ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - jts

Sidor: [1] 2 3 ... 7
1
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-09-21, 01:37 »
Och så har det gått en vecka till... Totalt alltså fyra (4) veckor sedan stämmobeslutet.

2
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-21, 01:32 »
I den första svenska jordeboken (1659, s. 409; https://app.arkivdigital.se/aid/v730026.b2160.s409) står Käderöd sist i Stala socken, med kommentaren att gården "tilförne icke hafwer stådt i Cronans jordeböcker", alltså den danska kronans.

En länk till föreningens sida med avskrifter kan kanske vara på sin plats, så att också andra hittar dit: http://orustgenealogi.se/släktforskning-2.html

Jag ser ett bekant namn bland källorna på bilden ovan. Det var en överraskning - undrar just vilka uppgifter som jag har lämnat...  :) (Det kanske är avskrifterna av dödlistor från Tegneby, Röra och Stala i Båhus Arkivguide.)

Jag återkommer i morgon när jag har kikat lite närmare på de domböcker m.m. som det hänvisas till för uppgifterna från Käderöd, Trolltorp och Brattorp.

3
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 16:58 »
"OTd" är Orust-Tjörns dombok.

Sissela omnämns mycket riktigt den 10/1 1665 (https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b120; målet börjar strax under mitten på högersidan). Men hon bor på Käderöds mark, och är alltså torpare eller backsittare.

4
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 16:14 »
Här är originalet av den kvegskatt (kvegtiende) som togs ut 1657 p.g.a. kriget:

https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283616,55218712

Här ser vi Ambjörn och Mårten i Käderöd. Andra gården nedifrån i högra kolumnen på vänster sida.

(Kveg = kreatur.)

5
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 16:00 »
Finns det någon förklaring till vad förkortningarna betyder?

"M1610" måste ju vara extraskattemantalet det året. Och "Kops 1645" är naturligtvis koppskatten.

Men "TA" och "KJ", är det personer som har lämnat uppgifter? Och "Fvb"?

6
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 14:53 »
Du får gärna tala om vilka källor det hänvisas till, och vilka år som de olika personerna ska ha funnits på respektive gård. Jag har inte skivan.

7
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-19, 23:20 »
I extraskattemantalet 1610 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283595,55211320) kan jag inte hitta Käderöd över huvud taget. Och för de gårdar som är med står bara mannens namn, inga hustrur eller barn.

I koppskattelängden 1645 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283611,55216970) finns däremot Ambjörn i Käderöd, med sonen Olle och dottern Kari, men ingen hustru. Samtidigt finns en Olle Anbjörnsson i Brattorp.

Någon Olle Ambjörnsson kan inte ha ägt Trolltorp 1664. Den gården, liksom granngården Käderöd, tillpantade sig som sagt Margreta Hvitfeldt 1660 från lagmannen Hans Fransson.

Var har du sett att Anders och Arved i Trolltorp heter Ambjörnsson?

Ja, med tanke på vem som står för bruket i jordeboken 1713-1715, så måste Jacob ha dött omkring 1713, och enkan gift om sig med Rasmus omkring 1714.

Att Elins mor Barbro Jacobsdotter i Narveröd är dotter till Jacob i Käderöd är jag övertygad om av de skäl som jag nämnt tidigare (svar # 12). Barbro måste då vara dotter till Jacobs första hustru.

8
Tanum / SV: Pigan Sara Maja Olsdotter på Mulltorp
« skrivet: 2019-09-19, 12:38 »
Det föds en Sara Maria Olsdotter under Lille Oppen den 4/10 1823 (C:4, s. 271). Enligt Släktdata är det den enda Sara Maja Olsdotter som föds i Tanum på 1820-talet.

9
Tanum / SV: Pigan Sara Maja Olsdotter på Mulltorp
« skrivet: 2019-09-19, 12:16 »
Hon kommer från Hesland 1852 (Lur AI:18, s. 70).

10
På sidan 11 i samma bok sägs att Jon stämt sina syskon vid tinget den 26/1 1665. (Målet finns i hovrättens renovation EVIIaaah:9, och börjar längst ned på sidan 12; https://app.arkivdigital.se/aid/v49284.b139.s13.)

Bland syskonen finns Anna i Brandseröd. Hon lever då, för det står i domen att alla syskon är närvarande, men det står inte vem hon är gift med.

Någon mantalslängd finns inte 1665; de börjar först fyra år senare. 1669-1671 finns bara ett hushåll i Brandseröd: Per och hustru. Likaså 1672, och då står också fullständigt namn Per Persson.

Om man sedan följer dem framåt i längderna, så ser man att Per saknar hustru 1682-1683, men har hustru igen 1684. Pers hustru har alltså dött omkring 1681, och så är han omgift omkring 1683. Enligt födelseboken den 16/5 1692 heter hustrun då Kjerstin Nilsdotter (Forshälla C:1, s. 287 mp/298 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v221.b148.s287).

Nu går det ju inte att se i mantalslängden om det var Anna som dog omkring 1681, eftersom hustrun som vanligt är namnlös där. Och kyrkoböckerna börjar först 1688. Dessutom saknas som sagt mantalslängder före 1669, och även 1676-1680 (p.g.a. Gyldenlövefejden). Det är alltså möjligt att Per var gift mer än två gånger.

Det troliga är i vart fall att Per var i Brandseröd också 1665. Anna var ju från Gusseröd, och Per bör ha varit runt 40 år då. Han är 80 år, enligt dödboken 1706 (Forshälla C:1, s. 334 mp/354 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v221.b172.s335), vilket man dock bara bör ta som en ungefärlig uppskattning; det fanns ju inga kyrkoböcker när han föddes.

Brandseröd tillhörde Hvitfeldt, så kanske kan det finnas något i stipendieinrättningens arkiv.

11
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-17, 20:41 »
Tore i Vallby dog mycket riktigt 1690, begravd den 21/12 (F:1, s. 104). Och det är för att han dog så sent på året, efter mantalsskrivningen, som han är med också i mantalslängden 1691 (daterad den 14/11 1690).

Och Åsa dog 1711, begravd den 5/11 (s. 130), men det står inte hennes namn i dödboken. Där står "Ands Torßs Moder i Walby". Och det måste ju vara Åsa, eftersom det var Bengt och Anders Toressöner som tog över bruket.

12
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-17, 15:09 »
Det finns två gårdar i Vallby, Västergården och Östergården. Men det är först i jordeboken 1697 och mantalslängden 1700 som de namnen står utsatta, innan dess står det bara Vallby.

Och om man följer dem fram till dess, så ser man att det är på Vallby Västergård som de bor.

I mantalslängden 1691 är Tore fortfarande med, men 1692 är han borta och Åsa står i stället för bruket. Hon är alltså Tores enka, och han bör då ha dött omkring 1691.

Han ser ut att ha hustru hela tiden i mantalslängderna, men det är ju ingen garanti för att det samma hustru, eftersom hustrun alltid är namnlös - tills hon blir enka.

13
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-17, 13:46 »
Nja, fullt så tidigt vet jag inte om det fanns en Tore Bengtsson där - i så fall var det nog en annan...  :)   (1068v är sidnumret i mantalslängden; f = folio = blad).

Det är några år i början av 1670-talet som det står både för- och efternamn i mantalslängden, annars står det normalt bara förnamnet. Dessutom finns det ingen mantalslängd 1665, den första svenska mantalslängden är från 1669. Det finns norska skattelängder för Båhuslän också, men de är ju från före 1658.

Jag kan alltså inte garantera att Tore i födelsenotisen 1665 är Tore Bengtsson från mantalslängden 1672, men det är väl hyfsat sannolikt...  :)   Det finns i vart fall en Tore i Vallby också i mantalslängderna 1669-1671.

Du får väl se om du kan hitta något i domböckerna (Inlands Nordre häradsrätt).

14
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-16, 21:57 »
I 1672 års mantalslängd (f. 1068v; https://app.arkivdigital.se/aid/v224166.b1230.s1069, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005729_00121) finns en Tore Bengtsson i Vallby.

15
Solberga / SV: Solberga C:1 (1659-1723) sid 23
« skrivet: 2019-09-16, 21:35 »
Prästen skrev fortfarande på danska, 7 år efter den svenska erövringen.

"Døbt Thores barn i Valdby..."

Resten av noteringen är andra barn som döptes samma dag.

Det står alltså varken barnets eller moderns namn, och inte heller några vittnen, och det gör det inte på noteringarna före och efter heller.

Dagen är den 10/9 (7br = september), och det är dopdagen, inte födelsedagen.

Det är alltså 354 år och 6 dagar sedan - och här sitter vi och läser det på internet. Om någon hade förutspått det då, så hade man väl anklagats för trolldom...  :)

16
Vrå / SV: Drängen Håkan Svensson
« skrivet: 2019-09-16, 19:17 »
Drängen Håkan Svensson från Vrå socken finns som n:r 12 i inflyttningslängden 1828 (Annerstad BI:1, s. 132). Till Extorp i Nöttja socken.

17
Vrå / SV: Drängen Håkan Svensson
« skrivet: 2019-09-16, 18:44 »
Jag tror det står Nötja Sockn. Nöttja med dagens officiella stavning.

18
Det enkla svaret är att det inte finns några generella regler.

Ibland övertogs namnet av näste soldat i samma rote (alltså samma nummer), ibland inte. Och om det övertogs, så var det alltså för att de hade samma nummer; de behövde m.a.o. inte vara släkt.

Och namnet var som sagt ett 'tjänstenamn'; det var alltså inget som 'gick i arv' till barnen. Men eftersom man kunde ta sig vilket namn man ville, så hände det att soldatbarn använde faderns soldatnamn som släktnamn.

Man ser ofta påståendet att soldaten fick soldatnamnet i stället för patronymikon, men det stämmer inte. Anders son var ju Anders son även när han blivit soldat, och hette därför Andersson från vaggan till graven - men om det skrevs ut är en annan sak. I rullorna står oftast bara soldatnamnet, men i husförhörslängder kan man se soldater skrivas med både patronymikon och soldatnamn.

19
Dalstorp / SV: Johan(nes) Hartvigsson 1735-08-01
« skrivet: 2019-09-16, 14:03 »
Nämndemän skulle vara bofasta bönder. Det låter som en något udda kombination att vara bonde och samtidigt trädgårdsmästare på Torpa... Men han kan ju ha blivit det efter att de flyttade till Dalstorp.

Hur det är med den saken lär väl framgå om man studerar Kinds domböcker närmare - men i de stickprov som jag har gjort på 1730-talet står det bara att bland de närvarande var "häradets vanlige nämnd", vilket ju inte är särskilt upplysande...  :)

Jag kan tillägga att Moselia lär vara en feminin form av Moselius, så om Greta heter Bengtsdotter borde fadern heta Bengt Moselius.

20
Jo, men det gäller väl då de som är födda i Dal(slands)-delen av Svanskogs socken, alltså den s.k. Dalboredden (länk till Rosenberg, omfattar inte den del som överfördes till Silleruds socken 1815).

Svanskogs socken är alltså egentligen delad mellan Värmland och Dalsland - även om det är bortglömt i dag och "landskapsgränsen" på dagens kartor följer länsgränsen.

21
Gesäter / SV: Olof Lundberg Januari 1765
« skrivet: 2019-09-15, 17:28 »
Du säger inte i vilka kyrkoböcker det står "Norra Dal". Men kanske står det inte "Norra Dal", utan "N. Dal" eller liknande? Det skulle ju i så fall kunna vara Nordals härad, som också ligger i Dalsland, men närmare Vänersborg.

Jag ser nu att samme Lundberg också har efterlysts här redan 2017:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=141164
https://forum.rotter.se/index.php?topic=141165
http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1350/63045.shtml

Eftersom jag svarade på inlägget i Arkivguidens Forum (Båtsman Olof Lundberg [född 1765], Vänersborg) redan då, så fortsätter jag diskussionen där. Välkommen tillbaka dit.  :)

Observera också den rättelse som jag lagt in under den första av diskussionerna här i Anbytarforum. Dal är detsamma som Dalsland.

22
I samband med att samme Lundberg nu har efterlysts i en annan diskussion, så upptäckte jag den här diskussionen, och vill då passa på att rätta vad som sägs i ett tidigare svar här ovan, så att ingen som läser det vilseleds.

Nämligen detta:

"På Dal betyder inte Dalsland. Det är området i Värmland vid gränsen till Dalsland, Bl a Svanskog.
Jag vet inte exakt vilka socknar som räknas till 'på Dal'."


Detta är fel. Dal är detsamma som Dalsland.

Jag kan inte påminna mig att jag någon enda gång har sett namnet Dalsland i en handling från 1600-, 1700- eller 1800-talen i grannlandskapen Båhuslän och Västergötland. Jag påstår inte att det inte förekommer, men jag har alltså inget minne av att ha sett det. Däremot vimlar det av personer som kommer från eller flyttar till Dal. Och ofta står också vilken socken det gäller och att den ligger "på Dal"; och de är alla dalsländska socknar. Och när landskapet anges som födelseort i generalmönsterrullor, så står det alltid Dal, aldrig Dalsland.

Och i Svenskt ortnamnslexikon står: "Dalsland Landskapet har äldst namnet Dal, som ännu kvarlever. Detta användes ursprungligen inte om hela det nuvarande Dalsland, utan antas ha åsyftat Dalboslätten vid Vänern."

Det sistnämnda området motsvaras av Nordals och Sundals härader.

Förmodligen tänker Sven-Ove på Dalboredden. D.v.s. den tidigare socknen Ämmeskog i Tössbo härad i Dalsland, vilken 1540 införlivades med Svanskog (som i övrigt hör till Värmland).

Den delen av Svanskogs socken, som alltså kallades Dalboredden efter införlivandet, fortsatte att vara en del av Tössbo härad och kom därför att tillhöra Älvsborgs län från dess bildande 1634 och ända till 1815, då en del överfördes till Silleruds socken och Värmlands län. Återstoden, som fortsatte att tillhöra Svanskog, överfördes inte till Värmlands län förrän 1891 (enligt Sveriges församlingar genom tiderna).

23
Timmele / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-09-15, 11:58 »
Pjukarp ligger i Hällstad socken i Ås härad. Sidan 501 i samma längd.

24
Marstrand / SV: Marstrand fb C:3 1789 sid 115 AD bild 63
« skrivet: 2019-09-14, 23:46 »
Om du inte redan har gjort det, så kan du följa dem bakåt i mantalslängderna. Det finns inte mycket till personupplysningar där, men längderna är årliga, så du ser åtminstone när familjen dyker upp på Marstrand första gången.

Och eftersom Hagert är skomakare, så bör han ha varit lärling och gesäll hos någon annan skomakare, om inte på Marstrand, så troligen i en annan stad.

25
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-09-14, 18:43 »
Om jag inte minns fel nu, så försvann uppgiften om när ett inlägg redigerats efter att man på något märkligt sätt lyckats få en ändringstid inlagd i alla - absolut alla - inlägg, också flera år gamla inlägg som inte var ändrade...

Och så "löstes" det problemet genom att man tog bort den uppgiften ur alla - absolut alla - inlägg, också inlägg som var ändrade...

Och därefter har vi alltså inte kunnat se att inlägg är ändrade sedan vi läste dem senast, inte ens inlägg som är ändrade efter att någon klickade på fel knapp...

26
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-09-14, 12:46 »
I går var det tre veckor sedan Släktforskarförbundets riksstämma (den 23/8) beslutade att skribenternas riktiga namn som ska stå som författarnamn i inläggen i Anbytarforum. När ska det beslutet verkställas? Det gick fort att kuppa bort namnen; varför tar det så lång tid att lägga tillbaka dem?

Det var faktiskt brott som förbundsledningen begick när man utan förvarning tog bort de riktiga namnen och ersatte dem med användarnamnen:

· Dels mot GDPR (som man tvärtom skyllde på när man genomförde sin kupp): Man får inte ändra hur personuppgifterna används utan att informera de berörda, så att de får ta ställning till om man accepterar ändringen (det gäller både att ta bort de riktiga namnen och att publicera användarnamnen).

· Dels mot upphovsrättslagen: Man får inte ta bort upphovsrättsinnehavarnas namn från deras offentliggjorda inlägg.

För att inte göra om samma misstag en gång till, så ska naturligtvis de som registrerat ett konto under tiden som Anbytarforum varit ett anonymt Släktforsknings-Flashback få möjlighet att radera sina konton om det skulle vara någon av dem som inte vill skylta offentligt med att de ägnar sig åt något så suspekt som släktforskning. Inläggen ska naturligtvis ligga kvar, men eftersom kontona är raderade, så ändras inte dessa (förmodligen inte särskilt många) skribenters författarnamn i inläggen när ordningen återställs. Där kommer då fortfarande att stå Puttefnask eller vad man nu valt att kalla sig.  :)

Men att skicka ut ett mejl och upplysa om vad som är på gång borde inte ta över tre veckor...

27
Marstrand / SV: Marstrand fb C:3 1789 sid 115 AD bild 63
« skrivet: 2019-09-14, 11:46 »
Har du använt landsarkivets släktnamnsregister, som finns hos Arkiv Digital?

Göteborgs och Båhus län: https://app.arkivdigital.se/aid/a3704
Dalsland: https://app.arkivdigital.se/aid/a3703
Västgötadelen av Älvsborgs län: https://app.arkivdigital.se/aid/a3707
Skaraborgs län: https://app.arkivdigital.se/aid/a3705

Dessa register omfattar landsbygdsförsamlingarna t.o.m. år 1800.

Varje stadsförsamling har också register. De finns hos AD under resp. församlings kyrkoarkiv.

28
Gesäter / SV: Olof Lundberg Januari 1765
« skrivet: 2019-09-14, 11:14 »
Dal är det gamla namnet på Dalsland. Norra Dals kontrakt (prosteri) ligger alltså inte i Värmland, men hör dock till Karlstads stift.

Om kontraktsindelningen såg likadan ut på den här aktuella tiden vet jag inte, och det är väl tveksamt om det var den prästen tänkte på när han skrev Norra Dal. Det var väl helt enkelt den norra delen av Dalsland.

Så någonstans i Vedbo eller Tössbo härader ska han förmodligen vara född.

Var (i vilka böcker) i Vänersborg har du hittat honom?

29
Marstrand / SV: Marstrand fb C:3 1789 sid 115 AD bild 63
« skrivet: 2019-09-14, 02:29 »
I mantalslängden 1789 (daterad den 6/4 1789, alltså en knapp månad efter den här aktuella födelsenotisen) står Sven Darin som rådman och stadssekreterare (f. 373r; https://app.arkivdigital.se/aid/v80.b382.s373). Han har dessutom undertecknat mantalslängden (f. 381r).

Den som har titeln borgmästare här är Petter Ekström. Men jag har för mig att jag någonstans (fråga mig inte var just nu...  :) ) har läst att Marstrand förr hade dubbla borgmästare, alltså två som tjänstgjorde samtidigt. Darin var väl den andre då, att döma av titeln i födelsenotisen, även om han inte har den titeln i mantalslängden.

30
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-14, 01:39 »
Ett förtydligande (som det brukar heta i TV-nyheterna när man rättar fel i tidigare sändningar  :) ):

Det är Riksarkivets ämnessamling med utbrutna mantalslängder (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/55203) som bara går till 1820.

Därefter ingår de outbrutna i länsräkenskaperna (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/5512).

31
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-14, 01:26 »
Kort svar på din sista fråga: Nej.  :)

Ett lite längre svar:

Rasmus gifter sig första gången omkring 1714. Det året står ju Jacobs enka för bruket i jordeboken, och året efter har Rasmus tagit över. Han måste ju åtminstone ha varit myndig när han gifte sig, så senast omkring 1693 bör han vara född; förmodligen några år tidigare.

Ambjörn har förmodligen också varit gift två gånger. Dels har han som sagt barn som är skattepliktiga redan 1610 (men jag är inte säker om gränsen var 15 år då också). Dels har han (förmodligen) en dotter som gifter sig med Mårten i mitten av 1650-talet (när han dyker upp i skattelängderna på Käderöd), och då bör vara född omkring 1630. De kan i och för sig ha gift sig tidigare och bott någon annanstans först, men hon lever trots allt till omkring 1699 (Jacob har hustru 1698, men inte 1700).

Barn med 30-40 års ålderskillnad kan ju inte ha samma mor. Och om de äldsta barnen är födda på 1590-talet, så borde Ambjörn vara född omkring 1570. Om det är samme Ambjörn hela tiden, och inte en Ambjörn Ambjörnsson som finns där på 1650-talet...  :)

32
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-13, 15:25 »
Vissa av mantalslängderna är förvisso i dåligt skick, men jag har en känsla av att det inte bara är bokvårdsskäl som gör att man inte kan låna in någon av landskontorets jättevolymer till forskarsalen. Till icke ringa del är det nog personalvårdsskäl - de är tunga att lyfta ned från hyllan...  :)

På Riksarkivet finns inga mantalslängder efter 1820 - men det behövs inte. Det finns ju häradsskrivarens exemplar:

Arkivförteckningen: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11192

Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a3940

Dessvärre har AD inte fotograferat efter 1848. Men de går att låna in till forskarsalen.  :)

33
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-13, 15:04 »
Esbiornn i Seckebeck får jag det till.

34
Efter namnet står "barn af okända föräldrar". Sedan står det att de kommer från Annedal, och flyttar in till Högen. Och så är det en hänvisning till sidan 251 i församlingsboken.

35
Först står det Okänd i stället för efternamn. Och i kolumnen med adressen som de flyttar från står det "ok. barns" på Henrys rad och "reg." på Ivans. Alltså förkortning för okända barns register, m.a.o. samma som i födelseboken. Här syns det också tydligt att sidnumret i det registret är 30 b; det var ju inte lätt att se om det var b eller 6 i födelseboken.

36
Dalstorp / SV: Johan(nes) Hartvigsson 1735-08-01
« skrivet: 2019-09-12, 22:44 »
På Torpa döptes i november eller december (oklart vilken dag det är) 1728 ett barn som prästen inte har behagat skriva in namnet på. Föräldrarna är mäst. Edenberg och Greta Moselia. (Länghem C:2, s. 108.)

37
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-12, 21:59 »
Vem menar du då? Jag kan inte se vare sig någon Rasmus eller Käderöd där...

38
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 21:15 »
Alla kyrkoböcker har inte brunnit upp...  :)

Det finns dödbok för åren 1839-1851. Men han är inte med under 1850-1851. Eftersom han är med i 1851 års mantalslängd, och alltså levde i slutet av 1850, så bör han (om prästen inte missat honom) ha dött efter 1851.

'Naturligtvis' saknas just sidan med Käderöds gård i husförhörslängden 1849-1856. Det som finns är bara några torpare.

Har du kollat om han är med i senare mantalslängder än 1851?

Att det i Johannes Anderssons bouppteckning 1855 finns en skuld till arvingarna enligt en revers av den 9/1 1851 behöver inte betyda att Anders var död då (1851). Det betyder bara att skulden var till arvingarna 1855, men reversen kan ju ha skrivits ut till Anders själv 1851, och sedan bara övertagits av arvingarna.

39
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 19:35 »
Bouppteckningar är rent allmänt uselt bevarade på Orust och Tjörn. Det är inte många av mina förfäder där som jag har hittat bouppteckningar efter; det är betydligt bättre i Kville härad, där kyrkoböckerna också har brunnit, och bouppteckningarna därför är särskilt viktiga.

Det står i slutet av mantalslängden när den är upprättat. Det brukar vara i november-december året innan. Om han är med 1851 års mantalslängd, men inte 1852, så har alltså dött någon gång mellan de mantalsskrivningarna. Om sedan reversen från januari 1851 ställdes ut till arvingarna, och inte till Anders själv och sedan bara övertagits av arvingarna, så bör han alltså ha dött runt årsskiftet 1850/51.

Vad menar du med "Landsarkivets dator med uppgifter som bara personalen kan se"?

40
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 17:44 »
Domboken från 1859 finns inte på nätet, så då har du väl läst den på landsarkivet.

Ofta i 1800-talets domböcker är bilagor för flera olika mål inbundna 'i klump' lite här och var i böckerna, så att en bilaga kan hamna flera sidor bort från det mål den hör till.

Och om det inte är fallet här, så kan bilagorna finnas bland Inneliggande handlingar (serie FIa). Det finns också en särskild serie med Konkursakter (FIV).

Och om han tidigare har lagsökts, så borde det finns i domboken vid tidigare ting. Om du kollar Stämningslistorna (CVIIb), så slipper du läsa igenom hela domböckerna.

 Se arkivförteckningen.

41
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-12, 17:06 »
Mårten var inte son till Ambjörn. Han kom, enligt vad Folke skriver (men jag vill gärna veta källan till det...  :) ), från Häröd i Röra socken.

Förmodligen var Mårten gift med en dotter till Ambjörn, och denna Ambjörnsdotter gifte sedan förmodligen om sig med Jacob Olsson. Och i det sistnämnda äktenskapet föddes Barbro Jacobsdotter, som i så fall är dotterdotter till Ambjörn.

Och Barbros dotter Elin Rasmusdotter var gift med Rasmus Olsson, och deras barn tog sedan över Käderöd.

Och därmed är kedjan obruten från Ambjörn.

Ganstrands avskrifter av uppbuden 1735-1745 finns här: http://morlanda.se/uppbud.pdf

42
Förkortningar / SV: Fastigheter
« skrivet: 2019-09-11, 23:35 »
Littera betyder mycket riktigt bokstav. Men när det skrivs vid hänvisning till bilagor, så betyder det bara att man har 'numrerat' bilagorna med bokstäver, vilket inte ska förväxlas med bokstäverna som betecknar de olika fastigheterna på kartan.

1-3 är numren på de gamla jordeboksgårdarna. Och "s" framför de siffrorna är en förkortning för sub. Rent språkligt betyder det väl ungefär underavdelning, men i det här sammanhanget är det avstyckningar.

Det nuvarande sättet att skriva fastighetsnummer är 1:1 för stamfastigheten på nummer 1, 1:2 för en avstyckning därifrån, 1:3 för ytterligare en avstyckning från nummer 1, 2:1 för stamfastigheten på nummer 2, 2:2 för en avstyckning därifrån o.s.v.

Men här skriver man alltså i stället s 1 för en avstyckning från nummer 1, ss 1 för ytterligare en avstyckning från nummer 1, s 2 för en avstyckning från nummer 2 o.s.v.

På bild 62 i Lantmäteristyrelsens exemplar av skiftet finner du en sammanställning av fastigheterna.

43
Anbytarforums administration / SV: Anbytarforums administration
« skrivet: 2019-09-11, 16:35 »
Här är ett annat exempel på den "lyckade" konverteringen:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=61938#msg868449

Det var visserligen sent när det skrevs, men det är inte orsaken till att jag verkar minst sagt förvirrad... Förklaringen till att jag till synes argumenterar emot mig själv är helt enkelt att alla citattecken försvunnit (och troligen var citaten också kursiverade). Ungefär hälften av inlägget är alltså olika citat ur en annan skribents inlägg som jag svarar på.

Och hela Anbytarforum är fullt av liknande exempel. Och i de flesta fall är det bara citat och svar utan att det uttryckligen sägs (som jag gör i det här exemplet) att det är svar på ett annat inlägg, och då blir det ju ännu värre...  >:(

Dessutom har det försvunnit en länk i det inlägget - också det bara ett av ett oräkneligt antal exempel...

(Om någon undrar vad det är för "J" som står lite här och där i mina gamla inlägg i det nya Anbytarforum, så är det inte någon signering.  :) Jag hade Windows på den tiden när inläggen skrevs, och formaterade då bokstaven J till teckensnittet Wingdings [tror jag att det hette; något med ding eller dong var det i varje fall...  :) ], och det blev då en glad gube. Men i det nya AF har ju inte Discus-formateringarna följt med.)

44
Titlar och befattningar / SV: Hjälp att tyda en titel?
« skrivet: 2019-09-11, 11:27 »
N:o 23 vid 3 B = 3:e batteriet.

Han finns i AIa:8. Dels på sidan 171, och dels med familjen på sidan 106.

45
Titlar och befattningar / SV: Hjälp att tyda en titel?
« skrivet: 2019-09-11, 09:32 »
Constap.

Konstapel alltså.

46
Anbytarforums administration / SV: Anbytarforums administration
« skrivet: 2019-09-10, 17:45 »
Nej, det är en del av det egentliga Rötter.

Länkar till det gamla Anbytarforum fungerar inte, eftersom de inte vidaresänds till det nya Anbytarforum. Och det gamla Anbytarforum har helt plockats bort från nätet, och kan alltså inte ens läsas längre - naturligtvis för att ingen ska kunna jämföra och se hur förvanskade en stor del av inläggen har blivit efter den "lyckade" konverteringen till det nya forumet...  >:(

47
O.B.R. = Okända barns register.

Se AIId:5 i arkivförteckningen. Volymen sträcker sig ända fram till 1970, så den finns inte på nätet. Du får kontakta landsarkivet.

Observera att det i födelsenotisen står hänvisning till sidan 30 b (inte särskilt troligt att det ska vara 306, eftersom boken börjar 1908). Du har också moderns födelsedatum, 5/3 1871.

48
Kommentaren om Dals-Ed var bara menad som en ren upplysning...  :) Råggärd är en egen socken.

49
Det står att han har flyttat till "Rö." eller "Röl." (det är alltid vanskligt att veta om l är 'inräknat' i förkortningstecknet), vilket måste vara en förkortning för grannsocknen Rölanda. Men där finns ingen inflyttningslängd 1813, och heller inga bevarade flyttattester. Du får med andra leta igenom Rölandas husförhörslängd.

Det är också möjligt att det är Rölanda pastorat (prästegäll) som avses (det är ofta moderförsamlingen som anges vid flyttningar). Dit hör också Gesäter socken.

Eftersom det står ett nummer (97) som lär vara en hänvisning till den nu försvunna utflyttningslängden, så bör vi kunna utesluta Rännelanda, som hör till samma pastorat som Råggärd.

(Observera att detta inte har någon tillknytning till Dals-Ed, där inlägget ligger.)

50
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-02, 09:22 »
Det måste vara en bror och en syster till Jacob själv som dött barnlösa och efterlämnat 7 1/5 penningsbol. Om det hade varit syskon till modern, så skulle det i stället varit 3 öresbol, eftersom modern ärvt 1 öresbol. Systern skulle ju då också haft 1 öresbol, och brodern dubbelt.

Moderns 1 öresbol var alltså vad Jacob och hans ännu levande syskon hade. Slår man ihop det med 7 1/5 penningsbol (som Jacobs döda syskon alltså hade ärvt efter modern), så blir det exakt hälften av morbrodern Tolles 3 öres- och 2 2/5 penningsbol, eftersom det går 12 penningar på 1 öre. Det stämmer alltså med att det är en syster- och en broderlott.

Simon i Åker hade tillpantat sig en lika stor andel som Tolle hade, vilket alltså måste vara ytterligare en broderlott alternativt två systerlotter.

Om vi fortsätter räkningen, så visar detta också att en systerlott bland Jacobs syskon var 2 2/5 penningsbol (d.v.s. 1/3 av de döda syskonens andel). Detta betyder att Jacobs egen arvedel var 4 4/5 penningsbol, och de övriga levande syskonens andel var 7 1/5 penningsbol. De sistnämnda var alltså antingen en bror och en syster eller tre systrar.

För den som vill läsa målet, så finns hovrättens exemplar här: https://app.arkivdigital.se/aid/v49282.b109

51
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-02, 09:18 »
Det tinget där Rasmus fälls för att inte ha angivit alla vid mantalsskrivningen var ett extra ting som tydligen bara handlade om dels personer på Orust och Tjörn som var anklagade för "undandöljande" av skattepliktiga personer vid 1725 års mantalsskrivning, och dels "ämbetsförseelse" av befallningsmannen Tillroth. Där kan det nog gå att hitta mycket intressant om man lusläser alla mål.

Domen mot Ingjerd Jacobsdotter är ju fullkomligt sanslös. Hon var sjuk ock kunde inte rå för att hon spydde i kyrkan. För det skulle hon sitta fjorton dagar på vatten och bröd. Det lär hon inte ha blivit friskare av... Men så var detta också på den tiden när Sverige var en fundamentalistisk religiös stat av samma art som vissa andra länder i dag.

Det är pinsamt att en av mina förfäder satt med i nämnden som fällde domen.

52
Valla / SV: Läshjälp sökes
« skrivet: 2019-09-01, 15:14 »
Modern heter Maret (Mahret).

Clemmet bor mycket riktigt i Häggvall (Hägwald).

Det första kvinnliga vittnet heter Börta, men det fattas en krumelur över ö. Några Bertor fanns inte i Båhuslän på 1700-talet, men Börtor vimlade det av...  :)

Anna heter Jerpsdotter (Järps doter) och bor i Fossa (Fåßa).

53
Bokenäs / SV: Fossen - Johanna 1797-1813-1822
« skrivet: 2019-08-30, 21:51 »
I husförhörslängden för åren 1819-1821 (s. 6; https://app.arkivdigital.se/aid/v1338.b102.s7) står Dalsland. Och där finns ju några socknar att välja på...

(Observera att den volymen, AI:8, innehåller flera längder.)

54
Bokenäs / SV: Fossen - Johanna 1797-1813-1822
« skrivet: 2019-08-30, 20:49 »
Morbroderen

Han är alltså hennes giftoman, vilket lär betyda att fadern är död.

55
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-30, 10:13 »
Där står 'naturligtvis' bara att den namnlösa Enckan brukar gården...

Det som står i marginalen är:

"Under Gymnasij Säteg. Sundsby
och niuter der af efter Kongl. Resol.
A:o 1664 1/2 Contributionen med Skiutz och
arbetz penningarne..."


Men ser man vad det står på Trolltorp ovanför, så står det "...hwar af Götheborgz Gymnasium niuter 1/2..." o.s.v. Detta är gamla norska skatter som den svenska kronan behöll efter erövringen 1658. Jag är inte säker på hur texten ska tolkas; om det innebär att de fick nedsättning med hälften av dessa skatter, eller om hälften av skatten skulle betalas till gymnasiet i stället för till kronan.

Stipendieinrättningen kom till genom Margreta Hvitfeldts donationsbrev 1664, men trädde inte i kraft förrän efter hennes död 1683.

När det gäller de två granngårdarna Käderöd och Trolltorp, så hade hon tillpantat sig dem från lagmannen Hans Fransson år 1660. Detta framgår av länets kopiebok (landskontoret EIX:1a-b):

Dels av sammandraget på sidan 938 i 1b (https://app.arkivdigital.se/aid/v50640.b322.s938), dels av avskriften av avtalet mellan Hvitfeldt och Fransson på sidan 395 i 1a (https://app.arkivdigital.se/aid/v95.b286.s395). Och på nästa sida (396) säger Fransson att Anders och Arved i Trolltorp och Ambjörn och Mårten i Käderöd här efter skall svara Hvitfeldt för deras gårdars rättigheter "saa som I ud aff Arilds Tid tillforn och till mig giort och giffuedt haffuer". (Med reservation för tydningen av kråkfötterna.)

Man kan också se i gamla länsräkenskaper att det står under Käderöd att Ambjörn påbor och lagmannen har bygseln.

Tydligen återlöstes aldrig panten, eftersom de förblev gymnasiegårdar.

56
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-29, 22:34 »
Jordeboksfotot kan kan du lägga in här som en bilaga till ett inlägg.

57
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Carolina Hansson f 1828
« skrivet: 2019-08-29, 22:29 »
Vet du var han finns senare? Flyttade han tillbaka till Sveriges? Var och när har du i så fall hittat honom?

58
Allmänt / SV: Hittar inga uppgifter
« skrivet: 2019-08-29, 18:53 »
De bor i Nytorp.

59
Fässberg / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-08-28, 23:41 »
Det finns fastighetslängder (serie AIId) för nästa period, när alltså församlingsboken (AIIa) är upplagd i bokstavsordning.

Har du adressen, t.ex. rote M n:r 25, så slår du upp den i fastighetslängden och får hänvisning till sidan i församlingsboken.

T.ex. hittar du Mattsson (som står överst på din bild) på sidan 680 i fastighetslängden AIId:2. Och där hänvisas till uppslag 769 i församlingsboken.

60
Fässberg / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-08-28, 23:29 »
Så här ser samma sida ut hos Arkiv Digital som har färgbilder.

"769" är alltså skrivet med rött. Och så ser man att de är avbockade i vänsterkanten.

Detta är noteringar som har gjorts när man la upp nästa församlingsbok (AIIa:23), och 769 är sidan som de är överförda till i den.

Och den nya boken är upplagd i bokstavsordning, och adressen ser där ut att vara inskriven i kolumnen Yrke. Logiskt, eller hur?  :)

"Fol" är förkortning för folio = blad. Det är alltså sidnumret.
 

61
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-28, 11:20 »
I mantalslängden 1709 står att Mårten i Gunneröd i Myckleby socken är död. Och i jordeboken samma år står enkan för bruket. 'Naturligtvis' är hon namnlös på båda ställena...

I mantalslängden har hon en dräng Ola, och nästa år är det Ola med hustru som finns i mantalslängden. Det är väl en inte alltför vild gissning att hon har gift om sig med drängen.

Går vi så till uppbudsprotokollen vid höstetinget 1738 (§ 18, när köpet protokollförs) och hösttinget 1745 (§ 46, när han får första uppbud), så ser vi att Mårten Olsson i Gunneröd har köpt 2 öresbol av sina bröder Esbjörn och Lars Olssöner, och 1 öresbol av sina systrar Ingjerd och Elin Mårtensdöttrar (gifta med Jon Esbjörnsson i Svennungeröd resp. Ola Jonsson). Jorden var arv efter deras mor Karin Marcusdotter. (Jag har använt Hans Ganstrands avskrift av hovrättens exemplar. Originalet finns ännu inte hos Arkiv Digital, och dessa år saknas i häradsrättens arkiv.)

Här har vi alltså en Karin Marcusdotter i Gunneröd, som har varit gift med en Mårten och en Ola, och med Ola har hon en son Lars.

Ser vi sedan vad Folke skriver om Jacob Olssons och hans första hustrus son Mårten, alltså att han bodde i Gunneröd (fast det vill jag gärna ha källan till...  :) ), så minskar ju inte det sannolikheten för att Barbro Jacobsdotter i Narveröd är dotter till Jacob i Käderöd. När hon var dopvittne i Gunneröd 1716, så var barnets (i kyrkoboken anonyma) mor Karin Marcusdotter, som tidigare varit gift med Barbros bror Mårten Jacobsson.

62
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-28, 08:24 »
Den som söker finner!  ;D

Rasmus var gift med Jacobs enka. Han är alltså inte släkt med Jacob - men det betyder inte att vi inte är det...  :) Allt tyder nämligen på att Jacob Olsson är Elin Rasmusdotters morfar!

Vid vintertinget 1749 (§ 41, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b32) tvistar Rasmus i Käderöd med granngården Trolltorp (som också är en gymnasiegård). Tvisten gäller var gränsen ska gå i skog och utmark, och Rasmus hänvisar till en dom från 1624. Det beslutas att en syn ska hållas.

Synen hålls den 21/8. I protokollet (inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b312) säger ett av vittnena att han "för 40 år sedan tjente i Kjäderöd hos den nu twistande partens Rasmus Olofssons företrädare i äcktenskapet Jakob". Rasmus själv anger som bevis för sin version, förutom den gamla domen, att "hans döda Swärmoder Barbro Jakobsdotter ther öfwer lemnat honom sin Attest d:n 27. Julii 1731". (Jag förmodar att hon levde när hon skrev den...  :) )

Då är frågan: Är det hans första svärmor - eller den andra, som i så fall vid utfärdandet av attesten ännu inte hunnit att bli hans svärmor? Flera saker talar för att det är den andra, alltså Elins mor:

1) För att kunna uttala sig om var gränsen går, så måste man ju ha bott på Käderöd. Möjligen på Trolltorp, men eftersom hon vittnar till Rasmus och Käderöds fördel, så är det inte särskilt sannolikt.

2) Om Barbro är Rasmus första svärmor, så är hon också Jacobs andra svärmor. Och i så fall kan hon inte vara född där, eftersom det inte finns mer än en Jacob på Käderöd i mantalslängderna. Ja, det finns inga fler hushåll där alls, så hon kan inte heller vara gift dit. Om hon har bott där, så har hon i så fall flyttat dit när dottern gifte sig med Jacob. Men vad är det i så fall för poäng med att hon vittnar om var gränsen går? Det kunde ju i så fall lika gärna dottern göra själv. Barbro måste ju ha gammal kunskap om gränsen, eftersom hon skriver den attesten om saken. Enda slutsatsen måste då vara att hon är född där, och alltså är Jakob Olssons dotter.

3) Rasmus första hustru är betalande i mantalslängden 1731, men "utgammal" (över 63 år) 1733. Hon måste alltså vara minst 63 år i slutet av 1732, kanske redan 1731 om hon var utgammal också i den nu försvunna 1732 års längd. Hon bör alltså vara född omkring 1668/69. Nu fanns det ju inga födelseböcker då, så man får ta åldern med en nypa salt, men på ett ungefär bör det väl stämma. Hennes mor bör då vara född allra senast 1650, mer troligt senast i mitten av 1640-talet. Attesten skrevs 1731. Visst är det teoretiskt möjligt att Rasmus svärmor kan ha varit runt 90 år när hon gav honom sin attest (ett av de andra vittnena hänvisar till sin hustrus 90-åriga moster  :) ), men det är trots allt betydligt troligare att hon inte var det.

4) Det finns en Barbro Jacobsdotter i Narveröd. Den slöe prästen har ju inte skrivit mödrarnas namn i födelseboken, men Barbro är vittne vid dopet av Ola Esbjörnssons son Lars i Gunneröd den 26/8 1716 (Myckleby C:1, s. 175; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b90.s175). Och när samme mans son Jacob döps den 7/3 1731 (s. 281), så är Rasmus Nilsson (Elins far) i Narveröd vittne.

5) Brukningsrätten till gymnasiegårdarna gick i arv, ungefär som äganderätten till skattegårdar. Det var ju därför man gjorde utredningen på 1800-talet. Om jag minns de detaljerna rätt nu (de pappren ligger nedpackade någonstans...  :) ), så gällde det vem som skulle få ta över det bruk som Rasmus och Elins dotter Karin haft. Hon dog barnlös, och hennes man Mårten Torbjörnsson fick en dotter i andra giftet. Och när både Mårten och andra hustrun var döda, så var frågan om brukningsrätten skulle gå vidare till dottern. Men det gjorde den inte, för att Mårten bara var gift till gården. Då borde ju detsamma gälla Rasmus barn i andra giftet (med Elin) - de borde inte få ta över bruket, eftersom Jacob har många barn (förmodligen i båda giftena). Men det är ju Rasmus och Elins barn (Karin och Rasmus) som tar över. Enda slutsatsen måste då vara att det är på Elins sida som brukningsrätten går vidare.

Allt talar alltså för att Rasmus svärmor Barbro Jacobsdotter är Elins mor och Jacob Olssons dotter.

En av parterna i domen från 1624 (som Rasmus hänvisar till) är Ambjörn i Käderöd. Och ett av vittnena 1749 kom till Trolltorp som torpare 1721, och då hade hans hustrus 90 år gamla moster Ingrid Jonsdotter visat var gränsen gick. Ingrid borde alltså vara född runt 1630 (med en stor nypa salt...  :) ). Hennes far Jon Ambjörnsson var, enligt samma vittne, född på Käderöd. Han måste då vara son till Ambjörn i domen 1624 (även om det inte står här). Men om Ingrid och hennes far, och därmed också Ambjörn, på något sätt är släkt med Jacob framgår inte.

63
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-27, 15:12 »
I mantalslängderna 1722-1725 har Rasmus en dotter. 1726-1729 har han en son och en dotter. 1730-1731 en dotter. 1732 saknas längd. 1733 en son och en dotter. Och 1734 har han inga barn.

Och går vi till Riksens Ständers Kontors räkenskaper (som 1719 och 1723-1731 har längder som motsvarar mantalslängerna, men upprättade senare, så att ändringar i början av året är med), så har han följande antal barn:

1723-1725 en dotter. 1726 en son och två döttrar. 1727-1728 en son och en dotter. 1729-1731 en dotter.

I RSK 1736 ingår många års avkortningslängder, och under 1729 (f. 333v; https://app.arkivdigital.se/aid/v902772.b2350.s334) står vid Rasmus: "en son död först på året 1729".

Alla barnen är namnlösa i båda serierna med längder. Det går alltså inte att veta om det är samma barn som är med ett år som åren före och efter. Men det är åtminstone två söner (eftersom en son dör 1729, och en son är med 1733), och åtminstone två döttrar (eftersom två döttrar är med samtidigt 1726).

Den dotter som är med 1722 måste vara född senast 1706 (15 år i slutet av 1721). Och den son och den dotter som dyker upp 1726 måste vara födda senast 1710. Och sonen 1733 måste vara född senast 1717.

De tre förstnämnda är alltså helt säkert Rasmus styvbarn om han gifte sig första gången omkring 1715. Den siste sonen kan också vara det, men kan ju också vara Rasmus egen.

Jacob och hustru är med i mantalslängden 1710. Sedan saknas längder 1711-1715. Och 1716 är Rasmus och hustru där.

Men i mantslängdsluckan finns jordeböcker. 1713 är Jacob kvar, men 1715 har Rasmus tagit över. 1714 finns det ännu ingen jordebok på nätet - men i original i både lands- och riksarkiv. Om vi har tur, så står enkans namn där, och inte bara "Enkan" som det ofta står... (Jag misstänker att hon heter Inger, eftersom Rasmus och Elins äldsta dotter heter det.)

Hur som helst borde hon stå för bruket i den jordeboken - om nu inte Rasmus tagit över redan då, gift med en dotter till Jacob. Det är ju faktiskt också ett alternativ. Och då kan de ju ha bott någon annanstans först, och alla barnen är Rasmus egna.

Många spekulationer blir det när man inte vet...  :)

64
Det finns en avskedad soldat Per Frisk på Rosenlund under Torentorp i den samtida husförhörslängden (Gudhem AI:6, uppsl. 86; https://app.arkivdigital.se/aid/v20877.b92.s86).

Enligt bouppteckningen 1849 är han repslagare (Gudhems HR FII:26, s. 989; https://app.arkivdigital.se/aid/v143615.b498.s989).

65
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-27, 01:26 »
Att Rasmus Olsson är gift med Jacob Olssons enka är troligt, eftersom Rasmus i längderna har barn som är för gamla för att vara hans egna - om han inte var gift före 1715 vill säga.

Men att Rasmus och Jacob är bröder är inte troligt. Åldersskillnaden är alldeles för stor, om man utgår ifrån när de båda är med som gifta i längderna första gången och när Rasmus dör; 40-50 år bör det vara.

Och om Rasmus var gift med Jacobs enka, så är det inte bara mindre troligt att de var bröder - det är absolut uteslutet. Man hade nämligen den barocka hokuspokusidén på den tiden att det uppstod blodsband mellan man och hustru genom vigseln... En man kunde därför inte gifta sig med sin avlidne brors enka eller sin avlidna hustrus syster. Och en kvinna kunde följaktligen inte gifta sig med sin avlidna systers enkeman eller sin avlidne mans bror. Det vore blodskam (incest). Varför det då inte också var blodskam varje gång som man och hustru gick till sängs har jag aldrig lyckats förstå...  :)

Och om Rasmus ändå hade hoppat i säng med sin brors enka utan prästerlig välsignelse (som de alltså inte hade kunnat få), så hade båda avrättats och bränts på bål!

Det är riktigt att handlingar från Båhusläns norska tid inte finns i svenska arkiv (med några få undantag). Det mesta finns i Köpenhamn - och länsräkenskaperna finns på nätet. Läs mer om detta i Båhus Arkivguide:

På sidan om Båhus län finns uppgifter om vilka gamla räkenskaper som finns. Och på sidan Båhusläns norska länsräkenskaper på internet finns länkar till handlingarna i Arkivalier Online (den danska motsvarigheten till SVAR) och de få som finns i Digitalarkivet (den norska motsvarigheten).

Observera att Båhuslän är en gammal norsk - inte dansk - provins. Att Norge hörde till Danmark gör ju inte Båhuslän danskt - lika lite som det blev svenskt när det hamnade innanför Sveriges gränser...  :)

66
Har du försökt att ta bort den när webläsaren har varit i offline-läge?

Det har jag märkt att om jag försöker ta bort en bild när webläsaren är offline, så går det inte ens att ta bort den när jag är online igen.

Men om man loggar ut och sedan in igen, så går det att ta bort bilden.

67
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-25, 23:00 »
Därmed beskräftas uppgifterna i mitt förra inlägg. Tack för det.

Första sonen hette som sagt Anders. Kanske hette Rasmus far Ola Andersson? Eller han kanske hade en styvfar Anders? Om faderns (eller styvfaderns) namn är orsaken till att Rasmus själv av misstag kallas Andersson i vigselboken, så måste alltså prästen ha känt till det, vilket väl i så fall gör det sannolikt att han var från Myckleby pastorat (där också Torp och Långelanda ingår). Men det är naturligtvis bara spekulationer.

När det gäller födelsedatum för Rasmus och Elins döttrar, så lär det nog bli vanskligt att finna dem. Det är bara sönerna som har födelsedatum i Hvitfeldtska-utredningen, och Stalas kyrkobok från den här tiden har som bekant brunnit upp.

Men om man ser när de är med som betalande i mantalslängden första gången, och räknar med att de var 16 år då (15 år i slutet av föregående år när åldern räknades ut), så får vi dessa ungefärliga födelseår: Inger 1737 (vilket alltså stämmer med uppgiften i Mycklebys första hfl; i senare hfl:er är det dock ändrat till september 1735, vilket ju inte kan stämma om brodern Anders föddes i maj samma år), Karin 1741 och Börta 1750.

Men helt pålitliga är inte de uppgifterna, vilket framgår om vi jämför med sönerna som vi har födelseuppgifter på.

Anders skulle varit med 1751 första gången; det året saknas dock bevarad längd, men han är med 1752. Ola var med 1754, vilket stämmer. Jacob skulle varit med 1759, men var inte med förrän 1762. Rasmus (min mf fm mf) skulle varit med 1762, men var inte med förrän 1766.

Om Rasmus och Elin klarade sig undan att betala mantalspenning för sönerna Jacob och Rasmus i tre resp. fyra år eller om de var drängar någon annanstans de första åren framgår ju inte här, men om man letar igenom 1762 års mantalslängd, så kanske man finner "förre drängen" Jacob på någon annan gård med notering att han är hos modern enkan Elin i Käderöd. 1766 (när Rasmus är med första gången) finns det inte längre sådana noteringar i mantalslängden.

68
Seglora / SV: Läshjälp Seglora AI:2
« skrivet: 2019-08-24, 22:27 »
Lingome, gissar jag. Så skrevs Lindome (i Fjäre härad, Halland) en gång i tiden. Det gamla uttalet kanske hängde kvar i gränsbygden, och så skrev prästen som det uttalades...

69
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-23, 19:29 »
Vilken är källan till att Elin Rasmusdotter var från Naveröd i Röra socken?

Rasmus Olssons första hustru dör den 27/1 1734 (Riksens Ständers Kontors räkenskaper 1734, s. 298; https://app.arkivdigital.se/aid/v902771.b1870.s299). I mantalslängden 1736 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224216.b1020.s180) har han hustru igen. Och Rasmus och Elins första barn, Anders, föddes den 4/5 1735, enl. släktutredning (Hvitfeldtska stipendieinrättningen, kuratorernas arkiv FV:58). De bör alltså ha gift sig under 1734.

I charta sigillatalängderna över lysningar 1734 (https://app.arkivdigital.se/aid/v896049a.b190.s265) finns emellertid ingen notering om någon Elin från vare sig Naveröd eller någon annan gård på Orust eller Tjörn som är gift med Rasmus Olsson i Käderöd - men...

I Myckleby vigselbok (C:1, s. 303; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b155.s303) finns som första par 1734 Elin Rasmusdotter från Narveröd (en extra bokstav och det blir en helt annan gård...  :) ) och Rasmus Andersson den 29/9. Dessvärre står det inte var Rasmus kommer ifrån.

Går vi tillbaka till charta sigillata, så ser vi att det i Myckleby socken finns sju lysningar 1734 - och överst står Rasmus Olsson. Men i vigselboken finns bara sex vigslar - och ingen Rasmus Olsson. Inte heller 1735 gifter sig någon Rasmus Olsson i Myckleby; han har alltså inte tagit ut lysning 1734 och gift sig året efter.

Den sjunde lysningen 1734 är Rasmus Andersson, men han står sist. Och den 1/1 1735 gifter sig en Rasmus Andersson, som då naturligtvis måste ha tagit ut lysning 1734. Men det är alltså en annan Rasmus Andersson än han som finns som gift med Elin i vigselboken i september 1734.

Enda förklaringen måste vara att prästen har skrivit fel namn på Rasmus i den första lysningen eller vigseln 1734. Men heter han Olsson (som i lysningen) eller Andersson (som i vigselboken)?

Den 21/11 1745 föds Jon i Narveröd (C:1, s. 364; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b186.s365), son till Nils Rasmusson (Elins bror). Bland faddrarna finns Rasmus på Ödegärdet ('naturligtvis' står bara förnamnet...). Ödegärdet är ett annat namn på Käderöd.

Att Rasmus Olssons andra hustru heter Elin Rasmusdotter framgår av den ovan nämnda släktutredningen i Hvitfeldtskas arkiv; där står dock inte varifrån hon kommer. Men allt tyder alltså på att hon är Rasmus Nilssons dotter från Narveröd i Myckleby socken, född den 23/11 1708 (C:1, s. 115; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b60.s115).

Om det inte finns andra upplysningar i någon annan källa? Kanske var de ute i sista minuten (Anders föddes ju i maj) och gifte sig först 1735? Charta sigillata 1735 finns dock ännu inte hos AD.

70
Långaryd / SV: Texttydning. Generalmönsterrulla 1788
« skrivet: 2019-08-23, 14:39 »
begär och får afsked,
bewistat Pomerska Kriget,
anmäles til under-
håll.

71
Jag förmodar att det är Andreas född den 28/6 1814 som du menar, eftersom han flyttar 1837.

Det står Bosg., alltså Bosgården (den sista krumeluren efter g är ett förkortningstecken).

Han finns på sidan 67 i samma bok.

73
Augerum / SV: Döptes i Augerum 1710
« skrivet: 2019-08-12, 15:29 »
Måns Gertonsson är från Älmteryd (som det stavas officiellt i dag; här har det förmodligen stått Emptery i den delvis försvunna texten, eftersom det stavas så på andra ställen i samma bok).

Mer upplysningar om Måns och hans familj finns här:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1825/63417.shtml

74
Människor / SV: Släkten Åkerberg?
« skrivet: 2019-08-07, 23:07 »
Den översta bilden är ju tagen på en fotbollsplan - med något ranglig målställning och minst sagt ojämn plan...

Sittande har vi spelarna med randiga tröjor (den elfte spelaren skymtar till vänster). Är det hejaklacken som står bakom, månntro - med dragspel och allt?  :)

Ett damfotbollslag från tidigt 1900-tal inskränker i vart fall letandet lite...

75
Maja är en kortform av Maria. (Jämför Kristina/Stina, Margareta/Greta, Johannes/Johan o.s.v.) Och i gamla handlingar kan en person var skriven med olika former av namnet; precis som stavningen kan namnformen variera beroende på vem som höll i pennan.

I bouppteckningen står ju att Nils Dyres dotter Maja är gift med Anders Ferling - så Nils är i högsta grad intressant för dig.  :)

Vad det gäller Marias födelse, så har du ju själv konstaterat att det inte finns någon födelsebok i Brålanda 1783. Om det var då hon föddes; man kan aldrig vara säker på att födelsedata i en husförhörslängd stämmer...

Har du försökt att följa dem (både Maria och Nils) bakåt i tidigare husförslängder?

76
Gärdhem / SV: Olof Asmundsson Gärdhem
« skrivet: 2019-08-07, 21:23 »
Morbrodern Andreas Gunnarsson bor enligt Kjerstins bouppteckning i Radetörp:)

Hans finns på torpet Granbacken under Raddetorp i den samtida husförhörslängden (AI:2, s. 207; https://app.arkivdigital.se/aid/v43596.b116.s207).

77
Bouppteckning förrättades den 13/7 1829 efter ordinarie kyrkoväktaren Nils Dyre (Sundals HR FIIa:55, s. 511; https://app.arkivdigital.se/aid/v143127.b259.s511).

Bland barnen finns dottern Maja, gift med vice kyrkoväktaren Anders Ferling.

Nils dog den 22/6 (Brålanda C:3, s. 270; https://app.arkivdigital.se/aid/v13706.b140.s271).

Enligt bouppteckningen förrättades den på Tvetens torp. Där bor Maja och Anders enligt den samtida husförhörslängden (AI:13, uppslag 248; https://app.arkivdigital.se/aid/v3818.b254.s248). Men enligt dödboken bodde Nils i Källeberg, och där finns han på uppslag 99 i samma hfl.

78
Ja, det är riktigt att domboken 1918 inte är filmad.

"M.fl." i "Åkerbo m.fl." måste stå för Bankekind och Hanekind. Prästen ville väl undvika skrivkramp... :)

De tre räknades fortfarande som egna härader, men de hade en gemensam häradsrätt sedan 1889.

79
Jaha, där försvann det inlägg som mitt förra inlägg var ett svar på... Men så kan det bli när man har den idiotiska ordningen i Anbytarforum att det är möjligt för skribenter att spårlöst radera sina inlägg - med resultatet att det ser ut som att den som har svarat sitter och talar för sig själv rätt ut i luften...  >:(

En sak var dock korrekt i det försvunna inlägget, nämligen upplysningen att Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds häradsrätts domböcker finns i landsarkivet i Vadstena.

Det kan tilläggas att det på bilden står att han dömdes av Åkerbo m.fl. härads häradsrätt.

80
Att AD "nyligen" har börjat att fotografera domböcker stämmer inte. Det var många år sedan de första domböckerna fanns hos AD.

Inte heller stämmer det att man bara har hunnit till början av 1700-talet. I en del fall är det så, i andra finns hela 1700-talet, ibland finns också domböcker från 1800-talet och i några fall t.o.m. från 1900-talet. Det varierar från häradsrätt till häradsrätt (eller rådhusrätt) hur långt man har kommit.

Se deras produktkatalog (pdf).

81
07 Byggnader / SV: Vem har bott i huset?
« skrivet: 2019-08-04, 22:44 »
Om det finns en bilaga till kartan hos Lantmäteriets historiska kartor, så finns den på samma ställe som kartan. Det är alltså flera bilder att bläddra bland för det skiftet.

Vad en jordeboksanteckning avser är inte lätt att svara på när man inte vet vilken jordebok eller gård det gäller. Rutinerna för hur man skrev kan variera från tid till tid och från skrivare till skrivare.

Men normalt är det brukaren av gården som står med namn. Och om någon annan nämns i marginalen, så lär det vara ägaren (om brukaren inte äger gården själv) eller en delägare (om brukaren bara äger en del). Men det kan som sagt variera hur man skriver.

Jag ska väl också nämna uppbuds- och lagfartsprotokollen, som du kan läsa mer om här: Domstolshandlingar: Uppbuds- och lagfartsprotokoll.

82
07 Byggnader / SV: Vem har bott i huset?
« skrivet: 2019-08-04, 15:02 »
Titta inte bara på kartan från skiftet. Läs också protokollet; där står vem som får flytta.

Observera att Lantmäteriets historiska kartor finns i två arkiv: Lantmäteristyrelsen (riksmyndigheten) och lantmäterimyndigheten (i länet). Ofta finns ett skifte i ett exemplar i varje arkiv, men ibland bara i det ena. Ibland kan det finnas bara karta på det ena stället, men både karta och protokoll på det andra.

Kolla också mantalslängderna. De är årliga, så där kan man se vilket år det sker en ändring, d.v.s. när ett hushåll delas eller ett barn tar över gården. Det är inte lika lätt att avgöra det i en husförhörslängd, som omfattar många år.

Om du vid ett generationsskifte ser att två syskon delar på föräldragården, så räkna med att det är den som har de gamla föräldrarna boende hos sig som bor kvar i det gamla huset. Tvärtemot vad man lätt kan tro var det oftast det yngsta syskonet som tog över den gamla gården, eftersom den som gifte sig först flyttade ut och byggde nytt.

Och om de står på var sin sida i husförhörslängden, så är det två hushåll. Hade de bott i samma hus, så hade den ene brodern stått för hushållet och den andre stått på samma sida och varit noterad som hans bror.

Bouppteckningar hittar du i häradsrättens arkiv. Landsarkiven brukar ha personregister, åtminstone för äldre bouppteckningar.

83
Augerum / SV: Augerum
« skrivet: 2019-08-03, 00:14 »
Jaha, JWS, du har tydligen sett svaret på din förra fråga - även om du inte säger det där...

Du har ju kopierat Ingrids födelsedata rätt av från båtsmansregistret som det länkas till i svaret (i Arkivguidens Forum). Har du kollat i den födelsebok som anges som källa i båtsmansregistret? Föräldrarna brukar stå där...  :)

84
Jag skriver spalterna under varandra.

Födelsedagen
d. 12 Dec


Döpelsedagen
d. 13 ejus
[ejusdem = samma (månad)]

Barnets namn
Margareta


Then döptes föräldrars namn
Bengt Jon-
ßon hustru
Karin Am-
biornsdoter


Thes föräldrarnas hemwist och hwilkor
Bonde på Bruns-
garden i Kongz-
lena må wäl


Witnens namn
Lars Jonßon
Hans Larßon fog-
den Sven Kindgren
klåckaren Måns
Nilßon hust Anna
[streck över n = dubbelt]
Jonsdot. [pricken sitter över J, inte o] hust. An-
na Johanßd. pig.
Anna p. Karin.


Reservation för att prästen blandar tyska/gotiska och latinska bokstäver, vilket inte alltid gör det så lätt att lista ut vad han avser...  :)

85
Äldre ord L - Ö / SV: Namnkunnig
« skrivet: 2019-08-02, 22:53 »
Mitt favoritbåtsmansnamn är Smörskägg.  :) Det finns på Orust i Båhuslän.

86
Edsleskog / SV: Catarina Olofsdotter f. 1733
« skrivet: 2019-08-02, 16:56 »
I mantalslängden 1757 (s. 603) är Jacob Eriksson på Högheden ogift.

1758 (s. 609) har han hustru, och det står att hon kommer från Packebyn i Mo socken. Och under Packebyn (s. 613) står att Hans Olssons piga Catarina är gift till Högheden i Edsleskogs socken.

1757 (s. 607) kallas Catarina också för piga, men 1756 (s. 596) står hon som dotter till Hans. Hon måste då vara Hans styvdotter.

Och mycket riktigt...

Bouppteckning efter Hans Olsson i Packebyn förrättades den 18/3 1763 (Tössbo HR FII:5, s. 489). Hans enka heter Brita Nilsdotter, och de har tre omyndiga barn. Deras rätt vid bouppteckningen bevakades av deras fasterman och morbror (han var alltså båda delarna  :) ) Jon Nilsson i Gärdsbyn och dottern i förra giftet Catarina Olsdotters man nämndemannen Jacob Eriksson i Högheden. Och det står också att Catarinas far är den "långt före detta avlidne" Olof Andersson i Gärdsbyn.

Catarinas föräldrar är alltså Olof Andersson och Brita Nilsdotter.

Och Gärdsbyn ligger i Åmåls socken!

87
Edsleskog / SV: Catarina Olofsdotter f. 1733
« skrivet: 2019-08-02, 16:08 »
Hon är inte med på samma ställe i nästa husförhörslängd (AI:5, uppslag 85). Men det har du kanske redan konstaterat?

Prästen har ju skrivit Mo i utflyttningskolumnen, men bara skrivit halva utflyttningsåret; där står ju bara "9" - och sedan är också utflyttningen överstruken. Kanske flyttade hon aldrig?

Om hon flyttade till Mo, så borde det ha varit till dottern Stina, som är gift med Nils Abrahamsson i Lånsbol. Catarina är inte med där i husförhörslängden som omfattar åren 1786-1796 (AI:1, uppslag 55). Den volymen omfattar två längder, men i delen för åren 1796-1800 saknas 'naturligtvis' Lånsbol (det finns med i registret i början, men på den angivna sidan finns bara en inhyses familj). Och i längden 1800-1805 (AI:2, uppslag 72) är Catarina inte heller med.

Det troliga är väl att hon aldrig flyttade, utan dog på Högheden, eller att hon flyttade och fanns i Lånsbol under de åren som saknas i husförhörslängden där. I så fall kan ju prästen ha missat att skriva in henne i dödboken.

Men det är ju också möjligt att hon flyttade någon annanstans. Du får väl kolla dödböckerna i Edsleskog och Mo igen; hon kan ju ha dött efter 1810 - då var hon ju bara 77 år...  :)

88
Allmänt / SV: Var är Elsa Maria Hansson född?
« skrivet: 2019-08-02, 16:05 »
Ja, när det gäller församlingsindelningen Masthugg/Oskar Fredrik, så är det rörigt.  :)

En förklaring finns här:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/172/313.shtml

89
Edsleskog / SV: Catarina Olofsdotter f. 1733
« skrivet: 2019-08-02, 14:29 »
Ja, det står Moo.

Men de gifte sig långt före 1779. Dottern Ingrid, som de bor hos i husförhörslängden på din bild, är född 1763 (hon finns högre upp på sidan, utanför bilden). Och i Jakobs bouppteckning (Tössbo HR FII:12, s. 499) står att han och Catrina har barnen Stina, Ingrid och Maria.

Och om man följer dem bakåt i tidigare husförhörslängder...

AI:3, uppslag 179
AI:2, uppslag 179
AI:1, uppslag 107

...så ser man att den äldsta dottern Stina är född 1760. Och det är ju möjligt att de kan ha haft fler barn som dött tidigare; den äldsta bevarade husförhörslängden börjar 1774.

90
Rödeby / SV: Rödeby Blekinge
« skrivet: 2019-08-02, 13:01 »

91
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-08-01, 23:38 »
Carl Josef Nilsson finns hos föräldrarna i den husförhörslängd som omfattar åren 1841-1847 (Svarteborg AI:12, uppslag 94). 1845 flyttar han som dräng till Haga i samma socken (uppslag 216). 1846 är han tillbaka hemma.

Där är han fortsatt i nästa husförhörslängd som omfattar åren 1847-1854 (AI:13, uppslag 126). 1847 flyttar han som dräng till Drommelseröd (uppslag 119). 1848 är han hemma igen.

Sedan finns det ingen notering om honom förrän han gifter sig 1851. När han senare bor som gift på Staxäng, så står det som sagt att det är "ovisst" var han är 1853-1855, och så är det gjort en notering om att prästen vet att han är i Norge 1854. Ingen sådan notering finns för åren 1848-1851.

Eftersom han bor hemma och alltså inte har någon tjänst där han är tvungen att stanna hela året, så är det ju teoretiskt möjligt att han kunde dra iväg till Norge några månader och så tillbaka igen före det årliga husförhöret, så att prästen inte upptäckte att han varit borta - men vad talar för att han gjorde det?

Många flyttade från Båhuslän, Dalsland och Värmland till Östfold på 1800-talet, och i de landskapen i Sverige finns det säkert långt över hundra Carl Nilsson i passande ålder (det finns som sagt cirka 50 bara i Båhuslän som är födda på 1820-talet). Att Carl Josef flyttar till Halden 1853 gör det ju inte mer troligt att det var han som var i Skjeberg några år tidigare än någon av alla de andra.

Det var ju mycket vanligt att man flyttade till Norge för att arbeta tillfälligt - utan att ta ut flyttattest (som man egentligen var skyldig att göra), och därför inte lämnade några spår efter sig som inflyttad i Norge eller utflyttad i Sverige. Det ser man ju många bevis på när personer efter flera år i Norge bestämmer sig för att stanna där och då skaffar prästbevis från sin gamla socken i Sverige. Carl Josef och Beata är bara ett av många exempel på det. Och naturligtvis var det också många som flyttade tillbaka till Sverige igen lika 'spårlöst'.

Din Carl kallas alltså Carl Nilsson Surfellingen i augusti 1851. Det är väl Surfellingen i Skjeberg antar jag. Det är ju inte säkert att han fortsatt bodde där då, men han borde ju ha bott där efter januari-mars 1850. Varför kallas han annars inte för Surfellingen redan i kyrkoboken när Julius Martin döps och det dödfödda barnet föds?

I augusti 1851 är i vart fall Carl Josef i Svarteborg. Nio månader senare föds hans och Beatas tvillingar, och i december 1851 gifter de sig.

92
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-08-01, 00:29 »
Det är ju Carl från Svarteborg som heter Josef. Har du någon källa som visar att också din förfader Carl Nilsson Ballin heter det?

Julius Martin föddes den 10/12 1849 (döpt den 13/1 1850). I kommentaren längst till höger står att Carl också är far till Anna Matea [?] Svensdatters dödfödda oäkta barn, som enligt kyrkoboken föddes den 21/3 1850.

I Julius Martins födelsenotis står att Carl är en svensk ungkarl "der en tid skal have [?] opholdt sig her i Prestegjeldet, men nu er dragen væk" - om jag tytt kråksparkarna rätt...  :)

Men han har i vart fall varit där omkring mars-juni 1849...

Då var Carl Nilsson (Ryss) dräng i Gödderöd i Rödbo socken (grannsocken till Säve). Jag har följt honom baköver i Säve till den första husförhörslängden han finns i som båtsman (Säve AI:3, s. 67/1849-1853; observera att den boken innehåller flera längder). Han finns i Säve inflyttningslängd 1852 (Säve B:1, n:r 22/1852), och kommer då från Kungälv.

Det är Kunglvs pastorat (prestegjeld) som avses; i utflyttningslängden (Kungälv B:3) finns han som utflyttad från annexsocknen Rödbo den 25/10 1852. I Rödbos husförhörslängd 1850-1852 (AI:2) kan jag bara finna honom på ett ställe, som dräng i Gödderöd (s. 39/1850-1852; också den boken innehåller flera längder). Han finns på samma gård också i föregående längd i samma bok (s. 39/1847-1850).

I båda längderna står att han kommit dit 1848. Han finns i inflyttningslängden (Kungälv B:3) den 9/11 1848.

Han var alltså dräng på samma gård i fyra år. Och en dräng kan inte bara rymma från tjänsten och dra iväg till Norge utan att det noteras. Och det finns inga sådana noteringar alls.

93
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-31, 22:19 »
Här kan du läsa mer om båtsmän: Båtsmännen - flottans manskap under 300 år.

Att jag sa att du kunde glömma Ryssen var för att du efterlyst en Carl Josef Nilsson, född 1829 i Svarteborg. Och han finns ju i Halden samtidigt som Ryssen är båtsman i Säve.

Men om det handlar om någon som bara heter Carl, inte Carl Josef, och du inte vet födelseåret och inte när han dog, och han var i Norge innan Carl Nilsson blev båtsman Ryss 1852, då är han ju en tänkbar kandidat - tillsammans med några hundra andra Carl Nilsson...  :)

Vilket av Carl Nilssons barn är din ana? Född när och var? Och vilka helt säkra upplysningar har du om den Carl Nilsson som är far till det barnet, och från vilka källor? Om upplysningarna kommer från andra källor än födelsenoteringen i kyrkoboken, hur vet du då säkert att det är samme man som den Carl Nilsson som är far till din ana?

94
Lyrestad / SV: Sjötorp
« skrivet: 2019-07-31, 18:37 »
Om de skrev till Kungl. Maj:t, så är det troligt att det gick via länsstyrelsen. Och även om man skrev direkt till Kungl. Maj:t, så var det säkert länsstyrelsen som fick uppdraget att utreda det hela.

Länsstyrelsen hade två avdelningar vid den här tiden, landskontoret och landskansliet.

Landskontoret hade hand om skatteuppbörden och allt som hade med kronans ekonomi att göra, bl.a. förvaltningen av kronogårdar. Men eftersom detta tydligen inte är en kronogård, så är det troligare att det var landskanliet som handlade ärendet.

Dessvärre är landskansliets arkivförteckning helt tom i Nationella Arkivdatabasen (NAD). Den finns alltså bara på papper i landsarkivet.

Landskontorets arkivförteckning finns däremot i NAD, men det är som sagt inte troligt att det finns något där - men säker kan man aldrig vara när det gäller den statliga byråkratin...  :) Eventuellt skulle det kunna finnas något i serien GVg, även om det inte ser så ut när man granskar innehållsbeskrivningen för de enskilda volymerna.

Om du besöker landsarkivet, så börja med att söka bland supplikerna samt inkomna och avgående brev i landskansliet. Finns det inget där, så gör samma sak med landskontoret.

Men börja med att söka här:

Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t.

95
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-31, 17:26 »
Hur vet du att de olika Carl Nilsson/Nilsen i Skjeberg är samme man? Det står ju inget mer om honom än att han är svensk. Och det är ju ett mycket vanligt namn.

Om du söker i Släktdata på Carl/Karl med far Nils född under 1820-talet, så blir det cirka 50 träffar bara i Båhuslän. Men han behöver ju inte vara född på 1820-talet, och han kan ju lika gärna komma från Dalsland eller Värmland. Om du inte har fler upplysningar om honom än namnet och att han är svensk, så kan det alltså vara vem som helst.

Är det den Carl som finns i Halden i folketellingen 1875 (som du länkar till) som helt säkert är 'din' Carl? Han är född 1829, har hustru Beata född 1825 och son August född 1852, alla födda i Svarteborg, och en son Gustav född i Fredrikshald 1857. Det måste ju vara den familj som flyttar in 1853 (officiellt med attest daterad den 15/2 1856), alltså de som flyttade från Staxäng i Svarteborg.

Carl Nilsson Ryss var som sagt båtsman. Ryss var hans båtsmansnamn, namnet följde alltså med roten (legden).

Enligt Centrala Soldatregistret blev han antagen som n:r 13 vid Båhusläns 2:a båtsmanskompani 1852 och fick avsked 1884. Före honom hette n:r 13 Andreas Andersson Ryss (1847-1852), och efter kom Victor Emanuel Andersson Ryss (1884-).

96
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 23:05 »
Här är Carl Josefs och Beatas vigsel (tredje paret, nederst på bilden) från både Arkiv Digital (https://app.arkivdigital.se/aid/v385a.b226) och SVAR (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042389_00233), så kan du jämföra bilderna.

(Att det är olika nummer - AD 226 och SVAR 233 - beror på att det inte finns några sidnummer i boken, så det är deras bildnummer.)

97
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 22:45 »
Om du vill kontrollera de källor som jag har angivit, så finns de i Svarteborgs kyrkoarkiv:

Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a25

Riksarkivet/SVAR: https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Arkivsok=svarteborg&Lan=0&Arkiv=SE/GLA/13518

För att se Arkiv Digitals bilder behöver du ett abonnemang. SVAR är avgiftsfritt.

Om du vill forska vidare, så finns mycket mer än bara kyrkoböcker. Både AD och SVAR har material som saknas hos den andre (framför allt har AD mycket som saknas hos SVAR), och det som finns hos båda har bättre bilder hos AD. (AD har nytagna färgbilder, medan SVAR mest har gamla svartvita mormonfilmer.)

98
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 22:32 »
Här Ryssen, död och begraven i Säve 1903 (nederst på bilden).

(Bilden är från Arkiv Digital.)

99
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 22:13 »
Här är deras inflyttning till Halden:

https://media.digitalarkivet.no/view/383/458

Nummer 50-52. Det står att de flyttade in redan 1853 (jag tror i vart fall att den sista kråksparken ska föreställa en 3:a  :) ), och att deras attest är daterad den 15/2 1856.

Och Ryssen kan du glömma. Han var båtsman (i flottan) och gifte sig den 12/5 1854 med Lotta Christensdotter (Backa C:1). Och de bodde i Kärra i Säve socken, där han också dog 1903. Han råkar bara var född samma dag.

100
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 21:48 »
Carl Josef föddes på torpet (husmansplatsen) Tuvan under Prästegården i Svarteborgs socken den 10/8 1829. Föräldrar: Nils Olsson och Elisabet Hansdotter. (Svarteborg C:3, s. 642.)

Enligt husförhörslängderna är Nils född den 20/3 1796 i Svarteborgs socken, och Elisabet den 4/10 1794 i Bro socken (jag har inte kontrollerat i födelseböckerna om det stämmer).

Nils är klockare och familjen kan följas i husförhörslängderna när de senare flyttar till Trollgärdeshagen under Dingle, och Röet och Källdal under Prästegården.

I husförhörslängden 1847-1854 (Svarteborg AI:13, uppslag 126) står att Carl Josef är gift med Beata Tobiasdotter från Staxäng. Och de finns i vigselboken den 5/12 1851 (Svarteborg C:4). Beata är enka vid vigseln.

De bor sedan på Staxäng, och i husförhörslängden 1854-1861 (AI:14, uppslag 97) står att de flyttat till Fredrikshall den 15/2 1856. Och de finns i utflyttningslängden den dagen (Foss B:2, s. 33). Det är alltså den dagen som de får ut sin flyttattest och därmed flyttar ut formellt, men utminstone Carl Josef har noteringen i husförhörslängden att det är ovisst var han finns redan 1853 och att han vistas i Norge 1854.

Beata föddes på Staxäng den 1/9 1825 (Svarteborg C:3, s. 559). (I husförhörslängden står det att hon är född den 31/8, men enligt födelseboken är det den 1/9.) Föräldrar: Tobias Nilsson och Anna Andersdotter. Enligt husförhörslängden ska Tobias och Anna båda vara födda i Svarteborg 1787, han den 7/1 och hon den 14/2 (ej kontrollerat i födelseboken).

Carl Josefs och Beatas son August Vilhelm och hans tvillingsyster Adela Vilhelmina föddes på Staxäng den 26/5 1852, men hon dog redan den 4/8 samma år (Svarteborg C:4).

101
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 20:41 »
Säve socken ligger på Hisingen vid Göteborg, i andra änden av Båhuslän. Han som dog där 1903 heter Carl Nilsson Ryss, f.d. rotebåtsman. Den Carl kan du alltså glömma.

Vad står det om 'din' Carl Josef i folketellingarna?

Är han född den 10/8 1829? Är han gift med Beata Tobiasdotter, född 1825? Har de en son August Vilhelm, född 1852? Vet du om de flyttar till Halden 1856?


102
Lyrestad / SV: Sjötorp
« skrivet: 2019-07-30, 18:57 »
Står det ingen källa i boken?

Det låter som något som borde varit uppe vid tinget, och alltså kan återfinnas i domboken.

Lyrestads socken ligger i Vadsbo härad, där det ingår i Hova tingslag. Men dess domböcker från den tiden finns inte på nätet. Du får alltså besöka landsarkivet i Göteborg om du vill läsa dem.

103
Svarteborg / SV: Carl Josepth Nilsson, f. 1829
« skrivet: 2019-07-30, 18:45 »
Länken till Familysearch fungerar bara om man har konto där. Kan du skriva in alla upplysningar här?

I vilka norska källor har du funnit honom? Inflyttning? Vigsel? Folketelling?

105
"...så är därmed också föräldrarna angivna - åtminstone tillräckligt tydligt för att prästen ska veta vilka de är."  :)

106
I och med att barnets patronymikon är utsatt, så är därmed också föräldrarna angivna - åtminstone tillräckligt tydligt för att prästen ska veta vilka de är.

Om barnet heter Jonsson, så är fadern Jon på den ort som anges, och modern är då Jons hustru. Det är logiskt, men inte särskilt praktiskt för släktforskare några hundra år senare...  :)

Och de som står efter "Fad." är då mycket riktigt faddrar. Det framgår också av att det inte står "Mod." framför kvinnans namn, vilket det ju borde gjort om "Fad." betydde fader. Dessutom bor inte alltid faddrarna på samma ort som barnet - vilket man väl får utgå ifrån att åtminstone modern gör...  :)

Påhl Nilsson och Rangela Persdotter är alltså Nils Jonssons faddrar, inte föräldrar.
 

107
Hällaryd / SV: Hällaryd (K) CI:2 (1703-1749) Bild 44 / sid 38
« skrivet: 2019-07-29, 22:49 »
Går m. [= gårdman] Matz Lax från Apelkiär

109
I samma husförhörslängd som han är noterad som utflyttad till Göteborg (Torsås AI:31, uppsl. 424; https://app.arkivdigital.se/aid/v24183.b431.s424) står att han varit frånvarande vid mönstringen 1878, 1880 och 1883.

1878 är en sak; den mönstringen kan ju ha varit innan han officiellt flyttade i september det året. Men varför står han som frånvarande också 1880 och 1883? Om han flyttat från Torsås 1878, så borde den noteringen inte stå här; han bodde ju inte här längre.

Flyttade han aldrig? Eller kom han tillbaka utan att det är noterat i husförhörslängden?

I landskansliet finns handlingar som rör beväringen. Där kanske finns någon notering om orsaken till frånvaron, eller åtminstone vad man visste om honom.

Enligt arkivförteckningen finns beväringshandlingar i följande serier:

· BX Diarier för beväringsväsendet (mönstringsdiarier)

· DIV Handlingar angående beväringen

Detta är inget som är filmat, så det blir till att besöka landsarkivet i Vadstena. Eller kontakta dem och be att de söker - men det lär de vilja ha betalt för...

110
09) Militära rullor och handlingar / SV: Tolkning av siffra
« skrivet: 2019-07-28, 14:49 »
Som sagt, räkenskaper finns det många - också i Krigsarkivet...

Det blir lättare att tyda kråkfötterna om man med egna ögon dels kan se i vilket sammanhang texten står, dels kan se hur samma skribent skriver i övrigt på samma sida och helst även andra sidor.

Så kan du ange en exakt källa? Volym och sida, och gärna en direktlänk.

F.ö. är det inte siffror som också kan skrivas med bokstäver, det är tal. Siffror är, liksom bokstäver, skrivtecken...  :)

111
09) Militära rullor och handlingar / SV: Tolkning av siffra
« skrivet: 2019-07-28, 13:28 »
"Tyska" siffror skiljer sig inte från "svenska". Oavsett om man använder den tyska/gotiska skrivstilen (som i Sverige på 1600-talet) eller den latinska skrivstilen (i modern tid), så används nämligen arabiska siffror (eller ibland romerska)...

På bilden kan jag inte se några siffror. Varifrån kommer texten på bilden? "Räkenskaper" säger inte så mycket. Det finns många sådana...  :)

112
Hålanda / SV: Hålanda (P) C:1 (1687-1732) Bild: 27 Sida: 43
« skrivet: 2019-07-25, 14:02 »
Ja, det är Hwereled, i dag officiellt skrivet Verle.

Observera att det finns tre gårdar i Verle: Väster-, Mellan- och Östergården.

113
Gammalstorp / SV: Sissa Eriksdotters fader!
« skrivet: 2019-07-25, 13:16 »

114
"Han personl. begärt lysning och dervid företett arfskifte efter
förra hustrun upprättadt d. 29 Juni 1875 af AG Stenberg, P. A. [?] Pettersson
och underskrifvet af Enkemannen och Ad. Andersson på Dämman, förmynd."


"Hon skriftl. begärt lysning" [nästa rad, utanför bilden]

115
03 - Hur hittar jag... / SV: I vilken dombok letar jag?
« skrivet: 2019-07-24, 18:19 »
Ett tips om du ska till landsarkivet där hela häradsrättens arkiv finns, också de ofilmade handlingarna:

Börja med uppropslistan, där du ser alla målen som avgjordes vid varje ting. Det går något fortare än att läsa igenom hela domboken...  :)

Åren 1855-1858 ingår i CVIIIc:9.

116
03 - Hur hittar jag... / SV: I vilken dombok letar jag?
« skrivet: 2019-07-24, 17:52 »
Om fadern stämdes, så gjordes det förmodligen där han bodde - och var det var vet du ju inte förrän du hittar honom...  :)

Så om du inte hittar något i Östra härad, så kan du ju leta i Karlskrona eller Medelstads härad.

117
03 - Hur hittar jag... / SV: I vilken dombok letar jag?
« skrivet: 2019-07-24, 17:27 »
Visst finns det domböcker från Östra häradsrätt i Blekinge 1855.

Här är arkivförteckningen med allt som finns i häradsrättens arkiv i Lunds landsarkiv:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/LLA/10081

Och här är det som finns hos Arkiv Digital, bl.a. domböckerna från 1855:
https://app.arkivdigital.se/aid/a2621

VT = vintertinget, ST = sommartinget, HT = höstetinget.

118
Allmänt / SV: Var hittar jag Anders på Sunnarö, Östad?
« skrivet: 2019-07-24, 13:10 »
Ale-Skövde och Kullings-Skövde är socknar, som ligger i Ale resp. Kullings härad. Det egentliga sockennamnet är i båda fallen Skövde, men i slutet av 1800-talet lade man till häradsnamnet som 'förnamn' i sockennamnen för att skilja dem åt.

Ale-Skövde och Kullings-Skövde har alltså ingenting med Ale och Kullings häradsrätter att göra.

Östads socken hör sedan 1886 helt till Ale härad. Innan dess hörde en mindre del till Kullings härad. Sunnerö ligger i den del av Östads socken som hela tiden har hört till Ale härad.

Det var till häradsrätten som bouppteckningarna inlämnades, och där utfärdades fastebrev (lagfart). Och i häradsrättens arkiv finns bl.a. också förmyndareprotokoll och naturligtvs domböcker (rättegångsprotokoll).

119
Gammalstorp / SV: Erik son eller inte?
« skrivet: 2019-07-22, 14:17 »
Så länge en son bor hemma och fadern står för bruket (eller modern om hon är enka), så är han noterad som son hur gammal han än är.

I den mantalslängd som du länkar till står under Biärrery:

Madz Hanß. g. siukl. h. Per Raßmuß. h.

Kan det vara Pers svärföräldrar? Mads Hansson och Per med hustrur hör till samma hushåll.

120
Gammalstorp / SV: Erik son eller inte?
« skrivet: 2019-07-22, 11:38 »
Visst står det mycket fel i kyrkoböckerna - men när det skrevs fel i mantalslängden, så var prästen oskyldig...  :)

Har du följt familjen i mantalslängden i fler år och sett att det står son hela tiden, och inte dräng tidigare?

Bodde de kanske någon annanstans tidigare, och Erik föddes där?

Har hustrun varit gift med en annan Per tidigare, så att Erik är Per Rasmussons styvson?

Finns det bouppteckningar efter Per och/eller hustrun?

Är det en skattegård? I så fall kan det finnas upplysningar i uppbudsprotokollet när det barn som tar över gården löser ut syskonen.

Är några av Per Rasmussons andra barn dopvittnen till Eriks barn?

När är Erik med som betalande i mantalslängden första gången? Man var skattskyldig från 15 års ålder, och åldern är oftast uträknad i slutet av föregående år, så han borde alltså vara född minst 16 år innan det år han är med i längden första gången.

121
Jönköpings regemente / SV: Löjtnanten Jean Didrich Kock
« skrivet: 2019-07-22, 10:11 »
Ja, det stämmer.

I 1690 års jordebok (som är den närmast i tiden som finns på nätet) finns Gransäng under "Förbytte hemman, ifrån Frälse till Crono" (s. 53), med noteringen att det är löjtnantsboställe, men att Håkan och Anders åbor. Det är alltså utarrenderat.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055326_00044

(Observera att det också finns en skattegård i Gransäng.)

122
Jönköpings regemente / SV: Löjtnanten Jean Didrich Kock
« skrivet: 2019-07-22, 09:53 »
De gårdarna som räknas upp är anslagna till hans underhåll. Av dem är det bara den första, Gransäng i Barkeryds socken, som är en kronogård, så det lär då vara bostället. Det borde framgå i klartext i jordeboken.

De andra är skattegårdar, och har då jordeboksskatten indelt till hans lön.

Jag kan inte påminna mig att jag någon gång har sett några personupplysningar om befälen i en rulla, förutom att de avancerat till en högre grad eller transporterats till ett annat kompani.

Om de meniga soldaterna däremot finns det upplysningar om födelseorten (visserligen oftast bara landskapet, men det är ju bättre än ingenting), ålder, antalet tjänsteår, om de är gifta eller ogifta, och t.o.m. längden kan stå.

123
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Carolina Hansson f 1828
« skrivet: 2019-07-22, 09:23 »
Här är flyttattesten som hon hade med från Tostared till Domkyrkoförsamlingen och därifrån vidare till Skållerud:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061760_00004

(Skållerud HII:1).

124
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Carolina Hansson f 1828
« skrivet: 2019-07-22, 08:58 »
Nej, Borås är födelseorten.

Hon flyttar till Ör, och har tidigare kommit inflyttande från Tostared (alltså inte Partille).

Det finns två socknar med namnet Ör. En i Dalsland (som hör till Älvsborgs län), och en i Kronobergs län i Småland.

Kanske är det Örs pastorat som avses. Dalsländska Ör har annexen Dalskog, Skållerud, Gunnarsnäs, Holm och Järn.

Och eventuellt är "Ör" kanske en förkortning för Örgryte, men då borde det ju ha varit en punkt efter...

Så det finns några socknar att leta i...  :)

125
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Carolina Hansson f 1828
« skrivet: 2019-07-21, 20:00 »
Det där är en notering i personalförteckningen (som användes i stället för husförhörslängder), där man lade till noteringar efter hand; de anteckningarna gjordes alltså inte i samband med inflyttningen.

O.B. lär vara en förkortning för obefintlig, och den noteringen har alltså gjorts den 8/7 1860. Man visste alltså inte var hon höll hus. Det står ju också något som ser ut som "Rymd ifr. barnet...", men det är inte lätt att tyda de kråkfötterna...

Men sedan dök hon tydligen upp igen, för den andra noteringen är en hänvisning till utflyttningslängden den 29/7 1862:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005407_00061

126
Bollebygd / SV: Bollebygd
« skrivet: 2019-07-21, 12:57 »
med förra Giftet

127
Bollebygd / SV: Bollebygd
« skrivet: 2019-07-21, 12:51 »
siöfarande

128
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2019-07-20, 21:48 »
Här är deras attest vid inflyttningen till Garnisonsförsamlingen:

HII:11, s. 232 (https://app.arkivdigital.se/aid/v204668.b2340.s232).

De hade tydligen tänkt sig till hans hembygd i Fryksdalen - men i stället hamnade de i Göteborg...

129
03 - Hur hittar jag... / SV: Orsak till fosterhem/adoption
« skrivet: 2019-07-19, 13:39 »
I barnavårdsnämndens arkiv i den dåvarande kommunen skulle det kunna finnas något.

Det har varit flera omgångar med kommunsammanslagningar sedan 1935. En upphörd kommuns arkiv finns i dag i arkivet till den kommun som området tillhör i dag.

130
Var ligger platsen / SV: Långerud, Värmland
« skrivet: 2019-07-17, 21:40 »
Det var visserligen kompanichefen som beslutade vilket namn soldaten skulle ha, men vi kan ju inte i dag veta hur lyhörd den ene eller andre kaptenen var för soldatens eget önskemål. Och det var långt ifrån någon allmän regel att alla soldater vid samma rote alltid hade samma namn.

När det gäller Lars Lång, så hette hans företrädare som n:r 4 vid 5:e belägringskompaniet Hellström. Det framgår av 1816 års generalmönsterrulla, där det också sägs att Lång då tjänstgjort i tre år (https://app.arkivdigital.se/aid/v493912.b2990). Till n:r 4 transporterades han från n:r 27 enligt samma rulla. Och till n:r 27 antogs han 1813 och ersatte då en Kjellberg, enligt 1815 års GMR (uppslag 105; https://app.arkivdigital.se/aid/v493911.b1120.s105).

Inget 'ärvt' namn där m.a.o.

Artilleristerna var f.ö. inte indelta, och hade därför inga rotar.

131
Bäve / SV: Britta Tollesdotter
« skrivet: 2019-07-17, 17:12 »
Det är inte konstigt att du inte hittar det, om du litar på vad jag skriver...  :)

Sillered eller Kollered bruk börjar på sidan 39, och fortsätter på nästa sida. Och det är på sidan 40 (inte 49, som jag skrev i det förra inlägget) som Måns Olsson finns, med noteringen att han flyttat till Nyböle.

"Kållered/Kollered" (det stavas alltså på två olika sätt här) är det samma som Kollerö bruk, som det oftast skrivs (och så stavas det också på kartan i dag).

132
Släktnamn / SV: Noterad som emigrant men avreste aldrig
« skrivet: 2019-07-17, 00:14 »
Om 'din' Claes står med på en passagerarlista (alltså inte bara noterad som emigrerad i hemförsamlingens husförhörs- eller utflyttningslängd), så är det väl mest troligt att han faktiskt reste - men kom tillbaka.

Det finns en Claes Johansson, född den 3/11 1867 i Västra Tunhems socken i Västergötland.

Han finns på Häggebacken under Rånnum Storegård (AI:8, uppsl. 317; https://app.arkivdigital.se/aid/v44879.b333.s317). Där står han noterad på tre ställen: Rad 3, inkämd mellan rad 3 och 4 samt rad 7.

Först står han som utflyttad till Amerika 1887. Sedan har han återlämnat attesten 1888 och saknar bevis för perioden från det att han fick ut attesten till den återlämnades, vilket betyder att han inte varit i en svensk församling och visat upp attesten där, för då skulle han antingen fått en ny attest med sig därifrån eller fått den gamla tillbaka med en ny påskrift. (Om han verkligen var i Amerika, eller i Norge eller någon annanstans framgår inte här.)

Han har flyttat hem till Häggebacken i november 1892, och är sedan kvar utan utflyttningsnotering i husförhörslängden (som går till 1901). I den första församlingsboken (AIIa:2, uppsl. 355; https://app.arkivdigital.se/aid/v187962.b600.s355) är han fortfarande kvar, men överförd till obefintlighetsboken 1919 tillsammans med brodern Ernst Albert (född den 13/2 1871). Man vet alltså inte vart de har tagit vägen.

Föräldrarna till denne Claes är Johannes Hansson och Gustafva Olofsdotter Rost (AI:6, uppsl. 292; https://app.arkivdigital.se/aid/v44877.b303.s292 & C:5, s. 194 mp/uppsl. 50 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v44889.b102.s195).

OBS! Bara för att namn och födelsedatum stämmer med uppgifterna i den norska folkräkningen, så är det inte säkert att det är han! Tunhems-Claes är bara en kandidat tills vi hittar bevis i Norge som knyter Skjeberg-Claes till Tunhem.

133
Språk, ord och namn / SV: Wargeringen
« skrivet: 2019-07-17, 00:05 »
En vargeringskarl är en reservsoldat, som roten skulle ha i beredskap om den ordinarie stupade eller av annan orsak behövde ersättas.

134
Släktnamn / SV: Noterad som emigrant men avreste aldrig
« skrivet: 2019-07-16, 12:51 »
Det enklaste är att börja nysta i den kända änden av tråden...  :)

Vet du var i Norge han gifte sig, och när? I vigselboken kan det står varifrån han kom och faderns namn.

Och var står det att han emigrerade i april 1893?

135
Bäve / SV: Britta Tollesdotter
« skrivet: 2019-07-16, 11:35 »
Bäves grannsocken på andra sidan västgötagränsen är Väne-Ryr (tidigare Södra Ryr). Både där och i dess grannsocken Vassända är det en lucka i födelseboken 1701-1742 och vigsel- och dödböckerna 1714-1742. Alltså under den tid när Brita borde ha fötts, hon och Måns gifte sig och dottern Brita föddes, och troligen också dottern Anna (eftersom hon inte kan hittas i Bäve). (Däremot är det inga luckor i böckerna i den tredje socknen i pastoratet, Naglum.)

Väne-Ryrs utflyttningslängd 1746 (C:1, s. 283 mp/f. 215r hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v44842.b148.s283):

"Måns Olufsson och hustru Britta Tollesdotter af-
flötta med sin [!] barn ifrån Nybolet til Brecke
i Bäfwe sochn, sedan the här både wid bruket och
i sochnen förswarligen lefwat."


Också i mantalslängderna är det luckor. Landskontorets (länsstyrelsens) exemplar har försvunnit vid stadsbranden i Vänersborg 1834, och även i Kammarkollegiums exemplar är det stora luckor.

Men 1744 (s. 39; https://app.arkivdigital.se/aid/v224349.b440.s39) finns på 1/4 mtl Nyböle Måns Olsson med hustru, med noteringen "från Kållered". Och på Sillered eller Kollered bruk (s. 49) finns Måns Olsson med noteringen "i Nyböle".

136
Skara / SV: Skara rådhusrätt FII:8 (1755-1828) Sida 509
« skrivet: 2019-07-16, 11:19 »
"År 1801, den 16 September blef uppå anmodan
Laga Boupteckning af undertecknade magistra-
tens ledamöter förrättad efter Styrmannen
wid uti/ Kongl. Ostindiska Compagniets tjenst Johan
Hansson Busck, som den 30 nästl:ne December
med döden afgått i Norige och Korshamn un-
der hemresan från China och efter sig läm-
nat..."


Han dog m.a.o. den 30/12 1800.

137
Uddevalla / SV: Kirstin Persdotter Sohlberg
« skrivet: 2019-07-14, 22:23 »
Hon finns i Morlandas inflyttningslängd den 15/11 1826 (B:1, s. 17; https://app.arkivdigital.se/aid/v2622.b11.s17). Det står att hon flyttar in till Övre Kvarnen.

Och där finns hon hos sonen Johannes Olsson (AIa:10, s. 10; https://app.arkivdigital.se/aid/v2593.b16.s10). Hon är struken, men det står inte om hon har dött eller flyttat ut igen.

138
Svaret på frågan om Alt + 7 är ja.

Det är koder i forumprogrammet Discus, som användes av det gamla Anbytarforum och fortfarande används av Arkivguidens Forum.

Newurl = Länken öppnas i ett nytt fönster. Link = Länken öppnas i samma fönster.

139
Månsarp / SV: Läshjälp om namn - år 1645
« skrivet: 2019-07-13, 19:33 »
Så sant, så sant - det är alltid en god idé att jämföra med andra år...  :)

Men vad har han då skrivit 1645? Hauuår med två u? Något l finns där i vart fall inte. (Det förklarar i så fall varför krumeluren över u ser som den gör; den är 'dubbel' för att han inte orkade lyfta pennan.)

Dessutom är Håffuåll (1646) och Halffuor (1647) inte samma namn - åtminstone inte i mina båhuslänska hemtrakter. Där heter man antingen Halvord (vanligt) eller Håvål (ovanligt). Jag kan inte påminna mig att jag någonsin har sett dessa namn användas omväxlande om samma person - utom möjligen i nutida register, där dock båda har en ovana att förvanskas/försvenskas till Halvard...

Men namnskicket har ju stora regionala variationer - så det som inte förekommer i det norska Båhuslän kan mycket väl förekomma i det svenska Småland. Fast vi vet ju inte från vilket landskap skrivaren kom...  :)

Och visst står det Britta med två t - och bara förkortningen H för Hustru...  :)

140
Månsarp / SV: Läshjälp om namn - år 1645
« skrivet: 2019-07-13, 14:41 »
På den första bilden ser det i vart fall ut som Haunår. Ett namn som jag aldrig har stött på tidigare, oavsett stavning (Hav-/Haf-, -nor).

Om nu inte krumeluren har hamnat fel och ska sitta över a. I så fall blir det Hännår, vilket skulle kunna vara det samma som Hendor - som det åtminstone var en handfull som döptes till under 1900-talet...  :)

Andra bilden:

Anders Tolffson Hamers [?]
H Brita
Dreng Oluff

Det som ser ut som "Hamers" kanske är en förkortning för något? Och det fattas väl ett "i" före?

141
Solberga / SV: Solberga (O) C:3 (1751-1786) Bild: 9 Sida: 7
« skrivet: 2019-07-13, 10:06 »
Gården heter Skäggstorp (med s). Här stavat Skäxtorp.

På vänstersidan på samma uppslag är det ett barn som är fött i Skägztorp, så prästen visste väl inte hur han skulle stava det - men det uttalas ju likadant...  :)

142
Mörrum / SV: Numreringsändringen i Mörrum
« skrivet: 2019-07-11, 09:57 »
Det var alltså ingen ändring, utan bara olika sätt att numrera. Nummer inom socknen eller nummer inom byn.

De nummer som du nämner i ditt första inlägg är markerade med rött i svaret.

Men det enklaste är väl att du skaffar ett konto i Arkivguidens Forum, så kan du diskutera direkt med den som har skrivit svaret. Han får alltså inte lov att skriva i Anbytarforum.

143
Nättraby / SV: MARIA JÖNSDOTTER f. 1737
« skrivet: 2019-07-11, 03:01 »
Vidarebefordrar ett tips som publicerats här:

Denna Maria Jönsdotter dog i Esketorp den 26/10 1739, och blev alltså bara 2 år gammal. (Nättraby FI:1, s. 58; https://app.arkivdigital.se/aid/v96524.b37.s59).

144
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-11, 02:38 »
Jacob Torbjörnsson och Oliana Andersdotter på Tangen under Edsten har en son Lars i passande ålder, enligt Jacobs bouppteckning 1809 (Tanums m.fl. HR FII:33, s. 21; https://app.arkivdigital.se/aid/v65851.b15.s21).

När Jacob dött finns där enkan Oliana i mantalslängden. När hon försvinner dyker samtidigt modern Oliana upp hos Lars Ek, som ju bor på samma ställe. Han har senare också en syster Margreta i samma ålder som Jacobs dotter med samma namn.

Det kan kanske vara några ledtrådar...  :)

Johanna vet jag ingenting om - än så länge...

Jag får återkomma senare, möjligen till helgen. De närmaste dagarna är jag upptagen med annat.

145
Mörrum / SV: Numreringsändringen i Mörrum
« skrivet: 2019-07-11, 02:00 »
Ett svar finns här:

Mörrum: Gårdarnas numrering.

146
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-10, 03:05 »
Lars Ek var soldat för Edsten Oppegård i Kville socken, n:r 118 vid Tanums kompani.

Enligt Centrala Soldatregistret antogs han 1809, men det stämmer inte med rullornas uppgifter. Enligt generalmönsterrullan 1818 (https://app.arkivdigital.se/aid/v48127c.b527.s88) har han tjänstgjort i 7 år. I GMR 1821 (https://app.arkivdigital.se/aid/v374166.b2310) har han 10 års tjänstgöring. Och 1825 (https://app.arkivdigital.se/aid/v374167.b2440), när han begär och får avsked, har han tjänstgjort i 14 år.

Han antogs alltså 1811. Det var en Anders Ek före honom; förmodligen är det han som antogs 1809, och så har man blandat ihop Ekarna vid registreringen (registret är ju ingen militär originalhandling; det är ett nutida register).

Vid mönstringen 1818 (den 21/6) är Lars 36 1/4 år. 1821 (den 27/7) 39 1/4 år. Och 1825 (den 13/6) 43 1/4 år. Eftersom man inte bara anger hela år, så bör man ha haft en attest med födelsedatum. Han borde alltså vara född på våren 1782. I mantalslängderna står åldern i 1812-1824 års längder; fr.o.m. 1825 står födelseåret. Åldern varierar och motsvarar födelseåren 1782-1784, men 1782 är det som står när födelseåret sätts ut 1825. Sedan, i samband med en flytt, ändras det till 1786, men det är förmodligen bara en felskrivning eftersom 1782 också stämmer med rullornas ålder.

Lars Ek finns under Edsten Oppegård första gången i mantalslängden 1811 (daterad den 13-16/3 1811). Hans hustru är namnlös (som alltid i mantalslängderna), och har en ålder som motsvarar födelseåren 1776-1780, men om vi utgår från åldern i den längd där Lars ålder troligen är korrekt (d.v.s. motsvarar födelseåret 1782), så är hon född omkring 1778.

Hustrun är struken i mantalslängden 1821, och enligt bouppteckningen (skiftet) den 28/8 1820 (Kville HR FII:6, s. 611; https://app.arkivdigital.se/aid/v65705.b309.s611) heter hon Oliana Andersdotter och dog i maj samma år.

Deras barn är enligt bouppteckningen Johan 10 år, Brita 6 år och Greta 2 år. Enligt mantalslängden är deras födelseår: Johan 1810, Anna 1813 och Greta 1818. Att äldsta dottern kallas Brita i bouppteckningen och Anna i mantalslängden beror väl förmodligen på att hon heter Anna Brita, en vanlig namnkombination. (Det normala är att bara det första förnamnet skrivs i mantalslängden.)

Redan i mantalslängden 1822 har Lars hustru igen. Hon är född 1798, enligt längden 1825, vilket också stämmer med åldern i längderna 1822-1824.

Deras barn, enligt mantalslängderna: Inger 1822 (struken 1828, och alltså död omkring 1827), Christina 1823, Olena 1825, Inger 1830 och Maja 1834.

Lars med familj bor först på Tangen under Edsten Oppegård t.o.m. mantalslängden 1825. Efter hans avsked från soldattjänsten flyttar de runt en hel del:

1826 Heden under Rabbalshede. 1827-1828 Lushed. 1829-1835 Ragnildalen under Kalvskinn. 1836-1837 Gullov. 1838-1840 Krigen under Bastekärr. Allt i Kville socken.

1826 och 1829-1830 står Lars som torpare (husman med jord). 1831-1840 är han backsittare (husman utan jord). 1827-1828 är han statdräng; de bor då på ett bruk i Lushed som just köpts av Axel Johansson i Edsten, som har det som utbruk. De får väl bo i huset som står tomt när Axel inte bor där, och så är det väl meningen att Lars ska sköta gården åt Axel; han står ju som statdräng.

Samtidigt som de flyttar till Lushed, så försvinner Johan. Men i stället dyker det uppe en dräng Johan Jacob (född 1810) hos Axel i Edsten - och det gör det ju inte mindre sannolikt att Lars son Johan verkligen heter Johan Jacob...

1841 är de strukna under Bastekärr och Lars Ek går inte att finna någonstans i Kville socken. Det är naturligtvis möjligt att de flyttat ur socknen - men...

I slutet av längden finns rubriken "På socknen", och där finns enkan Johanna Hansdotter, född 1798. Nästa år (alltså 1842) är hon inte kvar "på socknen", men det året finns en särskild lista för de som "saknar bestämt tillhåll" (Norrvikens HS FIa:44; https://app.arkivdigital.se/aid/v65500.b87 - se bild) - och där finns enkan Johanna Hansdotter. Hon har visserligen fått födelseåret ändrat till 1791, men där står också exakt dag (12/1), så vi vi får väl utgå ifrån att det är rätt - och hon har döttrarna Inger Helena född 18/8 1830 och Maja Lisa född 16/4 1834!

1843 saknas den listan, men 1844 är Johanna och barnen kvar. Längre fram har jag inte kollat.

Här har vi alltså en Lars med en dotter Maja född 1834. Hon har en syster Christina född 1823 och en halvbror Johan (som mycket troligt heter Johan Jacob) född 1810. Och när den utfattige backsittaren Lars försvinner spårlöst, så dyker det uppe en enka "på socknen" med samma födelseår som hans hustru (innan det korrigeras) och döttrar med rätt namn och födelseår.

Det är naturligtvis möjligt att det föddes två Maja Lisa den 16/4 1834 i Kville, och det är naturligtvis möjligt att Johanna är enka efter någon annan än Lars Ek, men att allt detta (också syskonens namn och födelseår) skulle passa så perfekt av en ren slump - nej, slumpkedjor tror jag inte på.

Jag garanterar inte att Lars Ek och Johanna Hansdotter är föräldrar till Maja Lisa Larsdotter i Uddevalla - men jag skulle bli mycket överraskad om de inte är det...  :)

147
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-09, 23:15 »
Enligt vigselboken finns både Maja Lisa och Anders på uppslag 191 i del 1 av husförhörslängden (vilket i dag är AI:16; https://app.arkivdigital.se/aid/v2210.b198.s191a). Om man sedan följer henne baköver i husförhörslängderna, så ser man att hon flyttade in till Uddevalla 1857.

Hon finns i inflyttningslängden (B:4, n:r 154/1857; https://app.arkivdigital.se/aid/v2225.b68), inflyttad från Forshälla.

I Forshälla finns hon på Hoga Mellomgård (AI:10, s. 142; https://app.arkivdigital.se/aid/v1386.b81.s142). Där står att hon kom med bevis 1854. Och hon finns i inflyttningslängden (B:3, n:r 27/1854; https://app.arkivdigital.se/aid/v217.b45), inflyttad från Uddevalla.

I Uddevalla finns hon i utflyttningslängden (B:5, n:r 193/1854; https://app.arkivdigital.se/aid/v2226.b58), utflyttad till Forshälla. Och i inflyttningslängden (B:4, n:r 180/1853; https://app.arkivdigital.se/aid/v2225.b49), inflyttad från Kville.

Dessvärre är attesten från 1854 inte bevarad i Forshälla (i vart fall inte insorterad under 1853 eller 1854); förmodligen fick hon den med sig när hon flyttade tillbaka till Uddevalla 1857.

I Uddevalla finns flyttattester från 1853 i HII:5 och 1857 i HII:6, men de finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller SVAR/Riksarkivet. Där kan förhoppningsvis stå från vilken gård i Kville socken hon flyttade ut 1853 - och kanske föräldrarna, även om det nog är att hoppas på för mycket...

Enligt både Uddevallas inflyttningslängd 1853 och utdito 1854 ska Maja Lisa ha flyttat in till och ut från n:r 204-6, och där finns hon också inklämd mellan raderna med svag skrift (AI:11, s. 351; https://app.arkivdigital.se/aid/v2194.b180.s351).

Till Forshälla flyttade hon alltså inte in - formellt - 1856; det var bara sonen Victor som gjorde det (B:4, s. 2, n:r 4; https://app.arkivdigital.se/aid/v218.b4.s3). Maja Lisa var redan skriven i Forshälla, och flyttade alltså bara tillfälligt hem till Kville när hon väntade Victor. Det framgår av den attest som hon hade med från Kville 1856 (HII:4; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061185_00222 - daterad den 21/4).

Där står som synes att hon är från Hoga i Forshälla socken, att hon "för omkring tvenne månader sedan hitkom" och nu "återvänder till sin hemort".

Det verkligt intressanta i attesten är Victors faddrar (något som inte är vanligt att hitta i attester): Torparen Simon Andersson under Store Anros i Tanums socken och enkan Christina Larsdotter under Bransteby i Kville socken.

Enligt mantalslängden är Christina född 1823, och enka efter Elias Andersson. Hon är troligen Maja Lisas syster.

Då vet vi alltså att Maja Lisa Larsdotter är född den 16/4 1834 i Kville, har en halvbror Johan Jacob Larsson född 1810, och en trolig syster Christina Larsdotter född 1823. Och att hon flyttade från Kville till Uddevalla 1853.

148
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-09, 10:27 »
Jag misstänker starkt soldaten Lars Ek. Han var gift två gånger, och barnens namn och ålder stämmer. Men jag vill kolla lite till innan jag säger något säkert - om det nu går att säga något säkert...  :)

149
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-09, 02:13 »
Halvbrodern Johan Jacob Larssons skriftliga godkännande av Maja Lisas vigsel är daterat den 20/1 1866.

I 1866 års mantalslängd (daterad den 25/11 1865) kan jag bara hitta en Johan Jacob Larsson på Fjällbacka, och det är i hus 85 (https://app.arkivdigital.se/aid/v65504.b386). Han är född 1810.

Samtidigt finns en Johan Jacob Larsson på Nordre Röd (https://app.arkivdigital.se/aid/v65504.b420). Han tog över bruket där redan i mantalslängden 1853, och finns kvar där åtminstone i längden 1867. Det är alltså olika personer.

Röd-Johan är mycket riktigt son till Lars Olsson, och enligt mantalslängden född 1831 (och 15 1/2 år, enligt faderns bouppteckning). Men det är alltså inte han som är Maja Lisas bror, eftersom brodern bor på Fjällbacka i januari 1866.

150
Uddevalla / SV: Kan jeg hitta deres foreldre?
« skrivet: 2019-07-09, 00:36 »
Vilka är källorna till uppgifterna i inlägget kl. 23.27 om Lars Olsson på Nordre Röd, Maja Lisas oäkta barn och flytten till Forshälla?

I Lars Olssons bouppteckning 1846 (Kville HR FII:11, s. 567; https://app.arkivdigital.se/aid/v65710.b287.s567) finns inget - vilket man heller inte kan förvänta, eftersom "oäkta" barn inte ärvde.

151
Daretorp / SV: Daretorp hushåll
« skrivet: 2019-07-08, 23:39 »
Hon står som fosterbarn, och då måste det vara till familjen närmast ovanför, alltså Johan Alfred Larsson och Anna Josefina Karlsdotter.

Men prästen har rört till det...

Det står att hon heter Anni Augusta Johansson och är född den 3/9 1906, och kom från Paradis den 1/11 1915.

Paradis är ett f.d. soldattorp, som nu ägs av Karl Gustaf Johansson och Augusta Sofia Karlsson, som är Annis föräldrar. De finns i samma församlingsbok på uppslag 97 (https://app.arkivdigital.se/aid/v154159.b107.s97).

Där ser vi att Anni Agusta i själva verket är född den 26/7 1903, och den dagen finns hon också i födelseboken (C:8, uppsl. 47; https://app.arkivdigital.se/aid/v170485.b55.s47). Men hon har en syster Anna Maria som är född den 3/9 1906.

Och i flyttnoteringarna står att det är Anni Augusta som flyttar till Påvelstorp 1915 - men hon har alltså vid flytten fått systerns födelsedatum!

Det står ingen utflyttningsnotering för henne på Påvelstorp, så då bör hon vara kvar på samma ställe i nästa församlingsbok. Och det är hon (AIIa:3, uppslag 263, rad 34; https://app.arkivdigital.se/aid/v154161.b70.s263). Där har årtalet rättats, men dagen är fortfarande fel. Här står också att hon flyttar 1917.

Modern heter Karlsson, och fostermodern Karlsdotter. Är de kanske systrar?

152
Äldre ord L - Ö / SV: Rusthållaregård
« skrivet: 2019-07-08, 21:52 »
När jag länkar hit från en annan diskussion för att förklara ordet rusthåll, så upptäcker jag att länken i mitt förra inlägg här ovan har försvunnit i den "lyckade" konverteringen från det gamla till det nya Anbytarforum - vilket ju skett med ett oräkneligt antal länkar...  >:(

Så då får jag lägga in den på nytt: Rusthåll, rotar och boställen. (Båhusarkivet heter f.ö. Båhus Arkivguide numera.)

153
Sventjänare: Det står att Erik var sventjänare för ett ryttarehemman. Han var alltså kort sagt ryttare för det rusthållet. Ryttaren var anställd av rusthållaren och kallades för dennes sventjänare.

Medarvinge: Erik hade inte fått ut hela sitt arv, och krävde medarvingen Simon på det som återstod. Erik och Simon hade alltså ärvt samma avlidne person, och var därmed delägare i samma dödsbo.

154
Gamlestaden / SV: läshjälp över fader?
« skrivet: 2019-07-08, 21:01 »
Det står inte 40 7/2. Det står 40 7/4 2, vilket mycket riktigt är adressen:

Stadsdel 40 (Gamlestaden), 7:e kvarteret, nummer 2.

155
Hökhuvud / SV: Varför lämnas uppgift till hösttinget?
« skrivet: 2019-07-08, 20:19 »
Det kan tilläggas att orsaken till att prästerna sände dödlistor till tinget, var att man skulle kunna kontrollera att bouppteckningar upprättades. Bouppteckningarna skulle ju lämnas in till tinget.

156
Jag tänkte att det kanske kunde stå i bouppteckningarna efter Charlottas familj på Orust att hennes man hette Johan Börje, men det står dessvärre bara Johan.

Fadern Abraham Andersson den 7/11 1890 (Orust och Tjörns HR FII:34b, s. 1837; https://app.arkivdigital.se/aid/v137405.b51.s1837): Dottern Olivia Sjölota  :) Abrahamsdotter, gift med Johan Hagelin i Nordra Amerika.

Modern Inger Katrina Berndtsdotter den 22/2 1900 (39:313; https://app.arkivdigital.se/aid/v70553.b161.s313): Dottern Olifvia Charlotta Abrahamsdotter, gift med Johan Haglund i Nordamerika.

Systern Johanna Elisabet Abrahamsdotter den 5/2 1925 (64:52; https://app.arkivdigital.se/aid/v486226.b890.s52): Systern Charlotta Haglund, vistelseort okänd (står inte vem hon är gift med).

Men det finns ändå en liten chans att det kan gå att hitta något på Orust...

Familjen ägde 1/16 mtl i Store Klevedal i Torps socken. Och i lagfartsboken (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001955_00231) hittar vi detta:

6. Olivia Charlotta fick 1/144 enligt arvskifte efter Abraham den 9/2 1892. Den 13/2 1893 förklarades lagfartsansökningen vilande (§ 106-112), och den 2/10 1893 beviljades den (§ 80-86).

10. Johan Anton Abrahamsson (som lär vara brodern) köpte Olivia Charlottas del av gården enligt auktionsprotokoll den 2/3 1894, och fick lagfart den 12/3 1894 (§ 78).

Kanske ärvde Johan B. Haglund också en del eftersom de var gifta när Abraham dog? I så fall borde också hans namn stå med åtminstone vid försäljningen...

Lagfartsprotokollet för 1893-1894 finns i Orust och Tjörns HR AIIa:27 på landsarkivet i Göteborg, men är ännu inte filmat.

När det gäller passagerarlistans uppgift att J. B. Haglund ska vara född i Göteborg, så är det inget att bry sig om. Det är ju ingen som för hand har plitat ned orden "född i", utan det är en förtryckt rubrik på blanketten, "Födelseort till län och socken". Och det vet vi ju inte hur noga man var med att fylla i rätt uppgift i den kolumnen. Det kunde ju lika gärna vara utflyttningsorten som hamnade där - och det blev det på Olivia C. Andersson, som också sägs vara född i Göteborg.

Dessa uppgifter noterades inte av någon myndighet. Det var emigrantagenterna - alltså de 'resebyråer' som sålde biljetter och bokade in emigranterna på båtarna - som fyllde i passagerarlistorna och sände in dem till Göteborgs poliskammare. Kollade agenterna några prästbevis eller frågade de bara emigranterna? Ingen aning...  :)

157
Karl Johan / SV: Berta Leontina Larsson
« skrivet: 2019-07-06, 22:06 »
När de flyttar till Amerika 1872, så finns det i utflyttningslängden (s. 133 i BI:4, n:r 120; https://app.arkivdigital.se/aid/v34185.b71.s133) hänvisning till deras nummer i inflyttningslängden:

Han 1866:228, och hon 1867:239. Det är på sidan 337 (https://app.arkivdigital.se/aid/v34184.b173.s338) resp. 383 (https://app.arkivdigital.se/aid/v34184.b196.s384) i BI:3.

Båda kommer flyttande från Fässberg. Han är ogift när han flyttar in, men hon är gift, så de lär väl då ha gift sig i Fässberg. Här kallas hon Andersdotter, och sägs vara född i Lindberg.

158
Karl Johan / SV: Berta Leontina Larsson
« skrivet: 2019-07-06, 21:33 »
Det finns inga husförhörslängder för den här tiden, bara "uppgifter till husförhörslängderna".

1871 finns de på sidan 271 i HIb:12 (https://app.arkivdigital.se/aid/v35121.b139.s271).

Där står att Ludvig är född den 10/1 1846 i Majorna, och Beata Sofia den 31/10 1841 i Halland.

159
Karl Johan / SV: Berta Leontina Larsson
« skrivet: 2019-07-06, 21:10 »
Föräldrarna är sockerbruksdrängen Ludvig Larsson och h. Beata Sofia Pettersdotter. Hon är 29 år. De bor i 1:a roten n:r 39.

Ovanför Bertas namn är tillskrivet "fl. till Amerika 31/7 72" - men jag tror inte att hon flyttade ensam...  :)

160
Eggby / SV: Jon Andersson i dödboken
« skrivet: 2019-07-06, 20:47 »
Nordg. Foxerna får jag det till.

Det är 1742.

161
Karl Johan / SV: Berta Leontina Larsson
« skrivet: 2019-07-06, 20:31 »
När föds hon? Det är 721 sidor i den födelseboken...  :)

162
Att det står i Domkyrkoförsamlingens personalförteckning att Johan Börje Månsson flyttar ut den 1/4 1880 betyder inte att båten gick den dagen. Det var då han fick ut sin flyttattest. Och det passar ju bra om båten gick två dagar senare...

163
Afskied nästa
mönstring, dubbelt
underhåll

164
Allmänt / SV: Vigselbok Askum 1735
« skrivet: 2019-07-05, 11:05 »
I arkivförteckningen ser du vad som finns i Askums kyrkoarkiv. Inte mycket...

Det gamla arkivet förstördes vid prästgårdsbranden i Tossene 1898.

Sotenäs Personhistoriska Förening har sammanställt s.k. sockenlängder av uppgifter hämtade ur andra källor, främst mantalslängder. Dessa finns fotograferade hos Arkiv Digital (direktlänk till Askum: https://app.arkivdigital.se/aid/a12).

165
Foss / SV: Foss (O) C:2 (1730-1783) Bild: 13 Sida: 15
« skrivet: 2019-07-04, 21:27 »
Tello skriver inte att Lars föddes "i skogen" (med litet s), utan "i Skogen under Skaveröd".

I notisen står bara Skogen (Skaveröd nämns alltså inte). Det finns ingen gård med det officiella namnet Skogen i Foss socken, men enligt ortnamnsarkivets bok om ortnamnen i Tunge härad finns en hemmansdel i Skaveröd som kallas Skogen.

Och i mantalslängden 1731 (daterad den 30/1 1731, alltså stort sett samtida med födelsen; https://app.arkivdigital.se/aid/v224213.b1770.s762) finns en Hans Simonsson i Skaveröd.

Det stämmer att moderns namn i födelsenotisen är Barbro Olsdotter.

166
Norum / SV: Norum (O) C:1 (1690-1754) Bild: 105 Sida: 197
« skrivet: 2019-07-04, 20:51 »
Ja, det stämmer.

Dotterns namn stavas här Elij, och moderns Ingier Klemitzdot. Men stavningar är inget att haka upp sig, varje skrivare stavade som han behagade förr. Elin och Ingegerd skulle det skrivas i dag.

Gården är Furufjäll (Furefiäl).

167
Norum / SV: Norum (O) C:1 (1690-1754) Bild: 102 Sida: 191
« skrivet: 2019-07-04, 20:39 »
Ja, det stämmer.

Gården är Hammar (här skrivet Hamar med streck över m, vilket betyder att det är dubbelt).

168
Jörlanda / SV: Jörlanda (O) C:1 (1744-1786) Bild: 7 Sida: 4
« skrivet: 2019-07-04, 20:28 »
Ja, det är Anders Pålssons son Sven från Raröd, men moderns namn står inte.

Dopvittnena är Olof i Ranebo, Rasmus i Haga och Amunds hustru i Linna (som förmodligen är detsamma som Linden, en granngård till Raröd).

Observera att det finns två gårdar i Raröd, Övre och Nedre. Enligt 1742 års mantalslängd (https://app.arkivdigital.se/aid/v224217a.b2000.s189) bor Anders Pålsson på Övre Raröd.

169
Jörlanda / SV: Jörlanda (O) C:1 (1744-1786) Bild: 13 Sida: 16
« skrivet: 2019-07-04, 20:08 »
Ja, fast gårdsnamnet är Kårtued (som prästen har stavat det här), i dag officiellt Kårtvet.

170
Hjälmseryd / SV: Hjälmseryd - vigselnotis 1744
« skrivet: 2019-07-04, 19:22 »
Jag får det till Sonagård.

Det finns en Sonagård (i dag officiellt skrivet Sunagård) i Ljunga kyrkby i Norra Ljunga socken.

https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?e=475663&n=6359675&z=9

171
Säter / SV: Karta över Säter 1830-tal?
« skrivet: 2019-07-04, 18:43 »
Det finns en karta från 1870-talet. Om man jämför den med en sida ur en atlas från 1811, så ser man visserligen bara antalet kvarter, men staden ser sig lik ut, och bör därmed ha sett ut så också på 1830-talet. Och på dagens karta känner man också igen kvarteren i Gamla staden.

På kartan från 1870-talet står tomtnumren. Och där har tomterna närmast kyrkan lägst nummer och tomterna i utkanten av staden har högst, vilket väl gör det troligt att det är en gammal numrering där man bara lagt till nummer när staden växt med nya tomter, och att numren därmed var desamma på 1830-talet.

172
Norrala / SV: Vårdhem i närheten av Norrala
« skrivet: 2019-07-04, 02:01 »
Rinkesta i Ärla socken, Södermanland. Inte precis närheten av Norrlala...  :)

I kråkfötterna står det något om attest, bl.a. om jordfästning, från pastorsämbetet (p.ä.) i Ärla.

173
Det står inte moderns namn eller var de bor, men eftersom faderns titel är H:r [Herr] och han har ett latinskt namn, så är det ingen vild gissning att han bor i prästgården.

Och mycket riktigt finns han i Skara stifts herdaminne (n:r 5 på s. 2:543; https://app.arkivdigital.se/aid/v903773.b5950.s543). Den texten står under Eriksberg, där han senare blev komminister, men det står att han blev adjunkt i Väring 1731.

174
Solberga / SV: Solberga (O) C:2 (1694-1746) Bild: 255 Sida: 483
« skrivet: 2019-07-04, 01:02 »
"d. 16 Januari döpt. Hälies barn på Torp
het. Gunla, wit. Arued i Tunge, An-
ders i Ingetorp och Biörns hust. i Kyrkeby"


Det står alltså bara faderns förnamn, och inget namn på modern.

Det står inte heller om det är Västra eller Östra Torp. Men i 1742 års mantalslängd (https://app.arkivdigital.se/aid/v224217a.b2000.s189) finns det en Helgje Olsson på Västra Torp, men ingen Helgje på Östra.

I mantalslängden står också att Helgje kommer från Åseby, men det betyder bara att han har flyttat därifrån i den här längden. Och på Åseby Nordgård i Solberga socken står att Bengt Amundssons dräng Helgje är åbo på Västra Torp i Jörlanda socken.

Helgje har alltså bara varit dräng i Åseby, men det betyder ju att han var nygift när han flyttade till Torp. Och på raden ovanför Helgje på Torp (och med klammer som betyder att de har gemensamt hushåll) står Olof Amundsson med noteringen "dot. Gunilla gift med Hälje i denna g.".

De gifte sig den 29/11 1741 (s. 326; https://app.arkivdigital.se/aid/v987.b169.s327).

----------

Detta är en gemensam kyrkobok (födda, vigda och döda) för hela Solberga pastorat (Solberga, Jörlanda och Holta socknar), men de olika socknarna har egna avdelningar i boken. Se den innehållsförteckning som landsarkivet har bundit in i början av boken.

Överst på den här aktuella sidan står också att det gäller Jörlanda 1743.

175
Uddevalla / SV: Mystik runt Måna Olssons dödsdatum.
« skrivet: 2019-07-03, 14:47 »
Det är inte brandvakten Måns Olsson som är far till 'din' Olof Månsson i Övre Bräcke.

Se https://forum.rotter.se/index.php?topic=162023.

176
Bäve / Olof Månsson (1754-1822), Övre Bräcke
« skrivet: 2019-07-03, 14:46 »
Fadern till Olof Månsson på Övre Bräcke är inte brandvaktskarlen Måns Olsson i Uddevalla (se https://forum.rotter.se/index.php?topic=161995).

Om vi börjar att nysta i den kända änden av tråden och går bakåt...

När Olof Månsson gifter sig med Kjerstin Persdotter den 4/3 1791, så är han enkling från Övre Bräcke (se https://forum.rotter.se/index.php?topic=157655#msg1495039).

I mantalslängden 1791 (daterad den 8/1 1791; https://app.arkivdigital.se/aid/v82.b29.s20) finns Olof Månsson på 1/8 mtl Övre Bräcke i Bäve socken. Han har hustru, men det är väl bara för att han då är förlovad och man därför vet att han kommer att ha hustru under det året; vigseln var ju inte förrän två månader efter att mantalslängden upprättades.

Föregående år, alltså 1790 (daterad den 26/10 1789), har han också hustru, men den 7/6 1790 dog Olof Månssons hustru Marta Andersdotter på Övre Bräcke, 28 år gammal (C:5, f. 413v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b402.s414).

Bouppteckning förrättades den 14/8 1790 (Tunge m.fl. HR FIIa:8, s. 1173; https://app.arkivdigital.se/aid/v65915.b592.s1173). De har ett barn, den omyndige sonen Magnus. Fastigheten är 1/8 uti post- och rusthållshemmanet Övre Bräcke, som är enkemannens arvejord.

Olof Månsson har hustru i mantalslängden fr.o.m. 1786. 1785 är han alltså ogift. Och den 26/6 1785 gifter sig Olof Månsson från Övre Bräcke med Marta Andersdotter från Finngårdsered i Vassända socken (Vassända-Naglum C:3 , f. 130r; https://app.arkivdigital.se/aid/v44750.b95.s130).

Den ogifte Olof har funnits på Övre Bräcke sedan mantalslängden 1781. Hela tiden med 1/8 mtl, och hela tiden har Anders Olsson haft lika mycket.

1780, när Olof alltså ännu inte är där, har Anders 1/4 mtl. Olof har alltså övertagit hälften av Anders bruk.

Hos Anders bor föräldrarna Olof och Annika. Anders har stått för bruket sedan mantalslängden 1777. 1776 finns där i stället Olof Olsson med hustru, och de har bl.a. sonen Anders.

Olof Olsson har haft 1/4 mtl sedan längden 1773. 1772 har han 1/8; den andra åttingen har i stället den ogifte Elof Börgesson.

1771 har Elof dock hustru, och den 6/8 1771 dör Elof Börgessons hustru Brita Månsdotter på Övre Bräcke, 34 år gammal (C:4, f. 363v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b370.s364).

Elof med hustru har funnits på Övre Bräcke sedan mantalslängden 1761, då det står att Brita Månsdotter är gift med Elof Börgesson.

1760 står det: "Måns Olsson med hust. döde, dot. Brita åbor i stället" (https://app.arkivdigital.se/aid/v224226.b660.s115).

Och den 15/4 1759 dog Måns Olssons hustru Brita på Övre Bräcke, 52 år gammal. Och den 21/4 dog Måns själv, 48 år. (C:4, f. 324r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b330.s324.)

Bouppteckning förrättades den 29/5 1759 efter Måns Olsson och Brita Tollesdotter från Övre Bräcke (Tunge m.fl. HR FIIa:2, s. 1979; https://app.arkivdigital.se/aid/v65909.b993.s1979).

De har tre omyndiga barn: Sonen Olof och döttrarna Brita och Anna. Barnens farbror är Olof Olsson från Bräcke. Fastighet: "En åttondel, som består av hälften krono och hälften odel, som den avlidne mannen ärfteligt tillfallit, som hustrun icke någon rättighet uti ägt."

Och den 8/10 1754 föds bonden Måns Olssons och Börta [!] Tollesdotters son Olof ("Börta" är naturligtvis en felskrivning). Det står inte var de bor, men han döps på Kollerö bruk, som ligger alldeles intill Övre Bräcke, och från Övre Bräcke kommer alla faddrarna, bl.a. Olof Olsson. (C:4, f. 53v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b58.s54.)

Olof är alltså cirka 17 år yngre än systern Brita, som ju var 34 år när hon dog 1771 (åtminstone enligt dödboken), och alltså bör vara född omkring 1737.

Och hos Elof och Brita finns från mantalslängden 1766 (som är första året som underåriga namnges) till 1770 gossen Olof. "Gosse" i de här sammanhangen betyder att han varken är son eller dräng. Det måste naturligtvis vara Britas bror.

Sedan saknas han tills han kommer tillbaka och övertar bruket 1781.

177
Masthugg / SV: Vart tar Lars LAMBERG med familj vägen?
« skrivet: 2019-07-03, 00:36 »
Observera att boendeförsamlingarna som anges för personer i Göteborgs stad på CD:n "Sveriges befolkning 1880" är den nya församlingsindelning som gällde i Göteborg fr.o.m. den 1/5 1883. Många kan alltså inte hittas i kyrkoböckerna 1880 i den församling som anges på skivan.

Det var först 1883 som Masthuggs församling bildades, d.v.s. den ursprungliga Masthuggs församling som heter Oskar Fredrik fr.o.m. delningen 1908 när den nya Masthuggs församling bröts ut.

Vadå? Rörigt att forska i Göteborg? Nejdå...  :)

178
Det finns inga mantalslängder på nätet så sent som 1960.

De som finns för 1900-talet hittar du i Göteborgs mantalskontor:
https://app.arkivdigital.se/aid/a3932

179
Uddevalla / SV: Mystik runt Måna Olssons dödsdatum.
« skrivet: 2019-07-02, 19:31 »
Brandvaktskarlen Måns Olsson dog den 4/4 1768, 36 år gammal. (C:4, f. 352v, tredje noteringen nedifrån; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b359.s353.)

180
Uddevalla / SV: Mystik runt Måna Olssons dödsdatum.
« skrivet: 2019-07-02, 16:15 »
Det är helt enkelt olika Månsar.

Här är sidan med Måns Olssons enka i 1772 års mantalslängd i landskontorets/länsstyrelsens exemplar hos Arkiv Digital:
https://app.arkivdigital.se/aid/v63.b528.s519 (Som synes är det exemplaret helt, till skillnad från Kammarkollegiums hos SVAR.)

Bläddra fram ett uppslag - och överst på vänster sida finns stensättaren Måns Olsson.

SVAR:s mantalslängder (som är Kammarkollegiums exemplar på Riksarkivet) finns också hos Arkiv Digital (de år som saknas i landskontorets/länsstyrelsens exemplar):
https://app.arkivdigital.se/aid/a3944

Och landskontorets/länsstyrelsens exemplar (på landsarkivet) finns här:
https://app.arkivdigital.se/aid/a11

181
Genetisk genealogi (DNA) / SV: Hitta okänd fader?
« skrivet: 2019-07-01, 21:13 »
Jag har inget svar på DNA-frågan - det är inte min avdelning...  :) Men jag kan åtminstone bidra med en misstänkt.

Om man söker efter Da(h)l i trakterna av Ramsberg i "folkräkningen" 1880, så finner man en Anders August Dahl i grannsocknen Linde Bergsförsamling. Han är född 1844, ogift och mjölnare vid Dalkarlshytte Kvarn.

I husförhörslängden finns han på uppslag 831 i AIa:55 (https://app.arkivdigital.se/aid/v51845.b355.s831). Där står att han kom från uppslag 1386 i oktober 1880, vilket finns i AIa:57 (https://app.arkivdigital.se/aid/v51847.b173.s1386).

Det är Väng, men det är ändrat till Fagerängs Aktiebolag. Jag vet inte om fabriken i Väng bara bytt ägare eller om de också bodde i Fageräng.

Hur som helst är varken Väng (längst ned på kartan) eller Fageräng (i mitten) särskilt långt från Sundbo (markeringen uppe till höger), där Maja Greta Forsström bodde. Och det var alltså i Väng/Fageräng som Dahl bodde i maj 1880...  :) Och därifrån flyttade han som sagt i oktober 1880 - samtidigt som tvillingarna var på väg, och Maja Gretas ersättare som lärarinna anlände (enligt hfl)...

Dahl gifte sig den 26/2 1882 (EIa:9, uppsl. 71; https://app.arkivdigital.se/aid/v53528.b74.s71).

Några noteringar om oäkta barn finns som synes inte i husförhörslängderna. Men en misstänkt är han i vart fall - och att han heter August gör honom ju inte mindre misstänkt.

Då gäller det 'bara' att hitta en ättling till mjölnare Dahl som ställer upp på ett DNA-test...  :)

182
Källor och arkiv / SV: Läshjälp i församlingsbok
« skrivet: 2019-07-01, 17:35 »
"T." misstänker jag är testimonium, prästbevis.

Det passar i vart fall i sammanhanget. Och prästen använder ju latinska förkortningar för nattvard (Com.) och förhör (Ex.), så då är det ju logiskt att han gör det för bevis också.

183
D:o Måns Olßons Enckia Marta
s:n Peter


Dito syftar mycket riktigt på Inh. tre rader ovanför.

185
Förkortningar / SV: bfr = befriad?
« skrivet: 2019-06-30, 23:55 »
Det lär vara mantalspenningen som avses. Skattebefriad alltså.

186
09 Döden / SV: Avlidna spädbarn utan namn
« skrivet: 2019-06-30, 01:03 »
Dödfödda barn kan man hitta både i födelse- och dopboken (men bara noterade som födda, ej döpta) och död- och begravningsboken (för också dödfödda begravs ju).

187
Ucklum / SV: Ucklum (O) C:1 (1714-1765) Bild: 18 Sida: 27
« skrivet: 2019-06-30, 00:53 »
Måns Olsson i Härgusseröd får också barnen Anders den 23/10 1720 (s. 16) och Maren den 7/4 1728 (s. 36). Båda gångerna heter modern Maret Olsdotter. Och följer man Härgusseröd i mantalslängden, så dör inte Måns Olssons hustru under den här tiden. Samma Maret är m.a.o. också Annas mor.

Det finns två gårdar i Härgusseröd, Nordre och Söndre. Detta är Nordre. Observera att det finns tre Måns där; de andra heter Andersson och Håkansson. Så det gäller att inte blanda ihop Månsarna om man ser någon notering (t.ex. i domboken) om Måns i Härgusseröd...

188
"Dräng:n Johan Pehrsson född på Korskälledalen. Ei slägt. Bewis från Gborg.
Pig Kirstin Pehrsd:r [Soh]lberg. Kom hit liten. Lyste 1780.
Leds. Rasmus Åberg"


Att hon heter Sohlberg syns ju inte tydligt här, men det vet vi ju från dotterns födelse. (Se https://forum.rotter.se/index.php?topic=157655#msg1495039.)

189
Klövedal / SV: Lärarinna på Grönskärens lotsplats
« skrivet: 2019-06-27, 10:10 »
Det var kyrkan som hade ansvaret för folkskolan vid den här tiden.

De lotsplatser som delade på lärartjänsten ligger ju i olika socknar, men något borde väl ändå finnas i Klövedals kyrkoarkiv.

Se K IV Skolrådets protokoll och andra handlingar angående skolväsendet. Det är dock inget som finns på nätet, varken hos AD eller SVAR.

190
Sörwiksnäs ser det ut som.

191
Det som står i Rödbos inflyttningslängd 1841 är Beijer. Det är alltså inte varifrån hon kom, utan den präst som skrivit attesten hon hade med sig. Enligt herdaminnet var Johan Gabriel Beijer (Beyer) vice pastor i Säve 1829-1841.

Säve utflyttningslängd börjar inte förrän 1846, men någonstans i husförhörslängderna i Säve pastorat bör hon alltså finnas 1841, d.v.s. Säve, Backa eller Björlanda socken - förhoppningsvis noterad som utflyttad till Rödbo (eller Kungälv som är moderförsamling i pastoratet). Så det är bara att börja bläddra...  :) (Observera att de aktuella volymerna, som är AI:3 i alla tre socknarna, består av flera längder, så det gäller att välja rätt år.)

Backa AI:3, sidan 29 (AD-bild 129), som det hävisas till i tidigare inlägg, är husförhörslängden 1848-1853. AI:3 innehåller flera längder, och hon finns också på samma ställe (Lärje Östergård) i förgående längd (1842, s 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v16404.b142.s19). Då måste hon alltså vara tillbaka från Rödbo.

Fredrika Charlotta står som sagt noterad som utflyttad till Göteborg 1850. Men jag kan inte heller hitta henne i utflyttningslängden det året. Inte heller i inflyttningslängden 1850-1853. Senast det sistnämda året var hon dock tillbaka (om hon alls flyttade ut...), eftersom hon gifte sig med Hult den 10/7 (Säve C:1, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v5514.b232). Möjligen kan det vara den 10/8 som de gifter sig, och prästen i så fall glömt att skriva ut månadsrubriken - eller så har han skrivit fel lysningsdag. Det står nämligen att det lyste den 15/7, och det hör ju inte till vanligheten att det lyser fem dagar efter brölloppet...  :)

Jag hittade dock en Björnberg i flyttlängden, nämligen enkan Lovisa Björnberg, född den 9/10 1801, som flyttade in från Karl Johan 1853 (Säve B:1, inget sidnummer, n:r 84; https://app.arkivdigital.se/aid/v5510.b39). Det står bara att hon flyttar till Säve, inte till vilken gård där (det finns ingen gård som heter Säve; det är bara sockennamnet). Det skulle ju kunna vara en släkting...

Karl Johans församling bildades 1820 genom sammanslagning av Marieberg och Amiralitetsvarvsförsamlingen. Först hette den nya församlingen Förenade Kustförsamlingen, och från 1828 Karl Johan. Och i Amiralitsvarvsförsamlingens födelsebok finns den 24/7 1819 en Fredrika Charlotta (C:4, s. 209; https://app.arkivdigital.se/aid/v32666.b109.s209). Föräldrar: Gunne Björnberg och hans hustru Christina.

Christna heter Larsdotter. De gifte sig i samma församling den 3/2 1811 (C:4, s. 218; https://app.arkivdigital.se/aid/v32666.b114.s219). Christina flyttade in från Råda församling 1810 (HII:7, n:r 45; https://app.arkivdigital.se/aid/v607910.b250.s45). Nederst på attesten har prästen i Varvsförsamlingen skrivit att hon tog ut lysning med Gunne Berggren den 11/1 1811, men "Berggren" är ett rent skrivfel; det står samma datum på Björnbergs attest inför vigseln (n:r 163; https://app.arkivdigital.se/aid/v607910.b860.s163).

De fick fler barn enligt landsarkivets födelseboksregister (https://app.arkivdigital.se/aid/v188490.b47.s43), men enligt dödboksregistret (https://app.arkivdigital.se/aid/v188489.b44.s42) blev inget av dem äldre än tre månader. (Jag har inte kollat originalböckerna.)

Christina dog redan den 4/11 1823 (Karl Johan C:1, s. 348; https://app.arkivdigital.se/aid/v27615.b181.s349) och Gunne den 22/6 1828 (s. 380; https://app.arkivdigital.se/aid/v27615.b197.s381). Christina dog och begravdes i Landvetter, och finns också i dödboken där (C:3, s. 388; https://app.arkivdigital.se/aid/v16740.b165.s389), men de var bara där tillfälligt, medan Gunne arbetade vid anläggandet av nya Landvettervägen.

Vad det blev av dottern när föräldrarna dött vet jag inte.

Nu behöver ju inte deras dotter vara 'din' Fredrika Charlotta - men hon har i vart fall rätt namn, och bara två år fel på födelseåret...  :) I Backas och Säves husförhörslängder står bara födelseåret på henne, inte någon dag. Det tyder ju på att hon var född i ett annat pastorat och inte haft något exakt födelsedatum i inflyttningsattesten. Och är uppgiften osäker, så kan man ju inte lita på att året är rätt.

192
Antavlor på nätet (Ancestry eller någon annanstans) är bara påståenden som det inte är något att fästa sig vid - om det inte anges några källor. Och att det är flera antavlor som säger samma sak gör det inte trovärdigare, eftersom de kan ha skrivit av varandra.

Och visst kan du dementera påståendena i Ancestry. Eftersom detta rör sig om vanlig landsbygdsallmoge på 1700-talet, så heter Gabrielssons far Gabriel. Han skulle ha hetat Johansson om fadern hetat Johan. Svårare än så är det inte...  :)

Enligt husförhörslängden gifte sig Johan och Catrina 1783. Och de finns i Ekeby vigselbok den 15/10 (C:1, s. 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v37217.b13.s19). Senast det året ska han alltså ha flyttat från Säby.

Jag har kollat Säbys utflyttningslängd från 1783 och bakåt till 1773, då han ska ha varit 15 år (om han var född 1758...). Och jag hittar bara en tänkbar Johan Gabrielsson. Nämligen 1778 (C:4, s. 239; https://app.arkivdigital.se/aid/v36240.b121.s239), där som n:r 53 finns drängen Johan Gabrielsson som flyttar till Egby. Han flyttar ut från Fetås, och är född 1752. (Att det är fel födelseår är inget att haka upp sig på.  :) Husförhörslängderna landet runt vimlar av fel.)

I Fetås finns han inte i husförhörslängden 1769-1788 (AI:2, s. 174; https://app.arkivdigital.se/aid/v22031.b101.s174). Men den boken ska enligt registret i början innehålla två längder, men Fetås finns bara på en sida i ortregistret, så jag vet inte hur komplett den är.

Men i Fetås finns i vart fall den avskedade soldaten Gabriel Fogel (f. 1721) med h. Anna Hansdotter (f. 1722), s. Jonas (f. 1765) och d. Stina (f. 1759). Barnen är födda på Karpåsen.

Den utflyttande Johan var alltså född 1752. Och den 15/4 det året föddes Galtås soldat Gabr. Månssons och Anna Hansdotters son Johannes (C:3, f. 188v; https://app.arkivdigital.se/aid/v36239.b193.s189). (Det är hiskeliga kråkfötter, så jag är inte helt säker på att det står Månsson - men det liknar åtminstone Månsson...  :) )

Och i husförhörslängden 1759 (AI:1, s. 322; https://app.arkivdigital.se/aid/v22030.b172.s322) finns på Karpåsen under Galtås soldaten Gabriel (utan efternamn) med hustrun Anna och barnen Johan, Stina och Jonas.

Nu påstår jag inte att detta är rätt Johan Gabrielsson! Jag kan ha missat honom när jag gick igenom flyttlängden, eller han kan ha flyttat ut tidigare än 1773, eller prästen kan ha missat att skriva in honom i flyttlängden. Och det är ju också möjligt att han flyttat via en annan socken. Men en hyfsat stark kandidat är han i vart fall...  :)

193
03 - Hur hittar jag... / SV: Norska anor, hur finna anan
« skrivet: 2019-06-25, 12:49 »
Du får väl helt enkelt studera antavlorna till de tänkbara släktingarna, och se om du hittar några gemensamma förfäder.

194
Enligt dåtidens namnskick med patronymikon kan en Gabrielsson inte vara son till en Johan. Johan Gabrielssons far måste heta Gabriel i förnamn.

195
Allmänt / SV: Texttydning
« skrivet: 2019-06-25, 12:39 »
Det där är en bouppteckning från Friggeråkers socken i Gudhems härad. Vilske-Kleva socken hör till Vilske härad.

Det finns bara en Annika Torstensdotter från Vilske-Kleva i Vilske härads bouppteckningsregister, och det är Lars Anderssons enka från Tåstorp. Men du säger inte på vilken gård i Vilske-Kleva socken de bodde, och dessutom är alla bouppteckningar inte bevarade, så jag garanterar inte att det är rätt personer.

Bouppteckningen efter Lars Andersson från Tåstorp förrättades den 6/7 1807 (Vilske HR FII:17, s. 809; https://app.arkivdigital.se/aid/v144276.b409.s809). Han har varit gift två gånger. Med första hustrun har han tre döttrar, och med andra två söner.

Varken hustrurnas eller barnens namn står i ingressen, men bouppteckningen är undertecknad av enkan Annika Torstensdotter samt Andreas och Lars Larssöner, som väl borde vara sönerna.

Det finns också en bouppteckning från den 16/12 1777 (FII:8, s. 525; https://app.arkivdigital.se/aid/v144267.b268.s525) efter Lars Anderssons hustru Elin Jonsdotter från Tåstorp i Vilske-Kleva socken. Hon har ett myndigt och tre omyndiga barn. Inte heller deras namn står.

Om det är samme Lars Andersson i båda bouppteckningarna vet jag inte. Det är ju inte direkt ett ovanligt namn...  :)

196
Militaria / SV: Straffkort
« skrivet: 2019-06-24, 23:58 »
Jag får erkänna att jag är mer hemma i 1700-talets soldatrullor än i 1900-talet...  :)

Men eftersom det är stämplat "Straffkort" nederst på förstasidan, så kanske det finns ett sådant också. Och det som står överst på andrasidan är att den punkten är ett "Utdrag ur straffregister".

Var du finner mer upplysningar om detta kan Krigsarkivet svara på.

197
Militaria / SV: Straffkort
« skrivet: 2019-06-24, 23:42 »
Under "Straffets beskaffenhet" står:

"Vaktarest i tre (3) d.
utan tjg."


Och det påbörjades den 23/4 och avslutades den 26/4.

Det som står på första raden i den stämplade rutan är:

"tjg (tjg i en följd) .....150..... dagar"

Tjg måste vara förkortning för tjänstgöring. Och på raderna under står hur många dagars repövning han har gjort, så den rutan har inget med straffet att göra.

199
"Arbets Karlen Måns Olßons och Hustru
Märta Olofsdotters Son Olaus f s d
m f. Visit. Frants Holmström, stensättaren
Jon Nilsson, Mätaren Wallströms E:a"


f s d = född samma dag (samma formulering står i klartext i den första noteringen på sidan).

m f = mansfaddrar (prästen glömde att skriva q f före Wallströms enka).

Visit. = visitör = tullare.

200
Förkärla / SV: MÅRTEN LARSSON f.1736/46
« skrivet: 2019-06-21, 19:01 »
Se också här: Karlskrona Amiralitetsförsamlings omfattning och kyrkoböcker.

Det finns ytterligare ett båtsmansregister: Blekinge och Södra Möre båtsmän. Där finns också många artiklar med allmän information om båtsmän.

201
Dalskog / SV: Jonas Bryngelsson varifrån 1783?
« skrivet: 2019-06-20, 15:49 »
Det stämmer. Närmare bestämt står det Karttedaln i Steneby Soken.

202
Dalskog / SV: Anders Olofsson 1720
« skrivet: 2019-06-19, 12:31 »
Visst har du läst rätt. Det står Persdoter.

Och i Jons födelsenotis stavas det Pärsdoter.

203
Björlanda / SV: Björlanda (O) C:2 (1824-1862) Bild: 40
« skrivet: 2019-06-16, 15:57 »
I vigselboken 1851 står att Carolina Sörensdotter är hemmadotter från Helgeröd. Och i den samtida husförhörslängden (1848-1853, AI:4, som du hänvisar till) finns inte bara Carolina och Peter Edvard, utan också hennes far Sören Olsson.

Går vi till föregående längd (1842-1847, AI:3, s. 390 mp/ 6 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v16487.b201.s391), så är också modern Anna Brita Toresdotter med, noterad som död 1844. (Observera att AI:3, innehåller sex husförhörslängder. 1842-1847 är den sista av dem. Se registret i början.)

Carolinas födelsenotis finns i födelseboken den 8/8 1828 (C:2, inget sidnummer, andra noteringen på vänster sida; https://app.arkivdigital.se/aid/v16512.b24).

204
Nej, du har inte läst fel på dagarna.

Hur noga böckerna normalt är förda i Örkened vet jag inte, men rent allmänt vimlar kyrkoböckerna landet runt av fel, och detta är alltså ett exempel på det.

Kanske skrev prästen i efterhand rent lösa lappar från klockaren, och i det svaga vaxljusskenet tolkade en slarvig 3:a som en 8:a? Eller så kanske klockaren fick beskedet "Han föddes i torsdags", och tittade på fel vecka i kalendern (om han hade en sådan) och skrev den 8 oktober i stället för den 1?

Eftersom det var prästen som döpte och det var dopet som bokades hos klockaren (eller direkt hos prästen), så är det trots allt mest troligt att den dagen är korrekt, oavsett om noteringen har gjorts direkt efter dopet eller i efterhand (kanske långt efteråt) vid renskrivning av lösa lappar.

Exakt vilken dag Anders föddes lär m.a.o. bli svårt att fastställa - om du inte råkar hitta en gammal familjebibel där Jochim har plitat ned sonens födelsedag...

205
Björlanda / SV: Björlanda (O) C:2 (1824-1862) Bild: 40
« skrivet: 2019-06-15, 17:27 »
Är du säker på det? "Sweden", inga prickar över ö, o.s.v. Det ser mer ut som ett amerikanskt register. I vigselnoteringen hos Släktdata finns inte de numren du anger; där står bara att uppgifterna är registrerade av Björlanda-Torslanda Hembygdsförening. Men det är ju inte så viktigt; jag blev bara nyfiken på vad det var för "projekt".  :)

Vilken Carolina är det som du söker? Hon som är gift med Peter Edvard Andreasson 1851 eller hon som enligt Sveriges befolkning 1880 är född i Björlanda 1834? Det är nämligen inte samma Carolina - och en av dem heter inte ens Carolina...  :)

Om det är den sistnämnda, så förmodar jag att hon är gift med Johannes Carlsson på Högen. Stämmer det? Jag hittar i vart fall ingen annan med det namnet, födelseåret och födelsesocknen i "folkräkningen" 1880.

206
Jag tror att det står Jonsson i födelseboken, inte Jönsson. Det som ser ut som krumeluren över ö är nog bara en del av s i gossebarnet på raden ovanför.

Att det är Johannes föräldrar som du har hittat i vigselboken är det ingen tvekan om. Både i födelsenotisen och lysningsboken (B:1) står att hon är kyrkotagen som hans hustru. I lysningsboken står det visserligen att det skedde den 11/1 och i födelseboken att det var den 12/1. Men den 11/1 1812 var en lördag, så då är det naturligtvis den 12/1 som är korrekt, vilket är 38 dagar efter Johannes födelse.

På bilden står:

"Hon bevis af
Ödman.

Han: bevis af
Bernström.
företer Bouptekn.
Tingförd 12. Oct. 1811.
Barnen döda."


De hade alltså visat upp prästbevis.

Sven Johan Ödman var kyrkoherde i Myckleby pastorat. Johannas bevis finns i Forshälla HII:1 (https://app.arkivdigital.se/aid/v204305.b740; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061183_00128 [forts. på baksidan/nästa bild i båda fallen]).

Nils Bernström var vice pastor i Uddevalla. Anders attest hittar jag inte i HII:1, som börjar 1809. Han kan ju ha flyttat in innan dess, eller så är attesten inte bevarad. Du får kolla inflyttningslängden. Han bör alltså ha kommit från Uddevalla pastorat, som också omfattar Bäve och Lane-Ryr (då kallat Norra Ryr).

När det gäller den bouppteckning som han visade upp, så var den efter första hustrun. Han var ju enkeman vid vigseln. För att en enka/enkling skulle få gifta om sig, så skulle det först göras en avvittring, d.v.s. boskifte mellan den överlevande maken och barnen. Men i det här fallet var alltså också barnen döda.

207
Marieberg (Majorna) / SV: Läshjälp Notering i hf
« skrivet: 2019-06-13, 22:09 »
När det gäller texten till höger vid Wiberg, så är det inte lätt att se vad den första bokstaven ska vara. Jag har också kollat hos Arkiv Digital som har bättre bilder, men texten är svag.

Det är helt klart församlingsnamn. Det framgår av att det på vissa står t.ex. Christ. (Christine) och Domk. (Domkyrko).

Den andra bokstaven är ett litet f, alltså förkortning för församling. Det finns två alternativ för den första, M eller W.

Om det är M, så lär det vara Marieberg, och i så fall måste det ju vara födelseförsamlingen. Men det är ju mindre troligt, eftersom det bara står en notering vid varje familj; födelseförsamlingen borde ha noterats på alla personer.

Alltså är det troligare W, vilket måste vara Warfsförsamlingen, d.v.s. Amiralitetsvarvsförsamlingen. Om det är in- eller utflyttning får väl flyttlängden visa.

208
Marieberg (Majorna) / SV: Läshjälp Notering i hf
« skrivet: 2019-06-13, 21:39 »
H.f. = Hyresfolk.

Det står också i klartext på vissa ställen, t.ex. överst på föregående uppslags vänstersida.
 

209
Häreneds socken ser det ut som. Härene skrivs det i dag. Och eftersom det är Skaraborgs län, så är det Norra Härene. (Det finns ett Södra Härene i Älvsborgs län.)

210
Myckleby / SV: Anna Olsdotter, Myckleby
« skrivet: 2019-06-06, 13:12 »
Det du skriver om åldern håller jag med om är troligt. Men samtidigt är födelseböckerna i Myckleby pastorat slarvigt förda; där saknas många, vilket också kan vara en förklaring till att många i husförhörslängden bara har ålder angivet.

Det står i vart fall inte Resteröd. Det är ett tydligt a efter det inledande klottret och där finns inget t.

Det står "fr." före ortnamnet. Det är alltså därifrån kom kom flyttande. Det betyder inte att hon var född där.

I Kalseröd, längst ned på sidan 74, finns en piga Olofsdotter hos Rasmus Engebrektsson. Förnamnet går inte att tyda, eftersom det är skrivet ovanpå något annat. Det skulle ju kunna vara hon. Men där finns ingen notering om varifrån hon kommer eller vart hon flyttar. Hon är inte kvar där i nästa längd (s. 61).

211
Myckleby / SV: Anna Olsdotter, Myckleby
« skrivet: 2019-06-04, 16:34 »
Det är inte lätt att se vad klottret till första bokstav ska föreställa. Men om det ska vara ett gårdsnamn inom pastoratet (som också omfattar Torps och Långelanda socknar), så måste det vara ett K. Alltså Kalseröd (här stavat med två s), som ligger i Myckleby socken.

212
Foss / SV: Foss, husförhör AI:9, 1847-54, uppslag 174
« skrivet: 2019-05-30, 15:12 »
Om kråkfötterna ska föreställa "barnen" eller "dottern/dottren" är väl inte alldeles solklart...  :) Men jag tror nog att det ska vara "barnen"; jag kan inte få det till något t i början, och nog står det nen och inte ern/ren på slutet. Prästen räknade väl inte Petters barn när han plitade dit noteringen...

Innebörden är klar i vart fall. Det finns flera liknande noteringar i samma längd; en på uppslag 172, och två på 180, för att bara ta de närmaste sidorna.

Förklaringen hittar vi i protokollet från gemensam sockenstämma med Foss och Håby den 4/3 1849 (Foss KI:4, s. 353), där man behandlade inrättandet av fasta skolor i stället för flyttbara.

I protokollets sista punkt (s. 357; https://app.arkivdigital.se/aid/v66507.b195.s357) står att ordföranden (som väl var prästen) "icke kunde låta tillfället förbigå att uppmana Församlingsboerne till scholornes mera allmänna och jämna begagnande af deras barn, än hittills skett".

Han säger också att "förhållandet i alla scholorna vanligen varit sådant att icke hälften af den ungdom, som det ålegat att besöka scholan, der infunnit sig, och att knappa fjerdedelen af dem, som besökt scholan, der qvarstadnat de härtill bestämda 2:ne månader, utan inskränkt sig inom den ena".

Han hotar också med de "strängare föreskrifter" i kungliga skolestadgan som han hittills inte velat använda.

213
Okänd socken i Dalsland / SV: Okänd socken i Dalsland
« skrivet: 2019-05-29, 22:23 »
Födelseåren stämmer inte för syskonen, men namnen är ju rätt:

Katrina (Kate), Anders (Andrew), Jan Petter (John) och Lars. Sedan saknas några av Bryngels och Märtas barn, men senare generationer kanske inte kände till eller kom ihåg alla syskon.

214
Okänd socken i Dalsland / SV: Okänd socken i Dalsland
« skrivet: 2019-05-29, 21:29 »
I husförhörslängden 1871-1875 (AI:16, uppsl. 194; https://app.arkivdigital.se/aid/v4032.b199.s194) står att modern Märta Eriksdotter flyttar till Amerika 1873, tillsammans med två barnbarn. Först har det bara stått att de "vistas i Amerika", och sedan är de formellt utskrivna. De har alltså först flyttat utan attest.

1873 är Märta 62 år, och barnbarnen 14 och 8. Skulle verkligen en gammal enka (62 var 'äldre' då än i dag) ge sig iväg på ett sådant äventyr med två barnbarn om det inte fanns någon där redan som väntade på dem...?  :)

(Barnbarnen kallas i husförhörslängden brorsbarn, men det är bara en avskrift från föregående längd där de står som Märtas son Anders brorsbarn.)

215
Okänd socken i Dalsland / SV: Okänd socken i Dalsland
« skrivet: 2019-05-29, 21:00 »
Det föds en Olof i Mo socken den 28/7 1847 (CI:7, s. 101; https://app.arkivdigital.se/aid/v13845.b53.s101). Föräldrarna är Bryngel Jansson och Märta Eriksdotter.

Enligt husförhörslängden är Bryngel och Märta födda 1805 resp. 1811 (AI:11, uppsl. 90; https://app.arkivdigital.se/aid/v4027.b101.s90). Det stämmer ju inte med dina uppgifter, men det kan ju var de ändå.

Följer man Olof framåt i husförhörslängderna, så står det att han tog värvning som fältjägare 1866 (AI:14, uppsl. 210; https://app.arkivdigital.se/aid/v4030.b221.s210), men det kan ju ha blivit en kort karriär där.

Bouppteckning efter Bryngel förrättades den 31/5 1867 (Tössbo HR FII:30, inget sidn:r, AD-bild 502; https://app.arkivdigital.se/aid/v143205.b502). Sonen Olof är med bland arvingarna, men det står inte var han bor.

"Bringle" är hur som helst säkert Bryngel, som var ett vanligt i namn i både Dalsland och Båhuslän vid den här tiden. Och denne Bryngel heter alltså Jansson och har en son Olof född på rätt dag, så nog är han skäligen misstänkt...  :)

216
Foss / SV: Foss, husförhör AI:9, 1847-54, uppslag 174
« skrivet: 2019-05-29, 19:06 »
Efter Christina Rasmusdotter står att hon är från Lycke. De finns i vigselboken den 31/8 1852 (C:4, s. 453; https://app.arkivdigital.se/aid/v322.b233.s453).

217
Foss / SV: Foss, husförhör AI:9, 1847-54, uppslag 174
« skrivet: 2019-05-29, 18:54 »
Det skulle möjligen kunna stå att han förmanats att låta barnen besöka skolan. Men av barnen i den här husförhörslängden är det väl bara dottern Maria Elisabeth som kan vara aktuell 1850; de andra är ju för gamla.

218
"...svindelan-
fall eller sinnesförvir."


...tror jag att det ska vara. Man visste väl inte säkert varför han föll. Det hänvisas till polisprotokoll från den 26/4, så där kan kanske finnas mer upplysningar.

219
Allmänt / SV: läshjälp
« skrivet: 2019-05-27, 14:46 »
Ryrane. Det ligger i Rännelanda socken.

220
Långelanda / SV: Johanna Pehrsdotter *1797 i Öde långelanda
« skrivet: 2019-05-24, 21:22 »
Var bodde Johanna när hon dömdes, och bodde barnen hos henne då? Var (vid vilken rätt) dömdes hon? Och var (i vilka källor) har du funnit de upplysningar som du lämnar?

Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

221
Allmänt / SV: yrke i Norge
« skrivet: 2019-05-23, 20:05 »
Tjänsteutförande, ordagrant översatt (eftersom jag kan på rak arm inte komma på något motsvarande svenskt ord  :) ).

Hon hade alltså egen rörelse där hon utförde tjänster åt folk, kanske sydde eller tvättade. Troligen var hon bara inneboende hos den familjen hon är skriven tillsammans med.

222
Och därmed har vi alltså konstaterat att det är ett webläsarproblem...  :) Hur stor del av marknaden en webläsare har avgör ju inte om den fungerar som den borde...

Själv har jag Pale Moon, och länken fungerar utmärkt.

223
Det där är nog ett problem med din webläsare.

För mig ser länken ut som på den bifogade bilden.

224
Ja, många av Båhusläns socknar och skeppredor (härader) har fått sina gamla norska namn förvanskade av de svenska myndigheterna.

Men en karta där alla gamla stavningar finns med skulle ha sjuttionio stavningar av varje gårds- och sockennamn - minst...  :) Varje skrivare stavade ju efter behag förr.

Det går alltså inte att säga att 1710 stavades det sockennamnet si och 1785 stavades det så. Det fanns helt enkelt inga officiella stavningar förr.

Man kan naturligtvis se hur stavningen var i mantalslängden eller jordeboken ett visst år, men vilken stavning som står där är en ren slump; det beror på vem som höll i pennan.

Det viktiga är själva namnet. Ta t.ex. den båhuslänska socknen Brastad, som egentligen borde heta Brasäter. Hur sedan Brasäter har stavats av den ene eller andre skrivaren det ena eller andra året är av mindre intresse.

226
Tossene / SV: Johan Henrik Sahlberg
« skrivet: 2019-05-20, 11:14 »
Om man ska vara petig (och det ska man när man släktforskar  :) ), så är Släktdatas avskrifter/registreringar av sockenlängderna en tredjehandskälla.

Sockenlängderna är nämligen en andrahandskälla; det är i grunden avskrifter av mantalslängderna, med en del uppgifter hämtade från andra källor (bouppteckningar m.m.). Så man ska inte heller ta allt som står där för god fisk; också sockenlängderna kan alltså innehålla fel. Och jag har också stött på fel lite här och där i de längderna (just den här familjen har jag dock inte kontrollerat).

227
Olle Andreasson finns det information om här: Arkivguidens Forum: Svenneby: Olle Andreasson, född 1833.

Hans Tollesson Snäll diskuteras här: Arkivguidens Forum: Kville: Hans Tollesson Snäll (död 1817), Kleva.

Börta Andersdotters morföräldrar diskuteras här: Arkivguidens Forum: Kville: Jacob Olsson (död 1755) och Karin Hansdotter i Fuglekärr. Och i den diskussionen kommer vi ned till början av 1600-talet!

OBS! För att Hans och Börta och deras förfäder också ska vara Johanna Andersdotters förfäder, så ska deras son Anders (och en sådan har de) vara far till Johanna. Och vilken är källan till det?

228
Ja, åtminstone en "svensk" båhusläning.  :) Det vore större chans att Båhusläns norska ortnamn skrevs rätt...

Men nu står "Gyngas" i folkräkningen (folketellingen), och jag tror inte att de som samlade in de uppgifterna var så petiga - de skrev nog bara vad de tyckte att det lät som...

229
https://norgeskart.no

Men nu ska ju "Gyngas" ligga i Sverige...

230
Även om Kengis bruksförsamling fanns när hon föddes (den upphörde 1837), så kan hon inte vara född där; Tärendö ligger alltför långt bort för att ha ingått däri.

Men hon kan möjligen ha bott i Kengis och flyttat därifrån till Norge - eller från Kangos, som jag nu ser på kartan att det också finns något som heter. (Det är inte riktigt mina hemtrakter detta...  :) )

231
Men den största gåtan återstår att lösa: Vad är "Gyngas" för något?  :)

Det står en förkortning för prestegjeld efter, alltså pastorat. Det ska m.a.o. föreställa ett sockennamn - men det är inte alltför likt Pajala...  :D

232
Det står att familjen flyttade till Norge 1829 - men också att de återkom. Och de har varit närvarande vid husförhör och tagit nattvarden till 1836/37.

Sedan finns det inte fler husförhör eller flyttlängder p.g.a. branden 1941.

Men nog är det hon. Katarina och Kajsa är samma namn. Födelseförsamlingen är rätt. Det är en siffra fel i födelsedatumet, den 8/8 i stället för den 18/8, men året är rätt. Fadern heter Nils - och med facit kan det mycket väl stå Jutå i Hammerfest kyrkobok vid vigseln.

233
Samma här...  :)

Men hon ska det allt vara. De finns på sidan 105 mp/110 hp i husförhörslängden AI:5 (https://app.arkivdigital.se/aid/v138524.b111.s105).

Fadern heter Nils Petter Ersson Juto.

234
Enligt vigselboken i Hammerfest 1861 (https://media.digitalarkivet.no/view/297/194 - nummer 4) är hon född i Pajala den 18/8 1829. Faderns namn är Nils Jatå eller Jertå (det är inte lätt att se för texten är så svag).

Så då kan väl "Gyngas" möjligen vara Kengis...

235
Skepplanda / SV: Anders Jönsson alias Anders Göransson
« skrivet: 2019-05-12, 22:41 »
Det står Jöransson i vigselboken (Starrkärr C:1, s. 287; https://app.arkivdigital.se/aid/v15756.b147.s287), och vigseldagen är den 1/1 ("s. d." = samma dag som paret ovan).

Men resten stämmer. Han heter Anders och är från Tokatorp och gifter sig med Elin Andersdotter från Grolanda.

236
Vänersborg / SV: Öxnered: Catharina Andersdotter
« skrivet: 2019-05-10, 20:18 »
Catarina Andersdotter är ett mycket vanligt namn. Det kan mycket väl tänkas att det finns mer är en med det namnet som föddes i Öxnered 1755. Och även om det bara skulle finnas en i födelseboken, så är det inte säkert att det är hon; husförhörslängder landet runt är fulla av fel födelseuppgifter...

För att vara säker på att du hittar föräldrarna till rätt Catarina, så får du följa henne bakåt i husförhör och annat.

Och för att kunna hjälpa till, så behöver man m.a.o. vet var (i vilken källa) som du har hittat henne och uppgiften att hon är född i Öxnered.

Öxnered ligger f.ö. i Vassända socken (sammanslaget med Naglum till Vassända-Naglum 1888).

237
Skattelängder / SV: Mantalslängder för Undenäs och Tived
« skrivet: 2019-05-08, 18:50 »
Mantalslängderna är sorterade på län, inte landskap.

Undenäs och Tived hörde till Skaraborgs län, där de också finns hos Arkiv Digital.

Riksarkivet använder däremot dagens länsindelning, vilket är historieförfalskning, men så gör man. Därför finns 'dina' socknar där under Västra Götalands län (vilket alltså inte är detsamma som landskapet Västergötland).

Här finns mantalslängderna:

Arkiv Digital:
Skaraborgs landskontors (länsstyrelsens) exemplar av längderna: https://app.arkivdigital.se/aid/a1663
Kammarkollegiums exemplar: https://app.arkivdigital.se/aid/a3945

Riksarkivet/SVAR:
Kammarkollegiums exemplar: https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder

238
Rogberga / SV: En knepig flytt
« skrivet: 2019-05-03, 21:16 »
Det står ett nummer för utflyttningen, och då betyder det att han finns i utflyttningslängden och har fått en flyttattest. Det är m.a.o. utanför pastoratet.

Och nu när jag kikar i husförhörslängden, så tror jag nog att det står Jerstorp (Järstorp).

239
Rogberga / SV: En knepig flytt
« skrivet: 2019-05-03, 20:57 »
När det bara står ett gårds- eller bynamn som födelse- eller flyttort, så är det oftast i samma pastorat.

Och i Öggestorps socken i Rogberga pastorat finns ett Perstorp.

240
Fullösa / SV: Fullösa (R) AI:4 (1799-1812) Bild 23 / sid 37
« skrivet: 2019-05-03, 20:32 »
I Centrala Soldatregistret finns en Erik Löfberg som n:r 27 (Lövholmen i Kinne-Vedums socken) vid Vadsbo kompani (i rullorna dock kallat Sekundmajorens kompani) av Västgöta regemente. Antagen 1777 och avskedad 1807.

Här är den första rullan som han är med i, som nyantagen 1777 (s. 164): https://app.arkivdigital.se/aid/v60354a.b870.s165

Och den sista, 1805 (inget sidnummer): https://app.arkivdigital.se/aid/v60359.b494

Sedan är den en lucka bland rullorna till 1817, så det finns ingen rulla där det står att han är avskedad.

Han är antagen den 21/3 1777. Åldern är 22 år vid mönstringen den 12/6 1777, och han är född i Västergötland och då ännu ogift. Och han är 5 fot och 10 tum lång.  :)

I den sista rullan (den 19/6 1805) är han 50 år och har tjänstgjort i 28 år. Och då är han gift.

241
Och här kan du se vilka församlingar som fanns i Göteborg förr: Göteborgs församlingar.

242
"d. 24 Febr. Christnades ett oächta Barn mo-
dren Maria och fadren förmehnes
wara krukemakaren Olof Gribb.
M. F. Anders Koppar och Nils Kamp
Q. F. Hust. Maria, Gertrud och Caisa."

243
Morlanda / SV: Rågårdsvik i Morlanda
« skrivet: 2019-05-02, 22:16 »
Morlanda har två serier med husförhörslängder. Huvudserien AIa, och så AIb för skärgården. Rågårdsvik ingår i AIb.

Och eftersom Rågårdsvik ligger på Skaftö, så ingår det fr.o.m. 1888 i Skaftö socken, som bildades då.

245
Har du kollat i Göteborgs födelseböcker?  :)

I Garnisonsförsamlingen föds det en Sven med far Erik den 1/5 1818 (CI:13, s. 327; https://app.arkivdigital.se/aid/v32704.b175.s327).

Fadern heter visserligen inte Stenberg, men det namnet kan ju Sven ha tagit själv.

Försök att följa honom framåt och se om du hamnar i Hemsjö.

246
Och var står det någonstans? Det enklare för den som vill hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...  :)

Landsarkivet har personregister till Göteborgs församlingar. De finns fotograferade hos Arkiv Digital, under respektive församling. Det är möjligt att de finns gömda någonstans i SVAR:s labyrinter också...

247
Det är ingen Göteborgs-församling. Den kallas även Uddevalla militärförsamling, och fanns följaktligen i den staden, eftersom regementet var förlagt där.

Församlingen existerade bara under åren 1919-1926. Den utbröts ur Uddevalla församling och uppgick i samma församling igen.

248
Solberga / SV: Anna Andersdotter född 29/8 1824 i Solberga
« skrivet: 2019-04-27, 23:24 »
I vigselnotisen står också att hon till detta pastorat medfört ledighetsbetyg från hösten 1849.

Anna finns som n:r 55 i inflytningslängden det året (Lundby BI:2; https://app.arkivdigital.se/aid/v5532.b115). Det står att hon är född i Jörlanda och kommer inflyttande från Säve.

Det finns också en flyttattest (Lundby HII:4; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061252_00444, fortsättning på nästa bild). Där står att hon flyttar från Rödbo till Tuve den 16/4 1847. På baksidan flyttar hon först vidare till Säve den 26/10 1847 (underskrivet i Lundby, som är Tuves moderförsamling), och sedan till Lundby den 26/10 1849.

Anna flyttade alltså ut från Rödbo 1847. Och i Rödbos inflyttningslängd finns hon 1845 (Kungälv B:2; https://app.arkivdigital.se/aid/v2008.b33). Det står inte varifrån hon kommer, men J. Warmark har undertecknat attesten. Jonas Warmark var kyrkoherde i Solberga pastorat vid den här tiden.

Det finns ingen bevarad utflyttningslängd för Solberga pastorat 1845, men det går att finna henne ändå: På sidan 43 i Jörlanda AI:9 (https://app.arkivdigital.se/aid/v1874.b26.s43). Det står där att hon kom från Spekeröd 1844.

249
Solberga / SV: Anna Andersdotter född 29/8 1824 i Solberga
« skrivet: 2019-04-24, 22:26 »
I vigselnotisen 1851 står: "Hennes moder, enkan Maria Andersdotter i Solberga pastorat, lät aflemna sitt giftomannasamtycke till äktenskapet."

Solberga pastorat omfattar också Jörlanda och Holta socknar.

250
Anton flyttar tillbaka från Göteborgs domkyrkoförsamling till Uddevalla 1856:
· Gbg domkyrko B:5, s. 47, 9 juni (https://app.arkivdigital.se/aid/v34167.b51.s47).
· Uddevalla B:4, n:r 42/1856 (https://app.arkivdigital.se/aid/v2225.b62).
· Uddevalla AI:12, s. 193 (https://app.arkivdigital.se/aid/v2195.b102.s193).

I den sistnämnda husförhörslängden finns han hos modern, på samma ställe där han ströks vid utflyttningen. Prästen har skrivit till "här" efter honom (för att visa att strykningen inte gäller längre). Men därefter är det tillagt "till sjös 56".

Han finns som påmönstrad på skonerten Ebba Fredrica den 11/10 1856, destinerad till Ystad:
· Uddevalla sjömanshus DIaa:1, s. 280, n:r 110 (https://app.arkivdigital.se/aid/v281621.b1430.s280).

Och i Ystad finns samma båt den 3/2 1857, för vidare färd till London:
· Ystads sjömanshus DIa:2 (https://app.arkivdigital.se/aid/v488999.b410).

Här finns bl.a. den 17-årige kocken A. Brattberg.

Den 20/10 1857 avseglar samma båt direkt från Uddevalla till London (s. 300, n:r 109; https://app.arkivdigital.se/aid/v281621.b1530.s300), men då är han inte med.

Båten har alltså kommit tillbaka till Uddevalla efter den förra turen till London, och jag kan inte hitta någon Brattberg påmönstrad på någon annan båt från Uddevalla innan den 20/10 1857 - så han kan ju ha mönstrat av eller rymt i London.

På Emigranten Populär finns han inte med. Där ingår bl.a. Emisjö, som innehåller sjömän som avmönstrat/rymt utomlands - men bara i hamnar utanför Europa. Har han lämnat Ebba Fredrica i London, så är han alltså inte med i det registret.

251
Jag har inte följt honom framåt för att se om han emigrerar, men det föds en Anton Johannesson på Hästhagen under Röd i Forshälla socken söder om Uddevalla den 11/1 1840.

Föräldrar: Johannes Svensson Brattberg och Britta Andersdotter.

Forshälla C:7, s. 140 (https://app.arkivdigital.se/aid/v227.b73.s141) .

252
Okänt landskap / Spårlöst försvunna / SV: Kerstin Wahlberg
« skrivet: 2019-04-20, 02:46 »
Jag borde väl sova så här dags, men när jag har blandat mig i det här, så får jag väl avsluta det också...  :)

Enligt ovan nämnda hfl kommer Kristina flyttande från sidan 1412 (vilket är i AI:70) år 1881. Där finns hon i Tosseberg, som redan konstaterats i ett tidigare inlägg, hos modern Maria Svensdotter (född d. 3/9 1825) och styvfadern Erik Persson, som gifte sig 1879.

Maria dör den 31/12 1895 (AI:78 s. 1830 och F:5 s.15).

Bouppteckning förrättades den 1/9 1896. Hon efterlämnade mannen Erik Persson samt oäkta dottern Kristina Jönsson [!], gift med målaren [?] A. Lundberg och vistas i Norra Amerika och "har varit underrättad om bouppteckningen men ej inställt sig ej heller sändt någon fullmakt". (Fryksdals Nedre tingslag FII:38, s. 83; https://app.arkivdigital.se/aid/v47524.b44.s83.)

253
Okänt landskap / Spårlöst försvunna / SV: Kerstin Wahlberg
« skrivet: 2019-04-20, 01:18 »
Mitt förra inlägg var inte en kommentar till det DNA-test som nämns i inlägget närmast före mitt (som Jan ser ut att ha tolkat det som, att döma av svaret närmast efter). Det var en allmän kommentar till diskussionen om Sanne eller Sunne, och hurvida Sunne var en "efterkonstruktion"/"tolkningsproblem" eller inte.

Det jag avsåg var att man kan bortse från uppgifter i ett nutida register (i detta fall Emihamn) som inte stämmer med uppgifterna i den angivna källan (passagerarlistan). I sådana fall är det naturligtvis originalets uppgifter som gäller. Detta är ju elementärt och gäller alla typer av register.

Men man får väl göra den reservationen att det gäller under förutsättning att registerskaparen inte har den - för att uttrycka det diplomatiskt - inte helt lyckade rutinen att rätta uppgifter som man vet är fel i originalet utan att i registret ange varken att uppgiften är rättad eller varför. Men att så är fallet här vet vi ju faktiskt inte.

Jag har alltså inte sagt att den eftersökta Kerstin inte kan komma från Sunne. Jag har bara sagt att man inte kan bygga det antagandet på ett register som hänvisar till en källa där det står något annat...  :)

F.ö. kan tilläggas att det inte var på Göteborgs poliskammare som passagerarlistorna upprättades. De inlämnades dit av emigrantagenterna (dåtidens resebyråer). Och visst skulle man hos agenten ha kunnat få Sunne till Sanne vid noteringen på listan, likaväl som tvärtom vid dataregistreringen ett drygt sekel senare - men så var det detta med länet "Bohus", vilket knappast kan sammanblandas med "Wermland"...  :) Dessutom är rubriken på den kolumnen på Wahlbergs passagerarlista "Födelseort", inte "Hemort" - vilket naturligtvis inte är någon garanti för att det var födelseorten som skrevs dit...

När det gäller Sunne-Kristina och hennes utresetid, så står det faktiskt i den ovan nämnda husförhörslängden (AI:69, s. 1186, under "Frejd och särskilda anteckningar") att hon fick attest till Amerika redan den 3/4 83 (dagen är osäker, men april är det i vart fall).

254
Ja, den bouppteckningen efter Jon är skriven på baksidan av en annan bouppteckning, men sedan överstruken. Det är alltså bara en kladd, och innehåller som synes inte någon egentlig bouppteckning, utan bara ingressen med arvingarna. Men det är väl det som är det mest intressanta...  :)

"År 1772 den 7 Julii förrättades
på begiäran laga uptekning och
wärdering uppå qwarlåten-
skapen efter afl. Omyndige
drängen Jon Börjeßon från
Hult, hwars Arftagare äro
deß efterlemnade 3:ne Systrar
Kjerstin, Anna och Börta Börjes-
Döttrar af hwilka den först
nämnda är gift med Eß-
björn Swenßon i Hult och de
2:ne senare omyndiga. När-
warande såsom ombudne wär-
deringsmän Not. Hallenberg och
Häradsdomaren Jon Jakobsson
i Bodilsröd."


Sedan är det på några ställen instoppat "den Julii" mellan raderna, det är väl något som var ditkladdat först...  :)

Eftersom modern inte nämns som arvtagare, så lär hon ha dött innan Jon.

255
Fotskäl / SV: Vad heter flickan? (bouppteckning Marks härad)
« skrivet: 2019-04-19, 01:23 »
Rangijla.

256
Okänt landskap / Spårlöst försvunna / SV: Kerstin Wahlberg
« skrivet: 2019-04-19, 00:48 »
Glöm Sunne i Värmland - åtminstone om ättlingarna i USA inte vet att det var därifrån hon kom.

På Emigranten Populär (där uppgiften är hämtad från Emihamn) står det alltså "Församling: Sunne" och "Län: S" - men där står också detta:

"Källkod: 23 : 547 : 23587".

Och vad betyder det? Jo, "23" är volymen bland Göteborgs poliskammares passagerarlistor, närmare bestämt EIX:23. "547" är sidan i den volymen. Och "23587" är passagerarnumret.

Och här finns hon, överst på sidan: https://app.arkivdigital.se/aid/v479747.b2760.s547.

Det är alltså den uppgiften som är registrerad i Emihamn, så då är det naturligtvis originalets uppgift som gäller. Den kan självklart vara fel - om den som (1883) skrev in uppgiften skrev fel eller fick fel uppgift - men ett nutida register som inte stämmer med den källa som sägs vara underlaget till registret kan vi bara bortse ifrån.

Förmodligen har den som skrev in uppgiften i den nutida databasen feltolkat "Sanne" som "Sunne" (även om det är svårt att få det tydliga a:et till ett u...). "Bohus" är det väl däremot svårt att få till ett annat län, men det har väl "rättats" vid sammanställningen av registret - för Sunne ligger ju i Värmland (och i Jämtland, men det ligger väl för långt bort...  :) )...

Frågan är då om de amerikaner som letar i värmländska Sunne gör det för att det står Sunne på emigrantskivan, utan att ha en aning om att det är en felläsning av originalet...

257
Det utelämnade:

"...warandes tillstädes å de omyndige bar-
nens wäg[na]r faderbrodern..."


Det kan tilläggas att den tredje dottern heter Börta, ett mycket vanligt namn i Båhuslän vid den här tiden. Och nämndemannen som var värderingsman heter Jon.

Det som står under "Fast egendom" kan också vara av intresse:

"1/4:ding uti odels Rust-
hålds Hemmanet
Hult, derutinnan
afl. Mannen till
hälften ärft, och den
andra hälften deraf
af 2:ne sine Systrar
inlöst under Äkten-
skapet med denna
sin hustru..."

258
Björlanda / SV: Björlanda (O) C:2 (1824-1862) Bild: 40
« skrivet: 2019-04-14, 16:56 »
Nej, på bilden står det Cathrina.

Vad är det för "indexeringsprojekt" som du hänvisar till?

259
Herman är torpare på Lunden under Arngrimseröd.

260
Tanum / SV: Soldaten Rasmus Hall
« skrivet: 2019-04-14, 00:35 »
Kort svar: Svarteborg den 5/1 1788.

Lite längre svar  :) : Enligt Halls bouppteckning (Tanums m.fl. HR 44:51; https://app.arkivdigital.se/aid/v65862.b29.s51) är barnens farbror soldaten Anders Granat under Svarteborg. Enligt den samtida husförhörslängden (Svarteborg AI:10, uppsl. 83; https://app.arkivdigital.se/aid/v365.b90.s83) finns han på Stenarne u. Svarteborg, f. den 6/5 1789. Den dagen föddes Jonas Plits och Anna Andersdotters son Anders enl. födelseboken (Svarteborg C:3, s. 6; https://app.arkivdigital.se/aid/v384.b8.s7).

Jonas Rasmusson Plit med familj finns på Hältehuset under Skärvum (Svarteborg AI:2, s. 61; https://app.arkivdigital.se/aid/v357.b33.s61), och har där bl.a. sonen Rasmus som sägs vara född 1784.

I nästa längd (AI:3, s. 81; https://app.arkivdigital.se/aid/v358.b45.s81) har Rasmus (fortfarande född 1784) tagit över torpet och är gift med Börta Jonsdotter.

Och i AI:4 (s. 82; https://app.arkivdigital.se/aid/v359.b47.s83) har Rasmus födelsedatum ändrats till den 5/1 1788. Samtidigt har brodern Anders Hök flyttat med föräldrarna till Stenarne (s. 90; https://app.arkivdigital.se/aid/v359.b51.s91).

I AI:5 (s. 84; https://app.arkivdigital.se/aid/v360.b48.s85) är Rasmus soldat och har flyttat med familjen till Kville.

Och i AI:6 (s. 96; https://app.arkivdigital.se/aid/v361.b56.s97) har Anders fått soldatnamnet ändrat till Granat. Och på Stenarne finns också Rasmus Hall med familj från Kville tillfälligt inhyst. Rasmus har noteringen "f. i Sv." i marginalen, vilket borde betyda "född i Svarteborg".

I födelseboken (C:2, s. 656; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b335.s657) döps den 6/1 1788 Jonas Plits dotter Anna (!), född den 4/1 - men...

Samma dag döps också Sven Anderssons son från Fylkesberg. Han heter Rasmus och är född den 5/1. Prästen har väl helt enkelt blandat ihop barnen som döptes samma dag. Hoppas att han åtminstone sa rätt namn vid dopet...  :)

Flyttattesten när Rasmus med familj flyttar från Kville till Tanum finns i Tanum HII:9 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061415_00064).

261
Jönköping / SV: Moving out of Parish 1834
« skrivet: 2019-04-11, 12:51 »
It has never existed a Jönköping socken so you are right this posting is strange.

That's not correct. In the old days the town Jönköping only had one parish, called - Jönköping. Then in the year 1600 a new parish was founded, called Jönköpings slottsförsamling (slott = castle), but the real town parish was still called just Jönköping.

This did not change before 1852, when the parishes were renamed: Jönköping -> Jönköpings Östra (East), and Jönköpings slottsförsamling -> Jönköpings Västra (West).

Then in 1921 the names were changed again (officially, but the new names were used unofficially before that): Jönköpings Östra -> Jönköpings Kristina, and Jönköpings Västra -> Jönköpings Sofia.

Jönköping is the centre of a county (län), named after its 'capital'. But the county is not called just "Jönköping", it's called "Jönköpings län". If you say just "Jönköping" you're talking about the city.

----------

Maja Stina is moving to Östenstorp in 1834. It's page 21 in the same book (Frinnaryd AI:5).

262
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag en halvsyster
« skrivet: 2019-04-10, 00:49 »
När jag registrerade gratiskontot hos Ancestry, så fick jag ett mejl med rubriken "Tak Jörgen för att du skapat ett konto".

Undrar just om det är någon av Ancestrys kinesiska registrerare med "begränsad erfarenhet" av svenska (se här och här) som har skrivit mejlet också...  :D

263
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag en halvsyster
« skrivet: 2019-04-10, 00:01 »
Och om man klickar på bilden med etiketten "Granska" för att läsa det original som de registrerade uppgifterna sägs vara hämtade ifrån - alltså kontrollera att uppgifterna är korrekt avskrivna - så kommer man bara till sidan med rubriken "Vad kommer du att upptäcka idag?", där man kan teckna det abonnemang som är nödvändigt för att kunna se bilden.

Och med finstilt text nederst på den sidan bekräftas att ovan beskrivna skojarmetoder fortfarande gäller:

"För att teckna gratis provabonnemang måste du registrera dig med ett giltigt kontokort. När ditt gratis provabonnemang upphör kommer ditt kort debiteras på hela summan för den valda abonnemangskostnaden, om du inte dessförinnan säger upp ditt abonnemang..."

264
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag en halvsyster
« skrivet: 2019-04-09, 21:10 »
När man söker i den "gratis" databasen hos Ancestry, så får man inte upp något resultat, utan bara sidan "Skapa ett gratiskonto".

På den första registreringssidan är det bara namn, epostadress och lösenord som man ska fylla i. Vad som döljer sig bakom knappen "Fortsätt" framgår inte här - men jag har mina aningar...

Det var åtminstone tidigare så att man vid tecknande av ett "provabonnemang" hos Ancestry var tvungen att dels välja för vilken period man ville teckna ett riktigt (!) abonnemang, dels uppge sitt kreditkortsnummer (!) - och om man glömde att säga upp "provabonnemanget" i tid, så drogs avgiften för det riktiga abonnemanget automatiskt från kortet!

Jag har inte testat om de fortfarande kräver att man uppger kreditkortsnumret - och jag tänker inte göra det heller - men villkoren tyder på att detta inte har ändrats:

· "...när du registrerar dig för en gratis provperiod eller blir en prenumererande medlem förnyas din prenumeration automatiskt beroende på vilken prenumerationsmodell du har valt (t.ex. på halvårsbasis, månadsbasis o.s.v.)."

· "Om du registrerar dig för en gratis provperiod kan du när som helst under provperiodens gång säga upp den utan kostnad. Om du inte säger upp prenumerationen under provperiodens gång inleds din betalprenumeration vid utgången av den gratis provperioden."

Sådana metoder använder naturligtvis inte ett seriöst företag. Och ett företag som har en bra produkt som kunder frivilligt betalar för behöver heller inte använda sådana metoder...

265
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag en halvsyster
« skrivet: 2019-04-09, 12:39 »
1948 började man att på pastorsexpeditionerna upprätta personakter över alla som var kyrkobokförda i Sverige. Där infördes alla uppgifter som fanns om resp. person i kyrkoböckerna, bl.a. barn. Därefter fördes nya uppgifter in när något nytt inträffade, t.ex. giftermål eller ett nytt barns födelse. När man sedan flyttade, så följde personakten med till den nya församlingen.

Vid halvårsskiftet 1991 upphörde kyrkobokföringen, och Skatteverket tog över folkbokföringen. Personakterna ingår därför i arkivet till den församling där resp. person var skriven den 30/6 1991; för personer som avlidit innan dess är det den församling där man var skriven när man dog. Alla kyrkoarkiv finns numera på resp. landsarkiv; för församlingar i Göteborg är det alltså landsarkivet där som gäller.

Eftersom personakterna började att läggas upp 1948, så är det tänkbart att barn som fötts på 30-talet, men inte bodde med föräldrarna, inte skrevs in i föräldrarnas personakter. Jag förmodar att det beror på om det fortfarande fanns någon notering i församlingsboken då.

Om det inte finns någon notering om dottern i din mors personakt, så får man i stället följa din mor bakåt genom församlingsböckerna. Åtminstone i den församlingsbok som är samtida med dotterns födelse borde det finnas en notering. En attest ska också ha sänts från födelseförsamlingen till den församling där din mor var kyrkobokförd då.

Börja alltså med att kontakta landsarkivet för att få se din mors personakt.

266
13 - Källmaterial / SV: Mantalslängder efter 1820
« skrivet: 2019-04-08, 15:13 »
Det kan tilläggas att Göteborgs mantalskontors exemplar av mantalslängderna (som bara omfattar Göteborgs stad) motsvarar häradsskrivarens (fögderiets) exemplar på landsbygden.

Landskontorets (länsstyrelsens) exemplar omfattar hela länet.

267
Övriga ämnen / SV: Församling Sextria?
« skrivet: 2019-04-08, 14:58 »
Sexdrega är grannsocken till Ullasjö, så det var väl förmodligen därifrån hon flyttade till Askeryd. Det vore ju inte första gången som utflyttningssocknen blir "födelsesocken" i inflyttningssocknens husförhörslängd...

268
Allmänt / SV: Eftersöker föräldrar till Sven Olofsson
« skrivet: 2019-04-07, 23:32 »
Den Sven som föds på Ljusebråten i Järbo socken den 11/10 1803 har mycket riktigt föräldrarna Olof Svensson och Elin Jonsdotter - men det är väl inte precis någon skönskrift som prästen har åstadkommit...

Föräldrarnas namn syns tydligare i den samtida husförhörslängden (AI:2, uppslag 60; AID v4356.b59.s60).

Observera också att Järbo socken ligger i landskapet Dalsland.

269
Övriga ämnen / SV: Församling Sextria?
« skrivet: 2019-04-07, 20:59 »
I föregående längd (AI:15, s. 73) står att Sextria ligger i Västergötland.

Så då gissar jag att det kan vara Sexdrega. En inte alltför vild gissning...  :)

270
Dals-Ed / SV: Brynte/Bengt Edstrøm
« skrivet: 2019-04-04, 00:19 »
På sidan 158 i Dalskogs husförhörslängd AI:12 står att Brynte Svensson Edström kom från Ed 47.

Och i Dals-Eds utflyttningslängd 1847 (B:1, s. 192, n:r 58; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043402_00107) står att han flyttade ut från V. Torp, s. 182 i husförhörslängden.

Och där (AI:10; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043391_00196) finns han utan inflyttningsnotering. Han finns på samma plats också i föregående längd (AI:9, s. 154; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043390_00166), med notering att han flyttat in som n:r 41 1845.

I Eds inflyttningslängd (B:1, s. 66; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043402_00042) står att han kom från Dalskog.

I Dalskogs utflyttningslängd (B:1, s. 83; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043435_00060) finns han som n:r 37, utflyttad från Teåker, s. 145 i husförhörslängden.

Och i husförhörslängden (AI:11; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043424_00168) står att han kom från Ödskölt 1844. Dessvärre har Ödskölt ingen utflyttningslängd före 1861, så det blir till att bläddra igenom husförhörslängden - men det är bara 194 uppslag...  :)

271
Jag rekommenderar absolut att du använder landskap i stället för län. Länsgränserna har ändrats många gånger genom historien, och flera tidigare län har helt försvunnit. Landskapsgränserna ändras dock inte för att länsgränserna ändras.

Dessvärre har det blivit standard att när man anger län, så använder man länen i SVAR:s gamla mikrokortskataloger eller de län som var aktuella när boken "Sveriges församlingar genom tiderna" kom ut i slutet av 1980-talet, vilket i båda fallen är den länsindelning som gällde efter de stora kommunsammanslagningarna som genomfördes under 1960- och 70-talen, då många församlingar bytte län. För de sistnämnda församlingarna har därför den länstillhörigheten inget som helst att göra med den tid som vi forskar i.

Några exempel: De båhuslänska socknarna Hjärtum och Västerlanda anges som tillhörande Älvsborgs (P) län, och den dalsländska socknen Valbo-Ryr som tillhörande Göteborgs och Båhus (O) län. Men detta gällde bara under några årtionden i slutet av 1900-talet, från 1971 resp. 1967 fram tills Västra Götalands län bildades 1998. Det blir ju då ren historieförfalskning att ange denna moderna länstillhörighet för personer som levde under 17- och 1800-talen.

Jag rekommenderar också att du anger den största enheten (landskapet) först och den minsta (gården) sist. Det blir då bättre ordning om du sorterar personer efter orter. Om du sätter gården först, så hamnar personerna huller om buller när det gäller landskap och församling, om du sorterar orterna i bokstavsordning.

Tänk också på att, av samma orsak, alltid skriva gårdens/byns huvudnamn först. En by kan ju ha flera jordeboksgårdar, t.ex. Storeby Västergård och Storeby Östergård. Men ibland kan kan jordeboksgårdens namn skrivas före huvudnamnet, t.ex. Övre Nordby och Nedre Nordby. Om du då registrerar namnet på det viset, så hamnar personerna från Nordby på två olika ställen i den alfabetiska ortlistan, och t.o.m. tre om du anger några som bara boende i Nordby (vilket ofta är det enda som anges i t.ex. domböcker). Därför bör namnet registreras som Nordby Övre och Nordby Nedre.

Och torps och backstugors namn skrivs allra sist, efter gårdsnamnet.

Sverige skriver jag aldrig ut. Dels är det överflödigt; det framgår ju ändå att det inte är utländska orter när landskapet är med (och jag vill också hålla ortnamnet så kort som möjligt, så att det får plats i antavlan). Dels är det ju inte bara länsgränser som har ändrats; det gäller också riksgränserna. Mina båhuslänska och halländska förfäder levde inte i Sverige före 1658 resp. 1645... Och jag ser i din profil att du forskar i Dalarna. Om du hamnar i Särna och Idre, så gäller ju det samma där före 1644.

272
Förkortning i husförhörslängd / SV: Födelseort punkt
« skrivet: 2019-04-03, 16:46 »
Tecknet är ", inte punkt. Det syns tydligare om man förstorar bilden. Och samma tecken finns också före födelseåret, sist i namnkolumnen.

Det skulle kunna betyda att personen var med på samma ställe i nästa resp. föregående längd. Vid några stickprov har personer som dött eller flyttat in/ut har bara markering på ett av ställena. Men det stämmer inte på alla - fast det skulle ju kunna vara missar...

Så det är inte lätt att veta vad prästen menade. Det är i varje fall ingen vedertagen kyrkobokföringsstandard...  :)

273
Hjärtum / SV: Hans Ankarsson
« skrivet: 2019-03-29, 16:53 »
Du säger inte i vilka källor som du har hittat Hans (vilket hade underlättat att veta), men jag misstänker att du har fått det alternativa namnet Ansgarsson från Släktdata. Där finns i vart fall noterat en Hans Ansgarsson med hustru Giertru Andersdr på St Näset, som får sonen Per den 19/10 1761.

Men i originalboken (C:2, f. 127v, n:r 45; AID v2987a.b1000.s128) heter han Anckarsson. Vi får väl då utgå från att det är 'din' Hans. Hur många Hans Ankarsson kan det finnas i Hjärtum?

Det finns inga husförhörslängder runt 1761, men däremot mantalslängder. 1757 (s. 604; AID v224223.b3110.s605) står på Store Näs att enkan Gjertrud är gift med Måns Ankarsson, och i marginalen står att Måns kommer från Älvsborgs län - vilket ju inte är särskilt upplysande...

1759 står att Måns är rotebåtsman och utkommenderad. Och 1761 har man rättat hans namn: "Måns eller rätt. Hans..."

1762 är han inte längre noterad som båtsman. 1763 har han "rymt till Norge". 1765 är han tillbaka igen, men då är han "från bruket och alldeles utfattig". Och 1766 är han helt borta.

Han var alltså båtsman och inte dragon.

Du får väl söka igenom mantalslängden för Älvsborgs län 1757 och se i flyttnoteringarna om det finns någon Hans (ev. felskriven som Måns) som flyttat till Hjärtum (eller bara Båhus län). Det finns ju några socknar att välja på, men det är väl en god idé att börja med de närmaste och gå vidare utåt.

274
Norum / SV: Norum AI:2 s. 19 b. 49 Karin Amundsdotter
« skrivet: 2019-03-28, 18:50 »
"H. Karin Amundsd:r, gift den 19 November 1805
med drengen Olof Olofsson i Stenung Wästerg.,
är född år 1774 i Katteröd, Jörlanda Sockn,
och med Föräldrarne flött til Norum 1786,
Har på Kgl. Numer Lotteriet på femte Utdra-
get N. 4 och 461:sta dragningen, fådt som skedde
i Stockholm d. 5 Nov. 1800, fådt en winst af 16 Rdr 32 sk.
som efter giftet utfaller, och öfwer det
samma fådt Präste-bewis d. 14 Jan. 1806."

275
Töcksmark / SV: Forståelsen av benevnelsen "PUPILL"
« skrivet: 2019-03-27, 14:16 »
"Pupill" brukar betyda myndling. Anders Nilsson är alltså troligen förmyndare för Alma.

Ser man i födelseboken (CI:7, s. 35; app.arkivdigital.se/volume/v8457?image=21), så heter Almas föräldrar Olof Olsson och Cajsa Nilsdotter. Det är alltså troligt (men måste naturligtvis kontrolleras) att Cajsa är syster till Anders och hans bror Joakim.

276
98 - Osorterat / SV: Tolkning av datum
« skrivet: 2019-03-26, 21:29 »
Det är inte Arkiv Digital och SVAR som kallar böckerna för dopbok, det är landsarkiven där böckerna bevaras och har förtecknats. AD och SVAR skriver bara som det står i förteckningarna.

Men det är riktigt att det ofta bara är dopdagen som anges i de äldsta kyrkoböckerna, från 1600-talet och framåt. Detsamma gäller f.ö. begravningsdagen istället för dödsdagen.

I den här aktuella boken (som det kan vara en god idé att ta en titt i innan man kommentarar vad där står...), så anges det dock två datum de första och sista åren, alltså både födelse- och dopdag. Där emellan är det några år med bara ett datum. Frågan är då vad det datumet anger.

Som Eva säger, så döptes ju inte dödfödda barn. Åtminstone för dem kan det då inte vara något annat än födelsedatum. Det verkar då inte särskilt sannolikt att det för de andra skulle vara dopdatum. Dessutom är rubriken på sidorna "Födde".

277
17 - Emigration / SV: Emigranter fra Göteborg før 1869
« skrivet: 2019-03-25, 16:13 »
Personer som utvandrat fr.o.m. 1861 finner du här: Summariska folkmängdsredogörelser.

Här finns SCB-utdrag från församlingarnas utflyttningslängder. (Information om vad SCB-utdrag är finner du här: Befolkningsstatistik.)

Första sidan för varje församling innehåller bara ett statistiskt sammandrag för befolkningen. Därefter kommer en eller flera sidor med de som utflyttat ur riket från församlingen. Men det står inte om de har emigrerat via Göteborg, bara till vilket land de flyttat.

Detta är inte en databas där du kan söka på en persons namn. Du är tvungen att gå igen listorna för församling efter församling. Och en person som emigrerade via Göteborg kunde ju komma från en församling i en annan del av Sverige...

278
Trönninge / SV: Åbor i Trönninge
« skrivet: 2019-03-24, 16:54 »
Varje präst skrev som han behagade.  :) Det gäller både titlar och annat.

Du säger inte vilken tid det rör sig om. Kan du ge något exempel på en husförhörslängd, så att man kan bläddra runt i den och se hur det ser ut? Och är det någon speciell bonde som du är intresserad av?

279
För Frans August Kjellberg anges dödsorsaken som: "Sjelfmord. (Skott i munnen.)"

Det var därför det gjordes en polisutredning. Dels för att fastställa att det verkligen var självmord och inte mord, dels för att också självmordsförsök var ett brott förr.

Och av den sistnämnda orsaken står också efter noteringen om skrivelsen: "Begrafen i tysthet." Vilket betyder att det inte var någon klockringning, musik eller tal samt endast de närmaste anhöriga närvarande; se Nordisk Familjebok, längst ned i kolumn 1216. (Ännu längre tillbaks i tiden fick "självspillingar" inte ens begravas i vigd jord på kyrkogården.)

Eftersom skrivelsen från länsmannen kommit in till pastorsexpeditionen och gällde dödsorsaken, så borde den ha funnits som bilaga till dödboken. Men enligt arkivförteckningen slutar den serien (HVI) 1898. Det hänvisas till fortsättning i senare serier, men de börjar först 1968.

Vi får alltså konstatera att skrivelsen inte är bevarad - åtminstone inte i kyrkoarkivet.

Men vi har ju också länsmannens eget arkiv. Bergs socken hörde 1905 till Västerås fögderis 2:a länsmansdistrikt. Men på nätet kan vi inte ens se arkivförteckningen därifrån. I Nationella Arkivdatabasen (NAD) står bara: "Arkivförteckning finns f.n. endast i pappersform."

Det blir alltså till att kontakta landsarkivet i Uppsala för att få veta vad som ev. kan finnas där. Det som kan vara intressant är dels om det finns kopior av utgående skrivelser, närmare bestämt skrivelsen till prästen i Berg; dels själva polisutredningen.

Beslutet att Kjellberg skulle begravas "i tysthet" bör ha fattats av häradsrätten, vilken är Snevringe häradsrätt (arkivförteckning). Men domboken för 1905 finns ännu inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller Riksarkivet/SVAR. Också där får du alltså kontakta landsarkivet.

280
Långared / SV: Var ligger Stommen i Långared?
« skrivet: 2019-03-22, 10:30 »
Enligt Ortnamnsarkivets bok om Kullings härad (pdf), sidan 190, är Stommen jordeboksgård n:r 1 i Långareds by.

I dag har det avstyckats många fastigheter från den ursprungliga gården, men deras fastighetsbeteckning/nummer börjar alla med "1:".

Och om du går till lantmäteriets nutida karta och väljer alternativet "Topografisk med gränser", så ser du vilka fastigheter med namnet Långared som börjar med "1:". (Fastighetsnamnet står med enbart versaler, och avgränsas av en kraftigare gräns bestående av streck och punkter; de enskilda fastigheterna anges bara med sitt nummer.)

Stommen är som synes området närmast väster och söder om kyrkan. Vilket är logiskt, eftersom Stommen (ett gårdsnamn som finns i var och varannan socken i Västergötland) var den gård som var anslagen till prästens underhåll.

281
Allmänt / SV: Kvinnokliniken Göteborg
« skrivet: 2019-03-21, 12:19 »
Om du med "födelseboken i SVAR" menar SCB-utdraget, så är det ingen riktig födelsebok. Alla uppgifter är därför inte med där.

Du får du titta i originalfödelseboken i stället (om det inte är den som du har sett i redan). Men eftersom 1948 är precis utanför den 70-åriga sekretessgränsen, så är det troligt att den boken inte finns på nätet (hela boken måste vara fri). I så fall får du kontakta landsarkivet och be att få ett utdrag av dina uppgifter.

Och står det inte heller i originalboken på vilket sjukhus du föddes, så får du i stället kontakta Stadsarkivet för att få se i din journal.

282
Annedal (1908- ) / SV: Anna Matilda vart tog du vägen?
« skrivet: 2019-03-21, 12:06 »
Till Carl Johans församling den 29/3 1934.

283
Försök med Hovförsamlingen.

284
Övriga källor / SV: Komentar "Se Beijerhjelm"
« skrivet: 2019-03-12, 18:09 »
Det är en marginalnotering i utdraget ur mantalsboken som folkräkningen bygger på. (I resten av landet var det utdrag ur församlingsböckerna, men sådana saknades i Stockholm.)

Klicka på "Bild" under sökresultatet, så får du fram originalet av utdraget. Där finns liknande kommentarer på många personer: "se Roos", "se Kilström" o.s.v.

Det finns en Beijerhjelm några rader under Nils Johan. Förmodligen var han inneboende där.

285
Var ligger platsen / SV: Ny fråga: Karlsbro i Kviström
« skrivet: 2019-03-02, 23:14 »
Det finns en lantmäteriakt med karta och köpekontrakt när Karlsbro avstyckades från Kviström 1914. (Om du inte har DjVu installerat, så välj bildformatet PNG.)

Där står att Karlsbro har fastighetsbeteckningen Kviström 1:15.

Det syns inte tydligt att det står 1:15 på den ekonomiska kartan från 1937; det ser snarare ut som 1:5, och att 1:15 ligger lite längre västerut.

Men det är ingen tvekan om vilken fastghet det är. Överst på kartbladet, öster om älven och längst söderut inom Kviströms gränser, finns ett Karlstorp. Karlsbro ligger strax väster därom, men namnet är inte utsatt. Jämför med lantmäterikartan: Tomten ligger mellan landsvägen och järnvägen, precis norr om en liten å. Och järnvägens område utvigdar sig i en märklig klump precis intill 1:15.

Och på den dagsaktuella kartan, som jag länkade till i mitt förra inlägg, bekräftas att det är den fastigheten. Zooma in och välj "Topografisk med gränser" i rulllisten uppe till höger, så ser du var 1:15 är.

Huset är borta i dag, som synes; motorvägen går tvärs över tomten...

286
Var ligger platsen / SV: Ny fråga: Karlsbro i Kviström
« skrivet: 2019-03-02, 20:33 »
Någon annan hann före...  :)

Jag kan tillägga att Kviström är en gammal tingsplats, som under lång tid var gemensam för Tunge, Sörbygdens, Stångenäs och Sotenäs härader.

287
Övriga källor / SV: Geni.com
« skrivet: 2019-03-01, 01:06 »
När jag hör namnet Geni, så ringer stora larmklockan!

Där kan du publicera din fullt korrekta antavla - och sedan kan vem som helst "koppla samman" sin antavla med din, även om de inte har det minsta med varandra att göra. Resultatet blir naturligtvis fullständigt kaos.

Alla kan göra misstag och råka få fel personer i antavlan, men så länge man är den ende som kan ändra i sin antavla, så är det ingen fara; man kan ju lätt rätta till misstagen. Men om någon annan kan koppla ihop sina misstag med din antavla, så ser det ju ut som att det är du som har gjort misstagen - och det blir genast svårare att rätta. Och nya tokigheter kan kopplas ihop med din antavla hela tiden hos Geni.

Deras "automatiska trädjämförelser" är raka motsatsen till en genialisk idé...  :)

Detta har bl.a. diskuterats här: Geni.

288
Övriga ämnen / SV: Finland ca 1870
« skrivet: 2019-02-27, 16:20 »
Du behöver ju inte kunna finska för att sätta dig in i hur livet var i Finland vid den här tiden.

Hela bygder i Finland är svenskspråkiga. Det är därför som svenska är officiellt språk i Finland; inte som en rest av det svenska styret.

Jag ser i din profil att du forskar i Uleåborg. Det är ju inte så långt från de svenskspråkiga kustbygderna i Österbotten, med Vasa som centrum.

Det finns säkert mycket lokalhistorisk litteratur på svenska från Österbotten. Om du börjar där, så är du nog på god väg. Så väldans mycket kan det väl inte skilja sig från livet i de finskspråkiga bygderna några mil norrut...  :)

289
Var ligger platsen / SV: Kamstorps försörjningshem
« skrivet: 2019-02-26, 23:19 »
Enligt texten vid ett annat foto stod byggnaden på Kampstorp färdig 1911, och användes som ålderdomshem till mitten av 1950-talet: Bygget av Foss kommuns försörjningshem Kampstorp.

Enligt samma text användes byggnaden på Kampstorp senare som privat sjukhem.

Det kan ju därför tänkas att Gullmarsgårdens verksamhet började på Kampstorp innan man flyttade till den nuvarande gården. Och i så fall kanske företaget också tog med sig namnet Kampstorp vid flytten, åtminstone till att börja med. Men det är ju en ren spekulation.

Att Johan Fredrik Pettersson bodde på Kampstorp i Foss socken kan det i vart fall inte vara någon tvekan om.

290
Var ligger platsen / SV: Kamstorps försörjningshem
« skrivet: 2019-02-26, 22:54 »
Jag antar att det är detta fotot som du menar: Kamstorps ålderdomshem.

Enligt texten heter föreståndaren Gotthard Asplund.

Och i den husförhörslängd från Kamstorps ålderdomshem i Foss, som jag länkar till ovan, så heter föreståndaren Bernhard Gotthard Napoleon Asplund.

291
Övriga ämnen / SV: Tips om bouppteckningar
« skrivet: 2019-02-26, 20:52 »
Det var Riksarkivets allmänna sökning som jag tänkte på. Jag hade missat att det i deras labyrint fanns ett "Specialsök" med rubriken "Bouppteckningar". Man lär sig något nytt varje dag...  :)

"Källan är registrerade bouppteckningar", står det. Det är ungefär lika upplysande som "Källa: Internet" som man inte sällan ser som vissa forskares "källangivelse"...  :) Det hade ju varit en fördel om man sagt vilka tingsrätter och tidsperioder som är registrerade...

Det står också att registret är upprättat av landsarkiven i Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. Man har väl då helt enkelt dataregistrerat de arkivens egna register.

Men arkivens register är väl förmodligen över äldre bouppteckningar; det brukar i vart fall vara det vanliga. 1900-talets bouppteckningar är relativt nyinkomna, så de har man knappast dataregistrerat.

292
Var ligger platsen / SV: Kamstorps försörjningshem
« skrivet: 2019-02-26, 20:31 »
Nej, att Gullmarsgården tidigare hette Kam(p)storp måste de ha fått om bakfoten.

Både om man ser på deras egen karta och adressen, så ligger Gullmarsgården i Gläborg i Håby socken. Kam(p)storp ligger en halvmil åt sydost i Foss socken.

Lantmäteriets kartsök. (Kartans mittpunkt är ungefär mitt emellan Gullmarsgården och Kampstorp.)

I församlingsboken för Håby 1922-1945 (AIIa:3) finns tuberkulossjukstuga/bygdesanatorium på Norra Gläborg (uppsl. 52; AID v207292.b600.s52). En inte alltför vild gissning (men dock bara en gissning  :) ) är att det är föregångaren till Gullmarsgården.

I församlingsboken för Foss 1928-1938 (AIIa:8 ) finns ett ålderdomshem på Kamstorp, som ägs av Foss kommun (uppsl. 260; AID v195960a.b160.s260). Det står inte på första sidan för Kamstorp att det är ett ålderdomshem (även om det framgår ändå när man bäddrar genom sidorna med personal och alla som bor där), men fyra sidor längre fram står "Ålderdomshemmet (forts.)".

(Det finns också ett Kampstorp i Kville socken, men där fanns inget ålderdomshem.)

293
Övriga ämnen / SV: Tips om bouppteckningar
« skrivet: 2019-02-26, 16:04 »
Det går inte att söka på en persons namn i Riksarkivets sökformulär och finna dennes bouppteckning. Den får 'plockas fram' i det arkiv där den ingår.

Bouppteckningar från före halvårsskiftet 2001 förvaras i respektive domstolsarkiv på landsarkivet. Yngre bouppteckningar finns hos Skatteverket.

Norra Åsums socken hörde till Gärds härad, som 1925 ingick i Gärds och Albo häradsrätt, vars arkiv finns på landsarkivet i Lund. (Länken går till arkivförteckningen i Nationella Arkivdatabasen, NAD.)

Bouppteckningarna finns i serien FII. 1925 är volym nummer 34. Beroende på när bouppteckningen upprättades och inlämnades, så kan den i stället ingå i en senare volym. (Årtalet avser alltså det år som bouppteckningen inlämnades, inte personens dödsår.)

Som synes av arkivförteckningen finns 1925 inte på nätet hos SVAR/Riksarkivet.

Men däremot hos Arkiv Digital. FII:34 (1925) finns här: AID v498208.b10. Och FII:35 (1926) här: AID v498209.b10. Något register finns inte vad jag kan se, så det är bara att börja bläddra. Men tiden går fort när man har roligt...  :)

Om du inte har abonnemang hos Arkiv Digital (och inte vill skaffa - vilket dock kan rekommenderas), så kan du antingen besöka landsarkivet eller beställa en kopia av bouppteckningen hos Riksarkivet.

294
Bolstad / SV: Bouppteckning i Bolstad 760
« skrivet: 2019-02-24, 22:11 »
Alla barnen var väl med första hustrun, och så har de myndiga sönerna redan fått sin del.

Anders och Kierstins möderne arv finns med under skulderna, med nio och ett halvt års ränta. Det är alltså en innestående fordran.

Och de står som sagt som styvbarn. De kan ju inte vara Blixenbergs styvbarn, eftersom de står med bland hans efterlämnade barn i ingressen. Alltså måste det vara Kierstins styvbarn.

295
Det är mycket som inte finns hos Ancestry...

Kyrkoboksregistren för Göteborgs församlingar har upprättats av landsarkivet. Arkiv Digital har fotograferat dessa och placerat dem under respektive församling, men de ingår alltså inte i det egentliga kyrkoarkivet.

Du kan jämföra de olika bildleverantörerna här: Arkivhandlingar på internet. Men nya bilder tillkommer hela tiden, så speciellt Arkiv Digital har ännu mer nu än när den texten skrevs, och troligen också SVAR/Riksarkivet. (Det är nog dags att uppdatera den sidan...  :) )

PS

Påstår Ancestry nu att man har svenska kyrkoböcker fr.o.m. 1451?  :D Tidigare var det 'bara' fr.o.m. 1500... Sanningen är att det inte finns några kyrkoböcker före 1600-talet.

296
Den 70-åriga sekretessgränsen innebär att uppgifterna ska sekretessprövas innan de lämnas ut. Detta görs av det arkiv som förvarar handlingen.

Man kontrollerar då om det finns några känsliga uppgifter i det som du vill ha ut. I en dödbok skulle det t.ex. kunna vara att dödsorsaken är självmord. Om uppgifterna inte är känsliga, så får du ut dem.

Du kan antingen besöka arkivet personligen, eller kontakta dem per epost eller telefon och be att de skickar uppgifterna. Om du besöker arkivet, så får de inte ta ut någon avgift, men räkna med att de kan göra det om de skickar uppgifterna till dig.

Först när hela boken ligger utanför sekretessgränsen publiceras den på nätet. Det som publiceras i år är alltså uppgifter från 1948 och äldre. Observera att man räknar helår. Det är alltså inte så att uppgifter från februari 1949 publiceras i mars i 2019, utan först i januari 2020.

297
Han bodde nära gränsen till Värmland, där Östmark ligger. Och det finns också finnskogar i den delen av Värmland, vid gränsen mot Norge, så chansen är garanterat större att du får svar om du flyttar din efterlysning dit.

Någon tillknytning till Båhuslän hade han knappast.

298
Torp / SV: Torp (P) AI:4 (1821-1826) Bild 180 / sid 182
« skrivet: 2019-02-12, 00:17 »
Glöm denna Marta. Det är inte henne som du letar efter...  :)

Se din tidigare efterlysning under Vänersborg.

299
Både Valbo-Ryr i Dalsland och Lane-Ryr i Båhuslän kallades förr för Norra Ryr.

I det här fallet gäller det Lane-Ryr - nästan...  :) Marta kommer i vart fall från samma pastorat.

Hon finns i följande husförhörslängder i Vänersborg (inkl. de två som nämns här ovan), med den sista överst:

· AI:10, uppsl. 189 - hos Lundblad (flyttar till Näs 1836) (AID v44811.b200.s189)
· AI:9, s. 191 - hos Lundblad (AID v44810.b123.s191)
· AI:9, s. 73 - hos Haij (flyttar till Lundblad)
· AI:8, s. 58 - hos Haij (AID v44809.b34.s59)
· AI:8, s. 56 - hos Haij
· AI:7, s. 51 - hos Haij (AID v44808.b37.s51)
· AI:7, s. 445 - hos trädgårdsmäst. Pettersson, Kollerö bruk (flyttar till s. 51)

Kollerö ligger i Väne-Ryrs socken, vars husförhörslängd här ingår i samma bok som Vänersborg. Haij och Lundblad bor i staden.

Hela tiden står att Marta har flyttat in 1823, med n:r 196. Numret hänvisar till inflyttningslängden, vilken (som redan konstaterats) inte är bevarad.

Men 1823 finns en utflyttningslängd (B:2) från Uddevalla, inkl. annexen Bäve och Lane-Ryr. Där finns Marta på sidan 194 (AID v2223.b102.s195), med nummer 1008. Det står att hon flyttar från "Modr. Kerstin i Tolebo" och till Kolleröd.

Tolebo är ett torp under Övre Bräcke i Bäve socken, och där finns Marta med familj i följande husförhörslängder:

· AI:2, s. 217 (AID v2287.b114.s217)
· AI:1, s. 144 (AID v2286.b79.s145)

Här finns som synes...

· Olof Månsson, född 1757, död 10/2 1822
· h. Kjerstin Persdotter, född 1763
· s. Magnus, född 1788
· st.d. Maja Greta Johansdotter, född 6/10 1789
· d. Marta, f. 24/12 1802

Och i Uddevallas födelsebok (där också Bäve ingår) finns i december 1802, döpt den 26 och född den 24, Anders [!] Månssons och Kjerstin Svensdotters [!] dotter Marta från Övre Bräcke (C:6, f. 114r; AID v2243.b119.s114).

"Anders" och "Svensdotter" ska vi inte ta så allvarligt...  :) Kyrkoböckerna är fulla av fel, men med lite pusslande går det att få ihop det ändå.

Mantalslängden 1803 upprättades runt årsskiftet 1802/1803 (alltså ungeför när Marta föddes), men finns dessvärre inte filmad, eftersom längden för Sunnervikens fögderi inte är utbruten ur länsräkenskaperna, varken Kammarkollegiums exemplar (i Riksarkivet) eller landskontorets (i landsarkivet). Men både 1802 (AID v169818.b23.s10) och 1804 (AID v169820.b419.s829) finns husmannen Olof Månsson under Övre Bräcke, och ingen Anders Månsson inom synhåll.

Och i Uddevallas vigselbok (där Bäve ingår) finns den 4/3 1791 enklingen Olof Månsson från Övre Bräcke och enkan Kjerstin Persdotter från Budalen (C:5, f. 326v; AID v2242.b321.s327).

Och styvdottern Maja Greta, vem är hennes far? Ja, hon föddes alltså den 6/10 1789 (Uddevalla C:5, f. 194r; AID v2242.b198.s194). Föräldrar: Stadsskogvaktaren Johannes Persson och Kjerstin Persdotter Solberg på Korskälledalen.

Skogvaktaren var alltså inte Martas far, men väl hennes systers. Hans bouppteckning förrättades den 24/1 1791 (Uddevalla RR FIIa:9, s. 209; AID v66009.b118.s209).

Och var kom "N. Ryr" ifrån? Ja, säg det...  :)

300
Bärfendal / SV: Bärfendal
« skrivet: 2019-02-10, 21:10 »
"Dito Ett Pigebarn /ifrån/ Timmerdahl Kallat Anna"

Föräldrarna är Mårten Ifwarsson och Börta Torgersdotter.

Kristina har alltså helt rätt i tolkningen (att det är ett g på raden ovanför som luras). Den saken har tidigare diskuterats i Arkivguidens Forum:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/27/37234.shtml

301
Naverstad / SV: Var är dom födda?
« skrivet: 2019-01-27, 10:50 »
Jag kan bekräfta att det är rätt Gabriel som Åke har hittat:

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/27/63321.shtml

I Arkivguidens Forum diskuteras redan tidigare äldre generationer i Gabriels släkt.

302
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-22, 16:12 »
"Jag bor i Blekinge vid havet, på samma ort där jag haft släkt sedan minst 1611, på min mammas sida. Jag har 11 båtsmän i släktträdet och identifierar mig mer med deras familjer och liv..."

Många båtsmän flyttades från Finland, och även västra Norrlands-kusten (alltså i nuvarande Sverige), till Blekinge och Södra Möre (i Småland) på 1600-talet, i samband med att Karlskrona anlades. Läs mer här:

http://diginpast.se/bmregister/index/special/index.html

Det är flera av artiklarna (i ramen till vänster) som handlar om detta.

303
Krokstad / SV: Krokstad Vigselboken C:6 Sid 395
« skrivet: 2018-12-06, 21:58 »
I den diskussion som Eva länkar till hänvisas till Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), där det står så här om gymnasiehemman:

"...till ett gymnasium anslaget l. skänkt hemman vars avkastning uppbars av ngn gymnasielärare..."

Samma förklaring har också de båda upplagorna av Nordisk Familjebok, som det också hänvisas till i den andra diskussionen.

Det framgår inte i vilka områden som detta gäller, men det är i vart fall inte i Båhuslän. Här är gymnasiehemman något helt annat. Se denna diskussion: forum.genealogi.se/index.php?topic=3022.0

304
En sådan här undersökning av alla tänkbara feltryckningar vid registreringen skulle göra större nytta om den gjordes innan utgivningen av skivan. Skulle inte du kunna anmäla dig som frivillig korrekturläsare inför nästa utgåva, Bengt? Om du gör det, så kommer den skivan att vara garanterat felfri - eller hur?  :)

305
Det finns 1.331 personer, oavsett ålder, som i dag heter Leander i efternamn, enligt SCB. Men att Leander förekommer som efternamn är ju knappast obekant för någon.

Poängen med mitt förra inlägg var därför att visa att Leander också är ett förnamn. Detta för att texten i den inledande felrapporten rimligen borde tolkas som att Leander felaktigt skrivits i förnamnsfältet, eftersom där står så här:

"Efternamn som är ett streck (de saknar efternamn): - (4 personer, men en heter Leander i förnamn)"

Vilket jag alltså tolkar som att felrapportören menar att Leander borde ha noterats som efternamn. (Det nämns ju inte vad som har noterats som förnamn på någon av de andra som har ett streck som efternamn.)

306
I den lååånga listan här ovan - där de flesta punkterna uppenbarligen är rena skrivfel, med exempel hämtade från i stort sett varenda feltryckningsbart tecken på tangentbordet - så återfinns bl.a. detta:

"Efternamn som är ett streck (de saknar efternamn): - (4 personer, men en heter Leander i förnamn)"

Sedan tidigare vet jag att under 1800-talet förekommer Leander som förnamn åtminstone i Båhuslän. Det vore en viss överdrift att påstå att det är lika vanligt som Anders eller Johan, men heller inte ovanligt. Och när jag nu gör en sökning efter Leander som förnamn i "Folkräkningen" år 1900, så blir det 6.170 träffar, fördelade på alla län.

Och enligt SCB finns det just nu 849 män i Sverige som har Leander som förnamn, varav 80 som tilltalsnamn. Och det finns 855 personer som har Leandersson som efternamn.

Allt som vid en första anblick kan se ut som ett efternamn är alltså inte det...

PS.

Jag har helt avsiktligt stavat "lååånga" med tre å...  :)

307
Jaha, där har det försvunnit ett inlägg (skrivet i går kl. 14.50), som mitt förra inlägg är ett svar på - och ingen som läser den här diskussionen kan längre se varför jag skriver "Nej, en Olsson kan inte ha en far som heter Nils"...

Så tokigt kan det bli när det är möjligt för en skribent att själv ta bort ett inlägg utan kommentar.

Mitt svar får dock ligga kvar, eftersom det (troligen  :) ) innehåller svar på den ursprungliga efterlysningen.

308
Nej, en Olsson kan inte ha en far som heter Nils.

Men det finns en soldat Ola Båld/Båll/Boll som får en son Andreas den 19/11 1810 i Krokstads socken (C:4 s. 384 samt AI:5 s. 15). Det är väl en trolig kandidat.

Observera att jag säger trolig. Det sägs ju inte i den ursprungliga efterlysningen (för snart 13 år sedan) var Andreas Olsson Boll levde och dog. Men i Hede socken (C:6 AD-bild 135 samt AI:10 uppsl. 205) dör det en person med det namnet på den dag som anges i efterlysningen (alltså den 19/1 1879), och han sägs vara född den 2/11 1810. Hede hör till Krokstads pastorat, vilket väl i vart fall gör det hyfsat sannolikt att det är han som är Ola Bålds son (men för att bli helt säker får man följa honom genom husförhörslängderna).

Om det också är den efterlyste Andreas beror som sagt på var han levde och dog - men det är väl inte särskilt troligt att två olika personer med det namnet dör på exakt samma dag...

(Att födelsedatum varierar för en och samma person är dessvärre mycket vanligt efter flyttningar och överföringar mellan olika husförhörslängder.)

309
Man har i varje fall lyckats få till sommartiden korrekt - det står ju "1970-01-01, 01:00", inte "1970-01-01, 00:00"...  :)

310
Den 1/1 1970 motsvarar Jesu födelse i datorsammanhang - tideräkningens början m.a.o.  :) Det lär alltså vara 'fabriksinställningen' i programmet som syns vid alla ändringar...

Detta datum började att synas vid ändringar efter att man bytt ut skribentens riktiga namn mot användarnamnet också vid ändringsnoteringarna, vilket skedde först häromdagen (igår?). Förmodligen har man 'tryckt på fel knapp' i samband med den ändringen...  :)

311
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-25, 23:07 »
Det finns en del allmänt att säga om Släktforskarförbundets hantering av den här saken, men det återkommer jag till vid ett senare tillfälle. Nu har jag dock några kommentarer till kanslichefens inlägg:

· "Om man har en fråga som man vill att Sveriges Släktforskarförbunds personal ska besvara så är det alltid bäst att kontakta kansliet direkt med sin fråga för att få rätt svar."

Ja, förbundsfunktionärer har kommit och gått genom åren, men detta påpekande har bestått. Och lika bestående har varit mångas förvåning över att man föredrar att dränkas i mejl från forumanvändare eller föreningsmedlemmar (i sådana frågor) och sedan behöva besvara alla dessa mejl - i stället för att det ingår i arbetsuppgifterna att man håller koll på forumdiskussioner om sina ansvarsområden, och sedan besvarar den aktuella frågan i Släktforskarförbundets eget forum. Om man abonnerar på inlägg från aktuella diskussioner, så får man ju mejl om saken (precis som man vill ha  :) ), men behöver bara skriva ett svar i stället för ett stort antal om man svarar per mejl. Men det står naturligtvis kanslipersonalen fritt att tycka att 'massmejlande' är ett bra sätt att fylla arbetsdagen med meningsfulla uppgifter - ett svarande i Anbytarforum underlättar dock för både forumanvändare och föreningsmedlemmar, som inte behöver slösa sin tid på att fråga om sådant som andra redan har fått svar på...

I det här fallet handlar det dessutom om Anbytarforum självt - och hur kan det då finnas en mer naturlig plats att fråga och svara än just Anbytarforum? Jo, vi som har varit med ett tag vet svaret på den frågan. Förbundsforum (som den här diskussionen är en del av) kom ursprungligen till som en hemlig avdelning av Anbytarforum, som inte ens kunde läsas av den som inte var föreningsmedlem - allt för att få bort kritiska synpunkter på förbundsledningens, inte minst styrelsens, hantering av olika frågor från offentlighetens ljus. Detta innebar att användare som inte var föreningsmedlemmar inte kunde delta i diskussioner om det forum där de hade användarkonton. Nu är ju det ändrat, men ogillandet av offentlig diskussion verkar inte ha minskat från ansvarigt håll...

· "Upptäcker man tekniska problem med forumet ska dessa också rapporteras för att kunna åtgärdas."

Ja, och användare som upptäckte felet med att namnen försvunnit från inläggen rapporterade det ju också, som framgår av tidigare inlägg - men nu visade det sig ju, till allmän förvåning, inte vara något tekniskt fel...

· "Vad gäller Anbytarforum och de förändringar som vi genomför vad gäller hanteringen av personuppgifter har vi tidigare i veckan skickat ut ett nyhetsbrev via e-post till alla användare."

Ja, det mejlet sändes ut den 22/5, cirka två veckor efter att alla riktiga författarnamn ersatts av användarnamn i inläggen, vilket är åtminstone en månad för sent. Och att ändringen motiveras med GDPR är inte bara tokigt, som framgår av tidigare inlägg här ovan - det gör det dessutom extra anmärkningsvärt att ändringen genomförts utan minsta lilla information i förväg, då information och de registrerades inflytande över hur deras personuppgifter används är en hörnsten i GDPR.

· "I brevet finns tydliga instruktioner för den som önskar byta användarnamn eller lägga till en signatur."

Den "tydliga instruktionen" för byte av användarnamn är en uppmaning att kontakta anbytarvärden per epost och meddela "nuvarande användarnamn och önskat nytt användarnamn". Och vilket "Goddag, yxskaft" som många då mötts av finns också exempel på i tidigare inlägg här ovan.

· "Det framgår också i brevet att det fortfarande är möjligt att både visa och se alla användares riktiga namn i inloggat läge."

Detta är en av de saker som jag återkommer till senare.

· "Anbytarvärden har också postat nyhetsbrevet här: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=153384.0"

Ja, men hur många har sett det? Det går inte ens att abonnera på information per mejl om nystartade diskussioner under "Forumregler och -drift". Där finns bara "Ordningsregler på Anbytarforum", inte "Anbytarvärden meddelar". Så ingen av trådarna "GDPR-lagen" (den 14/5) eller "Anbytarforum - trygg hantering av dina personuppgifter" (den 24/5) har kunnat nå några inläggsabonnenter; de ligger ju båda under "Anbytarvärden meddelar".

· "Direktlänk till våra uppdaterade användarvillkor och integritetspolicy finns här: https://forum.genealogi.se/index.php?action=ezportal;sa=page;p=9"

Ja, men i mejlet/nyhetsbrevet är det en annan länk  - en länk med en unik personlig kod. Och att detta har viss påverkan på trovärdigheten i avsändarens försäkran att man "värnar om en hög nivå av skydd för kundernas personliga integritet", det tror jag nog är riskfritt att påstå...  :)

Det mest anmärkningsvärda med kanslichefens inlägg är dock två andra saker:

· Att det är skrivet av just kanslichefen, som inte har ansvaret för Anbytarforum. Varför skrevs det inte av den anställde funktionär som faktiskt har det ansvaret, alltså anbytarvärden?

· Den titel som står under kanslichefens användarnamn: "Styrelsen". Det är ju en ren bluff! Kanslichefen sitter inte i styrelsen!

312
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-24, 14:06 »
Ett tag inbillade jag mig att dumheterna inte kunde bli värre. Men hur i allsindar kunde jag tro det? Med min erfarenhet borde jag veta bättre...

Så sent som i dag på förmiddagen stod skribentens namn i klartext när inlägg kom per epost, men i nästa inlägg var namnet ersatt av {USERNAME}; skrivet exakt så, med vingparenteser och enbart versaler.

Har man försökt, men inte lyckats, att ersätta det riktiga namnet med användarnamnet - eller vill man att inläggen ska vara fullständigt anonyma när de kommer per epost?

Där här ju så dumt, så man tror knappt att det är sant. Men det är det ju - det är ju Anbytarforum...

Dessutom: Har inte de ansvariga läst sina egna ordningsregler nyligen? "Skriv inte hela ord eller meningar med stora bokstäver i inläggen."

Det finns mer att säga om den senaste "utvecklingen" i den här frågan. Men det återkommer jag till.

313
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-18, 23:38 »
Menar du att vi ska strunta i de lagbrott som har begåtts? Varför det i så fall?

Vad det "ideella" beträffar, så är Sveriges Släktforskarförbund en affärsdrivande verksamhet. Och knappt hade jag sänt iväg mitt förra inlägg, så ankom detta med eposten:

Nähä, det fungerar tydligen inte att infoga bilder med detta "fantastiska" forumprogram... Nåväl, bilden finns här:

Rötterbokhandeln - GDPR

Har man trots allt lärt sig något av den här diskussionen? Om man hade tänkt att ändå skicka ut detta meddelande, varför gjorde man i så fall inte likadant också för Anbytarforum?

Även om man införde ändringen med skribenternas namn av ren okunnighet, så borde man vid det här laget ha hunnit att inse att man gjorde fel. Och eftersom de riktiga namnen fortfarande är sparade i databasen - det måste de ju vara, eftersom de syns i klartext i den version av inläggen som man får vid epostabonnemang - så borde det rimligen inte finnas några tekniska hinder för att lägga tillbaka dem i forumet.

Det enda skälet att inte göra det är väl om man, i sedvanlig förbundsordning, låter prestigen styra...

Vad anser jag då om Släktforskarförbundets nya "integritetspolicy" för bokhandeln? Ingen aning. Jag klickar av princip inte på länkar som innehåller en unik kod, så att man kan se exakt vem som har klickat på den. Sådana fasoner är f.ö. inte något som gör att man "känner sig trygg med" avsändarens "höga nivå av skydd för kundernas personliga integritet"...

314
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-18, 15:14 »
Jaha...

Ingen förklaring till varför man menar att det är nödvändigt att ta bort namnen från inläggen, med hänvisning till GDPR, när skribenterna själva har valt att skriva ut dem enligt de kontovillkor som gällde när inläggen skrevs.

Ingen förklaring till varför man menar att man, i strid med upphovsrättslagen, har rätt att ta bort författarnas namn från inläggen, så att det inte längre syns vilka upphovsrättsinnehavarna är.

Ingen förklaring till varför man menar att det är i sin ordning att det i ett seriöst forskningsforum ska vara anonyma skribenter som är källorna till de uppgifter som lämnas.

Ingen förklaring till varför man menar att man har rätt att ensidigt ändra kontovillkoren utan att informera i god tid i förväg, så att användarna kan ta ställning till om man accepterar de nya villkoren.

Ingen förklaring till varför man menar att varje användares senaste inloggningstid är helt i sin ordning att publicera vid alla inlägg; att den uppgiften ska publiceras har ju användarna, till skillnad från namnet, aldrig haft möjlighet att ta ställning till.

Ingen förklaring till hur man menar att det ska gå att söka efter inlägg gjorda av en viss författare, om man inte kan dennes användarnamn; "signatur" eller "personlig text" fungerar ju inte i det sammanhanget.

Någon som är förvånad?

315
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-18, 01:28 »
Jag förstår inte hur någon, ens i sömnen efter en mycket blöt kväll, kan inbilla sig att GDPR förbjuder en skribent att av egen fri vilja sätta ut sitt eget namn som författare till sina egna inlägg...  :D Det är ju en helt absurd idé.

Något som däremot är viktigt i GDPR är information. Det ska också finnas en rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen, t.ex samtycke/avtal.

Här fanns alltså ett avtal mellan forumet och användarna. Däri ingick att man skulle uppge sitt riktiga namn vid kontoregistreringen, och det skulle sedan publiceras som författarnamn i inläggen.

Plötsligt ändrar så Släktforskarförbundet det utan minsta lilla information till användarna; inte förrän efteråt, när användare hör av sig till de ansvariga och frågar vad som hänt, så kommer informationen: "Vi har även valt att byta visat namn till användarnamn..."

"Vi har valt..." Tror man verkligen att det är så enkelt? Vad man skulle ha gjort var naturligtvis att i god tid informera alla användare om vad som var på gång, och givit dem en chans att ta ställning till om man ville ha kvar sina konton på de nya villkoren. Så gör andra - men Släktforskarförbundet gör sin vana trogen som man behagar. Om det beror på okunnighet om gällande lagar eller bara på att man inte bryr sig, ska jag inte spekulera om...

Själv skriver jag knappt något i Anbytarforum längre, sedan ett antal år tillbaka. Det finns flera skäl till det, som vi inte behöver gå in på här. För mig handlar detta därför i första hand om rätten till mina c:a 3.000 gamla inlägg, skrivna enligt då gällande villkor.

Varje skribent har upphovsrätten till sina egna inlägg. Och så här står det i upphovsrättslagen:

1 kap. 3 §: "Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver."

Och vidare:

7 kap. 53 §: "Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år."

Och man kan ju lugnt säga att Släktforskarförbundet har vidtagit en sådan åtgärd...

316
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-16, 20:30 »
Det sista stycket i ditt inlägg (#60) är jag helt enig i, Maud. Det stämmer ju också med vad jag skrev i går (#53). Det är därför jag har lagt till mitt riktiga namn som en "personlig text" - för att 'återta' mina egna inlägg och samtidigt slippa krångla med ett långt användarnamn.

Den som vill läsa mer om vilka regler som gäller, kan gärna läsa vad jag skriver om Dataskyddsförordningen (GDPR) i Arkivguidens Forum. Där förklarar jag varför jag inte kommer att införa samma dumheter i AGF, och länkar till olika sidor hos Datainspektionen - och de är nog lite bättre insatta än Släktforskarförbundets ledning...  :D

F.ö. hjälper jag gärna släktforskare som har kört fast eller behöver tips och råd - och jag har hjälpt många genom årens lopp, både här och i AGF, och ofta lagt ned mycket tid på att lösa olika gåtor. Och det är verkligen ingen uppoffring; tvärtom ett rent nöje - men jag skulle inte kunna tänka mig att lägga tid och möda på att hjälpa till med någons släktforskning om frågeställaren tycker att den "personliga marknadsföringen" är viktigare än att jag får veta vem jag hjälper. Man kan diskutera släktforskning i Flashback också...  :)

317
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-16, 12:49 »
Det är att foga sig i dumheterna.

Jag har ett användarnamn på tre bokstäver, och jag tänker inte behöva skriva in sexton tecken, inkl. mellanslag mellan för- och efternamn, varje gång som jag ska logga in - bara för att dilettanterna som har ansvar för Anbytarforum inbillar sig att det strider mot GDPR att en skribent av egen fri vilja sätter ut sitt eget namn som författare till sina egna inlägg...

Däremot tycker man tydligen att det är helt OK att alla kan se när en användare senast var inloggad... Men det är faktiskt också en personuppgift - och definitivt en privatsak>:(

318
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-15, 13:12 »
Alla inläggsförfattare har upphovsrätten till sina inlägg. Den som har genomfört en omfattande forskning för att gräva fram svårfunna uppgifter för att hjälpa en frågeställare har också rätten att få stå för sitt arbete. Då kan ju inte en forumadministratör ta bort namnet i efterhand utan skribentens tillstånd.

Och precis som andra redan har sagt, så är det ju helt frivilligt som användarna skriver inläggen och därmed själva publicerar sina namn.

Att de ansvariga har beslutat att förvandla Anbytarforum till ett anonymt klotterplank betyder dock inte att så kommer att ske med alla diskussionsforum. I Arkivguidens Forum kommer skribenternas namn att synas i inläggen även efter den 25 maj. Den finns helt enkelt ingen rättslig grund för att ta bort dem med hänsyn till GDPR.

319
Svenneby / SV: Carl Anon Johansson Jonsson Svenneby
« skrivet: 2018-01-05, 18:04 »
Upplysningar om Carl Anton Johanssons samtliga far- och morföräldrar (alltså också Johan Ottos föräldrar och Carolinas mor) finns i en diskussion från år 2013 i Arkivguidens Forum:

Båhuslän: Svenneby: Emma Josefina Olofsdotter, f. 19.12.1864. (Emma Josefina är systerdotter till Carl Anton.)

Den som har frågor om det jag skriver där är välkommen till Arkivguidens Forum.

Bland de många Svenneby- och Kville-diskussionerna i Arkivguidens Forum finns också några med äldre generationer i både Johan Ottos och Carolinas släkter, ända ned till 1600-talet.

320
Upplysningar om Elias Persson Sprit och hans hustru Kjerstin Persdotter och deras släkter finns redan i en diskussion från år 2013 i Arkivguidens Forum:

Båhuslän: Kville: Per Willumsson i Lersten (1700-talet).

Där finns också källor till alla uppgifter.

Den som har spörsmål om det jag skriver där är välkommen till Arkivguidens Forum.

Bland de många Kville-diskussionerna i Arkivguidens Forum finns också några med äldre generationer i både Elias och Kjerstins släkter, ända ned till 1600-talet.

F.ö. finns det några fel i tidigare inlägg här ovan när det gäller barnen till Elias, men riktiga uppgifter finns i diskussionen i Arkivguidens Forum.

321
Anbytarforums innehåll / Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2014-12-30, 00:29 »
Jo, visst behövs en uppdatering, eftersom Genline inte finns mer än ett knappt dygn till. Och också när det gäller Arkiv Digitals och SVAR:s innehåll har det naturligtvis hänt saker på två år.  
 
Men vad menar du med Vissa av mormonfilmerna används fortfarande av Ancestry...?
 
Vissa? Saknar Ancestry några av Genlines mormonfilmer? Har Ancestry några nytagna bilder som ersatt Genline-bilder? Eller med andra ord: Har Ancestry några andra bilder av svenska arkivhandlingar än Genlines kyrkoboksbilder?
 
Jag kan i varje fall inte finna något annat i Ancestrys egen beskrivning av vad man har. Har jag missat något?
 
(Genline hade inte bara mormonfilmer; man digitaliserade också en del mikrokort med bilder som SVAR tagit efter mormonfilmningen. Men detta fanns alltså redan hos Genline - och är, precis som deras mormonbilder, bara digitalisering av svartvita foton.)

322
Rötter allmänt / Rötter allmänt
« skrivet: 2014-07-04, 23:25 »
Den som skriver inlägg som Vincents och Carls senaste har verkligen grava problem (för att använda Carls formulering). Men den typen av problem är inte ett släktforskningsforum rätt plats för att lösa.
 
För min del är det inga problem att upptäcka att skivan innehåller alla de 9,3 miljoner människor som avlidit i Sverige sedan 1901 - det räcker med att se ett av de senast tillkomna namnen...
 
F.ö. kan jag bara citera Ingemar Stenmark: Det är ingen mening att förklara för en som inte begriper.
 
(Nu har jag förhoppningsvis skrivit det sista inlägget i den här saken. Och förhoppningsvis har också dödskallevännerna skrivit sina sista förlöjligande påhopp på dem som inte applåderar den känslokalla smaklösheten...)

323
Rötter allmänt / Rötter allmänt
« skrivet: 2014-07-04, 21:04 »
Att välja en sådan omslagsbild till Sveriges dödbok visar på en total brist på såväl omdöme som hänsyn - hänsyn mot alla dem som har nära anhöriga bland de döda på skivan.
 
När man ser denna skändlighet, så är det första intrycket att skivan måste vara något som utgivits av djävulsdyrkare - tills man ser den knappt läsbara texten...
 
Jag hade tänkt att köpa skivan, men nu avstår jag. Detta alster vill jag inte ska 'pryda' bokhyllan, och inte vill jag bidra till det med mina pengar heller.
 
----------
 
Egentligen har jag slutat att skriva i Anbytarforum (av olika skäl, som vi inte behöver gå in på här), men det här var så grovt att det bara inte gick att tiga. Någon ytterligare debatt om saken kommer jag dock inte att deltaga i. (Det hade väl ändå inte tjänat något till. Den som inte av sig själv begriper det otillständiga i detta lär väl heller inte begripa ytterligare förklaringar...)

324
Och ibland kommer det också en ursäkt från förbundsordföranden...

325
...vilket är ett erkännande så gott som något av att man inte hade Arkiv Digitals tillstånd att publicera den.
 
Jag hade alltså fel när jag tog för givet att Sveriges Släktforskarförbund hade inhämtat upphovsrättsinnehavarens tillstånd till publicering. Det var verkligen överraskande! Vem kunde väl tro något sådant?  
 
Ibland försvinner det i varje fall fort när man påpekar att något som publicerats från officiellt förbundshåll inte borde ha publicerats...

326
Sveriges Släktforskarförbund polisanmäler alla brott mot upphovsrätten, sade förbundsordföranden i ett uppmärksammat inlägg i en annan diskussion nyligen.
 
Då gör man sig naturligtvis inte själva skyldiga till brott mot upphovsrätten. Jag tar därför självklart för givet att Arkiv Digital har lämnat sitt godkännande till att Rötters redaktör använder en AD-bild för att illustrera den textreklam för Ancestry som nu pryder Rötters förstasida och därmed ger landets alla släktforskare intrycket att Ancestry/Genlines raspiga mormonfilmskopior är tydliga färgbilder (Gratis tillgång till online-kyrkböcker 2012-11-02 8:53).
 
Allt är redan dokumenterat.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-11-03 20:10)

327
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2013
« skrivet: 2012-10-18, 14:46 »
...hoppas jag. ...om jag inte är fel underrättad.
 
Du verkar inte helt övertygad - och det finns väl inte någon anledning för läsaren av de reservationerna att bli mer övertygad än skrivaren...
 
Dessutom fick man ju av ditt förra inlägg intrycket att Anbytarforums användarkonton inte var inblandade...
 
Några frågor inställer sig:
 
· Vilka är det som har tillgång till Anbytarforums register med användarnas personuppgifter så att man kan plocka ut alla epostadresserna (och då naturligtvis också kommer åt övriga uppgifter, inklusive de dolda)? Hela styrelsen? Alla anställda? Alla moderatorer?
 
· Har förbundsstyrelsen fattat något beslut om hur användarkontonas personuppgifter får användas? Om svaret är ja: Hur lyder det beslutet? Om svaret är nej: Varför inte?
 
· Var det ett styrelsebeslut att detta nyhetsbrev skulle sändas ut? Om svaret är ja: Sägs det något i beslutet om vilka som ska få det? Om svaret är nej: Har någon i personalen mandat att besluta om ett sådant utskick själv?
 
· Var finns det epostadressregister från användarkontona som skapades för detta utskick? Och vad kommer att ske med det? Kommer det att raderas?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-10-18 15:00)

328
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2013
« skrivet: 2012-10-17, 01:38 »
Registret i bokhandeln har ingen direktkoppling till det i Anbytarforum, så den där J/N-markeringen har inte använts någon gång vad jag vet för att styra utskick.
 
Förhoppningsvis stämmer det att det inte finns någon direktkoppling mellan de båda registren - men likafullt är det från Anbytarforums register som adresserna till bokhandelns nyhetsbrev har hämtats.
 
Varför inte nöja er med att skicka bokhandelsreklam till de adresserna som finns i bokhandelns kundregister?
 
(Redigering: Det hade råkat bli ett frågetecken efter det andra stycket. Men det är inte den minsta tvekan om varifrån adresserna hämtats.)
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-10-17 01:43)

329
Var hittar jag domen? / Var hittar jag domen?
« skrivet: 2012-07-12, 18:12 »
Det var Kungl. Maj:ts (alltså regeringens) dom som var från 1823, det år som volym 55 omfattar. Det kan ju ha varit uppe i rätten innan dess. (Fast dom ska det väl egentligen inte kallas när det inte är en domstol som fattar beslutet - men det är väl kanske bara länsmannen som kallar Kungl. Maj:ts beslut för dom... ).
 
En förklaring till att Kungl. Maj:t var inblandad skulle kunna vara att han dömdes till döden av rätten och sedan benådades. Men nu spekulerar jag vilt...  
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-07-12 18:19)

330
Var hittar jag domen? / Var hittar jag domen?
« skrivet: 2012-07-12, 17:48 »
En möjlig förklaring kan vara detta utdrag ur dödboken i en av Viske härads fem socknar:
 

(Sällstorp CI:3, uppslag 136. Bilden från Arkiv Digital.)
 
Mördat med en knif är dödsorsaken för 26-årige kofferdisjögossen Elias Persson från Kusagärde, död den 7/3 1822.
 
Enligt arkivförteckningen för Viske häradsrätt finns den ordinarie domboken för 1822 i AIa:54. Men mer troligt är väl kanske ett urtima ting; i så fall AIb:1 (1777-1848) eller AIb:2 (1813-1823).
 
Hovrättens renovationer kan kanske vara mer lättlästa, men det är risk att det är jättevolymer som det inte är alltför lätt att hitta i. Viske är ju ett litet 'behändigt' härad, så jag rekommenderar att börja där.

331
Var hittar jag domen? / Var hittar jag domen?
« skrivet: 2012-07-12, 15:36 »
Viske härad har hållit ting vid Backa i Värö socken. Hur det var vid den här tiden vet jag inte, men geografiskt passar det ju bra i varje fall.

332
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-06-11, 10:54 »
Vad stort sker, sker tyst...
 
Någon gång under helgen (eller kanske nu på morgonen) har förbundsordförande Barbro Stålheims inlägg från den 19/5 kl. 1.29 försvunnit lika tyst och spårlöst som oliktänkandes inlägg emellanåt kan göra...
 
Då väntar vi bara på en ursäkt till Fredrik för inläggets falska anklagelse mot honom som legat offentligt och fullt synlig för alla i tre veckor. Kanske kommer den om ytterligare tre veckor?
 
Vidare återstår att ändra raderingsorsaken i inlägget den 2/6 kl. 10.34. Olaga hot är ett allvarligt brott - till skillnad från hotet att använda sin grundlagsfästa yttrandefrihet till att informera om förtal man utsatts för...
 
Därför ska naturligtvis Fredrik också få tillbaka sitt användarkonto, som avregistrerades med samma olaga hot som motivering.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-06-11 14:11)

333
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-06-08, 14:41 »
Nu har jag svårt att tänka mig att Daniel tillbringar hela dagarna med att ständigt kontrollera Rötters och Anbytarforums servrar och genast, i realtid, upptäcker och blockerar IP-nummer som just då överbelastar servern...  Den normala driftsåtgärden lär därför genomföras i efterhand (efter koll av loggarna).
 
Men i det här fallet handlar det ju inte om överbelastning, utan om...
 
· när det gäller Anbytarforums server: att hindra att en avstängd person ens kan läsa diskussionerna;
 
· när det gäller Rötters server: att hindra kopiering av texter i Wiki-Rötter, som enligt licensreglerna ska vara fritt tillgängliga och man dessutom till icke ringa del själva har kopierat från andra källor.
 
Vad dynamiska IP-nummer beträffar, så finns det naturligtvis personer som har datorn stående på hemma hela dagen när man inte är inne och hela natten när man sover, och därför behåller samma nummer hela tiden (och förmodligen klagar på höga elräkningar... ).
 
Men om man inte gör på det viset, så lär man få ett nytt IP-nummer en eller ett par gånger om dagen - och kan då råka ut för det osannolika att det numret är spärrat på det ena eller andra stället (t.ex. i Anbytarforum) för att någon annan som har haft det tidigare inte är välkommen tillbaka där.
 
Vi talar ju inte här om ryska eller kinesiska spammares IP-nummer...

334
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-06-08, 11:48 »
Vissa ip-nummer är blockerade i Discus också. Det är typiskt pga spam, kontokapning, beteende som orsakar hög last, med mera. Det sker också en automatisk avstängning av ip-nummer då ett konto blir 'banned'.
 
Nu talar vi inte om spam, kontokapning eller något som orsakar hög belastning på Anbytarforums server, utan om normal läsning av diskussionssidorna. Och om avstängda användarkonton får IP-numren blockerade automatiskt, så är det för att ni har valt att det ska vara så. Det är alltså en inställning som man gör i Discus (forumprogrammet). Men vad finns det för vettigt skäl till att den som är avstängd från att skriva i forumet också ska vara blockerad från att läsa?
 
Kan inte hålla med om att det du citerar från Jonas om tekniska medel skulle ha någon relevans. Vi hindrar ju inte någon person att utöva sina rättigheter; vi hindrar vissa ip-nummer att läsa sidor från vår server. I den engelska texten (någon officiell översättning av den aktuella texten verkar inte finnas i senaste versionen) står dessutom ordet 'effective' och Fredrik har ju redan skrattat ut ip-blockeringen som varandes icke-effektiv.
 
Poängen är inte om det går att trixa sig runt er blockering, utan att det finns en blockering som man behöver trixa sig runt. Till Wiki-Rötter lånas det texter från annat håll enligt samma licens, men sedan släpps de alltså i praktiken inte fritt tillgängliga för alla.
 
Notera också punkten 1i som verkar innebära att den som brutit mot licensen har förverkat sina rättigheter. Fredrik bröt ju mot licensen själv genom att inte ange korrekt källhänvisning.
 
Och det rättade han till när det påpekades. Det lånas som sagt också in texter till Wiki-Rötter. Anges det alltid korrekt källhänvisning där? Kanske skulle några av Wiki-Rötters medarbetare blockeras från t.ex. Wikipedia om man där resonerade på samma sätt?
 
Det kan ju hända att någon med dynamisk ip-adress råkar få ett 'gammalt' blockerat ip-nummer, även om det är osannolikt.
 
Varför är det osannolikt? Om IP-numren automatiskt blockeras när AF-konton stängs av, så är det ju rena slumpen som avgör vilka andra personer som också stängs ute.
 
Jag ser blockeringen enbart som en normal driftsåtgärd. Den är ju ganska lätt att gå runt, via proxy, mobiltelefon eller varför inte genom att gå hem till någon god vän och låna datorn där.
 
Det är ju en märklig argumentation att försvara blockeringen som en normal driftsåtgärd och samtidigt säga att den inte spelar någon roll för att den är lätt att gå runt. Om IP-blockeringen är så verkningslös som du vill ge sken av, varför inte slopa den då?
 
F.ö. säger du inget om Släktforskarförbundets falska anklagelser mot Fredrik eller raderingarna av inlägg som inte bröt mot forumets ordningsregler - men det hade jag heller inte förväntat mig. Men kvar ligger anklagelserna - inklusive förbundsordförandens solklara brott mot ordningsreglerna...

335
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-06-07, 13:41 »
Enligt Jonas beskrivning av licensreglerna ovan (och jag kan inte tolka den citerade engelska texten på annat sätt), så kan man inte publicera något under den aktuella licensen (Creative Commons) och sedan använda tekniska medel för att hindra någon från att utöva sin rätt att fritt använda materialet. Gör man det, så bryter man alltså mot licensreglerna.
 
Trots detta IP-blockerar Sveriges Släktforskarförbund Fredrik Eriksson från Rötters server, där Wiki-Rötter ligger. Detta har bekräftats från förbundsstyrelsen (den 26/5 kl. 0.18).
 
Enligt uppgift från Fredrik själv (den 6/6 kl. 17.22) ska han dessutom IP-blockeras från Anbytarforum/Förbundsforum.
 
Rötter (och därmed Wiki-Rötter) ligger kvar på den gamla servern hos Ålcom; Anbytarforum (och därmed Förbundsforum) ligger på en ny egen server hos Glesys. Det är alltså inte bara frågan om olika servrar, det är t.o.m. olika näthotell. En IP-blockering från den ena servern gör alltså inte att man automatiskt också blockeras från den andra; blockeras man från båda, så är det m.a.o. ett aktivt val av utgivaren att man inte ska komma åt någon av servrarna.
 
Förbundsledningen ska alltså inte bara (i strid med licensreglerna) hindra honom från att komma åt Wiki-Rötters artiklar och ha  (så att han inte kan bemöta anklagelserna) - om Fredriks uppgifter är korrekta, så betyder det alltså att man dessutom hindrar honom från att ens läsa vad det skrivs om honom här i Förbundsforum (t.ex. om de falska anklagelserna om stöld och olaga hot ligger kvar eller har tagits bort, och om det eventuellt kommer till något nytt).
 
Kan någon från förbundsstyrelsen bekräfta eller dementera att man använder sådana 'nordkoreanska' metoder?
 
För undvikande av missförstånd: Jag försvarar inte det sätt som de aktuella kopiorna av Wiki-Rötters artiklar har använts. Tvärtom har jag starkt kritiserat det (även om de flesta av mina inlägg försvann i 'motorsågsmassakern' på den här diskussionen). Men att kritisera är inte det samma som att kalla det för stöld, som Släktforskarförbundet officiellt och offentligt har gjort via sin ordförande. Det skedda är helt lagligt.

336
Ålderdomliga tidsangivelser / Ålderdomliga tidsangivelser
« skrivet: 2012-05-28, 22:03 »
Om det nu är nästrekne det står, vad betyder då det? Är det någon lokal Skövde-dialekt?  
 
Nästvekne kan jag åtminstone se en betydelse av. Näst är naturligtvis senaste, och vekne kommer av vika. Jämför avviken, någon som inte längre är här, eller vik hädan, försvinn.
 
Den 22 nästvekne februari skulle då alltså vara den 22 i den senast förflutna februari månad.
 
Men be mig nu inte visa i vilken ordbok jag har funnit det...

337
Förbundsforum / Förbundsforum
« skrivet: 2012-05-24, 12:09 »
Och vad har det över huvud taget funnits för anledning till att den ska vara stängd? Den stängdes ju efter modereringen. Om den sistnämnda kan man f.ö. läsa mer här: Arkivguidens Forum > Internettjänster > Släktforskning på nätet, fr.o.m. inlägget den 22/5 kl. 22.27 (http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/49227.shtml#post11856).

338
Wiki-Rötter / Wiki-Rötter
« skrivet: 2012-05-18, 12:48 »
Wiki-Rötter är tydligen så populärt att någon har funnit det 'mödan' värt att göra en kopia!
 
Läs mer om detta här: Arkivguidens Forum > Internettjänster > Släktforskning på nätet

339
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 10 november, 2012
« skrivet: 2012-05-02, 01:31 »
Värnplikten, beväringen, infördes i början av 1800-talet.
 
De värnpliktiga finns som sagt inte i generalmönsterrullorna, men i beväringsmönsterrullorna. Där ska framgå orsaken till frikallelsen.

340
Inga anbytaradresser har använts till något utskick. Endast adresser som finns i vårt prenumerationssystem har använts, dvs. adresser där det finns eller har funnits ett kundförhållande, t ex en prenumeration.
 
Det är en sanning med modifikation...
 
Den epostadress som jag fick reklamen till har jag skapat med ett enda syfte: Inläggsabonnemang från Anbytarforum (för att inte vanliga mejl ska dränkas i inlägg). Jag har aldrig lämnat den adressen till Förbundet i något annat sammanhang, just för att den inte är avsedd för något annat.
 
Dock har man inte hämtat den från AF:s register nu (där finns nämligen en annan adress i dag). Det gjordes när man för fyra år sedan sände ut fakturan för det obligatoriska frivilliga bidraget till Rötters Vänner, som man ju då var tvungen att betala för att få ett användarkonto i Anbytarforum. Det är i varje fall enda - tidigare -  gången som jag har fått något annat än inlägg till den adressen.
 
Att bifoga ett inbetalningskort är inget fakturaskojeri, det är bara att kasta det om man inte är intresserad.
 
Nej, men att sända ut en faktura för något ej beställt är fakturaskojeri!
 
Självklart äger förbundet alla adresser och de kan inte användas i något annat syfte än att värva prenumeranter till ovan tre produkter.
 
De som äger adresserna är självklart inte Förbundet - det är kunderna själva! Och jag har aldrig tillfrågats om jag vill att min epostadress lämnas vidare till ett företag som jag inte är kund hos - och då skulle jag bli förvånad om någon annan har blivit det.
 
Prentjänst behöver naturligtvis kundernas postadresser för att skicka ut beställda böcker och tidskrifter - men för detta behövs ingen epostadress. Förbundet har lämnat över epostadresserna enbart för att det ska sändas reklam - och så gör ingen seriös aktör utan att ens informera om att adresserna kommer att användas på det sättet.
 
I mitt fall - och självklart också många andras, med tanke på hur adressen hamnade i Förbundets kundregister - så är det alltså dessutom en adress som jag inte ens själv har lämnat till Förbundet i samband med något kundförhållande (som sådant kan ju inte ett användarkonto i ett gratis diskussionsforum räknas).
 
Jag har nu fått reklam för årsboken på tre sätt: Först tillsammans med Släkthistoriskt Forum, sedan ett tag därefter fakturan i ett kuvert, och bara några dagar senare epostreklamen.
 
Detta sammantaget gör att reklammejlet närmast är att betrakta som spam!
 
(Meddelandet ändrat av jts 2012-05-02 00:33)

341
24 Rekord / När dog den siste som var född på 1700-talet?
« skrivet: 2011-11-28, 15:37 »
De som föddes på 1700-talet föddes under åren 1700-1799 - ett århundrade som kallas 1700's (seventeen hundreds) på engelska.
 
Men det vanligaste sättet att benämna århundraden på engelska är 18th century (eighteenth century), 18:e århundradet - och det omfattar de åren som du talar om, alltså 1701-1800.
 
Man får alltså hålla isär dessa båda sätt att dela in tiden i århundraden. 1700-talet/1700's kallas så för att de inledande siffrorna i alla årtal är 17. 18:e århundradet/18th century kallas så för att det är det 18:e århundradet när man räknar antalet år från vår tideräknings början (alltså fr.o.m. år 1).
 
Vi lever m.a.o. inte på 2100-talet nu, men väl i det 21:a århundradet.
 
För att anknyta till dödskivan, som nämns i andra inlägg här ovan, så har detta tideräkningsproblem också diskuterats i samband med dess utgivning. Förbundet valde ju att låta den börja år 1901, så att den omfattar nästan hela 1900-talet...
 
(Meddelandet ändrat av jts 2011-11-28 16:15)

342
Det är inte det minsta märkligt att man inte säger något utanför hemlighuset Förbundsforum. Information är ett fy-ord för Sveriges Släktforskarförbunds ledning.
 
Tänk så illa det skulle se ut om man på Rötters förstasida skulle informera allmänheten om att både Rötter och Anbytarforum varit döda och oåtkomliga först 17 timmar och sedan 14 timmar igen inom loppet av två dygn. Då skulle ju folk kunna få det felaktiga intrycket att allt inte alltid fungerar precis som det ska inom Sveriges Släktforskarförbund.
 
Men det gör det naturligtvis. Det som av förbundsledningen är planerat att ske sker alltid som planerat, och det som inte är planerat att ske sker aldrig. Och det som sker ska enligt huvudregeln ske i tysthet, så att inga obehöriga (t.ex. vanliga simpla föreningsmedlemmar) får veta något.
 
Och om det som ska ske inte sker, eller det som inte ska ske sker, så låtsas man inte om det.
 
Alltså: Om man inte säger något om avbrotten, så är det ingen som märker något...  
 
Syns inte, finns inte - vilket väl är just vad många besökare har trott de senaste dagarna...
 
(Meddelandet ändrat av jts 2011-07-05 19:18)

343
Äldre ord A - K / Attesterad
« skrivet: 2010-11-14, 11:57 »
Om flyttattester finns upplysningar i Arkivguiden:
 
Svenska källor: Del 1 - Kyrkoböcker (under bilagor till in- och utflyttningslängder).

344
Om man stänger av javaskript i webläsaren (No Script kan rekommenderas om man har Firefox), så slipper man att se de uppdaterade och blinkande annonserna i någon ordning alls...  
 
Fast då ser man inte Rötters uppdaterings-datum heller - men å andra sidan lär detta datum då oftare vara överenstämmande med verkligheten än om man har skript påslaget...

345
Arrangörerna har alltså i sin vishet bestämt att de övriga som ser till att den släktforskningsintresserade allmänheten får valuta för sina entréavgifter - alltså de som bemannar alla bord och montrar på mässan - själva ska betala entréavgift om de lyckas få en ledig stund över för att lyssna på ett föredrag.
 
Går det möjligen att få veta motiveringen till den makalösa gnidigheten att inte också ge dem frikort?
 
En annan icke helt oväsentlig fråga på samma tema:
 
I 10 § andra stycket av Sveriges Släktforskarförbunds stadgar sägs följande:
Medlemsföreningars och sammanslutningars medlemmar, som inte är ombud, har närvarorätt, men inte yttranderätt eller rösträtt vid riksstämman.Frågan är därför självklar: Går det att komma in i stämmosalen utan att betala entréavgift - eller stängs icke entrébetalande föreningsmedlemmar ute från sin stadgeenliga närvarorätt?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-08-26 14:38)

346
Äldre ord L - Ö / Ägor
« skrivet: 2010-08-22, 14:52 »
Menar du när man i t.ex. en födelsebok kan se att föräldrarna bor på Nordgårdens ägor (eller mark)?
 
Det visar då att man inte bodde på den egentliga gården, utan på ett torp eller i en backstuga som låg på mark som tillhörde Nordgården. Man sade också att torpet/backstugan låg under Nordgården.

347
Från strax före midnatt till strax efter 9 på förmiddagen var epostutskicken av inläggen rejält försenade, och de sista inläggen som gjorts under den tiden dök inte upp förrän närmare halv 11. Hur stor förseningen var varierade från inlägg till inlägg; som mest var det närmare sju och en halv timme. Och när de försenade inläggen kom, så kom de inte i rätt ordning.
 
En titt i brevhuvudet visar att det var när mejlen skickades runt mellan olika funktioner på AF:s egen server som förseningen uppstod.

348
03) Osorterat / Tegneby AI:1 s239 Genline 955.1001.54100
« skrivet: 2010-08-05, 16:37 »
Det är säkert Holm i Tegneby socken som avses. Gårdsnamnet anges som regel i den längden vid flyttning inom socknen. Hade det varit en socken på annat håll, så borde länet ha angivits.
 
Av skriften att döma har Holm 41 skrivits in samtidigt som hans namn och födelsedatum. Det har m.a.o. skrivits dit när boken las upp (den börjar ju just 1841). Därför finns han inte under Holm med motsvarande notering om flyttning till Bö; det finns ju ingen anledning att skriva in honom på det gamla stället i den nya boken när han inte är kvar där.
 
Men här på sidan 238 (inte 239) under Bö står också att han är utflyttad igen, till Dönosön 43. Och vad är nu det? Ja, i utflyttningslängden (Tegneby B:1, sidan 52, nummer 25) står att han flyttar till Styrsö.
 
Kan det då möjligen vara Donsö i Styrsö socken som han har flyttat till?
 
Jo, visst kan det det. Han finns i Styrsö inflyttningslängd (B:1, sidan 12, längst ned på sidan), och i husförhörslängden (AI:12, sidan 31) under Donsö Faggegård.
 
Födelseorten anges där till Tegneby. Det är möjligt att det är Tegneby pastorat som avses; där ingår också Röra och Stala socknar.
 
F.ö. ligger Tegneby i Båhuslän, inte Västergötland.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-08-05 16:38)

349
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2010
« skrivet: 2010-06-22, 14:35 »
Tack för upplysningen, Lennart. Man lär sig något nytt varje dag...

350
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2010
« skrivet: 2010-06-22, 12:37 »
Så bra - då är det någon 'där uppe' som läser det som skrivs här.
 
Återstår bara att vänta och se om mina tio dagar gamla frågor (se ovan den 12/6) besvaras lika välvilligt. Dessvärre är det ju så i förbundssandlådan att det tar emot för somliga att svara på frågor om de ställs av 'fel' personer...
 
Men nu handlar det här inte om undertecknad; jag klarar mig utan Snabber. Det handlar om de släktforskare som inte redan har möjlighet att publicera sin forskning på nätet, och kan tänkas att nappa på erbjudandet i tron att det är det bästa alternativet, eftersom självaste Släktforskarförbundet rekommenderar det.
 
Jag råkar ha den, måhända förbundspolitiskt icke korrekta, åsikten att det inte är Sveriges Släktforskarförbunds uppgift att agera mikrofonstativ åt vare sig det ena eller andra företaget, oavsett om det handlar om bildleverantörer (vi minns ju alla Förbundets fanatiska kampanj för att bevara Genlines dåvarande monopol), arkivbeständigt materiel eller internetpublicering. Förbundets uppgift ska vara att hjälpa medlemmar och andra släktforskare med de objektiva och korrekta fakta som behövs för att kunna ta ställning till olika alternativ.
 
Erbjudandet har nu visserligen försvunnit från Rötters förstasida - vilket ju är ett steg i rätt riktning - men det länkas fortfarande till det i Nyhetsarkivet.
 
Släktforskarförbundet fortsätter alltså att rekommendera Snabber - men har ännu inte förklarat hur man har kommit fram till att det är det bästa alternativet...

351
Tack för upplysningen.
 
I den notisen nämns av någon märklig anledning inte Rötters Vänner en enda gång; där talas bara om Röttervänner och Röttervännerna. Inte konstigt då att man inte hittar det om man söker på Rötters Vänner...  (Rubriken är en bild, så det som står där går det inte att söka på.)
 
Där står en sak, som om den hade genomförts som utlovats, hade givit lite mer uppmärksamhet åt tävlingen: På Rötter kommer man att kunna följa hur värvningskampanjen utvecklas.
 
Men förbundsstyrelsen kanske inte tyckte att resultatet var något att skryta med?

352
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juni, 2010
« skrivet: 2010-06-16, 11:44 »
På Rötters förstasida kan man i dag läsa följande:
 
Tidigare i år utlystes en tävling mellan föreningar där det gällde att skaffa flest nya till Rötters Vänner. Vinnare blev Västerås Släktforskarklubb...
 
Det föranleder några frågor:
 
1) När och var utlystes den tävlingen? Jag kan inte hitta något i Rötter, varken på förstasidan eller i nyhetsarkivet, inte heller i något av årets nummer av Angeläget.
 
2) Vilken tidsperiod omfattade tävlingen?
 
3) Hur många vänner värvade den vinnande föreningen? Det står inte i artikeln i Rötter.
 
4) Hur många vänner värvades totalt av föreningarna under tävlingsperioden?

353
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2010
« skrivet: 2010-06-16, 11:13 »
Ja, att nyheter om Släktforskarförbundet kan läsas i HD innan de står på pränt i Förbundets egen nättidning - om de alls hamnar i den sistnämnda - det är ju något som vi har fått vänja oss vid.
 
Och att HD t.o.m. är före Rötter med nyheter om Rötter är ju enbart pinsamt. Rötters redaktörer kommer och går, men den ordningen består.
 
I den senaste artikeln i HD står bl.a.: Barbro Stålheim har bestämt sig:
Det blir ytterligare två år som släktforskarbas.
 
Och jag som trodde att det var riksstämman som skulle bestämma sig...

354
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2010
« skrivet: 2010-06-12, 02:55 »
Det är bara att gratulera det drygt två år gamla företaget Snabber AB till ett lysande avtal!
 
Man har lyckats att få till ett samarbete med ett förbund som ska locka sina tiotusentals medlemmar att till ett rabatterat pris skapa sin egen professionella hemsida. Det finns däremot inte lika stor anledning att gratulera medlemmarna till det erbjudandet...
 
I Snabbers avtalsvillkor talas det om webbhotellsabonnemang - men något sådant är det ju inte frågan om. Det man betalar för är i praktiken användningen av programmet Snabber, och serverplats för de sidor som skapas med programmets hjälp. Men ett riktigt webhotell har så mycket mer än det. (Avtalsvillkoren är f.ö. väl dolda och dyker upp först flera steg in i beställningsproceduren, efter att man har gått till kassan med sin beställning och där valt betalningsmetod...)
 
För den som vill använda ett program för att skapa en hemsida finns det många andra än Snabber att välja mellan. Och om man hyr plats på ett riktigt webhotell, så kan man installera valda program där - och för dem som inte vill installera program 'manuellt', så ger många webhotell kunderna möjligheten att enkelt installera ett hemsides- eller bloggprogram med ett klick. Man kan också ladda upp sidor som man har skapet med ett program i den egna datorn. I webhotellspaketen ingår ofta också möjlighet att använda databas, om man har användning för det.
 
Och om man har ett släktforskningsprogram som kan skapa html-sidor - och vilket program kan inte det i dag? - så kan man enkelt ladda upp dessa till sitt webhotell, så att tjocka släkten och andra intresserade kan 'klättra' runt i antavlan på nätet.
 
Allt detta kan man - också hos stora seriösa webhotell - få till ett pris som understiger Snabbers rabatterade pris.
 
Svaret på Olles fråga är alltså: Jo, 995 kr är ett mycket högt pris för det innehållet.
 
Det här får mig osökt att tänka på när förbundsstyrelsen rekommenderade ett företag för inköp av arkivbeständigt materiel (16/3 2010 kl. 22.24). På frågan hur man hade kommit fram till att de var bästa stället och hade det största utbudet, så var svaret att man inte hade gjort någon djupgående konkurrentanalys - och man svarade inte ens på den självklara följdfrågan om man hade gjort någon analys alls...
 
Frågan till förbundsstyrelsen är den samma nu:
 
Vilka alternativ har ni undersökt innan ni kom fram till att Snabber är bäst för släktforskare som vill starta en hemsida? Vilka andra program har ni jämfört med, och vilka riktiga webhotell?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-06-12 03:10)

355
03) Allmänt om soldatnamn / Soldat tillbaks till -sonnamn?
« skrivet: 2010-06-04, 19:18 »
Ett patronymikon (fadersnamn) var inget som man återtog - sitt patronymikon hade man hela livet, från vaggan till graven.
 
Hette man Persson, så var man Pers son - och Pers son var man oavsett yrke.
 
Patronymikon förekommer också i soldatrullor. Och än oftare ser man det tillsammans med soldatnamnet i husförhörslängder, också under den aktiva soldattiden.
 
Om soldatens patronymikon skrevs ut berodde - precis som stavningen av namnen - på vem som höll i pennan.
 
Om soldaten använde sitt patronymikon tillsammans med soldatnamnet, och om han fortsatte att använda soldatnamnet efter avskedet, det vet vi bara om vi hittar något som han har undertecknat själv.

356
Anbytarforums förnyelse / Anbytarforums förnyelse
« skrivet: 2010-05-30, 20:48 »
Det är helt riktigt att det i Arkivguidens Forum finns en avdelning som heter Fikarummet. Någon chatt i teknisk mening är det dock inte, även om en av diskussionstrådarna där har rubriken Chatt om Ditt och Datt.
 
Men det stämmer att det i Fikarummet är annat än släktforskning som diskuteras - det är nämligen det som är meningen. För att citera inledningen på den avdelningen:
 
Också släkt- och hembygdsforskare kan behöva en liten paus och diskutera annat än forskning med sina forskarkollegor. Det kan man göra här i Fikarummet.
 
Och det finns också många exempel på andra forum - inom alla ämnesområden - med en avdelning där man kan 'koppla av' från forumets egentliga ämnen.
 
Så var det ju också här i Anbytarforum innan Släktforskarförbundets politruker slog till och stängde Kantstött porslin med buller och bång för några år sedan.  Nu håller man ju strikt på att det endast ska vara rena anbyten som diskuteras här - men det är ju allmänt känt varför det är på det viset, så det behöver vi inte gå närmare in på här...
 
För den som vill slippa den ena eller andra diskussionen (såväl i fikarum som forumens egentliga ämnesdiskussioner), så finns det ett mycket bra sätt, och det är - att inte läsa dem...

357
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-26, 12:45 »
...om man nu inte stavade även dessa med e.
 
Jag kan inte se att det finns någon anledning att ironisera över att jag avstår från att gissa.
 
Att stavningen i gamla skrifter inte bara varierar från skrivare till skrivare, utan inte sällan också i ett och samma dokument - det är ingen nyhet. Och att bokstäver mycket ofta ser annorlunda ut än de 'borde' - det är naturligtvis inte heller någon nyhet.
 
Vid läsning av gammal skrift (och modern handskrift också för den delen... ) kan man därför inte bara tyda bokstav för bokstav, utan får av sammanhanget försöka att tolka vilka ord som står där, så att det blir en vettig mening av det hela. Detta är ju en självklarhet.
 
Men... Om det finns flera tolkningsmöjligheter, så får man antingen gissa eller avstå från tolkning. Jag väljer alltså det sistnämnda.
 
Det är naturligtvis fullt rimligt att det ska vara vargaskall, men så länge vi inte vet om det finns eller inte finns något som heter värjeskall, så tar jag alltså inte för givet att det inte ska vara det. (Värja då naturligtvis i betydelsen skydda/värna, inte vapnet värja.)
 
Och ja, jag har sett värja stavat med g, eller åtminstone gi. Stavningen kan ju som sagt variera...

358
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-26, 09:08 »
Ja, och det talar för tolkningen av -skallen som skallgång - men det säger ju ingenting om vad werga- är (om nu andra bokstaven är avsedd som ett e). Skallgång kan ju vara en jakt på både djur och människor.

359
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-26, 00:55 »
Självklart gick man skallgång efter varg - frågan är om det är det som avses i det här fallet.
 
Lika självklart är att stavningarna förr var 'efter behag' - men att stava ett ord på olika sätt är en sak, att stava så att innebörden ändras är något annat. Det är trots allt skillnad på varg och verg (värj).

360
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-25, 23:32 »
Först två kommentarer/förtydliganden om det jag har skrivit tidigare:
 
1) Att både Anders och hans son fick böta enligt sårmålabalken betyder rimligtvis att Hellie måste ha fått två kroppsskador, d.v.s. denna skeno/skråma är en skada på honom och inte hans värja. Annars måste Anders och sonen gemensamt ha orsakat det enda köttsåret, och hur skulle det i så fall ha gått till?
 
2) Eftersom Kjells dombokscitat gällde skallgång efter varg, så kan det inte vara aktuellt när vi letar efter det ställe som fick denna skeno/skråma.
 
Men - skulle wergaskallen kunna vara platsen/tillfället där bråket inträffade, alltså inte det som blev skadat? Jo, det står ju faktiskt ett kommatecken före på wergaskallen, så det är ju möjligt att det inte enbart hör ihop med en skeno, och därför skulle kunna vara ett skall där hela bråket ägde rum - men ett vargskall?
 
Varför skulle varg stavas med e? Felskrivning? Lokalt uttal? Eller är det bara ett slarvigt a?
 
Om det är en skallgång som avses, och det står werg- med e, och det inte är vare sig felskrivning eller lokalt uttal av varg, så är det alltså ett värjskall - men ett skall för att värja sig mot vad?
 
De som levde där i Kind för 368 år sedan skulle nog skratta gott - eller bara skaka på huvudena - om de kunde se hur vi vränger och vrider på texten och försöker att gissa vad det för dem självklara är för något...

361
00 - Dop / Odöpt
« skrivet: 2010-05-25, 17:03 »
Det ska vara född. Det är bara en extra krumelur eller plump i början av f:et.
 
Prästen har skrivit det i anmärkningskolumnen för att förtydliga den ändring som han har gjort i den ordinarie datumspalten; det ser ut att ha stått en 6:a där först, som sedan har ändrats till 0.

362
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-25, 15:38 »
Hur kan både Anders och hans son ha fällts enligt sårmålabalken om Hellie bara hade en kroppsskada?

363
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-25, 14:48 »
Sistnämnda vargaskallen lär, av omständigheterna att döma (alltså att några har instämts till tinget för att ha försummat dem), vara skallgång efter varg.

364
Äldre uttryck / Skena på wergeskallen
« skrivet: 2010-05-25, 12:34 »
Det fattas ett stycke i ditt citat, Stig-Ove. Före och en skeno står ett tecken som hänvisar till några rader i marginalen:
 
Anders och hans sohn sloge Hellie igien it Kiötßår
 
Därefter följer alltså och en skeno, på wergaskallen.
 
Alla tre, Hellie, Anders och Anders son, sakfälldes enligt sårmålabalken. Alla tre borde därför ha tillfogat andra kroppsskada.
 
Och de skadar som Anders och hans son har givit Hellie är alltså ett köttsår och denna skeno på den mystiska wergaskallen. Om inte Anders och sonen gemensamt har orsakat köttsåret, så borde m.a.o. wergaskallen vara en kroppsdel som fått denna skeno.
 
(För den som vill läsa texten själv finns Kinds häradsrätt AIa:3 hos Arkiv Digital, längst ned till höger på sidan 31, bild 99.)

365
Förslag på nya projekt / Förslag på nya projekt
« skrivet: 2010-05-22, 00:44 »
För några år sedan ställde jag samma fråga som Lars-Ola.
 
Då fick jag svar av dåvarande förbundsordföranden (den 8/10 2007 kl. 6.33).
 
Mitt svar på det följer i det andra inlägget därefter (den 8/10 kl. 16.48).

366
Dala / Dala C:1 sid. 25
« skrivet: 2010-05-19, 19:15 »
Det som står efter Ingridh lär vara en förkortning för benemd. Det står i klartext efter flera barns namn på nästa uppslag.
 
Sedan är inte Erichs en förkortning för Erichsson. Hon är Erichs barn.

367
Ödestugu / Ödestugu, Kyrkoräkenskaper 1681
« skrivet: 2010-05-08, 22:09 »
En läktevaktare höll väl ordning på kyrkoläktaren, antar jag.
 
3 daler silvermynt får jag det till.

368
Ödeborg / Ödeborg husförhörslängder
« skrivet: 2010-05-08, 21:42 »
Den första bilden är från sidan 166 i AI:8.
 
Kanske har prästen noterat vilka som han har delat ut katekeser till? Hon var ju 14 år 1823.
 
Det som står därefter är en förkortning för Rådanefors. Hon finns där på sidan 65 (i Ödeborg AI:8 alltså).
 
Den andra bilden är från sidan 69 i AI:13.
 
Det är troligen en förkortning för Färgelanda Prästgård.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-05-08 21:53)

369
Titlar och befattningar / Rotesoldat
« skrivet: 2010-05-02, 13:25 »
Informationen på Krigsarkivets hemsida har inte uppdaterats på två år, och är därför inte helt aktuell.
 
Där sägs att generalmönsterrullorna finns på mikrokort hos SVAR, men de är numera skannade och finns också på internet.
 
Också Arkiv Digital har en del rullor, bl.a. från Norra Skånska infanteriregementet som kan vara aktuellt här (om han var soldat i eller i närheten av sin födelsesocken Sireköpinge).

370
Titlar och befattningar / Rotesoldat
« skrivet: 2010-05-02, 11:34 »
Du trodde helt rätt, Lena. Visst finns det soldatrullor.
 
Det kan stå i husförhörslängden vilket nummer soldaten hade, alltså vilken rote han tillhörde, men det är inte något man ska räkna med; det är mycket vanligt att det inte står mer än bara att han var soldat. Dessutom kommer man inte långt med bara numret; man behöver veta kompani och regemente också för att hitta honom i rullorna.
 
Man kan då använda C. Grills Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (allmänt kallat Grill kort och gott), och där slå upp soldatens hemsocken i registret för att se vilket eller vilka regementen som kan vara aktuella, och sedan leta upp roten (gården/byn) under regementet för att få nummer och kompani. Men detta verk utkom i mitten av 1800-talet, och indelningen för det aktuella regementet kan vara annorlunda både innan och efter dess.

371
Titlar och befattningar / Rotesoldat
« skrivet: 2010-05-01, 19:00 »
Lena, för att kunna svara på din fråga behöver man veta var han bodde under sin tid som soldat. I vilken socken och by? Och var, i vilka källor, har du hittat honom som soldat?

372
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juli, 2010
« skrivet: 2010-04-29, 23:56 »
Så här ser det ut i 1789 års generalmönsterrulla för Skånings kompani av Skaraborgs regemente (inget sidnummer, bild 434 hos Arkiv Digital}:
 

 
Anders Stålgren är alltså soldat för rote 97, samt västgöte, 29 år och gift.
 
Efter åldern står antalet tjänsteår. Det är inte så lätt att urskilja vad det står, men det ser ut som 4 år och en oläsbar del av ett år.
 
Mönstringen förrättades den 15 oktober 1789. Han bör alltså vara född cirka 1760. Någon närmare precisering av födelseorten än landskap brukar inte finnas i rullorna vid den här tiden.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-04-30 00:13)

373
Han är född i Bälaryd och flyttade in från Bred[e]stad.
 
Det är två socknar i närheten av Norra Solberga.

374
Norra Solberga / Norra Solberga C:3 Födda 1801-1860
« skrivet: 2010-04-27, 17:11 »
Visst är han husar, och de bor mycket riktigt i Hults husartorp. Det där är ett äldre sätt att skriva s.
 
36 är moderns ålder.
 
Den samtida husförhörslängden är AI:4, som innehåller två längder: 1818-1824 och 1825-1828.
 
Enligt registret i början av boken finns husartorpet under Hult Norrgård på sidan 146.

375
Äldre ord A - K / Avvittring
« skrivet: 2010-04-20, 10:36 »
Det kan tilläggas att den avvittring som är aktuell här - alltså arvskifte inför ett omgifte - innebär att skifte och/eller bouppteckning kan ligga som bilaga till vigselboken (serie HV i kyrkoarkiven).
 
F.ö. finns det fler uppslagsböcker, Bengt. Klicka på mitt namn...

376
Äldre ord A - K / Avvittring
« skrivet: 2010-04-20, 09:31 »
Avvittring = Skifte av dödsboet mellan änkan/änklingen och barnen. Detta skulle ske innan änkan/änklingen fick gifta om sig.

377
Partille / Partille inflytt 1904 B:1 s. 77
« skrivet: 2010-04-19, 00:20 »
Jonsered, sidan 356 i församlingsboken.
 
Jonsereds bruksförsamling hade egen kyrkobokföring. Församlingsboken är därför Jonsered AIIa:1.

378
Det stödjande medlemskapet i Sveriges Släktforskarförbund som fanns tidigare var i praktiken ingenting annat än en förklädd prenumeration på Släkthistoriskt Forum. Det berodde på missuppfattningen att tidningen skulle momsbeläggas om det gick att prenumerera på den. Det var i varje fall det argument som användes i debatten.
 
De stödjande medlemmarna saknande röst- och motionsrätt - men de fick Förbundets medlemstidning. Föreningsmedlemmarna hade däremot, via föreningarna, röst- och motionsrätt - men de fick inte medlemstidningen.
 
De enda enskilda personer som officiellt kallades medlemmar saknade alltså helt inflytande över Förbundet - och de enskilda personer som i praktiken var de riktiga medlemmarna, alltså föreningarnas medlemmar, fick ingen medlemstidning. En fullständigt absurd situation m.a.o.
 
Det som skedde när det stödjande medlemskapet ersattes med en riktig prenumeration var alltså bara att man började att kalla en spade för en spade. Samtidigt gavs alla föreningsmedlemmar rabatt i Förbundets bokhandel, något som bara de stödjande medlemmarna hade haft tidigare.
 
En tidigare ordförande i en mig närstående supporterklubb brukade svara Du ska vara glad att du får vara med! när någon frågade vad man fick för medlemsförmåner för sin årsavgift.  
 
Så kan man möjligen resonera när det gäller att få trogna fotbollssupportrar att stödja sin förening - men det håller knappast när man värvar 'förbundssupportrar'...
 
De flesta släktforskare som kommer i direktkontakt med Släktforskarförbundet gör det förmodligen via Rötter. Om de då inte blir så förtjusta i nättidningen att de vill bli vänner för en hundralapp om året - varför skulle de då i stället vilja betala samma summa som medlemsavgift i det utgivande förbundet? För glädjen att få vara med?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-04-17 13:53)

379
03) Osorterat / Läshjälp, födelseort i hfl
« skrivet: 2010-04-13, 18:45 »
Ja, i landsarkivet heter arkivbildaren i dag Varnhem, eftersom det är dagens officiella namn på församlingen. Men Skarke är som sagt bara ett annat/äldre namn på samma församling/arkivbildare. Skarke har alltså egen arkivbildning - under namnet Varnhem...  
 
Och hos Lantmäteriet finns socknen under båda namnen.
 
Den har förr också kallats Klosters socken.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-04-13 19:02)

380
03) Osorterat / Läshjälp, födelseort i hfl
« skrivet: 2010-04-13, 13:33 »
Inte bara i Varnhem - Skarke är Varnhem. Det är det gamla sockennamnet.

381
Frikallad / Kasserad / Frikallad / Kasserad
« skrivet: 2010-04-13, 12:41 »
Svaret finner du i beväringsmönsterrullan, som du kan läsa mer om här: Arkivguiden: Svenska källor: Del 5 - Militära handlingar: Beväringsmönsterrullor.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-04-13 12:44)

382
I stället för att skapa en tolk för att översätta interna 'rövarspråk' till något för alla begripligt, så är det en bättre idé att redan från början använda ett språk som inte behöver tolkas. För Genlines del är det för sent, men det finns ju andra bildleverantörer - som inte har fallit i GID-fällan...
 
Dessutom går det knappast snabbt och enkelt att skapa en sådan tolk. Det rör sig ju om miljontals sidor/bilder, alla med varsitt GID-nummer. Och Genline har ju, som redan har konstaterats, ofta inaktuella volymnummer och i många fall inga volymnummer alls.
 
Att skapa denna tolk är alltså ett gigantiskt arbete, som säkerligen tar år att få klar. Och risken/chansen (stryk det som ej önskas) är stor att när det arbetet äntligen är klart, så finns det inte längre något Genline. Och om den sista 'svartvita TV-apparaten' eventuellt ännu inte har släckts då, så sker det rimligen inte lång tid därefter.
 
Att starta arbetet med en GID-tolk är alltså ungefär som om man hade satt igång arbetet med en liknande tolk för gamla rullfilmsnummer när mikrokorten redan hade börjat att användas i stor omfattning.
 
Nej, låt GID-numren somna in i stillhet...

383
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2010
« skrivet: 2010-04-09, 14:12 »
Den intressanta matematiska förfrågan som Moderator Finland har funnit i ett tidigare inlägg var väl närmast menad som en retorisk fråga...
 
Det jag avsåg var inte förlagets försäljningspris, från vilket man får dra av produktionskostnaden för att räkna ut vinsten. Det som avsågs var Släktforskarförbundets påslag (alltså skillnaden mellan inköps- och försäljningspris), eftersom det som diskuterades var bokpriserna i Förbundets bokhandel jämfört med priserna på andra ställen.
 
Jag kan lägga till en annan intressant förfrågan:
 
Varför skrivs ett inlägg som det ovan den 8/4 kl. 9.17 under ett anonymt moderatornamn?
 
Förbundsstyrelsen har i sin vishet upphöjt moderatorerna till ett frälse med en egen rättighet som den simpla användarallmogen saknar - men är inte avsikten med rätten att vara anonym att den som inte vågar att stå för sina 'domslut' ska kunna uppträda med en påse över huvudet under arbetet som moderator?
 
Är det verkligen meningen att en moderator ska kunna skriva alla typer av inlägg anonymt - också inlägg som inte har den minsta lilla anknytning till uppdraget som moderator?
 
Frågan är i högsta grad befogad. Detta är inte första gången som en moderator skriver 'civila' inlägg anonymt, också andra moderatorer har ägnat sig åt detta oskick.
 
Har inte alla moderatorer - också de som utnyttjar rätten att vara anonym 'i tjänsten' -  egna vanliga användarkonton som ska användas för privata inlägg?

384
För att sammanfatta det hela:
 
Problemet för anbytarvärden och hennes vikarie(r) är att riktiga anbytarärenden 'drunknar' i returer (studsande mejl) från många inläggsabonnenter/användare med tillfälliga eller permanenta fel, eller att man eventuellt får dessa returer till sina privata epostlådor (om man skulle ha eftersänding dit av mejl till anbytare@genealogi.se). Detta kan lösas på två olika sätt:
 
1) Man låter inläggsmejlens returadress vara en epostadress som inte blandas med riktiga anbytarmejl, lämpligen samma som avsändaradressen (svara_ej@genealogi.se). Mejl som returneras till den adressen kan man sedan välja att antingen radera eller spara i ett särskilt epostkonto för att kunna kontrollera om något användarkonto permanent saknar en fungerande epostadress (och jag antar att möjligheten att kontrollera det är orsaken till att returerna har styrts till anbytarvärdens epostadress; det ska ju finnas en fungerande epostadress för varje konto så att det går att kontakta användaren).
 
2) Man tar bort epostabonnemangen för det aktuella användarkontot så fort det kommer ett studsande mejl, utan att veta om det är ett tillfälligt eller permanent fel som orsakar studsen. Resultatet blir att en användare med ett tillfälligt fel förlorar fler mejl än nödvändigt (alltså inte bara under det tillfälliga felet, som ju kan uppstå vid ett enstaka mejl), och sedan får besväret att återställa de valda abonnemangen. Detta alternativ orsakar dessutom extra arbete för anbytarvärden, som ska 'pilla' med abonnemangen i användarprofilen.
 
Valet mellan 1 och 2 borde vara enkelt. I dag används alltså alternativ 2 - men jag vet åtminstone ett annat forum som redan från starten valde alternativ 1...  
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-29 01:27)

385
Ja, det är avsändaradressen (From i brevhuvudet) - men returadressen (Return-Path) är anbytare@genealogi.se.
 
Och det är till den sistnämnda som returerna/studsarna går.

386
Jag håller definitivt inte med om att den nuvarande hanteringen är helt rationell - tvärtom.
 
Om hanteringen beror på de resurser som finns - d.v.s. att det inte finns folk tillräckligt för att undersöka vad returerna beror på - så vore det allra mest rationella att inte göra någonting alls. Det skulle spara ännu mer arbetstid - det tar ju inte någon tid alls i anspråk, till skillnad från den nuvarande rutinen att gå in i användarens profil och avbocka alla abonnemang...
 
Och om ingenting alls görs, så fungerar ju abonnemanget igen efter det tillfälliga felet - vad det nu än kan ha berott på - och användaren slipper det onödiga arbetet med att kryssa för önskade ämnen igen. Och det försvinner inte heller fler inlägg än nödvändigt, d.v.s. det är bara under det verkliga felet som inläggen uteblir - inga inlägg uteblir alltså under mellantiden från det att tekniken fungerar igen tills användaren upptäcker administratörens abonnemangssabotage.
 
Men ditt förslag, Daniel, att man i stället för att avbocka abonnemnagen ska ändra användarens epostadress förutsätter ju faktiskt att man först undersöker vad returen beror på, så att man bara ändrar epostadress när den gamla bevisligen inte fungerar längre. Men då kan man ju lika gärna tillfälligt stänga abonnemanget.
 
För du menar väl ändå inte att man ska ändra användarens epostadress så fort man får en retur? Det vore ju i så fall knappast ett mindre sabotage än att ta bort abonnemangen...
 
Att anbytarvärden får epostlådan fylld med returer är som sagt ett självförvållat problem. Det upphör i samma ögonblick som returadressen ändras från anbytare@genealogi.se till en annan adress som inte eftersänds till någon privat epostlåda...
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-28 20:19)

387
Det är en minst sagt märklig rutin hos Släktforskarförbundet som Daniel beskriver. Och det blir ju inte mindre anmärkningsvärt av att det tydligen är vanligt att användare hastigt, men mindre lustigt, blir av med sina inläggsabonnemang på det här viset.  
 
Vilket är värst - och för vem?:
 
1) Att en användare, som noga har kryssat för alla ämnen som han/hon vill abonnera på, plötsligt blir utan inlägg för att det har blivit ett tillfälligt fel av något slag någonstans i cyberrymden och den som tar emot studsarna hos Släktforskarförbundet då har tagit sig friheten att illa kvickt ta bort alla ämnesmarkeringar i användarens profil, och därmed saboterat inläggsabonnemanget?
 
2) Att den som tar emot studsarna hos Släktforskarförbundet får oönskade returer i sin privata epostlåda p.g.a. ett tillfälligt fel av något slag någonstans i cyberrymden?
 
Fel nummer 1 kan undvikas genom att ingen hos Släktforskarförbundet avmarkerar något abonnemang hos användaren. I stället bör man undersöka om det finns någon fungerande epostadress för det kontot. Om man kommer fram till att det inte gör det - d.v.s. att användaren har bytt epostadress, men har glömt att ändra i sin profil - så stängs kontot tillfälligt i avvaktan på att användaren själv hör av sig.
 
Och hurvida det finns en fungerande epostadress kan till att börja med kontrolleras genom att se vilket felmeddelande som följer med studsen. Om adressaten är okänd eller det är ett permanent fel, så lär epostkontot/adressen ha upphört, men för säkerhets skull bör man avvakta, då sådana meddelanden kan vara fel och adressen trots allt fungera igen senare. Om epostlådan är full eller sändande epostserver inte har kunnat få kontakt med mottagande server, så vet man att returen inte beror på något fel med själva adressen.
 
Slutligen bör man naturligtvis alltid försöka att nå direktkontakt med användaren - alltså genom ett personligt mejl, inte bara automatiska inläggsmejl - innan man stänger ett konto.
 
Fel nummer 2 kan undvikas genom att inte ha anbytare@genealogi.se som returadress i inläggsmejlen. Då får ingen studsarna vidaresända till sin personliga epostlåda. I stället har man en annan adress, så att returerna hamnar på ett konto som någon kan kontrollera med jämna mellanrum.
 
Och returadressen bör helst - för att undvika att fastna i spamfilter - vara den samma som avsändaradressen, vilket inte är fallet i dag...
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-28 14:38)

388
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juni, 2010
« skrivet: 2010-03-24, 13:21 »
Febertermometern - även känd som barometern - på Rötters förstasida visar som bekant hur många Rötters Vänner är för tillfället.
 
Just nu - eller i varje fall vid den senaste uppdateringen - sägs de vara 6.531, varav 177 ska ha tillkommit under perioden 26/2-10/3.
 
Men hur är denna summa framräknad? Eller m.a.o.: Vilka ingår i de 6.531?
 
De senaste 177 har naturligtvis betalat i år, men gäller det alla de andra också? Eller är de 6.531 alla som står på utskickslistan för nya inbetalningskort, d.v.s. också de som betalade förra året, men ännu inte har förnyat sin avgift i år?
 
Om det är det sistnämnda: Hur många har då betalat i år?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-24 13:27)

389
Både Daniel och Jonas hänvisar till att reglerna säger att det ska vara på detta viset. Men nu var det, som jag skrev, inte en hänvisning till ordningsreglerna jag efterlyste, utan poängen med det hela. Det var alltså den sistnämnda som rubriken i mitt förra inlägg syftade på, inte en enskild moderators vedermödor.
 
Men frågan varför ordningsreglerna är som de är får väl besvaras av någon eller några högre upp i AF/Förbunds-hierarkin - och att det sker är väl lika sannolikt som att all snön ligger kvar till vårdagjämningen. (Nej, den kommande vårdagjämningen var inte i går... ).
 
Det är förmodligen lika bra att - åtminstone tills vidare - ge upp tanken på att detta kan vara en ordning som är självklar också i andra forum, när man väl har förstått det genialiska med det hela. Alltså nöjer jag mig med att ha ställt min - förmodligen obesvarbara - fråga, och återgår till saker som det är lättare för en simpel föreningsmedlem att förstå sig på...
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-21 14:44)

390
Trams i kubik - eller genialiskt?
 
Jag har lovat mig själv att inte längre ödsla tid på att kommentera och kritisera alla dumheter rörande Anbytarforums skötsel.
 
Dels är det bara bortkastad tid, för om det är något som man kan vara säker på i AF/Förbunds-sandlådan, så är det att om jag föreslår en förändring, så är det den bästa garantin för att den inte genomförs. Dels har jag ju ett annat forums skötsel att ägna min tid åt numera - ett forum där jag får mycket bättre gehör för mina synpunkter...  (Den som till äventyrs undrar vilket forum det kan vara får svaret genom att klicka på mitt namn...)
 
Men ibland blir jag bara så nyfiken på hur man resonerar att jag helt enkelt inte kan tiga - det kan ju faktiskt vara en så genialisk tanke bakom att jag kan ha användning för den själv i nämnda forum...
 
Därför frågar jag:
 
Vad är poängen med att flytta ett reklam-inlägg från en diskussion till en annan, t.ex. från Källor: Arkiv Digital: AD OnLine - allmänna frågor till Länktips. Eller med andra ord: Varför är ett inlägg inte längre reklam när det flyttas till en annan rubrik?  
 
I det andra forumet (som jag inte ska göra reklam för genom att nämna dess namn här) la jag själv in en upplysning om de två gratisdagarna hos Arkiv Digital/AD Online under rubriken Arkiv och källor: Digitaliserade arkiv: Arkiv Digital. Visserligen kommer AD naturligtvis med detta erbjudande med förhoppningen att gratistittarna ska bli betalande kunder - men samtidigt går det ju faktiskt att forska i två dagar utan att betala något, varken då eller senare. Jag ansåg därför att det var en nyttig information för läsarna att få reda på denna möjlighet.
 
Men det är naturligtvis bara jag som - i vanlig ordning - inte har förstått det fina i förbu(n)dskråksången...
 
Så snälla - upplys mig!  
 
(För undvikande av missförstånd: Det är inte ett nytt citat ur ordningsreglerna som jag efterlyser, utan poängen med det hela.)
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-21 00:01)

391
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2010
« skrivet: 2010-03-18, 17:51 »
Det som stoppas i plastfickorna förändras också. Det brukar var det som är problemet - inte att plasten inte varar i hundra år.
 
Kanske har man löst det problemet nu - men hur vet vi det säkert? Svaret är att det vet vi först någon gång i framtiden.
 
Själv väljer jag att inte chansa på att detta nya plastunderverk inte förstör oersättliga släktdokument.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-18 23:19)

392
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2010
« skrivet: 2010-03-17, 15:08 »
Sveriges Släktforskarförbund rekommenderar Museiservice ABM AB som har det största utbudet av säkra produkter för att skydda och bevara dokument, bilder och föremål.
 
Så står det som sagt på förstasidan till Släktforskarförbundets nätbokhandel, under rubriken Söker Ni arkivbeständigt material?.
 
Och här i Förbundsforum har du i egenskap av förbundsordförande vänt dig till alla föreningsstyrelser och enskilda medlemmar och spätt på med att detta är bästa stället att inhandla arkivmaterial ifrån.
 
Men sedan säger du alltså så här när du får frågan vilka andra ställen ni har undersökt innan ni kom fram till att Museiservice är bästa stället och har det största utbudet:
 
Nej, vi har inte gjort en djupgående konkurrentanalys, detta är ett företag som erbjuder ett brett och djupt sortiment som väl täcker det arkiveringsbehov som en släktforskare kan behöva.
 
Brett och djupt sortiment är dock inte det samma som största utbudet. Och bästa stället att inhandla arkivmaterial ifrån innebär ju inte endast att de ska ha det man söker, man ska också ha bra service och priser - ja, inte bara bra, man ska vara bättre än andra företag.
 
Ni har alltså inte gjort någon djupgående konkurrentanalys. Nej, det har ni förmodligen inte hunnit med på de mindre än tre veckor som har gått sedan Gunilla skrev så här (den 25/2 kl. 21.51):
 
Har hört mig för lite angående godkänd arkivmateriel och vid närmare eftertanke är det nog inte Rötterbokhandeln som skall ha sådant material till försäljning. Jag tror att t.ex SVAR eller något annat arkiv är bättre lämpade för att ta hand om godkänd arkivmateriel och tillhandahålla det till försäljning.
 
Har ni gjort någon analys alls? Vilka andra företag ingick i så fall i den, och varför kom ni fram till att de inte kan rekommenderas?
 
Borde ni inte göra en djupgående konkurrentanalys innan ni som intresseorganisation för Sveriges släktforskare går ut med en offentlig rekommendation att handla hos ett företag som ni påstår är störst och bäst?
 
Kanske visar det sig att de är störst och bäst när saken väl undersöks - men innan det är gjort, så är Sveriges Släktforskarförbunds rekommendation bara ett löst påstående.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-17 16:21)

393
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2010
« skrivet: 2010-03-16, 23:48 »
Vilka andra ställen har ni undersökt innan ni kom fram till att Museiservice ABM är bästa stället att inhandla arkivmaterial ifrån och har det största utbudet av säkra produkter för att skydda och bevara dokument, bilder och föremål?
 
Själv hajar jag till något när jag ser att man annonserar för fotoplastfickor och gem på sin förstasida. Det är bara tejpen som fattas av de säkra produkterna...
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-03-17 00:00)

394
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2010
« skrivet: 2010-03-16, 15:53 »
Så har Björn givit oss ännu ett bevis på att UD har gått miste om en stor diplomat...  
 
Hans stränga förmaning om att vi alla ska gynna rörelsen får mig osökt att tänka på en annan - något större - rörelse, där det (åtminstone på den 'gamla goda' tiden) var självklart att alla sympatisörer inte bara skulle vara medlemmar i rörelsens olika organisationer, utan också handla sitt dagliga bröd i rörelsens butikskedja, tanka sin bil hos rörelsens oljebolag, boka sin semesterresa via rörelsens resebyrå och slutligen begravas av rörelsens egen begravningsbyrå.
 
Släktforskarnas rörelse är av förklarliga skäl inte lika omfattande - men självklart ska alla goda släktforskare vara vän med rörelsens egen nättidning och handla i rörelsens bokhandel. Någon begravningsbyrå finns inte, men väl en dödskiva - som dock ingen har någon möjlighet att skamligt avstå från medverkan på när den dagen kommer...
 
Två saker till sist:
 
Först ett stort grattis till Björn, som tydligen aldrig har behövt att vända på slantarna!
 
Sedan en liten undring: Vilket tjänar man mest på - tjugo kronor per bok och tre sålda böcker, eller femtio kronor per bok och en såld bok?

395
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-28, 17:46 »
Först ett inledande länktips, Björn (eller föredrar du hr Jönsson?):
 
Ordningsregler - läs innan du skriver (trettonde fetstilsrubriken - Var alltid...), något som kan vara bra att känna till för en moderator (som jag ser att du tituleras som...).
 
Så till saken:
 
Det är uppenbarligen ett inlägg skrivet av mig som du svarar på - men vilket? Det logiska vore ju att det är inlägget närmast före ditt svar (alltså mitt snart en vecka gamla inlägg från den 22/2 kl. 23.55) - men är det det, så blir ditt svar mycket underligt...  
 
Alla som läser innantill  i det inlägget kan ju nämligen se att jag inte påstår att Förbundet ger någon order, utan att jag tvärtom citerar förbundsstyrelsens ord uppmanar.
 
Du skriver också:
 
Alla medlemsföreningarna borde inse att Förbundet är för medlemmarna och arbetar för att öka förståelsen och kunskapen om släktforskning.
 
Och...?  
 
Min kommentar till förbundsstyrelsens uppmaning handlade ju om hur föreningarna ska länka till Rötter - inte om de ska länka. Att jag uttryckligen skriver detta framgår också om man läser innantill  i mitt inlägg. Det var ju nämligen det som förbundsstyrelsens uppmaning handlade om, att föreningarna ska se över hur den länken ser ut.
 
Dina avslutande ord om mitt häpnadsväckande påhopp är lika obegripligt som resten av ditt svar. Var ser du detta påhopp?  
 
Som framgår om man läser innantill , så undrade jag ju bara om inte förbundsstyrelsen borde koncentrera sig på sitt eget arbete att få ordning på Rötter innan man blandar sig i hur föreningarna sköter sina hemsidor. Jag påstår alltså inte att det inte pågår något arbete med Rötter - om det nu är det som du menar att jag gör (det är ju inte glasklart hur ditt häpnadsväckande utbrott ska tolkas...).
 
Till sist ett avslutande länktips:
 
Konsten att ödelägga en diskussion (sjätte att-satsen).

396
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-22, 23:55 »
Så här står det i det senaste numret av Angeläget (nummer 1/2010, sidan 16):
 
En länk till Rötter - visst är väl den självklar?
 
Javisst, är det väl självklart att en medlemsförening i förbundet tydligt länkar till Nättidningen Rötter?
 
Det tycker i varje fall förbundsstyrelsen och vill uppmana alla föreningar att se över hur den länken ser ut på er hemsida.
 
En banner för länkning till Rötter finns under FörbundsNytt/Skrifter mm/Bilder och logotyper.
 


 
Banner för er hemsida. Finns i två storlekar och länkas till www.genealogi.se
 
Så långt bullan från högsta ort.
 
Med vilken rätt uppmanar förbundsstyrelsen föreningarna att se över hur den länken ser ut på föreningarnas egna hemsidor?
 
Självklart räcker det att man länkar - men hur man sedan länkar är naturligtvis varje redaktörs ensak! Om man inte vill ha en blaffig banner på sin hemsida, så är man naturligtvis i sin fulla rätt att slippa.
 
Borde inte förbundsstyrelsen koncentrera sig på att äntligen få ordning på Förbundets egen nättidning innan man börjar att mästra sina uppdragsgivare (!) hur de ska sköta sina föreningsangelägenheter?

397
Grill innehåller bara information om roteindelningen. Där finns inga uppgifter om soldaterna.

398
Garnisonsförsamlingen / Fästning? Garnisons fs
« skrivet: 2010-02-02, 12:00 »
Eftersom jag inte vet sidnumret i AIb:4, så kan jag inte se själv vad det står (GID-nummer har man ju bara användning för om man har abonnemang hos Genline), men om han är dömd till livstid straffarbete, så är det troligen Carlsten det står, Marstrands fästning alltså.

399
Jo, nog står det Lerum och Wettle h.
 
Och Lerum ligger mycket riktigt i Vättle härad.

400
Det borde finnas en notering om frikallelse i husförhörslängden.

401
Sedan i måndags kväll gäller Greenwich-tid i Anbytarforum, alltså en timme efter svensk tid.
 
Är det någon speciell orsak till det, eller är det bara någon som har kommit när en inställning som icke bör när kommas?

402
Fredsberg / Fredsberg A I:6 (1843-1852) Bild 118 / sid 225
« skrivet: 2009-11-22, 16:08 »
Det skulle kunna stå Hjelstad.
 
Det finns en Hjälstad socken i närheten. Och om det ska vara ett sockennamn, så kan jag inte hitta något annat som passar.

403
03) Osorterat / Drunknad i vad?
« skrivet: 2009-11-22, 15:17 »
Elfoset.
 
Os = mynning.

404
Beväringen tillhörde det lokala regementet. Det var därför regementet som höll i mönstringarna, och därför har också regementet ett av de tre exemplaren av beväringsmönsterrullorna. Och i mönstringsrullorna finns alltså alla beväringspliktiga med, också de frikallade.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2009-11-16 17:10)

405
Det 'moderna' värnpliktsförsvaret (utan indelta soldater) var inte infört ännu vid den tiden; då gällde värnplikten fortfarande den s.k. beväringen.
 
Och orsaken till befrielse från beväringsplikten ska framgå av beväringsmönsterrullan, som det står mer om här:
 
Arkivguiden: Svenska källor, del 5: Militära handlingar (www.arkivguiden.net/ag/ag02/ag02015.htm#201).

406
Älghult / Älghult AI:9, sid 14
« skrivet: 2009-11-14, 22:01 »
Göta hovrätts gamla arkiv finns numera på landsarkivet i Vadstena.

407
Mitt inlägg var inte avsett som någon invändning mot ditt, Sten. Det var bara ett litet påpekande om att det numera finns alternativ till Genline - med tanke på diskussionens rubrik. (Alternativet Arkiv Digital är det f.ö. gratis att prova den här helgen. Följ länken i mitt förra inlägg.)
 
Ditt Paint-tips var f.ö. utmärkt. Jag brukar göra så själv...

408
Numera finns det ju alternativ till Genline (till skillnad från när diskussionen startades), så det är väl dags att ta bort Genline ur rubriken...
 
Med nytagna färgfoton  i stället för halvsekelgamla och raspiga svartvita foton, så minskar f.ö. behovet av att lägga in bilder under Läshjälp. För svårtydd handskrift behövs det naturligvis fortfarande läshjälp - men texten syns i varje fall...  
 
(Meddelandet ändrat av jts 2009-11-14 14:48)

409
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-11-10, 13:57 »
Jag hoppas att det inte räknas som att jag svarar i onödan när jag, med anledning av inlägget klockan 8.40, försynt och med något höjda ögonbryn hänvisar till den sista meningen närmast före nämnda inlägg.
 
Och för undvikande av missförstånd vill jag förtydliga att det i kommentarer ingår också tolkningar av andras inlägg - något jag f.ö. inte brukar ägna mig åt; jag har nämligen den lilla lustiga vanan att utgå ifrån att skribenten menar det som står i inlägget.

410
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-11-10, 01:33 »
Nej, Anders, jag har inte ändrat något; inlägget handlar alltså fortfarande om annat än det som du påstår att det handlar om.
 
Men vad ditt senaste inlägg än handlar om, så inte är det källangivelser, publicering av släktforskning eller något annat med minsta lilla anknytning till ämnet för den här diskussionen.
 
...risken med ditt sätt att bemöta människor...
 
Bemöta människor?  
 
Jag känner sedan tidigare väl till ditt sätt att bemöta dem som inte delar din uppfattning, men jag tänker inte argumentera på den nivån; det vore dessutom att avvika från det som den här diskussionen handlar om. Därför avstår jag från vidare kommentarer.

411
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-11-09, 22:27 »
Om du läser mitt förra inlägg en gång till, Anders, så ser du nog att det inte handlar om huruvida det är bra eller dåligt med källnoteringar, utan om vad  konsekvensen kan bli av din uppmaning Gör som du vill.
 
Och den risken finns hur många gånger du än upprepar din poäng.

412
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-11-09, 20:14 »
Det är en icke helt oväsentlig sak som vi inte får glömma när vi talar om källangivelser: Att vi över huvud taget noterar källorna till våra uppgifter är ju inte bara för att vi ska kunna upplysa om det när vi lämnar ifrån oss uppgifter till andra - det är inte minst för vår egen skull.
 
Om man säger Låt inte besserwissrarna lura i dig att det är ett krav att ange dina källor när du publicerar din släktforskning - gör som du själv vill - ja, då är det ju lätt för en nybörjare att tro att det inte heller är så noga med att notera källorna. Vad har man egentligen för nytta av den uppgiften, när det tydligen inte är så noga med källangivelsen?
 
Och när så nybörjaren står där med sina första motstridiga uppgifter från olika källor - och det råkar vi ju alla ut för, eftersom kyrkoböckerna vimlar av fel - då är frågan: Var kom den första uppgiften ifrån, den som nu behöver kollas igen? Då går det knappast någon tacksamhetens tanke till den som gav rådet Gör som du själv vill...
 
F.ö. är det knappast att höja debattnivån att påstå att meningsmotståndarna försöker få andra att känna sig dåliga...

413
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2009
« skrivet: 2009-11-08, 15:35 »
Anders, din kommentar om mina egna erfarenheter var helt obefogad, eftersom alla kan se att det som du påstår att jag har skrivit att jag tror i själva verket var en kommentar till det som du skrev, nämligen: ...den som försiktigt väljer att publicera något av sitt material omedelbart riskerar att bli påhoppad för att man missat någon källhänvisning...
 
Visst förekommer det titt som tätt påhopp i Anbytarforum - med diverse tillmälen, nålstick och andra rena personangrepp - och jag har fått min beskärda del av sådana genom årens lopp (inte minst från en figur som förföljde mig i flera år för att han uppenbarligen var allergisk mot såväl ordet källkritik som mitt namn; det sistnämnda är det f.ö. fler som lider av). Men det är ju något helt annat än påhoppen som jag talar om i citatet i inledningen av ditt inlägg.
 
Något som skrivs blir inte ett påhopp bara för att någon som läser det ogillar andras uppfattningar om hur saker och ting bör göras...
 
Min databas är störst och bäst, och du är en idiot som inte fattar det - det är ett påhopp.
 
Men...
 
Du bör göra si i stället för så, därför att... - det är inte ett påhopp, utan ett gott råd.
 
Men dessvärre är det många som ser också goda råd som påhopp, därför att den som framför det goda rådet ju anser att man bör göra på ett annat sätt än den påhoppade har gjort. Och min snart tioåriga erfarenhet av Anbytarforum säger mig att det största problemet när det gäller diskussioner om olika metodfrågor är just detta att många släktforskare är alldeles för ömtåade och ser påhopp där de inte finns. Och resultatet av det har vi sett gång på gång: De som lämnar goda råd och tips 'tackas' på ett mindre trevligt sätt...
 
Och så finns det som sagt de som tar varje chans att tala om hur hemskt det är i släktforskningsvärlden med alla dessa påhopp som man råkar ut för jämt och ständigt - vilket knappast ökar publiceringsviljan hos dem som läser skräckskildringarna av besserwissrarnas härjningar...
 
Men varför är det mer påhopp att framföra ett gott råd i ett diskussionsforum än i en kursbok i släktforskning? Den enda skillnaden är ju att man i ett diskussionsforum deltar i en direkt diskussion med enskilda forskare (som dock själva har valt att delta där, och därmed får räkna med att bli motsagda - det är ju trots allt ett diskussionsforum). Inget hindrar emellertid att man också i ett forum kan föra ett allmänt principresonemang - men också sådana synpunkter uppfattas alltså av somliga som pekpinnar, eftersom de framförs som motargument i en diskussion.
 
Och det verkar bara finnas ett sätt att undvika det: Att den typen av frågor inte diskuteras alls i ett forum...
 
Om man skriver om en synål, så är det alltid någon enögd jävel som känner sig träffad.  
(Fritiof Nilsson Piraten)
 
F.ö. är det naturligtvis helt riktigt att publicerade uppgifter inte blir pålitliga/korrekta bara för att källan är angiven; självklart måste den som tar del av uppgifterna själv kontrollera om de stämmer. Men det är ju just för att den kontrollen ska vara möjlig som källangivelsen behövs! Källan ska alltså inte sättas ut för att formulär 1A ska följas; det finns en praktisk orsak.

414
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2009
« skrivet: 2009-11-08, 00:24 »
Då får vi hoppas att den forskaren som du kontaktar, inte ser ditt efterfrågande av källan som ett påhopp...
 
Det är ju dessvärre så att det i alla sådana här diskussioner är några som ständigt upprepar vilket trist klimat som råder inom släktforskningen; att forskare ständigt blir påhoppade, utsatta för pekpinnar från besserwissrar, m.m. m.m. Påhoppen är då framförda synpunkter på forskningsmetoder, källangivelser, källkritik och liknande frågor.
 
Men hur många av dem som skräms bort har med egna ögon sett några påhopp som har fått dem att avstå från offentligheten (hemsidespublicering eller forumdeltagande) - eller bara läst dessa ständigt upprepade påståenden om påhopp? Kort sagt: Vilket skrämmer bort flest?
 
Under alla mina år i Anbytarforum har jag för visso sett åtskilliga påhopp i samband med diskussioner om den här typen av frågor, men i de absolut flesta fallen har det varit det omvända förhållandet. Det är alltså erfarna forskare som har blivit påhoppade för att de har delat med sig av goda råd och synpunkter; de har då anklagats för att ha gjort sig skyldiga till påhopp på nybörjare...
 
Men att några tycker att det är påhopp att framföra en åsikt som inte stämmer med deras egna betyder ju inte att det verkligen är ett påhopp. Det vore därför en välgärning - och skulle säkert också öka publiceringsviljan, i den den mån rädslan för påhopp avskräcker - om anklagelser om påhopp sparades till de enskilda fall när det verkligen förekommer, i stället för att upprepas som ett mantra i var och varannan diskussion.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2009-11-08 00:28)

415
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2009
« skrivet: 2009-11-07, 23:19 »
Anders uppfattning är så typisk för kommentarer som alltid dyker upp när någon hävdar att man ska ange sina källor.
 
Det är just den syn som Sten här lägger fram som är så skadlig. Det finns ju de som tror att han har rätt och att det finns en massa krav som måste vara uppfyllda.
 
Naturligtvis är det tillåtet att publicera sin släktforskning utan att ange källorna; inte ens EU har mig veterligt lagstiftat om hur publicering av släktforskningsresultat ska gå till...  
 
Men varför skulle någon avstå från publicering bara för att slippa kravet på källangivelse? Man vet väl ändå själv varifrån man har fått uppgifterna - så vad är då problemet med att ange källorna?
 
Istället ser vi hemsidor med hundraprocentiga källangivelser, byggda på uppgifter från de arkivhandlingar vi redan har full tillgång till...
 
Och...? Att ha tillgång till en handling är ju inte det samma som att känna till vad som står i den. Det finns ju några hyllmil med handlingar som vi har tillgång till utan att ha en aning om de för vår forskning avgörande upplysningar som finns där inne någonstans - tills någon publicerar dem, och anger källan, så att vi kan kontrollera uppgifterna själva...
 
Och om källorna inte anges för de för oss helt nya upplysningarna som vi hittar på nätet, hur vet vi då att de helt unika källorna inte bara är gissningar, obekräftade rykten eller rena skrönor?
 
Granskning och tolkning av källor är ju sedan upp till mig om jag vill använda materialet.
 
Det är den mest klassiska av alla invändningar mot en ordentlig källangivelse. Men jag har aldrig sett någon av alla dem som har framfört denna synpunkt förklara hur man menar att det ska gå till. Alltså: Hur man ska kunna granska och tolka källorna om man inte vet vilka de är?  
 
(Meddelandet ändrat av jts 2009-11-08 01:24)

416
Mönsterskrivare var en befattning inom ett regemente, och militära befattningshavares boställen var kronogårdar. Gården tillhörde m.a.o. staten/kronan redan när den var ett mönsterskrivarboställe, men under 1800-talet var det många gamla boställen som inte längre användes som sådana, utan arrenderades ut som 'vanliga' kronogårdar.
 
Den som hade ansvaret för tillsynen av kronans gårdar var landshövdingen. Jag skulle därför leta i arkiven till landskontoret (den av länsstyrelsens två avdelningar som hade ansvaret för domänfrågor), kronofogden (den lokale 'landshövdingen' inom resp. fögderi), och kronolänsmannen (kronofogdens underordnade inom ett distrikt av fögderiet). Min dräng hade också en dräng.  
 
Samtliga dessa arkiv finns på landsarkivet.
 
Det kan finnas handlingar i särskilda serier med syner och andra domänärenden (alltså rörande kronans fastigheter), och upplysningar kan också finnas bland in- och utgående brev samt i protokoll. Sedan är ju frågan hur mycket länsstyrelsen blandade sig i torpen, och hur mycket brukaren/arrendatorn av gården fick sköta det själv. Men om sådana handlingar finns hos någon myndighet, så borde det vara dessa.
 
De lokala myndigheternas (kronofogde och länsman) arkiv kan dock vara dåligt bevarade, så där är långt ifrån säkert att något finns. Det är naturligtvis fullt möjligt att det inte finns något syneprotokoll eller kontrakt bevarat i länsstyrelsens arkiv heller, men där borde finnas i varje fall något spår av ärendena (om ingen brand eller annan olycka har drabbat arkivet), åtminstone i diarierna över korrespondensen med kronofogden och länsmannen.
 
Kolla i landskansliets arkiv också; det är inte vattentäta skott mellan de båda länsstyrelseavdelningarna, så den 'normala' uppdelningen av ärenden/handlingar stämmer inte alltid - åtminstone inte i arkiven...
 
Landets högsta domänmyndighet var Kammarkollegiet (vars arkiv finns på Riksarkivet). Där kan också finnas handlingar, åtminstone om själva gården; det är väl mer tveksamt om de har något om torpen.

417
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-23, 13:33 »
Man kan inte begära svar, bara vara glad och tacksam om någon gör det.
 
Om mina ögon inte bedrar mig, så var det just det som Sten skrev: Jag skulle vara tacksam för svar på mitt inlägg...
 
F.ö. kan jag inte se varför en fråga om säker förvaring av arkivhandlingar - som är av intresse för släktforskare, oavsett om de är medlemmar eller inte medlemmar i någon av Släktforskarförbundets föreningar - ska gömmas undan i hemlighuset Förbundsforum. Dessutom är chansen att få svar knappast större där; enda skillnaden är att det inte är lika många som ser att man inte får svar... Och att frågor ställs direkt till förbundsstyrelsen brukar inte uppskattas - så det är inget som kan rekommenderas...

418
Du har naturligtvis din fulla rätt att tycka att det är helt i sin ordning att en anonym moderator raderar eller på annat sätt ingriper mot dig och dina inlägg, Göran.
 
Men det är nog i optimistiskaste laget att tro att samma forumansvariga som tillåter moderatorer att vara anonyma ska lämna ut en anonym moderators namn... Då vore ju moderatorn inte längre anonym - eller hur?
 
Och om man mot förmodan skulle lämna ut en anonym moderators namn, så är det kanske inte den användare som absolut känner sig tvungen att ta kontakt personligen med moderatorn som står först i tur att få veta det...

419
Något som definitivt inte hör hemma i en diskussion är kommentarer om att man vill slippa att läsa andras inlägg. Exempel på sådant är påståenden att någon ältar frågan om anonymitet i onödan eller Suck!. Det finns ingenting som så lätt och så ofta har fått diskussioner att spåra ur i Anbytarforum. (Se Konsten att ödelägga en diskussion.)
 
Det man inte vill läsa är det bara att låta bli att läsa!
 
Vad ältandet beträffar, så borde det inte vara så svårt att se att Lotta och jag endast svarar på andras kommentarer (främst Jonas krumbukter runt den mycket enkla frågan). Får man inte lov att svara på andras påståenden och kommentarer om det man har skrivit?
 
Slutligen är frågan om hurvida anonymiteten har någon praktisk konsekvens en typisk svensk 'statsnyttekommentar'. Det är ju dessvärre hopplöst att försöka att diskutera principer kring frågor om medborgarrätt och mänskliga rättigheter i det här landet utan att få 'statsnytteargument' slängda i ansiktet. Och det är ju egentligen inget annat än det gamla talesättet Ändamålet helgar medlen tillämpat i praktiken.
 
Göran, du har själv haft en del meningsutbyten (för att uttrycka det försiktigt) med moderatorer. Skulle du verkligen inte ha något emot att de var anonyma, så att du inte visste vem som har ingripit (eller, i det senaste fallet, inte ingripit) mot dina inlägg på ett, enligt dig, felaktigt sätt?
 
(Meddelandet ändrat av jts 2009-08-20 13:25)

420
Men snälla nån...
 
De som anser att det finns skäl att tillåta anonyma moderatorer, de anser naturligtvis att dessa skäl är godtagbara; om man inte hade ansett att skälen var godtagbara, så hade man ju inte ansett att det fanns skäl att tillåta anonyma moderatorer.  
 
Om det tydligen magiska ordet godtagbara finns med i frågan när skälen för anonymitet efterlyses, det gör m.a.o. inte att frågeställningen får en helt annan innebörd än om det inte finns med - det är tvärtom helt oväsentligt.
 
Och inte finns det något skäl att älta att ingen moderator har avkrävts något godtagbart skäl för att få vara anonym, eftersom det inte finns någon som har påstått detta. Det torde vara uppenbart för de flesta att det som efterlyses är skäl som anonymitetens anhängare anser vara godtagbara för att säga ja till att anonymitet ska vara möjlig.
 
Och det innebär i sin tur att hurvida frågeställaren anser att skälen är godtagbara eller inte också är oväsentligt i det här sammanhanget.
 
Som jag skrev tidigare: För somliga verkar det vara viktigare att in absurdum vränga och vrida på frågan än att besvara den...  
 
F.ö. kan jag inte någonstans se att Lotta har kallat Jonas för dum, däremot det som enligt Jonas är en möjlig anledning till att andra inte vill svara på frågan - vilket inte är riktigt samma sak...  
 
Det är ju tur att Jonas är en glad herre som inte tar illa upp när han idiotförklarar sig själv...

421
Jag visste inte att det fanns forum som hette Arkivguiden och nog.nu...
 
Om du menar Arkivguidens Forum och NOG:s Forum, så vet du mycket väl att det inte är dem som jag syftar på, Chris. Men eftersom den här diskussionen handlar om Anbytarforum, så kanske vi kan nöja oss med det konstaterandet?
 
Vad forum/fora beträffar, så kan du ju fråga någon lärd Uppsala-kollega på institutionen för nordiska språk om det är korrekt eller inte att säga forum i plural på svenska...
 
Och därmed låter åtminstone jag den här diskussionen få återgå till ämnet - och överlåter åt övriga läsare att avgöra om ditt sedvanliga nålstick efter mitt inlägg har bidragit till att göra den här diskussionen mindre trist (se ditt eget inlägg ovan kl. 11.33)...

422
Det finns fler än en som kan vränga och vrida andras synpunkter till oigenkännlighet...
 
Självklart behöver inte varje styrelsebeslut förses med av alla medlemmar godtagbara motiv (hur skulle f.ö. en sådan tulipanaros se ut?) - men det vore ju önskvärt om de försågs med någon motivering...
 
Sedan är det ju inte så enkelt som att vitsen med demokratiska föreningar [är] att man [utser] företrädare som [fattar] beslut. Besluten måste ju hålla sig inom ramarna för demokratiska principer också. Att domaren är känd för den dömde är en sådan princip, likhet inför lagen är en annan.
 
När det gäller frågan om anonyma moderatorer, så kan jag med tanke på den fullkomligt godtyckliga och lika oförutsägbara moderering  som förekommer i vissa andra forum (även om det inte är de som är i fokus för den här diskussionen) förstå att det finns somliga som tycker att moderatorer gott kan få vara anonyma...
 
Slutligen är det naturligtvis en stor förbättring med moderatorer som förstår vad det innebär att vara moderator (som t.ex. Anders R och Anders B), så att användarna inte är helt utlämnade till en anbytarvärd som låter sina personliga sympatier och antipatier avgöra om någon ska få sina inlägg raderade utan stöd i ordningsreglerna och samtidigt vara lovligt byte för andras regelvidriga påhopp.
 
Men alla AF-moderatorer har dessvärre inte klart för sig hur en moderator ska uppträda. Och högst upp tronar fortfarande anbytarvärden, som kan ingripa när hon ser något regelbrott - eller sätta sig över reglerna när hon får lust att göra det...

423
Anders skriver ovan att han använder moderatorkontot när han uppträder som moderator och annars alltid skriver under sitt privata användarnamn. Och det är naturligtvis så det ska vara.
 
Men det har Jonas dessvärre inte förstått, utan skriver sina högst personliga debattinlägg iförd den officiella moderatorhatten. (Debattinlägg där det f.ö. verkar vara viktigare att in absurdum vränga och vrida på frågan än att besvara den... )
 
När det gäller frågan om anonyma moderatorer, så måste ju förbundsstyrelsen ha fattat ett beslut att det ska vara tillåtet. Och när man gjorde det, så måste man ju ha haft ett motiv till detta, d.v.s. man måste ha ansett att det fanns skäl att tillåta moderatorer att uppträda med en påse över huvudet. Då måste man ju också kunna offentliggöra detta sitt motiv.
 
Och det borde man naturligtvis ha gjort redan i samband med att hela 'moderatorpaketet' på sin tid presenterades; det ska man inte behöva fråga om. Men när kom det självmant en beslutsmotivering från det hållet? Man får väl vara glad om det alls offentliggörs vad som har beslutats i hemlighetsmakeriets högborg...  
 
Det är bara att beklaga att det tydligen finns somliga som totalt saknar känsla för vad som är självklara principer i en rättsstat. Annars skulle man ju aldrig ha ansett att det är i sin ordning med anonyma domare (och domare är ju vad moderatorerna är när man tar ställning till om en användare har brutit mot 'lagen', forumets ordningsregler).
 
För att inte tala om det makalösa hyckleriet som det innebär att varje användare måste uppge sitt namn för att få skriva, men moderatorerna får vara anonyma...

424
Det skulle vara betydligt intressantare att få ta del av de korrekta siffrorna som speglar arbetet med modereringen än lösa påståenden om att verksamheten svärtas ned med felaktiga sifror.

425
Diskussioner med minsta lilla anknytning till Släktforskarförbundet lyfts som bekant över från Anbytarforum hit till hemlighuset Förbundsforum så fort de upptäcks av någon av Förbundets vakthundar - om inläggen helt enkelt inte bara försvinner spårlöst...  
 
Det senaste (?) exemplet var när diskussionen om Släkthistoriskt Forum försvann från offentlighetens ljus, så att betalande prenumeranter, som inte är medlemmar i någon av Förbundets föreningar, gick miste om möjligheten att läsa och framföra synpunkter på sin tidskrift.
 
Det är ju t.o.m. så att inte ens Anbytarforum får diskuteras i Anbytarforum, eftersom det anses vara en förbundsfråga...  
 
Då frågar man sig onekligen hur följande inlägg är förenligt med dessa regler:
------------------------------------------------------------
Anbytarforum: Anbytarvärden meddelar
------------------------------------------------------------
 
Postat av Anna-Lena Hultman måndagen den 17 augusti 2009 - 12:12:
 
Ni missar väl inte Sveriges släktforskarförbunds riksstämma och  
Släktforskardagarna i Falköping 22-23 augusti!
Det blir massor av utställare, föredrag och visningar. Läs mer på
http://fsffalbygden.se/forb_index.htm
 
------------------------------------------------------------Men å andra sidan är det ju ingen nyhet att anbytarvärden anser sig stå över de ordningsregler som strängeligen tillämpas mot vanliga dödliga användare...  
 
Vad mor gör är alltid rätt.  
 
(Meddelandet ändrat av jts 2009-08-18 00:57)

426
02 Arkivväsende / Genline och Adonline, skillnad?
« skrivet: 2009-05-31, 16:59 »
En jämförelse mellan Arkiv Digital, Genline och SVAR finns i Arkivguiden: Arkivhandlingar på internet (www.arkivguiden.net/ag/ag02/ag02017.htm).

427
Inlägget klockan 22.02 gör mig något konfunderad. Hur många gånger jag än läser inläggen som har gjorts här efter beskedet om avgiftens borttagande, så kan jag bara hitta två inlägg som innehåller kritik; nämligen det nämnda inlägget självt och det närmast innan. Men i inget av dessa är det förbundsledningen som kritiseras - tvärtom.
 
Däremot har det ställts ett antal frågor i några andra inlägg - så jag förmodar att det som menas med kritik är allt som inte är applåder...  
 
Jag har aldrig förstått poängen med dessa ständiga recensioner av övriga skribenter. Min nioåriga erfarenhet av Anbytarforum är att sådana totalt meningslösa 'grannfejdsinlägg' endast kan leda till en sak: Urspårade diskussioner.  
 
Sedan noterar jag att recensenten själv anser att det finns anledning att framföra synpunkter på just sådant som det frågas om i ett kritiskt inlägg - så det är tydligen bara vissa personer som inte får skriva annat än beröm, eftersom dessa, till skillnad från recensenten, skriver inte av en anledning, utan för själva bråkandets skull...

428
Som vanligt finns det anledning till följdfrågor när man har läst förbundsinformation i Rötter...
 
Kommer villkoren för att få ett användarkonto att vara de samma i övrigt (alltså förutom att man inte längre måste betala det obligatoriska frivilliga bidraget till Rötters Vänner), d.v.s. med identitetskontroll och manuellt godkännande?
 
Kommer man att ha möjlighet att redigera sin profil (och då t.ex. välja vilka ämnen som man ska abonnera på inlägg ifrån) även om man inte betalar? Det går nämligen att stänga av redigeringsmöjligheten för enskilda användare; om kontona fortfarande ska godkännas manuellt, så är det alltså möjligt att bara tillåta profilredigering för dem som betalar (alltså som det var innan kontona blev obligatoriska, då ett användarkonto verkligen var en förmån för Rötters Vänner).
 
Kommer Anbytarforums användare även i fortsättningen att kunna diskutera Anbytarforum (regler, moderering, ämnesindelning m.m.) endast om de är föreningsmedlemmar och därmed släpps in i det slutna Förbundsforum?
 
Kommer Anbytarforums ordningsregler att vara oförändrade?

429
Förbundsforum / Släktforskningens dag
« skrivet: 2009-03-23, 19:13 »
Nog är det väl allom bekant varför Släktforskningens dag och Släktforskardagarna inte får diskuteras i Anbytarforum?
 
Anbytarforum ska vara ett renodlat släktforskningsforum. Där platsar följaktligen diskussioner om pastorsexpeditioners och arkivs verksamhet och service, datorprogram, lagar om vad som får publiceras på en privat hemsida, med mera. Men Sveriges Släktforskarförbunds verksamhet är en fråga av icke-släktforskningskaraktär.  
 
Denna logiska kullerbyta är alltså alibit för att gömma undan känsliga inlägg (= förslag på alternativa lösningar, impertinenta frågor och kritiska synpunkter från medlemmar, alias gatans parlament) i det särskilt för detta ändamål skapade hemlighuset Förbu(n)dsforum...  
 
Och för att inte riskera detta alibi, så är det för säkerhets skull förbjudet att diskutera allt som har den minsta lilla anknytning till Släktforskarförbundets verksamhet - också sådant som är öppet för den icke föreningsanslutna allmänheten.  
 
Det har nämligen alltid högsta prioritet att det som förbundsledningen helst inte såge skrivet alls åtminstone ska hållas utom synhåll för så många som möjligt. Det kommer därmed före att sprida kunskap om släktforskning och dess betydelse som kulturfaktor, ideell folkrörelse och vetenskap (för att citera ändamålsparagrafen i Släktforskarförbundets stadgar)...  
 
Detta är ju elementärt i den svenska släktforskningens kremlologi.

430
Ett inlägg som gjordes här i dag klockan 13.45 är numera spårlöst försvunnet, likt en oliktänkande i en bananrepublik.
 
Ja och nu försvann nästan detta också. Jag har mailat dig via den adress som du uppgett i din profil. Kanske är det fel där?
 
Maila mig på adressen a-l.a@telia.com, så ska du få min motivering.
 
PS. Jag låter detta ligga ute så du hinner se det!DS
 
Mvh
Anna-Lena A

431
Andra stycket i mitt inlägg 17:17 är en 'replik' och andra stycket i ditt inlägg 20:20 är 'bara ett konstaterande'. En distinktion som bara du kan se.
 
Lägg av med dina förvrängningar nu, Moderator Uppland! Det är allt annat än lustigt - och jag fick nog av den varan redan i vår tidigare diskussion under en annan rubrik (där du åtminstone vågade att sätta ut ditt namn).
 
Självklart var också mitt andra stycke en del av en replik till dig! När har jag påstått något annat?
 
Det jag skrev var: När det gäller det andra stycket i mitt förra inlägg, så har jag alltså inte påstått att du har sagt det. Det var bara ett konstaterande jag gjorde.
 
Distinktionen var alltså emellan ett eget konstaterande och ett citat av dina ord. Är citat och replik samma sak?

432
Det enda som jag hävdar att du har skrivit är det som står inom citattecken i mitt inlägg - det vill säga precis det som du själv nu citerar. Och du skrev det i en replik till mig när jag kritiserade att det finns anonyma moderatorer. Då är det ju inte lätt att lista ut att du inte menar att denna min kritik innebär att systemet döms ut...
 
När det gäller det andra stycket i mitt förra inlägg, så har jag alltså inte påstått att du har sagt det. Det var bara ett konstaterande jag gjorde.
 
(Meddelandet ändrat av jts den 20 mars, 2009)

433
Skulle Moderator Uppland möjligen kunna förklara hur kritik av förekomsten av anonyma moderatorer är det samma som att systemet [med ämnesmoderatorer] döms ut?
 
För övrigt blir en anonym moderator knappast mindre anonym av att diskutera bakom kulisserna med sina kollegor...

434
Då har du inte förstått vad jag menar...
 
Det är just när du ser till att regelverket följs som det är särskilt viktigt att de som du ingriper emot vet vem 'domaren' är! Det är såväl en rättssäkerhetsfråga som en anständighetsdito.
 
För övrigt går det inte att säga att du inte har några personliga åsikter i rollen som moderator; det handlar ju hela tiden om din bedömning och din regeltolkning. Det är därför som det är viktig att veta vem det är som har gjort bedömningen och regeltolkningen.
 
PS!
 
Att Moderator Kändisar är en 'okändis' är faktiskt riktigt lustigt - men en ofrivillig lustighet får man förmoda...  
 
(Meddelandet ändrat av jts den 20 mars, 2009)

435
Vanliga användare måste uppge sitt riktiga för- och efternamn för att över huvud taget få ett användarkonto - vilket naturligtvis är helt rätt, av flera skäl:
 
· Får man uppgifter som svar på en fråga, så ska man veta vem som är uppgiftslämnaren.
 
· Hjälper man någon med svar på en fråga, så ska man veta vem man lämnar uppgiften till.
 
· Deltar man i en diskussion om till exempel forskningsmetoder (som ju kan hetta till, även om alla håller sig inom reglerna ), så ska man veta vilka övriga deltagare i diskussionen är.
 
Detta är ju självklarheter, och gäller också för moderatorerna när de uppträder 'privat' - men...
 
Den som ingriper som moderator och tillrättavisar eller till och med raderar inlägg som, enligt moderatorns uppfattning, bryter mot reglerna - han/hon ska kunna vara anonym...
 
Jag förstår inte hur förbundsledningen ens har kunnat drömma om att införa en så barock och fullständigt rättsvidrig ordning!
 
Är det så svårt att få folk att ställa upp som moderatorer att man 'måste' acceptera att somliga ställer som villkor att man ska få uppträda med en påse över huvvudet?  
 
I så fall är det naturligtvis bättre att lämna de ämnena obesatta tills vidare. Har Anbytarforum varit utan ämnesmoderatorer i så många år, så kan det ju inte plötsligt vara en sådan panik att man inte kan vänta tills man finner någon som vågar att stå för sina 'domslut'...
 
För övrigt innebär att stå för det man skriver att man skriver i eget namn; är man anonym, så står man inte för det man skriver. Svårare än så är det inte.
 
Naturligtvis kan en moderator uppträda här med sitt moderatoranvändarnamn när han/hon diskuterar modereringsfrågor - men det hindrar ju inte att man undertecknar inlägget med sitt riktiga namn.

436
Det ska väl påpekas att epostabonnemanget bara gäller den ursprungliga versionen av inläggen; om ett inlägg redigeras i efterhand, så får man alltså inte den nya versionen per epost (det gäller alla inlägg, egna såväl som andras).
 
Men det går ju alltid att spara sidan via webläsaren - vilket kan vara en god idé, eftersom inlägg understundom försvinner spårlöst...  
 
(Meddelandet ändrat av jts den 20 mars, 2009)

437
I meningen efter att du sagt att du var beredd att backa och be om ursäkt om du hade fel, så kommer du med en ny version av ditt påhopp. Är det vad du menar med att föra debatten på ett sakligt och framför allt konstruktivt sätt?
 
Det du gör här - att dels kritisera en annan skribent för dina egna förvrängningar av vad han har skrivit, och dels recensera skribenten personligen i stället för att diskutera sakfrågan - är några av de absolut vanligaste orsakerna till att diskussioner spårar ur i Anbytarforum. Ta det som ett tips; det kan ju vara bra att veta för en nytillträdd moderator...
 
Om vi ser på verkligenheten bakom ditt påstående att jag ifrågasätter allt, så är det framför allt tre saker som jag har kritiserat när det gäller Släktforskarförbundet:
 
· Diverse tölpaktiga påhopp från olika officiella förbundsföreträdare. Det som har synts offentligt av den varan är ju illa nog, men det är inte allt som sker öppet; det pågår saker bakom kulisserna också.
 
· Att det är allt annat än lätt att få veta vad som händer inom Förbundet. Anklagelsen om skoningslöst ifrågasättande av allt som rör SSF:s ageranden faller alltså platt till marken; man kan inte ifrågasätta det man inte känner till.
 
· Det dilettantmässiga sätt som Rötter/Anbytarforum har skötts på under lång tid.
 
Men jag har också genom åren kommit med många förslag på både det ena och det andra (lagt krutet på att övertyga folk om det jag förordar) - och blivit bemött med antingen total tystnad eller utskällningar och förolämpningar från makthavare inom Förbundet. Då tröttnar man till slut...
 
Visst finns det de som inte tål att se mitt namn - vilket ju dina inlägg är bra exempel på - men det finns också många som instämmer i kritiken, även om det inte är så många som vill utsätta sig för de styrandes vrede genom att säga det öppet. Det är nämligen inte bara jag som är kritisk mot förhållandena inom förbundet - hemlighetsmakeri; en styrelse som isolerar sig i sin bunker för att slippa att ha något att göra med gatans parlament (= vanliga föreningsmedlemmar); officiella 'kungörelser' med förtal av dem som inte lydigt rättar in sig i ledet.
 
Men jag tänker inte utveckla det närmare här; det har nämligen ingenting att göra med ämnet för den här diskussionen, Anbytarforums avgiftsbeläggning. Det hade däremot min tydligen mycket upprörande mening som fick dig att gå i taket: Jag utgår ifrån att det i denna kommande information ingår upplysning om vilka som av förbundsstyrelsen har utsetts att representera oss...
 
Hujedamej, ett sådant skoningslöst ifrågasättande!
 
Har du något emot att vi återgår till ämnet nu?

438
Jonas, om du ska kommentera det som jag skriver och menar, så kommentera det som jag verkligen skriver och menar - inte det som du själv påstår att jag skriver och menar!
 
När du dessutom talar om rättshaveri på grund av dessa dina egna fantasier, så är måttet mer än rågat! Vet hut!

439
Det syftar naturligtvis på dem som, enligt citatet i stycket innan, ska ha representanter i gruppen.

440
Om denna utvärderingsgrupp skriver Barbro så här (ovan, i går klockan 16.17):
 
Gruppen består av både föreningsrepresentanter och användarrepresentanter. Mera information kommer på Rötter.
 
Jag utgår ifrån att det i denna kommande information ingår upplysning om vilka som av förbundsstyrelsen har utsetts att representera oss...

441
Många ögonblick blir det om alla som undrar ska ringa förbundskansliet; och en icke ringa del av de två timmarna tre dagar i veckan som växeln är öppen går i så fall åt till dimmoskingring...
 
Nog finns det väl något för båda parter smidigare sätt att lämna information?
 
Jag tänkte ju närmast att det kanske fanns någon i förbundsledningen som följde med i vad som skrivs i Förbundsforum och också råkade veta vad som gäller - och då kunde skriva en rad när han/hon ändå hade vägarna förbi.
 
Men det allra smidigaste vore naturligtvis att lämna ordentlig information redan från början, så att vi slapp den årliga fakturafarsen...
 
(Meddelandet ändrat av jts den 12 mars, 2009)

442
Nu har spekulationerna om hur inbetalningskorten ska tolkas och användas pågått i över ett dygn här.
 
Tänk vad lätt detta mysterium kunde ha lösts om bara någon ansvarig från Förbundet kunde ha hoppat in här och skingrat dimmorna...

443
Det där med medlemsavgift har redan klarats av lite högre upp på den här sidan (se inlägget den 11/2 2009 klockan 07.59 samt svaren samma dag klockan 15.12, 15.15 och 15.31).
 
Och vad som egentligen gäller beträffande det frivilliga bidraget och användarkontot framgår av inläggen den 10/2 2009 klockan 23.17 och 23.30.
 
Eftersom man trixar på det viset med det frivilliga bidraget, så kommer man naturligtvis inte att avvakta ett stämmobeslut om användarkontoavgiften i höst innan kunderna måste betala. Det är ju ingen kontoavgift som vi icke-kunder betalar...
 
(Meddelandet ändrat av jts den 11 mars, 2009)

444
Jag förstår att du tycker att det är pinsamt...  
 
Men inte la jag någon tid på att leta i gamla inlägg för att hitta det du skrev på den här sidan för några timmar sedan - så dåligt är inte mitt minne...  
 
I sak har jag dock inga invändningar mot vad du skrev i nämnda stycke, men du tyckte alltså tvärtom några inlägg högre upp - men det berodde väl på att du då i vanlig ordning var tvungen att komma med ett nålstick när du såg mitt namn i ett inlägg...
 
(Meddelandet ändrat av jts den 11 mars, 2009)

445
- Krasch! Kras!
 
Vad var det? Jo, en glashusvägg som gick i tusen bitar.
 
Se näst sista stycket (Sedan tycker jag väl att din debatteknik är lite tveksam...) i inlägget ovan den 11/3 klockan 8.49. Jämför inläggen den 9/3 klockan 22.56 och 23.16.
 

446
Man kan hantera synpunkter (förslag och kritik) på olika sätt; det gäller oavsett om vi talar om föreningsmedlemmar eller forumanvändare:
 
1. Man kan tillåta att synpunkterna framförs öppet. Och när man får synpunkter, så läser och lyssnar man, tänker igenom dem och svarar sedan. Om det är något man instämmer i, så genomför man förslaget alternativt rättar till felet. Om man inte instämmer alternativt tycker att det är en bra idé som dock inte är praktiskt möjlig att genomföra, så motiverar man detta med sakargument.
 
2. Man kan på olika sätt försvåra möjligheten att framföra synpunkter; hänvisa till formella omvägar, eller endast tillåta att synpunkterna framförs på en plats där så få som möjligt ser dem, eller helt enkelt förbjuda synpunkter på vissa saker. Och när man trots allt får synpunkter, så låtsas man som om det regnar; om det då är någon som inte ger upp, utan upprepar synpunkterna, så fortsätter man att ignorera dem. När då medlemmarna/forumanvändarna blir upprörda, höjer rösten och förutom de tidigare synpunkterna också kritiserar bemötandet, så angriper man de få och högljudda; man kan bespotta dem offentligt i media (egna publikationer eller andras) alternativt stänga av dem från forumet, och finns det inte grund för avstängning enligt reglerna, så struntar man i reglerna alternativt fabricerar regelbrott.  
 
Själv föredrar jag det första alternativet, och tillämpar det också i Arkivguidens Forum. Andra forumvärdar sympatiserar uppenbarligen med - och praktiserar - 'förbundsmodellen'.
 
Personligen hoppas jag verkligen att jag aldrig kommer att få ett så stort uppmärksamhetsbehov att jag går ut i ett annat forum och spyr galla över användarna av mitt eget forum...

447
Och vad är det du ägnar dig åt nu? Självkritik?
 
Är det mitt namn du har problem med att tåla? Varför annars detta hackande för att jag skriver något, i stället för att framföra dina egna synpunkter? Och inte är det första gången heller; man behöver bara gå lite högre upp i den här diskussionen för att hitta det senaste exemplet innan det här. Det är ett märkligt beteende från någon som till och med har suttit i Forumgruppen...
 
Sedan visste jag inte att den som inte var kandidat till en styrelsepost på den senaste förbundsstämman (nominerad av valberedning, en förening eller sig själv) var tvungen att sitta tyst fram till nästa stämma, utan att få lov att framföra några synpunkter på Förbundets verksamhet och hur det hela sköts. Men man lär sig något nytt varje dag. Tack för upplysningen!
 
För övrigt gör jag i allra högsta grad något själv. Efter att (precis som många andra) i flera år ha framfört synpunkter på hur Anbytarforum sköts och kommit med förslag på förbättringar - men bara bemötts med utskällningar och förtal från officiellt förbundshåll - så fick jag nog och startade ett nytt forum.
 
Så nu finns det ett alternativ till Anbytarforum - där användarna varken behandlas som presumtiva terrorister eller behöver betala ett frivilligt bidrag för att släppas in.  
 
Det kallar i varje fall jag att ta ansvar - det forumet har inte heller någon autopilot...
 
(Meddelandet ändrat av jts den 10 mars, 2009)

448
Min blygsamhet förbjöd mig!

449
Det är ett gammalt knep, välkänt från politiken. I stället för att bemöta kritik med sakargument, så angrip dina kritiker. Säg att de är få och högjudda; sedan kan du göra som du själv vill, och gömma dig bakom den tysta majoriteten (eller alla de andra, för att använda Barbro Stålheims ord i HD).
 
Och det är ju föga förvånande att den som själv använder den metoden tycker att det är klokt...
 
Att sedan högljuddheten orsakas av just detta förbundsledningens bemötande av synpunkter från medlemmar (tystnad eller förtal i stället för sakargument), det är naturligtvis en petitess som man helt kan bortse ifrån. Kritikerna är högljudda - och hör sedan!
 
För övrigt noterar jag att det som vanligt är i Helsingborgs Dagblad vi kan förvänta oss att Släktforskarförbundets ordförande uttalar sig. Så var det på Ted Rosvalls tid, och Barbro Stålheim för traditionen vidare.

450
Släktforskningens dag / Släktforskningens dag 2009
« skrivet: 2009-03-07, 16:38 »
Om två veckor, lördagen den 21 mars, är det Släktforskningens dag landet runt.
 
Alla föreningar, arkiv, bibliotek och museer är välkomna att informera om sina aktiviteter i Arkivguidens Forum: Evenemang.
 
Det behövs ett användarkonto för att skriva inlägg i forumet - men det är gratis, och går enkelt och snabbt att skaffa.
 
(Meddelandet ändrat av jts den 07 mars, 2009)

451
Pust... När Anders och jag är eniga om att diskutera vidare privat, så upp dyker i stället medarbetaren på Anders forum - och tydligen också ombud för alla släktforskare - för att försöka att hålla liv i det här spektaklet.  
 
Varför det är så viktigt förstår jag inte. Kanske har jag trampat på en öm tå... Jag tänker hur som helst inte delta i leken. Punkt.

452
Goddag, yxskaft - igen! Det är ju just att kontakta dig privat jag har försökt, Anders. Om du inte har fått min följdfråga, och heller inte påminnelsen, så har det i så fall inträffat ett tekniskt missöde någonstans i cyberrymden - båda gångerna.   Vilken otur... Då gör jag ett nytt försök, och hoppas på tredje gången gillt.
 
Vill du att jag publicerar fakta för att stödja mina lögner? Det gör jag så gärna - på lämplig plats. Den allra lämpligaste platsen vore naturligt det forum som frågan rör - men det är dessvärre inte möjligt... Men här är det hur som helst meningen att Anbytarforum ska diskuteras; och det verkar vi i varje fall - äntligen - vara överens om.

453
Anders E: Du vet mycket väl att jag avser min följdfråga till ditt svar. Det gläder mig att du inte har för avsikt att tiga ihjäl den - och jag utgår ifrån att min väntan på ett svar snart är över. I övrigt har jag inget mer att tillägga till ditt försök att använda Förbundsforum för att framställa ditt modererande i god dager.

454
Hur är det med moderatorernas erfarenhet?
 
Jag tänker dels på erfarenhet som användare av Anbytarforum, vilket behövs för att kunna hålla ordning och reda bland diskussionerna; dels erfarenhet som forskare, vilket behövs om man ska kunna hjälpa användarna med goda råd och tips.
 
De som har framträtt här som moderatorer (Anders Berg och Torbjörn Näs) har ju stor erfarenhet av båda delarna - men hur är det med övriga? Finns det några krav på sådan erfarenhet för att bli antagen som moderator?
 
- - - - - - - - - -
 
Och så Anders Ellerstrand: Även om du låtsas att du inte förstår det, så vet du mycket väl att jag syftar på ditt nuvarande forum, som du modererar på ditt högst personliga sätt... Du vet också att jag redan har kontaktat dig privat, för flera dagar sedan, med en mycket kort och absolut hotfri fråga. Det är ju trevligt om du nu har ändrat inställning och inte längre tänker försöka att tiga ihjäl den. Jag ser fram emot ditt svar. Men det hör, som sagt, inte hemma i Förbundsforum, eftersom det inte rör Anbytarforum.

455
Visst - men det jag skrev var att det nog är en god idé att avstå från partsinlagor om hur modereringen fungerar i andra forum, för att inte få en debatt om den saken i den här diskussionen som trots allt ska handla om Anbytarforum.
 
Men du kanske menar att också de som har en helt annan erfarenhet av det som du talar om skulle dela med sig av den här? Vore det inte bättre att tillåta en diskussion om den saken i det aktuella forumet, så att vi kan koncentrera oss på Anbytarforum här?

456
Det är utmärkt att enskilda moderatorer själva väljer att ta bort den påse som de ansvariga för AF har trätt över huvudet på dem.  (Men man bör då använda både för- och efternamn, som ju är vad som krävs av de vanliga användarna.)
 
Inte lika utmärkt är en del argument för anonyma moderatorer som har förekommit i diskussionen här.
 
Vilken individ i gruppen som gjort ett speciellt ingripande ansågs som ointressant eftersom det var funktionen som agerade...
 
Och vad är funktionen? Det låter som om det vore forumprogrammet som automatiskt utför modereringar...  
 
Vilken chans har en enskild användare att få rätt vid ett felaktigt ingripande, om alla moderatorer gömmer sig i det anonyma mörkret bakom funktionen och kollegialt skyddar varandra utan att behöva ta personligt ansvar för sina egna handlingar? Eller är kanske funktionen per definition ofelbar?  
 
Tänk om våra myndigheter fungerade så; att få reda på vilken eller vilka befattningshavare som fattat ett beslut vore omöjligt - det var funktionen som beslutat. Det skulle naturligtvis strida mot fundamentala principer i en demokratisk rättsstat!
 
Diskussionen har också berikats med diverse erfarenheter med tveksam proveniens.  Men det är nog en god idé att avstå från partsinlagor om hur modereringen fungerar i andra forum; risken är ju annars att också någon från den 'andra sidan' frestas att kommentera det hela - och då är vi med långa kliv på väg bort från det som trots allt är ämnet för den här diskussionen, nämligen Anbytarforum.

457
Det finns inte bara personer som agerar väldigt otrevligt på moderering; det finns också moderatorer som agerar väldigt otrevligt.
 
Jag förstår att om någon har för vana att i sin egenskap av moderator radera, varna och stänga av utan att vilja tala om vilken regel användaren har brutit mot, så har vederbörande inga problem att ha förståelse för att moderatorer kan vilja vara anonyma.  
 
Men en sådan moderering ska ju inte finnas i Anbytarforum, och därmed finns ju heller inte det behovet av anonymitet där.
 
Men att det verkligen är tänkt att moderatorerna ska vara anonyma finns det ytterligare en bekräftelse på här: Förbundsforum: Förbundets organisation (den 7/9 2008 kl. 17.11):
 
Ev. andra moderatorer, som vi på sikt ska försöka få fram, kommer inte heller att behöva framträda med namn om man inte vill. Huvudsaken måste ändå vara att det finns en funktionalitet - inte vem som gör vad. (Barbro Stålheim, förbundsordförande.)
 
Ser man sedan på sidan Moderatorer i Anbytarforum, så finner man denna beskrivning av moderatorernas uppgifter:
 
Moderators uppdrag blir daglig tillsyn av sin del av forumet samt att delta i diskussionerna om så behövs för att hjälpa användarna till rätta med goda råd. Moderatorerna får också behörighet för att flytta inlägg som hamnat fel och lägga upp nya underrubriker. Det kan också bli fråga om att radera inlägg som bryter mot ordningsreglerna.
 
Att en anonym moderator kan radera inlägg som moderatorn anser bryter mot reglerna, det är ju som om en fotbollsdomare skulle springa omkring maskerad på planen. Det skulle säkerligen vara praktiskt genomförbart - men förutom att vara rättsvidrigt, så skulle det garanterat framkalla såväl huvudskakningar som muntra skratt på läktaren.  
 
Den som inte kan stå för sina domslut bör ägna sig åt något annat, där man inte behöver en påse över huvudet - det gäller också forummoderatorer!

458
Avgiften för användarkontot motiveras ju med att Anbytarforum är så dyrt i drift.
 
Utgiften för näthotell och programlicens är bagateller i sammanhanget; den stora kostnaden är lönen till anbytarvärden. Men eftersom hon också har så många andra arbetsuppgifter för Släktforskarförbundet, så blir det inte mycket tid över för en stor arbetsinsats för övervakning av forumet - med känt resultat.
 
Därför införs dessa gratisarbetande moderatorer, som ska göra det arbete som kontoavgiften sägs gå till. En genial affärsidé!

459
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2009
« skrivet: 2009-02-22, 11:48 »
Att ta det man läser på Rötters förstasida med en nypa salt brukar i och för sig vara en god idé, men den här gången handlade notisen om skribenten själv - den var till och med undertecknad av den 'beryktade' - så då får vi väl trots allt utgå ifrån att det som stod där stämde.
 
Däremot tar det säkert en stund att hitta en ersättare - det är trots allt tre stolar som ska besättas: Verksamhets- och personalansvarig, redaktör för Rötter och redaktör för Släkthistoriskt Forum. Så det kanske blir lite 'övertid'...

460
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2009
« skrivet: 2009-02-21, 20:27 »
Utmärkt!
 
Vågar man hoppas på att det i fortsättningen också ska råda yttrande- och meddelarfrihet här i Förbundsforum, det vill säga att det inte längre kommer att plockas bort inlägg som anses innehålla information som det inte är lämpligt att vanliga föreningsmedlemmar får se?

461
Självklart är det censur av Elisabeths inlägg när det stoppas från publicering på listan!  
 
Däremot finns det naturligtvis ingen anledning att upprepa svaret två gånger. Men det undviks inte genom att frågan inte får ställas - det undviks genom att svaret bara lämnas en gång...

462
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2009
« skrivet: 2009-02-21, 15:33 »
Hur den här nya och utvidgade förbundscensuren fungerar i praktiken kan vi se ett exempel på här: Förbundsforum: Förbundets ekonomi (den 21/2 klockan 11.29).
 
Det har nu alltså gått så långt att det inte bara raderas inlägg här i Förbu(n)dsforum, när de innehåller upplysningar som man från högre ort inte vill att simpla föreningsmedlemmar ska få se (vilket har skett flera gånger; för ett aktuellt exempel, se här ovan den 18/2 klockan 17.28) - nu censureras också ordförandelistan!  
 
Som föreningsmedlem, dock mångdubbel sådan (och alltså mer än en av de 71.826 personer som enligt Rötters förstasida är medlemmar i Förbundets föreningar), så skulle jag vilja ha svar på följande:
 
Med stöd av vilken punkt i Sveriges Släktforskarförbunds stadgar, eller vilket stämmobeslut, avgör förbundsstyrelsen vad som får skrivas på ordförandelistan och vilka av inläggen där som ska få lov att läsas av övriga deltagare på listan?
 
En sak håller jag dock med Anna-Lena om: Det borde diskuteras mer i Förbundsforum. Men it takes two to tango... Om detta inte ska vara ett monologforum snarare än ett diskussionsforum, så får faktiskt förbundsstyrelsen krypa ut ur sitt skal och svara på frågor från medlemmar! (Se till exempel här: Förbundsforum: Anbytarforum: Anbytarforums administration den 15/2 klockan 23.05; det kan alltså i skrivande stund läggas till ytterligare sex till de redan då förflutna dagarna utan svar...)  
 
Till sist ett litet tips: Om allting nu är så hemligt inom Släktforskarförbundet, så kanske det inte är det mest lämliga att allt som skrivs på ordförandelistan, inklusive bilagor, lagras på Googles servrar... En epostlista är en elementär sak att sätta upp utan inblandning av något amerikanskt kolossföretag utom kontroll - särskilt när man redan har en egen server på ett näthotell.

463
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2009
« skrivet: 2009-02-18, 17:28 »
Enligt Förbundsforums förstasida ska det ha gjorts ett inlägg av Lotta Nordin här klockan 16.19 i dag. Vart har det tagit vägen?  
 
Jag upphör aldrig att förvånas över förbundsledningens tro att Rötter/Anbytarforum/Förbundsforum är det enda ställe på hela internet där upplysningar om Sveriges Släktforskarförbund kan lämnas. Om något påstås från officiellt håll här, så finns det ingen annanstans där en annan version kan publiceras. Och om något raderas här, så... Syns inte! Finns inte!
 
Men så är det naturligtvis inte - vilket självklart alla ute i verkligheten redan känner till...
 
NOG:s Forum: Sveriges Släktforskarförbund: Förbundsforum (www.nog.nu/discus/messages/380/769.html#POST4499).
 
(Meddelandet ändrat av jts den 18 februari, 2009)

464
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2009
« skrivet: 2009-02-17, 18:47 »
I dag kan vi på Rötters förstasida bland annat läsa följande:
Insamlingen av uppgifter om medlemmar är nu avslutad. 71.826 personer är medlemmar i föreningar anslutna till Sveriges Släktforskarförbund. En ökning med 495. Variationerna är stora. Någon förening har tappat stort medan andra har kraftig tillväxt. En förening har lämnat förbundet, en har tillkommit och ytterligare några diskuterar medlemsskap.Då inställer sig genast en liten fråga: När fick vi ett centralt medlemsregister för Släktforskarförbundets föreningar?  
 
Jag utgår ifrån att svaret är: Aldrig. Jag har i varje fall inte sett någonstans att ett sådant har införts; och jag betvivlar starkt att det skulle gå att få föreningarnas stämmoombud att säga ja till det. (Dessutom: Om det funnes ett sådant register, så vore ju insamlingen av uppgifter om medlemmar ett något överflödigt extraarbete för förbundskansliet... )
 
Ett sådant register är emellertid en förutsättning för att vi ska kunna veta det sammanlagda antalet personer som är medlemmar i Släktforskarförbundets föreningar. En person kan ju vara medlem i flera föreningar, och därmed räknas flera gånger när man summerar de enskilda föreningarnas medlemsantal.
 
Utan ett centralt medlemsregister är det alltså fullständigt omöjligt att veta hur många personer som genom sina föreningar är anslutna till Sveriges Släktforskarförbund.
 
Och om det inte finns ett sådant register, så är dagens text bara ännu ett kapitel i den långa följetongen med ofullständiga och/eller felaktiga uppgifter i notiserna på nättidningens förstasida...  
 
Det är ju trist att medlemmarna i landets släktforskarföreningar (hur många de nu än är) alltid ska behöva fråga sig om det man läser i sitt förbunds nättidning stämmer...  
 
(Meddelandet ändrat av jts den 17 februari, 2009)

465
Intresset verkar inte att vara överdrivet stort från förbundsstyrelsen heller...
 
Det har nu gått över fem dygn sedan Lotta frågade om det är förbundsstyrelsens uppfattning att den som blir påhoppad ska fly från diskussionen för att minska spänningarna.
 
Och det är två dygn sedan jag citerade anbytarvärdens ord om att påhopp på enskilda forumanvändare får ligga kvar för att policyn för Anbytarforum är att inte gå in och radera i efterhand.
 
Fem respektive två dygn, inklusive hela helgen - men från förbundsstyrelsen har inte sagts så mycket som flaska...
 
Ska vi tolka denna tystnad som att...
 
· samtliga ledamöter av förbundsstyrelsen tiger och samtycker till dessa två ovan citerade uppfattningar;  
 
· samtliga ledamöter av förbundsstyrelsen saknar en uppfattning i frågan;  
 
· samtliga ledamöter av förbundsstyrelsen menar att detta är en cykelställsfråga, och därmed för oviktig för att bevärdigas en kommentar;  
 
· samtliga ledamöter av förbundsstyrelsen menar att styrelseledamöterna av princip inte ska svara på frågor från andra än officiella föreningsrepresentanter, och då endast på ordförandelistan och den årliga ordförandekonferensen som är ännu mer slutna än hemlighuset Förbundsforum;  
 
· samtliga ledamöter av förbundsstyrelsen väntar och hoppas på att någon annan styrelseledamot ska svara, så att man själv slipper att uttala en offentlig uppfattning;  
 
· samtliga ledamöter av förbundsstyrelsen har varit så strängeligen upptagna under denna tid att man inte ens har haft några minuter över till att skriva en rad och säga att man återkommer;  
 
· ingen ledamot av förbundsstyrelsen läser Förbundsforum?  
 
Eller kan det möjligen finnas någon annan förklaring? Det kan väl aldrig vara så att...
 
· samtliga ledamöter av förbundsstyrelsen struntar i hur Anbytarforum fungerar, så länge användarna betalar sitt frivilliga bidrag till Rötters Vänner?  
 
Så här beskrivs Förbundsforum officiellt:
 
Forumet är tänkt som ytterligare en del i vårt förbättrade kontaktnät där alla våra medlemmar ska kunna framföra åsikter och komma med förslag om hur vi tillsammans kan förbättra förbundet och alla släktforskares släktforskningsmöjligheter.  
 
...alla våra medlemmar ska kunna framföra åsikter och komma med förslag... Men det står inte att man ska kunna ställa frågor och få svar...  
 
(Meddelandet ändrat av jts den 16 februari, 2009)

466
Rötters redaktör har ju bara ansvar för det 'egentliga' Rötter; den förbundsfunktionär som har ansvar för Anbytarforum är anbytarvärden.
 
Men jag vet inte om intresset är så mycket större där... Det här svaret har jag själv fått från anbytarvärden när jag har begärt att grova personangrepp ska tas bort - och hon för ovanlighetens skull har svarat:
Som du nog förstår är det omöjligt att gå in och rensa bort inlägg i efterhand. När man tar bort ett inlägg blir ju andra inlägg i diskussionen hängande i luften och det krävs mycket arbete för att få tråden att hänga ihop igen. Policyn för anbytarforum är att inte gå in och radera i efterhand. Det finns tillfällen när jag raderat inlägg men då har det gällt deltagare som blivit trakasserade via mail och telefon.Detta är ju helt absurt! Av två skäl:
 
1) Anbytarvärden struntar alltså av bekvämlighetsskäl (det krävs mycket arbete) i det som är hennes uppgift, att hålla efter brott mot forumets ordningsregler!  
 
2) Om policyn är att inte ta bort något i efterhand, så kan inget inlägg tas bort, eftersom det inte finns någon förhandsgranskning i Anbytarforum!  
 
Summa summarum: Bryt mot ordningsreglerna - hoppa på de andra som diskuterar, kalla dem vad du vill!  Policyn är att inte ingripa; det skulle kräva [för] mycket arbete av anbytarvärden...  
 
Det finns dock undantag: Om någon dristar sig att diskutera Släktforskarförbundets verksamhet i Anbytarforum, så går stora larmet inom förbundsledningen - och inlägget försvinner snabbt. Då gäller inte nämnda policy, och det kan aldrig kräva för mycket arbete, och helg eller sen kväll är inget hinder - att rensa bort sådana strängeligen förbjudna inlägg är högprioriterat.  
 
Det samma gäller om det länkas till ett gratis alternativ till Anbytarforum (vilket ju inte är lämpligt att landets släktforskare ser när inbetalningskorten för det frivilliga bidraget till Rötters Vänner snart trillar ned i brevlådan); sådana hemskheter får inte ens förekomma i testinlägg...  
 
Men personangrepp på enskilda forumanvändare är inte lika viktiga - då gäller policyn, och att ta bort sådana regelbrott kräver [för] mycket arbete...  
 
(Meddelandet ändrat av jts den 14 februari, 2009)

467
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2009
« skrivet: 2009-02-12, 12:10 »
Så där, ja. Nu är texten ändrad på Rötters förstasida.  
 
Citatet i ovanstående inlägg har nu ändrats till följande:
 
Sveriges Släktforskarförbund har tecknat ett samarbetsavtal med Släktdata. Detta innebär, att delar av innehållet i CD-skivan Sveriges Dödbok finns tillgängliga genom de sökmöjligheter som finns i Släktdatas stora databas.
 
Borta är alltså gårdagens upplysning att det är de avlidna personernas födelseuppgifter som publiceras hos Släktdata; i dagens upplaga står som synes bara att det är delar av innehållet i CD-skivan Sveriges Dödbok. Men då framgår det i varje fall att det handlar om uppgifter från dödskivan. Kanske kommer det under dagens lopp eller i morgon en tredje upplaga där båda delarna finns med?
 
Notisen har också utökats med ytterligare upplysningar, som har kopierats rakt av från Släktdatas hemsida - så då ska det väl stämma...
 
Men i vanlig ordning ändras inte notisens publiceringsdatum när något ändras i texten; det är alltså fortfarande gårdagens datum. Men datumet är i varje fall inte kopierat från Släktdatas notis...

468
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2009
« skrivet: 2009-02-11, 17:25 »
På Rötters förstasida kan man i dag, under rubriken Släktdata och förbundet i samarbete, bland annat läsa följande:
 
Sveriges Släktforskarförbund har tecknat ett samarbetsavtal med Släktdata. Detta innebär, att alla avlidna personers födelseuppgifter finns tillgängliga genom de sökmöjligheter som finns i Släktdatas stora databas.
 
Alla avlidna var och när?  
 
Jo, det gäller alla som finns på CD:n Sveriges Dödbok 1947-2006. Det framgår av en nyhetsnotis hos Släktdata, daterad den 1 januari och uppdaterad den 28 januari.
 
Det börjar bli en mycket tjatig följetong med ofullständiga eller rentav felaktiga uppgifter i notiserna på Rötters förstasida.
 
Och nyheterna är inte sällan allt annat än nya; och speciellt pinsamt är det ju om man kan läsa nyheter om Släktforskarförbundet på annat håll en och en halv månad innan det når Förbundets egen nättidning...

469
Jag tänkte väl det!  
 
Användarkontot ingår väl i o.s.v., antar jag...

470
Om hundralappen är en medlemsavgift i föreningen Rötters Vänner, när och av vilka grundades i så fall den föreningen? Var kan man läsa denna förenings stadgar? Vilka sitter i styrelsen, och när hölls det årsmöte som valde dem?

471
Just det. Det finns ingen obligatorisk användarkontoavgift - det är bara obligatoriskt att betala det frivilliga bidraget till Rötters Vänner för att få ett användarkonto...
 
Fördelen (för Släktforskarförbundet...) med att trixa på det viset är att man därmed inte säljer någon tjänst, och följaktligen inte behöver leverera det som bara ser ut som en utlovad tjänst - och inte heller behöver bry sig om vare sig marknadsföringsregler eller konsumentsynpunkter...
 
(Meddelandet ändrat av jts den 10 februari, 2009)

472
27 Rosor och hälsningar / Gott Nytt År
« skrivet: 2008-12-30, 16:50 »

 Gott Nytt Forumår!  

473
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2009
« skrivet: 2008-12-17, 13:49 »
Om en officiell ursäkt ens ska vara värd det cyberpapper den är skriven på, så ska man inte tala om tidigare kapitel i den här historien som något som eventuellt har varit tidigare - speciellt som den nuvarande ordföranden har i allra högsta grad varit personligen inblandad.
 
När nu redaktören skrev sin hyllning till jubilaren i går, så kunde styrelsen ha tagit tillfället i akt och lagt energi på att be om ursäkt för alla tidigare övergrepp som begåtts av olika förbundsrepresentanter (valda såväl som anställda) - annars hade det varit bättre att tiga. Nu blev ursäkten bara ytterligare en förolämpning mot de medlemmar och forumanvändare som tidigare har bespottats och beljugits både offentligt och privat...

474
Så här löd den ursprungliga versionen:
Anbytarforum har fyllt 10
 
Den 13 december fyllde Anbytarforum 10 år. Det är lång tid för ett diskussionsforum med tanke på att Internets genombrott i Sverige kom först 1996. Under perioder har forumet varit skådeplats för annat än det var tänkt för. Personangrepp smutskastning och inte minst angrepp på Förbundet och dess företrädare. I grunden är Anbytarforum en fantastisk källa till kunskap med många hjälpsamma människor som hjälper till att lägga släktpusslet. Och bättre ska det bli, säger de som idag ansvarar för forumet. Det finns anledning att återkomma.Det som jag har markerat med röd fetstil här är numera borttaget. Dessa visdomsord utgjorde alltså en tredjedel av redaktörens ord om de gångna tio åren...
 
Förutom att vara ren och skär sanning (för något annat skriver ju redaktören aldrig...), så måste detta med andra ord också vara en mycket viktig del av allt som har hänt under detta decennium.
 
Alla nybörjare som har fått starthjälp; forskare som tillsammans har lagt pussel för att lösa svåra problem; viktiga diskussioner om forskningsmetoder - vad är väl det vid en jämförelse med dessa hemska angrepp på Förbundet och dess företrädare...?
 
(Meddelandet ändrat av jts den 16 december, 2008)

475
Att redaktören tror att Rötter är hans privata hemsida är ju dessvärre ingen nyhet...  
 
Vem minns inte (för att nu bara ta ett i en lång rad av exempel) det famösa referatet från GF:s årsmöte? Där skrev först GF-medlemmen Crister Lindström ihop sina högst personliga synpunkter om vad som hade hänt på mötet, och sedan gjorde Rötters redaktör Crister Lindström detta till en stor nyhet i Släktforskarförbundets nättidning.  
 
Och när det har stormat som mest i och om Anbytarforum och Förbundet, så har redaktören, som ena halvan av Ted-Cristerz orkester , bjudit publiken på den ena valsen efter den andra - inte minst i samband med stängningen av Ordet är fritt härom året.  
 
Han har dessutom, genom att alltid göra också detta till stort uppslagna nyheter i Rötter, starkt bidragit till att ge uppmärksamhet och spridning åt det grova förtal av meningsmotståndare som den tidigare ordföranden gång på gång gjort sig skyldig till i sina ökända veckobrev.  
 
Det är därför inte ett dugg förvånande att redaktören inte heller i dag, i den minst sagt senkomna notisen om Anbytarforums tioårsjubileum, kunde avhålla sig från att komma med sedvanliga påhopp på dem som har dristat sig att framföra avvikande åsikter i olika förbundsangelägenheter.  
 
Och också i dag har det, precis som i GF-fallet, kommit olika versioner under dagens lopp - naturligtvis utan att det framgår av notisen att den är ändrad... Kanske borde redaktören, likt Microsoft, samla alla 'buggfixar' i ett servicepack?  
 
Vi har nu en situation där den som snart är redaktör för allt som redigeras kan inom Släktforskarförbundet också är verksamhetsansvarig, och därmed tydligen har fullständigt fria händer att både bestämma vad som är den officiella 'förbundssanningen' och basunera ut den i de olika förbundspublikationerna.  
 
Har Förbundets föreningar och dess tiotusentals medlemmar verkligen någon glädje av att den släktforskningsintresserade allmänheten vid besök i Rötter får ett intryck av att Sveriges Släktforskarförbund närmast är någon sorts bananrepublik - och gynnar det släktforskningen?

476
I det senaste numret av Angeläget (nummer 2/2008 [pdf-fil]) finns på sidan 13 rubriken Styrelsens ansvarsområden.
 
Här är de olika ansvarsområden som nuvarande styrelseledamöter har, lyder den inledande texten, och sist i listan med områdesansvariga står:
Moderatorer för Anbytarforum:
Anna-Lena HultmanDå inställer sig genast en liten, men icke oväsentlig, fråga: När valdes Anna-Lena Hultman in i förbundstyrelsen?  
 
Till saken hör att den sidan inte innehåller en allmän kontaktlista för Släktforskarförbundet; en sådan finns i stället på sidan 2, där såväl styrelseledamöter som anställda funktionärer återfinns med adress och telefonnummer.
 
Nej, på sidan 13 finns alltså de olika ansvarsområden som nuvarande styrelseledamöter har - och där återfinns som sagt moderatorer för Anbytarforum, trots att den ansvariga är en anställd funktionär! Några andra anställda finns emellertid inte med på listan, inte ens Förbundets verksamhetsansvarige.
 
Att ha kontrollen över Anbytarforum är tydligen en så oerhört viktig uppgift inom Sveriges Släktforskarförbund att någon (vem?) har tagit för givet att den som har fått detta uppdrag måste vara styrelseledamot...  
 
(Meddelandet ändrat av jts den 24 november, 2008)

477
Svaret på Anders B:s fråga är att i Proveniens finns en offentlig lista på alla användarkonton.
 
I Arkivguidens Forum har jag däremot avstått från det, trots att möjligheten finns (det samma gäller också Anbytarforum, som använder samma Discus-program som AGF). Därav min replik (kl. 18.00) till Anders E om att antalet användarkonton kan växa utan att det syns utåt.

478
Eller så låter man bli att publicera en lista med användarkonton för att man anser att det är kontohavarnas sak att själva upplysa om att man har ett konto - vilket man lämpligen gör genom att skriva ett inlägg...  
 
Självklart är det kvalitet och inte kvantitet som räknas. Det är väl för övrigt något tidigt att 'betygsätta' storleken på ett forum som bara har funnits i sju veckor (som Arkivguidens Forum) och ännu inte är allmänt känt bland landets alla släkt- och hembygdsforskare; det är ju trots allt något kortare tid än Anbytarforums nio år...

479
Och av naturliga skäl växer ett nytt forum också på det sättet - även om alla forum inte publicerar en offentlig lista på dem som har användarkonton...

480
Alla forum växer väl, så länge de får några nya inlägg...

481
Nej, det brukar inte vara så svårt att lägga in en svårläst bild här - men det blir den ju inte mer lättläst av...
 
Behovet av läshjälp beror ju inte bara på att forskaren har svårigheter med den gamla skrivstilen. Mycket ofta beror det ju på raspiga och oläsliga Genline-bilder...
 
Och vad gör man då om man bara har ett GID-nummer? Med en korrekt källhänvisning, så kan man läsa från en tydlig och lättläst färgbild i stället. Det brukar inte vara så svårt...

482
Oäkta barn / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-02-20
« skrivet: 2008-10-28, 18:43 »
Om någon undrar, så finns svaret här.

483
Medlemsavgifter / Medlemsavgifter
« skrivet: 2008-10-25, 14:37 »
Det var inte mycket till svar på frågan om vad du menar med omotiverat kverulerande...
 
För övrigt är väl en moderators uppgift ändå inte att käfta, det vill säga att själv delta i de debatter som man ska hålla ordning i?
 
Dessutom: Om moderatorerna bara själva följer de ordningsregler som man ska tillse att övriga följer, så blir det inget käftande om deras uppträdande.

484
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-25, 13:54 »
Menar du att det är omotiverat kverulerande att protestera mot raderingar som strider mot ordningsreglerna?
 
Och vad i det citerade stycket kommer att tillse att omotiverade öronnyp upphör?
 
För övrigt är det två icke helt obetydliga saker som inte framgår av citatet från ordförandelistan; nämligen om den nuvarande anbytarvärden kommer att...
 
a) fortsätta med sitt uppdrag efter att de nya planerna är genomförda;
b) lära upp de nya moderatorerna i hur en anbytarvärd ska uppträda.  
 
(Meddelandet ändrat av jts den 25 oktober, 2008)

485
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-24, 15:59 »
Jojje, jag jämförde inte medlemskap i en förening och EU. Jag jämförde ditt sätt att argumentera (Om du är missnöjd med förbundet, så vad gör du här, då? Det här råkar ju faktiskt vara förbundets forum och inget annat.) med somligas påstående att EU-motståndare inte ska delta i EU-valet för att de ogillar EU.
 
För övrigt handlade det inte om medlemskap i en förening, utan om medlemskap i Förbundet - och det är inte frivilligt, eftersom man måste gå ur sin(a) förening(ar) för att slippa att vara förbundsmedlem.
 
Jag ser det inte som patetiskt att lämna ett grovt misskött forum. Patetiskt skulle jag snarare kalla det att stanna kvar i en from förhoppning om att allt ska ordna sig på måndag - när förbundsledningen år efter år har visat att man anser att det är helt i sin ordning att anbytarvärden kan härja fritt, och radera det hon ogillar (även om det inte bryter mot ordningsreglerna) och låta persongrepp ligga kvar (om den som blir påhoppad är 'obekväm' för ledningen).
 
Det går nämligen inte bara att starta nya föreningar - utan också nya forum. Det viktigaste är ju trots allt inte att Släktforskarförbundet har ett väl fungerande forum - utan att det finns ett sådant för landets släktforskare.

486
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-24, 12:54 »
...barnsliga förslag... ...puckat...
 
Pajkastning var ordet...
 
Om du är missnöjd med förbundet, så vad gör du här, då? Det här råkar ju faktiskt vara förbundets forum och inget annat.
 
Det är ju 'argumentation' på samma nivå som EU-fanatiker som på fullt allvar menar att EU-motståndare inte borde få ställa upp i EU-valet.
 
Var ska man framföra synpunkter på vad som händer och sker inom Förbundet, om inte i Förbundets forum? Gör man det i Anbytarforum, så raderas det; gör man det direkt till styrelsen, så är man terrorist...
 
För övrigt är det svårt att framföra synpunkter direkt till den man är irriterad på - när vederbörande är anonym...  
 
(Meddelandet ändrat av jts den 24 oktober, 2008)

487
Visst kan jag vara så vänlig: Källor: Arkiv Digital: AD OnLine - allmänna frågor. Dessutom raderades ett inlägg under Länktips.
 
För min egen del var det ett inlägg som gjordes under Länktips på Arkivguidens Forums öppningsdag. Inte heller min kommentar om länktipsets spårlösa försvinnande fick ligga kvar.
 
Samtliga dessa inlägg försvann utan kommentar i forumet - vilket strider mot ordningsreglerna. I mitt fall fick jag heller ingen motivering via epost.

488
Man kan ju till exempel läsa vad den som fick sina inlägg raderade skriver om saken (i samma diskussion som ett av de raderade inläggen gjordes i)...
 
Det gäller alltså dagens raderingar. Sedan kan jag själv vittna om att samma sak hände mig helt nyligen.
 
(Meddelandet ändrat av jts den 23 oktober, 2008)

489
Medlemsavgifter / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-23, 19:47 »
Notisen på Rötters förstasida hamnade där efter att inläggen hade raderats. Under mellantiden fanns alltså ingen information i Rötter/Anbytarforum om de gratis provdagarna hos Arkiv Digital.
 
Jag hade inte sagt något om raderingarna i Anbytarforum - om de...
 
· haft stöd i reglerna;
· varit logiska;
· drabbat alla lika.
 
Men så är inte fallet.
 
I ordningsreglerna sägs uttryckligen att reklamförbudet inte gäller under Länktips - men också där raderades AD-informationen.  
 
I samma ordningsregler sägs också att inlägg ska raderas med kommentar - men så skedde inte här. Observera att med kommentar avses en kommentar i forumet.
 
Inte heller tillämpas det lika för alla. Hela Anbytarforum är fullkomligt nedlusat med olika inlägg som under årens lopp har upplyst om Genlines för dagen aktuella erbjudanden.
 
Men nu är det ju inte bara information om alternativ till Släktforskarförbundets kompisar Genline som censureras. Helt i strid med ordningsreglerna har också censurerats länktips om alternativ till Anbytarforum självt.  
 
Och hur man än vränger och vrider på det hela, så kan det sistnämnda länktipset omöjligen kallas för reklam, eftersom det forumet är avgiftsfritt.

490
Det drar ett löjets skimmer över inte bara nättidningen, utan hela Släktforskarförbundet, när Rötters redaktör av prestigeskäl tjurigt vägrar att ändra skrattretande fel på förstasidan - bara för att fel person har påpekat felen! (Nej, det är inte jag...)
 
Menade du...?  
 
För övrigt har mitt inlägg ovan från den 16 juni ännu inte blivit inaktuellt...

491
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-09, 15:35 »
Dåvarande förbundsordföranden i diskussionen Förbundets ekonomi den 6 maj i år:  
 
Vår nya Bokhandel, som heter Nettrix (vill jag minnas) är i princip klar och kommer att sjösättas om en vecka eller två. Det är en modern totallösning, som skall förenkla kansliets rutiner...
 
Hur gick det med den sjösättningen - blev Släktforskarförbundets nya 'regalskepp' ett Wasa?
 
(Meddelandet ändrat av jts den 09 oktober, 2008)

492
Här var det lugnt och fridfullt...  
 
Är förbundsstyrelsens valspråk måhända Tala är silver, tiga är guld?  
 
Jag noterar att ingen offentligt vill precisera vad man från Förbundet gjorde för att på förhand försäkra sig om att man bara sålde sina egna tillhörigheter. Inte heller kan jag skymta några svar på frågorna om avtalet med Ancestry.
 
Vilken överraskning!

493
Överst på Rötters förstasida står sedan i fredags (den 26/9) bland annat följande under rubriken Svenska Ancestry fyller 1 år:
I maj inleddes ett strategiskt samarbete mellan Ancestry och Sveriges Släktforskarförbund genom ett antal gemensamma satsningar. Avtalet medför ökad tillgänglighet för förbundets medlemmar, då visst arkivmaterial från Sveriges Släktforskarförbund, som tidigare enbart funnits på CD, kommer att tillgängliggöras online på Ancestry:s svenska hemsida.Detta föranleder två frågor:
 
1) På vilket sätt blir det ökad tillgänglighet då material som tidigare bara har funnits på Släktforskarförbundets CD-skivor nu publiceras på nätet av Ancestry?
 
Eftersom CD-skivorna kan köpas av alla, så finns det bara ett sätt som tillgängligheten kan ökas: Att materialet blir fritt tillgängligt, alltså gratis. Är det gratis?
 
2) Betyder ökad tillgänglighet för Förbundets medlemmar att det är för de till Förbundet anslutna föreningarna som det blir denna ökade tillgänglighet? Hur går detta i så fall till rent praktiskt - utan att det samtidigt blir ökad tillgänglighet för föreningarnas enskilda medlemmar?
 
Det har ju om och om och om igen predikats från högsta förbundsort att det är föreningarna och endast föreningarna som är medlemmar i Förbundet - inte föreningarnas enskilda medlemmar. Eller har denna officiella inställning till vilka som är medlemmar numera ändrats?
 
(Meddelandet ändrat av jts den 29 september, 2008)

494
Jag noterar att man från förbundshåll - i varje fall från numera avgångna styrelseledamöter - är väldigt måna om att DIS-Väst i efterhand ska precisera vad man menar har försvunnit från lokalen.
 
Men frågan är vad man från Förbundet gjorde för att på förhand försäkra sig om att man bara sålde sina egna tillhörigheter. Alltså: När, var och hur kontaktade Förbundet DIS-Väst och informerade om den planerade försäljningen, och vad gjorde man för att tillsammans med DIS-Väst genomföra en inventering innan försäljningen?
 
Detta har jag som utomstående betraktare inte lyckats att få klart för mig, när jag har följt diskussionerna här i Förbundsforum. Men jag kan ju ha missat något...
 
(När jag säger 'utomstående', så menar jag att jag på intet sätt har haft något att göra med driften av Forskarstugan. Inte heller har jag någon annan aktiv roll i DIS-Väst. Jag är dock medlem.)

495
Det är ju bara att läsa diverse 'visdomsord' i ett (allt för stort) antal veckobrev, inklusive det sista, och uttalanden i pressen (till exempel den påstådda motiveringen till att Ordet är fritt stängdes härom året), så är det uppenbart att höga vederbörande inte avser spam när han talar om knäppgökar...
 
(För övrigt länkade jag nyligen till samma Nordgen-protokoll i samband med diskussionerna om Förbundets avtal med Genline - så en fullständig nyhet är dess existens inte...)
 
(Meddelandet ändrat av jts den 16 september, 2008)

496
Anbytarforum / Ros och ris, Anbytarforum
« skrivet: 2008-09-14, 11:56 »
Ja, vissa saker försvinner väldigt kvickt i Avbrytarforum - samtidigt som grova personangrepp på 'rätt' person kan få ligga kvar i åratal, för att det krävs mycket arbete att ta bort dem...  
 
För övrigt är det reklam som är förbjudet enligt ordningsreglerna. Det ligger då i sakens natur att det handlar om affärsverksamhet - men något sådant är det knappast att sälja två böcker ur den egna bokhyllan. Sockenböcker är ju av intresse för forskarna i den socknen, så varför skulle inte den reklamen få ligga där?  
 
Men det är ju i varje fall tryggt för medlemmarna att veta att man prioriterar viktiga arbetsuppgifter när Släktforskarförbundet har skurit ned så mycket på personalen...  
 
(Meddelandet ändrat av jts den 14 september, 2008)

497
Barbro, det som verkligen är ledsamt är att om man alls får något svar från officiellt förbundshåll, så är det nästan alltid åtföljt av ett personangrepp - såväl från dig (detta är inte första gången) och din företrädare (åtskilliga gånger) som från olika funktionärer.
 
Alla kan se att jag bara ställde en fråga i mitt förra inlägg. Och svaret på den frågan är alltså, enligt dig,
 
· att den som ansvarar för uppdateringarna av Förbundets nätbokhandel inte kan göra det samma i Rötter;
 
· att den som har många artiklar i bland annat Släktforskarförbundets årsbok bakom sig, och senast har haft ansvaret för det omfattande arbetet med Elgenstierna-supplementet, inte räknas som skribent nog för att kunna bidra med nytt material i Rötter.
 
Då vet vi det.
 
(Meddelandet ändrat av jts den 07 september, 2008)

498
Ska kan publicera på Rötter tolkas som får publicera på Rötter?
 
Också Carl borde ju kunna publicera material i Rötter, när han bevisligen kan redigera innehållet i Bokhandeln...
 
(Meddelandet ändrat av jts den 07 september, 2008)

499
Man behöver inte bryta sig in i Rötter för att lägga ut information.
 
Ted kunde ju publicera sina veckobrev under redaktörens semester, så då borde han ju veta hur man gör, och delar säkert gärna med sig av den kunskapen till sin efterträdare - om hon frågar.
 
Dessutom har Förbundet en anställd, Carl, som garanterat också vet hur man publicerar material i Rötter. Så om styrelsen inte vill att Förbundets så kallade nättidning ska liggga i träda, så borde man kunna hitta en tillförordnad redaktör...

500
Förbundsstämman / Äldre inlägg (arkiv) till 01 juni, 2009
« skrivet: 2008-09-03, 18:06 »
Självklart ska (som tidigare sagts) de som nominerar någon till en styrelsepost argumentera för sin kandidat på stämman. Men samtidigt bör ju inte kandidatens namn dyka upp som en överraskning för övriga stämmoombud när man når den punkten på dagordningen; och detta kan ju lätt undvikas om namnen på samtliga som nominerats (och är villiga att kandidera) publiceras tillsammans med valberedningens förslag.
 
Men i de officiella förbundspublikationerna Angeläget och Släkthistoriskt Forum återfinns bara valberedningens förslag (och i Rötter finns pdf-upplagan av Angeläget). Och det är inte bara deras namn som kan läsas där - de får också chansen att presentera sig själva och sitt 'valprogram'.
 
D.v.s. precis samma förhållanden som för åtta år sedan, då det också fanns fler nominerade till ordförandeposten än valberedningens förslag.
 
Det är knappast en överdrift att påstå att den dåvarande utmanaren var mer kritisk till denna (o)ordning för åtta år sedan än han är i år, när han som avgående ordförande försvarat samma rutin. Så här skrev Ted Rosvall i maj på ordförandelistan:
Förbundsstyrelsen skall INTE lägga sig i vare sig nomineringar, kampanjer eller presentationer av kandidater. Däremot är det fritt fram för de 'bortsållade' som så önskar, eller för de föreningar som nominerade dem, att presentera sig/dem i förbundets olika fora: Förbundsforum, Ordförandelistan, Nättidningen Rötter och Släkthistoriskt Forum. De två förra styr kandidaterna eller deras nominerande föreningar helt själva över (via sin ordförande i det senare fallet) - de två senare går genom redaktören. Förbundsstyrelsen kommer varken att förhindra eller uppmuntra sådana presentationer eller kampanjer utan, som sig bör, förhålla sig helt neutral.Observera att han inte nämner Angeläget, som innehåller officiell förbundsinformation till föreningarna inför stämman - och där han själv (i egenskap av neutral förbundsordförande) var redaktör fram till samma stämma...
 
Ska vi räkna med att det blir the same procedure också kommande år (förutom att ordföranden/redaktören är ny)?
 
(Meddelandet ändrat av jts den 03 september, 2008)

Sidor: [1] 2 3 ... 7