Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Erik Holmlund
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2025-06-17, 22:29 »
Ordagrant i Älvsborgs lösen 1571 står det väl "Öger i Gelteberga" . Källa: Älvsborgs lösen 1571, Älvsborgs lösen 1571, SE/RA/5116/17, bildid: A0065560_00020, sida 12 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065560_00020I tiondelängden samma år framkommer att han heter "Öger Nilsson" Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1571: 1A (1571), bildid: A0050649_00126 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050649_00126I tiondelängden 1570, stavas hans namn "Ögger" Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1570: 3A (1570), bildid: A0050645_00007 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050645_00007Öger/Ögger är varianter av Ödger, enligt Sveriges Medeltida Personnamn, så det väl kanske troligt att det ändå är samma namn som runristarens förnamn.
2
« skrivet: 2025-06-17, 20:55 »
År 1561 står en Goliat Mickelsson upptagen i tiondelängden i Nannestad (Nansta) fjärding, Forsa socken, Hälsingland. Hittar inget i Sveriges Medeltida Personnamn om namnet Goliat, så Goliat Mickelsson i Nansta kanske är en av landets första bärare av detta förnamn? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1561: 10 (1561), bildid: A0044120_00060 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044120_00060
3
« skrivet: 2025-06-09, 18:15 »
Rörande de olika individer som skrivs med binamnet Uttermarck på 1500-talet som Claes Westling tar upp, och som Olle Elm kommenterat. Det finns många fler, men jag har visst bara antecknat en av de Uttermarckar som jag har sprungit på. Anders Uttermarck, som står skriven i Åbo stad, i Älvsborgs lösen 1571: Källa: Älvsborgs lösen 1571, Älvsborgs lösen 1571, SE/RA/5116/21, bildid: B0001020_00727 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001020_00727Från tryckta källor, ytterligare några: a) I personregistret för Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 (Almquist) nämns att en Tomas Uttermark fått kungligt brev på Rantasalmi kungsgård i förläning år 1538. b) Från "Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet" (Hjalmar Börjesson, Georg Hagström): " UTTERMARK (UTTMARK), PETTER, drabant hos hertig Johan, knekthövidsman under morska tåget» 1564, skeppshövidsman och kvartermästare sk Svenska Kristoffer 1567, skeppshövidsman sk Bruna Björnen (enl. annan källa sk Röda Gripen) 1568 och 1569, skeppshävidsmanoch >>vaktmästare>> sk Röda Draken 1570, X Bornholm 16.7 s. å., var i tjänst 1572." c) Från "Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet" (Hjalmar Börjesson, Georg Hagström): " UTTERMARK (UTHEMARK), STAFFAN (STOFFER), var befälhavare vid Stockholmsfänikan 1547, skeppshövidsman sk Springvalen 3.9 1563, var i tjänst 1564." Hör de många Uttermarckarna verkligen släktmässigt ihop? Är det ens rimligt att tro att Uttermark är ett släktnamn i en 1500-talskontext? Jag tror mer på att vi med Uttermarck i en 1500-talskontext har att göra med en av 1500-talets outforskade demonymer, dvs ursprungsbaserade binamn. För i synnerhet tyskar verkar man i svenska 1500-talskällor varit mest specifik, och "tysk/tydsk" som en generell demonym för tyskar är ganska ovanlig. Till de mer säkert fastställda hör "Ditmarsk" eller "Ditmarch", används för personer från Dietmarschen, dvs ett distrikt i Schlesvig-Holstein, "Prytz/Pryss" för män från Preussen, "Holst" används för personer från Holstein, "Sasse" för individer från Sachsen osv. Namnet Uttermarck kanske kan hänga ihop med Othmarschen/Ottensen, strax norr om Hamburg? Men det kanske finns andra bättre förslag? Kruxet med Othmarschen/Ottensen är att det nog var för litet område för att ha avknoppat så många individer till Sverige. Tycker nästan att det vore bra att införa en forumsektor i namnsektionen för demonymer.
4
« skrivet: 2025-05-31, 15:17 »
En ryttare "Lindwedh Persson" står under Claes Slattes fana som gör syn vid Raseborg år 1605. Kan han ha nån koppling till släkten Hästesko? Jag tänkte att namnet Lindved är tillräckligt ovanligt, att det kunde vara intressant att rapportera i Hästesko-tråden, även om kopplingen till släkten är ytterst osäker. Källa: Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./6 (1593-1610), bildid: A0071095_00271 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071095_00271
5
« skrivet: 2025-05-23, 02:12 »
Det medeltida förnamnet/binamnet Näskonung har förbryllat många, inklusive aktade historiker som Dick Harrison som skrev en artikel i Historiebloggen i Svenska Dagbladet år 2011. Men resonemangen kring namnet stannar vid att vi har för få belägg för att se några tydliga mönster eller dra några säkra slutsatser kring namnet. Har någon annan sprungit på namnet Näskonung? Jag sprungit på flera stycken, i Norra Möre härad, i Smålands landskapshandlingar. Näskonung i Stojby, Ryssby sn, (1533-45), skattebonde Näskonung i Hultsby, Ryssby sn, (1541), skattebonde Jöns Näskonung i Sörgärde, Ryssby sn (1533-1551), frälselandbo Jöns Näskonung i Stävlö, Åby sn (1559-1561), knekt Håkan Näskonung i Böle, Ryssby sn (1539-1545), frälselandbo/sämjebonde Lägg därtill att det förekommer en Näskonung Smed i Kalmar Stads Tänkebok (1423, 1429) som inte heller tycks ha varit känd av tidigare forskare. Det blir så många källhänvisningar att jag tyckte det kändes enklast att samla källhänvisningarna i ett blogginlägg, där jag också resonerar en del kring dessa nya fynd. https://holmlunds.wordpress.com/2025/05/23/naskonungarna-i-more/
6
« skrivet: 2025-05-18, 20:06 »
En Lasse Rikmansson fanns år 1535 i Långlöts by, Långlöts socken, Öland. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Gärder och hjälper 1535, SE/RA/5101/5101.02/1 (1535), bildid: R0003525_00056 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0003525_00056Sveriges Medeltida Personnamn uppger blott 3st kända exempel på namnet Rikman.
7
« skrivet: 2025-05-16, 22:06 »
En Anders Maskoll står år 1555 under rubriken Enspännare som anammade helårslön i Skara stift. Det kanske är en redan känd uppgift? Bara nämner det då det är en uppgift som jag råkade snubbla över. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Löningsregister, SE/RA/5101/5101.17/18 (1553-1592), bildid: A0070962_00020 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070962_00020Anders Madskål i Thenge, står under rubriken Viisthe herred, år 1560, när ryttare blir avlönta med engelskt kläde. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Löningsregister, SE/RA/5101/5101.17/18 (1553-1592), bildid: A0070962_00110 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070962_00110
8
« skrivet: 2025-05-15, 20:38 »
"Dierffve i Gussum" (Gusum, Ringarum sn, Hammarkinds hd, Östergötland) kan vara den ende individen på 1500-talet som bär förnamnet Dierffve. I vart fall har Sveriges Medeltida Personnamn pekat ut att bara en Dierffve i Ringarums sn är känd, vilket inte kan syfta på någon annan än denne Dierffve i Gusum. Jag har sett honom i olika skattlängder där åren 1544-54. Källa 1544: : Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Östergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.04/1544: 3 (1544), bildid: A0048404_00136 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0048404_00136Nägon som sprungit på nån Dierffve/Djärve/Järve nån annanstans?
9
« skrivet: 2025-05-13, 22:01 »
Nimrotth Olsson var en av hingstridarna år 1564 som avlönades vid Stockholm slott. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1564: 28 (1564), bildid: A0045055_00209 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045055_00209Hittar inte namnet i Sveriges medeltida personnamn. Återfinns namnet i något annat namn-referensverk? Möjligen en äldre stavningsvariant på namnet Nimrod. Har dock inte heller sprungit på det namnet i äldre svenskt arkivmaterial. Kollar på eniro så finns det ett antal personer som heter Nimrod idag, men närapå alla har utländska efternamn.
10
« skrivet: 2025-05-13, 00:34 »
År 1597 nämns en "Hustru Condela, S:[alig] Jöns Månssons efterleffverska" i räkenskaperna för Svartsjö och Väntholmens kungsgårdar. Möjligen står det istället Candela. Inget namn som jag sett förut, och inte heller hittar i Sveriges Medeltida Personnamn. Låter inte direkt fornnordiskt i mina öron. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1597: 7 (1597), bildid: A0045378_00035 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045378_00035
11
« skrivet: 2025-05-12, 22:57 »
Erik Holmlund,
Har du uppmärksammat Pontus Möllers artikel i Släktforskarnas Årsbok 1998, "Släkten Sasse"?
Nämns Gillis Sasse i artikeln? Det finns många exempel på demonymer som så småningom går över till att bli regelrätta släktnamn som Friis, Holst, Bagge m.fl., så det är egentligen inget ovanligt med den glidningen, från demonym till släktnamn.
12
« skrivet: 2025-05-12, 18:25 »
En "Gillis Sasse" undertecknade en kvittens som ligger i räkenskaperna för Svartsjö kungsgård år 1557. "Sasse" var inget släktnamn i vanlig mening utan ett binamn eller demonym, för personer från Sachsen. Möjligen kan demonymen Sasse ha använts om tyskar generellt, och inte enbart om tyskar från specifkt Sachsen. Kvittens är författad på tyska, eller vid närmare granskning så verkar den vara författad på en blandning av tyska/svenska. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1557: 13 (1557), bildid: A0045008_00149 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045008_00149
13
« skrivet: 2025-05-10, 11:21 »
I det korta mantalet för Uppsala slott år 1604, räknas upp en "Angoria på Edha". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1604: 22 (1604), bildid: A0045525_00035 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045525_00035Nån annan som sett det namnet? Hittar det inte i SMP. Adelsmannnen Per Månsson Silfversparre ska ha skrivit sig "till Billesta och Eda" (Lagga sn) och han ska ha haft en dotter Aurora (adelsvapen.com). Kan Angoria vara en variant på Aurora? Aurora Persdotter Silfversparre var gift med fogden Didrik Persson Ruuth, som om jag förstått rätt gick i landsflykt i Polen vid år 1600, med kung Sigismunds folk.
14
« skrivet: 2025-05-10, 08:34 »
En Skering fanns år 1538-39 i Edeby, Hölö sn, Hölebo hd, Södermanland (fast placerat i Upplands landskapshandlingar) Källor: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1538: 1 (1538), bildid: A0044663_00017 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044663_00017Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1539: 1 (1539), bildid: A0044667_00040 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044667_00040Med andra ord, en ännu tidigare Skäring, än den ovan rapporterade Skäring i Berga. Samma härad, Hölebo härad.
15
« skrivet: 2025-05-10, 06:13 »
År 1586 fanns en knekt Stänar Jönsson, avlönad vid Stegeborgs slott, Östergötland. Källa: Stegeborgs slott och ladugårdar (Brånäs, Södra, Rönö), Stegeborgs skärgård: Skällviks och Gryts snr, Söderköpings stad https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0048912_00091
16
« skrivet: 2025-05-08, 19:39 »
Låter definitivt slaviskt. I en lista över polska legoknektar i Västerbottens landskapshandlingar framkommer att två av dem bar förnamnet Woijciech, dvs samma förnamn som ibland stavas Wojtek. Det var ett 40-tal polacker som övervintrade i Skellefteå 1609/1610 inför krigståget mot Kolahus, och som då behövde utspisas. Så förnamnet ifråga har länge varit ett vanligt förnamn i Polen. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1610: 11 (1610), bildid: A0044471_00060 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044471_00060
17
« skrivet: 2025-05-05, 20:09 »
En "Nils Tatterkongh" hör till de befälspersoner i borgläger som får spannmål av befallningsmannen/fogden i Trögds härad, Johan Jakobsson, år 1599. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1599: 19 (1599), bildid: A0045403_00314 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045403_00314Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1599: 19 (1599), bildid: A0045403_00264 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045403_00264
18
« skrivet: 2025-05-04, 20:01 »
Yvonne> Du hittar en del om skeppsbyggmästaren om du googlar på "Isbrand Johansson". Denna publikation "Dutch experts in the early modern Swedish state" av Håkan Jakobsson vid Stockholms Universitet (2021) är extra intressant. Den har ett helt kapitel (s.107-110) om Isbrand Johansson. På engelska dock: https://www.diva-portal.org/smash/geta2:1546977/FULLTEXT01.pdfLite kul också att skeppsvraket som hittades 2017 på Skeppsholmen, verkar vara regalskeppet Scepter som byggdes av skeppsbyggmästare Isbrand Johansson. https://sv.wikipedia.org/wiki/Scepter_(1617)
19
« skrivet: 2025-05-04, 15:48 »
Carina> Ja, Asvid/Aswed får man absolut anse vara samma namn.
Ja, då är ganska vitt spritt. Tack för att du delade med dig!
20
« skrivet: 2025-05-04, 15:45 »
Yvonne, intressant om Margareta Isbrand. Är det Giresta som ligger sydos om Örsundsbro? Isåfall är det ju i samma trakt som Biskops-Arnö där skeppsbyggmästaren Isbrand Johansson var verksam.
21
« skrivet: 2025-05-03, 21:59 »
Bland de avlönade kammarskrivarna vid Stockholm slott år 1564 fanns en Biörnolff Håkansson. Någon annan som sprungit på förnamnet Björnulf i några källor? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1564: 28 (1564), bildid: A0045055_00178 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045055_00178
22
« skrivet: 2025-05-03, 21:54 »
Jag får ta tillbaks rapporten om namnet "Budrik". Jag läste uppenbarligen fel har jag senare insett.
Som synes i det länkade inlägget så är den första bokstaven ett H, inte ett B, och det finns ingen "u-skruv" ovanför det som jag först tolkade som ett litet u.
Det som istället står är ett felstavat Henrik. Det tycks vara skrivet "Hedrick" eller "Hndrick". Oavsett anser jag att namnet bör tolkas som Henrik, och inte Budrik.
23
« skrivet: 2025-05-03, 21:49 »
Har någon sprungit på namnet Åsved / Åsved söder om Medelpad?
Jag har sprungit på tre sådana exempel:
a) Åsved Olofsson, tegelslagare på Uppsala kungsgård år 1577
b) Raffval Åsvedsson, borgare i Gävle stad år 1572-1584
c) Åsved Clemetsson från Täfteå, Umeå som betalat tull i Älvkarleby år 1557
Jag är välbekant med namnet från Västerbotten där det finns flera Åsvid/Åsved på 15-/1600-talen. Men då jag vid genomgångar landskapshandlingar i sydnorrländska landskap, mälardalslandskap och sydostokustliga härader, inklusive Öland, hittills aldrig har sprungit på några Åsvid som står skrivna bland allmogen ute bland bönderna, utan enbart dessa två exempel från städer, som är typiska inflyttningsorter, så undrar jag alltså om någon sprungit på Åsvid:ar bland allmogen söder om Medelpad?
För exempel på Åsvid/Åsved i Medelpad/Ångermanland/Västerbotten tar jag hjälp från Johan Nordlander:
Från "Skatte Bokenn aff Ångermanne Land pro Anno 1550" (Johan Nordlander, Norrländska samlingar 1-6) :
Jon Åswidsson, Sörflärke, Anundsjö sn, Ångermanland
Per Åswedsson, Törna, Ullånger sn, Ångermanland
Åswid Grelsson, Ersta, Dal sn, Ångermanland
Nils Åswidsson, Brunne, Gudmundrå sn, Ångermanland
Lasse Åswidsson, Utansjö, Högsjö sn, Ångermanland
Från "Skatteboken af Medelpad pro Anno 1550" (Johan Nordlander, Norrländska samlingar 1-6) :
Åsved Ersson, Hellgum, Njurunda sn, Medelpad
Erick Åsvesson, Skrängsta, Njurunda sn, Medelpad
Jon Åsvedsson, Lunne, Tuna sn, Medelpad
Erick Åsvedsson, Västerböle, Attmar sn, Medelpad
Åsved Ersson, Granlo, Selånger sn, Medelpad
Åsved Hindersson, Överkovland, Sättna sn, Medelpad
Från "Jordha Boocken wthaff Westhrabotnen 1543" (Johan Nordlander, Norrländska samlingar 1-6) :
Olaff Åsuitszon, Burträsk, Skellefteå sn, Västerbotten
Anwund Åsuitson, Burträsk, Skellefteå sn, Västerbotten
Åsuith Hindersson, Västra Tavelsjö, Umeå sn, Västerbotten
Åsuith Clemetszon, Täfteå, Umeå sn, Västerbotten
24
« skrivet: 2025-05-03, 21:24 »
En tidig Isbrand var den holländske skeppsbyggmästaren Isbrand Johansson som var verksam på flera svenska varvsorter på första halvan av 1600-talet, med byggnationer av örlogskepp åt flottan. Via googling hittar jag att han ledde bygget av Rikskronan i Harbovik(Uppland) och bygget av Scepter på Biskops-Arnö (1612). Själv har jag sprungit på Isbrand Johansson i källorna, redan 1601, då han kvitterar ut matförnödenheter från fogden på Skenäs kungsgård (Östergöland) för någon skeppsbyggnation som pågick där i närheten. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0049155_00048Är det ett sammanträffande att den Isbrand som Anders Karlsson rapporterade om tidigare i denna tråd är belagd ha koppling till Harbo(!), medan skeppsbyggmästaren Isbrand Johansson varit verksam i Harbovik?
25
« skrivet: 2025-05-03, 20:56 »
Ytterligare ett tillfällighetsfynd av Jöns Topprider, denna gång i räkenskaperna år 1599 för Skenäs (Skedenäs) kungsgård i Östergötland. Jöns Topprider har utfärdat en kvittens för sig själv och två kuskar(tolkar jag det som) att ha blivit utspisade av fogden på Skenäs. "Jöns Toprider och 2 kutzer (kuskar?) anammat ther på Jöns bewis 3 augustij 98 och 7 måltider" Det bör väl betyda att han var fortsatt anlitad av kronan som hingstridare. Något slott eller kungsgård bör ha varit hingstridaren Jöns Toppriders hemmabas, men hittills har jag alltså bara sett hans sporadiska avtryck i olika fogderäkenskaper i Södermanland/Östergötland. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Östergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.04/1599: 4 (1599), bildid: A0049130_00021 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0049130_00021
26
« skrivet: 2025-05-01, 18:21 »
En "Fremund i Näs" återfinns i Skedvi socken, Västmanland i 1574 års räkenskaper. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1574: 2A (1574), bildid: A0050667_00301 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050667_00301I 1575 års räkenskaper är stavningen en annan. "Frömund i Näs" kallas han då. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1575: 2A (1575), bildid: A0050670_00177 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050670_00177Jag har aldrig sprungit på det förnamnet förut. Nån annan som sett det någonstans? Namnet förekommer i Sveriges Medeltida Personnamn, där det hävdas att namnet är en variant på Fridmund.
27
« skrivet: 2025-04-29, 22:27 »
a) 1539 fanns en plats "Herseuick"(Hersevik) på Värmdö. Om en bonde "Erich i Vik" i Hemmesta fjärding står det "Än haffver han ett torp benmpdh Herseuick". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1539: 1 (1539), bildid: A0044667_00015 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044667_00015Jag bedömer det som troligt att Hersevik är den ursprungliga stavningen av det ortnamn på Värmdö som idag heter Herrvik, men nån Värmdökännare kanske har nåt bättre förslag? b) I knekthövitsmannen Christoffer Nilssons fännika med knektar från Ångermanland och Västerbotten fanns år 1565 följande två knektar, ståendes efter varandra: Ingemar Hersesson Björn Hersesson Källa: Militieräkningar, 1565 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1565/16 (1565), bildid: A0063475_00030 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063475_00030I ett tidigare inlägg i denna tråd nämnde Carl Szabad en Herse Ingemarsson i Brunna, Stigsjö sn (nämnd där 1542-74). Han nämner också att Herse Ingemarsson, enligt Tord Bylunds databas, hade två söner Jon Hersesson och Gisle Hersesson som återfinns som bönder i Brunna. Givet hur lågfrekvent som både namnet Ingemar och Herse var, så är det möjligt kanske rentav troligt att knektarna Ingemar Hersesson och Björn Hersesson var söner åt Herse Ingemarsson.
28
« skrivet: 2025-04-28, 17:29 »
En "Hustru Kielin i Liestad" finns i Gillberga sn, Västerrekarne härad, Södermanland år 1549 Källa:Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1549: 4 (1549), bildid: A0045907_00012 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045907_00012Jag är väl inte helt övertygad att "Kielin" är en variant av "Kiella". Tror mer på att "Kielin" är nån kortform av nåt tvåledat förnamn, men vilket? Kiellug? Hm, känns inte som nån vanlig övergång att -ug/ög skulle bli -in.
29
« skrivet: 2025-04-27, 13:58 »
Det står en Budrick Jacobsson bland klensmederna vid Uppsala slott år 1566. Jag har aldrig sett det förnamnet förut. Kollar i Sveriges Medeltida Personnamn på förnamn som börjar på "Bud-", "Böd-", "Bod-", "Bot-" men hittar inget förnamn har ändelsen -rik, som skulle kunna vara uppenbar el. möjlig variant på samma namn. Nån annan som sprungit på någon Budrik, eller har förslag på vad urformen skulle kunna vara. Eller hittar nåt snarlikt namn i något namnverk? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1566: 13 (1566), bildid: A0045068_00031 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045068_00031
30
« skrivet: 2025-04-26, 15:26 »
Någon som sprungit på namnet Ödfast någonstans? Har sett namnet i vitt skilda bygder, som Torslunda sn på Öland och Bygdeå sn i Västerbotten. "Ödvasth Olsson" i Skogsby, Torslunda sn, Öland, år 1535 Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Gärder och hjälper 1535, SE/RA/5101/5101.02/1 (1535), bildid: R0003525_00067 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0003525_00067"Ödfast Jonsson" i Östensmark (Estersmark), Bygdeå sn, Västerbotten, år Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1559: 11 (1559), bildid: A0044407_00086 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044407_00086i Bygdeå socken finns också bynamnet "Ödfastmark" som innehåller samma förnamn i förleden: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044407_00093
(bynamnet kom senare att stavas Edfastmark)
31
« skrivet: 2025-04-23, 19:29 »
En Narffve Persson fanns i Österboda, Möklinta sn (Mykletta), Övertjurbo härad, Västmanland, år 1555. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1555: 3 (1555), bildid: A0050566_00128 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050566_00128Jag bedömer att en standardiserad stavning vore Narve. Aldrig sprungit på namnet förut i svenska källor, men levande norrmän med förnamnet Narve har man ju hört om. Nån annan som sprungit på namnet Narve/Narffve i svenska äldre arkivmaterial? Även i Västmanland, fanns en Bengt Narffvidsson i Grythyttan, Noraskogs bergslag, Västmanland, i Älvsborgs lösen 1571. Källa: Älvsborgs lösen 1571, Älvsborgs lösen 1571, SE/RA/5116/16, bildid: A0065559_00282, sida 36 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065559_00282Jag bedömer att en normerad stavning vore Narvid. Nån annan som sprungit på det namnet? Jag håller det också som troligt att Narve/Narvid är olika varianter av samma namn. Båda namnen har jag enbart sett i Västmanland.
32
« skrivet: 2025-04-23, 19:17 »
En skattbonde Raskulf (Raskolff) finns i Bergby, Riala socken, Sjuhundra härad, Uppland, åren 1540-1547. (not: enligt Wikipedia hör Riala sn till Åkers skeppslag, men låg alltså under Sjuhundra på 1540-talet) Raskulf står alltid listad först av samtliga bönder i socknen. Ex, Källor: 1541: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1541: 8 (1541), bildid: A0044691_00047 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044691_000471547: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1547: 10 (1547), bildid: A0044775_00058 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044775_00058Nån annan som sprungit på namnet Raskulf/Raskolf?
33
« skrivet: 2025-04-23, 19:10 »
Jag nämnde en uppländsk fogde vid namn Killian Illiansson i tråden om namnet Killian häromdan.
Några andra exempel från Älvsborgs lösen 1571:
Ilian i Medheda, Tierps sn, Uppland
Ilian Andersson, Älvkarleby sn, Uppland
Ilian Mickelsson, Kåddis, Umeå sn, Västerbotten
Ilian stavas iblan Elian. Jag bedömer att Illian var vanligast förekommande i Uppland på 1500-talet. Har sett Illian även i Sörmland, Västmanland.
Sen har vi ju även Sankt Ilians kyrka/socken, som det funnits flera utav. Bl.a. i Enköping, Nyköping & Västmanland.
Jag klurar också på om namnet Ille, för vilket det finns en separat namntråd, kan vara en smeknamnsform av Ilian, men jag har inte hittat något säkert belägg för det.
34
« skrivet: 2025-04-20, 14:16 »
I 1599 års räkenskaper för Nyköpings slott, nämns i avlöningslistan en "Ölrick Krukemakare". Det finns en poäng i att påpeka i att det egentligen inte är avlöning, utan mer slottets utdelade gods till respektive person i listan, och Ölrick har fått något intressant som ingen annan fått, nämligen 12 tunnor "tydsk jordh". Antagligen nån slags lera som användes i kruktillverkningen. Så varför tar jag upp Ölrik i en tråd om Ulfrik? Jo, jag håller det för högst troligt att Ölrick Krukmakare (1599) är identisk med den Ulfrik Pottemakare (1595), verksam vid samma slott, med några års skillnad, som jag rapporterade om i första inlägget i tråden. Den "tyska jorden" som han använde ökar givetvis också sannolikheten att Ulfrik/Ölrik själv var tyskbördig. Källa, Ölrik: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1599: 21 (1599), bildid: A0046370_00048 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046370_00048
35
« skrivet: 2025-04-20, 10:23 »
Rörande Per Nanolfsson i Alvesta, Skedvi sn som jag nämnde i föregående inlägg. Jag har sett honom i några skattelängder som Per Nannesson. Men i Älvsborgs lösen år 1571 förekommer han under namnet "Per Nallesson" i Alvestad. Så det kanske är intressant att även den kortformen förekommer. Källa: Älvsborgs lösen 1571, Älvsborgs lösen 1571, SE/RA/5116/16, bildid: A0065559_00036, sida 27 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065559_00036
36
« skrivet: 2025-04-20, 10:14 »
En Olof Dragmansson finns på 1570-talet i Broby, Tumbo sn, Västerrekarne härad i Södermanland (dock i Västmanlands landskapshandlingar). Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1571: 7B (1571), bildid: A0055068_00055 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055068_00055Han förekommer även i andra skattlängder då andra stavningsvarianter förekommer, som "Olof Dramansson" och "Olof Dramundsson". Efter en koll i SMP (Sveriges Medeltida personnamn) så verkar det som att namnet Dragman faktiskt finns belagt, och därför bedömer jag det som att Dragmansson är rätta tolkningen rörande denna individ, varianterna till trots. Nån annan som sprungit på namnet Dragman?
37
« skrivet: 2025-04-20, 10:06 »
Först i listan över avlönat kvinnfolk vid Kungsörs kungsgård, Västmanland, år 1581, står en "Randel". En möjlig variant som hänger ihop med Randi? Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1581: 4 (1581), bildid: A0050701_00432https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050701_00432
38
« skrivet: 2025-04-20, 10:00 »
En Jon Ottwedsson betalade vid flera tillfällen under år 1587 för att nyttja Nyköpings slottskvarn. Jag har aldrig sprungit Ottved förut, och jag hittar inget namn i SMP (Sveriges medeltida personnamn) som liknar eller kan tänkas motsvara Ottwed. Nån annan som sprungit på namnet? Eller som hittar namnet i något förnamnslexikon? Jag tänker att möjliga varianter skulle kunna vara Otvid eller Åtvid/Åtved. Söker man i Sveriges Befolkning (RAs digitala folkräkningar 1860-1930) så får man en träff på Åtvid och en på Otvid. Källreferenser på Jon Ottwedsson: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1587: 21 (1587), bildid: A0046175_00028 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046175_00028Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1587: 21 (1587), bildid: A0046175_00036 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046175_00036
39
« skrivet: 2025-04-19, 09:00 »
Fogden på Sätra gård, Kilian Illiansson, stavade sitt förnamn "Chilianus" när han utfärdade en kvittens år 1600. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1600: 15 (1600), bildid: A0045426_00172 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045426_00172
40
« skrivet: 2025-04-18, 11:54 »
Någon annan som sprungit på förnamnet Håmund? Jag har sett några Håmund i 1500-talets skattelängder för Öster- och Västerrekarne härader i Södermanland, som förnamn på bönder i allmogen. SMP anger att det fanns ett medeltida förnamn Hamund. Och i Älvsborgs lösen 1571 har jag noterat att en av Håmund:arna faktiskt skrivs Hamund. Så det verkar ju som att Håmund är en variant av Hamund. Fanns en Håmundh i Tompt, Näshulta socken, Österrekarne härad, Södermanland, år 1555. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1555: 8 (1555), bildid: A0045944_00132 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045944_00132Fanns en Håmund i Åletorp i Västermo socken, Västerrekarne härad, Södermanland, på 1570-talet. Stavas Håmund i flera skattelängder. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1574: 2B (1574), bildid: A0055070_00068 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055070_00068Men i Älvsborgs lösen 1571 så stavas Håmund i Åletorps förnamn som Hamund. Källa: Älvsborgs lösen 1571, Älvsborgs lösen 1571, SE/RA/5116/16, bildid: A0065559_00211, sida 188 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065559_00211
41
« skrivet: 2025-04-18, 11:18 »
För 24 år sen rapporterade du om en Demetrius Anthonij i Västerlösa, i en tråd om namnet Demetrius. Bör väl handla om samme individ? Jag har sett Demeter/Demiter (mkt ovanligt dock) och liknande former av namn som Demetrius/Dmitri, eller vad nu den egentliga urformen ska betraktas som, då det väl inte är otroligt att det kan vara personer med utländska rötter. Mitter låter som en möjlig/trolig kortform av samma namn. https://forum.rotter.se/index.php?topic=125031.0
42
« skrivet: 2025-04-14, 23:42 »
Givet att Storbjörn/Störbjörn är en missuppfattning av Styrbjörn så har jag slagits över hur pass brett spridd denna missuppfattning var redan på 1500-talet. Jag ägnar mycket tid åt genomgångar av landskapshandlingar av östsvenska landskap. Storbjörn/Störbjörn har jag sprungit på väldigt många utav, men inte en enda gång har jag sett stavningen Styrbjörn. Däremot ser man ju andra varianter, som t.ex. Stålbjörn i Öja socken, i Södermanland. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1595: 5 (1595), bildid: A0050785_00047 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050785_00047Men Stålbjörn i Öja kallas Storbjörn i andra källor. Så det måste vara en missuppfattning ovanpå en annan missuppfattning? Öja låg under fogden i Kungsör, som hade en hel del folk i järnbranschen i sitt fögderi. Så han kanske hade lite försmak för metalliska tolkningar? Jag har inte sett varianten Stålbjörn nån annanstans.
43
« skrivet: 2025-04-14, 23:18 »
Nån annan som sprungit på förnamnet Fasbjörn? Troligen en variant på Fastbjörn. Fanns en Fasbjörn i Lista socken, Västerrekarne härad i Södermanland, på 1590-talet Lägger in två källhänvisningslänkar till två skattelängder med olika skrivare vid pennan. Källa 1593: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1593: 2 (1593), bildid: A0050776_00042 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050776_00042Källa 1591: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1591: 7B (1591), bildid: A0052876_00151 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052876_00151
44
« skrivet: 2025-04-14, 22:07 »
Har sett ett par Heden/Hiden i Björskogs socken, Åkerbo härad, Västmanland i mina nedslag i 1500-talskällor. a) Knekthövitsmannen Heden Jonsson, som Olle Elm påträffat i föregående inlägg verkar vara från just Björskog. I 1589 års landskapshandlingar finns en kopia på Heden Jonsson förläningsbrev på ett kronohemman i Ekna, Björskogs socken. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1589: 2B (1589), bildid: A0052869_00109 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052869_00109b) I 1583 års landskapshandlingar förekommer en Hiden Halvardsson i Åsta, Björskogs socken. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1583: 9 (1583), bildid: A0050713_00131 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050713_00131
45
« skrivet: 2025-04-14, 07:12 »
Fanns en "Nanolf i Spadeboda" i Skedvi sn, Västmanland år 1593. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1593: 2 (1593), bildid: A0050776_00033 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050776_00033I Alvesta, Skedvi sn, fanns samtidigt en "Per Nanolfsson". https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050776_00032Detta får man väl säga är samma trakter som fyndet som rapporterades tidigare i Fellingsbro på mitten av 1600-talet, av Anita Hiorth. Namnet verkar alltså ha viss förankring i området.
46
« skrivet: 2025-04-13, 17:36 »
Fanns en Ingevaste knekt i Broby, Torpa socken, Västerrekarne härad, Södermanland år 1581. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1581: 4 (1581), bildid: A0050701_00375 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050701_00375
47
« skrivet: 2025-04-02, 22:44 »
Samma kvinna, i samma räkenskaper, fast nedtecknat på en annan sida (se länk nedan), där stavningen är något annorlunda. Tycks vara skrivet "Randhij" i detta fall, men min bokstavstolkning kanske kan diskuteras? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045239_00118
48
« skrivet: 2025-04-02, 22:38 »
Randi tycks vara ett mycket ovanligt kvinnonamn. Så ovanligt att jag blev osäker om jag läst rätt, i räkenskaperna för Uppsala slott år 1578, där en "Randij Oluffsdotther" står bland fatburens kvinnofolk i avlöningslistan. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1578: 7 (1578), bildid: A0045239_00117 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045239_00117Sveriges Medeltida Personnamn tar inte upp namnet Randi. I Nordiskt Runnamnslexikon (Lena Peterson) förekommer "Randi" som mansnamn. Men runnamnslexikon har ett kvinnonamn Randvi, som jag misstänker är urformen för kvinnonamnet Randi.
49
« skrivet: 2025-04-01, 22:08 »
En Emfröd Persdotter står bland kvinnfolket som avlönades vid Uppsala slott år 1602 Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1602: 14 (1602), bildid: A0045483_00029 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045483_00029
50
« skrivet: 2025-01-29, 23:19 »
"Gift till landet" tolkar jag det som.
"Landet" är ett uttryck som jag ser samme präst har använt på andra ställen i samma volym, och det är ett uttryck som man rätt ofta kan se i fjällsocknars kyrkoböcker. Syftar oftast på kustsocknarna eller åtminstone socknarna nedanför lappmarksgränsen.
"Landet" är ju lite av ett luddigt uttryck och ger bara en väldigt bred och ospecifik vink om var man ska leta vidare, tyvärr.
51
« skrivet: 2024-12-02, 21:28 »
Hej Christer. Nej det verkar inte som att någon hittat något mera om Mårten Nyman.
Jag skriver detta inlägg också för att jag vill tacka för dina tidigare fynd, som du 2019-01-24 rapporterade om Mårten Nyman, i synnerhet uppgifterna som pekar på troligt ursprung i Nyland. Du flyttade verkligen fram positionerna för Mårten Nyman-forskningen där.
Kan dock i förbifarten notera att jag forskar på en annan Mårten med koppling till norra Västerbotten och Nyland. Det handlar om den Mårten Nilsson, som enligt Johan Bure var född i Östanbäck i Skellefteå och som blev kammarskrivare. Ingen tycks ha haft anledning att kolla upp honom. Men jag snubblade på honom och har börjat samla uppgifter om honom. Hittade honom först bland avlönade kammarskrivare vid Stockholm slott, där han finns t.o.m. 1602, och har undertecknat kvittenser som Mårten Nilsson Rhein. En man med samma namn dyker några år senare upp som tullnär i Helsingfors och Borgå 1610-1611, även där undertecknandes kvittenser med binamnet Rhein. Vet inte varför jag nämner detta. Mkt låg sannolikhet att det skulle finnas nån koppling till Nyman, men ändå lite av ett sammanträffande med en annan Mårten med koppling till Nyland.
52
« skrivet: 2024-11-04, 21:33 »
Du måste testa någon släkting från Enköpingssidan av släkten, t.ex. en tremänning som någon redan har föreslagit i tråden. Före du har gjort det så kan du inte dra slutsatsen att något är fel i släktträdet.
Det är många som råkar ut för att vissa sidor av släktträdet är kraftigt överrepresenterade i matchningslistor och andra sidor av släktträdet är kraftigt underreprsenterade i matchningslistan. Det kan bero på många olika orsaker. I vissa bygder har man varit extra flitiga med att göra DNA-tester, medan andra bygder har man inte alls DNA-testat sig i samma utsträckning. I vissa bygder är alla släkt med alla på många olika sättet, och har någon av ens sidor av släktträdet från en sån bygd, så kan en sån bygd bli kraftigt överrepresenterad i matchlistan. Har inga erfarenheter av DNA-forskning i just Ljungbytrakten dock, så vet inte hur det ser ut just där.
Det kan också vara så att nånting i ditt släktträd inte stämmer, som du misstänker, men det måste inte nödvändigtvis vara i det släktled som du har gissat dig till. Är det något som inte stämmer i släktträdet, som du misstänker, så måste du ringa in var felet är, och det kan du bara göra genom att testa släktingar. Det är så man använder DNA-testning som ett verktyg. Du kommer inte ifrån att du måste testa fler släktingar, när du hamnat i den här sitsen. Du måste säkerställa förutsättningarna för det fortsatta forskandet. Svårt göra det utan att testa fler släktingar.
53
« skrivet: 2024-10-29, 23:15 »
I Ersnäs, Luleå fanns en "Oltrud änchia" år 1581. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1581: 2 (1581), bildid: A0044439_00136 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044439_00136Namnet verkar inte finnas i Sveriges Medeltida Personnamn. Någon som sett namnet någonstans? Man skulle kanske kunna väcka invändningen att det kanske står Altrud, en möjlig variant av Altru, ett namn som för ett tag sen rapporterades från en annan by i Luleå socken, i denna tråd: https://forum.rotter.se/index.php?topic=124845.0Men jag tycker definitivt att det står O som första bokstav i namnet. Notera att på raden innan står en "Anna änchia". Inte samma inledande bokstav. Man kan nämna att jag för ett tag sen rapporterade ett fynd av namnet Maltru i Skellefteå socken, i en annan tråd. https://forum.rotter.se/index.php?topic=175687.0Alla tre, Altru(d), Oltrud, Maltru(d) är alltså singelfynd av -trud-namn från olika nordsvenska socknar. Börjar nästan likna lite av ett mönster.
54
« skrivet: 2024-10-27, 22:44 »
När det gäller -zynthius så är ju andra -zynthius-namn intressanta att jämföra mot. Kommer bara på finska Westzynthius. Ser att en del finska forskare menar att förste namnbäraren där, khde Knut Henriksson Westsynthius (ca 1555-1621) i Pedersöre, kan ha fått sitt namn efter bynamnet Westersund i Pedersöre sn, men jag är osäker om det är en spekulation eller om någon koppling till byn ifråga är belagd.
Om så är fallet så kan ju frågan vara löst. Finns väl sund i Säbrå sn?
Det som talar mot är väl att sund inte heter synt på latin. Å andra sidan, om man byter ut S:et i Säbrå mot ett Z men behåller det svenska Å:et (Zebråzynthius) så känns det väl inte som man följer någon strikt formel direkt.
Dock finns där också omständigheten att Knut Henrikssons mor var Katarina Eriksdotter Sursill från Umeå, Västerbotten, så det finns ju även något som skulle kunna tala till stöd för det andra spåret, "västfödd" eller "västbördig".
55
« skrivet: 2024-10-26, 18:44 »
Det som också stör mig är namnet Zebrozynthius. Vad betyder Zynthius?
"Synti", på latin = "att födas", på svenska Säbråfödd, eller Säbråbördig, blir väl betydelsen eller innebörden. Ändelsen "zynthius" förekommer ju även i andra latinska prästnamn, som t.ex. finländska prästsläkten Westzynthius.
56
« skrivet: 2024-10-23, 22:46 »
En Anund Mårtensson från "..... lapmark" låter döpa en son Nils den 12 november 1709 i Skellefteå socken. Är väl rätt troligt att det handlar om Anund Mårtensson från Arvidsjaur, nämnd ovan i tråden, då samer från just Arvidsjaur är tämligen överreprsenterade bland samer som gjort avtryck i Skellefteås kyrkoböcker. Källa: Skellefteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010174/C/1 (1699-1729), bildid: C0034373_00038, sida 29 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034373_00038
57
« skrivet: 2024-10-20, 20:42 »
Nu är det väl ännu en tämligen obelagd teori att Abraham Hansson skulle vara far till Per Abrahamsson. Men eftersom patronymikon Hansson diskuteras kring personer som skulle kunna vara Bureättlingar, så skulle man kunna lyfta in i diskussionen en individ som jag inte lyckats placera fullt ut. I registret för riksregistraturet år 1591 framkommer att Gästriiklands fogde Johan Sandersson fått kunglig order att städja en Hans Burman att uppsätta en bod på Ahleholmen (troligen Alderholmen i Gävle). Källa: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/81 (1591), bildid: A0038576_00219, sida 218Så vem var denna Hans Burman som synes ha varit verksam i Gävletrakten? En teori har jag ju. En Hans Andersson från Umeå var ju verksam borgare i Gävle. Han tillskrivs ofta efternamnet Grubb, men kallas väl oftast bara "Hans Andersson" i längderna ? Det är värt att påpeka att Hans Anderssons bror Jakob är belagd både med efternamnet Grubb och efternamnet Burman. För att komplicera det ytterligare så synes det också ha funnits en annan Hans Burman som bodde på Urvädersgränd i Stockholm. Denne Hans Burmans arvingar omnämns i Stockholm stads tänkeböcker år 1617. Någon som vet något ytterligare om honom?
58
« skrivet: 2024-10-19, 16:27 »
Brukspatronen Peder Pedersson Strömbäck i Gävle hade ju en hustru som hette Catharina (d.1744). Ganska troligt att det är hon som tituleras "madame Catharina Strömbäck", väl?
59
« skrivet: 2024-10-14, 20:25 »
Skattlanden står i uppbördslängderna från 1695 och framåt, även om inte de inte står i alla uppbördslängder, som t.ex. 1711, 1720, 1723 års uppbördslängder.
Före 1695 finns mig veterligen inga längder där skattlandsnamnen framgår. För Umeå lappmark finns dock Jonas Gäddas karta från år 1671 där innehavarnas namn står namngivna på kartan. Men det gäller bara Umeå lappmark. Dock kom ju några skattland att överföras från Gran, Umeå lappmark till Arvidsjaur. Det handlar om de skattland som ungefärligen motsvarar dagens Malå kommun. De skattlanden är med på Gäddas karta.
Före 1695 kan man ibland i domböcker hitta ledtrådar om vem som var innehavare av något skattland utifrån tvistemål.
60
« skrivet: 2024-10-08, 23:08 »
År 1617 fanns en bonde Fortunatus Jonsson i Fanesta (Fansta) i Bälinge socken, Uppland, i tiondelängden. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1617: 14 (1617), bildid: A0045775_00231 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045775_00231Nån annan som sprungit på det förnamnet, eller är det månne ett unikum?
61
« skrivet: 2024-09-28, 18:53 »
En Marqward Holst var fogde i Långhundra och Seminghundra härader i Uppland åren 1550-1561. Tillnamnet "Holst" är en så kallad demonym som indikerar att fogden kom från Holstein. Därför är det intressant att exemplet på förnamnet Markvard som tas upp i det trådstartande inlägget också handlar om en person med rötter i Schlesvig-Holstein. Fogden Marqward Holst förekommer i klagomålsregistret. Tydligen hade allmogen en hel del klagomål att anföra mot honom. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Klagomålsregister, SE/RA/5101/5101.15/1 (1552-1560-t), bildid: A0071008_00103 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071008_00103
62
« skrivet: 2024-09-24, 20:43 »
I löningsregistret år 1561 för Stockholms slott, under fatburens kvinnfolk finns en "Reverentia". Aldrig sett det namnet förut. Nån annan som sprungit på det namnet? Eller kan hitta det i något referensverk för förnamn? Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Löningsregister, SE/RA/5101/5101.17/4 (1561-1566), bildid: A0070948_00017 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070948_00017
63
« skrivet: 2024-09-20, 21:07 »
Fogdehustrun Signella Mickilsdotter står i löningsregistret för Stockholms hospital Danviken år 1609. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1609: 7 (1609), bildid: A0045594_00059 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045594_00059Ser inte den varianten som belagd i SMP.
64
« skrivet: 2024-09-20, 19:27 »
Finns en "Orsle rågerske" som avlönas vid Danvikens hospital år 1565. Kanske, eftersom kvinnotitlarna regelbundet stavas med avslutande -e, t.ex. bryggerske, baggerske osv, så kanske namnet ska tolkas "Orsla Rågerska". Är väl inte helt orimligt att tro att det är ytterligare en variant på Ursila. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1565: 16 (1565), bildid: A0045056_00017 [size=78%] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045056_00017[/size]
65
« skrivet: 2024-09-19, 21:28 »
9 juni 1577 blev en Bissura Tattar inskriven på sjukstugan på Danvikens hospital. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1577: 13 (1577), bildid: A0045226_00023 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045226_00023Jag har noterat att det förekommer diskussioner om var personer som i källorna kallas för "tattare" kom ifrån, och det kanske finns anledningar att tro att de kan ha kommit från olika håll, under olika inflyttningsvågor. Hursomhelst, ett så pass ovanligt förnamn som "Bissura" kanske kan ge någon ledtråd? Till att börja med så kanske man fundera om det är ett kvinnonamn eller ett mansnamn? Det låter mer som ett kvinnonamn i mina öron, men varför står det då inte "tatterska", som jag har sett användas i vissa historiska källor. Det allsmäktiga google ger några intressanta sökträffar, men det pekar åt olika håll. " Bisera is a feminine name of South Slavic origin meaning pearl that is in use in Bulgaria, Bosnia and Herzegovina, North Macedonia, Serbia and other countries. "https://en.wikipedia.org/wiki/Bisera#:~:text=Bisera%20is%20a%20feminine%20name,Macedonia%2C%20Serbia%20and%20other%20countries." Bishara, Beshero, Bechara or Beshara (بشارة) is a common Arabic and Coptic name in the Middle East. It is most common in Egypt, Iraq and Syria. In Arabic, Bishāra means “Good News” an Arabic word which is the equivalent to Greek εὐαγγέλιον [/size]euangélion[/color], meaning “The Gospel”. As such, bearers of this surname are predominantly Christian. [/size]"
[/color] https://en.wikipedia.org/wiki/Bisera#:~:text=Bisera%20is%20a%20feminine%20name,Macedonia%2C%20Serbia%20and%20other%20countries.Kanske någon annan har något annat intressant uppslag?
66
« skrivet: 2024-09-17, 22:00 »
År 1572, i listan över personer inkvarterade på Danvikens hospital, finns flera kvinnor med förnamnet Edelin. Högst sannolikt en variant på Elin, som skrivaren har valt att använda. När man kollar Sveriges medeltida personnamn (SMP) så finns givetvis oerhörda mängder av belägg av namnet Elin i olika varianter i de medeltida källorna. Som författarna bakom SMP också menar, så har även jag alltid varit av uppfattningen att Elin är en variant av Helena. Det har jag massa egna belägg för. Men det som gör mig förbryllad är att trots den ofantliga mängd av varianter på namnen Helena/Elin som finns belagda redan på medeltiden, så finns det tydligen inga belägg för någon variant med ett en extravokal + d i inledningen på namnet. Exempelvis på denna sida finns två Edelin. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1572: 12 (1572), bildid: A0045173_00226 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045173_00226Noterbart är att skrivaren väljer att skriva Karin/Katarina som Kaderin och Malin/Magdalena som Madelin, men skillnaden där är ju att för de namnen så är det inget ögonbrynshöjande att en skrivare väljer att stava med ett d.
67
« skrivet: 2024-09-15, 23:19 »
"Fru Peternilla" räknas upp år 1554 bland de som skänkt tomtöresmalt på Gråmunkeholm, enligt räkenskaperna för Danvikens Hospital. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1554: 25 (1554), bildid: A0044935_00091 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044935_00091Tänker att Peternilla borde vara en tidig variant av Pernilla. Någon annan som sprungit på namnet Peternilla? Eftersom hon tituleras fru så är hon antagligen hustru åt någon adelsman. Kanske är hon rent av identisk med den Pernilla Nilsdotter som omnämnes i Roger Axelssons inlägg ovan.
68
« skrivet: 2024-09-08, 23:14 »
Åtminstone åren 1572-82 fanns det en Libbert Eriksson i Barkare socken, i Västmanland. 1572 står han skriven i byn "Lööth". 1581-82 står han skriven i byn Västeräng. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1572: 6 (1572), bildid: A0050657_00100 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050709_00352Libert/Libbert är ett märkligt namn. Hittar ingen bra motsvarighet i SMP. SMP har iofs förekomster av "Libbe", och det skulle ju kunna vara en kortvariant av Libert.
70
« skrivet: 2024-09-06, 02:58 »
Här är en lista över personer med förnamn Könik eller patronymikon Köniksson, som jag hittat under 1500-talet. Jag brukar vara väldigt noggrann med att ange exakta källhänvisningar men i detta fall vore det enormt omfattande, så jag väljer att sammanfatta var individerna bodde och geografisk hemort. Uppgifterna kommer främst från landskapshandlingar, Älvsborgs lösen, militieräkenskaper. Skulle någon vilja ha källhänvisningar kring någon specifik Könik så hojta.
Uppland
Peder Köniksson, Näsboda, Älvkarleby socken, år 1570-78
Könik Persson i Näsboda, Älvkarleby 1588, kronobonde, "på Grundet", Älvkarleby socken, år 1593-99
Hälsinglands norra fögderi
Könik Olsson, Tjärnemyra, Sunnansjö, Delsbo socken 1542-98
Olof Köniksson, Sunnansjö, Delsbo socken 1576-88
Könik Larsson, Modika (Moviken), Norrbo socken 1542-82,88
Per Köniksson, Modika, Norrbo socken 1586-90
Jon Köniksson, Modika (Moviken), Norrbo socken 1583, 86-1600
Jon Köniksson, Bjuråker socken, 1585
Olof Köniksson, Hånick/Hånåker, Harmånger socken 1543-93,1600
Nils Köniksson, Ösby, Rogsta socken 1543-98,1600
Per Köniksson, Hovsätter, Rogsta socken 1561-88
Lasse Köniksson, Berga, Idenor socken, 1573-98
Könik Larsson, Idenor socken 1584
Olof Köniksson, borgare i Hudiksvall 1590-1600
Per Köniksson, borgare i Hudiksvall 1591-1606
Per Köniksson, trumslagare vid Mårten Larssons fänika med Hälsingeknektar 1583-84
Västerbotten - Umeå socken
Könik Olsson, Baggböle, Umeå 1546-1588
Könik Håkansson, Nyby, Umeå sn 1587-1594
Anders Köniksson, Tjälamark, Umeå 1547-74
Anders Köniksson, Böle, Umeå sn 1580-1581
Könik Andersson, Västerteg, Umeå sn 1594-
Könik Håkansson, Nyby, Umeå sn 1587-94
Västerbotten - Skellefteå socken
Könik Persson, Falmark, Skellefteå sn 1551-78
Olof Köniksson, Falmark, Skellefteå sn 1581-1617
Könik Eriksson, landsskrivare & fogdetjänare i Skellefteå, Lövånger & Bygdeå socknar 1561-64. 1564 vid Umeå kungsgård. Sista spåret en kvittens daterad i Kalmar juni 1564.
Per Köniksson, knekt från Skellefteå socken, vid Per Olssons fänika med Västerbottensknektar 1585-90
Olof Köniksson, knekt vid Karl Börilssons fänika med Västerbottensknektar 1591
Den mest namnkunniga personen har jag utelämnat från listan. Ärkebiskop Per Köniksson. Var bodde han, egentligen? Någon som noterat honom i några källor av typen uppbördslängder?
Jag vill också fästa uppmärksamhet på att i 1500-talskällor stavas namnet oftare med inledande Kiö- än Kö-, så namnnormering Könik kan diskuteras. Kanske borde vara Kiönik eller Kjönik. Också värt att påpeka är att namnet förekommer i Norge där man oftast normerar namnet till Kjønik. Jag har t.o.m. sett norska forskare stava namnet Tjønik,
Namnet inleds utan tvivel med ett inledande Tj/Kj-ljudet. Påståendet att namnet skulle vara en tysk namnform har en del frågetecken. Hur välunderbyggt är det egentligen? Kan någon påvisa något exempel på att hårda K blir ett tj-ljud i några andra tyska namn?
Det faktum att de flesta referensverk stavar namnet med ett avslutande G visar dessutom att man inte ens har försökt skrapa på ytan och försöka forska på namnet, alternativt haft väldigt tunnt och/eller sentida källunderlag att utgå ifrån. Det avslutande G-et vinner mark på 16- och 1700-talen, i synnerhet när släkter där namnet förekommer flyttar in områden där namnet förut inte förekommit. För mig synes stavningen med ett G på slutet, vara ytterst sällsynt i 1500-talskällor, och det är väl snarare troligt att det avslutande G:et är en ren missuppfattning som uppstått hos skrivare som förut inte kommit i kontakt med namnet. Det förekommer även påståenden att namnet skulle vara typiskt "nordnorrländskt", vilket inte visar sig vara sant i ett 1500-talsperspektiv. Vid mitten av 1500-talet är namnet Könik vanligast med bred marginal i Hudiksvallstrakten. Samtliga belägg av namnet Könik i Hälsingland kommer från socknar inom en 3-mila radie runt där staden Hudiksvall kom att grundas på 1580-talet.
Som en liten sidoparantes skulle man kunna fundera kring vem Per Köniksson i Älvkarleby egentligen var, och var han kom ifrån. Någon Könik förekommer inte i uppbördslängderna för Älvkarleby socken eller dess grannsocknar före Per Köniksson dyker upp där.
71
« skrivet: 2024-09-02, 22:21 »
Förnamnet Schering förekommer i adelsätten Rosenhane, som stammar från rikskammarrådet Schering Eriksson Arp, som jag ibland sprungit på i olika 1500-talskällor. Men då jag inte hittat något om Schering Arps moder har jag tänkt att han kanske hade utländskt påbrå, som kanske skulle kunna förklara det ovanliga namnet. Men nu sprang jag på en bonde i Trosa socken, Södermanland som kallas "Skäring i Berga", i tiondelängden 1582. Så namnet verkar ju även förekomma bland allmogen, om än i mycket låg frekvens. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1582: 9 (1582), bildid: A0046096_00316 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046096_00316Någon annan som sprungit på förnamnet Skäring?
72
« skrivet: 2024-09-02, 00:21 »
År 1617 fanns en Siöbjörn i Kistada (Kista) i Väddö socken, Uppland. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1617: 23 (1617), bildid: A0045781_00246 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045781_00246
74
« skrivet: 2024-08-31, 20:06 »
Namnet Hårik / Horik är onekligen fascinerande, eftersom, mig veterligen så är namnet bara känt tack vare Rimberts krönika om Ansgar och de danska vikingatida konungarna Hårik I och Hårik II. Vet någon måhända om namnet finns belagt i något av våra nordiska grannländer, utöver de danska vikingakungarna, kanske under medeltiden?Tyckte namnet var så intressant att jag har kartlagt Torsvi-Hårik lite ytterligare. Hårick i Navesta, Torsvi socken finns där 1594-1601. Han är frälselandbo under Fru Beata till Steninge. Sen ser jag ingen Hårick i Torsvi socken på flera år, men 1610-1617 finns det en Håråk/Hårek i Hovgården, Torsvi socken. Han är frälselandbonde under frälsemannen Erland Johansson, enligt jordaböckerna. Samtidigt, enligt tiondelängderna finns det en Hårick som växelvis står skriven i Torsvi respektive Torsvibyn (som är olika platser i socknen). Hårick i Torsvi år 1610, Hårick i Torsvibyn år 1613, Hårick i Torsvi år 1615, Hårick i Torsvibyn år 1617. Trots de olika platserna är det väl troligt att tiondelängdernass Hårick är identisk med jordaböckernas Hårek i Hovgården. Lika säker på att Hårek/Hårick i Hovgården är identisk med Hårick i Navesta kanske man inte kan vara, men givet namnets ovanlighet så är det givetvis möjligt, kanske att man kan dra till med att det är troligt. Ett av de sista källavtrycken jag hittat, från år 1617: "Hårek i Håffgården" (dvs Hårik i Hovgården, Torsvi socken. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1617: 14 (1617), bildid: A0045775_00124 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045775_00124Torsvi socken, som jag förut aldrig känt till verkar vara ett intressant område. Trots sin litenhet har Torsvi gott om runstenar och en fornborg, samt ligger ett kort stycke från Konungs-Husby. Det finns hammarplatser som nuförtiden tolkas som tingsplatser, vad jag förstått. Märkliga eldrelaterade önamn. Brandholmssund, där fornborgen ligger och Eldholmen. Noterade i uppbördslängderna att kronan hade ett kronotorp i Brandholmssund under tiden jag kollat, 1590-1620.
75
« skrivet: 2024-08-25, 14:01 »
I Navesta, Torsvi socken, Trögds härad, Uppland finns i hjälpskattelängden 1599 en "Hårick". Har aldrig sprungit på det namnet förut. Nån annan som gjort det? Namnet förekommer inte i Sveriges medeltida personnamn. Det förekommer inte heller i svenskt runnamnslexikon, men där finns "Au(d)rik" som jag tror anses vara föregångare till förnamnet Erik. Kanske även Hårick är en variant av Audrik? Namnet Erik, i sin moderna form, förekommer samtidigt år 1599 i Torsvi socken, vilket tyder på att man såg Hårick som ett annat namn än Erik. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1599: 9 (1599), bildid: A0045399_00260 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045399_00260Tillägg: Hårick i Navesta fanns där även år 1594: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045357_00025
76
« skrivet: 2024-08-25, 11:24 »
Jag startade denna tråd för 25 år sen. Inte varit många rapporter om förnamnet men nu har hittat ytterligare en Rickvid. Det fanns en "Rickved i Svina", Hara (Harbo) socken, Våla härad, Uppland, i 1599 års fogderäkenskaper. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1599: 9 (1599), bildid: A0045399_00088 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045399_00088
78
« skrivet: 2024-08-24, 21:47 »
Ja, namnet låter typiskt nordiskt, och det är definitivt mycket ovanligt. Sveriges Medeltida Personnamn listar "Thingfast" som jag tänker troligen är samma namn. SMP nämner två förekomster och "NRL"=norrländskt. Men jag har harvat mycket i norrländska 1500-talshandlingar utan att springa på namnet. Nyss kollade jag genom en hjälpskattelängd för år 1599, men hittade ingen Tingvast i Simtuna härad. Däremot, i grannhäradet, fanns en "Tingwast i Huseby" i Torstuna socken i Torstuna härad. Namnet kan ha gått ur mode i norrland, men verkar ha varit kvar i bruk lite längre i hörnet av Uppland där Simtuna/Torstuna ligger. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1599: 9 (1599), bildid: A0045399_00081 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045399_00081
79
« skrivet: 2024-08-24, 20:15 »
Ser i Tommys inlägg ovan, att namnet Lindorm verkar ovanligt i Uppland. Men jag snubblade över en Lindorm Svensson som fanns i Lindasunda, Teda socken, Åsunda härad, Uppland, år 1599.Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1599: 9 (1599), bildid: A0045399_00073 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045399_00073Samma år, 1599, finns en Nils Lindormsson skriven i Öregrunds stad, Uppland. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1599: 9 (1599), bildid: A0045399_00187 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045399_00187
80
« skrivet: 2024-08-24, 12:46 »
År 1578 finns en frälsebonde Winholt Eriksson i Rasbo socken, Uppland. "Winhultt Eriksson" i Lapstad (Lejsta?), i Rasbo socken Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1578: 14 (1578), bildid: A0045246_00114 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045246_00114"Winholt Ersson", i tiondelängden i samma volym,, framkommer att han är frälsebonde under Nils Röning (dvs Ryning). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045246_00188I SMP finns bara ett belägg, från 1489, och där påstås att Vinholt är inlånat, tyskt. I SMP framkommer inte i vilket landskap som 1489 års belägg kommer ifrån. Jag är lite nyfiken på var detta enda medeltida belägg är hittat. Nån annan som sprungit på någon Vinholt/Winholt?
81
« skrivet: 2024-08-24, 10:12 »
Några Finvid som jag har snubblat över: a) Finvid Persson i Helleby, Vaksala socken, Uppland, år 1578 (eg. "Finuidh" Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1578: 14 (1578), bildid: A0045246_00042 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045246_00042b) Tomas Finvidsson i Sandika, Harg socken, Uppland, år 1554 Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1554: 4 (1554), bildid: A0044918_00065 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044918_00065c) Finwedh i Årresäter, Övre Järna socken, Södermanland, år 1581 Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1581: 2 (1581), bildid: A0046080_00056 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046080_00056d) Erik Finvidsson, Bodebyn, Luleå socken, Norrbotten, år 1554 Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1554: 12 (1554), bildid: A0044393_00057 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044393_00057(finns även i samma by år 1564) e) En "Finved lappetolk" omnämns i fogderäkenskaperna för Västerbottens län år 1601 "Haffwer Clas Tubbin och Finved Lappetolck med deras sälskap bekomidt till förtäringh på lapearcken och in till Rytzegräntzen som cammaråds sedll förmäler, gifwen then 9 juni åhr 601" Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1601: 4A (1601), bildid: A0044459_00220 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044459_00220
82
« skrivet: 2024-08-19, 20:51 »
Fanns en "hustru Elseby" i Fänja, Årsunda socken i Gästrikland, år 1606. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1606: 12 (1606), bildid: A0044075_00112 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044075_00112
83
« skrivet: 2024-08-17, 21:35 »
I Movattnet, Själevad socken, Ångermanland, finns år 1570 en skattebonde vid namn Widerich Öndesson. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1570: 1 (1570), bildid: A0044309_00059 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044309_00059
84
« skrivet: 2024-08-15, 23:21 »
I Gästrikland hittar jag ett par personer med förnamnet Atmar i Ockelbo socken, år 1573: a) Athmar Andersson i Wlfstadh, Ockelbo socken. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, , SE/RA/5101/5101.06/~/6 (1573), bildid: A0021581_00085 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021581_00085b) Athmar Larsson i Nörboo, Ockelbo socken. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, , SE/RA/5101/5101.06/~/6 (1573), bildid: A0021581_00086 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021581_00086Samma år finns det två personer i grannsocknen Hamrånge, som heter Arthemar: c) Arthemar Pedersson, [lyckas inte uttyda byanamnet], Hamrånge socken d) Arthemar Olofsson, Åby, Hamrånge socken Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, , SE/RA/5101/5101.06/~/6 (1573), bildid: A0021581_00095 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021581_00095Har aldrig sprungit på dessa namn förut. Tänker att Atmar och Artemar antagligen handlar om olika former av samma namn. Nån annan som sprungit på namnet? I SMP hittar finns många medeltid fynd av namnet Atte, som ju är tänkbart besläktat, men jag ser inga belägg för Atte ihop med namnsuffixet -mar.
85
« skrivet: 2024-06-09, 00:01 »
Hittade en Ödbjörn i Olsta, Irsta socken, Västmanland, år 1582. Det är bara 28km från Arnö där den kände runristaren Ödbjörn var verksam på 1100-talet. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1582: 10 (1582), bildid: A0050709_00312 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050709_00312
86
« skrivet: 2024-05-29, 22:26 »
Någon annan som sprungit på kvinnonamnet Telska eller Telsika någonstans? Snubblade över "Telsika Karlsdotter" i räkenskaperna för Västerås slott och län, år 1550. Första gången jag ser det förnamnet. Av tyskt ursprung enligt Sveriges Medeltida Personnamn. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1550: 7 (1550), bildid: A0050530_00058 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050530_00058
87
« skrivet: 2024-05-26, 03:00 »
En prebendelandbo Anders Röricksson fanns i Sudhersta i Bondkyrka socken, Uppland, år 1542. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1542: 11 (1542), bildid: A0044707_00353 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044707_00353
88
« skrivet: 2024-05-26, 02:28 »
I Forsbo ottung i Norunda härad, Uppland fanns ett bebyggelsenamn "Hålwedsby" år 1542. En "Mickel i Hålwedsby" står skriven där. Hittar inte platsen på någon modern karta, men utifrån byar nära i listan så bör det ha legat i närheten av Altomta och Järsta. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1542: 11 (1542), bildid: A0044707_00282 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044707_00282
89
« skrivet: 2024-05-25, 01:34 »
Fanns en "Hålvitt" i Lytta, Svistebo (Svista) ottung, Bälinge sn, Uppland, år 1541. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1541: 4 (1541), bildid: A0044687_00081 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044687_00081
91
« skrivet: 2024-05-12, 20:59 »
En "Tidebrand i Marsäng", Bergshammar socken, Södermanland, betalar tionde år 1588, enligt räkenskaperna för Rönö och Jönåkers härader. Jag har aldrig sprungit på det namnet förut, och det tycks saknas i såväl Sveriges Medeltida Personnamn och Nordiskt Runnamnslexikon. Nån annan som sprungit på namnet eller något liknande namn? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1588: 16 (1588), bildid: A0046188_00052 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046188_00052
92
« skrivet: 2024-05-12, 15:30 »
Ca 10km öst om Nyköping finns en by som heter Tattartorp. Tystberga Hembygdsförening har en websida om Tattartorp: https://www.hembygd.se/tystberga/plats/12868/text/6392Det står att gården tillkom 1587, kallades då Hult, att det kallas "tattarbol" år 1603, och att namnet "Tattartorp" används första gången i Älvsborgs lösen 1613. Jag tycker att det är relevant att nämna då detta torp tillkommer vid den tid då tattarkungar och tatterska furstar omnämns i olika räkenskaper för Nyköpings slott, så det är ju inte osannolikt att det finns ett samband. En detalj slår mig rörande texten på Tystberga Hembygdsförening. Namnet "Tattartorp" hittar jag i en skattlängd för år 1603, alltså 10 år innan hembygdsföreningen påstår att namnet är känt. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1603: 16 (1603), bildid: A0046424_00091 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046424_00091
93
« skrivet: 2024-05-11, 21:53 »
I 1605 års räkenskaper för Nyköpings slott och ladugårdar omnämns "Anders Topprider" i utspisningsregistret där en landsknekt tycks ha blivit bestraffad med en månads arbete vid Bränn Ekeby bruk. "Till en landsknecht som haffver stullit ifrån Anders Topprider. Bokade malm och annat arbete giorde han widh Brenne Ekeby och bekommit uthi 1 monat" Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1605: 11 (1605), bildid: A0046446_00096 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046446_00096
94
« skrivet: 2024-05-11, 21:38 »
En "Hans Tatierkonung", tycks det stå, malde råg den 19 september 1587, enligt Nyköpings slottskvarns räkenskaper. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046175_00051Eftersom Jan efterfrågade mer om Lorentz Kruse kan nämnas att han också malde råg i slottskvarnen samma år. Ett rejält parti råg. 9 tunnor råg och 15 tunnor tullråg. Han tituleras "M.N.H. Kiöpman Lorens Kruse". Misstänker att förkortningen syftar på hertig Karls (blivande Karl IX) titel, att Kruse var anställd köpman. Men jag är inte säker, så jag lämnar tolkningen med viss reservation. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046175_00067År 1607 räknas "Lorens Kruse" upp som en av borgarna i Nyköpings stad i räkenskaperna för Nyköpings slott och ladugårdar. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046467_00194
95
« skrivet: 2024-05-11, 16:36 »
Den 29/30 juni 1587 malde "Topridaren" i slottskvarnen, enligt Nyköpings slottskvarns räkenskaper. Inget förnamn står utskrivet. Bara "Topridaren". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1587: 21 (1587), bildid: A0046175_00045 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046175_00045
96
« skrivet: 2024-05-09, 20:19 »
Ett nytt spännande fynd i räkenskaperna för Nyköpings slott år 1605. Konung Mtt:s till Swerige, underdåniga tienare, och bestelte ryttmästare öffver en phana ryttare, bekennes iag Bastian Bonatt thet hans K.Mts förskickade mig till Uplandh med twå Tatterska furstar att förfordra till hans K.Mtt uthi Örebro, medh fri fordenskap och täring och haffve för:ne furstar medh deras medföllie förtärtt uthi tu nattleger hos Lorens Kruse hwilkett als ähr rechnatt uthi penningar tiugu siu daler 4 öre hwilka fougten Jöns Andersson honom betalla skall, såsom och anammat widh slottet som Jöns Andersson haffver leffvererat till deras förtäring... Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1605: 11 (1605), bildid: A0046446_00226 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046446_00226Någon annan än jag som tycker att uttrycket "tatterska furstar" klingar lite annorlunda än "tattarkonung", även om det kanske handlar om samma individer ?
98
« skrivet: 2024-05-08, 21:25 »
I en längd över borgerskapet i Nyköpings stad, daterad 22 augusti 1609 nämns en "Tåprydh Anders." Ingen Nils Larsson eller Nils Larsson Topprider återfinns i samma längd. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1609: 17 (1609), bildid: A0046492_00194 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046492_00194I 1612 års räkenskaper för Nyköpings slott nämns dock "Nils Larsson Toprider borgare uthi Nyköping hafver bekommitt uthi sinn betalning för dhet han hollitt F:Nådes Hertig Julij tienare till gest der på hans bewis den 21 juli 1613" Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1612: 5 (1612), bildid: A0046518_00048 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046518_00048
100
« skrivet: 2024-05-07, 19:38 »
Blev tidsödande att skriva av ordagrant. Här är länkar med korta sammanfattningar och länkar till kvittens från samma års räkenskaper, som i föregående inlägg, dvs år 1606 Kvittens av Lasse Jonsson och Anders Olofsson i Moraby i Mora socken, daterad 24 oktober 1606, med bomärken https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046451_00285Kvittens av Bengt Nilsson Dalkarl s:3dje, daterad 30 juni 1607 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046451_00290Kvittens av Peder Knutsson Dalkarl, daterad 22 november 1606, för utförda arbeten under "förledne sommar", med bomärke undertecknat. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046451_00292Kvittens av Olof Eriksson boendes i Mora socken i "Nåra"? och Olof Mattsson i "Bonanes" (Bonäs?) "anammat till wåra stallbröder nämligen 27 pärsoner", undertecknat med bomärken 9e november 1606 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046451_00293
101
« skrivet: 2024-05-07, 19:20 »
Lars Jonsson och Anders Olofsson Dalekarlar i Mora sochn uthi Moraby hafve s. 27
uthi 14 dagar bekommit för stafvens wadh de hafve huggit widh Brenn Ekeby och uproph
der på deras quitens den 24 octob: 606.
Olof Eriksson i Mora ooch Olof Matsson Dalekarlar hafve s 27 huggit widh Brenn Ekeby bruk
587 stafver och der opå bekommit som wår quitens förmäls den 9 Novemb 606
Per Knuthssons dalekarlar hafve s.4 huggit widh Brenn Ekeby bruk opå Femören och
Oxsellön 332 stafver och der opå bekomit som deras quitens förmäler. Den 20 Novemb: 606
Olof Larsson Dalekar hafver s.3 huggidt stafvens wedh Brenn Ekeby såsom och ladugårdstimber
och Oxlö stafwens wedh der på bekommit som deras quitens förmäls den 30 Maij 607
Några av dalkarlarna hade tydligen varit på öarna Femören och Oxelön, vid dagens Oxelösund, och arbetat. Reservation för texttolkningsfel. I synnerhet är jag osäker på hur detta "stafwens" ska tolkas. Stavved? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1606: 4 (1606), bildid: A0046451_00084 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046451_00084
102
« skrivet: 2024-05-07, 18:57 »
Ok, Mikael, då kör vi  . Tar kvittenserna en per inlägg. Bekennes iagh Peder Knutsson Dalekar wthi Lechsann sochen Hiorttnäs s. ottonde att hafva anammat och upburit till kost wthi tre weckor af ehrlig och wälförståndig Jöns Andersson fougdte opå Nyköpings slot, spannmåll sex tunnor, salt ett lispund. Att dätta så i sanning ähr under mitt bomerkie, sampdt med Peder Hanssons bomerke i för:de socken i Slättebärg. Datum Nyköping denn 3 Juli 1604. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1604: 15 (1604), bildid: A0046433_00415 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046433_00415"s.ottonde" betyder "själv åttonde", dvs att Peder Knutsson i Hjortnäs kvitterade ut matvaror för åtta gubbars räkning. Peder Hansson från Slättberg i samma socken satte också sitt bomärke på kvittensen.
104
« skrivet: 2024-05-04, 21:15 »
När jag tröskar genom räkenskaperna för Nyköpings slott på Karl IX:s tid springer jag på en del notiser om dalkarlar, ofta namngivna med namn och hemsocken (noterat Mora, Orsa, Leksands socknar bl.a.), ibland står de även hemby, och som arbetade åt kronan där i trakten. Är dessa dalkarlars verksamhet i Nyköpingstrakten redan välkänd?
Eller vore det av intresse att jag postar dem jag sprungit på här? Jag forskar knappt överhuvudtaget på Dalarna, men det kanske är av intresse för nån annan?
105
« skrivet: 2024-04-28, 21:23 »
I tråden refereras till artiklar om släkten Danckwardt av Christer Pålsson i ÖGF-Lövet, som ska ha funnits att hämta/läsa på nätet, men länkarna dit fungerar ej. Någon som vet om dessa artiklar går att få tag på, på nätet någonstans? Eller som tagit hem artiklarna tidigare, och skulle kunna tänka sig att dela med sig av dem?
106
« skrivet: 2024-04-26, 22:34 »
Apropå Almqvists sammanfattning av Anders Eriksson Bröms fogdekarriär och min tidigare i denna tråd framlagda teori om att Almqvist kan ha slagit ihop två Anders Bröms till en. Den Anders Bröms som var fogde i Östra Rekarne 1600-1602, satt fängslad på Nyköpings slott från vecka 30 och åtminstone till vecka 52 under 1602 års räkenskapsår. Det framkommer i 1602 års räkenskaper. För 1603 års räkenskaper finns inga fånglistor såvitt jag kunnat se. Enligt Almqvist förekommer klagomål mot Anders Bröms i östra Rekarne i klagomålsregistret. Jag har inte kollat detta, men hans långa fängslande tyder iaf på att han hamnat i onåd. Även om man kanske inte helt kan utesluta att någon kunde bli benådad, och många år senare återuppta en fogdekarriär, så är väl oddsen rätt låga för att detta fängslande utgör slutet på fogdekarriären för den äldre fogden Anders Bröms. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1602: 9 (1602), bildid: A0046407_00162 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046407_00162
107
« skrivet: 2024-04-25, 00:21 »
Nu har jag "knäckt" ordet som jag inte inte hade uttolkat i mitt föregående inlägg om platsen för den stora mängden "tattare" i 1593 års räkenskaper.
Det syftar på "Väderbrunn", idag en by 5km väster om Nyköping.
I 1601 års räkenskaper nämns att Nyköpings slotts ladugårdsfogde, plus några slottstjänare, är skrivna under Väderbrunn.
108
« skrivet: 2024-04-23, 22:35 »
När jag hittade Olof Tattarkonung i 1595 respektive 1596 års räkenskaper för Nyköpings slott (se mina föregående inlägg) så kom jag ihåg att jag nyligen läst något om "tattare" i en tidigare räkenskap för Nyköpings slott, men utan att ta några anteckningar. Nu gick jag tillbaks för att leta upp den notisen. Jag hittade igen den i 1593 års räkenskaper för Nyköpings slott, i utspisningsregistret. "Ähr utspist till 16 tattare uthi 3 wickur och 13 tatterskor uthi 2 wickur till [wedhe? westra?] brunnen så som the arbette".
Och sen följer förteckning på maten som de utspisats med i samband med något arbete som de utfört. Som synes så har jag inte lyckats uttolka samtliga av orden i notisen. Eftersom denna notis är nära i tid, så är det väl ingen vild gissning att Olof Tattarkonung som nämns något år senare har någon koppling till denna tämligen stora grupp av s.k. tattare som befann sig i Nyköping. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1593: 19 (1593), bildid: A0046266_00140 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046266_00140
109
« skrivet: 2024-04-21, 20:05 »
Jag hittade Olof Tattarkonung på nytt, denna gång i 1596 års mantalsregister för Nyköpings slott. Han återfinns på slottet under vecka 4 år 1596, men då står han inte längre bland båtsmännen. Denna gång står Olof Tattarkonung under kategorin "Fångar". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1596: 24 (1596), bildid: A0046316_00075 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046316_00075
110
« skrivet: 2024-04-20, 20:49 »
En Jöns Topprider nämns i mantalet för Nyköpings slott år 1594, under rubriken Hingstridare. Den refererade källan pekar ut sidan i slottsräkenskaperna för mantalet vecka 52 men han förekommer även i listor över hingstridare för andra veckor. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1594: 13 (1594), bildid: A0046278_00292 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046278_00292
111
« skrivet: 2024-04-20, 16:24 »
I löningsregistret för Nyköpings slott år 1594 finns en rubrik "Pörterskor". Därunder står "Kristin Pörterska" och "Lussi Pörterska". Google ger noll träffar på ordet pörterska. I SAOB förekommer inte ordet. Så jag tycks ha funnit ha funnit ett "oupptäckt" ord. SAOB har dock ordet "Pörtekona" som är belagt på 1500-talet, ett ord som sannolikt har samma innebörd som "pörterska". "(3) -KONA. (pörte- 1565. pörtes- 1554—1562) (†) kvinna som hade till uppgift att sköta en torkbastu (för malt) l. dyl. KlädkamRSthm 1554 A, s. 62 a. Därs. 1565 G, s. 8 b. —" (SAOB) Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1594: 13 (1594), bildid: A0046278_00169 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046278_00169
112
« skrivet: 2024-04-20, 11:44 »
En "Olof Tattarkonung" står bland de avlönade båtsmännen vid Nyköpings slott, år 1595, vecka 41. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1595: 7 (1595), bildid: A0046290_00359 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046290_00359Vecka 42 framkommer att "Olof Tatterkongh" är båtsman på Hanen, ett av kronans skepp. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1595: 7 (1595), bildid: A0046290_00360 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046290_00360
113
« skrivet: 2024-04-19, 20:28 »
En "Wlffrik Pottemakare" står bland avlönade hantverkare vid Nyköpings slott år 1595. Ulfrik vore en rimlig normaliserad stavning, tänker jag. Aldrig sett det namnet förut, även om det väl bör bedömas som en ursprunglig version av Ulrik. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1595: 7 (1595), bildid: A0046290_00131 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046290_00131
115
« skrivet: 2024-04-14, 08:27 »
En Eskil Momma betalar tomtörespenningar i Stockholms norra förstad, västra kvarteret, år 1629. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1629: 33 (1629), bildid: A0045883_00021 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045883_00021
116
« skrivet: 2024-04-08, 01:02 »
Just det. Upplands landskapshandlingar. Har inget om Elias därifrån. Däremot nämns "Carl Bröms kansliskrivares pojke" i en saköresförteckning för Stockholm stad år 1617. Osäker om "pojke" kan tolkas som son, eller om den skrivningen måhända öppnar för att kansliskrivaren kan ha haft nån pojke i hushållet som var obefryndad, eller måhända var befryndad på nåt annat sätt än son. Eller om det rent av kan tolkas som att denne Carl Bröms var son åt en kansliskrivare. "En bonde ifrå Norboten för skellesordh han hadhe haft på Carl Bröms cantzelijschrifvares påijke den 5 septembris 1616" Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1617: 11 (1617), bildid: A0045773_00027Länk (längst ner till höger): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045773_00027Några år tidigare fanns för övrigt en annan Bröms som hade innehade kansliskrivar-titel, nämligen Torkill Bröms, som år 1601 fick färdkost, 3 lamm, för en resa till Livland, enligt Sthlm slotts räkenskaper. Men han behöver ju inte ha något med Medelpads-Brömsarna att göra. Bara nämner honom pga sammanträffandet med efternamnet och titeln. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1601: 31 (1601), bildid: A0045468_00134Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045468_00134
117
« skrivet: 2024-04-03, 22:47 »
Ett ännu litet äldre belägg på Per Västgöte, återfinns i en kvittens i räkenskaperna för Stockholms slott år 1602. "Bekenner iagh Peer Wästgöte migh hafve anammat af erligh och welachtad Sven Månson befalningsman på Stocholms slot surbär een tunna till at insylta reenköt medh i Lapmarken. Till wisso under mit bomerke den 8 septemb: 1602. " Och här får vi också Per Västgötes bomärke. Ett stort S. Alltså inte samma bomärke som Per Anundssons bomärke, från år 1613, som syns i föregående inlägget, av Jakob. Väcker kanske frågetecken kring om den Per Västgöte som är i farten 1602 verkligen är samme man som Per Anundsson? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1602: 3B (1602), bildid: A0052959_00104 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052959_00104
118
« skrivet: 2024-03-31, 12:16 »
Hej Kalle. Stort tack för ditt svar! Jag blir nu övertygad om att det måste vara rätt, att det handlar om Norrga, Grödinge socken. Denna wikipedia-sida nämner kvarnverksamhet på 1500-talet i Norrga och att kronan var delaktig i en såg där år 1636. https://sv.wikipedia.org/wiki/Norrga_kvarn
119
« skrivet: 2024-03-30, 23:51 »
I Stockholm slotts räkenskaper (Upplands landskapshandlingar) läser jag om "sågare vid Norga/Nårga" som fått ersättningar för att ha leverat sågade varor till slott. 1589 var Olof Persson och Torfast Olsson "sågare vid Norga". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045320_000881613 car Olof Persson "sågare vid Nårga" Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052981_00060Var låg detta Norga som tycks ha varit en plats för en kronosåg under en längre tid? Jag tänker att det rimligen borde ligga någonstans i närheten av Stockholm.
120
« skrivet: 2024-03-28, 14:39 »
Enligt J.A. Almqvist (Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630) fanns en slottsfogde i Borgholm vid namn Nils [Birgersson] Bröms, åren 1588-90. Men i räkenskaperna för byggnationerna av Trefaldighetskyrkan i Stockholm 1590 finns en kvittens som omnämner "Nils Larsson Bröms befallningsman på Bårckholm". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1590: 27 (1590), bildid: A0045331_00066 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045331_00066Detta väcker alltså frågetecken kring det patronymikon som Almqvist har tillskrivit slottsfogden Nils Bröms på Borgholm.
121
« skrivet: 2024-03-28, 11:49 »
Förnamnet Judit/Judita saknar egen tråd så jag startar den. Jag tänkte nog att hebreiska förnamnet Judit varit väletablerat sedan Sverige kristnades. Men det verkar inte ha varit speciellt vanligt alls på medeltiden, om man går efter att SMP enbart har två belägg från medeltiden, och väldigt senmedeltida, från östra rikshalvan. Jag snubblade över en Judita Gregersdotter som listas bland de kvinnor som deltog i arbetet vid bygget av Trefaldighetskyrkan i Stockholm år 1590. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1590: 27 (1590), bildid: A0045331_00028 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045331_00028Någan annan som sprungit på förnamnet Judit på 1500- eller 1600-talen?
122
« skrivet: 2024-03-27, 22:03 »
En "Lastica Hinrichsdotter" står bland de kvinnor som deltog i bygget av Trefaldighetskyrkan i Stockholm, år 1590. Jag tycker iaf att "Lastica" är den rimligaste tolkningen av hennes förnamn som står både på den vänstra sidan och på den högra sidan av den länkade källuppslaget nedan. Men det kanske går tolka hennes förnamn på nåt annat sätt? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1590: 27 (1590), bildid: A0045331_00007 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045331_00007
123
« skrivet: 2024-03-13, 21:47 »
Jag är ganska säker på att du är inne på rätt spår.
Jag har sett vårdvaktare som titel i Stockholm slotts räkenskaper (Upplands landskapshandlingar) på början av 1600-talet. Vårdkasar var ju iordningställda högar av kvistar/trädstammar som skulle brännas av i signalsyfte.
Att "-rd" kunde bli "-l" tror jag förekom i rätt många dialekter i olika delar av landet.
124
« skrivet: 2024-03-08, 20:43 »
Urban> Han verkar ha varit långlivad som hemmansägare, den där Erik Persson i Allmänninge. En Eric Pedher nämns där redan 1573. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, , SE/RA/5101/5101.06/~/6 (1573), bildid: A0021581_00089 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021581_000891570 heter dock de tre bönderna i Allmänninge Nils Persson, Anund Persson & Olof Persson. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1570: 8 (1570), bildid: A0044039_00026 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044039_00026Men 1567 heter de tre bönderna i Allmänninge: Olof, Erik & Anund Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1567: 13 (1567), bildid: A0044035_00124 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044035_00124Kanske 1567 års Erik är Erik Andersson?
125
« skrivet: 2024-03-08, 20:31 »
Den där överstelöjtnanten Peder Bröms Mannerhielm. Undra om det inte är tidiga källavtryck från honom som jag snubblat över när jag ögnade genom några årgångar av Nylands landskapshandlingar och Borgå län. Efter K:M:ts bref datum den 25 Octobris 612. Hafwer Peer Bröms luthenanpt under Claas Christerssons fhana i förläning i Helsinge sochn.
Dijkarsby.
Mantal 8. Källa: Uudenmaan voutikuntien tilejä. Asiakirjat. 3570 Porvoon läänin tilikirja (1613-1614). Tiedosto 14. Kansallisarkisto. Viitattu 5.3.2024. https://digihakemisto.net/item/1583016711/6816626084/14Peter Brömses bref på dhe gods han hafr i Helsing sochn Dickursby och Simonsböle.
Wij Gustaff Adolph medh Guds nådhe, Sweriges, Göthes, och Wändes utkorade konungh, och arfurste storfurste till Finland, hertig till Estheland och Wäsmannlandh, Gör witerligit att wij aff gunst och nådhe såsom och för huld och trogen, och rettrådige tienst, som oss elskeligh och manhaftigh Peter Bröms, oss här till giordt hafver theta samma han ytermere, här efter skall wara förplichtat att göra och bewista så lenge han leffver, hafver nådiger undt och efterlathhit som wij och nu medh dhetta wårt öpne breff och efterlathit honom oss, till een beskeligh tidj, dessa gods uthi Finland, som ähr halfannan skatt jord uthi Dickursby beleget, item halfannan skatt uthi Backby, een heel skatt Skäggias, och een heel skatt uthi Simonböle, quit frijtt för alle åhrlige uthlagor, som ther af uthgåå bör, att niutha bruka och behålla. Dhet wår stothållare cammererer och fougter uthi Finland må rethe sigh efter.
Af Stockholm then 28 octobris åhr 1612.
Gustaffus Adolphus Källa: Uudenmaan voutikuntien tilejä. Asiakirjat. 3569a Porvoon läänin kirjekopioita (1611-1612). Tiedosto 24. Kansallisarkisto. Viitattu 4.3.2024. https://digihakemisto.net/item/1583004195/6816626566/24
126
« skrivet: 2024-03-08, 19:44 »
Ja, det är lite spännande. Anders Eriksson Bröms var tiondefogde i Uppland åren 1611-12 enligt J.A. Almqvist. Men det finns en Anders Eriksson som tituleras tiondefogde redan 1609, i mantalet för Gävleborg. Det är nåt slags förtäringsmantal och han hade besökt Gävleborg bara en dag. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1609: 12 (1609), bildid: A0044078_00281 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044078_00281I en kvittens 1611 nämns en "Anders Eriksson tiondefogde i Gästrikland". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1611: 2 (1611), bildid: A0044080_00139 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044080_00139Så kanske var han tiondefogde i Gästrikland 1609-11. De åren har Almqvist en lucka i Anders Erikssons Bröms biografi. Han tycks ha hunnit med rätt många uppdrag. Han tituleras ju "kammarskrivare Anders Bröms" också, år 1613, i Ångermanlands landskapshandlingar, som jag rapporterat, och länkat till, tidigare. Eller kan kammarskrivaren Anders Bröms vara en namne? Kammarskrivaren Anders Bröms var utskickad till Härnösand för att betala ut löning till soldater. Att följa avtrycken uppbördslängderna för Allmänninge, Valbo skulle kanske ge något ytterligare. Här är årliga räntan för år 1616. "Anders Eriksson fogde i Ångermanland fritt". Bonde på gården i Allmänninge heter då Erik Persson. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1616: 12 (1616), bildid: A0044085_00137 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044085_00137
127
« skrivet: 2024-03-07, 21:33 »
Tröskar nu genom Gästriklands landskapshandlingar och har snubblat över några nya uppgifter om Anders Eriksson. Effter wår N: drotnings breff giffvit ij Nyköping dhen 22 Octobris 1616 hafver Anders Eriksson fougte uthi Ångermanlandh sit eigit hemman fridt för wissa och owissa pertzelar. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1616: 12 (1616), bildid: A0044085_00012 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044085_00012Wij Christina medh Guds nåde, Sveriges, Götes Wändhens, Finnars, Carelers, Lappars i Norlanden the Caianers och Esters i Lijflandhs Drottning, så och båren hertighinna till Schleijswijk Holstenn h. änkia gör witterligith at wij af gunst och nådhe hafve wnth och efterlåthitt som wij och nu medh detta wårt öpne bref nådigast undt och efterlåthit dhenne brefwijsare Anders Eriksson fougte wthöfwer Ångermanland enn hans gård i Almeninge i Walboo sochen wthi Gästrikelandh quitt och frijtt för allt åhrlige wisse och owisse wthlagor, skiutsfärdher och dagswerker, inthe undantagandhes oss till behagheligh tijd at niutha och behålla, doch skall hann uthgöra Elfsborgs lösen dher inghenn ähr frij för. Här vårt Camaråds cammererare fougtenn dher samma städhes och alla andra hafva sig efter rätta.
Af Nyköping thenn 22 Octobris åhr 1616
Christina R.S. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1616: 12 (1616), bildid: A0044085_00058 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044085_00058Wenligh och welviligh helsenn medh Guds alsmechtigh tilförende nest wälmågans lyckönskan och flitigh taksegelse godhe man Effwerdt Halwardsonn efter HKMts tjänere welförståndigh Anders Eriksson domkyrkas föreståndare och tiondefogde uthi Upland icke hafr nogen gård ther han kan haffve sitt hemwist opå, och icke nu så hastigt kunna bekomma H.K.M.t breff, derföre är min wenlige begäran I låter honom beholla thet heman hans S. fader haffr bodt opå Almenninge be:dt uthi Walbo socken i Gestrikeland fritt för alla utlagor, til det han kan widare förskaffa sit konungh m:ts breff, förmedhan (?) i som min gode wen theta efterkomme, til wilige ähn (?)
Befallandes eder uthi Guds besked.
Datum Nyköpingh then 19. Maij åhr 610
Boo Wernersson Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Gästriklands handlingar, SE/RA/5121/5121.11/1611: 2 (1611), bildid: A0044080_00123 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044080_00123
128
« skrivet: 2024-03-02, 00:18 »
Nån som har koll på vilka de äldsta kända beläggen av släktnamnet Rhen, gällande Piteåsläkten Rhen?
Hittar mycket om släkten på nätet, som släktforskare lagt upp, men inte någon hänvisning till källa rörande när släktnamnet började användas. Nicolaus Andrae Rhen (d.1628) anges av de flesta med släktnamnet. Men har nån koll på när han belagts med släktnamnet? Och vilken källa?
129
« skrivet: 2024-02-08, 21:23 »
Maud> Tack. Ja, det låter mycket rimligt att Oddervar är en variant på Oddvar.
Kanske vanligare i Norge? Tänker på skidåkaren Oddvar Brå.
Men intressant att namnet inte verkar finns i SMP, så kanske inte förut belagt i några äldre svenska källor.
130
« skrivet: 2024-02-07, 19:00 »
I Tierps socken (Uppland) finns år 1535 en kyrkolandbo vars förnamn nedtecknades som "Odderffwar" eller "Odderffwar". En något normaliserad stavning skulle kanske vara Oddervar. Har aldrig sett förnamnet förut och ser inte någon direkt uppenbar kandidat i Sveriges Medeltida Personnamn. Min första tanke var att det kanske kunde vara tidig eller ursprunglig variant av "Orvar". Men Orvar förekommer inte ens i Sveriges medeltida personnamn. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Gärder och hjälper 1535, SE/RA/5101/5101.02/1 (1535), bildid: R0003525_00018 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0003525_00018
131
« skrivet: 2024-02-03, 20:33 »
Namnet verkar ha viss förekomst i östra Uppland, här några exempel från Roslagen a) Ringste i Söderby, Börstil sn, Uppland, år 1572 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1572: 21A (1572), bildid: A0045182_00024 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045182_00024b) Lasse Ringstensson i Gimo, Skäfthammar sn, år 1572 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045182_00090c) En Raffval Ringstesson i Gimo, Skäfthammar sn, år 1577, kyrkolandbo https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045232_00018
132
« skrivet: 2024-02-03, 19:23 »
Snubblade över "Liffsten Matsson", skattebonde år 1572 i Qvidlunda i Bro socken, Uppland (Kvilunda, Roslags-Bro). Ser att Sveriges medeltida personnamn har en del registrerade fynd, och noten "NRL." som jag gissar syftar på Norrland. Märkligt, jag har aldrig sprungit på namnet i norrländska källor. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1572: 21A (1572), bildid: A0045182_00108 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045182_00108
133
« skrivet: 2024-01-31, 23:01 »
Hittade en "Winsentis i Söderbygeby" i Knutby socken, Uppland, år 1594. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1594: 11 (1594), bildid: A0045360_00152 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045360_00152År 1600 nämns "Winsentis i Söderbyggeby" återigen, av en annan skrivare. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1600: 6 (1600), bildid: A0045419_00149 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045419_00149
134
« skrivet: 2024-01-31, 20:15 »
I Björkby, Almunge sn, Närdinghundra hd, Uppland, finns år 1600 en hemmansägare "Rijngsten i Berkeby". Aldrig sett det förnamnet förut. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1600: 6 (1600), bildid: A0045419_00134 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045419_00134
135
« skrivet: 2024-01-21, 10:04 »
Överstelöjtnanten Peder/Petter Bröms har gjort några avtryck i Västerbottens landskapshandlingar. I 1623 års handlingar verkar inte det adliga namnet ännu kommit att användas, då han fortfarande kallas Bröms. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044486_00127Finns en kort biografisk notis om honom i Birger Steckzéns "Västerbottens regementes officerare till 1841". Steckzén har uppgiften att han dog i Tuna socken, Medelpad (!). Vilket Tuna är det egentligen frågan om i fallet med överstelöjtnanten?
136
« skrivet: 2024-01-04, 20:26 »
Urban> ja, nånting är uppenbarligen lurt med uppgifterna om Anders Eriksson Bröms i Joh.Ax.Almqvists "Den civila lokalförvaltningen...". Men vad som inte stämmer kanske istället är uppgifterna om att han var proviantskrivare 1582? Jag undrar om inte befallningsmannen i Ångermanland ändå är identisk med Anders Eriksson Bröms. Befallningsmannen Anders Eriksson utfärdade en kvittens som återfinns i räkenskaperna för Hälsinglands faktori. Den börjar så här "Bekiänner jagh migh Anders Eriksson tillförordnadh befallningsman öfver Ångermanland..." men det intressanta är platsen för dateringen. Han daterar sin kvittens i den 17 Januari 1620 i Enånger. Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044191_00024Landskapshandlingar, LandskapshandlingarHälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1620: 9 (1620), bildid: A0044191_00024
137
« skrivet: 2024-01-02, 21:36 »
Patronymikon för kansliskrivaren Karl Bröms framkommer, eller snarare delvis skymtas, i en kvittens som han utfärdade i Härnösand den 9 maj 1612. Han undertecknar "Carl Sve...... ..öms" där luckan, som synes av direktlänken till källan, skyms av en uppvikt bladflik. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044352_00064Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1611: 4 (1611), bildid: A0044352_00064 Och i samma volym, en skrivelse där fullständiga namnet framgår i underskriften: Carl Svensson Bröms https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044352_00123
138
« skrivet: 2023-12-29, 00:03 »
Fullmakt utfärdad till Anders Bröms 1613: [ https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044354_00114 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1613: 6A (1613), bildid: A0044354_00114, sida 106 ] "...på KM wegnar därhädan förskickat denne breffwijsare Anders Bröms..." Anders Bröms tituleras "kammarskrivare" år 1613, i Ångermanlands landskapshandlingar. Kan det måhända ha varit hans tjänst före uppdraget som fogde i Ångermanland? Källa: [ https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044354_00300 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1613: 6A (1613), bildid: A0044354_00300 ] Under åren som befallningsman i Ångermanland 1613-1620 skrivs han närapå uteslutande som "Anders Eriksson" utan något binamn. I "Den Civila Lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630" (Joh.Ax. Almqvist) nämns dock inget om att han skulle ha varit kammarskrivare. Apropå Urban Sikeborgs redovisning ovan, rörande den väldigt låga frekvensen av dopnamnet Karl i området, så är det värt att notera att under Anders Eriksson Bröms, så tjänar landsskrivaren Karl Persson. Karl Persson tillträder som landsskrivare samtidigt som Anders Eriksson Bröms tillträder som landsfogde/befallningsman. Ett besynnerligt sammanträffande? Blev duon skickade till Ångermanland som ett team? Karl Persson finns omnämnd av Johan Bure. Gift med en kyrkoherdedotter från Säbrå. I en kvittens daterad Stockholm den 28 februari 1621, men placerad i räkenskaperna år 1619, och utfärdad av laxfogden Per Anundsson, framkommer att skrivaren Karl Persson var dödad och ogillad. Källa: [ https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044360_00087 Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1619: 11 (1619), bildid: A0044360_00087, sida 78 ] Låter som något som rimligen borde gett andra avtryck i källorna, men det är inget som jag försökt efterforska vidare.
139
« skrivet: 2023-12-27, 00:58 »
Till diskussion ovan om Karl Bröms. I Ångermanlands landskapshandlingar 1615, i ett brev adresserat till befallningsmannen i Ångermanland, Anders Eriksson [Bröms] omnämns en kansliskrivare Carl Broms som har en fordran om lönespannmål. Brevet daterat Stockholm 16:e mars 1616. Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044356_00117Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1615: 1 (1615), bildid: A0044356_00117, sida 117 I samma volym finns en kvittens utfärdad 20 juli 1616 av en Baltzar Bose[?] å "välaktad Carl Broms vägnar" Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044356_00118Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1615: 1 (1615), bildid: A0044356_00118, sida 118
140
« skrivet: 2023-05-30, 22:03 »
Jag har inte heller hittat något vigseldatum för paret, så jag lämnar datumet för vigseln som blankt/okänt.
Att Anders Johanssons hustru var Anna Lestander framkommer dock med tydlighet redan då första barnet döps i februari 1732.
Arvidsjaur (BD) C:1 (1719-1772) Bild 35 / Sida 138 (AID: v137532.b35.s138, NAD: SE/HLA/1010008)
141
« skrivet: 2023-05-18, 17:00 »
Kjell-Åke Lundströms databas över samiska släkter som ligger på Sijti Jarnges webbsida innehåller mycket kompletterande information jämfört med de tidiga CD-utgåvorna.
Huruvida den innehåller kompletterande info rörande just Paulus Tomasson vet jag dock inte. Men jag tror att Lundström underhåller webbversionen löpande. Iaf verkar det så.
Sen kanske webbversionen inte är så enkel att navigera. Google brukar vara enklaste sättet att hitta fram till det man letar efter i det av Lundströms forskning som ligger på Sijti Jarnge.
142
« skrivet: 2023-04-17, 20:16 »
En komplettering till Nils Spoles barnaskara som diskuterats i denna tråd, är dottern Christina som döptes 5 april 1697 i Anundsjö församling. Då bodde Nils Spole med familj uppenbarligen i Bredbyn, Anundsjö. Anundsjö (AC, Y) C:1 (1688-1720) Bild 12 / Sida 7 (AID: v120895.b12.s7, NAD: SE/HLA/1010004)
143
« skrivet: 2023-04-05, 10:51 »
I den långa Lövånger-tråden, nu stängd för nya inlägg, efterlystes av Per Sundin, i ett inlägg 2010-07-29, upplysningar om Olaus Löfving från Lövånger som skrevs in vid trivialskolan i Härnösand år 1720, där han anges vara 13 år.
Jag har ytterligare upplysningar, som kanske inte besvarar frågan om vem hans föräldrar var, men som åtminstone ger nya ledtrådar.
1722 skrevs en Olavus Ostani Löfwing Westrobotn: in vid Hudiksvalls trivialskola. Man får väl hålla det för sannolikt att det handlar om samme Löfwing som skrevs in i Härnösands trivialskola två år dessförinnan. Mer ordagrant står det så här i matrikeln för Hudiksvalls trivialskola:
"Olavus Ostani Löfwing, Westrobotn: mil: fil." I Hudiksvall-matrikeln får man alltså ett latiniserat patronymikon. Ostani, rimligen Östensson. Man får också upplysningen "Mil: fil." som bör tolkas som att han var son åt någon militär. Kanske son åt någon indelt soldat.
Lite mer upplysningar alltså, för den som vill gräva vidare kring vem denne Olof Östensson från Lövånger var.
144
« skrivet: 2023-04-03, 23:47 »
Tillfällighetsfynd i Njurunda sockens längd över begravda, år 1651: "den 23 Novemb. begrofs Josep Carlsson rådman i Torne och Henrich Henrichsson föraren, hvilka omkomme ynkeligen i Galtholmarna" Njurunda (Y) C:1 (1650-1723) Bild 28 / Sida 23 (AID: v121966.b28.s23, NAD: SE/HLA/1010136)
145
« skrivet: 2023-04-01, 19:39 »
1676 ges till kyrkan efter en jute Christiern Blomfelt, i Gnarps socken, Hälsingland, enligt socknens kyrkoräkenskaper. "Efter en Juthe Christiern Blomfält benämd är gifwit til kyrkian 1." Gnarp (X) KI:1 (1780-1783) Bild 280 / Sida 24 (AID: v377283.b280.s24, NAD: SE/HLA/1010046)
146
« skrivet: 2023-03-31, 00:01 »
Det kan kompletteras att Johan Bureus [person-ID 1204] dog 1618-01-29 i prästgården i Vendel socken, Uppland. "D. Zacharias i Sielavadh sochn uthi Angermanland, gaf Test. efter sin sohn, som här i Prästgården afsomnadhe A 1618 then 29 Jan 1618 och fick sin lägherstadh under Prästehustruns bänk i kyrkan. Pgr 6 dal"
Vendel (C) LIa:1 (1607-1664) Bild 200 / Sida 18 (AID: v739232.b200.s18, NAD: SE/ULA/11683)
147
« skrivet: 2023-03-27, 19:06 »
I kyrkoräkenskaperna för Ovansjö socken, Gästrikland år 1650 ges till kyrkan 50 daler efter salige kaptenen Daniel Hiort. Något som vet någon om hans släktband? Inte någon släkt jag forskar på, utan lägger in det som tillfällighetsfynd.Jag har sprungit på en Daniel (Tordsson/Theodori) Hjort förut men han dog 1615. Kanske detta är nån tidigare okänd son? Eller så kanske kaptenen hör hemma i någon annan släkt Hjort.1650 "Efter S.Daniel Hiort capiten 50 daler"
Ovansjö (X) LIa:1 (1639-1696) Bild 25 (AID: v383443.b25, NAD: SE/HLA/1010151)
148
« skrivet: 2023-03-25, 07:51 »
1626 finns en notis om att Mårten Phundt givit till Sala kyrka efter sin svärmoder, i Sala församlings kyrkoräkenskaper.
"Mårten Phundt efter sin swärmoder hustru Anna peningar 1 d"Sala landsförsamling (U) LIa:1 (1622-1639) Bild 11 / Sida 4 (AID: v73868.b11.s4, NAD: SE/ULA/11298)
149
« skrivet: 2023-03-24, 21:12 »
20 april 1636 betalas testament efter Erik Tresk i Hudiksvall stad. Måhända befryndad med släkten Tresk nämnda i denna tråd? Kan han rent av vara identisk med stamfadern Erik Gertsson? Hudiksvall (X) LIb:1 (1627-1675) Bild 22 (AID: v380689.b22, NAD: SE/HLA/1010078)
150
« skrivet: 2023-03-24, 19:05 »
En Jacob König gör en donation "till klockan" i Ovansjö socken, Gästrikland år 1657 Ovansjö (X) LIa:1 (1639-1696) Bild 39 (AID: v383443.b39, NAD: SE/HLA/1010151)
151
« skrivet: 2023-03-23, 20:37 »
Den 1 juli 1644 finns en notis om Christian Pfundt i Luleås kyrkoräkenskaper, bland utgiftsposterna. "Christian Phundt fått för kyrkian bygmestar lön 12 daler" Nederluleå (BD) LIa:1 (1624-1654) Bild 790 / Sida 74 (AID: v396456.b790.s74, NAD: SE/HLA/1010132)
152
« skrivet: 2023-03-19, 08:51 »
Rörande Sten Bure, person-ID: 2936 Jag har några äldre kompletterande uppgifter. Det fanns en ryttare Sten Bure vid Östgötafanan, åtminstone åren 1552-1554, enligt militieräkningarna. Han höll med två hästar. Noterbart är att bland övriga namn som nämns på samma sidor finns flera namn som förekommer som namn på fogdar i Östergötland på 1550-talet. Vissa likheter med en så kallad fogdefana. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063183_00009Militieräkningar, 1552 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1552/3 (1552), bildid: A0063183_00009 Sten Bure, ryttare med två hästar, Östergötland https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063193_00029Militieräkningar, 1553 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1553/1 (1553), bildid: A0063193_00029 Sten Bwre, uppräknad bland skyttar från Östergötland, höll med två hästar https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063201_00089Militieräkningar, 1554 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1554/3 (1554), bildid: A0063201_00089 Sten Bur, ryttare med 2 hästar Ett decennium senare, i Smålands landskapshandlingar, i räkenskaperna för Kalmar slott 1564 finns en uppgift att Sten Bure, fogde på Tuna gård mottagit en leverans om 6 tunnor salt den 16 september 1564. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0047198_00244Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1564: 20 (1564), bildid: A0047198_00244 Sten Bure bodde alltså på kungsgården i Tuna, Östergötland, vilket kanske inte är så förvånande då han var fogde i Skärkind och Åkerbo härader vid denna tid. Avtrycket i källorna att han fanns i Gävle tycks vara de äldsta uppgifterna som Johan Bure kände till om Sten Bure. Men Sten Bure kan alltså beläggas i Östergötland både före och efter den korta fogdetjänsten i Gävle/Gästrikland.
153
« skrivet: 2023-01-16, 21:58 »
Rörande Jakob Blank, Person-ID: 1141. Han nämns ju i sammanhanget att Anders Andersson från Fjälbyn, Lövånger av Johan Bure fått kommentaren "Anders tiener Jakob Blank" Den framlagda teorin om att denne Jakob Blank kan ha varit bryggare och bott Stockholm är lite svår att förhålla sig till då den inte innehåller källreferens eller tidspunkt. Jag tycker dock att det mesta istället talar för att det handlar om den Jakob Blank som var knekthövitsman över en fännika med knektar från Västerbotten. Bertil Steckzén skriver följande i Västerbottens regementes officerare till år 1841, s.22-23, om Jacob Jonsson Blanck: "var trumslagare vid Per Olofssons fännika från Västerb 1582; kvarterm därst 1584; fänrik 1590-1593; fänrik vid Anders Eriksson fännika från
Västerb 1599; hövitsman för en fännika från Österb 1602 samt för en fännika från Västerb s.å.; död 1604 i Livland.
Gift med Karin N.
Meriter: Härtåg till Kolahus och dess belägring 1591; garnisonstjänst i Estland och Livland 1594-1595 och 1601-1604.
B ägde ett hemman i Vännfors, Umeå sn." Jag har inte hittat nån fullständig knektlängd i militieräkningarna över Västerbottensfännikan så som den var bemannad under de år den var under Jakob Blanks befäl. Har bara hittat denna lista över befälen och några gemena knektar som åtnjöt skattefrihet, synbarligen pga att de ägde egna hemman. I den listan återfinns ingen Anders Andersson med det saknas ju hundratals gemena knektar och underbefäl i listan. Källa: Militieräkningar, 1603 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1603/19 (1603), bildid: A0064359_00007 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0064359_00007
154
« skrivet: 2023-01-15, 23:00 »
I Västerbottens tiondelängd 1574 hittar jag en "Ingelugh enkia" i byn Kågeträsk i Skellefteå socken. Namnet tolkar jag som Ingelög/Ingelaug. Nån annan som sprungit på det namnet? Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1574: 3 (1574), bildid: A0044432_00044https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044432_00041
155
« skrivet: 2022-12-29, 21:14 »
En liten komplettering rörande Johan Axel Almqvists lista över fogdar i Rönö härad, kan man nog göra utifrån detta brev i Riksregistraturen 1561. Där omnämns att en Lasse Joensson tillförende varit fogde i Rönö härad. Jag menar att det sannolikt handlar om Lasse Joenssson Toprider, som är känd som fogde i grannhäradet Oppunda från 1556. "Till Christoffer Nilsson att han later Her Claes Christersson bekomme fyre utaff Lasse Joenssons hestar som war fougde udi Röne häredt tiil wederlagh för the hestar för:de Claes haffwer lijdit schade opå. Dat Suderköpingh then 19 decembri. Anno 61." "...fyre udaff Lasse Jonssons hestar som tilförende war fougde i Röne häradt..." Källa: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/33 (1561), bildid: A0038528_00083, sida 75 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038528_00083Carl Axel Almqvist skriver om Jönåkers och Rönö härader att för dem saknas källmaterial under stora delar av Gustaf I:s tid, men påpekar också att de kan ha legat under Oppunda härad. Inte helt klarställt exakt när Lasse Joensson var fogde över Rönö härad, men troligen före 1556 då Sven Andersson utnämns till fogde över Jönåker och Rönö.
156
« skrivet: 2022-12-03, 19:58 »
Stort tack Jörgen. Det låter rimligt.
Dessutom ligger det inom Hertig Karls furstendöme (även om Hertig Karls registratur från Johan III:s frånfälle 1592 utvidgas till att omfatta ärenden från hela riket).
157
« skrivet: 2022-12-03, 19:21 »
Citerat från 1750 års prosteting i Lycksele.
"§10 Herr kyrkoherden berättade at catecheten Anders Persson satt sig neder såsom nybyggare vid Sorsele kyrkia och kan således icke widare resa omkring hos lappalmogen them med underwisning at betiäna, men will dock informera them då the komma till Sorsele kyrkia samt wara Hr comminister Lindahl följachtig om sommaren wid thes resor och om stämningar i fiellen. "
158
« skrivet: 2022-12-03, 18:57 »
Söker ett Fougelsta i Karbo sochen, som omnämns i ett brev i Hertig Karls registratur 1593. Se bifogad bild.
Oklart landskap.
Det kanske står Fongelsta. Gissar ändå att det ska vara "Fågelsta" i modern språkdräkt, men det finns många Fågelsta i landet.
Sockennamnet ser ut att vara Karbo. Hittar flera Karbo, men inget Karbo socken. Det kanske syftar på Harbo?
Ser att det finns ett Fågelsta i Uppland, men det ligger 5km från Östervåla och 9km till Harbo. Märkligt om detta Fågelsta hör till Harbo socken, men omöjligt är det väl inte. Kanske nån har koll på sockenindelningen där?
159
« skrivet: 2022-11-13, 18:14 »
20 juli 1574 fick Eggerdtt Göding borgare i Uppsala förlänt ett torp Lumpeboda i Jumkils socken i Ulleråkers härad (Uppland). Källa: [size=78%] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070964_00243[/size] Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630Förläningsregister, SE/RA/5101/5101.18/1 (1565-1598), bildid: A0070964_00243
160
« skrivet: 2022-11-02, 22:01 »
I löneregistret för Kastelholms slott 1554 fanns en "Blida svinkona" uppräknad bland den avlönade personalen. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063199_00010Militieräkningar, 1554 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1554/1 (1554), bildid: A0063199_00010 Kvinnonamnet Blida tycks inte ha alltför många belägg i SMP.
161
« skrivet: 2022-10-11, 22:42 »
Jag ser ordet i Stockholm slotts räkenskaper år 1555. Jag har sett ordet i ännu äldre räkenskaper, men då varit osäker om jag läst rätt. I detta sammanhang är det dock uppenbart att det handlar om en kategori av människor från östra rikshalvan som räknas upp. Vackefinnar nämns ihop med Ålänningar och Närpesbor. Vad syftar ordet "vackefinnar" på? Något visst område i Finland? Någon viss underkategori av "finskspråkiga finnar" ? Eller nåt äldre ord för alla finskspråkiga finnar? "Är up:tt udi tull som tulladt är här vid Stockholms Slåth aff Åleningar, Nerpisbor och Vackefiner" https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044952_00088
162
« skrivet: 2022-09-26, 11:35 »
I Älvkarleby socken (Uppland) hittar jag ett par individer som bär binamnet Vikarl (ibland Vikar eller Vikare) på 1550-/1560-talen.
Varifrån kom en Vikarl?
Eftersom det pågick en del resurskrävande kronoprojekt i Älvkarlebytrakten på 1500-talet så är det tydligt att man hämtade in folk från andra landskap. Dalkarl, Ålänning, Helsing, Bottnekarl, Älvkarl, Ångerman, Finne osv. är binamn som förekommer. Det tycks som att man hämtade folk främst från norrländska och finska landsdelar till Älvkarleby. Men "Vikarl" är ett binamn jag inte stött på förut, och säkert kan placera. Och likt de övriga så tror jag att det har en geografisk koppling.
Och det slår mig att jag inte känner till något binamn för folk från landskapet Medelpad. Är Vikarl ett binamn för Medelpadingar? Det finns ju ett Vi på Alnön, centralt placerat i den tämligen korta kuststräckan som landskapet Medelpad har.
164
« skrivet: 2022-09-10, 00:45 »
Bland knektarna i löningsregistret för Norra Möre år 1560 finns det en som bär det märkliga namnet "Jöns Näsekongh". Påminner ju om det medeltida "Näskonung". Sannolikheten för kopplingar till de medeltida ädlingarna gissar jag är låg, men tycker ändå namnet är lite intressant. Har någon annan sett detta epitet användas som tillnamn? Högra sidan, femtonde namnet uppifrån. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00328Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00328
165
« skrivet: 2022-09-09, 20:02 »
Hittar samme knekt omnämnd i en annan löningslista. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00298Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00298Där är stavningen något annorlunda. Klapper Thordsson, möjligen att det står Klepper Thordsson
166
« skrivet: 2022-09-09, 14:18 »
Om du söker på Hermod här på Forum får du flera träffar.
Jo, men 95% av sökträffarna går till olika inlägg från forumskribenten Hermod Moursund, eller svar på hans inlägg. Hade varit bra att samla olika fynd av detta ovanliga namn, i synnerhet äldre fynd, i en och samma tråd för att få bättre kläm på utbredning i äldre tider. Såg att du var involverad i någon tråd om en skånsk Hermod på 1700-talet. Kanske var vanligast i sydsvenska landskap?
167
« skrivet: 2022-09-09, 13:34 »
En Öffindh Månsson (eller möjligen Öffvidh) förekommer bland knektarna i Södra och Norra Möre 1559. Långt ner (fjärde namn nerifrån) på höger sida. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00273Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00273
168
« skrivet: 2022-09-09, 13:29 »
Någon annan som sprungit på förnamnet Godsven? Bland knektarna i Olof Helsings fänika med dalkarlar från 1563 hittar jag en Godsuen Jönsson Tredje namn uppifrån på vänster sida https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071091_00205Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./2 (1561-1565), bildid: A0071091_00205
170
« skrivet: 2022-09-09, 13:19 »
Fann ett märkligt namn. Tycker det ser ut som om att det står "Clapper". I Runnamnslexikon finns det ett fornnordiskt förnamn som är "Kleppir". Kanske skulle kunna vara någon variant av det namnet? Eller kanske är det bara någon udda smeknamnsvariant av Klas/Claus ? Det är alltså en av knektarna som står i löningsregistret för Södra och Norra Möre år 1559, som verkar heta Clapper Torsson. Andra namn uppifrån, på höger sida. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00276Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00276
171
« skrivet: 2022-09-06, 22:41 »
Hillebrand Jonsson är namnet på en av knektarna som mönstrar 1558 i Stranda härad, Kalmar län Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00262 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00262
172
« skrivet: 2022-09-06, 22:21 »
Anders Ödgerdsson (Ödgardsson?) heter en knekt som mönstrar i Norra Möre år 1558 Nån annan som stött på namnet Ödgerd el. Ödgard? Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00252 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00252
175
« skrivet: 2022-09-06, 21:54 »
Fanns en Bråwid Jeppesson bland knektarna som mönstrade i Norra Möre år 1558 Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00249 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00249
176
« skrivet: 2022-03-14, 02:43 »
Erik Anderssons änka står i mantalslängden på tomt nr 115 i Gävle stad år 1713-20, med en vuxen dotter.
Därefter, från 1721, tar Anders Bergkvist över samma tomt.
Det avgör saken. Malin Ersdotter Boman bör ha varit dotter till Erik Andersson från Gubbo.
Däremot hittar jag inte Erik Andersson själv i Gävle stad före hans änka står i mantalslängderna.
Och då är jag tillbaks till att det nog handlar om en syskontrio trotsallt.
177
« skrivet: 2022-03-14, 00:01 »
Jag tror jag får ta och sätta frågetecken kring mitt resonemang ovan om en syskontrio.
Det fanns nämligen två samtidiga Erik Eriksson Boman i Gävle stad.
a) Erik Ersson Boman d.ä. i Gävle finns i mantalslängderna för Gävle stad 1701-1716. Redan 1701 lägger han mantalspeng för 1 son och 2 döttrar och är då skriven i 9e kvarteret. 1702-1706 mtl en dotter. 1708-09 mtl 2 döttrar. 1711-16 mtl 1 son och 1 dotter. Från 1711 tituleras han mäster, och 1713 framkommer att han är skräddare.
Från 1713 är han skriven i första kvarteret. Åren 1713-16 kallas han blott Erik Ersson, men bl.a. pga att titeln mäster följer med så vet vi att det är samme man.
b) Erik Boman d.y. i Gävle finns skriven i mantalslängder från 1715 i tredje kvarteret. Han har en hustru 1715 och 1716 men 1718 är det en nolla i hustrukolumnen.
Uppenbarligen är Maria Ersdotter Boman och Erik Boman syskon och barn åt Erik Andersson i Gubbo, utifrån det som redovisats tidigare.
Men vem Gävleborgaren Anders Andersson Bergkvists hustru Malin Ersdotter Boman var dotter åt tycks inte längre lika uppenbart men skräddarmästaren Erik Boman hade iaf flera döttrar som tidsmässigt skulle passa in.
När skräddarmästaren försvinner ur längden ersätts han för övrigt av skräddarmästaren Nils Norberg, som verkar ta över hans tomt i 1a kvarteret.
Men det är också ett märkligt sammanträffande att Erik Eriksson Boman d.ä. bor granne i Gävle stad med en Johan Dunder, som under flera år står på raden före Erik Eriksson Boman d.ä.
Erik Andersson i Gubbo hade ju en dotter gift med Erik Eriksson Dunder. Visst, ett soldatnamn som kan ha varit vanligt, men ändå. Lurigt.
178
« skrivet: 2022-03-03, 03:54 »
En felaktig käll-länk i mitt föregående inlägg. Dopnotisen från 1727-02-16 finns istället här: Valbo (X) C:1 (1688-1740) Bild 206 / Sida 405 (AID: v137144.b206.s405, NAD: SE/HLA/1010223) Och jag tror bestämt att dopvittnet Erik Boman kallas "morbrodern" och inte "storbrodern". Därmed står det helt tämligen klart att Erik Andersson från Gubbo, Film sn, hade åtminstone följande tre barn -sonen Erik Ersson Boman, i Gävle
-dottern Malin Ersdotter Boman, gift med Anders Andersson Bergkvist, borgare i Gävle -dottern Maria Ersdotter Boman, gift med Erik Dunder, bergsgevaldiger i Valbo
179
« skrivet: 2022-01-15, 23:02 »
Handlar om tidigt 1700-tal.
Ska man förvänta sig att mord/dråp behandlades i tingsprotokoll vid lokala häradsrätten även om en starkt misstänkt gärningsman hann rymma utomlands efter dådet?
180
« skrivet: 2021-05-05, 00:44 »
I skattelängd 1555 för Hälsingland hittar jag en Ille Kringer följd av en Lille Ille Kringer (se bifogad skärmdump). Reservation för tolkningen av efternamnet.
181
« skrivet: 2021-05-03, 22:03 »
När Anders Andersson Bergkvist och Malin Ersdotter Bomans första barn Erik döps 1721-12-27 i Gävle stad är bergsgevaldigern Erik Dunder ett av dopvittnena. Källa: Gävle Heliga Trefaldighet (X) CI:2 (1712-1725) Bild 136 / Sida 127 (AID: v134964.b136.s127, NAD: SE/HLA/1010056) Bergsgevaldiger Erik Eriksson Dunder leverne tycks vara väl utforskat av forskaren Peter Savérus som lagt upp nedanstående webbsida med omfattande källhänvisningar. Där framkommer att Erik Dunders hustru hette Maria Ersdotter Boman, som anges vara född 1696-04-15 i Gubbo, Film sn, Uppland och dotter till Erik Andersson i Gubbo. http://www.dunderhem.se/p5bf0c262.htmlDet torde väl knappast vara en långsökt gissning att Malin Ersdotter Boman och Maria Ersdotter Boman var systrar. När bergsgevaldigern Erik Dunders son Petter döps 1725-07-23 i Valbo är Erik Boman i Gävle ett av dopvittnena. Valbo (X) C:1 (1688-1740) Bild 201 / Sida 395 (AID: v137144.b201.s395, NAD: SE/HLA/1010223) När bergsgevaldigern Erik Dunders dotter Maria döps 1727-02-16 i Valbo är "Erik Boman" återigen dopvittna. Han följs av ett ord som skulle kunna vara "storbrodern", vilket jag inte här helt säker på tolkningen då jag själv aldrig förut sett ordet "storbroder" i historiska källor, utan bara "broder" Valbo (X) C:1 (1688-1740) Bild 201 / Sida 395 (AID: v137144.b201.s395, NAD: SE/HLA/1010223) I vart fall tycks vi ha en syskontrio Boman.
182
« skrivet: 2021-04-30, 02:31 »
År 1590 finns en borgare i Hudiksvall som heter Per Brandsson. Landskapshandlingar, LandskapshandlingarHälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1590: 5 (1590), bildid: A0044149_00056 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044149_00056
183
« skrivet: 2021-04-29, 23:22 »
Ett tillfällighetsfynd från [Skellefteå tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040120/F/F II/4b (1802-1809), bildid: C0102081_00154]. En boupteckning efter Johan Tjernberg i Hedensbyn, Skellefteå omnämner hans fästeqwinna pigan Ulrica Dunderborg. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102081_00154
184
« skrivet: 2021-04-10, 22:57 »
"Iddorff Nilsson", knekt vid Sigvard Jakobssons fänika med Upplandsknektar, år 1570. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063672_00010Militieräkningar, 1570 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1570/11 (1570), bildid: A0063672_00010
185
« skrivet: 2021-04-07, 21:37 »
Hej.
Jag kollar skattelängder på 1500-talet och jag blir inte klok på ett ortsnamn i Norrbo socken. Det stavas på olika sätt från år till år.
Modicha, Medika, Modira Midierom, Modinns. Och möjligen har jag inte läst rätt heller. Ofta är det fyra-fem bönder i byn.
Jag hittar ingen ort på modern karta som liknar detta ortnamn, men en sak är klart. Mot slutet av 1500-talet så verkar det som att byn ibland redovisas under Bjuråker socken istället för Norrbo socken.
Vad är detta för plats?
186
« skrivet: 2021-03-14, 15:12 »
"Hustru Ödhborg" är hemmansägare i Hökmark, Lövånger socken, Västerbotten, år 1594. Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1594: 3 (1594), bildid: A0044452_00045 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044452_00045(längst ner på höger sida)
187
« skrivet: 2021-02-18, 11:20 »
Hej,
Finns det några bra böcker/publikationer/forskningstudier som handlar om det tidiga laxfisket som bedrevs i Älvkarleby på 1500-talet och ännu tidigare?
Har förstått att laxfisket var mycket betydelsefullt och var föremål för tvistigheter och kronan hade ju även stort intresse för laxfisket där, så jag tänkte att det borde ju finnas en del skrivet.
189
« skrivet: 2021-02-06, 11:40 »
Hej Erik. Vid den tiden existerade inte byn Nyland i Umeå lfs. Den är av senare datum.
Staffan Bengtsson, det stämmer inte. Nyland existerade vid denna tid och omnämns i kyrkoböckerna. Här är ett exempel från vigsellängden 1724. Umeå landsförsamling (AC) C:1 (1721-1735) Bild 12 / Sida 8 (AID: v139887.b12.s8, NAD: SE/HLA/1010219) Jag har kikat i Generalmönsterrullan och får hålla med om att "Nyland" i detta fall troligen syftar på landskapet Nyland. Men hur har man kommit fram till Leibholt-spåret? Vilka socknar i Nyland har undersökts?
190
« skrivet: 2021-01-27, 20:56 »
Varför är det ingen som gör tolkningen av att Jacob Jöransson anges komma från Nyland, att han kom från byn Nyland i Umeå landsförsamling? Eller har ni uteslutit det på något sätt? Jag svarar på min egen fråga: Här är länk till generalmönsterrullan 1744 där han anges komma från Nyland https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028747_00082
191
« skrivet: 2021-01-26, 09:43 »
Även i 1588 års tiondelängd står Hustru Maltru änkia som innehavare av gården i "Raualsträsk". En av mina tankar var att det kanske är ett W istället för ett M. Waltraud är ju ett kvinnoförnam, fast kanske inte så vanligt i Sverige. Men 1588 års längd har en annan skrivare med annan handstil vilket gör att det blir ännu tydligare att det faktiskt står Maltru och inget annat. Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1588: 3 (1588), bildid: A0044446_00029 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044446_00029Googlar man på "Maltraud" så tycks det vara ett mycket ovanligt tyskt kvinnonamn. Det är väl det namn som jag hittat som verkar närmast och troligast.
192
« skrivet: 2021-01-26, 01:28 »
"Hustru Maltru änkia" står i tiondelängden i byn Raffvalsträsk (idag Ragvaldsträsk) i Skellefteå socken år 1590. Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1590: 2 (1590), bildid: A0044448_00041 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044448_00041Nån som sprungit på detta kvinnonamn? Givet hur kvinnonamnet Gertrud ibland skrivs vid denna tid utan avslutande "d" (Gertru) så gissar jag en fullständig variant skulle kunna vara Maltrud.
193
« skrivet: 2020-12-31, 14:06 »
Angående Ahrenfelt, som troligen är en gren från Armfeltätten, så har det uppmärksammats i Danmark:
https://www.slaegtogdata.dk/forum/index.php?topic=120549.0
För övrigt har jag nyligen fått reda på att min farfars farfar var en utomäktenskaplig son till greve Carl Armfelt (1836-1890) på Rauhalinna. Jag har därför börjat intressera mig för denna sidan av släkten och letar nu efter andra ättlingar på svärdssidan. Det hade varit intressant om man kunde följa Ahrenfeltätten vidare.
Får man fråga hur det är belagt att din farfars farfar var en utomäktenskaplig son till Carl Armfelt? Med vilka källor?
194
« skrivet: 2020-04-04, 09:17 »
I knektlängderna för regementenas föregångare, fännikorna, på 1500-talet finns nästan alltid en predikant bland fänikans avlönade personal. Han hade säkerligen samma roll som regementspräst hade under senare tid, har jag tänkt. Alltså själavård.
Men jag blir förbryllad när jag går igenom 1591 års militieräkningar för Per Olssons fänika över knektar från Västerbotten. Där listas nämligen predikanten Herr Olof upp bland det fåtal knektar i fänikan som utrustats med "spetsudd" inför krigståget mot Kolahus. Spetsudd var, om jag förstått saken rätt, pikenerarnas vapen. Även om "spetsudd" kanske bara syftar på den yttersta smidda delen av pik-stången, och att det var den smidda delen som distribuerades till förbanden och att knektarna själva fick göra trästångsdelen.
Hursomhelst, lite förvånande att se predikanten listas bland knektarna som beväpnades. Men det kanske var vanligt förekommande vid denna tid?
195
« skrivet: 2020-03-17, 17:20 »
Stort tack för svaren.
Eftersom mina uppgifter kommer från Gustav den förstes registratur så bör det rimligen handla om guldtråd i detta fall. Jag borde väl ha kollat registret, antar jag.
196
« skrivet: 2020-03-14, 11:48 »
Gustav Vasa lade förbud på att införa sidentyger, "öntzegul", silvertråd till Norrbotten år 1550.
Det har nånting med fint kläde att göra. Men vad var det?
197
« skrivet: 2020-02-26, 18:40 »
Tack KG.
Detta innebär alltså att fogden Knut Andersson, som var fogde i Ångermanland 1559-1561 (hans efterträdare tillträdde i maj 1561) mycket väl kan ha klarat sig undan med livhanken.
Det fanns en fribytarskeppare Knut Andersson, som år 1565 kvitterade ut en liten mängd matvaror av en fogde från Västerbotten som befann sig i Kalmar med sin skuta. Kvittensen är daterad i Kalmar i juli 1565.
Kanske är en fogde med förlorat förtroende från överheten en rimlig bakgrund för en fribytarskeppare (dvs en slags sjörövare med tillstånd från kronan). Norrlandsfogdarna var ofta skeppare, eller hade tillgång till skutor, för leverans av kronouppbörden.
198
« skrivet: 2020-02-26, 10:32 »
Ett antal fogdar och andra ämbetsmän finns noterade som "sköflade utöver lag och dom" under den hårdföre Jöran Persson, på 1560-talet, i Handlingar som rör Skandinaviens Historia, del 3-4, sida 180-181 (finns som Google Book)
Hur ska man tolka begreppet "sköflad"?
Skriften ger intrycket att de kan ha blivit avrättade allihop? Är det så man ska tolka begreppet "sköflad"? Som en synonym till avrättad?
Bland de skövlade finns f.ö. ett par fogdar från Norrland, Knut Andersson i Ångermanland och Joen Eriksson i Norrbotten.
199
« skrivet: 2020-02-23, 00:20 »
I Västerbottens landskapshandlingar år 1568 läser jag om "22 rysse båthar som kallas öskar" som betalat tull i hampa, i Torneå. Singularisformen får man också. "Vtaff hvar ösko..." Aldrig hört denna fartygsterm förut. Vad för slags båt var en ösko? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044426_00011
200
« skrivet: 2020-02-21, 17:17 »
Jag sprang på en kvittens (1564) från fribytarskepparen Knut Andersson, i Västerbottens landskapshandlingar (fogderäkenskaperna). Kvittensen är daterad i juni i Kalmar och han har kvitterat ut matvaror från den västerbottniska fogden, som förmodligen befann sig i faggorna för att leverera förnödenheter till flottan.
Är något känt om denna fribytare Knut Andersson?
201
« skrivet: 2020-02-09, 14:55 »
Anti> Förlåt. Jag hade gjort ett pinsamt skrivfel, vilket framgår av länken jag skickade. Mängden lax i Bomandsfors var 15 1/2 tunna, inte 17 1/2 tunna.[/size]
Och då kommer man fram till 12 tunnor lax per läst.
Calle> Stort tack. Skönt med en riktig källreferens, och att det stämmer överens med vad jag kommit fram till.
202
« skrivet: 2020-02-07, 19:43 »
Nu sprang jag på en sida i fogderäkenskaperna för Västerbottens landskapshandlingar år 1557 där det var synnerligen enkelt att räkna ut hur förhållandet mellan måttenheterna läst och tunna förhåller sig när det handlar om lax, och antagligen för all sorts fisk. Bomandsfors: 17 1/2 tunnor lax Finneforsen: 2 tunnor lax Byskeån: 3 tunnor lax Åbyån: 1 tunna lax Kågeån: 1 tunna lax Det ovanstående hade skrivaren summerat till 1 läst och 10 1/2 tunna. Av detta följer alltså att det går 12 tunnor lax på en läst. Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044399_00041Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1557: 19 (1557), bildid: A0044399_00041
203
« skrivet: 2020-02-05, 18:13 »
Jag läser fogderäkenskaper för Västerbotten på 1500-talet, och noterar t.ex. hur mycket saltad lax som levereras från olika kronofisken.
Ofta specificerat i läster och tunnor. Men hur många tunnor går det på en läst?
På Wikipedia läser jag följande: "1 läst salt motsvarade 18 tunnor, 1 gemen läst 12 tunnor. En skeppläst motsvarade 24 tunnor spannmål, 4 famnar ved eller 18 skeppund vägbara varor."
Förvirrande. 12, 18, 24? Olika bud, och antalet tunnor per läst tycks variera mellan olika varor.
Hur många tunnor gick det på en läst, ifråga om saltad lax?
204
« skrivet: 2020-01-28, 22:54 »
Petrus Jonae hade bisysslor. I September 1569 levererade "Herr P.J. körkoherren uthi Norbotenn i Löödhånger sochenn" torr fisk till skepparen på Danske Morian, enligt kvittens daterad i Furusund. Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1570: 2 (1570), bildid: A0044428_00039 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044428_00039
205
« skrivet: 2019-12-10, 16:06 »
Intressant. Många släktforskare tycks mena att den tämligen vittförgrenade släkten Mörtsell, har rak farslinje till Jon Gabrielsson i Bäck. Ett YDNA-test på en Mörtsell-are (helst flera) hade kunnat ge ytterligare pusselbit till släkten Mörtsells ursprung.
207
« skrivet: 2019-05-21, 01:31 »
Jag gjorde en mindre utredning om klockaren och sockenskrivaren Lars Olsson Bolenius (d.1701) i Alsen/Offerdal i Jämtland. Lars Bolenius har gjort mängder med avtryck i sekundärkällor, men det vimlar av felaktigheter, och det är dessa som jag försökt räta ut. Tänkte att det kunde intressera andra. Det finns här: [size=78%]https://holmlunds.wordpress.com/2019/05/21/jakten-pa-djaknen-lars-olsson-bolenius/[/size]
208
« skrivet: 2019-05-10, 22:29 »
Relativt vanligt namn i Norr- och Västerbotten på 15- och 1600-talen. Förekomster i för och efternamn i tiondelängderna för år 1581 respektive år 1612
1581
Måns Öndesson, Alvik, Nederluleå
Erik Öndesson, Pitholm, Piteå
Olof Öndesson, Roknäs, Piteå
Sven Öndesson, Hemmingsmark, Piteå
Anders Öndesson, Lillpite, Piteå
Olof Öndesson, Sjulnäs, Piteå
Per Öndesson, Sjulnäs, Piteå
Önde Ersson, Frostkåge, Skellefteå
Anders Öndesson, Sunnanå, Skellefteå
Måns Öndesson, Sunnanå, Skellefteå
Sven Öndesson, Bäck, Skellefteå
Önde Olofsson, Bäck, Skellefteå
Önde Olsson, Burvik, Skellefteå
Bertil Öndesson, Bodan, Lövånger
Sven Öndesson, Vallen, Lövånger
Nils Öndesson, Tjärnen, Lövånger
Staffan Öndesson, Gerdebyn, Lövånger
Jöns Öndesson, Gerdebyn, Lövånger
Mats Öndesson, Öndebyn, Bygdeå
Önde Jönsson, Rickleå, Bygdeå
Önde Nilsson, Brännland, Umeå
1612
Önde Mickelsson, Ytterbyn, Kalix
Öndes barn, Svartbjörsbyn, Luleå
Jon Öndesson, Öjebyn, Piteå
Önde Andersson, Lillpite, Piteå
Måns Öndesson, Sunnanå, Skellefteå
Olof Öndesson, Hjoggböle, Skellefteå
Önde Östensson, Falmark, Skellefteå
Nils Öndesson, Burvik, Skellefteå
Bertil Öndesson, Bodan, Lövånger
Per Öndesson, Mångbyn, Lövånger
Önde Christiersson, Gerde, Lövånger
Önde Olsson, Gerde, Lövånger
Mats Öndesson, Öndebyn, Bygdeå
Mats Öndesson, Kålaboda, Bygdeå
Jöran Öndesson, Rickleå, Bygdeå
Jon Öndesson, Brännland, Umeå
210
« skrivet: 2019-04-13, 00:22 »
Apropå "läggbåge". Jag hittade följande bland sakörena för Piteå socken i Västerbottens landskapshandlingar 1614 "Peder Andersson i Hortlax hafver funnit en rödh räff som hans granne Jon Eriksson hafver skutit medh en lägieboge och ladhe dölsmål på honom. Blef therföre saker fyratijo mark på höga öfwerhetens nådiga behag. Utgaf 20 mark." Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044477_00058
211
« skrivet: 2019-03-28, 22:25 »
I Västerbottens landskapshandlingar 1593, bland fogderäkenskaperna kan man läsa följande: "Haffva 83 strömkarlar aff Tornö socken tagidt af gärden ibidem till kåst på tåghet till Ryssland" Och sedan följer en lista på mat, som de alltså tagit från kronouppbörden inför krigståg till Ryssland. Det handlade alltså om män uttagna till knektar. Säkerligen helt vanliga bönder, för nåt annat folk fanns inte i Tornedalen i sådana mängder vid denna tid. Men vad är den egentliga betydelsen av ordet "strömkarl" ? Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044451_00094
212
« skrivet: 2019-03-20, 21:29 »
1579 sakfälldes Aggesten Jönsson i Böle för jungfrukränkning, enligt:Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1579: 2 (1579), bildid: A0044437_00174Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044437_00174Aggesten måste ju vara en stavningsvariant på Augustin.Var han son åt Jöns Persson i Böle? Finns inte så många Jöns i Böle att välja på. Finns ju förvisso en Jon Skräddare i Bölet men det är väl han som är tolvman Jon Olsson i Böle i nämnden 1579 som dömer Aggesten. Och som kallas Jon Skräddare i uppbördslängder. Orimligt att en fader skulle sitta och döma sonen. I Lena socken i Uppland fanns en präst Augustinus Jonae Bothniensis Lenaeus, enligt olika webbsidor på nätet, som skall ha dött 1631. Jag har inte grävt mer i källmaterialet efter honom mer än stickprovskontrollerat att det faktiskt fanns en "Her Aggesten" i Lena socken, Rasbo härad i Upplands landskapshandlingar 1627. En sida på nätet anger att Augustinus Jonae Bothniensis var född ca 1580, en annan sida anger att han kom från Umeå, men eftersom ingen anger någon källa så tar jag dem som obekräftade uppgifter, gissningar. Givet det ovanliga förnamnet, som väl bara förekommer i Piteå av Västerbottens socknar, på 1500-talet, så borde det väl handla om samme Aggesten som döms i Piteå 1579. Anfader för en släkt Lenaeus./Erik Holmlund
213
« skrivet: 2019-03-20, 00:56 »
I den långa diskussionen om Hans Hansson och Hans Knutsson som fördes i den numera låsta och långa Lövånger-tråden påstods det att förnamnet Knut inte förekommer i Lövånger före Hans Knutssons tid. Det stämmer inte.
I uppbördslängerna som återfinns i landskapshandlingarna finns en Knuthe/Knuther, som man ju måste anse är en variant av namnet Knut. Denne Knut(her) Olsson finns som skattebetalare i Wibbesmark(Vebomark) åren 1578-1600.
/Erik Holmlund
214
« skrivet: 2019-03-13, 20:50 »
Tjuven hade alltså skurit öronen av renen, vilket säkerligen gjorts för att det inte ska gå avgöra vem som äger renen. Renmärken har i alltid tider gjorts genom att varje renägare gör unika snitt i örat på renen.
Skinnet skulle säljas och pengarna skulle gå till lappskolan. Det innebär alltså att den rättmätige renägaren inte fick ersättning, eftersom det inte gick avgöra vem som ägde renen.
215
« skrivet: 2019-03-13, 00:25 »
Vad är känt om kyrkoherden i Vallentuna, Ericus Jonae Schroderus d.1639? Född när? Föräldrar? Barn?
216
« skrivet: 2019-03-12, 23:19 »
Vem var landsskrivaren Gert Gertsson Schröder? Han är landsskrivare i Västerbotten åren 1600 och 1601, enligt landskapshandlingarna. I vissa tillfällen kallad enbart Gert Gertsson.
Jag känner inte till att släktnamnet Schröder förekommer i denna landsdel vid denna tid. Även förnamnet är ovanligt och Gert förekommer enbart hos kyrkoherden 1584-1623 i Skellefteå, Gert Jonae, men om hans släkte hade något släktnamn, är okänt. Så, antingen var Gert Gertsson Schröder en långväga inflyttad karl med tillfällig ämbetstjänst i landskapet och utan lokala släktkopplingar, eller så får vi kanske en vink om ett släktnamn (alternativt skräddaryrke) som förekommer bakåt i Gert Jonaes släkt.
217
« skrivet: 2019-02-23, 12:29 »
Hindersson var den dominerande stavningsvarianten av Henriksson i hela Norrland under 1500- och 1600-talen. Stavningen är med andra ord inte användbar som indikation på östligt ursprung.
218
« skrivet: 2019-02-12, 21:16 »
Hej.
Skulle behöva feedback från andra, gärna från såna som har erfarenhet av att tackla fader okänd-fall på tidigt 1900-tal.
Grunduppgifter: Flicka född i oktober 1909 med okänd fader.
Jag har stångat mig blodig i kyrkoböckerna. Jag har släktforskat i 30 år och har god kunskap om vad kyrkoböcker har att erbjuda, så jag anser mig ha uttömt kyrkoböckerna på ledtrådar, men där finns inget att hämta. Jag hade mer eller mindre gett upp fallet.
Men så kollade jag nyligen upp bouppteckningen efter flickans morfar som dog 1912. Noterbart är att flickan bodde med sin mor hos sina morföräldrar de första åren. Morfadern var husbonde i hushållet. Mina ögon fastnade på sterbhusets fordringar. En av dem syntes mystiskt. Det handlar om en fordran till en namngiven man X i en närliggande by "Enligt revers den 25 oktober 1909". Det som gör denna fordran intressant är datumet. Det är nämligen bara några dagar efter flickans födelse. Kan det vara en slump?
Sedan kollade jag upp X. Han var tre år äldre än flickans moder. Han levde ogift på sitt hemman, med sin moder. Han förblev ogift livet igenom och dog 1933 (hans mor överlevde honom). Jag kollade även upp bouppteckningen efter X. Där nämns hans mor och bror som enda arvingar. Så, ingen "jackpot" på så sätt. Men eftersom ingen officiellt erkände faderskap för flickan så hade det varit väldigt överraskande om hon hade nämnts som arvinge.
MEN, vet ni vid som dyker upp bland X:s dödsbos skulder?
Jo, en skuld som refererar till en revers ställd till flickans morfar, som förvisso var död sedan många år vid detta lag, men eftersom det är hans namn, så bör det handla om samma revers som i den andra bouppteckningen. Nu är skulden större, närmast dubbla beloppet. Noterbart är att X:s dödsbos behållning uppgår till 68ggr reversens belopp.
Hur ska man tolka detta?
Reversen vet jag inte var jag ska hitta. Den lär ju knappast finnas i officiella handlingar eftersom en revers per definition är ett slags avtal eller skuldebrev två parter emellan. Mest troligt finns den inte kvar. Så innehållet i reversen tror jag inte går att få tag på.
Jag vet från handböcker om hur man ska ta sig an fader okänd-fall att man ska spana efter belägg på om någon betalat underhåll. Hur brukade sådant arrangeras? Engångsbelopp eller löpande? Kunde upprättande av en revers vara ett sätt att göra det på?
Hur hett bedömer ni att detta fynd är i min, nyligen återupptagna, jakt på den okände fadern? Kan man rentav anse att jakten är närmast slut?
Finns det andra arkivkällor eller saker att kolla upp, med utgångspunkt utifrån detta nya fynd?
Jo. Jag har en fråga till. Hur ska man tolka att skulden närmast dubblerats från 1912 till 1933? Brukade man räkna upp skulder mot något slags index vid denna tid?
Eller kan det vara ett löpande kontrakt, och att den skuldsatte låg efter med sina betalningar?
En annan tolkning är att den skuldsatte X (om än denna skuld var relativt liten) vägrade betala sin skuld livet igenom.
Tack på förhand.
Erik
219
« skrivet: 2019-01-28, 23:53 »
Några av spörsmålen kring den i denna tråd omdiskuterade Jon Larsson får sitt klargörande i arvsmål vid Lycksele tingslag 1731-01-13. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0000413_00035"Samma dag fordrade Clemet Siuhlsson ifrån Grahn å egen och pupills afledne Siuhl Olofssons dersammastädes sons Måns Siuhlssons wägnar, arf af Jon Larsson uti Grahn, efter theras uti Marti månad åhr 1730 igenom döden afgångna swägerska och faster Älla Olofsdotter, emedan the, så wijda hon inga bröstarfwingar efter sig lämnat, äro hennes närmsta arfwingar. Jon Larsson förmälte Ällas man upwiste ett af honom samt Älla uprättat och underskrifwit samt af befallningsmannen Olof Westman i Ångermanland bewittnadt testamente, dat. Gideåbacken uti Grundsunda socken d.14 December åhr 1722, derutinnan Jon och Älla befunnos hafwa till hwarandra testementerat all sin egendom hwartill den äger mehra skall, som den den andra öfwerlefwa, hafwandes och afledne häradshöfdingen Hr Marcus Bostadius d. 3 Junii åhr 1723 detta testamente underskrifwit, och bewittnat, at Jon och Älla uti hans närwaro widgådt före omrörda testamente hwar wid nu sig Jon Larsson ständigt sökt, wägrandes wid sådan beskaffenhet at wilja någon dehl af qwarlåtenskapen till sina andreparter, dåck efter något twistande sig utlät, at af god benägenhet wilja gifwa hwar för sig 6 daler kmt der med ock ClemetSiuhlsson woro nögd, och ty pålades Jon Larsson at utan drögsmåhl tillställa Clemet Siuhlsson och sin hustrus brors son förmälte Måns Eriksson (sic! fel patronymikon) hwar sina 6 daler och bör Jon Larsson således i följe få der af som 1686 åhrs testamentsordning och 9 Cap. JordB. L.L ifrån sina andreparters widare tilltahl om arfwet efter Älla Olofsdotter frijkänd wara."-Här får vi belägg för att Jon Larsson kom från Grans sameby. -Jon Larssons första hustru hette inte Elsa Larsdotter som påståtts, utan Älla Olofsdotter. Även Älla kom från Grans sameby. -Jon Larsson och Älla Olofsdotter hade inga bröstarvingar tillsammans. Alltså kan man utesluta att den Pål Jonsson som nämnts som son till Jon Larsson, åtminstone inte var en son från det första giftet.
220
« skrivet: 2019-01-23, 23:54 »
Stort tack, Maud, för den förklaringen!
221
« skrivet: 2019-01-21, 02:56 »
I en domboksnotis från 1726 läser jag att svarande i målet sjukskriver sig, bland annat med hänvisning till "alteration i blodet".
"...det fogden Biuur bör gifwa fältskiärens witnesbörd om sin siukelighet, så ingaf nu landsmedicus Christian Pundt en attest at bemelte Biuur har haft i några dagar som en upkastning och en alteration i blodet"
Kan det röra sig om feber?
222
« skrivet: 2018-03-27, 11:07 »
Hej Stefan.
Rörande den YDNA-frågeställning som du tar upp:
I DNA-projektet Skellefteå & Närliggande socknar har vi över 270st YDNA-tester på gubbar på med
rak farslinje inom projektområdet, vilket gör oss till Sveriges hårdast avtestade bygd när det gäller
YDNA. Jag tror inte vi har någon rak farslinjeättling till vare sig Jon Hansson i Åbyn eller Jon
Hansson i Bergsbyn bland våra medlemmar. Men vi har en medlem som anger farslinje till Nils Hansson i Åbyn. Vet att det
finns släktforskare som menar att Nils Hansson i Åbyn och Jon Hansson i Åbyn var bröder. Är det ett resonemang som
du håller med om? Ifall det stämmer så skulle man kunna sluta sig till att Jon Hansson hade haplogruppen I-M253.
Det är ju Sveriges vanligaste haplogrupp, men Nils Hansson-ättlingen hör med hög sannolikhet till den undergrupp
som heter I-L1302, som är lite smalare. Dock, om man skulle kika vidare på detta fall utifrån YDNA så hade man
ju behövt YDNA-test även på någon med rak farslinje till Jon Hansson i Bergsbyn. Så att nån testare ska dyka upp
med sån farslinje kan ju vara nåt att hoppas på. Det hade såklart gått undersöka ifall det överhuvudtaget har
överlevt såna linjer till modern tid, så man vet om det är nåt att hoppas på överhuvudtaget, och för att få pejl vilka släktnamn
som förekommer bland de som idag bär på Jon Hansson i Bergsbyns y-kromosom.
/Erik
223
« skrivet: 2018-03-27, 00:45 »
Vad kan man säga om en landsfiskals roll i samhället vid mitten av 1600-talet?
Vad för typ av distrikt hade en landsfiskal? En per socken? En per fögderi? En per län?
Jag intresserar mig för en individ som finns i Skellefteå landsförsamling på 1650-/60-talen, Knut Pedersson, som först tituleras som regementsskrivare under ett tiotal år. Då givetvis under Västerbottens regemente. Senare tituleras han i domböcker som landsfiskal, och här antar jag, att han gått över till en civil tjänst. Eller fanns det landsfiskaler även inom det militära? Det sistnämnda känns instinktivt inte särskilt sannolikt, men det finns säkert de som har bättre kläm på landsfiskaler än jag.
Det märkliga är att han är frånvarande vid Skellefteåtinget 1672, då det istället är hustrun som för talan. Det är då som han tituleras "nuvarande landsfiskal". Man får känslan att det kanske är ämbetsuppdraget som håller honom borta. Men hade han varit landsfiskal i Västerbotten så tycker man att han hade kunnat vara på plats, för det är nånting så viktigt som besittningsrätten till gården som ifrågasätts vid tinget. Det tycks vara helt outrett var han var landsfiskal.
I relation till detta, har jag gjorts uppmärksam på, att det fanns en befallningsman Knut Pedersson som år 1671 undertecknade en skrivelse i Torneå, som Torneåforskarna inte tycks ha lyckats ringa in vem han var. Jag är osäker om Knut Pedersson i Skellefteå, då var regementsskrivare eller landsfiskal. Så min nästa fråga är om en landsfiskal skulle kunna bli titulerad som befallningsman? Skulle en regementsskrivare kunna bli titulerad som befallningsman?
224
« skrivet: 2018-03-12, 14:47 »
I förbifarten observerade jag nyligen att Nils Persson klockare nämns ett flertal gånger i kyrkoräkenskaperna för Burträsk. Jag tog dock inga noteringar om det då han inte var föremål för mitt tröskande efter ledtrådar. Så att gå igenom kyrkoräkenskaperna hade kunnat vara ett tips om man vill få mer ledtrådar kring Nils Persson.
Något som jag däremot plitat ner är en notis om en Mikael Persson i Gammelbyn som erlägger brudgumspenning år 1685. Undrar om han skulle kunna vara befryndad med Nils Persson klockare?
225
« skrivet: 2018-02-26, 19:11 »
En släktforskare, Stig Lindberg, verkar ha kartlagt Jakob Otto (broder åt Aegidius Otto m.fl.) i kyrkböckerna, och har lagt upp fina källreferenser till kyrkoböckerna för Vika församling och Hossjö församling, där Jakob Otto, och senare hans änka bodde med barnen. http://stig-l.com/slaekt/Min_slaekt/pee52054d.htmlPå sidan ovan finns Arkiv Digital-referenser. För den som använder RA så är detta länken till den första sidan, där Jakob Otto förekommer 1664 med familj i byn Sandviken. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014346_00024Som synes så har finns såväl en son Ludvik och en son Jakob i hushållet år 1664. Det dröjer inte länge innan de försvinner ur hushållet. Måhända är detta den Ludvig Otto som tvistar med Zacharias Fältskär? Kanske kan han också vara identisk med den rådmannen Ludvig Otto...
226
« skrivet: 2018-02-25, 20:54 »
Vad heter den där CD-skivan om Jämtlands regemente?
Täcker den in 1600-talet?
Finns t.ex. officerare och regementspräster med i materialet?
227
« skrivet: 2018-02-20, 03:35 »
Nicolaus Örns ursprung i Råneå framkommer i räkenskaperna för Råneå församling 1696, LIa/1. 1696 "d.22 Septemb: Till scholaepoiken Nils Örn som här i församblingen infödd ähr 2 daler" https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0000753_00099Givet hans patronymikon, nämnt tidigare i tråden, så bör hans fader vara bonden Anders Örn i Vitå, som troligen är identisk med soldaten i Högsön Anders Nilsson Örn.
229
« skrivet: 2018-02-19, 00:31 »
Hej Håkan. Tack för svaret. Det har du rätt i. Ser mer ut som Ewert när jag tänker efter.
Möjlig son till Johan Ewertsson i Öjebyn istället?
Jo, har också läst en del om dessa fångar i Turkiet och Algier, för vilka det finns mängder av kollekt-notiser i kyrkoräkenskaperna för de församlingar jag har kikat på. Men det är inte alltid som fångarna namnges, som i detta fallet.
230
« skrivet: 2018-02-18, 23:25 »
I Överkalix L1a/1 år 1670 nämns en pitebo som har hamnat i lite bekymmer. Får se om någon håller med mig med tolkningen av förnamnet. Det handlar alltså om en gåva från församlingen: "För en fånges ranzionering ifrå Turkiet benembd Gert (?) Johansson födder i Pitheå gifvit 1 daler 16? öre." Står det Gert? Isåfall, är Gert Johansson känd från några andra källor? Och finns det någon släkt som han skulle passa in i? Mina tankar går till Elias Johansson Rehn i Öjebyn som hade en son Gert Eliasson Lundh. Kanske hade han även en bror som hette Gert Johansson? Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035170_00087
231
« skrivet: 2018-02-18, 23:10 »
Ett gåvonotis till kyrkan, i Överkalix kyrkoräkenskaper LIa/1 år 1661 kan kanske vara av intresse för diskussionen kring det oklara ursprung för de två kopparsmedsdrängarna i Kengis, nämnda ovan i denna tråd, "Swen Hermanss. kopparslagare när han heemreste gafh till kyrkan 4 daler" https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035170_00067Detta handlar utan tvekan om kopparslagaren Sven Hermansson från Degerbyn, Skellefteå. Varifrån han hemreste står ju inte, men det kan ju ogärna handla om något annat än Kengis bruk. En vanlig resväg till Kengis tycks ha gått över Överkalix, då även Johan Nilsson Burman gav till kyrkan i Överkalix när han reste förbi 1659, även enligt Överkalix LIa/1. Sven Hermansson var född i Ersmark, Skellefteå. Om Ersmark har Ulf Lundström skrivit "Ett utmärkande hantverk för byn är kopparslageriet. Under perioden 1610-1760 finns 8 kopparslagare i byn". Osäker om detta är något som kan bidra med något löser gåtan om kopparsmedsdrängarna, men i vart fall intressant att det gått hitta en koppling mellan kopparslageriet i Skellefteå och Kengis. Vid mitten av 1600-talet finns såväl en Lille Olof Olofsson på Ersmark nr 1 (1629-53) som en Store Olof Olofsson på Ersmark nr 2 (1633-71). Hemmansnummer och årtal enligt Skellefteå Socken 1650-1790 (Ulf Lundström). Tror förresten inte att Sven Hermansson finns skriven i några uppbördslängder för Kengis, men dit var han, uppenbarligen. Och det är ju svårt att tro annat än att det hade med hans yrkesutövande att göra. Koppar var väl en av metallerna man tog vara på i Kengis.
232
« skrivet: 2018-02-14, 13:29 »
Finns det något som talar emot att regementsskrivaren Knut Pedersson som fanns på Bergsholmen, Skellefteå mtl 1656-1669, men nämnd på Bergsholmen i Skellefteås kyrkoräkenskaper redan 1654, kan ha varit en bror åt Piteåborgarna David & Sigfrid Persson Fordel? Bergsholmen-hemmanet har starka Torneåkopplingar bakåt. Knut Pedersson levererar vin till kyrkan vid ett flertal tillfällen mellan åren 1654-62. David & Sigfrid Persson levererar vin till kyrkan mellan åren 1660-65, men varken före eller efter åren som Knut Pedersson finns i Skellefteå. För övrigt dyker även Torneåborgaren Daniel Crus upp som leverantör av vin till Skellefteå 1657. Allt enligt kyrkoräkenskaperna (Skellefteå landsförsamlings kyrkoräkenskaper LIa:2). Enligt samma källa erlägger Knut Pedersson föräringspennningar 1655, vilket även hans hustru Karin gör.
Jag har ju noterat att Per-Olof Snell rapporterat att han funnit initialerna KPSF i en signet från en Knut Pedersson, år 1671 i Torneå. Och både Fordellarna och Crus hade ju kopplingar till släkten från Bergsholmen-hemmanet från vilket flera bröder blev borgare i Torneå, tidigare på 1600-talet.
233
« skrivet: 2018-02-14, 13:16 »
Finns det något som talar emot att regementsskrivaren Knut Pedersson som finns på Bergsholmen, Skellefteå mtl 1656-1669 (ett hemman med starka Torneåkopplingar) kan ha varit en bror åt Piteåborgarna David & Sigfrid Persson Fordel?
Tidsmässigt tycks han passa in rätt bra.
Såväl Sigfrid som David Persson Fordel förekommer frekvent som leverantörer av vin till kyrkan i Skellefteå (i Skellefteå landsförsamlings kyrkoräkenskaper LIa:2).
234
« skrivet: 2018-02-11, 22:17 »
Spännande tillfällighetsfynd av Karin Uhrvik ovan. Att bägge föräldrarna till Måns Perssons hustru var avlidna när hon var 13 år(dvs ca 1666-1667) talar starkt för att det handlar om samme Jacob Pfundt som dyker upp i övre Norrland, och som finns i skattlängder i Skellefteå t.o.m. 1665 och som omnämns som död 1669. Därmed har vi det första omnämnadet av Jacob Pfundt med ett patronymikon. Fadern hette alltså också Jacob. Jag har ett annat tillfällighetsfynd av en annan dotter. Det är från räkenskaperna för Burträsks församling år 1681, då församlingen skänker 1 daler till "Jacob Pfundts dotter, en siuklig änkia". Detta handlar sannolikt om dottern Karin, änka efter Johan Hedman. Dvs dottern som stämde sin styvfar Berendt Olofsson Smed 1682 om arv efter sin mor. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034002_00108Burträsks kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka. Huvudböcker, SE/HLA/1010024/L I a/1 (1630-1685), bildid: C0034002_00108Var det så att Jacob Pfundt var gift med två gånger med kvinnor som bägge hette Elisabeth i förnamn?
235
« skrivet: 2017-09-26, 13:17 »
I Kenneth Mossbergs avskrifter av rullorna för Västerbottens regemente nämns en Gerdt Pettersson som var fältskärsgesäll vid staben 1680-1689. Tyvärr står inte mycket mer än så. Givet namnet Gerts ovanlighet i denna landsdel, jag tror inte namnet rapporterats från 1600-talet, om personer utanför Gert Jonaes ättlingakrets, så tänkte jag att det kunde vara intressant kasta in uppgiften i just denna tråd. Någon som sprungit på Gert Pettersson i andra källor? Går han utesluta som ättling till nån av bröderna i Torneå, som gifte sig med varsin Gertsdotter?
236
« skrivet: 2017-02-01, 02:47 »
En Hindrich Nyman i Stockholm omnämns i en skrivelse från fogden Abraham Staffansson (i Ursviken, Skellefteå) som finns i Västerbottens landskapshandlingar 1625. Texttolkningsfråga. Står det "min werd i Stocholm Hindrich Nyman"...eller står det "min wend" eller nåt annat...
"Bekänner jagh Abraham Stafansson arrendator uti Pijtå sochn, migh hafva lefvererat till ehrlig och wälachtadt man Erich Andersson enspännare, arrende pening: för samma Pijtå S. pro Anno 625. Förseglade pening: sex hundrade fiorton dal:r, som han hafver lofvat att wila framföra till min werd i Stocholm Hindrich Nyman, som han sedan skall inlefverera i H.K.Maij:ts ränte camar. Thes till mera wisso medh egen hand med skrifvit
Datum Schellefteå S: den 20 Januarij 626
Abraham Stafansson
Egen hand"
Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1625: 3 (1625), bildid: A0044488_00082
237
« skrivet: 2016-09-26, 11:04 »
En borgare från Stockholm, Anders Hindriksson, ansökte 1637 till bergskollegium om att starta en gruva i Bygdsiljum, Burträsk. Kopplingen Stockholm+Burträsk+Efternamnet Henriksson kan mycket väl vara en slump, men ändå så pass intressant att det är värt nämna i denna tråd, ifall det skulle vara en pusselbit som i framtiden skulle visa sig vara till nytta. Står lite mer om järnbruket som bara kom att vara i drift ett fåtal år, i tidskriften Västerbotten (1974:2) http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1974_2.pdf
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy