Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Göran Johansson
1
« skrivet: 2018-09-27, 20:24 »
Nedanstående inlägg publicerades av mig kring 2006. Gav upphov till en livlig diskussion. Vill väcka frågan om Margareta Eriksdotters anor ännu en gång.
"En vänlig foskarkollega gav mig anteckningen nedan. Källa: Örnbergska samlingen, Släkter C-E, SE/VALA/02109/Vol 9/9 s. 472. Texten torde väl kunna anses verifiera att anteckningen i den försvunna kyrkoboken verkligen har existerat. Anses Örnberg vara en trovärdig källa?
Margaretas svärson Jonas Petri förrättade tydligen jordfästningen. Det är en nyhet för mig."
2
« skrivet: 2018-07-31, 18:27 »
Vad står det här? Skrivet 1618 i en stambok.
3
« skrivet: 2018-07-30, 14:32 »
En svensk adelsman Nicolaus Belov omtalas i en dansk källa i anslutning till Gustav II Adolfs kröning. Vilken adelsätt avses?
4
« skrivet: 2018-07-30, 10:55 »
Utdrag av text skriven av Oskar Andersen
….. Vigtigere var dog hans Repræsentation af Christian den fjerde ved Gustav Adolfs Bryllup sidst på Året. I October 1620 udstedtes hans Kreditiv til den svenske Konge, Dronningemoderen og Prinsesse Marie Eleonora. Den 1 November afrejste han fra Kjøbenhavn med et Hlle Følge, rigt udstyret med Klenodier og Gaver. Han har selv fort en Rejsejournal*, som fortæller os om al den Udmærkelse, der blev ham til Del under Sendelsen. Allerede ved Grænsen modtoges han med kongelige Æresbevisninger, igjennem Landet ledsagede en Æresvagt ham, og i Byerne lød Salver og Løsen ved hans Komme. Ved Bud holdt han stadig Kansleren å jour med, hvad han foretog sig, fik også tilsendt flere Penge og en Guldkjæde til. Rejsen gik langsomt og sindig for sig, men Statholderen fra Jønkøping, der modtog ham ved Grænsen, meddelte ham, at Gustav Adolf læmpede sit Bryllup efter hans Ankomsttid. Undervejs arrangerede Statholderne Jagter til hans Underholdning. Den 13. November noterer han, at han beså Birgittes Kloster og Kirke i Vadstena. Ved Ankomsten til Svennevad modtoges han af Repræsentanter for Enkedronningen og Hertug Carl Filip med Følge af Adelsmænd, der holdtes Taler med efterfølgende Galla-taffel i Præsteboligen, »hvor alt var helt magnifique tilredt både med Kammer og Mad« (28 Retter og 16 Konfektskåle noteres). Fyrsternes Skål udbragtes. Nu steg Pragten, eftersom man nærmede sig Rigets Centrum. I Ørebro »loseredes« han i Dronningens Gemak, »statlig udfliet med Tapizeri og statlig opredt Seng med Flojels Omhæng, Silkedyner og statlig udsyede Lagen, Fløjel på Bordet, Solvbrikken« (32 Retter og 16 Konfektskåle!). Man mærker, at der skulde aflægges nøjagtigt Regnskab om, hvorvidt der var vist Kongens Repræsentant den sømmelige Ære. Man passerede så den tillagte Hjelmarn, drog over Arboga til Kjøbing, hvor Kongen sendte ham forst 6 grå siden 6 brune Heste til Disposition. Det var Bestemmelsen, at han skulde deltage i Kongens Indtog i Stokholm, ridende på hans højre Side, og siden med Hertug Carl Filip ledsage Bruden til hendes Kammer. Angående Indridningen gjorde Rosenkrantz Vanskeligheder, da hans Instrux lød på, at han først skulde søge Audiens, dog ordnedes dette til begge Parters Tilfredsstillelse. Den 25. November foregik Indtoget. En halv Mil før Byen mødte han Kongen, »der først red til Brudens Vogn, dér holdt Oration ved Kansleren, red siden til mig, stod af Hesten, hvor jeg og strax stod af Hesten , og exciperede mig først selv ved Hånden , og siden Oration ved Kansleren. Vare begge tecto capite. Jeg svarede kortelig og refererede på Audientio.« På højre Hånd af Kongen red han så ind i Byen. Ved Slotstrappen modtoges han af Enkedronningen, Churfyrstinden og hendes Søster og »det ganske Fruentimmer«. »Hvor jeg fik Enkedronningens, Churfyrstindens og Systerens Hånd«. Nu fulgte han og Hertug Carl Filip Bruden til hendes Kammer under en Himmel, Kongen gik foran under en anden. Selv ledtes Rosenkrantz derpå til sit Værelse af Hertugen og de øverste Embedsmænd. Efter Måltidet stedtes han til Audiens for Kongen, Rådet og en stor Skare Adelsmænd. »Der jeg kom til Kongen, tilbød han mig at sidde, men jeg blev stående der lige hos ham op til Stolen, og dér holdt min Tale. Kansleren svarede mig, hvorefter jeg tog min Afsked«. Strax derpå foregik Audiensen hos Enkedronningen og de andre hoje Personer. De følgende Dage deltog han i Festlighederne; stadig vistes ham kongelig Ære. Den 2den December begærede han sin Afsked, men Kongen var syg, så han næppe kunde skrive sit Navn under Recreditivet , hvorfor han havde befalet Kansleren, at »give mig gode Nat«. Denne holdt da atter Tale i Kongens Navn til ham , overrakte Kongens Gaver, de øvrige Gaver uddeltes, hvorpå Rosenkrantz fik Afskedsvisit hos Enkedronningen og Churfyrstinden. Her trak Samtalen så længe ud, at han fulgte Kongens Opfordring om ikke at rejse den Dag. Aftenen tilbragte han da alene med den svenske Adelsmand Nicolaus Belov, og han noterer, at de samtalede om religiøse Emner. Hjemrejsen foregik naturligvis med samme Æresbevisninger som Udrejsen. Statholder Gabriel Oxenstiema ledsagede ham med Rytteri et Stykke udenfor Byen, holdt Afskedstale, og med »gratiarum actione, resalutatione et excusatione« skiltes man højtidelig. Rosenkrantz' Journal giver et lille interessant Tidsbillede, desværre er den kortfattet; hist og her får han dog LejHghed til at indflette Småbemærkninger, der vidne om hans specielle Interesser. Omhyggelig er noteret, at han hver Søndag overværede Gudstjenesten. Da han på Hjemvejen beser den smukke Bispekirke i Linkoping bemærker han, at Daniel Rantzov skånede den. Denne Sendelse må betragtes som et Tegn på den Yndest, Christian den 4de viste Rosenkrantz i disse År. Det var ingen Lejlighed, hvor der krævedes politisk Dygtighed, men repræsentativ Evne, og den besad han til Fulde.
6
« skrivet: 2018-07-29, 19:49 »
Saebyensis resor i Mellansverige enligt stamboken:
3/9 1617 – 30/10 1617 Uppsala
24/2 1618 Linköping
6/6 – 7/6 1618 Salsta
8/6 1618 Uppsala
10/6 1618 Flisby
?/8 1618 Jönköping
11/8 1618 Askeryd
8/9 1618 Salsta
9/9 1618 Skedevi
14/10 1618 Herrestad
?/11 1618 Stockholm
Mellan 8/9 - 14/10 reste Saebyensis mellan Salsta vid Skedevi till Herrestad invid Vättern.
Sist i raden var Oligerus G. Rosencrantz 1574-1642, s.t. Jörgen Rosenkrantz och Dorthe Lange
Stockholm november 1620
Danskt riksråd och teolog. Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop. Stambokens ägare syns därför också ha varit närvarande vid Gustav II Adolfs bröllop vilket delvis styrker antagandet att han, troligen genom sitt giftermål, stod kungahuset relativt nära. Vigseln mellan kungen och Matia Eleonora av Brandenburg ägde rum på slottet i Stockholm.
Också Saebyensis befann sig uppenbarligen på slottet.
Stal kanske denne man Saebyensis stambok eftersom den senare dyker upp på det danska riksarkivet. Och varför befann sig Saebyensis på slottet?
7
« skrivet: 2018-07-29, 16:51 »
Bevarad stambok som tillhört Andreas Johannis Saebyensis född 1586 i Säby i Jönköpings län som son till Johan III:s f.d. hovpredikant kyrkoherden Johannes Andreae Linderosensis (1550-1600) och Margareta Nilsdotter Thorin.
Finns det någon annan svensk stambok som uppvisar ett lika storslaget persongalleri? Och vad kan den säga om innehavarens person?
Nedan följer en uppräkning av de personer som förekommer i stamboken ord-nade i tidsföljd jämte en enkel biografi. I den mån någon av dem varit gift flera gånger har endast hustrun vid den tidpunkt då autografen skrevs angivits.
Axel Ryning 1552-1620, s.t. Nils Ryning och Ingeborg Trolle
Uppsala 30 sept. 1617
Friherre till Tuna i Österåkers, Peningby i Länna sn och Nynäs i Ösmo sn (alla Sth.).Riksråd och en av Gustav II Adolfs förmyndare. G.m. Margareta Bielke, d.t. Claes Nilsson Bielke och Elin Fleming (se nedan)
Börje Knutsson
Uppsala 12 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor, svårtydd text som åtgerges fragmentariskt: ”…hafuer Jagh Börrie Knutsonn (Profuionnhs) Mäster uthi denn Stormäcktige Högborne ………….. Gustaf Adolphs Högberömde Konungslige Crönings Höghtidh, huilkenn mäd största Prosess uthi Ub-sala.
I "Stockholms stads och Norrmalms stads tänkeböcker" för åren 1616 och 1617 nämns en slottsskrivare med samma namn. Omöjligt är väl inte att det var denne man som hösten 1617 var engagerad i arbetet med kröningsriksdagen.
Johannes Horn av Kanckas
Uppsala 16 oktober 1617
Sentenser med text på tyska och latin.
Axel Oxenstierna 1583-1654 (svåger till Bengt Sparre, se nedan), s.t. Gustaf Oxenstierna och Barbro Axelsdotter Bielke
Uppsala 17 oktober 1617
Greve af Södermöre. Rikskansler, en av Gustav II Adolfs förmyndare m.m. Student i Rostock 1599, Wittenberg 1600 och Jena 1601-03. G.m. Anna Åkesdotter Bååt, d.t. Åke Johansson Bååt och Christina Trolle
Hans Åkesson (Soop?) 1552-1619, s.t. (Åke Haraldsson Soop och Britta Posse)
Uppsala 22 oktober 1617
Till Stora Bjurum och Mälsåker i Ytterselö sn (Söd.). Hovmarskalk hos Johan III, ståthållare på Stockholms slott m.m..G.m Elin Kagg, d.t. Erik Matsson Kagg och Beata Andersdotter Ekeblad
Erland Björnsson (Bååt?) ?-1628, s.t. (Björn Pedersson Bååt och Britta Nilsdotter Grip)
Uppsala 23 oktober 1617
Till Skattmansö i Vittinge sn och Aspenäs i Östervåla sn (båda Vm.). Ståthållare på Västerås slott m.m.. G.m. Märta Posse, d.t. Lage Axelsson Posse och Anna Trolle
Jakob De la Gardie 1583-1652, s.t. Pontus De la Gardie och Sofia Gyllenhielm (naturlig dotter till Johan III)
Uppsala 26 oktober 1617
Greve till Läckö, friherre till Ekholmen. G.m. Ebba Brahe (Gustaf II Adolfs ungdomskärlek), d.t. Magnus Brahe och Brita Stensdotter Lewenhaupt
Bengt Sparre 1570-1632 (svåger till Axel Oxenstierna - se ovan), s.t. Göran Larsson Sparre och Kerstin Persdotter (?)
Uppsala 27 oktober 1617
Till Rossvik och Eknaholm i Tjureda sn (Jönk.). Erik XIV:s frilla Agda Persdotter
(Margareta Eriksdotters moder?) innehade Eknaholm som förläning under åren 1560-
62 (Hyltén-Cavallius-förbundets årsbok 19). Gustav Vasa tillät år 1529 Peder Erlandsson Bååt och Nils Arvidsson Bååt att igenbörda Eknaholm. Gården bortbyttes år 1548 till kronan av Johan Pedersson Bååt men återficks senast 1571. Johan P. Bååt var farfar till Bengt Sparres hustru. Ståthållare på Stegeborg 1598 m.m.. G.m. Kerstin Åkesdotter Bååt d.t. Åke Johansson Bååt och Christina Trolle.
Henrik Horn 1578-1618, s.t. Carl Henriksson Horn och Agneta von Dellwig
Uppsala 28 oktober 1617
Till Hässlö i Badelunda sn (Vm.). Riksråd m.m.. G.m. Anna Jönsdotter Snakenborg, d.t Jöns Ulfsson Bååt och Christina Joensdotter Gyllenhorn
Svante Stenbock 1578-1632, s.t. Erik Stenbock och Malin Sture
Uppsala 28 oktober 1617
Friherre till Kronobäck och Öresten. Lagman i Södermanland m.m.. G.m. Brita Bielke, d.t. Claes Nilsson Bielke (se nedan) och Elin Fleming
Johannes (Brahe?)
Uppsala 29 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras
Jöran Gyllenstierna 1575-1618 (kusin till Axel Oxenstierna), s.t. Nils Gyllenstierna och Ebba Axelsdotter Bielke
Uppsala 29 oktober 1617
Friherre till Lundholmen i Vrigstad sn (Jönk.)
Riksråd, riksamiral m.m.. G.m. Ingeborg Claesdotter Bielkenstierna, d.t. Claes Hansson Biel-kenstierna och Kerstin Nilsdotter Ryning (syster till Axel Ryning ovan)
Jesper Andersson Cruus 1576-1647, s.t. Anders Larsson Cruus och Kristina Fleming
Uppsala 30 oktober 1617
Till Edeby, Lundby och Värnsta i Husby Rekarne sn (Söd.). Landshövding i Kalmar län m.m.. G.m. Ingeborg Ryning, d.t. Peder Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna
Claes Bielke 1544-1623, s.t. Nils Bielke och Anna Hogenskild
Uppsala 30 oktober 1617
Friherre till Vik. G.m. Elsa Bielke (syster till drottning Gunilla Bielke), d.t. Johan Axelsson Bielke och Margareta Posse
Stellan Mörner ?-1645, s.t. Baltzar von Mörner och Hedvig von Holzendorff
30 oktober 1617
Till Zellin och Clossow i Pommern samt Högsäter i Vreta Kloster (Ög). Landshövding m.m.. G.m. Maria von der Grünau, d.t. Georg Mauritzson von der Grünau och Anna Ottosdotter von Lipardt
N.N., svår att tyda
Uppsala 30 oktober 1617
Alexander Raab
Uppsala 30 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor. Alexander Raab är ett undantag i raden av högadel som under kröningshögtidligheterna förekommer i Anders Johanssons stambok. (Gillingstam har i en artikel i SoH lagt fram en hypotes som går ut på att Raab kan ha varit gift med en kunglig frilla).
"Angående ovannämnde Gustaf Raab och möjlig koppling till balberaren Alexander Raab i Stock-holm så vill jag tipsa om vad Hans Gillingstam skriver i SLÄKT OCH HÄVD 1994:2, s 101. Däri anges att nämnde balberare Alexander Raab enligt brev av den 16 maj 1612 anges ha en styvson Gustaf Gustafsson. Gillingstam har, av en något otydlig bevisföring, velat hävda att Alexander Raabs hustru troligen tidigare varit hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburgs (1574-1597) frilla. Se om sistnämnde Christopher von Warnstedts något spekulativa artikel i Släkt och Hävd 1993:2,s 340ff. Personligen betvivlar jag uppgifternas riktighet. Gillingstam anger mer uppgifter om Alex-ander Raab med källhänvisning om det skulle vara aktuellt!
mvh Niclas"
Thomas Wedderborg, vapen bestående av sparre smyckad med tre rosor har tecknats vid sidan av autografen.
20 januari 1618
Troligen identisk med rådmannen Thomas Wederborg i Växjö. Han flyttade till staden vid sekel-skiftet 1600 och antas ha varit av utländsk härkomst..
G.m. en dotter till den mycket förmögne stadsskrivaren Raimund Gunnarsson som fängslades år 1605 av hertig Carl för påstått samröre med kung Sigismund. Han var då slottsskrivare på Kronoberg. (Käla: L.O. Larsson, Växjö genom 1000 år)
Ett vapen med sparre och tre rosor fördes av en gren av ätten Sparre af Tofta.
Nicolaus 1584-?, s.t. Nicolaus Petri och Margareta Phase
die Mattie (24/2) 1618
Lektor i Linköping. G.m. Sigrid Olofsdotter
Nicolaus Nicolai var lektor vid Linköpings skola genom hertig Johans fullmakt 1615, även poenitentiarius publicus 1616; tillika kyrkoherde i Rystad 1620. Nicol-aus torde, som också anges i Linköpings stifts herdaminne (1 [1915-1916], s. 273), vara född i Kalmar, där fadern sedan 1576 var rector scholæ och kvarbodde tills han 1585 utnämndes till decanus i Linköping. Nicolaus Petri var son till biskopen (ordinarius) i Linköping, tidigare kyrkoherden och superintendenten i Kalmar Petrus Caroli, som vid den i herdaminnena angivna tiden för sonen Nicolai födelse var skolmästare och domkyrkosyssloman i Linköping och tillika kyrkoherde i Lande-ryd. Sonen torde alltså vara född i Linköping. Det bör också påpekas att Nicolaus Petri aldrig kallats Grubb (se Gillingstam i SBL 17, s. 341), utan namnet kommer från hustruns sida och har endast använts av hennes ättlingar; Anna Björnram var dotter till ärkebiskop Andreas Laurentii, som i sin tur var dotterson till Anders Pers-son i Grubbe i Umeå lfs.
Nicolaus Bielke 1569-1639, s.t. Ture Pedersson Bielke och Sigrid Sture (Natt och Dag)
Salsta 6 juni 1618
Friherre till Kråkerum i Mönsterås sn (Kalm.) och Salsta i Tensta sn (Ups.). Generalguvenör i Finland m.m.. G.m. Ingeborg Oxenstierna (syster till Gabriel Bengtsson Oxenstierna, se nedan) , d.t. Bengt Gabrielsson Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor (syssling till Erik XIV). Brodern Erik Turesson Bielke fölkde med Clarevallensis till Polen i saband med att den först-nämnde blev hovpredikant hos prinsessan Anna.
Ture Bielke 1606-1648, s.t. föregående
Salsta 7 juni 1618
Friherre till Salsta i Tensta sn (Ups.), Gäddeholm i Trosa sn (Söd.), Kråkerum i Mönsterås sn (Kalm.) och Frösvik i Ö. Ryds sn (Sth.). Riksråd m.m.. G.m. Christina Anna Banér, d.t. Svante Banér och Ebba Grip
Anders Pettersson Humbla
7 juni 1618
Möjligen bror till borgmästaren Olof Pettersson Humbla i Stockholm, vars fader var rådmannen Peder Larsson i Stockholm.
Martinus Olaus Stenius 1574-1644
Uppsala 8 juni 1618
Professor i Uppsala
Jonas Magni Smolandus (1583-1651), s.t. Magnus Chritopheri och Ingrid Jönsdotter
Uppsala 8 juni 1618
Professor i Uppsala och senare biskop i Skara. G.m. Sigrid Johansdotter Bubb.
Daniel Benedicti Flisbyensis ca 1590-1642
10 juni 1618
Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län
Petrus Andrea Saebyensis (troligen farbror till Anders Johansson Saebyensis)
6 juli 1618
Kyrkoherde
Laurentius Mickaelis
(Jönköping) augusti 1618
troligen identisk med kyrkoherden i Lommaryd med samma namn, f.d. rektor i Jönköping
Hemmingus Jonae Aschorydensis ?-1623, s.t. Johan Hemmingi, khd i Askeryd
11 augusti 1618
Kyrkoherde i Askeryd
Esbjörn Svensson, s.t. Sven Esbjörnsson och Britta Olofsdotter Bååt av Billa (ätten Bock av Näs, nr 50))
23 augusti 1618
Till Näs (Sm.). G.m. Katarina Liljestielke, d.t. Bengt Carlsson Liljestielke och Märta Some
Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1587-1640, s.t. Gustaf Oxenstierna och Barbro Axelsdotter Bielke och bror till Axel Oxenstierna.
Salsta 8 september 1618
Friherre till Nynäs, herre till Tyresö samt Forsa
Riksråd, en av dr. Christinas förmyndare m.m.. Student i Uppsala, sedan i Rostock 1698 samt i Wittenberg och Jena. G.m. Märta Bielke, d.t. Ture Nilsson Bielke och Margareta Sture (Natt och Dag)
Johannes Petri Linderås, troligen släkting till Anders Johansson Saebyensis
9 september 1618
Kyrkoherde i Linderås
Benedictus Joannis Schedviensis, broder till Anders Johansson Saebyensis
19 september 1618
Kyrkoherde i Skedevi. Hans barn kallade sig Pihl.
Carl Jönsson Arbog
27 september 1618
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor.
Nicalous Magni Palumbus ? - 1650, s.t. bonden Magnus i Herrestad, Rappestad sn.
14 oktober 1618
Kyrkoherde i Vreta Kloster, decanus i domkapitlet i Linköping. G.m. Ragnild Larsdotter (Lau-rin), d.t. slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter.
(Johan) Månsson Ulfsparre ?-före 1655, s.t. Måns Eriksson Ulfsparre och Märta Johansdotter Bååt
Stockholm 1 december 1618
Till Tisenhult i Skedevi sn (Ög) och Regnaholm i Regna sn (Ög.). Ståthållare i Nyköping m.m.. Student i Rostock 1600. G.m. Carin Claesdotter Tott, dt. Claes Åkesson Tott och Ingeborg Carlsdotter Gyllenstierna
Petrus Banér 1588-1664, s.t. Gustav Axelsson Banér och Christina Sture
die S:Thomae (21/12) 1618
Till Ekenäs i Örtomta sn (Ög.), Tuna i Österåker sn (Sth.) och Salis i Livland. Riksråd m.m.. G.m. Hebbla Fleming (brorsdotter till Agda Persdotters man Joakim Fleming), d.t. Claes Fleming och Ebba Stenbock (syster till drottning Katarina Stenbock)
Knut Drake ?-1639, s.t. Arvid Drake och Hebbla Eriksdotter Stålarm
1618
Till Graby och Forsnäs i Sunds sn (Ög.), Linnekulla och Dalby i Torpa sn (Ög.), Rösjöholm i Näshult sn (Jönk.) , Göberg i Linderås sn (Jönk.) och Hacksta i Likane sn (Upps.). Ståthållare på Jönköpings slott m.m.. G.m. Helga Månsdotter, d.t. Måns Olsson Stiernbielke och Anna Bröms-dotter Bagge af Berga
Bengt Bagge 1594-1660, s.t. Erik Bagge och Poletta von Zijlen
1618
Till Berga i Högsby sn (Kalm.), Lagnö i Aspö sn (Söd.) och Forsby i Eds sn (Kalm.). Landshöv-ding m.m.. G.m. Elsa Ryning (syster till Ingeborg g.m. Jesper Andersson Cruus, se ovan) d.t. Peter Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna
Stephanus Haqvi Torpadius ?-1633
Utan datum och ort
Kyrkoherde i Torpa
Peder Mattson (Stiernfeldt), s.t. Magnus Petri och Anna Danielsdotter Grubbe
Linköping 1618
Assessor vid Göta ovrätt. Adlad Stiernfeldt. G.m. Anna Pedersdotter Skuthe, d.t. borgmästaren i Linköping Peder Eriksson och Carin Olofsdotter.
Bernerdinus (Benedictus) Johannis Flisbyensis ?-1624
1618
Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län
Samuel Magni, svåger till Anders Johansson Saebyensis
odaterat men årtalet bör vara 1618
Kyrkoherde i Asby, Jönköpings län. G.m. Karins Johansdotter, d.t. Johannes Andrea Lin-derosensis
Stephanus ? ? de Villa Burgh
Salstad (anno partus Virginai) 1619
(Medicus)
Petrus Nilsson Natt och Dag 1584-1634, s.t. Nils Nilsson Natt och Dag (g.2. med Erik XIV:s dotter Sigrid) och Anna Gylta
Stockholm 26 juni 1619
Till Säby i Vists sn (Ög.) och Bro. Hertig Johans av Östergötland kansliråd. G.m. Brita Mau-ritzdotter Grip, d.t. Mauritz Birgersson Grip och Edla Stensdotter Lewenhaupt
Ivar Nilsson Natt och Dag (bror till föregående) 1590-1651
Stockholm 26 juni 1619
Till Strömsta i Teda sn (Upps.), Västerbyholm i St. Anna sn (Ög.), Åbäck i Gryts sn (Ög), Got-tenvik i Jonsberga sn (Ög.) , Hyltenäs i Öxnevalla sn (Älvsb.) och Vänersnäs i Näs sn (Skarab.). Landshövding m.m.. G.m. Christina Posse, d.t. Arvid Lagesson Posse och Britta Gustafsdotter Bååt
Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1586-1656, s.t. Bengt Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor (syssling till Erik XIV)
Frösvik 29 oktober 1619
Greve till Korsholm och Vasa i Österbotten, samt Friherre till Mörby i Fastena sn (Sth.) och Lindholmen i Strö sn (Skarab.). Riksråd, förmyndare för dr. Christina 1634 m.m.. G.m Anna Banér, d.t. Gustaf Axelsson Banér och Christina Sture.
Oligerus G. Rosencrantz 1574-1642, s.t. Jörgen Rosenkrantz och Dorthe Lange
Stockholm november 1620
Danskt riksråd och teolog. Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop. Stambokens ägare syns därför också ha varit närvarande vid Gustav II Adolfs bröllop vilket delvis styrker antagandet att han, troligen genom sitt giftermål, stod kungahuset relativt nära.
Zackarias Nikolai 1586-1632
1620?
Kyrkoherde i Eksjö
G.m. Elin
Johannes Svenonis Marbechius
1620
Kyrkoherde i Järsnäs, Växjö stift
G.m. Kerstin Knutsdotter, d.t. Knut Mickelsson och bror till Olof Knutsson Wachttorn.
Jöran ?
Har inte varit möjligt att identifiera och sätta in i ett kronologiskt sammanhang
Alexi? (svårt att tyda - namnteckning på grekiska?)
Har inte varit möjligt att identifiera och sätta in i ett kronologiskt sammanhang.
Källor:
Stambok i original , domböcker, jordeböcker, likpredikan i original, Svenska adelns ättartavlor (1925-36), Svenskt biografiskt lexikon ,Herrgårder i Sv. under reformationstiden , herdaminnen, studentmatriklar, SoH, PHT, Svensk slägtkalender,”Raneke” m.fl.
8
« skrivet: 2018-07-28, 20:24 »
Jo, jag har träffat honom för länge sedan. Är själv snart 80 år.
9
« skrivet: 2018-07-28, 17:39 »
Min fars släkt hade funnits i Torsjö sedan 1600-talet. Därför är jag intresserad av namnet Theorell. I takt med befolkningsökningen delades skattehemmanet succesivt. Farfar ägde 1/16 mantal - ca en fjärdedel av den drygt 1000 ha stora byn. Han flyttade under första halvan 1900-talet till grannbyn Kammarbo.
10
« skrivet: 2018-07-28, 16:09 »
Kan Peter Olaussons far möjligen vara bonden Olaus Gummesson i Torsjö? Namnet Theorell kan kanske vara bildat efter bynamnet Thorsjö?
Göran J
11
« skrivet: 2018-07-27, 21:30 »
Stort tack Gunilla! Känner du möjligen till något om t.f. länsmannen Otto Theorell som tillhör samma släktgren som Torsten Theorell.
12
« skrivet: 2018-07-26, 20:35 »
Söker också dödsår och födelseår för Otto Theorell, vice länsman i Kalmar län. Troligen död i Kalmar.
13
« skrivet: 2018-07-26, 19:37 »
Söker förfäder till professor Torsten Theorell f. 23/7 1905 i Maria Magdalena församling (Uppsala?) och död 4/8 1992 i Uppsala. Fadern härstammar från Vissefjärda sn i Kalmar län.
14
« skrivet: 2016-12-12, 15:18 »
Christina, du har varit väldigt hjälpsam. Törs jag fråga om du har uppgift om när John Hilding Karlsson f 27/12 1902 i Skivarp och Rut Frideborg Sjöbeck f 30/9 1907 i Slimminge dog samt namnen m.m. på deras respektive föräldrar.
15
« skrivet: 2016-12-11, 19:24 »
Söker förfäder till Astrid Karolina Tausemb f 23/3 1899 i Norge.
16
« skrivet: 2016-12-11, 13:07 »
Christina, stort tack!
17
« skrivet: 2016-12-10, 20:23 »
Stort tack, Christina!
Vet du möjligen vilka som var föräldrar till Gunnar Melvin Borgström f. i Ystad 11/6 1933?
18
« skrivet: 2016-12-10, 20:09 »
Söker föräldrar till Rut Frideborg Sjöbeck, f 30/9 1907 i Simminge
19
« skrivet: 2016-12-10, 08:46 »
Stort tack Christina.
Har du också uppgift om Alva Ingeborgs giftermål med en man som hette Borgström?
Med vänlig hälsning
Göran J.
20
« skrivet: 2016-12-09, 18:20 »
Söker förfäder till Alva Ingeborg Karlsson (gift Borgström) f. 23/9 1929 i Skurup.
21
« skrivet: 2016-12-04, 15:30 »
Tack Mats.
Två olika Ulrick Widerberg f. 21/4 1815 resp. 28/7 1815 Kan det vara en felskrivning?
22
« skrivet: 2016-12-03, 09:42 »
Hej igen.
Hur kan jag se PM-et?
23
« skrivet: 2016-12-02, 20:20 »
Söker förfäder och släkt till Widerberg, Boel
f. 1840 i Hyllie, Malmö. Hon skulle möjligen kunna vara av samma släkt som konstnären Arvid Widerberg och dennes som, den kände författaren och filmre-gissören Bo Widerberg.
24
« skrivet: 2016-12-02, 20:09 »
Stort tack, Arne.
Undrar om du möjligen har någon upplysning om namnet på John Eric Bernhard Ardengårds (f. 25/8 1935) hustru?
25
« skrivet: 2016-12-02, 18:00 »
Söker förfäder till Ardengård, John Eric Bernhard, f. 25/8 1935 i Malmö och död 21/6 1977 i Malmö.
26
« skrivet: 2016-12-02, 17:56 »
Söker uppgifter om Rosengren, Carl Ludvig f. 1844 i Hyllie, Malmö.
27
« skrivet: 2015-12-02, 19:01 »
Så här tror jag att det skall vara. 
28
« skrivet: 2015-12-02, 18:39 »
Eva Dahlin, schemat i mitt första inlägg ska nog tolkas på ett annat sätt. Hustru Anna var gift 1) Hans Hille, 2)Jakob Eriksson och 3)Dankwart Styffer. Jämför med släktschemat ovan som egentligen utgörs av två seperata scheman där hustru Anna förekommer i båda.
29
« skrivet: 2015-12-02, 14:47 »
Från samma ärende. Släktschemat tydligen korrigerat. Notera att det är två fristående figurer och att Anna Larsdotter är en och samma person. 
30
« skrivet: 2015-11-29, 19:32 »
Tacksam för synpunkter på tolkningen av schehmat ovan. Hur ska bilden tolkas?
Göran J.
(Meddelandet ändrat av Passord 2015-11-29 21:00)
31
« skrivet: 2015-11-29, 19:28 »
32
« skrivet: 2015-11-23, 19:44 »
Under namnet Iacob Hille i denna namnförteckning finns en anteckning. Vad kan där stå? Källa: Erik XVI:s dagbok.
33
« skrivet: 2013-01-17, 20:23 »
Nedan med blå text är en fråga ställd av Viktor Alin under rubriken Per Clemetsson i Porten. Fogden Måns Persson torde vara identisk med Måns Persson skrivare på Svartsjö (Källa: Släkt och Hävd, nr 4, 2011, sid. 258-265). Är det uteslutet att anan 23926 var son till Måns Perssons dotter Merätta i hennes första äktenskap med khd Johannes Jonae i Spånga (jfr SoH 4/2011). Det fanns en son Joen Jonsson och när artikeln skrevs anges denne vara död 1680, men källan var inte entydig i Skiftesbrevet 9/7 1580, Stockholms stads tänkebok. Sonen Joen Jonsson kan ha överlevt. [color=0000ff]Ingeborg Svensdotters koppling till Måns Persson, Svartsjö Informationen nedan är tagen från en antavla på Anbytarforum ( http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/241730.html) Ingeborg Svensdotter anges här vara dotterdotter till Måns Persson Skrivare på Svartsjö. Är detta samma person som fogden Måns Persson på Svartsjö? Känner någon till hur detta släktskap ser ut mer exakt? Tack på förhand 23926 fm mm fm fm mm fm mf Jon (Joen) Jonsson (Joensson). Skrivs Joen Joensson. Död mellan 9 nov 1647 och 8 jun 1648 i Millingstorp, Rök sn (se domb Lysing 1647ht o 1647st). Korpral i Millingstorp. Säkerligen identisk med den ryttare Joen i Millingstorp som är med i alla år i Älvsborgs lösen 1614-19. Han har 2 pigor och 2 drängar. Levde i Millingstorp, Rök sn (se domb Lysing 1648ht). 23927 fm mm fm fm mm fm mm (Ingeborg) (Svensdotter). Ska [enl ? Bo Persson, Linköping] vara dotter till en Sven och en dotter till Måns Persson Skrivare på Svartsjö. Sannolikt död under våren 1648 i Millingstorp, Rök sn (se domb Lysing 1648ht). (Barn 11963) Gift med föregående ana.[/color]
34
« skrivet: 2012-01-10, 20:57 »
Intressant Karl Göran!
Mina frågor handlar om Andreas Jonae Hyltenius vars far enligt den Silfverskiöldska familjetraditionen påstås ha varit torparen Jöns i Hylta utan sockenangivelse. Jag tror att denne fader kan ha varit brukaren Jens (eg. ett danskt namn) son, senare kallad Jöns i Hults by i Vissefjärda socken. Det vill säga just den by där vari Nils Dackes änka Elin bodde en tid. Har diskuterat namnfrågan med andra här på forumet tidigare. De har bestämt hävdat att torparen Jöns sons latiniserade efternamn måste ha varit Johannis och inte Jonae. För min del är jag inte alls så säker på det. (ref. också till egen artikel i SoH 2011, nr 1). Vad tror ni?
35
« skrivet: 2012-01-09, 19:09 »
Tack Björn!
Det var ett uttömmande svar. Ur vilka källor har du hämtat din information?
Om man jämför med en dansk skrift om personnamn så är JON nordisk drengenavn afledt af Johannes. Skiljer sig alltså från Sverige kan man väl säga. Det danska namnet JENS påstås också vara en avledning av Johannes. I svenska namnböcker sägs JENS ha danskt ursprung, vilket väl är sannolikt.
Mitt fall handlar om en by nära gränsen mot Danmark. En bonde i den aktuella byn kallas först Jens men namnet skrivs senare Jöns. JENS=JÖNS=JOHANNES=JON om man utgår ifrån den danska tolkningen. En prästson till en bonde JÖNS skulle väl då latiniserat kunna skriva sitt efternamn som JONAE och inte nödvändigtvis JOHANNIS. Synpunkter?
36
« skrivet: 2012-01-07, 00:32 »
Stämmer det att Jon är en sidoform av Johan - jfr citat nedan. Patronymikon bör bli Jonsson och latiniserat Jonae. Mansnamnet Jon är en gammal nordisk sidoform av Johan och var länge ett av de vanligaste svenska namnen. Johan betyder Gud har förbarmat sig. Nu för tiden är namnet mer vanligt i Norge. På 1700-talet ersattes namnet i almanackan med Jonas. Namnet förekommer på runstenar med stavningen Iun. Källa: http://svenskanamn.alltforforaldrar.se/visa/Jon Tacksam för synpunkter.
37
« skrivet: 2011-09-14, 15:36 »
Tolkning av arvsordning i skiftesbrevet ovan:  Modern ärver dottern genom bakarv men avstår från arvet av moderligt medlidande Eventuella halvsyskon ärver också
38
« skrivet: 2011-09-12, 11:04 »
Troligen avled berörda i den ordning som schemat nedan visar. Dotterns son i hennes första äktenskap dör före sin mor. Sonens far var då redan död. När dottern sedan dör bör väl modern kunna ha arvsanspråk efter dottersonen tillsammans med den senares eventuella halvsyskon? Mannen i dotterns andra äktenskap förvaltade godset som skiftades 1580 när dotterns mor avled. Låter inte det rimligt? 
39
« skrivet: 2011-09-11, 20:10 »
Tack Gunnar! På denna länk här finner du det mål som schemat bygger på. Vore intressant att höra dina synpunkter på dess innehåll.
40
« skrivet: 2011-09-11, 17:19 »
En moder 1580 överlevde sin egen dotter. Ärvde hon dottern? 
41
« skrivet: 2011-04-21, 09:43 »
[color=ffff00]GLAD PÅSK VÄNNER[/color]
Nu ska vi fira!
Det blir nog bra till slut.
42
« skrivet: 2011-03-27, 17:44 »
Tror du att barnet levde i detta speciella fall? Modern var död vilket klart framgår av texten ....förrän hon var förlossad av barnsbörden! De låter som om hon blev förlöst efter döden.
Vänlig hälsning
Göran
43
« skrivet: 2011-03-26, 19:43 »
Tack Ingela!
Om man sätter in citatet i mitt första inlägg så har barnets eventuella överlevnad betydelse. Det handlar faktiskt också om arv. Hela texten finns här. Tycker att det, även om det inte direkt utsägs, av texten att döma ser ut som om barnet överlevde. Antar att ansvaret för ett ev. kejsarsnitt låg på en närvarande barnmorska.
Vänlig hälsning
Göran
44
« skrivet: 2011-03-25, 20:09 »
Tack Karl Göran.
Jo, jag förstår att barnaföderskan dog. Men frågan är om man av texten kan utläsa/förmoda att barnet överlevt.
Vänlig hälsning
Göran
45
« skrivet: 2011-03-25, 18:53 »
[color=0000ff]..att effther thet min salige dotters
dödzstundh kom henne (thÿ wär) hasteligen vpå, för än hon war
förloßedh vdaf barnsbörden ..[/color]
Hur tolka detta? Blev barnet förlöst efter det att modern hade avlidit. Texten är saxad ur en längre text och det framgår inte om barnet överlevde eller ej. Den andra meningen [color=0000ff]för än hon var förlossad ....[/color] skulle väl kunna tolkas som om att barnet kan ha överlevt. Jag tycker att det är rimligt förutsatt att man då kunde genomföra ett kejsarsnitt eller på något annat sätt kunde förlösa barnet. Tacksam för alla synpunkter.
46
« skrivet: 2011-03-20, 19:43 »
2:a arvsklassen (2:a parenteln) omfattade före 1724 1. föräldrar 2. syskon 3. syskonbarn Någon som vet om halvsyskon inräknades i denna arvsklass och om de kom före far- och morföräldrar? http://www.domboksforskning.se/lagar/arvsordningen.htm
47
« skrivet: 2011-03-11, 11:02 »
Stort tack Mattias.
48
« skrivet: 2011-03-09, 20:34 »
Rikskansliet i Sverige 1560-1592, I. Svalenius innehåller redovisar en källa kallad förläningsregister. Närmare bestämt FR 1584 ff. Ingår detta i Riksregistraturet?
49
« skrivet: 2011-03-01, 21:30 »
Det avdelade ordet bör vara:
för-
arett = skänkt, given
50
« skrivet: 2011-02-21, 21:12 »
Jo Gabriel, så kan det vara. Avskriften är korrekt men gjord efter den tryckta versionen av Tänkeboken. Det kan vara så att den som en gång tolkat originaltexten kan ha gjort fel. Om det egentligen ska stå Min salige dotter shons vägnar så blir texten logisk. Hur tolkar du innebörden av texten (förutsatt att det ska stå min salige dotters sons vägnar)? Den avlidne dotterns mor ärvde troligt inget själv utan hade tagit emot dottersonens arv, troligen tills denna blev myndig.
Men hon säger [color=0000ff]thÿ haffuer iag vdaf ett moderligit medlÿdende icke wiledt gå vthi fultt arfskifte med förberörde Oluf Larson anthingen i hus, grundh, boo eller boohag, som honom tilhörer. [/color] Moderligt medlidande i förhållande till vem? Avser väl troligen svärmoderligt medlidande? Förutsättningarna för att hon skulle kunna gå i fullt arvsskifte vore väl att hon själv kunde vara arvsberättigad efter dottern? Det torde väl i så fall innebära att Olof Larsson och dottern inte hade gemensamma barn. Eller hur var arvsföljden på den tiden.
Vänlig hälsning
Göran
51
« skrivet: 2011-02-21, 19:02 »
Stockholm stads tänkebok 1580 9/7:
K. M:ttz tolnär Oluff Larson.
Præsenterede Kong:e M:ttz, wår aller nådigiste herres troo vnder-
såthe och tolnäre härsammestedz Oluf Larson ett öpet förseglett
breff i rätten och war begärendes, att thet motte bliffue almenneligen
vpläsitt och seden till en åminnelse inschriffues vthi stadzens täncke-
bock. Och althenstundh att man samme breff effther en nöge syyn
och ransaken befan ware oraderet, ocancelleret, omaculeret, så och
på signeterne aldelis oförfalsket, therföre haffuer man honom sådent
icke kunnet eller wiledt neke, och war thette breff lydendes ordh från
ordh såsom här efther fölier:
För alle the gode män, som thette breff hender förekomme anthen
nu eller i tilkommende tyder, gör iag Elin Erlandzdotter till Holm,
salige Måns Persons efftherleffuerske, kunnigt och witterligit, att
iag[color=0000ff]på min salige dottershons wegne [/color] med wenners och fränders rådh,
godh wilie ia och samptycke haffuer giort en wenhg förlÿckning
med min käre måg, erlig och wälförståndig Oluf Larson, om för-
nempde min dottershons fädernes och mödernes arf efther sin salige
föräldrer her Joen, som war kÿrckeheerde i S[p]onge, och min fram-
lidne dotter Märette, Gudh sig öffuer theris sie1er nådeligen för-
barme. Och är förnempde Oluf Larson och iag på [color=0000ff]förberörde Joen
Joensons wegne [/color] om samme fädernes och mödernes arf såledis för-
enthe och förlychte wordne, att effther thet min salige dotters
dödzstundh kom henne (thÿ wär) hasteligen vpå, för än hon war
förloßedh vdaf barnsbörden, thÿ haffuer iag vdaf ett moderligit
medlÿdende icke wiledt gå vthi fultt arfskifte med förberörde Oluf
Larson anthingen i hus, grundh, boo eller boohag, som honom til-
hörer, vthen therföre annammet af honom all then dee1, som min
salige dotter åtthe then tydh hon först kom i hans wäre, inthet
vndentagendes, efther som the register, huilke på bägge syder
ther vpå vthgifne äre, vthwyse och förmälle. Theruthöffuer haffuer
han af en godh wilie giffuit förnempde min dotter shon till en ähre-
skänck tw sölfstop någet förgylte, wäge 40 lodh, och twå sölf-
skeder om 6 lodh, en af them förgyltt, och en gullring om fÿre cro-
ner, som hans moders nampn står vpå, huilket iag altt bekenner mig
vthi godh nöye med wenners och fränders samptycke haffue redeligen
annammet och vpburitt. Och efther saken så wäl öffuertaledh och
förlycht worden är emillen förbemälte Oluf Larson och mig, therföre
gör iag honom och alle hans eftherkommende erffuinger quitt och
fry för altt yttermere tiltaal om samme min dottersons fädernes och
mödernes arf, så att huarken nu eller i tilkommende tÿder
therupå wydere clandredt bliffue vthi någen måtte. Och till ytter-
mere wiße och bättre förwaring, att effther saken såwäl öffuertaledh,
förenth och förlycht är, och [iag] för rättwÿsen skuldh icke kan för-
wägre thenne min käre swåger thette rättmätige bewÿs, begärer iag
i thet wenligiste aff the ärlige och försichtige gode män, som äre
borgmestere och rådh i Stockholmz stadh, att thette motte bliffue
anteknet i Stockholmz stadz tänckebock eftherkommandom till
åminnelse, och begärer än nw ytterligere, att theße erlige efther-
schriffne gode män wille bekräftige härvnder med theris signeter
sampt med mitt eigett, som haffue waritt öffuer thenne förlÿkning,
som är Kong:e M:ttz troo man och stådthållere på Stockholmz slott,
och wälbyrdig herre, her Hans Kyle till Erstewyck, Göstaf
Biörson till Folnäs, Kong:e M:ttz befalningzman på Suarttsiö,
och wälförståndig Sigfridh Jacobson, Hinrich Simonson rådhman,
Nilz Larßon och Hans glasmästere, här i Stockholm. Datum
Stockholm then 17 junij anno pro 1580. (Avskrift gjord av Niclas Rosenbalck).
Niclas avskrift är korrekt men har svårt att få de med blå text angivna avsnitten att hänga ihop. Var dottersonen Joen Joensson död eller kan det handla om felskrivning? Elin Erlandzdotter till Holm kommer överens med Olof larsson på dottersonens vägnar. Ordet vägnar blir obegripligt. Man kan ju knappast göra upp på en död persons vägnar!
Tacksam för synpunkter.
Vänlig hälsning
Göran Johansson
52
« skrivet: 2011-02-20, 19:05 »
Arvsskifte på 1580-talet. Hur ärvdes efter hustrun i ett hushåll bestående av man, hustru, deras barn och hustruns moder? Var den avlidne hustruns moder också arvsberättigad?
53
« skrivet: 2011-01-11, 18:25 »
Johan Persson från Bockabo vigdes 1700-06-10 med Marja Hansdotter (Ekstedt) från Emmabo. Kallas i dödboken(Vissefjärda C:1 1709 Dom:3 trinit) för Länsmannens hustru i Bockabo, hustru Maija Ekstet Hansdotter. Finns det någon som tror sig kunna veta eller gissa varifrån denna hustru ursprungligen kommer?
54
« skrivet: 2011-01-01, 12:52 »
Hej Göran.
Det finns, om jag inte minns fel, en bevarad likpredikan efter Andreas S. Pihl vari bekräftas att han var son till komministern Samuel Pihl i Västervik. Håller med om att födelseåret i antavlan ovan måste vara fel. Känner du till mer om den inspektor Pihl (är väl troligen samma p. som faktorn Anders Pihl 1734) som 1720 är dopvittne i Sala?
Vänlig hälsning
Göran Johansson
55
« skrivet: 2010-12-25, 14:43 »
Hej, tack för tipset. Lite som att leta efter en nål i en höstack. Men man kan ju göra fýnd som hänger samman med andra släkter under skummandet.
56
« skrivet: 2010-10-25, 09:41 »
Jo det är nog så som du skriver. Det andra barnet är säkert fött i Bromboda.
57
« skrivet: 2010-10-23, 11:03 »
Johanna, om uppslaget i husförhörlängden handlar om Parismåla så kan ibidem (ibm) möjligen också tolkas som att prästen avsåg Parismåla - det vill säga att barnet var fött här i Parismåla.
58
« skrivet: 2010-10-12, 14:59 »
Lotta, troligen handlar det om en felskrivning. Nej det är inte alls sagt att han blev utsatt för tortyr, men det är möjligt. I de domböcker från S Möre, Konga och i viss mån Kinnevald härad som jag haft anledning att läsa, har jag aldrig lagt märke till något brottsmål där den dömde avrättades direkt på platsen. Kan bero på att mitt syfte inte har varit att leta efter just sådana mål. Känner du till några domar liknande dem som avkunnades vid Uppvidinge härad 4/6 1624?
Har beställt kopior från Svea Hovrätt. Det är troligen där forskare har hämtat upplysningar om det planerade upproret i Södra Möre och dess eventuella utbredning till just Algutsboda socken, med tal om budkavle etc. Man kan undra hur detta omnämns i domtexten. När man läser Uppvidinge härads protokoll för 1624 så finner man inget mål som antyder något sådant; bortsett möjligen från soldatmönstringen detta år.
I texten som jag lagt in ovan står det ..... eller lät en präst förmå den anklagade att i bikt erkänna sin skuld på falsk grund iscensatt fiktiv förberedelse av den anklagades egen avrättning. Det som stör mig lite med eftertexten till domen är att den inte kan placeras in kronologiskt. När han i bikt bekände sina synder framgår därför inte, eller hur?
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-10-12 15:13)
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-10-12 17:26)
59
« skrivet: 2010-10-12, 01:31 »
Lotta Nordin skrev ovan: En fråga jag måste ställa till dig, Göran, är varför du helt och hållet verkar antingen helt glömma bort, eller åtminstone förmildra Carls brott?.
Jag svarade väl inte på hennes fråga. Anledningen är att Carl Torssons bakgrund var lite speciell och att händelserna i tid inföll med att rykten fanna om bärande av budkavel i Algutsboda socken. Dessutom förekom tortyr i olika former, se här:
Utdrag ur examensarbete ”Rätten till tystnad contra upplysningsplikt i svensk speciallagstiftning” Juridiska fakulteten i Lund 1999
Av Olaus Petris 38:e domarregel kan man även sluta sig till att det förekom tortyr i Sverige under 1500- och 1600-talet:
”Efter den bekännelse, som varder en pint och plågad till, skall ingen dömas ty sådana bekännelser pläga vara falska, och ofta sker, att många bekänna det som aldrig sant var eller skedde, för den pina skull de lida, med mindre att av sådan vederkännelse finnas de skäl, som väl må dömas efter. Och hörer där stor beskedlighet till huru man sådan pina och plåga umgå skall, att man icke pinar eller plågar den, som ingen skuld haver ...” [Träskman b, s 597]
Det finns dock inga entydiga uppgifter om i vilken omfattning det förekom tortyr i sverige under denna tid. [color=0000ff]Under 1600-talet förekom förutom fysisk tortyr även andra metoder för att få den misstänkte att erkänna. [/color] [color=0000ff]Exempel på detta är att man iscensatte en fiktiv avrättning eller lät en präst förmå den anklagade att i bikt erkänna sin skuld på falsk grund iscensatt fiktiv förberedelse av den anklagades egen avrättning[/color]. [Träskman b, s 597f]
Träskman, Per Ole: Rätten att förbli tyst, ut JFT 1993, s 594-617.
Det är nämligen något konstigt med eftertexten har jag tyckt. Vidare finns två uppgifter i domböckerna om när Carl Torsson avrättades. Första gången i protokoll från Uppvidinge h:d 4/6 1624 där det står att han var farlig och därför avrättades direkt på tingsplatsen. Andra gången i Uppvidinge 1624-07-26 i samband med anklagelsen mot Jon Pedersson, den brorson som hjälpte Carl Torsson att komma ur sitt fängsliga förvar i Växjö. Där omnämns avrättningen av Carl Torsson på följande sätt: ” ....och onda bedrifter bleff till Liffuet straffad wedh Lenhoffda tingh den 4 Julij 1624 uthij Stådthållarens wällborne Erich Jöranssons och öffuerstens wälb: Redhwens närwaro.” Om den 4 juli 1624 detta stämmer så blev han således inte avrättad genast efter domen. Kan antingen vara en felskrivning eller att det första gången kan ha handlat om en fiktiv rättegång med präst närvarande.
Jag vore tacksam för något slags slags svar.
60
« skrivet: 2010-10-08, 18:25 »
Tillnamnet Silkelock låter som en personegenskap. Någon med silkeaktigt hår. Kan det ha funnits två släkter?
61
« skrivet: 2010-10-08, 13:44 »
Om man vill läsa hela artikeln så ska man beställa både del 1 och 3 på biblioteket, eller ....?
62
« skrivet: 2010-10-08, 11:57 »
Hej Roger!
Du skrev i ett tidigare inlägg: Bankeström antar honom vara identisk med den knekt Sven Silkelock som 1624 häktades för upproriska stämplingar, men senare frikändes av Svea hovrätt (Bankeström 1997 s 269). Avser du då första delen av hembygsboken Från flydda tiders Kristdala och Tunalän, del 1? Del 3, tryckt 1997 handlar om 1800-talet.
Vänligen/Göran Johansson
63
« skrivet: 2010-10-06, 18:59 »
Sven Silkelock hade för 6-7 år sedan kommit i hor med samma kvinna som omnämns här. Han föregav i protokollet 7/6 1624 att han begärt hos biskopen att få bli skild från sin hustru eftersom de icke kunde lida huart annat. Hossmo torde vid denna tid ha tillhört Växjö stift. Har man tur så kanske det finns något protokoll eller någon annan handling bevarad som innehåller upplysningar om Silkelocks yrke/status. 1624 satt han fängslad och det är faktiskt ett mycket egendomligt sammanträffande att detta skulle ha ägt samtidigt som knekten Sven Silkelock 1624 häktades för upproriska stämplingar. Var det kanske ändå samma person?
64
« skrivet: 2010-10-01, 00:02 »
Lotta, Per eller kanske någon annan, har ni någon uppfattning om hur vanligt var det att brottslingar avrättades omedelbart på tingsplatsen? Redovisades i sådana fall i protokollen den bekännelse till en präst som visas i exemplet Carl Torsson ovan? Jag har läst ganska många domböcker, framför allt från Södra Möre och Konga härader. Har visserligen inte haft fokus på just detta men kan inte minnas att jag har sett något liknande förut.
Vänlig hälsning
Göran
65
« skrivet: 2010-09-30, 10:53 »
Hej Olle
Adressregistret har fotograferats av SVAR. Om du har abbonemang och söker på Riksregistraturet så får förutom alla skrivelser och tillgång till detta register. Det finns också ett ämnesregister.
Tittade igår i Smålands handlingar för 1584 och 1585 i de delar som omfattar Jönköpings slott. Hittade ingen Johan Dreffling men det förekom att hövitsmän omnämndes. Jag hittade däremot en Hindrich Kråka från Kalmar. Alltid något. Troligen en ämbetsman på Kalmar slott. Har du hört talas om denna Kråka tidigare?
Mvh
Göran
66
« skrivet: 2010-09-30, 00:06 »
En Hindrich Kråka omnämns i Landskapshandlingar, Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1584: 8, bildid: A0047600_00161. Är denne Hindrich känd av någon?
67
« skrivet: 2010-09-29, 23:55 »
Olle
I adressatregistret till Johan III:s registratur för åren 1584-1592 omnämns ingen med namnet Dreffling. Det hindrar ju inte att Johan Dreffling kan ha omnämnts inne i texten i något av dokumenten. Kan han ha kallats för något annat? Du nämnde namnet Grävling ovan. Att han skulle ha redovisats med patronymikon är väl knappast sannolikt.
Mvh/Göran
68
« skrivet: 2010-09-29, 16:29 »
Släkten Dreffling lär ha sina rötter i Tyrolen. Jag har inte följt diskussionen men om det handlar om släktens tidigare anor så vore det kanske en god idé att vända sig till G-gruppen eller någon tysk förening.
69
« skrivet: 2010-09-28, 22:01 »
Rolf, jag är inte medlem i Disbyt. Man ska kunna söka som gäst men det fungerar inte vad jag kan se.
70
« skrivet: 2010-09-28, 15:50 »
Hej Lilli-Ann!
Personen Vitus de Larose är helt okänd för mig. Men av namnet att döma så bör han ha varit en ättling till släkten Larose från Lund. Jag är mest nyfiken. Troligen bodde han väl i Kristianstad. Tror du inte det var där som Vitus laros hus fanns?
mvh/Göran
71
« skrivet: 2010-09-27, 19:45 »
Tack själv Lilli-Ann. Har själv forskat en del om släkten de Larose och är lite nyfiken på vem denne ev. Vitus de Larose kan ha varit. Har tyvärr inte tillgång till mantalslängder för tillfället. Där skulle man nog enklast kunna finna honom.
72
« skrivet: 2010-09-27, 10:21 »
Lilli-Ann, hur gammal är anteckningen och var förekommer den? Vitus Laros låter som en tänkbar ättling till släkten de la Rose i Malmö/Lund. Boktryckaren Vitus Habereger och släkten de la Rose var ingifta med varandra.
73
« skrivet: 2010-09-26, 17:17 »
Sven Silkelock omtalas här. Det måste ha varit en pigg gammal man om om man får tro nedanstående protokollsanteckning. Datum är den 7/6 1624 vid Södra Möretinget i Vassmolösa vilket stämmer bra i tid med Jödde Stims påstådda upprorsplaner. Det var tydligen inte första gången som han bedrev hor. Det bör väl inte vara omöjligt att det handlar om två olika Sven Silkelockar! 
74
« skrivet: 2010-09-24, 21:45 »
En tänkbar lösning redovisas i ett inlägg under länken i mitt första inlägg. Aska kan tydligen användas emot halka. Att aska skaftet skulle kunna ha gjorts för att få bättre grepp om kniven. Det kanske inte är omöjligt att det var ett talesätt som innebär att det dråp som det handlade om inte ägde rum i hastigt mod utan var överlagt. Vad tror ni om det?
75
« skrivet: 2010-09-24, 11:11 »
Javisst Lina, så är det nog. I detta fall skulle det möjligen kunna tyda på att rätten ansåg att dråpet inte utfördes i hastigt mod; att det inte var en oöverlagd brottslig gärning.
76
« skrivet: 2010-09-23, 22:02 »
I ett inlägg här sägs om en dråpare följande: ...tog darten ut och i gruvan askade skaftet .... Dart=kniv och gruva=eldstad men var betyder meningen? Varför gjorde dråparen så?
77
« skrivet: 2010-09-23, 21:54 »
Tack själv Per, du har ju själv bidragit med viktiga upplysningar. Är fortfarande nyfiken på innebörden av att Carl Torsson tog darten ut och i gruvan askade skaftet (se inlägg från Lotta igår kl 15:50). Han drog tydligen fram sin kniv och stack ihjäl drängen. Men varför askade han knivskaftet i eldstaden?
78
« skrivet: 2010-09-23, 15:31 »
Att aska skaftet torde väl haft någon slags symbolisk betydelse. Vad tror du?
79
« skrivet: 2010-09-23, 12:26 »
Dart betyder väl ungefär dolk. Frågan är vad han gjorde när han i gruvan askade skaftet. Gruva betyder väl hål eller något i den stilen.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-23 12:27)
80
« skrivet: 2010-09-22, 15:15 »
Man kan undra var häradsskrivaren hämtat upplysningen om att Carl Torsson hade dräpt en person för 16-18 år sedan (1608-1610). Jag har en egen gammal notering från 11/9 1611. Vid detta tillfälle kom Kirstin i Dampemåla inför rätta. Hon hade blivit belägrad av festepilten Carl Torsson. Denne hade dock fällts för dråp och försonat sin sak med överheten men fästmön hade ångrat sig. Biskopen hade förlåtit henne. Lotta, har du möjligen tillgång till kopior av Uppvidinge härads originaldomböcker? Dråpet borde finnas med där. Fallet borde också kunna hittas i domkapitlets handlingar om de är bevarade.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-22 15:33)
81
« skrivet: 2010-09-22, 12:24 »
Hej Lotta, jag borde ha skrivit att tolkningen är gjord utan granskning i efterhand. Det kan därför finnas fel. Om du ser andra fel så är jag förstås tacksam om du säger till, förutsatt att du har tid. Visst var det Kalvamo; tack för att du har ögonen med dig. Nej, det stämmer naturligtvis att han inte blev dömd i efterhand. Det var väl så att rätten konstaterade att det brott som Jon och pigan begått ledde till dödsstraff. Understrykningarna är egentligen till för min egen del. Den första anklagelsen som togs upp var hustruns ev. otrohet och sedan kom resten.
82
« skrivet: 2010-09-22, 10:54 »
Uppvidinge 1624-07-26
I anklagelsen mot Jon Pedersson, den brorson som hjälpte Carl Torsson att komma ur sitt fängsliga förvar i Växjö omnämns avrättningen av Carl Torsson på följande sätt: ” ....och onda bedrifter bleff till Liffuet straffad wedh Lenhoffda tingh den 4 Julij 1624 uthij Stådthållarens wällborne Erich Jöranssons och öffuerstens wälb: Redhwens närwaro.” Om den 4 juli 1624 detta stämmer så blev han inte avrättad genast efter domen. Det står så såvitt jag kan se också i originaldomboken.
Vid samma ting den 26/7 blev Jon i Vackamo (råkade bli dödad av en fogde i jakten på Carl Torsson), en av Carl Torssons vedersakare, i efterhand (kan man väl säga) dömd till döden för horeri med en piga som också dömdes till döden. Vidare anklagades landsknekten under Redhwens kompani Nils Pedersson, brorson till Carl Torsson, för medhjälp till stöld ihop med sin fader ”Stora-Pelle”. Samme landsknekt hade tidigare deltagit vid Carl Torssons ”hemgång” i Getasjökvarn.
83
« skrivet: 2010-09-22, 10:02 »
Fortsättning på föregående inlägg:
Till det andra haffuer stulet en
qwiga ifrån Peder i Ubbemåla, i skogen
dollt och nöt i sin egen huus derföre kunde nemb-
den icke befria honom ifrån det straff som uth
rykes I det andra cap. I tiuffueballken neml
at han som gårdtiuff haffuer förwerkat
Liffuet och Godz. Sedan stulet en hest
I Hellesjö I skogen whilken togz i hans hender
medh ferska gierningh, och han will wenda sa-
ken in på hans hustrus broder Nills i Rösshult
ther till han näkar, Derföre effter åklagares
bewis och hans hustrus bekiennellse felltes
och dömbdes Carll till saken. Then andre
hästen som stalls ifrån Nills I Steenkulla, och
togh i Carl Torssons handh och han hade bort
byt som thet hade warit hans egen, och hä-
sten sålunda bespeijades, och Carll sedan betallt
felltes han och till saken effther han haffuer
inge fångeman, eller kan efter lagh leda
sigh ifrån. Men sedan han kom uhr fengzlet
uthi Wexiö der han till at hielpa sigh der ifrån
och till skogen igen mher åstundan at stiäla
och döllia Rånte en hest och Redh stora 12 mill
till Bålldöö, der giorde förhålldh på Hästen en
tidh sedan sände ifrån sigh hästen och behöllt sa-
dell (?) och Betzel thet dömbdes för fullt
Rhån effter thet 40 Cap: I Edtzöre Ballk.
Item det han medh beråt modh wapen och
medhföllie haffuer dragit till Gietasiöqwarn
och emot Konungens förbudh upslagit dörar
som Cronemerke påsat war låtet aftröska säden
och bortfördt sampt annat godtz dömbdes för
hemgångh och fullt Edtzöre bråt och spannamålen
som medh Cronans bekostnadt bergat war och
annat godtz han tädan förde, såsom och de Päning-
ar han trugade aff den åbo fougden dijt satte
dömbdes för fullt Råhn, medh wolldt Rånat
Efter det 40 Cap: I Edtzöre Ballk: och för sådanne
groff stycker haffuer föruerckat liffuet.
Haffuer och bestellt igenom sitt ildfundiga upsåt
at Konungens och Härdatez fengzle är brutit.
Item ähr ock bewisligit at Carll Torsson för 16
eller 18 åhr sedan haffuer uthan all nödh och tvångh
bedriffwet Mandråp: Och ähr aff höga öffuer-
heeten till liffuet benådat för den ordsak han sitt
leffuärne reta och bätra skulle, och sigh alldrigh öff-
ter medh någon ogierningh befinna låta.
Men han haffuer sådanna höga nåder missbrukat, och
fört et argt ondt och förargeligit Leffuerna ifrån
den ena odögden till den andra, lijka som ingen öff
uerheet wåre till som sådant wålldh straffa
kunde. Och efter han ifrån barndomen haff-
uer mher warit benägen till allahanda slagz o-
dygdh en til något got, och ingen betringh ähr wij-
dare at förmoda, derföre ähr han effter föreskreff-
ne, Capitell I Lagen dömbdh ifrån Liffuet. Och
effter han war en farligh Meniska den ingen i hela
Häradet wille bidia för, bleff domen Exequerat
genast på tinget I Hela Häradetz åsyn.
Hwadh belangande horet hans hustru honom tillwi-
ter, och han uthan tuiffuell ähr brådtzligh före, effter
som hans hustru bekienner såsom och den stuten I
Kallfuamo, och annat som Carl Torsson nekar till må
stå i werde in til Gudetz dommedagh.
Carl Torssons Protestation först wille han sigh befrija
at han icke rådde sin hustru eller tubbade at bedriff-
wa den lägersmåll gierningh, medh Bonde Jönsson
uthan at han them sålunda fant, (uthwålladt)
thet tå fast annorlunda bewistes.
Till det andra at de tuå Hästar säger han sigh
icke allena stulet haffua, uthan Nills i Rörshullt
haffuer warit lijka godh medh honom, i den ene
Hästen; Men den andre som Nills i Stenkulla
miste säger han fans i skogen thet tå annor-
lunda bewistes, omsider när han sågh alfuaren
bekiende han allt sammans och fast mehr tiuffuerij.
Fan tro´t, sa Relling
84
« skrivet: 2010-09-21, 21:25 »
Lotta, lägger ut hela den text som handlar om domen mot Carl Torsson. Jag är helt enig med dig men tror kanske att det kan vara av intresse för någon att veta hur det slutade för den stackars Carl Torsson. Börjar med en del idag och fortsätter i morgon med resten.
Uppvidinge härad, 2-4 juni 1624.
Samma dagh framstelltes för retta Carll
Torsson hwilken för sin förre bekiende tiuff-
we gierningh war lagdh i häradtzfengslet
där han lågh i 5 eller 6 weker, sedan bestelde
han medh sin broderson Jon Pedersson, att
han om nattatidh gick till fengslett, sönder-
slogh låsen och jern, förderfwandes fle..
thedt fengzlet medh förwaret war och
hallp fången till skogen igen.
Sedan effter Lägenheeten all den stundh
Carll trugade och undsade them på liffuet
honom fångadt hade och deras hus medh allt
och brandh, såsom skiedde medh Jon i Kalfwamo
adt han icke torde leffua säker i sin egen huus u-
than måte ligga wacht hwar han kunde, bleff å
ter Carll fångat, och medh thet samma
bleff skuten igenom Benet, bleff och I
samma ferdh, Jon i Kalfwamo i wåda aff
en fougdakarll ihiällskuten, sådant han haff-
uer warit en ordsak till.
Nu bleff för:de Carll Torsson fördh till Wexiö för-
sorgdh medh ett nådiget fengzle, Läkare, madt
och dricka, och när han begynte bliffua bädtre
haffuer han achtadt all tillfelle at rymma, och en
söndagh mädan follket war i kiörkan, staall
en Bondahäst och rymbde till skogen igen, och gaff
sigh ådt Danmark till Fur.
Item beklagar och konungz fougde at för:de Carll
Torsson hade besutet et Cronohemman
Gietasiöqwarn, det sådt någon winterrågh
och annatt sädh, och effther han war en gård-
tiuff, blef Godtzet (kiendt) under Cronan
och sat I Konungens förbudh och Cronemar-
ke på dörarne. Deta achtade Carll Torsson
inthet uthan togh sina brodersöner och en
kneckt under Möres Phan Swen Nilsson,
drogh medh wepnad handh till Gietasiöqwar..
uthtrask spanamålen och bordtförde sam-
maledes upslogh Hästen uthtogh allt sitt godz
och bortförde oachtandes att säden war
burghen medh Cronones dagzwerken och be-
kostnadt.
Item hade och Heradtzfougden Knut Madtzon
bortstat för:de Cronegårdh till en Bonde Swen
Pedersson på et fritt möte, och bestodh bonden
at inflöttia i gården; då gick Carll Torss
till Bonden seijandes will tu icke kiöpa
gården aff migh då skall du alldrigh flötia
tijt dy iagh skall skiuta tigh ihiäll; då
måte Bonden fför:de Swen Pedersson uth-
wisa honom Penningar 16 dlr der och oppå
Carll haffuer bekommet 8 dlr.
Item beskyllde Carll Torsson sin hustru Sissa
att hon hade bolat medh hans egit söskione-
barn, Per Moga i Fur i Frillestadh sochn I
Medelstadh häradt och säger att hans broder
Peder i Bollöö, folgdt honom dijt, och hans hu-
stru bekiendt, och bestodh Peder Moga i Munnen
at han henne belägrat hade.
Item bekienner och att Per Mugh haffuer
henne belägrat och legat medh henne i hor
i halftridie åhr.
Item säger och Matz Bengtson I Fur henne
belägrat haffua.
Item säger at Sissa haffuer stulet et Bol-
sterwar ifrån Lendzmannen Nills Jep-
passon.
Item at hon skulle haffua stulet en kiedia
ifrån Gudmundh i Gusemåla wäger 10 lodh.
Item stulet huffudtklädher och annat I
Giestabudh.
Item beskyllar Carll Torsson Nills i Röreshult,
at der tiente ett qwinnfollk i Miöahullt
Berita benembdh hos Mas Simonsson och
der bleff haffwandes, dijt gick Nills I
Röshullt togh 7 dlr aff bonden, och skyndade
kånan öfwer Grendtzsen ådt Danmark
der finns en nu kåna och barn.
Hwadh belangande Carll Torssons bedrifter
för en han bleff fångat så ähr först, at han
haffuer emot all ehrligheet medh Lockan-
de och tobbande hållet sin hustru der till
at hon skulle bryta Echtenskapz eedh, och
inlåta under fallskt Lägesmååll medh
medh gårdmannen Bonde Jönsson på det han
kunde få penningar, för sådan fallskheet och
ondt upsåt dömbdes han för en oerlig man
som ingen ähra achtar, hellst efter han derfö
-re trugade sigh till uthan lagh och
dom, det (höö) rechnas för Rhån.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-21 22:27)
85
« skrivet: 2010-09-19, 18:54 »
Håller med dig Stig-Ove. För egen del har engagemanget varit alltför känslomassigt. Tyckte helt enkelt synd om Carl Torsson! Så här började historien 1623-03-13:
Bonde Jonsson i Hällasjömåla, Vissefjärda sn hade tidigare varit gårdsman hos Carl Torsson. Ett rykte gick i bygden att han hade ”belägrat” Carl Torssons hustru Sissa Pedersdotter som var kusin till Bonde Jönsson. Carl Torsson var närvarande i rätten och påstod att Bonde alltid var efter henne och ville ”bedrifua skamlösheet medh henne”. Därför tog Carl Torsson med sig sitt gårdsfolk ut i skogen men vände själv tillbaka och överraskade hustrun och hennes kusin tillsammans. Han såg ”ingen liknelse till någon gerningh” och ville fria sin hustru med ed. Av den anledningen och eftersom det var ett allvarligt rykte och parterna nekade tilläts Bonde Jönsson utfäste en 12-mannaed och göra sig fri till nästa ting.
Bonde ”måtte inthett festa lagh (=avlägga) ty han war en lagwunnen tiuff, iche wille heller nogon annan festa lagh för honnum”
Det var ju så himla orättvist om karlen nu talade sanning. Hustrun bjöd ut sig åt en släkting som dessutom var en straffad tjuv. Mannen försökte fria henne med ed och Bonde lyckades inte styrka sin oskuld med hjälp av 12 män. Men som sagt, man får bortse ifrån hans uppenbarligen hemska hustru, hennes tidigare otroheter och tjuverier och inse att vi har haft val idag och att det är år 2010. Och slutligen konstatera att en dombok inte är en roman även om den ibland kan vara väldigt underhållande.
86
« skrivet: 2010-09-19, 17:40 »
Stort tack Lotta. Det var klara besked. Med ledning av vad du säger står det ju helt klart att Carl Torsson dömdes till döden på egna meriter. Var i texten har du funnit att tjuvabalken åberopas?
Rättelse: Jag ser att du har besvarat frågan ovan. Det var tydligen när stölden av kvigan i Ubbatorp diskuterades som tjuvabalken fördes på tal.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-19 17:45)
87
« skrivet: 2010-09-19, 10:14 »
I några tidigare rättsfall från denna tid har jag sett att edsöresbrottslingaar dömdes fredlösa. Min avsikt är enbart att förstå hur man resonerade i just vårt fall.
Vad jag lärt mig om edsöre:
Edsöresbalken
Bröt någon mot den av kungen besvurna friden, så ansågs han bryta mot konungens edsöre. I Alsnö stadga upptogs som sådana edsöresbrott: 1) dräpa eller sarga i kyrka, på kyrkogård eller på ting, 2) våldföra kvinna, 3) sarga eller dräpa någon i hans eget eller annan mans hus, 4) hämnas då fred blivit lovad och förlikning gjord, 5) hugga lem av annan.
Biltoga (fredlöshet) var det hårdaste straffet
Syftet med att föra dessa brott och anse dem vara edsöresbrott var att trygga den allmänna säkerheten genom hård bestraffning av sådant våld..
Straffet var: 1) brottslingens lösegendom förverkades till kungen, häradet och målsäganden, (en tredjedel var), 2) förbrytaren blev landsflyktig tills den som han hade förbrutit sig mot bad för honom, 3) sedan han eventuellt fått fred, böta 40 mark till kungen
I vårt fall så beslagtogs tydligen Carl Torssons lösegendom. Så långt stämmer det. Men sedan? Carl dömdes till döden med stöd av 40 kap i Edsöresbalken. Det bör i så fall ha gjorts en skärpning i lagtexten. Dödsstraff bör väl var allvarligare än fredlöshet. Erkänner glatt att jag inte behärskar denna del av 1600-talsjuridiken. Vad står det egentligen i 40 kap Edsöresbalken? Någon som vet?
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-19 12:05)
88
« skrivet: 2010-09-18, 21:11 »
Jo, jag vet. Men det råder knappast något tvivel om att det är samma Gudmund som avses. Du ger dig inte så lätt och det är bra. Såvitt jag vet hade denna släkt inga kontakter mot Ramdala i Blekinge. Vi talar nog förbi varandra. För min del ser jag alla dessa mål som ett sammanhängande åtalskomplex där det ena målet går in i det andra - men jag kan ha fel. Till slut leder det till dödsdomen. Allt började, om jag inte har missförstått, med en anklagelse mot Sissa Pedersdotter och kusinen Bonde Jönsson för hor. Anklagelsen var baserad på ett rykte i bygden. Carl Torsson var inte inblandad första gången. Är det inte rätt? Till slut blev denna händelse en åtalspunkt som istället riktades mot Carl Torsson.
89
« skrivet: 2010-09-18, 20:36 »
Lotta, jag är ingalunda ute efter att förmildra Carls brott. Han och hela hans släkt hade minst sagt tvivelaktig vandel. Det är något som jag håller på att skriva om. Men jag vill gärna undersöka om det finns något i texten som tyder på att avrättningen kan ha haft andra orsaker än att han bara var en tjuv. Ska läsa igenom hela luntan noggrant igen. Men mitt intryck hittills är naturligtvis att han varit en gårdstjuv. Däremot har han bara utnyttjat våld i vad jag tycker är trängda situationer. Vid något tillfälle då ha hade rymt och blev jagad och vid ett annat tillfälle då han gjorde hemgång i sin f.d. kronogård. Och vid ett tredje tillfälle då han överraskade hustrun ihop med sin kusin. Du har rätt - hon hette förstås Sissa. Råkade blanda ihop henne med Carl Torssons mor som hette Kerstin. Om du har tillgång till originaldomboken Uppvidinge 1623-05-08 så ser du att det är Gusemåla i Vissefjärda sn som avses. Men jag håller med om att det i det senare protokollet ser ut som Gåsemåla. Troligen en felskrivning i domboken. 
90
« skrivet: 2010-09-18, 19:30 »
Elisabeth - naturligtvis ber jag om ursäkt. Jag kan ha missförstått. Frågan är förstås om Lotta verkligen tog illa upp. Det fanns en del god humor i hennes sista mening i inlägget ovan:
Rätten tyckte väl att en stackars värnlös kvinna inte hade skuld i att hennes man rådde och tubbade henne.
.
91
« skrivet: 2010-09-18, 18:10 »
Faktum är att Kerstin Pedersdotter var ett lättsinnigt stycke, det måste man nog fastslå. Om hennes påståenden om oskuld fanns det uppenbarligen också delade meningar. Hon hamnade ju trots allt i fångkistan uti Kalmar efter det att hennes man nesligen hade avrättats. Och det eventuella brottet var väl långt värre än hor eftersom hon dessutom var kusin till den man (Bonde Jönsson) som idogt traktade efter henne. Handlade det inte också om eventuellt kätteri i upp- eller nedstigande led och första och andra graden i sidoled (= incest)? Det hade i så fall kunnat ge ståthållare Ulfsparre möjlighet att avrätta kärleksparet på tingsplatsen; om de hade blivit överbevisade. Jag är förstås osäker på om de var tillräcklig nära släkt. Någon annan kanske vet?
Jag är medveten om att ett brott beivrades där det ägt rum. Hur samarbetet med Danmark såg ut på den tiden kan man ju förstås fråga sig. Det finns inga bevarade domböcker för Fridlevstad för 1620-talet men jag har åtminstone funnit i de danska räkenskaperna för Sölvesborgs län att Per Moe 1623-1624 blev domd till böter för blodvite. Det kan ju förstås inte handla om horbrott. Några böter for horeri ha jag däremot inte funnit.
Du har läst fel ifråga om den stulna kedjan. Det var från Gudmund [Svensson] i Gusemåla som hon stal den. Gusemåla ligger i Vissefjärda socken grovt räknat mitt emellan Algutsboda och Fur. Gudmund var bror till Carls far Thor Svensson i Rörshult.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-18 19:25)
92
« skrivet: 2010-09-18, 11:53 »
Klipp över Erik Tunelds Geografi öfver konungariket Sverige. 8e uppl. 1832:
En vidt utseende upprors-rörelse ulbröt här äfven under Riksdagcn 1624; Knecktarne började den emot sin Öfverste, Patrik Ruthwen, en Skotte, och sina öfriga Oflicerare. De upproriskas hufvudman var en Jödde Stim, förmodligen öfverstens landsman. För att stilla detta buller, skickade K. Gustaf H Adolph hem, ifrån Riksdagen i Stockholm, Supeiintendenten i Calmar, Mag. Jonas Rothovius och allmogens Riksdagsmän , samt förmanade genom bref bönderna till undersåtlig lydnad. Konungen liknade sjelf detta uppror vid Dacke-fejden ; det dämpades dock i sin första början genom Officerarnes drift och trohet. Polska spioner, eller, som de kallades, Polska spyflugor, som inkommo från de dåvarande Danska landskapet Blekinge, ansåg konungen härtill vara orsaken. De upproriska blefvo genast gripna, hufvudmännen förda till Stockholm och afrättade; de öfrige mest brottslige undergingo sitt straff i orten; några, som satte sig till motvärn i en by, blefvo tillika med byn uppbrännda; uppenbara missgerningsmen, som brutit sig ur fängelserna, höllo sig i skogarna och plundrade resande, blefvo äfven fasttagne och genast aflifvade; en del bönder.....
Den i inläggen ovan omtalade Carl Torsson var bonde i Fur i Danmark 1620. Där hade han släktingar. Tycks därefter ha flyttat till Algutsboda och Getasjökvarn. Hans historia passar rätt väl in i beskrivningen av missgerningsmen ovan.
Naturligtvis kan man inte dra alltfor stora växlar av detta. Det kan vara en slump att överste Ruthwen och ståthållaren Erik Jöransson hade en utskrivning av soldater inför Uppvidinge häradsting den 30/5-1/6 1624 vilken dagarna efter den 2-5/6 1624 följdes av en arkebusering av den gamle trumslagaren Bengt beordrad av överste Patrik Ruthwen och exekverad inför ett antal yngre soldater andra till warnagel. Och som av en slump avrättades vid samma ting omedelbart den halvdanske Carl Torsson efter han war en farlig meniska den ingen i hela häradedt wille bedia för.... . Men allmogen i Algutsboda var säkerligen fullständigt skräckslagen inför Gustav II Adolfs järnhand och vem hade vågat .......
93
« skrivet: 2010-09-18, 00:58 »
Tack Torsten för din upplysning. Då fick ståthållarens närvaro på tinget i juni 1624 också sin förklaring. Beklagar missen av parentesen. Funderar lite på innebörden av röveri på skogar och allmänna vägar. Den dödsdömde hade stulit ett antal olika djur på gårdar (i något fall hos hustruns släktingar); han var alltså ingen stråtrövare. Rövare användes för övrigt förr i tiden som beteckning på personer som illegalt angrep andra och tog deras ägodelar, företrädesvis när dessa var på resa.
94
« skrivet: 2010-09-17, 20:42 »
Lotta, nu var ju ämnet egentligen disposition och kronologi i domboksprotokoll från 1620-talet. Men dina svar är värdefulla eftersom du ju faktiskt tagit dig tid att läsa in själva sakfrågorna.
Den upplysning som Per Thorsell ger är dock viktigare om man vill förstå avsikten med framför allt den sista meningen i den avslutande protokollet från juni 1624. Det vill säga att den dömde fick möjlighet till syndabekännelse och avlösning inför en präst med risk att renderas ett evigt straff i helvetet. Ett klart svar.
Den andra viktiga upplysningen är den som Stig-Owe Wisberg berättar om i inlägget här ovan. Han skriver att landhövdingarna utan föregående prövning i hovrätten kunde verkställa dödsdomar för nedanstående brott om alla rekvisit förelåg, om egen frivillig bekännelse avlagts och »laglig, flitig, noga rannsakning och dom» föregått:
- kätteri i upp- eller nedstigande led och första och andra graden i sidoled (= incest)
- tidelag,
- våldtäkt,
- barnamord.
- veterligt uppenbart mord.
- röveri på skogar och allmänna vägar samt
- dråp som sker med hemgång eller försåtligen å kyrko- eller tingsväg.
I vårt fall verkställdes dock inte domen av någon landshövding såvida nu inte ståthållaren på Kronoberg Erik Jöransson [Ulfsparre] till Näs råkade vara landshövdingen detta år. Om man betraktar ovanstående brott så finns det möjligen ett fall som väl då kan vara tillämpligt, nämligern röveri på skogar och allmänna vägar. Röveri torde väl vara jämförligt med stöld.
Fortfarande är jag lite undrande över placeringen och innehållet i de resonemang som förs i protokollet efter det att Carl Torsson hade avrättats. Kronologiskt sett borde de ha placerats före den felaktigt(?) verkställda dödsdomen.
Lotta, du är lika snäll som vanligt men det är möjligt att jag är lite petig och att jag vrider och vänder. Vill gärna försöka förstå varför saker och ting ser ut som de gör eller varför man handlade som man gjorde. Nej - haha - Carl Torsson tillhör inte mina anor men det hade varit spännande om så vore. Det är roligt att diskutera med dig!
I sakfrågan undrar jag fortfarande lite över varför man med 1600-talets värderingar lämnade hustrun Sissa Pedersdotters förseelser utan vidare åtgärd. Hon var ju faktiskt med om en allvarlig anstiftan till brott och hade tydligen gjort sig skyldig till en hel del olika förseelser såsom horeri (2 ggr) bestyrkt av Carl Torssons släktingar i Danmark, stöld och kleptomani på gästabud.
95
« skrivet: 2010-09-17, 14:34 »
Lotta, den 8 maj 1623 bekände Carl Torssons hustru Sissa att lönskalägret med Bonde Jönsson var planlagt tillsammans med maken. Denna punkt i protokollet avslutas på följande sätt: ...Bleff och Carll tagen i förhör, och tilfrågades om den bekiennelse hans hustru giordt hade, Tå nekar Carll på det högste, at han aff något rådslagh inthe wett, utan säger sigh af deras omgenge hafua fåt mistanke, och för den skuld togh orsak at waka der efter, ? är Carll så styff at han godwilligen inthe bekiende; [color=0000ff]derför bleff han lagd i kistan[/color].
Därefter anlägger hustrun moteld. kom för retta Per i Ubbemåla, beklagandes, at för;de Carll Torson i förgång- höst stahl en quiga, det och Carles hustru bekiende, (hemma) för kiörkeherden och ländzmannen, sägandes, at quigan war slachtat opwedh ån, dijt grannar gingo att leta, finnandes horn och en fott, hwilken war brun lika som quigan, Item funno de thvå fårafötter. I målet efter kvigstölden bekände Bondes hustru Elin (den hustru som Bonde Jönsson stod beredd av bedra) att Carl Torsson samtidigt hade stulit 3 får ur hennes fårahus. Därefter erkände hustru Sissa på sin makes vägnar en rad olika förseelser.
Carl Torssons hustru, som uppenbarligen hade ett horn i sidan på sin make, gjorde erkännandena å Carls vägnar (skvallrade - kanske för att rädda sitt eget skinn). Stölderna erkändes senare av Carl Torsson som däremot hela tiden styvnackat nekade till att han tillsammans med hustru hade planlagt hennes ”affär” med sin kusin Bonde Jönsson. Stölderna tycks ha föranlett kronan att försegla Carl Torsson kronogård i Getasjökvarn. Och det som kallades hemgång begicks efter det att han rymt från ett fängsligt förvar.
Hustrun var säkert inte heller något helgon. Om man får tro Carl Torsson så hade hon haft olovligt umgänge också med Carls kusin Per Mo(g)e i Fur och bonden Matz Bengtsson från samma by i dåvarande Danmark. Vidare påstod Carl Torsson att hustruns stulit ett bolstervar från länsmannen Nils Jeppsson, en kedja från Gudmund i Gusemåla (Carls farbror) och ett garn från Per i Ryggamo. Dessutom anklagade han henne för att ha stulit ett ”huffuedkläde” och annat under ett gästabud ”så att grannarna förbude honom haffua henne medh sigh i gesteb udh”. För att inte tala om hennes medverkan i den sofistikerade utpressningen av sin kusin Bonde Jönsson. Man ska väl inte försöka spela djävulens advokat men en fråga som naturligtvis aldrig kan besvaras är varför hustrun kom så lindrigt undan i detta som väl delvis borde kunna betraktas som ett äktenskapligt bråk. Båda parter borde ha fått kännbara straff.
Stämmer detta i stort Lotta, om man bortser ifrån mina egna kommentarer? [color=0000ff]Den blå texten är överstruken i protokollet[/color].
PS
Har äntligen lyckats betala AD Online för en månad. Ser då när jag öppnar domböckerna för Uppvidinge härad att de gamla papperskopior som jag har måste vara hämtade ur originaldomböckerna 1623-25. Skärpan på AD Onlines bilder är ju enastående och texten lättläst. Du har alldeles rätt ifråga om överste Ruthwens roll, arkebuseringen av trumslagaren utfördes på direkt order av honom. I tid stämmer detta ungefär med de oroligheter i Södra Möre som leddes av Jödde Stim.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-17 16:48)
96
« skrivet: 2010-09-16, 21:39 »
Lotta, ditt sista inlägg är intressant och förklarar Ruthwens närvaro. Men det råder knappast någon tvivel om att ärendet mot Carl Torsson var huvudnumret. Jag har dessvärre enbart kopierat de delar som avser Carl Torssons öden. För vilka brott åtalades de knektar som du nämner och vad hade den gamle trumslagaren haft för sig?
Om du har tid att läsa vidare så ser du att hemgången avsåg den gård i Getasjökvarn som han själv brukat. Han hade blivit avhyst och gården förseglats utan att Carl Torsson hade haft möjlighet att skörda de gröder som han hade sått. Det rån som du nämner tror jag handlade om just detta och föremålet för rånet var väl efterträdaren i Getasjökvarn (Per Svensson tror jag han hette). Vad som hände med gårdens kreatur framgår inte. Under början av 1620-talet ägde boskapslängd 1 häst, 2 oxar, 2 stutar, 7 kor, 8 får, 9 svin och 9 tunnor utsäde - således en inte anmärkningsvärt fattig bonde. Anledningen till att han avhysts var att han hade stulit något (om jag inte minns fel). Någon tidigare dom som handlar om stöld har jag dock inte kunnat finna i domböckerna. Att Carl Torsson möjligen kan ha känt sig orättvist behandlad kan man kanske förstå.
Det framgår inte av protokollet hur Carl Torsson hade blivit överbevisad för att ha tubbat sin hustru till lönskaläger. Inga vittnen fanns. Rätten hade enbart hustruns vittnesmål att stödja sig på, såvitt jag kunnat se. Relationen mellan man och hustru tycks för övrigt ha varit minst sagt tvivelaktig. Under förhandlingarna framfördes anklagelser och motanklagelser.
Rättegången mot hustrun ägde mycket riktigt rum i december 1624. Beklagar, årtalet 1627 avsåg ett helt annat mål. Oavsett vilket så grasserade fortfarande rykten i bygden om den eventuella otroheten och rätten var ingalunda övertygad. Så tolkar åtminstone jag saken. Dessutom hade de två anklagade warit fengzlade I Callmar och Häradtzkistan. Varför i Kalmar och inte i Kronobergs län residensstad Växjö kan man fråga sig.
PS. Lotta, du ska förstås ha ett stort tack för dina värdefulla synpunkter och generositet. Hoppas att du inte missförstår. Jag tycker just detta brottsmål är intressant ur en del olika aspekter. Dessutom förekommer en del ganska pikanta och ovanliga inslag. Per Thorsells förklaring till den sista meningen om avlösning och förlåtelse är förstås också väldigt viktig.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-17 09:02)
97
« skrivet: 2010-09-16, 18:39 »
Vad står det på de sista raderna?
....bewistes; omsider när han sågh Alf(-waren) bekende han alasammans och fast mera Tiufferij. Vad jag förstår så var det enbart tjuveri som han erkände och inte att han planerat ett lönskaläger tillsammans med sin hustru! Detta senare var huvudanklagelsen och bidrog säkerligen till dödsdomen. Paradoxalt nog kan den stackars mannen ha straffats för hustruns otrohet - eller hur? Varför straffades inte hustrun för anstiftan och varför kom det eventuella otrohetsärendet upp vid tinget först tre år senare? Varför hänsköts inte ärendet till Hovrätten för fastställelse av dödsdomen och varför var den ökände krigsöversten Ruthwen närvarande, som då befann sig i Kalmar, vid ett ting i Kronobergs län när domen föll? Vilken roll hade Ruthwen?
Texten på den scannande bilden har (bortsett ifrån den sista meningen) knappast ett sådant innehåll att den utgör del av en syndabekännelse och avlösning. Inte stod Carl Torsson i denna allvarstund och argumenterade med församlingen kyrkoherde i skuldfrågan.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-16 18:48)
98
« skrivet: 2010-09-16, 14:15 »
Hej Lotta Det är sant att Carl Torsson (den person detta handlar om) för 18 år sedan blev dömd för mandråp. Därefter förekommer inget i domböckerna som visar att han begått något allvarligt brott. Den händelse som beskrivs här var uppe vid tinget den 13 mars 1623 för första gången och inleddes med en anklagelse mot hustrun Sissa Pedersdotter. Det gick ett rykte i bygden om att hon hade belägrats av sin kusin Bonde Jönsson från Hällasjömåla, Vissefjärda sn. Han hade tidigare varit gårdsman hos Carl Torsson. Ärendet togs åter upp den 8/5 1623 och 5-6/11 1723. Dom fälldes inte förrän vid det ting som pågick mellan den 2-4/6 1624. Däremellan hade en hel del inträffat. Såvitt jag kan se så finns inget erkännande från Carl Torssons sida om att han i förhand skulle ha avtalat med sin hustru om att han skulle anstifta en otrohetsaffär med sin kusin Bonde Jönsson för att därefter kunna utöva utpressning. Något som var en av huvudorsakerna till att han avrättades. Jag har gått igenom handlingarna ganska noggrant kronologisk. Inte förrän efter att han avrättats(!) - i vad jag tycker man kan kalla det en efterskrift antyds som en allra sista mening att den dömde erkände alesammans (vad nu det innebär?) - se bild nedan. Detta erkännande borde enligt min bestämda uppfattning ha redovisats under domstolsförhandlingarna innan dödsdomen fälldes. Hustrun blev inte heller såvitt jag kan se anklagad för att ha medverkat till anstiftan av den händelse som kan ha varit en huvudorsak till att Carl Torsson avrättades - mycket märkligt. Däremot blev hon och hennes kusin Bonde Jönsson mer än tre senare den 6-7/9 1627 kallade till tinget anklagade för den otrohetsaffär som bidrog till Carl Torssons dödsdom. Saken hade tydligen legat och grott i häradet! 
99
« skrivet: 2010-09-15, 22:07 »
Det är ingen hemlighet var texten finns. Det är visserligen rätt att händelsen ingår i en text som håller på att skrivas. Men det gör väl inte så mycket eftersom den bara utgör en del i ett större sammanhang. Om ni har tillgång till Arkiv Digital (så heter det väl?) så finns där filmade renoverade domböcker för Kronobergs län. Det mål som jag studerar avhandlades vid ting i Uppvidinge härad år 1624 den 2-4 juni. Själva domen redovisas på fol. 82h. Jag har själv inget abonnemang för tillfället. Ingressen och en diskussion som hänger samman med min fråga redovisas också här.
Hej Per, vi postade inläggen nästan samtidigt. Din synpunkt är absolut intressant men det framgår inte av sammanhanget tycker jag inte att det var ett erkännande lämnat till en präst. Den dömde mannen hade till exempel framfört till sitt försvar att svågern, hustruns broder, Nils Pedersson (en nämndeman!) var lika skyldig som honom själv till en häststöld. Men jag kan ta fel.
Vänlig hälsning
Göran
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-09-15 22:21)
100
« skrivet: 2010-09-15, 20:22 »
Hej Anneli!
Stort tack för att de delade med dig erfarenheterna från Kinds häradsrätt. Visst borde väl protokollen vara kronologiskt skrivna. Den första händelsen borde inleda och den sista avsluta - i mitt fall upplysningen om att avrättningen exekverades omgående direkt på själva tingsplatsen.
Vänlig hälsning
Göran
101
« skrivet: 2010-09-15, 19:57 »
Torsten! Du har säkert rätt, oftast redovisar redaktionen för Svenkt biografiskt lexikon eventuella tveksamheter om t.ex. anor. Det har man, som du mycket riktigt skriver, inte gjort i fallet Johan Skytte vilket inte hindrar att redaktionen kan ha blivit missledd.
Inte heller jag har någon anknytning till Johan Skytte men kom av en händelse att läsa Jan Liedgren artikel i SoH 1988 om Johan Skytte. Gjorde med anledning därav av ett inlägg här. Som du ser så ifrågasatta jag vissa av hans resonemang om Johan Skyttes möderneandor. Är till exempel Jan Liedgren en tillförlitlig källa?
Att hertig Carl skulle ha haft en affär med Anna Andersdotter (Johan Skyttes mor) betvivlar också jag starkt. En av Johan Skyttes släktingar var (om jag inte misstar mig) visserligen den kände konstnären Anders Larsson målare som vistades en hel del i de kungliga gemakten. Han var verksam vid ett flertal slottsbyggen, bl.a. Gripsholm, Svartsjö och Stockholm, samt vid slottet i Reval, Estland. Mycket hypotetiskt skulle ju Anna Andersdotter på så sätt kunna ha kommit i kontakt med hertig Carl. Men det är nog ytterst osannolikt. Hur var f.ö. Anders Larsson målare (d. ca 1586) och Anna Andersdotter släkt med varandra. Kan Anders Larsson ha varit hennes morbror?
När man som professor Lars Ericson Wolke (artikel i Populär historia) skriver att Johan Skytte föddes i maj 1577 i Nyköping som son till stadens borgmästare Bengt Nilsson Skräddare och hans hustru Anna Andersdotter så bör man enligt min uppfattning ha en hel del på fötterna. Det är ett kategoriskt uttalande. Men vilken primärkälla styrker påståendet?
102
« skrivet: 2010-09-15, 08:13 »
Torsten Berglund!
Släktartikeln Skytte och biografin över Johan Skytte i Svenskt biografiskt lexikon (SBL), band 32 (som utkom 2005) är en sekundär källa. Finns säkra belägg som styrker att Johan Skyttes föräldrar var skräddaren i Nyköping Bengt Nilsson och dennes hustru Anna Andersdotter? Om så inte är fallet bör rimligen också texten i SBL tas med en nypa salt och Stig-Owe Wisberg sluta att skämmas? I övrigt delar jag Olle Elms och Bo Perssons uppfattning om Hertig Carls slaktarebänk.
103
« skrivet: 2010-09-14, 22:07 »
En bouppteckning efter aktuarien Sven Bergmans måg Isac Schönborg upprättades i Jönköping d. 17 april 1727 men finns i Skanörs rådhusarkiv (LLA). När den gjordes hade änkan Beata Helena Bergman gift om sig med auditören Hindrich Berling. Arvingarna var förutom hustrun barnen Anders Gabriel och Anna Helena Schönborg. Barnens förmyndare var Carl Fougman. I samma akt som denna bouppteckning finns följande tillägg:
Under det semnare gifte med min Sahl. man Hr Auditören Berling, har allenast contante medel till 500 Dr smt uti boet influtit, härrörande af min Sahl. mans innestående löningar, hwilka efter slutad liquidation blifwit indrefna, och sedermera utlänte till Secreteraren, wälborne Hr Johan Georg Lillieberg. Jönköping d: 26 Julÿ A:o 1737.
BH Bergman
Diupt bedröfuad Enkia
Änkan lånade år 1737 således efter de bägge männens bortgång på eget initiativ ut den senare makens innestående lönepengar till Johan Georg Lillieberg. Denne var då en yngling vid pass 24 års ålder. Johan Georg Lillieberg var son till Daniel Dreffling som varit g.m. Christina Johanna Berghman.
Jag har sysslat en del med dessa släkter för länge sedan och funderat på om Sven Bergman (vars anor ännu är dolda i dunkel) kan ha varit av samma släkt som den adliga ätten Berghman. En annan möjlighet är att familjen Berling och Lillienberg (Drefling) kan ha varit besläktade på något sätt. Men det går kanske inte att dra några andra slutsatser av detta lån till en yngling än att familjen Lillienberg och änkefru Bergman kände varandra ganska väl.
Lite vid sidan av denna diskussion men undrar om något känner till om några nya rön har gjort som rör dessa familjer?
mvh/Göran Johansson
104
« skrivet: 2010-09-14, 21:10 »
Jag håller på att studera ett brottsmål från 1620-talet som avhandlades vid en småländsk häradsrätt.
Inledningsvis ser det ut som om häradsskrivaren gjort noteringar efter hand som den aktuella rättegången fortskred; anklagelsepunkter framfördes och varje punkt följdes av vittnesförhör samt uttalanden från den anklagade. Därefter fälldes rättens utslag. Domen blev i detta speciella fall döden. Sedan antecknade skrivaren att den dömde var så farlig att vederbörande omedelbart avrättades på platsen i sockenbornas åsyn (vilket i och för sig är märkligt eftersom de brott som den dömde ansågs ha begått handlade om stöld av kreatur och lönskaläger - inte dråp eller misshandel).
Sist i protokollet noterades att den avrättade hade nekat till alla anklagelser men så småningom erkänt. Det egendomliga är att man i en efterskrift - när mannen redan var död - antecknade uttalanden från den dömde som kronologiskt borde ha hört hemma i de inledande förhören. Det ser nästan ut som om man ville rättfärdiga ett tvivelaktigt domslut eftersom dessa postuma delar av protokollet måste betraktas som - i bästa fall - minnesanteckningar.
Är det svårt att första vad jag menar - kanske för abstrakt? Finns det någon som tror sig veta hur domboksprotokoll från denna tid normalt var disponerade? Är det någon som delar min uppfattning om efterskriften? Domboksprotokoll borde väl återspegla rättegångsprocessen rent kronologiskt och inte innehålla delar som har karaktären av minnesanteckningar? Hur vanligt var det att brottslingar avrättades direkt på tingsplatsen?
Göran Johansson
105
« skrivet: 2010-09-13, 10:19 »
Stig-Ove, vad är skriftens fullständiga titeln, förlag, författare etc.?
Mvh/Göran Johansson
106
« skrivet: 2010-08-29, 14:17 »
Heikki och Anders - i detta speciella fall frikändes de båda anklagade av häradsrätten. Men domen tycks då ha innehållit ett förbehåll för att kungen eller dennes fogde skulle kunna ta upp fallet. Och effter de denna sak så lenge trachterat haffua, och icke haffua så fullkommeligt skiäll dom till att fella, som de kunna pålita och hålla sigh till, Uthan det något hemligit och blindt kan på ferde wara Hemstelles under Gudetz dom, och de bleffuo för den gierningen her för Retten wande och frijkiende. För mig låter det som om häradsrätten hade problem. Man kan undra vad som föranledde densamma att tro att det skulle kunna föreligga något hemligt och blint.
AD OnLine är gratis idag och hela domen hittas i Advokatfiskalens arkiv, Kronobergs län EVIIAAAD:10 sid. 38 0ch 39 (Renoverad dombok).
Vänlig hälsning
Göran
107
« skrivet: 2010-08-29, 08:41 »
Stort tack för tipset Heikki! Du är alltid på hugget när man har svåra frågor.
Det är inte uteslutet att du har rätt. De anklagade hade varit fängslade i Kalmar och häratzkistan och då likväl ständigt nekat. I sak handlar ärendet om påstått olovligt umgänge. De hade också blivit rådda av andliga personer till en sann bekännelse. Tycker att de två orden låter som om de vore tyska låneord. Absahner betyder ungefär skumma - som att skumma grädden av mjölken kan man gissa. Men nu står det ju faktiskt obsahner. Kan det kanske ha med obsenitet att göra?
Man kan ju också fråga sig varför de förts till Kalmar då ärendet avhandlades vid tinget i Uppvidinge härad i Kronobergs län. Man kan inte utesluta att det fanns kopplingar till helt andra frågor. Vid denna tid hade kungen problem med en antydan till ett nytt boendeuppror i Södra Möre (Jödde Stim m.fl.) som lär ha haft anknytning till Algutsboda socknen. Det fanns misstankar om bärande av budkavle.
Vänlig hälsning
Göran
108
« skrivet: 2010-08-28, 10:55 »
Tolkning av första och tredje ordet på rad två - vad står det egentligen? Jag har tolkat det så här: Men will Konungh eller Konungz man affbryta skrochsachner och absahner och genom något annat medell sanningh uthleta, må de beskylte personer sielfue stå I saken, och fharan, uthstå, och retten will an- skyllat wara, såsom huar någon her efther framkommett och will fästa fo.. och dem denne gierningh öffuertyga, må- ge de befria sigh medh Lagen eller den thet thet icke giöra kunde sielfue lida, och retten will anskyllat wara.   Betydelsen av anskyllat wara bör väl ungefär vara oskyldig och innebära att rätten av någon anledning svär sig fri?
109
« skrivet: 2010-07-22, 22:20 »
Har nu kunnat ta del av Peter Danielssons med hjälp av Niclas Rosenbalck. Har då kunnat konstatera att överste Ruthwen (Redwen) var tämligen föraktad av sina soldater. Men hade t.o.m. planerat att döda honom. Nu vill jag gärna fråga om det händelsvis finns någon som känner till var jag kan finna den dom som låg bakom dödsdomarna mot Jödde Stim och dennes kumpaner. Vad jag förstått saknas källhänvisning i Peter Danielssons artikel.
110
« skrivet: 2010-07-18, 00:00 »
Jan - tack för det. Jag sökte på [color=0000ff]Historiska föreningens i Kronobergs län skriftserie [/color]. Fick träffar men dock inte på den som Niclas nämner.
111
« skrivet: 2010-07-17, 22:53 »
Jan, det ska bli spännande att höra vad Peter Danielsson har att berätta om Sven Håkansson [Krååk]. Har sökt den antologi (Småländska brott) som Niclas nämner ovan i UB Lunds katalog. Dock utan framgång. Kan den vara så pass ny att den ännu inte har registrerats? Är det avsnitt som berör upprorsstämningarna i Småland under början 1600-talet allmänt hållet eller redovisas personer, platser och konkreta händelser lite mer detaljerat. Jon Stinn och hans kumpaners bedrifter är ju redan kända i stora drag. Innehåller boken några nyheter så att säga? I vilket sammanhang omnämns Patrik Ruthwen?
112
« skrivet: 2010-07-17, 14:33 »
Hej Niclas
Var finns den artikeln publicerad? Det vore mycket intressant att se den. Finns den möjligen på nätet?
Vänlig hälsning
Göran
113
« skrivet: 2010-07-17, 09:53 »
Stort tack Elisabeth och Olle! Det var intressant.
Läste när jag googlade att Ruthwen var lätt alkoholiserad. Av det skälet kallades han tydligen ibland av elaka tungor för överste Rödvin. Fann honom senare i går kväll i riksregistraturet under namnet Redwen. Tydligen vistades han mest i kalmartrakten under 1624.
Man kan för övrigt undra varför Patrik Ruthwen var närvarande vid tinget i Uppvidinge härad. Förutom fogden och ordinarie nämnd var två prominenta adelsmän närvarande. En ståthållare och en krigsöverste. Var det möjligen en potentiell upprorsmakare som skulle sättas dit?
En av dem som dömdes denna gång var nämndemanssonen Carl Thorsson - med rötter i Danmark. Han dömdes till döden för bland annat ett lönskaläger som enligt honom själv hade begåtts av hustrun! Hustrun och hennes manlige kusin hade överraskats i ett gårdshus med kjolen uppdragen respektive byxorna nedhasade. Carl Thorsson hade, enligt egen berättelse, i sin ilska drämt yxehammaren i gumpen på hustruns kusin.
Det luktar rödvin och rättsskandal (med moderna mått mätt) lång väg. Enligt Carl Thorssons hustru skulle hon ha blivit tubbad av mannen att locka sin egen kusin Bonde Jönsson till synd. Ord kom att stå mot ord och inga bevis för vare sig det ena eller det andra presenterades. Man kommer osökt att tänka på Aftonbladet och Sven Littorin.
Han bedömdes vara så farlig att dödsdomen bleff exequerat genast på tinget i heela härdats åsyn. Ingen möjlighet till överprövning i hovrätten.
Visst var det väl så att dödsdomar normalt skulle fastställas av hovrätten? Är det inte fråga om en ovanligt välbemannad rättegång?
Vänlig hälsning
Göran
114
« skrivet: 2010-07-16, 22:03 »
Vid häradstinget i Uppvidinge härad 1624 3-4 juni var två adelsmän närvarande. En av dem var ståthållaren på Kronoberg Erik Jöransson [Ulfsparre] till Näs och den andra översten Edle och wälb. Patrich Redwen till Ljungbyholm. Jag tolkar överstens namn som Redwen men är osäker. Släkten förekommer inte i Elgenstierna. Det står väl Redwen i bifogad text? Finns det någon som känner till denne man? 
115
« skrivet: 2010-07-05, 10:42 »
Postmästaren Sven Kråkas brevsamling m.m. i Lund innehåller inget som tyder på att Sven Kråka varit tullskrivare i Malmö 1662-1666. Han var tveklöst regementsskrivare under denna tid. Frågan är då om tullskrivaren Sven Kråka i Malmö (som Bergström i skriften Stora sjötullen och Lilla tullen 1658-1765 felaktigt kopplar ihop med postmästaren Sven Kråka i Lund) istället kan var identiskt med den tullskrivare Sven Kråg (Krog) som var verksam i Lund kring 1683. Sven Kråg avled redan 1685 enligt Markus Gunshagas inlägg här. Sven Kråg kan följaktligen inte heller vara identsikt med tullskrivaren/borgmästaren Sven Joansson. Mitt antagande här om att så kanske skulle kunna vara fallet kan därför uteslutas.
116
« skrivet: 2010-07-04, 16:49 »
Liedgrens artikel i SoH nr 1, 1988 är lite märklig. Syftet tycks vara att visa att Messenius påståenden om Johan Skyttes Soop-anor som ovederhäftiga och i vissa delar dubiösa. Har ingen uppfattning om Messenius budskap och ej heller någon egen uppfattning om Johan Skyttes anor.
Däremot blir jag lite förvånad när Liedgren i sin egen sammanfattning på s. 6 i artikeln skriver: Det ovan anförda ger skäl till slutsatsen, att det var denne hittills skäligen förbisedde häradshövdingen Erik Knutsson, som var far till nunnan Katarina Eriksdotter och till Lars Anderssons hustru Brita, som ju också enligt den av Messenius förmedlade traditionen skulle vara dotter till en Erik Knutsson. Frågan är varför Messenius dubiösa teorier plötsligt äger giltighet!
Vem vet för övrigt med säkerhet att nunnan Katarina Eriksdotter och Lars Anderssons hustru Brita var syskon? Vet man över huvud taget något säkert om Britas fadersnamn? Det tycks i varje fall inte finnas några kända belägg som styrker ett påståendet att hennes far skulle ha burit namnet Erik. Kanske någon borde kasta Liedgrens utredning på den genealogiska So(o)phögen och börja på ny kula?
117
« skrivet: 2010-07-01, 17:32 »
Niclas Rosenbalck ställde 26 juni, kl 15:04 en intressant fråga Apolonia Maria Kraak. Därefter har namnet Abela Maria Kraak nämnts ovan av bl.a. Anders Berg 27 juni, kl 19:22. Abela är väl egentligen ett ursprungligen tyskt namn medan Abeluna är en nyare form av Apollonia. Kanske att det trots allt är samma person?
Den 2/7 1682 var tolskriffueren Swen Kråg fadder i Lund. Att namnet stavas med å kanske tyder på att det kanske var en svenskfödd person, eller...? Det lär ju ha varit vanligt att inte bara präster utan också ämbetsmän hämtades från Sverige under försvenskningsprocessen.
Rättelse: Skrev ovan felaktigt att tullskrivaren Sven Krags dotter Christina föddes 1683. Hennes namn är Sara och inget annat.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-07-01 18:28)
118
« skrivet: 2010-06-29, 15:42 »
Ja, det är säkert huuse. Rubriken i mantalsregistret (varifrån texten är hämtad) avser säkert Indester som huserar hos andra och inte bedriver avel. Stort tack Martin.
Göran Johansson
119
« skrivet: 2010-06-29, 13:52 »
Indester som Er till s... Hoes anndre, (Och) icke Brugger Auffuell Vilket danskt ord avslutar den första raden i det nedre stycket?  Göran Johansson
120
« skrivet: 2010-06-28, 13:47 »
Följande text om landstingsseklreteraren/postmästaren Sven Kråka är saxat ur länken till Anders Bergs inlägg ovan 27 juni 2010 - 12:37: Sedan han beklätt andra tjänster av liknande slag på adliga gods och efter en tid som regementsskrivare (1662) blev Sven Kråka på landsdomaren Ulff Bondes förslag år 1666 utnämnd till landstingsskrivare i Skåninge landsting med säte i Lund. I Bergströms Stora sjötullen och Lilla tullen 1658-1765 skrivs bl.a. följande om samma person: Sven Kråka, tullnär vid Lilla tullen i Malmö. Var åren 1662-65 tullnär vid Lilla tullen i Malmö, blev sedan postmästare i Lund och tillika landstingssekreterare och domkyrkoinspektör.
Här föreligger tydligen en ganska solklar förväxling. Den Sven Kråka som varit tullnär i Malmö 1662-1666 torde istället vara identisk med den tullskrivare Sven Krag som 1683 döpte sin dotter Christina (se ovan).
Frågan är dessutom om inte tullnären Sven Jönsson trots allt är identisk med tullskrivaren Sven Krag. I den förteckning över tullare som redovisas i Bergströms bok på (s 9) anges att Sven Jönsson var tullare 1666-1682. Han efterträdde tullaren Matz Danilesson som var verksam till 1666. I samma bok (s 68) skriver Bergström att han blev tullare först 1669, vilket således kan vara en felskrivning. Efter att ha slutat sin anställning i Malmö 1666 övergick han till en liknande tjänst i Lund samma år 1666.
I Gunnar Carlquist skrift*, Lund på 1690-talet, 1691 års sjättepenningslängd med upplysande anmärkningar sägs följande om Sven Joensson: Den gård Borgemästaren Swen Joenss. i boer, låg 1658 öde och många åhr dereffter, intill Sven Jonss. den tog i betahling för jordskyld till Hospit. och den opbygde och än den beboer. Carlquist har gjort följande kommentar: Tomten nämnes allt som oftast i magistratens protokoll, men med delvis motstridiga uppgifter. Förhållandet var det att borgmästaren Sven Jonsson, som även var tullnär, 1683 kommit på balans i tullräkenskaperna, varför kronan 1692-04-11 skaffade sig kommission i gården; därefter synes kronan ha överlåtit tomten till staden .........
Eftersom ingen annan tullnär med namnet Sven förekommit i Lund under den aktuella tiden och det likväl enligt kyrkoboken C:1 fanns en tullskrivare Sven Krag i Lund som 1683 en dotter(se ovan) så bör nämnde borgmästaren/tullnären/tullskrivaren Sven Joensson vara identisk med Sven Krag. Barn till honom kan således vara födda i Malmö under den period då han var verksam där. Kanske kan något av de barn som redovisas av Bergström och som inte kunnat återfinnas i Lund ha döpts i Malmö?
* Ingår i serien Skrifter utgivna av Föreningen Gamla Lund, årgång 1923.
121
« skrivet: 2010-06-27, 21:07 »
Man kan fråga sig hur det Skånska Kriget 1676-1679 påverkade de svenska ämbetsmännen i Lund (Sven Kråka, Sven Krag m.fl). Vändpunkten i kriget med slaget vid Lund den 4 december 1676 då svenskarna segrade. Men oroligheterna fortsatte och så sent som i augusti år 1678 brändes stora delar av centrala Lund av danskarna. Kanske Sven Kråka och Sven Krag blev bostadslösa eller av andra skäl temporärt flyttade bort från stan. Något eller några av deras barn kan ju faktiskt av denna orsak ha blivit döpta i någon annan stad eller socken.
Tack för upplysningen om Sven Joensson. Om han hade burit ett familjenamn så bör det väl då ha varit Holst. Jag har svårt att tyda dotter Lucretias andra namn som Classia även om det liksom Lucretia på sätt och vis kan hänga ihop med klassicism och Rom. Tycker att det ser ut som Clarisa. Kanske någon annan kan bidra - dopnotisen hittas i kyrkoboken för Lunds domkyrkoförsamling C:1, fol 19v.
En fråga till Markus. Redovisar Bergström de källor som han stöder sin forskning om tullare på?
122
« skrivet: 2010-06-27, 18:42 »
Markus eller någon annan - finns någon antecknig om den Her tolleren Suen Joensen som 1674-07-05 döpte sitt barn Lucretia Clara i Gunnar Bergströms Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland? Namnen Apollonia och Lucretia har båda romersk anknytning - är det en slump? Tullare resp. tullskrivare torde väl kunna ha varit två olika befattningar. Kanske en tullare som klättrade uppåt i karriären. Abelina (Apolonia?) Maria skulle kunna vara dotter till tullaren Sven Krag men borde finnas i dopboken. Alternativt har hon inget med Lund att göra. Efterlyser fortfarande bakgrunden till följande upplysning: Disbyt säger att Abela (Apolonia?) Maria föddes 1681 i Lund. Markus, vem säget det?
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-27 18:59)
123
« skrivet: 2010-06-27, 13:20 »
Intressant Anders!
Enligt familjearkivet som du hänvisar till blev Sven Kråka på landsdomaren Ulff Bondes förslag år 1666 utnämnd till landstingsskrivare i Skåninge landsting med säte i Lund. Fanns det möjligen två samtida Sven Kråka (Krag) i Lund varav den ena var tullskrivare (tullare) och den andre landstingsskrivare? I så fall kan man ju inte utesluta att Apolonia Maria Kraak var dotter till tullaren. Tullskrivaren Sven Krags dotter Christina föddes 1683. Vid det laget var landstigsskrivaren Sven Kråka 59 år gammal.
Här finns en uppgift som säger att Sven Kråka i Lund fick en dotter Ingeborg 1672. Det stämmer knappast eftersom Landstings secreterer 1672-01-06 döpte sin son Lars. Familjen fick inte fler barn under året 1672.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-27 13:32)
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-27 13:36)
124
« skrivet: 2010-06-27, 12:33 »
En gissning är att Maria Abelina kan ha vart dotter till den Sven Kracke utan titel som var fadder när professorn Nils Hyltenius döpte ett barn 1673-01-12. Sekreteraren Suen Kracke var också dopvittne när professorn Josua Papke döpte sitt barn 1673-12-14. Tullskrivaren Sven Krag döpte 1683-05-09 sin dotter Christina. Den omtalade Sven är troligen identisk med maken till den Hr Seckreterer Suen Krackis hustru som var fadder vid barndop 1683-04-23 samt med den Her tolleren Suen Joensen som 1674-07-05 döpte sitt barn Lucretia Clara.
Frågan är varför någon påstår att det finns en dopnotis i Lunds domkyrkoförsamling 1681 (C:1). Uppgiften måste ha hämtats från någon annan källa. Ett förslag är att den som har tillgång till ArkivDigital kollar de mantalslängder för Lund åren 1680-1705 som lär vara filmade.
125
« skrivet: 2010-06-12, 12:43 »
Hej Niclas!
Du kan nog ha rätt ifråga om Hyltenius. Men intressant är att det faktiskt fanns en brukare Jöns på en av gårdarna i Hult under slutet av 1500-talet, troligen samma gård som tidigare brukats av Elin Dacke (måste först kolla för att vara helt säker). En torpare Jöns under slutet v 1500-talet sägs ju har varit släktens stamfar. Tror du släkten Hyltenius verkligen ville framhålla de påstådda Dackeanorna? Tidsandan var väl sådan att Nils Dacke hade förpassats till skurkarnas skara?
Är också säker på att myten om att Nils Dackes släkt utrotades är klart överdriven. Som du säkert vet så förekommer tillnamnet Dacke i Furs by, Fridlevstad socken under början av 1600-talet. En av bönderna där hette Inge Dacke utan patronymikon. Under 1500-talets andra hälft fanns en Inge Nielsen i samma by, men utan tillnamn! Om detta var en och samma person står skrivet i stjärnorna. Hypotetiskt skulle den senare kunna vara en son till Nils Dacke.
Per Dacke i Stålbergsmåla nämns första gången 1601 tillsammans med Sven. Senare står de växelsvis som brukare av gården - se nedan. Den senare kan ha varit en måg vilket i så fall kan tyda på att Per Dacke kan ha varit född under Nils Dackes tid.
1595-1600 Nils Gudmundsson
1601 Per Dacke och Sven
1602 P Dacke sonn
1603-1605 Per Dacke
1606 Sven Andersson
1607-1608 Sven
1609 Per Dacke
1610 Sven
1612 Per Dacke
1614-1616 Sven
1617 Olof
126
« skrivet: 2010-06-11, 18:19 »
Niclas, det kan faktiskt inte uteslutet att det kan var en son till Nils Dacke som bodde i Stålbergsmåla. Kronologin lägger inga hinder i vägen. Texten (moderniserad) på bilden ovan Per Dacke son skulle kunna tolkas som en intressant upplysning avsedd för dåtidens läsare; Per var son till [Nils]Dacke. Har inte funnit Per Dacke i skattelängden tidigare än 1601. Om han verkligen vore son till upprorsledaren så tror jag att han tidvis bodde på den danska sidan riksgränsen, kanske i Furs by, där det bevisligen fanns en släkt Dacke. Redan 1542 bodde brukaren hustru Elin och brukaren Gertorn på den gård i Hult i Vissefjärda socken där Elin Dacke återfinns 1545-1550. Elin 1542 kan väl knappast avse någon annan än Elin Dacke - den kvinna som anses ha varit gift med Nils Dacke. Det är intressant eftersom Nils Dacke anses ha varit bosatt på gården Flaken i Torsås (numera Gullabo) socken det året. Hult var en frälsegård som tillhört Tyge Krabbe i Danmark och brukarna hade tydligen inte betalat skatt för åren 1537-1545.
Niclas Rosenbalck och andra, vad tror ni om Per Dacke i Stålbergsmåla? Kan väl ha varit son till Nils Dacke.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-11 18:30)
127
« skrivet: 2010-06-09, 16:12 »
Tack för det. Efter att själv ha kollat så måste jag medge att de är bokstaven P som inleder namnet. Avser säkert Per Dacke.
Det kan var en ättling till Nils Dacke i bästa fall eller åtminstone en släkting. Stålbergsmåla ligger nästgårds Dackebyn Hult och nära byn Hyltan i Vissefjärda som skulle kunna var släkten Hyltenius hemby. Länsmansdråparen Peter Håkansson sägs 1728 i en länsstyrelsehandling ha tillhört Dackesläkten. Detta är intressant eftersom dennes broder, bonden och kyrkvärden Jon Håkansson, faktiskt bodde i Stålbergsmåla. Torpet Stålbergsmåla upptogs så sent som 1589 för första gången i en skattelängd vad jag kan se. Brukaren det året hette f.ö. Gertorn vilket för tankarna till Nils Dackes svågers släkt.
Inom släkten Hyltenius finns ju en muntlig tradition som säger att släkten härstammar i rakt nedstigande led från Nils Dacke. Det kan väl inte uteslutas att namnet Hyltenius kan vara bildat på bynamnet Hult. Formen hylta betraktas som en diminutiv avledning till hult (= liten skog, lär det ungefär betyda).
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-09 16:13)
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-09 16:17)
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-06-09 20:14)
128
« skrivet: 2010-06-09, 13:46 »
Hur tolka texten i nedanstående utdrag ur Smålands handlingar 1602. Är det ett patronymikon I Dackesson eller I[nge] Dacke son? Av Smålands handlingar 1601 se bild nedan famgår tydligt att brukaren detta år hette Per Dacke, liksom åren 1603-1605, 1609 och 1612. Per Dacke försvinner från gården i samband med Kalmarkriget! Var det fortfarande farligt att heta Dacke i bygden?
 1602
 1601
129
« skrivet: 2010-06-07, 12:20 »
Stålbergsmåla - från Smålands handlingar 1605. Knappast någon tvekan om att det står Per Dake? 
130
« skrivet: 2010-06-07, 11:43 »
Per Dake eller Per Drake - frälsetorpare i Stålbergsmåla på Olof Rynings gods? Frågan är vad det egentligen står? [Källa:Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1609: 2, bildid: A0048027_00025] 
131
« skrivet: 2010-05-19, 23:09 »
Östra Torsås mantalslängd redovisar 1681 [Svars bild id: A0001505_00065] en brukare Per Andersson, hustrun och änkan Ingeborg boende på ett av hemmanen i Torsjö. 1683 [Svars bild id: A0001506_00069] brukaren Per, hustrun och änkan Ingeborg på samma gård. Denne Per Andersson skulle kunna vara identisk med den förare Per Kraak (vars fullständiga namn var Par Andersson Kraak) som omnämns i föregående inlägg. År 1676 [Svars bild id:A0001503_00040] hette brukaren på (gissningsvis) samma gård Nils och änkan Ingeborg tycks ha bott där också detta år.
Någon som tror sig kunna bekräfta att det handlar om Föraren Per Kraak? Det är av intresse eftersom, om jag inte minns fel, vissa av de officerare som tillhörde Kronobergs Regemente och dessutom hette Kraak på något sätt lär ha haft anknytningar till Torsjö i Östra Torsås socken.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-05-19 23:10)
132
« skrivet: 2010-05-18, 21:32 »
Kraak, Per, förare (Ö Torsås sn: Torsjö s.g.), finns det någon som tror sig veta vem detta var. Tyvärr saknas tidsangivelse. Källan är P.G. Vejdes samlingar på Universitetsbiblioteket i Lund.
133
« skrivet: 2010-05-17, 16:43 »
Stort tack Lotta för tipset om Allmeshult och årtalen i Vissefjärda. Mysteriet med Furuby kanske är något för en specialist på militär forskning att besvara. Gissar att det kan ha varit något slags lönehemman för Per Craak - eller vad tror du? Han kan ju förstås ha bott i Furuby före 1685 eftersom du funnit honom i Vissefjärda först detta år och senare.
PS Mantalslängden för 1685 visar att att Allmeshult var anslaget till infanteriet. Brukarens namn var Nils. Det var nog ett lönehemman för Per Craak. Samma familjenamn och titel kanske en ren slump.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-05-17 16:57)
134
« skrivet: 2010-05-17, 12:42 »
Tack Lotta.
Har noterat att han hade sin hemvist i Törestorp år 1686. Ett egendomligt sammanträffande är att det år 1690 [SE/RA/55203/55203.06/37 (1690)] faktiskt fanns en förare Craak i Furuby bosatt på hemmanet Björnamo 1/2 mtl. Dennes förnamn var dock Zachris och han nämns första gången i mantalslängden 1689. Föraren Per Craak bodde efter sitt avsked 1688 i Grangölsmåla i Mortorps socken. Torde väl knappast handla om far och son. Men frågan är om de var släkt med varandra. Det som kan vara gemensamt är Furuby, familjenamn och titel - med ett litet frågetecken för Furuby. Frågan är vad socknen Furuby hade med föraren Peer Craak att göra. Han bodde ju, åtminstone senare, i Vissefjärda. Hans rötter fanns troligen i MADESJÖ SOCKEN.
135
« skrivet: 2010-05-17, 11:37 »
Tack Olle!
Den tredje kolumnen på bilden ovan avser härad och socken. Den fjärde kolumnen avser hemman. Älmeshult i Tingsås i Konga härad ligger väl då närmast till hands. Frågan är då vad Förby (Furuby) kommer in i sammanhanget. Var det där Peer Craak bodde (ett förareboställe) medan hans inkomster kom från hemmanet Älmeshult i Tingsås med ett tillägg som betalades av regementsskrivaren? Jag är egentligen på jakt efter Craaks bostadsort.
Vänlig hälsning
Göran
136
« skrivet: 2010-05-16, 19:12 »
Per Craak i Förby (Furuby)- se bild nedan hämtad ur Generalmönsterrulla för Kalmar Regemente 1683. Var ligger hemmanet Ellmeshult 1 i Furuby socken? Kan väl knappast avse socknen Älmhult. Var detta Per Craaks hemvist eller ett lönehemman? Mina kunskaper ifråga om militäforskning är inte så goda. Tacksam för svar. Den som gjort bilden har beklagligtvis lyckats dölja en del av namnet. Men med ledning av rullan för 1686 vet jag säkert att det står Craak under pennan.  Vänlig hälsning Göran (Meddelandet ändrat av Passord 2010-05-16 19:14)
137
« skrivet: 2010-04-11, 13:46 »
Tack Niclas, det var ungefär vad jag gissade. Källan är Smålands handlingar 1612.9, pag. 12v. Visserligen fanns det en Sven i Kammarbo 1618. Denne hade efterträtt den tidigare brukaren Per. År 1617 nämns inte något namn på en brukaren i Kammarbo.
Inom parentes kan sägas att en faster till länsmannen Erik Sahlsten med namnet Kerstin Nilsdotter (död på Kyndelsmässodagen 1728, 40 år gammal) var gift med en bonde i Kammarbo [ting S. Möre januari 1729, ärende nr 77]. Detta har dock knappast med saken att göra.
Troligen avses den Sven Silkelock som år 1624 tillsammans med Jon Stinn och Nils Göthe från Floahult lär ha bliit anklagade för att ha burit budkavle i Algutsboda med syfte att starta en ny Dackefejd mot Gustav II Adolf. Gissningsvis bodde han i Hossmo se här. Det kan naturligtvis ha funnits fler med samma namn och av det skälet vore det intressant att spinna vidare på Sven Silkelocks historia. Smålands handlingar, årlig ränta och tiondelängder för Hossmo sockan kan kanske ge något.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-04-11 16:34)
138
« skrivet: 2010-04-10, 23:45 »
Swen Sylkelock Frij. ...  Vad står det efter Sven Silkelock, Noteringen finns vid sidan av klosterbonden Per i Kammarbo. Kan det finnas ett samband mellan Sven och Per? Om inte varför står noteringen just där? Troligen svåra frågor. Var just uppkopplad mot SVAR (landskapshandlingar) men den slutade att fungera. Hade tänkt se efter om det finns någon anteckning i avkortningslängd.
139
« skrivet: 2010-03-29, 17:29 »
Maij Swen Håkans. i Ebbehult redovisas i mtl 1644 för Madesjö socken. 1648 fanns major Swen Håkansson i Ebbehult som han brukade fritt efter kungens brev men inte 1647. Tydligen tycks den gamle hövitsmannen ha bott i Skubbetorp, Åby socken ungefär mellan 1629-1647/48. Kanske flyttningen hänger samman med ett giftemål. Enligt mtl 1647 för Åby sn var han ogift med en vuxen son och en dotter. Året därefter hade han en hustru men inga hemmavarande barn.
Frågan är varför han bodde i Åby socken. Kan han ha varit gift med dotter till prästen där Peder Eschilli? Kan detta förklara patronymikon för Elna (Elin) Eskilsdotter Krak i Skåne? Lösa spekulationer som kan vara värda att kolla.
140
« skrivet: 2010-03-29, 00:25 »
Avkortningslängd N. Möre och Stranda härader 1630: Sven Håkanson i Skubbetorp gammall Höfuitsman hafuer fritt eftter H.K.Mt Breff i behadeligh tijdh Cronohem:1. Denne Sven Håkanssson redovisas i förteckninge för Årlig ränta 1630 som boende i Skubbetorp 1629 och 1630. Före 1629 hette brukaren Nils. Enligt mantalslängderna för Skubbetorp i Åby socken fanns 1644 Sven och en vuxen son, 1645 Sven ensam, 1646 Sven och hustru, 1647 Sven Håkansson och en vuxen son och en dito dotter, 1648 Sven och hustru(!) och slutligen 1649 Håkans Svensson och hustru och en inhyses.
Det kan väl knappast ha funnits mer en en gammal hövitsman Sven Håkansson (Krak?) i Kalmar län 1630? Bodde då Sven Håkansson i Åby socken och redovisade årlig ränta för hemmanet Ebbehult i Madesjö socken. Där redvisas nämligen också en Sven Håkansson som brukade hemmanet fritt enligt kungligt brev. Är det samma Sven Håkansson eller två olika personer - det är frågan. Intressant är också namnet Håkan Svensson som bör vara en son till den gamle Sven H.
141
« skrivet: 2010-03-21, 12:02 »
Intressant att Niclas i klartext tar upp den artikel som jag tänkt nämna (men avstod). Jag delar förstås de synpunkter han framför och vill varna för att denna släkthistoriska rikstidning kan få dåligt rykte.
142
« skrivet: 2010-03-19, 13:54 »
Hur hanteras inlämnade manus till artiklar i Släkthistoriskt Forum? Det finns en kommitté och det finns en redaktör. Vem beslutar om att acceptera ett manus och låta trycka det? Hur och när sker kontakt med manusförfattare? Om det finns motsägelser eller oklarheter i texten ber man då om förtydliganden? Hur ser processen ut? Ett antal dumma frågor antar jag. Men vore ändå tacksam för svar.
Hälsningar
Göran
143
« skrivet: 2010-03-17, 19:43 »
I SoH 2001, sid. 158 tar Gillingstam upp Christoffer Olofssons förhållande till Agda Persdotter. Han förkastar inte direkt att de kan ha varit gifta med varandra. Däremot hänvisar han till RR 1587, fol. 182-182v, RA varav framgår att Christoffer Olofssons änka hette Anna Jöransdotter. Vid kontroll av innehållet på fol. 182-182v i Johan III:s registratur visar det sig att Anna Jöransdotters make ingalunda hette Olofsson. Hans namn var Christoffer Olde. Nämner detta eftersom jag ovan själv berättat om Gillingstams fynd. Dessvärre visar det sig vara feltolkat. Christoffer Olde var troligen silver- eller kanske guldsmed i Stockholm.
144
« skrivet: 2010-03-16, 15:21 »
Christoffer Olofsson, fogde på Stegeborg tog hand om räntor för gårdar förlänade till kungens frilla Anna Larsdotter. Hur tolkar ni innebörden av denna text?  1. Uppbar fogden i sin egenskap av tjänsteman ränta på frillan Anna Larsdotters vägnar? 2. Var fogden gift med Anna Larsdotter?
145
« skrivet: 2010-03-15, 00:36 »
Svartingstorp i Åby socken, en gård och Törnerum i Ryssby socken, tre gårdar förlänades av Johan III till Johan Siggesson den 23/11 1571. Trodde att Svartingstorp var hustruns egendom. Troligen hade han väl vid det här laget återkommit från Norrland [källa: Riksregistraturet].
146
« skrivet: 2010-03-14, 01:12 »
Hemmanet Viken i Torp socken antecknas i förteckningen för årlig ränta 1556 som öde [Landskapshandlingar för Medelpad 1556:8 enl. SVAR]. I mantalsregistret för samma år finns heller inget namn noterat.
På KB i Broocmans samlingar, M10:8 lär finns en anteckning om att Mickel Ersson i Karläng af Domboken hos Hans i Wiken i Torps Sochn hållit ting 1557-1566. Tolkningen av detta citat [hämtat ur MÄU, sid. 283} är inte alldeles enkel. Hölls tinget hos Hans i Viken eller hade Hans i Viken en dombok i sitt förvar? När levde denna Hans och vad sysslade han med? Detta är frågor som väl knappast går att besvara. Om tolkningen att tinget hölls hos Hans i Viken vore korrekt så måste man ju fråga sig varför han då inte finns noterad i Landskapshandlingarna. Dessutom ägdes ju Viken bevisligen av Christoffer Siggesson. Den tanke som man kan få är att Hans (Johan) och Christoffer kan ha varit bröder.
Årtalet 1557 är intressant eftersom det exakt överensstämmer med det årtal då Johan Siggesson ur ett töcken blev fogde över kunges arvegods i Östergötland. Var gjorde han tidigare och var bodde han? En rimlig följdfråga blir - är det uteslutet att hemmanet Viken, som föregående år var öde (och kronans egendom?), kan ha varit en donation? Kan för lite om förläningar av kronogods i Norrland. Det kanske inte förekom?
Medelpads landskapshandlingar 1559:2 visar att Christoffer Siggesson detta år betalade tionde. Följande år 1560 erläggs den årliga räntan av Christoffer Siggesson, ensam bonde i Viken, för en odlad(?) areal på 90 mål (torde väl motsvara drygt 8 ha).
I Landskapshandlingarna för 1573 står Christoffer Siggesson kvar som ägare av 90 mål och tituleras då landsknekt. År 1575 har kyrkoherden i Torp, Mårten Larsson, plötsligt blivit ägare till halva Viken eller 45 mål. Varför hemmanet delades kan väl tyvärr knappast besvaras. Det kan ha varit en försäljning eller kanske något slags arv. En annan möjlighet är att Mårten fått gården i gåva. Genom bevarade handlingar vet man att Mårten Larsson hade stora kostnader för uppehälle och hjälp av krigsmän under kriget 1565-1571. En av dem som upphöll sig trakten var bl.a. krigsöversten Johan Siggesson på Svartingstorp (Småland). Var halva hemmansdelen möjligen en gåva från denne?
Översten gjorde som bekant anspråk på det vapen som finns bevarat på en häll i Sköns kyrka. Han kan eller snarare bör ha haft försänkningar i trakten.
Här förekommer alltså tre personer, som visserligen inte kan beläggas som besläktade, men som egendomligt nog råkar bära samma förnamn som de tre bröder som enligt en obelagd sekundärkälla (redovisad tidigare här i Anbytarforum) skulle vara söner till en länsman Sigge Falesson i Birsta, Skön socken. Brödernas namn sades vara: Christoffer Siggesson, Johan (Hans) Siggesson i Svartingstorp och Mårten Siggesson i Gävle. Prästen Mårten Larsson skulle hypotetiskt kunna vara släkt med någon av de övriga eller alla tre.
Detta är naturligtvis spekulationer. Men det vore intressant om det funnits ytterligare någon som känner för att blanda sig i diskussionen.
147
« skrivet: 2010-03-13, 00:23 »
Johan Siggesons Curriculum vitae i grafisk form. 
148
« skrivet: 2010-03-12, 23:32 »
Hej Anders!
Vid Stettinska freden 13 december 1570, var Jämtland och Härjedalen i svensk besittning. Danmark hade i stället lagt beslag på Elfsborg, som svenskarna icke lyckats återta. Sverige återfick den viktiga fästningen mot att Jämtland och Härjedalen och ett antal danska skepp tagna under kriget återlämnades (+ Elfsborgs lösen).
Det dröjde dock i praktiken länge innan svenskarna avträdde de två landskapen. Inte förrän sommaren 1571 lämnade de svenska trupperna Jämtland. Där hade då skatten för det året uppburits för Sveriges räkning. Man hade också hållit vårting där. Johan Siggesson var en av ett par nyckelpersoner i denna fejd och han tycks ha kvarstått som lagman i Jämtland och Härjedalen fram till tredje kvartalet 1571.
Detta trodde jag att nästan alla kände till.
I freden ingick också, om jag inte minns fel, att gårdar som tagits i beslag och som före kriget tillhört dansk adel skulle återlämnas.
Vänlig hälsning
Göran
149
« skrivet: 2010-03-12, 20:05 »
I juli månad 1571 överlämnade fogden i Medelpad till Erik Nilsson och Johan Siggesson den hjälpskatt som var avsedd för Elfsborgs lösen, se här. De båda hade ju i februari förordnats att uppbära Sölffskatten i Nordlanden.
Har kollat landskapshandlingarna för Jämtland, Härjedalen, Hälsingland och Ångermanland. Någon motsvarande redovisning förekommer inte där. Det förefaller därför troligt att det insamlade silvret också kom från dessa landskap. Kanske man också kan dra den slutsatsen att Johan Siggesson och kanske också Erik Nilsson var bosatta i Medelpad 1571.
150
« skrivet: 2010-03-12, 00:47 »
Personerna som fick i uppdrag att uppbära hjälpskatt 1571 (utdrag hämtat ur texten i Riksregistraturet):  Någon som känner till Erich Nilsson och var han bodde?
151
« skrivet: 2010-03-12, 00:37 »
Vilket datum (möjligen ort) är nedanstående handling signerad i Medelpads handlingar 1571? Kan det stå Julij? Har lite svårt att tyda texten eftersom den tycks vara ändrad. Tacksam för tips.  (Meddelandet ändrat av Passord 2010-03-12 00:41)
152
« skrivet: 2010-03-11, 19:08 »
Johan Siggesson tillhörde dem som fick fullmakt att uppbära hjälpskatt 1571 (källa: Riksregistraturet 1571]. Hans område var Norrlanden. Johan tycks förutom i Medelpad och Ångermanland också ha varit lagman i Jämtland och Härjedalen, jämför här. Kan han möjligen ha varit bosatt i Viken, Torps socken, jämför inlägg här?
Det är ju känt att Johan Siggesson ska ha haft anspråk på vapnet med den böjda handen. Eftersom vissa förhållanden talar för att Torp var en viktig plats för den s.k. Fadre-släkten (Fale den gamle mfl) ligger det nära till hands att spekulera i sådana banor. Senare eller kanske samtidigt bodde soldaten/hemmansägaren Christoffer Siggesson på hemmanet Viken i Torp sn. Det kan ha handlat om bröder.
Om Johan Siggesson hade fullmakt att uppbära hjälpskatt i Norrland och var lagman där uppe så kan ha knappast ha bott på hustruns gård i Svartingstorp utanför Kalmar under de aktuella åren. Tar jag fel?
153
« skrivet: 2010-03-06, 19:06 »
Nedanstående text på latin är hämtad ur det medeltida diplomet med SDHK-nummer: 1902. Deinde directo ad orientem in ampne dicta myrtaa (1). ffirmarij vero dicti wlgariter fastar empcioni predicte et vendicioni facte inter nos et dictum radgerum, adhibiti [color=0000ff]fuerunt subscripti, silicet farthegn, spelbudhi (2) nepos eius, Nicolaus in sungu, Jngieldus in Nesku, gutthormus in kioll (3) filius Joans dicti karks (4),[/color] bero kiepter, sighus de diupuvijk, et Nicolaus presbiteri filius de lijth, et insuper in tradicione possessionis huiusmodi wlgariter dicta skøtning, assumpti fuerunt in testes Dominus prepositus hyggiulphus et helghi de lithi, Jn premissis http://62.20.57.212/ra/medeltid/FMPro?-db=hk.fp5&-format=detail.html&-lay=webb&- sortfield=brevnummer&-op=cn&DS%5fnummer=1383&-max=10&-recid=34542&-find= Algot Hellbom skriver i Det gamla Medelpad på s. 26 att man sannolikt bör bortse från skiljetecknet mellan Fartegn och Spelbudhi. Han skriver vidare att som gode män eller fastar vid tillfället infann sig bl a Radgers brorson (eller systerson) Fardägn Spjälbodsson. I Svenskt Diplomatariums nätupplaga står följande: Fastar vid transaktionen mellan ärkebiskopen och Radger var farthegn, dennes brorson spelbudhi, Nils i sungu, Ingjeld ...... Här kan utläsa tre alternativ om jag inte tar helt fel. 1) Radgers bror- eller systerson hette Fardegn Spjälbodsson eller 2) Spelbudhi var brorson till Farhegn eller 3) Spelbudhi var brorson till Radgers. Hur ska man tolka texten på latin. Har jag missförstått? Någon som vet vem Radger var? (Meddelandet ändrat av Passord 2010-03-06 19:07)
154
« skrivet: 2010-03-05, 22:45 »
Finns Jämtlands och Härjedalens diplomatarium som natupplaga? Någon som vet? Är itresserad av tiden före och efter 1300.
155
« skrivet: 2010-03-04, 12:57 »
Delar Pierres uppskattning - ett lärorikt inlägg från Kaj. Sökte av nyfikenhet på Google efter hela meningen Jn cuius testamenti maiorem euidenciam . Fick inget svar utöver hänvisning till den urkund som ligger till grund för denna diskussion. Fann däremot liknande formuleringar i stil med ”In cuius rei testimonium et euidenciam firmiorem sigillum”. Texten är snarlik och man kan nästan gissa att det är en formaliserat uttryck som hänger samman med sigillanterna. Ordet maiorem är väl enbart avsett att förstärka?
Vänlig hälsning/Göran
156
« skrivet: 2010-03-04, 10:07 »
Tack för tipset om artikeln i Historisk Tidskrift. Delar uppfattningen att sekundära källor bör granskas och ifrågaättas även om de kanske oftast visar sig stämma. Tolkning av text på latin är förstås ingen uppgift för amatörer som mig. Kaj Janzon förefaller ha haft svaret klart för sig hela tden - eller tar ja fel ?
157
« skrivet: 2010-03-03, 23:22 »
Din tolkning låter rimlig och begriplig. Det hänger nog ihop så som du beskriver. Helt rimligt att de laga arvingarna förutsattes samtycka. Latin är nog inget för mig. Men det är lärorikt att kunna få tips och råd .... Stort tack för hjälpen
Vänlig hälsning/Göran
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-03-03 23:25)
158
« skrivet: 2010-03-03, 20:18 »
Släkten Gunér från Lekaremåla, Vissefjärda socken. Ättlingar till Ingel Andreasson i Lekaremåla Familj 1 INGEL ANDREASSON, f 1776 i Vissefjärda. Hemmansägare i Lekaremåla, kyrkvärd Vissefjärda. G m KAJSA HÅKANSDOTTER, f 1783 i Vissefjärda. Bosatt i Lekaremåla, Vissefjärda. Barn: Stina Ingelsdotter, f 1814, se familj 2. Kajsa Ingelsdotter, f 1815. Andreas Ingelsson, f 1818. Peter Ingelsson, f 1820. Britta Stina Ingelsdotter, f 1825. Familj 2 STINA INGELSDOTTER f 1814 i Vissefjärda. Bosatt i Lekaremåla, Vissefjärda. G m GUSTAF NILSSON, f 1804 i Vissefjärda. Hemmansägare i Lekaremåla, kyrkvärd Vissefjärda. Barn: Johan Augsut Gunér, f 1836 i Fornmåla, d. 1838. Peter Oskar f. 1837 i Fornamåla, d. 1855 Johan August f. 1839 (handlare, ingen familj), d. 1900 Ingrid Kajsa Gustafsdotter, f 1842 (min farfars mor). Maria Charlotta Gustafsdotter, f 1847 i Lekaremåla, d 1861. Sofia Gustafsdotter, f 1849 i Lekaremåla, se familj 15, d. 1926 Johanna Augusta Gunér, f 1852 i Lekaremåla, d 1904 Carl Alfred Gunér, f 1854, se familj 27, död 1892 i Kyrkeby Per Oskar Gunér, f 1858, se familj 31, d. 1930 i Kyrkeby Familj 15 SOFIA GUSTAFSDOTTER 1849-1931 i Lekaremåla. G. 1874 m. GUSTAF JONASSON, f. 1852 i Bönemåla. Hemmansägare i Bönemåla, Vissefjärda. Barn: Germandus Carl Julius Gunér, f i Vissefjärda. Stationsinspektör i Trekanten. Johan Alfred Gustafsson, f 1877, Hemmansägare i Spetsamåla, Sillhövda Augustin Gunér, f 1879 i Vissefjärda. Bankkamrer, Mörbylånga. Inga barn. Sigrid Berta Gustafa Gustafsdotter, f 1883 i Vissefjärda. Hemmansägare i Lekaremåla, ogift. Ingvald Oskar Hjalmar Gunér, f 1886, se familj 26. Bankkamrer Emmaboda, bankdirektör Oskarshamn Familj 26 HJALMAR GUNER (från familj 15), f 1886 i Vissefjärda. Bankdirektör i Oskarshamn. Barn utan känd moder Finn Gunér. Bankdirektör i Malmö. Bosatt i Höllviken Lars Ivald Gunér, bosatt i Hägersten. F. 1930-11-25, d. 2001-12-17 Familj 27 CARL ALFRED GUNER (från familj 2), f 1854 i Vissefjärda. Handlande i Kyrkeby, Vissefjärda. G m MARIA CHARLOTTA HARTMAN, f 1859 Stångsmåla, d. 1927 (Hennes syskon var: J.A. Hartman, apotekare i Stockholm Helena Matilda Hartman, g.m. off. Albert Katt i England Carl E. Hartman, folkskollärare i Jönköping Frans E. Hartman, intendent i USA G.G. Hartman, dövstumslärare i Lund Hanna Teolinda Hartman, g.m. Frans E. Hartman i Johannishus) Barn: Signe Maria Gunhild Gunér, f 1882, se familj 28. Werner Gunér, f 1884 i Vissefjärda, d 1941 i Stockholm, begravd i Vissefjärda. Riksbanksrevisor Stockholm Ellen Gunér, f 1886 i Vissefjärda. Charlotta Gunér, f 1888, se familj 30. Stina Sofia Gunér, f 1889 i Vissefjärda. Elin Gunér, f 1891 i Vissefjärda, d 1894. Familj 28 SIGNE MARIA GUNHILD GUNER (från familj 27), f 1882 i Vissefjärda. Bosatt i Vissefjärda. G m TURE GUSTAF ALBIN KARLSSON. Virkeshandlare i Vissefjärda. Barn: Märta Signe Charlotta (Gustafsdotter), f 1910. Inga Gustafsdotter, f 1913 i Vissefjärda, d 1923. Familj 30 CHARLOTTA GUNER (från familj 27), f 1888 i Vissefjärda. Bosatt i Vissefjärda. G m GUNNAR KARLSSON. Slakteriombud i Vissefjärda. Barn: Sven Nils Ingrid Familj 31 PER OSKAR GUNER (från familj 2), f 1858 i Vissefjärda. G m sin broder Carl Alfreds änka MARIA CHARLOTTA HARTMAN. Handlare i Kyrkeby, Vissefjärda. Barn: Ingeborg Gunér, f 1897 i Vissefjärda. Dagmar Gunér, f 1898 i Vissefjärda. Karin Brita Gunér, f 1903, se familj 32. Familj 32 BRITA GUNER (från familj 31), f 1903 i Vissefjärda. G m N.N. NORDGREN. Kamrer Lindås, bosatt i Kyrkeby, Vissefärda. Mvh/Göran
159
« skrivet: 2010-03-03, 19:54 »
Andreas Gunér, tillhör du möjligen handlande- och bankmannasläkten Gunér? I så fall torde dina förfäder säkert härstämma från Lekaremåla i Vissefjärda socken. Kan det stämma?
160
« skrivet: 2010-03-03, 19:09 »
Tack Samppa, det var klargörande!
archiepiscopi priusdicti. kætiluastus. curatus in ecclesia tunum in mædhalpadha. Gunnarus laurencii, et Jngiualdus gasabogher. [color=0000ff]consencientibus in supradictorum presencia Farthiegno. filio meo dilecto. Hærsero et Spielbodo filiis vxoris mee prenominate.[/color] Jn cuius testamenti maiorem euidenciam. sigillum venerabilis patris. domini archiepiscopi supradicti vna cum sigillo meo, peto presentibus apponendum. Datum anno domini. M°. CCC°. XXXº. septimo Jn die beati olaui regis et martiris. Källa: Svenkt Diplomatarium SDHK-nummer 4354
Översättningen av denna text skulle då bli:
Ovanstående överenskommelse i närvaro av närvaro av Farthegn, [color=0000ff]åt min älskade son[/color], Härse och Spjälbod, söner till min tidigare nämnda hustru.. Texten och sambanden blir väl lite egndomliga. Kan den latinska innehållet i texten med röd färg ovan kan hänföras till den omedelbart föregående?
Det fanns en samtida lagman vid namn Farthegn den unge. Jag antar att man av texten kan uteslutas att det var denne som var närvarande. Pluralis och nedanstående syftning kan väl också uteslutas? Det vill säga: [color=0000ff]åt mina älskade söner[/color], Härse och Spjälbod, söner till min tidigare nämnda hustru.}.
Vänlig hälsning
Göran
161
« skrivet: 2010-03-03, 15:50 »
Heikki, jag måste läsa på den svenska grammatiken mer liksom betydelsen av grammatikaliska uttryck för att förstå riktigt vad du menar. I fallet Filio ska man således underförstått läsa in prepositionen åt framför son - är det så du menar. Meningen filio meo dilecto betyder då istället min käre (alt.trogne) lillson? I sitt sammanhang skulle det i så fall kunde vara en son till Gudlev av flera. Har jag kommit för långt ut på hal och svag is nu?
Vänlig hälsning
Göran
162
« skrivet: 2010-03-03, 12:08 »
Stort tack Åsa, Gunnar och Heikki för hjälpen. Att Filiolus skulle betyda gudson fann jag i ett engelsk-latinskt lexikon. Men nu står det ju Filio i texten och inte filiolus. Jag är minst sagt amatör ifråga om språk. Måste därför av ren nyfikenhet fråga Gunnar eller någon annan. Varför skrevs inte meningen filius meo dilecto? Ablativ, kasus i den latinska grammatiken vilket anger bl.a. riktning från en plats. Anledningen till att skrivaren använde den formen?
Vänlig hälsning
Göran
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-03-03 12:09)
163
« skrivet: 2010-03-02, 23:35 »
Det vore mer förståeligt om sonen fardägn (se ovan) var gudson eller kanske fosterbarn, se också diskussion här. Vad betyder egentligen Filio?
Fardägn i urkunden DS 3311 skulle väl lika gärna kunna avse den Fardägn Spjälbodsson (Radgers brorson/systerson) som omnämns i urkunden DS 1383 - eller hur?
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-03-02 23:47)
164
« skrivet: 2010-03-02, 23:27 »
Hej Åsa!
Översätts filio verkligen med son? Trodde att son översattes filius på latin. Filiolus lär betyda gudson. Frågan är då om det inte kan handla om ett barn för vilket Gudlev Bilder var fadder vid dop/alternativt fosterbarn? Det vill säga: Fartegn behöver kanske inte tillhöra Gudlev Bilders familj. Tycker inte att det är solklart vilket som avses.
Vänlig hälsning
Göran
165
« skrivet: 2010-03-02, 20:59 »
Niklas och Åsa!
Glömde ange källan. Visst finns urkunden i Svenskt Diplomatarium under nr DS 3311 - dock inte översatt. Texten är delvis tolkad av författaren (A. Hellbom) till Medelpads äldre Historia. Jag är egentligen mest intresserad av att kolla översättningen i de delar som jag lagt in ovan. Hellbom tycks mena att det dels är en son till Gudlev Bilder vid namn Fardägn som omnämns dels också hustruns söner Spjälbod och Härser. Det finns kanske ingen anledning att betvivla att han har rätt. Men jag skulle ändå vilja kolla. Jämför också här.
Vänlig hälsning
Göran
166
« skrivet: 2010-03-02, 17:16 »
Kaj Jansson!
En Gudlev Bilder tillsammans med hustrun upprättar 29 juki 1337 ett testamente (DS 3311). I detta testamente nämns dels att sonen Fardägn dels att hustruns söner Spjälbod och Härser var närvarande. I testamentet ingår gåvor till Medelpads kyrkor. Algot Hellbom antar i boken Det gamla Medelpad följande: Hustrun måste måste alltså ha varit gift tidigare. I den efterföljande meningen fortsätter Hellbom: Då ärkebiskop Nils Allesson utfärdar sitt gåvobrev vid Sköns kyrka den 5 mars 1300, nämns en Fardägn Spjälbodsson först bland närvarande fastar, kanske i egenskap av lagman och kanske identisk med Fardägn gamle, vars son Nils Fardängsson 1324 till ärkebiskopen skänker ett fiske som fadern ägt i Indalsälven.
Frågan är varför Hellbom nämner de sistnämnda personerna i detta sammanhang. Han kan knappast åsyfta Gudlev Bilders son Fardägn - patronymikon stämmer dåligt. Kan han möjligen ha tänkt sig att Bilders hustru kan ha varit dotter till Fardägn Spjälbodsson?
167
« skrivet: 2010-03-02, 12:39 »
Gunnarus laurencii, et Ingiualdus gasabogher. consencientibus in supradictorum presencia fartheigno. filio meo dilecto. Haesero et spielbodo filiis vxoris mee prenominate.
Finns det någon som tror sig kunna tolka innebörden av denna text?
168
« skrivet: 2010-02-25, 16:08 »
Benedikt Nikulasson lär ha haft en behandskad böjd arm i sitt vapen. Fartegn från Helsingland (möjligen Medelpad) hade troligen också en böjd arm som kännetecken (sigill). Är Benedikt Nikulassons far känd?
1353-09-20 dat i Stockholm DS 4950 SD-nummer: Utfärdare: Fogden i Jämtland Nils Petersson och Fartegn från Helsingland. Innehåll: Fogden i Jämtland Nils Petersson och Fartegn från Hälsingland, vilka tidigare legat i tvist med varandra, överenskommer om förlikning och skiljedom sig emellan.
169
« skrivet: 2010-02-22, 23:59 »
Hälsingland var före unionstiden det gemensamma namnet för den norrländska kustbygden norr om Ödmården och omfattade sålunda hela Norrland, så långt det var bebott av svenskar - så står det skrivet om Helsingland i Wikipedia. Förutsätter att det är korrekt. Innebär detta till exempel att personer som omnämns i medeltida dokument från 1300-1400 talen såsom boende i Helsingland i praktiken kan ha varit bosatta i Medelpad? Någon som har en uppfattning?
Exempel från Svenskt diplomatarium DS 2606: Nos olauus diuina miseracione archiepiscopus vpsalensis johannes ingimarson officialis domini regis super terram helsingie nicolaus farthiejngsson et petrus vngi ...... Nils Fardjäkensson kan då, såvitt jag förstår, ha bott i Medelpad och inte nödvändigtvis i nuvarande Helsingland. Stämmer det?
170
« skrivet: 2010-02-22, 19:21 »
Jag blev lite nyfiken. Hur menar du att det finns en koppling mellan Farde Unges släkt och Uppland? Vilken tidsperiod? Genom giftemål eller på annat sätt?
Det är inte så lätt att ta till sig innehållet i denna tråd. Ganska många upprepningar och en del rundgång för ett par år sedan. Men jag gissar att kopplingen mellan Fartegn unge (lagman i Medelpad) och Uppland kan bygga på att hans hustru Ingeborg haft arvejord i Morberga och Söderby. Kan det stämma?
I ett brev från 1352 (DS 4879) ger Nils Fardieknsson sin son Johan Nilsson ansvarsfrihet angående de gods han anförtrotts söder om Ödmården. Detta ger ju knappast anledning till slutsatser om kopplingar till Uppland.
Nils Fardieknssons hustrus namn och härkomst är okända - kan det stämma? Man vet väl inte heller varför han i sitt sigill hade en böjd arm? Kan det ha varit hustruns släkts vapen?
Det finns säkerligen svar på frågorna på någon plats i den omfattande texten. Jag har bara inte lyckats finna dem.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-02-22 22:16)
171
« skrivet: 2010-02-22, 15:13 »
Vet inget om Ingeborg. Det var ett missförstånd som ledde till att jag nämnde det namnet i PS ovan . Samma vapen som Nils Fardjäknsson förde bör det troligen stå inom den aktuella parentesen. Jag håller på att läsa in tidigare inlägg från dig, Per-Åke Borssén m.fl.. och bör nog bli klar först. Mitt PS bygger på inlägg från juli 2005. Fadre Unges släkt i Medelpad, Helsingland och Jämtland intresserar mig egentligen mer än eventuella samband med Uppland - jämför här.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-02-22 15:33)
172
« skrivet: 2010-02-22, 12:56 »
Att skarpt bemöte leder ingen vart. Nöjer mig istället med att i stort hålla med dig. Jag vet egentligen inte heller vad som tidigare motiverat att ge Bredsjö-Johan företräde. Det bör ju ha funnits någon särskild anledning. Frågan är vad det kan vara. Troligen framgår det av någon text inom någon tråd i detta forum.
PS
Kan det vara så att ett vapen (böjd arm) fört av en Peter Bosson omnämnd i samband med Bredsjö (samma vapen som Ingeborgs make förde) är anledningen till att man ansett att Bredsjö och Johan Nilsson är av särskilt intresse?
PS2
Det var Conan Doyle som la orden allt som är tänkbart är möjligt i Sherlock Holmes mun.
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-02-22 13:39)
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-02-22 14:13)
173
« skrivet: 2010-02-22, 11:57 »
Först vill jag säga att jag håller med. Den som påstår något är den som har bevisbördan.
Kajs uppfattning baseras på Johan Nilssons ålder. Han är omnämnd så tidigt som 1352 (och redan då uppenbarligen som en vuxen och myndig person) är identisk med med den Johan Nilsson som 1391 skriver sig till Bredsjö i Järlåsa sn (Uppland).
Vill bara fråga - kan känd information om ålder trots allt inte anses kunna avse samma person? Om Johan Nilsson föddes kring 1325 så vore han 66 år gammal kring 1391. Detta utgör självfallet inget bevis men utesluter väl knappast heller en tänkbar relation far-son. Källäget torde väl dock vara sådant att man till exempel måste nöja sig med konstaterandet att det vore möjligt/inte kan uteslutas. Att skriva Det var han inte är kanske lite väl kategoriskt - eller hur?
Nils Fardieknsson gav sin son Johan Nilsson ansvarsfrihet angående räkenskaperna för de gods som anförtrotts honom söder om Ödmorden (DS4879). Söder om Ödmorden är egentligen oerhört vagt. Teoretiskt sett kan hela Sverige söder därom avses. Frågan är hur man ska tolka detta. Kanske avses en del av Hälsingland eller Gästrikland eller varför inte Uppland. Detta skulle, om man så vill, kunna peka på Bredsjö i Järlåsa sn (Uppland).
Det vore spännande att få ta del av din forskning om kungsåren Johan Ingemarsson och hans roll i koloniseringen av Hälsingland. Varför inte försöka få tid att publicera. Det är säkert många som skulle tycka att det vore värdefullt.
174
« skrivet: 2010-02-21, 23:37 »
Kaj, jag har ytterligare en fråga.
Den 31 januari 2003 kl. 09:17 skrev du följande:
.........jag har svaret på frågan om Johan Nilsson i Bredjsö var son till Nils Fardjäkensson. Det var han inte..
Det var länge sedan frågan var aktuell och jag betvivlar inte att upplysningen är korrekt. Jag har bara inte lyckats finna ditt belägg för att Johan Nilsson inte var son till Nils Fardjäkensson .
175
« skrivet: 2010-02-21, 22:47 »
Vad innebar decentraliseringen? Lades projektet ut på de olika länen, eller hur gick det till? Det var bra att en nystart för projektet kan bli aktuell. Vi får lugna oss och vänta.
Jag har under en annan tråd frågat om betydelsen av fisket under medeltiden i Norrlands inland (i t.ex. Ljusnan och Indalsälven med vidhängande vattendrag och sjöar i Medelpad). Hade det betydelse för stormännens egendomsbildning och makt eller var det enbart en fråga för staten och vanliga bönder? Frågan hänger delvis samman med denna tråd.
176
« skrivet: 2010-02-21, 20:38 »
Kaj Janzon skrev 2005-09-20 på denna tråd att han bett Thomas Wallerström att skriva något om Norrbotten under medeltiden i Studier till Det medeltida Sverige och att han hade lovat att inkomma med ett manuskript. Kan Kaj eller någon annan säga om något har skrivits? Tycker att ämnet låter intressant
177
« skrivet: 2010-02-01, 20:06 »
Det finns mer än en släkt Avelin. Bonden Sven Månsson i Fåglasjö, Vissefjärda socken och dennes hustru Gunilla Ingesdotter hade en son Peter (Petrus) som tog namnet Avelin. Namnet bildades på latinska Avis som betyder fågel. Prästen Petrus Svenonis Avelin 1688-1747 kyrkoherde i Smedby utanför Kalmar.
178
« skrivet: 2010-01-13, 09:24 »
Texten är mycket tunn. Det tycks handla om stoltvisten i Madesjö kyrka (1678 tror jag att den ägde rum). Omnämnda är salig Kråkans fru Juliana Silfverduva, Anders Ridderlodh och Nils Strömman (kronans befallningsman).
179
« skrivet: 2010-01-10, 19:10 »
Dom: post trin: begrofs enn-
kan Madame Zeppelin som
bodde på Askerö-gården, hwar-
äst hon i wådelden som upp-
kom d 10, blef så illa brän-
der, att hon efter några dag-
ars förlop måtte sätja lif-
wet till.
År Var 1741, källa Öved sockens kyrkobok C:1. Finns det någon som tror sig kunna spåra madame Zeppelin? Hon var tydligen änka men med vem kan hon ha varit gift?
180
« skrivet: 2009-12-21, 16:54 »
Marqvard, von (introd. adel) 25 inlägg på endast lite drygt 4 timmar idag torde väl vara något av ett rekord.
181
« skrivet: 2009-12-19, 10:47 »
H Gerhard Dock... - vad hette dopvittnet nedan? Någon som tror sig känna igen namnet? 
182
« skrivet: 2009-12-19, 10:44 »
1851 ? Stämd af Bond. Jonas Peterson i Köpsta-
den att stånda ..fver för Christina Jonss-
dotter i Köpstaden barns uppfostringshjelpe
vittnen intyga att han ... (nätter) afklädd
legat under ... täcke med Christina å att han
sjelf .... hafva köttslig beblandelse med henne
ock ... ...
En liten bit på vägen. Vissa ord är jag osäker på och avstår från att gissa. Någon annan kan säkert komplettera. Köpstaden är en by i Madesjö socken.
Hälsningar
Göran Johansson
183
« skrivet: 2009-12-06, 20:09 »
Eskil Olsson avlade borgared i Sölversborg 1709-01-02 (ren. dombok för kämnärsrätten i Sölvesborg 1709, GH). Borgensman var Caspar Olsson som (i ett annat protokoll) i kämnärsrättens dombok kallade Eskil Olsson för måg. Caspar Olsson var under något år kämnär i staden. I mantalslängden för Sölvesborg 1709 finns en Eskil Olsson upptagen tillsammans med fästmön Birta! Fästmön redovisas som hustru i kolumnen till vänster - se bild. Torde väl handla om trolovning. Eftersom Elna Eskildotter Krak (se den inledande frågan i denna diskussion) föddes 1708 skulle man som en grov gissning kunna tro att Eskil Olsson (Krak?) och Birta Casparsdotter var hennes föräldrar. Det fanns ingen annan Eskil i Sölvesborg och ifråga om familjens knytning till staden redogörs i tidigare inlägg ovan. Elna Eskilsdotters make Fredrik Larsson var borgare i Sölvesborg 1741 och omnämns bl.a. som rotemästare med ansvar för kronans och stadens uppbörd. Patronymikonet Olsson förekommer i Kraak-sammanhang uppe i Kalmatrakten.  (Meddelandet ändrat av Passord 2009-12-07 11:07)
184
« skrivet: 2009-12-05, 15:18 »
Efter första böndagen 1664 skänker h. Ingrid i Ebbehult 2 dlr och 16 öre till kyrkan.
Något senare samma år 1664 skänker Erik i Ebbehult med sin hustru 16 öre till kyrkan.
1664 sent på året skänker h. Ingrid i Ebbehult 20 öre till kyrkan.
1667 testamente efter saligh Ingred Sven Håkans. 4 dlr och 2 (mark?).
Det torde väl knappast råda någon tvivel om att Ingrid i Ebbehult varit änka efter en Sven Håkansson i Ebbehult. Hypotetiskt kan det ha varit en annan Sven Håkansson än den kände majoren; knappast troligt. Det kan vara denna källa på vilken Folke Petersson bygger sitt påstående om att majorens änka hette Ingrid. Detta bör väl i sin tur innebära att uppgiften i Frigelius samlingar om att Juliana Silverdufva skulle ha varit änke efter Sven Håkansson i Ebbehult är fel. Finns det så mycket mer att säga om detta? Den enda möjligen som jag kan tänka mig är att det funnits en yngre Sven Håkansson i Ebbehult. Det är väl knappast sannolikt.
185
« skrivet: 2009-12-05, 01:07 »
Juliana Silverdufva var gift med Jeremias Kraak (med fadersnamnet Håkansson) Källa: Madesjö CI:1 s 645 - se skrivelse nedan dat. 1679. Med anledning av anteckningen i Frigelius samlingar skriver Niclas Rosenbalck ovan 03 december 2009 kl. 14:04: Frågan som inställer sig är huruvida Petrus Frigelius läst rätt i Kalmar konsistorii protokoll den 24 juli 1678 eller om han gjort en felaktig tolkning. Niclas har helt rätt. Innan man avfärdar Frigelius Nota Bene som så måste detta förstås kollas. Att beteckna uppgiften som nonsens är kanske i nuläget att ta i. Om uppgiften stämmer så kan knappast Jeremias Håkansson Kraak vara sonson och ej heller bror till den gamle Sven Håkansson av skäl som Niclas redovisat ovan. Enligt Folke Petersson hette den gamle Sven Håkanssons änka Ingrid. Om detta stämmer måste självfallet Juliana uteslutas som hustru till honom. Tyvärr anger Folke Petersson ingen källa för sitt påstående. Denna uppgift bör därför också kollas.  (Meddelandet ändrat av Passord 2009-12-05 01:12)
186
« skrivet: 2009-12-03, 22:41 »
Någon borde kolla konstistorieprotokollet från 1678. Det handlar troligen om en tvist om Ebbehultsstolen i Madesjö kyrka mellan Juliana Silverdufva och kapten Trälood. Den senare hade övertagit gården Ebbehult och menade att stolen i kyrkan följde gården och inte den förra ägaren Sven Håkansson. Denna tvist finns f.ö. också omnämnd i Madesjö kyrkobok. Troligen finns här belägg för släktskapet mellan Sven Håkansson och Jeremias (Håkanson) Kraak i de protokoll som handlar om detta.
Frigelius´ Nota Bene torde vara nonsens. Det måste vara uppenbart felaktigt att hustrun till den gamle Sven H. Krååk skulle vara J. Silfverdufva. En felskrivning eller felläsning. Initialerna S:H. G.N. är ett mysterium. Man kan kanske tänka sig att fanan tillkom senare än begravningen; det finns väl ingen datering. Rent hypotetiskt så skulle inititialerna då kunna vara signaturer tillhörande en yngre generation av Sven Håkanssons släkt - en man och dennes hustru?
187
« skrivet: 2009-12-03, 19:25 »
Juliana var inte gift med den gamle Sven Håkansson Krååk? Någon sådan uppgift förekommer väl inte i någon källa? Däremot är det troligt att Jeremias Håkansson Krååk hade en bror med samma namn som farfadern - en yngre Sven Håkansson Krååk vars ena barn kan ha varit Adelina Svensdotter. Tyvärr har mitt AD-abonnemang just gått ut så jag kan inte kolla. Jag har för mig att vi har diskuterat detta tidigare.
För min del är jag mycket intresserad av Erik Svensson Krååk och dennes son som av Frigelius påstås ha blivit gift med en rusthållaredotter i Skåne givit sig själv under kavalleriet därstädes (se här]. Militärforskning är verkligen inte min starka sida. Kan någon säga om man borde kunna återfinna denna son i några rullor; t.ex. i något efter freden nyuppsatt svenskt kavalleriregemente i Skåne?
188
« skrivet: 2009-12-02, 10:46 »
Niclas, bra idé att ta kontakt med muséet. Tala med Christina Nibelius som uttryckligen har sagt att hon önskar en testpanel. De tar säkert gärna emot synpunkter och tips.
(Flyttat hit 2009-12-21/Moderator Källor)
189
« skrivet: 2009-12-01, 22:15 »
Ytterligare ett exempel från den sida ur Frigelius samlingar som Niclas inledde med ovan. Jag fann dokumentet genom sökrutan uppe till vänster på den Kulturarvsportalen. Skrev Madesjö Frigelius och fick ett antal svar. Ett av dem var den aktuella sidan. När jag öppnat dokumentet sparade jag det på min dator. Öppnade det därefter i Photoshop och sparade samma dokument som en jpg-fil. Sedan var det bara att tuta och köra. Hela dokumentet kunde inte visas beroende på Anbytarforums kapacitet ifråga om bildvisning. Därför var det nödvändigt att beskära.  (Flyttat hit 2009-12-21/Moderator Källor)
190
« skrivet: 2009-12-01, 19:50 »
Så här blir min text.  (Flyttat hit 2009-12-21/Moderator Källor)
191
« skrivet: 2009-12-01, 16:09 »
Jag tycker att Kalmar läns museum ska ha beröm för den goda viljan att göra den Frigelianska samlingen tillgänglig på nätet. Har varit i kontakt med personal på muséet. De är medvetna om att det finns problem med t.ex. indexering. För närvarande håller de på att förbättra sökmöjligheterna. I vilket fall som helst - det finns väl ingen anledning att reagera så oreserverat negativt som vissa personer ovan tycks vilja göra.
Mitt enda problem hittIlls har varit att finna den sida som jag önskar se. När det väl är gjort så har jag sparat dokumentet i min egen dator och öppnat det i photoshop. Lite omständigt,
(Flyttat hit 2009-12-21/Moderator Källor)men det fungerar.
192
« skrivet: 2009-11-28, 15:09 »
Stort tack Christina! Det låter mycket troligt att Magnus Jonae var identisk med Mons Jonae. Diskussion om Mons Jonae förs också under rubriken Madesjö ovan.
Mvh/Göran
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken
193
« skrivet: 2009-11-28, 10:53 »
I Madesjö kyrkas räkenskaper 1641 omnämns herr Mons Jonae. Han skänkar 1 dlr till kyrkan (Madesjö sn C1:1, s 361). Finns det någon som känner till denne präst?
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken
194
« skrivet: 2009-11-28, 10:49 »
Tack Niclas - intressant information. Vet du hur scanningen är/blir tillgänglig?
195
« skrivet: 2009-11-19, 19:28 »
Helena Kråka borde då vara född kring 1676. Frågan är om befallningsman Kråka redan då fanns i Östra Ljungby. Vad jag minns så var han inte omnämnd i de äldre mantalslängderna. Om han utsågs före det Skånska kriget som inleddes 1676 så kan ha finnas med i Rikssregistraturet. Generalguvernementet las ned 1669 men återuppstod igen 1676 (med anledning av Skånska kriget).
Upplysningen om Helena Kråka är väl intressant också av den anledningen att namnet Helena är ursprungsformen av Elna. Kan denna Helena ha varit faster till Elna Eskilsdotter Krak?
mvh/Göran
PS
Malmö stad Rådhusrätt och Magistrat, reg. bou 1710:335 (via ArkivDigital): Sven Kråkas anhållan om överlåtelse av förmynderskapet för Eva Lisken Wandelin. Den enda samtida Sven Kråka som jag känner till är postmästaren i Lund död 1724-12-21 i Lund. Dennes patronymikon är Joensson förutsatt att han var tullskrivare innan han blev postmästare. Har sett en uppgift om tullskrivaren Sven Joensson i Lund kring år 1675-80 men minns inte exakt. I så fall var postmästaren Sven Kråka i Lund bror till befallningsmannen Håkan Kråka i Östra Ljungby. Namnen Sven och Håkan känns definitivt igen från t.ex. Madesjö sn(H).
Malmö stad Rådhusrätt och Magistrat, reg. bou 1710:349 (via ArkivDigital): Bouppteckning efter Nils Wandelin
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-19 19:31)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-19 19:59)
196
« skrivet: 2009-11-19, 13:34 »
Hej Birgitta. Till att börja med tyckte jag också att det såg ut som det stod häradsdreng. Men uteslöt det eftersom det rimmar dåligt med Kråkas karriär! Dessutom kan man väl undra vad en häradsdräng gjorde?
Jonas, synd att ditt sökande i Riksregistraturet inte gav resultat. Kom att tänka på att den kan ha varit så att generalguvernören i Skåne, som var kungens representant och den högste militäre chefen i Skåne, som utsåg domare och befallningsmän här nere i Skåne. 1681 förmåddes prästerskapet i Skåne att övergå till svenska kyrkoordning. 1683 anhöll skåningarna själva om att Skåne skulle få svensk lagstiftning. Mot den bakgrunden vore det naturligt att häradsdomare och befallingsmän hämtades från t.ex. Småland. Frågan är bara hur de utsågs. Rutger von Ascheberg var generalguvernör åren 1680-1693; var det han som utnämnde Håkan Jönsson Kråka till häradsdomare och senare befallningsman? Kanske någon som vet?
Vänliga hälsningar/Göran
197
« skrivet: 2009-11-18, 22:43 »
Jonas, du har definitivt rätt. Andra bokstaven är nog ett o trots allt. Håkan Jönsson Kråka tycks tydligen först ha varit häradsdomare och därefter avancerat till befallningsman. Dessa båda ämbeten borde väl ha tillsatts efter kunligt beslut, eller vad tror du? Vad jag menar är att Håkan Jönsson Kråka borde förekomma i Riksregistraturet. Man kan väl också förmoda att ämbeten som dessa tilldelades personer som hade sina rötter i Sverige före 1658. Patronymikon har jag hämtat ur register över brevskrivare i Generalguv.kansliet 1658-1693.
Mvh/Göran
198
« skrivet: 2009-11-18, 21:37 »
Jonas, det skulle kunna stå häradsdomare. Problemet är att bokstaven o knappast förekommer. Kanske skrivfel. Tack för att du korrigerade årtalet. Det var säkert 1680 såsom du skrev. Jag loggade in på SVAR med ett tretimmarsabonnemang. När jag skulle gå tillbaka för att kolla årtalen så var tiden slut! Om du har tillgång till mantalslängderna just nu så vore det hyggligt om du kunde kolla årtalet 1688 och hemvisten för änkan. Det kan ha stått Mölletofta norregård.
Mvh/Göran
199
« skrivet: 2009-11-18, 20:09 »
Texttolkning av anteckning i mantalslängd 1680 för Östra Ljungby (L). Vad ska Håkan Kråkas titel vara i den text som redovisas nedan? Härads den....? Kan det möjligen vara det danska ordet degn = klockare, organist, kantor. År 1684 var befallningsman över S. Åsbo och Bjäre härader. Lite märklig karriär i så fall. Borde vara en annan titel eftersom det bl.a. saknas ett g efter Den... Enligt mantalslängden bodde hans änka i Mölletofta år 1688.  Trakten är intressant eftersom Östra Ljungby gränsar till Kvidinge. Där vigdes brukspatronen Henrik Kraak 1637. Socknen ligger också nära Riseberga, den plats där Elna Eskilsdotter Kraaks barn förmyndare inspektorn Peter Lageman i Dybäck föddes. Man kan undra om det fanns ett samband mellan dessa tre personer med tillnamnet Kråka/Kraak. (Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-18 21:31) (Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-18 21:41)
200
« skrivet: 2009-11-15, 19:35 »
Hej Niclas och övriga! Delar Niclas uppfattning. Det är ett problem när agnatiska medlemmar låter tillnamnet övergå till patronymikon. Men troligen måste man vara omsorgsfull när man lägger in nya rubriker av detta slag. Ett exempel från Vissefärda socken. Tillnamnet Duse förekom faktiskt också i Vissefjärda socken i Södra Möre härad under början 1600-talet. Jag är nästan övertygad om att det finns ättlingar konsekvent på fädernesidan från denna Nils Duse i Vissefjärda. Om det visar sig vara så kan då dessa påstå att de tillhör en släkt Duse? Älfsborgs lösen 1571: Nils i Guduastebyget Älfsborgs lösen 1613: Nills Duse i Guastabögdh Älfsborgs lösen 1613: Nils Örians i Gufuastabygd Älfsborgs lösen 1616: Nils Örians i Gufuastabygd Älfsborgs lösen 1617: Gertorn i Gofuastabygd För att återgår till rubriken men med fokus på tillnamnet. När en borgare i Karlshamn gifte sig 1699 bar han tillnamnet(?) Knock. Namnet återkom när hans första son döptes 1702. Han kallades då fortfarande Knock. När son två döptes 1704 kallas fadern plötsligt för Krak. Jag gissar att prästen kan ha hört fel, eller vad tros ....?   
201
« skrivet: 2009-11-13, 22:35 »
Långörasläkten skulle enligt tradition komma från Kråksmåla i Blekinge. Eftersom det inte finns någon församling elley med detta namn i Blekinge så har man antagit att det är Kråksmåla i Kalmar län som avses. se denna länk: http://74.125.77.132/search?q=cache:CaRPm2AAeSsJ:langoraslakten.org/omslakten/ar kivresurser/01_lotsarnaslangoren.pdf+Kraak,+Per+H%C3%A5kansson&cd=2&hl=sv&ct=cln k&gl=se Kråksmåla ligger nära såväl Madesjö socken som Högsby. Där finns som sagts ovan ett flertal personer som bär namnet Kraak. Se karta på denna länk: http://www.isleofoland.se/genealogy/maps/kalmar.htm Kaptenen Per Håkansson Kraak, bosatt en tid i Furuby på gården Änga var tydligen också en vetenskaplig författare Kraak, Pehr Håkansson d. 1745 Författare av naturvetenskapliga verk. Mottagare: Benzelius, Eric f. 1675 d. 1743 Universitetsbibliotekarie i Uppsala, professor i teologi vid Uppsala akademi, biskop i Göteborgs och Linköpings stift, ärkebiskop och prokansler vid Uppsala Universitet. År och antal: 1734-1735 (2) Anmärkning: Volym 14 brev 43 (bilaga), 89. Arkiv: Eric Benzelius den yngres arkiv (E005/Br 10) Volym: 14 Linköpings stifts och landsbbliotek
202
« skrivet: 2009-11-13, 19:18 »
Förmyndaren för Elna Eskilsdotter Kraak hette Peter Lageman. Han var född i Riseberga; sannolikt son till sadelmakarmästaren Friedrich Lag(e)man i Ruggaröd. En syster till P. Lageman var Sofie Lageman f. 1749-02-04.
Ovan 11 november 2009 kl 23:34 skrev Anders Berg att: Henrik Kraak och Anna Dorotea Cronholm gifte sig i Kvidinge (Skåne) 1737 13/12.
Vet inte om detta har någon betydelse, men det är ju intressant att konstatera att socknarna Riseberga och Kvidinge ligger mycket nära varandra. Det är bara drygt en mil emellan dem.
203
« skrivet: 2009-11-12, 18:42 »
Enligt Nöbbele AI:1, s 123 bodde rustmästaren [Nils] Kraak med h. Kerstin och sönerna Nils, Hans och Christopher i Nöbbele år 1702 och möjligen också tidigare.
Sergeanten Zackarias Kraak var fadder i Nöbbele 1697-03-21 [Nöbbele BI:1 s. 21]
Döpt 1697-12-17 Ser. Zackris Kraak och Sicilia Enboms son Nils [Nöbbele BI:1 s. 25]. Bland faddrar fanns rustmästaren Kraak.
Döpt 1698-06-26 rustmästare Kraks son Christopher [Nöbbele BI:1 s. 25]. Bland dopvittnena fanns Zackris Kraaks hustru.
204
« skrivet: 2009-11-12, 13:38 »
1740, 10 p. Trinit vigdes i Kvidinge inspektorn Arfvid Winberg och jungfru Sofia Elisabeth Cronholm i Landskrona.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-12 13:39)
205
« skrivet: 2009-11-12, 12:51 »
Tack Chris. 1744-04-26 föddes i Huseby, Skatelöv sn en dotter till Johanna Petronella Cronholm och inspektorn Anders Lönnroth. Dotterns namn var Andrietta Johanna. Modern var dopvittne när Anna Dorotheas son Nils Hindric döptes i Stenbrohult 1745. Anna Dorothea och Johanna Petronella Cronholm bör ha varit släkt eller kanske t.o.m. systrar.
PS
När dottern Maria Lönnroth döptes 1742-08-14 i Huseby var fru inspektorskan Anna Dorothea Cronholm dopvittne.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-12 13:07)
206
« skrivet: 2009-11-12, 11:47 »
Anders, jag tycker att det är en god idé att öppna en diskussion med namnet Kråk. Det tycks ju faktiskt handla om två olika namn. Vad anser Niclas?
Dorotea Cronholms föräldrar borde vara från Kvidinge. Inspektorn Hindrik Kraak var tydligen inom (järn-)bruksbranschen. Man kan undra om det fanns något tänkbart bruk i närheten. En syster till Dorotea bodde vid Huseby bruk i Småland. Hon var om jag inte minns fel dopvittne när sonen Lars Hindrik döptes i Stenbrohult 1745.
Mvh/Göran
207
« skrivet: 2009-11-11, 20:38 »
1745-10-18 föddes Nils Hindric Kraak i Stenbrohult. Föräldrarana var brukspatron Hindic Kraak och Anna Dorothea Cronholm [Stenbrohult C:1, s. 191]. Fadern kan var identisk med den brukspatron Hindric Kraak som begovs i Karlshamn 1790-11-12, 82 år gammal (f. ca 1708). H. Kraak i Karlshamn hade en ogift dotter Anna Magdalena Kraak som begrovs 1790-04-20, 46 år gammal (f. ca 1744). Frågan är var vigseln ägde rum. Det enda jag vet om Cronholm är att det finns en skånsk släkt med det namnet. Enligt PG Vejde så tycks Hindric Kraak i Stenbrohult också ha varit bosatt eller på besök i Sävsjöström, Lenhovda sn (som inom parentes sagt ligger nära såväl Madesjö, Högsby som Virserums socknar). Kan det handla om en flyttkedja därifrån ned mot Karlshamn?
PG Vejde har skrivit om Sävsjöström. Artikeln (som tycks ingå i en bok) saknas på UB i Lund. Kanske den finns i Växjö? Titeln är Sävsjöström Anteckningar om en gård och ett järnbruk i Småland 1948 sid 530-592. I den kanske något finns skrivet om Hindric Kraak.
PS
Det visar sig att khd Lars Hindrik Kraak i Kristianopel var son till brukspatronen Hindric Kraak. Lars Hindrik föddes i Skårsjö, Tryserum på gränsen mellan Östergötland och Kalmar län 1753-11-08 [Tryserum C:3, s 307]. Föräldrarana var brukspatron Hindic Kraak och Anna Dorothea Cronholm. Khd i Kristianopel var således bror till Nils Hindric Kraak f. i Stebrohult. Familjen bodde i Tryserum åtminstone mellan 1749-1754. En dotter Ulrika föddes i Tryserum 1751-04-20 [Tryserum C:3, s 291].
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-11 21:07)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-11 22:36)
208
« skrivet: 2009-11-11, 18:44 »
Anna Dorothea Cronholm födde sonen Nils Hindric 1745-10-18 i Stenbrohult sn (G).Hon var gift med brukspatron Hindric Kraak i Qvarntorp, Stenbrohult sn. Mycket tacksam för tips om Anna D. Cronholms anor.
209
« skrivet: 2009-11-11, 14:16 »
Nu har jag fått svar från en av Långörasläktens forskare. Kommer att få ta del av deras källmaterial. De är glada för att bli kontaktade eftersom det är frågor som är angelägna också för dem.
Anders, kan man inte göra så ifråga om släkten Kråk från Pjetteryd att den samlas under övriga släktnamn och KRÅK medan övriga, som i de flesta fall skrevs KRAAK (KRAK) samlas under det namnet? Har sett att stavningen Kraak förekommer också i Långörasläkten.
vänlig hälsning/Göran
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-11 14:59)
210
« skrivet: 2009-11-10, 21:31 »
Olof Kraak (med två a) var skalmejblåsare (benämndes senare för hautboister och blåsinstrumentet de hanterade var vanligen oboe) när han vigdes 1691-11-22 i Virserum med Britta Jonsdotter. Är hans fadersnamn känt?
211
« skrivet: 2009-11-10, 18:44 »
Det förefaller som om Madesjö-släkten Kraak hade en stark knytning till det militära. Kråk i Pjetteryd tycks däremot från början ha bestått av lokala ämbetsmän (länsman, nämndemän m.fl). För min del består sökandet i första hand i att försöka spåra förfäderna till Elna Eskilsdotter Krak från Vanstad i Skåne. Namnet Westerlind har gjort Madesjö intressant i det sammanhanget. Men det kan vara ett villospår. Andra mycket intressanta Kraak är därför de famlijer som var bosatta i Karlskrona, Karlshamn, Asarum och Sölvesborg.
Jag har tillskrivit Långörasläkten som på sin hemsida påstår att det fanns en Sven Persson Kråk/Kraak på Ungskär i Karlskrona skärgård 1660 (två år efter freden i Roskilde). Om det stämmer så kan det ju antingen handla om en dansk släkt eller kanske en nyinflyttad svensk soldats- eller ämbetsmannafamilj. Deras mest kände stamfar Håkan Svensson Kråk föddes just på Ungskär 1660 enligt dem själva (namnen Håkan och Sven för väl onekligen tankarna till Madesjö). Det är källorna som jag frågat Långörasläkten om. Hittills har jag inte fått svar. Finns det någon här i Anbytarforum som tror sig veta mer om denna Kråk/Kraak-släkt?
Vänlig hälsning
Göran
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-10 18:45)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-10 18:47)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-11 14:10)
212
« skrivet: 2009-11-09, 21:25 »
Skarprättaren i Kalmar Jonas Falcks dotter Hedvig. f. 1738-11-22 hade som dopvittnen bl.a. inspektören Daniel Westlinger och jungfru Elisabeth Lagerman. Westlinger tycks ha varit befryndad med J. Krååk i Kalmar och Elisabeth Lagermans far var sannolikt sekr. Johan Lagerman. En Johan Lagerman på Dybäck i Skåne var förmyndare åt Elna Eskilsdotter Kraks barn i Vanstad. Namnen kan vara en slump men sambanden Krak, Westlinger, skarprättare och Lagerman borde kanske kollas. Finns det ingen som t.ex. känner till inspektorn Johan Lagerman på Dybäcks herrgård? Finns samband med Lagerman i Kalmar?
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-09 23:39)
213
« skrivet: 2009-11-09, 17:54 »
Anneli, eftersom du har haft kontakt med Genealogiska föreningen om Kraak. Tror du att du kunde fråga om det finns ett personregister till Kraak-utredningen. Kanske de kunde scanna den?
Mvh/Göran
214
« skrivet: 2009-11-09, 16:55 »
Kapten Per Håkansson Krak i Furuby; exempel på Vejdes anteckningar. Det vore intressant att läsa hela dokumentet. En annan som jag är intresserad av är bruksinspektören Henrik Kraak, g. Cronholm (Lenhovda sn: Sävsjöström och Stenbrohult sn: Diö).  Orginellt ämne för en officer! Vem var denna kapten?
215
« skrivet: 2009-11-09, 16:44 »
Anneli, det låter oerhört intressant. Vet du verm som gjort utredningen?
Nedan utdrag ur personregister till P.G. Vejdes samlingar på Universsitetsbiblioteket i Lund. Namnen Kraak och Kråk. Anteckningar på små lappar instoppade i bruna kuvert. De är sorterade efter kyrka, diverse, större gårdar etc)
Kraak, Eleonora f. 1743 g. kornett Stadenberg (Nöbbele sn: Brunsmåla, Värland och Ö. Torsås sn: Torsjö s.g.)
Kraak, Eva Sofia, g. Johan Henrik Erdtman (Nöbbele sn: Hermanstorp)
Kraak, Folke, stationsskrivare (Hovmantorp sn; Diverse)
Kraak, Fredrik Zackarias, kapten, d. 1709 Poltava,g. Cecilia f. 1745 (Ö Torsås sn: Torsjö s.g. och Nöbbele sn: Ulfsåkra)
Kraak, Gabriel, fänrik, son till Fred. Zack Kraak, g1. Anna Christina Scheibe, g2. Anna Katarina Ekelund (Ö Torsås sn: Torsjö s.g. och Skatelöf sn: (Hanna).
Kraak, Gabriel, rusthållare, f. 1751, g. Stina Andersdotter 1788 (Ö Torsås sn: Torsjö s.g.)
Kraak, Gabriel, g1? Elin Håkansdotter, g2? Stina Andersdotter 1788 (S Sandsjö sn: Diverse)
Kraak, Hans, soldat (S Sandsjö: Diverse)
Kraak, Henrik, bruksinspektör, g. Cronholm (Lenhovda sn: Sävsjöström och Stenbrohult sn: Diö)
Kraak, Jeremias (Åseda sn: Diverse)
Kraak, Johan Gustaf, kornett f. 1736, d. 1780, g. 1754 Hedvig Eleonora Ljungfeldt (Växjö stad: Telestad och Ö Torsås: Ingelstads säteri)
Kraak, Karl, f. 1751 (Ö Torsås sn: Torsjö v.g.)
Kraak, Christoffer Nilsson, soldat, g. Ingrid Andersdotter (Ö Torsås: Diverse)
Kraak, Nils, rustmästare, d. 1706 (Nöbbele sn: Värlanda)
Kraak, Per, förare (Ö Torsås sn: Torsjö s.g.)
Kraak, Per Håkansson, kapten (Furuby sn: Enga)
Kraak,Sara Katarina, g. 1775 sergeant Paul Schar (Ö torsås sn: Torsjö s.g.)
Kraak, Zackarias, var d. 1712 (Furuby sn: Enga)
Kråk, Birger, herredagsman 1665 (Pjetteryd sn: Diverse och Göteryd sn: Askenäs)
Krååk, Jeremias, regements kvartermästare 1666 (Urshult sn: Diverse)
Kråk, Joen, 1691 (Göteryd sn: Diverse Slätthult)
Kråå(-k?), Zackarias, länsman (Pjettryd sn: Diverse)
Krååk, Ingemar, g. 1678 änkan Sissla Persdotter (Pjetteryd: Diverse)
Krååk, Jon, nämndeman 1676? (Pjetteryd sn: Diverse)
Krååk, Jon 1626? (Pjetteryd sn: Diverse, Långskog)
Krååk, Måns, g. 1677 Karin Joensdotter (Pjetteryd sn: Diverse)
Krååk, Zackarias, f. 1640, d. 1720 (Pjetteryd sn: Diverse och F.?.hult)
Vänliga hälsningar/Göran
216
« skrivet: 2009-11-08, 15:08 »
Vigsel i Kalmar Stadsförsamling 1741-08-09 Föraren wählboren hr: Jeremias Krak med jungfrun Margaretha Graf (borgensman kapten Erncrona) [Källa: Kalmar stadsförsamling C:II, sid 43 via AD). Har vi med denna Jeremias tidigare?
217
« skrivet: 2009-11-08, 14:27 »
Martin, du har säkert rätt. Som en utvikning/utvidgning av ältandet kan jag berätta att jag frågat Långöresläkten om källan till den uppgift som säger att lotsen Håkan Svensson Kråk på Långören var son till en person vid namn Sven Persson. Har inte fått svar ännu. Vet du något om detta? Obelagda antaganden?
Fråga ställd direkt till Långörasläkten:
[color=808080]Vill veta med vilka källor som ni kan styrka nedanstående personuppgifter.
Håkan Kraak föddes på Ungskär i Blekinges sydöstra skärgård, troligen omkring 1660. Han var son till Sven Persson Kraak som dog före 1698. Håkan Svensson Kraak gifte sig troligen 1685 med Annica Larsdotter och bodde i 18 år i Stenshamn. Håkan och Annica flyttade sedan till Långören. Säkra bevis för flyttningen dit finns först 1707, då Håkan arrenderade Långören tillsammans med båtsmannen Erik Eriksson Loo. Håkan Kraak dog 1711.[/color]
Apropå något annat. Har du tagit bort Elna Eskilsdotter Kråk f. i Borgholm 1708 från din hemsida. Det är en mycket märklig upplysning som måste ha ett sakligt ursprung. Man skriver väl inte dit Borgholm bara så där utan vidare?
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-08 14:34)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-08 14:48)
218
« skrivet: 2009-11-08, 12:42 »
Adelina Svensdotter Krak är inte med säkerhet dotter till Juliana. Folke Petersson har funnit en Håkan Svensson som han anser vara son till den store Sven Håkansson Kraak gubben. Denne Håkan bör med hänsyn till namnpraxis och den store Svens goda namn ha döpt ett av sina barn till Sven Håkansson Krak. Håkan Svensson kan också haft sonen Jeremias Håkansson Krak gift med Juliana Silfverdufva som hade ett okänt äktenskap sedan tidigare. Juliana och Adelina vore i så fall inte alls släkt. Jag tror således också, som jag skrev ovan, att biografin i Dalregementets personhistoria är felaktig och att man även i övriga sammanhang kan ha blandat ihop två Sven Håkansson Kraak. Vi får inte heller glömma bort föraren Per Andersson Kraak i Grangölsmåla i Mortorps skogsbygd och sedan 1679 i Resebo, Madesjö sn. Kom han kanske tillbaka till hembygden efter Skånska krigets slut. Efter hustruns död avflyttade han till Furuby, Kronobergs län där en annan känd Kraak-släkt förekommer.   Får endast användas som diskussionunderlag! Erik Mattisson som Niclas nämner ovan brukade Lilla Ebbehult. Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-08 12:45
219
« skrivet: 2009-11-07, 23:18 »
Kyrkans räkenskaper 1661  Vad står det efter m. Sven Håkansson? Vad betyder m.? Det kan väl knappast vara major? Kanske monsiour?
220
« skrivet: 2009-11-07, 21:17 »
Ovan i inlägg postat torsdagen 05 november 2009 - 21:58 framgår av bild att den unge Jeremias Kraak (musiker vid Kalmar regemente, avsked 1719 enl. F.Petersson) tillsammans med den dödes fader bagaren Johan Lemmin gav upp boet efter Lemmins dotter Anna Britta Lemmin. Kan själv inte säga vad detta innebär. Men kan man inte förutsätta att det fanns någon slags relation mellan Lemmins och Kraak? Frågan är i så fall hur. Först 1711 när J. Lemmins första hustru dog och 10 år senare också efter Lemmins dotter. Vid detta senare tillfälle gav han ensam upp boet. Kunde vem som helst redovisa en annan persons bo?
Niclas, om man får tro Folke Petersson (Madesjö sockens historia del 1, sid 177) så var Juliana Silfverdufva gift med en sonson till den gamle Sven Håkansson Kraak. Inte uteslutet att hon gifte om sig med sonsonen någon gång efter 1663 - men lite speciellt. Jeremias Håkansson Kraaks far lär ha burit namnet Håkan Svensson.
Kan det inte vara så att vi talar om två olika Sven Håkansson? Nedanstående hämtat från kyrkans räkenskaper.
1663 Manhafftigh Swen Håkonson medh sin hustru
1663 Manhafftig Jeremias Krååk (lite senare på året och sannolikt ogift - det finns inget till med sin hustru)
1663 Ähr gifwet i Testamente Effter Salig Majoren
Swen håkonßon
Jag betvivlar att man kallade en gubbe vid pass 94 år gammal för manhafftig. Tror hellre att Sven Håkansson och Jeremias Håkansson Kraak kan ha varit bröder. Juliana börjar inte figurera i räkenskaperna förrän några år senare vad jag kan se. Någon annan kanske kan kolla.
1664 (Madesjö C I:1 s 475 [höger kolumn])
Hustru Ingred i Ebbahult 2 [daler] 16 [öre]. Detta är väl troligen 94-åringens hustru.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-07 22:52)
221
« skrivet: 2009-11-07, 19:41 »
Enligt Folke Petersson (CD-n) hade Herman en son mantalssskriven i Sigislaryd 1649. Denne son är borta efterföljande år./Göran
222
« skrivet: 2009-11-07, 14:12 »
På bilden i föregående inlägg finns också en upplysning om att någon i Qvarnaslett (som väl ligger inom Nybro tätort) bidrog till en gammal messeserk - för det står väl messeserk? Synd att det inte går att tyda givarens namn.
223
« skrivet: 2009-11-07, 13:58 »
Niclas, jag skrev inte att Adelina blev kyrkotagen dagen efter. Det är ditt eget antagade. Kyrkan fick en gåva för att inhandla en gammal mässesärk. Hon torde ha lämnat pengar till kyrkan för inköp. Kanske man lämnade en mässesärk som värderades till det angivna beloppet. Har också funderat på innebörden. Gåvan torde ha levererats av en anhörig.  Hustru Adelina i Idehult på sin kyrkogång 24 öre till kyrka. Datum: 1690-11-30. Nej, skissen ovan ska nog inte tillmätas så stort värde med avseende på namnet Sven. Det är rätt. Det kan finns helt andra Sven med tillnamnet Krak. Vi känner förmodlingen långt ifrån till alla Kraak i Madesjö. Här är ett exempel: Påladhes Föraren Pehr Andersson i Räsebo lefwera till Swän Nilsson i Idehult och Ingierdh Giermundsdotter twenne stycker kiör, efter Carl Pährsson Stenklyfware i Callmar, som them uthi Arfw ähr tillfalne, så snart the betahla till ben.te Förare 3 dlr Silf.r Mynt för ehrlagde Uthlagor af ett Fierdings hemman i Räsebo, och hwadh Pähr Andersson mehra i Uthlagor hafwer att kräfwa thet söker han hoos Sahl. Carl Pährssons efterlefwerska i Callmar hustru Botel Pährsdotter som halfwa boet, emoth föreskrifwne sin Mans arfwingar, hafwa tilträdt. Källa: Dombok S Möre 1681-09-19. Per Andersson är identisk med föraren Per Andersson Krak. Bar Sven Nilsson också tillnamnet Kråk/Kraak?. Kopplingen till Kalmar intressant. Delar Niclas uppfattning om namnen Westlinder och Westerling. Möjligt men inte säkert samma. Delar också uppfattningen om det udda namnet Adelina.
224
« skrivet: 2009-11-07, 02:08 »
Hustru Adelina i Idehult lämnade 1 dlr, 16 öre till kyrkan dör en gammal messesärk. Datum 1690-10-12. Dagen innan föddes konstapel Lars Hermans (dvs Westerlind) son Jeremieas. Datum: 1690-10-11. Adelina måste således ha varit bördig från Madesjö och kanske Idehult. Till Lilla Idehult inflyttade 1672 regementskvartermästaren vid Dalregementet Jeremias Håkansson Kråk, majorens på Ebbehult sonson, med sin hustru Juliana Silverdufva. Hon blev änka, då Jeremias Kråk 1678 stupade i slaget vid Landskrona. Hon bodde kvar i Lilla Idehult till sin död d. 19 maj 1695. Eftersom Adelinas patronymikon är Sven så bör hon rimligtvis ha varit dotter till en son till Jeremias H. Kråk med namnet Sven. Kvinnan hette alltså mycket riktigt Adelina Svensdotter Kråk död 1710 i Kalmar. Då bör den enkla skissen här åtminstone vara korrekt så långt. Eftersom Jeremias Kråk i Kalmar (hattålderman) företrädde en Anna Fischers intressen vid en bodelning och denna Anna hade en syster som var änka i Karlskrona 1710 så blir Karlskronabygden intressant. Kan provinsialinspektorn Daniel Westlinger omnämnd ovan 05 november 2009 - 23:02 var av samma släkt som Lars Westerling? Förefaller ganska troligt.
225
« skrivet: 2009-11-06, 00:30 »
I en bouppteckning efter hattmakaråldermananen Johan Fischer i Kalmar 1710 omnämns Johan Lemmin på sin hustrus vägnar och en änka Maria Fischer i Karlskrona. Undras om det fanns ett samband mellan änkan i Karlskrona och Jeremias Kraak som företrädde Johan Fischers dotter Annika (g Johan Lemmin). Fanns det en Kraak i Karslkrona gift med en Fischer?
226
« skrivet: 2009-11-05, 23:34 »
Under Kraak finns uppgifter om en Daniel Westlinger (inte Westerling) som tycks vara befryndad med hattmakaren jeremias Kraak i Kalmar (1711-1723). Är Westlinger och Westerling kanske samma släkt?
227
« skrivet: 2009-11-05, 23:02 »
Målet ovan handlade tydligen förutom bou bl.a. ockå om avvittring av dottern Anna Britta Lemmin, dtr till Johan Lemmin (Lemijn) och Elisabet Friboren (dotter till Mauritz Friboren). Provinsialinspektorn Daniel Westlinger företrädde Anna Brittas styvmor Annika Fischer. Kan finnas anteckningar också i rådhusrättens domböcker om detta.
Anna Brittas ena fasterman var troligen bokbiondaren Carl beckstadius och en annan fasterman var Adam Fransweij.
228
« skrivet: 2009-11-05, 21:58 »
Jeremias Kraak skrev också sitt namn Krååk. Bifogar utdrag från uppgörelse om boet efter Johan Lemmins dotter. Här figurerar en Daniel Westlinger. Om han är släkt med  Martin Brandt eller inte förmår jag inte bedöma. Klart är i alla fall att en Jeremias Kraak tycks uppge boet efter Johan Lemmins dotter Anna Brita år 1711. Källan framgår av en av bilderna nedan. Detta torde väl också visa att det sannolikt fanns ett samband mellan Westling (Westlinger är väl samma släkt?) och en person vid namn Jeremias Kraak.    Hälsningar Göran PS Daniel Westlinger för tankarna till rikskändisen Daniel Westling (Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-05 23:12) (Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-05 23:28)
229
« skrivet: 2009-11-05, 11:55 »
Bertil, jag tycker att man ska kolla t.ex. Långlöt sn på Öland. Där fanns bevisligen en släkt Kraak och socknen ligger inte långt ifrån Borgholm. Och fortfarande har vi sambandet Westerling/Madesjö att hålla oss till. Kan vara en slump men det är inte säkert. Var inte flera svenska regementen stationerade i Skåne efter slaget vid Helsingborg? Tror t.ex. att något Smålandsregemente låg i Västra Vemmenhögs härad. Man litade väl inte på de skånska utlänningarna. Kraaks i Småland var bevisligen krigare ! Fanns någon Kraak bland dem - kanske en avhoppare? Man skulle också gärna vilja veta vad som var intressant med Vanstad. Varför bodde man där? En storbonde(?) i Vanstad hette 1658 Eskil Andersson. Var han rusthållare se här ? Hade han en dotter gift Kraak som hade en son Eskil? Kände man någon? Sedan borde man kolla förmyndaren inspektör Lagerman på Dybäck (Elnas bou). Kanske han var släkt. Hälsningar/Göran (Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-05 12:14)
230
« skrivet: 2009-11-04, 18:32 »
Anneli, har du kollat regementsrullorna för Södermanlands regemente. Där kanske finns någon upplysning om löjtnanten/majoren Per Kraak. Jag tror att Krigsarkivets expedition har ett personregister som omfattar officerare. Det går säkert att ringa dit och fråga efter Per Kraak. Du har inga indikationer som tyder på att han kan ha kommit från södra Småland? Anders, om det vore möjligt att lita på upgiften om Borgholm så kunda man ju lägga ned en del energi på att söka där efter Elna Kraks förfäder. Faktum är att en eller samma släkt Kraak fanns i Långlöt sn ca 1,8 mil sydsydost från Borgholm. Risken är väl att det kan handla om rundgång om information. Någon kan ha hört Öland nämnas och nära Borgholm etc .... och plötsligt är Elna Krak i släktforskarpapper född i Borgholm trots att hon inte alls är det! Prästen Peter Kraak d. 1745 i Kalmar sägs enligt en bou Kalmar ha haft en halvbror på fädernet vid namn Olof Persson i Långlöt. Denna bör också haft tillnamnet släktnamnet Kraak. En sonson till Olof Persson var troligen Per Kraake f. 25/12 1748? som avled 1813 i Himmelsberga. Dennes far kan ha varit Jon Olofsson. I februari 1807 avlider en son till Per Kraake. [Källa: Långlöts kyrkoböcker vid en hastig genomgång] Lägger två bou från Kalmar Rådhusrätt. Den översta efter Petter Kraak med rötter i Långlöt och den andra efter rådmannen Peter Krååk i Kalmar med en broder Hans Krååk, sergeant i Jönköping.  
231
« skrivet: 2009-11-04, 14:11 »
Martin
Menar inget elakt! Det var bara en skämt.
Men nu gäller det väl att kolla uppgiften om Borgholm. Det kanske är helt fel. Kollade på Räpplinge (H) (den församling som Borgholm tillhärde på den tiden antar jag) utan att hitta Elna Eskilsdotter.
Mvh/Göran
232
« skrivet: 2009-11-04, 13:23 »
Här sitter den skurken Martin och ser inte ursprungsfrågan under övriga släkter Krak/Kraak/Kråka. Fy på dig , vi som har hjälpt dig med en massa Westerlingar.
[color=0000ff]Elna Eskilsdotter Krak (mf fm mm fm m)
Far: Eskil Persson ( - >1756)
Född: 1708 Borgholm (H) 1)
Död: 1790-01-26 Vanstad (L) 2) 1790
Jan d 26 dödde Enckan Elna Malmström i Wanstad torp af ålderdoms skröpelighet uti 82 århes ålder och begrofs d 3 Febr.
Begravd: 1790-02-03 Vanstad (L) 2)
Familj med Friedrich Larsson Malmström (1709 - 1787)
Barn:
Lars Fredriksson ( - 1738)
Helena Fredriksdotter Malmström (1741 - 1806)
Jonas Malmström (1743 - 1772)
Johannes Fredriksson (1744 - )
Catharina Fredriksdotter (1744 - 1745)
Ingri Margaretha Malmström (1747 - 1814)
(Anna) Catharina Malmström (1747 - 1780)
Petter Fredriksson (1748 - 1748)
Petter Fredriksson (1750 - 1750)
Petter Fredriksson (1751 - 1751)
Anna Fredriksdotter (1751 - 1751)
Noteringar:
Arvingar: 1. Dottern Helena gift med Mårten Lundgren. 2. Dottern Ingri Greta gift med Borgaren Håkan Bräckenberg. 3. Avlidne sonen Jonas Malmströms efterlämnade omyndiga dotter, pigan Maria 19 år. 4. Dotterbarnen efter avlidna Anna Catharina sönerna Jeremias 14 år Carl Fredrik 10 år dottern Elna Fredrika 15 år samtliga närvarande jämte dotterdottern Engela Lundgren. Övriga närvarande var Håkan Bräckenberg, Mårten Lundgren, Jonas Malmströms omyndiga dotters tillförordnade förmyndare, Inspectoren Lagerman på Dybeck. Testamente förelåg som fördelade en del specificerade tillhörigheter mellan döttrarna och jämte barnbarnen Engelea Lundgren och Elna Fredrika. Boet var mycket innehållsrikt. Behållningen uppgick till 102 riksdaler specie varav huset värderades till 21 riksdaler, en svart ko upptogs till 5 riksdaler. Änkan efterlämnade också 4 guldringar. Den minsta av dessa testamenterades Elna Fredrika. Bouppteckningen var undertecknad av Håkan Bräckenberg, Mårten Lundgren, Ingrid, Helena och Engela Lundgren.
Källor:
1) Sven Lindahl
2) Vanstad C:3 sid 300
Senast ändrad: 2009-08-23 [/color]
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-04 15:02)
233
« skrivet: 2009-11-04, 13:03 »
Fynd på webben!
Personakt för Elna Eskilsdotter Krak, Född 1708 Borgholm (H) Övriga närvarande var Håkan Bräckenberg, Mårten Lundgren, Jonas Malmströms omyndiga dotters tillförordnade förmyndare, Inspectoren Lagerman på Dybeck. ...
Sökte på Dybeck och Lagerman och fick fram denna sajt. Den går dock inte att öppna. Möjligen en ljusning för Bertil Johansson!
Finns verkligen inga födelseböcker för Borgholm för 1700-talet. Har sökt såväl på AD som Genline. Ska man leta på en annan församling?
Hälsningar
Göran
234
« skrivet: 2009-11-04, 10:35 »
I Frigelius samlingar (nu förvarad på biblioteket i Kalmar antar jag) påstås det att Erik Krååks son flyttade till Skåne och gifte sig med en rusthållaredotter. Se här i artikel skriven av Folke Petersson och publicerad i Madesjö sockens histroia, del 1. Det talas också om att det var fadern som flyttat till Skåne och där blivit officer i Skånska kavalleriet vilket anses vara fel eftersom detta regemente etablerades först 1660. Det kan ju vara sonen som blev officer. Fanns det någon Eskil eller någon Krak/Kråka i Skånska kavalleriet?
235
« skrivet: 2009-11-04, 09:13 »
Tenngjutare var ett hantverk som förutsatte utbildning (gesäll etc). Anledningen till min fråga - utöver namnet - beror på att khd Aron Petri Stolpe i Madesjö lär ha haft en son Daniel som hoppade av sin studier för att bli bonde. Han ville därför låna pengar av fadern. Denne son lät sig övertalas av sin far kyrkoherden att istället utbilda sig till tenngjutare i Jönköping. Lite långsökt kanske men Aron P. Stolpe lär också ha haft en bror som hette Eskil (studenten Eschillus i Madesjö sn). Fredik Malmström var ju som bekant gift med Elna Eskilsdotter Krak. Kan det ha funnits ett samband mellan dessa tenngjutare/personer? Långsökt - javisst men borde kanske ändå kollas. Varifrån kom Tenngjutaren i Vanstad?
236
« skrivet: 2009-11-04, 02:47 »
Den 24 mars döptes Fredrik Larssons dotter Helena. Vad hette det dopvittne som var tenngjutare. Namnet Lafwidsson kanske det står men personnamnet Lafwid - finns det?
237
« skrivet: 2009-11-04, 02:06 »
Är det verkligen bara en slump att Elna Eskilsdotter Krak i det inledande inlägget här i denna diskussion råkade känna familjen Westerling med rötter i släkten Kråka i Madesjö? För att spåna fritt - kanske sambanden till exempel såg ut som på bilden nedan? Ta det för bara inte på för stort allvar. Vill bara illustrera en möjlighet av flera. 
238
« skrivet: 2009-11-03, 22:57 »
Birgittta eller någon annan. En student Eschillus Petri omtalas i Madesjö sockens historia, del 1, s. 342 med anledninga av att han 1651 hade hotats till livet av Sven Håkansson Kraaks måg Olaos Bethenius (Handlingar från domkapitlet är Folke Peterssons källa). Vad hände med denne student? Har f.n. inte tillgång till herdaminnet för Kalmar Stift.
Häslningar
Göran
239
« skrivet: 2009-11-03, 21:57 »
Anders, det låter orimligt att Jeremias Kraak inte skulle ha förärat kyrkan i Madesjö en testamentesgåva efter sin ev. första hustru. Jag har kollat kyrkans räkenskaper nyligen och det finns vad jag kan se inget som tyder på att någon hustru till Jeremias hade begravts i Madesjö kyrka kring 1670 eller att pengar efter denne hustru har testamenterats. Tror det är klar förväxling - styvdottern har i regementshistorien blivit en hustru. Det är inte heller sannolikt att Folke Petersson skulle ha missat en så viktig upplysning. Man måste ovillkorligen kritiskt kolla källorna till uppgifterna i Dalregementets personhistoria del I (1542-1699) s 337-338 som Niclas skrivit om ovan. Så länge vi inte har sett dem så handlar det knappast om hårddata.
240
« skrivet: 2009-11-03, 21:07 »
Niclas, i räkenskaperna för 1670 (troligen efter andra böndagen som väl infaller i oktober månad) uppges att regementskvartermästaren Jeremias Krake i Gelebo skänker 5 dlr till kyrkan i Madesjö. Anledningen var att hans styvdotter hade avlidit. Det förefaller handla om en förväxling. Troligen var det Juliana Silfverdufvas dotter från ett tidigare äktenskap som var anledningen till hans begäran om permission.
Erik Svensson (Kraaks) eventuella öden i Skåne är intyressant med anledning av Bertil Johansson fråga om hustrun Elna Eskilsdotter Krak i Skåne. Namnet Eskil, som ju inte är alltför vanligt, förekom frekvent i vissa familjer i Madesjö. Ovan nämns Dnus (student?) Eschillus som 1652 tillsammans med(?) Jeremias Krååk skänker pengar till kyrkan. Denne Eskil tycks ha varit son till khd Petrus Magni i Madesjö. Vet någon vad som hände med denne Eschillus Petri som enligt Folke Petersson lär ha hotats till livet av Sven Håkansson Kraaks måg Olaus Bethenius?
241
« skrivet: 2009-11-03, 18:28 »
Madesjö sockens historia, 2 delar, tryckt i Nybro 1961 är intressant. Bifogar ett par scannande utsnitt varav på ett av dem en Eschillus Petri omnämns och på ett annat en son till Sven Håkansson Krååk vid namn Erik Svensson som enl. folklig tradition skulle ha flyttat till Skåne!     Tyckte det var bättre att återge hela texten än att endast citera diverse namn. Hälsningar Göran Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-03 18:31
242
« skrivet: 2009-11-03, 13:16 »
Hej Olle
I Stockholms stads tänkebok 1627-10-29, s 134f omnämns en Lars Kråk som på sin mor Elins (torde väl ha varit gm en Kråk) vägnar gjorde anspråk på arv efter modern. Lars lär också vara omnämnd i mantalslängd för Kalmar stad 1634. Hans namn ska finnas på en bevarad gravhäll lagd över slottsbyggmästaren Hans Mann.
Vänlig hälsning
Göran
243
« skrivet: 2009-11-03, 01:35 »
Styvdottern kan ha varit äldre än vad vi kanske kan föreställa oss. Redan 1652 skänker Jeremias Kraak en ganska stor summa pengar till kyrkan. Han bör vara vuxen vid det tillfället. Jeremias Kraak som avlade borgared i Kalmar 14/10 1689 bör ha varit kring 30 år vid det tillfället (f. kring 1660). Kan ha varit son till den äldre Jeremias och kanske bror till en Sven. Det behövs mer fakta annars blir det nog för mycket spekulationer.
Genline, som Olle Elm nämnde ovan, har kopierat räkenskaper för domkyrkoförsamlingen i Kalmar från 1610-talet och framåt. Har man tur så skulle man kanske kunna finna ytterligare några Kraak där. En annan källa är Kalmar domkapitel där bl.a. den komminster som enligt Folke Petersson skall ha varit gift med Sara Håkansdotter Kraak. Smålands handlingar omfattar väl en bit in på 1650-talet. Eftersom det finns stora luckor i mantalslängderna för de mest itressanta åren efter 1670 så kanske man kunde finna något i jordeböckerna istället. Domböckerna för rådhusrätten i Kalmar är ytterligare en källa för den som ids och varför inte Riksregistraturet som väl finns avfotograferat av SVAR
244
« skrivet: 2009-11-02, 23:59 »
Placerar in en bild som i huvudsak bygger på Folke Peterssons forskning  med egna tillägg m.a.a. pågående diskussion Den är hypotetisk och får/bör försstås inte användas som annat än ett diskussionsunderlag. Kan det var så att Juliana var mormor till Adelina? Hur stämmer kronologin? 1. Jeremias Håkansson Kraak kan vara född ca 1620 med ledning av faderns ålder. Detsamma gäller Juliana Silfverdufva om hon nu var dotter till Nils Bengtsson Duse (vilket vi inte säkert vet) 2. En hittills okänd Sven J. Kraak kan ha funnits född kring 1640-1645 3. Adelina Svensdotter Krak kan vara född kring 1665-1670 4. Jeremias Westerling var född 1690 En sådan kronologi är inte omöjlig vad jag förstår. Snarast mer trolig än att att en av generationerna saknas, eller hur? (Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-03 00:21)
245
« skrivet: 2009-11-02, 22:31 »
Det kan man säga! Då bör ju damen ifråga ha varit släkt med Sven Håkansson Kraak och broder till Jeremias. För Kraak hette hon ju. Har jag missförstått. Juliana Silfverdufva hade nog varit gift tidigare se här. Kanske med någon Sven?
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-02 22:43)
246
« skrivet: 2009-11-02, 20:49 »
Anders, då tycks väl alla kända barn från Madesjö ha spårats. Intressant med den danske sergeanten Christian Johan Sahl.
Juliana och Jeremias Krak lär tydligen barn som satt fångna i Danmark omkring 1677. Det gör kanske inget att rubriken är fel men man kan undra om någon son Eskil Krak blev kvar i Danmark ett tag och därefter återvände. Tänker på Bertil Johanssons ana Elna Eskilsdotter Krak f. ca 1706 som ju måste ha känt släkten Westerling.
247
« skrivet: 2009-11-02, 17:42 »
Påskdagen 1683 skänkte majorskan med sin dotter i Idehult, Madesjö sn 24 öre til kyrkan. (Källa: Madesjö CI:1)
1684-10-19 skänkte konstapeln i Idehult i dess äktenskap med sin hustru 6 dlr till Madesjö kyrka (Källa: Madesjö CI:!).
6 dlr var väl en ganska stor summa penar på den tiden. Kan detta ha hänt i samband med något bröllop melln påskdagen 1683 och oktober 1684? Har inte funnit någon vigselnotis i Madesjös kyrkoböcker.
248
« skrivet: 2009-11-02, 17:35 »
Du missförstod nog, jag menar inte att något ska flyttas. Vad jag menar är att det kunde vara bra att göra Madesjöforskare uppmärksamma på att du har en fråga om förhållanden som rör deras område under denna rubrik. Inget annat.
Hälsningar
Göran
249
« skrivet: 2009-11-02, 16:38 »
Pingstdagen 1686 skänkte Larß ÖSTLINGH i Idehult på sin h. kyrkog. 1 dlr och 16 öre till Madesjö kyrka. Bli inte oroliga Westerling-ättlingar - det är säkert prästen som har svårt med vädersträcken. Det måste handla om hustruns kyrkogång efter Lars Westerlings dotter Julianas födelse!
250
« skrivet: 2009-11-02, 16:09 »
Anders, det var intressant. Jag föreslår att du länkar frågan till Madesjö sn. Tror att det är Folke Petersson som har studerat släktskapet mellan Jeremias och Sven Håkansson Krååk. Möjligen finns svaret i Madesjö sockens historia som jag tyvärr inte har eller har läst. Kanske någon person från Kalmatrakten kan svara.
251
« skrivet: 2009-11-02, 15:13 »
Känner någon möjligen till vem Bertell Grijß i Södra Bondetorp, Madesjö sn(H) var? Han begravde 1688-07-22 sin hustru Loffica. Hänger lite ihop med pågående diskussion om namnet Silfverduva under övriga släkter Westerling och under rubriken Madesjö socken, Småland.
252
« skrivet: 2009-11-02, 13:46 »
Delar Anders uppfattning. Det saknas en primärkälla som klart och entydigt knyter namnet Juliana Silfverdufva till ätten Duse. Lars Westerling hade såvitt vi nu vet de tre kända barnen Jeremias f. 1690, Margareta f. 1688 och Juliana f. 1686. De utgör inte hårddata men kanske kan ha viss betydelse. Namnet Margareta bars av modern (Margareta Andersdotter Grijs) till Anders Bengtsson Duse och styvmodern till dennes bror Nils Bengtsson Duse. Båda lär ha kallat sig Silfverdufva. Jeremias bör vara taget efter barnets morfar men ifråga om Juliana kan man fråga sig om det var ett modenamn eller bars av någon äldre anhörig.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-02 13:47)
253
« skrivet: 2009-11-02, 00:32 »
Hej Martin, ibland vill det sig. Steget från resande till adel är ju ett bra kliv. Nu tror jag för min del att Kraak-anorna är väl så intressanta som Duses. I den roten finns många kungatrogna kämpar men troligen också en del Dackeblod.
För min egen och några andras del söker vi fortfarande efter en Eskil Kraak/Krak/Kråka som var far till Elna Eskilsdotter Krak i Skåne. Om du hittar någon så säg till! Westerling var något av en s.k. spinnoff. Ett par saker är väl tämligen säkra - man ska inte söka efter Eskil inom kategorin resande och man ska nog ha Madesjö i fokus ett tag till. Och familjen kände släkten Westerling.
Hälsningar
Göran
254
« skrivet: 2009-11-01, 13:20 »
Bra Birgitta! Vad jag kan se föds inga barn i Idehult utom Lars Hermans Jeremias vad jag kan se. Det är nog nästan säkert Lars hustru. Mannen tycks var bortrest eftersom det i andra liknande fall brukade vara mannen som skänkte pengar på hustruns kyrkogång - se tre gåvor över och under Adelina. Räkenskaperna är en ibland en utmärkt källa. Hoppas att räkenskaperna för Kalmar Domkyrkoförsamling också blir fotograferade.
Vänlig hälsning
Göran
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-11-01 13:28)
255
« skrivet: 2009-10-31, 20:07 »
Du har alldeles rätt Ulf. Det står nog Hermans. [color=0000ff]Fanns det någon Herman i släkten Westerling - är stamfadern känd?[/color] Tänkte i hastigheten på titeln Hoppman. Dvs enligt SOAB förr person som har befäl l. uppsikt över ngt l. ledningen av ngt. Men Lars ha ju redan titeln konstapel så det blev nog fel tänkt i hastigheten.
Våra inlägg borde nog flyttas till övriga släkter Westerling.
256
« skrivet: 2009-10-30, 20:22 »
D(omi)nus Eschillus i förteckningen över personer som skänker pengar till Madesjö kyrka 1652 se här skulle kunna vara en farbror till Jeremias Håkansson Kraak eller en far till hans första hustru. Frågan är om det är möjligt att få fram mer information om herr Eskil. Något tips? I vilket fall som helst så kan det knappast vara fråga om Elna Eskilsdotters far men kanske en äldre släkting/ana.
Bonden Olof Persson i Långåker gifte sig något år mellan 1650 och 1654 och hade 1655 en dräng på hemmanet. Från 1660 fanns det en ”husman” som i detta års mantalslängd kallas ” Eskil i samma gård”. Långåker ligger endast två km från Idehult där Jeremias bodde. Eskil i Långåker skänkte för första gången pengar till kyrkan 1654. Det är väl uteslutet att denne Eskil var identisk med Eschillus, eller?
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-30 20:23)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-30 20:42)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-30 20:53)
257
« skrivet: 2009-10-30, 11:32 »
Anders, jag kom in i denna diskussionen dels med anledning av Bertils ana Elna Eskilsdotter Krak (namnet Eskil förekommer frekvent i Madesjö, bl.a. i en grannby till St Ebbehult) dels eftersom min egen ana Jon Jönsson brukade del av samma gård St Idehult som Lars Westerling. Jon Jönsson hade en son Jeremias och det kan inte uteslutas att det fanns släktskap med Jeremias Kråk.
258
« skrivet: 2009-10-30, 09:40 »
Lars son Jeremias föddes 1690-10-11 i Idehult, Madesjö sn (H). Fadern kallas tydligen Lars (Hoppman).  Namnskicket torde väl innebära att Lars Westerling var gift med dotter till Juliana Silfverdufva (adliga släkten Duse). (Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-30 09:49)
259
« skrivet: 2009-10-29, 22:54 »
Den 4 mars 1688 föddes Lars Westerlings dotter Margareta i Idehult. Han bodde tydligen kvar ett antal år.
260
« skrivet: 2009-10-29, 20:12 »
Löjtnant Magnus Mollerus gav 3 dlr till Madesjö kyrka 1678-02-03. Lika mycket skänkte han den 1 april samma år. Det bör ju inte otänkbart att hans första (hittills okända) hustru var från socknen men ingalunda säkert.
261
« skrivet: 2009-10-29, 18:37 »
Visst hette han Lars Westerling - konstapeln i Madesjö 1686. Se bilden nedan när dottern Juliana föddes. För visst står det Juliana! Nu är jag väl värd en poäng? 
262
« skrivet: 2009-10-29, 17:58 »
Anders, jag kan för min del inte ge dig svar. Något som väl kan betraktas som hårddata är att Manhafthigh Regementz Quartersmästaren Jeremias Krake i Gelebo i testamente efther sin styffdotter skänker Madesjö kyrka 5 dlr år 1670 (Källa: Madesjö CI:1, s. 545 genom ArkivDigital). Hustrun Juliana tycks kunna ha haft ett tidigare gifte.
Ytterligare hårddata: År 1672 Regementz Quartersmästarens i Lilla (Ebbehult överstruket i kyrkoboken) Ijdehult och hans dotter 1 dlr gåva till Madesjö kyrka. Samma regementskvartermästare som i Gelebo? Varför är inte Juliana Silfverdufva omnämnd? Kan ha ha avlidit?
År 1672 Regementz Quartersmästarens i Ijdehult son 1 dlr i gåva till kyrkan. Vad kan denne som ha hetat? Eskil?
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-29 18:15)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-29 18:20)
263
« skrivet: 2009-10-28, 23:03 »
Detta och flera påföljande inlägg har flyttats hit från Övriga släkter - Krak / Kraak. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter Bertil och Anders! Nedan citat saxat ur Folke Peterssons CD för Madesjö, Kalmar län. Det jag slogs av när jag läste det är att det finns vissa namn som överensstämmer nästan med folkets i Skåne. Man ska kanske inte dra för stora växlar på detta. Men det vore t.ex. intressant att veta vem konstapeln Westerling var - det låter ju mycket likt [color=0000ff]Elna Kraks måg Werners[/color] släktnamn [color=0000ff]Westerlin[/color]. Det skulle kunna vara folk från samma umgängeskrets. Vart tog Jeremias Kraaks barn vägen - de som fängslades i Danmark? Fanns det någon som hette Eskil. Jon Jönsson brukare i St Idehult är f.ö. min egen ana. I St. Idehult brukades 1686 en del av Jon Jönsson och en annan del av ”[color=0000ff]constablen Westerling[/color]”, vem nu denne kan ha varit. Sannolikt var han på något sätt knuten till flottan, ty i 1699 års jordebok finns antecknat om St. Idehult: ”Kongl. Amiralitetet och Wissa Båtzmanshållet anslaget.” Då upptogs St. Idehult som 5/8 mantal, varav 5/16 Brukades av Joen Jonsson och 5/16 av ”hustru Bengta”. Räntan var 4 dlr 9 öre smt. I Lilla Idehult inflyttade 1672 regementskvartermästaren vid Dalregementet [color=0000ff]Jeremias Håkansson Kråk[/color], majorens på Ebbehult sonson, med sin hustru [color=0000ff]Juliana Silverdufva[/color]. Hon blev änka, då Jeremias Kråk 1678 stupade i slaget vid Landskrona. Hon bodde kvar i Lilla Idehult till sin död d. 19 maj 1695.
264
« skrivet: 2009-10-28, 18:46 »
Bertil, kollade idag på Landsarkivet här i Lund. Bouppteckningen 1790-02-08 efter Elna Krak finns i den ordinarie buntan. Arvingarna var:
1) Dottern Helena, gm borgaren Mårten Lundgren i Vanstad
2) Dottern Ingrid Greta, gm borgaren Håkan Bräkenberg i Sölvesborg
3) Avlidne sonen Jonas Malmströms omyndiga dotter Maria 19 år
4) Dotterbarnen efter avlidne Anna Catarina, sönerna Jeremias 14 år, Carl Fredrick 10 år och dottern Elna Fredrica 15 år
Närvarande vid bou:
- Mårten Lundgren och Håkan Bräkenberg med hustrur
- Jonas Malmströms omyndiga dotter tillförordnade förmyndare inspektor Lagerman på Dybeck hade förhinder och lämnade fullmakt till undertecknad
hovrättskommissarie
- På dotterbarnenes vägnar infann sig fadern bödkare mäster Werner Westerlin från Ekeröd i ST Olofs socken.
Den avlidne efterlämnade 4 st guldringar, en del silver och koppar för att nämna något. Husbyggnaden låg på Vanstads torps säteris mark
Boet hade i princip inga skulder. Smärre fordringar fanns av reg. skrivaren Lenander i Bjeresjömölla, skeppsskrivaren Göran Eneberg, förre länsmannen CF Sjöberg och klockaren Hvaling.
Vänlig hälsning
Göran
265
« skrivet: 2009-10-27, 00:10 »
Olle, det är nog den damen som avses. Hon tituleras hustru 1671 och tycks väl i så fall ha varit änka när hon gifte sig med Nils Eriksson i Väsby. Undras vem som var hennes första make. Detta hänger lite ihop med diskussioner som förs under Madesjö och Förlösa i Kalmar län.
Vänlig hälsning
Göran
266
« skrivet: 2009-10-26, 20:32 »
Enligt mantalslängden för Madesjö sn, Kalmar län fanns år 1671 en hustru Kirstin Svanestierna på gården Knalltorp. Hon var inte änka efter majoren Sven Håkansson Kraak som bodde på Knalltorp fram till sin död 1663.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-26 21:55)
267
« skrivet: 2009-10-25, 21:23 »
Föraren Per Andersson Kraak tycks kunna ha varit släkt med Sven och Jeremias Håkansson Kraak, se vidare här
268
« skrivet: 2009-10-25, 00:04 »
Personer som under 1750-60 kallas krämare eller handelsmän och har burskap i en stad och skattar där men bor i en by på landet. Kan man anta att det handlar om en s.k. resande? Och i så fall - var/hur bedrevs handeln?
269
« skrivet: 2009-10-24, 18:01 »
Prästmannen Peter Kraak (d. 1745 i Kalmar) sägs enligt en bou Kalmar F(:27 ha haft en halvbror på fädernet vid namn Olof Persson. Känner någon till Kraak på Öland? Olof Persson bör ju också ha tillhört denna släkt eftersom det handlar om fäderne.
270
« skrivet: 2009-10-22, 22:06 »
Föraren Per Craak finns upptagen i generalmönsterrullan för Kalmar Regemente 1683 som tillhörande Johan Bourdons kompani. Craak tycks ha haft sitt boställe i (Ellmashult?), Furuby sn. Samma släkt som Zacharias och Nils Kraak i Furuby eller soldatnamn?
271
« skrivet: 2009-10-22, 17:38 »
Här omtalas en Per Andersson (Kraak). En Per Andersson i Granmåla anses med stor säkerhet vara föraren Per Andersson Kraak i Grangölsmåla i Mortorps skogsbygd, nu Oskar. Han finns 1686 i Törestorp, Vissefjärda, och efter sitt avsked 1688 i Grangölsmåla (som ofta skrivs Granemåla). Han var född omkring 1642 och dog 1724. Namnet Kraak förefaller ofta vara förknippat med militärer.
Per Kraak skänker pengar till Mortorps kyrka 1702. Samma år ger också hans syster N.N. kallad corpralskan pengar till kyrkan. 1707 skänker brudgummen Anders Persson i Granemåla pengagåva till kyrkan. Torde väl kunna var en son till Per Kraak.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-22 21:11)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-22 21:22)
272
« skrivet: 2009-10-21, 15:05 »
Hej Gudrun, det är nog inte så lätt att finna något om dessa fångar - eller vad tor du? Herr (Dnus) Eshillus och Jeremias Håkansson (Kraak) i Madesjö tycks ha haft något gemensamt. Bilden nedan visar utdrag ur kyrkoräkenskaperna för Madesjö socken 1652 (kan vara något år före eller efter).  Vänlig hälsning Göran
273
« skrivet: 2009-10-21, 00:06 »
Bertil - du har troligen läst Berit Sjögrens inlägg nedan från 2005. [color=0000ff]Intressant att Jeremias Kraak hade barn som var fångna i Danmark ca 1677. Hette någon av dem kanske Eskil?[/color] I Madesjö förekom under andra halvan 1600-talet namnet Eskil bland annat i en gästgivarsläkt i Börseryd och i en bondesläkt från Långåker*. Troligen på ett eller annat sätt befryndade med Ebbehult och Idehult i Madesjö där släkten Kraak är omnämnda. [color=0000ff]Undrar hur man hittar namn på svenskar fångna i Danmark 1677. Kanske Gudrun Wallengren kan svara? [/color]
* Långåker är en grannby till Idehult och ligger nära Ebbehult. Det gör också Börseryd. Dessa Eskil-ar tillhör mina anor. Kanske vi är släkt!
Jag vet en hel del om släkten Håkansson, från Ebbehult i Södra Möre. Dessutom har jag Kapten Jeremias Kraak - Krååka:s hela karriär i det militära nedskrivet. Han tillhörde bl a Dalregementet dog i slaget vid Landskrona i juli 1677. Tiden jag är ute efter är 1600-talet Juliana och Jeremias hade tydligen barn som satt fångna i Danmark omkring 1677. Ev har han varit gift tidigare! Vet någon något om dessa eller något annat om dessa personer.
Om Sven Håkansson Krååk- Anders Trälod m fl ägare till Stora Ebbehult i Madesjö sn finns en uppsats i Kalmar nations skriftserie 1976, Ingvar Särne, Ebbehult-en gård och några öden- i Madesjö sid 118-128. Ger mycket kött på benen! Berit Sjögren
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-21 00:18)
274
« skrivet: 2009-10-20, 18:26 »
Zackarias Kraak, d. med kaptens titel i Poltava 1709-06-28. Hans änka Cecilia bodda 1738 i Torsjö, Nöbbele sn (trodde Torsjö låg i Ö. Torsås). Började sin militära bana som musketerare 1686. Hade sonen Gabriel Kraak som också blev militär. Denne var f. kring 1696 i Småland (Källa: Carl XII:s officerare).
Conrad Kraak tillhörde borgerskapets äldste i Sölvesborg 1775 (Källa: Sölvesborg, Borgerskapets äldste AI:1).
Sven Kråka, domkyrkoinspektor och postmästare i Lund finns med i reg. över brevskrivare i Skånska Guvernementsarkivet 1693-1718. Ett tiotal brev. Han förekommer också i reg. över brevskrivare i Generalguv.kansliet med 9 brev.
Håkan Jönsson Kråka, befallningsman i N Åsbo och Bjäre härader förekommer också i reg. över brevskrivare i Generalguv.kansliet 1658-1693.
I reg. över brevskrivare i Skånska Guvernementsarkivet 1693-1718 förekommer också länsman Mattias Kraack (obs inte Kraak) och B. Fredriksson Kraack i Skanör.
Bertil, har dina ana Elna Eskilsdotter Kraak vid något tillfälle kallats Kråka? Är det självklart att Kråka och Kraak är samma namn?
Elna Eskilsdotter var tydligen född kring 1708. Faderns födelseår bör väl då vara minst före 1690. Jag funderar på det barn som ev. kan ha blivit resultatet av amouretten år 1693 som omnämns här skulle kunna vara hennes fader. Knappast sannolikt. Om Eskil Kraak tillhörde denna släktkrets så vore det ju mer tänkbart att han var bror till Zacharias Kraak eller Nils Kraak.
Elna är ju egentligen en sydsvensk variant av Elin. Kruke Jons eller om det ska vara Kråke Jons hustru hette ju faktiskt Elin. Kanske en farmoder?
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-20 19:49)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-20 19:57)
275
« skrivet: 2009-10-20, 00:47 »
Det fanns enl mantalslängd från 1600-talet en gård i Attsjö som kallades Kuhlagården. Kan man inte gissa att det funnits en person med tillnamnet Kuhla på den gården tidigare? Kuhle Jonen enligt bilden 18 oktober 2009 kl. 22:39 behöver kanske inte vara identisk med Kruke Jonen eller Kråke Jonen.
276
« skrivet: 2009-10-19, 18:08 »
Rustmästaren Nils Kraak flyttar till Väderlanda i Nöbbele socken 1697 (Bertils inlägg ovan). Niclas, kan det vara dennes släkt som du avser?
277
« skrivet: 2009-10-19, 01:16 »
Ett par Kraak(-ar) hämtade från bouppteckning Konga häradsrätt FII:1, s 723 via ArkivDigtal. Efter änkan Anna Catarina Kraak f. Ekelund i Thorsjö (ligger väl i Östra Torsås?) d. slutet av maj 1778. En Gabriel Kraak omnämns- Denna torde vara son till den avlidne. En person Stadenberg nämns. I bou-registret nämns ytterligare tre damer med namnet Krak varav mademoiselle Anna Maria Kraks bou d. 1793-03-23 i Torsjö nog är mest intressant. Där uppräknas hennes syskon inkl. Gabriel som nämns ovan och Zacharias Kraak (troligen en yngre än den som bodde i Furuby). Torde väl ändå kunna vara av samma släkt.
278
« skrivet: 2009-10-18, 23:50 »
Bertil. Oavsett resultat så kanske det kan bidra till att skapa lite mer klarhet om de olika Kraak-släkterna. Nöbbele ligger fågelvägen lite drygt 5 mil från Karlshamn och lite längre från Sölvesborg. Att svenska släkter efter freden drog sig mot Blekinge och Skåne var ju inte ovanligt. Den person med namnet Eskil Håkansson som jag nämnde ovan var senare soldat. Kanske han går att finna i generalmönsterrullorna. Att han skulle bära släkt- eller tillnamnet Kraak/Krak eller Kråka är ju förstås bara ett löst antagande som är långt ifrån säkert.
279
« skrivet: 2009-10-18, 22:53 »
Anders, jag missade ditt inlägg. Anledningen till att jag tycker att man borde utreda detta Smålandsspår är egentligen enbart att det finns en namnlikhet. Jag tänker då på förnamnet Eskil som förekommer i ett ort- och personsammanhang som också bevisligen snuddar vid namnet Kraak. Men det kan visa sig vara helt fel spår.
280
« skrivet: 2009-10-18, 22:39 »
Niclas, jag håller med dig. Det kan stå Kruke Jonens. Nej, jag har bara sysslat med Furuby en stund idag. Det enda jag har f.n. är nedanstående bild, som ju knappast bidrar till klarhet. Här skulle man kunna tolka namnet som Kuhle Jonens son Nils i Aßiöö. Således vare sig Kråka eller Kruke. Bokstaven under slängen på andra bokstaven är mer sluten än u i hustru och Furuby tycker jag. 
281
« skrivet: 2009-10-18, 20:12 »
Niclas Rosenbalck skrev här att det har funnits en officerssläkt Kraak i Nöbbele i början av 1700-talet. Det vore väldigt spännande om du ville berätta mer om detta?
282
« skrivet: 2009-10-18, 19:38 »
Första frågan i denna diskussion handlade om någon som bör ha burit namnet Eskil. I Aßiöö, Furuby socken fanns eventuellt en släkt Kråka och 1691 döptes ett barn till drängen Eskil Håkansson. Kanske långsökt - men i Aßiöö by förekommer såväl ett förnamn Eskil som ett ev. efternamn Kråka.  1688-04-06 vigdes drängen Jon Håkansson i Aßiöö barnfödd i Nyble socken med pigan Elin Håkansdotteri Aßiöö! Detta måste var den person som också kallas Kråke Joan - se ovan 18 oktober 2009 - 19:18. Drängen Eskell Håkansson kan hypotetiskt ha varit en broder som då kan ha burit släktnamnet Kråka - se ovan 18 oktober 2009 - 19:38. Skulle detta möjligen kunna var den Eskil Kraak som efterlyses i det första inlägget i denna diskussion? (Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-18 20:02)
283
« skrivet: 2009-10-18, 19:18 »
Här finns ett svar på frågan ovan. Det tycks ha funnits en släkt Kråka/Kraak i Furuby av kyrkoböckerna att döma. 1702 begrovs Kråke Joanns hustru Elin och dottern Elin i Aßiö, Furuby sn. Någon som ver mer o denna släkt? 
284
« skrivet: 2009-10-18, 18:47 »
Stort tack Niclas! Vi är ett par personer som funderat på om det kan finnas något samband mellan de släkter Kraak som du känner till och borgarsläkten Kraak i Sölvesborg. Jag har också lagt in en förfrågan också under övriga släkter Krak/Kraak ovan. Den diskussionen påbörjades här för ganska länge sedan men har väl gett de önskade svaren ännu. Kraak tillhör inte min släkt men det vore ju roligt om någon kunde bidra med synpunkter som skulle kunna bringa klarhet. För egen del har jag däremot anor från Furuby.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-18 18:50)
285
« skrivet: 2009-10-18, 14:51 »
Text kopierad från födelsebok - komplettering av inlägg ovan.  Varifrån kom Kraak?
286
« skrivet: 2009-10-18, 14:38 »
Föraren Zachris Kraak omnämns som dopvittne i födelseboken för Furuby 1689-12-08 (Furuby CI:1, sid. 155 via ArkivDigital). Kan någon tyda varifrån han kom? Det ser inte ut att vara en svensk ort.
287
« skrivet: 2009-10-18, 14:17 »
Föraren Zachris Kraak omnämns som dopvittne i födelseboken för Furuby 1689-12-08 (Furuby CI:1, sid. 155 via ArkivDigital). Kan någon tyda varifrån han kom? Det ser inte ut att vara en svensk ort. Han omnämns senare som dopvittne bosatt i Furuby och senare Änga i Furuby sn. En korpral Nils Kraak i Furuby är också omnämnd under 1690-talet. Släktnamn eller soldatnamn?
Är möjligen Zachris Kraak identisk med den löjtnant Zacharias Kraak vid Kronobergs inf. reg. som avlider 1709 (Källa: Gröna Stubben)?
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-18 14:34)
288
« skrivet: 2009-10-17, 15:50 »
Zachris Kraak i Furuby, Hovmantorps socken och Märta från samma ort dömdes 1693-12-02 för lägesmål (Källa:Domkapitlet i Växjö FII:12, s. 891 genom ArkivDigital). Finns det någon som vet vem denna Zachris kraak var?
289
« skrivet: 2009-10-04, 22:12 »
Betyder inte robur styrka Anders (ex. Hinc robur et securitas)? Animalia kan jag inte finna. Däremot två ord som liknar amerika resp. afrika.
290
« skrivet: 2009-10-04, 12:54 »
Mats Tysk omnämnd 1567 bör kunna vara identisk med skepparen på örlogsfartyget Svenske Draken.
Bengt Vintappare var borgare i Stockholm.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-04 13:07)
291
« skrivet: 2009-10-03, 23:12 »
Bengt Skrivare bör vara identisk med Bengt Nilsson (Schack). Han kallades även Bengt Murmästare (1540) eller Bengt Skrivare (1548) och var fogde i Stäks län (F15) 1540-48 och på Ekolsunds gård (F14) 1549-1553. Innehade fogdesysslan i Åkers och Selebo härad (F65) 1554-64 samt även i Åsunda härad (Uppland) och Siende härad (Värmland) 1557-58, i Åsunda ensamt 1559-61 och i sistnämnda härad och i Trögd 1562-63.
Gustav Ribbing var page hos Erik XIV.
Jakob Hille (bild ovan 02 oktober 2009 kl. 00:31) var säkert identisk med brodern till Hans Hille den unge (om släkten Hille se här). Jakob var 1569 borgare i Stockholm. Senare slottsfogde och borgmästare i Västerås. Hans Hille var troligen gift med kung Eriks frilla Anna Larsdotter.
292
« skrivet: 2009-10-03, 18:27 »
En bevarad almanacka som tillhört ERIK XIV innehåller ett flertal namnlängder. På bilden nedan finns i anslutning till namnen texter skrivna på latin. Tacksam för hjälp att tolka dem.  Hela sidan av samma text finns här Jag tycker det ser ut som om det handlar om ord som har med växter att göra - arbores, herbus, legumi etc.. Kan det stämma? (Meddelandet ändrat av Passord 2009-10-03 23:25)
293
« skrivet: 2009-10-02, 21:43 »
Fann nedanstående vid sökning på google men tydligen var Christoffer Eichelberg (spalt tre lite över mitten på den andra bilden) en verklig person med relation till kung Erik. En digital prototyp-utgåva av medeltida jordeböckerna från Öland ...(Kh 54 s 195, 200) 1558 befaller hertig Erik landbon på B, Hans Månsson, att leverera lika mycket sten till Kristoffer Eichelberger som det fanns i det .... Lyckades dock inte öppna dokumentet.
294
« skrivet: 2009-10-02, 21:05 »
Ytterligare en sida med rubriken Gudz helige tienst andar hvilkes fiender tydsken havfer. Känns några igen som personer som har existerat? Enbart fantasifigurer? 
295
« skrivet: 2009-10-02, 00:31 »
Eriks XIV:s dagbok året 1569 - exempel kopierat från original. Två sidor varav den ena tycks ha rubriken Gudz helige tienst ander hos ten fransöske quinne .... och den andra Gudz helige tiest andar hvilka fiender Berendt wintappare hafver. Tokerier enbart eller ett antal verkliga personer kan man undra. Berendt vintappare t.ex. - finns det någon som känner till om denne person har existerat? Har det funnits någon Erik Sve[n]so[n] gulsmed i Vesterviik etc? Finns det någon som tror sig kunna identifiera någon eller några av personerna på listan? Förnamnen Erik ska man nog bortse ifrån. 
296
« skrivet: 2009-09-30, 12:35 »
Nils Bång dopvittne i Vanstad 1743 när Friedrick Larsson (Malmström) och Elna Eskilsdotter (Kraak) döpte en son född i Vanstad(M) i Skåne. Finns det någon som känner till mer om Nils Bång?
297
« skrivet: 2009-09-27, 21:49 »
Denna Holger Rosencrantz har intresserat mig mycket. Jag har nyligen skrivit en uppsats som publicerats i ÖGF-Lövet nr 98 (utkom nu i september tack vare välvilligt bistånd av redaktören) vari prosten A. J. Saebyensis hustrus förfäder behandlas. Jag fann den stambok som du omtalar vid besök på Kungliga Biblioteket i Köpenhamn och har köpt en mikrofilm av hela boken. Har skrivit om den i ÖGF-Lövet 56 (år 1999). Stamboken är enligt min uppfattning intressant eftersom den dels visar att Saebyensis rörde sig i hovet dels eftersom den inte lika utpräglat som andra stamböcker har karaktären av resedagbok. Att prosten från Lofta träffade Danmarks främste representant Holger Rosencrantz vid kröningen är lite speciellt.
298
« skrivet: 2009-09-27, 15:28 »
Elisbeth Thorsell har nyligen gjort följande inlägg under släkten Rosencrantz. Man kan nog påstå att inläggen inte är särskilt hjärtliga. Varför denna fyrkantiga råhet? Vill vi skrämma bort nya användare? Vad var det för övrigt som var bra? Det framgår inte av sammanhanget.
[color=0000ff]Postat torsdagen 24 september 2009 - 21:18
Men vad har detta med ätten Gyllenstierna att göra?
Postat fredagen 25 september 2009 - 10:38
Bra Anders![/color]
Vänligen/Göran
300
« skrivet: 2009-09-25, 11:27 »
Anette, du bör kolla Sigrid Brahes släktbok. Den finns på Universitetsbiblioteket i Lund som CD. Jag tror att Hög var en adelssläkt och att det fanns ett samband genom vigsel med ätten Rosencrantz. Har en lösryckt kopia av ett blad utan årtal. Den ger kanske inget svar. Men den visar åtminstone de namn som du nämner. Förhoppningsvis kan detta vara en tänkbar öppning i din forskning.  Vänlig hälsning Göran
301
« skrivet: 2009-09-24, 15:45 »
ÖGF-Lövet nr 98 har nu kommit ut. Där finns bland annat en debattartikel om Margareta Eriksdotter med ett - enligt min uppfattning - väl underbyggt antagande om hennes anor. ÖGF-Lövet är medlemsblad för Östgöta Genealogiska Förening (info@ogf.info).  Jag svarar gärna på frågor via e-mail. Vänlig hälsning Göran
302
« skrivet: 2009-09-11, 18:46 »
Övre bild:
Altuna (=Altomta?) första raden uppe till höger?
Årrsta i mittenraden
Onnarsbo (=Gunnarsbo?)(<)på rad tre?
Kan det stämma?
Enligt Det medeltida Sverige 1 UPPLAND, Stockholm 1982
ALTOMTA. UH 3 sk
0:7:1 med skuj i Årsta och i Gunnarsbo
0:7:1 med skuj i Årsta och i Gunnarsbo
0:6:2 med skuj i Årsta och i Järsta gärde.
303
« skrivet: 2009-09-11, 14:36 »
Delar Niclas uppfattning. Riksarkivets service är bra.
304
« skrivet: 2009-09-11, 11:38 »
En något bättre färgbild. Kan det stå Almunge längst upp till höger?   Vänlig hälsning Göran
305
« skrivet: 2009-09-08, 17:53 »
Det var verkligen ett intressant brev. Saatchiani-Linde borde ju finns i Utlänningskommissionens register. Pröva att ställa samma fråga igen, nu när du vet det korrekta namnet.
306
« skrivet: 2009-09-04, 22:43 »
Tror det står Rörsta på andra raden. Lägger in ytterligare en dålig bild men kanske något mer lättläst. Andra raden börjar nog med en utiord i Rörsta... På raden under ser det ut som Önnersiö. Första raden är fortfarande ett problem. Hustru Margreta J ..... Jag saknar patronymikon eller släktnamn. 
307
« skrivet: 2009-09-04, 11:15 »
Tack Björn! Kanske det skulle kunna stå Lösta (Löfsta) - jämför ortsnamnet på tredje raden i texten här. Att det är hustrun som står antecknad i förteckningen bör väl föranleda en gissning om att mannen var död?
Vänlig hälsning/Göran
308
« skrivet: 2009-09-03, 22:26 »
Jan, det är inte omöjligt. Det stora J-et efter namnet Margareta kan antingen vara första bokstaven i ett patronymikon. Men det skulle väl också kunna tolkas som ett i följt av en ort, eller hur? Den skadade texten finns i en redovisning av den årliga räntan för 1589 i Tensta socken, Uppland. I inlägg ovan den 12 juli 2009, kl. 15:00 finns en scannad text som visar att en Margareta Eriksdotter skulle ha hemmanet Altuna fritt till en behaglig tid. Hon borde väl i så fall inte finnas med i förteckningen över årlig ränta och det vore denna Margareta som avses. Eller hur är det?
Vänlig hälsning/Göran
309
« skrivet: 2009-09-03, 11:40 »
Nkörn, hur menar du mer exakt? Det kan möjligen finnas två ortsnamn i texten.  
310
« skrivet: 2009-09-02, 21:29 »
Kan det möjligen i inledningen stå Hustru Margreta J ..... nu boend i Tensta .... Tolkningen av denna skadade text torde väl vara så svår att det är en överkurs som ingen av oss klarar av? För min del är jag egentligen bara ute efter bynamn/-en. Tack för tipset Per, men Altomta kan jag inte utläsa i denna text; inte heller Altuna. Tensta tycker jag däremot att det står. Det är socknens namn men det fanns också en by i socknen som hette Tensta.
Vänlig hälsning
Göran
311
« skrivet: 2009-09-02, 16:25 »
Här finns en 1500-talstext vari hustru Margareta Eriksdotter är omnämnd. Hon tycks ha varit bosatt i Tensta socken i Uppland i byn Altuna. Problemet är att det inte finns någon by med det namnet i Tensta socken. Bilderna nedan är hämtade ur den kraftigt fuktskadade landshandlingarna för Uppland 1589, volym 1. Finns det någon som tror sig kunna uttyda t.ex. bynamnet. Namnet Hustru Margareta är ju relativt tydligt. I övrigt är det svårt.  
312
« skrivet: 2009-08-27, 22:38 »
Tack för intressanta upplysningar. Anna Hansdotter, hustrun till den Danckwardt Styfwert i Stockholm som jag åsyftar kan eventuellt eventuellt ha varit gift med en dotter till Erik XIV:s frilla Anna Larsdotter; den enda anledningen till att man möjligen skulle fundera på att det kan ha funnits blodsband till släkten Stewart.
313
« skrivet: 2009-08-26, 18:49 »
Lena och Ulf, känner ni möjligen till om någon gren av ätterna Stewart eller Stuart förekom/förekommer i Tyskland? Jag har träffat på en Danckwart (också skivet som Detleff) Styfwert borgare i Stockholm under slutet av 1500-talet. Förnamnet Danckwardt/Detleff/Danklöff låter ju mer tyskt än skotskt.
314
« skrivet: 2009-08-20, 13:43 »
Tack Jonas, det var klargörande. Jörgen - nej jag skulle inte ha något emot om moderatorn hade varit anonym. Problemet hade kanske inte blivit så personligt. Om jag absolut kände mig tvungen att ta kontakt personligen med moderatorn så hade jag säkert kunnat få hjälp med namn av t.ex. Anna-Lena Hultman.
315
« skrivet: 2009-08-20, 09:49 »
Vilken uppgift har en moderator? Jag har via mail vänligt frågat Anders Berg, moderator Släkter om han skulle vilja ändra respektive ta bort delar av ett eget inlägg som kan vara vilseledande och som vid fortsatt egen forskning visat sig vara felaktiga. Syftet var inte att göra mig själv nöjd och glad; uppenbara felaktigheter kan däremot leda in andra på fel spår. Anders svarade ovan på följande sätt:
Sedan kan det vara så att moderatorn inte finner någon anledning att ingripa om brukaren bara klantat sig och vill ha hjälp med att ändra sina inlägg. Det är inte moderatorns huvudsakliga uppgift. Jag har en annan uppfattning. Detta borde vara en av moderatorernas huvudsakliga uppgifter; inte minst för att sökfunktionen ska bli så tillförlitlig som möjligt.
Jörgen Tollesson och Lotta Nordin ältar frågan om anonymitet i onödan skulle jag vilja påstå. Har anonymiteten någon praktisk konsekvens? Har någon haft problem med detta?
316
« skrivet: 2009-08-19, 17:43 »
Jonas - kotterier finns i alla sammanhang ... tur att du inte tar det så hårt
317
« skrivet: 2009-08-19, 12:42 »
Tack Anders B. och Anders R.! Utveckla inte moderatorforumet till en inkvisition/domstol där enskilda medlemmar diskuteras; utan möjlighet att försvara sig. Straffet för ohörsammade kan bli uteslutning; utan hjälp av advokat. Det kan väl inte ha varit moderatorernas uppgift? Acceptera att vi kan få lov att ha en åsikt i enskilda fall om ert sätt att moderera. Det känns inte bra annars! Låt oss istället gå vidare.
Vänlig hälsning/Göran
318
« skrivet: 2009-08-19, 10:40 »
Jonas, du har säkert rätt. Om man anger flera olika sökargument så blir väl träffsäkerheten bättre. Den vanliga Google representerar ju snart all väldens vetande. Tänkt om någon skulle försöka sig på att strukterera detta. Google fungerar alldeles utmärkt om man anger två eller kanske flera sökord. För egen del brukar jag ofta Googla på det sättet med god framgång. Då får man ju svar från hemsidor och alla möjliga källor som kan ge ingångar till fortsatt sökande.
Viss ordning ska väl finnas i Anbytarforum - men man behöver ju inte gå till överdrift.
319
« skrivet: 2009-08-19, 09:00 »
En moderator har en maktställning. Han/hon kan ändra/stryka eller manipulera debattinlägg. Därför är det viktigt att rollerna som normal brukare och moderator skiljs åt. Det finns tyvärr exempel på att en moderator inte tar emot post från en brukare som han uppenbarligen inte uppskattar. Denne brukare måste således gå via Anna-Lena Hultman för att korrigera egna uppenbara felaktigheter efter 24 timmar.
Brukare = vanlig släktforskare
320
« skrivet: 2009-08-19, 00:13 »
Du har naturligtvis rätt i att en diskussion om en adelsätt som hamnat under efterlysning i Bohuslän måste flyttas. Jag kan inte bedöma anbytarvärdens arbetsbelastning. Kanske det vore möjligt att Anna-Lena skulle hinna med att hålla ögonen på sådana grodor. Hon har väl någon slags arvoderad tjänst, eller hur är det? I så fall tror jag att man kunde slopa hela den stora apparaten med individuella moderatorer som måste lägga ner en hel del tid. Sökfunktionen i kombination med att anbytarvärden rättar till grova strukturella misstag (av den sort som antyder) tror jag skulle fungera bra.
321
« skrivet: 2009-08-18, 20:34 »
Det vore intressant att utvärdera organisationen med moderatorer. Man borde kanske man väga nyttan mot den kostnad i form en stor frivillig arbetsinsats som utförs av flera personer. Som tidigare sagts så fungerar sökfuntionen i Anbytarforum bra. Kanske den vällovliga ambitionen att renodla forumet struktur inte är så nödvändig?
322
« skrivet: 2009-08-07, 16:31 »
Tack Leif. Intrycket är väl att Sandberg var en tämligen vederhäftig person. Tack också för tipsen om tidskriften Arkiv, samhälle och forskning och Historisk Tidskrift 1897.
Vänlig hälsning/Göran
323
« skrivet: 2009-08-06, 19:13 »
Carl, tror du att Sandberg med berått mod skulle skriva såsom han gjort i den text som jag la in som bild ovan 05 augusti 2009, kl. 15:52? Man vill gärna tro att han hade någon säker källa om Anna Larsdotters existens som stöd. Mer tveksam är jag ifråga om nedanstående bild.  Formuleringen En Christoffer Ollsson var 1659 Befallningsm. på Stegeborg:1565=1569. Se Höfd.Minne 1.p.26v. Han war gift med Anna Larsdotter. Det låter mer som ett eget antagande. Han har läst i en sekundär källa att fogden hette Christofer Olofsson och har kanske haft någon uppgift i en annan källa om att Anna var gift med en fogde.
324
« skrivet: 2009-08-06, 14:09 »
Tack Carl, intressant upplysning. Att köpa tillbaka stulet material från tjuven är lite speciellt. Tror du att man kan lita på karlen ifråga om hans egna släktanteckningar? Jag har av riksarkivet fått en anteckning där Sandberg påstår att frillan Anna Larsdotter var gift med Christoffer Olofsson. [color=0000ff]Samma fogde har enligt en annan källa fogat samman honom med Agda Persdotter! Fogden på Stegeborg hade tydligen specialiserat sig på frillor om man får tro dessa källor. Sanningen ifråga om frillorna torde väl vara att minst en av källorna torde ha fel!
I SoH 2001, sid. 158 tar Gillingstam upp Christoffer Olofssons förhållande till Agda Persdotter. Han förkastar inte direkt att de kan ha varit gifta med varandra. Däremot hänvisar han till RR 1587, fol. 182-182v, RA varav framgår att Christoffer Olofssons änka hette Anna Jöransdotter. Han nämner inte frillan Anna Larsdotter.[/color]
Faktum kvarstår väl kanske ändå att Sandberg hade tillgång till en arkiv som tycks ha varit mer komplett än vad det är idag.
Har gjort rättelser i de delar som nu har blå text.
Vänlig hälsning/Göran
(Meddelandet ändrat av passord 2009-08-07 10:24)
325
« skrivet: 2009-08-05, 15:52 »
Tack Leif, det förefaller som om han haft god tillgång till kammararkivets alla dokument. Frågan är om han i sina samlingar jobbat med hypoteser eller enbart ren fakta. Anteckningen på bilden nedan ingår i Sandbergs samlingar. Det finns faktiskt en källhänvisning. Men när man kollar Sandbergs källa (Östg. handl. 1568, volym 7, räkenskaper arv och eget) kan man konstatera att det inte förekommer något namn. Vågar man då lita på honom - det är frågan. Det stämmer att det finns två gårdar i Tåby och 2 i Skiörsta (idag Skjorstad) som var arv och eget.  Notera att tråderna i inbindningen har placerats mitt i den sista raden som därmed blivit oläslig. Tur att handlingarna behandlats med större omsorg idag. Vänlig hälsning Göran (Meddelandet ändrat av passord 2009-08-05 15:56)
326
« skrivet: 2009-08-05, 12:00 »
Sandbergska samlingen finns på Riksarkivet. Finns det någon uppfattning om denna källas tillförlitlighet?
327
« skrivet: 2009-07-30, 12:57 »
Har någon tagit del av innehållet i en nyutkommen bok Frillor, fruar och herrar - en okänd kvinnohistoria? Författarinnan Pia Gadd - seriös eller ...? Vem känner till henne?
Förlagets beskrivning:
Kvinnorna i kungars och stormäns närhet har alltid fångat vårt intresse. I många länder har de stått makten nära och även haft del i den, men i Norden har de innehaft en juridisk särställning och knappast någonstans har de varit så socialt accepterade. Frillorna hade ofta en halvofficiell ställning som en slags förtidshustrur till dess fursten funnit det rätta giftet. Då avvecklades i allmänhet relationen och frillorna blev rikligt belönade och giftes bort med män ur furstens närhet. Barnen togs om hand och uppfostrades av fadern och hans släkt, kunde adlas och nå en hög ställning i samhället.. I tre sekler under medeltiden var till exempel nästan samtliga norska kungar frillosöner. Vasasönernas frillobarn uppfostrades vid hovet, adlades några av dem med det kollektiva namnet Gyllenhielm och giftes in i högadeln, en av de mer kända är Karl IX:s frilloson Karl Karlsson Gyllenhielm, som blev friherre och riksamiral. Fram till 1734 hade också frillobarn arvsrätt i Sverige. Detta var inte något som ägde rum i det fördolda. Först senare tider har funnit det egendomligt hur oäktingarna kunnat röra sig så ledigt i salongerna. Men en gång spelade de en självklar roll i samhället.
Vad var hon? Vem var hon? Vad betydde hon och hur försvann hon? Dessa frågor ställer och besvarar Pia Gadd samtidigt som hon berättar om en rad fascinerande kvinnoöden. Ur historiens glömska träder frillan fram. Hon kunde heta Agda Persdotter, Karin Månsdotter, Kristina Abrahamsdotter, Barbara Blomberg, Dyveke, Karin Hansdotter eller Margareta Slots. För första gången berättas här en okänd kvinnohistoria.
328
« skrivet: 2009-07-29, 13:08 »
Tack Eva, jag har testat sökfunktionen för tillfällighetsfynd. Tycks fungera ganska bra tycker jag.
329
« skrivet: 2009-07-29, 10:53 »
Är fullständigt okunnig om databaser - möjligheter och möjliga problem. Rent allmänt anser jag att förbundsledningen och kansliet gör ett bra jobb. Är det inte lite onödigt att sressa och gnälla? Låt den nye redaktören jobba i lugn och ro så blir det nog bra till slut. Ord som bedrövligt är väl inte behövligt?
Har en liten fråga. Hur söker man idag i tillfällighetsfynd? Tycker också att det låter som om det vore en intressant plats att kunna botanisera i. För att avslöja min okunnighet; varför ligger inte detta ämne under Anbytarforum?
Vänliga hälsningar
Göran
330
« skrivet: 2009-07-25, 21:22 »
Stort tack Samppa!
Det ska var notatur i inledningen. Jag hade skrivit av fel.
Den som skrev texten menade nog att kungen bodde i Borgholm. Anledningen till min fråga var egentligen att Margareta Eriksdotter, den kvinna vars far påstås vara Erik XIV, kan ha varit dotterdotter till fogden Lars Joensson på Ölands norra mot. Denne bör ha varit bosatt i Borgholm och dottern - en av kungens ev. frillor - tämligen ung år 1558. Hertig Erik befann sig bevisligen i Borgholm 1558. Det finns ett bevarat brev som är avsänt därifrån och undertecknat av hertigen själv.
Mitt citat är hämtat ur Ölands historia och beskrifning skriven av Abraham Ahlqvist 1820. Den latinska texten sägs vara en marginalanteckning i en förstörd kyrkobok C:1 för Horn socken i Östergötland.
Bedömer du texten i som korrekt ur grammatikalisk synpunkt, förutsatt att det är kungens bostadsort som åsyftas? Skulle bosatt också kunna betyda tillfälligt bosatt = vistandes? Det är ju känt att kungens mer permananeta bostad var Kalmar slott under den aktuella tiden.
Under 1600-talet och början 1700-talet var det väl egentligen bara präster som behärskade latin? Det finns många som menar att texten i sakfrågan inte stämmer med verkligheten. Vilken person som behärskade latin skulle egentligen vinna något på att tala osanning? Det är förstås en helt annan diskussion och inte en språkfråga.
Vänlig hälsning/Göran Johansson
331
« skrivet: 2009-07-25, 15:09 »
In margine natatur hancce feminam fuisse Erici XIV, Regis sv. filiam, natam sub patris juvenili state, incolentis Borkholm.
Skulle ordföljden kunna vara
I marginalen antecknas, att denna kvinna var dotter till Sveriges konung Erik XIV, född under faderns unga år, boende i Borkholm
istället för
I marginalen antecknas, att denna kvinna var dotter till Sveriges konung Erik XIV, född under den i Borkholm bosatte faderns unga år?
Syftningen blir då en annan. I det första fallet kan man tolka det som om kvinnan var bosatt i Borgholm efter födseln. I det andra fallet bodde fadern i Borgholm vid födseln. Det låter väl knappast troligt?
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-25 15:10)
332
« skrivet: 2009-07-25, 09:30 »
Ursäkta Per, förstår ditt hm. Frågan var felformulerad från början. S och C är ju inte samma sak. Ett antal brev utfärdade från Borgholm fram till Erik XIV:
Sten Sture den äldre 1474, 1478, 1490, 1491
Sten Sture den yngre 1513
hertig Erik (senare Erik XIV) skriver brev 1558
Det torde stämma att han bör ha bott på Borgholm i sina unga år som hertig. Vänlig hälsning/Göran
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-25 09:43)
333
« skrivet: 2009-07-25, 07:54 »
Hej Olle, tror du att Gunnar Håkansson har lusläst rådhusrättens domböcker? De finns också från 1622 och framåt. Dessutom finns äldre räkenskaper i rådhusrättens arkiv (från 1600 tror jag). Vänlig hälsning/Göran
334
« skrivet: 2009-07-25, 07:26 »
Stort tack Samppa. Latin är svårt och det är tur att det finns vänliga hjälpare.
Mvh/Göran Johansson
335
« skrivet: 2009-07-24, 20:49 »
Hej Lotta! Din fråga är intressant. Författaren till det aktuella avsnittet i SBF hävdar att man i svensk konsthistorisk litteratur och uppslagsböcker har blandat samman Fleming med den tyske timmermansmästaren och kvarnbyggaren Hans Mann, som liksom Fleming var verksam vid Kalmar slott och dog ungefär samtidigt. Man kan då förmoda att det är den tyske timmermästaren och dennes hustru som ligger under hällen. Frågan är vad hustruns namn kan ha varit. Vet du om stenen finns kvar? Jan Jutefors har tidigare berättat att kalmarborgaren Lars Kråk ligger begravd under samma stenhäll.
336
« skrivet: 2009-07-24, 20:05 »
Har en bok om Ölands historia tryckt 1820. Där redovisas ett antal ord som den öländska bondebefolkningen använde. I vårt fåfängliga sökande efter fina anor kan orden frälse och ofrälse kanske ha intresse. Det finns ingen öländsk översättning av ordet frälse. Ofrälse däremot betydde på Öländska råttor.
Andra lustiga ord i det tidiga 1800-talets Öland:
Morgalbete = frukost
Påhänge = tjur
Tunglåta = havande kvinna
Skamskjula = förkläde
Långråmpen = räven
337
« skrivet: 2009-07-24, 19:39 »
Här finns ordet i sitt sammanhang:
In margine natatur hancce feminam fuisse Erici XIV, Regis sv. filiam, natam sub patris juvenili state, incolentis Borkholm
Samppa Asunta översatte på detta sätt tdigare här i forumet.
I marginalen antecknas, att denna kvinna var dotter till Sveriges konung Erik XIV, född under (den i Borkholm bosatte?) faderns unga år.
Det är nog korrekt i stort men jag har svårt att få in ordet incolentis i meningen.
338
« skrivet: 2009-07-24, 18:23 »
Har funnit svar på frågan.
Hans mor hette tydligen Katherine Hansdotter. Gift 1) med Dorthi, troligen av nederlänsk eller tysk börd, d. 1603 i Jönköping. Gift 2) med Ingeborg, Lasse Sadelmakares i Jönköping syster; senare omgift med Daniel Petri. Källa: Svenskt Biografiskt Lexikon.
339
« skrivet: 2009-07-24, 18:17 »
Vad betyder insolentia. Vid sökning i Engelsk-Latinskt lexikon blev svaret oerfaren (= lack of experience and the knowledge and understanding derived from experience). Kan det finnas fler betydelser?
340
« skrivet: 2009-07-24, 08:15 »
Slottsbyggmästaren Hans Fleming (också kallad Hans Man och Hans Gammal) dog 28 dec 1622 i Kalmar. Finns det någon som känner till något om dennes släkt och anor?
341
« skrivet: 2009-07-21, 03:45 »
För min del är denna diskussion avslutad. Har insett att frågan är svår och att hypoteser om Margareta Eriksdotters anor/släkt kräver en ganska omfattande motivation och text. Min avsikt är därför istället att, om redaktören till den medlemsförening i vilken jag är medlem finner det lämpligt eller önskvärt - vilket ingalunda är säkert, försöka få ett nu tiosidigt koncept publicerat som debattartikel i medlemstidningen. Skriver detta eftersom jag fått en del frågor via mail.
342
« skrivet: 2009-07-20, 11:23 »
Sonja Färeby nämner här en gravskrift över sörmlandsprosten Henrik Gadolenus 1603. Finns det någon som känner till om det finns några upplysningar om Henrik Gadolenus familj, hustru och barn?
343
« skrivet: 2009-07-19, 18:07 »
Är numera till 90% säker på att den förnämlige kyrkoherde som i likpredikan efter biskop Samuel Enanders hustru Margareta Jonsdotter sägs ha varit far till mormodern Margareta Eriksdotter avser en styvfar som var kyrkoherde - dessutom en verkligt namnkunnig sådan.
mvh
Göran
344
« skrivet: 2009-07-18, 11:24 »
Tack för svaret Anders. Enligt Almquist, Frälsegodsen .. tillhörde 1 hemman i Altoma familjen Bielke under början av 1600-talet.
Det medeltida Sverige 1 UPPLAND, Stockholm 1982 redovisar såväl Altomta som Tuna.
TUNA.
UH 1 sk, 1:5:1 med skuj i Årsta och från 1548 i Star-
tegha.
1 ky 0;5
Summa jt 2:2:1
ALTOMTA.
UH 3 sk, 0:7:1 med skuj i Årsta och i Gunnarsbo + 0:7:1
med skuj i Årsta och Gunnarsbo + 0;6:2 med skuj i
Årsta och i Järsta gärde.
1545-58 1 skuj, 0:1 till kyrkoherden i Tensta.
Summa jt 2:5:1.
Har tyvärr bara tillgång till tre kopierade A4-sidor. Kan någon förklara vad den kursiverade texten betyder? Skuj betyder väl skatteutjord och jt jordetal och UH Upplands handlingar?
Om jag skulle beställa mikrokort från SVAR för åren kring 1589. Finns det någon som tror sig veta vilka man borde beställa. Mikrofilmerna har fragmenterats på ett sätt som innebär att man för att få en heltäckande bild måste beställa upp till 100 volymer innehållande 1-3 kort/st! Jag tänkte att via personnamnet Margareta Eriksdotter (i ett av registarturnoteringarna på bild ovan) försöka identifiera gården Altuna!
MVH
Göran
345
« skrivet: 2009-07-17, 14:11 »
Instämmer i berömmet av Niclas Rosenbalck. Han är verkligen skicklig på texttolkning och hjälpsam. Lite envis kanske, men vem är väl inte det! Det är alldeles utmärkt att ifrågasätta. Han får en stor ros med en liten tagg. Sedan vill jag framhålla Berit Sjögren från Uppsala.
Sagt med värme och lite humor
Göran
346
« skrivet: 2009-07-17, 00:32 »
Bo Persson (Lincopensis), Niklas Hertzman och Jan Jutefors är ytterligare tre herrar som måste framhållas liksom trotjänarna Elisabeth Thorsell, Carl Szabad och flera andra. Gudrun Wallengren är en ödmjuk, vänlig och oerhört hjälpsam danska som aldrig tvekar att hjälpa vilsna svenskar till rätta. Hon förtjänar ett särskilt omnämnande.
347
« skrivet: 2009-07-16, 22:33 »
Ett tun är väl ett slags inhägnad närmast gården. Det kan man väl tänka sig att en tomt också är? I Tensta finns en gård Altomta. Finns det någon språkintresserad som tror sig veta? Skulle Altomta och Altuna kunna betyda ungefär detsamma?
Vänliga hälsningar
Göran
348
« skrivet: 2009-07-16, 18:09 »
Olle Elm får absolut inte förglömmas. En av de mest trogna hjälparna! Han har ett öppet sinne och är alltid vänlig ........
349
« skrivet: 2009-07-16, 15:00 »
Helene har rätt - Chris Bingefors och Göran Stenberg, utan inbördes rangordning, är värde en lika stor bukett blommor. Delat första pris alltså.
Jag har också skaffat ditt mästerverk Döden dikterar Göran men du må förlåta - den ligger i ärlighetens namn inte på mitt nattduksbord. Att konstatera detta oundvikliga faktum varje morgon då man vaknar blev till slut lite deppigt. Just nu ligger en engelsk deckare på nattduksbordet. Också i den dikterar förstås också döden.
Vänliga hälsningar
Göran
350
« skrivet: 2009-07-16, 13:57 »
Tack alla för intresset. Inte utan att man skäms över att sätta sådana myror i huvudet på forskarkollegor så att t.ex. Karl-Göran och Jonas håller på långt in på natten. Tror ni ändå inte att det står Al:tuna? Tycker versalen A stämmer bra med A i Andersson på femte raden i bilden ovan. Problemet med Altuna är att det inte finns någon gård med det namnet i Tensta. Däremot enbart Tuna. Men som Peter Sjölund skrev ovan så borde det inte vara ett litet t om det skulle stå enbart Tuna.
Vänliga hälsningar
Göran
351
« skrivet: 2009-07-13, 18:51 »
Erik Eriksson den yngre [Gyllenstierna af Lundholm] var gift före 1493 med Anna Karlsdotter [Vinstorpaätt] som tidigare tycks ha varit gift med Erik Karlsson [Vasa]. Om Karin var släkt med ätten Vasa vet jag inte men hon kan ha haft halvsyskon som som var det.
352
« skrivet: 2009-07-13, 11:07 »
Det otydliga ordet är nog henne. Stämmer väl rätt bra i sammanhanget. Al-tuna är knepigt med ett försänkt kolon symboliserar nog en avstavning. Det finns dock inget hemman som slutar på -tuna i Tenstad. Däremot finns Altomta. Men tomta och tuna är väl knappast synonymer.
353
« skrivet: 2009-07-13, 09:57 »
Enligt Elgenstierna var Beata dotter till Karin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm, nr 3) aom levde 1556, men var död 1562-03-12. Fadern Erik Arvidsson Trolle gifte sig med henne kring 1512 och han dog 1528. Dottern Beata dog 1591-04-13. Karins födelseår 1500 skall nog betraktas som mycket ungefärligt.
mvh/Göran
354
« skrivet: 2009-07-13, 08:26 »
Tack Anders
Tuna by i Tensta socken ligger granne med Tensta gamla kyrka. Frågan hänger ihop med inlägget här. Där nämns hemmanet Altuna i Tenstad socken. Problemet är ett det inte finns någon by som heter Altuna i Tenstad. Däremot förekommer bynamnet Tuna. Det finns också en by med namnet Altomta i samma socken. Jag har svårt att tro att det handlar om en felskrivning.
Googlade och fick ett intressant svar här. Man ska tydligen inte var så säker på att det handlar om ett substantiv.
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-13 08:36)
355
« skrivet: 2009-07-12, 16:23 »
Kan någon svara på om prefixet Al- i Al-tuna, Al-tomta och flera liknande ortsnamn betyder något särskilt? Kunde ortsnamnen i exemplen ovan ha varit enbart Tuna och Tomta?
356
« skrivet: 2009-07-12, 16:05 »
Peter, här kommer en större bild. Jag tror nog att Al + tuna hänger ihop. Det står nog Altuna, eller hur? Men texten efter at hon ? ? på första raden i det öppna brevet är svår att förstå. Frågan är om prefixet Al- har någon särskild betydelse eller att man också kan tolka gårdsnamnet som enbart Tuna.  (Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 16:11)
357
« skrivet: 2009-07-12, 15:00 »
Stort tack Peter. Ytterligare en text från 1500-talet. Här har jag lite problem med de sista två (kanske bara ett) orden på första raden. Dessutom har jag en fråga. Det handlar om ett hemman som heter Altuna i Tenstads socken. Ett hemman med et namnet tycks inte finnas där. Däremot finns ett hemman Tuna. Finns det någon som vet vad prefixet Al i Al-tuna kan betyda?  (Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 15:02)
358
« skrivet: 2009-07-12, 11:26 »
Tack Björn.
Vad tror du att de ord på rad 1 och 4 på den första bilden ovan som jag inte har lyckats tyda ska vara? Kan ddet möjligen stå efter beridt (efter beredning) på första raden och wijsas ehr på fjärde raden? Det andra ordet på den andra bilden kanske ska vara wedt (vett) och inte undt (unnat)?
Vänlig hälsning
Göran
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 11:30)
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 13:34)
359
« skrivet: 2009-07-12, 07:41 »
Resten av texten:  Nåde, [undt] och tilsagt, för:nd hustru Anna the trÿ Godz igen, som thesse efter;nd bönder Matz Perßon, Jöran Skreddare och Jöran Finne be- sittie, vdi Lösta bÿ Fundo sochen, The skole fördenskuld icke göre henne herudinnen någott hinder, uthan så lagat at [förbenämd:] godz medh the förste måtte blifwe henne Inrÿmbde, ther the medh sigh aldelis efterrätte, Schriffuidt på wårt Kong: Slot Stocholm then 29 februarÿ Anno 1576:. Kan denna tolkning stämma? Vänlig hälsning Göran
360
« skrivet: 2009-07-12, 07:17 »
Min tolkning hittills:
Effther theit Broniel Elofßon, Wij haffue [..?] [..?] att Fru
Görwäl til Bökeskogh i Danmarck, må efther then Stetinissehe
fridz fördragh igenn bekome, the Heman Lundh, som [thette] breff
wij[...?]Hustru Anna framlidne Erich Jacobßons efterleuersche
af oß hafuer warit förlänth, Therfföre hafue Wij nu af gunst och ...
Tack för din starthjälp Ingegärd. De sista två orden på rad 1 klarar jag inte utan grov gissning. Inte heller inledningen på rad 4. Tacksam för tips.
Vänlig hälsning
Göran
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-12 11:21)
361
« skrivet: 2009-07-11, 20:40 »
Har problem med vissa ord i denna text. Någon som vågar sig på att hjälpa till med tolkning? Tiden är några år efter freden i Stettin 15780-12-13 (efter det nordiska sjuårskriget). Fru Görvel Gyllenstierna i Skåne skulle återfå en del gods.  Vänlig hälsning Göran
362
« skrivet: 2009-07-06, 20:54 »
Ericus Jacobi Skinnerus. Född i Stockholm; student i Greifswald 1570 och i Rostock 1572; professor vid Johan III:s högskola på Gråmunkeholmen i Stockholm 1584; professor vid Uppsala universitet 1592. Död 1597-07-12 och begraven i Stockholm. Finns det någon som känner till dennes hustru? Hennes namn var (enligt Stockholms stads tänkeböcker) Anna och det fanns en son Jacob Eriksson - tydligen utöver den Erik Eriksson som adlades Geete. Kan denne Jacob Ericsson vara identisk med magister Jacobus Erici mot slutet af år 1583 där anställdes som läsemästare eller som han själf kallar sig »Graecae linguae, in Gymnasio Regio, Professor»3. Jacobus Erici hade efter studier i Greifswald och Wittenberg år 1581 blifvit magister vid det senare universitetet. Vid Upsala universitets återupprättande år 1593 blev han decanus med professur i teologi, år 1599 tillika domprost i Upsala, men måste efter att ha råkat i onåd hos hertig Karl år 1605 lämna sin professur och nöja sig med Börstils pastorat, där han dog år 1619.Källa: http://runeberg.org/bokobibl/1921/0130.html
363
« skrivet: 2009-07-05, 17:57 »
Staffan Sasse hänger ihop med släkten Lemnius skriver du. Emerentia [borgmästaren Hans Gammals dotter i Stockholm] var gift med Staffan Sasse och en dotter var gift Lemnius. Kopplingen med Lemnius är alltså klar. Vilka källor stöder du dig på när du skriver att Staffan Sasse också varit gift med en Margareta Bengtsdotter Ulv?
(Meddelandet ändrat av passord 2009-07-06 01:48)
364
« skrivet: 2009-07-01, 13:00 »
Namnet Zelander igen. Den inledande bokstaven Z tycker jag ger anledning till frågor. Stavades Själland vid något tillfälle med Z som inledande bokstav? Enligt Sällskapet Vallonättlingarnas hemsida anses det där att t. ex. släkterna de Rees och Gewert ej har vallonsk härstamning utan flamländsk. Zeeland ingick under 1600-talet i de sju förenade Nederländernas republik vari Zeeland var ett grevskap.
365
« skrivet: 2009-07-01, 00:30 »
Är det otänkbart att namnet Zelander har sitt ursprung i Zeeland i sydvästra Nederländerna? Har inte följt diskussionen men det tycks väl delvis handla om smeder. Zeeland stavades på 1500-talet ibland Seland. Vallonerna hade kontakt med nederländska företagare. Men det förekom kanske ingen tidig valloninvandring till Danmark.
366
« skrivet: 2009-06-27, 22:42 »
Lägg märke till skillnaden i koncept till släkttavla från 1626 och den slutliga släkttavlan från 1627. Båda handlar om att lista ut vem som var närmast att ärva Danckleff Styfwert. I den äldre av de båda visas att Modern hette Margareta men i den undre anger man istället Anna som mor till Dankleff. Den första skissen till släkttavla blev helt enkelt fel och felet korrigerades året därefter i samband med den slutliga domen i Stockholms rådhusrätt. Båda bör ha varit döttrar till Dankleffs mormor Anna [Larsdotter] men hade säkerligen olika fäder. Vore de helsyskon så borde Margareta vara närmast till arv. Min ganska bestämda uppfattning är - som jag sagt tidigare - att Margareta var född utom äktenskap och inte arvsberättigad.   Är alltmer övertygad om att Anna Larsdotter var kung Eriks frilla på Väntholmen och att Margareta [Eriksdotter?] var en dotter i denna förbindelse.
367
« skrivet: 2009-06-27, 16:56 »
Vllfuer och saÿens var tillbehör till kvinnokläder på 1580-talet. Vad betyder orden? Förekommer i följande två meningar:
1) engelsk clädes kiortel, fodredh med nÿe vlffuer
2) en röd saÿens quinne kiortel
Vad var en gulskinsbonedh?
368
« skrivet: 2009-06-24, 16:18 »
Notera i föegående inlägg, att det står h. Margareta Eriks dotter med ett släpp mellan fadersnamn och dotter. Det var praxis att man skrev så.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-24 16:50)
369
« skrivet: 2009-06-24, 13:49 »
Öppet bref h. Margareta Ericks dotter, at hon [he..]
till een behaglig tÿd mhå hafue frÿtt dedh hemman Al-
tuna i Tenstadh sochn hon nu besitter.
Källa: Johan III:s registratur 1589-05-21.
Det står helt klart att hemmanet heter Altuna. Men något hemman med det namnet tycks inte finnas i Tensta socken. Däremot förekommer namnet Altomta och enbart Tuna. Det öppna brevet är klart intressant eftersom det kan handla om Margareta Eriksdotter - ämnet för denna diskussion. I Tensta socken ligger Salsta slott, på den tiden ägt av familjen Bielke - en familj med vilken Margareta Eriskdotter i Horn (alltså inte med säkerhet identisk med den kvinna som omnämns i det öppna brevet) måg bevisligen kände mycket väl.
Man kan undra varför mannens namn inte nämns. Kan Margareta Eriksdotter i Tenstad kan ha varit änka?
Finns det någon som har någon idé om med vem Margareta i Tensta kan ha varit gift?
Finns det någon som känner till hemmanens namn i Tensta under slutet av 1500-talet?
370
« skrivet: 2009-06-24, 11:39 »
Problemet med många populärvetenskapligt hållna böcker är att de byggs upp av skildringar i annan litteratur. En litteraturförteckning omfattande mängder av sidor styrker dessvärre inte nödvändigtvis författarens trovärdighet. Därför förefaller vare sig Lars Bägerfeldt eller Maja Hagerman intressanta som föredragshållare i detta sammanhang. Med tanke på deltagarnas förmodade intressen så borde man vända sig till forskare/föredragshållare som utifrån primära källor försökt bilda sig en egen uppfattning i ämnen som inte är allomfattande.
Källsituationen under den tid som Rosenbalck nämner ovan är bevärande obalanserad. Det är nästan bara romarna som efterlämnat några dokument - oberoende skriftliga vittnesbörd från ”barbarfolken” finns inte eller är mycket knapphändiga.
371
« skrivet: 2009-06-23, 20:38 »
En by Altuna i Tensta socken i Uppland - finns det en sådan? Jag har en uppgift från en 1500-talskälla men kan inte finna platsen. Kan vara en förväxling. Byarna Alunda och Altomta kan jag finna Lantmäteriets kartsök. Det finns också en plats som heter anbart Tuna nära Tensta kyrka i Uppland. Vore mycket tacksam för tips
372
« skrivet: 2009-06-13, 13:29 »
Hej Jan, jag har sett att du har med en släkt Neiktern bland dina forskningsobjekt. Är det samma släkt som Neikter? Det fanns en köpman i Emmaboda vid namn Axel Neikter om vars magasin man tvistar. Nedan artikel i kalmartdningen Barometern.
mvh/Göran
PRO vill ha kvar magasin
Emmaboda 2008-10-13
Frågan om vad som skall ske med Neikters magasin engagerar många, och nu förordar även PRO genom ordföranden Alf Augustsson att byggnaden bevaras och kommer till användning.
Byggnaden byggdes 1902 av köpmannen Axel Neikter.
-Magasinsbyggnaden är en av få byggnader som finns kvar av Emmabodas allra tidigaste bebyggelse, säger Alf Augustsson.
Teknik- och fritidsnämnden har tidigare förordat en rivning och ärendet skall behandlas av kommunfullmäktige i slutet av månaden.
Augustsson tog upp frågan på PRO:s oktobermöte.
-Av 100 närvarande röstade en stor majoritet för magasinetsbevarande.
Alf Augustsson föreslår nu att underhållsarbeten genomförs snarast i samråd med länsstyrelsen och Kalmar läns museum.
-Det är också viktigt att snygga upp runt byggnaden och att tillsätta en arbetsgrupp som utarbetar konkreta användningsalternativ.
373
« skrivet: 2009-06-12, 17:18 »
Enastående arbete. Har du något register på alla personer som finns med i ditt kopplingsschema?
Vänlig hälsning
Göran Johansson
374
« skrivet: 2009-06-09, 16:22 »
Förstår att det kan var knepigt att hänga med. Jag har lyckats bland ihop generationerna vid något tillfälle eftersom det fanns 4 generationen Hans Hille och 2 generationer Danckwardt Styfwert (far och son med samma för och efternamn. Jag ber om ursäkt.
Nja, koka soppa på en spik; jag vet inte det. Du underskattar nog indicierna tror jag.
Erik XIV hade en frilla Anna Larsdotter som bodde på Väntholmen. Alltså på samma plats och vid samma tid som Agda Persdotters bror Måns Persson. Den dam som jag har undersökt närmare här bär samma namn och omständigheterna i övrigt - kronologiskt, kontaktmönster, släktförbindelser, arvstvist m.m. - är ganska entydiga enligt min uppfattning.
Personligt stöd från Johan III. Det är min övertygelse att det fanns frändskapskänslor med i bilden. Eriks XIV:s frillobarn var trots allt brorsbarn till Johan III. Du kan inte få mig att tro något annat. Johan III och för övrigt också hans maka hade inga som helst skäl att utkräva något slags hämnd av dem. Han hade väl f.ö. själv frillobarn. Nej det köper jag inte.
Den tryckta versionen av Stockholms stads tänkeböcker är bra som källa. I personregister och sakregister finner man lätt alla mål vari Johan III eller hans drottning agerar under den tid han var regent. De tre fall jag relaterat tidigare är de enda fall jag påträffat där kungen och drottning agerar personligt med skyddbrev till förmån för en och samma familj i Stockholm. Sammanlagt förekommer under perioden 1568- 1591 endast 6 s.k. skyddsbrev. I övrigt så har Johan III bekräftat ett antal donationer som Erik XIV tidigare gjorts till förmån för ett antal kungl. ämbetsman, livskräddare etc.
Därför vidhåller jag min hypotes och menar att den är tämligen hållbar men är samtidigt mycket tacksam för att du engagerar dig.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-09 19:18)
375
« skrivet: 2009-06-09, 11:14 »
Ja det är riktigt; alla vars arvsväg gick via Margareta vore på grund av hennes oäkta börd uteslutna från arv från hennes halvsyskon (i detta fall den Danckwardt Styfwert som dog i Spanien). Det är ingen tvekan om det. Det är sannolikt därför som hon har avlägsnats från den senaste och renritade arvslinjen överst här. Däremot kunde hennes mor Anna Larsdotter ha ärvt dottern Margareta om hon överlevt dottern.
Dittlofz arflinia, 7 juni 1626 utgör enligt min uppfattning - i kombination med de andra indicier som framförts ovan - ett tillräckligt starkt bevis för att man med ganska stor säkerhet kan påstå att Margareta var identiskt med Margareta Eriksdotter gift med prosten Olaus S. Clarevallensis. Jag tycker att jag kan säga det utan att för den skuld hoppas att få medhåll. Det är min uppfattning och den står jag för; vill däremot inte pracka på andra mina slutsatser.
376
« skrivet: 2009-06-08, 18:49 »
Ingeborg överlevde minst två makar. Den senaste av dem var fogden på Västerås slott Severin Jute. Hon omnämns visserligen som avliden 1582, men de flesta andra på Dittlofz arflinia, 7 juni 1626 var ju också döda. Hon finns nog med mest för att man ville visa relationen mellan farmor Ingeborg, Elsa Hille och hennes far.
Jag är inte säker på vad att jag vet vad du menar med bakarvet. Vilket avser du?
377
« skrivet: 2009-06-08, 18:13 »
Malmö Släktforskarförening 050309 Tema: Oäkta barn av Niklas Hertzman Före 1867 saknade oäkta barn arvsrätt helt och hållet. Däremot hade föräldrarna arvsrätt efter sitt oäkta barn. Fr.o.m. 1867 fick oäkta barn ärva sin moder i den egendom som inte utgjorde bröstarvinges laglott. För arvsrätt krävdes att modern begärt att pastorn i födelseförsamlingen antecknade barnet som hennes i kyrkoboken. År 1905 fick oäkta barn arvsrätt efter sin mödernesläkt på samma villkor som andra barn oavsett om anteckning i kyrkoboken skett eller inte. Anmälan om arvsrätt skulle ske till dödsboet eller till rätten inom natt och år, annars gick denna rätt förlorad. Före 1917 hade barn utom äktenskapet inte arvsrätt efter fadern, även om faderskapet var fastställt. [Källa: http://msff.se/Y2005/Aktivitet/tema2.pdf] Anders, menar du att Niklas Hertzman har fel? Margareta var oäkta och av de skälet arvslös, eller hur?
378
« skrivet: 2009-06-08, 16:34 »
På följande sätt tolkar jag Dittlofz arflinia, 7 juni 1626. Bild 1 (blå), bild 2 (gulgrön) och bild 3 (brun) visar var och en Anna Larsdotters (röd bild) äkta män. Margareta H. dotter (turkos bild) visar hustru Anna Larsdotter egen dotter utom äktenskap (kungens dotter?). Detta är s.a.s. kretsen kring den eventuella frillan Anna Larsdotter. Den gula bilden visar förstås, precis som det står på bilden, Margaretas halvsyster. Vad tror du?  (Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-08 17:45)
379
« skrivet: 2009-06-08, 15:20 »
Meningen om döda föräldrar och deras föräldrar var feltänkt av mig. Danckwarts far dog 1591. Jag har faktiskt svårt att hålla ordning på fyra generationer Hans Hille + deras anhöriga och två generationer Danwardt Styfwert. Du får ursäkta om det blir fel ibland. Lägger in en reviderad släkttavla för att illustrera hur jag uppfattar situation nu. Där finns frågetecken efter Margareta och Erik XIV. Anledningen till kopplingen har jag varit inne på tidigare. Det är främst att familjen tycks ha haft personligt stöd av kung Johan III - se ovan 06 juni 2009 kl 21:28 under rubriken Tänkbar Anna Larsdotter.  (Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-08 15:21)
380
« skrivet: 2009-06-08, 11:18 »
Ingeborg var änka efter Lasse skrivare och hennes måg svärson hette Hans Hille. Ingeborg dotter var Anna Larsdotter som i sitt sista äktenskap blev gift med Jacob Eriksson. Elsa var som tidigare visats bror till Hans Hille. Hur förklarar du annars nedanstående text från 1578?   Uppriktigt sagt så har jag inte lyckats tolka arvslinjerna som redovisats i ovan 02 juni 2009 kl 17:02. Enligt den övre ser det ut som om Danckwardt Styfwert var son till en Anna. Längst upp till vänster på samma bild står det dessutom att klander på arf efter s. Jacob Erichsons hus. sån Danckwartt. Min bild 08 juni 2009 kl 04:58 är således fel i detta avseende. Anna Larsdotter bör ha varit gift med den äldre D. Styfwert och den i Spanien avlidne var deras son. Hur tolkar du f.ö. bilderna? PS Glöm inte att det var ett klander av arv. Visst kan det ha gått en del nickel till Margaretas familj. Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-08 11:31 Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-08 11:49
381
« skrivet: 2009-06-08, 04:58 »
Man kan aldrig läsa tillräckligt noga. Jag har missat att den Danckwart Styfwert som dog säga vara styvson till Jacob Eriksson (egentligen styv sonson). Troligen var den Danckwardts far, mor, farfar, farmor och morfar döda när Anna Larsdotter gifte sig för sista gången. Jacob Eriksson var borgmästare i Stockholm. Anna Larsdotter dog 1612 och Jakob Ericsson 1620. Då bör bilden se ut så här: Anna Larsdotter, d. 1612 Partner 1) Erik XIV? Make 2) N.N. Make 3) Hans Hille, borgare i Stockholm, d före 1582 Make 4) Jacob Eriksson, borgmästare i Stockholm, d 1620 Hennes barn i de olika partnerskapen/äktenskapen: 1. Margareta Eriksdotter? 2. N.N. gift med Danckwart Styfwert d.ä. d. 1591 i Stockholm Barn: Danckwart Styfwert d.ä. d. 1626 i Spanien 3. Elsa Hille, g1 med Sigfrid Jacobsson, g2 med Per Håkansson 3. Hans Hille d.y. Släkttavla i grafisk form:  SST 1583, s 384 Borgmästaren i Västerås Sigfrid Jacobsson upplät på sin hustrus broder unge Hans Hilles vägnar två träbodar och tomterna under dem till Anders Larsson. Vidhåller min hypotes. (Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-08 05:05)
382
« skrivet: 2009-06-07, 19:08 »
Elsa Hilles mor hette Anna Larsdotter och inte Ingeborg, det råder ingen tvekan om den saken [SST 1578--10-18, s 63-65 Tileman Abraham hade trätt med Söffren Jutes änka Ingeborg om en liksten i kyrkan på Gråmunkeholmen sedan 1575 på grund av att hennes måg Hans Hille efter hennes befallning hade låtit hugga in hennes förste man Lars skrivare och sitt märke på likstenen. Hans Hille återgav sin svärmors Ingeborgs berättelse att hennes salig man Lasse skrivare} hade låtit hämta stenen på Gotland]. Elsa hade en helbror med samma namn som fadern, Hans Hille. Här finner du den yngste Hans Hilles anor i Stockholm.
Det var den senares son Lars Kråk som tog upp fallet i rådhusrätten. Saken handlade om att lägga fast om syskonen Elsa och Hans Hille var närmare släkt med den unge Danckwardt Styfwert än Elin i Kalmar och inget annat. Det handlade inte om ett komplett arvsskifte - det var en tvist! Att bokhållaren Erik Erikssons hustru kom med i bilden berodde på att Per Håkansson i Västerås sa ifrån om att frågan också berörde hennes broder i lika mån.
383
« skrivet: 2009-06-07, 18:04 »
Borgarsläkten Hille i Stockholm
1 Hans Hille den yngste, död 1667. [ Far 2 ] [ Mor 3 ]
SST1621-09-24, s 179 Hans Hille den yngste och Knut Henriksson förordnas som förmyndare för Jacob Ericssons son och dotter.
SST 1626-06-21, s 77-78 Rådmannen Olof Ericsson och Eggert Mattsson var fullmäktige för stadens förmän och andra kreditorer till vilka s. Jacob Ericsson varit skyldig pengar. De sålde Jacob Ericssons hos vid Brunnsgränden till Hans Hille som då bodde i Kopparberget.
SST 1632-10-24, s 269-270 Petrus Dober, besvärade sig över Hans Hilles hustru, hans svärmor Anna Ericsdotter för att hon olagligt avvittrat sin dotter som nu är Dobers hustru. Hans Hille svarade att hon i ärliga mäns närvaro hade avvittrat sina barn dess fäderne (skrift 1616-12-05). Annas man hette Jacob Klerck (död) innan hon gifte sig med salig Joakim von der Fecht.
SST 1632-07-09, s. 250-252 Skrivelse från Peder Banér rörande Joachim von der Fechts hus. Peder Banér hade köpt huset av välaktad Hans Hille. Banér hade bett Michel guldsmed att på hans vägnar tillskriva Hans Hille att huset måtte upplåtas till Banér före andra. Fältmarskalken Åke Thotts tjänare hade inträngt sig i samma köp och förorsakat problem.
*** Generation I ***
f
2 Hans Hille den näst yngste, död 1603-10-17 före. [ Far 4 ] [ Mor 5 ] [ Maka 3 ] [ Proband 1 ]
SST 1583, s 384 Borgmästaren i Västerås Sigfrid Jacobsson upplät på sin hustrus broder unge Hans Hilles vägnar två träbodar och tomterna under dem till Anders Larsson.
SST 1584-07-06, s 49, 64, 71 Hans Hille uppbud på Söffren Jutes stenhus vari hans mormor hade bott (Hilles fädernehus på Öster Långgatan).
SST 1584, s 130-131 Kungens köpman som ombud för borgmästaren Sigfrid Jacobsson i Västerås och köpsven Hans Hille i Stockholm vägnar sålde ett stenhus i Simon skräddares gränd till Herman Schilling. Rätten föreskrev att Schilling skulle hålla inne med 245 daler fram tills dess Sigfrid Jacobsson och Hans Hilles vederpart Peder Rasmusson sekreterare och rådman Peder Jönsson i Stockholm kunde bli åtskilda i en rätt om vem som skulle ha dessa pengar.
SST 1588-05-08, s 429-430 Redarna till det stora skeppet Engelen klagade mot Anders de Bitter med anledning av den stämpling som de Bitter hade haft med deras köpman på detta skepp, Hans Hille. Om de Bitter inte hade bråkat så hade skeppet varit i Sverige senaste höst.
SST 1588-05-18, s 435 Inlade Hans Stut på alla redarnas till det stora skeppet Engelen vägnar en klagoskrift med innebörd att de Bitter var vållande.
SST 1588-07-17, s 451 Samma ärende som ovan. Hans Hille hade ifrån Amsterdam skrivit ett brev till Andres de Bitter.
SST 1589-02-19, s 10-12 Samma ärende som ovan. Hans Hille och Andres de Bitter hade haft handel sins emellan med två skepp inköpta i Spanien. Det var orsaken till fördröjningen.
SST 1590-08-29, s 210-211 Kom för rätta Petter Johansson och unge Hans Hille med anledning av en träta om en skeppspart.
SST 1591-10-09, s 324-325 Per Håkanssons hustru Britta tillkännagav att hennes man 1568 lånat salig Söffren Jutes änka 300 daler och blivit utlovat 10 daler ränta för varje 100-de daler. Sigfrid Jacobsson och Hans Hille svarade att att det fanns en pant.
SST 1593-08-15, s 147 Blev Dirich Bökman och Maties Mårtensson förordnade till hövitsmän och till deras fändrikar Dirik Skaekermann och Hans Hille och till deras löjtnanter Olof Nilsson och Mårten Fransson.
SST 1594-01-09, s 188 Hans Hille begärde att målsmän till framlidne Nils Pederssons barn och deras gods. Därtill förordnades Hans Hille, herr Engelbrecht, m: Peter Rÿaner och Hinrich proberer eftersom de var med barnen skylde och med blodsband förbundna.
SST 1596-04-19, s 27-28 Slottsfogden Bengt Larsson och kamreren Söfren Jönson begär på vår n.f. vägnar begär att Olof Gregersson, Gynte Olsson borgmästare, Nils Ericsson, Hans Ulfsson rådfman, Erik Larsson skeppare och Hans Hille borgare i Stockholm skulle värdera tre av kronans skepp med alla dess tillbehör. Skeppen hette Pelikanen, Draken och Trÿolös.
SST 1596-10-06, s 78 Hans Hille begärde att målsmän skulle tillförordnas för framlidne Nils Perssons barn och deras gods. Anders Larsson och Per Brask tillfördnades som barnens skyldomän och m: Peter Rÿaner som medhjälpare.
SST 1597-09-19, s 168-169 Anders Larsson, rådman Dirick Böckman, Dirik Schekermann, Hans Hille, salig Danchlöff Stöuers barns målsmän tillkännagav att det efter Danchlöffs död fanns många skulder som måste betalas. De såg sig ingen annan råd än att sälja huset på Svartmunkegatan att betala gälden med. Hustru Gunildh framlidne Melcher Volgers hade köpt huset. Barnens målsmän berättade att Jacob Ericsson som var gift med barnens mormor [Anna Larsdotter] inte var nöjd med att de hade sålt huset. Hade borde ha vetat om det.
SST 1597-11-21, s 199 M: Peter Rÿaner kom för rätten och tillkännagav att Hans Hilles tjänare hade bekänt för honom att framlidne Wilm skeper var skyldig honom en del pengar för vin och öl som han låtit hämta i Hans Hilles källare. Visste inte hur stor summan var.
SST 1601-07-13, s 72, 85 Anders Larsson och Hinrich Labertz begärde fullmakt att införa gods från utlandet som tillhörde framlidne Hans Hille. Erik Nilsson som var närmaste målsman skulle komma till nästa möte. Vid näste möte gjord Erik Nilsson Hans Nilsson till fullmäktig.
SST 1601-10-17, s 125-125 Per Håkansson i Västerås, gift med Hans Hilles syster begär att förmyndare måtte ordnas för Hilles fattiga, omyndiga barn. Eftersom morfadern Eric Nilsson var närmaste i skyldskap utsågs han och Peter Håkansson och Jacob Ericsson till förmyndare.
SST 1603-04-04, s 28 Per Håkansson från Västerås begärde målsmän för Hans Hilles barn (den näst yngstes). Han frågade också om Hinrick Lambertz skulle ha det gods som finns i förråd. Ärendet uppsköts.
SST 1603-04-06, s 32 Efter begäran från Anders Larsson och flera gäldenärer utsågs följande målsmän: Erik Nilsson, Anders Larsson, Per Håkansson, Jacob Ericsson, Hinrick Lambertz, Hans Nilsson.
SST 1604-10-13, s 323-324, 327-329, 332-334, 337 Hans Nilsson och hans bröder på ena sidan och Hans Hilles förmyndare. 1594 steg Hans Hille in i deras farmors hus (Hans Nilssons mfl) och upprättade ett kontrakt med farmoderns. Hans Nilsson mfl var sal. Ålettas sons barn. Hans Hille hade haft huset 3 år medan den salige farmodern levde och 2,5 år med det som Hinrick Lambertz innehade.
SST 1604-10-13, s 324 Per Håkansson uppvisade en skrift som Hans Hille hade givit hans hustrus förre man Sigfrid Jacobsson på 122,5 daler som stått i arrest i Stockholm. Hinrich Lambertz uppvisade en annan skrift som var daterad en dag tidigare (den 10 januari 1587) som innebar att Sigfrid Jacobsson hade skänkt pengarna till Hans Hille.
SST 1627-10-29, s 134,135 och 295 Elins son i Kalmar, Lars Kråck krävde arv på sin moders vägnar efter Jacob Ericssons hustrus son Danckwart Styfwer. Han ansåg modern stå närmare arvet än Peder Håkanssons hustru. Peder Håkansson svarade att saken inte kan avgöras utan medverkan av bokhållaren Eric Ericsson. Rätten anser att arvet tillfaller h. Elsa (Peder Håkanssons hustru) och hennes medarvinge Eric Ericssons hustru. Hans Hille den yngste förekommer i släktschema. Av en not. framgår att Danckwart Styffwert var styvson till Jacob Ericsson och att han nu sägs vara död i Spanien. Peder Håkansson hävdar att hans Hustru Elsa är halvsyster till Styffwert och att Lars Kråks modr Elin var Styffwerts mormors systerdotter. Peder menade att hans hustru och Hans Hille på Kopparberget var närmaste arvingar.
Gift med
m
3 (Anna) Eriksdotter. [ Make 2 ] [ Proband 1 ]
*** Generation II ***
ff
4 Hans Hille den näst äldste. [ Far 8 ] [ Mor 9 ] [ Maka 5 ] [ Son 2 ]
SST 1571-07-14, s 157-158 Sekreteraren Måns Jönsson tillkännagav att Kungl. Maj:t nu senast på Svartsjö hade både hustru Annas framlidne Hans Hilles och Nils Larssons bevis om det hus på Södermalm varom de länge trätat. Kungen hade anbefallt att Anna skulle behålla samma tomt, såsom kungens brev lyder, och om det visar sig att Nils Larsson har rätt till tomten ville kungen vederlägga honom något annat igen. Kungen befallde att det skulle skrivas in i stadens tänkebok att den som dristade klaga mot kungens beslut skulle straffas. Nils Larsson och på hustru Annas vägnar Anders Larsson var närvarande i rådstugan.
SST 1573, s 247 Jacob Iffuarsson bjöd upp 1:a gång det hus på Brunnsgränden som Hans Hille bodde i.
SST 1573-05-25, s 261 Mats Persson anklagade Hans Hille om den danska ransun och visade kontraktet. Däremot lade han fram (Hans Hille) kungens försvarsbrev och nekade till att ha skrivit kontraktet. Hans Hille dömdes att betala på 2 terminer. Hans Hille appelerade till kungen och lade upp 20 daler.
SST 1573-05-25, s 446-448 (jfr föregående) Kontraktet daterat Köpenhamn 1568-09-13 lästes upp. Målsägaren Mats Persson sade att 500 daler som tillkommer hans styvbarn hade arresterats i Köpenhamn. Han begärde upprättelse och ränta på pengarna. Hans Hilles lade fram kungens försvarsbrev som hade följande innehåll: Eftersom Hille fruktade att Mats Persson skulle använda övervåld mot honom med anledning av den danske sansuns betalning, tar kungen honom i sitt kungliga försvar, i synnerhet mot allt övervåld och all orätt, fram tills dess Hille senare kan tillfredsställa Mats Persson - dat. Söderköping 1572-09-02.
SST 1575-11-16, s 417 Erik Björnsson anklagade Simon Hesse på kungens vägnar för att en man vid namn Wolter Tomesson fört in trettio åhmer vin och tillskrivit sig själv samma brev, medan hans bror hade fribrev på tullen. Hans Hille hade krävt tull av honom och hotat Wolter med profoss.
SST 1578-07-21, s 29-32 Johan Bärendes till Fore, Anders Larsson kungens köpman i Stockholm och Hans Hille kom för rätten och gav till känna att Hans Hilles broder borgmästaren i Västerås Jacob Hille var skyldig Johan Bärendes femton lester osmundz järn och 50 skepsspund stångjärn, som Hans Hille gått i borgen för och hans moder salig Påvel v. Yttrechts änka Anna var igen hans skadeborgen bliven. Det var förlikta genom brev men för att denna förlikning skulle få större kraft kungjordes brevet.
SST 1578--10-18, s 63-65 Tileman Abraham var oense med Söffren Jutes änka Ingeborg om en liksten i kyrkan på Gråmunkeholmen sedan 1575 på grund av att hennes måg Hans Hille efter hennes befallning hade låtit hugga in hennes förste man Lars skrivare och sitt märke på likstenen. Hans Hille återgav sin svärmors Ingeborgs berättelse att hennes salig man Lasse skrivare hade låtit hämta stenen på Gotland. Lägerstaden skulle han ha köpt av kyrkvärden framlidne Erik skinnare. Tileman Abraham fick rätt och hustru Ingeborgs och Hans Hilles namn och bomärken skulle avlägsnas från stenen.
SST 1580-06-21, s 144 Hans Hille bekände inför rätten att han sänt borgmästaren Marcus Hesse i Köpenhamn uthi betalning 45 skeppspund stångjärn och 11? med skepparen Per Persson från Elfsborg.
SST 1581-09-18, s 278 Samma ärende som ovan.
SST 1581-01-28, s 417-422 Kom för rätten Påvel Sasse och Jören Beniche i egenskap av förmyndare för Påvel v. Ytrechts änka Anna [Hansdotter]. De var dessutom fullmäktige på hennes son Jakobs vägnar. De tillkännagav att de var överens med kungens köpman i Stockholm om allt arv som tillfallit Anna efter hennes framlidne dotter Åletta, hustru till Anders Larsson. Diverse tomter och egendomar, i Stockholm och på andra orter, redovisas i den boutredning som lästes upp för rätten. Bland annat ingick Nockeby gård i Bromma.
SST 1581-01-28, s 423 Jacob Hille upplät sin hälft av ett stenhus på Brunnsgränd till brodern Hans Hille som vederlag för Hans Hilles del i Anders Larssons säteshus vid Järntorget.
Gift med
fm
5 Anna Larsdotter. [ Far 10 ] [ Mor 11 ] [ Make 4 ] [ Son 2 ]
*** Generation III ***
fff
8 Hans Hille den äldste. [ Maka 9 ] [ Son 4 ]
Stockholms räkenskaper 1525 Hans Hiller nämns.
SST 1544-07-19, s 13 Hans Hille d.ä. hade ett hus vid Jerntorget. Huset omnämns i ett mål som inte rör honom.
SST1544-11-19, s 41 Hans Hille var en av stadens 48 äldste.
SST1546-02-08, s 141 Hans Hÿlle omnämnd som god man.
SST1567-08-18, s 339 Förre Hans Hilles hus vid Brunnsgränden omnämnt i annat sammanhang.
SST1570-04-22, s 69 Framlidne Hans Hilles änkas hus vid Järntoget omnämnt
SST 1570, s 166 Hans Hÿllans hustru Annas supplikat nämn. Utan ytterligare text.
SST 1570-06-14, s 172 Kom en småsven och bad på drottningens vägnar att saken mellan Anna Hans Hÿlle och Nils Larsson måtte bli med thet forderligiste [afsagdt].
SST 1571-07-14, s 157-158 Sekreteraren Måns Jönsson tillkännagav att Kungl. Maj:t nu senast på Svartsjö hade både hustru Annas framlidne Hans Hilles och Nils Larssons bevis om det hus på Södermalm varom de länge trätat. Kungen hade befallt att Anna skall behålla samma tomt, såsom kungens brev lyder, och om det visar sig att Nils Larsson har rätt till tomten ville kungen vederlägga honom något annat igen. Kungen befallde att det skulle skrivas in i stadens tänkebok att den som dristade klaga mot kungens beslut skulle straffas. Nils Larsson och på hustru Annas vägnar Anders Larsson var närvarande i rådstugan.
Gift med
ffm
9 Anna Hansdotter. [ Make 8 ] [ Son 4 ]
fmf
10 Lasse Jönsson. Skrivare. [ Maka 11 ] [ Dotter 5 ]
Gift med
fmm
11 Ingeborg. [ Make 10 ] [ Dotter 5 ]
Forskare: Göran Johansson
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger7 2009-06-07 ©
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-07 19:13)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-07 21:15)
384
« skrivet: 2009-06-07, 15:32 »
Tidigare har jag själv varit inne på samma linje som Anders - det vill säga att Margareta skulle vara dotter till Hans. Fann nedanstående not 362 i den tryckta upplagan av SST 1627.  Av noten ovan framgår tydligt att Per Håkanssons hustru Elsa och den unge Danckleefs mor (den nedre stamtavlan här) var halvsystrar. Hustru Elsa Hille g.m. Per Håkansson i Västerås var bevisligen dotter till Hans Hille. Slutsatsen måste bli att de båda systrarna måste ha haft samma mor och olika fäder, eller hur? Därför tror jag faktiskt att Margareta H.Dåtter betyder dels att Margareta var dotter till H. Anna [Anna Larsdotter] dels att hon var gift med Danckleffs far [Danckwardt Styfwert] - jfr försök till tolkning av släkttavlan här (Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-07 15:34)
385
« skrivet: 2009-06-07, 00:20 »
Den nedre av de två släkttavlor som jag lagt in tisdagen 02 juni 2009 kl. 17:02 innehåller ett antal förkortningar H. som jag i fallet Margareta trott vara en förkortning av hennes patronymikon. Samma beteckning förekommer i anslutning till andra kvinnonamn på samma tavla och är sannolikt en förkortning av hustru. Det står således inte Margareta H[ans]dotter. Budskapet måste vara att Margareta var gift.
Ifråga om scannade bilder - Anders Ryberg har faktiskt en stor poäng. Det inser jag nu. Det är inte möjligt att göra sökningar i scannade bilder och det är definitivt en stor nackdel. Texten blir också onödigt otydlig och kan inte förstoras av dem som har svårt att se.
386
« skrivet: 2009-06-06, 21:28 »
Tack Anders! Anledningen till att jag la in egen dataornskriven text var att jag vid tillfället inte hade tillgång till min egen dator. Jag hade endast ett USB-minne med den inscannade texten. Vad är problemet? Varför vill du mästra?
Det vore bra om du ville precisera dina synpunkter apropå felskrivningar i domböcker! Det vore mer konstruktivt. Tycker din ton låter insinuant. Varför? Trodde i min enfald att det skulle vara slut med sådant.
Har gjort en del redaktionella ändringar av texten och en mindre korrigering.
MARGARETA ERIKSDOTTERS ANOR
Göran Johansson, Lund 2009-06-06
Utgångspunkt:
Anteckningar i den förkomna kyrkoboken från Horn socken. Enligt dessa var Margareta dotter till Erik XIV. I samma bok antyddes också att hon skulle vara född i Borgholm. Däremot lär ingen upplysning ha funnits om hennes mor. Det kan därför antas att E.M. är upphovsman till ryktet om att Agda Persdotter skulle ha varit mor till Margareta.
I Palmskiölds samlingar omtalas Margareta inte som dotter till Agda Persdotter. Hon förekommer inte heller i den ofullständiga och delvis felaktiga släkttavla som Hans Gillingstam presenterade i SoH 2001.
Tänkbar mor till Margareta Eriksdotter:
Det har inte varit möjligt att lägga fast att Margareta var dotter till Agda Persdotter, vilket inte innebär att hon kan uteslutas. Däremot finns anledning att närmare undersöka frillan Anna Larsdotter och hennes relation dels till Agda Persdotter dels personer som kan förmodas ha stått Anna Larsdotter nära.
Vad man vet om Anna Larsdotter är att hon bodde på Väntholmen vid Svartsjö slott samtidigt som Agda Persdotters bror Måns Persson var fogde där.
Vidare kan man, av en stambok som tillhört Margaretas måg Andreas J. Saebyensis, dra slutsatsen att familjen känt personer med stark anknytning till Stockholms borgerskap under 1500-talet. Ex-empel är Stephan Lemnius g.m. Agneta Sasse, Anders Petersson Humbla och Alexander Raab.
Om Anna Larsdotter vet man också genom bevarade anteckningar att hon följde med Karin Månsdotter på en resa till Kalmar år 1565.
Anna Larsdotter är således, vid sidan om Agda persdotter, ett starkt alternativ som mor till Margareta. Därför har det funnits anledning att försöka spåra hennes bakgrund.
Tänkbar Anna Larsdotter:
De tryckta versionerna av Stockholms stads tänkeböcker har varit den främsta källan vid detta sökande. Ett villkor har varit att en tänkbar kandidat med namnet Anna Larsdotter skulle ha påvisbara anknytningar till Borgholm, Kalmar och Stockholm samt dåvarande kungahus.
Efter genomgång av samtliga delar av Stockholms stads tänkeböcker framstår en kvinna med namnet Anna Larsdotter som mer sannolik som mor till Margareta Eriksdotter än övriga. Nedan redovisas i sammanfattning tre rättsfall som har varit vägledande eftersom de i samtliga fall pekar på en personlig relation till kung Eriks bror Johan III och dennes maka.
I juni månad 1570 kom en småsven och bad på drottningens vägnar att saken mellan Anna (Hans-dotter) Hans Hÿlles och Nils Larsson måtte bli med thet forderligiste afsagdt. [SST 1570-06-14, s 172].
Drygt ett år senare tillkännagav sekreteraren Måns Jönsson i samma ärende som ovan att Kungl. Maj:t på Svartsjö hade både hustru Annas framlidne Hans Hilles d.ä. (kallas Hiller i en räkenskaps-bok från 1525) och Nils Larssons bevis om det hus på Södermalm varom de länge hade varit oense. Kungen hade befallt att Anna skall behålla samma tomt, såsom kungens brev lyder och om det visade sig att Nils Larsson har rätt till tomten ville kungen själv vederlägga honom något annat igen. Kungen befallde att det skulle skrivas in i stadens tänkebok att den som dristade klaga mot kungens beslut skulle straffas. Nils Larsson och kungens köpman Anders Larsson på hustru Annas vägnar var närvarande i rådstugan. [SST 1571-07-14, s 157-158]. Johan III åtog sig alltså att skaffa en ny tomt åt Nils Larsson. Detta tyder på att det bör ha funnits en personlig relation mellan Johan III, dennes dåvarande hustru Katarina Jagelonika och Anna Larsdotters svärmor som då var änka för andra gången. Anna Larsdotter var då gift med en son till den gamle Hans Hille.
Att Johan III haft en speciell relation till Anna Larsdotters familj understyrks slutligen i ett rättsfall från 1573. Ett kontraktet daterat Köpenhamn 1568-09-13 lästes då upp. Målsägaren Mats Persson krävde 500 daler som tillkom dennes styvbarn. Han begärde upprättelse och ränta på pengarna. Hans Hilles lade vid samma tillfälle fram kungens (Johan III:s) försvarsbrev som hade följande lydelse: Eftersom Hille fruktade att Mats Persson skulle använda övervåld mot honom med anledning av den danske ransuns betalning, tar kungen honom i sitt kungliga försvar, i synnerhet mot allt övervåld och all orätt, fram tills dess Hille senare kan tillfredsställa Mats Persson - dat. Söderköping 1572-09-02. [SST 1573-05-25, s 446-448]. Den omtalade Hans Hille var son till Anna Larsdotter.
Jag har valt att undersöka denna Anna Larsdotter vidare.
Anna Larsdotters fäderne:
En tvist om en gravsten i Gråmunkeholmskyrkan gav svaret på Annas härstamning. I rådhusrättens protokoll redovisas namnen på såväl fadern som modern. Fadern kallas Lasse skrivare och moderns namn var Ingeborg, (omgift med Söffren Jute, fogde i Västerås).
Målet innebar i korthet att en Tileman Abraham var oense med Söffren Jutes änka Ingeborg om en liksten i kyrkan på Gråmunkeholmen. Ingeborgs måg Hans Hille (Anna Larsdotters man) hade efter svärmoderns befallning låtit hugga in hennes förste man Lars skrivares och sitt eget märke på den aktuella likstenen. Hans Hille återgav sin svärmors Ingeborgs berättelse och förklarade att änkan Annas salig man Lasse skrivare hade låtit hämta stenen på Gotland. Tileman Abraham fick rätt. Ingeborgs och Hans Hilles namn och bomärken skulle avlägsnas från stenen [SST 1578--10-18, s 63-65].
Med ledning av denna information var det möjligt att också spåra en bror till Anna Larsdotter vid namn Joen Larsson. Dennes arvtagare tvistade med ett antal stockholmsredare om ett fartyg som Joen hade sålt till en italienare. [SST 1589-08-23, s 83-91]. I detta mål bekräftas återges åter igen namnen på syskonens mor och far. Fadern kallas denna gång Lars Jönsson.
Därmed var frågan om Anna Larsdotters närmaste anor klarlagd.
Samband med Kalmar och namnet Margareta:
I Stockholms stads Tänkebok för 1626 finns i en not på s 314 en anteckning om att det i konceptprotokollet till Tänkeboken 1626-05-13 inhäftats en mindre lapp med tergalpåskrift Dittlofz arflinia, 7 juni 1626 och en släkttavla. Detta är synnerligen intressant eftersom det dels bevisar samband mellan Anna Larsdotter och Kalmar (hon hade syskon där) dels bevisar att Anna Larsdotter hade en dotter som hette Margareta! Denna Margareta tycks ha varit gift med stockholmsborgaren Danckwart (Dettlöff) Styfwert, död kring årsskiftet 1591-1592. I äktenskapet fanns av domboksanteckningarna att döma en son som bar samma förnamn som fadern som sades ha dött i Spanien 1626. Anledningen till att frågan togs upp i rätten var en tvist om arvet efter den unge Danckwardt Styffwert. Ärendet behandlas i SST 1626-06-07, s 210-211 och SST 1627-10-29, s 134-135. I det senare protokollet förekommer ytterligare en släkttavla.
Eventuellt samband med Borgholm:
Eftersom Lasse Jönsson skrivares familj bevisligen hade släkt i Kalmar så har det legat nära till hands att undersöka om någon källa kunde ge klarhet om Margaretas koppling till Borgholm (jfr den texten i Horns förkomna kyrkobok). Den rätte fadern Lasse Jönsson har inte gått att finna i Stockholms äldre tänkeböcker före 1566. I SST 1566-01-21, s 308-309 redovisas ett arvsärende vari en syster och en bror till Lasse Joensson omnämns (patronymikon skrevs inte Jönsson vid detta tillfälle). Deras namn var Gertrud Joensdotter och Niels Joensson. Lars Joenssons änka Ingeborg är omnämns också.
Margareta kan vara född under de år då Erik XIV fortfarande var hertig. Gustav I:s registratur fråm år 1558 innehåller två anteckningar där namnet Lars Jönsson förekommer. I det ena fallet en notering daterad Kalmar 1558-12-13 med följande text: Till Lars Jönsson låtha Hans Helssing på Borckholmen (Borgholm) bekomma korn till borglägherhästarna. I den andra noteringen, också från Kalmar, skriven 1558-12-13 lyder texten: Till Lars Jönsson låtha Joen Ferla i Loffta, Perss-näs sochn (ligger på Öland), som hafver uptaghit ett ödesheman, vara skattfrij ett åhr.
Denne Lars Jönsson torde ha varit kungens fogde på Öland åren 1558-59 (källa: J.A. Almquist, Den lokala civilförvaltningen i Sverige) och kan därefter ha flyttat till Stockholm. Det är inte en alltför grov gissning att han dessutom är identiskt med den Lars Jönsson som enligt beläggen ovan var far till Anna Larsdotter. Därmed finns ett möjligt som samband också med Borgholm; en bekräftelse på att uppgiften i Horns kyrkobok i detta avseende kan vara korrekt. Margareta Eriksdotter kan således ha fötts hemma hos morfadern på Öland.
Slutsats:
I och med ovanstående fynd från primära källor är jag för min del beredd att med tämligen god säkerhet påstå att Margareta Eriksdotter var dotter till frillan Anna Larsdotter och Erik XIV. Hen-nes första äktenskap med Danckwatft Styfwert (Stuart?), död kring årsskiftet 1591-1592 stämmer ur kronologisk synpunkt väl överens med det senare äktenskap som ingicks 1592-12-24 med kyr-koherden Olaus S. Clarevallensis (källa: Gravhäll i Horns kyrka).
En annan slutsats är att uppgiften i den bevarade likpredikan efter biskop Enanders hustru som säger att Margareta Eriksdotter skulle ha varit dotter till en kyrkoherde definitivt kan vara felaktig.
PS
En dotterson till Margareta Eriksdotter var präst och kallade sig för Samuel Zachariae Hiller. Näm-ner det som ett kuriosum eftersom det var just så som Anna Larsdotters svärfar skrev sitt namn 1525. Samuels namn kan också vara en latinisering av födelseorten Gladhammar där hans far var kyrkoherde. Hilare på latin betyder ungefär glad. Visserligen kan man tycka att det latiniserade namnet borde vara antingen Hilarius alternativt Hilariensis eller i försvenskad form Hillar.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-06 21:30)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-06 23:00)
387
« skrivet: 2009-06-06, 19:26 »
Anna Larsdotter var troligen mor till Margareta Eriksdotter. Har raderat ett antal bilder som fanns här eftersom de av någon anledning irriterar Anders Ryberg - se hans inlägg nedan. Har själv lagt in ett nytt handskrivet inlägg efter Anders märkliga påpekande.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-06 21:44)
388
« skrivet: 2009-06-05, 12:54 »
Efternamnet Hiller användes av prästen Samuel Zachariae Hiller. I en annan diskussion här antyds att namnet Hiller kan ha sitt ursprung i födelseorten Gladhammar, där fadern var kyrkoherde. Glad på latin heter hilaris/hilare. Är detta sannolikt? Borde han inte som präst ha latiniserat namnet och skrivit Hilarius eller Hilariencis eller något i den stilen. Hiller låter mer som ett släktnamn och det finns anledning att tro att personen ifråga har samband med en Stockholmssläkt med namnet Hille/Hiller. Den sista vokalen borde för övrigt ha varit ett a och inte ett e - det vill säga Hillar. Tacksam för synpunkter.
389
« skrivet: 2009-06-03, 18:38 »
Carl-Fredriks kommentarer ovan om namnets Retzius tillämpning och felskrivning Cecilia i stället för Sigrid är naturligtvis berättigade. Namnet Hiller är däremot lite svårt. Borde han inte som präst ha skrivit Hilarius eller Hilariencis eller något i den stilen. Hiller låter mer som ett släktnamn. Har du några belägg för ditt påstående Carl-Fredrik, eller är det en kvalificerad gissning?
mvh/Göran
390
« skrivet: 2009-06-03, 12:57 »
Tolkning av släktavlor i tänkeböckerna. Källorna är i första hand Stockholms Stads Tänkeböcker. Också jubileumsboken Stockholms rådhus och råd, del 2 har varit till god nytta. Den senare kan dock vara behäftat med en del besvärande felaktigheter. En sådan felaktighet tycks vara att författaren påstått att Danckwart Styfwert var styvson till Jakob Eriksson. En kontroll i Tänkeböckerna visar att det fanns två generationer, far och son, med samma förnamn. Fadern dog vid årsskiftet 1591/92 (SST 1592, bl.a. s. 16) då framlidne Danckwardt Styfwerts barns hus såldes. Dennes namne och son dog däremot i Spanien kring 1626. Det innebär faktiskt att Margareta Eriksdotter faktiskt kan ha varit gift med den äldre Danckwart som troligen dog under slutet 1691. Margareta Eriksdotter gifte sig som sagts i tidigare sammanhang den 24/12 1692 med Olaus Clarevallensis. Kronologiska hinder finns således inte. Min tolkning av de släkttavlor och texter som redovisas i SST 1627 s 134f och s 295, not 362 och SST 1626, s 71 och s 314, not 69. Framför allt är not 362 mycket klargörande anser jag. Av den framgår att Hans Hilles dotter Elsa gift med Per Håkansson i Västerås var Styfwerts mors halvsyster. Denne halvsyster skulle kunna vara Margareta Eriksdotter. Vidare framgår att Lars Kråkas mor Elin var Styfwerts mormors systerdotter (dvs dotter till Lasse Jönsson skrivare), se Brita på den nedre släkttavlan i föregående inlägg. Ett frågetecken är varför det i samma nots inledning sägs att den unge Danckwart Stywert var Jakob Erikssons styvson (kan vara felskrivning alternativt att hans styvdotters (margareta Eriksdotter?) son kallades styvson. Går det att hänga med? Min tolkning av släkttavlorna i föregående inlägg blir följande:  Namn med fet blå text förekommer i tänkeböckernas släkttavlor. De enda personer som jag har haft svårigheter att placera är Hustro Inge i den nedre av de två tavlorna och H. Anna 1 i den övre. Vänlig hälsning Göran (Meddelandet ändrat av passord 2009-06-03 18:37)
391
« skrivet: 2009-06-02, 17:02 »
Tack för respons Lars och Carl-Fredrik. Att han bildat namnet på latiniseringen av Glad i Gladhammar är väl inte uteslutet. Troligen blir det svårt att få fram sanningen om namnet Hiller. Bifogar två släkttavlor hämtade ur tryckta versioner av Stockholms stads tänkeböcker. Det vore intressant att veta hur ni tolkar dessa släkttavlor.    I den översta nämnes en Margareta H. Jag tolkar H som Hansdotter. Det kan avse en naturlig dotter till Hans Hille dy men det skulle också kunna avse Margareta Eriksdotter som i egenskap av styvbarn burit styvfadern patronymikon. Jag har inte funnit någon notis om denna Margareta i någonannan av Tänkeböckerna. Det skulle också kunna betyda Hille. Hur tolkar ni sambanden i dessa båda släkttavlor? Jämför med den bild ovan som jag lade in 1/6 2009 kl. 12:11. De två översta bilderna hör ihop. Vänlig hälsning Göran
392
« skrivet: 2009-06-01, 20:37 »
Brev till Åke Henriksson Tott från Hans Hille den yngste i Stockholm daterat juli 1637. Hille begär att Åke Tott ska utse en fullmäktig som kan avsluta ett husköp. Åke Totts mor Cecilia var naturlig dotter till Erik XIV och Karin Månsdotter.    Hans Hille den yngstes farfar Hans Hille dy var befryndad med den Nils Andersson som tillsammans med Per Klemetsson, Bertil Schilling m.fl skulle redovisa gods som tillhört Erik XIV och Jöran Persson SST 1570, s 80. Detta bevisar inget men kan anses vara ett indicium som styrker antagadet att Anna Larsdotter kan ha varit kungens frilla på Väntholmen, där hon bodde tillsammans med Agda Persdotters bror Måns och dennes hustru Märette Erlandsdotter [Bååt]. I kombination med att Hans Hille den yngstes eventuella halvkusin Christina Olofsdotter dotter till Margareta Eriksdotter och Olof Luth hade en son som bar namnet Hiller indikeras också släktskap mellan Margareta och Hans Hille den yngste. Meddelandet ändrat av passord 2009-06-01 20:47 Meddelandet ändrat av passord 2009-06-02 11:00
393
« skrivet: 2009-06-01, 12:11 »
Nedanstående släkttavla är konstruerad av Göran Johansson utifrån mål hämtade ur Stockholms stads tänkeböcker och skriften Stockholms Rådhus och Råd, del 2. Den ska endast betraktas som arbetsmaterial.  © Sambanden med släkten Von der Linde och Peder Hammarskiöld har diskuterats bland annat här tidigare men i ett annat sammanhang.
394
« skrivet: 2009-05-31, 19:55 »
Johan Sasse, son till Staffan Sasse och Emerantia hansdotter) hade arv efter Abraham Angermannus (Stockholms stads tänkebok 1597, s 201f). Ärkebiskop Abraham i Uppsala och Johan Luth omtalas i Stockholms stads tänkebok 1602 som närmaste släkt till Stefan Lemnius, g.m. Agneta Sasse och Johan Sasse. Jag har inte lyckats finna på vilket sätt detta släktskap bestod. Gissningsvis handlar det om arv fallet efter släkting till Angermannus och Luths hustrur Magdalena resp. Kristina. Deras mot var döttrar till Didrik Myntmästare och Birgitta (Vasa). Finns det någon som tror sig veta hur det hänger ihop?
395
« skrivet: 2009-05-31, 15:09 »
Hej Gudrun!
I Stockholms stads tänkeböcker stavas namnet på flera olika sätt:
1589 Stÿwer, Stÿffwer, Stÿuer (förnamnet stavas Danckwardt)
1592 Stöuer, Stöfuer, Stijwer
1597 Stöuer (detta år stavas förnamnet Danchlöff)
1599 Nämns en ryttmästare Hans Stÿfwer (se Elgenstierna, ätten Stuart)
1600 Nämns en sjökapten Per Stÿfuer (har av författaren översatts med Stuart)
1618 En skotsk greve kallas Stwer, Per Stÿfwer nämnd år 1600 kallas Peter Stÿfwert 1618 (kom från Skottland)
1612 dog borgmästaren Jacob Erikssons hustru Anna (Larsdotter). Borgmästaren hade en styvson som kallades Danckwart Stywert, d. i Spanien [Källa: Stockholms Rådhus och Råd, del 2, s 30]
Det låter som om det skulle handla om namnet Stuart eller Steward. Men man kan ju aldrig vara riktigt säker. Förnamnet Danckwart, Danchlöff är däremot en gåta. Det låter lite tyskt och dessutom som ett efternamn.
Det är förståeligt att du som dansk inte har tillgång till material för att gå in i en diskussion. För egen del så uppskattar jag att ha ett bollplank för att testa hypoteser. Anbytarforum brukar vara utmärkt. Tycker det är bättre att gå ut med eventuella fynd såvida man inte har tänkt skriva en liten artikel. Det har tyvärr blivit en ganska hetsig diskussion tidigare i detta ämne och det är förståeligt att någon/några av det skälet avstår. Det är i så fall synd tycker jag.
Vänlig hälsning
Göran
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-31 16:22)
396
« skrivet: 2009-05-31, 13:23 »
Anteckningen här hämtad ur Palmskiölds samlingar är troligen korrekt. Observera att han inte nämner något om moderns namn. Modern bör kunna ha varit Anna Larsdotter och förväxlingen med Agda Persdotter kan ha berott på att Anna vistades hos Agdas bror Måns Persson på Väntholmen. Det är ju faktiskt inte säkert att Erik XIV hade fler (frillo)barn med andra än Karin Månsdotter (som också tog hand om Agda Persdotters barn) än de som är omnämnda i diskussionerna här i forumet - Constania, Virginia och Margareta samt möjligen Lowitzia. Anna Larsdotter måtte ha haft en speciell ställning (kanske som mor till ett av kungens barn) eftersom hon följde Karin Månsdotter och Erik XIV till den senares besök i Kalmar 1565 - kanske beroende på att de var mödrar/vårdare till kungens barn?
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-31 13:25)
397
« skrivet: 2009-05-30, 17:13 »
Hans Hille den yngre skrev 1637 ett brev till Sigrid Eriksdotters (dotter Erik XIV och Karin Månsdotter) son Åke Henriksson Tott. Har bestätt kopia från Riksarkivet. Det ska bli spännande att läsa innehållet i brevet. Själva existensen av ett brev från denna tid och adressat styrker i viss mån antagandet om att den Anna Larsdotter som omtalas ovan kan ha varit kungadotter. Förvånad över att denna diskussion tycks bli en monolog. Finns det någon som tror att denna tråd kan vara värd att nysta vidare på. Namnet Hiller (såsom den äldsta Hille i Stockholms skrev namnet) och Hans Hilles brev m.m. är mycket goda tecken anser jag. Dessutom är Anna Larsdotters första gifte mycket intressant. Kan det ha varit en man tillhörande ätten Stuart? Den i Spanien döde sonen bar namnet Danckwardt Siwert. Danckwardt - är det inte ett släktnamn och inte personnamn? Det finns en adlig ätt Danckwardt.
398
« skrivet: 2009-05-29, 15:20 »
Enligt Stockholms stads tänkebok 1597,s 168f var Jacob Erikssons hustru Anna Larsdotter mormor till Danchlöff Stövers (skrevs också Danckwart Styfwert), jämför diskussion här. Strövers mormor Anna kan ha varit frilla till Erik XIV. Finns det någon som vet mer om Danckwart Styfwert? Styfwert bör kunna avse släkterna Stewart eller Stuart.
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-29 15:21)
399
« skrivet: 2009-05-29, 11:54 »
Margareta Eriksdotter gift två gånger?
Har ändrat föregående inlägg eftersom Anna Larsdotter, möjlig frilla till Erik XIV, var mormor och inte mor till Danckwardt Styfwert.
400
« skrivet: 2009-05-28, 19:28 »
I Beskrifning öfwer the i Östergötland befintlige städer, slott, soknekyrkor, soknar, säterier, öfwerofficers-boställen, jernbruk och prestegårdar med mera (Carl Fredric Broocman 1760) skrivs Anders Stuart den äldre (Adliga ätten STUART, nr 86) på följande sätt: ....Uti Choret är Öfwersten wid ÖstGötha Infanterie, Anders Styfwert til Stafsäter, begrafwen, och tages nu hans Grafsten bortt, i hwars ställe en annan af Marmor lägges, med Lagmannens öfwer......
Enligt SST 1597,s 168f var Jacob Erikssons hustru Anna Larsdotter mormor till Danchlöff Stövers (skrevs också Danckwart Styfwert), (Stuart?). Släkttavlan ovan är i detta avseende felaktig. Det innebär att en okänd dotter (kanske Margareta Eriksdotter i ett första gifte) till Anna Larsdotter varit gift med en man Styfwert (Stuart?) om vars son rådhusrättens protokoll handlar. Det innebär i sin tur att, om denne sons mor vore Margareta Eriksdotter, så skulle den senare kan ha haft ett tidigare giftemål innan hon blev vigd med Olof Luth. Kronologiskt finns absolut inget som motsäger detta. Att en dotter till Erik XIV kan ha gift in sig i antingen den svenska ätten Stuart och/eller den urgamla skotska adelssläkten Stuart (Stewart, Steuart), är således ingalunda uteslutet.
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-29 11:51)
401
« skrivet: 2009-05-28, 19:04 »
Idén om Anna Larsdotter som frillomoder till Margareta Eriksdotter bygger framför allt på det faktum att ett av Margaretas barnbarn utan känd orsak kallade sig för Hiller - Samuel Zackrisson Hiller. Med ledning av namnet Hiller gick jag igenom diverse olika källor för att kartlägga detta familjenamn. Det skulle snart visa sig att namnet Hille (också skrivet som Hiller och Hylle) förekom frekvent i Stockholms stads tänkeböcker for åren 1540-1630. Det fanns endast en släkt i Stockholm med detta familjenamn under de aktuella åren. En svårighet var att endast den äldsta kända borgaren med namnet Hille har omtalats tillägget den äldre i tänkeböckerna - Hans Hille d.ä.. Därefter följde tre yngre generationer av borgare, alla med namnet Hans. Samtliga har kallats för Hans Hille d.y. trots att det handlar om tre olika generationer inom en och samma familj. Vid närmare undersökning av denna släkt fann jag en del intressanta samband. Hans Hille den äldres son Hans Hilles nr 1 (död senast 1582) skulle visa sig ha blivit gift med Lasse Jönsson skrivares dotter Anna Larsdotter. Anna hade en helbror vid namn Joen Larsson. År 1571 förelades i rätten ett beslut om att Hans Hilles den yngre nr 1 moder Anna Hansdotter (dotter till Hans skräddare, d. före 1550) på kungens order skulle få bo kvar i ett hus på Södermalm trots att det inte stod klart att hennes rätt att disponera huset inte var helt klar. Om det skulle visa att hennes motpart Nils Larsson hade rätt till huset skulle kungen ersätta honom med något annat. Det skrevs också in i tänkeboken att den klandrade kungens order skulle straffas. Också drottningen (Katarina Jagellonica) agerade någon månad senare till förmån för änkan på så sätt att en småsven på drottningens vägnar framfört att saken mellan Hans Hille d.ä.s änka och Nils Larsson måtte bli avklarad. Hans Hilles nr 1 hade ekonomiska problem ooh kunde för rätten uppvisa ett försvarsbrev från Johan III daterat 1572-09-02, det vill säga under den tid som Erik XIV satt i fängsligt förvar på Örby slott. Vidare finns en anteckning om att den unge Hille hade kungens beskydd för övervåld från fordingsägarens sida. Änkan efter Hans Hille nr 1 gifte senare om sig andra gången med en person vid namn Stywert . Deras gemensamma son Danckwadt dog i Spanien (källor: Stockholms Rådhus och Råd, del 2, s 30 och SST 1621, s 182). Anna Larsdotter blev slutligen en tredje gång gift med borgmästaren Jacob Eriksson i Stockholm. Hans Hille nr 1 och Anna Larsdotter hade barnen Elsa Hansdotter och Hans Hille nr 2 (var död 1603). Elsa blev gift första gången med borgmästaren Sigfrid Jacobsson i Västerås och senare med borgmästaren Per Håkansson i samma stad. Hans Hille nr 2 blev gift med Anna Eriksdotter, dotter till borgaren Erik Månsson i Stockholm. Anna Larsdotter bror Joen Larsson hade år 1563 varit på en resa till Spanien med en trälast på skeppet Den mindre Pelikanen på vilken han vari skeppsskrivare. Han var också delägare i fartyget. Under seglatsen tillbaka till Sverige landade han på Själland. Där fick han berättat för sig att krig pågick mellan Danmark och Sverige. Av det skälet vågade han inte ta sig upp genom Öresund utan sålde skeppet. Övriga delägare protesterade och falllet behandlades i rådhusrätten så sent som 1589. Joen Larsson var vid detta tillfälle död. Han omtalas som morbror till Hans Hille nr 2. Den senare och dennes syster Elsa gift med borgmästaren Sigfrid Jacobsson uppträdde som svarande i detta kravmål. Nedanstående släkttavla bygger på en mängd rättsfall som presenterats i Stockholms stads tänkeböcker. Den skiljer sig från den släktavla som jag lade in i diskussionen ovan detta inlägg. Anledningen är att jag tidigare missat att det faktiskt handlar om fyra generatior Hille med samma förnamn. 
402
« skrivet: 2009-05-26, 19:12 »
Gudrun. Den länk som Carl Szabad tipsar om nämner Bogform: materialet, som dækker årene 789-1400, er udkommet på tryk (C.A. Reitzels forlag).
Digital udgivelse: materialet, som dækker årene 1401-1412. År 789, vem regerade i Danmark på den tiden? Det är ju t.o.m. före Gorm den gamle! Det måtte väl vara en runsten som baxats in på Riksarkivet?
Vänlig hälsning
Göran
PS
Trycken fanns också här i Lund. Har beställt ett antal band för hemlån.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-26 19:43)
403
« skrivet: 2009-05-26, 16:17 »
Kungateorin igen. Det tycks vara svårt att finna en tänkbar kyrkoherde som far till Margareta Eriksdotter. Anna Larsdotter var troligen dotter till Lasse skrivare i Stockholm (se nedanstående redovisning hämtad ur Stockholms stads tänkeböcker). Den kungliga vinkällarens föreståndare Sven Jonsson fogade små anteckningar till sina räkenskaper. Av dessa framgår att Anna Larsdotter Kungl. Maj:ts frilla där på gården, bodde på Väntholmen. Väntholmen var också bostad för fogden över Svartsjö län. (Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, del 1, Joh. Ax. Almquist, s 168-171). Utredningen här visar också att det fanns ett samband mellan fogden på Svartsjö Måns Persson och Agda Persdotter. Min teori nu är att Margareta Eriksdotter var naturlig dotter till kung Erik och Anna Larsdotter samt att denna Anna kände Agda Persdotters bror Måns Persson mycket väl; därmed fanns också en koppling till familjen Bååt genom Måns hustru Elin Erlandsdotter[Bååt]. Ett par av nedansstående rättsfall från Stockholm visar också att kungen (Johan III) och dennes maka Katarina Jagelonika tog aktiv del i frågor som rörde änkan Anna Larsdotters familj under den tid då ERIK XIV satt fängslad. Namnet Hille(r) används av Margareta Eriksdotters dotterson Samuel Hiller, se diskussionen här samt före och efter det länkade inlägget.  © Denna släkttavla är konstruerad av Göran Johansson utifrån bland annat nedanstående mål hämtade ur Stockholms stads tänkeböcker: 1) SST 1748, s 63f Tvist om gravsten i Storkyrkan. Ingeborgs och mågen Hans Hilles namn hade huggits in i stenen. Ingeborg påstod att henne förre man Lasse skrivare hade hämtat stenen från Gotland. 2) SST 1582, s 497 Borgmästaren Sigfrid Jacobsson i Västerås var gift med Elsa Hansdotter vars styvmor Anna var änka efter unge Hans Hille 3) SST 1575, s 421 Hans Hilles änka Annas förmyndare var Jacob Iffverson och Påvel Sasse SST 1583, s 380 Påvel Sasse och Jören Benick säger upp sitt förmynderskap för Hans Hilles änka Anna 4) SST 1571, s 157 Hans Hilles änka Anna träter med Nils Larsson om hus på Södermalm. Kunglig maj:t som defann sig på Svartsjö hade beslutat att änkan Anna skulle behålla huset. Om Nils Larsson kan visa att han har rätt till huset skall kungen ersätta honom med något annat. Det skulle skrivas in i stadens tänkebok att den som klandrar mot kungens order ska straffas. SST 1571, s 172 En småsven framförde på drottningens vägnar (Katarina Jagelloika) att saken mellan Hans Hilles änka och Nils Larsson måtte bli avklarad. 5) SST 1571, s 157 Kungens sekreterare Johan Berendes uppvisade ett avtal signerat av Anna Hillens, Joren Beneke och Gilius Sasse vari Anna föreskriver att om hennes son (bör vara styvson) Hans Hille inte betalar en skuld så skulle hennes hus vid Jerntorget sättas i pant. SST 1573, s 261 Mats Persson tilltalade Hans Hille om den danske ”ransun”. Hans Hilles skrivelse lästes upp. Hans Hille lade fram kungens ”försvarsbrev” och nekade till att han aldrig givit ut denna skrivelse. Hans dömdes att betala men skulle appellera till kungen. SST 1573, s 447 Fortsättning från föregående mål. Hans Hilles handskrift redovisades för rätten. Mot detta lade Hans Hille fram kungens (Johan III) försvarbrev lyddandes ” efther thet samme Hille sig befruchtade, att Matz Person skulle göre honom någet öffuer wåldh och förkårt för then dansche ransuns betalning, therföre hade H.K.M. (Johan II) taget honom i sitt kongelige förswar, synnerligen för altt öffuerwåldh och orätt, till thes samme Hille framdelis kan och förmå förbemälte Matz Person tilfridz ställe. Datum Sudercöping 2 septembris anno 72”. 6) SST 1575, s 421 Anna Hilles och hennes förmyndare Jacob Iffuerson och Påvel Sasse klagade på att Jakob Hille hade missbrukat hennes sigell. Dottern var gift med Anders Larsson. 7) SST 1550, s 65 Hans skräddares rätta arvingar var borgmästare Peder Nilsson på sin hustru Ålettas vägnar, Påvel van Utrecht på sin hustru Annas vägnar, Hans Hansson och Gert Hansson. Hans skräddares hustru och barnens mor var Birgitta. (Meddelandet ändrat av passord 2009-05-27 13:07)
404
« skrivet: 2009-05-26, 01:53 »
Gudrun, tror du att det finns bevarade medeltidsdokument (diplom) i Danmark från tiden ca 1100-1300 och som handlar om gränsbestämningar, ägande av mark etc? Personnamn har ingen större betydelse men gärna från Blekinge.
Vänlig hälsning
Göran
405
« skrivet: 2009-05-25, 12:03 »
Ytterligare en fråga till Kaj. Du varnar för att det är just den här aktuella typen av brev, dvs gamla rågångsbeskrivningar, som dominerar kategorin kända förfalskningar. Finns det exempel på förfalskade rågångsbeskrivningar från åren 1200-1300 skrivna på latin? Vad gäller det första brevet ovan så får man förmoda att tolkningen av årtalet 1122 måste ha blivit stött och blött åtskilliga gångar innan dokumentet hamnade i häradsrätten. Det vore därför lite egendomligt om man skulle ha missat ett utskrivet ord i ett årtal. Tycker du inte det även om årtalet 1122 kan tyckas vara orimligt?
406
« skrivet: 2009-05-25, 11:00 »
Kaj, jag förstår vad du menar. Lagläsarens kommentar var intressant. 1200-talet förefaller mer rimligt men inte desto mindre ganska intressant eftersom det handlar om två dokument från samma gränsbygd. Vad man möjligen kan dra ut av detta är att de berörda familjerna bör ha varit jordägare i bygden under lång tid, eller hur? Det gör sambandet till dåvarande Danmark och möjligen också en tänkbar koppling till släkten Dacke lite speciell se bl.a. här. Du känner säkert också till dessa gränsbönder vars nationalkänsla var lite haltande. Det vore intressant att veta om det finns bevarade brev av liknande karaktär från den danska sidan av gränsen.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-25 11:06)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-25 11:52)
407
« skrivet: 2009-05-25, 01:00 »
  Laghållaren 28/9 1618 var i detta fall fogden Per Andersson.
408
« skrivet: 2009-05-25, 00:17 »
Kaj, via mail har jag uppmärksammats på att en av mina förfäder Per Korpe i Granås år 1618 var inblandad i en gränstvist, varvid Erengisle i Kråkesjö uppvisade ett gammalt pergamentsbrev också skrivit på latin och daterat Anno MCC nonagessima VIII. Detta bör väl vara 1298 om jag inte tar fel - 176 år senare än brevet som nämns ovan. En förfalskarliga tycks ha varit på bettet i Älmeboda!
Fundera ett tag på ett alternativ som innebär att dateringen på dessa brev är korrekt. Vad skulle du då säga Kaj? Sådana här diskussioner är otäcka. Man har två omöjliga val precis som i fallet med Erik XIV:s/kyrkoherdens barn Margareta Eriksdotter......! Men i detta fallet får man väl ändå tro att det handlar om feltolkningar eller förfalskningar.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-25 01:07)
409
« skrivet: 2009-05-24, 21:58 »
Släkttavlan här borde ha haft nedanstående utseende. Scemat visar också att det inte fanns något samband mellan Elias Palmskiöld och Per Klemetsson i porten. Därför har Palmskiöld gissningvis själv kapat släkttavlan ovan. 
410
« skrivet: 2009-05-24, 20:03 »
Här på Örjan Martinssons hemsida kan man bl.a. läsa följande: Det första kända omnämnandet av småländska folk gjordes möjligen av Jordanes på 500-talet. Hans Finnaithae och Theustes kan syfta på invånarna i Finnveden och Tjust. Namnet Småland nämns dock först i samband med gränsdragningen mellan Danmark och Sverige i mitten av 1000-talet. Enligt sjöfararen Wulfstans reseberättelse var Möre (Meore) en del av svearnas rike under 800-talet, så åtminstone Smålands kustland blev i ett tidigt skede en del av Sveariket. Det inre Smålands avlägsna läge från Sveriges kärnbygder har dock fått vissa historiker att hävda att området långt in på 1200-talet utgjordes av en från kungamakten självständig bygd. Bristen på källor gör det svårt att bemöta sådana tanke-experiment, men när gränsen mellan Danmark och Sverige förhandlades fram i mitten av 1000-talet hamnade hela Småland på den svenska sidan, och bland de sex män som ingick i den svenska delegationen fanns också en smålänning. I Florensdokumentet från ca 1120 där de svenska biskopsdömena räknades upp nämns Tjust, Värend och eventuellt också Finnveden som delar av det svenska riket. Den äldre västgötalagen från ca 1220 säger dessutom att en smålänning var en man från kungariket. Till detta kan det också tilläggas att utöver den som låg på Visingsö i Vättern hade Finnveden, Värend, Möre och Handbörd alla varsin husaby, och dessa kungsgårdar är intimt förknippade med den svenska centralmakten under sen vikingatid och tidig medeltid. Ska man lita på Örjan Martinsson så var gränsförhållandena tämligen oklara också i relation till broderfolket Danmark år 1122. Vem vet Kaj; detta kanske är det första dokument som antyder denna från kungamakten självständiga bygd. Vänlig hälsning Göran PS Utom protokollet: Detta är naturligtvis ett bevis på att ätten Dacke dels var mäktig dels hade sina rötter i ett eget litet kungadöme inne i Möres och Värends djupa skogar. Varför skulle annars en möjlig Dackeättling sitta och hålla på ett dokument från 1122? Inte undra på att Gustav I var ängslig. Forumets läsare håller förstås inte med och det går att förstå. (Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-24 20:30)
411
« skrivet: 2009-05-24, 18:21 »
Det var kungens befallningsman Knut Mattsson som var domhavande (torde vara son till Matthias Petri, kyrkoherde i Västra Husby, Linköpings stift). 12 nämndemän var närvarande. Visst står det att texten var skriven på latin. Klart intressant. Kan knappast handla om en förfalskning om man betänker vilka som var inblandade. Prästens hjälp torde ha behövts för att tyda den.
Knut Matsson var bror till Peder Mattsson Stiernfeldt som apropå förfalskningar lär ha bidragit till floran av uppdiktade Vasa-anor.
För att få ett riktigt tidsperspektiv: Sigurd Jorsalafarare lär ha varit på besök i Småland 1123 för att kristna hedningarna där. Han lär ha anlöpt hamnen i Kalmar. (Källa: Snorri Sturluson).
En aning lustigt är det. Det blir ju knappast mindre intressant att bonden som uppvisade dokumentet kan ha varit släkt med Nils Dacke. Detta har naturligtvis inget med saken att göra......!
Om man ska bruka allvar; det vore väl bra att kolla i Hovrättens arkiv om målet följdes upp där. Det är nog mycket tveksamt.
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-24 18:28)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-24 18:36)
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-24 19:45)
412
« skrivet: 2009-05-24, 15:16 »
Troligen gick inte detta fall vidare men är inte helt säker. Ett pergamentsbrev från 1422 vore mer rimligt. En fyra kan ha blivit en etta. Bonden i Askaremåla bör ha varit släkt med Gudmund i Grönadal. Dennes farfar var ju troligen född på 1400-talet. Vad tror du Kaj? Materiellt (konkret) så bör ett pergamentsbrev ha uppvisats i rätten. Tänkt om det ändå vore ett daterat brev från 1100-talet. Kanske en felplacerad gränssten mot ärkefienden Danmark.  Vänlig hälsning Göran
413
« skrivet: 2009-05-24, 14:15 »
Hej Olle!
Hur fick du fram din bild? Jag sitter här ute i ösregnet och det funkar inte alls! Skämt åsido, kan man ladda ner en bild från AD Online utan att först skriva ut den och därefter scanna, om du förstår vad jag menar? För att inte hamna för mycket utanför ämnet - visst är väl uppgiften om pergamentsbrevet intressant?
Vänlig hälsning
Göran
414
« skrivet: 2009-05-24, 13:41 »
Gudmund i Grönadal som var kärande i det aktuella målet omnämns här som arvberättigad i Baggetånga by, Fridlevstad sn (f.d. Danmark). Gudmund bör, om åldersuppgiften stämmer, ha varit född kring 1545. Dennes far i sin tur kanske kring 1515 och farfadern senare delen av 1400-talet.
Man måste väl ändå dra den slutsatsen att ett pergamentsbrev verkligen har existerat. Om årtalet 1122 år felaktigt så bör det i så fall handla om att årtalet blivit manipulerat. Hur som helst, omnämnandet av brevet (som vi aldrig kommer att få se) är mycket intressant, eller hur?
415
« skrivet: 2009-05-24, 12:28 »
Bifogar kopia hämtad ur domboken.  Häradsrätten bedömde tydligen att pergamentsbrevet var ett kraftfullt bevis! (Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-24 12:36)
416
« skrivet: 2009-05-24, 10:54 »
I en renoverad dombok för Konga härad 5/4 1624 åberopas ett pergmentsbrev daterat år 1122. Anledningen var att man i detta dokument kunde utläsa var ett råmärke mellan Askaremåla och Bönemåla byar i Älmeboda socken var placerat. Av domboken framgår att brevet var 502 år gammalt redan 1624! Är detta sannolikt? Vikingatiden hade just upphört och sockenindelningen i Götaland hade väl knappast inletts.
417
« skrivet: 2009-05-23, 19:32 »
Tack Ulf, det var ett lustigt sammanträffande!
418
« skrivet: 2009-05-23, 19:19 »
SAMBANDET MELLAN PER KLEMETSSON I PORTEN OCH ELIAS PALMSKIÖLD Göran Johansson Familj 1 Anders. 1567 s. 329 Morten Anderssons rätta arvingar var h. Karin Andersdotter, h. Margit syster till föregående och Morten, en bror i Nyland och en syster N.N. gift i Danzig. Karin och Margit (kallades dannekvinnor) hade tagit emot arvet av sal. Mortens hustru Malin. Herr Joseph i Ryd sn hade tagit emot arv av sal. Mortens h. Malin för arv efter sin salig systerdotter efter hennes sal fader Morten Andersson. Gift med N.N. (se familj 14,18). Gift med Malin. Barn i första giftet: * Mårten Andersson. Bosatt i Stockholm. * Karin Andersdotter, se familj 13. * Margit Andersson, se familj 12. * N.N. Andersdotter, se familj 10. * N.N. Andersdotter, se familj 6. * N.N.. Bosatt i Nyland. Familj 2 Elias Palmskiöld. Gift med Katarina Magdalena Blixencron (se familj 4). Palmskiöld uttryckte osäkerhet vad gäller Olof Eriksson hustru Margareta Olofsdotters härkomst. På baksidan av en släkttavla visande släktkretsen kring Olof Eriksson i Stockholm har han skrivit Margareta Oluf Pedersons i Helgum uthi Gud[mun]dråd dotter; (eljest kallas och Olof Larsson ålenning hans swärfader?) - källa SfÅ s. 168. Gissningsvis kan Palmskiöld själv ha tagit bort roten (Per Klemetsson i porten) från den släkttavla som Gillingstam beskrev i PHT 2001 - se inledningen till denna diskussion. Anledningen torde kunna ha varit att Olof Erikssons hustru Margareta Persdotter inte var ättling till Per i porten. Det bör däremot ha funnits en felaktig muntlig tradition baserad på det faktum att Olof Larsson genom sin första hustru Märette Månsdotter var svärson till Per Klemetsson; en klar men lättförståelig förväxling. Familj 3 Erik Persson Korp (från familj 18). 1569, s. 52 Knut Olsson i Granböle, Helsinge sn, Nyland sålt till Per Klemetsson den del han ärvt efter in brorsdotter Gertrud Eriksdotter. Avsåg hus på Västerlånggatan och hus mitt på Kåkbrinken. [Bör avse styvbror - jfr not 3]. 1554 s. 61 Tönnis Bengtsson betalt bonde i Mustare på sal. Erik skräddares vägnar. Tönnis skulle skaffa kvitto eller ge h. Anna den del han var skyldig Erik. 1566 s.319 Erik Korps bror och arvinge Bertil Persson i Rittas, Korpo sn gjorde upp om arv efter brodern sal. Erik Persson med den senares h Anna. Gift med Anna. Barn: * Per Eriksson Korp. Kunglig sekreterare. Familj 4 Gustav Blixencron (från familj 9). Gift med Märta Sevedsdotter Ribbing. Barn: * Katarina Magdalena Blixencron, se familj 2. Familj 5 Hans Prytz. Gift med Anna Olofsdotter (se familj 15,22). Familj 6 Joseph Henriksson [Henrici]. Kyrkoherde i Västra Ryd, Uppland. Gift med N.N. Andersdotter (se familj 1). Bosatt i Västra Ryd, Uppland. Familj 7 Mats Knutsson. Gift med Elisabeth Persdotter (se familj 19,20). Familj 8 Måns Persson (från familj 21). Fogde i Svartö. Gift med Elin Erlandsdotter [Bååt]. Barn: * Märette Månsdotter, se familj 16. Familj 9 Mårten Pedersson Blixencron. Gift med Margareta Wale (se familj 23). Barn: * Gustav Blixencron, se familj 4. Familj 10 N.N.. Bosatt i Danzig. Familj 11 N.N.. Bosatt i Nyland. Familj 12 N.N.. Gift med Margit Andersson (se familj 1). Familj 13 N.N.. Gift med Karin Andersdotter (se familj 1). Familj 14 Olof. 1569, s. 52 Knut Olsson i Granböle, Helsinge sn, Nyland sålt till Per Klemetsson den del han ärvt efter in brorsdotter Gertrud Eriksdotter (hus på Västerlånggatan och hus mitt på Kåkbrinken) Gift med N.N. (se familj 1,18). Barn: * Knut Olsson. Bosatt i Granböle, Mustasaare sn, Österbotten. Familj 15 Olof Eriksson. Kamrer i Stockholm. Gift med Margareta Olofsdotter (se familj 16). Barn: * Anna Olofsdotter, se familj 5,22. * Karin Olofsdotter, se familj 24. * Cecilia Olofsdotter, se familj 23. * Margerata Olofsdotter, se familj 17. Familj 16 Olof Larsson Ålänning. Tullnär i Stockholm. Gift med Märette Månsdotter (se familj  . Gift med Karin Persdotter (se familj 20). Barn i andra giftet: * Margareta Olofsdotter, se familj 15. Familj 17 Peder Pedersson Blix. Gift med Margerata Olofsdotter (se familj 15). Familj 18 Per. 1570, 171f Michel Persson i porten ansåg sig ha del i arv på fädernesidan av Knut Olsson i Granböle som var Erik Skräddares bror [bör vara styvbror - jfr 1569, s. 52] och arvinge efter Eriks dotter. Frans Mårtensson, gift med Erik skräddares änka Anna säger sig ha sålt till Michel Persson den fjärdedel i det huset som Erik skräddare åtthe [ägde?] Frans säger sig ha betalt Per i porten 72 mark som han lånat Erik skräddare på huset. Per vill inte lämna ifrån sig köpebrevet. Finske hr Olof har skrivit bytesbrevet mellan Frans och Eriks skräddares barn. Per Klemetsson hade köpebrevet [troligen eftersom han blev gift med änkan efter Erik Persson skräddares far]. Gift med N.N. (se familj 21). Gift med N.N. (se familj 1,14). Barn i första giftet: * Erik Persson Korp, se familj 3. * Bertil Persson. Bosatt i Rittas, Korpo sn, Nyland. Barn i andra giftet: * Michel Persson. Familj 19 Per Eriksson. Gift med Elisabeth Persdotter (se familj 7,20). Familj 20 Per Jönsson. Borgare i Stockholm. Barn utan känd moder: * Karin Persdotter, se familj 16. * Elisabeth Persdotter, se familj 7,19. * Britta Persdotter, se familj 25. * Jöns Persson. * Erik Persson. Familj 21 Per Klemetsson i porten. Rådman i Stockholm, St Nicolai. 1580, s. 141 Herr Joseph i Ryd, Michel Persson och Erik Månssons hustru Margareta mot Per Klemetssons arvingar Per Eriksson sekr och Olof Larsson tullskr om ett hus Westen till som Per Klemetsson köpt av Knut Olsson i Granböle, Nyland. Joseph, Michel och Margareta sade sig vara arvingar på mödernet. Per Klemetsson hade enligt lagfart köpt huset 1568. Joseph och dennes medsläktingar nekade till att Knut Olsson var Erik skräddares bror. 1580, s. 192 Herr Joseph, Michel Persson och Margareta gift med Erik Månsson kom för rätten .... hänvisning till s. 142! 1581, s. 267 Mechil Persson med sina medsläktingar klandrade ett hus västan till som framlidne Per Klemetson köpt av Knut Olsson i Granböle år 1666 och blev lagfaret 1668. Mechil och hans medarvingar nekades. [Per Löemetsson och Erik Persson ej släkt med Knut Olsson?] 1551. s 146f Erik Mechilsson och Jöran Persson sålde ett stenhus på Svartmunkegatan till Bartolmeus skräddare. Erik Michelsson bekännde sig ha fått 250 för fäderne och 125 för möderne i samma hus och Jöran Persson hade för sin del uppburit 165. Mechil skräddare och Peder skräddare förmedlade hembudet. 1548. s 280 Rasmus Persson och Per Klemetsson förordnas som förmyndare för herr Påvels barn i Mustsare. Gift med N.N. (se familj 18). Gift med Malin. Barn i första giftet: * Agda Persdotter. * Måns Persson, se familj 8. * Mårten Persson. Borgare i Stockholm. Familj 22 Peter Banick. Gift med Anna Olofsdotter (se familj 5,15). Familj 23 Peter Wale. Borgare i Söderköping. Gift med Cecilia Olofsdotter (se familj 15). Barn: * Margareta Wale, se familj 9. Familj 24 Salomon Pedersson Blix. Gift med Karin Olofsdotter (se familj 15). Familj 25 Wickman Lastorp. Gift med Britta Persdotter (se familj 20). Personregister , Anders 1 Andersdotter, Karin 1, 13 Andersdotter, N.N. 1, 10 Andersdotter, N.N. bosatt i Västra Ryd, Uppland 1, 6 Andersson, Margit 1, 12 Andersson, Mårten 1 , Anna 3 Banick, Peter 22 Blixencron, Gustav 4, 9 Blixencron, Katarina Magdalena 2, 4 Eriksson Korp, Per 3 Eriksson, Olof 15 Eriksson, Per 19 Erlandsdotter [Bååt], Elin 8 Henriksson [Henrici], Joseph bosatt i Västra Ryd, Uppland 6 Jönsson, Per 20 Klemetsson i porten, Per bosatt i St Nicolai 21 Knutsson, Mats 7 Larsson Ålänning, Olof 16 Lastorp, Wickman 25 , Malin 21 , Malin 1 Månsdotter, Märette 8, 16 , N.N. 18, 21 , N.N. 1, 14, 18 , N.N. 13 , N.N. 12 , N.N. 10 , N.N. 11 , N.N. 1 , Olof 14 Olofsdotter, Anna 5, 15, 22 Olofsdotter, Cecilia 15, 23 Olofsdotter, Karin 15, 24 Olofsdotter, Margareta 15, 16 Olofsdotter, Margerata 15, 17 Olsson, Knut bosatt i Mustasaare sn, Österbotten 14 Palmskiöld, Elias 2 Pedersson Blix, Peder 17 Pedersson Blix, Salomon 24 Pedersson Blixencron, Mårten 9 , Per 18 Persdotter, Agda 21 Persdotter, Britta 20, 25 Persdotter, Elisabeth 7, 19, 20 Persdotter, Karin 16, 20 Persson, Bertil bosatt i Korpo sn, Nyland 18 Persson, Erik 20 Persson, Jöns 20 Persson Korp, Erik 3, 18 Persson, Michel 18 Persson, Måns 8, 21 Persson, Mårten 21 Prytz, Hans 5 Sevedsdotter Ribbing, Märta 4 Wale, Margareta 9, 23 Wale, Peter 23 Ortregister Danzig 10 Granböle Mustasaare sn, Österbotten 14 Nyland 1, 11 Rittas Korpo sn, Nyland 18 Stockholm 1, 15, 16, 20, 21 Stockholm St Nicolai 21 Svartö 8 Söderköping 23 Västra Ryd, Uppland 6 Källorna är när inget anges Stockholms stads tänkeböcker år resp. sida. © Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger7 2009-05-23 PS Erik Persson skräddare var styvson till Per Klemetsson; inte son som jag skrev ovan 14 maj 2009 - 21:01. Hans hustru Anna gifte om sig med Frans Mårtensson och inte med Frans i Västerås. (Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-23 19:23) (Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-23 19:41) (Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-23 22:03) (Meddelandet ändrat av Passord 2009-05-24 10:02)
419
« skrivet: 2009-05-22, 17:36 »
Erik kyrkotjänare i Uppsala nämns 1550. Synonym till kyrkotjänare?
420
« skrivet: 2009-05-18, 12:00 »
Frågade på RA om utlänningskommissionens arkiv och fick följande svar: Jag har slagit på namnet Saatchiani, med varianter, men inte funnit
något sådant namn i Utlänningskommissionens register. Om en person
har dubbelnamn, brukar personen registreras på det andra namnet. Detta
kan möjligen vara Linn, men inte heller detta namn har jag påträffat i
registren. Dubbelnamnet har tydligen stor betydelse. Vilka alternativ kan utläsas av den text Niclas har lagt in ovan?
421
« skrivet: 2009-05-16, 11:54 »
Hej Lars och tack för tipset. Du har rätt, det finns en hel del att studera. En sak är nog säker, det handlar i mitt fall om två olika personer som råkade bära samma namn - kornett till fältväbel är en degradering. Om det vore samma person så måste han ha begått något fel i tjänsten. Avancemanget från korpral till kornett var däremot ett stort steg uppåt.
Vänlig hälsning
Göran
422
« skrivet: 2009-05-15, 22:42 »
Anders Norman, kallades fältväbel 1728. Han dog i Börseryd, Madesjö socken, Kalmar län år 1748. Av åldern att dömma bör han ha varit född under början av 1670-talet. Har utan framgång försökt spåra denne man. Militärforskning är inte min starka sida och vore tacksam för tips om hur/var jag kan finna Anders Norman i rullorna.
Har funnit en korpral Anders Norman vid Östgöta kavalleriregemente som år 1703 avancerade till kornett vid dragorna. Kornett (officer) är en högre militär grad än fältväbel (underofficer). Slutsatsen måste väl bli att Anders Norman vid dragonerna inte är samma person som fältväbeln i Börseryd? Kornett vid dragonerna förefaller oprecist. Det fanns väl flera dragonregementen i Sverige vid denna tid, eller hur?
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-15 22:43)
423
« skrivet: 2009-05-14, 21:01 »
Erik Persson skräddare (far till kanslieförvanten Per Eriksson) var troligen en annan son till Per i Porten. Per Eriksson var Per i Portens rätte arvinge - jfr SST 1575 15/10. Erik skräddare förekommer ofta i Stockholms stads tänkeböcker.
Det finns en koppling mellan Erik skräddares och Per i Portens finska släktingar. Därmed också mellan Erik och Per.
SST 1548 s 280 sattes Rasmus Persson och Peder Clemetsson i porten att förestå de pengar som herr Påvels barn i Mustsara* äger fram tills dess de når vuxen ålder.
SST 1553 s 6
Samma dag tillsades Mechil Olsson (g.m. Rasmus Perssons änka) att han inom 8 dagar ska betala igen till Tönis Bengtsson de pengar med ränta som Rasmus Persson och hans hustru haft vid Rasmus död. Pengarna hade tillhört Påvel i Mustsares barn.
SST 1554 s 61
Samma dag tilsades Tönis Bengtsson att han ska skaffa fram kvitto som han säger sig ha betalt till en bonde i Mustare socken på salig Eriks skräddares vägnar och ge till hustru Anna** (Erik skräddares hustru) det han är skyldig Erik.
* Mustsare = Mustasaari, en socken i Österbotten
** Omgift med Frans i Västerås och inte med Per i porten som Svalenius påstått
Finns det någon som känner till herr Påvel i Mustsare (= Mustasaari), Finland?
424
« skrivet: 2009-05-14, 16:28 »
Daniel Berglund (13 maj 2009 - 22:17), i den svenska texten står att man, om man har frågor, kan skicka ett email till Anbytarvärden. Min uppfattning är att detta är helt i sin ordning. Att lägga till något om vänlig låter krystat och är onödigt. Min erfarenhet av Förbunds- och Anbytarvärdarna är att de alltid är vänliga. Inser också att vi själva (brukarna) kan var jobbiga. Förstår däremot inte Lotta Nordin när hon skriver följande: Vore det inte bra om anbytarvärden kan vara vänlig både mot svenskspråkiga och engelskspråkiga frågeställare?
425
« skrivet: 2009-05-14, 14:42 »
Ingen av de präster Erik som nämns ovan kan anses vara far till Margareta Eriksdotter. Celibatet, som införts på Skänninge möte 1248, upphävdes officiellt 1536. Det blev inte längre tillåtet för prästen att på katolskt vis leva med en ”hushållerska”, om han inte framgångsrikt kunde stävja sina passioner. Kyrkoherden Erik bör ha varit gift. Vem kan då hustrun ha varit? Och är källäget för kyrkoherdar som levde kring 1560-1570 verkligen så dåligt som Anders Ryberg skriver i länken här
426
« skrivet: 2009-05-14, 14:28 »
Lotta, förstås du rätt så är alla inlägg som kommer före ditt eget postat onsdagen 13 maj 2009 - 19:51 (och med undantag för Jörgens synpunkter måndagen 11 maj 2009 - 12:01) meningslösa!? Det kan väl aldrig vara fel att visa uppskattning? Om man inte gör det ibland så blir tonen gärna onödigt formell, eller hur?
427
« skrivet: 2009-05-14, 14:09 »
Stamfadern till den adliga ätten Wennerstsedt Nicolaus Olai Helsingius (född i Norrala prästgård; kyrkoherde i Lönneberga; död 1598) var gift med Eva Lund som i Elgenstierna sägs vara av adel. Finns det någon som har försökt spåra Eva Lunds anor? Kan hon kanske ha varit av dansk/norsk adel?
428
« skrivet: 2009-05-14, 11:58 »
Ordningsreglerna gäller väl Anbytarforum - inte Förbundsforum? Naturligtvis innebär detta inte att tonen här inte ska vara artig. Du får ursäkta Lotta men man kunde nog i ditt inlägg läsa in en insinuant avsikt. Det var nog inte så då. Man får väl ändå säga att styrelse och kansli sköter sig alldeles utmärkt. Antar att det handlar om personer som i bästa avsikt ställer upp för oss andra. Varför då stressa den ena frågan efter den andra i onödan. Ta det lite lugnt.
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-14 12:14)
429
« skrivet: 2009-05-14, 10:47 »
Niclas, skrivelsen i Kalmar RR är troligen ett tappert försök att skriva på svenska. Alltså ingen tysk dialekt.
430
« skrivet: 2009-05-13, 20:09 »
Lotta, tycker du inte att ditt tredje stycke ovan är tämligen provocerande. Jag tycker du ska ta bort det. Det har väl knappast med ämnet att göra? Lite onödigt. Särskilt med hänsyn till det glada beskedet om att avgiften slopas.
431
« skrivet: 2009-05-13, 11:18 »
Tycker för min del att det står Saatchian(-i). Om man Googlar på tyska och engelska sajter så hamnar man på personer hänförliga till Persien (som väl Niclas själv har konstaterat med ledning av betydelsen av ordet Saatchi).
Det kan inte möjligen vara ett s efter Saatchiani - dvs ett genitiv. Personens skulle då kunna vara prinsessan R. Saatchianis jungfru eller något i den stilen. Tycker det är lite egendomligt om en person börjar med den egna titeln. Borde i så fall hellre stå R. Saatchiani ?, prinsessa.
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-13 11:26)
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-13 11:27)
432
« skrivet: 2009-05-13, 10:44 »
Så här i all hast. Hoppas Niclas återkommer om han lyckas identifiera namnet på brevet. Många har engagerat sig och är förstås nyfikna på svaret. Behöver du fler tips?
433
« skrivet: 2009-05-12, 19:10 »
Ett antal kyrkoherdar med namnet Erik diskuterade under andra rubriker. Är någon av dem mer tänkbar som far till Margareta än någon annan? Är källäget så dåligt att det inte går att finna fadern?
Erik Holm i Styrestad här.
Erik Laurentii här.
Olai, Ericus
Ericus, Erici (Gåse)
Erici, Ericus Pastor Sibboensis.
Erici, Ericus f. omkring 1550 d. 1625.
Danielis, Ericus här.
Erik Henriksson präst på Öland här.
Ericus i Hjorted här.
Ericus Petri i Nikloai församling (Stockholm) och Erik på Värmdö här.
Herr Erik i Enköping här.
Ericus Petri i Söderköping här.
Dåligt källäge avseende 1500-talets präster här.
434
« skrivet: 2009-05-12, 16:23 »
Enligt en likpredikan dat. 1652 över Margareta Eriksdotters dotterdotter Margareta Jonsdotter, gift med biskop Samuel Enander var nämnda Margareta en kyrkoherdes dotter. Om detta stämmer, vem var hennes far och dennes förfäder? Margareta Eriksdotter var gift med kh Olof Luth i Horn och bör vara född kring 1568.
435
« skrivet: 2009-05-12, 15:16 »
Släkttavlans tillförlitlighet har diskuterats på annan plats här i forumet. Roten saknas men Gillingstam har förutsatt att det är Per Klemetsson. Agda Persdotter är väl fortfarande inte belagd som dotter till Per i Porten. En trolig felaktighet är den antydda systern Karin Persdotter g.m. Olof Larsson Ålänning. Det är mer sannolikt att Karin Persdotter var dotter till stockholmsborgaren Per Jönsson och gift med Olof Larsson Ålänning i dennes första gifte. Hustrun i O.L. Ålännings första gifte var troligen dotter till fogden Måns Persson i Svartsjö vilken i sin tur sannolikt var son till Per i Porten jfr detta inlägg före och efter.
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-12 15:17)
436
« skrivet: 2009-05-11, 23:35 »
Utlandskommissionen (utlänningskommissionen) nämns. Den ingår väl numera i Migrationsverket. Tydligen handlar det om en utlänning som måste ha ett arbete för att få lov att bosätta sig i Sverige. Kan det stämma? I så fall bör det kanske finnas handlingar bevarade.
437
« skrivet: 2009-05-11, 21:34 »
Niclas, det ser ut som det står Princesse. Tror du inte man kan tänka sig att titeln var ett smeknamn som användes av brevets mottagare.
438
« skrivet: 2009-05-11, 21:22 »
Per Klemetsson sägs ha varit född i Finland. Fadern levde sannolikt under den tid som vi i Norden kallar medeltid och som i Sverige anses vara slut när Gustav I blev kung 1523. Börjar diskussonen med att lägga in den ofullständiga släkttavla som Gillingstam presenterade i SoH 2001:2-3, s 156-160.  (Meddelandet ändrat av passord 2009-05-11 22:18)
439
« skrivet: 2009-05-11, 13:40 »
Jan, du har rätt. Stavningen Kröger med ö förekommer också i Tyskland. Kreuger skivet på lågtyska (plattyska) gissar jag.
440
« skrivet: 2009-05-10, 17:59 »
Är bagaren Johan d. före 1685 enbart belagd med efternamnet Kröger? Förekommer andra stavningar i källorna?
När Johan vigdes 1712-09-01 i Kalmar stavades efternamnet Kröyer. Låter som ett tyskt namn som försvenskats.
(Meddelandet ändrat av passord den 10 maj, 2009)
441
« skrivet: 2009-05-06, 22:16 »
Här under introducerad Adel/Rosenhane påbörjades en intressant diskussion. Magnus Jönsson Hane, befallningsman på Vadstena slott, död 1687 och begravd i Skänninge fördes då på tal. Det vore intressant att fortsätta denna diskussion. Magnus Jönsson Hanes påstås här av Barbro Petersson med säkerhet ha haft en syster Ingrid Jönsdotter gift 1653 i Skänninge med guldsmeden Peder Joensson (rötter okända). Kan Guldsmeden Per Joensson i Skänninge ha varit identisk med den borgmästare Per Jönsson i Skenninge som omnämns i nedanstående excerpt? Kan änkan Jöns Suenssons änka Kirstin ha varit mor till Magnus Jönsson Hane och dennes syster Ingrid Jönsdotter? I så fall kunde det rent hypotetiskt finnas ett samband mellan östgötahanen och Hanarna i Växjötrakten. Avskrift ur Växjö rådhusrätts dombok för 1637-08-28 (GHA): Sammadagh P:senterades 2. Breff, skriff/ne aff Borgemestaren Peer Jönsson,/ Skenninge, dett Ena till Borgemestar/ och Råd i Wexiö, at En enckia i Skenninge/ b:d Kirstin S. Jöns Suenssons Efterlefuer-/ ska bhorde träda Uti Arff efter S. Hans Bengtss/ som war S. Hans Bengtssons halfsöster dötter/ och dherföre anmodat Borgmästarna och/ Råd i Wexiö, at de wille arrestera Hennes/ (gnöta) i Arfuett , och icke Låta S. Hanses sö-/ ster taga Arfuett all sin koos. Dhet Andra/ Brefuett tillschrifuet sin Söster son Erland/ Nilsson, och honum fulemechtig giort denna/ Saak Uträtha, Upsattes. Sammadagh förfrågadhe Erland Nilsson sigh,/ om honum icke bordhe hafua den Krambod/ som S. Hans Bengtsson hade Låtet bÿggia/ wed (Tolg), efter Han gården i Wexiö effter/ Hans hade kiöpt; då bleff dhe till suarat at/ S. Hans Bengtssons arfuingar Motte giöra/ aff boden huar dee wille; dher Medh Rechte/ Nils Andhersson Hans Bengtssons fastar man/ Erland Nilson Hand opå, att Han skulle få/ kiöpa för:te Krambo aff honu. Samaledes frågade för:te Erland Nilsson/ Rätten till, om icke S. Hans Bengtssons/ arfuingar bhorde betala honnum de 40/ Lodh Sölfuer, som han gaff Håkan Jönsson/ För (?) (?), efter Erlandframlade deras bekinnelse, som Woro/ öfuer kiöpet emella Hans och Erland om/ gården att S. Hans rechte Erland hand, att/ han wille stå Honum Skadelöss, detta/ fallett som för:lt ähr Upsattes.
442
« skrivet: 2009-05-05, 20:48 »
Nils i Svartabäck nämns 1613 bland bösse- och rörsmeder i Konga/Uppvidinge härader (Smålands handlingar 1614). Finns det någon som tror sig veta om denna Nils tillhörde Svartabäck-Hanarna eller inte?
443
« skrivet: 2009-05-05, 19:17 »
Nils i Svartabäck (troligen med tillnamnet Hane) nämnes 1613 bland bösse- och rörsmeder i Konga-Uppvidinge hd. Man kan undra om namnet Hane kan härledas ifrån just en bösse-hane. Annars förknippar man sig ju närmast att namnet Hane med en tupp. Är dock inte helt säker på att Nils i Svartabäck tillhorde de s.k. Svartabäckshanarna.
(Meddelandet ändrat av passord den 05 maj, 2009)
444
« skrivet: 2009-05-04, 22:38 »
Under rubriken ointroducerad adel/Svartingstorpssläkten finns en lång rad av inlägg som nog borde flyttas över till denna diskussion. Det finns hittills inga säkra belägg (enbart indicier) för att Johan Siggesson i Svartingstorp tillhör Farde Unges släkt.
445
« skrivet: 2009-05-03, 19:55 »
Det fanns också en släkt Sjöbeck i Malmö.
Jeppa Larsson, född 1739-02-22 i Fru Ahlstad, Fru Ahlstad,
död 1808-01-01 i Stora Slågarp, Fru Ahlstad. Rusthållare i Fru Ahlstad.
Gift 1756 i Gylle med
Ellena Jönsdotter, född 1739-12-26 i Gylle nr 9, Gylle, död 1792-05-15
i Stora Slågarp, Fru Ahlstad.
Barn:
Per Sjöbeck, född 1773-02-20 i Stora Slågarp,
Fru Ahlstad, död 1809-02-16 i Malmö. Handelsman i Malmö.
Gift med
Anna Magdalena Vanselau, född 1782-04-10 i Malmö, död 1857-07-29 i Malmö,
Caroli.
En boupteckning efter brodern Jöns Jeppson 1826-05-06 visar att Per Sjöbeck hade följande helsyskon: Åbon Anders Jeppsson i Stora Slågarp, handelsmannen Nils Sjöbeck i Malmö, Sven Jeppsson och Bengta Jeppsdotter g.m. (murare) Dyk i Trelleborg samt följande halvsyskon på fädernet: Lars Jeppsson och Ola Jeppsson.
(Meddelandet ändrat av passord den 03 maj, 2009)
446
« skrivet: 2009-05-03, 15:45 »
Här under övriga släkter/Hane finns ett inlägg med anledning av Charlotte Pirellis anor.
447
« skrivet: 2009-05-01, 13:44 »
Under rubriken Vem tror du att du är? här skriver Niclas Rosenbalck följande:
Britt Jonsson är son till Jon Nilsson [Hane] och Getrud Brittsdotter i Kåramåla [sistnämnda är dotter till Britt (el. Brätter som namnet även anges] Månsson i Ulvsåkra, Nöbbele sn).
När levde Britt Jonsson och dennes föräldrar?
År 1622 hade följande hade arv i Botahult, Väckelsång sn, jfr här:
a) Per Skräddare i Botahult
b) Marcus i Botahult, g.m. Ingeborg Brittsdotter
c) Johanna i Åreda
d) Per Hane i Fåglasjö (Vissefjärda sn)
e) Jon Håkansson
Kan Ingeborg Brittsdotter g. Marcus i Botahult möjligen vara syster till Gertrud Brittsdotter?
Hur ser sambandet ut mellan denna Hanesläkt och en av anförarna under Dackefejden?
448
« skrivet: 2009-04-29, 20:50 »
Eftersom det finns personer av allmänhistoriskt intresse utan fast släktnamn så vore kanske en möjlighet att införa en rubrik avseende dem avsedd för genealogisk diskussion. Den skulle väl i så fall placeras under huvudrubriken släkter. Problemet blir väl att bedöma vilka personer som har allmänhistoriskt intresse.
Ifråga om städer så vore kanske en möjlighet att under landskap föra genealogiska diskussoner om borgmästare- och rådmanssläkter motiverad; åtminstone för rikets större städer. Många städer med har upprättat personalier för borgmästare och rådmän. Rubriksättningen kanske inte blir så enkel.
449
« skrivet: 2009-04-28, 18:54 »
Henrik, begreppet struktur innefattar väl Anbytarforums rubrikstruktur, från i förväg fastlagda huvudrubriker till dem som vi själva skapar. Kunde av någon anledning inte komma in på Anbytarforum igår. Tog därför tillvara på möjligheten att be om råd här. Det har ju varit en hel del omflyttningar av diskussioner som placerats på fel plats under den senaste tiden. Ville bara undvika onödiga flyttningar av inlägg. Det är hela anledningen. Har du möjligen någon uppfattning? Under vilken rubrik skulle du placera Margareta Eriksdotter?
Vänlig hälsning
Göran Johansson
450
« skrivet: 2009-04-27, 22:09 »
Margareta Eriksdotter d. 1618, gift med prosten Olof S. Luth (Clarevallensis) i Horn sägs enligt en likpredikan efter hennes dotterdotter Margareta Jonsdotter (dtr till biskopen Jonas Petri i Linköping) ha varit barn till en kyrkoherde. Diskussionen om hennes anor har tidigare först under kungliga släkter. Föreslår att diskussion fortsätter under rubriken yrken + präster eftersom det knappast går att inordna Margareta Eriksdotter under rubriken släkter. Är detta i sin ordning? Frågeställningarna är:
1) Vem kan denne kyrkoherde ha varit?
2) Hur tillförlitlig är upplysningen i den aktuella likpredikan?
451
« skrivet: 2009-04-27, 14:16 »
Har en fråga om rubricering av släkter. Om man t.ex. vill öppna en diskussion om en intressant släkt som inte har bär släktnamn. Hur gör man då? Om denna släkt placeras under rubriken socknar så försvinner den lätt i mängden. De två släkter som jag närmast har i åtanke är Per Klemetssons (Per i porten) släkt i Stockholm och Margareta Eriksdotters släkt (jfr diskussionen om Erik XIV:s frillor). Per Klemetssons släkt skulle väl kunna anses vara en medeltida släkt med viss tvekan men knappast Margareta Eriksdotters. Att placera Margareta Eriksdotter under kungliga släkter är ju också fel. Tacksam för tips.
452
« skrivet: 2009-04-20, 20:49 »
Låt stå!
Berit Sjögren, Göran Stenberg, Lars Hasselblad, Bo Persson m.fl. Tack för en givande diskussion. Jag ämnar lämna såväl Abytarforum som detta ämne, vars rubrik bär ett löjets skimmer. Det är dessutom är svårt. Vi som bidragit med sakuppgifter i avsikt att driva frågan framåt har ständigt tvingats gå i svaromål. Ironiska och ibland illvilliga kommentarer har framförts. Hypoteser har medvetet(?) omtolkats som fakta av opponenter. Omdömen vars rätta innebörd är djupt kränkande har fällts.
Lotta Nordin, som säkert är en trevlig dam, är enligt min uppfattning den som gått längst i detta avseende och anledningen till att jag nu drar mig tillbaka. Jag är visserligen själv inte att betrakta som en god förebild ifråga om artighet. Men ett antal andra forskare och jag har faktiskt ändå bidragit med upplysningar som borde kunna betraktas som värdefulla. Anledningen till nuvarande ointresse är negativism och illa dold ironi från opponenter. Detta har varit regel mer än undantag. Till slut blir det tröttsamt. Jag vill bara ta ett enda exempel.
Denna fråga ställde Lotta Nordin till mig den 2 februari 2009 kl. 15:34: Hur många har dött på Eknaholm utan att vara släkt med vare sig Erik XIV eller Agda Persdotter?. Frågan är retorisk och betyder i korthet att någon är korkad. Meningen är alltså oerhört försåtlig och sårande. Min bild av dig Lotta var därmed klar.
Nu har det faktiskt funnits forskarkollegor ovan som har påtalat för Lotta Nordin att hon faktiskt har blivit tämligen hyggligt bemött av mig. Av någon anledning tycks detta goda stöd för min och andras sak ha raderats av moderatorn. På motsvarande sätt kommer sannolikt denna text att inom kort försvinna eftersom den troligen inte anses höra till ämnet och dessutom behandlar en nu levande person.
Med vänliga hälsningar
Göran Johansson
(Meddelandet ändrat av passord den 20 april, 2009)
453
« skrivet: 2009-04-17, 13:33 »
Är den pågående städningen av Anbytarforum klar och var den värd mödan? Vilka påtagliga fördelar har den inneburit? Jag tyckte att det var bra som det var innan moderatorerna ryckte in som ystra kor på friskt vårbete. Sökfunktionen har alltid fungerat utmärkt som sakregister från A-Ö. Har inte vågat kolla alla de länkar jag använt tidigare. Hänger de numera i luften?
454
« skrivet: 2009-04-05, 16:14 »
Hej
Kan det var Hävringe lotsstation utanför Oxelösund?
Vänlig hälsning
Göran Johansson
455
« skrivet: 2009-04-04, 10:33 »
Det händer nog inte så sällan att de professionella snyltar på andras foskning, inklusive de generösa amatörernas, för att inhösta kredit. Men citatet ur deckaren är nog överdrivet elakt.
456
« skrivet: 2009-04-03, 13:42 »
En hyllning till amatörforskare, citat ur en Engelsk deckare:
Profesionella historiker är på det stora hela ett gäng opålitliga, misstänksamma, konspiratoriska och hemlighetsfulla typer som hellre skulle leda en blind rakt in i en återvändsgränd än riskera att avslöja något matnyttigt för honom. Entusiastiska amatörforskare, å andra sidan, kanske inte har den akademiska utbildningen men många gånger sitter de inne med mängder av uppgifter som de mer än gärna vill dela med sig av.
457
« skrivet: 2009-03-22, 22:02 »
Gunnar Jönsson, du skriver ovan att han nästan aldrig använder sökfunktionen. Du tog också upp två exempel på egendomliga underrubriker och visst är de egendomliga.
För att testa sökfunktionen skrev jag in en sökning på den första av dina två egnedomliga rubriker nämligen Har jag fattat rätt?. Din rubrik kom upp direkt som första alternativ i svaret. Är bara intresserad av varför du inte använder denna utmärkta funktion? Du kan ju aldrig skapa register eller kataloger som ersätter sökfunktionens möjlighet.
Idag under rubriken » Landskap » Skåne » Efterlysningar (stängd för nya rubriker) » Agerskov/nilsson tipsar vår danska vän Gudrun Wallengren om att svaret finns under Danmark Ester Margarete Agerskov Nilsson. Om frågeställaren hade sökt på namnet i Anbytarforums sökmotor eller direkt i Google (utan att logga in sig på Anbytarforum) så hade hon fått svaret omgående. Använd sökfunktionen först av allt - innan ni påbörjar nya diskussioner. Det är mitt råd.
458
« skrivet: 2009-03-22, 15:53 »
Man kan ju fråga sig vad det tillför denna debatt när man tar upp fråga om prästen Saebyensis tidigare historia och kontakt med hovet. I sämsta fall inget, förutom att det ger en fylligare personalia för Saebyensis som spinnoff effekt. Författaren till detta inlägg är inne på samma linje. Jag har också av en god vän fått veta att Folke Lindberg var en högt aktad historieprofessor med skolad kritiskt tänkande. Att studera de lokala tullräkenskaperna vore därför befogat endast av ren nyfikenhet; att lära vad en sådan källa kan innehålla eftersom den tycks kunna vara av intresse för forskning om kungligheter.
459
« skrivet: 2009-03-22, 15:30 »
Carl, jag tror du missförstod mig. Liknelsen med artiklar och noter var nog inte mitt i prick som jämförelse betraktad. Den länkning som jag avsåg skulle ske till andra inlägg inom Anbytarforum, egna eller andras, för att undvika dubbleringar. Om jag gör ett eget inlägg så kanske jag i något extremfall kunde tänka mig att länka till 3-4 andra inlägg om de berör ämnet istället för att skriva en onödigt lång text. Ibland när jag själv kollar andras länkar så loggar jag in mig ytterligare en gång på Anbytarforum och kan då ha två fönster med olika inlägg öppna samtidigt. Det handlar inte om länkning till externa källor. Som, du skriver; detta kanske mer handlar om metodfrågor men det vore ju synd om möjligheten till intern länkning förstörs eller försämras.
460
« skrivet: 2009-03-22, 13:26 »
Om man som jag inte är så bra på den typ av frågor som Daniel och Carl diskuterar så vill jag fråga om möjligheten till att länka olika ämnesområden till varandra. Länkningen kan fungera som noter i en tryck artikel. Om man vill undvika onödiga upprepningar så kan flera länkningar i samma debattinlägg förekomma; som ett antal noter i en lite artikel. Först på senare tid har jag trott att detta kan vara till nytta. Finns det risk att den pågående (och senare kanske fortgående) städningen försvårar eller kanske omöjliggör denna typ av länkningar. Om jag uttryck mig oklart så fråga gärna ska jag jag försöka utveckla hur jag tänker.
461
« skrivet: 2009-03-21, 22:40 »
Hertig Johan lämnade resebidrag till studenter se här. Riksarkivet, som alltid är hjälpsamma har ögnat igenom den källa varav det framgår att Andreas Johannis Prytz och Jonas Petri tagit emot resebidrag av hertig Johan. Tyvärr utan framgång.
Frågeställningen var om det i räkenskaperna verkligen står Andrea Johannis Prytz eller enbart Andreas Johannis. I det senare fallet skulle mottagren rent hypotetiskt kunna ha varit Margareta Eriksdotters blivande svärson Andreas Johannis Saebyensis. Det löser visserligen inte frågan om Margaretas anor men har betydelse för kartläggningen av prosten Saebyensis tidiga kontakter med hovet.
Tullräkenskaperna omfattar 200 sidor med mängder av transaktioner. Jag förstår att det ligger utanför Riksarkivets möjligheter att göra en sådan detaljläsning som krävs. Tyvärr är handlingarna, vad jag vet, inte scannade. Det innebär att man måste resa till Stockholm själv. I mitt fall från Skåne. Lokala tullräkenskaper vol 463 ersätter nu Tull och accis 463. Är Folke Lindberg som presenterat uppgiften i en not i Historisk tidskrift 1941 tillförlitlig som källa?
mvh
Göran
462
« skrivet: 2009-03-20, 23:31 »
Citat (hämtat här) skrivet av en klok man som jag uppskattar mycket.
Släktforskarkamrater,
Tänk om man kunde skriva något klokt som gjorde att den uppkomna situationen inte trappades upp ytterligare, att vi mer kunde se allt gott som händer i forumet; Att de som känt sig ledsna eller arga över saker som skrivets obetänksamt eller kanske t o m klumpigt, kunde göra allt vad de kan för att inte göra det skedda värre eller större.
Kunde Mandela kanske också vi kan . försonas .. och börja om. Börja om med det vi alla är så engagerade i - att släktforska.
Inte för att jag tror att jag så här innan läggdags kan åstadkomma något sådant .. klokt, men jag väljer ändå att sända dessa rader.
God natt på er,
Olle
Vänlig hälsning
Göran
(Meddelandet ändrat av passord den 21 mars, 2009)
463
« skrivet: 2009-03-20, 17:17 »
Handelsman Anders Törning kan vara den son till Johannes J. Törning, kh i Hult (d. 1695) som omtalas här. Det finns en bouppteckning efter honom daterad 1740-05-23 (Källa: Göteborgs rådhusrätt vol EIIIa:9). Törning dog uppenbarligen barnlös. Styvdotterns man Philip Otterdahl och svägerskan Elsa Möller uppgav boet. Att jag skriver kan vara son ovan beror på att det väl egentligen inte är uteslutet att det fanns arvsberättigade syskon till Anders Törning om han vore son till kyrkoherden. Några sådan redovisas inte i bouppteckningen.
464
« skrivet: 2009-03-20, 16:05 »
Jag vill inte strö salt i några sår men har tidigare frågat vem som modererar en moderator om denne händelsvis gör inlägg som privatperson i diskussioner där moderatorn själv är moderator? Tror svaret var att det är anbytarvärden. Hoppas då att samma regler gäller som för oss andra - det vill säga att inläggen ska handla om ren släktforskning och inte vara kränkande. Detta ligger kanske utanför ämnet men kan väl ändå visa att det är viktigt att det förekommer namn och att rollerna särskiljs. Tror nog att särskiljandet av roller fungerar. Men varför inte presentera en namnlista med alla moderatorer så behöver vi ju inte ställa sådana frågor som ovan?
465
« skrivet: 2009-03-20, 13:19 »
Stort tack Lotta för ditt svar. Nu är den saken fixad.
Vänlig hälsning
Göran
466
« skrivet: 2009-03-20, 12:08 »
Moderatorerna har frivilligt och utan ersättning åtagit sig att vilja bidra till att göra Anbytarforum bättre. Jag tycker det är mycket hedervärt. Om ni eller någon annan i forumet senare hade tid att lära, såväl gamla som nya användare vilka möjligheter som finns att söka, så vore det kanske ett bra komplement till er fina insats.
För egen del är det inte så länge sedan jag lärde mig att länka trots att jag deltagit i diskussionerna under ganska många år. Sökfunktionen och dess möjligheter är ett annat exempel liksom genomgång av Nytt senaste dygn, tre dygn eller vecka som Carl och Jonas nämner ovan. Informationen via epost är också bra men borde fungera så att man också får sina egna inlägg som epost om de av någon anledning raderas.
Vänlig hälsning
Göran
467
« skrivet: 2009-03-20, 10:06 »
Patronymika (Persson etc) tas inte upp bland släktnamnen. Flyttning av frågor som hamnat i fel socken är därför utmärkt.
Med fragmentering menar jag enkelt uttryckt att om man i en stor diskussion för flera olika släkter på tal så vore samtalet i stort sett omöjligt att föra om varje släktnamn skulle hämtas från länkar till resp. släktnamn. Om man endast frågar om herr Hönebjer så lägger man förstås frågan under släktnamnet Hönebjer. Om herr Hönebjer är gift med fru Astrakan så kan inget ersätta sökmotorn. Dubbel bokföring - att dubblera inlägget så att det också hamnar under släkten Astrakan går väl inte an. Sökmotorn är därför oumbärlig inte bara ifråga om släkter utan också ifråga om sökning efter namn på socknar eller byar. En viss ordning är förstås bra men det behöver ju inte gå till överdrift.
468
« skrivet: 2009-03-20, 02:42 »
Ett inlägg här postat av Carl Szabad är intressant. Han frågar vad städningen av Anbytarforum har för värde. Jag har ställt mig samma fråga. Den sökmotor som finns fungerar utmärkt. Det är åtminstone min erfarenhet.
Det finns också ett visst nöje att söka sig fram. På vägen kanske man finner ett och annat fynd som inte är relevant som svar på den fråga man ställde; andra oväntade, spännande, fängslande, allmänbildande eller roliga upplysningar kan dyka upp på skärmen istället. Jag är kanske ensam om denna känsla. Att få allt serverat på ett fat är kanske inte alltid den största lyckan för en släktforskare.
Storstädningen innebär att det på något sätt byggs upp en byråkrati som kan bli ganska brokig. Alla moderatorer har sannolikt olika utgångspunkter för sitt engagemang och tycker kanske lite olika. Därmed uppstår troligen något slags samordningsbehov som kan komma att sluka ganska stora resurser från någon samordnare - kanske från Anbytarvärden.
Den viktigaste frågan borde vara att se till att inlägg som postas inte strider mot gällande lagstiftning.
Den näst viktigast frågan är troligen att se till att postade inlägg följer de spelregler som t.ex. gäller rörande personangrepp.
Den tredje viktigaste frågan kan vara att slå vakt om Anbytarforums rykte som ett offentligt media.
Om anbytarvärden inte hinner med detta så kanske det skulle räcka med att knyta ytterligare en eller två personer till hennes hjälp. Dessutom borde de som deltar i diskussionerna kunna hålla ögonen öppna för inlägg som kan anses strida mot lagstiftningen av personuppgifter eller i övrigt kan bedömas vara diskutabla.
Att göra Anbytarforum snyggt genom en omfattande flyttningsverksamhet tror jag inte leder till ett bättre forum. Men jag kan ha fel. Komplicerade diskussioner kan innehålla t.ex. släktanknutna upplysningar (som borde placerats under släkter}. En fragmentering av sådana diskussioner skulle förvåra överskådligheten. Viktigare däremot borde vara att i samråd med dem som postat inlägg undersöka hur upprepningar inom samma rubrik skulle kunna reduceras.
Jag ställer mig därför nästan exakt samma fråga som Carl - vad är den påtagliga vinsten med den omflyttning som redan pågår? Detta är sagt utan ha någon kunskap om vare sig arbetsbelstning eller förutsättningar i övrigt för dem som är närmast berörda; anbytarvärd, forumsvärd eller vilka det nu kan vara.
469
« skrivet: 2009-03-18, 12:02 »
Den som följde den amerikanska primärvalskampanjen kunde konstatera att genealogi fick förvånansvärt stort utrymme i amerikansk massmedia. Ett antal släktforskare hade lagt ned ganska många dagar på att utreda de olika kandidaternas släkttavlor. Det var inte brottslingar man eftersökte (och kan därför i detta avseende inte jämföras med vår diskussion).
Man siktade i stället in sig på släktskap med kändisar och statsmän. Om Hillary Clinton fick man t.ex. veta att hon var släkt med den engelske kronprinsens nya hustru (Bowls- eller vad hon nu heter) och Madonna medan Winston Churchill omtalades som släkting till Barack Obama.
Det var väl i och för sig roligt att veta. Mindre roligt blev det när t.o.m. Main Stream Channels som CNN och andra ibland tenderade att på ett sofistikert sätt försökte sammankoppla presidentkandidaternas mentalitet med deras berömda släktingar. Barack Obama/Churchill och Clinton/Madonna. För min del hade jag nog i ärlighetens namn röstat på Barack Obama om jag hade haft rätt att rösta. Men jag är nästan säker på att Clintons ställning i amerikanska ögon påverkades negativt genom kopplingen till Madonna och fru Bowls. CNN gjorde ingen hemlighet av sitt stöd för Obama och alla bilder av Hillary Clinton var karikatyrer av henne själv.
Vad har detta med denna diskussion att göra? Kanske inget alls mer än att genealogi möjligen kan ha betydelse för att skapa oponion för eller emot.
(Meddelandet ändrat av passord den 18 mars, 2009)
470
« skrivet: 2009-03-18, 10:57 »
Chris, det är riktigt. Därför bör väl våra rön, speciellt om de avser relation till nutid, vara tydliga på den punkten? Anders Bergs vinkling Det ska bli kul att rannsaka Göran Stenmarks självsäkra påstående att bland dessa personer [Daniels Westlings föräldrar och tidigare anor] finns inget suspekt eller kriminellt på något sätt låter lite väl torftig. Det hade nog behövts en del förtydliganden i just det inlägget. Skälet är att Anbytarforum är en offentlig sajt. Vem som helst kan gå in och läsa vad vi skriver. Varje generation har sina egna tids- och kulturperspektiv - uppenbarligen också bland oss!
(Meddelandet ändrat av passord den 18 mars, 2009)
471
« skrivet: 2009-03-18, 09:58 »
De uppfattningar som framförs av Chris är intressanta och jag håller till stor delar med HENNE. Det är lätt att förstå hennes resonemang. Det enda lilla invändning jag har är tillämpningen av dessa kloka ord; Chris skriver Vi kanske ska, som goda personhistoriker, vara mer noga med att sätta in brott och försyndelser i den tid som de skedde i. Då kan vi förstå mer och ta en mindre risk att ses som skandalmånglare. Detta är väl gott och väl. Problemet med just fallet Daniel Westling och hans anor är att vi börjar med nutid för att, om jag inte har missförstått Anders Berg, i akt och mening knyta nu levande personer till bovar. Vad är själva syftet med en sådan utgångspunkt? Vad är det som är så intressant? Är vi då inte på väg att bli just det som skulle undvikas - nämligen skandalmånglare. Chris, Anders Ryberg, Ann-Mari Bäckman, jag och många andra i detta forum förmår (har lärt oss) att se och bedöma relationen brott, tid och tidsanda. Men jag är inte säker på att alla andra ute på stan gör det.
PS
Yes: Surprised!
Ursäkta Chris - trodde Chris stod för Christer!
(Meddelandet ändrat av passord den 18 mars, 2009)
(Meddelandet ändrat av passord den 18 mars, 2009)
472
« skrivet: 2009-03-17, 02:27 »
Urban har absolut inget att be om ursäkt för. Jag ber däremot om ursäkt om någon har sårats av min kritik. Skvallerpressliknelsen innehöll en gnutta humor - trodde jag. Själv tycker jag den känns som en mild västanvind jämfört med Anders något självgoda sätt att bedöma Göran Stenmark och SVAR. Inga fler inlägg i denna fråga från min sida.
473
« skrivet: 2009-03-17, 00:06 »
Chris, visst har du väl rätt i sak. Domböcker (för att ta ett exempel) är en utmärkt källa om man sätta lite färg på förfäderna.
Vi kan säkert överglänsa varandra i diverse hemskheter. I min egen släkt finns en anfader som hamnade vid tinget efter att ha slagit hustrun, kastat penningar i spisen och förrött hela sitt hemman. Det enda han ägde efter den exekutiva auktionen var i princip en brännvinspanna!
En stor del av min släkt kommer från gränstrakten mellan Vissefjärda och Blekinge. Där var våldsbrott en del av vardagen under 1600- och 1700-talen; bland fattiga såväl som rika. Jag har bland annat i en skrivelse från länsstyrelsen i Kalmar län kunnat ta del av en detaljerad beskrivning av en e.k. dulgadråpares (en person som försvunnit och inte blivit dömd) utseende, hårfärg, en detaljerad beskrivning av de kläder han bar när han senast sågs, längd etc - kunde vara en efterlysning i en modern deckare. Denne länsmansmördare, en f.d. gästgivare (Dackeättling) var bror till en av mina anor. Jag har återgivit delar av denna händelse här i forumet. Det hela är mycket målande beskrivet i protokollen och synnerligen intressant.
Detta och mycket annat elände är jag oerhört glad och stolt över att kunna förfoga över. Men jag är inte säker på att jag vore lika lycklig om någon annan, men en hånfull underton, serverat delar av min släkts mindre lyckade figurer. Vad jag förstår så har du själv liksom jag, i de flesta fall, undersökt vår egen släkt. Låt familjen Westling, om de så vill, göra detsamma.
Vänlig hälsning
Göran
474
« skrivet: 2009-03-16, 22:48 »
Urban, självklart accepterar jag Din ursäkt. Det är inte inte ditt inlägg som är målet för min kritik. Anders Berg, som jag annars uppskattar, visade dåligt omdöme när han uppmuntrade felsökningen genom att skriva att det ska bli kul att rannsaka.... Som moderator(?) inbjöd han således till den negativa vinklingen. Detta uttalande borde raderas.
Vänlig hälsning
Göran
475
« skrivet: 2009-03-16, 18:44 »
Bra! Och visst var det delvis ett missförstånd. Göran Stenberg och Göran Stenmark; ibland reagerar man (jag) med ryggmärgen. Då är ingen skada skedd och dessutom fick vi veta att Anbytarvärden håller ett öga på dig och andra moderatorer, Det känns tryggt!
Lite återhållsamma kan vi väl vara ifråga om den Westlingska familjen? Inte vore det väl så kul för dig om vi la upp en diskussion om Anders Berg fokuserad på släktens mindre smickrande bedrifter även av regelverket medger det. Eller det kanske vore en god idé?
Vänlig hälsning
Göran
PS
Visste inte att frågor kunde tas upp på Förbundsforum.
476
« skrivet: 2009-03-16, 17:29 »
Mitt inlägg ovan är kanske en bagatell eller kanske inte? Jag vet inte så noga. Det är inte troligt att någon reagerar. Men jag har med anledning av inlägget denna följdfråga (som kanske redan har behandlats i något sammanhang som jag missat): Vem modererar en moderator?
Vänlig hälsning
Göran Johansson
477
« skrivet: 2009-03-16, 15:24 »
Anders Berg är moderator för temat ämnesområdet släkter. Han sköter denna uppgift alldeles utmärkt anser jag. Däremot har jag, tydligen på fel plats, haft uppfattningar som inte har ansetts vara acceptabla. De har därför raderats av Anders. Saken handlar om den nyligen påbörjade diskussionen om Daniel Westlings anor.
Enligt min uppfattning har det funnits en tendens i vissa inlägg som att fokusera diskussionen på de brott som begåtts av förfäder till Daniel. Mitt allvarligaste övertramp torde väl ha varit att jag ansåg detta intresse vara mer lämpat för skvallerpressen och det vidhåller jag förstås. Tån tycks dock ha varit väldigt öm eftersom en sådan oskyldig kommentar vållat rabalder. Dessutom hade jag i en bisats givit uttryck för samma tankar i diskussionen om Erik XIV:s frillobarn - under fel rubrik.
Vad jag däremot inte har gjort är att peka ut någon bestämd person med förringande omdömen. Jag har enbart haft en uppfattning om fokusering på temat brott. Därför finner jag det märkligt att detta inlägg opåtalt får stå kvar. Det innehåller ett kränkande omdöme om en namngiven person och duktig släktforskare som vi ska vara glada för att ha med oss här i forumet. Det må vara att Anders skrev detta med glimten i ögat men det är enligt min uppfattning ändå olämpligt och bör raderas i den del som saknar relevans för diskussionen. Ta därför bort tredje stycket i ovannämnda inlägg och gärna också Anders domar; ett under rubriken Daniel Westling... postat måndagen 16 mars 2009 - 12:35 och två under rubriken Erik XIV:s frillobarn postade 15 mars 2009 - 18:55 resp. 15 mars 2009 - 22:27.
Vänliga hälsningar
Göran Johansson .
478
« skrivet: 2009-03-15, 20:50 »
Niclas, om du sitter inne med svaret på Margareta Eriksdotters fader så hoppas jag att du lägger korten på bordet. Diskussionen handlar tyvärr om gissningar så här långt. Det finns en hel del indicier som pekar mot kung Erik, men .....!
Vänlig hälsning
Göran
479
« skrivet: 2009-03-15, 15:57 »
Fortsätter ihärdigt med Margareta Eriksdotter och 1600-talet.
Emerentia Olofsdotter och Andreas J. Saebyensis (blev kh i Lofta 1623) bör ha varit gifta när Gustav II Adolf firade sitt bröllop den 26 november 1620. Prostens son Johannes föddes 1722 och det är troligt att han var familjens andra barn. Systern Margareta (döpt efter mormodern) och gift med Eskil Persson Utterberg var troligen äldre. Uppgift om var hon föddes är inte känd.
Gissningsvis vigdes prosten i Lofta 1618 men det är inte uteslutet att det kan ha varit tidigare. Jag påstår dock inte att giftemålet med Margaretas dotter Emerentia var anledningen till att Saebyensis fanns med vid krönings- och bröllopshögtiderna.
Däremot kan det ha varit utmärkta tillfällen till att knyta allianser mellan släkten Luth å ena sidan och Saebyensis från Småland och Jonas Petri Gothus från Östergötland ( g. 1618 med O. Luths dotter Elisabeth) å den andra. Samtliga parter kan ursprungligen ha haft olika anledningar till att närvara vid Gustav II Adolfs högtider.
mvh
Göran
(Meddelandet ändrat av passord den 15 mars, 2009)
480
« skrivet: 2009-03-14, 14:22 »
Niclas, tror aldrig det har nämnts att prosten i Lofta tidigare skulle ha varit hovpredikant. Däremot förekommer en uppgift här om att brodern Benedictus skulle ha varit hovpredikant hos hertig Johan av Östergötland.
Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop den 25 november 1620. Detta bygger han troligen bl.a. på det faktum att Holger Rosencrantz skrivit sin autograf i stamboken den 20 november 1620 och tyder väl också på att Saebyensis var närvarande vid bröllopstillfället. Något år tidigare, den 26/6 1619 i Stockholm, hade Saebyensis på samma dag och troligen vid samma tillfälle också träffat bröderna Peter och Ivar Nilsson Natt och Dag, vars styvmor var Erik XIV:s dotter Sigrid samt ett par månader senare, den 29/10 1619 i Frösvik, greven Gabriel Bengtsson Oxenstierna.
Har fått följande upplysningar om brodern Benedictus av Göran Sollin: Benedictus Johannis studerar först i Uppsala, och blir sedan anställd vid hovet i Stockholm som hovmästare för konung Karl IX:s pager. Han prästvigs 1609.05.05 i Vadstena, och blir 1609.05.05 adjunkt i Skedevi socken, Finspångs läns härad, Östergötlamds län. Benedictus Johannis är 1616 hovpredikant åt hertig Johan av Östergötland, och blir 1617 utsedd till kyrkoherde i Skedevi socken. (Källa: Wilstadius, Paul; Smolandi Upsalienses, Karlskrona 1968). Wilstadius brukar väl ange sina källor? Finns det någon med tillgång till Smolandi Upsaliensis som kan kolla vad det står?
mvh
Göran
(Meddelandet ändrat av passord den 14 mars, 2009)
481
« skrivet: 2009-03-14, 12:55 »
En avskrift i Upsala Academie och Stads-Tidning, Tisdagen den 5 martii 1793 detta brev ska enligt källan vara hämtat ur Palmskiölds biografiska handlingar. Rätteligen borde väl detta brev förekomma i riksregistraturen för år 1593. Jag har inte lyckats finna det. Kan det vara så att Palmskiöld lagt beslag på diverse originalbrev som sedan tillförts dennes egna samlingar?
482
« skrivet: 2009-03-14, 10:57 »
Niclas Rosenbalck, du har ibland antytt att Andreas J. Saebyensis skulle ha varit hovpredikant. Har du någon källa som bekräftar ditt påstående? Eller är det bara ett löst antagande?
mvh
Göran
483
« skrivet: 2009-03-14, 10:52 »
Niclas, ditt fynd av frillan Ingrid på Hallkvad är värdefullt - ingen tvekan om det. Vad jag däremot undrar är om Alexander Raab kan utsorteras som styvfar till Gustaf Gustafsson. Bevisligen hette Raabs hustru år 1618 Catharina Mattsdotter (Stockholms stads tänkebok samma år). Det är väl ändå möjligt - även om det inte är belagt - att Raab tidigare kan ha varit gift med Ingrid på Hallkved? I så fall behöver inte uppgiften om att hertig Gustavs son Gustav Gustavsson 1612 16/5 var styvson till Alexander Raab vara fel; eller är jag ute och reser? Din uppgift från Riksregistraturet april 1600 och fram till uppgiften i tänkeboken är hela 18 år. Mycket kunde hända under den tiden. Jämför också inlägg från Leif Persson här.
Håller själv f.n. på att handlingar från Riksregistraturet för åren kring 1588-1594. Det är en intressant läsning som ganska mycket handlar brevväxling mellan Johan III och Sigismund; dock inget nytt om diskussionen om prinsessan Anna och hennes hovpredikant.
mvh
Göran
(Meddelandet ändrat av passord den 14 mars, 2009)
484
« skrivet: 2009-03-13, 19:33 »
Intressant Niclas! Den första delen av skrivelsen, fogden Erik Olssons stöld behandlades av rådhusrätten i Stockholm 1600-05-11 (SST 1600 s 56ff). Han blev dömd till galgen. Ingrid på Hallkved omtalas inte i tänkeböckerna vad jag kan se. Det fanns ju kanske heller ingen anledning till det. Var ligger Hallkved?
mvh
Göran
485
« skrivet: 2009-03-13, 19:10 »
Göran Stenberg skrev ovan: Enda anledningen till att denna mormor alls nämns är nog just att den avlidna bär hennes namn. Troligen menar han att släktrelationen var mindre viktig. Den vaga formuleringen, utan angivande av namn på den kyrkoherde som avsågs, är förståelig om det i praktiken vore så att Margareta hade fostrats av en kyrkoherde. Även om Erik XIV vore hennes fader, vilket vi inte vet, så kan denne kung näppeligen och omöjligen ha uppfattats som en fadersgestalt för Margareta Eriksdotter. Samtiden skulle nog betrakta kyrkoherden som den rätta barnafadern - även om han bara vore styvfar/fosterfar - om den enda anledningen till den inskjutna meningen i likpredikan vore att berätta att mormodern och dotterdottern bar samma namn. Det vore kanske t.o.m mer sant än den genealogiska sanningen.
486
« skrivet: 2009-03-13, 13:43 »
Alexander Raab tycks ha varit närvarande vid Gustav II Adolfs kröning att döma av hans autograf i Saebyensis stambok. Autografen, daterad i Uppsala, skrevs visserligen den 30 oktober och inte på själva kröningsdagen. Det är förstås inget märkligt med detta eftersom han var Gustaf II Adolfs livbarberare (livläkare). Prästen Saebyensis uppehöll sig tydligen fortfarande vid hovet 14 dagar efter kröningen.
(Meddelandet ändrat av passord den 13 mars, 2009)
487
« skrivet: 2009-03-12, 23:36 »
Tack Jan Fredrik. Olofsdotter var tydligen fel. Jag fann Sigrid och hennes make här. Hennes fader Hans Bubb var tydligen en proviantmästare vid armen i Livland.
mvh
Göran
488
« skrivet: 2009-03-12, 21:23 »
Alexander Raab, hovbarberare, påstås ju av vissa ha blivit gift med en frilla till hertig Gustaf av Sachsen-Engern-Westfalen. Jag har tidigare sett att någon påvisat att Raab skulle ha kallats styvfar till frillosonen Gustaf Gustafsson. Jag har inget nytt att komma med men undrar om någon annan har mer information. En hustru till Alexander Raab hette Catharina Mattsdotter (källa: Stockholms stads tänkebok 1618-10-14) men det är inte alls säkert att just hon skulle vara hertigens frilla; han kan ha varit gift mer än en gång.
(Meddelandet ändrat av passord den 13 mars, 2009)
489
« skrivet: 2009-03-12, 17:47 »
Sigrid Olofsdotter Bubb, var gift med biskopen Jonas Magni Wexionensis d. 1651 (källa: Svensk biografiskt handlexikon 1906). Finns det någon som känner till Sigrids anor?
490
« skrivet: 2009-03-12, 17:34 »
Kyrkoherde i Eksjö Zacharias Johannis, död 1682 26/5 i Eksjö; g.m. Kerstin Pedersdotter Drysenia f. i Brewik (Eksjö) jfr här. Christina Drysenia var gudmor när Johannes Törning och Christina Loftandra när deras tvillingbarn Emerentia döptes 1671.03.08. Kan ju tyda på släktskap med Zacharias Johannis.
mvh
Göran
491
« skrivet: 2009-03-12, 10:29 »
Skriften Hertig Johan och hans furstedöme (Historisk tidskrift 1941) rekommenderad ovan av Berit Sjögren är definitivt intressant. Jag har en fråga med anledninga av den. På s 125 anges att hertig Johan lämnade resebidrag till studenter. Två av dem namnges; Andreas Johannis Prytz och Jonas Petri, vilka efter varandra skulle komma att inneha Linköpings biskopsstol. Den sistnämnde var Margareta Eriksdotters svärson men är det tänkbart att Andreas Johannis Prytz egentligen avser Andreas Johannis Saebyensis; Margaretas andra svärson? Användes släktnamnet Prytz i den typ av källor som åberopas i detta fall - Norrköpings tullräkenskaper, utgiftskolumner (Tull och Accis 463, KA)?
mvh
Göran
492
« skrivet: 2009-03-11, 23:41 »
Det är inte alls uteslutet. I vilken källa har du funnit Benedictus vara hovpredikant hos hertig Johan? Deras far Andreas Johannis Linderosensis var hovpredikant hos Johan III. Det fannas förstås, som sagt, starka kopplingar till hovet också ifråga om Olaus S. Clarevallensis och dennes andra svärson Jonas Petri Gothus, som genom bevarade brev bevisligen hade mycket goda kontakter med Johan III:s barn och släktingar. Om Margareta Eriksdotter hypotetiskt vore dotter till kung Erik så får ma väl påstå att Anderas J. Saebyensis vore ett bra gifte för hennes dotter Emerentia.
Fyra personer som skrivit autografer i stamboken kan vara fränder till Andreas J. Saebyensis:
1. Johannes Petri Linderås, som möjligene kan vara en släkting. Finns det någon som vet mer om denne präst?
2. Benedictus Joannis Schedviensis, se Göran Sollins inlägg
3. Petrus Andrea Saebyensis, möjligen är farbror?
4. Samuel Magni i Asby, g.m syster.
Benedictus Joannis barn kallade sig Pihl och det gjorde också ett av Andreas J. Saebyensis barnbarn. Jag har tidigare funderat på varifrån detta namn vara hämtat. Det finns en släkt Pihl i Finalnd vars anor inte med säkerhet har kunnat klarläggas.
Frilloanknytningar hos personer som skrivit i stamboken:
1. Jakob de la Gardie, g Sofia Gyllenhielm, dtr Johan III
2. Petrus Banér, g Hebbla som var brorsdotter till Agda Persdotters man Joakim Fleming
3. Bengts Sparre till Eknaholm - en herrgård förlänad till Agda Persdotter
4. Knut Drake vars fader Axel var svåger till Virginia Eriksdotter g. Hand
mvh
Göran
(Meddelandet ändrat av passord den 12 mars, 2009)
(Meddelandet ändrat av passord den 12 mars, 2009)
493
« skrivet: 2009-03-11, 21:47 »
Ätterna Bielke och Bååt förekommer i stort antal i Saebyensis stambok. Tydligen var det framför allt dessa två familjer som Margareta Eriksdotters svärson kände. Samtliga autografer i boken är skrivna av män och av de skälet har jag tagit med deras hustrur i nedanstående bilder.  De personer vars namn som är placerade på gul botten har skrivit autografer. På Bielkes stamtavl har jag placerat in Erik Turesson Bielke eftersom han följde med Clarevallensis på resan till Polen. På Bååts stamtavla har jag markerat Elin Erlandsdotter [Bååt] som var gift med Måns Persson, son till Per i porten. Claes Bielke (se ovan onsdagen 11 mars 2009 - 21:47) fängslades av hertigen Carl 1598 på grund av sympatier med Sigismund. Anklagad inför ständerna i Linköping 1600 och jämte de övriga rådsherrarna utförd till avrättsplatsen men benådad. Förvisad ur landet 1606-05-27. Vistades i Danmark 1606-1616. Återkallad 1615-06-26 (källa: Elgenstierna). Endast ett år därefter skrev han i Saebyensis stambok. Ytterigare ett samband med Polen. mvh Göran (Meddelandet ändrat av passord den 11 mars, 2009) (Meddelandet ändrat av passord den 12 mars, 2009)
494
« skrivet: 2009-03-09, 13:28 »
Hej Lars!
Du har kanske rätt i att man borde föra diskussionen om Olof Clarevallensis under den egna rubriken (släkten: Luth). Den finns å andra sidan nackdelar med en fragmentering av diskussionen som jag ser det. Den fråga som handlar om predikanten i Gråmunkeholmskyrkan har mycket med denna diskussionen att göra eftersom uppgifterna tidsbestämmer Clarevallensis vistelse tillsammans med sin hustru Margareta Eriksdotter.
Om du läser i Stockholms stads tänkeböcker så finner du att herr Olaus Olai predikant i klostret 1597-09-19 och 1597-09-27 då fortfarande var verksam. 1599-05-23 kallas han däremot fordom predicant i Klöstered liksom år 1601 (då patronykikon saknas). Den 23/8 1602 uppträder den förre predikanten herr Olof (utan patronymikon) tillsammans med Erik Skepperus, den kh i Storkyrkan som också blev antastad av mobben i Gråmunkeholmskyrkan 1593. Tycker nog att det är ganska osannolikt att det handlar om en annan predikant än den som omtalas 1593.
Författaren D. Almqvist har i registret till Tänkeboken placerat skrivit följande: Olof [Simonis Clarevallensis] hovpredikant hos fröken Anna, Johan III:s dotter, herr Oleff. Jag tolkar hakklammern som om att han gjort detta tillägg själv (sannolikt felaktigt) utan att fundera på alternativa möjligheter. Styvfaderns namn Simon har säkert också bidragit.
Lägg märke till att Johan III varnade sin dotter Anna för Mag. Abrahamus Andreae Angermannus i det brev* till henne där han meddelar att han sänt hovpredikanten (O.S. Clarevallensis) till Polen i sällskap med Erik Turesson Bielke (som under vistelsen i Polen antog han katolska läran)! Efter studier i Rostock blev Angermannus predikant i Stockholm där han kritiserade Johan III och de katolikvänliga hårt.
* Brevet finns återgivet här
mvh
Göran
495
« skrivet: 2009-03-08, 20:11 »
Olaus S. Clarevallensis var hovpredikant i prinsessan Annas hov. Så långt är vi nog överens. För min del har jag trott att Clarevallensis var en trogen protestant främst p.g.a. att han felaktigt (se inlägg ovan 08 mars 2009 - 00:22) angripits av papister i Gråmunkeholmskyrkan. Han har uppenbarligen förväxlats med en annan herr Olof. Det öppnar andra möjligheter. Det finns kanske anledning att tro att han hade katolska böjelser som passade ganska bra in i Johan III:s reform-katolicismen. Han utbildades i den skola på Gråmunkeholmen som Johan III instiftat och prästvigdes sannolikt där.
Andra tecken på papistiska tendenser: Peter Eriksson (Petrus Petrosa) blev brutalt avrättad i Örebto 1606-04-26 anklagad för att vara papistisk spion. Han anklagades tydligen också falskeligen för att försöka mörda Carl IX. På sin hemresa år 1605 besökte han (enligt protokoll i Stockholms stads tänkebäcker) bland andra prästgårdarna i Ryssby, Ålem och Högsby i Kalmar län och också herr Erik i Vimmerby. Avsikten var att han också skulle besöka prästgården i Målilla männ der war hann intet inne ty ståthållaren i Calmare Hanns Erickzon war der. Petrosa besökte också prästgården i Horn (Ög) nära gränsen mot Kalmar län.
Genom Uppsala mötes beslut den 5 mars 1593 blev den ”Augsburska bekännelsen” antagan. Efter beslutet uppmanade ordföranden alla som ville uppträda till ”Liurgiens försvar” att göra det. ”Ingen enda rörde på sig, alla sutto tysta. Då vände sig ordföranden förebrående till biskoparne och sporde, »huru de då kunnat antaga denna lära?» De tre närvarande biskoparne, som varit liturgiens vänner, biskop Petrus i Linköping, Bellinus i Yesterås och Erik i Åbo, sökte, hvar på sitt sätt, förklara sitt antagande af liturgien, afsäga sig den och bedja om förlåtelse. Efter biskoparne kommo stadspresterne, skollärarne, konung Johans hofpredikanter och; till sist stiftens presterskap, och alla återkallade sitt godkännande af Liturgien. Dervid tilldrog sig, att när en norrlandsprest framkallades och af ordföranden tillspordes om sin mening rörande liturgien, svaradedenne med sin landskapsbrytning: »Jag gjäfver!* Mäster Nils sporde ännu en gång, hvad han menade med liturgien, men presten upprepade endast sitt:»Jag gjäfver». Då frågade mästet Nils: »Hvem gifver du henne?» - »Jag gjäfver henne fanen!» - blef prestens svar. Men mäster Nils sade: »Skall du så bortgifva din matmoder, som dig i många år rundeligen födt och uppehållit hafver?» Presten hade nemligen genom sin tillgifvenhet för liturgien fått ett af de bättre gällen. Nu flyttades han till ett mindre. Källa: Berättelser ur den Svenska historien del 3.
Olaus Simonis Helsingius blev kyrkoherde i Horn just 1593. Horn lär, enligt en teolog som jag talat med, under 1500-talets slut ha varit ett hyfsat pastorat. Kan det ha varit så att Olaus Simonis Clarevallensis efter omvändelse av hertig Carl förlänades med ett hyfsat gäld i Östergötland? Han låg förstås fortfarande bra till hos Johan III:s familj. Donationer från kung Carl IX av hemman torde väl inte ha kommit ifråga för hustrun Margareta Eriksdotter om hon nu vore kungadotter.
Religionshistoria är definitivt inte min starka sida. Göran Stenberg kanska vill kommentera om det finns uppenbara felaktigheter i texten ovan.
mvh
Göran
PS
Tack Berit, lyckades missa din upplysning om Historiska handlingar!
(Meddelandet ändrat av passord den 08 mars, 2009)
(Meddelandet ändrat av passord den 08 mars, 2009)
496
« skrivet: 2009-03-08, 19:18 »
Berit, Hertig Johan av Östergötland och hans furstendöme. Lindberg, Folke, 1903-1988, Stockholm, 1940 finns enligt Libris endast på KB och RA. Ganska märkligt. Har du själv boken?
mvh
Göran
497
« skrivet: 2009-03-08, 00:22 »
Anders, det fanns inte kvinnliga präster på den tiden. Har någon skrivit fel ovan?
Fler felskrivningar? Excerpt ur text hämtat ur Wefring, kung Sigismunds och Carls XIV:s historia (missade tryckåret, men det är före 1750): ....inuti Gråmunkaholms Kyrckia med laddade och spände bössor. Och emedan Fröken Annas Håfpredikant Herr Olof Simonis tillika med någre Dieknar icke wille uplåta Prediksstolen, utan hade den hastigt tillåst; ty råkade de...
När man läser i Stockholms stads tänkebok 1593 om händelsen i Gråmunkeholmskyrkan så nämns inte något om att herr Olof skulle ha varit prinsessan Annas hovpredikant. I registret på s 404 har författaren Daniel Alqvist dock skrivit Olof [Simonis Clarevallensis] hovpredikant hos prinsessan Anna. Jag tar mig friheten att betvivla att detta är korrekt.
Om man går vidare i tänkeböckerna så omnämns 1599-05-23 en herr Olof i Klöstered, dvs Gråmunkeholmskyrkan, som f.d. predikant. Denne herr Olof visar sig vara ha namnet Olof Olai.
Tänkeboken 1599-05-23 s 280; Kom för sittiannde rättenn Jakob Symmeson framledne Symon wachtmesteres sonn, och vplät sinom broder (sic) erlig och wällärd mann her Olof Olaij fordom predicant i Klöstered her i staden,,,.
Styvsonen Olof Olai råkade alltså ha en styvfader vid namn Simon, det vill säga samma förnamn som Olofs Simonis Clarevallensis fader. För min del ser detta ut som en kristallklar förväxling om det nu inte finns andra källor som visar motsatsen. Kontentan av detta är viktig eftersom det innebär att Olof Simonis Clarevallensis inte befann sig i Stockholm 1593.
(Meddelandet ändrat av passord den 08 mars, 2009)
498
« skrivet: 2009-03-07, 21:16 »
Hej Niclas, det är bra att du hör av dig. Hörde en suck i början av ditt inlägg. Det exploderar etc..
Du har rätt ifråga om landskapshandlingarna, ursäkta mig. Jag har haft tillgång till ett digitalt register men tycks har sökt på fel sätt. Tack för din komplettering. Ska beställa hem dem till något bibliotek. Troligen skulle man i landskapshandlingarna också kunna få svar på holmen Röeskär (troligen belägen utanför hertig Johans slott Bråborg i Bråviken) som Jonas Petri Gothus ägde eller disponerade.
Beklagar att det blivit så mycket tjat och texter skrivna om den nu mångomtalade likpredikan. En vaken moderator borde föreslagit att diskussionen i den frågan var avslutad eftersom det finns två diametralt motsatta uppfattningar. Att fortsätta älta leder sannolikt bara till ännu fler upprepningar. Lotta, Göran Stenberg mfl anser att det vore lögn om man i likpredikan sa att Margareta Eriksdotter var dotter till kyrkoherden om hon skulle visa sig vara styvdotter/fosterdotter medan jag hävdar att så inte nödvändigtvis är fallet. Låt oss nöja med det.
Mer intressant är frågan om vad olika samhällsklasser visste eller inte visste om sina anor under första halvan 1600-talet. Den frågan kan ju förstås föras under en särskild rubrik, men det är alltid bra med en koppling till ett aktuellt problem.
Jag avstår att kommentera din spekulation om muntliga ihopblandningar. Har du sett mitt inlägg här och mina synpunkter på Gunnila Bielkes personlighet såsom jag hört dem berättas för mig? Årtalet 1593 förbryllar en aning eftersom han då fortfarande tycks ha varit präst på Gråmunkeholmen (omnämnd i Stockholms stads tänkebok 1593-12-08 och 1593-12-31). Såväl Olof Simonis som kh i Storkyrkan Ericus Olai Schepperus hade hotats till livet av papister i Gråmunkeholmskyrkan jfr här. Jag har funderat på om denne Eric Schepperus kunde ha varit Margaretas fader, utan att undersöka saken närmare, mest pga att ingen Margareta omnämns bland hans 8 barn.
Slutligen en kort fråga av perifert intresse: Anser du fortfarande inte att Måns Persson på Svartsjö, bosatt på Väntholmen och gift med Elin Erlandsdotter [Bååt] var son till Per i porten?
mvh
Göran
(Meddelandet ändrat av passord den 08 mars, 2009)
499
« skrivet: 2009-03-07, 19:43 »
Lotta, jag gjorde en komplettering i mitt tidigare inlägg. Kanske svaret finns där nu. Återkom om du har fler frågor. Uppriktigt sagt så har jag ibland lite svårt att förstå vad du menar.
mvh
Göran
PS
Stackars Leif Persson. Jag är lite bekymrad över hans brevlåda.
500
« skrivet: 2009-03-07, 17:45 »
Likpredikningar är och ska betraktas som sekundära källor, i synnerhet den som vi nu diskuterar eftersom det finns motstridiga uppgifter. Jag har aldrig i en likpredikan sett att man utlämnat namnet på en förnämlig kyrkoherde på det sätt som skett här.
Kan Margareta Eriksdotter ha varit styvdotter till en kyrkoherde? Svar: När man eliminerat det omöjliga, så är det som återstår, hur osannolikt det än förefaller vara, sanningen. Är det omöjligt att Margareta Eriksdotter kallas dotter i en likpredikan även om hon råkar vara styvdotter eller fosterdotter? Nej det är det inte.
Om domböcker som genealogisk källa och rörligheten bland bönder. Du tycks föreställa dig att alla bönder har varit egendomsinnehavare (ägare av hemman). Detta stämmer ingalunda stämmer med verkligheten. Skattebönder är ibland lätta att spåra via domböcker under den tid som dessa böcker finns bevarade. Ifråga om krono- och frälsebönder så är det betydligt svårare. Jag vet inte vilka bondefamiljer du talar om. Bondesamhället var ganska stationärt och man kände släkt och grannar! Det är definitivt min erfarenhet.
Om man har väldigt stor tur så kan man genom att kolla i domkapitlens handlingar över församlingar hoppas på mål som handlar om kusingiften o.dyl och som dessutom råkar handlar om just den släkt du eftersöker.
Betydligt svårare blir det med prästmän, ämbetsmän, köpmän och andra persongrupper; de som lämnat sin hembygd. Tillkomsten av släktnamn under 1600-talet underlättar identifikation men inte alltid. Har t.ex. länge sökt efter auktuarien Sven Bergmans i Jönköping anor, ett fall som Lotta säkert känner till. Varifrån kommer han? Du behöver inte svara här eftersom det ligger utanför ämnet. Hur spårar du en person son Sven Bergman om han lämnat sin hembygd och saknar en registrerad antavla. Alla rikets domböcker, eller vad? Det finns otaliga sådana exempel. Hur återfinner man anorna till kh Johannes Simonis d. 1639 i Vissefjärda d. 1639 eller denne svärfar Jonas Jonae d. 1620? Denna fråga var ett dilemma redan 1735! Hade det handlat om adel så ha svaret vait givet i förhand. Detta exempel stöder definitivt Göran Stenbergs upplysning om att ordet anor vid den här tiden var ett begrepp som mestadels användes inom aristokratin?
Excerpt från Vissefjärda kyrkobok C:2 - text skriven av Carl Bechstadius 1735. Han inleder sin redovisning av prästerskapet i Vissefjärda på följande sätt:
Då jag en förteckning uppå thessa tänker at göra /möter mig strax/ icke utan harm, thenne olägenhet, at då icke allenast uthaf allom them, som i the Påf-wiska tider warit Curati, eller Kyrkioherdar och Sochnemäster wid thenne försambling, jag in til thenna dag icke kunnat finna namn på en enda, uthan öro the allesammans i glrömskans mörker gömde; uthan ock 2:do at the som här warit Pastoris efter Refor-mationen, in til thenna tid, them har ock ingen af mina antecessoribus, i någon kyrkionas bok antecknat, eller lemnat på them någon Catalogue, eller then ringaste underrättelse: Hwarföre hwad her efter nu om them blifwer nämnt, thet har jag måst med egen flijt saman-sökia, ock wil nu gifwa om them en sådan kundskap, som jag sambla och bekoma kunnat. Dock i fall lyckan wore mig, eller någon af mina Succestoribus framdeles så blid, at man kunde så namn uppå någon af them, som i the äldre tider lefwat; så blifwer thenne sida, til theras inskrifwande, reen lemnad.
Leif Persson här finns svaret på Östergötlands handlingar. Jag väntar på respons från Niclas. För närvarande har jag hemma mikrokort från riksregistraturet årn 1588-94. Jag har dessutom, efter stort besvär, lagt in det av Niclas Rosenbalck efterlysta utdraget ur Fant, Eric Michael Auctarium ad tabulus Stiernmanni, de liberis regum et principum Sveciae naturalibus här utan att det rönt någon större tacksamhet.
Vänlig hälsning
Göran
(Meddelandet ändrat av passord den 07 mars, 2009)
|
Visa inlägg
Cookie policy