2
« skrivet: 2017-07-05, 16:12 »
Hejsan Robert och andra. Uttrycket "slott och koja" stämmer på många släktforskares resultat när man hållit på ett tag.
En peson som levde i mitten av 1200-talet kan ha flera miljoner direkta ättlingar idag. Även personer långt senare, t ex mitten på 1500-talet i min egen släkt, har ofta drygt 250 000 ättlingar, så det är inte alls ovanligt med adel och kungar i släkten. I min egen släkt är det uteslutande småbönder bland anfädrena ca 1800-1940, vissa med smedjor, snickerier, tjära och pottaska (lut), kvarn, kronojägare, etc (statlig skogvaktare) som bisyssla. Många hade kommunala förtroendeuppdrag (sexman, nämndeman, även riksdagsman. Någon enstaka soldat. Sedan börjar det bli variation längre tillbaka. Borgmästare, Landsfiskal (länsman före 1917), köpmän, ca 50 präster, någon enstaka jurist och läkare. En svensk kung, Karl Knutsson Bonde (född i Åbo 1408, kung 1448-1470). En dotter gifte sig adligt i Danmark. 2 ättllngar flytade till Ljungby resp Jömköping senare. en ättling till vardera flyttade till Finland , ena nyodlad stor gård, den andra landshövding. 6 generationer senatre gifte sig 2 ättlingar till dessa och fick min farfars anmoder. Ungefär liknande historia upptäcker ytterligare några 100 000 svenskar om de forskar så långt bakåt och kommer till Karl Knutsson Bonde.
Jag är släkt med Grubbe, Saltensee, Krognos, Limbek, Fleming, Tokesen, Bang och andra gamla danska ätter på liknande sätt i minst 3 huvudsakliga grenar (farfars mamma, farmors båda föräldrar och mormor.) Farmors mamma och mormor har släktträd som korsar varandra minst ett dussin gånger 1520-1850, så jag räknar dem som en gren. När det gäller tidig dansk adel så varirerar år och plats för födelse/död i olika källor. Om jag försöker sammanställa detta så blir minst 4 av mina anfäder födaa efter förälders död, några har mycket unga föräldrar (mor 14 år), eller mycket gamla föräldrar. Många släktforkare (och historiker) verkar ha varit mer intresserade av namn och vapensköldar samt boplats, än att få kalender att stämma logiskt. Även utomäktenskapliga barn "frillobarn" verkar ha blivit omhändertagna och försörjda i dessa "finare" familjerna. Ett sådant frillobarn, anmoder till mig, hade inte så mycket omsorg från pappan, men däremot hans yngre bröder. långt upp i vuxen ålder efter ett ha bildat familj med en storbonde, bistod de henne med bl a jordegendomar, boskap, hästar, m m och andra gåvor, trots att hon redan var förmögen.
Med liknande upptäckter är det inte alls otroligt att du hittar grevar, baroner, kungar , prinsessor (kungadöttrar), o d i din släkt. Då dessa är lite mer domimenterade så underlättqr det för dig också att hitta nya släktingar, då andra släktforskar har undersökt samma släktgrenar och kanske hittat förklaringar till luckor eller "orimligheter". Jag har anfäder som var utkommendrade som ambulerande skeppstimmermän eller fästningsbyggare i flera år. Frun födde barn under tiden, Var de hemma på permission eller var frun och hälsade på, eller var det helt enkelt så att äktenskap innebar automatiskt faderskap?
I en medicinsk studie om ärftliga sjukdomar i Sverige visade DNA att ca 20 av deltagarna inte hade den far de uppgav. Studien fick läggas ned och materialet förstördes. Det var nog likadant förr, men dokumenterat bara i enstaka fall. Vi släktforskare går bara på den "officiella" släktskapen om inget annat är "bevisat", så ibland är det kanske inte den riktiga anfadern vi beskriver i historiska händelser.