. Föräldrar: Nils Olsson och Elisabet Hansdotter. (Svarteborg C:3, s. 642.)

Enligt husförhörslängderna är Nils född den 20/3 1796 i Svarteborgs socken, och Elisabet den 4/10 1794 i Bro socken (jag har inte kontrollerat i födelseböckerna om det stämmer).

Nils är klockare och familjen kan följas i husförhörslängderna när de senare flyttar till Trollgärdeshagen under Dingle, och Röet och Källdal under Prästegården.

I husförhörslängden 1847-1854 (Svarteborg AI:13, uppslag 126) står att Carl Josef är gift med Beata Tobiasdotter från Staxäng. Och de finns i vigselboken den 5/12 1851 (Svarteborg C:4). Beata är enka vid vigseln.

De bor sedan på Staxäng, och i husförhörslängden 1854-1861 (AI:14, uppslag 97) står att de flyttat till Fredrikshall den 15/2 1856. Och de finns i utflyttningslängden den dagen (Foss B:2, s. 33). Det är alltså den dagen som de får ut sin flyttattest och därmed flyttar ut formellt, men utminstone Carl Josef har noteringen i husförhörslängden att det är ovisst var han finns redan 1853 och att han vistas i Norge 1854.

Beata föddes på Staxäng den 1/9 1825 (Svarteborg C:3, s. 559). (I husförhörslängden står det att hon är född den 31/8, men enligt födelseboken är det den 1/9.) Föräldrar: Tobias Nilsson och Anna Andersdotter. Enligt husförhörslängden ska Tobias och Anna båda vara födda i Svarteborg 1787, han den 7/1 och hon den 14/2 (ej kontrollerat i födelseboken).

Carl Josefs och Beatas son August Vilhelm och hans tvillingsyster Adela Vilhelmina föddes på Staxäng den 26/5 1852, men hon dog redan den 4/8 samma år (Svarteborg C:4).

217
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 20:41 »
Säve socken ligger på Hisingen vid Göteborg, i andra änden av Båhuslän. Han som dog där 1903 heter Carl Nilsson Ryss, f.d. rotebåtsman. Den Carl kan du alltså glömma.

Vad står det om 'din' Carl Josef i folketellingarna?

Är han född den 10/8 1829? Är han gift med Beata Tobiasdotter, född 1825? Har de en son August Vilhelm, född 1852? Vet du om de flyttar till Halden 1856?


218
Lyrestad / SV: Sjötorp
« skrivet: 2019-07-30, 18:57 »
Står det ingen källa i boken?

Det låter som något som borde varit uppe vid tinget, och alltså kan återfinnas i domboken.

Lyrestads socken ligger i Vadsbo härad, där det ingår i Hova tingslag. Men dess domböcker från den tiden finns inte på nätet. Du får alltså besöka landsarkivet i Göteborg om du vill läsa dem.

219
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 18:45 »
Länken till Familysearch fungerar bara om man har konto där. Kan du skriva in alla upplysningar här?

I vilka norska källor har du funnit honom? Inflyttning? Vigsel? Folketelling?

221
"...så är därmed också föräldrarna angivna - åtminstone tillräckligt tydligt för att prästen ska veta vilka de är."  :)

222
I och med att barnets patronymikon är utsatt, så är därmed också föräldrarna angivna - åtminstone tillräckligt tydligt för att prästen ska veta vilka de är.

Om barnet heter Jonsson, så är fadern Jon på den ort som anges, och modern är då Jons hustru. Det är logiskt, men inte särskilt praktiskt för släktforskare några hundra år senare...  :)

Och de som står efter "Fad." är då mycket riktigt faddrar. Det framgår också av att det inte står "Mod." framför kvinnans namn, vilket det ju borde gjort om "Fad." betydde fader. Dessutom bor inte alltid faddrarna på samma ort som barnet - vilket man väl får utgå ifrån att åtminstone modern gör...  :)

Påhl Nilsson och Rangela Persdotter är alltså Nils Jonssons faddrar, inte föräldrar.
 

223
Hällaryd / SV: Hällaryd (K) CI:2 (1703-1749) Bild 44 / sid 38
« skrivet: 2019-07-29, 22:49 »
Går m. [= gårdman] Matz Lax från Apelkiär

225
I samma husförhörslängd som han är noterad som utflyttad till Göteborg (Torsås AI:31, uppsl. 424; https://app.arkivdigital.se/aid/v24183.b431.s424) står att han varit frånvarande vid mönstringen 1878, 1880 och 1883.

1878 är en sak; den mönstringen kan ju ha varit innan han officiellt flyttade i september det året. Men varför står han som frånvarande också 1880 och 1883? Om han flyttat från Torsås 1878, så borde den noteringen inte stå här; han bodde ju inte här längre.

Flyttade han aldrig? Eller kom han tillbaka utan att det är noterat i husförhörslängden?

I landskansliet finns handlingar som rör beväringen. Där kanske finns någon notering om orsaken till frånvaron, eller åtminstone vad man visste om honom.

Enligt arkivförteckningen finns beväringshandlingar i följande serier:

· BX Diarier för beväringsväsendet (mönstringsdiarier)

· DIV Handlingar angående beväringen

Detta är inget som är filmat, så det blir till att besöka landsarkivet i Vadstena. Eller kontakta dem och be att de söker - men det lär de vilja ha betalt för...

226
09) Militära rullor och handlingar / SV: Tolkning av siffra
« skrivet: 2019-07-28, 14:49 »
Som sagt, räkenskaper finns det många - också i Krigsarkivet...

Det blir lättare att tyda kråkfötterna om man med egna ögon dels kan se i vilket sammanhang texten står, dels kan se hur samma skribent skriver i övrigt på samma sida och helst även andra sidor.

Så kan du ange en exakt källa? Volym och sida, och gärna en direktlänk.

F.ö. är det inte siffror som också kan skrivas med bokstäver, det är tal. Siffror är, liksom bokstäver, skrivtecken...  :)

227
09) Militära rullor och handlingar / SV: Tolkning av siffra
« skrivet: 2019-07-28, 13:28 »
"Tyska" siffror skiljer sig inte från "svenska". Oavsett om man använder den tyska/gotiska skrivstilen (som i Sverige på 1600-talet) eller den latinska skrivstilen (i modern tid), så används nämligen arabiska siffror (eller ibland romerska)...

På bilden kan jag inte se några siffror. Varifrån kommer texten på bilden? "Räkenskaper" säger inte så mycket. Det finns många sådana...  :)

228
Hålanda / SV: Hålanda (P) C:1 (1687-1732) Bild: 27 Sida: 43
« skrivet: 2019-07-25, 14:02 »
Ja, det är Hwereled, i dag officiellt skrivet Verle.

Observera att det finns tre gårdar i Verle: Väster-, Mellan- och Östergården.

229
Gammalstorp / SV: Sissa Eriksdotters fader!
« skrivet: 2019-07-25, 13:16 »

230
"Han personl. begärt lysning och dervid företett arfskifte efter
förra hustrun upprättadt d. 29 Juni 1875 af AG Stenberg, P. A. [?] Pettersson
och underskrifvet af Enkemannen och Ad. Andersson på Dämman, förmynd."


"Hon skriftl. begärt lysning" [nästa rad, utanför bilden]

231
03 - Hur hittar jag... / SV: I vilken dombok letar jag?
« skrivet: 2019-07-24, 18:19 »
Ett tips om du ska till landsarkivet där hela häradsrättens arkiv finns, också de ofilmade handlingarna:

Börja med uppropslistan, där du ser alla målen som avgjordes vid varje ting. Det går något fortare än att läsa igenom hela domboken...  :)

Åren 1855-1858 ingår i CVIIIc:9.

232
03 - Hur hittar jag... / SV: I vilken dombok letar jag?
« skrivet: 2019-07-24, 17:52 »
Om fadern stämdes, så gjordes det förmodligen där han bodde - och var det var vet du ju inte förrän du hittar honom...  :)

Så om du inte hittar något i Östra härad, så kan du ju leta i Karlskrona eller Medelstads härad.

233
03 - Hur hittar jag... / SV: I vilken dombok letar jag?
« skrivet: 2019-07-24, 17:27 »
Visst finns det domböcker från Östra häradsrätt i Blekinge 1855.

Här är arkivförteckningen med allt som finns i häradsrättens arkiv i Lunds landsarkiv:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/LLA/10081

Och här är det som finns hos Arkiv Digital, bl.a. domböckerna från 1855:
https://app.arkivdigital.se/aid/a2621

VT = vintertinget, ST = sommartinget, HT = höstetinget.

234
Allmänt / SV: Var hittar jag Anders på Sunnarö, Östad?
« skrivet: 2019-07-24, 13:10 »
Ale-Skövde och Kullings-Skövde är socknar, som ligger i Ale resp. Kullings härad. Det egentliga sockennamnet är i båda fallen Skövde, men i slutet av 1800-talet lade man till häradsnamnet som 'förnamn' i sockennamnen för att skilja dem åt.

Ale-Skövde och Kullings-Skövde har alltså ingenting med Ale och Kullings häradsrätter att göra.

Östads socken hör sedan 1886 helt till Ale härad. Innan dess hörde en mindre del till Kullings härad. Sunnerö ligger i den del av Östads socken som hela tiden har hört till Ale härad.

Det var till häradsrätten som bouppteckningarna inlämnades, och där utfärdades fastebrev (lagfart). Och i häradsrättens arkiv finns bl.a. också förmyndareprotokoll och naturligtvs domböcker (rättegångsprotokoll).

235
Gammalstorp / SV: Erik son eller inte?
« skrivet: 2019-07-22, 14:17 »
Så länge en son bor hemma och fadern står för bruket (eller modern om hon är enka), så är han noterad som son hur gammal han än är.

I den mantalslängd som du länkar till står under Biärrery:

Madz Hanß. g. siukl. h. Per Raßmuß. h.

Kan det vara Pers svärföräldrar? Mads Hansson och Per med hustrur hör till samma hushåll.

236
Gammalstorp / SV: Erik son eller inte?
« skrivet: 2019-07-22, 11:38 »
Visst står det mycket fel i kyrkoböckerna - men när det skrevs fel i mantalslängden, så var prästen oskyldig...  :)

Har du följt familjen i mantalslängden i fler år och sett att det står son hela tiden, och inte dräng tidigare?

Bodde de kanske någon annanstans tidigare, och Erik föddes där?

Har hustrun varit gift med en annan Per tidigare, så att Erik är Per Rasmussons styvson?

Finns det bouppteckningar efter Per och/eller hustrun?

Är det en skattegård? I så fall kan det finnas upplysningar i uppbudsprotokollet när det barn som tar över gården löser ut syskonen.

Är några av Per Rasmussons andra barn dopvittnen till Eriks barn?

När är Erik med som betalande i mantalslängden första gången? Man var skattskyldig från 15 års ålder, och åldern är oftast uträknad i slutet av föregående år, så han borde alltså vara född minst 16 år innan det år han är med i längden första gången.

237
Jönköpings regemente / SV: Löjtnanten Jean Didrich Kock
« skrivet: 2019-07-22, 10:11 »
Ja, det stämmer.

I 1690 års jordebok (som är den närmast i tiden som finns på nätet) finns Gransäng under "Förbytte hemman, ifrån Frälse till Crono" (s. 53), med noteringen att det är löjtnantsboställe, men att Håkan och Anders åbor. Det är alltså utarrenderat.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055326_00044

(Observera att det också finns en skattegård i Gransäng.)

238
Jönköpings regemente / SV: Löjtnanten Jean Didrich Kock
« skrivet: 2019-07-22, 09:53 »
De gårdarna som räknas upp är anslagna till hans underhåll. Av dem är det bara den första, Gransäng i Barkeryds socken, som är en kronogård, så det lär då vara bostället. Det borde framgå i klartext i jordeboken.

De andra är skattegårdar, och har då jordeboksskatten indelt till hans lön.

Jag kan inte påminna mig att jag någon gång har sett några personupplysningar om befälen i en rulla, förutom att de avancerat till en högre grad eller transporterats till ett annat kompani.

Om de meniga soldaterna däremot finns det upplysningar om födelseorten (visserligen oftast bara landskapet, men det är ju bättre än ingenting), ålder, antalet tjänsteår, om de är gifta eller ogifta, och t.o.m. längden kan stå.

239
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Carolina Hansson f 1828
« skrivet: 2019-07-22, 09:23 »
Här är flyttattesten som hon hade med från Tostared till Domkyrkoförsamlingen och därifrån vidare till Skållerud:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061760_00004

(Skållerud HII:1).

240
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Carolina Hansson f 1828
« skrivet: 2019-07-22, 08:58 »
Nej, Borås är födelseorten.

Hon flyttar till Ör, och har tidigare kommit inflyttande från Tostared (alltså inte Partille).

Det finns två socknar med namnet Ör. En i Dalsland (som hör till Älvsborgs län), och en i Kronobergs län i Småland.

Kanske är det Örs pastorat som avses. Dalsländska Ör har annexen Dalskog, Skållerud, Gunnarsnäs, Holm och Järn.

Och eventuellt är "Ör" kanske en förkortning för Örgryte, men då borde det ju ha varit en punkt efter...

Så det finns några socknar att leta i...  :)

241
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Carolina Hansson f 1828
« skrivet: 2019-07-21, 20:00 »
Det där är en notering i personalförteckningen (som användes i stället för husförhörslängder), där man lade till noteringar efter hand; de anteckningarna gjordes alltså inte i samband med inflyttningen.

O.B. lär vara en förkortning för obefintlig, och den noteringen har alltså gjorts den 8/7 1860. Man visste alltså inte var hon höll hus. Det står ju också något som ser ut som "Rymd ifr. barnet...", men det är inte lätt att tyda de kråkfötterna...

Men sedan dök hon tydligen upp igen, för den andra noteringen är en hänvisning till utflyttningslängden den 29/7 1862:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005407_00061

242
Bollebygd / SV: Bollebygd
« skrivet: 2019-07-21, 12:57 »
med förra Giftet

243
Bollebygd / SV: Bollebygd
« skrivet: 2019-07-21, 12:51 »
siöfarande

244
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2019-07-20, 21:48 »
Här är deras attest vid inflyttningen till Garnisonsförsamlingen:

HII:11, s. 232 (https://app.arkivdigital.se/aid/v204668.b2340.s232).

De hade tydligen tänkt sig till hans hembygd i Fryksdalen - men i stället hamnade de i Göteborg...

245
03 - Hur hittar jag... / SV: Orsak till fosterhem/adoption
« skrivet: 2019-07-19, 13:39 »
I barnavårdsnämndens arkiv i den dåvarande kommunen skulle det kunna finnas något.

Det har varit flera omgångar med kommunsammanslagningar sedan 1935. En upphörd kommuns arkiv finns i dag i arkivet till den kommun som området tillhör i dag.

246
Var ligger platsen / SV: Långerud, Värmland
« skrivet: 2019-07-17, 21:40 »
Det var visserligen kompanichefen som beslutade vilket namn soldaten skulle ha, men vi kan ju inte i dag veta hur lyhörd den ene eller andre kaptenen var för soldatens eget önskemål. Och det var långt ifrån någon allmän regel att alla soldater vid samma rote alltid hade samma namn.

När det gäller Lars Lång, så hette hans företrädare som n:r 4 vid 5:e belägringskompaniet Hellström. Det framgår av 1816 års generalmönsterrulla, där det också sägs att Lång då tjänstgjort i tre år (https://app.arkivdigital.se/aid/v493912.b2990). Till n:r 4 transporterades han från n:r 27 enligt samma rulla. Och till n:r 27 antogs han 1813 och ersatte då en Kjellberg, enligt 1815 års GMR (uppslag 105; https://app.arkivdigital.se/aid/v493911.b1120.s105).

Inget 'ärvt' namn där m.a.o.

Artilleristerna var f.ö. inte indelta, och hade därför inga rotar.

247
Bäve / SV: Britta Tollesdotter
« skrivet: 2019-07-17, 17:12 »
Det är inte konstigt att du inte hittar det, om du litar på vad jag skriver...  :)

Sillered eller Kollered bruk börjar på sidan 39, och fortsätter på nästa sida. Och det är på sidan 40 (inte 49, som jag skrev i det förra inlägget) som Måns Olsson finns, med noteringen att han flyttat till Nyböle.

"Kållered/Kollered" (det stavas alltså på två olika sätt här) är det samma som Kollerö bruk, som det oftast skrivs (och så stavas det också på kartan i dag).

248
Släktnamn / SV: Noterad som emigrant men avreste aldrig
« skrivet: 2019-07-17, 00:14 »
Om 'din' Claes står med på en passagerarlista (alltså inte bara noterad som emigrerad i hemförsamlingens husförhörs- eller utflyttningslängd), så är det väl mest troligt att han faktiskt reste - men kom tillbaka.

Det finns en Claes Johansson, född den 3/11 1867 i Västra Tunhems socken i Västergötland.

Han finns på Häggebacken under Rånnum Storegård (AI:8, uppsl. 317; https://app.arkivdigital.se/aid/v44879.b333.s317). Där står han noterad på tre ställen: Rad 3, inkämd mellan rad 3 och 4 samt rad 7.

Först står han som utflyttad till Amerika 1887. Sedan har han återlämnat attesten 1888 och saknar bevis för perioden från det att han fick ut attesten till den återlämnades, vilket betyder att han inte varit i en svensk församling och visat upp attesten där, för då skulle han antingen fått en ny attest med sig därifrån eller fått den gamla tillbaka med en ny påskrift. (Om han verkligen var i Amerika, eller i Norge eller någon annanstans framgår inte här.)

Han har flyttat hem till Häggebacken i november 1892, och är sedan kvar utan utflyttningsnotering i husförhörslängden (som går till 1901). I den första församlingsboken (AIIa:2, uppsl. 355; https://app.arkivdigital.se/aid/v187962.b600.s355) är han fortfarande kvar, men överförd till obefintlighetsboken 1919 tillsammans med brodern Ernst Albert (född den 13/2 1871). Man vet alltså inte vart de har tagit vägen.

Föräldrarna till denne Claes är Johannes Hansson och Gustafva Olofsdotter Rost (AI:6, uppsl. 292; https://app.arkivdigital.se/aid/v44877.b303.s292 & C:5, s. 194 mp/uppsl. 50 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v44889.b102.s195).

OBS! Bara för att namn och födelsedatum stämmer med uppgifterna i den norska folkräkningen, så är det inte säkert att det är han! Tunhems-Claes är bara en kandidat tills vi hittar bevis i Norge som knyter Skjeberg-Claes till Tunhem.

249
Språk, ord och namn / SV: Wargeringen
« skrivet: 2019-07-17, 00:05 »
En vargeringskarl är en reservsoldat, som roten skulle ha i beredskap om den ordinarie stupade eller av annan orsak behövde ersättas.

250
Släktnamn / SV: Noterad som emigrant men avreste aldrig
« skrivet: 2019-07-16, 12:51 »
Det enklaste är att börja nysta i den kända änden av tråden...  :)

Vet du var i Norge han gifte sig, och när? I vigselboken kan det står varifrån han kom och faderns namn.

Och var står det att han emigrerade i april 1893?

251
Bäve / SV: Britta Tollesdotter
« skrivet: 2019-07-16, 11:35 »
Bäves grannsocken på andra sidan västgötagränsen är Väne-Ryr (tidigare Södra Ryr). Både där och i dess grannsocken Vassända är det en lucka i födelseboken 1701-1742 och vigsel- och dödböckerna 1714-1742. Alltså under den tid när Brita borde ha fötts, hon och Måns gifte sig och dottern Brita föddes, och troligen också dottern Anna (eftersom hon inte kan hittas i Bäve). (Däremot är det inga luckor i böckerna i den tredje socknen i pastoratet, Naglum.)

Väne-Ryrs utflyttningslängd 1746 (C:1, s. 283 mp/f. 215r hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v44842.b148.s283):

"Måns Olufsson och hustru Britta Tollesdotter af-
flötta med sin [!] barn ifrån Nybolet til Brecke
i Bäfwe sochn, sedan the här både wid bruket och
i sochnen förswarligen lefwat."


Också i mantalslängderna är det luckor. Landskontorets (länsstyrelsens) exemplar har försvunnit vid stadsbranden i Vänersborg 1834, och även i Kammarkollegiums exemplar är det stora luckor.

Men 1744 (s. 39; https://app.arkivdigital.se/aid/v224349.b440.s39) finns på 1/4 mtl Nyböle Måns Olsson med hustru, med noteringen "från Kållered". Och på Sillered eller Kollered bruk (s. 49) finns Måns Olsson med noteringen "i Nyböle".

252
Skara / SV: Skara rådhusrätt FII:8 (1755-1828) Sida 509
« skrivet: 2019-07-16, 11:19 »
"År 1801, den 16 September blef uppå anmodan
Laga Boupteckning af undertecknade magistra-
tens ledamöter förrättad efter Styrmannen
wid uti/ Kongl. Ostindiska Compagniets tjenst Johan
Hansson Busck, som den 30 nästl:ne December
med döden afgått i Norige och Korshamn un-
der hemresan från China och efter sig läm-
nat..."


Han dog m.a.o. den 30/12 1800.

253
Uddevalla / SV: Kirstin Persdotter Sohlberg
« skrivet: 2019-07-14, 22:23 »
Hon finns i Morlandas inflyttningslängd den 15/11 1826 (B:1, s. 17; https://app.arkivdigital.se/aid/v2622.b11.s17). Det står att hon flyttar in till Övre Kvarnen.

Och där finns hon hos sonen Johannes Olsson (AIa:10, s. 10; https://app.arkivdigital.se/aid/v2593.b16.s10). Hon är struken, men det står inte om hon har dött eller flyttat ut igen.

254
Svaret på frågan om Alt + 7 är ja.

Det är koder i forumprogrammet Discus, som användes av det gamla Anbytarforum och fortfarande används av Arkivguidens Forum.

Newurl = Länken öppnas i ett nytt fönster. Link = Länken öppnas i samma fönster.

255
Månsarp / SV: Läshjälp om namn - år 1645
« skrivet: 2019-07-13, 19:33 »
Så sant, så sant - det är alltid en god idé att jämföra med andra år...  :)

Men vad har han då skrivit 1645? Hauuår med två u? Något l finns där i vart fall inte. (Det förklarar i så fall varför krumeluren över u ser som den gör; den är 'dubbel' för att han inte orkade lyfta pennan.)

Dessutom är Håffuåll (1646) och Halffuor (1647) inte samma namn - åtminstone inte i mina båhuslänska hemtrakter. Där heter man antingen Halvord (vanligt) eller Håvål (ovanligt). Jag kan inte påminna mig att jag någonsin har sett dessa namn användas omväxlande om samma person - utom möjligen i nutida register, där dock båda har en ovana att förvanskas/försvenskas till Halvard...

Men namnskicket har ju stora regionala variationer - så det som inte förekommer i det norska Båhuslän kan mycket väl förekomma i det svenska Småland. Fast vi vet ju inte från vilket landskap skrivaren kom...  :)

Och visst står det Britta med två t - och bara förkortningen H för Hustru...  :)

256
Månsarp / SV: Läshjälp om namn - år 1645
« skrivet: 2019-07-13, 14:41 »
På den första bilden ser det i vart fall ut som Haunår. Ett namn som jag aldrig har stött på tidigare, oavsett stavning (Hav-/Haf-, -nor).

Om nu inte krumeluren har hamnat fel och ska sitta över a. I så fall blir det Hännår, vilket skulle kunna vara det samma som Hendor - som det åtminstone var en handfull som döptes till under 1900-talet...  :)

Andra bilden:

Anders Tolffson Hamers [?]
H Brita
Dreng Oluff

Det som ser ut som "Hamers" kanske är en förkortning för något? Och det fattas väl ett "i" före?

257
Solberga / SV: Solberga (O) C:3 (1751-1786) Bild: 9 Sida: 7
« skrivet: 2019-07-13, 10:06 »
Gården heter Skäggstorp (med s). Här stavat Skäxtorp.

På vänstersidan på samma uppslag är det ett barn som är fött i Skägztorp, så prästen visste väl inte hur han skulle stava det - men det uttalas ju likadant...  :)

258
Mörrum / SV: Numreringsändringen i Mörrum
« skrivet: 2019-07-11, 09:57 »
Det var alltså ingen ändring, utan bara olika sätt att numrera. Nummer inom socknen eller nummer inom byn.

De nummer som du nämner i ditt första inlägg är markerade med rött i svaret.

Men det enklaste är väl att du skaffar ett konto i Arkivguidens Forum, så kan du diskutera direkt med den som har skrivit svaret. Han får alltså inte lov att skriva i Anbytarforum.

259
Nättraby / SV: MARIA JÖNSDOTTER f. 1737
« skrivet: 2019-07-11, 03:01 »
Vidarebefordrar ett tips som publicerats här:

Denna Maria Jönsdotter dog i Esketorp den 26/10 1739, och blev alltså bara 2 år gammal. (Nättraby FI:1, s. 58; https://app.arkivdigital.se/aid/v96524.b37.s59).

260
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-11, 02:38 »
Jacob Torbjörnsson och Oliana Andersdotter på Tangen under Edsten har en son Lars i passande ålder, enligt Jacobs bouppteckning 1809 (Tanums m.fl. HR FII:33, s. 21; https://app.arkivdigital.se/aid/v65851.b15.s21).

När Jacob dött finns där enkan Oliana i mantalslängden. När hon försvinner dyker samtidigt modern Oliana upp hos Lars Ek, som ju bor på samma ställe. Han har senare också en syster Margreta i samma ålder som Jacobs dotter med samma namn.

Det kan kanske vara några ledtrådar...  :)

Johanna vet jag ingenting om - än så länge...

Jag får återkomma senare, möjligen till helgen. De närmaste dagarna är jag upptagen med annat.

261
Mörrum / SV: Numreringsändringen i Mörrum
« skrivet: 2019-07-11, 02:00 »
Ett svar finns här:

Mörrum: Gårdarnas numrering.

262
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-10, 03:05 »
Lars Ek var soldat för Edsten Oppegård i Kville socken, n:r 118 vid Tanums kompani.

Enligt Centrala Soldatregistret antogs han 1809, men det stämmer inte med rullornas uppgifter. Enligt generalmönsterrullan 1818 (https://app.arkivdigital.se/aid/v48127c.b527.s88) har han tjänstgjort i 7 år. I GMR 1821 (https://app.arkivdigital.se/aid/v374166.b2310) har han 10 års tjänstgöring. Och 1825 (https://app.arkivdigital.se/aid/v374167.b2440), när han begär och får avsked, har han tjänstgjort i 14 år.

Han antogs alltså 1811. Det var en Anders Ek före honom; förmodligen är det han som antogs 1809, och så har man blandat ihop Ekarna vid registreringen (registret är ju ingen militär originalhandling; det är ett nutida register).

Vid mönstringen 1818 (den 21/6) är Lars 36 1/4 år. 1821 (den 27/7) 39 1/4 år. Och 1825 (den 13/6) 43 1/4 år. Eftersom man inte bara anger hela år, så bör man ha haft en attest med födelsedatum. Han borde alltså vara född på våren 1782. I mantalslängderna står åldern i 1812-1824 års längder; fr.o.m. 1825 står födelseåret. Åldern varierar och motsvarar födelseåren 1782-1784, men 1782 är det som står när födelseåret sätts ut 1825. Sedan, i samband med en flytt, ändras det till 1786, men det är förmodligen bara en felskrivning eftersom 1782 också stämmer med rullornas ålder.

Lars Ek finns under Edsten Oppegård första gången i mantalslängden 1811 (daterad den 13-16/3 1811). Hans hustru är namnlös (som alltid i mantalslängderna), och har en ålder som motsvarar födelseåren 1776-1780, men om vi utgår från åldern i den längd där Lars ålder troligen är korrekt (d.v.s. motsvarar födelseåret 1782), så är hon född omkring 1778.

Hustrun är struken i mantalslängden 1821, och enligt bouppteckningen (skiftet) den 28/8 1820 (Kville HR FII:6, s. 611; https://app.arkivdigital.se/aid/v65705.b309.s611) heter hon Oliana Andersdotter och dog i maj samma år.

Deras barn är enligt bouppteckningen Johan 10 år, Brita 6 år och Greta 2 år. Enligt mantalslängden är deras födelseår: Johan 1810, Anna 1813 och Greta 1818. Att äldsta dottern kallas Brita i bouppteckningen och Anna i mantalslängden beror väl förmodligen på att hon heter Anna Brita, en vanlig namnkombination. (Det normala är att bara det första förnamnet skrivs i mantalslängden.)

Redan i mantalslängden 1822 har Lars hustru igen. Hon är född 1798, enligt längden 1825, vilket också stämmer med åldern i längderna 1822-1824.

Deras barn, enligt mantalslängderna: Inger 1822 (struken 1828, och alltså död omkring 1827), Christina 1823, Olena 1825, Inger 1830 och Maja 1834.

Lars med familj bor först på Tangen under Edsten Oppegård t.o.m. mantalslängden 1825. Efter hans avsked från soldattjänsten flyttar de runt en hel del:

1826 Heden under Rabbalshede. 1827-1828 Lushed. 1829-1835 Ragnildalen under Kalvskinn. 1836-1837 Gullov. 1838-1840 Krigen under Bastekärr. Allt i Kville socken.

1826 och 1829-1830 står Lars som torpare (husman med jord). 1831-1840 är han backsittare (husman utan jord). 1827-1828 är han statdräng; de bor då på ett bruk i Lushed som just köpts av Axel Johansson i Edsten, som har det som utbruk. De får väl bo i huset som står tomt när Axel inte bor där, och så är det väl meningen att Lars ska sköta gården åt Axel; han står ju som statdräng.

Samtidigt som de flyttar till Lushed, så försvinner Johan. Men i stället dyker det uppe en dräng Johan Jacob (född 1810) hos Axel i Edsten - och det gör det ju inte mindre sannolikt att Lars son Johan verkligen heter Johan Jacob...

1841 är de strukna under Bastekärr och Lars Ek går inte att finna någonstans i Kville socken. Det är naturligtvis möjligt att de flyttat ur socknen - men...

I slutet av längden finns rubriken "På socknen", och där finns enkan Johanna Hansdotter, född 1798. Nästa år (alltså 1842) är hon inte kvar "på socknen", men det året finns en särskild lista för de som "saknar bestämt tillhåll" (Norrvikens HS FIa:44; https://app.arkivdigital.se/aid/v65500.b87 - se bild) - och där finns enkan Johanna Hansdotter. Hon har visserligen fått födelseåret ändrat till 1791, men där står också exakt dag (12/1), så vi vi får väl utgå ifrån att det är rätt - och hon har döttrarna Inger Helena född 18/8 1830 och Maja Lisa född 16/4 1834!

1843 saknas den listan, men 1844 är Johanna och barnen kvar. Längre fram har jag inte kollat.

Här har vi alltså en Lars med en dotter Maja född 1834. Hon har en syster Christina född 1823 och en halvbror Johan (som mycket troligt heter Johan Jacob) född 1810. Och när den utfattige backsittaren Lars försvinner spårlöst, så dyker det uppe en enka "på socknen" med samma födelseår som hans hustru (innan det korrigeras) och döttrar med rätt namn och födelseår.

Det är naturligtvis möjligt att det föddes två Maja Lisa den 16/4 1834 i Kville, och det är naturligtvis möjligt att Johanna är enka efter någon annan än Lars Ek, men att allt detta (också syskonens namn och födelseår) skulle passa så perfekt av en ren slump - nej, slumpkedjor tror jag inte på.

Jag garanterar inte att Lars Ek och Johanna Hansdotter är föräldrar till Maja Lisa Larsdotter i Uddevalla - men jag skulle bli mycket överraskad om de inte är det...  :)

263
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-09, 23:15 »
Enligt vigselboken finns både Maja Lisa och Anders på uppslag 191 i del 1 av husförhörslängden (vilket i dag är AI:16; https://app.arkivdigital.se/aid/v2210.b198.s191a). Om man sedan följer henne baköver i husförhörslängderna, så ser man att hon flyttade in till Uddevalla 1857.

Hon finns i inflyttningslängden (B:4, n:r 154/1857; https://app.arkivdigital.se/aid/v2225.b68), inflyttad från Forshälla.

I Forshälla finns hon på Hoga Mellomgård (AI:10, s. 142; https://app.arkivdigital.se/aid/v1386.b81.s142). Där står att hon kom med bevis 1854. Och hon finns i inflyttningslängden (B:3, n:r 27/1854; https://app.arkivdigital.se/aid/v217.b45), inflyttad från Uddevalla.

I Uddevalla finns hon i utflyttningslängden (B:5, n:r 193/1854; https://app.arkivdigital.se/aid/v2226.b58), utflyttad till Forshälla. Och i inflyttningslängden (B:4, n:r 180/1853; https://app.arkivdigital.se/aid/v2225.b49), inflyttad från Kville.

Dessvärre är attesten från 1854 inte bevarad i Forshälla (i vart fall inte insorterad under 1853 eller 1854); förmodligen fick hon den med sig när hon flyttade tillbaka till Uddevalla 1857.

I Uddevalla finns flyttattester från 1853 i HII:5 och 1857 i HII:6, men de finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller SVAR/Riksarkivet. Där kan förhoppningsvis stå från vilken gård i Kville socken hon flyttade ut 1853 - och kanske föräldrarna, även om det nog är att hoppas på för mycket...

Enligt både Uddevallas inflyttningslängd 1853 och utdito 1854 ska Maja Lisa ha flyttat in till och ut från n:r 204-6, och där finns hon också inklämd mellan raderna med svag skrift (AI:11, s. 351; https://app.arkivdigital.se/aid/v2194.b180.s351).

Till Forshälla flyttade hon alltså inte in - formellt - 1856; det var bara sonen Victor som gjorde det (B:4, s. 2, n:r 4; https://app.arkivdigital.se/aid/v218.b4.s3). Maja Lisa var redan skriven i Forshälla, och flyttade alltså bara tillfälligt hem till Kville när hon väntade Victor. Det framgår av den attest som hon hade med från Kville 1856 (HII:4; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061185_00222 - daterad den 21/4).

Där står som synes att hon är från Hoga i Forshälla socken, att hon "för omkring tvenne månader sedan hitkom" och nu "återvänder till sin hemort".

Det verkligt intressanta i attesten är Victors faddrar (något som inte är vanligt att hitta i attester): Torparen Simon Andersson under Store Anros i Tanums socken och enkan Christina Larsdotter under Bransteby i Kville socken.

Enligt mantalslängden är Christina född 1823, och enka efter Elias Andersson. Hon är troligen Maja Lisas syster.

Då vet vi alltså att Maja Lisa Larsdotter är född den 16/4 1834 i Kville, har en halvbror Johan Jacob Larsson född 1810, och en trolig syster Christina Larsdotter född 1823. Och att hon flyttade från Kville till Uddevalla 1853.

264
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-09, 10:27 »
Jag misstänker starkt soldaten Lars Ek. Han var gift två gånger, och barnens namn och ålder stämmer. Men jag vill kolla lite till innan jag säger något säkert - om det nu går att säga något säkert...  :)

265
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-09, 02:13 »
Halvbrodern Johan Jacob Larssons skriftliga godkännande av Maja Lisas vigsel är daterat den 20/1 1866.

I 1866 års mantalslängd (daterad den 25/11 1865) kan jag bara hitta en Johan Jacob Larsson på Fjällbacka, och det är i hus 85 (https://app.arkivdigital.se/aid/v65504.b386). Han är född 1810.

Samtidigt finns en Johan Jacob Larsson på Nordre Röd (https://app.arkivdigital.se/aid/v65504.b420). Han tog över bruket där redan i mantalslängden 1853, och finns kvar där åtminstone i längden 1867. Det är alltså olika personer.

Röd-Johan är mycket riktigt son till Lars Olsson, och enligt mantalslängden född 1831 (och 15 1/2 år, enligt faderns bouppteckning). Men det är alltså inte han som är Maja Lisas bror, eftersom brodern bor på Fjällbacka i januari 1866.

266
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-09, 00:36 »
Vilka är källorna till uppgifterna i inlägget kl. 23.27 om Lars Olsson på Nordre Röd, Maja Lisas oäkta barn och flytten till Forshälla?

I Lars Olssons bouppteckning 1846 (Kville HR FII:11, s. 567; https://app.arkivdigital.se/aid/v65710.b287.s567) finns inget - vilket man heller inte kan förvänta, eftersom "oäkta" barn inte ärvde.

267
Daretorp / SV: Daretorp hushåll
« skrivet: 2019-07-08, 23:39 »
Hon står som fosterbarn, och då måste det vara till familjen närmast ovanför, alltså Johan Alfred Larsson och Anna Josefina Karlsdotter.

Men prästen har rört till det...

Det står att hon heter Anni Augusta Johansson och är född den 3/9 1906, och kom från Paradis den 1/11 1915.

Paradis är ett f.d. soldattorp, som nu ägs av Karl Gustaf Johansson och Augusta Sofia Karlsson, som är Annis föräldrar. De finns i samma församlingsbok på uppslag 97 (https://app.arkivdigital.se/aid/v154159.b107.s97).

Där ser vi att Anni Agusta i själva verket är född den 26/7 1903, och den dagen finns hon också i födelseboken (C:8, uppsl. 47; https://app.arkivdigital.se/aid/v170485.b55.s47). Men hon har en syster Anna Maria som är född den 3/9 1906.

Och i flyttnoteringarna står att det är Anni Augusta som flyttar till Påvelstorp 1915 - men hon har alltså vid flytten fått systerns födelsedatum!

Det står ingen utflyttningsnotering för henne på Påvelstorp, så då bör hon vara kvar på samma ställe i nästa församlingsbok. Och det är hon (AIIa:3, uppslag 263, rad 34; https://app.arkivdigital.se/aid/v154161.b70.s263). Där har årtalet rättats, men dagen är fortfarande fel. Här står också att hon flyttar 1917.

Modern heter Karlsson, och fostermodern Karlsdotter. Är de kanske systrar?

268
Äldre ord L - Ö / SV: Rusthållaregård
« skrivet: 2019-07-08, 21:52 »
När jag länkar hit från en annan diskussion för att förklara ordet rusthåll, så upptäcker jag att länken i mitt förra inlägg här ovan har försvunnit i den "lyckade" konverteringen från det gamla till det nya Anbytarforum - vilket ju skett med ett oräkneligt antal länkar...  >:(

Så då får jag lägga in den på nytt: Rusthåll, rotar och boställen. (Båhusarkivet heter f.ö. Båhus Arkivguide numera.)

269
Sventjänare: Det står att Erik var sventjänare för ett ryttarehemman. Han var alltså kort sagt ryttare för det rusthållet. Ryttaren var anställd av rusthållaren och kallades för dennes sventjänare.

Medarvinge: Erik hade inte fått ut hela sitt arv, och krävde medarvingen Simon på det som återstod. Erik och Simon hade alltså ärvt samma avlidne person, och var därmed delägare i samma dödsbo.

270
Gamlestaden / SV: läshjälp över fader?
« skrivet: 2019-07-08, 21:01 »
Det står inte 40 7/2. Det står 40 7/4 2, vilket mycket riktigt är adressen:

Stadsdel 40 (Gamlestaden), 7:e kvarteret, nummer 2.

271
Hökhuvud / SV: Varför lämnas uppgift till hösttinget?
« skrivet: 2019-07-08, 20:19 »
Det kan tilläggas att orsaken till att prästerna sände dödlistor till tinget, var att man skulle kunna kontrollera att bouppteckningar upprättades. Bouppteckningarna skulle ju lämnas in till tinget.

272
Jag tänkte att det kanske kunde stå i bouppteckningarna efter Charlottas familj på Orust att hennes man hette Johan Börje, men det står dessvärre bara Johan.

Fadern Abraham Andersson den 7/11 1890 (Orust och Tjörns HR FII:34b, s. 1837; https://app.arkivdigital.se/aid/v137405.b51.s1837): Dottern Olivia Sjölota  :) Abrahamsdotter, gift med Johan Hagelin i Nordra Amerika.

Modern Inger Katrina Berndtsdotter den 22/2 1900 (39:313; https://app.arkivdigital.se/aid/v70553.b161.s313): Dottern Olifvia Charlotta Abrahamsdotter, gift med Johan Haglund i Nordamerika.

Systern Johanna Elisabet Abrahamsdotter den 5/2 1925 (64:52; https://app.arkivdigital.se/aid/v486226.b890.s52): Systern Charlotta Haglund, vistelseort okänd (står inte vem hon är gift med).

Men det finns ändå en liten chans att det kan gå att hitta något på Orust...

Familjen ägde 1/16 mtl i Store Klevedal i Torps socken. Och i lagfartsboken (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001955_00231) hittar vi detta:

6. Olivia Charlotta fick 1/144 enligt arvskifte efter Abraham den 9/2 1892. Den 13/2 1893 förklarades lagfartsansökningen vilande (§ 106-112), och den 2/10 1893 beviljades den (§ 80-86).

10. Johan Anton Abrahamsson (som lär vara brodern) köpte Olivia Charlottas del av gården enligt auktionsprotokoll den 2/3 1894, och fick lagfart den 12/3 1894 (§ 78).

Kanske ärvde Johan B. Haglund också en del eftersom de var gifta när Abraham dog? I så fall borde också hans namn stå med åtminstone vid försäljningen...

Lagfartsprotokollet för 1893-1894 finns i Orust och Tjörns HR AIIa:27 på landsarkivet i Göteborg, men är ännu inte filmat.

När det gäller passagerarlistans uppgift att J. B. Haglund ska vara född i Göteborg, så är det inget att bry sig om. Det är ju ingen som för hand har plitat ned orden "född i", utan det är en förtryckt rubrik på blanketten, "Födelseort till län och socken". Och det vet vi ju inte hur noga man var med att fylla i rätt uppgift i den kolumnen. Det kunde ju lika gärna vara utflyttningsorten som hamnade där - och det blev det på Olivia C. Andersson, som också sägs vara född i Göteborg.

Dessa uppgifter noterades inte av någon myndighet. Det var emigrantagenterna - alltså de 'resebyråer' som sålde biljetter och bokade in emigranterna på båtarna - som fyllde i passagerarlistorna och sände in dem till Göteborgs poliskammare. Kollade agenterna några prästbevis eller frågade de bara emigranterna? Ingen aning...  :)

273
Karl Johan / SV: Berta Leontina Larsson
« skrivet: 2019-07-06, 22:06 »
När de flyttar till Amerika 1872, så finns det i utflyttningslängden (s. 133 i BI:4, n:r 120; https://app.arkivdigital.se/aid/v34185.b71.s133) hänvisning till deras nummer i inflyttningslängden:

Han 1866:228, och hon 1867:239. Det är på sidan 337 (https://app.arkivdigital.se/aid/v34184.b173.s338) resp. 383 (https://app.arkivdigital.se/aid/v34184.b196.s384) i BI:3.

Båda kommer flyttande från Fässberg. Han är ogift när han flyttar in, men hon är gift, så de lär väl då ha gift sig i Fässberg. Här kallas hon Andersdotter, och sägs vara född i Lindberg.

274
Karl Johan / SV: Berta Leontina Larsson
« skrivet: 2019-07-06, 21:33 »
Det finns inga husförhörslängder för den här tiden, bara "uppgifter till husförhörslängderna".

1871 finns de på sidan 271 i HIb:12 (https://app.arkivdigital.se/aid/v35121.b139.s271).

Där står att Ludvig är född den 10/1 1846 i Majorna, och Beata Sofia den 31/10 1841 i Halland.

275
Karl Johan / SV: Berta Leontina Larsson
« skrivet: 2019-07-06, 21:10 »
Föräldrarna är sockerbruksdrängen Ludvig Larsson och h. Beata Sofia Pettersdotter. Hon är 29 år. De bor i 1:a roten n:r 39.

Ovanför Bertas namn är tillskrivet "fl. till Amerika 31/7 72" - men jag tror inte att hon flyttade ensam...  :)

276
Eggby / SV: Jon Andersson i dödboken
« skrivet: 2019-07-06, 20:47 »
Nordg. Foxerna får jag det till.

Det är 1742.

277
Karl Johan / SV: Berta Leontina Larsson
« skrivet: 2019-07-06, 20:31 »
När föds hon? Det är 721 sidor i den födelseboken...  :)

278
Att det står i Domkyrkoförsamlingens personalförteckning att Johan Börje Månsson flyttar ut den 1/4 1880 betyder inte att båten gick den dagen. Det var då han fick ut sin flyttattest. Och det passar ju bra om båten gick två dagar senare...

279
Afskied nästa
mönstring, dubbelt
underhåll

280
Allmänt / SV: Vigselbok Askum 1735
« skrivet: 2019-07-05, 11:05 »
I arkivförteckningen ser du vad som finns i Askums kyrkoarkiv. Inte mycket...

Det gamla arkivet förstördes vid prästgårdsbranden i Tossene 1898.

Sotenäs Personhistoriska Förening har sammanställt s.k. sockenlängder av uppgifter hämtade ur andra källor, främst mantalslängder. Dessa finns fotograferade hos Arkiv Digital (direktlänk till Askum: https://app.arkivdigital.se/aid/a12).

281
Foss / SV: Foss (O) C:2 (1730-1783) Bild: 13 Sida: 15
« skrivet: 2019-07-04, 21:27 »
Tello skriver inte att Lars föddes "i skogen" (med litet s), utan "i Skogen under Skaveröd".

I notisen står bara Skogen (Skaveröd nämns alltså inte). Det finns ingen gård med det officiella namnet Skogen i Foss socken, men enligt ortnamnsarkivets bok om ortnamnen i Tunge härad finns en hemmansdel i Skaveröd som kallas Skogen.

Och i mantalslängden 1731 (daterad den 30/1 1731, alltså stort sett samtida med födelsen; https://app.arkivdigital.se/aid/v224213.b1770.s762) finns en Hans Simonsson i Skaveröd.

Det stämmer att moderns namn i födelsenotisen är Barbro Olsdotter.

282
Norum / SV: Norum (O) C:1 (1690-1754) Bild: 105 Sida: 197
« skrivet: 2019-07-04, 20:51 »
Ja, det stämmer.

Dotterns namn stavas här Elij, och moderns Ingier Klemitzdot. Men stavningar är inget att haka upp sig, varje skrivare stavade som han behagade förr. Elin och Ingegerd skulle det skrivas i dag.

Gården är Furufjäll (Furefiäl).

283
Norum / SV: Norum (O) C:1 (1690-1754) Bild: 102 Sida: 191
« skrivet: 2019-07-04, 20:39 »
Ja, det stämmer.

Gården är Hammar (här skrivet Hamar med streck över m, vilket betyder att det är dubbelt).

284
Jörlanda / SV: Jörlanda (O) C:1 (1744-1786) Bild: 7 Sida: 4
« skrivet: 2019-07-04, 20:28 »
Ja, det är Anders Pålssons son Sven från Raröd, men moderns namn står inte.

Dopvittnena är Olof i Ranebo, Rasmus i Haga och Amunds hustru i Linna (som förmodligen är detsamma som Linden, en granngård till Raröd).

Observera att det finns två gårdar i Raröd, Övre och Nedre. Enligt 1742 års mantalslängd (https://app.arkivdigital.se/aid/v224217a.b2000.s189) bor Anders Pålsson på Övre Raröd.

285
Jörlanda / SV: Jörlanda (O) C:1 (1744-1786) Bild: 13 Sida: 16
« skrivet: 2019-07-04, 20:08 »
Ja, fast gårdsnamnet är Kårtued (som prästen har stavat det här), i dag officiellt Kårtvet.

286
Hjälmseryd / SV: Hjälmseryd - vigselnotis 1744
« skrivet: 2019-07-04, 19:22 »
Jag får det till Sonagård.

Det finns en Sonagård (i dag officiellt skrivet Sunagård) i Ljunga kyrkby i Norra Ljunga socken.

https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?e=475663&n=6359675&z=9

287
Säter / SV: Karta över Säter 1830-tal?
« skrivet: 2019-07-04, 18:43 »
Det finns en karta från 1870-talet. Om man jämför den med en sida ur en atlas från 1811, så ser man visserligen bara antalet kvarter, men staden ser sig lik ut, och bör därmed ha sett ut så också på 1830-talet. Och på dagens karta känner man också igen kvarteren i Gamla staden.

På kartan från 1870-talet står tomtnumren. Och där har tomterna närmast kyrkan lägst nummer och tomterna i utkanten av staden har högst, vilket väl gör det troligt att det är en gammal numrering där man bara lagt till nummer när staden växt med nya tomter, och att numren därmed var desamma på 1830-talet.

288
Norrala / SV: Vårdhem i närheten av Norrala
« skrivet: 2019-07-04, 02:01 »
Rinkesta i Ärla socken, Södermanland. Inte precis närheten av Norrlala...  :)

I kråkfötterna står det något om attest, bl.a. om jordfästning, från pastorsämbetet (p.ä.) i Ärla.

289
Det står inte moderns namn eller var de bor, men eftersom faderns titel är H:r [Herr] och han har ett latinskt namn, så är det ingen vild gissning att han bor i prästgården.

Och mycket riktigt finns han i Skara stifts herdaminne (n:r 5 på s. 2:543; https://app.arkivdigital.se/aid/v903773.b5950.s543). Den texten står under Eriksberg, där han senare blev komminister, men det står att han blev adjunkt i Väring 1731.

290
Solberga / SV: Solberga (O) C:2 (1694-1746) Bild: 255 Sida: 483
« skrivet: 2019-07-04, 01:02 »
"d. 16 Januari döpt. Hälies barn på Torp
het. Gunla, wit. Arued i Tunge, An-
ders i Ingetorp och Biörns hust. i Kyrkeby"


Det står alltså bara faderns förnamn, och inget namn på modern.

Det står inte heller om det är Västra eller Östra Torp. Men i 1742 års mantalslängd (https://app.arkivdigital.se/aid/v224217a.b2000.s189) finns det en Helgje Olsson på Västra Torp, men ingen Helgje på Östra.

I mantalslängden står också att Helgje kommer från Åseby, men det betyder bara att han har flyttat därifrån i den här längden. Och på Åseby Nordgård i Solberga socken står att Bengt Amundssons dräng Helgje är åbo på Västra Torp i Jörlanda socken.

Helgje har alltså bara varit dräng i Åseby, men det betyder ju att han var nygift när han flyttade till Torp. Och på raden ovanför Helgje på Torp (och med klammer som betyder att de har gemensamt hushåll) står Olof Amundsson med noteringen "dot. Gunilla gift med Hälje i denna g.".

De gifte sig den 29/11 1741 (s. 326; https://app.arkivdigital.se/aid/v987.b169.s327).

----------

Detta är en gemensam kyrkobok (födda, vigda och döda) för hela Solberga pastorat (Solberga, Jörlanda och Holta socknar), men de olika socknarna har egna avdelningar i boken. Se den innehållsförteckning som landsarkivet har bundit in i början av boken.

Överst på den här aktuella sidan står också att det gäller Jörlanda 1743.

291
Uddevalla / SV: Mystik runt Måna Olssons dödsdatum.
« skrivet: 2019-07-03, 14:47 »
Det är inte brandvakten Måns Olsson som är far till 'din' Olof Månsson i Övre Bräcke.

Se https://forum.rotter.se/index.php?topic=162023.

292
Bäve / Olof Månsson (1754-1822), Övre Bräcke
« skrivet: 2019-07-03, 14:46 »
Fadern till Olof Månsson på Övre Bräcke är inte brandvaktskarlen Måns Olsson i Uddevalla (se https://forum.rotter.se/index.php?topic=161995).

Om vi börjar att nysta i den kända änden av tråden och går bakåt...

När Olof Månsson gifter sig med Kjerstin Persdotter den 4/3 1791, så är han enkling från Övre Bräcke (se https://forum.rotter.se/index.php?topic=157655#msg1495039).

I mantalslängden 1791 (daterad den 8/1 1791; https://app.arkivdigital.se/aid/v82.b29.s20) finns Olof Månsson på 1/8 mtl Övre Bräcke i Bäve socken. Han har hustru, men det är väl bara för att han då är förlovad och man därför vet att han kommer att ha hustru under det året; vigseln var ju inte förrän två månader efter att mantalslängden upprättades.

Föregående år, alltså 1790 (daterad den 26/10 1789), har han också hustru, men den 7/6 1790 dog Olof Månssons hustru Marta Andersdotter på Övre Bräcke, 28 år gammal (C:5, f. 413v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b402.s414).

Bouppteckning förrättades den 14/8 1790 (Tunge m.fl. HR FIIa:8, s. 1173; https://app.arkivdigital.se/aid/v65915.b592.s1173). De har ett barn, den omyndige sonen Magnus. Fastigheten är 1/8 uti post- och rusthållshemmanet Övre Bräcke, som är enkemannens arvejord.

Olof Månsson har hustru i mantalslängden fr.o.m. 1786. 1785 är han alltså ogift. Och den 26/6 1785 gifter sig Olof Månsson från Övre Bräcke med Marta Andersdotter från Finngårdsered i Vassända socken (Vassända-Naglum C:3 , f. 130r; https://app.arkivdigital.se/aid/v44750.b95.s130).

Den ogifte Olof har funnits på Övre Bräcke sedan mantalslängden 1781. Hela tiden med 1/8 mtl, och hela tiden har Anders Olsson haft lika mycket.

1780, när Olof alltså ännu inte är där, har Anders 1/4 mtl. Olof har alltså övertagit hälften av Anders bruk.

Hos Anders bor föräldrarna Olof och Annika. Anders har stått för bruket sedan mantalslängden 1777. 1776 finns där i stället Olof Olsson med hustru, och de har bl.a. sonen Anders.

Olof Olsson har haft 1/4 mtl sedan längden 1773. 1772 har han 1/8; den andra åttingen har i stället den ogifte Elof Börgesson.

1771 har Elof dock hustru, och den 6/8 1771 dör Elof Börgessons hustru Brita Månsdotter på Övre Bräcke, 34 år gammal (C:4, f. 363v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b370.s364).

Elof med hustru har funnits på Övre Bräcke sedan mantalslängden 1761, då det står att Brita Månsdotter är gift med Elof Börgesson.

1760 står det: "Måns Olsson med hust. döde, dot. Brita åbor i stället" (https://app.arkivdigital.se/aid/v224226.b660.s115).

Och den 15/4 1759 dog Måns Olssons hustru Brita på Övre Bräcke, 52 år gammal. Och den 21/4 dog Måns själv, 48 år. (C:4, f. 324r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b330.s324.)

Bouppteckning förrättades den 29/5 1759 efter Måns Olsson och Brita Tollesdotter från Övre Bräcke (Tunge m.fl. HR FIIa:2, s. 1979; https://app.arkivdigital.se/aid/v65909.b993.s1979).

De har tre omyndiga barn: Sonen Olof och döttrarna Brita och Anna. Barnens farbror är Olof Olsson från Bräcke. Fastighet: "En åttondel, som består av hälften krono och hälften odel, som den avlidne mannen ärfteligt tillfallit, som hustrun icke någon rättighet uti ägt."

Och den 8/10 1754 föds bonden Måns Olssons och Börta [!] Tollesdotters son Olof ("Börta" är naturligtvis en felskrivning). Det står inte var de bor, men han döps på Kollerö bruk, som ligger alldeles intill Övre Bräcke, och från Övre Bräcke kommer alla faddrarna, bl.a. Olof Olsson. (C:4, f. 53v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b58.s54.)

Olof är alltså cirka 17 år yngre än systern Brita, som ju var 34 år när hon dog 1771 (åtminstone enligt dödboken), och alltså bör vara född omkring 1737.

Och hos Elof och Brita finns från mantalslängden 1766 (som är första året som underåriga namnges) till 1770 gossen Olof. "Gosse" i de här sammanhangen betyder att han varken är son eller dräng. Det måste naturligtvis vara Britas bror.

Sedan saknas han tills han kommer tillbaka och övertar bruket 1781.

293
Masthugg / SV: Vart tar Lars LAMBERG med familj vägen?
« skrivet: 2019-07-03, 00:36 »
Observera att boendeförsamlingarna som anges för personer i Göteborgs stad på CD:n "Sveriges befolkning 1880" är den nya församlingsindelning som gällde i Göteborg fr.o.m. den 1/5 1883. Många kan alltså inte hittas i kyrkoböckerna 1880 i den församling som anges på skivan.

Det var först 1883 som Masthuggs församling bildades, d.v.s. den ursprungliga Masthuggs församling som heter Oskar Fredrik fr.o.m. delningen 1908 när den nya Masthuggs församling bröts ut.

Vadå? Rörigt att forska i Göteborg? Nejdå...  :)

294
Det finns inga mantalslängder på nätet så sent som 1960.

De som finns för 1900-talet hittar du i Göteborgs mantalskontor:
https://app.arkivdigital.se/aid/a3932

295
Uddevalla / SV: Mystik runt Måna Olssons dödsdatum.
« skrivet: 2019-07-02, 19:31 »
Brandvaktskarlen Måns Olsson dog den 4/4 1768, 36 år gammal. (C:4, f. 352v, tredje noteringen nedifrån; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b359.s353.)

296
Uddevalla / SV: Mystik runt Måna Olssons dödsdatum.
« skrivet: 2019-07-02, 16:15 »
Det är helt enkelt olika Månsar.

Här är sidan med Måns Olssons enka i 1772 års mantalslängd i landskontorets/länsstyrelsens exemplar hos Arkiv Digital:
https://app.arkivdigital.se/aid/v63.b528.s519 (Som synes är det exemplaret helt, till skillnad från Kammarkollegiums hos SVAR.)

Bläddra fram ett uppslag - och överst på vänster sida finns stensättaren Måns Olsson.

SVAR:s mantalslängder (som är Kammarkollegiums exemplar på Riksarkivet) finns också hos Arkiv Digital (de år som saknas i landskontorets/länsstyrelsens exemplar):
https://app.arkivdigital.se/aid/a3944

Och landskontorets/länsstyrelsens exemplar (på landsarkivet) finns här:
https://app.arkivdigital.se/aid/a11

297
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta okänd fader?
« skrivet: 2019-07-01, 21:13 »
Jag har inget svar på DNA-frågan - det är inte min avdelning...  :) Men jag kan åtminstone bidra med en misstänkt.

Om man söker efter Da(h)l i trakterna av Ramsberg i "folkräkningen" 1880, så finner man en Anders August Dahl i grannsocknen Linde Bergsförsamling. Han är född 1844, ogift och mjölnare vid Dalkarlshytte Kvarn.

I husförhörslängden finns han på uppslag 831 i AIa:55 (https://app.arkivdigital.se/aid/v51845.b355.s831). Där står att han kom från uppslag 1386 i oktober 1880, vilket finns i AIa:57 (https://app.arkivdigital.se/aid/v51847.b173.s1386).

Det är Väng, men det är ändrat till Fagerängs Aktiebolag. Jag vet inte om fabriken i Väng bara bytt ägare eller om de också bodde i Fageräng.

Hur som helst är varken Väng (längst ned på kartan) eller Fageräng (i mitten) särskilt långt från Sundbo (markeringen uppe till höger), där Maja Greta Forsström bodde. Och det var alltså i Väng/Fageräng som Dahl bodde i maj 1880...  :) Och därifrån flyttade han som sagt i oktober 1880 - samtidigt som tvillingarna var på väg, och Maja Gretas ersättare som lärarinna anlände (enligt hfl)...

Dahl gifte sig den 26/2 1882 (EIa:9, uppsl. 71; https://app.arkivdigital.se/aid/v53528.b74.s71).

Några noteringar om oäkta barn finns som synes inte i husförhörslängderna. Men en misstänkt är han i vart fall - och att han heter August gör honom ju inte mindre misstänkt.

Då gäller det 'bara' att hitta en ättling till mjölnare Dahl som ställer upp på ett DNA-test...  :)

298
Källor och arkiv / SV: Läshjälp i församlingsbok
« skrivet: 2019-07-01, 17:35 »
"T." misstänker jag är testimonium, prästbevis.

Det passar i vart fall i sammanhanget. Och prästen använder ju latinska förkortningar för nattvard (Com.) och förhör (Ex.), så då är det ju logiskt att han gör det för bevis också.

299
D:o Måns Olßons Enckia Marta
s:n Peter


Dito syftar mycket riktigt på Inh. tre rader ovanför.

301
Förkortningar / SV: bfr = befriad?
« skrivet: 2019-06-30, 23:55 »
Det lär vara mantalspenningen som avses. Skattebefriad alltså.

302
09 Döden / SV: Avlidna spädbarn utan namn
« skrivet: 2019-06-30, 01:03 »
Dödfödda barn kan man hitta både i födelse- och dopboken (men bara noterade som födda, ej döpta) och död- och begravningsboken (för också dödfödda begravs ju).

303
Ucklum / SV: Ucklum (O) C:1 (1714-1765) Bild: 18 Sida: 27
« skrivet: 2019-06-30, 00:53 »
Måns Olsson i Härgusseröd får också barnen Anders den 23/10 1720 (s. 16) och Maren den 7/4 1728 (s. 36). Båda gångerna heter modern Maret Olsdotter. Och följer man Härgusseröd i mantalslängden, så dör inte Måns Olssons hustru under den här tiden. Samma Maret är m.a.o. också Annas mor.

Det finns två gårdar i Härgusseröd, Nordre och Söndre. Detta är Nordre. Observera att det finns tre Måns där; de andra heter Andersson och Håkansson. Så det gäller att inte blanda ihop Månsarna om man ser någon notering (t.ex. i domboken) om Måns i Härgusseröd...

304
"Dräng:n Johan Pehrsson född på Korskälledalen. Ei slägt. Bewis från Gborg.
Pig Kirstin Pehrsd:r [Soh]lberg. Kom hit liten. Lyste 1780.
Leds. Rasmus Åberg"


Att hon heter Sohlberg syns ju inte tydligt här, men det vet vi ju från dotterns födelse. (Se https://forum.rotter.se/index.php?topic=157655#msg1495039.)

305
Klövedal / SV: Lärarinna på Grönskärens lotsplats
« skrivet: 2019-06-27, 10:10 »
Det var kyrkan som hade ansvaret för folkskolan vid den här tiden.

De lotsplatser som delade på lärartjänsten ligger ju i olika socknar, men något borde väl ändå finnas i Klövedals kyrkoarkiv.

Se K IV Skolrådets protokoll och andra handlingar angående skolväsendet. Det är dock inget som finns på nätet, varken hos AD eller SVAR.

306
Sörwiksnäs ser det ut som.

307
Det som står i Rödbos inflyttningslängd 1841 är Beijer. Det är alltså inte varifrån hon kom, utan den präst som skrivit attesten hon hade med sig. Enligt herdaminnet var Johan Gabriel Beijer (Beyer) vice pastor i Säve 1829-1841.

Säve utflyttningslängd börjar inte förrän 1846, men någonstans i husförhörslängderna i Säve pastorat bör hon alltså finnas 1841, d.v.s. Säve, Backa eller Björlanda socken - förhoppningsvis noterad som utflyttad till Rödbo (eller Kungälv som är moderförsamling i pastoratet). Så det är bara att börja bläddra...  :) (Observera att de aktuella volymerna, som är AI:3 i alla tre socknarna, består av flera längder, så det gäller att välja rätt år.)

Backa AI:3, sidan 29 (AD-bild 129), som det hävisas till i tidigare inlägg, är husförhörslängden 1848-1853. AI:3 innehåller flera längder, och hon finns också på samma ställe (Lärje Östergård) i förgående längd (1842, s 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v16404.b142.s19). Då måste hon alltså vara tillbaka från Rödbo.

Fredrika Charlotta står som sagt noterad som utflyttad till Göteborg 1850. Men jag kan inte heller hitta henne i utflyttningslängden det året. Inte heller i inflyttningslängden 1850-1853. Senast det sistnämda året var hon dock tillbaka (om hon alls flyttade ut...), eftersom hon gifte sig med Hult den 10/7 (Säve C:1, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v5514.b232). Möjligen kan det vara den 10/8 som de gifter sig, och prästen i så fall glömt att skriva ut månadsrubriken - eller så har han skrivit fel lysningsdag. Det står nämligen att det lyste den 15/7, och det hör ju inte till vanligheten att det lyser fem dagar efter brölloppet...  :)

Jag hittade dock en Björnberg i flyttlängden, nämligen enkan Lovisa Björnberg, född den 9/10 1801, som flyttade in från Karl Johan 1853 (Säve B:1, inget sidnummer, n:r 84; https://app.arkivdigital.se/aid/v5510.b39). Det står bara att hon flyttar till Säve, inte till vilken gård där (det finns ingen gård som heter Säve; det är bara sockennamnet). Det skulle ju kunna vara en släkting...

Karl Johans församling bildades 1820 genom sammanslagning av Marieberg och Amiralitetsvarvsförsamlingen. Först hette den nya församlingen Förenade Kustförsamlingen, och från 1828 Karl Johan. Och i Amiralitsvarvsförsamlingens födelsebok finns den 24/7 1819 en Fredrika Charlotta (C:4, s. 209; https://app.arkivdigital.se/aid/v32666.b109.s209). Föräldrar: Gunne Björnberg och hans hustru Christina.

Christna heter Larsdotter. De gifte sig i samma församling den 3/2 1811 (C:4, s. 218; https://app.arkivdigital.se/aid/v32666.b114.s219). Christina flyttade in från Råda församling 1810 (HII:7, n:r 45; https://app.arkivdigital.se/aid/v607910.b250.s45). Nederst på attesten har prästen i Varvsförsamlingen skrivit att hon tog ut lysning med Gunne Berggren den 11/1 1811, men "Berggren" är ett rent skrivfel; det står samma datum på Björnbergs attest inför vigseln (n:r 163; https://app.arkivdigital.se/aid/v607910.b860.s163).

De fick fler barn enligt landsarkivets födelseboksregister (https://app.arkivdigital.se/aid/v188490.b47.s43), men enligt dödboksregistret (https://app.arkivdigital.se/aid/v188489.b44.s42) blev inget av dem äldre än tre månader. (Jag har inte kollat originalböckerna.)

Christina dog redan den 4/11 1823 (Karl Johan C:1, s. 348; https://app.arkivdigital.se/aid/v27615.b181.s349) och Gunne den 22/6 1828 (s. 380; https://app.arkivdigital.se/aid/v27615.b197.s381). Christina dog och begravdes i Landvetter, och finns också i dödboken där (C:3, s. 388; https://app.arkivdigital.se/aid/v16740.b165.s389), men de var bara där tillfälligt, medan Gunne arbetade vid anläggandet av nya Landvettervägen.

Vad det blev av dottern när föräldrarna dött vet jag inte.

Nu behöver ju inte deras dotter vara 'din' Fredrika Charlotta - men hon har i vart fall rätt namn, och bara två år fel på födelseåret...  :) I Backas och Säves husförhörslängder står bara födelseåret på henne, inte någon dag. Det tyder ju på att hon var född i ett annat pastorat och inte haft något exakt födelsedatum i inflyttningsattesten. Och är uppgiften osäker, så kan man ju inte lita på att året är rätt.

308
Antavlor på nätet (Ancestry eller någon annanstans) är bara påståenden som det inte är något att fästa sig vid - om det inte anges några källor. Och att det är flera antavlor som säger samma sak gör det inte trovärdigare, eftersom de kan ha skrivit av varandra.

Och visst kan du dementera påståendena i Ancestry. Eftersom detta rör sig om vanlig landsbygdsallmoge på 1700-talet, så heter Gabrielssons far Gabriel. Han skulle ha hetat Johansson om fadern hetat Johan. Svårare än så är det inte...  :)

Enligt husförhörslängden gifte sig Johan och Catrina 1783. Och de finns i Ekeby vigselbok den 15/10 (C:1, s. 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v37217.b13.s19). Senast det året ska han alltså ha flyttat från Säby.

Jag har kollat Säbys utflyttningslängd från 1783 och bakåt till 1773, då han ska ha varit 15 år (om han var född 1758...). Och jag hittar bara en tänkbar Johan Gabrielsson. Nämligen 1778 (C:4, s. 239; https://app.arkivdigital.se/aid/v36240.b121.s239), där som n:r 53 finns drängen Johan Gabrielsson som flyttar till Egby. Han flyttar ut från Fetås, och är född 1752. (Att det är fel födelseår är inget att haka upp sig på.  :) Husförhörslängderna landet runt vimlar av fel.)

I Fetås finns han inte i husförhörslängden 1769-1788 (AI:2, s. 174; https://app.arkivdigital.se/aid/v22031.b101.s174). Men den boken ska enligt registret i början innehålla två längder, men Fetås finns bara på en sida i ortregistret, så jag vet inte hur komplett den är.

Men i Fetås finns i vart fall den avskedade soldaten Gabriel Fogel (f. 1721) med h. Anna Hansdotter (f. 1722), s. Jonas (f. 1765) och d. Stina (f. 1759). Barnen är födda på Karpåsen.

Den utflyttande Johan var alltså född 1752. Och den 15/4 det året föddes Galtås soldat Gabr. Månssons och Anna Hansdotters son Johannes (C:3, f. 188v; https://app.arkivdigital.se/aid/v36239.b193.s189). (Det är hiskeliga kråkfötter, så jag är inte helt säker på att det står Månsson - men det liknar åtminstone Månsson...  :) )

Och i husförhörslängden 1759 (AI:1, s. 322; https://app.arkivdigital.se/aid/v22030.b172.s322) finns på Karpåsen under Galtås soldaten Gabriel (utan efternamn) med hustrun Anna och barnen Johan, Stina och Jonas.

Nu påstår jag inte att detta är rätt Johan Gabrielsson! Jag kan ha missat honom när jag gick igenom flyttlängden, eller han kan ha flyttat ut tidigare än 1773, eller prästen kan ha missat att skriva in honom i flyttlängden. Och det är ju också möjligt att han flyttat via en annan socken. Men en hyfsat stark kandidat är han i vart fall...  :)

309
03 - Hur hittar jag... / SV: Norska anor, hur finna anan
« skrivet: 2019-06-25, 12:49 »
Du får väl helt enkelt studera antavlorna till de tänkbara släktingarna, och se om du hittar några gemensamma förfäder.

310
Enligt dåtidens namnskick med patronymikon kan en Gabrielsson inte vara son till en Johan. Johan Gabrielssons far måste heta Gabriel i förnamn.

311
Allmänt / SV: Texttydning
« skrivet: 2019-06-25, 12:39 »
Det där är en bouppteckning från Friggeråkers socken i Gudhems härad. Vilske-Kleva socken hör till Vilske härad.

Det finns bara en Annika Torstensdotter från Vilske-Kleva i Vilske härads bouppteckningsregister, och det är Lars Anderssons enka från Tåstorp. Men du säger inte på vilken gård i Vilske-Kleva socken de bodde, och dessutom är alla bouppteckningar inte bevarade, så jag garanterar inte att det är rätt personer.

Bouppteckningen efter Lars Andersson från Tåstorp förrättades den 6/7 1807 (Vilske HR FII:17, s. 809; https://app.arkivdigital.se/aid/v144276.b409.s809). Han har varit gift två gånger. Med första hustrun har han tre döttrar, och med andra två söner.

Varken hustrurnas eller barnens namn står i ingressen, men bouppteckningen är undertecknad av enkan Annika Torstensdotter samt Andreas och Lars Larssöner, som väl borde vara sönerna.

Det finns också en bouppteckning från den 16/12 1777 (FII:8, s. 525; https://app.arkivdigital.se/aid/v144267.b268.s525) efter Lars Anderssons hustru Elin Jonsdotter från Tåstorp i Vilske-Kleva socken. Hon har ett myndigt och tre omyndiga barn. Inte heller deras namn står.

Om det är samme Lars Andersson i båda bouppteckningarna vet jag inte. Det är ju inte direkt ett ovanligt namn...  :)

312
Militaria / SV: Straffkort
« skrivet: 2019-06-24, 23:58 »
Jag får erkänna att jag är mer hemma i 1700-talets soldatrullor än i 1900-talet...  :)

Men eftersom det är stämplat "Straffkort" nederst på förstasidan, så kanske det finns ett sådant också. Och det som står överst på andrasidan är att den punkten är ett "Utdrag ur straffregister".

Var du finner mer upplysningar om detta kan Krigsarkivet svara på.

313
Militaria / SV: Straffkort
« skrivet: 2019-06-24, 23:42 »
Under "Straffets beskaffenhet" står:

"Vaktarest i tre (3) d.
utan tjg."


Och det påbörjades den 23/4 och avslutades den 26/4.

Det som står på första raden i den stämplade rutan är:

"tjg (tjg i en följd) .....150..... dagar"

Tjg måste vara förkortning för tjänstgöring. Och på raderna under står hur många dagars repövning han har gjort, så den rutan har inget med straffet att göra.

315
"Arbets Karlen Måns Olßons och Hustru
Märta Olofsdotters Son Olaus f s d
m f. Visit. Frants Holmström, stensättaren
Jon Nilsson, Mätaren Wallströms E:a"


f s d = född samma dag (samma formulering står i klartext i den första noteringen på sidan).

m f = mansfaddrar (prästen glömde att skriva q f före Wallströms enka).

Visit. = visitör = tullare.

316
Förkärla / SV: MÅRTEN LARSSON f.1736/46
« skrivet: 2019-06-21, 19:01 »
Se också här: Karlskrona Amiralitetsförsamlings omfattning och kyrkoböcker.

Det finns ytterligare ett båtsmansregister: Blekinge och Södra Möre båtsmän. Där finns också många artiklar med allmän information om båtsmän.

317
Dalskog / SV: Jonas Bryngelsson varifrån 1783?
« skrivet: 2019-06-20, 15:49 »
Det stämmer. Närmare bestämt står det Karttedaln i Steneby Soken.

318
Dalskog / SV: Anders Olofsson 1720
« skrivet: 2019-06-19, 12:31 »
Visst har du läst rätt. Det står Persdoter.

Och i Jons födelsenotis stavas det Pärsdoter.

319
Björlanda / SV: Björlanda (O) C:2 (1824-1862) Bild: 40
« skrivet: 2019-06-16, 15:57 »
I vigselboken 1851 står att Carolina Sörensdotter är hemmadotter från Helgeröd. Och i den samtida husförhörslängden (1848-1853, AI:4, som du hänvisar till) finns inte bara Carolina och Peter Edvard, utan också hennes far Sören Olsson.

Går vi till föregående längd (1842-1847, AI:3, s. 390 mp/ 6 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v16487.b201.s391), så är också modern Anna Brita Toresdotter med, noterad som död 1844. (Observera att AI:3, innehåller sex husförhörslängder. 1842-1847 är den sista av dem. Se registret i början.)

Carolinas födelsenotis finns i födelseboken den 8/8 1828 (C:2, inget sidnummer, andra noteringen på vänster sida; https://app.arkivdigital.se/aid/v16512.b24).

320
Nej, du har inte läst fel på dagarna.

Hur noga böckerna normalt är förda i Örkened vet jag inte, men rent allmänt vimlar kyrkoböckerna landet runt av fel, och detta är alltså ett exempel på det.

Kanske skrev prästen i efterhand rent lösa lappar från klockaren, och i det svaga vaxljusskenet tolkade en slarvig 3:a som en 8:a? Eller så kanske klockaren fick beskedet "Han föddes i torsdags", och tittade på fel vecka i kalendern (om han hade en sådan) och skrev den 8 oktober i stället för den 1?

Eftersom det var prästen som döpte och det var dopet som bokades hos klockaren (eller direkt hos prästen), så är det trots allt mest troligt att den dagen är korrekt, oavsett om noteringen har gjorts direkt efter dopet eller i efterhand (kanske långt efteråt) vid renskrivning av lösa lappar.

Exakt vilken dag Anders föddes lär m.a.o. bli svårt att fastställa - om du inte råkar hitta en gammal familjebibel där Jochim har plitat ned sonens födelsedag...

321
Björlanda / SV: Björlanda (O) C:2 (1824-1862) Bild: 40
« skrivet: 2019-06-15, 17:27 »
Är du säker på det? "Sweden", inga prickar över ö, o.s.v. Det ser mer ut som ett amerikanskt register. I vigselnoteringen hos Släktdata finns inte de numren du anger; där står bara att uppgifterna är registrerade av Björlanda-Torslanda Hembygdsförening. Men det är ju inte så viktigt; jag blev bara nyfiken på vad det var för "projekt".  :)

Vilken Carolina är det som du söker? Hon som är gift med Peter Edvard Andreasson 1851 eller hon som enligt Sveriges befolkning 1880 är född i Björlanda 1834? Det är nämligen inte samma Carolina - och en av dem heter inte ens Carolina...  :)

Om det är den sistnämnda, så förmodar jag att hon är gift med Johannes Carlsson på Högen. Stämmer det? Jag hittar i vart fall ingen annan med det namnet, födelseåret och födelsesocknen i "folkräkningen" 1880.

322
Jag tror att det står Jonsson i födelseboken, inte Jönsson. Det som ser ut som krumeluren över ö är nog bara en del av s i gossebarnet på raden ovanför.

Att det är Johannes föräldrar som du har hittat i vigselboken är det ingen tvekan om. Både i födelsenotisen och lysningsboken (B:1) står att hon är kyrkotagen som hans hustru. I lysningsboken står det visserligen att det skedde den 11/1 och i födelseboken att det var den 12/1. Men den 11/1 1812 var en lördag, så då är det naturligtvis den 12/1 som är korrekt, vilket är 38 dagar efter Johannes födelse.

På bilden står:

"Hon bevis af
Ödman.

Han: bevis af
Bernström.
företer Bouptekn.
Tingförd 12. Oct. 1811.
Barnen döda."


De hade alltså visat upp prästbevis.

Sven Johan Ödman var kyrkoherde i Myckleby pastorat. Johannas bevis finns i Forshälla HII:1 (https://app.arkivdigital.se/aid/v204305.b740; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061183_00128 [forts. på baksidan/nästa bild i båda fallen]).

Nils Bernström var vice pastor i Uddevalla. Anders attest hittar jag inte i HII:1, som börjar 1809. Han kan ju ha flyttat in innan dess, eller så är attesten inte bevarad. Du får kolla inflyttningslängden. Han bör alltså ha kommit från Uddevalla pastorat, som också omfattar Bäve och Lane-Ryr (då kallat Norra Ryr).

När det gäller den bouppteckning som han visade upp, så var den efter första hustrun. Han var ju enkeman vid vigseln. För att en enka/enkling skulle få gifta om sig, så skulle det först göras en avvittring, d.v.s. boskifte mellan den överlevande maken och barnen. Men i det här fallet var alltså också barnen döda.

323
Marieberg (Majorna) / SV: Läshjälp Notering i hf
« skrivet: 2019-06-13, 22:09 »
När det gäller texten till höger vid Wiberg, så är det inte lätt att se vad den första bokstaven ska vara. Jag har också kollat hos Arkiv Digital som har bättre bilder, men texten är svag.

Det är helt klart församlingsnamn. Det framgår av att det på vissa står t.ex. Christ. (Christine) och Domk. (Domkyrko).

Den andra bokstaven är ett litet f, alltså förkortning för församling. Det finns två alternativ för den första, M eller W.

Om det är M, så lär det vara Marieberg, och i så fall måste det ju vara födelseförsamlingen. Men det är ju mindre troligt, eftersom det bara står en notering vid varje familj; födelseförsamlingen borde ha noterats på alla personer.

Alltså är det troligare W, vilket måste vara Warfsförsamlingen, d.v.s. Amiralitetsvarvsförsamlingen. Om det är in- eller utflyttning får väl flyttlängden visa.

324
Marieberg (Majorna) / SV: Läshjälp Notering i hf
« skrivet: 2019-06-13, 21:39 »
H.f. = Hyresfolk.

Det står också i klartext på vissa ställen, t.ex. överst på föregående uppslags vänstersida.
 

325
Häreneds socken ser det ut som. Härene skrivs det i dag. Och eftersom det är Skaraborgs län, så är det Norra Härene. (Det finns ett Södra Härene i Älvsborgs län.)

326
Myckleby / SV: Anna Olsdotter, Myckleby
« skrivet: 2019-06-06, 13:12 »
Det du skriver om åldern håller jag med om är troligt. Men samtidigt är födelseböckerna i Myckleby pastorat slarvigt förda; där saknas många, vilket också kan vara en förklaring till att många i husförhörslängden bara har ålder angivet.

Det står i vart fall inte Resteröd. Det är ett tydligt a efter det inledande klottret och där finns inget t.

Det står "fr." före ortnamnet. Det är alltså därifrån kom kom flyttande. Det betyder inte att hon var född där.

I Kalseröd, längst ned på sidan 74, finns en piga Olofsdotter hos Rasmus Engebrektsson. Förnamnet går inte att tyda, eftersom det är skrivet ovanpå något annat. Det skulle ju kunna vara hon. Men där finns ingen notering om varifrån hon kommer eller vart hon flyttar. Hon är inte kvar där i nästa längd (s. 61).

327
Myckleby / SV: Anna Olsdotter, Myckleby
« skrivet: 2019-06-04, 16:34 »
Det är inte lätt att se vad klottret till första bokstav ska föreställa. Men om det ska vara ett gårdsnamn inom pastoratet (som också omfattar Torps och Långelanda socknar), så måste det vara ett K. Alltså Kalseröd (här stavat med två s), som ligger i Myckleby socken.

328
Foss / SV: Foss, husförhör AI:9, 1847-54, uppslag 174
« skrivet: 2019-05-30, 15:12 »
Om kråkfötterna ska föreställa "barnen" eller "dottern/dottren" är väl inte alldeles solklart...  :) Men jag tror nog att det ska vara "barnen"; jag kan inte få det till något t i början, och nog står det nen och inte ern/ren på slutet. Prästen räknade väl inte Petters barn när han plitade dit noteringen...

Innebörden är klar i vart fall. Det finns flera liknande noteringar i samma längd; en på uppslag 172, och två på 180, för att bara ta de närmaste sidorna.

Förklaringen hittar vi i protokollet från gemensam sockenstämma med Foss och Håby den 4/3 1849 (Foss KI:4, s. 353), där man behandlade inrättandet av fasta skolor i stället för flyttbara.

I protokollets sista punkt (s. 357; https://app.arkivdigital.se/aid/v66507.b195.s357) står att ordföranden (som väl var prästen) "icke kunde låta tillfället förbigå att uppmana Församlingsboerne till scholornes mera allmänna och jämna begagnande af deras barn, än hittills skett".

Han säger också att "förhållandet i alla scholorna vanligen varit sådant att icke hälften af den ungdom, som det ålegat att besöka scholan, der infunnit sig, och att knappa fjerdedelen af dem, som besökt scholan, der qvarstadnat de härtill bestämda 2:ne månader, utan inskränkt sig inom den ena".

Han hotar också med de "strängare föreskrifter" i kungliga skolestadgan som han hittills inte velat använda.

329
Okänd socken i Dalsland / SV: Okänd socken i Dalsland
« skrivet: 2019-05-29, 22:23 »
Födelseåren stämmer inte för syskonen, men namnen är ju rätt:

Katrina (Kate), Anders (Andrew), Jan Petter (John) och Lars. Sedan saknas några av Bryngels och Märtas barn, men senare generationer kanske inte kände till eller kom ihåg alla syskon.

330
Okänd socken i Dalsland / SV: Okänd socken i Dalsland
« skrivet: 2019-05-29, 21:29 »
I husförhörslängden 1871-1875 (AI:16, uppsl. 194; https://app.arkivdigital.se/aid/v4032.b199.s194) står att modern Märta Eriksdotter flyttar till Amerika 1873, tillsammans med två barnbarn. Först har det bara stått att de "vistas i Amerika", och sedan är de formellt utskrivna. De har alltså först flyttat utan attest.

1873 är Märta 62 år, och barnbarnen 14 och 8. Skulle verkligen en gammal enka (62 var 'äldre' då än i dag) ge sig iväg på ett sådant äventyr med två barnbarn om det inte fanns någon där redan som väntade på dem...?  :)

(Barnbarnen kallas i husförhörslängden brorsbarn, men det är bara en avskrift från föregående längd där de står som Märtas son Anders brorsbarn.)

331
Okänd socken i Dalsland / SV: Okänd socken i Dalsland
« skrivet: 2019-05-29, 21:00 »
Det föds en Olof i Mo socken den 28/7 1847 (CI:7, s. 101; https://app.arkivdigital.se/aid/v13845.b53.s101). Föräldrarna är Bryngel Jansson och Märta Eriksdotter.

Enligt husförhörslängden är Bryngel och Märta födda 1805 resp. 1811 (AI:11, uppsl. 90; https://app.arkivdigital.se/aid/v4027.b101.s90). Det stämmer ju inte med dina uppgifter, men det kan ju var de ändå.

Följer man Olof framåt i husförhörslängderna, så står det att han tog värvning som fältjägare 1866 (AI:14, uppsl. 210; https://app.arkivdigital.se/aid/v4030.b221.s210), men det kan ju ha blivit en kort karriär där.

Bouppteckning efter Bryngel förrättades den 31/5 1867 (Tössbo HR FII:30, inget sidn:r, AD-bild 502; https://app.arkivdigital.se/aid/v143205.b502). Sonen Olof är med bland arvingarna, men det står inte var han bor.

"Bringle" är hur som helst säkert Bryngel, som var ett vanligt i namn i både Dalsland och Båhuslän vid den här tiden. Och denne Bryngel heter alltså Jansson och har en son Olof född på rätt dag, så nog är han skäligen misstänkt...  :)

332
Foss / SV: Foss, husförhör AI:9, 1847-54, uppslag 174
« skrivet: 2019-05-29, 19:06 »
Efter Christina Rasmusdotter står att hon är från Lycke. De finns i vigselboken den 31/8 1852 (C:4, s. 453; https://app.arkivdigital.se/aid/v322.b233.s453).

333
Foss / SV: Foss, husförhör AI:9, 1847-54, uppslag 174
« skrivet: 2019-05-29, 18:54 »
Det skulle möjligen kunna stå att han förmanats att låta barnen besöka skolan. Men av barnen i den här husförhörslängden är det väl bara dottern Maria Elisabeth som kan vara aktuell 1850; de andra är ju för gamla.

334
"...svindelan-
fall eller sinnesförvir."


...tror jag att det ska vara. Man visste väl inte säkert varför han föll. Det hänvisas till polisprotokoll från den 26/4, så där kan kanske finnas mer upplysningar.

335
Allmänt / SV: läshjälp
« skrivet: 2019-05-27, 14:46 »
Ryrane. Det ligger i Rännelanda socken.

336
Långelanda / SV: Johanna Pehrsdotter *1797 i Öde långelanda
« skrivet: 2019-05-24, 21:22 »
Var bodde Johanna när hon dömdes, och bodde barnen hos henne då? Var (vid vilken rätt) dömdes hon? Och var (i vilka källor) har du funnit de upplysningar som du lämnar?

Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

337
Allmänt / SV: yrke i Norge
« skrivet: 2019-05-23, 20:05 »
Tjänsteutförande, ordagrant översatt (eftersom jag kan på rak arm inte komma på något motsvarande svenskt ord  :) ).

Hon hade alltså egen rörelse där hon utförde tjänster åt folk, kanske sydde eller tvättade. Troligen var hon bara inneboende hos den familjen hon är skriven tillsammans med.

338
Och därmed har vi alltså konstaterat att det är ett webläsarproblem...  :) Hur stor del av marknaden en webläsare har avgör ju inte om den fungerar som den borde...

Själv har jag Pale Moon, och länken fungerar utmärkt.

339
Det där är nog ett problem med din webläsare.

För mig ser länken ut som på den bifogade bilden.

340
Ja, många av Båhusläns socknar och skeppredor (härader) har fått sina gamla norska namn förvanskade av de svenska myndigheterna.

Men en karta där alla gamla stavningar finns med skulle ha sjuttionio stavningar av varje gårds- och sockennamn - minst...  :) Varje skrivare stavade ju efter behag förr.

Det går alltså inte att säga att 1710 stavades det sockennamnet si och 1785 stavades det så. Det fanns helt enkelt inga officiella stavningar förr.

Man kan naturligtvis se hur stavningen var i mantalslängden eller jordeboken ett visst år, men vilken stavning som står där är en ren slump; det beror på vem som höll i pennan.

Det viktiga är själva namnet. Ta t.ex. den båhuslänska socknen Brastad, som egentligen borde heta Brasäter. Hur sedan Brasäter har stavats av den ene eller andre skrivaren det ena eller andra året är av mindre intresse.

342
Tossene / SV: Johan Henrik Sahlberg
« skrivet: 2019-05-20, 11:14 »
Om man ska vara petig (och det ska man när man släktforskar  :) ), så är Släktdatas avskrifter/registreringar av sockenlängderna en tredjehandskälla.

Sockenlängderna är nämligen en andrahandskälla; det är i grunden avskrifter av mantalslängderna, med en del uppgifter hämtade från andra källor (bouppteckningar m.m.). Så man ska inte heller ta allt som står där för god fisk; också sockenlängderna kan alltså innehålla fel. Och jag har också stött på fel lite här och där i de längderna (just den här familjen har jag dock inte kontrollerat).

343
Olle Andreasson finns det information om här: Arkivguidens Forum: Svenneby: Olle Andreasson, född 1833.

Hans Tollesson Snäll diskuteras här: Arkivguidens Forum: Kville: Hans Tollesson Snäll (död 1817), Kleva.

Börta Andersdotters morföräldrar diskuteras här: Arkivguidens Forum: Kville: Jacob Olsson (död 1755) och Karin Hansdotter i Fuglekärr. Och i den diskussionen kommer vi ned till början av 1600-talet!

OBS! För att Hans och Börta och deras förfäder också ska vara Johanna Andersdotters förfäder, så ska deras son Anders (och en sådan har de) vara far till Johanna. Och vilken är källan till det?

344
Ja, åtminstone en "svensk" båhusläning.  :) Det vore större chans att Båhusläns norska ortnamn skrevs rätt...

Men nu står "Gyngas" i folkräkningen (folketellingen), och jag tror inte att de som samlade in de uppgifterna var så petiga - de skrev nog bara vad de tyckte att det lät som...

345
https://norgeskart.no

Men nu ska ju "Gyngas" ligga i Sverige...

346
Även om Kengis bruksförsamling fanns när hon föddes (den upphörde 1837), så kan hon inte vara född där; Tärendö ligger alltför långt bort för att ha ingått däri.

Men hon kan möjligen ha bott i Kengis och flyttat därifrån till Norge - eller från Kangos, som jag nu ser på kartan att det också finns något som heter. (Det är inte riktigt mina hemtrakter detta...  :) )

347
Men den största gåtan återstår att lösa: Vad är "Gyngas" för något?  :)

Det står en förkortning för prestegjeld efter, alltså pastorat. Det ska m.a.o. föreställa ett sockennamn - men det är inte alltför likt Pajala...  :D

348
Det står att familjen flyttade till Norge 1829 - men också att de återkom. Och de har varit närvarande vid husförhör och tagit nattvarden till 1836/37.

Sedan finns det inte fler husförhör eller flyttlängder p.g.a. branden 1941.

Men nog är det hon. Katarina och Kajsa är samma namn. Födelseförsamlingen är rätt. Det är en siffra fel i födelsedatumet, den 8/8 i stället för den 18/8, men året är rätt. Fadern heter Nils - och med facit kan det mycket väl stå Jutå i Hammerfest kyrkobok vid vigseln.

349
Samma här...  :)

Men hon ska det allt vara. De finns på sidan 105 mp/110 hp i husförhörslängden AI:5 (https://app.arkivdigital.se/aid/v138524.b111.s105).

Fadern heter Nils Petter Ersson Juto.

350
Enligt vigselboken i Hammerfest 1861 (https://media.digitalarkivet.no/view/297/194 - nummer 4) är hon född i Pajala den 18/8 1829. Faderns namn är Nils Jatå eller Jertå (det är inte lätt att se för texten är så svag).

Så då kan väl "Gyngas" möjligen vara Kengis...

351
Skepplanda / SV: Anders Jönsson alias Anders Göransson
« skrivet: 2019-05-12, 22:41 »
Det står Jöransson i vigselboken (Starrkärr C:1, s. 287; https://app.arkivdigital.se/aid/v15756.b147.s287), och vigseldagen är den 1/1 ("s. d." = samma dag som paret ovan).

Men resten stämmer. Han heter Anders och är från Tokatorp och gifter sig med Elin Andersdotter från Grolanda.

352
Vänersborg / SV: Öxnered: Catharina Andersdotter
« skrivet: 2019-05-10, 20:18 »
Catarina Andersdotter är ett mycket vanligt namn. Det kan mycket väl tänkas att det finns mer är en med det namnet som föddes i Öxnered 1755. Och även om det bara skulle finnas en i födelseboken, så är det inte säkert att det är hon; husförhörslängder landet runt är fulla av fel födelseuppgifter...

För att vara säker på att du hittar föräldrarna till rätt Catarina, så får du följa henne bakåt i husförhör och annat.

Och för att kunna hjälpa till, så behöver man m.a.o. vet var (i vilken källa) som du har hittat henne och uppgiften att hon är född i Öxnered.

Öxnered ligger f.ö. i Vassända socken (sammanslaget med Naglum till Vassända-Naglum 1888).

353
Skattelängder / SV: Mantalslängder för Undenäs och Tived
« skrivet: 2019-05-08, 18:50 »
Mantalslängderna är sorterade på län, inte landskap.

Undenäs och Tived hörde till Skaraborgs län, där de också finns hos Arkiv Digital.

Riksarkivet använder däremot dagens länsindelning, vilket är historieförfalskning, men så gör man. Därför finns 'dina' socknar där under Västra Götalands län (vilket alltså inte är detsamma som landskapet Västergötland).

Här finns mantalslängderna:

Arkiv Digital:
Skaraborgs landskontors (länsstyrelsens) exemplar av längderna: https://app.arkivdigital.se/aid/a1663
Kammarkollegiums exemplar: https://app.arkivdigital.se/aid/a3945

Riksarkivet/SVAR:
Kammarkollegiums exemplar: https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder

354
Rogberga / SV: En knepig flytt
« skrivet: 2019-05-03, 21:16 »
Det står ett nummer för utflyttningen, och då betyder det att han finns i utflyttningslängden och har fått en flyttattest. Det är m.a.o. utanför pastoratet.

Och nu när jag kikar i husförhörslängden, så tror jag nog att det står Jerstorp (Järstorp).

355
Rogberga / SV: En knepig flytt
« skrivet: 2019-05-03, 20:57 »
När det bara står ett gårds- eller bynamn som födelse- eller flyttort, så är det oftast i samma pastorat.

Och i Öggestorps socken i Rogberga pastorat finns ett Perstorp.

356
Fullösa / SV: Fullösa (R) AI:4 (1799-1812) Bild 23 / sid 37
« skrivet: 2019-05-03, 20:32 »
I Centrala Soldatregistret finns en Erik Löfberg som n:r 27 (Lövholmen i Kinne-Vedums socken) vid Vadsbo kompani (i rullorna dock kallat Sekundmajorens kompani) av Västgöta regemente. Antagen 1777 och avskedad 1807.

Här är den första rullan som han är med i, som nyantagen 1777 (s. 164): https://app.arkivdigital.se/aid/v60354a.b870.s165

Och den sista, 1805 (inget sidnummer): https://app.arkivdigital.se/aid/v60359.b494

Sedan är den en lucka bland rullorna till 1817, så det finns ingen rulla där det står att han är avskedad.

Han är antagen den 21/3 1777. Åldern är 22 år vid mönstringen den 12/6 1777, och han är född i Västergötland och då ännu ogift. Och han är 5 fot och 10 tum lång.  :)

I den sista rullan (den 19/6 1805) är han 50 år och har tjänstgjort i 28 år. Och då är han gift.

357
Och här kan du se vilka församlingar som fanns i Göteborg förr: Göteborgs församlingar.

358
"d. 24 Febr. Christnades ett oächta Barn mo-
dren Maria och fadren förmehnes
wara krukemakaren Olof Gribb.
M. F. Anders Koppar och Nils Kamp
Q. F. Hust. Maria, Gertrud och Caisa."

359
Morlanda / SV: Rågårdsvik i Morlanda
« skrivet: 2019-05-02, 22:16 »
Morlanda har två serier med husförhörslängder. Huvudserien AIa, och så AIb för skärgården. Rågårdsvik ingår i AIb.

Och eftersom Rågårdsvik ligger på Skaftö, så ingår det fr.o.m. 1888 i Skaftö socken, som bildades då.

361
Har du kollat i Göteborgs födelseböcker?  :)

I Garnisonsförsamlingen föds det en Sven med far Erik den 1/5 1818 (CI:13, s. 327; https://app.arkivdigital.se/aid/v32704.b175.s327).

Fadern heter visserligen inte Stenberg, men det namnet kan ju Sven ha tagit själv.

Försök att följa honom framåt och se om du hamnar i Hemsjö.

362
Och var står det någonstans? Det enklare för den som vill hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

Landsarkivet har personregister till Göteborgs församlingar. De finns fotograferade hos Arkiv Digital, under respektive församling. Det är möjligt att de finns gömda någonstans i SVAR:s labyrinter också...

363
Det är ingen Göteborgs-församling. Den kallas även Uddevalla militärförsamling, och fanns följaktligen i den staden, eftersom regementet var förlagt där.

Församlingen existerade bara under åren 1919-1926. Den utbröts ur Uddevalla församling och uppgick i samma församling igen.

364
Solberga / SV: Anna Andersdotter född 29/8 1824 i Solberga
« skrivet: 2019-04-27, 23:24 »
I vigselnotisen står också att hon till detta pastorat medfört ledighetsbetyg från hösten 1849.

Anna finns som n:r 55 i inflytningslängden det året (Lundby BI:2; https://app.arkivdigital.se/aid/v5532.b115). Det står att hon är född i Jörlanda och kommer inflyttande från Säve.

Det finns också en flyttattest (Lundby HII:4; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061252_00444, fortsättning på nästa bild). Där står att hon flyttar från Rödbo till Tuve den 16/4 1847. På baksidan flyttar hon först vidare till Säve den 26/10 1847 (underskrivet i Lundby, som är Tuves moderförsamling), och sedan till Lundby den 26/10 1849.

Anna flyttade alltså ut från Rödbo 1847. Och i Rödbos inflyttningslängd finns hon 1845 (Kungälv B:2; https://app.arkivdigital.se/aid/v2008.b33). Det står inte varifrån hon kommer, men J. Warmark har undertecknat attesten. Jonas Warmark var kyrkoherde i Solberga pastorat vid den här tiden.

Det finns ingen bevarad utflyttningslängd för Solberga pastorat 1845, men det går att finna henne ändå: På sidan 43 i Jörlanda AI:9 (https://app.arkivdigital.se/aid/v1874.b26.s43). Det står där att hon kom från Spekeröd 1844.

365
Solberga / SV: Anna Andersdotter född 29/8 1824 i Solberga
« skrivet: 2019-04-24, 22:26 »
I vigselnotisen 1851 står: "Hennes moder, enkan Maria Andersdotter i Solberga pastorat, lät aflemna sitt giftomannasamtycke till äktenskapet."

Solberga pastorat omfattar också Jörlanda och Holta socknar.

366
Anton flyttar tillbaka från Göteborgs domkyrkoförsamling till Uddevalla 1856:
· Gbg domkyrko B:5, s. 47, 9 juni (https://app.arkivdigital.se/aid/v34167.b51.s47).
· Uddevalla B:4, n:r 42/1856 (https://app.arkivdigital.se/aid/v2225.b62).
· Uddevalla AI:12, s. 193 (https://app.arkivdigital.se/aid/v2195.b102.s193).

I den sistnämnda husförhörslängden finns han hos modern, på samma ställe där han ströks vid utflyttningen. Prästen har skrivit till "här" efter honom (för att visa att strykningen inte gäller längre). Men därefter är det tillagt "till sjös 56".

Han finns som påmönstrad på skonerten Ebba Fredrica den 11/10 1856, destinerad till Ystad:
· Uddevalla sjömanshus DIaa:1, s. 280, n:r 110 (https://app.arkivdigital.se/aid/v281621.b1430.s280).

Och i Ystad finns samma båt den 3/2 1857, för vidare färd till London:
· Ystads sjömanshus DIa:2 (https://app.arkivdigital.se/aid/v488999.b410).

Här finns bl.a. den 17-årige kocken A. Brattberg.

Den 20/10 1857 avseglar samma båt direkt från Uddevalla till London (s. 300, n:r 109; https://app.arkivdigital.se/aid/v281621.b1530.s300), men då är han inte med.

Båten har alltså kommit tillbaka till Uddevalla efter den förra turen till London, och jag kan inte hitta någon Brattberg påmönstrad på någon annan båt från Uddevalla innan den 20/10 1857 - så han kan ju ha mönstrat av eller rymt i London.

På Emigranten Populär finns han inte med. Där ingår bl.a. Emisjö, som innehåller sjömän som avmönstrat/rymt utomlands - men bara i hamnar utanför Europa. Har han lämnat Ebba Fredrica i London, så är han alltså inte med i det registret.

367
Jag har inte följt honom framåt för att se om han emigrerar, men det föds en Anton Johannesson på Hästhagen under Röd i Forshälla socken söder om Uddevalla den 11/1 1840.

Föräldrar: Johannes Svensson Brattberg och Britta Andersdotter.

Forshälla C:7, s. 140 (https://app.arkivdigital.se/aid/v227.b73.s141) .

368
Okänt landskap / Spårlöst försvunna / SV: Kerstin Wahlberg
« skrivet: 2019-04-20, 02:46 »
Jag borde väl sova så här dags, men när jag har blandat mig i det här, så får jag väl avsluta det också...  :)

Enligt ovan nämnda hfl kommer Kristina flyttande från sidan 1412 (vilket är i AI:70) år 1881. Där finns hon i Tosseberg, som redan konstaterats i ett tidigare inlägg, hos modern Maria Svensdotter (född d. 3/9 1825) och styvfadern Erik Persson, som gifte sig 1879.

Maria dör den 31/12 1895 (AI:78 s. 1830 och F:5 s.15).

Bouppteckning förrättades den 1/9 1896. Hon efterlämnade mannen Erik Persson samt oäkta dottern Kristina Jönsson [!], gift med målaren [?] A. Lundberg och vistas i Norra Amerika och "har varit underrättad om bouppteckningen men ej inställt sig ej heller sändt någon fullmakt". (Fryksdals Nedre tingslag FII:38, s. 83; https://app.arkivdigital.se/aid/v47524.b44.s83.)

369
Okänt landskap / Spårlöst försvunna / SV: Kerstin Wahlberg
« skrivet: 2019-04-20, 01:18 »
Mitt förra inlägg var inte en kommentar till det DNA-test som nämns i inlägget närmast före mitt (som Jan ser ut att ha tolkat det som, att döma av svaret närmast efter). Det var en allmän kommentar till diskussionen om Sanne eller Sunne, och hurvida Sunne var en "efterkonstruktion"/"tolkningsproblem" eller inte.

Det jag avsåg var att man kan bortse från uppgifter i ett nutida register (i detta fall Emihamn) som inte stämmer med uppgifterna i den angivna källan (passagerarlistan). I sådana fall är det naturligtvis originalets uppgifter som gäller. Detta är ju elementärt och gäller alla typer av register.

Men man får väl göra den reservationen att det gäller under förutsättning att registerskaparen inte har den - för att uttrycka det diplomatiskt - inte helt lyckade rutinen att rätta uppgifter som man vet är fel i originalet utan att i registret ange varken att uppgiften är rättad eller varför. Men att så är fallet här vet vi ju faktiskt inte.

Jag har alltså inte sagt att den eftersökta Kerstin inte kan komma från Sunne. Jag har bara sagt att man inte kan bygga det antagandet på ett register som hänvisar till en källa där det står något annat...  :)

F.ö. kan tilläggas att det inte var på Göteborgs poliskammare som passagerarlistorna upprättades. De inlämnades dit av emigrantagenterna (dåtidens resebyråer). Och visst skulle man hos agenten ha kunnat få Sunne till Sanne vid noteringen på listan, likaväl som tvärtom vid dataregistreringen ett drygt sekel senare - men så var det detta med länet "Bohus", vilket knappast kan sammanblandas med "Wermland"...  :) Dessutom är rubriken på den kolumnen på Wahlbergs passagerarlista "Födelseort", inte "Hemort" - vilket naturligtvis inte är någon garanti för att det var födelseorten som skrevs dit...

När det gäller Sunne-Kristina och hennes utresetid, så står det faktiskt i den ovan nämnda husförhörslängden (AI:69, s. 1186, under "Frejd och särskilda anteckningar") att hon fick attest till Amerika redan den 3/4 83 (dagen är osäker, men april är det i vart fall).

370
Ja, den bouppteckningen efter Jon är skriven på baksidan av en annan bouppteckning, men sedan överstruken. Det är alltså bara en kladd, och innehåller som synes inte någon egentlig bouppteckning, utan bara ingressen med arvingarna. Men det är väl det som är det mest intressanta...  :)

"År 1772 den 7 Julii förrättades
på begiäran laga uptekning och
wärdering uppå qwarlåten-
skapen efter afl. Omyndige
drängen Jon Börjeßon från
Hult, hwars Arftagare äro
deß efterlemnade 3:ne Systrar
Kjerstin, Anna och Börta Börjes-
Döttrar af hwilka den först
nämnda är gift med Eß-
björn Swenßon i Hult och de
2:ne senare omyndiga. När-
warande såsom ombudne wär-
deringsmän Not. Hallenberg och
Häradsdomaren Jon Jakobsson
i Bodilsröd."


Sedan är det på några ställen instoppat "den Julii" mellan raderna, det är väl något som var ditkladdat först...  :)

Eftersom modern inte nämns som arvtagare, så lär hon ha dött innan Jon.

371
Fotskäl / SV: Vad heter flickan? (bouppteckning Marks härad)
« skrivet: 2019-04-19, 01:23 »
Rangijla.

372
Okänt landskap / Spårlöst försvunna / SV: Kerstin Wahlberg
« skrivet: 2019-04-19, 00:48 »
Glöm Sunne i Värmland - åtminstone om ättlingarna i USA inte vet att det var därifrån hon kom.

På Emigranten Populär (där uppgiften är hämtad från Emihamn) står det alltså "Församling: Sunne" och "Län: S" - men där står också detta:

"Källkod: 23 : 547 : 23587".

Och vad betyder det? Jo, "23" är volymen bland Göteborgs poliskammares passagerarlistor, närmare bestämt EIX:23. "547" är sidan i den volymen. Och "23587" är passagerarnumret.

Och här finns hon, överst på sidan: https://app.arkivdigital.se/aid/v479747.b2760.s547.

Det är alltså den uppgiften som är registrerad i Emihamn, så då är det naturligtvis originalets uppgift som gäller. Den kan självklart vara fel - om den som (1883) skrev in uppgiften skrev fel eller fick fel uppgift - men ett nutida register som inte stämmer med den källa som sägs vara underlaget till registret kan vi bara bortse ifrån.

Förmodligen har den som skrev in uppgiften i den nutida databasen feltolkat "Sanne" som "Sunne" (även om det är svårt att få det tydliga a:et till ett u...). "Bohus" är det väl däremot svårt att få till ett annat län, men det har väl "rättats" vid sammanställningen av registret - för Sunne ligger ju i Värmland (och i Jämtland, men det ligger väl för långt bort...  :) )...

Frågan är då om de amerikaner som letar i värmländska Sunne gör det för att det står Sunne på emigrantskivan, utan att ha en aning om att det är en felläsning av originalet...

373
Det utelämnade:

"...warandes tillstädes å de omyndige bar-
nens wäg[na]r faderbrodern..."


Det kan tilläggas att den tredje dottern heter Börta, ett mycket vanligt namn i Båhuslän vid den här tiden. Och nämndemannen som var värderingsman heter Jon.

Det som står under "Fast egendom" kan också vara av intresse:

"1/4:ding uti odels Rust-
hålds Hemmanet
Hult, derutinnan
afl. Mannen till
hälften ärft, och den
andra hälften deraf
af 2:ne sine Systrar
inlöst under Äkten-
skapet med denna
sin hustru..."

374
Björlanda / SV: Björlanda (O) C:2 (1824-1862) Bild: 40
« skrivet: 2019-04-14, 16:56 »
Nej, på bilden står det Cathrina.

Vad är det för "indexeringsprojekt" som du hänvisar till?

375
Herman är torpare på Lunden under Arngrimseröd.

376
Tanum / SV: Soldaten Rasmus Hall
« skrivet: 2019-04-14, 00:35 »
Kort svar: Svarteborg den 5/1 1788.

Lite längre svar  :) : Enligt Halls bouppteckning (Tanums m.fl. HR 44:51; https://app.arkivdigital.se/aid/v65862.b29.s51) är barnens farbror soldaten Anders Granat under Svarteborg. Enligt den samtida husförhörslängden (Svarteborg AI:10, uppsl. 83; https://app.arkivdigital.se/aid/v365.b90.s83) finns han på Stenarne u. Svarteborg, f. den 6/5 1789. Den dagen föddes Jonas Plits och Anna Andersdotters son Anders enl. födelseboken (Svarteborg C:3, s. 6; https://app.arkivdigital.se/aid/v384.b8.s7).

Jonas Rasmusson Plit med familj finns på Hältehuset under Skärvum (Svarteborg AI:2, s. 61; https://app.arkivdigital.se/aid/v357.b33.s61), och har där bl.a. sonen Rasmus som sägs vara född 1784.

I nästa längd (AI:3, s. 81; https://app.arkivdigital.se/aid/v358.b45.s81) har Rasmus (fortfarande född 1784) tagit över torpet och är gift med Börta Jonsdotter.

Och i AI:4 (s. 82; https://app.arkivdigital.se/aid/v359.b47.s83) har Rasmus födelsedatum ändrats till den 5/1 1788. Samtidigt har brodern Anders Hök flyttat med föräldrarna till Stenarne (s. 90; https://app.arkivdigital.se/aid/v359.b51.s91).

I AI:5 (s. 84; https://app.arkivdigital.se/aid/v360.b48.s85) är Rasmus soldat och har flyttat med familjen till Kville.

Och i AI:6 (s. 96; https://app.arkivdigital.se/aid/v361.b56.s97) har Anders fått soldatnamnet ändrat till Granat. Och på Stenarne finns också Rasmus Hall med familj från Kville tillfälligt inhyst. Rasmus har noteringen "f. i Sv." i marginalen, vilket borde betyda "född i Svarteborg".

I födelseboken (C:2, s. 656; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b335.s657) döps den 6/1 1788 Jonas Plits dotter Anna (!), född den 4/1 - men...

Samma dag döps också Sven Anderssons son från Fylkesberg. Han heter Rasmus och är född den 5/1. Prästen har väl helt enkelt blandat ihop barnen som döptes samma dag. Hoppas att han åtminstone sa rätt namn vid dopet...  :)

Flyttattesten när Rasmus med familj flyttar från Kville till Tanum finns i Tanum HII:9 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061415_00064).

377
Jönköping / SV: Moving out of Parish 1834
« skrivet: 2019-04-11, 12:51 »
It has never existed a Jönköping socken so you are right this posting is strange.

That's not correct. In the old days the town Jönköping only had one parish, called - Jönköping. Then in the year 1600 a new parish was founded, called Jönköpings slottsförsamling (slott = castle), but the real town parish was still called just Jönköping.

This did not change before 1852, when the parishes were renamed: Jönköping -> Jönköpings Östra (East), and Jönköpings slottsförsamling -> Jönköpings Västra (West).

Then in 1921 the names were changed again (officially, but the new names were used unofficially before that): Jönköpings Östra -> Jönköpings Kristina, and Jönköpings Västra -> Jönköpings Sofia.

Jönköping is the centre of a county (län), named after its 'capital'. But the county is not called just "Jönköping", it's called "Jönköpings län". If you say just "Jönköping" you're talking about the city.

----------

Maja Stina is moving to Östenstorp in 1834. It's page 21 in the same book (Frinnaryd AI:5).

378
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag en halvsyster
« skrivet: 2019-04-10, 00:49 »
När jag registrerade gratiskontot hos Ancestry, så fick jag ett mejl med rubriken "Tak Jörgen för att du skapat ett konto".

Undrar just om det är någon av Ancestrys kinesiska registrerare med "begränsad erfarenhet" av svenska (se här och här) som har skrivit mejlet också...  :D

379
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag en halvsyster
« skrivet: 2019-04-10, 00:01 »
Och om man klickar på bilden med etiketten "Granska" för att läsa det original som de registrerade uppgifterna sägs vara hämtade ifrån - alltså kontrollera att uppgifterna är korrekt avskrivna - så kommer man bara till sidan med rubriken "Vad kommer du att upptäcka idag?", där man kan teckna det abonnemang som är nödvändigt för att kunna se bilden.

Och med finstilt text nederst på den sidan bekräftas att ovan beskrivna skojarmetoder fortfarande gäller:

"För att teckna gratis provabonnemang måste du registrera dig med ett giltigt kontokort. När ditt gratis provabonnemang upphör kommer ditt kort debiteras på hela summan för den valda abonnemangskostnaden, om du inte dessförinnan säger upp ditt abonnemang..."

380
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag en halvsyster
« skrivet: 2019-04-09, 21:10 »
När man söker i den "gratis" databasen hos Ancestry, så får man inte upp något resultat, utan bara sidan "Skapa ett gratiskonto".

På den första registreringssidan är det bara namn, epostadress och lösenord som man ska fylla i. Vad som döljer sig bakom knappen "Fortsätt" framgår inte här - men jag har mina aningar...

Det var åtminstone tidigare så att man vid tecknande av ett "provabonnemang" hos Ancestry var tvungen att dels välja för vilken period man ville teckna ett riktigt (!) abonnemang, dels uppge sitt kreditkortsnummer (!) - och om man glömde att säga upp "provabonnemanget" i tid, så drogs avgiften för det riktiga abonnemanget automatiskt från kortet!

Jag har inte testat om de fortfarande kräver att man uppger kreditkortsnumret - och jag tänker inte göra det heller - men villkoren tyder på att detta inte har ändrats:

· "...när du registrerar dig för en gratis provperiod eller blir en prenumererande medlem förnyas din prenumeration automatiskt beroende på vilken prenumerationsmodell du har valt (t.ex. på halvårsbasis, månadsbasis o.s.v.)."

· "Om du registrerar dig för en gratis provperiod kan du när som helst under provperiodens gång säga upp den utan kostnad. Om du inte säger upp prenumerationen under provperiodens gång inleds din betalprenumeration vid utgången av den gratis provperioden."

Sådana metoder använder naturligtvis inte ett seriöst företag. Och ett företag som har en bra produkt som kunder frivilligt betalar för behöver heller inte använda sådana metoder...

381
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag en halvsyster
« skrivet: 2019-04-09, 12:39 »
1948 började man att på pastorsexpeditionerna upprätta personakter över alla som var kyrkobokförda i Sverige. Där infördes alla uppgifter som fanns om resp. person i kyrkoböckerna, bl.a. barn. Därefter fördes nya uppgifter in när något nytt inträffade, t.ex. giftermål eller ett nytt barns födelse. När man sedan flyttade, så följde personakten med till den nya församlingen.

Vid halvårsskiftet 1991 upphörde kyrkobokföringen, och Skatteverket tog över folkbokföringen. Personakterna ingår därför i arkivet till den församling där resp. person var skriven den 30/6 1991; för personer som avlidit innan dess är det den församling där man var skriven när man dog. Alla kyrkoarkiv finns numera på resp. landsarkiv; för församlingar i Göteborg är det alltså landsarkivet där som gäller.

Eftersom personakterna började att läggas upp 1948, så är det tänkbart att barn som fötts på 30-talet, men inte bodde med föräldrarna, inte skrevs in i föräldrarnas personakter. Jag förmodar att det beror på om det fortfarande fanns någon notering i församlingsboken då.

Om det inte finns någon notering om dottern i din mors personakt, så får man i stället följa din mor bakåt genom församlingsböckerna. Åtminstone i den församlingsbok som är samtida med dotterns födelse borde det finnas en notering. En attest ska också ha sänts från födelseförsamlingen till den församling där din mor var kyrkobokförd då.

Börja alltså med att kontakta landsarkivet för att få se din mors personakt.

382
13 - Källmaterial / SV: Mantalslängder efter 1820
« skrivet: 2019-04-08, 15:13 »
Det kan tilläggas att Göteborgs mantalskontors exemplar av mantalslängderna (som bara omfattar Göteborgs stad) motsvarar häradsskrivarens (fögderiets) exemplar på landsbygden.

Landskontorets (länsstyrelsens) exemplar omfattar hela länet.

383
Övriga ämnen / SV: Församling Sextria?
« skrivet: 2019-04-08, 14:58 »
Sexdrega är grannsocken till Ullasjö, så det var väl förmodligen därifrån hon flyttade till Askeryd. Det vore ju inte första gången som utflyttningssocknen blir "födelsesocken" i inflyttningssocknens husförhörslängd...

384
Allmänt / SV: Eftersöker föräldrar till Sven Olofsson
« skrivet: 2019-04-07, 23:32 »
Den Sven som föds på Ljusebråten i Järbo socken den 11/10 1803 har mycket riktigt föräldrarna Olof Svensson och Elin Jonsdotter - men det är väl inte precis någon skönskrift som prästen har åstadkommit...

Föräldrarnas namn syns tydligare i den samtida husförhörslängden (AI:2, uppslag 60; AID v4356.b59.s60).

Observera också att Järbo socken ligger i landskapet Dalsland.

385
Övriga ämnen / SV: Församling Sextria?
« skrivet: 2019-04-07, 20:59 »
I föregående längd (AI:15, s. 73) står att Sextria ligger i Västergötland.

Så då gissar jag att det kan vara Sexdrega. En inte alltför vild gissning...  :)

386
Dals-Ed / SV: Brynte/Bengt Edstrøm
« skrivet: 2019-04-04, 00:19 »
På sidan 158 i Dalskogs husförhörslängd AI:12 står att Brynte Svensson Edström kom från Ed 47.

Och i Dals-Eds utflyttningslängd 1847 (B:1, s. 192, n:r 58; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043402_00107) står att han flyttade ut från V. Torp, s. 182 i husförhörslängden.

Och där (AI:10; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043391_00196) finns han utan inflyttningsnotering. Han finns på samma plats också i föregående längd (AI:9, s. 154; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043390_00166), med notering att han flyttat in som n:r 41 1845.

I Eds inflyttningslängd (B:1, s. 66; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043402_00042) står att han kom från Dalskog.

I Dalskogs utflyttningslängd (B:1, s. 83; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043435_00060) finns han som n:r 37, utflyttad från Teåker, s. 145 i husförhörslängden.

Och i husförhörslängden (AI:11; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043424_00168) står att han kom från Ödskölt 1844. Dessvärre har Ödskölt ingen utflyttningslängd före 1861, så det blir till att bläddra igenom husförhörslängden - men det är bara 194 uppslag...  :)

387
Jag rekommenderar absolut att du använder landskap i stället för län. Länsgränserna har ändrats många gånger genom historien, och flera tidigare län har helt försvunnit. Landskapsgränserna ändras dock inte för att länsgränserna ändras.

Dessvärre har det blivit standard att när man anger län, så använder man länen i SVAR:s gamla mikrokortskataloger eller de län som var aktuella när boken "Sveriges församlingar genom tiderna" kom ut i slutet av 1980-talet, vilket i båda fallen är den länsindelning som gällde efter de stora kommunsammanslagningarna som genomfördes under 1960- och 70-talen, då många församlingar bytte län. För de sistnämnda församlingarna har därför den länstillhörigheten inget som helst att göra med den tid som vi forskar i.

Några exempel: De båhuslänska socknarna Hjärtum och Västerlanda anges som tillhörande Älvsborgs (P) län, och den dalsländska socknen Valbo-Ryr som tillhörande Göteborgs och Båhus (O) län. Men detta gällde bara under några årtionden i slutet av 1900-talet, från 1971 resp. 1967 fram tills Västra Götalands län bildades 1998. Det blir ju då ren historieförfalskning att ange denna moderna länstillhörighet för personer som levde under 17- och 1800-talen.

Jag rekommenderar också att du anger den största enheten (landskapet) först och den minsta (gården) sist. Det blir då bättre ordning om du sorterar personer efter orter. Om du sätter gården först, så hamnar personerna huller om buller när det gäller landskap och församling, om du sorterar orterna i bokstavsordning.

Tänk också på att, av samma orsak, alltid skriva gårdens/byns huvudnamn först. En by kan ju ha flera jordeboksgårdar, t.ex. Storeby Västergård och Storeby Östergård. Men ibland kan kan jordeboksgårdens namn skrivas före huvudnamnet, t.ex. Övre Nordby och Nedre Nordby. Om du då registrerar namnet på det viset, så hamnar personerna från Nordby på två olika ställen i den alfabetiska ortlistan, och t.o.m. tre om du anger några som bara boende i Nordby (vilket ofta är det enda som anges i t.ex. domböcker). Därför bör namnet registreras som Nordby Övre och Nordby Nedre.

Och torps och backstugors namn skrivs allra sist, efter gårdsnamnet.

Sverige skriver jag aldrig ut. Dels är det överflödigt; det framgår ju ändå att det inte är utländska orter när landskapet är med (och jag vill också hålla ortnamnet så kort som möjligt, så att det får plats i antavlan). Dels är det ju inte bara länsgränser som har ändrats; det gäller också riksgränserna. Mina båhuslänska och halländska förfäder levde inte i Sverige före 1658 resp. 1645... Och jag ser i din profil att du forskar i Dalarna. Om du hamnar i Särna och Idre, så gäller ju det samma där före 1644.

388
Förkortning i husförhörslängd / SV: Födelseort punkt
« skrivet: 2019-04-03, 16:46 »
Tecknet är ", inte punkt. Det syns tydligare om man förstorar bilden. Och samma tecken finns också före födelseåret, sist i namnkolumnen.

Det skulle kunna betyda att personen var med på samma ställe i nästa resp. föregående längd. Vid några stickprov har personer som dött eller flyttat in/ut har bara markering på ett av ställena. Men det stämmer inte på alla - fast det skulle ju kunna vara missar...

Så det är inte lätt att veta vad prästen menade. Det är i varje fall ingen vedertagen kyrkobokföringsstandard...  :)

389
Hjärtum / SV: Hans Ankarsson
« skrivet: 2019-03-29, 16:53 »
Du säger inte i vilka källor som du har hittat Hans (vilket hade underlättat att veta), men jag misstänker att du har fått det alternativa namnet Ansgarsson från Släktdata. Där finns i vart fall noterat en Hans Ansgarsson med hustru Giertru Andersdr på St Näset, som får sonen Per den 19/10 1761.

Men i originalboken (C:2, f. 127v, n:r 45; AID v2987a.b1000.s128) heter han Anckarsson. Vi får väl då utgå från att det är 'din' Hans. Hur många Hans Ankarsson kan det finnas i Hjärtum?

Det finns inga husförhörslängder runt 1761, men däremot mantalslängder. 1757 (s. 604; AID v224223.b3110.s605) står på Store Näs att enkan Gjertrud är gift med Måns Ankarsson, och i marginalen står att Måns kommer från Älvsborgs län - vilket ju inte är särskilt upplysande...

1759 står att Måns är rotebåtsman och utkommenderad. Och 1761 har man rättat hans namn: "Måns eller rätt. Hans..."

1762 är han inte längre noterad som båtsman. 1763 har han "rymt till Norge". 1765 är han tillbaka igen, men då är han "från bruket och alldeles utfattig". Och 1766 är han helt borta.

Han var alltså båtsman och inte dragon.

Du får väl söka igenom mantalslängden för Älvsborgs län 1757 och se i flyttnoteringarna om det finns någon Hans (ev. felskriven som Måns) som flyttat till Hjärtum (eller bara Båhus län). Det finns ju några socknar att välja på, men det är väl en god idé att börja med de närmaste och gå vidare utåt.

390
Norum / SV: Norum AI:2 s. 19 b. 49 Karin Amundsdotter
« skrivet: 2019-03-28, 18:50 »
"H. Karin Amundsd:r, gift den 19 November 1805
med drengen Olof Olofsson i Stenung Wästerg.,
är född år 1774 i Katteröd, Jörlanda Sockn,
och med Föräldrarne flött til Norum 1786,
Har på Kgl. Numer Lotteriet på femte Utdra-
get N. 4 och 461:sta dragningen, fådt som skedde
i Stockholm d. 5 Nov. 1800, fådt en winst af 16 Rdr 32 sk.
som efter giftet utfaller, och öfwer det
samma fådt Präste-bewis d. 14 Jan. 1806."

391
Töcksmark / SV: Forståelsen av benevnelsen "PUPILL"
« skrivet: 2019-03-27, 14:16 »
"Pupill" brukar betyda myndling. Anders Nilsson är alltså troligen förmyndare för Alma.

Ser man i födelseboken (CI:7, s. 35; app.arkivdigital.se/volume/v8457?image=21), så heter Almas föräldrar Olof Olsson och Cajsa Nilsdotter. Det är alltså troligt (men måste naturligtvis kontrolleras) att Cajsa är syster till Anders och hans bror Joakim.

392
98 - Osorterat / SV: Tolkning av datum
« skrivet: 2019-03-26, 21:29 »
Det är inte Arkiv Digital och SVAR som kallar böckerna för dopbok, det är landsarkiven där böckerna bevaras och har förtecknats. AD och SVAR skriver bara som det står i förteckningarna.

Men det är riktigt att det ofta bara är dopdagen som anges i de äldsta kyrkoböckerna, från 1600-talet och framåt. Detsamma gäller f.ö. begravningsdagen istället för dödsdagen.

I den här aktuella boken (som det kan vara en god idé att ta en titt i innan man kommentarar vad där står...), så anges det dock två datum de första och sista åren, alltså både födelse- och dopdag. Där emellan är det några år med bara ett datum. Frågan är då vad det datumet anger.

Som Eva säger, så döptes ju inte dödfödda barn. Åtminstone för dem kan det då inte vara något annat än födelsedatum. Det verkar då inte särskilt sannolikt att det för de andra skulle vara dopdatum. Dessutom är rubriken på sidorna "Födde".

393
17 - Emigration / SV: Emigranter fra Göteborg før 1869
« skrivet: 2019-03-25, 16:13 »
Personer som utvandrat fr.o.m. 1861 finner du här: Summariska folkmängdsredogörelser.

Här finns SCB-utdrag från församlingarnas utflyttningslängder. (Information om vad SCB-utdrag är finner du här: Befolkningsstatistik.)

Första sidan för varje församling innehåller bara ett statistiskt sammandrag för befolkningen. Därefter kommer en eller flera sidor med de som utflyttat ur riket från församlingen. Men det står inte om de har emigrerat via Göteborg, bara till vilket land de flyttat.

Detta är inte en databas där du kan söka på en persons namn. Du är tvungen att gå igen listorna för församling efter församling. Och en person som emigrerade via Göteborg kunde ju komma från en församling i en annan del av Sverige...

394
Trönninge / SV: Åbor i Trönninge
« skrivet: 2019-03-24, 16:54 »
Varje präst skrev som han behagade.  :) Det gäller både titlar och annat.

Du säger inte vilken tid det rör sig om. Kan du ge något exempel på en husförhörslängd, så att man kan bläddra runt i den och se hur det ser ut? Och är det någon speciell bonde som du är intresserad av?

395
För Frans August Kjellberg anges dödsorsaken som: "Sjelfmord. (Skott i munnen.)"

Det var därför det gjordes en polisutredning. Dels för att fastställa att det verkligen var självmord och inte mord, dels för att också självmordsförsök var ett brott förr.

Och av den sistnämnda orsaken står också efter noteringen om skrivelsen: "Begrafen i tysthet." Vilket betyder att det inte var någon klockringning, musik eller tal samt endast de närmaste anhöriga närvarande; se Nordisk Familjebok, längst ned i kolumn 1216. (Ännu längre tillbaks i tiden fick "självspillingar" inte ens begravas i vigd jord på kyrkogården.)

Eftersom skrivelsen från länsmannen kommit in till pastorsexpeditionen och gällde dödsorsaken, så borde den ha funnits som bilaga till dödboken. Men enligt arkivförteckningen slutar den serien (HVI) 1898. Det hänvisas till fortsättning i senare serier, men de börjar först 1968.

Vi får alltså konstatera att skrivelsen inte är bevarad - åtminstone inte i kyrkoarkivet.

Men vi har ju också länsmannens eget arkiv. Bergs socken hörde 1905 till Västerås fögderis 2:a länsmansdistrikt. Men på nätet kan vi inte ens se arkivförteckningen därifrån. I Nationella Arkivdatabasen (NAD) står bara: "Arkivförteckning finns f.n. endast i pappersform."

Det blir alltså till att kontakta landsarkivet i Uppsala för att få veta vad som ev. kan finnas där. Det som kan vara intressant är dels om det finns kopior av utgående skrivelser, närmare bestämt skrivelsen till prästen i Berg; dels själva polisutredningen.

Beslutet att Kjellberg skulle begravas "i tysthet" bör ha fattats av häradsrätten, vilken är Snevringe häradsrätt (arkivförteckning). Men domboken för 1905 finns ännu inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller Riksarkivet/SVAR. Också där får du alltså kontakta landsarkivet.

396
Långared / SV: Var ligger Stommen i Långared?
« skrivet: 2019-03-22, 10:30 »
Enligt Ortnamnsarkivets bok om Kullings härad (pdf), sidan 190, är Stommen jordeboksgård n:r 1 i Långareds by.

I dag har det avstyckats många fastigheter från den ursprungliga gården, men deras fastighetsbeteckning/nummer börjar alla med "1:".

Och om du går till lantmäteriets nutida karta och väljer alternativet "Topografisk med gränser", så ser du vilka fastigheter med namnet Långared som börjar med "1:". (Fastighetsnamnet står med enbart versaler, och avgränsas av en kraftigare gräns bestående av streck och punkter; de enskilda fastigheterna anges bara med sitt nummer.)

Stommen är som synes området närmast väster och söder om kyrkan. Vilket är logiskt, eftersom Stommen (ett gårdsnamn som finns i var och varannan socken i Västergötland) var den gård som var anslagen till prästens underhåll.

397
Allmänt / SV: Kvinnokliniken Göteborg
« skrivet: 2019-03-21, 12:19 »
Om du med "födelseboken i SVAR" menar SCB-utdraget, så är det ingen riktig födelsebok. Alla uppgifter är därför inte med där.

Du får du titta i originalfödelseboken i stället (om det inte är den som du har sett i redan). Men eftersom 1948 är precis utanför den 70-åriga sekretessgränsen, så är det troligt att den boken inte finns på nätet (hela boken måste vara fri). I så fall får du kontakta landsarkivet och be att få ett utdrag av dina uppgifter.

Och står det inte heller i originalboken på vilket sjukhus du föddes, så får du i stället kontakta Stadsarkivet för att få se i din journal.

398
Annedal (1908- ) / SV: Anna Matilda vart tog du vägen?
« skrivet: 2019-03-21, 12:06 »
Till Carl Johans församling den 29/3 1934.

399
Försök med Hovförsamlingen.

400
Övriga källor / SV: Komentar "Se Beijerhjelm"
« skrivet: 2019-03-12, 18:09 »
Det är en marginalnotering i utdraget ur mantalsboken som folkräkningen bygger på. (I resten av landet var det utdrag ur församlingsböckerna, men sådana saknades i Stockholm.)

Klicka på "Bild" under sökresultatet, så får du fram originalet av utdraget. Där finns liknande kommentarer på många personer: "se Roos", "se Kilström" o.s.v.

Det finns en Beijerhjelm några rader under Nils Johan. Förmodligen var han inneboende där.

401
Var ligger platsen / SV: Ny fråga: Karlsbro i Kviström
« skrivet: 2019-03-02, 23:14 »
Det finns en lantmäteriakt med karta och köpekontrakt när Karlsbro avstyckades från Kviström 1914. (Om du inte har DjVu installerat, så välj bildformatet PNG.)

Där står att Karlsbro har fastighetsbeteckningen Kviström 1:15.

Det syns inte tydligt att det står 1:15 på den ekonomiska kartan från 1937; det ser snarare ut som 1:5, och att 1:15 ligger lite längre västerut.

Men det är ingen tvekan om vilken fastghet det är. Överst på kartbladet, öster om älven och längst söderut inom Kviströms gränser, finns ett Karlstorp. Karlsbro ligger strax väster därom, men namnet är inte utsatt. Jämför med lantmäterikartan: Tomten ligger mellan landsvägen och järnvägen, precis norr om en liten å. Och järnvägens område utvigdar sig i en märklig klump precis intill 1:15.

Och på den dagsaktuella kartan, som jag länkade till i mitt förra inlägg, bekräftas att det är den fastigheten. Zooma in och välj "Topografisk med gränser" i rulllisten uppe till höger, så ser du var 1:15 är.

Huset är borta i dag, som synes; motorvägen går tvärs över tomten...

402
Var ligger platsen / SV: Ny fråga: Karlsbro i Kviström
« skrivet: 2019-03-02, 20:33 »
Någon annan hann före...  :)

Jag kan tillägga att Kviström är en gammal tingsplats, som under lång tid var gemensam för Tunge, Sörbygdens, Stångenäs och Sotenäs härader.

403
Övriga källor / SV: Geni.com
« skrivet: 2019-03-01, 01:06 »
När jag hör namnet Geni, så ringer stora larmklockan!

Där kan du publicera din fullt korrekta antavla - och sedan kan vem som helst "koppla samman" sin antavla med din, även om de inte har det minsta med varandra att göra. Resultatet blir naturligtvis fullständigt kaos.

Alla kan göra misstag och råka få fel personer i antavlan, men så länge man är den ende som kan ändra i sin antavla, så är det ingen fara; man kan ju lätt rätta till misstagen. Men om någon annan kan koppla ihop sina misstag med din antavla, så ser det ju ut som att det är du som har gjort misstagen - och det blir genast svårare att rätta. Och nya tokigheter kan kopplas ihop med din antavla hela tiden hos Geni.

Deras "automatiska trädjämförelser" är raka motsatsen till en genialisk idé...  :)

Detta har bl.a. diskuterats här: Geni.

404
Övriga ämnen / SV: Finland ca 1870
« skrivet: 2019-02-27, 16:20 »
Du behöver ju inte kunna finska för att sätta dig in i hur livet var i Finland vid den här tiden.

Hela bygder i Finland är svenskspråkiga. Det är därför som svenska är officiellt språk i Finland; inte som en rest av det svenska styret.

Jag ser i din profil att du forskar i Uleåborg. Det är ju inte så långt från de svenskspråkiga kustbygderna i Österbotten, med Vasa som centrum.

Det finns säkert mycket lokalhistorisk litteratur på svenska från Österbotten. Om du börjar där, så är du nog på god väg. Så väldans mycket kan det väl inte skilja sig från livet i de finskspråkiga bygderna några mil norrut...  :)

405
Var ligger platsen / SV: Kamstorps försörjningshem
« skrivet: 2019-02-26, 23:19 »
Enligt texten vid ett annat foto stod byggnaden på Kampstorp färdig 1911, och användes som ålderdomshem till mitten av 1950-talet: Bygget av Foss kommuns försörjningshem Kampstorp.

Enligt samma text användes byggnaden på Kampstorp senare som privat sjukhem.

Det kan ju därför tänkas att Gullmarsgårdens verksamhet började på Kampstorp innan man flyttade till den nuvarande gården. Och i så fall kanske företaget också tog med sig namnet Kampstorp vid flytten, åtminstone till att börja med. Men det är ju en ren spekulation.

Att Johan Fredrik Pettersson bodde på Kampstorp i Foss socken kan det i vart fall inte vara någon tvekan om.

406
Var ligger platsen / SV: Kamstorps försörjningshem
« skrivet: 2019-02-26, 22:54 »
Jag antar att det är detta fotot som du menar: Kamstorps ålderdomshem.

Enligt texten heter föreståndaren Gotthard Asplund.

Och i den husförhörslängd från Kamstorps ålderdomshem i Foss, som jag länkar till ovan, så heter föreståndaren Bernhard Gotthard Napoleon Asplund.

407
Övriga ämnen / SV: Tips om bouppteckningar
« skrivet: 2019-02-26, 20:52 »
Det var Riksarkivets allmänna sökning som jag tänkte på. Jag hade missat att det i deras labyrint fanns ett "Specialsök" med rubriken "Bouppteckningar". Man lär sig något nytt varje dag...  :)

"Källan är registrerade bouppteckningar", står det. Det är ungefär lika upplysande som "Källa: Internet" som man inte sällan ser som vissa forskares "källangivelse"...  :) Det hade ju varit en fördel om man sagt vilka tingsrätter och tidsperioder som är registrerade...

Det står också att registret är upprättat av landsarkiven i Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. Man har väl då helt enkelt dataregistrerat de arkivens egna register.

Men arkivens register är väl förmodligen över äldre bouppteckningar; det brukar i vart fall vara det vanliga. 1900-talets bouppteckningar är relativt nyinkomna, så de har man knappast dataregistrerat.

408
Var ligger platsen / SV: Kamstorps försörjningshem
« skrivet: 2019-02-26, 20:31 »
Nej, att Gullmarsgården tidigare hette Kam(p)storp måste de ha fått om bakfoten.

Både om man ser på deras egen karta och adressen, så ligger Gullmarsgården i Gläborg i Håby socken. Kam(p)storp ligger en halvmil åt sydost i Foss socken.

Lantmäteriets kartsök. (Kartans mittpunkt är ungefär mitt emellan Gullmarsgården och Kampstorp.)

I församlingsboken för Håby 1922-1945 (AIIa:3) finns tuberkulossjukstuga/bygdesanatorium på Norra Gläborg (uppsl. 52; AID v207292.b600.s52). En inte alltför vild gissning (men dock bara en gissning  :) ) är att det är föregångaren till Gullmarsgården.

I församlingsboken för Foss 1928-1938 (AIIa:8 ) finns ett ålderdomshem på Kamstorp, som ägs av Foss kommun (uppsl. 260; AID v195960a.b160.s260). Det står inte på första sidan för Kamstorp att det är ett ålderdomshem (även om det framgår ändå när man bäddrar genom sidorna med personal och alla som bor där), men fyra sidor längre fram står "Ålderdomshemmet (forts.)".

(Det finns också ett Kampstorp i Kville socken, men där fanns inget ålderdomshem.)

409
Övriga ämnen / SV: Tips om bouppteckningar
« skrivet: 2019-02-26, 16:04 »
Det går inte att söka på en persons namn i Riksarkivets sökformulär och finna dennes bouppteckning. Den får 'plockas fram' i det arkiv där den ingår.

Bouppteckningar från före halvårsskiftet 2001 förvaras i respektive domstolsarkiv på landsarkivet. Yngre bouppteckningar finns hos Skatteverket.

Norra Åsums socken hörde till Gärds härad, som 1925 ingick i Gärds och Albo häradsrätt, vars arkiv finns på landsarkivet i Lund. (Länken går till arkivförteckningen i Nationella Arkivdatabasen, NAD.)

Bouppteckningarna finns i serien FII. 1925 är volym nummer 34. Beroende på när bouppteckningen upprättades och inlämnades, så kan den i stället ingå i en senare volym. (Årtalet avser alltså det år som bouppteckningen inlämnades, inte personens dödsår.)

Som synes av arkivförteckningen finns 1925 inte på nätet hos SVAR/Riksarkivet.

Men däremot hos Arkiv Digital. FII:34 (1925) finns här: AID v498208.b10. Och FII:35 (1926) här: AID v498209.b10. Något register finns inte vad jag kan se, så det är bara att börja bläddra. Men tiden går fort när man har roligt...  :)

Om du inte har abonnemang hos Arkiv Digital (och inte vill skaffa - vilket dock kan rekommenderas), så kan du antingen besöka landsarkivet eller beställa en kopia av bouppteckningen hos Riksarkivet.

410
Bolstad / SV: Bouppteckning i Bolstad 760
« skrivet: 2019-02-24, 22:11 »
Alla barnen var väl med första hustrun, och så har de myndiga sönerna redan fått sin del.

Anders och Kierstins möderne arv finns med under skulderna, med nio och ett halvt års ränta. Det är alltså en innestående fordran.

Och de står som sagt som styvbarn. De kan ju inte vara Blixenbergs styvbarn, eftersom de står med bland hans efterlämnade barn i ingressen. Alltså måste det vara Kierstins styvbarn.

411
Det är mycket som inte finns hos Ancestry...

Kyrkoboksregistren för Göteborgs församlingar har upprättats av landsarkivet. Arkiv Digital har fotograferat dessa och placerat dem under respektive församling, men de ingår alltså inte i det egentliga kyrkoarkivet.

Du kan jämföra de olika bildleverantörerna här: Arkivhandlingar på internet. Men nya bilder tillkommer hela tiden, så speciellt Arkiv Digital har ännu mer nu än när den texten skrevs, och troligen också SVAR/Riksarkivet. (Det är nog dags att uppdatera den sidan...  :) )

PS

Påstår Ancestry nu att man har svenska kyrkoböcker fr.o.m. 1451?  :D Tidigare var det 'bara' fr.o.m. 1500... Sanningen är att det inte finns några kyrkoböcker före 1600-talet.

412
Den 70-åriga sekretessgränsen innebär att uppgifterna ska sekretessprövas innan de lämnas ut. Detta görs av det arkiv som förvarar handlingen.

Man kontrollerar då om det finns några känsliga uppgifter i det som du vill ha ut. I en dödbok skulle det t.ex. kunna vara att dödsorsaken är självmord. Om uppgifterna inte är känsliga, så får du ut dem.

Du kan antingen besöka arkivet personligen, eller kontakta dem per epost eller telefon och be att de skickar uppgifterna. Om du besöker arkivet, så får de inte ta ut någon avgift, men räkna med att de kan göra det om de skickar uppgifterna till dig.

Först när hela boken ligger utanför sekretessgränsen publiceras den på nätet. Det som publiceras i år är alltså uppgifter från 1948 och äldre. Observera att man räknar helår. Det är alltså inte så att uppgifter från februari 1949 publiceras i mars i 2019, utan först i januari 2020.

413
Han bodde nära gränsen till Värmland, där Östmark ligger. Och det finns också finnskogar i den delen av Värmland, vid gränsen mot Norge, så chansen är garanterat större att du får svar om du flyttar din efterlysning dit.

Någon tillknytning till Båhuslän hade han knappast.

414
Torp / SV: Torp (P) AI:4 (1821-1826) Bild 180 / sid 182
« skrivet: 2019-02-12, 00:17 »
Glöm denna Marta. Det är inte henne som du letar efter...  :)

Se din tidigare efterlysning under Vänersborg.

415
Både Valbo-Ryr i Dalsland och Lane-Ryr i Båhuslän kallades förr för Norra Ryr.

I det här fallet gäller det Lane-Ryr - nästan...  :) Marta kommer i vart fall från samma pastorat.

Hon finns i följande husförhörslängder i Vänersborg (inkl. de två som nämns här ovan), med den sista överst:

· AI:10, uppsl. 189 - hos Lundblad (flyttar till Näs 1836) (AID v44811.b200.s189)
· AI:9, s. 191 - hos Lundblad (AID v44810.b123.s191)
· AI:9, s. 73 - hos Haij (flyttar till Lundblad)
· AI:8, s. 58 - hos Haij (AID v44809.b34.s59)
· AI:8, s. 56 - hos Haij
· AI:7, s. 51 - hos Haij (AID v44808.b37.s51)
· AI:7, s. 445 - hos trädgårdsmäst. Pettersson, Kollerö bruk (flyttar till s. 51)

Kollerö ligger i Väne-Ryrs socken, vars husförhörslängd här ingår i samma bok som Vänersborg. Haij och Lundblad bor i staden.

Hela tiden står att Marta har flyttat in 1823, med n:r 196. Numret hänvisar till inflyttningslängden, vilken (som redan konstaterats) inte är bevarad.

Men 1823 finns en utflyttningslängd (B:2) från Uddevalla, inkl. annexen Bäve och Lane-Ryr. Där finns Marta på sidan 194 (AID v2223.b102.s195), med nummer 1008. Det står att hon flyttar från "Modr. Kerstin i Tolebo" och till Kolleröd.

Tolebo är ett torp under Övre Bräcke i Bäve socken, och där finns Marta med familj i följande husförhörslängder:

· AI:2, s. 217 (AID v2287.b114.s217)
· AI:1, s. 144 (AID v2286.b79.s145)

Här finns som synes...

· Olof Månsson, född 1757, död 10/2 1822
· h. Kjerstin Persdotter, född 1763
· s. Magnus, född 1788
· st.d. Maja Greta Johansdotter, född 6/10 1789
· d. Marta, f. 24/12 1802

Och i Uddevallas födelsebok (där också Bäve ingår) finns i december 1802, döpt den 26 och född den 24, Anders [!] Månssons och Kjerstin Svensdotters [!] dotter Marta från Övre Bräcke (C:6, f. 114r; AID v2243.b119.s114).

"Anders" och "Svensdotter" ska vi inte ta så allvarligt...  :) Kyrkoböckerna är fulla av fel, men med lite pusslande går det att få ihop det ändå.

Mantalslängden 1803 upprättades runt årsskiftet 1802/1803 (alltså ungeför när Marta föddes), men finns dessvärre inte filmad, eftersom längden för Sunnervikens fögderi inte är utbruten ur länsräkenskaperna, varken Kammarkollegiums exemplar (i Riksarkivet) eller landskontorets (i landsarkivet). Men både 1802 (AID v169818.b23.s10) och 1804 (AID v169820.b419.s829) finns husmannen Olof Månsson under Övre Bräcke, och ingen Anders Månsson inom synhåll.

Och i Uddevallas vigselbok (där Bäve ingår) finns den 4/3 1791 enklingen Olof Månsson från Övre Bräcke och enkan Kjerstin Persdotter från Budalen (C:5, f. 326v; AID v2242.b321.s327).

Och styvdottern Maja Greta, vem är hennes far? Ja, hon föddes alltså den 6/10 1789 (Uddevalla C:5, f. 194r; AID v2242.b198.s194). Föräldrar: Stadsskogvaktaren Johannes Persson och Kjerstin Persdotter Solberg på Korskälledalen.

Skogvaktaren var alltså inte Martas far, men väl hennes systers. Hans bouppteckning förrättades den 24/1 1791 (Uddevalla RR FIIa:9, s. 209; AID v66009.b118.s209).

Och var kom "N. Ryr" ifrån? Ja, säg det...  :)

416
Bärfendal / SV: Bärfendal
« skrivet: 2019-02-10, 21:10 »
"Dito Ett Pigebarn /ifrån/ Timmerdahl Kallat Anna"

Föräldrarna är Mårten Ifwarsson och Börta Torgersdotter.

Kristina har alltså helt rätt i tolkningen (att det är ett g på raden ovanför som luras). Den saken har tidigare diskuterats i Arkivguidens Forum:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/27/37234.shtml

417
Naverstad / SV: Var är dom födda?
« skrivet: 2019-01-27, 10:50 »
Jag kan bekräfta att det är rätt Gabriel som Åke har hittat:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/27/63321.shtml

I Arkivguidens Forum diskuteras redan tidigare äldre generationer i Gabriels släkt.

418
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-22, 16:12 »
"Jag bor i Blekinge vid havet, på samma ort där jag haft släkt sedan minst 1611, på min mammas sida. Jag har 11 båtsmän i släktträdet och identifierar mig mer med deras familjer och liv..."

Många båtsmän flyttades från Finland, och även västra Norrlands-kusten (alltså i nuvarande Sverige), till Blekinge och Södra Möre (i Småland) på 1600-talet, i samband med att Karlskrona anlades. Läs mer här:

http://diginpast.se/bmregister/index/special/index.html

Det är flera av artiklarna (i ramen till vänster) som handlar om detta.

419
Krokstad / SV: Krokstad Vigselboken C:6 Sid 395
« skrivet: 2018-12-06, 21:58 »
I den diskussion som Eva länkar till hänvisas till Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), där det står så här om gymnasiehemman:

"...till ett gymnasium anslaget l. skänkt hemman vars avkastning uppbars av ngn gymnasielärare..."

Samma förklaring har också de båda upplagorna av Nordisk Familjebok, som det också hänvisas till i den andra diskussionen.

Det framgår inte i vilka områden som detta gäller, men det är i vart fall inte i Båhuslän. Här är gymnasiehemman något helt annat. Se denna diskussion: forum.genealogi.se/index.php?topic=3022.0

420
En sådan här undersökning av alla tänkbara feltryckningar vid registreringen skulle göra större nytta om den gjordes innan utgivningen av skivan. Skulle inte du kunna anmäla dig som frivillig korrekturläsare inför nästa utgåva, Bengt? Om du gör det, så kommer den skivan att vara garanterat felfri - eller hur?  :)

421
Det finns 1.331 personer, oavsett ålder, som i dag heter Leander i efternamn, enligt SCB. Men att Leander förekommer som efternamn är ju knappast obekant för någon.

Poängen med mitt förra inlägg var därför att visa att Leander också är ett förnamn. Detta för att texten i den inledande felrapporten rimligen borde tolkas som att Leander felaktigt skrivits i förnamnsfältet, eftersom där står så här:

"Efternamn som är ett streck (de saknar efternamn): - (4 personer, men en heter Leander i förnamn)"

Vilket jag alltså tolkar som att felrapportören menar att Leander borde ha noterats som efternamn. (Det nämns ju inte vad som har noterats som förnamn på någon av de andra som har ett streck som efternamn.)

422
I den lååånga listan här ovan - där de flesta punkterna uppenbarligen är rena skrivfel, med exempel hämtade från i stort sett varenda feltryckningsbart tecken på tangentbordet - så återfinns bl.a. detta:

"Efternamn som är ett streck (de saknar efternamn): - (4 personer, men en heter Leander i förnamn)"

Sedan tidigare vet jag att under 1800-talet förekommer Leander som förnamn åtminstone i Båhuslän. Det vore en viss överdrift att påstå att det är lika vanligt som Anders eller Johan, men heller inte ovanligt. Och när jag nu gör en sökning efter Leander som förnamn i "Folkräkningen" år 1900, så blir det 6.170 träffar, fördelade på alla län.

Och enligt SCB finns det just nu 849 män i Sverige som har Leander som förnamn, varav 80 som tilltalsnamn. Och det finns 855 personer som har Leandersson som efternamn.

Allt som vid en första anblick kan se ut som ett efternamn är alltså inte det...

PS.

Jag har helt avsiktligt stavat "lååånga" med tre å...  :)

423
Jaha, där har det försvunnit ett inlägg (skrivet i går kl. 14.50), som mitt förra inlägg är ett svar på - och ingen som läser den här diskussionen kan längre se varför jag skriver "Nej, en Olsson kan inte ha en far som heter Nils"...

Så tokigt kan det bli när det är möjligt för en skribent att själv ta bort ett inlägg utan kommentar.

Mitt svar får dock ligga kvar, eftersom det (troligen  :) ) innehåller svar på den ursprungliga efterlysningen.

424
Nej, en Olsson kan inte ha en far som heter Nils.

Men det finns en soldat Ola Båld/Båll/Boll som får en son Andreas den 19/11 1810 i Krokstads socken (C:4 s. 384 samt AI:5 s. 15). Det är väl en trolig kandidat.

Observera att jag säger trolig. Det sägs ju inte i den ursprungliga efterlysningen (för snart 13 år sedan) var Andreas Olsson Boll levde och dog. Men i Hede socken (C:6 AD-bild 135 samt AI:10 uppsl. 205) dör det en person med det namnet på den dag som anges i efterlysningen (alltså den 19/1 1879), och han sägs vara född den 2/11 1810. Hede hör till Krokstads pastorat, vilket väl i vart fall gör det hyfsat sannolikt att det är han som är Ola Bålds son (men för att bli helt säker får man följa honom genom husförhörslängderna).

Om det också är den efterlyste Andreas beror som sagt på var han levde och dog - men det är väl inte särskilt troligt att två olika personer med det namnet dör på exakt samma dag...

(Att födelsedatum varierar för en och samma person är dessvärre mycket vanligt efter flyttningar och överföringar mellan olika husförhörslängder.)

425
Man har i varje fall lyckats få till sommartiden korrekt - det står ju "1970-01-01, 01:00", inte "1970-01-01, 00:00"...  :)

426
Den 1/1 1970 motsvarar Jesu födelse i datorsammanhang - tideräkningens början m.a.o.  :) Det lär alltså vara 'fabriksinställningen' i programmet som syns vid alla ändringar...

Detta datum började att synas vid ändringar efter att man bytt ut skribentens riktiga namn mot användarnamnet också vid ändringsnoteringarna, vilket skedde först häromdagen (igår?). Förmodligen har man 'tryckt på fel knapp' i samband med den ändringen...  :)

427
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-25, 23:07 »
Det finns en del allmänt att säga om Släktforskarförbundets hantering av den här saken, men det återkommer jag till vid ett senare tillfälle. Nu har jag dock några kommentarer till kanslichefens inlägg:

· "Om man har en fråga som man vill att Sveriges Släktforskarförbunds personal ska besvara så är det alltid bäst att kontakta kansliet direkt med sin fråga för att få rätt svar."

Ja, förbundsfunktionärer har kommit och gått genom åren, men detta påpekande har bestått. Och lika bestående har varit mångas förvåning över att man föredrar att dränkas i mejl från forumanvändare eller föreningsmedlemmar (i sådana frågor) och sedan behöva besvara alla dessa mejl - i stället för att det ingår i arbetsuppgifterna att man håller koll på forumdiskussioner om sina ansvarsområden, och sedan besvarar den aktuella frågan i Släktforskarförbundets eget forum. Om man abonnerar på inlägg från aktuella diskussioner, så får man ju mejl om saken (precis som man vill ha  :) ), men behöver bara skriva ett svar i stället för ett stort antal om man svarar per mejl. Men det står naturligtvis kanslipersonalen fritt att tycka att 'massmejlande' är ett bra sätt att fylla arbetsdagen med meningsfulla uppgifter - ett svarande i Anbytarforum underlättar dock för både forumanvändare och föreningsmedlemmar, som inte behöver slösa sin tid på att fråga om sådant som andra redan har fått svar på...

I det här fallet handlar det dessutom om Anbytarforum självt - och hur kan det då finnas en mer naturlig plats att fråga och svara än just Anbytarforum? Jo, vi som har varit med ett tag vet svaret på den frågan. Förbundsforum (som den här diskussionen är en del av) kom ursprungligen till som en hemlig avdelning av Anbytarforum, som inte ens kunde läsas av den som inte var föreningsmedlem - allt för att få bort kritiska synpunkter på förbundsledningens, inte minst styrelsens, hantering av olika frågor från offentlighetens ljus. Detta innebar att användare som inte var föreningsmedlemmar inte kunde delta i diskussioner om det forum där de hade användarkonton. Nu är ju det ändrat, men ogillandet av offentlig diskussion verkar inte ha minskat från ansvarigt håll...

· "Upptäcker man tekniska problem med forumet ska dessa också rapporteras för att kunna åtgärdas."

Ja, och användare som upptäckte felet med att namnen försvunnit från inläggen rapporterade det ju också, som framgår av tidigare inlägg - men nu visade det sig ju, till allmän förvåning, inte vara något tekniskt fel...

· "Vad gäller Anbytarforum och de förändringar som vi genomför vad gäller hanteringen av personuppgifter har vi tidigare i veckan skickat ut ett nyhetsbrev via e-post till alla användare."

Ja, det mejlet sändes ut den 22/5, cirka två veckor efter att alla riktiga författarnamn ersatts av användarnamn i inläggen, vilket är åtminstone en månad för sent. Och att ändringen motiveras med GDPR är inte bara tokigt, som framgår av tidigare inlägg här ovan - det gör det dessutom extra anmärkningsvärt att ändringen genomförts utan minsta lilla information i förväg, då information och de registrerades inflytande över hur deras personuppgifter används är en hörnsten i GDPR.

· "I brevet finns tydliga instruktioner för den som önskar byta användarnamn eller lägga till en signatur."

Den "tydliga instruktionen" för byte av användarnamn är en uppmaning att kontakta anbytarvärden per epost och meddela "nuvarande användarnamn och önskat nytt användarnamn". Och vilket "Goddag, yxskaft" som många då mötts av finns också exempel på i tidigare inlägg här ovan.

· "Det framgår också i brevet att det fortfarande är möjligt att både visa och se alla användares riktiga namn i inloggat läge."

Detta är en av de saker som jag återkommer till senare.

· "Anbytarvärden har också postat nyhetsbrevet här: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=153384.0"

Ja, men hur många har sett det? Det går inte ens att abonnera på information per mejl om nystartade diskussioner under "Forumregler och -drift". Där finns bara "Ordningsregler på Anbytarforum", inte "Anbytarvärden meddelar". Så ingen av trådarna "GDPR-lagen" (den 14/5) eller "Anbytarforum - trygg hantering av dina personuppgifter" (den 24/5) har kunnat nå några inläggsabonnenter; de ligger ju båda under "Anbytarvärden meddelar".

· "Direktlänk till våra uppdaterade användarvillkor och integritetspolicy finns här: https://forum.genealogi.se/index.php?action=ezportal;sa=page;p=9"

Ja, men i mejlet/nyhetsbrevet är det en annan länk  - en länk med en unik personlig kod. Och att detta har viss påverkan på trovärdigheten i avsändarens försäkran att man "värnar om en hög nivå av skydd för kundernas personliga integritet", det tror jag nog är riskfritt att påstå...  :)

Det mest anmärkningsvärda med kanslichefens inlägg är dock två andra saker:

· Att det är skrivet av just kanslichefen, som inte har ansvaret för Anbytarforum. Varför skrevs det inte av den anställde funktionär som faktiskt har det ansvaret, alltså anbytarvärden?

· Den titel som står under kanslichefens användarnamn: "Styrelsen". Det är ju en ren bluff! Kanslichefen sitter inte i styrelsen!

428
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-24, 14:06 »
Ett tag inbillade jag mig att dumheterna inte kunde bli värre. Men hur i allsindar kunde jag tro det? Med min erfarenhet borde jag veta bättre...

Så sent som i dag på förmiddagen stod skribentens namn i klartext när inlägg kom per epost, men i nästa inlägg var namnet ersatt av {USERNAME}; skrivet exakt så, med vingparenteser och enbart versaler.

Har man försökt, men inte lyckats, att ersätta det riktiga namnet med användarnamnet - eller vill man att inläggen ska vara fullständigt anonyma när de kommer per epost?

Där här ju så dumt, så man tror knappt att det är sant. Men det är det ju - det är ju Anbytarforum...

Dessutom: Har inte de ansvariga läst sina egna ordningsregler nyligen? "Skriv inte hela ord eller meningar med stora bokstäver i inläggen."

Det finns mer att säga om den senaste "utvecklingen" i den här frågan. Men det återkommer jag till.

429
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-18, 23:38 »
Menar du att vi ska strunta i de lagbrott som har begåtts? Varför det i så fall?

Vad det "ideella" beträffar, så är Sveriges Släktforskarförbund en affärsdrivande verksamhet. Och knappt hade jag sänt iväg mitt förra inlägg, så ankom detta med eposten:

Nähä, det fungerar tydligen inte att infoga bilder med detta "fantastiska" forumprogram... Nåväl, bilden finns här:

Rötterbokhandeln - GDPR

Har man trots allt lärt sig något av den här diskussionen? Om man hade tänkt att ändå skicka ut detta meddelande, varför gjorde man i så fall inte likadant också för Anbytarforum?

Även om man införde ändringen med skribenternas namn av ren okunnighet, så borde man vid det här laget ha hunnit att inse att man gjorde fel. Och eftersom de riktiga namnen fortfarande är sparade i databasen - det måste de ju vara, eftersom de syns i klartext i den version av inläggen som man får vid epostabonnemang - så borde det rimligen inte finnas några tekniska hinder för att lägga tillbaka dem i forumet.

Det enda skälet att inte göra det är väl om man, i sedvanlig förbundsordning, låter prestigen styra...

Vad anser jag då om Släktforskarförbundets nya "integritetspolicy" för bokhandeln? Ingen aning. Jag klickar av princip inte på länkar som innehåller en unik kod, så att man kan se exakt vem som har klickat på den. Sådana fasoner är f.ö. inte något som gör att man "känner sig trygg med" avsändarens "höga nivå av skydd för kundernas personliga integritet"...

430
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-18, 15:14 »
Jaha...

Ingen förklaring till varför man menar att det är nödvändigt att ta bort namnen från inläggen, med hänvisning till GDPR, när skribenterna själva har valt att skriva ut dem enligt de kontovillkor som gällde när inläggen skrevs.

Ingen förklaring till varför man menar att man, i strid med upphovsrättslagen, har rätt att ta bort författarnas namn från inläggen, så att det inte längre syns vilka upphovsrättsinnehavarna är.

Ingen förklaring till varför man menar att det är i sin ordning att det i ett seriöst forskningsforum ska vara anonyma skribenter som är källorna till de uppgifter som lämnas.

Ingen förklaring till varför man menar att man har rätt att ensidigt ändra kontovillkoren utan att informera i god tid i förväg, så att användarna kan ta ställning till om man accepterar de nya villkoren.

Ingen förklaring till varför man menar att varje användares senaste inloggningstid är helt i sin ordning att publicera vid alla inlägg; att den uppgiften ska publiceras har ju användarna, till skillnad från namnet, aldrig haft möjlighet att ta ställning till.

Ingen förklaring till hur man menar att det ska gå att söka efter inlägg gjorda av en viss författare, om man inte kan dennes användarnamn; "signatur" eller "personlig text" fungerar ju inte i det sammanhanget.

Någon som är förvånad?

431
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-18, 01:28 »
Jag förstår inte hur någon, ens i sömnen efter en mycket blöt kväll, kan inbilla sig att GDPR förbjuder en skribent att av egen fri vilja sätta ut sitt eget namn som författare till sina egna inlägg...  :D Det är ju en helt absurd idé.

Något som däremot är viktigt i GDPR är information. Det ska också finnas en rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen, t.ex samtycke/avtal.

Här fanns alltså ett avtal mellan forumet och användarna. Däri ingick att man skulle uppge sitt riktiga namn vid kontoregistreringen, och det skulle sedan publiceras som författarnamn i inläggen.

Plötsligt ändrar så Släktforskarförbundet det utan minsta lilla information till användarna; inte förrän efteråt, när användare hör av sig till de ansvariga och frågar vad som hänt, så kommer informationen: "Vi har även valt att byta visat namn till användarnamn..."

"Vi har valt..." Tror man verkligen att det är så enkelt? Vad man skulle ha gjort var naturligtvis att i god tid informera alla användare om vad som var på gång, och givit dem en chans att ta ställning till om man ville ha kvar sina konton på de nya villkoren. Så gör andra - men Släktforskarförbundet gör sin vana trogen som man behagar. Om det beror på okunnighet om gällande lagar eller bara på att man inte bryr sig, ska jag inte spekulera om...

Själv skriver jag knappt något i Anbytarforum längre, sedan ett antal år tillbaka. Det finns flera skäl till det, som vi inte behöver gå in på här. För mig handlar detta därför i första hand om rätten till mina c:a 3.000 gamla inlägg, skrivna enligt då gällande villkor.

Varje skribent har upphovsrätten till sina egna inlägg. Och så här står det i upphovsrättslagen:

1 kap. 3 §: "Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver."

Och vidare:

7 kap. 53 §: "Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år."

Och man kan ju lugnt säga att Släktforskarförbundet har vidtagit en sådan åtgärd...

432
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-16, 20:30 »
Det sista stycket i ditt inlägg (#60) är jag helt enig i, Maud. Det stämmer ju också med vad jag skrev i går (#53). Det är därför jag har lagt till mitt riktiga namn som en "personlig text" - för att 'återta' mina egna inlägg och samtidigt slippa krångla med ett långt användarnamn.

Den som vill läsa mer om vilka regler som gäller, kan gärna läsa vad jag skriver om Dataskyddsförordningen (GDPR) i Arkivguidens Forum. Där förklarar jag varför jag inte kommer att införa samma dumheter i AGF, och länkar till olika sidor hos Datainspektionen - och de är nog lite bättre insatta än Släktforskarförbundets ledning...  :D

F.ö. hjälper jag gärna släktforskare som har kört fast eller behöver tips och råd - och jag har hjälpt många genom årens lopp, både här och i AGF, och ofta lagt ned mycket tid på att lösa olika gåtor. Och det är verkligen ingen uppoffring; tvärtom ett rent nöje - men jag skulle inte kunna tänka mig att lägga tid och möda på att hjälpa till med någons släktforskning om frågeställaren tycker att den "personliga marknadsföringen" är viktigare än att jag får veta vem jag hjälper. Man kan diskutera släktforskning i Flashback också...  :)

433
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-16, 12:49 »
Det är att foga sig i dumheterna.

Jag har ett användarnamn på tre bokstäver, och jag tänker inte behöva skriva in sexton tecken, inkl. mellanslag mellan för- och efternamn, varje gång som jag ska logga in - bara för att dilettanterna som har ansvar för Anbytarforum inbillar sig att det strider mot GDPR att en skribent av egen fri vilja sätter ut sitt eget namn som författare till sina egna inlägg...

Däremot tycker man tydligen att det är helt OK att alla kan se när en användare senast var inloggad... Men det är faktiskt också en personuppgift - och definitivt en privatsak>:(

434
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-15, 13:12 »
Alla inläggsförfattare har upphovsrätten till sina inlägg. Den som har genomfört en omfattande forskning för att gräva fram svårfunna uppgifter för att hjälpa en frågeställare har också rätten att få stå för sitt arbete. Då kan ju inte en forumadministratör ta bort namnet i efterhand utan skribentens tillstånd.

Och precis som andra redan har sagt, så är det ju helt frivilligt som användarna skriver inläggen och därmed själva publicerar sina namn.

Att de ansvariga har beslutat att förvandla Anbytarforum till ett anonymt klotterplank betyder dock inte att så kommer att ske med alla diskussionsforum. I Arkivguidens Forum kommer skribenternas namn att synas i inläggen även efter den 25 maj. Den finns helt enkelt ingen rättslig grund för att ta bort dem med hänsyn till GDPR.

435
Svenneby / SV: Carl Anon Johansson Jonsson Svenneby
« skrivet: 2018-01-05, 18:04 »
Upplysningar om Carl Anton Johanssons samtliga far- och morföräldrar (alltså också Johan Ottos föräldrar och Carolinas mor) finns i en diskussion från år 2013 i Arkivguidens Forum:

Båhuslän: Svenneby: Emma Josefina Olofsdotter, f. 19.12.1864. (Emma Josefina är systerdotter till Carl Anton.)

Den som har frågor om det jag skriver där är välkommen till Arkivguidens Forum.

Bland de många Svenneby- och Kville-diskussionerna i Arkivguidens Forum finns också några med äldre generationer i både Johan Ottos och Carolinas släkter, ända ned till 1600-talet.

436
Upplysningar om Elias Persson Sprit och hans hustru Kjerstin Persdotter och deras släkter finns redan i en diskussion från år 2013 i Arkivguidens Forum:

Båhuslän: Kville: Per Willumsson i Lersten (1700-talet).

Där finns också källor till alla uppgifter.

Den som har spörsmål om det jag skriver där är välkommen till Arkivguidens Forum.

Bland de många Kville-diskussionerna i Arkivguidens Forum finns också några med äldre generationer i både Elias och Kjerstins släkter, ända ned till 1600-talet.

F.ö. finns det några fel i tidigare inlägg här ovan när det gäller barnen till Elias, men riktiga uppgifter finns i diskussionen i Arkivguidens Forum.

437
Anbytarforums innehåll / Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2014-12-30, 00:29 »
Jo, visst behövs en uppdatering, eftersom Genline inte finns mer än ett knappt dygn till. Och också när det gäller Arkiv Digitals och SVAR:s innehåll har det naturligtvis hänt saker på två år.  
 
Men vad menar du med Vissa av mormonfilmerna används fortfarande av Ancestry...?
 
Vissa? Saknar Ancestry några av Genlines mormonfilmer? Har Ancestry några nytagna bilder som ersatt Genline-bilder? Eller med andra ord: Har Ancestry några andra bilder av svenska arkivhandlingar än Genlines kyrkoboksbilder?
 
Jag kan i varje fall inte finna något annat i Ancestrys egen beskrivning av vad man har. Har jag missat något?
 
(Genline hade inte bara mormonfilmer; man digitaliserade också en del mikrokort med bilder som SVAR tagit efter mormonfilmningen. Men detta fanns alltså redan hos Genline - och är, precis som deras mormonbilder, bara digitalisering av svartvita foton.)

438
Rötter allmänt / Rötter allmänt
« skrivet: 2014-07-04, 23:25 »
Den som skriver inlägg som Vincents och Carls senaste har verkligen grava problem (för att använda Carls formulering). Men den typen av problem är inte ett släktforskningsforum rätt plats för att lösa.
 
För min del är det inga problem att upptäcka att skivan innehåller alla de 9,3 miljoner människor som avlidit i Sverige sedan 1901 - det räcker med att se ett av de senast tillkomna namnen...
 
F.ö. kan jag bara citera Ingemar Stenmark: Det är ingen mening att förklara för en som inte begriper.
 
(Nu har jag förhoppningsvis skrivit det sista inlägget i den här saken. Och förhoppningsvis har också dödskallevännerna skrivit sina sista förlöjligande påhopp på dem som inte applåderar den känslokalla smaklösheten...)

439
Rötter allmänt / Rötter allmänt
« skrivet: 2014-07-04, 21:04 »
Att välja en sådan omslagsbild till Sveriges dödbok visar på en total brist på såväl omdöme som hänsyn - hänsyn mot alla dem som har nära anhöriga bland de döda på skivan.
 
När man ser denna skändlighet, så är det första intrycket att skivan måste vara något som utgivits av djävulsdyrkare - tills man ser den knappt läsbara texten...
 
Jag hade tänkt att köpa skivan, men nu avstår jag. Detta alster vill jag inte ska 'pryda' bokhyllan, och inte vill jag bidra till det med mina pengar heller.
 
----------
 
Egentligen har jag slutat att skriva i Anbytarforum (av olika skäl, som vi inte behöver gå in på här), men det här var så grovt att det bara inte gick att tiga. Någon ytterligare debatt om saken kommer jag dock inte att deltaga i. (Det hade väl ändå inte tjänat något till. Den som inte av sig själv begriper det otillständiga i detta lär väl heller inte begripa ytterligare förklaringar...)

440
Och ibland kommer det också en ursäkt från förbundsordföranden...

441
...vilket är ett erkännande så gott som något av att man inte hade Arkiv Digitals tillstånd att publicera den.
 
Jag hade alltså fel när jag tog för givet att Sveriges Släktforskarförbund hade inhämtat upphovsrättsinnehavarens tillstånd till publicering. Det var verkligen överraskande! Vem kunde väl tro något sådant?  
 
Ibland försvinner det i varje fall fort när man påpekar att något som publicerats från officiellt förbundshåll inte borde ha publicerats...

442
Sveriges Släktforskarförbund polisanmäler alla brott mot upphovsrätten, sade förbundsordföranden i ett uppmärksammat inlägg i en annan diskussion nyligen.
 
Då gör man sig naturligtvis inte själva skyldiga till brott mot upphovsrätten. Jag tar därför självklart för givet att Arkiv Digital har lämnat sitt godkännande till att Rötters redaktör använder en AD-bild för att illustrera den textreklam för Ancestry som nu pryder Rötters förstasida och därmed ger landets alla släktforskare intrycket att Ancestry/Genlines raspiga mormonfilmskopior är tydliga färgbilder (Gratis tillgång till online-kyrkböcker 2012-11-02 8:53).
 
Allt är redan dokumenterat.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-11-03 20:10)

443
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2013
« skrivet: 2012-10-18, 14:46 »
...hoppas jag. ...om jag inte är fel underrättad.
 
Du verkar inte helt övertygad - och det finns väl inte någon anledning för läsaren av de reservationerna att bli mer övertygad än skrivaren...
 
Dessutom fick man ju av ditt förra inlägg intrycket att Anbytarforums användarkonton inte var inblandade...
 
Några frågor inställer sig:
 
· Vilka är det som har tillgång till Anbytarforums register med användarnas personuppgifter så att man kan plocka ut alla epostadresserna (och då naturligtvis också kommer åt övriga uppgifter, inklusive de dolda)? Hela styrelsen? Alla anställda? Alla moderatorer?
 
· Har förbundsstyrelsen fattat något beslut om hur användarkontonas personuppgifter får användas? Om svaret är ja: Hur lyder det beslutet? Om svaret är nej: Varför inte?
 
· Var det ett styrelsebeslut att detta nyhetsbrev skulle sändas ut? Om svaret är ja: Sägs det något i beslutet om vilka som ska få det? Om svaret är nej: Har någon i personalen mandat att besluta om ett sådant utskick själv?
 
· Var finns det epostadressregister från användarkontona som skapades för detta utskick? Och vad kommer att ske med det? Kommer det att raderas?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-10-18 15:00)

444
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2013
« skrivet: 2012-10-17, 01:38 »
Registret i bokhandeln har ingen direktkoppling till det i Anbytarforum, så den där J/N-markeringen har inte använts någon gång vad jag vet för att styra utskick.
 
Förhoppningsvis stämmer det att det inte finns någon direktkoppling mellan de båda registren - men likafullt är det från Anbytarforums register som adresserna till bokhandelns nyhetsbrev har hämtats.
 
Varför inte nöja er med att skicka bokhandelsreklam till de adresserna som finns i bokhandelns kundregister?
 
(Redigering: Det hade råkat bli ett frågetecken efter det andra stycket. Men det är inte den minsta tvekan om varifrån adresserna hämtats.)
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-10-17 01:43)

445
Var hittar jag domen? / Var hittar jag domen?
« skrivet: 2012-07-12, 18:12 »
Det var Kungl. Maj:ts (alltså regeringens) dom som var från 1823, det år som volym 55 omfattar. Det kan ju ha varit uppe i rätten innan dess. (Fast dom ska det väl egentligen inte kallas när det inte är en domstol som fattar beslutet - men det är väl kanske bara länsmannen som kallar Kungl. Maj:ts beslut för dom... ).
 
En förklaring till att Kungl. Maj:t var inblandad skulle kunna vara att han dömdes till döden av rätten och sedan benådades. Men nu spekulerar jag vilt...  
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-07-12 18:19)

446
Var hittar jag domen? / Var hittar jag domen?
« skrivet: 2012-07-12, 17:48 »
En möjlig förklaring kan vara detta utdrag ur dödboken i en av Viske härads fem socknar:
 

(Sällstorp CI:3, uppslag 136. Bilden från Arkiv Digital.)
 
Mördat med en knif är dödsorsaken för 26-årige kofferdisjögossen Elias Persson från Kusagärde, död den 7/3 1822.
 
Enligt arkivförteckningen för Viske häradsrätt finns den ordinarie domboken för 1822 i AIa:54. Men mer troligt är väl kanske ett urtima ting; i så fall AIb:1 (1777-1848) eller AIb:2 (1813-1823).
 
Hovrättens renovationer kan kanske vara mer lättlästa, men det är risk att det är jättevolymer som det inte är alltför lätt att hitta i. Viske är ju ett litet 'behändigt' härad, så jag rekommenderar att börja där.

447
Var hittar jag domen? / Var hittar jag domen?
« skrivet: 2012-07-12, 15:36 »
Viske härad har hållit ting vid Backa i Värö socken. Hur det var vid den här tiden vet jag inte, men geografiskt passar det ju bra i varje fall.

448
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-06-11, 10:54 »
Vad stort sker, sker tyst...
 
Någon gång under helgen (eller kanske nu på morgonen) har förbundsordförande Barbro Stålheims inlägg från den 19/5 kl. 1.29 försvunnit lika tyst och spårlöst som oliktänkandes inlägg emellanåt kan göra...
 
Då väntar vi bara på en ursäkt till Fredrik för inläggets falska anklagelse mot honom som legat offentligt och fullt synlig för alla i tre veckor. Kanske kommer den om ytterligare tre veckor?
 
Vidare återstår att ändra raderingsorsaken i inlägget den 2/6 kl. 10.34. Olaga hot är ett allvarligt brott - till skillnad från hotet att använda sin grundlagsfästa yttrandefrihet till att informera om förtal man utsatts för...
 
Därför ska naturligtvis Fredrik också få tillbaka sitt användarkonto, som avregistrerades med samma olaga hot som motivering.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-06-11 14:11)

449
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-06-08, 14:41 »
Nu har jag svårt att tänka mig att Daniel tillbringar hela dagarna med att ständigt kontrollera Rötters och Anbytarforums servrar och genast, i realtid, upptäcker och blockerar IP-nummer som just då överbelastar servern...  Den normala driftsåtgärden lär därför genomföras i efterhand (efter koll av loggarna).
 
Men i det här fallet handlar det ju inte om överbelastning, utan om...
 
· när det gäller Anbytarforums server: att hindra att en avstängd person ens kan läsa diskussionerna;
 
· när det gäller Rötters server: att hindra kopiering av texter i Wiki-Rötter, som enligt licensreglerna ska vara fritt tillgängliga och man dessutom till icke ringa del själva har kopierat från andra källor.
 
Vad dynamiska IP-nummer beträffar, så finns det naturligtvis personer som har datorn stående på hemma hela dagen när man inte är inne och hela natten när man sover, och därför behåller samma nummer hela tiden (och förmodligen klagar på höga elräkningar... ).
 
Men om man inte gör på det viset, så lär man få ett nytt IP-nummer en eller ett par gånger om dagen - och kan då råka ut för det osannolika att det numret är spärrat på det ena eller andra stället (t.ex. i Anbytarforum) för att någon annan som har haft det tidigare inte är välkommen tillbaka där.
 
Vi talar ju inte här om ryska eller kinesiska spammares IP-nummer...

450
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-06-08, 11:48 »
Vissa ip-nummer är blockerade i Discus också. Det är typiskt pga spam, kontokapning, beteende som orsakar hög last, med mera. Det sker också en automatisk avstängning av ip-nummer då ett konto blir 'banned'.
 
Nu talar vi inte om spam, kontokapning eller något som orsakar hög belastning på Anbytarforums server, utan om normal läsning av diskussionssidorna. Och om avstängda användarkonton får IP-numren blockerade automatiskt, så är det för att ni har valt att det ska vara så. Det är alltså en inställning som man gör i Discus (forumprogrammet). Men vad finns det för vettigt skäl till att den som är avstängd från att skriva i forumet också ska vara blockerad från att läsa?
 
Kan inte hålla med om att det du citerar från Jonas om tekniska medel skulle ha någon relevans. Vi hindrar ju inte någon person att utöva sina rättigheter; vi hindrar vissa ip-nummer att läsa sidor från vår server. I den engelska texten (någon officiell översättning av den aktuella texten verkar inte finnas i senaste versionen) står dessutom ordet 'effective' och Fredrik har ju redan skrattat ut ip-blockeringen som varandes icke-effektiv.
 
Poängen är inte om det går att trixa sig runt er blockering, utan att det finns en blockering som man behöver trixa sig runt. Till Wiki-Rötter lånas det texter från annat håll enligt samma licens, men sedan släpps de alltså i praktiken inte fritt tillgängliga för alla.
 
Notera också punkten 1i som verkar innebära att den som brutit mot licensen har förverkat sina rättigheter. Fredrik bröt ju mot licensen själv genom att inte ange korrekt källhänvisning.
 
Och det rättade han till när det påpekades. Det lånas som sagt också in texter till Wiki-Rötter. Anges det alltid korrekt källhänvisning där? Kanske skulle några av Wiki-Rötters medarbetare blockeras från t.ex. Wikipedia om man där resonerade på samma sätt?
 
Det kan ju hända att någon med dynamisk ip-adress råkar få ett 'gammalt' blockerat ip-nummer, även om det är osannolikt.
 
Varför är det osannolikt? Om IP-numren automatiskt blockeras när AF-konton stängs av, så är det ju rena slumpen som avgör vilka andra personer som också stängs ute.
 
Jag ser blockeringen enbart som en normal driftsåtgärd. Den är ju ganska lätt att gå runt, via proxy, mobiltelefon eller varför inte genom att gå hem till någon god vän och låna datorn där.
 
Det är ju en märklig argumentation att försvara blockeringen som en normal driftsåtgärd och samtidigt säga att den inte spelar någon roll för att den är lätt att gå runt. Om IP-blockeringen är så verkningslös som du vill ge sken av, varför inte slopa den då?
 
F.ö. säger du inget om Släktforskarförbundets falska anklagelser mot Fredrik eller raderingarna av inlägg som inte bröt mot forumets ordningsregler - men det hade jag heller inte förväntat mig. Men kvar ligger anklagelserna - inklusive förbundsordförandens solklara brott mot ordningsreglerna...

451
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-06-07, 13:41 »
Enligt Jonas beskrivning av licensreglerna ovan (och jag kan inte tolka den citerade engelska texten på annat sätt), så kan man inte publicera något under den aktuella licensen (Creative Commons) och sedan använda tekniska medel för att hindra någon från att utöva sin rätt att fritt använda materialet. Gör man det, så bryter man alltså mot licensreglerna.
 
Trots detta IP-blockerar Sveriges Släktforskarförbund Fredrik Eriksson från Rötters server, där Wiki-Rötter ligger. Detta har bekräftats från förbundsstyrelsen (den 26/5 kl. 0.18).
 
Enligt uppgift från Fredrik själv (den 6/6 kl. 17.22) ska han dessutom IP-blockeras från Anbytarforum/Förbundsforum.
 
Rötter (och därmed Wiki-Rötter) ligger kvar på den gamla servern hos Ålcom; Anbytarforum (och därmed Förbundsforum) ligger på en ny egen server hos Glesys. Det är alltså inte bara frågan om olika servrar, det är t.o.m. olika näthotell. En IP-blockering från den ena servern gör alltså inte att man automatiskt också blockeras från den andra; blockeras man från båda, så är det m.a.o. ett aktivt val av utgivaren att man inte ska komma åt någon av servrarna.
 
Förbundsledningen ska alltså inte bara (i strid med licensreglerna) hindra honom från att komma åt Wiki-Rötters artiklar och ha  (så att han inte kan bemöta anklagelserna) - om Fredriks uppgifter är korrekta, så betyder det alltså att man dessutom hindrar honom från att ens läsa vad det skrivs om honom här i Förbundsforum (t.ex. om de falska anklagelserna om stöld och olaga hot ligger kvar eller har tagits bort, och om det eventuellt kommer till något nytt).
 
Kan någon från förbundsstyrelsen bekräfta eller dementera att man använder sådana 'nordkoreanska' metoder?
 
För undvikande av missförstånd: Jag försvarar inte det sätt som de aktuella kopiorna av Wiki-Rötters artiklar har använts. Tvärtom har jag starkt kritiserat det (även om de flesta av mina inlägg försvann i 'motorsågsmassakern' på den här diskussionen). Men att kritisera är inte det samma som att kalla det för stöld, som Släktforskarförbundet officiellt och offentligt har gjort via sin ordförande. Det skedda är helt lagligt.

452
Ålderdomliga tidsangivelser / Ålderdomliga tidsangivelser
« skrivet: 2012-05-28, 22:03 »
Om det nu är nästrekne det står, vad betyder då det? Är det någon lokal Skövde-dialekt?  
 
Nästvekne kan jag åtminstone se en betydelse av. Näst är naturligtvis senaste, och vekne kommer av vika. Jämför avviken, någon som inte längre är här, eller vik hädan, försvinn.
 
Den 22 nästvekne februari skulle då alltså vara den 22 i den senast förflutna februari månad.
 
Men be mig nu inte visa i vilken ordbok jag har funnit det...

453
Förbundsforum / Förbundsforum
« skrivet: 2012-05-24, 12:09 »
Och vad har det över huvud taget funnits för anledning till att den ska vara stängd? Den stängdes ju efter modereringen. Om den sistnämnda kan man f.ö. läsa mer här: Arkivguidens Forum > Internettjänster > Släktforskning på nätet, fr.o.m. inlägget den 22/5 kl. 22.27 (http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/49227.shtml#post11856).

454
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-05-18, 12:48 »
Wiki-Rötter är tydligen så populärt att någon har funnit det 'mödan' värt att göra en kopia!
 
Läs mer om detta här: Arkivguidens Forum > Internettjänster > Släktforskning på nätet

455
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 10 november, 2012
« skrivet: 2012-05-02, 01:31 »
Värnplikten, beväringen, infördes i början av 1800-talet.
 
De värnpliktiga finns som sagt inte i generalmönsterrullorna, men i beväringsmönsterrullorna. Där ska framgå orsaken till frikallelsen.

456
Inga anbytaradresser har använts till något utskick. Endast adresser som finns i vårt prenumerationssystem har använts, dvs. adresser där det finns eller har funnits ett kundförhållande, t ex en prenumeration.
 
Det är en sanning med modifikation...
 
Den epostadress som jag fick reklamen till har jag skapat med ett enda syfte: Inläggsabonnemang från Anbytarforum (för att inte vanliga mejl ska dränkas i inlägg). Jag har aldrig lämnat den adressen till Förbundet i något annat sammanhang, just för att den inte är avsedd för något annat.
 
Dock har man inte hämtat den från AF:s register nu (där finns nämligen en annan adress i dag). Det gjordes när man för fyra år sedan sände ut fakturan för det obligatoriska frivilliga bidraget till Rötters Vänner, som man ju då var tvungen att betala för att få ett användarkonto i Anbytarforum. Det är i varje fall enda - tidigare -  gången som jag har fått något annat än inlägg till den adressen.
 
Att bifoga ett inbetalningskort är inget fakturaskojeri, det är bara att kasta det om man inte är intresserad.
 
Nej, men att sända ut en faktura för något ej beställt är fakturaskojeri!
 
Självklart äger förbundet alla adresser och de kan inte användas i något annat syfte än att värva prenumeranter till ovan tre produkter.
 
De som äger adresserna är självklart inte Förbundet - det är kunderna själva! Och jag har aldrig tillfrågats om jag vill att min epostadress lämnas vidare till ett företag som jag inte är kund hos - och då skulle jag bli förvånad om någon annan har blivit det.
 
Prentjänst behöver naturligtvis kundernas postadresser för att skicka ut beställda böcker och tidskrifter - men för detta behövs ingen epostadress. Förbundet har lämnat över epostadresserna enbart för att det ska sändas reklam - och så gör ingen seriös aktör utan att ens informera om att adresserna kommer att användas på det sättet.
 
I mitt fall - och självklart också många andras, med tanke på hur adressen hamnade i Förbundets kundregister - så är det alltså dessutom en adress som jag inte ens själv har lämnat till Förbundet i samband med något kundförhållande (som sådant kan ju inte ett användarkonto i ett gratis diskussionsforum räknas).
 
Jag har nu fått reklam för årsboken på tre sätt: Först tillsammans med Släkthistoriskt Forum, sedan ett tag därefter fakturan i ett kuvert, och bara några dagar senare epostreklamen.
 
Detta sammantaget gör att reklammejlet närmast är att betrakta som spam!
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-05-02 00:33)

457
24 Rekord / När dog den siste som var född på 1700-talet?
« skrivet: 2011-11-28, 15:37 »
De som föddes på 1700-talet föddes under åren 1700-1799 - ett århundrade som kallas 1700's (seventeen hundreds) på engelska.
 
Men det vanligaste sättet att benämna århundraden på engelska är 18th century (eighteenth century), 18:e århundradet - och det omfattar de åren som du talar om, alltså 1701-1800.
 
Man får alltså hålla isär dessa båda sätt att dela in tiden i århundraden. 1700-talet/1700's kallas så för att de inledande siffrorna i alla årtal är 17. 18:e århundradet/18th century kallas så för att det är det 18:e århundradet när man räknar antalet år från vår tideräknings början (alltså fr.o.m. år 1).
 
Vi lever m.a.o. inte på 2100-talet nu, men väl i det 21:a århundradet.
 
För att anknyta till dödskivan, som nämns i andra inlägg här ovan, så har detta tideräkningsproblem också diskuterats i samband med dess utgivning. Förbundet valde ju att låta den börja år 1901, så att den omfattar nästan hela 1900-talet...
 
(Meddelandet ändrat av jts 2011-11-28 16:15)

458
Det är inte det minsta märkligt att man inte säger något utanför hemlighuset Förbundsforum. Information är ett fy-ord för Sveriges Släktforskarförbunds ledning.
 
Tänk så illa det skulle se ut om man på Rötters förstasida skulle informera allmänheten om att både Rötter och Anbytarforum varit döda och oåtkomliga först 17 timmar och sedan 14 timmar igen inom loppet av två dygn. Då skulle ju folk kunna få det felaktiga intrycket att allt inte alltid fungerar precis som det ska inom Sveriges Släktforskarförbund.
 
Men det gör det naturligtvis. Det som av förbundsledningen är planerat att ske sker alltid som planerat, och det som inte är planerat att ske sker aldrig. Och det som sker ska enligt huvudregeln ske i tysthet, så att inga obehöriga (t.ex. vanliga simpla föreningsmedlemmar) får veta något.
 
Och om det som ska ske inte sker, eller det som inte ska ske sker, så låtsas man inte om det.
 
Alltså: Om man inte säger något om avbrotten, så är det ingen som märker något...  
 
Syns inte, finns inte - vilket väl är just vad många besökare har trott de senaste dagarna...
 
(Meddelandet ändrat av jts 2011-07-05 19:18)

459
Äldre ord A - K / Attesterad
« skrivet: 2010-11-14, 11:57 »
Om flyttattester finns upplysningar i Arkivguiden:
 
Svenska källor: Del 1 - Kyrkoböcker (under bilagor till in- och utflyttningslängder).

460
Om man stänger av javaskript i webläsaren (No Script kan rekommenderas om man har Firefox), så slipper man att se de uppdaterade och blinkande annonserna i någon ordning alls...  
 
Fast då ser man inte Rötters uppdaterings-datum heller - men å andra sidan lär detta datum då oftare vara överenstämmande med verkligheten än om man har skript påslaget...

461
Arrangörerna har alltså i sin vishet bestämt att de övriga som ser till att den släktforskningsintresserade allmänheten får valuta för sina entréavgifter - alltså de som bemannar alla bord och montrar på mässan - själva ska betala entréavgift om de lyckas få en ledig stund över för att lyssna på ett föredrag.
 
Går det möjligen att få veta motiveringen till den makalösa gnidigheten att inte också ge dem frikort?
 
En annan icke helt oväsentlig fråga på samma tema:
 
I 10 § andra stycket av Sveriges Släktforskarförbunds stadgar sägs följande:
Medlemsföreningars och sammanslutningars medlemmar, som inte är ombud, har närvarorätt, men inte yttranderätt eller rösträtt vid riksstämman.Frågan är därför självklar: Går det att komma in i stämmosalen utan att betala entréavgift - eller stängs icke entrébetalande föreningsmedlemmar ute från sin stadgeenliga närvarorätt?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-08-26 14:38)

462
Äldre ord L - Ö / Ägor
« skrivet: 2010-08-22, 14:52 »
Menar du när man i t.ex. en födelsebok kan se att föräldrarna bor på Nordgårdens ägor (eller mark)?
 
Det visar då att man inte bodde på den egentliga gården, utan på ett torp eller i en backstuga som låg på mark som tillhörde Nordgården. Man sade också att torpet/backstugan låg under Nordgården.

463
Från strax före midnatt till strax efter 9 på förmiddagen var epostutskicken av inläggen rejält försenade, och de sista inläggen som gjorts under den tiden dök inte upp förrän närmare halv 11. Hur stor förseningen var varierade från inlägg till inlägg; som mest var det närmare sju och en halv timme. Och när de försenade inläggen kom, så kom de inte i rätt ordning.
 
En titt i brevhuvudet visar att det var när mejlen skickades runt mellan olika funktioner på AF:s egen server som förseningen uppstod.

464
03) Osorterat / Tegneby AI:1 s239 Genline 955.1001.54100
« skrivet: 2010-08-05, 16:37 »
Det är säkert Holm i Tegneby socken som avses. Gårdsnamnet anges som regel i den längden vid flyttning inom socknen. Hade det varit en socken på annat håll, så borde länet ha angivits.
 
Av skriften att döma har Holm 41 skrivits in samtidigt som hans namn och födelsedatum. Det har m.a.o. skrivits dit när boken las upp (den börjar ju just 1841). Därför finns han inte under Holm med motsvarande notering om flyttning till Bö; det finns ju ingen anledning att skriva in honom på det gamla stället i den nya boken när han inte är kvar där.
 
Men här på sidan 238 (inte 239) under Bö står också att han är utflyttad igen, till Dönosön 43. Och vad är nu det? Ja, i utflyttningslängden (Tegneby B:1, sidan 52, nummer 25) står att han flyttar till Styrsö.
 
Kan det då möjligen vara Donsö i Styrsö socken som han har flyttat till?
 
Jo, visst kan det det. Han finns i Styrsö inflyttningslängd (B:1, sidan 12, längst ned på sidan), och i husförhörslängden (AI:12, sidan 31) under Donsö Faggegård.
 
Födelseorten anges där till Tegneby. Det är möjligt att det är Tegneby pastorat som avses; där ingår också Röra och Stala socknar.
 
F.ö. ligger Tegneby i Båhuslän, inte Västergötland.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-08-05 16:38)

465
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2010
« skrivet: 2010-06-22, 14:35 »
Tack för upplysningen, Lennart. Man lär sig något nytt varje dag...

466
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2010
« skrivet: 2010-06-22, 12:37 »
Så bra - då är det någon 'där uppe' som läser det som skrivs här.
 
Återstår bara att vänta och se om mina tio dagar gamla frågor (se ovan den 12/6) besvaras lika välvilligt. Dessvärre är det ju så i förbundssandlådan att det tar emot för somliga att svara på frågor om de ställs av 'fel' personer...
 
Men nu handlar det här inte om undertecknad; jag klarar mig utan Snabber. Det handlar om de släktforskare som inte redan har möjlighet att publicera sin forskning på nätet, och kan tänkas att nappa på erbjudandet i tron att det är det bästa alternativet, eftersom självaste Släktforskarförbundet rekommenderar det.
 
Jag råkar ha den, måhända förbundspolitiskt icke korrekta, åsikten att det inte är Sveriges Släktforskarförbunds uppgift att agera mikrofonstativ åt vare sig det ena eller andra företaget, oavsett om det handlar om bildleverantörer (vi minns ju alla Förbundets fanatiska kampanj för att bevara Genlines dåvarande monopol), arkivbeständigt materiel eller internetpublicering. Förbundets uppgift ska vara att hjälpa medlemmar och andra släktforskare med de objektiva och korrekta fakta som behövs för att kunna ta ställning till olika alternativ.
 
Erbjudandet har nu visserligen försvunnit från Rötters förstasida - vilket ju är ett steg i rätt riktning - men det länkas fortfarande till det i Nyhetsarkivet.
 
Släktforskarförbundet fortsätter alltså att rekommendera Snabber - men har ännu inte förklarat hur man har kommit fram till att det är det bästa alternativet...

467
Tack för upplysningen.
 
I den notisen nämns av någon märklig anledning inte Rötters Vänner en enda gång; där talas bara om Röttervänner och Röttervännerna. Inte konstigt då att man inte hittar det om man söker på Rötters Vänner...  (Rubriken är en bild, så det som står där går det inte att söka på.)
 
Där står en sak, som om den hade genomförts som utlovats, hade givit lite mer uppmärksamhet åt tävlingen: På Rötter kommer man att kunna följa hur värvningskampanjen utvecklas.
 
Men förbundsstyrelsen kanske inte tyckte att resultatet var något att skryta med?

468
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juni, 2010
« skrivet: 2010-06-16, 11:44 »
På Rötters förstasida kan man i dag läsa följande:
 
Tidigare i år utlystes en tävling mellan föreningar där det gällde att skaffa flest nya till Rötters Vänner. Vinnare blev Västerås Släktforskarklubb...
 
Det föranleder några frågor:
 
1) När och var utlystes den tävlingen? Jag kan inte hitta något i Rötter, varken på förstasidan eller i nyhetsarkivet, inte heller i något av årets nummer av Angeläget.
 
2) Vilken tidsperiod omfattade tävlingen?
 
3) Hur många vänner värvade den vinnande föreningen? Det står inte i artikeln i Rötter.
 
4) Hur många vänner värvades totalt av föreningarna under tävlingsperioden?

469
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2010
« skrivet: 2010-06-16, 11:13 »
Ja, att nyheter om Släktforskarförbundet kan läsas i HD innan de står på pränt i Förbundets egen nättidning - om de alls hamnar i den sistnämnda - det är ju något som vi har fått vänja oss vid.
 
Och att HD t.o.m. är före Rötter med nyheter om Rötter är ju enbart pinsamt. Rötters redaktörer kommer och går, men den ordningen består.
 
I den senaste artikeln i HD står bl.a.: Barbro Stålheim har bestämt sig:
Det blir ytterligare två år som släktforskarbas.
 
Och jag som trodde att det var riksstämman som skulle bestämma sig...

470
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2010
« skrivet: 2010-06-12, 02:55 »
Det är bara att gratulera det drygt två år gamla företaget Snabber AB till ett lysande avtal!
 
Man har lyckats att få till ett samarbete med ett förbund som ska locka sina tiotusentals medlemmar att till ett rabatterat pris skapa sin egen professionella hemsida. Det finns däremot inte lika stor anledning att gratulera medlemmarna till det erbjudandet...
 
I Snabbers avtalsvillkor talas det om webbhotellsabonnemang - men något sådant är det ju inte frågan om. Det man betalar för är i praktiken användningen av programmet Snabber, och serverplats för de sidor som skapas med programmets hjälp. Men ett riktigt webhotell har så mycket mer än det. (Avtalsvillkoren är f.ö. väl dolda och dyker upp först flera steg in i beställningsproceduren, efter att man har gått till kassan med sin beställning och där valt betalningsmetod...)
 
För den som vill använda ett program för att skapa en hemsida finns det många andra än Snabber att välja mellan. Och om man hyr plats på ett riktigt webhotell, så kan man installera valda program där - och för dem som inte vill installera program 'manuellt', så ger många webhotell kunderna möjligheten att enkelt installera ett hemsides- eller bloggprogram med ett klick. Man kan också ladda upp sidor som man har skapet med ett program i den egna datorn. I webhotellspaketen ingår ofta också möjlighet att använda databas, om man har användning för det.
 
Och om man har ett släktforskningsprogram som kan skapa html-sidor - och vilket program kan inte det i dag? - så kan man enkelt ladda upp dessa till sitt webhotell, så att tjocka släkten och andra intresserade kan 'klättra' runt i antavlan på nätet.
 
Allt detta kan man - också hos stora seriösa webhotell - få till ett pris som understiger Snabbers rabatterade pris.
 
Svaret på Olles fråga är alltså: Jo, 995 kr är ett mycket högt pris för det innehållet.
 
Det här får mig osökt att tänka på när förbundsstyrelsen rekommenderade ett företag för inköp av arkivbeständigt materiel (16/3 2010 kl. 22.24). På frågan hur man hade kommit fram till att de var bästa stället och hade det största utbudet, så var svaret att man inte hade gjort någon djupgående konkurrentanalys - och man svarade inte ens på den självklara följdfrågan om man hade gjort någon analys alls...
 
Frågan till förbundsstyrelsen är den samma nu:
 
Vilka alternativ har ni undersökt innan ni kom fram till att Snabber är bäst för släktforskare som vill starta en hemsida? Vilka andra program har ni jämfört med, och vilka riktiga webhotell?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-06-12 03:10)

471
03) Allmänt om soldatnamn / Soldat tillbaks till -sonnamn?
« skrivet: 2010-06-04, 19:18 »
Ett patronymikon (fadersnamn) var inget som man återtog - sitt patronymikon hade man hela livet, från vaggan till graven.
 
Hette man Persson, så var man Pers son - och Pers son var man oavsett yrke.
 
Patronymikon förekommer också i soldatrullor. Och än oftare ser man det tillsammans med soldatnamnet i husförhörslängder, också under den aktiva soldattiden.
 
Om soldatens patronymikon skrevs ut berodde - precis som stavningen av namnen - på vem som höll i pennan.
 
Om soldaten använde sitt patronymikon tillsammans med soldatnamnet, och om han fortsatte att använda soldatnamnet efter avskedet, det vet vi bara om vi hittar något som han har undertecknat själv.

472
Anbytarforums förnyelse / Anbytarforums förnyelse
« skrivet: 2010-05-30, 20:48 »
Det är helt riktigt att det i Arkivguidens Forum finns en avdelning som heter Fikarummet. Någon chatt i teknisk mening är det dock inte, även om en av diskussionstrådarna där har rubriken Chatt om Ditt och Datt.
 
Men det stämmer att det i Fikarummet är annat än släktforskning som diskuteras - det är nämligen det som är meningen. För att citera inledningen på den avdelningen:
 
Också släkt- och hembygdsforskare kan behöva en liten paus och diskutera annat än forskning med sina forskarkollegor. Det kan man göra här i Fikarummet.
 
Och det finns också många exempel på andra forum - inom alla ämnesområden - med en avdelning där man kan 'koppla av' från forumets egentliga ämnen.
 
Så var det ju också här i Anbytarforum innan Släktforskarförbundets politruker slog till och stängde Kantstött porslin med buller och bång för några år sedan.  Nu håller man ju strikt på att det endast ska vara rena anbyten som diskuteras här - men det är ju allmänt känt varför det är på det viset, så det behöver vi inte gå närmare in på här...
 
För den som vill slippa den ena eller andra diskussionen (såväl i fikarum som forumens egentliga ämnesdiskussioner), så finns det ett mycket bra sätt, och det är - att inte läsa dem...

473
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-26, 12:45 »
...om man nu inte stavade även dessa med e.
 
Jag kan inte se att det finns någon anledning att ironisera över att jag avstår från att gissa.
 
Att stavningen i gamla skrifter inte bara varierar från skrivare till skrivare, utan inte sällan också i ett och samma dokument - det är ingen nyhet. Och att bokstäver mycket ofta ser annorlunda ut än de 'borde' - det är naturligtvis inte heller någon nyhet.
 
Vid läsning av gammal skrift (och modern handskrift också för den delen... ) kan man därför inte bara tyda bokstav för bokstav, utan får av sammanhanget försöka att tolka vilka ord som står där, så att det blir en vettig mening av det hela. Detta är ju en självklarhet.
 
Men... Om det finns flera tolkningsmöjligheter, så får man antingen gissa eller avstå från tolkning. Jag väljer alltså det sistnämnda.
 
Det är naturligtvis fullt rimligt att det ska vara vargaskall, men så länge vi inte vet om det finns eller inte finns något som heter värjeskall, så tar jag alltså inte för givet att det inte ska vara det. (Värja då naturligtvis i betydelsen skydda/värna, inte vapnet värja.)
 
Och ja, jag har sett värja stavat med g, eller åtminstone gi. Stavningen kan ju som sagt variera...

474
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-26, 09:08 »
Ja, och det talar för tolkningen av -skallen som skallgång - men det säger ju ingenting om vad werga- är (om nu andra bokstaven är avsedd som ett e). Skallgång kan ju vara en jakt på både djur och människor.

475
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-26, 00:55 »
Självklart gick man skallgång efter varg - frågan är om det är det som avses i det här fallet.
 
Lika självklart är att stavningarna förr var 'efter behag' - men att stava ett ord på olika sätt är en sak, att stava så att innebörden ändras är något annat. Det är trots allt skillnad på varg och verg (värj).

476
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-25, 23:32 »
Först två kommentarer/förtydliganden om det jag har skrivit tidigare:
 
1) Att både Anders och hans son fick böta enligt sårmålabalken betyder rimligtvis att Hellie måste ha fått två kroppsskador, d.v.s. denna skeno/skråma är en skada på honom och inte hans värja. Annars måste Anders och sonen gemensamt ha orsakat det enda köttsåret, och hur skulle det i så fall ha gått till?
 
2) Eftersom Kjells dombokscitat gällde skallgång efter varg, så kan det inte vara aktuellt när vi letar efter det ställe som fick denna skeno/skråma.
 
Men - skulle wergaskallen kunna vara platsen/tillfället där bråket inträffade, alltså inte det som blev skadat? Jo, det står ju faktiskt ett kommatecken före på wergaskallen, så det är ju möjligt att det inte enbart hör ihop med en skeno, och därför skulle kunna vara ett skall där hela bråket ägde rum - men ett vargskall?
 
Varför skulle varg stavas med e? Felskrivning? Lokalt uttal? Eller är det bara ett slarvigt a?
 
Om det är en skallgång som avses, och det står werg- med e, och det inte är vare sig felskrivning eller lokalt uttal av varg, så är det alltså ett värjskall - men ett skall för att värja sig mot vad?
 
De som levde där i Kind för 368 år sedan skulle nog skratta gott - eller bara skaka på huvudena - om de kunde se hur vi vränger och vrider på texten och försöker att gissa vad det för dem självklara är för något...

477
00 - Dop / Odöpt
« skrivet: 2010-05-25, 17:03 »
Det ska vara född. Det är bara en extra krumelur eller plump i början av f:et.
 
Prästen har skrivit det i anmärkningskolumnen för att förtydliga den ändring som han har gjort i den ordinarie datumspalten; det ser ut att ha stått en 6:a där först, som sedan har ändrats till 0.

478
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-25, 15:38 »
Hur kan både Anders och hans son ha fällts enligt sårmålabalken om Hellie bara hade en kroppsskada?

479
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-25, 14:48 »
Sistnämnda vargaskallen lär, av omständigheterna att döma (alltså att några har instämts till tinget för att ha försummat dem), vara skallgång efter varg.

480
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-25, 12:34 »
Det fattas ett stycke i ditt citat, Stig-Ove. Före och en skeno står ett tecken som hänvisar till några rader i marginalen:
 
Anders och hans sohn sloge Hellie igien it Kiötßår
 
Därefter följer alltså och en skeno, på wergaskallen.
 
Alla tre, Hellie, Anders och Anders son, sakfälldes enligt sårmålabalken. Alla tre borde därför ha tillfogat andra kroppsskada.
 
Och de skadar som Anders och hans son har givit Hellie är alltså ett köttsår och denna skeno på den mystiska wergaskallen. Om inte Anders och sonen gemensamt har orsakat köttsåret, så borde m.a.o. wergaskallen vara en kroppsdel som fått denna skeno.
 
(För den som vill läsa texten själv finns Kinds häradsrätt AIa:3 hos Arkiv Digital, längst ned till höger på sidan 31, bild 99.)

481
Förslag på nya projekt / Förslag på nya projekt
« skrivet: 2010-05-22, 00:44 »
För några år sedan ställde jag samma fråga som Lars-Ola.
 
Då fick jag svar av dåvarande förbundsordföranden (den 8/10 2007 kl. 6.33).
 
Mitt svar på det följer i det andra inlägget därefter (den 8/10 kl. 16.48).

482
Dala / Dala C:1 sid. 25
« skrivet: 2010-05-19, 19:15 »
Det som står efter Ingridh lär vara en förkortning för benemd. Det står i klartext efter flera barns namn på nästa uppslag.
 
Sedan är inte Erichs en förkortning för Erichsson. Hon är Erichs barn.

483
Ödestugu / Ödestugu, Kyrkoräkenskaper 1681
« skrivet: 2010-05-08, 22:09 »
En läktevaktare höll väl ordning på kyrkoläktaren, antar jag.
 
3 daler silvermynt får jag det till.

484
Titlar och befattningar / Rotesoldat
« skrivet: 2010-05-02, 13:25 »
Informationen på Krigsarkivets hemsida har inte uppdaterats på två år, och är därför inte helt aktuell.
 
Där sägs att generalmönsterrullorna finns på mikrokort hos SVAR, men de är numera skannade och finns också på internet.
 
Också Arkiv Digital har en del rullor, bl.a. från Norra Skånska infanteriregementet som kan vara aktuellt här (om han var soldat i eller i närheten av sin födelsesocken Sireköpinge).

485
Titlar och befattningar / Rotesoldat
« skrivet: 2010-05-02, 11:34 »
Du trodde helt rätt, Lena. Visst finns det soldatrullor.
 
Det kan stå i husförhörslängden vilket nummer soldaten hade, alltså vilken rote han tillhörde, men det är inte något man ska räkna med; det är mycket vanligt att det inte står mer än bara att han var soldat. Dessutom kommer man inte långt med bara numret; man behöver veta kompani och regemente också för att hitta honom i rullorna.
 
Man kan då använda C. Grills Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (allmänt kallat Grill kort och gott), och där slå upp soldatens hemsocken i registret för att se vilket eller vilka regementen som kan vara aktuella, och sedan leta upp roten (gården/byn) under regementet för att få nummer och kompani. Men detta verk utkom i mitten av 1800-talet, och indelningen för det aktuella regementet kan vara annorlunda både innan och efter dess.

486
Titlar och befattningar / Rotesoldat
« skrivet: 2010-05-01, 19:00 »
Lena, för att kunna svara på din fråga behöver man veta var han bodde under sin tid som soldat. I vilken socken och by? Och var, i vilka källor, har du hittat honom som soldat?

487
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juli, 2010
« skrivet: 2010-04-29, 23:56 »
Så här ser det ut i 1789 års generalmönsterrulla för Skånings kompani av Skaraborgs regemente (inget sidnummer, bild 434 hos Arkiv Digital}:
 

 
Anders Stålgren är alltså soldat för rote 97, samt västgöte, 29 år och gift.
 
Efter åldern står antalet tjänsteår. Det är inte så lätt att urskilja vad det står, men det ser ut som 4 år och en oläsbar del av ett år.
 
Mönstringen förrättades den 15 oktober 1789. Han bör alltså vara född cirka 1760. Någon närmare precisering av födelseorten än landskap brukar inte finnas i rullorna vid den här tiden.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-04-30 00:13)

488
Han är född i Bälaryd och flyttade in från Bred[e]stad.
 
Det är två socknar i närheten av Norra Solberga.

489
Norra Solberga / Norra Solberga C:3 Födda 1801-1860
« skrivet: 2010-04-27, 17:11 »
Visst är han husar, och de bor mycket riktigt i Hults husartorp. Det där är ett äldre sätt att skriva s.
 
36 är moderns ålder.
 
Den samtida husförhörslängden är AI:4, som innehåller två längder: 1818-1824 och 1825-1828.
 
Enligt registret i början av boken finns husartorpet under Hult Norrgård på sidan 146.

490
Äldre ord A - K / Avvittring
« skrivet: 2010-04-20, 10:36 »
Det kan tilläggas att den avvittring som är aktuell här - alltså arvskifte inför ett omgifte - innebär att skifte och/eller bouppteckning kan ligga som bilaga till vigselboken (serie HV i kyrkoarkiven).
 
F.ö. finns det fler uppslagsböcker, Bengt. Klicka på mitt namn...

491
Äldre ord A - K / Avvittring
« skrivet: 2010-04-20, 09:31 »
Avvittring = Skifte av dödsboet mellan änkan/änklingen och barnen. Detta skulle ske innan änkan/änklingen fick gifta om sig.

492
Partille / Partille inflytt 1904 B:1 s. 77
« skrivet: 2010-04-19, 00:20 »
Jonsered, sidan 356 i församlingsboken.
 
Jonsereds bruksförsamling hade egen kyrkobokföring. Församlingsboken är därför Jonsered AIIa:1.

493
Det stödjande medlemskapet i Sveriges Släktforskarförbund som fanns tidigare var i praktiken ingenting annat än en förklädd prenumeration på Släkthistoriskt Forum. Det berodde på missuppfattningen att tidningen skulle momsbeläggas om det gick att prenumerera på den. Det var i varje fall det argument som användes i debatten.
 
De stödjande medlemmarna saknande röst- och motionsrätt - men de fick Förbundets medlemstidning. Föreningsmedlemmarna hade däremot, via föreningarna, röst- och motionsrätt - men de fick inte medlemstidningen.
 
De enda enskilda personer som officiellt kallades medlemmar saknade alltså helt inflytande över Förbundet - och de enskilda personer som i praktiken var de riktiga medlemmarna, alltså föreningarnas medlemmar, fick ingen medlemstidning. En fullständigt absurd situation m.a.o.
 
Det som skedde när det stödjande medlemskapet ersattes med en riktig prenumeration var alltså bara att man började att kalla en spade för en spade. Samtidigt gavs alla föreningsmedlemmar rabatt i Förbundets bokhandel, något som bara de stödjande medlemmarna hade haft tidigare.
 
En tidigare ordförande i en mig närstående supporterklubb brukade svara Du ska vara glad att du får vara med! när någon frågade vad man fick för medlemsförmåner för sin årsavgift.  
 
Så kan man möjligen resonera när det gäller att få trogna fotbollssupportrar att stödja sin förening - men det håller knappast när man värvar 'förbundssupportrar'...
 
De flesta släktforskare som kommer i direktkontakt med Släktforskarförbundet gör det förmodligen via Rötter. Om de då inte blir så förtjusta i nättidningen att de vill bli vänner för en hundralapp om året - varför skulle de då i stället vilja betala samma summa som medlemsavgift i det utgivande förbundet? För glädjen att få vara med?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-04-17 13:53)

494
03) Osorterat / Läshjälp, födelseort i hfl
« skrivet: 2010-04-13, 18:45 »
Ja, i landsarkivet heter arkivbildaren i dag Varnhem, eftersom det är dagens officiella namn på församlingen. Men Skarke är som sagt bara ett annat/äldre namn på samma församling/arkivbildare. Skarke har alltså egen arkivbildning - under namnet Varnhem...  
 
Och hos Lantmäteriet finns socknen under båda namnen.
 
Den har förr också kallats Klosters socken.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-04-13 19:02)

495
03) Osorterat / Läshjälp, födelseort i hfl
« skrivet: 2010-04-13, 13:33 »
Inte bara i Varnhem - Skarke är Varnhem. Det är det gamla sockennamnet.

496
Frikallad / Kasserad / Frikallad / Kasserad
« skrivet: 2010-04-13, 12:41 »
Svaret finner du i beväringsmönsterrullan, som du kan läsa mer om här: Arkivguiden: Svenska källor: Del 5 - Militära handlingar: Beväringsmönsterrullor.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-04-13 12:44)

497
I stället för att skapa en tolk för att översätta interna 'rövarspråk' till något för alla begripligt, så är det en bättre idé att redan från början använda ett språk som inte behöver tolkas. För Genlines del är det för sent, men det finns ju andra bildleverantörer - som inte har fallit i GID-fällan...
 
Dessutom går det knappast snabbt och enkelt att skapa en sådan tolk. Det rör sig ju om miljontals sidor/bilder, alla med varsitt GID-nummer. Och Genline har ju, som redan har konstaterats, ofta inaktuella volymnummer och i många fall inga volymnummer alls.
 
Att skapa denna tolk är alltså ett gigantiskt arbete, som säkerligen tar år att få klar. Och risken/chansen (stryk det som ej önskas) är stor att när det arbetet äntligen är klart, så finns det inte längre något Genline. Och om den sista 'svartvita TV-apparaten' eventuellt ännu inte har släckts då, så sker det rimligen inte lång tid därefter.
 
Att starta arbetet med en GID-tolk är alltså ungefär som om man hade satt igång arbetet med en liknande tolk för gamla rullfilmsnummer när mikrokorten redan hade börjat att användas i stor omfattning.
 
Nej, låt GID-numren somna in i stillhet...

498
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2010
« skrivet: 2010-04-09, 14:12 »
Den intressanta matematiska förfrågan som Moderator Finland har funnit i ett tidigare inlägg var väl närmast menad som en retorisk fråga...
 
Det jag avsåg var inte förlagets försäljningspris, från vilket man får dra av produktionskostnaden för att räkna ut vinsten. Det som avsågs var Släktforskarförbundets påslag (alltså skillnaden mellan inköps- och försäljningspris), eftersom det som diskuterades var bokpriserna i Förbundets bokhandel jämfört med priserna på andra ställen.
 
Jag kan lägga till en annan intressant förfrågan:
 
Varför skrivs ett inlägg som det ovan den 8/4 kl. 9.17 under ett anonymt moderatornamn?
 
Förbundsstyrelsen har i sin vishet upphöjt moderatorerna till ett frälse med en egen rättighet som den simpla användarallmogen saknar - men är inte avsikten med rätten att vara anonym att den som inte vågar att stå för sina 'domslut' ska kunna uppträda med en påse över huvudet under arbetet som moderator?
 
Är det verkligen meningen att en moderator ska kunna skriva alla typer av inlägg anonymt - också inlägg som inte har den minsta lilla anknytning till uppdraget som moderator?
 
Frågan är i högsta grad befogad. Detta är inte första gången som en moderator skriver 'civila' inlägg anonymt, också andra moderatorer har ägnat sig åt detta oskick.
 
Har inte alla moderatorer - också de som utnyttjar rätten att vara anonym 'i tjänsten' -  egna vanliga användarkonton som ska användas för privata inlägg?

499
För att sammanfatta det hela:
 
Problemet för anbytarvärden och hennes vikarie(r) är att riktiga anbytarärenden 'drunknar' i returer (studsande mejl) från många inläggsabonnenter/användare med tillfälliga eller permanenta fel, eller att man eventuellt får dessa returer till sina privata epostlådor (om man skulle ha eftersänding dit av mejl till anbytare@genealogi.se). Detta kan lösas på två olika sätt:
 
1) Man låter inläggsmejlens returadress vara en epostadress som inte blandas med riktiga anbytarmejl, lämpligen samma som avsändaradressen (svara_ej@genealogi.se). Mejl som returneras till den adressen kan man sedan välja att antingen radera eller spara i ett särskilt epostkonto för att kunna kontrollera om något användarkonto permanent saknar en fungerande epostadress (och jag antar att möjligheten att kontrollera det är orsaken till att returerna har styrts till anbytarvärdens epostadress; det ska ju finnas en fungerande epostadress för varje konto så att det går att kontakta användaren).
 
2) Man tar bort epostabonnemangen för det aktuella användarkontot så fort det kommer ett studsande mejl, utan att veta om det är ett tillfälligt eller permanent fel som orsakar studsen. Resultatet blir att en användare med ett tillfälligt fel förlorar fler mejl än nödvändigt (alltså inte bara under det tillfälliga felet, som ju kan uppstå vid ett enstaka mejl), och sedan får besväret att återställa de valda abonnemangen. Detta alternativ orsakar dessutom extra arbete för anbytarvärden, som ska 'pilla' med abonnemangen i användarprofilen.
 
Valet mellan 1 och 2 borde vara enkelt. I dag används alltså alternativ 2 - men jag vet åtminstone ett annat forum som redan från starten valde alternativ 1...  
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-29 01:27)

500
Ja, det är avsändaradressen (From i brevhuvudet) - men returadressen (Return-Path) är anbytare@genealogi.se.
 
Och det är till den sistnämnda som returerna/studsarna går.

Sidor: [1] 2 3 ... 7