ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jörgen Tollesson

Sidor: [1] 2 3 ... 10
1
Wulffschmidt, von / SV: Wulffschmidt, von, Erik Gustaf
« skrivet: 2021-12-06, 20:56 »
Ja, "Korslandsv." ser det onekligen ut som.

På sidan 406 heter han bara Ström. Och på sidan 157 är det tillagt "eller Vulfsmidt", inget "von" alltså. Han heter dessutom bara Eric här, inte Eric Gustaf.

Var har du sett att han heter Erik Gustaf von Wulfschmidt och vilka hans föräldrar är?

På sidan 406 sägs att några av barnen är födda på Stora Skogen. Och där finns några andra Wulfschmidtar (utan von), på s. 362 i AI:2 och s. 229 i AI:1. På sistnämnda sidan nämns också Eric Ström i marginalen.

2
Wulffschmidt, von / SV: Wulffschmidt, von, Erik Gustaf
« skrivet: 2021-12-06, 15:44 »
Det är enklare att hjälpa till att tyda ortnamnet i Västra Tunhems böcker om du säger vilka böcker och sidor det gäller...  :)

3
Lönneberga / SV: Avlidna personer från Sjöarp i Lönneberga
« skrivet: 2021-12-06, 15:40 »
AI:14 innehåller två längder. Detta är uppslag 19 i den andra delen (1879-1886).

4
Älgå / SV: Vad står det att Anders heter i efternamn?
« skrivet: 2021-12-06, 15:27 »
Det där är ett uppslag i en dödbok. Och den 12/12 1745 dog en enka Andersdotter. Förnamnet är enligt marginalnoteringen Jli, men i själva notisen står det ett längre namn under plumpen, men det börjar dock även där på ett tydligt J (I och J användes dock om vartannat som om det var samma bokstav).

Hur som helst heter hennes far Anders Stenßon.

5
Grubb / SV: Grubb
« skrivet: 2021-12-06, 14:53 »
Tyvärr har RA:s Digitala forskarsal legat nere hela helgen och gör det fortfarande så jag har inte kunnat kolla på alla era tips.

Nej, det har inte legat nere, men jag har ofta fått felmeddelande när jag försökt att gå in på någon bild eller arkivförteckning där. Men efter någon eller några uppdateringar av sidan, så har den dykt upp varje gång.

Så lita inte på felmeddelanden. De kan vara felaktiga...  :)

6
Lur / SV: Sophia Jacobsdotter - kanske?
« skrivet: 2021-12-05, 23:43 »
Man kan inte lita på husförhörslängders födelseuppgifter (dag, månad, år, ort). Det kan lätt bli läs- eller skrivfel när en ny längd läggs upp och uppgifterna förs över från den gamla, eller när uppgifterna skrivs in på en attest vid flyttning och sedan därifrån förs in i den nya församlingens husförhörslängd. Att Sofia är född 1746 ska alltså tas med en nypa salt.

För att vara säker på att man hittar rätt person, så behöver man följa personen bakåt genom husförhörs- och flyttlängder, längd för längd (eller framåt från en 'misstänkt' persons födelse). Och gärna kompletterat med andra källor, t.ex. bouppteckningar och mantalslängder.

Om man följer Sofia på det viset, så ser man att det är den Sofia som jag nämnde i mitt förra inlägg.

Hon föds alltså i Tanums socken den 1/12 1747 (C:1, s. 692). Föräldrarna är Jacob Andersson och Kjerstin Andersdotter. I födelseboken står bara att de bor på Tannam, men i 1748 års mantalslängd (f. 114v; daterad den 5-6/11 1747) finns de på Tannam Svensgård.

Fadern dör tidigt, den 19/11 1749, 29 år gammal (C:1, s. 754). I den knappt läsliga bouppteckningen (Tanums m.fl. HR FII:6a, s. 141) bekräftas att de bor på "hälften uti 5/8:dels hemmanet" Tannam Svensgård (hela Svensgården är alltså på 5/8 mantal, varav Jacob har hälften). Enkan heter Kjerstin Andersdotter, och enda barnet är dottern Sofia som är "på tredje året".

Kjerstin gifter om sig med Ola Andersson. Jag kan inte hitta vigseln i kyrkoboken, men den är skadad; det fattas en del av sidorna 1750. Och det var förmodligen då som de gifte sig, eftersom deras första barn, Anna, föds den 4/2 1751 (C:2, f. 11r).

Den 15/6 1766 gifter sig pigan Sofia Jacobsdotter från Tannam och drängen Ola Nilsson från Torseröd (Tanum C:2, f. 445r). De finns på Tannam i Tanums första bevarade husförhörslängd (AI:1, s. 241).

Ovanför dem finns Ola Andersson och Kjerstin Andersdotter med barn, bland dem dottern Sofia. Hon är här 13 år (när längden lades upp 1760). Och sedan är hon alltså nedflyttad när hon gift sig. Här står också att modern Kjerstin och styvfadern Ola A. flyttat till Gurseröd "om våren 1766". Sofia och hennes man Ola N. tog alltså över bruket på Tannam när de gifte sig.

Den 17/5 1772 dör Ola Nilsson på Store Hästum i Lurs socken, 40 år gammal (Lur C:2, inget sidn:r). Att det är rätt man framgår av bouppteckningen (Tanums m.fl. HR FII:11, s. 326). Enkan heter Sofia Jacobsdotter, och det enda "vid livet varande" barnet är den 2-årige sonen Jacob. Det sägs också att gården i Hästum har de tillbytt sig mot enkans arvejord, 5/16 mtl Tannam Östergård i Tanums socken. Östergård lär vara ett skrivfel; det var ju på Svensgården som de bodde enligt både faderns bouppteckning och mantalslängden (också 1766 års längd, f. 241r - där de brukar just 5/16). Men det kan för säkerhets skull kontrolleras i uppbudsprotokollet.

Den 13/6 1772 dör Kjerstin Andersdotter på Gurseröd (Tanum C:3, s. 908). Enligt bouppteckningen (Tanums m.fl. HR FII:11, s. 371) heter enkemannen Ola Andersson. Kjerstin har fyra barn, varav ett från det förra giftet, 25-åriga enkan Sofia Jacobsdotter.

Och den 4/7 1773 gifter sig bondeenkan Sofia Jacobsdotter från Store Hästum med drängen Nils Olsson från Björke i grannsocknen Skee (Lur C:3, inget sidn:r). De finns också i husförhörslängden på Store Hästum (Lur AI:2, s. 17).

Och i nästa hfl (AI:3, s. 15) står att Nils är död. Han finns också i dödboken den 9/11 1783, 47 år gammal (C:2, inget sidn:r). Dottern Niliana föddes alltså efter faderns död, den 1/4 1784 (Lur C:2, inget sidn:r).

I nästa hfl (AI:4, s. 24) är Sofia omgift med Torkel Torstensson. De finns i vigselboken den 19/6 1785 (C:2). Han är dräng från Össby (Östby).

Sedan är det bara att följa dem på Store Hästum framåt i husförhörslängderna tills dottern Niliana (Torkels styvdotter) gifter sig med Christen Eriksson.

7
General questions / SV: Ulrica Carolina Andersdotter
« skrivet: 2021-12-05, 22:50 »
Why not use a real map instead?  :)

Nederby

8
Vänersnäs / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-12-05, 21:13 »
Lundby gäller Hallberg, och är ditskrivet i stället för det strukna Domkyrkoförsamlingen. Det strukna barnet på raden ovanför dog 1902.

Han finns i Lundbys inflyttningslängd som n:r 56 1903 (BI:5, uppsl. 173; https://app.arkivdigital.se/aid/v82895.b181.s173).

9
Gistad / SV: Dahlstedt regementssfältskär
« skrivet: 2021-12-05, 18:30 »
Den förnamnslöse Dahlstedt som du har funnit i soldatregistret är indelt, alltså anställd av en rote (registrets "torpnummer" är egentligen rotenummer). En fältskär var däremot anställd av regementet. Denne Dahlstedt i registret är m.a.o. inte fältskär.

10
Skee / SV: Vad heter Olufs far och vilken dag?
« skrivet: 2021-12-04, 14:40 »
1 mars, kl. 5 om morgonen. Och de bor i Hjälmberg (Hiälmberg).

11
Språk, ord och namn / SV: inhyresfolk
« skrivet: 2021-12-03, 17:03 »
I husförhörs- och mantalslängder ser man ofta att personer står som inhyses.
Att vara inhyst innebär att bo i ett hus som man inte äger eller hyr, och utan att vara i tjänst hos ägaren. Det kan variera från fall till fall om den inhyste bor i samma hus som ägaren (och alltså har gemensamt hushåll med denne) eller i ett hus för sig själv (och följaktligen har ett eget hushåll).
En torpare eller backstugusittare som har ett avtal med ägaren och betalar (kontant eller i natura) räknas alltså inte som inhyst.

Det där ser bekant ut...

Inhyses (inlägg i Arkivguidens Forum, skrivet av mig för 9 år sedan, den 6/12 2012).

12
Efterlysningar / SV: Edvard Mattsson, f.1851 i S:a Troen
« skrivet: 2021-11-26, 20:29 »
Ja, det finns flyttlängder i norska kyrkoarkiv.

Här är allt som finns från Sør-Fron i Digitalarkivet:
https://media.digitalarkivet.no/kb/browse?counties=05&clerical_parishes=0519P

13
Efterlysningar / SV: Edvard Mattsson, f.1851 i S:a Troen
« skrivet: 2021-11-25, 19:17 »
I Sör-Frons kyrkobok står barnen inte i någon ordentlig kronologisk ordning, varken efter födelse- eller dopdag. Och ofta är dopdagen flera månader efter födelsedagen. Dessutom kan man ju inte vara helt säker på att det var 1851 som han föddes, eftersom vi inte har någon attest därifrån (mer om den saken längre ned)

I ovannämnda husförhörslängd från Frösö står att han kommit inflyttande som n:r 19 den 25/8 1898. Och där finns han i inflyttningslängden (BI:3, uppsl. 15; https://app.arkivdigital.se/aid/v114422.b230.s15). Där står följande i kolumnen för utflyttningsförsamling:

"Enl. avis från t. f.
stadspred. G. Öhrstedt
i Östersund: ingen-
städes skrifven."


Och med hjälp av den texten, så blir det lättare att tyda kråkfötterna i inflyttningskolumnen i husförhörslängden. Där står:

"ingenstädes förut
skrifven, betyg
från past. Öhrsted."


Och här är nämnda attest från Öhrstedt i Östersund (Frösö HII:4, inget n:r):

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014591_00119

Attesten gäller alltså för "Edvard Mattsson, norsk undersåte". Han är född den "16 Augusti 1851 (femtioett) i Söndre Froens prestegeld, Norge".

Och längre ned står: "har förut ingenstädes varit skrifven, men vill inskrifvas i Frösö församling".

Och avslutningsvis: "enligt egen uppgift, enär bevis ej kunna anskaffas."

I Frösö hfl står också detta: "är döpt, inom sv. kyrkan konfirmerad, icke begådt H. nattvard, norsk undersåte"

Det står alltså inte var han är döpt, men däremot är han konfirmerad i Sverige. Han kan då alltså ha kommit hit med föräldrarna (åtminstone en av dem) som barn. Och där han konfirmerades borde han ju också varit skriven.

Fron delades 1851 i Sör- och Nord-Fron. Sör-Fron behöll den gamla kyrkan, och därför också de tidigare påbörjade kyrkoböckerna.

Så här ser förstasidan ut i kyrkoboken 1849-1863:

https://media.digitalarkivet.no/view/8919/1

Sockennamnet stavas alltså Froen.

Och nästa bok, som börjar 1864:

https://media.digitalarkivet.no/view/6081/2

Söndre Fron står det alltså här.

Edvard ska alltså vara född i Söndre Froens prestegjeld (prästgäll/pastorat). Att det är Sör-Fron som avses kan det knappast vara någon tvekan om. Därmed inte sagt att uppgiften att det är hans födelseort behöver vara korrekt.

Jag har kollat födda/döpta i Sör-Frons kyrkobok, och då för säkerhets skull två år både före och efter 1851, alltså 1849-1853. Jag hittade då bara tre Edvard. Den enes far hette Johannes, en annan var oäkta med far Peder.

Och den tredje Edvard var också oäkta. Far: Ungkarlen Mathis Olsen Sletmoen från Aamodts (?) prestegjeld. (Det finns ett Åmot inte så långt från Fron, i grannfylket Hedmark. Till Åmots prestegäll hörde Stor-Elvdals socken, som gränsar till Sör-Fron.) Mor: Pigan Embjör Johannesdatter Baasaaen [Båsåen] (?). Denne Edvard är född den 14/8 1850 (döpt den 8/9):

https://media.digitalarkivet.no/view/8919/30 (Sør-Fron, ministerialbok 1, s. 26, n:r 132).

Det är väl en möjlig kandidat. Han är alltså född den 14/8 i stället för den 16/8, och 1850 i stället för 1851. Större fel än så har man ju sett i kyrkoböcker...  :)

14
Var ligger platsen / SV: Försvunna gårdar
« skrivet: 2021-11-24, 23:13 »
Dagens fråga är alltså ställd under Var ligger platsen. Men jag ser nu att samma fråga också ställdes under Särna redan i maj - och du fick samma svar då. Om du såg det svaret vet jag inte, eftersom du aldrig svarade...

https://forum.rotter.se/index.php?topic=178928

15
Var ligger platsen / SV: Försvunna gårdar
« skrivet: 2021-11-24, 23:11 »
Har du sett om det finns något svar i Lantmäteriets historiska kartor?

Skifteskartor m.m. finns i två arkiv:

· Lantmäteristyrelsen (riksmyndigheten).

· Lantmäterimyndigheten (i länet).

En del kartor och skiftesakter finns i båda arkiven, en del finns bara i det ena.

16
Allmänt om arkiv / SV: Koll. brev - hvilken arkivinstans?
« skrivet: 2021-11-24, 22:51 »
Ja, i volymen med ryggtiteln "Kammararkivet" i "Anteckningar rörande tullarna och tullhusen" (som finns i Stockholms stadsarkiv), inte i det riktiga Kammararkivet (i Riksarkivet), där originalbrevet bör finnas.

17
Allmänt om arkiv / SV: Koll. brev - hvilken arkivinstans?
« skrivet: 2021-11-24, 15:09 »
Det kortregister som du har "kommit över" finns hos Arkiv Digital (aktuellt registerkort: https://app.arkivdigital.se/aid/v914519.b6030). AD kallar det "Fredrik Nerbys kortregister", men säger inget om var detta register finns eller vad det är ett register över.

Det du länkar till - "Anteckningar rörande tullarna och tullhusen" - är ett arkiv, inget register. Och det framgår av arkivförteckningen att dessa anteckningar finns i band med ryggtitlar; det kan då rimligen inte innehålla registerkort. Arkivets volymer är dessutom ämnesordnade, medan kortregistret är ett alfabetiskt ordnat personregister. Men kortregistret, som AD har fotograferat, lär väl vara ett register över anteckningarna i detta arkiv.

"Koll. brev" (om andra bokstaven bland dessa kråkfötter är ett o) bör betyda Kammarkollegiums brev. Och om kortregistret är ett register över "Anteckningar rörande tullarna och tullhusen", så bör då dessa anteckningar om "koll. brev" finnas i volymen 1bd:1 Med ryggtitel "Kammararkivet".

Men själva originalbrevet bör finnas i Kammararkivet (Kammarkollegiums arkiv). Och förhoppningsvis finns det en ordentlig källhänvisning i Nerbys anteckningar.

18
Efterlysningar / SV: Edvard Mattsson, f.1851 i S:a Troen
« skrivet: 2021-11-23, 16:57 »
Enligt Frösö hfl som det hänvisas till i ett inlägg härovan (AI:14b, uppsl. 652; https://app.arkivdigital.se/aid/v114417.b2750.s652), så var det därifrån som han flyttade till Ås 1901.

Och den födelseort som anges i den husförhörslängden är Söndre Froen, vilket skulle kunna vara Sør-Fron i Gudbrandsdalen (Oppland fylke, eller Kristians amt som det hette före 1919).

19
Sillerud / SV: Stina Olsdotter 1792
« skrivet: 2021-11-23, 16:23 »
Daniel Claessons hustru Stina Olsdotter födde sitt sista barn 1830, om hon var
född 1792 så är hon då 38 år, men om Stina var född 1788 så är hon 42 år.
Hade Stina varit född 1792 kunde det lätt ha blivit ett barn till efter 1830.

Menar du att hon inte kunde få barn efter 1830 om hon var född 1788? Att få barn senare i 40-årsåldern än 42 är fullt normalt.

F.ö. har denna Stina också diskuterats under Svanskog, dit hon kom 1818 från Vårvik:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=182128

20
Lur / SV: Sophia Jacobsdotter - kanske?
« skrivet: 2021-11-23, 14:14 »
Det finns ingen Sofia Jacobsdotter på din bild. Däremot en hust. Anna Jacobsd:r som dött.

Det föds en Sofia Jacobsdotter den 1/12 1747 (döpt den 6/12) på Tannam i Lurs moderförsamling Tanum (C:1, s. 692). Kan det vara hon? Vad vet du mer om henne?

Var (i vilka källor) har du hittat henne? Det är enklare att hjälpa till att hitta rätt Sofia om man har en trådände att börja nysta i...  :)

21
Skara / SV: Läshjälp Efternamn o boende för Andreas
« skrivet: 2021-11-23, 13:51 »
Läste Jeansson, men trodde inte Jean fanns då, kändes för nytt

"Jean" eller "Jaen" är bara ett 'finare' sätt att skriva Jan, som i sin tur är en kortform av Johan(nes).

Så du kan mycket möjligt också hitta honom som Jansson, Johansson eller Johannesson. Vilken form av ett namn som användes berodde på vem som höll i pennan.

På din sista bild står "Börjat läsa rent".

22
Nödinge / SV: Nödinge pigegård
« skrivet: 2021-11-23, 00:25 »
På din första bild står det enkan Sara Svensdotter. Och i födelseboken heter hon Sara Lisa Svensdotter.

Jag tänkte hitta bättre bilder, men jag kan inte hitta den sidan på bild 184 hos SVAR/RA. (Och det framgår av den dåliga svartvita bilden att den inte är från AD.)

AI:2 omfattar totalt åren 1820-1839, men innehåller sju olika husförhörslängder. Vilken av dem (år) är det, och vilken sida i den längden?

I födelseboken den 14/10 1836 (C:3, s. 102) står att de bor vid Klockaregården. Och det är också Nödinge Klockaregård som står till höger på den första bilden.

23
Säve / SV: Vad dör Johanna av?
« skrivet: 2021-11-22, 23:44 »
Det står fel dödsår i husförhörslängden. Det var den 29/5 1894 som hon dog (F:2, s. 98).

24
Mölltorp / SV: Hanna Elisabet Eriksson
« skrivet: 2021-11-22, 16:44 »
Vigselboken 1895-1948 (Mölltorp E:2) finns inte på nätet, varken hos AD eller SVAR.

Men det finns SCB-utdrag:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0030655_00056

N:r 7, den 26/11. August Karlsson tror jag att kråkfötterna ska föreställa.

Han är från Trälkehemmanet, och de finns som gifta på uppslag 169 i Mölltorp AIIa:1. August finns tidigare några rader högre upp på samma sida hos modern, och Hanna har flyttat från uppslag 134 (Stommen). Och båda har på det tidigare stället noteringen "Lysn. N:o 7, år 1904".

25
Algutsboda / SV: Sutaremåla och Askaremåla
« skrivet: 2021-11-22, 15:28 »
Det är ett annat Sutaremåla i Vissefjärda socken. Det stavas så också på dagens karta, där det ligger långt från Algutsboda.

Byn i Algutsboda socken stavas Suttaremåla på dagens karta, där det ligger i närheten av Askaremåla.

Och Askaremåla ligger vid gränsen till Ljuders socken, och dit hörde byn enligt laga skifte 1832. Att det är rätt Askaremåla framgår av vilka grannbyarna är.

26
Algutsboda / SV: Sutaremåla och Askaremåla
« skrivet: 2021-11-22, 14:44 »
Enligt Rosenberg (från 1880-talet) ligger både Askaremåla och Sutaremåla i Algutsboda socken.

Men det har varit en del gränsändringar (åtminstone i början av 1900-talet) mellan Algutsboda och Vissfjärda/Emmaboda.

28
Chierstins ort är "ibm" = ibidem = på samma ställe.

Och därefter står "afwittr. upwijst", alltså avvittring uppvist. Avvittring var arvskifte mellan en enka/enkeman och barnen, vilket var en förutsättning för att enklingen Håkan skulle få gifta om sig.

29
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Österdam/Oesterdamm
« skrivet: 2021-11-21, 17:07 »
Jag tolkade det som att du inte visste om flamländare och holländrare är valloner, vilket de alltså inte är. Därav mitt svar.

30
Det är söndagen den 2:e advent (dagen står på vänstersidan), och året är 1698 (rubriken står på sidan 416, och sedan är året summerat på sidan 430). Och det året var den 2:e advent den 4/12 (enligt kalendern i Min Släkt).

Och det ser som Carins hemort är Laerum.

Deßponserat betyder trolovade och gäller nästa par.

31
Toarp / SV: Christoffer Andersson och Ingeborg Andersdotter
« skrivet: 2021-11-21, 16:33 »
Var (i vilka källor) har du funnit dem? Det är enklare om man har en trådände att börja nysta i... :)

32
Ör / SV: Ör Hfl 1845-1850 Jonas Andersson
« skrivet: 2021-11-21, 16:31 »
"Sk." lär vara en förkortning för Skållerud, som då var annex i Örs pastorat.

Jag vet inte vad du menar att det står i rubriken (överskriften) till höger. Men längst till höger på Jonas rad står med svag skrift "flyttad till Upperud". Och det finns ett Upperud i Skålleruds socken.

33
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Österdam/Oesterdamm
« skrivet: 2021-11-21, 13:34 »
...svårt att finna en länk var de härstammar. som sista stavningen ovan i rubriken så är det antingen flamländare eller holländare, vet ej om detta är vallonskt...

Vallonerna kom från Vallonien, d.v.s. det som i dag är den södra och franskspråkiga delen av Belgien samt angränsande områden i Frankrike.

34
Rödeby / SV: Mantalslängd
« skrivet: 2021-11-20, 18:19 »
Sonen Carl

35
Edestad / SV: Edestad (K) CI:1 (1721-1794) Bild 1760 / sid 349
« skrivet: 2021-11-20, 18:09 »
Första hustrun var nog från Lefval:da (Levalunda i Edestads s:n). Och efter hennes död var han bara enkling 1/2 år innan han gifte om sig.

36
Stavnäs / SV: Hjälp att tyda
« skrivet: 2021-11-20, 17:31 »
På den första bilden står:

"Personer, som enl. Mantalsskrifningsförord-
ningen § 8, mom. 7 och Kongl. Circuläret
af d. 20 Jan. 1865 böra i Husförhörsboken
å särskildt blad antecknas och vid
Mantalsskrifningen i särskildt förteckning
upptagas:"


I boken "Mantalsskrivningen i Sverige före 1860" av Gösta Lext står följande (s. 141) om obefintliga, alltså personer som flyttat ur församlingen utan att anmäla flytten till prästen, och därför stod kvar som kyrkobokförda där, trots att de bodde någon annanstans:

"En sådan brist på överensstämmelse mellan kyrkoskrivning och vistelseort borde upptäckas vid mantalsskrivningen. I MF 1861 blevo fall av detta slag föremål för speciella bestämmelser. [...] Därefter gives föreskrift, att personer, som ett år voro antecknade i mantalslängd men vid nästa års mantalsskrivning ej anmäldes och vilkas frånvaro ej kunde förklaras genom anteckningar i husförhörslängden, skulle uppföras i särskild förteckning. Denna förteckning skulle biläggas mantalslängden; dess innehåll skulle bringas till olika myndigheters kännedom (§ 8, mom. 7)."

Denna del av Stavnäs hfl är alltså en lista med obefintliga.

Du säger inte från vilka sidor i vilken bok som dina bilder är hämtade, men efter lite detektivarbete  :) , så hittade jag dem (via barnens födelsedatum). Den första bilden är uppslag 656 i AI:22, och den andra bilden är uppslag 81 i AI:21.

På den sista bilden är alltså Hans Andersson struken, och i flyttnoteringen till höger (utanför bilden här) står: "Slutbladet 1/12 70".

I nästa längd (uppslag 98) står Kristina ensam med barnen. Och där står: "Hennes man Hans Andersson bortviken"

37
Grimeton / SV: Är detta latin eller vad står det?
« skrivet: 2021-11-20, 16:44 »
Det mellersta ordet är nog levioris, som lär betyda lättare (här alltså i betydelsen lindrigare). Åtminstone enligt Google-översättning och diverse andra översättare på nätet.

Nu är ju Google-översättningar inte alltid helt pålitliga, och de andra översättarna är anonyma - kanske hämtar de sina översättningar från Google? - men översättningen passar i vart fall i sammanhanget...  :)

38
N-Ö / SV: Nord, Peter Persson - var kommer han ifrån?
« skrivet: 2021-11-19, 19:22 »
De står som sagt inte i tidsordning. På vänstersidan finns två som är både födda och döpta efter Petter, trots att de är inskrivna före honom. Och att dessa två är både födda och döpta i oktober lurar den som just söker i tidsordning, eftersom det ser ut som september är avslutat redan på vänstersidan.

De bor i Stakulstorp, och finns på uppslag 14 i Karlsdal AI:1 (https://app.arkivdigital.se/aid/v51518.b18.s14).

39
N-Ö / SV: Nord, Peter Persson - var kommer han ifrån?
« skrivet: 2021-11-19, 18:23 »
Sida och bild är inte samma sak...  :)

Det finns inga sidnummer i Karlskoga C:7. Men på bild 204 hos SVAR/RA och bild 194 hos AD finns på höger sida en Petter född den 30/9 1790. (Han är inskriven i efterhand, efter att oktober börjat. Visserligen är han döpt i oktober, men på vänstersidan finns två som också är födda i oktober.)

40
02 Efterlysningar / SV: Lilja, Carl Elof Johansson
« skrivet: 2021-11-19, 18:07 »
Det är 1869 som han flyttar till Tyskland, enligt både husförhörs- och flyttlängd. 1864 är när han kom från Ljuder till Linneryd.

Bengt, har du kollat föräldrarnas bouppteckningar? Dör de efter att han flyttat till Tyskland? Står det då där om han lever, och i så fall var han bor?

41
Fässberg / SV: Läshjälp dödsorsak
« skrivet: 2021-11-18, 20:17 »
Dödsorsak:

"Akut fos-
forförgift-
ning"


Särskilda anteckningar:

"Tagit sig sjelf af daga vid försök till
fosterfördrivning genom intagande
af fosfor."

42
Karlskrona Amiralitetsförsamling / SV: Vad betyder G.C.L.p.6.
« skrivet: 2021-11-18, 19:10 »
Varje tidsperiod av husförhörslängden är uppdelad i flera volymer för olika grupper av personer.

"G. C. L. p. 6" = Gamla civillängden, pagina (sida) 6. "Gamla" = föregående tidsperiod.

De finns på uppslag 6 i AI:45 (https://app.arkivdigital.se/aid/v96082.b38.s6).

43
Sjösås / SV: Läshjälp med dödsnotis Kirstin Larsdotter
« skrivet: 2021-11-18, 17:09 »
Sidan 605 hp / 667 mp:

Anno 1764

/13   d. 23 Julii afled Kirstin Persd:r i Harshult Frälseg.
af Feber och begrofz d. 29 ejusdem, 26 åhr g.


Observera att Kirstin inte hette Gummesson för att hon var gift med en Gummesson (Gudmundsson). Hon hette Persdotter även efter vigseln.

I husförhörslängden AI:3 (s. 102) finns Daniel Gudmundsson med familj på Harshult Börjesgård. Han har hustrun Kierstin (utan efternamn) som har noteringen "död" och sägs vara född 1738, vilket stämmer med åldern i dödboken (men det garanterar inte att det är rätt).

När sonen Per föds den 16/9 1759 heter gården Harshult Frälsegård, och Kirstin heter Persdotter (CI:3, s.29).

44
Det är personernas ålder.

AI:1 består av flera längder. Just den här börjar på AD-bild 41 (inget sidnummer). Och där står att det är en husförhörslängd "för år 1795 och följande år". Prästen har då fyllt i deras ålder varje år med början 1795 och t.o.m. 1799 (eftersom det är fem kolumner).

45
Förkortningar / SV: Vem godkände släktnamnsbyte?
« skrivet: 2021-11-17, 19:37 »
"Släktnamnet godk af K B" = Konungens befallningshavande = landshövdingen. Beslutet fattades alltså av länsstyrelsen.

46
Krumeluren ser ut som "mfr".

Det är andra personer i samma längd som har motsvarande notering. I den förra boken står det "mtfr".

En gissning är att det betyder att hon är befriad från mantalspenningen. Hon är också noterad som "sjuklig".

47
Övrigt / SV: Emigramtsida - Var ska de
« skrivet: 2021-11-17, 14:56 »
Du kan nog lita på att skrivaren visste vart de skulle. Passagerarlistan är skriven av en representant för emigrantagenten ('resebyrån').

Vad gäller avreseorten i Sverige, så förmodar jag att det är familjen som finns på uppslag 183 i Hosjö AI:7b. Och eftersom Hosjö hörde till Vika pastorat, så är ju avreseorten "Wika, Falu län" inte helt fel.  :)

48
Övrigt / SV: Emigramtsida - Var ska de
« skrivet: 2021-11-17, 14:00 »
Worcester, Mass kan det nog stå. Sist på föregående sida är det en annan familj från Vika som ska till samma ställe.

Worcester, Massachusetts.

49
Antagligen står det Sonamad. Det finns ett Sånnamad (dagens stavning) i annexet Traryd, som i de äldsta husförhörslängderna stavas Sun(n)amad.

50
Sjukdomar och dödsorsaker / SV: Död av Pälssjuka
« skrivet: 2021-11-16, 18:39 »
Det ser onekligen ut som Pelssjuka, också i SCB-utdraget (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035628_00451).

Enligt vad som sägs här ska pälssjuka vara ett äldre namn på difteri:
https://www.learning4sharing.nu/palssjuka-161155.html

Den som skrivit det säger sig dock inte ha några belägg - utan föreslår att man frågar i Anbytarforum...  :)

51
Piteå stadsförsamling / SV: Karolina Kristina Küsel
« skrivet: 2021-11-16, 17:11 »
Är det någon som sett Karolina (Carolina) Kristina (Christina) Küsel (gift Clason) i Piteå husförhörslängder?

Uppenbarligen har hon avlidit i samband med flyttningen. Datum verkar hoprörda, men hon kan ju ha begärt flyttbetyg från Styrnäs, begett sig till Piteå lf (till sonen?) och avlidit innan flyttbetyg skrivits ut i Styrnäs, avsänts, och noterats i Piteå sf.

Ända in på 1900-talet var det den flyttande själv som hämtade ut flyttattesten från prästen i utflyttningsförsamlingen, tog attesten med vid flyttningen, och lämnade in den till prästen i inflyttningsförsamlingen.

Om hon själv begärt ut attesten från Styrnäs, så skulle hon alltså haft med den när hon flyttade till Piteå.

Förklaringen är förmodligen att hon flyttat utan attest (det finns ingen nattvardsnotering i Styrnäs efter 1873). Och eftersom hon enligt Piteå stadsförsamlings dödbok dött i landsförsamlingen, så lär hon ha flyttat till sonen (som finns i Landsförs. AI:11e, uppsl. 1346 - dock utan modern). Men man kan ju fråga sig varför hon då noterades som inflyttad och död i Stadsförsamlingen...

Och sedan har det i samband med att dödsfallet meddelats till prästen i Piteå noterats att hon inte var skriven där, utan i Styrnäs. Då har hon inskrivits som inflyttad till Piteå, samtidigt som prästen i Styrnäs informerats och då noterat henne som utflyttad där.

Detta är då också förklaringen till att hon inte finns i Piteås husförhörslängd (i både inflyttningslängd och dödbok är det tomt i kolumnen med sidnumret i husförhörslängden).

52
Introducerad adel - S / SV: Sperling
« skrivet: 2021-11-16, 15:38 »
"...och efter Modrens död som kort der efter skiedde, tog Modersystern, wjd nampn Catharina ej wetandes hennes mans namn som han 18 åhrs tijd tillfören warit döder, henne till sig, som war en änkia..."

Detta tolkar jag som att det är Engela Sperling som inte vet moster Catharinas mans namn, eftersom han hade varit död i 18 år när Engela kom till mostern (som var enka).

53
"...Fästeqwinnans Broder..."

54
Uppsala Allmänt / SV: Vad betyder alla siffror?
« skrivet: 2021-11-15, 23:22 »
Alla personer i församlingsboken har sådana siffror. Boken är alfabetiskt upplagd (t.ex börjar alla efternamn på den här sidan på E), och siffrorna är en hänvisning till fastighetslängderna där det framgår var de bor. Och framför siffrorna står bokstäver som är en förkortning för rotarna:

Sv = Svartbäcksroten (AIIba)
Kn = Kungsängsroten (AIIbb)
Fj = Fjärdingsroten (AIIbc)

Inom parentes har jag skrivit den arkivserie som längderna finns i (se arkivförteckningen). Och siffrorna som noterats i församlingsboken är volym och uppslag.

"Kn 18.147" är då uppslag 147 i volym nummer 18 av fastighetslängden för Kungsängsroten - alltså AIIbb:18, uppslag 147 (https://app.arkivdigital.se/aid/v257751.b1550.s147).

55
Det ser ut som

"till Wiking
stad 1794"


Vikingstad är en socken i Valkebo härad.

56
Örby / SV: Läshjälp i inflyttningslängden
« skrivet: 2021-11-15, 19:37 »
Högersidans kolumnrubriker finns på bild 21. Och med Anders noteringar tillagda blir det då:

Christ. Kunskap: "fsvarlig" [försvarlig]
Frejd: "oklandrad"
Äktensk. ledighet: "e. p. ledig" [efter pålysning]
Nattvardsg.: "obehindrad"
Koppor: "d:o" [vaccinerad]

Om hans attest är bevarad, så ska den finnas i Örby HII:2, som omfattar åren 1840-1850. Men den volymen finns inte på nätet, varken hos AD eller SVAR.

57
Örby / SV: Läshjälp i inflyttningslängden
« skrivet: 2021-11-15, 18:17 »
Född i Hyssna den 27/11 1818. Kommer från Sätila den 15/10 1845 (vilket lär vara attestens datum). Flyttar in till "Dito Lillegården"; "dito" syftar på Brättingstorp på raden över, alltså Brättingstorp Lillegård.

58
Rödeby / SV: Problem läsa kalender 1680
« skrivet: 2021-11-15, 17:29 »
Man får nog vara präst för att kunna de olika dagarnas latinska namn utantill - men det är jag inte.  :)

Den kalender jag använder är den som följer med programmet Min Släkt.

Men för namn på olika dagar (t.ex. Coena Domini) får man bra hjälp i "Ordbok för släktforskare" av Henrik Anderö. (Jag har den andra utgåvan från 1994, så det är nog antikvariat som gäller om man vill få tag i den.)

59
Rödeby / SV: Problem läsa kalender 1680
« skrivet: 2021-11-15, 16:56 »
Festo Coenæ Christj ser det ut som, vilket borde vara det samma som Coena Domini (Herrens nattvard), Skärtorsdagen (som var den 8/4 1680). Det stämmer ju också bra med att dagen överst på sidan är Palmsöndagen, som ju är en vecka före Påskdagen.

60
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-11-14, 01:22 »
Major står det i alla fall inte. Länk till Arkiv Digital skulle behövas för säker tolkning.

Det framgår ju av SVAR:s bild, som Jan länkar till, att noteringen finns på folio 4v i Frötuna EI:1. Då är det ju inte så svårt att hitta samma sida hos AD utan länk...

Då är det vanskligare att tolka kråkfötterna.  :) Det skulle kunna stå "maior", möjligen då i betydelsen "den äldre" eller "den större".

61
Lane-Ryr / SV: Lane-Ryr, Sörbo
« skrivet: 2021-11-14, 00:38 »
I Sundals-Ryrs hfl AI:4 står att Maria kommit från Högsäter "med attest".

Och där gifte de sig på nyårsdagen 1816 (Högsäter C:6, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v10274.b88). Han från Rådanefors, och hon från Bärbymon. Och där finns hon i husförhörslängden (Högsäter AI:11, uppsl. 139).

I Sundals-Ryrs hfl sägs också att sonen Anders föddes den 11/4 1816. Men i Högsäters födelsebok (C:6; https://app.arkivdigital.se/aid/v10274.b32) finns han den 11/5 1816.

62
Lane-Ryr / SV: Lane-Ryr, Sörbo
« skrivet: 2021-11-14, 00:26 »
I Jan Petters födelsenotis (Sundals-Ryr C:2, s. 104) står att de bor i "Kjerrebyn", men något sådant finns inte, däremot ett Kärr.

I husförhörslängden finns de dock i Sallebyn (AI:6, uppsl. 94). Där står att de både kommit från och flyttat till Torgärderud.

I Torgärderud finns de på uppsl. 102 i samma hfl, där de är inskrivna två gånger. Först är de strukna när de flyttade till Sallebyn (utan Jan Petter), och sedan inskrivna igen när de kom tillbaka (med Jan Petter).

I föregående längder är de också i Torgärderud (uppsl. 128 i AI:5, och uppsl. 86 i AI:4).

I den sistnämnda längden står Johannes först som dräng. Han är struken med noteringen "vide infra" (= se nedan), och inskriven två rader nedanför med hustrun Maria.

När Johannes står som dräng sägs att han kommit från Rådanefors, som ligger i Ödeborgs socken. Där finns han i utlyttningslängden den 21/9 1815, n:r 66 (Färgelanda B:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v10219.b83 - längden omfattar hela pastoratet). Han flyttar ut från Kaslerådane.

Där finns han i husförhörslängden (Ödeborg AI:6, s. 38, fjärde raden nedifrån). I föregående längd kan jag dock inte hitta honom i Kaslerådane, men det är ett glapp mellan längderna (som omfattar åren 1802-1806 resp. 1810-1816).

Det här är i vart fall en början på letandet efter Johannes föräldrar.

Du skriver att han föddes i Sundals-Ryr. Varifrån kommer den uppgiften?

63
Lane-Ryr / SV: Lane-Ryr, Sörbo
« skrivet: 2021-11-13, 23:29 »
I Hjärtum (som ligger i Torpe härad i Båhuslän) står det i husförhörslängden (AI:33, s. 1) att drängen Jan Petter Jansson flyttar från Brumanstorp till "S. Ryr" 1855.

Han finns också i Hjärtums utflyttningslängd (B:2, s. 66 - näst längst ned på sidan). Också där står att han flyttar till "S. Ryr", och att han är "ledig", alltså ledig till äktenskap. I flyttlängden har han fått fel födelsedatum, 4/2 35, men det är bara prästen som läst på fel rad i husförhörslängden; det är pigan på raden under i Brumanstorp som är född då.

"S. Ryr" är Södra Ryr, som var det dåvarande namnet på Väne-Ryr. Där finns han inte i inflyttningslängden 1855 - men i vigselboken (Vassända-Naglum C:5, s. 73, n:r 20). Vigda den 22/12 1855: Drängen på Brumanstorp i Hjärtums socken Jan Petter Jansson och pigan på Kollerö Lotta Jacobsdotter. (Kollerö ligger i Väne-Ryrs socken, som under den här perioden har gemensam kyrkobok med Vassända och Naglum.)

Lotta finns på Kollerö bruk i Väne-Ryr AI:1 (s. 161), med oäkta sonen Johan Gustaf. Där står att hon flyttar till Uddevalla som n:r 130 1855. (Uddevalla är Lane-Ryrs moderförsamling.) Lotta och sonen finns också i utflyttningslängden (Vassända-Naglum B:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v44745.b63) som n:r 130.

I Uddevalla inflyttningslängd (B:4, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2225.b61) finns de alla tre som n:r 260 1855, inflyttande från "W:borg", alltså Vänersborg, som är Väne-Ryrs moderförsamling.

Återkommer om fadern Johannes Andersson.

64
Rödeby / SV: Vad heter bruden?
« skrivet: 2021-11-13, 20:31 »
Publice absolveret lär väl vara det som på svenska kallas uppenbart skriftermål (alltså offentligt i kyrkan). Om det inte fötts något barn redan, så kanske det syntes att det var ett på väg...  :) Dagen det skedde står på vänstersidan, 19:e söndagen efter Trefaldighet, som 1674 var den 25/10.

Och sedan kommer vigseln (Copulati). Och den dagens namn lär nog vara en förkortning (eller variant) av Festum omnium sanctorum, Allhelgonadagen, som var den 1/11. Det stämmer också bra med att nästa dag (längre ned på sidan) är den 21:e söndagen efter Trefaldighet. Allhelgondagen var nämligen också den 20:e e. Tref.

Vid vigseln står att Anders är från Butneßmaale och Karen från Tibbemaale ("aa" = å på danska).

65
Segerstad / SV: Saknas i HFL
« skrivet: 2021-11-13, 17:49 »
Västergötland är inte så lätt att forska i då det finns moder församling och annexförsamlingar. Ett barn som föddes skrevs in i moderförsamlingen och inte i annexförsamlingen vilket ger ett bedrövligt letande,

Pastorat med moder- och annexförsamlingar finns över hela landet, inte bara i Västergötland.

Västergötland har många små socknar, speciellt i Skaraborgs slättbygder. Därför har man ofta en gemensam kyrkobok (födda, vigda, döda) för hela pastoratet. Denna bok har då i det nutida landsarkivet (där varje församling har fått ett eget arkiv) helt naturligt sorterats in i moderförsamlingens arkiv. Men att det i dag sitter en etikett med moderförsamlingens namn på boken betyder inte att prästen skrev in annexens födda, vigda och döda i fel församling; när boken användes var den som sagt inte bara moderförsamlingens, utan gemensam för hela pastoratet. Och åtminstone Arkiv Digital hänvisar från en annexförsamling till moderförsamlingens arkiv när uppgifterna ingår i dess böcker.

I arkivförteckningen och bokens innehållsförteckning står vilka socknar som ingår i boken. Ibland har de olika socknarna egna rubriker i den gemensamma kyrkoboken, ibland inte. Om de inte har det, så får man också kolla i vilken av pastoratets socknar som gården/byn ligger. Det kan enklast göras i ortregistret i början av husförhörslängderna.

Och normalt anges pastoratets (alltså moderförsamlingens) namn som födelse- och utflyttningsförsamling i den nya församlingens husförhörs- och flyttlängd efter en flytt. När man ser en sådan uppgift (född i eller utflyttad från), så bör man därför alltid kolla vilka andra församlingar som ingår i det pastoratet, eftersom den egentliga födelse- eller utflyttningssocknen kan vara ett annex.

En sak till som man bör tänka på är att ordet församling förr i Västergötland användes i betydelsen pastorat. Om det står som rubrik på en sida att den innehåller födda, vigda eller döda i "X församling", så lär det med stor sannolikhet vara "X pastorat" som avses.

Känner man bara till de här egenheterna i Västergötlands kyrkoböcker, så är det inte svårare att forska där än i något annat landskap.

66
Rödeby / SV: Vad heter bruden?
« skrivet: 2021-11-13, 17:13 »
På s. 192 är rubriken Dom 3 Trinit. [= Dominica 3 post Trinitatis = 3:e söndagen efter Trefaldighet], vilket år 1674 var den 5/7 (enligt kalendern i Min Släkt). Det står visserligen inget årtal i början av året, men det är en summering på slutet, så det stämmer nog att det är 1674.

Anders Carlson
och Karen Niells dåter


ser det ut som paret heter. Men det står inte var de bor.

Och de vigdes inte. På paret ovan står det Copuleret, vilket är vigdes. På Anders och Karen står det Desponseret, vilket (liksom Copuleret) ser ut som latin med dansk böjning...  :) Trolovade är i vart fall betydelsen.

67
Segerstad / SV: Saknas i HFL
« skrivet: 2021-11-13, 16:34 »
Bostadsorten enl. födelseboken är:

Lars 1785:
Torpet
Liden


Jonas 1787:
Liden
Wr.holm


Födelseboken omfattar hela pastoratet, där också Valtorps och Håkantorps socknar ingår.

Enl. en senare hfl (1806-1836) finns det ett torp Liden under Vrangesholm i Valtorps socken.

Dessvärre finns det ingen hfl i Valtorp mellan 1740 och 1806. Men det finns ju mantalslängder.

68
Lane-Ryr / SV: Lane-Ryr, Sörbo
« skrivet: 2021-11-12, 21:00 »
I den sista församlingsboken som 'din' Jan Petter är med i (Lane-Ryr AIIa:2, uppsl. 259) står ett frågetecken för födelseort. Hur har du kommit fram till att Jan Petter från Sundals-Ryr är 'din' Jan Petter?

Har du följt honom framåt genom husförhörs- och flyttlängder från föräldrahemmet i Sundals-Ryr tills du funnit honom med hustru och barn i Lane-Ryr alternativt bakåt motsatt väg? Innan du har fastställt att detta är rätt Jan Petter, så är det ju för tidigt att börja leta efter hans farföräldrar...

Om du är helt säker på att detta är 'din' Jan Petter, så kommer nästa fråga...  :) Hur vet du att fadern Johannes Andersson är född i Sundals-Ryr? I den hfl som är samtida med Jan Petters födelse (1824-1829; AI:6, uppsl. 94) står ingen födelseort. Har du sett födelseort i en annan hfl?

För att hitta hans föräldrar, så behöver man ju veta var man ska leta. Johannes Andersson född 1786 går det säkert att hitta många, både i Sundals-Ryr och andra socknar...

69
Var ligger platsen / SV: Domkyrkoförsamlingen 9 qv 6A
« skrivet: 2021-11-12, 15:12 »
Enligt arkivförteckningen finns 9:e kvarteret åren 1899-1907 i AIIa:27.

70
Var ligger platsen / SV: Domkyrkoförsamlingen 9 qv 6A
« skrivet: 2021-11-12, 14:35 »
Under 1800-talet revs de gamla vallarna runt staden och området där vallarna stått bebyggdes. Dessa nybebyggda områden införlivades inte med de rotar som staden inom vallarna sedan gammalt varit indelad i, utan indelades i stället i "kvarter".

Om du ser på bilden i ditt tidigare inlägg, så börjar de övriga personernas adesser med "2:" och "13:", vilket är roten. Men för Anders Gustafsson börjar adressen med "9 qv."; där står m.a.o. ingen rote. De gamla vallområdenas kvarter motsvarar alltså rotar.

71
Lita inte på födelseuppgifter (ort, år, dag) som du hittar i husförhörslängder. Dessa längder vimlar av fel, som uppstått genom felläsning eller felskrivning när uppgifterna förts över från längd till längd.

För att hitta deras födelseort och föräldrar, så behöver du följa dem bakåt genom husförhörslängderna, längd efter längd. Och i flyttlängder om de har flyttat till/från en annan församling. Börja alltså där du helt säkert vet att det är rätt personer, och gå bakåt därifrån.

Du kan läsa mer här: Släktforska i kyrkoböcker.

Och om du vill ha hjälp att hitta dem, så behöver du tala om var (i vilka källor) som du har hittat dem. Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

72
Svanskog / SV: Stina Olsdotter 1792
« skrivet: 2021-11-11, 07:41 »
Ja, det står "Blomskog 18". Men det är Blomskogs pastorat som avses.

Hennes flyttattest är daterad den 28/9 1818, och finns i Svanskog HII:2 (inget n:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v65057.b227):

Pigan Stina Olofsdotter ifrån Krokane i Vårviks s:n. Född 1792 i Sillerud. Kom 1817 från Sillerud. Flyttar nu till Svanskog.

Hon finns på uppslag 237 i Vårvik AI:6.

(Vårviks socken hörde till Blomskogs pastorat.)

73
Äldre uttryck / SV: Häxramsa
« skrivet: 2021-11-10, 20:18 »
Observera att det i mitt förra inlägg nu är en annan tolkning av "wälles" än i den ursprungliga versionen av inlägget. Och därmed blir också ramsans möjliga betydelse en annan.

74
A-M / SV: Balscmidt, Frederik
« skrivet: 2021-11-10, 19:27 »
När jag söker honom i BIS kommer han inte upp och ingen med det efternamnet öht.

Pröva olika stavningar när du söker. Stavningen av namn i gamla handlingar beror på vem som höll i pennan.

75
Äldre uttryck / SV: Häxramsa
« skrivet: 2021-11-10, 19:17 »
Nu står det ju inte "son gull gylles", utan "som gull gylles". Och inte "glor wålles", utan "glar wälles". Åtminstone enligt den tidskrift som det länkas till ovan, "Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif" (inget sidnummer, men blad 99 i pdf-filen; se bild nedan).

Fast det är ju i sin tur hämtat från Luggude härad (i Skåne) 1728. Är det någon som har kollat i häradsrättens dombok om originalet finns i något häxmål där?

"...gull gylles, och glar wälles..."

"Gull" är naturligtvis guld. Och gylla / gylde är detsamma som förgylla, så då blir "gylles" detsamma som förgylles.

Och "glar"? Ja, detta är ju Skåne 1728, så kanske man ska söka förklaringen i danskan? Glar är detsamma som glas på gammal danska.

Kan då "wälles" vara vælles i betydelsen avskiljes?

"Gull gylles och glar wälles" skulle då bildligen kunna betyda att det blir tydligt vad som är 'äkta vara' och 'skräpet' skiljs bort. Och betydelsen av ramsan skulle då kunna vara att hästen blir frisk och det onda drivs ut "som gull gylles och glar wälles". Men det kanske är en för fantasifull tolkning?  :)

76
Väne-Åsaka / SV: Bouppteckning
« skrivet: 2021-11-10, 12:26 »
Bouppteckningen efter Erik Andersson den 26/2 1787 förrättades på "1/4:dels frälse hemmanet Welanda". Erik sägs där ha dött den 18/3 sistlidet år, alltså 1786. Och då finns han också i dödboken (Västra Tunhem C:3, s. 433; boken omfattar hela pastoratet).

Och på 1/4 mtl Velanda Frälsegård i Väne-Åsaka socken finns Erik Andersson med familj i mantalslängden 1786 (därefter är det en lucka bland längderna 1787-1794; 1793-1794 finns visserligen längder, men de är skadade, så Velanda är inte med). Och före det är han där åtminstone tillbaka till 1770 (1773 och 1781 saknas dock längder). Längre bak har jag inte kollat.

Sonen Erik är dock inte med i mantalslängden 1786, men det är för att han är under 15 år och därför inte betalar mantalspenning. Det står dock att Erik Andersson har tre (namnlösa) barn under 15 år.

Erik Anderssons barn som fötts under 1770-talet måste alltså ha fötts på Velanda Frälsegård. Barn som saknas i födelseboken har då helt enkelt missats av prästen. Det är dessvärre inget ovanligt att personer saknas i både födelse-, vigsel- och dödböcker.

Erik Eriksson finns alltså på Hallstorp i Hols socken (AI:2, s.12), och sägs där som sagt vara både född (1776) i och inflyttad (1808) från Tunhem. Det är säkerligen pastoratet som avses. I Västra Tunhems pastorat ingick då också Gärdhem, Väne-Åsaka och Norra Björke.

Erik gifte sig den 24/6 1808 med enkan Helena Bengtsdotter (Hol C:1, s. 233). Hon var enka efter profossen Johan Sölfsten i Hallstorp, vilket framgår av Johans bouppteckning den 10/5 1806 (Kullings HR FII:17, s. 353).

Både Johan och Helena finns på samma sida i husförhörslängden som den nyinflyttade Erik. Och båda sägs där ha inflyttat från Tunhem 1791. Samtidigt och från samma ställe inflyttade också deras måg Anders Eriksson (f. 1765) och hans hustru Kerstin Johansdotter.

Anders och Kerstin gifte sig den 2/4 1791 (Västra Tunhem C:3, s. 359, n:r 6; boken omfattar hela pastoratet). Han sägs vara hemmansbrukare på Velanda Frälsegård, och hans föräldrar är Erik Andersson och Marit Persdotter.

1787-1794 saknas som sagt mantalslängder, men 1795 finns den ogifte Olof Eriksson på Velanda Frälsegård, med brodern Erik och utgammal mor. Om vi hoppar fram till 1808 års längd (daterad i oktober 1807, alltså före Eriks vigsel), så har Olof fortfarande brodern Erik. Men 1809 (daterad i oktober och december 1808, efter vigseln), så är Erik borta från Velanda.

Det är ju helt klart att Anders Eriksson på Hallstorp är son till Erik och Marit i Velanda. Då vore det ju en märklig slump om det inte var hans bror som gifter sig med Anders styvsvärmor Helena. Denne Erik kommer till Hallstorp från rätt pastorat och vid rätt tid (samtidigt som Anders bror Erik försvinner från Velanda), och han har rätt ålder (tio år yngre än Anders, enligt faderns bouppteckning).

Slutligen: Det dopvittnet Olof Eriksson som du hänvisar till (den 6/5 1810) kommer inte bara från Tunhem, det står "Thunhems S. och Hwelanda" ("S." = socken, men det är ju fel; det är Tunhems pastorat). Dessutom är hustrun Kjerstin Johansdotter i Hallstorp ett av vittnena, alltså Anders Erikssons hustru. M.a.o. är både brodern och svägerskan till Erik från Velanda bland dopvittnena.

Kjerstin bor visserligen också på Hallstorp och är alltså en granne, men varför skulle Olof komma den långa vägen från Velanda till Hallstorp för att vara dopvittne om han inte är Eriks bror? Saken borde vara klar.

77
Barn:
Anna Bri-
ta


Föräldrar:
Fad. Berndt Simons-
son
Mod. Helena
Anders doter
38. år


Bostad:
Assmun-
neröd
(Asmunderöd)

De finns på s. 58 i AI:4.

78
Väne-Åsaka / SV: Bouppteckning
« skrivet: 2021-11-09, 19:56 »
Och vilken är anknytningen till Lundby socken på Hisingen (där frågan är placerad)? Misstänker du att det var därifrån han kom?

79
Rödeby / SV: Jöns födelse, har jag hittat rätt?
« skrivet: 2021-11-09, 19:30 »
Överskriften till notisen på s. 254 är "Dom Oculj" (Dominica Oculi), som är tredje söndagen i fastan. Enligt kalendern i Min Släkt var det 1677 den 18/3.

Under står:

"Baptisati 3 börn   det förste war
Anders i Botmersmåle
det bar Valborrig Åches i Ide-
holt   N. Ienß"


Prästen skrev fortfarande på danska (och latin  :) ) 1677 i den blekingska socknen Rödeby. Barnets namn Jens är alltså detsamma som Jöns. Anders är fadern, och modern nämns inte. Och den 18/3 är dopdagen, födelsedagen står inte.

80
Hej Leif och tack för svaret men jag har tyvärr ingen tillgång till det just nu.

Visst har du det. Kyrkoböckerna finns också hos SVAR/Riksarkivet, och du har volym och sidnummer. Här är den aktuella sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034215_00208

Det är inte lika bra bildkvalitet som Arkiv Digitals bilder. Men det går i vart fall att läsa - åtminstone det mesta...  :)

81
Karleby / SV: Förstår inte
« skrivet: 2021-11-08, 21:45 »
Det står torparebarn från fattigstugan, inte under. Familjen var väl torpare som hamnat på fattigstugan.

Men jag kan inte heller hitta dem på fattigstugan i husförhörslängden, så de står väl fortfarande skrivna på sitt torp.

Försök att hitta fler barn eller vigseln, och se var de bor då. Eller bläddra igenom husförhörslängden - det är ju inte ens 100 sidor, bara 97... :)

82
Rödeby / SV: Död/begravning, läshjälp
« skrivet: 2021-11-07, 17:54 »
Dom. 8. P. T. = Dominica 8 post Trinitatis = 8:e söndagen efter trefaldighet.

Enligt kalendern i Min Släkt var det 1732 den 30/7. Och det är begravningsdagen.

83
Hyssna / SV: Anders Börjesson f. 1812. Vad dömdes han för?
« skrivet: 2021-11-07, 16:48 »
Det är ingen lucka bland Marks HR:s domböcker. Se arkivförteckningen i Nationella Arkivdatabasen (NAD).

Däremot är det en lucka bland böckerna som har fotograferats av Arkiv Digital. Och SVAR/Riksarkivet har inga skannade domböcker alls från Mark, utom den allra första från tidigt 1600-tal.

Enligt husförhörslängden dömdes han den 6/2 1844, alltså vid vintertinget (VT). Och enligt förteckningen finns det i AIa:210. Du får besöka eller kontakta landsarkivet i Göteborg, där häradsrättens arkiv finns.

84
Grill finns också hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a7986

Observera att indelningen i Grill avser 1850-talet. Den kan ha varit annorlunda vid andra tider.

F.ö. var det normalt åtta kompanier i varje regemente.

85
Rödeby / SV: Mantalslängder, läshjälp och förståelse
« skrivet: 2021-11-06, 16:32 »
Kolumnrubrikerna finns i början av längden. För Rödeby socken på sidan 56. Men SVAR:s gamla mormonbild är delvis oläslig, så jag lägger in en bild från Arkiv Digital (den är dock från 1722; AD har inte 1721, förmodligen för att den är i så dåligt skick att man inte fått filma den).

Det som står mellan bynamnet och personerna är alltså:
· Nummer [på jordeboksgården i resp. by]
· Rök eller matlag [antal]

Och efter personerna:
· Bonde [man]
· Hustru
· Son
· Dotter
· Måg
· Sonehustru
· Dräng
· Piga
· Båtsmanshustru, inhyseshjon

De personer som finns i Bottnansmåla i den här längden är:

Anders Bondeß. hust.
Jöns Anderß. hust Bm
Hiortz hust.


("Bm" på Jöns rad avser Hiort på nästa rad, alltså båtsman Hjorts hustru [båtsmannen själv var befriad].)

Antalet personer i resp. kolumn är summerat för hela jordeboksgården (åtminstone i den här längden, men det normala är annars att varje hushåll är redovisat för sig).

Det är bara betalande som står med, alltså inte barn under 15 år och överåriga (men fr.o.m. 1766 skulle "alla som liv äga", alltså också under- och överåriga och andra befriade, vara med).

Här kan du läsa mer: Mantalspenning och mantalslängd.

86
Levene / SV: Läshjälp - tolkning
« skrivet: 2021-11-06, 00:10 »
Det är Catrinas barn som står under henne. De finns på s. 115 resp. 130 i födelseboken. Föräldrarna är ryttaren Johan Sundberg och hans hustru Catrina, som heter Andersdotter i Anders födelsenotis och Larsdotter i Bencts.

87
Levene / SV: Läshjälp - tolkning
« skrivet: 2021-11-05, 23:52 »
Ryttaretorpet ligger väl under Skår Dalbogård.

Den som står under Britta heter Cathrina och möjligen Larsd:r. Jag tror det står "inh. änk." före namnet.

88
Levene / SV: Läshjälp - tolkning
« skrivet: 2021-11-05, 23:22 »
Före Bencts namn i husförhörslängden står det Rytt., alltså ryttare.

Och före Kirstin står det mycket riktigt abs. Men det gäller dem båda; det är klammer runt deras namn. Och varför står det just där? Tja, någonstans ska det stå...  :) Och det är ju inte så mycket plats i övrigt.

I Födelseboken står det Ryttarens wid Skårbo grind.

89
"1 Septemb, D:ca 12 p. Trin. Jordfästes Abraham Swenßon
från Sellemåla, 61 åhr g. död af en olyckelig
hendelse, att hästarna för wagnen skienade
med honom emellan Holan och Hejetorp."


"D:ca 12 p. Trin." = Dominica 12 post Trinitatis = 12:e söndagen efter Trefaldighet.

90
Steneby / SV: Namn på person?
« skrivet: 2021-11-04, 13:15 »
Stavning av namn ska man aldrig haka upp sig på. Man stavade efter behag förr, och stavningen berodde helt på vem som höll i pennan. Det är mycket vanligt att en person får sitt namn stavat på olika sätt i olika handlingar, och ibland t.o.m. i samma handling.

91
Ljung / SV: Anna Britta Berntsdotter född 1784
« skrivet: 2021-11-04, 00:25 »
Sven Rasmusson är med på Svanesund i mantalslängden 1759, men inte 1758.

Och 1759 står på Högenorum i Norums socken (Inlands Nordre härad) att Sven Rasmusson har flyttat till Svanesund i Långelanda socken, och att sonen Berndt är åbo på Högenorum i stället. Och på nästa rad kommer den ogifte Berndt Andersson, som alltså måste vara en styvson.

Den 21/6 1751 vigs drängen Sven Rasmusson från Vedkollen och enkan Anna Hindriksdotter från Högenorum (Norum C:1, s. 246). Men i mantalslängden 1752 står att enkan Anna på Högenorum är gift med Sven Rasmusson från "Wärmel.".

Värmland bör vi dock ta med en nypa salt. Det är väl möjligt att Sven varit en tur till Värmland - eller så har man snurrat till det. Det mesta tyder dock på att Sven var från Vedkollen, där han alltså bor enl. vigselboken.

Det är en lucka bland mantalslängderna 1749-1751. 1752 (daterad den 28/11 1751) finns bara Ola Rasmusson på Vedkollen, och ingen notering om en dräng Sven som flyttat sedan förra året. Men när Sven Rasmusson dör på Skällbred den 5/6 1798, så står det i dödboken att han blev 79 år (Grinneröd C:1, s. 258). Om åldern stämmer, så föddes han alltså omkring 1719. Och det året föds en Sven Rasmusson på Vedkollen, döpt den 22/3 (Norum C:1, s. 73).

I mantalslängden 1736 finns Rasmus Andersson på Vedkollen, med noteringen "under barnen". Och på nästa rad kommer den ogifte Ola Rasmusson. Och när Ola Rasmussons dotter Ingeborg föds på Vedkollen den 3/8 1752, så är Sven på Högenorum dopvittne (Norum C:1, s. 250). Och när Olas dotter Sigrid föds den 14/10 1757, så är det Sven Rasmussons hustru Anna Hindriksdotter på Högenorum som bär barnet till dopet (C:2, s. 16). Likaså när sonen Jonas föds den 8/5 1760, fast då bor Sven och Anna på Svanesund (s. 33).

Nu är det stora luckor bland mantalslängderna under 1730- och 1740-talen, så det går inte att följa en gård varje år under den här tiden. Men att 'din' Sven är bror till den Ola Rasmusson som finns på Vedkollen under 1750-talet lär dock vara klart. Och eftersom Rasmus Anderson på Vedkollen dör så sent som den 8/1 1748, 77 år gammal (C:1, s. 225), så lär ju Svens bror Ola vara densamme som den Ola som tar över bruket efter fadern Rasmus i mantalslängden 1736.

92
Språk, ord och namn / SV: inhyresfolk
« skrivet: 2021-11-04, 00:10 »
Det är alltid lättare att svara om du talar om var du har sett det ord som du frågar om, så att man med egna ögon kan se vad det står och också se det i sitt sammanhang.

Är du säker på att det inte står "inhysesfolk"?

93
Ljung / SV: Anna Britta Berntsdotter född 1784
« skrivet: 2021-11-03, 21:53 »
Sven Rasmusson med familj är med på Skällbred i mantalslängden 1765, men de är inte där 1764.

I längden 1765 står på Svanesund i Långelanda socken (Orusts Östre härad) att gästgivaren Sven Rasmusson har flyttat till Skällbred i Grinneröds socken.

Svens hustru heter Anna Hindriksdotter, åtminstone när sonen Sven föds på Svanesund den 14/3 1761 (Långelanda C:2, s. 78).

På Svanesund finns också en gästgivare Simon Rasmusson, som är kvar där i mantalslängden 1765.

94
Ljung / SV: Anna Britta Berntsdotter född 1784
« skrivet: 2021-11-03, 20:02 »
För att återgå till den ursprungliga frågan...

Den 21/10 1804 vigs alltså Helge Nilsson och Anna Brita Berndtsdotter (Grinneröd C:1, s. 195). Vigseln sker på Skällbred, vilket då borde vara där Anna Brita bor (det var ju normalt brudens föräldrar som stod för bröllopet).

I mantalslängden 1804 (daterad den 18/1 1804; den sista längden före vigseln) har Berndt Svensson på Skällbred dottern Anna. 1805 (den 2/1 1805; den första längden efter vigseln) har tillkommit mågen Helge.

Den 18/1 1784 döps Berndt Svenssons och Anna Arvidsdotters dotter Anna i Kvatroneröd; födelsedag står ej (Grinneröd C:1, s. 70).

På Skällbred får ett par med samma namn dottern Catrina den 23/3 1793 (Grinneröd C:1, s. 106) och sonen Arvid den 1/2 1796 (s. 117). Båda gångerna är Ola i Kvatroneröd ett av vittnena. Det står alltså bara förnamnet, men enligt mantalslängden finns det en Ola Arvidsson i Kvatroneröd, som har föräldrarna Arvid och Catrina. Ola Arvidsson är också vittne när dottern Anna döps 1784.

När Ola föds på Kvatroneröd den 9/3 1760, så heter föräldrarna Arvid Olsson och Catrina Persdotter (Ljung C:1, s. 146; Grinneröds kyrkobok 1747-1762 ingår i Ljungs bok). Samma par får dottern Anna den 27/11 1757 (s. 134).

Berndt Svensson och Anna Arvidsdotter gifter sig på Kvatroneröd den 5/10 1783 (Grinneröd C:1, s. 181). I mantalslängden 1783 (daterad den 18/11 1782) har Arvid Olsson på Kvatroneröd dottern Anna, och Sven Rasmusson på Skällbred har sonen Berndt. 1784 (den 8/11 1783) är det oförändrat, men det är ju bara en månad efter vigseln. 1785 (den 10/11 1784) har man dock vaknat, och Arvid har fått mågen Berndt och Svens son är borta.

Allt detta sammantaget gör att det inte kan vara någon tvekan om att Anna som föds på Kvatroneröd 1784 är hon som gifter sig Skällbred 1804.

95
Ljung / SV: Anna Britta Berntsdotter född 1784
« skrivet: 2021-11-03, 17:51 »
Det dör en Sven Rasmusson på Övre Nordby den 1/3 1788 (Krokstad C:4, s. 581). Det är alltså inte 'din' Sven.

F.ö. ligger Skällbred i Grinneröds socken, inte Ljung (där frågan är placerad).

96
03 - Hur hittar jag... / SV: Fastighetsöverlåtelser
« skrivet: 2021-11-03, 17:27 »
Uppbuds- och lagfartsprotokoll i häradsrätten (länk till mer information).

Friggeråker socken hör till Gudhems härad.

97
Västra Vingåker / SV: Västra Vingåker C:5 sid 294
« skrivet: 2021-11-03, 17:19 »
Det står visserligen bara "hjonlag", men det som avses är "hjon(e)lag upplöst" (genom döden), vilket skulle noteras i befolkningsstatistiken (det s.k. tabellverket).

98
Den Caisa Andersdotter som gifter sig i Viby den 27/12 1791 är från Ybby ägor.

99
Svenarum / SV: Abram Pettersson
« skrivet: 2021-11-02, 18:09 »
Svenarum ligger inte i Vrigstads socken. Det är en egen socken i Vrigstads pastorat, och har alltså egna kyrkoböcker.

Men i Svenarums födelsebok hittar jag ingen Abraham Pettersson den 24/3 1770, och inte någon annan dag heller det året.

Var (i vilka källor) har du hittat honom? Det är enklare om man har en trådände att börja nysta i...  :)

100
Ljung / SV: Karin Heljesdotter 1752
« skrivet: 2021-11-02, 08:26 »
Men var har du sett att det påstås att Karin är född 1752?

Det finns ingen ålder i vare sig vigselboken eller barnens födelseboksnotiser. Den äldsta bevarade husförhörslängden börjar 1805, och där är hon född 1765. Och i mantalslängderna står inte ålder förrän 1812, då hon är 41 år, alltså född omkr. 1770; det är korrigerat till 47 år 1813, alltså född omkr. 1765 (längden är daterad den 9/12 1812).

101
Ljung / SV: Karin Heljesdotter 1752
« skrivet: 2021-11-02, 00:58 »
Sven Olofsson är densamme som Sven Kullberg (Karins tredje man; se mitt förra inlägg). När döttrarna Johanna och Anna föds på Berg den 30/1 1799 resp. på Kolbengtseröd den 22/12 1801 (Ljung C:2, s. 182 och 193) är föräldrarna Sven Olsson och Karin Helgesdotter, men i husförhörslängderna heter han Kullberg (t.ex. Ljung AI:1 s. 8 och AI:2 s. 29). (Observera att det i vigselboken 1801 står att det lyste redan den 5/5 1799, alltså drygt tre månader efter att dottern Johanna föddes.)

Denna Karin Helgesdotter är enl. husförhörslängderna född den 5/3 1765. Den dagen föddes Helge Anderssons och Johanna Persdotters dotter Karin på Helgeröd (Forshälla C:3, s. 182). Och det var också på Helgeröd som Karin bodde när hon gifte sig med Nils Hindriksson den 14/1 1781.

I mantalslängden 1781 (daterad den 30/10 1780, drygt två månader före vigseln) finns det bara en Karin på Helgeröd: Bonden Anders Helgessons syster (som är borta därifrån i nästa längd, den första efter vigseln). Anders har också modern Johanna. Och enl. bouppteckningen den 16/2 1793 efter enkan Johanna Persdotter i Helgeröd är hennes dotter Karin gift med Hans Jonsson i Berg (Fräkne HR FII:1, s. 493).

Var hittar du en Karin född på Helgeröd 1752?

Förutom Karin född 1765, så hade Helge och Johanna på Helgeröd ytterligare två döttrar med samma namn:

· Född den 20/1 1757 (C:3, s. 62), död den 4/12 1757 (C:3 s. 461).

· Född den 25/12 1758 (s. 88), död den 9/3 1764 (s. 483).

102
Falköping / SV: Vem är fadern?
« skrivet: 2021-11-01, 19:40 »
I samma hfl där det står att Anders emigrerar 1865 står det också att modern Maria Jacobsdotter och hennes nye man Johan Johansson flyttar till Vånga 1873. Det är Norra Vånga pastorat som avses. De finns i annexet Edsväras inflyttningslängd som n:r 26 1873, inflyttade till Ullstorp (Edsvära B:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v10199.b43).

De finns på Hästhagen under Ullstorp i AI:23 (uppsl. 237; https://app.arkivdigital.se/aid/v10190.b244.s237) och AI:24 (uppsl. 245; https://app.arkivdigital.se/aid/v10191.b255.s245).

I den sistnämda längden står att Maria dog den 26/3 1884, men prästen ser ut att ha missat henne i dödboken (Edsvära F:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v11007.b78).

Det står dock samma dödsdag i bouppteckningen, som förrättades den 10/4 (Skånings HR FII:40, s. 177; https://app.arkivdigital.se/aid/v144051.b92.s177).

Där sägs också att sonen Anders Pettersson vistas i Amerika, liksom hans gifta systrar Inga och Lovisa Pettersdöttrar.

103
Falköping / SV: Vem är fadern?
« skrivet: 2021-11-01, 17:56 »
Poliskamrarnas passagerarlistor börjar 1869.

Men det finns SCB-utdrag ur flyttlängderna, med början 1861 (åren 1861-1864 ingår i utdraget 1865). Utdragen innehåller de som utflyttat ur riket. Men där står då naturligtvis bara samma sak som i flyttlängderna, alltså ingen upplysning om vilka båtar de reste med.

Anders Pettersson finns där i utdraget från Ullene socken 1865:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0043487_00346

F.ö. hittar man ingen Andrew i svenska handlingar; det är vad Anders eller Andreas ändrades till i USA.

104
Ljung / SV: Karin Heljesdotter 1752
« skrivet: 2021-11-01, 09:00 »
Den 6/3 1837 hölls bouppteckning efter Karin Helgesdotter i Kolbengtseröd, som avlidit den 7/2. Hon har varit gift tre gånger: 1) Nils Hindriksson i Berg; 2) Hans Jonsson i Lille Tolleröd; 3) Sven Kullberg I Kolbengtseröd. (Fräkne HR FII:5, s. 1059.)

Hon finns också i dödboken den 7/2 1837 (Ljung C:4, s. 278).

105
Ljung / SV: Karin Heljesdotter 1752
« skrivet: 2021-11-01, 08:27 »
Den 14/1 1781 vigdes drängen Nils Hindrichson i Berg i Ljungs socken och pigan Carin Heljesdoter i Helgeröd. De ska bo i Berg. (Forshälla C:3, s. 437.)

106
Valla / SV: Torparsonen Anders Andreasson f 1836 30 aug.
« skrivet: 2021-10-31, 20:43 »
Balkeröds hus.

Balkeröd är en gård i Valla.

De finns på sidan 122 i AI:28. Där kallas torpet Kvia (Qvia).

107
Falköping / SV: Vem är fadern?
« skrivet: 2021-10-31, 17:13 »
I husförhörslängden Ullene AI:5 (uppsl. 93, rad 10) står att Anders Pettersson emigrerade till Amerika 1865.

Han finns i utflyttningslängden som n:r 2 det året, attestens datum är den 22/5 (Vilske-Kleva C:5, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v17973.b33).

108
Falköping / SV: Vem är fadern?
« skrivet: 2021-10-31, 17:08 »
Det föds en Anders på Finnestorp i Ullene socken den 17/7 1840 (Vilske-Kleva C:4, s. 132; boken omfattar hela pastoratet, inkl. Ullene). Föräldrar: Petter Jonasson och Maria Jacobsdotter. Marias far är Jacob Eriksson Westerberg.

Denne Anders heter alltså Anders Pettersson, och hans morfar heter Westerberg.

109
Falköping / SV: Vem är fadern?
« skrivet: 2021-10-31, 15:47 »
I de samtida husförhörslängderna finns inget Ullene i vare sig Falköpings lands- eller stadsförsamling.

Däremot finns det en Ullene socken i Vilske härad strax utanför Falköping. Men där föds ingen Anders Petter (som han lär ha hetet i Sverige), varken den 7/6 eller 6/7 1840 (amerikanerna skriver ju datum bakvänt, månad/dag).

Var (i vilka källor) har du funnit honom?

110
Vittinge / SV: Läshjälp Malin Ersdotter 1672-1742
« skrivet: 2021-10-30, 22:29 »
Starfors ska nog det första frågetecknet vara. Det finns ett Starfors i Vittinges grannsocken Västerlövsta.

Kroksbo ligger i Enåkers Sochn.

111
HEj Jörgen
I denna länk verkar det som Kerstin Isaksdotter och Abraham Persson Riktig är gifta mars 1805 och har sonen Sven Abrahamsson Brobäck. Men det kan ju vara fel. För du menar att Kerstin inte är mamma till Sven?

http://www.blekingesf.se/batsmansregistret/getperson.php?personID=I44481&tree=1

Visst är Abraham Riktig och Kerstin Isaksdotter föräldrar till Sven. Det jag säger är bara att Abraham Riktig heter Persson, inte Abrahamsson, och att Abraham Abrahamsson därför inte kan vara hans far.

Har du följt länkarna till registret för Blekinge och Södra Möre båtsmän som jag länkar till i mitt förra inlägg? Där står också att Abraham Riktig är gift med Kerstin Isaksdotter. Och det registret har också rätt vigseldag, den 3/3 1805.

I det andra registret, Blekinge Båtsmansregister (från Blekinge Släktforskarförening) som du länkar till, har man dock fel vigseldag, den 31/3 1805. Det är paret ovanför i vigselboken som gifter sig då, Abraham Persson och Kerstin Jonasdotter, men det är alltså inte 'dina' Abraham och Kerstin (vigselboken: Tving CI:4, s. 52).

112
Abraham Riktig kan inte heta Abrahamsson Persson. Antingen heter han Abrahamsson eller så heter han Persson. Och det står inte i Svens födelsenotis 1819 att fadern heter Abraham Abrahamsson. Det står bara A. Rigtig.

Enligt registret över Blekinge och Södra Möre båtsmän heter han Persson. (Du hittar både Abraham Riktig och sonen Sven Brobäck under båtsmän i Tving.)

Och det par som finns i vigselboken den 3/3 1805 är Abraham Peterson Nyberg och Kerstin Isaksdotter. Han är dräng i Tving, och hon piga ibm.

Och eftersom Abraham heter Persson, så kan inte Abraham Abrahamsson vara hans far.

113
Försök med Bohusläningen eller Strömstads Tidning.

114
Allmänt / SV: Barn som försvann?
« skrivet: 2021-10-27, 20:26 »
I Jokkmokks dödbok står bara ett frågetecken under dödsorsak, förmodligen för att det inte stod dödsorsak i attesten från Älvsby, där hon dog. Det står inte heller något i församlingsbokens anmärkningskolumn (Jokkmokk AIIa:5, uppsl. 513).

I Älvsbys dödbok är det tomt under dödsorsak (F:3, uppsl. 90). Alla har inte dödsorsak noterad i den boken, men en så anmärkningsvärd orsak borde ju ha stått där.

Inte heller i SCB-utdragen står någon dödsorsak, varken i Jokkmokk eller Älvsby.

Dessutom står det i båda dödböckerna att hon begravts. Då kan hon ju inte ha försvunnit spårlöst, och bara kläderna återfunnits.

115
Örebro (Nikolai) / SV: Tapio Ruotsalainen / Örebro
« skrivet: 2021-10-27, 20:02 »
Jag hittar dem inte i "Sveriges befolkning" 1960 eller 1970. Om namnen är rättstavade, så lär de alltså ha flyttat både från Finland till Sverige och sedan tillbaka till Finland igen under mellantiden.

Örebros kyrkoböcker finns på landsarkivet i Uppsala.

116
Örebro (Nikolai) / SV: Tapio Ruotsalainen / Örebro
« skrivet: 2021-10-27, 16:34 »
70-årsgränsen innebär inte att det är omöjligt att få ut uppgifterna. Sekretessgränsen innebär att uppgifter som är yngre måste sekretessprövas av arkivet innan de lämnas ut. Man kollar då om uppgifterna är känsliga. Men att få ut sin egen avlidne fars uppgifter ur födelseboken kan inte vara något problem.

Men om man inte vet i vilken församling han föddes, så kan det bli många böcker för arkivet att bläddra igenom; det kanske inte var i Örebro stad, utan bara någonstans i Örebro-trakten. Och för detta vill arkivet ha betalt: 225 kr per påbörjad kvart, alltså 900 kr i timmen.

Är Tapios barn född i Sverige? I så fall föreslår jag att denne börjar med sig själv, för att den vägen få fram faderns uppgifter.

Vad vet du om Tapios föräldrar? Var fadern Erkki gruvarbetare, född i Finland den 14/1 1920, och gift den 1/11 1953?

117
Tåby / SV: Tåby (E) CI:3 (1780-1838) Bild 40 / sid 73
« skrivet: 2021-10-26, 19:11 »
"Jonas | Bondens i Frantzberg Olov Larssons och hust. Anna Jonsdotters dotter..." [!]  :)

Det står visserligen i Tåbys hfl att Jonas föddes i Tingstad 1755, men det står inget datum. Normalt kan man inte lita på att året är rätt; det vimlar av fel i husförhörslängder, speciellt efter en flytt. Men barnens födelsedatum i Tåbys hfl stämmer med Tingstads födelsebok.

Och det är väl sannolikt rätt Jonas, eftersom han och Lisa bodde i Fransberg när deras barn föddes: Anna Maria den 25/5 1785 (Tingstad C:3, s. 70 mp/90 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v41226.b40.s71), Christina den 14/1 1787 (s. 74 mp/94 hp), och Jonas den 9/6 1791 (s. 84 mp/104 hp).

Men det skadar ju inte att få det bekräftat i andra källor. Finns det t.ex. bouppteckningar efter föräldrarna, och var bor Jonas då?

118
Tåby / SV: Tåby (E) CI:3 (1780-1838) Bild 40 / sid 73
« skrivet: 2021-10-26, 17:40 »
Ja, namnen stämmer.

De bor i Brunneby, och finns på s. 173 i Tåby AI:2.

119
Kinneved / SV: Vilken gård bor soldate Ahl på
« skrivet: 2021-10-26, 15:42 »
"Soldatefolks
barn wid Ahl-
arps led"


De finns på sidan 37 i Kinneved AI:1 (https://app.arkivdigital.se/aid/v43578.b24.s37).

120
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-10-26, 00:42 »
De familjetabeller Olof Holm delade härinne den 23 oktober, mötte nästan ingen respons, trots att det där finns uppgifter som är i högsta grad relevanta i en tråd om Blix. Tabellerna kastar nytt ljus över gamla problem (exempelvis frågan om Karl Lauritsen verkligen var far till herr Måns Karlsson, och varför i så fall endast en annan son, Olof Karlsson, nämns i arvsuppgörelsen 1538).

[...]

Så, om en familjetabell som presenteras i en tråd på Anbytarforum knappt givit någon respons, medan samma forskning i en grupp på Facebook leder till konstruktiv kritik och nya inspel som tar forskningen vidare, är det rätt lätt att förstå varför diskussionen sker på Facebook och inte på Anbytarforum.

Den 23/10 är två (2) dagar sedan. Alla läser inte allt här varje dag, och alla abonnerar inte på inlägg via epost; många som kan vara intresserade av den här diskussionen har därför säkert inte sett dessa inlägg ännu. Dessutom kan väl den som anser sig ha något seriöst att tillägga behöva fundera igenom det hela, och själv kolla fakta o.s.v. Men för dig är det tydligen viktigast att det svaras snabbt, och får du inte snabba svar, så dömer du ut forumet som icke värt att diskutera i. En märklig inställning från någon som vill ha en seriös diskussion. Hur många deltagare i Facebook-diskussionen känner f.ö. ens till Anbytarforum och andra släktforskningsforum?

Karl Göran Eriksson och du och jag är de enda som över huvud taget kommenterat Olofs inlägg efter två dygn, och dina kommentarer har enbart handlat om att Facebook är en dålig plattform. Det må vara viktigt och riktigt, men speciellt givande ut forskningshänseende är det inte. Jag hoppas och tror att vi kan förvänta oss mer släktforskning i ett svenskt släktforskningsforum.

[...]

Men motbevisa mig gärna genom att ge någon form av återkoppling som rör släkten (släkterna?) Blix. Det är ett ämne jag är intresserad av och kan en del om. Bidra till stimulerande dialog istället för att klaga på att vi för sådan i ett forum du inte vill delta, så kanske det går att ändra på saken.

Men så länge återkopplingen kring relevant forskning reduceras till en metadiskussion om var dialogen ska hållas, kommer dialogen att ske på andra arenor än här.

Mitt första inlägg här var en kommentar till ditt felaktiga påstående att det inte krävdes ett konto för att kunna läsa diskussionen på Facebook. Därefter har jag svarat på dina och Olofs inlägg med era påståenden om läsning utan inloggning (privat fönster m.m.) och frågor om vad jag använder för webläsare m.m. - och till sist svarat på din fråga om vad jag anser, om det är "vettigt att ge utförligare sammanfattningar om 'Facebook-forskningen'" här i Anbytarforum.

Dina kommentarer om att mina inlägg "enbart handlat om att Facebook är en dålig plattform" och att jag ska "bidra till stimulerande dialog istället för att klaga" är därför inget annat än oförskämdheter.

Men jag ska inte störa mer. Vill du inte diskutera släktforskning i ett släktforskningsforum (som du lätt skulle kunna hänvisa till från Facebook), utan föredrar att den diskussionen sker på en sajt som mest är känd för "fake news", och innehåller allt mellan himmel och jord i en salig röra, och där det år svårt att hitta de enskilda inläggen, och alla inte ens kan läsa det som skrivs, så står det dig naturligtvis fritt att göra det.

121
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-10-25, 22:05 »
Vad tror du, Jörgen? Är det vettigt att ge utförligare sammanfattningar om "Facebook-forskningen" som en service till er som inte kan följa länkarna? Eller är det bortkastat arbete?

Den återkoppling jag har fått sedan jag först skrev här i somras har varit sparsam och har inte tytt på något direkt nyfikenhet på den kunskap Olof Holm, jag och "övriga forskare på Facebook" har samlat på oss om släkten Blix. Frågan är i vilken mån det är värt att försöka sprida denna kunskap, om det kräver omfattande referat för att det ska bli begripligt för er som inte har möjlighet att ta del av resonemangen annars.

Frågan är väl inte om det är vettigt att diskutera svensk släktforskning i ett svenskt släktforskningsforum som kan läsas av alla. Frågan är varför man ska diskutera svensk släktforskning hos ett amerikanskt företag där...
· alla inte kan läsa det som skrivs;
· det enda syftet med de "gratis" kontona är att företaget ska kunna samla så mycket upplysningar som möjligt om användarna;
· företaget anser sig äga rättigheter till allt som användarna laddar upp (bilder, texter m.m.) och också anser sig ha rätten att använda detta hur man vill.

Varför inte göra tvärtom? Alltså ha den egentliga forskningsdiskussionen i ett svenskt släktforskningsforum som kan läsas av alla, och sedan ge 'smakprov' eller sammanfattningar på Facebook för att locka folk till forumdiskussionen.

Jag har aldrig förstått varför "alla" ska finnas på Facebook. Föreningar använder Faccebook som "hemsida"; företag hänvisar kunder till Facebook för support och nyheter i stället för att ha det på den egna hemsidan; t.o.m. svenska myndigheter finns på Facebook. För mig är detta helt absurt.

122
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-10-25, 18:49 »
Jag har inget konto i spionericentralen Facebook, och kommer aldrig att skaffa något. Inte heller använder jag Googles spioneriverktyg Chrome. Och Microsoft och Apple vill jag heller inte ta i med tång. (Länktips: https://www.pcworld.com/article/423747)

Jag använder Linux och har en vanlig webläsare, och har prövat flera olika (bl.a. Firefox) utan att det blir någon skillnad på Facebook. Och jag har använt privat fönster, och tillåtit cookies och skript.

Något 'smakprov' bjuder alltså inte Facebook på när jag följer den här aktuella länken. Det blir stopp direkt och krav på inloggning.

123
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-10-25, 08:43 »
Det är ingen skillnad med den nya länken (m.facebook.com). Man sänds vidare till inloggningssidan.

Privat fönster (eller inkognitofönster) innebär bara att det som den besökta sidan placerar på din dator (cookies m.m.) inte sparas när du stänger fönstret. Annars är det ingen skillnad. Är det inloggningskrav på en sida, så gäller det oavsett om det är privat fönster eller inte.

Syftet med Facebook är att samla in så mycket information om användarna som möjligt för att kunna anpassa reklamen, som ju är det som Facebook tjänar pengar på. Användarna är kort sagt handelsvaror som Facebook säljer till de annonserande företagen. Därför vill Facebook göra det så svårt som möjligt att ta del av innehållet utan att vara inloggad.

Också på sidor som är öppna försvårar Facebook för icke inloggade besökare. Ett sätt (som man åtminstone har använt tidigare) är att mer och mer av sidan skuggas ju längre ned du skrollar.

Kort sagt: Det du publicerar på Facebook ska du räkna med att bara andra Facebook-användare kan se. Facebook är alltså inget som man kan använda som en 'hemsida' där man publicerar sådant som man vill att alla ska kunna läsa.

124
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-10-25, 00:12 »
... men kanske måste man vara medlem i JLS-gruppen för att kunna läsa allt? Rekommenderar det isf, för det känns onödigt att skriva om samma sak på två ställen. Här är direktlänk:

https://www.facebook.com/groups/106244836070417/posts/4762511607110360

För att läsa krävs inget medlemskap i denna grupp, inte heller att man har ett Facebook-konto.

När jag klickar på Olofs Facebook-länk, så kommer jag bara till ett inloggningsformulär. Den som inte har ett Facebook-konto kan alltså inte läsa detta.

125
Allmänt / SV: Vad betyder ordet "stom"
« skrivet: 2021-10-24, 14:30 »
Ordet stom kan som sagt ha olika betydelser. I det här aktuella fallet är det dock helt klart frågan om ett soldattorp.

126
I inflyttningslängden 1817 (B:2, s. 36, n:r 21; https://app.arkivdigital.se/aid/v136985.b21.s36) står "h. Stillfors". Det betyder inte "hustru Stillfors". Anders Åberg var ogift när han flyttade in. Om han hade varit gift, så skulle hustrun ha fått en egen rad i inflyttningslängden; så är den längden upplagd.

Det betyder "hos Stillfors". Det var alltså dit han flyttade, till mjölnaren Hans Stillfors i Gammelstilla, hans blivande svärfader (AI:15b, uppsl. 208; https://app.arkivdigital.se/aid/v136947.b212.s208). Åberg gifte sig den 22/6 1818 med Stillfors dotter Brita (EI:1, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v137002.b11).

127
Allmänt / SV: Vad betyder ordet "stom"
« skrivet: 2021-10-23, 14:26 »
Jag har nu kollat var i Dalsland som Horntveten ligger. Det är i Färgelanda socken. Och där kan man i husförhörslängderna mycket riktigt hitta soldater på Horntvetens stom.

128
Allmänt / SV: Vad betyder ordet "stom"
« skrivet: 2021-10-23, 14:15 »
Det är alltid lättare att svara om man vet var ordet står.

Stom kan ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det återfinns. Men eftersom det här står efter gårdsnamnet, så är det förmodligen ett soldattorp.

Det finns också många gårdsnamn Stommen. Det brukar vara en gård som (åtminstone när den fick sitt namn) tillhörde kyrkan, och var anslagen till prästens underhåll.

129
Stora Kopparberg / SV: Glask...lart? Vart flyttar de?
« skrivet: 2021-10-23, 13:52 »
Eftersom prästen vet sidnumret som de flyttar till (fol. 2730), så måste det vara inom pastoratet. Och där finns bara en församling med så höga sidnummer: Falu Kristine.

Där finns de på uppslag 2730 i AIIa:17: Kvarteret n:r 183 Glashyttan, gård n:r 15.

130
Rödeby / SV: Reda ut begreppen, står något om mord, men vem?
« skrivet: 2021-10-22, 16:46 »
Om han var häktad för mord, så borde det finnas något i domboken (om man inte insåg att han var oskyldig redan innan det hamnade vid tinget).

Rödeby socken hör till Östra härad, men han ställdes inför rätta där brottet begåtts, och det kan ju ha varit någon annanstans.

Här finns i vart fall arkivförteckningen för Östra häradsrätt:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/LLA/10081

Domböckerna finns hos Arkiv Digital, både lagtima (ordinarie) och urtima (extra) ting:
https://app.arkivdigital.se/aid/a2621

Men som framgår av arkivförteckningen finns de inte på nätet hos SVAR/Riksarkivet.

131
I Hulareds födelsebok (C:2, s. 58) finns en Olaus på Gryttereds Nedergård den 16/9 1810 - med föräldrarna Nils Nilsson och Maja Lisa Fredriksdotter (24 år).

Hade prästen provsmakat nattvardsvinet?  :)

132
Frågan ligger väl rätt här. Det var ju i Hulared som de bodde.

Hfl-volymen AI:1 innehåller flera längder. Just den här längden omfattar åren 1808-1812, och där är Magna Lisa inskriven i efterhand. Och eftersom Alexander är född 1810, så har de alltså gift sig någon gång under 1808-1810.

Enligt husförhörslängden är Magna Lisa född i "D.", vilket är pastoratets moderförsamling Dalstorp. Det lär vara de som gifter sig där den 23/6 1809 (Dalstorp C:3, s. 355). Nils kallas Andersson där och Magna Lisa heter Helander - men hur många Nils från Gryttered kan det vara som gifter sig med en Magna Lisa vid 'rätt' tid?

133
Rödeby / SV: Läshjälp igen, tack
« skrivet: 2021-10-21, 15:12 »
Kan det sista ordet vara "hemmanet"?

Bruket tas i vart fall över av Sven Johansson och hans hustru Carin Jönsdotter, som är dotter till Jöns Håkansson.

134
Amnehärad / SV: Amnehärad AI:4 sid 37
« skrivet: 2021-10-21, 01:24 »
Prostg.

135
Ewert / SV: Harry Ewert
« skrivet: 2021-10-20, 18:06 »
Harry med familj finns på uppsl. 2221 i Vasa AIIa:12 (https://app.arkivdigital.se/aid/v82580.b24.s2221). Där står de som utflyttade till "Jbg" den 2/1 1929. Det måste vara Johannebergs församling, som bildades då genom utbrytning ur Vasa. De har alltså inte flyttat, bara överförst till den nya församlingen.

I anmärkningskolumnen står "fol 315". Vid en snabbtitt på sidorna runt omkring står det samma typ av notering på alla som överförts samtidigt till Johanneberg. Det lär då vara sidan i Johannebergs församlingsbok, vilket också stämmer med sidhänvisningen i dödboken.

Uppslag 315 finns enligt arkivförteckningen i Johanneberg AIIa:2. Den går över sekretessgränsen och finns därför inte på nätet, men kontakta landsarkivet och fråga om Harry och Signe fortfarande är gifta där.

Du kan också beställa Harrys bouppteckning (https://bestall.riksarkivet.se/bouppteckning-till1979). Där ska ju också framgå vem han var gift med när han dog.

Enligt dödboken dog han i Johanneberg (FI:1, uppsl. 352; https://app.arkivdigital.se/aid/v82320a.b3550.s352).

136
Brålanda / SV: Giftermål
« skrivet: 2021-10-19, 15:45 »
I Örs inflyttningslängd 1820 har Brita Maja Larsdotter n:r 29. 55 är hänvisning till sidan i husförhörslängden (som är AI:7). De två sista kolumnerna är mycket riktigt antalet flyttande, män resp. kvinnor.

I flyttlängden står att hon kommit från "Gborg", vilket borde vara Göteborg, men i husförhörslängden står "Wborg", vilket inte gärna kan vara något annat än Vänersborg.

Det står Jonsson i Frändefors AI:10. Pricken, eller snarare ringen, sitter över J (man satte ofta en prick även över stort J).

Det är alltså samma par som i AI:8, och de har också samma barn. Därefter finns de på uppslag 164 i AI:11, innan de flyttar till Brålanda.

137
Brålanda / SV: Giftermål
« skrivet: 2021-10-18, 18:43 »
Som jag skriver i mitt förra inlägg, så gifte sig Lars och Brita Maja i Ör. Hon var då piga (alltså ogift).

Uppgifter i antavlor hos My Heritage, Ancestry, Geni m.fl. bör aldrig tas på allvar, bara som tips för vidare forskning, om det saknas källor till uppgifterna (vilket det oftast gör). Och om det finns källor, så bör de kollas i originalen. Det finns så mycket tokerier i alla dessa antavlor, och de sprids snabbt vidare när forskare skriver av varandra utan att kolla uppgifterna.

Om Brita Maja hade varit gift med en Nils Ersson tidigare (vilket hon alltså enl. vigselboken inte varit), så hade hon inte fått hans patronymikon Ersson; hon skulle fortfarande hetat Larsdotter. Men det är typiskt för antavlor hos dessa företag att man envisas med att ge hustrun mannens namn.

138
Brålanda / SV: Giftermål
« skrivet: 2021-10-18, 17:20 »
I Frändefors AI:8 (uppsl. 152) är Hedda struken, och Lars andra hustru är inklämd mellan raderna.

Hon heter Brita Maria Hjalmar (ser det ut som). Och det står att hon har kommit från Ör som n:r 8 (i inflyttningslängden) 1821.

Och i Ör finns vigseln som n:r 3 år 1821 (Ör E:1, s. 11). Här heter hon Brita Hjelmar.

Observera att ovanför dem i Frändefors hfl (både AI:7 och AI:8 ) finns en Lars Hjalmar/Hjelmer med familj. Jag säger inte att det är Brita Marias föräldrar - men det ser åtminstone misstänkt ut...  :)

Vad menar du med att Britta Maja Larsdotter är "född Ersson"?

139
Brålanda / SV: Giftermål
« skrivet: 2021-10-18, 16:49 »
Tipset är att titta i Bolstads vigselbok om du tror att han gifte sig där...  :)

Lars och Hedda finns som n:r 17 i Bolstad s:n 1810, lysning den 30/9 och vigsel den 28/12 (Bolstad E:1, s. 201).

140
Kinneved / SV: Var hamnar Annicka Svensdotter
« skrivet: 2021-10-16, 20:28 »
När de flyttade till Grolanda, så kanske de hamnade i annexet Jäla.

141
Kinneved / SV: Var hamnar Annicka Svensdotter
« skrivet: 2021-10-16, 20:13 »
Det är säkert Kinneveds pastorat som avses. Där ingick också annexet Vårkumla.

Men på den sidan som du länkar till finns ingen Annika Svensdotter. Däremot en Lars Pettersson som flyttar till Kinneved, men han är dräng, alltså ogift.

142
Det föds en Maria Kajsa Johannesdotter den 5/1 1827 i Valbo-Ryrs socken, som är annex till Torp. (Valbo-Ryr C:3, s. 30.)

143
Jag glömde en sak vid underskriften:

"Således wara af mig riktigt upgifwet intygar
Annica Hansdotter"


Där har vi alltså enkans namn.

Annika var inte omyndig. Det var normalt att en släkting på den avlidna förälderns sida utsågs till fömyndare för barnen.

Skrivaren har väl vänt på siffrorna i dödsåret. Bouppteckningen är uppvisad vid höstetinget 1765 ("Exh. d. 19 Nov. 1765" överst på första sidan). Och det lär väl vara den socknesmeden Anders Andersson med hustru Annika Hansdotter som får sonen Hans 1763.

144
Vissefjärda / SV: Anders Svensson Kes
« skrivet: 2021-10-16, 17:35 »
Jag vet inte mer än det som står i det inlägget i Arkivguidens Forum. Det är inte jag som har skrivit det, jag bara upplyser om att det finns information där.

Den som har frågor om de uppgifterna är välkommen att diskutera vidare i Arkivguidens Forum. Forskaren som har skrivit det inlägget har inte möjlighet att göra inlägg i Anbytarforum.

145
"Bouptekning
Uppå all lös Egendom som befans uti Sockenesmedens
Anders Andersons huus i Sandhagen wid thes död d. 18 April 1756.
Upgifwen af des Änka uti Förmyndarens närwaro d. 19 Jun.
samma År, som följer, neml."


Underskrift (s. 748):
"Såsom Förmyndare för Barnen Farbroderen
Måns Andersson"


Det står alltså varken barnens eller enkans namn.

146
Allmänt om arkiv / SV: Fattigauktioner
« skrivet: 2021-10-16, 01:02 »
Det är som sagt i kommunens arkiv som fattigvårdens handlingar finns fr.o.m. 1863. Kommunerna har ansvar för sina egna arkiv.

Före 1863 ingår fattigvårdens handlingar i kyrkoarkivet, som finns på landsarkivet.

147
Allmänt om arkiv / SV: Fattigauktioner
« skrivet: 2021-10-14, 22:14 »
I den mån de handlingarna är bevarade, så finns de i fattigvårdens arkiv.

Innan kommunernas verksamhet startade 1863, så finns fattigvårdens protokoll och räkenskaper i resp. kyrkoarkiv.

Därefter i kommunarkiven. Fram till 1952 var i de flesta fall varje socken en egen kommun. Deras arkiv ingår i arkivet till den kommun som socknen hör till i dag.

148
Slöta / SV: Namnet på gården där Johannes föddes
« skrivet: 2021-10-14, 19:26 »
Bonde
uti Skatte-
g. Smeby

149
Källby / SV: Källby C1:1 (1694-1798)
« skrivet: 2021-10-14, 17:15 »
Lars 1752: Anders Nilsson, Annica Nilsd:r - Bondefolk i Bengt Persg.

Johannes 1755 (21/1): Anders Nilsson, Annicka Nilsd:r - Bondefolk i Bengt Pehrsgård

Johannes 1755 (14/1): Anders Nilsson, Annica Nilsdotter - Bondefolk i Torstensg.

Anders 1756 (21/6): Anders, Annika - Sochnesmed i Sandhagen

Andreas 1758: Anders, Annika - Bondefolk i Torstensg.

Hans 1763: And. Andersson, Anika Hansd:r - Sochnesmed i Kiællby

150
Föräldrarna till den Olaus som föds den 21/5 1781 är...

"HemBr i
Swens-
torp"


Det ser ut som gårdsnamnet börjar på Sa, men det är bara prästen sätt att skriva w. Kollar man vilka gårdar som finns i Dalum, så är det bara Svenstorp som passar. Och Swenstorp syns tydligare på dopvittnena, särskilt det sista.

I mantalslängden står Swenstorp överst på sidan 772. Och där finns mycket riktigt Jöns Olofsson med hustru och en son/dräng. I marginalen står dr Jonas.

151
Vissefjärda / SV: Anders Svensson Kes
« skrivet: 2021-10-13, 01:22 »
Information finns i Arkivguidens Forum: Anders Svensson Kes (1792-1878).

Observera att modern Stina Jansdotter var gift med två olika Sven, som i "Fredriks släktforskning" har buntats ihop till en, "Sven (Olsson) Cirkel Lönngren (1758-1812)".

152
Tossene / SV: Tolkningshjälp
« skrivet: 2021-10-12, 13:57 »
"Q:n mycke siukl., P:n Karin"

Q:n = kvinnan = hustrun.

Det var prästerna som svängde sig med latin. Det är alltså i kyrkoböckerna som man hittar det, inte i mantalslängderna.

153
Ramkvilla / SV: Läshjälp Erland..
« skrivet: 2021-10-11, 16:36 »
"Gamble Mannen Erland i Höreda Söreg."

Det står inte om den 13/7 är döds- eller begravningsdagen, men eftersom övriga personers datum gäller begravningen, så lär det gälla Erland också.

I husförhörslängden (Fröderyd AI:1, s. 150) finns en Erland Andersson i Höreda Söregård med noteringen "död 1735". (Höreda ligger i Ramkvilla socken. Husförhörslängden omfattar hela pastoratet.)

154
Kristdala / SV: Katarina Persdotter
« skrivet: 2021-10-10, 17:37 »
Hej    Döderhult (H) C:3 (1739-1784) Bild 423 / sid 835

Det står syssling inte syster i den här dödsnotisen.

Vänligen Britt Maria
Det står syster. Det som ser ut som nedre delen på ett "g" är stapeln på "d" i Christdala på raden under.

Och sidan är 834 (AD indexerar bara högersidorna).

155
Koch / SV: Stamfader Christian Kochs hustru
« skrivet: 2021-10-10, 15:13 »
Christen Kochs svärfar Anders Eriksson står som salig ("Sahl."), alltså avliden, redan i domboken 1672.

När det gäller släkten Kochs ursprung, så sägs den komma från Livland. Och källan till det lär vara Nils von Kochs "levnadsbeskrivning" från 1815: http://vonkochska.se/nagra-profiler-2/ (börjar en bit ned på sidan).

156
Tossene / SV: Besvärlig text
« skrivet: 2021-10-10, 13:12 »
· Nils Simonsson
· Lars Simonsson, S:n Peter
       Föräl:r Simon och Kjerstin
· Prästman Joh. Conr. Björkman
· Klefwan, Nils Olsson


Glöm inte att kolla markeringarna i kolumnerna (rubrikerna finns i början av längden). Alla fyra har markering för hustru, men deras namn är i vanlig ordning inte utsatta.

157
Tanum / SV: Sjömannen Johannes Jönsson från Fossum Sör
« skrivet: 2021-10-09, 21:03 »
Det ska nog vara "far til sjös". Och med tanke på hur motsvarande marginalnoteringar ser ut på andra personer i samma längd, så gäller "3.4.5." husförhören resp. år.

Se t.ex. brodern Andreas notering på raden ovanför: "på fisk. 3. abs. 4.5.6."

Johannes notering skulle då betyda att han är frånvarande vid husförhören 1803, 1804 och 1805 för att han då "far till sjöss".

158
Tossene / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-10-09, 15:23 »
På din andra bild står det Swensseröd överst med tysk/gotisk stil. Och det S:et är likadant som i Simonsson, men ihoptryckt (slarvigt skrivet).

Det andra Svensseröd är däremot skrivet med 'moderna' latinska bokstäver, som vi använder i dag. Jämför e och r i de båda namnen.

159
Koch / SV: Stamfader Christian Kochs hustru
« skrivet: 2021-10-09, 15:10 »
Ja vi får väl invänta nya rön och dnatester. Vet ej om Månesköldarna är kartlagda med DNA.Det får stå i mina papper: Tros vara av släkten Månesköld. Det är vad historien säger.  :)
Ja, tros vara... Men vilken är källan till den "historien"?

Se "Bohussläkten Koch - en spännande familjs tidiga historia" av Sven Wallerstedt och Kenneth Bengtsson i Släktforskarnas årsbok 2014.

Där sägs att Annas far heter Anders Eriksson, och det hänvisas till Kungälvs RR:s dombok den 4/6 1672.

Så här står det i originalet (hovrättens renovation, min avskrift):

"Borgaren Christen Gregersen Kock, inkom
for Rätten och fremuiste it Skiödebreff
på en Agerjordh beliggendhe udenforr
bäcken, som hans Hustruis Sahl. fadher
Anders Erichsen jämpte Huuß och pladz
till Rådmanden Joen Nilsen för lante Penge
i sin trångh hade Pant sat, dem bemt.
Christen Koch jnlöste och af sin Hustruiß
Södskende sig tillforhandlet hafuer,
huilket Skiödebreff nu blef läst och
af Ratten Confirmeret, och påskrefuit
Daterat KongElff d. 31 May A:o 1672."


(Göta hovrätts advokatfiskal EVIIbaa:3327; https://app.arkivdigital.se/aid/v50710.b114 - första målet på vänster sida.)

160
Tossene / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-10-09, 15:03 »
Simonsson

(Det är alltid bra att ange källa, så att den som vill hjälpa till kan kolla i originalet.)

161
Mossebo / SV: Hans Larsson död 1673-03-16 vilken ort/gård
« skrivet: 2021-10-08, 19:20 »
Det är väl bara a som inte ser som det 'ska' - men det ser å andra sidan likadant ut som a i Larßon...  :) Så jag vågar nog ändra "skulle kunna vara" till "är".

162
Mossebo / SV: Hans Larsson död 1673-03-16 vilken ort/gård
« skrivet: 2021-10-08, 19:05 »
Det skulle kunna vara Quarsebo. Det finns i vart fall ett Kvarsebo i Mossebo socken.

163
Koch / SV: Stamfader Christian Kochs hustru
« skrivet: 2021-10-08, 18:55 »
På Geni, otroligt nog, hittade jag följande om Anna Andersdatter: "Elgenstierna omtaler Anne Andersdatter i bd.4 s.224 under ægtefællen (von Koch nr. 2244), og kanske var hendes far den Anders Pedersen (Maaneskiold), som nævnes i en Fogedfortegning dateret Bohus 15/3-1692 hvor anføres at Olnäs : "possideras av välb. Anders Moenskiöld". Oplysningen findes i Carl A. Tiselius : Bohusläns märkligara gårdar bd. 2 s.98".
Som framgår av Tiselius fanns det faktiskt en Anders Måneskiöld. Att han dessutom har koppling till Olsnäs, ättens sätesgård, stärker det hela. Alltså är både Anders Måneskiöld och Anna Andersdotter historiskt belagda, men att koppla ihop dem är alltför spekulativt så som jag ser det med nya ögon, och det är där det brister.

Det är inte bara där det brister. Den som satt på Olsnäs 1692 var Pe(de)r Måneskiöld. Det framgår av både mantalslängd och jordebok.

Någon Anders Måneskiöld nämns heller inte i J A Nordströms artikel "Några anteckningar om släkten Maaneskiold i Bohuslän" (som ingår i "Äldre Bohussläkter", utgiven av Tjörns Släktforskare).

164
Tossene / SV: Mantalslängd 1642-1820
« skrivet: 2021-10-08, 15:13 »
Anders Nilsson.

Son Fred. (Fredrik).

Sedan har Anders förmodligen bara en hustru, även skrivaren har plitat dit två Hust...  :)

Eftersom hon är 10 år äldre än Anders, och Anders bara skulle varit 20 år när Fredrik föddes, så kan det ju tänkas att han är styvson, alltså hustruns son i ett tidigare gifte. Men det får undersökas närmare innan man kan säga något säkert.

165
General questions / SV: Ockelbo
« skrivet: 2021-10-07, 20:18 »
The old church records were destroyed in a fire in 1904.

Copies of births, marriages and deaths were sent to SCB (Statistiska Centralbyrån), beginning in 1860:
https://sok.riksarkivet.se/scb-fodda-vigda-doda?Forsamling=ockelbo

And copies of household records every ten years:
https://sok.riksarkivet.se/forsamlingsutdrag?Forsamling=ockelbo

166
Linköping / SV: S:t Lars, har notarien fått hjärnsläpp?
« skrivet: 2021-10-07, 19:53 »
Det är de sidor som jag hänvisar till i mitt förra inlägg:

Som fosterson finns han på uppslag 1488 i församlingsboken AIIa:10, men där står bara hans förnamn.

Olsson står det i utflyttningslängden BI:12, uppslag 84, n:r 24.

Och med "misstänkt" menar jag att det ser ut som Ida är hans riktiga mor. Men det såg kanske bättre ut att som ogift ha en "fosterson"...

167
Linköping / SV: S:t Lars, har notarien fått hjärnsläpp?
« skrivet: 2021-10-07, 13:09 »
Linköpings S:t Lars är Linköpings tidigare landsförsamling, och hette bara S:t Lars t.o.m. 1966; först 1967 lades Linköping officiellt till i namnet. Och Linköpings domkyrkoförsamling är den gamla stadsförsamlingen, och hette bara Linköping t.o.m. 1966; först 1967 lades domkyrkoförsamling officiellt till i namnet.

Kort sagt: När det står att de kom till S:t Lars från Linköping, så kom de alltså från - Linköping.  :)

Och där, alltså i Domkyrkoförsamlingen, finns Rolf som utflyttad den 12/1 1911 (BI:12, uppslag 84, n:r 24). Och han finns också på uppslag 1488 i AIIa:10b. Det står att han flyttar till Grebo, men där finns han varken i in- eller utflyttningslängden det året (inte heller i annexet Värna), åtminstone inte flyttad till eller från Linköping eller S:t Lars.

Ida kan jag dock inte hitta i Domkyrkoförsamlingens utflyttningslängd 1911. Men däremot den 2/11 1910 (BI:12, uppsl. 68, n:r 695), utflyttad till Maria församling i Stockholm. Men i församlingsboken (AIIa:12, uppsl. 2075) är Maria överstruket och ändrat till Grebo. Men i Grebos inflyttningslängd finns hon inte.

Rolf är alltså fosterson till Ida, med okända föräldrar, och mor född den 29/5 1872. Ida är född den 26/5 1872. Och båda heter Olsson (det gjorde Rolf redan i Domkyrkoförsamlingen, där han var fosterson hos en annan familj). Det ser ju något misstänkt ut...  :)

168
Träslöv / SV: Anna Catrina Eliasdotter
« skrivet: 2021-10-06, 17:24 »
Hans flyttattest finns i Stenkyrka HII:3 (https://app.arkivdigital.se/aid/v205235.b4130).

Den är daterad den 9/7 1805, men det står att han flyttade för tre år sedan. Han har då flyttat utan attest, och sedan skaffat attesten inför vigseln.

169
Daretorp / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-10-03, 21:28 »
Varken hennes namn eller ålder står där. "war     åhr gammal" står det bara. Prästen har alltså lämnat en lucka, men aldrig fyllt i åldern. Och den 17/6 är begravningsdagen, dödsdagen står inte heller.

170
Strängsered / SV: Söker ana i släkten Strengberg
« skrivet: 2021-10-03, 21:10 »
Husförhörslängderna landet runt vimlar av fel födelseuppgifter (ort, år och dag). Det blev lätt läs- eller skrivfel när uppgifterna fördes över från en bok till en annan eller till och från en flyttattest.

Och det är också vanligt att utflyttningsförsamlingen blir "födelseförsamling" i den nya församlingen efter en flytt, om födelseförsamlingen inte står i flyttattesten.

Han kan kort sagt vara född i Strängsered ett annat år, eller i en annan socken 1794 - eller så är både socken och år fel...

När flyttade han till Åseda, och i vilka källor har du funnit honom där?

171
Strängsered / SV: Söker ana i släkten Strengberg
« skrivet: 2021-10-03, 20:47 »
Är du säker på att du har hittat rätt Johannes?

Enligt bouppteckningen efter modern Maria Isaksdotter den 16/8 1830 (död den 9/8) har hon inga bröstarvingar. (Redvägs HR FII:28, s. 333.)

Sonen Johannes måste alltså ha dött barnlös före henne.

172
Strengberg / SV: Strengberg
« skrivet: 2021-10-03, 19:42 »
Marina, din Strengberg är soldat enligt dina bilder. Strengberg är alltså ett soldatnamn.

Se svar i din andra efterlysning:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=181255

173
Prästen skriver både 7 och 9 med staplar som går långt ned under linjen, och han har tvärstreck över stapeln på 7. Och med en liten normalstor 1:a och en dubbelt så lång 7:a, och ett tvärstreck över 7:an som når fram till 1:an, så kan det onekligen se ut som en stor 4:a.

Kolla vad det står för datum i bouppteckningen. Om hon dog 1975, så borde det stå personnummer där. Och om hon fick fel personnummer när de infördes 1947, så borde hon ha reagerat. Och de anhöriga (som upprättade bouppteckningen) borde ju veta när hon var född.

174
Strängsered / SV: Söker ana i släkten Strengberg
« skrivet: 2021-10-03, 18:09 »
Jan och Johan är kortformer av Johannes, och Jaen är bara ett 'finare' sätt att skriva Jan.

I gamla handlingar varierar det vilken form av ett namn som används och hur det stavas. Det beror på vem som höll i pennan. Samma persons namn kan alltså skrivas på olika sätt i olika handlingar, och i bland t.o.m. i samma handling.

Fadern Strengberg är soldat framgår det av dina bilder. Strengberg är alltså ett soldatnamn, och soldatnamn var 'tjänstenamn', alltså inget släktnamn, och gick därför normalt inte gick i arv till barnen.

Och ofta (men inte alltid) följde soldatnamnet roten, så att flera soldater på samma rote kunde ha samma namn utan att vara släkt. Se t.ex. tidgare soldaten Hans Strengberg som finns ovanför på samma sida i husförhörslängden. Han behöver alltså inte vara en släkting för att han har samma namn.

Om sonen Johannes också var soldat, så lär alltså Ljungqvist också vara ett soldatnamn.

175
Karl Johan / SV: Alf Olof
« skrivet: 2021-10-03, 17:45 »
"8/4" betyder just 8:e kvarteret (kvart/kvarter = fjärdedel).

176
Dala / SV: Var i Dala är Per Gustafsson född?
« skrivet: 2021-10-02, 18:10 »
"Bondefolk
i Stensg."


Stensgården är en jordeboksgård i Dala by i Dala socken.

177
Ramkvilla / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-10-02, 15:35 »
Namnet stavas med ö (Bröniel) i födelseboken också - om vi ska vara petiga...  :)

178
Ramkvilla / SV: Läshjälp 20 maj 1801
« skrivet: 2021-10-02, 15:28 »
Frågetecknet är Tabellwercket (Tabellverket / befolkningsstatistiken).

179
Masthugg / SV: Bostad för Hanna Fredrika Sandelin?
« skrivet: 2021-10-01, 19:51 »
I barnavårdsakten står "9/5 14" framför flyttnoteringen. Det är alltså då som noteringen är gjord, mindre än en månad efter den uppgivna flyttningsdagen, och mer än ett halvår innan den officiella flyttningen enligt kyrkoböckerna. De officiella flyttningsdagarna i kyrkobokföringen bör då ha gjorts när man fick kännedom om flyttningen, medan uppgiften i barnavårdsakten bör vara den riktiga.

I den första noteringen (den 13/3 14) står: "...styffadern vet ej om hennes belägenhet". Då lär hon också ha rest till Göteborg innan den officiella inflyttningsdagen den 10/1 - om inte styvfadern hade stora problem med synen...  :) Och det står ju också i barnavårdsakten att hon flyttade 1913 (men ingen dag).

Det var alltså hos Sjögren som hon bodde och var "tjänarinna". Och där lär hon då som sagt ha bott hela tiden i Göteborg, eftersom det inte finns några andra flyttnoteringar.

Du har tidigare sagt att du letar efter Hans Fredriks okände far. Enligt barnavårdsakten ville Hanna inte uppge hans namn - men du har väl sett att det står i BB-journalen?

180
Ramkvilla / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-10-01, 13:25 »
Visst står det Brönjel.

Nu är detta Småland, men åtminstone i Båhuslän och Dalsland finns många Bryngel vid den här tiden, vilket inte sällan stavas just Brönjel, d.v.s. som det uttalas.

181
Masthugg / SV: Bostad för Hanna Fredrika Sandelin?
« skrivet: 2021-10-01, 12:33 »
Som vi konstaterat tidigare (https://forum.rotter.se/index.php?topic=170994), så bor Hanna Fredrika och hennes son Hans Fredrik på Stigbergsgatan 18 (Majornas 5:e rote, n:r 18) som ser ut att vara ett vanligt hyreshus. Sjögren är bara en av många andra som bor i samma hus och finns på s. 157 i AIIb:2, medan Hanna finns på s. 159.

Den boken är en fastighetslängd, som fanns i stadsförsamlingarna vid sidan av församlingsböckerna. När någon flyttade mellan två gårdar i en landsbygdssocken, så ströks hela familjen på det gamla stället i församlingsboken och skrevs in på det nya stället. Men i de stora göteborgsförsamlingarna flyttade folk ofta, och för att inte behöva skriva in så många personer vid varje flytt, så stod familjerna kvar på samma ställe i församlingsboken (som inte var geografiskt ordnad) och i stället hade man fastighetslängder där man noterade var de bodde samt flyttningarna, men bara för en person i varje familj (mannen om det var ett gift par). Därför står bara Hanna (men inte hennes son) i fastighetslängden, medan båda står i församlingsboken.

I församlingsboken finns de som sagt på uppslag 1423 i AIIa:8, och där finns noteringen "5:18", som är fastigheten de bor i. Och det är också där Hanna finns i fastighetslängden på s. 159 i AIIb:2. Och i fastighetslängden står Främmestad i både in- och utflyttningskolumnen. Det finns alltså ingen noterad flyttning till eller från någon annan plats i Masthuggs församling eller någon annan församling i Göteborg.

När det gäller datumet för flyttningen från Göteborg tillbaka till Främmestad, så är det den officiella flyttningen, d.v.s. de dagarna som ut- resp. inflyttningen noterades på Masthuggs resp. Främmestads pastorsexpedition - men det betyder inte att det var då som de verkligen flyttade. Dagen i barnavårdsakten måste man ha fått från någon som visste när de flyttade; kanske Hanna själv, eller hyresvärden om man sökte henne där. Jag skulle därför lita mer på den dagen, speciellt om den noteringen är gjord innan den officiella flyttdagen. Är den noteringen i barnavårdsakten daterad?

182
Vissefjärda / SV: Vad heter gården/byn i Vissefjärda?
« skrivet: 2021-09-29, 14:46 »
Som jag skriver i mitt första inlägg (svar #3) är ortnamnet i vigselboken mycket tydligt, utom den mittersta bokstaven. Men ju mer man jämför den med w i den övriga texten desto tydligare är det att det är ett w - det liknar heller inget annat...  :) Det står alltså Öfwes, precis som i PLF:s register som Calle citerar.

Och Ödevatsmåla, som jag misstänkte att det ska vara en kortversion av, är en del av Ödevata.

183
Vissefjärda / SV: Vad heter gården/byn i Vissefjärda?
« skrivet: 2021-09-28, 22:44 »
Heter han Inge, så heter han Inge...  :) I så fall har prästen lyckats skriva ett J som ser ut som hans normala G, och ett mycket märkligt n - men underligare saker än så har man ju sett i kyrkoböcker...

I mantalslängden 1713 finns Lars Månsson på 1/4 Vargsmåla (landskontorets ex., s. 1250; https://app.arkivdigital.se/aid/v400563d.b649.s1251). 1714 har han ersatts av Inge Nilsson (s. 2227; https://app.arkivdigital.se/aid/v400564.b11360.s2227).

Lars Månsson i Vargsmåla dog 1713 (Mortorp AI:1, s. 104; https://app.arkivdigital.se/aid/v23372.b59.s105).

184
Vissefjärda / SV: Vad heter gården/byn i Vissefjärda?
« skrivet: 2021-09-28, 17:30 »
Jag får hans förnamn till Gregr eller ev. Grege.

Ortnamnet börjar på Öf och slutar på es. Däremellan skulle det kunna vara ett 'ihoptryckt' w (jämför W i Wißefiärd och Wargzmåhla).

I Vissefjärda socken finns en plats som på dagens karta heter Ödevatsmåla. Jag skulle kunna tänka mig (utan garantier för att det är rätt  :) ) att det uttalas 'Övesmåla'. Kanske sa/säger man i dagligt tal bara 'Öves'? (Eller så har prästen tappat bort halva namnet.) Inte så långt nordost därom ligger Vargsmåla (i dag i Oskars församling, som är en utbrytning ur Mortorp).

185
Länken i mitt inlägg ovan har försvunnit!  :'(

Ja, det var många länkar och annat som försvann ur inlägg vid den helt onödiga "moderniseringen" av Anbytarforum år 2016.

Förklaringen finns här:
http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472

186
Allmänna språkfrågor / SV: "Från" i vigselbok
« skrivet: 2021-09-26, 12:31 »
Huvudregeln är att det inte finns någon regel...  :) Varje präst hade sitt sätt att skriva, både när det gäller detta och annat i kyrkoböckerna.

Oftast är väl orten i vigselboken den plats de bor på vid lysningen/vigseln, men ibland kan man se att orten är den plats som föräldrarna bor på.

187
Stenkyrka / SV: Var ligger Hätta?
« skrivet: 2021-09-25, 22:28 »
Hätta(n) är en ö mellan Dyrön och Älgön, som haft både lots- och tullstation.

Enligt husförhörslängden är Mattias Norén född 1754 (Rönnäng AI:1, s. 4; https://app.arkivdigital.se/aid/v2448.b7.s5).

Mönsterskrivaren Herman Norén och Börta Eriksdotter får en son Mattias den 22/1 1754 (döpt 27/1) i Högås socken (C:1, f. 69r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2917.b73.s69). Jag garanterar inte att det är rätt Mattias Norén, men han är väl en hyfsat stark kandidat...  :)

188
Den boken är från Segerstad i Skaraborgs län, Västergötland. (Det finns också ett tredje Segerstad på Öland, Kalmar län.)

189
Övrigt / SV: Vad heter löjtnanten?
« skrivet: 2021-09-25, 18:42 »
Det står inte "Olof Kettel", det står "blef kallat" (barnet alltså).

Och löjtnant Fiedlersköld bar barnet (vid dopet).

Faderns namn står alltså inte.

190
Ör / SV: Dödsdagar
« skrivet: 2021-09-24, 16:05 »
Hur långt fram har du kunnat följa dem i husförhörslängderna, och var finns de då (församling, bok, sida)? Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

Du säger att de gifte sig i "V Götaland". Om det är landskapet Västergötland som du menar, så finns det några socknar att välja på där...  :) Om det är dagens storlän Västra Götaland, så fanns det inte då (men omfattar i dag ungefär landskapen Västergötland, Dalsland och Båhuslän).

191
02) Militära rullor / SV: Läshjälp Födelseort
« skrivet: 2021-09-24, 12:16 »
Han är dalkarl, alltså från Dalarna.

Det syns tydligare i rullan 1716 (uppsl. 143) - åtminstone på Arkiv Digitals bild (https://app.arkivdigital.se/aid/v66366.b147.s143).

192
Nävelsjö / SV: Nävelsjö C:1 (1681-1804) sid 126
« skrivet: 2021-09-23, 20:38 »
19 och 20 är tvillingar (det mesta av texten, inkl. föräldrarna, står efter 19). Det står Piltebarn och pigebarn.

"Gossen fick namn Pähr
flickan heter Elisabett"


Föräldrarna är Håkon och Sara i Vrå.

193
Malmbäck / SV: Söker Karl Anton Klaesson
« skrivet: 2021-09-22, 11:08 »
Bodafors var ett kyrkobokföringsdistrikt inom Norra Sandsjö församling.

Dödboken finns på landsarkivet i Vadstena, men enligt arkivförteckningen går den ända fram till 1971, alltså efter sekretessgränsen, och finns därför inte på nätet.

Men 1948 är utanför sekretessgränsen, och därför finns SCB-utdraget på nätet:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0041628_00056

Vill du ha en kopia av originalet, så får du alltså kontakta landsarkivet i Vadstena.

194
Äldre uttryck / SV: Vad tror ni om Anna?
« skrivet: 2021-09-22, 10:59 »
"Svebel: IIIII" är sannolikt en hänvisning till Svebelii förklaringar, alltså Olof Svebilius förklaringar till Luthers katekes (se Olof Svebilius i Nordisk familjebok).

195
Bällefors / SV: Vart flyttar Stina Pehrsdotter?
« skrivet: 2021-09-19, 17:06 »
Hon flyttar från p. 18 "i gla H.B." = i gamla husförhörsboken, alltså AI:6.

196
Eftersom de finns under Egeby Västergård i den gamla boken och under Östra Eldslösa Frälsegård i den nya, så har de ju flyttat. Sidhänsvisningarna i flyttkolumnerna, under Egeby till den nya boken och under Eldslösa till den gamla, stämmer ju med var de finns. Flytten har väl då skett samtidigt som den nya boken lades upp, och så har man förts in direkt på det nya stället i den.

När det gäller flytten 1922, så finns de på uppslag 159 i AIIa:18 (http://app.arkivdigital.se/aid/v177479.b172.s159). AIIa:18-22 omfattar "stadsdelen" av församlingen, och AIIa:23-24 "landsdelen" (se arkivförteckningen).

197
Var ligger platsen / SV: Soldattorp i Örslösa
« skrivet: 2021-09-18, 10:17 »
Lidköping 8C NO är den topografiska kartans bladnummer. Den trycks dock inte längre, men finns förhoppningsvis sparad på bibliotek. Här är den aktuella nätversionen (men där ser man inte den gamla bladindelningen): Månslunda

I din bilaga har alla soldater i roten under två hundra år samma "torpnummer". Och så ser det ut i soldatregistret för alla landets rotar; alla soldater i en rote har samma "torpnummer". Men i verkligheten ser det annorlunda ut: Det som soldatregistret kallar "torpnummer" är egentligen rotens/soldatens nummer; två bokstäver för regementet, två siffror för kompaniet (som dock inte är utsatta i det här fallet) och sedan fyra siffror för roten.

Torpen hade inga nummer, och alla soldater i en rote bodde inte alltid i samma torp. Dels hade inte alla soldater landet runt torp (även om de flesta hade det), dels har roteindelningen (åtminstone i en del regementen) ändrats genom åren, och dels har ofta en rotes torp legat på olika ställen genom de flera hundra år som det fanns indelta soldater. Var exakt din soldat bodde går alltså inte att säga med hjälp av soldatregistrets "torpnummer".

Du kan gå till Lantmäteriets historiska kartor och se om det finns någon karta från Månslunda (och eventuellt andra gårdar, om fler ingick i roten) och se om soldattorpet är utsatt där.

198
Om han "auktionerades bort", så måste det vara fattigvården som var ansvarig.  Auktionen gick ut på att den bonde i socknen som ville ha minst ersättning av fattigvården fick uppdraget att ta hand om honom. (M.a.o. precis som i dag när kommunala verksamheter, t.ex. äldreboende, läggs ut på entreprenad till lägstbjudande - en "modern" ordning som alltså innebär att man vridit klockan tillbaks 100 år...)

Fram till 1952 var Ljung (liksom de flesta andra socknar) en egen kommun. Det är alltså i Ljungs fattigvårds handlingar du får söka. Den gamla Ljungs kommuns arkiv ingår i dag i Uddevallas kommunarkiv.

199
Den som reste med egen häst bytte naturligtvis inte häst. Men vid gästgiverierna fick man inte bara mat och husrum, utan också skjuts (om man inte hade egen häst, med eller utan vagn).

En resande som fick skjuts från ett gästgiveri till nästa, och därifrån ny skjuts, kan väl då sägas ha 'bytt' häst vid gästgiveriet, men det var alltså inte den resandes egen häst som byttes ut.

Se Nordisk familjebok (1883):
· Gästgivare
· Gästgivaregård
· Gästgivares friheter
· Gästgivareskjuts

200
bilden kommer från ovan nämnda länk, detta är ett utdrag från Landsarkivet p.g.a att den inte finns online.
Han kan enligt de boendeförhållanden som gällde ha bott där till sin död trots övergång till civilt yrke ?!

"Ovan nämnda länk"?

Och var finns denna länk? Varför inte tala klarspråk? Det blir lite enklare att hjälpa till om man inte behöver gissa eller leta igenom forumet efter "förra inlägget", som är den enda ledtråden du ger i ditt första inlägg här...

201
Det står K, inte R. Sedan kan jag hålla med om att det ser ut som M, särskilt om man jämför med NM, som utan tvekan är nämndeman. Men om man ser hur det skrivs i Kammarkollegiums ex. av samma längd (som är det som finns hos SVAR), och där också kikar runt i andra socknar, så är det snarare W. Möjligen skulle det då kunna vara kyrkovärd.

202
Madesjö / SV: Swen Håkansson i Högebo
« skrivet: 2021-09-11, 16:42 »
De åren som bara hustrun står i mantalslängden kanske Sven var befriad av någon orsak. Står det någon notering i marginalen?

203
Madesjö / SV: Swen Håkansson i Högebo
« skrivet: 2021-09-11, 16:40 »
Madesjö socken hör till Norra Möre härad.

Häradsrättens egen dombok finns inte på nätet 1637, men däremot har Arkiv Digital hovrättens s.k.renovation (kopia).

Volymen EVIIaaae:4 (https://app.arkivdigital.se/aid/v207558.b10) innehåller hela Kalmar län åren 1634-1638, så det blir en del bläddrande för att hitta rätt år, härad och ting.

204
Vilka böcker är det som inte finns på nätet? Och varifrån (bok och sida) kommer bilden?

Amiralitetsvarvsförsamlingen slogs 1820 samman med Marieberg till Förenade Kustförsamlingen, som 1828 bytte namn till Karl Johan.

Och Varvsförsamlingen var en icke-terrioriell församling. Han kunde alltså fortfarande vara skriven där även om han flyttade - eller tvärtom, skrivas i en annan församling utan att flytta.

205
98 - Osorterat / SV: Nåt jag missat?
« skrivet: 2021-09-09, 19:19 »
Prästen kontrollerade inte alla uppgifter vid varje husförhör. Det var framför allt kristendomskunskaperna som kontrollerades; det var ju dem man förhördes på. Prästen noterade också om personerna bodde kvar på samma ställe, eller hade flyttat utan att anmäla flytten.

Men alla uppgifter om personerna kontrollerades inte. De fanns redan i husförhörslängden. Där skrevs nyfödda och inflyttade in, medan döda och utflyttade ströks. Och när en längd var fullskriven, så fördes uppgifterna över till en ny, d.v.s. uppgifterna för de personer som inte var strukna i den gamla.

Och när en person flyttade till ett annat pastorat, så skrevs uppgifterna in i en flyttattest som den flyttande tog med till nye prästen, som läste den och skrev in uppgifterna i sin husförhörslängd.

Och för varje gång en uppgift läses, skrivs av och skrivs in på nytt, så finns det risk att det blir fel. Man kan t.ex. läsa namnet på en rad, men datum eller födelseort på nästa. Och en annan prästs kråkfötter (eller de egna  :) ) är inte alltid så lätta att tyda. Därför vimlar det dessvärre av fel i husförhörslängder landet runt.

Man bör därför alltid göra det som du säger att du har gjort, följa en person genom alla husförhörs- och flyttlängder. Om du är säker på att den som har fel datum inte kan vara någon annan än 'din' Anna Maria, så har hon alltså fått fel uppgifter när hon förts över till en ny sida eller längd.

Och det är mycket sannolikt att det är precis som du misstänker, att hon fått Erik Anderssons datum; han finns ju bara några rader högre upp på samma sida. Och Erik/Eriksdotter och Anna/Andersson kan väl lätt blandas ihop - med svagt sken från vaxljuset och nattvardsvinet inom räckhåll...  :)

Ett annat sätt att kolla om det är rätt person är att söka efter föräldrarnas bouppteckningar och se var dottern bor då.

206
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-09-08, 19:20 »
Sjöholm skulle jag tro att kråkfötterna ska föreställa.

207
Skepperstad / SV: Jon Jacobsson 1700
« skrivet: 2021-08-31, 23:52 »
Ett litet tips: Tro inte att du kan släktforska genom att googla...

Det finns många släktforskare som har publicerat sin forskning på nätet, både på egna hemsidor och i antavlor hos olika företag i släktforskningsbranschen, men denna forskning har minst sagt skiftande kvalitet. En del forskare är noggranna - medan andra noterar 'allt' man kan hitta. Ibland anges källor, så att det går att kontrollera uppgifterna - men oftast finns det inga källor, och då har man har ingen aning om varifrån uppgifterna kommer.

De uppgifter som man kan hitta i dessa antavlor är kort sagt en blandning av korrekta uppgifter, gissningar, missförstånd och rena fantasier. Dessutom kan man hos olika företag koppla ihop sin egen antavla med andras antavlor som man menar att den hör ihop med - men ofta blir det då helt tokigt. En korrekt antavla kan då plötsligt bli ihopkopplad med personer som över huvud taget inte hör dit.

Använd i stället originalhandlingar, kyrkoböcker och annat, som du hittar hos Arkiv Digital och Riksarkivet.

Och när du gör en efterlysning (i Anbytarforum eller något annat forum), så säg var (i vilken källa) som du har hittat dina uppgifter. Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

208
Om Karin Jonsdotter levde 1772-1810, så bytte hon inte namn till Eriksson när hon gifte sig med Nils Eriksson. Hon behöll Jonsdotter hela livet. Sådant var namnskicket med patronymikon på den tiden. Samma sak med med Kjerstin Larsdotter. Hon hette aldrig Nilsson.

Du lagt denna efterlysning under avdelningen Släktnamn/Eriksson. Men Eriksson är ett patronymikon, inte ett släktnamn, och dessutom mycket vanligt över hela Sverige. Det är nog större chans att detta hittas av folk som kan bygden om du efterlyser personerna under deras egna socknar.

Brålanda, Frändefors och Ör är alla socknar i landskapet Dalsland (som vid den här aktuella tiden hörde till Älvsborgs [Elfsborgs] län, men i dag hör till Västra Götalands län).

Deras kyrkoböcker förvaras i original på landsarkivet i Göteborg. Här finner du dem på internet hos Riksarkivet:
Brålanda
Frändefors
Ör

Arkiv Digital har bättre bilder, och en hel del (annat än kyrkoböcker) som saknas hos Riksarkivet, men då behöver du ett betalabonnemang.

Hur man forskar med hjälp av kyrkoböcker finns det information om på många ställen, bl.a. i Arkivguiden: Släktforska i kyrkoböcker

209
Sättna / SV: Vart tog Norafors bruk vägen?
« skrivet: 2021-08-30, 22:15 »
Det syns tydligt att sidor saknas. Kolumnerna sträcker sig över båda sidor av uppslagen. Men på det sista uppslaget (170) finns som sagt bara vänstersidan, och där är personer antecknade. Det måste alltså ha funnits en högersida också när de anteckningarna gjordes.

210
Det står 99 81/1893.

Det stämmer också med födelseåret 1872. Han var 21 år när han mönstrade.

211
Skållerud / SV: Skållerud
« skrivet: 2021-08-29, 22:13 »
Det är inte bara "AD:s sätt att räkna". Det står nummer 815 på sidan...  :)
Jo, men det gjorde det inte när Riksarkivet scannade, det kanske är AD själva som skrivit dit det

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0101311_00412#?c=&m=&s=&cv=411&xywh=733%2C84%2C6233%2C3290

Självklart har AD inte klottrat i boken. Sidnumren har naturligtvis skrivits dit av landsarkivet, sannolikt i samband med att registret upprättades (se Evas svar ovan).

Och Riksarkivet har inte skannat boken. Man har den gamla mormonfilmen från 1957:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0101311_00004

Sidnumren måste alltså ha skrivts dit senare.

212
Skållerud / SV: Skållerud
« skrivet: 2021-08-29, 20:55 »
Det är inte bara "AD:s sätt att räkna". Det står nummer 815 på sidan...  :)

213
Bäckseda / SV: Jonas Lifvergren, född 7/2 1724
« skrivet: 2021-08-28, 23:11 »
Det fungerar aldrig att länka till en enskild soldat i Centrala Soldatregistret. Adressen till sökresultatet innehåller bara ett tillfälligt id-nummer.

Men du kan söka själv: http://soldat.elektronikhuset.it/search.sv.aspx

214
Gösslunda / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-08-28, 22:56 »
Det stämmer att det står Carl Swenßon och Maria Swensdotter. Han kommer från Torpa Skattegård, som ligger i Sunnersbergs socken, och hon från Västanåker (Westenåker), som ligger i Gösslunda socken.

215
Karlstorp / SV: Anders Peter Johansson
« skrivet: 2021-08-28, 18:16 »
"Kr 238"

"Kr" är en förkortning för Kråkshult, som är annex till Karlstorp. Och "238" är sidan i husförhörslängden, som är Kråkshult AI:9.

216
I Forshällas hfl som du hänvisar till står det "x/" efter Olena, och likadant framför Olle, vilket betyder att de hör ihop. Och då finns det ju ingen annan förklaring än att hon är hans mor.

Det finns ingen notering i Forshällas husförhörslängder att Olena varit i Norge, men det var vanligt att båhusläningar drog till Norge för att arbeta utan att bry sig om att anmäla flytten och få en attest. Man kunde dock få ett arbetsbetyg för att arbeta utanför socknen (både inom och utom Sverige) och fortfarande vara skriven i hemsocknen, men det var väl inte alltid som det noterades i husförhörslängderna.

Och fostermodern Anna Olsdotter på Grundsund är mycket riktigt Olenas syster. Hon ska enligt Grundsunds hfl AI:3, uppsl. 25, vara född i Forshälla den 10/11 1838, och inflyttad därifrån 1865. Och i Forshälla AI:12, uppsl. 326, finns hon hos föräldrarna. Hon är återkommen från en utflykt till Uddevalla och flyttar till Grundsund 1865. Vid hennes namn står "gift", i äktenskapskolumnen står "65 11/10" och i anmärkningskolumnen står "lyst 3/9 65". Hon och Simon Larsson finns i vigselboken (Forshälla C:8, s. 177) den 11/10 1865.

217
Sven Eriksson dör den 27 oktober 1793, och begravs den 3 november.

Det står:

"Gift Rusthål. fr. Dahl-
bog. Skår i Levene."

218
Lekvattnet / SV: Johan Lekander,Vämland
« skrivet: 2021-08-27, 12:34 »
Lekvattnet saknar egen fb, uppg finns i annexförsamlingen Fryksände.

Fryksände är moderförsamling till Lekvattnet.

Lekvattnet bildades genom utbrytning ur Fryksände (och delvis Östmark) 1851. Det är alltså därför det inte finns några kyrkoböcker innan dess.

219
Det finns ingen Lågbo socken, men däremot en by/gård med det namnet i Västerfärnebo socken.

Det finns också ett Lågbo i Kila socken. Men när den uppgivna födelseorten inte är en socken, så brukar det normalt vara en plats i det egna pastoratet. Och eftersom det står Lågbo i Västerfärnebos hfl, så är detta Lågbo mest sannolikt.

Följ honom bakåt i husförhörs- och flyttlängder, längd för längd. Det är alltid det bästa sättet att hitta födelseorten. Det är riskabelt att hoppa direkt från en hfl där personen finns i vuxen ålder till en födelsebok. Det är dessvärre mycket vanligt med fel födelseuppgifter (ort, år, dag) i husförhörslängder; fel som har uppstått genom felläsning, felskrivning eller missförstånd i samband med flytt eller överföring från en gammal längd till en ny.

220
Ljungby (H) / SV: Ljungby (H) C:1 (1635-1655) Bild 34 / sid 131
« skrivet: 2021-08-26, 15:01 »
Vad har Johanna för patronymikon i andra källor? Jonsdotter?

221
Ljungby (H) / SV: Ljungby (H) C:1 (1635-1655) Bild 34 / sid 131
« skrivet: 2021-08-25, 20:35 »
Det ser märkligt ut att man har satt ett kommatecken efter Blinne. Brukar PLF sätta kommatecken efter förnamnen i registret? Annars sätter man ju normalt kommatecken efter efternamnet när man skriver det först. Men ett efternamn är ju Blinne inte.

Sedan heter han inte "Joens", utan Joen. Det är ju bara ett genetiv-s; det står ju "Joens d.", alltså Joens dotter.

Dessutom är det ju bara ett enkelt s i notisen 1641 (inte ett dubbelt som 1639) och inget förkortningstecken, så då lär Joen inte kunna vara något annat än förnamnet.

F.ö. är den 30/5 1641 inte födelsedagen, som det står i PLF:s register. Det är dopdagen. I rubriken på s.129 står:

Barn Döpte och Christna-
de uthj Liungby och Hoßmo Sochen.


Slutligen slår PLF fast att hon föddes i Ljungby, men eftersom det inte står något ortnamn i någon av dopnotiserna med Blinne Joens döttrar, så går det ju inte att veta om det var i Ljungby eller Hossmo.

222
Ekshärad / SV: Troligen en gård
« skrivet: 2021-08-25, 11:19 »
Var är rådatorp ? var frågan. dvs en kartbild vore bra,

"Var är Rådatorp?" betyder inte "En kartbild vore bra".

Du fick svar på den frågan du ställde. Du frågade inte efter en karta, och då är det inte lätt att veta att det var det du menade. Tankeläsare är jag inte...

223
Om du beställer uppgifter från riks- och landsarkiv, så tar de en avgift för forskning, d.v.s. om de behöver leta efter uppgiften. Den avgiften är 225 kr per påbörjad kvart (alltså 900 per timme). Men de får inte ta någon avgift om du vet var uppgiften finns, så att de bara behöver slå upp den.

224
02 Efterlysningar / SV: Frans Gustaf Nilsson, f. i Blekinge
« skrivet: 2021-08-24, 18:07 »
År 1916 var Sigrid för gammal för att få fler barn.

Enligt husförhörslängden var Sigrid född 1870. 1916 var hon alltså 46 år. Rent allmänt är det inte för gammal för att få barn, även om det är ett gränsfall.

225
Ljungby (H) / SV: Ljungby (H) C:1 (1635-1655) Bild 34 / sid 131
« skrivet: 2021-08-24, 17:19 »
Bra fråga.  :)

Det finns några fäder som har fullständigt namn i dopnotiserna, men de flesta har bara förnamn. Och det är ett dubbel-s (ß) i slutet på Jons namn, men så skrivs genetiv-s också på andra som bara har förnamn, så det behöver inte vara en förkortning för -sson. De här två sakerna ger alltså ingen ledtråd.

Den stora frågan är om det finns ett namn Blinne. Jag har aldrig sett det - men några gånger har man ju stött på namn som 'ingen kunde tro att någon kunde heta'...  :)

Det troligaste är väl att Jon var blind - om prästen skrev blinne, som det väl normalt uttalas, och inte blinde.

Det enklaste sättet att få svar på frågan är väl att se vad barnen har för patronymikon. Heter de Jonsdotter/Jonsson eller Blinnesdotter/Blinnesson? Om de är Jonsbarn, så är ju Jon förnamnet, och därmed är han blind.

226
Finns det ingen församlingsbok online pga sekretes så kan man ju alltid kolla i böckerna på plats i den församling det gäller.

Alla böcker från tiden före årsskiftet 1999/2000 (då kyrkan skildes från staten) finns sedan många år på resp. landsarkiv. Och där får man inte läsa själv i böcker som innehåller uppgifter som är yngre än 70 år just p.g.a. sekretessen.

Men sekretessgränsen innebär inget totalstopp för att få ut uppgifter; den innebär bara att arkivet ska sekretesspröva uppgifterna innan de lämnas ut. Man kan alltså få ut uppgifter efter att arkivet har gjort en sekretessprövning och konstaterat att det inte är några känsliga uppgifter (vilket det inte lär vara om det bara handlar om datum för vigsel och skilsmässa samt vem man var gift med).

227
Ljungby (H) / SV: Ljungby (H) C:1 (1635-1655) Bild 34 / sid 131
« skrivet: 2021-08-23, 20:34 »
Det är bara faderns namn som står i alla dopnotiser.

Här (d. 14/9 1639) står det Blinne Joenß d.

Att namnet börjar på B syns tydligare när hans dotter Ingri döps den 30/5 1641 (andra notisen den dagen). Och ett exempel på hur Elin skrivs finns den 26/8 1639.

228
Mjöbäck / SV: Läshjälp Karin Svensdotter 1776
« skrivet: 2021-08-23, 10:10 »
Fadern heter Persson och de bor på Backen.

229
Karin Andersdotter kan inte vara dotter till Nils Andersson Kron. I så fall hade hon hetat Nilsdotter, enligt dåtidens namnskick med patronymikon. Karins far heter alltså Anders i förnamn.

Dessutom är det alltid riskabelt att hoppa direkt från en husförhörslängd där personen finns som vuxen till födelseboken i den födelseförsamling som står i husförhörslängden. Husförhörslängder har ofta fel födelseuppgifter (plats, år, dag) som uppstått genom felläsning, felskrivning eller missförstånd vid flyttar eller överföring till nya husförhörslängder.

Följ henne bakåt i tidigare husförhörslängder (och ev. flyttlängder), längd för längd, så hittar du henne förhoppningsvis boende hos föräldrarna.

230
Hjälmseryd / SV: Hjälmseryd - bouppteckning 1817
« skrivet: 2021-08-22, 20:21 »
Nej, han heter Håkan Tollesson, och är ingen släkting till mig.

231
Normalt brukar det stå i rullorna att en soldat har dött eller fått avsked och när han ersatts av den nye. Men ibland saknas en rulla, och då kan bytet ha skett i den försvunna rullan.

I GMR 1793 finns en sådan notering för Dalgren (n:r 195) på samma sida, som dött den 21/11 1790, och sedan ersatts. Detta måste då ha skett efter den förra mönstringen

Håkan Mellstedt har tjänstgjort i 3 1/2 år enl GMR 1793, och har då alltså antagits 1790. I den sista kolumnen finns noteringar från den här mönstringen (alltså 1793). Och den näst sista är en avskrift av motsvarande i den förra rullan, och där står "Dito", vilket syftar på "abb:s" (approberas = godkänns) på numret över.

Håkan Mellstedt har allstå blivit godkänd vid föregående mönstring, som måste ha hållits efter att Per dog i juli 1789. Den rullan är från 1790 (https://app.arkivdigital.se/aid/v60317.b54) och finns i samma volym som 1793. Och där står i noteringen från det som då var föregående mönstring att numret är vakant. Och i rullan 1790 finns inga uppgifter om Håkan, så det hela ser lite provisoriskt ut.

1789 års GMR där Per är närvarande ("Præsens") är från mönstringen i januari, och därefter (i juli) dog alltså Per. Men eftersom det i rullan 1790 (från mönstringen i augusti) står att numret var vakant vid föregående mönstring, så har det alltså hållits en mönstring till däremellan, men den rullan saknas alltså.

232
Svarteborg / SV: Oleana Andersdotter
« skrivet: 2021-08-22, 17:54 »
Olianas far ska, enl. Svarteborgs hfl, vara född den 11/12 1760. Enligt Släktdata föddes en Anders Olsson den dagen - på Brevik i Bro socken.

233
Svarteborg / SV: Oleana Andersdotter
« skrivet: 2021-08-22, 17:42 »
Föräldrarna heter, enl. Svarteborgs hfl, Anders Olsson och Anna Hansdotter. Enligt Släktdata får ett par med de namnen en dotter Oliana den 12/2 1802 på Brevik i Bro socken. Kan vara värt att kolla närmare.

234
Svarteborg / SV: Oleana Andersdotter
« skrivet: 2021-08-22, 17:36 »
Man kan aldrig lita på födelseuppgifter (plats, år, dag) i husförhörslängder.

Har du följt föräldrarna bakåt i tidigare längder för att se om de har kommit inflyttande och i så fall varifrån?

235
Svarteborg / SV: Oleana Andersdotter
« skrivet: 2021-08-22, 17:19 »
Om man följer följer dem bakåt i husförhörslängderna, så ser man på s. 40 i AI:8 att de fick sonen Hans Jacob den 1/3 1824. Enligt födelseboken (C:3, s. 524) föddes han i Dingle.

Och där finns Oliana hos föräldrarna, med blivande maken Nils som dräng, på s. 47 i AI:8.

236
Han dog nog i "Findland" (med extra staplar i n:en). Staden Lovisa ligger ju i Finland.

237
Ekshärad / SV: Troligen en gård
« skrivet: 2021-08-22, 15:18 »
Den källan som du hänvisar till är en husförhörslängd från Ekshärads socken.

Rådatorp nämns inte bara som födelseort för personer på sidan; det är ju också sidans rubrik (under och med mindre bokstäver än huvudnamnet Råda). Det är alltså en plats (närmare bestämt ett torp, eftersom männen på sidan har titeln torpare) under gården/byn Råda.

238
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: DNA på fotografier
« skrivet: 2021-08-21, 23:27 »
Trodde i min enfald att man kunde få svar på en fråga, men blev istället en skurk.  Vet inte hur man tar bort inlägget,  men hjälp mig ta bort den så jag slipper gå till  historien som skurk.

Vad menar du med att du "blev en skurk"? Här är ju ingen som har anklagat dig för något. Det finns ju ingen kommentar över huvud taget.

När det gäller ev. DNA på ett foto, så är väl problemet att om det skulle finnas, så lär det vara omöjligt att fastställa vems det är. Det lär vara många som genom åren har bläddrat i albumet...

239
Daretorp / SV: Läshjälp, Pehr Gabrielsson
« skrivet: 2021-08-21, 22:57 »
Föräldrarna är Gabriel Persson och Maria Andersdotter resp. Gunnar Olofsson och Rangela Svensdotter.

I nästa spalt står:
Åbo  wid Eke-
berg uti
Aklinga
Församl.


Men detta lär gälla Per.

Observera att ordet "församling" i äldre tider i Västergötland användes i betydelsen pastorat. Ekeberg ligger i Acklingas annex Agnetorp.

240
Mölltorp / SV: Vilken gård kommer Henrik från?
« skrivet: 2021-08-21, 14:41 »
Engen.

241
Toarp / SV: Nils Svensson f 1755
« skrivet: 2021-08-21, 00:01 »
Militära källor brukar inte nämna familjemedlemmar. Enda undantag som jag kan komma på är om en militär som är anställd av regementet (officer, trumslagare m.m.) har innestående lön när han dör, så kan enkan kräva att få ut den. Men Sven var ju bara vanlig soldat, som avlönades av roten.

Ev. skulle det kunna finnas något i dombok eller förmyndareprotokoll om det utsågs förmyndare för barnen. Dottern Anna dog f.ö. den 7/9 1761 (Toarp AI:1, s. 346).

Om vi börjar i andra änden, när Maria och Sven gifte sig, så står det som sagt i mantalslängden 1752 att Svens hustru kommer från Helgered Västergård. Och där har Lars Gunnarsson en piga Maria som flyttat till Skänstad Assarsgårds knektetorp.

1751 står att Lars fått en piga Maria "fr. Myndahl Färsbergs S:n Gborgs Län", vilket måste vara Mölndal i Fässbergs socken.

Men det blir inte lätt att hitta henne där. Hon bör ha flyttat in till Toarp under 1750 (1751 års mantalslängd är daterad i oktober 1750) och då finns inga flytt- eller husförhörslängder i vare sig Toarp eller Fässberg, och inga attester i Toarp. I Fässberg saknas dessutom mantalslängder 1749-1751.

I mantalslängden 1750 har Lars ingen piga som flyttat till Fässberg. Men det finns en hfl 1749 (Rångedala AI:1, s. 72), och där har Gunnar Larsson (som lär vara Lars far) en piga Maria Persdotter. Men det finns ingen ålder eller flyttnotering, så det kan ju vara vilken Maria som helst. Och det finns ju inget som säger att 'din' Maria var på Helgered också innan hon kom från Mölndal.

242
Skede / SV: Sockensmeden Peter Rösberg
« skrivet: 2021-08-20, 22:43 »
Jag kan tillägga att Höreda är moderförsamling till Mellby. Det är alltså därför det står i Skedes böcker att hon kommer från Höreda 1828.

I Mellbys hfl (AI:4, som Kalle hänvisar till) står att hon kommit dit 1827. Men hon flyttade alltså från Skede 1823. Hon lär m.a.o. har varit (minst) två vändor till Mellby.

243
Karl Johan / SV: Hittar inte församlingsbok
« skrivet: 2021-08-20, 08:27 »
Ja, sekretessen gäller i 70 år. Men det betyder inte att den släpps vid början av år 2022. Hela det 70:e året ska ha passerat innan man släpper den. Tidigast vid årsskiftet 2022/2023 släpps den alltså.

Att jag skriver "tidigast" beror på att det inte är fullt så enkelt som att det är slutåret som står på bokens pärm som gäller. De 70 åren räknas från när anteckningarna gjordes. Och det är inget ovanligt att uppgifter kan skrivas in i t.ex. en födelse- eller församlingsbok i efterhand, ibland flera år efter bokens officiella slutår. Om man ska sköta det hela korrekt, så ska man alltså kontrollera om det finns sådana noteringar innan man släpper boken.

Men nu innebär 70-årsgränsen inget absolut förbud mot att få ut uppgifter. Gränsen innebär att arkivet ska sekretesspröva yngre uppgifter innan de lämnas ut. Så kontakta landsarkivet i Göteborg och begär att få ut uppgifterna om 'din' person på den sidan. Sedan kontrollerar arkivet vad det står, och om det inte är några känsliga uppgifter, så får du ut dem.

När det gäller SCB-utdragen, så hittar du dem här: https://sok.riksarkivet.se/scb-fodda-vigda-doda

Och information om vad SCB-utdragen är för något finns i Arkivguiden: Befolkningsstatistik

244
Toarp / SV: Nils Svensson f 1755
« skrivet: 2021-08-19, 22:21 »
I soldatregistret finns Sven Svensson Tammarlang. Han är soldat n:r 455 (Skenstad Assarsgård i Toarps s:n) vid Ås kompani av Älvsborgs regemente. (455 måste vara regementets rotenummer. Det finns också ett n:r inom kompaniet, som inte står här, men förmodligen är 5. Det var 150 nummer per kompani; regementsnummer 1-450 borde då tillhöra andra kompanier.)

Sven sägs här vara född 1725, men ta det med en nypa salt; det lär troligen vara uträknat efter rullans ålder. Han var soldat under åren 1748-1760, och dog sistnämnda år (förmodligen under kriget, men det står inte dödsorsak i registret).

Detta alltså enligt soldatregistret. Jag har inte kollat i rullorna.

245
03 - Hur hittar jag... / SV: Domböcker
« skrivet: 2021-08-19, 21:43 »
För att inte behöva läsa varje mål för att hitta de man söker, så kan man använda saköreslängden som 'register'. Den omfattar de som dömts till böter, och är oftast inbunden i domboken. Den ingår också i länsräkenskaperna, eftersom böterna var en inkomst för staten.

Den tidsbesparingen det innebär att använda saköreslängden borde m.a.o. minska landsarkivets "forskningsavgift" för att leta reda på rätt mål.  :)

(Att kalla Medelstads härad för Mellersta härad är inte fel. Det gamla Blekinge bestod av tre härader: Östra, Medelsta och Västra; Lister låg alltså utanför det ursprungliga Blekinge. Västra härad kallas senare Bräkne. Och Medelsta/Mellersta har senare officiellt förvanskats till "Medelstad". Men det här var väl lite överkurs...  :) )
 

246
Svarteborg / SV: Johan Nilsson
« skrivet: 2021-08-19, 20:38 »
Det står "abs. 09. död 1810". Han var alltså frånvarande vid husförhöret 1809.

I Håby hfl är det inte troligt att han finns när dödsnoteringen är införd i Svarteborgs hfl. Det var samma pastorat (Foss), och om han var införd i Håbys hfl, så borde ju dödsnoteringen ha stått där.

Men det finns en bouppteckning från den 16/2 1810 efter Johan Nilsson i Lerberg (Tunge m.fl. HR FIIa:13, s. 69; https://app.arkivdigital.se/aid/v65920.b37.s69). Han är enkeman och har en omyndig son Nils. Och sonens morfar är Hans Nilsson i Lågum.

Den efterlyste Johan Nilsson med familj finns på s. 40 i Svarteborg AI:3. Hustrun heter Hansdotter, och deras son Nils är född 1803; alla är strukna. Och på s. 41 finns Hans Nilsson i Lågum, som i efterhand fått inskrivet en dotterson Nils Johansson född 1803.

Vid bouppteckningen efter Johan i Lerberg uppgavs boet av Sven Nilsson i Lerberg. Kanske en bror?

247
Karl Johan / SV: Hittar inte församlingsbok
« skrivet: 2021-08-19, 15:28 »
Inflyttningen är 1942, och enligt arkivförteckningen finns uppslag 6962 i en volym som innehåller det året i AIIa:56. Men den boken går fram till 1952, alltså efter sekretessgränsen, och finns därför inte på nätet.

248
Urshult / SV: Håkan (Månsson) Almkvist, f. 7/3 1811
« skrivet: 2021-08-19, 15:12 »
Såg du att Måns var omgift?

På uppsl. 432 i AI:11 är enkan Stina Nilsdotter inskriven längst ned på sidan. Hon har flyttat dit 1830, alltså året efter att Ingrid Danielsdotter dog.

Och på uppsl. 447 i AI:12 är Stina noterad som hustru till Måns, vilket har ändrats till enka igen när han dog.

De finns i vigselboken (C:4, s. 9) den 7/12 1830.

249
Urshult / SV: Håkan (Månsson) Almkvist, f. 7/3 1811
« skrivet: 2021-08-19, 14:27 »
Ja, det är döds- och begravningsdagarna som står till vänster.

Att det står en person till i samma ruta är väl bara för att det fanns plats. Prästen drog väl linjerna i förväg, inte efter att han skrivit in personerna, och så fanns det plats kvar i rutan när han skrivit in Måns - och så skrev han in näste i samma ruta för att spara papper.  :)

250
Urshult / SV: Håkan (Månsson) Almkvist, f. 7/3 1811
« skrivet: 2021-08-18, 23:14 »
Ryd, som han flyttar från 1835, ligger i annexet Almundsryd. Han finns där på uppslag 323 i AI:12, med notering att han flyttar till Aramo 1835.

I Almundsryds hfl är födelsedatumet den 7/8 1811. Och om man följer honom bakåt i samma längd (uppsl. 135 och 37), så står att han föddes i Aramo. Det behöver ju inte vara rätt - men så står det i vart fall där...  :)

Den här länken kanske kan vara värd att kolla upp. Håkan Månsson född 1811

Urshult (G) AI:11 (1824-1830) Bild: 444 Sida: 432

Där kom det ett inlägg till medan jag skrev mitt...  :)

Ja, han är född den 7/8 står det där, och bor i Aramo med föräldrarna. Och han är också född i Aramo den dagen, enl. födelseboken (Urshult C:3, s. 412). Det stämmer alltså med uppgifterna i Almundsryds hfl.
 
Och om man följer honom framåt i husförhörslängderna, så flyttar han till uppslag 441 (Skillingsmåla) i samma längd (alltså Urshult AI:11) 1829. Och därifrån flyttar han vidare till Ramsberg 1830.

Det ligger i Almundsryds s:n, och det är där han är på ovan nämnda uppsl. 37 i AI:12. Men inflyttningen dit finns i föregående längd (AI:11, uppsl. 36), dit han kommit från "Skillingsm. 441" år 1830.

Och därmed får väl saken sägas vara klar.  :)

251
Istorp / SV: Inflyttningsort Lotta Larsdotter
« skrivet: 2021-08-18, 22:18 »
 v. Preke (v. = vid; ev. står det u. = under, men det är ju i praktiken samma sak).

Preke ligger i annexet Öxnevalla. Hon finns på uppslag 133 i AI:15.

252
Karl Johan / SV: Vandel/frejd - men vad står det?
« skrivet: 2021-08-18, 19:46 »
Jo, den första kråkfoten kan vara ett x. Och när man kikar runt på andra sidor, så finns det några liknande, bl.a. ett mycket tydligt xstelig två uppslag före.

(Bilden är från sidan 335 i BI:2. Men när mormonerna filmade boken, så hade arkivet ännu inte stämplat dit sidnumren. Och det är mormonfilmen som SVAR/Riksarkivet använder; det är bild 159 där, men alltså inget sidnummer. Men på Arkiv Digitals nytagna bilder är sidnumren med, uppe i högra hörnet.)

253
Revsund / SV: Husförhörslängd Revsund
« skrivet: 2021-08-18, 16:20 »
I Revsund verkar husförhörslängden för åren 1640-1648 saknas.
Vet nån om den går att hitta någon annan stans eller är den borta?

Jag förmodar att du menar 1840-1848.

Som framgår av arkivförteckningen finns det ingen bevarad hfl för de åren (men har naturligtvis funnits, och försvunnit). Om den hade ingått i en annan församling, så hade stått en hänvisning dit.

254
Hyssna / SV: Läshjälp: Faderns yrke och barnets namn
« skrivet: 2021-08-18, 16:03 »
"Dom. Lætare Anderßes barn i Olofzed Börrta."

Dominica Lætare är den fjärde söndagen i fastan. 1735 var det den 16/3 (enligt kalendern i Min Släkt).

Gården heter Olofsred, men prästen ser ut att ha tappat bort r:et. Å andra sidan har han lagt till ett extra r i Börta - så det jämnar ju ut sig...  :)

255
Fryksände / SV: Sveriges äldste människa?
« skrivet: 2021-08-18, 14:06 »
Utgå från att det är fel tills motsatsen bevisats.  :)

I den husförhörslängd som du hänvisar till står Jöns som svärfar till Petter Olsson på Jordfallet. Petters hustru heter Maria Jönsdotter, född 1735.

I föregående längd är Jöns inte med. I längden dessförinnan (AI:10, uppsl. 184) har Petters första hustru dött, och han är omgift med Maria. Det står inte där varifrån hon kommer, men enligt vigselboken den 31/10 1773 (EI:1, s. 98) är Maria från Sunnebrotorp.

Det är inte med i den samtida husförhörslängden (åtminstone inte i registret), men i föregående längd (AI:9b, uppsl. 128) finns en enkeman Jöns Jonsson på Sunnebrotorp, med dotter Maria. Hon är född 1733, vilket alltså bara är två år fel jämfört med Maria på Jordfallet. Jöns har däremot en betydligt större ålderskillnad, hela tjugo år. Han är alltså född 1696.

Om det är rätt Jöns och födelseåret också är rätt, så blev han alltså omkring 96 år. Det är ju också mycket - men inget för Guinness rekordbok.  :)

Om du går vidare baköver i husförhörslängderna, så kanske det blir ytterligare nya bud...

256
Karl Johan / SV: Vandel/frejd - men vad står det?
« skrivet: 2021-08-18, 10:17 »
Nu var det ju vad som står i fjärde spalten från höger som Rebecka frågade om...

Det är som sagt lättare att svara på det om vi får källan (bok och sida), så att det går att ta fram en bättre bild och också jämföra med vad det står på andra sidor.

257
03) Osorterat / SV: Läshjälp av tjänstgöringsbetyg
« skrivet: 2021-08-18, 01:13 »
Bungenäs.

På raden ovanför står "Inrikes hamnar o Gotland".

258
Ljung / SV: Ljung (O) C:1 (1747-1762) Bild 56 / sid 101
« skrivet: 2021-08-17, 19:23 »
Du hann före själv...  :)

259
Ljung / SV: Ljung (O) C:1 (1747-1762) Bild 56 / sid 101
« skrivet: 2021-08-17, 19:22 »
Enckiomannen står det före Per. Och Marit bor på Lyckan.

260
Hjälmseryd / SV: Hjälmseryd - bouppteckning 1817
« skrivet: 2021-08-17, 00:42 »
"År 1817. den 19 Maj Jinstälte sig underteck-
nade uti Wahre af Hielmseryd soken
upå anmodan af Enckan Maria Swäns
Dotter derstädes, at förrätta Laga
Bodupteckning efter des afledene
Man Swän Gabrielsson som den 7:de
i dena månad med döden afled ock
efter sig Lämnat des förenämde
Encka utan Barn och Lifsarfwingar
hwarföre sig Jnstälte såsom Arfwingar
efter den afledena ...mästare Ålder-
manen Johan Linström i Tabergs bergslag
såsom gieft med den afl. systerdotter
samt Garfwaren facktor Magnus
Ahllström i Wägsiöd som äfwen warit
gieft med en systerdotter som Redan är
afliden och efterlämnat sig en son.
Samt Hustrun Gretta Lisa Friberg [?] i Lässe-
bo äfwen systerdotter. Liumfrun Lena Chaisa
Jonas Dotter i Nydahla Lika arfwinge.
Samt Enckan Stina ... Dotter i Flathu-
lt Broderdotter. Flera Infant sig icke.
Ock Enckan förmantes at wid Eds
plekt Rederligen upgifwa Bodet som
det wid dödstiman befans, ock Enckan et
Tästamänte af den 16 Januarj 1791. som här
atecknas. Bodupteckningen företogs
som fölier."


Johan Linströms titel skulle eventuellt kunna vara masmästare, men det är mycket tveksamt. Det ser ju egentligen inte ut som det...  :)

"Wägsiöd" är förmodligen Växjö.

Enkan Stinas patronymikon är inte lätt att tyda. Det ser inte ut som Johansdotter. Första bokstaven är inget J, snarare F, eventuellt T. Och det slutar på -hens, inte -hans.

261
Norra Solberga / SV: Yrke och Dödsorsak?
« skrivet: 2021-08-16, 21:12 »
Dödboksoriginalet är förfrågat på Skatteverket.

Skatteverket har inga kyrkoböcker. Dessutom tog man inte över folkbokföringen förrän halvårsskiftet 1991. Dödboken för 1936 (Norra Solberga F:2) finns som sagt på landsarkivet i Vadstena.

262
Hyssna / SV: Läshjälp: Från vilken ort kom föräldrarna?
« skrivet: 2021-08-16, 20:25 »
När befolkningen växte under 1800-talet, så växte också antalet torp och backstugor. Det gäller inte bara Hyssna.

Dessutom kanske torpare och backstugesittare står med i äldre husförhörslängder utan att torpets eller backstugans namn är utskrivet. Det är i vart fall inget ovanligt i andra socknar.

263
Norra Solberga / SV: Yrke och Dödsorsak?
« skrivet: 2021-08-16, 20:16 »
Det är ingen som helst tvekan om att det står "sympatica".

Nu är det ju komministern i Solberga som har skrivit SCB-utdraget (se underskriften på blanketten). Det är alltså han som har skrivit av dödsbeviset från läkaren - eller åtminstone trott att han skrivit av det...  :)

Enligt arkivförteckningen för Norra Solberga kyrkoarkiv omfattar volymen HVI:1 bilagor till död- och begravningsböckerna 1927-1967. "Ej alla år" står det, men om du har tur finns doktor Örns bevis från 1936 kvar. Volymen är inte filmad, så du får kontakta landsarkivet i Vadstena.

Du kan ju be att de kikar i dödboksoriginalet (F:2) också. Det kanske står något annat där; det kan ju vara sina egna kråkfötter som komministern inte kunde tyda när han fyllde i SCB-blanketten...  :)

264
Ulricehamn / SV: Var befinner sig Anders/Andreas Brauer?
« skrivet: 2021-08-14, 17:31 »
Diö ligger i Stenbrohults socken.

265
Var ligger platsen / SV: Var ligger platsen
« skrivet: 2021-08-14, 16:11 »
Bodens stad omfattar ett större område än bara den gamla byn Boden. Så "Bodens by" inom staden är förmodligen det område som motsvarar byns område. Den delen av staden kan ju inte kallas bara Boden, eftersom hela staden heter det.

266
Ulricehamn / SV: Var befinner sig Anders/Andreas Brauer?
« skrivet: 2021-08-14, 15:52 »
I Södra Fågelås hfl står som sagt att han flyttar in 1866, men i inflyttningslängden finns han den 14/4 1867 (Norra Fågelås B:5, n:r 3/1867; app.arkivdigital.se/aid/v55985.b33).

Och i Timmeles utflyttningslängd kallas han Johannes (Joh:s) vid utflyttningen den 18/3 1867 (Timmele B:1; app.arkivdigital.se/aid/v38293.b13). Men det är hänvisning till uppslag 197 i husförhörslängden (AI:7; app.arkivdigital.se/aid/v55534.b204.s197), och där finns And. Brauer med familj, utflyttade till Fågelås på samma dag som "Johannes". Och där är han född 1810, men i Fågelås har det blivit 1812 (som är hustruns födelseår, enl. Timmeles hfl).

I Timmeles hfl står att hustrun flyttar med till Fågelås, trots att det på samma sida står att hon dog en månad innan. Och hon står också med i Fågelås inflyttningslängd (så hon har väl då varit med i attesten), men saknas i Fågelås hfl.

Det är tur att vi har haft en så noggrann kyrkobokföring i Sverige som gör det lätt att släktforska...  :)

267
Ökna / SV: Bouppteckning 1807 Ökna....
« skrivet: 2021-08-13, 18:47 »
Bouppteckningen ligger inte under Ökna socken, utan under Östra häradsrätt, närmare bestämt i FII:30. Och det är sidan 680, bild 459 hos SVAR (och bild 402 hos AD; https://app.arkivdigital.se/aid/v78130.b402.s680).

Bouppteckningen förrättades den 5/6 1807 i Lindeberg (Lineberg) hos enkan Catarina Jonsdotter efter hennes man Petter Persson som avlidit den 8 "i dene månad" (vilket ju av uppenbara skäl inte kan stämma  :) ). Han efterlämnade sönerna Jonas 10 år och Petter på 8:e året.

Under Fastighet står att de äger 1/8 kronoskatte Lindeberg i Ökna socken, som de köpt av Catarinas föräldrar Jonas Johansson och Lisa Persdotter i Tjusthult den 12/4 1794, med undantag för säljarnas moder och svärmoder Annika Eriksdotter. De fick fastebrev (lagfart) den 21/1 1796 n:r 34. Det sistnämnda numret är en hänvisning till antingen den vanliga domboken eller lagfarts- och uppbudsprotokollet (beroende på var man noterade fastebreven; det kan variera mellan olika häradsrätter).

Domböckerna 1794 och 1796 finns inte på nätet, varken hos AD eller SVAR. Men däremot har AD 1795, och där finns det tredje uppbudet vid vintertinget. Uppbuden är inte numrerade och det finns inget sidnummer, men det är bild 90 hos AD (https://app.arkivdigital.se/aid/v454774.b90; se bilden nedan från Arkiv Digital).

Det kan eventuellt finnas mer information vid det första uppbudet, som borde finnas vid sommartinget 1794. (Fakta om uppbud, se Uppbuds- och lagfartsprotokoll i Arkivguiden.)

268
Den första bokstaven ser mest ut som ett V, men nu var ju V inte så vanligt vid den här tiden; man använde ju mest W. Visst skulle det kunna vara ett slarvigt O, även om nederdelen väl egentligen är lite för spetsig för det.

Efter u står det dock ett tydligt s, absolut inget f. Prästen skulle i och för sig ha kunnat hoppa över f, men då skulle det stå son efter det långa s:et. Det gör det dock inte; det finns en hög stapel bland de sista bokstäverna. Det är inte lätt att se vad det står där, men det ser ut som cha.

Det ser alltså mest ut som Vluscha. Kunde man heta det i Västergötland på 1700-talet?  :)

Det står alltså inte Olufsson - men därmed inte sagt att det inte var det som prästen hade tänkt att skriva. Med svagt sken från vaxljuset och nattvardsvinet inom räckhåll, så kunde det väl bli lite vad som helst...  :)

269
Ambjörnarp / SV: Nils Andersson husförhör 1793
« skrivet: 2021-08-12, 21:28 »
Ambjörnarp AI:1 omfattar flera husförhörslängder. Din bild är från sidan 13 i längden 1793-1798. Nästa längd i samma volym omfattar åren 1797-1800, och där (på s. 11) är Anna enka.

Nils har alltså dött under något av åren 1793-1797. I husförslängden där han är noterad som död står inget som visar att han dött under åren 1794-1795, så kanske hittar du honom om du kollar några fler än de åren i dödboken.

270
Sunnersberg / SV: Läshjälp, Carl Andersson
« skrivet: 2021-08-07, 21:06 »
gift åbo och bru-
kare i Äng.

271
03 Släktnamn / SV: Kaesen
« skrivet: 2021-08-07, 20:58 »
AD har också kyrkoböcker från svenskbygderna i USA.

Välj USA som land i AD:s arkivsökning, utan att fylla i något annat, så blir det 459 träffar.

272
03 Släktnamn / SV: Kaesen
« skrivet: 2021-08-07, 20:32 »
Jag får nog skaffa ancestry, tycker det är dyrt dock om man skall ha all man vill ha, och dom svenska arkiven har dom inte fotat med så bra kvalitet som finns på arkiv digital.

Ancestry har inte fotograferat några svenska arkivhandlingar alls. Man köpte Genline, och övertag då deras bildarkiv. Och Genline hade köpt kopior av de gamla raspiga mormonfilmerna av Riksarkivet och sedan digitaliserat dessa. Därför har Ancestry bara kyrkoböcker, som var det enda Genline hade, och inte ens alla kyrkoböcker.

273
Dessutom tror jag mer och mer att "siter" eller "WebbTjänster" kommer ersätta "installerade program". Vem vill ha ett program man måste släpa med en hårdvara för att köra :)

Den som...

· inte vill vara beroende av en fungerande internetuppkoppling för att komma åt sina uppgifter;

· inte vill publicera sin forskning på nätet där den lätt kan kopieras;

· vill ha full kontroll över sina egna uppgifter, och inte vara i händerna på ett företag som...
     - kan försvinna, tillsammans med de med stor möda ihopforskade uppgifterna;
     - kan ändra villkoren för tjänsten, eller bli uppköpt av någon som gör det;
     - kan göra det svårt eller omöjligt att ladda ned alla uppgifter och radera dem från servern när man inte vill vara kund där längre;
     - använder uppgifterna för att locka nya kunder.

Dessutom behöver man inte "släpa med en hårdvara" om man sitter hemma vid datorn, där man ju också har tillgång till böcker och annat man behöver. Men sådana gammalmodigheter använder du kanske inte heller?  :)

Siter kan dessutom lätt dela data, köras på platta och mobil samtidigt och uppdatering av funktionalitet sker omedelbart för alla användare.

Ja, och hur utomordentligt resultat det kan bli när alla kunder kommer åt varandras uppgifter ser vi på Geni med dess imbecilla "automatiska trädjämförelser", och liknande tjänster som alla bidrar till den genealogiska mytpandemins snabba spridning över nätet.

F.ö. förstår jag inte poängen med att 'allt' ska göras i en leksaksdator numera...  :)

Användarna "prenumererar" dessutom istället för att "köpa" en gång. Så siter har nog framtiden för sig, emedan DISGEN kommer tyna ut och dö.

Att abonnera i stället för att betala en engångssumma blir knappast billigare i längden. Och av ovanstående skäl, och kanske ytterligare några som jag har glömt, kommer det självklart också i framtiden att finnas datorprogram för att registrera släktforskningen.

274
Töcksmark / SV: Bouppteckningar
« skrivet: 2021-08-03, 14:55 »
"B 13" betyder band 13. Det står vilken volym bouppteckningen finns i när det inte är den volym som den 'borde' ingå i, d.v.s. när den finns i en annan volym än den som det året normalt ingår i.

Bouppteckningen finns alltså i FII:13, som normalt omfattar åren 1860-1864. Den har alltså antingen lämnats in långt efter att den upprättades, eller hamnat fel vid inbindningen.

https://app.arkivdigital.se/aid/v47978.b789.s1569

276
Morlanda / SV: Anders Abrahamsson
« skrivet: 2021-07-30, 20:15 »
Hur långt bak har du kunnat följa honom i Ravlundas husförhörslängder? Att försöka att hoppa direkt från en hfl sent i livet till en födelsebok är sällan framgångsrikt... Födelseuppgifter (ort, år och dag) blir lätt fel vid flyttar och överföringar till nya längder.

277
Norra Sandsjö är moderförsamling i ett pastorat som också omfattar Vallsjö. Kanske det var där de hamnade?

278
Sandsiö.

Det borde vara Norra Sandsjö, som liksom Malmbäck ligger i Västra härad.

279
Vilken församling är det? Du har lagt detta under Jönköping, men ingen av Jönköpings församlingar har en hfl AI:5 som omfattar åren 1801-1811.

280
Husförhörslängder / SV: Blidös hfl före 1807
« skrivet: 2021-07-28, 14:45 »
I många församlingar är de äldsta bevarade husförhörslängderna bara häften med ihopbundna lösblad, vilket väl gjorde det lättare att slänga de gamla. Då är det också ofta en ny längd varje år.

Men när man började använda inbundna böcker, så blev man kanske mer sparsam.  :) Jag skulle inte tro att det är så vanligt med inbundna husförhörslängder som bara omfattar ett år (om de inte har bundits in i arkivet), och det tog väl kanske också emot att slänga inbundna böcker.

281
Husförhörslängder / SV: Blidö's hfl före 1807
« skrivet: 2021-07-28, 12:43 »
Jo, man var skyldig att ha husförhörslängder, ända sedan 1686 års kyrkolag. Men de skulle hela tiden hållas aktuella. Man strök de som dog eller flyttade ut, och skrev in de som föddes och flyttade in. Och när boken var fullskriven, så la man upp en ny med de personer som inte var strukna i den gamla. De gamla böckerna ansågs väl då inte behöva sparas; de var ju inte aktuella längre.

282
Husförhörslängder / SV: Blidös hfl före 1807
« skrivet: 2021-07-28, 11:42 »
Som framgår av arkivförteckningen (i Nationella Arkivdatabasen, NAD) finns inga husförhörslängder före 1807. Om de hade ingått i en annan församling, så skulle det ha funnits en hänvisning dit.

Det är dessvärre vanligt i många församlingar att husförhörslängderna inte börjar förrän en bit in på 1800-talet.

283
Discussions in English / SV: Name of parish in household record
« skrivet: 2021-07-27, 23:50 »
Ny bok = new book. She was transfered to the next book (1870-1884): AI:8, p. 1705.

The other one is Mariestad.

284
Vårkumla / SV: Andreas Johansson med familj, Billesholm
« skrivet: 2021-07-27, 14:25 »
Lagerst. Österg.

Lagerstorp Östergård ligger i Kinneveds socken i (modersförsamling i samma pastorat). De finns där på sidan 106 i AI:5 (https://app.arkivdigital.se/aid/v43582.b62.s106).

285
På dödskivan finns en Harry född på rätt dag i rätt församling, som dör i Sofielunds församling den 1/8 1990.

Men denne Harry heter Siverson - samma namn som 'din' Harry Gilberts mor, enligt födelseboken.

286
Discussions in English / SV: Where to find Soderkoping records
« skrivet: 2021-07-25, 21:42 »
The town is still called Söderköping, but the parish name was changed to Sankt (S:t) Laurentii in 1953. And it's under that name you find the parish records today.

287
Gärdhem / SV: Hjälp
« skrivet: 2021-07-25, 21:18 »
Hustrun Elin Magnidotter i Assarebo dog den 3/8 1809 (C:4, s. 354; https://app.arkivdigital.se/aid/v43646a.b1490.s354).

288
Gärdhem / SV: Hjälp
« skrivet: 2021-07-25, 21:11 »
Det är inte lätt att tyda prästens kråkfötter, men i Johannes födelsenotis 1785 kan det lika gärna stå Benctsson. Och i mantalslängden heter Petter och Anders som sagt omväxlande Bengtsson och Berntsson.

Det finns en bouppteckning från den 1/4 1746 efter en Bernt Andersson i Assarebo. Bland barnen finns sönerna Petter och Anders, 8 resp. 5 år gamla. Och Bernt äger 1/2 mtl Assarebo. (Väne HR FII:2, s. 707; https://app.arkivdigital.se/aid/v144318.b358.s707.) Sedan är ju frågan om förnamnet är rätt i bouppteckningen, men han heter i vart fall Bernt också i mantalslängden 1744.

Det är väl sannolikt de sönerna som tar över gården, men följ dem för säkerhets skull framåt i mantalslängderna för att få det bekräftat.

289
Dragsmark / SV: Kiäringsund = Kärlingesund?
« skrivet: 2021-07-25, 13:21 »
Kärlingesund är en gård på 1/2 mtl, tidigare tillhörande Dragsmarks kloster. Kärlinge- är den gamla stavningen som levt kvar till våra dagar. Kärringe- är det lokala uttalet. Det är m.a.o. samma gård.

De äldsta stavningarna i ortnamnsboken för Lane härad är från början av 1600-talet (Kiellingsundt 1604, Kierlingsund 1610), men gården bör ju vara äldre än så. Om betydelsen av detta gamla norska ortnamn tvistar de lärde. Käringeberget (Käringen) ligger inte långt från sundet. Och i Båhuslän kallas en båk (sjömärke) för käring.

Klev finns som sagt i Bokenäs socken, som är moderförsamling till Dragsmark. Närmare bestämt Nordre och Östre Klev, i olika delar av socknen.

Men någon gård Klev finns inte i Dragsmarks socken. Inte heller i grannsocknarna Morlanda (med senare utbrutna Skaftö) eller Lyse (på andra sidan Gullmarn).

290
Det ser ut som "Breßme Sochn i Skaraborgz lähn".

Det är sannolikt Brismene, eftersom både Kärråkra och Brismene hör till Börstigs pastorat.

291
Mecklenburg / SV: Mecklenburg
« skrivet: 2021-07-23, 18:32 »
Födelsebeviset är ett officiellt dokument med helt korrekt stavning. Ett fel är omöjligt.

I så fall är det bara att gratulera alla tyskar till en fullkomligt felfri folkbokföring, vilket måste vara världsunikt...

Annat är det i Sverige, där det fullkomligt vimlar av fel i den officiella kyrkobokföringen.

292
03 - Hur hittar jag... / SV: Hitta gravar
« skrivet: 2021-07-23, 18:02 »
Jag är personligen mycket väl förtrogen med GDPR. Mitt svar utgår ifrån de svar jag fått från kyrkan.

Och det var naturligtvis det svar du fått från kyrkan som jag kritiserade.

Hur motiverar man sin hänvisning till GDPR? Vad i GDPR menar man hindrar att man har ordentliga gravregister? Och om du känner till GDPR väl, så förmodar jag att du upplyser dem om att lagen inte gäller för avlidna. Och vad svarar man i så fall?

293
03 - Hur hittar jag... / SV: Hitta gravar
« skrivet: 2021-07-23, 12:34 »
Jag letar också efter gravar på olika kyrkogårdar och det verkar omöjligt att hitta de som är borta. Har frågat om just det Ulla skriver om lista vid varje kyrkogård med fått till svar att utifrån GDPR är det inte möjligt./Eva

GDPR? Menar de att det inte ska gå att registrera var personer ligger begravda med hänvisning till GDPR? Det var det dummaste jag hört!

För det första innebär inte GDPR ett totalförbud mot att registrerara personuppgifter; det som är nödvändigt att registrera är tillåtet att registrera. GDPR reglerar bara villkåren för registreringen.

För det andra handlar det här om avlidna personer och då gäller inte GDPR över huvud taget.

Integritetsskyddsmyndigheten (f.d. Datainspektionen) - Introduktion till dataskydds­förordningen:

"Vad är personuppgifter?
Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en person som är i livet."

"Uppgifter om avlidna
Behandling av personuppgifter om avlidna personer omfattas inte av dataskyddsförordningen."

294
Örby / SV: Eric Andersson Katrina Nilsdotter
« skrivet: 2021-07-22, 09:59 »
Arkiv Digital har placerat landsarkivets bouppteckningsregister i häradsrättens arkiv, och kallar dem "BouReg:1-5". Men i häradsrättens arkiv finns det inga volymer som heter så. Dessa register ingår egentligen i landsarkivets ämbetsarkiv (alltså arkivet från landsarkivets egen verksamhet), eftersom det är landsarkivet, inte häradsrätten själv, som har upprättat dem.

Därför finns registren inte under häradsrättens arkiv hos SVAR. Och eftersom man där inte heller länkar till dem från häradsrätten, eller ens upplyser om att de finns, så är det i vanlig ordning hopplöst att hitta dem i SVAR:s labyrint.

Men här är de:

1736-1839, efternamn: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104235_00001
1736-1839, förnamn: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104236_00001
1840-1859, efternamn A-I: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104251_00001
1840-1859, efternamn J-Ö: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104252_00001
1840-1859, förnamn: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104253_00001

295
Förkortningar / SV: Förkortningarna ä u i begravningsboken
« skrivet: 2021-07-19, 14:00 »
Om hustrun eller mannen dör, så är ju äktenskapet därmed upplöst.

"Tills döden skiljer oss åt."

Att det står detta är förmodligen för att prästen fortare skulle hitta de upplösta äktenskapen när han gick igenom dödboken vid årets slut för att fylla i de befolkningsstatistiska tabellerna.

296
Pjätteryd / SV: Nilsarna i Svinaberga
« skrivet: 2021-07-17, 16:50 »
Den ovan nämnda diskussionen i Arkivguidens Forum finns här: Pjätteryd: Svinaberga. (Observera länken överst på sidan till äldre inlägg, där diskussionen börjar.)

297
Äldre ord A - K / SV: Kasserad
« skrivet: 2021-07-16, 14:55 »
Den noteringen gäller säkerligen brodern Gustaf på raden ovanför. Han var 21 år 1871, och därmed beväringsmönstringspliktig. Och han står som student i husförhörslängden, vilket väl är förklaringen till att han mönstrade i Uppsala.

298
Det står skeppare.

(Eftersom du skriver Tanums "moderförsamling", så är det SCB-utdraget du använt; där står det så. Men de utdragen är inga riktiga kyrkoböcker, bara befolkningsstatistiska handlingar med utdrag av vissa uppgifter ur kyrkoböckerna. Och eftersom du hänvisar till bild 7, så gissar jag att du har abonnemang hos Ancestry. Det är i vart fall ett helt annat bildnummer hos SVAR/Riksarkivet, och Arkiv Digital har inte SCB-utdragen när det finns riktiga kyrkoböcker.

Jag rekommenderar att du använder de riktiga kyrkoböckerna i stället för SCB-utdragen; det gäller också födda och vigda. Dels är utdragen bara avskrifter av de riktiga kyrkoböckerna, med risk för fel som det alltid är vid avskrifter, dels innehåller de riktiga böckerna fler uppgifter.)

299
Södra Unnaryd / SV: Sävsjöholm
« skrivet: 2021-07-13, 22:31 »
Ja, flytt av länsgräns. Men att Södra Unnaryd och några gransocknar flyttats från Jönköpings län till Hallands län betyder inte att de ligger i Halland. Landskapet är fortfarande Småland.

300
Forshem / SV: Läshjälp Vedum Forshem
« skrivet: 2021-07-13, 07:34 »
Ja, just det, det står "Wedom S." i marginalen. Det missade jag; jag läste bara i själva notisen var de bodde.

Då går vi tillbaka till ortnamnsboken och kollar i Kinne-Vedums s:n igen. Och där står att Boagärdets ursprungliga namn är Boderna. Och det består av två jordeboksgårdar: Stora och Lilla.

Din gissning var alltså rätt, Margaretha.

301
Södra Unnaryd / SV: Sävsjöholm
« skrivet: 2021-07-12, 18:16 »
Observera att Södra Unnaryds socken ligger i Småland (inte Halland, där frågan har ställts). Närmare bestämt i Västbo härad

302
Detta är första gången jag ser någon annan än mannen i hushållet nämnas. [...] ...det verkar väldigt ovanligt med skattskyldiga kvinnor.

Hustrur, döttrar och pigor betalade mantalspenning precis som män, söner och drängar. Men normalt saknar hustrun namn i mantalslängderna. Det är dock inte namnen som avgör vilka som är skattskyldiga, utan markeringarna i kolumnerna.

I närmast föregående mantalslängd, 1738, är det Olofs far, Per Olofsson, som står upptagen i längden på S Dalskogen, men han har alltså försvunnit 1740. Därför antog jag att han kanske dött. Men han kan ju också bara vara gammal/sjuklig antar jag.

Gamla föräldrar kunde noteras som "under barnen" (eller någon liknande formulering) i ett års längd, och så var de inte med i senare längder. De var alltså för gamla för att betala (normalt över 63 år) och togs därför inte med, precis som underåriga barn (under 15 år) inte var med. Det är ju möjligt att det stod en sådan kommentar, eller att han dött, i 1739 års längd. Men eftersom hustrun uppenbarligen fortfarande är ung nog att betala, så hade det ju varit naturligt att det stått en marginalnotering om att han var "utgammal", men förmodligen inte nödvändigt. Om han däremot var i skattepliktig ålder, men sjuk eller av annan orsak befriad, så borde det absolut ha stått, eftersom man behövde motivera varför han inte betalade.

En exempel på en sådan notering finns mitt på sidan 203 ("Man utg.", och bara markering i hustruns kolumn), men där står ju mannen fortfarande för hushållet, så där var det väl mer motiverat att tala om att han var "utgammal" än om något barn tagit över.

Hur som helst är det inte nödvändigt att han lever bara för att hustrun kallas hustru. Också en enka kunde kallas hustru. Det visar bara att hon inte var ogift.

Fr.o.m. 1766 års längd skulle dock "alla som liv äga", alltså både över- och underåriga och andra skattebefriade, tas med i mantalslängderna. Så därefter ser man hur länge "utgamla" föräldrar levde - om man inte slarvade vid mantalsskrivningen...

Mer fakta finns här: Mantalspenning och mantalslängd

303
Forshem / SV: Läshjälp Vedum Forshem
« skrivet: 2021-07-12, 17:05 »
Ja, L. Boderne ser det ut som.

Det finns ett Boderna i Forshems socken. I samma socken ligger också Gasstorp, som enligt ortnamnsboken för Kinne härad också har kallats Boderna.

Och eftersom Gasstorp är hälften så stort som Boderna (1/4 resp. 1/2 mtl), så skulle det kunna vara Gasstorp som kallats Lilla Boderna. Men det är bara min gissning - det står inte i boken.  :)

Barnet heter Benct. Bengt alltså med den vanliga nutida stavningen.

304
Hesse / SV: Hesse
« skrivet: 2021-07-12, 10:48 »
Det finns en göteborgsförsamling till utöver de som du nämner i ditt första inlägg här ovan (svar #7), nämligen Garnisonsförsamlingen.

I landsarkivets register till födelseböckerna (https://app.arkivdigital.se/aid/v188483a.b138.s136) finns två soldater Hesse, Carl och Conrad. Conrad ser ut att vara för gammal, hans barn föds 1728-1740. Men Carl får en son 1755, så han kan ju ha fått en dotter runt 1750. Men i så fall i en annan församling, eller så har hon missats i födelseboken eller vid registreringen.

När det gäller födelseorten "Göteborg", så ska man ta det med en nypa salt. Det var mycket vanligt att utflyttningsorten förvandlades till födelseort i den nya församlingens husförhörslängd efter en flytt, om det inte stod någon födelseort i flyttattesten. Hon kan alltså ha kommit flyttande från Göteborg, men vara född någon annanstans.

305
Hjärtum / SV: Anna Rykh från Hjertum?
« skrivet: 2021-07-11, 02:01 »
Tunnbindaren Joakim Christoffer Hess finner man på Övre Ryk i Hjärtums socken i 1757 års mantalslängd (s. 598; https://app.arkivdigital.se/aid/v224223.b3080.s599).

Men dottern Maria Christina som föds den 15/7 1757 (Hjärtum C:2, f. 112r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2987a.b840.s112) är inte din ana. Hon dog nämligen den 7/8 1762, endast 5 år gammal (C:2, f. 171v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2987a.b1430.s172).

I bouppteckningen efter Hess den 19/10 1776 (Inlands Torpe HR FII:3, s. 453; https://app.arkivdigital.se/aid/v65691.b235.s453) finns bara en dotter, Anna Christina. Hon är enligt födelseboken född den 21/4 1769 (C:3, s. 56; https://app.arkivdigital.se/aid/v2988.b34.s57).

Den 31/8 1753 gifte sig kyparen (= tunnbindaren) vid Ostindiska Kompaniet Joakim Christoffer Hess från Göteborg och jungfrun Anna Ryk från Bäck (Västerlanda C:2, f. 219v; https://app.arkivdigital.se/aid/v3053.b11.s220).

Och i 1753 års mantalslängd (f. 172v; https://app.arkivdigital.se/aid/v224219.b1790.s173) finns Anders Ryk på Bäck i Västerlanda socken. Och han har en dotter Anna.

306
Bokstäverna betyder inget speciellt. Det är alltså ingen förkortning. De olika skiftena fick bokstäver i stället för siffror för att kunna identifiera dem i protokollet.

Och det finns som sagt inte bara detta "iklm", utan också ett "efgh" högre upp på kartan. Dessutom ser jag nu att det vid det likadana brandgula området högst upp står "abcd", fast där står bokstäverna i områdets hörn.

Då har vi alltså:

abcd
efgh
iklm

M.a.o. inga förkortningar, utan alfabetisk ordning (med j överhoppat).

307
Eftersom de fyra bokstäverna kommer efter varandra i alfabetet (om man hoppar över j för att inte förväxla det med i), så lär det väl vara en hänvisning till en förteckning med de olika delar/skiften som byn är indelad i. Det finns ju också ett område (brandgult liksom detta) högre upp på samma karta som är märkt "efgh".

Det är 251 bilder i den akten (https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/s/document/lm03_03-GAM-138_0002qigt.bundle.djvu - just denna karta finns på bild 2), och någonstans där lär du väl förhoppningsvis hitta den listan...  :)

308
Det var helt rätt att göra två efterlysningar under både Krokstad och Gesäter. Med det hade varit bra med en länk till den andra efterlysningen i Gesäter, och upplysning om att det redan var känt att det var därifrån Anders Hansson flyttade till Norge. Men nu vet vi det...  :)

309
02 - Folkliv, ord och namn / SV: Ä O
« skrivet: 2021-07-04, 23:38 »
Ja, en hänvisning till var du har sett det underlättar...

Du har lagt detta under Göteborg. Gäller det möjligen Västra Frölunda? I så fall skulle det kunna betyda Älvsborgsområdet, d.v.s. Älvsborgs kyrkobokföringsdistrikt som bildades 1923. Men det är bara en gissning tills du säger var du har sett det.

310
Det är alltid en fördel om den som gör en efterlysning lämnar fullständiga upplysningar om vad som är känt om den efterlyste personen. Då slipper den som vill hjälpa till att söka efter det som redan är känt - eller lämna överflödiga råd...

En sak som hade varit bra att känna till är att den här efterlysningen hör ihop med den som är gjord här, under Gesäter i Dalsland:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=179509

Anders född i Krokstad den 13/12 1843 flyttar 1850 (efter moderns död) till "Gbo", vilket är Gunnarsbo i samma socken. Där har det först stått ett annat efternamn (Jacobsson?), vilket sedan har strukits över och Hansson skrivits dit i stället (Krokstad AI:17, s. 203). Han flyttar senare till Tippan i Mo socken, och sägs därifrån flytta tillbaka till Krokstad 1862. Där finns han dock inte i inflyttningslängden i någon av pastoratets socknar - vilket förklaras av att han i stället hamnade i Gesäter. Det visar sig om man följer honom bakåt från Gesäters husförhörslängd AI:12 (uppslag 15 och 99).

Anders Hansson är alltså styvfar till hustrun Christina Claesdotters "oäkta" son Anders Magnus i den andra efterlysningen.

311
Innan vi går vidare med tidigare generationer, så behöver vi veta säkert att detta är rätt Anders. Det vet vi inte bara för att förnamnet, födelsedagen och socknen stämmer med det förväntade. Vi vet ju inte ens om denne Anders heter Hansson.

När man flyttade fick man med en flyttattest från den gamla socknen, och de uppgifterna hämtades från husförhörslängden. Men uppgifter i husförhörslängder är ofta fel; födelsedag, -år och/eller -socken blir då också fel i attesten. Och när man flyttade, så var det vanligt att prästen i den nya socknen skrev in utflyttningssocknen som födelsesocken i husförhörslängden om det inte stod födelsesocken i attesten, men personen kunde ju vara född i en helt annan socken. Och när man sedan flyttade vidare, så kunde den felaktiga uppgiften följa med till nästa socken. Dessutom behöver "Krokstad" inte betyda Krokstad socken; det kan vara Krokstad pastorat (prästegäll) som avses, och där ingår också Hede och Sanne socknar.

Den "oäkta" tvillingen kan naturligtvis vara rätt Anders, men att han heter Anders och föds på 'rätt' dag och i 'rätt' socken bevisar alltså inte att det är han. Anders är ett mycket vanligt namn. Det kan alltså vara en annan Anders, och en ren slump att han föddes i Krokstad den 13/12 1843.

Det var många från norra Båhuslän som flyttade till Norge på 1800-talet, och många av dem hette Anders. För att vara säker på att finna rätt Anders Hansson, så behöver vi följa honom från utflyttningen till Norge och baköver i tidigare husförhörs- och flyttlängder. Och för att kunna göra det behövs mer upplysningar ur norska arkiv, som vi säkert vet gäller rätt Anders Hansson:

· Varifrån kommer uppgiften att han är född i Krokstad den 13/12 1843?

· Finns han i någon norsk inflyttningslista? Vad står det i så fall där? När flyttade han till Norge? Kom han då direkt från Krokstad eller via en annan socken i Sverige?

· Finns det någon flyttattest/prästbevis? Vad står det i så fall där?

· Gifte han sig i Norge? Står det i så fall faderns namn i kyrkoboken?

· Finns det några kända syskon eller andra släktingar?

För övrigt "invandrade" man inte om man flyttade från det norska Båhuslän till andra sidan Svinesund eller Skagerrak...  :)

312
Det står att arkivet heter "Genealogisk samling rörande Giovanni Battista Pinello, Genua, Italien" och att det finns i landsarkivet i Härnösand. Och där finns en blå 'knapp' "Läsesal", vilket betyder att du måste besöka arkivet för att läsa handlingarna.

Arkivet är m.a.o. inte fotograferat/skannat och tillgängligt på nätet. Om det hade varit det, så hade det i stället varit en grön 'knapp' "Bild".

Och under "Visa detaljer" står:

"Genealogisk samling, Giovanni Battista Pinello, Genua, Italien

Giovanni Battista Pinello, Genua, Italien, föddes 1682 och dog 1775 i Svartebergs socken i Bohuslän. Samlingen omfattar ett släktregister över Pinellos ättlingar.

Handlingarna överlämnade till landsarkivet 1981-02-05 av Gustav Gustafsson, Härnösand.

Arkivet tillgängligt för forskning."

Och i beskrivningen av den enda volymen i samlingen står:

"
Ficka. Släktregister över ättlingar till G B Pinello från Genua, Upprättat 1914 av Hjalmar Persson på best av kronokassören i Sundsvall Sam Bendix, född 1870-10-22, död 1937-11-27.
Utdrag ur "Svenska adelns ättartavlor" för adliga släkten Pinello nr 135.
Fotografi av Sam Bendix (Kungsträdgården i Stockholm)."

313
Främmestad / SV: Barnavårdsbyrå
« skrivet: 2021-07-02, 12:05 »
Du har ju varit i kontakt med Essunga kommun (dit Främmestad hör i dag) och fått beskedet att de inte hittade något. Men du sa att du skulle kontakta dem igen. Gjorde du det? Och har du kontaktat Alingsås (där de också bodde)?

https://forum.rotter.se/index.php?topic=170994#msg1552387

314
Man ser ganska tydligt att något är fel då vigseldatum är mycket nära tiden för dödsdatum.

Och varför skulle inte någon kunna dö nära vigseldagen? Jag har nyligen registrerat en man som dog tre månader efter vigseln; hans hustru hade inte ens hunnit att flytta från föräldrarna. Och naturligtvis skulle någon också kunna dö på själva vigseldagen.

(Om du ser att flyttdagen har hamnat i församlingsbokens dödkolumn, så är det naturligtvis fel. Men då är det detta som visar att det är fel, inte tiden mellan vigsel- och dödsdagarna.)

315
Var ligger platsen / SV: Åse härads dombok
« skrivet: 2021-06-27, 20:20 »
Aneskogen ska det nog vara.

Detta målet (§ 31) handlar inte om huseröta, utan om att personer har nedrivit gärdsgården runt Russheds äng. Russhed ligger i Flo socken, vid gränsen mot Norra Björke socken i Väne härad. Men varken i Åse eller Väne härad kan jag hitta något som liknar detta i ortnamnsregistret.

Det lär väl vara ett torp eller en backstuga, och långt ifrån alla smånamn är med i ortnamnsregistret.

316
Sandhult / SV: Generalmönsterrulla Vedens Kompani
« skrivet: 2021-06-26, 11:44 »
Vedens kompani tillhör Älvsborgs regemente.

I Centrala Soldatregistret kan du söka efter soldatens/rotens nummer (som i registrets sökresultat felaktigt kallas "torpnummer").

Om du har Arkiv Digital, så hittar du generalmönsterrullorna för Älvsborgs regemente här: https://app.arkivdigital.se/aid/a1548.

317
Torp / SV: Anders Engelbrektsson i Ström
« skrivet: 2021-06-22, 21:00 »
Det som nu säljs som "Bohusläns flagga" (och beklagligtvis vajar på många flaggstänger) är också ett privat påhitt. Den är absolut inte officellt fastställd, även om många tror det. Och den kommer heller aldrig att kunna bli det, eftersom den är ett heraldiskt missfoster (som jag förklarar i Båhus Arkivguide; se länk i mitt förra inlägg).

Mitt röd-blå-gula alternativ till Båhusläns flagga är däremot heraldiskt korrekt, och någon orsak att komma med ett nytt förslag finns inte bara för att man senare kom på samma idé på Orkney. Det finns ju t.o.m. länder som har i stort sett likadana flaggor, så varför skulle inte två provinser kunna ha det?

318
Arbetsbetyg/attest innebar att man fick ett prästbevis för att tillfälligt arbeta utanför hemsocknen. Ungefär som en flyttattest, men man flyttade inte 'på riktigt', utan var fortfarande skriven i socknen. Han lär alltså ha fått en sådan attest för att resa till Amerika och arbeta där. Alltså ingen emigration för gott.

Men egentligen var det onödigt att prästen skrev ut det, för i Amerika var det ingen som brydde sig om sådana formaliteter - och om han inte hamnade i en 'svenskbygd', så lär ingen ha förstått vad där stod heller.  :)

319
Torp / SV: Anders Engelbrektsson i Ström
« skrivet: 2021-06-21, 18:20 »
I uppbudsprotokollet står det så här vid sommartinget den 23/5 1737 § 26, enligt Hans Ganstrands avskrift (eller kanske snarare sammanfattning, som finns här [pdf]): "Hindrick Engebrektsson i Torp erkänner sig ha fått av sin bror Anders Engebrektsson i Ström arvet efter fadern Engebrekt Hindricksson i 1⁄4 Torp. Anders behåller gården och modern Ingier Kiälsdotter skall bo kvar."

Och i samma avskrift den 18/2 1741 § 44: "Torp 1⁄4 som Anders Engebrecktsson i Ström har ärvt och köpt av sina syskon uppbjöds första gången."

Originalet av uppbudsprotokollet saknas i häradsrättens arkiv, och hovrättens renovation (kopia) finns ännu inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller SVAR.

Men det finns också ett mål i domboken från sommartinget 1737 (i hovrättens renovation; också den egentliga domboken saknas i häradsrättens arkiv 1737): Göta hovrätts advokatfiskal EVIIaaba:994, inget sidnummer, den 23/5 1737 § 6 (https://app.arkivdigital.se/aid/v379795.b1760 - finns inte hos SVAR).

Här säger Ingjerd Kjellsdotter i en skrivelse att hennes man Engebret Hindriksson dog för åtta år sedan, och att deras son Anders Engebretsson inte har utnyttjat sin rätt att som äldste son utlösa sina syskon ur faderns arvejord 1/4 skatte i Torp. Men nu vill hon att han ska få göra det, och också vara närmast att utlösa hennes del i gården. Detta är undertecknat Torp den 9/5 1737. Det står inte här var Anders bor, men om person- och gårdsnamn är korrekta i avkrifterna från uppbudsprotokollet, så är ju saken klar.

I avskriften av uppbudsprotokollet ser vi också detta den 21/2 1738 § 57: "Swen Ollsson i Rösstegen och hans hustru Marit Kiälsdotter har enats med sin måg Jacob Jacobsson i Ström och dotter Börta Swensdotter om att flytta till dem mot att de får 1⁄4 Nadebacken. Jacob uppbjöd Nadebacken första gången."

Med tanke på att Jacob många gånger är dopvittne till Anders barn, så är det väl en inte alltför vild gissning att Marit och Ingjerd Kjellsdöttrar är systrar och att Börta och Anders därmed är kusiner.

----------

Vad flaggan beträffar, så är det Båhusläns flagga - som den borde se ut.  :) Den publicerade jag i Båhus Arkivguide redan år 2004, tre år innan Orkney kopierade den (eller åtminstone antog en likadan flagga  :) ).

320
Bygdeå / SV: Var i Själevad låg Dahl?
« skrivet: 2021-06-21, 08:15 »
Och dit går länken i mitt förra inlägg...  :)

321
Så väldigt många nya inlägg att "tröska igenom" görs det ju inte i Anbytarforum numera. När forumet "moderniserades" för fem år sedan, så halverades antalet inlägg mer eller mindre över en natt. Och inte har det återhämtat sig sedan dess; snarare tvärtom.

Dessutom är mitt intryck att de som ofta svarar på läshjälpsfrågor också hjälper till med andra typer av frågor, och det i de flesta landskap och andra ämnen. Se de går nog igenom de flesta nya inläggen ändå.

Och om ett inlägg som gäller läshjälp bryts ut ur den diskussion som det naturligt hör ihop med, så kan ju också den som bara ser läshjälpsinlägget missa information som finns i övriga inlägg; information som kan hjälpa till med tydningen.

Men för att kunna hjälpa till gäller det inte bara att kunna tyda de gamla kråkfötterna - lokalkännedom är också viktigt. Och att kunna hålla koll på 'sina' landskap och socknar försvåras när de finns i dubbla upplagar p.g.a. den onödiga uppdelningen med en avdelning för läshjälp och en för övriga inlägg.

322
Bygdeå / SV: Var i Själevad låg Dahl?
« skrivet: 2021-06-20, 20:53 »
Inte ligger det i Bygdeå (där frågan är placerad)...

Har du prövat att söka utan gammalstavningens h? Alltså Dal:

https://minkarta.lantmateriet.se/?e=686968&n=7018512&z=9

323
Torp / SV: Anders Engelbrektsson i Ström
« skrivet: 2021-06-20, 17:03 »
Enligt vigselboken 1725 heter Anders hustru Åsa (Åhsa).

När det gäller hans barn 1732, så är naturligtvis svaret att det inte är möjligt att Anders fått två barn med tre månaders mellanrum - åtminstone inte med samma hustru...  :)

I mantalslängderna 1731 och 1733 finns det bara en Anders på Ström. 1733 (som är det första året som fullständigt namn skrivs ut) heter han Engebretsson. 1732 saknas bevarad mantalslängd.

Så antingen kan det vara någon med samma namn på en annan gård som är far till det ena barnet, eller någon annan på Ström. Eller så kan både faderns och gårdens namn vara fel på något av barnen...

Rent allmänt är kyrkoböckerna i Myckleby pastorat mycket slarvigt förda under 1700-talet. Det är många som saknas bland både födda, vigda och döda. Och här har alltså Anders fått ett barn för mycket i stället...

Förklaringen till slarvet lär vara att prästen lång tid efteråt skrivit rent lösa lappar med noteringarna, och att lappar hunnit att försvinna innan noteringarna skrevs in i boken. Det syns tydligt att noteringarna gjorts samtidigt högst en gång om året. Först kommer alla födda ett år i en följd, sedan alla vigda på samma sätt och slutligen alla döda. Alltså inget mellanrum med plats för nya noteringar i en avdelning innan nästa avdelning börjar; allt måste m.a.o. ha skrivits dit samtidigt.

Så kanske är Anders far till båda barnen trots allt - prästen kanske har rört till lapparna, så att ett av dem hamnet under fel år?

Du kan ju jämföra dopvittnena för dessa båda barn med de för Anders andra barn. Ser det ut att vara samma släktkrets? I så fall är det nog troligt att ett av barnen hamnet under fel år.

324
Man ser ju ofta i andra forum på nätet att somliga får ett hysteriskt utbrott om någon väcker liv i en gammal diskussion. De verkar närmast lida av en fobi mot gamla diskussioner; något vettig orsak till reaktionen finns ju inte.

Självklart är det helt riktigt att fortsätta på en redan startad diskussion om man har mer att säga i samma ämne. Då har man ju fakta från alla inlägg, både gamla och nya, samlade på ett ställe.

En annan sak som man inte sällan ser här i Anbytarforum är att det startas en oändlig rad av diskussioner om samma person eller släkt. Då menar jag inte dubblerade inlägg, utan nya frågor om samma personer. Man får svar på en fråga och går så vidare med en ny fråga om samma person - under en ny rubrik. Och så får man svar också på den frågan och ställer ytterligare en fråga - under en tredje rubrik. O.s.v.

Samma sak här: Samla allt om samma ämne (person eller släkt) under samma rubrik. Då blir det inte bara lättare att följa diskussionen om den personen eller släkten (vilket kan vara hopplöst annars), det underlättar också för den som hjälper till; man behöver inte börja med att leta efter nödvändiga fakta som redan finns under en annan rubrik.

Det är också därför det är så absurt med den uppdelning som finns här i Anbytarforum, med en särskild avdelning för läshjälp. Om man diskuterar en person eller släkt i en 'vanlig' diskussion under en socken och mitt i den diskussionen behöver läshjälp med t.ex. en födelsenotis, så ska man bryta ut det inlägget och stoppa in den läshjälpsfrågan i en helt annan del av forumet. Och tvärtom när man har fått hjälp med en läshjälpsfråga; då är det ju helt naturligt att diskussionen fortsätter med andra uppgifter om samma personer - men då ska den diskussionen fortsätta i en annan del av forumet.

Åter igen: Samla allt om samma ämne (person eller släkt) i en och samma diskussion, av ovan nämnda skäl.

325
Källor och arkiv / SV: Lieutenant på 1700-talet
« skrivet: 2021-06-19, 14:30 »
Sven Garfihl diskuteras också här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=174989

326
Övriga släkter - G / SV: Garfihl
« skrivet: 2021-06-19, 14:30 »
Sven Garfihl diskuteras också här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=176079

327
03 - Hur hittar jag... / SV: Mystisk död
« skrivet: 2021-06-16, 14:09 »
Du säger inte vilken socken det handlar om, bara att det är södra Öland. Men länsmansdistriktet beror på vilken socknen är.

Det borde dock vara Ölands Södra mots södra eller norra kronolänsman:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VALA/02635
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VALA/02634

Kronofogden är Ölands kronofogde:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VALA/02545

Dessa arkiv finns i landsarkivet i Vadstena, men är inte filmade. (Länkarna går till arkivförteckningarna i Nationella Arkivdatabasen, NAD.)

328
03 - Hur hittar jag... / SV: Mystisk död
« skrivet: 2021-06-15, 23:48 »
Om utredningen är bevarad, så borde den finnas i kronolänsmannens arkiv. Eventuellt i kronofogdens arkiv (kronofogden var länsmannens överordnade).

329
Edsberg / SV: Edsberg
« skrivet: 2021-06-15, 22:05 »
You don't say where you have seen it, but I guess it should be ägor. Sanna ägor = the land that belongs to Sanna. So people who live on Sanna ägor have a croft or cottage on Sanna's land.

330
A-M / SV: Bly, Johan. Letar efter födelseförsamlingen
« skrivet: 2021-06-15, 16:00 »
Mönsterrullorna har normalt två kolumner för noteringar, precis som i den här rullan. Kolumnen längst till höger är noteringar från den här aktuella mönstringen, alltså när rullan upprättades. Kolumnen till vänster om den, där det alltså står "Sjuk på Roten", är en avskrift av motsvarande noteringar vid förra mönstringen (som vi då också hittar längst till höger i rullan från den mönstringen, om den är bevarad).

331
Se svar under Resteröd, där samma efterlysning gjorts.

332
I mantalslängden 1785 (daterad den 10/11 1784; landskontorets exemplar, f. 59r; https://app.arkivdigital.se/aid/v76.b68.s59) finns en Rasmus Hindriksson med son Bernt på Nedre Ryr i Resteröds socken.

Den 4/4 1785 dör enkemannen Rasmus Hindriksson från Ryr (Resteröd C:1, s. 232; https://app.arkivdigital.se/aid/v822.b120.s233).

Och i mantalslängden 1786 (f. 154v; https://app.arkivdigital.se/aid/v77.b164.s155) har Rasmus ersatts av Bernt Rasmusson med hustru och svärmoder Anna.

333
Jönköping / SV: Jönköping
« skrivet: 2021-06-14, 01:14 »
I forgot that the borders here where the three counties Jönköping's län, Skaraborg's län and Älvsborg's län meet was a total mess back then...  :)

Also that part of Habo Parish where they lived was called Mobo and was a part of Bottnaryd Socken until 1880's. Bottnaryd was and is a part of Jönköpings Län so therefore he was later in life seen as from Jönköping I guess.

Well, it's not as simple as that I'm afraid...  :)

There are two kinds of parishes:

· Church parish, kyrkosocken in Swedish. The borders of this parish decide in which church records you find a farm or village.

· Fiscal parish (we might call it), jordebokssocken. The borders of this parish decide in which tax records you find a farm or village.

Normally the borders correspond, so a farm or village belongs to the same church and fiscal parish. But not always.

A small part of Habo church parish belonged before 1890 to Bottnaryd fiscal parish and Jönköping's län. But all the farms and villages you find in Habo church records belonged to Habo church parish, not Bottnaryd.

Bottnaryd on the other hand was divided between all three counties, Jönköping's län, Skaraborg's län and Älvsborg's län - but that's another story...  :)

334
Brastad / SV: Hulda Eugenia g Höier
« skrivet: 2021-06-13, 19:28 »
Det kan möjligen bero på att Asker inte ligger i Kristiania (Oslo)...  :)

Det ligger i Akershus, fylket (eller amt som det hette då) runt Oslo.

335
Snöstorp / SV: Benedikta Bengtsdotter
« skrivet: 2021-06-13, 19:22 »
I Disbyt anges som vanligt inga källor...

336
Lavad / SV: Ang. ortnamn
« skrivet: 2021-06-13, 18:47 »
Eftersom det står i inflyttningslängden, så bör det vara ett sockennamn.

Det ser visserligen ut som ett å (Låfwene), men det kan nog vara ett ä (Läfwene = Levene).

Jämför med personen under i inflyttningslängden 1727. Det ser ut som han kommer från Håggesled, men någon sådan socken finns ju inte, men däremot Häggesled.

Och om det är Levene, så är det sannolikt pastoratet som avses, och där ingick också Sparlösa, Long och Slädene.

337
Jönköping / SV: Jönköping
« skrivet: 2021-06-13, 15:50 »
Note that Habo did not belong to Jönköping's län (county) at this time. It does today, but only since 1998. Before that it belonged to Skaraborg's län.

338
Var ligger platsen / SV: Jönsetorp, Härlunda socken?
« skrivet: 2021-06-12, 18:59 »
Du säger inte var (i vilken källa) som du har hittat detta Jönsetorp, bara att det finns i Härlunda socken i mitten av 1800-talet.

En hfl vid den ungefärliga tiden är AI:11 (1849-1855). Och på uppslag 265 i den finns Jönsetorp, som sägs ligga under Brändetorp.

Det är m.a.o. ingen gård, utan ett torp eller en backstuga. Och det är många sådana smånamn (förmodligen de flesta) som inte går att hitta på nutida kartor, och i många fall inte ens finns i Ortnamnsregistret.

339
Att hon var bland de äldsta barnföderskorna när hon fick barn 45 år gammal är ju helt naturligt. Men hon var som sagt inte "väldigt gammal för att få barn" vid den åldern. Det var helt normalt.

Men om man vill veta hur vanligt det var, så är kanske inte ett enstaka år i en liten socken med 13 födda barn mycket att bygga en representativ statistik på...  :)

340
Allmänt / SV: VAd betyder detta
« skrivet: 2021-06-11, 15:04 »
Jörgens läsning "detta hushåll vill ej Roten hafva skrifna" ger absolut mening åt texten men den som skrev det slarvade i så fall med grammatiken - det borde varit "detta hushåll vill ej Roten hafva skrifvet".

Det förekommer ju ofta att en grupp av personer (regeringen, en förening m.m) omtalas som "de", inte "den". Det är ju inte språkligt korrekt, men mycket vanligt. Man tänker då naturligtvis på de personer som ingår i gruppen.

Alternativet, "detta hushåll vill ej Roten hafva skiftat", skulle möjligen kunna knytas till skiften i Luttra vilket stämmer skapligt med tiden. För socknen finns laga skifteskartor från 1845 och 1851, storskifteskartor från bl a 1827. Mot detta talar att det verkar ytterst märkligt att en gård skulle ligga kvar oskiftad när resten av en by skiftas.

Nu ser jag inget t på slutet, bara ett a (med en avslutande 'sväng' som i andra a, t.ex. i slutet av "detta". Och nog ser det ut som ett n före detta a?

Hur som helst har detta inget med lantmäteriskifte att göra. Ingen rote (av något slag) blandade sig i skiften; det gjordes upp mellan jordägarna tillsammans med lantmätaren.

Detta gäller som sagt kyrkobokföringen. Familjen är ju först överkryssad, med den första kommentaren. Sedan är den kommentaren överstruken, och den nya kommentaren ditskriven, alltså att hushållet "står kvar". Och om en by skiftades, så fanns det ju ingen anledning att det skulle påverka på vilka sidor i husförhörslängden de olika gårdarna skrevs; oavsett om en gård flyttades eller inte, så låg den fortfarande inom samma by. Dessutom blandade sig inte roten/sockenstämman i hur prästen lade upp husförhörslängden.

Detta handlar om hurvida de här personerna över huvud taget ska vara skrivna här. Men nu fick de ju till slut "stå kvar".

Det är f.ö. Friggeråker socken, som har en gemensam hfl-volym med Luttra den här perioden.

341
Helenas födelsedatum anges omväxlande vara 1780 eller 1782 i husförhörslängderna, men de angivelserna får man nog bara se som en fingervisning.
Jöns och Helena får en dotter, Inga Cajsa, 24 nov 1827. Då bor de i Bålabygds soldattorp i Torestorp. Är Helena då född 1782 så är hon väldigt gammal för att få barn 1827

Om Helena är född 1782, så är hon 45 år 1827. Det är inte väldigt gammal för att få barn, utan tvärtom helt normalt.

342
Allmänt / SV: VAd betyder detta
« skrivet: 2021-06-10, 17:49 »
Det fanns många olika slags rotar för olika ändamål.

De militära rotarna var bara en av dessa. Men om denna gård var ett rusthåll, så ingick den inte i en miltär rote. Beridna regementen (rytteri och dragoner) var indelta i rusthåll, medan infanteriregementen (knektar) var indelta i rotar. Dessutom kunde de militära rotarna/rusthållen inte själva bestämma sin indelning.

Men det fanns som sagt andra rotar också, t.ex. var socknarna indelta i rotar för sin verksamhet. Och det är uppenbarligen det som det är frågan om här, eftersom det handlar om kyrkobokföringen.

Om man nu inte ville att den här familjen skulle vara skriven här, så borde det ha varit uppe på sockenstämman. Se om det kan finnas något i protokollen därifrån (om rätt år är bevarade; det finns luckor).

343
Allmänt / SV: VAd betyder detta
« skrivet: 2021-06-10, 14:58 »
"detta hushåll
står qvar"


"detta hushåll vill
ej Roten hafva skrifna"


Det sista ordet är osäkert p.g.a. den tjocka överstrykningen. Men det borde vara "skrifna" om det ska bli någon mening i texten, inte minst med tanke på att det är överstruket och de får "stå kvar". Förmodligen ville man inte ha dem skrivna här för att de ansågs "vanfrejdade". Se under "Anmärkningar" i nästa hfl (Friggeråker AI:3, s. 46; https://app.arkivdigital.se/aid/v20792.b29.s47).

344
Jag fick just en bouppteckning från 1994 med ättlingar, till och med en oäkta son från tidigare äktenskap.

"Oäkta son från tidigare äktenskap"? Kalla honom inte för det om du kontaktar honom eller hans barn...  :) Om han var son i ett tidigare äktenskap, så var han ju inte oäkta.


345
På dödskivan finns en man med exakt det namnet (men Gustavsson med v) och det födelsedatumet (född i Köla i Värmland). Slutsiffror i personnumret: 6437.

Han dog i Leksbergs församling, Mariestads kommun, Skaraborgs län den 15/3 1994.

Du kan beställa hans bouppteckning här:
https://riksarkivet.se/bouppteckning-skannad

(Observera att Riksarkivet håller sig till de nuvarande länen utan hänsyn till de verkliga länen när bouppteckningarna upprättades. Du får alltså välja Västra Götalands län i listan - trots att det inte fanns 1994...)

346
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Möjlig far till min farfar
« skrivet: 2021-06-09, 01:02 »
Det här är en underlig historia.

Johanna Johansdotter och Johan Erik Magnusson flyttar in till Röbäck i Värna socken samma dag, den 9/4 1880 (Värna BI:2, s. 82, n:r 5 och 6; https://app.arkivdigital.se/aid/v42123.b45.s83). Åtminstone lämnar de in sina flyttattester då. Han har fått ut sin attest i Hannäs den 24/3 (Hannäs BI:1, s. 139, n:r 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v37623.b73.s139), och hon sin i Yxnerum den 14/3 (Yxnerum BI:3, inget sidn:r, n:r 1/1880; https://app.arkivdigital.se/aid/v41556.b37).

Redan 9 dagar efter inflyttningen, den 18/4, tar de ut lysning (Värna C:3, s. 46, n:r 4; https://app.arkivdigital.se/aid/v42127.b28.s47). Men sedan väntar de i fyra månader, till den 20/8, innan de gifter sig.

Många frågetecken blir det...

· Om de hade planerat att gifta sig, och det borde man väl rimligen ha gjort när man tog ut lysning bara en dryg vecka efter flytten till Värna, varför då 'rymma' till Värna i stället för att stanna i någon av deras respektive hemsocknar?

· Johan Erik kan knappast vara någon som den verklige barnafadern har skaffat fram som en lämplig styvfar till barnet; det går väl inte att ordna så kvickt, och hade Johanna ens hunnit att bli gravid när hon fick ut sin attest hos prästen den 14/3? (Det kanske rentav var då hon blev det?  :) Sonen föds ju ungefär nio månader senare...)

· Och om man hade planerat att gifta sig, varför då vänta tills fyra månader efter lysningen? Upptäckte han möljligen att hans blivande hustru redan var med barn - med någon annan?

347
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Möjlig far till min farfar
« skrivet: 2021-06-08, 22:37 »
Om modern är gift när barnet föds, så skrivs maken som fadern i kyrkoböckerna. Att maken står som barnets far bevisar alltså inte att han är det; man frågade helt enkelt inte innan man skrev in honom. För att någon annan ska noteras som fadern, så måste alltså modern eller maken upplysa prästen om att maken inte är fadern.

348
Domböckerna hittar du på landsarkivet i Vadstena. Det aktuella årtalet finns inte digitaliserat. Kan beställas.

Av Södra Möre häradsrätts arkivförteckning framgår att domboken 1651 finns hos SVAR.

AD har den ännu inte. Och bland hovrättens renovationer (som AD har för 1600-talet) saknas 1651 enligt Advokatfiskalens arkivförteckning (serie EVIIAAAE).

349
Det står "m. utgamal". Det är alltså mannen som är utgammal, d.v.s. för gammal för att betala mantalspenning (vilket normalt betydde över 63 år). Det är därför han inte har någon markering i kolumnen för man.

Jöns har alltså dött efter mantalsskrivningen. Det framgår inte exakt när den ägde rum i Landskrona, men längden är underskriven den 8/1 1743 (s. 538). Och det stämmer ju om han dog i februari.

350
Schmidt / Smitt / Smith / SV: Schmidt / Smitt / Smith
« skrivet: 2021-06-07, 14:30 »
Enligt bouppteckning i Uddevalla efter snickaren Jacob Larssons hustru Ingeborg 1742 och Jacob själv 1744 är hans styvbarn tullskrivaren Tobias Smitt och borgaren Erik Sundberg (Uddevalla RR FIIa:1, f. 585v och 632v; https://app.arkivdigital.se/aid/v65999.b595.s586 och https://app.arkivdigital.se/aid/v65999.b642.s633). Tobias och Erik bör då vara barn till Ingeborg i tidigare gifte.

Ingeborg kallas Jonsdotter i sin egen bouppteckning och Larsdotter i Jacobs.

En enrolleringsbåtsman Jacob Larsson gifter sig i Uddevalla den 7/4 1717 med hustru Ingeborg Jonsdotter (Uddevalla C:1, f. 201v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2233.b180.s202). Att Ingeborg kallas hustru måste betyda att hon varit gift tidigare.

När Tobias dör den 23/4 1763 är han 56 år enligt dödboken (Uddevalla C:4, f. 333v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b340.s334). Om det stämmer bör han vara född omkring 1707. Och den 21/12 1707 döps en Tobias i Kungälv (Kungälv C:1, s. 94; https://app.arkivdigital.se/aid/v2012.b52.s95). Fadern är den saxiske fången Hans Jörgen Smit och modern Ingeborg Jonsdotter.

Jag påstår inte att detta är rätt personer, men det kan ju vara värt att titta lite närmare på...  :)

351
Danmark / SV: Christina Petersdotter
« skrivet: 2021-06-06, 19:23 »

352
Kvistbro / SV: Hjälp att tyda texten
« skrivet: 2021-06-05, 00:18 »
Bärtilstorp
afskiedade
Sold. Nils
Pärss. Isman

353
Läshjälp / SV: Gård-förkortning (gd/gl?)
« skrivet: 2021-06-04, 17:00 »
Något namn på det förkortningstecknet kan jag inte påminna mig att jag har sett, men det finns det förmodligen.

Jag kan tillägga att tecknet oftast går längre ned under raden än på din bild, och då blir det tydligare att det inte är ett l. Men ibland kan det vara vanskligt att avgöra om det bara är ett förkortningstecken eller ett l plus förkortningstecken, nämligen när den sista bokstaven i förkortningen borde vara ett l.

354
Läshjälp / SV: Gård-förkortning (gd/gl?)
« skrivet: 2021-06-04, 16:38 »
Krumeluren på slutet som ser ut som l (litet L) är ett förkortningstecken. Vid avskrift kan du alltså ersätta det med en punkt.

355
98 - Osorterat / SV: Husförhörslängder i FRiggeråker
« skrivet: 2021-06-04, 14:07 »
Som framgår av arkivförteckningen har Friggeråker inga bevarade husförhörslängder före 1810.

356
Det stämmer att det som Centrala Soldatregistret kallar för "torpnummer" i själva verket är rotenummer (två bokstäver för regementet, sedan två siffror för kompaniet, och till sist fyra siffror för roten).

Man tycker att de ansvariga för soldatregistret borde veta att det inte var torpen som numrerades inom kompani/regemente, det var roten/soldaten. Det är alltså lika fel att kalla det för "torpnummer" där det fanns soldattorp; inte heller där var det torpen som numrerades.

357
Varberg / SV: Hvordan lese mantalslängder?
« skrivet: 2021-06-03, 13:38 »
5 Måg
6 Sonhustru
9 Inhyses

358
Varberg / SV: Mantalslängd 1727
« skrivet: 2021-06-03, 13:29 »
Compagnieskrif:e

Kompaniskrivare låter militärt.

Till höger står det ogift.

359
Varberg / SV: Hvordan lese mantalslängder?
« skrivet: 2021-06-03, 13:15 »
Kolumnrubrikerna finns i början på längden:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006211_00005

Längst ned på varje sida står summering av antalet i varje kolumn, och så kommer de summorna igen överst på nästa sida.

360
Morup / SV: Handelsmannen Brådd på Backhult i- Morup
« skrivet: 2021-06-03, 13:08 »
Det finns mantalslängder också 1736, 1740 och 1748-1755. Men om det står "Sortera på församling", så hamnar de långt ned i listan. Men om du väljer "Sortera på årtal", så hamnar de i rätt ordning.  :)

SVAR/Riksarkivet har Kammarkollegiums exemplar av mantalslängderna.

Arkiv Digital har också landskontorets (länsstyrelsens) exemplar. Och där finns fler år (https://app.arkivdigital.se/aid/a2646).

361
Varberg / SV: Hvordan lese mantalslängder?
« skrivet: 2021-06-03, 12:53 »
Vilken längd gäller det? År? Sida?

362
Brodd / SV: Handelsmannen Simon Brodd
« skrivet: 2021-06-03, 11:16 »
Dottern Anna Stina är för ung för att vara med i mantalslängden 1756 om hon är född 1743. Man betalade mantalspenning från 15 års ålder.

Det var först fr.o.m. 1766 års längd som alla skulle vara med. Före dess noterades inte över- och underåriga.

363
Morup / SV: Handelsmannen Brådd på Backhult i- Morup
« skrivet: 2021-06-03, 11:06 »
"till Ås i Twåå-
ger S:n"


Men det gäller pigan Kierstin. Brodd är på Backholt också nästa år (s. 860).

364
Grönahög / SV: Mats Eriksson i Uddagården
« skrivet: 2021-05-31, 11:48 »
s. 347:
Uddagården: "från Hägnen i Hiälsta Sochn"

s. 342:
Hägnen: "afflytt till Uddagården
i Grönahögz Sochn"


Det är alltså grannsocknen Gällstad han kommer från, trots stavningen.

365
Den 16/2, sidan 516:

"förqäfdt" får jag det till. Det fattas alltså en bokstav (u eller v) efter q. Förkvävt alltså. Hon har m.a.o. haft barnet hos sig i sängen när hon sovit.

Men jag undrar om inte många av alla dessa "förkvävda" barn egentligen dog av det som i dag kallas "plötslig spädbarnsdöd". Märker man inte om man lägger sig över barnet, och vaknar?

366
Revesjö / SV: Läshjälp Revesjö
« skrivet: 2021-05-28, 20:41 »
Carl Swenßon och Maria And.d:r på Grälåsen.

Det är inget förslag. Det står så.  :)

367
Foss / SV: När och var föddes traktören Jacob Landberg?
« skrivet: 2021-05-28, 15:32 »
Det finns en del Landberg/Lamberg i och runt Uddevalla, bl.a. några dragoner. Övriga kan möjligen vara dragonbarn som tagit faderns soldatnamn som släktnamn. Dessa Landbergare behöver ju inte vara släkt med Jacob - men han rörde sig en del i staden...

Hans oäkta son Jacob Fredrik föddes där den 10/1 1770 (Uddevalla C:4, f. 468r). En och en halv månad senare, den 24/2, föddes hans son Johan Jacob på Kviström (Foss C:2, s. 561)...  :)

Sistnämnde Johan Jacob skulle f.ö. så småningom bli präst, liksom sin morfar.
 

368
A i Anabäckshult har en 'rygg' med en sväng nederst till höger. O i Or...abeck är helt runt (jämför med Olof några rader ovanför). Nu skrivs ju inte alla bokstäver alltid så att de ser ut som det som de är tänkta att vara  :) , men det ser åtminstone ut som ett tydligt A resp. O. Och om det nu är Anabäck som det ska föreställa, så har prästen i så fall lagt till en extra bokstav i Ana...

Helena på sida 25 har ingen ålder. Helena på sidan 9, som kommer från Alfshult, är född 1782. På raden ovanför den sistnämnda finns en Helena född 1783, som kommer från Brastorp och flyttar till Hemmingstorp. Och samma födelseår har Helena på sidan 8, som kommer från Hemmingstorp och flyttar till Alfshult.

Det hade ju vart lättare att avgöra om det är samma Helena om prästen inte hade sparat på bläcket. Fullständigt namn och datering av flyttningarna hade underlättat...

369
Ja, att hon finns i Anabäckshult på sidan 9 stämmer, men det är för att hon flyttar dit från sidan 25.

Jag är tycker inte att det ser ut som Ormabeck. Der börjar på Or och slutar på abeck, men det ser inte ut som ett m däremellan. Det ser ut som två bokstäver; de hänger inte ihop. Det ser nästan ut som två r, men det kan det inte vara, då blir det ju Orrrmabeck...  :) Någon av de två skulle kunna vara ett s, men det det gäller ju inte bara att tyda bokstäverna, det ska ju helst bli något vettigt av det också...

Det kan ju vara ett torp som inte står med namn i husförhörslängden och därför inte är med i registret.

370
Särna / SV: Försvunna gårdar
« skrivet: 2021-05-27, 17:34 »
Lantmäteriets historiska kartor.

Lantmäteristyrelsen är riksmyndigheten. Lantmäterimyndigheterna är länsmyndigheterna. Det är i de två arkiven som du hittar skifteskartor m.m., och ibland också äldre kartor från före skiftena. I vissa fall finns handlingar från en förrättning bara i det ena arkivet, men ofta i båda.

371
Foss / SV: När och var föddes traktören Jacob Landberg?
« skrivet: 2021-05-26, 12:55 »
Frågan är när Kjerstin Åkesdotter flyttar till Kviström. Den första mantalslängden som hon är med i är 1766, men det är också det första året som över- och underåriga (alltså icke skattepliktiga) är med. Hon kan alltså ha kommit dit tidigare.

372
Foss / SV: När och var föddes traktören Jacob Landberg?
« skrivet: 2021-05-26, 12:43 »
I dag kan vi ju inte ens ändra stavningen av vårt eget namn utan att någon myndighet (Skatteverket?) ska godkänna det. Men så var det inte förr. Det var bara att ta sig vilket namn man ville. Troligen var väl adliga namn skyddade, men annars var det fritt fram.

373
Foss / SV: När och var föddes traktören Jacob Landberg?
« skrivet: 2021-05-26, 11:18 »
Men eftersom modern kallas Landberg i mantalslängden, så bör hon vara gift Landberg, d.v.s. det är inte Jacob som tagit namnet. I samma mantalslängd står ju också att svärmodern heter Margreta Hedelia, och hon var bara gift Hedelius.

Jakob står som sagt som student i vigselboken. Och i "Skånska Nationen [i Lund] före afdelningarnes tid (1682-1832)" finns som n:r 1553 på sidan 299 Jakob Landberg. Det enda som står om honom är: "Gick i Landskrona skola". Han är inskriven under år 1754, så åldern borde åtminstone stämma på ett ungefär med gästgivaren på Kviström.

Antingen är det rätt Landberg, eller så har de(n) släktforskare som publicerat uppgiften att gästgivare Landberg kom från Landskrona bara trott att det var samme Landberg.

Och om det är rätt Jacob Landberg, så är ju frågan hur i allsindar han hamnade på Kviström...  :) [/i]

374
02 - Tips och råd / SV: "Klä på" släktingarna
« skrivet: 2021-05-26, 10:47 »
De som dömts till böter finns i saköreslängderna, som också ingår i länsräkenskaperna, eftersom det var en inkomst för kronan. Saköreslängderna brukar vara inbunda i domböckerna.

Det kan också finnas stämningslistor, alltså listor över de som instämts till tinget. De listorna kan finnas bland inneliggande handlingar.

Du kan också ha tur och någon forskare har upprättat register eller t.o.m. gjort avskrifter, men det är inget som du ska räkna med.

Annars är det bara att bläddra och läsa, bläddra och läsa, bläddra och läsa...  :)

Men det är verkligen något som kan rekommenderas. Genom att läsa domböcker lär man sig mycket om livet i bygden förr. Och det är inte bara skurkar som man hittar i domböckerna. Tvärtom är de flesta målen tvister av olika slag.

375
Foss / SV: När och var föddes traktören Jacob Landberg?
« skrivet: 2021-05-25, 22:15 »
Ja, i de här trakterna är Åke inget vanligt namn - men det är det i Skåne...

376
Kråkfötter? Den är mycket välskriven. Vänta tills du hittar verkliga kråkfötter...  :)

377
Foss / SV: När och var föddes traktören Jacob Landberg?
« skrivet: 2021-05-25, 19:07 »
I marginalen står bara om drängar och pigor. Alltså ingen notering om varifrån Landberg kom. Inte heller i vigselboken, men där står han som student (Foss C:2, s. 459).

Det borde stå en flyttnotering i mantalslängden på det ställe han kom ifrån. Och det borde väl vara någorlunda i närheten, om de skulle ha möjlighet att träffas. Jag tvivlar på att han var en resande som bara stannade till på gästgivaregården och sedan blev kvar...  :)

378
Reftele / SV: Reftele Al:12 sid 125
« skrivet: 2021-05-25, 18:52 »
"Underhålles af sonen" (Inga loppor alltså. Det är staplarna i M på raden under som går högt upp och luras. Och inledande s i "sonen" är väl heller inte världens tydligaste s.)

Samma text finns också i nästa längd, men mycket tydligare: AI:13, s. 330.

379
Foss / SV: När och var föddes traktören Jacob Landberg?
« skrivet: 2021-05-25, 16:52 »
Vet du när han dök upp på Kviström? Om han kom dit före 1766, så kan det stå en flyttnotering i mantalslängden.

Oftast står det vart de flyttar när de försvinner från det gamla stället, och ibland (men långt ifrån alltid) kan det också stå var de kommer ifrån när de är nya på ett ställe. Det är alltså förändringarna jämfört med föregående år som noteras. Men fr.o.m. längden 1766 försvinner dessvärre de noteringarna.

380
Västra Broby / SV: Vad har hänt med obefintlighetsboken?
« skrivet: 2021-05-25, 15:17 »
I arkivförteckningen ser du vad som finns i kyrkoarkivet, både filmat och ofilmat.

Obefintlighetsböcker finns under AIII, men där hänvisas till andra böcker som de ingår i t.o.m. 1907. Och fr.o.m. 1908 är obefintlighetsboken en egen volym, men den går långt in över sekretessgränsen och finns därför inte på nätet.

381
Att slippa blåskärmar och andra otaliga Windows-exter var ett av skälen till att jag bytte till Linux - och så är jag inte så förtjust i Microsofts tvångströja heller...  :) Linux finns för alla - både varianter där man verkligen måste vara expert, och sådana som fungerar utmärkt för den som fullständig nybörjare på datorer, och alla varianter däremellan.

Flaggan är Båhusläns flagga - som den borde se ut.  :) Och 3/4 av mina anor kommer från det norska Båhuslän.

382
Det här är väl inte rätt plats för att fråga varför någon frivilligt stänger in sig i Apples tvångströja (och dessutom betalar för det) när det finns ett stort antal Linux-distributioner där alla kan hitta något som passar den egna smaken (och dessutom är gratis) - så då frågar jag inte det...  :)

Men jag kan konstatera att om Sveriges Dödbok och Släktforskarförbundets andra skivor inte fungerar med 64-bitars Mac OS, så beror det inte på skivorna. De fungerar med Wine i 64-bitars Linux.

383
Fågelås, Norra och Södra / SV: Straffad för?
« skrivet: 2021-05-24, 10:40 »
Hemfridsbrott med våld.

Nordisk familjebok: Hemgång.

384
Fågelås, Norra och Södra / SV: Straffad för?
« skrivet: 2021-05-23, 15:57 »
Hemgång.

385
Laholms stadsförsamling / SV: Dödsorsak
« skrivet: 2021-05-23, 15:34 »
Ransulsioner står det nog - men det bli man inte klokare av. Det blir, föga förvånande, inget napp i SAOB. Och inte en endaste träff på Google - inte än, innan den här sidan är indexerad...  :)

Jag gissar att prästen inte har kunnat tyda läkarens kråkfötter i dödsattesten.  :) Kanske stod det konvulsioner där?

386
Ramdala / SV: Tyda överstruken anteckning
« skrivet: 2021-05-23, 08:07 »
Lysn. B. nr 13 1896.

Det är Sven August Persson på rad 11 som finns i lysningsboken (EI:4, uppsl. 4), så prästen har väl av misstag gjort noteringen på rad 8 först och sedan strukit den.

387
Dorotea / SV: Extra siffra i församlingsbok
« skrivet: 2021-05-23, 00:27 »
Ja, just det. Personnumren infördes 1947, alltså under den tid som den här boken omfattar. Och Västerbottens län hade nummerserien 850–889 för slutsiffrorna (som bara var tre tills datoriseringen tjugo år senare).

388
Dorotea / SV: Extra siffra i församlingsbok
« skrivet: 2021-05-22, 22:55 »
(Glöm det som stod här.)

390
Femsjö / SV: Femsjö
« skrivet: 2021-05-21, 10:48 »
Werfbroder ser det ut som.

Det ordet har jag aldrig stött på tidigare. Om det inte hade varit för f:et, så hade det blivit werbroder, och värbroder är detsamma som svåger.

Så frågan är om det är en felskrivning eller verkligen ska vara värvbroder (om vi moderniserar stavningen). Om det finns något som heter värvbroder (men det blir inget napp i SAOB), så låter det som kollegor av något slag.

391
Medelplana / SV: Maria född någonstans i Medelplana socken..
« skrivet: 2021-05-20, 20:20 »
Kärreg.

392
I Kalmar inflyttningslängd står det tydligt att födelsesocknen är Häradshammar:

Kalmar stadsförsamling BI:3, s. 220, n:r 191 (https://app.arkivdigital.se/aid/v34794.b114.s221).

394
Eftersom Brita står ovanför Erik Ersson, så lär hon snarare vara svärmor till mannen ovanför (som inte syns på urklippet), d.v.s. avskedade korpralen Hans Österberg.

Eriks egen mor, Anna Jansdotter, står under honom.

395
Övriga släkter - B / SV: Brådd
« skrivet: 2021-05-18, 14:10 »
Det står att han är handelsman, och vid den här tiden fick handelsmän bara bedriva sin verksamhet i städerna.

Falkenberg ligger närmast Faurås härad. Varberg är heller inte så långt bort. Halmstad är ett annat alternativ. Längre bort, men fortfarande i Halland, ligger Kungsbacka och Laholm. Men han behöver ju inte bo i Halland.

Sök också på stavningen Brodd, som nog är vanligare. Stavningen i gamla handlingar beror ju på vem som höll i pennan.

396
Bunge / SV: Vilken källa pekar referensen på?
« skrivet: 2021-05-18, 00:49 »
Du läste rätt om du läste på din bild. Där står det "g. B. 112" - men det är inflyttningskolumnen. (G.B. = gamla boken.)

397
Okänd socken i Uppland / SV: Född i Räfsa socken?
« skrivet: 2021-05-17, 10:31 »
Visst står det "Räfsa socken".

Det närmaste jag kan finna är Ripsa socken i Rönö härad i Södermanland. Prästen kanske inte sett hans födelsesocken i skrift, bara fått den muntligt.

Har du följt honom i tidigare och senare husförhörslängder för att se om det står något annat där, eller när och varifrån han flyttar in? Har du sökt efter vigseln för att se var han kommer ifrån då?

398
She didn't die 28 Feb 1932. She moved to Fägre parish that day. The priest just wrote the date in the wrong column.  :)

You find her at the bottom of page 514 in Fägre AIIa:6:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00074103_00219

399
Stafsinge socken hör som sagt till Faurås härad. Men jag finner henne inte på CD:n med bouppteckningsregister för Halland (men den är från 2009 och jag vet inte om den är komplett).

Hon finns heller inte i hovrättens register över adliga bouppteckningar (https://app.arkivdigital.se/aid/v183964.b108).

400
Jag menar att det är ovanligt att det finns bevarade bouppteckningar så tidigt. Men i städerna hade man väl bättre arkiv än i häradsrätterna på landsbygden, där man ofta inte hade fasta tingshus i äldre tider, så chansen att finna en gammal bouppteckning är väl större i en stad..

Bouppteckningen förrättades där han bodde, så om han bodde i staden, så är det som sagt i rådhusrätten som den ska finnas - om den är bevarad.

Adliga bouppteckningar lämnades in till hovrätten, men blev ju inte adlig för att hans hustru var det.

401
Om han bodde i Norrköpings stad, så är det i rådhusrätten som bouppteckningen ska finnas. Och finns han inte i bouppteckningsregistret där, så lär det inte finnas någon bouppteckning bevarad.

Men det är ovanligt att man kan finna en bouppteckning så tidigt som 1714.

402
Berg / SV: Håkansgården
« skrivet: 2021-05-13, 11:40 »
I en by kan finnas flera jordeboksgårdar, t.ex. Västergården och Östergården, eller Uppegården och Nedergården. Och i en del byar finns gårdar med personnamn, t.ex. Håkansgården och Bengtsgården i byn Melldala i Bergs socken. Och de namnen lär ha uppstått på nedan beskrivna sätt.

Husförhörslängderna innehåller personupplysningar som hela tiden skulle hållas aktuella, så där skrevs det in och ströks personer, allt eftersom de föddes och dog eller flyttade in och ut. Och mantalspenningen var en personskatt, så där gällde det också att hålla reda på vilka som bodde på de olika gårdarna varje år.

Men jordeboksskatten var en skatt på jorden, och gården låg kvar där den låg, så därför spelade det egentligen ingen roll vilken bonde som var noterad för gården; det viktiga var att det gick att hålla isär de olika gårdarna i en by. I äldre jordeböcker struntade man därför ofta i att hålla böndernas namn aktuella, utan skrev bara slentrianmässigt av deras namn från föregående års bok. På så vis kunde en sedan länge död bonde komma att stå för gården i jordeboken.

Och när man så småningom började uppdatera böndernas namn varje år också i jordeboken, så har ändå dessa gamla bönders namn i många fall levt kvar i gårdsnamnen, t.ex. har "Håkans gård" blivit gårdsnamnet Håkansgården.

403
Götene / SV: Var ifrån är Anna-Lisa inflyttad
« skrivet: 2021-05-12, 22:00 »
Kapellsmar
ken


Det ligger i annexet Vättlösa. AI:3, s. 127.

405
Rödeby / SV: Vart flyttar hon?
« skrivet: 2021-05-10, 22:46 »
Finns hon inte i flyttlängden, så lär hon ha flyttat inom pastoratet. Och det står 380 framför ortnamnet - kan det vara sidnumret?

Ja, det är det, men inte i Rödeby. Sillhövda AI:3, uppslag 380 (https://app.arkivdigital.se/aid/v96730.b385.s380): Dunkamåla.

406
Gåsborn / SV: Var?
« skrivet: 2021-05-10, 21:25 »
Gåsborns församling bildades 1693 genom utbrytning ur Färnebo socken, och var den första tiden kapellförsamling inom Färnebo.

I arkivförteckningen ser du allt som finns i Gåsborns kyrkoarkiv, både filmat och ofilmat.

Att de äldsta husförhörslängderna inte är bevarade är dessvärre vanligt. Att de finns från 1789 är dock inte så illa jämfört med hur det är i andra församlingar, Det är vanligt att de inte börjar förrän en bit in på 1800-talet.

407
General questions / SV: Need help reading names on
« skrivet: 2021-05-10, 13:53 »
"Hölte" is just Hylte spelled as it's pronounced. :)

408
Var ligger platsen / SV: 15:e Roten Hus 24 H
« skrivet: 2021-05-10, 13:29 »
Enligt urklipp ur adresskalendern som klistrats in på insidan av bakre pärmen av Vasa fastighetslängd AIIb:1 (1908-1919; https://app.arkivdigital.se/aid/v182793.b198) motsvaras Skånegatan 21 av 15:e roten 24 H.

409
Karaby / SV: Gårdsnamn
« skrivet: 2021-05-09, 18:06 »
Flyttlängden omfattar hela pastoratet (Tun, Friel och Karaby), och ser man vad det finns för gårdar där, så påminner kråkfötterna mest om Såtenäs.  :) Det ligger i Tuns socken.

410
Arnäs kronolänsmans arkiv (förteckning i NAD).

"Arnäs distrikt omfattade Arnäs, Gideå och Trehörningsjö socknar fram till 1889-09-01, då Trehörningsjö överfördes till det nybildade Björna distrikt."

411
Värö / SV: Husförhör 1858-67 Värö AI:20 uppslag 28
« skrivet: 2021-05-08, 23:32 »
Han är ju sjöman, så det skulle kunna ha med inskrivning vid sjömanshuset att göra.

Med så bedrövliga kråkfötter kan det inte bli mer än en gissning: "Fick bevis att taga hyra d. 11/3 66."

412
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / SV: Coligve?Läser
« skrivet: 2021-05-07, 11:28 »
Jag klickade tydligen på fel volym hos AD...  :-[ Det gick bättre vid andra försöket...  :) Och det står mycket riktigt "colique".

413
Äldre ord och uttryck / SV: Sedelhavande
« skrivet: 2021-05-07, 11:09 »
"Sedeln" är attesten/prästbeviset. Och den "sedelhavande" är den person som har attesten, alltså den som flyttar.

414
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / SV: Coligve?Läser
« skrivet: 2021-05-07, 09:59 »
Det finns ingen bild 1640 i Vitaby CI:2, varken hos AD eller SVAR, och ingen sida med det numret heller.

Men det lär stå "colique" = kolik.

415
Granhult / SV: Vart flyttar Catharina?
« skrivet: 2021-05-07, 09:02 »
Eller, för att tala klarspråk  :) :

Skåne: Stora Råby.
Södermanland: Råby-Rekarne och Råby-Rönö.

416
General questions / SV: Need help with estate inventories
« skrivet: 2021-05-07, 00:41 »
The sons signature (on page 385) is not "Thor T. Jönsson", it says "Thor T. I. S. Jönsson".

"T. I. S." is his initials the way they used to write it then: Thor JönsSon. (The letters i and j were used alternately as if they were one and the same.)

And on the line above the widow's name is written "Karin KPD Persdotter". Karin PersDotter.

417
Rolfstorp / SV: Rolfstorp Födelsebok 1859-1947
« skrivet: 2021-05-06, 14:01 »
Då har man fått ordning på Riksarkivets SCB-sökning igen.

Och visst är bilden från SCB-utdraget ur 1884 års födelsebok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0036304_00152

Det utdraget gäller första halvåret. Och nästa halvårs utdrag har samma underskrift, men då fanns det en tom rad att skriva på, så att underskriften inte behövde stoppas in i anmärkningskolumnen efter något barn:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0036304_00153

418
This is how it looks at Arkiv Digital.

Juliana Jonsdotter is marrying Eric Olsson from Lund. And Juliana is from "samma by", the same village.

419
Rolfstorp / SV: Rolfstorp Födelsebok 1859-1947
« skrivet: 2021-05-05, 19:52 »
Födelseboken ser annorlunda ut för att bilden inte kommer därifrån...  :)

Just nu går det inte att komma åt SCB-utdragen hos Riksarkivet (jag får bara upp ett felmeddelande hela tiden), men bilden är säkerligen från SCB-utdraget ur födelseboken. Sådär brukade nämligen prästerna underteckna utdragen när man skickade in dem till SCB ("betygar" är nog det ord vi ser början på efter "utdraget", och där under står underskriften). Det har i så fall ingenting med Jenny Teresia att göra.

420
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: DNA test
« skrivet: 2021-05-04, 00:06 »
För att förklara hur jag räknar kanske enklare exempel kan vara på sin plats.
Mellan två helkusiner är det 4 generationssteg och de har två gemensamma anor. Det ger att deras släktskap blir 2 upphöjt till minus 4 gånger 2 vilket blir 0.125 eller 12,5 procent.

Ännu enklare: mellan halvsyskon är det två steg och släktskapet blir 2 upphöjt till minus 2 alltså 0.25 eller 25%. Mellan helsyskon blir det 2 upphöjt till minus 2 gånger 2 alltså 0.5 eller 50 %. ( Jo, helsyskon är halvsläkt! endast enäggstvillingar är släkt till 100%).

Dina "exempel" är ju ingen logisk förklaring till hur du tänker när du talar om "generationssteg", det är ju bara en upprepning av dina påståenden. Att helsyskon är "halvsläkt" om de inte är enäggstvillingar är trams upphöjt till vetenskap.  :)

Alla personer ärver hälften av sitt DNA från far och hälften från mor, men det är slumpen som avgör från barn till barn hur mycket och vilka delar av farfars resp. farmors DNA som finns i DNA-arvet från far och hur mycket och vilka delar av morfars resp. mormors DNA som finns i DNA-arvet från mor. I genomsnitt (räknat på hela befolkningen) har två helsyskon 50 % av sitt DNA gemensamt - om man inte är enäggstvillingar, då det alltid är 100 %.

Vi får dock inte göra misstaget att blanda ihop hur mycket gemensamt DNA två helsyskon har med hur nära släkt man är. Två helsyskon har ju samma föräldrar, och därmed kommer 100 % av deras DNA från samma personer (50 % från vardera föräldern) oavsett om de är enäggstvillingar eller inte, även om det varierar vilka delar av föräldrarnas DNA man har ärvt.

Hur stor andel av syskons DNA som är gemensamt avgör alltså inte graden av släktskap. Om så vore fallet, varför skulle då två helsyskon vara just 50 % släkt om de inte är enäggstvillingar? Varför inte lika gärna t.ex. 55 eller 41 %? Det är ju som sagt slumpen som avgör hur mycket DNA två syskon har gemensamt.

Om det i en familj finns tre döttrar, och inga av dem är enäggstvillingar, så kan de ju i det genetiska 'lotteriet' ha fått olika mycket gemensamt DNA. Två av de tre systrarna kan ju t.ex. ha mer likt utseende än den tredje systern, eller kanske bara en eller två av dem har fått en ärftlig sjukdom. Om syster A har något mer DNA gemensamt med syster B än med syster C, är A då mer släkt med B än med C? Om inte, varför är då enäggstvillingar mer släkt än helsyskon som inte är enäggstvillingar? Logisk förklaring, tack!  :)

Du gör två misstag:

1. Du tar det statistiska genomsnittet för hur mycket DNA som två helsyskon har gemensamt (50 %) och påstår att det är ett tal som alltid gäller i varje enskilt fall (och alltså inte bara är ett genomsnitt) - vilket du försöker bevisa med matematiska formler.

2. Du påstår att två helsyskon som har 50 % gemensamt DNA bara är "halvsläkt" - och du bortser då från att de båda syskonen har 100 % av sitt DNA från samma föräldrar (50 % från varje förälder) och att det bara är deras 'DNA-blandning' som skiljer sig åt.

Ditt "generationssteg" mellan två helsyskon finns alltså inte i verkligheten, utan bara i en teori som bygger på felaktiga förutsättningar.

Se även https://en.wikipedia.org/wiki/Coefficient_of_relationship

Visst händer det ibland att jag också länkar till Wikipedia - när jag vet att det som står där är korrekt... Problemet med Wikipedia är att vi inte vet vem som har författat en artikel (eller klippt och klistrat bitar av andras texter, vilket det inte sällan är frågan om), och följaktligen inte heller har en aning om hurvida den personen är expert på ämnet - eller bara tror sig vara det...  :) (Se också den inledande varningstexten i den artikel som du länkar till: "This article has multiple issues.")

Den som vill fördjupa sig i hur DNA fungerar kan rekommenderas boken "DNA - Kunskapens källa" av Rikard Erlandsson (ISBN 9789197558464).

Att anförluster (ett finare ord för inavel) kan öka släktskapet är riktigt men torde ha marginell betydelse när det handlar om så många generationer.

Tvärtom. Att makar är fyr-, fem- eller sexmänningar är inget ovanligt i en landsbygdsbefolkning som mest flyttade runt i de närmaste socknarna. Och ju fler generationer vi tar med i antavlan, desto fler tillfällen till "anförluster" - och desto större betydelse har de naturligtvis för hur många gemensamma förfäder vi har.

Det går cirka 3 generationer på ett århundrade. De som föds i dag har alltså en mormors mor och en farfars far som föddes omkring 1920. Naturligtvis kan det vara både mer eller mindre än 100 år mellan tre generationers födelseår i de enskilda fallen - ibland t.o.m. mycket mer eller mycket mindre - men i genomsnitt ligger det ungefär där. Det betyder att förfäderna och förmödrarna 15 generationer före årets nyfödda föddes i början av 1500-talet. Om vi dubblar det - 30 generationer och 1000 år - så hamnar vi på vikingatiden.

I generation 15 har vi 37.768 rutor i antavlan. I generation 30 är de 1.073.741.824. Om anförluster bara har "marginell betydelse" när det handlar om många generationer - som du hävdar - så borde var och en av oss ha åtminstone i närheten av en miljard förfäder som levde på Olof Skötkonungs tid. Tror du verkligen det?  :)

421
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: DNA test
« skrivet: 2021-05-03, 01:24 »
Släktskap mellan nu levande individer med gemensam ana 16 generationer bakåt är betydligt mindre än 0.03 promille.  Det beräknas som 2-32  (2 upphöjt till minus 32) eftersom det är 32 generationssteg emellan och varje steg innebär en halvering av släktskapet.

Att räkna med två "generationssteg" per generation bara för att vi har både far och mor är ett märkligt sätt att räkna. Det är ju inte så att vi passerar också fadern på väg till mormor...  :) Och med ditt sätt att räkna skulle helsyskon bara vara "halvsläkt"...

Hur som helst stämmer inte din beräkning av släktskap ens om vi räknar med två "steg" per generation. Det är ju nämligen inte så att antalet anor fördubblas för varje generation i all evighet. Det finns något som i svensk släktforskning brukar för kallas "anförlust". Själv använder jag hellre det norska begreppet "ansammanfall", eftersom det bättre visar vad det handlar om, alltså att en ana förekommer på flera ställen i antavlan. Det stöter alla släktforskare på när deras anor har rört sig i samma bygd under en längre tid, vilket oftast var fallet förr.

Om antalet anor alltid hade fördubblats för varje generation, så hade våra samlade anor på medeltiden varit betydligt större än den befolkning som levde då...

422
18) Danska / SV: Läshjälp ur dansk kyrkbok, dödorsak
« skrivet: 2021-04-28, 17:03 »
"Ugift, d. paa Hospi
talet, indlagt ...ed
Kjöbm. Schierbuk."


Jag är osäker på början av det sista ordet på andra raden. Det ser ut som två bokstäver; det är ett mellanrum mellan staplarna.

Om det står "ved (wed)", så skulle det väl här närmast ha betydelsen av/genom, alltså att det var köpmannen Schierbuk som fick honom inlagd. Schierbuk lär i vart fall knappast vara dödsorsaken...  :)

(Eftersom detta tydligen står i kolumnen för dödsorsak, så ska det kanske tilläggas att Schierbuk må låta som en opererad mage  :) , men buk på danska är detsamma som bock på svenska.)

423
Discussions in English / SV: Meaning of word
« skrivet: 2021-04-28, 09:27 »
That is from the census 1880 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0056764_00267), not a household record. Ancestry just don't know the difference...

You find them here in the real household records:

Hova AI:7, p. 823.
Hova AI:7, p. 873.
Hova AI:10, p. 455.

424
Discussions in English / SV: Meaning of word
« skrivet: 2021-04-28, 08:48 »
"Så kallad hustru" = "so-called wife".

And to the right of that: "Baptister" = "Baptists" and "olagligen vigde" = "illegally married".

425
Det finns som sagt inga husförhörslängder för Särestad socken 1785-1810. De ingår inte heller i annexförsamlingarnas arkiv, vilket framgår av arkivförteckningen.

Det är dessvärre vanligt att äldre husförhörslängder inte är bevarade.

426
Allmänt / SV: Vilket sidnummer?
« skrivet: 2021-04-27, 15:10 »
Hur "etablerade"  förkortningarna "hp" och "mp" är vet jag inte, men jag har då sett andra använda dem också. Och det går fortare att skriva de förkortningarna, och tar mindre plats, än att skriva "handpag" och "maskinpag.".  :)

När det gäller ditt exempel från Flistad, så kommenterar jag också det i mitt förra inlägg. Den kommentaren är visserligen tillagd efter den ursprungliga versionen av inlägget - men innan du skrev ditt svar.  :)

427
Allmänt / SV: Vilket sidnummer?
« skrivet: 2021-04-26, 15:27 »
Jag noterar alltid båda sidnumren (hp = handpaginering; mp = maskinpaginering). Och när jag får en källhänvisning, så kollar jag först det numret som bildleverantören har i sin indexering (det går fortast...  :) ) - och finns den/det eftersökta inte där, så är det bara att kolla det andra numret.

De maskinpaginerade (stämplade) numren har normalt satts dit i arkivet, och ofta efter att mormonerna filmade böckerna. Därför kan de saknas på SVAR/Riksarkivets bilder (som oftast är mormonfilmerna), medan de finns på Arkiv Digitals nya bilder.

Böckernas originalregister (skrivna av prästerna) använder naturligtvis de handskrivna numren, medan arkivens maskinskrivna register oftast använder de stämplade numren.

När det gäller ditt exempel från Flistad i Östergötland, så finns maskinpagineringen med redan på mormonfilmen som SVAR använder, men landsarkivets maskinskrivna register från 1973 var då ännu inte upprättat och inbundet i boken. Däremot finns ett ursprungligt register i slutet av boken, och det använder naturligtvis de handskrivna numren, vilket gör det logiskt att de också används av SVAR. Landsarkivets register är dock med på Arkiv Digitals nya bilder, och eftersom det registret använder maskinpagineringens sidnummer, så är det ju logiskt att det är dessa som AD har indexerat.

En nackdel med att bara ange maskinpageringen är dock att den inte stämmer med prästens sidhänvisningar när personer flyttar mellan olika sidor i boken. Därför borde egentligen bildleverantörerna alltid indexera båda numren när båda finns med på deras bilder.

Du kan läsa mer här: Sidnumrering i arkivhandlingar.

428
Rosenberg: Långhult.

Det finns många Långhult; tio stycken bara i Småland. Men eftersom det inte är någon socken angiven, så är det väl mest troligt inom pastoratet. Skatelövs pastorat omfattade då också Härlunda och Västra Torsås, och som synes finns det ett Långhult i båda.

429
I husförhörslängder (som personalförteckningar är ett alternativ till i Göteborg) och församlingsböcker står barnen under sina föräldrar. Det är alltså Lindqvist som är fadern.

I vänsterkolumnen ("Bevisets Datum & N:o") står 1826 21/12. Det gäller flyttattesten vid inflyttningen till Domkyrkoförsamlingen. Attesten, eller rättare sagt attesterna, finns i Domkyrkoförsamlingen HIIa:8, nummer 2502. Observera att det alltså är två attester med samma nummer, och båda har text på både fram- och baksida.

430
Självklart är det möjligt att Key är din förfader - men än så länge har du inga bevis. Och det håller du ju med om - ibland...

Jag kommer osökt att tänka på visan "Prästens lilla kråka" när jag läser dina inlägg. "Än slank hon hit, och än slank hon dit..."  :)

Du börjar (i rubriken) med att säga att gåtorna (med de oäkta barnens fäder) är "lösta". Men sist i ditt första inlägg skriver du: "Nu vore det förstås spännande om någon av de nu levande rakt manliga Key-ättlingarna kunde tänka sig att göra en Y-DNA test. Jag vill ha min Kilt!"

Och sedan skriver du i ditt första svar till Marcus att du har "inga bevis utan bara ett antal efterforskade uppgifter som resulterar i en uppskattad grad av sannolikhet" och tillägger: "Det skulle vara fantastiskt spännande om någon (helst två) av Keys rakt manliga nu levande släktingar kunde tänka sig att göra ett Y-DNA test så kan vi få klarhet i det här."

I sitt svar säger Marcus så här: "Men som du redan från början klart och tydligt framhåller krävs det minst ett Y-DNA-test till, helst också autosomala, där du även får nära träffar med en manlig Key-ättling (helst en manlig ättling till Karl Fredrik själv)."

Vad svarar du då? Jo: "Krävs? För vad då? Säger vem? (nej inte jag som du påstår). Det kan vara bra om du prefixar dina personliga åsikter med 'Jag tycker'."

När jag då svarar att det är logiken som säger det och att det inte är något "tyckande", så svarar du: "Jag förstår faktiskt inte vad du argumenterar om? Du verkar tro att jag påstår att det nu är bevisat att Carl Fredrik Key är den okända fadern, sedan citerar du mig två gånger där jag tydligt markerar att det inte är det jag påstår. Jag skriver också att jag nu hoppas på Y-DNA med manliga ättlingar till Key."

Ja, så skrev du från början, men sedan tog du ju tillbaka det i ditt svar till Marcus, och sa du inte sagt att det krävs ett DNA-test från en Key-ättling och att Marcus bara "tyckte" det.

Och nu tar du tydligen tillbaka det också - samtidigt som du tycker att det är "slarvigt att slentrianmässigt påstå" att det kan vara någon annan än Key som är fadern... Hur ska du ha det egentligen?

När det gäller olika teorier samt källors trovärdighet, så skriver du så här i ditt första svar till Marcus: "Så inga bevis utan bara ett antal efterforskade uppgifter som resulterar i en uppskattad grad av sannolikhet, men så är det ju nästan alltid när vi kopplar på en fader till en ana i släktträdet, oavsett vad prästerna skriver i böckerna." Och du upprepar detta i ditt nästa inlägg.

Innebörden av detta blir ju att den ena teorin är lika god som den andra, oavsett om "teorin" bygger på trovärdiga primärkällor eller inte. När jag då argumenterar emot detta, så säger du att mitt svar är "ett raljerande om tramsargument" och att du skulle anse "att det inte är viktigt att ha så säkra källor som möjligt".

Men den självklara innebörden av dina kommentarer är ju att slutsatser som bygger på skriftliga, samtidiga och trovärdiga primärkällor också bara är osäkra "teorier", och att dina teorier är lika goda de. Varför annars skriva detta som svar när dina teorier bemöts med att du inte har bevis?

Du skriver också: "Utan min tidiga fundering om att Key kunde vara fadern hade Roland Melins okända moder förblivit olöst, så något värde finns det nog med spekulationer inom släktforskning också."

Ja, spekulera kan man absolut göra som släktforskare, och fantasi har man också användning för. Men spekulationerna och fantasin ska användas till att komma på möjliga lösningar, och hur och var man kan finna svaret på sina frågor. Men slutsatserna ska baseras på fakta och bevis.

I ditt senaste inlägg kommer du också med en rejäl oförskämdhet. Du säger att mitt svar "känns ärligt talat ovärdigt utav någon som borde ägna sin tid här på Anbytarforum åt att hjälpa till".

Klicka på mitt namn här i inlägget, så kommer du till min profilsida. Klicka där på "Visa inlägg" till vänster, så ser du alla mina tusentals inlägg. Upprepa sedan att jag inte ägnar min tid här i Anbytarforum åt att hjälpa andra...

Några längre utredningar har det dock inte blivit på sistone, utan endast läshjälp och andra kortare sakupplysningar. Jag är nämligen mitt inne i slutspurten av "Namn åt de döda" (registreringen för Sveriges Dödbok). Kanske någon kan få hjälp av det också...

De här inläggen var det dock nödvändigt att offra lite tid på. Det är nämligen viktigt att "självutnämnda experter" som undertecknad (med 25-30 års erfarenhet av släktforskning) bemöter inlägg som dina, så att inte nybörjare som tittar in här invaggas i tron att den ena teorin är lika god som den andra, oavsett om de bygger på trovärdiga bevis eller inte. Internet är ju fullt av exempel på att många tror det, med antavlor som leder till Oden och andra "forskningsresultat"...  :)

En diskussion på samma tema (att alla teorier och forskningsmetoder är lika goda), men med en annan utgångspunkt än DNA, var f.ö. aktuell för ett år sedan: Forska vidare eller släppa tråden?

431
Krävs? För vad då? Säger vem? (nej inte jag som du påstår). Det kan vara bra om du prefixar dina personliga åsikter med ”Jag tycker”.

Logiken säger det. Och det är fakta, inget "tyckande".

För att med hjälp av DNA kunna fastslå att Key är din förfader, så behöver du naturligtvis jämföra med ett DNA-test från någon som du vet är Keys ättling. Men det du har är bara en annan släktforskare som också har ett oäkta barn bland sina anor, vars mor, liksom din oäkta anas mor, vistats i närheten av Key. Det gör det naturligtvis möjligt att Key är bådas far - men det kan, som sagt, lika gärna vara någon annan i Keys närhet: En släkting, en anställd, en gäst.

Din DNA-träff är alltså inte i närheten av ett bevis. Och det erkänner du ju också själv - även om du bagatelliserar det.

Så inga bevis utan bara ett antal efterforskade uppgifter som resulterar i en uppskattad grad av sannolikhet, men så är det ju nästan alltid när vi kopplar på en fader till en ana i släktträdet, oavsett vad prästerna skriver i böckerna.

Som jag avslutade förra meddelandet - varenda fader i ditt släktträd är där med en grad av sannolikhet. Om du, utan DNA-kopplingar, vore en super-släktforskare som alltid hittar kompletta födelseuppgifter och dessa har rätt fader i 99% av fallen så har du ändå i snitt tre felaktiga fäder i ett träd med bara sex generationer upp.

Liknande argument dyker alltid förr eller senare upp i diskussioner om källkritik och noggrannhet i släktforskningen. Det är bara ett annat sätt att säga "Alla sätt att släktforska är lika goda - vi behöver inte vara så petnoga, för vi kan ändå inte vara säkra på de skriftliga källornas uppgifter stämmer".

Det är ett tramsargument som inte hör hemma i en seriös diskussion. Som släktforskare ska man naturligtvis göra sitt yttersta för att hitta korrekta uppgifter. Varför släktforskar vi annars, om det inte är för att försöka finna sanningen om våra förfäder? Och om vi har trovärdiga skriftliga källor, som inte motsägs av annat, så får vi naturligtvis utgå ifrån att de stämmer - tills motsatsen är bevisad.

Självklart kan man aldrig veta med 100 % säkerhet att allt stämmer, men om det betyder att vi lika gärna kan tro på skrönor som motsägs av källorna, eller fantisera ihop olika teorier på egen hand, eller gissa - ja, då förvandlas ju släktforskningen till ett sagoberättande som vi har sett ett antal exempel på i Anbytarforum genom åren.

Ditt DNA-test är inte något bevis på att Key är din förfader - det visar bara att det är möjligt att han är det. Och teoretiska spekulationer om hur många procent av alla barn som har en annan far än moderns make ändrar inte på den saken...  :)

432
Riseberga / SV: Släkten Ekström Riseberga
« skrivet: 2021-04-21, 16:54 »
Då är det alltså Riseberga socken i Skåne, inte Västergötland.

433
Riseberga / SV: Släkten Ekström Riseberga
« skrivet: 2021-04-20, 17:10 »
Hoppas inlägget kommer rätt! Jag forskar åt en vän och i hans släkt finns rusthållaren Johannes Ekström gift med Maria (Marna) Mårtensdotter. Var är de födda och när dog de? Johannes föräldrar heter Peter Ekström och Anna Romare (tror jag). Finns det någon fullständig forskning på släkten? Har bara hittat inlägg från år 2005, hans ana är  Magnus Ekström gift med Chatarina Billing. Hoppas på tips där jag kan få födelseorter, dödsorter och övrigt som har med släkten att göra!

Ungefär vilket århundrade talar vi om?  :)

Och var (i vilka källor) har du hittat dem? Det är enklare om man har en trådände att börja nysta i...

Inlägget är placerat under Västergötland. I vilken socken där bodde de? Om det är Riseberga som är socknen, så ligger den i Skåne.

434
Näs / SV: Tolkning av gårdsnamnet
« skrivet: 2021-04-16, 13:28 »
"Bonde-
folk i Nä-
steg. Astr
"

I klartext: Astranna Nästegård i Flo socken.

De finns på sidan 10 i Flo AI:1 (https://app.arkivdigital.se/aid/v9933.b10.s11).

435
Fleman / SV: Fleman
« skrivet: 2021-04-16, 12:37 »
Jag har fått ett mail från "Anbytarforum-teamet" att detta ämne, dvs släkten Fleman, flyttats. Men vart då?  Det framgår inte av mailet, som bara hänvisar hit.

Men om du hänvisas hit, så är det ju hit diskussionen har flyttats. Och här ligger den ju...

436
03 - Hur hittar jag... / SV: Letar efter en maka
« skrivet: 2021-04-16, 12:26 »
Är det inte honom som du efterlyst här?: https://forum.rotter.se/index.php?topic=177979

I så fall har du ju redan fått svar...

437
Skepplanda / SV: Död- och begravningsbok efter 1905?
« skrivet: 2021-04-15, 16:19 »
SCB-utdragen är inga riktiga kyrkoböcker. Det är befolkningsstatistiska handlingar som innehåller avskrifter av vissa uppgifter ur kyrkoböckerna.

I arkivförteckningen kan man se allt som finns i Skepplanda kyrkoarkiv, både filmat och ofilmat. Dödboken efter 1905 (F:1) omfattar åren 1906-1959. Den går alltså in över sekretessgränsen och finns därför inte på nätet.

438
Mellby / SV: Catharina Bryngelsdotter
« skrivet: 2021-04-14, 21:46 »
Det var vanligt att sockenborna bokade tid för dop och begravning hos klockaren. Han noterade det på en lapp, som sedan lämnades till prästen. Och hur länge det sedan dröjde innan prästen skrev in uppgifterna i kyrkoboken och husförhörslängden varierade. Vissa präster var mycket noggranna, andra inte fullt så noggranna...

Jag har sett flera exempel på präster som har fått stränga förmaningar vid biskopsvisitationer för att de har högar med lösa lappar som inte har skrivits in i böckerna. I åtminstone något fall var det flera års lappar. Hur vanligt det var med så lång väntetid innan lapparnas uppgifter skrevs in vet jag inte, men att det kunde dröja är helt klart. Och med den "ordningen", så är det inte konstigt att det finns många församlingar där folk bevisligen saknas i både födelse-, vigsel- och dödboken.

När det gäller mantalslängden, så skulle alla över 15 år vara med - men folk både glömdes och "glömdes". Så att någon saknas i längden är inget bevis på att denne inte finns...  :)

439
Habo / SV: Var ligger St Horn?
« skrivet: 2021-04-14, 12:41 »
Horns socken i Vadsbo härad (Skaraborgs län) har förr även kallats Stora Horn.

440
Bergum / SV: 1750 > Bengt i Hällbo och hans fruar.
« skrivet: 2021-04-13, 22:50 »
Och däri ingår de register för Vättle HR som jag länkar till i mitt inlägg här ovan kl. 19.35.

F.ö. är det inte frågan om att bläddra i stället för att söka - det är bara ett annat sätt att söka...  :)

441
Bergum / SV: 1750 > Bengt i Hällbo och hans fruar.
« skrivet: 2021-04-13, 20:00 »
På Riksarkivets söksida för bouppteckningar (https://sok.riksarkivet.se/bouppteckningar) står under rubriken "Vilken är källan?": "Källan är registrerade bouppteckningar."

Det är ju en fullständigt meningslös "upplysning" - vad skulle källan till registret annars vara? Det man borde upplysa om är naturligtvis vilka härads- och rådhusrätters bouppteckningar som är registrerade och för vilken tidsperiod.

Under rubriken "Registret upprättat av" står: "Landsarkiven i Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund."

Det blir man ju inte mycket klokare av, om man vill veta vilka domstolsarkiv och tidsperioder som ingår - men man kan i vart fall se att bouppteckningar från Göteborgs landsarkiv inte ingår...

442
Bergum / SV: 1750 > Bengt i Hällbo och hans fruar.
« skrivet: 2021-04-13, 19:35 »
Bouppteckningar finns i häradsrättens arkiv (rådhusrätten i städerna). För Bergum är det Vättle HR (AD, SVAR [via NAD] - serie FII). I Vättle HR har AD bouppteckningar fram till 1927, SVAR till 1857.

Landsarkivet har personregister till bouppteckningarna fram till 1869. Det finns hos både AD (efternamn, förnamn) och SVAR (efternamn, förnamn).

443
Mellby / SV: Catharina Bryngelsdotter
« skrivet: 2021-04-13, 19:11 »
Man betalade mantalspenning fr.o.m. 15 år. 1736 får Catarina som sagt betala också för 1734 och 1735. I 1733 års längd är Bryngel där, men utan dotter, och efterson hon inte behöver betala retroaktivt också för det året, så får vi väl utgå ifrån att hon inte var gammal nog då (även om det naturligtvis är möjligt att hon då var någon annanstans än hos föräldrarna).

1736 års längd är daterad den 15/11 1735, och då bör hon alltså vara 17 år, m.a.o. född omkring 1718.

444
Skövde / SV: Letar efter födelseförsamlingen
« skrivet: 2021-04-13, 17:17 »
De var vanligt att pastoratets moderförsamling angavs som födelseförsamling även om personen var född i ett annex. Har du kollat alla församlingar i Skövde pastorat? De var vid den här tiden Skövde stadsförsamling, Skövde landsförsamling, Ryd, Våmb, Hagelberg, Kyrketorp, Sventorp, Suntetorp och Forsby.

Det finns också andra socknar som heter Skövde: Ale-Skövde och Kullings-Skövde, båda i Älvsborgs län. Men eftersom hon gifter sig i Skövde stadsförsamling, så lär det vara det Skövde (pastorat) som hon ska var född i - eller åtminstone påstås vara född i...

445
Bergum / SV: 1750 > Bengt i Hällbo och hans fruar.
« skrivet: 2021-04-13, 10:58 »
Det är som sagt stora luckor bland mantalslängderna, men 1732 (Kammarkollegiums ex., s. 486; https://app.arkivdigital.se/aid/v224347.b2670.s487) finns Oluf Andersson med hustru och dotter Elin på Helgebo.

I den nämnda bouppteckningen efter Bengts styvdotter Kjerstin (Vättle HR FII:2, s. 927; https://app.arkivdigital.se/aid/v143363.b471.s927) står:

"Infordring af then aflednas förut
genom döden utj största fattigdom af-
gångna Stiuffader Bengt Danielsson
i Häljebo efter föreningsdom af d.
11 Feb:ii 1753. som af:na Kierstin
Olofsdotter skolat tilfallit utj fäder-
ne lösöre arf, samt efter döda Sy-
steren Catharina"


Det borde väl vara stor möjlighet att hitta namnet på Bengts första hustru i den domen från vintertinget 1753. Men Vättle härads dombok från det året finns inte på nätet, varken hos AD eller SVAR.

446
Broddetorp / SV: Broddetorp E:1 sid 5
« skrivet: 2021-04-13, 10:01 »
Svaret på frågan var de bor är att det i kolumnen "Hemwist" står:

"Åbo i Breg.
Frigger-
åker
"

Längst till höger står:

"Mäster Joh.
Balk
"

Eftersom Johan Balk är brudens far (vilket framgår av den andra kolumnen, "Thes Föräldrars namn"), så måste det vara giftomannen som står i den kolumnen.

Det finns ingen husförhörslängd i Friggeråker socken 1764, men i mantalslängden (Skaraborgs landskontor, s. 796 mp/800 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v401883a.b410.s797) finns på Friggeråker Breagård en dräng Jöns med fästmö.

(Observera att Broddetorp E:1 inte har några sidnummer. Det är bild 5 hos AD.)

447
Halmstad / SV: Britta Kristina Engström 1819 - 1910
« skrivet: 2021-04-13, 09:40 »
Det finns inga sidnummer alls på SVAR:s bilder, men däremot på Arkiv Digitals. Förklaringen är helt enkelt att numren har skrivits dit i arkivet efter att mormonerna fotograferade boken (och det är ju deras bilder som SVAR använder), medan AD har nytagna bilder. (Numren är handskivna, vilket är ovanligt. Det normala är ju att arkiven stämplar sidnumren.)

448
Jag tror tvärtom att du ska utgå från att prästen menar bråck, som jag många gånger sett stavas med bara k (man stavade 'efter behag' förr). Om han hade blivit ihjälslagen eller fallit olyckligt i något handgemäng eller liknande, så hade det nog beskrivits utförligare än bara "bråk".

450
Emigrantkällor / SV: Emigrant Göteborg-Hull
« skrivet: 2021-04-11, 18:17 »
Den normala rutten var tåg från Hull till Liverpool, och ny båt därfrån till Amerika. Man köpte ett 'paket' av emigrantagenten i Sverige, där alla delar av resan ingick.

451
"Oäkta" betyder att föräldrarna inte var gifta (i vart fall inte med varandra...). Egentligen är det alltså fel att kalla barnet oäkta; det är ju föräldrarna som är oäkta (inte ett äkta par).

Att fadern anges som "okänd" eller att det inte står något alls om honom i födelseboken betyder bara att han var okänd för prästen (åtminstone officiellt - men bygdeskvallret nådde säkerligen också till prästgården). Men modern visste naturligtvis vem barnets far var, så att ett oäkta barn har patronymikon är inget märkligt. Det var ju inte efternamnslöst hela livet bara för att fadern var "okänd" i födelseboken...

452
Ljungby (G) / SV: Bengt Olsson född 1752 i Ljungby
« skrivet: 2021-04-09, 14:38 »
Efterlysningen ligger under Lyngby socken i Skåne. Men Hallaryd ligger i Sunnerbo härad i Småland, och där finns också en Ljungby socken. Har du sökt där? Alltså Ljungby i Kronobergs (G) län.

453
Det står Lästa Herreg. Det ligger i Blädinge socken.

Kråkfötter med svag skrift är inte lättolkade  :) , men det finns vad som nog kan vara en Magnus Peters. född 1767 på uppslag 155 i Blädinges hfl 1793-1798 (mellersta delen av AI:3, som innehåller tre längder).

454
Hafra / Havrenne / SV: Hafra / Havrenne
« skrivet: 2021-04-08, 16:20 »
Man "jobbade" inte på 1700-talet...  :) I den husförhörslängd som du länkar till (som är från Mohedas grannsocken Slätthög) står att Bengt är "hos en guldsmed i Götheborg".

455
Allmänna språkfrågor / SV: "Tolvmann"
« skrivet: 2021-04-07, 19:43 »
Nämndeman tillsvarar lagrettemann i Norge.

Måg betyder detsamma på svenska som på norska...  :) Svärson (svigersønn).

456
Allmänt / SV: Vigsel datum i Sveriges dödbok (1860-2017)
« skrivet: 2021-04-07, 10:42 »
Vigseln finns i vigselboken:

Tving CI:6, s. 428, n:r 36 (https://app.arkivdigital.se/aid/v96997a.b2230.s429).

Du kanske bara tittade i första kolumnen, lysningsdagen?

457
Söka socken / SV: Moderförsamling
« skrivet: 2021-04-06, 22:05 »
Ett pastorat bestod av en eller flera församlingar. Om det var är fler än en, så räknades en av dem som moderförsamling och de övriga var annex.

Normalt fördes alla pastoratets kyrkoböcker i prästgården/pastorsexpeditionen i moderförsamlingen. Då behövdes inga attester vid flyttningar mellan pastoratets socknar; prästen hade ju alla uppgifter redan.

Men i stora pastorat kunde en komminister/kapellan ha ansvaret för kyrkobokföringen i ett eller flera annex. Och då kunde man behöva attester också inom pastoratet, vid flyttningar mellan socknar som hade olika kyrkobokförare. Och så var uppenbarligen fallet här - vilket ju inte är så konstigt med tanke på de långa avstånden i de stora norrlandssocknarna.

Älvsbys moderförsamling var Piteå landsförsamling, tills Älvsby blev eget pastorat 1895.

458
Glava / SV: Glava
« skrivet: 2021-04-06, 17:00 »
"Edsätter" socken skulle kunna vara Eskilsäter. Prästen kanske bara fick beskd om födelsesocknen muntligt. Eskilsäter uttalas Ässäter, och så 'snyggade' prästen till stavningen i kyrkoboken genom att lägga till ett d...  :)

459
Övriga källor / SV: Rusthållsförändringar
« skrivet: 2021-04-06, 16:35 »
Gårdsköp finner man i uppbuds- och lagfartsprotokollet, som är ett av småprotokollen.

Men observera att hemman och rusthåll inte är samma sak. I citatet ovan har hemmanet överlåtits. Då har alltså gården/jorden sålts; det var m.a.o. en skattegård.

Rusthållet däremot är ju den militära inrättningen. Om säljaren av jorden också var rusthållare, så följde normalt rusthållsrättigheten med; och så var ju uppenbarligen fallet här. Då brukar det stå att gården säljs "med dess mundering" eller liknande formulering. (Annars var det ju möjligt, även om det säkerligen var ovanligt, att säljaren kunde fortsätta att vara rusthållare efter att jorden sålts. Man behövde ju inte äga jorden för att vara rusthållare för en gård.)

Men också kronogårdar kunde vara indelta som rusthåll, och även där kunde andelen i rusthållet säljas, även om rusthållaren inte ägde jorden (man ser också att andelen i kronorusthåll tas upp i bouppteckningar). Man hade ju investerat i hästen samt ryttarens/dragonens uniform och utrustning, och kanske betalade man också en slant för själva rättigheten att vara rusthållare (men det vet jag inte säkert). Dessa överlåtelser av andelar i kronorusthåll lär man dock inte hitta i uppbudsprotokollet, eftersom jorden inte säljs. Möjligen kan de finnas i avhandlingsprotokollet, som är ett av de andra småprotokollen.

460
Borin / SV: Borin
« skrivet: 2021-04-05, 20:08 »
Det skulle kunna vara Tunhem, även om det mer ser ut som ett s än ett h.

Åtminstone senare var Väne härad delat i två länsmansdistrikt, Tunhem och Vassända. Jag vet inte om det var så vid den här tiden också. Vid 1704 års ting var i vart fall bara en länsman närvarande: Sven Persson.

Det passar ju bra med Svenonis. Återstår bara att luska ut om han har en son Anders som blev inskriven vid läroverket...  :)

461
Främmestad / SV: Församlingsbok för 1915?
« skrivet: 2021-04-05, 16:44 »
1915 var de här i Främmestad. De flyttar in från Masthuggs församling den 3/12 1914. Och sedan ut till Alingsås landsförsamling den 28/10 1916. Där emellan har de alltså varit i Främmestad - åtminstone kände prästen inte till något annat...  :)

462
Främmestad / SV: Församlingsbok för 1915?
« skrivet: 2021-04-05, 14:24 »
På sidan 132 står de ju med flera gånger, med många flyttnoteringar fram och tillbaka mellan olika församlingar, bl.a. Alingsås (både stads- och landsförsamlingen). Och det står datum för flyttningarna. De bör då också finnas i in- och utflyttningslängderna, både i Främmestad och de andra församlingarna.

463
Främmestad / SV: Församlingsbok för 1915?
« skrivet: 2021-04-05, 14:04 »
Det kan variera från församling till församling, eller från tid till tid inom en församling, hur många år en husförhörslängd eller församlingsbok användes innan det lades upp en ny.

Den här församlingsboken (AIIa:1) omfattar som sagt åren 1896-1920, och då är det den som användes 1915.

I arkivförteckningen ser du allt som finns i Främmestads kyrkoarkiv, både filmat och ofilmat.

464
Värnplikt / SV: Nils Edvard Nilsson f1895-04-05 Kinna
« skrivet: 2021-04-05, 13:15 »
Samma fråga har också ställts här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=177740

465
Kinna / SV: Nils Edvard Nilsson
« skrivet: 2021-04-05, 13:13 »
Nederst på den sida som jag länkade till i mitt förra inlägg finns under "Relaterade länkar" en länk till "Handledning: Hur man söker värnpliktiga i de militära rullorna (1900-tal)":
http://hhogman.se/soka_soldater_swe_vpl.htm

466
Norra Ny / SV: Kerstin vadå
« skrivet: 2021-04-04, 21:32 »
Kerstin var då är den första frågan...  :)

Jag hittar ingen Bengt Torbjörnsson med hustru Kerstin på bild 82 i Norra Ny AI:9 hos vare sig Arkiv Digital (där bild 82 är sidan 77) eller SVAR/Riksarkivet (sidan 72). Inte heller på sidan 82 (som ju är densamma hos AD och SVAR, eftersom det är samma bok).

467
Det ser märkligt ut, som en extra bokstav instoppad efter inledande T. Men det bör vara Tåster. som det ska föreställa, en förkortning för Tåsterud.

Han finns nämligen i Tåsterud i Brålanda socken (i samma pastorat), på uppslag 191 i AI:15, med notering att han flyttat till Högen i Frfs 1843 (https://app.arkivdigital.se/aid/v3820.b198.s191).

468
Kinna / SV: Nils Edvard Nilsson
« skrivet: 2021-04-04, 18:24 »
På Hans Högmans hemsida finner du information om hur du tolkar värnpliktsnumret (498 31/1915):
http://hhogman.se/inskrivningsomraden.htm

Nils Edvard bor hemma hos föräldrarna tills han 1921 flyttar till Karlstads stadsförsamling. Du får alltså följa honom där för att se vad han hade för sig efter flytten...

469
Kinna / SV: Nils Edvard Nilsson
« skrivet: 2021-04-04, 16:45 »
Det är inte lätt att svara på när du inte säger sidan i församlingsboken...
 

470
Öckerö / SV: Vad dör Olga Maria av?
« skrivet: 2021-04-04, 16:38 »
däremot finns ju SCB:s avskrift av dödboken.

"Däremot"? Jag både länkar till SCB-utdraget och citerar dess dödsorsak...

471
Det bästa sättet att få veta vad tipsaren menade är väl att fråga i den diskussion där tipset lämnades...  :)

Och det bästa sätter att få veta vad som finns i ett arkiv är att se i arkivförteckningen.

472
Öckerö / SV: Vad dör Olga Maria av?
« skrivet: 2021-04-04, 11:31 »
Dödboken där 1921 ingår (F:2) går ända fram till 1960, och finns därför inte på nätet. Enligt SCB-utdraget är dödsorsaken hjärtlidande.

473
Är det den andre mannen som står som far i födelseboken eller står där inget alls? Och om det är han som står som far, kan man då se om det är inskrivet i efterhand?

Om det är inskrivet i efterhand eller inte står något alls, så titta i barnavårdsnämndens arkiv. Kanske finns där inget - men då har du i vart fall kollat...  :)

474
Han dog i Örebro Nikolai församling 1948, så bouppteckning bör finnas i Örebro rådhusrätt (https://app.arkivdigital.se/aid/a3473). Men utomäktenskapliga barn hade inte arvsrätt efter sin far vid den tiden, om han inte testamenterat till dem.

Hur ser det ut i din mors födelseboksnotering? Står det ingenting alls om fadern där, inte ens i anmärkningskolumnen? Om din mormor inte var gift, så borde barnavårdsnämnden ha utrett vem fadern var. Kolla med kommunarkivet i födelsekommunen. Om den kommunen har upphört, så finns arkivet i den kommun som området tillhör i dag.

475
"Medv." = Medvarande. Det står i klartext i n:r 45 på högersidan av samma uppslag. Han var alltså med (tillsammans med bruden) när de tog ut lysning.

"Hon til förs." lär betyda att hon hörde till församlingen, och alltså inte behövde någon attest.

476
Karl Johan / SV: Mammans Namn födelsebok 1831
« skrivet: 2021-04-01, 21:29 »
Britta Christina (Xstina) Hising.

477
Kinneved / SV: Olof 1862 6/12 Omkom vådeliga vid .......
« skrivet: 2021-04-01, 18:11 »
? = lassets

478
Älgarås / SV: Var är Anna Maria född
« skrivet: 2021-04-01, 17:20 »

Klåckare
bohlet

479
Hemsjö / SV: Ospårbara föräldrar
« skrivet: 2021-03-30, 17:43 »
Barfot är ett båtsmansnamn. När Bergums husförhörslängder börjar 1820 finns båtsmän med det namnet i Torvhög.

Och den 5/10 1811 får båtsman Barfot (utan förnamn) och Olena Larsdotter sonen Sven på Torvhög (CI:2, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v34537.b39).

Avskedade båtsmannen Petter Barfot dör den 16/2 1812 (CI:2, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v34537.b104).

Rotebåtsmannen och enkemannen Carl Magnus Krok och enkan Lena Larsdotter gifter sig den 20/12 1814 (CI:2, inget sidn:r, https://app.arkivdigital.se/aid/v34537.b160).

480
Hemsjö / SV: Ospårbara föräldrar
« skrivet: 2021-03-30, 17:13 »
På sidan 137 i AI:6 finns ingen inflyttningsnotering, så då lär han vara på samma ställe (Slätten) också i föregående längd.

Och på sidan 137 i AI:5 finns han som inflyttad från Bergums Hed 1828.

I Bergum (i samma pastorat) finns han på sidan 32 i AI:3. Han står där som son till båtsmannen Carl Krok och Lena Olsdotter. Men Sven heter ju Pettersson, så Carl lär vara styvfar.

481
Hemsjö / SV: Ospårbara föräldrar
« skrivet: 2021-03-30, 16:12 »
Det står Hästhagen på sidan 136, när han kommer därifrån 1832. Han finns också på sidan 137, när flyttar till Hästhagen 1831.

Både på sistnämnda sida och i Hästhagen (s. 161 i samma bok) har han födelsedatumet 4/10 och namnet Barfoth.

(F.ö. skrev prästerna på latin i kyrkoböckerna, inte engelska. Därför pagina, inte page. Men här står det ju inte pagina heller...  :) )

482
Om hon heter Corneli(us)dotter, så heter fadern Cornelius i förnamn. Hade fadern varit en Henrik, så hade hon hetat Henriksdotter.

Det föds ingen Margareta Charlotta Corneliusdotter i Herrestad 1804. Inte heller i pastoratets övriga socknar, Skredsvik och Högås. Men det är kanske inte så underligt, eftersom det i brevet sägs att hon föddes i Norge...

483
Fader okänd / SV: Hitta far till "oäkta son" född 1848
« skrivet: 2021-03-29, 19:27 »
Det som talar för att ett ev testamente kan finnas är att sonen verkar ha fått faderns namn, såvida jag inte hittar att modern gift sig med en David efter födseln.

Modern visste naturligtvis vem fadern var, även om hon inte talade om det för prästen. Och hette fadern David, så blev Augusts patronymikon Davidsson - oavsett om föräldrarna var gifta eller inte.

Sådant var namnskicket förr. Att August heter Davidsson säger alltså ingenting om hurvida David erkänt faderskapet.

484
Örgryte / SV: Hilda Cecilia Karlsson
« skrivet: 2021-03-27, 18:05 »
Det står inte "Raut 117" i inflyttningslängden 1926, det står Ranb. 117 = Ranbergen 117. Det är en hänvisning till fastighetslängden: AIIb:19, s. 330 (https://app.arkivdigital.se/aid/v208620.b1940.s330).

485
Karl Johan / SV: Karl Johan - hur hitta nästa volym !
« skrivet: 2021-03-27, 08:00 »
Det står en notering i utflyttningskolumnen: "Obef. R. fol. 162" år 09.

De har alltså blivit överförda till folio 162 i obefintlighetsregistret 1909.

Enligt arkivförteckningen finns obefintlighetsboken för 1909 i AIII:3, men den går fram till 1948, alltså efter sekretessgränsen, och finns därför inte på nätet.

F.ö. står det Luft, men ett mycket konstnärligt L.  :) Jämför L i Larsson.

486
Jag vet inget om personerna. Jag läste bara vad det står i kyrkoboken...  :)

Men om man kikar i mantalslängderna 1727 (s. 1474, daterad den 14/12 1726) och 1728 (s. 1514, den 8/12 1727), så finns det bara en Erik i Mulltjärn, och det är Erik Abrahamsson. Om han också har ett finskt namn vet jag inte; det står i vart fall inte i mantalslängden.

Det betyder inte att han säkert är Malins far. Jag vet inte vilken gård prästen i Fryksände brukade skriva i vigselboken; den gård där de bodde vid vigseln, och kanske bara tjänade som dräng eller piga, eller den gård där föräldrarna bodde. Erik Abrahamsson har en son, men ingen dotter, i dessa mantalslängder. Malin kan saknas där för att hon tjänar som piga på en annan gård då, men det är också möjligt att hon bara var piga i Mulltjärn vid vigseln, och saknas i mantalslängden. (Mantalslängderna upprättades en gång om året, och mellan mantalsskrivningarna kunde det både komma och gå personer på gårdarna utan att det syns i längderna.)

Kontrollera i kyrkoboken vilka som är dopvittnen/faddrar till Malins och Johans barn. De var oftast syskon eller svågrar och svägerskor till föräldrarna.

Observera att brudgummen heter Johan Er(ik)sson, inte Erik Johansson.

487
Det står "Johan Erson och Malin Erickzdotter wed Mullkiärn".

(Fryksände CI:1, s. 408, n:r 9.)

488
Väring / SV: Eric Jacobssons far
« skrivet: 2021-03-24, 17:37 »
Jacob Klåckares barn ser det ut som. Men att han är klockare hindrar ju inte att han kan heta Eriksson  :) , även om det inte står det här.

489
Norum / SV: Norum
« skrivet: 2021-03-22, 18:24 »
Jag ska väl tillägga att Kammarkollegiums exemplar av mantalslängderna (alltså de som finns hos SVAR) också finns hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a3944

AD har dock inte alla årgångar; man har fotograferat de år som saknas hos landskontoret.

I många av de äldsta längderna går det knappt att se vad det står i det suddiga mörkret på SVAR:s gamla mormonbilder, men på AD:s bilder är det hur tydligt som helst. Bokstavligt talat som natt och dag.  :)

490
Norum / SV: Norum
« skrivet: 2021-03-22, 14:43 »
Mantalslängder finns också i landskontorets (länsstyrelsens) arkiv. Bl.a. täcks där luckan 1778-1784 i Kammarkollegiums exemplar (som är de som finns hos SVAR). Landskontorets mantalslängder finns hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a11

492
Lane-Ryr / SV: 'Gästgivarsonen' Anders Persson
« skrivet: 2021-03-20, 22:26 »
Ja, Anders Persson är gästgivare. Och före honom är det Berndt Aslagsson 1776-1783. Men i mantalslängderna 1774-1775 är det ingen gästgivare på Fagerholt.

Det är bara landskontorets (länsstyrelsens) exemplar av mantalslängderna som börjar 1748. Kammarkollegium (dåtidens 'riksskatteverk') har längder tillbaka till 1669. Arkiv Digital har Kammarkollegiums längder de år som saknas hos landskontoret: https://app.arkivdigital.se/aid/a3944

493
Traryd / SV: Alansköp 16 og Gustafsberg
« skrivet: 2021-03-20, 08:45 »
Eller så använder man originalet hos Lantmäteriet.

494
Ancestry / SV: Byta till ?
« skrivet: 2021-03-19, 19:32 »
Dessutom, Om du har några frågor relaterade till mikrofon kan du lösa det på mycket geniune webbplats https://mictest.me Här kan användare testa sin mikrofon lika enkelt. Det är ett användbart mikrotestverktyg online där du kan kontrollera vår mikrofonkvalitet, stabilitet och dess funktion.

Ja, mikrofon har man stor användning för i släktforskningen... Någon som fortfarande tvivlar på att "Francisco R Wellington" är en spammare?

495
Lane-Ryr / SV: 'Gästgivarsonen' Anders Persson
« skrivet: 2021-03-19, 19:13 »
Det står Gjästgifwaren. Det är alltså Anders som är gästgivare på Fagerholt. Och där är de första gången i mantalslängden 1784.

Den 2/2 1783 gifter sig en Anders Persson med en Kjerstin Eriksdotter i Forshälla (C:3, s. 441; https://app.arkivdigital.se/aid/v223.b225.s441). Båda är från Buslätt.

I mantalslängden 1783 finns en Per Larsson på Nordre Buslätt (f. 140r; https://app.arkivdigital.se/aid/v74a.b150.s140). Han har son Anders och sonhustru Kjerstin. 1784 är Anders och Kjerstin borta - alltså samtidigt som Anders Persson blir gästgivare på Fagerholt.

Jag garanterar inte att det är rätt Anders och Kjerstin - men det kan väl vara värt att kolla närmare...  :)

496
Romelanda / SV: Suttit på fästning
« skrivet: 2021-03-16, 21:29 »
Kriminalregistret ingår i Kareby C:3. Johannes finns på sidan 131 (https://app.arkivdigital.se/aid/v598.b48.s131). Och han dömdes för våld mot modern.

497
Ullgren.

498
Broby / SV: Ingrid Gabrielsdotter
« skrivet: 2021-03-14, 11:34 »
"Torp. Johannes Perss. med h. och barn från d:o til Gråbo"

"Dito" syftar naturligtvis på raden ovanför, där den inflyttande mycket riktigt kommer ifrån Göthened, alltså Götene. I vanlig ordning lär det vara pastoratet som avses. Och där ingick då socknarna Götene, Holmestad, Vättlösa och Ledsjö.

Dessvärre finns ingen utflyttningslängd i Götene pastorat då, och inte heller någon bevarad attest i Ova/Husaby. Försök att hitta deras vigsel för att se var de kom ifrån då. Eller kolla i födelseboken efter det barn som de hade med till Gråbo. Det är inte sonen Andreas, som är struken i Ova hfl; han är född i Ova den 14/9 1799 (C:2, s. 24). Deras 3 månader gamle son Jonas dog den 27/3 1798 (C:2, s. 52).

499
Broby / SV: Ingrid Gabrielsdotter
« skrivet: 2021-03-13, 21:46 »
Den Johannes Persson som föds den 12/12 1763 kan inte vara din förfader.

Han är inte med bland barnen i fadern Per Larssons bouppteckning (Kinnefjärdings HR FII:4, s. 245; https://app.arkivdigital.se/aid/v143765.b125.s245), och återfinns mycket riktigt i dödboken före fadern: Den 21/1 1769, 5 år och 8 veckor gammal (Broby AI:1, s. 133 - raden ovanför fadern Per).

500
Broby / SV: Ingrid Gabrielsdotter
« skrivet: 2021-03-13, 16:40 »
I födelsenotiserna, både 1725 och 1733, står bara Gabriels förnamn, och modern/hustrun nämns inte alls.

Men av bouppteckningen efter hans enka framgår som sagt att hon heter Ingeborg Larsdotter. Hennes namn står inte i ingressen, men däremot längre fram i bouppteckningen, på sidan 295 där hennes testamente återges.

I Gabriels dödsnotis står:

"En Man och
Rusthållare
från Qwarneg."


Den Pehr som finns på Kvarnegården i husförhörslängden är i själva verket Petter Gabrielsson, som tog över gården efter fadern. Enligt Petters bouppteckning den 21/5 1776 (Kinnefjärdings HR FII:5, s. 555; https://app.arkivdigital.se/aid/v143766.b283.s555) heter hans enka Ingerid Håkansdotter.

Sidor: [1] 2 3 ... 10