ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Kirsti Ervola

Sidor: [1]
1
 1918 var inbördeskrigets år i Finland. Antagligen har J.R.Salomaa deltagit på den förlorade röda sidan och blivit dömd för landsförräderi. Ganska snart började man stadga amnestilagar, så sannolikt kom han undan med livet i behåll, efter en kortare fängelsetid.

Åtminstone finns han inte med i databasen av krigsdöda i Finland 1914-1922:
 http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main?lang=sw

2
Finland / SV: Brenner
« skrivet: 2020-02-03, 20:50 »
Hej, Strelna är idag en förstad till StPeterburg, ligger vid havet ca 20 km sydväst från stadens centrum. Trakten söder om Finska viken hette Inkeri, på svenska Ingermanland. Tyrö var en lutheransk församling där.

3
Namnlistan i tidningen Karjala 16.8.1918 innehåller utslag av statsbrottsrättens olika avdelningar. Dessa provisoriska domstolar behandlade åtal mot tillfångatagna rödgardister. Arvid Gerdt blev dömd till 3 år i tutkhus och och därtill 6 år utan medborgerlig förtoende.   Domet kan senare ha ändrats i en högre instans, och redan på hösten samma år börja de man stifta amnestilagar. Arvid Gerdt blev förmodligen släppt till villkorlig frihet enligt den första amnestin 30.10.1918, som gällde fångar med dom under 4 år.

4
07 Övrigt / SV: Läshjälp från ett gammalt foto
« skrivet: 2019-03-29, 12:08 »
Kanske borde man läsa ortsnamnet som Rahndorf, en stadsdel i Berlin.

5
07 Övrigt / SV: Läshjälp från ett gammalt foto
« skrivet: 2019-03-28, 17:52 »
Die Bildnisse der Eltern  aufgenommen vom Pastor in Rahnderder(?)
 - är inte säker om namnets stavning.

6
Efterlysningar / SV: Dorsch
« skrivet: 2019-03-12, 11:41 »
Glasblåsare, svensk undersåte Frans Axel Arthur Dorsch’ familj i kyrkböcker av Johannes fs.:
Barnbok 1890-1899  s. 484 (bild 223) : http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=2610770
Kommunionsbok 1890-1899, s. 454 (bild 452): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=2603927

Minst 5 generationer av denna tyska glasblåsarsläkt har arbetat i finska glasbruk och -fabriker. På 1890-talet t.ex. i Johannes; förutom Birger Samuels far, också hans farfar och en farbror. Sommaren 1899 flyttade alla tre familjer från Johannes.  Glasblåsare Edvard Johansson – Birger Samuels morfar – stannade kvar.
Källa:
Finlands glasmuseum:  Suomen lasinpuhaltajat vuosina 1748 – 1917 – Gassblowers in Finland from 1748 to 1917,  ISBN 961-8952-20-5

7
Efterlysningar / SV: Dorsch
« skrivet: 2019-03-09, 11:59 »
 Nära Viborg, i Johannes (S:tJohannes) socken fanns  1788-1920  Rokkala spegelglasbruk. - När Klara Johansson och Frans Dorsch vigdes år 1898, var båda svenska medborgare.
 

8
Estland / SV: Estländskt anbytarforum?
« skrivet: 2018-11-27, 16:25 »
Förlåt, hela länken kommer här:
www.isik.ee/foorum/

9
Estland / SV: Estländskt anbytarforum?
« skrivet: 2018-11-27, 15:22 »
www.isik.ee
registrering behövs; från ’Registreeru’ du kan välja språket, estniska eller engelska.

10
Landskap: Tavastland / SV: Systrars flytt till Tavastehus
« skrivet: 2018-11-18, 15:10 »
 Arkitekt Stefan Michailow / Helenius har sin egen Wikipedia-sida på finska, och en gata i Åbo bär hans namn. - Hans far, ryske underlöjtnanten Jakim Michailoff och hans mor Augusta Sofia Helenius från Åbo vigdes i Åbo 2.5.1863. Familjen bodde i Åbo,  Stefan Michailow studerare vid polytekniska i Helsingfors 1884-1888. Som arkitekt var han statsanställd, först vid länskontoret i Åbo, senare på 1900-talet bl.a. som chef för Tavastehus läns byggnadskontor till 1934. Stefan Michailow ritade också flera byggnader till private beställare, framför allt i Åbo.
 

11
Viborg / Viipuri / SV: Viborg / Viipuri
« skrivet: 2018-05-20, 16:25 »
Hej, Viborgs stads svenska fs. finns med i Digihakemisto, bara något vilseledande som  ‘Arkiv av Viborgs stads svenska församling’.

12
Viborg / Viipuri / SV: Viborg / Viipuri
« skrivet: 2018-05-20, 09:49 »
Jag tror inte att dom har blivit skannade, ännu. Du kan kolla situationen t.ex. här: http://sv-dot-digihakemisto.appspot.com/#V

13
Nivala / SV: Kaisa Mattsdotter
« skrivet: 2018-05-18, 19:25 »
Roligt att det var till nytta! Jag märkte att jag hade glömt en detalj som måste rättas: enligt Rautio fs. kommunionsbok 1836-1854 flyttade Kaisa Mattsdotter, Pehr Jakobson Suomala och sonen Erk år 1853. Ja, de flyttade till Pyhäjoki fs. Åtminstone då var alltså dom alla vid livet. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9357476

14
Nivala / SV: Kaisa Mattsdotter
« skrivet: 2018-05-17, 19:39 »
Hej igen, nu vågar jag säga att Kaisa Mattsdotter alldeles säkert föddes 1828 i Sievi. Förmodligen  har prästen helt enkelt glömt bort att anteckna händelsen i längden av födda. Inte särskilt ovanligt. I Nivala förväxlade prästen orten där Kaisa föddes med orten varifån hon hade flyttat till Nivala.

Husbonde Matts Mattson med sin familj levde i Sievi på gården No 34 Stor-Salo (Iso Salo på finska) till året 1830. På den tiden var Kaisa ju 2 år gammal.  Av någon anledning har Matts Mattson förlorat  hemmanet ,  och i oktober 1830 flyttade familjen till Alavieska. Samtidigt flyttade ochså hans yngre bror Esaias med sin familj.
 
I  Alavieska levde de på en gård  som hette No 9 Pudas. I Juni 1836 flyttade Matts Mattsons familj  vidare till Kalajoki. Där levde de på gården No 13, Lapinoja; Matts Mattson var medåbo. Därifrån har alltså Kaisa Mattsdotter fått efternamnet Lapinoja. När familjens yngsta barn föddes  4.6.1837 i Kalajoki, var Matts Mattson gårdsman. Senare  på 1840-talet finns familjen bland inhysningar.  Jag har inte följt familjens öden vidare.
Kaisa Mattsdotter flyttade alltså år 1848 från Kalajoki till Rautio, gifte sig där 1851 med Pehr Jacobsson Suomala  och fick sonen Erik år 1852. Jag har inte heller följt deras öden vidare, antar att både Pehr Suomala och sonen Erik dog i Rautio. Längden av begravda i Rautio finns bara till år 1845. Vid tidpunkten av Kaisa Mattsdotters andra äktenskap 1859 levde hon alltså som änka i Sievi.
 
Du vill säkert kolla själv, så jag infogar några länkar.
Sievi, komm.bok 1815-1821, s. 65 (bild 65): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5811705
Sievi, komm.bok 1822-1828, s. 58 (bild 60): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5811843
Sievi, komm.bok 1829-1835, s. 89 (bild 91): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5812024
Alavieska, in- och utfyttade 1807-1840, s. 48 (bild 47): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=4080681
Alavieska, komm.bok  1825-1831, s. 7 (bild 7): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3811038
Alavieska,  komm.bok  1832-1839, s. 85 (bild 26): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3811561
Kalajoki, in- och utflyttade 1819-1838, s. 216 (bild 109): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5549995
Kalajoki, komm.bok 1834-1840 I, s. 273 (bild 142): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5538702
Kalajoki, födda och döpta 1830-1839, s. 235 (bild 120): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5548930

15
Nivala / SV: Kaisa Mattsdotter
« skrivet: 2018-05-15, 18:49 »
Hej Inger,
 
tyvärr hade jag tappat bort delar av mitt inlägg, så det blev ganska stökigt. Hoppas att det här lyckas bättre. -  Du behöver inte ha en abonnemang för att forska i Finska Riksarkivets digitala arkiv. En bra alfabetisk register till det skannade materialet finns här: http://digihakemisto.appspot.com   Riksarkivets egen innehållsförteckning + sök är tyvärr mindre händiga.

Jag har (åtminstone inte än) lyckats säkerställa Kaisa Mattsdotter Lapinojas födelseort. Kollade kyrböcker bakåt i tiden, med din länk till kyrkboken av Nivala fs. som utgångspunkt. Några fynd är lite motstridiga med de uppgifter du gav. Här mina träffar, med länkar direkt till Riksarkivets sidor:

Sievi fs., vigda 1837-1880, s. 151:
20.12.1859  Sytningsmannen, enkl. ifrån Pidisjärvi (= Nivala) församling  Henrik Andersohn Junno med enkan Kaisa Mattsdotter Suomala å Rääsiö ..bohl utan skrud. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5809914

Rautio fs., födda 1845-1870, s. 57:
Född 31.5.1852, döpt 1.6., Inhyses  Pehr Jacobs. Suomalas och hu. Caisas barn Erik. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7728311

Rautio fs., kommunionsbok 1847-1854, s. 94 (svårläslig):
Suomala, Pehr Jakobs..  f. 15.4.1828, hustru Caisa Mattsdr.  Lapinoja, f. 25.1.1828 i Sievi, son Erik Pehrs., f. 31.5.1852 i Rautio fs. - Vigda 28.x.1851. Flyttade 1853 till …. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7726981

Rautio fs., kommunionsbok 1847-1854, s. 90 (svårläslig):
Tänstehjon: Lapinoja, Kaisa Mattsdotter, f. 28.1.1828 i Sievi; kommit från Kalajoki.  till s. 94. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7726972

Rautio fs., In- och utflyttade 1839-1861:
1848 November 26, Pigan Caisa Mattsdotter Lapinoja, f. 25.1.1828 i Sievi, kommmit från Kalajoki. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7727934

Kalajoki fs., skriftskolebarn 1812-1851:
Maj 1843, från Rahja by: Lapinoja Caisa Mattsdotter, född 28.1.1828  http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5549562

Kalajoki fs., kommunionsbok 1841-1847, s. 50:
Inhysningar, Rahja by: Lapinoja, Matts Mattson med sin familj.  Matts och hustru Caisa ska båda vara födda i Sievi år 1795, men barnens födelseorter är inte antecknade. Dottern Caisa flyttar år 1848 till Rautio fs.
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5541671


16
Nivala / SV: Kaisa Mattsdotter
« skrivet: 2018-05-13, 10:30 »
Läser Lapinoja (Lappdiket), ett gårds- eller efternamn.  Enligt anteckningar på högra sidan hade Kaisa  flyttat till Nivala fån Sievi år 1860, och hon ska ha fötts i Rautio.  Socknet/församlingen Rautio fanns mellan Kalajoki och Sievi. Med ett sök i HisKi-databasen med namnet  Lapinoja fick jag flera träffar i Kalajoki fs. och några i Alavieska fs. Av någon anledning  finns Rautio fs. inte med i HisKi-databasen, fast kyrkböckerna är digitaliserade. Men, jag fann henne inte i födda av Rautio fs., så någonting stämmer här inte. . .

17
Estland / SV: Kurkse (Korkis) i Estland
« skrivet: 2017-11-09, 15:45 »
Förlåt, mitt fel  :-[ Skulle ha varit s. 37-38, skannade bilderna 41-42. Familjerna i personalboken är i alfabetisk ordning.
Kurkse finns f.ö. i nutida vägkartor som en mindre ort vid Paldiskibuktens södra strand.

18
Estland / SV: Kurkse (Korkis) i Estland
« skrivet: 2017-11-08, 22:54 »
Hej,
Kurkse har varit en herrgård i Risti församling, nära havstranden.
Ni kan börja med Risti fs. personalbok 1913-1938, EAA.5369.1.33.
På sidan 36 finns Eduard Klamann's föräldrar och syskon, på följande sida Eduard Klamann, f. 28.2.1893, Elvine Normann f. 12.3.1898, och deras 6 barn.
Elvines familj finns i boken EAA.5369.1.34, på sidan 221.

19
Estland / SV: Estland
« skrivet: 2017-11-08, 22:01 »
Hej Susanne,

visst är sidan ganska stökig. Madlena Warma var född 22.1.1867 och döptes 2.2.1867. Du hittar henne i Kuusalu fs. längden av födda och döpta EAA.1216.1.263; 1851-1867. Födelsedatumet är Januar zweiundzwanzig, dopdatum Februar zwei.

Rudolfs födelse finns i längden EAA.1216.1.276; 1892-1904. Han är det 15. barnet som döptes år 1900. Boken är på ryska, och de data förmår jag tyvärr inte att dechiffrera.

20
Landskap: Egentliga Finland / SV: Anders Skogberg, 8/11 1795
« skrivet: 2017-09-10, 17:46 »
Måste rätta till min egen tabbe: Anders och Maria Elisabet vigdes inte i Tammerfors; det kan betyda att dom har flyttat till Tammerfos efter vigseln 1816 och förrän sonen föddes 1817.   

21
Landskap: Egentliga Finland / SV: Anders Skogberg, 8/11 1795
« skrivet: 2017-09-10, 17:01 »
Hej,

jag läser i kommunionsboken att Anders Skogberg hade kommit från T:hus d.v.s. från Tavastehus/Hämeenlinna, och gift sig i Tammerfors 1816, och att familjen hade flyttat till Tammela. Kanske finns det inte mera att hitta i kommunionsböckerna, om han hade kommit till staden bara några år tidigare.
 
Jag skulle först leta honom från längden av in- och utflyttade i Tammerfors, för att se nar han kom till staden, och börja sedan leta i Tavastehus' böcker. In- och utkomna finns på sshy:s sida under 'Muuttaneet'. Vigda är 'Vihityt' och födda 'Syntyneet'.

Att byta efternamn var på den tiden mycket enkelt. Blom/Bom kan också vara resultatet av ett läs- eller skrivfel, svårt att veta. Henriksson upfattar jag här som en patronym, inte egentligen ett efternamn.

22
Landskap: Egentliga Finland / SV: Anders Skogberg, 8/11 1795
« skrivet: 2017-09-09, 17:47 »
Hej,
svarvaren Anders Skogberg med familj har flyttat till Tammela år 1825 från Tammerfors (kommunionsboken 1825-1831, s. 315). Sonen Anders Johan föddes i Tammerfors. Hans mor Maria Elisabet Blom dog 29.12.1826 i Tammela.
Sista skannade kommunionsboken i nätet är från åren 1869-1878, och där finns både far och son vid livet.

23
Landskap: Savolax / SV: Nyslott - Savonlinna
« skrivet: 2017-09-08, 20:39 »
Hej Iris,

jag instämmer med Leif: Peters efternam Judin kan ha en anknytning till namnet Juuti. Juuti och dess många varianter (Juti / Jutin / Jutila / Jutinen / Juutilainen) var ganska vanliga efternamn i östra Finland. Några Judin har jag inte mött; namnet kan väl vara format som en hänvisning till hans far. Dåförtiden var det enkelt att ta sig eller byta ett efternamn.

Ursprunget av namnet Juuti är ordet jute, en danske. Under Kalmarunionens tid fanns det danska soldater på Viborgs slott, och Juuti träffas som till- och efternamn i Finland redan på 1500-talet.

Men hur och när hade Wilhelmina fått namnet Greiner?

Och en bisak: Sääminki var till arealet en mycket stor moderförsamling, som omfattade också staden Savonlinna/Nyslott. Därför finner man inte staden i indexet av HisKi-databasen, staden var en 'by' i Sääminki fs. Savonlinna hade uppstått som ett bihang till fästningen St.Olofsborg, och var ännu ganska liten.

24
Ingermanland / SV: Kronstadt, St. Nikolai
« skrivet: 2016-09-04, 21:48 »
 Mormonernas Family Search-nätsidor innnehåller digitaliserade kyrkböcker av lutheranska församlingar i Ryssland 1833-1885, också från Kronstadt. Tyvärr är materialet inte mera fritt tillgängligt, utan man måste vara inloggad till Family Search. Men man kan söka i nätmaterialet på ort och ställe i deras Family Search centers.
 

25
 Du nämner inte vilken historisk tidsperiod din fråga gäller, eller vilka uppgifter du har om personen i fråga.
Om det gäller 1900-talet, och du vet var i Finland han/hon levde, kan du ta kontakt till församlingen och beställa uppgifterna där.
Från 1800-talet och bakåt är det i allmänhet  möjligt att själv söka i digitaliserade finska kyrkböcker.
Sökbara databasen HisKi omfattar en hel del gamla kyrkböcker, men inte alla:
http://hiski.genealogia.fi/historia/indexr.htm
 

26
Haapakoski is the name of a white-water, ‘Aspen rapids’.  Haapakoski village lies about  20 km north of the town centre of Pieksämäki. The factory (Haapakoski  Oy) still exsists.

http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/paikannimihaku.html?e=508118&n=6925118&scale=800000&tool=siirra&width=600&height=600&query=hae&hakutapa=paikannimihaku&nimi=haapakoski&osoite=&kunta=Pieks%C3%A4m%C3%A4ki&isShown=&lang=en

27
 Gjutare is an iron foundry worker, who pours molten iron into a cast or mould - caster? moulder?  Haapakoski iron works  had started in 1844, and the workmen had to be recruited elsewhere.
Helmstedt’s seem to have moved on to Sweden in the second half of year 1854. Picture quality of the digital version of Pieksämäki church book is rather poor, but I read Gunnarskog, Vermland . . .1854.
Patronymic is often used as an extra specifier to a person’s identity. Johan is just a shorter version of Johannes; different ways to write first names were common. Likewise it was not unusual to alternate the first name which one used during different periods of one’s life.
 

28
 Name of the parish  is Pieksämäki. It is a town in eastern Finland, in Savo couty, former Mikkeli province. Riksåmark is not a translation but apparently a misinterpretation.

Your suggestion of two sons with the same name is correct. According to the Pieksämäki children’s book 1852-1862 Johan Helmstedt and his wife Eva Maria Skön had three sons: Anders Albert, b. 30.6.1849, d. 14.10.1852,  Johan Petter b. 8.2.1852 and Anders Albert b. 29.12.1853.

Johan Gustaf Helmstedt was a caster at Haapakoski iron works. He was born in 1826, and perhaps had immigrated from Sweden. He married Eva Maria Skön in Pieksämäki 19.11.1848.
Eva Maria Skön, b. 25.3.1830 was daughter of shoemaker Petter Skön and his wife Eva Halonen. Pehrss(on) was not a surname, but his patronymic, he was Pehr’s son.
 

Sidor: [1]