ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jörgen Tollesson

Sidor: [1] 2 3 ... 8
1
Tanum / SV: Viola Margareta Nordström
« skrivet: 2020-08-07, 00:38 »
Enligt födelseboken i Växjö landsförsamling (C:4, uppsl. 142; https://app.arkivdigital.se/aid/v168250.b1480.s142) bor modern i Halmstads stadsförsamling, och en attest har skickats dit.

Därför finns Viola Margareta också i Halmstads födelsebok (CI:16, uppsl. 259; https://app.arkivdigital.se/aid/v337736.b2630.s259). Och där har fadern skrivits in i efterhand - i anmärkningskolumnen längst till höger - men det är inte Fredholm.  :)

2
1914 var den tiden sedan länge förbi då det var straffbart med utomäktenskapliga förbindelser. Det du eventuellt kan hitta i domboken är om Hanna Fredrika stämde fadern för att få underhåll.

Domstolen i Göteborgs stad var Göteborgs rådhusrätt. Men den kan du nog glömma. Enligt Masthuggs församlingsbok flyttade Hanna Fredrika in från Främmestad den 10/1 1914 (det är i vart fall då som inflyttningen är noterad), alltså mindre än tre månader innan Hans Fredrik föddes. Fadern lär m.a.o. finnas i Främmestad eller någon grannsocken.

Främmestad hör till Viste härad, som då ingick i Åse, Viste, Barne och Laske häradsrätt (arkivförteckning). Domböckerna finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller SVAR/Riksarkivet. Originalen finns på landsarkivet i Göteborg.

Efter att Hanna Fredrika och Hans Fredrik flyttat till Främmestad 1914, så återfinns de på Rosenlund (AIIa:1, uppsl. 132; https://app.arkivdigital.se/aid/v50116.b142.s132). Det är samma ställe som Hanna Fredrika bodde på när hon flyttade till Göteborg tio månader tidigare.

På samma sida kan vi sedan se att de flyttar till Alingsås landsförsamling 1916, kommer tillbaka från Alingsås stadsförsamling 1918, och flyttar åter till Alingsås stadsförsamling 1919. 1920 kommer så Hans Fredrik ensam tillbaka från Alingsås.

Efter flytten till Alingsås stadsförsamling 1919 finns de i AIIa:15, uppsl. 1905 (https://app.arkivdigital.se/aid/v223997.b1530.s1905).

Här ser vi att Hanna Fredrika har fått dottern Hedvig Anna-Stina den 9/7 1920, och att det har lyst för henne (Hanna Fredrika alltså, inte dottern...  :) ).

Hans Fredrik flyttar alltså ensam tillbaka till Främmestad, medan modern gifter sig med dotterns far. Han finns därefter på samma sida som tidigare i Främmestads församlingsbok. Sedan överförs han till den nya boken (AIIa:2, uppsl. 170; https://app.arkivdigital.se/aid/v50241.b183.s170), men bor fortfarande på Rosenlund.

1930, när han alltså är 16 år, flyttar han så till modern och styvfadern Frans Konrad Adrian Jonsson i Alingsås stadsförsamling (AIIa:21, uppsl. 1797; https://app.arkivdigital.se/aid/v224003.b500.s1797). Han står först med efternamnet Sandelin, men sedan ändras det till Jonsson, och i anmärkningskolumnen står: "Äger rätt att bära namnet Jonsson enl. styvfaderns medgivande."

Eftersom han flyttade ensam tillbaka till Främmestad bara 6 år gammal, så är det väl troligt, eller åtminstone möjligt, att barnavårdsnämnden var inblandad. Han bodde visserligen på samma ställe som tidigare (hos släktingar?), men modern bodde ju trots allt på annat håll.

Om det finns något i barnavårdsnämndens arkiv, så finns det i så fall i kommunarkivet. Antingen i Alingsås eller Främmestad, eller båda. Främmestads socken var då en egen kommun, men ingår i dag i Essunga kommun, så det är där som Främmestads gamla kommunarkiv finns numera.

Kommunarkiven:

Alingsås.
Essunga.

3
Örgryte / SV: Var låg Royal?
« skrivet: 2020-08-03, 23:32 »
I fastighetslängden 1904-1906, den del som omfattar Krokslätt (Örgryte AIIb:3; https://app.arkivdigital.se/aid/v208603.b170), finns "Royal (nedbrändt hus)" i registret.

Och i nästa längd, 1906-1910 (AIIb:7), är Royal inte med alls, så det byggdes väl aldrig upp igen.

Någonstans i Krokslätt låg det alltså.

Och enligt Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 25/11 1901 (sidan 6) brann Royal den 9/11, och låg vid Eriksbergs bryggeri.

4
I Masthuggs församlings fastighetslängd 1908-1918 (AIIb:2) står det inte på sidorna vilka som är de egentliga gatuadresserna, men på pärmens insida är inklistrat urklipp ur adresskalendern. Där ser det ut att vara Stigbergsgatan 18 som är 5:e roten tomt 18. Men texten är suddig, så det är inte lätt att säga helt säkert om det står "3:dje" eller "5:te" roten.

Men att det är femte roten bekräftas i nästa fastighetslängd, 1918-1931 (AIIb:4, uppslag 74), där det står i klartext på sidan att det är Stigbergsgatan 18.

I den förstnämnda fastighetslängden kan man se Hanna Fredrika och alla som bott på den adressen under den aktuella tiden (s. 157-160; hon finns på s. 159, https://app.arkivdigital.se/aid/v182765.b840.s160), med hänvisning till respektive sida i församlingsboken. Alla har inte bott där samtidigt - de skrivs in och stryks allt eftersom de flyttar in och ut - men det ser ut att vara ett vanligt hyreshus. (Observera att i fastighetslängden är det bara hushållsföreståndaren som anges, övriga medlemmar av hushållet noteras bara i församlingsboken.)

5
Att det är i yrkeskolumnen som "5:18" står är inget att fästa sig vid...  :) Prästerna skrev in uppgifterna där de behagade.

"5:18" är adressen. 5:e roten, tomt 18. Och eftersom det är Masthuggs församling, så är det Majornas femte rote.

6
Kärråkra / SV: Boarp, mantalslängd 1725
« skrivet: 2020-08-02, 15:44 »
Första raden är Per Andersson med hustru, som inte har någon marginalnotering.

Texten inom den första klammern gäller Anders Bengtsson:

"angår hustrun,
lemnat bruket till
sin måg Swen Blom-
ster."


Det som "angår hustrun" är väl noteringen i den sista kolumnen, som är inhyseshjon. Anders själv är väl då förmodligen för gammal.

Nästa klammer gäller Bengt Andersson:

"afflött till Sannum
i Frökens härad."


Sannum skulle kunna vara Sandhem i Börstigs socken, som ju ligger i Frökinds härad, Skaraborgs län.

Därefter står Swen Blomster, som har en notering på bara en rad:

"mannen Corporal."

Det är därför det bara är notering för hustrun. Sven själv är befriad för att han är korpral.

Sista klammern gäller Oluf Gunnarsson med hustru:

"från Wästarp i Frö-
kens härad."


Det finns ett Västorp i Brismene socken i Frökinds härad.

7
Tösse / SV: Sockenskräddare Per Gillström
« skrivet: 2020-08-01, 18:53 »
I Ånimskog AI:4 (uppsl. 12 i andra delen; https://app.arkivdigital.se/aid/v4581.b98.s12 - observera att volymen innehåller två längder) finns på Lilla Bräcke en Per Andersson [!] med h. Britta Nilsdotter, båda födda 1726, som kom från Kyrkerud 1759.

Det står B. före Pers namn. Han har alltså blivit bonde. Och i mantalslängden 1759 (Kammarkollegiums ex., s. 698; https://app.arkivdigital.se/aid/v224359.b3580.s699) finns Per Andersson med hustru på 1/4 mtl Lilla Bräcke, med noteringen att de kommer från Kyrkerud i Tydje s:n.

Observera att Kyrkerud alltså ligger i Tydje socken. (Husförhörslängden Tösse AI:1 är gemensam för Tösse och Tydje socknar.)

8
07 Byggnader / SV: Fastighetsköp utan lagfart?
« skrivet: 2020-07-30, 23:39 »
Än i dag har vi s.k. stämpelavgift för lagfarter. Att den kallas för det är en rest från gamla tider då handlingar som inlämnades till myndigheter och beslut som man fick därifrån skulle skrivas på s.k. stämpelpapper (charta sigillata), vilket var avgiftsbelagt.

Ett exempel är prästens lysningssedlar. Ett annat är avskrifter från äldre mål i domböcker som behövdes som bevis i ett senare mål.

Jag tar därför för givet att både köparens ansökan om uppbud och häradsrättens utfärdade fastebrev var skrivna på stämpelpapper.

9
Börstig / SV: Bokulla mtl 1757
« skrivet: 2020-07-30, 18:31 »
Ja, det är vanligt att svärfar och svärmor kallas far och mor i mantalslängder.

10
Börstig / SV: Bokulla 1785 mtl
« skrivet: 2020-07-30, 18:26 »
Det står "Tob". Den näst sista kolumnen är antalet "Tobaksnyttjare", som skulle betala en avgift för detta (kolumnrubrikerna står i början på längden). Och "Tob" står vid de personer som nyttjade tobak.

11
Börstig / SV: Bokulla mtl 1757
« skrivet: 2020-07-30, 18:20 »
"I matl.
med fad.
Bengt"


Alltså "I matlag med fader Bengt", d.v.s. de hade gemensamt hushåll.

Det är därför det står 1 framför 1/8 (brukets storlek) på Bengt men - på Olof. Som framgår av kolumnrubrikerna i början är den kolumnen "Härads Rätter", vilket närmare bestämt är den avgift som betalades per matlag (eller "rök") för att bekosta häradsrättens utgifter.

12
Prova Anbytarforum (ej för riktiga inlägg) / SV: Länktest
« skrivet: 2020-07-29, 23:15 »
Ta bort citattecknen i länken och pröva igen.  :)

13
07 Byggnader / SV: Fastighetsköp utan lagfart?
« skrivet: 2020-07-29, 21:39 »
Uppbud krävdes för att få fastebrev (som tillsvarar senare tiders lagfart). Man sökte alltså uppbud efter att köpet skett. Det var alltså fullt möjligt att köpa en gård utan att köpet återfinns i uppbudsprotokollet, om den nye ägaren inte brydde sig om att ansöka om fastebrev.

Men om den nye ägaren sedan säljer gården vidare, så kan det bli problem om näste köpare söker uppbud. Fr.o.m. 1806 var nämligen säljaren tvungen att visa sin åtkomst till gården. Det betyder att när köparen söker uppbud, så ska det hänvisas till dokument (fastebrev, bouppteckning m.m.) som visar när och hur säljaren blivit ägare till gården.

Jag är inte bekant med Ingelstads härad i Skåne, där Benestads socken ingår, men rent allmänt hände att man väntade länge med att söka uppbud. Jag har sett ett antal fall där man väntat flera år med att söka uppbud, och ofta är det just när säljaren inte har sökt uppbud vid sitt köp. Då kan man se att båda köpen uppbudas samtidigt, trots att köpen skedde med många års mellanrum.

14
Bällefors / SV: Ortnamn Bällefors AI:5, Bild 68, s. 127
« skrivet: 2020-07-29, 16:14 »
Krumeluren som ser ut som "b" (eller "l", litet L, med en sväng 'under linjen') är ett förkortningstecken. Också kolon används som förkortningstecken.

Det står alltså egentligen "W.g.", vilket måste vara Västergård (det finns en sådan i Gäddenäs). Och därmed står det också "Sörg.", alltså Sörgård. Din misstanke var m.a.o. riktig.  :)

"Till Skatteg." bör betyda att Mockelborg hör till Skattegården, d.v.s. är ett torp under den gården. Det står liknande anteckningar på andra torp.

Nordtorp lär vara det samma som Noltorp, som ligger i Bällefors socken. (Bokstavskombinationen rd uttalas som "tjockt L".)

När det gäller förhållandet mellan socknarna, så är Bällefors moderförsamling i pastoratet och Ekeskog är ett av annexen.
 

15
Larv / SV: Kyrkoräkenskater, 22 sep 1721, credit
« skrivet: 2020-07-28, 15:40 »
"d. 21 Sept.
Lars Swenßon i Giörans g. och
Walberg bekommet ____________________ - 24 [öre]
för sitt beswär han hade af den linans
him skaffande som länt war i från Fristad
då Kyrkiotornet up murades"


Jag är inte säker "linans", men jag vet inte vad det skulle vara annars (pricken över i sitter långt upp och ovanför a - om det inte bara är en fläck...  :) ).

I mantalslängden 1721 finns den ende Lars Svensson på någon av Valbergs åtta jordeboksgårdar på Kvarnåsagården. Göransgården är väl då förmodligen ett alternativt namn på den. Någon Göransgård finns i vart fall inte i Valberg enligt Ortnamnsarkivets bok om Laske härad, men det finns säkert många lokalt använda namn på jordeboksgårdarna som inte är med där.

16
Skaftö AII:6 är som sagt en församlingsbok (som är en modernare variant av det som tidigare kallades husförhörslängd). Sidan 609 hittar du här:

Riksarkivet/SVAR: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00072300_00073.
Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v83179.b76.s609 (abonnemang krävs).

Och om du inte vet hur man forskar i kyrkoböcker, så finns en kort introduktion här:

Släktforska i kyrkoböcker.

17
Norra Härene / SV: Eric Jansson/Bolla Larsdotter
« skrivet: 2020-07-26, 01:29 »
I vigselboken (Norra Härene C:2, s. 389), som är gemensam för Norra Härene och Hovby, finns Eric och Bolla som gifta i Härene den 5 september 1780 (observera att prästen skriver datumet som månad/dag, alltså 9/5).

Där står också deras föräldrars namn: Jan Ericsson och Kierstin Persdotter resp. Lars Larsson och Annika Jansdotter. Nu ska man visserligen ta föräldrars namn i vigselboken med en nypa salt - men det kan ju hända att de faktiskt stämmer...  :)

Som du säkert redan har konstaterats föds det ingen Eric i Norra Härene 1742. Vilket betyder att antingen året eller socknen - eller båda delarna - är fel.

Nu bor ju Eric och Bolla i Hovby socken, som är grannsocken till Härene. (De har flera gemensamma kyrkoböcker, bl.a. volymen som innehåller den husförhörslängd som du hänvisar till, men det är alltså två olika socknar.) Och i Hovby föds det en Eric Jansson 1742, närmare bestämt den 31/10 (Hovby C:1, s. 140): "Jaens Barn i Siolmetorp", alltså Jans barn i Skölmetorp (som gårdsnamnet stavas i dag). Moderns namn står alltså inte, och bara förnamnet på fadern.

Så här dags finns ju inga husförhörslängder, men däremot mantalslängder. 1742 (landskontorets ex., s. 571) hittar vi Johan med hustru på Siölmetorp. (Jan är en kortform av Johan.)

Jag har inte kollat alla år, så jag garanterar inte att det är samma familj hela tiden, men en Johan med hustru finns i vart fall på Skölmetorp också 1750 (s. 688 mp/692 hp) och 1760 (s. 738 mp/740 hp). Sistnämda år finns där också en son Eric.

1765 (s. 1137 mp/1135 hp) är det en ny bonde på Skölmetorp, och i marginalen står: "Jan till Ängsbo". Och den ende Johan/Jan i Ängsbo är på Nils Haraldsgården (två gårdar högre upp på samma sida), nämligen Jan Ersson med hustru och son Eric, vilka inte var där året innan.

Inte heller här har jag kollat alla år, men 1770 (s. 981 mp/hp) finns personer med samma namn där, och då har också tillkommit dottern Britta.

1774 (s. 1240 mp/1264 hp) är sista året som Jan står för bruket. Då finns ingen son Eric, men däremot en Petter.

1775 (s. 1234 mp) har den ogifte Eric tagit över. Han har mor och en syster Brita. 1776 (s. 1232 mp/hp) har tillkommit brodern Petter och systern Maria. Samma personer är kvar där också 1777 (s. 1229 mp/1227 hp).

1778 (s. 1212 mp/1262 hp) är de borta. I stället finns en familj med samma namn på Östby Ekegård (tre gårdar högre upp på samma sida), vilka inte var där året innan. Dock saknas systern Maria, dessutom har nu modern namn och ålder: Kjerstin, 64 år.

Eric tog alltså över bruket på Ängsbo Nils Haraldsgård efter fadern i mantalslängden 1775. Och den 21/3 1774 förrättades bouppteckning efter Jan Ericsson på Östby [!] Nils Haraldsgård, som dog den 11/3 (Kinnefjärdings HR FII:5, s. 395). Han efterlämnade enkan Kierstin Persdotter samt barnen Eric (myndig), Lena (gift med Jonas Sundberg på Lillängen vid Ålycke), Petter (18 år), Britta (20 år) och Maria (10 år). Närvarande för de omyndiga var farbrodern Tomas Sahlquist i Erik Kristoffersgården i Råda.

En Eric Jansson i Skölmatorp dog den 9/1 1774 (och begravdes den 20/1 - om jag tolkat prästens skrivsätt rätt), 60 år gammal (Norra Härene C:2, s. 93). Men någon med det namnet fanns inte där då, enligt mantalslängden, men däremot tio år tidigare... Prästen kanske hade glömt att Jan flyttat...  :) Dödsdatumet stämmer heller inte med bouppteckningens, men det är väl ändå troligt att det är rätt Jan - särskilt som det inte finns någon annan Jan Ericsson i dödboken 1774.

Jag har som sagt inte kollat mantalslängderna alla år för att se om det är samma familj som finns på respektive gård hela tiden (så att de alltså inte försvinner och det sedan några år senare råkar dyka upp andra med samma namn), men av de här uppgifterna ser det i vart fall ut att vara rätt familj på Skölmetorp, Ängsbo Nils Haraldsgård och Östby Ekegård.

Men kolla alla mantalslängder för säkerhets skull. Och försök att hitta Jans och Kjerstins övriga barn i födelseboken för att se var de bor när de föds.

18
Vassända-Naglum / SV: Vassända läshjälp
« skrivet: 2020-07-24, 18:39 »
I mantalslängden för Vänersborg 1793 (daterad den 31/10-1/11 1792) finns timmermannen Johan Rogenbil med hustru i hus 46 i kvarteret Blomman (s. 646; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003467_00314). (Han heter ju Johan Adam, enligt din tidigare efterlysning.)

Vänersborgs mantalslängder för övriga år finner du här.

19
Vassända-Naglum / SV: Vassända läshjälp
« skrivet: 2020-07-24, 17:46 »
Han är snickare vid B.B. Kulle. Det är alltså där han bor.

"B.B. Kulle" är en förkortning för Brinkebergs Kulle. Det framgår om man jämför andra noteringar i födelseboken där personerna är från "B.B. Kulle" och kan se i mantalslängden att de bor vid Brinkebergs Kulle.

Men det saknas mantalslängder 1787-1792. Och 1786 och 1793 finns Rogenbild inte vid Brinkebergs Kulle i mantalslängden.

Observera att detta gäller Naglums socken (se överskriften på sidan). Vassända och Naglums socknar blev sammanslagna till Vassända-Naglum först 1888.

20
Att Rolkered är "svagt" betyder väl helt enkelt att det hemmanet ger dålig avkastning från jordbruket. Det är väl förklaringen till att det är lägre värderat än Slutarp, trots att båda är på 1/4 mtl och Rolkered dessutom är "äges helt och hållit".

21
Lyse / SV: Lyse (O) AI:7 (1871-1880) Bild 262 / sid 259
« skrivet: 2020-07-22, 21:36 »
I 1860 års generalmönsterrulla (Stångenäs kompani n:r 111; https://app.arkivdigital.se/aid/v374176a.b5230) står att Johan Olsson Spång är född i Brastads socken den 1/11 1833 och antogs den 25/9 1858. I rullan 1877 (https://app.arkivdigital.se/aid/v65066.b564) har han bytt namn till Hallberg.

De gifte sig i Lyse den 20/5 1859 (C:5, s. 331; https://app.arkivdigital.se/aid/v688.b36.s331).

Johan har alltså olika födelsedatum i rullan (1/11) och husförhörslängden (21/11). På den sistnämnda dagen 1833 föds det en Johan Olsson i Brastad (C:4, s. 122; https://app.arkivdigital.se/aid/v2540.b65.s123).

Charlotta ska enligt husförhörslängden vara född den 22/8 1836. Den dagen föds en Charlotta Svensdotter, också det i Brastad (C:4, s. 144; https://app.arkivdigital.se/aid/v2540.b76.s145).

Du får väl följa de båda 'kandidaterna' framåt i husförhörslängderna och se om de möts på rätt ställe.  :)

Lyse är grannsocken till Brastad (eller Brasäter, som det rätteligen borde skrivas).

22
Garnisonsförsamlingen / SV: Augusta Christina Petersson
« skrivet: 2020-07-22, 20:43 »
I den personalförteckningen (som det kallades då; riktiga husförhörslängder hade man inte i Göteborg vid den tiden), alltså AIa:12, står att de kommit från Kronhuset 1873 (Kronhusförsamlingen är ett annat namn på Garnisonsförsamlingen), och gifte sig den 24/8 1872.

Jag hittar dem inte i Garnisonsförsamlingens utflyttningslängd, men med hjälp av landsarkivets register över kyrkoböckerna kan man hitta Lund i personalförteckningarna AIa:11 (s. 65) och AIa:12 (s. 158).

I den sistnämnda finns han som gift, och där framgår att Augusta Christina flyttade in från Domkyrkoförsamlingen den 3/9 1872.

Hon finns i Domkyrkoförsamlingens utflyttningslängd (B:7) den 2/9. Det hänvisas till "B 547", vilket är personalförteckningen "Giftas B", s. 547. (Det är märkligt att hon finns i personalförteckingen för gifta och inte ogifta. Visserligen var hon gift när hon flyttade ut, men hon har funnits där sedan inflyttningen.)

Den personalförteckningen kallas i dag AIa:6. Och där finns hon alltså på sidan 547, längst ned (knappt läsligt). Hon har flyttat in den 8/10 1859.

Någon inflyttningslängd finns inte för 1859, men attesterna är bevarade. Hennes attest finns i HIIa:41, s. 17806.

Attesten är utfärdad i Landskrona den 29/9 1859. Där står att hon är född den 9 [!] januari 1843 "uti härvarande Garnisonsförsam.", alltså Landskrona Garnisonsförsamling.

Och där finns hon i födelseboken C:3, s. 66.

23
Garnisonsförsamlingen / SV: Augusta Christina Petersson
« skrivet: 2020-07-22, 17:42 »
"Enligt uppgifter"? Eftersom hon inte finns i födelseboken där hon förväntas finnas, så får man leta någon annanstans - och då är det lättare om man har en trådände att börja nysta i...  :)

Var (i vilka källor) har du funnit henne?

24
Lundby / SV: Vart flyttar Olaus
« skrivet: 2020-07-22, 15:06 »
De flesta på den sidan i flyttlängden har "flyttat" till samma ställe. Och överst på sidan är det tydligare: "Särsk. fört.".

I början av obefintlighetsboken AIII:1 står att den "innehåller särskild förteckning å qvarstående obefintlige personer". I boken är personerna noterade i kronologisk ordning. Sjömannen Olaus Palm är införd den 3/12 1888 (rad 12 på den sidan; https://app.arkivdigital.se/aid/v66059.b12).

25
Allmänt / SV: Gränsbygdens släktforskare
« skrivet: 2020-07-22, 13:29 »
Det är fel gräns...  :)

Gränsbygdens Släktforskare var en förening för släktforskare i Båhuslän, Dalsland och Östfold.

Föreningen lades ned för cirka fem år sedan. Sista numret av medlemstidningen Gräns-Posten utkom 2015.

26
Det där är ju en avskrift från ett handskrivet folkräkningsblad som du kan se om du trycker på "bild" längre ner. Och där står att han bor på Qvarnbergsgatan i Stockholms Hedvig Eleonora. Jag vet inte riktigt var de fått "Göteborg Stadens 8:de kvarter" ifrån och varför de inte skrivit något om Stockholm?

Bilden visar en folkräkningsblankett från Göteborg 1880, närmare bestämt för hus 21 i 8:e kvarteret (8/4). I anmärkningskolumnen till höger står att Haglinds bostad är på Kvarnbergsgatan, vilket då måste vara i Göteborg.

Däremot är han kyrkoskriven i Hedvig Eleonora i Stockholm.

1880 kunde man fortfarande välja i vilken församling man skulle vara skriven i Göteborg, oavsett var i staden man bodde. Den som bodde på Kvarnbergsgatan kunde därmed vara skriven i antingen Domkyrkoförsamlingen, Tyska/Kristine församling eller Garnisons/Kronhusförsamlingen.

Fr.o.m. den nya församlingsindelningen som infördes den 1/5 1883 hörde Kvarnbergsgatan till Kristine församling.

Men frågan är om Haglind återfinns i någon Göteborgs-församlings böcker när han är kyrkoskriven i Stockholm. Han är som synes patient på "Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset" ("Patienter" står överst på sidan, och vilket sjukhus det är framgår om man bläddrar bakåt tre bilder).

Det är f.ö. dåvarande Sahlgrenska sjukhuset (nuvarande Sociala huset mitt emot Grönsakstorget) som är hus 21 i 8:e kvarteret. De delar av Göteborg som var indelade i kvarter i stället för rotar var de områden som bebyggdes när de gamla befästningsvallarna revs.

27
Läshjälp / SV: vad heter föräldrarna??
« skrivet: 2020-07-21, 22:06 »
Men om du letar efter en Helena Andersdotter (som det står i bildfilens namn), så är det alltså fel Helena...

Om 'din' Helena heter Andersdotter, så heter hennes far Anders i förnamn.

28
Läshjälp / SV: vad heter föräldrarna??
« skrivet: 2020-07-21, 21:53 »
Bengt Andersson och Ingeborg Olasdotter.

Helena heter med andra ord Bengtsdotter.

29
Prova Anbytarforum (ej för riktiga inlägg) / SV: Födelseort.
« skrivet: 2020-07-21, 20:23 »
Det går ju inte att svara på hur det egentligen förhåller sig om man inte vet vilken person det rör sig om och i vilka källor som du själv har funnit honom.

Men om du är helt säker på att han är född i Götlunda, och har hittat honom där i originalkällor (kyrkoböcker m.m.), så finns det ju ingen orsak att bry sig om vad andra påstår hos Ancestry eller liknande ställen. I antavlor på nätet vimlar det av missförstånd, gissningar och rena fantasier.

(Eftersom frågan är ställd i avdelningen "Prova Anbytarforum (ej för riktiga inlägg)", som bara är avsedd för testinlägg, så är det inte lätt att veta att den är menad som en riktig fråga. Om du vill ha hjälp att kolla om din slutsats om födelseorten är riktig, så är det bättre att göra ett inlägg under Götlunda socken.)

30
Gamlestaden / SV: Var finns Alfhild Ellida Konstantia Bark?
« skrivet: 2020-07-20, 11:15 »
I födelseboken står: "Modr. nedk.ort Ärtemark E. l." (alltså "Modrens nedkomstort Ärtemark Elfsborgs län").

Hon finns också i Ärtemarks födelsebok (C:10, uppsl. 24).

31
Allmänt / SV: Släktforska i Norge
« skrivet: 2020-07-19, 11:48 »
Den norska motsvarigheten till de svenska husförhörslängderna är sjeleregister (själaregister om vi försvenskar det).

Det finns två stora skillnader mellan de norska själaregistren och de svenska husförhörslängderna:

· Själaregistren utvecklades aldrig till de rena folkbokföringslängder som husförförslängderna så småningom blev, med födelseort och flyttnoteringar m.m. I stället förblev själaregistren det som husförhörslängderna ursprungligen var avsedda som, en förteckning över sockenborna med noteringar om kristendomskunskap och läsförmåga.

· Det var ingen lag på att själaregister skulle föras. De fanns därför inte i alla socknar, utan det var upp till biskopen eller den enskilde prästen om det fördes själaregister i stiftet eller socknen. De är också dåligt bevarade, precis som de äldsta svenska husförhörslängderna (som det ju finns få kvar av från 1600-talet och tidigt 1700-tal). De flesta själaregistren som finns kvar är från 1700-talet.

Läs mer om sjeleregister hos Arkivverket.

Observera också att Asker är en socken (sogn/sokn) och pastorat (prestegjeld), inte ett fylke. Fylke motsvarar län i Sverige, och kallades amt från 1660-talet t.o.m. 1918. I samband med att benämningen ändrades 1919, så fick också en del fylken (f.d. amt) nya namn.

32
Övriga ämnen / SV: Obefintlig
« skrivet: 2020-07-18, 21:47 »
I obefintlighetsboken hamnade man när prästen visste att man inte längre bodde i församlingen, men inte visste var man i stället bodde. D.v.s. när det stod klart att man flyttat utan att i laga ordning anmäla flytten.

Och det kunde ju variera hur länge det gick tills prästen fick veta att någon 'rymt', speciellt sedan de tidigare obligatoriska och årliga husförhören upphört i slutet av 1800-talet. Och allra svårast var det naturligtvis att hålla koll på folk i stora stadsförsamlingar.

33
Frågan är hur många som inte hette Olsson...  :)

Du kan använda SVAR:s "folkräkningar": https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar.

För Göteborgs och Båhus län är det bara 1880 och 1890 som är fullständiga på 1800-talet.

Tänk på några saker:

· Du kan söka på ett län, men inte landskap. Du får alltså också med alla som bodde i Göteborg och resten av länets västgötadel. Du kan dock söka på en enskild socken.

· Samma person kan skrivas som antingen Olsson eller Olofsson. Folkräkningarna bygger på utdrag ur husförhörslängderna, och hur namnet skrevs där berodde som vanligt på prästen som höll i pennan.

· Kvinnor kan skrivas som Olsdotter/Olofsdotter eller Olsson/Olofsson. Slutet av 1800-talet var en övergångsperiod mellan det gamla namnskicket med patronymikon och det nya med fasta släktnamn. Och även kvinnor som fick patronymikon, och alltså hade en far med namnet Ola/Olof, kunde under den här tiden få ändelsen -son som sina bröder.

· Barn som bor hemma står bara med förnamn.

34
Vesene / SV: Dömd för mord
« skrivet: 2020-07-17, 20:44 »
Vesene socken hör till Gäsene härad.

Det står i husförhörslängden att han dömdes den 12/9 1867. Och enligt häradsrättens arkivförteckning finns domboken för 1867 i AIa:128. Men den finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller Riksarkivet/SVAR. Originalet finns på landsarkivet i Göteborg.

Men det är inte helt säkert att han dömdes av Gäsene HR. Han åtalades där brottet begåtts. Om mordet begicks i ett annat härad, så var det alltså där han dömdes.

35
Kälvene / SV: Slöta, Skaraborg
« skrivet: 2020-07-17, 18:31 »
Svartakulla. Det ligger i Slöta socken. Han finns näst längst ned på sidan 93 i AI:6.

Karleby och Slöta har en gemensam flyttlängd, som ingår i Slötas arkiv. Men eftersom Johannes flyttade inom pastoratet, så är han inte med där.

36
Kälvene / SV: Slöta, Skaraborg
« skrivet: 2020-07-17, 16:52 »
Det föds en Johannes Larsson i Slötas annex Karleby den 17/1 1823 (C:4, s. 165; https://app.arkivdigital.se/aid/v28541.b88.s165).

För att bli säker på att det är rätt Johannes, så får du följa honom framåt i husförhörslängderna.

37
I dag kallar man väl allmänt mosterns man för morbror, men jag vet inte om man gjorde det i Västergötland på 1700-talet. Det är väl tveksamt. Mosterman skulle i alla fall jag hellre kalla honom...  :)

F.ö. behöll en soldat sitt patronymikon även efter att han fått sitt soldatnamn.  Om fadern hette Lars, så hette sonen Larsson från vaggan till graven, eftersom han alltid var Lars son. Patronymikon är dock inte så vanligt i soldatrullorna, även om det förekommer ibland; mer vanligt är det att det används också om soldater i kyrkoböckerna.

38
Militaria / SV: Fältväbeln Hans Ersson Arbrå
« skrivet: 2020-07-16, 18:46 »
Det står att han är "transporterad till Fourier Indehlningen wid Compagniet ifrån 1722 åhrs början". Resten av texten gäller efterträdaren.

Furiren finns på nästa uppslag. Där står att Appelroth är "bortkiörd för tiufnad d. 22 Febr. 1726".

(Det ska tilläggas att bild 307 är hos RA/SVAR. Hos Arkiv Digital är det bild 60.)

39
Det är Karin Nilsdotters bouppteckning. Det är alltså därför barnen företräds av sin morbror.

Och barnen är Karins och Anders Jonssons gemensamma. Det står att de "under des sammanlefnad aflat 2:ne barn".

Är du säker på att Nils Häggman heter Larsson? I så fall kan ju Karin och Nils vara halvsyskon.

40
Det hade kanske varit lättare att se om inlägget hade innehållit själva bilden i stället för bildfilens kod (som jag förmodar att det är)...  :)

Men det går ju att plocka fram bilden hos SVAR med hjälp av rubriken. Det är en mantalslängd från 1778.

Det står "Tob". Den sista kolumnen är antalet "Tobaksnyttjare", som skulle betala en avgift för detta (kolumnrubrikerna står i början på längden). Och "Tob" står vid de personer som nyttjade tobak.

41
Uddevalla / SV: Willum Persson Bagge
« skrivet: 2020-07-15, 15:41 »
Det bästa sättet att få reda på källorna till uppgifter på nätet är väl att fråga de som har publicerat dem...  :)

Det finns mantalslängder för tiden innan det finns husförhörslängder. De innehåller inte många personupplysningar, men man kan åtminstone se vilka hushåll som finns på en plats och vilka år de är där.

Bouppteckningar kan ge släktupplysningar. Likaså barnens dopvittnen (som ofta är föräldrarnas syskon eller dessas makar).

Och så naturligtvis domböcker.

I Svenskt Biografiskt Lexikon finns en del skrivet om den båhuslänska släkten Bagge. Även om 'dina' Baggar inte nämns där, så är det väl troligt att de på något sätt hör dit.

42
Uddevalla / SV: Willum Persson Bagge
« skrivet: 2020-07-14, 20:06 »
"Unge karl" = ungkarl, alltså ogift.

Jämför övriga vigslar på samma sida. Det står "unge karl" på de flesta.

43
Hylletofta / SV: Söker Karin Månsdotter i Hylletofta
« skrivet: 2020-07-13, 18:30 »
Det är alltid ett lotteri att skicka mejl till en Hotmail-adress. Ibland har man tur och det kommer fram, ibland inte. Hotmail är nämligen ökänt för sitt "effektiva" spamfilter som också stoppar många riktiga mejl.

Men det finns ju en annan lösning på problemet: Att lämna upplysningarna här i stället. Det är ju trots allt det som är meningen med ett diskussionsforum...  :)

44
Just to complicate things...  :)

In the first husförhörslängds Ola's birthplace is "Båhus". (Båhuslän is the correct spelling of the province namn, even though it's officially but incorrectly spelled "Bohuslän".) But the birthplace is not "Båhus län", just "Båhus". In later books, though, it's changed to "Bohus län".

Now to the complication... There is a place called Båhus in Konga's neighbour parish Kågeröd. And, as Kalle says, in the first military rolls Ola's birthplace is Skåne.

45
Johanna's last name is Olsdotter.

She moved to Klöveröd in 1853, and back home again in 1854 (Konga AI:9, page 287 and 433).

46
I'm sure there is only one Ola Malm. He's called "soldat", wich means he's in the infantry. And there is only one infantry regiment in this region. And the soldiers names were unique in each company (that's the whole point with the soldiers names, to separate all Ola Olssons and Anders Anderssons  :) ).

The military roll 1818 (June 25) says he has been serving for 6 years. Which means he was enlisted 1812, the same year this regiment was established.

The rolls does not say were the soldiers live. Stora Ebbarp is the file (rote) he is serving for. And if we compare the numbers and names of the files 1812 and 1818 (every file, not just Ola's) there is not many that are the same both years. The regiment was new in 1812, so they must have changed the files in 1818.

Ola Ifvarsson is serving för 11 Lilla Ebbarp in 1812. And Ola Malm is serving för 5 Stora Ebbarp in 1818. Lilla (Little) Ebbarp and Stora (Great) Ebbarp are parts of the same village, and Ebbarp only have one file both 1812 and 1818.

47
...if he was born in Bohuslän, his original first name probably was Olof rather than Ola.

On the contrary. Olof is the Swedish form of the name. But in the old Norwegian province Båhuslän they said Ola. Some priests also wrote the name Ola, and some Olof.

48
Ölmevalla / SV: Anna Månsdotter
« skrivet: 2020-06-21, 16:31 »
Det är några årtionden att leta igenom för att hitta när Gertrud och Måns dog...  :)

De finns inte på Ölmanäs säteri i den första husförhörslängden (1751-1752).

Om man går bakåt i mantalslängderna därifrån, så ser man att 1743 (daterad den 19/11 1742, s. 711; https://app.arkivdigital.se/aid/v98541a.b3600.s711) är Måns Börgesson "gam. U. B.". Och på nästa rad står "i st[ället]" Jöns Jönsson. Jöns är ogift och har bl.a. en piga Börta.

1744 (den 14/11 1743, s. 715; ) har Jöns hustru. Och den 10/4 1743 vigdes Jöns Jönsson från Stora Solryd i Landa socken och Börta Månsdotter från Herregården (Ölmevalla CI:1, f. 19v; https://app.arkivdigital.se/aid/v94068.b21.s20).

Om vi går bakåt från 1743, så står Måns fortfarande för bruket 1742 (s. 633; https://app.arkivdigital.se/aid/v98540a.b3210.s633). Han har ingen hustru, men bland barnen finns dottern Börta.

1741 (s. 587; https://app.arkivdigital.se/aid/v98539a.b3000.s587) har han heller ingen markering för hustru, men i marginalen står att hon är över 63 år (och därför befriad från mantalspenningen).

Att hustrun är över 63 år i 1741 års mantalslängd (upprättad den 7/11 1740) är ju inte i närheten av att stämma med Gertruds ålder; hon föddes ju 1693. Antingen är det fel orsak som har noterats för Gertruds befrielse, eller så är Måns omgift. Man kan ju knappast ha noterat en 47-åring som över 63...

Det är väl bara att bläddra igenom de äldre mantalslängderna och se när/om Månses hustru saknas, och sedan leta i dödboken runt den tiden. Och därefter se när/om han får hustru igen, och i så fall leta i vigselboken efter den nya hustruns namn. Men tänk då på att vigseln inte behöver ha skett i Ölmevalla socken.

49
Ölmevalla / SV: Anna Månsdotter
« skrivet: 2020-06-20, 18:44 »
Erich Helgießons och Anna Swensdotters barn Giertru i Gårdshorn föddes den 4/12 1693 och döptes den 5/12 (CI:1, f. 50r; https://app.arkivdigital.se/aid/v94068.b36.s50).

Anna Swensdotter i Gårdshorn dog den 6/2 1716 (begravd den 12/2), 61 år gammal (CI:1, f. 182r; https://app.arkivdigital.se/aid/v94068.b168.s182).

Erich Helgeßon i Gårdshorn dog den 25/3 1740 (begravd den 30/3), 86 år gammal (CI:1, f. 193v; https://app.arkivdigital.se/aid/v94068.b179.s194).

50
Ölmevalla / SV: Anna Månsdotter
« skrivet: 2020-06-20, 17:44 »
Erik Helgesson är inte enkeman 1713. Han har markering i hustrukolumnen, men ingen markering för man (eftersom han alltså är för gammal och "under barnen").

Likadant 1714 (daterad den 26/1 1714, s. 1998; https://app.arkivdigital.se/aid/v98681a.b13580.s2999).

1715 (25/1 1715, s. 2555; https://app.arkivdigital.se/aid/v98682a.b10710.s2555) står "g. skiötes af B.". Då har han inte längre någon markering för hustru, så antingen har hon dött sedan förra mantalsskrivningen eller blivit gammal nog att slippa mantalspenning (normalt 63 år).

51
Ölmevalla / SV: Anna Månsdotter
« skrivet: 2020-06-19, 13:16 »
Gårdshorn finns näst längst ned på sidan 1436 i mantalslängden 1716, men där finns ingen Erik.

Men eftersom Måns och Gertrud gifte sig den 27/12 1712, så är det mer intressant hur det ser ut i längderna 1712 (daterad den 12/1 1712) och 1713 (den 20/1 1713).

1712 (s. 3381; https://app.arkivdigital.se/aid/v98679a.b12650.s3381) finns på Gårdshorn Erich Hällgeson med döttrarna Maria och Jertru.

1713 (s. 1979; https://app.arkivdigital.se/aid/v98680a.b9720.s1979) så står vid Erik "gammal U[under] B[arnen]", och på nästa rad kommer mågen Anders Börgeson med hustru (som då förmodligen är Maria). Anders har också en notering att pigan Jertru är gift.

På Ölmanäs säteri finns 1712 (s. 3382) Börge Gunnarson med den ogifte sonen Måns Börßon.

1713 (s. 1980) har Måns fått hustru.

52
Ölmevalla / SV: Anna Månsdotter
« skrivet: 2020-06-18, 16:08 »
P. Måns Börgeß: i Åhsa  M. Giertrud Ericks d.

Det står ingen ort efter Måns Börgessons namn. Det är vittnet Anders Börgesson (på nästa rad) som är från Åsa. Efter Anna Månsdotters namn står "i Herreg.".

Eftersom det står "i Herregården", så lär det väl bara finnas en sådan i socknen. Det finns ingen husförhörslängd för år 1716, men i samma års mantalslängd (landskontorets ex., s. 1437; https://app.arkivdigital.se/aid/v98683d.b5340.s1437) finns en Måns Börßon på Ölmanäs säteri.

53
Berg / SV: Tolkning/läshjälp
« skrivet: 2020-06-18, 13:43 »
Diupedalen.

Det ligger i annexet Lerdala. De finns längst ned på sidan 183 i AI:1 (https://app.arkivdigital.se/aid/v31027.b98.s184).

54
Foss / SV: Foss
« skrivet: 2020-06-13, 16:32 »
Lisbeth, var hittar du ett Tanum i Forshälla socken?

Det finns ingen gård Tanum i den socknen. Och om det är ett torp eller en backstuga, så är det i vart fall inte med i ortnamnsarkivets bok om Fräkne härad (där dock inte alla smånamn är med) och heller inte i något husförhörslängdsregister.

Den Karl Johan Johansson som utflyttar från Forshälla 1934 flyttar till Tanum (alltså inte från Tanum i Forshälla), och är född 1880 (enligt Släktdata).

55
Dösdorsaken är "bröstsjukdom" (Karlsborg AI:17, uppslag 498, n:r 26).

För den som undrar kan tilläggas att det är uppslag 81 i AI:16, som du hänvisar till. (Bild 88 är hos SVAR, medan det är bild 84 hos AD .)

56
Valla / SV: Sigrid Casparsdotter
« skrivet: 2020-05-01, 17:07 »
Jag menar att du ska se med egna ögon vad det står i böckerna, och inte bara lita på andras register eller avskrifter. Men jag menar inte att du ska sitta på landsarkivet och bläddra i den riktiga boken. Det får du inte ens göra...  :)

Men AD:s eller SVAR:s bilder av böckerna är ju inga register; det är bilder av de riktiga böckerna. Här är t.ex. den första husförhörslängden där Siri finns med efter födelsen 1809:

Valla AI:7, uppslag 7 (https://app.arkivdigital.se/aid/v2401.b14.s7): Nybygget under Sundsby.

57
Valla / SV: Sigrid Casparsdotter
« skrivet: 2020-05-01, 16:54 »
Jag menar de egentliga kyrkoböckerna, inte bara någon annans registrering av uppgifter från böckerna. Orsaken till den lilla kommentaren var att du i ditt inlägg i går hänvisade till en registerpost hos AD.

Register är utmärkta hjälpmedel för att snabbt hitta personer när man inte vet var de finns, men man bör sedan alltid läsa originalen med egna ögon för att se om registrets uppgifter stämmer. Andrahandsuppgifter (som register är) kan ju innehålla fel. Man kan naturligtvis själv läsa fel i originalen - men då har man i vart fall ingen annan att skylla på...  :)

58
Den förste Anders dog inte. Jo, så småningom gjorde han nog det, men inte då...  :)

I Anders Larssons bouppteckning 1787 (Inlands Nordre HR FII:1, s. 993; https://app.arkivdigital.se/aid/v65589.b500.s993) finns sönerna Andreas och Anders.

Och enligt husförhörslängden 1785-1788 (AI:1, s. 47; https://app.arkivdigital.se/aid/v1227.b29.s47) är Andreas född den 2/8 1771 och Anders den 26/3 1778.  I födelseboken heter dock båda Anders.

59
Valla / SV: Sigrid Casparsdotter
« skrivet: 2020-04-30, 18:08 »
Rätt namn. Rätt socken. Rätt datum (28/9). Året är fel, men en 9:a kan lätt bli en 4:a.

Har du följt henne i husförhörslängderna från födseln och framåt - eller från AI:32 och bakåt? Originalen alltså, inte bara register.

60
Valla / SV: Sigrid Casparsdotter
« skrivet: 2020-04-30, 17:22 »
Det föds en Siri Casparsdotter den 28/9 1809 (Valla C:3, s. 207; https://app.arkivdigital.se/aid/v1199.b108.s207).

61
"På 14:de året" vill jag få till att hon är 13 år, d.v.s. ska fylla 14 nästa gång.

Om sedan åldern gäller på döds- eller bouppteckningsdagen är inte så lätt att veta. Några gånger har jag sett bouppteckningar där det står barnens ålder "vid dödsögonblicket" eller liknande formulering - men det betyder ju inte att också alla andra räknar så.

Det hade ju varit enklare om inte Årstads kyrkoböcker hade brunnit upp...  :)

62
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Husförhörslängder 1896
« skrivet: 2020-04-30, 12:45 »
Personalförteckningar hade man tidigare i Göteborg i stället för husförhörslängder. Men fr.o.m. den nya församlingsindelningen 1883 har man riktiga husförhörslängder, men landsarkivet fortsätter att i arkivförteckningen felaktigt kalla också de böckerna för personalförteckningar i Domkyrkoförsamlingen.

De här aktuella böckerna är alltså husförhörslängder. Det står också "Husförhörsbok" på pärmen.

64
Larv / SV: Magnus Nilsson i Skallstad
« skrivet: 2020-03-14, 18:33 »
Om man kikar på sidorna före och efter i husförhörslängden, så är alla familjer överkryssade på samma sätt. Det har fömodligen gjorts när de överförts till den nya boken.

I Naum AI:2 (s. 8 ) finns en Magnus Nilsson på Lunnagården, med hustru Anna (utan efternamn) och son Anders. Magnus är struken och Anna är omgift med Carl Elfversson. Det är Carl som är far till dottern Ingrid född 1811 (Ryda C:2, s. 43); i födelseboken heter modern Anna Bengtsdotter.

Magnus Nilsson dog den 7/6 1809 och bor då på Lilla Lunnagården (Ryda F:2, s. 338).

65
Det är olika präster i Krokstad som har utfärdat de båda attesterna, Bering och Hummel - men det är samme präst i Naverstad som har tagit emot dem, Gädda.

På den första skrev Gädda på baksidan att Jonas flyttar tillbaka till Krokstad 1801. Tre år senare tar han emot en ny attest för en Jonas Olsson som kommer från det pastorat som den förste flyttade tillbaka till, och skriver då på den att Jonas är född den 18/12 1781 - samma datum som han skrev på den första attesten när han tog emot den. Det borde ju då rimligen vara samme Jonas. 1798 skrev Gädda visserligen inte födelseplatsen, Bullareby, på attesten, bara datumet - men då kom ju Jonas från Brobacken under Kåtebol i Sanne socken, där det då bodde en Ola Börgesson, som ju är vad fadern till Bullareby-Jonas heter.

En sak som stämmer kan vara en slump; två också - men slumpkedjor tror jag inte på...  :) Jag är alltså övertygad om att det är samme Jonas, och att det är han som föddes på Bullareby 1781. (Men att jag är övertygad betyder inte att jag garanterar att det stämmer...  :) )

66
Nu ska man inte lita på allt man hittar i kyrkoböcker eller attester...

När det gäller den attest (daterad den 11/8 1804) som Jonas Olsson Träsk hade med från Krokstad till Naverstad, så hade prästen i Krokstad ingen aning om när Jonas var född.

"Han är född i Nafverstads Pastorat, där hans Ålder säkrast igenfinnes", skriver han.

"Född d. 18 Dec. 1781 på Bullareby", har alltså skrivits dit av Naverstads-prästen när han tog emot attesten. Det syns ju också tydligt att det är skrivet med en annan handstil.

Frågan är då hur han kom fram till det. Frågade han Jonas själv när och var han föddes eller åtminstone vilka hans föräldrar var? Eller slog han bara upp en lämplig Jonas i födelseboken? Om det var det sistnämnda, så finns det bara ett alternativ (om ingen Jonas Olsson har missats i registren hos Släktdata). Men det förutsätter ju att Krokstad-prästen verkligen var säker på att Jonas föddes i Naverstads pastorat - och hur kunde han vara det när han inte ens visste hur gammal han var?

Prästen i Naverstad 1804 var Hans Georg Gädda, som enligt herdaminnet tillträdde tjänsten 1787. Att han kände Jonas sedan tidigare var ju inte så säkert; om föräldrarna flyttat när han var liten, så kunde han ju ha konfirmerats någon annanstans och sedan bott där tills han flyttade tillbaka till Naverstad (om det nu var därifrån han ursprungligen kom). Och Krokstad-prästen skriver också: "Af min Företrädare befinnes han vara förhörd och admitterad til Herrens H. Nattvard, den han här flere gånger nyttjat." Han var alltså konfirmerad i Krokstad (eller något av annexen Hede och Sanne).

Prästen som undertecknat attesten, Hans Christian Hummel, blev enligt herdaminnet kyrkoherde i Krokstad 1803. Och företrädaren Carl Fredrik Bering blev kyrkoherde 1793 och dog 1802. Det var alltså under den sistnämndes tid som Jonas blev konfirmerad.

Krokstads-prästen skriver också att Jonas "utan bevis härifrån flyttade til Nafverstads Pastorat för öfver År sedan". Han har alltså glömt att skriva för hur många år sedan...  :) Han blev visserligen soldat i Kville 1803, men det hindrar inte att han kan ha bott i Naverstad; alla soldater bodde inte på sina rotar. (Varifrån Soldatregistret har fått uppgiften att han bodde på torpet "Östra Krosskärr" vet jag inte; det finns visserligen ett torp under Träsvall som heter Krosskär, men det är inte med i de samtida mantalslängderna. Och där finns heller ingen soldat Träsk under Träsvall, med eller utan torpnamn.)

Även om man kan sätta ett stort frågetecken för den uppgift om födelsedag och -plats som skrivits dit i efterhand på attesten 1804, så finns det något som gör det troligt att den trots allt stämmer...  :)

Också i Krokstad finns nämligen en attest för en Jonas Olsson (HII:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v205069.b4080). På framsidan står att han flyttar från Brobacken under Kåtebol (som ligger i Sanne socken, även om det inte står här) till Buane i Naverstad. Attesten är daterad den 11/11 1798; årtalet är inte lätt att tyda här, men det syns tydligt i Krokstads utflyttningslängd (B:1, s. 44; https://app.arkivdigital.se/aid/v2547.b27.s45), där samma nummer (287) står under 1798 (obs. att vänsterspalterna är utflyttning och högerspalterna inflyttning).

Också den attesten har tillskrivet "Född d. 18/12 1781" med en annan hand (på tvären till vänster). Och i Naverstads samtida hfl (1797-1800, AI:3, s. 15; https://app.arkivdigital.se/aid/v854.b69.s15) finns en dräng Jonas Olsson under Övre Buane, född den 18/12 1781. Det står inte varifrån han kommer eller vart han flyttar, och i nästa längd (1800-1802, samma volym s. 15; AD-bild 105) är han inte kvar på samma ställe.

På baksidan av attesten står att Jonas "nu flyttar dit hvarifrån han hitkom"; attesten har alltså återanvänts vid återflytten till Krokstads pastorat. Detta är daterat den 13/3 1801.

När han flyttade till Naverstad 1798, så kom han alltså från Brobacken under Kåtebol. Och där finns i 1798 års mantalslängd (landskontorets ex., f. 415r; https://app.arkivdigital.se/aid/v89.b425.s415) en Ola Börgesson. (Någon hfl finns inte för den tiden.)

När det gäller Ola Börgessons och Kjerstin Bryngelsdotters vigsel den 2/1 1781 (Dals-Ed C:2, s. 333; https://app.arkivdigital.se/aid/v11419.b1570.s333), så är det inte lätt att se varifrån i Naverstads socken Ola kommer, förutom att det börjar på K och slutar på rud. Nu finns det dock inga rud-namn i Båhuslän; här heter det röd. Rud heter det däremot i Dalsland och Värmland, så Ed-prästen skrev väl som han var van. Om det ska vara ett gårdsnamn i Naverstad, så måste det vara Koxeröd. Och det är ju också där som Ola finns med hustrun Kjerstin och sönerna Jonas och Carl i den samtida hfl:en (1779-1786, s. 13; https://app.arkivdigital.se/aid/v851b.b50.s13).

67
Kville / SV: Kyrkoböcker förstörda?
« skrivet: 2020-03-10, 15:33 »
Det finns inga husförhörslängder alls i Kville. Församlingsböckerna samt födelse- och dödböckerna börjar 1895, och vigselboken 1904. Det som finns före dess (fr.o.m. 1860) är bara SCB-utdrag: Av födelse-, vigsel- och dödböckerna varje år, samt husförhörslängderna vart tionde år.

Detta p.g.a. att kyrkoarkivet blev förstört i branden i Kville prästgård 1904.

68
Hur har du kommit fram till att det är den Jonas Olsson?

I GMR 1806 (https://app.arkivdigital.se/aid/v48126.b469) står att han är "dahlbo", alltså född på Dal. Det behöver ju inte stämma, men rimligen borde han väl åtminstone ha kommit därifrån när han blev antagen till soldat 1803. Om han var född i Naverstad, så har han alltså i så fall först flyttat till Dalsland, ensam eller tillsammans med föräldrarna.

Enligt hfl 1811-1812 (Naverstad AI:3, s. 18; https://app.arkivdigital.se/aid/v854.b228.s19) är Träsk född i mars 1781 (dagen är inte lätt att tyda, men fömodligen är det 3 eller 5). Det behöver ju inte heller stämma, men eftersom det står ett exakt datum, så lär han ha haft en attest med födelsedatum.

När det gäller attesten inför lysningen 1804 (https://app.arkivdigital.se/aid/v950.b427), så är den inte från prästen i Kville. Den är undertecknad von Utfall, som ger tillstånd till Träsk att ta ut lysning hos "vördige Prediko Embetet"  :) i Naverstads pastorat. Soldater behövde sin kompanichefs tillstånd för att gifta sig, och Jacob Gustaf von Utfall (som hans fullständiga namn är enligt GMR) är kapten vid Tanums kompani.

69
Allmänt / SV: Oskarshamn, flyttlängd, hfl 1915
« skrivet: 2020-03-08, 20:55 »
Som framgår av arkivförteckningen finns sidan 1177 år 1915 i volym AIIa:6. Och eftersom den går fram till år 1954, d.v.s. efter sekretessgränsen, så finns den inte på nätet. Du får kontakta landsarkivet i Vadstena om du vill veta vad det står i församlingsboken.

Men det finns fastighetslängder (serie AIIb). 191 B är tomtnumret, och det finns på sidan 309 i AIIb:3 (https://app.arkivdigital.se/aid/v198473.b159.s310). Och i fastighetslängden finns hänvisning till den sidan i församlingsboken där resp. person/familj finns.

70
Språk / SV: Norsk 1600-talsskrift
« skrivet: 2020-03-08, 14:26 »
Søn är danska. Finns i dag bara i bokmål (där det stavas sønn), men inte i nynorsk.

Den första tiden efter den svenska erövringen fanns det en hel del gamla myndighetspersoner/skrivare kvar på olika poster. Och danska var ju myndighetsspråket också i Norge, som var en del av det danska riket.

71
Holm / SV: Karl Oskar Brant
« skrivet: 2020-03-08, 13:18 »
Enligt dödskivan dog han den 28/11 1949, och var då skriven i Gerdserud. Dödboken finns ännu inte på nätet, men däremot SCB-utdraget:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0041837_00100

Det gick lättare att hitta honom när jag sökte på rätt födelsedatum...  :) Han var född den 11/11 1876.

72
Födelse- och dopböcker / SV: Matts Bo född var ?
« skrivet: 2020-03-07, 23:00 »
I bouppteckningen den 3/10 1804 efter första hustrun Brita heter hon Gustafsdotter, och där bekräftas att både Anders och Gunne är hennes söner (Kinds HR FIIa:19, s. 73; https://app.arkivdigital.se/aid/v142761.b40.s73). Gustafsdotter heter hon också i dödboken (C:3, s. 34; https://app.arkivdigital.se/aid/v5271.b20.s35).

Men i Britas bouppteckning heter Mats Andersson, också vid underskriften. Men underskriften har samma handstil som ingressen, så det lär vara skrivaren som har skrivit fel (det är ju en kopia som inlämnas till rätten). Men när han gifter om sig med Ingeborg Samuelsdotter den 5/1 1806, så heter han Jonsson (C:3, s. 43).


73
Födelse- och dopböcker / SV: Matts Bo född var ?
« skrivet: 2020-03-07, 17:58 »
Månst.

Det ska väl vara Månstad.

74
Den 12/6 1763 vigdes Johan Mattsson och enkan Elisabet Hansdotter (Morlanda C:2, s. 46; https://app.arkivdigital.se/aid/v817.b27.s47). Hon är från Kaserna, och där föddes den 9/9 samma år deras son Jöns (s. 215).

Kaserna består av Nordkasen och Sörkasen under Torebu. I mantalslängden 1763 (Kammarkollegiums ex., s. 58; https://app.arkivdigital.se/aid/v224229.b420.s59) finns de på Nordkasen.

Om vi hoppar fram till mantalslängden 1788 (Landskontorets ex., f. 24v; https://app.arkivdigital.se/aid/v79.b35.s25), så har Johan Mattsson på Nordkasen en son Jöns. 1789 (LK, f. 43r) saknas Jöns; i stället finns en Jöns Johansson som brukare av halva Torebu. Men 1790 är Jöns borta därifrån.

Den 19/4 1789 (C:3, s. 275) vigdes Jöns Johansson från Kaserna och Anna Jespersdotter från Morlanda Bro.

I mantalslängden 1790 (LK, f. 259v; https://app.arkivdigital.se/aid/v81.b269.s260) finns Jöns Johansson med hustru på Sörkasen. De är kvar där också 1791-1792.

Enligt mantalslängden har Jöns ett silverur (som naturligtvis noteras där för att det beskattas), vilket gör honom lättare att hitta i mantalslängderna. Den ende Jöns Johansson med silverur som jag kan hitta i 1793 års mantalslängd i Morlanda samt grannpastoratet Tegneby (där också Röra och Stala socknar ingår) är på Röd i Röra socken (LK, f. 268r; https://app.arkivdigital.se/aid/v84.b279.s268), där han brukar 1/8 mtl som ägs av Jon Torgersson i Gullixeröd. Han var inte där 1792, men är kvar där också 1794 (då han är hälftenbrukare), men inte 1795.

1795 finns det en Jöns Johansson med silverur  :)Käringön (LK, f. 21v; https://app.arkivdigital.se/aid/v86.b31.s22), men inte någon annanstans i de fyra socknarna. Detta är det enda året som han är med där.

1796 hittar vi en Jöns Johansson med silverur på Rågårdsvik (LK, f. 283r; https://app.arkivdigital.se/aid/v87.b292.s283), där han inte var året innan. Han är kvar där 1797-1801.

1802 finns i stället en Jöns Johansson på Halla under Bäcken (LK, f. 460v; https://app.arkivdigital.se/aid/v169818.b474.s461), där han inte var året innan. Där är han också 1803-1809.

1810 dyker en Jöns Johansson upp under Munkeby i Dragsmarks socken (KK, uppsl. 1108; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005823_01158), som inte är där föregående år.

Att det är rätt Jöns med familj framgår av Dragsmarks husförhörslängder (årtalen är de år som längderna omfattar; de behöver alltså inte ha bott där alla de åren):

· 1809-1812 u. Munkeby (Bokenäs AI:7, s.56; https://app.arkivdigital.se/aid/v1337.b34.s57).
· 1811-1812 u. Munkeby (Dragsmark AI:2, s. 1; https://app.arkivdigital.se/aid/v1326.b6.s1 - obs. att volymen innehåller flera längder).
· 1813-1814 Kollen u. Kloster (AI:2, s. 1; https://app.arkivdigital.se/aid/v1326.b17.s1).
· [Lucka bland längderna.]
· 1825-1836 Sällskär u. Fossen (AI:2, s. 14; https://app.arkivdigital.se/aid/v1326.b35.s15).

I Morlandas husförhörslängder hittar vi dem på följande ställen:

· [I de äldsta längderna fattas 1:a roten.]
· 1797-1802 Rågårdsvik (AIa:3, s. 19/del VII; https://app.arkivdigital.se/aid/v2577b.b1080.s19).
· 1802-1810 Frögdendals Halla u. Bäcken (AIa:4, s. 3/del I; https://app.arkivdigital.se/aid/v2579.b8.s3).

Följande barn finns i Morlandas födelsebok:

· 13/1 1790 Lisa, Kaserna (C:3, s. 122; https://app.arkivdigital.se/aid/v819.b66.s123).
· 29/3 1792 Johanna, Kaserna (s. 159).
· 24/5 1797 Hans, Rågårdsvik (s. 310).
· 18/8 1802 Jacob, Frögdendals Halla (s. 542), död 16/9 1802 (s. 535). *
· 20/8 1802 Inger, Frögdendals Halla (s. 542), död 15/10 1802 (s. 535). *
· 2/4 1807 Christian, Frögdendals Halla (C:4, s. 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v2627.b27.s43).

* Tvillingarna Jacob och Inger ska alltså ha fötts med två dagars mellanrum.

Och när och var föddes sonen Johannes?

I Karl Johans församling finns en flyttattest (HII:2, n:r 36/1823; https://app.arkivdigital.se/aid/v204713.b390.s36), daterad Bokenäs (som är Dragsmarks moderförsamling) den 5/4 1819. Den gäller för en Johannes Jönsson, född i Tegneby pastorat den 3/1 1795. (Tegneby pastorats kyrkoböcker har brunnit, så det går inte att få föräldrarna bekräftade i någon födelsebok.)

Det står inte i attesten från vilken plats i Bokenäs pastorat som han flyttar ut. Och som redan konstaterats finns ingen husförhörlängd för Dragsmark åren 1815-1824. Dessvärre finns heller ingen utflyttningslängd för Bokenäs/Dragsmark 1819.

Men i mantalslängden 1819 (KK, uppsl. 1246; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005833_01259) har Jöns Johansson på Grinden u. Fossen en son Johan. Nästa år heter torpel Sälkärr och sonen Hans har tagit över, men någon bror/dräng Johan har han inte.

Om attesten är för rätt Johannes (notera ordet om  :) ), och födelseorten också stämmer, så föddes han när familjen bodde på Röd i Röra socken (som hör till Tegneby pastorat). Det är i vart fall rätt Jöns Johansson som finns där i mantalslängden; det framgår av bouppteckningen (Orust-Tjörns HR FII:4, s. 111; https://app.arkivdigital.se/aid/v13479.b62.s111) den 20/6 1794 efter Johan Mattsson på Kaserna. Han efterlämnar enkan Ingerd Börgesdotter. Men det enda barnet har han med första hustrun Elisabet Hansdotter, nämligen sonen Jöns i Röd.

75
Lundby - (efter 1907) / SV: fastighet i lundby kommun 1915
« skrivet: 2020-03-06, 15:06 »
När du sa att det gällde Amanda, så kikade jag naturligtvis på hennes rad. Men jag ser nu att det står "Ibc, 1" överst på sidan (c alltså, inte a). Då gäller det alltså inte bara Amanda, utan alla på sidan.

Det finns en karta från 1936 över Brämaregården, Lindholmen och Lundbyvassen. Där kan vi se att Ibc1 ligger i det nordöstra hörnet av korsningen Herkulesgatan / Väderkvarnsgatan.

Ib står mitt på Väderkvarnsgatan öster om krysset. Och sedan kommer tomterna a1 och b1 sydöst om krysset i 11:e kvarteret Stopet och c1 och d1 nordöst om krysset i 12:e kvarteret Halljumfrun.

Den äldsta fastighetslängden är från perioden 1928-1933 (AIIc:1, s. 325; https://app.arkivdigital.se/aid/v209692.b1680.s326). Där får vi ingen ledtråd till gatuadressen, men det står den nya beteckningen 37:2681 (37 är Brämaregårdens stadsdelsnummer).

Nästa fastighetslängd omfattar åren 1933-1940 (AIIc:12, s. 2553; https://app.arkivdigital.se/aid/v209703.b860.s2554). Där finns heller ingen gatuadress. Men granntomten Ibd1/37:2682 (s. 2554) kallas "Elisero n:r 2" och sägs vara Herkulesgatan 2. Och Elisero står det också bredvid c1 och d1 på kartan från 1936.

Både c1 och d1 är fristående hus på den kartan. På dagens karta är det ett stort sammanhängande kvarter. Gatunumren kan alltså ha ändrats när det byggdes nytt. I dag ligger Herkulegatan 14 där det gamla huset på c1 låg.

Om d1:s gatun:r 2 är korrekt, så borde c1 rimligen haft n:r 4. Men om 2 i stället är en felskrivning för 12, så har gatunumren inte ändrats för de nya husen. Och eftersom d1 är Elisero n:r 2, så ligger det ju nära till hands att misstänka att c1 var Elisero n:r 1.

76
Lundby - (efter 1907) / SV: fastighet i lundby kommun 1915
« skrivet: 2020-03-06, 12:56 »
Församlingsboken är alltså AIIa:16. Och på sidan 908 finns Amanda Klincke på rad 17.

Var ser du "Iba 1" på hennes rad? I vilken kolumn? Jag kan inte ens se något som liknar det...

77
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-05, 19:21 »
Hur barn kommer till tror jag nog är bekant för de flesta...  :) De föräldrar som satt barnet till världen, och de som i sin tur satt föräldrarna till världen - o.s.v. tillbaka genom generationerna - de är barnets förfäder. Detta självklara konstaterande har naturligtvis ingenting med "blodsmystik" att göra. Det är helt enkelt bara så som vi människor - och alla levande varelser - kommer till. Och det också från förfäderna som vi ärver de gener som styr vårt utseende och ger oss olika anlag (för både färdigheter och sjukdomar).

KG, det du talar om är juridik - vilket också bekräftas av att du kommer dragandes med Föräldrabalken för att bevisa dina påståenden. Och du gör också misstaget att blanda ihop begreppen förfäder och släkt.

Till släkten hör också ingifta personer. Svärföräldrar, svägerskor och svågrar m.fl. hör alla till släkten - och naturligtvis adopterade. Och dessa förhållanden kan ändras. Man kan gifta sig och skiljas och gifta om sig o.s.v. Men förfäderna är våra rötter och kan självklart inte bytas ut.

Men det kan de alltså i din värld - genom adoptionen byts de biologiska förfäderna ut mot adoptivföräldrarnas förfäder. Och därmed har du i princip samma sorts uppfattning som de som hävdade att det uppstod blodsband mellan makarna genom äktenskapet. En juridisk procedur - och vips ändras vilka som är förfäderna, genom tillägg (vid äktenskap) eller byte (vid adoption).

Och om det ska finnas någon logik i ditt resonemang att det är de sociala banden som räknas, inte "blodsmystiken", så borde också den ena biologiska förälderns förfäder bytas ut om föräldrarna skiljs och den andra föräldern får vårdnaden ensam och gifter om sig. Och om någon i vuxen ålder helt bryter med de biologiska föräldrarna utan att vara adopterad av några andra, så har denne av samma skäl inte längre några förfäder alls.  :)

"Den snart 25 år gamla Sokal-affären" är bara ett exempel som nämns på den sidan som jag länkar till (i mitt förra inlägg); den nämns där för att illustrera postmodernismens tokigheter. Men postmodernismen är dessvärre inte något passerat stadium i vår historia. Den genomsyrar hela vårt samhälle i dag, för att den har gjorts till en politisk "sanning" - liksom Stalin på sin tid upphöjde Lysenkos "vetenskap" till "sanning" - och styr i dag läroplaner i allt från förskola till universitet.

Och du är en värdig representant för dess idéer när du påstår att det kan finnas flera sanningar (även om du sätter sanningar inom citattecken). I verkligheten kan det naturligtvis bara finnas en sanning - oavsett om vi ännu har funnit den eller inte. Däremot kan det finnas olika uppfattningar om vad som är sanning. Men att sätta likhetstecken mellan vad som är sanning och vad som är en uppfatting om vad som är sanning, det är just att göra det postmodernisterna gör: Att säga att det inte finns någon objektiv sanning, och att den enes uppfattning är lika rätt som den andres för att all kunskap bara är "sociala konstruktioner".

Därmed förmodar jag att jag har sagt det som finns att säga i den här saken. Att gång på gång upprepa det i en diskussion med meningsmotståndare som förnekar elementära fakta finner jag ungefär lika meningsfullt som att försöka diskutera med personer som envist hävdar att solen kretsar kring en platt jord...  :)

Verkligheten ser ut som den gör. Och jag förhåller mig till verkligheten i min släktforskning - utan hänsyn till vad som råkar vara "vetenskapligt" mode för ögonblicket...

78
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-05, 14:08 »
Först ett tack till moderatorerna som flyttat tråden till en bättre plats.

Jaså? I så fall spökar det på min dator - för här ligger den på samma ställe som tidigare...  :)

Anbytarforum > Forum > Metoder & hjälpmedel > Metodfrågor - Hur gör jag? > 09 - Fader okänd > Forska vidare eller släppa tråden? [med alla de onödiga mellannivåer som finns i Anbytarforum]

Inte heller har jag fått något mejl om att diskussionen som jag abonnerar på inlägg från har flyttats.

Personligen ser jag en familjs sociala, ekonomiska, kulturella arv (och de villkor som format detta arv) som det intressanta. Om den som bär arvet vidare är en biologisk eller juridisk eller ännu lösare definierad arvtagare spelar mindre roll.

Ja, det står dig naturligtvis dig fritt att avgöra vad som är det intressanta. Och även om man ibland kan få intrycket att det finns några som bara har som mål att samla på så många namn som möjligt, så jag har svårt att tro att inte de flesta släktforskare är intresserade av hur förfädernas liv såg ut.

Det är mina förfäders livshistoria som är det intressanta för mig, inte deras genuppsättning.

Då var vi där igen - vilka som är våra förfäder. Självklart är det de som verkligen är våra rötter, alltså de utan vars existens vi inte skulle finnas. Att hävda något annat är lika orimligt som att tro storken kommer med barnen...  :)

Problematiskt blir det först om man har ambitionen att uteslutande registrera biologiska släktingar.

Att göra det självklara konstaterandet att det inte finns några andra förfäder än de biologiska är inte det samma som att bara registrera dem och deras biologiska släktingar (syskon, syskons barn o.s.v.). Om en förälder dör och den andre gifter om sig, så registrar man naturligtvis också den nya hustrun eller nye mannen (åtminstone gör jag det), och därmed också barnens fostermor eller -far. Och har man med syskonens makar och också deras föräldrar och syskon (och även ytterligare led), så får man med också ingifta släktingar. Och om ett barn adopteras, så registrerar man naturligtvis också adoptivföräldrarna - men utan att koppla dem som föräldrar till adoptivbarnet; däremot görs självklart en notering om adoptionen. Att alla de här nämnda personerna inte är biologiska släktingar gör dem alltså inte ointressanta.

--------------------

Att alla själva kan definiera vad som är släktforskning; att man kan ha olika åsikter om hurvida våra förfäder kan bytas ut; att det inte är någon mening med att registrera barnens fäder för att det ändå inte går att bevisa faderskapet utan gentest - för att nämna några påståenden i den här diskussionen - detta är typiska exempel på den sköna nya forskningsvärlden. Där är alla forskningsmetoder lika goda; och den enes påstående är lika rätt som den andres, eftersom det inte finns någon objektiv sanning och all kunskap är "sociala konstruktioner".

Men likväl finns det en riktig verklighet utanför de akademiska kammare där dessa tokerier har konstruerats. Och så länge vi håller oss till fakta, och inte åsikter, så finns det naturligtvis också en sanning. Och det är forskningens uppgift att med seriösa metoder finna den, oavsett om det handlar om fysik eller medicin - eller släktforskning...  :)

Och i den sistnämnda forskningen - som ju är vad vi sysslar med här - finns det mycket mer än bara kyrkoböcker, med alla dess fel och brister. Det finns hyllmil med olika typer av handlingar från en lång rad arkivbildare (stora och små, offentliga och privata) i våra arkiv. Mer och mer blir tillgängligt via nätet (inte minst tack vare Arkiv Digital), men det mesta är faktiskt ännu ofilmat. Och i sökandet efter sanningen, så gäller det att lägga pussel med så många uppgifter som möjligt - och inte bara blint lita på prästernas noteringar.

79
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-04, 19:07 »
Det är väl så att det inte finns några bevisade genetiska länkar till fäder om man inte gör gentester. Länkat till fäder är legala.

Självklart är de legala. Mig veterligt har inte ens EU förbjudit dem. Men du kanske menar egala:)

80
Krokstad / SV: Carl Anderssons födelseplats?
« skrivet: 2020-03-04, 18:40 »
Var (i vilka källor) har du funnit honom? (Några bilder kan jag inte se i ditt inlägg...)

Det är ofta som moderförsamlingen i ett pastorat anges som födelse- resp. utflyttningsförsamling i den nya församlingen efter en flytt, även om personen är född i resp. flyttar från ett annex.

Det föds en Carl Andersson i Krokstads annex Hede den 19/2 1829 (C:3, s. 63; https://app.arkivdigital.se/aid/v2660.b31.s63). Det är ju inte säkert att det är han, men om du följer honom framåt i husförhörslängderna, så ser du vart han tar vägen.

81
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-03, 19:06 »
I stället för att stämpla mig som "historielös" och som bevis hänvisa till något som jag inte har uttalat mig om, så föreslår jag att du kommenterar det som jag faktiskt skriver. Jag har inte talat om adoptivbarnets rättsliga eller sociala ställning i förhållande till adoptivföräldrarna eller dessas levande släktingar. Jag talar om vilka som är eller inte är adoptivbarnets anor/förfäder - och det skiljer sig naturligtvis inte från det som gäller för icke adopterade.

En gång i tiden (åtminstone fram till början av 1700-talet) hade man den hokus-pokus-idén att det genom vigseln uppstod blodsband mellan makarna. Resultatet av detta var att om en man hoppade i säng med sin svägerska, så avrättades båda för blodskam (incest) och brändes på bål.

Ungefär samma hokus-pokus-idé om släktskap (dock inte när det gäller konsekvenserna utgår jag ifrån  :) ) har ni som resonerar på detta sätt när det gäller adoption, d.v.s. att adoptivföräldrarnas förfäder genom adoptionen också blir adoptivbarnets förfäder.

Men man kan naturligtvis inte byta förfäder. Sina förfäder får man vid befruktningen, och när man föds nio månader senare, så har man alltså de förfäder man har. Och deras DNA bär man med sig - oavsett om man adopteras eller själv som vuxen säger upp bekantskapen med sina biologiska föräldrar.

Att påstå något annat är att bedriva släktforskning à la Lysenko.

82
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-03, 13:49 »
Menar du på fullt allvar att du ser en adoptivförälders mormors farfars farmors morfar som adoptivbarnets ana/förfader? I så fall lever vi inte i samma värld...  :)

83
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-03, 13:23 »
I Disgen kan man göra en stamtavla som tar med foster- och adoptivbarn. Då får man fråga sig om DIS har gjort ett program som producerar historieförfalskningar.

Svaret är ja - om det inte framgår att det är foster- och adoptivbarn.

84
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-03, 13:20 »
KG, i stället för att gissa vad jag anser, så föreslår jag att du läser det jag faktiskt skriver.

Och om vi nu ska citera Wiki-Rötter (där, som i varje wiki, anonyma personer framför sina uppfattningar), så kanske vi också ska ta med det som står under adoption:

"Man bör dock ange att relationen bygger på en adoption."

Detta kan du göra i en text. Men det framgår inte (för att citera mig själv) "i en antavla där varje person förutsätts ha biologiskt band till släktleden över och under".

Så om du i en grafisk antavla - där varje person har en ruta med enbart basfakta som namn, datum och orter - sätter adoptivbarnet som proband och adoptivföräldrarna som föräldrar, så ser det ut som att de sistnämnda är biologiska föräldrar.

Om adoptivbarnet bara använder den "antavlan" för sin egen forskning om adoptivföräldrarnas förfäder, så spelar det naturligtvis ingen roll. Men om den "antavlan" publiceras, så luras alla som läser den. Så vad är över huvud taget poängen med en sådan "antavla"? Att publicera adoptivföräldrarnas förfäder kan ju lika gärna göras genom att de själva är probander i varsin antavla.

För att summera:

Forska om vem du vill - men när du publicerar forskningsresultatet, så ska det framgå att det är frågan om adoptivbarn. Annars lurar du läsarna.

85
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-03, 12:02 »
Jag lovar att detta blir det sista från mig i tråden.

 :)

Även ingifta personer och sambopersoner och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn.

"...medtages numera ofta i sådana förteckningar..."

Och på vilket sätt står det i motsättning till det som jag skrev?:

Självklart kan adoptivbarn tas med i en släktutredning i textform, om man där upplyser om att det är frågan om adoption; då redovisar man ju bara fakta. Men du kan alltså inte göra det i en antavla där varje person förutsätts ha biologiskt band till släktleden över och under.

86
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-03, 10:33 »
Historieförfalskning...ja, mycket ska man höra. Historieförfalskning vore det om man forskade på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rörde sig om ens biologiska släkt (eller vice versa).

Men då är vi ju trots allt - i praktiken - överens... För det är ju just detta - forskar på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rör sig om ens biologiska släkt - som man gör om man sätter adoptivbarnet som proband i en antavla med adoptivföräldrarna som föräldrar.

Men om man accepterar att släktskap kan gå utöver biologi eller "blodsband" och innefatta också dem man är släkt med juridiskt eller utifrån ömsesidig upplevd tillhörighet (och det är väl på denna punkt som Jörgen och Maud å ena sidan, jag å den andra, är oense), då kan man enligt min blygsamma mening mycket väl forska kring dessa släktförhållanden.

Forska, ja - naturligtvis kan du forska om vilka personer du vill. Men när du presenterar forskningsresultatet, så kan du inte framställa det som att adoptivbarnet är biologiskt barn till adoptivföräldrarna. Självklart kan adoptivbarn tas med i en släktutredning i textform, om man där upplyser om att det är frågan om adoption; då redovisar man ju bara fakta. Men du kan alltså inte göra det i en antavla där varje person förutsätts ha biologiskt band till släktleden över och under.

Du kan inte begära att vedertagna definitioner av begrepp inom släktforskningen ska ändras för att passa din personliga uppfattning.

Vad Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) beträffar, så är det inget uppslagsverk där fackmän har skrivit och/eller granskat texterna om uppslagsord inom sina resp. områden. SAOB är ett språkhistoriskt verk, där man ger ett urval exempel på hur orden har använts genom århundradena (se sidan Om SAOB).

Arbetet med SAOB har pågått länge och det är ännu inte klart, d.v.s. man har ännu inte hunnit till bokstaven Ö. Vad anor beträffar, så finns det ordet i ett band som utgavs redan 1898 (som framgår både överst och nederst på den länkade sidan). Vad som står där är alltså näppeligen relevant för ordets vedertagna betydelse inom modern tids släktforskning.

87
09 - Fader okänd / SV: Forska vidare eller släppa tråden ?
« skrivet: 2020-03-02, 19:39 »
Det står dig självklart fritt att välja hur du vill definiera begreppet släktforskning...

Du menar alltså att släktforskning - likt den berömda bofinken - "kan se ut hur fan som helst"?  :)

Varför skulle ett adoptivbarn inte kunna se sig själv som proband i förhållande till sina adoptivföräldrar, forska i deras bakgrund, och kalla det släktforskning?

Probanden är utgångsperson i en antavla. Och en antavla redovisar probandens anor; det är därför - tro't eller ej - som det kallas för antavla. Och anorna är det samma som förfäderna, d.v.s. de biologiska förfäderna; några andra förfäder finns inte.

Självklart kan ett adoptivbarn släktforska om sina adoptivföräldrars anor - men då får adoptivföräldrarna sättas som probander i var sin antavla. Att sätta adoptivbarnet som proband i en antavla där adoptivföräldrarna står som föräldrar är helt enkelt historieförfalskning.

----------

Men nu är jag inte helt övertygad om att det var den här saken som den ursprunglige frågeställaren ville få igång en diskussion om... Jag uppfattar det första inlägget som en fråga om hurvida man kan utgå ifrån att moderns make verkligen är fadern eller inte. Men jag kan ju ha missuppfattat det.

88
Bolstad / SV: Britta Christina Persdotter på Myran
« skrivet: 2020-03-02, 19:30 »
Den som var född "på Dal" måste vara sonen Sven Fredrik, som i Tydjes hfl (Tösse AI:12) bara har födelseåret 1833, men inget datum och ingen födelseort.

Han är född i Grinstad, vars födelsebok liksom dödboken ingår i Bolstads (C:2, folio 7v; https://app.arkivdigital.se/aid/v13609.b12.s8). I födelseboken är han född den 6/4 1834 och döpt den 7/4, och fadern är "oangifven".

Men i husförhörslängden (Grinstad AI:15, uppsl. 149) är han född den 7/4, och nog tycker jag att han där heter Andersson (Anderss.). Han är där inskriven några rader under brodern Joachim.

När det gäller hovrätten, så måste fallet först ha varit uppe i häradsrätten och sedan har domen överklagats till hovrätten. Och häradsrätten lär väl vara Tössbo.

89
Bolstad / SV: Britta Christina Persdotter på Myran
« skrivet: 2020-03-02, 13:27 »
Först står samma text om hovrätten och Joachim som i den andra längden. Där under står:

"Icke begått Nattvarden på flera år, har
födt barn på Dahl, som icke blivit inskrifvet [inskrifvne?] här
i boken."


Intressant att han skriver "på Dahl". I grannlandskapen (åtminstone Båhuslän, troligen också Västergötland) brukar Dal vara detsamma som hela Dalsland. Men här i Tössbo härad (som ju ligger i Dalsland) skriver han alltså Dal som om det var någon annanstans. Det måste betyda att här är det bara det ursprungliga ('egentliga') Dal som avses, alltså Nordals och Sundals härader i sydöstra Dalsland. (Grinstad ligger i Sundals härad.)

90
Bolstad / SV: Britta Christina Persdotter på Myran
« skrivet: 2020-03-02, 13:04 »
Grinstads dödbok ingår i Bolstads (som omfattar hela pastoratet - F:2, s. 125; https://app.arkivdigital.se/aid/v13620.b68.s125):

Den 23/2 1834, oäkta GB [gossebarnet] Joachim från Ekebro, död av feber, 2 år.

Han finns med modern Lisa Persdotter i Ekebro i husförhörslängden (Grinstad AI:15, uppsl. 149; https://app.arkivdigital.se/aid/v3747.b154.s149).

91
Lekåsa / SV: Svårtydd ort 1824
« skrivet: 2020-03-02, 09:02 »
Anti, att hon inte fanns med på Klutagården s124 beror på att hon just då fanns med på Klutagården under Barne-Åsaka. Gården skrevs in där eller Lekåsa, prästerna som yrade omkring på bygden såg kanske inte vart sockengränserna var...?

Även om det ofta (p.g.a. svårlästa kråkfötter eller ofullständiga attester för inflyttande o.s.v.) är fel uppgifter (datum, födelseort m.m.) i kyrkoböckerna, så visste prästerna naturligtvis var sockengränserna gick.

Sidan 124 i Lekåsa AI:2 är Klutagården i Barne-Åsaka socken. Den boken innehåller nämligen också hfl för den socknen, som är annex till Lekåsa - med den hfl:en omfattar åren 1831-1838, vilket framgår av innehållsförteckningen i början. Stina kan därför inte finnas där, eftersom hon flyttade därifrån 1824. Barne-Åsaka AI:2 omfattar däremot Åsakas hfl för åren 1814-1826, så därför är det där som hon är med.

Det gäller alltså att hålla reda på vilka socknar som ingår i pastoraten, eftersom de små västgötasocknarna ofta har gemensamma böcker för alla eller åtminstone flera av pastoratets socknar. Det är också ofta som pastoratets moderförsamling anges som in- eller utflyttningsocken resp. födelsesocken, även om personen kommer från resp. är född i ett annex.

Den plats som hon kommer ifrån 1823 är Frälseg. Och eftersom Klutagården är en av gårdarna i byn Baltorp, så lär det vara Frälsegården där som avses. Och mycket riktigt finns hon där, på s. 19 i samma bok.

92
Foss / SV: Var och när dog Hans Quist?
« skrivet: 2020-03-01, 11:20 »
Domkapitlets protokoll från 1820 är inte filmat, skrev jag i ett tidigare inlägg. Men det stämmer inte - det finns hos SVAR:

AIa:47 - den 22/3 1820 § 12: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074049_00279.

Hans Qvist hade begått hor med pigan Christina Andersdotter från Nordkila. Det hänvisas till en tingsrättsdom från den 4/11 1819, alltså två dagar innan han fick avsked.

Målet finns vid Tunge m.fl. HR:s hösteting 1819. Det börjar som § 4 den 28/9 (https://app.arkivdigital.se/aid/v550956.b7490). Och sedan kommer rättens utslag som § 297 den 4/11 (https://app.arkivdigital.se/aid/v550956.b10750).

Det är många sidor. Än så länge har jag bara läst inledningen. Länsmannen anklagar Qvist "för det han skall slagit sin hustru Brita Persdotter blå och blodig, samt under sitt äktenskap begått enfalt hor med pigan Christina Andersdotter från Norkihla". Brita anhåller om att "från honom blifwa lagligen skilgd", och säger att hon "sedan sistl. Midsommar, för mannens hårda medfart, måst fly ur huset".

Det sägs också att Qvist "har denna dag undergått rannsakning för stöld". Det målet är § 3.

Man kan notera att misshandeln inte nämns i domkapitlets protokoll som skäl för skilsmässan...  ???

93
Foss / SV: Var och när dog Hans Quist?
« skrivet: 2020-03-01, 10:19 »
Hans Qvist var soldat för n:r 2 (Kviström och Nordre Kleva) vid Stångenäs kompani. Enligt 1821 års GMR (https://app.arkivdigital.se/aid/v374166.b1330) fick han avsked den 6/11 1819. Det står ingen orsak till avskedet.

94
Foss / SV: Var och när dog Hans Quist?
« skrivet: 2020-03-01, 00:41 »
"Lagskild enka" är ett märkligt uttryck. Kan hon ha jämställts med en enka för att hon var skild? Eller dog gubben efter att de var skilda, så att hon blev både och...?  :)

Skilda lär de i vart fall vara. I registret till domkapitlets skiljobrev finns en Brita Persdotter g. Qvist den 22/3 1820 (s. 212; https://app.arkivdigital.se/aid/v50638.b111.s213) och en soldat Hans Qvist med samma datum (s. 227). Dessvärre finns varken skiljobrev eller protokoll filmade.

Det är alltså hyfsat sannolikt att Qvisten levde när Brita gifte om sig.

95
Stora Lundby / SV: Gustav Larsson varifrån
« skrivet: 2020-03-01, 00:09 »
Jag bläddrade igenom flyttattesterna i Stora Lundby (HII:1). Jag hittade inte Gustafs, men det fanns många andra i nedre tonåren som kom från Göteborg. Många av dem, kanske de flesta (fick jag åtminstone intrycket av, men utan att räkna dem), från Garnisonsförsamlingen. Och flera av dem sades vara fattigförsörjningsbarn.

Det var alltså fattigvården i Göteborg som placerade ut barnen i socknarna runt staden, och betalade de bönder som tog hand om dem.

Nu är det ju inte nödvändigt att Gustaf kom från Göteborg, även om det är stor sannolikhet för det (om jag nu tolkar FFB rätt). Ett annat alternativ är det barnhus som fanns i grannsocknen Östad. De lär också ha utackorderat barn i trakten.

96
Sexdrega / SV: Ulrica Margareta Cronander
« skrivet: 2020-02-29, 23:51 »
Enligt arkivförteckningen drabbades Årstads kyrkoarkiv av brand 1765. Det är alltså därför som det inte finns några kyrkoböcker för den här aktuella tiden.

97
Stora Lundby / SV: Gustav Larsson varifrån
« skrivet: 2020-02-29, 20:14 »
FFB ser det ut som i AI:6. Det syns tydligt på Abr. Söderqwist tre rader ovanför Gustaf.

Det skulle kunna vara fattigförsörjningsbarn, och eventuellt skulle han då kunna komma från Göteborg. Söderqwist är ju därifrån.

98
Annedal (1908- ) / SV: Emigrerat från Annedal
« skrivet: 2020-02-29, 17:39 »
Det finns bara en Carl Andersson i SCB-utdragen ur Annedals utflyttningslängder 1924-1930 (https://sok.riksarkivet.se/summariska-folkmangdsredogorelser), där de noteras som utflyttat ur riket. Men enligt originalet av utflyttningslängden flyttar han redan i januari 1924.

I dessa utdrag ur flyttlängderna finns dock bara de som tog ut flyttattest. Men på samma ställe finns också uppgifter om vilka personer som överförts till församlingens obefintlighetsbok, alltså personer som man inte vet vart de har tagit vägen. Där finns en tänkbar kandidat för samma tidsperiod: Carl Gösta Fredrik Andersson, född i Masthuggs (Oskar Fredriks) församling den 19/11 1903.

I Annedals kyrkoböcker är han noterad som inflyttad 1927 från Haga, där han varit införd i obefintlighetsboken sedan 1923. Enligt Annedals församlingsbok (AIIa:16, uppsl. 3149, rad 23; https://app.arkivdigital.se/aid/v196130.b1520.s3149) är hans adress "16 7/4 10", vilket i klartext är Kastellgatan 10 enligt fastighetslängden (AIIb:8, s. 1144; https://app.arkivdigital.se/aid/v182681.b51.s1144). Han överfördes sedan till obefintlighetsboken 1930.

Att han är folkbokförd på Kastellgatan hindrar inte att han kan ha bott på Västergatan. Han verkar ju inte ha varit mycket för att anmäla flyttningar...  :)

Vi vet ju inte när exakt som den citerade noteringen i barnavårdsakten gjordes. Det behöver ju inte ha varit i direkt anslutning till barnets födelse 1925. Och att det inte står något om emigration i kyrkoböckerna hindrar ju inte att han kan ha varit utomlands under sin "obefintliga" tid. Barnavårdsnämnden kan ju ha fått reda på var han egentligen bodde och vart han tagit vägen.

Men det kan naturligtvis också vara en helt annan Carl Andersson.

Jag föreslår att du plockar fram barnvårdsnämndens akt och ser vad det egentligen står där. Det kan ju finnas mer upplysningar om honom, t.ex. när han är född.

För att få fram akten behöver du veta följande:

· I vilken församling modern var folkbokförd då.

· Till vilken kommun den församlingen hör i dag.

I den kommunens arkiv ska barnavårdsnämndens handlingar finnas. (Dagens kommunarkiv innehåller också arkiv från upphörda kommuner som införlivats med nuvarande kommun.)

99
Annedal (1908- ) / SV: Emigrerat från Annedal
« skrivet: 2020-02-29, 11:11 »
Du letar alltså efter en "okänd" far?

När föddes barnet? Bara så att man vet på ett ungefär när han tidigast kan ha smitit iväg.

100
Annedal (1908- ) / SV: Emigrerat från Annedal
« skrivet: 2020-02-29, 10:51 »
Var (i vilken källa) har du sett detta? Eller m.a.o.: Varifrån kommer citatet? Och på vad grundas din gissning att han är i 25-årsåldern?

101
Sexdrega / SV: Ulrica Margareta Cronander
« skrivet: 2020-02-28, 18:45 »
Hustruns namn står inte i mantalslängden.

102
Jag säger förmoder - som jag förmodar är rätt...  :)

I första delen av husförhörslängden AI:1 står Johan (eller Jaen som det skrivs här) som son på gården i Svenstorp (s. 93). Och under honom är inklämt hustrun Ingrid Danielsdotter. Och efter Ingrids namn står "p. 87".

Och på pagina (sidan) 87 finns Hjärkanstorp. Och där har dottern Ingrid noteringen "til Svenstorp 1754 gift".

Eftersom mannen på gården här i Hjärkanstorp heter Anders Svensson, så måste Ingrid vara hans styvdotter.

Johan Börjesson i Svenstorp och Ingrid Danielsdotter från Hjärkanstorp finns i Nävelsjö vigselbok den 3/6 1754 (C:1, s. 247).

103
Sexdrega / SV: Ulrica Margareta Cronander
« skrivet: 2020-02-28, 16:44 »
Det står inget om hustruns ålder i mantalslängden 1712. Det som står före "hust." är Anna, dottern alltså; "d." står sist på raden ovanför. Det som ser ut som den undre öglan i g är övre delen av f i "Ladufougden" på raden under.

Detta gäller landskontorets exemplar (där Dömmestorps säteri finns på sidan 3941; hos AD https://app.arkivdigital.se/aid/v98679a.b15450.s3941). I Kammarkollegiums exemplar (samma sida; hos SVAR https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006193_00298) står Annas namn direkt efter "d." på översta raden.

104
Sexdrega / SV: Ulrica Margareta Cronander
« skrivet: 2020-02-28, 11:49 »
Sannarp är ett säteri i Årstads socken. Där finns arrendatorn Cronander med hustru och dotter Anna i mantalslängden 1718 (s. 1819 i Hallands landskontors ex.; https://app.arkivdigital.se/aid/v98685a.b8650.s1819).

Observera också att även Valinge och Hasslövs socknar ligger i Halland, inte Västergötland (som det står i det första inlägget).

105
Börstig / SV: Mantalslängd 1783
« skrivet: 2020-02-28, 10:01 »
Här finns Skaraborgs landskontor (en avdelning av länsstyrelsen) hos AD: https://app.arkivdigital.se/aid/a1663. Där finns som synes också jordeböcker och länsräkenskapernas verifikationer.

AD har också Kammarkollegiums exemplar av mantalslängderna (som är de som finns hos SVAR/Riksarkivet), men bara de år som saknas i landskontoret: https://app.arkivdigital.se/aid/a3945.

106
Stora Lundby / SV: Gustav Larsson varifrån
« skrivet: 2020-02-28, 09:37 »
Ja, som jag skriver i mitt förra inlägg, så står det Ö. Högen. Men prästen har väl rört till det och skrivit Ö i stället för V.

107
Börstig / SV: Mantalslängd 1783
« skrivet: 2020-02-28, 08:32 »
Det är alltid en god idé att kolla både husförhörs- och mantalslängder. Det är inte alltid som det står samma uppgifter i båda.

Swen är son till Olof; dräng förkortas dg. Son står också i klartext i landskontorets exemplar av samma års längd (där det är sidan 505; se bifogad bild från Arkiv Digital).

Det som står inklämt efter Olofs namn är "tob". Den sista kolumnen visar antalet "tobaksnyttjare".

Observera också att den första kolumnen efter brukets mantal (1/24 o.s.v.) är "häradsrätter" (enligt kolumnrubrikerna i början av längden). Det var en skatt som betalades per hushåll (eller "rök") och användes för att avlöna domare och nämndemän.

Nästa kolumn är "männer och föräldrar samt andre brukare". Därför har alltså enkan en markering där; hon står ju för bruket.

Detta med fyra mantalsskrivne barn är märkligt. Normalt betydde det att föräldrarna var skattebefriade, men jag vet inte under vilka år det gällde (det var alltså inte alltid så). Men ändå har både enkan och Olof med hustru markeringar som betalande, och i landskontorets exemplar står som synes inte ens den texten i marginalen. (Observera att man ska ha minst fyra skattskrivne barn för att vara befriad; man kan alltså ha fler.)

Den näst sista kolumnen är "alldeles frie, underårige, bräcklige och utgamle". De som gömmer sig bakom siffrorna där har inga namn i längden.

108
Jag vet från Göteborgs och Båhus län att det finns rullor (åtminstone mönsterrullor) över lantvärnet i länsstyrelsearkivet. Men jag kan inte hitta något sådant i Älvsborg, varken i landskontoret eller landskansliet. Förmodligen försvann de i Vänersborgs stadsbrand 1834, då stora delar av länstyrelsens arkiv gick upp i rök.

Men det finns naturligtvis också information på Krigsarkivet. I NAD finns denna arkivförteckning: Lantvärnet.

Om du klickar på "Arkiv med löpande volymnumrering" till vänster, så får du fram alla 82 volymerna. N:r 5-8 ser ut att gälla Älvsborgs län - och kanske gömmer det sig något intressant i andra volymer också...  :)

Men ingenting av detta är filmat, så du får väl kontakta Krigsarkivet.

109
Stora Lundby / SV: Gustav Larsson varifrån
« skrivet: 2020-02-27, 20:02 »
Ja, på s. 31 står att han kommer från Ö. Högen 41.

Men då har prästen blandat ihop Högarna...  :)

Han finns på V. Högen, s. 37.

110
Herrestad / SV: Anders Albrektsson - födelseort
« skrivet: 2020-02-27, 16:06 »
Socknen är Herrestad (som det dessvärre stavas officiellt - Härestad borde det stavas...  :) )

I Albrekts födelsenotis står Herrstad, alltså kyrbyn i socknen, utan närmare precisering av vilken av gårdarna där. Men i mantalslängden finns som sagt Anders Albrektsson på Mellomgården fr.o.m. 1766. Och eftersom Albrekt är född 1767, så var det alltså där som han föddes.

Källdal är en annan gård i samma socken. Och där var Kjerstin Persdotter enka efter Ola Eriksson när hon gifte om sig med Anders Albrektsson, och de finns alltså där i husförhörslängden (AI:1, uppslag 101). Men den husförhörslängden är som sagt inte uppdaterad något vidare, så där finns det ingen notering om att de flyttat till Härestad Mellomgård. Men de är alltså borta från Källdal i mantalslängden 1766.

111
Valdshult / SV: Valdshult
« skrivet: 2020-02-27, 15:30 »
Det står inte vart de har flyttat.

Först är döttrarna Sara och Maria (tror jag att det står under strecket) strukna, och det står vart de har flyttat, Källeryd resp. Dalstorp (Sara har sedan kommit tillbaka).

Men sedan är hela familjen struken (med ett snedstreck över alla), och då finns ingen flyttnotering. Om de inte finns i utflyttningslängden, så lär de finnas någon annanstans i samma bok (som också omfattar Öreryd och Norra Hestra) - eller kanske i någon annan socken i samma pastorat (de som återstår är Stengårdshult och Norra Unnaryd).

Observera att detta är Öreryd AI:4, och sidan 131 är det gamla handskrivna numret. Maskinpaginerat sidan 113, för de som använder AD. (De numren var ännu inte ditstämplade när mormonerna fotograferade boken - och SVAR och Ancestry använder ju mormonfilmerna, medan Arkiv Digital har nytagna bilder. Och det är också de maskinpaginerade sidnumren som används i landsarkivets ortregister i början av boken, som inte heller finns med på de gamla bilderna.)

112
Börstig / SV: Mantalsläng 1713
« skrivet: 2020-02-27, 14:56 »
Det står samma i båda längderna.

Bengt bor på Backegården i Gunnestorp, och har hustru.

På nästa rad kommer Hedenstorp, 3:ne 1/2:va gårdar, som är öde.

Därefter Bokulla, och där finns Anders som är enkl. och har en dotter.

113
Herrestad / SV: Anders Albrektsson - födelseort
« skrivet: 2020-02-27, 13:49 »
Den första husförhörslängden (AI:1) verkar inte ha uppdaterats särskilt ofta. 1756 och 1765, att döma av marginalnoteringarna till vänster.

Det finns en Anders Albrektsson med hustru Kjerstin Persdotter på Källdal (uppslag 101; https://app.arkivdigital.se/aid/v2815.b107.s101).

Då är mantalslängderna mer pålitliga, eftersom de uppdaterades varje år.

1765 (s. 24; https://app.arkivdigital.se/aid/v57.b21.s25) står att Ola Eriksson på Källdal är död, och hans enka Kjerstin står för bruket.

1766 är Kjerstin borta från Källdal (f. 20r), och där finns heller ingen Anders Albrektsson. Men det gör det på Härestad Mellomgård (f. 20v; https://app.arkivdigital.se/aid/v58.b27.s21).

På Källdal i husförhörslängden står den döde Ola Eriksson ovanför Anders, och Anders har Olsbarn.

Kjerstin har alltså gift om sig med Anders. Och i vigselboken (C:2, s. 495; https://app.arkivdigital.se/aid/v2845.b253.s495) finns den 20/10 1765 drängen Anders Albrektsson från Fröland och enkan Kjerstin Persdotter från Källdal.

I husförhörslängden (uppsl. 106) finns Anders på Fröland som son till Anders Olsson och Anna Germundsdotter, med notering att han flyttat till Källdal. Eftersom Anders heter Albrektsson, så måste han m.a.o. vara styvson till Anders Olsson.

114
Läshjälp / SV: Floby, Vigselbok, 1752
« skrivet: 2020-02-27, 13:10 »
Annika Pehrsdotter - Pig. Bonded:r på Kullen

115
Lundby - (efter 1907) / SV: fastighet i lundby kommun 1915
« skrivet: 2020-02-27, 12:55 »
Var (i vilken källa) har du sett detta?

F.ö. var Lundby inte en egen kommun 1915. Socknen införlivades med Göteborgs stad 1906.

116
Läshjälp / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-02-26, 19:41 »
"Communic. enl:t egen uppgift näsl:ne Sommar" (Om l:en i förkortningarna verkligen är l eller bara förkortningstecknet eller både och kan som vanligt diskuteras...  :) )

Eller i klartext: Communicerat enligt egen uppgift nästledne sommar.

117
Börstig / SV: upptecknig efter Annica Bengtsdotter d 1763
« skrivet: 2020-02-26, 18:24 »
"År 1763 den 19. December blef
Bouptekning företagen och förrät-
tad å qwarlåtenskapen i boet efter
aflidna Hustru Annika Bengtsdotter
i Wästergården Sandum, som d. 28 sist-
lidne September med döden afled och sig
efterlemnade 2:ne barn flickorna
Ingrid och Annika Gunnars döttrar,
den förra Sex och den senare tre År
gamla, för hwilka till förmyndare före-
slås, de omyndigas moderbröder [!] Anders
Bengtßon i Stigen Möne Sockn, och
deras mosterman Lars Bengtßon i
Wäberga, Åsarps Sockn, Elfsborgs Län.
Ägendomen upgafs af Änckmannen
Gunnar Anderßon på följande sätt näml."


Det står alltså morbröder i flertal, men Lars sägs ju vara mosterman.

Väberga ligger i Norra Åsarps socken.

118
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Verkligen Skumt!
« skrivet: 2020-02-26, 17:43 »
På dödskivan står det som sagt att Brita Kristina Petersdotter vid sin död bor i 10:e kvarteret 14. Men var registreraren fått det ifrån förstår jag inte.

Det hänvisas på skivan till sidan 1848 i församlingsboken. Och det stämmer (Oskar Fredrik AIIa:14; https://app.arkivdigital.se/aid/v82495.b52.s1848). Där står det att hon bor i "6: 6/4 N.A.", vilket i 'klartext' betyder Majornas 6:e rote, 6:e kvarteret N.A. Detta stämmer också med uppgiften i fastighetslängden (AIIc:8, s. 1905; https://app.arkivdigital.se/aid/v182777.b2570.s1906).

I verklig klartext bor hon på Vegagatan 51, enligt urklipp från adresskalendern på insidan av fastighetslängdens pärm.

Brita Kristina finns i (gamla) Masthuggs församlings dödbok den 21/5 1900 (Oskar Fredrik F:4, uppsl. 44, n:r 30; https://app.arkivdigital.se/aid/v82563.b48.s44). Också här står det att hon bor i 6 R. 6/4 N.A.

Hon är alltså ogift, men har en dotter Sigrid som står på raden under henne i församlingsboken.

119
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Verkligen Skumt!
« skrivet: 2020-02-26, 17:03 »
Observera två saker:

1) Efter Göteborgs nya församlingsindelning den 1/5 1883 finns det riktiga husförhörslängder i Göteborgs-församlingarna. Det är bara landsarkivet som felaktigt fortsätter att kalla det för personalförteckningar i Domkyrkoförsamlingen. De egentliga personalförteckningarna (före 1883) är inte geografiskt indelade.

2) Masthuggs församling bildades 1883, och delades 1908. Och det var den utbrutna församlingen som fick överta det gamla namnet vid delningen, medan den del som behöll den gamla kyrkan (och därför räknas som en fortsättning på den gamla församlingen) fick namnet ändrat till Oskar Fredrik. Och eftersom Oskar Fredrik räknas som en fortsättning på den gamla församlingen, så finns kyrkoböckerna från den gamla odelade Masthuggs församling före 1908 i dag i Oskar Fredriks kyrkoarkiv, medan Masthuggs kyrkoarkiv bara innehåller böckerna från den 1908 bildade församlingen.

120
Herrljunga / SV: Herrljunga B/1 (1758-1847) s151
« skrivet: 2020-02-26, 12:24 »
Född: Vassända och Svänäcker.
Flyttad från: Åkerström & Vassända.

Vassända är en socken i Vänersborgs pastorat, men både Svenäcker och Åkerström ligger i grannsocknen Naglum.

Vassända och Naglum slogs ihop till Vassända-Naglum 1888 och har därför ett gemensamt arkiv. Men de har delvis skilda böcker för äldre tid; en del ingår också i moderförsamlingen Vänersborgs böcker.

Ovanför Helena finns soldaten Lars Andersson Ferm, "gift d. 1/11 1807 med nästskrefne Person".

121
Det står Liniedrag.

Västgöta regemente kallades Västgöta Linjedragonregemente från år 1802 tills det omvandlades till infanteriregemente 1811 (enligt Grill).

Observera också att Grovare socken inte ingår i Härna församling. Härna, Grovare och Fänneslunda är de tre annexförsamlingarna i Södra Vings pastorat. De tre annexen har gemensamma böcker för de äldsta husförhörslängderna, och de böckerna ingår i Härnas kyrkoarkiv och kallas därför Härna AI:1-6. Men Härna, Grovare och Fänneslunda är alltså tre olika socknar.

122
Lundby - (före 1907) / SV: Gustav Larsson varifrån
« skrivet: 2020-02-26, 08:01 »
En kryptisk förkortning av ett ortnamn används rimligen om något som skrivs ofta, annars blir det ju obegripligt - också för skrivaren, om han inte har mycket gott minne...  :) Och Vättle härad gränsar till Hisingen (på andra sidan älven); där emellan flyttar alltså många.

Han finns också i Stora Lundbys utflyttningslängd (gemensam för hela pastoratet), utflyttad från Gunnilse Mellangård i Angereds socken.

Här är hans attest (Lundby HII:4): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061252_00203

123
Algutstorp / SV: Snippen, smeknamn på socken?
« skrivet: 2020-02-25, 18:30 »
Husförhörslängder landet runt vimlar av fel. Både födelsedatum och födelsesocken m.m.

När man flyttade, så fick man med en attest, där prästen skrivit av uppgifterna från husförhörslängden. Och från attesten skrevs uppgifterna sedan av i den nya socknens hfl. Och sedan därifrån till nästa attest om man flyttade vidare. Och när en husförhörslängd var fullskriven, så lades det upp en ny, där uppgifterna skrevs av från den gamla.

För varje gång som uppgifterna skrivs av från en handling till en annan, så finns det risk att det blir fel. Det är inte alltid så lätt att tolka en annan prästs kråkfötter - eller de egna...  :) Och när ett fel väl har smugit sig in i en hfl, så följer det alltså sedan med i fortsättningen.

Hur Anders fått fel födelseår och -månad är inte så lätt att veta. Men förmodligen var det väl i samband med flytten från Remmene. Redan i den första husförhörslängden i Härene står han som född 1812.

Husförhörslängder och andra kyrkoböcker var det bara prästen som som såg; sockenborna själva hade ingen aning om vad det stod där. Attesterna såg man däremot; de flyttande fungerade ju själva som 'brevbärare' och lämnade in sin attest till prästen i den nya socknen. Kanske såg man då att det var fel uppgifter där - om man visste sin exakta födelsedag - men det var väl inte alla som vågade säga emot prästen...  :)

124
Algutstorp / SV: Snippen, smeknamn på socken?
« skrivet: 2020-02-25, 16:34 »
Per och Helena sitter på undantag under Kivenäbb; Pers son Abraham har tagit över gården. Det måste vara detta undantag som kallas för Snippen.

Enligt husförhörslängden har Anders flyttat till Röne 1828, d.v.s. Rödene stavat som det uttalas. Detta är alltså när han i Algutstorps flyttlängd står som utflyttad från Snippen till Alingsås.

Och det är till Hästamossen i Rödene socken (i Alingsås pastorat) som han flyttar in enligt Alingsås inflyttningslängd 1828 (BI:1, s. 92; https://app.arkivdigital.se/aid/v43020.b51.s93). Han finns där i Rödenes hfl (Bälinge AI:8, s.45; https://app.arkivdigital.se/aid/v43215.b28.s46 - Bälinges och Rödenes hfl:er finns i en gemensam bok).

I Alingsås utflyttningslängd 1829 (s. 101) står inte att han flyttar ut från Hästamossen i Haljunga, det står Hästamossen Röne. Haljunga är födelseorten.

125
Algutstorp / SV: Snippen, smeknamn på socken?
« skrivet: 2020-02-25, 15:18 »
Anders Johansson Seger var soldat för n:r 26 (Saxtorp Lillegård; regementsn:r 1076) vid Kullings kompani av Västgöta-Dals regemente. Enligt 1849 års generalmönsterrulla (som är den första där man sätter ut födelsesocken och -datum, i stället för bara landskap och ålder) är han född i Remmene socken den 11/11 1812 (https://app.arkivdigital.se/aid/v47828a.b2300).

Men i födelseboken (Herrljunga C:3, som är gemensam för hela pastoratet) finns ingen Anders Johansson i Remmene den dagen. Och inte någon dag alls 1812 i någon av pastoratets socknar.

Om vi går till Södra Härene hfl, så finns alltså Anders Johansson och hans hustru Stina Andersdotter vid Kivenäbb, längst ned på sidan 30 i AI:5 (1827-1836; https://app.arkivdigital.se/aid/v44508.b21.s31). Anders finns också mitt på sidan som dräng, inflyttad från Alingsås 1829. Att det är samme Anders framgår ju av födelsedatumet 1812 /11 (alltså bara månad, ingen dag).

Men han finns ytterligare en gång på samma sida, nämligen två rader ovanför där han står som gift. Han är där son till Per Pettersson och Helena Olofsdotter. Men eftersom Anders heter Johansson, så måste han vara Pers styvson, och Helenas son i ett tidigare gifte.

Den 19/12 1812 förrättades bouppteckning (Kullings HR FII:19, s. 671; https://app.arkivdigital.se/aid/v142838.b339.s671) efter soldaten Johannes Andersson Björn från Venavalla [i Remmene socken]. Han efterlämnade enkan Helena Olofsdotter och den 1 år gamle sonen Anders.

De finns vid Venavalla Östergård i Remmene hfl 1800-1812 (AI:1, s. 47 mp; https://app.arkivdigital.se/aid/v44305.b28.s47 - observera att boken innehåller flera längder). Helena är född 1779, och Anders födelsedatum är här den 31/10 1811. Och på den dagen finns han i födelseboken (Herrljunga C:3, s. 152; https://app.arkivdigital.se/aid/v43803.b63.s153).

I nästa husförhörslängd (1812-1825, s. 82 mp/5 hp i samma bok; https://app.arkivdigital.se/aid/v44305.b46.s83) står att Helena och Anders flyttar till Algutstorp 1813. Enkan Helena Ol., född 1779, står sist i Algutstorps inflyttningslängd 1813 (B:1, s. 148; https://app.arkivdigital.se/aid/v42933.b79.s149), inflyttad från Herrljunga (Halljunga). Dessvärre står det inte vart hon flyttar.

Helena finns med som Pers hustru i Södra Härene hfl 1811-1826 (AI:4, uppslag 26; https://app.arkivdigital.se/aid/v44507.b41.s26), men inte i föregående längd.

Och i Södra Härene vigselbok (C:1, s. 150; https://app.arkivdigital.se/aid/v44514.b81.s151) finns den 30/5 1814 enkemannen Per Persson och enkan Helena Olofsdotter (född 1779) från Kivenäbb.

Helenas bouppteckning förrättades den 11/6 1838 (Kullings HR FII:26, s. 303; https://app.arkivdigital.se/aid/v142845.b155.s303). Men där talas bara om "närvarande arvingar"; deras namn står inte.[/i]

126
Algutstorp / SV: Snippen, smeknamn på socken?
« skrivet: 2020-02-25, 12:20 »
Först flyttade han alltså från det mystiska Snippen till Alingsås 1828. Och sedan tillbaka från Alingsås till Algutstorps pastorat (S. Härene s:n) 1829.

Är du då säker på att det är samme Anders som flyttar från Herrljunga till Alguststorp 1829? Hur hamnade han i så fall i Herrljunga, när han var i Alingsås?

Och när du har letat igenom alla socknar i Algutstorps pastorat, har du då nöjt dig med att kolla om det finns ett Snippen i ortregistren i början av böckerna - eller har du verkligen lusläst längderna för att hitta Anders?

Snippen låter som ett typiskt torp- eller backstugenamn, och det är inte alltid som torpens eller backstugornas namn är utskrivna i husförhörslängderna. Det är alltså möjligt att han bara står som torpare eller backstugusittare, eller boende hos en sådan, direkt under den gård som platsen hörde till.

127
Lundby - (före 1907) / SV: Gustav Larsson varifrån
« skrivet: 2020-02-24, 22:17 »
Lundby i Vättle härad = Stora Lundby i dag.

128
Hyssna / SV: Erik Börjesson och Ingeborg Jonsdtr
« skrivet: 2020-02-24, 09:21 »
Vill du ha hjälp så tala om vilken socken du är i.

Frågan är ställd under Hyssna socken...  :)

129
Det kan vara Fridlevstads pastorat som avses. Där ingick också Rödeby socken.

130
I den andra diskussionen (https://forum.rotter.se/index.php?topic=167340#msg1534330) säger du att Johannes Svenssons enka flyttade till Nävelsjö 1812. Varifrån kommer uppgiften att hon var enka?

Johannes lever och finns tillsammans med samma hustru och son som på Flishults kvarn, men nu på Stora Kvarna i Nävelsjö socken (AI:3, s. 158; https://app.arkivdigital.se/aid/v21379.b90.s159a). Där finns också den flyttattest som de hade med från Näsby - och en attest från prästen i Sandsjö som intygar att Johannes föddes där den 22/7 1781 på Bodanäs kvarn.

Då går vi till (Norra) Sandsjö födelsebok (C:3, s. 118; https://app.arkivdigital.se/aid/v35719.b64.s119). Och där finns som n:r 31 år 1781, född den 22/7, Johannes från Bodanäs kvarn. Föräldrar: Sven Sjösten och hustru Helena Gustafsdotter.

I Nävelsjö hfl står att Johannes med familj flyttar tillbaka till Näsby, men det är inte lätt att se vad den sista siffran i årtalet ska föreställa.

I Näsby hfl 1810-1815 finns på Flishults kvarntorp (s. 560 mp/14 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b289.s561) mjölnaren Joh. Sjösten och hustrun Anna Lisa Persdotter. De är strukna, och det finns inga som helst uppgifter om dem; inte varifrån de kommer eller vart de flyttar, inte ens födelsdatum står. Här heter han alltså Sjösten, men hustrun har samma namn som Johannes Svenssons hustru.

På Flishults kvarn finns alltså överst på sidan 570 (AI:6; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b294.s571) Johannes Svensson med familj, med noteringen att de flyttar till Nävelsjö 1812. Längre ned på samma sida finns mjölnaren Johannes Sjösten (f. 1781) och hustrun Brita Stina Olofsdotter. De står att de har kommit från Skede 1814. Och i Skede vigselbok (C:1, s. 299, n:r 6; https://app.arkivdigital.se/aid/v36068.b154.s299) finns den 12/8 1815 möllaren Johannes Svensson Sjösten från Näsby socken och pigan Brita Stina Olofsdotter.

Och de finns sedan också på Flishults kvarn i husförhörslängden 1816-1820 (första delen av AI:7, s. 22 mp/10 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21302.b19.s23). Att det är rätt Johannes framgår av att han har sonen Sven Johan, född den 23/12 1811 (även om han här har fått fel födelsesocken).

Summering:

Mjölnaren Johannes Sjösten är alltså enligt Näsby hfl född 1781, och har där både samma hustru (på Flishults kvarntorp) och samme son (på Flishults kvarn) som mjölnaren Johannes Svensson. Och i Skede vigselbok heter han Svensson Sjösten.

Och när Johannes Svensson dyker upp på Flishults kvarn första gången, så kommer han från Fintorp. Och på Fintorp finns Sven Sjösten och Lena Gustafsdotter, som har en son Johannes, född 1781.

Och därmed får det anses definitivt fastställt vilka som är mjölnaren Johannes Svenssons föräldrar.

131
När Sven Sjösten med familj bor i Steninge, så står det i husförhörslängden att de har kommit inflyttande från Björkö 1797.

Och enligt Näsbys inflyttningslängd det året (C:2, s. 257; https://app.arkivdigital.se/aid/v35808.b131.s257) är Sven mjölnare.

Det minskar ju inte precis sannolikheten för att mjölnaren Johannes Svensson är Sjöstens son... :)

132
Näsby / SV: Robbert i Flishults kvarn, felskrivning?
« skrivet: 2020-02-23, 17:38 »
Johannes Svenssons föräldrar finns i den andra diskussionen som jag länkar till i mitt förra inlägg.

133
Näsby AI:6 (1800-1815) består av tre husförhörslängder i samma bok (se innehållsförteckningen i början). Den som du hänvisar till (sid. 570 mp/21 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b294.s571) är den sista av de tre och omfattar åren 1810-1815.

I den föregående längden (1805-1809) finns Johannes Svensson ogift vid Flishults kvarn (s. 314 mp/21 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b166.s315). Det står att han har flyttat dit från Fintorp, men inte när; han har dock närvarat vid husförhör första gången 1807.

Fintorp är ett torp under Bo i samma socken. I den samtida längden (alltså 1805-1809) finns inte Johannes på Fintorp (s. 434 mp/103 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b226.s435). Där finns däremot en Sven Sjösten och hans hustru Lena Gustafsdotter.

I den första längden i samma bok (1800-1804) är Sven och Lena också på Fintorp (s. 182 mp/103 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b100.s183), men inte heller då är Johannes där.

Om vi då går till AI:5 (1788-1799), så omfattar den också flera längder. I längden 1794-1799 är det likadant på Fintorp (s. 420 mp/103 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21300.b219.s421), alltså Sven och Lena, men ingen Johannes. Men där står "Sjösten finns i Steninge"; den texten är dock struken, så de har väl flyttat från Steninge till Fintorp.

I Steninge (s. 426 mp/106 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21300.b222.s427) finns Sven och Lena, men de är strukna. Det står inte vart de har tagit vägen, men de har väl som sagt flyttat till Fintorp. Det viktigaste är dock att de har en son Johannes, född 1781.

134
Näsby / SV: Robbert i Flishults kvarn, felskrivning?
« skrivet: 2020-02-23, 16:24 »
Samma fråga har upprepats här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=167354

135
Jaha... Och vad är poängen med att starta en ny diskussion för att upprepa frågor som besvarats för bara några timmar sedan?

136
"Allt annat [utom patronymikon] verkar ju stämma överens", skriver du. Men det enda som stämmer är ju förnamn och födelseår. Och det finns säkerligen många Johannes födda 1781 i Näsby och socknarna runt omkring.

Om din förfader helt säkert heter Svensson, så kan han inte vara son till en Jacob. Han heter Svensson för att fadern heter Sven.

Och i den husförhörslängd i Näsby om du hänvisar till står inte var Johannes är född, bara året 1781. Han behöver ju inte vara född vid den kvarnen bara för att han senare blev mjölnare där.

I husförhörslängden saknar han födelsedatum, medan det finns för övriga i familjen. Det tyder på att han är född i en annan socken, och att datum inte stått i flyttattesten när han kom till Näsby.

Du får följa honom bakåt i tidigare husförhörs- och flyttlängder för att se var han kom ifrån. Försök också att hitta vigseln, för att se var han bodde då.

137
Språk, ord och namn / SV: W och annat?
« skrivet: 2020-02-22, 09:36 »
Var har du sett det?

Det enda man kan säga säkert om olika sätt att skriva i kyrkoböckerna är att det är få saker som gäller alla präster och alla socknar under alla tider. Ofta får man jämföra hur det är skrivet på andra sidor i samma bok för att luska ut vad det kan betyda.

138
Habo / SV: Adolf Alonzo, f. 16 FEB 1822
« skrivet: 2020-02-21, 17:50 »
Jo, jag upptäckte den 'dubbla bokföringen' i Markaryd, och la till en kommentar om det i efterhand. (Men det syns ju inte numera i det "förbättrade" Anbytarforum när inlägg senast är redigerade...)

Här är Catrinas attest i Habo: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0074514_01039

Den är som synes daterad Finja den 26/11 1821. Det står att Catrina "har nu flyttat till Stora Kärr i Jönköpings Län". (Det var dock först 177 år senare som Habo överfördes till det länet...  :) )

Frågan är när hon flyttade. Hon "har" alltså flyttat när attesten skrevs - men hur långt innan? Attesten är skriven mindre än tre månader innan Adolf föddes - så det är ju mycket möjligt att hans far ska sökas i Finja...

Men hur hamnade Catrina ända uppe i Habo? Jo, i attesten står: "Årets kronoskatter betalas av dess Husbonde Wälborne Herr Ryttmästaren Sande..." (resten av namnet syns inte).

Och i Habos hfl står att Stora Kärr ägs av Herr Ryttmästaren Sanderberg, som är "skattskriven i Skåne".

139
Habo / SV: Adolf Alonzo, f. 16 FEB 1822
« skrivet: 2020-02-21, 16:44 »
Pigan Cathrina Johansdotter, född i Markaryd [!] den 7/12 1799, finns i Habos ovan nämnda attestregister (BI:1, s. 27, n:r 946). Hon kommer från Finja 1821, och flyttar in till Stora Kärr.

Där finns hon på sidan 191 i AI:5. Hon kom från Skåne 1821, och flyttar "t. D:o" (till dito) 1824. Och hon har en son Adolph, född 1822 den 16/2 (går det åtminstone att få det till när man vet vad det ska stå  :) ). Hans födelseort är Loco, alltså på platsen (Stora Kärr). Prästen har m.a.o. missat att skriva in honom i födelseboken.

140
Habo / SV: Adolf Alonzo, f. 16 FEB 1822
« skrivet: 2020-02-21, 16:11 »
Hur kunde jag missa noteringen om modern i Finja AI:3? Jag som alltid lusläser allt om varje person... Det var nog för tidigt på morgonen...  :)

Hur som helst finns Catrina Jonsdotter på näst nedersta raden på uppslag 82 i Markaryd AI:5, inflyttad från Tutaryd 1815. Men enligt Tutaryds hfl flyttade hon ju till Markaryd 1813, så då har hon väl flyttat tillbaka till Tutaryd och sedan till Markaryd igen. Och i så fall bör hon väl också finnas någonstans på sidorna efter 82 i Markaryd AI:5 vid den första inflyttningen 1813...

Gården i Markaryd är Ulvaryd Östergård. Hon är struken där, utan utflyttningsnotering. Men hon finns också fyra rader högre upp på samma sida, inflyttad från Tutaryd 1817, och utflyttad till Finja (ser det ut som) 1819.

Noteringen till höger (på näst nedersta raden) säger att hon blev admitterad 1815, och så några svårlästa krumelurer därefter. Hon fick alltså lov att ta nattvarden då, efter att ha konfirmerats.

141
Habo / SV: Adolf Alonzo, f. 16 FEB 1822
« skrivet: 2020-02-21, 09:20 »
Uppslag 151 i Finja AI:5 (1843-1846) är Tyssborg. Där finns han inte i AI:4 (1837-1843).

Men han finns i Finjas inflyttningslängd 1842 (B:2, s. 3, n:r 41). Han kommer från Vankiva och flyttar in till s. 154.

I Vankiva finns han i AI:7, uppslag 150. Han är inflyttad från Finja 1841, och flyttar tillbaka dit 1842.

I Finjas utflyttningslängd finns han som n:r 29 1841 (B:1, s. 23). Han flyttar ut från sidan 154.

Han flyttade alltså ut från samma sida 1841 som han flyttar in till 1842.

Uppslag 154 i Finja AI:4 (1837-1843) är Gunnarstorp, där han finns som dräng. Han har flyttat ut till något överstruket och oläsligt 1838, men han finns inte i utflyttningslängden det året, så det måste vara en plats inom socknen eller pastoratet (som också omfattar Hörja). Och så måste han ha kommit tillbaka igen utan inflyttningsnotering i husförhörslängden. Och så utflyttad igen till Vankiva 1841. Och sedan kom han alltså tillbaka därifrån 1842, men också då utan inflyttningsnotering i husförhörslängden.

Det enda som står i inflyttningskolumnen är vide infra (= se nedan), men han finns inte längre ned på sidan.

I föregående längd (1833-1838) finns han på samma ställe (AI:3, uppsl. 114). Och där är han med två gånger på samma sida. Överst står vide infra under inflyttning - och så har prästen alltså bara skrivit av det när han lade upp den nya längden...

Och nederst på samma sida finns han som fosterbarn hos Mårten Månsson och Karna Åkesdotter. Där finns ingen inflyttningsnotering, så då lär han ha kommit dit i den förra längden. Men den är inte bevarad; det är en lucka bland husförhörslängderna 1823-1832. Och det finns ingen inflyttningslängd före 1834.

Om vi går till generalmönsterrullorna, så finner vi honom som n:r 24 (Galthult i Röke socken) i Livskvadronen av Skånska husarregementet. I de två första rullorna, 1844 (https://app.arkivdigital.se/aid/v376692a.b300) och 1847 (https://app.arkivdigital.se/aid/v376693.b270), står att han är född i Skåne (Sk.). Han är antagen den 3/12 1842.

Men i nästa rulla, 1850 (https://app.arkivdigital.se/aid/v376694a.b780), har man noterat både födelsesocken och exakt födelsedatum. Han är då född i Habo socken av Skaraborgs län den 16/2 1822. Alltså samma uppgift som i husförhörslängderna.

(Observera att den näst sista kolumnen i rullorna är en avskrift av noteringen vid föregående mönstring. Det som står 1844 om "rannsakning för uppgiven delaktighet i dråp" gäller alltså den avskedade företrädaren.)

Men i Habos födelsebok (som omfattar hela pastoratet, också annexet Gustav Adolf) kan jag bara hitta en Adolf under åren 1819-1825 (d.v.s. också tre år före och efter 1822), och det är en Per Adolf med far Jan. Om inte prästen har missat att skriva in honom i födelseboken (och sådant händer ju), så är han m.a.o. inte född i Habo.

Det troliga är att han är född någon annanstans än Habo, och sedan har föräldrarna (eller åtminstone någon av dem) flyttat med Adolf till Habo och sedan ut därifrån igen före 1827, när in- och utflyttningslängden börjar. Och i den nya socknen har sedan Habo blivit Adolfs "födelsesocken" för att han kom därifrån. (Det är ett mycket vanligt fel att utflyttningssocknen blir "födelsesocken" i den nya socknens husförhörslängd efter en flytt om inte födelsesocknen nämns i flyttattesten.) Och så har Habo också noterats som födelsesocken i attesten vid utflyttningen från denna andra västgötasocken till Skåne 1828.

(Det finns en "inflyttningslängd" i Habo före 1827 [BI:1], men det är ett register över gamla attester. Där är också barn med, men ingen Adolf född 1822. Men det beyder bara att attesten inte fanns kvar när registret gjordes upp; det hindrar ju inte att de ändå kan ha flyttat in under den tid som registret omfattar.)

Du får väl söka i andra socknar runt Habo för att hitta en Adolf i födelseboken 1822 (eller åren däromkring för säkerhets skull). Med tanke på att det bara fanns en enda Adolf i Habo under de sju åren 1819-1825, så lär det inte bli så många att välja på - särskilt om fadern också ska heta Adolf...

142
Ödskölt / SV: Kroken, släktingar till Mathilda Petersdotter
« skrivet: 2020-02-20, 14:30 »
Det står ju tydligt i födelseboken vilka som är föräldrarna och att de bor i Kroken. Prästen har bara missat att skriva in honom tidigare, och så har han lagt till notisen i efterhand när han upptäckte det. Och under Petters notis har prästen också i efterhand lagt till fem barn från föregående år (1810).

Att Petter inte har titeln son i husförhörslängden är väl bara för att det inte behövs. Det står son på brodern på raden ovanför, och så får det gälla för Petter också. Det är många andra barn i samma bok som inte har titeln son eller dotter av samma skäl. Se t.ex. den översta familjen på samma sida, där bara den äldsta av de tre första döttrarna har titeln dotter.

Det är få kyrkoböcker som är pedantiskt och perfekt förda...  :)

143
Det normala var att man redan av emigrantagenten i Sverige köpte en biljett (kontrakt) för hela resan: Båt Göteborg-Hull, tåg Hull-Liverpool och båt Liverpool-Amerika.

144
Räkna inte med att hon reste med båt från Hull till Australien. Det är naturligtvis möjligt, men troligare är att hon reste från Liverpool.

Det normala var att emigranter som tog båten från Göteborg till Hull sedan fortsatte med tåg till Liverpool, där båten till Amerika avgick.

145
Utflyttningsdagen från Vederslöv, den 2/9, är inte den dag som båten avgick. Det är den dagen som hon tog ut sin flyttattest.

Qvick är faderns soldatnamn. Soldatnamnen gick normalt inte i arv till barnen, även om många soldatbarn ändå tog sig faderns namn i slutet av 1800-talet när det gamla namnskicket hade börjat att luckras upp.

I registret Emihamn (som är ett av registren som ingår på CN:n "Emigranten populär") är hon som sagt registrerad som Ester M Carlson. Den stavningen är märklig eftersom hon i originalet står som Karlsson.

Hennes källkod i registret är som synes 56:199:5190. Det betyder volym n:r 56 i Göteborgs poliskammares arkiv (serie EIX), sidan 199, kontraktsn:r 5190 i listan. Här finns en bild av originalet av den listan: https://app.arkivdigital.se/aid/v479780.b1010.s199.

Som synes åkte hon med båten Ariosto från Göteborg den 6/9 1895. Båten gick till Hull, och därifrån var det alltså tänkt att hon skulle vidare till Chicago.

146
När det gäller personer som har flyttat och sedan kommit tillbaka, så handlar det alltså om husförhörslängder, och personer som har strukits vid utflyttningen. Då upphävs strykningen av den streckade linjen under namnet vid återflyttningen.

Men om det är det som det handlar om här blir ju en ren gissning när vi inte får veta var du har sett detta, och inte ens vilken typ av kyrkobok som det handlar om.

Det enda man kan säga säkert om olika sätt att skriva i kyrkoböckerna är att det är få saker som gäller alla präster och alla socknar under alla tider. Ofta får man jämföra hur det är skrivet på andra sidor i samma bok för att luska ut vad det kan betyda.

147
Erska / SV: Handelsresande i Erska
« skrivet: 2020-02-17, 11:01 »
Att barnet föddes i Erska behöver ju inte betyda att handelsresande Alfred Olsson någonsin har varit där. Och om han var från Stockholm, så är det som sagt där han ska sökas.

Jag kikade i den s.k. folkräkningen 1910 hos SVAR. Om han...

· heter Alfred Olsson/Olofsson/Olausson (med olika stavningar: Ol/Ohl, ss/s):

· är folkbokförd i Stockholms stad eller län den 31/12 1910;

· har rätt yrke eller inget yrke alls noterat i folkräkningen;

· inte saknas i folkräkningen;

...så finns följande kandidater:

Handelsresande:
Otto Alfred Olson, Hedvig Eleonora förs. rote 10, född 1883, ogift.

Gårdfarihandlare:
August Otto Alfred Olofsson, Storkyrkoförs. rote 1, född 1857, ogift.

Livförsäkringsagent (som väl också reser runt en del):
Alfred Johan Olsson, Solna, född 1875, gift.

Grosshandlare (som väl kanske inte reser runt, men jag tar med honom i alla fall):
Knut Johan Alfred Olsson, Lidingö, född 1877, gift.

Yrke ej angivet:
Johan Alfred Olsson, Katarina förs. rote 25, född 1853, gift (men bor inte tillsammans med hustrun).

Och om han ska vara ogift och någorlunda jämngammal med barnets mor (men ingetdera är ju självklart), så återstår som synes bara ett alternativ - och han är handelsresande.

Nu är ju "folkräkningen" byggd på prästernas SCB-utdrag ur församlingsböckerna (i Stockholms stad dock från mantalsskrivningen), vilka sedan har dataregistrerats i nutid. Det är alltså en avskrift av en avskrift, och därför långt ifrån felfri. Uppgifterna som finns där kan m.a.o. vara fel, och det kan saknas personer där.

Men det gör ju i vart fall 'höstacken' något mindre...  :) Om sedan den rätta 'nålen' ligger där är ju en annan sak...

148
"År 1758. d. 6. October, blef efter weder-
börlig anhållan, laga Uptekning och
wärdering förrättad uppå qwar-
låtenskapen efter afl. Mannen
Engelbreckt Larßon från Prästorp
i Brastads Socken som hade till Arf-
wingar deß efterlämnade Enka
Lisken Hans dotter, med 6 samman-
aflade Barn, neml. 2 myndige
Söner wid Namn Hans, och Olof,
samt en omyndig Son Lars, och
3. omyndige döttrar, Anna,
Märta, och Anna benemnde;
de 2:ne förstnemde Sönerne sielf-
wa närwarande, och å de omyn-
digas wägnar instälte sig fa-
stermannen Nils i
Sämstad."

149
"Särteckn. 18".

Han finns på uppslag 18 i obefintlighetsboken (AIII:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v34986.b24.s18). Den boken kallas "Särteckningen" enligt förstasidan (AD-bild 6).

150
Hagelberg / SV: Var kom Britta Bengtsdotter ifrån?
« skrivet: 2020-02-16, 11:04 »
Det är alltså på sidan 4 i Skövde landsförsamling AI:4, där hon var innan Våmb...

Där står "P. 6 Sventorp", alltså pagina (sidan) 6 (i AI:5). Och där står i sin tur att hon kom från L[ille] Moen, vilket är sidan 96 i samma bok.

151
Hagelberg / SV: Var kom Britta Bengtsdotter ifrån?
« skrivet: 2020-02-15, 08:08 »
Det står "P. 74 Wåmb".

Hon finns på sidan 74 i Våmb AI:3. Och där står det mycket riktigt att hon flyttar till "pag. 206 Skövde".

Att det inte bara står vilken socken hon flyttar till resp. kommer ifrån, utan också sidnumren i deras hfl:er, är för att det är en flyttning inom samma pastorat.

152
Steneby / SV: Soldaten Swen Andersson
« skrivet: 2020-02-14, 10:28 »
Såg du inte mitt inlägg, Per?

Han heter Ewen, inte Swen.

153
Anna Lovisa Jonasdotter från Björkö finns i Norra Sandsjö inflyttningslängd 1845 (BI:2, uppsl. 5, 16:e raden; https://app.arkivdigital.se/aid/v35714.b9.s5).

Hon flyttar in till Nyholm, uppsl. 415 i husförhörslängden. Och där finns hon i AI:10 (https://app.arkivdigital.se/aid/v21158.b438.s415).

I Björkös utflyttningslängd (BI:2, s. 51; https://app.arkivdigital.se/aid/v33050.b28.s51) finns hon som n:r 27.

154
Var ligger platsen / SV: Husförhör Landala Göteborg
« skrivet: 2020-02-13, 17:55 »
Observera att efter Göteborgs nya församlingsindelning den 1/5 1883 har Göteborgs-församlingarna riktiga husförhörslängder. Men landsarkivet fortsätter felaktigt att kalla det för personalförteckningar i Domkyrkoförsamlingen.

De verkliga personalförteckningarna (alltså före 1883) är inte geografiskt uppdelade.

155
Steneby / SV: Soldaten Swen Andersson
« skrivet: 2020-02-13, 17:31 »
...sold. Ewen Anderßon och h. Karin Joensdotters Barn uti Rerern...

156
99 - Information / SV: Täckta delar i födelse- och dopbok
« skrivet: 2020-02-13, 07:38 »
Det är inget som är täckt vid fotgraferingen. Bläddra tillbaka en bild, så ser du samma uppslag - med framsidan av lappen, men då över den högra sidan av uppslaget.

Det är alltså en lapp som är inklistrad i boken. Och då måste man fotografera uppslaget två gånger, med lappen över den högra resp. vänstra sidan - för att få med allt som står på de egentliga boksidorna.

157
Börstig / SV: Vem döps och vad heter pappan 18/11 1723
« skrivet: 2020-02-12, 19:22 »
...Bengt Höckz barn, Ingiehl...

158
Kölaby / SV: Anders Peter Westman f. 11837 26/9 i Blidsberg
« skrivet: 2020-02-12, 15:28 »
Enligt inflyttningslängden (Norra Åsarp B:3, gemensam för hela pastoratet) flyttar han in till Sverkilstorp. Och där finns han på uppslag 75 i Kölaby AI:12.

159
Fredsberg / SV: Läshjälp, dödsorsak
« skrivet: 2020-02-11, 21:30 »
"Slaget".

Slag alltså. Men det ska vi nog ta med en nypa salt - hon var ju trots allt bara 4 år. Man visste väl inte så noga vad hon dog av; det var ju ingen läkare som utfärdade någon dödsattest...

160
Enligt vad som ser ut som urklipp ur adresskalendern på pärmens insida i fastighetslängden 1908-1918 (AIIb:2; https://app.arkivdigital.se/aid/v182765.b30) ska Majornas 5:e rote n:r 63 vara Skepparegatan 12.

161
Skara / SV: Anders Sjöstedt
« skrivet: 2020-02-11, 00:58 »
När han flyttar in till Skara från Göteborg 1817, så har han med sig en attest daterad Göteborg den 18/2 1817 (Skara HII:4; https://app.arkivdigital.se/aid/v202894.b100).

Det står inte vilken församling i Göteborg som han flyttar ifrån, men han finns i Kristines personalförteckning (AI:1, s. 743; https://app.arkivdigital.se/aid/v12514.b377.s743), inflyttad från Skara 1816, och utflyttad dit igen 1817.

Attesten är 'återanvänd'; han hade samma attest med sig vid utflyttningen från Skara till Göteborg, då daterad 10/6 1816. Det står där att han är född i Kyrkefalla den 28/9 1789 och kom till Skara från Skövde 1815. Och i inflyttningslängden är han n:r 2 det året (B:1, s. 228; https://app.arkivdigital.se/aid/v17323.b108.s229).

Han finns i Skövdes utflyttningslängd den 5/12 1814, n:r 137 (B:2, s. 182; https://app.arkivdigital.se/aid/v25259.b96.s182). Han flyttar ut från Tornblad i n:r 11. Han har alltså flyttat ut från Skövde så sent på året att attesten inte är inlämnad i Skara förrän efter nyår.

I Skövde har rådmannen och snickaren Anders Tornblad i n:r 11 en lärling Anders Larsson, född i Kyrkefalla den 28/9 1789 (AI:6, s. 47; https://app.arkivdigital.se/aid/v25243a.b260.s47). Han har flyttat in från Kyrkefalla 1812, och flyttar ut till Skara 1814.

I Skövdes inflyttningslängd står han som n:r 88 1812 (B:1, s. 155; https://app.arkivdigital.se/aid/v25258.b82.s155). Han är född den 28/9 1789 i Valora, och det är också därifrån som han kommer flyttande. Men varför står det då Kyrkefalla i Skövdes husförhörslängd efter inflyttningen? Jo, förmodligen har prästen läst på fel rad i flyttlängden; den som står på raden ovanför är nämligen från Kyrkefalla - och sedan har det felet följt med vid alla kommande flyttningar...

I Varolas utflyttningslängd (som är gemensam för hela pastoratet) står han som n:r 67 1812 (B:1, s. 58; https://app.arkivdigital.se/aid/v23804.b100.s59). Han är dräng från Djurström i Värsås socken. Och i den sistnämnda socknen är han också född den 28/9 1789.

Allt tyder alltså på att du har hittat rätt Anders. Men följ honom för säkerhets skull också i tidigare husförhörs- och flyttlängder - det kan ju så lätt bli fel i kyrkoböckerna...  :)

162
Morlanda / SV: Elias på Gullholmen född 1795 den 13 sept
« skrivet: 2020-02-10, 19:56 »
"Olof Eliassons och Tohrborg Anders
dotters Son Elias på Gullholmen
F:rar Olof Rearsson Nils Andersson
Anders Larsson Petter Johansson
Elias Olsson Gunilla Börjes dotter
Maren Anders dotter Johanna Nils dotter"

164
Det är inte Per Persson som har fel på ögonen. Den kolumnen är en avskrift av noteringarna vid den förra mönstringen; det gäller alltså företrädaren på roten.

Det som står om Per i övriga kolumner är:

Vacant (roten var alltså vakant för att den förre soldaten fått avsked). 1785 den 20 December insatt Per Persson _____ Dal. (d.v.s. född i Dalarna).

20 år gammal, och har tjänstgjort i 1 1/2 år.

5 fot och 9 tum lång.

Ogift.

Apr. (approberas = godkänns).

165
Jörlanda / SV: Elin Rasmusdotter
« skrivet: 2020-02-08, 11:20 »
Det var alltså rätt vigsel - och då blir det genast lättare.  :)

På sidan 140 har vi som sagt vigseln. Men det finns en avdelning med trolovningar i samma bok. På sidan 70 hittar vi samma par den 10/6 1677 - och där står att Elin är från Hoby.

166
Jörlanda / SV: Börta Rasmusdotter
« skrivet: 2020-02-07, 20:23 »
Det är en Elin (Elli) Rasmusdotter som gifter sig med Rasmus Jonsson den 7/10 1677, inte Börta.

167
Värnplikt / SV: Sen inryckning
« skrivet: 2020-02-07, 17:36 »
Det finns ju några att välja mellan... Kan du länka till det?

Vid den moderna värnpliktens införande 1901 var värnpliktsåldern 21-40 år. 1940 höjdes den övre gränsen till 46 år, och 1941 till 47 år. (Källa: Sidorna 109 och 137 i boken "Medborgare i vapen" av Lars Ericson.)

168
Värnplikt / SV: Sen inryckning
« skrivet: 2020-02-07, 12:13 »
Källa?

52 år gammal var han inte värnpliktig.

Han var inte möjligen född 18 8/7?  :)

169
Militaria / SV: Fältväbeln Hans Ersson Arbrå
« skrivet: 2020-02-07, 02:04 »
I 1719 års generalmönsterrulla (https://app.arkivdigital.se/aid/v374493.b2420) kan man se hur Apelrot avancerar i graderna vid Arbrå kompani:

Från korpral (n:r 25) till rustmästare den 30/10 1717. Sedan till 2:e sergeant den 1/12 1718. Och vidare till 1:e sergeant den 20/6 1719. Här står också att han är född i Hälsingland, och har tjänstgjort i 5 år. Han bör alltså ha antagits 1714.

I 1715 års GMR (https://app.arkivdigital.se/aid/v374490.b2670) står att han avancerat till korpral i juli 1714. Här framgår också att han heter Persson.

Du har tidigare efterlyst din fältväbel här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=161333. Där säger du att sonen heter Per.

Kan namnen ha förväxlats, så att en Hans Persson med son Erik har blivit en Hans Er(ik)sson med son Per?

170
Militaria / SV: Fältväbeln Hans Ersson Arbrå
« skrivet: 2020-02-07, 01:20 »
En sergeant ("chergeant") Hans Apelrot och hans hustru Brita Sundberg får en son Erik i Flästa den 9/4 1721 (C:1, s. 339; https://app.arkivdigital.se/aid/v134361.b182.s340).

171
Dalstorp / SV: Johan(nes) Hartvigsson 1735-08-01
« skrivet: 2020-02-06, 21:43 »
Det är alltså det barn vars namn prästen inte har noterat i Länghems födelsebok, som jag nämner i ett tidigare inlägg (# 6).

172
11 - Felaktiga / Skiftande uppgifter / SV: Var dog Damianus?
« skrivet: 2020-02-06, 02:31 »
Då var det löst...  :)

Eftersom Hilma Charlotta finns i födelseboken i Norrköping 1855, och är med i personalförteckningen i Göteborg, dit familjen flyttar in 1856, så finns det bara en förklaring: Man var i Norrköping i två omgångar:

Norrköping S:t Olai:
· BI:7, s. 486, n:r 113 - Inflyttade från Seglora den 3/10 1853.
· AI:46, uppsl. 102.
· AI:51, s. 221.
· AI:51, s. 225 - Här dör Damianus Leonard den 17/1 1855 (CI:10, s. 968) och Hilma Charlotta föds.
· AI:51, s. 279 - Flyttar till Göteborg 1856.

Göteborgs Domkyrkoförs.:
· AIa:5, s. 350 - Personalförteckning (som användes i stället för både husförhörs- och inflyttningslängder). Inflyttade 15/10 1856. Tydligen har Damianus kommit med på attesten från Norrköping och därför skrivits in här - och sedan strukits med noteringen "död i Norrköping".
· B:5, uppsl. 220 - Utflyttade åter till Norrköping 30/4 1858. Abraham med h. och 2 döttrar. Men tydligen har Damianus återigen hamnat på attesten - varför skulle han annars ha skrivits in på inflyttningslängden i Norrköping?

När man så upptäcker detta felet i Norrköping - att han skrivits in i inflyttningslängden, trots att han inte flyttat in (av uppenbara skäl  :) ) - så "rättar" man det genom att sätta upp honom på utflyttningslängden. Man kunde ju ha strukit honom på inflyttningslängden i stället - men varför göra något enkelt som kan krånglas till?  :) Dessutom skriver man alltså att han dött i Göteborg - men i själva verket dog han ju i Norrköping innan familjen flyttade till Göteborg...

173
11 - Felaktiga / Skiftande uppgifter / SV: Var dog Damianus?
« skrivet: 2020-02-06, 01:12 »
Jag har inte tittat närmare på den här familjen, så jag kan inte säga var Damianus verkligen dog. Men jag har några allmänna kommentarer om socknarna som nämns:

Kinnarumma hör till Seglora pastorat. Och Kullings-Skövde hör till Algutstorps pastorat. Och det är mycket vanligt att moderförsamlingen i pastoratet förvandlas till födelse- eller utflyttningssocken i den nya församlingens husförhörslängd efter en flytt, trots att personen var född i eller flyttade från ett annex. Orsaken är att flyttattesten oftast undertecknades med moderförsamlingens namn.

En annan sak att tänka på när det handlar om västgötasocknar: I Västergötland brukade prästerna använda ordet "församling" i betydelsen pastorat.

174
03 - Hur hittar jag... / SV: Överlåtelse av gård
« skrivet: 2020-02-05, 13:23 »
Kort svar: Nej.

Varje ärende finns i protokollet från det ting där uppbud sökts, vilket ibland kan vara långt i efterhand. Du kan läsa mer om uppbuds- och lagfartsprotokoll i Arkivguiden.

175
Tving / SV: Måns Olsson, Båtsman från Gäddegöl nr 4, Tving
« skrivet: 2020-02-04, 23:11 »
Christoffer, du kanske såg mitt inlägg också?

Christian som skrivit inlägget i Arkivguidens Forum (som jag länkar till i mitt förra inlägg) är en av de ansvariga för registreringen av Blekinge och Södra Möre båtsmän. Men hans expertkunskaper är, som framgår av inlägget, inte välkomna här i Anbytarforum (han råkade trampa på en öm tå som tillhör någon med kontakter i förbundsledningen...). Men du är välkommen till Arkivguidens Forum, så att ni kan diskutera direkt med varandra.

176
Morlanda / SV: Dödsorsak eller yrke?
« skrivet: 2020-02-03, 17:22 »
Om det är han som bor på Berg på Skaftö, så står det "1/2 Bruk.", d.v.s. hälftenbrukare. Det är alltså hans titel.

Hälftenbrukare betyder att han arrenderade gården och betalade hälften av skörden i arrende.

177
Har du kollat moderns bouppteckning?

Var det något av syskonen som dog barnlöst, så att övriga syskon ärvde? I så fall kan det finnas information i dennes bouppteckning.

178
03 - Hur hittar jag... / SV: Överlåtelse av gård
« skrivet: 2020-02-03, 17:14 »
I uppbuds- och lagfartsprotokollet borde finnas en avskrift av avtalet i samband med det första uppbudet. Protokollet ingår i häradsrättens arkiv (se arkivförteckningen, serie AIIa).

179
Björlanda / SV: Flyttar till en annan gård?
« skrivet: 2020-02-02, 21:51 »
De är inte strukna på uppslag 84 i församlingsboken 1910-1932 (AIIa:2); de är inte med där alls. Det är fattighuset (se rubrik på föregående uppslag).

Däremot står på uppslag 64 står att de kommer från "p. 84 g.b.", alltså i gamla boken ("g.b."). Med andra ord AIIa:1 (1896-1910), där uppslag 84 är Kolseröd.

Kort sagt: De bor kvar på samma gård i Kolseröd. Prästen har bara lagt upp en ny församlingsbok 1910.

180
Hajom / SV: Anders och Anna i Freabygd - var kom de från?
« skrivet: 2020-02-01, 20:35 »
Jag håller med om att det ser ut som Hillingstorp, men det ska nog vara Willingstorp. I grannsocknen Kinna (i Örby pastorat) finns nämligen en by som på dagens karta heter Velingstorp.

181
Geni / SV: Geni
« skrivet: 2020-02-01, 20:00 »
Som sagt: Geni är ett stort skämt!

Ska du betala, så lägg de pengarna på ett webhotell i stället. Där kan du publicera vad du vill - och alla kan se det. Och alla kan hitta det också, genom att 'googla' - och det gör ju alla i dag.

182
Annerstad / SV: Christina Danielsdotter
« skrivet: 2020-02-01, 13:25 »
Vad man gjort vid registreringen i detta "attestregister" är förmodligen att man letat efter en by/gård med namnet Marsjö, eftersom det inte finns någon socken som heter så (d.v.s. ingen som stavas så). Och så hittade man Marsjö i Annerstads socken, som då fick bli "utflyttningsförsamling"...

Men så kan man ju inte göra vid en registrering av uppgifter från kyrkobokföringen! Syftet med ett register är ju att underlätta sökning; registret ska därför självklart bara innehålla det som står i kyrkobokföringen. Tolkningarna får man överlåta åt forskarna som med hjälp av registret hittar originalhandlingen. Och om man absolut vill ha med sina egna tolkningar i registret, så ska man naturligtvis skriva dem som en kommentar/anmärkning - och inte skriva in dem som fakta, som om det var det som stod i den avskrivna handlingen.

F.ö. kunde man lika gärna ha skrivit Föra som "utflyttningsförsamling", eftersom det i den Ölands-socknen också finns ett Marsjö...

183
Annerstad / SV: Christina Danielsdotter
« skrivet: 2020-01-31, 17:24 »
Den ort som hon har flyttat från år 1812 är (enligt Åryds hfl) "derifrån".

Möjligen syftar det på födelseorten "Marsjö" i kolumnen innan, som då kanske trots allt är Madesjö (som ju uttalas Masjö).

Att det skrivs in fel uppgifter i ett register är en sak - men det är ju ett rent falsarium att i ett "attestregister" ta in uppgifter som inte kommer från någon attest!

184
98 - Osorterat / SV: Ölander anor
« skrivet: 2020-01-30, 21:38 »
Han står faktiskt som Ölander redan i föregående längd (AI:2, s. 266 mp/133 hp).

Han flyttade till Linköping 1822, men var det också då som han blev trumslagare eller blev han det tidigare? Vad säger rullorna? Trumslagare kunde vara mycket unga.

185
98 - Osorterat / SV: Ölander anor
« skrivet: 2020-01-30, 21:08 »
Om han får namnet Ölander när han blir trumslagare, så är det hans soldatnamn.

Och varför just Ölander? Ja, säg det...  :) Han kanske inte ens valde själv.

186
Var ligger platsen / SV: Var ligger Lövholmen?
« skrivet: 2020-01-30, 17:05 »
Rubriken på sidan i födelseboken är Wedums Socken, alltså Kinne-Vedum.

187
Annerstad / SV: Christina Danielsdotter
« skrivet: 2020-01-30, 15:09 »
Det står i attestregistret (som du länkar till) att Christina flyttade från Annerstads församling ("fs"). Nu har jag inte läst attesten i original, men om det inte uttryckligen står där att hon flyttade från Annerstads församling/socken, så är det inte säkert att hon gjorde det bara för att attesten är undertecknad med Annerstad.

Flyttattester undertecknades oftast med moderförsamlingens namn, även om personen flyttade från en av pastoratets annexförsamlingar. Annerstad var moderförsamling i ett pastorat som vid den här tiden också omfattade Nöttja och Torpa socknar. Så kolla de socknarna också.

Det står också i attestregistret att födelseorten Marsjö "kan möjligtvis tyda på Madesjö". Men det finns en by/gård Marsjö i Annerstads socken - vilket ju inte hindrar att hon kan ha bott i något av annexen vid utflyttningen.

188
Var ligger platsen / SV: Kortedala
« skrivet: 2020-01-30, 08:04 »
Det beror på vilken tid det gäller:

Före 1951 Gamlestads församling.
1951-1954 Nylöse kyrkobokföringsdistrikt inom Gamlestads församling.
1955-1959 Kortedala kyrkobokföringsdistrikt inom Gamlestads församling.
Från 1960 Kortedala församling.

F.ö. ligger Kortedala i Västergötland.

189
Bärfendal / SV: Anna Britta Nilsdotter
« skrivet: 2020-01-29, 18:13 »
Bouppteckning efter Alexander Nilsson på Timmermyr under Berg förrättades den 14/5 1857 (Kville HR FII:14, s. 1003; https://app.arkivdigital.se/aid/v65713.b504.s1003).

I ingressen står enkan bara som Brita Nilsdotter, men vid underskriften står det Anna Brita.

190
Stupade militärer / SV: Dog troligen som soldat i Finland
« skrivet: 2020-01-29, 16:57 »
Uppgiften om nattvarden står på högra sidan av det husförhörsuppslag som du hänvisar till (34 i AI:6a). Se kolumnrubrikerna.

192
Stupade militärer / SV: Dog troligen som soldat i Finland
« skrivet: 2020-01-28, 18:00 »
Jo, nog ser det ut som "död i Finland".

Han står ju inte som soldat i husförhörslängden, så i några soldatrullor lär du inte hitta honom. Man kan ju också ha fredliga ärenden till Finland...  :) (Är "Bond" titeln bonde eller gårdsnamnet? Det här är ju i Dalarna.)

När han dog står inte i husförhörslängden, men han tog nattvarden sista gången den 1/3 1790. Någon gång därefter har han alltså givit sig iväg österut.

193
"In loco" betyder "på platsen", alltså just den platsen som hon bor på där och då (i husförhörslängden där det står), alltså Krok.

Erik och Brita gifte sig den 30/10 1796 (C:3, s. 142; https://app.arkivdigital.se/aid/v43765.b75.s143).

Bouppteckning efter Brita förrättades den 20/2 1827 (Kullings HR FII:22, s. 1171; https://app.arkivdigital.se/aid/v142841.b589.s1171). Enligt den har de ägt 1/8 mtl Krok sedan den 6/4 1796, alltså ett halvår innan de gifte sig. Det vore då märkligt om de inte skulle bo där hela tiden.

Jag har också kollat hur det ser ut på Krok i mantalslängden. 1796 (daterad redan i september 1795) är de ännu inte där. Men 1797 (september 1796) finns Erik Larsson med hustru där på 1/8 mtl. Likaså 1798-1801. Längre har jag inte kollat.

Under åren 1796-1810 hittar jag följande barn i födelseboken (jag har kollat efter Krok i spalten med gårdsnamnen):

Carolina 11/7 1800 (s. 81), död 10/11 1801 (s. 173)
Lars 28/1 1803 (s. 91), död 1825 (enl. hfl)
Carl 23/4 1809 (s. 119)

I bouppteckningen har de två barn: Carl på det 18:e året, d.v.s. han ska fylla 18, vilket ju stämmer. Kjerstin 27 år gammal, vilket ju inte stämmer om hon är född 1798.

Familjen har alltså bott på Krok ända sedan Erik och Brita gifte sig 1796. Förklaringen till att Kjerstin saknas i födelseboken är väl helt enkelt att prästen har missat att skriva in henne. Födelseåret 1798 verkar rimligt; mitt emellan föräldrarnas vigsel och systern Carolinas födelse. Men Kjerstins födelsedatum ska du alltså inte räkna med att hitta.

195
02) Militära rullor / SV: Anders Christoffersson Friberg
« skrivet: 2020-01-25, 19:07 »
"en ung swag dräng"

196
Ek / SV: Var hittar jag Stora Grana, Ek socken före 1816?
« skrivet: 2020-01-25, 17:58 »
För perioderna 1828-1832 och 1833-1840 ingår visserligen Eks husförhörslängder i samma bok som Ullervads längder, men Ek har egna längder då också (se registret i början).

Och som framgår av arkivförteckningen, så finns det inga husförhörslängder för Ek före 1816. Svaret på din fråga är då helt enkelt att du inte kan hitta Stora Grana i någon husförhörslängd innan dess.

Men det finns ju mantalslängder. Inte med lika mycket personupplysningar som husförhörslängderna, men du kan åtminstone se vilka familjer som bor där.

197
Svenarum / SV: Elias Jönsson från Bårestorp, Svenarum
« skrivet: 2020-01-25, 17:35 »
Bouppteckningen finns här: https://app.arkivdigital.se/aid/v78065.b78.s20

Observera att i Västra HR finns av någon anledning bouppteckningar i både serie FI och FII. Normalt är det annars bara FII.

199
Långelanda / SV: Helena/Hellena Berntsdotter
« skrivet: 2020-01-24, 18:07 »
Det är helt normalt att de äldsta husförhörslängderna är från början av 1800-talet.

Husförhörslängderna skulle hela tiden hållas aktuella - nyfödda och inflyttade skrevs in, och döda och utflyttade ströks - och när längden var fullskriven, så lade man upp en ny. Man tyckte väl helt enkelt inte att de gamla var något att spara på; de var ju inte aktuella längre.

Släktforskare några hundra år senare var det ingen som tänkte på...  :)

200
Järpås / SV: Hittar inte i födelseboken
« skrivet: 2020-01-24, 14:32 »
Varför måste det vara du som gör fel?  :)

Husförhörslängder landet runt fullkomligt dräller av fel. Ett vanligt fel är att när en person flyttar till ett nytt pastorat, så skrivs moderförsamlingen i det gamla pastoratet in som födelseförsamling i den nya församlingens husförhörslängd, trots att personen är född i en annexförsamling; detta för att flyttattesten är undertecknad med moderförsamlingens namn.

Kanske var Anders född i Uvered eller Häggesled (som också ingår i Järpås pastorat)? Ock kanske flyttade han någon gång till ett annat pastorat och fick då Järpås som "födelseförsamling" - och så stod det också i attesten när han flyttade tillbaka, och så godtogs det utan kontroll.

Ett annat vanligt fel är att utflyttningsförsamlingen (eller moderförsamlingen i utflyttningspastoratet) blir "födelseförsamling" i den nya församlingen, om det inte står någon födelseförsamling i flyttattesten - men personen kan i själva verket vara född någon annanstans.

Eller så är födelsedatumet fel i husförhörslängden; det är också mycket vanligt.

Följ honom bakåt i alla tidigare husförhörslängder och eventuella flyttlängder. Det bör man alltid göra för säkerhets skull - även om man hittar någon med rätt namn på rätt dag i födelseboken. Det kan faktiskt vara någon annan - särskilt när han har ett så vanligt namn som Anders Olofsson.

201
02) Bouppteckningar / SV: Saknad son?
« skrivet: 2020-01-24, 14:20 »
Nej, inte miste man arvsrätten om man emigrerade.

Det finns ju ett oräkneligt antal bouppteckningar där ärvande barn finns i Amerika. Jag har också sett många bouppteckningar där emigrerade barn är döda och arvingarna då i stället är deras "till namn och antal okända barn".

Det troliga är väl att sonen är död - eller så "glömde" fastrarna honom vid bouppteckningen...

202
Börstig / SV: Vad heter barnet som föds 27 maj 1722 i Tornarp
« skrivet: 2020-01-24, 14:13 »
Håka. Alltså Håkan stavat som det uttalas.

203
Långelanda / SV: Helena/Hellena Berntsdotter
« skrivet: 2020-01-24, 00:11 »
De gifte sig den 8/1 1786 (C:2, s. 377). Anders är från Mölneby och Helena från Röd.

Det finns en bouppteckning från 1799 efter Berndt Jörnsson från Röd (FII:5, s. 45). Han efterlämnar enkan Elin Månsdotter och fyra barn. Bland barnen finns dottern Helena, gift med Anders Andersson i Mölneby.

Och enligt mantalslängden 1799 finns det bara en Anders Andersson på de fyra gårdarna i Mölneby (Nordg., Sörg., Börsg. och Nedeg.), och det är på Sörgården, där han brukar 1/4 mtl. Och 1/4 av Sörgården är just vad de äger enligt Helenas egen bouppteckning. Det är m.a.o. rätt Helena Berndtsdotter från Röd.

Om det sedan är 'din' Helena som finns i Mölneby är en annan sak. Du får väl se vart sonen Johannes tar vägen så småningom...

204
Långelanda / SV: Helena/Hellena Berntsdotter
« skrivet: 2020-01-23, 23:13 »
Gården är Mölneby.

Husförhörslängderna i Långelanda börjar inte förrän 1816.

Här är hennes bouppteckning (Orust och Tjörns häradsrätt FII:7, s. 1629):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108379_00846

Bland barnen finns den omyndige sonen Johannes.

Enligt födelseboken (C:3, s. 42) får Anders och Helena en son Johannes den 19/12 1798.

205
Långelanda / SV: Helena/Hellena Berntsdotter
« skrivet: 2020-01-23, 22:04 »
Kyrkoböckerna i Myckleby pastorat (dit Långelanda hör) är slarvigt förda. Det är många (såväl födda, vigda som döda) som saknas.

Var (i vilka källor) har du funnit henne? Det är enklare om man har en trådände att börja nysta i...  :)

206
Fadern heter Lars, så det är m.a.o. inte henne som du letar efter.

Du skriver att hon heter "Kierstin Persson (f Svensdotter)". Menar du med det att hennes man heter Persson? Det betyder i så fall inte att hon också heter det som gift.

En kvinna på landsbygden fick inte sin mans efternamn vid vigseln på 1700-talet. Det skulle dröja till runt sekelskiftet 1900 innan det påhittet blev praksis (olika tidigt i olika delar av landet, och rent allmänt tidigare i städerna än på landsbygden; och genom lag först 1901). Om Kierstins far heter Sven, så heter hon Svensdotter hela livet, både som ogift och gift.

207
Läshjälp / SV: Läshjälp, Skövde sf/lf o.ä barn
« skrivet: 2020-01-22, 21:22 »
Det blir napp på två Hen i Skaraborgs län i folkräkningen 1890 (som visar befolkningen den 31/12 det året, alltså cirka ett halvår innan Karl Gustaf Teodor föddes).

Båda är soldater:

· Den ogifte Johan August (född 1853) från Forsby Skattegård i Forsby socken.

· Den gifte Per Alfred (född 1859) från Hene Övergård i Norra Kyrketorps socken.

Både Forsby och Norra Kyrketorp är grannsocknar till Skövde. Var Inga Elisabet Fredriksdotter piga i närheten av någon av de gubbarna nio månader innan sonen föddes?

Om Karl Gustaf Teodor står skriven med patronymikon i någon källa, alltså Johansson (möjligen Augustsson) eller Persson (möjligen Alfredsson), så underlättar ju det...  :)

208
Och Marias son Petter är född den 4/2 1812 (https://app.arkivdigital.se/aid/v205191.b1800). Det står inte var Petter är född, men det troliga är väl att han också är född på Dal.

Om man tar hjälp av Släktdata, så finner man en Johannes Pettersson Alsterberg som får barn i Nössemarks socken under åren 1817-1836. Dessvärre finns det ingen födelsebok där 1812 (det är en lucka 1790-1816) - men han är i vart fall en tillräckligt stark faderkandidat för att det ska vara värt att ta en närmare titt på honom...  :)

209
Djurström är med i bouppteckningen från den 21/9, på elfte sidan (med hänvisning till en bouppteckning från den 17/9):

"Enligt särskild den 17 i denna
månad förrättad bouppteckning å sterb-
husets inom Wersås socken i Kåkinds
härad, Skaraborgs län, befintlige egendom, tillhör boet..."

o.s.v.

Göteborgs RR (före 1900) EIIIa:126, s. 1359 (https://app.arkivdigital.se/aid/v67772.b687.s1359)

Noteringen om Djurström finns på sidan 1369.

210
Här finns ännu en "vallon":

Kville: Carl August Johannesson Qvicklund (1852-1902).

Man kan ju fråga sig hur samma sorts skröna kan uppstå om två helt olika Qvicklundar. Namnet låter ju inte precis vallonskt...

211
För att länka till en bild hos SVAR behöver man bara kopiera från webläsarens adressfält. (Men man kan slopa # och alla hieroglyfer som står därefter.)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061337_00405

Några ytterligare upplysningar om föräldrarna fanns inte där - men det behövs inte...

I mantalslängden 1840 (Norrvikens HS FIa:43; https://app.arkivdigital.se/aid/v65499.b312) är sonen Johan 17 struken. I stället är ditskriven volontären Johan Petter Qvicklund 17.

Och därmed får väl saken anses avgjord...  :)

212
Attesten finns alltså i Skee kyrkoarkiv. Har du en länk till den enskilda attesten också? Det finns några att välja på i den volymen...  :)

Bouppteckning förrättades den 1/9 1826 efter torparen Simon Olsson på Lera under Råröd i Kville socken. Han efterlämnar enkan Oliana Christensdotter och sex barn. Bland barnen finns den 9-årige sonen Johan Petter. (Kville HR 7:479; https://app.arkivdigital.se/aid/v65706.b244.s479).

213
Hyringa / SV: Har frågat innan
« skrivet: 2020-01-21, 08:10 »
kanske man skall be Landsarkivet att göra en efterforskning för personen den aktuella tiden du söker .
Det ser inte så ut att du får några svar

Börje gjorde sin efterlysning första gången för fyra dagar sedan. Lite mer tålamod än så får en släktforskare allt ha innan man ger upp, Bert-Ola. Det är inte bara att trycka på en knapp och så kommer svaret...

Men nu är det klart. Svaret finns i den andra diskussionen där det hela började:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=166364#msg1529762

214
Hyringa / SV: Jag söker
« skrivet: 2020-01-21, 08:07 »
På s. 33 i Väla AI:5 (https://app.arkivdigital.se/aid/v56639.b21.s33) står inte att Lars flyttar till Örslösa 1824. Han flyttar till Levene 1825.

I Levenes inflyttningslängd (B:1, s. 118, n:r 47; https://app.arkivdigital.se/aid/v13889.b65.s119) sägs han komma från Örslösa, d.v.s. Örslösa pastorat (där Väla socken ingår). Han flyttar in till Ulfstorp, som ligger i Sparlösa socken (i Levene pastorat; inflyttningslängden är alltså gemensam för hela pastoratet vilket är mycket vanligt).

I Sparlösa hfl (AI:5, s. 54; https://app.arkivdigital.se/aid/v13973.b32.s55) finns han på Ulfstorps Skattegård. Han är kvar där i nästa hfl (AI:6, s. 51; https://app.arkivdigital.se/aid/v13975.b30.s51). 1826 flyttar han därifrån till Ulfstorps Kvistegård (s. 49 i samma bok).

På sistnämnda ställe står att han flyttar till Särestad 1827. Enligt inflyttningslängden (B:1, s. 311, n:r 35; https://app.arkivdigital.se/aid/v8008.b159.s311) flyttar han in till Stommen i Flakebergs socken (i Särestads pastorat). Och här har hans födelsedag ändrats från den 1/5 till 5/1.

I Flakebergs hfl (AI:4, s. 61; https://app.arkivdigital.se/aid/v9882.b35.s61) finns han mycket riktigt på Stommen. Han är kvar där i nästa hfl (AI:5, s. 52; https://app.arkivdigital.se/aid/v9883.b32.s53), där det står att han flyttar till Tengene 1828.

'Naturligtvis' är det en lucka i Tengene inflyttningslängd just 1828, liksom i annexen Hyringa, Trökörna och Längnum. Men i det fjärde annexet, Malma, är det inte tomt - där finns en inflyttad...  :) Men det är inte Lars.

Lars kommer alltså till Tengene pastorat från Flakebergs socken 1828. Kan han och Brita ha träffats där?

I Särestads utflyttningslängd (som alltså också gäller för Flakeberg) finns flera Brita Larsdotter. Några kan avfärdas för att de har fel födelsedatum - men en ser särskilt intressant ut redan innan födelsedatumet är kontrollerat i husförhörslängden. Hon har nämligen titeln hustru, men flyttar ensam; m.a.o. lär hon vara nygift och flyttar till sin man - och hon flyttar från Flakeberg till Tengene 1829 (Särestad B:1, s. 324, n:r 31; https://app.arkivdigital.se/aid/v8008.b166.s325).

Hon flyttar närmare bestämt från Flakebergs Passegård, och där finns hon också i hfl (AI:5, s. 63; https://app.arkivdigital.se/aid/v9883.b37.s63). Och mycket riktigt - hon är född i Småland den 1/5 1804. Och det står där att hon är inflyttad från Tengene 1827. Och hon finns också i Särestads inflyttningslängd det året (B:1, s. 311, n:r 28; https://app.arkivdigital.se/aid/v8008.b159.s311), bara några rader ovanför Lars.

Det finns också en attest från den flytten (Flakeberg HII:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v203055.b2200). Den är som synes daterad Tengene den 30/10 1827, och har n:r 18 (vilket då ska motsvara numret i utflyttningslängden). Också Lars har en attest för flytten till Flakebergs samma år (https://app.arkivdigital.se/aid/v203055.b2150).

Har de då gift sig i Flakeberg? Ja, de finns i Särestads vigselbok (som är gemensam för pastoratet - C:4, s. 686; https://app.arkivdigital.se/aid/v7969.b305.s687) 1829, lysning den 8/2 och vigsel den 3/5. Hon har förmyndarens muntliga bifall och moderns skriftliga tillåtelse - vilket betyder att hennes far är död. Dessvärre står det inte vad modern heter eller var hon bor.

Men vid vigseln bor Lars i Ulvetorp; socken står inte, men det ligger i Hyringa, där han också finns i husförhörslängden (AI:3, s. 90; https://app.arkivdigital.se/aid/v9973.b49.s90). Han ska ha flyttat in från Särestad 1828 (när det alltså är en lucka i inflyttningslängden). Brita bor vid vigseln på Flakebergs Hans Passegård, vilket ju stämmer med både husförhörs- och utflyttningslängd, som redan konstaterats.

Brita flyttade alltså till Flakeberg (i Särestads pastorat) från Tengene pastorat 1827, och hennes attest har nummer 18. Den enda av de fem socknarna i pastoratet som har någon som passar in på det i utflyttningslängden är Hyringa (C:3, s. 331, n:r 18; https://app.arkivdigital.se/aid/v6001.b108.s331). Där finns Brita Larsdotter Stalberg från Kalvekärr, som flyttar till Särestad. Hon finns dock inte på Kalvekärr i den samtida husförhörslängden (AI:3, s. 144; https://app.arkivdigital.se/aid/v9973.b76.s144).

Men vi har fått tre ledtrådar genom flytten från Hyringa till Flakeberg 1827. I attesten står att Brita har "varit här från barndomen", alltså i Tengene pastorat. Och i utflyttningslängden står att hon heter Stalberg och kommer från Kalvekärr (även om hon inte finns där i husförhörslängden just då).

Det finns en bouppteckning från den 6/10 1808 efter torparen Lars Stålberg från Kalvekärr (Viste häradsrätt FII:10, s. 373; https://app.arkivdigital.se/aid/v144315.b191.s373). Han efterlämnar enkan Annika Olsdotter, samt döttrarna Anna på det 12:e och Brita på det 6:e året. Det betyder att Brita bör vara född omkring 1802-1803.

Lars Stålberg finns i Hyringas dödbok (C:2, s. 128; https://app.arkivdigital.se/aid/v6000.b64.s129), den 1/10 1808. Han är avskedad soldat på Kalvekärr, och blev 41 år, alltså född omkring 1767.

När vi nu vet vad Britas mor heter, så går vi tillbaka till Hyringas hfl 1827. Brita fanns alltså inte på Kalvekärr då, och där finns heller ingen Annika Olsdotter. Men om vi vänder på bladet, så finns där på Högelid (s. 145; https://app.arkivdigital.se/aid/v9973.b77.s146) en enka med rätt namn, född i Levene 1771.

Går vi så till föregående längd (AI:2, s. 75; https://app.arkivdigital.se/aid/v9972.b42.s75), så finns på Högelid en Bengt Andersson med hustrun Annika Olsdotter, född i Levene 1771, och dottern Brita Larsdotter, född 1802 (vilket ju passar med åldern i faderns bouppteckning). Britas födelsort skulle (om den ska ligga i Småland) kunna vara "Jönköp.", även om den första bokstaven inte ser ut som ett normalt J.

Jag kan inte hitta någon Stålberg i någon av de fem socknarnas inflyttningslängd i Tengene pastorat från 1808 (när han dog) och bakåt till 1800 (jag kollade några år extra, eftersom man inte kan vara säker på att Brita inte är född före 1802). Men längderna ser ofta 'tunna' ut, så jag skulle inte bli det minsta förvånad om alla inflyttade inte kommit med.

Stålberg är alltså avskedad soldat. Och i soldatregistret finns en Lars Stålberg som är soldat för n:r 124 Toveryd vid Livkompaniet av Jönköpings regemente, antagen 1795. Enligt generalmönsterrullan den 20/6 1803 (https://app.arkivdigital.se/aid/v50733.b39) är han 36 år och västgöte samt har tjänstgjort i 8 år. Där står också att han begär avsked, och att han är sjuklig enligt attest.

Toveryd ligger i Järstorps socken. Och i dess födelsebok (C:4, s. 16; https://app.arkivdigital.se/aid/v34637.b13.s17) finns den 26/1 1803 Brita från Lomsjö. Föräldrar: Soldaten Lars Stålberg och hans hustru Annika Olsdotter.

I husförhörslängden (AI:4, s. 214; https://app.arkivdigital.se/aid/v20572.b116.s215) finns de i Bomstugan under Lomsjö. Där framgår att Lars heter Torstensson. I utflyttningskolumnen finns en klammer runt makarnas rader och noteringen "Tengene 95", men det borde rimligen ha stått i inflyttningskolumnen. Och i utflyttningskolumnen finns också en klammer runt hela familjen med noteringen "Levene 1804".

Men i Levenes inflyttningslängd (som omfattar hela pastoratet) hittar jag ingen Stålberg, varken 1803, 1804 eller 1805. De kanske ändrade sig och flyttade till Tengene pastorat i stället, med dess 'tunna' inflyttningslängder. Där bodde de ju vart fall när Lars dog 1808.

215
Hyringa / SV: Har frågat innan
« skrivet: 2020-01-20, 21:12 »
Samma efterlysning finns här för bara några dagar sedan:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=166364

Varför inte fortsätta där i stället för att börja om?

216
Hyringa / SV: Har frågat innan
« skrivet: 2020-01-20, 21:00 »
Det är svårt att släktforska i Västergötland.Prästerna eller vem det var som skrev i böckerna hade ingen koll på något.

"Ingen koll på något"? Det är inte värre i Västergötland än i andra landskap. Visst finns det fel i kyrkoböckerna, och vissa präster slarvar rejält. Men å andra sidan finns det de som är mycket noggranna. M.a.o. likadant som på andra håll.

En sak som man ska tänka på i Västergötland är att man med ordet "församling" menar pastorat. Och dessutom finns det många små socknar i Västergötland; därför har man ofta gemensamma kyrkoböcker för hela pastoratet.

217
Var ligger platsen / SV: Plats i Bohuslän
« skrivet: 2020-01-20, 20:42 »
I folkräkningen står att de bor i Majornas 1:a rote, hus 16 S (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Folk_814201-192). Johanna sägs vara född 1829, och inflyttad till Karl Johan 1850.

Det finns emellertid ingen Johanna Olsdotter/Olsson född 1829 i inflyttningslängden 1850, men däremot 1851 (BI:2, s. 342, n:r 103; https://app.arkivdigital.se/aid/v34183.b175.s343). Hon är född 1829, och hemmadotter från Säve. Attesten sägs vara daterad den 29/8.

Med rött har skrivis till "1 · 16 S", alltså 1:a roten 16 S. Att det är ditskrivet med rött betyder att den noteringen har gjorts senare; hon flyttade alltså inte dit redan 1851. Där finns också noteringar om lysning 1852, och vigsel den 6/2 samma år. Mannen dog den 26/2 1868, och sedan lyste det igen 1872. (Under en period saknade man husförhörslängder, och gjorde då i stället noteringar i inflyttningslängden.)

Det finns också en attest (HII:27, s. 70; https://app.arkivdigital.se/aid/v204738.b750.s70); den har n:r 103 i övre vänstra hörnet, vilket måste ha skrivits dit i Karl Johan, eftersom det är samma nummer som i inflyttningslängden. Attesten är daterad Trolleröd (Säves prästgård) den 29/8 1851. Johanna sägs där vara hemmadotter från Nordslätt, och född i Ytterby socken 1829, varifrån hon inflyttade till Säve 1833. Och hon utflyttar nu till Örgryte.

Hon finns med föräldrarna på Nordslätt i husförhörslängden 1849-1853 (AI:3, s. 124; https://app.arkivdigital.se/aid/v16847.b303.s125 - observera att det finns två längder i volymen). Där står att hon flyttar till Karl Johans församling ("K. J. förs" - det borde åtminstone vara ett K under plumpen...  :) ). Att det står Örgryte i attesten måste bero på att Karl Johan vid den här tiden hörde till Örgryte pastorat.

218
Jo, om han äger fastigheten, så ska den naturligtvis vara med i bouppteckningen.

I lagfartsboken står att bouppteckningen var den 17/9, men du säger att den var den 21/9. Bodde Axel på Djurström? Om han bodde någon annanstans, så kan det ha varit en bouppteckning på varje ställe.

219
Det är meningen att det ska vara en lagfart per rad (ruta), men här har skrivaren sparat på utrymmet och skrivit två lagfarter i var och en av de två första raderna. Varje nummer (längst till vänster) är en lagfart.

I kolumn 4 (fångesman) står:

"Afl. Lektorn [?] Axel Vilhelm Ewert.
Fastebref d 8 Juni 1874 å 1 mtl. fr. säteri Djur-
ström och 1/2 mtl. rå och rör Fagerberg.
Boupt. efter honom den 17 September 1888."


Fastebrev är vad lagfarterna kallades förr. Eftersom fastebrevet utfärdades på sommaren 1874, så bör det första uppbudet ha varit vid sommartinget 1873 (och sedan andra och tredje uppbuden vid höstetinget 1873 resp. vintertinget 1874). Och vid det första uppbudet bör köpebrevet finnas i uppbuds- och lagfartsprotokollet.

Fastigheten består alltså av 1 mantal frälse säteri Djurström och 1/2 mantal rå- och rörshemman Fagerberg. Rå och rör betyder att gården ligger inom säteriets gränser. Fagerberg har alltså införlivats med själva säteriet, och lyder alltså inte bara där under.

Går vi sedan till de olika lagfarterna, så ser vi i kolumn 2 att enkan (lagfart n:r 2) får hälften: 1/2 mtl Djurström (som totalt består av 1 mtl) och 1/4 mtl Fagerberg (som totalt består av 1/2 mtl). Och barnen (lagfart n:r 1, 3 och 4) får 1/3 var av den andra halvan. Allt detta enligt arvskifte den 3/11 1888.

Till höger om kolumn 4 finns en smal onumrerad kolumn. Siffrorna där hänvisar till tidigare lagfartsnummer (alltså fångesmannens/säljarens lagfart). Lagfart nummer 5 visar att Gyllenram och hustrun Sigrid Maria köper övriga arvingars delar. Detta enligt köpebrev från samma dag som arvskiftet.

Och sedan har alla sökt och beviljats lagfart samtidigt, den 26/11 1888. Arvingarna måste ha lagfart på sina andelar för att kunna sälja dem vidare.

220
Hadde vært mye enklere om mine forfedre hadde vært norske  ;D

Du menar om de hade bott i Norge.  :) Är dina förfäder båhusläningar, så är de norska.

221
Djurström finns i lagfartsböckerna från Kåkinds domsaga:

https://sok.riksarkivet.se/lagfartsbocker?Arkiv=SE/HLA/1340138

Direktlänkar till sidorna med Djurström:

Band I, blad 305: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002150_00310
Band III, blad 1141-1142: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002152_00348
Band V, blad 1849: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002154_00294

222
Ryttaren Flinkberg (utan förnamn) begravdes i Lekåsa den 22/12 1783. Dödsdag står ej, inte heller var i socknen han bodde. Han blev 55 år och dog av lungsot. (Lekåsa C:3, s. 251; https://app.arkivdigital.se/aid/v9421.b134.s251 - nederst på sidan.)

(Bouppteckningen förättades alltså på begravningsdagen.)

223
"Åhr 1783 d 22 desember blef upå bejeran af
enckian Anna Olofsdotter i Låckatorp laga
boupteckning förrättadt efter des afledne
man Anders Flinckberg som är med döden
afgången d 18 desember och har efterlemnatt
sig 3 söner son Olof är möndig och son Hans är På 16
åhret och son Andrias 12 åhr och förslås till förmön-
dare rusthållaren wallförståndig Bangt Jöns-
son i Stora Låckatorp som dii omöndigas rätt och bä-
sta bewaka agendomen upgafs af enckan
och befans som följer näml."


(Prickarna i ä har väl glömts på några ställen - eller så stavade han som han uttalade det...  :) )

224
Fastighetsböckerna började att föras 1933, och de finns inte hos SVAR.

Deras föregångare lagfartsböckerna fördes under tiden 1875-1933. De finns (till största delen) vansinnigt nog samlade på landsarkivet i Härnösand (liksom de senare fastighetsböckerna); inte bara de som borde vara där, utan också de som egentligen hör hemma på alla andra landsarkiv. De är bara några få som har lyckats undgå deportationen och finns på sitt 'eget' landsarkiv (tillsammans med resten av tingsrättens arkiv). Alla lagfartsböcker är ännu inte skannade; de som är skannade finns här:

https://sok.riksarkivet.se/lagfartsbocker

Men i lagfartsböckerna kan man bara se vem som har fått lagfart, och när. Det hänvisas där till § i lagfartsprotokollen, men de protokollen finns (om inte också några sådana av bara farten följt med till Härnösand) kvar på rätt landsarkiv, där de ingår i tingsrättens arkiv. Åtkomsthandlingarna (köpebrev, bouppteckning m.m.) finns sedan i bilagor till protokollen (eller avskrivna i själva protokollen).

Före 1875 gällde den gamla bördsrätten med dess uppbud (och lagfarten kallades då fastebrev). Då finns inga böcker där man kan slå upp en fastighet, utan man behöver veta för vilken tid man ska söka i uppbuds- och lagfartsprotokollen (i samband med den första 'moderna' lagfarten brukar det dock i lagfartsboken finnas en hänvisning till det sista fastebrevet). De protokollen ingår i respektive häradsrätts arkiv, och där brukar köpebrevet vara avskrivet i samband med det första uppbudet.

Jag kan tillägga att det samtidigt med lagfartsböckerna också finns inteckningsböcker, där man alltså kan se om en fastighet var belånad. Inteckningsböckerna är inte skannade. I fastighetsböckerna fr.o.m. 1933 ingår både lagfarter och inteckningar.

225
Geni / SV: Geni
« skrivet: 2020-01-18, 12:54 »
Felaktiga uppgifter i offentliga profiler kan rättas av alla Geni-medlemmar.

Ja, det är det som är det stora felet med Geni - vem som helst kan ändra i andras uppgifter! Hur vet man att den "rättade" uppgiften inte var korrekt och att det därmed är den "rätta" uppgiften som är fel? Det är som Wikipedia - fast värre.

Och de tokerierna som Per berättar om, att Geni inte tillåter domböcker som källor. Det är ju imbecillt!

Och det värsta av allt: Genis idiotiska "automatiska trädjämförelser". Genom dem kan någon annan koppla ihop din korrekta antavla med andra personer som den inte har någon anknytning till alls.

GEDCOM-importen till Geni tar endast 5 generationer. Det räcker i de flesta fall för att få en knytning till Genis världsträd.

"Världsträd..." Och vem håller koll på att alla personer som stoppas in har rätt uppgifter - och att de verkligen är föräldrar, barn och makar till dem som de påstås vara föräldrar, barn och makar till när vem som helst kan "koppla samman" sina egna uppgifter med det som andra har lagt in i detta fantastiska "världsträd"? FN:s släktforskningskommissariat?  :)

Till alla seriösa släktforskare kan jag bara ge ett råd: Håll er så långt bort från Geni som möjligt!

Om du vill publicera din släktforskning på nätet, så skaffa ett webhotellskonto, och ladda upp din forskning dit i form av html-sidor som du har skapat i ditt släktforskningsprogram. Då har du full kontroll över dina egna uppgifter.

226
Handlingar om lantvärnet finns i landskansliets arkiv (http://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/12511), serie E IX a.

227
Ja, landsarkiven i Sverige tillsvarar statsarkiven i Norge.

https://riksarkivet.se/goteborg

228
Johannes visste ju att Lindgren var präst i Bru - han kände bara inte till den lilla detaljen att han var död och inte kunde skriva några attester...  :)

Så jag tror nog att han var därifrån. Det finns ju rullor över lantvärnsmännen, både på landsarkivet i Göteborg och Krigsarkivet i Stockholm. Där borde gå att hitta något - men de handlingarna är ju inte filmade.

229
Ja, där är en attest som verkligen är skriven av Lindgren.

Handstilen är annorlunda. Den är undertecknad i Bro Prästg:d, inte "Bru soken". Sitt namn skriver han Eric H. Lindgren, inte "E. Lingren". Och hans titel är Kongl. Ordinarie Hof Pred. och Prost, inte "Prost i Bru soken".

Jag kan tillägga att bild 5980 gäller hos Arkiv Digital (https://app.arkivdigital.se/aid/v204299.b5980). (Den som inte har AD kan passa på att testa nu. Det är gratis fredag-söndag: https://www.arkivdigital.se/online/gratis)

230
Nu talade man ju inte svenska i Båhuslän i början på 1800-talet. Båhuslän blev inte försvenskat förrän långt in på 1900-talet.

Så Bru vore helt naturligt att skriva om han skrivit attesten själv - men inte danska -sen.

Och visst är "attesten" skriven av någon med bra handstil - men skrivaren behärskar inte svensk stavning något vidare (även med hänsyn till att man kunde stava som man ville förr i tiden).

Först trodde jag att det var en avskrift gjord av en norrman som inte kunde tyda den svenske prästens kråkfötter i originalattesten - men så kan det ju inte vara.

Antagligen är skrivaren en norrman som fått uppdraget att skriva just för att han hade bra handstil, och så dikterade Johannes vad det skulle stå - och så blev det lite svorsk stavning...  :)

231
Enligt herdaminnet var Lindgren från Stockholm. Att han då skulle skriva Bru är otänkbart.

Och mer än otänkbart är att han skrev en attest 1813. Enligt samma herdaminne flyttade han tillbaka till Stockholm 1805, och dog 1812.  :)

Prästen i Bru 1813 hette Kamp.

232
Lantvärnet vara bara extrasoldater, så i generalmönsterrullorna finns de inte. Men det finns rullor för lantvärnet också, men inte på nätet (i vart fall inte för Båhuslän).

Den attesten ser märklig ut. En svensk präst som skriver Mattesen i stället för -sson. Ock "likka" med kk. Bru är det språkligt korrekta namnet på socknen i den gamla norska provinsen Båhuslän, men i den samtida kyrkoboken skriver prästen tydligt Bro. Och handstilen i kyrkoboken ser inte ut att vara skriven av samme man som attesten...

Jag ska se om jag kan hitta någon attest från Lindgren för att jämföra hur en attest ser ut som helt säkert är skriven av honom...  :)

233
Står inte faderns namn i kyrkoboken när Johannes gifter sig?

Lantvärt finns inget som heter. Jag misstänker att det står lantvärnsman eller lantvärnist, alltså att han var uttagen till lantvärnet. Det sattes upp 1808, vilket ju passar bra med att han rymde då. Det skulle också kunna förklara var han fick Lindquist ifrån.

Finns attesten i Digitalarkivet? Eller har du en bild som du kan lägga in här?

Jag kan tillägga att också Lyse socken hörde till Bru prästegäll (pastorat).

234
Var ligger platsen / SV: Plats i Bohuslän
« skrivet: 2020-01-16, 20:17 »
Sjö är det gamla namnet på Säve. Det finns också med i Ortnamnsarkivets uppteckningar av det lokala uttalet, så det måste ha varit levande åtminstone under den senare delen av 1800-talet.

Så om det ska vara en socken i Båhuslän, så lär det vara Säve. Och att Johannas man är från grannsocknen Tuve minskar ju inte sannolikheten för det...

235
Lur / SV: Johanna Larsdotter
« skrivet: 2020-01-10, 21:37 »
I mantalslängden 1742 är Lars Persson på Kitteröd död, och enkan Karin står för bruket. Hon har sonen Per och dottern Johanna.

Sedan finns det inga mantalslängder förrän 1748, men det finns jordeböcker (alla är dock ännu inte på nätet).

I jordeboken 1744 står Per Larsson för bruket av Kitteröd. Gården är på 1 tunna, varav hälften ägs av kronan och hälften av åbon "och dess syskon".

1744 brukas Kitteröd av Asmund Nilsson, och den halva odelstunnan ägs av "förre åbon Larses barn".

Och vem är då Asmund Nilsson? Jo, den 13/1 1744 vigdes Asmund Nilsson med enkan Karin Christoffersdotter från Överby (Lur C:1, s. 171; https://app.arkivdigital.se/aid/v213.b90.s171).

Att det är 'rätt' Karin kan det rimligen inte vara någon tvekan om när Kitteröd brukas av en Asmund Nilsson, och Lars och Karins barn fortfarande äger gården.

Det finns en ogift Asmund Nilsson på Överby i mantalslängden 1742. Karin flyttade väl dit redan innan de formellt var gifta, samtidigt som sonen Per tog över bruket på Kitteröd. Och detta förklarar ju varför Johanna bodde där när hon gifte sig; det var visserligen året efter, men hon stannade väl på Överby som piga när modern flyttade tillbaka till Kitteröd.

I mantalslängden 1752 är Asmund död och enkan Karin står för bruket på Kitteröd. Hon är kvar där 1753. Men 1754 är hon "härifrån och under dess son Per Larsson i S:r Slön i Skee s:n". Det står också att "denna gård brukas av Anders i Tvetane" (som ju var gift med dottern Anna).

Per flyttade alltså till Slön när Asmund och Karin tog över bruket på Kitteröd.

Och vid den gemensamma bouppteckningen efter Anders Ivarsson och Johanna Larsdotter i Torbal den 1/8 1783 (Tanums m.fl. HR FII:17, f. 335r; https://app.arkivdigital.se/aid/v65835.b352.s335) bevakades den omyndige sonen Ivars rätt av morbrodern Per Larsson i Slön.

236
Svenarum / SV: Förstår inte hänvisning
« skrivet: 2020-01-09, 22:00 »
Han är struken redan i den här längden (AI:3, 1:a delen), men det finns ingen flyttnotering. Har du kollat dödboken?

Om man bläddrar runt bland sidorna, så är det många som är strukna utan flyttnotering. Och när det finns flyttnotering, så verkar det vara sockennamn allihop (åtminstone vid en snabbtitt).

De som inte har flyttnotering har väl då flyttat inom socknen (eller kanske pastoratet, som också omfattar Vrigstad och Nydala).

Om han inte finns i dödboken, så får du väl bläddra igenom den längd där han är struken och se om du hittar honom på någon annan gård. Det är ju bara 290 uppslag...  :) (Observera att det är två längder i AI:3.)

237
Svenarum / SV: Förstår inte hänvisning
« skrivet: 2020-01-09, 20:19 »
Om du ser på sidans kolumnrubriker, så finns det en kolumn per år för förhör åren 1816-1820. Sedan har väl prästen fortsatt att göra noteringar om husförhören också följande år, men då i kolumnen Omständigheter.

Kråkfötterna är inte lätta att tyda, men det ska nog föreställa en förkortning för presens = närvarande, alltså vid husförhöret resp. år. Samma sorts notering finns ju också i årskolumnerna.

238
Undenäs / SV: Undenäs (R) C:3 (1736-1771) Bild 87 / sid 177
« skrivet: 2020-01-09, 18:47 »
Jonas är från Möckeltorp.

På andra sidan sjön Viken finns ett Myckeltorp i Bällefors socken och Mockeltorp i grannsocknen Ekeskog.

Båda skulle väl kunna uttalas Möckeltorp.

239
Järpås / SV: forskningshjälp
« skrivet: 2020-01-09, 18:01 »
Höra socken uppgick i Järpås socken 1803.

240
Uddevalla / SV: Nils Wessman o hans hustru Margareta Nordström
« skrivet: 2020-01-09, 17:50 »
Den 5/6 1815 förrättades bouppteckning efter timmermannen Carl Nordströms avlidna hustru Christina (Uddevalla RR FII:15, s. 457). Hon efterlämnade såsom närmaste arvtagare sonen bonden Sven Olsson i Herrestad, döttrarna Greta gift med förre hökaren Anders Frölander, Margareta gift med hökerihandlanden Nils Wessman samt yngsta dottern Ingeborg 30 år gammal. Det finns ett testamente inskrivet i bouppteckningen. Där sägs inget om några gemensamma barn, däremot om hennes barn i förra giftet.

Den 5/4 1823 förrättades bouppteckning efter avlidne timmermannen Carl Nordström (Uddevalla RR FII:19, s. 5). Närmaste arvtagare är en brorson och två systerdöttrar. Men han testamenterar allt till sin styvdotter Ingeborg Nordström.

Den 22/2 1834 förrättades bouppteckning efter sjötimmermannen Peter Söderbergs hustru Ingeborg född Nordström (Uddevalla RR FII:23, s. 281). Hennes närmaste arvtagare är systrarna Margareta Nordström gift med hökerihand. N. Wessman, A. G. Nordström som är enka efter åkaren A. Frölander samt avl. brodern Sven Olssons barn.

Slutsatsen av detta måste bli att Margareta och hennes systrar har tagit namnet Nordström efter styvfadern. Olsdotter måste vara deras patronymikon, eftersom brodern Sven heter Olsson - men Nordström lät väl finare när man flyttade in till staden.  :)

Enligt Uddevallas husförhörlängd (AI:1, s. 39) heter Carl Nordströms hustru Christina Pehrsdotter - men det är inget att bry sig om...  :)

Den 6/1 1765 gifte sig Ola Tolsson (i vigselboken kallad Tollesson) från Utby med Kjerstin Olsdotter från Grytingen (Herrestad C:2, s. 495). De fick sedan följande barn på Utby:

· 3/12 1766 (s. 139) Margreta, död 12/4 1767 (s. 532).
· ?/3 1768 (s. 148) Sven.
· 23/3 1770 (s. 160) Ola.
· 7/10 1772 (s. 178) Sigrid, död 15/11 1772 (s. 542).
· 23/10 1773 (s. 184) Anna Greta.
· 13/4 1777 (s. 207) Margreta Maja.
· 1/5 1781 (s. 227) Ingeborg.

Den 29 (?)/1 1785 dog Ola Tolsson (s. 559). Bouppteckning förrättades den 2/4 1785 (Tunge m.fl. HR FIIa:7, s. 811).

Kjerstin finns inte som omgift i vigselboken, men det saknas vigslar 1786. Den 21/11 1787 får dock Carl Nordström och Kjerstin Olsdotter sonen Ola på Utby (s. 270). Han dör i Uddevalla den 1/2 1789 (C:5; f. 403r).

Carl och Kjerstin finns på Utby i husförhörslängden (AI:2, s. 12). De är strukna, och sonen Sven har tagit över.

De står inte vart de har tagit vägen när de strukits, och det finns ingen utflyttningslängd för den aktuella tiden, men de finns i Uddevallas inflyttningslängd 1788 (B:1, s. 14, n:r 369).

Enligt Uddevallas husförhörslängd är Margreta Nordström född den 9/5 1781. Hon har alltså fått systern Ingeborgs födelsedatum - nästan...  :) Åtminstone år och månad.

241
Morlanda / SV: Gård på Härmanö
« skrivet: 2020-01-09, 12:59 »
Ja, det är Härm, som är gårdens korrekta namn.

I 1703 års jordebok (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055689_00396) står Per för hela bruket, som är 3/4 mtl (förmedlat från 1 mtl år 1666).

1707 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055690_00204) står Johan och Enkan (utan namn) för 3/8 vardera.

Härm var den enda gården i Gullholmens socken när den bildades 1923, men vid den här aktuella tiden är det alltså Morlanda socken (eller Moland som namnet rätteligen borde skrivas).

242
Lur / SV: Johanna Larsdotter
« skrivet: 2020-01-08, 23:28 »
"...äldsta dotteren Anna Larsd:r
gift med Anders Jönßon i Twetane
och yngsta dotteren Johanna Larsd:r
ogift och 16. åhr g."

243
Gamla bilder / SV: Skanna glasplåtar
« skrivet: 2020-01-06, 19:07 »
Jag vet att man har dille på bomullsvantar i arkivvärlden. Om man sitter och bläddrar i gamla handlingar, så är det krav på att man ska använda vantar - trots att det bara sliter på de ömtåliga handlingarna när man bläddrar och gång på gång försöker få tag i samma sida med de klumpiga vantarna.

Och jag har också sett rådet på andra håll att använda bomullsvantar vid hanteringen av glasplåtar, men det tycker jag låter mycket riskabelt. Vantarna är glatta och det är därmed svårt att få ett säkert grepp om det man håller. Och om en plåt glider ur fingrarna, så är det stor risk att den inte finns mer...

Oavsett om det gäller arkivhandlingar eller glasplåtar, så är mitt råd: Tvätta händerna och glöm vantarna! Om du håller plåten runt kanterna, så sätter du inga märken på den med fingrarna. M.a.o. på samma sätt som man hanterar en CD/DVD-skiva eller en gammal hederlig grammofonskiva.

244
Uddevalla / SV: Maria Elisabeth Scough 1762
« skrivet: 2019-12-18, 19:28 »
Då är du alltså också ättling till Odens farfar Bure, som skapades när kon Ödhumla slickade på saltstenar...  :)

Allvarligt talat: Vad har du för källor till påståendet att du är ättling till Oden?  ???

245
3/4 mtl Tomteg.
· 1/4 mtl: Jonas, h., 1 son/dräng 18 år eller äldre [utan namn].
· 1/2 mtl: Lars den äldre, h., dr. Swen, dot. Maria, 1 son/dräng [det finns markering för 1 son/dräng 18 år eller äldre samt 1 under 18 år - men vilken av dem som är Swen och vad den andre heter framgår inte].
· Sold. bost.: Sold. Nylander, h.
· En backestuga: Inhyses avsk. sold. Sahlgren, h.

(Kolumnrubrikerna finns i början av längden, sidan 5.)

Det finns en bättre bild hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v897634.b5010.s993. (Detta är Kammarkollegiums exemplar [på Riksarkivet], som är samma exemplar som finns hos SVAR. AD har också mantalslängder från Skaraborgs landskontor [länsstyrelsen; på landsarkivet]: https://app.arkivdigital.se/aid/a1663.)

246
"Skurit halsen av sig" skulle man knappast ha formulerat det om det hade varit en olyckshändelse. Dessutom begravdes han alltså "i stillhet", d.v.s. utan klockringning, sång och musik samt med endast de närmast anhöriga närvarande.

Man har alltså konstaterat att han tog sitt liv, men eftersom det skedde "i yrsel" (med vilket man lär mena tillfällig förvirring eller liknande), så fick han ändå begravas på kyrkogården, som "självspillingar" annars inte fick.

Detta bör ha behandlats vid tinget. Gösslunda socken hör till Kållands härad, men domböckerna från 1788 finns ännu inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller SVAR. Det blir alltså till att besöka eller kontakta landsarkivet i Göteborg. (Arkivförteckning för Kållands häradsrätt: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11037.)

247
Hjälmareds och Röhults ryttaretorp hette Sandvik. Det avstyckades från Röhult som en lägenhet och mantalssattes till 1/16, men räknades fortsatt som en del av Röhult.

Om det mantalssattes, så borde det ju inte räknas som en lägenhet, så man har väl rört till begreppen, men så står det här:

https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=14&sd_base=lm15&sd_ktun=0003ktsq&mdat=20161221062347955418

248
Det torpet som ligger mellan Djupedal och Dumpevik hör till Sandvik, enligt häradsekonomiska kartan som Leif L länkar till. Och Sandvik hör till Hemsjö socken.

Det Röhult som finns på sidan 117 i Alingsås landsförsamling AI:5 är gården Röhult vid Hjälmared. Det står att den är "avhyst och brukas under gården", alltså Hjälmared. Och det "bebos av" torparen Sven Nilsson med familj. Han räknas alltså som torpare för att han inte brukar Röhult som en gård. Det är m.a.o. inte 'ditt' Röhult.

Så här ser 1/4 mtl Röhult (vid Hjälmared) i Alingsås socken ut i mantalslängden 1816: https://app.arkivdigital.se/aid/v224420.b10790.s1069.

Där finns Swen Nilsson med hustru. Men det står inte något mantal framför hans namn; han är alltså inte bonde. Efter 1/4 mtl på raden ovanför finns inga personer, och i marginalen står "Afhyst under Hjelmared".

249
Svaret på Leif E:s sista fråga är att torparfamiljen var skriven i den socken som torpet hörde till. Och torpet var som sagt en del av en gård, och hörde därmed till samma socken som den egentliga gården. Men det är alltså vilken socken gården räknades till som gäller; gårdens (och därmed torpets) ägare kunde ju själv vara skriven någon annanstans, om han inte bodde på gården.

Sedan kan det ibland vara skillnad på kyrkosocken och jordebokssocken. En gård kan räknas till en kyrkosocken, men till grannsocknen i jordeboken. Och det är kyrkosocknen som avgör i vilka kyrkoböcker man finns, och jordebokssocknen avgör var man är mantalsskriven.

250
Nössemark / SV: Carl Andersson f. 1806 d. 4.11.1883
« skrivet: 2019-12-13, 14:59 »
Det där är en attest för Carl Arvidsson. Och man har ändrat fram och tillbaka mellan Arvidsson och Andersson i Skees husförhörslängder - så vad heter han egentligen?

I attesten står att han kommer från Eds församling. Frågan är då om man med församling menar detsamma på Dal som i Västergötland, alltså pastorat.

Det finns ingen Carl i Eds, Håbols och Töftedals födelseböcker 1806. Den enda återstående socknen i pastoratet är Nössemark, men där saknas födelsebok 1806. Och det var till Nössemark man flyttade 1837 (Nössemark B:1, s. 54; https://app.arkivdigital.se/aid/v11623.b33.s55).

251
Det varierar beroende på vilken tid det handlar om. Kolumnrubrikerna brukar finnas i början på längden.

252
01) Ortnamn A - M / SV: "Djurs socken" (Småland?)
« skrivet: 2019-12-13, 01:14 »
N:r 66 är som sagt också född i "Diurs" socken, enligt GMR 1712.

I 1710 års rulla står att han är "Barnfödd uti Juhr Sochn och Cronobärgz lähn" (uppslag 322; https://app.arkivdigital.se/aid/v376325.b3260.s322, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028859_00338).

Men någon Jur socken finns inte heller. Och förutom Ljunga och Ljungby finns det bara en socken i Krononbergs län som uttalas med "Ju" i början - och det är Ljuder.

Inte heller i 1710 års GMR finns någon från Ljuder. Men förutom N:r 66 från "Juhr", finns också en (n:r 62) som är född i "Giur" socken i Kronobergs län.

253
01) Ortnamn A - M / SV: "Djurs socken" (Småland?)
« skrivet: 2019-12-12, 23:10 »
Alla ryttarna har en socken som födelseplats, inte en gård. Och jag kan inte finna någon i hela kompaniet som är född i Ljuder (Liudher), men däremot en till från "Diurs" socken (n:r 66).

Man stavade som man ville förr, och om skrivaren bara fick sockennamnet muntligt, uttalat på en dialekt som han inte själv talade, så är det inte otänkbart att han uppfattade Ljuder som "Jur". Och i så fall är det helt rimligt att han skrev "Diurs socken" (Djurs med modern stavning). "Dju" och "Lju" uttalas likadant = "Ju".

Men i stället för att gissa vilken socken det kan vara (och en gissning blir det ju när det inte finns någon socken som borde stavas "Diur"), så försök att finna ut vad det blev av den Mattis Mattisson som föddes i Ljuder den 16/2 1691 (https://forum.rotter.se/index.php?topic=165329#msg1524181). Han har inte bara rätt ålder ('din' Mattis var 20 år när han antogs 1711); hans far är också soldat enligt födelseboken. Och det var vanligt att soldatsöner själva blev soldater.

Dessutom ligger Äskebäck (i mitten på kartan) precis vid gränsen till Ljuders socken: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?e=520161&n=6274131&z=8

Den blå gränsen på kartan är en nutida kommungräns som inte fanns då, men det är också sockengräns mellan Älmeboda och Ljuder. Högre upp på kartan, ovanför Äskebäck och vid korsvägen sydväst om Skruv, ligger "Åkerby", som är ett idiotiskt hittepånamn. Det egentliga namnet är Grisebo (se http://www.ejnar.se/7192/december.html). Och det var i Grisebo (Grißboda) som soldatsonen Mattis Mattisson föddes 1691 - bara 6-7 km från Äskebäck.

254
Hur det förhåller sig med just detta torpet vet jag inte.

Men rent allmänt är det så att ett torp inte var en egen fastighet, utan hörde till en gård. Och torpet räknades då till den socken där den egentliga gården låg.

Och vid skiften kan utmark ha delats så att en gård fått mark som ligger som en enklav i en annan socken (alltså som en 'ö' inne i en annan socken).

Detta förekommer än i dag, och det finns t.o.m. exempel på kommuner som av denna orsak har områden inne i en annan kommun.

256
Efterlysningar / SV: Elin Dikta Johnsen
« skrivet: 2019-12-09, 09:42 »
Se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=165513#msg1525126 (särskilt tredje stycket från slutet).

257
Det kommer mera...  :)

Den 11/4 1910 återfinns fiskhandlaren And. Mag. Jonsson i Tjärnös dödbok (F:2, n:r 7; https://app.arkivdigital.se/aid/v180177.b64). Prästen noterar att han är "tillhörande Rom. Katholska kyrkobekännelsen" samt "här icke kyrkoskrifven". Han har försökt att utröna var Anders är skriven, men har inte lyckats. Han har därför skrivits in i inflyttningslängden (B:3, n:r 37; https://app.arkivdigital.se/aid/v180170.b22).

Men bouppteckningen efter honom förrättades i vart fall den 29/4 på Vallbacken under Övre Öddö i Tjärnö socken (Vätte HR FII:23, s. 683; https://app.arkivdigital.se/aid/v551815.b3440.s683). Och där står att han äger lägenheten Vallbacken n:r 1! I bouppteckningen upptas också möbler och husgeråd, och dessutom två kor. Så jag tror nog att jag vet var han borde ha varit skriven - jag tror inte att korna bodde där ensamma...  :)

Men i församlingsboken 1906-1910 (AIIa:3, uppsl. 221; https://app.arkivdigital.se/aid/v180166.b231.s221) finns på Vallbacken bara dottern Anna Carolina och hennes dotter Alice Katarina. Anna Carolina är inflyttad från Christiania i maj 1907 - men dottern är född i Strömstad i juni samma år (C:6, uppsl. 139, n:r 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v12387a.b1470.s139).

Varför flyttade Anna Carolina till Vallbacken alldeles ensam en månad innan hennes barn föddes? Nja, helt ensam var hon nog inte... Fadern Anders hade nämligen köpt Vallbacken redan sex år tidigare.

Vid köpet är Anders från Nordby, enligt köpebrevet (den 18/9 1901) som är avskrivet i lagfartsprotokollet (Vätte HR AIIa:10, vintertinget 1902 § 57; https://app.arkivdigital.se/aid/v281475.b2250). Lervik ligger delvis under Nordby och delvis under Medby - så kanske var det i Lervik han bodde då?

En intressant sak till i bouppteckningen: "På grund av boskillnad emellan makarna har inte hustruns egendom upptagits i bouppteckningen." Undrar just om den boskillnaden var på riktigt eller av skattetekniska skäl...  :)

Det dröjde dock till ett halvår efter Anders bouppteckning innan Josefina flyttade till Vallbacken - åtminstone officiellt... Det står att hon kommer från Norge, men inte var där. Attesten - om det finns någon... - visar ju varifrån, men så sent som 1910 är inte attesterna filmade. På Vallbacken blev hon kvar tills hon 1922 flyttade till Strömstad (Tjärnö AIIa:4, uppsl. 215; https://app.arkivdigital.se/aid/v180167.b225.s215).

Hos Josefina på Vallbacken bodde också barnen Adela Helena (f. den 1/6 1895) och Albert Markus (18/6 1897). Båda sägs vara födda i Fredrikshald, och därifrån inflyttade de den 7/5 1915. De skulle alltså ha bott ensamma i Halden från det att modern flyttade till Vallbacken 1910, då 15 resp. 13 år gamla. Visst, det gjorde de säkert...  :)

Josefina har också en "fosterson" Ivan Anders (Ivan Andrén i födelseboken), som är oäkta son till Berta Josefina Johnsson - alltså i själva verket Josefinas dotterson. Han är född i Tjärnö socken den 25/10 1910 - dagen efter att mormodern Josefina noterats som inflyttad... I födelseboken (C:11, n:r 35; https://app.arkivdigital.se/aid/v186488.b99) står att nedkomstorten är Tjärnö, men inte var där - jag har dock mina aningar... Det står också att moderns kyrkoskrivningsort ej har kunnat utrönas.

Han döptes i Strömstad (C:6, n:r 63; https://app.arkivdigital.se/aid/v12387a.b1840.s176). Där står att attest sänts till Katolska församlingen i Göteborg, "der modren uppgafs vara skrifven", men enligt upplysning hade hon "redan den 3/9 10 uttagit utflyttningsbetyg till Amerika" - och så hamnade hon på Öddö i stället...

Josefina flyttade alltså till Strömstad 1922, tillsammans med sonen Albert Markus. De finns där i församlingsböckerna AIIa:3 (uppsl. 365; https://app.arkivdigital.se/aid/v12379c.b3730.s365) och AIIa:4 (uppsl. 120; https://app.arkivdigital.se/aid/v12380a.b1310.s120). I den sistnämnda boken finns också dottersonen Ebbe Harald Jakob, som är oäkta son till Elisa Katarina Dikka Johnsen. Och hon sägs i sin tur vara född i Lervig den 23/5 1893. (Hon nämns ju också på baksidan av attesten som det länkas till i det första inlägget här ovan - och det lär väl vara hon som efterlysts här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=164746.)

Ebbe är född i Annedals församling i Göteborg, och döpt i katolska kyrkan. I födelseboken (Annedal C:2, uppsl. 39, n:r 123; https://app.arkivdigital.se/aid/v114331.b45.s39) står att moderns kyrkoskrivningsort är okänd.

Så det ena barnet efter det andra är fött i Lervik - men ingen har bott där...  :)

258
Den svenska folkbokföringen är inte så komplett och perfekt som det ofta påstås...  :)

Det var mycket vanligt att man flyttade fram och tillbaka efter behag mellan Båhuslän och övriga norska bygder runt Skagerrak, med eller utan attest. Man ser inte sällan personer som tar ut en attest från sin gamla båhuslänska socken för att gifta sig i Norge, men i den norska inflyttningslängden står att de flyttat in något år eller mer före attestens datum. Och man kunde också få ut arbetsbevis till Norge - alltså en attest för att arbeta utanför den egna socken, men fortfarande vara skriven där - och så blev man kvar i Norge.

När de första barnen Carl Markus (18/5 1882) och Anna Carolina (27/4 1883) föds, så står det att modern Josefina Carolina Josefsdotter bor i Breholt. Och där finns hon i husförhörslängden hos styvfadern Truls Andersson och modern Catrina Olsdotter på torpet Langekärr (Hogdal AI:8, uppsl. 16; https://app.arkivdigital.se/aid/v739.b20.s16).

Hon är med två gånger på den sidan. Först har hon flyttat in från födelsesocknen Lommeland 1875. Och därefter flyttat till Norge den 29/6 1877.

Nästa gång har hon flyttat in från Norge den 9/6 1882, tre veckor efter att sonen Carl Markus föddes - i Hogdal...  :) Sedan har hon och dottern Anna Carolina flyttat till Norge den 14/11 1884.

Någon flyttattest finns inte bevarad från inflyttningen 1882. Och förmodligen hade hon heller ingen, att döma av noteringen i husförhörslängdens anmärkningskolumn: "Hinderslöshetsbevis saknas från Nov. 81 till Juni 82."

Men bland attesterna finns i stället ett intyg från styvfadern Truls Andersson och några andra boende i Breholt, daterat den 1/7 1882 (Hogdal HII:1; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061216_00330): "På begäran medelas, att Pigan Joseffina Karolina Josefsdotter, ej så vit oss vetterligt är, haft någon äktenskapsunderhandling med någon annan än den uppgifna Anders Jonson sedan den 9 November 1881, och på hennes frejd och uppförande i öfrigt, under samma tid, har vi icke hört någon anmärkning."

Vad det är för speciellt med den 9/11 1881 framgår inte. Hon står i vart fall inte i utflyttningslängden då eller någon annan dag det året, varken i Hogdal, Näsinge eller Lommeland (alltså hela pastoratet).

När Anna Carolina föds 1883, så finns hon med i födelseböckerna i både Hogdal och Strömstad (C:4; https://app.arkivdigital.se/aid/v450.b197). Och i den sistnämnda står: "Fadren anmälde sjelf dopet." Hon är alltså döpt i Strömstad.

Och när modern Catrina dör, så står det i bouppteckningen den 5/11 1892 (Vätte HR FII:17, s. 863; https://app.arkivdigital.se/aid/v65900.b435.s863) att dottern Josefina är gift med Anders Jonsson i Lervik, och Anders M Jonsen finns med bland undertecknarna. Men jag hittar varken Josefina eller Anders i Hogdals inflyttningslängd något år från 1884 (när hon står som utflyttad till Norge) till 1893 (året efter moderns bouppteckning).

Som sagt: De flyttade väl fram och tillbaka efter behag - med eller utan attest...  :)

259
Regementen och militärer / SV: dragon Kjällman
« skrivet: 2019-12-08, 20:14 »
I vigselboken den 10/9 1719 (Sundsjö C:1, s. 154 mp/f. 79v hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v115274.b840.s155) är det inte lätt att se var dragonen Kiählman kommer ifrån, men det slutar på "osiö". Ser man sedan hur skrivaren skriver Hoosiö i dopnotisen bredvid, så är överdelen i H skriven precis som det som sticker upp ovanför plumpen i dragonens hemort...  :) Och det stämmer visar det sig vid en koll i rullorna.

I GMR 1717 (Jämtlands dragonregemente, Revsunds kompani n:r 32 Gällö [Revsunds s:n]; https://app.arkivdigital.se/aid/v374690a.b1500) står att den förre dragonen dött, och i stället har den 11/7 1715 antagits Matz Jonsson Tiällman. Han transporterades den 2/5 1716 till n:r 46 (i samma kompani).

Och på n:r 46 (Hosjö [Sundsjö s:n]; https://app.arkivdigital.se/aid/v374690a.b1520) bekräftas att han flyttats dit. Och där finns inte mer upplysningar om honom än att han är född i Jämtland.

I GMR 1721 (https://app.arkivdigital.se/aid/v374691.b1570.s154) är han kvar på nummer 46. Nu har tillkommit uppgiften att han är 26 år, alltså född omkring 1695.

Och i GMR 1728 (s. 724; https://app.arkivdigital.se/aid/v374692.b3560.s725) är han 34 år (alltså född omkring 1694), har tjänstgjort i 13 år (vilket stämmer med den ursprungliga antagningen på n:r 32 1715) och är gift. Det står också: "År hufwudswag efter intygan får afskied."

260
Ja, i uppbudsprotokollen hittar man nya ägare till skatte- och frälsejord.

Vem som har brukningsrätten till en krono- eller frälsegård framgår ju enklast av vem som står för bruket i jordeböcker och mantalslängder. Det var inte vem som helst som kunde flytta in där; det krävdes naturligtvis ett avtal med ägaren.

Men se upp med gamla jordeböcker! Där skrev man oftast bara av namnet på bonden från föregående bok - oavsett om han fortfarande brukade gården eller var död sedan länge...  :)

När man började att årligen uppdatera jordeboken med nya brukare kan väl variera från fögderi till fögderi, men enligt min erfarenhet är böckerna från 1700-talet pålitliga. Men för att vara säker på hur det är i en viss socken, så får man gå igenom jordeböckerna och se när det slutar att vara samma namn på bönderna år efter år på alla gårdar.

262
Amnehärad / SV: Var bor dom?
« skrivet: 2019-12-07, 08:22 »
Dälbäck

263
Lyse / SV: Vart flyttar dom
« skrivet: 2019-12-07, 08:11 »
"u. Ö. Humlek. 58"

Alltså under Östre Humlekärr 1858.

De finns på torpet Storemyren nederst på sidan 164 i samma bok.

264
Regementen och militärer / SV: Jonas Olofsson Bågman
« skrivet: 2019-12-06, 22:27 »
Han heter Råman enligt både vigselboken (Näs C:1, f. 97r; https://app.arkivdigital.se/aid/v114973.b850.s97) och 1770 års GMR (Jämtlands dragonregemente, Livkompaniet n:r 50; https://app.arkivdigital.se/aid/v374697.b400).

Enligt rullan har han tjänstgjort i 15 år, och bör då ha antagits omkring 1755.

(Det som gör att det ser ut som ett g i namnet i vigselboken är överdelen på K i Karin på raden under. Jämför Kjerstin fyra rader nedanför.)

265
Ortnamnet "Stora..." på uppslag 35 i Gesäter AI:2 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4190.b41.s35) är Stora Fullska, som ligger i moderförsamlingen Rölanda.

Noteringen står ju på Kjerstin Larsdotter (f. 1790) på raden ovanför, och sedan står det bara ibm på Maria. Det finns en Kjerstin Larsdotter (f. 1790) på Stora Fullska i den samtida längden för Rölanda (AI:3, uppsl. 61; https://app.arkivdigital.se/aid/v4156.b67.s61). Där finns ingen flyttnotering, men det gör det i nästa längd (AI:4, uppsl. 74; https://app.arkivdigital.se/aid/v4157.b79.s74), där det står att hon flyttat till Berg i Gesäters s:n. Visserligen är den sistnämnda flyttningen 1824, men hon har väl flyttat fram och tillbaka.

Någon Maria Carlsdotter kan jag dock inte hitta på Stora Fullska i någon av dessa Rölanda-längder.

I anmärkningskolumnen längst till höger på Marias rad står "utan attest". Eftersom hon finns i Fröskogs inflyttningslängd när hon kommer från Gesäter, så måste noteringen avse inflyttningen till Gesäter. Det lär då knappast gå att hitta henne i någon annan församlings utflyttningslängd vid flytten till Gesäter.

Det står som sagt i Fröskogs inflyttningslängd att hon kommer "från Gesäter och Bohuslän" (observera citattecknen; det är inte jag som stavar Båhuslän så märkligt  :) ). Prästen i Fröskog lär ha vetat att Gesäter ligger i Dalsland, så noteringen borde väl då betyda att Maria ursprungligen kommer från Båhuslän. Kanske...  :)

266
Norra Vånga / SV: Fredrik Biljer
« skrivet: 2019-12-06, 16:29 »
Andra kolumnen i inflyttningslängden är Hemvist (rubriken står överst på sidan).

Där står Dissarås. Det ligger i annexet Edsvära (inflyttningslängden är gemensam för hela pastoratet).

I den samtida husförhörslängden för Edsvära (AI:17) står i registret i början att Dissarås börjar på sidan 87. Och där finns rådman A. F. Biljer med familj (https://app.arkivdigital.se/aid/v10184.b49.s87).

267
Allmänt / SV: Carl Magnusson
« skrivet: 2019-12-06, 08:55 »
Jodå, det är helt rätt Carl.

Som Gunilla säger, så hör Fänneslunda till Södra Vings pastorat. Och det är mycket vanligt att moderförsamlingen anges som födelseförsamling efter en flytt, även om personen var född i ett annex. Flyttattesten brukade oftast undertecknas med moderförsamlingens namn, och stod det inte födelseförsamling i attesten, så skrev prästen i den nya församlingen in moderförsamlingen som födelseförsamling i husförhörslängden.

Över huvud taget bör man aldrig lita på födelseuppgifter i husförhörslängder; det fullkomligt dräller av fel där, både orter och datum. För att undvika att gå vilse, så bör man alltid följa en person i alla husförhörs- och flyttlängder. Så då gör vi det...  :)

Här är födelsenotisen den 7/2 1825:

Fänneslunda C:2, s. 55 (https://app.arkivdigital.se/aid/v43472.b31.s55).

Och den samtida husförhörslängden (Fänneslundas hfl ingår här i samma bok som Härna, som också hör till Vings pastorat):

Härna AI:3, s. 148 (https://app.arkivdigital.se/aid/v43902.b82.s149).

Familjen kan sedan följas när de flyttar runt i samma pastorat. Här är den sista husförhörslängden som de är med i där:

Södra Ving AI:5, uppsl. 18 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44527.b24.s18).

Som synes är Carls födelseförsamling fortfarande Fänneslunda när han är kvar i födelsepastoratet. Här står att de flyttar ut 1839, men de finns i utflyttningslängden den 9/11 1840, och där har Carl fått en egen attest:

Södra Ving B:1, s. 72, n:r 38-39 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44534.b41.s73).

Här står alltså att de alla flyttar till Toarp, men i inflyttningslängden där (som är gemensam för hela Rångedala pastorat) kan jag bara hitta den övriga familjen, inte Carl:

Rångdedala B:2, n:r 14/1840 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44351.b61).

Och här är de i husförhörslängden:

Toarp AI:8, s. 123 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44603.b66.s123).

Alltså ingen Carl där heller. De flyttar till Länghem 1841 står det här. Och här finns de i den inflyttningslängden:

Länghem B:1, s. 50, n:r 45-46 (https://app.arkivdigital.se/aid/v7745.b28.s51).

Och har man sett - där dyker Carl upp igen! Han står bland de som har flyttat in 1841, men hans attest är daterad 1840, och det står att han kommer från Ving. Han har alltså aldrig flyttat till Toarp - vilket bekräftas av att attesten från Ving, där det står att han flyttar till Toarp, finns i Länghems arkiv utan påskrift från Toarp/Rångedala:

Länghem HII:3 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061645_00008).

Och här är den övriga familjens attest i samma arkiv, men utfärdad i Rångedala (Toarps moderförsamling):

Länghem HII:3 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061645_00009).

Enligt inflyttningslängden flyttar de alla in till Forsa kvarn, som ligger i Dannike socken (i Länghems pastorat). Här är de i husförhörslängden:

Dannike AI:4, s. 3/1835-1840 (https://app.arkivdigital.se/aid/v7776.b34.s3 - observera att volymen innehåller två längder).

Efter denna hfl är det en lucka för åren 1841-1844. I nästa längd finns föräldrarna till att börja med i "socknens slut", dit det står att de överförts 1842 (alltså i den nu försvunna längden):

Dannike AI:5, s. 61 (https://app.arkivdigital.se/aid/v7777.b37.s61).

Carl är alltså inte med här, och jag kan inte heller hitta honom i utflyttningslängden 1840-1845:

Länghem B:1, s. 144 (https://app.arkivdigital.se/aid/v7745.b75.s145).

Men här är han som inflyttad från Dannike 1843:

Varnum AI:11, s. 140 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44710.b12.s141).

Sedan kan han följas när han flyttar runt i Varnum tills han finns på denna sidan två gånger, som både ogift och gift:

Varnum AI:13, uppsl. 36 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44712.b42.s36).

Här är alltså födelsedatumet fortfarande den 7/2 när han är nygift. Sedan har jag inte följt honom vidare, innan han dyker upp på den sidan som du länkar till:

Grolanda AI:7, uppsl. 98 (https://app.arkivdigital.se/aid/v45720.b118.s98).

Födelsedatumet har alltså här ändrats till den 7/5. Om du följer honom vidare under tiden där jag inte har följt honom, så ser du var det blev felskrivet.

Carl har alltså fortfarande födelsedatumet den 7/2 när han första gången finns i husförhörslängden i Varnum tillsammans med hustrun Lisa Johanna Andersdotter och deras första barn Anders. Och han flyttade 1843 in till Varnum från Dannike, där han bott tillsammans med föräldrarna och brodern Johannes. Och till Dannike flyttade han med attest från Ving, där det står att han är född i Fänneslunda den 7/2 1825. Dessutom är fadern också mjölnare - åtminstone stundtals...  :)

Så visst är det rätt Carl.

Här är fadern Magnus Danielssons bouppteckning från den 7/5 1855:

Kinds HR FIIa:53, s. 559 (https://app.arkivdigital.se/aid/v142795.b285.s559).

Dessvärre står det inte var sonen Carl bor. Men underskrifterna ser ut att vara original. Har du något att jämföra med? Kanske hans hustru dog först och han har undertecknat hennes bouppteckning?

268
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-12-05, 21:03 »
Jag kan inte svara på vad Folke har för källa - men jag kan ange min...  :)

I 1693 års mantalslängd har Jacob ingen markering för hustru, men i marginalen står "q. siuukl.", alltså quinnan siuuklig. 1694-1697 har han varken markering för hustru eller någon marginalnotering om henne, men markering för 1 utfattig (den sista kolumnen), vilket brukar betyda att han är gift, men för fattig för att betala för båda. 1698 är hustrun sjuklig igen. 1699 saknas bevarad längd. Och 1700 har han ingen markering för vare sig hustru eller utfattig och inte heller någon marginalnotering.

Hustrun är m.a.o. borta antingen i den nu försvunna 1699 års längd eller 1700. Hon bör då ha dött året innan, alltså omkring 1698 eller 1699.

När det gäller jordeböckerna, så är det ju längder över skatten på gården. Det viktiga är därför att gårdens namn är rätt. Till skillnad från mantalslängden, som är en längd över de som ska betala en personskatt, så är det därför inte så viktigt vilken bonde som som står för gården i jordeboken. Man skrev därför ofta av böndernas namn från föregående års bok - tills man någon gång emellanåt fick ett ryck och uppdaterade namnen.  :)

I Arkivguidens Forum har jag beskrivit vad jag fann när jag gick igenom böndernas namn i gamla jordeböcker för Svenneby socken i norra Båhuslän (inlägget den 6/11 2012 kl. 11.23). Nu är ju det ett annat fögderi (Norrviken), så årtalen för uppdatering av böndernas namn kanske inte är desamma på Orust och Tjörn, men i princip bör det väl ha fungerat på samma sätt där.

269
Lerum / SV: Emma Andersson
« skrivet: 2019-12-05, 16:34 »
Har du försökt att följa henne bakåt genom husförhörslängderna (och ev. flyttlängder) från där du hittar henne som gift?

270
De barn som döptes den 9/4 (född den 8/4) i Humla socken och den 13/4 (utan födelsedatum) i Dalums socken heter båda Ellicka.

271
17 - Emigration / SV: Kerstin Åkesdotter till Utah 1860 -1861.
« skrivet: 2019-12-05, 10:20 »
Bland SCB-utdragen finns också utdrag ur församlingarnas flyttlängder för de som utflyttat ur riket fr.o.m. 1861, och inflyttat fr.o.m. 1875.

Dessa utdrag finns hos SVAR, väl dolda under den föga upphetsande rubriken "Summariska folkmängdsredogörelser":
https://sok.riksarkivet.se/summariska-folkmangdsredogorelser

Utdragen från 1865 innehåller också utflyttade 1861-1864.

Den första sidan av blanketten innehåller befolkningsstatistik. Listan över in- och utflyttade finns på baksidan (= nästa bild).

272
Svarteborg / SV: Anna Olsdotter och Pehr Andersson Moberg
« skrivet: 2019-12-05, 09:47 »
Per Andersson heter inte Moberg. I vigselboken den 26/12 1764 (Svarteborg C:2, s. 433; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b223.s433) står det Mostorp, som är en gård i Kville socken. Per bodde inte där när han flyttade till Svarteborg, men han var född där. Förmodligen stod födelsegården i attesten som han hade med till Svarteborg - och så hamnade Mostorp i vigselboken.

I mantalslängden 1763 har den ogifte Per tagit över torpet Kinkum under Kville Prästegård. 1764 är hans hustru död. Han har alltså både hunnit att gifta sig och bli enkling mellan mantalsskrivningarna. 1765 (s. 336; https://app.arkivdigital.se/aid/v57.b177.s337) står att han flyttat till enkan Anna på Aspang i Svarteborgs socken, och i samma längd (s. 121; https://app.arkivdigital.se/aid/v57.b69.s121) har Anna på Aspang Sörgård en dräng Per. (Lille Aspang består av Nordgården och Sörgården.)

1766 (f. 85v; https://app.arkivdigital.se/aid/v58.b92.s861) har Per "Mattsson" tagit över Annas bruk i Aspang. Att "Mattsson" i själva verket är Andersson framgår av att barnens namn stämmer med Annas barn med Sven Månsson, och i senare längder står de också som "Mattssons" styvbarn. (Fr.o.m. 1766 års mantalslängd står också underåriga barns namn.)

1778 har Per fortfarande hustru. 1779 har Ola Svensson tagit över bruket, och han har styvfar Per "Mattsson", men ingen mor. Jag kan inte hitta Anna i dödboken varken 1777 eller 1778, så prästen har väl missat att skriva in henne. Men den 11/5 1778 förrättades bouppteckning efter Per Anderssons hustru Anna Olsdotter från Lille Aspang (Tunge m.fl. HR FIIa:6, s. 403; https://app.arkivdigital.se/aid/v65913.b204.s403). I bouppteckningen bekräftas att Anna tidigare var gift med en Sven.

Per finns kvar som Ola Svenssons styvfar i mantalslängderna t.o.m. 1787, men 1788 är han borta. Och den 10/2 1787 dog enkemannen Per Andersson från Lille Aspang, 56 år gammal (Svarteborg C:2, s. 649; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b331.s649). Åldern stämmer också med Per Anderssons från Mostorp, som var 26 år vid farmoderns bouppteckning 1757.

Per heter alltså Andersson i mantalslängden i Kville när han flyttar till Aspang, i vigselboken, i Annas bouppteckning och i sin egen dödboksnotering. Varför han hela tiden kallas "Mattsson" i mantalslängden på Aspang är en gåta...

273
1750 års längd är daterad den 26/10 1749. Skattskyldig var man fr.o.m. 15 års ålder. Den Elias som finns hos baronen är alltså född senast 1734.

274
Där hade det kommit ett inlägg till...  :)

1750 står det inte var baronens dräng Elias kommer ifrån. Det är de drängar och pigor som har streck från sina namn till marginalen som har egna noteringar.

De andra, inkl. Elias, har alltså inga noteringar. Det som står bredvid deras namn i marginalen är noteringar om andra drängar och pigor som har flyttat (de var alltså med i förra årets längd).

Denne Elias lär m.a.o. ha varit på samma ställe också 1749.

275
1756 finns en dräng Elias i Plate (överst på s. 692). Det står att han har flyttat till Plate kvarn (qwarn), som finns sist under kronogårdarna på s. 691.

1757 har drängen Elias i Plate kvarn (s. 701) flyttat till Lunnagården. Och på Lunnagården står det att han är reservsoldat (res. sold.) och kommer från Plate.

276
Lerum / SV: Emma Andersson
« skrivet: 2019-12-04, 20:39 »
Enligt födelsenotisen den 7/4 1856 (C:2, s. 246 mp/45 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v35529.b130.s247) är modern Johanna från Lerum Skattegård samt 23 år, och bör då vara född omkring 1833.

De finns på sidan 61 i den samtida husförhörslängden (AI:10; https://app.arkivdigital.se/aid/v35518.b37.s61).

277
I vigselboken står:

"Soldaten och drengen [= ogifte] Elias Wallström i Nedre Al-
hammar och pigan Stina Larsd:r från Östre Wasared.
Bo i Alhammar."


I 1763 års mantalslängd (s. 892; https://app.arkivdigital.se/aid/v224363.b4550.s893) står att han är soldat. Det är en klammer runt fyra män, med noteringen att de är soldater. Och så har de ingen markering i kolumnen för man, eftersom soldaterna är befriade från mantalspenningen.

Men soldatnoteringen försvinner när Elias flyttar till Alhammar 1764. Och då betalar han också, men det är för att han då blir gårdsbrukare; han kan alltså fortfarande vara soldat. Och det är han, för enligt 1768 års GMR har han då tjänstgjort i 11 år.

Han bör alltså ha antagits omkring 1757. Och i 1758 års mantalslängd (s. 874; https://app.arkivdigital.se/aid/v224358.b4450.s875) står att han kommer från Lunnagården i vad som ser ut som Dählnne S:n eller något liknande. Men krumeluren har hamnat över a i stället för u. Det ska vara Dalum (i Redvägs härad, s. 716; https://app.arkivdigital.se/aid/v224358.b3660.s717). Där finns drängen Elias hos häradsskrivaren på Lunnagården, med notering att han flyttat till Vasared i Tvärreds s:n.

Då är det bara att följa honom bakåt i mantalslängderna - och hoppas att det står var han kommer ifrån när han dyker upp på Lunnagården...  :)

278
1764 (s. 940):
Det är som sagt inte lätt att tyda den svaga skriften, men han kommer i vart fall från Vasared. Han finns på Västra Vasared på s. 942, med notering att han flyttat till Alhammar. Sedan står det dr. Lars från något som försvinner i ryggvecket. På nästa rad kan det med ett stort frågetecken stå Pig. Stina från Öfwerg. (det enda som är tydligt där är Öfwerg.). På Alhammar Överg. (s. 935) har Nils Hansson en piga Stina som flyttat, men till Toppebo (ser det ut som).

1765 (s. 936):
gift med deß Piga.
dr Lars i Hiertared

279
Naverstad / SV: Hans Andersson 1755
« skrivet: 2019-12-03, 22:01 »
Anders Börgesson och hans släkt diskuteras i Arkivguidens Forum:

Kville: Anders Börjesson, gift omkr. 1743 m. Anna Andersdotter

Om du har några frågor om det som står där (eller ännu inte står där  :) ), så är du välkommen dit (så får vi allt samlat på ett ställe).

280
Var ligger platsen / SV: Älvsborg eller Västra Frölunda
« skrivet: 2019-12-03, 17:29 »
703 är en hänvisning till sidan i fastighetslängden (AIIc:4; https://app.arkivdigital.se/aid/v208457.b1550.s704), men där står inte heller någon gatuadress.

Det finns församlingsböcker efter 1924 (se arkivförteckningen), men de finns inte på nätet för att de går in över sekretessgränsen. Kontakta landsarkivet för att kolla om det står någon gatuadress på sidan 1178 (i AIIa:8 ).

281
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-03, 16:31 »
I Vänersborgs hfl-register står födelsedatum efter namnet, och därefter titeln.

De Cajsa Johansdotter som ska finnas på sidorna 155 och 272 i AI:9 har alltså inget födelsedatum i husförhörslängden.

Men ingen av dem är 'din' Cajsa. Hon har födelseåret 1806 hela tiden, och kan följas när hon flyttar runt efter inflyttningen. Och jag har redan i inläggen sagt på vilka sidor i husförhörslängderna hon finns.

(I registret finns 'din' Cajsa på sidan 391. Johansdotter/Jansdotter, med året 1806 och utan datum, och i AI:8 och AI:9.)

282
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-02, 20:28 »
Jonas Dalin hittade du ju när du sökte efter en Cajsa född 1806 i Vänersborgs födelsebok. Då kan du ju glömma honom när du söker i Ör.

I den första husförhörslängden där vi kan hitta 'din' Cajsa i Vänersborg, alltså hos fru Wikström i AI:8, så kan vi vara säkra på att det är "at." som står framför "1827 N:o 189".

Om vi ser på personerna ovanför i samma hushåll, så har de flesta likadana noteringar, dels "at" med ett tydligt a (till skillnad från kråkfoten vid Cajsas notering), och dels "att" med två t. Och går vi till nästa volym (AI:9) och bläddrar runt bland sidorna där, så finns samma typ av noteringar - och då också från tiden när det finns inflyttningslängd, alltså 1831 och senare. Och jämför vi "att"-noteringarna i den husförhörslängden med inflyttningslängden, så stämmer numren.

Cajsa har alltså flyttat in till Vänersborg 1827, och hade nummer 189 i den nu försvunna inflyttningslängden.

Kan vi då vara säkra på att hon föddes i Örs socken och att det var därifrån som hon flyttade 1827. Nej, dessvärre är det inte så enkelt... Det finns flera vanliga fel som kan uppstå i samband med en flytt. Se under Möjliga felkällor på sidan Släktforska i kyrkoböcker.

Det är alltså möjligt att Cajsa är född i ett annex i Örs pastorat - eller att hon inte är född i det pastoratet alls, utan bara bott där. Det är också möjligt att hon är född ett annat år än 1806. (Örs pastorat omfattar socknarna Ör, Dalskog, Skållerud, Gunnarsnäs, Holm och Järn.)

Men vi börjar naturligtvis med att titta i Örs utflyttningslängd 1827 - och där finns en Cajsa Jansdotter som flyttar till Vänersborg (B:1, s. 183, n:r 20; https://app.arkivdigital.se/aid/v12283.b95.s183). Hon flyttar från Tonsberg, och det hänvisas till sidan 140 i husförhörslängden. Och enligt husförhörslängden är hon född 1806.

Hon kan sedan följas bakåt på följande sidor i husförhörslängderna:

AI:8, uppsl. 140 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4672.b146.s140)
AI:8, uppsl. 145 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4672.b151.s145)
AI:8, uppsl. 33 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4672.b39.s33)
AI:7, uppsl. 32 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4671.b37.s32)

På den sistnämnda sidan står att hon kom från Gnäs (= Gunnarsnäs) 1822. Hon finns dock inte i Örs inflyttningslängd det året.

(Örs pastorat har något så ovanligt som flyttningar mellan pastoratets församlingar noterade i flyttlängderna så här tidigt. Normalt brukar det börja först efter 1860, för att man skulle kunna lämna riktig statistik över församlingarnas in- och utflyttningar till SCB. För äldre tider är det normalt bara flyttningar till och från andra pastorat som noteras.)

Hon finns dock i Gunnarsnäs utflyttningslängd (B:1, s. 104, n:r 8; https://app.arkivdigital.se/aid/v12349.b51.s105) som utflyttad till Ör 1822. Hon kommer från Västra Lindstorp, med hänvisning till sidan 48 i husförhörslängden. Och på det uppslaget (i AI:6; https://app.arkivdigital.se/aid/v4208.b53.s48) står att hon kommit från Ör 1821. Och i Gunnarsnäs inflyttningslängd (B:1, s. 13, n:r 23; https://app.arkivdigital.se/aid/v12349.b9.s13) finns hon mycket riktigt som inflyttad från Ör till Västra Lindstorp 1821.

Men hon finns inte i Örs utflyttningslängd 1821. D.v.s. det finns ingen Cajsa Jansdotter där som flyttar till Gunnarsnäs - men däremot en som flyttar till Järn det året (B:1, s. 165, n:r 37; https://app.arkivdigital.se/aid/v12283.b86.s165). Hon finns dock inte i Järns inflyttningslängd. Här har det uppenbart blivit en felskrivning - prästen har noterat henne i Örs flyttlängd som utflyttad till Järn när hon i själva verket flyttade till Gunnarsnäs. Att det inte var i inflyttningslängden som det blev fel - alltså att hon noterades i Gunnarsnäs inflyttningslängd i stället för Järns - framgår ju av att hon finns i Gunnarsnäs husförhörslängd.

Den Cajsa Jansdotter som står i Örs utflyttningslängd 1821 kommer från Tonsberg, med hänvisning till sidan 150 i husförhörslängden. Och på det uppslaget finns hon noterad som utflyttad till Järn 1821 - men det måste som sagt vara en felskrivning. Det viktiga är att hon här finns med föräldrarna Jan Svensson och Anna Nilsdotter.

Familjen kan följas bakåt på följande sidor i husförhörslängderna:

AI:7, uppsl. 150 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4671.b156.s150)
AI:6, uppsl. 146 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4670.b149.s146)
AI:5, uppsl. 186 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4669.b192.s186)
AI:5, uppsl. 192 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4669.b198.s192)

På den sistnämnda sidan står att de flyttat dit från "Nya hemmet", men det står inte när. "Nya hemmet" finns inte med i den längden (åtminstone inte i registret). Däremot finns det i föregående längd, men då är inte de där. Det är dock en lucka bland husförhörslängderna; det finns ingen längd för 1802-1807.

På alla sidor i husförhörslängderna står att Jans och Annas dotter Cajsa är född 1806, och i de längder där födelsesocknen är utsatt står det Ör (eller bara Ö). Jag kan dock inte hitta henne i Örs födelsebok 1806, så antingen är hon född i en annan socken eller ett annat år - eller både och...

Om vi går tillbaka till Vänersborg, så finns där register för husförhörslängderna (upprättade av landsarkivet). Och där finns det bara en Cajsa Jansdotter (med olika varianter av namnet; https://app.arkivdigital.se/aid/v188610.b198.s387) som är född 1806 (s. 390-391) och kan vara den som är utflyttad från Ör 1827, och det är 'din' Cajsa; de andra finns i Vänersborgs husförhörslängder före 1827. Men...

Registret omfattar bara stadsförsamlingen, och i Vänersborgs pastorat ingår också socknarna Vassända, Naglum och Väne-Ryr. Det är alltså möjligt att det med "Vänersborg" i Örs utflyttningslängd 1827 avses pastoratet, och att den Cajsa som flyttade från Ör då hamnade i någon av nämnda socknar. I så fall har 'din' Cajsa flyttat från Ör tidigare och 'mellanlandat' i en annan församling och sedan flyttat därifrån till Vänersborg 1827.

Även om det är sannolikt att det är 'din' Cajsa som flyttar från Ör 1827, så kan vi alltså inte vara helt säkra.

283
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-02, 15:43 »
Göteborgsförsamlingarna är så stora att församlingsböckerna är uppdelade på flera volymer för varje tidsperiod. AIIa:1-3 omfattar åren 1894-1899. Nästa tidsperiod är 1899-1907, som består av AIIa:4-26, alltså hela 23 volymer med 200 sidor i varje. Uppslag 1259 finns i AIIa:11 (https://app.arkivdigital.se/aid/v82492.b63.s1259).

Återkommer om Cajsa.

284
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-01, 20:20 »
Cajsa och Petter gifte sig i Vänersborg den 25/4 1835 (CI:3, s. 773, n:r 2; https://app.arkivdigital.se/aid/v45340.b391.s773). Där står att Cajsa är kammarpiga [?] på Nabbensberg.

Hon finns dock inte på Nabbensberg i den samtida husförhörslängden (AI:10. uppsl. 271). Däremot i föregående längd (AI:9, s. 283; https://app.arkivdigital.se/aid/v44810.b176.s283). Där står att hon kom från fältk. Rådberg.

Rådberg finns på sidan 1 i samma volym (https://app.arkivdigital.se/aid/v44810.b13.s1). Och där står att hon kom dit från fru Wikström, p. 186 - och att hon är född i Ör.

Hos fru Wikström finns hon alltså på sidan 186 i AI:9 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44810.b120.s187), och även på sidan 133 i AI:8 (https://app.arkivdigital.se/aid/v44809.b72.s134).

På det sistnämda stället står det "1827 N:o 189". Men jag hittar henne inte i hus/tomt n:r 189, varken i AI:8 (som omfattar åren 1824-1827; s. 101) eller AI:9 (1828-1833; s. 138).

Kråkfötterna innan 1827 skulle kunna vara "at.", och i så fall lär det vara en förkortning för attest och alltså en hänvisning till numret i inflyttningslängden. Men dessvärre finns ingen sådan bevarad före 1831. Och attesterna börjar först 1856.

Hos Wikström kallas hon Johansdotter.

285
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-12-01, 17:14 »
Ett rött streck och siffror i rött betyder att de har överförts till den sidan i den nya boken.

När det gäller Cajsa Jansdotter, så står det i Vassändas husförhörslängd som är samtida med dottern Anna Helenas födelse (Vassända-Naglum AI:8, s. 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v44734.b17.s19) att Cajsas födelseort är Dal, alltså Dalsland - och där finns ju några socknar att välja på...  :)

(Jan [ibland 'finare' skrivet Jaen] är en kortform av Johan[nes]. Jonas är däremot ett annat namn och ger inte patronymikonet Jansdotter. Men å andra sidan är ju kyrkoböckerna fulla av felskrivningar...  :) )

286
Brunn / SV: Brunn (P) AI:4 (1822-1831) Bild 26 / sid 41
« skrivet: 2019-11-30, 18:05 »
Svedjorna.

Det är ett torp i samma socken. Sidan 88 i AI:4 (https://app.arkivdigital.se/aid/v43145.b51.s89).

287
"Böck." = Böckare = Tunnbindare.

288
Skallmeja / SV: Jonas Månsson
« skrivet: 2019-11-29, 17:52 »
Stampetorp, s. 31 i samma bok.

Observera att de är tillbaka på s. 25 igen 1814, på torpet Berget ovanför Hule kvarn.

289
Torsö / SV: Maria Olofsdotter f. 1754 Uddevalla/Torsö
« skrivet: 2019-11-29, 15:35 »
Dottern Malin är kvar på Stensholt åtminstone t.o.m. mantalslängden 1786 (daterad den 22/11 1785). Längre har jag inte kollat.

290
Torsö / SV: Maria Olofsdotter f. 1754 Uddevalla/Torsö
« skrivet: 2019-11-28, 20:40 »
Det finns en bouppteckning från 1817 efter Nils Olsson i Stensholt (Fräkne HR FII:3, s. 549). Där framgår att han äger 1/8 mtl Stensholt, som sägs vara arvejord. Det är lika mycket som fadern brukade vid sin död, och därmed bekräftas att Nils måste ha köpt ut syskonens andel; det står dock inte när.

(Det finns både Nils Olsson d.ä. och d.y. i Stensholt. Av både mantalslängd och husförhörslängd framgår att detta är Nils d.y. I bouppteckningen står bara Nils Olsson, men enkan heter Maja Eriksdotter, vilket stämmer med hustrun till Nils d.y. i husförhörslängden.)

291
Torsö / SV: Maria Olofsdotter f. 1754 Uddevalla/Torsö
« skrivet: 2019-11-28, 20:18 »
Det är Olas och Ingeborgs son Nils som tar över bruket på Stensholt fr.o.m. mantalslängden 1796. Så någon gång runt 1795 borde han ha köpt ut syskonens andelar.

Hur det förhåller sig med den saken borde framgå av uppbudsprotokollet vid Inlands Fräkne häradsrätt. Fr.o.m. 1790 har de protokollen en egen serie (AIIa), innan dess ingår de i domböckerna (AIa). Men dessvärre finns inget på nätet efter 1776 (varken hos AD eller SVAR). Så det blir till att besöka eller kontakta landsarkivet i Göteborg.

Det man förhoppningsvis kan finna i uppbudsprotokollet är en avskrift av köpebrevet i samband med det första uppbudet, med upplysningar om var säljarna/syskonen bor och vilka systrarna är gifta med.

292
Torsö / SV: Maria Olofsdotter f. 1754 Uddevalla/Torsö
« skrivet: 2019-11-28, 19:05 »
De gifter sig i Karlstens slottsförsamling den 14/1 1781 (C:2, s. 19). Hon sägs då vara 24 år, och bör alltså vara född omkring 1756-1757 (om åldern stämmer...).

Deras dotter Christina föds den 26/8 samma år (C:2, s. 195). Hon dör redan den 7/7 nästa år (C:2, s. 281).

Sedan föds som sagt dottern Maria i Uddevalla den 13/3 1785 (C:5, f. 108r). Modern sägs då vara 36 år, alltså född omkring 1749 - men det ska vi ta med en stor nypa salt; hon har knappast blivit 12 år äldre sedan vigseln 4 år tidigare...  :)

Och 1787 finns de i Torsös inflyttningslängd (B:1, s. 8 ). Det är inte bara Anders som flyttar in då; det står att han har hustru och barn, även om deras namn inte nämns.

Och i Marias dödboksnotis den 3/1 1817 (Torsö F:1, inget sidnummer, bild 61 för den som har AD) står som sagt att hennes föräldrar är "Bonden Olof i Forshella Sochn vid Uddevalla, Modren Ingr.".

Det föds en Marit på Stensholt i Forshälla socken den 22/8 1757 (C:3, s. 69). Föräldrar: Ola Öjersson och Ingeborg Olsdotter. Det stämmer ju hyfsat med åldern i vigselboken. Att hon i Torsös husförhörslängder sägs vara född 1754 ska vi inte lita på; det är mycket vanligt med felaktiga födelseuppgifter (både datum och ort) i husförhörslängder, speciellt efter flyttningar. Marit och Maria är visserligen inte samma namn, men också namn kan ju förvanskas vid flyttningar till andra församlingar.

Marit är borta från Stensholt i mantalslängden 1779, och bör alltså ha flyttat hemifrån omkring 1778. Dessvärre finns ingen utflyttningslängd för Forshälla då, inte heller inflyttningsdito för Karlsten eller Marstrand; och i de sistnämnda finns heller ingen attest.

Ola Öjersson (Ejersson i dödboken) dog den 21/10 1787 (C:4, s. 367). Dessvärre finns ingen bouppteckning bevarad. Men eftersom Stensholt är en skattegård och Ola är rusthållare (enl. GMR, Fräkne komp. n:r 99) och därmed bör ha ägt sitt bruk, så borde det inte vara omöjligt att se var dottern Marit finns när hon säljer sin ärvda del av gården.

Jag återkommer...

293
Om man köper en dator utan CD/DVD-spelare, så får man klara sig utan sina skivor - eller köpa en extern DVD-brännare som kan anslutas med USB-kabel:

https://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=v694

Observera att brännare också kan spela upp skivor, och att DVD-brännare också fungerar med CD.

294
Karl Johan / SV: Anders Wilhelm Olofsson
« skrivet: 2019-11-27, 17:24 »
På bokens (DI:2) första sida står kolumnrubriken: "Admitt. till Nattv."

"/4 50" är alltså april 1850.

295
Den flyttlängden är gemensam för hela pastoratet, inkl. Fuxerna.

Han står inte som inflyttad till Rommele från Fuxerna, utan inflyttad till Fuxerna.

Hans flyttattest finns finns i Rommele HII:3 (inget nummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v202552.b340 - fortsätter på baksidan = nästa bild).

296
Var (i vilken källa) har du funnit honom? Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

297
Karl Johan / SV: Anders Wilhelm Olofsson
« skrivet: 2019-11-27, 01:30 »
En annan märklig sak är att han står som utflyttad från Öckerö den 10/1 1850 - men inflyttad till Karl Johan 1849... Att det står att han kommer från Torslanda är däremot lätt att förklara: Öckerö hörde till Torslanda pastorat.

Vart tog han då vägen? Förmodligen har han flyttat till sin mormor.

I födelseboken den 28/1 1833 (Öckerö C:3, s. 227) står att han är son till pigan Carolina Olsdotter på Kalvön. I den samtida husförhörslängden (AI:9, s. 47) finns han som oäkta son till dottern Johanna Carolina. Och hon är dotter till Olof Christensson och Catharina Wideberg.

I utflyttningslängden 1850 står att Anders Wilhelm kommer från Kalvön, men är skriven på Öckerö Sörgård. Han finns i husförhörslängden (AI:12, uppsl. 202) som dotterson Anders Wilhelm. Och ovanför på den sidan finns bara några söner och en dotter, så man får fortsätta till föregående sida för att se vem han är dotterson till: Enkan Catharina Wideberg.

Hon är struken med noteringen att hon har flyttat till Karl Johan 1853 - men egentligen har hon bara fått ut sin attest då. I utflyttningslängden 1853 (B:1, s. 69) står att hon flyttat till Karl Johan, "där hon lärer vistats cirka 5 år". Hon var alltså där redan när dottersonen flyttade dit.

Catharina finns i KJ:s inflyttningslängd (BI:2, s. 476), men också hon saknas i hfl-registret. Den familjen har en förmåga att flyga under radarn...  :)

298
Uddevalla / SV: Ester Valborg Eugenia Karlsson och oä barn.
« skrivet: 2019-11-25, 20:36 »
Göteborgs rådhusrätts arkiv finns på landsarkivet.

299
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta kusiner med hjälp av DNA
« skrivet: 2019-11-25, 19:27 »
Din mormor Elsa och Hjalmar Persson är inte kusiner:

Elsa Maria Hansson, född den 12/9 1893 i Masthuggs församling (Oskar Fredrik C:3 https://app.arkivdigital.se/aid/v34364.b53 och AIIa:2 uppsl. 703 https://app.arkivdigital.se/aid/v82483.b308.s703)
· Far: Emanuel Hansson, född den 16/6 1855 i Karl Johans församling (C:2 s. 608 https://app.arkivdigital.se/aid/v27616.b313.s609)
· Farföräldrar: Anders Hansson och Christina Greta Thorsson
· Mor: Tea Jonsdotter, född den 19/5 1858 i Brålanda socken (C:7 s. 148 https://app.arkivdigital.se/aid/v13710.b43.s148)
· Morföräldrar: Jon Larsson Gadd och Märta Andersdotter (Jons styvmor är Brita Maria Larsdotter Hjalmar)

Hjalmar Persson, född den 1/2 1882 i Vänersborgs församling (CI:6, s. 284 https://app.arkivdigital.se/aid/v45343.b155.s285 och AI:28 s. 142 https://app.arkivdigital.se/aid/v44829.b107.s143)
· Far: Lars Persson, född i Frändefors socken den 27/1 1841 (C:6 s. 168 https://app.arkivdigital.se/aid/v13739.b90.s169)
· Farföräldrar: Per Hansson och Justina Larsdotter Hjalmar (Justina tidigare gift med Erik Kilström)
· Mor: Anna Helena Liljeqvist, född i Vassända socken den 5/7 1846 (Vassända-Naglum C:5 s. 121 https://app.arkivdigital.se/aid/v44752a.b65.s121)
· Morföräldrar: Petter Liljeqvist och Cajsa Jansdotter

Som synes är ingen av Elsas far- eller morföräldrar gemensam med någon av Hjalmars far- eller morföräldrar. Följaktligen är ingen av Elsas föräldrar syskon till någon av Hjalmars föräldrar. Och därmed är inte heller Elsa och Hjalmar kusiner.

Däremot är Elsas mor Tea Jonsdotter styvsläkting (om det finns något som heter så  :) ) med Hjalmars far Lars Persson. Teas styvfarmor Brita Maria Larsdotter Hjalmar är nämligen syster till Lars mor Justina Larsdotter Hjalmar.

Deras föräldrar är Lars Bengtsson Hjalmar och Johanna Eriksdotter. Och Johanna är dotter till Erik Andersson Örling och Beata Johansdotter Pinello.

Men eftersom Brita Maria bara är styvmor till din mormors morfar, så är ju du ingen Pinello-ättling - åtminstone inte på den grenen...  :)

----------

OBS: Brita Maria Larsdotter Hjalmar hamnade i fel generation i den första versionen av inlägget, men nu är det rättat.

300
Källor och arkiv / SV: Flyttad från socknen vid kommendering
« skrivet: 2019-11-25, 11:31 »
Möjligen - men det är väl tveksamt om soldater på marsch i uniform behövde pass.

Det är väl mer troligt att det skulle visas upp för regementsprästen, för att visa att de kunde sin katekes och tagit nattvarden. Det står ju att de fick sina attester "efter förutgångit Christendoms förhör".

301
"Af H. Baron och Landz-
höfd. Pähr Ribbing
för Danmarks Sochn
i Upland utskrefen"


Det andra a:et i Danmark ser visserligen inte ut som ett a - men i vilken skrift ser alla bokstäver ut som de ska?  :)

De uppgifter som står om Mattis Johansson Säfgren är:

"... I stället d. 25
Aug. D:o A:o [Dito Anno = samma år] Insatt
Mattis Johanßon Säfgren"


Och i kolumnerna:

18 1/4 år - antagen 1716 - tjänstgjort 7/12 år - upplänning (Upl.) - ingen notering om hantverk - ogift - samt i marginalen "NB liten och ung"

302
Källor och arkiv / SV: Flyttad från socknen vid kommendering
« skrivet: 2019-11-24, 15:53 »
Soldaternas attest är alltså utfärdad den 27/7 1757.

I mantalslängderna både 1757 (daterad den 11/12 1756; https://app.arkivdigital.se/aid/v900095.b1750.s339) och 1758 (14/11 1757; https://app.arkivdigital.se/aid/v900096.b1720.s333) har Nora socken 15 soldater och 2 ryttare.

Några är ogifta, men de flesta har markering för hustru. Att mannen inte har någon notering beror dock inte på att han är utkommenderad; soldaterna var befriade från mantalspenningen även när de var hemma i fredstid. Men markeringen för hustrun visar att familjen bodde kvar på sitt torp när soldaten var utkommenderad.

303
Källor och arkiv / SV: Flyttad från socknen vid kommendering
« skrivet: 2019-11-24, 14:50 »
Gamla utflyttningslängder är egentligen längder över utfärdade attester, precis som inflyttningslängder är längder över mottagna attester.

Och tydligen fick utkommenderade soldater med sig attester vid utmarschen från hembygden. Men de flyttade inte i egentlig mening; de var utkommenderade för tjänstgöring i det Pommerska kriget som började 1757.

De var alltså fortfarande soldater för respektive rote, och familjerna bodde kvar på sina torp. Om däremot en soldat dog (i fält eller hemma under fredstid), så fick roten sätta upp en ny soldat - och då fick den soldaten med familj överta torpet.

(Observera att Nora socken även tidigare tillhörde landskapet Uppland. Det som har ändrats helt nyligen är att den överförts från Västmanlands län till Uppsala län.)

304
Uddevalla / SV: Maria Elisabeth Scough 1762
« skrivet: 2019-11-24, 00:47 »
Den 12/1 1764 föddes (och den 13/1 döptes) Elisabet. Föräldrar: Skräddarmästare Hans Skog och hans hustru Catharina Wallström (C:4, f. 144v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b151.s145).

"Dygdesamma" jungfrun Maria Elisabeth Skog och handelsbokhållaren Engelbrecht Bratt gifte sig den 4/3 1787 (C:5, f. 319v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b314.s320). Tre veckor senare föddes deras första barn...  :) (C:5, f. 142r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b149.s142). Enligt lysningsboken den 26/1 1787 (E:1, s. 40; https://app.arkivdigital.se/aid/v2263a.b250.s41) är Maria Elisabets svåger skräddaren Sandberg.

Går det då att hitta en skräddare Sandberg som är gift med en Skog? Jodå. Den 25/11 1785 gifte sig skräddargesällen Johan Sandberg och borgaredottern Anna Christina Schog (C:5, f. 317r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b311.s317). Och i lysningsboken (E:1, s. 36, n:r 33; https://app.arkivdigital.se/aid/v2263a.b230.s37) finns en viktig ledtråd: Hennes styvfar är skräddarmästare Ju... [hela namnet syns inte].

Den 20/2 1762 föddes (och samma dag döptes) Anna. Föräldrar: Skräddargesällen Hans Skogh och hans hustru Catarina Wallström (C:4, f. 126r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b132.s126).

Den 18/5 1771 dog (och den 24/5 begravdes) skräddaren Hans Skogh, 48 år gammal (C:4, f. 362v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b369.s363). Bouppteckning förrättades den 7/10 1771 (Uddevalla RR FIIa:4, s. 636; https://app.arkivdigital.se/aid/v66002.b323.s637). Enka är Catarina Wallström (som hon själv skriver namnet vid underskriften; Catharina Walldenström står det i ingressen). Bland barnen finns dottern Anna Stina på det 8:e året och Elisabet på det 7:e.

Och den 3/11 1772 gifte sig skräddarmästare Peter Julin och enkan Catharina Wallström (C:4, f. 289r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b295.s289).

305
Uddevalla / SV: Maria Elisabeth Scough 1762
« skrivet: 2019-11-23, 20:49 »
Vad har du för källor till att Maria Elisabet är född 1762 och gift med Anders Nilsson Bratt? Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

Jag kan inte hitta ett sådant par i Uddevalla. Däremot finns det en Maria Elisabet Skog (född 1764) som är gift med Engelbrekt Bratt. Kan det vara de?

Om du säger vilket av Maria Elisabets barn som är din ana, så kan vi börja därifrån för att bli helt säkra.

306
Undenäs / SV: Anders Eriksson i Uggletorp
« skrivet: 2019-11-22, 16:46 »
Den bouppteckningen är efter Anders Eriksson på frälsehemmanet Kruts i Sveneby socken.

Jag kan inte heller hitta 'din' Anders i dödboken 1742-1743.

Det kan ju tänkas att sonen tagit över bruket och fadern fortfarande lever, men är för gammal för att betala mantalspenning och därför saknas i mantalslängden.

307
Övriga ämnen / SV: Präster som skriver som krattor
« skrivet: 2019-11-22, 15:23 »
Jag vet inte hur länge det har funnits formella lagkrav om kyrkoböckernas bevarande - men det var knappast släktforskare 200 år senare man tänkte på...  :)

Man behövde kunna ta fram korrekta uppgifter för attester/prästbevis. Och det var inte bara flyttattester som prästerna utfärdade. Det kunde t.ex. krävas ett utdrag ur födelseboken för att styrka att en person var för ung (under 15 år) eller för gammal (över 63) för att betala mantalspenning. Och då var det ju en fördel om det gick att läsa vad det stod...  :)

308
Övriga ämnen / SV: Präster som skriver som krattor
« skrivet: 2019-11-22, 00:47 »
Jo, nog kan man dra på munnen åt 'skönskriften' i Blomskogs födelsebok - men egentligen är det mer tragiskt än komiskt...

Efter denna i stort sett oläsliga text har prästens efterträdare skrivit detta (s. 130):

"I anseende till Salige Probstens swaga
ögon i de sednare Åren, har man för
framtidens skull måst omskrifwa 1780
och 1781 Års födde Barn."


Pensionering var det väl inte tal om förr; prästen satt på sin post tills han bokstavligen bars ut.

Och här har den stackars prästen plikttroget noterat i sin kyrkobok - men eftersom han såg så dåligt, så har han väl skrivit 'på känn'. Och så blev det som det blev...

Man kan ju undra varför han inte bad någon annan att hjälpa till med kyrkobokföringen när han inte såg vad han skrev.

309
Ja, det är rätt familj i Foss. Men dit flyttar man 1862 (och tillbaka till Krokstad igen året efter).

Det som står på Ulfs bild från Krokstad AI:18 är Hesslebräcke 53. Det är sidan 82 i samma bok.

310
Övriga ämnen / SV: Präster som skriver som krattor
« skrivet: 2019-11-19, 00:03 »
Ett stort grattis om detta är de värsta kråkfötter som du har råkat ut för!  :)

Vänta tills du stöter på äldre texter som är skrivna med den gotiska/tyska skrivstilen - och dessutom är nedplitade med verkliga kråkfötter...  :)

311
Den Anders som föds på julafton 1852 heter Persson, eftersom fadern heter Per.

Det föds en Anders Fredrik den 24/2 1852 (s. 164; https://app.arkivdigital.se/aid/v2570.b87.s165). Föräldrar: Johannes Andersson och Catrina Jonasdotter i Bråröd.

Om man följer den familjen framåt genom husförhörslängderna i Krokstad, och en vända till Foss och tillbaka igen, så ser man att i Krokstad AI:20 (uppsl. 122; https://app.arkivdigital.se/aid/v2519.b129.s122) är Anders Fredriks födelsedatum fortfarande den 24/2 - men i AI:21 (uppsl. 154; https://app.arkivdigital.se/aid/v2521.b163.s154) har det blivit felskrivet till den 24/12.

Om du fortsätter att följa honom framåt i husförhörslängderna, så skulle jag inte bli förvånad om det är han som gifter sig 1878...  :)

Det fullkomligt dräller av felaktiga födelseuppgifter i husförhörslängderna landet runt; och när ett fel väl har uppstått, så följer det med till nästa längd. Lita alltså aldrig på det som står i husförhörslängderna. Följ alltid alla personer i alla längder för säkerhets skull. Då ser du också när och var felet har uppstått.

312
Ortnamn / SV: bjälstad?
« skrivet: 2019-11-16, 20:58 »
Vid dopnoteringarna i kyrkoboken står inte var modern är född. Där står var hon bor vid barnets födelse.

Detta är Glemmen (Glemminge) kyrkobok. Då bör det ligga i den socknen.

Det är då troligen Bjølstad.

313
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-11-16, 20:17 »
Innehållet i domen från 1624 återges (åtminstone delvis) i syneprotokollet från 1749 (https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b313, börjar mitt på högersidan).

Rasmus förlorade tvisten om var gränsen mellan Käderöd och Trolltorp skulle gå i skog och utmark. Den dom från 1624 som han visade upp bestod bara av ett halvt ark, där endast själva texten återstod. Men den nedre delen av arket saknades, och där skulle lagrättemännens underskrifter och sigill ha suttit. Man kunde därför inte vara säkra på att det verkligen var en riktig dom. Och dessutom fanns det vittnen som vid synen 1749 motsade uppgifterna från 1624.

Trolltorps åbor krävde också att få tillbaka den tredjedel av "platsen" Duvebacken som tydligen räknades till Käderöd. Också där fick de rätt, eftersom Duvebacken helt hamnade på Trolltorps mark enligt den fastställda gränsen.

Och eftersom Rasmus förlorade målet, så fick han betala hela rättegångskostnaden.

314
Istorp / SV: Bryngel Lilja
« skrivet: 2019-10-25, 09:25 »
Den första husförhörslängden i Istorp som han är med i är 1808 (AI:3, s. 54/1808; https://app.arkivdigital.se/aid/v5478.b285.s55 - observera att volymen innehåller flera olika längder, en per år). Året före är bara företrädaren Bengt Lilja där.

Bryngel sägs där vara född 1784. (Bengt är född 1770.)

Han finns i Istorps inflyttningslängd som n:r 35 1808 (B:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v2708.b5): Dragon Bryngel Olofsson Lilja, inflyttad från Vänersborg.

Hans flyttattest finns i Istorp HII:3 (https://app.arkivdigital.se/aid/v202486.b5700): Dragon Lilja, förut drängen Bryngel Olofsson, född i Naglums socken, och "vid pass 26 år gammal". (Naglums socken hör till Vänersborgs pastorat, och dess arkiv ingår numera i Vassända-Naglum.)

315
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-24, 20:39 »
Kartan över storskiftet på Käderöd 1795 visar som sagt två tomter: A Mårten Torbjörnssons och B Rasmus Rasmussons.

Båda gifte sig 1783. Rasmus och Kjerstin Jörnsdotter finns i Myckleby vigselbok den 12/10 det året. Karin Rasmusdotter är ogift i mantalslängden 1783 (daterad den 30/12 1782), men gift med Mårten 1784 (7/10 1783). I samband med detta har alltså en av dem flyttat ut från det gamla huset och byggt nytt.

Man får väl utgå ifrån att modern Elin Rasmusdotter bodde kvar i det gamla huset, och eftersom hon finns hos Mårten i mantalslängden 1786 (den sista som hon är med i), så lär det alltså vara tomt A som är den gamla gårdsplatsen - åtminstone då...

Om sedan det som var den gamla gården 1795 låg på samma plats som på Ambjörns tid är ju inte lätt att veta. Men det lär i vart fall vara där som Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter bodde, och därmed sannolikt också Jacob Olsson och Mårten Bertilsson före dem; åtminstone är det väl troligt att tomtplatsen var den samma, även om husen var nybyggda sedan 1600-talet. (Ett nytt hus byggdes väl dock i en annan ände av tomplatsen. Man rev ju knappast det gamla huset för att bygga det nya på samma ställe, och stod huslösa tills det nya var klart...  :) )

Frågan är sedan om också Mårten byggde nytt när han gifte sig med Ambjörns dotter. Om Ambjörn var enkeman och inte hade några andra barn boende kvar hemma, så kunde de väl lika gärna bo i samma hus, även om de brukade hälften var av jorden. Men för att veta säkert behöver vi en tidsmaskin...  :)

316
Asarum / SV: Mickel Olssons Hustru
« skrivet: 2019-10-20, 23:22 »

317
Finnerödja / SV: Dombok
« skrivet: 2019-10-14, 23:04 »
Finnerödja socken hör till Vadsbo härad, som vid den här tiden var delat i fyra tingslag. Finnerödja ingick i Hova tingslag.

Det står att hon dömdes den 13/7 1863, vilket måste vara vid sommartinget (AIa:214; se arkivförteckningen).

Domböckerna för 1863 finns dock inte på nätet varken hos AD eller SVAR. Det blir alltså till att besöka eller kontakta landsarkivet i Göteborg.

318
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Överlevde barnet?
« skrivet: 2019-10-14, 20:18 »
Ja, det är bara året 69 som står i dödkolumnen (6:an kunde ju annars ha varit dagen när det inte syns mer). Detta syns tydligt på SVAR:s gamla mormonfilm (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044829_00203). När den bilden togs hade man ännu inte bundit om boken, så inget av texten hade försvunnit.

Juliana Bernhardinas flyttattest finns i Starrkärr HII:5 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061770_00477).

(Om du abonnerar på inlägg per epost, så missar du inga svar...  :) )

319
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Överlevde barnet?
« skrivet: 2019-10-14, 17:00 »
Maria Jacobina finns på uppslag 134, andra raden, i personalförteckningen "Ogifta litt. D" (i dag = AIa:11; https://app.arkivdigital.se/aid/v35187.b72.s135).

I samma bok finns en avdelning för oäkta barn. Där finns dottern Juliana Bernhardina på uppslag 824 (https://app.arkivdigital.se/aid/v35187.b417.s825) med födelsedatum 25/2 1869. Hon är noterad som utflyttad till Starrkärr den 20/5 1869, samma församling som modern kommit inflyttande från den 26/11 1868. Det kanske var någon släkting som tog hand om henne.

PS

Såg du det nya svaret om Nyblom (https://forum.rotter.se/index.php?topic=164146)? Han dog inte 1916!

320
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-14, 01:43 »
Vid Mårten Torbjörnssons bouppteckning den 16/7 1824 (10:1627, gemensam med andra hustrun Inger Nilsdotter; https://app.arkivdigital.se/aid/v13485.b819.s1627) bevakades dottern Christinas rätt bl.a. av farbröderna Johannes och Nils Torbjörnssöner i Svennungeröd.

Bouppteckning förrättades den 16/9 1794 (4:49; https://app.arkivdigital.se/aid/v13479.b30.s49) efter enkan Ingjerd Jonsdotter i Svennungeröd, som efterlämnat sönerna Per, Mårten, Jonas, Nils, Lars och Johannes Torbjörnssöner. Enligt bouppteckningen bor Nils och Johannes i Svennungeröd, men var de övriga sönerna bor står inte.

Följer man Svennungeröd (i Långelanda socken) bakåt i mantalslängderna, så ser man att Torbjörn heter Larsson.

Mårten och Karin Rasmusdotter gifte sig omkring 1783. I mantalslängden det året är Karin ogift hos modern Elin, som då fortfarande står för bruket på Käderöd. 1784 har bruket delats mellan Mårten och Rasmus Rasmusson.

I Svennungeröd står Nils Torbjörnsson för bruket 1783. Han har bl.a. modern Ingjerd och brodern Mårten. 1784 är Mårten borta.

321
Örgryte / SV: Var och vem
« skrivet: 2019-10-13, 00:37 »
Lita aldrig på register - kolla alltid originalet! Speciellt finns det anledning att bli misstänksam om en person finns med i ett register med två olika uppgifter...  :)

Och det gör Nyblom på dödskivan.

Den 18/8 1916 dog han inte - då flyttade han, från Kristine till Örgryte! Han finns inte med i dödboken, men väl i utflyttningslängden (Kristine BII:5, uppsl. 255, n:r 8; https://app.arkivdigital.se/aid/v82442.b259.s255). Men i församlingsboken (AIIaa:26, uppsl. 3818, rad 15; https://app.arkivdigital.se/aid/v82431.b57.s3818) har prästen skrivit utflyttningsdagen i dödsdatumkolumnen - och så hamnade han på dödskivan...

I den första församlingsboken i Örgryte som jag länkar till i mitt förra inlägg står han också som inflyttad från Kristine på "dödsdagen". Sedan flyttar han till Lundby den 8/2 1918.

Och i nästa församlingsbok kommer han tillbaka igen den 26/4 samma år. Och sedan till Lundby igen den 23/12 1924.

På dödskivan är han också med den 8/2 1949 i Gamlestads församling. Det kan jag inte kolla, eftersom det ligger inom 70-årssekretessen.

Men du kan be att landsarkivet kollar i dödboken. Och du kan också beställa hans bouppteckning.

322
Örgryte / SV: Var och vem
« skrivet: 2019-10-12, 16:12 »
Det är fadern. Det står ett hänvisningstecken efter "Okänd", och sedan samma tecken först i anmärkningskolumnen till höger.

Jag kan inte tyda det första ordet, men det är förmodligen titeln/yrket. Sedan står namnet Herman Joel Gustafsson Nyblom, född den 11/5 1874, och som sagt boende på Fabriksgatan 3 i Örgryte.

Man hittar honom i Örgryte genom att först slå upp Fabriksgatan i fastighetslängden. Det finns flera delar, men jag råkar veta att Fabriksgatan ligger på Gårda - och det underlättar...  :) Då blir det AIIb:14. Enligt registret i början finns Fabriksgatan 3 på sidan 105, eller rättare sagt börjar den där.

Han finns på två ställen på sidan 106 (https://app.arkivdigital.se/aid/v208615.b790.s106), med hänvisning till uppslag 1152 (https://app.arkivdigital.se/aid/v83960.b356.s1152) och 4629 (https://app.arkivdigital.se/aid/v83969.b233.s4629) i församlingsboken, vilka finns i AIIa:17 resp. AIIa:26. Han har alltså flyttat ut och kommit tillbaka.

På den sistnämnda sidan finns också en notering om faderskapet.

Observera att han enligt Örgrytes församlingsböcker är född 1871

323
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-10, 01:42 »
Nej, då är vi tillbaka till hur det var tidigare: Man svarar på ett inlägg - och så försvinner det inlägg som man svarat på, och det ser ut som man talar för sig själv.

Det går att redigera ett inlägg (med knappen Ändra). Då kan du ta bort det tidigare innehållet i ditt inlägg och ersätta det med en förklaring att du missuppfattade frågan.

324
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-09, 11:00 »
Det vi talar om här är inte i första hand borttagna inlägg, utan borttagna diskussioner. Och då inte diskussioner som bara innehåller ett inlägg (där alltså skribenten själv har tagit bort det), utan diskussioner som innehåller mer än ett inlägg, gjorda av flera personer.

I dessa fall är det bara en av skribenterna som kan ha tagit bort diskussionen - den som skapade den, alltså den som gjorde det första inlägget. Övriga har aldrig blivit tillfrågade om de vill få sina inlägg borttagna. Dessa diskussioner ska naturligtvis läggas tillbaka.

Sett till hur många meddelanden om borttagna ämnen som jag har fått, och hur stor andel av alla diskussioner som jag abonnerar på, så är det inte frågan om några 11.000 inlägg. Antalet inlägg i de borttagna diskussionerna framgår ju inte av borttagningsmeddelandena, men antalet diskussioner (i hela forumet, inkl. de som jag inte abonnerar på) kan väl gissningsvis vara på sin höjd 1 % av 11.000.

325
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-08, 19:27 »
Ingen har bett dig att vara "budbärare" - det är självvalt...

Det borde ingå i arbetsbeskrivningen för de som har ansvaret för Anbytarforum att läsa de diskussioner som handlar om själva forumet. Det görs lämpligen genom att abonnera på inlägg. Och det måste ju också vara arbetstidsbesparande att få ett mejl om saken från forumet, i stället för mängder av mejl med samma innehåll direkt från enskilda användare.

Dessutom är det ju av allmänt intresse att det kan diskuteras öppet hur forumet fungerar - och vad man kan råka ut för som användare.

Så fungerar det också i andra forum. Innehåll, funktioner, teknik m.m. kan diskuteras i forumet. Och de ansvariga läser - och svarar!  :o

Men oavsett om det ingår i arbetsbeskrivningen eller inte - och "inte" är sannolikt det troligaste med tanke på tidigare diskussioner - så läses det nog ändå vad som skrivs här, eftersom Nina gjorde testinlägg bara tio minuter efter att jag skrev mitt inlägg i går kl. 13.05...  :)

Men att återställa inlägg borde väl vara en fråga för anbytarvärden, inte den tekniskt ansvarige. Det krävs ju inte mer avancerade IT-kunskaper för att flytta tillbaka några inlägg än att ta bort dem. Det samma gäller ju också för att klicka på några inställningar i kontrollpanelen för att ta bort möjligheten till radering...

F.ö. är "budbärare" ett märkligt uttryck. Det handlar ju inte bara om mina personliga önskemål. Det är ju i alla användares intresse att forumet fungerar, och att ingen riskerar att få sina inlägg raderade - och att de som redan fått det får dem återställda.

326
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-08, 00:41 »
Och så ska naturligtvis alla borttagna diskussioner läggas tillbaka igen. Om de nu inte verkligen är raderade på riktigt och inte bara dolda...? Men de borde ju inte vara raderade, eftersom det har gått att lägga tillbaka borttagna diskussioner tidigare.

327
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-08, 00:33 »
Ja, har man sett! Knappen RADERA ÄMNE är borta. "Vad stort sker, sker tyst." (Det skulle kunna vara Släktforskarförbundets valspråk...  :) )

Men fortfarande finns Radera-knappen kvar på det första inlägget i en ny diskussion. Och det går att ta bort det, så länge det inte har kommit något mer inlägg.

Så än är inte "lagt kort ligger" helt genomfört...

328
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-08, 00:00 »
Den Olle August Andersson som finns i AD:s register har hänvisning till Grebbestads husförhörslängder (där uppgifterna i registret är hämtade). Där finns han med hustrun Lotta Josefina och barnen först på Rörvik (AI:2, uppsl. 342; https://app.arkivdigital.se/aid/v29369.b153.s342). Det står att de har flyttat in från Kville den 4/11 1892.

Flyttattesten (daterad den 28/10 1892) finns i Tanum HII:18 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061424_00185). Enligt den gifte de sig den 9/8 1872, och kommer flyttande från Edsten Kronegård [= Nord-Edsten].

Barnen står på baksidan av attesten (alltså nästa bild), utom sonen Johan, som har en egen attest (nästa bild igen). Om man jämför deras födelsedatum med SCB-utdragen ur födelseboken, så ser man att de äldsta är födda i Fuglekärr.

329
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-07, 23:01 »
Det var inte menat som ett förslag...  :)

Du säger att 'din' Olle August Andersson är född den 26/1 1846, att hans hustru Lotta Josefina Johannesdotter är född den 23/8 1851, och att de gifter sig den 9/8 1872.

I SCB-utdraget av vigselboken den dagen (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035926_00102 - n:r 15) står att han är hemmason från Fuglekärr.

Det finns fyra jordeboksgårdar i Fuglekärr: Jörnsgården, Larsgården, Persgården (även kallad Ödegården) och Sörgården.

I 1872 års mantalslängd (https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b40) finns en (1) hemmason Olle August Andersson på de fyra gårdarna i Fuglekärr, och det är Anders Barks son på Fuglekärr Jörnsgård. Han har dessutom exakt rätt födelsedag, den 26/1 1846, och är ogift. 1872 års mantalslängd är daterad den 18/11 1871, alltså längden närmast före vigseln.

1873 års mantalslängd (https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b173) är daterad den 21-23/11 1872, alltså längden närmast efter vigseln. Där har samme Olle August fått en hustru född 1851.

Vad är det som inte stämmer?

330
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-07, 17:32 »
Enligt landsarkivets avskrift av SCB-utdraget ur husförhörslängden 1860 (AI:1, s. 10; https://app.arkivdigital.se/aid/v51a.b100.s11) heter Barcks hustru M. Olsdotter. Enligt samma utdragsavskrift 1880 (s. 41; https://app.arkivdigital.se/aid/v51a.b1470.s41) heter Olle August Anderssons mor Maria Olsdotter.

I mantalslängden 1890 finns Olle August Andersson f 1846, med hustru f 1851, och mor f 1804, under Nord-Edsten Kronegård (https://app.arkivdigital.se/aid/v65509.b303). Modern är struken.

Och enligt dödboksutdraget dog enkan Maria Olsdotter från Nord-Edsten Kronegård den 25/1 1889 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0036457_00395).

331
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-07, 16:53 »
Det står fel i 1872 års mantalslängd. Det är inte Anders Barck som är född 1804.

Går man till föregående års längd, så ser man att det är hans enka som är född då. Anders själv är struken 1871, och född 1817.

Ordet enka har alltså fallit bort i 1872 års längd - och simsalabim, så har Anders återuppstått och dessutom blivit 13 år äldre...  :)

Enligt dödboksutdraget dog Anders Johansson Barck den 31/5 1870 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035857_00383).

332
Kville / SV: Olof (Olle) August Andersson - var är han född?
« skrivet: 2019-10-07, 16:35 »
Nästan rätt.  :) Det var prästgården som brann.

Olle August står som hemmason från Fuglekärr i vigselboksutdraget.

Och i 1872 års mantalslängd finns han hos fadern f.d. soldaten Anders Barck på Fuglekärrs Jörnsgård (https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b40).

F.ö. har Kville alltid varit en egen socken, och alltså aldrig en del av Tanum.

333
Hjärtum / SV: Hjärtum C: 1 s. 117 / bild 72
« skrivet: 2019-10-07, 14:51 »
Jägemästaren öf:r
Elfzborgz lähn och Dahl

334
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-07, 13:05 »
Då var det testat och klart. Det var lika enkelt att ta bort hela diskussionen som tidigare - trots att någon annan också gjort inlägg.

"Buggen" lever alltså...

Hur skulle det vara att ändra inställningarna i kontrollpanelen, enligt beskrivningen i SMF:s bruksanvisning som jag citerar i mitt inlägg i går kl. 22.05?

335
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-07, 12:55 »
Jag har fått mejl om borttagna ämnen hela året, ända från januari till nu i oktober. Sammanlagt 15 ämnen som tagits bort av vanliga användare. Och det är alltså bara i de ämnen som jag abonnerar på (vilket numera bara är 'mina' landskap och några ämnen till; det går inte längre att abonnera på allt som i det gamla Anbytarforum). Vi lär alltså få multiplicera dessa 15 några gånger för att få fram det totala antalet för hela forumet.

Det ska alltså vara en "bugg" som ändrat inställningarna i kontrollpanelen och gjort detta möjligt. Det låter märkligt... Och detta har kunnat pågå hela året - och ingen ansvarig har reagerat...

Vi får väl vara glada att "buggen" inte ändrade inställningarna så att användare kunde ta bort alla ämnen (vilket ju är en av de möjliga inställningarna enligt SMF:s bruksanvisning). Då hade cirkusen varit fullständig...  :)

Men "buggen" är fortfarande aktiv. Knappen RADERA ÄMNE finns kvar längst ned på sidan. Jag har precis testat. Två inlägg i samma diskussion har jag gjort. Det första inlägget har alltså fått svar, men knappen är kvar - och fungerar. Det gick att ta bort diskussionen, precis som tidigare.

Jag noterar dock att Radera-knappen nu är borta från de enskilda inläggen, också från de egna inläggen t.o.m. när man är inloggad. Det går alltså inte längre att ta bort några inlägg alls på det sättet. Tack för det! Den "buggen" har dock varit aktiv hela tiden sedan det nya Anbytarforum sjösattes...

Det finns dock ett undantag: Det första inlägget i en nystartad diskussion har fortfarande Radera-knappen - tills det har gjorts ytterligare ett inlägg; då försvinner den. Och den fungerar också - det går att radera det första inlägget med Radera-knappen - men då försvinner hela diskussionen; det ligger alltså inte kvar en tom diskussion efter raderingen.

Men det borde ju inte gå att radera något inlägg alls. "Lagt kort ligger" är som sagt vad som ska gälla i Anbytarforum.

Och det stora problemet är alltså kvar: Det går fortfarande att radera hela diskussioner med mer än ett inlägg! Men när jag testade, så var det alltså samme användare som gjort båda inläggen i diskussionen. Någon annan får gärna göra ett inlägg, så att jag kan testa om det går att ta bort hela diskussionen också när någon annan har gjort inlägg:

Prova Anbytarforum: Borttagningstest 3.

336
Stenstorp / SV: Johan Fredrik Segerberg
« skrivet: 2019-10-07, 11:32 »
Johan Fredrik kan jag inte hitta född i Norra Kyrketorp 1767, men Lars Segerberg är dopvittne där i januari det året (C:2, s. 272; https://app.arkivdigital.se/aid/v24663.b140.s272).

De finns alltså åtminstone i bygden då. Kanske är Johan Fredrik född i någon av de andra församlingarna i pastoratet eller något annat år i Kyrketorp.

Samtliga församlingar i pastoratet: Skövde stads- och landsförsamlingar, Ryd, Våmb, Hagelberg, Norra Kyrketorp, Sventorp, Suntetorp (uppgick 1890 i Sventorp och ingår i dess arkiv), Forsby.

337
Stenstorp / SV: Johan Fredrik Segerberg
« skrivet: 2019-10-07, 11:20 »
Korpral Joh. Segerbergs son Lars föddes i Hene i Norra Kyrketorps socken den 27/1 1720 (C:1, s. 171; https://app.arkivdigital.se/aid/v24662.b94.s171).

Norra Kyrketorp ingår i Skövde pastorat.

338
Stenstorp / SV: Johan Fredrik Segerberg
« skrivet: 2019-10-07, 11:08 »
Lars Segerbergs födelseort enligt Stenstorps hfl:

AI:3, s. 62: Hene.
AI:5, s. 64: Hömb.

Hene är en by i Norra Kyrketorps socken. Det är också det medeltida namnet på den socknen. Hur länge det sockennamnet användes vet jag inte, inte heller om det är det som avses här eller om det bara är bynamnet.

339
Arkiv Digital, SVAR och Ancestry är inga arkivbildare; de är bildleverantörer. Arkivbildarna är de som har upprättat arkiven; alltså församlingarna när det gäller kyrkoböcker, härads- och rådhusrätterna när det gäller domböcker o.s.v.

Att bildleverantörerna delar in församlingar m.m. i län är bara en kvarleva från SVAR:s gamla mikrokortskataloger. Där kunde man köpa en katalog som omfattade ett läns kyrkoböcker, dels för att det skulle bli mer överskådligt och lättare att hitta en församling än i en katalog för hela landet, dels för att man inte skulle behöva köpa en katalog för hela landet om man bara var intresserad av ett eller några län.

Men i landsarkiven, där kyrko- och tingsrättsarkiven bevaras, är de inte uppdelade på län; där står arkiven i bokstavsordning. Det är bara om det finns flera församlingar med samma namn inom ett landsarkivsdistrikt som länsbokstaven sätts ut för att skilja dem åt.

Att SCB använder län beror ju på att deras statistik följer den samtida indelningen av Sverige. Vilket i sin tur betyder att de inte håller fast vid samma indelning hela tiden; där byter alltså en församling eller kommun län när länsgränserna ändras.

Den stora nackdelen med att ange län i stället för landskap är, som jag säger i mitt förra inlägg, att länsindelningen har ändrats många gånger genom historien. Ska man då ange den församling som gällde när våra förfäder levde, så får man hålla reda på alla indelningsändringar. Och om man i stället håller sig till samma indelning hela tiden, så blir det ren historieförfalskning om man anger våra förfäder som boende i ett län som deras församling kanske inte överfördes till förrän i vår tid.

Det samma gäller också kommuner. Anger man dagens kommuner, som i de flesta fall tillkom i slutet av 1900-talet, så blir inte bara ortangivelsen onödigt lång; det har ju absolut ingenting att göra med äldre tider, då det inte ens fanns några kommuner.

Den som vill använda landskap i stället för län behöver inte skriva ut hela landskapsnamnet. Det finns etablerade landskapsförkortningar på två bokstäver som används av Riksantikvarieämbetet och länsmuseerna, nämligen Antikvarisk-Topografiska Arkivets enligt deras förteckning över städer och socknar (pdf).

340
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-06, 22:05 »
Förr gällde alltid "lagt kort ligger" i Anbytarforum. D.v.s. har man gjort ett inlägg, så får man stå för det. Och fortfarande står det så här i ordningsreglerna:

"Du ansvarar för dina egna inlägg och kan inte i efterhand begära att de raderas eller ändras."

Varför tillämpas inte det då? Varför kan man ens radara sina egna inlägg? Det första inlägget i en diskussion kan tydligen inte tas bort om det har kommit svar, men övriga inlägg (de numrerade svaren) kan raderas av skribenten själv. Det gör ju att det ser ut som man talar för sig själv när inlägg som man svarat på mitt i en diskussion plötsligt tagits bort.

Och varför anser Släktforskarförbundets styrelse att det t.o.m. är i sin ordning att användare raderar andra forskares inlägg? (I en annan organisation kanske det inte hade funnits skäl att fråga förbundsstyrelsen om en sådan sak - men i Släkforskarförbundet vill ju styrelsen sitta och pilla i alla detaljer, också när det gäller Anbytarforum. Och eftersom det nya Anbytarforum sjösattes för tre och ett halvt år sedan, så borde man rimligen vid det här laget ha fått klart för sig hur det fungerar - och lär väl då vara nöjd med den nuvarande ordningen, eftersom man inte har gjort något åt det.)

Det är ju inte så att man inte kan hindra borttagning av en hel diskussion bara för att man numera har ett annat forumprogram. Så här står det i bruksanvisningen till Simple Machines Forum (SMF), under Board Permissions > Topics:

"Remove topics - Determines whether users in this membergroup can remove their own topics, all topics, or no topics at all."

"...or no topics at all"! M.a.o.: Det går att helt stänga av möjligheten för användare att ta bort ämnen. Gör det då!

Maud skriver i ett inlägg här ovan att anbytarvärden vid några tidigare tillfällen har lagt tillbaka diskussioner som användare har tagit bort. Det måste betyda att borttagna diskussioner inte är raderade, utan bara undanstoppade utom synhåll. Då ska naturligtvis alla borttagna diskussioner (ända från det nya Anbytarforums start) omedelbart läggas tillbaka!

Jag har ingen lust att bidra med forskningshjälp i ett forum där jag riskerar att mina inlägg behandlas som några engångartiklar som kastas i soptunnan efter användning...  >:(

341
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-06, 21:24 »
Då har jag tagit bort diskussionen Borttagningstest under Prova Anbytarforum. Och det gick ju hur lätt som helst, trots att det gått över ett dygn (vilket är gränsen för att redigera gjorda inlägg), och - framför allt - trots att andra användare gjort inlägg där.

Det enda som hände var att jag fick upp rutan på bilden här nedanför när jag klickade på knappen RADERA ÄMNE. Och efter att jag klickat på OK, så försvann allt...

Och det som händer när man nu försöker att gå dit är det vanliga när man går till en borttagen diskussion:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=163993

342
Ja, du borde kunna få en kopia av domboken från landsarkivet.

Men du vet inte sidnummer och § i domboken, och domböckerna är tjocka. Då vill nog landsarkivet ha en "forskningsavgift" för att leta rätt på det målet i domboken: 225 kr/15 minuter.

I domkapitlets protokoll står att häradsrättens dom ska finnas "bifogad", alltså som en bilaga till protokollet. Den borde då finnas bland handlingarna i Göteborgs domkapitel FIII:31. Och där vet du ju att det ska vara en bilaga till § 17 den 26/7 1809, så det borde gå fortare att finna den avskriften än att leta efter originalet i domboken. Och bland handlingarna borde också finnas Anders ansökning om skilsmässa.

Skriv också för säkerhets skull i beställningen att det gäller Anders Jonsson och Maria Börjesdotter, ifall det bara står datum, och inte §, på handlingarna.

343
Domkapitlets protokoll är som sagt filmat. Beslutet finns i § 17 den 26/7 1809 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074044_00155).

Det hänvisas till beslut av Tunge, Stangenäs, Sotenäs och Sörbygdens häradsrätt den 4/3 samma år. (Bru socken hör till Stangenäs härad.)

Dombok för 1809 finns i AIa:74 (se arkivförteckningen), men är ofilmad. Också den finns på landsarkivet.

344
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-05, 23:08 »
Du måste vara inloggad för att se den. Längst ned på sidan, under de andra knapparna och länkarna (se bilden).

345
"...sammsyskon af fädernet och halfsyskon af mödernet..."

Om man är halvsyskon på mödernesidan, så har man ju samma mor och olika fäder. Och om man är samsyskon, så är den normala betydelsen att man är helsyskon och alltså har bägge föräldrarna gemensamma.

Samma personer kan alltså inte vara både samsyskon på fädernesidan och halvsyskon på mödernesidan. Det går helt enkelt inte ihop.

Men om man läser texten i hela notisen, så menar skrivaren förmodligen att de är halvsyskon på fädernesidan. Alltså att de har samma far, men olika mödrar. Men det får kontrolleras i andra källor för säkerhets skull.


346
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-05, 20:36 »
Jag har nu startat diskussionen Prova Anbytarforum: Borttagningstest.

Gör gärna inlägg där, så ska jag se sedan om jag kan ta bort den när det har kommit svar. Men jag väntar tills det har gått mer än ett dygn (som är gränsen för när man kan redigera enskilda inlägg).

Observera den knapp som finns nederst på sidan (se bilden): RADERA ÄMNE. Den ser man bara när man är inloggad, och bara om man har startat diskussionen själv

Det går alltså inte att ta bort diskussionens första inlägg (med knappen Radera vid själva inlägget) om man har fått svar. Men hela ämnet (diskussionen/tråden) kan tas bort!

347
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-05, 20:09 »
Går det inte? Det har skett i dag igen!

Ett ämne som startades den 3/10 kl. 17.55 togs bort i dag kl. 15.50 av den som startat det. Och där hade gjorts åtminstone ett inlägg av någon annan, i går kl. 13.04.

Försöker man att gå dit, så kommer man till samma sida som när man går till det andra borttagna ämnet:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=163941

Men den bilden i mitt förra inlägg (med inloggningsrutan) får man bara upp när man inte redan är inloggad. Är man inloggad, så får man i stället upp texten på bilden här nedan (och detsamma gäller naturligtvis också för det andra borttagna ämnet).

348
Otterstad / SV: Jörgen Vogler och ett av hans (minst) 15 barn
« skrivet: 2019-10-05, 11:11 »
Det står Christianss.

Han är skeppare i Ängehagen.

Och det är inte personerna själva som kallar sig det ena eller andra i kyrkoböckerna. De har förmodligen inte en aning om vad det står där. Det är prästen som håller i pennan och avgör vilket namn som ska användas.

349
Otterstad / SV: Jörgen Vogler och ett av hans (minst) 15 barn
« skrivet: 2019-10-05, 10:42 »
Vilken födelsebok är det? Du har glömt volymnumret, och året står inte heller.

350
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-05, 09:56 »
Det borde inte gå - men det gick åtminstone i går.

Klockan 15.04 kom ett mejl med innehållet på den första av de bifogade bilderna. (Jag har klippt bilden så att namnet på den som tog bort ämnet inte syns.) Något mer stod inte i mejlet, men vilken diskussion det gällde framgick av ämnesraden.

När jag därefter klickade på länken till diskussionen i det sista av inläggsmejlen (som kommit dagen innan), så kom jag bara till en sida som såg ut som på den andra bilden.

Och så ser det fortfarande ut om man går till den diskussionen:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=159373

351
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-04, 18:07 »
Det är inte bara censurerad man kan bli i Anbytarforum; man kan få sina inlägg borttagna av andra orsaker också.

I dag har det åter igen kommit ett inläggsmejl med texten: "Ett ämne du bevakar har tagits bort av..." ...och så namnet på den som tagit bort diskussionen - och det var den som skrivit den ursprungliga efterlysningen, alltså inte anbytarvärden eller någon annan moderator.

Detta var en diskussion med många inlägg, också från flera andra än den som en gång startade den. Det senaste från den 5/9, då en annan forskare skrev ett långt inlägg med exakt källangivelse till födelseboken (volym och sida) för den aktuella familjens alla elva barn, och också utredning om faddrar för att fastställa släktskap.

Den 29/9 svarar så diskussionsskaparen så här: "Har börjat att titta på min forskning idag efter sommaruppehåll. Blir jätteglad att läsa ditt långa svar. Skall titta närmare på det och hör av mej. Tack SNÄLLA."

I går (den 3/10) kom ett nytt svar från samme person: "Nu har jag gått igenom det du skrev om. Har hittat några kopplingar till andra personer som jag har. Finns lite till att kolla. Tack."

Och i dag: Alltihop borttaget... Var det färdigkollat, så att svaren inte längre ansågs behövas? Men det kan ju finnas många andra som forskar om samma personer och kan ha stor hjälp av svaren!

Jag förstår inte hur man kan få för sig att ta bort inlägg med andras forskning. Klickat på fel knapp? Möjligen första gången, men man får ju frågan om man verkligen vill ta bort diskussionen, och måste ju då klicka ja.

Men oavsett orsaken till att någon tar bort en diskussion, så är den stora frågan: Hur kan det över huvud taget vara tillåtet att ta bort andras inlägg? Varför är inte den möjligheten spärrad?

352
Handlingarna finns i domkapitlets (stiftstyrelsens) arkiv på landsarkivet i Göteborg.

Landsarkivet har register till skiljobreven. Det finns också hos Arkiv Digital. Dessvärre står det bara personernas namn i registret, inte var de bor.

I registret finns en Maria Börjesdotter som är gift med en Jonsson, med beslutsdatum den 26/7 1809. Och slår man upp Jonsson, så finns där en Anders Jonsson med samma datum. Det måste vara de; det finns bara en Maria Börjesdotter till, men det är från 1833.

Om de fick skillsmässa 1809, så ska det vara i dessa volymer som du hittar upplysningar om den (se arkivförteckningen i Nationella Arkivdatabasen, NAD):

Beslutet finns i AIa:42, Protokoll, huvudserie - 1809-1810 (filmat: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074044_00001).

Skiljobrevet finns i BIa:46, Registratur och koncept, huvudserie - 1809-1810 (ofilmat).

Eventuella handlingar i ärendet finns i FIII:31, Äktenskapshandlingar (skiljobrev) - 1807-1809 (ofilmat).

Handlingarna finns som sagt på landsarkivet i Göteborg. Så det är det du får besöka eller kontakta om de ofilmade handlingarna.

353
Södra Ving / SV: Södra Vings församling
« skrivet: 2019-10-02, 18:29 »
Södra Ving (Ving i Ås härad) är en socken, men moderförsamling i ett pastorat som också omfattade Härna, Fänneslunda och Grovare socknar.

Västgötaprästerna hade vid den här tiden för vana att kalla pastorat för församling. Så om man i någon kyrkobok ser en notering om "Vings församling", så kan man räkna med att det är Vings pastorat som avses.

354
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-02, 00:26 »
Visst är det möjligt att Rasmus Olsson kom från Tjörn - eller Inland.

Jag har också noterat att hans son Ola var dräng i Tönsäng i Valla socken. Han har flyttat dit i mantalslängden 1758. Och i längden 1761 har Hans dräng Ola flyttat hem till sin mor Elin i Käderöd.

Nu behöver det ju inte betyda något; Stala och Valla är trots allt grannsocknar. Men Tönsäng (vid dagens Vallhamn) ligger i bortre änden av Valla, räknat från Stala, och Käderöd ligger i bortre änden av Stala, räknat från Valla - så det är ju inte nästgårds.

Det finns en Ola Olsson i Tönsäng, som får en son Rasmus den 14/1 1739 (C:1, s. 62; https://app.arkivdigital.se/aid/v1198.b37.s63). Det skulle ju - eventuellt - kunna vara en släkting. Men jag har inte grävt vidare i det - än...  :)

När det gäller Ola Ambjörnsson i Dyreby, så finns det en Olle där i koppskattelängden 1645 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283611,55216975), alltså samtidigt som Ambjörns son Ola är hemma i Käderöd. Men det står bara förnamn, så det behöver ju inte vara Ambjörnsson som är i Dyreby redan då.

Ola Ambjörnsson i Dyreby skulle eventuellt kunna vara son till den Ambjörn som finns i Gunneby tidigare under 1600-talet. (Se Tjörns Släktforskares fil med "gårdsinnehavare" i Stenkyrka 1602-1635: http://www.tjsf.org/excel/Stk1635.xls).

Gunneby ligger i Stenkyrka socken, men är granngård till Tönsäng i Valla socken. Och när Jon Andersson och Elin Olsdotter i Tönsäng får dottern Kjerstin den 8/6 1691, så är Ambjörns hustru Agnes i Sibräcka en av faddrarna (C.1, s. 1; https://app.arkivdigital.se/aid/v1197.b5.s1). Sibräcka är granngård till Dyreby.

Lösningen på gåtan om Rasmus ursprung ligger - förhoppningsvis  :) - i domböckerna någonstans...

355
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-01, 20:49 »
Redan när man gjorde det onödiga bytet till "ny plattform" på våren 2016, så halverades antalet inlägg direkt. Och annat som sker i Anbytarforum uppmuntrar ju inte direkt forskare att vara aktiva här...

Själv har jag trots allt åter blivit aktiv i Anbytarforum igen efter att ha hållit mig härifrån några år. Men det är ofta med en viss olustkänsla som jag skriver här, eftersom man aldrig kan vara säker på vad som sker efter att man har sänt in ett inlägg. Jag föredrar att diskutera släktforskning och hembygdsforskning i ett forum där jag kan vara säker på att inte bli censurerad - och inte bli utsatt för repressalier om jag råkar trampa på en öm tå.

Tidigare i år var det en forskare som här i Anbytarforum gjorde just det som du efterlyser - rättade tokigheter, eller snarare avslöjade en släktforskningsbluff. Men bluffmakaren kände sig "kränkt" - och har tydligen kompisar i förbundsledningen...

Resultat: Inläggen med avslöjandet försvann lika spårlöst som oliktänkande i en bananrepublik. Inte en endaste liten kommentar från anbytarvärden om att de tagits bort eller varför. Det var som om de aldrig skrivits. Och avslöjaren blev avstängd på livstid från Anbytarforum för sin "kränkning".

Så se upp med vilka tokigheter som du rättar och vem som har spridit dem. Om det vill sig illa kan det vara ditt sista inlägg i Anbytarforum...

356
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-01, 16:12 »
Det står inte i klartext i domboken, men att Rasmus Nilsson i Narveröd skulle betala hälften av det återstående arvet måste ju betyda att Barbro fått mer av arvet eller större hemgift än systern i Högenorum. Och därmed har vi den slutliga bekräftelsen på att Barbro Jacobsdotter är dotter till Jacob Olsson i Käderöd.

Målet finns här:
Häradsrättens original (slarviga kråkfötter): https://app.arkivdigital.se/aid/v13504.b8.s11 (§ 10, s. 10)
Hovrättens renovation (välskriven): https://app.arkivdigital.se/aid/v307689.b280 (§ 9)

Jon Marcussons namnlösa hustru i Högenorum begravdes den 23/9 1700 (Norum C:1, s. 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v1245.b28.s43). Förmodligen dog hon i barnsäng. Jons son Lars i Högenorum döptes den 15 i samma månad (s. 41).

Jag kan tillägga att den 27/3 1695 vigdes Mårten Jacobsson från Orust med Karin Marcusdotter från Askerön (Norum C:1, s. 28; https://app.arkivdigital.se/aid/v1245.b21.s29), "...och nu för thiden boo dhe uthi Gunnerödh på Oorost landh".

Det är väl en inte alltför vild gissning att Jon och Karin är syskon.

357
Beateberg / SV: Dog?
« skrivet: 2019-10-01, 15:12 »
Han är inte den ende som begravts levande...  :) Anna Stina Petersdotter dog den 19/9 och begravdes den 14/9. Men jag tror inte att de levde två resp. fem dagar efter begravningen; de dog säkerligen redan samma dag...

Skämt åsido. Kyrkoböckerna landet runt vimlar av fel. Prästen har väl antagligen förväxlat döds- och begravningsdagarna, eller så är ett av datumen rätt och det andra fel.

Det här är ju 1867; då finns SCB-utdragen. Kolla vad det står för dödsdag där. Men risken är väl att det står samma där, om prästen bara skrev av dödboken...

Se också om det står dödsdag i bouppteckningen (om den är bevarad).

358
Grönahög / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-09-30, 20:23 »
Visst står det Torsd:r också i Johannes födelsenotis 1784. Ingen tvekan om det.

359
Köpes / SV: Sveriges befolkning
« skrivet: 2019-09-30, 16:04 »
1880 ligger fritt på nätet: https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar

1950 finns inte på cd/usb.

360
Sibbarp / SV: Dorothea Sörensdotter, d 22 juni 1692, Sibbarp
« skrivet: 2019-09-29, 18:30 »
Ja, det finns en by Sibbarp i Reslövs socken.

361
Grönahög / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-09-29, 17:59 »
Du läste helt rätt. Det står Marja. Men det är namnet Maria.  :) Man blandade friskt mellan i och j förr. Man kunde använda i som j, och j som i.

Och gårdsnamnet skrivs Höltered (Hyltered stavat som det uttalas).

362
Morlanda / SV: Morlanda C:1 (1711-1744) bild 34/sid 37
« skrivet: 2019-09-29, 17:42 »
Hon är från Fossa.

Och Gulbrand heter Reersson. Om du har sett honom kallas Relfsson någon annanstans, så är det säkert samme man.

Män som heter Reer (som det normalt skrivs här i södra Båhuslän; Rear i norr) kallas ofta Relf, av någon anledning, men här står det Rearsson.

363
02) Militära rullor / SV: Olof Kula -vad står det?
« skrivet: 2019-09-28, 20:11 »
"...samt äfven ser-
deles vid väderskiften hindrad..."

364
Läshjälp / SV: Läshjälp husförhörslängd från 1737
« skrivet: 2019-09-28, 19:26 »
Det står bara ålder. Peter är 58, hustrun Catharina 33 o.s.v.

Peter lär ha varit gift två gånger. Dels är det 25 års åldersskillnad mellan honom Catharina, dels var Catharina bara 15 år när dottern Brita Stina föddes (om åldern är rätt angiven, vilket man aldrig kan vara säker på...).

365
Kville / SV: Oskar Johansson
« skrivet: 2019-09-26, 17:48 »
Jag förmodar att det också gäller sockenlängden. Men då har man i så fall gjort likadant där - skrivit in ett datum som inte finns i mantalslängden.

Det finns en dräng Oscar hos Busck i Rabbalshede 1875 och 1876, men 1877 är han borta. Han har bara förnamn, och det står inte var han kommer ifrån eller vart han sedan flyttar; m.a.o. precis som det brukar vara för drängar och pigor i mantalslängderna. Och han har bara födelseåret 58, inget datum.

1875: https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b440
1876: https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b557
1877: https://app.arkivdigital.se/aid/v65506.b672

Att han dyker upp i Rabbalshede i samma längd som Tigers son är struken gör ju att man kan misstänka att det är han, men vi vet ju inte. Och det säger ju hur som helst ingenting om vem den Oskar Johansson är som gifter sig 1883 med Mina Johansdotter. Vi vet ju inte ens om drängen Oscar i Rabbalshede heter Johansson...

366
Järbo / SV: läshjälp
« skrivet: 2019-09-26, 17:37 »
1707 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224322.b2460.s2113) står Arne för bruket.

1708 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224323.b2430.s437) är Arne "under barnen", och på nästa rad kommer Erik.

1709 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224324.b2390.s427) är Arne med igen, men med noteringen "i Hougeryr".

Han heter alltså Arne, inte Amund.

367
Kville / SV: Oskar Johansson
« skrivet: 2019-09-25, 23:02 »
I sockenlängden på bilden står alltså födelsedatumet 28/9 på Tigers son Oscar, men det står inte vad som är källan till det.

Det finns inget födelsedatum i de källor som är angivna på blanketten, alltså SCB-utdraget av husförhörslängden eller mantalslängderna. Så då är frågan var man har fått det ifrån...

Har man bara tagit för givet att det är den Oscar som är född den dagen, eller har man sett det i klartext någonstans?

Här ser man vådan av att blanda uppgifter från olika källor på samma registreringsblankett, så att man inte ser vilken uppgift som kommer varifrån. (Något som det rådde oenighet om inom styrelsen redan innan arbetet med rekonstruktionen kom igång - en oenighet som ledde till att jag lämnade styrelsen i den förening som jag varit med och bildat.)

Vad som behövs är något som binder den vuxne/gifte Oskar till Tiger. Det räcker som sagt inte bara med att Tiger har en son Oskar född rätt år för att man ska kunna säga säkert att det är han.

368
Kville / SV: Oskar Johansson
« skrivet: 2019-09-25, 21:32 »
Vilken är källan som gör att du helt säkert kan säga att det är rätt Oskar?

I Släktdatas registrering av landsarkivets maskinskrivna avskrift av SCB-utdragen från Kville husförhörslängd 1860 (alltså en avskrift av en avskrift av en avskrift) finns fem Oscar födda 1858.

Kollar man sedan hur det ser ut i landsarkivsavskriften, så har två av dem en far vars namn börjar på J (där står alltså inte fullständiga förnamn, bara initialer). En av dem är Tigers son; den andre dör redan 1862 (enligt SCB-utdraget av dödboken).

Det finns även en oäkta Oscar, vars efternamn också är Johansson enligt samma register för 1880. Han är dock sjöman och född den 25/5 enligt mantalslängden 1879, när han är 21 år och därmed värnpliktig och därför har fullständigt födelsedatum (han finns då på Fjällbacka n:r 81).

Återstår alltså bara Tigers son. Men det förutsätter...

· att den efterlyste Oskar helt säkert är född i Kville 1858 (och det vet vi ju att fel födelseort och -år är mycket vanligt i husförhörslängder);

· att familjen bodde i Kville den 31/12 1860 (och det vet vi ju inte förrän vi har kunnat säkert slå fast vem han är);

· att han inte missades eller fick fel uppgifter när prästen skrev SCB-utdraget 1860, eller det utdraget skrevs av på landsarkivet, eller den avskriften registrerades för Släktdata (och det vet vi ju hur lätt det kan bli fel vid avskrifter, och här är det dessutom avskrifter i tre led).

Tigers son Oskar är struken redan i mantalslängden 1875 - och har alltså flyttat hemifrån innan han fyllt 21 år - och har därmed inte något födelsedatum i mantalslängden när han bor hemma, bara året. Och i Tigers bouppteckning 1895 står inte var sonen bor då.

Summa summarum: Det är mycket troligt att den efterlyste Oskar Johansson är Tigers son, men det krävs mer än rätt namn och födelseår för att kunna säga att det är säkert att det är han. Finns det mer?

369
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-24, 22:34 »
I mantalslängden 1736 står Rasmus Nilsson fortfarande för bruket i Narveröd. Det är ingen markering i hustrukolumnen, men marginalen står "q. br...". En del av sidan är borta, så hela texten syns inte, men "bräckl." lär det vara som står där. Det står i vart fall inte död, så hon lever då. Längden är daterad den 11/12 1735.

Sedan saknas mantalslängder fram till 1742, då sonen Nils har tagit över. "Utgamla" föräldrar syns ju inte i längderna vid den här tiden, men kan ändå leva.

Och när Rasmus Nilsson i Narveröd begravs den 25/10 1747 (76 år gammal), så är han enkeman.

Barbro Jacobsdotter har alltså dött någon gång mellan den 11/12 1735 och den 25/10 1747. Hon saknas i dödboken 1734-1747, men det lär hon inte vara den enda som gör. Myckleby pastorats kyrkoböcker är mycket slarvigt förda; det är många som saknas där, både födda, vigda och döda.

Om man ser hur kyrkoböckerna är förda, så förklarar det saken. Först kommer alla födda ett år, och direkt därefter alla döda samma år, och till sist det årets vigda. Och direkt därefter kommer nästa år på samma sätt. Det är ju då uppenbart att prästen har skrivit in alla vid samma tillfälle. Han har väl helt enkelt haft lösa lappar som han har skrivit rent, i bästa fall en gång om året. Det är ju då inte så märkligt att personer saknas...

370
Övriga ämnen / SV: Möjlig kusinkoppling?
« skrivet: 2019-09-24, 17:33 »
Om Hjalmar är kusin med din mormor, så är alltså någon hans föräldrar syskon till någon av hennes föräldrar.

Det enkla tipset är då att gå ett steg till och hitta föräldrarnas föräldrar. Där ska finnas åtminstone en gemensam.

De kan ju vara halvsyskon med gemensam mor och därför ha olika efternamn.

371
Törnsfall / SV: johan törnewall
« skrivet: 2019-09-23, 18:03 »
Maria har titeln hustru i vigselboken, vilket måste betyda att hon varit gift tidigare. Annars hade hon kallats piga (jämför övriga vigselnoteringar).

Hon var alltså barnlös i det första äktenskapet.

372
Skövde / SV: Till vilket arkiv hör Frans Wilhelms dom?
« skrivet: 2019-09-23, 13:10 »
Kåkinds häradsrätt (HR). (Man hade häradsrätt på landsbygden och rådhusrätt i städerna.) Här är arkivförteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11029

Domböcker finns under AIa och AIb. Som du ser där finns inga domböcker på nätet hos SVAR (utom den äldsta från 1600-talet).

Men Arkiv Digital har en del domböcker från 1800-talet, men inte alla:
https://app.arkivdigital.se/aid/a1316

Originalen finns i landsarkivet i Göteborg. Och där får du alltså läsa de som inte är filmade.

373
Källor och arkiv / SV: Ansökning till Göta Artelleri
« skrivet: 2019-09-22, 22:21 »
Artilleristerna var anställda vid regementet. När han sökte dit 1887, så var det alltså att för ta värvning. Uppenbarligen lyckades han inte - vilket kanske inte var så underligt, om han redan två år tidigare blivit "kasserad" som beväring...

Arkivförteckning. I volym A 0:148 (Rekryterings- och approbationsrulla 1886-1888) borde han finnas om han försökte ta värvning 1887.

Beväringen var en föregångare till den moderna värnplikten, och avsedd som en förstärkning till den indelta armén. Mönstringskyldig var man när man fyllt 21 år, alltså 1885 i det här fallet. Och det är ju också då som du säger att det står i husförhörslängden att han "kasserades", vilket borde ha skett vid Kronobergs regemente.

Orsaken till "kasseringen" ska stå i beväringsmönsterrullan. Den finns i flera exemplar.

· Kronobergs regemente, på Krigsarkivet i Stockholm. Arkivförteckning. Beväringsmönsterrullor 1885 finns i B 001:Ö DVIII:26-27.

· Kronobergs landskansli (länsstyrelsen), på landsarkivet i Vadstena. Arkivförteckning. Beväringsmönsterrullan 1885 finns i CXIIa:59.

· Kronofogden, också på landsarkivet.

Ingen av rullorna är filmade, så det blir till att besöka eller kontakta något av arkiven.

374
Skövde / SV: Till vilket arkiv hör Frans Wilhelms dom?
« skrivet: 2019-09-22, 17:55 »
Man ställdes inför rätta där brottet begåtts. Om han vid något annat tillfälle begått något brott på 'hemmaplan' i Skövde landsförsamling, så var det vid Kåkinds häradsrätt som han åtalades. Om det var i Skövde stad, så var det vid Skövde rådhusrätt. Och var det någon annanstans på landsbygden utanför Skövde, så var det vid häradsrätten där (vilken häradsrätt beror alltså på var brottet begåtts).

Och Skaraborg hör till Göteborgs landsarkiv.

375
Skövde / SV: Till vilket arkiv hör Frans Wilhelms dom?
« skrivet: 2019-09-22, 17:49 »
RR = Rådhusrätt. Domen finns alltså i domböckerna från Falu rådhusrätt.

Här är arkivförteckningen: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/ULA/10239

Dombok från 1874 finns i AI:175. Men den är inte filmad.

Du får alltså kontakta arkivet. Och som du redan har fått besked om från tingsrätten, så är det landsarkivet i Uppsala.

376
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-21, 22:54 »
På Käderöd sägs också en Jörgen (nummer 012) ha bott, med Fvb 1617 som källa.

Och på sidan 151 i del IV av "Från vår bygd" står mycket riktigt: "År 1617 bodde på Käderöd en Jörgen." Det är allt, och någon källa anges inte.

Han finns i vart fall inte i mantalsregistret för kongsskatten 1617 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283595,55211645). Var denne Jörgen har hittats är alltså tills vidare en gåta.

I mantalet 1617 kan jag inte finna Käderöd alls. Det samma gäller som jag tidigare sagt också 1610, trots att den längden anges som källa för Ambjörn.

(Kongsskatten är ytterligare ett namn på pengeskatten. Kärt barn har många namn.  :) )

377
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-21, 20:51 »
En Anders (nummer 013) ska också enligt skivan finnas i Käderöd, med M 1625 som enda källa.

Men i mantalsregister för sølvskatten 1625 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283596,55211798) finns Anbiörn på Käderöd, inte Anders. Någon Anders på Käderöd finns heller inte under husmän m.fl. som står efter gårdarna.

Samtidgt är ju också M 1625 en av källorna för Ambjörn, så Anders kan ju inte vara en felläsning av Anbiörn. Så var kommer Anders ifrån?

Två rader under Ambjörn på Käderöd finns en Anders "sammesteds", alltså på samma ställe. Har man möjligen missat att det på raden mellan Ambjörn och Anders står Hoffua? Det är alltså där som denne Anders också bor.

(Sølvskatten - silverskatten på svenska - kallades så för att den betalades i pengar. Ett annat namn är därför pengeskatten.)

378
Personalförteckning "Gifta, litt. D" heter numera AIa:10.

https://app.arkivdigital.se/aid/v35186.b451.s892

379
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-21, 17:59 »
I domboken den 15/12 1664 (inget sid- eller §-nummer, https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b104; målet börjar strax under mitten på högersidan) bekräftas att Arved och Anders i Trolltorp är bröder. Men varken där eller den 29/4 1663 (https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b49; nedersta målet på vänstersidan) sägs något om att de skulle komma från Käderöd. Men så står det ju också ett frågetecken efter den uppgiften på skivan.

Ambjörns son Ola som är med i koppskattelängden 1645 kan inte vara den Ola Ambjörnsson som finns i Brattorp, eftersom också den sistnämnde är med i samma längd (se länk i svar # 36 ovan).

Den Börge (med nummer 022) som sägs finnas i Käderöd, med biskostiondelängden 1663-65 som enda källa, måste vara en ren felläsning. I den längden (åtminstone i avskriften, och det är ju den man har gått efter) finns bara Jacob och Ambjörn i Käderöd. Börge finns på nästa rad, i Kyrkeröd.

380
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-09-21, 01:37 »
Och så har det gått en vecka till... Totalt alltså fyra (4) veckor sedan stämmobeslutet.

381
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-21, 01:32 »
I den första svenska jordeboken (1659, s. 409; https://app.arkivdigital.se/aid/v730026.b2160.s409) står Käderöd sist i Stala socken, med kommentaren att gården "tilförne icke hafwer stådt i Cronans jordeböcker", alltså den danska kronans.

En länk till föreningens sida med avskrifter kan kanske vara på sin plats, så att också andra hittar dit: http://orustgenealogi.se/släktforskning-2.html

Jag ser ett bekant namn bland källorna på bilden ovan. Det var en överraskning - undrar just vilka uppgifter som jag har lämnat...  :) (Det kanske är avskrifterna av dödlistor från Tegneby, Röra och Stala i Båhus Arkivguide.)

Jag återkommer i morgon när jag har kikat lite närmare på de domböcker m.m. som det hänvisas till för uppgifterna från Käderöd, Trolltorp och Brattorp.

382
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 16:58 »
"OTd" är Orust-Tjörns dombok.

Sissela omnämns mycket riktigt den 10/1 1665 (https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b120; målet börjar strax under mitten på högersidan). Men hon bor på Käderöds mark, och är alltså torpare eller backsittare.

383
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 16:14 »
Här är originalet av den kvegskatt (kvegtiende) som togs ut 1657 p.g.a. kriget:

https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283616,55218712

Här ser vi Ambjörn och Mårten i Käderöd. Andra gården nedifrån i högra kolumnen på vänster sida.

(Kveg = kreatur.)

384
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 16:00 »
Finns det någon förklaring till vad förkortningarna betyder?

"M1610" måste ju vara extraskattemantalet det året. Och "Kops 1645" är naturligtvis koppskatten.

Men "TA" och "KJ", är det personer som har lämnat uppgifter? Och "Fvb"?

385
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 14:53 »
Du får gärna tala om vilka källor det hänvisas till, och vilka år som de olika personerna ska ha funnits på respektive gård. Jag har inte skivan.

386
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-19, 23:20 »
I extraskattemantalet 1610 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283595,55211320) kan jag inte hitta Käderöd över huvud taget. Och för de gårdar som är med står bara mannens namn, inga hustrur eller barn.

I koppskattelängden 1645 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283611,55216970) finns däremot Ambjörn i Käderöd, med sonen Olle och dottern Kari, men ingen hustru. Samtidigt finns en Olle Anbjörnsson i Brattorp.

Någon Olle Ambjörnsson kan inte ha ägt Trolltorp 1664. Den gården, liksom granngården Käderöd, tillpantade sig som sagt Margreta Hvitfeldt 1660 från lagmannen Hans Fransson.

Var har du sett att Anders och Arved i Trolltorp heter Ambjörnsson?

Ja, med tanke på vem som står för bruket i jordeboken 1713-1715, så måste Jacob ha dött omkring 1713, och enkan gift om sig med Rasmus omkring 1714.

Att Elins mor Barbro Jacobsdotter i Narveröd är dotter till Jacob i Käderöd är jag övertygad om av de skäl som jag nämnt tidigare (svar # 12). Barbro måste då vara dotter till Jacobs första hustru.

387
Tanum / SV: Pigan Sara Maja Olsdotter på Mulltorp
« skrivet: 2019-09-19, 12:38 »
Det föds en Sara Maria Olsdotter under Lille Oppen den 4/10 1823 (C:4, s. 271). Enligt Släktdata är det den enda Sara Maja Olsdotter som föds i Tanum på 1820-talet.

388
Tanum / SV: Pigan Sara Maja Olsdotter på Mulltorp
« skrivet: 2019-09-19, 12:16 »
Hon kommer från Hesland 1852 (Lur AI:18, s. 70).

389
På sidan 11 i samma bok sägs att Jon stämt sina syskon vid tinget den 26/1 1665. (Målet finns i hovrättens renovation EVIIaaah:9, och börjar längst ned på sidan 12; https://app.arkivdigital.se/aid/v49284.b139.s13.)

Bland syskonen finns Anna i Brandseröd. Hon lever då, för det står i domen att alla syskon är närvarande, men det står inte vem hon är gift med.

Någon mantalslängd finns inte 1665; de börjar först fyra år senare. 1669-1671 finns bara ett hushåll i Brandseröd: Per och hustru. Likaså 1672, och då står också fullständigt namn Per Persson.

Om man sedan följer dem framåt i längderna, så ser man att Per saknar hustru 1682-1683, men har hustru igen 1684. Pers hustru har alltså dött omkring 1681, och så är han omgift omkring 1683. Enligt födelseboken den 16/5 1692 heter hustrun då Kjerstin Nilsdotter (Forshälla C:1, s. 287 mp/298 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v221.b148.s287).

Nu går det ju inte att se i mantalslängden om det var Anna som dog omkring 1681, eftersom hustrun som vanligt är namnlös där. Och kyrkoböckerna börjar först 1688. Dessutom saknas som sagt mantalslängder före 1669, och även 1676-1680 (p.g.a. Gyldenlövefejden). Det är alltså möjligt att Per var gift mer än två gånger.

Det troliga är i vart fall att Per var i Brandseröd också 1665. Anna var ju från Gusseröd, och Per bör ha varit runt 40 år då. Han är 80 år, enligt dödboken 1706 (Forshälla C:1, s. 334 mp/354 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v221.b172.s335), vilket man dock bara bör ta som en ungefärlig uppskattning; det fanns ju inga kyrkoböcker när han föddes.

Brandseröd tillhörde Hvitfeldt, så kanske kan det finnas något i stipendieinrättningens arkiv.

390
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-17, 20:41 »
Tore i Vallby dog mycket riktigt 1690, begravd den 21/12 (F:1, s. 104). Och det är för att han dog så sent på året, efter mantalsskrivningen, som han är med också i mantalslängden 1691 (daterad den 14/11 1690).

Och Åsa dog 1711, begravd den 5/11 (s. 130), men det står inte hennes namn i dödboken. Där står "Ands Torßs Moder i Walby". Och det måste ju vara Åsa, eftersom det var Bengt och Anders Toressöner som tog över bruket.

391
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-17, 15:09 »
Det finns två gårdar i Vallby, Västergården och Östergården. Men det är först i jordeboken 1697 och mantalslängden 1700 som de namnen står utsatta, innan dess står det bara Vallby.

Och om man följer dem fram till dess, så ser man att det är på Vallby Västergård som de bor.

I mantalslängden 1691 är Tore fortfarande med, men 1692 är han borta och Åsa står i stället för bruket. Hon är alltså Tores enka, och han bör då ha dött omkring 1691.

Han ser ut att ha hustru hela tiden i mantalslängderna, men det är ju ingen garanti för att det samma hustru, eftersom hustrun alltid är namnlös - tills hon blir enka.

392
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-17, 13:46 »
Nja, fullt så tidigt vet jag inte om det fanns en Tore Bengtsson där - i så fall var det nog en annan...  :)   (1068v är sidnumret i mantalslängden; f = folio = blad).

Det är några år i början av 1670-talet som det står både för- och efternamn i mantalslängden, annars står det normalt bara förnamnet. Dessutom finns det ingen mantalslängd 1665, den första svenska mantalslängden är från 1669. Det finns norska skattelängder för Båhuslän också, men de är ju från före 1658.

Jag kan alltså inte garantera att Tore i födelsenotisen 1665 är Tore Bengtsson från mantalslängden 1672, men det är väl hyfsat sannolikt...  :)   Det finns i vart fall en Tore i Vallby också i mantalslängderna 1669-1671.

Du får väl se om du kan hitta något i domböckerna (Inlands Nordre häradsrätt).

393
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-16, 21:57 »
I 1672 års mantalslängd (f. 1068v; https://app.arkivdigital.se/aid/v224166.b1230.s1069, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005729_00121) finns en Tore Bengtsson i Vallby.

394
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-16, 21:35 »
Prästen skrev fortfarande på danska, 7 år efter den svenska erövringen.

"Døbt Thores barn i Valdby..."

Resten av noteringen är andra barn som döptes samma dag.

Det står alltså varken barnets eller moderns namn, och inte heller några vittnen, och det gör det inte på noteringarna före och efter heller.

Dagen är den 10/9 (7br = september), och det är dopdagen, inte födelsedagen.

Det är alltså 354 år och 6 dagar sedan - och här sitter vi och läser det på internet. Om någon hade förutspått det då, så hade man väl anklagats för trolldom...  :)

395
Vrå / SV: Drängen Håkan Svensson
« skrivet: 2019-09-16, 19:17 »
Drängen Håkan Svensson från Vrå socken finns som n:r 12 i inflyttningslängden 1828 (Annerstad BI:1, s. 132). Till Extorp i Nöttja socken.

396
Vrå / SV: Drängen Håkan Svensson
« skrivet: 2019-09-16, 18:44 »
Jag tror det står Nötja Sockn. Nöttja med dagens officiella stavning.

397
Det enkla svaret är att det inte finns några generella regler.

Ibland övertogs namnet av näste soldat i samma rote (alltså samma nummer), ibland inte. Och om det övertogs, så var det alltså för att de hade samma nummer; de behövde m.a.o. inte vara släkt.

Och namnet var som sagt ett 'tjänstenamn'; det var alltså inget som 'gick i arv' till barnen. Men eftersom man kunde ta sig vilket namn man ville, så hände det att soldatbarn använde faderns soldatnamn som släktnamn.

Man ser ofta påståendet att soldaten fick soldatnamnet i stället för patronymikon, men det stämmer inte. Anders son var ju Anders son även när han blivit soldat, och hette därför Andersson från vaggan till graven - men om det skrevs ut är en annan sak. I rullorna står oftast bara soldatnamnet, men i husförhörslängder kan man se soldater skrivas med både patronymikon och soldatnamn.

398
Dalstorp / SV: Johan(nes) Hartvigsson 1735-08-01
« skrivet: 2019-09-16, 14:03 »
Nämndemän skulle vara bofasta bönder. Det låter som en något udda kombination att vara bonde och samtidigt trädgårdsmästare på Torpa... Men han kan ju ha blivit det efter att de flyttade till Dalstorp.

Hur det är med den saken lär väl framgå om man studerar Kinds domböcker närmare - men i de stickprov som jag har gjort på 1730-talet står det bara att bland de närvarande var "häradets vanlige nämnd", vilket ju inte är särskilt upplysande...  :)

Jag kan tillägga att Moselia lär vara en feminin form av Moselius, så om Greta heter Bengtsdotter borde fadern heta Bengt Moselius.

399
Jo, men det gäller väl då de som är födda i Dal(slands)-delen av Svanskogs socken, alltså den s.k. Dalboredden (länk till Rosenberg, omfattar inte den del som överfördes till Silleruds socken 1815).

Svanskogs socken är alltså egentligen delad mellan Värmland och Dalsland - även om det är bortglömt i dag och "landskapsgränsen" på dagens kartor följer länsgränsen.

400
Gesäter / SV: Olof Lundberg Januari 1765
« skrivet: 2019-09-15, 17:28 »
Du säger inte i vilka kyrkoböcker det står "Norra Dal". Men kanske står det inte "Norra Dal", utan "N. Dal" eller liknande? Det skulle ju i så fall kunna vara Nordals härad, som också ligger i Dalsland, men närmare Vänersborg.

Jag ser nu att samme Lundberg också har efterlysts här redan 2017:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=141164
https://forum.rotter.se/index.php?topic=141165
http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1350/63045.shtml

Eftersom jag svarade på inlägget i Arkivguidens Forum (Båtsman Olof Lundberg [född 1765], Vänersborg) redan då, så fortsätter jag diskussionen där. Välkommen tillbaka dit.  :)

Observera också den rättelse som jag lagt in under den första av diskussionerna här i Anbytarforum. Dal är detsamma som Dalsland.

401
I samband med att samme Lundberg nu har efterlysts i en annan diskussion, så upptäckte jag den här diskussionen, och vill då passa på att rätta vad som sägs i ett tidigare svar här ovan, så att ingen som läser det vilseleds.

Nämligen detta:

"På Dal betyder inte Dalsland. Det är området i Värmland vid gränsen till Dalsland, Bl a Svanskog.
Jag vet inte exakt vilka socknar som räknas till 'på Dal'."


Detta är fel. Dal är detsamma som Dalsland.

Jag kan inte påminna mig att jag någon enda gång har sett namnet Dalsland i en handling från 1600-, 1700- eller 1800-talen i grannlandskapen Båhuslän och Västergötland. Jag påstår inte att det inte förekommer, men jag har alltså inget minne av att ha sett det. Däremot vimlar det av personer som kommer från eller flyttar till Dal. Och ofta står också vilken socken det gäller och att den ligger "på Dal"; och de är alla dalsländska socknar. Och när landskapet anges som födelseort i generalmönsterrullor, så står det alltid Dal, aldrig Dalsland.

Och i Svenskt ortnamnslexikon står: "Dalsland Landskapet har äldst namnet Dal, som ännu kvarlever. Detta användes ursprungligen inte om hela det nuvarande Dalsland, utan antas ha åsyftat Dalboslätten vid Vänern."

Det sistnämnda området motsvaras av Nordals och Sundals härader.

Förmodligen tänker Sven-Ove på Dalboredden. D.v.s. den tidigare socknen Ämmeskog i Tössbo härad i Dalsland, vilken 1540 införlivades med Svanskog (som i övrigt hör till Värmland).

Den delen av Svanskogs socken, som alltså kallades Dalboredden efter införlivandet, fortsatte att vara en del av Tössbo härad och kom därför att tillhöra Älvsborgs län från dess bildande 1634 och ända till 1815, då en del överfördes till Silleruds socken och Värmlands län. Återstoden, som fortsatte att tillhöra Svanskog, överfördes inte till Värmlands län förrän 1891 (enligt Sveriges församlingar genom tiderna).

402
Timmele / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-09-15, 11:58 »
Pjukarp ligger i Hällstad socken i Ås härad. Sidan 501 i samma längd.

403
Marstrand / SV: Marstrand fb C:3 1789 sid 115 AD bild 63
« skrivet: 2019-09-14, 23:46 »
Om du inte redan har gjort det, så kan du följa dem bakåt i mantalslängderna. Det finns inte mycket till personupplysningar där, men längderna är årliga, så du ser åtminstone när familjen dyker upp på Marstrand första gången.

Och eftersom Hagert är skomakare, så bör han ha varit lärling och gesäll hos någon annan skomakare, om inte på Marstrand, så troligen i en annan stad.

404
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-09-14, 18:43 »
Om jag inte minns fel nu, så försvann uppgiften om när ett inlägg redigerats efter att man på något märkligt sätt lyckats få en ändringstid inlagd i alla - absolut alla - inlägg, också flera år gamla inlägg som inte var ändrade...

Och så "löstes" det problemet genom att man tog bort den uppgiften ur alla - absolut alla - inlägg, också inlägg som var ändrade...

Och därefter har vi alltså inte kunnat se att inlägg är ändrade sedan vi läste dem senast, inte ens inlägg som är ändrade efter att någon klickade på fel knapp...

405
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-09-14, 12:46 »
I går var det tre veckor sedan Släktforskarförbundets riksstämma (den 23/8) beslutade att skribenternas riktiga namn som ska stå som författarnamn i inläggen i Anbytarforum. När ska det beslutet verkställas? Det gick fort att kuppa bort namnen; varför tar det så lång tid att lägga tillbaka dem?

Det var faktiskt brott som förbundsledningen begick när man utan förvarning tog bort de riktiga namnen och ersatte dem med användarnamnen:

· Dels mot GDPR (som man tvärtom skyllde på när man genomförde sin kupp): Man får inte ändra hur personuppgifterna används utan att informera de berörda, så att de får ta ställning till om man accepterar ändringen (det gäller både att ta bort de riktiga namnen och att publicera användarnamnen).

· Dels mot upphovsrättslagen: Man får inte ta bort upphovsrättsinnehavarnas namn från deras offentliggjorda inlägg.

För att inte göra om samma misstag en gång till, så ska naturligtvis de som registrerat ett konto under tiden som Anbytarforum varit ett anonymt Släktforsknings-Flashback få möjlighet att radera sina konton om det skulle vara någon av dem som inte vill skylta offentligt med att de ägnar sig åt något så suspekt som släktforskning. Inläggen ska naturligtvis ligga kvar, men eftersom kontona är raderade, så ändras inte dessa (förmodligen inte särskilt många) skribenters författarnamn i inläggen när ordningen återställs. Där kommer då fortfarande att stå Puttefnask eller vad man nu valt att kalla sig.  :)

Men att skicka ut ett mejl och upplysa om vad som är på gång borde inte ta över tre veckor...

406
Marstrand / SV: Marstrand fb C:3 1789 sid 115 AD bild 63
« skrivet: 2019-09-14, 11:46 »
Har du använt landsarkivets släktnamnsregister, som finns hos Arkiv Digital?

Göteborgs och Båhus län: https://app.arkivdigital.se/aid/a3704
Dalsland: https://app.arkivdigital.se/aid/a3703
Västgötadelen av Älvsborgs län: https://app.arkivdigital.se/aid/a3707
Skaraborgs län: https://app.arkivdigital.se/aid/a3705

Dessa register omfattar landsbygdsförsamlingarna t.o.m. år 1800.

Varje stadsförsamling har också register. De finns hos AD under resp. församlings kyrkoarkiv.

407
Gesäter / SV: Olof Lundberg Januari 1765
« skrivet: 2019-09-14, 11:14 »
Dal är det gamla namnet på Dalsland. Norra Dals kontrakt (prosteri) ligger alltså inte i Värmland, men hör dock till Karlstads stift.

Om kontraktsindelningen såg likadan ut på den här aktuella tiden vet jag inte, och det är väl tveksamt om det var den prästen tänkte på när han skrev Norra Dal. Det var väl helt enkelt den norra delen av Dalsland.

Så någonstans i Vedbo eller Tössbo härader ska han förmodligen vara född.

Var (i vilka böcker) i Vänersborg har du hittat honom?

408
Marstrand / SV: Marstrand fb C:3 1789 sid 115 AD bild 63
« skrivet: 2019-09-14, 02:29 »
I mantalslängden 1789 (daterad den 6/4 1789, alltså en knapp månad efter den här aktuella födelsenotisen) står Sven Darin som rådman och stadssekreterare (f. 373r; https://app.arkivdigital.se/aid/v80.b382.s373). Han har dessutom undertecknat mantalslängden (f. 381r).

Den som har titeln borgmästare här är Petter Ekström. Men jag har för mig att jag någonstans (fråga mig inte var just nu...  :) ) har läst att Marstrand förr hade dubbla borgmästare, alltså två som tjänstgjorde samtidigt. Darin var väl den andre då, att döma av titeln i födelsenotisen, även om han inte har den titeln i mantalslängden.

409
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-14, 01:39 »
Ett förtydligande (som det brukar heta i TV-nyheterna när man rättar fel i tidigare sändningar  :) ):

Det är Riksarkivets ämnessamling med utbrutna mantalslängder (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/55203) som bara går till 1820.

Därefter ingår de outbrutna i länsräkenskaperna (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/5512).

410
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-14, 01:26 »
Kort svar på din sista fråga: Nej.  :)

Ett lite längre svar:

Rasmus gifter sig första gången omkring 1714. Det året står ju Jacobs enka för bruket i jordeboken, och året efter har Rasmus tagit över. Han måste ju åtminstone ha varit myndig när han gifte sig, så senast omkring 1693 bör han vara född; förmodligen några år tidigare.

Ambjörn har förmodligen också varit gift två gånger. Dels har han som sagt barn som är skattepliktiga redan 1610 (men jag är inte säker om gränsen var 15 år då också). Dels har han (förmodligen) en dotter som gifter sig med Mårten i mitten av 1650-talet (när han dyker upp i skattelängderna på Käderöd), och då bör vara född omkring 1630. De kan i och för sig ha gift sig tidigare och bott någon annanstans först, men hon lever trots allt till omkring 1699 (Jacob har hustru 1698, men inte 1700).

Barn med 30-40 års ålderskillnad kan ju inte ha samma mor. Och om de äldsta barnen är födda på 1590-talet, så borde Ambjörn vara född omkring 1570. Om det är samme Ambjörn hela tiden, och inte en Ambjörn Ambjörnsson som finns där på 1650-talet...  :)

411
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-13, 15:25 »
Vissa av mantalslängderna är förvisso i dåligt skick, men jag har en känsla av att det inte bara är bokvårdsskäl som gör att man inte kan låna in någon av landskontorets jättevolymer till forskarsalen. Till icke ringa del är det nog personalvårdsskäl - de är tunga att lyfta ned från hyllan...  :)

På Riksarkivet finns inga mantalslängder efter 1820 - men det behövs inte. Det finns ju häradsskrivarens exemplar:

Arkivförteckningen: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11192

Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a3940

Dessvärre har AD inte fotograferat efter 1848. Men de går att låna in till forskarsalen.  :)

412
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-13, 15:04 »
Esbiornn i Seckebeck får jag det till.

413
Efter namnet står "barn af okända föräldrar". Sedan står det att de kommer från Annedal, och flyttar in till Högen. Och så är det en hänvisning till sidan 251 i församlingsboken.

414
Först står det Okänd i stället för efternamn. Och i kolumnen med adressen som de flyttar från står det "ok. barns" på Henrys rad och "reg." på Ivans. Alltså förkortning för okända barns register, m.a.o. samma som i födelseboken. Här syns det också tydligt att sidnumret i det registret är 30 b; det var ju inte lätt att se om det var b eller 6 i födelseboken.

415
Dalstorp / SV: Johan(nes) Hartvigsson 1735-08-01
« skrivet: 2019-09-12, 22:44 »
På Torpa döptes i november eller december (oklart vilken dag det är) 1728 ett barn som prästen inte har behagat skriva in namnet på. Föräldrarna är mäst. Edenberg och Greta Moselia. (Länghem C:2, s. 108.)

416
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-12, 21:59 »
Vem menar du då? Jag kan inte se vare sig någon Rasmus eller Käderöd där...

417
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 21:15 »
Alla kyrkoböcker har inte brunnit upp...  :)

Det finns dödbok för åren 1839-1851. Men han är inte med under 1850-1851. Eftersom han är med i 1851 års mantalslängd, och alltså levde i slutet av 1850, så bör han (om prästen inte missat honom) ha dött efter 1851.

'Naturligtvis' saknas just sidan med Käderöds gård i husförhörslängden 1849-1856. Det som finns är bara några torpare.

Har du kollat om han är med i senare mantalslängder än 1851?

Att det i Johannes Anderssons bouppteckning 1855 finns en skuld till arvingarna enligt en revers av den 9/1 1851 behöver inte betyda att Anders var död då (1851). Det betyder bara att skulden var till arvingarna 1855, men reversen kan ju ha skrivits ut till Anders själv 1851, och sedan bara övertagits av arvingarna.

418
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 19:35 »
Bouppteckningar är rent allmänt uselt bevarade på Orust och Tjörn. Det är inte många av mina förfäder där som jag har hittat bouppteckningar efter; det är betydligt bättre i Kville härad, där kyrkoböckerna också har brunnit, och bouppteckningarna därför är särskilt viktiga.

Det står i slutet av mantalslängden när den är upprättat. Det brukar vara i november-december året innan. Om han är med 1851 års mantalslängd, men inte 1852, så har alltså dött någon gång mellan de mantalsskrivningarna. Om sedan reversen från januari 1851 ställdes ut till arvingarna, och inte till Anders själv och sedan bara övertagits av arvingarna, så bör han alltså ha dött runt årsskiftet 1850/51.

Vad menar du med "Landsarkivets dator med uppgifter som bara personalen kan se"?

419
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 17:44 »
Domboken från 1859 finns inte på nätet, så då har du väl läst den på landsarkivet.

Ofta i 1800-talets domböcker är bilagor för flera olika mål inbundna 'i klump' lite här och var i böckerna, så att en bilaga kan hamna flera sidor bort från det mål den hör till.

Och om det inte är fallet här, så kan bilagorna finnas bland Inneliggande handlingar (serie FIa). Det finns också en särskild serie med Konkursakter (FIV).

Och om han tidigare har lagsökts, så borde det finns i domboken vid tidigare ting. Om du kollar Stämningslistorna (CVIIb), så slipper du läsa igenom hela domböckerna.

 Se arkivförteckningen.

420
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-12, 17:06 »
Mårten var inte son till Ambjörn. Han kom, enligt vad Folke skriver (men jag vill gärna veta källan till det...  :) ), från Häröd i Röra socken.

Förmodligen var Mårten gift med en dotter till Ambjörn, och denna Ambjörnsdotter gifte sedan förmodligen om sig med Jacob Olsson. Och i det sistnämnda äktenskapet föddes Barbro Jacobsdotter, som i så fall är dotterdotter till Ambjörn.

Och Barbros dotter Elin Rasmusdotter var gift med Rasmus Olsson, och deras barn tog sedan över Käderöd.

Och därmed är kedjan obruten från Ambjörn.

Ganstrands avskrifter av uppbuden 1735-1745 finns här: http://morlanda.se/uppbud.pdf

421
Förkortningar / SV: Fastigheter
« skrivet: 2019-09-11, 23:35 »
Littera betyder mycket riktigt bokstav. Men när det skrivs vid hänvisning till bilagor, så betyder det bara att man har 'numrerat' bilagorna med bokstäver, vilket inte ska förväxlas med bokstäverna som betecknar de olika fastigheterna på kartan.

1-3 är numren på de gamla jordeboksgårdarna. Och "s" framför de siffrorna är en förkortning för sub. Rent språkligt betyder det väl ungefär underavdelning, men i det här sammanhanget är det avstyckningar.

Det nuvarande sättet att skriva fastighetsnummer är 1:1 för stamfastigheten på nummer 1, 1:2 för en avstyckning därifrån, 1:3 för ytterligare en avstyckning från nummer 1, 2:1 för stamfastigheten på nummer 2, 2:2 för en avstyckning därifrån o.s.v.

Men här skriver man alltså i stället s 1 för en avstyckning från nummer 1, ss 1 för ytterligare en avstyckning från nummer 1, s 2 för en avstyckning från nummer 2 o.s.v.

På bild 62 i Lantmäteristyrelsens exemplar av skiftet finner du en sammanställning av fastigheterna.

422
Anbytarforums administration / SV: Anbytarforums administration
« skrivet: 2019-09-11, 16:35 »
Här är ett annat exempel på den "lyckade" konverteringen:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=61938#msg868449

Det var visserligen sent när det skrevs, men det är inte orsaken till att jag verkar minst sagt förvirrad... Förklaringen till att jag till synes argumenterar emot mig själv är helt enkelt att alla citattecken försvunnit (och troligen var citaten också kursiverade). Ungefär hälften av inlägget är alltså olika citat ur en annan skribents inlägg som jag svarar på.

Och hela Anbytarforum är fullt av liknande exempel. Och i de flesta fall är det bara citat och svar utan att det uttryckligen sägs (som jag gör i det här exemplet) att det är svar på ett annat inlägg, och då blir det ju ännu värre...  >:(

Dessutom har det försvunnit en länk i det inlägget - också det bara ett av ett oräkneligt antal exempel...

(Om någon undrar vad det är för "J" som står lite här och där i mina gamla inlägg i det nya Anbytarforum, så är det inte någon signering.  :) Jag hade Windows på den tiden när inläggen skrevs, och formaterade då bokstaven J till teckensnittet Wingdings [tror jag att det hette; något med ding eller dong var det i varje fall...  :) ], och det blev då en glad gube. Men i det nya AF har ju inte Discus-formateringarna följt med.)

423
Titlar och befattningar / SV: Hjälp att tyda en titel?
« skrivet: 2019-09-11, 11:27 »
N:o 23 vid 3 B = 3:e batteriet.

Han finns i AIa:8. Dels på sidan 171, och dels med familjen på sidan 106.

424
Titlar och befattningar / SV: Hjälp att tyda en titel?
« skrivet: 2019-09-11, 09:32 »
Constap.

Konstapel alltså.

425
Anbytarforums administration / SV: Anbytarforums administration
« skrivet: 2019-09-10, 17:45 »
Nej, det är en del av det egentliga Rötter.

Länkar till det gamla Anbytarforum fungerar inte, eftersom de inte vidaresänds till det nya Anbytarforum. Och det gamla Anbytarforum har helt plockats bort från nätet, och kan alltså inte ens läsas längre - naturligtvis för att ingen ska kunna jämföra och se hur förvanskade en stor del av inläggen har blivit efter den "lyckade" konverteringen till det nya forumet...  >:(

426
O.B.R. = Okända barns register.

Se AIId:5 i arkivförteckningen. Volymen sträcker sig ända fram till 1970, så den finns inte på nätet. Du får kontakta landsarkivet.

Observera att det i födelsenotisen står hänvisning till sidan 30 b (inte särskilt troligt att det ska vara 306, eftersom boken börjar 1908). Du har också moderns födelsedatum, 5/3 1871.

427
Kommentaren om Dals-Ed var bara menad som en ren upplysning...  :) Råggärd är en egen socken.

428
Det står att han har flyttat till "Rö." eller "Röl." (det är alltid vanskligt att veta om l är 'inräknat' i förkortningstecknet), vilket måste vara en förkortning för grannsocknen Rölanda. Men där finns ingen inflyttningslängd 1813, och heller inga bevarade flyttattester. Du får med andra leta igenom Rölandas husförhörslängd.

Det är också möjligt att det är Rölanda pastorat (prästegäll) som avses (det är ofta moderförsamlingen som anges vid flyttningar). Dit hör också Gesäter socken.

Eftersom det står ett nummer (97) som lär vara en hänvisning till den nu försvunna utflyttningslängden, så bör vi kunna utesluta Rännelanda, som hör till samma pastorat som Råggärd.

(Observera att detta inte har någon tillknytning till Dals-Ed, där inlägget ligger.)

429
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-02, 09:22 »
Det måste vara en bror och en syster till Jacob själv som dött barnlösa och efterlämnat 7 1/5 penningsbol. Om det hade varit syskon till modern, så skulle det i stället varit 3 öresbol, eftersom modern ärvt 1 öresbol. Systern skulle ju då också haft 1 öresbol, och brodern dubbelt.

Moderns 1 öresbol var alltså vad Jacob och hans ännu levande syskon hade. Slår man ihop det med 7 1/5 penningsbol (som Jacobs döda syskon alltså hade ärvt efter modern), så blir det exakt hälften av morbrodern Tolles 3 öres- och 2 2/5 penningsbol, eftersom det går 12 penningar på 1 öre. Det stämmer alltså med att det är en syster- och en broderlott.

Simon i Åker hade tillpantat sig en lika stor andel som Tolle hade, vilket alltså måste vara ytterligare en broderlott alternativt två systerlotter.

Om vi fortsätter räkningen, så visar detta också att en systerlott bland Jacobs syskon var 2 2/5 penningsbol (d.v.s. 1/3 av de döda syskonens andel). Detta betyder att Jacobs egen arvedel var 4 4/5 penningsbol, och de övriga levande syskonens andel var 7 1/5 penningsbol. De sistnämnda var alltså antingen en bror och en syster eller tre systrar.

För den som vill läsa målet, så finns hovrättens exemplar här: https://app.arkivdigital.se/aid/v49282.b109

430
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-02, 09:18 »
Det tinget där Rasmus fälls för att inte ha angivit alla vid mantalsskrivningen var ett extra ting som tydligen bara handlade om dels personer på Orust och Tjörn som var anklagade för "undandöljande" av skattepliktiga personer vid 1725 års mantalsskrivning, och dels "ämbetsförseelse" av befallningsmannen Tillroth. Där kan det nog gå att hitta mycket intressant om man lusläser alla mål.

Domen mot Ingjerd Jacobsdotter är ju fullkomligt sanslös. Hon var sjuk ock kunde inte rå för att hon spydde i kyrkan. För det skulle hon sitta fjorton dagar på vatten och bröd. Det lär hon inte ha blivit friskare av... Men så var detta också på den tiden när Sverige var en fundamentalistisk religiös stat av samma art som vissa andra länder i dag.

Det är pinsamt att en av mina förfäder satt med i nämnden som fällde domen.

431
Valla / SV: Läshjälp sökes
« skrivet: 2019-09-01, 15:14 »
Modern heter Maret (Mahret).

Clemmet bor mycket riktigt i Häggvall (Hägwald).

Det första kvinnliga vittnet heter Börta, men det fattas en krumelur över ö. Några Bertor fanns inte i Båhuslän på 1700-talet, men Börtor vimlade det av...  :)

Anna heter Jerpsdotter (Järps doter) och bor i Fossa (Fåßa).

432
Bokenäs / SV: Fossen - Johanna 1797-1813-1822
« skrivet: 2019-08-30, 21:51 »
I husförhörslängden för åren 1819-1821 (s. 6; https://app.arkivdigital.se/aid/v1338.b102.s7) står Dalsland. Och där finns ju några socknar att välja på...

(Observera att den volymen, AI:8, innehåller flera längder.)

433
Bokenäs / SV: Fossen - Johanna 1797-1813-1822
« skrivet: 2019-08-30, 20:49 »
Morbroderen

Han är alltså hennes giftoman, vilket lär betyda att fadern är död.

434
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-30, 10:13 »
Där står 'naturligtvis' bara att den namnlösa Enckan brukar gården...

Det som står i marginalen är:

"Under Gymnasij Säteg. Sundsby
och niuter der af efter Kongl. Resol.
A:o 1664 1/2 Contributionen med Skiutz och
arbetz penningarne..."


Men ser man vad det står på Trolltorp ovanför, så står det "...hwar af Götheborgz Gymnasium niuter 1/2..." o.s.v. Detta är gamla norska skatter som den svenska kronan behöll efter erövringen 1658. Jag är inte säker på hur texten ska tolkas; om det innebär att de fick nedsättning med hälften av dessa skatter, eller om hälften av skatten skulle betalas till gymnasiet i stället för till kronan.

Stipendieinrättningen kom till genom Margreta Hvitfeldts donationsbrev 1664, men trädde inte i kraft förrän efter hennes död 1683.

När det gäller de två granngårdarna Käderöd och Trolltorp, så hade hon tillpantat sig dem från lagmannen Hans Fransson år 1660. Detta framgår av länets kopiebok (landskontoret EIX:1a-b):

Dels av sammandraget på sidan 938 i 1b (https://app.arkivdigital.se/aid/v50640.b322.s938), dels av avskriften av avtalet mellan Hvitfeldt och Fransson på sidan 395 i 1a (https://app.arkivdigital.se/aid/v95.b286.s395). Och på nästa sida (396) säger Fransson att Anders och Arved i Trolltorp och Ambjörn och Mårten i Käderöd här efter skall svara Hvitfeldt för deras gårdars rättigheter "saa som I ud aff Arilds Tid tillforn och till mig giort och giffuedt haffuer". (Med reservation för tydningen av kråkfötterna.)

Man kan också se i gamla länsräkenskaper att det står under Käderöd att Ambjörn påbor och lagmannen har bygseln.

Tydligen återlöstes aldrig panten, eftersom de förblev gymnasiegårdar.

435
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-29, 22:34 »
Jordeboksfotot kan kan du lägga in här som en bilaga till ett inlägg.

436
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Carolina Hansson f 1828
« skrivet: 2019-08-29, 22:29 »
Vet du var han finns senare? Flyttade han tillbaka till Sveriges? Var och när har du i så fall hittat honom?

437
Allmänt / SV: Hittar inga uppgifter
« skrivet: 2019-08-29, 18:53 »
De bor i Nytorp.

438
Fässberg / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-08-28, 23:41 »
Det finns fastighetslängder (serie AIId) för nästa period, när alltså församlingsboken (AIIa) är upplagd i bokstavsordning.

Har du adressen, t.ex. rote M n:r 25, så slår du upp den i fastighetslängden och får hänvisning till sidan i församlingsboken.

T.ex. hittar du Mattsson (som står överst på din bild) på sidan 680 i fastighetslängden AIId:2. Och där hänvisas till uppslag 769 i församlingsboken.

439
Fässberg / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-08-28, 23:29 »
Så här ser samma sida ut hos Arkiv Digital som har färgbilder.

"769" är alltså skrivet med rött. Och så ser man att de är avbockade i vänsterkanten.

Detta är noteringar som har gjorts när man la upp nästa församlingsbok (AIIa:23), och 769 är sidan som de är överförda till i den.

Och den nya boken är upplagd i bokstavsordning, och adressen ser där ut att vara inskriven i kolumnen Yrke. Logiskt, eller hur?  :)

"Fol" är förkortning för folio = blad. Det är alltså sidnumret.
 

440
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-28, 11:20 »
I mantalslängden 1709 står att Mårten i Gunneröd i Myckleby socken är död. Och i jordeboken samma år står enkan för bruket. 'Naturligtvis' är hon namnlös på båda ställena...

I mantalslängden har hon en dräng Ola, och nästa år är det Ola med hustru som finns i mantalslängden. Det är väl en inte alltför vild gissning att hon har gift om sig med drängen.

Går vi så till uppbudsprotokollen vid höstetinget 1738 (§ 18, när köpet protokollförs) och hösttinget 1745 (§ 46, när han får första uppbud), så ser vi att Mårten Olsson i Gunneröd har köpt 2 öresbol av sina bröder Esbjörn och Lars Olssöner, och 1 öresbol av sina systrar Ingjerd och Elin Mårtensdöttrar (gifta med Jon Esbjörnsson i Svennungeröd resp. Ola Jonsson). Jorden var arv efter deras mor Karin Marcusdotter. (Jag har använt Hans Ganstrands avskrift av hovrättens exemplar. Originalet finns ännu inte hos Arkiv Digital, och dessa år saknas i häradsrättens arkiv.)

Här har vi alltså en Karin Marcusdotter i Gunneröd, som har varit gift med en Mårten och en Ola, och med Ola har hon en son Lars.

Ser vi sedan vad Folke skriver om Jacob Olssons och hans första hustrus son Mårten, alltså att han bodde i Gunneröd (fast det vill jag gärna ha källan till...  :) ), så minskar ju inte det sannolikheten för att Barbro Jacobsdotter i Narveröd är dotter till Jacob i Käderöd. När hon var dopvittne i Gunneröd 1716, så var barnets (i kyrkoboken anonyma) mor Karin Marcusdotter, som tidigare varit gift med Barbros bror Mårten Jacobsson.

441
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-28, 08:24 »
Den som söker finner!  ;D

Rasmus var gift med Jacobs enka. Han är alltså inte släkt med Jacob - men det betyder inte att vi inte är det...  :) Allt tyder nämligen på att Jacob Olsson är Elin Rasmusdotters morfar!

Vid vintertinget 1749 (§ 41, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b32) tvistar Rasmus i Käderöd med granngården Trolltorp (som också är en gymnasiegård). Tvisten gäller var gränsen ska gå i skog och utmark, och Rasmus hänvisar till en dom från 1624. Det beslutas att en syn ska hållas.

Synen hålls den 21/8. I protokollet (inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b312) säger ett av vittnena att han "för 40 år sedan tjente i Kjäderöd hos den nu twistande partens Rasmus Olofssons företrädare i äcktenskapet Jakob". Rasmus själv anger som bevis för sin version, förutom den gamla domen, att "hans döda Swärmoder Barbro Jakobsdotter ther öfwer lemnat honom sin Attest d:n 27. Julii 1731". (Jag förmodar att hon levde när hon skrev den...  :) )

Då är frågan: Är det hans första svärmor - eller den andra, som i så fall vid utfärdandet av attesten ännu inte hunnit att bli hans svärmor? Flera saker talar för att det är den andra, alltså Elins mor:

1) För att kunna uttala sig om var gränsen går, så måste man ju ha bott på Käderöd. Möjligen på Trolltorp, men eftersom hon vittnar till Rasmus och Käderöds fördel, så är det inte särskilt sannolikt.

2) Om Barbro är Rasmus första svärmor, så är hon också Jacobs andra svärmor. Och i så fall kan hon inte vara född där, eftersom det inte finns mer än en Jacob på Käderöd i mantalslängderna. Ja, det finns inga fler hushåll där alls, så hon kan inte heller vara gift dit. Om hon har bott där, så har hon i så fall flyttat dit när dottern gifte sig med Jacob. Men vad är det i så fall för poäng med att hon vittnar om var gränsen går? Det kunde ju i så fall lika gärna dottern göra själv. Barbro måste ju ha gammal kunskap om gränsen, eftersom hon skriver den attesten om saken. Enda slutsatsen måste då vara att hon är född där, och alltså är Jakob Olssons dotter.

3) Rasmus första hustru är betalande i mantalslängden 1731, men "utgammal" (över 63 år) 1733. Hon måste alltså vara minst 63 år i slutet av 1732, kanske redan 1731 om hon var utgammal också i den nu försvunna 1732 års längd. Hon bör alltså vara född omkring 1668/69. Nu fanns det ju inga födelseböcker då, så man får ta åldern med en nypa salt, men på ett ungefär bör det väl stämma. Hennes mor bör då vara född allra senast 1650, mer troligt senast i mitten av 1640-talet. Attesten skrevs 1731. Visst är det teoretiskt möjligt att Rasmus svärmor kan ha varit runt 90 år när hon gav honom sin attest (ett av de andra vittnena hänvisar till sin hustrus 90-åriga moster  :) ), men det är trots allt betydligt troligare att hon inte var det.

4) Det finns en Barbro Jacobsdotter i Narveröd. Den slöe prästen har ju inte skrivit mödrarnas namn i födelseboken, men Barbro är vittne vid dopet av Ola Esbjörnssons son Lars i Gunneröd den 26/8 1716 (Myckleby C:1, s. 175; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b90.s175). Och när samme mans son Jacob döps den 7/3 1731 (s. 281), så är Rasmus Nilsson (Elins far) i Narveröd vittne.

5) Brukningsrätten till gymnasiegårdarna gick i arv, ungefär som äganderätten till skattegårdar. Det var ju därför man gjorde utredningen på 1800-talet. Om jag minns de detaljerna rätt nu (de pappren ligger nedpackade någonstans...  :) ), så gällde det vem som skulle få ta över det bruk som Rasmus och Elins dotter Karin haft. Hon dog barnlös, och hennes man Mårten Torbjörnsson fick en dotter i andra giftet. Och när både Mårten och andra hustrun var döda, så var frågan om brukningsrätten skulle gå vidare till dottern. Men det gjorde den inte, för att Mårten bara var gift till gården. Då borde ju detsamma gälla Rasmus barn i andra giftet (med Elin) - de borde inte få ta över bruket, eftersom Jacob har många barn (förmodligen i båda giftena). Men det är ju Rasmus och Elins barn (Karin och Rasmus) som tar över. Enda slutsatsen måste då vara att det är på Elins sida som brukningsrätten går vidare.

Allt talar alltså för att Rasmus svärmor Barbro Jacobsdotter är Elins mor och Jacob Olssons dotter.

En av parterna i domen från 1624 (som Rasmus hänvisar till) är Ambjörn i Käderöd. Och ett av vittnena 1749 kom till Trolltorp som torpare 1721, och då hade hans hustrus 90 år gamla moster Ingrid Jonsdotter visat var gränsen gick. Ingrid borde alltså vara född runt 1630 (med en stor nypa salt...  :) ). Hennes far Jon Ambjörnsson var, enligt samma vittne, född på Käderöd. Han måste då vara son till Ambjörn i domen 1624 (även om det inte står här). Men om Ingrid och hennes far, och därmed också Ambjörn, på något sätt är släkt med Jacob framgår inte.

442
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-27, 15:12 »
I mantalslängderna 1722-1725 har Rasmus en dotter. 1726-1729 har han en son och en dotter. 1730-1731 en dotter. 1732 saknas längd. 1733 en son och en dotter. Och 1734 har han inga barn.

Och går vi till Riksens Ständers Kontors räkenskaper (som 1719 och 1723-1731 har längder som motsvarar mantalslängerna, men upprättade senare, så att ändringar i början av året är med), så har han följande antal barn:

1723-1725 en dotter. 1726 en son och två döttrar. 1727-1728 en son och en dotter. 1729-1731 en dotter.

I RSK 1736 ingår många års avkortningslängder, och under 1729 (f. 333v; https://app.arkivdigital.se/aid/v902772.b2350.s334) står vid Rasmus: "en son död först på året 1729".

Alla barnen är namnlösa i båda serierna med längder. Det går alltså inte att veta om det är samma barn som är med ett år som åren före och efter. Men det är åtminstone två söner (eftersom en son dör 1729, och en son är med 1733), och åtminstone två döttrar (eftersom två döttrar är med samtidigt 1726).

Den dotter som är med 1722 måste vara född senast 1706 (15 år i slutet av 1721). Och den son och den dotter som dyker upp 1726 måste vara födda senast 1710. Och sonen 1733 måste vara född senast 1717.

De tre förstnämnda är alltså helt säkert Rasmus styvbarn om han gifte sig första gången omkring 1715. Den siste sonen kan också vara det, men kan ju också vara Rasmus egen.

Jacob och hustru är med i mantalslängden 1710. Sedan saknas längder 1711-1715. Och 1716 är Rasmus och hustru där.

Men i mantslängdsluckan finns jordeböcker. 1713 är Jacob kvar, men 1715 har Rasmus tagit över. 1714 finns det ännu ingen jordebok på nätet - men i original i både lands- och riksarkiv. Om vi har tur, så står enkans namn där, och inte bara "Enkan" som det ofta står... (Jag misstänker att hon heter Inger, eftersom Rasmus och Elins äldsta dotter heter det.)

Hur som helst borde hon stå för bruket i den jordeboken - om nu inte Rasmus tagit över redan då, gift med en dotter till Jacob. Det är ju faktiskt också ett alternativ. Och då kan de ju ha bott någon annanstans först, och alla barnen är Rasmus egna.

Många spekulationer blir det när man inte vet...  :)

443
Det finns en avskedad soldat Per Frisk på Rosenlund under Torentorp i den samtida husförhörslängden (Gudhem AI:6, uppsl. 86; https://app.arkivdigital.se/aid/v20877.b92.s86).

Enligt bouppteckningen 1849 är han repslagare (Gudhems HR FII:26, s. 989; https://app.arkivdigital.se/aid/v143615.b498.s989).

444
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-27, 01:26 »
Att Rasmus Olsson är gift med Jacob Olssons enka är troligt, eftersom Rasmus i längderna har barn som är för gamla för att vara hans egna - om han inte var gift före 1715 vill säga.

Men att Rasmus och Jacob är bröder är inte troligt. Åldersskillnaden är alldeles för stor, om man utgår ifrån när de båda är med som gifta i längderna första gången och när Rasmus dör; 40-50 år bör det vara.

Och om Rasmus var gift med Jacobs enka, så är det inte bara mindre troligt att de var bröder - det är absolut uteslutet. Man hade nämligen den barocka hokuspokusidén på den tiden att det uppstod blodsband mellan man och hustru genom vigseln... En man kunde därför inte gifta sig med sin avlidne brors enka eller sin avlidna hustrus syster. Och en kvinna kunde följaktligen inte gifta sig med sin avlidna systers enkeman eller sin avlidne mans bror. Det vore blodskam (incest). Varför det då inte också var blodskam varje gång som man och hustru gick till sängs har jag aldrig lyckats förstå...  :)

Och om Rasmus ändå hade hoppat i säng med sin brors enka utan prästerlig välsignelse (som de alltså inte hade kunnat få), så hade båda avrättats och bränts på bål!

Det är riktigt att handlingar från Båhusläns norska tid inte finns i svenska arkiv (med några få undantag). Det mesta finns i Köpenhamn - och länsräkenskaperna finns på nätet. Läs mer om detta i Båhus Arkivguide:

På sidan om Båhus län finns uppgifter om vilka gamla räkenskaper som finns. Och på sidan Båhusläns norska länsräkenskaper på internet finns länkar till handlingarna i Arkivalier Online (den danska motsvarigheten till SVAR) och de få som finns i Digitalarkivet (den norska motsvarigheten).

Observera att Båhuslän är en gammal norsk - inte dansk - provins. Att Norge hörde till Danmark gör ju inte Båhuslän danskt - lika lite som det blev svenskt när det hamnade innanför Sveriges gränser...  :)

445
Har du försökt att ta bort den när webläsaren har varit i offline-läge?

Det har jag märkt att om jag försöker ta bort en bild när webläsaren är offline, så går det inte ens att ta bort den när jag är online igen.

Men om man loggar ut och sedan in igen, så går det att ta bort bilden.

446
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-25, 23:00 »
Därmed beskräftas uppgifterna i mitt förra inlägg. Tack för det.

Första sonen hette som sagt Anders. Kanske hette Rasmus far Ola Andersson? Eller han kanske hade en styvfar Anders? Om faderns (eller styvfaderns) namn är orsaken till att Rasmus själv av misstag kallas Andersson i vigselboken, så måste alltså prästen ha känt till det, vilket väl i så fall gör det sannolikt att han var från Myckleby pastorat (där också Torp och Långelanda ingår). Men det är naturligtvis bara spekulationer.

När det gäller födelsedatum för Rasmus och Elins döttrar, så lär det nog bli vanskligt att finna dem. Det är bara sönerna som har födelsedatum i Hvitfeldtska-utredningen, och Stalas kyrkobok från den här tiden har som bekant brunnit upp.

Men om man ser när de är med som betalande i mantalslängden första gången, och räknar med att de var 16 år då (15 år i slutet av föregående år när åldern räknades ut), så får vi dessa ungefärliga födelseår: Inger 1737 (vilket alltså stämmer med uppgiften i Mycklebys första hfl; i senare hfl:er är det dock ändrat till september 1735, vilket ju inte kan stämma om brodern Anders föddes i maj samma år), Karin 1741 och Börta 1750.

Men helt pålitliga är inte de uppgifterna, vilket framgår om vi jämför med sönerna som vi har födelseuppgifter på.

Anders skulle varit med 1751 första gången; det året saknas dock bevarad längd, men han är med 1752. Ola var med 1754, vilket stämmer. Jacob skulle varit med 1759, men var inte med förrän 1762. Rasmus (min mf fm mf) skulle varit med 1762, men var inte med förrän 1766.

Om Rasmus och Elin klarade sig undan att betala mantalspenning för sönerna Jacob och Rasmus i tre resp. fyra år eller om de var drängar någon annanstans de första åren framgår ju inte här, men om man letar igenom 1762 års mantalslängd, så kanske man finner "förre drängen" Jacob på någon annan gård med notering att han är hos modern enkan Elin i Käderöd. 1766 (när Rasmus är med första gången) finns det inte längre sådana noteringar i mantalslängden.

447
Seglora / SV: Läshjälp Seglora AI:2
« skrivet: 2019-08-24, 22:27 »
Lingome, gissar jag. Så skrevs Lindome (i Fjäre härad, Halland) en gång i tiden. Det gamla uttalet kanske hängde kvar i gränsbygden, och så skrev prästen som det uttalades...

448
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-23, 19:29 »
Vilken är källan till att Elin Rasmusdotter var från Naveröd i Röra socken?

Rasmus Olssons första hustru dör den 27/1 1734 (Riksens Ständers Kontors räkenskaper 1734, s. 298; https://app.arkivdigital.se/aid/v902771.b1870.s299). I mantalslängden 1736 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224216.b1020.s180) har han hustru igen. Och Rasmus och Elins första barn, Anders, föddes den 4/5 1735, enl. släktutredning (Hvitfeldtska stipendieinrättningen, kuratorernas arkiv FV:58). De bör alltså ha gift sig under 1734.

I charta sigillatalängderna över lysningar 1734 (https://app.arkivdigital.se/aid/v896049a.b190.s265) finns emellertid ingen notering om någon Elin från vare sig Naveröd eller någon annan gård på Orust eller Tjörn som är gift med Rasmus Olsson i Käderöd - men...

I Myckleby vigselbok (C:1, s. 303; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b155.s303) finns som första par 1734 Elin Rasmusdotter från Narveröd (en extra bokstav och det blir en helt annan gård...  :) ) och Rasmus Andersson den 29/9. Dessvärre står det inte var Rasmus kommer ifrån.

Går vi tillbaka till charta sigillata, så ser vi att det i Myckleby socken finns sju lysningar 1734 - och överst står Rasmus Olsson. Men i vigselboken finns bara sex vigslar - och ingen Rasmus Olsson. Inte heller 1735 gifter sig någon Rasmus Olsson i Myckleby; han har alltså inte tagit ut lysning 1734 och gift sig året efter.

Den sjunde lysningen 1734 är Rasmus Andersson, men han står sist. Och den 1/1 1735 gifter sig en Rasmus Andersson, som då naturligtvis måste ha tagit ut lysning 1734. Men det är alltså en annan Rasmus Andersson än han som finns som gift med Elin i vigselboken i september 1734.

Enda förklaringen måste vara att prästen har skrivit fel namn på Rasmus i den första lysningen eller vigseln 1734. Men heter han Olsson (som i lysningen) eller Andersson (som i vigselboken)?

Den 21/11 1745 föds Jon i Narveröd (C:1, s. 364; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b186.s365), son till Nils Rasmusson (Elins bror). Bland faddrarna finns Rasmus på Ödegärdet ('naturligtvis' står bara förnamnet...). Ödegärdet är ett annat namn på Käderöd.

Att Rasmus Olssons andra hustru heter Elin Rasmusdotter framgår av den ovan nämnda släktutredningen i Hvitfeldtskas arkiv; där står dock inte varifrån hon kommer. Men allt tyder alltså på att hon är Rasmus Nilssons dotter från Narveröd i Myckleby socken, född den 23/11 1708 (C:1, s. 115; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b60.s115).

Om det inte finns andra upplysningar i någon annan källa? Kanske var de ute i sista minuten (Anders föddes ju i maj) och gifte sig först 1735? Charta sigillata 1735 finns dock ännu inte hos AD.

449
Långaryd / SV: Texttydning. Generalmönsterrulla 1788
« skrivet: 2019-08-23, 14:39 »
begär och får afsked,
bewistat Pomerska Kriget,
anmäles til under-
håll.

450
Jag förmodar att det är Andreas född den 28/6 1814 som du menar, eftersom han flyttar 1837.

Det står Bosg., alltså Bosgården (den sista krumeluren efter g är ett förkortningstecken).

Han finns på sidan 67 i samma bok.

452
Augerum / SV: Döptes i Augerum 1710
« skrivet: 2019-08-12, 15:29 »
Måns Gertonsson är från Älmteryd (som det stavas officiellt i dag; här har det förmodligen stått Emptery i den delvis försvunna texten, eftersom det stavas så på andra ställen i samma bok).

Mer upplysningar om Måns och hans familj finns här:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1825/63417.shtml

453
Människor / SV: Släkten Åkerberg?
« skrivet: 2019-08-07, 23:07 »
Den översta bilden är ju tagen på en fotbollsplan - med något ranglig målställning och minst sagt ojämn plan...

Sittande har vi spelarna med randiga tröjor (den elfte spelaren skymtar till vänster). Är det hejaklacken som står bakom, månntro - med dragspel och allt?  :)

Ett damfotbollslag från tidigt 1900-tal inskränker i vart fall letandet lite...

454
Maja är en kortform av Maria. (Jämför Kristina/Stina, Margareta/Greta, Johannes/Johan o.s.v.) Och i gamla handlingar kan en person var skriven med olika former av namnet; precis som stavningen kan namnformen variera beroende på vem som höll i pennan.

I bouppteckningen står ju att Nils Dyres dotter Maja är gift med Anders Ferling - så Nils är i högsta grad intressant för dig.  :)

Vad det gäller Marias födelse, så har du ju själv konstaterat att det inte finns någon födelsebok i Brålanda 1783. Om det var då hon föddes; man kan aldrig vara säker på att födelsedata i en husförhörslängd stämmer...

Har du försökt att följa dem (både Maria och Nils) bakåt i tidigare husförslängder?

455
Gärdhem / SV: Olof Asmundsson Gärdhem
« skrivet: 2019-08-07, 21:23 »
Morbrodern Andreas Gunnarsson bor enligt Kjerstins bouppteckning i Radetörp:)

Hans finns på torpet Granbacken under Raddetorp i den samtida husförhörslängden (AI:2, s. 207; https://app.arkivdigital.se/aid/v43596.b116.s207).

456
Bouppteckning förrättades den 13/7 1829 efter ordinarie kyrkoväktaren Nils Dyre (Sundals HR FIIa:55, s. 511; https://app.arkivdigital.se/aid/v143127.b259.s511).

Bland barnen finns dottern Maja, gift med vice kyrkoväktaren Anders Ferling.

Nils dog den 22/6 (Brålanda C:3, s. 270; https://app.arkivdigital.se/aid/v13706.b140.s271).

Enligt bouppteckningen förrättades den på Tvetens torp. Där bor Maja och Anders enligt den samtida husförhörslängden (AI:13, uppslag 248; https://app.arkivdigital.se/aid/v3818.b254.s248). Men enligt dödboken bodde Nils i Källeberg, och där finns han på uppslag 99 i samma hfl.

457
Ja, det är riktigt att domboken 1918 inte är filmad.

"M.fl." i "Åkerbo m.fl." måste stå för Bankekind och Hanekind. Prästen ville väl undvika skrivkramp... :)

De tre räknades fortfarande som egna härader, men de hade en gemensam häradsrätt sedan 1889.

458
Jaha, där försvann det inlägg som mitt förra inlägg var ett svar på... Men så kan det bli när man har den idiotiska ordningen i Anbytarforum att det är möjligt för skribenter att spårlöst radera sina inlägg - med resultatet att det ser ut som att den som har svarat sitter och talar för sig själv rätt ut i luften...  >:(

En sak var dock korrekt i det försvunna inlägget, nämligen upplysningen att Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds häradsrätts domböcker finns i landsarkivet i Vadstena.

Det kan tilläggas att det på bilden står att han dömdes av Åkerbo m.fl. härads häradsrätt.

459
Att AD "nyligen" har börjat att fotografera domböcker stämmer inte. Det var många år sedan de första domböckerna fanns hos AD.

Inte heller stämmer det att man bara har hunnit till början av 1700-talet. I en del fall är det så, i andra finns hela 1700-talet, ibland finns också domböcker från 1800-talet och i några fall t.o.m. från 1900-talet. Det varierar från häradsrätt till häradsrätt (eller rådhusrätt) hur långt man har kommit.

Se deras produktkatalog (pdf).

460
07 Byggnader / SV: Vem har bott i huset?
« skrivet: 2019-08-04, 22:44 »
Om det finns en bilaga till kartan hos Lantmäteriets historiska kartor, så finns den på samma ställe som kartan. Det är alltså flera bilder att bläddra bland för det skiftet.

Vad en jordeboksanteckning avser är inte lätt att svara på när man inte vet vilken jordebok eller gård det gäller. Rutinerna för hur man skrev kan variera från tid till tid och från skrivare till skrivare.

Men normalt är det brukaren av gården som står med namn. Och om någon annan nämns i marginalen, så lär det vara ägaren (om brukaren inte äger gården själv) eller en delägare (om brukaren bara äger en del). Men det kan som sagt variera hur man skriver.

Jag ska väl också nämna uppbuds- och lagfartsprotokollen, som du kan läsa mer om här: Domstolshandlingar: Uppbuds- och lagfartsprotokoll.

461
07 Byggnader / SV: Vem har bott i huset?
« skrivet: 2019-08-04, 15:02 »
Titta inte bara på kartan från skiftet. Läs också protokollet; där står vem som får flytta.

Observera att Lantmäteriets historiska kartor finns i två arkiv: Lantmäteristyrelsen (riksmyndigheten) och lantmäterimyndigheten (i länet). Ofta finns ett skifte i ett exemplar i varje arkiv, men ibland bara i det ena. Ibland kan det finnas bara karta på det ena stället, men både karta och protokoll på det andra.

Kolla också mantalslängderna. De är årliga, så där kan man se vilket år det sker en ändring, d.v.s. när ett hushåll delas eller ett barn tar över gården. Det är inte lika lätt att avgöra det i en husförhörslängd, som omfattar många år.

Om du vid ett generationsskifte ser att två syskon delar på föräldragården, så räkna med att det är den som har de gamla föräldrarna boende hos sig som bor kvar i det gamla huset. Tvärtemot vad man lätt kan tro var det oftast det yngsta syskonet som tog över den gamla gården, eftersom den som gifte sig först flyttade ut och byggde nytt.

Och om de står på var sin sida i husförhörslängden, så är det två hushåll. Hade de bott i samma hus, så hade den ene brodern stått för hushållet och den andre stått på samma sida och varit noterad som hans bror.

Bouppteckningar hittar du i häradsrättens arkiv. Landsarkiven brukar ha personregister, åtminstone för äldre bouppteckningar.

462
Augerum / SV: Augerum
« skrivet: 2019-08-03, 00:14 »
Jaha, JWS, du har tydligen sett svaret på din förra fråga - även om du inte säger det där...

Du har ju kopierat Ingrids födelsedata rätt av från båtsmansregistret som det länkas till i svaret (i Arkivguidens Forum). Har du kollat i den födelsebok som anges som källa i båtsmansregistret? Föräldrarna brukar stå där...  :)

463
Jag skriver spalterna under varandra.

Födelsedagen
d. 12 Dec


Döpelsedagen
d. 13 ejus
[ejusdem = samma (månad)]

Barnets namn
Margareta


Then döptes föräldrars namn
Bengt Jon-
ßon hustru
Karin Am-
biornsdoter


Thes föräldrarnas hemwist och hwilkor
Bonde på Bruns-
garden i Kongz-
lena må wäl


Witnens namn
Lars Jonßon
Hans Larßon fog-
den Sven Kindgren
klåckaren Måns
Nilßon hust Anna
[streck över n = dubbelt]
Jonsdot. [pricken sitter över J, inte o] hust. An-
na Johanßd. pig.
Anna p. Karin.


Reservation för att prästen blandar tyska/gotiska och latinska bokstäver, vilket inte alltid gör det så lätt att lista ut vad han avser...  :)

464
Äldre ord L - Ö / SV: Namnkunnig
« skrivet: 2019-08-02, 22:53 »
Mitt favoritbåtsmansnamn är Smörskägg.  :) Det finns på Orust i Båhuslän.

465
Edsleskog / SV: Catarina Olofsdotter f. 1733
« skrivet: 2019-08-02, 16:56 »
I mantalslängden 1757 (s. 603) är Jacob Eriksson på Högheden ogift.

1758 (s. 609) har han hustru, och det står att hon kommer från Packebyn i Mo socken. Och under Packebyn (s. 613) står att Hans Olssons piga Catarina är gift till Högheden i Edsleskogs socken.

1757 (s. 607) kallas Catarina också för piga, men 1756 (s. 596) står hon som dotter till Hans. Hon måste då vara Hans styvdotter.

Och mycket riktigt...

Bouppteckning efter Hans Olsson i Packebyn förrättades den 18/3 1763 (Tössbo HR FII:5, s. 489). Hans enka heter Brita Nilsdotter, och de har tre omyndiga barn. Deras rätt vid bouppteckningen bevakades av deras fasterman och morbror (han var alltså båda delarna  :) ) Jon Nilsson i Gärdsbyn och dottern i förra giftet Catarina Olsdotters man nämndemannen Jacob Eriksson i Högheden. Och det står också att Catarinas far är den "långt före detta avlidne" Olof Andersson i Gärdsbyn.

Catarinas föräldrar är alltså Olof Andersson och Brita Nilsdotter.

Och Gärdsbyn ligger i Åmåls socken!

466
Edsleskog / SV: Catarina Olofsdotter f. 1733
« skrivet: 2019-08-02, 16:08 »
Hon är inte med på samma ställe i nästa husförhörslängd (AI:5, uppslag 85). Men det har du kanske redan konstaterat?

Prästen har ju skrivit Mo i utflyttningskolumnen, men bara skrivit halva utflyttningsåret; där står ju bara "9" - och sedan är också utflyttningen överstruken. Kanske flyttade hon aldrig?

Om hon flyttade till Mo, så borde det ha varit till dottern Stina, som är gift med Nils Abrahamsson i Lånsbol. Catarina är inte med där i husförhörslängden som omfattar åren 1786-1796 (AI:1, uppslag 55). Den volymen omfattar två längder, men i delen för åren 1796-1800 saknas 'naturligtvis' Lånsbol (det finns med i registret i början, men på den angivna sidan finns bara en inhyses familj). Och i längden 1800-1805 (AI:2, uppslag 72) är Catarina inte heller med.

Det troliga är väl att hon aldrig flyttade, utan dog på Högheden, eller att hon flyttade och fanns i Lånsbol under de åren som saknas i husförhörslängden där. I så fall kan ju prästen ha missat att skriva in henne i dödboken.

Men det är ju också möjligt att hon flyttade någon annanstans. Du får väl kolla dödböckerna i Edsleskog och Mo igen; hon kan ju ha dött efter 1810 - då var hon ju bara 77 år...  :)

467
Allmänt / SV: Var är Elsa Maria Hansson född?
« skrivet: 2019-08-02, 16:05 »
Ja, när det gäller församlingsindelningen Masthugg/Oskar Fredrik, så är det rörigt.  :)

En förklaring finns här:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/172/313.shtml

468
Edsleskog / SV: Catarina Olofsdotter f. 1733
« skrivet: 2019-08-02, 14:29 »
Ja, det står Moo.

Men de gifte sig långt före 1779. Dottern Ingrid, som de bor hos i husförhörslängden på din bild, är född 1763 (hon finns högre upp på sidan, utanför bilden). Och i Jakobs bouppteckning (Tössbo HR FII:12, s. 499) står att han och Catrina har barnen Stina, Ingrid och Maria.

Och om man följer dem bakåt i tidigare husförhörslängder...

AI:3, uppslag 179
AI:2, uppslag 179
AI:1, uppslag 107

...så ser man att den äldsta dottern Stina är född 1760. Och det är ju möjligt att de kan ha haft fler barn som dött tidigare; den äldsta bevarade husförhörslängden börjar 1774.

469
Rödeby / SV: Rödeby Blekinge
« skrivet: 2019-08-02, 13:01 »

470
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-08-01, 23:38 »
Carl Josef Nilsson finns hos föräldrarna i den husförhörslängd som omfattar åren 1841-1847 (Svarteborg AI:12, uppslag 94). 1845 flyttar han som dräng till Haga i samma socken (uppslag 216). 1846 är han tillbaka hemma.

Där är han fortsatt i nästa husförhörslängd som omfattar åren 1847-1854 (AI:13, uppslag 126). 1847 flyttar han som dräng till Drommelseröd (uppslag 119). 1848 är han hemma igen.

Sedan finns det ingen notering om honom förrän han gifter sig 1851. När han senare bor som gift på Staxäng, så står det som sagt att det är "ovisst" var han är 1853-1855, och så är det gjort en notering om att prästen vet att han är i Norge 1854. Ingen sådan notering finns för åren 1848-1851.

Eftersom han bor hemma och alltså inte har någon tjänst där han är tvungen att stanna hela året, så är det ju teoretiskt möjligt att han kunde dra iväg till Norge några månader och så tillbaka igen före det årliga husförhöret, så att prästen inte upptäckte att han varit borta - men vad talar för att han gjorde det?

Många flyttade från Båhuslän, Dalsland och Värmland till Östfold på 1800-talet, och i de landskapen i Sverige finns det säkert långt över hundra Carl Nilsson i passande ålder (det finns som sagt cirka 50 bara i Båhuslän som är födda på 1820-talet). Att Carl Josef flyttar till Halden 1853 gör det ju inte mer troligt att det var han som var i Skjeberg några år tidigare än någon av alla de andra.

Det var ju mycket vanligt att man flyttade till Norge för att arbeta tillfälligt - utan att ta ut flyttattest (som man egentligen var skyldig att göra), och därför inte lämnade några spår efter sig som inflyttad i Norge eller utflyttad i Sverige. Det ser man ju många bevis på när personer efter flera år i Norge bestämmer sig för att stanna där och då skaffar prästbevis från sin gamla socken i Sverige. Carl Josef och Beata är bara ett av många exempel på det. Och naturligtvis var det också många som flyttade tillbaka till Sverige igen lika 'spårlöst'.

Din Carl kallas alltså Carl Nilsson Surfellingen i augusti 1851. Det är väl Surfellingen i Skjeberg antar jag. Det är ju inte säkert att han fortsatt bodde där då, men han borde ju ha bott där efter januari-mars 1850. Varför kallas han annars inte för Surfellingen redan i kyrkoboken när Julius Martin döps och det dödfödda barnet föds?

I augusti 1851 är i vart fall Carl Josef i Svarteborg. Nio månader senare föds hans och Beatas tvillingar, och i december 1851 gifter de sig.

471
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-08-01, 00:29 »
Det är ju Carl från Svarteborg som heter Josef. Har du någon källa som visar att också din förfader Carl Nilsson Ballin heter det?

Julius Martin föddes den 10/12 1849 (döpt den 13/1 1850). I kommentaren längst till höger står att Carl också är far till Anna Matea [?] Svensdatters dödfödda oäkta barn, som enligt kyrkoboken föddes den 21/3 1850.

I Julius Martins födelsenotis står att Carl är en svensk ungkarl "der en tid skal have [?] opholdt sig her i Prestegjeldet, men nu er dragen væk" - om jag tytt kråksparkarna rätt...  :)

Men han har i vart fall varit där omkring mars-juni 1849...

Då var Carl Nilsson (Ryss) dräng i Gödderöd i Rödbo socken (grannsocken till Säve). Jag har följt honom baköver i Säve till den första husförhörslängden han finns i som båtsman (Säve AI:3, s. 67/1849-1853; observera att den boken innehåller flera längder). Han finns i Säve inflyttningslängd 1852 (Säve B:1, n:r 22/1852), och kommer då från Kungälv.

Det är Kunglvs pastorat (prestegjeld) som avses; i utflyttningslängden (Kungälv B:3) finns han som utflyttad från annexsocknen Rödbo den 25/10 1852. I Rödbos husförhörslängd 1850-1852 (AI:2) kan jag bara finna honom på ett ställe, som dräng i Gödderöd (s. 39/1850-1852; också den boken innehåller flera längder). Han finns på samma gård också i föregående längd i samma bok (s. 39/1847-1850).

I båda längderna står att han kommit dit 1848. Han finns i inflyttningslängden (Kungälv B:3) den 9/11 1848.

Han var alltså dräng på samma gård i fyra år. Och en dräng kan inte bara rymma från tjänsten och dra iväg till Norge utan att det noteras. Och det finns inga sådana noteringar alls.

472
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-31, 22:19 »
Här kan du läsa mer om båtsmän: Båtsmännen - flottans manskap under 300 år.

Att jag sa att du kunde glömma Ryssen var för att du efterlyst en Carl Josef Nilsson, född 1829 i Svarteborg. Och han finns ju i Halden samtidigt som Ryssen är båtsman i Säve.

Men om det handlar om någon som bara heter Carl, inte Carl Josef, och du inte vet födelseåret och inte när han dog, och han var i Norge innan Carl Nilsson blev båtsman Ryss 1852, då är han ju en tänkbar kandidat - tillsammans med några hundra andra Carl Nilsson...  :)

Vilket av Carl Nilssons barn är din ana? Född när och var? Och vilka helt säkra upplysningar har du om den Carl Nilsson som är far till det barnet, och från vilka källor? Om upplysningarna kommer från andra källor än födelsenoteringen i kyrkoboken, hur vet du då säkert att det är samme man som den Carl Nilsson som är far till din ana?

473
Lyrestad / SV: Sjötorp
« skrivet: 2019-07-31, 18:37 »
Om de skrev till Kungl. Maj:t, så är det troligt att det gick via länsstyrelsen. Och även om man skrev direkt till Kungl. Maj:t, så var det säkert länsstyrelsen som fick uppdraget att utreda det hela.

Länsstyrelsen hade två avdelningar vid den här tiden, landskontoret och landskansliet.

Landskontoret hade hand om skatteuppbörden och allt som hade med kronans ekonomi att göra, bl.a. förvaltningen av kronogårdar. Men eftersom detta tydligen inte är en kronogård, så är det troligare att det var landskanliet som handlade ärendet.

Dessvärre är landskansliets arkivförteckning helt tom i Nationella Arkivdatabasen (NAD). Den finns alltså bara på papper i landsarkivet.

Landskontorets arkivförteckning finns däremot i NAD, men det är som sagt inte troligt att det finns något där - men säker kan man aldrig vara när det gäller den statliga byråkratin...  :) Eventuellt skulle det kunna finnas något i serien GVg, även om det inte ser så ut när man granskar innehållsbeskrivningen för de enskilda volymerna.

Om du besöker landsarkivet, så börja med att söka bland supplikerna samt inkomna och avgående brev i landskansliet. Finns det inget där, så gör samma sak med landskontoret.

Men börja med att söka här:

Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t.

474
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-31, 17:26 »
Hur vet du att de olika Carl Nilsson/Nilsen i Skjeberg är samme man? Det står ju inget mer om honom än att han är svensk. Och det är ju ett mycket vanligt namn.

Om du söker i Släktdata på Carl/Karl med far Nils född under 1820-talet, så blir det cirka 50 träffar bara i Båhuslän. Men han behöver ju inte vara född på 1820-talet, och han kan ju lika gärna komma från Dalsland eller Värmland. Om du inte har fler upplysningar om honom än namnet och att han är svensk, så kan det alltså vara vem som helst.

Är det den Carl som finns i Halden i folketellingen 1875 (som du länkar till) som helt säkert är 'din' Carl? Han är född 1829, har hustru Beata född 1825 och son August född 1852, alla födda i Svarteborg, och en son Gustav född i Fredrikshald 1857. Det måste ju vara den familj som flyttar in 1853 (officiellt med attest daterad den 15/2 1856), alltså de som flyttade från Staxäng i Svarteborg.

Carl Nilsson Ryss var som sagt båtsman. Ryss var hans båtsmansnamn, namnet följde alltså med roten (legden).

Enligt Centrala Soldatregistret blev han antagen som n:r 13 vid Båhusläns 2:a båtsmanskompani 1852 och fick avsked 1884. Före honom hette n:r 13 Andreas Andersson Ryss (1847-1852), och efter kom Victor Emanuel Andersson Ryss (1884-).

475
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 23:05 »
Här är Carl Josefs och Beatas vigsel (tredje paret, nederst på bilden) från både Arkiv Digital (https://app.arkivdigital.se/aid/v385a.b226) och SVAR (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042389_00233), så kan du jämföra bilderna.

(Att det är olika nummer - AD 226 och SVAR 233 - beror på att det inte finns några sidnummer i boken, så det är deras bildnummer.)

476
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 22:45 »
Om du vill kontrollera de källor som jag har angivit, så finns de i Svarteborgs kyrkoarkiv:

Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a25

Riksarkivet/SVAR: https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Arkivsok=svarteborg&Lan=0&Arkiv=SE/GLA/13518

För att se Arkiv Digitals bilder behöver du ett abonnemang. SVAR är avgiftsfritt.

Om du vill forska vidare, så finns mycket mer än bara kyrkoböcker. Både AD och SVAR har material som saknas hos den andre (framför allt har AD mycket som saknas hos SVAR), och det som finns hos båda har bättre bilder hos AD. (AD har nytagna färgbilder, medan SVAR mest har gamla svartvita mormonfilmer.)

477
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 22:32 »
Här Ryssen, död och begraven i Säve 1903 (nederst på bilden).

(Bilden är från Arkiv Digital.)

478
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 22:13 »
Här är deras inflyttning till Halden:

https://media.digitalarkivet.no/view/383/458

Nummer 50-52. Det står att de flyttade in redan 1853 (jag tror i vart fall att den sista kråksparken ska föreställa en 3:a  :) ), och att deras attest är daterad den 15/2 1856.

Och Ryssen kan du glömma. Han var båtsman (i flottan) och gifte sig den 12/5 1854 med Lotta Christensdotter (Backa C:1). Och de bodde i Kärra i Säve socken, där han också dog 1903. Han råkar bara var född samma dag.

479
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 21:48 »
Carl Josef föddes på torpet (husmansplatsen) Tuvan under Prästegården i Svarteborgs socken den 10/8 1829. Föräldrar: Nils Olsson och Elisabet Hansdotter. (Svarteborg C:3, s. 642.)

Enligt husförhörslängderna är Nils född den 20/3 1796 i Svarteborgs socken, och Elisabet den 4/10 1794 i Bro socken (jag har inte kontrollerat i födelseböckerna om det stämmer).

Nils är klockare och familjen kan följas i husförhörslängderna när de senare flyttar till Trollgärdeshagen under Dingle, och Röet och Källdal under Prästegården.

I husförhörslängden 1847-1854 (Svarteborg AI:13, uppslag 126) står att Carl Josef är gift med Beata Tobiasdotter från Staxäng. Och de finns i vigselboken den 5/12 1851 (Svarteborg C:4). Beata är enka vid vigseln.

De bor sedan på Staxäng, och i husförhörslängden 1854-1861 (AI:14, uppslag 97) står att de flyttat till Fredrikshall den 15/2 1856. Och de finns i utflyttningslängden den dagen (Foss B:2, s. 33). Det är alltså den dagen som de får ut sin flyttattest och därmed flyttar ut formellt, men utminstone Carl Josef har noteringen i husförhörslängden att det är ovisst var han finns redan 1853 och att han vistas i Norge 1854.

Beata föddes på Staxäng den 1/9 1825 (Svarteborg C:3, s. 559). (I husförhörslängden står det att hon är född den 31/8, men enligt födelseboken är det den 1/9.) Föräldrar: Tobias Nilsson och Anna Andersdotter. Enligt husförhörslängden ska Tobias och Anna båda vara födda i Svarteborg 1787, han den 7/1 och hon den 14/2 (ej kontrollerat i födelseboken).

Carl Josefs och Beatas son August Vilhelm och hans tvillingsyster Adela Vilhelmina föddes på Staxäng den 26/5 1852, men hon dog redan den 4/8 samma år (Svarteborg C:4).

480
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 20:41 »
Säve socken ligger på Hisingen vid Göteborg, i andra änden av Båhuslän. Han som dog där 1903 heter Carl Nilsson Ryss, f.d. rotebåtsman. Den Carl kan du alltså glömma.

Vad står det om 'din' Carl Josef i folketellingarna?

Är han född den 10/8 1829? Är han gift med Beata Tobiasdotter, född 1825? Har de en son August Vilhelm, född 1852? Vet du om de flyttar till Halden 1856?


481
Lyrestad / SV: Sjötorp
« skrivet: 2019-07-30, 18:57 »
Står det ingen källa i boken?

Det låter som något som borde varit uppe vid tinget, och alltså kan återfinnas i domboken.

Lyrestads socken ligger i Vadsbo härad, där det ingår i Hova tingslag. Men dess domböcker från den tiden finns inte på nätet. Du får alltså besöka landsarkivet i Göteborg om du vill läsa dem.

482
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 18:45 »
Länken till Familysearch fungerar bara om man har konto där. Kan du skriva in alla upplysningar här?

I vilka norska källor har du funnit honom? Inflyttning? Vigsel? Folketelling?

484
"...så är därmed också föräldrarna angivna - åtminstone tillräckligt tydligt för att prästen ska veta vilka de är."  :)

485
I och med att barnets patronymikon är utsatt, så är därmed också föräldrarna angivna - åtminstone tillräckligt tydligt för att prästen ska veta vilka de är.

Om barnet heter Jonsson, så är fadern Jon på den ort som anges, och modern är då Jons hustru. Det är logiskt, men inte särskilt praktiskt för släktforskare några hundra år senare...  :)

Och de som står efter "Fad." är då mycket riktigt faddrar. Det framgår också av att det inte står "Mod." framför kvinnans namn, vilket det ju borde gjort om "Fad." betydde fader. Dessutom bor inte alltid faddrarna på samma ort som barnet - vilket man väl får utgå ifrån att åtminstone modern gör...  :)

Påhl Nilsson och Rangela Persdotter är alltså Nils Jonssons faddrar, inte föräldrar.
 

486
Hällaryd / SV: Hällaryd (K) CI:2 (1703-1749) Bild 44 / sid 38
« skrivet: 2019-07-29, 22:49 »
Går m. [= gårdman] Matz Lax från Apelkiär

488
I samma husförhörslängd som han är noterad som utflyttad till Göteborg (Torsås AI:31, uppsl. 424; https://app.arkivdigital.se/aid/v24183.b431.s424) står att han varit frånvarande vid mönstringen 1878, 1880 och 1883.

1878 är en sak; den mönstringen kan ju ha varit innan han officiellt flyttade i september det året. Men varför står han som frånvarande också 1880 och 1883? Om han flyttat från Torsås 1878, så borde den noteringen inte stå här; han bodde ju inte här längre.

Flyttade han aldrig? Eller kom han tillbaka utan att det är noterat i husförhörslängden?

I landskansliet finns handlingar som rör beväringen. Där kanske finns någon notering om orsaken till frånvaron, eller åtminstone vad man visste om honom.

Enligt arkivförteckningen finns beväringshandlingar i följande serier:

· BX Diarier för beväringsväsendet (mönstringsdiarier)

· DIV Handlingar angående beväringen

Detta är inget som är filmat, så det blir till att besöka landsarkivet i Vadstena. Eller kontakta dem och be att de söker - men det lär de vilja ha betalt för...

489
09) Militära rullor och handlingar / SV: Tolkning av siffra
« skrivet: 2019-07-28, 14:49 »
Som sagt, räkenskaper finns det många - också i Krigsarkivet...

Det blir lättare att tyda kråkfötterna om man med egna ögon dels kan se i vilket sammanhang texten står, dels kan se hur samma skribent skriver i övrigt på samma sida och helst även andra sidor.

Så kan du ange en exakt källa? Volym och sida, och gärna en direktlänk.

F.ö. är det inte siffror som också kan skrivas med bokstäver, det är tal. Siffror är, liksom bokstäver, skrivtecken...  :)

490
09) Militära rullor och handlingar / SV: Tolkning av siffra
« skrivet: 2019-07-28, 13:28 »
"Tyska" siffror skiljer sig inte från "svenska". Oavsett om man använder den tyska/gotiska skrivstilen (som i Sverige på 1600-talet) eller den latinska skrivstilen (i modern tid), så används nämligen arabiska siffror (eller ibland romerska)...

På bilden kan jag inte se några siffror. Varifrån kommer texten på bilden? "Räkenskaper" säger inte så mycket. Det finns många sådana...  :)

491
Hålanda / SV: Hålanda (P) C:1 (1687-1732) Bild: 27 Sida: 43
« skrivet: 2019-07-25, 14:02 »
Ja, det är Hwereled, i dag officiellt skrivet Verle.

Observera att det finns tre gårdar i Verle: Väster-, Mellan- och Östergården.

492
Gammalstorp / SV: Sissa Eriksdotters fader!
« skrivet: 2019-07-25, 13:16 »

493
"Han personl. begärt lysning och dervid företett arfskifte efter
förra hustrun upprättadt d. 29 Juni 1875 af AG Stenberg, P. A. [?] Pettersson
och underskrifvet af Enkemannen och Ad. Andersson på Dämman, förmynd."


"Hon skriftl. begärt lysning" [nästa rad, utanför bilden]

494
03 - Hur hittar jag... / SV: I vilken dombok letar jag?
« skrivet: 2019-07-24, 18:19 »
Ett tips om du ska till landsarkivet där hela häradsrättens arkiv finns, också de ofilmade handlingarna:

Börja med uppropslistan, där du ser alla målen som avgjordes vid varje ting. Det går något fortare än att läsa igenom hela domboken...  :)

Åren 1855-1858 ingår i CVIIIc:9.

495
03 - Hur hittar jag... / SV: I vilken dombok letar jag?
« skrivet: 2019-07-24, 17:52 »
Om fadern stämdes, så gjordes det förmodligen där han bodde - och var det var vet du ju inte förrän du hittar honom...  :)

Så om du inte hittar något i Östra härad, så kan du ju leta i Karlskrona eller Medelstads härad.

496
03 - Hur hittar jag... / SV: I vilken dombok letar jag?
« skrivet: 2019-07-24, 17:27 »
Visst finns det domböcker från Östra häradsrätt i Blekinge 1855.

Här är arkivförteckningen med allt som finns i häradsrättens arkiv i Lunds landsarkiv:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/LLA/10081

Och här är det som finns hos Arkiv Digital, bl.a. domböckerna från 1855:
https://app.arkivdigital.se/aid/a2621

VT = vintertinget, ST = sommartinget, HT = höstetinget.

497
Allmänt / SV: Var hittar jag Anders på Sunnarö, Östad?
« skrivet: 2019-07-24, 13:10 »
Ale-Skövde och Kullings-Skövde är socknar, som ligger i Ale resp. Kullings härad. Det egentliga sockennamnet är i båda fallen Skövde, men i slutet av 1800-talet lade man till häradsnamnet som 'förnamn' i sockennamnen för att skilja dem åt.

Ale-Skövde och Kullings-Skövde har alltså ingenting med Ale och Kullings häradsrätter att göra.

Östads socken hör sedan 1886 helt till Ale härad. Innan dess hörde en mindre del till Kullings härad. Sunnerö ligger i den del av Östads socken som hela tiden har hört till Ale härad.

Det var till häradsrätten som bouppteckningarna inlämnades, och där utfärdades fastebrev (lagfart). Och i häradsrättens arkiv finns bl.a. också förmyndareprotokoll och naturligtvs domböcker (rättegångsprotokoll).

498
Gammalstorp / SV: Erik son eller inte?
« skrivet: 2019-07-22, 14:17 »
Så länge en son bor hemma och fadern står för bruket (eller modern om hon är enka), så är han noterad som son hur gammal han än är.

I den mantalslängd som du länkar till står under Biärrery:

Madz Hanß. g. siukl. h. Per Raßmuß. h.

Kan det vara Pers svärföräldrar? Mads Hansson och Per med hustrur hör till samma hushåll.

499
Gammalstorp / SV: Erik son eller inte?
« skrivet: 2019-07-22, 11:38 »
Visst står det mycket fel i kyrkoböckerna - men när det skrevs fel i mantalslängden, så var prästen oskyldig...  :)

Har du följt familjen i mantalslängden i fler år och sett att det står son hela tiden, och inte dräng tidigare?

Bodde de kanske någon annanstans tidigare, och Erik föddes där?

Har hustrun varit gift med en annan Per tidigare, så att Erik är Per Rasmussons styvson?

Finns det bouppteckningar efter Per och/eller hustrun?

Är det en skattegård? I så fall kan det finnas upplysningar i uppbudsprotokollet när det barn som tar över gården löser ut syskonen.

Är några av Per Rasmussons andra barn dopvittnen till Eriks barn?

När är Erik med som betalande i mantalslängden första gången? Man var skattskyldig från 15 års ålder, och åldern är oftast uträknad i slutet av föregående år, så han borde alltså vara född minst 16 år innan det år han är med i längden första gången.

500
Jönköpings regemente / SV: Löjtnanten Jean Didrich Kock
« skrivet: 2019-07-22, 10:11 »
Ja, det stämmer.

I 1690 års jordebok (som är den närmast i tiden som finns på nätet) finns Gransäng under "Förbytte hemman, ifrån Frälse till Crono" (s. 53), med noteringen att det är löjtnantsboställe, men att Håkan och Anders åbor. Det är alltså utarrenderat.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055326_00044

(Observera att det också finns en skattegård i Gransäng.)

Sidor: [1] 2 3 ... 8