ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Christer Abrahamsson

Sidor: [1]
1
Båraryd (Gislaved fr. 1951) / Herr Lars Arvidi
« skrivet: 2022-10-12, 17:04 »
Vem var Herr Lars Arvidi som hade arv i Sprottebo i Båraryd och före 1632 hade sålt gården. Vem ägde gården före Herr Lars och hans systrar? Vem sålde de till?
Christer Abrahamsson

2
Övriga släkter - R / Rosencrantz, Johan
« skrivet: 2021-04-29, 18:56 »
Kyrkoherden i Sjösås Anders Wisings änka, Magdalena Wolcker, beskylls i Virdestams herdaminne för att ha förslösat hans egendom och flyttat till Karlskrona. Hon var 1709 gift med en löjtnant Rosencrantz. Vad hände sedan och vem var Rosencrantz?

3
Har noterat den mycket stora avvikelsen i angiven siffra för centiMorgan när samma person testat sig hos Ancestry och Familytree. Finns det ett någorlunda tillförlitligt omräkningstal för att uppskatta hur ett resultat fån Ancestry kan antas ha sett ut om testen gjorts hos Familytree eller MyHeritage?
Christer Abrahamsson

4
Baaz / Baas / SV: Baaz / Baas
« skrivet: 2021-03-18, 15:16 »
Lämnar här några kompletteringar angående Baazättlingar. Ingrid Bengtsdotter i Linnebjörke, Dädesjö hade med Johan Jacobsson, barnen Jacob och en dotter samt med nämndemannen Sone Gudmundsson i Linnebjörke, barnen Karin, Gudmund, Bengt, Börje och Brita. Alla hänvisningar till domböcker avser de renoverade exemplaren(jfr Släktforskarnas Årsbok 2009 s. 299 ff.).
Kyrkoherden i Gårdsby Jöns Olai förde en halvhjort i sitt vapen. I sökandet efter hans här­stam­ning har, enligt min mening, allt för lite uppmärksamhet fästs vid det försök sonsonen Peder Bengtsson i Munkabolet gjorde att sälja Sporryd till Anders i Ingaboda, Fröderyds socken (Norrv h:d 1617 15/9). Den sistnämnde måste vara identisk med ryttaren Anders Jacobsson – en son till Ingrid Jonsdotter [halvhjort av Björnskog], som hade sålt sina ärvda gårdar till systern Elin, gift med fogden Erik Nilsson, bror till kyrkoherden Jacob Nilsson i Dädesjö (Genealogisk Tidskrift Band V häfte 3 s. 158, Västra h:d 1613 10/5 – Bengt Matsson i Hörnebo och Jacob Andersson i Ingaboda var släkt till andra och tredje led)                                                                                                                                                                                                                                                                                                         
Ingrid Bengtsdotter var sannolikt Sones enda hustru, men närmare upp­gifter behövs angående tidpunkten för Johan Jacobssons död. Sone Gudmundsson anklagades för hor med sin piga Brita Nilsdotter och kyrkoherden Nils Håkansson (gift med Johan Jacobssons halvsyster) påstods ha försökt tysta ner denna ”grofva synd”, men eftersom både Sone och Brita nekade kom Sone undan med en tolvman­na­ed (1628 27-28/6, 1628 30/8 och 1629 11/5).
Karin Sonesdotter anklagades för att ha haft ett förhållande med sin halvkusin Nils Jonsson från Linneryds socken. Den tilltänkta tolvmannaeden ställdes emellertid in eftersom ”löskå­nan” som framfört anklagelserna inte ansågs trovärdig (1625 9-10/5 s. 49 samt 20-21/6). Karin gifte sig med ryttaren Lars Persson och hade 1650 en vuxen son (1630 12/10 s. 120 och 1632 28-29/5 s. 148, 1650 18/11 s. 14).
Gudmund Gudmundsson anklagades 1627 för att ha gjort Kerstin ”Jon Månssons” skamliga förslag (1627 22/5 § 79). Han blev omkring 1630 gift med Håkan Beets dotter Ingrid från Betingetorp, Däde­sjö, men dömdes 1636 till döden för hor med sin piga (1636 4/3 s. 2). Denna dom måste ha ställts under Hovrättens prövning, men senast 1638 var Gudmund död (testamente). Jag har inte haft tillfälle att söka efter Hovrättens avgörande och vet inte om han blev avrättad. 1639 gifte hustrun om sig med länsmannen Johan Håkansson och flyttade till Be­tingetorp. Gud­mund efterlämnade flera barn. Endast sonen Gudmund Gudmundsson i Linnebjörke är namn­given, men allt som är känt talar för att Per Perssons hustru i Magersryd, Herråkra, sedan Betinge­torp, var en dotter till Gudmund Sonesson (”Per Perssons hustru Karin” dog 1711 i Betingetorp och skulle enligt åldersuppgiften ha varit född 1635/36). Ingrid Håkansdotter efterlämnade ytterligare tre barn NN som var mor till Nils och Johan Nilsson samt NN, död före 1684, som var far eller mor till Mattis Persson, född omkring 1669 och död före 1712 utan arvingar. (Modern hade gift om sig med Lars Jonsson i Betingetorp, senare Björka (1684 8/2 § 33, 1712 6/2 § 79). En eller flera av nämnda personer kan emellertid vara barn till Ingrid Håkansdotter i äktenskapet med Johan Håkansson. Från detta äktenskap är endast dottern Elisabet säkert identifie­rad. Hon var gift med Petrus Hemmingius, som först efter hennes död blev kyrkoherde i Dä­desjö. Dödsboet efter Johan Håkansson och hans hustru representeras regelmässigt av Petrus Hemmingius och övriga delägare anges vanligtvis ”arvingarna”. När Per Persson nämns framställs det som om han själv är arvingen (1674 12/1 s. 43, 1675 4/10 s. 117, 1680 7/6, 1682 29-31/5 § 62 och 1712 6/2 § 79). Detta är emellertid inte förenligt med vad som i övrigt är känt och vid uppbud 1693 15/5 framgår att en del av Betingetorp hade ägts av hans hustrus syster­söner Nils och Johan Nilssons, vilkas hemvist inte anges. Det dröjde mer än 20 år efter Johan Håkanssons och hans hustrus död innan Per Persson sökte lagfart och det finns inga upp­gifter om hur Elisabeth Johansdotters arvslott reglerades (1693 15/5 upp­bud, 1695 29/10 § 42). Hon dog troligen i början av 1690-talet i Växjö och var en synnerligen besvärlig människa. Det är tänkbart att den slutgiltiga uppgörelsen beträffande Betingetorp inte kunde ske förrän efter hennes död.
Bengt Sonesson gifte sig med Peder Skalles dotter Karin, trots betänkligheter på grund av hennes flirtande med kyrkoherdens söner, men sålde 1642 all sin egendom och rymde med en  knektänka från Näsby (1642 1-2/5 s. 2). Han kom emellertid snart hem och dog utblottad i Linnebjörke i november 1644 med en dödsdom hängande över sig. (1643 28/1 s. 11, Växjö domkapitels ”bötesbok” DVII:1 1644 4/12 s, 371 och 389). Bengt efterlämnade 4 barn (1645 10/3 s. 6), dottern Brita, bosatt på Öland, försökte få ut arv efter fadern (1675 20/1 s. 1).
Börje Sonesson uppges 1676 vara 64 år gammal och Daniel Jacobsson i Näsby är hans halv­bro­ders son (1676 17/2 s. 15). Domboksnotisen är bristfälligt formulerad, men Börje köpte troligen brodern Bengt gård för att senare sälja den till brorsbarnen, Johan Håkans­sons styv­barn (1650 18/11 s. 13). Börje ägde emellertid efter denna försäljning halva gården efter­som han ärvt 1/5 samt köpt 1/5 av systern Brita och 1/10 av systern Karin (1650 18/11 s. 14). Börje hade före 1672 pantsatt 1/4 till länsmannen Johan Håkansson men bör ju därefter ha haft kvar en fjärdedel under eget bruk!? Börjes måg, Daniel Andersson, lycka­des lösa nämnda pant (1689 17/10 § 6 och 1690 2/6 § 36), men pantsatte ånyo denna fjärdedel till Johan Jonasson i Löpanäs. Från honom ”bördslöstes” gården (1694 5/11 § 16) av Johan Michelsson i Linnebjörke Lättagård. Fortfarande oklart vad som hänt med den resterande fjärdedelen. Börje uppges vara utfattig redan i mitten av 1670-talet och förekommer inte efter mitten av 1680-talet (mantalslängderna).
Gudmund Gudmundssons styvfar köpte alltså Bengt Sonessons femtedel i Linne­björke Sonagård samt halva Karin Sonesdotters femtedel på styvbarnens vägnar. Detta blev, tillsam­mans med styvbarnens arv, halva gården. Den ärvdes av Gudmund Gudmundsson och Per Persson i Betingetorp (1647 21/1, 1650 8-9/2 s. 5 och 18/11 s. 13, 1675 20/1 s. 1, 1693 29/10 § 42, 1712 6/2 § 79). Gudmund Gudmundsson andel måste så småningom ha sålts till Per Persson eller ärvts av hans hustru.
Den hälftendel i Linnebjörke Sonagård som ägdes av Per Perssons arvingar kom efter dennes död i rest för 1711,1712 och 1713 års husbondeskatter och övergick i Christopher Trotzigs ägo (uppbud 1714 24/2, 8/6 och 9/10). Denna gård, numera kallad Börjesgård, ingick aldrig i Linnebjörke (Lindesjö) säteri. Räntan hade sålts till Jonas Bure. Dennes son hann emellertid sälja till ägaren av Drättinge, Johan Leijoncrona, innan reduktionen hunnit genom­föras. Trotzig var Leijoncronas dotterson. Ägarna till Linnebjörke Börjesgård betalade alltså ränta till adliga ägare i stället för skatt under åren 1647-1710. Christopher Trotzig sålde 1718 till Anders Håkansson i Wraneke (uppbud 1718 10/11, jfr även Almquist Frälsegodsen s. 1154 och 1376 f.).
Två släktgrenar som, sedan gammalt, felaktigt räknas till Baazsläkten är ättlingarna till Anna Johansdotter gift med Jon Persson Lundebergius och Lars Nilsson Flint (Smol.Ups I:63 och 83). Kronologiska skäl motsäger att hon var dotter till kyrkoherde Johan Baaz i Svarttorp och hon finns inte omnämnd i arvskifte 1661 (jfr även Släktforskarnas Årsbok 2009 s. 310).
Karin Sierman, gift med kyrkoherden i Gränna Esaias Humble, efterlämnade sannolikt inga barn. Kyrkoherden i Sjösås Anders Wisings hustru Christina, var syster till Esaias (SloH 1973 s. 380 f. 1987 s. 280). Detta viste Rosengren men inte Virdestam (Smålands beskrivning II, Uppvidinge s. 121).
 
 
 
 

5
Släktkretsar utan gemensamt släktnamn / SV: Dädesjösläkten
« skrivet: 2021-03-18, 15:13 »
Tacksam för synpunkter och kompletteringar beträffande nedanstående medlemmar av Dädesjösläkten (jfr GT 2014:1). Alla hänvisningar till domböcker avser de renoverade exemplaren.       
Kyrkoherden Nils Håkansson i Dädesjö var son till Elin, som hade arvejord i Badeboda i Åseda socken och släkt i Drev, Dädesjö, Lenhovda, Sjösås och Åseda socknar (Uppv. h:d 1613 20/10 och 1630 3/6). Han köpte 1625 Linnebjörke Söder- eller Grunnitsagård                                                                                                                                                                                                                                                                         (1625 26/8). Det ser ut som om detta köp gick tillbaka men Herr Nils änka begärde 1636 en vitt­nesskrift för att vända sig till drottning Kristina med begäran om skattefrihet för en gård i Linnebjörke ”eller Wraneke” (1636 4/3 s. 3). Trots detta är det en Jon Pedersson, av allt att döma en son till den Per Månsson som var säljare 1625, som 1674 avstod Grunnisagård till Edvard Ehrensten mot tre års frihet för utlagorna (1674 15/6 och 1676 17/2). Herr Nils hade minst två söner samt döttrarna Elin och Malin. Modern Marit Pedersdotter, rimligen född på 1570-talet, var Nils Håkanssons enda kända hustru.
Herr Nils anonyma söner, som flörtade med Peder Skalles dotter Karin (1632 16/11 s. 155) och dottern Elin, som var gift med kyrkoherden Andreas Petri  i Stenbrohult är tidigare uppmärk­sam­­made (GT 2014:1 s. 18 och 34 f.). Malin Nilsdotter, var gift med Börje Mattisson i Bihult, Herråkra, ”som på Rytteri och annor lättfärdighet” blivit ruinerad. Han var död, eller möjligen utomlands, i maj 1631. Herr Nils i Dädesjö hade erbju­dits att lösa skul­derna för dottersonen Mats Börjessons räkning men avstått (1631 2/5 s. 132). Bihult var ur­sprungligen ett torp under Wraneke i Herråkra socken. Wraneke Södergård, hade av allt att döma ägts av Herr Nils eftersom hans änka nämner Wraneke som ett alternativ till Linne­björke för skattefrihet. Dottern Elins barn var ägare i mitten av 1600-talet och Peder Schate­lovius synes ha bott där 1657 (mantalsläng­d 1657, Uppv h:d 1674 12/1 bild 180). Schatelo­vius änka sålde 1714 25/10 en fjärdedel av Wraneke Södergård till Håkan Nilsson (Uppbud 1715 18/1). Hennes sondotters man, komministern i Ekeberga Håkan Neander sålde 1713 två tredjedelar av halva Norregård i Wraneke till Håkan Håkansson (1714 19/10 § 66).
Johan Jacobsson, halvbror till Herr Nils hustru, var i livet 1600 (GT 2014:1 s. 19) men dog sannolikt kort därefter. Han var gift med Ingrid Bengtsdotter . Närmare upplysningar angående tidpunkten för hans död behövs för att avgöra om hans änka är mor till samtliga Sone Gudmundssons barn i Linne­björ­ke, Dädesjö. Ingrids son i första äktenskapet, Jacob Johansson, var gift med Elin – dotter till länsmannen och nämndemannen Peder Nilsson Skalle i Näsby, Dädesjö. Johan var anklagad för att ha gjort sin styvfars piga med barn. När han inte ville gifta sig med henne anklagade hon hans halvsyster (styvsyster?) Karin för att ha gjort sig av med fostret eller rent av dödat barnet, som hennes halvkusin Nils Jonsson var far till (1624 31/7 s. 25 och 6/12 s. 39). Jacob Johansson var en så nitisk fogdekarl att några missnöjda algutsbodabor planerade att mörda honom (1624 29/11). Jacobs syster som rymde till Danmark har tidigare uppmärksammats (Uppv. h:d 1658 25/10 och 1659 3/2). Jacobs son Daniel försökte efter faderns död reda ut affärerna (1672 5/11 s. 36 och 1673 26/2 s. 21), men gav upp och blev skomakare i Stockholm. När han lämnat sin hustru och återvänt till Näsby anklagade han sin morbror, skog­vak­taren Sven Skalle, för incest med dottern Lisbeth (troligen död i Näsby 1711, 49 år gammal). Skogvaktaren frikändes, men i stället dömdes Daniel för faderska­pet till hennes barn. Han var alltså gift och de var kusiner, men han tycks ändå bara ha dömts till böter (1682 25/5 § 11 och 14/9 § 14). Det framgår varken om Daniel hade barn i Stockholm eller om hans barn med Lisbeth överlevde. En syster Sara Jacobsdotter som måste ha bott i Näsby eller dess närområde, är omnämnd 1682.
 
 

6
Dädesjö / Arvingarna i Betingetorp
« skrivet: 2021-02-09, 15:33 »
Omkring 1700 var det si och så med såväl kyrkobokföringen i Dädesjö som anteckningarna om uppbud och lagfart av gårdar i Uppvidinge härad. Söker uppgifter om vilka mer än Per Perssons hustru som ärvde Betingetorp efter länsman Johan Håkanssons o.h.h. Ingrid Håkansdotters döda 1672.  Dessa arvingar representeras vanligen av Petrus Hemmingius, slutligen kyrkoherde i Dädesjö, gift med Elisabeth Johansdotter. Övriga nämns inte vid namn. Det framgår emellertid i domboksnotiser att Per Persson i Betingetorp, de facto hans hustru,  var en av arvingarna. Det framgår av ett uppbud 1693 (Uppvidinge h:d 1693 15/5) att nämnda hustru hade två systersöner, Nils Nilsson och Johan Nilsson. Det antecknades att köpebrev skulle visas vid nästa ting, men när Per Persson fick lagfart 1695 25/10 antecknades endast att han ärvt och köpt enligt köpebrev 1693 4/10. När Per Perssons hustru dog 1711 antecknades endast hennes förnamn. Det finns andra domboksnotiser som visar att ovannämnda Ingrid Håkansdotter i  äktenskap med Gudmund Sonesson i Linnebjörke hade flera barn och att sonen Gudmund Gudmundsson samt Per Perssson i Betingetorp ärvt jord i Linnebjörke Börjesgård., men inte heller där lämnas fullständiga uppgifter om Ingrid Håkansdotters barn. Finns det någon som vet mera eller som har förslag till identifiering av Nils och Johan Nilsson. När Per Perssons måg Sven Svensson köper del av Betingetorp 1712 antecknas som säljare hans "svågrar och medarvingar Håkan i Ryd, Gumme i Ramnåsa, Anders i Näsby, Jon i Linnebjörke, Nils i Råsa, Erik i Ryd, Gumme i Näsby  och hustru Karin i Betingetorp (lagfart 1713 20/10 § 74) Önskar hjälp att närmare identifiera dessa och deras barn. En av de 1712 nämnda säljarna måste vara den Anders Månsson, gift med Brita Persdotter som senare ägde en fjärdedel av Betingetorp, men när och hur förvärvade han denna del av gården?

7
Norman / stadsmajoren Peder Norrman
« skrivet: 2021-01-13, 18:03 »
Söker upplysningar om stadsmajoren Peder Norrman (Per Norman) i Halmstad, död 1698, och hans bror ryttmästaren Anders Eriksson död före 1691. Dessa kom från Målajord Mellangård i Norra Rottne (nu Söraby) socken, Kronobergs län.


8
Tolg / SV: Lucia Pedersdotter Tolg?
« skrivet: 2020-10-19, 12:08 »
Användarnas omdöme och kunskaper avgör kvaliteten på Ancestrys släktträd. Torsten Arvidsson, Bo Pedersson och Håkan Bosson m.fl har verkligen existerat i Södra Rottne (Söraby) och Tolg, men när källorna inte räckt till tycks någon ha hittat på. Bakom dessa fantasier måste emellertid finnas någon som har forskat seriöst och hittat en hel del. Det vore naturligtvis intressant att veta vem det var.
Om Torsten Arvidsson hade en hustru som hette Ingrid Håkansdotter och hon dog 1702 var hon inte Håkan Bossons dotter. I Norrvidinge härads dombok 1686 9/2 § 1 sägs uttryckligen att länsmannen Peder Håkansson köpt jord i Rottne Smedsgård av samtliga sina systerbarn efter salig hustru Anna Håkansdotter i Gårdsby och Ingrid Håkansdotter i Rottne.

9
Tolg / SV: Lucia Pedersdotter Tolg?
« skrivet: 2020-10-18, 12:57 »
Lucia Pedersdotter var Håkan Bossons mor. Hon var dotter till länsmannen Peder Smed i Södra Rottne Smedsgård. Håkan Bosson var gift med Bengta Nilsdotter från Kråketorp i Asa socken, som växte upp i Boatorp i Hornaryds socken. Håkan och Bengta hade en dotter som hette Ingrid, död senast 1684. Jag har antecknat att hon var gift och bosatt i Södra Rottne, men hittar nu inte källan. Uppgifter om Håkan Bossons barn lämnas i samband med sonen, länsmannen Peder Håkanssons, köp av Smedsgården. Mina ofullständiga källhänvisningar är Norrvidinge härads dombok vårtinget 1684, 1687 6 och 9/6, 1689 3/6  samt vårtinget 1692 § 5. Det finns något lite om denna "smedsgårdssläkt" i Sörabyboken, Söraby hembygdsförening 1983. Enligt mina anteckningar bodde Bo Torstensson i Tulegård. Änkan köpte 1710 besittningsrätten till halva Tulegård av löjtnant Johan Stråle och Fru Ingeborg Sabelsköld. Den uppgiften lär finnas i domboken detta år. Torsten Arvidsson bodde på kronohemmanet Lillegård, som allt sedan dess har kallats Torstensgård. Jag kan varken gå i god för att han var gift med Håkan Bossons dotter eller att han var far till Bo Torstensson.  Läser en hel del domböcker och återkommer om jag hittar ny uppgifter.
Christer Abrahamsson

10
Söraby / SV: Håkansgården Söraby socken
« skrivet: 2020-10-18, 12:24 »
Halva Söraby Håkansgård ägdes från 1875 av häradsdomare Johan Håkansson i Söraby Norre- och Lillegård ("Torstens") och övertogs 1895 av mågen,  landstingsmannen Gustaf Andersson. Vid laga skifte bestämdes att gården skulle flyttas ut från den gamla byn. Gustaf Andersson delade gården och sålde 1/8 till Karl Gustaf Johansson, 3/32 till Johan Peter Ohlsson (1906 25/3, lagfart samma år 7/5 § 70) samt 5/32 till Alfred Karlsson.  Änkan Ida Olsson och hennes barn fick 1909 6/9 § 19 lagfart och torde samma år ha sålt till soldaten Johan Bernhard Edvard Lilja, som bodde på gården 1909-1919. Nuvarande ägarens far köpte gården 1929. Fastighetens beteckning är Rottne Södra 8:8. Enligt Sveriges bebyggelse (omkring 1960) är ekonomibyggnaderna uppförda 1906 och bostadshuset 1908. Johan Peter Olsson och hans familj finns inte i församlingsboken och bodde nog aldrig på gården. Hans eventuella anknytning till Söraby känner jag inte till.
Christer Abrahamsson

11
Tolg / Riksdagsman Per Håkansson
« skrivet: 2020-01-07, 16:42 »

Vem känner till riksdagsman Per Håkanssons i Nöbble Norregård, härstamning (riksdagsman 1697 och 1713-14. Det ligger nära till hands att han var son till Håkan Persson Tång från samma gård men var finns i så fall bevis? En annan tänkbar far är rustmästaren Håkan Persson i Källreda. Det finns en domboksuppgift, som jag nu inte hittar, att nämndemannen Jon Håkansson [Klint] i Klackhult, Hornaryd, var Per Håkanssons morbror. Änkan Kerstin Håkansdotter som bodde hos Per Håkansson skulle kunna vara hans mor. Kan rusthållaren Johan Håkansson i Källreda Södergård vara Pers bror? Möjligen finns beträffande den senare någon anknytning till Målajord i Eke (nu Dädesjö) eftersom hans måg, nämndemannen Simon Nilsson i Holmesås, bytte bort en gård där mot 1/4 i Stora Bråna Norrv. h:d 1763 18/1 § 29). När Per Håkansson köpte Nöbble Norregård uppges han vara "till tjenst i Eke" (1680).
Norrvidinge härad 1682 3 och 4 februari i Tolg. Samma dag framkom för Rätta Peder Håkansson i Nybble och Inlägger ett Kiöpebref dhe Dato Bossnatorp d. 24 feb: 1680 utgifwet af Måns Månsson å sine och sine systermäns wägnar på 3/8 af Norregården Nybele och Tolgz Sochn, för Hwilken Jordedel Peder förmedelst Kiöpebrefwet bewijsar sig giffvet i alt för alt 50 Rd o. 6 sk St: såwäl som i förlikning gifwet Per Tångz Söner dr 12 smt. Noch wijsas uti samme Kiöpebreff huru såsom Peder Håkansson hafr Kiöpt af Måns Månsson Bring 1/8 i samma gård för penningar 20 Rd o 6 Sk St så att Peder Håkansson bliff:r nu rådandhe öfr 1/2 Norragården i Nybbele, penningarned hen Sidste med dhen förste äro riktigt och till fullo nöije betalte, Jorden lagbunden och lagstånden, ty afhändes bem:te 1/2 gårdh från öfwnstående Erfwingar och Jordägande, theres Hustrur och barn och fullkombeligen tingskiötes in under Peder Håkansson. Hans hustru Margareta Andersdotter sampt begge dheras barn och Erffwingar så födde som ofödde till en Ewärdelig och Oklandrat ägendomb, med huus, jord, åker, äng, skog och mark, fiske och fiskewattn, qwarnställen, Torp och Torpställen i våto och Torre närbys och fiärrom intet undantagandes af alt dher til för Tiden lyder och ligger eller medh laga domb härefter till vinnas kan.
Den andra halvan av Norregården ägdes aldrig av Per Håkansson.
Christer Abrahamsson

 

12
Herråkra / SV: Herråkra
« skrivet: 2020-01-07, 15:55 »

Finns det någon som har kunskap om Magersryd (Ry, Ryd) tiden före 1750.
Uppvidinge härads dombok 1671 21/6   bild 33                                                                                                                         
Nils Månsson i Wägershult och Anders Gudmundsson i Rijsinge, Hemmesiö sochn och Konga härad tillsade för rätten sig vara medh Per Pedersson, Johan Larsson, Håkan Pedersson och Lars Månsson sålunda wänligen och wäl förente och förlijkte om den förmente hafwande praetention till att inbyrda Marsrydh uthi Herråkra sochn och Dädesiö giäll som för länge sedan ähr försåldt men ingen Tingskiötning där på tagen, at thesse skola gifwa them tillsamman 9 skäppor Rågh hwaremot de bägge för en och en för bäggeskole hålle dem frij från allt wijdarer tilltal, hwilken förlijkning der medh Handsträckning å alle sijdor confirmerade och stadfeste.
Per Pedersson är troligen den Per Persson, vilkens hustru var arvinge till länsmannen Johan Håkansson i Betingetorp, men ingenstans hittar jag denna hustrus fullständiga namn. Var hon länsmannens dotter eller styvdotter dvs. hustrun Ingrid Håkansdotters dotter i äktenskap med Gudmund Sonesson i Linnebjörke?
Vilka var de andra tre delägarna i Mageryd 1671 Vilka var deras barn och barnbarn?
Uppv h:d 1689 17/10- § 6   
                                                                                                                                                             
Talar Daniel Andersson i Lineberke till Per Persson i Betingetorp dhet han må få inlösa sin svärfaders, Börje Sånessons, jord en fjärding i skattegården Lineberke som Pers svärfar i pant bekommit mot 40 dlr smt för Capital för 17 år sedan.

1713 20/10 § 74                                                                                                                                                                     
 Beviljas Sven Svensson i Betingetorp fasta på en fjärdedel ibm som han Kiöpt af sina svågrar och medarf. Håkan i Ry, Gumme i Rambnåsa, Anders i Nääsby, Jon i Linnebörke, Nils i Råsa, Erik i Ry, Gumme i Näsby och Hustru Kerstin i Betingetorp för 80 dlr smt som de praesentes tillstår samt uppbudet och nu utan klander lagståendet är.
Ovannämnda bör vara Per Perssons arvingar, men på vilket sätt? Är Håkan och Erik i Ry identiska med Håkan Håkansson och Erik Jonsson som finns i Magersryd i den äldsta husförhörslängden. Söker uppgifter om barn och barmnbarn till samtliga Sven Svenssons svågrar och medarvingar 1713.
En lat häradsskrivare i Uppvidinge har ställt till stor skada för forskningen.
Christer Abrahamsson
 

 
 
 
 

13
Karström / SV: Karström
« skrivet: 2019-12-07, 17:55 »

Tack för intressanta uppgifter angående Maria Karström. Även jag har kommit fram till att hennes far bör ha varit bror till den skånske kyrkoherden, men inte hittat avgörande bevis. Marias förste man hävdade 1721 den blivande hustruns bördsrätt till jord i Bråna Storegård, Tolgs socken, som svärmodern sålt. Han kallas då dräng och hade nog inga förutsättningar att deponera köpeskillingen som tingsrätten krävde (Norrvidinge härad 1721 23/1 § 5). Brodd Karström var, liksom svärfadern befallningsman eller frälsefogde. Hans änka köpte Holmesås 1710 av ryttmästare Axel Rosenquist och hans hustru Catharina Gyllenankar på Åby i Tjureda socken. Måns Svensson bör ha varit son till fru Kerstin Sparres enskilte tjänare Sven Månsson, död 1646, som också bodde i Holmesås. Maria Karströms mormor, Brita Jacobsdotter var dotter till Jacob Månsson i Hallsnäs, Ramkvilla socken, Västra härad, vilken i sin tur var son till sturarnas godsfogde på Hallsnäs Måns Stocke. Beträffande dennes hustru hänvisar jag till Svensk genealogisk tidskrift 2014:1 (angående den s.k. Dädesjösläkten).
En syster till Brita, Elisabeth Jacobsdotter, var gift med befallningsmannen Jon Persson i Bråna (såväl deras inbördes släktskap som härledningen till släkten Stocke framgår bl.a. av domboksnotiser från Norrvidinge härad 1696 12/10 § 74, 1721 23/1 § 50 och 1722 19/2 § 18). Om någon har uppgifter om Jacob Månssons hustru (enligt sonen Nils Jacobsson Stocke var även denna Kerstin Nilsdotter uppvuxen på Hallsnäs), eller om samme Nils Jacobssons hustrus (Margareta Ivarsdotter) tidigare äktenskap vore jag tacksam om jag får ta del av dessa.
Christer Abrahamsson

14
Flacherus / SV: Flacherus
« skrivet: 2019-10-15, 17:13 »

Frågeställaren har kanske sedan länge fått svar, men det skadar inte att sprida dessa fakta. Beträffande kyrkoherden i Nottebäck Lars Spak och felaktigheterna i herdaminnet finns upplysningar under rubrikerna Växjö stift och Gyllentorner. Kyrkoherden i Nöbble Sven Flacherus  [font=&#38]var son till Mattis i Slätt, Hornaryd senare Mysinge (nuvarande Rosenholm) i Nottebäcks socken . Uppv. h:d 1632 16-17/11 s. 60, 1652 13/6, 1655 27/2, 1661 17/12, 1660 25/9, 1671 14/11 s. 55, 1672 5/11 och 1687 2/6 § 33. Mattis i Slätt hade arv  i Klackhult och Boatorp i Hornaryds socken. Han var ”morbroderson” till Jon Gudmundsson [Klint] därstädes. Uppv h:d 1618 EVIIAAA:4 bild 91. Sven Flacherus var 1678 gift med en dotter till kyrkoherden Peder Spak i Åseda. [font=]Uppv. h:d 1678 20/6 – (bördsrätten till fem hemman i Göljhult). [/font][/font]

15
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2019-10-01, 19:08 »
Diskussionen om anbytarforums innehåll borde enligt min mening handla om varför seriös aktivitet verkar avta mer och mer. I många socknar finns nästan inga inlägg längre. Går man tillbaka finner man påp alla områden en livlig diskussion där många bidrar med resultat av mycket kvalificerad forskning. Sådant har väl inte övergått till Facebook. Var har det tagit vägen och varför är ingen intresserad av att rätta alla tokigheter som sprids på nätet. Förr fanns rättelser ofta införda i Släkt och hävd. Det borde finns en särskild avdelning för rättelser på anbytarforum. I domböckerna finner man ofta uppgifter som saknas t.ex.  i Virdestams herdaminne och Smolandi Upsalienses. Visst, också jag måste bättra mig, men jag vill ha fler på tåget.

16
Om Anders Nilsson visste vi att han rimligen var identisk med den dräng i Ör som flyttade till Ormesberga samtidigt som en dräng med detta namn kom från Ör till Svanås. Angående nämnde dräng antecknas i husförhörslängden i Ör ”Berg sochn”. Nu kan följande tilläggas.

Senast 1788 bosatte sig Nils Nilsson o.h.h. Lisbeth Andersdotter i Rösås Backstuga i Berg. De bodde emellertid i Winning i samma socken 1783 och fick där sonen Nils, som torde ha dött omgående. I husförhörslängden finns endast dottern Maria, som när hon 1799 flyttar från Rösås till Skatelöv, uppges vara född 1781. Varken hon eller brodern Anders, som uppges vara född 1786 och uppträder först i Rössås, finns i födelseboken för Berg. Båda kan antas vara födda i Ormesberga, där födelsebok saknas för såväl 1781 som 1786/87. Klart är att familjen antecknas utflyttade från Winning till ”Hagtorpet” efter 1783. En Nils Nilsson finns antecknad på Hagtorpet i Ormesberga i 1785 års mantalslängd men hade före 1791 efterträtts av inspektoren Israel Sandstedt. I den sista husförhörslängd där Nils och Lisbeth är upptagna uppges de vara födda 1757 i Ormesberga respektive Tjureda. De enda personer som kan komma i fråga blir då Nils Nilsson, född 1758 15/12 på Norratorp under Svanås och Lisbeth Andersdotter, född 1756 3/4 i Lerke Södergård.

Gården Winning tillhörde kyrkan och låg intill Prästgården. I Ormesberga sockens kyrkoräkenskaper antecknas 1781 6/5 att Nils Nilsson i Bergs Prästgård givit pengar till kyrkan på sin vigseldag.

Anders Nilsson utflyttade från Berg till Moheda några år innan hans namne dyker upp i Ör. Några tillförlitliga uppgifter om födelsedatum och födelseort finns inte någonstans. Omfattande sökningar har emellertid gjorts i husförhörslängder och mantalslängder utan att någon annan kandidat hittats. 

En Ydnaträff finns mellan Anders sonsons sonson och en ättling till Nils Nilssons halvbror Christoffer i Sandsjö, Ormesberga, dock att den förstnämnde ättlingen till Anders är avliden och testet gammalt och av lägre styrka än moderna tester. Det finns också en autosomal överensstämmelse med hög centimorgan mellan en ättling till Anders dotter Maria och en ättling till hans son Carl Johan. Ingen av berörda personer har besvarat förfrågningar.

Nils Nilssons mor, Maria Nilsdotter från Draget i Hjälmseryd var dotterdotter till komministern i Stockaryd David Wising. Herdaminnets uppgift beträffande dennes mor Christina Humble är felaktiga. Hon var syster och inte dotter till Esaias Humble.

Om någon ättling till Anders Nilsson önskar ytterligare uppgifter lämnar jag gärna dess efter förfrågan till j.c.abraham@telia.com.


17
Hjälmseryd / SV: Hjälmseryd
« skrivet: 2019-07-15, 11:19 »
Bengt Mattsson bodde på Hörnebo i Fröderyd (Almquist, Herrgårdarna 1960 s. 229). Han förekommer i Västra härads dombok (åren 1610-1634 finns publicerade av Henry Renshult 1996, ISBN 91-630-4108-1). Här framgår av en notis 1614 10/5 att Bengt Mattsson och Jacob Andersson (i Ingaboda) var släkt till andra och tredje led. Jacobs morföräldrar var Jon Svensson o.h.h. Cecilia Pedersdotter [Duse] på Björnskog i Hultsjö. Bengts mor var troligen syster till Cecilia, vilken på mödernet tillhörde gamla lilliesparreätten. Möjligen finns mer att hitta i artiklar i Genealogisk tidskrift omkring åren omkring 1960.
Christer Abrahamsson

18
Beeth / SV: Beeth
« skrivet: 2019-06-21, 18:46 »
Förhoppningsvis har frågan besvarats på annat sätt för länge sedan. Har inte alla anteckningar tillgängliga, men släkten Beet behandlas i Släkt och Hävd 1970, häfte 3-4. Enligt Norrvidinge härads dombok  1701 28/10 § 30, fick Sven Månsson i Kråketorp fastebrev på 1/4 Kråketorp Toregård som han (eller mera sannolikt fadern) köpt av Tore Persson i Jönköping och Sven Persson i Kopparberget. Dessa - sedan länge avlidna -  torde vara faderns farbröder, dvs söner till länsmannen Per Månsson [Beet] och Ingeborg Toresdotter i Kråketorp. Sven Månssons far, Måns Persson levde omkring 1609-1693.
Christer Abrahamsson

19
Wising / SV: Wising
« skrivet: 2019-04-30, 18:21 »
I brist på gensvar har jag själv hittat Kompletteringar och Rättelser till Smolandi Upsalienses i Släkt och Hävd 1973 s. 380 f. och 1987 s. 280. Här finns klara bevis för att Anders Wisings hustru var dotter till kyrkoherde Håkan Humble och syster till Esaias Humble. Tråkigt att de felaktiga uppgifterna fortfarande sprids. Detta påminner oss om att gamla uppgifter i herdaminnen och studentmatriklar måste behandlas med försiktighet.
Christer Abrahamsson

20
Smålands husarregemente / SV: Elmqvist, Magnus
« skrivet: 2019-04-21, 17:58 »
Jag söker uppgifter angående Magnus Elmqvists föräldrar, kvartermästaren Jacob Isaksson (o.h.h. Ingeborg?). Vid mönstring 1666 anges Jacob Isaksson ha befordrats från gemen till hovsmed (major Per Stålhammars kompani, men jag hittar honom inte någonstans som gemen ryttare. Möjligen (ren spekulation) son till hovsmeden Isak Danielsson, som blev slagen vid Sirsko den 28 mars 1656 (Nils Rosenqvists kompani). Jag härstammar från Magnus syster Elisabet, men är även intresserad av Magnus vidare öden.
Christer Abrahamsson

21
Skärstad / SV: Rudu
« skrivet: 2019-04-20, 18:01 »
Jag undrar vilken gård i Rudu kyrkoherden i Grännas Esaias Humble ägde och vem som övertog den efter honom. Jag söker hans arvingar eftersom han av kronologiska skäl omöjligen kan ha varit far till kyrkoherde Anders Wisings hustru. Jag har utvecklat detta under släkter - Wising.
Christer Abrahamsson

22
Wising / SV: Wising
« skrivet: 2019-04-02, 18:52 »
Det finns en småländsk prästsläkt från Visingsö med namnet Wising. Andreas Wising, död 1688, var kyrkoherde i Sjösås. Han hade en bror Harald och en son Johannes som uppges ha blivit militärer. Den förre född omkring 1645 och den senare omkring 1670. Var tog de vägen?
Andreas Wisings hustru uppges såväl i herdaminnet som i Smolandi Upsalienses vara en dotter till kyrkoherden i Gränna Esaias Humble. I herdaminnet hänvisas även till en gravskrift av Petrus Ulnerus, tryckt i Åbo i samband med Christina Humbles död 1681 6/3. Eftersom Andreas Wisings hustru omöjligen kan vara en dotter till Esaias Humble kan Videstam knappast ha sett gravskriften. Kan någon hjälpa mig att finna den?
Esaias Humble var född i början av 1630-talet och gifte sig 1663 med Karín Sierman från Skärstad. Den påstådda dottern fick barn med Andreas Wising senast 1662 (sedermera komministern i Stockaryd David Wising). Kanske var Christina Humble - om Andreas Wisings första hustru hette så - rätteligen Esaias Humbles syster. I så fall en okänd dotter till kyrkoherden i Gränna Håkan Humble? Är herdaminnets och studentmatriklarnas sparsamma uppgifter om Håkan och Esaias Humble allt som finns att veta om dem?
Virdestam IV s. 346 f. Smolandi Upsalienses II:343, III:760 och 761a samt IV:1065, Smålands nation i Åbo 1682:257 och 258

23
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 16 januari, 2013
« skrivet: 2012-07-25, 21:12 »
Jonas Johansson o.h.h. Märtha Catharina Kebbon kom närmast från Betingetorp i Dädesjö socken, Uppvidinge härad. Hon var dotter till mönsterskrivaren Erland Kebbon 1690-1765 o.h.h. Maria Krook 1699-1754. Beträffande deras prästerliga härstamning, se Wirdestams herdaminne. En del av Betingetorp hade tidigare ägts av Erlands far, kyrkoherden i Sjösås Birger Kebbonius o.h.h. Elisabeth Lang samt hennes föräldrar, sedermera kyrkoherden i Karlstorp Sven Langius o.h.h. Märtha Håkansdotter. Märtha och hennes syster Ingrid, gift med länsmannen Johan Håkansson i Betingetorp var rimligen döttrar till Håkan Beet. När Erland Kebbon komm på obestånd omkring 1750 räddades gården genom att den förmögne bonden Johannes Jonsson i Skårtaryd erbjöd Kebbon att gifta bort dottern med hans son Jonas Johansson. Johannes Jonsson kom från Skir i Växjö landsförsamling och hade redan 1749 köpt 1/4 i Betingetorp av Regementsauditören Gustaf Lund. Det finns en del oklarheter berträffande arvingarna till länsmannen Johan Håkansson. Dit hörde kanske den Brita Svensdotter i Betingetorop, vilkens son Per Danielsson 1728-1779 gifte sig med Jonas Johanssons syster Elisbeth, De bodde först i Betingetorp och sedan i Bröttjaryd, Drevs socken (senare Söraby). Jag ämnar inom kort under Dädesjö redovisa mer beträffande Betingetorp och efterlysa uppgifter om gårdens ägare under 1600- 0ch 1700-talen.

24
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-05-01
« skrivet: 2011-04-03, 12:25 »
Jag söker uppgifter om de talrika personer från Tvings socken som under åren 1870 - 1890 vistades i eller utvandrade till norra Tyskland. Jag är intresserad av namn på de orter där de vistades eller bosatte sig och även deras levnadsöden.
Jag söker också förfäder och ättlingar till
1. smeden Åke Svensson (död 1807) o.h.h. Botil Nilsdotter (död 1818) på Gnetteryds Mo i Tving,
2. bonden Anders Björnsson (död 1749) o.h.h. Agda Svensdotter (död 1767) i Bredasjö, Tving,
3. bårsmannen och kronokopferdikarlen Carl Andersson (Blysa) och hans andra hustru Anna Mosesdotter (belagda på talrika ställen i Nättraby socken under åren 1756-1784 men sedan försvunna).
Christer Abrahamsson

25
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-18
« skrivet: 2006-05-28, 19:32 »
Söker upplysningar om de talrika ungdomar från Tvings socken som från 1870-talet och framåt deltog i arbetsvandringar till Tyskland. Jag är intresserad av såväl de som blev kvar som de som kom hem men framför allt var i Tyskland de vistades. Den 10 oktober 1877 antecknas bl.a. Ingrid Maria Andersdotter från Boasjö, Ingri Svensdotter från Långasjö, Cecilia Petersdotter från Gunnetorp, Elin Hansdotter från Boasjö, Kerstin Nilsdotter från Långasjö samt Dorothea, Anna och Maria Nilsdotter från Möllekulla som utflyttade.Flera av dem hade troligen rest redan året innan men antecknades i flyttlängden först när det stod klart att de inte kommit hem igen. Ingrid Maria Andersdotter antecknades som återflyttad till Tving 1882 men kom inte hem slutgiltigt förrän 1885. Hon gifte sig 1888 med muraren August Abrahamsson och bodde större delen av sitt liv på ett torp under Alvarsmåla. Hon avled hos dottern Elna Svensson i Berg 1936. Dorothea Nilsdotter var hemma 1883 och födde då sonen Emian. Båda två återvände till Tyskland. Åren 1891-1900 antecknas de i särskilda förteckningen såsom vistandes på okänd ort men det finns också en anteckning om att Dorothea skall ha gift sig i Tyskland.I särskilda förteckningen hamnade många men försvann de verkligen spårlöst och berättade de som kom hem absolut ingenting? Dorothea hade en systerson, Olof Salomonsson i N. Boasjö kvarn. Ingrid Maria yppade ingenting om sina långa vistelser, troligen i Holstein. Efter sekelskiftet 1900 började det droppa in en del vigsel- och dödsbevis till pastorsämbetet i Tving. De som gifte sig efter 1900 tycks emellertid ha bott i städer som Rostock, L?beck och Hamburg. De som reste på 1870-talet blev vanligtvis pigor och drängar på stora gårdar.

26
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-30
« skrivet: 2005-10-19, 16:22 »
Svar på Erik Hulanders fråga 050902
 
Nils Holmdahl Föddes den 1 maj 1751 i Holma Västergård, Bergs socken som första barnet till bonden Jonas Nilsson o.h.h. Elin Olofsdotter. De hade senast 1757 flyttat till Sandvik Frälsegård i samma socken. Gården i Holma såldes 1761 till Elins bror Sune Olofsson för 840 daler silvermynt (Norrvidinge härads dombok vintertinget 1761 ? 21). Nils Holmdahls morfar, Olof Sonesson dog 1768 25/12 i Holma. Han och hans bror Erengisle hade ägt halva Holma Västergård (Norrv. H:d 1732 22/5 ? 4). Gården hade tillhört deras farfars morfar, riksdagsmannen Sone Olofsson i Sörskog, Berg som skänkte den till dottern Marit och hennes man Olof Jonsson. Vid arvskifte 1668 delades Västergården mellan deras son Jon Olofsson och sonen Erengisle Olofssons barn medan sonen Sven Olofsson fick gården Geboda. Jag har antecknat att Nils Holmdahls morfar var Sven Olofssons sonson men kan inte hitta källan.  
 
Nils Holmdahls far, Jonas Nilsson, kom från Sandvik Frälsegård. Hans bror Nils Bergstadius, född 1710 1/5, var komminister i Tävelsås. Deras far var bonden Nils Nilsson som dog 1759 20/8 i Sandvik. Han i sin tur var sannolikt son till Nils Svensson o.h.h. Malin Persdotter i Sandvik. Nils Svensson köpte 1705 en skattegård Wångsnäs i Moheda socken (Allbo härads dombok hösttinget 1705 ? 143) och hade arvejord i Bredhult, Bergs socken (Norrv. H:d. 1700 29/10, uppbud nr 2).  
 
Risdagsmannen Sone Olofsson i Sörskog hade två söner som studerade i Uppsala. Den äldste, Jon Bergius 1595-1655 cirka var fil.mag. och kyrkoherde i Älmeboda. Erik Bergius 1607-1733 dog som student i Dorpat. Sone Olofsson representerade Norrvidinge härad vid 1624 års riksdag. Han ägde Sörskog, Holma Västergård, halva Bredhult och halva Berg Toresgård samt anlade en kvarn vid Ingelstorps ström efter tillåtelse av brodern Jon Olofsson, som redan hade en tullkvarn där. Sondottern Elin Olofsdotter var gift först med Johan Persson i Holma östergård och sedan med Gästgivaren Bengt Persson i Tolg Brogård. Om det var Elin eller Bengts första hustru som blev mor till den stora prästsläkten Pont?ns anfader, kyrkoherden i Hultsjö Petrus Pont?n har jag inte lyckats fastställa.

27
Ormesberga / Äldre inlägg (arkiv) till 15 december, 2009
« skrivet: 2005-08-10, 19:11 »
Organisten Berglund och kyrkväktaren Nils Danielsson som diskuterats här ovan är enligt min mening bröder. De två barn Daniel Israelsson fick under åren innan luckan i födelseboken uppkommer, Sven och Carl Johan torde vara identiska med mjölnaren Sven Danielsson i Sånne kvarn och Carl Danielsson på Hästhalla i Tjureda. Nils Danielssons måg, Anders Nilsson - slutligen bosatt på Bergabacken under Ör Bergagård - är svårfångad. Jag har systematiskt söktr honom i de husförhörslängder från Ör och Ormesberga där borde finnas om han var barnfödd i Ormesberga och inflyttad till Svanås från Ör. jag hittar bara en dräng i Gästgivaregården Ör men där finns inga andra uppgifter än namnet. Bland faddrarna till Anders Nilssons talrika barn hittar jag inga ledtrådar. Många av dessa barn tjänade i Tolgs socken. Uppgiften om att Anders var född den 2 februari 1787 i ormesberga antecknas vid inflyttningen från Ör. Senare står det endast 1787 i husförhörslängderna. Jag vill gärna komma i kontakt med Jessica Olson som jag antar har uppgifter om ättlingar till Anders Nilsson. Det har jag också.

28
Dimbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-29
« skrivet: 2003-07-12, 11:59 »
Jag söker Sigrid Holms härstamning. Hon var gift med verkmästarna Adolf Herberg (Haerberg) och Johan Hamnell på katarina Alunbruk och flytade med sin andre make till Småland där hon dog 1791 13/11 på Helgö Södergård i Öjaby socken, Kinnevalds härad. Sonen i första äktenskapet - Jaktlöjtnanten Enoc (enligt C-boken Elof) Herberg uppger i samband med styvfaderns död att denne skulle ha sålt en gård i Västergötland (Hellebacka, Kellebacka ??). Enligt Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala, kom kyrkoherden i Rackeby Gunnar Johannis andra hustru Brita Holm från Dimbo. Hon tillhörde generationen före Sigtid som var född omkring 1710.

29
Guse / Guse
« skrivet: 2003-03-16, 14:49 »
Ingeborg Abramson synes mena att dessa gusar somn uppträder under 1600/1700-talen har gemensamt ursprung med den frälsesläkt som använder namnet. detta är förmodligen endast en gissning som emellertid inte är helt orimlig. Släkten Guse var ganska talrik i Gårdsby socken vid Växjö under 1600-talet. De mest framträdande medlemmarna var självsvåldiga fogdar på Gårdsby säteri. Norrvidinge härads dombok innehåller många intressanta notiser som jag tyvärr inte har tillgång till. Jag återkommer med några konkreta personuppgifter.
Christer Abrahamsson

30
Film / Teater / Pfeiffer, Michelle (f. 1958)
« skrivet: 2001-11-26, 22:20 »
Även Birgitta Pontén anser så (En släktfläta. Sl. Pontén, Sjögren etc. GF:s samlingar 91:99. Jag vill emellertid gärna ha klara bevis eftersom Bengt P. skall ha varit i femtioårsåldern när Johan (Jan) föddes och sannolikt är identisk med den Bengt som redan 1676 bodde i Tolg Brogård och redan då var gift men knappast med Elin Olofsdotter som först varit gift med Johan Persson i Holma, bergs socken. Dennes och Elins båda sönervar 1695 omyndiga (Norrv. h:d db 1695 21/10- § 73).Det äldsta belägget jag har för att Bengt i Brogård är gift med Elin är från 1691 då han brukar hennes arvejord i Kråketorp Östergård, Asa socken. Elin O. var dotter till nämndemannen Olof Sonesson i Sörskog, bergs socken o.h.h.Kerstin Bengtsdotter från Kråketorp Toregård.Länsmans- och gästgivarsläkten i Kråketorp har något behandlats av Erik Hellerström i SloH 2-3 1970. Olof Sonesson var son till Riksdagsmannen Sone Olofsson i Sörskog, död den 5 januari 1647. I en domboksnotis från 1654 finns en rörande skildring från Sones dödsbädd, troligen författad av sonen Jon Bergius (Smol.Ups. I:146)svåger, lagläsaren Jöns Håkansson. Birgitta Pontén känner till Sörskogssläkten och har - utan källhänvisning - antecknat en förmodan att den var av danskt ursprung. Sörskogssläkten förekommer ofta i domböckerna. Kerstin Bengtsadotter var dotter till länsmannen och gästgivaren Bengt Torsson 1590ca. - 1679.

31
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Pontén
« skrivet: 2001-11-18, 20:06 »
Söker upplysningar angående kyrkoherden i Hultsjö Petrus Ponténs 1741-1824 förfäder. Hans farfar var på 1690-talet gift med Elin Olofsdotter från Sörskog i Bergs socken, Norrvidinge härad. Var hon Ponténs farmor? Elin hade två farbröder som var uppsalastudenter och härstammade på mödernet från en länsmans- och gästgivaresläkt i Kråketorp, Asa socken.

32
Film / Teater / Pfeiffer, Michelle (f. 1958)
« skrivet: 2001-11-18, 19:43 »
Johan Bengtsson i Tolg var son till Bengt Persson i Brogård men var Johan också son till Bengts på 1690-talet belagda hustru Elin Olofsdotter? Om henne har jag intressanta släktuppgifter.

33
Lindström / Lindström
« skrivet: 2000-01-18, 18:39 »
Argumenten för att Sigrid Johansdotter varit gift med Jacob Nilsson är onekligen starka och väl underbyggda. De slutsatser som dragits i Frälsegodsen och som anammats av Sten Carlsson synes enbart bygga på uppgifterna om Cecilia Johansdotters anknytning till Villköl men jag vill nog hålla båda teorierna öppna till vidare.
Jag kan inte konkurrera med Niclas Rosenbalck varken i fråga om kunskaper eller överblick men vill gärna medverka i en diskussion och bidra med synpunkter på alla tänkbara uppslag. Jag fortsätter att gå igenom mitt material och återkommer. Även i fråga om hur man öppnar ett nytt forum är jag novis men det verkar vara ett bra förslag.

34
Lindström / Lindström
« skrivet: 2000-01-16, 15:46 »
Tillägg närmast föregående inlägg
....Erik Eriksson, Anders Bengtssons styvson, som är...

35
Lindström / Lindström
« skrivet: 2000-01-16, 15:41 »
Margareta Håkansdotter köpte Dädesjä Västergård först den 15/2 1560. Tidigare belägg för att hon var gift med Herr Torkel finns väl inte? Bland säljarna till gården 1625 finns Hustru Karin på sina egna wägnar belongande een sietting hoon effter sin son Nils Jacopsson lagligen Erfft. Vem är hon? Vid försäljningen av Villköl 1623 hade Nils Jacobsson tydligen en son i livet. Om Hustru Karin är Herr Jacobs änka måste han nästan ha varit gift två gånger annars skulle hon knappast kunna vara i livet 1625. Var Nils Jacobsson möjligen Herr Jacobs sonson? Om Erik Nilsson i Brunseryd inte var Margareta Håkansdotters son blir uppgifterna angående Villköl Västergård i Hälleberga mycket svårsmälta. På denna gård nämns Erik Nilsson 1559 och 1571, Per Åkesson 1560-63, Lasse Pedersson o.h.h Cecilia Johansdotter 1575-1603, Erik Nilssons barns styvfar 1607 och det är Erik och Jacob Nilssons arvingar som säljer gården 1623 (Frälsegodsen s. 1631 f.). Per Åkesson rustade tidvis för Hallsnäs i Ramkvilla. Där bodde Måns Stockes hustru Brita. Så som domboksnotisen angående Villköl är formulerad borde hon vara en dotter till Erik Nilsson men i Västra härads dombok 1614 10/5 sägs Måns Stockes dotter Elin i Hallsnäs har lägrats av Erik Eriksson som är i Ryssland och de är skylla till andra och tredje graden. I så fall skulle Brita vara barn till ett syskon till Erik eller hans hustru. Nära till hands vore ju Cecilia Johansdotter. Hon sähs dessutom i ett kungligt brev ha börd till Villköl (Koit s. 41 not 9) men kanske var Brita i Hallsnäs ändå Eriks dotter. Om Elin blivit lägrad av sin morbror fanns det all anledning att försöka blanda bort korten och tänja ut släktskapet. Mot ett sådant försök talar emellertid att alla inblandade bodde i samma härad. Måns Stockes ättlingar fanns kvar på Hallsnäs länge.Hans sonsons son, Daniel Stocke
innehade som pant gårdar som ägts av Erik Nilssons hustrus förfäder. Erik Nilssons hustru var ju Elin Jonsdotter (halvhjort av Björnskog. Hon lär ha haft en syster som hette Ingrid och var gift med Anders Jaobsson (i Angsebo, Fröderyd?).

36
Båt av Billa / Äldre inlägg (arkiv) till 06 juni, 2010
« skrivet: 2000-01-13, 19:19 »
Jag tror inte heller på att Elin var gift med Håkan Matsson utan snarare med dennes far. En annan möjlighet är att Lindorm Anderssons son Nils togs om hand av släktingar i Billa. Enligt Silfvings artikel om halvhjortarna i GT 1959 var Isak Birgersson kusin till H. Iliana i Hult och därmed också till Elin Svensdotter (s. 115). efter kusin står emellertid (?). Hur är köpebrevet den 30/7 1538 formulerat? Det lär finnas i GIreg 1538 s. 76. Enligt samma artikel s. 106 krävde väpnaren Sten Nilsson tillsammans med bl.a. Peder Jönsson till Rönnäs, arv efter magnus Drake i Kalvanäs. Kan denne Sten Nilsson identifieras eller kan det vara en okänd bror till Håkan Matssons hustru som rätteligen heter Sven??

37
Om jag inte missminner mig var det nämndemannen  riksdagsmannen och hemmansägaren i Hornaryd Andersgård Per Jonsson som tillverkade såväl ur som räknemaskiner. Denne Per Jonsson föddes 1763 i Kolsboda, Hornaryd och dog 1836 i Hornaryd Andersgård. Han var son till Jon Persson o.h.h. Karin Svensdotter i Kolsboda. Hans andra hustru var syster till professorn i orientaliska språk vid Uppsala universitet, Per Sjöbring 1776-1842. En son i första äktenskapet - Jonas Rydin - var präst och sonen i andra äktenskapet - Nils Persson i Ringstorp - var talman i bondeståndet.

38
Lindström / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-januari-11
« skrivet: 2000-01-11, 21:17 »
Är inte Sten Carlssons reflexioner angående Margareta Håkansdotters barn i PHT 1978 s. 115 f.
allmänt vedertagna? Owe Wennerholm har i KGF-Nytt
29/1990 gjort en intressant sammanställning av personer som använt ett sigill med ett hjärta eller sjöblad genomstunget av pilar. Uppgifterna om deras inbördes släktskap är delvis felaktiga.
Det rör sig om kyrkoherdarna Nils Nilsson i Sjösås, Börje Nilsson i Kalvsvik, Sven Torkelsson i Hovmantorp, och Johan Gudmundsson i Sjösås samt fogden Lasse Pedersson i Vrånghult. Till listan kan också fogas kyrkoherdarna Peder Håkansson i Dädesjö och Jon Pedersson i Myresjö samt fogden Anders Bengtsson i Brunseryd, gift med Erik Nilssons (oxhuvud) änka. Att Herr Börje i Kalvsvik var son till biskopen Nils Knutsson o.h.h.Cecilia Håkansdotter är väl helt klart men var finns belägg för Virdestams uppgift att Nils Nilsson i Sjösås var biskopens son?  
Var finns uppgiften om att Herr Gudmunds i Sjösås barn hade del i Århult i Agunnaryds socken (jämför Almquist, Frälsegodsen s. 524.  
Det förefaller m.h.t. vad vi vet om Margareta Håkansdotters gårdar knappast troligt att hon haft fler barn som uppnått vuxen ålder än Erik Jacob, Peder,Sigrid och Cecilia. Mycket tyder på att Margareta var dotter till Håkan Matsson i Billa men kan biskopinnan och Herr Gudmunds hustru verkligen vara hennes systrar utan att detta har lämnat några spår. Kanske var de halvsystrar. Det finns ju en idé om att Håkan Matsson var omgift med Elin Svensdotter - en dotterdotter till Mats Läma. Detta finns anledning att återkomma till i annat sammanhang.
Jag instämmer i att Peder Schatelovius morfar bör ha varit Herr Nils men finns det över huvud taget några belägg för ättlingar till denne. Hans mor Elin hade enligt Uppv. db 1613 arv i Badeboda i Åseda och han ägde enl db 25-26/8 1625 Linnebjörke Södergård i Dädesjö. Uppgiften i Smol.Ups III:772 att han var farfar till kyrkoherden i Björkö Nils Klintin (från Grännastämma i Drev) förefaller gripen ur luften.

Sidor: [1]