Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Hans Kihlström
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2019-07-09, 09:34 »
Lennart Pedersson Svenske benämnes vanligen (alltid ?) ryttmästare. Som ryttmästare bör han ju ha tillhört något förband, deltagit i några strider e dyl. Men jag har trots idogt letande inte funnit någonting som förklarar hans titel. Finns någon annan som har något svar? T ex förbandstillhörighet.
2
« skrivet: 2016-04-12, 11:03 »
Vad står det här? Vad blev beviljat?
(>)image{klipp4}
3
« skrivet: 2015-03-09, 16:01 »
Ännu ett tack Irene,
Det är lite otydligt text men du har nog rätt. Daler är rätt.
Hälsningar
Hans
4
« skrivet: 2015-03-06, 12:55 »
Tack Irene, men är du säker på daler? Jag hade väntat mig ett volym- eller viktmått. Brevets inledning är så här. Sedell till bergmästaren Sten Andersson att han leffuererar Anders Lindersson Svenske 100 xx , gode myner, Myner (miner) betyder i det här sammanhanget malm eller järn. Om det står daler skulle tiondejernet avse inkomsten vid auktionen på tioendejernet, men det låter inte så tycker jag. Men vad kan föröffwadhe betyda i sammanhanget?
Hälsningar
Hans
5
« skrivet: 2015-03-05, 15:59 »
Ur Brev till bergmästaren Sten Andersson okt 1640.  Har någon svar på ? i min tolkning: begäres wenligen att bergmästaren Sten Andersson wille bemälte Anders Lindersson (sända?) 100 ? av det  tiondejernet , contant giöra, låtandes sig sådant quittera.
6
« skrivet: 2015-02-28, 11:07 »
Hej, beklagar att jag inte preciserade vilket ord som vare det sökta gårdsnamnet.
Det sökta namnet är mycket riktigt Heden (Hedan). Tack för hjälpen. /Hans
7
« skrivet: 2015-02-27, 16:07 »
 Vad heter gården. Ligger i Laxarby 1643 (ur Rusttjänstlängd för Anders Linnarsson Svenske)
8
« skrivet: 2014-12-26, 13:08 »
Hur tillförlitliga är rullor 1620-1723??. Exempel:
Stämmer det som står i Frälsesläkter i Finland intill den stora ofreden sid 361 att Peder Didriksson Ruuth såsom major vid Närke Värmlands reg i augusti 1637 uppgav Werben utan motstånd och dömdes till döden samt avrättades 27/11 s.å. I Närke Wärmlands år 1637 oprättade munsterrullor på ryttare och knekter sid 49 (53) står Peder Didriksson som kapten och chef för 6. kompaniet. Rullan tycks upprättad i dec 1637 (sid 59 (63).
Det här går inte ihop. Peder står som kapten inte major. Om han gett upp Werben i augusti kan han knappast varit kvar i tjänst i december. Har Frälsesläkter ....helt fel härvidlag? Tidsbestämningen av dessa rullor tycks f ö inte vara helt i sin ordning. Man hittar rullor i registren för viss tidpunkt som i själva verket enligt den aktuella handlingen kan vara uppgjord både ett och två år tidigare.
9
« skrivet: 2014-12-18, 18:11 »
Stämmer det som står i Frälsesläkter i Finland intill den stora ofreden sid 361 att Peder Didriksson Ruuth såsom major vid Närke Värmlands reg i augusti 1637 uppgav Werben utan motstånd och dömdes till döden samt avrättades 27/11 s.å. I Närke Wärmlands år 1637 oprättade munsterrullor på ryttare och knekter sid 49 (53) står Peder Didriksson som kapten och chef för 6. kompaniet. Rullan tycks upprättad i dec 1637 (sid 59 (63).
Det här går inte ihop. Peder står som kapten inte major. Om han gett upp Werben i augusti kan han knappast varit kvar i tjänst i december. Har Frälsesläkter ....helt fel härvidlag?
10
« skrivet: 2014-12-10, 09:24 »
Evert,
Rolander var mönsterskrivare vid Karlstads kompani. Se tex GMR Närke-Värmlands reg 1725 Karlstads kompani bild 528 längst ner.
Finns också på Google.
11
« skrivet: 2014-12-04, 14:16 »
Stämmer det som står i Frälsesläkter i Finland intill den stora ofreden sid 361 att Peder Didriksson Ruuth såsom major vid Närke Värmlands reg i augusti 1637 uppgav Werben utan motstånd och dömdes till döden samt avrättades 27/11 s.å. I Närke Wärmlands år 1637 oprättade munsterrullor på ryttare och knekter sid 49 (53) står Peder Didriksson som kapten och chef för 6. kompaniet. Rullan tycks upprättad i dec 1637 (sid 59 (63).
Det här går inte ihop. Peder står som kapten inte major. Om han gett upp Werben i augusti kan han knappast varit kvar i tjänst i december. Har Frälsesläkter ....helt fel härvidlag?
12
« skrivet: 2014-02-23, 13:29 »
 Texten är ur ett brev från Bergsämbetet till bergmästaren Sten Andersson. Vad betyder enheten efter 100 och vad står det omedelbart före tiondejärnet? Hans
13
« skrivet: 2014-02-07, 08:19 »
 Ovanstående text är ur ett brev från år 1660 till presidenten i Bergskollegium från inspektoren Anders Linnarsson Svenske,som under den nyligen utkämpade krabbesfejden tjänstgjort som ryttmästare. Vissa ord har jag alls inte klarat (XXX) och andra är tveksamma (?) i nedanstående tolkningsförsök. Tacksam för hjälp med att få det korrekt! mangel där infinna. Jag haver varit derneder dem ordentlige att visitera och tillse huru här med beställes, men såsom xxxx xxxxx högvälborne herrer Gustav Soop resa ? i morgon här ifrån Carlstad till Norska gränsen och behaga? bruka xxx något xxx cronan militie stat ?, icke dess mindre skall mig skyldig xxxxx xxx till att ihågkomma Med vänlig hälsning Hans
14
« skrivet: 2014-02-05, 06:51 »
Tack för denna upplysning. Din förmodan att bergsryttarna uppsattes av bergsnäringen är förstås mycket sannolik eftersom Svenskes civila jobb var att vara inspektör över den samma.
Med vänlig hälsning
Hans
15
« skrivet: 2014-02-04, 16:22 »
Inspektoren over bergverken i Värmland och på Dal Anders Linnarsson Svenske skriver i ett brev till Presidenten för Bergskollegium Erik klemming att han under Kraqbbefejden tjänstgjort som ryttmästare för bergs- och prästeryttare. Någon som vet vad dessa benämningarf står för?
16
« skrivet: 2013-12-09, 07:53 »
Närke- Värmlands regemente deltog i Gustaf III:s finska krig - 1788 med en bataljon bestående av de tre närkeskompanierna och Kristinehamns kompani och från sept 1789 med hela regementet. Så en värmländsk soldat vid denhär tiden var nästan säkert med i Finland.
17
« skrivet: 2013-10-18, 17:07 »
 Detta är adressmening i en skrivelse (relation) till Bergskollegium från inspektören Anders Linnarsson Svenske. Vad betyder krumelurerna mellan Bergskollegio och skall.
18
« skrivet: 2013-08-11, 19:01 »
Fel av mig Laxarby skall vara Steneby.
19
« skrivet: 2013-08-11, 18:59 »
SVAR Kammarkollegiet Frälse och rusttjänstlängder 1622 - 1680 refkod 36 sid 70 (bild 282) står där möjligen: Tissleskog sn Laxarby gäld Wermebo ? 
20
« skrivet: 2013-08-08, 10:50 »
Britta Månsdotter Svenske vem var hon? Ur Vedbo härads domböcker 1613-1732 ( www.abc.se)har 1664 noteringen: Brita Månsdotter Svenskei Hafden Steneby,gift, avlat barn med Segol Torbjörnsson i Högebyn i Håbol. Skyldskapen mellan Segol och Brittas man Per Svensson var till andra och tredje. Under 1662 finns noteringen: Anders Linnarsson Svenske donationsbrev till till landbofogden Erik Arvidsson och hustrun Britta Månsdotter på frälsehemmanet Hafden 3.sept 1650. Med tanke på hennes patronymikon och tidpunkten bör hon ha varit dotter till Måns Svenske och Märta Thomson dvs syster till Hans Månsson Svenske. Någon som veet närmare besked?
21
« skrivet: 2013-06-10, 09:16 »
 Vad står det före räntor? SVAR Kammarkollegiet Frälse - o rusttjänstlängder 1632 - 80/1644 blad 283
22
« skrivet: 2013-05-22, 08:28 »
Var fanns regementet 1.jan 1636?
Regementet skeppades över till (OstPreussen) i juni 1634 och stationerades i Elbing. Efter fördrageet i Stuhmsdorf i sept 1635 skall regementet enl regementets historia ha tagits hem till Sverige för att i början på 1636 skeppas över till Tyskland. Detta stämmer dåligt med uppgiften i Rullor 1626 -1723 där regementet mönstrade i Elbing den 2.januari 1636 för att därifrån förflyttas genom Polen och befinna sig i Greifswald i Pommern i mars 1636, (enligt andra källor utrymdes Elbing slutligt den 12. januari 1636).
Fortfarande enligt rullorna befann sig regementet i Stralsund i juni för att sedan bege sig mot Werben.
Det är väl inte omöjligt att man tog hem regementet i oktober 1635 för åter sända det till Elbing i december, men troligt verkar det inte. Eftersom de ändå skulle till Stralsund borde de väl i så fall ha sänts direkt dit i stället för att marschera 50 mil genom Polen.
Någon som vet hur det egentligen förhåller sig?
23
« skrivet: 2013-05-22, 07:11 »
Våren 1636 var Närke-Värmlands regemente på väg från Stralsund till Werben. 29. aug 1636 skrev regch. överste Thomas Thomson ell brev ang. lt Anders Lennartsson Svenskes avsked. Men var skrev han det? Kan det vara Dömitz - läger. Rent geografiskt skulle det passa att de passerade Dömitz då.  . Vad står alltså efter actum?
24
« skrivet: 2013-05-13, 10:53 »
Anna Pedersdotter Svenskes (mor till Johan och Gustaf Börjesson i Karlstad) har ju blivit ifrågasatt. I Svenskt Biografiskt Lexikon t ex kallas Johan Börjessons mor bara Anna Pedersdotter. Nu har jag funnit ett indicium på Börjesönernas släktskap med Svenskes. I ett brev från Gustaf Börjesson till korneten Gustaf Pålman, gift med Anders Lennartsson Svenskes dotter Christina, skriver Börjesson , att han för god vänskaps och frändskaps skull låter allt sådant fara (det handlar om en skuld som Pålman har till Börjesson å sin svärfars vägnar). Detta frändskap torde avse
släktskap med Svenskes. Någon annan släktskap mellan Pålman och Börjesson kan jag inte finna.(Exekutionskommissionen 1685 1703. Sterbhusakter. RA/5325/FII/Ia). Och släktskapen med Svenskes kan ju i så fall bara handla om Börjessons mor Anna Pedersdotter.
25
« skrivet: 2013-05-12, 06:50 »
Tackar.
26
« skrivet: 2013-05-11, 11:20 »
Jag tackar för hjälpen så långt och lägger till lite mer som Bo önskar. Adressaterna:  och resten av den aktuella meningen: 
27
« skrivet: 2013-05-08, 18:52 »
 Ur brev från Anders Lennartsson Svenske till Högvälborne herre Sveriges rikes råd och president samt hög- och välborne herrar etc uti Reduktionscollegium. Vad betyder de krumelurer som står efter: Bönfaller fördenskull till Finns inte i Svar eller något annat ställe på nätet.
28
« skrivet: 2013-02-11, 09:09 »
 Sista posten i uppbudslistan. Vad står där?
29
« skrivet: 2013-01-30, 11:18 »
Rullan 1635:9 sid 6 (Svars sida)marginalanteckning:  som jag ser det står det så här: Detta ........ .... är anno 1634 ty dragit till Preussen sedhan anno 1635 till Tyskland, ....... dessemellan her på efter de 1635 åhrs hemsende der ifrån Preussen oprettade. Fyll gärna i punkterna och rätta vid behov! Anledningen till att detta är intressant är att det finns uppgifter om att regementet återvänt till Sverige 1635 för att sedan sändas. till Tyskland. Men det stämmer inte med mönstringsrullorna för 1635 som samtliga är från Elbing (den sista okt/nov), liksom rullan januari 1636. Det här tycks ju handla om hemsända från Preussen, men vad säger anteckningen egentligen?
30
« skrivet: 2013-01-29, 08:25 »
Tack Jan, det var verkligen knepigt!
31
« skrivet: 2013-01-28, 18:05 »
Vad heter hemmanet?  Kollands härad, sunnersbergs giäll och socken står det överst. Därunder tycker jag det står Agentorp, men jag hittar inget sånt i Sunnersberg. Någon som vet vad det står?
32
« skrivet: 2013-01-21, 11:30 »
Frälse - och rusttjänstlängd 1644 bild 284 - hemman i Västergötland tillhörande Anders Linnarsson Svenskes längd.  Först står Kållands hd Sunnerbergs giäll och socken, men vad heter hemmanet? Jag tycker det står Agentorp eller Egentorp men något sådant finns inte i Sunnersberg enl SOFI. Sist står ett hemman i Viste hd Hyringa sn. Kan det stå Prästtorpet?
33
« skrivet: 2013-01-12, 08:05 »
Hannibalfejden.
I Gillbergs häradsrätt dombok 1676 vårtinget sid 5 kan man läsa att Erik Jonssons i Kålsäterud rustningssold under Wermlands cavaleri rannsakats och att man funnit att han i Hannibalsfejden tjänat som korpral under ryttmästaren Anders Linnarsson Svenske. I Anders Lignells Beskrifning öfver landskapet Dal sid 134 ff finns en beskrivning över Hannibalsfejden i Värmland och Dalsland. Där hittar man två ryttarkompanier från Dal och Värmland under G Stake och I Bagge.I rullor 1620-1723 åren 1644 o 1645 kan jag inte hitta något förband innehållande korpral Erik Jonsson eller ryttmästaren Anders Linnarsson Svenske (Närke-Vämland och Västgöta -Dal).
Någon som vet något om detta eller hur man kan gå viddare?
34
« skrivet: 2012-12-16, 11:17 »
Berglöf/Palmborg
Gustaf Hugo Palmborg f 1878 i Göteborg utvandrade till USA och gifte sig där 1918 med Hanna Evelina Ödlund. De tycke inte ha fått några barn. Också hans bröder tycks ha utvandrat. Hans syster Anna Sofia f 1883 blev gift Berglöf - troligen Anders Gustaf f 1878 i Ölserud. Skilsmässa 1948. Någon som känner till några efterlevande till Anna Sofia Berglöf?
35
« skrivet: 2012-12-15, 08:17 »
Inspector över bergslagen utsågs Anders Lennartsson Svenske till av Bergskollegium ungefär 1640 och var kvar till 1658. Har aldrig hört talas om någon annan med denna titel. Så vad kan hans uppdrag ha varit och vad han hade att säga till om. Jag vet en del om vad han faktiskt gjorde - han utfärdade mutsedlar, han yttrade sig över ansökan att få bygga hammare, medverkade vid fördelning av skog till hyttägarna. Detta säger ju en del om vad han sysslade med och det förefaller ju som om han hade en hel del att säga till om. Var hans befattning en så att säga ordinarie tjänst eller en personlig befattning? Vad var hans formella uppdrag?
36
« skrivet: 2012-12-06, 13:28 »
Jag har träffat på begreppet Wermelands cavalleri i olika källor men inte i rullorna 1620 - 1723.
Anders Linnarsson Svenske har på sitt begravningsvapen I Bro kyrka (S) inskriften Ryttmästare vid Wermelands cavalleri.
I Näs härads dombok 1673 vårting s 1 kan man läsa om Erik Jonsson från Kålsäterud som varit korpral vid Wärmlands cavalleri under ryttmästaren Anders Linnarsson Svenske.
Corneten Erik Karth vid Wärmlands cavalleri blev fånge i Danmark 1676.
Johan Gabrielsson Sparfvenfeldt blev furir vid Wärmlands kavalleri 1642 och kvm där 1646 .Han redovisas sedermera vid Upplands ryttare där han 1657 är ryttmästare och chef för ett Värmlandskompani.
Värmlands ryttare förekommer också t ex i rullan 1637:7 blad 11.
Anders Svenske sägs ha ruinerat sig på att sätta upp hästar och ryttare i Karl X Gustafs danska krig men han
förekommer inte i Upplands ryttare under aktuell tid. Jag har provat andra tänkbara regementen men kammat noll.
(Under åren 1633 - 36 var han fk och lt vid Närke- Värmlands regemente och detta finns med i rullorna) 1636 - 56 sysslade han med annat.
Någon som har någon aning om var man kan finna Wärmlands kavalleri under aktuell tid?
37
« skrivet: 2012-12-04, 07:07 »
Det var nog ganska vanligt med många barn långt in på 1800-talet. Min farfar f 1859 hade 14 syskon som nådde mogen ålder. Innan smittkoppsvaccinet kom vid sekelskiftet 17 -1800 var sådant sällsynt. En ana till mig på 1600-talet hade t ex 15 söner - bara två av dem förde släkten vidare. Den drastiskt minskade barnadödligheten ledde till en kraftig befolkningsökning som väl är den väsentligaste orsaken till
massutvandringen under senare delen av 1800-talet. Vaccinet, freden och potäterna var enligt Tegnér orskerna till befolkningsökningen.
38
« skrivet: 2012-11-27, 19:12 »
Anders Linnarsson Svenske i rullorna före 1723.
Tack Niclas. Inte förrän nu har jag hittat ditt register över rullorna 1620-1723. Det underlättar betydligt. Men ändock hittar jag inte det jag var mest angelägen om. Anders Linnarsson Svenske står i t ex domboksprotokollen som ryttmästare från c:a 1656. Det finns också uppgifter om att han ruinerade sig på att sätta upp hästar och ryttare i Karl X:s danska krig. Hans begravningsvapen säger att han var ryttmästare vid Wermlands Cavalleri. Något sådant förband går inte att hitta i rullorna. Men i protokoll från Gillbergs härads tingsrätt vårting 1676 sid 5 framgår att Erik Jonsson från Kålsäterud i Långserud tjänat som corpral vid Wermlands Cavalleri under Anders Linnarsson Svenske. Vid Wermlands Cavalleri har också tjänstgjort Johan Gabrielsson Sparfvenfeldt, han skall t o m ha blivit regkvm vid detta förband för att sedan återfinnas i Livregementet till häst. En annan som tillhört förbandet var kornetten Erik Karth.
Anders Linnarsson hittar man under åren 1633-36 i Överste Thomas Thomsons regemente (Närke- Värmland)men inte som ryttmästare 1657 -60. Jo, i rullor över adelns rusttjänst som inte hava tjänstgjort i Danmark 1658-59 finnas han med, men inte i något förband.
Har jag missat något? Eftersom Erik Jonsson har tjänstgjort under honom bör han ju hafört befäl nån gång som ryttmästare.
39
« skrivet: 2012-11-23, 09:36 »
Hej,
Du hittar Siöblad i SVAR, Militaria, Flottans arkiv, rullor på Volontär -, Sjöartilleri etc, volym 1749 blad 195.
Hans
40
« skrivet: 2012-11-14, 06:09 »
Tack Bengt, det är mycket möjligt, rentav troligt.
41
« skrivet: 2012-11-13, 13:01 »
Harald Berglund född i början på 1900-talet i Ekenäs, Finland, utvandrade till Kanada på 30-talet. Senast kända adress (på 1990-talet): 3378 Howard Avenue, Windsor 21 Ontario Canada N9E3NF.
Någon som vet något om denne?
42
« skrivet: 2012-11-08, 16:40 »
Hur hittar man i hfl Jönköping (Sofia församling)?
Inflyttningslängd 1892 - 94 nr 356 Carl Erik Knut berglund står som adress något som jag tolkar som Skätelabacken (i nästa kolumn står no 27, 136/90.
Hur hittar man detta i alla hfl som finns?
43
« skrivet: 2012-10-14, 12:57 »
Tack Heikki,
Vet du också vad detta uttrycket egentligen betyder? Godsinnehavaren här (Anders Linnarsson Svenske)hade fyra systrar.
Mvh
Hans
45
« skrivet: 2012-09-10, 10:15 »
Här kan väl tilläggas att Svanberg var gift med Gustaf Månsson Warlinds yngsta dotter Birgitta, vilket väl kan vara orsaken till att han bodde på Aspberg.
Svanberg var också förmyndare åt Ellika Warlinds barn sedan hon blivit änka efter Sven Arén.Han företrädde bl a barnen vid en ägartvist som avhandlades vid Gillbergs häradsrätt 1721.
46
« skrivet: 2012-08-11, 11:10 »
Hej,
Jag föreslår att du tittar på AI:16 sid 227.
Mvh
Hans
47
« skrivet: 2012-08-09, 06:56 »
Ja, så står det ju! Tack Bengt.
Hans
48
« skrivet: 2012-08-08, 16:52 »
Första ordet i denna rad ur domboken Näs häradsrätt vårtinget 1671 sid 6 behöver jag hjälp med.  Mvh Hans
49
« skrivet: 2012-07-09, 10:18 »
Tack för hjälpen. Jag tänker att genant är den rätta tolkningen . Av sammanhanget framgår att det handlar om en ekonomisk transaktion.
Mvh
Hans
50
« skrivet: 2012-07-08, 17:37 »
 Jag tolkar detta som bonant vilket nog är fel eftersom jag ingenstans hittar detta ord. Ordet förekommer i Rättsprotokoll från Värmlands bergmästardömen t ex 1647 års bonant leverades till inspectoren ....... Kan någon se någon annan tolkning eller förstå vad ordet betyder? Hans
51
« skrivet: 2012-07-07, 10:12 »
Prophosshyttan
Någon som vet om det funnits någon sådan och i så fall var? Kan det vara vid Profossdammen?
Har stött på den här:http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=Herman+Odelberg&page=9&postid=Arkis+a0973e 05-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=TARKIS08_Balder - Värmlands bergmästardöme bild 21 (Föteckning öfver hambrar som ligga uri Wermeland...).
52
« skrivet: 2012-07-07, 10:04 »
Heikki,
Tack för hjälpen. Men vet du också var Prophosshyttan låg? Jag kan hitta något som heter så.
Mvh
Hans
53
« skrivet: 2012-07-06, 14:31 »
Det gick lite fort det här. Några fler upplysningar behövs.
För att komma in på sidan behöver man inloggningsuppgifter till SVAR och sedan är det Värmlands bergmästardöme. Frågan är - det första ordet? och vad står efter Kongl Bergscollegi bref?
Hans
54
« skrivet: 2012-07-06, 14:23 »
55
« skrivet: 2011-11-30, 16:20 »
Rättelse ang Aspberg
Jag har tidigare skrivit att Gustav Månsson Warlinds principal på Aspberg var översten Johan Sparfvenfeldt vilket är fel, han dog 1687. Det var ceremonimästare Johan Gabriel Sparfvenfeldt som innehade Aspberg under Gustavs tid.
Hans K
56
« skrivet: 2011-11-08, 11:35 »
Mer om Gustaf Månsson.
I Kristinehamns rådhusrätt den 22 mars 1688 (sid 31)hotar Gustaf Warling att uppsäga sin borgared om han inte får sin taxering lindrad. Några fler protokoll i saken har jag inte hittat men före 1690 blev han ju arrendator på Aspberg så hotet tycks ha verkställts.( I kämnärsrätten samma år (sid 218) uppträder befallningsman Anders Månsson Warling). Ändock begärde Gustaf senare samma år att få bygga på granntomten (sid 92).
Han hade tydligen intressen kvar i Kristinehamn. !703 kom för rätten arrendatorn Gustaf Warling och begärte.. ( Kristinehamns rådhusrätt sid 41). För mig är det här lite speciellt eftersom min ffmmmmmf Olof Wallengren då var justitieborgmästare och rättens ordförande. Olofs dotterdotter Ulrika Swartz blev ju sedermera gift med Gustafs dotterson Gustav Areen.
Jag har också hittat en Anders Jönsson i Kristinehamns rådhusrätt 1649 bild 17: Anders Jönssons gård uppbudas 3. gången till hustru Kerstin Pettersson?. Jag har kollat i jordeböckerna för Kristinehamn och där fanns några Anders, men alla fanns kvar både 1650, 51 och 52. Så där kom jag inte längre.
Hans
57
« skrivet: 2011-10-30, 16:11 »
En fundering till om varifrån Gustav Warlinds släkt kommer. Hans farfar fanns ju från någon gång mellan 1651 och 1654 på Brynterud i Visnum.Tidigare går det inte att hitta några spår av honom i Visnum.
Labberud och Lämås där två av Anders Jönssons arvingar fanns 1680 ligger i Ölme, så uppenbarligen har någon gren av släkten hamnat där.
Men namnet Warlind torde han tagit för att släkten kom från Warnum (ett mycket vanligt förfarande när man tog sig ett nytt efternamn).
I mtl kan man hitta Anders Jönsson i Varnum 1642 i Ö.Vika och 1643 (längst bak i mtl). Om man går till jordeboken så finnar man 1651 bland frälsegårdar Anders i Höja som ägs av jungfru Märta Ribbing. Tyvärr är det ont om jordeböcker som namnger brukarna och frälsegårdarna finns inte i mtl under denna tid. Men Märta Ribbing är inte längre ägare 1657.
I Visnum finns ju Anders Jönsson på kronohemmanet Brynterud som vid tiden för Anders tillträde där var köpt av landshövdingen i Jönköpings län Bengt Ribbing. Märta Ribbing lär väl vara släkt med Bengt, kanske hans dotter eller dotter till hans farbror Bo, som var landshövding i Värmland och är begravd i Visnum. Kanske flyttade Anders från Höja till Brynterud när Märta Ribbing sålde Höja (eller hur hon nu blev av med det).Härmed är ju inte på något sätt bevisat att Anders på Höja och Anders på Brynterud är samma person, men en intressant teori är det.
Hans
58
« skrivet: 2011-10-26, 18:11 »
Anders Jönsson kan naturligtvis bott kvar i Visnum även efter 1670 utan att det framgår av mantalslängderna. Att Gustaf Månsson Warlind var handelsman av något slag kan nog vara en god gissning med tanke på hans hans senare karriär.
Anders Jönsson kanske inte var från Visnum från början. På Brynterud finns han först 1653 (eller något år tidigare)och hans företrädare hette Sven. I jordeboken 1650 står Sven i Brynterud på hela kronohemmanet Brynterud, vilket landshöfdingen Bengt Ribbing hafwer kiöpt under frelse.
Hans
59
« skrivet: 2011-10-26, 13:52 »
Hej,
Släkten är från Visnum där Brynterud ligger. I Mantalslängden finns Anders Joensson 1654 (sid 966) och sedan varje år fram t om 1671. Hans hustru finns inte med fr o m 1669 och 1671 finns även en Jon skriven där och därefter denne Jon + en Olof Andersson.
Anders J. torde ha flyttat till Kristinehamn där en Anders Jönsson dör 1678 (kanske denne Anders).
Detta hjälpte nu inte för att bevisa att Måns Andersson är Gustaf Warlinds far. Sannolikheten är väl ändock ganska stor för att det är så. Måns Andersson måste ju Gustafs far ha hetat och tidpunkten för Gustafs Månssons födelse stämmer ju väl med hans ålder vid frånfället och hans livshistoria i övrigt.
Hälsningar
Hans
60
« skrivet: 2011-10-26, 12:25 »
Hej Gunilla,
Det låter intressant.
Hans
61
« skrivet: 2011-10-24, 16:25 »
Gustaf Areen och Elsa Brun hade två barn till och de levde längre.
Jonas Gustavi Areen, cappellanson i Gillberga, finns 1746 i Karlstads läroverk. Han torde född omkr 1729 i Edsleskog innan de flyttade till Gillberga. Om hans vidare öden har jag inte funnit något.
Vilhelm Areen f 1733 levde åtminstone till 1748 då hans far bad att få en förmyndare till honom och det blev commissarien Martin Sirenius.
Hälsningar
Hans
62
« skrivet: 2011-10-23, 15:38 »
Hej,
Tillbaka till Lottas inlägg 21.okt kl 19.57. Domboksutdraget 1680-06-12 innehåller intressanta upplysningar om Gustaf Månssons släkt.
....några fullmäktige av Anders Jönssons arvingar i Brynterud, Gustaf Månsson den yngre,Måns Persson, Olof Persson.....
...karduansmakaren skall betala till Gustaf Månsson och Måns Persson tillhopa, vilka bägge är av var sin broder och nu talar å deras farfaders vägnar.....
Jag drar slutsatsen att Anders Jönsson i Brynterud är farfar till Gustaf Månsson och Måns Persson och att dessa två är kusiner. Dvs Gustafs far Måns Andersson har en bror Per Andersson.
...och åter till Gustaf Månsson på hans fars systers vägnar Kerstin Jönsdotter...
Detta är lite egendomligt. Hans fars syster borde väl heta Andersdotter, däremot skulle ju hans farfars syster heta Jönsdotter.
Hälsningar
Hans
63
« skrivet: 2011-10-19, 08:16 »
Magnus Svanberg var vid hösttinget 1716 i Gillbergs härad förordnad som curator ad litem (ombud) för Ellika Warlinds och avlidne Sven Areens barn vid en tvist mellan Gisslebyns och Sillingebyns (där Areens var jordägare)åboar och jordägare.
Han blev sedan förmyndare för barnen och uppträdde som sådan vid en tvist 1721.
Mvh
Hans K
64
« skrivet: 2011-10-13, 16:00 »
Hej Olle, Anders Lennartsson Svenskes begravningsvapen:  Mvh Hans
65
« skrivet: 2011-10-12, 11:03 »
Hej,
Har tittat närmare på materialet om Areens. Fantastiskt att ha en 111-åring bland sina anor.
Uppgifterna om Gustav Areens (min ffmmmmf)familj stämmer nog inte helt. I sitt fösta äktenskap (med Elsa Bruhn) hade han förutom de fyra som dog kort tid efter födseln också sonen Vilhelm f 1733. 1748 begärde (och fick) Gustav avgå som förmyndare för Vilhelm pga sin sjuklighet och nya familj.( Som förmyndare utsågs Martin Sirénius). Jag har sett en uppgift om att Vilhelm skulle dött 1741, men det stämmer alltså inte. Det är dock oklart när han dog. Herman Gustafsson Arén och Greta Maria Arén kan jag inte hitta bland Gustavs barn.
Mvh
Hans
66
« skrivet: 2011-10-12, 07:22 »
Hej,
Tack Olle för dessa förslag. Anders Lennartsson Svenskes begravningsvapen har följande text: Kongl Maijts Trotjenere fordom Ryttmästaren vid Wermlands Cavalleri Wälborne herr Anders Leonhardsson Svenske till Östbro och Mellby mm Död den 19.maij 1671.
Jag hade tidigare sett osäkra uppgifter om hans död så det gladde mig att kunna läsa detta när jag i somras besökte Bro Kyrka.
Vänligen
Hans
67
« skrivet: 2011-10-10, 16:38 »
Jag letar hans förbandstillhörighet och kanske också något om vilka fälttåg/slag han deltagit i. På SVAR håller jag på och letar i Rullor 1620-1723 och har haft en viss framgång i och med jag funnit honom i listad i SE/KRA/0022/1658/2a sid 193. Adelns rusttjänst-Personregister på rusttjänstskyldiga. Det säger dock inget om förband. Däremot står där också uppräknad hans fars kusin Anders Haraldsson Svenske. Jag har också stött på hans svärson Alexander Thomson och svåger Patrik Thomson vid Närke värmlands regemente, så sökandet har ju varit lite givande. Kanske kan jag hitta det jag söker genom ihärdigt letande, men tar gärna emot tips.
Vilken rubrik det här lämpligen hör hemma kan jag inte bdöma.
Mvh, Hans
68
« skrivet: 2011-10-10, 11:31 »
Anders skulle också kunna ha tillhört Upplands Ryttare, som bl a rekryterade i Värmland, frågan är nog om det finns närmare upplysningar om vilket av dessa förband han tillhörde.
Enligt begravningsvapen i Bro kyrka dog han 19.maj 1671.
Mvh
Hans
69
« skrivet: 2011-10-09, 19:05 »
Wemlands Cavalleri, vad var det? På vapenskölden i Bro kyrka (S) efter Anders Leonhardsson Svenske står bl a fordom ryttmästare vid Wermlands Cavalleri. Han dog 1671 och hade bl a deltagit i Karl X:s fälttåg. Men Wermlans Cavalleri har jag aldrig hört talas om och hittar det inte nu heller. Någon som kan förklara?
Mvh
Hans K
70
« skrivet: 2011-10-09, 18:59 »
Tack Gunilla,
Intressanta böcker du hittar, Släkten Aréns ursprung har jag tidigare förgäves försökt att hitta så det var verkligen välkommet.
Intrycket av Gustaf Månsson Warlinds ställning som framstående borgare i Kristinehamn, trots sin ungdom, förstärks. Men vad kan egentligen ha haft för yrke?
Mvh
Hans
71
« skrivet: 2011-09-07, 17:58 »
Hej Gunilla,
Denna madam Anna Mård var andra hustrun till Nils Collin som första gången var gift med Christina Warlind och var komminister i Ölme. Nils dog 1742 och sedan gifte Anna om sig med prosten Sven Sillander.(Källa Kilaboken av Anders Lignell). Sillander avsade sig prsästämbetet och flyttade till en egendom i Närke som han erhållit med sin hustru.
Mvh
Hans
72
« skrivet: 2011-08-29, 15:54 »
I en bouptteckning ( Kila!7910409) ser jag under skulder Brännvinsskatt 35 skilling. Den förklaring jag hittar på brännvinsskatt säger att den togsut på brännvin som såldes på krogar och värdshus. Kan man därav dra slutstatsen att personen i fråga sysslat med brännvinsutskänkning och därför blivit skattskyldig?
Mvh
Hans
73
« skrivet: 2011-08-22, 15:15 »
Hej Gunilla,
Har du gått igenom alla socknar i Värmland i jakt på Warlinds?
Har tidigare inte sett att fältväbeln heter Gustafsson. Han bör alltså var identisk med den Gustavus Gustavii Warling som återfinns i matrikeln för Karlstad läroverk 1715 och som gav sig åt krigstjänsten. Det är väl då ingen tvekan om att han är son till Gustaf Månsson W.
Mvh Hans
74
« skrivet: 2011-08-20, 12:51 »
Hej Gunilla,
Ständigt nya Warlinds. Har tittat på Fågelvik i Jordeboken och hittar i Lund: 1743 Enk Rangela Warlind och 1749 Änkan Anna Warlind. Dessutom i Klåckartomten capellanen Nils Collin (gift med Christina Warlind). I mtl hittar jag 1742 enk Rangela Warlind och 1744 enk Anna Warlind.
Tydligen har Rangela varit gift tidigare, men vem var Anna - inte Gustaf Månssons dotter för hon dog 1761 i Silbodal som änka efter Sven Langström som dog 1753.
Mvh Hans
75
« skrivet: 2011-08-19, 18:17 »
Hej,
Jag skrev att Aspbergs ägare var överceremonimästare Johan Sparfvenfeldt. Borde ha skrivit Johan Gabriel för att skilja honom från fadern överste Johan Sparfvenfeldt. Det var fadern, översten, som var ägare till Aspberg, men Gustav uppträdde också som företrädare för Johan Gabriel vid några tillfällen. Johan Gabriel var för övrigt en intressant person som man kan se på Google.
Mvh Hans
76
« skrivet: 2011-08-17, 10:03 »
I väpnaren Sven Jonssons morgongåvobrev 1449 förekommer ordet skaptfarit. Efter uppräkningen av alla gårdar han ger i morgongåva skriver han oc thenna morghengaafwon hafuer jac henne sköt oc skaptfarit aepter laghom.... Vad kan skaptfarit betyda?
Mvh Hans
77
« skrivet: 2011-08-17, 08:47 »
Hej,
Gustaf Månsson var befallningsman/fogde på Aspberg och inte statstjänsteman med denna titel. Han uppträde vid rätten som företrädare för Aspbergs ägare Överceremonimästaren Johan Sparfvenfeldt. På ett ställe kallas han Sparfvenfeldts frälsefogde.
Mvh Hans
78
« skrivet: 2011-08-16, 14:48 »
Mer Gustaf Månsson.
Fann tre poster till i domboksregistret:
Näs härad höstting 1690 par. 8 Gustaf Månsson Befall.man, Aspberg, Segerstad
1714 par. 68 Gustaf Wahrling Månsson, fogde
Gillbergs härad höstting 1699 par. 3 Gustaf Månsson, Befall.man, Aspberg, Segerstad
Fogde och befallningsman torde vara samma sak. Kan man ha fogdejobbet som bisyssla. Gustaf var ju arrendator på Aspberg. Det är väl helt osannolikt att det vid samma tid skulle finnas två Gustaf Månsson på Aspberg. En mångsidig man tydligen.
Mvh Hans
79
« skrivet: 2011-08-14, 19:02 »
Tack Gunilla!
Därmed är det väl tämligen klart att Gustaf Månsson är son till Måns Andersson. (Måns Smed som syns i mtl är väl då sannolikt hans bror?). Gustaf Månsson Ekebom har jag tidigare relation till - hans son Magnus efterträddes 1696 som justitieborgmästare i Kristinehamn av en av mina anor, Olaus Wallengren, som hade haft samma jobb i Filipstad då det brann ner.
Anders Månsson Warlind, som jag nämnt tidigare, trodde jag var en bror till Gustaf. Kanske finns han på någon oläslign sida dopboken? Befallningsmannen Gustaf Warlind är också en mystifikation.
Mvh Hans
80
« skrivet: 2011-08-14, 14:03 »
Mer om Gustaf Månsson.
I Kristinehamns sockenstämmoprotokoll 1684 den 11. maj (CI/1 sid 341)står ung. följande:
5. Bönderna will inghalunda samtyckia till någon kyrkians tilökningh ävfen då dherom skulle handlas gingo alle på dörrn; Mons.Borgm. Georg Camitz Borgm. Anders Larsson Borgm. Magnus Ekebom på magistratens vägnar och Unge Gustaf Månsson på gemene borgarskapets bejakade och efter yttersta förmåga utlofvadhe sig dhertil rundligen wille bekostnadh giöra.
Den unge Gustaf Månsson och Gustaf Månsson Junior ovan är förstås samma person. Det säger att det måste funnits i Kristinehamn en äldre Gustaf Månsson (märkligt att ingen av dem syns i mtl). Man kan nog också dra den slutsatsen att Gustaf var relativt ung, vilket gör det ganska troligt att han var den Giöstaf f 1654 som hade Måns Andersson till far. Trots sin ungdom tycks han ha varit en ganska framstående borgare.
Hans
81
« skrivet: 2011-08-14, 08:05 »
Jo visst kan domböckerna ge nåt. Jag har tidigare funnit en Anders Månson Warlind (Dombok Näs härad 1712 Rannsakn.prot höst par. 1) och Gustaf Warlind, befallningsman (dito ransak.prot vår 1711 par 5). Anders kan ju vara ytterligare en son till Gustaf Månsson W. och Befallningsmannen kan vara far till fältväbeln Gustaf M Warlind.
Christina Warlind är bekant. Gustafs död har jag uppskattat till omkr 1719 därför att då försvann ur mtl.
Kyrkoräkenskaperna är ytterligare en källa som i fallet Warlind gett en hel del (i Segerstad). Nu har ja hittat Gustaf Månsson Junior? i Kristinehamns kyrkoräkenskaper 1684 (LIa/2 sid 73). Men anledningen till att han står där går jag bet på. I Värmlands jordebok 1692 finner man honom på Aspberg.
En Måns Andersson hittar man också i Kritinehamns mtl 1657.
Mvh
Hans
82
« skrivet: 2011-08-13, 09:03 »
Hej,
Jag har också undrat över denne Giöstaf, men inte hittat någon väg att gå vidare. Först gäller det ju att reda ut om han är far till Gustaf Månsson Warlind och där ser jag ingen utväg.
När det gäller Warlindarna i Karlstad så är det intressant att både Mård och Johan Warlind är relativt framstående kyrkomålare.
Mvh
Hans
83
« skrivet: 2011-08-11, 15:00 »
Hej Åsa,
Justina Maria Warlind.dotter till Sven Warlind, som var son till Gustaf Månsson Warlind. Maria Warlind kan ha varit dotter till Gustaf. F ö torde alla Warlind (med olika stavningar) var släkt med Gustaf.
Hans
84
« skrivet: 2011-08-10, 16:43 »
Hej igen,
I Karlstad stadsförsamlings hfl under 1700-talet finns alla stavningsvarianter Varlind/Warlind/Varling/Varlind på en och samma person. Dessutom finns där ett antal Warlind (med stavningsvarianter). T ex Maria Warlind f 1687 och målaren Johan Warlind f 1725. Maria är väl troligen ytterligare en dotter till Gustaf Månsson och Johan är väl son till löjtnanten Sven Warlind. Christoffer f 1750, Maria Lisa f 1735 och Gustaf f 1759 förekommer också.
Kanske något bidrag till Warlinds-forskare.
Hans
85
« skrivet: 2011-08-07, 09:31 »
Hej Åsa och Gunilla,
Det är nog så att Gustaf Månsson Warling i Kristinehamn och Gustaf Månsson Warlind i Segerstad är samma person. I den första dopboken för Kristinehamn sid 144 finner man 30 juli 1680 Ellika med fadern Giösta Månsson. Därav drar jag slutsatsen att Gustav Månsson, arrendatorn på Segerstad, faktiskt bodde i Kristinehamn 1680. Jag förmodar att flera släktforskare lever i villfarelsen att Ellika är född i Segerstad. Att namnet Warlind inte är utskrivet i denna dopnotis behöver inte betyda någonting, namnet Warlind/g kan han ju ha tagit sig senare.Det vore intressant att veta vad han gjorde som borgare i Kristinehamn.
Hans
86
« skrivet: 2011-08-06, 20:34 »
Hej Åsa mfl,
Jag tror inte att Warlind o Warling generellt sett är samma släkt. Däremot tycker ja mig ha märkt att Warling någon gång står som en felskrivning för Warlind.
Det vore märkligt men naturligtvis inte omöjligt om det vid en och samma tidpunkt skulle finnas en Gustav Månsson Warlind och en dito Warling i Värmland (i Segerstad resp Kristinehamn). Warlind (fadern till alla prästfruarna) var bevisligen arrendator på Aspberg i Segerstad och kyrkvärd i Segerstad (före 1697). Men nu går det inte att i mantalslängden utläsa något om vem som fanns på Aspberg för 1694 (före den tidpunkten tycks man inte ha tagit med frälsegods). Möjligen har Gustav varit borgare i Kristinehamn (1683) innan han kom till Aspberg. Det vore i så fall väldigt intressant och skulle innebära att några av barnen kanske är födda i Kristinehamn i st f Segerstad. Jag förmodar, Gunilla, att Kristinehamns historia inte ger någon vägledning därvidlag.
Mvh
Hans
87
« skrivet: 2011-06-20, 08:46 »
Hej Roger,
Stadscappellanen i Uddevalla Vilhelm Torgersson Brun (död 1708)var gift med Katarina Fehman, som sedan gifte om sig med Göran Waldenström. De fick en dotter Elsa1701. Någon dotter Barbara har jag däremot inte kunnat upptäcka.
Hans K
88
« skrivet: 2011-05-30, 17:27 »
Tackar!
Det är väl då den soldat Olof som står i mantalslängden samma år.
Mvh
Hans
89
« skrivet: 2011-05-30, 09:30 »
Värmlands län finns för detta år (1666) i jordeboken för Örebro län (SE/RA/55201/55201.19/39). På sid 586 vid hemmanet Wyvas står nedanstående text. Vad står där?  Hans
90
« skrivet: 2011-05-15, 16:22 »
Åsa,
Nils Larsson Collin 1667-1742, komminister i Ölme, f i Höje, Alsters socken som son till Lars Collin.
Hans
91
« skrivet: 2011-05-15, 16:05 »
Hej Åsa,
Faderns var Gustaf Månsson Warlind, arrendator på Aspberg, Segerstad (S) död omkr 1719 och modern hette Brita Svensdotter.
Mvh
Hans K
92
« skrivet: 2011-04-29, 10:08 »
Tack Gunnar,
Den förklaringen verkar rimlig.
Hans
93
« skrivet: 2011-04-28, 11:46 »
Vivas (Wyjvas) är ett hemman i Kila (S)som ung år 1622 bröts ut ur Kållerud av Håkan Andersson. Han står i Landskapshandlingarna som nybyggiare på Wyjvas detta år.Var kan han ha fått namnet ifrån? Vad kan det betyda?
Hans K
94
« skrivet: 2011-03-28, 10:29 »
Hur pålitliga är födelseår?
Jag har en ana, Sara Britta Gråberg, vars födelsetid är osäker. Hon sägs vid sin död 1774 vara 71 år dvs född 1703. Det står också 1703 i några hfl. Men i hfl Frykerud (S) 1751-59 sid 1 är hennes födelse angiven till 10 juni 1705. Där också exakta födelsedatum angivna för hela familjen.
Vilket skall man tro på? 1703 eller 1705. Exakheten i den senare angivelsen gör att man gärna tror på den.
Nu är det tyvärr så att i födelselängden för 1705 i Långserud där hennes familj bodde vid denna tid finns hon inte med. 1703 däremot finns en dotter Stina Britta men hon dog tre år senare.(far Johan Gråberg mor Margareta v Gegerfelt)
Det har framförts några teorier: 1) hon var dotter till Johan Gråbergs bror Jonas som dog 1709 i Längbro (T) men blivit omhändertagen av Johans familj)),2) hon var oäkta dotter till Johan 3)det föddes tvillingar 1703 men bara den ena är registrerad.
Födelsetidpunkten 10 juni 1705 förefaller mig mest trolig.
Hans K
95
« skrivet: 2011-03-05, 16:35 »
Slaktaren J G Torsell i Karlstad (se tex hfl Karlstad stadsförsamling 1760 - 64 sid 185) är han son till fältväbeln Gustaf Torsell och Sara Brita Gråberg? De har ju en son Johan Gustaf (hfl Frykerud/Harsäter 1741 46). J G Torsell har en dotter Sara Brita men han är född 1719 och det får jag inte att gå ihop med Sara Britas ålder och tidpunkten - 1723 - för deras bröllop. Enligt en uppgift (Frykerud 1753-59 sid 1)skulle hon vara född 10 juni 1705 men då var hon bara 14 år 1719. Enligt andra uppgifter skall hon vara född 1703 (frågan är var hon är född oavsett datum)och då är hon ju 16 år 1719 men långt ifrån gift. Fick de barn ihop 4 år före äktenskapet eller hade Gustav en son före deras äktenskap.
Jag får det inte att gå ihop. Någon som vet?
Mvh
Hans
96
« skrivet: 2011-02-24, 14:51 »
Leif,
Jag gjorde just samma reflexion själv. Det bör undersökas närmare.
Hans
97
« skrivet: 2011-02-24, 09:33 »
Hej,
Enligt en uppgift jag har sett skulle hon ha dött 1727 vid 58 års ålder och alltså varit född 1669. Jag har inte närmare kontrollerat uppgiften - jag är framför allt intresserad av hennes syster Ellika f 1680 och har också letat rätt på hennes bröder löjtnanten Sven Warlind f omkr 1690 och fältväbeln Gustav f 1699.
Mvh/ Hans Kihlström
98
« skrivet: 2011-02-21, 08:01 »
Utskrift av antavla 1 ?
I DISGEN 8.2a - om man klickar på SKAPA och sedan Bygg Antavla får man upp en Antavla 1; klickar jag sedan på SKRIV Ut så hittar jag inget alternativ för att skriva ut denna Antavla 1 såsom den ser ut på skärmen. Går det att göra och i så fall hur?
99
« skrivet: 2011-02-13, 07:39 »
Hej Anita,
Jag har nog tidigare skrivit om att det finns ett påstående om att Sara Brita Gråberg skulle ha varit deras dotter men att uppgiftslämnaren inte har kunnat redovisa källan till detta påstående. Några andra barn har jag inte funnit.
Anna Margareta var dotter till öv Alexander Thomson (son till Thomas Thomson) och Margareta Andersdotter Svenske (dotter till Anders Lennartsson Svenske. Hon levde längre än till 1699 - åtminstone till 1709 då hon förekommer som svarande vid tingsrätten.
Mvh
Hans Kihlström
100
« skrivet: 2011-02-07, 11:05 »
Några små fakta om GW Warlind. Hans första hustru, Maja Stina Kihlberg, var dotter till lektorn Olaus Jonae Kihlberg. Maja Stina gifte om sig med arrendatorn i på Ekholmen i Väse Arvid Wikholm så tydligen skilde sig hon från Gustaf Magnus.(enl matrikel Värmlands nation i Upssala s 183) 1747 var han på dop i Frykerud tillsammans med bl a fältväbelskollegan Gustaf Torsell; dopet gällde Lisa Maria dotter till komministern Sven Wernlöf och Sara Helena Frykman.
Mvh
Hans
101
« skrivet: 2011-02-06, 14:27 »
Hej Leif,
Detta var mycket intressant för mig eftersom mitt intresse för Warlinds handlar om frågan: är Sven och Gustaf bröder till Ellika Warlind och alltså söner till Gustaf Månsson Warlind på Aspberg.
Nu säger du att det är så. Och därmed skulle en av mina olösta frågor vara ur världen. Men det skulle också vara intressant att veta hur du kommit fram till detta.
Din uppgift att Swen Warlind erlagt pengar till kyrkan 1714 kan jag inte hitta i Segerstads kyrkoräkenskaper - var står det det? (Däremot har jag på några ställen funnit Gustav Månsson på Aspberg).
Swen Warlind var enl Närke- Värmlands regementes historia löjtnant vid 23 års ålder.Det var nog inte så ovanligt i dessa tider då mängder av officerare gick åt i krig.Om man skall vara lite petig hette Hielmstierna Finderus innan han blev adlad.
Fältväbeln Gråberg som du nämner var morbror till guldsmeden Garl Gustav Torsell i Gillberga som var gift med Ellika Warlinds sondotter Lena Maria Arén. Om då Gustaf Warlind var bror till Ellika så blir han intressant för mig.
Mvh
Hans Kihlström
102
« skrivet: 2011-02-05, 10:11 »
Gunilla
En av mina anor är Ellika Warlind f 1680 och gift med komministern Svens Arén i Gillberga och efter hans död med efterträdaren Johannes Hedström. Ellika hade 3 systrar. Två av dem blev prästfruar och den tredje gift med en kronolänsman. De kom från Aspberg i Segerstad där fadern, Gustav Månsson Warlind, var arrendator åt överste Sparfvenfeldt. Det förefaller som det är Gustav som tagit namnet Warlind. Han står i mantalslängderna inte som Warlind utan bara som Månsson. Familjen måste ha stått någorlunda högt på den sociala rangskalan som fått fyra döttrar bortgifta på detta sätt. Men söner då? Fanns det inga eller kan de två officerarna vi d Närke Värmlands regemente, löjtnanten Sven och fältväbeln Gustaf M Warlind, också höra till barnaskaran? Åldern är den rätta , Sven född 1695 och Gustaf alltså 1698. Johan Warlind, målaren, som dekorerat bl a Ekshärads kyrka, var väl Svens son. Gustaf Månsson Warlind tycks i vart fall stått kyrkan nära. Han skänkte 1702 en ljuskrona till kyrkan. En änglafigur i trä med fyra ljusarmar. Gustav gick ur tiden 1719.
Jag har i mina fåfänga försök att bevisa eller motbevisa antagandet att systrarna Warlind också är systrar till officerna ocks funnit en Anders Månson Warlind (Dombok Näs härad 1712 Rannsakn.prot höst par. 1) och Gustaf Warlind, befallningsman (dito ransak.prot vår 1711 par 5). Ibland har jag sett namnet Warlind skrivas Warling el Varlind.
Kanske kan detta ge dig några ledtrådar.
Hans Kihlström
103
« skrivet: 2011-02-05, 08:58 »
Gunilla
En av mina anor är Ellika Warlind f 1680 och gift med komministern Svens Arén i Gillberga och efter hans död med efterträdaren Johannes Hedström. Ellika hade 3 systrar. Två av dem blev prästfruar och den tredje gift med en kronolänsman. De kom från Aspberg i Segerstad där fadern, Gustav Månsson Warlind, var arrendator åt överste Sparfvenfeldt. Det förefaller som det är Gustav som tagit namnet Warlind. Han står i mantalslängderna inte som Warlind utan bara som Månsson. Familjen måste ha stått någorlunda högt på den sociala rangskalan som fått fyra döttrar bortgifta på detta sätt. Men söner då? Fanns det inga eller kan de två officerarna vi d Närke Värmlands regemente, löjtnanten Sven och fältväbeln Gustaf M Warlind, också höra till barnaskaran? Åldern är den rätta , Sven född 1695 och Gustaf alltså 1698. Johan Warlind, målaren, som dekorerat bl a Ekshärads kyrka, var väl Svens son. Gustaf Månsson Warlind tycks i vart fall stått kyrkan nära. Han skänkte 1702 en ljuskrona till kyrkan. En änglafigur i trä med fyra ljusarmar. Gustav gick ur tiden 1719.
Jag har i mina fåfänga försök att bevisa eller motbevisa antagandet att systrarna Warlind också är systrar till officerna ocks funnit en Anders Månson Warlind (Dombok Näs härad 1712 Rannsakn.prot höst par. 1) och Gustaf Warlind, befallningsman (dito ransak.prot vår 1711 par 5). Ibland har jag sett namnet Warlind skrivas Warling el Varlind.
Kanske kan detta ge dig några ledtrådar.
Hans Kihlström
104
« skrivet: 2011-01-13, 10:54 »
Min farfar skomakargesällen Anders Gustav Kihlström f1859 i Gillberga (S) försvann omkr 1890 från Stockholm (Jakob) till Tyskland där han gifte sig med Emma Maria Marta Pankow f 1872 i Tyskland och bl a fick sonen Herman Waldemar 1905.
Han avled i Hamburg Altona 1937. Härutöver vet jag intet om hans liv. Hur kan jag få veta mera? Jag vet att min far hade en kusin , Walter Pankow , som på 1950-talet var rektor på någon skola i Hamburg.
Hans K
105
« skrivet: 2010-12-27, 11:58 »
Hej,
Värmlands fältjägare var ett värvat förband med normal sex års tjänstgöringstid.
Lilliehööks kompani var 3:e komp. Om du söker på Generalmönstrerullor i SVAR så hittar du honom där nånstans i 3.komp. Sök från c:a 1830, då bör han hunnit bli tillräckligt gammal.
Mvh
Hans K
106
« skrivet: 2010-12-27, 10:18 »
Tack Doris och Martin för dessa upplysningar. Nu är det emellertid så att Göta var Nils andra hustru. Hans första fru var Gunvor Margareta Carlsson. De gifte sig 1934 och skilde sig 1954 och var mina svärföräldrar. Så Göta är tyvärr inte så intressant för mig. Men ett komplement till min släktforskning är det ju.
Någon som möjligen vet något om Nils Berglunds härkomst?
Mvh
Hans
107
« skrivet: 2010-12-26, 09:53 »
Hej,
Jag söker upplysningar om släkt till Nils Karl_Erik Berglund född i Finland 1909-07-10, troligen i Ekenäs. Han blev fanjunkare vid Svea Livgarde och dog 1975-03-29 i Solna.Han fick medaljen Finlands Vita Ros 1.kl m guldkors nån gång på femtiotalet.
Hans
108
« skrivet: 2010-12-17, 11:35 »
Hej,
Nej, jag har ingen vetskap om de andra brödernaas avkommor.
Däremot ytterligare bevis på hennes starka anknytning till i första hand Johan Gråbergs familj.
Året efter Sara Britas bortgång - 1776- döptes hennes barnbarn Carl Fredrik Torsell i närvaro av Stina Brita Gråberg, en av Johans döttrar. Och vad skulle hon där och göra om hon inte tillhörde den nära släkten - de var ju inte grannar eller så.
Mvh/Hans
109
« skrivet: 2010-12-15, 09:28 »
Hej,
Nja, det här med oäkting är naturligtvis tänkbart men kanske inte så troligt. I domboken för Näs Härad för 1694 vårtinget sid 14 står Johan åtalad för mökränkning av pigan Annika Pålsdotter vilken resulterade i ett dödfött barn. Johan blir öckså dömd. Något mer tingsrättsprotokoll rörande lönskaläge eller dyl tycks inte finnas. Det beror nog inte på att han skulle ha sluppit undan för att han var en fin karl. Finare karlar än han åkte dit för liknande förseelser vid denna tid.
Mvh/Hans
110
« skrivet: 2010-12-13, 09:49 »
Hej Per, Också jag har Sara Britta som en av de mest intressanta olösta frågorna (en annan är hennes make Gustaf Torsells härkomst). Tvillingteorin har jag stött på förut - otänkbar är den väl inte. Att hon har en stark anknytning till Johan Gråberg framgår väl av det faktum att hon vid sitt bröllop anges komma från Åsterud i Borgvik, Johan Gråbergs hem. Nu var ju Johans och Jonas hustrur nära släkt så släkthistorian längre bak i tiden blir ju nästan densamma oavsett vilka av dem som är hennes föräldrar. Uppgiften om att hon skulle vara dotter till Jonas Gråberg har jag från www.geni.com men där uppgiftslämnaren tycks ha slarvat bort sin dokumentation härav, men påstår sig vara säker på att fått uppgiften ur kyrkböckerna. Hon är min ffmmmfm. Mvh Hans
111
« skrivet: 2010-11-09, 09:19 »
Hej,
Tack för hjälpen. När det gäller suära föefaller det mig vara ett substantiv. Det förekommer en gång till i texten : då blef oss tilldömpt at wij skulle holla oss der vidh och då var er suära ij Byen sama tidh. Svärmor betyder det säkerligen här. Lijnder Perssons svärmor, Holmfrid Pedersdotter,var kanske inte lika mäktig och kraftfull som Ebba Leijonhufvud, men en betydande arvtagerska var hon och säkert en lokal pamp.
Hans
112
« skrivet: 2010-11-08, 15:09 »
Jag har hittat ett brev från Ebba Leijonhufvud till Lijnder (Lennart) Persson Svenske av den 8 oktober 1604 i Värmland förr och nu 1909 sid 5.
Några ord vållar mig besvär. Utdrag ur texten: at ij icke wille holla dedh bijete som ij gjort med oss för eders suära skull. Så skall ij tenkia K. lijnder att wi äre ingen leckefugell. Alltså vad betyder här bijete, suära och leckefugell?
Hans K}
113
« skrivet: 2010-09-18, 17:14 »
Sökandet fortsätter efter Sara Brita Gråbergs anor!
Häromdan fick jag tag i en uppgift som säger att Sara Brita föddes 25 januari 1703 som dotter till Jonas Gråberg och Anna Margareta Thomson. Uppgiftslämnaren har tyvärr tappat bort källhänvisningen, men jag håller inte för otroligt att det stämmer. Granskning av kyrkböckerna från hela Örebro härad ger dock inget resultat. Finns det någon som vet bättre eller kan ge något tips?
Mvh
Hans
114
« skrivet: 2010-07-13, 11:34 »
Tack för hjälpen,
Tyvärr måste jag säga till Gunnar att så vitt jag kan se så står det även där faktiskt Inhyses o skomakare af kolportör. I hfl för motsvarande år och inte heller någon annanstans finns kolportör med. Kan det vara så att den som gjort utdraget ur hfl har känt till detta med kolportör och helt enkelt lagt till det? Jag har misstänkt att Olofs kringflackande liv var föranlett av någon sådan verksamhet och därför var denna bekräftelse intressant. Af för avskedad är inte osannolikt. Han var nu bofast i Långserud och hade kanske upphört med kolporterandet. Men blev verkligen kolportörer formellt avskedade?
Mvh
Hans K
115
« skrivet: 2010-07-12, 06:23 »
I folkräkningen 1880 står som yrke för Olof Kilström i Långserud, Värmland skomakare af kolportör. Vad kan af ha för betydelse i sammanhanget?
116
« skrivet: 2010-05-19, 12:20 »
Hej,
Denna piga Brita Jonsdotter tycks vara född 1743 och det är väl lite väl mycket fel. Om Olof Olofsson vet jag just ingenting, det var ett misstag av mig att blanda in honom. Däremot tror jag mig känna till det mesta som går att finna om Anders Perssons och Brita Jonsdotters vuxna liv.Frörutom kyrkböckernas uppgifter så är det domböcker, bouppteckning och lantmäteriets kartor från storskiften. Kanske finns det mer? Inte bara Britas härkomst utan även Anders har jag problem med. I fråga om Anders kanske jag har funnit svaret. En Anders P (den ende detta år) föddes 24/9 1744 i Stora Kleva i Kila, moderns namn Maria.
Enl mtl fanns då en Per Jonsson (Jansson?) i Stora Kleva och en dito betalade i samma veva 6 skilling till kyrkan (det står inte för vad).
117
« skrivet: 2010-05-17, 08:01 »
Carl-Johan,
Jag tycks ha fått någon kortslutning. Det finns ingen sådan koppling mellan Brita, som f ö heter Jonsdotter, och Olof Olofsson. Det är den Anders Persson du nämner, alltså boende i Västra Takene. Hans fru Brita Jonsdoter är född i Grorud. 1777 har de en åbo i Grorud (Jan Pärsson) och 1787 flyttar
de själva dit. Då uppstår frågan hur de kom över egendomen i Grorud och eftrsom Brita kommer därifrån är det lätt att misstänka något arv. Men det finns alltså inte något belägg för detta.
Jag får be om ursäkt för att ha förorsaket onödigt besvär.
Hans K
118
« skrivet: 2010-05-16, 10:46 »
I Grorud i Tveta fanns den yngre Olof Olofsson fram till 1772. Där ströks hela hans familj i hfl. Hans äldsta dotter Britta var då gift (för andra gången) med Anders Persson f 1744 i Västra Takene, Kila. 1777 äger en tingsrättsförhandling rum där denne Anders Persson, markägare i Grorud, företräds av åbon Jan Persson (som tycks ha funnits där 1775).Britta har tydligen ärvt marken i Grorud och därför misstänker jag att hennes far nu är död. Har inte funnit någon uppgift i död -och begravningslängden. Någon som vet hur det förhåller sig?
Hans K
119
« skrivet: 2010-05-08, 07:42 »
Tack Stig-Ove!
Jag borde verkligen klarat ut Ekeberg. Det var där familjen bodde då detta hände.
Hans
120
« skrivet: 2010-05-07, 15:28 »
Jaghar kört fast på några ord i Gillbergs häradsrätt AIa:17 bild800 AD. Understrukna ord handlar det om. 1Ordet före är skattehemman, kan vara ett namn  2  3  4  Hans K
121
« skrivet: 2010-05-06, 16:57 »
Jag försöker hitta Elsa Bruns härstamning.Hon var hustru till capellan Gustav Arén i Gillberga (S).De vigdes 1728 i Mo (P)och hon dog i Gillberga 1741.Gustav Arén var vid tiden för bröllopet sockenadjunkt i Edsleskog (P),Härom dagen fann jag i en dombok (Gillbergs häradsrätt AIa:17 hösttinget par.38) ett omnämnande av hennes fränder gymnasiebefallningsmannen Petter Fehman och handelsmannen i Göteborg Nils Fehman.Då jag söker släktskapet mellan Bruhns och Fehmans finner jag följande: Ae: Katarina Fehman(-1714), död i Uddevalla. Fadder 1689, -95 och -97 i Medelplana och Västerplana.
G1m stadskappelanen i Uddevalla Vilhelm Torgersson Bruhn(-1708)(Hans föräldrar: Torger Vilhelmsson och Margareta Jochumsdotter Lemmike). Kan detta vara Elsas förädrar?
122
« skrivet: 2010-04-30, 07:22 »
Kilströmerud i Långserud ärdetta bekant för någon? Hittade namnet i Ornamsregistret (SOFI) och det sägs ha varit ett torp eller stuga som var bebodd 1915.Den låg invid landsvägen på norra sidan mitt emot Berget.Finns också som Kilströöerud och Kilströmshagen.
Eftersom jag hade släkt i Gisslebyn i förra seklets början så undrar jag förstås om det var här de bodde.Tacksam för varje liten upplysning.
Hans Kihlström
123
« skrivet: 2010-04-26, 15:30 »
Någon som kan tyda nedanstående text? Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:34 bild 146 högst upp.  . Hans K
124
« skrivet: 2010-04-21, 11:41 »
Från Svar Sökbara register Dombok : Gråberg och Warlind.
125
« skrivet: 2010-04-21, 08:46 »
Jag söker efter ranssakningsprotkoll Näs häradsrätt 1711 Vår 5, 1712 Höst 1,1700 Vår 5.
Hittar dem ej på ADonline, inte heller i NAD. Så vitt jag kan se ingår de inte i protokoll från ordinarie ting och inte heller i småprotokoll. Så var finns de?
Hans K
126
« skrivet: 2010-04-19, 16:05 »
Tack för den upplysningen.
127
« skrivet: 2010-04-19, 09:01 »
Några exempel på ordets användning finns på Google. Ofta i konstellationen rådgivare och concipist. Kommer av latinets concipio som bl a kan betyda fånga upp. Jag fann det i domboken Näs häradsrätt AIa:5 sid 114 (den paragraf som börjar med Klagade Sergeanten Johan Gråberg - 6. raden). Någon sorts stödperson är det fråga om men vilket är det närmast motsvarande uttrycket i dag?
Hans K
128
« skrivet: 2010-04-17, 19:25 »
Jag har uppgifter om två protokoll som verkar intressanta, men vet inte hur jag skall hitta dem.
Näs häradsrätt 1700 Ransakningsprotokoll vår
Gillbergs häradsrätt 1712 Hösttingets brottsmål
Hittar dem inte på ADonline och inte heller i NAD.
Hur får man tag i dem?
Hans
129
« skrivet: 2010-04-13, 08:55 »
Hej Bo och Stig-Ove.Jag tar tillbaks frågan. Kom på svaret så snart jag skickat den.
Hans K
130
« skrivet: 2010-04-13, 08:51 »
Hej,
Jag antar att Bo Perssons inlägg kan sätta punkt för den här intressanta diskussionen.
Men jag har en fråga till Bo och Stig-Ove. Var i AD har ni fått tag iSE/GHA/90102 Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:34 (1694-1694) Bild 145 / sid 279. Jag hittar bara nr 35 (och före den 33).Det är ju så mycket bättre bildkvalitet där än i den version jag försöker ta mig igenom (Näs häradsrätt AIa:5 (1693-1697),
Mvh
Hans K
131
« skrivet: 2010-04-11, 10:43 »
Elisabeth,
I AD återfinns den på sidan 57 i den volym du nämner.
132
« skrivet: 2010-04-11, 06:58 »
Hej alla,
Tack för intresset. Näs härad omfattade 10 socknar i Värmlandsnäs eller nuvarande Säffle kommun. Ordet deferera finns inte heller i Sv enska akademins ordlista. Man får några träffar på Google men där är svårt att dra några slutsatser om ordets betydelse.
Mvh
Hans K
133
« skrivet: 2010-04-10, 19:17 »
Hej och tack,
JAgtror på din tolkning.
Hans K
134
« skrivet: 2010-04-10, 19:14 »
Hej,
Tack för svaret men det står inte deflorera. Jag lånade en latin-svensk ordbok och deferera kan betyda leda från den rätta vägen.Det finns många möjliga översättningar av ordet, men ovanstående kan ju passai i sammanhanget.
Mvh
Hans Kihlström
135
« skrivet: 2010-04-10, 09:48 »
Hej, Behöver hjälp med att tolka några ord i bifogat utdrag ur protkoll Näs häradsrätt hösttinget 1666 sid 1. Orden understrukna.  Tack på förhand för hjälpen. Hans K
136
« skrivet: 2010-04-10, 09:26 »
I protokoll Näs häradsrätt vårtinget 1694 sid 14 förekommer i ett mökränkningsmål ordet deferera t ex defererat henne. Vad kan ordet betyda i detta sammanhang?
Mvh
Hans K
137
« skrivet: 2010-03-31, 13:47 »
Jag har två frågor angående tolkning av mantalslängder.
1. Namn
För personer med dubbla efternamn (patronymikon + familjenamn) har jag noterat i några fall att mantalslängderna genomgående använder patronymikon t ex Erik Jansson Sundblad kallas bara Jansson (i hans fall vet jag att han var född Jansso och själv har tagit sig namnet Sundblad). I ett annat fall är det tvärt om. Sven Bengtsson Torsell stårdeti den första mantalslängden, sedan bara Torsell. Kan man av detta dra slutsatsen att han är född Torsell.
Gustav Månsson Warlind kallas genomgående i mantalslängderna bara för Gustav Månsson. Kan man därav dra slutstsen att han tagit namnet Warlind och är född bara Månsson.
Kan man alltså räkna med att namnskicket i mantalsländerna ärkonsekvent härvidlag?
2. I kolumnerna för barn tycker jag mig ha funnit att det inte alltid stämmer med det man kan beräkna utgående ifrån barnens födelseålder.
Och det är väl inte så konstigt. Men jag har också träffat på fall där inga barn nåonsin finns noterade trots att man ur kyrkböckerna kan utläsa att det fanns åtminstone fyra barn som uppnådde mogen ålder. Ren försumlighet? Eller kan det ha funnits någon tanke bakom?
Mvh
Hans K
138
« skrivet: 2010-03-18, 11:14 »
Efter ytterligare undersökningar av Anders Perssons möjliga härstamning har jag kommit fram till följande hypotes.
Det finns en Anders Persson född i Vivas 31 januari 1736 . Han är troligen identisk med Anders, Katarina Olsdotters make. De vigdes 1759 och bodde först i Kållerud och sedan i Strömmen. Katarina flyttade efter Anders död just till Vivas. Kanske för att det fanns nära släkt där.
Soldaten Lars Wiman (soldat från Wivas) var vittne då Anders döptes. Och avskedade soldaten Lars Wiman med hustru Maria Olsdotter bodde sedan på torpet Strömmen samtidigt som Anders Persson och Catarina. Eller de var åtminstone skrivna där. Samma Lars Wiman i båda fallen, samma Anders Persson säkerligen.
I Vivas bodde vid tiden för Anders födelse inte många vuxna män vid namn Per. Det fanns bland hemmansägarna en Per Håkansson. Han var i rimlig ålder för att vara far till Anders. Till yttermera visso betalade Per till kyrkan 6 skilling den 1.februari 1736 - dagen för Anders dop. Det kan inte vara någon tillfällighet - Per Håkansson är med stor sannolikhet Anders Perssons far..
Anders hade i så fall en tre år äldre bror med namnet Per. Denne blev soldaten Per Persson Wiman men övertog också gården på faderns ålderdom.
Per Håkansson var son till Håkan Andersson och Kristin Pärsdotter och född 1696. Denne Håkan hade flera söner - Anders, Börje, Sven och Per. Troligen i den ordningen. Anders Håkansson var äldst och föddes 1882.
Enligt SOFI - Institutet för språk-och folkminnesforskning - var torpet Wijwas 1649 upptaget på Kålleruds ägor av nuvarande åbon Håkan Andersson, vilken nämns som åbo redan 1629. Så när mantalslängden tar upp Håkan på Vivas fram till 1654 måste det ha varit denne Håkan Andersson. Men han kan inte ha varit Per Håkanssons far, Det måste ha funnits någon emellan. Dåtidens vanliga namnskick - Håkan Anderssons son blir Anders Håkansson och hans son blir en ny Håkan Andersson osv talar för att denne kan ha hetat Anders. Och mycket riktigt .Efter Håkan Andersson d ä uppträder på Wiwas en Anders och efter honom Håkan Andersson d y, Per Håkanssons far. Mycket talar för att Anders Perssons ursprung såg ut på detta vis.
Någon som finner fel i resonemanget?
Hans K
139
« skrivet: 2010-03-18, 11:11 »
Efter ytterligare undersökningar av Anders Perssons möjliga härstamning har jag kommit fram till följande hypotes.
Det finns en Anders Persson född i Vivas 31 januari 1736 . Han är troligen identisk med Anders, Katarina Olsdotters make. De vigdes 1759 och bodde först i Kållerud och sedan i Strömmen. Katarina flyttade efter Anders död just till Vivas. Kanske för att det fanns nära släkt där.
Soldaten Lars Wiman (soldat från Wivas) var vittne då Anders döptes. Och avskedade soldaten Lars Wiman med hustru Maria Olsdotter bodde sedan på torpet Strömmen samtidigt som Anders Persson och Catarina. Eller de var åtminstone skrivna där. Samma Lars Wiman i båda fallen, samma Anders Persson säkerligen.
I Vivas bodde vid tiden för Anders födelse inte många vuxna män vid namn Per. Det fanns bland hemmansägarna en Per Håkansson. Han var i rimlig ålder för att vara far till Anders. Till yttermera visso betalade Per till kyrkan 6 skilling den 1.februari 1736 - dagen för Anders dop. Det kan inte vara någon tillfällighet - Per Håkansson är med stor sannolikhet Anders Perssons far..
Anders hade i så fall en tre år äldre bror med namnet Per. Denne blev soldaten Per Persson Wiman men övertog också gården på faderns ålderdom.
Per Håkansson var son till Håkan Andersson och Kristin Pärsdotter och född 1696. Denne Håkan hade flera söner - Anders, Börje, Sven och Per. Troligen i den ordningen. Anders Håkansson var äldst och föddes 1882.
Enligt SOFI - Institutet för språk-och folkminnesforskning - var torpet Wijwas 1649 upptaget på Kålleruds ägor av nuvarande åbon Håkan Andersson, vilken nämns som åbo redan 1629. Så när mantalslängden tar upp Håkan på Vivas fram till 1654 måste det ha varit denne Håkan Andersson. Men han kan inte ha varit Per Håkanssons far, Det måste ha funnits någon emellan. Dåtidens vanliga namnskick - Håkan Anderssons son blir Anders Håkansson och hans son blir en ny Håkan Andersson osv talar för att denne kan ha hetat Anders. Och mycket riktigt .Efter Håkan Andersson d ä uppträder på Wiwas en Anders och efter honom Håkan Andersson d y, Per Håkanssons far. Mycket talar för att Anders Perssons ursprung såg ut på detta vis.
Någon som finner fel i resonemanget?
Hans K
140
« skrivet: 2010-03-05, 11:42 »
Hej,
En av mina anor, urmakaren Erik Sundblad, varvid sin död skyldig herr majoren och friherren Johan Fredrik Nisbeth på Hällsbäcks säteri i Kila sn i Värmland 300 riksdaler.
Enl Närke Värmlands regementes historia var Nisbeth född 15 aug 1752 i Småland som son till löjtnant Axel Nisbeth och Elisabeth Wilhelmina Mullberg. Han dog 1818 på Hällsbäck.
Från samma källa också:
Hjalmar August Richard Nisbeth f 1832 på Eggebyholm i Östuna, son till kapt Axel Henrik Nisbeth och Jeanne Maria Stiernstedt. död 1904 i Arvika och dennes bror Carl Henrik f 1835 , från 1868 bosatt i Karlstad samt den förstnämndes son Hjalmar Carl Axel f 1865 på Sundsvi i Sunne.
Mvh
Hans
141
« skrivet: 2010-02-09, 11:05 »
Hej Anita,
Jag fastnade för namnet Altar och kunde ur mina gömmor plocka fram att i mitten på sjuttonhundratalet boddde mäster Johan Altar f 1702 i 10:e roten I karlstad. Anledningen till att jag hade honom var att han var gift med Lisa Svart, dotter till regementsprästen Ericus Swartz och Elisabeth Wallengren. Lisa var alltså syster till Ulrika Swartz, 2:a hustru till komministern Gustav Ahreén och mor till Lisa Maria Ahrén, CarlGustav Torsells hustru.
De hade tre söner Christian 1742 o Daniel 1743 samt Carl Jan 1751.
Om inte annat så fanns där ju en koppling till Torsells.
Mvh
Hans K
142
« skrivet: 2010-01-21, 08:45 »
Tack Håkan!
Hans K
143
« skrivet: 2010-01-20, 08:52 »
En gång till! 
144
« skrivet: 2010-01-19, 16:12 »
Ursäkta, det blev nåt fel med bilden. Ett nyttförsök:
.
145
« skrivet: 2010-01-19, 15:46 »
Början och slut på kaptensfullmakt för Johan Gråberg.
Va¨d betyder tecknet före Carl och bokstaven efter?
Vad står det på de sista raderna (efter regemente)?
Mvh
Hans K
146
« skrivet: 2010-01-16, 09:42 »
Hej Ylva,
Det här var ett sidospår i min forskning som visade sig vara ett blindspår så jag har inte kollat alla detaljer. Han bodde i alla fall på Valåsen och barnen är födda i Karlskoga. Som fältkommissarie sysslade han bl a med upprättande av kartor och titeln ingenjör användes ofta på dem som sysslade med sånt.
Mvh
Hans
147
« skrivet: 2010-01-13, 19:35 »
Hej,
Jag råkar ha lite info om dessa Bergius
Erik Bergius var son till Jonas Eriksson Bergius och Anna Sofia Torsell och förmodligen född i Karskoga 1703. De gifte sig 1702.
Jonas född 25/4 1674 i Karlstad som son till rådman Erik Bergius. Han var fältkommissarie i Karlskogatrakten och sedan tullinspektör i Strömstad. Han dog 27/5 1760. Anna Sofia var dotter till Per Erik Torsell bla landskamrerare i Örebro och Brita Linroth. Hon var född 1681 och dog 1709 och han dessförinnan sätta fyra barn till världen - äldst av dem var Erik.
Mvh
Hans K
148
« skrivet: 2009-12-05, 08:59 »
Annika Torsell, är hon bekant? Var gift med sergeanten Olof Rudberg som dog 1755. Bodde 1741 - 1765 i Bångserud.
Vem var hon? Var kom hon ifrån? Barn?
Mvh
Hans Kihlström
149
« skrivet: 2009-12-03, 19:02 »
Hej Anita,
Jag använder fn ADonline vilket ofta är tydligare. Faddraran är bla fältväbel Gustaf Torsell på Harsätter, och Mons(ieur) Johan Gustaf Torsell på Harsätter.
Jag ser att också fältväbeln Gustaf Magn. Varlind finns med bland faddrarna.Då påminns jag om mina undringar om denne Warlind (som han vanligen stavas) och löjtnanten Sven Warlind möjligen är släkt med Ellika Warlind, Gustav Aréns mor.
Mvh
Hans K
150
« skrivet: 2009-12-01, 14:39 »
Ett tillägg till föregående fråga. Jag har hittat Bengt Torsell i Stora Kil men bara under året 1755 (Hfk Stora Kil 1753-55) i Sörby. Men sedan är han borta.Hustruns namn står tyvärr bara som Karin. Så många fråor om dessa kvarstår.
Hans K
151
« skrivet: 2009-12-01, 14:34 »
Tack för uppslaget. Det är knappt någon tvekan om att det är hennes namn. De bodde på Lofterud. Jag har skickat i väg till en värmlandskunnig.
Hans K
152
« skrivet: 2009-11-30, 13:03 »
Hej,
I S Ny begrovs 5 juli 1761 hustrun till Sven Torsell Ingrid Lagerenten? 63 år gammal. Sven var arrendator på Lofterud fram till denna tidpunkt och flyttade sedan till sonen Bengt på Uggleberg i Huggenäs. Sven var tidigare arrendator på Tolerud i Huggenäs (1725 - 41) och var förmodligen stamfar till en stor klan med Torsellar i dessa trakter.
Men vem var hustrun och har jag uppfattat namnet rätt? Någon som känner till var Sven kom ifrån?
Hans K
153
« skrivet: 2009-11-30, 12:54 »
Hej, Bengt Giösta Torsell gifte sig 26/12 1754 i Frykerud med Caijsa S? ?,antagligen från Stora Kil eftersom lysningen skett där. Bengt är med största sannolikhet son till fältväbeln Gustaf Torsell på Harsäter. Vad hette Caijsa i efternamn? Var bodde de och vad hände med dem? Någon som har någon idé? Mvh Hans K
154
« skrivet: 2009-11-15, 15:42 »
Till Magnells samlingar som finns på ADonline hör ett antal registervolymer och ett antal textvolymer. Jag har förgäves försökt använda registren för att hitta i textvolymerna men kan inte något samband alls. Så vad betyder egentligen sidnumren som man hittar i registren?
155
« skrivet: 2009-10-11, 18:46 »
Hej,
Var kan man hitta upplysningar om en båtsman i Karlstad? Den det gäller heter Lars Svart och bör var född i mitten på 1600-talet.
Hans K
156
« skrivet: 2009-10-11, 10:35 »
Tack Stefan,
naturligtvis är det så.
Hans K
157
« skrivet: 2009-10-10, 17:21 »
Hej,
Jag letar efter föräldrar till regementspastorn Erik Svart (Ericus Laurentii Swartz) död 1735 och enligt Karstad Stifts Herdaminne född i Karlstad som son till en båtsman. 11/7 1731 dör i Karlstad skepparen Anders Svart. Erik Svart bör varit född omkr 1680. Är Anders Svart en båtsman som avancerat till skeppare och far till Erik? Kanske finns det någon annan släktskap.
Mvh
Hans K
158
« skrivet: 2009-09-14, 15:28 »
Hej,
Någon som känner till Sven Torsell? Han dör 1763 87 år gammal på Uggleberg. Arrendator på Uggleberg är då sedan 1753 Bengt Torsell, son till fältväbeln Gustav Torsell. Man kan anta att Sven och Bengt är släkt på något sätt. Vilket? Av åldern att döma skulle Sven kunna vara farfar till Bengt.
Bromander skriver om Nässläkten Torsell men utan att närmare redogöra för sambanden och Sven nämner han inte alls.
Hans K
159
« skrivet: 2009-09-02, 09:49 »
Jag behöver hjälp med det första ordet. Vad står det och vad är det?  Mvh Hans K
160
« skrivet: 2009-08-14, 19:14 »
Tack Gunnar än en gång för att du rättade min villfarelse beträffande Anders Perssons ålder och födelseort.
Efter att tittat närmare på Anders P och Vivas så blir jag alltmer övertygad om denne Anders P är min Anders P.
Vid Anders P:s födelse i Vivas är ett av dopvittnenea soldaten Lars Wiman.
När min Anders P bor i Strömmen (1765 - 68) är också Lars Wiman m hustru skrivna där. (Egendomligt nog tycks dock Lars Wiman samtidgt ha bott i Vivas). Alltnog, när Lars Wiman dyker upp på detta sätt i två olika sammanhang tillsammans med en Andes P, så tycker jag det är ett indicium på att Andes P i bägge fallen är samma person.
Det bodde ju inte så många på Wivas då, så när man i mantalslängden hittar en Per Håkansson där 1736 så blir han starkt misstänktt för att vara Anders P:s far. Han är väl också far till Per persson (sedermera soldat Per Wiman) f 1733. När man kollar i senare mantalslängder för Vivas finner man att en son har blivit noterad först 1754 för Per Håkansson. Kan man ha missat att föra in Per och fört in Anders något sent? Man ser också att 1758 finns fortfarande en son hos Per Håkansson, men då lär Per Persson inte ha bott hemma, han skall ha varit dräng i Bunäs. Kan det vara troligt att Per Håkansson är Andes P:s far?
Mvh
Hans K
161
« skrivet: 2009-08-11, 11:24 »
Tack Gunnar för detta påpekande.
Katarina födde en dotter 17720602 i Vivas. Dottern dog snart därefter. Då kallas hon i födelselängden för Svensdotter. Märkligt svårt med hennes namn.
Om Anders nu skulle vara född i Vivas ,vilket ju förefaller ganska troligt, kanske han kan vara son till Pehr Håkansson.
162
« skrivet: 2009-08-10, 11:24 »
Föräldrar till Anders Person?
Min ffffff Anders Persson dog 17680605 vid (eller i) Hökeströmmen. Han sägs då vara 38 år dvs borde vara född 1730. I Kila finns ingen Anders Persson f 1730 och inte heller i grannsocknarna. Nu behöver ju det där med 38 år inte vara så exakt så när man hittar en Anders Persson född i Östra Takene 1729 ligger det ju nära til hands att det är den jag söker. Tyvärr står det inget om föräldrar. Kan han ha varit yngre son till Per Jonsson i Ö Takene?
Någon som vet eller kan ge tips?
Mvh
Hans K
163
« skrivet: 2009-07-24, 13:07 »
Hej Anita, I inlägget ovanför ditt har jag ställt en fråga om en Erik Torsell. Kan det vara samma Erik som du har med i din lista? Åldern kan stämma bra. JAg har funderat över om denne Erik kan vara Gustavs far. Om Gustav Torsell har jag sammanfattningsvis nedanstående info för närvarande. Hoppas det kan var till nån glädje. Jag tar gärna emot ytterligare kompletteringar. Mycket av det som står är hämtat från Meritfötreckninga på SVAR. Gustav Torsell som föddes 1698 i Värmland blev 9.september 1717 antagen till ”fourier” vid Näs Kompani, Närke Värmlands regemente. Redan 16. oktober 1718 blev Gustav befordrad till 2:e förare . Han var då kommenderad ”på Eda skantz uti garnison”. 1719 indrogs Gustavs stat och han blev ”degraderad” till rustmästare. 23 februari 1720 återfick han furirsgraden och redan efter ett halvår blev det åter avancemang till förare. Under åren 1719, 20 och 21 ”bevistade” han ”campagnerna” i Uppland och Roslagen. Det var då ryssarna (”skärgårdskriget”) anföll Stockholm.. Men några häftigare drabbningar blev det inte för hans del. I hans meritförteckning står 1736 ” bevistat ingen action, intet varit fången eller blesserad (sårad)”. Vid mönstringen 1721 var han 2:e förare med furirs lön . 1723 gifte han sig med Sara Brita Gråberg i Borgvik och de var åtminstone från 1729 bosatta i furirsbostället Smörgraven i By socken.. Först den 21. maj 1740 tillträdde han förarindelningen (dvs fick förares lön) och fick en efterträdare på furirsindelningen. 1741 den 18 april blev Gustav sergeant vid Karlstads kompani, och då flyttade de från Smörgraven. Redan året därpå blev han fältfäbel, det var krig igen. I Hattarnas krig i Finland 1741-42, där Sverige förlorade ytterligare en bit av Finland, deltog Gustav. I en generalbesiktningsrulla över personal som nesligen fraktats från Finland under september 1742 kan man om fältväbeln Gustav Torsell läsa att ”? ,gevär och värja voro tillstädes, men lifmunderingen alldeles utsliten”. Från 1744 innehade de officersbostället Harsäter i Frykerud. 1754 var han fortfarand fältväbel vid Karlstads kompani . Fänriks avsked blev det 1759 då han var 61 år. Innan sitt avsked kan han ha fått lukta mer krutrök. I det pågående sjuårskriget anslöt sig Sverige 1757 till Preussens fiender Frankrike, Ryssland och Österrike. Karlstads kompani var med från start men kanske slapp Gustav som ju stod inför sin snara pension . Mvh Hans
164
« skrivet: 2009-07-15, 07:50 »
Tack Anita,
Då slapp jag leta rätt på den boken. Uppgifterna om honom i Pipping mfl: Urmakare och klockare i Finland och Sverige är hämtade från Hedin. Där nämns som verk av Sundblade en klocka med vackra mässingsvisare
Man kan ju undra var e fått Edansnäs i från, där bodde han ju aldrig.
Som urmakarmästare bör han ju utbildat sig nånstans - haft sin lärlingstid, varit gesäll osv, men han bodde ju hemma i Stavnäs ända tills han gifte sig i stort sett. Så hur blev han urmakare?
Erik är min ffmmf.
Mvh
Hans
165
« skrivet: 2009-07-14, 09:00 »
Hej,
Tack för intresset. Jag köper mäst. Vid min egen tolkning var jag påvekad av uppgiften från annat håll att han i Långserud (dit han flyttade senare) kallades urbus.
Mvh
Hans
166
« skrivet: 2009-07-13, 13:29 »
Mitt på sidan står namnet Erik Sundblad. Framför namnet står någonting som med lite god vilja skulle tolkas som urbuss.
Stämmer detta?
Mvh
Hans
167
« skrivet: 2009-07-11, 15:11 »
Tack Torsten,
Han heter Erik Sundblad och han finns med hos Pipping etc. Han föds 1760 i Stavnäs som Erik Jeansson och gifter sig 1786 i Gillberga som urmakare Erik Sundblad. Men det är vad han haft för sig mellan dessa år jag funderade över.En del ledtrådar har du gett. Som faktor står han mellan 1791 - 99 i Nysätter, Gillberga,annars som urmakare.
Mvh
Hans
168
« skrivet: 2009-07-11, 09:39 »
Hej,
Hur och var utbildades urmakare i äldre dagar? Gärna mitten av sjutthundratalet och i Värmland.
En urmakare står under en tid av sin levnad som faktor i hfl. Vad kan han ha sysslat med?
mvh
Hans
169
« skrivet: 2009-06-02, 14:20 »
Hej,
Jag har i generalmönsterrullor (mellan 1715 och 1737) för Närke-värmlands regemente på ett flertal ställen hittat löjtnant Sven Warlind och sergeant Gustav Warlind. (Karlstad, Överstelöjtnantens och Älvdals kompani). Är dessa Warlind släkt och möjligen söner till Gustav Månsson Warlind från Segerstad?
Gustav Månsson Warlinds dotter Ellika har jag i släkten som prästfru i Gillberga (S) (hon var i sitt andra äktenskap gift med capellanen Johan Hedström -känd från Lars Anderssons roman Ljuset från Ingenstans)och en annan dotter Anna Warlind blev prästfru i Silbodal.
Mvh
Hans K
170
« skrivet: 2009-05-21, 11:41 »
Erik Torsell,regementsskrivare (1700) vid Närke Värmlands tremänningsregemente - någon som har uppgifter om denne? Erik var 1701 auditör vid samma regemente och kom sedermera (1705) till livregementet till hästdär han blev kornett vid Överstelöjtnantens kompanivid och stupade vid Poltava. Familj? Varifrån kom han?
Mvh
Hans K
Inlägget flyttat hit den 24 maj 2009 från Yrken M-R: Officerare och underofficerare. /Moderator Yrken
171
« skrivet: 2009-05-06, 18:44 »
 Någon som kan hjälpa till med att tyda den fullständiga texten? Mvh Hans K
172
« skrivet: 2009-05-05, 18:25 »
Vad står det här?
173
« skrivet: 2009-04-29, 11:21 »
Erik Torsell,regementsskrivare (1700) vid Närke Värmlands tremänningsregemente - någon som har uppgifter om denne? Jag träffade på honom av en händelse i Adam Lewwnhaupts Karl XII:s officerare. Med tanke på regementstillhörigheten talar väl mycket för att han är värmlänning - men varifrån? familj? Kan han vara släkt med Gustav Torsell - Sara Brita Gråbergs man? Åldern skulle kunna stämma på Gustavs far.Erik var 1701 auditör vid samma regemente och kom sedermera (1705) till livregementet till hästdär han blev kornett vid Överstelöjtnantens kompanivid och stupade vid Poltava.
Mvh
Hans K
174
« skrivet: 2009-04-24, 11:50 »
Hej,
Sent omsider har jag besökt krigsarkivet och den enda källa där som har någonting om Johan Gråbergs privata förhållanden är Adam Lewwnhaupts Karl XII:s officerare, men uppgifterna där är ofullständiga och delvis felaktiga. Det gav alltså ingenting. Däremot fann jag i samma källa en regementsskrivare (1700) vid Närke Värmlands tremänningsregemente vid namn Erik Torsell. Kan han vara släkt med Gustav Torsell - Sara Brita Gråbergs man? Åldern skulle kunna stämma på Gustavs far.Erik kom sedermera till livregementet till hästdär hanbleb kornett vid Överstelöjtnantens kompanivid och stupade vid Poltava.
175
« skrivet: 2009-04-05, 08:54 »
Hur blir Nilsdotter Olsdotter?
1759 gifter sig Anders Persson med Katarina Nilsdotter (Kila C:6, sid 17). De får två barn - Maria f 1761 och Olof f 1765. Anders dör 1768 och Katarina gifter om sig med Jan Svensson i Vivas. Ingenstans finns Catarinas efternamn utsatt- vare sig vigsellängden 1769 eller Hfl i Vivas, däremot står födelseåret 1736. Av Hfl Kila 1794 -99 sid 191 framgår att de flyttat till Gambol omkr 1796. Där kallas (dito sid 64) Catharina för Olsdotter och födelseort är Eds socken. I dödboken 1797 är hon 68 år (dvs borde vara född omkr 1729 och inte 1736) . I dödboken och i bouppteckningen efter Catharina står tydligt att hon heter Olsdotter. Av bouptteckningen framgår också att närvarande var Olof Andersson i Vivas och Alexander Persson i Kållerud gift med Maria Andersdotter för hustruns räkning dvs Anders Perssons barn med Katarina Nilsdotter var representerade. Det förefaller klart att Katarina Nilsdotter och Catarina Olsdotter är samma person - eller? I Disgen har jag skrivit in vigseln mellan Anders Persson och Katarina Nilsdotter. Det kanske är dags att ändra till Olsdotter. Skrev prästen helt enkelt fel 1759?
Mvh
Hans K
176
« skrivet: 2009-03-20, 11:09 »
Anders Nilsson med hustru Catarina Andersdotter och barn skall enligt Hfl Tveta ha flyttat till Åmål 1810. Catarinas son från första äktenskapet Johannes Olofsson f i Kila 1797 tycks sedan ha flyttat till By socken (S)- detta bör ha skett runt 1820. Jag har inte hittat dem i Åmål (varken stads - ellerlandsförsamlingen) och inte heller deras flyttningar.
Någon som vet något därom?
Hans
177
« skrivet: 2009-03-19, 18:23 »
Tack så mycket Stefan och Helene!
Några ytterligare luckor ifyllda. I inflyttningslängden finns ju anteckningen saknar intyg från 2/3-83 till 24/11- 86 så den luckan lär bli svår att fylla. Han kanske åkte utrikes och kom tillbaka för att efter några år ge sig av igen utan att meddela detta.
Mvh
Hans
178
« skrivet: 2009-03-19, 13:06 »
Det är nästa problem med honom. Ett tag trode jag det var Johannes för 18861129 flyttade han därifrån och flyttade till Adolf Fredrik 18870205, men jag har inte lyckats hitta någon inflyttning till Johannes och i rotemansarkivet finns han ju inte i Johannes. Så nån uppgift på var han bodde i Johannes har jag inte heller. Anders Gustav är förresten min farfar som jag aldrig träffat (han dog i Hamburg 1938) så det är lite svårt att släppa taget om det här.
Hnas
179
« skrivet: 2009-03-19, 05:56 »
Hej Helene!
Tack så väldigt mycket för detta. Jo, det är rätt person och detta att det står utflyttningsort utrikes redan 1883 är lite skumt eftersom han i realiteten flyttade till Stockholm. Men det är lite skumt överhuvudtaget med hans flyttningar hit och dit. Han försvann från Stockholm till Tyskland någon gång efter 1890.
Hans
180
« skrivet: 2009-03-18, 06:25 »
Min farfar Anders Gustav Kihlström kom från Stockholm till Södertälje 1882 och står vid mantalskrivningen 188214-15 som mantalsskriven ej kyrkoskriven.Senast 1886 flyttar han till Jacobs församling i Stockholm.
Går det att ta reda på var han bodde i Södertälje och när han flyttade därifrån?
Mvh
Hans K
181
« skrivet: 2009-03-11, 07:57 »
Jag tycker också det ser som hon är dotter till Anders Nilsson, men när sonen Nils föds 1809 står Anders Nilsson som fader. Catarinas far hette Anders Persson. JAg får väl prova med Åmål då.
182
« skrivet: 2009-03-10, 16:55 »
Olof Anderssons änka Catarina Andersdotter flyttar 1805 med barn från Harnäs till Grorud i Tveta där hon uppenbarligen gifter sig med Anders Nilsson. De finns på GID 535.16.20400.
183
« skrivet: 2009-03-10, 10:24 »
Tack Gunnar för den hjälpen!
Tyvärr löste den bara en del av mitt egentliga problem. I vigselboken 1823 då Johannes gifter sig med Maria Olsdotter står han som enkeman. Jag hoppades att genom att få reda på var han bodde innan flyten till Torp skulle kunna hitta hans tidigare äktenskap. Nu hittar jag varken honom eller hans familj i Sund i By dit de skall ha flyttat 1810 från Tveta, inte heller finns som utflyttad eller vigd i By. Vad har jag missat.
Mvh
Hans K
184
« skrivet: 2009-03-08, 18:35 »
Hej,
Det blev ett fel ovan. 1792 skall vara 1797.
Hans K
185
« skrivet: 2009-03-08, 18:33 »
Hej,
Någon som vet varifrån Johannes Olofsson kom tillbaka till Kila(S)?
I Hfl Kila (S) GID 499.28.78800 2:a stycket Står Statdrängen Joh. Olofsson f 1792 i Kila Inflyttad ?? 22. 22 är årtalet då han flyttade dit (till Torp i Kila), men varifrån? Jag tycker ?? ser ut som Hg, men det kanjag inte få til någon vettig plats. Hur skall det tolkas? Hans familj hade flyttad till Tveta 1805 och därifrån till Sund 1810 enl Hfl.Men detta Sund ger ingenting så var var han mellan 1810 och 1822.
Mvh
Hans K
186
« skrivet: 2009-01-04, 09:06 »
Hej igen,
Carl Gustaf ovan skall vara Carl August.
Hans
187
« skrivet: 2008-12-31, 06:29 »
Hej,
Någon som har något tips om vart Carl Gustaf Kihlström (ibland med K i st f C och ibland utan h)kan ha tagit vägen? Han föddes 1855 i Gillberga och bodde under en tid i Ljusnarsberg varifrån han 1886 åter flyttade till Gillberga. Det står så i utflyttningsintyget från Ljusnarsberg. Men jag hittar honom inte i Gillberga och ingen annanstans heller. I folkräkningarna 1890 och 1900 står han inte att finna. Han var skomakare och hans ursprungsfamilj bodde vid denna tid i Långserud.
mvh Hans
188
« skrivet: 2008-12-08, 14:41 »
Hej och tack Anne-Mai,
Det var visserligen inte detta jag frågade om men det var säkert mer intressant. Jag har i generalmönsterrullan 1764 hittat ett ställe där det står att han blivt tillfånga tagen i Demmin 1759, men här fick jag mer info.
Mvh
Hans K
189
« skrivet: 2008-12-07, 12:45 »
Hej,
Någon som kan tolka nedanstående. Dvs vad heter roten (texten ovanför Per Lorsson) och vad står det till höger.
Mvh
Hans Kihlström
190
« skrivet: 2008-09-25, 13:04 »
Hej,
Jaha, då var alltså Patrik Thomson bror och inte far till Anna Margareta. Det var intressanta upplysningar men de bringar inte klarhet i Sara Brittas härkomst. Vilken den än är så hon i vart fall släkt med Thomsons och därmed får man kanske låta sig nöja.
Mvh
Hans
191
« skrivet: 2008-09-25, 07:22 »
Hej,
Jag hade fel i resonemanget om giftet mellan Jonas Gråberg och Johan Ibelius dotter. Deras Sara var ju född 1688 dvs innan han gifte sig med Brita Stina Thoring (1692 - 4 barn). Anna Margareta Thomson blev då tredje hustrun (omkr 1699) med vilken han hade ? barn.
Släkten Thomson sägs vara av gammal skotsk adel. William Thomson fick sonen Henrik William Thomson, ryttmästare i engelsk tjänst, som blev far till Tomas Henriksson Thomson, överste och regementschef i Värmland(död omkr 1643).Dennes son Patrik Williamson Thomson blev överstelöjtnant vid Närke Värmlands reg och far till Tomas Patriksson Thomson och Christina Patriksdotter Thomson (mor till Margareta von Gegerfelt). 1684 fanns det i Samuel von Gegerfelts kompani en löjtnant Patrik Thomson. Denne torde ha varit son till Tomas Patriksson Tomson och skulle kunna ha varit far till Anna Margareta Thomson. Adliga ätten Thomson dog ut efter 1757 enl Adelskalendern.
Släkterns von Gegerfelt, Gråberg och Thomson är tydligen både yrkesmässigt och släktskapsmässigt starkt involverade i varandra i slutet av 1600-talet. Men Sara Britas härkomst har inte klarnat.
Mvh
Hans
192
« skrivet: 2008-09-24, 18:43 »
Hej,
Jag vill också gärna tro att Sara Brita var dotter till Johan Gråberg och Margareta von Gegerfelt. Men frågan kvarstår - varför finns hon i så fall inte med i kyrkböckerna i Långserud där familjen bodde 1702 - 1720. De såvitt jag förstår mest trovärdiga uppgifterna ger vid handen att Sara skall vara född 1703 - men då föddes ju dottern Stina Brita som dog 1706. 1705 finns inga barn noterade för Gråbergs och 1707 fick de sonen Reinhold. Är Fryxell pålitligare än kyrkböckerna?
Det här med Islebius dotter och Jonas Gråberg, regementsskrivaren (som f ö ibland kallas auditör), kan rimligen inte stämma. Även åberopar jag kyrkböckerna (från Eker och Längbro). Notabelt är kanske att enligt generalmönsterrullan tjänstgjorde Johan Gråberg och löjtnaten Patrik Thomson vid Samuel von Gegefelts kompani år 1684 samtidigt som Jonas var regementsskrivare vid regementsstaben (allt vid Närke-värmlands regemente).
Mvh
Hans
193
« skrivet: 2008-09-23, 11:34 »
Hej,
Ytterligare ledtrådar till Sara Brita Gråberg? Hon fanns ju med stor säkerhet i Åsetrud 1723, då hon gifte sig, och detta gör ju kopplingen till ättlingarna till Eskilius Gråberg trolig. Ändock finns hon inte i födelselängderna i Långserud under den period hon borde varit född och då Johan och Margareta bodde i Långserud.
Den andra teorin är att hon i stället är dotter till Jonas Gråberg. Denne dog ju redan 1709 och nånstans måste familjen tagit vägen och varför inte till släkten i Åsterud. Jonas Gråbergs andra fru Anna Margareta Thomson kan dessutom ha varit kusin med Margareta Katarina von Gegerfelt - Johan Gåbergs fru. En anledning till att tro detta är följande.
Margareta von Gegerfelts mor är Christina Patriksdotter Thomson. Christina hade en bror - Tomas Patriksson Thomson (död 1677) som var officer vid Närke Värmlands regemente. Det är väl tänkbart att denne Thomson är far till Anna Margareta. Släktskapet med Margareta och, tjänstgöringen på samma regemente är goda skäl till detta antagande.
Eftersom släkten Thomson är adlig borde ytterligare vägar finnas att leta efter Sara Brita. Kanske Elgenstierna? En annan möjlig väg är om någon lyckas tyda den mycket suddiga skriften i födelselängden över födda i Längbro 1703.(GID 348.45.73300). Eller kan det vara Erik Eskilsson Gråberg som är fadern, var man nu kan få reda på mera om honom?
Mvh
Hans K
194
« skrivet: 2008-09-20, 11:59 »
Hej Anita,
Jo, krigsarkivet kan vara värt att undersöka. Under tiden har jag fått tag på nedanstående uppgifter urmantalslängder:
Längbro:
Hjärsta, mantal för:
1695-1697 Jonas Gråberg + hustru
1698 Jonas Gråberg + hustru + mantal för 1 son
1700 Jonas Gråberg + hustru
1702 Jonas Gråberg + hustru + 1 dotter
1704 Jonas Gråberg + hustru
1706 Jonas Gråberg + hustru + 1 dotter
Hustrun 1698 kan väl ha varit Brita Stina Toring men 1700 bör det ha varit Anna Margareta Thonson. Knepigare är det med barnen. Han nahde ju två söner och två döttrar med Brita Stina t ex. Och barn måste de ju ha haft 1704. Dottern 1702 kan (bör) ha varit en med Brita Stina som mor (t ex jungfru Anna Greta Gråberg) 1706 skulle ju t ex Sara Brita kunna ha sett dagen ljus - men fortfarande är det ju möjligt att den dottern var Brita Stinas. I hfl för Längbro 1707 - 49 kan jag inte hitta dem och inte heller i Örebro.
Mycket info har kommit fram om Gråbergs utom den som vi letar efter.
Mvh
Hans
195
« skrivet: 2008-09-19, 19:02 »
Hej,
Mer om Jonas Gråberg.
1702 var han med vid ett dop i Eker och även hans hustru Anna Greta (de bodde på Järsta i Längbro) samt en jungfru Anna Greta Gråberg. Den senare torde ha varit Brita Stina Torings dötter. Hustru Anna Greta bör väl då ha varit Anna Margareta thomson. (GID 720.17.8400). Dvs Anna Greta var hans andra hustru. Men hade han några barn med henne?
Jag har inte lyckats spåra familjens vidare öden vare sig i hfl för Längbro eller bland födde på dessa orter. Ett lite märkligt fynd dock. Bland födde, döde och vigde från 1693 och framåt i Längbro har smugit sig in några sidor som mest liknar husföhörsprotokoll men kanske enbart omfattar tjänstefolk. Där finns på GID 348.45.79700 under Hjärsta en anteckning som jag tyder som Gråbergs piga Maria. Jag har inte lyckats finna ut vilket eller vilka år dessa sidor handlar om. På Järsta redovisas i hfl 1707 - 49 inte någon Gråberg men väl en annan regementsskrivare och flera pigor Maria.
Någon som kan hitta några ledtrådar i detta? Framför allt är jag intresserad av ev barn till Jonas gråberg och anna Greta.
Mvh
Hans
196
« skrivet: 2008-09-19, 12:36 »
Hej Anita,
Bevisligen är kanske ett för starkt ord, men i någr hfl står det 1703 och vid hennes död 1774 står det hon var 71 år. Så tämligen säkert torde det vara även om jag också sett uppgiter om 1705 och 1707 - men det har jag inte kunnat hitta något stöd för.
Beträffande Jonas ev äktenskap med Anna Margareta Thomson så kan jag meddela att jag funnit att 1702 hette Jonas hustru Anna Greta (och det förkortades ju ofta Margareta till). Troligen har första hustrun dött under slutet av 1690-talet. Jonas med fru och åtm ett barn, som också hette Anna Greta, var då bosatta på Järstorp i Längbro. Efter den tidpunkten har jag inte funnit några uppgifter om Gråbergs förrän Jonas död i Örebro 1709. Födelse - och husförslängder för Längbro och Örebro finns från 1690- talet resp 1707, men där har jag inte funnit några spår av dem (kan ju möjligen bero på at sidor saknas eller är oläsliga).
Mvh
Hans
197
« skrivet: 2008-09-18, 19:04 »
Hej
Om Anna Margareta Thomsson levde 1699 bör hon väl snarast ha varit Jonas andra fru, Med Brita Stina Thoring gifte han sig ju 1692. F ö har jag sett i en uppgift från ett dop i Eker 1702 ,där Jonas Gråberg var fadder, att en fru Anna Greta också var fadder. Om man läser noga förefaller fru ha syftat på fru tll Jonas.
Jag har också fått kontakt på mejl, men om Sara Brita. Se nedan.
I Elgenstierna finns en dotter, Sara Beata, med i barnaskaran. Jag har inget födelsedata på henne men har gjort en notering om, att det kan vara samma person som Sara Brita. Du säger att hon bevisligen är född 1703 och i så fall skulle hon kunna vara en tvillingsyster till Stina Britta född 1703-01-25 i Åstenskog, Långserud. I vilket fall född samma år. Stina Britta dog knappt fyra år gammal, 1706-12-09 i Åstenskog.
Ovanstående fundering är en hypotes och jag har inte tagit med henne på min hemsida då jag inte lyckats få fram några bevis. Det kan ju även vara så att födelseboken inte är helt komplett.
Har du några fler uppgifter om Sara Britta? Du får gärna höra av dig igen.
(Elgienstierna är ju heller inte helt felfri har det visat sig vid några tillfällen).
Vänliga hälsningar
Bo Brunzell
En ny hypotes!
Mvh
Hans
198
« skrivet: 2008-09-18, 13:08 »
Hej,
Jag har fått en upplysning om att enligt Elgenstierna (som jag inte har tillgång till) skulle Jonas Gråberg varit gift med en Anna Margareta Thomsson. Kanske en första hustru?
Mvh
Hans
199
« skrivet: 2008-09-17, 18:28 »
Hej igen Anita,
Ulirika Swartz var född i Karlstad. Fler generationer hittar du lättast om du går in på Google (vanliga google) och skriver Areen. Då komer det en post (som just nu ligger längst ner på sidan 2) med titeln RootsWebs´sWorldConnectProject Jan Eurenius database.
Mvh
Hans
200
« skrivet: 2008-09-17, 17:04 »
Hej Anita,
Stort tack för detta. Dyker det upp nåt mer som kan ge ledtrådar till Sara Brita Gråberg så hör jag av mig.
Mvh
Hans
201
« skrivet: 2008-09-17, 15:15 »
Hej Anita,
Det har dykt upp ytterligare info från Eker:
Frågan är om Funk verkligen har i rätt i detta fall.
Jonas och Brita Stina vigdes i Eker i Juni 1692.
Ev. barn till dem bör varit födda tidigast på våren 1693. Visserligen skrevs barnen understundom in tidigt på universitetet men det förefaller ändå väldigt tidigt. Eller gick pojkarna i katedralskolan?
Man måste också fråga sig var de föddes? Jonas gifte sig i Eker men bodde uppenbarligen i Hjernes i Längbro och dog i Örebro.
Födelseböckerna för Örebro och Längbro finns bägge från 1693 och i Eker från 1696. I ingen av dessa socknar har jag funnit några födelsenotiser om dessa barn.
Om Jonas var far till barnen bör det rimligtvis vara i ett tidigare äktenskap.
Sara Britas härkomst är då fortfarande ett mysterium. Och vad blev det av Brita Stina Thoring?
MvH
Ingela
Efter detta har jag gått igenom hfl för Längbro 1707 - 47 men hittat någon Gråberg (en del sidor är dock helt oläsliga). I Järsta (inte Järnäs) hittade jag Märta Thoring gift med kvartermästaren Benjamin Brevitz, vilket naturligtvis inte har med saken att göra.
Det är väl dags att släppa gåtan nu.
En annan i Gustava Torsells släkt som jag undrar över är modern Lena Maria Aréns far capellanen/komministern Gustav Arén. Född var och när? Död?
Mvh
Hans
202
« skrivet: 2008-09-17, 07:34 »
Hej,
Tack så mycket för detta. Anledningen till att jag frågade var att jag söker föräldrarna till Sara Brita Gråberg som troligtvis är född 1703. Hon anses av somliga var dotter till Johan Gråberg (så vitt jag förstår bror till Jonas, kapten vid Närke Värmlands regemente, bossatt i Borgvik och Långserud och gift med Margareta v Gegerfelt. Under åren 1702 - 14 bode de i Långserud och där finns väl läsliga uppgifter om födde dessa år, men ingen Sara Britta (däremot en annan dotter f 1703). Sara Brita gifte sig i Borgvik 1723 med Gustav Torsell (av okänd härkomst), hon står som hemmahörande i Åsterud, vilket var Gråbergs hemvist i Borgvik. Så släkt måste väl i alla fall vara. En gissning var att efter Jonas död Sara Britta skulle tagits om hand av Johans familj.
Jag förmodar att dina uppgifter tar kål på denna teori.
Mvh
Hans
203
« skrivet: 2008-09-17, 07:18 »
Hej Anita,
Jag har fått nedanstående svar från Eker och det tycks nästan ta kål på teorin att Sara Britta skulle vara Jonas Gråbergs dotter. Då skulle ju hon trots allt vara dotter till Johan Gråberg, men jag får inte det att gå i hop med de uppgifter som finns om födde i Långserud under de år då Johan och Margareta bodde där och som jag skrivit om tidigare.
Mvh
Hans
Postat tisdagen 16 september 2008 - 22:40
--------------------------------------------------------------------------------
Hej!
Jonas Gråberg och Britta Stina Thoring hade minst 4 barn:
- sonen Carl Gråberg, student i Uppsala 1701
- sonen Jonas Gråberg, student i Uppsala 1701, avled före 1747
- dottern Anna Greta Gråberg
- dottern Maria Gråberg
Regementsskrivaren Jonas Gråberg avled i Örebro 1709-02-04 och begravdes i Eker. Källa: Uno Funks personarkiv på Örebro stadsarkiv.
Mvh
Marie
204
« skrivet: 2008-09-16, 18:43 »
Hej,
Det var ju synd att bouppteckningen inte fanns där. Jag har kollat igenom födde i både Eker och Örebro under den tänkbara tidsperioden men inte hittat några Gråbergsbarn. (De kan förstås ha bott nånannanstans 1703-08 eller så).
Däremot förekommer Jonas Gråberg och fam Thoring flitigt under åren 1696 - 02.
Jonas var tex fadder 1697 (vid dopet av Beata Thoring) och 1702 (det går inte att få fram vilket barn)men en jungfru Anna Greta Gråberg var också fadder. Jungfurna Mertha Thoring och Elisabeth Thoring förekommer också som fddrar dessa år. Gabriel Thoring finns också med i de kyrkliga räkenskperna i Eker 1702-4. Om detta kan ge några ledtrådar för vidare undersökning vet jag inte - kanske kan det ge någon några idéer.
Gabriel Thoring tycks ha varit en framstående lantmätare och man hittar honom i några poster på Google. Kanske finns det också någonstans dokumentation om familjen.
Mvh/Hans
205
« skrivet: 2008-09-14, 18:45 »
Någon som känner till regementsauditören/regementsskrivaren Jonas Gråberg och hans familj.Han gifte sig i Eker 5. juni 1692 med Brita Stina Thoring, dotter till ingenjören/lantmätaren Gabriel Thoring, och dog 1709 i Örebro. Han förekomer som fadder ett par gånger sekelskiftet 16-1700, men fick han några barn själv? Och vad hände hans familj efter hans död?
206
« skrivet: 2008-09-14, 18:43 »
Någon som känner till regementsauditören/regementsskrivaren Jonas Gråberg och hans familj.Han gifte sig i Eker 5. juni 1692 med Brita Stina Thoring, dotter till ingenjören/lantmätaren Gabriel Thoring, och dog 1709 i Örebro. Han förekomer som fadder ett par gånger sekelskiftet 16-1700, men fick han några barn själv? Och vad hände hans familj efter hans död?
207
« skrivet: 2008-09-14, 15:02 »
Hej Anita!
Jag har kommit lite längre med Jonas Gråberg (tror jag). 5.juni 1682 gifter sig regementsauditören vid Närke Värmlands regemente Jonas Gråberg med ingenjören Gabriel Thorings dotter jungfru Brita Stina Thoring (på annat ställe kallad Christina)[Eker C:1 14200, Örebro län). Det är rimligt att tänka sig att mönsterskrivaren Jonas avancerat till regementsauditör (regementsskrivare). Det är ju samma regemente och samma regemente som Johan Gråberg finns på. Jonas Gråberg dör 1709, då skriven i Örebro. Jag har inte lyckats hitta några barn till Jonas - har kollat igenom husförhörsprotokollen för Örebro 1707-43 utan träff på Gråbergs. Men med kännedom om tidpunkt och plats för hans död borde möjligheten att hitta bouppteckning öka beydligt.
Kanske flyttade Jonas hustru med ev barn till Johan efter Jonas död, vilket skulle förklara att Sara Brita har kommit att betraktas som Johans barn.
Mvh
Hans K
208
« skrivet: 2008-09-08, 18:35 »
Vad menas med utflyttad till bilagan som jag har träffat på på flera ställen?
209
« skrivet: 2008-09-07, 15:28 »
Hej, I går svarade du på min förfrågan om Sara Brita Gråbergs härkomst och det tackar jag för även om frågetecknen kvarstår. När jag såg denna fråga så började jag undra om hon inte kunde vara syster till denne Johan Gråberg. Enligt Kilgenealogens tidigare svar om Gråbergsbarnen så skulle ju dessa två kunna höra dit, men det är tveksamt. Nedna stående uppgifter har jag kollat mot födelse -och dopboken för Långserud under de år då Johan och Margareta boddde där och de stämmer.Biografi Källa http://web.telia.com/~u55016759/. [1] Gifte och barn Johan Gråberg. Född omkring 1650 i Grums (S). [1] Död 1724 i Borgvik (S). [1] Begravd 1724 i Borgvik (S). [1] Gift Patrik Georg Gråberg. Född 1700 i Borgvik (S). [1] Död 1765 i Borgvik (S). [1] Stina Britta Gråberg. Född 1703 i Långserud (S). [1] Död 1706 i Långserud (S). [1] Karl Reinhold Gråberg. Född 1707 i Långserud (S). [1] Anna Maria Gråberg. Född 1708 i Långserud (S). [1] Ulrika Gråberg. Född 1710 i Långserud (S). [1] Död 1757 i Borgvik (S). [1] Stina Lisa Gråberg. Född 1711 i Långserud (S). [1] Johan Giörgen Gråberg. Född 1712 i Långserud (S). [1] Christina Elisabeth (Stina Lisa) Gråberg. Född 1714 i Långserud (S). [1] (inga ytterligare barn har jag hittat åren 1702 - 14.) Om nu urmakaren Johan Gråberg är från Åsterud och född omkr 1705 så är detta ytterligare en indikation på att det fanns en Gråberg till på Åsterud i början av 1700-talet och då är det ju rimligt att tänka sig att det var Johan Gråbergs d ä bror Jonas. Eller? Mvh Hans K
210
« skrivet: 2008-09-06, 09:15 »
Hej,
Min ffmmmfm Sara Brita Gråberg förekommer det lite olika uppgifter om i olika källor. En uppgift som tycks hämtad från Elgenstierna säger att hon är dotter till Johan Gråberg och Margareta von Gegerfelt på Åsterud. Det vore ju trevligt om det verkligen är så eftersom Margareta von Gegerfelt har en lång, lång stamtavla. Men det är något lurt här. Enligt de uppgifter som står att läsa i ett antal husförhörsprotokoll skall hon vara född 1703 och vid sin död 1774 anges hon vara 71 år, dvs född 1703. Nu är det emellertid så att paret Gråberg/von Gegerfelt, som då bodde i Långserud, år 1703 fick en dotter - Stina Britta - som dog 1706. Således kan Sara Britta antingen inte vara född 1703 eller inte vara deras dotter. Vid sökning på kyrkböckerna i Långserud finns inga barn 1704, 1705 o 1706 men 1707 föds en son. Det finns kanske en möjlighet att hon skulle kunna vara född i Borgvik 1701 eller 1702 och vara dotter till Gråberg/von Gegerfelt men det har jag inte kunnat kolla. Vid Sara Brittas giftermål 1723 med Gustav Torsell sägs hon komma från Åsterud och dit hade familjen Gråberg flyttat tillbaka vid den tiden. Detta talar för att hon ändock skulle vara deras dotter. En anna möjlighet som inte förfaller orimlig är hon skulle vara dotter till Johan Gråbergs bror Jonas. Det är väl inte orimligt att tänka sig att han också bodde på Åsterud. Finns någon som har några ideer i denna fråga och som kan styrka den eller andra teorin?
Mvh
Hans K
211
« skrivet: 2008-09-04, 18:53 »
Hej,
Jag tvivlar på att Sara Britta Gråbergs föräldrar är Johan Gråberg och Margareta von Gergerfelt. Enligt tllgängliga uppgifter föddes ju Sara Britta 1703 (hon var t ex 71 år vid sin död 1774) även om jag sett antaganden om att hon skulle vara född 1705 eller t o m 1707. 1703 bode ju Johan och Margareta i Långserud och fick där en dotter - Stina Britta, som dog 1706. Hon kan alltså inte vara identisk med Sara Britta. Några barn till dem 1705 har jag inte hittat och 1707 fick de en son. Ett släktskap torde dock finnas eftersom Sara Britta angavs vara från Åsterud vid vigseln 1723 (och då hade väl Johan och Maragreta återvänt från Långserud). Man grips av misstanken att Sara Brita i stället var dotter till Johans bror Jonas EskiliusGråberg. Det är väl inte orimligt att han också bodde i Åsterud - jag har inte sett några belägg för detta? Någon som kan bevisa att jag har fel? (Sara är min ffmmfm).
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy