ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Håkan Stokke

Sidor: [1]
1
Thuring / SV: Thuring
« skrivet: 2024-01-14, 13:14 »
Länsman Christopher Thuring i Ore föddes i januari 1705 (dop 22/1) i Skärviken, Skinnskatteberg, som son till Christopher Thuring (senior) och Anna Maria Funck.
Hans hustru Anna Sturck föddes 1710-01-05 i Bro, Stora Tuna. Hennes far var Olof Larsson Sturck, född 1661-10-13 i Borås, död 1712-08-03 i i Bro, Stora Tuna. Hennes mor var Anna Samuelsdotter Hjort, född 1668-02-24 i Bro, Stora Tuna och död därsammastädes i augusti 1757 (begravd 14/8).
Christopher Thuring och Anna Sturck vigdes i Stora Tuna 1740-12-26.

2
Strömbeck / SV: Strömbeck
« skrivet: 2017-05-20, 19:38 »
Ett tillägg angående Olof Strömbäcks ursprung: Den i en rad släktträd uppgivne fadern heter Måns Månsson - inte Nils Månsson som jag skrev tidigare. Jag upptäcker nu att Måns Månsson och Karin Olofsdotter är helt uteslutna som föräldrar till Olof Strömbäck. I Högsby CI:3 s 430 uppges det nämligen att Måns Månssons lille son Olof avled ett år och elva månader gammal i augusti 1768. Begravd den 28 augusti.

3
Lindbom / SV: Lindbom
« skrivet: 2017-05-10, 18:49 »
Trädgårdsmästare Johan Lindbom och Sara Asp (Uppland och Södermanland).

1761 bor trädgårdsmästare Johan Lindbom och hans hustru Sara Asp i Erikssund i Sigtuna landskommun. De är båda födda omkring 1719 och har en dotter som heter Anna Brita, född 1749. I Sigtuna föds 1761 deras son Carl. Året därpå finns familjen i Rossvik i Husby-Rekarne. Där dör Johan Lindbom 1769-05-28. 1770-06-22 gifter Sara om sig med Carl Nordström (född 1710). 1772 flyttar makarna till Lundby Sundstorp i Husby-Rekarne, varifrån de försvinner omkring 1773.

Sonen Carl Lindbom blir också trädgårdsmästare. År 1786 dyker han upp i Katarina församling i Stockholm. Där gifter han sig den 15/1 med Margareta Hene (i vigsellängden felaktigt kallad Margareta Hane). Carl flyttar 1795 till Lockstaholm i Husby-Långhundra., därefter 1798 till Ekhammaren i samma socken. 1799 återfinns han i Ullaberg i Björnlunda och 1804 i Edby i Salem. Margaretata Hene avlider 1809 i Salem. Året därpå flyttar Carl till Stockholm, där spåret försvinner.

Finns det någon som kan svara på följandefrågor:
Varifrån kommer Johan Lindbom och Sara Asp?
 Var gifter de sig?
Var och exakt när föds dottern Anna Brita?
Vart tar Sara Asp och hennes nye make vägen?
Vart tar Carl Lindbom vägen i Stockholm?

Det tycks inte bara finnas flera trädgårdsmästare som heter Lindbom under denna epok. Det ser t.o.m. ut som om det finns mer än en som heter Johan Lindbom. Men det borde bara finnas en vigsel där kontrahenterna heter Johan Lindbom och Sara Asp. Finns det någon som vet mer om detta?

4
Strömbeck / SV: Strömbeck
« skrivet: 2017-05-01, 22:58 »
Namnet Strömbäck i Högsby.
I Högsby dyker det under 1700-talet vid tre olika tillfällen personer med efternamnet Strömbäck som alla kan uppbåda celebra faddrar när de låter döpa sina barn, trots att de själva tycks leva under påvra omständigheter. I det första fallet är orsaken uppenbar, men finns det en länk till de övriga?
Först kommer Ulrika Maria Strömbäck (ca 1719-1795). Hon kommer från Mönsterås och är dotter till Anders Strömbäck (ca 1678-1746), notarie i Handbörds härad, och Anna Catharina Bongenhielm (1690-1759). Ulrika Maria tillhör samhällets övre skikt, men görs 1748 gravid av den 20-årige länsmanssonen Olof (Olaus) Jordan (1727-1802) från Högsby. Paret vigs i Mörlunda (inte Mönsterås) och bosätter sig därefter i Trändeholm (Trändan) i Högsby. Där får de åtta barn. Att faddrarna vid barnens dop till stor del är bemärkta personer förklaras av modern Ulrika Marias härkomst. Barnens mormor är t.o.m. adlig.
Anders Strömbäck har tidigare varit kompaniskrivare i Karlskrona och gifte sig där 1707 med Anna Noth. Uppenbarligen har den första hustrun avlidit. Det är obekant om några barn föddes i det äktenskapet.
1775 dyker en ny Strömbäck upp i Högsby: Sara Larsdotter Strömbäck. Hon är då bosatt i Berga. 1775-06-18 gifter hon sig med Friedrich (Fredrik) Menck, som kommer från Pommern. Maken, som senare kallar sig Mink, är kusk och senare hovslagare. När Saras och Fredriks dotter Anna Fredrika döps året därpå, uppträder en parad av celebra faddrar, bl.a. baron von Hegart och friherrinnan Horn. Paret flyttar sedermera till Mörlunda. Sara kallar sig där enbart Sara Larsdotter. I Mörlunda avlider Fredrik år 1805 och Sara år 1819. I Mörlundas hfl uppges Sara vara född i Högsby 1740, men det bekräftas inte av Högsbys födelselängd.
Saras far borde rimligtvis heta Lars Strömbäck. Enligt medlem 01480 i Disbyt föds denne Lars Strömbäck omkring 1710 i Högsby och dör 1743 i Tyskland. Grunderna för dessa uppgifter framgår inte. Födelsen bekräftas inte av Högsbys födelselängd. Det förekommer ingen med namnet Strömbäck i 1740 års mantalslängd för Högsby (dottern Saras förmodade födelseår).
1793 dyker slutligen Olof Strömbäck upp. 1793-03-17 gifter han i Högsby med Stina Nilsdotter (1768-1850) som redan är mor till den utomäktenskapliga sonen Anders. Paret bor därefter i Huseby, Högsby i hela sitt liv. Det är oklart när och var Olof är född. Enligt Högsby AI:1 s 337 föddes han 1761; enligt Högsby AI:2 s 178 föddes han 1766. Vid sin bortgång 1808 uppges Olof vara 47 år gammal, vilket skulle ge 1761 som det rätta året.
Olof Strömbäck förekommer i en rad släktträd. Åtskilliga av dem uppger att Olofs föräldrar var Nils Månsson (1720-1783) och Karin Olofsdotter (1731-1783). Men det framgår inte vad släktträden stöder sig på. Det verkar vara så att man valt ut 1766 som rätt födelseår och sedan förutsatt att Olof var född i Högsby – och det året föddes det bara en Olof i Högsby, nämligen Måns Månssons och Karin Olofsdotters son. Det är ju bekvämare än alternativet 1761, då det föddes tre Olof i Högsby. Och det är långtifrån säkert att Olof verkligen föddes i Högsby.
Olof Strömbäck är noterad som ”inhyses” i mantalsländen. Vid ett tillfälle betecknas han som ”utfattig”. Ändå kan han uppbringa celebra personer när hans fyra barn ska döpas. Kyrkoherde von Sydow eller medlemmar av hans familj förekommer fem gånger, major Harmens på Berga säteri en gång och kapten Rothlieb på Odensvi en gång. Det förekommer inga Månssöner eller Månsdöttrar bland faddrarna (och inte heller någon Strömbäck).
Ett märkligt förhållande är att de tre av Olof Strömbäcks barn som når vuxen ålder (Samuel, Nils och Stina Lotta) alla byter efternamn till Ström. Men två av Nils söner återtar namnet Strömbäck.
En annan Strömbäck i närområdet är skogvaktaren Nils Strömbäck (ca 1696-1760) i Fagereke i Döderhult. Familjer med efternamnet Strömbäck finns vid denna tid också i Virserum och Alseda i Småland, i Asarum i Blekinge och i Algutsrum och Glömminge på Öland. Soldaten Simon Strömbäck som får en son i Högsby 1756 är nog inte relevant i detta sammanhang. Han torde ha blivit tilldelad sitt efternamn, som i så fall inte går i arv.
Det ligger nära till hands att tro att det finns en länk mellan Anders Strömbäck/Ulrika Maria Strömbäck, Lars Strömbäck/Sara Strömbäck och Olof Strömbäck. Men hur är de i så fall förbundna med varandra? De verkar ha sina rötter utanför Högsby. Sitter någon av läsarna till detta inne med nyckeln?

5
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-15, 18:20 »
Lite forskning med utgångspunkt från Hülphers + Google books:
Margareta Persdotter Printz avled 1735-07-14 i Ingebo i Enåker. Begravd 20/7. Hon hade flyttat till sin syster Anna Catharina, som var gift med kommissarie (?) Roland Persson. Margareta uppges vara 74 år 3 månader och 4 dagar gammal vid sitt frånfälle. Det skulle betyda att hon var född 1661-04-10 och inte 1662 som Hülphers säger. Svårt att säga vad som är korrekt - jag har lite dålig erfarenhet av "exakta" uppgifter om ålder vid dödstillfället. Troligen föddes Margareta i Enåker - hennes far Per Svensson Printz lär också ha avlidit i Ingebo.

6
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-14, 18:27 »
KB hade bara en av de fem skrifterna - gravskriften efter Petter Haag. Den bestod av en sorgedikt utan biografiska data. Av intresse är dock att begravningen hölls den 3 september 1707 i Roslags-Bro. Jag undrar därför alltjämt varför den inte nämns i Roslags-Bros dödbok. Jag finner det också anmärkningsvärt att begravningen hölls en dryg månad efter dödsfallet - tidsutdräkten brukar ju vara betydligt kortare.
Det får väl bli en resa till Uppsala framöver!

7
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-13, 20:07 »
Tack! Då har vi (=du) prickat in dödsdatumet!
Angående KB: Jag har kollat artikeln i Svensk Tidskrift för Musikforskning. Där redovisas Berge Brants och Beata Haags alla barn (överensstämmer med mina rön) + Per Brants och hans hustru Charlotta Regina Hööks alla barn. Därutöver får man veta att Berge Brant och Beata Haag flyttade till Stockholm 1727. Berge Brant försöker att få en lindrig tjänst. I en skrivelse till Kammarkollegium år 1731 säger han att familjen lever i stor fattigdom. I november 1731 ansöker Beata om att få brygga svagöl till avsalu. Bryggmästarskrået avråder från detta och påpekar att Beata utan framgång har ansökt om detta två gånger tidigare och därvid falskeligen utgivit sig för att vara änka.
Artikelförfattaren Ingmar Bengtsson skriver att Berge Brant år 1728 bodde i kvarteret Quasten nr 269, år 1729 i kvarteret Kamelen nr 145 och år 1730 i kvarteret Båcken, stödjande sig på mantalslängderna.
Det är rimligt att förmoda att Beata avled i Stockholm 1732/1733.
Uppenbarligen har familjen kommit på obestånd - detta trots att Berge Brant år 1720 företrädde borgarståndet i riksdagen.
Jag kunde inte beställa fram bröllops- och begravningsskrifterna till fredagen (jag hade redan fyllt min kvot av beställningar med annat). Men jag passade på att beställa skrifterna på det gamla sättet - genom att fylla i blanketter. Ska till KB igen i morgon.

8
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-09, 21:28 »
Oj! Jag är flabbergasted! Jag visste inte att det gick att få fram så många alternativa informationskällor.
Jag har beställt fram Svensk Tidskrift för musikforskning på KB. Jag ska titta i den i morgon (det visade sig att Stockholms stadsmuseums bibliotek och Universitetsbiblioteket bara hade nyare årgångar). Nu ser det ut att bli några vändor till Uppsala också!
Jag är själv ättling till Petter Haag jr. Ur mitt perspektiv utgör Berge Brant och Beata Haag en sidolinje. Men jag har koll på åtta barn till dem och var de föddes (i flera olika socknar). Bland barnen finns hovkapellisten och konsertmästaren Per Brant (1714-1767), som förstås är den person som avhandlas i Svensk Tidskrift för musikforskning. Gården Hof i Estuna låter bekant. Där föddes Berge Brants och Beata Haags dotter Eva Catharina 1718-04-20.
Jag noterar att Petter Haag 1707 är häradsfogde i Lyhundra fögderi. Det betyder att han har bytt härad från Bro och Vätö till Lyhundra.
Intressant att det finns en Ingrid Brant som har gift sig med en Haag. Då var släkterna Brant och Haag dubbelt lierade. Kanske det var så Berge Haag kom till Upplunda och gjorde Beata gravid och därefter gifte sig med henne? Undrar just vem som var Ingrids make. Kan det ha varit Hans Nilsson Haag som gick bort 1697?

9
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-06, 20:49 »
Efter att ha tagit lärdom av dina metoder hade jag faktiskt redan hittat artikeln i Svensk tidskrift för musikforskning!!! Den finns både på Stockholms Stadsarkivs bibliotek och på Universitetsbiblioteket. Jag planerar en liten expedition.
Avhandlingen från 1706 är en överraskning. Det bör ju faktiskt vara frågan om Petter Haag junior, som enligt Generalmönsterrullan för Upplands regemente är född 1686 (i "Roslagen")! Detta apropå att vara tidigt inskriven vid universitet. Han måste ha sadlat om rejält, när han blev militär. Nåja, han avancerade snabbt till löjtnant och lyckades gifta sig adligt!
Tidpunkten för Petter Haag seniors bortgång börjar bli alltmer preciserad. Hur kan det vara möjligt att en så pass prominent herres bortgång inte finns noterad i dödboken?

10
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-06, 16:21 »
Tack!
En riktig högoddsare! Jag hade ingen tanke på att förknippa Roslags-Bro med Uppsala län. Samtidigt vill jag ge dig en eloge för att du lyckades hitta Petter Haags andra hustru via Google Books. Jag ser nu att sökningen måste ha varit omfattande.
Vänligen
Håkan

11
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-05, 19:01 »
Du skrev tidigare att mantalslängden över hemmanet Upplunda visar att Petter Haag levde 1707 men var död 1708. Den första mantalslängden för Roslags-Bro på 1700-talet som finns på på SVAR är från 1709. Var hittade du de övriga?


12
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-05, 12:59 »
Jag har svårt att tro att Johannes (Hans) Haag skrevs in på universitetet 1684 och fortfarande var teologie studerande vid sin död 1697 (då han uppgavs vara 20 år gammal)!
Angående år 1691: Petter Haag och hans dotter Anna Catharina uppträder som faddrar vid ett dop i Roslags-Bro den 29/1 detta år. Men det uppges inte var de bor, så de kan ha bott på Vätö. Jag har hastigt kollat igenom födda på Vätö 1688 - 1692 utan att finna någon Haag vare sig bland fäder eller bland faddrar. Petter Haag och hans hustru fick ju 16 barn tillsammans, även om bara sex levde till vuxen ålder. Inga fynd. Om Petter Haag och hans hustru bodde på Vätö, så kan de bara ha bott där en kort tid.

13
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-05, 11:42 »
Johannes Haag Holmensis = Johannes Haag från Stockholm, inskriven 1684. Petter Haags son Hans var född 1677. Därtill borde han vara inskriven vid den teologiska fakulteten - inte den filosofiska.

Joh. Hag Roslag = Johannes Hag från Roslagen, studerande 1695. Av allt att döma har vi att göra med två olika Johannes Haag. Det är nog hästlejaren som är son till Petter Haag. Och kanske det var den andre som gifte sig 1711.

Var exakt fann du att häradsfogden Petter Hag bodde i Vätö?

14
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-05, 10:09 »
Hej!
Jag tar till mig dina tips, inte bara i fråga om de aktuella personerna, utan även om sökvägar. Om kronobefallningsmannen Petter Haag hade en änka som hette Margareta Persdotter Printz, så innebär det att Petter Haag gifte om sig sedan hans första hustru Magdalena Ling hade avlidit. Jag ska se om det går att följa upp detta spår. Att Petter Haag bär patronymikonet Nilsson ökar möjligheten att han är bror till Hans Nilsson Haag.
Den Johannes Petri Haag (Hans Persson Haag) som du har funnit, passar inte in i bilden. Den Hans Haag som uttryckligen är son till Petter Haag är ju född 1677 och avlider 1697-01-10. Då måste det, trots den frapperande namnlikheten, vara en annan Hans Haag som gifter sig 1711. En mystifierande komplikation!
Jag är tacksam för ditt bistånd och imponerad av din förmåga att finna fakta!

15
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-04, 22:25 »
En eloge till din förmåga att spåra upp tidiga medlemmar av släkten (släkterna?) Haag! Av allt att döma finns det flera släkter Haag - men Stockholm är definitivt intressant i detta sammanhang. Jag ska se om jag kan följa upp dessa spår!

16
Haag / SV: Haag
« skrivet: 2017-03-04, 12:03 »
Tack!
En viktig pusselbit! Jag kollade bara Arkiv Digital. De har inte fotograferat Roslags-Bro LIa:1 ännu!
Håkan

17
Haag / Haag
« skrivet: 2017-03-03, 20:50 »
Hej!
Finns det någon som har forskat kring släkten Haag i Uppland? Anfadern Petter Haag var befallningsman i Roslags-Bro på 1690-talet. Han var gift med Magdalena Ling (1668-1692). Samtidigt finns i Roslags-Bro en Hans Nilsson Haag (född i Uppsala omkring 1648, död i Roslags-Bro 1697). Är han en bror till Petter? I så fall är kanske även Petter född i Uppsala. Vart tar Petter vägen efter tiden i Roslags-Bro?
Petters och Margaretas barn (sex överlevande på 16 födslar!):
1.   Margareta Haag. Tidpunkt och plats för födelse obekant. Gift med 1. Befallningsman Johan Edhelius. Bor först i Edebo, därefter i Rimbo. Gift 2. 1712 I Rimbo med Tomas Holst (ibland kallad Holtz). Död 1734 i Veckholm.
2.   Anna Catharina Haag. Tidpunkt och plats för födelse obekant. Gift 1. 1697 i Roslags-Bro med faktorn Petter Billing. Bosatt i Norrtälje. Gift 2. omkring 1708 (exakt tidpunkt och plats obekant) med faktorn Anders Mejer.  Död 1711 i Norrtälje.
3.   Hans Haag. Född 1677-01-31, obekant var. Teologie studerande. Död 1697-01-10 i Roslags-Bro.
4.   Beata Haag. Född omkring 1681, obekant var. Gift 1700 med Berge Brant, som med tiden blir borgmästare i Norrtälje. Bosatt i Karlskyrka, Edebo, Esterna, Estuna. Tidpunkt och plats för död obekant. Maken gifter om sig 1734.
5.   Eva Haag. Gift 1703 i Roslags-Bro med Petter Fast (som inte är den Petter Fast som sedermera blir rådman i Norrtälje). Vidare öden obekanta.
6.   Petter Haag (junior). Född 1686, obekant var. Militär: Fältväbel, fänrik, löjtnant. Gift 1712 i Närtuna med Sophia Dorotea Örnhielm. Bosatt i Malmby i Närtuna frånsett en kort period i Rolsta i Frösunda. Död 1737 i Närtuna.
Finns det någon som kan fylla luckorna – speciellt när det gäller härstamningen?

18
Sturk / SV: Sturk
« skrivet: 2017-03-03, 19:01 »
Detta är en äldre och ursprungligare betydelse av ordet hospital. Från Svenska Akademiens ordbok:
Hospital och barnhus äro de bägge första af staten och på allmänna medel stiftade fattigvårds-anstalter.
Johan Sturck, hans hustru Maria Olofsdotter och Johans brorson Olof Larsson Sturck togs in ungefär samtidigt på Hospitalet i Stora Tuna. Jag tror att orsaken var fattigdom - inte att Johan och hans hustru samtidigt blev mentalsjuka. Detta hindrar för all del inte att även mentalsjuka personer ibland kunde härbärgeras på hospitalet.
Vänligen
Håkan

19
Sturk / SV: Sturk
« skrivet: 2017-03-03, 17:23 »
Om släkten Sturk i Ore:
Anna Sturk föddes 1710-01-05 i Bro, Stora Tuna. Hon var dotter till handelsmannen Olof Larsson Sturck, född 1661-10-13 i Borås och död 1712-08-03 i Stora Tuna. Hennes mor var Anna Samuelsdotter Hjort, född 1668-02-24 i Bro, Stora Tuna och död i augusti 1757 (begravd 14/8) i Stora Tuna. Hon var sondotter till prästen Samuel Malmenius i Stora Tuna.
Johan Jansson Sturk växte upp i Laxsjön i Grangärde. Men enligt husförhörslängden i Grangärde föddes han i december 1745 i Stora Tuna. Jag har dock inte kunnat hitta honom vare sig i Stora Tunas eller Grangärdes födelsebok. Han var son till Anna Sturks bror Johan Sturck, född 1707-10-05 i Bro, Stora Tuna och död 1777-03-02 i Hospitalet (=fattighuset) i Stora Tuna. Under en stor del av sitt liv var Johan Sturck bosatt i Laxsjön i Grangärde, där han som korpral bar namnet Jan Olsson Busk. I Grangärde har han givit namn åt berget och bosättningen Sturkberget. Johan Jansson Sturks mor var Maria Olofsdotter, född 1711-04-21 i Hässe, Stora Tuna och död 1793-02-04 i Hospitalet, Stora Tuna.

20
Fagerholm / SV: Fagerholm
« skrivet: 2016-12-02, 19:12 »
Angående släkten Fagerholm i Högsby:
Jonas Fagerholms (1728 – 1810) föräldrar var Per Nilsson och Margareta Jonsdotter. De bodde först i Älghult och sedan i Fagerhult, där Per Nilsson blev klockare. Under åren 1690 – 1701 föddes sju Per Nilsson i Älghult och tre i Fagerfult. I flera släktträd anses att den Per Nilsson som föddes 1701-02-17 i Kyrkokullen i Älghult är den som sedermera blev far till Jonas Fagerholm. Är det någon som vet vad det är som utvisar att just denne Per Nilsson är den rätte? Annars pekar fadderförbindelser mot Björkshult i Fagerhult, där det finns både en Nils Folkesson och en Nils Olofsson. Fast den ende Per Nilsson som jag har hittat där är född redan 1676.
Jonas Fagerholms mor Margareta Jonsdotter kan inte vara född 1697, som ofta förmodas. Hon och hennes make får sonen Petter 1749-02-02. Då måste Margareta vara född senare än 1697. När Margareta avlider 1755-04-23 uppges hon vara 48 ½ år gammal. Eftersom det är 25 år mellan Margaretas äldsta och yngsta barn måste hon ha varit mycket ung när hon gifte sig. Lösningen på Margaretas ursprung finns i bouppteckningen efter henne (Handbörds häradsrätt FII:4 s 425). Där omtalas att man till förmyndare för de omyndiga barnen har utsett deras ”mosterman” Jan Nilsson i Stenbrohult (i Älghult). Därifrån kan man nysta vidare.
Margareta Jonsdotters far var Jon (Jonas) Jonsson, född ca 1674, död 1753-07-03 i Stenbrohult, Älghult. Margaretas mor var Ingeborg Carlsdotter, född i Björkebo, Älghult och döpt 1687-08-03, död i Stenbrohult och begravd 1768-11-27. Margaretas farfar var Carl Nilsson, född ca 1655, död 1749-04-09 i Göljhult, Älghult.
Var och när föddes Margareta Jonsdotter? Hennes föräldrar gifte sig 1705-06-11. Hon själv gifte sig 1722. Margareta kan bara vara född 1706 (eller möjligen 1705). Men hon finns inte i födelselängderna för vare sig Älghult, Fagerhult, Åseda eller Högsby. Margaretas föräldrar är ”försvunna” under en period från bröllopet 1705 fram till 1719, då de får sonen Måns i Stenbrohult. Min gissning är att de bodde i det närbelägna Kråksmåla, som saknar bevarad födelselängd för denna tid och att Margareta föddes där.

Sidor: [1]