Poletta von Zijlen (riktigare Züle), hos både Stiernman(1) och Elgenstierna(2) kallad dotter till Johan von Zijlen till Neuendorff i Mecklenburg och hans hustru Adelheid Claesdotter Wackerbart, har det tidigare dryftats här i forumet. Särskilt angående hennes affär 1585 med (eller om nu översättningen av Erik Sparres italienska skall tydas som "våldtäkt" begången av) sedermera ståthållaren på Kalmar fästning, Johan Sparre, samt hennes senare gifte och något för många barn med Erik Bagge av Berga. Äktenskapet skall vara resultatet av förhandlingar mellan Erik Sparre, som därmed lyckats kuva den annars rasande familjen von Zijlen.(3) Angående Poletta's anfäder och mödrar meddelar Rosenbalck i ett inlägg(3) att han återkommer vid ett senare tillfälle, men detta tillfälle verkar tyvärr inte ännu ha anlänt. Själv har jag ingen vart kommit på egna vägar, tills det jag nyligen upptäckte att släkten von Züle redan finns utredd av von Weltzien i en publikation från 1992.(4) Samtidigt slant jag på en sida på nätet med Erik Bagge och Poletta von Züles son Bengts sexton anor såsom de finnes i Aspö kyrka, Södermanland, där han begravdes 1660.(5) Frågan är alltså vilka Polettas förfäder kunde tänkas vara, och till det lägger jag även frågan om hur sonens antavla i Aspö skall utläsas.
von Weltzien vet att berätta i ingressen att släkten, som besittare av godset Gudow, hade rätten att vara ärftliga marskaler av Sachsen-Lauenburg, där för övrigt många andra gods fanns i familjens ägo (inklusive godset Niendorf). Det är däremot i Mecklenburg som vår huvudperson står att finna. Denne hette enligt von Weltzien Joachim, och inte Johan. Kanske namnet förvanskats i Sverige vid något tillfälle. Som hans hustru uppräknas som förväntat Adelheid von Wackerbarth, dotter till Claus von W. till godset Kogel, och hans hustru Hippolida von Schack till Basthorst. Här har vi säkerligen orsaken till Polettas namn - farmodern Hippolida. En sidonotis berättar att paret hade sju barn, varav endast ett är känt till von Weltzien i urkunderna - en son, David, som skall varit gift två gånger: 1618 med en annars namnlös von der Osten, och igen före 1624 med Ingelburg von Bibow. Poletta finns inte med, men det kanske inte skulle förväntas med tanke på att hon levt det mesta av sitt liv i Sverige.
Smolket i glädjebägaren kommer näst. Datumen. Skall Poletta haft (oäkta) barn med Sparre 1585, så måste hon väl varit i all värsta (och yngsta) fallet 15 eller äldre, och således född senast runt 1570. Frågan blir ju hur troliga von Weltziens datum är: Joachim säges vara född före 1583 och död före 1681 så det är ju inga större problem att han skulle passa med en nypa salt. "Före" kan ju vara när som helst! Adelheid von Wackerbarth nämnes som född före 1580, och står som omnämnd 1610 (om det är i livet står inte). Med tanke på detta vill jag sätta i alla fall ett litet frågetecken framför Polettas föräldrar, i alla fall tills vidare. Härnäst följer ett litet referat, baklänges, om förfäderna, allt enlight von Weltzien, p. 251 (och för Wackerbarths, Rosenbalcks inlägg(3)):
1. Poletta von Züle
*** Gen. 1 ***
2. Joachim von Züle, till Marsow, Zühr, Tessin, och Tüschow, g. m.
3. Adelheid von Wackerbarth.
*** Gen. 2 ***
4. Wedig von Züle, till Tüschow och Tessin, d. 1616, g. m.
5. Beate von Ritzerow.
6. Claus Wackerbarth till Kegel.
7. Hippolida von Schack zu Basthorst
*** Gen. 3 ***
8. Chim (Joachim) von Züle, till Türkensteuer, Marsow, och Tüschow, känd 1555, g. m.
9. Catarina von Barnekow.
10. Daniel von Ritzerow.
11. Sidonia von Brahlstorf.
12. Dethloff Wackerbarth
13. Pelle von Plessen zu Neuen Hofe
14. Lüder Schacke zu Basthorst
15. Adelheit von Oppershausen
*** Gen. 4 ***
16. Volrad von Züle, till Marsow, Tessin, och Zühr, känd 1506 (det känns som det saknas en generation mellen honom och fadern?), g. 1:o m. Anna von Parkentin, dotter till Hardwig von Parkentin; g. 2:o m.
17. Margarete von Rantzau. (obs. mitt antagande att sonen i andra giftet).
18. Joachim von Barnekow till Gustevel (vapen: bockhorn över vinge)
19. Anna von Bülow till Plüskow.
20-23. ?
24. Otto Wackerbarth.
25. Adelheit Schacke zu Gultzow.
26-29. ?
30. Werner von Oppershausen zu Elbingen.
31. ?
*** Gen. 5 ***
32. Johann von Züle, till Marsow, Zühr, och Tessin, känd 1433-39, g. m.
33. Ursula von Bülow.
34-47. ?
48. Marquard Wackerbardt, domprost i Ratzeburg.
49. Margareta von Soltzing.
50-63. ?
*** Gen. 6 ***
64. Volrad von Züle, till Camin, Marsow, Cernin, knape, beseglade 1380-1407, g. m.
65. N. N. von Bralstorf til Tessin (änka till Henning von Melberg).
66. ? Werner von Bülow zu Wehringen.
67. ? Adelheid von Rohr zu Freienstein.
68-95. ?
96. Curt Wackerbarth, riddare, levde ca. 1260.
97. N. N. Stake, från Holstein.
*** Gen. 7 ***
128. Detlev von Züle, 1360-1380, hertigens av Mecklenburg råd, till Marsow.
129. N. N. von Marsow.
*** Gen. 8 ***
256. Detlev von Züle till Camin, riddare, känd 1340/1345.
257. N. N. von Hagen.
258. ? Werner von Marsow, riddare, beseglar 1341.
*** Gen. 9 ***
512. Johann von Züle, till Vellahn och Camin, känd runt 1295.
513. En dotter eller sondotter till Bernhard von Camin, riddare, känd 1246.
514. Gerhard von Hagen till Wichmannsdorf, känd 1304-1313.
515. N. N. von Plessen till Hohen Vicheln.
*** Gen. 10 ***
1024. Detlef Züle, till Zecher, och Gudow, länsman i Ratzeburg.
1025. N. N. von Boddin.
*** Gen. 11 ***
2048. Heinrich de Czecher, känd 1254, till Zecher, riddare, länsman in Schwerin.
Som sagt så finns det orsak att ifrågasätta von Weltziens stamtavla, med särskild tanke på de angivna datumen (och dessutom att jag kan ha läst fel!). Utan tillgång till vidare bevis och helt utan kännedom om medeltidsgenealogi, så blir det svårt at tillägga något, bortsett från vad vi kan lära av vapensköldarna i Aspö kyrka.
Dylika anor bör vanligen läsas (i min erfarenhet, och således här utan källbelägg) som två kolonner, där den vänstra är faderns anor, och den högra moderns. Den översta skölden till vänster är alltså faderns, och till höger moderns, med de efterföljande som tillhörandes vardera sidan. Från översta skölden räknat skall den femte bli far- eller morfaderns. Stämmer detta bör vi alltså se överst till höger, Bagge af Berga, och till vänster von Züle. Detta stämmer. Webbsidan(5) misstar det von Züleska vapnet för Scharff(p)enberg, med vilken släkt det har vapengemenskap: i blått fält en schackrutad pil i rött och svart för Züle (eller rutat i rött och vitt för Scharffenberg). Till far- och morfader hittar vi släkten Somme på Bagge-sidan (om vi tillåter att fältets färg här återges som guld i stället för det enligt Raneke vanligen blåa fältet(6)), och ätten Wackerbarths vapen på modersidan, dock även detta med färgerna omväxlade: i stället för fyrdelt i rött och vitt(7) visas fyrdelt i vitt och rött. Sedan blir det värre.
På modersidan bör vi, utöver Wackerbarth, hitta vapnen till ätterna Barnekow, Bralstorp, Plessen, Schack till Basthorst, och Oppershausen. Barnekow i Mecklenburg bör bära i silver en halv röd, uppstigande vädur, krönt i guld( 8 ). Detta skulle kunna vara den sköld som webbsidans utgivare tolkat som en häst - färgerna stämmer, och att det rör sig om ett djur som vapenfigur verkar ganska säkert, men mer än så är det svårt att säga utan att se bättre bilder. Platsen i anräckan är ju förstås helt fel. Ritzerow skall bära antigen tre turnerkragar i vitt fält "W. übereinander zwei Turnierkragen mit 2. bezw. 3 Lätzen."(9) eller två krenellerade tvärbalkar "Zwei unten gezinnte Querbalken."(9). von Weltzien (i vol. 4) visar Ritzerows vapen som blåa balkar i vitt, vilket passar in på den andra skölden på mödernesidan, d.v.s. under Züleska vapnet. Bralstorpska vapnet återges i Raneke som delat, nedre fältet styckat(10) vilket inte återfinns bland de återgivna vapensköldarna. Plessen är enklare: i gyllene fält en svart gående oxe(11). Bland sköldarna hittar vi detta under Wackerbarthska vapnet. Ätten Schack skall ha fört i rött en silverfärgad lilja(12). Bland sköldarna hittar vi en sådan lilja, fast i blått fält, under von Plessenska vapnet. Slutligen gäller det Oppershausen, som bar ett rött hjul i vitt fält(13), som vi finner på andra plats till vänster.
Kvar har vi då de vapen som skulle kunna passa fädernesidan. Bagge af Botorp, en Anders Nilsson med okänd hustru, Ryting, och Scharffenberg med okänd hustru. Bagge af Botorp, enligt Raneke "bjälke i med rundlar bestrött fält"(13) finns inte att se, om det nu inte gäller röran på den andra skölden till höger, som dock ser mer ut som två bjälkar. Slatte är det lika dåligt med - detta bör visas som en avtagande och sex-uddig stjärna(14), men båda dessa himlakroppar lyser mestadels av frånvaro än mån- och stjärnljus. Fru Slatte är okänd och lämnar således en lucka. Somme har vi redan avklarat, så därefter följer Ryting. Här är det kanske lite bättre. Raneke säger uppflygande fågel utan kända färger(15); vapnet i Aspö visar en sittande fågel i blått placerad strax över Wackerbarthska vapnet. Vi saknar slutligen ett Scharffenbergskt vapen (som ju skulle vara snarlikt det Züleska, en schackrutad pil i rött och vitt på blått fält), om detta nu inte skulle kunna vara den röd- och vita schackrutade röran på sjunde plats, höger sida. Utan att känna till Fru Scharffenberg är det omöjligt att veta vilket vapen som skulle vara hennes.
Underligt nog verkar det vara lättare att kunna placera, i alla fall ungefärligt, vapnen på mödernesidan som ju var "främmande", än de hemodlade vapnen på fädernesidan. Någon ordning, bortom de första två generationerna, är helt klart inte till hjälp i tolkningen.
Det lär krävas bättre bildade personer än jag själv till att klura ut hur resten av dessa sköldar skall passa in, om de nu gör det. Frågan om nu Poletta verkligen var dotter till Joachim von Züle och Adelheid Wackerbarth kan väl inte med säkerhet besvaras med hjälp enbart av vapensköldarna. Det är kanske ändå troligt att detta är korrekt - onomastiken och heraldiken tillsammans stödjer ju i alla fall den tesen. Känner någon då till andra bevis för att styrka släktskapet?
Mvh,
Mattias
1. Stiernman, A. A. (1836) Swea och Götha Höfdingaminne, vol 1. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, pag. 349. "...dotter till hofmarskalken hos Fursten av Sachsen-Lauenburg Johan von Zijlen... af Neudorf i Mecklenburg med Adelheid Claesdotter Wacherbart till Kugel och Segra."
2. Elgenstierna, G. (1925) Svenska Adelns Ättartavlor, vol 1. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, pag. 193. "Poletta von Zijlen, dotter av hovmarskalken hos hertigen av Sachsen-Lauenburg Johan von Zijlen till Neuendorff i Mecklenburg och Adelheid Claesdotter Wackerbart.
3. Se särskilt Niclas Rosenbalcks inlägg 14 Augusti 2006, här:
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=65227.msg930204#msg930204, hämtat 17 Jul 2017, samt brevet i avskrift, även detta av Rosenbalck (15 Oktober 2003), här:
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=128377.msg1302884#msg1302884, hämtat 17 Jul 2017, med orginalet av brevet här (då vissa bokstäver förfelats i avskriften):
https://books.google.com/books?id=Dt5AAAAAcAAJ&pg=PA68#v=onepage&q&f=false, hämtat 17 Jul 2017.
4. von Weltzien, W. L. (1992) Familien aus Mecklenburg und Vorpommern, bd. 3, Nagold: Buch & Bild Verlag, pp. 245-258.
5. Huvudbanéret finns avbildat, tillsammans med en tolkning, här:
http://www.gravstenogepitafier.dk/aspoe.htm, hämtat 17 Jul 2017, och se även Elgenstierna, som ovan.
6. Raneke, J. (1982) Svenska Medeltidsvapen, vol. 1, Lund: Doxa AB, p. 303.
7. Se
https://de.wikipedia.org/wiki/Wackerbarth_(Adelsgeschlecht), hämtat 17 Jul 2017, som citerar Siebmacher's vapenbok.
8. Siebmacher vol 6.10, Ausgestorbener Mecklenburgischer Adel (1902), pp. 7-8. Ätten har tydligen, antingen i flera förgreningar, fört den i von Weltzien angivna vädurspannan över vingar, men även en uppstigande vädur.
9. Ibid., pag. 85.
10. Raneke, loc. cit., p. 77.
11. Se
https://de.wikipedia.org/wiki/Plessen_(Adelsgeschlecht), hämtat 17 Jul 2017.
12. Se
https://de.wikipedia.org/wiki/Schack_(Adelsgeschlecht), hämtat 17 Jul 2017.
13. Raneke, J. (1982) Svenska Medeltidsvapen, vol. 2, Lund: Doxa AB, p. 729.
14. Ibid., p. 678.
15. Raneke (1982), vol. 1, pag. 347.
Visa inlägg
Cookie policy