ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jörgen Tollesson

Sidor: [1] 2 3 ... 9
1
Hålta / SV: Vad händer med Malin?
« skrivet: 2021-02-24, 22:47 »
Enligt bouppteckningen dog hon den 12/12 1808 (Inlands Nordre HR FII:4, s. 695; https://app.arkivdigital.se/aid/v65592.b351.s695).

När det gäller att komma längre bak än husförhörslängderna går, så finns det ju födelse-, vigsel- och dödböcker, som i Solberga pastorat (Solberga, Holta och Jörlanda) är de äldsta i Båhuslän, ända tillbaks till 1659.

Vidare finns de årliga mantalslängderna. De innehåller inte mycket personupplysningar, men man ser i vart fall vilka familjer som finns på de olika gårdarna.

Om de äger gården, så kan det finnas viktiga släktupplysningar i uppbuds-och lagfartsprotokollen.

Och så naturligtvis domböckerna.

Och bouppteckningar...  :)

2
Ärtemark / SV: Tolkning av tekst i dåpsbok for Ärtemark
« skrivet: 2021-02-24, 22:24 »
Anders Erichsson och Anna Andersdotter i Strand.

3
Enligt arkivförteckningen är den "nya boken" församlingsboken Tossene AIIa:7. Den omfattar åren 1942-1953. Slutåret är efter sekretessgränsen; den finns därför inte på nätet. Du får kontakta landsarkivet i Göteborg om du vill veta vad det står i den boken. Men det kanske inte behövs...

Tossene utflyttningslängd fram till 1947 finns på nätet (hos Arkiv Digital). Och där ser man att Rigmor Johanne Hansson f. Strandberg (f. 15/10 1916) flyttar från Gistad till Göteborgs Domkyrkoförsamling den 6/12 1945 (Tossene B:2, uppslag 139). Det hänvisas till sidan 79 i församlingsboken, som alltså är den "nya boken".

Och enligt "Sveriges Dödbok" (DVD) är Carl Åke Ragnar Hansson gift när han dör på Gistad den 20/11 1968, och vigseldagen är den 29/11 1947. Vigseln finner du här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0041535_00249 (nummer 13).

Han och Rigmor är alltså skilda.

4
Stugun / SV: Bengt Hemmingssons, född ca 1645, föräldrar?
« skrivet: 2021-02-24, 16:28 »
Det ska kanske påpekas att syskonbarn betyder kusiner.

Syskonbarn är alltså barn till två syskon - inte syskons barn (brorson, systerdotter o.s.v.) som är den felaktiga betydelsen som ordet har fått i dag.

Att Per H och Per S är Siuls syskonbarn betyder alltså inte att de är barn till något av Siuls syskon. Det är någon av resp. Pers föräldrar som är syskon till någon av Siuls föräldrar.

F.ö. förekommer namnet Siul också i Båhuslän. Det är en dialektal form av Sigurd, och borde då rimligen ha uttalats som det stavas, alltså Siul, inte Sjul. (G uttalas som j efter e/i/ä; det hörs kort sagt inte efter i. Och rd blir 'tjockt' L.) Är det annorlunda i Jamtland?

5
Västra Tunhem / SV: Hjälp att hitta dödsdatum
« skrivet: 2021-02-24, 16:03 »
Enligt Sveriges Dödbok ("dödskivan") gäller detta:

Kristina Ulldahl f. Larsdotter-Möller

Fristorp Trulsgård

Död 4/5 1950.

Kyrkobokförd i Västra Tunhem (Älvsborgs län, Västergötland).

Född 5/4 1860 i Gestad (Älvsborgs län, Dalsland).

Änka (12/11 1926).

----------

Detta är dock bara en avskrift, och eftersom den aktuella dödboken inte finns på nätet, och det inte finns SCB-utdrag efter 1949, så får du kontakta landsarkivet om du vill få bekräftat att dödsdagen är korrekt registrerad på dödskivan.

6
Habo / SV: Habo vigselbok C:4 (1704-1708), s. 13
« skrivet: 2021-02-24, 15:42 »
"Bengt uthlofwade i
möderne till barn[e]n 15 D:r S:rm:t"


Med "möderne" avses möderne arv. Det hade alltså varit s.k. avvittring, arvskifte mellan Bengt och barnen efter hans första hustru, och han lovade dem 15 daler silvermynt. Avvittring var ett krav för att en enka/enkling skulle få gifta om sig.

F.ö. är nog vigseln den 22/5. Prästen gör bara en extra knorr på sina tvåor...  :)

7
It's only the last three lines that's about Per's family.

The first line "skonas i åhr" (spared this year) is about the boy in the family above.

You are right about the rest. Your question-mark is "gam." = gammal = old.

8
Ytterby / SV: Vad händer med Anna?
« skrivet: 2021-02-23, 22:20 »
Enligt bouppteckningen dog hon den 30/11 1822 (Inlands Södre HR FII:10a, s. 499; https://app.arkivdigital.se/aid/v65626.b252.s499).

Och där sägs också att hennes bror Anders bor i Buderöd i Solberga socken.

9
Hillared / SV: Christina Johansdotter d. 1831-09-20
« skrivet: 2021-02-23, 20:48 »
Christina står som hustru redan i inflyttningslängden. Och vigseln finns i Dannike den 15/5 1826 (C:2, s. 262; https://app.arkivdigital.se/aid/v7784.b135.s263).

Det som står på Christinas rad i Hillareds hfl ser ut som "bevis d. 13/11 1826". Det är alltså inte vigseldagen, utan den dag som hon visade upp prästbeviset/flyttattesten efter inflyttningen.

10
Hillared / SV: Christina Johansdotter d. 1831-09-20
« skrivet: 2021-02-23, 20:38 »
Christinas bouppteckning förrättades den 24/10 1831 (Kinds HR FIIa:33, s. 561; https://app.arkivdigital.se/aid/v142775.b293.s561).

Enligt bouppteckningen föreslås till förmyndare för de omyndiga barnen åbon Andreas Johansson i Bäck i Dannike socken.

Och i Dannikes hfl 1818-1828 (AI:2, s. 45; https://app.arkivdigital.se/aid/v7774.b28.s46) finns en Johannes Gunnarsson i Bäck med en dotter Christina, född 1804. Hon har noteringen "1826 t. Hillared".

Det ser ut som en inte helt osannolik kandidat...  :)

11
"...af des syskon
under äckenskapet [!]
inkiöpt, hwilket
efter nuwar-
ande tiders
omständigheter
wärderas til..."


Värdet gäller alltså hela gården.

12
Arkiv Digital bör man ha.  :)

Så här ser bilderna ut. Först inledningen på listan (s. 339), och sedan Motala-familjen (s. 340).

13
Äldre ord A - K / SV: Lägenhet förklaring till ordet
« skrivet: 2021-02-23, 14:24 »
Är det Önnesmark i Lövångers socken? Något annat Önnesmark hittar jag i vart fall inte.

Det måste då vara en annan (förmodligen äldre) upplaga av Gods och gårdar än den från 1943 som finns hos Arkiv Digital (https://app.arkivdigital.se/aid/v948983.b3950.s395).

Om antalet hektar är angivet, så lär det ju vara en gård. Jag vet inte vad "lägenhet d:o" syftar på, om det är den fastigheten som anges före eller efter eller någon vars uppgifter inte skrivs ut. (Det är som sagt bäst att se det med egna ögon...)

Bland Lantmäteriet historiska kartor finns register över alla förrättningar (avstyckningar m.m.) för alla byar/gårdar. Där kan du se allt som skett i Önnesmark i Lövångers socken (20 sidor).

Och de bilder av kartor m.m. som finns från Önnesmark hittar du här:

Lantmäteristyrelsen (riksmyndigheten).

Lantmäterimyndigheten (i länet).

14
J. A. Andersson med familj från Motala, inkl. pigan Sofia Matilda Eriksson, finns i Göteborgs poliskammares lista över utvandrare: Nummer 1293 på sidan 340 i volym EIX:34 (https://app.arkivdigital.se/aid/v479758.b1730.s341). Sonen Charles (som väl egentligen heter Karl fömodar jag) har Amerika, inte Motala, angivet som hemort, så han har väl varit hemma och hämtat den övriga familjen.

De reser med ångbåten Orlando från Göteborg den 30/3 1888 till Hull i England (där de förmodligen fortsatte med tåg till Liverpool, vilket var den vanligaste rutten).

Deras destination är Ishpeming i Michigan.

15
Äldre ord A - K / SV: Lägenhet förklaring till ordet
« skrivet: 2021-02-23, 13:28 »
Det går inte att svara på utan att veta var (i vilken källa) det står, så att man med egna ögon kan se vad uppgifterna betyder.

16
Äldre ord A - K / SV: Lägenhet förklaring till ordet
« skrivet: 2021-02-23, 13:17 »
Det är en fastighet på landsbygden som inte är mantalssatt, d.v.s. inte en gård. Det vanligaste var väl ett torp som friköpts och avstyckats till en egen fastighet.

17
Stugun / SV: Bengt Hemmingssons, född ca 1645, föräldrar?
« skrivet: 2021-02-23, 08:20 »
Ragunda tingslags domboksprotokoll för 1697 finns endast bevarat som renovation. Dessa renovationer kunde på sin tid inlånas till landsarkiven av enskilda forskare, vilket min far också gjorde och exerperade. Källan 1998 var alltså dessa anteckningar. Sedermera införskaffade jag de filmade versionerna, vilka så vitt jag vet bara finns som mikrofiche

Enligt en äldre arkivförteckning (som finns här hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v442565.b10) ska hovrättens renovation av Ragunda tingslags dombok för 1697 ingå i vad som då kallades Gävleborgs län 48.

Enligt NAD:s nuvarande arkivförteckning för Svea hovrätts advokatfiskal heter den volymen i dag EXIe:3184. Och den finns här hos AD: https://app.arkivdigital.se/aid/v421978.b10

18
Nej, fartygets namn står inte, men däremot rederiets: Hvita Stjernlinien.

19
Resele / SV: Hitta fastighetsbeteckningar...
« skrivet: 2021-02-22, 22:04 »
Den som inte vill ha datorn nedlusad med diverse spioneriverktyg kan i stället för Hitta (som Åkes anonymiserade länk går till) välja originalet från Lantmäteriet:

Tängsta

Fastighetsbeteckningen (1:29) har här hamnat lite till höger om tomten (det är alltså fastigheten med husnummer 216).

Flygfoto finns här också. Välj Ortofoto uppe till höger, med eller utan fastighetsgränser.

20
Gunnarskog / SV: Vart tog Johannes vägen?
« skrivet: 2021-02-22, 17:07 »
Förklaringen finns i kolumnen Död.

(För den som inte har Arkiv Digital kan upplysas att "v11443.b443.s434" är uppslag 434 i Gunnarskog AI:20.)

21
Ods socken ligger i Gäsene härad (förr ofta stavat Gäsened) i Sjuhäradsbygden, så det är alltså häradet som har givit namn åt kompaniet.

Johannes Blad var soldat för nummer 120 (Hermanstorp Västergård i Ods socken) vid Gäsene kompani. Den sista generalmönsterrullan som han är med i är 1867 (https://app.arkivdigital.se/aid/v60329a.b736).

Då är han korpral. Och i rullan står att han heter Nilsson, är född i Murums socken den 7/5 1815, och antogs den 12/1 1837. Vidare sägs: "Afsked för attesterad sjuklighet med anmälan till underhåll; tjent utmärkt väl såsom korporal i 14 år."

Jag ser att det i den sista husförhörslängden som han är med i före avskedet (Od AI:7, uppsl. 175; https://app.arkivdigital.se/aid/v42884.b191.s175) står att han har nummer 420. Det är regementsnumret; rotenumret är 120.

I husförhörslängden står också att han är född i Hällstad. Murum hörde till Hällstads pastorat, så om rullans uppgift att han är född i Murum stämmer, så är det i vanlig västgötsk ordning moderförsamlingen som anges som födelseförsamling i Ods hfl.

22
Lekåsa / SV: Johannes Andersson f. 1830 från Lekåsa
« skrivet: 2021-02-21, 16:42 »
Har du kollat övriga socknar i Lekåsa pastorat? Pastoratet omfattade vid den här tiden Lekåsa, Essunga, Barne-Åsaka, Fåglum och Kyrkås.

Det är mycket vanligt efter en flytt att moderförsamlingen i pastorat sägs vara födelse- eller utflyttningssocknen, trots att personen i själva verket kommer från ett annex.

Dessutom bör man aldrig hoppa direkt från en husförhörslängd, där man finner någon som vuxen, till födelseboken i socknen där personen sägs vara född. Det är mycket riskabelt, eftersom det vimlar av fel födelseuppgifter (både dag, år och socken) i husförhörslängderna. Man bör alltid för säkerhets skulle följa alla personer baköver genom alla husförhörs- och flyttlängder. Det är särskilt viktigt när det är ett så vanligt namn som Johannes Andersson.

23
Övriga släkter - S / SV: Skalm
« skrivet: 2021-02-21, 12:06 »
Enligt dödskivan föddes Anna Kristina Skalm i Årdala socken i Södermanlands län den 12/12 1809, och dog ogift på Arbetshuset i Nyköpings Västra församling i samma län den 21/9 1866.

Jag har inte kollat i originalböckerna om de registrerade uppgifterna stämmer.

24
Vinköl / SV: Vinköl C:3 s245 1690-1756
« skrivet: 2021-02-21, 11:45 »
I 1704 års mantalslängd (landskontorets ex., s. 388; https://app.arkivdigital.se/aid/v190770.b204.s389 - daterad den 26/2 1704) och 1705 (s. 374; https://app.arkivdigital.se/aid/v190771.b198.s375 - den 27/2 1705), alltså längderna närmast före och efter dopet den 15/6 1704, finns det bara ett hushåll på Skogen i Vinköls socken: Bengt Månsson med hustru.

Dessa årgångar av mantalslängden finns inte hos SVAR (som bara har Kammarkollegiums ex.). Den närmaste är 1702 (s. 424; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006604_00032). Den är knappt läsbar, men Bengt Månsson på Skougen står på sjunde raden. Jag lägger in en bild från Arkiv Digital som jämförelse (samma år, men landskontorets ex., s. 418; AD har bara Kammarkollegiums ex. de år som saknas i landskontoret).

Det står inte att Bengt är kornett, men de militära titlarna behövde egentligen bara sättas ut i mantalslängden för att visa att man var skattebefriad, och de var man inte som gårdsbrukare.

Och enligt 1708 års jordebok (s. 1377; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055793_00717 - den närmast samtida som inte är skadad) är Skogen ett 1/2 mantal krono, och där finns åbon Bengt Månsson.

Är det då Bengt som är kornetten?

Tillbaka till Vinköls födelsebok: Den 4/7 1706 (s. 254 hp/248 mp; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0053380_00134) finns bland vittnena/faddrarna kornetten Bengt Månsson och hustrun Catarina Caspersdotter, båda vid Skogen. Det står inte att de är gifta, men enligt mantalslängden finns det som sagt bara ett hushåll på Skogen. Och de heter alltså Månsson och Caspersdotter, och barnet som döps den 15/6 1704 heter ju Casper Magni (Måns är den svenska formen av det latinska Magnus).

Du får avgöra själv om det håller som bevis...  :)

25
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag Frans Martin
« skrivet: 2021-02-20, 21:15 »
Det är i Långholmens kyrkobok (AIa:13, uppsl. 279; https://app.arkivdigital.se/aid/v84194.b305.s279) som det står att han är "uppfostrad på kommunen till 15 år". Det skrevs på 1880-talet, men under den aktuella tiden (1844-1859) fanns det inga kommuner. Det var kyrkan som hade hand om fattigvården på den tiden, så det är i Örgrytes kyrkoarkiv (länk till arkivförteckningen) som fattigvårdshandlingar finns (Örgryte införlivades inte med Göteborgs stad förrän 1922).

I samma kyrkobok från Långholmen står också att hans far är vaktmästaren Carl Andersson, som när det skrevs var död.

26
Allmänt / SV: Hur veta om anor är resande?
« skrivet: 2021-02-20, 19:21 »
Mo betyder 'sandig mark', och Mo/Mon är ett vanligt ortnamn. I Sverige finns fem Mo socken i olika delar av landet, och ett Mo härad.

Och Mo/Mon finns som by- eller gårdsnamn i cirka femtio socknar landet runt. Och Mon finns säkert som torp- eller backstugenamn i var och varannan socken.

Så ett kort svar på din fråga är: Nej.

27
Foss / SV: Maria Sofia Olsdotter
« skrivet: 2021-02-20, 14:17 »
Jag kollade i Foss C:4, där vigslarna står. Och deras vigsel är som sagt den 2/1 1835 (s. 27). E:1 är en lysningsbok; den 7/12 1834 är alltså lysningsdagen. Vid lysningen står f.ö. att hennes mor Maria Wallin (ser det ut som) lämnar "skriftl. jakan".

28
Foss / SV: Maria Sofia Olsdotter
« skrivet: 2021-02-20, 13:17 »
Det finns ingen vigsel i Foss socken den 7/12 1834. Är det möjligen vigseln den 2/1 1835 som du menar? Brudparets namn stämmer i vart fall där.

Du säger också att de en tid fanns hos hans far, men inte var det är någonstans. Och det är ju inte lätt att gissa sig till, om det är vigseln den 2/1 1835 - eftersom den Petter är från Solberg u. Bäckeböle i Färgelanda socken på Dalsland (där f.ö. också Torps socken ligger)...

Om du säger i vilka källor som du har funnit dina uppgifter, så blir det enklare att hjälpa till...

29
Husförhörslängder / Församlingsböcker / SV: Storra Harrie
« skrivet: 2021-02-20, 12:44 »
Som framgår av arkivförteckningen finns det inga husförhörslängder före 1809 i Stora Harrie kyrkoarkiv. Det framgår också av att den äldsta längden har nummer 1...  :)

Det är dessvärre normalt att de äldsta husförhörslängderna inte är bevarade.

30
Sanne / SV: Husförhör i Sanne socken 1940-1943?
« skrivet: 2021-02-20, 10:45 »
Enligt arkivförteckningen omfattar församlingsboken AIIa:3 perioden 1937-1968. Den sträcker sig alltså långt över sekretessgränsen och finns därför inte på nätet. Du får alltså kontakta landsarkivet om du vill ha uppgifter ur den boken.

31
Reftele / SV: Fånghuset uti Ölmstad
« skrivet: 2021-02-19, 22:04 »
Som jag sa i mitt förra inlägg: Det är lättare att hjälpa till om du talar om var (i vilka källor) som du har hittat dina uppgifter.

32
Torrskog / SV: Torrskog C:2 sid 45,
« skrivet: 2021-02-19, 19:24 »
Jodå, det är Olof Halvardssons barn, men jag får namnet till Elin (det står bara "barn", inte son eller dotter). Modern är hustru Böret (bara förnamnet är noterat). Om man ser vad det finns för gårdar/byar i Torrskogs socken, så bör det vara i Gummenäs som de bor.

33
Stenkyrka / SV: Hädan flytt
« skrivet: 2021-02-19, 18:56 »
Några flyttlängder finns inte så tidigt - speciellt inte i Stenkyrka där det gamla kyrkoarkivet har brunnit...

Men han behöver inte ha lämnat socknen. Noteringen betyder bara att han flyttat från den gården, men han kan i stället finnas på en annan gård i samma socken.

34
Stenkyrka / SV: Hädan flytt
« skrivet: 2021-02-19, 18:48 »
Det betyder att han har flyttat.

35
Kristine / SV: I vilken hfl hittar jag familjen?
« skrivet: 2021-02-19, 18:23 »
Att hon skulle vara född i Ås får vi nog bokföra på tabbekontot...  :)

I Vasa dödbok (F:1, uppsl. 139) finns hon den 19/8 1910, med hänvisning till uppslag 1043 i församlingsboken (som är AIIa:6).

Och i församlingsboken är hon på rad 3 noterad som Jansson, Anna Britta f. Carlsson, född den 28/7 1828 i "Christ. Gbg".

Men på rad 22 finns Karlsson, Anna Britta f. Lund, född den 28/8 1854 i - gissa var  :) - just det: "Ås Skb l."

Så vid registreringen för dödskivan har alltså födelseförsamlingen hämtats från fel Anna Britta Karlsson. Jag har felanmält det.

36
Kristine / SV: I vilken hfl hittar jag familjen?
« skrivet: 2021-02-18, 22:17 »
Under Anna Britas namn i födelseboken (CII:3, s. 96) ser det ut som det står "Sjukh.". Hon lär alltså vara född på sjukhuset.

Det är väl därför som det står "De vanlige" som dopvittnen. Det var väl personal på sjukhuset som brukade ställa upp som vittnen.

Och om hon föddes på sjukhuset, så behöver ju familjen inte vara skriven i Kristine. Och det är de väl troligen inte heller, eftersom de inte går att hitta i personalförteckningarna.

37
Bagge / SV: Bagge
« skrivet: 2021-02-18, 18:04 »
Ur Göteborgs stifts nya herdaminne (del IV, s. 565):

Fredrik Fredriksson Bagge gifte sig för 3:e gången den 23/11 1746 (står ej var) med Anna Dorotea Liedberg.

Anna Dorotea döptes i Kristine församling i Gbg den 12/12 1702, och var dotter till handl. i Gbg Christoffer Liedberg och Margarete von Minden. Hon dog i Stora Åby den 4/5 1753.

Det var Anna Doroteas andra gifte. Hon var först gift med kämnären i Gbg Jonas Edman, som dog den 3/3 1736.

38
Redan i 1686 års kyrkolag nämns fallandesot som ett möjligt äktenskapshinder, dock inte något förbud. Se SOU 1960:21 Medicinska äktenskapshinder [pdf], under Historik som börjar på sidan 14.

Så visst fanns det skäl för prästen att notera detta i vigselboken, så att det stod klart att det var känt före vigseln.

39
Anders Andersson and Tora Gudmun(d)sdotter.

It's easier to read Tora's last name when their son Lars is born in 1752 (page 137).

40
Allmänt / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-02-17, 18:42 »
Det står Landtvärn. Han hade alltså varit uttagen till lantvärnet.

41
Vad "szt" är en förkortning för vet jag inte. Kanske något latinskt? Det står bara efter de som betalar, så det kanske betyder att de har betalat? Men det är bara en gissning.

(Jag har Linux, och där är det bara att hålla ned "AltGr" samtidigt som jag skriver ett vanligt s, så blir det ß. Samma sak med ä och ö, som då blir æ och ø.)

42
I räkenskaper brukade man ange antal som 'pinnar' i form av "i", där den sista 'pinnen' skrevs som "j". 2 = ij. 3 = iij. O.s.v. Och en halv skrevs som ett genomstruket j, alltså j (om nu genomstrykningen syns här...).

Detta vet jag 'av erfarenhet'...  :) Men jag kan inte på rak arm hänvisa till bevis just nu...

När det gäller tecknet ß, så bör det vara skilling, eftersom det finns några som betalar 1 mark och någon som betalar 1/2 mark, och 24 skilling är 1 1/2 mark (det gick alltså 16 skilling på en mark). Det stämmer också med summeringen under - så när som på en felräknad (saknad) skilling...

När det gäller vem som fick betalningen, så var det som vanligt kronan som tog skatten. Men om det var den norska eller danska kronan beror på från vilket år skattelängden är. 1536 upphörde unionen mellan Danmark och Norge (resten av Kalmarunionen efter att Gustav Vasa "befriat" Sverige) och Norge blev formellt en provins i Danmark.

43
Det bör vara 24 skilling.

44
Fröderyd / SV: Kan någon hjälpa mig
« skrivet: 2021-02-17, 01:48 »
Om det är det första paret i Hultsjö vigselbok 1712 (CI:1, s. 267), så står det att Lisbet Nilsdotter kommer ifrån Estorp.

Och ett Estorp finns i Hultsjös första husförhörslängd (som börjar 1717), även om det kallas Eskilstorp i landsarkivets register som är inbundet i början av boken.

45
Ljungsarp / SV: Ljungsarp Födelse, Döda och Vigda 1805
« skrivet: 2021-02-16, 19:36 »
Ett äldre herdaminne för Göteborgs stift finns hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v904286.b10

Man har också Skara, Växjö och Uppsala.

Ett nytt herdaminne för Göteborgs stift är under arbete och utgivning nu. Hittills har fyra delar utkommit, men man har ännu inte hunnit till Kind.

46
Du får börja med det som du är säker på. Är du säker på att det är 'din' Märta som finns på sidan 2 i Gesäter AI:9? Om du är det, så får du göra som jag skrev i mitt förra inlägg: Följ henne baköver i tidigare husförhörslängder.

I AI:9 (1856-1861) finns ingen notering om inflyttning. Då finns hon och Anders troligen på samma plats (Delefors) också i föregående längd.

Det är AI:8 (1851-1856). Enligt registret i början av boken finns Delefors på sidan 1. Där är de inte, men Delefors fortsätter på sidan 2, och där är de (https://app.arkivdigital.se/aid/v4196.b12.s2). Inte heller där finns någon inflyttningsnotering, så då får du gå vidare med AI:7 (1846-1851) och så vidare tills du hittar inflyttningen till Gesäter.

47
Det finns ingen Märta/Marta Johansdotter på sidan 86-87 (AD-bild 48) i Råggärd C:4. Det tredje barnet på sidan 86 är en son Mattis. Det första barnet på sidan 87 är Maria Torstensdotter.

Och i AD:s registerpost https://app.arkivdigital.se/aid/r5.p68862138 hänvisas inte till någon sida i Råggärd C:4, bara till den boken, eftersom födda 1792 finns där.

Om du är helt säker på att det är 'din' Märta som finns på sidan 2 i Gesäter AI:9, så får du följa henne baköver i tidigare husförhörslängder. Det går inte att hoppa direkt från en husförhörslängd, där en person finns i vuxen ålder, till en födelsebok där den personen sägs vara född. Det är fullt av fel födelseuppgifter i husförhörslängder (både socken och år), speciellt efter en flytt till en annan socken. Och när hon har ett så vanligt namn, så kan det vara vem som helst om du bara har födelsesocken och år.

48
Ljungsarp / SV: Ljungsarp Födelse, Döda och Vigda 1805
« skrivet: 2021-02-16, 15:39 »
Födda, vigda och döda 1761-1806 ska finnas i Ljungsarp C:2 enligt arkivförteckningen, och där sägs inget om några luckor. Men i registret i början av boken finns 1805 inte med. Kanske där var en präst det året som inte skrev rent lösa lappar, som sedan förkommit?

Enligt herdaminnet dog kyrkoherden i Dalstorps pastorat 1805, och man fick en ny samma år. Det blev kanske rörigt i samband med det?

49
C F Tinnerholms far som ska vara Jöns Tinnerholm? Enligt de uppgifter jag kan hitta ska Jöns vara född 1702, dock känns det konstigt att man på denna tid hade ett barn vid 46/47 års ålder om C F var född 1749.

Jag vet inte om dina uppgifter är korrekta, men om de är det, vad är det då som är "konstigt" med att få barn vid 47 års ålder?

50
Vid den här tiden hörde Enåkers socken till Västmanlands östra häradsrätt (länk till arkivförteckning). Dess arkiv finns i landsarkivet i Uppsala, men domböckerna finns ännu inte på nätet, varken hos AD eller SVAR.

51
Rommele / SV: Karl Alfred Andersson 18530509 född i Rommele
« skrivet: 2021-02-15, 17:20 »
Det är en förkortning för Domkyrkoförsamlingen (i Göteborg).

52
Den lär nog mycket riktigt vara fallandesot (epilepsi) som avses, eftersom en person som hade det kallades för brottfälling.

53
Rommele / SV: Karl Alfred Andersson 18530509 född i Rommele
« skrivet: 2021-02-15, 12:05 »
Det föds en Karl Alfred Andersson den 9/5 1853 i Upphärads socken i Rommele pastorat (Upphärad C:3, s. 421; https://app.arkivdigital.se/aid/v44691.b214.s421). Du får väl följa honom framåt i husförhörslängder och ev. flyttlängder för att se om det är han.

Det är vanligt att moderförsamlingen anges som födelseförsamling när personen i själva verket är född i ett annex.

54
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-14, 19:37 »
Boställe är den normala benämningen för kronogårdar som användes som tjänstebostäder. Det sa man då, och det säger man normalt i dag. "Ståndsgård" en besynnerlig benämning som jag aldrig har sett förrut; det måste vara ett privat hittepåord för det projektet, och inget som kan rekommenderas att andra tar efter...

55
Lappland är ett landskap, inte län. Det är delat mellan Norrbottens och Västerbottens län.

56
Hova / SV: Var är Ulrika född?
« skrivet: 2021-02-14, 18:08 »
Gudhammar.

57
Läshjälp / SV: Bouppteckning Kinne Häradsrett 1844-47
« skrivet: 2021-02-14, 17:21 »
På första bilden ser det som "Giefte" efter Cajca, d.v.s. gifta. Barnen är alltså gifta.

På nästa rad ser det ut som "Pesellenne uppgafs av Dotter Cajca". "Pesellenne" ska väl vara persedlarna, förmodar jag.

På nästa bild står "Ellgaffel", eldgaffel alltså.

I bouppteckningar är det för det mesta 'vanligt' folk, inga präster eller andra kronans tjänstemän, som håller i pennan, och då skriver man ofta som man talar...  :)

58
Allmänt / SV: Transportmedel i Blekinge 1907
« skrivet: 2021-02-14, 16:48 »
I Arkivguidens Forum finns mer information om möjligheterna att resa från Ramdala till Göteborg 1907.

59
Allmänt / SV: Regler för renägande?
« skrivet: 2021-02-14, 10:54 »
...vad sjutton ska man med fem ynka renar till?

Det kanske var en ren hobbyverksamhet...  :)

60
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-14, 10:36 »
Då var det alltså inte av Cronstedt som Lindblad arrenderade Helgesta.

Som du säger är Lindblad arrendator, med hälftenbrukaren Per Larsson, i 1764 års mantalslängd (som är daterad den 14/10 1763). Och 1765 (13/10 1764) står Cronstedt för bruket. Någon gång mellan dessa båda mantalsskrivningar har alltså Cronstedt tagit över, sannolikt på den fardag som inföll under den tiden.

(Såg du mitt förra inlägg som kom medan du skrev ditt senaste?  :) )

61
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-14, 09:48 »
Eftersom Helgesta var indelt som Cronstedts boställe, så hade han ansvar för driften där. Det var då inte bara i hans intresse att gårdsbruket sköttes så att det gav så stor inkomst till honom som möjligt, han hade också ansvaret för att byggnaderna hölls i gott skick. Om det ansvaret missköttes, så kunde han få betala ersättning för huseröta vid de syner som hölls med jämna mellanrum, inte minst i samband med att efterträdaren tog över.

Ansvaret för huseröta såg han säkert till att skriva över på arrendatorn, men om Helgesta inte var utarenderat under hela tiden som det var hans officiella boställe, så var han säkerligen där lite då och då för att övervaka driften under icke-arrendetiden. Och då övernattade han säkert där också; resor tog ju lång tid då. Och i samband med det kunde han säkert träffa drängarna personligen - och pigorna också...  :)

62
Kila / SV: Efternamn
« skrivet: 2021-02-13, 20:25 »
Härlechzdott.

63
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-13, 19:32 »
Han behövde ju inte Helgesta som boställe när han hade en egen herrgård. Det var ju därför det var utarrenderat. Så han lär inte ha bott där när det fanns en arrendator.

64
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Gifte hon sig?
« skrivet: 2021-02-13, 18:37 »
Säve AI:3 innehåller flera längder.

Det är sidan 19 i längden 1842-1844 (https://app.arkivdigital.se/aid/v16847.b109.s19). Och sidan 22 (inte 23) i längden 1845-1848 (https://app.arkivdigital.se/aid/v16847.b177.s23).

65
Svanskog / SV: Svanskog A1:7 s 71
« skrivet: 2021-02-13, 15:46 »
"Fången i Frankrike.
Åter hemkom-
men."

66
Allmänt / SV: Transportmedel i Blekinge 1907
« skrivet: 2021-02-13, 12:40 »
Tåget går från Karlskrona till Emmaboda (i Småland) och därifrån vidare mot Göteborg. Hur många byten det behövdes då är jag inte säker på.

Detta är hur hon kunde åka, men hur hon verkligen åkte är inte lätt att svara på...

67
Allmänt / SV: Transportmedel i Blekinge 1907
« skrivet: 2021-02-13, 11:50 »
1907 fanns järnväg mellan Karlskrona och Göteborg. Se Banguiden:

Emmaboda-Karlskrona

Göteborg-Borås-Alvesta-Kalmar

68
Lindbom / SV: Carduansmakare Isaac lindbom
« skrivet: 2021-02-13, 10:42 »
Det gjordes ett inlägg i den här diskussionen kl. 10.01 i dag. Vart har det tagit vägen?

69
General questions / SV: Help with notes on a household exam
« skrivet: 2021-02-13, 01:59 »
"Enl. bevis utur Skredsviks kyrkobok" must refer to his birthdate - which then proves that he was born in that parish. There are no birthdates in the previous household examinations, just the persons ages. Here the priest has noted the exact birthdate for everyone. So he must have asked for a certficate from Skredsvik. And you can see similar notes on some other persons too.

And there is a blank space between "kyrkobok" and "död" (the 'hook' there is probably just a dot with a personal touch  :) ). So "död" is written afterwards, and has nothing to do with Skredsvik.

70
"Vunnen g:m annons? Kunde folk vinna biljetter?"

Det gäller ledighetsbeviset, alltså bevis på att han var "ledig till äktenskap". Han hade varit i Amerika och hade inget bevis på att han var ogift. Då annonserades det i Post- och Inrikes Tidningar, så att den som hade några bevis på att han var gift kunde invända mot lysningen.

71
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Gifte hon sig?
« skrivet: 2021-02-12, 18:27 »
I personalförteckningen har hon tre noteringar "O.B.", vilket betyder oäkta barn.

Ett av dem är naturligtvis den 12/11 66. De andra är den 15/4 62 (C:11; https://app.arkivdigital.se/aid/v33241.b195 - Charlotta Wilhelmina) och den 27/12 70 (C:12; https://app.arkivdigital.se/aid/v33242.b432 - Ellen Amanda).

72
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Gifte hon sig?
« skrivet: 2021-02-12, 18:16 »
"Infl 28/12 57" är en hänvisning till personalförteckningen, som användes i stället för både husförhörs- och inflyttningslängd.

Hon finns där i AIa:7, s. 433 (https://app.arkivdigital.se/aid/v35183.b222.s434).

73
I lysningsboken har Johan en hänvisning till sidan 393 i församlingsboken (som finns i AIIa:6). Och där står följande i anmärkningskolumnen:

"Saknar ledighet 1896-1913.
Vunnen g:m annons i P. o. Inr. Tidn."


Så då lär det ha varit 1896-1913 som han var i Amerika. Han har ju också, enligt inflyttningsnoteringen på samma sida, kommit därifrån den 7/11 1913.

74
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-12, 15:11 »
Jodå, det står "Säteri" vid Helgesta. Men det har väl troligen varit ett 'riktigt' säteri som blivit indraget till kronan. Gamla jordeböcker lär kunna ge upplysning om det.

Helgesta var indelt som boställe för översten vid Södermanlands regemente. Officerare, liksom civila statliga tjänstemän, hade kronogårdar indelta som boställen. Det betyder att gården var en kronogård, alltså ägd av kronan, men upplåten som boställe till tjänstemannen. Han fick då bruka gården och behålla avkastningen därifrån som en löneförmån. Och jordeboksskatten (den s.k. räntan) var indelt ('öronmärkt') för att användas till hans lön; han behövde m.a.o. inte betala den skatten.

Men det var inget ovanligt att militärer ägde egna gårdar där de bodde, och att bostället i stället var utarrenderat. Och det var uppenbarligen fallet här, där Lindblad står som arrendator.

Om det står att en gård "brukas under" en annan, så betyder det att gårdarna har samma brukare. T.ex. gården B brukas under A betyder att brukaren av A också brukar B (brukaren lär då också bo på A, men det framgår av mantalslängden).

75
Kville / SV: ? vad står det om lysningen 31.5.1914?
« skrivet: 2021-02-12, 14:51 »
På övre bilden står det:
"Vigde på grund af lysn. att. härifr.
N:o 14/14, Attest om vigsel ank.
fr. Past. Emb. i Uddevalla 28/7 1914."


Det första ordet, "Vigde", är det inte lätt att få till det, om man inte vet att det borde vara det som står där...  :)

På nedre bilden står:
"Båda begär lysn. Kusi-
ner. Båda varit i Amerika.
Ledigheten lagligen styrkt."

76
Magnét / SV: Magnét alias Kihlberg?
« skrivet: 2021-02-12, 07:54 »
Kollar vidare i historien och är inte så säker på att Magnét är ett soldatnamn som Jonas blev tilldelad, låter knappast som ett sådant namn. Tror ändå att Magnétfamiljen är inblandad

Om man tycker att ett namn "låter" som ett soldatnamn kan inte vara avgörande för om man ska tro att det är ett sådant. En soldat kunde heta precis vad som helst. Det finns t.ex. soldater som heter Punkt och Slut för att de var soldater för de sista rotarna i kompaniet.  :) Ett annat tjusigt soldatnamn är Död... Det finns helt enkelt ingen gräns för vad en soldat kunde heta.

Svårt att få klarhet men nu har jag hittat så mycket bevis på att Jonas pappa verkligen var Joseph Magnét och det är kul. Här bifogar jag ett litet beskrivande bevis i alla fall.

Här har du lagt in en bild med ett brev från Kalmar Juridiska Byrå. När är det brevet daterat? Det är nog en stund sedan, eftersom där står att "för kyrkoarkivalier från de nämnda socknarna gäller Landsarkivet i Vadstena". Där finns visserligen originalen, men man har kunnat forska i kyrkoböcker utan att besöka arkivet sedan mikrokorten kom på 1980-talet. Och 1997 gick den firman ihop med andra advokatbyråer under annat namn.

I brevet sägs också följande: "Gossebarnet föddes i Dalhems socken den 18 nov. 1783 och döptes till Jonas samt fick sin uppväxt hos en familj Kihlberg bosatt i Grinekulla i någon av socknarna Dalhem, Ukna, Tryserum eller Hannäs. Jag har inte kunnat lokalisera gården närmare. Vad herr Kihlberg hette i förnamn vet jag ej men frun hette Chatarina Johansdotter."

Detta är inget bevis; det är ett påstående. Bevis är de källor där dessa uppgifter är hämtade. Vilka är de källorna? Och hur trovärdig är den släktforskande juristen när denne påstår att Jonas "fick sin uppväxt hos en familj Kihlberg bosatt i Grinekulla", men varken har kunnat finna "herr Kihlbergs" förnamn eller i vilken socken "gården" (i själva verket soldattorpet) Grinnekulla ligger?

Kalmar Juridiska Byrå var säkert skickliga advokater, men vad kunde de om släktforskning? I födelseboken framgår ju tydligt att "gossebarnet" som "föddes i Dalhems socken den 18 nov. 1783 och döptes till Jonas" var född på Grinnekulla samt att "herr Dahlberg" var korpral och hette Jonas och att han och hustrun Catarina Johansdotter var de riktiga föräldrarna.

Om modern som efter en flyktig affär med Joseph Magnét dog vid förlossningen eller lämnade ifrån sig barnet och Kihlbergs tog in Jonas som fosterbarn så är det inte så konstigt att Kihlbergs står som föräldrar. Har hittat lite uppgifter om att det kanske var så. Det kan också vara så att efter affären med Joseph så gifte sig Jonas mor Catharina med Kihlberg innan födelsen (vilket inte var ovanligt på den tiden) så att Jonas Kihlberg står som fader i kyrkböckerna.

Jo, det är i högsta grad "konstigt". Det är helt uteslutet att fosterföräldrar skulle skrivas in i födelse- och dopboken som de riktiga föräldrarna.

Här nedanför ser du hur det ser ut i den husförhörslängd som är samtida med Jonas födelse (Dalhem AI:2, s. 181; https://app.arkivdigital.se/aid/v21758.b97.s181). De har alltså fem barn före Jonas; det äldsta fött 1768. Och i de två närmast föregående längderna (s. 103 och 10 i samma bok) framgår att Kihlberg har samma hustru hela tiden sedan åtminstone 1765.

Om du är intresserad av att hitta sanningen om dina förfäder, så fantisera inte för att få släktberättelsen att stämma - läs vad det står i de verkliga källorna.

77
000 Osorterat / SV: Rött streck i Hfl?
« skrivet: 2021-02-12, 00:53 »
Man fick läsa originalböckerna på landsarkiven också innan mikrokorten kom på 1980-talet.

78
Reftele / SV: Fånghuset uti Ölmstad
« skrivet: 2021-02-11, 20:16 »
"Reftele/Ölmstad" skriver du. Då är det nog inte Ölmstads socken (i Vista härad vid Gränna), där du har placerat inlägget, utan byn Ölmestad i Reftele socken (i Västbo härad på gränsen till Halland).

Och sedan är det lättare att hjälpa till om du talar om var (i vilka källor) som du har hittat uppgifterna om dina förfäder.

79
Södermanlands regemente / SV: Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-11, 16:51 »
Det ser märkligt ut.

Med säteri eller sätegård menas normalt huvudgården i ett adligt gods. Rent språkligt betyder det alltså den gård där godsets ägare har sitt säte, alltså där han själv bor. Ett säteri är m.a.o. en frälsegård. (Se Nordisk familjebok, 1891.)

En gård som är indelt som boställe för en officer eller civil tjänsteman (t.ex. länsman eller kronofogde) är däremot en kronogård.

Och ser man på de kolumner som i 1763 års mantalslängd står närmast efter gårdsnamnet, så ser man att Helgestas båda gårdar (n:r 1 och 2) är noterade som krono.

Något 'riktigt' (adligt) säteri är det m.a.o. inte vid den här tiden. Däremot kan det ha varit ett tidgare säteri, som indragits till kronan i samband med reduktionen.

Översten bodde inte här själv, utan arrenderade ut det. I mantalslängden 1763 står Lindblad som brukarens namn, och i 1754 års jordebok (som är den sista som finns på nätet; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055271_00104) står att Jonas Lindblad är arrendator.

80
Forserum / SV: Läshjälp, Jöns Larsson
« skrivet: 2021-02-09, 22:20 »
Den 15/8 1746 (s. 28) vigdes drängen Jöns Larsson och pigan Kierstin Bengtsdotter från Sjöstorp. Kan det vara de?

81
Forserum / SV: Läshjälp, Jöns Larsson
« skrivet: 2021-02-09, 22:06 »
Om det hade varit någon vigsel i Forserum den 10/11 1748, så skulle den ha stått på den sidan, men det gör det inte. Det närmaste är den 13/11, då Jöns Isaksson från Krökesbo och Kjerstin Andersdotter från Horshaga vigdes.

Var har du hittat dem i andra källor?

83
"...fast owist huru..." tycker jag att det ser ut som.

84
Kville / SV: VAD står det om Paulina som reste till Amerika
« skrivet: 2021-02-07, 23:37 »
Båhuslän blev inte "svenskt" bara för att det hamnade innanför Sveriges gränser. Läs mer här: Båhusläns norska historia.

85
Välj USA som land under Arkivsökning.

86
Tydje / SV: Tydje A1:2 sid 52
« skrivet: 2021-02-07, 15:24 »
Tienste folk dr

87
Kville / SV: VAD står det om Paulina som reste till Amerika
« skrivet: 2021-02-07, 14:26 »
Ancestrys register är väl inte alltid helt pålitliga (för att uttrycka det diplomatiskt), men om man skriver att en båhusläning är norsk, så har man ju faktiskt rätt - även om det var oavsiktligt...  :)

88
Övriga arkiv / SV: Riksarkivets Digitala Forskarsal
« skrivet: 2021-02-07, 14:15 »
Ja, det stämmer inte att det inte finns motsvarande efter 1949. Det som hände var att man bytte system.

Ingen har sagt att det inte finns "motsvarande".

Det finns inte SCB-utdrag från församlingarnas kyrkoböcker efter 1949. Det som finns därefter är "avtryckskort" från länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar.

Se arkivförteckningen i NAD:

HIaa Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949

HIab (aba-abe) Avier från länsstyrelserna 1950-1967

89
Källor och arkiv / SV: Lieutenant på 1700-talet
« skrivet: 2021-02-07, 00:24 »
"R. L." är källorna. Förklaringen finns i förordet (AD-bild 20).

Fadern Esbjörn vet jag inte var du kan hitta mer om, förutom i 'vanliga' släktforskningskällor. Men Sven kan du följa i rullorna, nu när du vet vilka regementen han tjänstgjorde vid.

90
Lindbom / SV: Carduansmakare Isaac Lindbom
« skrivet: 2021-02-06, 23:43 »
Jag kan inte påminna mig att jag någonsin sett ett vittne i en vigselbok. Var han inte brudens giftoman?

Var finns vigseln?

91
Källor och arkiv / SV: Lieutenant på 1700-talet
« skrivet: 2021-02-06, 23:33 »
Han var alltså löjtnant, med nutída stavning.

Du hittar honom på sidan 224 i Lewenhaupts "XII:s officerare": https://app.arkivdigital.se/aid/v319671a.b1150.s225

Där finns också en Nils Garfihl, som lär vara en bror. Född på samma plats fyra år efter Sven.

92
03 - Hur hittar jag... / SV: Arkiv för inresande
« skrivet: 2021-02-06, 23:02 »
Det finns SCB-utdrag från församlingarnas flyttlängder, med de som flyttat ut från (1861-1940) och in till (1875-1940) Sverige. I SVAR:s labyrint ligger de väl dolda under den intetsägande rubriken Summariska folkmängdsredogörelser.

Den första sidan av blanketten för respektive år är bara en statistisk sammanställning, men på nästa sida finns listan med flyttande personer.

93
Tösse / SV: Tösse/Tydje Slädekärr
« skrivet: 2021-02-06, 19:06 »
Slädekärr ligger i Tydje socken, som under 1860-talet sammanslogs med Tösse socken till Tösse med Tydje. Redan dessförinnan ingår Tydje ofta i samma böcker som Tösse, men Tydje har en del egna böcker, bl.a. de två husförhörslängderna närmast efter Tösse AI:1.

94
Jo, nog står det Breared.

Men det finns också ett Bre(d)ared i Nykyrka socken i Sandhems pastorat. Och där är han: Nykyrka AI:4, s. 44.

95
Du säger inte på vilken sida i Sandhems hfl han finns, så jag kan inte se om jag också får det till Breared.

Men om du har läst rätt, så är det väl troligt att det är Bredared (i Vedens härad, Älvsborgs län), stavat som det uttalas. I Bredareds pastorat ingår också Sandhult, Vänga, Tämta och Hedared.

96
"Bägge höra församblingen til och hon hade sin
fader med sig wid detta tilfälle."

97
Sigge Larsson vigdes med Elin Pehrsdotter. På slutet ser det ut som "Mannen fallen i Bråt".

Den här prästen lyckas få de flesta bokstäverna att se likadana ut...  :)

98
Övriga släkter - H / SV: Högfeldt
« skrivet: 2021-02-04, 13:02 »
Hej, jag söker föräldrarna till Gustavfa Fredrica Högfeldt, f 1811-05-18 i Allerums församling, Skåne.
Det finns en Anna Greta Högfeldt f 1788 som jag misstänker kan vara modern. Dock finns inte kyrkböckerna digitaliserade för tiden i fråga.

Allerum CI:2, födelse- och dopbok 1750-1799
Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v106960a.b10
SVAR/Riksarkivet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0063541_00001

Allerum CI:3, födelse- och dopbok 1800-1836
Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v106961a.b10
SVAR/Riksarkivet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0063542_00001

99
"Åhr 1760 d. 6 Junii förrättades laga uptekning och
delning på egendomen hos Smeden under Säteriet
Blomberg i Huseby Sockn Mester Swen Becklind efter
hans wid Juhletiden afl:na Hustru Sara Jansdotter.
Hwarwid, sedan behörig notification om thenna förrätt-
ning i början af nästl:ne Maji månad afgådt
til omyndige barnens Moderfader Jan Jansson i
Arneby Wärmeland, men han ändock icke tilstä-
des kommit, nu närwarande war barnens 3 döt-
trars och en Sons rätt, at wid thetta tilfälle för-
swara, Cornetten Wälborne Herr Bengt Gustaf
Gyllenspetz. Upgiwandes Becklind qwarlåten-
skapen, hwilcken befants, werderades och delades,
som nedan förmäles."

100
Övriga arkiv / SV: Riksarkivets Digitala Forskarsal
« skrivet: 2021-02-03, 14:13 »
Hur jag än frågar får jag bara till svar att de inte finns. På frågan om det beror på att SCB inte delat med sig eller om Riksarkivet slutat skanna får jag av någon anledning inget svar.

Att det inte finns några beror inte på att SCB "inte delat med sig"; SCB:s arkiv förvaras i Riksarkivet. Inte heller beror det på att Riksarkivet slutat att skanna, så att det finns oskannade utdrag.

Att det inte finns några betyder just det: Det finns inga. Församlingarna sände inte in några utdrag till SCB efter 1949.

101
Hålanda / SV: Söker en båtsman
« skrivet: 2021-02-02, 13:29 »
Enligt 1803 års generalmantalsrulla för Västergötlands båtsmanskompani har Sven Gunnarsson Ring n:r 29. Han antogs 1791 och "dess då varande ålder" (alltså vid antagandet) var 24 år. (Flottans rullor IV:61; https://app.arkivdigital.se/aid/v398590.b2780).

Han bör m.a.o. vara född omkring 1767.

102
Hålanda / SV: Söker en båtsman
« skrivet: 2021-02-02, 11:26 »
Då har du ju redan hittat honom - höll jag på att säga när jag såg din efterlysning... Men det hade du inte...

Den Sven som föds i Hålanda den 16/2 1777 heter Nilsson, inte Gunnarsson, eftersom fadern heter Nils i förnamn.

Fadern är som synes båtsman och heter Ring. Om det senare finns en båtsman Sven Gunnarsson Ring, så betyder inte det att han är släkt med Nils. Ring är båtsmansnamnet, och följer med roten.

Och Sven Nilsson som föds den 16/2 får inte namnet Ring efter fadern. Båtsmansnamnet är ett 'tjänstenamn' och ärvs inte av barnen.

Var (i vilka källor) har du hittat Sven Gunnarsson Ring? Och står det att det var i Hålanda han föddes?

103
General questions / SV: Help with a marriage record
« skrivet: 2021-02-01, 22:39 »
Is it Jacob Olsson that died on Käringön on June 27, 1813? The death record says that he was 46 years, 3 months, 2 weeks and 3 days old when he died (Käringön C:1; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0041434_00048).

That means - if the priest had his correct birth date and could count  :) - he was born on March 10, 1767.

However, Jacob in Skredsvik was born on March 8 (see last in the notation), and baptized on the 10th. But the date of the baptism can easily become the birth date if the priest looks in the birth record when he's writing the certificate to a person that's moving to another parish. Especially when it's written the way it is here in Skredsvik.

104
Larson, Lysekil / SV: Johnson Hjartum
« skrivet: 2021-02-01, 22:18 »
At first I just looked at the posts you refered to, but now I have read the earlier posts as well.

Johan August Larsson was born in Lyrestad on June 19, 1862 (Lyrestad C:3; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0023085_00028). Parents: Lars Johan Johansson and Beata Andersdotter. But the birth record says that the family actually lived in Hassle, and a note was sent to the priest there. So he's noted in the birth record in Hassle too (Hassle C:6; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00073137_00012), but here his birth date is June 18.

Hassle is the main parish in what is called a pastorat in Swedish, which is parishes with the same priest. It's common that the parish name noted as the place a person is born in or moving to or from is the main parish of the pastorat, when in fact the person comes from one of the other parishes in the pastorat. In this case the family is living in Sörshyttlan in Enåsa parish (Enåsa AI:8, page 43; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00073069_00048).

Here you can see that the father Lars Johan Johansson was born in "H." (Hassle) on July 24, 1827. And there is a child with that name that day in Hassle birth record (Hassle C:5, page 143; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0050633_00081). Parents: Johan Johansson, crofter (torpare) at Kvarntorp (old spelling Qvarntorp), and his wife Greta Larsdotter.

Kvarntorp is also a place in Enåsa parish (Enåsa AI:5, page 11; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049987_00015). It says here that Johan is born in "H." (Hassle) on October 15, 1802. And Greta in "Frdsbrg" (Fredsberg) on January 21, 1797.

But never trust birth dates and birth places in household examination records. Always follow the persons back through earlier records.

105
Larson, Lysekil / SV: Johnson Hjartum
« skrivet: 2021-02-01, 19:41 »
According to the church records no one was born in Lyrestad on January 24, 1827. Nor did anyone die on October 9, 1915. And no Lars Johan Johansson was born on any day in 1827 in Lyrestad, or died on any day in 1915.

Johan Johansson and Greta Larsdotter are extremely common names. It's like looking för needles in a haystack without more information.

106
Inhyses / SV: Inhysesman/inhyseshjon
« skrivet: 2021-02-01, 17:32 »
Inhyses betyder att man bor i ett hus som ägs av någon annan utan att vara i husägarens tjänst. Man kan antingen bo i samma hus som ägaren eller i ett 'eget' hus. Om man betalar eller inte är en sak mellan ägaren och den inhyste.

På 1800-talet, när landet är fullt av torpare och backsittare, så ser man också många inhyses i mantalslängderna. En torpare kan stå kvar på samma ställe i mantalslängden, men få titeln ändrad till backsittare (d.v.s. inte längre ha någon jord) och efter några år till inhyses. Detta är mycket vanligt. Torpare och backsittare kunde äga sitt hus, men inte alltid, vilket framgår av bouppteckningarna, där husens värde kan upptas. Även om de ägde husen, så bodde de på annans mark och betalade någon form av arrende, vanligtvis som dagsverken. Man får väl förmoda att när de 'degraderades' till inhyses, så hade de svårigheter att betala; kanske kunde de inte längre klara av att utföra dagsverken, och lär då inte ha haft så mycket annat att betala med heller, eftersom de oftast var utfattiga. Förmodligen fick de bo där på nåder.

Hjon är bara ett annat ord för folk/person (SAOB). Skillnaden mellan inhysesman och inhyseshjon är alltså att inhyseshjon kan finnas av båda könen, till skillnad från inhysesman...  :)

107
Undenäs / SV: vart flyttade dom
« skrivet: 2021-02-01, 12:11 »
Det står "Öfverby 407".

Undenäs hfl är uppdelad i flera volymer för samma tidsperiod. De finns på uppslag 407 i AI:17.

108
Som framgår av den andra diskussionen om samme man, så ska han ha kommit till Alingsås med prästbevis 1843.

Och här det (Alingsås stadsf. HII:2):

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061440_00174


109
Öttum / SV: Husförhör före 1793?
« skrivet: 2021-01-31, 22:59 »
Enligt arkivförteckningen finns det inga husförhörslängder före 1793, vilket är helt normalt. De äldsta husförhörslängderna är sällan bevarade. Men det finns ju födelse-, vigsel- och dödböcker. Och mantalslängder, bouppteckningar, domböcker m.m.

110
Kville / SV: VAD står det om Paulina som reste till Amerika
« skrivet: 2021-01-31, 22:48 »
Först står "Saknar äktenskapsledighet 6/4 1906 - 11/11 1910". Det är ju den tiden hon var i Amerika, och eftersom de inte har någon folkbokföring av svensk modell där, så kunde hon inte få med sig någon attest när hon flyttade hem. Prästen visste alltså inte vad hon hade haft för sig där...  :)

På nästa rad står "Vunnen g:m [genom] intyg". Det var väl någon som kunde intyga att hon var ogift. Därefter står "Lysn 14/14", vilket betyder n:r 14 i lysningsboken 1914 (E:3, uppsl. 36).

111
Discussions in English / SV: Andrew Simberg
« skrivet: 2021-01-30, 22:46 »
Anders, the son of Anders Simberg and Bolla Andersdotter from Kettilsmarken, was born in Gökhem parish in Skaraborg county on March 18, 1834:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0050478_00111 (third child on the left page).

112
Sanne / SV: VAD står det, två texter jag inte kan tyda
« skrivet: 2021-01-30, 22:02 »
Sanne socken hör till Sörbygdens härad. Om du följer länken till Båhus Arkivguide, så kan du under rubriken Indelning > Tingslag se vilka tingslag som Sörbygden har hört till genom tiderna.

Och under rubriken Arkiv > Nationella Arkivdatabasen (NAD) finns länkar till landsarkivets arkivförteckningar. Som framgår där finns äldre handlingar i arkivet under namnet Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt (även kallat Tunge m.fl.), medan yngre (fr.o.m. 1917) finns under Sunnervikens häradsrätt.

113
På sidan i din första länk står inget annat än att han har en häst.

På den andra står att han blev "förafskiedat i Septbr Månad 1719". Resten av texten handlar om efterträdaren.

Han är rusthållare för att han äger och/eller brukar gården Häggesta som är indelt som rusthåll. Det var inget ovanligt att militärer kunde äga/bruka en annan gård en den som var deras boställe. Även en vanlig menig kunde vara bonde samtidigt som han var soldat, och om han var ryttare/dragon, så kunde han därmed rida för ett rusthåll och själva vara rusthållare för ett annat.

På den andra sidan du länkar står nedanför texten om kvartermästaren själv att 1 mantal krono i Häggesta i Ödeshögs socken i Lysings härad är indelt som kvartermästarens boställe. Det lär då finnas minst en jordeboksgård till i Häggesta, vilken då är rusthållet. Samma gård kan inte vara indelt som både boställe och rusthåll. Hur gården är indelt avgör nämligen hur jordeboksskatten (den s.k. räntan) ska användas: Om gården är boställe, så får officeren behålla räntan som en del av sin lön; om den är rusthåll, så ska den bekosta ryttaren med häst och mundering.

114
Kville / SV: Kville
« skrivet: 2021-01-30, 20:55 »
Niklas Nilsson Landgrens släkt diskuteras också i Arkivguidens Forum: Klockaren Benjamin Nilsson Landgren (död 1818) och hans hustru Annika Axelsdotter (död 1814). Benjamin är bror till Niklas.

115
Johan Berg är rusthållare för n:r 81 Häggesta. Den övriga texten handlar alltså inte om honom, utan om hans ryttare och dennes häst.

116
Det är alltid bäst att använda originalen. Kyrkoböckerna är långt ifrån felfria, men för varje led en uppgift skrivs av, så ökar risken för fel.

Det finns dessutom fler uppgifter i de riktiga kyrkoböckerna. T.ex. finns dopvittnen i födelseböckerna, men i SCB-utdragen är de inte med.

117
Han heter Anders Magnus Andersson.

"Han har här efter Mästarens betyg varit ärlig, arbetsam och beskedlig, och jämte detta
goda vitsord erhöll han äfven afskrift af det fräjde betyg, som han hit medförde 1843."

118
Bokstaven O står på moderns 'rad', om man drar en osynlig linje därifrån - vilket gör att den ser ut att tillhöra barnet under... Den markeringen är dessutom helt överflödig, eftersom det ju också står en markering i kolumnen "Ogift" eller "Trolovad" till höger...

Det kan tilläggas att SCB-utdragen inte är några kyrkoböcker. Det är befolkningsstatistiska handlingar med avskrifter av vissa uppgifter ur kyrkoböckerna.

119
Varnum / SV: Mantalslängd 1711 tolkning?
« skrivet: 2021-01-29, 16:17 »
När på året mantalsskrivningen hölls, i början eller slutet, varierar.

Längderna brukar vara daterade. Ibland står datumet för mantalsskrivningen efter varje socken, ibland efter sista socknen i pastoratet, och ibland efter häradet eller fögderiet - och någon gång står det i början.

I de här fallen står dateringen efter pastoratet (gället). Mantalsskrivningen för 1710 års längd hölls den 5/2 1710 (s. 470), och för 1711 den 10/1 1711 (s. 468).

Någon gång däremellan bör alltså Sven ha dött.

120
Han kommer från Wäring (Väring). Det är troligen pastoratet som avses, och där ingick också Locketorp.

Det är inte lätt att se var Stommen ligger, eftersom slutet av sockennamnet försvinner i ryggvecket. Men pastoratet omfattade då Bällefors, Ekeskog och Tiberg. Det måste därför vara Stommen i Ekeskog.

121
Kusinäktenskap / SV: Hur gör ni?
« skrivet: 2021-01-23, 21:27 »
Som vanligt...  :)

Det är bara att koppla de båda kusinerna till sina respektive föräldrar, och sedan föräldrarna till sina föräldrar. De 'kusinföräldrar' som är syskon kommer då att vara registrerade som just syskon med samma föräldrar. Och de föräldrarna (alltså kusinernas gemensamma far- eller morföräldrar) kommer att finnas på två ställen i antavlan, men det ger sig ju självt när man registrerar dem.

Detta brukar i svensk släktforskning kallas för "anförlust", vilket är ett märkligt uttryck; man har ju inte förlorat någon ana. I Norge säger man i stället "anesammenfall", vilket är ett bättre uttryck som säger vad det faktiskt innebär.

122
General questions / SV: Help with marriage record
« skrivet: 2021-01-23, 21:16 »
September 16, wed: the farmhand Jöns Christens
son from Lysekil, to the maid
Anna Jacobs daughter on Käringön


A farm-hand is called "dräng" in Swedish, but every "dräng" is not a farm-hand...  :) In this case it means (as it usaually does in marriage records) that he is unmarried (in other words not a widower). There are no farms in Lysekil.

And the same goes for maid and "piga". Anna is unmarried.

123
Anbytarforums administration / SV: Ny text i huvudet?
« skrivet: 2021-01-23, 19:55 »
Det betyder att varje inläggsskribent är personligen ansvarig för att innehållet i inläggen är lagligt. Men det är inget nytt; så har det varit hela tiden, även om den texten inte har stått där tidigare.

F.ö. hade det sett bättre ut om den texten hade varit lika stor som den övriga texten som den står intill och inte delvis dolts av rubrikfälten, alltså "Logga in" och diskussionsrubriken vid förhandsgranskning m.m.

124
Uddevalla / SV: Uddevallas rotar i Husförhören
« skrivet: 2021-01-21, 18:25 »
Holmen är ingen rote i Uddevalla stad. Det är en gård i Lane-Ryrs socken (eller Norra Ryr, som den kallades förr). Lane-Ryr hör till Uddevalla pastorat, och inflyttningslängden är gemensam för hela pastoratet.

Kommentaren i marginalen i Forshällas utflyttningslängd: "NB. Lönska Läge"

"I:229" i hfl-registret betyder sidan 229 i del I. Husförhörslängden 1835-1843 består av två delar, och del I är AI:7. Observera att sidnumret är det maskinstämplade sidnumret; det gamla handskrivna numret är 222.

125
Stenkyrka / SV: Register
« skrivet: 2021-01-19, 19:42 »
Enligt arkivförteckningen finns kriminalregister för perioden 1859-1919 i Stenkyrka GII:1. Men det finns inte på nätet, varken hos AD eller SVAR.

126
Beateberg / SV: Braxbols rote
« skrivet: 2021-01-18, 17:43 »
Inflyttningen finns på bild 30 hos SVAR/Riksarkivet. Hos Arkiv Digital är det som sagt bild 25. Bildnumren är oftast olika hos de olika bildleverantörerna.

127
Beateberg / SV: Braxbols rote
« skrivet: 2021-01-18, 15:17 »
På sidan 149 i Beateberg AI:6 står att hon flyttar till W. Klefwa.

Maria Charlotta Lindquist finns i Vilske-Klevas inflyttningslängd 1835 (B:3, inget sidnummer, AD-bild 25; https://app.arkivdigital.se/aid/v17961.b25 - näst längst ned på sidan).

Hon står som inflyttad från Bällefors, som är moderförsamling till Beateberg.

Och hon flyttar in till Stora Bjurum, som ligger i Klevas annex Bjurum.

128
Var ligger platsen / SV: Morlanda socken
« skrivet: 2021-01-17, 18:00 »
Som framgår av arkivförteckningen är Morlandas husförhörslängder uppdelade i två serier:

· AIa, som omfattar huvuddelen av socknen.
· AIb, som omfattar skärgården ("öarna m.m.").

Rågårdsvik ingår i den sistnämnda.

Men AIb börjar inte förrän 1819. Innan dess ingår också öar och stränder (t.ex. Rågårdsvik i AIa). Observera att de äldre längderna består av flera delar i samma volym (se registret i början av resp. volym).

I AIa:1 (1787-1794) hittar du Rågårdsvik på sidan 3 i del VII (https://app.arkivdigital.se/aid/v2574.b143.s3). I AIa:2 (1794-1797) på sidan 2 i del VIII (https://app.arkivdigital.se/aid/v2575.b151.s3). Och i AIa:3 (1797-1802) på sidan 1 i del VII (https://app.arkivdigital.se/aid/v2577b.b990.s1).

I AIa:4 (1802-1810) och AIa:5 (1810-1813) ser Rågårdsvik inte ut att vara med (det har väl funnits i delar som inte är bevarade).

I AIa:6 (1813-1818) finns Rågårdsvik på sidan 70 (https://app.arkivdigital.se/aid/v2582.b41.s71).

Observera också att Rågårdsvik ligger på Skaftö. Så fr.o.m. 1888 ingår det i Skaftö socken, som utbröts ur Morlanda då.

129
Solberga / SV: Solberga (O) E:1 (1659-1684) Bild 610 / sid 111
« skrivet: 2021-01-16, 13:11 »
Om det gäller Erik i Tunge, som du frågar om i en annan diskussion (https://forum.rotter.se/index.php?topic=175228), så gifter han sig med Kjerstin Andersdotter den 15/8 1669 (E:I, s. 126; https://app.arkivdigital.se/aid/v995a.b690.s127), trolovning den 19/6 (s. 45).

Observera att Erik gifter om sig. Han har en son Lars redan i mantalslängden samma år.

130
Solberga / SV: Solberga (O) E:1 (1659-1684) Bild 610 / sid 111
« skrivet: 2021-01-16, 12:23 »
Det var som sagt ingen Erik Andersson alls...

131
Källby / SV: Källby Al:6 1790-1800 bild 29
« skrivet: 2021-01-14, 20:50 »
I de husförhörslängder som du hänvisar till står det Odensåk. i AI:6 (s. 28), och Onsåker i AI:7 (s. 70) och AI:8 (s. 58).

Onsåker är ingen förkortning. Det är Odensåker stavat som det uttalas.

Det är vanligt att moderförsamlingen står som födelseort efter en flytt, även om personen är född i ett annex. Odensåkers pastorat (med annexen Tidavad, Låstad och Binneberg) har en gemensam födelsebok för den aktuella tiden. Men Brita finns som sagt inte där den 26/12 1758, när Källbys hfl säger att hon föddes.

Så antingen är födelseorten fel, och hon har bara bott i Odensåkers pastorat när hon flyttade till Källby, eller så är födelsedatumet eller -året fel. Det kan hur som helst inte vara någon tvekan om att det är Odensåker som avses med födelseorten i Källbys hfl.

132
Torp / SV: Olof Petersson
« skrivet: 2021-01-14, 15:22 »
I den hfl som du hänvisar till står att han kom från N. Ryr 1826. Det finns två socknar som då kallades Norra Ryr: Valbo-Ryr och Lane-Ryr. Valbo-Ryr hör till Torps pastorat, men detta 'egna' Ryr kallar man tydligen bara Ryr.

Det är alltså Lane-Ryr som här avses med N. Ryr. Och han finns också i Torps inflyttningslängd 1826 (B:2, s. 71; https://app.arkivdigital.se/aid/v10131.b40.s71), där han inte skulle ha funnits om han bara flyttat inom pastoratet.

Han finns också i utflyttningslängden (Uddevalla B:2, s. 209, n:r 208; https://app.arkivdigital.se/aid/v2223.b109.s209). Det står att han kommer från Holmen. Och där finns han i den samtida husförhörslängden (Lane-Ryr AI:3, s. 9; https://app.arkivdigital.se/aid/v2337.b10.s9), hos brodern med samma namn och dennes hustru Catrina Andersdotter.

Brodern är född i Herrestad den 4/1 1779. Och han finns i födelseboken (C:2, s. 216; https://app.arkivdigital.se/aid/v2845.b113.s217), född i Herrestad (alltså kyrkbyn), med föräldrarna Petter Olsson och Ingjerd Olsdotter. Det finns ingen samtida hfl, men i längden 1788-1796 (AI:2, s. 77; https://app.arkivdigital.se/aid/v2816.b44.s77) finns de på Herrestad Västergård.

Sedan är det en lucka bland längderna. Nästa omfattar åren 1813-1816 (AI:3, s. 65; https://app.arkivdigital.se/aid/v2817.b37.s65). Där är Petter, hustrun Maja Eriksdotter och deras barn strukna, och i stället är ditskrivna Olof Pettersson och hans hustru Catrina Andersdotter, alltså paret som senare finns på Holmen i Lane-Ryr.

Petters hustru Maja och de yngre barnen är i stället inskrivna nedanför på torpet Vädursås, där de bytt plats med Olof d.ä. Och bland Majas barn finns sonen Olof, född 1804.

Olof d.y. finns i födelseboken den 8/1 1804 (C:3, s. 11; https://app.arkivdigital.se/aid/v2846a.b100.s11). Hur det senare har blivit den 12/12 1802 kan man fråga sig - men hans födelsedatum kan ju ha förväxlats med någon på raden intill när han flyttat runt som dräng.

Den 8/2 1813 förrättades bouppteckning efter Petter Olsson från Herrestad Västergård (Lane HR FII:4, s. 101; https://app.arkivdigital.se/aid/v65727.b53.s101). Han har varit gift två gånger. Med första hustrun (som inte nämns vid namn) har han barnen Olof och Anna. Och med andra hustrun, enkan Brita Maja Eriksdotter, har han barnen Olaus, Olof och Hans.

Under fastighet står att 1/4 Herrestad Västergård tillfallit barnen från första giftet i möderne arv, enligt skiftebrev av den 28/5 1797. Men någon bouppteckning efter Ingjerd Olsdotter är inte bevarad.

133
Solberga / SV: Solberga (O) E:1 (1659-1684) Bild 610 / sid 111
« skrivet: 2021-01-13, 17:46 »
Du kan gå igenom dödboken, och hoppas att hans titel står där också. Boken är gemensam för hela Solberga pastorat (Solberga, Jörlanda och Holta socknar) och börjar 1659 (liksom födelse- och vigselböckerna; Båhusläns äldsta kyrkoböcker).

Och sedan finns ju mantalslängderna som börjar 1669.

Murarmästare låter ju som ett stadsyrke, men eftersom dottern gifte sig i Solberga pastorat, så kan han ju finnas där.

134
Herrestad / SV: Christian Nilsson med familj
« skrivet: 2021-01-13, 17:36 »
Sonen Nils föddes på Båröd i Högås socken (C:1, f. 169v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2917.b172.s170). De finns i den samtida husförhörslängden på Båröd Skattegård (AI:3, s. 20; https://app.arkivdigital.se/aid/v2882.b15.s21). Där står att de flyttar till Hede i Herrestads socken.

135
Läshjälp / SV: Hjälp med utdrag ur lysningsbok
« skrivet: 2021-01-13, 17:02 »
Det står "Krans 28".

Vänersborgs hfl är uppdelad i flera volymer, en för varje kvarter. AI:31 är del I för den aktuella perioden, och omfattar kvarteret Kransen.

136
Solberga / SV: Solberga (O) E:1 (1659-1684) Bild 610 / sid 111
« skrivet: 2021-01-13, 16:48 »
"8 Huius | Sammenwijet Erick Pederß i Løge-
berg oc Kirsti Anders Mure-
mesters daatter"


Det är ju bara tre år efter den svenska erövringen, så prästen skrev fortfarande på danska - plus lite latin...   :)

Huius = denna månad. Föregående vigsel var i december.

Lökeberg ligger i Holta socken.

137
Övrigt / SV: det som saknas i Arkiv Digital
« skrivet: 2021-01-12, 22:17 »
Jag har inte hänvisat dig till Arkivguiden, utan till arkivförteckningen (i Nationella Arkivdatabasen hos Riksarkivet)...

Men jag kan försäkra dig att Arkivguiden är fullkomligt säker att besöka. Att Norton kallar den "osäker" är bara trams, och beror enbart på att adressen inleds med http, inte https.

138
Lövestad / SV: Words written in Family Bible
« skrivet: 2021-01-12, 22:01 »
You can see the same attachment as the rest of us, Georgina. There are two posts with an attachment, the first post and then answer #5. And it's the same attachment in both posts.

It looks at a first glance to be a "Flyttningsbevis" (moving certificate) - but in fact it's two halves that's been put together. And those halves are from different certificates, as Staffan says. Only the left half is Hanna's.

Look at the word "Flyttnigsbevis". It should be "Flyttningsbevis". It's a "n" missing in the middle. If you have another picture with the other halves it should then say "Flyttninngsbevis", with an extra "n".

139
Övrigt / SV: det som saknas i Arkiv Digital
« skrivet: 2021-01-12, 17:40 »
Vilken sida? Arkivförteckningen?

140
Övrigt / SV: det som saknas i Arkiv Digital
« skrivet: 2021-01-12, 17:22 »
Jag länkade till arkivförteckningen för att visa vilka lysnings- och vigselböcker som finns i kyrkoarkivet. Men böckerna finns som sagt hos Arkiv Digital...

141
Stora Lundby / SV: Stora Lundby (P) B:2 (1845-1865) Bild 122
« skrivet: 2021-01-12, 17:08 »
Iglakärr ligger i Stora Lundbys annex Skallsjö. (Utlyttningslängden är gemensam för hela pastoratet.)

142
Långared / SV: Långared (P) C:1 (1705-1778) Bild: 47 Sida: 85
« skrivet: 2021-01-11, 14:40 »
Kierstin heter Hansdotter, och de är från Gäckegierdet.

143
Vassända-Naglum / SV: S.Ryr???
« skrivet: 2021-01-11, 14:31 »
Södra Ryr = Väne-Ryr.

144
"M:n krympl."

Alltså "Mannen krympling". Vad exakt man menade med "krympling" är inte lätt att veta, och det finns gott om "krymplingar" i både denna och andra mantalslängder. Men han hade alltså någon sorts handikapp eller skada som gjorde att han var befriad från mantalspenningen.

145
Övriga släkter - S / SV: Sagholm
« skrivet: 2021-01-10, 21:03 »
Förutom nämnda dop i Kållered (som dock är den 29/12 1751; C:1, s. 42), så är H:r And. Sagholm också dopvittne i Askim den 18/7 1754 (C:1, s. 137).

Detta är de enda gångerna som han nämns i landsarkivets släktnamnsregister för Göteborgs och Båhus län (https://app.arkivdigital.se/aid/v188441.b91.s819). Registret omfattar dock bara landsbygdsförsamlingarna; stadsförsamlingarna har egna register.

Hela dåvarande Fässbergs pastorat (inkl. både Kållered och Askim) ingår i del 3 av Göteborgs stifts nya herdaminne, men där nämns han heller inte. Halland har man inte hunnit till ännu.

146
Det står som sagt november 1818, men skrivaren har väl rört till det.

Om Sundberg senare fick stöd från Lantvärnsbeklädnadsfonden, så lär han ha varit uttagen till lantvärnet innan han blev indelt soldat.

147
Övrigt / SV: det som saknas i Arkiv Digital
« skrivet: 2021-01-10, 18:17 »
Är det möjligen så att du söker efter en originalbok som omfattar hela den period som registret omfattar (1767-1872)? Någon sådan bok finns inte.

Perioden är uppdelad i många volymer, och i registret hänvisas till vilken volym som respektive vigsel finns i. Och EIa:3 är alltså en av dem.

Se följande serier i arkivförteckningen:

· EIa Lysningsböcker, huvudserie

· EII Vigselböcker

148
Övrigt / SV: det som saknas i Arkiv Digital
« skrivet: 2021-01-10, 17:43 »
Vad är det du menar saknas? Det register som du hänvisar till finns ju också; du t.o.m. anger AD.s bildnummer...

Vilken enskild vigsel (av de på den registersidan) är det som du vill slå upp i originalboken? Är det den som står längst ned på sidan 307? Det är i vart fall den enda på den registersidan som hänvisar till sidan 163 i EIa:3 - och den originalboken och sidan finns som sagt också...

149
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) / SV: Lagfartsboken
« skrivet: 2021-01-10, 17:35 »
Jag har ingen aning om hur det är upplagt. Det verkar något rörigt. Och jag är inte så hemma i Helsingborgs geografi; jag hittar dock till Olympia...  :)

Men det finns register i början på varje volym, vilket åtminstone begränsar bläddrandet lite.  :)

150
Halmstad / SV: Amerikavisit?
« skrivet: 2021-01-10, 17:06 »
Du missade sidnumret i AIIa:16, men det gick ända...  :)

"2/95" är en hänvisning till inflyttningslängden - nummer 2, år 95 (BI:7, uppsl. 1). Det är när gubben kommar tillbaka från Amerika-utflykten. Det står att han finns på sidan 1403 i församlingsboken, som är husförhörslängden AI:46 (längst ned på sidan).

Och där står att de flyttar till "1945-97", alltså uppslag 1945 (som finns i AIIa:6) år 97.

151
Lagrettzman.

Lagrätteman är den norska motsvarigheten till nämndeman, och norsk lag gällde i Båhuslän till början av 1680-talet (först efter Gyldenlövefejden infördes svensk lag). Du kan läsa mer om detta under rubriken Lokala domstolar på sidan om domstolar i Båhuslän under den norska tiden i Båhus Arkivguide.

152
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) / SV: Lagfartsboken
« skrivet: 2021-01-08, 23:53 »
Den länken går till Luggude domsaga.

Helsingborg är visserligen omgiven av Luggude härad, men staden lydde inte under landsrätt. Det var rådhusrätten som var inskrivningsmyndighet. Du hittar dess fastighetsböcker här:

https://app.arkivdigital.se/aid/a7748

153
There is another tax record called jordebok, that shows the land-tax. You only find the farmer here, no other family members, since it's not a personal tax.

1720 Sickinge has 3 farmers: Jöns, Pehr and Erich.

1721 Jöns is gone, and instead there is the widow Margareta. So it looks like Jöns has died in 1720 or in the beginning of 1721, and that Margareta is his wife.

You can not find these records at Arkiv Digital yet, only at Riksarkivet:

Sickinge 1720

Sickinge 1721

Other years: Jordeböcker, Kronobergs län

(Green button "Bild" = you can read it online. Blue button "Läsesal" = you can only read in the archives, not online.)

154
Rätt läst, men förmodligen fel skrivet...  :)

Det är inte särskilt sannolikt att han fick avsked 9 månader efter att efterträdaren antogs. Mönstringen var den 10/6 1818, och efterträdaren Tapper sägs då ha varit i tjänst ett halvår, så hans antagningsdag den 13/2 1818 lär stämma.

Det lär m.a.o. vara i november 1817 som Sundberg fick avsked.

155
Det är först 1812 som Bäve får egna kyrkoböcker. Före dess ingår Bäves födda, vigda och döda i Uddevallas böcker, och de böckerna är inte uppdelade i olika avdelningar för Uddevalla och Bäve.

Uddevalla är moderförsamling i pastoratet, och Bäve är annex. Och prästerna valde alltså att föra gemensamma böcker för hela pastoratet.

156
De ingår i Uddevallas böcker.

Arkivförteckningar (med länkar till SVAR/Riksarkivets bilder):

Bäve: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/13076

Uddevalla: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/13595

Och här finns Bäve hos Arkiv Digital:

https://app.arkivdigital.se/aid/a69

Hos AD länkas det direkt från Bäve till Uddevallas böcker, så om man använder AD behöver man inte undra var böckerna finns...  :)

157
Synnerby / SV: Synnerby C:3(1784-1839) sid 763
« skrivet: 2021-01-08, 18:05 »
Eriks anmärkning är:

"Dräng. Pliktfäld för Lä-
gersmål.
Siggetorp."

158
Synnerby / SV: Synnerby C:3(1784-1839) sid 763
« skrivet: 2021-01-08, 17:27 »
Till.

Rubriken på sidan är "Utflyttade". Och Göthened (Götene) står i kolumnen "Quo" (vart). Den första (tomma) kolumnen är "Unde" (varifrån).

I anmärkningskolumnen står:

"Piga. Lägrad af före-
nämnde Dräng.
Siggetorp."

159
Levene / SV: Abraham Carlsson
« skrivet: 2021-01-08, 16:20 »
Som framgår av vigselboken var Brita dotter till en kapellan (komminister). Och på sidan 429 i del 1 av Skara herdaminne (https://app.arkivdigital.se/aid/v903773.b2260.s429) kan du läsa om Nicolaus (Nils) Almgren i Larv.

160
We can not take for granted that the numbers are correct and the names are wrong. It can just as well be the other way round.

It's correct that the wife is normally not mentioned by name in the tax records, but the record must show if there is a wife or not. In the other households there is a "h." or "hust.", but not here.

And in the other households on the page the numbers in the columns match the number of persons mentioned - at least in most cases...  :)

So we simply don't know if Jöns have a wife that is paying, but by mistake not mentioned, or if the taxman had problems with his counting...  :)

161
No, that other record shows the number of persons.

162
You got the names right, except that the soldiers name is Liunggreen.

This is a special tax record, for "lön - och betalningsavgiften". Not a mantalslängd, where the numbers show the number of persons. This record shows how much they should pay. The first column is daler, and the second is öre. 1 daler = 32 öre.

Page 231 shows how much members of "Bondeståndet" (peasents) should pay: 1 daler for a man, and 16 öre for a woman. But it says on page 234 that this year they should only pay half that sum.

163
Kungälv / SV: Flytteinformation
« skrivet: 2021-01-08, 00:11 »
Du har tolkat texten riktigt, Jakob. Men stavningen av titeln är, som Ben skriver, Wagnmak. Ges. Före Christina står Hust.

Men gesäll är inte detsamma som lärling. Gesäll = svend på danska, och ett steg högre på 'stegen' än lärling.

164
"...bewistat hela Pommerska Kriget..."

165
Bokenäs / SV: Vigda
« skrivet: 2021-01-07, 19:50 »
Per Torsson från Lille Hogen i Bokenäs socken och pigan Ingjerd Olsdotter från Söbben vigdes den 26/9 1756 (Torp C:1, s. 262; https://app.arkivdigital.se/aid/v3253.b137.s263).

166
Levene / SV: Abraham Carlsson
« skrivet: 2021-01-07, 18:13 »
Enligt dödboken (Levene F:1, s. 62; https://app.arkivdigital.se/aid/v13903.b36.s63) dog Abraham Carlsson på Ryttersås Skattegård den 26/5 1805, 74 år gammal. Föräldrarna är som sagt Carl Svensson och Brita Nilsdotter.

Någon bouppteckning finns inte, enligt landsarkivets bouppteckningsregister. Däremot finns en efter hans son Andreas Abrahamsson från den 15/1 1805 (Barne HR FII:7, s. 747; https://app.arkivdigital.se/aid/v143448.b378.s747). Där framgår att modern, alltså Abrahams hustru, heter Catrina Andersdotter.

Från Rytterås Skattegård finns också en bouppteckning från den 11/5 1775 (FII:3, s. 727; https://app.arkivdigital.se/aid/v143444.b440.s727) efter Anders Dahlbergs hustru Brita Almgren. Hon efterlämnar två söner: Abraham Carlsson med första giftet, och Anders Andersson med andra giftet, båda myndiga.

Det står inte vad Britas första man heter, mer än att han naturligtvis måste heta Carl i förnamn, eftersom sonen heter Carlsson.

Om vi går till mantalslängden, så ser vi att 1752 (landskontorets ex., s. 624; https://app.arkivdigital.se/aid/v190817.b324.s625) har f. ryttaren Dahlberg och hans hustru 1/2 mantal av Rytterås Skattegård i Longs socken, och de har en son Abraham. Nästa år (s. 369; https://app.arkivdigital.se/aid/v190818a.b197.s369) har Dahlberg bara 1/4 mtl, och lika mycket har Abraham med hustru.

Och enligt vigselboken (Levene C:3, s. 406; https://app.arkivdigital.se/aid/v13883.b207.s407) gifte sig Abraham Carlsson och Catrina Andersdotter den 13/6 1753 (lysning den 14/5). Han är rusthållare från Rytterås, och hans föräldrar är Carl Svensson och Brita Almgren. Hon är piga från Slädene, och hennes föräldrar är Anders Bergman och Ingrid Elversdotter.

Fortsätter vi baköver i mantalslängderna, så står Carl med hustru för bruket 1744 (s. 625; https://app.arkivdigital.se/aid/v190808.b323.s625). Men 1745 (s. 546 hp/547 mp; https://app.arkivdigital.se/aid/v190809a.b283.s547) finns där Carls enka.

Och i dödboken (Levene C:3, s. 254; https://app.arkivdigital.se/aid/v13883.b135.s255) finner vi den 22/4 1744 rusthållaren Carl Svensson från Rytterås Skattegård, 61 år gammal. Det står bara ett datum, så då är det väl sannolikt begravningsdagen.

I mantalslängden 1747 (s. 558; https://app.arkivdigital.se/aid/v190812.b290.s559) har ryttaren Dahlberg tagit över bruket.

Och i vigselboken (Levene C:3, s. 391; https://app.arkivdigital.se/aid/v13883.b199.s391) finner ryttaren vid Barne Härads kompani Anders Dahlberg och enkan Brita Almgren från Rytterås, lysning den 10/11 1745 och vigda den 26/12.

När och var föddes då Abraham? I mantalslängden 1726 (s. 578; https://app.arkivdigital.se/aid/v190790.b298.s579) är Carl Svensson ogift på Rytterås Skattegård. Men 1727 (s. 525; https://app.arkivdigital.se/aid/v190791a.b273.s505) har han hustru.

Och den 26/12 1726 gifte sig drängen Carl Svensson från Levene församling [= pastorat] och kapellansdottern Brita Almgren från Algutsgården (Larv C:3, s. 157; https://app.arkivdigital.se/aid/v12565.b83.s157).

Den 4/2 1733 döptes Carls barn i Rytterås (Long C:2, s. 163; https://app.arkivdigital.se/aid/v14063a.b83.s164). Mer står inte; det är bara en stor lucka där prästen förmodligen avsett att fylla i resten senare, men glömt det... Det skulle eventuellt kunna vara Abraham. Men det är också stora luckor tidigare. 1731 är det t.ex. inga barn noterade under mars-juni, och inga efter juli; där kan ju Abraham ha fötts, vilket också stämmer med åldern i dödboken - var nu prästen fick den ifrån, när han inte är med i födelseboken...

Carl Svensson hade dessförinnan fått dottern Ingeborg, döpt den 4/3 1728 (s. 149).

167
Om Harry Reinhold har blivit Hedvig Ragnar  :) i Ancestrys register, så är det kanske inte så förvånande med tanke på hur det registret har kommit till - vilket framgår av följande diskussioner:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=62520#msg879193 (svar #22 och följande inlägg).

https://forum.rotter.se/index.php?topic=62454#msg877340 (svar #12 och följande inlägg).

168
Det föds en Annika Svensdotter den 15/11 1805 på Västerby i Forshälla socken (C:4, s. 231; https://app.arkivdigital.se/aid/v224.b121.s231). Föräldrar: Sven Olsson och Anna Andersdotter.

Familjen finns i följande husförhörslängder:
AI:1, s. 28 (https://app.arkivdigital.se/aid/v1377.b59.s29).
AI:2, s. 50 (https://app.arkivdigital.se/aid/v1378.b33.s51).
AI:3, s. 75 (https://app.arkivdigital.se/aid/v1379.b45.s76).
AI:4, s. 56 (https://app.arkivdigital.se/aid/v1380.b33.s57).
AI:6, s. 96 (https://app.arkivdigital.se/aid/v1382.b54.s97).
(AI:5 innehåller bara torpare och soldater.)

Redan i AI:1 har hon fel födelsedag, den 6/11, men året är fortfarande 1805.

I AI:3 har Annika flyttat till Nedre Berg, där hon finns på sidan 217, som piga hos Olle Mårtensson.

I AI:4 finns hon också hemma på Västerby, med samma notering om Nedre Berg. Om hon har flyttat fram och tillbaka mellan Västerby och Berg är inte lätt att veta, men hon finns också på Berg, sidan 177, nu på Enerhogen under Berg hos Olle Mårtenssons föräldrar - och där har hon fått födelsedagen ändrad till den 6/4; om sista siffran i årtalet är en 3:a eller 5:a är inte lätt att se.

I AI:6 är hon hemma på Västerby igen - med födelsedatum 6/4 1803. Där står också "p. 106". Det är dock på sidan 107 hon finns; först som piga hos Rasmus Jonasson på Röd Nordgård, och sedan som hustru till hans son Olle.

Den slutliga bekräftelsen kommer i modern Anna Andersdotters bouppteckning den 9/1 1838 (Fräkne HR FII:5, s. 1455; https://app.arkivdigital.se/aid/v65562.b733.s1455). Bland Annas barn finns dottern Annika, gift med Olle Rasmusson under Röd.

169
Laske-Vedum / SV: Laske-Vedum
« skrivet: 2021-01-06, 16:24 »
Främmestads socken hör till Viste härad. Men det finns ingen bouppteckning efter en Lars Holmgren i landsarkivets bouppteckningsregister.

170
Nämns ingen familj tillsammans med "vår" Petrus/Peter Warnmark i ovan källa?

Skall även göra en ansökan i Skånskt Knektregister. Här måste man skicka i en ansökan så det tar ett par dagar innan ett svar kommer

I soldatrullorna finns inga familjeuppgifter, förutom att det oftast står om de meniga soldaterna är gifta eller ogifta.

Och knektregistret kan du glömma. Där finns soldaterna, och i vissa fall också lägre befäl. Men Warnmark var ju präst.

Innan du sänder in en förfrågan till ett lokalt soldatregister (och betalar), så kolla om först om det blir napp i Centrala Soldatregistret. Om den du söker finns där, så kan det (eventuellt) finnas mer uppgifter om honom än det som står där.

171
Det är som sagt Krigsarkivet som sorterat in också Båhusläns regementes föregångare under det namnet i arkivet. Men det aktuella regementet här är alltså Riksenkedrottningens livregemente till häst, vilket också framgår av själva rullan.

172
Släp / SV: död- och begravningsbok 1940
« skrivet: 2021-01-05, 21:56 »
Du får kontakta Landsarkivet i Lund (https://riksarkivet.se/lund), där Släps kyrkoböcker finns. Eftersom uppgifterna gäller 1940 (och alltså är över över 70 år gamla), så ska du kunna få ut dem.

173
Släp / SV: död- och begravningsbok 1940
« skrivet: 2021-01-05, 21:11 »
SCB-utdraget finns här:

https://app.arkivdigital.se/aid/v808724.b9690

Där är hon dock inte med. Men det är ju avsett för befolkningsstatistiken, så där tog man väl bara med de som var skrivna i församlingen.

174
Skee / SV: Vart flyttar Amalia? Läshjälp önskas
« skrivet: 2021-01-05, 20:22 »
Det är en inflyttningslängd.

Hon kommer från Öddö (som inte är en socken, utan en gård i Skees annex Tjärnö) och flyttar in till L. Båleröd.


175
Ödsmål / SV: Ödsmål C:3 sid 13
« skrivet: 2021-01-05, 19:05 »
Det står "dess hustr Britta" (eller Bretta; jag ser ingen prick över i/e...  :) ).

Enligt den samtida husförhörslängden (AI:9, s.50; https://app.arkivdigital.se/aid/v1707.b32.s51) heter hon dock Elin Berndtsdotter.

Vilken uppgift som är den rätta visar sig (förhoppningsvis) i andra källor...

176
Vinköl / SV: Vinköl (R) AI:1 (1773-1807) Bild 96 / sid 97
« skrivet: 2021-01-05, 17:13 »
"fr. Säfwedalen 06."

Det är alltså en inflyttning. M.a.o. därifrån han flyttar ut i Vinköls hfl.

177
Vinköl / SV: Vinköl (R) AI:1 (1773-1807) Bild 96 / sid 97
« skrivet: 2021-01-05, 12:06 »
St. Brastorp

Stora Brastorp ligger i Marums socken, som hör till Vinköls pastorat.

178
Det fanns inget Båhusläns regemente förrän 1720, då det bildades genom sammanslagning av de fyra båhuslänska kompanierna av Riksenkedrottningens livregemente till häst och Båhusläns dragonskvadron.

Det är Krigsarkivets som ägnar sig åt historieförfalskning när man felaktigt sorterar in också regementets föregångare under namnet Båhusläns regemente.

179
Sanne / SV: En fråga om E.L = Älvsborg?
« skrivet: 2021-01-05, 11:19 »
Men sammanhanget ser man i den andra diskussionen. "E. L." står vid Lerdal i kolumnen för födelseort, och det är en vanlig förkortning för Elfsborgs län efter sockennamn i husförhörslängder.

180
Jag får det till Beg., vilket lär vara förkortning för Bördegumma.

181
Sanne / SV: En fråga om E.L = Älvsborg?
« skrivet: 2021-01-05, 11:03 »
Jag ser ingen fråga...  :) Men det gäller alltså svaret som du fick här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=175015

Lerdal är en grannsocken till Sanne, men på andra sidan landskaps- och länsgränsen, i Valbo härad i Dalsland. Och Dalsland hör till Älvsborgs län, eller rättare sagt hörde dit när det fortfarande fanns ett Älvsborgs län.

182
Halland / SV: Fråga
« skrivet: 2021-01-04, 22:28 »
Observera också att Södra Unnaryds socken ligger i Småland.

183
Övriga ämnen / SV: Vart tar Maja Lovisa Grell vägen?
« skrivet: 2021-01-04, 22:17 »
De kommer från köpingen, Motala köping alltså. Se AI:31.

När det gäller Bo, så är det nog grannsocknen Bo i Närke.

184
Var ligger platsen / SV: Sålebo?
« skrivet: 2021-01-04, 17:21 »
Det finns ett Sålebo i Väne-Åsaka socken, som hör till Västra Tunhems pastorat.

185
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2021-01-04, 16:51 »
1734 års svenska lag gällde inte ens i Sverige på 1600-talet - än mindre i det norska Båhuslän...

186
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2021-01-03, 22:58 »
I Vallas dödbok den 4 maj 1697 om "Boddåll" i Röd på Mjörn står ju att han var barnfödd "på Orost j Morlan socken i dhen gård Dalle".

Ja, just det. Det står ju "i Morlan Sochen" också i Botolfs dödboksnotering, inte bara "på Orost". Då glömmer vi Dale i Stala socken...  :)

Enligt jordeboken 1659 övergick Bräcke 1648 i Sundsbygodsets ägo.
I länsräkenskaperna finns från 1645 en kopskattelängd i vilken alla personer över 15 år antecknas och beskattas. För Orusts del namnges de flesta men tyvärr från Tjörn endast den som förestår familjen. För Bräcke antecknas följande: Peder murmester, 1 son, 1 dotter, samt Peders festemö". Väldigt ovanligt att samboförhållande uppges eftersom det knappast var tillåtet vid denna tid. Per var dock tydligen änkeman.

Att Bräcke kom under Sundsby 1648 framgår också av länets kopiebok (landskontoret EIX:1a-b), s. 935 i 1b (https://app.arkivdigital.se/aid/v50640.b321.s936) och 361 i 1a (https://app.arkivdigital.se/aid/v95.b264.s362). Gården ingick i ett makeskifte med kronan.

Beträffande Pers fästemö på Bräcke i koppskattelängden, så är det visserligen ovanligt att det står i klartext i längderna, men knappast ovanligt i verkligheten. Något "samboförhållande" kan det inte räknas som, eftersom de var fästfolk och därmed i praktiken räknades som gifta:

"Trolovelse for presten og kirkelig vielse var etter 1589 nødvendige for rettsgyldig ekteskapsinngåelse (se vielse). Lovbestemmelsene kunne imidlertid ikke forhindre at folk fortsatt betraktet festermål som grunnleggende viktig for ekteskapsinngåelsen, og festemenn og festekoner fortsatte som før å flytte sammen etter festermål, trass i protester fra geistlig hold." (Norsk historisk leksikon: Festermål.)

Om åldersuppgiften 90 år för Gunilla Bjönnesdotter stämmer var hon född 1636. Modern Gunilla Rasmusdotter var förmodligen född omkr 1615 och kan alltså ha kommit till gården omkr 1635 genom gifte med en betydligt äldre man Bjönne. Efter dennes död kan hon ha gift om sig med Anders Persson från Bräcke i Valla sn, med vilken hon hade döttrarna Karin, Göa och Elin. Dessa var enligt dödsåldern i Valla kyrkobok födda omkring åren 1652 till 1656.
Gunilla Bjönnesdotter var gift med Olof Persson i Bräcke, död 1726-11-19 90 år gammal, säkerligen en yngre broder till Anders Persson i Hällene.

Om Ola Perssons hustru var dotter till Anders Perssons hustru Gunla Rasmusdotter i hennes tidigare gifte, och Ola och Anders Perssöner var bröder, så var Gunla Bjönnesdotter gift med sin styvfars bror. Om Gunla B. hoppat i säng med sin styvfar, så skulle båda avrättats för blodskam (incest) p.g.a. de bisarra idéer man då hade att det uppstod blodsband mellan makarna genom äktenskapet, i det här fallet alltså mellan Anders och Gunla R. och därmed också med hustruns dotter Gunla B. Jag betvivlar då starkt att det skulle varit tillåtet för Gunla B. att gifta sig med styvfaderns bror.

När det gäller Gunla Rasmusdotters barn med Anders Persson, så är problemet som jag tidigare sagt (svar #88) att det i Karin Andersdotters dödboksnotering står att hennes mor också heter Karin Andersdotter. Frågan är då om prästen hade tankarna någon annanstans när han skrev det, och av misstag skrev den avlidnas eget namn som moderns namn, eller om Anders först var gift med en Karin Andersdotter innan han gifte sig med Gunla Rasmusdotter.

187
Vänersnäs / SV: Var finns familjen?
« skrivet: 2020-12-30, 18:58 »
Vänersnäs födelsebok 1771-1814 ingår i Flo C:1 (hela pastoratet har gemensam födelsebok). 1807 finns på sidan 329.

Prästerna roade sig alltså med att föra dubbla böcker många år. Men den som höll i pennan från december 1806 till februari 1809 hade tydligen inte lust med det...  :)

188
Var ligger platsen? / SV: Sara Jonsdotter
« skrivet: 2020-12-30, 18:10 »
Om det är Sara Jonsdotter och Andreas Jonsson som finns som fjärde och femte person från slutet 1806 på sidan 46, så står det att de flyttar till Sjogerstad.

F.ö. har den här frågan hamnat på fel sida av Vättern...  :) Varola och Sjogerstad ligger i Västergötland.

189
Toarp / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-12-30, 17:53 »
Det står onekligen Friberg i Annas födelsenotis, och det ser åtminstone ut som Friberg i husförhörslängden AI:1 - men han heter Fruberg enligt generalmönsterrullorna.

Älvsborgs regemente, Ås kompani, n:r 30 Häglared Frugård:
· 1744: https://app.arkivdigital.se/aid/v60308.b284
· 1749: https://app.arkivdigital.se/aid/v60309.b264

Och Fruberg står det också när dottern Sigrid föds den 19/1 1748 (AI:1, s. 20; https://app.arkivdigital.se/aid/v44596.b15.s21).

Fruberg är ju logiskt, eftersom han var soldat för Frugården.

190
Toarp / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-12-30, 16:15 »
Sold[at] Friberg
för.? Frug[ården]
g[ift] m[ed] Karin i Häljared. Test[es]: And[ers] Pärß[on], Olof Biörnß[on]  Sw: Jonß[on] Pig[an] Kierstin i Bredared  Kierstin i Börtag[ården]

G.m. = gudmor. Hon bar barnet vid dopet.

191
Med då är det Erik Rank (som du skrivit inom parentes efter Lustig). Och Rank är ryttare för nummer 92 vid Barne kompani, inte 22 som Lustig.

92 är Vara Tråvagård.

192
Herrestad / SV: Fredrika Johansdotter
« skrivet: 2020-12-30, 12:31 »
Det är den familjen som finns på Gråtås.

I födelseboken står att fadern är torpare under Övre Berg. Johan är en kortform av Johannes, och samma person kunde omväxlande skrivas med olika former av samma namn förr; vilken form som användes och hur namnet stavades berodde på vem som höll i pennan.

I födelseboken står att modern Anna Andersdotter är 41 år. Och hustrun Anna Brita Andersdotter på Gråtås är född 1817.

Fredrikas födelsedatum är den 23/6 i både födelseboken och husförhörslängden. Den 26/6 är dopdagen.

Och hon finns på dödskivan. Där heter hon Fredrika Johansdotter, och sägs vara född den 25/6 1858. Men det är en felläsning vid registreringen, för i husförhörslängden (Uddevalla AI:22, uppsl. 222, rad 32 1/2) står det 23/6 (men det svårläst, eftersom hon är inklämd mellan raderna - det är lättare att tyda när man har facit...  :) )

(Jag har felanmält till NÅDD, så att det blir rätt födelsedatum på nästa upplaga av dödskivan - eller rättare sagt dödpinnen  :) ; det är ju USB numara.)

193
Lundgren är rusthållare för Jordbrona och Lustig är hans sventjänare (St:re), alltså ryttare.

I sista kolumnen (som är noteringen från denna mönstring) står: "Stoet har Spatt, odugligt kan ey aprob:s."

Det står alltså inget här om att Lustig får avsked.

Jordbron ligger i Upphärads socken i Flundre härad.

194
Norra Åsarp / SV: Fredrik Gyllenhaal
« skrivet: 2020-12-30, 07:54 »
Det står i rubriken på sidorna för varje år att flyttlängden omfattar "Åsarps hela församling". Men ordet "församling" användes förr i Västergötland (och kanske också på andra håll) i betydelsen pastorat. Flyttlängden är alltså gemensam för hela pastoratet.

Han finns på Solberga Dränggård i Solberga socken, som vid den här tiden har sin husförhörslängd i samma bok som Kölaby: Kölaby AI:12, s. 1a (https://app.arkivdigital.se/aid/v44060.b8.s1a).

195
Om Olena är född i Ytterby, och om prästen inte har missat henne i födelseboken, och om det inte gjorts någon miss i registret hos Släktdata, så är det Häggs dotter.

Jag sökte hos Släktdata på förnamn som börjar på O, med far som också börjar på O, och född någon gång under 1820-talet i Ytterby.

Resultat: 2 Olof, 1 Olaus och 1 Oleana.

I födelseboken står det dock Olena (C:1, s. 260).

196
Häggs enka Elin med döttrar finns i AI:10, s. 41. Där är Elin noterad som död. Och döttrarna är strukna, utan notering om vart de flyttat.

197
Herrestad / SV: Fredrika Johansdotter
« skrivet: 2020-12-29, 18:33 »
De finns på torpet Gråtås under Övre Berg i den husförhörslängd som är samtida med Fredrikas födelse (AI:13, s. 254; https://app.arkivdigital.se/aid/v2836.b136.s255):

Torparen Johannes Andersson och hans hustru Anna Brita Andersdotter och deras barn. Där står också exakt födelsedatum på Anna Brita (vilket dock inte behöver stämma; husförhörslängderna vimlar av fel födelseuppgifter).

Har du försökt att följa dem baköver i tidigare husförhörslängder? När de har så vanliga namn, så finns ingen enkel genväg om man ska vara säker...

198
Quist var soldat för n:r 9 Hälltorp vid Södra kompaniet. Och enligt generalmönsterrullan 1850 (när man har börjat att skriva ut patronymikon samt extakt födelsedatum och -socken), så heter han Andersson, och är född i Ytterby socken den 4/12 1815.

Och det finns en Andreas i födelseboken där och då (C:1, s. 267). Föräldrarna är Anders Lax vid Synneröd, och modern heter Sara. Och det stämmer för i husförhörslängderna finns moderna Sara Lax hos Quist. Sara heter Andersdotter och kommer från Vena vid vigseln den 23/2 1811 (C:1, s. 472).

Quists hustru har bara förnamn i husförhörslängden, men i födelseboken heter hon Anna Petersdotter när sonen Johan föds. Och hos Quist finns också svärmodern Ingeborg Esbjörnsdotter (AI:14, s. 11).

Obs! Det är inte den Andreas Nilsson Qwist som är bonde på Hälltorp och dör 1844.

199
Det är otroliga kråkfötter i vigselboken den 19/4 1846 (Ytterby C:1, s. 516; https://app.arkivdigital.se/aid/v2081.b267.s517 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042745_00272), men genom att lägga pussel med läsliga bitar av andra vigselnotiser, så ser man hur prästen brukar formulera sig - och då kan man (kanske  :) ) klura ut vad det står:

"Han med past. Bewis från
v. Pastor Ingman i Fässberg
samt wederbörligt Chefs
tillstånd. _ Hon alltid wistats
inom Socknen. Såsom gifto-
man ans:r Soldaten Andreas
Quist wid Helltorp. Ingen bew."


Det är naturligtvis långt ifrån säkert att det står Andreas Quist vid Helltorp - men det finns i vart fall en sådan...  :) Och om man jämför hur kråkan hoppar på sidan här och när samme Quists son Johan föds den 11/12 1845 (C:2, s. 97; https://app.arkivdigital.se/aid/v2082.b51.s97 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042746_00064), och särskilt hur "Quist" och "wid Helltorp" skrivs, så är jag så säker det går att bli.

Olena är alltså född i Ytterby socken, eftersom hon alltid vistats där. Och på något sätt bör ju Quisten vara släkt med henne, eftersom han är hennes giftoman.


200
Ja, Ytterby ligger i Inlands Södre härad i Båhuslän.

201
Undenäs / SV: Hjälp med att koppla en oäkta dotter
« skrivet: 2020-12-29, 13:49 »
Den attest som Sofia hade med när hon flyttade till Karlstad 1876 finns i Karlstad stadsförsamling HIIa:25, n:r 340 (https://app.arkivdigital.se/aid/v53046.b335 - den finns inte hos SVAR).

Som synes står inget patronymikon. Det hade ju varit käckt om det hade stått t.ex. Pettersdotter Lagerqvist  :) , men sådan tur hade du alltså inte.

Här står också att hon föddes i Hjälstads församling, men födelsesocknen är Vad. Ordet "församling" användes förr i Västergötland (och kanske också på andra håll) i betydelsen pastorat. Vads socken hör till Hjälstads pastorat, och hela pastoratet har gemensam födelsebok. Och i Vads socken ligger Vaholm, där modern då bodde. De finns också i Vads hfl:

AI:8 (1843-1860), s. 15.
AI:9 (1861-1879), uppsl. 91.

Redan här står Sofia med efternamnet Lagerqvist. Det är m.a.o. inget namn som hon tagit själv efter att hon flyttat hemifrån. Prästen lär alltså ha vetat vem fadern var.

Om man söker i den s.k. folkräkningen 1880 (som är den första som är registrerad), så finner man några Lagerqvistar i Skaraborg. En del är uppenbart för unga, men andra är tänkbara kandidater. Men det är ju inte säkert att den 'skyldige' var kvar i Skaraborg då... (Jag sökte på "lagerq*" för att få med både de som stavas med v och u. "lagerk*" ger inga träffar.)

202
Undenäs / SV: Hjälp med att koppla en oäkta dotter
« skrivet: 2020-12-29, 10:36 »
På den sidan som du länkar till i Undenäs församlingsbok AIIa:3, står överst "Fredriksfors bruk, Sättra rote", inte Sätra socken. Socknen är ju Undenäs.

Och enligt Rosenberg är Sätra en bruksegendom i Undenäs socken, och där under finns bl.a. Fredriksfors järnbruk. Och Petter står ju också noterad som f.d. smed.

Du frågar också "Hur hittar jag i dessa bruksförteckningar?" - men länkar till en födelsebok. Vad är det för bruksförteckningar du menar?

Om du följer honom baköver i tidigare husförhörslängder, så finns han här, hela tiden på Fredriksfors bruk:

AI:19 (1870-1895), uppsl. 245.
AI:16 (1861-1870), uppsl. 221.
AI:13 (1856-1861), uppsl. 198.
AI:10 (1845-1856), s. 287.

AI:13 omfattar alltså den tiden när Sophia föddes, men varken där eller i senare längder finns någon notering om att han fått en oäkta dotter. Det betyder naturligtvis inte att det inte kan vara han som är fadern, men det är i vart fall inget som är officiellt noterat.

203
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-29, 00:35 »
Det finns Dale i Stala socken också, delat i Övre och Nedre. Och mellan dem ligger Ammedalen, som ursprungligen lär ha hört till Dale. Och från detta Dale är det inte så långt till Mjörn.

Men Gunla Rasmusdotter skulle ju enligt "pärmarnas" uppgifter komma från Stala i Tegneby socken. Vad man har fått det ifrån vet jag inte, men förmodligen från någon dombok. Hur som helst finns en Rasmus där i 1610 år längd över kongsskatten, under husmän och ödegårdsmän.

204
Enligt Annas bouppteckning (Tunge m.fl. HR FIIa:19, s. 927; https://app.arkivdigital.se/aid/v65926.b466.s927) är barnens morbröder Johannes Andersson i Knutsdalen och Ola Andersson under Stensjö.

Enligt Askums sockenlängder finns vid den tiden en Johannes Andersson i Knutsdal. Och han har en syster Anna, född 1794, som är borta därifrån i mantalslängden 1816. Detta alltså enligt sockenlängden.

205
Följer man dem vidare baköver i husförhörslängderna (som man alltid bör göra), så ser man på uppslag 33 i Fässberg AI:15 (https://app.arkivdigital.se/aid/v5416.b42.s33) att de kommit inflyttande från Ytterby.

206
Karl Johan / SV: Hjälp att tyda
« skrivet: 2020-12-28, 17:20 »
Han har överförts till uppslag 3401 i nya boken år 1935.

Och av arkivförteckningen framgår att uppslag 3401 år 1935 ingår i AIIa:44, men eftersom den sträcker sig in över sekretessgränsen, så finns den ännu inte på nätet.

207
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-28, 13:23 »
Jag får gårdsnamnet i Valla dödbok till Dalle (C:1, s. 32; https://app.arkivdigital.se/aid/v1197.b21.s33).

Efter Dall är det inte bara ett rakt streck; det går ned en liten sväng också. Dessutom använder prästen genomgående : som förkortningstecken.

Den som står under är Anders Persson från Hällene. Se hur det avslutande e:et i dhödhe skrivs där. Det är visserligen en tydligare sväng ned där (för att skriften är tunnare), men ett långt rakt streck därefter. Och se också på avslutande e i Hellene och Breche.

208
"Fången i Demin d. 19 Jan. 1759."

Demmin ligger i Pommern, och det här handlar om det Pommerska kriget.


209
03 - Hur hittar jag... / SV: Båtsmän 1700-talet
« skrivet: 2020-12-27, 13:39 »
I husförhörslängden finns fler båtsmän Wahle, så det lär utan tvekan vara båtsmansnamnet.

Enligt dödboken (CI:2, s. 241) är han född 1757. I husförhörslängden AI:3 finns på Prästegården (s. 1) en dräng Thomas (utan efternamn) som är född den 5/6 1757. Han har flyttat dit 1785, och flyttar till Hellvi 1788.

Och den 5/6 1757 föds Hans Stenbergs son Thomas (CI:2, s. 39). Moderns namn står inte, men enligt Stenbergs bouppteckning 1758 heter hon Apeluna Thomasdotter (Gotlands Norra HR FIIa:25, n:r 1022).

Och enligt Thomas Wahles egen bouppteckning heter han Hansson (FIIa:66, n:r 2993). Det är ju ingen garanti för att han är Stenbergs son - men det minskar i vart fall inte sannolikheten...  :)

210
03 - Hur hittar jag... / SV: Båtsmän 1700-talet
« skrivet: 2020-12-27, 12:09 »
I vilken dödbok hittar du honom 1795? Det finns några tusen församlingar att välja mellan i Sverige...  :)

Och vilken dag dog han? (Och gärna också sida i boken, så att man slipper leta.)

I vilken Stenkyrka socken har du sökt? I Båhuslän eller på Gotland? I den förstnämnda har kyrkoarkivet brunnit, så där finns ingen födelsebok från 1756.

211
Bro / SV: Maja Olsdotter
« skrivet: 2020-12-27, 12:03 »
Hur har du kommit fram till att det bör vara hon? Maja Olsdotter är ett mycket vanligt namn, och här skiljer det dessutom åtta år mellan födelseåren.

212
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-27, 10:58 »
I 1669 års mantalslängd (den första svenska) finns en Anders med hustru på Hällene i Valla socken.

1684 dyker där också upp en Tolle med hustru. Och efter att kyrkoboken börjar i Valla 1691 kan vi se att Tolle Bryngelsson och Jöa Andersdotter får barn på Hällene. Jöa dör den 3/7 1732 (76 år gammal, alltså född omkring 1656 - men åldern får vi ta med en nypa salt när det inte fanns kyrkoböcker när hon föddes); enligt dödboken är hennes föräldrar Anders Persson och Gunla Rasmusdotter (C:2, s. 18). Samma föräldrar har också Elin Andersdotter som dör på Hällene den 28/1 1740, 84 år gammal (s. 40); hon bör då också vara född omkring 1756, och alltså förmodligen tvilling med Göa.

I mantalslängden 1690 tillkommer också en Ola med hustru på Hällene. Och i kyrkoboken hittar vi Ola Elofssons och Karin Andersdotters barn från Hällene, Lars den 14/1 1694 (C:1, s. 11) och Gunla den 26/11 1696 (s. 24).

I mantalslängden 1692 är Anders "under barnen", och nedanför står Ola och Tolle med hustrur. Men 1695 är Anders tillbaks igen, men med samma notering att han är "under barnen"; likadant 1696. Och 1697 är han inklämd mellan Ola och Tolle, med markering i mannens kolumn, alltså betalande. Men 1698 är han borta, och i dödboken finns den 8/5 1697 Anders Persson från Hällene, 79 år (alltså född omkring 1618), "barnfödd på Bräcke", med föräldrarna Per Olsson och Karin Larsdotter (C:1, s. 32).

Den 11/10 1713 gifter sig Lars Olsson från Hällene på Mjörn med Ingeborg Olsdotter (Klövedal C:1, s. 89). I mantalslängden är Lars "härifrån" 1715. Han har dock inte varit med i någon bevarad längd tidigare, men det är en lucka bland längderna 1711-1714. Enligt vigselboken ska de bo på Klöverön vid Marstrand.

I längderna 1716 och 1718 har Ola dottern Gunla, och 1719 en namnlös dotter. 1720 är dottern borta, men i stället finns där en Anders med hustru som har gemensamt hushåll med Ola. Och den 6/3 1720 gifter sig Anders Torbjörnsson från Röd med Gunla Olsdotter från Hällene (C:1, s. 176).

"Q. krympl." har det stått vid Ola i alla längder, men 1730 har han plötsligt betalande hustru. Och den 18/12 1728 dör Karin Andersdotter från Hällene, 76 år och 2 månader gammal (alltså född omkring oktober 1652); föräldrar: Anders Persson och Karin Andersdotter (C:1, s. 231). Och den 19/12 1730 får Ola Elofsson barn igen, men nu heter hustrun Kjerstin Larsdotter (C:2, s. 6). Han är alltså omgift.

I dödboken finns Ola Elofsson den 14/10 1740, 75 år gammal (alltså född omkring 1665); föräldrar: Elof Svensson och Dordi Carlsdotter (C:2, s. 74). Det står att han dör på Häller (som är en annan gård i Valla), men det är en felskrivning. I 1742 års mantalslängd står att enkan Kjerstin på Hällene är omgift med Nils Helgesson från Önneröd; och de finns också i vigselboken den 10/11 1741 (C:2, s. 81).

Enligt den cirka tjugo år gamla upplagan av "pärmarna" (se mitt inlägg den 23/12 kl. 8.13) ska Ola komma från Tolleby Mellomgård i Stenkyrka socken. Källa saknas till den uppgiften (som alltid i pärmarna), men i mantalslängden 1674 (när fullständigt namn står) finns i Tolleby en Elof Svensson med hustru (vilken av de fyra gårdarna i Tolleby det är framgår dock inte av längderna vid den här tiden), och när Olas och Karins dotter Gunla döps 1696 är Sven och Lars i Tolleby bland vittnena.

Ett stort frågetecken finns här: Var Anders Persson gift två gånger - eller var prästen bara tankspridd och skrev den avlidna Karin Andersdotters namn också som hennes mors namn i dödboken?

Om Karin Andersdotters ålder i dödboken stämmer, så var hon alltså född omkring 1652, men åldern i dödboken är naturligtvis extra osäker när det inte fanns kyrkoböcker när hon föddes. I Joakims dombokscitat i föregående inlägg omnämns ett pantebrev från den 7/12 1653 då Gunla Rasmusdotter bor på Hällene. Det är naturligtvis möjligt att Anders första hustru Karin dött i barnsäng 1652, och dottern därför döpts till Karin efter sin mor, och Anders sedan gift om sig med Gunla före december nästa år.

Det skulle ju passat bra med en Rasmusdotter från Orust som får en dotterson Rasmus som sedan hamnar på Orust  :) - men det behöver ju inte vara så... Namnet Rasmus kan ju ha funnits också i första hustrun Karins släkt - eller Anders egen. T.ex. får Ola Persson på Bräcke, som lär vara Anders bror, en son Rasmus.

Hur som helst ser det alltså ut som att Ola Elofsson är far till Rasmus, som lär vara född omkring 1690. Ola och Karin dyker upp som gifta på Hällene i mantalslängden det året, och bör då ha gift sig omkring 1689. Och Rasmus går inte att finna i Vallas födelsebok, som börjar 1691. Men nu fattas det stora bitar av de första sidorna i den boken, så det är ju möjligt att han kan ha varit med något av de första åren. Men knappast efter 1692, eftersom Lars föds i januari 1694. Rasmus finns inte med som son på Hällene i mantalslängderna, men det är ju stora luckor bland längderna; 1706-1707 och 1711-1714 saknas. Och inte heller brodern Lars finns ju med i de bevarade längderna innan han gifter sig 1713.

En sak till: Både Hällene och Bräcke är gymnasiegårdar. Så det är möjligt att det kan finnas mer upplysningar i Hvitfeldtskas arkiv.

213
Sparlösa / SV: Läshjälp Sparlösa fb 1751
« skrivet: 2020-12-27, 09:36 »
"Måns Larßon
Brita Eriks-
dotter"

"Bondens ifrån
Smetoffta och
Qwistegården"


Enligt Rosenberg hör Smetofta till Levene kyrkosocken, men Slädene jordebokssocken i Kållands härad.

214
Näs / SV: Vänersnäs AI:2 s.44
« skrivet: 2020-12-23, 17:56 »
Om det står i Vänersnäs hfl att hon är född i Näs, så är det Vänersnäs som avses. Vänersnäs hette före 1885 bara Näs, men då lades Väners- till för att skilja detta Näs (i Åse härad) från det andra Näs (i Vartofta härad) som båda då hörde till Skaraborgs län (det var först 1952 som Vänersnäs överfördes till Älvsborgs län).

215
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-23, 12:59 »
Ja, där var den ju. Jag lät mig luras av att det inte fanns något mellan volymerna 866 och 964, och den sistnämda är dessa härader 1736. Men den fanns alltså mycket längre ned i listan. Det skulle vara något lättare att hitta om volymerna stod i nummerordning...  :)

216
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-23, 08:13 »
Tack för detta.

I arkivförteckningen för Orust-Tjörns HR står så här vid 1734-1735 års dombok (AIa:14): "Luckor: för Orust 1735 VT-ST och för Tjörn 1735 VT-HT." Det som finns 1735 ska alltså bara vara HT för Orust.

Eftersom antavlan leder tillbaks till Kyrkebacka i Forshälla socken, så borde det ju vara det som skulle bevisas, och då vore det ju logiskt om det var i Fräknes dombok som målet finns. Fräkne HR har dock ingen bevarad dombok alls för 1735.

Men det finns ju hovrättens renovation, som för 1735 har en gemensam volym för Orust, Tjörn, Fräkne och Inlands Nordre (EVIIaaba:930), eftersom de tillsammans utgjorde en domsaga. Den volymen finns dessvärre inte på nätet, varken hos AD eller SVAR. Men den finns på mikrokort, ser jag när jag kikar i SVAR:s gamla katalog (som jag naturligtvis har kvar - här gallras inget...  :) ).

Eftersom den finns på mikrokort, så måste ju Rekolid ha filmat den för mormonerna. Så kanske var det den som du läste?

Något annat som jag har sparat är mina förmodligen cirka 20 år gamla avskrifter från de berömda "pärmarna" (med Hans Larssons gårdsvisa sammanställningar av andras forskningar). Där ser jag en Per Olsson med hustru Karin Larsdotter i Bräcke i Valla socken (dessvärre utan årtal); det står dock där att Karin var från Bräcke (men det kan ju ha korrigerats i senare upplagor av pärmarna). Deras son Anders ska som gift ha hamnat i Hällene i Valla socken, där han andra gången ska ha varit gift med Gunla Rasmusdotter, som sägs komma från gården Stala i Tegneby socken. Dessvärre anges inga källor i pärmarna...

Anders och Gunla ska ha tre barn, men jag har bara noterat namnet på ett av dem (dottern Gjöa, som blev kvar i Hällene som gift). Om Karin är ett av de andra barnen, så har alltså sonen Rasmus uppkallats efter hennes morfar. Återstår i så fall 'bara' frågan var Karin bodde som gift och vilken Ola hon var gift med... Någon som har tillgång till en aktuell version av pärmarna kan kanske slå upp det? (OBS! Eftersom dessa mina noteringar är avskrifter från en gammal upplaga av "pärmarna", som i sin tur är avskrifter utan källor, så får de tills vidare bara ses som tips för vidare forskning.)

217
Svenska passagerarlistor på nätet / SV: Passagerarlista
« skrivet: 2020-12-21, 19:59 »
Det vanliga var att man efter båt från Sverige till Hull tog tåg tvärs över England till Liverpool, varifrån de flesta Amerika-båtarna gick.

218
Allmänt / SV: Läshjälp Vigselbok och Dödsbok
« skrivet: 2020-12-21, 00:03 »
Det behöver inte ha varit självmord. Det står ju "Nei" på de flesta. Så han kan ha varit sjuk, även om det inte var en smittsam sjukdom (eller farsot) som kolera eller pest.

När det gäller språket, så hade Norge styrts från Köpenhamn ända sedan Kalmarunionen (som Gustav Vasa "befriade" Sverige ifrån). Därför var danska myndighetsspråket i Norge, och fortsatte att vara det också efter att Norge kom i union med Sverige 1814. Men sedan kom under 1800-talet den norska språkstriden med krav på förnorskning (vilket lett fram till dagens uppdelning i bokmål och nynorsk), samtidigt med kravet på självständighet från Sverige. Men det är en annan historia...  :)

219
Allmänt / SV: Läshjälp Vigselbok och Dödsbok
« skrivet: 2020-12-20, 19:39 »
Dödsorsaken är "Nei."  :) , med ett mycket slarvigt stort N. Det framgår något tydligare om man kikar på nästa uppslag.

Kolumnrubriken är "Om död ved ulykkelig hendelse eller ved smittsom sygdom og i saafald hvilken".

Det var alltså varken genom olycklig händelse eller smittsam sjukdom som han dog - vilket ju inte säger så mycket om vad han verkligen dog av...  :)

F.ö. skrev norska präster vid den här tiden på danska.

220
Beselid(en) ska det nog vara. Det ligger i Hjo landsförsamling i samma pastorat.

221
Den Hans Axberg som är dragon för n:r 78 vid Sotenäs kompani och sedan transporteras till n:r 56 vid Fräkne kompani är inte den Hans Askenberg som du söker.

I mantalslängderna finns Axberg under Ulseröd i Svenneby socken 1772-1782. Därefter har han gårdsbruk på Studerås i Svarteborgs socken 1783-1791. Men att vara soldat för en rote och samtidigt bonde på annat håll var inget ovanligt.

Han bodde alltså inte i Ucklum 1783. Dessutom heter hans hustru Anna Jacobsdotter, inte Barbro Andersdotter. Hans och Anna gifte sig i Svarteborg 1776, och hon dog i samma socken 1803. Och i hennes bouppteckning finns bara söner.

222
Hova / SV: Carl Persson i Solbacken
« skrivet: 2020-12-16, 22:14 »
På hustruns rad står att hon har flyttat till Fagersand 1857 - och då är det väl troligt att guben hennes har gjort det också...  :) Och där är de. På sidan 691 i samma bok.

Och i Fagersand är de också i nästa bok (AI:6, s. 576).

223
Vänersborg / SV: Vänersborg / Vassända-Naglum
« skrivet: 2020-12-16, 19:21 »
I födelseboken hänvisas till uppslag 3003 i församlingsboken, som är AIIa:20 (https://app.arkivdigital.se/aid/v201884.b60.s3003). Och där står att hon är född i - Vassända-Naglum...

Förklaringen finns i anmärkningskolumnen längst till höger i födelseboken: "Nedkomstort Vassända-Naglum."

Modern var alltså i Vassända-Naglum när hon föddes, men familjen bor på Tenggrenstorp. Och vid den här tiden hade Vänersborg och Vassända-Naglum skilda kyrkoböcker. Och eftersom Tenggrenstorp finns i Vänersborgs församlingsbok, så var det i Vänersborgs församling som de bodde.

224
Vänersborg / SV: Vänersborg / Vassända-Naglum
« skrivet: 2020-12-16, 18:34 »
Vassända och Naglum var två socknar som slogs ihop till Vassända-Naglum 1888. (Vassända-Naglum har även kallats Gustaf Adolf.) Före 1888 var man alltså född i antingen Vassända eller Naglum, inte Vassända-Naglum.

Vassända, Naglum och Väne-Ryr har tillsammans ibland kallats Vänersborgs landsförsamling (fast det var alltså tre församlingar), eftersom man tillhörde Vänersborgs pastorat. (Väne-Ryr kallades före 1885 Södra Ryr.)

Under vissa perioder har man gemensamma kyrkoböcker för hela pastoratet, så bry dig inte om vilket församlingsnamn som står på boken, se vilken gård man bor på och i vilken socken den gården ligger. Det kan du se i Rosenberg:

Vassända socken.

Naglums socken.

Väne-Ryrs socken.

Och om man bor på ett torp, så får du alltså först se under vilken gård det ligger. Men det var inte bara den egentliga stadsbebyggelsen som hörde till Vänersborgs församling, utan också en del av landsbygden närmast staden.

225
03 - Hur hittar jag... / SV: Födelseort
« skrivet: 2020-12-15, 22:38 »
Om det är en nu levande person, så kan du lämpligen fråga personen själv...  :)

Om personen är avliden, så ska födelseförsamlingen finnas på dödskivan ("Sveriges dödbok").

226
Fader okänd / SV: Okänd fader
« skrivet: 2020-12-15, 22:36 »
Det är ju det normala att barn står med bara förnamn i husförhörslängderna. När sedan modern gifter sig, så skrivs dotterns patronymikon ut för att visa att det inte är makens dotter.

227
18870111-572

Löfgren f. Österman, Berta Paulina

Skene Kullagården 6:54, Björksäter

Död 15/8 1953.

Kyrkobokförd i Örby, Skene kn (Älvsborgs län, Västergötland).

Född 11/1 1887 i Halmstad (Hallands län, Halland).

Gift kvinna (2/11 1913).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017:
Örby-Skene, Marks kn (Västra Götalands län, Västergötland)

Födelseförsamling i källan:
Halmstad (Hallands län)

Källor:
DB, DOR 52-60, FS

Post-ID:
SDB7_00838268

------------------------------
------------------------------

18840818-573

Löfgren, Klas Edvin

Soldaten 1, Klockaregatan 3 D

Död 26/3 1961.

Kyrkobokförd i Örby, Skene kn (Älvsborgs län, Västergötland).

Född 18/8 1884 i Berghem (Älvsborgs län, Västergötland).

Änkling (15/8 1953).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017:
Örby-Skene, Marks kn (Västra Götalands län, Västergötland)

Födelseförsamling i källan:
Berghem (Älvsborgs län)

Källor:
DB, DOR 61, FS

Post-ID:
SDB7_00688033

228
Barnarp / SV: Läshjälp Lena Jönsdotter
« skrivet: 2020-12-15, 14:47 »
Det finns som sagt många enkor Lena. Inte heller om vi lägger till Jönsdotter blir det unikt...

88 år 1829 stämmer med födelseåret 1741. Den aktuella Lena Jönsdotter ska som sagt vara född 1745. Det behöver ju inte vara rätt, men det står i samma hfl som säger att Lena i Dammhagen är född 1741.

229
Barnarp / SV: Läshjälp Lena Jönsdotter
« skrivet: 2020-12-15, 13:02 »
Det finns många enkor Lena... Den som finns på Lilla Dammhagen är född 1741. Den Marianne frågar om (på uppslag 87 i AI:6) är född 1745.

Det som står efter Lena på uppsl. 87 i AI:6 ser ut som "åt Jönk.". P. 89 är sidan de kom ifrån; där finns också den avlidne maken Nils.

230
03 - Hur hittar jag... / SV: Mantalslängder
« skrivet: 2020-12-15, 10:19 »
Släktskap brukar, precis som i husförhörslängderna, anges i förhållande till hushållsföreståndaren.

Exakt hur längderna är uppställda kan variera både mellan olika fögderier/skrivare och över tid. Ofta (jag säger "ofta", så har jag inte sagt för mycket...  :) ) anges det med en 1:a i kolumnen till vänster om namnet, eller ibland till höger (kolla kolumnrubriken), var ett hushåll (även kallad rök eller matlag) börjar; under en period var det nämligen också en avgift per matlag, som gick till att bekosta häradsrätternas utgifter (matlagskolumnens rubrik kan därför också vara "häradsrätter"). Bara för att personer står på olika rader under varandra, så betyder det alltså inte nödvändigtvis att de tillhör olika hushåll.

Fr.o.m. 1766 års mantalslängd skulle "alla som liv äga", alltså också över- och underåriga, stå med i längden. Det var väl lite si och så med hur det följdes, men det kan då finnas olika rader för betalande och icke betalande. Så om far och mor står på olika rader, så betyder alltså inte det att de bodde åtskilda; det kan helt enkelt vara så att bara en av dem betalade mantalspenning. Men för att avgöra hur det ligger till i det enskilda fallet, så behöver man titta närmare på just den familjen och kanske också följa den genom åren.

Jag har f.ö. själv stött på åtminstone ett fall där en ogift son tagit över gården, men modern är ung nog för att betala och har då notering i hustrukolumnen, medan den överårige fadern står bland de icke betalande. Sedan ska man inte alltid ta "fader" och "moder" bokstavligt. Det händer ofta att det i själva verket är svärfar och svärmor. Precis som en "dräng" eller "piga" inte sällan är en bror eller syster.

Det som noteras i längderna är sådant som har betydelse för syftet med längden - att driva in skatten. Så om hustrun var gravid, så är det inget som står där. Det noterade ju inte ens de nitiska prästerna i husförhörslängderna - men möjligen i sitt minne...  :)

Mer fakta finns här: Mantalspenning och mantalslängd.
 

231
03 - Hur hittar jag... / SV: Mantalslängder
« skrivet: 2020-12-14, 20:43 »
Personer som inte är över- eller underåriga (och därför inte generellt befriade) står med i längden, och så finns det en marginalnotering om varför de inte betalar, något som fogden behövde redovisa.

Varför han inte betalade vet jag inte säkert, men en inte alltför vild gissning är att det beror på att han inte hade någon lön.

232
Stenkyrka / SV: Läshjälp Stenkyrka AI:1 sid 71
« skrivet: 2020-12-14, 19:36 »
Han finns som dräng i Brevik, inte Säby Sörgård.

"Född i Forshälla och warit
här 6 år samt begått ... C [vilket väl ska vara nattvarden]
här 1805 hos ap..."


Nedanför står med annan penna:

"NB fick bewis till Uddevalls tracten såsom sol-
dat och wistande på gården Wesssjö [!] hos härads-
höfd. Grimberg d. 3 Febr. 1810."


Häradshövding Grimberg finns på Vässje i Svarteborgs socken, men där kan jag inte hitta Petter i de samtida husförhörslängderna. Det finns dock en lång attest i Foss HII:1 (https://app.arkivdigital.se/aid/v204313.b8780 - fortsätter på nästa sida). Det är sista attesten i volymen - åtminstone i den ordning som de låg när AD fotograferade dem...  :)

233
Villstad / SV: Jöns Bengtsson och Johanna Jonsdotter Villstad
« skrivet: 2020-12-14, 11:54 »
Ja, då vet vi var och när Nils Jönsson föddes och vad hans föräldrar heter...

Men var (källa) har du sett Jöns och Johannas exakta födelseorter, alltså inte bara socknen?

Har du kollat Villstads födelsebok de dagarna som du anger som deras födelsedagar? Om du inte har gjort det, varför i så fall? Om du har kollat och de finns där, står där då inte föräldrarna (som du också frågar efter)? Eller har du konstaterat att de inte finns där de dagarna? Varför säger du i så fall inte det?

Och vad har du gjort för att följa Jöns och Johanna framåt genom husförhörslängder och födelseböcker (eller bakåt om Nils inte var deras första barn) för att hitta fler barn och slutligen deras dödsdatum? Vet du om de blev kvar hela livet i Villstad eller kanske dog i en annan socken? Har du hittat, eller försökt att hitta, när och var de gifte sig?

Vi är många här i forumet som gärna hjälper den som har svårt att läsa gammal skrift, eller kört fast för att personer försvinner spårlöst eller inte kan hittas där de ska finnas - men... Den som ber om hjälp behöver ange sina källor, så att det finns en trådände att börja nysta i - och tala om var man själv har letat och konstaterat att där inte finns något, så att den som vill hjälpa till inte i onödan gör om det som redan är gjort. Om nu något är gjort, eller försökt gjort, av det som man ber om hjälp med...

234
Villstad / SV: Jöns Bengtsson och Johanna Jonsdotter Villstad
« skrivet: 2020-12-14, 10:50 »
Var har du letat utan att finna något? Kan vara bra att veta för den som vill hjälpa till, så att man inte i onödan lägger tid på att leta där du redan har konstaterat att det inte finns några uppgifter om dem...

235
Trollhättan / SV: AI:I s.40
« skrivet: 2020-12-12, 19:59 »
Det står att de flyttar från Tunhem 1865. Och sedan flyttar de (eller rättare sagt överförs) till "N. L. 61" år 1868, d.v.s. nya längden (AI:2) uppslag 61.

236
Varv / SV: Varv C2:(1747-1777) sid 201
« skrivet: 2020-12-12, 19:53 »
Nej, sådant brukar inte stå i bouppteckningar - men det kan finnas ledtrådar...  :)

I ingressen till bouppteckningen efter Petter står att han "igenom döden afgick nästledne Julj månad och efter sig lemnat 4 st. omyndige Barn, döttrarne Lisa på 14:de, Caisa 11, Maria 7 och Sara 3 år". Hans enka heter Stina Johansdotter Hwarfwing. Där står också att "ehuruwäl desse Barns Fader Broder Sochneskräddaren Swen Larßon i Fouglås ärhållet behörig Kundskap om Denna Bouptechningz förrättande, har han behagat yttra sig hafwa annat at angelägnare Syßla om". Och: "Dåck likwel föreslås til Barnßens Förmyndare theras faderbröder Sochneskräddaren Swen Larsson och Petter Nilßon i Signesbo".

Och under Fast Ägendom står "1/4 Skatte Krono af 1 hemman Höga i Hwarf Petter Danströms änkja ärft".

I Stinas bouppteckning finns samma barn. Med Lars hade hon inga barn. Där står också att närvarande var "för de omyndige deras lagl. tillförordnade förmyndare å fädernet fastermannen Petter Nilßon i Signesbo, och dannemannen Wälförståndige Erik Hwarfwing på Tomten Hwarf, hwilken å mödernet, såsom de omyndigas moderbroder, till deras förmyndare föreslås".

Och under Fast ägendom finns samma "1/4 uti hela Krono Skatte hemmanet Högan Hwarf, som de omyndige såsom möderne arfwejord enskilt tillkommer".

237
Ale-Skövde / SV: Ale-Skövde
« skrivet: 2020-12-12, 15:00 »
I de här gamla längderna är det bara betalande som står med. När nästa generation tar över, så försvinner de överåriga föräldrarna "under barnen", d.v.s. de står inte med i mantalslängden längre - precis som underåriga barn inte är med - men kan leva många år efter det.

Kanske var det att både far och son heter Anders Andersson som ställde till det? Det var kanske sonen som tog över redan 1723, och det m.a.o. borde stått syster Marit redan då, inte dotter - och så missade skrivaren därför att notera att föräldrarna var "under barnen"?

Fortsätt att leta kommande år i dödboken, så kanske de dyker upp långt senare...

238
Tun / SV: Kyrkoherde Groterus och hans hustru Ingrid Segerbrand
« skrivet: 2020-12-11, 16:12 »
Enligt Skara stifts herdaminne (del 1, s. 598; https://app.arkivdigital.se/aid/v903773.b3110.s599) blev Ingrid Eriksdotter omgift med kyrkoherden Nicol. Abr. Eldsberg i Sävare.

Och enligt samma herdaminne (del 1, s. 182) blev Eldsberg omgift 1709, så då är det väl sannolikt att Ingrid dött något år eller så dessförinnan.

239
Varv / SV: Varv C2:(1747-1777) sid 201
« skrivet: 2020-12-11, 15:55 »
Det finns en bouppteckning från den 21/9 1761 efter Petter Danström på Högan i Varv (Dimbo HR FII:4, s. 319; https://app.arkivdigital.se/aid/v143540.b164.s319).

Och sedan en bouppteckning från den 7/7 1763 efter Stina Hwarfing på Högan i Varv, som tidigare varit gift med kronoskogvaktaren Petter Danström, men nu var omgift med Lars Gabrielsson (Dimbo HR FII:5, s. 569; https://app.arkivdigital.se/aid/v143541.b289.s569).

240
Varv / SV: Varv C2:(1747-1777) sid 201
« skrivet: 2020-12-11, 15:40 »
Föräldrarnas namn är Petter Larsson Danström och hust. Stina Johansdotter. Och i kolmnen "Föräldrarnas hwilkor och hemwist" står "Bonde, bor på Högan i Hwarf, när någorlunda".

Det sistnämnda, "när någorlunda", är då deras "villkor", alltså hur de har det ekonomiskt.

241
Majbrit har ställt fyra frågor - och fått svar på alla...

Att "inget har kastats bort" i Anbytarforum stämmer inte. Vi som har varit med länge vet att censursaxen har varit flitigt använd genom åren. Bara på mitt konto saknas säkert några hundra inlägg...

242
Övriga ämnen / SV: Rötters julnötter 2020
« skrivet: 2020-12-09, 11:19 »
Google kanske är spärrat på förbundskansliets datorer?  :)

243
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2020-12-08, 23:08 »
För mig är Linux en fråga om valfrihet.

Jag monterar t.ex. ihop mina datorer själv, så att jag får just de delar jag vill ha när det gäller moderkort, processor, disk, minne m.m. Att då använda Mac vore som att sitta fastlåst i en nordkoreansk tvångströja. Med Windows kan man visserligen använda vilken dator man vill, men det är också där en politbyrå som talar om vad man får och inte får göra. Och vill man installera om sitt dyrt betalda OS på en ny dator, så blir det ett fasligt liv på övervakarna i Redmond. När det då finns alternativ som är både bättre och gratis, så är ju valet inte svårt.  :)

Men jag är beredd att betala om betalalternativet är så mycket bättre än gratisalternativet att det är värt pengarna.

Jag har naturligtvis testat GRAMPS, men det var några år sedan, så det kan ju ha ändrats sedan dess. Men då var det i vart fall helt anpassat till amerikanska förhållanden; den "svenska" anpassningen gav jag inte mycket för. Jag blev så irriterad på alla underligheter, så jag gav upp ganska kvickt.

Jag vet - man kan bygga om det efter egna önskemål. Och någon gång i framtiden kanske jag finner det mödan värt att sitta och pilla i filerna för att få det som jag vill ha det. Men nu betalar jag hellre några hundralappar för något som fungerar redan från början, och ägnar tiden åt att pilla i domböcker och annat trevligt i stället...  :)

244
Gramps / SV: Aktiva GRAMPS-användare?
« skrivet: 2020-12-08, 20:50 »
Att Genney fungerar med Gnome är bara delvis korrekt. Det fungerar med Gnome 3, men inte Gnome 2.

Om vi tar Linux Mint som exempel, så betyder det att Genney bara fungerar med Cinnamon, inte MATE. Och naturligtvis inte med Xfce, som inte är Gnome alls.

Att nästa version av Genney kommer att fungera med alla Linux-distributioner låter bra.

Nu använder jag Min Släkt. Det är ju egentligen ett Windows-program, men fungerar med Wine.

245
Qwarntorpet.

246
Kärda / SV: Vart tar Eric vägen
« skrivet: 2020-12-07, 23:02 »
Städerna stod utanför fögderierna och hade egna mantalslängder. Deras exemplar motsvarar alltså häradskrivarens för landsbygden.

Sedan finns det naturligtvis många andra sorters skattelängder än mantalslängder. Överhetens uppfinningsrikedom när det gäller att komma på saker att beskatta har alltid varit stor...  :)

247
Kärda / SV: Vart tar Eric vägen
« skrivet: 2020-12-07, 21:55 »
Mantalslängderna upprättades i tre exemplar. Inte för olika uttaxeringar - det var samma längd med samma syfte - utan för att finnas hos olika myndigheter som var inblandade i skatteuppbörden.

1) Häradsskrivaren (inom fögderiet), som var den som ansvarade för mantalsskrivningen.

2) Landskontoret (en av länsstyrelsens båda avdelningar), som ansvarade för skatteuppbörden i länet.

3) Kammarkollegium (gamla tiders 'riksskatteverk').

De två förstnämnda exemplaren förvaras i respektive landsarkiv. De sistnämnda i Riksarkivet, där de är utbrutna som en egen arkivbildare, "Mantalslängder 1642–1820". Hur många av dessa tre exemplar som finns kvar olika år framgår av arkivförteckningarna. Vissa år finns alla kvar, andra inget.

Länkar till arkivförteckningar i Nationella Arkivdatabasen (NAD) samt Arkiv Digital:

Östbo häradsskrivare:
NAD: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VALA/01961 (serie FIa)
AD: https://app.arkivdigital.se/aid/a3694

Jönköpings landskontor:
NAD: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VALA/01971 (serie EIII; se hänvisn. till andra serier vissa år)
AD: https://app.arkivdigital.se/aid/a4355

Kammarkollegium:
NAD: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/55203/55203.05
AD: https://app.arkivdigital.se/aid/a5781

248
Norum / SV: Norum
« skrivet: 2020-12-06, 17:53 »
Åsbräcka är en mycket liten socken, som ligger mitt emot Hjärtum på andra sidan älven, alltså i Västergötland.

249
Norum / SV: Norum
« skrivet: 2020-12-05, 23:41 »
I samma hfl i Hjärtum står att Lars är född 1766 i "Östmål", d.v.s. Ödsmål. Men där finns ingen Lars Tor(e)sson i födelseboken det året. Inte heller i det dåvarande annexet Ucklum. Men han kan ju vara född ett annat år - eller i en annan socken...  :)

Om han ska vara född i trakten, så är det närmaste jag kommer med hjälp av Släktdata en Lars Toresson född på Berg i Spekeröds socken den 26/11 1763 (födelseboken: C:1, s. 398). Men i Norums och Spekeröds grannsocken Jörlanda saknas födda för den aktuella tiden hos Släktdata.

Vet du när de flyttade in till Hjärtum? Har du sett om det finns någon flyttattest?

250
Norum / SV: Norum
« skrivet: 2020-12-05, 23:07 »
Vid en närmare titt i Norums vigselbok, så ser jag nu att bruden heter Ellicka Svensdotter.

I den sista husförhörslängden som hon är med i (Hjärtum AI:23, uppsl. 27) står att hon är född i Norum 1770. Men i dess födelsebok det året finns ingen Ellicka, däremot en Sissela Svensdotter, döpt den 8/4 (C:2, s. 105). Föräldrar: Sven Nilsson och Kjerstin Clementsdotter på Kåkenäs.

Så åtminstone en präst har vid något tillfälle fått något om bakfoten...  :)

251
Norum / SV: Norum
« skrivet: 2020-12-05, 22:30 »
Det var vid vigseln han bodde i Rinna (stavat som det uttalas) eller Rinnan (som det oftast stavas, och också skrivs på dagens karta).

Det ligger vid Backamo, och gränsar till Hjärtums socken.

252
Norum / SV: Norum
« skrivet: 2020-12-05, 22:02 »
Som framgår av arkivförteckningen finns det inga husförhörslängder före 1813 (det finns m.a.o. inga hos Arkiv Digital heller). En liten ledtråd är att den första volymen har nummer 1...  :)

Men det finns ju mantalslängder. Och så naturligtvis födelse-, vigsel- och dödböcker samt bouppteckningar m.m.

253
Norum / SV: Norum
« skrivet: 2020-12-05, 21:15 »
Det står i vigselboken (Norum C:2, s. 373; https://app.arkivdigital.se/aid/v1246.b192.s373) att han är från Rinna i Grinneröds socken.

254
Värö / SV: Johanna Lena Carlsdotter Lingome 9-8 Dödsdatum
« skrivet: 2020-12-05, 20:38 »
Jag misstänkte att du använder Ancestry, eftersom du inte sett församlingsböckerna. Det är inte mycket som finns hos Ancestry. Har de ens de riktiga dödböckerna? Är det inte bara SCB-utdragen?

Vill du betala för ett abonnemang, så rekommenderar jag Arkiv Digital. De har mycket mer än bara kyrkoböcker, som är de enda svenska arkivhandlingar som Ancestry har bilder av. Och om du inte vill betala, så finns kyrkoböckerna också hos SVAR/Riksarkivet. Här är t.ex. de båda församlingsböckerna från Värö:

AIIa:2, uppslag 308: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00123662_00071

AIIa:4, uppslag 323: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00123664_00076

255
Värö / SV: Johanna Lena Carlsdotter Lingome 9-8 Dödsdatum
« skrivet: 2020-12-05, 15:29 »
Hon är ju med i församlingsboken där Johannes är noterad som död (AIIa:2, uppsl. 308; https://app.arkivdigital.se/aid/v342052.b720.s308).

Och sedan är hon också med i nästa församlingsbok, då boende hos sonen Johan Berndt, och där noterad som död på det datum som anges i Åkes utdrag från dödskivan (AIIa:4, uppsl. 323; https://app.arkivdigital.se/aid/v342054.b770.s323).

256
Allmänt / SV: Emigranter som förklarats döda, varför, hur?
« skrivet: 2020-12-05, 14:09 »
Det var inget ovanligt att emigranter som inte avhörts på åratal dödförklarades.

I det här fallet fattades beslutet av Redvägs HR 1922, och av domboken ska det då framgå orsaken. Förmodligen hade man inte hört något från dem sedan 1902, eftersom man satte den formella dödsdagen till den 31/12 det året.

Jag har själv ett liknande exempel i släkten. En farbror till min morfar satt under en palm på stranden i Australien och skrev hem, och det var det sista man hörde från honom. 21 år senare dödförklarades han av häradsrätten efter ansökan från kvarvarande syskon.

257
Du har hamnat i fel Götlunda. Det finns också en Götlunda socken i Glanshammars härad i Närke, Örebro län. Det är där Krämplinge ligger. Det är ju också i närheten av de andra orterna som du nämner.

258
Jaha. Här har jag just svarat här - utan att upptäcka att samma fråga också ställts i Arkivguidens Forum efter att frågan ställts i Anbytarforum, men under tiden som jag plockade fram uppgifterna och skrev svaren här...
 
Då lägger jag in samma svar där: Arkivguidens Forum: Kville: Johan och Agnes Bengtsson i Södra Ödsmål Mellangård. Och så hänvisar jag ytterligare frågor dit - där jag faktiskt föredrar att diskutera 'mina' socknar Kville och Svenneby (och också Bottna i samma härad/pastorat)...  :)

259
I Svenneby finns det bevarat en födelsebokskladd fr.o.m. 1880. Och där hitta vi Agnes (C:1, https://app.arkivdigital.se/aid/v198618.b1670 [den finns ännu inte hos SVAR/RA]).

Hon föddes alltså på Hunstad. Föräldrar: Hans Anton Hansson och Anna Katrina Hansdotter.

Och i den äldsta bevarade församlingsboken (AIIa:1, uppsl. 94; https://app.arkivdigital.se/aid/v25212a.b1030.s94 eller https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00085548_00101) bor de på Slottet under Kärrby Nordgård.

260
Johans föräldrar finns överst på samma sida i församlingsboken som jag länkar till ovan. Fadern heter som synes Benjamin Johannesson. Johan borde därför egentligen heta Benjaminsson, och det har det också stått först, men ändrats till Bengtsson av någon anledning. Han gillade tydligen inte Benjaminsson...  :)

Men Benjamin är hans far, också enligt SCB-utdraget av födelseboken (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0036276_00301).

P.g.a. branden i Kville prästgård 1904 försvann det gamla kyrkoarkivet i Kville pastorat (där också Svenneby och Bottna ingår). Både födelse- och församlingsbok i Kville börjar därför först 1895, men det finns alltså SCB-utdrag av födelseboken (fr.o.m. 1860).

261
Enligt dödboken dog Agnes den 12/1 1958, och Johan den 22/10 1969. Så sent finns dödboken ännu inte på nätet, men det är de uppgifterna som finns på CD:n "Sveriges dödbok" (där jag har registrerat Kville, så jag har alltså sett uppgifterna...  :) )

262
Karl Gustaf Harald föddes den 11/6 1911, enligt födelseboken (Kville C:3, uppslag 265, n:r 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v233268a.b2690.s265 eller https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00085497_00269).

De finns på uppslag 917 i den samtida församlingsboken (AIIa:8; https://app.arkivdigital.se/aid/v29686a.b1700.s917 eller https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00085459_00166).

Föräldrarna är (med födelseuppgifter från församlingsboken):

Johan Alfred Bengtsson, född den 18/9 1883 i Kville socken.

Agnes Charlotta Hansson, född den 20/10 1885 i Svenneby socken.

De gifte sig den 18/9 1908.

263
Grönahög / SV: Text i Grönahög AIIa/1 1900-1910 ??
« skrivet: 2020-12-03, 16:10 »
Det tog en stund att komma på - men det gick...  :)

Det står "Fks.
sid. 20. | 05 12/12"


Vilket betyder Finnekumla socken (i samma pastorat), sidan 20 i församlingsboken (som är AIIa:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v82058.b32.s20).

264
Man får använda de källor som finns, och göra en trovärdighetsbedömning av varje enskild källa. Det finns ju dessvärre kyrkoarkiv som har brunnit, och det därför inte heller finns husförhörslängder.

Visst finns det mycket fel i husförhörslängder landet runt, men det mesta stämmer ju faktiskt. Problemet med husförhörslängder är att uppgifterna där skrevs av från föregående längd, andra sidor i samma längd eller flyttattester, och för varje gång en uppgift skrivs av, så riskerar det att bli fel. Men i den husförhörslängd som är samtida med födelsen, så är ju uppgiften inte mindre trovärdig än den i födelseboken, eftersom man får utgå ifrån att noteringarna gjordes samtidigt.

Uppgiften i den samtida husförhörslängden kan t.o.m. ha gjorts långt innan noteringen i födelseboken, om prästen (som jag nämner i mitt förra inlägg) väntade med att skriva rent de lösa lapparna. Husförhörslängden skulle ju hållas aktuell hela tiden, eftersom den användes vid de årliga husförhören och som underlag för mantalslskrivningen.

Och det är en en vitt spridd myt att födelseboken är en primärkälla (förstahandskälla). Men så är det inte - utom för barn som fötts i prästgården...  :) Prästen fick ju uppgiften från familjen, direkt eller indirekt - i det sistnämnda fallet ofta via klockaren, som bokade tid för dopet - och det är ju den muntliga uppgiften som är primärkällan. Noteringen i födelseboken är därmed en andra- eller tredjehandkälla. (Dopdagen visste ju prästen själv, eftersom han förrättade dopet, men inte födelsedagen.)

Primärkälla är alltså inte detsamma som den första bevarade i en kedja av källor; primärkälla är den ursprungliga källan, oavsett om den är bevarad eller inte.

265
Det var väl detsamma då som nu, alltså försäljare/ombud för ett företag. Han var alltså ingen James Bond...  :)

266
Läsproblem - äldre inlägg / SV: Födelseplats
« skrivet: 2020-12-01, 20:14 »
Det föds ingen Kajsa Persdotter i Anderstorp den 13/2 1796. Det är alltså inget läsproblem du har, utan ett hitteproblem...  :)

Hur långt bak har du kunnat följa henne i husförhörs- och eventuella flyttlängder? Vet du när och var hon gifte sig, och när och var hennes barn föddes?

267
Hjälstad / SV: Hjälstad, Mo, Vad...?
« skrivet: 2020-12-01, 19:46 »
Och vad är det du letar efter, om du inte fick svar på det du undrade?

Har du kollat arkivförteckningarna som jag länkar till? Om du gör det, så ser du att i stort sett alla födelse-, vigsel- och dödböcker för Mo, Sveneby och Vad ingår i Hjälstads böcker. Och de flesta av Svenebys husförhörslängder likaså. Medan de flesta av Mos husförhörslängder ingår i Vads böcker.

Det gäller som sagt att inte bry sig om vad det står för namn på boken (alltså i vilket av de fyra kyrkoarkiven den ingår), utan att kolla i vilken av pastoratets fyra socknar som den aktuella gården/byn ligger. Och det kan du göra i Rosenberg:

Hjälstads socken

Mo socken

Sveneby socken

Vads socken

268
Hjälstad / SV: Hjälstad, Mo, Vad...?
« skrivet: 2020-12-01, 19:06 »
Hjälstad pastorat bestod t.o.m. 1961 av socknarna Hjälstad, Mo, Sveneby och Vad.

I Västergötland är socknarna ofta små, och det var vanligt att man hade gemensamma kyrkoböcker för hela pastoratet, eller åtminstone flera av pastoratets socknar. Och de böckerna ligger oftast (men inte alltid - för att förenkla för släktforskare...  :) ) i moderförsamlingens arkiv.

Så bara för att det står en sockens namn på boken, så betyder det inte nödvändigtvis att det var i den socknen som personen föddes, vigdes eller dog... Det gäller att kolla gården/byns namn, och se i vilken av pastoratets socknar den ligger.

Observera också att man i Västergötland förr använde ordet församling i betydelsen pastorat. "Hjälstad församling" var därmed inte detsamma som Hjälstads socken. I dag är det ingen skillnad på betydelsen av församling och socken, men det var det alltså förr - åtminstone i Västergötland...  :)

Här är arkivförteckningarna till kyrkoarkiven i pastorates fyra socknar, så kan du se var de olika böckerna finns:

Hjälstad: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/13210

Mo: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/13372

Sveneby: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/13519

Vad: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/13606

269
Odensåker / SV: Beata Andersdotter död 1770
« skrivet: 2020-12-01, 10:48 »
Man kan inte lita på åldern i dödböcker. Prästen kikade väl i husförhörslängden för att se åldern, och i gamla husförhörslängder var det vanligt att man skrev just ålder, inte födelseår. Och om längden användes under flera år, så var det väl inte alltid så lätt att veta när den åldern var uträknad - och kanske räknade prästen inte rätt heller...  :)

270
Odensåker / SV: Beata Andersdotter död 1770
« skrivet: 2020-12-01, 01:13 »
Storslätt ska nog vara var hon själv bodde, men Anders Timan och Beata Andersdotter ska vara hennes föräldrar. Men ta alltid dödbokens uppgifter om föräldrar med en nypa salt...

Det döps dock en Beata den 25/3 1733 i Tidavads socken, med far ryttaren Anders Timan (Odensåker C:2, s. 54; https://app.arkivdigital.se/aid/v31445.b32.s55 - pastoratet har gemensam kyrkobok).

Den 29/10 1740 förrättades bouppteckning efter rusthållaren Sven Johanssons hustru Karin Svensdotter i Tidavad Sörgård. Närvarande var bl.a. Svens bror avskedade ryttaren Anders Timan. (Binnebergs HR FII:1, s. 233; https://app.arkivdigital.se/aid/v143465.b119.s233.)

Och den 20/5 1775 förättades bouppteckning efter häradsdomaren Sven Jansson och hans hustru Marit Andersdotter. De hade inga barn, så syskonen ärvde. Och bland Svens syskon finns hans bror Anders Timans barn, och bland dem finns i sin tur avl. Beata, å vars vägnar Olof Larsson i Storslätt var närvarande. (Binnebergs HR FII:7, s. 939; https://app.arkivdigital.se/aid/v143471.b482.s939.) Det var väl snarare på Beatas barns vägnar som Olof var närvarande (även om det inte står det här), och i så fall var han väl troligen deras far. Stämmer det?

271
Flo / SV: Flo C:1 s.331
« skrivet: 2020-11-30, 22:18 »
På sidan 3 i Sal AI:2 står som sagt att Sven Jansson och Maria Olsdotter flyttar från Nyböle Östergård till Åsen. Och de finns på Åsen Lillegård, även kallad Måns Karlsgård (Ås AI:2, s. 38; https://app.arkivdigital.se/aid/v9960.b25.s39).

Och åt andra hållet flyttar Jonas Olsson och Maria Ersdotter. Båda Olsbarnen sägs vara födda på Lillegården, så det kan ju vara syskon som byter gårdar med varandra.

272
Flo / SV: Flo C:1 s.331
« skrivet: 2020-11-30, 18:06 »
Åsen är en by i Ås socken.

(Observera att Sal är en egen socken. Den hara bara gemensam kyrkobok med moderförsamlingen Flo.)

273
Mulseryd / SV: Sven och Sordi
« skrivet: 2020-11-30, 17:47 »
Hustrun heter Dordi. I Båhuslän är det en lokal variant av Dorotea, och det var det tydligen också i Småland (eller Västergötland som Mo härad egentligen historiskt hör till).

Mulserydsprästen skriver 'normala' S på alla andra. Och se hur han skriver D i David på sidan 91 (död den 1/12 1757; https://app.arkivdigital.se/aid/v35619.b48.s91).

274
Regementen och militärer / SV: Soldat 80 Heijde
« skrivet: 2020-11-30, 17:38 »
Hälsinge regemente, 1:e Majorens kompani, n:r 30 (Kyrkbyn och Vade).

Generalmönsterrullan 1822: "Soldaten Carl Hayden afförd ur Rullorne för vanfrägd den 12. Junii 1819..." (https://app.arkivdigital.se/aid/v374512.b1190)

(Bergsjö socken ligger i Hälsingland.)

275
AID är "lika illa" som GID.

"v9253.b4.s3" i ditt exempel betyder volym 9253, bild 4 och sidan 3.

Volymnumren ges till volymerna i den ordning som de fotograferas och har ingenting att göra med numren i Nationella Arkivdatabasen (NAD).

Bildnumren är deras interna bildnummer, som skiljer sig från andra bildleverantörer.

Och sidnumren är egentligen inte ens alltid sidnummer, vilket också gäller SVAR:s sidnummer (se sidan Sidnumrering i Arkivguiden).

AID är (liksom tidigare GID) ett praktiskt sätt att snabbt komma till rätt bild, men duger alltså inte som källhänvisning, eftersom man ju behöver ett AD-abonnemang för att förstå vad det betyder.

276
"Kinna och några till..."

Närmare bestämt 23 till...  :)

Men ge inte upp. Försök att följa honom bakåt i Valldas husförhörslängder till du hittar honom inflyttad. Kolla sedan inflyttningslängden, som finns tillbaks till 1796; det kan stå socken eller pastorat där. Kolla också om det finns en flyttattest, som finns bevarade i Vallda ända tillbaks till 1776 (räkna dock inte med att alla attester finns kvar). Finns attesten kvar, så ser du där vilket pastorat han kommer ifrån.

Och om hans hustru var från Vallda, så kan det stå i vigselboken var han kom ifrån, om han flyttade in i samband med vigseln.

277
Nödinge / SV: Regina Jonsdotter
« skrivet: 2020-11-28, 22:52 »
Jon Andersson i Pigegården dog redan den 24/6 1790 (Nödinge C:1, s. 379; https://app.arkivdigital.se/aid/v4709.b184.s379).

Bouppteckning påstås ha hållits den 12/6 - vilket jag starkt betvivlar...  :) Det ska nog vara juli, inte juni (Ale HR FIIa:7, s. 433; https://app.arkivdigital.se/aid/v142644.b246.s433).

278
Nödinge / SV: Regina Jonsdotter
« skrivet: 2020-11-28, 22:36 »
Det finns en flyttattest (Stenkyrka HII:4; https://app.arkivdigital.se/aid/v205236.b1240) för en Regina Jonsdotter, 22 år, som flyttar från Norum den 27/9 1809.

Hon har "tjent i flere år" i Norum och är född i Starrkärrs socken. Ordet "socken" ska vi inte ta för allvarligt; Nödinge hörde till Starrkärrs pastorat, så det lär vara 'din' Regina.

Hon har lämnat in attesten den 29/11 1809, och då har prästen noterat att hon tjänar i Häggvall.

279
Vassända-Naglum / SV: Vassända-Naglum C10 s.158 nr. 146
« skrivet: 2020-11-28, 18:01 »
Den boken ingår numera i Trollhättans kyrkoarkiv, efter att en stor del av Vassända-Naglums socken överförts dit 1945.

Där heter den AIIab:1. Den finns inte hos Arkiv Digital, eftersom de inte fått fotografera den för att den är skadad. Men den finns hos SVAR (vars maskinella skanning tydligen inte var något problem...):

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00071761_00149

280
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-11-28, 10:31 »
Nu ska jag vara besvärlig igen...  :)

Vilken är källan till att Mårten i Käderöd heter Bertilsson?

281
Valla / SV: Magnus/Mågnus Bengtsson
« skrivet: 2020-11-28, 01:36 »
Flyttattest (Stenkyrka HII:3; https://app.arkivdigital.se/aid/v205235.b1170):

"Sedelhafvaren Magnus Bengtsson
på Strömsberg


Är född år 1769 uti Tössö Sochen
Ther han städse varit
Och flyttar nu till Sundby i Bohus"

"Attest. af Tössö Prästegård den 30
Sept. 1793
"

Längst ned har den mottagande prästen på Tjörn skrivit:

"Torpare på Sundsby Carlstorp
1812"


Varför det står "1812" vet jag inte; han var ju där innan dess. Men det lär ju vara rätt Magnus i vart fall...  :)

282
Valla / SV: Magnus/Mågnus Bengtsson
« skrivet: 2020-11-28, 00:53 »
I AI:10 (uppsl. 10; https://app.arkivdigital.se/aid/v2404.b16.s10) sägs Maria vara född i Norge.

Och enligt AI:11 (uppsl. 10; https://app.arkivdigital.se/aid/v2405.b16.s10) är hon född i Foss pastorat.

283
Valla / SV: Magnus/Mågnus Bengtsson
« skrivet: 2020-11-28, 00:50 »
Magnus Bengtsson och Maria Nilsdotter på Sundsby gifter sig den 2/11 1794, lysning den 26/10 (Valla C:3, s. 475; https://app.arkivdigital.se/aid/v1199.b236.s475).

Dottern Anna Brita föds den 9/12 1796 (s. 121). Då sägs de bo på Karlstorp. Men där finns de inte i den samtida husförhörslängden (1795-1797 - AI:3, s. 5). Först i nästa längd är de där (1798-1805 - AI:4, s. 5; https://app.arkivdigital.se/aid/v2398.b9.s5).

284
Kölaby / SV: Flyttar hit och dit?
« skrivet: 2020-11-27, 22:45 »
Det är inget N. Snedstrecket går åt fel håll för att vara N.

Det lär vara ett mycket slarvigt B. Se hur B i sockennamnet Böne skrivs överst till höger på uppslag 83. Se också vad det står under Flyttad på samme person: "Södra S B".

Se också vad det står under Fräjd överst på uppslag 80: "S Stam B".

Med tanke på dessa noteringar och att Kölin var rallare, så ska nog "S B" vara "Stam Banan". Banan mellan Falköping och Nässjö räknades ursprungligen till Södra Stambanan.

Han har alltså fått arbetsbetyg (prästbevis för att arbeta utanför hemsocknen), men det är ingen flyttning; han är fortfarande skriven i Kölaby.

285
Första bokstaven ser väl inte ut som ett V, men det ska det nog vara. "Vapenöfvad 1:sta året 1890" får jag det till. Det stämmer ju också med värnpliktsnumret i spalten före ("Bevistat Beväringsmöte") och att han var 21 år då.

286
Kölaby / SV: Flyttar hit och dit?
« skrivet: 2020-11-26, 13:15 »
När det gäller att man "kastade om församlingar mellan olika böcker", så är de flesta församlingar i Skaraborg små, och man hade därför ofta gemensamma kyrkoböcker för hela pastoratet.

En annan sak som man bör tänka på är att i Västergötland använde man förr ordet församling i betydelsen pastorat.

Och slutligen var det här (precis som på andra håll) vanligt att moderförsamlingen efter en flytt angavs som födelse- eller utflyttningsförsamling i den nya församlingens flytt- och husförhörslängd, trots att personen var född i eller flyttade från ett annex.

287
Uddevalla / SV: Johan (Johannes) Tollesson Norberg
« skrivet: 2020-11-25, 14:29 »
Före "42.824" står "Infl.". Det är alltså när de hade flyttat in till Uddevalla.

"824" är hur man ofta skrev årtal förr, man slopade den inledande 1:an. De finns som n:r 42 i 1824 års inflyttningslängd (B:2, s. 98; https://app.arkivdigital.se/aid/v2223.b54.s99).

288
Skållerud / SV: Var kommer bruden ifrån?
« skrivet: 2020-11-24, 23:15 »
I den husförhörslängden har Erik Jansson svärmodern Merta, så då vet du åtminstone vad Marias föräldrar heter i förnamn. Det är ju alltid en början...  :)

Erik Johansson är inte i Östra Vässby i mantalslängden 1772. 1773 saknas längd. Men 1774 är han där med hustru på 1/12 mtl (s. 497; https://app.arkivdigital.se/aid/v224374.b2610.s497). "Fr. Ingribyn" står det i marginalen, men i Ingribyn (s. 499) finns ingen notering om en Erik som flyttat till Vässby.

289
Skållerud / SV: Var kommer bruden ifrån?
« skrivet: 2020-11-24, 16:14 »
Snarstigen ser det ut som.

Det finns ett Snarstigen i Holms socken i samma pastorat.

I 1774 års mantalslängd (s. 506; https://app.arkivdigital.se/aid/v224374.b2660.s507) finns det en Sven Tollesson på Snarstigen, med en syster Maria.

290
Flakeberg / SV: söker en person
« skrivet: 2020-11-24, 15:16 »
AI:1 innehåller tre längder.

Den första omfattar åren 1768-1772, och det är där hon finns på sidan 4 (inte 5).

Nästa längd omfattar åren 1773-1782, och där skulle det kunna vara den inhyses Maria Svensdotter på sidan 4 (https://app.arkivdigital.se/aid/v9879.b23.s5) som är född den 8/8 1720.

Den sista längden omfattar åren 1784-1786, och där finns på sidan 10 (https://app.arkivdigital.se/aid/v9879.b42.s11) samma Maria som i den andra längden, men nu struken.

Och i dödboken (Särestad C:3, sidan 442; https://app.arkivdigital.se/aid/v7966.b185.s442) finns den 12/2 1786 Maria, enka efter Olof Blom i Göttorp. Han hette ju Anders Blom, men prästen har väl rört till det.

Olof Bloms hustru heter Kjerstin Svensdotter. De finns ovanför Maria i den första längden.

292
Berga / SV: Wrangelsholm, Berga eller Bergs socken???
« skrivet: 2020-11-23, 15:09 »
Det kan tilläggas att Vrangelsholm ligger i Valtorps socken i Segerstads pastorat, och pastoratet har gemensam födelsebok.

De finns på sidan 102 i husförhörslängden Valtorp AI:3 (https://app.arkivdigital.se/aid/v19746.b57.s103), Hagen under Vrangelsholm.

293
Flakeberg / SV: läs hjälp
« skrivet: 2020-11-23, 14:49 »
"d. 14 Octobris sammanwigdes Enckomannen och Rust-
mästaren Anders Blom i Westerg. i Giöttorp
med Pigan Maria Swensdotter i Mölntorp, i
Morgongåfwa låfwades 30 d:r S:mt."

294
Holmestad / SV: Hjälp att tyda en dom
« skrivet: 2020-11-23, 14:37 »
Det skulle kunna vara Sävare (Säfvared) kyrka. Se hur han skriver S i Spö.

295
Kville / SV: Ewa Samuelsdotter f 1783 i Kville, kanske?
« skrivet: 2020-11-22, 20:54 »
Barbros bouppteckning har fått fel årtal i landsarkivets register, eftersom man har gått efter året på de andra bouppteckningar som den är inbunden tillsammans med. Men bouppteckningen är efter en Barbro Nilsdotter från Haga, och barnens namn stämmer.

Det är långt ifrån alla bouppteckningar som är bevarade. Man ser ofta i olika sammanhang hänvisningar till bouppteckningar som inte finns i arkivet. Och ju längre tillbaks i tiden man kommer, desto färre finns kvar.

Hemming Simonsson och hans föräldrar är från Haga. Barbro Nilsdotter och hennes föräldrar ser ut att vara från Gässje, här stavat Giäshe och Gieshe. Gässje ligger också i Svarteborgs socken.

296
Kärrbo.

Han finns som nummer 5 i inflyttningslängden 1838 (!), inflyttad den 5/8 (B:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v73036.b18). Det står där att han kom från Karlstad, och det hänvisas till sid. 59 i husförhörslängden (AI:9; https://app.arkivdigital.se/aid/v73030.b63.s59).

Men i hfl:en står att han föddes i Karlstad, och kom 1837 från Västerås, är född 1799 och blev enkling 1831.

297
Var ligger platsen / SV: Annarstad
« skrivet: 2020-11-22, 14:21 »
Åldern i passageralistan 1896 stämmer inte med uppfterna i Torsås kyrkoböcker, men att n:r 198 i passageralistan är John Elof som är född 1874 i Torsås är det ingen tvekan om. Det är alltså passageralistans ålder som är fel; han var 22 år, inte 26. Om det sedan är 'din' John är en annan sak...

298
Militaria / SV: Fältväbel Anders Lorentz Widbom
« skrivet: 2020-11-22, 14:12 »
Marks dombok 1749 finns ännu inte på nätet, men "skinn av tre rävar" lär betyda att han visade upp skinnen för att få betalt. Det var skottpengar på räv.

299
Var ligger platsen / SV: Annarstad
« skrivet: 2020-11-22, 13:47 »
I Emigranten Populär finns Johan E Sandholm från "Forsås" i H (Kalmar) län, utvandrad från Göteborg den 10/4 1896. Och det står att det finns medåkande.

Källkoden i registret är "57:373:198", vilket betyder volym 57, sidan 373, nummer 198 i Göteborgs poliskammares passagerarlistor.

Den listan finns hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v479781.b1890.s373

Där står mycket riktigt "Forsås" - och att han heter Pettersson. Och nummer 199 är Erik Pettersson, 35 år, från samma "Forsås". Båda ska till New York.

Och i Torsås utflyttningslängd den 26/3 1896 finns som nummer 33 och 34 sjömännen Erik Petersson, född den 19/7 1860, och John Elof Petersson, född den 1/1 1874.

Och det hänvisas till församlingsbokens del 4, sidan 75 för Erik, och 76 för John. Och där finns Johan Elof med föräldrarna, utflyttad till Amerika (https://app.arkivdigital.se/aid/v24187.b89.s76).

Och han finns i Torsås födelsebok den 1/1 1874 (CI:10, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v41153.b262).

Men det är ju inte säkert att Sandholm från "Forsås" är den samme som den från Annerstad. Torsås ovannämnda husförhörslängd omfattar åren 1892-1897, och där finns ingen notering om att han varit i Amerika 1894. Men han var ju sjöman...

300
Var ligger platsen / SV: Annarstad
« skrivet: 2020-11-22, 13:18 »
Det finns en Annerstads socken i Sunnerbo härad (västra delen av Kronobergs län).

301
Webbaserade släktforskningsprogram / SV: Arkiv digital
« skrivet: 2020-11-21, 20:13 »
Ibland kan det stå och 'snurra' någon sekund eller två innan en bild laddas, men det är förmodligen för att datorns minne är nästan fullt, vilket jag kan se att det är. Bildfilerna är stora (vilket betyder bättre bildkvalitet) och bläddrar man mycket bland AD:s bilder, så tar minnet förr eller senare slut. Men om man tömmer minnet, så är det inga problem.

Mer minne i datorn borde alltså betyda att det tar längre tid innan det börjar sakta ned igen - men till sist är man där igen ändå...  :)

Det kan knappast vara överbelastning på AD:s servrar, eftersom man ligger hos Amazon...  :)

302
Eller i Ransbergs hfl... De finns som sagt inte i utflyttningslängden.

303
Undenäs / SV: Läshjälp Stina Persdotter
« skrivet: 2020-11-21, 10:39 »
Det står att hon är född i "Undens jäll". Jag förmodar att det som avses är gäll = pastorat.

304
Mölltorp / SV: Var bor dom?
« skrivet: 2020-11-20, 21:55 »
Hanhult.

305
Arvid Månsson och Maria Olofsdotter finns inte heller i Ransbergs utflyttningslängd 1840 (B:1, s. 266).

306
08 Böcker / SV: Husförhörslängder Källunga 1862 - 1873
« skrivet: 2020-11-20, 15:09 »
Enligt arkivförteckningen för Källunga kyrkoarkiv ingår husförhörslängden 1862-1873 i Skölvene AI:8, som finns här:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0046984_00001

307
Kville / SV: Ewa Samuelsdotter f 1783 i Kville, kanske?
« skrivet: 2020-11-19, 21:42 »
När det gäller bouppteckningen efter Barbro Nilsdotter, så är det bara i landsarkivets register som det står att den är från 1754. I själva bouppteckningen står bara att den är gjord den 5 juni, men inget år. Sedan är den inbunden bland andra bouppteckningar från 1754, men den måste då vara felinbunden. Hon dog ju den 23/5 1759.

Hemming Simonsson dog den 23/4 1745 (C:2, s. 219).

308
Kville / SV: Ewa Samuelsdotter f 1783 i Kville, kanske?
« skrivet: 2020-11-19, 21:11 »
Nej, kyrkoböcker finns det inga kvar före 1895. (Det finns dock SCB-utdrag fr.o.m. 1860, men det är inte några riktiga kyrkoböcker.)

Det jag menade med att det finns originalhandlingar var att det också finns det för tiden innan kyrkoboksrekonstruktionen (som du nämner). Rekonstruktionen går bara bakåt till 1830, och består av avskrifter och sammanställningar av uppgifter ur andra typer av handlingar än kyrkoböcker. Och de här aktuella personerna levde ju (åtminstone till största delen) i Kville innan dess.

Men dessa andra källor i arkiven (som rekonstruktionens uppgifter alltså är hämtade ur) börjar ju inte 1830, utan går betydligt längre tillbaks än så. Det man främst har användning för är mantalslängder (som är grunden för rekonstruktionen), bouppteckningar och domböcker. Och det är sådana handlingar som jag har använt här.

Dalius är ett soldatnamn. Samuels far är sergeanten Sven Johansson Dalius.

309
Ekebäck ligger i Älvsborg, som sedan 1923 var ett kyrkobokföringsdistrikt inom Västra Frölunda socken. Och när Älvsborg 1967 blev en egen församling, så hamnade också böckerna från kyrkobokföringsdistriktstiden i dess arkiv.

Inflyttningslängden BI:2, s. 64, n:r 652 (https://app.arkivdigital.se/aid/v83930.b36.s64).

Det hänvisas där till uppslag 1220 i församlingsboken, som är AIIa:9. Men den finns ännu inte på nätet, eftersom den går fram till 1951, d.v.s. efter sekretessgränsen.

310
Sjötofta / SV: Försöker Tyda översättning.
« skrivet: 2020-11-17, 00:31 »
Bosared.

Det är ett säteri, enligt 1756 års mantalslängd (Kammarkollegiums ex., s. 887; https://app.arkivdigital.se/aid/v224356.b4520.s887). Och där bor då kapten Elfman.

311
Kville / SV: Ewa Samuelsdotter f 1783 i Kville, kanske?
« skrivet: 2020-11-16, 22:02 »
Kyrkoboksrekonstruktionen för Kville går bara tillbaka till 1830. Men det finns ju originalhandlingar...  :)

Samuel Svensson Dalius och Karin Hemmingsdotter har barnen Hans, Sven, Barbro, Johanna och Eva. Enligt moderns bouppteckning den 24/5 1783 (Tanums m.fl. HR 17:234; https://app.arkivdigital.se/aid/v65835.b247.s234) är Eva då 2 år. När Karin dör bor man under Askeröd.

När Hans Samuelsson och hans hustru Maria Kristensdotter köper 1/4 mtl Tungene den 17/2 1795 (uppbudsprotokollet vid HT 1795 § 60, s. 1845; https://app.arkivdigital.se/aid/v278439.b9480.s1845) är de från Nedre (Södre) Hede, som är var Dalius med familj bodde tidigare. Enligt bouppteckningen efter Hans Samuelsson i Tungene 1814 (Kville HR FII:5, 751; https://app.arkivdigital.se/aid/v65704.b383.s751) är Hans bror Sven Samuelsson i Hornlöcke.

Och enligt bouppteckningen efter Sven Samuelsson i Bransteby 1832 (Kville HR 8:487; https://app.arkivdigital.se/aid/v65707.b246.s487) har han en styvson Johannes Axelsson i Hornlöcke.

Där har du lite att pussla med...  :)

Jag kan tillägga att Karin Hemmingsdotter var född på Haga i Svarteborgs socken i augusti 1734, döpt den 11/8 (C:2, s. 62; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b38.s63). Hon och Samuel gifte sig i Svarteborg den 20/10 1751 (C:2, s. 305; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b159.s305).

312
Mitt föregående inlägg här ovan skrev jag som upplysning till de som kan vilja hjälpa till, så att ingen lägger tid på att besvara det som redan är besvarat.

Du har, som du säger, inte fått exakt samma svar från alla som svarat - men du har frågat om samma sak (Lovisa Oscara Strindbergs 'försvinnande' och uppdykande som forsterbarn i Skåne). Vilket betyder att flera forskare helt i onödan kan lägga tid på att besvara frågan under en rubrik utan att veta att samma upplysning redan lämnats under en annan.

Jag var den förste som svarade (under Folkbokföring av barn gjordes det alltid?). Då hade jag ännu ingen aning om att samma fråga också ställts under andra rubriker. Och när du fick ett annat svar en och en halv timme senare (under Försvunnet Strindbergsbarn), så fick du den upplysning om eventuell flyttattest i Svedala som jag redan lämnat. Jag misstänker starkt att den som svarade där inte hade lagt tid på att slå upp inflyttningsdatum i Svedalas inflyttningslängd och volymnummer för attesten i arkivförteckningen om hon hade vetat att du redan fått det svaret under en annan rubrik...

"Posta inte samma inlägg i flera diskussioner" står det i Anbytarforums ordningsregler - just för att undvika dubbelarbete.

Under "Folkbokföring av barn gjordes det alltid?" frågade du ju inte bara rent allmänt om hur folkbokföringen fungerade; du lämnade alla upplysningar om den personen som var orsaken till att du frågade. Det inlägget är ju i stort sett identiskt med inlägget under "Försvunnet Strindbergsbarn".

Det går att lämna alla upplysningar man har under en rubrik. Och om man sedan också vill fråga om samma sak under en 'specialrubrik', så kan man där (utan att upprepa alla upplysningar) bara hänvisa till den andra diskussionen och också hänvisa svaren dit.

313
Lovisa Oscara Strindberg har efterlysts i följande diskussioner i dag - med resultat att flera forskare lagt tid på att besvara det som redan besvarats under andra rubriker:

Försvunnet Strindbergsbarn (kl. 11.24)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173632

Folkbokföring av barn gjordes det alltid? (kl. 11.29)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173633

Försvunnet fosterbarn i Stockholm 1860 - Lovisa Strindberg (kl. 11.34)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173634

Carl von Düben, baronen på Mjönäs och fosterbarn (kl. 14.15)
[denna diskussion]

314
Lovisa Oscara Strindberg har efterlysts i följande diskussioner i dag - med resultat att flera forskare lagt tid på att besvara det som redan besvarats under andra rubriker:

Försvunnet Strindbergsbarn (kl. 11.24)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173632

Folkbokföring av barn gjordes det alltid? (kl. 11.29)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173633

Försvunnet fosterbarn i Stockholm 1860 - Lovisa Strindberg (kl. 11.34)
[denna diskussion]

Carl von Düben, baronen på Mjönäs och fosterbarn (kl. 14.15)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173641

315
Lovisa Oscara Strindberg har efterlysts i följande diskussioner i dag - med resultat att flera forskare lagt tid på att besvara det som redan besvarats under andra rubriker:

Försvunnet Strindbergsbarn (kl. 11.24)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173632

Folkbokföring av barn gjordes det alltid? (kl. 11.29)
[denna diskussion]

Försvunnet fosterbarn i Stockholm 1860 - Lovisa Strindberg (kl. 11.34)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173634

Carl von Düben, baronen på Mjönäs och fosterbarn (kl. 14.15)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173641

316
Strindberg / SV: Försvunnet Strindbergsbarn
« skrivet: 2020-11-16, 15:38 »
Lovisa Oscara Strindberg har efterlysts i följande diskussioner i dag - med resultat att flera forskare lagt tid på att besvara det som redan besvarats under andra rubriker:

Försvunnet Strindbergsbarn (kl. 11.24)
[denna diskussion]

Folkbokföring av barn gjordes det alltid? (kl. 11.29)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173633

Försvunnet fosterbarn i Stockholm 1860 - Lovisa Strindberg (kl. 11.34)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173634

Carl von Düben, baronen på Mjönäs och fosterbarn (kl. 14.15)
https://forum.rotter.se/index.php?topic=173641

317
Alla skulle (då som nu) folkbokföras bokstavligt talat från vaggan till graven, men folkbokföringen var (och är) inte felfri. Personer kan saknas i både husförhörs- och flyttlängder samt födelse-, vigsel- och dödböcker.

'Glappet' lär betyda att hon antingen varit någon annanstans i Hedvig Eleonora innan hon flyttade till Svedala och sedan missats i utflyttningslängden, eller först flyttat till en annan församling i Stockholm och missats i utflyttningslängden vid den flytten. Om det är det sistnämnda alternativet, så kan hon finnas i den andra församlingens in- och utflyttningslängder.

I Svedala finns flyttattester (se arkivförteckningen). I inflyttningslängden är hon noterad den 16/1 1862, och det är då möjligt att attesten kan vara utskriven i slutet av 1861. Hennes attest bör (om den är bevarad) finnas i HII:26 (1861) eller HII:27 (1862), beroende på när attesten är utskriven och om de är sorterade på utskrivnings- eller inflyttningsdag. Av attesten ska framgå från vilken församling hon flyttade till Svedala.

Dessvärre är attesterna för de åren ännu inte filmade, varken hos AD eller SVAR.

318
Enligt inflyttningslängden kom Johanna tillbaka från Gbg den 1/4 1899, men då med bara två barn (B:3, uppsl. 11, n:r 2; https://app.arkivdigital.se/aid/v200327.b170.s11).

319
"döde Simon Olßons Hustru
Maret Jöns dotter utj ___ Åker"


Observera att det inte betyder att Simon är död. Det betyder att hans hustru dödde (stavat med ett d), alltså dog, den dagen. (Det står "döde" framför namnen på alla döda på sidan, utom en som det står "afled" på och prästens hustru som "afsombnade".)

320
Läshjälp / SV: Vad står det för födelseort?
« skrivet: 2020-11-15, 13:44 »
I den första husförhörslängden som Maria och hennes man Andreas är med i har han namnet Mellgren och så är soldatnamnet Svamp inklämt mellan raderna (Mjäldrunga AI:1, s. 7; https://app.arkivdigital.se/aid/v44150.b8.s7).

När första barnet, Anders Samuel, föds den 25/12 1802 (Eriksberg C:2, s. 118; https://app.arkivdigital.se/aid/v43345.b187.s119) har Maria visserligen fel namn, men det står att hon är 18 år, alltså född omkring 1784.

1802 inflyttade trädgårdsmästaren A. Mellgren och hans hustru Maria Fredrika Contz från Uddevalla, med attest daterad den 27/10 (Eriksberg B:1, s. 16; https://app.arkivdigital.se/aid/v43339.b14.s16).

I Uddevalla gifte sig den 26/10 1802 drängen Andreas Mellgren och jungfru Maria Fredrica Contz (Uddevalla C:6, f. 271r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2243.b267.s271).

I Näsinge föddes den 6/4 1784 tvillingarna Maria Fredrica och Rebecka Christina på Sundby. Föräldrar: Samuel Contz och B. B. Liedberg (Näsinge C:2, s. 105; https://app.arkivdigital.se/aid/v412.b53.s105).

Jag garanterar inte att detta är rätt personer - men det är väl hyfsat sannolikt...  :)

321
Hangelösa / SV: Hangelösa AI:1 sid 97
« skrivet: 2020-11-15, 12:09 »
"Skomakare
på Kyrcketor-
pet wid Knorren"

322
Habo / SV: Mjölnare Anders Pettersson, Kvarnekulla Kvarn
« skrivet: 2020-11-14, 15:23 »
Den 10/1 1820 förrättades bouppteckning efter mjölnaren Anders Pettersson från Kvarnekulla, som dog den 30/12 1819 (Slättängs HR FII:22, s. 93; https://app.arkivdigital.se/aid/v144092.b50.s93).

323
Det står bl.a.:

"Dher medh Nilß Jön-
son sälier till sin swåger Jon Månson een systerpart som bar-
nen arft hafwa Jngredt Månsasotter i Magrehult. Noch sider-
mera köpt af sin[e] barn med sin hustru Märit Nilsadotter een
treding i Söregård Femtinge..."


Slutsatsen av detta borde då bli att Nils varit gift två gånger och att första hustrun Ingrid Månsdotter är syster till köparen Jon Månsson.

Men samtidigt står:

"Nu hafwer Jon Månson sielf arwt half treding i Söregård, är
således ägande till twädelen i halft Söregård tingbudin och
lagståndin".

Jons arvedel är alltså bara hälften av Ingrids systerlott. Det bör betyda att de inte är helsyskon. Normalt ärvde ju broder dubbelt mot syster. (I Värend ärvde dock bror och syster lika. Jag vet inte om detta gällde i Njudung också. Se: Kvinnlig arvsrätt.)

324
Färgelanda / SV: Amund Hansson
« skrivet: 2020-11-13, 08:23 »
I generalmönsterrullan den 1/10 1717 står att han antogs den 30/1 1717 (https://app.arkivdigital.se/aid/v46668.b148). Också här är han smålänning, men 19 år, alltså född omkring 1698.

325
Färgelanda / SV: Amund Hansson
« skrivet: 2020-11-13, 08:14 »
Enligt generalmönsterrullan den 17/10 1744 är han född i Småland ("Smål."). Han finns där som nummer 42 (Hagstad) i Majorens kompani (inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v46677.b112). Han är då 52 år, alltså född omkring 1692. Och han har tjänstgjort i 27 år, alltså antagen omkring 1717.

326
Färgelanda / SV: Amund Hansson
« skrivet: 2020-11-13, 07:52 »
Västra Torsås ligger i södra Småland. Varför tror du att Amund kom från Färgelanda? Står det i soldatrullan att han kom från Dalsland?

Hur som helst kan han ju inte vara född 1689-1699 om han dog 1703. I så fall skulle han ju bara ha blivit 4-14 år gammal.

327
Mantalslängden visar de som skulle betala mantalspenningen, som var en personskatt. Det var därför viktigt att hålla reda på vilka personer som bodde på respektive gård. Det stämmer naturligtvis inte alltid, men det var i vart fall avsikten att mantalslängderna skulle uppdateras med rätt namn och antal skattepliktiga varje år.

Jordeboken visar resp. gårds jordeboksskatt (ränta). Eftersom det inte var en personskatt, så spelade det i princip ingen roll vilken bonde som noterades för gården i jordeboken; det viktiga var att man kunde identifiera gården. I gamla jordeböcker skrev man därför ofta slentrianmässigt av bondens namn från föregående längd, även om det kommit en ny bonde på gården. Det är därför det i många byar finns gårdar med personnamn, t.ex. Storeby Larsgård och Storeby Persgård. En gång i tiden har det på dessa gårdar funnits en Lars resp. Per, och det är genom böndernas namn som gårdarna har kunnat skiljas åt i jordeboken, och "Lars gård" har sedan blivit gårdsnamnet Larsgården och "Pers gård" har blivit Persgården.

Så lita inte på namnen i gamla jordeböcker. Det enda man kan säga är att det någon gång har funnits en bonde med det namnet på den gården, men inte när.

När man började att uppdatera jordeböckerna med rätt namn kan säkert variera mellan olika fögderier och län. Hur det är i Stockholms län vet jag inte, men i Båhuslän är det först fr.o.m. 1697 som man kan se att det görs ändringar varje år.

328
Bitterna / SV: Gustaf Ternqvist Öster Bitterna
« skrivet: 2020-11-02, 16:22 »
Någon bilaga till dödboken (HVI) finns inte vid den här tiden, enl. arkivförteckningen.

I bouppteckningen den 16/9 1893 står också att han dog den 28/7 (Laske HR FIIa:16, HT 1893 n:r 18; https://app.arkivdigital.se/aid/v143904.b5220). Men där står inget om att han dött på annan ort, så prästen har väl helt enkelt missat honom i dödboken.

329
Göteryd / SV: Vart flyttar Bengta med sonen Elias?
« skrivet: 2020-11-02, 15:43 »
Det står "Dannemark", alltså Danmark.

Göteryd ligger i södra delen av Sunnerbo härad, inte så långt från skånska gränsen, så därifrån är det ju inte långt till Danmark.

Försök att följa sonen bakåt för att se var han kommer ifrån när han dyker upp i Södervidinge. Kanske var det rent av Skåne man menade med Danmark i den gamla gränsbygden...  :)

330
Ödskölt / SV: Bonden Olof Jonsson med familj
« skrivet: 2020-10-28, 20:53 »
AI:3 innehåller två längder. Den som du hänvisar till omfattar åren 1788-1797. De finns på samma ställe (Asketveten) också i längden 1779-1788 (s. 17), inskrivna i marginalen längst ned till vänster.

De har en son Jonas, född 1785. Och den 6/5 det året föds en Jonas med föräldrarna Olof Jonsson och Maria Olofsdotter i Alltorp (C:1, s. 235; https://app.arkivdigital.se/aid/v11181.b122.s235). Och där finns de, strukna, i husförhörslängden (AI:3, s. 33).

Jag garanterar inte att paret i Alltorp är detsamma som i Asketveten, men det föds i vart fall ingen mer Jonas i Ödskölt 1785 (om nu födelseåret i senare husförhörslängder är rätt, och det var i Ödskölt han föddes...)

331
Ramkvilla / SV: Läshjälp Ramkvilla döde
« skrivet: 2020-10-27, 00:13 »
Helt rätt. Det står "war", och voro är mycket riktigt flertal. Jag får väl skylla på att prästen fick var och var annan bokstav att se ut son o...  :)   

332
Ramkvilla / SV: Läshjälp Ramkvilla döde
« skrivet: 2020-10-26, 22:15 »
"Den 21 Jan dödde och den 28 begrofs flickan Stina Nils-
dotter ifrån Brenderyd Soldatetorp föd 1775 wid
Michaelis tid. Hemma alt sin tid hos föräldrarne.
Kunde wäl läsa sin Xstendom. Haft god hälsa
Siuk något öfwer åtta dagar. Lefde stilla
och artade sig woro 11 åhr och 5 månader DS. Magesiuka"

333
Hjärtum / SV: Hjärtum läshjälp
« skrivet: 2020-10-25, 00:10 »
"d. 5 föddes och d. 9 döptes
Swening Olofßons  och Kierstin
Anders d:rs Twillinge Pilteb.
i Nedre Sollum N:o | Anders och Nils
Test. Hans Anderßon if...
och Per Perßon i Nordre
Sollum, Anders Torckelßon
på Rödt, Anders Öijerßon
på Skatebacken, Kierstin
Anders d:r i Nedre Sollum,
Kierstin Börijeses d:r på Da-
skebacken, Bördeg. Hustrun
Anna Olofs d:r i Töresröd.
Bördeg. Hust. Malin
Bengts d:r i Lilla Sollum."


Det går inte att se vad som står under plumpen efter Hans Andersson. Men det ser ut att vara överstruket, så det är väl inte meningen att det ska gå att läsa...  :)

(Det står inga kommatecken mellan vittnenas namn, men jag har satt ut det för att det ska bli tydligare.)

334
Järstorp / SV: söker en person
« skrivet: 2020-10-24, 23:35 »
Det är visserligen inte så långt från Järstorps socken till Älvsborgs län, men Järstorp gränsar till Skaraborgs län, så det är minst lika troligt att han kom därifrån...

335
"Torp i Oroust". Själv skulle jag säga Torp Orust, eftersom Orust är en ö...  :)

Det är alltså Torp socken i Båhuslän, O län. (Det finns en annan Torp socken i Dalsland, P län.)
 

336
Läshjälp / SV: Gumlösa, CL:2, 1710-1766
« skrivet: 2020-10-18, 00:31 »
"Do[mi]neca Judica eller d. 19. Martii begrofz Johan
Arvidsons barn i Råröd war några wekor g."


(Strecket över Dominica [som det egentligen stavas] visar att bokstäver är utelämnade.)

337
Det finns en generalmönsterrulla för Båhusläns 1:a båtsmankompani från 1781 i landskontorets arkiv (GIfd:2). För n:r 202 (uppsl. 53; https://app.arkivdigital.se/aid/v125.b58.s53) står att Anders Eriksson Koster blev antagen den 31/7 1779. Han var då 30 år, och vid mönstringen (alltså 1781) 32 år, vilket betyder att han bör vara född omkring 1749.

Det står att han är "obefaren". Men det behöver inte betyda att han inte var från Koster eller någon annanstans vid kusten, där ju alla har mer eller mindre erfarenhet från sjön. Det lär bara betyda att han inte hade någon erfarenhet från tjänstgöring på fartyg; han var alltså inte sjöman.

De gårdar som ingick i rote 202 var, enligt rullan, Röd (1/4 mtl), Övre Kile (1 mtl), Nedre Kile (1 mtl) och Nord-Koster (1/4 mtl).

I mantalslängden finns Anders Koster under Övre Kile, första gången 1781 (landskontorets ex., f. 283r; https://app.arkivdigital.se/aid/v72.b293.s283).

1785-1789 har han hustru. Och den 1/4 1785 vigdes rotebåtsmannen Anders Eriksson Koster och pigan Eva Jonsdotter från Daftö (Tjärnö C:3, s. 14; https://app.arkivdigital.se/aid/v471.b11.s15). Hon dog den 11/4 1790, och begravdes den 18/4 (C:3, s. 45); de bodde då på Örn under Korsnäs.

Eva var, enligt dödboken, 26 år när hon dog, alltså född omkring 1764. Hon är väl troligen syster till Anders svägerska Marin Jonsdotter.

338
V. infra = vide infra = se nedan.

Vide supra = se ovan.

Alltså längre ned resp. högre upp på samma sida.

339
Frändefors / SV: Nils Högmodig & Annika Jonsdotter
« skrivet: 2020-10-16, 18:32 »
Ta födelseåret i Centrala Soldatregistret med en mycket stor nypa salt. Det registret är ju inget gammalt miltärt register som har digitaliserats. Registret är upprättat av nutida forskare, som har registrerat rullornas uppgifter och i en del fall kompletterat med andra uppgifter.

I rullorna står normalt bara ålder, men ändå står födelseår i registret. Kanske har registrerarna hämtat födelseår från husförhörslängder, men det vet vi inget om, eftersom det inte står några källor i registret. Och om man har hämtat uppgifter från hurförhörslängder, hur pålitliga är då de uppgifterna?

Det är det normala att registret har födelseår också på soldater i socknar som inte har några bevarade kyrkoböcker, trots att det bara står ålder i rullorna. Man tar helt enkelt åldern i rullorna och 'översätter' det till födelseår i registret - men så kan kan man ju inte göra. Man har ju ingen aning om hur exakt åldern är i rullan.

I Högmodigs fall kan han ju, enligt uppgifter i tidigare inlägg, lika gärna vara född 1788 som 1787. Och Nils Olsson är ju inte direkt ett ovanligt namn...

340
Kareby / SV: Anna Andersdotter 1833-06-23 från Kareby
« skrivet: 2020-10-15, 19:45 »
Vid inflyttningen till Örgryte 1858 kommer hon från Solberga, inte Kareby. Men jag hittar henne inte i Solbergas utflyttningslängd (inkl. Jörlanda och Holta), varken 1858 eller 1857 (B:4, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v983.b46).

För dottern Annie, f. 7/5 1896, hänvisar du till Oskar Fredrik AIIa:2, s. 688. Om det är den Annie Viktoria som finns längst ned på sidan, så står det där inom parentes "mod. se rad 63". Och på rad 63 finns Matilda Karolina Andersdotter, född den 14/11 1863. Det stämmer också med Oskar Fredriks födelsebok 1896 (C:4, uppsl. 165; https://app.arkivdigital.se/aid/v34365.b177.s165).

Var Anna Andersdotter möjligen mor till Matilda Karolina? Hon kan ju inte själv ha fått barn 1896, 63 år gammal...

341
Rullor finns här:

Rullor, flottan (https://app.arkivdigital.se/aid/a4348). Arkivförteckning.

202 Koster hör till Båhus 1:a kompani.

342
Vid Anders Eriksson Kosters bouppteckning den 24/8 1803 (Tanums m.fl. HR FII:29, s. 203; https://app.arkivdigital.se/aid/v65847.b104.s203) bevakades de omyndiga barnens rätt av Asgud Simonsson i Torim "i stället för någon närvarande faders släktinge", vilket väl kanske tyder på att Anders inte var från trakten.

Vid bouppteckning efter Margreta Uddsdotter från Sannäs strand i Tanums socken den 2/2 1789 (20:79; https://app.arkivdigital.se/aid/v65838.b46.s79) finns bland arvingarna hennes omyndiga systerdotter Marin Jonsdotter, som biträddes av sin svåger rotebåtsmannan Anders Koster.

343
Var ligger platsen / SV: Uppgård i Rösberga, Klevshult
« skrivet: 2020-10-15, 16:58 »
Rösberga består bara av en jordeboksgård om ett mantal, som kort och gott heter Rösberga.

Men av storskiftet 1774 framgår att bruken som markerats med A och B på kartan kallas Nedergården och C och D Övregården. Men det är då namn som används lokalt; det är alltså inte två jordeboksgårdar.

Du skriver "Rösberga, Klevshult" i rubriken och "Rösberga i Klevhult/Hagshult" i inlägget, men socknen heter Hagshult. Klevshult ligger i grannsocknen Åker på andra sidan Lagan.

344
Allmänt / SV: Evangelical Lutheran Church USA
« skrivet: 2020-10-14, 13:06 »
Det finns många amerikanska församlingar hos Arkiv Digital. Om du väljer USA som land och under arkivtyp väljer församling, så blir det 436 träffar. Lägger du till "evangelical lutheran" under arkivbildare, så blir det 51 träffar.

345
Fjärås / SV: Per Åkesson Harberg
« skrivet: 2020-10-13, 23:59 »
Ja, det skulle det ju kunna vara. Tänkte inte på det...  :)

Och om man tänker efter, så är det väl inte så sannolikt att de har barn som betalar mantalspenning året efter att de gifte sig...

346
Fjärås / SV: Per Åkesson Harberg
« skrivet: 2020-10-13, 16:31 »
Jag vet inte om tolkningen är så "kreativ" - jag läste bara innantill...  :)

Men jag missade att det var två rader i marginalen 1717. Under "afweken till Wästerg." står "med mannen" - en inte helt oväsentlig upplysning...  :) Det troligaste är att "Wästerg." är Västergötland.

Det finns inget indelt dragonregemente i närheten. Hallands enda indelta regemente är Riksenkedrottningens livregemente till häst, som hade fyra kompanier i Halland och fyra i Båhuslän, men det var rytteri, inte dragoner.

Västgöta regemente blev senare dragonregemente, men var vid den här tiden också rytteri.

Däremot fanns Västgöta ståndsdragoner, som var ett tillfälligt regemente under kriget. Det är väl sannolikt att det var dit han hörde. Här finns generalmönsterrullor för det regementet:

1713: https://app.arkivdigital.se/aid/v481698.b10
1714-1716: https://app.arkivdigital.se/aid/v481699.b10

347
Traryd / SV: Forældre til Ingierd Svensdotter, Traryd
« skrivet: 2020-10-13, 15:41 »
Enligt Traryds dödbok (C:2, f. 132v; https://app.arkivdigital.se/aid/v30179.b144.s133, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025959_00152) dog Sven Perssons dotter Ingjerd i Snöresjö den 1/5 1812, 8 månader och 3 dagar gammal.

348
Traryd / SV: Forældre til Ingierd Svensdotter, Traryd
« skrivet: 2020-10-13, 15:28 »
I Traryds vigselbok (C:3, f. 86r; https://app.arkivdigital.se/aid/v30181.b92.s86, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025960_00100) finns drängen (= ogifte) hemmansägaren Johannes Jonsson och pigan Ingjerd Svensdotter, båda från Agghult, som nummer 4 år 1834. Lysning den 8/7 och gifta i september, men jag kan inte se någon vigseldag, bara månaden.

De finns som gifta på Agghult Lillegård i husförhörslängden AI:7 (uppsl. 51; https://app.arkivdigital.se/aid/v19757.b62.s51, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025946_00063). Ingjerd har först varit piga på gården, och finns också längre ned på samma sida. Där står att hon kommit från pagina 70 år 1833. Och där finns hon (i samma bok) hos modern enkan Kjerstin Persdotter i Tjushult, flyttad till pagina 51 år 1833.

349
Traryd / SV: Forældre til Ingierd Svensdotter, Traryd
« skrivet: 2020-10-13, 15:13 »
Enligt Traryds födelsebok (C:2, f. 79r; https://app.arkivdigital.se/aid/v30179.b88.s79, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025959_00094) föds det en Ingjerd den 25/8 1811. Föräldrarna är Sven Bengtsson och Kjerstin Persdotter i Tjushult.

Men det föds också en Ingjerd den 27/8. Föräldrarna är Sven Persson och Maria Persdotter i Snöresjö.

350
I 1756 års mantalslängd (landskontorets ex., s. 148; https://app.arkivdigital.se/aid/v401867a.b830.s149) finns en sockneskomakare Klang på Nybygget sist i Undenäs socken.

1757 (s. 155; https://app.arkivdigital.se/aid/v401869.b880.s155) finns han också sist i socknen, men nu heter platsen Klockarebolet. Det är inte Nybygget som har bytt namn, för Klockarebolet finns också i längden 1756, högre upp på samma sida som Nybygget.

Båda åren finns en Zakris på Klockarebolet, vilken ju var ett av dopvittnena (även om platsen kallas Klockaretorpet i födelseboken).

I födelseboken står ju bara föräldrarnas förnamn, så då är frågan om Klang heter Petter, som Christoffers far - och det är väl hyfsat sannolikt att han gör...  :)

351
Det där är faderns yrke:

"Sochnesko-
makare"


Orten står inte. Vittnena är:

"Magnus i Qwarntorpet, Zachris
i Klåckaretorpet, Fru Probstinnan,
H. Elin i Klåckaretorp."

352
Allmänt / SV: Lane Härad.
« skrivet: 2020-10-11, 18:19 »
Här är arkivförteckningarna för Lanes länsmän:

Östra distriktet (Bäve, Lane-Ryrs och Herrestads socknar):
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11834

Västra distriktet (Skredsviks, Högås, Bokenäs och Dragsmarks socknar):
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11833

353
Hjärtum / SV: Hjärtum läshjälp
« skrivet: 2020-10-11, 18:14 »
"41. | d 25 föddes och d 29 döp-
tes Jon Sweningßons
och Anna Olofs d:rs Pi-
geb. i Westens Nolg.
N:a | Catharina
Test. Anders Gunnars-
son i Westens Nolg. An-
ders Jonsson i Jntaka
Anna Lars d:r i We-
stens Nederg. Börde-
g. Hust. Malin Olofs d:r
i Westens Öfwerg."

354
Fjärås / SV: Per Åkesson Harberg
« skrivet: 2020-10-11, 16:13 »
På sidan 3 år 1717 står under Bolg "Dragone H. Anna". Och i marginalen står "afweken till Wästerg.".

På sidan 2963 år 1714 står under Bolg "Drag. Hust. Anna, s. Börtta och Ingrid".

Jag vet inte om skrivaren fått för stor brännvinsranson den dagen, men det står alltså att Börta och Ingrid är söner...  :) Och det är flera döttrar i andra familjer som också kallas söner. Se på fjärde raden nedifrån på vänstersidan på samma uppslag; där ser du hur det ska se ut: "s. Lars, d. Margit" - men på raden ovanför står "s. Sigrid"...  :)

Att det bara är dragonens hustru som står med kan möjligen bero på att dragonen själv är utkommenderad (det Stora Nordiska kriget pågick ju under dessa år), men det kan också bero på att bara hustrun betalade mantalspenning.

355
I annexet Agnetorp. Flyttlängden omfattar hela pastoratet.

356
Läshjälp / SV: Älvsborgs regemente 1717 bild 128
« skrivet: 2020-10-08, 21:53 »
"effter g." = efter gamla.

357
Norra Björke / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-10-08, 18:25 »
I AI:1 står det Annestad.

Det föds en Per Olofsson den 31/12 1753 i Främmestads socken (C:3, s. 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v6121.b26.s43). Föräldrarna bor på Östergården.

Enligt registret i början på den första husförhörslängden (Främmestad AI:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v6116.b4) - som dock inte börjar förrän 1776 - finns det bara en Östergård i en by: Annestad. Och ett av dopvittnena är också från Östergården i "Anstad".

Främmestad är nästan grannsocken till Norra Björke, i Viste härad i Skaraborgs län.

(Främmestads födelsebok omfattar också annexet Bäreberg, men det gör också husförhörslängden. Det finns alltså ingen Östergård i Bäreberg, enl. hfl-registret.)

358
Askum / SV: Mattias Johan Pehrsson 1788-1861
« skrivet: 2020-10-06, 22:42 »
Det var det normala att en släkting på den avlidna förälderns sida blev förmyndare. Och speciellt om båda föräldrarna var döda, så gällde det att försäkra sig om att ingen styvförälder försnillade arvet.

359
"Obefintlig" betyder att hon inte är kvar i församlingen, men inte anmält flyttning i laga ordning. (Finska församlingen var icke-territoriell, så hon behövde inte byta församling om hon flyttade inom staden. Hon lär m.a.o. inte ha varit kvar i Stockholm.)

Den noteringen gjordes alltså 1912, men hon kan ha 'försvunnit' redan tidigare. Det är alltså möjligt att hon inte var kvar i Stockholm den 31/12 1910 när "folkräkningen" gjordes, men ändå kom med där för att hon fortfarande formellt var skriven i församlingen. (Att hon tillhör Finska förs. är noterat i anmärkningskolumnen på folkräkningsblanketten.)

Hon kanske bara reste tillbaka till Finland på besök, men av någon orsak (t.ex. din mor  :) ) blev kvar där.

360
Det är Finska församlingens församlingsbok:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00051583_00012 [rättad länk]

Hon finns på uppslag 9, rad 11. Där står att hon flyttat in den 4/10 1907. Och sedan är hon noterad som "obefintlig" 1912.

361
SCB:s folkräkningar ger bl a utifrån församlingsböcker och mantalslängder besked om inkommande från Finland, de behöver inte vara immigranter.

"[...]Primärmaterialet utgjordes liksom vid folkräkningen 1900 av utdrag ur församlingsböckerna samt för Stockholm av utdrag ur mantalsböckerna motsvarande de tidigare använda rotelistorna. [...].

De behövde inte haft pass eller tänkt att bosätt sig här. Så om hon befann sig i Sth ett år eller två bör det finnas uppgifter om detta i materialet. Du får då datum när hon inkom, varifrån i Finland och varthän i Sverige.

SCB:s "folkräkningar" är ingenting annat än utdrag ur landets husförhörslängder/församlingsböcker (utom i Stockholm, där man i stället använde rotelistor eller utdrag ur mantalsböckerna, eftersom husförhörslängder/församlingsböcker inte fördes i de territoriella församlingarna där, vilket för utdragen 1870-1880 också gäller Göteborg).

Utdragen visar vilka personer som den 31/12 vart tionde år (t.ex. år 1900 och 1910) fanns kyrkobokförda i resp. församling (mantalsskrivna i Stockholm) den dagen samt när och var de var födda, men ingenting av vad som hänt under mellantiden sedan det senaste utdraget tio år tidigare.

Det finns också SCB-utdrag från flyttlängderna, som visar vilka som flyttat ut ur resp. in i riket. Men också de utdragen visar kyrkobokförda personer, eftersom inga andra hamnade i flyttlängderna.

Folk som bara var på tillfälligt besök i Sverige blev inte då, precis som de inte blir det nu, folkbokförda här - och finns därför inte i SCB-utdragen. Om hon finns i "folkräkningen", så var hon alltså bosatt i Sverige och hade m.a.o. immigrerat (om man nu kan tala om emigration/immigration inom Norden).

362
I Nordisk Familjebok (2:a upplagan, band 21) står bl.a. följande om pass:

"I Sverige var likasom i andra länder i äldre tider i regel hvar och en, som ville företaga resa till utlandet eller inrikes utom den trakt, där han var allmänt känd, skyldig att vara försedd med vederbörligt respass, som vid anfordran skulle uppvisas. Sådant pass fordrades ock af utlänning, som ville i riket inkomma."

Och:

"Först genom k. förordn, af 21 sept. 1860 upphäfdes helt och hållet det gamla passtvånget för resande, hvilka ankomma till riket eller färdas inrikes orter emellan, samt förbuden mot resor ur riket utan pass (k. skr. af 9 febr. 1872)."

Det upphävda passtvånget bör ju då också ha gällt utländska medborgare som reste in i Sverige. Och där står inget om att passtvång återinförts, och det bandet av uppslagsverket utkom 1915.

363
Inte ens i dagens övervakningssamhälle registreras alla som passerar gränsen. Och då hade man inte flygplatser, och jag tvivlar på att man kontrollerade pass för alla som klev av båtar i Stockholm... Så den resan lär du nog få svårt att hitta skriftliga bevis på någonstans - om hon inte skickade hem ett brev eller vykort från Stockholm...  :)

364
Du har sedan SCB:s folkräkningar, de ger info om dem som flyttat från Finland till Sverige.
De fanns i a f tidigare i pärmar i Arninge, tycks fortfarande inte vara digitaliserade.

På nätet finns folkräkningarna sökbara här (med länkar till bilderna vid sökresultaten, så att man kan se om texten är avskriven korrekt vid dataregistreringen):

https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar

Och vill man gå direkt till bilderna, så finns de här:

https://sok.riksarkivet.se/forsamlingsutdrag

365
Övrigt / SV: Avsked av Soldat Olof Persson Kiellberg
« skrivet: 2020-10-06, 12:04 »
"afskedas, så siuklig och swag,
at han ei förmått giöra
tjenst på flere år tilbakars"

366
Hångsdala / SV: Maria Svensdotters anor - en svårknäckt nöt
« skrivet: 2020-10-06, 11:57 »
Jordeböckerna finns, liksom mantalslängderna, i tre exemplar. Här är länkar till resp. arkivförteckning i Nationella Arkivdatabasen (NAD), där man kan se allt som finns (både filmat och ofilmat), samt länkar till det som finns hos Arkiv Digital:

Kammarkollegium (i Riksarkivet):
Mantalslängder/Skaraborg (AD: https://app.arkivdigital.se/aid/a3945)
Jordeböcker/Skaraborg

Landskontoret/länsstyrelsen (i Landsarkivet):
Skaraborgs landskontor (AD: https://app.arkivdigital.se/aid/a1663)
(EIIIa Mantalslängder, GVa Jordeböcker)

Häradsskrivaren (i Landsarkivet):
Vartofta häradsskrivare (AD: https://app.arkivdigital.se/aid/a3927)

AD har bara jordeböcker från landskontoret, men inga efter 1730. Hos SVAR (alltså Riksarkivet på internet), som bara har KK:s ex., finns inga efter 1750.

367
Tämta / SV: Tämta AI:1 1767-1812 sid 105
« skrivet: 2020-10-06, 10:56 »
Det är inte lätt att tyda i husförhörslängden, så då går vi till utflyttningslängden 1803 (Bredared B:1, n:r 81; https://app.arkivdigital.se/aid/v42254.b6):

"Till Fager i Wesa Soken och Björke Församling."

Ordet församling användes förr i Västergötland i betydelsen pastorat. Det bör då vara Tämtas grannsocken Vesene i Södra Björke pastorat.

Och de finns först i Vesene inflyttningslängd 1803 (C:1, s. 349; https://app.arkivdigital.se/aid/v44780.b180.s349), inlyttade till "Fagred".

Och i husförhörslängden finns de i Fagerhed (Södra Björke AI:1, s. 240; https://app.arkivdigital.se/aid/v44463.b127.s241).

368
Askum / SV: Mattias Johan Pehrsson 1788-1861
« skrivet: 2020-10-05, 14:24 »
Köpet av 1/8 mtl Store Askum Skattegård (eller Kronogård, som den hette tidigare) finns i uppbudsprotokollet i samband med det första uppbudet vid sommartinget 1819 (§ 4; https://app.arkivdigital.se/aid/v550956.b6970).

369
Mårdaklev / SV: Anna Nilsdotter f. 1809
« skrivet: 2020-10-05, 14:02 »
Det vimlar av fel födelseuppgifter i husförhörslängder landet runt; både dag, år och socken kan vara fel.

Det därför alltid riskabelt att hoppa direkt från en husförhörslängd där man hittar personen som vuxen till en födelsebok. Det kan ju slumpa sig så att det finns en helt annan person med rätt namn född på "rätt" dag i "rätt" socken, speciellt om det är ett så vanligt namn som Anna Nilsdotter.

Du får följa henne bakåt i husförhörs- och ev. flyttlängder. Någonstans lär du hitta att hon har fått fel uppgifter, antingen när det lades upp en ny husförhörslängd och uppgifterna fördes över från den gamla längden, eller i samband med en flytt. Det var inte alltid så lätt för prästerna att tyda kollegornas kråkfötter - eller de egna...  :)

370
Hångsdala / SV: Maria Svensdotters anor - en svårknäckt nöt
« skrivet: 2020-10-05, 13:47 »
Ja, det är rätt på båda frågorna.

1) Hångsdala Kronogård är en av jordeboksgårdarna (eller ett av hemmanen) i Hångsdala by, d.v.s. den står under en egen rubrik i jordeboken. Och den är alltså på totalt 3/4 mantal, varav Sven brukar 1/4. Den heter naturligtvis Kronogården för att den åtminstone tidigare var en kronogård, alltså ägd av kronan. Men den kan ju senare ha skattköpts, alltså friköpts av bönderna, men ändå behållit sitt namn. Vem som äger får man gå till jordeboken för att se, eller eventuellt någon bouppteckning.

2) Man skulle vara minst 15 år för att betala mantalspenning. Men inte över 63, om man inte var hemmansbrukare. 1758 års mantalslängd upprättades den 11/10 1757, och det var de som var 15-62 år då som kom med, d.v.s. födda 1695-1742, eller tidigare om man stod för bruket (om nu prästen hade koll på exakt när de var födda, vilket inte alltid var fallet, eftersom det ofta saknas födelsedatum i gamla flyttattester). Yngre barn var alltså inte med. Och för äldre personer kan man ofta se i längderna att de är "under barnen", d.v.s. de har överlämnat bruket och försvinner ur längden för att de inte längre betalar mantalspenning, men de kan alltså leva många år efter det. Fr.o.m. 1766 skulle "alla som liv äga" vara med, d.v.s. också både under- och överåriga.

Du kan läsa mer här: Mantalspenning och mantalslängd.

371
Det var ofta klockaren som man vände sig till för att boka tid för dop och begravning, och klockaren i sin tur noterade detta på en lös lapp som sedan lämnades till prästen. Och kanske skrev prästen själv bara en lös kladdlapp till att börja med om man vände sig direkt till honom. Och vid vigsel skulle lysningssedel utfärdas på stämpelpapper, och kanske skrevs de uppgifterna inte heller genast in i kyrkoboken.

Jag har flera gånger sett i visitationsprotokoll att biskopen förmanat präster att skriva in det i kyrkoboken som finns noterat i högar med lösa lappar, t.o.m. flera års lappar! När en del präster hade den "ordningen", så är det inte underligt att både födda, vigda och döda saknas i deras kyrkoböcker...

372
Hångsdala / SV: Maria Svensdotters anor - en svårknäckt nöt
« skrivet: 2020-10-04, 22:37 »
En Sven Andersson gifte sig med en Britta Carlsdotter den 15/10 1735. Vigseln finns noterad i både Velinga (C:1, s. 259; https://app.arkivdigital.se/aid/v26697.b133.s259) och Daretorp (C:1, s. 530 hp/505 mp; https://app.arkivdigital.se/aid/v26615a.b2570.s530).

På båda ställena står att Britta kommer från Mossegården i Velinga. Sven kommer från Ramstorp resp. Hjulåsen; båda ligger i Agnetorps socken.

373
Hångsdala / SV: Maria Svensdotters anor - en svårknäckt nöt
« skrivet: 2020-10-04, 21:13 »
Sven finns på Hångsdala Kronogård fr.o.m. mantalslängden 1758 (s. 317, landskontorets ex.; https://app.arkivdigital.se/aid/v401871.b1700.s317). 1757 är han alltså inte där.

Om vi börjar i andra änden så ska han enligt födelseboksnotisen 1748 finns på Velinga Drängegård, och där finns han också i mantalslängden det året (s. 314, landskontorets ex.; https://app.arkivdigital.se/aid/v190813.b169.s315). Trots att gården alltså ligger i Velinga by, så finns den i mantalslängden under Daretorps socken. På Drängegården är han kvar t.o.m. längden 1751. 1752 är han borta.

1752-1757 gömmer de sig alltså någon annanstans. Redan 1758, alltså första året på Hångsdala Kronogård, står att hustrun är svagsint. Så ett sätt att finna dem 1757 kan ju vara att leta igenom socknar i närheten efter "h. swagsint" i marginalen. Men det är inte Sven på Velinga Korsgård (Daretorps s:n); han är kvar där 1758.

Jag kan tillägga att en del år har Sven en dotter Kjerstin.

Vad det gäller Brittas ålder, så ska man alltid ta åldern i dödboken med en nypa salt. Vi vet ju inte om prästen hade hennes korrekta födelseår - eller om han kunde räkna rätt...  :)

374
Askum / SV: Mattias Johan Pehrsson 1788-1861
« skrivet: 2020-10-04, 19:08 »
Nu behöver hans föräldrar inte vara omöjliga att hitta bara för att det inte står i sockenlängderna var han kom ifrån. De längderna innehåller inte allt som går att hitta i alla hyllmil med handlingar i arkiven...  :) Inte är de felfria heller, så ta uppgifter från både 1600-talet och senare som forskningstips tills du vet vilka källor uppgifterna kommer ifrån - och har kollat dem själv...

Hans hustru Anna Brita Johansdotter dog den 27/7 1847, och bouppteckningen förrättades den 4/10 samma år (Tunge m.fl. HR FIIa:21, s. 1262; https://app.arkivdigital.se/aid/v65928.b1280.s1262).

375
Askum / SV: Mattias Johan Pehrsson 1788-1861
« skrivet: 2020-10-04, 18:28 »
Jodå, det var Mattias Johan Persson som dog den 13/4 1861, enligt bouppteckningen som förrättades den 22 i samma månad (Tunge m.fl. HR FIIa:26, s. 1253; https://app.arkivdigital.se/aid/v65933.b639.s1253).

376
Askum / SV: Mattias Johan Pehrsson 1788-1861
« skrivet: 2020-10-04, 17:51 »
Sonen som han bor hos heter ju Johan Petter, så prästen har väl troligen av misstag skrivit hans initialer i dödboksutdraget. Mattias Johan saknas ju också i den riktiga husförhörslängden som börjar 1861 (AI:2, uppsl. 16).

377
Askum / SV: Mattias Johan Pehrsson 1788-1861
« skrivet: 2020-10-04, 17:29 »
Den som finns nederst på sidan 3 i hfl-utdraget 1860 (AI:1) är en M. J. Persson. Men den som finns på sidan 1 av dödboksutdraget 1861 (C:1) är en J. P. Persson. Är du säker på att det är samme man?

Observera att ingen av dess källor är någon riktig kyrkobok. Det är bara maskinavskrifter av SCB-utdragen av husförhörslängden resp. dödboken. De riktiga kyrkoböckerna gick upp i rök när Tossene prästgård brann 1898.

Sotenäs Personhistoriska Förening har upprättat s.k. sockenlängder, som bygger på mantalslängderna, kompletterade med uppgifter ur andra källor. Sockenlängderna har fotograferats av Arkiv Digital.

378
03 - Hur hittar jag... / SV: Mantalslängder
« skrivet: 2020-10-04, 16:41 »
Kolumnrubriker brukar finnas i början av längden.

379
Hångsdala / SV: Maria Svensdotters anor - en svårknäckt nöt
« skrivet: 2020-10-04, 01:28 »
Går man bakåt i mantalslängderna, så ser man att Sven noteras som enkl. 1775 (daterad den 13/10 1774, s. 483). 1774 (30/9 1773, s. 493) står att hustrun är sinnesvag. Någon gång mellan de mantalsskrivningarna ska hon alltså ha dött.

Och den 31/7 1774 dör Britta Carlsdotter i Hångsdala Kronogård (C:1, s. 388; https://app.arkivdigital.se/aid/v27779a.b1990.s389), 75 år gammal.

Och Brigita Carlsd:r heter ju modern till den Maria Svensdotter som föds i Velinga den 1/8 1748.

380
Hångsdala / SV: Maria Svensdotters anor - en svårknäckt nöt
« skrivet: 2020-10-04, 01:07 »
Enligt vigselboken den 28/12 1778  är Nils Larsson brukare i Kronogården.

I 1779 års mantalslängd (daterad den 22/9 1778, s. 475; https://app.arkivdigital.se/aid/v401913.b2450.s475) finns drängen (alltså ogifte) Nils med fästemö Maja på 1/4 mtl Hångsdala Kronogård.

Året innan, alltså i 1778 års längd (daterad den 17/10 1777, s. 474; https://app.arkivdigital.se/aid/v401911a.b244.s475), är Nils inte där. Då finns där i stället Swen, med dotter Maja. Det kan möjligen vara en ledtråd...  :)

381
Läshjälp / SV: Läshjälp födslar
« skrivet: 2020-10-03, 23:14 »
"5.
Barnet föddes d. 20 Martii
Christnades d. 25 dito.
Jon
par. Anders Anderßon i Hyltery
H. Karin Anders doter
Test. Pär Anderßon i Kåry
Jöns Jonßon i Stenshestra
dr. Jöns Olßon i Mörkebo
H. Estrid Pärs d i Mörkebo
p. Sara Jons d. i Liungberg
p. Ragnil i Vipparp."

382
"d. 28 Nov. copul. And. Olß. i Tollungeröd med
Börta Pärs dotter ibd."

"d. 28 Nov. copul. Nämdem. Jon Olß. i Kiärra
i Stala Sochn med Pigan Maret Ols dott."

"dito copul. dräng. Torbiör Ohlßon \i Möllneby\
med Pig. Börta Bengtz dott. i Håfåß"

383
Cajsa Jansdotters bouppteckning förrättades den 1/11 1830 (Kåkinds HR FII:29, s. 81; https://app.arkivdigital.se/aid/v143816.b44.s81).

Löf kallas felaktigt Johan i ingressen, men det står Anders vid underskriften.

384
Bollebygd / SV: Tre äktenskap i Älgviken 1791
« skrivet: 2020-10-03, 17:41 »
Han är son till Olof Gustafsson från Källarebacken i Ljurs socken. Sidan 334 i samma längd.

385
Bollebygd / SV: Tre äktenskap i Älgviken 1791
« skrivet: 2020-10-03, 17:31 »
Det är på sidan 267.

Det ska nog vara Liur, alltså Ljur i Gäsene härad. Det är något närmare...  :)

386
Hans bouppteckning förrättades den 21/8 1815 (Kåkinds HR FII:23, s. 273; https://app.arkivdigital.se/aid/v143810.b140.s273).

Där står inga detaljer om hans död, bara att han "med döden afledet i Tyskland". D.v.s. det är väl det som det ska föreställa... Där det troligen står "afledet" ser det ut att först ha stått något annat som ändrats. Och Tyskland ser mer ut som "Teyland"...  :)

Han efterlämnade enkan Cajsa Jansdotter och "twenne omyndige gossebarn" som inte namnges. Till deras förmyndare föreslogs den avlidnes bror hemmansbrukaren Johannes Andersson i Limmagården i Fröjereds församling och Vartofta härad.
 

387
Kyrkefalla (Tibro fr. 1947) / SV: Dragon Sven Blixt i Tyskland?
« skrivet: 2020-10-03, 16:40 »
Hans titel i husförhörslängden är "L. Dragon", alltså linjedragon. Han var dragon för n:r 76 (Mossebo) vid Överstelöjtnantens kompani av Västgöta regemente. Enligt 1805 års generalmönsterrulla (https://app.arkivdigital.se/aid/v60359.b451) blev han antagen den 6/9 1804, efter att företrädaren dött i maj samma år.

Därefter finns ingen bevarad generalmönsterrulla förrän 1817 (https://app.arkivdigital.se/aid/v60360.b43.s38). Där står: "Karlen ej återkommen från Sjukhus i Tyskland". Och i kolumnen som visar noteringen från förra rullan (som alltså inte är bevarad) står: "Sjuk i Tyskland."

388
Kyrkefalla (Tibro fr. 1947) / SV: Dragon Sven Blixt i Tyskland?
« skrivet: 2020-10-03, 16:26 »
Det ser ut som "död i Tyskland".

389
Läshjälp / SV: Läshjälp födslar
« skrivet: 2020-10-03, 13:42 »
1772 vill jag få Jacob Johanssons titel till "dreng.".

Jag kan tillägga att den plats där barnet föds är (båda gångerna) Stjärnebo (Stiernebo resp. Stiärnebo).

390
Bollebygd / SV: Tre äktenskap i Älgviken 1791
« skrivet: 2020-10-03, 13:04 »
Vilket års mantalslängd och vilken sida?

391
Observera att detta är Torps socken i Dalsland, inte Båhuslän (där frågan är placerad).

392
Var ligger platsen / SV: Mellerud?
« skrivet: 2020-10-02, 17:55 »
Det finns ett Mellomryd (dagens stavning) i Södra Fågelås i grannpastoratet. I den samtida husförhörslängden skrivs det M. Rud (men Ryd i det nutida registret i början av längden).

393
Det är inte den Anna Britta. Anders Gustafssons egen dotter finns på nästa sida (170), född den 22/7, samma datum som i husförhörslängden.

394
Vetlanda / SV: Ehrenreuter/Kiellman
« skrivet: 2020-10-02, 17:21 »
1753 står

"Berustas och bebos
af Sahl. Rustmästaren __________ Ehrenreuters Enkefru"

Lispet och Ingrid som står längre ned är pigor.

395
I vigselnotisen 1743 står att Maria kommer från Piukesbo.

396
Vesene / SV: Vesene för 1709
« skrivet: 2020-10-02, 17:02 »
Jodå, om man abonnerar på inlägg från diskussioner där man skrivit, så får man övriga inlägg/svar per epost - och så kan man ju läsa dem här...  :)

397
Väla / SV: hjälp med att tyda skrift
« skrivet: 2020-10-02, 17:00 »
Året är 1753, och efter Lars på sidan 210 står Lars Svensson och Ingeborg Svensd:r. Och rubriken på den kolumnen är "Nomina Parentum", vilket mycket riktigt betyder föräldrarnas namn.

398
Vetlanda / SV: Ehrenreuter/Kiellman
« skrivet: 2020-10-02, 16:47 »
Adliga bouppteckningar sändes till hovrätten, inte häradsrätten.

399
Kommentaren vid Anna Britta i husförhörslängden AI:3 är först "v." som lär betyda att hon är vaccinerad (samma notering finns också på hennes syskon). Därefter är det inte lätt att se vad som står under det tjocka strecket, mer än att årtalet troligen är 27. Sist står "någ." som förmodligen är en förkortning för "någorlunda", vilket lär vara hennes kristendomskunskap eller läskunnighet.

I födelseboken står mycket riktig "upptages ej i tabellen" plus något svårtolkat. Detta måste gälla de uppgifter som prästen sände till Tabellkommissionen (Statistiska Centralbyråns föregångare) för dess befolkningsstatistik. Kanske bodde föräldrarna inte i socknen? Fadern Anders Andersson står som stadssoldat. Om de egentligen hörde hemma någon annanstans, skulle de väl inte tas med i statistiken här.

400
Vetlanda / SV: Ehrenreuter/Kiellman
« skrivet: 2020-10-02, 16:18 »
I mantalslängden 1747 (Jönköpings läns landskontors exemplar, f. 567r; https://app.arkivdigital.se/aid/v400718a.b5830.s567) finns rustmästaren Ehrenreuter på Sörsjö i Värnamo socken, Östbo härad.

401
Vesene / SV: Vesene för 1709
« skrivet: 2020-10-02, 15:19 »
Som framgår av arkivförteckningen finns dessvärre ingen födelsebok före 1709.

Du får alltså använda andra källor. Främst mantalslängder och domböcker. Och kanske bouppteckningar efter 'misstänkta' föräldrar - om de lever länge (det är inte så vanligt med bevarade bouppteckningar från tidigt 1700-tal). Kolla också dopvittnena till Måns barn; de kan vara syskon eller gifta med syskon till Måns.

402
Hemsjö / SV: Catharina Olofsdotter från Hemsjö
« skrivet: 2020-09-30, 00:36 »
Om man lägger pussel med olika upplysningar, så löser det sig...  :)

Hennes bror ska alltså vara Andreas Olofsson under Hästeryd, enligt Catarinas vigselnotis 1831. I den samtida husförhörslängden kan jag bara hitta en tänkbar Andreas, och han är torpare (AI:2, s. 7; https://app.arkivdigital.se/aid/v43756.b13.s7).

Enligt husförhörslängden föds hans dotter Anna Christina den 10/2 1812. Enligt födelseboken (C:4, f. 3v; https://app.arkivdigital.se/aid/v43766.b8.s4) är han då torpare under Bodane. När sonen Olof föds den 22/7 1814 (f. 9v) är han torpare under Hästeryd. Det är alltså samme Andreas som har flyttat från Bodane till Hästeryd.

Både Anna Christina och Olof har modern Catarina Andersdotter. I husförförhörslängden heter dock hustrun Britta Nilsdotter. Men det är rätt Andreas, som är omgift. Catarina dog den 29/4 1816 (Alingsås landsförs. C:5, s. 457).

När Andreas och Catarina Andersdotter gifter sig den 29/12 1811 (Hemsjö C:4, f. 91v; https://app.arkivdigital.se/aid/v43766.b96.s92), så står föräldrarna i vigselboken. Andreas föräldrar är Olof Månsson Boman och Karin Andersdotter vid Bodane.

I mantalslängden 1803 (Kammarkollegiums ex., s. 670; https://app.arkivdigital.se/aid/v224399.b3410.s671) finns korpralen Olof Boman under Västerbodane, och han har en son Andreas. Året efter är sonen borta, men i stället finns under Västerbodane den ogifte torparen Andreas Olofsson.

Den 25/11 1808 förrättades bouppteckning (Kullings HR FII:18, s. 73; https://app.arkivdigital.se/aid/v142837.b40.s73) efter Olof Boman vid Västerbodane. Han efterlämnade enkan Karin Andersdotter och fyra barn: Den myndige sonen Andreas och de omyndiga döttrarna Anna, Maria och Catarina.

I födelseboken (C:3, s. 58; https://app.arkivdigital.se/aid/v43765.b33.s59) hittar vi Catarina den 21/6 (döpt den 22/6) 1794, med föräldrarna soldaten Olof Boman och Karin Andersdotter i Bodane soldattorp. När hon har flyttat runt som piga mellan gårdar och socknar, så har allltså födelsedatumet förvanskats; dopdagen har blivit födelsedag och någonstans måste en slarvigt skriven 4:a i årtalet ha tolkats som en 7:a.

(Pastoratet består av Alingsås stads- och landsförsamlingar, Rödene, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö. Och ibland har en del av församlingarna gemensamma kyrkoböcker.)

403
17) Norska / SV: Alstadshaug födelsebok, Nord Tröndelag
« skrivet: 2020-09-29, 23:30 »
Ung(e)karl ska nog titeln vara.

Och födelsedagen är den 28/9.

404
Det ska nog föreställa Larsdotter. Jag kan hålla med om att den första bokstaven ser mer ut som C än L, men där finns inget l mellan r och s, så det är nog bara ett slarvigt L.

405
Eftersom du länkar till SVAR:s bild av mantalslängden, så har du väl inte Arkiv Digital - men det bör man ha...  :)

Så här ser bilden ut.

406
Nedre justitierevisionen, protokoll 1749, del 2, s. 371, den 8/11:

https://app.arkivdigital.se/aid/v655274.b4150.s371

407
"Herren afsk. Frun
Adel, har Kongl.
resol. til giftermål
af d. 8 Nov. 1749."


Tydligen var det bara hon som var adlig, och då behövde hon kungligt tillstånd för att gifta sig med en ofrälse. Det är alltså tillståndet (kunglig resolution) som är daterat den 8/11 1749.

408
Jönköping / SV: Frans Johansson
« skrivet: 2020-09-28, 13:45 »
Var har du letat utan att hitta honom? Hur långt fram har du kunnat följa honom i husförhörslängderna innan du inte kom längre? Kan vara bra att veta, så att den som vill hjälpa till inte behöver göra om det som du redan har gjort...

409
Okänt landskap / Spårlöst försvunna / SV: Försvunnen
« skrivet: 2020-09-27, 16:20 »
Det ska kanske påpekas (om du inte redan vet det) att "borttagen" betyder lam. Det har alltså inget med försvinnandet att göra...  :)

410
Torp / SV: Jon Eriksson & Marta Andersdotter
« skrivet: 2020-09-27, 13:36 »
Marta ska ju komma från Dal, om man ska tro Lane-Ryrs hfl. Och hon står som hustru i inflyttningslängden den 15/1 1795.

Förutom Torps socken i Valbo härad gränsar Lane-Ryr också till Frändefors socken i Sundals härad. I sistnämnda socken är det en lucka i vigselboken 1782-1802. Det kanske var där de gifte sig?

411
Byarum / SV: Place name
« skrivet: 2020-09-27, 01:34 »
Here is a better picture from Arkiv Digital.

No doubt, it's "Waggery".

412
Svarteborg / SV: Läshjälp med bouppteckning.
« skrivet: 2020-09-27, 01:10 »
"År 1770 den 5 Junii förrättades på
begiäran Laga uptekning och
wärdering hos Enckan Anna
Lars dotter på Södre Leråker
uppå qwarlåteskapen efter
hennes afl. man Hans Olsson
som warit 2:ne g. gift och hade
till arftagare af forsta gift-
tet Sonen Anders samt med
senare eller nuwarande Enckan
Sonen Hans och dotteren Jnge-
borg, alla omyndige, och til
deras rätts bewakande bem:te
omyndigas Släcktingar Olof
Anderßon i Råröd och Ert-
man Smitt i Leråker.
Ägendomen upgafs af
Enckan och wärderades af NM
Hans Olsson i Önne och danne-
mannen Lars Pärßon i Färlef
på sätt som följer:

Fast Ägendom
En fjerdingz jord uti
Rusthållshemanet
Leråker som afl.
mannen under
Äcktenskapet med
Enckan ifrån Kongl.
Maj:t och Kronan
kjöpt til Skatte
wärderas till 600:-"

413
Har kollat med Främmestads skola och barnavårdsnämnd via Essunga. Finns inget där. Hans är listad på skolan förr 1914 men inte gått där enligt en förteckning. Ser inget i 1920 heller då han var tillbaka.

Han föddes ju 1914. Då kan han ju inte vara listad på skolan i Främmestad det året. Jag vet inte om man var 7 år när man började i skolan på den tiden, men i så fall borde han ju ha börjat 1921, alltså året efter att han flyttade tillbaka till Främmestad.

Och om han inte gick i skolan där, så är väl det närmaste alternativet Alingsås. Har du kollat med Alingsås kommun, om skola och barnavårdsnämnd?

414
Torpa / SV: Torpa A1:5 s. 88
« skrivet: 2020-09-25, 12:14 »
Inger finns i dödboken Lindberg FI:1, s. 12 i den bakre delen av boken (som omfattar Torpa socken; https://app.arkivdigital.se/aid/v92930a.b620.s13).

415
Torp / SV: Jon Eriksson & Marta Andersdotter
« skrivet: 2020-09-24, 18:16 »
I den husförhörslängd i Lane-Ryr (AI:1, s. 34) som du hänvisar till står inte att de är födda i Torps socken i Dalsland.

Det står att Jon är född i Torps pastorat, som också omfattar Valbo-Ryrs socken. Och det står att Marit är född på Dal, men inte i vilken socken.

416
Ås / SV: Ås
« skrivet: 2020-09-24, 10:11 »
Glöm kommuner när du letar efter kyrkoböcker. Det är församlingar som gäller då.

Här finns Ås kyrkoarkiv (i Halland) hos Arkiv Digital:

https://app.arkivdigital.se/aid/a2173

417
Hvis du gjør et personsøk på siden geni.com finner du anene til Hans Heintz tilbake til 1500-tallet:
 https://www.geni.com/search?search_type=people&names=Hans+Heintz+

En kraftig varning för Geni med dess imbecilla "automatiska trädjämförelser", där forskare kan "koppla samman" sina egna antavlor med andra forskares antavlor, så att det blir en salig röra!

Lita aldrig på uppgifter utan källor (det gäller naturligtvis också på andra ställen än Geni) - och där det eventuellt finns källor, så kolla dem med egna ögon.

418
Läshjälp / SV: Vad står vid den lille pojkens död i Byarum?
« skrivet: 2020-09-24, 00:00 »
"Begrofs Afledne Mathias Jonssons
Lille Son i Taglarp död af Koppor, 5 åhr g."

419
Enligt Ortnamnen i Marks härad (södra delen) består byn Å av två jordeboksgårdar:

1) Bengtsgården, i dagligt tal kallat Ågården.
2) Tordsgården (eller Tolsgården, stavat enligt uttalet), förr även kallad Skattegården.

dagens karta hör alltså fastigheter som har nummer som börjar med 1 till Bengtsgården, medan de som börjar med 2 hör till Tolsgården. Högre nummer är sentida avstyckningar. (De kraftiga gränserna [omväxlande streck och punkt] är Ås bygräns, eller traktgräns som det kallas i dag, medan de tunna gränserna är fastighetsgränser.)

420
Om du med "ortlistan" menar registret i början på husförhörslängden, så försvinner Skattegården redan i längden 1819-1820. Sista gången den är med är i längden 1818-1819. (Observera att AI:2 innehåller flera längder.)

I den sistnämnda längden står det i själva längden Å Tolse- eller Skattegård. I fortsättningen står det bara Å Tolsegård, men det är alltså samma gård och samma personer som bor där.

421
Bolstad / SV: Bolstad Husförhörslängd 1804-1808
« skrivet: 2020-09-22, 19:02 »
"gift till Jonstorp"

Det ligger i Gestads socken i samma pastorat.

422
Ja, och det är som sagt att de flyttar till Solberg Östergård som står i husförhörslängden också (se svar #1)...

423
Det enda som är säkert när det gäller rutiner för kyrkobokföringen är att det inte finns något som är säkert...  :) Varje präst hade sina ideér om hur det skulle göras.

När man hittar noteringen "död" i födelseboken, så är väl det vanligaste att barnet har dött i späd ålder, men jag har också stött på vuxna och gifta med den noteringen. Varför skrevs det också i födelseboksnotisen för de som dött som vuxna? Ja, säg det...  :) Och inte är det särskilt upplysande heller, om det inte står när de dött...

För säkerhets skull bör man alltid följa en person genom alla husförhörs- och flyttlängder, bokstavligt talat från vaggan till graven.

Födelseuppgifter är ofta fel i husförhörslängder, såväl dag som år och socken. När en längd var fullskriven, så lades det upp en ny och då skrevs uppgifterna av från den gamla. Och när man flyttade, så fördes uppgifterna över till flyttattesten, och sedan därifrån till den nya församlingens husförhörslängd. Och varje gång som uppgifterna skrivs av, så är det risk att det blir fel. Men om man följer personen genom alla längder, så ser man om ett fel uppstår.

Man bör också försöka hitta bouppteckningar efter föräldrarna, och se var barnen bor då.

I just det här aktuella fallet, så ska den Erik Nilsson i Glysbyn som dör den 8/4 1849 vara född i Gestad socken, enl. husförhörslängden (Bolstad AI:13, uppslag 33). Men det behöver som sagt inte vara rätt... Kanske står det en annan födelsesocken i tidigare längder?

424
Ullervad / SV: Text i Dopbok 1762
« skrivet: 2020-09-21, 16:03 »
"Fadr:n
Saltpet-
ter siuda-
re wistas
nu hos sin
Swärmoder
i \Anunsg.
Segerstad\"

425
Horn / SV: Torkelsgården
« skrivet: 2020-09-20, 15:51 »
Genom att lägga pussel med uppgifter om första hustrun Beata Olsdotter kan vi få definitivt bekräftat att Petter i Väring är den samme som Petter i Horn.

Enligt Värings hfl är Beata född i Väring den 5/12 1810. Och då finns hon också i födelseboken (C:2, s. 156). Föräldrarna är torparen Olof Svensson och Märta Eriksdotter vid Bockås.

De finns i den samtida husförhörslängden AI:4, s. 18. De kan sedan följas i längderna till s. 86 i AI:6 där de finns på Bockås under Bankälla Västergård, och Olof noteras som död 1836. Han finns i dödboken den 26/7 (C:2, s. 143/DB), och sägs bo på Korsbacken. (Bockås och Korsbacken är uppenbarligen olika namn på samma plats, eftersom de flera gånger används omväxlande i olika samtida källor.)

I AI:7 (s. 183) har sonen Sven tagit över torpet på Bockås, men Märta är borta. Hon lever dock, enligt Svens bouppteckning. Enligt husförhörslängden dör han den 19/5 1842. Då finns han också i dödboken (C:2, s. 157), och sägs bo på Bockås. Enligt bouppteckningen bor han dock på Korsbacken (Binnebergs HR FII:33, s. 173). Där sägs också att han är barnlös, och att modern är enda arvingen. Och bland skulderna i bouppteckningen finns en till Petter Jacobsson i Horn.

Märta själv dör den 5/6 1843 (C:2, s. 160), som inhyses enka på Korsbacken. Enligt bouppteckningen (FII:33, s. 617) finns bland barnen dottern Beata, gift med Petter Jacobsson i Torkelsgården Horn.

426
Horn / SV: Torkelsgården
« skrivet: 2020-09-20, 14:45 »
Det är samme Petter. Jämför födelsedatum på Petter Jacobsson och första hustrun Beata Olsdotter när de bor i Horn, och Petter Jacobsson och hustrun Beata Olsdotter i Väring.

Det skiljer några dagar på födelsedatumen: Petter 17/7 1812 i Värings hfl och 16/7 1812 i Horns hfl. Beata 5/12 1810 i Värings hfl och 9/12 1810 i Horns hfl. Men det är dessvärre helt normalt att datum blir felskrivna i husförhörslängderna.

Och Petter och Beata i Väring flyttar som sagt till Horn 1840.

427
Horn / SV: Torkelsgården
« skrivet: 2020-09-20, 13:57 »
I Horns dödbok (Horn F:3, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v45998.b10) finns Petter Jacobsson som sagt den 17/12 1885. Det står att han är hemmansägare från Horn Torkelsgård.

I den samtida husförhörslängden (AI:6, uppslag 16; https://app.arkivdigital.se/aid/v45979.b22.s16) finns han på Torkelsgården med hustrun Maja Kajsa Andersdotter och barn. Efter Petters död är hon omgift med Anders Jonsson Rosén.

Petter är enligt husförhörslängden född i Väring den 16/7 1812. Men födelseuppgifter i husförhörslängder ska man aldrig lita på; för säkerhets skull bör man alltid följa personerna bakåt i tidigare längder.

De tidigare längder som finns i Horn är följande:

· AI:5 (1873-1880), uppsl. 4 (https://app.arkivdigital.se/aid/v45978.b12.s4).
· AI:4 (1861-1873), uppsl. 1 (https://app.arkivdigital.se/aid/v45977.b7.s1).

I AI:4 finns Petter med första hustrun Beata Olsdotter (född i Väring den 9/12 1810), som sägs ha dött den 3/5 1867 (vilket bör kontrolleras i dödboken). Sedan är han omgift Maja Kajsa.

Före AI:4 är det en lucka bland husförhörslängderna, så att det inte går att följa honom bakåt tills han flyttar in i Horns socken.

Om vi i stället börjar i andra änden, i Väring, där han ska vara född, så finns där en Petter Jacobsson född den 17/7 1812 (Väring C:2, s. 164; https://app.arkivdigital.se/aid/v56669b.b87.s165). Föräldrarna är bonden Jacob Larsson och Britta Jonsdotter i Tolsgården. De finns i den samtida husförhörslängden (AI:4, s. 34; https://app.arkivdigital.se/aid/v56656.b22.s35) på Bankälla Tolsgård.

Därefter finns familjen i följande längder:

· AI:5, s. 101 (https://app.arkivdigital.se/aid/v56657.b57.s101)
· AI:6, s. 109 (https://app.arkivdigital.se/aid/v56658.b60.s109)
· AI:7, uppsl. 225 (https://app.arkivdigital.se/aid/v56659.b119.s226)

I AI:6 är Petter gift med Beata Olsdotter (född i Väring den 5/12 1810). De gifte sig den 29/12 1837 (E:1, s. 69; https://app.arkivdigital.se/aid/v56673.b39.s69). Och i AI:7 sägs att de flyttar till Horn 1840.

428
Ljushult / SV: Ljushult AI:4 sid 56
« skrivet: 2020-09-20, 12:42 »
Kråkfötterna ska nog föreställa Borås, eftersom hans hustru kom därifrån 1860.

På slutet står "v. infra" = vide infra = se nedan. Han finns som gift längre ned på samma sida.

429
Horn / SV: Torkelsgården
« skrivet: 2020-09-20, 12:34 »
Var (i vilka källor) har du hittat Petter? Och när var han född? Det är lättare om man har en trådände att börja nysta i... :)

430
03 - Hur hittar jag... / SV: 1600-talet
« skrivet: 2020-09-19, 21:43 »
Har du verkligen inte hittat några av dina förfäder i domböckerna? Ingen alls som har haft något fuffens för sig, och ingen som har varit inblandad i minsta lilla tvist om någon obetald ko?  :)

De domkapitel som är aktuella:
Småland: Växjö, Kalmar och Linköping.
Västergötland: Skara och Göteborg.

Det här är vad som finns hos Riksarkivet/SVAR och Arkiv Digital. RA-länkarna går till arkivförteckningarna i NAD, där du också kan komma åt de bilder som finns.

Växjö:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VALA/00507
https://app.arkivdigital.se/aid/a1179

Kalmar:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VALA/00505

Linköping:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VALA/00506
https://app.arkivdigital.se/aid/a1169

Skara:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/12487
https://app.arkivdigital.se/aid/a2043

Göteborg:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/12486
https://app.arkivdigital.se/aid/a1201

431
"flyttar till Solberg
Östreg."

432
03 - Hur hittar jag... / SV: 1600-talet
« skrivet: 2020-09-19, 17:04 »
Kort svar: Domböcker.

Det finns dock ingen garanti för att du hittar just de personer som du letar efter. Men om dina förfäder har levt länge i samma bygd, så lär du hitta åtminstone några av dem där.

433
Norum / SV: Anna Andersdotter 1765–1839
« skrivet: 2020-09-19, 14:56 »
Anna föddes den 7/9 1767, döpt den 13/9 (C:2, s. 82; https://app.arkivdigital.se/aid/v1246.b47.s83).

Det var brodern Ola som föddes 1765 (den 25/1, döpt den 27/1; s. 63). Prästen rörde väl till det när han skrev ut Annas flyttattest.

434
Norum / SV: Anna Andersdotter 1765–1839
« skrivet: 2020-09-19, 14:45 »
Det är mycket vanligt att födelseuppgifter (dag, år eller socken) är fel i husförhörslängder. Och har ett fel väl hamnat i en längd, så följer det med när man lägger upp en ny, eftersom uppgifterna i den nya längden skrivs av från den gamla.

435
Norum / SV: Anna Andersdotter 1765–1839
« skrivet: 2020-09-19, 14:18 »
Den första husförhörslängden börjar, som du säkert redan har konstaterat, 1795, alltså tre år efter Annas vigsel.

I Dalane finns då Anders Olsson och hans hustru Elsa Bengtsdotter (AI:1, s. 36; https://app.arkivdigital.se/aid/v1242.b25.s37).

Bouppteckning förrättades den 21/3 1808 efter Anders Olsson i Dalane (Inlands Nordre HR FII:4, s. 173; https://app.arkivdigital.se/aid/v65592.b90.s173). Han efterlämnar enkan Elsa Bengtsdotter, sonen Ola och döttrarna Karin, Sissela, Anna och Börta.

Tre av döttrarna är gifta, men det står inte vilka. I ingressen står heller inte vad de gifta döttrarnas män heter - men de står vid underskrifterna ("närvarande mågar"), och en av dem är Petter Andersson vid Sköllunga grind.

436
Du säger inte var du har sett att de flyttade till "socken 108", men jag förmodar att det är en husförhörslängd och att det står "s. 108" eller bara "108". Ta i så fall en titt på sidan 108 i samma bok...

437
Okänd församling i Göteborg / SV: Söker släkting
« skrivet: 2020-09-18, 16:25 »
I den personalförteckning i Domkyrkoförsamlingen som Margaretha hänvisar till ovan (AIa:5, s. 409; https://app.arkivdigital.se/aid/v35181.b210.s409) står att Johan och Lovisa flyttade in den 10/12 1855.

De finns i samma församlings vigselbok dagen innan (E:8, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v33883.b10). Det står inget lysningsdatum, bara att de har en lysningsattest. De kommer alltså från en annan församling.

Johan kommer från Tolered Nordgård och Lovisa från Stora Gunnared. Det står inte vilken församling de gårdarna ligger i, men det är Angered. Där finns de också i lysningsboken den 19/8 1855 (C:2, s. 127; https://app.arkivdigital.se/aid/v5227.b72.s127).

I den samtida husförhörslängden (AI:8 ) finns Lovisa som piga på uppslag 13 (https://app.arkivdigital.se/aid/v16272a.b19.s13a) och Johan som dräng på uppslag 42.

438
Södra Åsarp / SV: Högberg, glashandlare
« skrivet: 2020-09-17, 14:01 »
Det är inte så att Yaby är en by i Öjaby socken. Yaby och Öjaby är samma namn. Också sockennamnet stavas Yaby i äldre kyrkoböcker.

Men vad fick prästen Anders Holmgren från i Ingrids och Carls vigselboksnotis? Det är ju inte så vanligt att föräldrarnas namn står i flyttattester, så det mest sannolika är väl att han fick dem från Ingrid själv. Visserligen är kyrkoböckerna fulla av fel, men om du har hittat rätt Ingrid, så lyckades prästen i Sandhem inte bara förvandla Gumme till Anders, han fick också Kierstin Börgesdotter till Ingierd Larsdotter...

Har du kollat att det inte också fanns en Anders Holmgren i Öjaby, som också hade en dotter Ingrid?

439
Södra Åsarp / SV: Högberg, glashandlare
« skrivet: 2020-09-17, 13:10 »
Jag hittade vigseln genom att leta i trakten. Ett av barnen är fött i Nykyrka, som hör till Sandhems pastorat.

Är du säker på att du har hittat rätt Ingrid? Yaby anges som födelseort i husförhörslängder, och så kan säkert Öjaby låta när det uttalas av en smålänning...  :) Och det är väl därför det också stavas så i äldre kyrkoböcker, trots att stavningen med Ö är den äldsta.

Men hennes far Gumme är soldat, och soldatnamn gick inte arv till barnen. Nu kunde man ta sig vilket namn man ville, så det var naturligtvis möjligt för soldatbarn att som vuxna ta faderns soldatnamn som sitt eget.

Hur har du fastställt helt säkert att det är Ingrid Gummesdotter som är 'din' Ingrid?

440
Vassända-Naglum / SV: Marta Bengtsdotter f. 3/2 1792
« skrivet: 2020-09-17, 12:51 »
Vassändas födelsebok 1792-1819 ingår i Vänersborg CI:2. Men där hittar jag ingen Marta/Märta Bengtsdotter något datum 1792.

441
Bjurbäck / SV: Johanna Johansdotter
« skrivet: 2020-09-17, 07:42 »
Det ska nog vara år 51 med punkt efter (boken går bara till 1852). Men jag lyckas inte ens hitta en tom sida 106...  :) Sidorna 80-231 saknas.

I det gamla handskrivna registret i början finns gårdar på de saknade sidorna. Ingen på sidan 106, men 105 är Hällebo. Och där är de i nästa bok (AI:13), på sidan 138.

442
Södra Åsarp / SV: Högberg, glashandlare
« skrivet: 2020-09-17, 00:16 »
Carl och Ingrid gifter sig i Sandhem den 15/7 1796 (C:4, s. 553; https://app.arkivdigital.se/aid/v36040.b235.s553).

Han är 41 år och hon 25. Om jag tyder kråkfötterna rätt heter föräldrarna Diederich Carlsson och Annicka Nilsdotter resp. Anders Holmgren och Ingierd Larsdotter.

443
Om man följer Erik bakåt från s. 9 i AI:13, så kom han dit från s. 356 (i samma bok) 1858. Och dit kom han från Gästgivaregården 1849, vilket är s. 143 i AI:12. Och dit kom han från Deragården 1844.

Och på Gästgivaregården finns Bökman.

Jag tyckte också att det stod "Böckaren" först - men då visste jag inte att det fanns en Bökman.  :) Det är nog Böckman det står, med ck alltså.

444
Bjurbäck / SV: Johanna Johansdotter
« skrivet: 2020-09-16, 16:34 »
Bjurbäck AI:4 omfattar åren 1840-1851, och där är Nätered med i registret i början av boken.

445
I den första av husförhörslängderna som ingår i AI:2 (som är 1819-1821) finns Erik och Ingrid som gifta under Bällskär (s. 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v16403.b15.s19). Det står vid Erik att han kommer från Lärje. Där finns han i samma längd (s. 23, AD-bild 17) som dräng hos Lars Olsson på Trulsegården.

I den sista längden i AI:1 (1817-1819) finns han på samma ställe (s. 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v16402.b177.s19). Och där finns också pigan Ingrid Andersdotter. Båda har kommit från Jacob på samma gård (högre upp på samma sida). Och Ingrid flyttar till Skepplanda.

I närmast föregående längd (1815-1817, s. 17; https://app.arkivdigital.se/aid/v16402.b158.s17) finns de båda också hos Jacob. Och Ingrid har kommit från Skepplanda med bevis ("m. b.") 1817.

Skepplandas utflyttningslängd (som omfattar hela pastoratet) börjar dessvärre 1822. Övriga socknar i pastoratet är Sankt Peder, Tunge, Ale-Skövde och Hålanda.

446
Broddetorp / SV: Lotta Wennergren
« skrivet: 2020-09-15, 22:30 »
I den av Eva nämnda husförhörslängden i Skara stadsförsamling har hon namnet Fredrika Charlotta. Och hon kan sedan följas bakåt genom Skaras husförhör till AI:12, s. 206 (https://app.arkivdigital.se/aid/v17299.b107.s207), där hon finns tillsammans med sin mor A. M. Wennergren.

447
Broddetorp / SV: Lotta Wennergren
« skrivet: 2020-09-15, 21:42 »
Vid det sistnämnda dopet var en av faddrarna fru Fredr. Nordin från Skara, vilket väl kan vara ytterligare en ledtråd.

448
Broddetorp / SV: Lotta Wennergren
« skrivet: 2020-09-15, 20:49 »
Att du har sökt i alla Riksarkivets böcker tvivlar jag på - det finns några tusen...  :) Var (i vilka källor) har du funnit henne? Det är enklare om man har en trådände att börja nysta i...  :)

449
Det finns en attest från när Erik flyttar från Lundby till Örby 1830 (Örby HII:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v202706.b3800).

Där står att hans hustru och barn har fått flyttbevis från Lundby till Skepplanda i Ale härad. I kanten på attesten står också "Dot. Brita f. 1825 22/1".

Någon Brita född det datumet finns inte i Lundby eller annexet Tuve, men däremot i grannsocknen Backa (C:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v5279.b15). Föräldrarna är torparen Erik Olofsson och hans hustru Ingrid Andersdotter i Bällskär.

De finns också där i den samtida husförhörslängden (AI:2, s. 20/1823-1825; https://app.arkivdigital.se/aid/v16403.b62.s21 - observera att volymen innehåller flera längder). Där sägs att Erik är född den 24/3 1796, men det står inte var.

450
Daretorp / SV: Anders Andersson Lilja och Maria Andersdotter
« skrivet: 2020-09-15, 10:15 »
Var (i vilka källor) har du sett att Lars Lilja heter Andersson och att hans föräldrar heter Anders Andersson Lilja och Maria Andersdotter?

Enligt dödboken (Dimbo F:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v26827.b25) är Lars Lilja f.d. soldat och finns på sidan 19 i den samtida husförhörslängden (AI:15; https://app.arkivdigital.se/aid/v26755.b26.s19).

Om vi följer honom bakåt i husförhörslängderna, så ser vi i Dimbo AI:13 (uppsl. 16; https://app.arkivdigital.se/aid/v26753.b26.s16) att han är soldat n:r 128 vid Livkompaniet av Skaraborgs regemente.

I 1859 års generalmönsterrulla (https://app.arkivdigital.se/aid/v60287.b57) står att han heter Carlsson, är född i Daretorps socken den 3/5 1808 och antogs den 2/4 1829. Och på högersidan (nästa bild) står att han begär och får avsked vid den mönstringen.

Födelsesocken och -datum är alltså samma uppgifter som i husförhörslängden. Det föds dock ingen Lars Carlsson i Daretorp den dagen, inte heller i annexen Brandstorp och Velinga. Däremot i Daretorp fyra dagar senare, alltså den 7/5 1808 (C:2, s. 119; https://app.arkivdigital.se/aid/v26616.b65.s119).

Du får följa denne Lars Carlsson framåt i husförhörs- och flyttlängder för att se om det är han som blir soldat Lilja.

Observera att Lilja är ett soldatnamn. Han fick alltså det namnet när han tog värvning, vilket betyder att hans far inte har det namnet.

PS

Jag ser att Margaretha i efterhand har lagt till uppgifter i inlägget kl. 9.11 som inte fanns där när jag skrev det här inlägget. Då fanns där bara de två första meningarna...

Kan inte se Lars Andersson f 1808 3/5 i Daretorp fb, inte heller någon av föräldrarna i db på de årtal du angett i Daretorp. Var ska de bo i socknen?

451
Mf = Mansfaddrar.
Qf = Quinnofaddrar.

"Tim." kan mycket väl betyda timmerman. Du får väl försöka hitta honom i andra källor för att se vad han har för titel där.

452
Kållered / SV: dödsorsak
« skrivet: 2020-09-14, 21:55 »
Länsmansarkivet är inte filmat, så du får besöka landsarkivet i Göteborg. Men observera att enligt arkivförteckningen (se länken i mitt förra inlägg) förvaras det i depån på Polstjärnegatan på Hisingen.

Men det gäller Askims härad (dit Kållereds socken hör). Fjäre härad (med Lindome socken) hör till Halland, och då får du åka till landsarkivet i Lund...

453
Gestad / SV: Anders Larsson med familj (1787-1795)
« skrivet: 2020-09-14, 11:52 »
Det står inte varifrån de kommer. Det står "abs." = absens = frånvarande (vid husförhöret) samt årtalet (94, 95).

På barnen står "försvarl." resp. "försv." = försvarlig, vilket lär vara deras kristendomskunskap eller läskunnighet.

454
Kälvene / SV: Vårkumla Skaraborg
« skrivet: 2020-09-14, 00:11 »
Familjen finns i hfl AI:1 (s. 26; https://app.arkivdigital.se/aid/v45109.b18.s27).

Det är inte lätt att tyda kråkfötterna i hennes patronymikon, speciellt som det är ett tjock streck över... Den ort hon kommit inflyttande från är troligen "Sandh.", alltså Sandhem, vilket troligen i vanlig västgötsk ordning betyder pastoratet (som också omfattar Härja, Utvängstorp och Nykyrka). Födelseorten skulle också kunna vara Sandhem, om det inte vore för ett l som andra bokstav...

Om hon är född i Sandhems pastorat, och om födelsedatumet är korrekt (vilket man aldrig kan lita på), så finns det bara en kandidat: Johanna Andersdotter som föds den 8/12 1802 i Härja socken (C:3, s. 21; https://app.arkivdigital.se/aid/v26729.b16.s21). Eventuellt kan det står Andersdotter i Vårkumla hfl, men det är osäkert.

I födelseboken (Kinneved C:2, s. 261; https://app.arkivdigital.se/aid/v43321.b135.s261) står bara att Gustava föddes på Skattegårdens soldattorp, men det är under Vårskäls Skattegård de finns i husförhörslängden.

Observera att Gustava föddes den 21/5. Den 22/5 är dopdagen.

455
Kållered / SV: dödsorsak
« skrivet: 2020-09-13, 23:36 »
Kanske kan det finnas en polisutredning i länsmansarkivet. Kållered hör till Askims härad, men länsmansarkivet är inte filmat (se arkivförteckningen).

Om det nu var i Askims härad olyckan skedde. Kanske var det i Lindome, som familjen tydligen har anknytning till (enl. husförhörslängden) och där hon också begravdes. Det är en grannsocken, men på andra sidan länsgränsen, i Fjäre härad i Halland.

456
"d. 7 et ifrån Ryßwarp födt d. 6 B
N. Maria Christina P. Ifwar
Sörensson Anna Dorotha Herr-
man Test. Andreas Lind i Medbo
Andreas Gavelholm och Johanna
Lena Herman i Qviström Kari
Törbiörns doter i Frötorp"


BN = Benämnd.
P = Parentes (föräldrar).

Ryssvarp, Kviström och Frötorp ligger i Foss socken, Medbu i Svarteborgs socken.

457
Din pappa hette ju fortfarande Sandelin när han bodde i Främmestad. Namnet Jonsson fick han ju först efter att han hade flyttat tillbaka till Alingsås.

Eftersom han kom ensam från Alingsås till Främmestad som 6-åring 1920, och sedan bodde där i tio år, och alltså måste ha gått i skolan i Främmestad, så är det ju märkligt om inte barnavårdsnämnden på något vis var inblandad.

458
Björlanda / SV: Carl August Bengtsson
« skrivet: 2020-09-13, 12:52 »
"6/3 77 låtit ss. fästeqvinna kyrkotaga Pig. Magdalena
Hansd:r se p. 307 gb."


ss. = såsom
p. = pagina [sida]
gb. = gamla boken [= AI:12; https://app.arkivdigital.se/aid/v16500.b318.s307]

Magdalena fick en oäkta son, Axel Rudolf, den 21/1 1877 (B:2, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v16505.b11). Fadern är inte angiven i födelseboken, men lär ju då ha varit Carl August. Och när Magdalena skulle kyrkotagas, så gjorde hon det som hans fästekvinna, vilket innebär att barnet räknades som trolovningsbarn, d.v.s. inte oäkta. Men sedan gifte de sig tydligen inte...

459
Björlanda / SV: död 1854
« skrivet: 2020-09-13, 12:04 »
Han kanske drunknade och inte återfanns, och inte skrevs in i dödboken för att han inte begravdes.

I dödboken finns en kolumn med dödsdatum och en med begravningsdito. Jag gjorde en snabbkoll av hela 1850-talet och hittade bara två personer som enbart hade dödsdag, och båda var kvinnor.

Det vore märkligt om det i en kustsocken inte var en enda sjöman eller fiskare som försvann till sjöss under ett helt årtionde. Det tyder ju på att endast begravna finns i dödboken.

Men visst var det, som Ulla säger, personer som slarvades bort i kyrkoböckerna - både födda, vigda och döda.

460
Fråga vad hon menar med "hittar tyvärr inga uppgifter i arkivet".

Menar hon att Främmestads gamla kommunarkiv inte finns i Essungas arkiv? Där ska det finnas.

Menar hon att Främmestad inte hade en barnavårdsnämnd? Det skulle alla kommuner ha.

Menar hon att det inte finns några personakter i barnavårdsnämndens arkiv? Vart har de i så fall tagit vägen? Barnavårdsman skulle från 1918 utses för barn födda utom äktenskapet, och Främmestad uppgick i Essunga kommun 1952. Några fall bör väl ha funnits för barnavårdsnämnden under de åren.

Sa du vilken person det gällde, så att svaret gällde just den personen?

461
Allmänt / SV: Uddevalla 1809
« skrivet: 2020-09-12, 12:04 »
Det är alltså uppslag 68 (AD-bild 64) i Töcksfors AI:7.

Uddevallas inflyttningslängd omfattar hela pastoratet, inkl. Bäve och Lane-Ryrs socknar.

Det är ju inte alltid folk flyttar dit de säger att de ska flytta... Han kan ju finnas i någon socken i närheten. Närmast är Skredsviks pastorat, inkl. Herrestad och Högås socknar. Där börjar inte inflyttningslängden förrän 1820, men det finns attester (Skredsvik HII:2, som omfattar hela pastoratet åren 1787-1810).

462
Allmänt / SV: Uddevalla 1809
« skrivet: 2020-09-12, 10:48 »
Var (i vilka källor) har du hittat honom? Det underlättar om man har en trådände att börja nysta i...  :)

463
Malmbäck / SV: Jöns Perssons h Britta Jönsdr f 1718
« skrivet: 2020-09-12, 00:40 »
Den finns hos AD också: https://app.arkivdigital.se/aid/v78065.b168.s43. (Observera att det är bouppteckningsnummer i den volymen, inte sidnummer.)

464
Stala / SV: Borgerlig vigsel - kyrkoböckerna
« skrivet: 2020-09-08, 11:08 »
Tegneby B:1 (som omfattar hela pastoratet) är en ren lysningsbok; där står alltså inget vigseldatum på något par. Och vigselbok saknas i Stala 1853-1859.

Men de gifte sig 1856, enligt husförhörslängden AI:2, s. 394 (men det står inget datum där).

465
Den normala gången vid besvär eller överklaganden (alltså för ärenden som inte rörde Hvitfeldtska) var att civila ärenden först gick till länsstyrelsen och kyrkliga ärenden först till domkapitlet (stiftsstyrelsen) innan de hamnade hos Kungl. Maj:t.

Men eftersom landshövdingen var en av kuratorerna, så är det väl sannolikt att beslutet överklagades direkt till regeringen. Annars skulle ju landshövdingen överpröva sitt eget beslut.

466
Det står "kläde borste".

467
Det som står till höger gäller nog också Andreas eller Abraham (det är ett tjockt streck som skiljer de uppgifterna från Mårten):

"1796 Januarij för"
derfwad i ena låret
i ung barne=åren."


Däremot är det tveksamt om det som står därunder också gäller samma person eller Ebba. Det beror på om det tjocka strecket över hennes födelsedatum betyder att datumet är struket eller om det betyder att det binder ihop henne med texten i marginalen...

Där står i vart fall "döf. utfattige."

468
Till vänster ser det ut som...

"ena armen af
bruten genom wangs
hjul"


Under plumpen ovanför går det att se vad det står, men det gäller nog Andreas och Abraham som är inklämda mellan raderna där.

469
Okänd socken i Småland / SV: Dankahala Jönköping?
« skrivet: 2020-09-02, 20:48 »
Det lär troligen vara Dunkehalla i utkanten av Jönköping:
https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?e=448883&n=6405779&z=10

Församlingen var 1848 Jönköpings Slottsförsamling, som den då hette (Västra församlingen från 1852, och Sofia från 1921). Dunkehalla är med i dess husförhörslängd AI:11, som omfattar åren 1846-1850.

Men någon Kollander kan jag inte finna där. Men familjen kan ju ha bott där senare, och så har han felaktigt noterats som född där.

470
Kyrkoböckerna vimlar av fel. Man ska inte lita på allt man hittar där...  :) Att Maria står som född på Björkelund kan ju helt enkelt bara bero på att föräldrarna bodde där, och hon därför kommit flyttande därifrån.

I Landsförsamlingens hfl AI:2 (s. 74) står också dottern Catrina som född på Björkelund. Och där finns hon mycket riktigt i födelseboken, den 6/2 1780 (Stadsförs. C:3, s. 369; https://app.arkivdigital.se/aid/v12428.b189.s369), som dotter till båtsmannen Anders Olsson - men... Modern heter Sigrid Nilsdotter. Och det är inget skrivfel.

Bouppteckning förrättades den 9/1 1784 efter Anders Olssons hustru Sigrid Nilsdotter på Björkelund (Tössbo HR FII:10, s. 433; https://app.arkivdigital.se/aid/v143185.b219.s433). Enligt dödboken (Stadsförs. F:1, s. 164; https://app.arkivdigital.se/aid/v12444.b91.s165) dog hon den 2/1, 40 år gammal (och därmed född omkring 1743). I dödboken kallas hon Andersdotter.

Sigrid efterlämnade två barn: Maria (på åttonde året) och Katrina (på fjärde året). Hon och Anders fick också sonen Jonas den 2/11 1778 (C:3, s. 349 - död den 3/9 1779; F:1, s. 142), och Erik den 23/11 1783 (s. 417 [också här kallas modern Sigrid Andersdotter] - död den 18/12 1783; s. 163). (I dödboken står att Jonas är Anders Olssons son från Björkil, men det lär vara ett skrivfel. Han sägs vara ett år gammal, och det föds ingen Jonas i Björkil 1778. Dessutom har Jonas noteringen "död" redan i födelseboken.)

Sigrid dog alltså den 2/1 1784. Och redan den 11/7 samma år vigdes båtsmannen Anders Olsson i Björkelund och enkan Ingrid Svensdotter i staden (Stadsförs. E:2, s. 67). Här vilar inga ledsamheter...  :)

Eftersom det står i bouppteckningen den 9/1 1784 att Maria är på det åttonde året (d.v.s. ska fylla 8 ), så bör hon ju vara född omkring 1776. Hon kan i vart fall inte vara född 1778, eftersom brodern Jonas föddes det året.

471
Hon står över föräldrarna på sidan 74 för att det inte finns plats att skriva in henne under...  :) Hon har flyttat in två år efter dem. Men nog är det väl någon liten krumelur som binder ihop henne med Anders vid titlarna längst till vänster?

Anders och Ingrid har flyttat in 1799 från sidan 65 (https://app.arkivdigital.se/aid/v4534.b70.s65), vilket är Fagerhult. Och där är Maria med.

Sidan 336 är i Stadsförsamlingen (AI:5; https://app.arkivdigital.se/aid/v4556.b145.s336).

472
Enligt arkivförteckningen ingår födelseböckerna 1740-1860 i Levenes arkiv (Levene är moderförsamling i pastoratet).

I den äldre versionen av SVAR:s "digitala forskarsal" fanns hänvisningar när böcker ingår i en annan församlings arkiv, men det togs bort när den nya versionen infördes för ett antal år sedan. Någon tyckte tydligen att det var en förbättring att ha samma nivå på informationen till forskarna som hos Genline (numera Ancestry)...

Men Arkiv Digital har självklart riktiga hänvisningar med direktlänkar till böckerna.

473
Möne / SV: Engelbrekt Andersson Root
« skrivet: 2020-09-01, 17:13 »
Engelbrekt Andersson kan mycket väl vara från Torbjörntorp i Möne socken.

I 1711 års mantalslängd finns där en Anders som är död. Bruket har övertagits av drängen (alltså ogifte) Sven. Han har markering i hustrukolumnen, men det står i marginalen att det är son och moder. Det bör alltså vara Anders enka och son.

1715 står det att Sven har blivit soldat och att modern är inhyst. Han står fortfarande som dräng, men har markering för hustru. Eftersom modern är inhyst, så har han väl förmodligen gift sig, och så har man bara glömt att ta bort drängnoteringen.

Redan 1716 står Svens enka för bruket. Och likadant är det 1717-1719.

1720 är Svens enka är gift med en soldat, men han har inget namn.

1721 står soldaten Gunnar Gässling för bruket, och han har hustru. Likadant 1722.

Och 1723 dyker så soldaten Engelbrekt Rot med hustru upp där, samtidigt som Gässling är kvar. Och de båda soldaterna med hustrur är kvar där 1724-1726.

1726 saknas bevarad mantalslängd, men då lär det ha stått att Gässling är död.

1727 har nämligen Gässlings enka gift sig med Lars Olsson, som tagit över Gässlings bruk. Och Engelbrekt och Lars står sedan för bruken åtminstone fram till 1732 (därefter är det en stor lucka bland mantalslängderna).

Sven hette alltså troligen Andersson (om inte Anders var hans styvfar). Hans enka gifter sig sedan med soldaten Gunnar Gässling, som efter ett par är delar bruket med Engelbrekt Andersson Rot. Varför skulle han göra det om inte Engelbrekt var bror till Sven? Engelbrekts hustru heter ju Arvidsdotter.

Det här är naturligtvis inget bevis på att de är bröder - men det är väl hyfsat sannolikt...  :)   Enligt soldatregistret är Gässlings patronymikon Svensson. Om det stämmer, så är ju inte han och Rot bröder - åtminstone inte helbröder...

Det kan tilläggas att enligt jordeboken är Torbjörntorp 1/2 mantal frälse. Men brukningsrätten till frälsegårdar gick ofta i arv.

474
Frändefors / SV: Nils Högmodig & Annika Jonsdotter
« skrivet: 2020-08-31, 16:02 »
Det gjordes bouppteckningar också före 1740-talet. Sundals äldsta bevarade är från 1736 (enligt registret) och det finns ännu äldre i andra häradsrätter. Men det är som sagt inte många gamla bouppteckningar kvar i dag. Man hade väl inte några ordentliga arkiv i tingshusen - om man ens hade tingshus...

Observera att Anna Olsdotter inte är mor till Anders Risbergs barn. Se inlägg i diskussionen om Johannes Jansson & Karin Ersdotter.

Dessutom är inte Annas bouppteckning från 1783; registret har bara en hänvisning till Anders bouppteckning. Arkiv Digital har fotograferat det maskinskrivna originalet av registret (inte fotokopian i forskarsalen), och eftersom AD har färgbilder, så ser man att Anna Olofsdotters hänvisning till bouppteckningen från 1783 är skriven med rött, vilket betyder att hon bara är omnämnd i bouppteckningen. De avlidna personerna är däremot skrivna med svart.

475
Frändefors / SV: Johannes Jansson & Karin Ersdotter
« skrivet: 2020-08-31, 16:00 »
Johan Svenssons hustru Marta Andersdotter hade alltså ärvt en del av Södra Binäs och resten hade hon och Johan köpt av hennes far.

I mantalslängden 1783 (Kammarkollegiums ex., s. 405; https://app.arkivdigital.se/aid/v224385.b2090.s405, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003463_00215) finns två Anders i Södra Binäs, men bara en av dem brukar 1/12 mtl (som ju var så mycket Johan och Marta hade) och det är Anders Risberg. 1784 (s. 450; https://app.arkivdigital.se/aid/v224386.b2310.s451, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003464_00244) är Risberg död, och hans bruk har övertagits av Johan Svensson som har noteringen "gift med pigan Marit". De har alltså gift sig omkring 1783, men då finns ingen bevarad vigselbok i Frändefors.

Bouppteckning förrättades den 24/3 1783 efter Anders Tolsson Risberg från Södra Binäs (Sundals HR FIIa:22, s. 333; https://app.arkivdigital.se/aid/v143094.b172.s333). Han efterlämnade enkan Anna Olsdotter samt 4 barn: Nils, Tol, Märta och Kjerstin. Märta är gift med Jan Svensson i Binäs.

Då måste ju alltså Anna vara mor till Anders barn. Nej, så enkelt är det inte... I mantalslängden 1783 har Anders ingen notering i kolumnen för man, han är nämligen befriad för att han har fyra mantalslskrivna barn. Och året innan (s. 421; https://app.arkivdigital.se/aid/v224384.b2230.s421, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003462_00219) är det likadant - men då står det att barnen är "med förra giftet".

Och i Anders bouppteckning sägs (på s. 337) att bouppteckningen efter barnens mor Ingrid Henriksdotter förrättades den 12/6 1777. Och den är också bevarad (FIIa:14, s. 351; https://app.arkivdigital.se/aid/v143086.b178.s351). De omyndiga barnens rätt bevakades då av mostermannen Sven Ersson i Skarbo.

(Jag skriver detta inlägg som en fortsättning på en kommentar i diskussionen Nils Högmodig & Annika Jonsdotter, eftersom det rör de personer som diskuteras här.)

476
Frändefors / SV: Nils Högmodig & Annika Jonsdotter
« skrivet: 2020-08-30, 22:02 »
Den som söker finner...  :)

Register till Sundals HR:s bouppteckningar:
· 1736 - 1840
· 1841 - 1859

477
Frändefors / SV: Nils Högmodig & Annika Jonsdotter
« skrivet: 2020-08-30, 21:27 »
Landsarkivet har upprättat personregister för bouppteckningarna. Och Arkiv Digital har fotograferat de registren - och någonstans i Riksarkivet/SVAR:s labyrinter finns de kanske också...  :)

I landsarkivets registerrum vid forskarsalen finns inbundna kopior av dessa register, en eller flera volymer för varje härads- och rådhusrätt.

De maskinskrivna originalen av registren ingår i landsarkivets eget ämbetsarkiv. Men AD har stoppat in registren under resp. härads- och rådhusrätt, där de alltså egentligen inte borde ligga. (Man borde bara länka därifrån till ämbetsarkivet, så att det blir ordning och reda på källhänvisningarna till registren.  :) Det går ju t.ex. inte att hitta något "BouReg:1" i Sundals häradsrätts arkiv på landsarkivet...)

478
Frändefors / SV: Nils Högmodig & Annika Jonsdotter
« skrivet: 2020-08-30, 16:13 »
Jon Sixtus bouppteckning finns i Sundals HR FIIa:25, s. 261.

Hans patronymikon står inte.

Och som jag upplyste om i den andra diskussionen (om Johannes Jansson & Karin Ersdotter), så finns bouppteckningarna också hos Riksarkivet/SVAR.

479
03) Osorterat / SV: Tyda tecken i mantalslängd
« skrivet: 2020-08-30, 14:44 »
Det är inte lätt att veta vad det ska föreställa. Det påminner om ett textat T, men en märklig variant med fot och och en överdel som är vinklad i stället för bara ett rakt streck. Det kan ju vara skrivaren som har en personlig 'kod'...  :)

Finns det ingen teckenförklaring i början av längden? Annars får du väl bläddra igenom längden och se om det finns samma tecken på andra, och om de i så fall har något gemensamt.

Det som borde stå i kolumnen "Uppgiftsnummer" är väl nummer på de skriftliga mantalsuppgifter som man kunde lämna in till mantalsskrivningen.

480
Skövde / SV: Var kommer Johanna i från
« skrivet: 2020-08-29, 23:32 »
Den 2/7 1817 förrättades bouppteckning efter Petter Nilsson Hasselquists hustru Stina Gunnarsdotter på Ralla under Knistad (Kåkinds HR FII:23, s. 709; https://app.arkivdigital.se/aid/v143810.b358.s709).

Deras gemensamma barn: Anders (på 13:e året).

Hennes barn i förra giftet: Lars (myndig) och Maria (på 21:a året).

481
Skövde / SV: Var kommer Johanna i från
« skrivet: 2020-08-29, 23:17 »
Maja med sina föräldrar på Ralla under Knistad i Suntetorps socken:

Sventorp AI:4, s. 141 (https://app.arkivdigital.se/aid/v26039.b75.s142).

Fast det bör nog kontrolleras först innan man drar slutsatsen att båda verkligen är hennes föräldrar, och inte bara den ene. Hon har nämligen, enligt husförhörslängden, en bror som är född åtta månader efter henne...  :) Men 'naturligtvis' saknas det födelsebok i Horn 1797.

482
Skövde / SV: Var kommer Johanna i från
« skrivet: 2020-08-29, 22:52 »
Soldaten Anders Strand med dotter Johanna född 1816:

Skövde landsförsamling AI:3, s. 332 (https://app.arkivdigital.se/aid/v25336a.b178.s333).

Men Anders är född 1800, så han lär inte vara fadern.

483
Skövde / SV: Var kommer Johanna i från
« skrivet: 2020-08-29, 22:19 »
Ja, men det är tidigare som hon finns på Ullstorp i Hagelberg AI:2. Hon har troligen flyttat dit 1836 (i årskolumnen ser det ut som "d:o" och på raden ovanför står 36). Hon kom i vart fall från Skövde då. Och sedan flyttade hon därifrån till Sjogerstad 1838.

Men hon har alltså kommit tillbaka till Ullstorp igen - när hon tydligen officiellt skulle vara i Risa.

484
Barkeryd / SV: Jöns Svensson i Kulebo
« skrivet: 2020-08-29, 20:55 »
Margareta säljer på sina barns vägnar. Vilket måste betyda att hennes man är död och att barnen ärvt hans jord. Hon säljer ju inte sin egen jord på sina barns vägnar.

De andra tre säljarna säljer på sina hustrurs vägnar, vilket måste betyda hustrurna ärvt jorden. Jord inköpt under äktenskapet fick en hustru bara 1/3 av.

Det står att jorden är "1/4 med kiöparens egen ärfde lott". Det är alltså totalt 1/4, varav Jöns själv ärvt en del. Men hur stor del Jöns ärvt, eller hur stora de sålda delarna är, står inte.

Eftersom både säljare och köpare lär ha ärvt delar av jorden, så bör de ju på något vis vara släkt, men hur står inte här. Det kan ju vara flera generationer bakåt som den gemensamme förfadern och tidigare ägaren finns. Du får väl gräva vidare bakåt i domböckerna...  :)

Det är också möjligt att själva försäljningen kan finnas som ett vanligt mål i domboken.

Observera att det inte står var jorden ligger. Det behöver ju inte vara i Kullebo bara för att Jöns bor där.

485
Skövde / SV: Var kommer Johanna i från
« skrivet: 2020-08-29, 18:25 »
Bild 1
"Hos Enoch
und. Öhm"


Enoch är alltså inte en plats, utan någon hon bott hos. Öm ingick vid den här tiden i Forsby socken i samma pastorat. Hon finns hos Johan Enoch, som arranderar soldatbostället under Öm Nordgård (Forsby AI:3, s. 178; https://app.arkivdigital.se/aid/v26231.b91.s179).

Bild 2
"Fadr. Sold. Strand, Giftoman, biföll
närvarande. Comp. Chefens bifall
lemnadt. icke veterl. i slägtskap."


Soldaten Strand är alltså mycket riktigt Johannas far. Hans förnamn står inte här, men han borde ju heta Anders - om han inte är Johannas styvfar. Och sedan har alltså Jacob fått sin kompanichefs tillstånd att gifta sig, vilket soldater behövde. Och Jacob och Johanna är alltså veterligt inte släkt.

Bild 3
Det kan vara Skövde pastorat som avses, och därmed kan hon ev. vara född i ett av annexen. Hela pastoratet omfattade Skövde stads- och landsförsamlingar, Ryd, Våmb, Hagelberg, Norra Kyrketorp, Sventorp, Suntetorp och Forsby.

Bild 4
Bra fråga... Hon finns ju bevisligen inte på sidan 152 i den samtida husförhörslängden (AI:6). Har du följt henne framåt genom alla husförhörslängder? Om du gör det, så kommer du väl till sist till den där hon finns när hon dör...  :)

486
Var ligger platsen / SV: Andreas
« skrivet: 2020-08-29, 17:15 »
"Bonde i Store
garden Wahltorp"


D.v.s. Valtorp Storegård i Valtorps socken.

Segerstads pastorat omfattar socknarna Segerstad, Valtorp och Håkantorp. Och den här kyrkoboken är gemensam för hela pastoratet. I rubriken på sidan står "Födde och döpte i Segerstads församling", men ordet "församling" användes vid den här tiden (åtminstone i Västergötland) i betydelsen pastorat.

487
Frändefors / SV: Nils Högmodig & Annika Jonsdotter
« skrivet: 2020-08-29, 16:30 »
När det gäller Annikas patronymikon, så kan man aldrig utifrån kyrkoböckernas uppgifter dra några slutsatser om vad personerna själva kallade sig. Där ser vi bara vad prästen skrev - vilket sannerligen inte alltid var rätt - och vad det stod där hade personerna själva ingen aning om. Det var först när man fick en attest i sin hand, och var läskunnig, som man kunde se det - men det var väl inte alla som vågade säga emot prästen...  :)

Catrina Johansdotter är tolv år äldre än sin man Anders Olsson, vilket väl kan tyda på att hon varit gift tidigare. Att deras son heter Jon kan ju också tyda på att hennes förre man hette det. Det var ju vanligt att en enka/enkling uppkallade sitt första barn i nästa gifte efter den döde mannen/hustrun.

En sak till som tyder på det är att Annika kallas styvdotter. Annars borde det väl ha stått hon var Catrinas oäkta.

Fast en sak som krånglar till det är att hon kallas Andersdotter i Nils bouppteckning som hon själv har undertecknat...  :) Det är visserligen en avskrift som inlämnats till häradsrätten, men den som skrev av originalet lär ha varit läskunnig...

Om det är Anders blivande hustru Catrina som står som piga i mantalslängden 1791 - vilket väl är troligt - så behöver det inte betyda att hon var ogift. Det är en skattelängd och visar bara att hon betalade som piga. Också syskon kan skrivas som pigor och drängar i mantalslängderna.

488
Frändefors / SV: Nils Högmodig & Annika Jonsdotter
« skrivet: 2020-08-29, 01:12 »
Drängen Nils Olsson, född 1788, finns på Södra Flicksäter (s. 85 i AI:7) och flyttar till Stommen. Det är inte lätt att tyda kråkfötterna som säger var han kommer ifrån - men med hjälp av husförhörslängdens ortregister, så hittade jag honom på Högen (s. 78).

Och till Högen kom han från Långebo, som finns i AI:6 (den här perioden har ju husförhörslängden två delar). Men där är han inte med.

Däremot finns en Nils Olofsson i Långebo i föregående längd (AI:4, s. 55), som flyttar till Högen. Och precis som Nils på Högen har han noteringen "varit reserv". Så då borde det ju vara han - men denne Nils är född 1787. Fast att födelseår blir fel i husförhörslängder är ju snarare regel än undantag...  :)

Nils i AI:4 har ingen inflyttningsnotering, och han är inte på Långebo i föregående längd (AI:3). Men det lär ju vara han. Flyttningarna stämmer, hela vägen till Stommen under Flicksäter. Och om han har varit reserv, så är ju steget inte långt till att bli soldat på riktigt.
 

489
Frändefors / SV: Nils Högmodig & Annika Jonsdotter
« skrivet: 2020-08-29, 00:43 »
Bouppteckningen förrättades 30/10 1830, och det sägs där att Nils Olofsson Högmodig från Södra Flicksäter var soldat vid överstelöjtnantens kompani av Västgöta-Dals regemente, och dog "vid Ströms kanal den 29:de sistl:ne augusti genom en vådelig händelse" (Sundals HR FIIa:56, s. 621; https://app.arkivdigital.se/aid/v143128.b315.s621).

I husförhörslängden heter hustrun som sagt Annika Jonsdotter. Men i bouppteckningen heter hon Annika Andersdotter, både i ingressen och vid underskriften. Och när sonen Olof föds den 31/3 1817 (Frändefors C:2, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v13735.b67), så heter hon Annika Olsdotter. Och i vigselboken den 15/10 1815 (C:2, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13735.b175) heter hon Annika Jönsdotter. Kärt barn har många namn...  :)   Vi kan nog åtminstone vara säkra på att hon heter Annika...

Enligt generalmönsterrullan 1817 (uppslag 50; https://app.arkivdigital.se/aid/v46751.b491.s50) har Högmodig nummer 57, blev antagen den 21/8 1815 och är född på Dal. Vid mönstringen den 25/6 1817 var han 29 år, alltså född omkring 1788.

Han var m.a.o. inte trumslagare.

490
Frändefors / SV: Johannes Jansson & Karin Ersdotter
« skrivet: 2020-08-28, 21:42 »
I husförhörslängden står bara att Gunla är död, men inte när hon dog.

Hon dog den 22/2 1833, 73 år gammal (C:6, s. 428).

491
Frändefors / SV: Johannes Jansson & Karin Ersdotter
« skrivet: 2020-08-28, 21:28 »
Bouppteckningarna finns också hos Riksarkivet, under Sundals häradsrätt:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11112

492
B 6:74 = Band 6, sidan 74.

Bandnumret står framför sidnumret när attesten inte ingår i bandet (volymen) som normalt omfattar det aktuella året. När attesten ingår i 'rätt' volym, så står bara sidnumret efter årtalet.

För att göra det ännu enklare  :) , så är bandnumren numera inte desamma som när registret upprättades. Dåvarande band 6 är numera HII:8 (se inledningen på registret).

493
Frändefors / SV: Johannes Jansson & Karin Ersdotter
« skrivet: 2020-08-28, 15:03 »
Jean (ett 'finare' sätt att skriva Jan = Johan) Svensson finns som sagt i Södra Binäs i AI:2 (s. 92 i första delen, som omfattar åren 1798-1801), och har där sönerna Johannes (född 1783) och Andreas (1785).

I nästa del i samma volym (1802-1807; s. 230 mp/uppsl. 36 hp) är han struken, men inte död. Han är ditskriven igen ovanför - och har blivit tre år yngre...  :) Kanske prästen skulle rätta födelseåret och strök namnet i stället av misstag?

Hur som helst är han med i nästa längd också (1809-1812; AI:5, uppsl. 10), född 1746, och med samma söner som när han var född 1743. Det är alltså samme Johan. Men den här gången är han noterad som död.

Och den 22/2 1813 förrättades bouppteckning (Sundals HR FIIa:44, s. 577; https://app.arkivdigital.se/aid/v143116.b291.s577) efter Johan Svensson i Södra Binäs, som dött i januari. Han är enkeman  och efterlämnar de myndiga sönerna Johannes och Andreas som bor i samma hemman.

Under Fastighet (s. 580) står att han har "1/12 del efter helt räknat uti halva kronoskattehemmanet Södra Binäs". Hela Södra Binäs är alltså 1/2 mantal. Och att han har 1/12 "efter helt räknat" betyder att han har 1/12 mtl, alltså inte 1/12 av hemmanet. (Hade han haft 1/12 av hemmanet, så hade han ju bara haft 1/24 mtl, eftersom hela hemmanet är 1/2 mtl.)

Om vi går tillbaka till den husförhörslängd där Johan är noterad som död, så har båda sönerna fått ett B (Bonde eller Brukare) ditskrivet framför namnet, Andreas är dessutom gift. Johans söner har alltså delat på bruket.

I nästa längd (1813-1819; AI:7, uppsl. 41) är först Johannes struken (ovanför Andreas) och sedan inskriven under Andreas som dräng. Andreas har alltså övertagit hela bruket, förmodligen för att han var gift. Johannes har sedan noteringen att han har flyttat till Stenshult (han gifte sig ju 1816). Därefter (efter att yngsta barnet fötts 1817) har Andreas med familj flyttat till Öna (uppsl. 61).

Och i nästa längd (1819-1824; AI:8, uppsl. 63) har Johannes flyttat tillbaka till Binäs med sin familj och tagit över bruket. Senare har också Karins mor Gunla och syster Margreta flyttat dit.

Johan Svensson var alltså enkeman när han dog. Och den 14/6 1786 förättades bouppteckning efter Johan Svenssons hustru Marta Andersdotter i Södra Binäs (Sundals HR FIIa:23, s. 643; https://app.arkivdigital.se/aid/v143095.b322.s643). Hon efterlämnade sönerna Johannes (på det fjärde året) och Andreas (på det andra året).

Och där står också (s. 645) samma fastighet som i Johans egen bouppteckning, "som Enckomanen Johan Swenson hade sig tilhandlat af sin afl. Hustrus fader jämte henas Arfs lot".

494
Digitaliserade tidningar finns här:
https://tidningar.kb.se/

Men det är bara de som är äldre än 115 år som är fria via internet. Yngre kan bara läsas på en del bibliotek:
https://feedback.blogg.kb.se/forums/topic/atkomst-till-upphovsrattsskyddade-dagstidningar-utanfor-kbs-lokaler/

495
Han finns också i generalmönsterrullan 1816 (https://app.arkivdigital.se/aid/v480575.b1310) och besiktningsmönsterrullan 1817 (i samma volym; https://app.arkivdigital.se/aid/v480575.b3230), men där finns inte mer information.

Men det finns inte bara serien med generalmönsterrullor. Regementet har ett eget arkiv också (arkivförteckning). Där finns bl.a. serien CVII Besiktnings- och generalmönsterrullor med mera. Volym 229 innehåller 19 häften med besiktningsmönsterrullor från 1815 (alltså året då Liljedahl blev antagen som husar), men de är inte filmade, så det blir till att besöka eller kontakta Krigsarkivet.

Jämför med vad som finns inbundet i volymen med generalmönsterrullan 1814 (https://app.arkivdigital.se/aid/v480574.b2330): En rulla över mönstrade rekryter - med födelsesocken!

Kanske kan det finnas något liknande från 1815 i regementsarkivet? (I rekrytrullan från 1814 finns många som antogs redan 1813, så kanske kan Liljedahl finnas i en liknande rulla från 1816, om han inte är med 1815. Jag har dock inte hittat någon sådan rulla inbunden tillsammans med generalmönsterrullorna 1816-1817 som jag länkar till ovan, men de rullorna finns inte i regementsarkivet.)

496
Väne-Åsaka / SV: Karl Olsson i Gubbegården Åsaka
« skrivet: 2020-08-27, 18:12 »
Jag förmodar att det är Trollhättan-Nossebro järnväg du menar.

Kanske kan det finnas kvar några listor över personalen i bolagets arkiv. Enligt arkivförteckningen finns arkivet i Riksarkivet i Arninge. Men i NAD finns det ingen riktig förteckning; där hänvisas bara till Västgötabanans arkiv (arkivförteckning), som finns på landsarkivet i Göteborg (Polstjärnegatans depå på Hisingen).

497
Väne-Åsaka / SV: Karl Olsson i Gubbegården Åsaka
« skrivet: 2020-08-27, 17:24 »
Rallarna lär ha varit skrivna i sin egentliga hemförsamling, och bara fått arbetsbetyg från hemsocknens präst för att arbeta på annan ort.

Du lär alltså inte hitta 'din' rallare i församlingsboken där han arbetade.

498
Hössna / SV: Hej Ryttare Jonas Nilsson på Hillared
« skrivet: 2020-08-27, 07:56 »
Det står res. Ryttare, alltså reservryttare.

F.ö. har Jonas hustru också 1757. Det är mannens kolumn som är tom. Han lär då vara befriad för att han är reservryttare.

1757 har Jonas inget bruk; Johan på raden ovanför har då 1/4 mantal. Men 1758 har de delat bruket och har 1/8 mtl vardera. Och eftersom Jonas är hemmansbrukare, så är han inte längre befriad, trots att han fortfarande är reservryttare.

499
Frändefors / SV: Johannes Jansson & Karin Ersdotter
« skrivet: 2020-08-26, 14:47 »
Gunla kommer från Hakerud. Där finns på sidan 87 (i samma bok) en Gunla som flyttar till Stenshult. Det står att hon kommer "fr. Valboh. med att.".

Husförhörslängden AI:1 omfattar åren 1778-1781, men några attester finns inte bevarade från den tiden. Det finns inte heller någon inflyttningslängd.

Eftersom hon hade med en attest, så kom hon från ett annat pastorat. "Valboh." lär vara Valbo härad, som gränsar till Frändefors (som hör till Sundals härad). De närmaste socknarna där är Färgelanda och Ödeborg (som utgör ett pastorat) samt Torp (som är moderförsamling till Valbo-Ryr, som dock ligger bortanför Torp räknat från Frändefors).

500
Frändefors / SV: Johannes Jansson & Karin Ersdotter
« skrivet: 2020-08-25, 23:13 »
Bouppteckning efter Erik Herlogssons hustru Kjerstin Larsdotter från Stenshult förrättades den 12/11 1787 (Sundals HR FIIa:24, s. 349; https://app.arkivdigital.se/aid/v143096.b177.s349).

Hon efterlämnade barnen Carl (14 år), Margreta (10 år) och Lars (8 år).

Sidor: [1] 2 3 ... 9