Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jörgen Tollesson
1
« skrivet: 2024-10-15, 22:53 »
Han i Hassle
Hon i Ladug.
Enligt Ortnamnsarkivets bok för norra delen av Vadsbo härad (s. 123) är Ladugården ett annat namn för Lilla Älvstorp.
2
« skrivet: 2024-10-15, 22:14 »
Simon och hust.
Sån Påfwell
Det finns bara markering för betalande man på Simons rad, och ingen förklaring till varför hustrun inte betalar. Men i landskontorets exemplar samma år (f. 492v; AID v400849.b3860.s493) står marginalnoteringen "Hust. död".
3
« skrivet: 2024-10-15, 17:36 »
Kungshamn AII:7, uppslag 116, rad 9. Inflyttad från Misterhult den 4/12 1916.
4
« skrivet: 2024-10-15, 13:35 »
Mantalslängderna upprättades i tre exemplar: · Kammarkollegium (riksmyndighet i Stockholm). Kammarkollegiums längder förvaras i Riksarkivet i Stockholm. På nätet finns de hos Riksarkivet ( https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder). Arkiv Digital har också en del; oftast de år där det är luckor i landskontorets exemplar. · Landskontoret (en avdelning inom länsstyrelsen). Landskontorens längder förvaras på landsarkiven. På nätet finns de bara hos Arkiv Digital. · Häradsskrivaren (inom fögderiet). Häradsskrivarnas längder förvaras också på landsarkiven, men de är dåligt bevarade. På nätet finns de bara hos Arkiv Digital, men bara vissa fögderier och vissa år.
7
« skrivet: 2024-10-14, 20:08 »
Källan (volym och sida) skulle underlätta - om det inte ska bli en gissningslek...  Då kan man se sammanhanget, och kanske är det tydligare på Arkiv Digitals färgbild.
8
« skrivet: 2024-10-14, 19:42 »
De finns senare i Habo (Habo AIIa:5b, uppslag 402; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00021747_00104), där modern är omgift. Och där (rad 17, höger sida) står faderns namn: Anders Fridolf Andersson, f. 26/5 1898 i Bäreberg. Men kontakta gärna kommunarkivet ändå för att få det bekraftat i barnavårdsakten.
9
« skrivet: 2024-10-14, 19:27 »
Om hon föddes så sent (allting är relativt... ) som 1925, så kan en utredning om faderskapet ha gjorts av barnavårdsnämnden (eller motsvarande). De flesta socknar var egna kommuner då, och en gammal upphörd kommuns arkiv ingår nu i arkivet till den kommun som området hör till idag. Norra Vånga hör i dag till Vara kommun. Kontakta deras arkiv.
10
« skrivet: 2024-10-11, 18:32 »
Malins födelseår i hfl:en är 1702, och det stämmer ju med Klevedals-Malin - även om det tycks vara si och så med en del andra födelseår i den längden. Anna Jonsdotter i Sund (på samma sida) är gift med en Bengt Helgesson. Och den 30/10 1743 (Torp C:1, s. 201) vigs Bengt Helgesson och Anna Jonsdotter i Klevedal, men det står inte var Bengt kommer ifrån. Gulbrand är väl inte alltför vanligt, men heller inte ovanligt.
11
« skrivet: 2024-10-11, 17:49 »
Jon Ellingsson i Store Klevedal dör den 12/1 1756, 77 år (C:1, s. 261).
Och enkan Anna Persdotter från samma gård dör den 24/10 samma år, 73 år (samma sida).
12
« skrivet: 2024-10-11, 17:37 »
Den Malin Jonsdotter som är dopvittne 1749 är från Sund. Hon är också vittne 1740.
Ola Andersson och Malin Jonsdotter får många barn på Sund 1723-1741.
Den 13/12 1719 gifter sig Ola Andersson och Anna Olsdotter i Sund (f. 185r). De får en son den 1/1 1721 (f. 28v).
Den 24/6 1722 dör Anna Olsdotter från Sund, 22 år. Det står inte om hon är gift, men Ola och Anna från Sund får inga fler barn (enl. Släktdata).
Ola Andersson och Malin Jonsdotters första barn föds (eller döps) i Sund den 8/12 1723 (f. 32v).
Den 1/1 1723 vigs Ola Andersson och Malin Jonsdotter i Klevedal (Torp C:1, s. 121). Dessvärre står det inte varifrån Ola kommer, men det passar i vart fall perfekt i tiden.
13
« skrivet: 2024-10-11, 17:30 »
Stockholms RR:s arkiv finns i Stockholms stadsarkiv.
14
« skrivet: 2024-10-11, 17:18 »
När han finns överst på sidan 78 som son till enkan Christin Persdotter, så flyttar han till Tyskagården 1795.
Sedan såg jag inte att han också finns längre ned på samma sida, eftersom födelsedatumet där är närmast osynligt (och jag kollade den kolumnen).
Att det är Stenstorp han flyttar till bekräftas av utflyttningslängden (B:1, inget sidn:r; AID v18147.b87 - n:r 39).
15
« skrivet: 2024-10-11, 16:36 »
Han flyttar 1795 till Tyskagården (95 Tyskag.)
Sidan 24 i samma bok.
16
« skrivet: 2024-10-11, 16:10 »
Se också mitt första inlägg angående Hermans äktenskap med Johanna, Marta och Anna, där jag hänvisar till mantalslängderna. Jag kan tillägga att det lär vara de Herman och Johanna som vigs den 15/11 1735 (f. 113r).
Herman och Johanna får också följande barn:
14/3 1736 (dopdag) Per (f. 47r).
25/1 1738 (dopdag) Anna (f. 48v).
2/2 1740 (dopdag) Jesper (f. 51v).
9/12 1743 Kjerstin (f. 55v).
17
« skrivet: 2024-10-11, 15:47 »
Annas patronymikon är som sagt Jonsdotter i alla barnens födelsenotiser (utom en där prästen rört till och kallar henne Olofsdotter ) och i hennes dödsnotis. Pricken sitter över J. Jämför sonen Johannes födelsenotis (f. 72v). Där har pricken hamnat över o i Johannes. Och ett vittne heter Torbiörnsdoter, och där är det två streck på ö. Herman och Anna får också dottern Johanna den 24/8 1755 (f. 71v). Och den andra dottern Anna är född den 14/ 3 1772 (f. 90v). Den dotter som är född 1767 enligt hfl:en är Maret.
18
« skrivet: 2024-10-11, 14:51 »
Av arkivförteckningen framgår vad som finns i kyrkoarkivet. Observera att den första riktiga kyrkoboken (födda, vigda, döda) är C: 2 (1681-1743). C:1 har lucka 1709-1721 och är "delvis kladd". Husförhörslängderna börjar 1746, vilket är tidigare än i många (kanske de flesta) andra socknar. Ofta är de äldsta bevarade hfl:erna från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet.
19
« skrivet: 2024-10-11, 14:23 »
De hittar du i kyrkoboken. 3/10 (ev. 5) 1702 Malin (C:1, s. 44) 2/11 1703 Hans (s. 47a) 5/9 1705 Siver (s. 50) 29/11 1707 Jesper (s. 54) 18/11 1709 Karin (s. 60) 23/3 1712 Herman (s. 69) 13/2 1714 Börta (s. 76) 1/4 1716 Anna (s. 84) 23/6 1718 Gulbrand (s. 93) Jag har 'fuskat' och sökt i registret hos Släktdata, och sedan kollat med originalboken. Bouppteckningar efter Jon och Anna i Klevedal finns inte i landsarkivets register.
20
« skrivet: 2024-10-10, 22:27 »
Tjenstefolk i
Säfvared, Men
Hustr. ej Ditflyttad.
Boende vid Wallby.
Det ser i vart fall ut som Säfvared. Jag vet inte om det ska vara Sävare socken. Den ligger långt nede vid Lidköping, så det är väl mindre troligt. Men jag hittar inget liknande inom pastoratet. Eventuellt står det Hush., alltså hushållet, men eftersom det står ditflyttad, inte ditflyttat, så borde det vara hustrun. Jämför också hur Hustru skrivs bland vittnena.
Hur som helst finns de på s. 136 i Hassle AI:11 (AID v15214.b73.s137).
Vittnen:
Ol. Jonsson. Sold Trapp vid Wallby.
Lars Nilssons Hustru och H Maria
Jansdtr i Wallby.
21
« skrivet: 2024-10-10, 19:03 »
Enligt SAOB (se under Etymologi) är compater detsamma som fadder.
22
« skrivet: 2024-10-10, 13:15 »
Compastor (hjälppräst) ska nog titeln föreställa. Eftersom han är magister ( Mag), så lär han vara präst. Om inte Mag är en förkortning för Magnus...
23
« skrivet: 2024-10-09, 23:42 »
Enligt Ortnamnsarkivets bok för Kinne härad hörde (Store) Tisslegården i Forshems socken tidigare till Kinne-Vedums jordebokssocken, och därmed borde den också finnas där i mantalslängderna. Och mycket riktigt finns St. Tißleg. under Vedums socken i 1740 års mantalslängd (landskontorets ex., s. 345 mp/383 hp; AID v190804.b183.s345). Det är alltså ett av många exempel på att kyrko- och jordebokssocknarnas gränser inte alltid var identiska. Se Stora Tisslegården på dagens karta.
24
« skrivet: 2024-10-09, 19:01 »
Sannerud S:nDet är det medeltida namnet på Sanne socken (Krokstads pastorat, Sörbygdens härad) på gränsen till Dalsland och grannsocken till Lerdal. Det gamla namnet kanske levde kvar på Dal?
25
« skrivet: 2024-10-08, 23:16 »
Jag vet att Jon Ellingsson och Anna Persdotter på Store Klevedal har en son Herman, född 1712, men jag vet inte vart han tog vägen.
Den Herman Jonsson som dör under Sund den 6/3 1775 är 63 år (Högås C:1, f. 199v). Ålder i dödböcker ska man visserligen inte lita på, men om det är din Herman, så stämmer åtminstone den uppgivna åldern med att han är född 1712.
Har du kollat dopvittnen för din Hermans barn, och övriga Jonsbarn från Klevedal?
26
« skrivet: 2024-10-08, 20:13 »
Ja, den aktuella tidsperioden är uppdelad på många volymer. Och sidan 1323 finns också i både tidigare och senare perioder. Men den rätta kombinationen av sidnummer och år (sidan 1323 år 1937 och 1939) finns bara i volym 27 och 28.
Och eftersom de inte finns på uppslag 1323 i volym 27, så måste de finnas i 28. 28 börjar dessutom år 1936.
27
« skrivet: 2024-10-08, 19:01 »
Det framgår inte när hon flyttade från fadern, men den nya husförhörslängden börjar 1883. Fram till dess användes personalförteckningarna, och de är inte geografiskt upplagda, så där kunde hon stå kvar oavsett var hon bodde. Jag skrev fel i det förra inlägget. Majornas 6:e rote är naturligtvis dit hon flyttar när hon flyttar till Masthuggsförsamlingen 1884. Se Oskar Fredrik AI:9, uppslag 1908 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0040975_00138).
28
« skrivet: 2024-10-08, 18:26 »
I Domkyrkoförsamlingen hade man personalförteckningar i stället för husförhörslängder till 1883. Från 1883 är det riktiga husförhörslängder, men landsarkivet fortsätter att felaktigt kalla det personalförteckningar också efter 1883. Inflyttad från "B 28" betyder att hon överförts från sidan 28 i personalförteckningen "Gifta litt. B", som i dag kallas AIa:5 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006294_00019), där hon finns hos föräldrarna. "Maj 6 R. 66" är adressen där hon bor = Majornas 6:e rote tomt 66.
29
« skrivet: 2024-10-08, 16:56 »
Gustav Adolf blev inte en egen socken förrän 1928. Dessförinnan var det bara en kapellförsamling (sedan 1789), och finns därför inte under egen rubrik i mantalslängderna.
Gustav Adolf utbröts ur Ekshärads socken, och en mindre del från Norra Råda socken. Det är alltså där du får leta i mantalslängderna även efter 1789, eftersom mantalslängdens indelning följer jordebokssocknarna.
30
« skrivet: 2024-10-08, 16:31 »
Enligt arkivförteckningen omfattar AIIa:28 också uppslag 1201-1500 och är en "omskrivning av föregående samt supplement". Förmodligen har de då hamnat i den volymen. Den finns dock ännu inte på nätet, varken hos Riksarkivet eller Arkiv Digital.
31
« skrivet: 2024-10-07, 14:37 »
Och hur ska man kunna svara på dina frågor när du inte anger dina källor?
32
« skrivet: 2024-10-07, 00:55 »
Anna heter Jonsdotter. Det står i alla barnens födelsenotiser, i dödboken och i den hfl som du hänvisar till. Pricken sitter över J.
Och den bouppteckningen är från Krokstads s:n. Det finns ingen bouppteckning efter Anna i landsarkivets bouppteckningsregister.
Herman Jonsson var först gift med Johanna Nilsdotter. Johanna dör den 1/4 1753 (Högås C:1, f. 193v). Herman gifter om sig med Marta Olsdotter från Halleröd den 3/4 1754 (C:1, f. 117v), men hon dör redan den 8/9 samma år (f. 194r).
I mantalslängden 1754 (Kammarkollegiums ex., f. 25r) finns Herman Jonsson på Kasan under Sund, och det står att hans hustru är död och att han har en piga Marit. 1755 (f. 97r) är han enkling och pigan Marit är död, vilket är andra hustrun, och han har en ny piga Anna. 1756 (s. 201) är han gift med pigan Anna.
Vigseln med Anna finns inte i Högås vigselbok, och inte i någon socken i närheten i vare sig Släktdatas eller Arkiv Digitals register (som dock till stora delar är samma register). Troligen är Anna då från en socken utan bevarade kyrkoböcker, och närmast är då Tegneby pastorat (Tegneby, Röra och Stala socknar). Men det är också möjligt att hon är från Myckleby pastorat (Myckleby, Torps och Långelanda socknar), eftersom dess böcker är mycket slarvigt förda; där saknas både födda, vigda och döda.
Det går dock att följa Anna en bit bakåt i mantalslängderna. 1755 har hon flyttat från Sven Germundsson i Bro i Torps s:n (f. 244v). Och 1754 har hon flyttat från Sven Larsson i Henån i Röra s:n ( f. 312v). 1753 flyttade Sven L. från Buvenäs i Myckleby s:n (f. 293v). 1752 (f. 274v) har Sven en piga Anna, och eftersom det inte står 1753 att hon flyttat någon annanstans, så bör det vara hon som flyttat med till Henån.
Men sedan saknas det mantalslängder 1749-1751. Redan 1748 (landskontorets ex., f. 142r) har dock Sven L. i Buvenäs en piga Anna. Men p.g.a. luckan går det alltså inte att veta om det är samma Anna 1748 och 1752. Det är naturligtvis möjligt att det är olika Annor och att din Anna var ny hos honom 1752, och i så fall ska det finnas en flyttnotering för en dotter eller piga Anna någonstans i den längden - men det kan bli många sockar att leta igenom utan att finna något, om hon flyttat dit redan tidigare...
Hur vet du att Herman är son till Jon Ellingsson i Klevedal i Torps s:n?
33
« skrivet: 2024-10-06, 18:21 »
Enkan borde vara Annicka Pärsdotter, eftersom hon har undertecknat bouppteckningen.
Och förmyndarna är "manßens Swågrar i Kindz härad".
34
« skrivet: 2024-10-06, 15:41 »
I vigselnotisen står också att bruden har skriftligt tillstånd från fadern trädgårdsmästaren Lars Klingström vid Haddebo bruk.
Se Svennevad AI:16, uppsl. 165 (AID v50777.b178.s165).
35
« skrivet: 2024-10-06, 13:37 »
Som framgår av arkivförteckningen är det en lucka i flyttlängderna 1808-1835. 1836-1838 ingår i AI:14.
36
« skrivet: 2024-10-06, 13:30 »
Jernstad
Det finns ett Järnstad i Stora Åby socken.
37
« skrivet: 2024-10-06, 13:15 »
"d. 18
sönda
gen
effter
Trini"
Trini = Trinitatis = Trefaldighetsöndagen.
1725 var 18:e söndagen efter trefaldighet den 26 september (enligt kalendern i Min Släkt).
38
« skrivet: 2024-10-05, 20:28 »
Här måste källan ha blivit fel. På sidan 2750 i mantalslängden 1811 (Kammarkollegiums ex.) är hustrun namnlös (som vanligt i mantalslängderna) och där står inga födelsedatum.
Däremot finns Olof Nilsson (f. 1774) med hustru Stina Andersdotter (f. 1781) på torpet Marieberg i Vänersnäs första hfl (1827-1837; AI:1, s. 94). Där är bådas födelseort "Dahl", d.v.s. Dalsland.
39
« skrivet: 2024-10-05, 19:37 »
Den 28/12 1806 vigdes hemmanstillträdaren Sven Pålsson från Gnetteryd i Tvings socken med pigan Bengta Persdotter från Hillerslätt (Hjortsberga CI:2, s. 11; AID v95825a.b120.s11).
I den samtida hfl:en finns Bengta, f. 1785, i Hillerslätt (Hjortsberga AI:1, uppsl. 13; AID v95804a.b180.s13). Hon är med på två ställen på sidan. Dels längst ned som dotter till enkan Sissa (f. 1746), som är noterad som död (Sissa altså). Dels högre upp på sidan som piga hos Hjerton Olsson och hans hustru Kjerstin, och utflyttad till Tving.
Moderns namn står inte i födelsenotisen för Per Svenssons dotter Bengta som föddes i Hillerslätt den 14/3 1787 (se tidigare inlägg ovan). Men 1768 finner vi detta i vigselboken (Hjortsberga CI:1, s. 50; v95824.b30.s51):
"den 23 October Copulerades drängen och til-
trädande hemmans brukaren Per Swenßon ifrån
Penßery och Runneby Sochn med Pigan Sißa Olufz
dotter ifrån Hillerslätt. Han undfår med
henne hemmanet derstädes."
Den 23/2 1795 förrättades bouppteckning efter Per Svensson i Hillerslätt som avlidit den 29/12 1794 (Medelstads HR FII:43, s. 381; v157283.b201.s381). Han efterlämnade enkan Sissa Olsdotter samt döttrarna Kjerstin, 25 år, och Bengta, 7 3/4 år. Närvarande var också Gärton Olsson från Listerby som var förlovad med Kjerstin.
Den 15/11 1795 vigdes drängen och hemmansbrukaren Hjerton Olsson och pigan Kjerstin Persdotter från Hillerslätt (Hjortsberga CI:2, s. 1; AID v95825a.b70.s1).
Och den Bengta som finns i Hillerslätt och utflyttad till Tving, är alltså piga hos Hjerton och Kjerstin, och längre ned på sidan dotter till enkan Sissa.
40
« skrivet: 2024-10-05, 17:31 »
den 23 Februarij Begrofz Enckan Kierstina
Hans dotter af Häggenäs död af ålderdoms
swaghet 73 åhr gammal
41
« skrivet: 2024-10-04, 14:25 »
Nya längden, alltså längden för nästa tidsperiod. I det här fallet är det den första församlingsboken, AIIa:1, eftersom AI:9 är den sista hfl:en.
Och numret efter "N.L." är sidnumret.
42
« skrivet: 2024-10-04, 00:23 »
Lofsta ser det som att Marit är från i vigselboken.
Jag hittar ingen gård/by med det namnet inom pastoratet (Ekby och Utby), men det skulle kunna vara Låstads socken. Jag har sett den stavas Låfstad, så då skulle den ju kunna stavas Lofstad också. Låstad är dessutom grannsocken till Böja.
Carl Jonsson och Marit Andersdotter får sonen Johannes på Ekby Östergård den 6/3 1751 (Ekby C:3, s. 97; AID v45173.b54.s97).
43
« skrivet: 2024-10-03, 23:08 »
Bengt Börgesson dömdes för minutering, olaga försäljning. Vad han sålde framgår av domboken - men man kan väl gissa att det handlade om brännvin... Vid Lars Persson står "För dråp 1843 ställd under framtiden". Vilket betyder att man inte kunde bevisa att han var skyldig, men i stället för att fria, så uppsköts domen på obestämd tid. Det var dåtidens "rättvisa"... (Öxnevalla AI:12, s. 134; AID v3706.b70.s134.)
44
« skrivet: 2024-10-03, 22:54 »
Hon är, som du säger, skriven i Ödeborg. Hon står där tillsammans med man och barn:
Ödeborg:
AIIa:1, uppsl. 53 (Dagsholm).
AIIa:1, uppsl. 122 (Kuserud).
AIIa:2, uppsl. 177 (Kuserud).
AIIa:3, uppsl. 164 (Kuserud).
Där finns ingen notering om att hon vistas någon annanstans, vilket är mycket märkligt om hon i närmare 40 inte skulle ha bott där hon var skriven.
Hon finns i dödboken den 29/11 1944:
Ödeborg F:4, uppsl. 5.
Det står att hon dog på Uddevalla lasarett, vilket är det närmaste sjukhuset för de som bor i Ödeborg.
Också bouppteckningen den 12/12 1945 förrättades i Kuserud (Valbo HR FII:85, n:r 49 /VT 1946; AID v511342.b1370.s49).
Hur vet du att hon bodde i Uddevalla, trots att hon var skriven i Ödeborg? Är du säker på att "Uddevalla" inte bara är "Uddevallatrakten". Hur som helst lär du inte hitta henne i Uddevalla om hon inte var skriven där. Hon har i så fall flyttat inofficiellt, d.v.s. inte anmält flytten till pastorsexpeditionen.
45
« skrivet: 2024-10-03, 14:54 »
Fadern heter Arvid Ericsson. Sedan står hans yrke, hamninspektor. Och han är mycket riktigt född i Glava - åtminstone står det så här...
Modern heter Josefina Johanna Maria Jonsson. Hon är inflyttad från sidan 198 i "A" som är personalförteckning "Gifta litt. A", i dag AIa:3 (AID v35179.b105.s199). Och där står hon som dotter till järnbäraren Magnus Jonsson och hans hustru Olena Moberg.
46
« skrivet: 2024-10-03, 13:40 »
Man hade personalförteckningar i stället för husförhörslängder i Göteborgs församlingar.
"C" är den bok som kallades "Gifta litt. C", i dag AIa:8. Och där finns de på sidan 222, familjen längst ned (AID v35184.b116.s223).
47
« skrivet: 2024-10-03, 12:25 »
Det dör en Ingrin Ericksdotter på Hedared Skattegård den 11/10 1758, 65 år gammal (Sandhult C:2, inget sidn:r; AID v44559.b185).
49
« skrivet: 2024-10-02, 21:31 »
Kompelusvaara ligger i Pajala socken. Och då är svaret detsamma, fast för Pajala tingslag: Domar finns i domboken (se arkivförteckningen). Men 1908 års dombok finns inte på nätet, varken hos Riksarkivet eller Arkiv Digital.
50
« skrivet: 2024-10-02, 20:10 »
Korpilombolo socken var ett eget tingslag vid den tiden. Domar finns i domboken (se arkivförteckningen). Men 1908 års dombok finns inte på nätet, varken hos Riksarkivet eller Arkiv Digital.
51
« skrivet: 2024-10-02, 19:59 »
"Mattes Swens
son Ingebor i
Berg"Övriga spalter är vittnena, manligt resp. kvinnligt: "Göns ibm""H. Anna Ersd:r ibm"Moderns efternamn står alltså inte. Och prästen stavar faktiskt vittnets namn Göns i stället för Jöns.
52
« skrivet: 2024-10-02, 17:49 »
Det finns ett Böle i Hållnäs socken. Se dagens karta (den riktiga kartan, alltså Lantmäterits, inte Googles).
53
« skrivet: 2024-10-02, 17:12 »
Det där är ett påstående man ofta ser, men hur vet vi att det är sant när vi inte vet faderns förnamn?
Om barnets morfar har ett vanligt namn, så kan ju lika gärna barnets far ha samma vanliga namn - och så ser det ut som barnet fått moderns patronymikon.
Att fadern är "okänd" betyder ju bara att hans namn inte står i kyrkoboken, men barnets mor vet naturligtvis vem han är. Därför finns det ju inget hinder för att ett barn med "okänd" far får ett korrekt patronymikon.
54
« skrivet: 2024-10-02, 15:42 »
Det är en förkortning för rotemästare. Se föregående längd, som är den där han kom tillbaka till Torpa (AI:7, uppsl. 6; AID v44074.b11.s6 - mitten av sidan).
55
« skrivet: 2024-10-02, 15:12 »
Vilken webläsare använder du?
56
« skrivet: 2024-10-02, 09:01 »
Man behöver inget konto för att läsa gamla handlingar hos SVAR/Riksarkivet, bara om det är handlingar från 1900-talet.
Om det fungerar eller inte beror både på vilken webläsare man använder och vilken typ av arkivhandlingar det är.
Det fungerar med Firefox, men inte med Palemoon. Fler webläsare har jag ännu inte testat.
Och det fungerar med mantalslängder, jordeböcker, soldatrullor och SCB-utdrag. Men inte med kyrkoböcker och bouppteckningar.
Men när det inte fungerar, så fungerar ändå alltid länkarna; man kommer till rätt sidor. Sidrubrikerna syns överst på webläsarfönstrets ram, men innehåller är helt svart.
Jag vet inte vad man har för sig på Riksarkivet; det måste ju vara där felet finns. Det är uppenbarligen någon speciallösning man använder, eftersom det inte fungerar med alla webläsare. Och tydligen använder man bara denna speciallösning för vissa arkivhandlingar.
Men speciallösningar ska man aldrig använda. Förr var det Microsofts Internet Explorers egna påhitt som många webmakare använde. Numera är det Google Chrome som många apar efter. Men om man inte använder normal webstandard, så fungerar det inte för alla som besöker sidorna. Men om det är detta som är orsaken här eller det är ett eget påhitt på Riksarkivet är inte lätt att veta.
57
« skrivet: 2024-10-01, 13:53 »
KutebroKuttebro på dagens karta. Det är en del av Sandvik i Fröderyds socken.
58
« skrivet: 2024-10-01, 11:28 »
"Past. et præp." ska det alltså i så fall föreställa - även om æ snarare ser ut som ett bakvänt ø... (Prepositus är dock den vanligaste stavningen om man ska tro olika översättningar.) Att "p" ser ut som bokstavskombinationen st (alltså ihopskrivna s och t) ska man självklart inte låta sig luras av. När det står "et", så är naturligtvis hela texten på latin. Och det står ju en punkt efter, så då är det givetvis en förkortning. Man ska inte ha för bråttom när man tolkar texter...
59
« skrivet: 2024-09-30, 20:09 »
Jag har skrivit av precis som det står: "Past. et Prost."
Det är alltså st, inte p.
60
« skrivet: 2024-09-30, 09:51 »
Observera att Sigelholt ligger i Bäve socken, som har gemensam kyrkobok med moderförsamlingen Uddevalla. Bäve var i praktiken, om än inte till namnet, Uddevalla landsförsamling.
62
« skrivet: 2024-09-29, 19:00 »
Det fanns ryttare i Halland också. 1685-1720 var fyra av kompanierna i Riksänkedrottningens livregemente till häst indelta i norra Halland. Breareds socken ligger visserligen i södra Halland, men det är ju i vart fall rätt landskap.
63
« skrivet: 2024-09-29, 17:43 »
Det står i utflyttningskolumnen på uppslag 496 i AI:26 (Rösshult) vart de tar vägen: "399 | 78". Alltså uppslag 399 år 1878. Hfl:en för denna tidsperiod (1876-1880) är uppdelad på två volymer. Uppslag 399 (Lönhult) finns i AI:25. · https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043698_00406· AID v3964.b411.s399 Och det är i Lönhult de är kvar på uppslag 404 i AI:27 (1881-1885).
64
« skrivet: 2024-09-28, 18:18 »
Bredahult den 28 Decemb. afled Sven Jonasson, som kort förut war af
sin swåger, Matthes Svensson i Bredwik så illa med en knif sku-
ren i armen, at blodet förran, och han således måste upgifwa
andan. Begrofs den 10 Januarii 1768. 33 år och 8 dagar
gammal.
-----
Det finns ett Bredvik i annexet Tingsås.
65
« skrivet: 2024-09-28, 17:06 »
(GMR 1822. Andre majorens kompani n:r 72; AID v60320.b123.)
Pr. Gammal, \och bräcklig. 50 år g., tjent väl i 3:ne fälttog/ begär och/ får afsked.
anmäles till underhåll.
-----
"Pr." = præsens = närvarande (vid mönstringen).
66
« skrivet: 2024-09-28, 14:36 »
[N:r och gård/by]
Stockhult
-----
[Barnets namn]
Ingebor
-----
[Födelsedag]
28
-----
[Dopdag]
-
-----
[Föräldrar]
Jaen Svensson
h. Brita
Esbjörns d:r
-----
[Moderns ålder]
28
-----
[Faddrar]
Magnus Andersson i Stockhult,
dr. Johannes Månsson ibm
h. Ingebor Jöns d:r ibm
h. Anna Pärs d:r på Ryaled.
Döpt blev hon naturligtvis. Att det inte står någon dopdag betyder sannolikt att födelse- och dopdag var samma dag. Vid en snabbtitt på andra sidor finns det ingen som har samma födelse- och dopdag när dopdagen är utskriven, men det finns en del andra som också har ett streck för dopdagen.
68
« skrivet: 2024-09-28, 13:10 »
Vrångö har ingen anknytning till Kungälv (där frågan är placerad). Ön hör till Styrsö socken i Askims härad, Västergötland. (Se dagens karta.)
69
« skrivet: 2024-09-27, 21:07 »
Enligt födelsboken var Maria Wilhelmina född i Aronsborg. Och där finns modern Maja Stråle i Kalmar hfl (AI:10, uppsl. 6/1:a delen; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004074_00016; AID v125130.b15.s6), med sonen Elof, men utan Maria. Det står att de har flyttat till uppsl. 165 1859. Och det är "På socknen skrivne utan bestämd bostad" ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004074_00175; v125130.b174.s165). Där är också Maria inskriven. Det står att de har flyttat till Låssa socken 1860. På sistnämda sida finns också en intressant upplysning om Maja Stråle: "Dömd till ansvar för enfaldt hor g. Håbo H:rs utslag d. 17:de Julii 1860."Enfalt hor betyder att en parterna var gift. I det här fallet måste det vara mannen. Hans namn borde då stå domboken. Enligt arkivförteckningen finns dombok för 1860-1861 i AI:71. Men den är inte filmad, varken hos SVAR/RA eller AD.
70
« skrivet: 2024-09-27, 20:21 »
71
« skrivet: 2024-09-27, 20:04 »
Det står inte Kalmar stadsförsamling i Håbo-Tibbles hfl (AI:18, uppsl. 154) som du länkar till. Det står bara Kalmar.
Har du kollat Kalmar socken i Uppland (som också ligger i Håbo härad)?
72
« skrivet: 2024-09-27, 17:19 »
Skefwe
73
« skrivet: 2024-09-27, 14:36 »
Andersdotter (uppdelat på två rader) tror jag att Rangelas patronymikon ska vara. Det blir åtminstone lite tydligare om man mixtrar med AD:s bildinställningar.
74
« skrivet: 2024-09-27, 14:15 »
I arkivförteckningen ser du vad de olika böckerna innehåller. Som du ser är husförhörslängderna uppdelade i flera volymer för varje tidsperiod, omfattande "landslaget" (som väl är fastlandet) och skärgården, och dessa är oftast uppdelade på en nordlig och en sydlig del. Har du möjligen tidigare använt Genline eller Ancestry (som övertagit Genlines bildarkiv)? De har ofta föråldrade volymnummer, som gällde när mormonerna filmade böckerna för ett drygt halvsekel sedan.
75
« skrivet: 2024-09-26, 20:56 »
Det står Lenædotter och Stinæson, vilket är detsamma som Lenasdotter resp. Stinasson. Lenæ och Stinæ är latinska genitivformer av Lena och Stina. Många präster tyckte att det blev finare om man vrängde till svenska namn med lite latin.
76
« skrivet: 2024-09-26, 18:29 »
De kan ju ha köpt kistan, kanske på någon auktion.
Har du kollat bouppteckningarna efter din mormors föräldrar för att se om kistan är med där? Förr var bouppteckningarna mycket detaljerade; minsta föremål noterades.
77
« skrivet: 2024-09-26, 11:25 »
Glasmästaren Per Jönsson från
Werpeshult, Stenbrohult Sn,
och hans hustru Anna
Maria Lindström
78
« skrivet: 2024-09-26, 11:20 »
Du glömde bilden...
Ett allmänt svar är att S i FGS sannolikt står för son. Vilket alltså skulle betyda att F är förnamnet och GS är G-son. Så skrev man initialer förr.
79
« skrivet: 2024-09-25, 20:39 »
Dottern Cecilia Margareta föds den 12/7 1794 (Varbergs slottsförs. C:1, s. 120; AID v93789a.b630.s121).
80
« skrivet: 2024-09-25, 20:13 »
Det föds en Jöns Hansson den 1/6 1768 i Fedingshult i Skånes-Fagerhults socken (CI:1, s. 163; AID v98244a.b890.s163).
81
« skrivet: 2024-09-25, 16:49 »
Familjen finns i AIIa:5a s 148 i Elmekärr och i AII:5c s 750 i Tjusgöl, Misterhult hf 1916-34 sen finns inte böcker fotade.
Misterhults församlingsbok 1934-1950 (i sex delar) finns hos både SVAR/RA och AD.
82
« skrivet: 2024-09-25, 13:09 »
Föräldrarnas namn står inte i bouppteckningen efter Nils Svensson i Lökared 1809.
Och föräldrars namn i dödböcker ska man alltid ta med en nypa salt. Vi vet ju inte varifrån prästen fick det - och om han skrev rätt.
83
« skrivet: 2024-09-24, 19:53 »
Rävsnäs är en gård/by i annexet Nässjö.
84
« skrivet: 2024-09-24, 19:12 »
"Past. et Prost." (et = och på latin)
I föregående längd (AI:6, uppsl. 50; AID v85811.b53.s50) står det "Pastor & Pr.".
Och enligt bouppteckningen (Sjuhundra HR FII:2b, f. 548; AID v161210.b5520.s548) var han prost och kyrkoherde.
85
« skrivet: 2024-09-23, 23:43 »
Texten "Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se" har stått där länge.
Det betyder att Rötters ansvarige utgivare inte har det juridiska ansvaret för innehållet i Anbytarforums inlägg. Eller m.a.o.: Varje skribent ansvarar själv för att innehållet i de egna inläggen är lagligt.
86
« skrivet: 2024-09-23, 15:33 »
I Sörby AI:1, s. 122/del 1 (AID v101377.b55.s123) står att han kommit från Råbelöv 1826 [?].
Och i Sörbys annex Gumlösa AI:1, s. 164/1821-1835 (AID v99365.b105) finns Johan Appelgren, född i Nättraby den 11/9 1793, inflyttad från Råbelöv 1820. Och överst på samma sida finns Johanna Berggren.
(Sörby ligger i Västra Göinge, Kristianstads län.)
87
« skrivet: 2024-09-22, 14:10 »
Vigseln är med i SCB-utdraget från S:t Olai ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0041140_00628), och den är inte överstruken som många andra. Alltså har vigseln räknats in i statistiken för S:t Olai. Det var m.a.o. där de gifte sig. Det var bara prästen som var från Vikingstad.
88
« skrivet: 2024-09-21, 16:45 »
På den bilden flyttade hon ut till Stora Kopparbergs landsförs. den 7/12 1921. Och hon flyttade in från Kristine församling [Falun] i Kopparbergs län den 21/11 1932.
89
« skrivet: 2024-09-21, 15:31 »
PS
Det är exakt en vecka mellan den 5/12 och 12/12, som var lördagar. Först den 27/12 döptes han.
Kan prästen ha räknat fel på antal veckor sedan födelsen när uppgiften skrevs in i födelseboken i samband med dopet, medan uppgiften skrevs in i husförslängden direkt, eftersom den inte behövde kompletteras med uppgifter från dopet (vittnena)? Det verkar väl inte osannolikt.
90
« skrivet: 2024-09-21, 15:18 »
Standardsvaret brukar vara: "Födelseboken är primärkällan. Det är den som gäller."
Det är ett mantra som ständigt upprepas, för det har alla fått lära sig i läroböcker. Men så enkelt är det inte.
Primärkällan (förstahandskällan) är inte bevarad; det är den muntliga uppgiften från familjen (sannolikt fadern) när tid för dop bokades. Antingen lämnades den uppgiften direkt till prästen eller till klockaren som skrev en lapp till prästen. Och om uppgiften lämnades till prästen, så skrev sannolikt också han en lapp, eftersom han i boken oftast skrev in också dopvittnena.
I det här fallet kan vi se att notiserna är inskrivna i kronologisk ordning efter dopdatum, vilket inte alltid är densamma som födelseordningen. Noteringarna har alltså inte gjorts direkt när prästen fick upplysning om födelsen. Frågan är då om han skrev in uppgiften i födelse- och dopboken innan eller efter att uppgiften skrevs in i husförhörslängden. Och hämtades också uppgiften till husförhörslängden från samma lapp som till födelseboken? Och vid vilken notering blev det i så fall felskrivning eller -läsning?
Svaret är naturligtvis att vi inte vet. Det vi vet är att uppgifterna i husförhörslängder och församlingsböcker skrevs av från föregående längd när en ny lades upp. Om ett fel en gång hamnat där, så förs det vidare utan kontroll i födelseboken. Den husförhörslängd som ska jämföras med födelseboken är alltså den som är samtida med födelsen - om det inte i någon senare längd gjorts en ändring genom att den tidigare uppgiften strukits över. I så fall kan vi utgå ifrån att uppgiften rättats för att man upptäckt att den var fel.
Det är alltså bara att välja vilken uppgift du vill använda, födelsebok eller husförhörslängd.
91
« skrivet: 2024-09-20, 23:25 »
tillgåå
Jag förmodar att det är skrivet med dubbla å, och att det sista å:et bara är slarvigt skrivet. Jag vet inte vad skulle vara för bokstav annars.
92
« skrivet: 2024-09-20, 18:59 »
Det står i anmärkningskolumnen på den andra hfl-sidan från Karlsten som jag hänvisar till ovan:
Enkan Greta Josephina Ahlström i Jönköping, vigda den 9/12 1849.
93
« skrivet: 2024-09-20, 17:45 »
Det kallades personalförteckning i stället för husförhörslängd i Göteborgs församlingar då. AIb = A1b (l = stort i = romersk etta). Sidnumret 44 (i vänstra hörnet av sidan) är handskrivet, men tydligen trots det ditskrivet i arkivet. Och det gjordes innan mormonerna fotograferade boken, så det är inte med på SVAR/RA:s gamla mormonbilder (men det är med på Arkiv Digitals bilder, se nedan). Det ursprungliga sidnumret (i högra hörnet) är 18 inom bokstaven B: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0040480_00030 (andra raden på vänstersidan).
94
« skrivet: 2024-09-20, 17:16 »
I hfl:en från Gbg:s garnisonsförs. står "gift, tillhör Marstrands församl.". Och ovanför där står ett kors och "12/2 70".
Han finns i Karlstens dödbok den dagen (Marstrand E:2, s. 6/del 3).
95
« skrivet: 2024-09-20, 16:20 »
Han fick soldatnamnet Blomqvist som artillerist.
Karlstens slottsförs.:
· AI:1, s. 66/del 2.
· AI:1, s. 50/del 3.
Marstrand:
· AI:10, uppsl. 235.
Göteborgs garnisonsförs.:
· AIb:10, s. 44.
96
« skrivet: 2024-09-20, 16:08 »
(Barkeryd AI:17, uppsl. 91.)
I utflyttningskolumnen står "[18]45 Marstrands fästning."
I anmärkningskolumnen till höger står: "Artillerist vid Marstrands fästning."
Vilken är anknytningen till Herrljunga (där frågan är placerad)?
97
« skrivet: 2024-09-19, 23:41 »
Men egentligen var hela pastoratet Gladhammars socken vid den tiden. Västrum var bara kapellförsamling, och blev inte en egen socken förrän 1879. Rössle ligger mitt emellan de båda kyrkorna ( https://minkarta.lantmateriet.se/?e=589435&n=6392832&z=8), och med båt över sjön var det sannolikt lättare att ta sig till Västrums kyrka än landvägen hela vägen till Gladhammars. Så kanske var det därför barnet döptes där. Eller så har prästen skrivit in Karin under fel sockenrubrik. Det finns andra döpta i Rössle som står under Gladhammar.
98
« skrivet: 2024-09-19, 23:06 »
Västrums födelsebok 1708-1764 ingår i Gladhammar C:2, som omfattar hela pastoratet (Gladhammar och Västrum). Rössle ligger som sagt i Gladhammars socken.
99
« skrivet: 2024-09-19, 20:21 »
100
« skrivet: 2024-09-19, 20:20 »
Enligt Svenskt Biografiskt Lexikon (band 15, s. 119; https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15019) var biskop Erik Falck troligen född på 1510-talet och dog 1570. Varken där eller i Linköpings stifts herdaminne från 1915 (s. 45-46; https://litteraturbanken.se/författare/WesterlundJA/titlar/LinköpingsStiftsHerdaminne1/sida/59/faksimil) nämns någon son Christoffer. Och hur stor är egentligen sannolikheten att sonen till en svensk biskop - som stod Gustav Vasa nära och dessutom varit hans hovpredikant - skulle gifta sig med någon från ärkefienden Danmark? Frågor om uppgifterna hos Geni bör ställas till den eller de som publicerat dem. Rent allmänt kan sägas att uppgifter som man hittar hos Geni eller andra liknande ställen inte är värt cyberpappret de är skrivna på - om det inte anges källor, vilket det sällan görs. På dessa ställen kan vem som helst publicera precis vad som helst.
101
« skrivet: 2024-09-19, 17:13 »
Breslau hörde fram till 2:a världskrigets slut till Schlesien i Tyskland. I dag hör staden till Polen och det polska namnet är Wroclaw.
102
« skrivet: 2024-09-19, 16:57 »
De har 1/4 mantal. Och det finns bara markering för man och hustru. 2:an i mitten är summering av antalet betalande. Det finns ingen notering i kolumnerna för mantalsfria (t.ex. underåriga barn).
Kolumnrubrikerna finns på sidan 1664 (vid fögderiets början).
(Arkiv Digital har bättre bilder: AID a3946.)
103
« skrivet: 2024-09-18, 19:44 »
Länken går till Trankil AI:5, s. 273 (AID v13416.b194.s274). (Boken innehåller tre husförhörslängder. Den delen av boken omfattar 1829-1832.)
Om man följer honom framöver i längderna, så hamnar man på s. 11 i AI:6 (AID v13417.b15.s11). Där står Nils som svåger till Anders Tolsson (född 1794). Anders hustru heter Maria Jonasdotter, född i Trankil 1804.
Om vi stället följer Nils baköver i längderna från s. 273 i AI:5, så hamnar vi på uppslag 66 (AID v13416.b73.s66) i samma bok (men den längden omfattar 1821-1825). Där är födelseåret 1806, men ingen dag. Och födelseplatsen är "Skenh.". Ovanför finns en annan dräng som är född i "Blomsk.", men det är inklämt under hans rad - och när Nils flyttar vidare, så får han Blomskog som födelseplats.
Men om vi går baköver fr. uppsl. 66, så hamnar vi på uppslag 82 (AID v13416.b89.s82), där födelsplatsen är "Skenh.".
Det borde vara Skenhall i Trankils socken. Och i hfl:en 1805-1810 (AI:3, uppsl. 6; AID v13414.b12.s6) finns Jonas Bryngelsson och Britta Ersdotter i Skenhall, med en dotter Maria född 1804 och son Nils född 25/5 1807.
Om man följer familjen framöver, så hamnar man på uppslag 69 i AI:5 (1821-1825; AID v13416.b76.s69). Där har sonen Nils fått födelseåret 1806, men fortsatt den 25/5. Och under dem finns Anders Tolsson (född 1794) med hustru Maria Jonasdotter (född 1804).
Nils finns i födelseboken den 25/5 1807 (Trankil CI:2, s. 51; AID v8406.b31.s51).
105
« skrivet: 2024-09-18, 16:27 »
Största delen av Ockelbos gamla arkiv förstördes i en brand 1904. I kyrkoarkivet (i landsarkivet i Härnösand) finns i dag bara dödbok fr.o.m. 1895. Arkiv Digital har fotograferat inbundna böcker med fotokopior av SCB-utdragen 1860-1900, som har volymbeteckning FF:1-4 (även födelseutdrag CC:1-4 och vigselutdrag EE:1-2). Böckerna är inbundna av landsarkivet, men saknas i arkivförteckningen. "Ex officio" = å ämbetets vägnar.
106
« skrivet: 2024-09-18, 15:58 »
"Rätt utdraget intygar..."Det där lär du ha hämtat från ett SCB-utdrag, som inte är någon riktig kyrkobok. Den här texten står sist i utdraget, och är undertecknad av prästen. Han intygar alltså att utdraget ur dödboken är korrekt. Om du talar om personens namn och dödsdag, så kan vi se om det står dödsorsak i den riktiga dödboken.
107
« skrivet: 2024-09-15, 23:13 »
Bjädesjö Kullsgård står i husförhörs- och mantalslängder (åtminstone vissa vid ett stickprov) som bara Bjädesjö Kull.
108
« skrivet: 2024-09-15, 18:59 »
I den hfl som Leif hänvisar till har Christina också en oäkta son Johan Severin, född den 5/3 1842.
I den första hfl som hon finns tillsammans med honom har hon födelsedatum 11/9 1818 (Sällstorp AI:1, s. 25/1840-1846; AID v93390.b150.s25 - volymen innehåller flera längder). I senare längder står bara födelseåret.
109
« skrivet: 2024-09-15, 18:46 »
Inflyttningslängd:
· Veddige B:1, inget sidnummer, n:r 13/1833 (AID v93804.b35). Inflyttad till Sällstorps s:n.
Flyttattest:
· Sällstorp HII:1, inget sidn:r (AID v827318.b1900).
I attesten står att hon föddes i Ås socken i Veddige pastorat den 11/9 1818, och i barndomen ankom med sina föräldrar till Kungsäters pastorat.
110
« skrivet: 2024-09-15, 18:33 »
Det finns en Inger Christina Svensdotter i Övrå i Gunnarsjö socken som flyttar till Veddige 1833. Hon är född den 11/9 1818.
Husförhörslängd:
· Gunnarsjö AI:4, s. 6/1832-1833 (AID v92355.b26.s7 - volymen innehåller flera längder).
Utflyttningslängd
· Kungsäter B:1, inget sidnummer, n:r 1/1833 (AID v92802.b26).
Veddige är Sällstorps moderförsamling.
111
« skrivet: 2024-09-15, 17:56 »
Det står också "döptes i Kongsäter".
Kungsäter är en socken i Västergötland, vid gränsen till Halland, och moderförsamling i ett pastorat som också omfattar Gunnarsjö, Grimmared (som gränsar till Sällstorp) och Karl Gustav (förr kallad Skedeskamma).
Kanske var Christina därifrån och födde barnet hos föräldrarna eller andra släktingar?
112
« skrivet: 2024-09-15, 15:04 »
Kyrckio wäcktaren
113
« skrivet: 2024-09-14, 18:20 »
Hierpe
De bor på Esbjörntorp Sörgård.
114
« skrivet: 2024-09-13, 17:50 »
I S:t Eriks dödbok (FII:11, inget sidn:r; AID v272264.b220) står att han är kyrkoskriven i Storkyrkoförsamlingen.
Storkyrkoförsamlingen har alltså fått en attest från sjukhuset den 21/6.
"27" är en numrering. Bläddrar man bakåt finns röda nummer 26, 25, 24 o.s.v. på en del personer, och framåt finns 28, 29, 30 o.s.v. Alla dessa har det gemensamt att det står "(Institutet)" efter dödsorsaken.
115
« skrivet: 2024-09-13, 17:18 »
Vigselbok:
Dalum C:2, s. 110, 27/11 1852:
· Anders Jansson, handelsbetjänt och enkeman fr. Knätte, 38 år.
· Cajsa Olausdotter, hemmadotter fr. Slättås, 27 år.
Hfl:
Knätte AI:7, uppsl. 78, Lund Storegård:
· Andreas Jansson, skriven i Ulricehamn.
· Cajsa Olofsdotter, f. 1825 i Dalum.
Att han står som handelsbetjänt i vigselboken förklarar väl varför han är skriven i Ulricehamn.
116
« skrivet: 2024-09-13, 16:46 »
I ditt första inlägg skriver du att den avlidne inte var hemmahörande i Stockholm, men nu skriver du att han flyttat till Stockholm.
Om det är så att han var skriven i Storkyrkoförsamlingen, så kan de ha fått en attest om han dog i en annan församling eller på ett sjukhus.
Jag kan inte hitta någon i dödboken 1923 (FIa:12) med noteringen "Avis 19/06". Vilken sida i boken och vilket nummer (längst till vänster).
117
« skrivet: 2024-09-13, 15:46 »
Om en person dött eller begravts i en församling där denne inte var skriven (kyrkobokförd), så skickades en attest (med upplysning om dödsfallet och/eller begravningen) till den församling där personen var skriven.
Kolla om det också gjorts en notering i hemförsamlingens dödbok.
118
« skrivet: 2024-09-13, 15:39 »
Johanna var skriven i Edsvära när Klas August föddes. Det var därför det sändes en attest från skånska Vånga till Edsvära (moderförsamlingen Norra Vånga). Och det finns heller ingen flyttnotering i Edsväras hfl.
Vad hon gjorde i Skåne är en annan fråga...
119
« skrivet: 2024-09-12, 17:07 »
Anteckningen till höger i födelseboken:
"Avis till pastors-
Emb. i Ullene i Wånga
30/11 72 Skara"
Wånga = Norra Vånga, som var moderförsamling till Edsvära, där Johanna Carlsdotter då bodde (Edsvära AI:23, uppsl. 48; AID v10190.b55.s48).
Carl Sellén bodde samtidigt i Ullene (AI:5, uppsl. 38; AID v18007a.b450.s38).
Klas August finns också i Edsväras födelsebok (C:4, inget sidn:r; AID v10210.b70).
120
« skrivet: 2024-09-11, 17:04 »
De som föds den 1/2 1788 är tvillingarna Nils och Lisa (CI:2, s. 403). Då står det inte var de bor.
Sonen Sven föds den 13/7 1790 (s. 412). Då bor de i Huskvarna (Husquarna).
121
« skrivet: 2024-09-09, 20:48 »
Uppslag 338 i AI:8 är Hästhagen under Västerby, där Maja har bott inhyses hos avskedade soldaten Sven Redelig.
Och på samma ställe finns hon också i tidigare hfl.er:
· AI:7, s. 231 (AID v1383.b122.s231).
· AI:6, s. 99 (AID v1382.b55.s99).
· AI:5, s. 38 (AID v1381.b26.s39).
· AI:3, s. 74 (AID v1379.b44.s74).
(AI:4 är del 1 för samma tidsperiod som AI:5.)
Hela tiden här har hon födelseåret 1771, men i AI:3 är hon inskriven i marginalen i samma längd där Maja och Christina har strukits på s. 234 med noteringen "Flyttar" utan att det står vart.
I AI:6 finns också på samma ställe pigan Christina Mattisdotter, f. 1808. Hon kan följas bakåt i följande hfl:er:
· AI:6, s. 5 (AID v1382.b8.s5).
· AI:4, s. 6 (AID v1380.b8.s7).
· AI:4, s. 2 (AID v1380.b6.s3).
· AI:3, s. 4 (AID v1379.b9.s4).
· AI:3, s. 82 (AID v1379.b48.s82).
Hon har här hela tiden födelseåret 1808, men på s. 82 i AI:3 dyker hon upp i samma längd där Maja och Christina är strukna på s. 234.
På s. 99 i AI:6 (alltså hos Redelig, där också Maja bor) har hon flyttat till vad som med god vilja kan tolkas som "Röd S". På Röd Sörgård (s. 253; AID v1382.b132.s253) finns hursomhelst en piga Christina Mattisdotter född 1808, men utan notering om varifrån hon kommit. Därefter finns hon i följande hfl:er:
· AI:7, s. 205 (AID v1383.b109.s205).
· AI:7, s. 206 (AID v1383.b110.s207).
· AI:7, s. 126 (AID v1383.b70.s127).
· AI:8, s. 140 (AID v1384.b146.s140).
· AI:8, s. 98 (AID v1384.b104.s98).
På s. 206 i AI:7 har hon fått födelsedatumet 27/10, men fortfarande med födelseåret 1808. På s. 126 i samma längd har födelseåret ändrats till 1807, men nu åter igen utan födelsedatum.
Sidan 98 i AI:8 är Grohed, och där står att hon flyttat till Ammenäs 1835. Och på s. 8 i samma längd finns Christina Mattisdotter på Brattås under Ammenäs, gift med Johannes Olsson Brattberg och inflyttad från Grohed 1835.
122
« skrivet: 2024-09-09, 19:25 »
I den första hfl:en där Christina och Johannes finns som gifta (Forshälla AI:8, uppsl. 8; AID v1384.b14.s8) står under dem enkan Maja Jacobsdotter.
Maja har visserligen här födelseåret 1771, men hon har kommit från uppslag 338, och där har hon födelseorten "N. Ryr", alltså samma som Maja i flyttattesten.
Både Lane-Ryr (i Båhuslän) och Valbo-Ryr (i Dalsland) kallades förr Norra Ryr. Det troligaste här är den förstnämnda socknen, som nästan är grannsocken till Forshälla (bara Bäve ligger däremellan).
123
« skrivet: 2024-09-09, 18:09 »
Det står i vigselboken att hon är från Kejsarkulla Mellangård.
Och i början av hfl:en finns ett gårdsregister, som upprättats av landsarkivet 1975. Men det finns bara med på Arkiv Digitals nya bilder. SVAR/Riksarkivets bilder är de gamla mormonbilderna och de fotograferades redan 1954 (enligt skylten i början), så där saknas alltså registret.
124
« skrivet: 2024-09-09, 17:51 »
Här är flyttattesten:
· Forshälla HII:1 (AID v204305.b1850 - fortsättning på baksidan = nästa bild).
Här har först båtsmannen Mattis Nilsson, efter 20 års tjänst i Forshälla socken, flyttat med familjen till Torps socken 1799.
Sedan har attesten återanvänts, och vi ser att Mattis har dött 1810 och enkan Maja Jacobsdotter flyttat tillbaka till Forshälla pastorat med barnen 1813.
125
« skrivet: 2024-09-09, 17:21 »
I Forshälla finns en Maja Jacobsdotter (f. 1768) med dotter Christina (f. 1807):
· AI:2, s. 145 (AID v1378.b80.s145).
· AI:3, s. 234 (AID v1379.b125.s234).
126
« skrivet: 2024-09-09, 17:15 »
Det föds en båtsmansdotter Christina Mattiasdotter den 21/10 1807 på andra sidan fjorden, i Torps socken på Orust (Torp C:3, s. 29; AID v3255a.b19.s29).
Familjen finns i följande hfl:er i Torp:
· AI:3, s. 3 (AID v3229.b8.s3).
· AI:4, s. 11 (AID v3230.b12.s11).
· AI:4, s. 15 (AID v3230.b14.s15).
I den första av dessa längder är fadern noterad som död. I den sista har enkan Maja Jacobsdotter (f. 1769) och barnen flyttat till vad som ser ut som Fräkne.
Fräkne härad = Forshälla pastorat.
127
« skrivet: 2024-09-09, 16:36 »
Christina heter Mattisdotter (Mattesd. enligt vigselboken).
Det föds en Christina Mattisdotter i annexet Ljung den 5/12 1806 (Ljung C:2, s. 212; AID v651.b121.s213). Det skulle kunna vara hon. Födelsedatum och -ort är ofta fel i husförhörslängder.
128
« skrivet: 2024-09-09, 16:19 »
1. Afled.
2. Ja (likhetstecken används som bindestreck).
3. 23.
129
« skrivet: 2024-09-09, 01:01 »
Ja, det stämmer - om de hade samme far. Det är ju möjligt att de var halvsyskon med samma mor.
130
« skrivet: 2024-09-08, 22:56 »
Gamla flyttlängder är längder över utskrivna attester (utflyttningslängd) resp. mottagna attester (inflyttningslängd) Det är därför det är olika datum i ut- och inflyttningslängderna vid samma flytt. Och i Ålems utflyttningslängd står i kolumnrubriken att det är "Attestens utgifn.dag". F.ö. är julottan på jul dagens morgon.
131
« skrivet: 2024-09-08, 22:33 »
Vilken dag han reste står inte i vare sig husförhörslängden (Ålem AI:13, uppsl. 131; AID v24687.b165.s131) eller utflyttningslängden (BI:1, s. 380-381; AID v41584.b196.s381).
24/12 1853 är den dag som han tog ut flyttattesten.
132
« skrivet: 2024-09-08, 19:51 »
Vigseln:
18/4 1837 (Näshult EI:1, s. 36; AID v35836.b21.s37).
Anna Sofia i hfl vid vigseln:
Kejsarkulla Mellangård (Näshult AI:10, uppsl. 38; AID v21320.b46.s38).
133
« skrivet: 2024-09-08, 17:24 »
"Bet" = betyg = arbetetsbetyg, d.v.s. attest för att arbeta utanför pastoratet. Han var kort sagt rallare.
Det var alltså ingen flyttattest. Han var fortfarande skriven i hemsocknen.
134
« skrivet: 2024-09-08, 16:25 »
Tyska trupper var bara i Norge fram till 1942, efter det började reträtten till Danmark och andra fronter
Norge var ockuperat fram till krigsslutet. Självklart var det då tyska trupper i Norge hela tiden. Vid kapitulationen den 8 maj 1945 fanns det 350.000 tyska soldater i Norge.
135
« skrivet: 2024-09-07, 19:10 »
Tredje sidan:
"Crono Rusthållshem-
manet N. 4 1/4:dell
som är Nylijgen af wåd-
Elden i aska lagd, är Nu
upbygd och Nyia. ock
upwistes af änckan
Ett Testamente som är
gifwet af sin Salige man
Faijer Mårtenßon, att
änckan skall hafwa besit-
ningen Eftter des död
ock wärderas Nu till 100"
136
« skrivet: 2024-09-07, 18:55 »
"Anno 1759 d. 3 Februarj hafwa undertecknade
Eftter begiäran af änckan Elna Jöns dotter utj
Yngsiö, i anledning af Wäll borne H:r lagmannens
gifna till stånd, att uprätta boförteckning
Eftter des afledne man Faijer Mårtenßon
som har bebod Rusthåls hemmanet N 4 1/4:del
i Yngsiö, ock är död barnlös, Men des
arfwingar wara Närwarande, som älsta systeren
Nilla Mårtens dotter som är gift med Rust-
hållaren Nils Jonßon i Nårlija, andra systeren
Karna är gift med Rusthållaren Jöns Jöns-
ßon i Yngsiö; bemälte äncka upwiste
Ett Testamente som är gifwet af sin afledne
man Mårten Faijerßon d. 24 Aug. 1758. som
inehåller att hemmanet med all lösören
skall tillhöra änckan Eftter gifwarens död. Enär
... [?]:del blifwer Eftter wärde betalt till des Swåger
Nils Jonßon i Nårlija. Och widare skred
man till boförteckningens afgiörande."
137
« skrivet: 2024-09-07, 18:23 »
"Åhr 1758, den 6 Junii blef uppå rusthåls åboen Fajer Mårtenßons
begiäran uti Yngsiö, laga Boförtekning, wärdering och skifte hållit efter
gamla Inhyses mannen Mårten Fajers. och des Hustru Kierstena
derstädes, som genom döden afled åtta dagar efter Mårtens
mäßootjd förledit åhr, och efter sig lemnat trenne barn en Son
och 2:ne dottrar; Neml. Sonen Fajer, som bebor rusthåls hemma-
net N:o 4 1/4 Yngsiö, dottren Nilla gift med rusthålls åboen
Nils Joenßon i Norlja och dottren Karna gift med rusthåls
åboen Jöns Jöns. uti Yngsiö."
Det finns en by/gård Norrlia i Degeberga socken, inte så långt från Yngsjö.
138
« skrivet: 2024-09-07, 08:13 »
Kan det verkligen vara så att prästen missar att notera en födelse?
Hur det är i det här enskilda fallet vet jag inte, men rent allmänt är det alltför vanligt präster missar både födda, vigda och döda i kyrkoböckerna. Tid för dop och begravning bokades ofta hos klockaren, som noterade detta på en lapp som han gav till prästen. Och vid vigslar fanns lysningssedlarna. Hur lång tid det sedan gick innan prästen skrev rent noteringarna i kyrkoboken kunde säkert variera. En del präster gjorde förmodligen noteringarna direkt. Men det framgår av en del kyrkoböcker att i dem måste lapparna ha skrivits in samtidigt en gång om året. Och i åtminstone ett fall har jag sett att biskopen vid en visitation klagat på att det fanns flera års lappar liggande som inte skrivts in i boken - och det vore ju märkligt om det var det enda liknande fallet. Det är alltså inte konstigt om en och annan lapp försvunnit...
139
« skrivet: 2024-09-05, 23:18 »
Är hela denna "berättelsen" det svar som du fick från Chat GPT? Jag kan hänvisa till det jag skrev om Chat GPT i en annan diskussion. Läs gärna också de följande inläggen i samma diskussion. I övrigt nöjer jag mig att kommentera en sak i "berättelsen": Den 1 november återkom han samma dag, beskriven som "försvarslös". Detta innebar att han inte hade möjlighet att försvara sig eller hade förlorat sina civila rättigheter.
Förvarslös innebar att han inte hade något laga försvar, d.v.s. han hade ingen försörjning och kunde därför anses som lösdrivare. Han hade m.a.o. ingen anställning, ingen egen näringsverksamhet, och ingen egen förmögnhet som han kunde leva av.
140
« skrivet: 2024-09-05, 17:59 »
Det är ingen god idé att sätta en annan rubrik på ett enskilt inlägg än diskussionens huvudrubrik. Det blir naturligtvis rörigt om inlägg i en diskussion har olika rubriker. När man läser listan med nya inlägg på forumets förstasida (som f.ö. borde innehålla fler än 50 inlägg), så ser man det enskilda inläggets rubrik, inte huvudrubriken, och det framgår då inte om det är en diskussion som man har följt tidigare eller en ny (och man bör heller aldrig ta bort "SV:" i början på inläggets rubrik, eftersom det då ser ut som en nystartad diskussion). Om man abonnerar på inlägg från en viss diskussion, så är det däremot huvudrubriken som står i mejlets ämnesrad, inte det enskilda inläggets. När man sedan går till diskussionen, så har inlägget en annan rubrik, vilket naturligtvis också förvillar. Under släktnamn finns nu namnet Nortman och därunder en diskussion som också bara heter Nortman. Vill man kunna särskilja inlägg om personer med samma namn i olika delar av landet, så är det bättre att starta nya diskussioner för var och en av dem i stället för att ha olika rubriker på inlägg i denna enda diskussion. Det blir då mycket lättare att följa respektive diskussion än om inläggen blandas i samma diskussion. Vill man hänvisa till ett inlägg i en av de andra diskussionerna, så går det ju att länka. (Däremot är det bra att man trots allt kan ändra i rubriken, så att man kan ta bort irriterande tokigheter i rubriken över det egna inlägget - utan att ändra den egentliga rubriken. T.ex. ta bort t i "Vart är han född" eller mellanslag framför frågetecken. )
141
« skrivet: 2024-09-04, 16:23 »
Vad jag vet samarbetar AD med Geni eller MH. Men AD har då alltid bilderna på orginalkällorna som du kan slå i. Däri kommer det aldrig upp några förslag att Bonde Karlson är din f.f.f.f.f.f.f. för att någon har lagt in denna i ett träd utan källa.
Arkiv Digital har inget samarbete med Geni. Däremot samarbetar AD med My Heritage. Samarbetet består av att AD använder register som MH har upprättat över husförhörslängderna (hos AD kallat "Sveriges befolkning 1800-1947"), och MH får i gengäld använda AD:s bilder från kyrkoböckerna (men inga bilder av andra källor). I detta register har MH registrerat personuppgifter från bilderna av husförhörslängdsoriginalen, men där finns inga uppgifter från kundernas antavlor. I AD:s register (och de har många fler än "Sveriges befolkning") länkas till originalbilderna som de registrerade uppgifterna hämtats från. Det är det som är själva poängen med registren - att lättare hitta personerna i kyrkoböcker och andra originalhandlingar. Och man bör alltid kolla originalen med egna ögon, eftersom alla register kan innehålla fel.
142
« skrivet: 2024-09-03, 17:06 »
Karstorp
I mantalslängden 1733 finns Hans Staffansson i Karstorp (Landskontoret, f. 31v; AID v400628.b360.s32).
1734 skrivs det Carlstorp (f. 527r; AID v400629b.b4150.s527).
143
« skrivet: 2024-09-03, 16:29 »
Rent allmänt när det gäller en båtsmans födelseår, så kan det vara hämtat från rullorna. Men oftast står bara ålder där. Och om födelseåret är uträknat efter åldern i rullorna, så blir det ju i så fall bara ett ungefärligt år, eftersom man inte kan veta vad man utgick ifrån när man angav åldern i rullorna och om skrivaren räknade rätt.
144
« skrivet: 2024-09-03, 16:20 »
När släktforskare publicerar sina antavlor hos Geni (och andra liknande ställen på nätet) och inte anger källor, så kan man aldrig veta om uppgifterna är hämtade ur originalkällor (och i så fall korrekt lästa, avskrivna och tolkade) eller är avskrifter av andras antavlor eller gissningar eller rena fantasier. Dessutom har Geni sin idiotiska idé med "automatiska trädjämförelser" som innebär att en forskare kan publicera sin korrekta antavla - och sedan kan någon annan koppla ihop personerna i den antavlan med i stort sett vilka andra personer som helst. Så ett gott råd är att aldrig lita på Genis uppgifter.
145
« skrivet: 2024-09-02, 20:38 »
Det står bland dödsorsakerna, och är som sagt bara noterat vid barn. Andra döda har "okänd", "ok. sjukd." eller "oangif. sjukdom".
Det kan inte gärna vara annat än "okänd barnsjukdom".
(Nederkalix CI:3, f. 410v; RA/SVAR-bild 440).
146
« skrivet: 2024-09-02, 19:21 »
Någon Minnie finns heller inte i Matilda Kristinas bouppteckning (Södra Vadsbo HR FII:6, n:r 68 HT 1896; AID v198280.b3320). Barnen är där desamma som i husförhörslängden.
147
« skrivet: 2024-09-02, 19:10 »
Matilda Kristina Andersdotter kan inte ha fått någon dotter i Nebraska 1894. Hon lämnade inte Skaraborg enligt husförhörslängderna. Och när hon noteras som död 1896 (Tidavad AI:10, uppsl. 28; AID v56494.b41.s28), så är yngsta barnet fött 1893, och hon har ingen dotter Minnie (eller något liknande). Har du möjligen hittat henne i en amerikansk antavla på nätet? Kanske en amerikan som letat efter Minnies mor och hittat 'din' Matilda Kristina Andersdotter - och eftersom hon har ett ovanligt namn, så måste det vara hon...
148
« skrivet: 2024-09-02, 18:40 »
Varje präst hade sitt sätt att skriva. För att kunna ge ett säkrare svar och slippa gissa, så är det alltid bäst att veta källan. Då kan man se det med egna ögon och jämföra med den övriga texten.
Men om det är noterat som dödsorsak för barn, så är en inte alltför vild gissning att det är, som du skriver, en förkortning för "okänd barnsjukdom".
150
« skrivet: 2024-08-31, 20:02 »
Börja med att ta en titt i arkivförteckningen för hovrätten över Skåne och Blekinge: AI:84 Protokoll juli-december 1859. BI:55-56 Domar 1859. BIIa:56 Utslag i civila mål juli-december 1859. EIIIaa:973-985 Handlingar till instämda och vädjade avgjorda mål 1859. Inget av detta är filmat. Kontakta landsarkivet för att reda ut vad exakt som ingår i de olika serierna samt vilka volymer som är aktuella i BI och EIIIaa.
151
« skrivet: 2024-08-30, 16:12 »
Jag svarar här också (samma svar som under Winterros): Det står "Adel och betänte". Det fattas ett i. På andra sidor står det betiänte. Både adeln och dess tjänstefolk var skattebefriade.
152
« skrivet: 2024-08-30, 16:04 »
Det står "Adel och betänte". Det fattas ett i. På andra sidor står det betiänte.
Både adeln och dess tjänstefolk var skattebefriade.
153
« skrivet: 2024-08-29, 19:08 »
Soldaten Gunnar Lockes och Ingeborg Larsdotters dotter Ingrid föds den 5/9 1777 (Väring C:2, s. 43; AID v56669b.b26.s43). De bor då vid Klovasten.
De finns under Klovasten i den samtida husförhörslängden (Locketorp AI:1, uppsl. 147; AID v55925.b54.s147).
154
« skrivet: 2024-08-29, 17:24 »
Värings kyrkobok omfattar hela pastoratet. Däri ingår också Locketorp.
I dödsnotisen står att är han soldat för Stommen.
Enligt Centrala Soldatregistret var han soldat för Stommen i Locketorps socken, n:r 149 vid Överstelöjtnantens (Södra Vadsbo) kompani av Skaraborgs regemente.
Och enligt GMR 1778 (s. 139; AID v60272.b75.s140) var han vid mönstringen (den 10/6 1778) 35 år och hade tjänstgjort i 10 år, och sägs vara född i Västergötland.
155
« skrivet: 2024-08-28, 14:34 »
Han är inskriven i Arvika landsförsamlings födelsebok, som du själv hänvisar till, Martin, inte Värmskogs. Modern Inga Maria Andersdotter lär dock ha varit hemma hos sina föräldrar i Värmskog när han föddes. I Arvikas födelsebok står överst orten Karlsbol, men nedanför är inskrivet Segerfors. Det står också att han döptes av komministern L. M. Björlin. Karlsbol är prästgården i Värmskog, och där hittar vi Björlin (Värmskog AI:17, uppsl. 170; AID v8734.b177.s170). Och dopvittnena är från Björnebol.
Förutom den hfl i Arvika som du hänvisar till (AI:16, uppsl. 534) finns Inga Maria också i den föregående (AI:15, uppsl. 467; AID v9551.b475.s467). Och redan där står att hon dog i Värmskog den 28/10 1859, men hon finns inte i dödboken där och inte heller i Arvika. Arvika dödbok (CI:9) har dock en lucka då, och i kladdboken (CI:10) är inte många införda.
Det finns en attest från 1874 i Värmskogs arkiv (HII:6; AID v54226.b95). Det är ett brev från Anders Jansson i Björnebol av den 4/5 1874. Han ber där om ett "åldersbevis åt gossen Karl Johan Eriksson" som ska vara född 1859 och "skrifven i hemmanet Rackstad" samt "ämnar i år gå i Nattvardsskolan" i Värmskog.
Svaret från prästen i Arvika är att "någon gosse med ofvan skrifne namn finnes icke i hemmanet Rackstad af Arvika socken", d.v.s. han finns inte i husförhörslängden där. Nu var det ju den uppgivne fadern Erik Nilsson som var från Rackstad, så det var väl ett missförstånd att Karl Johan skulle vara skriven där.
Överst på attesten är noterat (av prästen i Värmskog) "Inf. p. 6 d. 13/5 74" (införd pagina 6).
Eftersom Inga Maria var hemma hos föräldrarna när Karl Johan föddes, och sedan dog där nio månader senare, så lär han ha blivit kvar hos morföräldrarna utan att det anmäldes till prästen - förrän det var dags att konfirmeras. Och då behövdes åldersbeviset från Arvika, där han borde varit inskriven för att Inga Maria var skriven där vid hans födelse.
156
« skrivet: 2024-08-27, 23:40 »
Frinnaryd.
158
« skrivet: 2024-08-26, 18:10 »
Landahl
Erik Gustaf Landahl var kapellpredikant i Bjurbäck 1861-1865 enligt Skara herdaminne (del 2, s. 373; AID v903773.b5100.s373).
Det var alltså han som döpte henne.
159
« skrivet: 2024-08-26, 16:52 »
Ett rusthåll var ett beridet regementes motsvarighet till infanteriets rote. Ett rusthålls jordeboksskatt (den s.k. räntan) var indelt ('öronmärkt') till att bekosta rusthållets utgifter. Men om jordeboksskatten inte var tillräckligt stor för att täcka rusthållets kostnader, så fick det bidrag från en annan gårds (ett s.k. augments) jordeboksskatt. Gårdar av alla jordnaturer (skatte, krono och frälse) kunde vara augment. Det var alltså bara hur jordeboksskatten användes som avgjorde om en gård var ett augment. I övrigt gällde samma regler som för andra gårdar av samma jordnatur. I det här fallet var det inte en gård. Högestorp n:r 13 står i 1825 års jordebok (Malmöhus län, del 3, uppslag 1028; AID v1006839.b3260.s1028) som skattlagt torp, och indelt som augment till rusthåll 118 i Billesholms skvadron, som är Högestorp n:r 1 (uppsl. 1025). I bouppteckningen 1799 (Onsjö HR FIIa:9, s. 761; AID v159599.b387.s761) står Måns Nilsson som husman. Och i skiftesprotokollet 1811 ( https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/12-res-13/00033su5/lm12/REG/12-res-13/Enskifte) står att n:r 13 är ett gatehus (bild 10) och att Måns är smed (bild 18). (I bouppteckningen står det "Krono Skatte...".) Eftersom det är en fastighet som har eget nummer i jordeboken och är skatte, så borde det finnas något i uppbudsprotokollet. Frågan är bara när... Vet du vem som tog över fastigheten efter Måns? När den nye ägaren fick lagfart, så ska det stå en hänvisning till den förre ägarens åtkomst. Det kan då förhoppnings framgå där när Måns fick lagfart.
160
« skrivet: 2024-08-22, 23:27 »
Norra Hestra
· C:2, s. 44 (AID v35684.b28.s45): 5/7 1845 Johannes i Bösshult; föräldrar Sven Pettersson och Sara Hansdotter.
Norra Hestras hfl:er ingår i Öreryds böcker. Se inlägg ovan kl. 21.07.
161
« skrivet: 2024-08-22, 23:07 »
Sexdrega
· AI:17, s. 111 (AID v7523.b61.s111): Sven Pettersson m. fam. fr. Stengårdshult (Öreryds och N. Hestras moderförs.) 1846/1847.
· AI:18, uppsl. 79 (AID v7524.b84.s79).
· AI:19, uppsl. 112 (AID v7525.b119.s112).
· AI:20, uppsl. 94 (AID v7526.b124.s94a): s. Johannes t. Svenljunga 1861.
Svenljunga
· AI:9, uppsl. 13 (AID v5669.b20.s13): Johannes Svensson fr. Sexdrega 1861.
· AI:10, uppsl. 14 (AID v5670.b19.s14).
· AI:10, uppsl. 1 (AID v5670.b6.s1).
· B:3, uppsl. 5 (AID v5676.b8.s5): Johannes Svensson fr. uppsl. 1 t. Borås (Torpas moderförs.) 1863.
Torpa
· AI:13, uppsl. 137 (v55764.b146.s137): Johannes Svensson fr. Svenljunga 1863, t. Gbg:s Garnisonsförs. 1865.
162
« skrivet: 2024-08-22, 21:07 »
I Norra Hestras hfl (Öreryd AI:5, s. 244; AID v22955.b130.s245) finns en Johannes med rätt födelsdatum och far Sven. Familjen flyttar till Sexdrega 1847.
163
« skrivet: 2024-08-22, 21:01 »
9:e batteriet är var han tjänstgör i Artilleriregementet.
35/1866 är inflyttningsnummer och -år. Dessvärre finns ingen flyttlängd för det året. Och jag hittar honom inte i landsarkivets register över flyttattester.
I Torpa socken (AI:13, uppsl. 137; AID v55764.b146.s137) finns en Johannes Svensson, född den 5/7 1845 i Burseryd i Jönköpings län, som flyttar till Göteborgs Garnisonsförsamling 1865.
164
« skrivet: 2024-08-22, 16:42 »
1 1/2. Pricken är 1:an i 1/2. Man skrev normalt så av någon anledning.
165
« skrivet: 2024-08-22, 16:37 »
Det ser ut som Bejerta. I husförhörslängden heter hon Beata (Västerbitterna AI:3 s. 41 och AI:4 s. 99). Bouppteckningsskrivaren skrev väl vad han tyckte att det lät som...
166
« skrivet: 2024-08-20, 22:08 »
Enligt den samtida husförhörslängden (AI:11, s. 118) är det ett torp under Evensäter.
167
« skrivet: 2024-08-20, 19:52 »
Ja. Kil är det egentliga sockennamnet. Visnums-Kil är det officiella namnet sedan slutet av 1800-talet då 'förnamnet' Visnums (efter häradet) lades till för att skilja socknen från andra Kil (i Värmland och Närke).
168
« skrivet: 2024-08-19, 14:29 »
Fyllde du i efternamn i sökningen? Barn som bor hos föräldrarna står bara med förnamn i Riksarkivets "folkräkning". M.a.o. precis som i församlingsböckerna, eftersom "folkräkningen" är SCB-utdrag ur församlingsböckerna. Och när det gäller 1930 års "folkräkning", så är inte alla län färdigregistrerade än. Men om du har Arkiv Digital, så kolla registret "Befolkningen i Sverige 1800-1947".
169
« skrivet: 2024-08-15, 00:14 »
När du forskar i Västergötland, så kan det vara bra att veta att ordet församling förr användes i betydelsen pastorat i Västergötland.
Och det är oftast pastoratet som avses med födelse- eller utlyttningsorten i den nya socknens husförhörslängd efter en flytt till ett nytt pastorat.
170
« skrivet: 2024-08-14, 18:07 »
"Vådlig. förqväfd af Modren"
Modern ska alltså ha haft honom hos sig i sängen och råkat lägga sig över honom i sömnen.
Det där ser man lite då och då som dödsorsak, men jag tillåter mig att tvivla. Nog borde man väl märka om man vänder sig i sömnen och lägger sig över barnet, och därför vakna av det innan det är för sent? Någon enstaka gång kan det väl ha hänt att barnet verkligen "förkvävts av modern", men jag misstänker starkt att de flesta barn som påstås ha dött på det viset i själva verket dött av vad som i dag kallas "plötslig spädbarnsdöd". Man har helt enkelt inte sett någon annan orsak när man hittat barnet dött i sängen.
-----
Observera att Vässby Olof Bengtsgård ligger i Vässby socken. Vässby uppgick senast i början av 1700-talet i Längjums kyrkosocken (som från omkring år 1800 kallades Längjum med/och Vässby). Vässby bestod dock som egen jordebokssocken till 1889 (därefter kallades den gemensamma kyrko- och jordebokssocknen bara Längjum).
Längjum och Vässby hörde till Larvs pastorat, som har en gemensam kyrkobok för pastoratets alla socknar.
171
« skrivet: 2024-08-10, 21:32 »
Kusin är den ursprungliga betydelsen av syskonbarn. Det är först i sen tid som det har börjat användas i den felaktiga betydelsen barn till någons syskon (brorson, systerdotter m.m.).
172
« skrivet: 2024-08-10, 21:04 »
Vad är det som skulle vara en missuppfattning? Är det ordet syskonbarn du menar? Det är detsamma som kusin, vilket ju stämmer om Torger Halvordsson är son till Annas moster.
173
« skrivet: 2024-08-10, 18:57 »
Förkortning för spurius, oäkta.
174
« skrivet: 2024-08-10, 18:50 »
Nya längden, pagina (sida) 1115.
Församlingsboken för nästa tidsperiod är uppdelad på tre volymer. Uppslag 1115 finns i AII:6 (AID v109890.b2240.s1115).
175
« skrivet: 2024-08-10, 18:00 »
Kungl. maj:ts tillstånd att lämna riket behövde de för att de var i värnpliktig ålder.
Eftersom de återlämnat flyttattesterna bara 11 dagar efter att de tagit ut dem, så åkte de aldrig.
176
« skrivet: 2024-08-08, 15:55 »
Tygmästare och tygvaktare var inte verksamma i någon tygbransch. Tyg har här betydelsen vapen eller annat militärt materiel. (Se SAOB.)
177
« skrivet: 2024-08-06, 20:37 »
Ja, i den gamla romerska kalendern var mars årets första månad. Det är väl därför det är så få dagar i februari - det är det som blev över...
178
« skrivet: 2024-08-05, 22:10 »
Ja, K i stället för C, och inget h. Samt avstavat.
Ka-
tarina
179
« skrivet: 2024-08-05, 18:55 »
I samband med DNA-testet så upptäckte jag att jag inte har några DNA-matchningar som kan kopplas till min farfars sida, som enligt den traditionella släkttavlan ska ha sitt ursprung i Enköpingstrakten, däremot har jag en relativt stor andel (runt 25%) av träffarna som kommer från Ljungbytrakten med Södra Ljunga som centralpunkt. Jag drar därmed självklart slutsatsen att min biologiska farfar inte är den som släktträdet visar.
[...]
Det kan även nämnas att min far och hans bror, som jag även övertalat att göra DNA-test, med all tydlighet pekar åt samma håll, hälften av deras DNA-matchningar leder till Ljungbytrakten, och dessutom visar testerna på att de är helbröder. Kan även nämna att de är födda under andra halvan av 1930-talet samt att min farmor kommer från Danmark.
[...]
Den närmaste släktingen till min far och farbror är på nivån syssling och flera av dessa emigrerade under slutet av 1800-talet till USA. Det känns däremot som att någon person saknas i ”Ljungbygrenen” men jag har gått igenom alla Kyrko- och husförhörsböcker i minsta detalj och hittar inga spår av ett ”oäkta” barn eller liknande.
"Sysslingar" eller tremänningar har ju gemensamma förfäder tre generationer bak, alltså farfars fars generation, i det här fallet alltså din farfars farfars generation. Jag utgår ifrån att dessa "sysslingträffar" är från Ljungbytrakten. Men hur kan du av detta dra slutsatsen att din officielle farfar inte är din riktige farfar? Du säger inte om du vet att något/några av din farfars syskons barn (din fars kusiner) eller barnbarn är testade utan att visa något släktskap med din far och farbror. Svaret måste ju vara ja på den frågan för att du ska kunna dra slutsatsen att din farfar (möjligen) inte är din riktige farfar. Om det inte är någon så nära släkting som är testad, så kan ju det vara förklaringen till att du inte får någon träff på din farfars gren av din släkt. Felet i den officiella antavlan kan ju då lika gärna finnas längre bak. Tydligen finns de närmaste träffarna i Ljungbytrakten i din farfars farfars generation. Kanske är det först där eller i generationen efter (farfars fars generation) som felet finns?
180
« skrivet: 2024-08-05, 14:57 »
Det finns ingen Olle Johan på s. 145-146 i Röra AI:2. Det finns en Olle, född i april 1836 - men...
· hans far heter Anders Olsson, så då heter naturligtvis denne Olle Andersson;
· det står inte Skredsvik i flyttnoteringen, det står "Skredser.", vilket lär vara gården Skredseröd i Röra socken;
· flyttnoteringen står i kolumnen Inflyttning.
Sivert, du säger inget i ditt första inlägg om var du själv har hittat denne Olle Johan. Det är alltid enklare att hjälpa till om man vet det, så att man har en trådände att börja nysta i...
Jag förmodar att det gäller den Olle Johan Johannesson, född den 1/4 1836, som finns med föräldrarna på Brattås Västergård, s. 28 i Röra AI:1 (AID v3308.b35.s29). I nästa längd är han borta, s. 17-18 i AI:2 (AID v3309.b15.s18).
Den sistnämnda längden börjar 1849, när han alltså bara var 13 år. Han borde då ha varit med där om han fortsatt levde. Han lär m.a.o. ha dött i luckan mellan de första hfl:erna i Röra (1839-1848), då det också saknas dödbok.
Eller har du hittat honom någon annanstans senare?
181
« skrivet: 2024-08-03, 19:21 »
I går fick jag veta varför det saknas så många kyrkböcker från Tvärred Älvsborgs Län. De förstördes i en brand men årtalet för branden är okänd.
Det saknas inte många kyrkoböcker från Tvärred. Enligt arkivförteckningen är det inga luckor i kyrkoböckerna (födda, vigda, döda). De år som saknas är alltså före C:1. I C:1 börjar födda 1724, vigda 1726 och döda 1725. Det normala är att kyrkobokföringen börjar runt 1688 (enligt 1686 års kyrkolag), även om det finns församlingar som börjar tidigare under 1600-talet. Om det normala gäller också Tvärred, så är det alltså knappt 40 år i början som saknas. Husförhörslängderna börjar inte förrän 1811, men det är dessvärre normalt att de äldsta bevarade hfl:erna börjar en bit in på 1800-talet.
182
« skrivet: 2024-08-01, 16:50 »
Och som framgår av arkivförteckningen ingår födelsebok för den perioden inte heller i någon annan församlings arkiv.
183
« skrivet: 2024-07-30, 21:06 »
Ja, han har har titeln rättare i Torsös hfl.
184
« skrivet: 2024-07-30, 17:32 »
Olof Hansson, f. 25/7 1820 i Svarteborg/Foss (d.v.s. Foss pastorat):
Uddevalla AI:10, s. 50 (AID v2193.b30.s51):
· Inflyttad 1843, utflyttad d. 23/10 1847.
Uddevalla B:5, inget sidn:r (AID v2226.b26):
· N:r 122, utflyttad till Rackeby den 23/10 1847.
Rackeby AI:4, s. 62 (AID v56099.b38.s63):
· Från Uddevalla 1847, till Torsö 1849.
Torsö AI:7, s. 13 (AID v56502.b15.s13):
· Från Rackeby 1849, till Kville 1851.
185
« skrivet: 2024-07-29, 22:10 »
Observera rättelsen jag snabbt gjorde i det citerade stycket. "N:r 101 vid Tanums kompani" ska det naturligtvis vara.
186
« skrivet: 2024-07-29, 22:06 »
Vad soldatregistret säger bryr jag mig inte om. Kville är 'min' socken, så där hittar jag på egen hand... Det finns en gård med namnet Möre i både Kville och Naverstads socknar. N:r 101 vid Tanum kompani är Möre i Kville socken ( https://minkarta.lantmateriet.se/?e=290506&n=6503737&z=8).
187
« skrivet: 2024-07-29, 21:09 »
Bryngel Björn står som dragon i mantalslängden 1742 (f. 68v), inte avskedad dragon. Det är "q:n" (kvinnan/hustrun) som är blind.
Möre ligger i Kville socken, n:r 101 vid Tanums kompani, och dess dragon i GMR 1744 heter Bryngel Björn (uppsl. 144). Om det är den Bryngel Björn som bor under Fagerholt i Naverstads socken vet jag inte, men han finns inte på eller under Möre i mantalslängden 1734 (f. 888v) eller 1742 (f. 75v).
Fagerholts egen dragon i GMR 1744 heter Matts Elg, n:r 57 vid Bullarens kompani (uppsl. 198), och finns på raden under i mantalslängden 1742 (f. 68v), på Vattnemellum.
188
« skrivet: 2024-07-29, 17:43 »
Att Centrala Soldatregistret påstår att Stark är hans "släktnamn" är inget att fästa sig vid. Det behöver inte betyda att han föddes med det namnet. Det betyder bara att han hade det namnet när han antogs som soldat vid den roten. Registret kallar både patronymikon och tidigare soldatnamn för "släktnamn".
189
« skrivet: 2024-07-27, 18:55 »
Det är ingen tvekan om att Barnsbörd har skrivits dit först. Man ser den svaga stapeln i B och sedan har Svullnad klottrats dit med tjock skrift ovanpå. Prästen har väl haft SCB-blanketten liggande i kyrkoboken och fyllt i den samtidigt, och sedan glömt att ändra på blanketten också. På andra raden ser det ut som Hosta. Barnet föddes för tidigt ( "otidig födsel"), nöddöptes och dog efter 21 timmar (se raden ovanför). I husförhörslängden (AI:12, uppsl. 49) står samma uppgifter som i dödboken. Men i födelseboken (s. 24) har prästen rört till det och skrivit att han döptes den 8/3, men det var i själva verket begravningsdagen. Där står också att modern kyrkotogs den 13/4 - en dryg månad efter att hon dog...
190
« skrivet: 2024-07-26, 15:25 »
17/5 1730 står det Anderßes son. Fadern heter alltså Anders i förnamn.
191
« skrivet: 2024-07-26, 00:36 »
Det står "medborgerligt förtroende förlustig 5 år". Straffet i övrigt framgår inte. Kanske blev hon inte inburad.
192
« skrivet: 2024-07-26, 00:25 »
Det är sannolikt det brännvinsbränneri som låg vid Stampen (se C. R. A. Fredbergs "Det gamla Göteborg", del 3, s. 564-566). Det finns inga hfl:er för göteborgsförsamlingarna vid den är tiden. Men Petter Pettersson var snart tillbaka i Gudhem. Det är han som finns några rader nedanför utan födelse- eller inflyttningsuppgifter. Att det är han framgår av hustrun och sonen om man sedan jämför med nästa längd där han har födelseuppgifter (AI:3, s. 38). Petter och Lisa gifte sig den 12/10 1788 (Gudhem C:2, s. 261). Men det visste du kanske redan eftersom Petter är din förfader...
193
« skrivet: 2024-07-25, 19:45 »
Det står att det är "hustrun", alltså Maria, som dömt för första resan stöld den 15/2 1866. Om hon dömdes på 'hemmaplan', vilket hon bör ha gjort eftersom det står att hon angivits för innehav av stöldgods, så ska domen ha fällts av Valla häradsrätt. Enligt arkivförteckningen finns 1866 års dombok i AIa:160, men den finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller Riksarkivet/SVAR.
194
« skrivet: 2024-07-25, 12:15 »
Det står Wrå Nolg. (Vrå Nordgård). Vrå är en by i Fägre socken.
Men flyttnoteringen gäller sonen Frans August. Maria och maken Petter är kvar på Ormaskogstorp i nästa längd (AI:10, uppsl. 221).
195
« skrivet: 2024-07-24, 08:50 »
Det står ingen dödsdag i dödboken. Den 30 oktober är begravningsdagen.
196
« skrivet: 2024-07-21, 08:20 »
Vid en närmare titt på 1730 års mantalslängd står det att han heter Jan, som är en kortform av Johan.
197
« skrivet: 2024-07-20, 21:32 »
På bilden är Klacka en fjärdingsgård (1/4 mantal) och där finns inget annat hushåll.
Det ser alltså ut som att han brukat gården - men... Normalt var en soldat eller ryttare inte skattebefriad om han var hemmansbrukare. Kanske låg själva gårdsbruket öde? Den samtida jordeboken bör kunna ge besked om det.
Hur som helst var det inget ovanligt att en ryttare bodde någon annanstans än på sitt rusthåll.
Försök att hitta hans soldatnamn, eller åtminstone patronymikon, i kyrkoböckerna.
198
« skrivet: 2024-07-20, 18:49 »
Att ryttaren är i tjänst behöver inte betyda att han inte är hemma. Det är bara en förklaring till varför han är skattebefriad.
199
« skrivet: 2024-07-20, 18:23 »
Anders Gulbrandssons och Karin Andersdotters son Anders tog över föräldrarnas torp under Ytter-Restad Knapegård, och gifte sig med Anna Jakobsdotter den 28/5 1840.
Hålta
· AI:4 (1836-1840), s. 38.
· AI:5 (1840-1844), s. 42.
Solberga
· C:7, s. 446.
De flesta personerna i husförhörslängderna har födelsedatum, men som sagt inte din Anders. Det tyder på att han kan vara född i ett annat pastorat och att det inte stått födelsedatum i flyttattesten.
Pastoratet omfattar Solberga, Jörlanda och Holta.
200
« skrivet: 2024-07-20, 10:59 »
Innan vi letar i Revesjö bör vi väl slå fast att han verkligen kommer därifrån... Revesjö socken hör till Svenljunga pastorat i Kinds härad i Sjuhäradsbygden. Hur sannolikt är det att han flyttat därifrån långt upp till Solberga i Båhuslän?
Du säger inte vilka källor du har till dina uppgifter, men det enda paret med rätt namn som gifter sig i Solberga eller Jörlanda 1836 är båda från Åseby enligt vigselboken (Solberga C:7, s. 441). Där finns en Anders Andersson, född 1808, som skulle kunna vara han (Solberga AI:8, s. 125).
Efter vigseln kan det vara de som finns som torpare under Jäger (samma hfl, s. 40).
Och därefter under Tegneby (AI:8 s. 88 och AI:9 s. 89).
Slutligen finns de i Kåröd (AI:9 s. 47, AI:10 s. 63, AI:11 s. 64), där Anders dör 1850.
På alla dessa ställen står bara att Anders är född 1808, men ingen dag och ingen ort.
Så var har du sett att han är född i Revesjö den 4/1 1808? Och var har du hittat honom i Jörlanda?
201
« skrivet: 2024-07-16, 17:07 »
Det där är ju den båhuslänska socknen Torsbys egen hfl. Självklart är det då ingen tvekan om vad födelseorten "Th." avser. Den hfl:en omfattar dock åren 1876-1882, när Carl Birger var 5-11 år gammal, och säger alltså inte var du har hittat honom senare i livet - något som man behöver veta för att kunna följa honom bakåt genom längderna för att försäkra sig om att det är 'din' Carl Birger. När du frågade i den andra diskussionen ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=199714) var i Värmland Torsby ligger, så utgick jag ifrån att du hade hittat din förfader i en annan socken med Torsby angivet som födelseort utan att det framgick om det var en gård eller socken och var detta Torsby ligger. I Arkiv Digitals register "Befolkningen i Sverige" går det att hitta många poster med en Karl Birger med rätt födelsedatum och (oftast) Torsby som födelseort, och omväxlande efternamnet Augustsson och Esbjörnsson, och bosatt i olika församlingar. Jag har inte kollat alla originalkällorna för dessa registerposter för att kolla att de är rätt avskrivna och att flyttnoteringar mellan de olika källorna stämmer (något man alltid bör göra, eftersom både register och hfl-original kan innehålla fel). Men eftersom Carl Birger i Torsbys födelsbok och hfl (som du hänvisar till här ovan) har fadern August Esbjörnsson Lif, så verkar det sannolikt att det är rätt Carl Birger med efternamn som omväxlande är patronymikon (med faderns förnamn August) och faderns patronymikon (Esbjörnsson) använt som eget efternamn. Det är ju under övergångstiden mellan de gamla och nya namnskicken, så en sådan blandning är vanlig. Och eftersom den sista registerposten är från värmländska Älgå socken (där han också finns på ytterligare en sida i samma bok, som inte är med bland registerposterna), så förklarar det varför du letade i Värmland. Det står dock i Älgås församlingsbok att det är Torsby i Båhuslän.
202
« skrivet: 2024-07-15, 21:08 »
Har du använt den här söksidan? https://media.digitalarkivet.no/kb/browseOm du gör det, så får du upp länkar till alla skannade kyrkoböcker för de valda socknarna. Du behöver inte fylla i alla sökrutor; det räcker med socken och/eller prästegäll (pastorat). Och du kan välja flera prästegäll och socknar vid ett och samma sök. Och du behöver inte vara inloggad med ett konto.
203
« skrivet: 2024-07-15, 18:47 »
"Förteckning På den lösa ägendom som finnas
Efter af ledne Enckemannen/ Claues Hansson och thes hustru
uti Suartebårg och huad tet bestiger sig uti Penningar
Efter högst biudanne. Som ähr fyra arftagarna
Neml. Hans Clauesson Jörgen ock Eskel Clauessöner
samt doteren Anicka Clauesdoter."
Sedan är förteckningen på lösöret en kombination av bouppteckning och auktionsprotokoll, där man ser vem som har ropat in de olika sakerna.
204
« skrivet: 2024-07-15, 17:15 »
Det är lika omöjligt att hitta i svenska arkiv om man inte kan systemet. Och det är inte svårare att lära sig det norska än det svenska - om man läser vägledningarna, t.ex. Kom i gang med slektsgransking. När det gäller kyrkoböckerna (födda, vigda, döda, flyttningar), så fungerar de i princip som de svenska.
205
« skrivet: 2024-07-15, 16:19 »
Vad är det som ska klaras ut?
Det du hänvisar till nu är ju den noteringen från födelseboken som du frågar om i ditt första inlägg här ovan. Men hur hamnade du där, d.v.s. har du sett i en husförhörslängd eller annan källa att din förfader är från Torsby? Vi får ju börja i den änden för att luska ut vilket Torsby det gäller.
206
« skrivet: 2024-07-15, 16:07 »
Var (i vilken källa) har du sett att din anas födelseort är Torsby? Och står det där i vilket landskap/län detta Torsby ligger?
Det finns flera gårdar/byar Torsby på olika håll i Sverige, men det finns bara en socken med det namnet.
207
« skrivet: 2024-07-15, 14:53 »
Källsjö ingår ibland i Fagereds böcker för att det är samma pastorat. Fagered var moderförsamling, och till pastoratet hörde också Ullared.
I flyttlängderna hittar du inga flyttningar mellan socknar i samma pastorat, eftersom det inte behövde utfärdas några attester när samme präst hade hand om böckerna för båda socknarna. (Det kan finnas undantag på vissa håll, där en komminister/kapellan hade hand om kyrkobokföringen för ett eller flera annex, men så är det uppenbarligen inte här.)
208
« skrivet: 2024-07-15, 14:30 »
Du har lagt frågan under Fryksände socken i Värmland. Men det du frågar om är ju från födelseboken i Torsby socken i Båhuslän. Det har alltså inget att göra med Torsby i Värmland (som du också har frågat om här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199714).
209
« skrivet: 2024-07-14, 20:09 »
Källsjös äldsta hfl (för åren 1803-1805) ingår i Fagered AI:1, där Rävhall finns på f. 22 (AID v91907.b25.s22).
Men då är Anders och Börta inte där. Det är ju nästan 30 år efter att sonen Anders föddes, så de kan ju vara döda.
Av mantalslängderna ska framgå hur länge de finns i Rävhall.
210
« skrivet: 2024-07-13, 23:48 »
I bouppteckningen efter fadern Jonas den 29/4 1853 heter också han Åberg (Kåkinds HR FII:36, s. 173; AID v143823.b90.s173).
211
« skrivet: 2024-07-13, 22:18 »
Det föds en Adolf på gården Stora Björstorp i Fågelås socken den 3/2 1836 (i den del av socknen som då kallades Fågelås kapellförsamling, vilket senare skulle bli Södra Fågelås socken). Föräldrar: Jonas Pettersson och Inga Jansdotter.
Födelsebok, Södra Fågelås:
· C:1, s. 109 (AID v56469.b59.s109).
Husförhörslängder, Södra Fågelås:
· AI:2 (1834-1842), uppsl. 136 (AID v56463.b145.s136).
· AI:3 (1842-1851), uppsl. 157 (AID v56464.b166.s157).
· AI:4 (1851-1858), uppsl. 146 (AID v56465.b157.s146).
· AI:5 (1858-1865), uppsl. 161 (AID v56466.b170.s161) och 177 (AID v56466.b187.s177).
I AI:5 har Adolf och hans syskon fått efternamnet Åberg.
(Ett tips: Det är enklare att hjälpa till om du anger dina källor - alltså socken, bok och sida. Framför allt behövs det för att vara säker på att det är din ana man hittat, och inte någon annan med samma namn.)
212
« skrivet: 2024-07-13, 16:10 »
Gården heter Rävhall (Räfhall). Föräldrarnas namn syns tydligare när samma par får sonen Johannes på juldagen 1772 (CI:2, s. 94): Anders Olofsson och Börta Svensdotter.
213
« skrivet: 2024-07-11, 21:35 »
En Anders Andersson föds den 8/12 1776 i grannsocknen Källsjö (CI:2, s. 100). Men det är ju ett så vanligt namn, så det är ju inte säkert att det är rätt Anders.
214
« skrivet: 2024-07-11, 21:32 »
En Christina Toresdotter föds i Boa den 28/2 1777 (Fagered CI:2, s. 200)
215
« skrivet: 2024-07-11, 21:29 »
Ett par med rätt namn, och båda boende i Boa, gifter sig den 30/12 1801 (Fagered CI:3, s. 235).
216
« skrivet: 2024-07-11, 13:01 »
Är det möjligen SCB-utdraget ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0030996_00598) som du har använt, Bengt? Där står det "W" nederst på varje sida, alltså inte vid något enskilt barn. SCB-utdraget är inte någon riktig födelsebok. Det är ett utdrag med vissa uppgifter ur födelseboken som prästen sände till Statistiska Centralbyrån (SCB) för att användas till befolkningsstatistiken. "W" (eller kanske snarare dubbla bockar) måste ha skrivits dit av SCB, eftersom det står också på blad från andra pastorat. Det betyder väl att sidan är genomgången och införd i statistiken. Den riktiga födelseboken finns här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/80000784_00078
217
« skrivet: 2024-07-10, 20:03 »
fådt ett
oägta barn år 1772 med gifte Drag. Nils Fossberg, och,
enl:t Herr ... Prosten Ekströms bewis, stådt Kyrko-
pligt i Lur Kyrka d. 26 Julii 1772. flyttat om hösten
1773 med mitt bewis till Gisleröd Lur Sochn. Har
aldrig stådt i Mantal.
(Hfl 1769-1778)
218
« skrivet: 2024-07-10, 19:35 »
GMR 1764:
"Jonas Hultstein den 13 April 1764 me-
delst tjenste och Jndelningz byte
afgådt til Munsterskrifware
Jndelningen wid Majorens
Compagnie, och therifrån
samma dag i stället hit
kommen
Carl Gustav Hultstein"
Jonas och Carl Gustaf är alltså olika personer.
Observera också att regementet vid den här tiden hette Smålands regemente till häst (Smålands kavalleriregemente). Det är Krigsarkivet som har ovanan att stoppa in gamla regementen under senare efterföljares namn i arkivet (i det här fallet alltså Smålands husarregemente).
219
« skrivet: 2024-07-10, 17:05 »
d. 12 föddes och d. 18 döp-
tes Torparen Per
Hanssons och Maria
Olofsd:rs Pilteb. i Tor-
na N:a _ _ _ _ _ Hans
åldren på mod. 30 år
Test Nils Svensson
Jacob Larsson och
Maja Andersd:r i Tor-
na Bördeq. Hust.
Gunnur Andersd:r
i Ström
(Hjärtum C:3, s. 201.)
220
« skrivet: 2024-07-10, 12:58 »
"Riksarkivets biografi" är nätversionen av Svenskt biografiskt lexikon (SBL). (Och den artikeln är skriven innan Riksarkivet tog över utgivningen 2009.)
221
« skrivet: 2024-07-08, 22:04 »
På den nedre bilden står det Egby Borna, alltså Ekebyborna. Så då ska väl kråkfötterna på den övre bilden föreställa Östergötland. De kom ju också flyttande från Vadstena 1783.
222
« skrivet: 2024-07-08, 21:02 »
I dessa gamla mantalslängder är bara skattepliktiga med. Därför saknas barn under 15 år.
223
« skrivet: 2024-07-08, 19:49 »
Detta är ju vad jag också skriver i mina tidigare inlägg här ovan. Alltså att hon finns i Gävles hfl, inflyttad från Stockholm 1874, och sedan flyttar vidare till Storvik 1875. Men det går inte att hitta henne i Gävles flyttlängder när hon sägs ha varit där tidigare.
224
« skrivet: 2024-07-08, 16:18 »
Men hon finns som sagt inte i Gävles flyttlängder tidigare; inte i inflyttningslängden 1867-1870, och inte i utflyttningslängden 1871-1874.
Visst finns det fel i kyrkoböckerna, men det vore en märklig slump om hon missats i både in- och utflyttningslängderna...
Kan hon ha fått attest för att arbeta i Gävle, och aldrig formellt flyttat dit?
225
« skrivet: 2024-07-08, 16:01 »
Hon finns i Gävles utflyttningslängd den 3/11 1875 (BI:9, inget sidn:r; AID v134950.b173). Observera att flyttlängden är alfabetiskt upplagd, med kronologisk ordning inom varje bokstav.
Det hänvisas till uppslag 46 i hfl:en och att hon flyttar från III (3:e kvarteret). Hon finns på uppslag 46 i AI:18f (AID v134846.b53.s46), där det sägs att hon flyttat in från Stockholm 1874.
226
« skrivet: 2024-07-08, 15:42 »
I Arkiv Digitals "Befolkningen i Sverige" hittas hon bara i Storvik i Ovansjö socken, med namnet Wahlgren. Men i husförhörslängderna 1871-1875 (AI:24a, uppsl. 139; AID v136253.b146.s139) och 1876-1880 (AI:25a, uppsl. 153; AID v136255.b158.s153) står att hon flyttade in från Gävle 1875.
227
« skrivet: 2024-07-07, 22:25 »
Mjöbeck ser det ut som.
Mjöbäcks socken ligger i Kinds härad i Västergötland, nära hallandsgränsen. Pastoratet omfattade då också Holsljunga och Älvsereds socknar.
228
« skrivet: 2024-07-07, 16:28 »
"Jeppes Ea gift med Tohl Olls."Och i marginalen: " skrif:s infra wed
Bratteråhs."På Bratterås (s. 61) finns en Tore Olsson med betalande hustru. I förra årets längd (s. 1452; AID v98683d.b5420.s1453) har Tore ingen betalande hustru, och i marginalen står att hon är "utlef:d", utlevad (utgammal). Men 1717 har hustrun alltså piggnat till...
229
« skrivet: 2024-07-02, 14:52 »
Herreg.
Ljunghem AI:4, s. 1, näst längst ned (flyttlängden omfattar hela pastoratet).
230
« skrivet: 2024-07-01, 18:56 »
Jag har en misstanke om orsaken till namnet Fin spång...
231
« skrivet: 2024-07-01, 18:46 »
Tråfvad
Se också Tråvads död- och begravningsbok: F:2, uppslag 44, n:r 9.
232
« skrivet: 2024-07-01, 13:51 »
Mantalslängder: Kammararkollegiums exemplar: · Arkivförteckning (med RA:s bildlänkar) · Arkiv Digital: AID a5781 Landskontorets (länsstyrelsens) exemplar: · Arkivförteckning (inga bilder hos RA) · Arkiv Digital: AID a4355 Häradsskrivarens exemplar: · Arkivförteckning (inga bilder hos RA) · Arkiv Digital: AID a3649
233
« skrivet: 2024-07-01, 13:37 »
Detta kan kanske också vara av intresse (på föregående sida):
d. 21. decemb. afsomnade i Herranom Jacob Assersson
uti Löndahl beg. på K:gdn d. 28. ejusdem med lijksermon
sedan han ärl. ock Christl. hade lefwat 80. åhr.
234
« skrivet: 2024-06-30, 13:53 »
Din farmor var inte gift med Blomberg enl. födelseboken (Örgryte C:10, uppsl. 272).
Sonen har väl då fått styvfaderns efternamn för att inte behöva stämplas som "oäkta".
235
« skrivet: 2024-06-29, 20:58 »
Det är Andreas Larsson Selberg och Brita Sofia Degerman som är de riktiga föräldrarna till Vilhelmina. Vilhelmina står inte bara hos dem i husförhörslängden; det står också att hon varit närvarande vid husförhören. Då måste hon vara deras dotter, annars skulle felet upptäckts vid husförhöret. Hos Andreas Andersson Selberg står ett frågetecken efter Vilhelminas namn i husförhörslängden, och efter frågetecknet ser det ut som "Fins icke" (men det är osäkert). I anmärkningskolumnen står: "Antagligen död
här, undf. nöd-
dop. Modern död
s.d. barnet föddes."Enligt dödboken dog Brita Maria Snar den 9/6 1875, alltså 5 dagar innan Vilhelmina föddes, och begravdes den 11/6 (Råneå F:2, n:r 62/1875; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014697_00045). I födelseboken står bara att fadern är "And Selberg", inte om det är Larsson eller Andersson. Prästen har helt enkelt noterat fel mor i födelseboken. Sannolikt har han tittat i husförhörslängden för att se namnet på Andreas Selbergs hustru, och slagit upp fel Selberg. Båda hustrurna heter dessutom Brita. Om Brita Maria Snar verkligen dog i barnsäng, så har prästen glömt att notera det barnet i födelseboken, och sannolikt också i dödboken.
236
« skrivet: 2024-06-29, 17:12 »
"tredje dags froßan" (se SAOB). 36 år.
237
« skrivet: 2024-06-29, 00:54 »
"Språkhistoriskt är Jonas och Jon olika namn " hävdar Jörgen Tollesson. Här saknas referens liksom i övrigt till vad han påstår. Han går så långt att hävda präster "var ute och cyklade", för att befordra sina åsikter. Att jag har någon insikt i ämnet vågar jag hävda emedan jag när jag var som mest engagerad, skrev in mig för studier i ort- och personnamn vid Uppsala universitet och där erhöll högsta betyg i samtliga tentamina.
Om man säger att någon "hävdar" något och sätter citattecken runt detta, så ska man citera rätt. Var har jag sagt att präster "var ute och cyklade"? När det gäller referens för namnen Jons och Jonas ursprung, se Vad betyder namnet? (Historiska Museet): Jon"En nordisk kortform av Johan som är en svensk form av det ursprungligen hebreiska namnet Johannes som betyder Gud har förbarmat sig."Jonas"En grekisk form av det hebreiska namnet Jona som betyder duva."Det jag i övrigt "påstår", och som Karl Göran Eriksson hävdar att det saknas referens för, är... · Att det finns mängder av fel i kyrkoböckerna. · Att det som står i kyrkoböckerna visar vad prästen skrev, men inte säger något om vad personerna kallades inom familjen eller kallade sig själva. Det är minst sagt märkligt att en erfaren släktforskare efterlyser referens för detta. Vidare "påstår" jag... · Att det finns stora regionala skillnader när det gäller både dialekter och olika sedvänjor, däribland namnskick, och att traditioner dessutom kan ändras under århundradenas lopp. Att någon som säger sig ha "högsta betyg i samtliga tentamina" efterlyser referens för detta är inte mindre märkligt. F.ö. är det inte någon referens för de egna påståendena att hänvisa till sina betyg... Jag noterar också jag inte fick något svar på mina frågor.
238
« skrivet: 2024-06-28, 15:17 »
Det är ju omöjligt att veta om prästen valde mellan olika benämningar eller bara skrev ett ord som han själv använde i dagligt tal.
Men vi kan konstatera att kyrkoherde Hasselberg flyttade in till Grundsunda 1898 (AIIa:1b, uppsl. 389). Eftersom Anna bara var på hospitalet några månader 1902 (yngste sonen föddes redan två månader efter utskrivningen), så lär det vara han som skrivit "vansinnig".
Annas mors notering "sinnessjuk" (AIIa:1a, uppsl. 143) har gjorts av den förre prästen, eftersom hon dog innan Hasselberg flyttade in. Det är också en annan handstil.
Det kan alltså vara samma sak som avses med "vansinnig" och "sinnessjuk" i de här fallen, men prästerna har valt olika ord.
239
« skrivet: 2024-06-28, 13:36 »
Sedan har vi den omständighet som gäller också för dödsorsaker:
Det är prästen som håller i pennan och avgör vad som ska stå i kyrkoböckerna. Och om han inte har fått ett läkarintyg, så är det hans egen uppfattning och benämning och/eller vad han har hört från anhöriga eller andra.
Vi ska alltså inte ta dessa noteringar som några fackmannabenämningar som kan tolkas exakt.
240
« skrivet: 2024-06-28, 12:50 »
När man flyttade förr, så fick man en flyttattest från prästen i utflyttningsförsamlingen. Och sedan fick de flyttande själva vara 'brevbärare' och lämna in attesten till prästen i inflyttningsförsamlingen.
Datumet i utflyttningslängden är dagen då attesten skrevs ut, och datumet i inflyttningslängden är dagen då attesten lämnades in. Ibland kan attesten ha tagits ut i god tid innan flytten, men inte sällan ser man i attesten att man redan flyttat flera månader innan attesten skrevs ut. Och likaså kan det ta olika lång tid att sedan lämna in attesten i den nya församlingen.
Inget av de båda datumen säger alltså när man egentligen flyttade. Själv skriver jag bara vilket år man flyttade.
241
« skrivet: 2024-06-27, 19:26 »
Jordeboken visar vilken skatt (den s.k. räntan) som ska betalas för jorden. Och då spelar det egentligen ingen roll om bondens namn är utsatt. Skatten är ju densamma oavsett om det är samme brukare som året innan eller en ny. Därför är bondens namn i gamla jordeböcker mycket opålitligt. Det var vanligt att namnet bara skrevs av från föregående längd, även om den bonden varit död sedan många år. Mantalslängden visar vem som ska betala mantalspenningen. Det var en personskatt, och det var därför viktigt att alla skattskyldiga (åtminstone rätt antal) kom med. Men det betyder inte att alla är med; det fuskades och slarvades en hel del. Senare kom mantalslängden också att användas för att driva in andra skatter. (Se Mantalspenning och mantalslängd.)
242
« skrivet: 2024-06-27, 15:05 »
Inger Maria Persdotter, född på Maderna under Hede i Forshälla socken i Båhuslän den 3/5 1864 (Forshälla C:9, inget sidn:r; AID v229.b24).
1881 flyttar hon till Danmark (Forshälla AI:15, uppsl. 79; AID v1391.b81.s79).
Enligt moderns bouppteckning den 29/4 1893 är Inger Maria gift med Bengt Pettersson från Helsingborg (Fräkne HR FII:10, s. 1205; AID v65567.b608.s1205).
243
« skrivet: 2024-06-27, 11:56 »
Så här ser bilden från födelseboken ut hos Arkiv Digital. Inte lika hemligt... (Eldsberga CI:4, uppsl. 70 [men numret är inte utskrivet]; AID v91867a.b730.)
244
« skrivet: 2024-06-26, 12:43 »
Stockholms stift bildades 1942. Kolla Uppsala herdaminne.
245
« skrivet: 2024-06-25, 17:21 »
Jaha, där hann Åke före - trots att det borde vara uppenbart att jag skulle lägga tid på att kolla detta när jag frågat efter källorna...
246
« skrivet: 2024-06-25, 17:20 »
Här är källorna i fall någon annan vill kolla utan att behöva leta... Församlingsböcker (Lycksele): · AIIa:1c, uppsl. 606 (AID v139332.b1600.s606). · AIIa:1c, uppsl. 607 (AID v139332.b1610.s607). · AIIa:1d, uppsl. 700 (AID v139333.b270.s700). Födelsebok: · C:7, uppsl. 203 (AID v139346.b2070.s203). SCB-utdrag: · https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0030572_00203I församlingsboken finns Johan Edor Sixten inskriven hos Abraham i Lillå (uppsl. 606). När Abraham sedan gifter om sig och flyttar till Nyklinten (uppsl. 700) 1906, så flyttar "sonen" med. 1912 står det sedan att "sonen" 1912 flyttas till uppsl. 607, d.v.s. till de som är föräldrar enligt ändringen i födelseboken och också står som föräldrar i församlingsboken efter flytten. Om han var Abrahams son och sedan flyttade till sin 26 år äldre halvbror Johan Leonard, så hade det inte funnits någon som helst anledning att skriva honom som son där. Och framför allt hade det absolut inte funnits någon anledning att ändra föräldrar i födelseboken. Dessutom finns han inte med som son i vare sig Abrahams eller Huldas bouppteckningar: Lycksele HR: · AIIa:57, HT 1905, n:r 63 (AID v701477a.b3990.s63): Hulda, den 13/6 1905. · AIIa:112, ST 1927, n:r 10 (AID v701532.b4500.s10): Abraham den 12/3 1927. Vad har då hänt? Till att börja med kan vi konstatera att när alla bor i Lillå, så står Abraham (uppsl. 606) som brukare av gården, medan sonen Johan Leonard (uppsl. 607) står som arbetare. Sedan ändras det och Johan står som brukare och Abraham som inhyses. Johan har alltså tagit över gården. Det har skett redan mellan att han gifte sig den 4/2 1900 och dottern Nanna Lauras födelse den 9/3 1903, eftersom han står som arbetare i vigselboken (EI:3, uppsl. 37; AID v139350.b410.s37) och brukare i födelseboken (C:7, uppsl. 275; AID v139346.b2790.s275). Sannolikt har han bott på gården hela tiden, vilket då betyder alla bodde i samma gård när Johan junior föddes 1901. Kanske var det Abraham som anmälde till prästen att det fanns en nyfödd i huset som skulle döpas, och så missförstod prästen vem fadern var? "Moderns" namn fick han i så fall genom att slå upp Abrahms hustrus namn i församlingsboken. Och sedan skrev han också in "sonen" hos "fadern" i församlingsboken. Och när sedan Abraham anmälde flytt till Nyklinten när han gifte om sig, så tog prästen naturligtvis för givet att "sonen" följde med - och så skrevs han in där också. Att Johan junior "flyttade" till Lillå 1912 behöver vi inte ta så bokstavligt; det var då som ändringen gjordes i kyrkobokföringen, men det behöver inte betyda något annat än att det var då felet upptäcktes. Det finns alltså ingen anledning att betvivla att ändringen är det riktiga.
247
« skrivet: 2024-06-25, 07:05 »
Det är mycket enklare att hjälpa till om du säger i klartext vilka personer det gäller, d.v.s. anger källan. Då kan man med egna ögon följa personerna och se ändringarna. (Men det kanske är så sent att det gäller nu levande personer?) Rent allmänt kan sägas att SCB-utdragen är avskrifter av en del uppgifter ur originalkyrkoböckerna som prästen sände till Statistiska Centralbyrån för att användas till befolkningsstatistiken. Man kan alltså upptäcka fel i originalböckerna efter att utdragen sänts till SCB. I originalboken rättas då uppgiften, men i det redan insända utdraget står den ursprungliga uppgiften kvar. Om uppgiften har ändrats i originalboken, så visar det att man upptäckt att den ursprungliga uppgiften var fel, och då har naturligtvis den nya uppgiften företräde framför SCB-utdragets gamla uppgift. Och i födelseboken skrivs de riktiga föräldrarna som föräldrar. Den uppgiften ändras inte p.g.a. adoption (som för övrigt inte fanns i Sverige före 1918, genom lag från 1917). Adoption görs det i stället notering om i församlingsboken. Och fosterbarn är över huvud taget inget juridiskt förhållande som gör fosterföräldrarna till 'riktiga' föräldrar. Avslutningsvis kan konstateras att kyrkoböckerna är fulla av fel. Detta ser man när man följer personer genom längderna under deras liv, och också när man jämför med andra källor. Ibland kan man se att uppgifter ändrats/rättats, men det hör dessvärre till undantagen, åtminstone i äldre böcker. Att en uppgift varit fel och sedan rättats är alltså inget konstigt eller 'skumt'. En sak som du kan göra är att plocka fram bouppteckningarna för både föräldrar och farfar och se vems son han står som där.
248
« skrivet: 2024-06-24, 22:33 »
I den hfl som Conny länkar till finns Lars som dräng på prästgårdstorpet Munkhättan, och i anmärkningskolumnen står: "Upptagen till Fosterb från dess 3 års ålder härstädes."Men han finns inte med på Munkhättan förrän i hfl:en 1826-1831 (AI:19, uppsl. 269). Han står då som fostergosse hos torpareparet Jan Olsson och Greta Larsdotter. Och där står också: "Upptagen av Jan vid 3 års ålder."
Greta Larsdotter sägs vara född i Färnebo den 31/11 [!] 1768. Om man följer henne bakåt i hfl:erna, så ser man att hon kom från Helgetorp när hon blev gift till Munkhättan 1808. Där står hon som piga hos torparen Anders Larsson (AI:15, uppsl. 272). Hos Anders finns också modern Maria Nilsdotter (f. 1731), som kommit från Filipstad 1805. I nästa hfl (AI:16, uppsl. 152) sägs också Anders vara född i Färnebo. Följer vi Greta vidare bakåt (AI:13, uppsl. 141), så kom hon från Sunne år 1800. Och där (Sunne AI:24, uppsl. 2) står att hon är född i Yngshyttan. Yngshyttan ligger mycket riktigt i Färnebo socken (Filipstads landsförsamling). Det föds en Greta på Yngshyttehöjden den 31/12 1768 (Filipstad C:6, s. 327 - hon står först under 1769 för att hon döptes då). Att det är rätt Greta som sedan fått födelsemånaden felskriven i Väse hfl är mycket sannolikt - om inte Värmland hade en skottdag i november 1768. Denna Gretas föräldrar är Lars Bryngelsson och Maria Nilsdotter. Och Maria Nilsdotter heter alltså också Anders Larssons mor som kom från Filipstad till Väse 1805. Och i Filipstad (AI:8, uppsl. 35) finns en Maria Nilsdotter (f. 1731), vars man Lars Bryngelsson är noterad som död 1805. Det ser alltså ut som att Lars Bryngelsson och Maria Nilsdotter är föräldrar till både Greta och Anders. Och vad har nu detta med Lars Eriksson att göra? Jo, samma par har också en son Erik, född den 22/10 1774 (Filipstad C:6, s. 421). Och 1774 sägs murargesällen Erik Larsson i Göteborg vara född (Kristine AI:4, uppsl. 210). Visserligen står det ett frågetecken vid födelseåret, men kan alla dessa sammanträffanden vara en slump? Förklaringen till att en treåring från Göteborg hamnade som fosterbarn hos en torpare långt uppe i värmländska Väse skulle alltså kunna vara att Greta är hans faster. Återstår 'bara' att bevisa det...
249
« skrivet: 2024-06-24, 19:19 »
Som framgår av arkivförteckningen finns inga längder mellan 1713 och 1794, och heller ingen hänvisning till någon annan församlings arkiv. Det är dessvärre helt normalt att de äldsta bevarade husförhörslängderna är från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. Det skulle upprättas längder över befolkningen redan enligt 1686 års kyrkolag, men de äldsta är sällan bevarade. Det ansågs väl inte finnas något behov av att spara dem när nya längder lagts upp; de gamla var ju då inaktuella. De gamla som är bevarade är ofta bara buntar med ihopbundna blad. Om det var det vanliga också för de som slängts, så kanske det var lättare att slänga dem, medan det förmodligen tog emot att slänga de senare längder som skrivits i inbundna - och dyrare - böcker.
250
« skrivet: 2024-06-24, 16:44 »
Han var soldat för n:r 7 (gammalt n:r)/27 (nytt n:r) Backa vid Alsters kompani av Närkes regemente. Enligt 1836 års GMR (AID v46647a.b1600, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028177_00158) antogs vid rekryteringen i Karlstad den 14/2 1834 rekryten Lars Ersson Back. Han står i de första rullorna som värmlänning, men 1849 (AID v46650.b426, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028180_00418) sägs han vara född i Göteborg den 14/9 1814. Det föds en Lars Efraim i Kristine församling den 14/9 1814 (CII:2, s. 294). Föräldrarna murargesällen Erik Larsson och hans hustru Chr. Grönlund. Prästen har skrivit "Larsson" efter Lars Efraims namn, men det är ju Göteborg och där började man tidigt med påhittet att barnet skulle få faderns efternamn i stället för patronymikon. Familjen finns i följande personalförteckningar (motsvarar hfl) i Kristine: · AI:1, s. 228. · AI:2, s. 157. · AI:4, uppsl. 210. Det är naturligtvis ingen garanti för att det är rätt Lars. Men det är i alla fall värt att försöka följa honom framåt för att se vart han tog vägen.
251
« skrivet: 2024-06-24, 15:53 »
Kyrkoböcker är fulla av fel. Inte bara de notoriskt opålitliga husförhörslängderna, där uppgifterna gång på gång skrivs av vid flyttningar eller när nya längder läggs upp; också i födelse-, vigsel- och dödböckerna finns fel. T.ex. kan föräldrarnas namn vara fel i födelseböckerna. Att Bengt blir Bengta och sonen därmed - p.g.a. namnet - blir till dotter är alltså inget anmärkningsvärt. Prästen var inte närvarande vid förlossningen och inspekterade barnet, och inte heller vid dopet var det naket. Förr var det vanligt att man bokade tid för dopet hos klockaren, som skrev en lapp till prästen. Vi vet inte hur detaljerade upplysningarna var på lappen. Kanske stod där bara vem barnets far var, inte om det var en son eller dotter. Inte heller vet vi hur god prästens hörsel var. Det är alltså fullt möjligt att prästen inte i förväg visste barnets kön, och att han sedan hört fel när han vid dopet frågade föräldrarna vad barnet skulle heta - och Bengt därmed blivit Bengta eller Kristin blivit Kristen. Och när prästen så småningom upptäcker misstaget - t.ex. när familjen är samlad vid ett husförhör - så rättas det i husförhörslängden. Ingen bör alltså låta dagens politiska diskussion inspirera till att tolka det prästerliga slarvet som att barnets kön var osäkert. Det som korrigerats är alltså skrivfelet...
252
« skrivet: 2024-06-23, 19:24 »
Och före pigan står en förkortning för ärliga.
253
« skrivet: 2024-06-23, 18:30 »
Föräldrar
Per Hansson
Karin Nilsd:r
Omständigheter
Pärs hustru ifrån
Kråmmered, född i
Brohollm Sandhems
giäld år 1681. warit
gift 48 1/2 år, död
efter en wäl förd
wandel.
254
« skrivet: 2024-06-23, 12:59 »
Har du kollat födelseboken? Det finns en Carl Andersson född den dagen i den församlingen:
Ljungarum C:3, s. 164.
Sedan behöver han naturligtvis följas framåt genom längderna för att se att det verkligen är han (så att hans födelseuppgifter inte har blivit fel under resans gång).
Observara att Ljungarums socken ligger i Småland.
255
« skrivet: 2024-06-23, 12:49 »
256
« skrivet: 2024-06-23, 12:18 »
Snickaregesällen Anders Lungquist från Filipstad och Stina Andersdotter från Slåttebråten i Kinne-Vedums socken får tvillingarna Anders och Maria den 24/5 1761 (Forshem C:3, s. 227 - boken omfattar hela pastoratet).
Dessa "oäkta" barn är alltså orsaken till att Stina kallas "kvinnsperson" i vigselboken.
257
« skrivet: 2024-06-23, 11:14 »
I den hfl som du hänvisar till är hon och maken noterade som närvarande vid husförhör första gången den 5/11 1762, och sonen Anders är född 1763.
Snickaregesällen Anders Lundquist och "kvinnspersonen" Stina Andersdotter vigdes den 27/6 1762 (Mariestad C:2, s. 342).
Det finns en Forshems socken i Västergötland. Den var moderförsamling i ett pastorat som också omfattade Kinne-Vedums och Fullösa socknar. Pastoratet ligger inte så långt från Mariestad.
258
« skrivet: 2024-06-22, 14:28 »
Anders Petersson med hustru är faddrar till nästa barn.
259
« skrivet: 2024-06-22, 13:53 »
N:o
1
Födelse
Ort Må- Dag
nad
Brodtorp Jan 1
Dopdag
och Månad
Jan 1
Namn
Lars Fredrik
Föräldrarnas Namn Stånd
och Hemvist
Jonas Mårtensson Cajsa Eriksd.
i Toltan Jon Månsg. Hornb.
Modrens
ålder
34
Faddrar
Hust. Rebecka Eriksd. i Hornborga
Anders Svenss. m.h. frå Vojtik
Den prest
som Dopet
förrättat
J. Bredberg
--------------------
Kyrkoboken omfattar Broddetorps pastorat (där också Hornborga, Sätuna och Bolums socknar ingick). Jon Månsgården är en av gårdarna i byn Toltan och hörde till Hornborga socken. Också Vojteck är en av gårdarna i Toltan, men åtminstone i mantalslängden står den under Broddetorps socken.
Att det står "Brodtorp" under rubriken Födelseort är alltså fel.
Observera också att ordet församling förr användes i betydelsen pastorat i Västergötland. När sidrubriken säger att det är en födelse- och dopbok för "Broddetorps Församling", så är det alltså Broddetorps pastorat som avses.
Familjen finns på s. 10 i Hornborga AI:3 (AID v23498.b11.s11).
261
« skrivet: 2024-06-20, 12:37 »
Rent allmänt kan sägas att namn kan ha olika former, t.ex. Kristina/Stina, Johan/Johannes. Vilket namn som används i en viss handling, och hur det stavas, beror på vem som höll i pennan. En och samma person kan alltså få sitt namn skrivet på olika sätt i olika handlingar, och ibland t.o.m. i samma handling.
Prästerliga kråkfötter är inte heller alltid så lätta att tyda. Det kan t.ex. vara svårt att se om det ska föreställa t.ex. Christen eller Chirstin.
I en husförhörslängd brukar det stå s. och d. före en sons resp. dotters namn. Är det ändrat?
262
« skrivet: 2024-06-20, 11:57 »
Källor? Du är inte lätt att kommentera något när man inte har sett med egna ögon vad det faktiskt står.
263
« skrivet: 2024-06-18, 21:24 »
Prästen har skrivit in Maria under Kleva socken, men Hånger hör till Bjurums socken. (Hånger och Mårby socknar sammanslogs till Bjurums socken 1768.)
Leta alltså under gårdarna i byn Hånger i Bjurums socken. Det är inte alltid torp- och backstugenamn är utsatta i husförhörslängderna.
Enligt ortnamnsarkivet betyder tå "betesmark närmast ladugården eller intill någon by eller gård". Det är alltså i utkanten av byn, och det förklarar varför det också är ett vanligt torpnamn.
264
« skrivet: 2024-06-15, 19:33 »
Kristberg AI:12, uppsl. 22. Inflyttad 1828.
265
« skrivet: 2024-06-15, 18:07 »
(C:2, s. 461 - hos både RA och AD.)
22 juni 1785
"Bonden och Gifte mannen Anders Pehrsson
från Kättstorp, blifwit wid en swädje fälla nå-
got bränd dock efter åthafwit full sans, som han
ock efter Nils Nilssons i Blankefall och Jonas Måns-
son i Kättstorps intygande warit förut beswä-
nad af Bröstqwaf, men tyckes wid detta till-
fället warit af eld och rök skadad, dock utan
att kläderna warit brända, 4... År och 4 må-
der [!] gammal."
(Andra siffran i åldern är en oläslig plump.)
267
« skrivet: 2024-06-14, 23:56 »
Stina
268
« skrivet: 2024-06-14, 15:47 »
Du kan aldrig lita på åldern i en dödbok. Den är ofta helt fel. Du vet inte hur prästen har kommit fram till den. Kollade han i födelseboken (vilket förutsätter att personen dog i födelsepastoratet), och i så fall rätt person? Kollade han i husförhörslängden, och stod där i så fall födelseår eller bara ålder, och var dessa uppgifter korrekta? Kunde prästen räkna rätt?
269
« skrivet: 2024-06-13, 20:08 »
I dottern "Martildas" födelsenotis den 21/10 1810 står: "Sold. Andreas Siern
H 29 Sara Jonas Dotter
und: Skärbo."29 är Saras ålder. Bland dopvittnena finns en "T. Linngqvist" (kanske "Liungqvist"). Innan står möjligen en titel, men det är inte lätt att tyda vad det ska föreställa, möjligen "adiunck", men det ser ut som ett förkortningstecken efter "ad". De här kråkfötterna skiljer sig från den prydliga texten i övriga notiser; den ser dessutom ut att vara inklämd i efterhand. (Dottern kallas alltså "Martilda" i födelsenotisen, och sedan Martina i den första hfl:en, och därefter Matilda. "Martilda" lär bara vara skrivarens sätt att skriva Matilda, vilket sedan feltolkades som Martina i hfl:en.) Inflyttning n:r 896 år 1806 (som nämns i föregående inlägg) är inte aktuell här. Det är en soldat Krus från Naverstad. Andreas blev inte soldat förrän i april 1808, enl. besiktnings- och kassationsmönsterrullan från den 24/11 1809 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052043_00350). Andreas Stjern var soldat för n:r 16 (Skärbu) vid Tanums kompani av Båhusläns regemente. I den rullan står att Andreas är ogift ( "og."), men det lär vara fel. Det finns en attest i Tanums kyrkoarkiv (HII:7; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061413_00009, AID v202279.b70) för Andreas Larsson (21 år) och Sara Jonasdotter (28 år), daterad Strömstad den 15/10 1807. Det står att de vigdes där den 30/8 samma år, och de finns också i vigselboken (Strömstad C:3, s. 597; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042315_00315, AID v449.b304.s597). I attesten sägs också att de ska flytta till Skee socken. Men attesten finns alltså i Tanums arkiv, och den har ingen påskrift, varken på fram- eller baksidan, från Skee. De lär alltså inte ha flyttat dit, och i stället hamnat i Tanum. Är det då rätt Andreas och Sara? Det ser så ut. Sara heter Jonasdotter, och åldern stämmer på båda. Och nedtill på attesten är ditskrivet (vilket måste ha gjorts i Tanum) "Sara född 1779 d. 10 Ap", vilket ju är det datum som hon har i hfl AI:10. Attestens datering stämmer också bra med att Andreas blev soldat i april 1808 (men det är en lucka i Tanums inflyttningslängd 1807-1809, så vi kan inte se när Tanums-prästen tog emot den). Stjern är ett soldatnamn. Alla soldater fick ett soldatnamn som skulle vara unikt inom kompaniet; annars hade det varit omöjligt att skilja på alla Ola Andersson, Anders Persson, Per Olsson... I äldre tider var soldatnamnet ett rent 'tjänstenamn' som inte gick i arv till barnen. Men under 1800-talet blev det vanligt att soldatbarnen också använde faderns namn som efternamn. De noteringar som står i högermarginalen i hfl AI:9 (1807-1810) är: · Andreas: "utcom. 8. abs. 9."· Sara: "abs. 8. 9.""Utcom." = utkommenderad (det var ju krig då). "Abs." = absens (latin), frånvarande (vid husförhöret). "8" och "9" = åren 1808 och 1809. När det gäller dina "svenska" anor, så kan jag tipsa om detta i Arkivguidens Forum (där det också länkas till mer läsning i Båhus Arkivguide): Båhusläns norska historia.
270
« skrivet: 2024-06-13, 13:46 »
På dina bilder är det först tre kolumner för de enskilda posterna, och sedan tre kolumner till för summeringen av de olika rubrikerna.
På den nedre bilden står myntslagen utskrivna (men förkortade):
R:dal. | sk:r | r:st.
Det gick 48 skillingar på 1 riksdaler, och 12 run(d)stycken på 1 skilling.
1/8 % av dödsboet betalades till socknens fattiga. Pengarna gick alltså in i socknens kassa och användes till fattigvården. Jag vet inte om socknens övriga inkomster var öronmärkta till något speciellt.
271
« skrivet: 2024-06-13, 12:59 »
Prästen strök dem i församlingsboken och skrev in dem i utflyttningslängden för att de (eller rättare sagt en vuxen familjemedlem, sannolikt fadern) anmälde flytten. Och då fick de också flyttattesten.
När de senare "flyttade tillbaka", så står det "Återl. bet." (= Återlämnat betyg) i kolumnen för orten de kommer ifrån i både inflyttningslängden och församlingsboken.
De har alltså inte flyttat. Om de hade flyttat till Norge och sedan kommit tillbaka, så hade det stått att de kommit från Norge.
272
« skrivet: 2024-06-12, 18:09 »
"1/8 Procent af Inventarier" = 1/8 procent av dödsboets behållning enligt bouppteckningen skulle betals till socknens fattiga.
De tre kolumnerna är summorna som betalades: Riksdaler, skilling resp. run(d)stycken/öre.
273
« skrivet: 2024-06-12, 13:44 »
Stina Johansdotters bouppteckning förrättades först den 6/12 1838 (Konga HR FII:31, s. 917; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0112502_00468, AID v76134.b462.s917). Sonen Nils från första giftet nämns inte där. Styvfadern Petter Strutz har väl då glömt (eller "glömt") att nämna honom.
274
« skrivet: 2024-06-11, 11:09 »
Det är inte lätt att tyda utflyttningsorten 1816, men en inte alltför vild gissning är att kråkfötterna ska föreställa "Hemsjö". Det finns nämligen en enka Stina Johannesdotter i Hemmesjö med Tegnaby (AI:4, s. 8 mp/uppsl. 3 hp; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024544_00013, AID v18537.b13.s9). Hon är född den 6/8 1792 (alltså samma dag som 'din' Stina, enl. Rydaholms hfl). Det står inte varifrån hon kommit, men hon flyttade in 1816, och blev enka den 12/4 1815 (som ju är Lars Peter Hjelmquists dödsdag - Rydaholm C:6, s. 389).
275
« skrivet: 2024-06-10, 20:29 »
Eftersom dessa robotar hämtar sina uppgifter från internet, inkl. böcker skannade av Google och andra, så skulle man ju lika gärna kunna använda Google eller andra sökmotorer för att själv hitta dessa uppgifter. Då vet man dels att källorna verkligen existerar och kan själv bedöma deras trovärdighet, dels kan man själv läsa vad där står och dra sina egna slutsatser - i stället för att hålla tillgodo med en "intelligent" programvaras utdrag/sammandrag/sammanställning av okänd kvalitet.
Så vad är egentligen poängen med fråga Chat GPT och liknande "orakel" efter fakta?
276
« skrivet: 2024-06-10, 19:25 »
Soldaten af Wäßmannelandz Regemente och LijfCompagniet Ehrlig och
Manhaftig Lenart Anderson Frisk, sampt Ehrlige och tuchtige pijga
Kerstin Peders dotter från Kiättsta.
277
« skrivet: 2024-06-10, 18:54 »
Påståendet från Kalle Birgersson att dopnamnet "Jonas" skiljer sig från "Jon" torde vara en helt impressionistisk uppfattning. D.v.s. det bygger alltså inte på några som helst omfattande studier.
Språkhistoriskt är Jonas och Jon olika namn. Att de sedan kan ha blandats ihop på olika håll är en annan sak. Jag har registrerat samtliga födda i Jämtland och Härjedalen t.o.m. 1894 (215338 personer), tillika alla födda i 14 olika Medelpadsförsamlingar t.o.m. år 1800 (25213 personer) . Majoriteten av dessa har jag följt upp till deras död och noterat inte bara datum, utan även de namn de vid frånfället namngivits. Jag kan alltså verifiera att personer som i födelseböckerna är namngivna Jonas/Jon, men vid respektive frånfälle ges namnet Jon/Jonas.
Att ha registrerat 240.000 personer är onekligen imponerande - men knappast relevant i det här sammanhanget. Det rör sig ju trots allt inte om så många personer med namnen Jon och Jonas. Och att några som kallas Jonas i födelseboken står som Jon i dödboken, eller omvänt, är inte heller det intressanta. Frågan är hur stor andel av samtliga Jon och Jonas det handlar om, och om är detta genomgående för hela tidsperioden eller bara för äldre eller yngre tid. Men hur många de än är och vilken tid det än gäller, så visar det ju bara vad prästen skrev - och det vet vi ju att det finns mängder av fel i kyrkoböckerna. Det säger alltså ingenting om vad de kallades inom familjen eller kallade sig själva. Men framför allt kan inte erfarenheter från dessa tre landskap användas som underlag för att dra några slutsatser om öländska förhållanden på 1600-talet. Det finns stora regionala skillnader när det gäller både dialekter och olika sedvänjor, däribland namnskick, och traditioner kan dessutom ändras under århundradenas lopp.
278
« skrivet: 2024-06-10, 18:26 »
I gamla tiders bouppteckningar finns allt noterat. Minsta träslev står med. Jag har t.o.m. hittat en söndrig skjortknapp - men så var den av silver också. Benämningar på redskap och andra föremål är ofta dialektala. Därför är det nog i många fall störst chans att hitta ett ord i en dialektordbok från trakten.
279
« skrivet: 2024-06-09, 15:38 »
Om vi ska vara noga, så är "f" inte en förkortning för "före detta". Det är en förkortning för "förre".
Alltså "förre ingenjören", "förre fiskhandlaren" o.s.v.
280
« skrivet: 2024-06-09, 00:46 »
Chat GPT är inget uppslagsverk. Det är inte ens en sökmotor.
Internet är som bekant fyllt med en salig blandning av sanningar, lögner, missuppfattningar och fantasier. Sökmotorer (som t.ex. Google) länkar till källor som du sedan själv kan läsa och bedöma trovärdigheten för.
Men var Chat GPT har fiskat upp sina uppgifter anges inte. Vi vet alltså inte om det är ordagranna citat, och i så fall varifrån, eller om det är en soppa som Chat GPT själv har kokat ihop av en blandning av okända ingredienser.
Chat GPT är m.a.o. fullständigt värdelöst som kunskapskälla.
281
« skrivet: 2024-06-07, 20:41 »
Har du sett i någon originalkälla att Lars Larsson heter Apelrot? Han står bara som Larsson i både sina sista hfl:er (Forshem AI:3 s. 89 och AI:4 s. 146) och dödboken (C:5, s. 627).
Hans son Erik heter dock Apelrot. I AI:3 har han flyttat till Hassle 1798. Och där gifter sig extra kronoskogvaktaren Erik Apelrot (f. 1767) från Vråna i Forshems socken den 9/11 1798 (Hassle C:2, s. 620).
Har någon bara tagit för givet att fadern Lars också heter Apelrot?
Torsö s:n hör f.ö. till Hasslerörs tingslag.
282
« skrivet: 2024-06-07, 19:41 »
Jag har DNA på Orre, så det kanske är Lars Andersson Orre som är far till Lars Larsson.
Inger
Du kan inte se i ett DNA-test att du är släkt med någon som levde för 300 år sedan. Det du ser i DNA-testet är om du är släkt med någon nu levande person som också har DNA-testat sig. Men vem er gemensamma ana är får ni komma fram till med vanlig släktforskning, och jämföra era antavlor. Och om denne nu levande DNA-träffen har en Orre i sin antavla, så kan du inte ta för givet att det stämmer utan att ha kontrollerat det.
283
« skrivet: 2024-06-07, 18:45 »
Det där är ingen riktig lagfartsbok; det är bara en lista över lagfarterna som man fört på häradsrätten. Det är dessutom oklart hur komplett den är. Och det är inga fastighetsbeteckningar på bilden, bara mantalet för resp. gård. Här är den riktiga lagfartsboken: Inskrivningsdomaren i Östra Värend: · CI:1, blad 130· CI:9, blad 41, 252-253 (två bilder), 351Observera att Böket Mellangård är en jordeboksgård (en kameral enhet med gemensamt namn), som består av flera jordbruk/fastigheter. (Du har lagt detta under Asarums socken i Blekinge - men jag utgår ifrån att det är bilden som gäller. Alltså Södra Sandsjö socken i Konga härad, Småland.)
284
« skrivet: 2024-06-07, 17:02 »
285
« skrivet: 2024-06-05, 22:41 »
Karin och Kerstin är olika namn.
Karin är en kortform av Katarina. Kerstin har också en kortform, Stina.
Lita inte på födelseuppgifter (tid och plats) i husförhörslängder. Där vimlar av fel. Följ henne bakåt i tidigare husförhörs- och flyttlängder, längd för längd. Då ser du om uppgifterna har blivit fel under vägen.
286
« skrivet: 2024-06-04, 13:35 »
Linnarhult var en by, bestående av två jordeboksgårdar: Övregården och Nedregården, vardera om 1 mantal skatte. I dag är det stadsbebyggelse. Se dagens karta, där den gamla bytomten är markerad. Enligt ortnamnsboken för Vättle härad (s. 9) var det lokala uttalet 'Linnare', vilket förklarar prästens 'Linnared'. Man har väl 'svalt' hult i uttalet, så att det bara låter som e.
287
« skrivet: 2024-06-02, 20:32 »
d. 3. Martii | Olufz barn i Getan Kierstin
Fad:r Erick i stora Otterbäcken och Erikz
hustru i Warsunnet
288
« skrivet: 2024-06-02, 17:25 »
Ja, det stämmer. Det är m.a.o. en inte särskilt upplysande attest. Att Per uppfört sig "gudfrukteligt", "förstår sina kristendomsstycken" och tar nattvarden verkar vara det enda som betyder något för prästen. Nästan det enda; att han är oförlovad upplyses vi också - åtminstone "så vida vitterligt" för prästen... Det står dock att han "härstädes tient", vilket borde betyda att han inte var född i Kristianstad - eller så visste prästen inte...
289
« skrivet: 2024-06-02, 16:03 »
Förnamnet Gude är vanligt i Båhuslän i äldre tider. Det är en lokal variant av Göte, på norska Gaute.
290
« skrivet: 2024-06-01, 13:00 »
(CI:2, s. 309.) Jodå, det stämmer. "Ofwannämde föräldrar". Nu är jag ingen läkare eller barnmorska, så jag vet inte hur lång tid det kan gå mellan tvillingfödslar. Men om det första barnet föddes i slutet på den 30/5 och det andra i början på den 1/6, så är det ju inte mycket mer än en dag. Sedan vet vi ju heller inte om prästen tänkte rätt. Han kanske fick beskedet att det första barnet föddes den siste maj - och skrev den 30:e... Men de är i vart fall döpta samma dag, den 5/6. Det här får mig osökt att tänka på historien om prästen som var något irriterad när han fyllde i mantalsuppgifterna för sitt tjänstefolk och skrev att det kan vara svårt att avgöra födelsedagen för en person som är född vid midnattstid, då huvudet kan vara fött på ena dagen och fötterna på den andra.
291
« skrivet: 2024-05-31, 17:15 »
En kort sammanfattning av ovanstående röra kan kanske vara på sin plats... Sökningen på Digitala forskarsalens förstasida ligger inte i den egentliga Digitala forskarsalen. Vid en sökning under Arkiv här består sökresultatet bara av länkar till arkivförteckningarna i Nationella Arkivdatabasen (NAD), där man kan se allt som finns hos de länkade arkivbildarna, både digitaliserat och odigitaliserat, och vid de digitaliserade volymerna finns bildlänkar. Sökresultat innehåller alltså inte några länkar till sidorna i den egentliga Digitala forskarsalen. Vid en sökning i den egentliga Digitala forskarsalen, alltså under de olika ämnena (Kyrkoarkiv, Domstolsarkiv m.m), innehåller sökresultatet bara länkar till sidorna som finns under resp. ämne i Digitala forskarsalen, där man kan se vad som är digitaliserat hos de länkade arkivbildarna med bildlänkar till volymerna. Sökresultatet innehåller alltså inte några länkar till arkivförteckningarna i NAD. Den sistnämnda sökningen motsvarar alltså en sökning hos Arkiv Digital. Den visar bara det som finns där, alltså det som är digitaliserat och finns hos resp. bildleverantör.
292
« skrivet: 2024-05-30, 20:15 »
Nja det är inte helt korrekt Jörgen. Om man använder sökfunktionen i Digitala forskarsalen visas bara arkiv som har någon del digitaliserad medan om man söker i NAD så söker men på även de som inte har något digitaliserat alls.
M.a.o.precis det som jag skrev. Oavsett vilken väg man söker på Kil så landar man i den digitala arkivförteckning som jag länkade till.
Nja, det är inte helt korrekt, Michael. Om man använder sökfunktionen som finns på Digitala forskarsalens förstasida (vilket inte är detsamma som den egentliga Digitala forskarsalen) och skriver "Kil" under Arkiv/församling, så får man inte upp den sida som du länkar till. Man får upp ett sökresultat med fyra punkter: 1. Kils kyrkoarkiv 2. Visnums-Kils kyrkoarkiv 3. Stora Kils kyrkoarkiv 4. Kils häradsrätts arkiv Om man väljer län (Örebro) vid sökningen, så innehåller sökresultatet bara den första punkten. Men det sökresultatet är likafullt inte vad din länk går till. Den går till punkt 1 i sökresultatet (en direktlänk dit), alltså NAD:s arkivförteckning, som inte finns i Digitala forskarsalen. Denna sökning hos RA visar allt som finns i arkiven, både digitaliserat och odigitaliserat. Så här beskriver man det själva: "Riksarkivets publika digitala arkiv finns huvudsakligen på två plattformar - Digitala forskarsalen och Nationell Arkivdatabas (NAD). I Digitala forskarsalen samlas ingångar till det digitala materialet från bägge plattformarna."Alltså " ingångar till det digitala materialet från bägge plattformarna", vilket inte är detsamma som att allt finns i Digitala forskarsalen. Men RA:s beskrivning är inte helt korrekt. Sökresultatet vid en sökning på Digitala forskarsalens förstasida innehåller inga länkar till den egentliga Digitala forskarsalen, bara till NAD:s arkivförteckningar, som dock innehåller bildlänkar till de digitaliserade volymerna. Och det är som sagt inte heller i den egentliga Digitala forskarsalen som denna sökfunktion finns. Visst, Ad länkar till RA men botaniserar jag i deras material ser jag bara det som AD digitaliserat.
Och det är precis vad som också sker om man går till Kyrkoarkiv i Digitala forskarsalen och där söker på Kil (alltså inte söker på Digitala forskarsalens förstasida, utan i den egentliga Digitala forskarsalen). Under Kyrkoarkiv får man alltså bara upp det som finns i Digitala forskarsalen (som jag länkade till i mitt förra inlägg) utan någon information om odigitaliserade volymer hos samma arkivbildare, och det är detta som kan jämföras med Arkiv Digital. Man måste alltså göra skillnad mellan resultatet vid en sökning... · i RA:s 'stora' sökning på Digitala forskarsalens förstasida som visar allt som finns i arkiven, både digitaliserat och odigitaliserat; länkarna i sökresultatet går dock bara till NAD:s arkivförteckningar (som också länken i ditt första inlägg går till), där i sin tur bildlänkar till de digitaliserade volymerna finns; · i Digitala forskarsalen (som du hänvisar till i ditt första inlägg) som bara visar det som finns där och alltså är digitaliserast, med bildlänkar som inte går via NAD (och detta gäller naturligtvis också för annat än Kyrkoarkiv, t.ex. Domstolsarkiv). Ja, det här är rörigt, och det är RA som har rört till det - men det gäller att hålla isär vad som är vad och var de olika sakerna (arkiv, bilder, arkivförteckningar, sökningar m.m.) finns.
293
« skrivet: 2024-05-30, 12:23 »
Som komplement till vad KG och Eva skrivit kan jag tipsa om att du hittar hela arkivförteckningen för de olika församlingarna på Riksarkivets Digitala forskarsal (här för Kil https://sok.riksarkivet.se/digitala-arkiv?Arkivsok=kil&Lan=0&Arkivtyp=Alla&EndastDigitaliserat=true&page=1&postid=Arkis+9446C00E-49D8-11D5-A6ED-0002440207BB&tab=post). Hos de privata tillhandhållarna av digitala bilder ser bara det material som de har digitaliserat.
Michaels länk går inte till Riksarkivets "Digitala forskarsal" (av oss 'som varit med förr' fortfarande kallat SVAR), utan till Nationella Arkivdatabasen (NAD). Och i NAD visas mycket riktigt hela arkivet, både digitaliserat och odigtaliserat. Men i Digitala forskarsalen visas bara det som RA har digitaliserats (t.ex. för Kil). Man länkar dock till den fullständiga arkivförteckningen i NAD, men det gör också Arkiv Digital.
294
« skrivet: 2024-05-29, 18:07 »
SuenskInte skåning m.a.o.
295
« skrivet: 2024-05-29, 00:55 »
Har du kollat om någon av faddrarna Sten och Per är gift med en Nilsdotter?
296
« skrivet: 2024-05-26, 11:03 »
Har dock hittat en rulla där han står som Fördubblingsbåtsman Nummer 120 i Ölands första Kompani.
Nils Nilsson Lund död i Riga den 16 November 1717.
Han har varit fången, igenkommen och återinsatt år 1717.
På en annan sida står att han blivit fången 1715 i April som Ordinarie för Nummer 120.
https://app.arkivdigital.se/volume/v825746?image=340
Den rulla (EII:1; AID v825746.b340) där han noteras som död är en rulla över rekryter 1717. Det står följande i vänstermarginalen: "Warit fången
och igänkomen
som står wid
denna sin
forra Rota betalas
inga Jnskrifningz Penig:r"Han får alltså inga inskrivningspenningar för att han inte är nyrekryterad. I högermarginalen står detta: "död på Riga d. 16
Nov. 1717"Observera att det står att han dog på Riga, inte i. Riga och Livland erövrades av ryssarna redan 1710. 1716-1718 anföll Karl XII Norge. Det var också flera danska angrepp, mot Strömstad 1717 samt Nya Varvet och Nya Älvsborg 1717-1719. Det troliga är alltså att han dog på ett fartyg med namnet Riga. Det är också andra båtsman i samma rulla som dött på Riga den 16/11 1717.
297
« skrivet: 2024-05-25, 12:10 »
Auktionsprotokollet eller köpekontraktet som upprättades efter auktionen är ju en åtkomsthandling som inlämnades som bevis på köpet vid ansökan om lagfart (eller fastebrev som det hette då). Det kan då finnas inbundet i uppbudsprotokollet eller åtminstone vara avskrivet där. Eventuellt kan det finnas bland inneliggande handlingar.
Men det förutsätter att det inte bara var själva byggnaderna som såldes. De räknades som lösöre. För att få fastebrev/lagfart måste det höra mark till husen, men det behöver inte vara en gård; det räcker med en avstyckad s.k. lägenhet.
Bland småprotokollen kan också finnas avhandlingsprotokoll (ev. med annat namn) där husköp skulle kunna vara inskrivet.
Det är också möjligt att själva auktionen kan vara omnämnd i domboken om den hölls i samband med tinget. Det beror väl på orsaken till auktionen.
298
« skrivet: 2024-05-24, 12:21 »
Du kan läsa mer här: Mantalslängder.
299
« skrivet: 2024-05-24, 11:32 »
Man ändrade inte till de moderna fastighetsbeteckningarna vid storskiftet 1825. Fastighetsregistret (urspr. kallat jordregister på landsbygden) fanns helt enkelt inte då. De nutida fastighetsbeteckningarna, 21 o.s.v., har skrivits dit någon gång under 1900-talet. I protokollet finns de på två ställen:
· Under "Beskrifning", där de i början av varje gård har skrivits in i efterhand med förkortningen "R.N:r" skriven med modern textning följt av fastighetsbeteckning. Och handstilen på de siffrorna är inte densamma som övriga siffror.
· På de allra sista sidorna med "Sammandrag" (bild 38), där numren har skrivits in i kolumnen "Ägornes nummer" med den tillagda och modernt textade underrubriken "R.N:r". Och handstilen på de siffrorna skiljer sig på samma sätt här som i den förra punkten. Denna kolumnen var alltså ursprungligen tom under "Sammandrag".
På kartan finns byggnadernas placering som de var innan skiftet. Och alla åkrar, hagar, tomter m.m. har nummer som hänvisar till "Ägornes nummer" i protokollets "Beskrifning". Därefter har resp. gårds skiften efter skiftet markerats med röda linjer och fått bokstäverna (Litt. = Littera) A, B o.s.v.
På protokollets första sida (bild 19), "Repartition" (= fördelning), är kolumnrubrikerna handskrivna, och de första är "N:o i By" följt av "Litter." (på övriga sidor med "Beskrifning" är den tryckta rubriken "Åbo Litter."). Här motsvaras nummer 2 av Litt. B. Om ett nummer har delats, så har båda delarna fortfarande det ursprungliga numret, men en av delarna har fått ett tillägg i Litt, t.ex. Litt Ba. Och i det moderna fastighetsregistret har de fått olika nummer (enl. de röda sifrorna i kartans nyskrivna kolumner samt ovannämnda tillägg i protokollet): Ytterboda 2 har delats i Litt B (21) och Litt Ba (111).
300
« skrivet: 2024-05-24, 00:47 »
Det är alltid bättre att länka till originaldokumentet i stället för en kopia av okänt ursprung som laddats upp till en server... Jag förmodar att det är det här skiftet. De prydliga kolumnerna med modernt textade bokstäver och siffror i svart och rött är inget som lantmätaren plitade dit för 200 år sedan. De har tillkommit i någorlunda modern tid, någon gång under 1900-talet, och är en översättning av det gamla skiftets (kartans och protokollets) Litt-beteckning (i svart) till fastighetsbeteckningen i det nutida fastighetsregistret (i rött). T.ex.: Litt B = R.N:r 21 (Ytterboda)I dag skriver vi ju fastighetsbeckning med kolon i stället för upphöjt andra nummer, alltså 2:1. Det blev väl problem med upphöjda siffror efter datoriseringen...
301
« skrivet: 2024-05-23, 23:38 »
Den Maria som finns med födelseår 1774 (utan datum) på s. 25 i Korsberga AI:1 har föräldrarna Johannes Danielsson och Bolla Andersdotter. Och en Maria med de föräldrarna finns mycket riktigt den 12/11 1774 i Fågelås födelsebok.
Den Maria som finns med födelsedatum 12/11 1774 på s. 140 i N. Fågelås AI:1 har föräldrarna Johannes Andersson och Ingeborg Eriksdotter på Fjället. Och en Maria med de föräldrarna och den födelseplatsen är enligt födelseboken (noteringen över den andra Maria) född den 13/11. Hon har alltså fått fel födelsedag i husförhörslängden. I den andra noteringen där står det dock inte den 12/11, men det ser snarare ut som den 18/11 och inte den 13/11.
302
« skrivet: 2024-05-23, 23:10 »
Hon flyttar till Styrshult 1802. Korsberga AI:2, s. 129.
303
« skrivet: 2024-05-23, 17:50 »
Det står vem resp. ryttare rider för, alltså rusthållaren.
Att en hustru står som rusthållare lär då betyda att hon är enka, annars borde ju hennes man varit rusthållare. Men det får naturligtvis bekräftas i andra källor.
304
« skrivet: 2024-05-22, 16:38 »
Det står som sagt också att det är stadsäga n:r 60. Se på denna registerkartan från Alingsås 1926 (bläddra till bild 8 ). Säveån slingrar sig som en orm. Under den nedre kröken finns tomt 39, och nedanför den (på andra sidan vägen) finns tomt 40. Till vänster om 40 finns mindre tomter. 60, 62 och 61 under varandra. Och bredvid dem finns 59, 58 och 57 under varandra. Och mellan dessa tomtrader finns en smal remsa, n:r 41. (Och det står i förklaringen att nummer som varken är understrukna eller har parentes är stadsägonummer.) Jämför detta med tomtindelningen i kvarteret Bälgen på dagens karta, där den markerade tomten (i hörnet av Kristineholmsvägen och Vättlevägen) borde motsvara den gamla stadsäga 60. Stockholmsvägen har förmodligen klippts av och delarna fått nya namn när motorvägen byggdes. Och jämför också med häradsekonomiska kartan från 1890-talet som visar var Holmen låg.
305
« skrivet: 2024-05-22, 12:37 »
Överst på uppsl. 3999 i Stadsförs. AIIa:35 är Holmen Östergård överstruket och ändrat till Stockholmsvägen.
306
« skrivet: 2024-05-21, 20:48 »
Jag trodde att jöns och Jons bara var samma namn fast i olika regioner?
Javisst...
Nej, inte alls. En Jonsdotter/Jonsson är dotter/son till en Jon (eller ev. Jonas; se nästa stycke). En Jönsdotter/Jönsson är dotter/son till en Jöns. Ibland kan man se att patronymikonet Jonasdotter/Jonasson dragits ihop till Jonsdotter/Jonsson, men om det betyder personen verkligen kallade sig detta eller om skrivaren skrivit fel är inte lätt att veta långt i efterhand - om man inte kan hitta personens egen originalnamnteckning. Förnamnet Jon är hursomhelst inte en kortform av Jonas. Jon, Jonas och Jöns är tre olika namn. Förnamnet "Jons" finns inte. Observera att man i gammal skrift inte sällan sätter punkt också över stort J. Om den då hamnar lite vid sidan av (efter) J, så kan det se ut som om pricken hör till ett efterföljande ö, när den bokstaven i själva verket är ett o. Jämför hur ö skrivs i den övriga texten i samma handling; det är sällan bara en liten prick över. Och jämför också hur J skrivs i den övriga texten när pricken omöjligen kan sitta över en efterföljande bokstav.
307
« skrivet: 2024-05-20, 11:58 »
"Lars" måste vara en felskrivning. Dödboken: · 3/11 1768 (Öxabäck C:1, s. 359; AID v6965.b178.s359): Hans Gudmundsson i Hallstorp, 62 år. · 15/6 1770 (s. 361): Enkan Ingerd Larsdotter i Hallstorp, 71 år. Dagens karta. Det går att zooma och byta till flygbild.
308
« skrivet: 2024-05-20, 01:46 »
Hallstenstorp i mantalslängderna (Holsljunga s:n, Kinds h:d):
1732 (s. 204; AID v224347.b1260.s205):
· Lars Torbiörnsson | "medelst ålderdoms swaghet och fattigdom, måst afstå bruket till drängen Hans Gudmundßon från Elmhult, som i åhr gift sig med dottren, och under des försörgning."
· Hans Gudmundßon, h
1760 finns Hans Gudmundsson ännu på Hallstenstorp, och han har en son Anders (s. 839; AID v224360.b4310.s839).
1761 kallas han plötsligt Lars Gudmundsson, men fortfarande med son Anders (s. 812; AID v224361.b4040.s813).
1763 är "Lars" överårig och från bruket och sonen Anders Hansson [!} har tagit över, "gift fr. Backa" (s. 799; AID v224363.b4080.s799).
Vigda 1732 (Öxabäck C:1, s. 131; AID v6965.b72.s131):
25/6 Hans Gudmundsson och Ingerd Larsdotter i Halstorp.
309
« skrivet: 2024-05-19, 23:52 »
Bouppteckning efter Anders Hansson i Hallstenstorp förrättades den 10/10 1783 (Kinds HR FIIa:11, s. 345; AID v142753.b176.s345).
Han efterlämnade enkan Catarina Larsdotter och de omyndiga barnen Lars, Carl, Stina och Helena. Till förmyndare föreslogs den avlidnes bröder, snickaremästaren Per Hallin i Gunbjörntorp samt Gudmund Hansson på Lindåsen.
Hall(sten)storp ligger i den s.k. Skänklingen som hör till Öxabäcks kyrkosocken, men fram till 1892 Holsljunga jordebokssocken och därmed Kinds härad.
310
« skrivet: 2024-05-17, 22:22 »
Häradsskrivarnas exemplar av mantalslängderna är oftast dåligt bevarade. Men när de finns är de oftast de bästa, eftersom man kan se ändringar (strykningar och tillägg) där. Det var ju häradsskrivaren som upprättade längderna, och hans eget exemplar användes då som förlaga till de renskrivna exemplaren till landskontor och Kammarkollegium. Enligt arkivförteckningen har Väne häradsskrivare inga bevarade mantalslängder före 1800-talet.
311
« skrivet: 2024-05-17, 22:14 »
Kammarkollegiums mantalslängder är de som finns på nätet hos SVAR/RA. AD har också dessa exemplar av mantalslängderna, men normalt bara de år som det är luckor i landskontorens längder. Och bland Kammarkollegiums längder är det vanligt med luckor under 1730- och 1740-talen också i andra län.
312
« skrivet: 2024-05-17, 22:11 »
Älvsborgs länsstyrelsearkiv (landskontor och landskansli) försvann i Vänersborgs stadsbrand 1834.
313
« skrivet: 2024-05-16, 21:31 »
Det finns ingen Anders Johansson, född den 12/4 1794, på s. 37 i Önum AI:5. Om det är torparen som är gift med Britta Pettersdotter, så står det att han är född den 19/4 1793.
Och den dagen finns det som sagt en Anders Johansson i födelseboken (Skarstad C:4, s. 23; AID v12672.b18.s23). Han finns också en gång till på samma sida i Önums hfl (överst) - hos föräldrarna, som har samma namn som i födelseboken.
314
« skrivet: 2024-05-16, 07:52 »
Något formellt tvång att ta nattvarden fanns mig veterligt inte. Men i praktiken var man tvungen, eftersom den som inte tog nattvarden varje år inte räknades som vittnesgill. Och då kunde man inte gifta sig, inte vara fadder/dopvittne, inte ingå skriftliga avtal och inte vittna inför tinget.
Men om prästen ansåg att en persons religionskunskaper inte var tillräckliga, så kunde han alltså hindra denne från att ta nattvarden och därmed också hindra att personen t.ex. kunde gifta sig.
Denna fundamentalistiska dårskap avskaffades 1863.
Det kan tilläggas att Anders Henrik Andreassons attest från Kville (daterad den 18/10 1861) är undertecknad av den fanatiske schartauanen Johan Henrik Holmqwist (Domkyrkoförs. HIIa:47, s. 20959; AID v204391.b910.s20959). Så då är det kanske inte så underligt att hans kristendomskunskaper inte godkändes...
315
« skrivet: 2024-05-14, 23:30 »
"Förstår salighetsläran: Otillräckligt, varför han icke kunnat framsläppas till Herrens nattvardsbord."
Han hade alltså inte tillräckliga kristendomskunskaper för att konfirmeras och ta nattvarden.
Att han var "oberättigad" till äktenskap berodde på att han var för ung. Han flyttade i februari 1862 (i vart fall flyttade han in till Domkyrkoförsamlingen då), när han bara var drygt 17 år.
316
« skrivet: 2024-05-12, 14:35 »
Det fanns ingen svensk avdelning av Kristine församling på 1900-talet. Den svenska avdelningen inom Tyska församlingen (även kallad Kristine) bildades 1774. Vid den nya (territoriella) församlingsindelningen i Göteborg 1883 upphörde den Tyska församlingens svenska avdelning. I stället bildades en ny territoriell församling runt Kristine kyrka, och den fick namnet Kristine. Tyska församlingen (i dag officiellt Tyska Christinæ) fortsatte även efter 1883 som en icke-territoriell församling.
317
« skrivet: 2024-05-11, 22:08 »
Uglarp (Ugglarp)
(CI:1, s. 89.)
318
« skrivet: 2024-05-11, 18:05 »
Perstorp, som ligger i moderförsamlingen Fröjered (AI:5, s. 150 - näst längst ned på sidan).
319
« skrivet: 2024-05-11, 15:32 »
320
« skrivet: 2024-05-08, 22:16 »
...sidan 15 enligt Arkiv Digitals sätt att räkna...
Landsarkivet har stämplat 15 nedtill på sidan. Och gjordes redan innan mormonerna filmade boken 1953, för det är med också på SVAR:s gamla bild, men de har inte indexerat volymen.
321
« skrivet: 2024-05-08, 21:14 »
Enligt arkivförteckningen går Bjurbäcks husförhörslängder till 1895, och 1896 börjar församlingsböckerna.
323
« skrivet: 2024-05-08, 19:14 »
Jo, du kan läsa den hos Arkiv Digital om du har ett abonnemnag. Och hos Riksarkivet om du registrerar ett gratis konto (som du behöver för att boken är yngre än 110 år).
Jag kan inte hitta någon lysning för en Karl Otto Hellberg i någon av pastorates tre socknar 1897-1899. Inte heller finns där någon lysning under de åren som inte ledde till vigsel (oavsett parets namn).
325
« skrivet: 2024-05-08, 13:12 »
Klicka på länken, så förstår du. Den går till den andra diskussionen, där du fick svar på din läshjälpsfråga om samme Erik.
326
« skrivet: 2024-05-07, 18:40 »
327
« skrivet: 2024-05-06, 22:41 »
Varje präst hade sina idéer om hur han skulle skriva. Det var ju ingen annan som skulle läsa "hans" böcker och behövde förstå. Förmodligen är "a." en förkortning för arbetsbetyg, alltså attest för att arbeta utanför pastoratet. Det finns fler med liknande noteringar, t.ex. på nästa uppslag. Ibland står det "a.", ibland "arb." och i något fall arbetsbetyg i klartext.
328
« skrivet: 2024-05-06, 22:04 »
När det gäller hfl, så se Danvik-Sicklaö AI:4:
s. 111 (1788)
s. 131 (1789)
s. 151 (1790)
329
« skrivet: 2024-05-06, 21:59 »
Det finns många som det står det på. Alla vuxna i dödboken är antingen ogift, enka/enkling eller så står det äktenskapsskillnad. Det betyder att äktenskapet upplöstes genom den enes död ("Tills döden skiljer oss åt"). Det gäller att fylla i rätt kolumn i befolkningsstatistiken.
330
« skrivet: 2024-05-06, 21:14 »
"Artilleristen vid Kongl. Giötha Reg. m t [?] H:r Capit.
Ehrenströms Compagnie N:o 27. Erik Andersson Ryd,
född 1786, Åttatjo Sex, d. 24 Dec:r i Flo Pastorat af Ska-
raborgs Län, hitkom vederbörl:n försedlad 1807, har
tient här i Pastoratet altsedan, dels såsom dräng, dels
såsom förstärknings karl och Extra Roterings båts-
man, läser någorl. i bok med enfaldigt begrepp i Salig-
hetsläran, har i barn Åren haft smittkoppor, brukat
Nådemedlen ordentl:n, är i öfrigt välfrägdad, och från
ägtenskaps handling, samt annor Kronans tienst vid
afflyttningen til Gborg sistl:e höstetid, ledig. Lundby
Wädtle Härads Prästg. d. 23 Aug. 1813 And:s Banck
Pr. & P:r L."(Göteborgs Garnisonsförs. HII:11, f. 11; AID v204668.b130.s11.) Lundby i Vättle härad = Stora Lundby. 1813 omfattade pastoratet hela häradet, d.v.s. socknarna Stora Lundby, Skallsjö, Lerum, Angered och Bergum. Så här ser bilden ut hos Arkiv Digital. En viss skillnad mot Ancestrys gamla raspiga Genline-bild (som är skannad från en kopia av en kopia av en kopia av den 65 år gamla mormonfilmen).
331
« skrivet: 2024-05-06, 17:46 »
Schira står det nog. Det finns ett Byestad i Skirö socken.
332
« skrivet: 2024-05-06, 16:58 »
333
« skrivet: 2024-05-06, 16:58 »
Ektensk. skilnad.
334
« skrivet: 2024-05-06, 13:50 »
Blomman är ett av de fyra "kvarter" som Vänersborgs stad var indeled i. Men Äspered ligger utanför den egentliga staden. Det var en by i Vassända kyrkosocken och Naglums jordebokssocken, som bestod av jordeboksgårdarna Stora och Lilla Äspered. Men kronogården Stora Äspered donerades av kungen till Vänersborgs föregångare Brätte och överfördes senare till Vänersborgs stad, och ingick därefter i stadens område och Vänersborgs församling. Här är Stora Äspered på dagens karta. Men det är ingen bebyggelse där nu. Och på Lilla Äspered till höger ser det ut att vara industriområde.
335
« skrivet: 2024-05-04, 21:53 »
Soldattorpet låg på gårdens utmark. Men det kan ha legat på olika ställen vid olika tider.
Sök bara på Guntorp i Rännelanda socken i "Historiska kartor", och se sedan om soldattorpet är markerat på någon karta. Det står nog bara "soldattorp" på kartan eller i aktens protokoll.
336
« skrivet: 2024-05-04, 21:35 »
I det här tillfället är Andreas Flink soldat, och då är "stom" det samma som soldattorpet under Guntorp.
(Det finns också gårdsnamnet Stommen i många socknar, men då är det en gård som ursprungligen ägdes av kyrkan och brukades till prästens underhåll. Men det är alltså inte aktuellt här.)
337
« skrivet: 2024-05-04, 17:42 »
Enligt Nordisk Familjebok (spalt 1298, band 14 - utgivningsår 1911) var en krigsfiskal bl.a. åklagare vid krigsdomstol. Han fattade alltså inga beslut vid krigsdomstolen, än mindre vid civila domstolar. När man inte har läst målet, så kan det bara bli en gissning. Var din släkting möjligen i värnpliktig ålder? Och kan han ha anmälts för att inte ha inställt sig till tjänstgöring? Och kan man då ha konstaterat att han sannolikt var död? I så fall kunde krigsfiskalen ha ansökt om dödförklaring, eller åtminstone redovisat kända fakta inför häradsrätten, som var den instans som fattade det formella beslutet om dödförklaring.
338
« skrivet: 2024-05-03, 18:17 »
Westerwiek
339
« skrivet: 2024-05-03, 17:09 »
En Börge/Birger kan inte vara far till en Lauritsson.
Om Peder heter Lauritsson, så heter hans far alltså Laurits/Lars.
340
« skrivet: 2024-05-02, 15:20 »
Bouppteckning efter modern Sofia förrättades den 18/9 1919 (Flundre, Väne och Bjärke HR FII:23, n:r 50; AID v510959.b5510.s50).
Bland barnen finns dottern Alma, gift med Martin Larsen Hojendal Lekum i Norge.
341
« skrivet: 2024-05-01, 14:03 »
efterskrefne
342
« skrivet: 2024-04-29, 15:03 »
Antecessore matrimonii = föregångare i äktenskapet, alltså hustruns förre man. Det passar ju också bra med att han är död
343
« skrivet: 2024-04-28, 17:59 »
Thores förnamn ska ha varit (vanligt?) förekommande bland personerna Brun i västkust-området norr om Göteborg omkring år 1600 enligt inlägg i den här tråden.
"Västkust-området norr om Göteborg", d.v.s. Båhuslän, var östkust till år 1658 , nämligen Norges östkust. Och det var Torger som var ett hyfsat vanligt namn bland de båhuslänska Brunarna. Släktförbindelser mellan denna borgmästar- och prästsläkt och personer med samma namn i Stockholm och Västervik under Båhusläns norska tid tvivlar jag på, om det inte finns bevis för den saken. Jag vet inte om ovannämnde skeppare Samuel Brun hör till denna släkt, men förbindelserna mellan Båhuslän och hans födelsestad Göteborg (grundat 1621 och med riksgräns som skilde staden från Båhuslän till 1658) var väl inte de bästa under krigstiderna när han sägs vara född, så sannolikheten är väl inte överdrivet stor att någon båhuslänsk Brun slagit sig ned där då. Hursomhelst är det ju inget unikt namn, så enbart namnet räcker inte för att bevisa släktskap mellan Brunar i olika delar av (det nuvarande) Sverige i äldre tider.
344
« skrivet: 2024-04-28, 15:51 »
Gällareds socken var delad mellan Faurås härad (största delen) och Årstads härad (mindre del). De båda delarna av socknen står därför på olika ställen i mantalslängden.
Kila hörde till Årstad-delen. I 1740 års längd finns Kila på sidan 5932 (AID v98698a.b6690.s5933). Den ende Nils på Kilas tre jordeboksgårdar i den längden är Nils Andersson på Bengtsgården (eller Bengt Matsgården).
Observera att eftersom Kila hörde till Årstads härad, så är det också där som du finner bouppteckningar och domböcker.
345
« skrivet: 2024-04-28, 15:09 »
Jag har sett ett fall från de första åren på 1700-talet (alltså före 1734) när en man gick till sängs med sin styvdotter, och båda avrättades för blodskam (incest).
Man hade ju den hokuspokusidén att blodsband uppstod mellan makarna genom äktenskapet, och därmed också mellan en av makarna och den andres släkt, t.ex syskon och barn från ett tidigare äktenskap. En enka eller enkling kunde därför inte gifta om sig med sin svåger respektive svägerska.
Och då kan det alltså rimligen inte ha varit lagligt att gifta sig med sin styvfars bror.
346
« skrivet: 2024-04-27, 18:15 »
Det finns ett Åkre i Brunflo socken. Det är det närmaste jag kan finna, men det är bara en gissning. Det är alltid mycket lättare att hjälpa till om man vet källan - så att man slipper att gissa... Har skrivaren hört eller läst rätt från sin källa - och har frågeställaren läst rätt? Är texten från 1600-talet eller 1900-talet eller någon gång däremellan? Är den skriven på svenska eller är det möjligen från en norsk kyrkobok från den tiden när norska präster skrev på danska? O.s.v. F.ö. är det i Morups annex Stafsinge som det finns ett Agerör - men nu gällde ju det här Jämtland.
347
« skrivet: 2024-04-26, 21:10 »
Här är förstasidan av bouppteckningen. (Bilden från Arkiv Digital.)
348
« skrivet: 2024-04-26, 20:21 »
Karl Oskar bor i Duluth enligt Saras bouppteckning.
(Sunnervikens HR FII:11, s. 143; AID v549147.b750.s143 - ej filmad hos RA).
349
« skrivet: 2024-04-25, 14:44 »
Årebohl
Det finns ett Årebol i både Sundals-Ryrs och Ånimskogs socknar.
350
« skrivet: 2024-04-24, 15:38 »
Hörilla Qwarnn
Det lär vara Hörle kvarn i Värnamo socken.
351
« skrivet: 2024-04-23, 16:29 »
Under delningen av boet efter Ambjörn 1770 (s. 109, vänsterspalten) står att enkan Anna Persdotter är dottern Ingrids styvmor och dottern Annas mor. Och om Ambjörns första hustru dog 1761, så måste de gifta döttrarna Elin och Margreta vara hennes.
Och detta stämmer ju också med Anna Larsdotters bouppteckning 1761, där det finns tre döttrar: Elin, Margreta och Ingrid.
352
« skrivet: 2024-04-23, 15:08 »
Begravd 1753:
Dec. 28 Oluf Torstens. i Hallorsbyn, 1 månad g., död i Kopporna.
(Dalskog C:1, s. 186; AID v12396.b98.s187.)
353
« skrivet: 2024-04-22, 19:47 »
Åhlerudz Soldate torp Larses och Kirstins Son...
354
« skrivet: 2024-04-20, 16:15 »
Och här står det "tilförende".
355
« skrivet: 2024-04-19, 17:47 »
Att du är släkt med en viss person kan du som sagt bara bevisa om den andre personen också har DNA-testats.
Så det du ser i DNA-testet är att du är släkt med andra nu levande personer som har gjort ett DNA-test.
Men vilka era gemensamma förfäder är kan inte bevisas genom DNA-testet. För att fastställa det får ni genomföra vanlig släktforskning och jämföra era forskningsresultat.
De antavlor som publiceras hos DNA-företagen är inte en del av testresultatet. De antavlorna har publicerats av enskilda forskare och är bara deras påståenden om vilka förfäder de har, och säger inget om vilka förfäder du har.
(Ja, jag upprepar - men det tycks behövas.)
356
« skrivet: 2024-04-19, 17:35 »
Om du följer en person bakåt:
· Se om det finns någon inflyttningsnotering. Om det inte finns det, så utgå ifrån att personen finns på samma ställe också i föregående husförhörslängd.
Om du följer en person framåt:
· Se om det finns någon utflyttningsnotering. Om det inte finns det, så utgå ifrån att personen finns på samma ställe också i följande husförhörslängd.
357
« skrivet: 2024-04-19, 16:41 »
Några elementära fakta om släktforsknings-DNA och de (för att uttrycka det diplomatiskt) inte helt tillförlitliga antavlorna som publiceras hos DNA-testföretagen:För att med hjälp av DNA-test kunna säga att person A är släkt med person B, så måste båda personerna DNA-testas. Det du kan se med DNA-test hos något av de olika släktforskningsföretagen är att du har gemensamma anor med andra nu levande personer som också har DNA-testats. Men vilka de gemensamma anorna är framgår inte av DNA-testet; det får du och de andra testade personerna komma fram till hjälp av vanlig släktforskning. De antavlor som publiceras hos släktforskningsföretagen har deras kunder själva publicerat. Det är alltså de nu levande DNA-testade personernas egna påståenden om vilka deras förfäder är. Dessa antavlor har alltså inget med DNA-testet att göra. Antavlorna hos DNA-företagen får man alltså ta med en lika stor nypa salt som om de publicerats av icke DNA-testade personer. Om du får DNA-träff på en nu levande person som i sin antavla påstår sig vara ättling till Rurik, så bevisar det alltså inte att du är ättling till Rurik. Av två skäl: · Du är inte släkt med alla personer i antavlan hos en nu levande person som du får en DNA-träff på. · Rurik finns inte i den antavlan för att man har hittat Ruriks grav och DNA-testat kvarlevorna. Han finns i antavlan för att den DNA-testade nutida forskaren påstår att Rurik är hans förfader. Samma sak gäller naturligtvis diverse vikingar, kejsare m.fl. som också finns i dessa antavlor. (En del av detta har sagts tidigare här ovan - men det förtjänar att upprepas för att inte fler ska missuppfatta det hela.)
358
« skrivet: 2024-04-17, 23:45 »
I församlingsboken AIIa:18 står att han överförts från uppslag 1525 år 1934. Det uppslaget finns i AIIa:11, där han bor hos föräldrarna. I födelseboken är han n:r 277 på uppsl. 262 i CI:6. (Prästen ser ut att först ha gjort noteringarna på lösa lappar som han sedan kört i en tombola innan han skrev in dem i boken... Det är inte precis kronologisk ordning, varken efter födelse- eller dopdatum.)
359
« skrivet: 2024-04-17, 20:23 »
En liknande beskrivning av hur man tolkar gamla texter har jag själv skrivit åtskilliga gånger, såväl under mina drygt 24 år i detta forum, som på andra håll. Och att det inte bara gäller att tolka bokstäverna, alltså vad det ser ut att stå, var just vad jag skrev i mitt förra inlägg. Ordboken var det dock någon annan som hänvisade till... Det jag skrev där var också en fundering på vad som eventuellt kunde röra sig i huvudet på just den skrivaren när han där och då plitade ned sin kommentar i kyrkoboken. Visst trodde både präster och vanligt folk på mycket hokus-pokus då, men vi ska för den skull inte underskatta deras förmåga att kunna tänka logiskt. Det är trots allt bara 300 år sedan, och den mänskliga hjärnan har knappast genomgått någon dramatisk utveckling sedan dess - åtminstone verkar det inte så när man ser hur det ser ut i världen omkring oss... Jag undrade bara vad det var för logik i att omtala "mumlandet" just där, vid dödsorsaken, när sidorna är fulla av bevis på att pesten var i allra högsta grad verklig och inte bara något som det ryktades eller tisslades och tasslades om. Men, som jag också skrev, det som står i kyrkoböckerna är inte alltid logiskt - och det gäller f.ö. också andra officiella myndighetshandlingar, både då och i dag...
360
« skrivet: 2024-04-17, 19:48 »
Det är fullständigt omöjligt att svara på om du inte säger var (i vilka källor) som du har hittat Margareta och hennes familj. Man behöver kort sagt en trådände att börja nysta i. Det finns säkert många med dessa mycket vanliga namn i Haneno socken under 1700-talet. Jag frågade visserligen efter ett ungefärligt århundrade i mitt förra inlägg - men det var skämtsamt skrivet, eftersom du inte angivet någon tid alls. Jag räknade dock med ett lite mer precist svar än 1700-talet...
361
« skrivet: 2024-04-17, 16:53 »
Jag har tillskrivit AD så får vi se om de kan hjälpa mig!
Det är landsarkivet i Vadstena du får kontakta. Det är där de ofilmade böckerna finns. AD får inte fotografera den boken, eftersom den går ända fram till 1966, alltså långt efter den 70-åriga sekretessgränsen.
362
« skrivet: 2024-04-16, 14:35 »
Jag var också inne på att det kunde se ut som "mummlade", men det ska ju bli en vettig mening i texten också. Dels gör man väl mer än mumlar om något som tar död på en stor del av befolkningen i rask takt. Dels är det märkligt att skriva om mumlande (ryktesspridning) om pesten i dödsorsaken i en bok fylld av bevis på att folk dött på riktigt av denna plåga. Men allt är ju inte alltid så logiskt i kyrkoböckerna...
363
« skrivet: 2024-04-16, 08:36 »
Visst står det Kafé-idkerska. Men vad är så konstigt med det? (Det enda konstiga är väl att AD har SVAR:s bild av den volymen... )
364
« skrivet: 2024-04-16, 00:46 »
"...som dödde och af farsooten, som
folket sig emillan ..."
Oklart vad sista ordet ska vara, men slutet ser ut som "...ummladt" eller "...ummlade". Betydelsen bör ju hursomhelst vara spridit eller smittat.
365
« skrivet: 2024-04-16, 00:22 »
Enligt Centrala Soldatregistret fanns Erik Larsson Västberg på samma rote 1717-1719, och Anders Jönsson Västberg 1747-1793. (Jag har inte kollat originalrullorna för dessa Västbergare.) Det var vanligt (men långt ifrån någon regel) att soldatnamnet följde roten, och här har alltså 'din' Anders haft både före- och efterträdare som hette Västberg. Och eftersom roten var Västorp Skattegård, så måste det vara förklaringen till namnet.
366
« skrivet: 2024-04-15, 20:27 »
(Åmåls stadsf. C:1, s. 264; AID v12426.b137.s265.)
fadren Anderß
Pärson i
Jackopsbyn
Modren Anika
Jonß dotter
Första bokstaven i moderns förnamn är väl inte så lätt att tyda, men det står desto tydligare Anika när sonen Jonas föds den 26/5 1728 (s. 299).
367
« skrivet: 2024-04-15, 18:06 »
Han var soldat n:r 130 (regementsnummer 880; Västorp Skattegård) vid Kåkinds kompani av Skaraborgs regemente.
I GMR 1744 (uppsl. 253; AID v60265.b257.s253) står:
"Gammal, begiär och får afskied
och således denna Rote vacant"
Men så väldans gammal var han inte. Enligt samma rulla (daterad den 15/10 1744) var han 47 1/2 år och hade tjänat i 24 1/2 år. Enligt hfl:ens födelseår (1689) var han dock 55 år 1744. Det är inte lätt att veta vilket, om något av dem, som är rätt.
368
« skrivet: 2024-04-15, 17:53 »
Avskedad soldat.
369
« skrivet: 2024-04-15, 15:59 »
(Fridene C:1, s. 111; AID v27640a.b620.s111).
"afsked. S. Anders Håkanss.
Ingrid Matthisdr.
På Backestuga
wid Wästorpaled"
Det lär väl vara de som finns på s. 122 i Fröjered AI:2 (AID v26914.b68.s123), även om Anders där heter Westerberg; alltså den avskedade soldaten i backstugan, inte namnen i soldattorpet.
(Fridenes hfl 1756-1759 ingår i samma bok som moderförsamlingen Fröjered.)
370
« skrivet: 2024-04-14, 15:35 »
Föräldrar till MARGARETA Jönsdotter/Jonsdotter? Osäker på när hon är född. Gift med Jon Olsson. Barn Ingrid Jonsdotter.
Ungefär vilket århundrade talar vi om?
371
« skrivet: 2024-04-14, 15:31 »
Man kan inte beskylla prästen för att ha slösat på bläcket... Dessa födelsnotiser är inte överdrivet upplysande, men det är dessvärre helt normalt för de äldsta kyrkoböckerna. Av 'din' notis vet du alltså att Gustaf Jonsson föddes i Vegby Svensgård. Därmed vet du att fadern måste vara Jon i samma gård. Då får du använda andra källor för att hitta Jons patronymikon. Och att moderns namn inte står i gamla födelsenoteringar är dessvärre mycket vanligt, också när faderns fulla namn är utsatt. Också hennes namn får du alltså använda andra källor för att hitta.
372
« skrivet: 2024-04-13, 21:26 »
I Korsberga AI:7 (s. 380; AID v20610.b202.s381) heter modern Lindgren. (Det är rätt Carl Magnus Israelsson, även om han där sägs vara född den 12/7. Prästen skriver månad/dag, vilket framgår av att andra längre ned på sidan är födda den 7/21 och 10/18.)
Den 31/12 1794 vigdes mjölnaren Israel Pettersson och enkan Görela Lindgren i Näshults socken (C:4, s. 240; AID v35832.b125.s241).
373
« skrivet: 2024-04-11, 12:46 »
När det gäller noteringar i husförhörslängder, så ska man inte räkna med att de är några formella begrepp. Varje präst hade sitt sätt att skriva.
I den här aktuella hfl:en verkar Nyeds-prästen mena att personerna har flyttat inom samma gård (i det här fallet alltså Hedås) när det står "gård" eller "gården" i in- och utflyttningskolumnerna. Det framgår när man jämför med andra personer (också i föregående längd).
Petter var tidigare gift med Kerstin Olsdotter, som dog 1827 (enl. AI:10a, s. 161; AID v13017.b87.s162). Kajsa kom dit som piga 1828. Och när de senare gifte sig, så har prästen gjort en krumelur framför Petters och Kajsas namn för att visa att de hör ihop och hon har fått titeln ändrad till hustru.
De gifte sig den 24/6 1829 (Nyed EI:2, s. 319; AID v8065.b164.s319) Och det framgår där att Kajsa är Petters svägerska. Hon bör då alltså vara syster till Kerstin (hon kan inte tidigare varit gift med en bror till Petter, eftersom hon står som piga [ogift] i vigselboken).
374
« skrivet: 2024-04-10, 15:54 »
Maria och Maja är som sagt olika former av samma namn. Och vilken form av ett namn som användes, och hur det stavades, berodde förr helt på vem som höll i pennan. Det förekommer t.o.m. att samme skrivare stavar ett namn på olika sätt i samma handling. I AI:12 har prästen bättrat sig och noterar flyttningar i hfl:en. Och det är inga problem att följa Maria från att hon flyttar från modern Stina Andersdotter (Ölmstad AI:12, uppsl. 142; AID v22941.b153.s142) tills att hon finns som piga på Ölmstad Storegård med noteringen att hon flyttar till Skärstad 1830 (AI:13, uppsl. 166; AID v22942.b182.s166). Det är därmed helt klart att hon är den Maja som finns som n:r 12 i Ölmstad utflyttningslängd 1830 (AI:13, uppsl. 191; AID v22942.b207.s191). Just 1830 är det en lucka i Skärstads inflyttningslängd. Men hon finns på uppslag 293 i Skärstad AI:9 (AID v21851.b306.s293). Och att det är hon bekräftas av Skärstad-prästen notering längst ned på flyttattesten från Ölmstad (Skärstad HII:2; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0023101_00026).
375
« skrivet: 2024-04-09, 16:32 »
"Död i Tyskland" står det på Nils Karp i husförhörslängden. Och i bouppteckningen den 28/12 1814 står att han dog "förledne sommar under fälttåget i Tyskland" (Vista HR FII:5, s. 657; AID v77891.b333.s657). I nästa hfl (Ölmstad AI:11, 1815-1820) finns enkan Stina och barnen på två ställen: · s. 228 mp/uppsl. 114 hp (AID v22940.b123.s229); · s. 208 mp/uppsl. 104 hp (AID v22940.b113.s209). Det är inte lätt att veta om prästen var slö eller ville spara på bläcket, men notera flyttningar i hfl:en var inte hans bästa gren...
376
« skrivet: 2024-04-08, 22:25 »
Försök med Vederslöv, som nästan är grannsocken (och uttalas Väderslöv?).
377
« skrivet: 2024-04-08, 22:13 »
"Tunarp Brs af
Trabanten Joh. Gus-
faf Axelson Stre
Bengt Boberg"B rs = Berustas. Axelsson var alltså rusthållare. S tre = Sventjänare. Den anställde ryttaren (i det här fallet alltså Boberg) kallades för rusthållarens sventjänare. Observera att ryttarna inte kallades soldater. De som kallades soldater var knektarna/fotsoldaterna. Och beridna regementen hade rusthåll, inte rotar. (Det är mycket att hålla reda på. )
378
« skrivet: 2024-04-08, 16:44 »
Bosebo socken var annex till Burseryd. Att Burseryd står som födelseort vid inflyttningen till Villstad behöver alltså inte vara en feltolkning av Borryd.
379
« skrivet: 2024-04-08, 14:35 »
Jag förmodar att det är sidan 72 i Örsås AI:7 som du menar, alltså samma sida som i ditt första inlägg. Det står där att han är född den 13/5. Och han flyttar till Villstad 1837, som ligger i Västbo härad i Småland. Och i Västbo är han också född, närmare bestämt i Bosebo socken (på gränsen till Västergötland). Det framgår om man följer honom vidare bakåt (via Ambjörnarp). I Villstads inflyttningslängd (C:4, s. 202; AID v36477.b104.s203) står att han kommer från Svenljunga (som är Örsås moderförsamling), och att han är född i Burseryd den 3/5 1814. Någon av prästerna (i Svenljunga eller Villstad) har alltså också missat 1:an i födelsedatumet. Och Burseryd (som också ligger i Västbo) är nog en feltolkning av attesten, där det sannolikt stod att han kom från Borryd, alltså gården i Örsås socken som han flyttade från. Om attesten är bevarad ska den finnas i Villstad HII:2, men den finns inte på nätet, varken hos AD eller RA/SVAR. Han flyttar in till Pinnanäs, som är ett torp under Västra Mossebo i Villstads annex Våthult. Där finns han i AI:7, som innehåller två längder: 1836-1840 (uppsl. 9; AID v22660.b19.s9) och 1841-1845 (uppsl. 59; AID v22660.b70.s59).
380
« skrivet: 2024-04-08, 00:30 »
Det står att han är född den 13/5. Och han finns i Björlida, på uppslag 60 i samma bok. Och dit har han kommit från Örsås Ingrid Persgård 1834, uppsl. 107. Dessförinnan från Örsås Högagård 1833, uppsl. 99. O.s.v.
381
« skrivet: 2024-04-07, 23:29 »
I attesten står att han är född "i Karreby och flyttar från Solberga dit", daterat Solberga den 4/11 1822. Han flyttar alltså tillbaka till Kareby.
Vänder man på bladet (nästa bild), så ser man att han flyttat vidare. Den första synliga noteringen där är daterad "Kongelf d. 25 Oct. 1824", men den översta delen av bladet försvinner i vecket vid inbindningen.
Därefter står "Inskrifven vid Gborgs Domk. församl. 6/11 1824". Och sedan har han flyttat vidare därifrån till Vallda "utan kännd anledning till någon förändring uti dess hit medförda bevis", daterat Göteborg den 29/10 1825.
Och längst ned har prästen i Vallda pastorat skrivit "Malevik 2/11 25".
(Bild 1390 i Vallda HII:3 är Arkiv Digitals bildnummer; AID v826733.b1390. Och "N:o 85" är numret i Solbergas utflyttningslängd - B:3, s. 334; AID v982.b159.s335.)
382
« skrivet: 2024-04-07, 19:49 »
Hur som helst står Sofia Matilda kvar som dotter till Anna Stina Jonsdotter när hon är gammal nog att ha konfirmerats och noterats som närvarande vid husför, samt gift sig med namnet Andersdotter (Lofta AI:25, uppsl. 699). Därmed borde saken vara klar.
383
« skrivet: 2024-04-07, 15:39 »
Paret Larsson Sundquist & Hellgren får sonen Johan David den 3/11 1852, enl. Eds födelsebok (C:7, s. 454; AID v41529.b232.s455) och hfl. De har då sannolikt inte fått en dotter 7 månader tidigare... De finns dock i Eds inflyttningslängd först den 13/11 (BI:2, s. 102; AID v41520.b57.s103). Och könen på de inflyttade är 2 m och 1 q. Johan David lär i så fall vara född i Lofta, men flyttattesten har tagits ut först därefter. Han finns inte i Loftas födelsebok, men har väl troligen stått med i attesten. Sofia Matilda har alltså fötts efter familjens flytt till Ed, men döpts i Lofta. Och Johan David har fötts och döpts i Ed, men attesten från Lofta har tagits ut därefter. Och båda fäderna är bruksarbetare Larsson vid Överums bruk. Är det detta i kombination med nattvardsvinet inom räckhåll som ställt till det för Lofta-prästen? Fast det är ju som sagt 7 månader mellan födelserna. Men kanske har han skrivit rent lappen i efterhand, efter att ha letat upp bruksarbetare Larsson i husförhörslängden? Hur som helst står Sofia Matilda kvar som dotter till Anna Stina Jonsdotter när hon är gammal nog att ha konfirmerats och noterats som närvarande vid husför, samt gift sig med namnet Andersdotter (Lofta AI:25, uppsl. 699). Därmed borde saken vara klar.
384
« skrivet: 2024-04-07, 14:39 »
Men i följande hfl:er står hon kvar som Anna Stina Jonsdotters dotter - och heter Andersdotter, och är född i Ed.
Var det prästen i Lofta som blandade ihop familjerna? Det verkar ju mer svårförklarligt hur det kunde gå till...
385
« skrivet: 2024-04-07, 14:10 »
De som enligt födelseboken är föräldrarna står som hushållet närmast under i Eds hfl, både i AI:24 (uppsl. 218; AID v24530.b230.s218) och AI:26 (uppsl. 201; AID v24532.b215.s201). "Genom prästens försummelse att läsa innantill ordentligt har barnet oriktig blivit infört i en annan familj", skulle man kunna säga... Den riktiga familjen finns på uppsl. 299 i Lofta AI:19 (AID v23162.b309.s299), utflyttad till Ed 1852. Och 'fosterfamiljen' finns på uppsl. 308 i samma hfl (AID v23162.b318.s308), utflyttad till Ed 1851.
386
« skrivet: 2024-04-06, 19:02 »
I hovrättens renovation syns tydligt att första bokstaven är ett t (EVIIaaab:42; AID v190205.b3980).
387
« skrivet: 2024-04-06, 18:45 »
I Hagas utflyttningslängd 1936 står att han finns på uppslag 313 i församlingsboken. Det finns enligt arkivförteckningen i AIIa:44, men den omfattar åren 1934-1958 och finns därför inte på nätet (och har därför inte heller kunnat registreras i BiS). Men han borde finnas i inflyttningslängden. Observera att den är alfabetiskt upplagd, med kronologisk ordning inom varje bokstav.
388
« skrivet: 2024-04-06, 18:23 »
Det ser ut som tyfwerij.
Första bokstaven har nog först varit ett f som skrivits över med ett tjockt t.
389
« skrivet: 2024-04-05, 23:52 »
Det står "Frysels Sochn och Torbergz by uti Noriget", men Frysel skulle kunna vara ett hör- eller läsfel.
Det finns en gård/by Törberget i Trysil socken, inte så långt från gränsen till Dalarna och Värmland.
390
« skrivet: 2024-04-05, 16:18 »
Sista ordet på första raden: Qvarstår
Sista raden: K. B. skrifvelse d. 18/9 62.
K.B. = Konungens Befallningshafvande = Landshövdingen.
391
« skrivet: 2024-04-04, 23:21 »
"Befolkningen i Sverige" är ingen arkivhandling; det är bara ett register. Den källa som uppgifterna i din registerpost är hämtade från är Habo AI:15, uppslag 224 (AID v20188.b230.s224). Men man kan inte lita på födelseuppgifter (tid och plats) i husförhörslängder. De är ofta fel. I det här fallet kan det vara den Anna Stina som du hittat i Daretorps födelsebok, men det kan också vara någon annan. Dels kan födelsedagen och/eller -året ha blivit fel när uppgifterna förts över mellan längder och attester, dels kan det vara Daretorps pastorat som avses. I det pastoratet ingick också Velinga och Brandstorps socknar. Det är också möjligt att hon bara bott där och så har utflyttningssocknen/pastoratet blivit födelseort efter en flytt. Detta är mycket vanliga typer av fel i husförhörslängder. Man behöver följa henne bakåt i tidigare husförhörs- och flyttlängder, längd för längd, för att vara säker på att hitta rätt föräldrar. Du kan naturligtvis också följa Anna Stina från Daretorp framåt på samma sätt från födelsen den 15/12 1811. Förhoppningsvis möts de två.
392
« skrivet: 2024-04-04, 17:20 »
Enligt ortnamnsboken för Åse härad kallades Skuletorp även Rörstorp och var 1/4 mtl frälse. Och enligt Rosenberg lydde det under Frugården, som enligt ortnamnsboken var ett säteri.
393
« skrivet: 2024-04-04, 15:48 »
Hon finns i födelseboken den 12/2 1836 (C:3, s. 107).
394
« skrivet: 2024-04-04, 15:30 »
Hon finns i Stenkyrkas utflyttningslängd 1860 (B:2, s. 161, n:r 22), född den 12/2 1836 och utflyttad från Nordvik.
Hon finns i följande hfl:er från utflyttningen och bakåt:
AI:25, uppsl. 168
AI:25, uppsl. 35
AI:25, uppsl.30
AI:25, uppsl. 350a
Det är m.a.o. samma Brita Sofia. Och på alla dessa ställen i Stenkyrka AI:25 sägs hon vara född den 12/2 1836.
395
« skrivet: 2024-04-04, 15:14 »
Om du följer Brita Sofia bakåt i Ytterbys hfl:er, så finns hon här: AI:20, uppsl. 150 AI:20, uppsl. 118, rad 11 AI:20, uppsl. 123 AI:20, uppsl. 118, rad 7 AI:19. s. 69 AI:19. s. 80 I den sista längden ovan (som alltså är den första ) står att hon är född den 12/2 1836. Men det är svårläst och har blivit 10/2 i nästa längd. Och när hon senare flyttar från uppsl. 118 till 150, så blir det den 10/12. I den första längden i Ytterby (s. 80) står också att hon kommit med attest från Tjörn 1860. Hon finns i inflyttningslängden den 8/11 1860 (Kungälv B:3, inget sidnummer; AID v2009.b63), också här född den 12/2 1836.
396
« skrivet: 2024-04-03, 16:59 »
Det står mars. Och söker man på mars i SAOB, så hänvisas till bl.a. just märs.
397
« skrivet: 2024-04-02, 18:55 »
Se Holms moderförsamling Ör (C:9, s. 146; AID v12301a.b780.s147).
398
« skrivet: 2024-03-31, 20:01 »
Kalvsvik AI:4 (som bilden är hämtad från) innehåller också hfl för Jäts socken. Och Andersgården ligger i Jät.
Närmast föregående hfl är Jät AI:3 (1790-1798), uppsl. 79.
399
« skrivet: 2024-03-30, 16:26 »
Qvarneg.
Kvarnegården ligger i moderförsamlingen Varola (AI:4, s. 14).
400
« skrivet: 2024-03-29, 21:43 »
Den 20/12 1767 (döpt 21/12) föds en Brita i Siene Drängegård (Siene C:1, s. 146 mp/150 hp; AID v44407.b79.s147). Föräldrar: Olof Andersson och Maja Andersdotter.
Det är nästan rätt dag enl. Ods hfl (hon är dock döpt den 21/12), men det är ju sju år fel (sex jämfört med flyttattesten).
Det finns ingen Brita från Drängegården i dödboken 1767-1770, så det namnlösa barnet i födelseboken 1770 är då troligen något syskon, vars födelseår Brita sedan fått överta i hfl:en innan det ännu senare ändrats igen.
401
« skrivet: 2024-03-29, 20:43 »
Nej, enligt Rosenberg finns inte något Eklanda i Ods socken eller i något av annexen Molla, Alboga och Öra.
Du säger inte vilken hfl dina uppgifter finns, men de stämmer med uppgifterna den första bevarade hfl:en för Od, AI:1, s. 19 (AID v55473.b14.s19). Där står att de inflyttat från Hol 1797.
Och här är den attest som de hade med då: Od HII:1 (inget n:r; AID v202545.b380).
Där står att Jonas Bengtsson (nederst är tillskrivet "sold. Spak för Galtholmen") är född i Börstigs gäld (pastorat) 1774 och Britta Olofsdotter i "nedanskrefne" 1773. Attesten är undertecknad Hol den 16/3 1798.
Hol var moderförsamling i ett pastorat som också omfattade Siene och Horla. Och i Siene socken finns ett Eklanda.
Men det finns ingen Britta Olsdotter i Hols pastorats födelseböcker 1773-1774. Kanske har familjen bara bott där, och då möjligen i Eklanda. När prästen skrev ut flyttattesen lär han ha skrivit av hfl:en, och stod det ingen födelseort där, så tog han kanske bara för givet att hon var född i pastoratet utan att kolla födelseboken. Det är ju också möjligt att prästen har missat att skriva in Britta i födelseboken.
402
« skrivet: 2024-03-29, 16:01 »
En häradsrätt består fr o m runt/efter 1800-talets mitt av flera socknar, innan dess hade oftast varje socken sin egen tingsplats. Det innebär att det är flera socknar ja egentligen från sent 1800-tal flera församlingar som är involverade. Jag hittar inte vid en snabb slagning i riksarkivets domstolsarkiv någon egentlig historik över vilka socknar som ingår i Lysings härad.
Häraderna har medeltida, eller ännu äldre, ursprung. Gränserna kan dock ha ändrats genom tiderna. Här är Lysings härad i NAD:s ortsök.
403
« skrivet: 2024-03-29, 15:50 »
Bouppteckningar finns ibland avfotograferade/digitaliserade, men väldigt ojämt över landet. Går dock att beställa via landsarkiven.
Arkiv Digital har fotograferat de bouppteckningar som finns bevarade i härads- och rådhusrätternas arkiv fram t.o.m. 1948 i alla län (till 1960 i de flesta län). SVAR/Riksarkivet har också bouppteckningar till omkring 1860 (som var den tid som mormonerna fotograferade). Slutåret varierar något mellan de olika tingsarkiven, och RA har ingen ordentlig översikt, så man får kolla arkiv för arkiv vilka år som finns. Men man ska inte räkna med att hitta bouppteckningar från 1600-talet (mer än i några undantagsfall), och ska ha tur om man hittar några från tidigt 1700-tal.
404
« skrivet: 2024-03-26, 22:46 »
My Heritage är verksamma på den svenska marknaden och då gäller svensk konsumentlagstiftning (vilket väl är EU:s). Grundregeln är 14 dagars ångerrätt, men det finns undantag. Det första rådet är att inte logga in och aktivera abonnemanget, för då lär de trilskas om du ångrar dig. Om de har rätt att göra det är en annan sak; det kan möjligen bero på de villkor som du gick med på. Läs mer hos Konsumentverket.
405
« skrivet: 2024-03-24, 18:10 »
Hon flyttar runt på olika uppslag i AI:14 (vilket framgår av in- och utflyttningskolumnerna på resp. uppslag):
· 58
· 3, 1882
· 22, 1886
· 259, 1888
Hon dör i Traheryds fsml. (Traryd F:3, uppsl. 24, n:r 15.)
406
« skrivet: 2024-03-23, 17:29 »
Enligt det alfabetiska registret till Lantmäteriets historiska kartor var Övertorp n:r 1 Kronogården och Övertorp n:r 2 Frälsegården.
407
« skrivet: 2024-03-22, 16:42 »
Skärum.
Det finns ett Skärum i Kölaby socken, som är grannsocken till Blidsbergs annex Humla. Och där bor ett par med samma namn, som båda sägs vara födda i Blidsberg. Och första barnet (åtminstone i den längden) är fött 1796. Detta passar ju bra.
(Kölaby AI:2, s. 166 [1793-1810]; v44050.b88.s167 - s. 256 [1811-1816]; AID v44050.b133.s257.)
408
« skrivet: 2024-03-22, 16:25 »
Hanß. (Hansson)
409
« skrivet: 2024-03-19, 09:38 »
Nämndemannen Sven Larsson är från Nöre, en by som är delad mellan Timmele och Dalums socknar i Redvägs härad.
410
« skrivet: 2024-03-19, 09:15 »
En del av Tvärreds kyrkosocken hörde till Varnums jordebokssocken i Ås härad, medan huvuddelen av Tvärred hörde till Kinds härad. Åsdelen kallades för Handbolaget, förmodligen efter gården Hand som ingick däri. Enligt ortnamnsboken för Kinds härad (norra delen, s. 231) består Handbolaget av gårdarna Angshestre, Blackered, Bobacken, Brossered, Enebacken med Kavlebrokärr, Fornabo, Hand, Handvik, Komskälet och Kärrabo. Handbo lär ju uttalas Håmbo. Man har alltså fått häradet fel, men Tvärred gränsar till Redvägs härad, så det var ju nästan rätt.
411
« skrivet: 2024-03-17, 23:24 »
Det ska nog vara "och". Folket döda och gården öde. Men säker går det inte att vara utan att ha sett hela längden. Har du skrivit rätt år? Så ser inte 1711 års mantalslängd för Bredsätra ut på min skärm...
412
« skrivet: 2024-03-17, 16:59 »
Det måste vara ditt IP-nummer som är problemet.
Din internetleverantör (eller VPN) kan ha köpt en nummerserie som tidigare varit registrerad i Ryssland.
414
« skrivet: 2024-03-15, 20:18 »
Enligt Hudene hfl 1765-1768 (andra delen av AI:1, s. 161; AID v43866.b85.s162) är Erik Börjesson gift med Britta Svensdotter.
415
« skrivet: 2024-03-15, 20:14 »
Det är bara en förmyndare:
"... för hwilka till förmyndare föreslås
den afl. Swåger Rusthållaren Wällförstån-
dige Erik Börjesson i Kullida."
Kullelida ligger i Hudene socken.
416
« skrivet: 2024-03-15, 17:23 »
Och den söndagen var den 23 november.
417
« skrivet: 2024-03-14, 17:50 »
Det stämmer att de är från Bränningen, som ligger i annexet Locketorp (boken är gemensam för pastoratet).
Och det stämmer också att modern inte nämns, något som dessvärre är vanligt i gamla kyrkoböcker.
418
« skrivet: 2024-03-13, 20:16 »
Den första husförhörslängden i Forshem som hon är med i är s. 34 i AI:7. Där är de nygifta och hon är inflyttad från Hassle 1836.
De gifte sig den 7/2 1836 (Hassle C:4, s. 162): Dr. Anders Larsson fr. Tångås af Forshem, f. 1811, pig. Maja Cathrina Svensd:r, Bergatorp, f. 1809.
Hon finns sedan i Hassles utflyttningslängd som n:r 11 det året (B:1, inget sidn:r; AID v15222.b86) som hustrun Maja Catrina Svensdotter, född i Hjälstad den 12/12 1809, flyttar från Bergatorp till Forshem.
Bergatorp ligger i Hassles annex Berga. Hon finns där på. s. 49 i AI:8, född 1809 utan datum. Inflyttad från Medelplana 1835.
Medelplana B:1, s. 19, n:r 16/1835: Utflyttad från Hällekis till Hassle.
Medelplana AI:6, s. 123. Inflyttad 1834 från Björsäter.
Björsäter B:2, inget sidn:r, n:r 35/1834. Utflyttad från Stora Halvfara till Medelplana.
Stora Halvfara ligger i annexet Lugnås. AI:7, s. 133, inflyttad från Ekby 1830.
Ekby B:1, s. 45, n:r 10/1830. Utflyttad från Erik Jonsgården till Björsäter.
Ekby AI:9, s. 36. Inflyttad från Björkenäs 1828.
Björkenäs ligger i annexet Utby, och där saknas hfl 1828.
Men hon finns i inflyttningslängden 1827. Ekby B:1, s. 36, n:r 30, inflyttad från Fredsberg till Björkenäs.
Fredsberg B:2, s. 200, n:r 5/1827. Utflyttad från Anebromosse till Ekby.
Anebromosse ligger i annexet Bäck. AI:3, s. 145. Där finns hon hos föräldrarna Sven Jonsson och Lena Bengtsdotter. Och här har hon födelsedatumet 24/11. Efter flytten står hon bara med födelseåret 1809, tills det står 12/12 i Hassles utflyttningslängd 1836.
419
« skrivet: 2024-03-13, 19:00 »
Det kan vara den Maria Catrina som är född den 24/11 1809 i Hjälstad (C:5, f. 121v, AID v29769.b126.s122). Jag har följt henne i husförhörs- och flyttlängder. Jag ska bara dubbelkolla och skriva rent (om dubbelkollen stämmer ). Återkommer...
420
« skrivet: 2024-03-13, 17:53 »
Husförhörslängder vimlar av fel födelseuppgifter. Varken ort eller datum behöver vara rätt.
Dessutom är det ofta moderförsamlingen som anges som födelse- eller utflyttningssocken efter en flytt. Och i Västergötland var det snarare regel än undantag. Till Hjälstad pastorat hörde också Mo, Sveneby och Vad.
När och var gifte de sig? När och var föddes det första barnet? Vilken är den äldsta husförhörslängden där du funnit henne?
421
« skrivet: 2024-03-12, 22:56 »
Vit text på vit bakgrund är inte alltför lättläst... Han flyttar till "Tillökn. längd. 8". Enligt arkivförteckningen motsvarar det Obefintlighetsboken, och ingår för perioden 1861-1866 i AI:53. Där finns han på uppsl. 8 (i slutet av boken), rad 13 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0016867_00256; AID v25623.b407.s8).
422
« skrivet: 2024-03-12, 16:36 »
Det finns ett Högagärde i Tvärreds socken i Gällstads pastorat.
(Hänvisningen till domboksvolymen gäller Hovrättens renovation, AID v328752.b2430.s241.)
423
« skrivet: 2024-03-12, 15:19 »
1764
17. d. 16 Septembris döptes Torpa-
rens Hindrick Hindrickßons
och Hustru Margretha Pers-
doters Son Oluf på Kärret
född d. 14:de. Faddrar Anders
Hindrickson på Snäckebacka,
Jakob Olufßon på Hålma,
dräng. Rasmus ib:m, Hans
Engelbregtßons Hustru på
Borgen, Jakobs Hustru
på Torp, Pig. Margretha
på Hålma.
(C:2, s. 244; AID v2538.b126.s245.)
424
« skrivet: 2024-03-12, 13:14 »
"15. d. 23 Junii döptes Torpa-
rens Christen Olßons
och Hustru Margretha
Johans dotter Son Oluf
från Lerklef född d. 21
faddrar drängen Anders
på Holma, dr. Hindrik
Ib:m, Anders Hindricksons
Hustru på Snäkebaka,
Hindrich Hindrichssons
Hustru på Kiäret, Pigan
Margaretha i Logen."
425
« skrivet: 2024-03-11, 16:26 »
...hemma för swaghet skull...
426
« skrivet: 2024-03-10, 22:05 »
Det borde framgå av mantalslängden.
428
« skrivet: 2024-03-09, 17:16 »
Ja, att en gård tillhör olika kyrko- och jordebokssocknar är inget ovanligt i Skaraborg (och det förekommer naturligtvis också på andra håll i landet).
Enligt Ortnamnsarkivets bok om ortnamnen i Skånings härad (s. 32) upptas Laxdiket i Marums socken i jordeboken t.o.m. 1790. Men det kan inte stämma. Mantalslängden följde jordebokssocknen, och där finns Laxdiket i Marums socken 1812 (landskontorets ex., s. 1753; AID v401985.b9410.s1753), men i Härlunda socken 1813 (s. 4461; AID v401989.b7270.s4461).
429
« skrivet: 2024-03-07, 21:52 »
Det är inte rätt Catarina, om flyttnoteringarna i Markims hfl är korrekta. I hfl:en 1772-1778 finns hon hos morföräldrarna i Ekeby (Markim AI:1, uppsl . 24 [nytt]/23 [äldre]; AID v88412.b29.s24).
Där står hon som inflyttad från Sollentuna 1776 och utflyttad till Uppsala 1777. Och det går ju inte ihop med vigseln i Stockholm 1776.
Eftersom de vigdes i Finska församlingen, så var hon kanske född i Finland och bara 'mellanlandat' i Roslagen?
430
« skrivet: 2024-03-07, 21:14 »
Ingen aning om hur det är i det här fallet, men rent allmänt är det inget ovanligt att det står ett förnamn i födelseboken och två i husförhörslängden eller tvärtom.
Dubbla förnamn så tidigt var det väl oftast lite 'finare' folk som gav barnen. Och sonen heter ju Eric Adolph, så då är det väl sannolikt att dottern också har dubbelnamn.
431
« skrivet: 2024-03-07, 20:54 »
Eric Westrell och Elisabeth Norlind gifte sig den 29/6 1755 (Markim EI:1, f. 8r; AID v88442.b12.s8).
432
« skrivet: 2024-03-07, 20:47 »
Den 22/9 1754 föds oäkta Karin i Markims socken (EI:1, f. 48r; AID v88442.b52.s48). Fadern är studenten Westrell (utan förnamn) och modern Lisa Norlind.
När sonen Eric Adolph föds den 11/3 1756 är de gifta och Westrell heter Eric (f. 49r).
433
« skrivet: 2024-03-07, 17:28 »
Är det den Ida Kristina, f. 3/12 1874, som var gift med Gustaf Edvard Jakobsson (först kallad Johansson) och bodde i Fors socken? I så fall heter hon Svantesdotter, inte Svanstedt.
Här finns hon i födelseboken: Gärdhem C:8, n:r 66/1874 (AID v43650.b18).
Och här med föräldrar och syskon (bl.a. systern Anna Beata): Gärdhem AI:9, uppsl. 250 (AID v43639.b262.s250).
Och som gift: Fors AIIa:2, uppsl. 226 (AID v82066.b236.s226). I senare församlingsböcker är hennes efternamn otydligt skrivet (slarvigt och förkortat), men följer man henne bakåt står det tydligt Svantesdotter i AIIa:2.
(Det blir lättare att hjälpa till om det du anger dina källor, så att man kan gå direkt dit utan att först behöva leta efter en tänkbar kandidat...)
434
« skrivet: 2024-03-05, 22:00 »
Bry dig inte om i vilken kolumn prästerna gör sina noteringar... På rad 22 finns 7040. Och överst på nästa sida 7041 o.s.v. Och likadant bakåt, 7038 på föregående sida. Det är hushållsnummer för de som bodde i församlingen den 31/12 1910 (d.v.s. inte var strukna då). Samma nummer finns i SCB-utdraget av församlingsboken som gjordes den dagen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0062506_00544Jag kan inte påminna mig att jag har sett det här systemet tidigare, så det kanske är ett lokalt påfund i S:t Johannes (eller Malmö stad). (Den kryptiska källangivelsen "00084701_00163" är SVAR:s bildnummer, som i klartext är Malmö S:t Johannes AIIa:45, uppsl. 276. Hos Arkiv Digital finns bilden här: AID v103528.b2830.s276.)
435
« skrivet: 2024-03-05, 17:44 »
Lagfartsboken är bara ett register över utfärdade lagfarter. Där finns hänvisning till datum och § i lagfartsprotokollet.
Och i lagfartsprotokollet hänvisas till åtkomsthandlingen (fångeshandlingen), som kan vara köpebrev, gåvobrev, testamente eller arvskifte. Kopia av den handlingen ska finnas som bilaga till protokollet.
Och själva lagfartshandlingen är ett bevis på myndighetsbeslutet att ge ägaren lagfart. Det är alltså den som ägaren använder (visar upp när det behövs) för att styrka äganderätten.
436
« skrivet: 2024-03-04, 19:54 »
437
« skrivet: 2024-03-04, 14:44 »
Efter namnet står det Enka. Och hennes namn (åtminstone på den här bilden) är Jonsdotter (pricken sitter över J).
438
« skrivet: 2024-03-02, 21:24 »
Det var en eller flera släktingar på den avlidne förälderns sida som skulle företräda barnen vid bouppteckningen. Om modern dött, så blev oftast fadern förmyndare, men det var alltså släktingar till modern som företrädde barnen vid bouppteckningen - och omvänt om fadern dött, och modern/enkan blev förmyndare.
Dessutom hölls ofta bouppteckningen innan förmyndare utsetts, och inte sällan blev det någon annan än barnens företrädare vid bouppteckningen som senare blev förmyndare.
Och i förmyndareprotokollen står det ofta just att när enkan blir förmyndare, så ska hon ta råd av barnens fäderne fränder.
439
« skrivet: 2024-03-02, 21:10 »
Det lär vara modern/enkan Ingrid som ansågs som döttrarnas förmyndare, inte farfadern Jon och Bryngel. Det står bara att de sistnämnda ska "gå modren tillhanda med råd".
440
« skrivet: 2024-03-02, 19:44 »
"Åhr 1744, d. 28. Maii, lät Enkian Jingrid
Nils dotter på Skatte Rusthållet Smälingzgården
Sötestorp i Gäsenes Härad, ock Skiölfwene
Socken efter upgifwande noga Uptekna
ock wärdera Ägendommen i boet, efter
des den 14:e Jann. sidstl:e afledne Man
Oluf Jonßon, som lämnat efter sig 2:e
döttrar Elin ock Annicka; hwarföre
å des wägnar war närwarande den
dödas närmaste Fränder Farfadren Jon
Olufßon i Grude, samt Bryngel Olufßon
i Skiällared, at gå Modren tilhanda
med råd utj the måhl, som Barnens
wälfärd angår tillika med under-
teknade Uptekningz och Wärderingz Män."
441
« skrivet: 2024-03-02, 17:18 »
Att allt som står i kyrkoboken är korrekt kan jag inte garantera. Man får väl i vanlig ordning utgå ifrån att det stämmer tills motsatsen är bevisad... Men det är väl betydligt större chans att det stämmer som står i kyrkoboken än i husförhörslängden. Att det saknas många födda, vigda och döda beror väl på att prästen (eller klockaren) slarvade bort lösa lappar innan de hann skrivas in i böckerna.
442
« skrivet: 2024-03-02, 17:07 »
Wederhult
443
« skrivet: 2024-03-02, 15:45 »
"d. 23 Martij Blef Jon Ellingßons Son född utj Klefwedahl
d. 30 dito döpt och kallat Herman."
Observera att de gamla kyrkoböckerna i Myckleby pastorat (Myckleby, Torp och Långelanda socknar) är mycket slarvigt förda. Där fattas många, både födda, vigda och döda.
444
« skrivet: 2024-03-02, 15:22 »
445
« skrivet: 2024-03-02, 14:50 »
Mantalslängderna ligger under resp. län, i det här fallet alltså Skaraborg. Och där finns 1745-1763, och också många fler år.
Använd AID från mitt förra inlägg, så kommer du direkt dit.
446
« skrivet: 2024-03-01, 20:49 »
Arkiv Digital har alla mantalslängder 1745-1763 för att de också har landskontorets (länsstyrelsens) exemplar av längderna (AID a1663).
Riksarkivet/SVAR har bara Kammarkollegiums ex. av mantalslängderna, och där finns alltså inga bevarade längder 1745-1763.
AD har också Kammarkollegiums ex. (AID a3945), men normalt bara de år som inte finns i landskontoret.
447
« skrivet: 2024-02-25, 21:28 »
Du kan ta bort frågetecknen. Men lantvärnist var inget yrke. Han hade varit utskriven till lantvärnet.
448
« skrivet: 2024-02-25, 20:03 »
Jag använder alltid Avancerad sökning, där det finns särskilda fält för förnamn, efternamn, födelsedatum, bostad m.m. Att han var född 1779 visste jag inte från början. Men det finns flera J. Knutsson i Eldsberga, så om du söker på det födelseåret får du inte upp alla andra. Självklart ska du fortsätta så långt bak som det finns källor!
449
« skrivet: 2024-02-25, 18:04 »
"...född i Kåraböke Wi-
restads Sockn..."
Virestad är grannsocken till Stenbrohult.
450
« skrivet: 2024-02-25, 17:54 »
Räntan är jordeboksskatten, vilken frälsegårdar till största delen var befriade från. Sifferkolumnerna i mitten är summorna för räntan (rubrikerna finns i bokens början).
Vem som brukade gården, och om där fanns torp, framgår av mantalslängden.
451
« skrivet: 2024-02-25, 17:36 »
Det var väl framför allt för militären som kronan hade skulder under Karl XII:s tid. Men ordet likvidation förekommer också i civila sammanhang och under andra tider, både i samband med kronans och privatpersoners skulder. (Och i dag används ordet likvidation om upplösning av ett bolag.) En sökning i Nationella Arkivdatabasen (NAD) ger 236.857 träffar på "likvidation*". T.ex. finns Krigsarkivets serie Likvidationer: Stora nordiska kriget ( https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/KrA/0090) för obetalda löner till militärer. Och under Karl XI:s tid tillsattes Likvidationskommissionen ( https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/5326) för kronans obetalda skulder.
452
« skrivet: 2024-02-25, 07:07 »
Sverige var en diktatur på Karl XII:s tid. Kungligt envälde och militärstat. Putin skulle ha känt sig hemma...
Och det var krig och armén var på marsch, bl.a. till Norge. Och på vägen genom landet försåg man sig med vad man behövde i de gårdar man passerade: Spannmål och boskap till mat, hästar till transporter, hö till hästarna m.m. Och längs gränsen mot Norge byggdes också militära magasin med förnödenheter som rekvirerades från olika håll i landet.
Men eftersom den svenska armén inte var i fiendeland i Sverige - även om man uppträdde som om man var det - så betalade man, åtminstone för en del och efter behag.
En del fick bönderna betalt i nödmynt, men en del av betalningen fick vänta tills efter kriget och Karl XII:s död. Många fick vänta i åratal. Också officerare (eller deras enkor) fick vänta på innestående lön.
453
« skrivet: 2024-02-24, 23:23 »
Det är skulder som ska likvideras (betalas).
Kronan hade stora skulder efter Karl XII:s krig, för både löner och varor. Det ser ut att vara detta som det handlar om här.
455
« skrivet: 2024-02-24, 21:21 »
Måse-
slätztorpet
Det finns en gård Måseslätten (Mosseslätten) i grannsocknen Habo, nära gränsen till Nykyrka. Den kan möjligen ha haft ett torp på andra sidan gränsen.
456
« skrivet: 2024-02-24, 19:20 »
De gårdar i Härlunda socken som heter Skattegården är jordeboksgårdar i byar med flera jordeboksgårdar. De har då bara fått det tillnamnet för att skilja dem från övriga gårdar i resp. by (t.ex. Ekegården i Härlunda by eller Smedsgården i Skrelunda by).
Men det finns fler gårdar i socknen som är skattegårdar. I 1745 års jordebok finns det fyra kolumner efter gårdsnamnet. Den första är gårdens nummer inom byn. Det tre följande visar jordnaturen och mantalet: Skatte, krono, resp. frälse.
Stora Gryte är detsamma som Gryteslätt (s. 598).
457
« skrivet: 2024-02-24, 19:07 »
Det finns flera exemplar av jordeböckerna: Kammarkollegium: · Arkivförteckning. Det är som synes bara vissa år som finns på nätet hos SVAR/RA. · Arkiv Digital har 1825: AID a8482. Landskontoret (länsstyrelsen): · Arkivförteckning. Inga finns hos SVAR. · Arkiv Digital har en del år: AID a1663.
458
« skrivet: 2024-02-24, 18:05 »
2:5 är ett sentida nummer. Vid laga skiftet 1861 består Tönnersjö n:r 2 fortfarande av tre bruk (liksom 1819), som vid skiftet fick beteckningarna Litt. Ca, Cb och Cc, och i efterhand fått de moderna beteckningarna 2:2, 2:3 och 2:4 ditskrivna. 2:5 är alltså en senare avstyckning. På dagens karta står det 2:9 vid Kråkagården.
459
« skrivet: 2024-02-24, 17:35 »
Enligt 1745 års jordebok ser fördelningen ut så här i Härlunda socken (i Skånings härad, Skaraborgs län): Skatte 3 3/4 mtl [20,5 %] Krono 7 1/4 mtl [39,6 %] Frälse 7 5/16 mtl [39,9 %] Summa 18 5/16 mtl Vem som äger gårdarna framgår inte av denna jordeboken. Skattegårdarna kan ju ha varit arrenderade. Härlunda socken börjar på s. 596 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055809_00298), sammandraget finns på s. 599.
460
« skrivet: 2024-02-23, 19:50 »
I mantalslängden 1813 (uppsl. 549; AID v897576.b5560.s549) finns den ogifte Jaen Knutsson, 33 år, på 1/3 mtl Tönnersjö n:r 2 i Tönnersjö socken, med pigan Bengta, 22 år.
1814 (uppsl. 378; AID v897578.b3860.s378) är Jaen 34 år och har hustru som är 23 år, och pigan Bengta är borta.
Och den 13/3 1813 vigdes Jan Knutsson och Bengta Pehrsdoter, båda från Kråkagården (Tönnersjö CI:2, s. 295; AID v93650a.b1570.s296).
Kråkagården är då antingen ett annat namn på hela Tönnersjö n:r 2 (Tönnersjö Knut Nilsgård) eller så är det en del av n:r 2.
461
« skrivet: 2024-02-23, 19:27 »
Och rörigare ska det bli... I Eldsbergas hfl finns de alltså under Tönnersjö, närmare bestämt gård n:r 2. Men i mantalslängden 1819 finns de i Tönnersjö socken - på Tönnersjö n:r 2 (Kammarkollegiums ex., uppsl. 135; AID v897588.b1430.s135). Så då är det tydligen trots allt byn Tönnersjö i socknen med samma namn, inte Tönnersa by i Eldsberga socken. Så vad gör de då i Eldsbergas hfl när annexet Tönnersjö har egna hfl:er för samma period? Lösa häften som har bundits ihop fel? Volymen innehåller ju en lång rad längder. Hur som helst finns de alltså på Tönnersjö n:r 2 (kallad Knut Nilsgården) i Tönnersjö socken.
462
« skrivet: 2024-02-23, 19:06 »
Föräldrarna heter Jan Knutsson och Bengta Pehrsdoter. Och de bor mycket riktigt i Kråkagården.
Men gårdsnamnet är tydligen bara vad gården kallas i bygden, inget officiellt namn (eller så har prästen skrivit fel). De finns i Eldsberga hfl, där de finns under rubriken Tönnersjö. Det lär då vara byn Tönnersa i Eldsberga, förr också ibland skrivet Tönnersjö som grannsocknen (som är annex till Eldsberga). Skrev prästen in Pernilla i fel födelsebok för att han blandade ihop de båda byarna?
Hur som helst ser jag av ditt angivna bildnummer att du har Arkiv Digital. Sök då i registret "Befolkningen i Sverige 1800-1947". Sök på förnamn "j*" (utan citattecken, men med asterisk) för att få med både Jan och Johan som han omväxlande skrivs med, och efternamn "knut*", född 1779 och boende i Eldsberga socken. Då får du upp en lång lista. Obs - välj "Nej" när du får frågan om du vill öppna en ny version av volymen, annars hittar programmet inte rätt sida.
463
« skrivet: 2024-02-23, 10:12 »
"...Hans, af en annan ächta moder född, Syster..."
464
« skrivet: 2024-02-21, 18:15 »
g. Ands 14 åhr | S. Joen
S. Joen | Jöns Perßon 1/3
Jon Jönßon 1/3"g" lär betyda "gossen". Det kan ju inte vara "gamle" när han bara är 14 år...
465
« skrivet: 2024-02-20, 22:29 »
Det framgår ju inte när noteringen gjordes att han varit borta i 4 år. Han kan ju ha gått till sjöss innan den längden påbörjades 1849.
Och kanske hade han ett gammalt prästbetyg från när han gick till sjöss och visade upp det i Västervik 1850?
Möjligen kan det finns något i sjömanshusarkiven.
466
« skrivet: 2024-02-20, 21:39 »
Johannes finns i följande husförhörslängder:
Lyse AI:1 (1834-1841), s. 53 (AID v2368.b31.s53).
Lyse AI:2 (1841-1849), s. 61 (AID v2369.b35.s61).
Lyse AI:2 (1841-1849), s. 89 (AID v2369.b52.s89).
Bro AI:9 (1842-1849), s. 348 (AID v1298.b183.s349).
Bro AI:10 (1849-1855), s. 350 (AID v1299.b185.s351): "till sjös, varit borta i 4 år..." [oklart vad står därefter]
467
« skrivet: 2024-02-20, 21:29 »
Det föds en Johannes Hansson i Lyse socken i Bro pastorat den 12/8 1824. (Lyse C:3, s. 296; AID v684a.b1530.s297).
468
« skrivet: 2024-02-20, 21:20 »
Det går inte att släktforska genom att lita på födelseuppgifter (tid och plats) i husförhörslängder eller - ännu värre - olika register, och sedan hoppa direkt till födelseboken i den ena eller andra församlingen. Då blir det rena lotteriet om man hittar rätt person, särskilt om denne har ett så vanligt namn som Johannes Hansson.
Man behöver följa personen bakåt genom husförhörs- och flyttlängder, längd för längd. Då ser man också om uppgifter har förvanskats under resans gång.
469
« skrivet: 2024-02-20, 18:34 »
Sekretessgränsen är 70 år, och den räknas från när den enskilda noteringen gjordes. Det har alltså gjorts noteringar i efterhand.
Riksarkivet publicerar inga volymer som omfattar tiden inom 70-årsgränsen, d.v.s. bokens officiella tidsperiod. Och när man publicerar böcker som är äldre, så måste man kolla att inga noteringar gjorts i efterhand inom gränsen. Och hittar man sådana noteringar, så publiceras inte de sidorna, utan ersätts av denna skylt.
Men jag förmodar att man inte gjort någon sekretessprövning, utan bara blockerat sidor som innehåller uppgifter som noterats inom sekretessgränsen och därför eventuellt inte skulle lämnas ut vid en sekretessprövning. Kontakta arkivet och fråga. De sena uppgifterna på den sidan behöver ju inte gälla den person som du söker.
470
« skrivet: 2024-02-19, 23:36 »
"Det konstiga tecknet" är ett h. Det står alltså Knuth.
471
« skrivet: 2024-02-19, 22:47 »
Bouppteckning förrättades den 9/8 1813 efter avlidne sjömannen Lars Knapes enka Helena Andersdotter vid Slätteberg som avlidit den 31/7 (Faurås HR FIIa:38, s. 1305; AID v156433.b7020.s1305).
Hon efterlämnade sönerna Anders Gustaf 20 år, som vistas i Köpenhamn, och Johan Petter 15 år. De omyndigas rätt bevakades av farbrodern Bengt Bengtsson i Brogård [Ljungby s:n] och Anders Gudmundsson i Slätteberg. Boet uppgavs av den avlidnas mor enkan Gunilla Jonsdotter i Slätteberg [Jönsdotter vid underskriften].
Enligt dödboken den 31/7 1813 blev Helena 46 år (Vinberg CI:3, s. 769; AID v93887a.b3890.s769).
Vigselboken den 31/3 1793 (Vinberg CI:3, s. 385; AID v93887a.b1970.s385): Drängen och sjömannen Lars Bengtsson i Töringe Knavagård [= Töringe Olofsgård] och pigan Helena Andersdotter från Slätteberg.
472
« skrivet: 2024-02-19, 22:06 »
Flyttattest från Falkenberg den 21/10 1801:
"Sjömans Hustrun Helena Anders D:r Knape
som är född i Winbergs Sockn, och här vid församlingen
med sin man och barn flere år varit boende; men hon nu
tillika med sönerne And. Gustaf som är född härstädes d 16
Decemb. 1793, och Johan Peter född d 27. Maii 1798, återflyt-
tar til Winbergs Sockn..."
(Vinberg HII:1, inget n:r; AID v826967.b1950).
473
« skrivet: 2024-02-19, 17:02 »
Den 27/5 1798 finns det en Johan Petter Larsson född i Falkenberg (CI:3, s. 256; AID v92159a.b1340.s257).
474
« skrivet: 2024-02-19, 17:00 »
Det är en lucka i Vinbergs hfl:er 1763-1822, men det finns mantalslängder.
I 1819 års mantalslängd (daterad den 12/12 1818) finns bara en tänkbar dräng i Faurås bys åtta gårdar: Elias Nilssons dräng Johan Larsson i Faurås 4, född den 27/5 1798. Och i samma gård finns också en dräng Andreas - född den 2/7 1797. (Exakt födelsedatum står i mantalslängden för de som är i värnpliktig ålder.)
Prästen har väl läst på fel rad i den nu försvunna hfl:en när han skrev ut attesten, och läst födelsedatumet på Andreas rad.
475
« skrivet: 2024-02-19, 16:39 »
I attesten (Allerum HII:1, inget n:r; AID v485300.b370) står inte att han är född i Faurås. Det står att han kommer från Faurås i Vinbergs socken, och är född den 2/7 1797.
Han kan alltså vara född var som helst...
Det blir inte träff på någon Johan Petter (joh* p*) född den 2/7 1797 med far Lars i AD:s "Födda i Sverige".
Om han inte missats eller fått namnet felläst eller felskrivet vid registreringen, så är han antingen född i en socken som inte har bevarad födelsebok, eller så har prästen missat att föra in honom där eller så är födelsedatumet fel i attesten.
476
« skrivet: 2024-02-19, 16:13 »
De finns i följande hfl:er i Mariestad:
· AI:10 (1793-1796) - s. 91, 18 och 11.
· AI:11 (1796-1802) - s. 21.
· AI:12 (1802-1810) - s. 258.
I alla längder står Greta Catharina som "fru" eller "h.".
Och Erhardt har som sagt hustru redan i den första mantalslängden på Stockebäck 1766. Hustrun har aldrig namn i mantalslängden; det står bara "h" och så är det en markering i kolumnen för betalande hustru.
Och i dödboken den 2/2 1806 (Mariestad C:6, s. 176; AID v15479.b97.s177) står Greta Catharina Procheus som Erhardts enkefru.
477
« skrivet: 2024-02-19, 00:30 »
Det var som jag misstänkte (se mitt förra inlägg) att "GMR 585" är volym 585 i Krigsarkivets serie Generalmönsterrullor 1660-1887.
I mitt förra inlägg länkade jag till den seriens arkivförteckning. Där finns samtliga volymer i serien. Klicka på den gröna länken "Bild" vid volym 585 så öppnas volymen. Samma volymer/GMR:or finns också hos Arkiv Digital, men uppdelade på regementen. Västgöta-Dals regemente finns här: AID a1253. Bildnumret varierar beroende på bildleverantör. Bild 71 i GMR 585 är AD:s bildnummer (AID v47830a.b71). Hos Riksarkivet är det bild 70 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028569_00070). Lars Glans är nummer 13 i Väne kompani, regementsnummer 313. Varje kompani i infanteriregementena har 150 nummer/soldater, med nummer 1-150 i varje kompani. Regementsnumren är genomgående i hela regementet: 1:a kompaniet n:r 1-150, 2:a kompaniet 151-300 o.s.v. Väne kompani är alltså 3:e kompaniet, eftersom dess n:r 13 har regementsnummer 313.
478
« skrivet: 2024-02-17, 20:26 »
Ja, det måste vara. Då är det väl stor sannolikhet att han dött i ett läger på annan ort. De flesta döda lantvärnsmännen dog ju av sjukdom.
479
« skrivet: 2024-02-17, 20:05 »
Det är inte lätt att se vad det står. Det ser ut att börja på Lan... Sedan blir det svårtytt. Förmodligen en förkortning, eftersom det står en punkt efter.
Han finns inte i utflyttningslängden 1807-1809. Inte heller i någon av pastoratets dödböcker för samma år. Och han går inte att hitta med AD:s "Befolkningen i Sverige" efter Djurshult.
Han saknas i modern Bolla Andersdotters bouppteckning den 13/4 1809 (Dimbo HR FII:24, s. 163; AID v143560.b85.s163). Hon har bara fem döttrar (som alla är med i den hfl där Daniel flyttar hemifrån 1804 - Korsberga AI:2, s. 44; AID v27686.b28.s44).
Han lär alltså ha dött. Frågan är bara när och var...
480
« skrivet: 2024-02-17, 14:35 »
Jag har använt landskontorets (länsstyrelsens) exemplar av mantalslängderna. De finns bara filmade av Arkiv Digital (originalen på landsarkivet). Om du har AD, så är det bara att använda AID som jag anger för ovannämnda sidor och år. Och samtliga årgångar finns här: AID a1663. Kammarkollegiums exemplar finns på Riksarkivet i Stockholm, och på nätet hittar du dem här: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/55203/55203.16
481
« skrivet: 2024-02-17, 00:37 »
585 är förmodligen volym 585 i Krigsarkivets serie Generalmönsterrullor 1660-1887 ( arkivförteckning). Det är i så fall Västgöta-Dals regemente år 1856. Kan det stämma? Vad heter soldaten?
482
« skrivet: 2024-02-16, 19:33 »
I 1761 års mantalslängd (s. 814, längst ned; AID v224361.b4050.s815) står att Anders kommer från Grind i Örby s:n.
Och där (s. 959, sist under Krono) finns Nils Andersson, och hans son Anders har flyttat till Tosthult i Holsljunga s:n.
483
« skrivet: 2024-02-16, 19:16 »
Den 12/11 1764 förrättades bouppteckning efter Börje Håkansson i Övre Tåsthult (Kinds HR FIIa:6, s. 587; AID v142748.b299.s587).
Hans enka heter Britta Jönsdotter, och han har en dotter Elin som är gift med Anders Nilsson "som bo i gården". Börje har också tre söner i förra giftet som alla är döda, men en av dem har barn.
Eftersom det inte står att Elin är med förra giftet, så bör Britta vara hennes mor.
Observera att Tåsthult hör till Öxabäcks kyrkosocken, men Holsljunga jordebokssocken i Kinds härad.
484
« skrivet: 2024-02-16, 18:15 »
Erhardt dyker upp på Stockebäck första gången i mantalslängden 1766 (s. 1127 mp/1129 hp; AID v401887.b5730.s1127). Redan då har han hustru, men jag har inte följt Stockebäck alla år, så jag vet inte om han saknar hustru något år, d.v.s. är omgift.
Regementsfältskären Christian Joseph Erhardt (som namnet skrivs här) köper den 11/7 1765 1/2 mantal Stockebäck av kaptenskan Lisa Undenia, enligt uppbuds- och inteckningsprotokollet vid Kinnefjärdings hösteting 1765, § 1 (Göta hovrätts renovation, Advokatfiskalen EVIIaac:118, f. 348r; AID v951122.b3550.s348).
485
« skrivet: 2024-02-16, 15:21 »
Var kommer bilden i första inlägget ifrån? Det går inte att läsa den lilla texten, och bilden blir suddig om jag förstorar den.
Nya Varvet ligger vid Göteborg. När flottstationen las ned, så blev det fängelse i stället.
Arkiv Digital har Nya Varvets centralfängelses arkiv (AID a1162). Karl Magnus Brink finns där på s. 325 i kyrkoboken DIIId:3 (AID v34126.b333.s325).
486
« skrivet: 2024-02-16, 14:50 »
"Copulerade i Öxabäckz S:n
1761
d. 4 jan. drängen från Örby Sochn
Anders Nillsson med pigan
Elin Börjes d:r i Öfre Tåsthult."
(Öxabäck C:1, s. 213; AID v6965.b113.s213).
487
« skrivet: 2024-02-15, 20:16 »
488
« skrivet: 2024-02-15, 20:14 »
I Mariestad AI:11, s. 21 (AID v15437.b16.s22), står att de kommit från Huseby 1790.
I 1790 års mantalslängd (landskontorets ex., s. 1324 mp/1316 hp; AID v401938.b6690.s1325) finns de på Stockebäck (Ståckebäck) i Skälvums socken (annex till Husaby). 1791 är de borta därifrån.
489
« skrivet: 2024-02-14, 23:01 »
Det är inget hindersbetyg; det är ett tillstånd att gifta sig.
Och noteringen om betyget står väl helt enkelt sist i notisen för att det var där det fanns plats att skriva den, och att den då hamnar närmast under Greta Cajsas namn beror på att brudens namn i vanlig ordning står efter brudgummens.
Ett annat exempel: Den 22/10 1848 (längst ned på f. 42r; AID v122044.b45.s42) gifter sig en kronoartilleribåtsman med "Comp. Chefens bifall af d. 14/10 48". Och också den noteringen står sist i vigselnotisen.
490
« skrivet: 2024-02-14, 21:28 »
Vad jag tycker är konstigt är att på dopet när Erik Gustav får Lejon Westman, så finns även Jacob Bibol Östmans far Anders Lingonblad med. Varför gick de med på att Erik Gustav fick helt annat efternamn
Lingonblad är inte med bland dopvittnena. Däremot står han med i vigselboken, där brudparets föräldrar anges (EI:1, f. 40r; AID v122044.b43.s40). F. ö. får man inget efternamn vid dopet. Namnet Lejon får Eric Gustaf när han själv blir båtsman 1865, första gången inskrivet i hfl 1858-1867 (AI:10c, uppsl. 212; AID v122020.b30.s212). Ursprungligen var båtsmans- och soldatnamn rena tjänstenamn som inte gick i arv till barnen (även om de kunde ta sig det namnet om de ville, men det var alltså något de i så fall fick välja att göra). Men under 1800-talet, särskilt senare delen, blev det vanligt att soldat- och båtsmansbarn fick faderns namn. Och när Eric Gustaf blir båtsman står det i rullan: "Namn enligt prestbetyg Eric Gustaf Bibol" (AID v741268.b580). Och det är också det namnet han själv undertecknar båtsmanskontraktet med (AID v741268.b520). Och det är först i husförhörslängden 1896-1900 (AI:14a, uppsl. 43; AID v122027.b51.s43), alltså när han är runt 50 år, som Lejon är ändrat till Västman, men i nästa längd står båda namnen. Också i bouppteckningen (Nordingrå tingslags HR FII:31, n:r 30; AID v763691a.b4060.s30) står han med båda namnen, men enkan kallas bara Westman (f. Lundgren), (Rullan finns i Krigsarkivet: Stockholms station/Norrlands 4. båtsmanskompani/Båtsmansrullor. Arkivförteckning.)
491
« skrivet: 2024-02-14, 19:03 »
492
« skrivet: 2024-02-14, 18:50 »
I vigselboken står "företett tillstånds betyg fr Capt. Rudin 8/1 47". (Nordingrå EI:1, f. 40r; AID v122044.b43.s40).
Det står alltså inte vem av dem som visar upp detta betyg, men eftersom det är ett "tillståndsbetyg" från chefen för båtsmanskompaniet, så är det naturligtvis brudgummens betyg.
493
« skrivet: 2024-02-14, 15:39 »
Inom armén behövde en soldat tillstånd från sitt befäl för att gifta sig. Det är väl troligt att detsamma gällde flottans båtsmän.
494
« skrivet: 2024-02-14, 00:01 »
Han blev f.ö. inte adopterad. I Stenkyrkas husförhörslängder/församlingsböcker står han som fosterson.
Och i fosterföräldrarnas bouppteckningar är deras syskon arvingar:
· Martin Kristiansson den 2/3 1900 (Orust-Tjörns HR FII:39, s. 579; AID v70553.b295.s579).
· Elisabet f. Pettersdotter den 8/8 1946 (FII:85, n:r 104; AID v486247.b4760.s104).
Elisabets bouppteckning har undertecknats av Johannes Kristensson, fosterson.
495
« skrivet: 2024-02-13, 23:53 »
Visst finns Johannes Georg Petter i Färilas födelsebok den 20/6 1886 (C:6, inget sidn:r; AID v134696.b179).
Föräldrar: Akrobaten Johan Henrik Klas Schultz och hans hustru Sofia Christina Johanna Altenborg från Ålborg på Jylland.
I anmärkningskolumnen står: "Attest afs. till Aalborg, Jutland, 23/6".
496
« skrivet: 2024-02-13, 18:38 »
Abraham återfinns i den del av husförhörslängden Marstrand AI:10 som omfattar Karlstens slottsförsamling (uppsl. 209; AID v1770.b213.s209). Han flyttade nämligen till Marstrand för att bli artillerist vid Göta Artilleriregemente.
Han finns i följande generalmönsterrullor som n:r 37 vid 5:e depåkompaniet:
· 1863 (AID v493939a.b3310): Antagen den 22/2 1862.
· 1865 (AID v493940.b3660).
· 1867 (AID v493941.b4200).
· 1869 (AID v493942.b3750): Avsked den 22/2 1868.
Enligt flyttattesten, daterad Romelanda prästgård den 7/1 1862 (Karlsten HII:3; AID v203687.b460), är han född i Romelanda socken den 24/6 1844 och oäkta son till avlidne skolmästaren Fornander (utan förnamn) och pigan Sara (utan efternamn).
(AID = Bildnummer hos Arkiv Digital.)
497
« skrivet: 2024-02-13, 15:52 »
Indelta regementen hade inga fasta platser med kaserner. Axvall var en övningsplats.
Meniga ryttare/dragoner var anställda av sina rusthållare, och hade torp på rusthållet (men kunde också bo på annat håll).
Befäl och andra som var anställda av regementet hade kronogårdar som boställen. Jag vet inte säkert om det också gällde fälltskären, men så borde det rimligen vara.
498
« skrivet: 2024-02-12, 19:22 »
Det är ingen välskrivning precis, men jag får det till
"...Skandi-
navien."
499
« skrivet: 2024-02-11, 16:57 »
AIa:22, uppslag 104.
Grönboda står under Ingelshyttan, men med noteringen "Hörer til Åboda".
500
« skrivet: 2024-02-10, 17:36 »
Sventjänare är detsamma som ryttare eller dragon. Gyllenstierna var alltså Nils rusthållare. Och rusthållet är Löckerum.
(Frågetecknet i Åkes svar ska nog vara "H:r", Herr.)
|
Visa inlägg
Cookie policy