Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Swen Stockhaus
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2010-12-05, 10:21 »
Jag har fått en del uppgifter om den finska släktgrenen (vanligen stavat Stockhus), som inleds med Erik född 1775 (Färna bruk, Gunnilbo socken), som flyttar med föräldrar och systrar till Finland 1786 (alternativt 1785).
Min släktgren går tillbaka flera generationer före denne Erik, så det är främst andra Stockhaus´ar i Finland som intresserar mig. Men jag byter gärna uppgifter, tillfällighetsfynd, som kan få bilden att klarna.
De finska orter/järnbruk som nämns i texten är: Frediksfors, Kullaa; Kautua bruk, Eura; Mariefors; Rouveden, Kuru; Leppävirra; Rantasalmi; Kuru Nygård; Nilsfors järnbruk; Kurusta Petäjävesi Pengerjo, Pengerjoelle; Pengerkoski bruk; Pirkkala, Nokia by; Ylöjärvi; Petäjävesi; Ilomästä Petäjävesi; Kuivasmäen, Lihamäki (nuvarande Töysä); Lihamäessä Sopenperälle; Lihamekä; Lihamäessä (Täysä); Sopenperällä; Kuivasmäe Sopenperä gård; Uuraiste Paatelasta; Uuraisi; Kuivasmäe Särkimäki; Kumpujärvi Tuohikummun (torp kallat Taakala/Mutka).
1842 började Stockhausen användas, jag citerar hela stycket om detta:
I Kurus husförhörslängder 1830-1837 och 1838-1845 är smed Eric Stockhausen, Maria Johansdotter och Lars Stockhus bosatta vid Nilsfors järnbruk. Enligt flyttningslängden flyttade Lars till Pirkkala 1834. Eric och Maria flyttade 1842 till Petäjävesi, Pengerjoelle, då började de använda släktnamnet Stockhausen.
Eftersom många uppgifter i övrigt inte har källanvisning, föredrar jag att vänta med att lägga ut dem här, tills de är säkerställda.
2
« skrivet: 2010-08-14, 08:12 »
Hej Björn!
Tack för kompletteringen. Fanns någon åldersgräns för att barn skulle tas upp i hfl (var Erik och Margareta för unga för att tas upp i hfl Strömfors 1745-52)?
/Swen
3
« skrivet: 2010-08-13, 21:42 »
Beträffande Björn Erikssons inlägg, den 16 juli:
Jag fann en uppgift i Hiski, om Katarina.
Inflyttade till Strömfors, avgång 19.9.1745 (ingen uppgift om ankomstdatum).
Hamm.smedsmäst. Hans Fernelius med H:ru Cath. Mårtensd:r Stockhuus
från Gunnilbo s:n, Västmanland.
Den 14 mars 2006 skrev Ove Renger i sitt inlägg:
Catharina Mårtensdotter Stockhaus. Född 1710-12-27 i Färna bruk, Gunnilbo (U) (Svar: 115224/1 ruta 4/8V). Döpt 1710-12-28 i Färna bruk, Gunnilbo (U) (Svar: 115224/1 ruta 4/8V). Wittnen: Monsr: Lorent Trottig på Färna Stålsmeden Hans Gropp, Erik Stockus hustru på Färna och Jungf. Margareta Barehilia
Den 23 nov 2007 lämnar Ove Renger dessa uppgifter till mig:
Barn:
Anna Fernelius. Född 1732 (HFL Strömfors 1745-52).
Henric Henricsson Fernelius. Född 1734 (HFL Strömfors 1745-52).
Kan någon ge mig än mer komplett levnadsberättelse om denna Katarina?
4
« skrivet: 2000-09-20, 09:38 »
Birgitta: Jag har en id? om en regional smedsanbytarträff nästa år, för boende i Skåne med omnejd. Sänd mig din e-mailadress, så kan jag berätta mer. Min e-mailadress får du genom att klicka länken i inlägget.
5
« skrivet: 2000-09-19, 10:09 »
Tor: Tack för adressen! Jag ringer dig den närmsta tiden, så får du min adress.
6
« skrivet: 2000-09-18, 08:50 »
Tor: Jag bor i Skåne och är intresserad av att knyta kontakter med smedsläktsforskare i Södra Sverige. Skriv till mig, så kan jag berätta om de id?er jag har kring detta.
7
« skrivet: 2000-08-24, 23:11 »
Ingela: I Inbyggare i Njurunda under fem sekler finns denna uppgift från Galtströms järnbruk/församling: Sara f. 1716 döpt 15 jan.
Din osäkerhet gäller var Johan Olofsson Högman föddes. Det är ju inte så långt mellan Galtströms och Attmars församlingar - kan det vara så att även han föddes i Galtström? Kan hans patronymikon Olofsson kanske ge någon ledtråd?
Saras far, farfar och morfar var hammarsmeder, enligt ovan nämnda bok.
8
« skrivet: 2000-04-24, 18:00 »
Björn: Jag har inte lyckats få fram några uppgifter, fastän jag även sökt i Sveriges Dödbok 1968-1996. Hoppas att du finner några uppgifter.
9
« skrivet: 2000-03-23, 19:29 »
Viviann: Västergård är en by i Attmar (min födelsesocken).
10
« skrivet: 2000-03-17, 14:49 »
Johan: Har du sett mitt inlägg under Yrken > Valsarbetare? Berätta vilken typ av information om värmlänningarna, du söker.
11
« skrivet: 2000-03-04, 14:37 »
Björn: Jag ska ställa frågan i Timrå IK:s gästbok, om anorna för Lill-Strimma (min hockeyidol sedan slutet av 60-talet). Hans far avled nyligen och vad jag läst i gästboken, så arbetade han inom klubben. Jag återkommer!
12
« skrivet: 2000-03-01, 16:00 »
Nils-Gunnar: Har du några uppgifter om Oscar Granzell (*1846.12.02 i Visnums-Kil sn)? Jag har skrivit ett inlägg under Yrken -> Valsarbetare, läs vidare där.
Jag har dessutom noterat en del muntliga uppgifter, som kanske intresserar dig. Det kan vi i så fall ta per e-mail, då jag inte källgranskat dessa uppgifter.
13
« skrivet: 2000-02-25, 23:26 »
Christer: Tack för dessa intressanta uppgifter!
14
« skrivet: 2000-02-23, 09:38 »
Pia: Jag har fått följande uppgift från Örjan Hedenberg. Är du främst intresserad av släkten Holst?
Barn: Holst, Christiern Christiersson. Född 1741-11-21
15
« skrivet: 2000-01-31, 22:36 »
Linda: Jag har tyvärr inga uppgifter om Anders föräldrar. Då Torbjörn Näs i Dalarna har lämnat mig uppgifterna, är mitt förslag att du skriver till honom. Kanske kan han ge någon mer ledtråd, som du kan använda till en ny efterlysning, t ex under rubrik Stockholm. Torbjörn finns med i Rötterkatalogen, som finns på annan plats i nättidningen Rötter.
16
« skrivet: 2000-01-27, 15:17 »
Linda: Min mormors halvbror var Elias Johansson With (*1867). Jag har fått uppgifter från Erik With, som är av samma släkt. Skicka gärna ett e-mail om vad du känner till om släkterna, så kan jag försöka komplettera.
17
« skrivet: 2000-01-16, 00:06 »
Göte: Jag har kontakt med Inger Söderberg angående släkten Ungerecht. Sänd mig ett mail, så vidarebefordar jag det till hennes e-mailadress!
18
« skrivet: 2000-01-11, 18:52 »
Veronica: Enklast är att du frågar på biblioteket, efter boken Gamla järnbruk i Medelpad (Vallis Nyberg, 1950). Där finns ju åtminstone efternamnen, så då får din mormor lite ledtrådar.
19
« skrivet: 2000-01-06, 22:38 »
Pia: Här kommer ett litteraturtips:
Hembygdsföreningen Arboga Minne Årsbok 1981 sid 5-48: Arboga Öl - om bryggerier, mälthus och ölkrogar i Arboga.
20
« skrivet: 2000-01-03, 16:34 »
Sam: Tack för intressanta uppgifter! Jag förmodar att tillverkarna av släktforskarprogrammen tagit hänsyn till dessa 11 dagar som försvann. Kyrkböckerna bör ju inte innehålla några uppgifter från denna period, i alla fall.
Med bakgrund av att kalendern gjorts om vid olika tidpunkter, så tycker åtminstone jag att det är mindre intressant om vi detta år egentligen är kvar i det andra millenniet.
21
« skrivet: 2000-01-03, 10:31 »
Anders: Tack för informationen! Du ger mig precis de uppgifter som behövs för att komma vidare. I min uppslagsbok (Norstedts 1982) berättas att Julius Caesar år 46 fkr införde den julianska kalendern, där året har 365 ¼ dygn. Något förvirrande är uppgiften om den gregorianska kalendern, då den infördes av påven Gregorius XIII på 1500-talet, men i Sverige först år 1753. På 1500-talet behövdes en justering av 12 dagar, pga att skottdagen inte är exakt, men hur många dagar försvann egentligen i Sverige år 1753?
Om jag förstått det hela rätt, så är den gregorianska kalendern världsomspännande. Och då kan man använda en gemensam linjal som spänner över ca 4000 år, med några olika utgångspunkter beroende på olika länders tideräkningar. Frågor som Vilket årtal hade man i Kina, när vi hade år 1? kan då lätt besvaras. Kanske finns någon sådan jämförelse tillgänglig på internet?
22
« skrivet: 2000-01-02, 14:06 »
Anders: Säger legenden något om hur kung Numa (omkring år 700 f. Kr.) höll reda på årtalsföljden? Om vår årtalsräkning uppfanns för ca 1500 år sedan, vad fanns då på romarrikets tid? När började det nordiska folket att använda årtal? Anges några årtal på runristningarna?
23
« skrivet: 2000-01-02, 08:56 »
De som ska bestämma hur 2100-talet ska uttalas är inte födda ännu, så de kan säkert klara ut detta. Jag har någonstans läst om att det var mycket svårare att förklara var de dagar tog vägen, som försvann på 1700-talet, när kalendern gjordes om.
Själv var jag förvånad att det inte blev större diskussioner, när söndagen flyttades från första till sista dag i veckan.
Fredrik: Apropå Dionysius. Fastställde han antalet månader på året? Jag undrar, eftersom jag har läst någonstans att de tidigaste kalendrarna hade tio månader? Eller kan jag ha tolkat texten fel?
24
« skrivet: 2000-01-01, 00:28 »
Sam: Jag kollade först att alla dataprogram jag använder i arbete fungerade, så här efter tolvslaget och allt fungerar som det ska, även de gamla dos-programmen.
Därmed kan jag också känna mig lugn och önska alla ett Gott Nytt År!
25
« skrivet: 1999-12-28, 18:32 »
Gustaf Grafström *1851(Grava fs), Skomakare, Sanna. Gift med Anna Jansd:r *1850 (Sunne fs). Barn: Karl Oskar *1879.
Vet någon om denne Gustaf och ovan nämnde August var bröder?
Källa: Folkräkningen 1890 på internet.
(SVARvolym: 000318 Kort nr: 22 Sida: 68 Rad: 26)
27
« skrivet: 1999-12-26, 15:07 »
Mårtens patronymikon borde rimligen vara Johansson, med stöd av följande uppgifter som jag tacksamt mottagit från Örjan Hedenberg:
I hfl finns på s.181 Johan Adamsson Stockhus, 70 år, år 1688. Efter står först hustrun och under och på följande sida barnen. På s.182 står tydligt son Mårten Johansson Stockhus 9 år (avser 1691 års husförhör). Där står också en notering om att han följt Adam till (Fellingsbro enl. Adams uppgift), men kom strax igen.
Källa: Gunnilbo AI:1
Adam Johansson Stockhaus (*1653-09-11 i Rockhammars bruk, Fellingsbro).
Källa: Fellingsbro C:1.
Anm: Adam var halvbror till Mårten (*1682).
28
« skrivet: 1999-12-26, 10:07 »
Veronica: Jag har sökt i folkräkningen 1890, men jag behöver lite noggrannare uppgifter för att komma vidare.
Förslag: Samla uppgifterna om Erik i Familj 1 och uppgifterna om Nils i Familj 2.
Vet du om Eriks efternamn Hjerpe är taget efter någon nära anhörig?
29
« skrivet: 1999-12-21, 23:17 »
Magnus: Går det att göra en bedömning hur många släkter det nu finns i Sverige med år 1600 som utgångspunkt?
Ordnas det släktträffar, där gemensamma nämnare är tidigare än omkring år 1600? Enligt uppgift baserad på tyska församlingens räkenskaper 1581-1585, flyttade min ff ff ff ff ff ff Hans Stockhaus till Sverige 1582. Hur många personer bör min släkt rimligen bestå av idag (i Sverige och Finland)?
30
« skrivet: 1999-12-20, 23:18 »
ANNO 1890 Folkräkningen 1890 på nätet - en historisk databas över Sveriges befolkning som den såg ut år 1890. I nuläget finns hela Västerbottens, Norrbottens, Jämtlands, Västernorrlands samt Värmlands län tillgängliga. http://www.foark.umu.se/folk/
31
« skrivet: 1999-12-18, 18:41 »
August Andersson Grafström *19/5 1840 i Grava sn, Värmland, flyttade till Njutånger sn, Hälsingland. Gift 12/7 1891 med Marta Persdotter *25/12 1864 i Gunnarskogs sn, Värmland.
Vet någon när han/de flyttade? Var han den förste i Grava sn, som tog sig namnet Grafström?
Källa: Boken Min släkt (Njutånger).
32
« skrivet: 1999-12-09, 17:50 »
Barbro: Christoffer Laurin kan ha varit fastighetsägare och sedan fått inskrivet vid försäljningen att han fick bo kvar i en del av fastigheten. Någon kan säkert utveckla detta med födoråd.
33
« skrivet: 1999-12-08, 09:03 »
Lars: Gör en sökning i HisKi, t ex på Kyrkslätt fs. Namnet Hiller är inte så vanligt, så du kan även göra sökningar på län, t ex Södra Finland. HisKi har denna web-adress: http://www.genealogia.fi/hiski?se
34
« skrivet: 1999-12-06, 21:07 »
Jag söker uppgifter om smedsonen Andreas Stockhaus (*1775-02-23) som flyttade till Sundsvall år 1807.
Källa: Ämbetsbetyg från Pernå fs, Finland.
35
« skrivet: 1999-12-03, 09:21 »
Nils och Tomas: Från Agusa Byalag har jag fått information om att Agusastugan avstyckades från Agusa 1 (Agusa gård) vid ett arvsskifte i mitten av 1800-talet. Det finns säkert mer information att hämta från nämnda föreningar.
36
« skrivet: 1999-12-02, 22:26 »
Nils och Tomas: Programbladet ger inget tydligt besked om detta. Jag förmodar att Albo härads hembygdsförening eller Agusa Byalag kan ge besked. Jag kan skicka telefonnummer mm per e-mail, om intresse finns.
37
« skrivet: 1999-12-01, 21:10 »
Örebro stadsarkivs filarkiv har nedladdningsbara register från Örebro län, bland annat Bouppteckningar för Fellingsbro härad 1760-1893. www.orebro.se/stadsarkiv/filarkiv.htm
38
« skrivet: 1999-12-01, 20:47 »
Uppbud och fastebevillningar i Fellingsbro härad 1684-1748, finns förtecknade på denna hemsida: http://lisen.bibks.uu.se/slam/fast.html För tiden 1760-1893, se mitt inlägg under Länktips! Jag intresserar mig främst för uppgifter om smeder. Jag sökte efter uppgifter om smeder med namnet Stockhaus, men jag hittade inget. Detta fann jag emellertid - kanske kan någon läsare ha glädje av uppgifterna. Mer finns att läsa på ovanstående hemsida (läs gärna kolumnerna Gård, Köptyp och Kommentar). sid 1 Försäljningsdatum: 1686-09-13 Nr 189: Johan Olofsson, Råckhammar (Plåtsmed) köpare Försäljningsdatum: 1690-10-23 Nr 367: Jacob Trullsson (Smed) köpare sid 2 Försäljningsdatum: 1698-02-25 Nr 588: Daniel Olsson (Hammarsmed) säljare Försäljningsdatum: 1698-05-24 Nr 620: Abraham Larsson (Hammarsmed) köpare Nr 630: Jöran Jöransson (Hammarsmed) säljare sid 3 Försäljningsdatum: 1701-06-26 Nr 757: Torbjörn Andersson (Smed) köpare sid 4 Försäljningsdatum: 1710-05-05 Nr 859: Lucas Rell (Smed) köpare Försäljningsdatum: 1712-05-05 Nr 891: Gerdt Hansson, Jädersbruk (Smed) säljare Försäljningsdatum: 1716-09-10 Nr 919: Anders Persson (Smed) köpare Försäljningsdatum: 1718-06-06 Nr 931: Henrik Abrahamsson (Smed) säljare Nr 931: Abraham Abrahamsson (Smed) köpare sid 5 Försäljningsdatum: 1724-09-17 Nr 1093: Hans Aronsson (Smed) säljare Försäljningsdatum: 1728-03-04 Nr 1214: Lucas Kopparnäsa (Smed) köpare sid 6 Försäljningsdatum: 1729-02-18 Nr 1265: Johan Rell, Storbo (Smed) köpare Försäljningsdatum: 1733-06-20 Nr 1392: Johan Olssons dödsbo (Plåtsmed) säljare sid 7 Försäljningsdatum: 1736-01-09 Nr 1382: Anders Åhlberg, Jäder (Smed) köpare sid 9 Försäljningsdatum: 1746-01-10 Nr 1844: Johan Ersson (Smed) köpare
39
« skrivet: 1999-11-30, 18:31 »
Anna, Peter och Jan: Vad sägs om en internetbaserad klubb, med en hemsida att samlas kring? Jag för min del är främst intresserad av Färna bruk i Gunnilbo socken, samt de någorlunda närbelägna järnbruken i Grythyttan och Fellingsbro. Men eftersom jag bor i Skåne, så kan jag bara delta via internet.
Jag har varit aktiv i olika föreningar i snart 25 år och ofta faller föreningsidéer på att man inte får ihop tillräckligt många till en styrelse. En hemsida kan två-tre personer hålla igång.
40
« skrivet: 1999-11-29, 22:00 »
Tomas: Agusastugan, som tillhör Albo Härads Hembygdsförening, har jag en del information om, genom föreningens programblad 1999. Jag citerar:
En vinkelbyggd korsvirkesgård från mitten av 1800-talet med möbler, husgeråd, kläder, verktyg mm i orört skick. Den sista, som bodde i gården, Anna Mårtensson, lämnade den i samma skick som då föddes här år 1873. Gården ägs sedan 1946 av Albo härads hembygdsförening och vårdas i samarbete med Agusa Byalag.
I somras besökte jag Bondrumsgården, så nästa sommar vill jag bl a besöka Agusastugan.
41
« skrivet: 1999-11-27, 18:17 »
Åke och Alvar: Min gissning blir att det finns flera Ki(h)lström-släkter.
Martin Casterud har en hemsida och därifrån har jag hämtat dessa uppgifter:
nr 1934 Isacus Joannis Kihlström, född .. Juni 1646 i Fläckebo sn (U), död .. Juli 1695. Komminister, präst i Järna sn (W).
nr 967 Sara Kihlström, född (döpt 1 augusti 1686) i Norns bruk, död 22 november 1762 i Myrbacka, Järna sn (W). Bosatt i Myrbacka, Järna sn (W).
I Min Släkt (1963): Njutånger finns dessa uppgifter:
sid 129:
Erik Kilström *1779. Inflyttad från Hanebo 1813. Mästersven vid Iggesunds bruk, Njutånger. Utflyttad till Niansfors 1816.
sid 46:
Olof Nilsson Kihlström *1785-08-10 son till Nils Mårtensson i Kilen, Voxna sn, Hälsingland. Mästersmed vid Iggesunds bruk, Njutånger. ? 1857-03-24
sid 15:
Anders Wilhelm Kilström *1856-02-26 i Västerfärnebo sn, Vm. Inflyttad 1880, gift 1881-05-22. Valsarb. vid Iggesunds bruk, Njutånger. ? 1928-10-14
42
« skrivet: 1999-11-25, 19:42 »
Arkivverket har påbörjat ett arbete med att bygga upp en databas över Sjömän och handelsfartyg 1750-1939 i Östersjöområdet. Än så länge arbetar man med material från Sverige och Finland, men det finns även ett stort intresse från Estland, Lettland och Litauen att delta i arbetet. Läs mer om detta i Carl-Edvard Edvardssons artikel på denna web-adress: www.riksarkivet.no/nordiskarknytt/98-nr1/innhold.html Kan någon berätta mer om detta arbete?
44
« skrivet: 1999-11-24, 09:11 »
Torbjörn: Stort tack för dessa uppgifter! Jag försöker nu finna uppgifter om de andra familjerna i generation VII, innan jag går vidare till generation VIII. Just nu saknar jag uppgifter om 5 av 32 familjer i generation VII, men jag vet ej om någon av dessa familjer kommer från Dalarna.
45
« skrivet: 1999-11-23, 23:17 »
Olof Persson, Sandsjö, *1789 och Anna Ersdotter * 1790 är mina förfäder, enligt nedan. Vem kan berätta mer om familjen och när de flyttade till Stöde?
Generation I: Swen Stockhaus
Generation V: Erik Olsson (byter senare namn till Orsberg) *1825-04-18 Sandsjö, Orsa socken, Dalarna.
död 1889-12-15 (Attmar socken, Medelpad).
Flyttade till Stöde socken, Medelpad. När? Vilken flyttningslängd?
Flyttade 1837 från Stöde socken, Medelpad.
Gift 1860-11-03 med Ingrid Pehrsdotter *1831-11-25 död 1918-12-11
Eriks föräldrar:
Generation VI: Olof Persson *1789-08-06
Gift 1821 med Anna Ersdotter *1790-01-27
(Flyttade till Stöde socken, Medelpad. När? Vilken flyttningslängd?)
Min källa är Alvar Stockhaus, Matfors.
46
« skrivet: 1999-11-21, 13:10 »
Stefan: På Rötters startsida finns en annons från Demografiska Databasen vid Umeå Universitet. Där kan du läsa mer om Indiko. Web-adress: http://www.ddb.umu.se/ Där kan du också prova Indiko gratis, vad gäller Tuna socken i Medelpad. Kommentera gärna under rubrik Landskap: Gotland, eftersom denna diskussions rubrik är en annan.
47
« skrivet: 1999-11-20, 23:52 »
Stefan: Jag har inga anknytningar till Gotland och någon generell kartläggning har jag ej föreslagit. Däremot kan jag föreslå att Indiko utökades till att också omfatta Gotland, eftersom registret ej omfattar personer födda på 1900-talet. Men en sådan diskussion borde då fortsätta under rubrik Landskap:Gotland.
48
« skrivet: 1999-11-19, 21:35 »
Stefan: Jag ställde i januari några frågor i ett inlägg på avdelningen Landskap: Gotland: Allmänt: Målet eller vägen? (Gotland). Jag fick intressanta svar och känner mig nöjd med detta.
Något förslag på kartläggning framfördes varken av mig eller svarsinsändaren.
49
« skrivet: 1999-11-19, 15:04 »
Linda: Vid sökning i Libris fick jag 21 träffar på Sala Silvergruva. Libris har denna Web-adress: http://www.libris.kb.se/enkel.sokning.html Vill du veta något allmänt om Sala Silvergruva, så använd en sökmotor, tex www.google.com och sök på ordet Silvergruva.
50
« skrivet: 1999-11-19, 12:49 »
Eva: Sveriges Dödbok, som utges av Sveriges Släktforskarförbund, kan kanske ge några ledtrådar. Sök i så fall på systern Elin, eftersom CD-skivan innehåller uppgifter om personer som dött åren 1968-1996. (Läs mer om CD-skivan i Rötter under rubrik Förbundet: Handla på postorder).
Med tanke på rubriken, så måste jag fråga: Har du någon Bleckslagare i släkten?
51
« skrivet: 1999-11-17, 23:51 »
Owe: När jag kör fast i sökandet efter förfäder, så går jag fram ett eller två steg för att bredda faktabasen. Så bör du nog också göra i fallet Johan Högner. Jag frågade om hans yrke, just av denna anledning. En annan sak kan vara att se om flyttningslängder kan innehålla ledtrådar. Ibland flyttade flera jämnåriga, samtidigt, från en ort till en annan. Detta kan ge flera ledtrådar. Namnet Högner kan kanske vara taget i samband med giftemål, eller i samband med flyttningen?
När det gäller dina författarplaner, så gör du ju helt rätt i att samla så mycket fakta som möjligt. Blir det något om kolarlivet, kanske?
52
« skrivet: 1999-11-16, 23:16 »
Jens: Det vore trevligt om det går att köra de välkända släktforskarprogrammen, med hjälp av detta program (som ännu inte är utgivet) eller Wine, som du känner till. Web-adressen till Win4Lin är: www.trelos.com Jag avslutar nu mitt deltagande i denna diskussion, men återkommer säkert i andra ämnen.
53
« skrivet: 1999-11-16, 22:59 »
Bibi: Indiko är ett slags sökbart register över diverse uppgifter i kyrkböcker, främst från nuvarande Sundsvalls kommun, samt Linköping- och Skellefteåområdet mm. Tuna socken i Sundsvallsregionen är tillgängligt utan kostnad. Du kan läsa mer om Indiko på denna adress: http://www2.ddb.umu.se/windiko/indikohuvudsida.htm
54
« skrivet: 1999-11-16, 21:04 »
Jens: Stort tack för dina svar! Jag låter min 16-årige son testa detta.
Jag läste idag en notis i Mikrodatorn nr 11/1999. Den handlade om programmet Win4Lin, som skulle göra det möjligt att köra Windowsprogram i en Linux-formaterad dator. Därmed borde jag kunna använda det vanliga WinZip-programmet (ver. 6.3) och även vanliga släktforskarprogram på Linux-datorn - eller har jag missat något? Om priset på Win4Lin inte överstiger priset på WinZip, så är det verkligen intressant!
55
« skrivet: 1999-11-16, 14:50 »
Owe: Jag abbonerade på Indiko en månad i somras och tänker beställa ett nytt abbonemang, nästa sommar. Då ska jag också söka efter kolare, som jag har gott om i släkten, med anor från norra Hälsingland och södra Medelpad.
56
« skrivet: 1999-11-16, 09:45 »
Jag undrar om vanliga datoranvändare kan installera något släktforskningsprogram i datorer med Linux-operativsystem, eller om det krävs experter till detta? Annars återstår väl bara att det framställs speciella Linux-versioner på dataprogrammen, om användandet ska nå ut till allmänheten?
57
« skrivet: 1999-11-16, 09:27 »
Nästa steg är en avancerad sökning på individer i Galtströms bruk, yrke Skogsbruk (inget efternamn). Resultatet presenteras i födelsedatumordning, så då kan du snabbt finna de intressanta namnen för vidare sökning.
58
« skrivet: 1999-11-16, 08:55 »
Owe: Om du får tillgång till Indiko:s material för Galtströms bruk, så börja sökningen på Pehr Eric Högner *1812. Kanske finns uppgifter om hans föräldrar och då kan du komma vidare.
Gör annars en avancerad sökning på individer med yrke Skogsbruk, efternamn Högner. Då finns chansen att du hittar kolaren Johan Högner, kanske i någon husförhörslängd.
59
« skrivet: 1999-11-15, 22:30 »
Kent Ramström: Har du några uppgifter om född, vigd och död för Erik Persson Stockhus, samt sönerna Erik (Ramstedt) och Anders (Ramström)? Jag är intresserad av att kunna placera personerna i rätt Stockhaus-familj. Svara gärna under rubrik Smedsläkter: Stockhaus.
60
« skrivet: 1999-11-15, 20:32 »
Illustrerad Vetenskap nr 8/99 jämför olika lagringsmediers hållbarhet. Här berättas om ett finskt universitetsbibliotek som behåller mediet mikrofilm, eftersom filmer av hög kvalité beräknas hålla i åtminstone 500 år. Dessutom behövs bara en förstoringsapparat för att studera filmen.
Jag undrar: Finns 5½ tums diskettenheter fortfarande i handeln? Hur länge kan dessa 5½ tums och de nyare 3¼ tums disketterna lagras, med bibehållen kvalité på lagrad data? Vilket värde har dessa disketter, när tillverkningen upphört och alla datorer med diskettenheter skrotats?
Ett (orimligt?) kundkrav är att jag kan hålla datainformationen tillgänglig i 15 år - inspelningsbara CD-skivor håller högsta kvalité i ca 5 år, enligt nämnda tidskrift.
61
« skrivet: 1999-11-13, 19:53 »
Owe: Johan Högner´s yrke skulle vara en bra ledtråd. Jag har hittat en uppgift från Galtström i Indiko om Metallarbetare Joh. Tjernlund *1760.06.02, men dödsdatumet 1826.09.01 stämmer ej med din uppgift.
Däremot finns en uppgift från Galtström i Indiko om Metallarbetare Pehr Eric Högner *1812.11.21, så du kan kanske komma vidare därifrån?
62
« skrivet: 1999-11-13, 13:31 »
Hej Linuxanvändare! Jag har låtit installera Linux på en reservdator och har nu, på en annan dator, hämtat hem ordbehandlingsprogrammet Word Perfect (för Linux) från internet.
Jag har tänkt använda Linux-datorn för att bringa ordning på alla e-mail med släktforskaruppgifter.
Nu undrar jag: Finns något packningsprogram i stil men Winzip så att jag kan installera WordPerfect på Linux-datorn från diskett (eftersom jag ej har någon internetanslutning på denna dator)?
63
« skrivet: 1999-11-12, 21:11 »
Inge: Jag instämmer i ditt resonemang. Jag ser Anbytarforum som en bank med insättningar och uttag. Jag får en viktig uppgift från en person och ger en uppgift till en annan person - på sikt bör det jämna ut sig, eftersom även erfarna släktforskare kan hitta intressanta inlägg i Anbytarforum.
Detta ger mig anledning att tacka alla som svarat på mina inlägg, men som jag ej tackat i forumet.
64
« skrivet: 1999-11-09, 11:37 »
Håkan Bergström: Smedskivan innehåller uppgifter om drygt 33000 personer och är upplagd med person- och ortregister. Mer information om CD-skivan finns på denna (temporära) adress: http://www.stacken.kth.se/~ulfb/ffs.html
65
« skrivet: 1999-11-07, 18:26 »
Boel: Åke Uthas, som i år arbetar i Ukraina för SIDA:s räkning, berättar om Gammalsvenskby i Ystads Allehanda 1998-12-28. Jan Utas är Åkes farbror.
Vid ett besök häromåret träffade Åke sin fars kusin Anna Utas, 86 år, men hon är inte längre i livet. Sju av Åkes fastrar och farbröder är begravda på kyrkogården i Gammalsvenskby.
I artikeln nämns också 75-åriga Emma Almas. Byn har idag 144 invånare med svenskt ursprung, varav hälften talar svenska.
66
« skrivet: 1999-11-07, 14:40 »
Jag söker uppgifter om sjöfarten Borgå-Stockholm på 1750-talet. Fördes passagerarlistor på denna tid?
I kyrkboken från Bjuråker socken, Hälsingland står det: År 1750 den 3 maj avreste hammarsmidesmästaren Mårten Adamsson Stockhaus härifrån till Stockholm och vidare till Borgo Stad i Finland där bokhållaren Herr Johan Wallner hasteliga uppfört ett bruk.
Återuppbyggnaden av Strömfors bruk började år 1744, så det kan kanske vara detta järnbruk som avses?
Källa:
Pernå sockens historia del II:2 (Olle Sirén, Borgå, 1981)
67
« skrivet: 1999-11-07, 02:28 »
Nyhetssändningarna på lördagen hade ett inslag om Attmar och Matfors (Medelpad). I de tidiga sändningarna talade man om Attmar och Matfors som byar, medan man senare talade om byarna runt Attmar och Matfors, vilket blev närmare sanningen. Nu är Attmar en socken och vill man i det fallet tala om by eller samhälle, så är väl Sörfors lämpligare.
Detta får mig att återkomma till tidigare resonemang om att kalla sig t ex Attmarbo resp Matforsbo. Socknen där Matfors är belägen är Tuna, men jag hör inte talas om Tunabor - kanske beror det på att samhället Matfors vuxit och blivit helt dominerande i denna socken. Någon sådan utveckling har inte Sörfors fått i Attmars socken.
Har någon av Anbytarforums läsare, inte nödvändigtvis Attmarbor, någon kommentar till detta?
68
« skrivet: 1999-11-06, 19:49 »
Johnny: Friherre Carl Johan Creutz på Sarvlax köpte år 1733 Forsby Herrgård, men sålde redan år 1738.
I boken Pernå sockens historia berättas att Sarvlax gård hade förutom kvarn och såg också valkverk (Jag vet ej vad detta är - ska det möjligen vara valsverk?) och tegelbruk. Av övrig text att döma avses förhållandet på 1700-talet. Vet du om Sarvlax Herrgård hade kolleveranser till Forsby järnbruk och då speciellt tiden efter 1738? När återuppbyggnaden av Strömfors bruk började år 1744, beslutades att Strömfors inte fick förvärva kol inom Pernå socken.
Jag söker uppgifter om Stockhus-smeder vid Forsby järnbruk och det kan ju även tänkas att några söner blev kolare vid närliggande herrgårdar, som Sarvlax.
Källa:
Pernå sockens historia del II:2
Författare: Olle Sirén (Borgå 1981)
ISBN 951-99340-2-2
(Boken finns med i källförteckningen på hemsidan som Heikki tipsar om, ovan. Genealogiska Samfundet i Finland har boken i sitt bibliotek).
69
« skrivet: 1999-11-05, 19:19 »
Ingrid: Tack för uppgifterna! Jag har hittils bara sparat uppgifter om in- och utflyttade fram t o m 1886, så jag hade inte så mycket om Gustaf Adolf Andersson Geschwindt.
Vet du något om hans yrke? År 1877 flyttade många valsverksarbetare till Sörfors Bruk, men detta var ju tio år senare.
70
« skrivet: 1999-11-05, 18:58 »
Veronica: Margareta Kristina Gode´s mormor var Catarina Stockhaus (*1770 i Västanå Bruk, Viksjö socken, Medelpad). Catarina flyttade år 1783 med syskon och föräldrar till Långskogs bruk, Attmars socken, Medelpad. Dessa och andra uppgifter om Margareta Kristina Gode (Greta Stina Goude) finner du på Lars Karlssons Goude-hemsida, som nyligen uppdaterats. Hemsidan finner du på denna adress: http://w1.690.telia.com/~u69002098/goude.html Din mm fm mm mf var min ff ff ff f Johan Stockhaus (*1737 i Färna Bruk, Västmanland), om jag räknat rätt i antalet generationer.
71
« skrivet: 1999-11-05, 02:04 »
Stig och Harry: Sörfors Bruk (Attmars socken) Hfl AI:11B sid 574 har en uppgift om denne Gustaf Adolf Andersson Geschwindt. Kan han vara inflyttad från något av ovan nämnda landskap?
72
« skrivet: 1999-11-01, 08:32 »
Stig: I Indiko Attmars socken (Medelpad), fann jag vid sökning efter metallarbetare, Gustaf Adolf Andersson Geschwindt *1865-08-13. Jag har inte mer uppgifter idag, men han bör fínnas med i hfl (kanske under Sörfors bruk).
73
« skrivet: 1999-10-24, 01:30 »
Ystads innevånare är måna om traditionen med tornväktare i Ystad och lokaltidningen Ystads Allehanda har lurblåsaren som sin logo. Tornväktare i Europa träffas emellanåt i speciella konferenser, vilket nämnda tidning skrivit om för något år sedan.
74
« skrivet: 1999-10-19, 08:41 »
Rolf och Inger: Här kommer lite mer om detta yrke.
Jag lyssnade på P4:s Karlavagnen i går kväll och där berättade en person om att han efter studenten tog anställning som bromsare. Han fick informationer inför varje arbetspass, hur tungt tåget var, hur många vagnar det bestod av, samt när och hur han skulle bromsa tåget. Han kunde befinna sig ett tiotal vagnar från lokföraren och kunde då inte kommunicera med honom under färd, så det gällde att vara på sin vakt, så att tåget bromsades på rätt geografiska plats. En gång glömde han att släppa bromsarna när tåget skulle köra i en uppförsbacke, vilket lokföraren inte var sen nog att påpeka vid nästa stopp. Lokföraren märkte att det var denne bromsare som bar skulden, då hjulen på hans vagn var varma från bromsningen.
75
« skrivet: 1999-09-27, 20:47 »
Anette: Här kommer ett boktips.
Skånes Hembygdsförbund Årsbok 1984. Boken innehåller bl a uppgifter om 278 tegelbruk i Skåne ca 1850-1985. För Simrishmans del, så finns uppgifter om tre tegelbruk, samt ett i Gladsax, så det är nog de fyra tegelbruk jag hört talas om.
Nr 252 = Kvarnäs tegelbruk.
76
« skrivet: 1999-09-27, 00:59 »
Jill: 1/12skillingen bär årtalet 1808 och ett annat mynt verkar vara från 1770-talet, så det är väl tidsområdet. Eventuellt värde är tveksamt, pga skicket. Om myntens ursprunliga ägare kan härledas, så har de ju sin plats i släktforskningen - men knappast annars.
77
« skrivet: 1999-09-11, 23:46 »
Ingegerd: Lars Perssons far = Per Olsson (*1766.06.16) och mor = Anna Sandberg (*1760.07.25). 1820 flyttar Lars Persson till Attmars socken. Du kan hitta lite mer uppgifter på följande web-adress, där du söker på Lars Persson född 1791: http://www2.ddb.umu.se/windiko/tuna.htm Veronica: Trevligt att du hade förklaringen till Edwin Olssons namnbyte till Hjerpe. Är det Edwin som finns med på fotot (sid 315) i boken Gamla järnbruk i Medelpad? Hade Edwin en bror som hette Sigfrid (muntlig uppgift från en släktforskarkollega)? Din mormorsmor Hulda Helena Katarina Hjerpe föddes 1899. Indiko sträcker sig till år 1896, så därför har jag inte med henne i mina uppgifter. Jag har lite uppgifter om Spiksmed Anders Gustaf Smedberg, hämtade från Indiko. Född i Mora församling 1832.05.02, inflyttad 1856 till Sörfors Bruk (jag vet ej om han kom direkt från Mora). Han gifter sig 1858.11.07 med Greta Gode (född 1834.01.26). De får barnen: Wilhelm (*1859.12.08); Anders (*1862.05.09); Maria (*1867.03.08); Johanna (*1870.02.15); August (*1872.01.26) och Anna (*1875.03.24). Familjen finns med i hfl Attmars socken AI:10B sid 423. Kan det vara Wilhelm som finns med på fotot (sid 317) i Gamla järnbruk i Medelpad? Han finns antecknad som dräng i Sörfors bruk (hfl Attmars socken AI:10B sid 426). På det 60 år gamla fotot i Sundsvalls Tidning år 1958, saknas flera namn. Kanske kan din mormor hjälpa mig med några namn.
78
« skrivet: 1999-09-08, 18:47 »
Veronica: Smedsläkten Hjerpe finns med i Svenska Smedsläkter nr 7. Har du något förnamn och födelseår (på 1800-talet), som ledtråd?
Smedberg har jag hittat i Indiko (Attmars sn): Koldräng Joh. Bernh. (*1829.02.02); Spiksmed Anders Gustaf (*1832.05.02); Koldräng Per Ulric (*1832.05.02).
Olsson är ett alltför vanligt namn att söka på utan ledtrådar - har du något förnamn och födelseår (på 1800-talet)?
Jag hoppas att detta hjälper dig att komma igång i forskningen.
79
« skrivet: 1999-08-22, 17:14 »
Carina: Här kommer ett boktips, som bör innefatta kopparslagare. Carlsson, Hugo: Hantverk och hantverkare i Kristianstad under 300 år. Utgiven i samband med Kristianstads fabriks- och hantverksförenings 50-årsjubileum 1950. Jag hittade boken på länsbibliotekets web-adress: http://www.kristianstad.se/kultur/biblioteket/opac-k.asp Klicka sedan på Huvudbiblioteket (inkl. länsbiblioteket) för att komma till sökfunktionen.
80
« skrivet: 1999-08-14, 19:48 »
Hej Mona!
Jag har i stort sett inte mer uppgifter än namn och födelsedatum. Jag har ingen uppgift om hans barn, men det kan bero på ytterligare flyttningar - inom eller utom landet.
Sänd mig gärna uppgifter om din farfars far, till min e-mail enligt inlägget ovan (12 juni). Visar det sig att personerna hör ihop, så kan vi ju bekräfta detta, med ett inlägg här i Anbytarforum.
81
« skrivet: 1999-08-09, 11:27 »
Dag: Namnet Lyr/Lijr/Lahr verkade bekant! Jag har en hammarsmedsdotter Juliana Lihr *1784-12-24, som gifte sig 1806-11-02 i Forsby bruk, Pernå fs med Eric Johan Stockhus *1784-07-01. Hör Juliana till denna släkt?
Källa: Forsby vigda.
82
« skrivet: 1999-08-09, 11:10 »
Dag: Intressant att du forskar om smeder i Strömfors, Finland! Jag undrar om du hittat några smeder Stockhus där?
Har du sökt efter smederna på internet (Hiski-projektet)?
När det gäller Anders Jefvert, så föreslår jag att du sätter in en blänkare under:
Släkter/smedsläkter/Släkten Gevert.
83
« skrivet: 1999-08-06, 15:44 »
Fredrik: Det bör stämma att Theodor föddes i Lilla Malma sn. Övriga i familjen tog, som boende i byn Karläng, nattvard 3 gånger i slutet av år 1886 och även Theodor den sista gången.
Källa: Hfl AI:10A sid 179 rad 21 (Indiko, Attmars sn).
84
« skrivet: 1999-08-06, 13:36 »
Fredrik: Jag hittade bara en Malmlöf i Indiko, Sundsvallsregionen, nämligen Sofia Malmlöf *18500713 i Torpa sn. Inflyttad 18781121 (hfl) till Attmars sn, Medelpad.
Hör hon till smedsläkten Malmlöf?
85
« skrivet: 1999-08-03, 23:50 »
Magnus: Du kan läsa mer om Svenska Smedsläkter i RÖTTER, på denna adress: http://www.genealogi.se/smed.htm Det är utmärkt att du kontrollerar uppgifter som går isär. Notera gärna kortnummer etc, när du hittar uppgifterna. Källuppgiften kan du t ex skriva inom parentes, i dina anteckningar. När du sedan vill veta mer om Kajsa Skog *1753, så skickar jag gärna lite uppgifter. Jag saknar också vissa uppgifter på dessa grenar, så här kan det ju bli tal om anbyten.
86
« skrivet: 1999-08-03, 19:43 »
Magnus: Sara Jonsdotter Stockhus finns med i häftet Svenska Smedsläkter nr 3 (familj 16). Saras farfar Erik *1670, var bror till Mårten *1682 (min ff ff ff ff f).
I häftet finns ett annat födelsedatum för Saras man Mats Skog. Kan du kontrollera uppgiften i kyrkboken?
Mats Skogs syster Kajsa Skog *1753 gifte sig med Lars Stockhus *1754 (familj 28). De flyttade senare till Finland. Är du intresserad av denna familj?
87
« skrivet: 1999-08-02, 20:23 »
Fredrik: Tack för intressanta uppgifter. Jag får återkomma, om jag kan placera familjen rätt i sss3.
Jag saknade källhänvisning till kyrkböckerna för de uppgifter jag redan hade om familjen. Dessutom överensstämde ej några av datumen. Har jag tolkat dig rätt, att alla uppgifter du lämnade finns i Näshulta sn (D) AI:6A?
88
« skrivet: 1999-08-02, 20:07 »
Igår, söndag 1/8, var det Hembygdsgårdens dag och jag besökte bl a Bondrumsgården, belägen i Fågeltofta, Skåne. Gården är i gammal korsvirkesstil, uppbyggd efter en brand 1766. Bondrumsgårdens bakugn och skorsten lär vara (åtminstone) från tiden vid svensk-danska kriget 1676-79.
Längre upp i landet byggde man gärna husen på en rejäl stenfot, men vet någon varför korsvirkeshusen byggdes lägre?
I Bondrumsgården har storstugan försetts med brädgolv, medan pigkammaren har golv av sandstenflis. Hade möblerade hus i Skåne någonsin stampat jordgolv, eller är det bara en myt?
89
« skrivet: 1999-07-31, 21:12 »
Tillägg: Maken Johan var född 20/3 1708 i Färna, Gunnilbo sn. Han bodde en tid i Trummelsberg, Västervåla sn (möjligen vid tiden för vigseln), men första barnet Mårten föddes 27/8 1728 i Gunnilbo sn.
Källa: Gunnilbo C:3
I Svensk ortförteckning 1980 står Hagen bl a som lägenhet i Västervåla socken.
Hed, Västervåla och Gunnilbo är visserligen grannsocknar, men det förvånar mig att vigseln ägde rum i Hed, ca 3,5 mil från Västervåla. Gunnilbo ligger ju närmare.
Ska jag börja söka dem i hfl från Hed eller Västervåla sn?
90
« skrivet: 1999-07-31, 19:58 »
Brita Persdotter i byn(?) Hagen vigdes 24/9 1727 med plåtsmedsgesäll Johan Mårtensson Stockhus från Färna.
Jag söker mer uppgifter om henne. Familjen flyttade 1743 till Hälsingland.
Källor: Vigselbok Hed sn, samt flyttningslängd Gunnilbo B:1
91
« skrivet: 1999-07-16, 21:25 »
Jonas: Försök med ett fjärrlån genom ditt bibliotek (kostar ca 5 kronor). Jag har lånat en volym på detta sätt. Böckerna såldes visst genom förhandsbeställning, så det återstår nog bara att söka hos antikvariat eller på auktioner.
92
« skrivet: 1999-06-22, 14:04 »
Claes: Jag vill tillägga att de uppgifter jag hittar om smeder som flyttat till eller från Attmars sn, Medelpad, skickas vidare till databasen SMED. Gränsen för mitt intresse går just nu vid år 1877. Jag delar gärna med mig av uppgifterna till dig och övriga läsare i Anbytarforum.
93
« skrivet: 1999-06-22, 09:41 »
Anders: Lokala telefonkataloger med nummer- och gaturegister bör vara särskilt intressanta, om man t ex har intresse för en hel by. Jag minns att vi hade en sådan katalog hemma och den användes flitigt för samtal inom byn.
Eftersom Sveriges Handelskalender (1859-) finns på Kungliga Biblioteket, bör också Läns Kalender också finnas där.
94
« skrivet: 1999-06-21, 14:35 »
Qvartmästare Erik Axberg (*1853.05.30) arbetade vid Sörfors bruk, Attmars sn, Medelpad.
G 1880.11.06 m Karolina Sofia Lindqvist (*1860.02.11)
Vad gjorde en Qvartmästare?
Källa: Indiko (internet): Attmars sn. Hf AI:10B (1877-1886).
95
« skrivet: 1999-06-18, 08:54 »
Nina: Carin Axling (*1809.04.21 i Sundsvalls Sf, ? 1874.10.19) förekommer i flera husförhörslängder från Skön/Skönsmon och Timrå socknar. Någon uppgift om hennes föräldrar har jag inte hittat.
Källa: Indiko (internet) - Sundsvall.
96
« skrivet: 1999-06-16, 10:57 »
Per: Du efterlyser uppgifter om olika släktgrenar Alenius. Följande uppgifter passar kanske inte in på rubriken i denna diskussion, utan kan väl främst ses som ledtrådar till ditt forskande.
I Kullaa fs, Finland, fanns en verkmästare Elias Mathss: Alenius b 1809.12.23 (45 år).
G 1788.12.28 m hammarsmedsdotter Anna Stina Vestman.
Deras son Elias Alenius född 1799.02.06, död 1860.08.27, var masmästare vid Fredriksfors bruk, Kulla fs, Finland. G 1824.11.07 m Catharina Margareta Stockhus.
Vet du vilken Alenius-släktgren dessa hör till?
I Sulkava fs, Finland, finns en dödsnotis för skräddaregesällen Erich Johansson Alenius, död 1695.02.16
Källa: HisKi-projektet (internet), samt Swen Stockhaus.
97
« skrivet: 1999-06-14, 13:48 »
Jan: Mästersmeden Per Wivägg (*1828.04.08 i Mora sn.) flyttade 1858 från Västanfors till Gryttjens bruk, Attmars sn, Medelpad. Han arbetade också i Tuna och Svartvik socknar, innan han 1899 flyttade till okänd ort.
Källa: Indiko - Attmars sn.
Har du några uppgifter om honom, från tiden i Västanfors?
98
« skrivet: 1999-06-14, 10:36 »
Jan: Smeden Per August Hjulström (*1830.05.16 i Skinnskatteberg) flyttade 1869 till Attmars sn, Medelpad.
Sonen Karl (*1857.09.28) flyttade 1884.11.11 från Njutånger till Attmar och arbetade som gjutare vid Sörfors bruk. Han bodde även i socknarna Skön och Galtström. 1892 utvandrade han till Nordamerika.
Källa: Indiko - Attmars sn.
Har du några uppgifter om var de arbetade i Västmanland?
99
« skrivet: 1999-06-13, 23:07 »
Claes: Jag har skrivit om utflyttade värmlänningar i ett inlägg under Yrken: Valsarbetare. Jag är intresserad av att veta om det var smeder som vidareutbildat sig till valsarbetare. Jag samlar nämligen in grunduppgifter om smeder i Attmars sn, Medelpad.
100
« skrivet: 1999-06-13, 11:39 »
Per Holmberg: Har du möjligen någon uppgift om födelseförsamling för Hammarsmeden Ol. Hammarström (*1732, ?1815.02.10 i Attmars sn, Medelpad)?
101
« skrivet: 1999-06-13, 00:21 »
1877.11.26 flyttade bl a tolv Valsarbetare från Karlskoga och andra orter i Värmland, till Sörfors bruk, Attmars sn, Medelpad. Jag undrar om de tidigare arbetat som hammarsmeder?
Var det möjligen så att dessa Valsarbetare från Värmland hade den yrkesskicklighet som behövdes, för att bruket skulle klara omställningen från hantverk till industri? Jag undrar eftersom just detta år (1877), lades dotterföretaget Långskog/Gryttjebruk ner.
Jag söker speciellt uppgift om Oscar Granzell (*1846.12.02 i Visnums-Kil sn). Han blev kvar i Attmars socken, medan en del andra flyttade vidare till andra orter.
Några övriga namn: Gullberg, Stenqvist, Zander, Skyllberg, Hammarström, Sjöberg, Persson, samt Skeppstedt som kom från Kristinehamn Sf.
102
« skrivet: 1999-06-12, 23:38 »
Marianne: Jag lyckas inte komma in på denna hemsida längre, så du gör nog inget fel. Web-adressen kan vara ändrad.
Men när jag senast besökte denna hemsida så fanns, som jag skrev ovan den 7 februari, främst uppgifter motsvarande Min släkt-böckerna i Hälsingland.
Jag har uppgifterna om Selma Stockhaus och maken Hjalmar Åberg, samt obekräftade uppgifter att de hade åtta barn. Därmed vet du mer än jag om denna familj!
Selmas farfars far var mästersmed i Skinnskatteberg, Västmanland. Sedan får man gå ytterligare tre-fyra generationer bakåt för att hitta mina förfäder.
De obekräftade uppgifterna behöver kontrolleras, innan de skrivs in i Anbytarforum. Jag sätter ut min e-mail, så kan vi byta lite uppgifter om bl a Selmas far och farfar.
103
« skrivet: 1999-06-12, 11:50 »
Bengt Mattsson: Per Ersson Norberg (*1801.07.03) flyttar 1827 från okänd ort till ort Hyrefolk, Attmars sn, Medelpad. 1828 flyttar han till Östansjö, Attmars sn. Han gifter sig 1828.11.09 med Anna Magnusdr Hamberg (*1805.08.16 i Attmars sn).
Källa: Indiko-Attmars sn.
Jag skriver min e-mail, så kan vi gå vidare med detaljer kring deras boende i Attmars sn.
Åke: Spegelmakaren var ett specialistyrke inom glasmästeriet (se även mitt inlägg under Yrken: Spegelmakare).
104
« skrivet: 1999-06-12, 09:37 »
Jill: Tack för länktipset! Jag lägger ett bokmärke på hemsidan. Ett tips kan vara att lägga in en personförteckning till texten. Jag använder annars webläsarens sök på sidan för att hitta intressanta personer i långa texter.
Jag skickar ett mail, så får du min e-mailadress.
105
« skrivet: 1999-06-12, 00:08 »
Per:
Jag söker uppgifter om föräldrarna till systrarna (?) Magdalena Groth (*1812.02.08), Cajsa (*1814.04.14 i Västerbottens län) och Maria Groth (*1817.02.08). Magdalena och Maria flyttar 1837.10.24 till Tuna sn, Medelpad. Cajsa flyttar från Robertsfors 1846.09.28 till Tuna sn, men flyttar 1847.10.22 till Gideå och Trehörningsjö Kap.
Magdalena gifter sig med mästersmedslärlingen Johan Andersson Bäckström (*1820.02.13) och flyttar även de 1847.10.22 till Gideå och Trehörningssjö Kap.
Maria gifter sig 1843.10.24 med koldrängen Erik Winge (*1817.01.01) och de bor kvar i Tuna sn livet ut.
Källa: Indiko på nätet-Tuna sn.
Ulf: Jag tackar för länktipset! Jag hittade inte ovanstående personer, men Hans tar säkert emot kompletteringar från oss.
106
« skrivet: 1999-06-10, 15:57 »
Gabriel och Anders: Ett alternativ är att ha en ny avdelning, FAQ, för ofta återkommande frågor. Där kunde redaktören sammanställa inlägg i rena frågor och svar. Jag vet att det finns en avdelning i Rötter för allmänna frågor om släktforskning, men denna nya avdelning skulle alltså bara gälla ofta förekommande frågor. Där kan då nybörjare finna svar på sådant man undrar över.
107
« skrivet: 1999-06-09, 23:01 »
Stig Geber: Jag såg de första gubbarna här i Anbytarforum och trodde först att det var skrivfel, men när de återkom insåg jag att de betydde något. Nu använder jag också dem, men jag nöjer mig med högst en gubbe per inlägg.
Chatspråket kom väl till för att bl a skapa enhetliga förkortningar? För engelsk text finns det många förkortningar, men jag saknar en gubbe eller svensk förkortning för ödmjuka ord som så vitt jag vet. Engelskan har AFAIK = As far as I know.
Chatspråket har kanske någon gubbe för uttrycket jag har rätt! - men detta måste vi väl kunna avvara när vi, som här, utbyter tankar och idéer?
108
« skrivet: 1999-06-06, 22:35 »
Smeden Daniel Kihlström (*1741, ?1782) flyttade omkring 1780 till Sörfors Bruk, Attmars sn, Medelpad. Hustru: Margareta Bengtsdotter (*1743). Barn: blivande smeden Abram (*1769) och blivande smedshustrun Urika Beata (*1775).
Varifrån kommer familjen? Möjligen kan det vara Söderfors i Uppland, men jag är osäker då Sörfors även kallas Söderfors i vissa källuppgifter.
109
« skrivet: 1999-06-04, 22:49 »
Elisabeth Thorsell ger i sitt inlägg (den 3 januari) exempel på källhänvisning till privata arkiv. Jag funderar över värdet av en sådan källhänvisning, när släktforskaren gått ur tiden. Arvtagaren kanske saknar tid eller intresse för släktforskning - hur utformar jag då källhänvisningen? Tacksam för tips!
110
« skrivet: 1999-06-03, 20:35 »
Lars: Tack för filmtipset! Jag har nu lånat filmen och tänker titta på den, när mina syskon kommer på besök i sommar. Vår morfar och dennes far var kolare, liksom farfars far och dennes farfar. Kanske var fler av våra förfäder kolare - det får släktforskningen utvisa. Vår morfar arbetade med kolning på 30-talet, så filmen I kolarskogen skulle kunna handla om honom.
Ulf Berggren: Känner du till att källförteckningen till Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie Nr 14 Den Svenska järnhanteringens träkolsförsörjning 1830-1950 upptar ca 100 bruksarkiv?
Per: Välkommen in i kolarkojan - här finns plats för fler! Tack för intressanta uppgifter! I ovan nämnda bok läser jag att 1833 års Bergs Commission sammanställde uppgifter om brukens mottagna kolkvantiteter åren 1823-1832. Vet du var det kan finnas information om äldre tiders kolleverantörer, utöver bruksarkiven?
111
« skrivet: 1999-06-02, 13:16 »
Fredrik: Tack för länktipset. Jag fann tyvärr inget av intresse på Stockhaus-sökningen, men jag spar ett bokmärke på web-adressen.
112
« skrivet: 1999-05-31, 23:13 »
Carl: Har Släktforskarförbundet intresse för nätutgåvor av befintliga generalregister till hembygds- och fornminnesföreningars årsböcker?
Vilka tänkta målgrupper har relativt nya utgåvor av generalregister, som Västmanlands fornminnesförenings årsskrift Index. 1(1874)-50(1972)? Har man glömt släkt- och bygdeforskare? Jag undrar eftersom denna 40-sidiga skrift inte kan fjärrlånas från folkbiblioteken, utan endast beställas som kopior för ca 80 kronor. Det känns närmast meningslöst att söka efter (och än mindre tipsa om) artiklar i årsskrifterna om jag inte kan fjärrlåna generalregistren på normalt sätt.
Vet någon om folkbibliotekens egna söktjänst är tillgänglig för allmänheten? Det kan ju vara så att viss hembygdslitteratur finns att fjärrlåna från lokala bibliotek, men inte på Kungliga biblioteket.
113
« skrivet: 1999-05-30, 09:40 »
Pierre: Boken går att fjärrlåna. Lämna följande information till ditt bibliotek.
Lorichs, Lorenz Ludvig: Gunnilboboken (1952).
114
« skrivet: 1999-05-29, 22:35 »
Jag vill ta del av information om Ferna Bruk och dess anställda genom tiderna. Mina förfäder arbetade som smeder vid Ferna bruk fram till ca 1745, då några familjer flyttade till Hälsingland respektive Pernå fs (Finland), medan andra släktgrenar Stockhaus stannade kvar. Gunnilboboken känner jag till, men vad mer finns skrivet om Ferna Bruk? Finns gruppbilder på de anställda?
Finns andra fotografier, interiöra och exteriöra, bevarade?
115
« skrivet: 1999-05-29, 21:04 »
Per och Urban: Jag vore hjälpt av att länsbokstäver slopas i alla sammanhang och att vi istället bara talar om Västernorrlands län etc, när så behövs.
SVAR-katalogen för Västernorrlands län använder länsbokstaven (Y) endast i sockenkartans beteckning. Vill man förkorta, så har det ju tidigare framförts förslag, som i detta fall, Vnrl.
Vad jag minns från skolans värld arbetade vi med det egna landskapet i trean och läste om de övriga i fyran och femman. Det tycks vara likadant nu trettio år senare.
Om läsaren sedan inte är intresserad av geografi, så kvittar det ju om vi talar om landskap eller län (men att göra geografilektionerna populärare är en annan diskussion).
Då jag är i skedet av att samla in och värdera uppgifter, kan jag avvakta valet mellan landskap och län. Jag föredrar nog landskap, men jag förmodar att länsnamnen (om än de blir färre) behålls hos våra arkiv.
I söktjänsten Libris fungerar landskapsnamn, men inte länsnamn, som ämnesord. Jag antar att de lokal biblioteken, där våra släktutredningar förhoppningsvis hamnar, endast sorterar efter landskap.
116
« skrivet: 1999-05-27, 17:15 »
Anders: Jag sökte i Libris på hembygdsförening AND södermanland och fick 163 träffar! Håkan har uppmärksammat mig på att Rötters avdelning Tips&Råd har ett magert innehåll vad gäller litteraturtips för Södermanland. Här skulle en länk vara bra, motsvarande den du gjorde för Medelpad ovan.
Per-Anders: Tack för påpekandet om geografimissen i Libris. Jag kollade motsvarande lista för Medelpad och där hade Gnarp kommit med, men denna ort ligger i Hälsingland. Vet du vart man skriver och påpekar felen i Libris?
Håkan: Vad tycker du om förslaget med länkar till Libris hembygdslitteratur, sorterade efter landskap (i takt med att geografimissarna rättats till)?
117
« skrivet: 1999-05-27, 08:46 »
Mer om Libris-sökning efter hembygdslitteratur.
hembygdsförening gav som sagt 2903 träffar. museum AND register gav 46 träffar.
hembygdsförening AND register gav bara 24 träffar, men det bör finnas fler register över hembygds- och fornminnesföreningars årsböcker.
Kan det vara så att Kungliga biblioteket har årsböckerna, men saknar generalregistren?
118
« skrivet: 1999-05-27, 00:42 »
Några tips för Libris-sökning efter hembygdslitteratur:
Sök på ordet fornminnesförening (491 träffar).
fornminnesförening AND årsbok (29 träffar).
fornminnesförening AND register (9 träffar).
hembygdsförening AND årsbok (219 träffar).
UNDVIK sökordet hembygsförening. (2903 träffar).
Vet någon om man kan avgränsa dessa sökningar i Libris på ett landskap? 2903 träffar är lite mastigt.
119
« skrivet: 1999-05-24, 14:14 »
Jag söker denne smeds eventuella släktband till släkten Carlberg, Kristberg sn, Östergötland:
Klensmed Jonas Carlberg, Bruksbacken, Mariefors (Kellokoski), Finland. Död 24.4.1801 (48 år).
Källa: HisKi
Mariefors (Kellokoski) - begravda.
120
« skrivet: 1999-05-05, 23:26 »
Arto: Boktips om Kengis bruk, som utlovat.
Norrbotten 1923, sid 16-24
Norrbotten 1927, sid 122-139
Norrbotten 1940, sid 45-64
Källa: Litteratur om svenska industriföretag (IVA 1979).
Tips: Sök i LIBRIS på Norrbotten 1940.
121
« skrivet: 1999-05-03, 08:45 »
Lotta och Martin: Jag har mailat till Fotomuseet i Sundsvall och får återkomma när jag vet mer.
Sveriges Handelskalender (1859-) finns på Kungliga Biblioteket och de kan vara till nytta om man söker efter uppgifter enstaka fotografer. Jag har i andra sammanhang haft nytta av dessa kalendrar, då de ofta är rika på uppgifter om företagen.
Lena A: Finns det någon information på nätet (alternativt adress) om Nordiska Museets bildbyrå?
122
« skrivet: 1999-04-25, 18:14 »
Komplettering till mitt inledande inlägg om smeder i släkten Stockhaus (födda i Sverige 1715-1775) som flyttade till de finska järnbruken:
Petter Stockhaus, född 1742-11-08, Gunnilbo sn, Västmanland (f). (Årtalsuppgift även: Forsby fs, hfl)
123
« skrivet: 1999-04-23, 23:31 »
Barbro: Jag hittade denne Laurin i Indiko-Tuna sn:
Theodor Laurin f 1826.03.05
Födelseförsamling: Tammerfors, Tampere
Jag har också sökt i det finska HisKi-projektet. Jag fick ett 30-tal träffar, men ingen smed.
124
« skrivet: 1999-04-23, 23:09 »
Stig: Tack för uppgifterna om boken - nu ska den gå att få fram genom vårt bibliotek. Jag håller med om att vi kan diskutera per e-mail ett tag nu och sedan återkomma hit när vi hittar fler böcker och artiklar i ämnet.
125
« skrivet: 1999-04-22, 23:20 »
Stig: Jag sökte i Libris efter Sörmlandsbygden 1986, men jag hittade inte några uppgifter om denna årgång. Har boken något ISBN-nummer?
Det låter spännande att inventera taktegelstämplar - fanns det tegelbruk, speciellt inriktade på taktegel? Jag undrar om någon känner till inventeringar från andra landskap?
126
« skrivet: 1999-04-21, 22:19 »
Carl och Roland: Hade ni möjlighet att meddela de felaktigheter ni hittade i IGI? De fel jag hittils hittat är rena stavningsfel, men de bör ju också rättas till, så småningom.
Roland: Beträffande din fråga (14 april) om omgivningens reaktion på mormonernas väckelse omkring 1860 - det kan kanske vara ämne till en forskningsuppsats?
En liknande situation utmynnade i bildandet av Bishop Hill i Illinois. Men där tycks det vara fråga om självvald emigration.
127
« skrivet: 1999-04-21, 14:38 »
Jag undrar om man enkelt kan framföra anmärkningar på felaktigheterna i denna databas? Om uppgifterna för, låt oss säga, en promille av personerna i databasen är felaktiga, så skulle det alltså gälla närmare 300.000 st. Jag inser svårigheten med att kunna rätta till felen.
Som jämförelse kan jag nämna att anmärkningar på Indiko-hemsidan går att framföra genom länken synpunkter. Jag fick bekräftelse på att min anmärkning mottagits, redan efter fyra timmar.
128
« skrivet: 1999-04-20, 00:20 »
Med stöd av följande citat ur Anbytarforums rader om netikett, tackar jag för mig i denna debatt:-)
Man behöver inte hålla med om vissa åsikter eller acceptera idéer eller fakta, men du ska alltid visa hänsyn och respekt för personer du diskuterar med.
129
« skrivet: 1999-04-19, 23:23 »
130
« skrivet: 1999-04-19, 17:29 »
Anders: Tack för tipset - det var ju lätt att hitta fram till artikeln! :-D
131
« skrivet: 1999-04-19, 12:49 »
Nämnda artikel om chatspråket är mycket överskådlig - jag hittar snabbt det jag söker.
DN finns tillgänglig på de flesta bibliotek, som lånar ut dagstidningar. Artikeln är ungefär av A4-format, så en kopia kostar väl ca 2 kronor.
132
« skrivet: 1999-04-19, 08:22 »
Lästips: Nybörjarguide till chatspråket.
(Tidingsartikel i DN 1999-03-21).
133
« skrivet: 1999-04-18, 16:09 »
Owe: Sundsvalls Tidning (5/1 1962) berättar om skräddaren Ante Tjernell, född 1868, Malstabodarna, Attmars sn, Medelpad:
I 16-årsåldern började han lära yrket hos en skräddare i Matfors. Fram till 30-årsåldern arbetade han i jordbruket hemmavid men började sedan på allvar sy i gårdarna i hemsocknen, grannsocknarna och i norra Hälsingland.
Vanligtvis stannade han någon vecka på en gård, men på en del ställen kunde det ta både 14 dar och tre veckor, innan alla i huset fått nya kläder.
Det framgår inte om han var sockenskräddare eller vanlig skräddare. Kanske någon läsare kan ge besked.
134
« skrivet: 1999-04-17, 21:56 »
Owe: Jag har också ställt denna fråga om innebörden av socken, under rubrik möbelsnickare.
När verkade din sockenskräddare? I vilken omfattning arbetade han hemma hos kunderna? Var det så att han sydde upp kläder till flera familjemedlemmar samtidigt?
135
« skrivet: 1999-04-17, 20:11 »
Jojje: Det var min idé att Peter Matsson skulle fortsätta debatten här, istället för avdelningen Länktips. Håkan hinner inte flytta inlägg - därav mitt förslag. Vi får nog vänja oss vid att en rubrik som denna kan innefatta såväl mormoner som deras sajt.
Så en fråga: I det finska HisKi-projektet kan man t ex skriva Stoc*us för att få med alla stavningsvarianter av namnet. Finns något motsvarande knep för sökning i denna sajt?
136
« skrivet: 1999-04-16, 13:53 »
Eva: Jag provade att söka bara på efternamnet Ahlstrom och fick över 80 träffar. Det verkar som att å och ä ska skrivas som a och ö skrivas som o.
Har namnet skrivits på två olika sätt, så sök på båda!
Jag sökte också på Stockhaus och fick ett 50-tal träffar främst från Finland och USA. Sökningen Stockhus gav även ett 10-tal från Sverige, fastän släktnamnet gissningsvis finns i 500 familjer under 400 år. Så för min del är det knappast någon idé att försöka få fram släktträd.
Jag förmodar att den som söker efter emigranter har mest glädje av hemsidan.
137
« skrivet: 1999-04-15, 12:38 »
Lars: Se mitt boktips under Yrkesmatriklar.
138
« skrivet: 1999-04-12, 22:25 »
Per: Det här låter intressant! I nyare datorer kan man ju ha två hårddiskar, så jag har kvar den gamla hårddisken (540 MB) parallellt med masterdisken. Jag ska testa detta efter nästa backupkörning.
139
« skrivet: 1999-04-12, 18:15 »
Jan: Jag är intresserad av uppgifter om smeder som flyttat till Attmars och Tuna socknar, Medelpad, mellan 1780-1877. I första hand bara grunduppgifter som namn, född och vigd, samt var smeden arbetade innan utflyttningen. Jag håller på att söka igenom Tuna socken (Indiko) och hittar en och annan smed från Skinnskatteberg.
140
« skrivet: 1999-04-11, 21:33 »
Kristina: Se mitt boktips under Yrkesmatriklar.
141
« skrivet: 1999-04-09, 14:27 »
Jonas: Här kommer lite boktips!
Norberg, Petrus: Hälsinglands järnbruk i gången tid (Uppsala 1956).
Källa: Libris.
Bergkvist, Sven O/Olls, Bert: Gamla smeder och bruk.(1971).
Källa: Libris.
Burman, Eliot: Långvinds bruk och järnhanteringen i Enånger. (Hälsingerunor 1973, s. 95-101).
Källa: IVA 1979.
Krantz, Magni: Långvinds och Boda bruk. En kort historik. (Gammal hälsingekultur 1952, s. 9-20).
Källa: IVA 1979.
142
« skrivet: 1999-04-08, 07:44 »
Min mm mf Socken Snickaren Johan Petter Tunell, Attmars sn, Medelpad (* 1813-10-02, ? 1896-03-13) tillverkade allmogemöbler t ex linneskåp. Jag undrar om någon kan berätta mer om betydelsen av Socken i hans titel? Arbetade en Socken Snickare även hemma hos uppdragsgivarna? Jag har sett att motsvarande skrivningar finns för andra yrken.
143
« skrivet: 1999-04-06, 12:06 »
Henrik: I nämnda bok finns ett särskilt kapitel som berör Bleck- och plåtslagare. Jag förmodar att begreppen reds ut där. Den danske blikkenslagermester jag känner jobbar inom VVS-branschen.
144
« skrivet: 1999-04-05, 18:15 »
Lena och Bo: Det fanns ett Säters manufakturverk åtminstone fram till 1821, då skriften General beskrifning å Säthers manufacturverk gavs ut. (4 sidor). Författare: Joh. Fred. Dufva.
Kan det vara en ledtråd?
Källa: Litteratur om svenska industriföretag (IVA, 1979).
145
« skrivet: 1999-04-03, 07:34 »
Anders: Häktmakare var en specialiserad tillverkare av hyskor, hakar och hängslor (av tunn metalltråd) avsedda att fästa ihop dräktdelar.
Källa: Boken Hantverk i Sverige.
146
« skrivet: 1999-04-02, 19:44 »
Pelle: Jag förmodar att det har med skinnberedning att göra. Men jag hoppas någon annan vet detta.
147
« skrivet: 1999-04-02, 19:37 »
Linda: Byggmästaren leder byggnads- och anläggningsarbeten. Från 1600-talets mitt omfattar byggmästarrollen hantverkskunniga personer med timmermans- eller murmästarbakgrund.
Källa: Boken Hantverk i Sverige.
148
« skrivet: 1999-04-01, 22:27 »
Fredrik: Jag har nu fått uppgifter från Indiko, om Selma Nordstrand (*1863-01-04). Mor: Sigrid Eliasdotter (*1832-10-05). Far: ?
Morfar: Elias With (1808-08-30). Mormor: Stina Gustafsdotter (*1805-01-30).
Mormors far: Gustaf Bröms (*1769).
149
« skrivet: 1999-04-01, 18:39 »
C-G och Håkan: Jag undrar vad som ska vara registrerat, dödsannonser och/eller dödsrunor?
Jag sorterar mina tidningsurklipp efter födelsedatum i dödsannonsen, men det finns säkert andra sätt att sortera.
Sedan undrar jag om man kan länka till gravstensinventeringars register - här finns kanske samordningsvinster?
Om man skulle vilja scanna in eller skriva av ett sådant tidningsurklipp, vilken tidsgräns gäller för att få publicera detta?
150
« skrivet: 1999-03-31, 21:33 »
Åke: I boken Hantverk i Sverige berättas att spegelmakaren specialicerade sig på att infatta spegelglas i ram och var oftast kunnig i såväl rammakeri och förgyllning som glasmästeri.
(Förgyllare och glasmästare avhandlas mer utförligt).
151
« skrivet: 1999-03-31, 01:45 »
Carl: Vi har ju också de boende på servicehus etc, som säkert skulle uppskatta ett planerat besök. Jag ska fundera vidare på detta.
Jag fick ett tips nyligen om att man kan ta utmärkta kopior på svartvita foton i en fyrfärgskopiator. På så vis framträder gråskalan bättre. Dessa kopior skulle kunna skickas på remiss till någon lämplig förening.
152
« skrivet: 1999-03-31, 01:29 »
C-G: Har du något tips på hur man kan utforma ett sådant register (ej komplett) från en socken, t ex födelseåren 1850-1900?
Jag har sett en förteckning på nätet, över tidningsarkiven.
Det verkar även som om vissa länsbibliotek har mikrokort på gamla dagstidningar. Och länsbibliotek bör ju vara lättillgängliga för de flesta.
153
« skrivet: 1999-03-31, 01:02 »
Hur länge förvarades normalt fotoplåtarna för efterbeställningar? Fanns plåtnummer angivna på köpkvittot?
Jag har ett gammalt album med ett tjugotal foton med oidentifierade personer.
Känner någon till vid vilken tid dessa fotografer i Medelpad var verksamma?
Adéle Kindlund, Storg. 12, Sundsvall
Peterzén & Franke, Sundsvall
Sven Nilsson, Storg. 18, Sundsvall
Hildur Björklind, Matfors och Sundsvall
J. Norberg, Torpshammar, Matfors, Lucksta, Sundsvall
O. P. Silfverling, Storg. 37, Sundsvall
Sedan en fundering kring identifiering av gamla foton: Vore det möjligt att organisera ett möte, vid de nu så vanligt förekommande hemvändardagarna, för att titta i sekelgamla fotoalbum? Då, om någon gång, finns väl chansen att hitta fotodubletterna och de är kanske identifierade!
154
« skrivet: 1999-03-30, 23:50 »
Lise-Lotte: Bleckslagare var vad vi idag kallar plåtslagare. I Danmark finns titeln blikkenslagermester kvar. Du kan läsa mer om bleckslagare i boken Hantverk i Sverige, som jag ofta hänvisar till.
155
« skrivet: 1999-03-30, 22:13 »
Tommy: Smedsläkten Carlberg härrör från Kristberg sn, Östergötland. (Källa: Svenska Smedsläkter nr 5).
Kan du få fram namnet på din morfars far?
Kanske finns det släktband?
156
« skrivet: 1999-03-30, 20:33 »
Jag undrar om någon kan berätta om Vallonien och Flandern var egna riken på 1600-talet, eller endast geografiska distrikt?
Jag har tittat i ett historiskt atlas, typ skolatlas, men det var mest inriktat på krigshistorien.
157
« skrivet: 1999-03-29, 09:44 »
Maj-Britt: Min son, som snart blir 16 år, har scannat in en del gamla foton åt mig. Han har också provat på att reparera brutna kort i datorn. Allt utom ansiktet låter jag honom redigera. Många gamla kort är retuscherade, så att gamla människor är släta som barn i ansiktet - tråkigt!
Det vi tänker göra är att komplettera fotot med basfakta om personen (Född, vigd, död etc.) Vi ska sortera bilderna efter födelseår, eftersom ett efternamn kan ha ändrats bl a vid giftemål.
Vet du om det går att få fram uppgifter från fotografens bokföring, som kan vara till hjälp vid identifiering? Min mormor hade ett fotoalbum, där hon bara markerade med ett kors, när personen ifråga var borta. Tänk om hon också skrivit in åtminstone ett förnamn.
Vår släkts anknytning till Ångermanland är på 1770-talet och därefter finns släkten främst i Attmars sn, Medelpad.
158
« skrivet: 1999-03-24, 09:48 »
Gunnar: Jag skriver hellre Olofsson_Grafström för att lura registret.
159
« skrivet: 1999-03-21, 22:29 »
Elisabeth: Tack för hjälpen! Jag finner, efter ännu ett tips att min farmors mormors morfars far var Olof Abrahamsson Grafström (*1693).
160
« skrivet: 1999-03-20, 15:57 »
Sörfors Bruks personal. Gruppbilder finns från år 1898 och 1905 (uppgift från SCA Merlo arkiv).
Jag känner till tre gruppbilder från Sörfors Bruk:
1. Sundsvalls Tidning publicerade (år 1958) en gruppbild på brukets arrendatorer och tjänstemän år 1898. Åtminstone sex personer är okända.
2. Bild på arbetare (år 1898 eller 1905?) i boken Gamla järnbruk i Medelpad sid 315 (Vallis Nyberg, 1950). Alla personer namngivna, åtminstone till efternamn.
3. Bild (år 1898 eller 1905?) i boken Gamla järnbruk i Medelpad sid 317 (Vallis Nyberg, 1950). Alla personer namngivna, åtminstone till efternamn.
Kassör Bäckström och Förvaltare Lind finns med på samtliga bilder. Har någon lyckats identifiera de okända på bild nr 1? På bilderna finns ibland bara personernas efternamn - kan någon ge mig förnamnen? Enligt samma bok var järnbruksepoken vid Sörfors år 1767-1892. Därför undrar jag, gäller ovan nämnda bilder träsliperiet? Vilken tidsperiod var träsliperiet i drift?
161
« skrivet: 1999-03-19, 09:57 »
Bengt och Olof, här kommer ett litteraturtips:
Melander, Anders: Körning-Grafströmska släkten (Matfors 1928, 33 sidor).
Källa: Libris.
Jag ska beställa en kopiesats av boken genom närmsta bibliotek - det är nog enklast.
162
« skrivet: 1999-03-17, 18:24 »
Håkan och Urban: Jag har på annan plats berättat om Goders´ Lotta. I min släkt omtalades hon som Lotta Wiklander (som gift), men på Lars Karlssons Goude-hemsida står namnet Hilda Goude (hon hette Hilda Charlotta Goude som barn).
Smeknamnet Goders´ Lotta var vägvisande för mig.
Hur bör jag skriva för att båda släkter ska hitta namnet i en sökning?
163
« skrivet: 1999-03-17, 16:28 »
BOKTIPS.
HANTVERK I SVERIGE. Om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken. LTs förlag (1989). Kan med fördel användas som uppslagsverk av släkt- och hembygdsforskare. Större bibliotek bör ha denna första upplaga, på över 400 sidor. I bokhandeln finns en andra utökad upplaga (1996).
Bland de ca 300 hantverksyrken som beskrivs, avhandlas 38 st utförligt, nämligen:
Bagare, Bleck- och plåtslagare, Bokbindare, Boktryckare, Borstbindare, Buntmakare, Båtbyggare, Färgare, Förgyllare, Garvare, Gelbgjutare, Glasblåsare, Glasmästare, Guld- och silversmed, Handskmakare, Hattmakare, Kakelugnsmakare, Konstgjutare, Kopparslagare, Krukmakare, Murare, Målare, Möbelsnickare, Repslagare, Sadelmakare, Segelmakare, Skomakare, Skräddare, Smed, Stenhuggare, Stuckatör, Svarvare, Tapetserare, Tenngjutare, Timmerman, Tunnbindare, Urmakare, Vagnmakare.
164
« skrivet: 1999-03-16, 10:03 »
Bengt: Denna Barbara och hennes far Carl Grafström (född 4/10 1747) finns i detta svenskspråkiga sökregister på internet: http://www2.ddb.umu.se/windiko/tuna.htm
165
« skrivet: 1999-03-16, 09:23 »
Bengt: Min farmors mormors mor Barbara Grafström, var född 18/4 1782 i Medelpad. Jag vet däremot inte något om namnets historia.
166
« skrivet: 1999-03-14, 19:01 »
Torneå fs, Finland.
Smed Henric Palm, Torneå stad. Död 23.2.1773 (75 år).
Hämtat från HisKi-projektet på internet.
Vilken släktgren?
167
« skrivet: 1999-03-14, 00:17 »
Beträffande boken Viksjöbor: Jag hittar inte boken i Libris, under denna titel. Har boken något ISBN-nummer eller något annat till bibliotekariens hjälp?
168
« skrivet: 1999-03-14, 00:01 »
Anders: Ledig innebär ju också att hon ej var förhindrad att ta ett ledigt arbete. Nog om detta med ledig.
I en sockenbeskrivning över Attmar, Medelpad, år 1845 berättas om drängedagsverke och ökedagsverke (=veckodagsverke?). En man med enbart denna sysselsättning var ju samtidigt arbetssökande. Jag hoppas att du får klarhet i frågan om lös arbetskarl.
169
« skrivet: 1999-03-13, 20:23 »
Anders: Gavs beskrivningen i samband med en flyttning? Min gissning: arbetssökande ungkarl.
50 år senare i tiden (Finland, 1816) beskrivs en 19-årig kvinna som ledig i samband med en flyttning. Har du sett denna beskrivning?
170
« skrivet: 1999-03-12, 22:54 »
Från den gamla goda tiden.
Fattigförsörjning = 1067 Riksdaler: 12 skilling.
Fattighus eller någon anstalt för fattighjonens vård och skötsel finnes ej, utan så snart dessa senare av ålderdom eller sjukdom sakna förmåga att sig själva livnära, intagas de, som det heter, på socknen på det sätt, att de under vissa dagar uppehålla sig hos varje hemmansåbo, varför man ock ofta får se gamla och sjukliga personer transporteras gårdarna emellan ganska långa sträckor, ibland utan avseende å väderleken, om fattighjonet är nära att frysa ihjäl eller att i regnväder bliva alldeles genomblött. Så fort det tillbragt de bestämda dagarna på ett ställe, skall det ovillkorligen förflyttas till närmaste granne.
För Sörfors, Gryttjen och Johannisfors Bruk med underlydande hemman är en särskild fattigvård.
Uppgifter från år 1845-1849 hämtade ur boken: Det gamla Medelpad Nr 4. Beskrivning över Attmars socken. (Utgiven 1946).
171
« skrivet: 1999-03-10, 01:18 »
Fredrik:
En sökning på With i Indiko-Attmars sn gav 9 namn.
Där står det Sigrid Cajsa Eliasdotter With (*1832-10-05). Hon skulle alltså vara äldst av fyra syskon, där min mm m förste man Johan With (*1838-09-24) var yngst. Fadern var Elias With (1808-08-30).
Uppgifter om de tre yngsta syskonen finns åtkomliga på nätet genom Indoki-Tuna sn, men släktskap bakåt i tiden, har där inte redovisats.
Ett namn kan jag inte placera, nämligen: Selma Kristina Nordstrand With (*1863-01-04 i Attmars sn, Medelpad). Är det kanske henne du söker?
173
« skrivet: 1999-03-09, 12:34 »
Fredrik: Här finns kanske en ledtråd till ditt inledande inlägg:
Gustaf Bröms *1769 g m Segrid Abramsdr ... *1775 (död 1849-01-30).
Dotter: Stina Gustafsdr ... *1805-01-30 (död 1884-07-01).
Dotterson: Johan With *1838-09-24 (död 1881-03-10). Min mm m förste man.
Källa: Indiko (Attmars sn, Medelpad).
174
« skrivet: 1999-03-08, 21:21 »
Fredrik: Trevligt att du också har nytta av nämnda hemsida!
Jag hoppas att dessa, av mig, okontrollerade uppgifter hjälper dig:
Claes Claesson Goude (*1797-11-11 Långskog, Attmars sn, Medelpad. Död 1859-03-18 Sörfors, Attmars sn, Medelpad).
Gift 1:o Greta Stina Kilström (*1800, död 1848-04-18 i Långskog, Attmars sn, Medelpad).
Gift 2:0 1849 med Cajsa Märta Olsdotter ... (*1816-02-11).
Det är nog en bit på vägen.
175
« skrivet: 1999-03-07, 11:17 »
Jill, Ted, Jan och Bibi: Ni kommer in på frågan om hur vi kan intressera nästa generation för släktforskningen. Jag vill påstå, att detta intresse finns. Men denna ungdomliga forskning måste ske på de lokala biblioteken, inte Riksarkivet - som denna diskussion handlar om.
Jag föreslår att vi fortsätter diskussionen om släktforskning för barn och ungdom, under rubrik:
Sveriges Släktforskarförbund: Ordet är fritt: Släktforskning i grundskolan.
176
« skrivet: 1999-03-07, 00:22 »
Stockhaus-släkten har anknytning till Goude i Attmars sn, Medelpad (Claes Gustafsson Goude *1769 och Carin Jonsdotter Goude *1828). Har någon uppgifter om Per Goude, far till Jon Goude *1792-12-18 och farfar till Carin Jonsdotter Goude *1828-08-08 i Bollnäs, Hälsingland? Källa: Lars Karlssons hemsida http://w1.690.telia.com/~u69002098
177
« skrivet: 1999-03-06, 15:29 »
Hans: Gäller det tiden efter 1846, så sök efter litteratur om lokala fabriks- och hantverksföreningar i Halland. Jag har på annan plats i Anbytarforum berättat om att det finns en jubileumsbok om Simrishamns fabriks- och hantverksförening 1847-1947, som innehåller många sidor med sådana uppgifter.
178
« skrivet: 1999-03-04, 21:58 »
Per: Johan (Jean) Stockhus, född 1708-03-20 var min ff ff ff ff. I sss nr 3 finns han på två ställen, dels familj 20, dels i familj 54. Bidragande orsak: någon uppgift är fel, eller saknas, i boken Min släkt-Bjuråker. Kan vi tillsammans (försöka) reda ut detta?
Jag är medlem i nämnda förening.
Sänd mig ett e-mail, så kan vi stämma av Stockhaus´arna på 1900-talet. För släkten Stockhaus finns en särskild diskussion under smedsläkter. Där kan vi fortsätta med 1800- och sedan 1700-talet.
179
« skrivet: 1999-03-02, 21:44 »
Sven-Ove: Tack för ditt intressanta inlägg!
Min ff ff ff f Johan Stockhaus (*1737-09-25) blev mästersmed (förmodligen) vid Franshammars bruk, Hassela sn, Hälsingland, på 1770-talet.
I min uppslagsbok berättas att skråväsendet upphörde 1846. Simrishamns Fabriks- och Hantverksförening bildades 1847 och utfärdade då sina första gesällbrev. Var kan jag läsa om vilka som avlade gesällprov och mästerskap från skråväsendets tid?
180
« skrivet: 1999-03-02, 09:20 »
Heléne: Litteraturtips.
Werdenfels, Åke: Stenfors bruk vid 1800-talets början - Tingsås hembygdsförenings årsskrift 4 (1965). Sid 29-36.
Källa:Litteratur om sv. industriföretag (IVA 1979).
181
« skrivet: 1999-03-01, 15:46 »
Jörgen: Tack för informationen! Jag hittade flera intressanta uppgifter på hemsidan.
Tabell 246: Signe Katarina Palm (*1898-01-28) gift med Erik Andreas Råbom (*1880-04-09). Har du fler uppgifter om denna familj, så kan vi ta det per e-mail, pga 70-årsregeln.
Tabell 388: Per Erik Palm (*1858-02-17 i Attmars sn, Medelpad). Jag läser på Palm-hemsidan att fadern Mårten Palm föddes 1804-01-22 i Strömbacka, Bjuråker sn, Hälsingland. Familjen flyttade 1842 till Attmars sn, Medelpad.
Allt talar för att det var denne person, som jag sökte.
Extra intressant läsning är att Per Eriks syster Anna Greta (*1833) var gift med min ff ff bror Anders Stockhaus (*1835). Jag har uppgift om den sistnämnda familjens fastighet (Palm tabell 389).
182
« skrivet: 1999-02-27, 18:24 »
Stig: Tack för boktipset! Jag ska nu leta efter litteratur om Skånska tegelbruk, speciellt från de fyra tegelbruken i Simrishamn.
Tegelbruksmuseet i Heby, ska jag leta upp i sommar.
183
« skrivet: 1999-02-27, 18:14 »
Stig: Tack för värdefulla uppgifter!
Jag kan nu bättre förstå de olika miltyper som beskrivs i artikeln: Allmänna grunder för kolning.
Jag har beställt en bok i ämnet, från Jernkontoret. Jag återkommer med uppgifter om boken.
184
« skrivet: 1999-02-27, 13:59 »
Litteraturtips:
Hantverk och fabriker inom svensk tobakshantering 1686-1915 (Stockholm 1950).
(Källa: Litteratur om svenska industriföretag).
185
« skrivet: 1999-02-27, 01:43 »
Tegelslagare formade och brände mur-, tak och rörtegel. I Sverige har tegel använts sedan 1200-talet.
Källa: Hantverk i Sverige.
186
« skrivet: 1999-02-26, 22:08 »
I Västmanland och Skåne har det funnits många tegelbruk, åtminstone från 1840-talet.
I Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1988, berättas om tegelindustrin i Västmanland. Bland annat nämns titeln tegelmästare. Dessutom talas det om rumskjutare och andra ovanliga yrkesnamn.
Kan någon berätta mera?
187
« skrivet: 1999-02-26, 21:47 »
Jag är nog inte ensam att göra högst oväntade tillfällighetsfynd i den egna boksamlingen. På jakt efter annat, så hittade jag två intressanta artiklar om milkolning:
Allmänna grunder för kolning. Kort Handledning i Skogshushållning (1914).
Om milkolning. Västmanlands fornminnesförenings årsskrift XXVI (1938).
188
« skrivet: 1999-02-26, 21:21 »
Anders: Tobaksfabrikörer vet jag att det har funnits i Sverige, men inte tobaksodling. Har Tobaksmuseet, Skansen (Stockholm), något om svenska tobaksfabrikörer, i sina samlingar?
189
« skrivet: 1999-02-26, 15:54 »
Sonia: Det var verkligen svårt att hitta något om bälgmakare.
Jag har i alla fall ett lästips om blåsmaskiner:
Uppfinningarnas bok V Metallernas bearbetning (1926) sid 48-50.
Avsnittet handlar om blåsmaskinernas utveckling, från lädersäckar på de gamla egyptiernas tid till centrifugalfläktar på 1900-talet.
Jag tycker det är läsvärt. Boken bör finnas i ditt biblioteks referensavdelning.
190
« skrivet: 1999-02-25, 23:49 »
Anna och Jill:
Norstedts uppslagsbok berättar att ordet manufaktur kommer av latin: manu facere (tillverka för hand). Ursprungligen verkstad, sedermera fabrik.
Torsten: Tack för tipset! Jag har denna bok, men stycket om Smedsyrkets rekrytering hade jag bevisligen inte läst ordentligt.
Har någon läst denna förordning och kan berätta mera?
En följdfråga: Som tidigare skrivits, beskrivs mästersven som titel för utlärd gesäll. I vilken nivå godkändes denne gesäll på 1700-talet (lokalt eller på länsnivå)?
191
« skrivet: 1999-02-25, 19:38 »
Ulf: Du har rätt. Jag måste gruppera titlarna efter olika tider.
Observera att detta bara är några exempel, i ett försök att bättre förstå befordringsgången. Titeln mäster innehade ju smeden bara en del av sitt arbetsliv.
Dessa befordringsgångar blir nog närmare sanningen:
Pernå fs, Finland (1750): Smedsdräng - Mästersven - Knippsmed - Mästersmed.
Gästrikland (1830-1850): Koldräng - Räckardräng - Mästersven - Mästersmed.
Går det att göra något motsvarande för 1670-talets Västmanland?
192
« skrivet: 1999-02-25, 11:53 »
Ovanstående befordringsgång avser hammarsmedjor. I min uppslagsbok beskrivs mästersven som titel för utlärd gesäll.
Fanns bara dräng, gesäll och mäster vid gårds-, by- och sockensmedjor?
193
« skrivet: 1999-02-25, 10:30 »
I boken Hammarlag och hushåll (Jernkontoret 1991) finns en schematisk bild över mästersmedernas livscykel.
Med denna som underlag, beskriver jag denna möjliga yrkeskarriär för smedssönerna:
Dagsverken under ungdomsåren - Koldräng - Räckardräng - Mästersven - Knippsmed - Mästersmed (därefter hjälpsmed/dagsverkare).
Kompletteringar (och anmärkningar) är välkomna.
Några frågor: Var räckardräng lika med smedsdräng? Fanns titeln hjälpsmed? Var plåtsmed, stålsmed och hammarsmed lika med knippsmed eller mästersmed?
194
« skrivet: 1999-02-25, 00:16 »
Moralund gd Uppsala (Lagga).
Marielund samh gd Uppsala (Funbo).
Källa: Sv. ortförteckning 1980
195
« skrivet: 1999-02-24, 23:11 »
Fredrik: Tack för korrigeringen!
Jill: Denne bereste Johan Stockhaus (min ff ff ff f) var född 1737-09-25 i Gunnilbo sn (Västmanland). 1749 kom han till Bjuråker sn (Hälsingland), vidare till Viksjö sn (Ångermanland) 1763/1764, därefter 1771 till Hassela sn (Hälsingland), slutligen senast år 1783 till Attmars sn (Medelpad).
Källa: Gunnilbo (f). Till övriga uppgifter saknar jag källhänvisningar till flyttningslängder.
När det gäller förnamnen, så är Johan normaliserat i SSS 3. Hustruns namn är där normailiserat till Margareta.
Stavningen kunde även variera på släktnamnet - det visar inte minst mitt tidigare inlägg om auktionen.
196
« skrivet: 1999-02-23, 22:02 »
Jag söker uppgifter om Pehr Erik Palm, Mellangård, Attmars sn (Medelpad). Han besöker en auktion i socknen år 1881. Finns släktband till Palm i Hälsingland?
197
« skrivet: 1999-02-23, 00:02 »
Fredrik: Återigen nya uppgifter för mig - trevligt!
Gamla auktionsprotokoll kan vara läsvärda:
Olof Ståckus änka, Långskog (Attmars sn), besöker en auktion i grannbyn 1881 och köper 4 st tallrikar för 60 öre.
Änkans (min ff fm) namn var Anna Lisa och bodde vid denna tid i en liten stuga i byn.
198
« skrivet: 1999-02-20, 23:38 »
Rättelse: ... min ff f Claes Johan Olsson Stockhaus (*1858) ...
Min ff ff hette Olof Johansson Stockhaus (*1829).
199
« skrivet: 1999-02-20, 23:27 »
Karl Göran: I diskussionen om efternamn, omtalas 1901 års släktnamnsförordning. Omfattar denna förordning också patronymikon? Jag undrar eftersom barnen till min ff f Olof Johansson Stockhaus (*1829) fick släktnamnet struket i unga år. Min ff Olof Axel (*1887) hette därefter bara Olsson.
200
« skrivet: 1999-02-20, 19:25 »
Jill: De flesta uppgifter om Tenngjutare Anders Stockhaus, var nya för mig! I Svenska Smedsläkter finns han (*1740) noterad som son till Gillius Stockhaus (*1708), Storebro, Vimmerby.
Tack för uppgifterna!
Om någon hittar fler uppgifter om Anders (ev. familj mm), så berätta detta lämpligen under rubrik Smedsläkter: Stockhaus.
201
« skrivet: 1999-02-20, 18:18 »
Jag gör det enkelt för mig, denna gång - titta under rubrik: Länktips.
202
« skrivet: 1999-02-20, 16:51 »
Fredrik: Dina uppgifter var nya för mig. Tack för källhänvisningen!
Eddie: Det stämmer! Jag har god hjälp av bland andra Bengt Wikström, när det gäller Forsby bruk, Pernå fs, Finland. Erik Stockhaus (*1715) och sonen Petter (*1742), som jag skrev om inledningvis, flyttade 1744 till Finland. Jag saknar finsk källhänvisning, då församlingens äldsta bevarade inflyttningsbetyg är från 1774. Däremot finns äldre mantals- och husförhörslängder.
203
« skrivet: 1999-02-20, 16:19 »
Thage: Jag läser i nämnda bok, att vid denna tid fanns Nålmakarverkstäder i ett femtontal städer.
På 1800-talet övergick hantverket till industrier som Gusums bruk.
204
« skrivet: 1999-02-20, 00:33 »
Thage: I samma bok berättas att det i bl a Stockholm och Borås fanns särskilda nålmakarämbeten från 1600-talet till slutet av 1700-talet.
Nålmakarna tillverkade även hårnålar, strumpstickor och virknålar.
205
« skrivet: 1999-02-20, 00:24 »
Monica: Låt oss lägga tonvikten på uppgifter om Hörnefors bruk i denna diskussion, eftersom du har en särskild diskussion under rubrik smedsläkter.
Hörnefors bruk, Umeå Lfs, anlagt på 1780-talet.
Källa: Tusen svenska hamrar ... av Kjell G. Åberg (1995).
206
« skrivet: 1999-02-19, 20:28 »
Sam och Håkan: Jag och Jan Söderström har förgäves försökt pussla ihop våra Wiklander-släktingar i Medelpad.
Finns det någon förteckning över sådana namn, som man fick anta utan särskild begäran (bl a i samband med militärtjänstgöring)?
207
« skrivet: 1999-02-19, 15:12 »
Erik: Tack för denna information. Resten får vi ju veta till hösten, så jag får önska programmakarna lycka till!
208
« skrivet: 1999-02-19, 14:13 »
Håkan skrev under rubriken Penningvärde: Jag rekommenderar att du köper eller lånar en bok som heter Vad kostade det? av Lars O. Lagerqvist och Ernst Nathorst-Böös (3:e rev. uppl. 1993). Boken kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund, tel. 031-42 33 11.
Till Wulfila Enkler: I boken berättas att man efter Karl XII:s död, löste in nödmynten efter ett komplicerat system. Man förlorade ungefär halva nominella värdet - detta gällde också gamla, ej inlösta mynt.
Jag får återkomma, om jag hittar svar till dina övriga frågor. Jag har på annan plats nämnt att jag nu går igenom diverse handlingar (bl a auktionsprotokoll) från 1860-talet och framåt, så boken kommer bra till pass.
209
« skrivet: 1999-02-17, 23:24 »
Håkan och Sam: Jag frågade den 15 januari, under rubrik Soldater (indelta), om det tilldelade soldatnamnet ersatte eller kompletterade det tidigare efternamnet. Därav min nya fråga, ovan.
210
« skrivet: 1999-02-17, 20:40 »
Sam: Jag förmodar att namnen Wiklander och Höglund hör till den andra gruppen. Dessa finns åtminstone på 1830-talet i Attmar sn, Medelpad. Då tillsammans med patronymikon.
När upphörde tilldelning av soldatnamn?
211
« skrivet: 1999-02-17, 13:33 »
Det har på olika håll i Anbytarforum frågats om vissa yrkesgrupper undantogs från krigstjänst. Jag tolkar nedanstående uppgifter (i en 4-sidig Förordning från 11 juni 1732) som ett ja till svar, med förbehållet att det kostade pengar att bli undantagen. Rätta mig om jag har fel!
Förordning innehåller att när någon indelnings- eller Rotebåtsman, som brukas vid Amiralitetsstaten, eller hantverkare gör sig i det hantverket så skicklig att Amiralitetet den för ordinarie Timmerman eller Hantverkare antager, då giver han, förutan de 20 Dal. Silvermynt som han efter Förordningen bör giva Roten eller Båtsmanshållet till hjälp att skaffa annan karl i stället för sig, till krigsmanshuskassan två Dal. Silvermynt ...
... har vi funnit oss nödgade i nåder således förordna som följer: Skeppsbyggmästare, Mästerknektar, Bildhuggare, Målare, Mästersnickare, Kopparslagare, Dito Gesäll, Glasmästare, Tunnbindare, Kompassmakare, Utskickare, Hantlangare, Mästare i verkstäderna.
212
« skrivet: 1999-02-17, 09:16 »
Carl-Fredrik: Under rubriken Namnbyte vid flyttning, har jag skrivit om min mm f Jonas Petter (född 1854) och dennes bröder. Jag följer ditt exempel och skriver tilltalsnamnet med versaler: JONAS Petter, ERIK OLOF, JACOB Mikael, Lars JOHAN och Nils ANDREAS. (Källa: bou 1909).
Jag undrar: Kontrollerades namnen mot kyrkboken inför en bouppteckning? Kan man anta att bouppteckningens ordningsföljd på barnen, stämmer (Dvs att Jonas var äldst och Andreas var yngst)?
213
« skrivet: 1999-02-16, 23:44 »
Bibi: I Attmars socken, Medelpad, finns det motsvarande gårdsnamn som Jon Pers i Sättna, Medelpad.
Jag håller just på att gå igenom några auktionsprotokoll (1881-1909) och alla som köpt jordbruksredskap bör ju vara fastighetsägare. Jag vågar gissa att dessa fastigheter hade gårdsnamn, liknande Jon Pers. Problemet är att finna dem nedtecknade. Kanske fanns de bara i folkmun.
Jag föreslår att vi fortsätter denna diskussion under rubriken Ort & Gårdsnamn (avdelning: Ordet är fritt).
Jan: Min mm f Jonas Petter (Mikaelsson) Wiklander (Attmar, f 1854.11.05) och dennes bror Lars Johan använde namnet Wiklander. Övriga tre bröder (Erik Olof, Jacob Mikael och Nils Andreas), som utvandrade till Amerika, använde namnet Nansen. (Källa: bou 1909).
Bytte de kanske till namnet Nansen inför emigrationen?
Faderns namn var Mikael Jonsson Wiklander (f 1822-08-12).
214
« skrivet: 1999-02-14, 23:02 »
Kolveden inom Engelsbergs bruks skogar höggs antingen av kolningsskyldiga arrendatorer eller av lejd arbetskraft.
Tiden från kolvedshuggning till kolleverans sträckte sig från tidig vår till senvinter. Lövvedskol och barrvedskol hade olika användningsområden och måste även hålla en jämn kvalité. Barrvedskolens låga fosforhalt, behövdes vid framställning av högvärdigt järn.
Källa: Västmanlands fornminnesförenings årsskrift LIII (1975).
När järnvägen kom, så fick de norrländska kolarna en ny kundkrets i Bergslagen. Bolagen tecknade leveranskontrakt genom lokala uppköpare.
Jag har läst några kontrakt från 1901 till 1919 (Medelpad). Leveransen skulle ske succesivt från 1 januari till (senast) 1 maj. Skogskolen lastades i järnvägsvagnar och priset fastställdes i poster om 20 hektoliter. Betalning var fastställd till den 20:e i månaden för föregående månads leverans.
215
« skrivet: 1999-02-13, 21:38 »
Thage: Nålmakaren tillverkade sy- och knappnålar av metalltråd, vanligen stål- eller järntråd. Knappnålar tillverkades vanligen av mässingtråd.
Detta är ett utdrag ur beskrivningen av yrket Nålmakare, som hämtats ur boken Hantverk i Sverige.
216
« skrivet: 1999-02-11, 21:24 »
Ulf: Bruksarbetarna vid Forsby bruk, Pernå fs (Finland) var skingrade under driftstoppet 1742-1746. Därefter var tillströmningen av bruksarbetare så stor, att de omkring 1750 var ca 40 man (däribland förmodligen min förfader som då var 68 år). Rimligen behövdes de gamla erfarna smedernas kunskaper, vid en så snabb anställningstakt.
Arbetslagen vid varje stångjärnshammare bestod av en mästersmed, fem till åtta knippsmeder, samt mästersvenner och smedsdrängar.
Källa: Pernå sockens historia (1981)
Fredriksfors bruk, Kullaa fs (Finland) grundades 1771. Dit kom 1787 en änkling Stockhaus, 66 år gammal, med syster och två söner med familjer.
Källa: Hfl (1787-10-21)
Sedan kan väl antas att åtminstone bruken i norra Hälsingland inte kunde uppfylla alla smedsöners önskan om yrkeskarriär.
I min släkt flyttade på 1760-talet en av tre smedsöner till ett nordligare bruk.
Tillgången på vattenkraft och kol, var starkt begränsad i bergslagen, varför expansionen fick ske i Norrland. Exempelvis flyttades 1790 en härd från Skärvik, Västmanland, till Långskogs bruk, Attmars sn, Medelpad.
Att förhållanderna delvis var annorlunda i södra Sverige, pga större vidareförädling, visar mitt inlägg om Godegård, under Ordet är fritt: Ort- & gårdsnamn.
Jill: Sundsvalls Tidning 1974-12-01, berättar att Torpshammars järnbruk, Medelpad, var i verksamhet 1802-1878.
En bildtext lyder:
Spiksmeden Johan Lodén med hustru Britta Ulrika, född Grubb och bördig från Noraström.
217
« skrivet: 1999-02-11, 09:11 »
Kerstin: Under rubrik övriga släkter finns en diskussion om släktnamnet Björn.
218
« skrivet: 1999-02-11, 09:02 »
Lotta och Gun: Diskussionen är intressant!
Jag har även undrat över vad som fick smeder (bl a några Stockhaus´ar) som var ca 60 år att flytta till Finland på 1700-talet. Kanske var de dåtidens yrkeslärare?
219
« skrivet: 1999-02-10, 09:41 »
Leif: Är Södergrann en sentida stavningsvariant av Södergran?
Har du studerat telekatalogen på CD?
Vill du diskutera personer på 1900-talet, så kontakta mig per e-mail.
220
« skrivet: 1999-02-09, 15:33 »
Lotta: Jag har nu fått veta att åtminstone dessa bänklängder från Attmars socken, finns bevarade: 1752, 1756, 1763 och 1769.
Du får gärna fortsätta leta efter bänklängden från 29 juni 1781, eller något decennium senare.
221
« skrivet: 1999-02-08, 21:40 »
Jill och Jan:
Jag hittade i LIBRIS denna bok av bl a David Palm:
Medelpads folkhögskola i Älsta 1873-1948.
Jag börjar med detta boklån.
222
« skrivet: 1999-02-08, 17:32 »
Jill: Tack för tipset om Attmar! Jag hittar inte skriften i LIBRIS, vet du utgivningsåret?
223
« skrivet: 1999-02-08, 16:13 »
Thomas: Om byanamnet Hasselby är skrivet som ett ord, så hittar jag bara en sådan plats, nämligen:
Hasselby gd Västervik (Lofta) Kalmar län.
Kan det ge/utesluta något?
Källa: Sv. ortförteckning 1980.
224
« skrivet: 1999-02-07, 17:53 »
Känner någon till samhället och bruket Godegård, Motala? Hur ska namnet tolkas? Något samband med smedsläkten Goude, finns väl inte?
I boken Järnet och människorna berättas att drygt 500 spiksmeder arbetade där 1784. Totalt hade då samhället Godegård då 2000 invånare.
225
« skrivet: 1999-02-07, 17:34 »
Lennart: I de fall en församling numera saknar eget kansli, så skriver Svenska kyrkan på sin hemsida ( www.crossnet.se), t ex: Tärna församling Knuten till: Kumla församling Om du i din forskning är i behov av att kontakta en församlings kansli, så kan det vara värt att besöka nämnda hemsida först.
226
« skrivet: 1999-02-07, 11:28 »
Jill: Jag har besökt hemsidan och uppgifterna om Stockhaus verkar överensstämma med Min släkt-böckerna för Hassela, Bergsjö och Bjuråker.
När det gäller Min släkt-boken Bjuråker, så har jag skrivit ett inlägg i Anbytarforum: Landskap: Hälsingland.
227
« skrivet: 1999-02-07, 11:03 »
Jill: Kontakta arkivet på Sundsvalls Tidning - den aktuella utgåvan (sidan 2) finns säkert på mikrokort eller liknande, så att du kan få ut en kopia av texten.
Karl Göran: Tack för inlägget - jag återkommer med fler ort- och gårdsnamn, framöver.
228
« skrivet: 1999-02-06, 23:41 »
Pehr: Tyvärr hittar jag inte Ivar Jansson Stockhaus. Vet du var han bodde, sin sista tid? Kanske kan någon lokaltidning, årgång 1922, ge dig något uppslag.
229
« skrivet: 1999-02-06, 23:12 »
Sven Hammarström redogör, i Sundsvalls Tidning 1981-01-26, för de tolkningsförsök som gjorts om sockennamnet Attmar och ortnamnet Attmarby (Medelpad). Jag vågar mig inte på att dra någon slutsats, utan rekommenderar den intresserade att läsa artikeln (ca 1800 spaltmillimeter).
230
« skrivet: 1999-02-06, 20:21 »
Jag försöker kartlägga vilka smeder i släkten Stockhaus födda i Sverige 1715-1775, som flyttade till de finska järnbruken.
Anm: Uppgifter från Sverige är bl a hämtade från Svenska Smedsläkter nr 3. Uppgifter från Finland är delvis hämtade från HisKi-projektets hemsida. I Finland stavas namnet nästan uteslutande: Stockhus.
Kompletteringar till (och anmärkningar på) dessa uppgifter mottages tacksamt:
Erik Stockhaus, född 1715-03-29, Gunnilbo sn, Västmanland (f). Död 1755-04-02 (Forsby fs, begravda)
Erik Stockhaus, född 1721-02-06, Gunnilbo sn, Västmanland (f). Begravd 1795-10-10 (Kullaa fs, begravda)
Petter Stockhaus, född 1742, Hed sn (?), Västmanland. (Forsby fs, hfl)
Erik Stockhaus, född 1749-03-08, Gunnilbo sn, Västmanland (f). Begravd 1820-08-03 (Kullaa fs,begravda)
Lars Ersson Stockhaus, född 1754-04-15, Gunnilbo sn, Västmanland. Död 1835-07-23 (Kullaa fs, begravda)
Erik Stockhaus, född 1775-08-19, Gunnilbo sn, Västmanland. Flyttar från Sverige 1785 (?). Flyttar från Kauttua till Kullaa 1808. Flyttar till Kellokoski 1822. (Brev från Eura kommun).
231
« skrivet: 1999-02-06, 17:23 »
Björn: Har du undersökt om Stark finns som soldatnamn (Hälsinge regemente)?
Är Starck ett helt annat namn?
232
« skrivet: 1999-02-06, 11:46 »
Karl Göran: Tack för ditt inlägg! Det är utmärkt att vi, i denna diskussion, kan göra uppdelningen gårdnamn resp. gårdsnamn.
Kan du, som en inledning, ge ett exempel på gårdnamn resp. gårdsnamn i Dalarna?
I boken Bygd och Kyrka (Attmars sn, 1963) finns ett avsnitt: Vad betyda våra byanamn?
Harv, tidigare Härf, jämförs med det isländska verbet huerfa (vända sig i krets). Husen i Harv är grupperade i en krets, med en öppen gårdsplan i mitten.
Nämnas kan, att många av dessa hus förstördes i en storbrand, vid tiden för bokutgivningen.
233
« skrivet: 1999-02-05, 20:57 »
Georg och Carl: Finns någon svensk landskaps- eller länskarta i gif-format? Jag är knappast ensam om att råka placera orter i fel landskap, p g a att kartboken saknar de mindre orterna.
Att behöva söka i Mapquest för att landskapsplacera t ex Gudmuntorp sn resp. Gudmundstorp sn, känns lite omständigt om det ens är möjligt.
Svensk ortförteckning 1980 (som åtminstone finns på vårt bibliotek) placerar orten i län och är närmast oanvändbar för ortens landskapsplacering.
Det vore även en god gärning att kunna tipsa biblioteken och grundskolorna om digitala kartor, att användas i forskning/utbildning.
234
« skrivet: 1999-02-05, 20:18 »
Jill: Bra med en särskild diskussion kring orts- & gårdsnamn! Anbytarforum har flera avdelningar där detta kommer på tal - nu kan vi fördjupa oss i namnen.
De gårdsnamn jag känner till hör ofta samman med tidigare ägare till fastigheten.
(Många ortsnamn tycks bygga på asagudarna).
Jag vore för min del intresserad att ta del av gamla gårdsnamn i Attmars sn, Medelpad. I första hand byarna Långskog, Gryttjen och Harv.
235
« skrivet: 1999-02-05, 08:48 »
I boken Hantverk i Sverige berättas i kapitlet om Glasmästare: Innan det fanns fönsterglas, användes skinn, horn eller oljestruket papper.
Ännu under 1400-talet var användningen av fönsterglas begränsad till kyrkor, kloster och slott. På 1730-talet började större glasformat med träspröjsar komma i bruk, på herrgårdar och städernas byggnader.
236
« skrivet: 1999-02-04, 23:06 »
Tommy: I boken Hantverk i Sverige berättas: Bergskollegium föreskrev 1685 att masugnsarbetarna (liksom hammarsmederna) skulle organiseras i skrån för att höja yrkesskickligheten.
Har du fått några uppslag genom material från skråväsendet?
237
« skrivet: 1999-02-04, 22:51 »
Sonia: Jag har nu lånat boken om Onslunda och där fanns många uppgifter om smedjorna, men inget speciellt om blåsbälgar. Däremot finns många uppgifter om andra hantverkare i byn.
Jag får återkomma när jag hittar något mer åt dig.
238
« skrivet: 1999-02-04, 00:43 »
Gerd: Jag ser nu att Gudmuntorp fs, ligger i Skåne. (Jag var nära att förväxla med Gudmundstorp!)
239
« skrivet: 1999-02-04, 00:23 »
Gerd: Jag gör ett tillägg om landskap: Hammarlunda fs, Skåne.
Kan du ange landskap för Gudmundtorp fs?
240
« skrivet: 1999-02-03, 19:08 »
Victoria: Nu finns det så många ledtrådar att du borde få napp någonstans. Jag tackar för mig i denna debatt.
Vänligen
Swen S.
241
« skrivet: 1999-02-03, 11:40 »
Tommy: Stannade Masmästarna länge på en ort? Gick yrket i arv från far till son? Till vilka yrken omskolade de sig, om det blev aktuellt?
I boken Gamla järnbruk i Medelpad omtalas Masmästare A. P. Strandberg, dalakarl, duktig (Sörfors bruk år 1887). Var det dragkamp om Masmästarna?
242
« skrivet: 1999-02-03, 08:21 »
Hantverksyrket färgare finns beskrivet i boken:
HANTVERK I SVERIGE. Om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken. LTs förlag (1989).
243
« skrivet: 1999-02-03, 08:13 »
Rättelse: Mathilda och oä sonen Johan Adolf...
244
« skrivet: 1999-02-03, 00:18 »
Victoria: Det är bra att du hittat fler ledtrådar - som arbetare och torpare. (Vid Västanå bruk fanns även ett sågverk, men jag vet ännu inte tidsperioden).
Jag föreslår att vi försöker begränsa oss till Västmanland, så att läsarna hittar din efterlysning.
Det vore bra om du kan hitta något mer från hans tid i V. Färnebo - vad jobbade han med där?
Vet du när Jan Matsson flyttade från Västmanland?
(Har du källhänvisningar, så kan din fm mf även passa in under diskussionen: Namnbyte vid flyttning).
När det gäller Attmars sn (Medelpad) så samlar jag bara på smeder. Mathilda och öä sonen Johan Adolf kan jag inte hjälpa dig med, men vill du veta mer så samla ihop fler ledtrådar och sätt in en efterlysning under landskapet Medelpad. Kanske kan du få hjälp av någon annan.
245
« skrivet: 1999-02-02, 18:32 »
Sonia och Peter: Här kommer lite information om hantverksyrket Bälgmakare:
Bälgmakaren tillverkade eller reparerade blåsbälgar till smideshärdar mm. Inom bergsbruket användes vattendrivna bälgar - tidigast av läder, från 1600-talet av trä - vid masugnar och smältverk fram till mitten av 1800-talet, då de ersattes av s.k. blåsmaskiner. Bälgmakarnas arbete kontrollerades i Bergslagen av en bälgmakarålderman som utsågs av Bergskollegiet. Bälgar till orglar tillverkades i orgelbyggarens verkstad.
Källa: Hantverk i Sverige. LTs förlag (1989).
246
« skrivet: 1999-02-02, 00:39 »
Caisa och Carl: Det finns en by som heter Öngård (tidigare Örngård). Område: Timrå (Hässjö) - postadress Söråker.
Kanske är detta Örnes?
Källa: Sv. ortförteckning 1980.
247
« skrivet: 1999-02-02, 00:10 »
Sonia: Jag har beställt boken på biblioteket, för jag blev nyfiken på hantverksyrket bälgmakare. Jag hittade en teckning i en bok om maskiner, där två bälgar drevs med vattenkraft, växelvis. Men jag har ännu inte hittat något om detta yrke.
248
« skrivet: 1999-02-01, 17:19 »
Victoria: Var Johan Söderberg anställd vid Västanå bruk, Viksjö sn?
Håkan: Ja, Viksjö sn ligger i Ångermanland (men tillhörande Medelpads Bruksting, märkligt nog).
249
« skrivet: 1999-01-31, 22:52 »
Karin: Jag skickar ett tips på antikvariat, till din e-mail.
250
« skrivet: 1999-01-31, 21:49 »
Christer: Vet du något om nämnda projekt också rapporterar till arkivet, vilka mikrokort som är så dåliga att de bör ersättas?
251
« skrivet: 1999-01-31, 16:01 »
Sonia: Nämnda bysmedja finns i Onslunda, Skåne.
Den, och några andra bysmedjor, kan du läsa om i boken:
Onslunda - Borstabygden (1993)
252
« skrivet: 1999-01-31, 15:04 »
Bernt och Thomas: Om denna teknik finns med att scanna av mikrokort, så får man ju också reda på vilka mikrokort som är dåliga och bör ersättas. Den informationen behöver ju även arkiven.
253
« skrivet: 1999-01-31, 14:51 »
Sonia: Ett tips är att söka efter information om gamla bysmedjor - ässjor behöver ju bälgar!
Lästips: Bysmeden håller ässjan varm. Tidningsartikel i Ystads Allehanda (1999.01.12).
254
« skrivet: 1999-01-31, 12:56 »
Michael: Mycket intressant fråga!
Jag förmodar att övergången till fönsterglas har samband med teknikutvecklingen inom glasblåsning - dvs bra kvalité och lågt pris.
Om jag har uppfattat det rätt, så utförde glasblåsaren det första arbetsmomentet med fönsterglasen.
Jag har bara en bok att tipsa om, men kanske kan bokens källförteckning leda dig vidare:
Fogelberg, Torbjörn: Höganäs fönsterglasbruk 1863-1869 (1962).
Jag ser fram emot den fortsatta diskussionen!
255
« skrivet: 1999-01-29, 20:39 »
Björn: Kan du skicka mig ett e-mail, med era släktnamn, så ska jag se om jag kan hjälpa dig.
Jag är född och uppväxt i Attmars socken, Medelpad.
256
« skrivet: 1999-01-29, 20:03 »
Björn: Jag är osäker om jag förstår din fråga rätt - undrar du om Sädbom är en svensk smedsläkt eller vallonsläkt?
Jag hittar, i vart fall, inte detta namn i de listor jag har.
Kan du nämna vid vilka bruk och vilken tidsperiod de var verksamma?
Kan kanske någon annan från respektive förening hjälpa till?
257
« skrivet: 1999-01-29, 16:39 »
Litteraturtips:
Fogelberg, Torbjörn: Sandö glasbruk 1750-1928 (1968)
258
« skrivet: 1999-01-28, 19:12 »
Annsofi: Tack för boktipset! Du har säkert bra ordning i dina papper, så inget behöver renskrivas just nu. Det viktigaste är ju att kunna bedriva anbyten eller byte av glasbrukshistoria, om vi hittar intresserade i Norge.
259
« skrivet: 1999-01-28, 16:23 »
Carl: Jag har nu fått intressanta uppgifter om God´ Jonke och Goders´ Lotta.
Föräldrarna till God´ Jonke Jonas Petter Högerberg (*1870 i Attmar): God´ Per Olof Per Olof Högerberg (*1841 i Torp) och God´ Sigrid Segrin Brita Gode (*1839 i Attmar).
Bergström var antingen fel eller också bytte han namn senare, men smeknamnet gav en viktig ledtråd. God tycks mycket riktigt vara ett slags gårdsnamn - hämtat av moderns flicknamn Gode.
Sonen God´ John, döptes till Johan (*1903).
Goders´ Lotta Hilda Charlotta Gode (*1868 i Attmar) gifte sig med Lars Johan Viklander (*1863).
Om någon är intresserad av anbyten - ta gärna upp diskussionen i Landskap: Medelpad: Socknar: Attmar.
Jan Söderström: Menar du, i sina inlägg den 24 januari, att prästen i inflyttningssocknen hade viss inverkan på namnvalet - att förnamnet kunde anpassas till vad som var gångbart i landskapet?
Jag ser fram emot den fortsatta diskussionen!
260
« skrivet: 1999-01-28, 13:45 »
Rättelse, sista meningen:
Fanns det någon skillnad i detta avseende mellan vallonbruk och övriga bruk?
261
« skrivet: 1999-01-28, 12:57 »
Forsby bruk, Pernå fg, Finland, bokförde personerna under tiden 1749/1750 till 1820-talet i särskilda böcker, Forsby bruks församling.
Hur vanligt var det med samhällen i samhället i 1700-talets Sverige? Finns det här en möjlig förklaring till hur det kom sig att smedsläkter gifte in sig i andra smedsläkter - ungdomarna kände redan varann i brukssamhället? Hur vanligt var det med bruksskolor?
Fanns det någon skillnad i detta avssende mellan vallonbruk och övriga bruk?
262
« skrivet: 1999-01-27, 12:40 »
Carl: Rätt adress för din frågeställning är de informationsansvariga på respektive företag. Sänd dem en fråga om de läst ditt inlägg i Anbytarforum - om inte, så får du ju anledning att göra reklam för detta forum.
Vänligen / Swen
263
« skrivet: 1999-01-27, 01:56 »
En fråga: Ingår GEDCOM i alla släktforskarprogram? (Inom Cad-tekniken har man även konverterare, som utvecklas och säljs separat).
Jag har ett aktuellt intresse av överföring från MinSläkt till DISGEN. Går det bra?
Jag är inte intresserad av att veta vilket program av dessa som är bäst - bara att veta om materialet kan konverteras.
264
« skrivet: 1999-01-27, 01:40 »
Marcus: Du skrev för ett dygn sedan om syskon
(enmänningar), kusiner (tvåmänningar) och tremänningar (sysslingar).
Jag är inte rätt person att ge mig in i er intressanta diskussion, men kan du minska kunskapsklyftan med att berätta vad som kommer i generation fyra och fem?
Jag har flera exempel från järnbruken på 1700-talet, där en smedsläkt gifte in sig i en annan smedsläkt. Men vad heter detta släktskap på fackspråk?
265
« skrivet: 1999-01-26, 19:31 »
Bengt-Åke: Jag har nu kontakt med Erik With, Värnamo. Hans släktled går till Elias With, född 30/8 1808 - bror till Johan Fredrik, som du hittade i din sökning. En tredje bror, samt en syster, var barn till Elias With, född 1780 som kom från Mora, Dalarna.
Erik och jag övergår nu till att hålla egna anbyten.
266
« skrivet: 1999-01-25, 11:17 »
Carl: Jag ber att få återkomma, när jag kontrollerat detta.
Vänligen / Swen
267
« skrivet: 1999-01-25, 11:09 »
Tomas: Problemet samlarmani kan kanske lindras om du först kollar med några arkiv, bibliotek, samt med Telia, vad de har.
Jag kan göra en jämförelse med mitt intresse för smeder. Ingen smedsforskare kan veta allt, men med ett nätverk (t ex en förening) så kan den samlade bilden bli ganska tydlig.
På samma sätt blir våra egna arkiv intressanta, först när vi har ett nätverk - och vi har ju ett utmärkt sådant i Sveriges Släktforskarförbund och nättidningen RÖTTER.
Jag kan också jämföra med mitt samlarintresse. På avdelningen Yrken: Glasblåsare, tipsade jag en läsare många böcker i ämnet. Det är en bra form av informationsutbyte, och jag överlåter då till denna person att leta upp böckerna, för vidare forskning - och sedan kan jag kanske ta del av resultatet, t ex i form av EN bok.
268
« skrivet: 1999-01-25, 08:16 »
Jan: Det vore intressant att få en källhänvisning, när du kontrollerat om namnen Jon och Johan använts av samme person. Två av mina släktgrenar vimlar ju av dessa namn, men som jag skrev tidigare kommer den ena från Västmanland.
Carl: Beträffande God´ Jonke, så bar han efternamnet Bergström. Om hans mors flicknamn var Goude, låter jag vara osagt. Sonen fick ialla fall namnet John, så det är nog lättast att börja forskningen i den generationen.
Anm: En kvinna i byn kallades Goders´ Lotta.
269
« skrivet: 1999-01-24, 21:44 »
Annsofi: Norska glasbruk är säkert intressant för någon av föreningens norska medlemmar! Jag ska skriva en blänkare om ditt intresse - hoppas att jag får anledning att återkomma, per e-mail.
Håkan: Kan du komplettera din uppgift om Hammars glasbruk och meddela den till IVA? Glasbruket saknas i IVA:s lista - kanske kommer en uppdaterad utgåva?
270
« skrivet: 1999-01-24, 20:27 »
Jan: Min mm f Jonas Petter (Mikaelsson) Wiklander (Attmar, f 1854.11.05) hade fyra bröder, däribland Johan. Denna gren bör ha funnits i Medelpad, flera generationer tillbaka. (Mitt framtida projekt).
Kan du säga mig om det dialektala God´ Jonke betyder Jonas Goude? När jag nu inte har födelsedatumet, så måste jag veta det rätta namnet för att komma vidare.(Attmars sn).
Carl: Vet du när stavningsvarianten John började användas i Sverige?
271
« skrivet: 1999-01-24, 14:32 »
Carl: Tack för informationen! Jag ska besöka DIS hemsida, snarast.
Tomas: Om du vill kan jag kommentera dina inlägg ur en samlares synvinkel. Men då föreslår jag att vi tar upp en e-mailkontakt och sedan berättar i denna spalt vad vi kommer fram till, som kan vara av allmänintresse.
272
« skrivet: 1999-01-24, 13:06 »
Jag bjuder på en fundering kring detta ämne:
Kan medlemsregistret innehålla uppgiften att man samlar på material från enstaka länder?
På så sätt finns tusentals små arkiv som ändå är tillgängliga för forskarna, genom e-mailkontakter.
Debatten som sådan överlåter jag till er som har mer erfarenhet av forskning och arkivarbete.
273
« skrivet: 1999-01-23, 15:36 »
Lotta: Jag förmodar att bänklängder för Attmars socken finns hos landsarkivet i Härnösand.
Det första jag önskar svar på är VILKA bänklängder från Attmars socken de har (se mitt inlägg den 7 januari). Störst intresse är den 29 juni 1781, eftersom den kan innehålla brukspatronens begäran om 80 sittplatser för (namngivna?) bruksantällda med familjer.
Det andra är om man, som du skriver, kan fjärrlåna från Härnösand - det är ju originalhandlingar.
Mvh/Swen
274
« skrivet: 1999-01-23, 13:55 »
Mitt inlägg den 8 januari, handlade om Tuna kyrka. På hemsidan jag nämnde, kan man läsa vilka personer som innehade en viss bänkplats, år 1820.
Ett dussintal personer med titeln Båtsman/soldat finns upptagna i listan, men ingen smed så långt jag sökte. Och jag söker främst smeder.
275
« skrivet: 1999-01-23, 11:02 »
Urban:
Din frågeställning beträffande bomärken - bänklängder, är mycket intressant!
Vi har, här i Simrishamn Sankt Nicolai kyrka som torde härröra från 1200-talet. Kyrkan, eller museet, borde veta något om detta - jag ska fråga vid tillfälle.
I ditt inlägg den 9 januari, refererar du till en dombok som kan studeras hos Härnösands Landsarkiv.
Jag undrar, rent allmänt: Tror du att landsarkiven kan ge mig några namnupplysningar per telefon om de bänklängder jag skrev om den 7 januari?
Om man bör studera dem på plats, måste jag vänta till semestern med detta, då jag bor ca 105 mil från Härnösand.
276
« skrivet: 1999-01-23, 10:09 »
Peter: Jag inväntar svaret från Annsofi.
Annsofi: Det finns arkiv, i detta fall IVA, som har stor kännedom om litteratur i ämnet.
Litteraturtips från IVA, allmänt:
Berättelser ur den äldre glasindustriens historia för svenska glasarbetare återgifna af Magnus Eidem (Göteborg 1912).
Raphael, E. Svenska kända glasbruk 1700-1830. Fataburen (1910).
Weidow, Jarl. Svenska glasbruk 1555-1965 (1969).
I boken Litteratur om svenska industriföretag av Inga-Britt Sandqvist (IVA-Meddelande 227, utgiven år 1979) finns litteratur om dessa enskilda glasbruk förtecknade (dock ej sorterade efter landskap):
Alsterfors, Arboga, Berghem, Björknäs, Boda, Brevik, Bromö, Casimirsborg, Cedersberg, Eda, Ettarp, Fjäl, Flygsfors, Fåglavik, Gryt, Gränna, Gullaskruf, Gyllenfors, Göteborg, Haga, Henrikstorp, Häljunga, Höganäs, Johansfors, Melchior Jung, Kosta, Kungsholm, Limmared, Långaskruv, Långviken, Mellin, Orrefors, Pukeberg, Reijmyre, Rosdala, Sandvik, Sophiedal, Strömbäck, Sund, Surte, Sölje, Ulvaskog, Wentzelholm, Westervik, Ytterstfors, Älghult.
277
« skrivet: 1999-01-22, 21:30 »
Annsofi: Jag undrar om glasbruk som var inriktade på blåsning av flaskor och ölbuteljer är av intresse? Det senare gäller främst 1800-talet.
Där kan jag förmodligen bidra med något tips - jag är medlem i en samlarförening där flera samlar gamla ölbuteljer.
Jag har noterat din e-mailadress - får jag lämna den till personer med detta specialintresse?
Peter: Du nämner orterna Skön och Sandvik.
Avses Skönviks glasbruk, Sundsvall och Sandviks glasbruk, Bromma?
Jag vet annars inte var jag ska söka efter tips.
Några litteraturtips:
Överström, Simon: Det gamla glasbruket på Liljedahl (1973).
Olsson, Reinhold: Skönviks glasbruk 1811-1870.
Annsofi: Vill du ha fler litteraturtips?
278
« skrivet: 1999-01-22, 18:19 »
Jag förbereder en efterlysning om en smeddräng, men jag behöver hitta fler ledtrådar.
En tredjehandsuppgift säger att smeddrängen Johan Stockhus fanns år 1694 vid Forsby bruk, Pernå fg, Finland. Jag har inte mycket att gå på ännu. Finns förslag på var jag ska leta utöver kyrkoböcker och mantalslängder?
Anm: Den förste Stockhus i Finland, som jag har källuppgift på flyttade till Pernå fg, år 1744.
279
« skrivet: 1999-01-21, 09:40 »
Jag tycker att Rune har rätt. Vi måste ju förmå alla att skriva in tydlig källhänvisning.
Vi har i diskussionen ovan fått olika förslag på utformningen - alltid finns det väl något för alla.
Särskilt viktigt med tydlig källhänvisning är det där forskaren kört fast och behöver hjälp för att komma vidare.
280
« skrivet: 1999-01-18, 23:20 »
Carl: Jag har ett inlägg under Bunden namngivning, där jag kommer in på stavningsvarianterna av namnet Johan.
Jean (*1708) föddes i Västmanland, men flyttade med föräldrarna till norra Hälsingland. Dennes son Johan (*1737) bodde även i Ångermanland och Medelpad. Jan (*1764) föddes i Ångermanland och Johannes (*1794) föddes i Medelpad.
Pehr: Är Jaen en felskrivning, menar du inte Jean?
281
« skrivet: 1999-01-18, 20:03 »
Jag tolkar det så att vissa kolare hade, vad man idag kallar projektanställning, vid järnbruken. Rätta mig om jag har fel!
Jag har läst i Pernå sockens historia (1700-talets Finland) att många bönder levererade kol till Forsby Bruk, Pernå. De fick då förskottsbetalning så att bruksägarna kunde försäkra sig om leveransen. Tillgången på kol var starkt begränsad. Detta skapade också en bundenhet som kunde leda till inteckningar i hemmanet.
Jag har många släktanknytningar till såväl smeder som kolare, så frågan intresserar mig också!
282
« skrivet: 1999-01-18, 10:35 »
I min uppslagsbok berättas att år 1855 infördes benämningen 1 riksdaler = 100 öre.
År 1873 infördes 1 krona = 100 öre.
Nu undrar jag:
Finns det någon tabell för att räkna om penningvärdet från 1855 tills idag?
Kan vissa yrkesgruppers löner eller vissa varor användas som måttstock?
När tillkom konsumentprisindex?
283
« skrivet: 1999-01-17, 19:55 »
På avdelningen Ordet är fritt (Målet eller vägen?) diskuteras bl a målsättningar att ge ut databaser på CD. De isländska släktforskarna lär ha kommit längst, ifråga om ett land som helhet.
Hur ser det då ut för landskapet Gotland? Jag ställer frågan med tanke på att Gotlands folkmängd lär vara ca ¼ av Islands folkmängd. Till detta kommer en händelserik och emellanåt för befolkningen tragisk historia. Har Gotland haft några enskilda årtal, med stora förändringar i folkmängden beroende av inflyttning, utflyttning, sjukdomar och missväxt?
Hur är det beställt med originalhandlingar - är det många luckor (brunna kyrkböcker) etc? Kan Gotland katalogiseras i detta avseende? Finns intresse och ekonomiska förutsättningar för detta?
284
« skrivet: 1999-01-17, 12:39 »
Mitt inlägg går kanske in på ett sidospår i debatten, men frågeställningarna är likartade.
Jag har en förfader (från Västmanland) med namnet Johan Adamsson Stockhaus (*ca 1618). Dennes son fick namnet Adam Johansson Stockhaus (*1653). Man skulle kunna anta att Adams son var: Mårten Adamsson Stockhaus (*1682). Men jag förstår av debatten här ovan att det är ett vanskligt antagande.
I min släkt, var det på 1700-talet fyra generationer i rad som fick samma förnamn, men med stavningsvarianter:
Förteckning över smederna vid Sörfors och Långskogs Bruk (Medelpad) år 1783 (SVAR-kort 14995/2) anger Johan Stockhus (*1737) och sonen Jan Stockhus (*1764).
Föregående generation: Jean (*1708). Nästa generation: Johanes (*1794).
När namnen normaliseras blir de alla = Johan, men på bruken bör de ha kallats vid olika förnamn för åtskillnadens skull.
Hur vanligt förekommande var detta? Kan det sägas vara en föregångare till det amerikanska: senior respektive junior?
En annan fråga om samma tidsperiod:
Barnadödligheten var stor - när familjen förlorade ett barn så återkom namnet senare i barnaskaran. Var det ett sätt att hedra det bortgångna barnet, eller finns någon annan förklaring?
285
« skrivet: 1999-01-17, 09:37 »
Jag hittade lite uppgifter på nätet ( www.crossnet.se/karta/) om Tärna: Tärna församling Knuten till: Kumla församling Svenska kyrkan Post & besök: Tärna församling, 733 93 Sala
286
« skrivet: 1999-01-16, 02:00 »
Sveriges Släktregister/Min släkt: Bjuråker.
Boken ger registerbeteckningen 60 F för min släktgren (Jean Stockhaus *1707), som uppges flytta från Njutånger sn till Bjuråker sn ca 1750.
Finns någon anknytning till Iggesunds Bruk?
Har någon kännedom om originalkällan till denna uppgift?
287
« skrivet: 1999-01-16, 01:35 »
Jag är medlem i en (och har kontakt med en annan) släktforskarförening i Hälsingland. Jag tolkar det som att dessa föreningar använder Min Släkt
-böckerna endast som uppslag till forskning i originalkällor.
(Adresser till förbundets medlemsföreningar finns i RÖTTER).
Fortsättning följer under Hälsinglands socknar.
288
« skrivet: 1999-01-15, 09:03 »
Jag berättade i första inlägget om soldater i Finland. De allra flesta bär vanliga namn som Andersson och Mårtensson.
Innebär detta att de inte tilldelats soldatnamn ännu, vid tiden för undertecknandet?
När väl soldaten fått sitt soldatnamn - ströks hans gamla namn i kyrkböckerna då?
Till Thom: Det kan vara värt att pröva med att starta en soldatättlingssektion i en befintlig släktforskarförening. Kanske i första hand med ättlingar till soldater vid Jönköpings Regemente.
Genom detta slipper ni en del av det tidskrävande arbetet med föreningens bildande. Då är chansen också större att ni kan ha givande anbytarträffar. Därefter kan detta utökas till att gälla ett större område.
289
« skrivet: 1999-01-14, 21:34 »
Ibland när jag tar upp en diskussion om tolkning av datumuppgifter i en (ej sidnumrerad) förstahandskälla, kan det vara bra att kunna beskriva exakt var jag hittat uppgiften.
Om jag (som ett exempel) bl a skriver:
Födelsebok#10
betyder #10 = Post nummer 10 i aktuell del av volymen.
I RÖTTER:s vanliga avdelning för efterlysningar används tecknet # för samma betydelse.
Är detta användbart?
290
« skrivet: 1999-01-14, 00:22 »
Till Håkan: Det är mycket riktigt Bengt Wikström, Åland, som ursprungligen ställde frågan om Färgare Johan Bolin. Läsekretsen verkar klara ut det mesta, men detta blev för knepigt. Därför kommer här en kompletterad blänkare om personerna ifråga.
Till Jill: Tack för ledtrådarna. Kan du nu hitta något samband? Här kommer i alla fall fler ledtrådar:
Färgaren Johan Bolin född 1752, död genom drunkning i Bjärström, Åland.
Sonen Johan Eric född 1790, död i nervfeber 15/8 1840 i Bjärström, Åland.
Sonen Carl Fredric f. 2/3 1791.
Frågor: Var är dessa tre personer födda? När och var avled sonen Carl Fredric?
År 1817 kom sonen Johan Eric till Åbo, från Stockholm. Med sig hade han (brodern) färgarlärlingen Carl Fredric och gesällen Anders Westmark från Falun. Medresenär var också en systerdotter (vems?) Maria Wahlstedt (alt. Mollstedt), men hon återvände 1823.
Jag är också intressad att få veta något om hantverksyrket färgare.
291
« skrivet: 1999-01-13, 11:32 »
Tack för inlägget!
Färgare Johan Bolin född 1752 kanske hör hemma i Stockholm.
Tacksam för tips!
292
« skrivet: 1999-01-11, 08:50 »
Jag har läst att släktforskare på Island har kommit långt i detta avseende. En genealogisk databas har gjorts med 540 000 namn. Kan någon berätta mer om detta?
(Artikel hämtad från DN 1998-11-29)
293
« skrivet: 1999-01-10, 20:33 »
Jag har hittat uppgifter om såväl byggningsregler som husesynordning i en förordning från 1730. Den ger byggningsregler för de indelta regementernas boställen. Tre olika hustyper beskrivs, gällande graderna: Officer, Överste, Överstelöjtnant, Major, Ryttmästare och Kapten.
Byggnadens längd var 7,1 - 9,5 meter och skulle ha en stenfot med 0,6 meters höjd, eller 0,3 meter på fast grund eller berg. Byggnaden hade torvtak, underst försett med brädor, därefter näver följt av torv. Överst s k mullrevor av trä.
Fönstren var blyinfattade. Fönsterkarmen var försedd med foder och dropplist av trä.
Vad jag kan utläsa av förordningen, så gjordes en husbesiktning vid befodran eller avgång och den berörde avstod därmed bostället. Förordningen anger: dessemellan bör det hållas en ekonomisk besiktning vart tredje år.
Förordningen relaterar till handlingar från 1681, 1684, 1685 och även ett kungligt brev från 1 febr. 1692.
Slutligen framgår att 1730 års regemente, ersatte såväl 1696 års regemente angående boställen, som 1723 års förordning om husesyn.
294
« skrivet: 1999-01-09, 00:47 »
Tack för inlägget!
Jag prövar med att sätta in efterlysningen under Stockholm.
295
« skrivet: 1999-01-09, 00:07 »
Jag söker uppgifter om färgaren Johan Bolin född 1752. Han har två söner Johan Eric född 1790 och Carl Fredric född 1791.
De pendlar mellan Stockholm, Åland och Åbo, Finland i början av 1800-talet.
Möjligen vallon-släkt?
296
« skrivet: 1999-01-08, 22:52 »
På internet ( www.ddb.umu.se) finns ett avsnitt i Tuna kyrka i Kulturnät Sverige som bl a återger livshistorien för Lars Pehrsson. Där berättas utförligt om bänklängder. De flesta fick betala bänkavgift, en engångssumma för sin plats, när de gifte sig eller flyttade in i socknen. Vart tredje år upprättades en ny bänklängd av kyrkvärdarna och sockenmännen. Otryckta källor: Tuna socken: Bänklängder 1751-1855 O 1 a:2
297
« skrivet: 1999-01-08, 08:59 »
För att placera namn på båtsmän i rätt socken, kan det vara värt att söka i kyrkans bänklängder (se mitt inlägg under Ordet är fritt: Kyrkor).
298
« skrivet: 1999-01-08, 08:54 »
Anders! Ska födelseåret för Carl Nilsson Hall, möjligen vara 1784?
299
« skrivet: 1999-01-07, 23:24 »
Tack Annika för ditt inlägg!
Det gav mig ett uppslag till att börja leta i kyrkors jubileumsböcker - napp direkt!
Boken: Bygd och kyrka (Attmars kyrka 1763-1963) sid 212-216 behandlar ämnet.
I boken berättas:
I det noggrant reglerade ståndssamhället med dess oftast begränsade tillgångar av olika slag betraktades det säkerligen som en naturlig sak att även sittplatserna i församlingarnas kyrkor disponerades efter ett bestämt system. Sålunda föreslogs alltemellanåt och efter sockenstämmobeslut i behörig ordning fördelning av de s k bänkrummen - bänkdelning eller bänkläggning - varöver bänklängder upprättades, som underskrevs och lände till efterrättelse intill dess ny längd fastställts för tillämpning.
Den gamla kyrkan i Attmars socken, Medelpad, hade platser för 176 personer - den nya kyrkan fick 344 platser.
Uppdelningen i kyrkan med manssida till höger och kvinnosida till vänster, förenklar säkert läsningen av bänklängderna, i sökandet efter vissa släktnamn. I boken finns uppgifter från 1752 års bänkdelning, 1763, 1769, 1773 och slutligen 29 juni 1781.
Om bänkdelningen 1769 har bl a dessa för oss så intressanta uppgifter noterats:
Manssidans bänk nr 13 upptog 3 skräddare, 2 skomakare, 3 smeder och en snickare. Bänk 14 uppläts För Sörfors Bruket. I nr 17: Alla gamla afskiedade Båtsmän med inhyses folk.
Inför bänkdelningen 1781 hade brukspatronen vid Sörfors och Långskogs bruk, begärt 80 sittplatser.
Men han fick till svar:
... att Herr Bruks Patron för Söderfors och Långskogs bruk eger ingen rättighet at postulera bänkerum mera än efter skatten kan löpa.
Bänklängder kan alltså ge många uppslag till att forska vidare.
300
« skrivet: 1999-01-07, 01:39 »
Roland! Bra att du tar upp frågan. Jag tycker gränsen kan gå vid skrönor och hörsägner. Där har vi lämnat släktforskningen, om vi tar upp sådant. Dessutom bör inläggen vara korta och konkreta, i stil med ditt om bouppteckningen.
I Gunnilboboken av L. Lorichs, kan man läsa om 20 personer som år 1703 fick sitta i kyrkstocken mitt i vintern, för att de plockat smultron en söndag.
I samma bok kan man läsa att Ferna Bruk, Västmanland, fick år 1685 privilegium att smida takplåtar. Jag undrar då - var dessa takplåtar avsedda för slott och herresäten? Det var väl inte ekonomiskt möjligt att förse vanliga hus med smidd takplåt?
301
« skrivet: 1999-01-05, 18:16 »
Hur vanligt förekommande är bänklängder?
Finns något register över dessa?
Vilket värde har de som källa - ska innehållet mer betraktas som uppslag för vidare forskning?
Du som vet mera - berätta!
302
« skrivet: 1999-01-05, 11:54 »
Jag föreslår att en landskaps- respektive länskarta införs i RÖTTER (något i stil med HisKi- projektets länskarta). Landskapskartan kan ha förkortningar utskrivna, som t ex Vrml. Länskartan kan ha de länsbokstäver utskrivna, som den äldre generationen är van vid. När man så ställer pekaren på önskat landskap/län, framträder hela namnet och eventuella koder som speciella arkiv använder. Detta borde tillgodose alla genom möjligheten till uppdatering. Som upplysning kan nämnas att sockenindelning kan studeras på hemsidan: www.crossnet.se/karta
303
« skrivet: 1999-01-03, 19:25 »
Är någon intresserad av hjälpa mig att renskriva och kanske modernisera:
PLACAT och Förordning angående släpekläder i Nyland, daterat 20 februari 1730?
Avtal mellan Rotarna och Knektarna i Nyland (Finland), bekräftades med ett öppet brev.
Häftet är på 12 sidor (tvåspråkigt), med bland annat de svenska + finska namnen på ca 60 soldater. Soldaterna är från Borgå, Såxmäki, samt Rasborgs östra och västra härad.
Häftet är tryckt med vanlig 1700-talstext.
Finns något liknande för tidsperioden 1750-1808?
304
« skrivet: 1999-01-03, 17:38 »
Jag fick tips om att INDIKO (kyrkböcker på nätet) använder nedanstående förkortningar. (Avsnittet för Tuna församling är öppet för alla).
FL = flyttningslängd
HF = Husförhörslängd
FD = Födelse- och doplängd
LV = Lysnings- och vigsellängd
DB = Död- och begravningslängd
Är dessa förkortningar även lämpliga till våra släktutredningar?
305
« skrivet: 1999-01-01, 21:01 »
Jag har talat med Malte Mårtensson, Simrishamn, om detta med Mjölnare/Möllare.
Han berättade att det ofta var möllesven som skötte det dagliga arbetet med kvarnen. Mjölnaren/möllaren ägde eller arrenderade kvarnen och skötte det ekonomiska arbetet, men hade oftast ett annat huvudsakligt arbete. I vissa fall övertogs kvarnen så småningom av möllesven.
306
« skrivet: 1998-12-31, 21:03 »
Staffan Benedictsson söker uppgifter om Mjölnare/Möllare.
Jag vill rekommendera en bok i ämnet: Skånska vattenkvarnar och vädermöllor (Skånes hembygdsförbunds årsbok 1980). Jag köpte mitt ex för ca ett år sedan hos Österlens Museum (tel. 0414-192 46) så det finns nog något exemplar kvar.
En bild från Tommarp 1925, visar möllesven Bernhard Bengtsson. Vid Rönnemölla fanns 1915 möllesven Harry Håkansson. Någon uppgift om anställda mjölnare har jag inte hittat, ännu.
Det fina med dessa årsböcker är att de även tar upp de olika hembygdsföreningarnas verksamhetsberättelser för året. Där finns också namn och adresser till föreningarna, så att man kan komma vidare.
Skånsk mölledag, i början av juli, är ett måste (jag besöker S:t Olof, S Mellby och Krubbemölla i Albo Härad). Krubbemölla är en vattenkvarn med sammanbyggd möllarebostad - här måste finnas mer information att hämta hos Albo Härads hembygdsförening.
En tabell beskriver antalet skattlagda kvarnar/tullkvarnar för åren 1712, 1795, 1825 och 1849. En jämförande tabell finns för husbehovskvarnar 1825. I boken beskrivs Möllare som mjölnare, ägare eller arrendator.
Källhänvisning i boken: Skånes Kalender, del II, 1878 - såväl väder- som vattenkvarnar är noggrant registrerade med uppgift om ägare och texeringsvärde.
307
« skrivet: 1998-12-31, 12:22 »
Tack Urban för ditt utförliga inlägg!
Jag tycker ditt alternativ 3 är ett steg framåt.
Detta alternativ är ju också gångbart, när man kör fast och vill göra en efterlysning, som i fallet Johan född 1708-03-20.
Eftersom vi är överens om behovet av källhänvisning, så kan mina eventuella inlägg framöver komma att röra sig om formatering av texten (se dokumentation). Jag föredrar att hålla mig till svart text. Det är en fördel om denna text kan skrivas ut med bibehållen god läsbarhet.
308
« skrivet: 1998-12-30, 21:39 »
Tack Bengt-Åke för ditt inlägg!
Jag ska nu söka vidare och återkommer på denna sida, när jag vet mera.
309
« skrivet: 1998-12-30, 19:20 »
Jag undar hur källhänvisningen bäst anges i texten? Jag har två alternativ. Finns det flera?
Alternativ 1:
Johan (Jean) Stockhus, Gunnilbo socken.
Johan (Jean) Stockhus, född 1708-03-20². (Döpt 1708-03-22)².
Källhänvisning:
² Gunnilbo C:3 (SVAR: 115224/1 ruta 3/2 H).
Alternativ 2:
Johan (Jean) Stockhus, Gunnilbo socken.
Johan (Jean) Stockhus, född 1708-03-20 [Gunnilbo C:3]. (Döpt 1708-03-22) [Gunnilbo C:3].
310
« skrivet: 1998-12-30, 14:07 »
Det gläder mig att frågan kommer upp för diskussion.
För min egen del har jag problem med att knyta ihop uppgifter från en födelsebok (se mitt inlägg under Västmanland) med en uppgifter från Min släkt/Sveriges släktregister, volymerna Bjuråker och Hassela.
Kanske kunde förkortningar användas för källhänvisningar? Dels typ av offentlig källa (födelse, vigsel, begravning, husförhör, flyttning, bouppteckning), dels en samlande förkortning för enskilda uppgiftslämnare. När det gäller det första, så finns det ju osäkra uppgifter t ex från husförhör. När det gäller det senare, så får man kontakta utgivaren av forskningsresultatet för att få namnet på uppgiftslämnaren. Då kommer man väl också förbi den nya bestämmelsen om att publicera personuppgifter på internet?
311
« skrivet: 1998-12-29, 22:59 »
Finns det någon som forskat i smednamnet With, Attmars socken?
I boken Järnet och människorna sid 213, berättas om en smed With vid Gryttjens bruk - vad hette han i förnamn? Vilken tidsperiod var detta?
312
« skrivet: 1998-12-26, 11:41 »
Källhänvisning: Gunnilbo C:3 (SVAR: 115224/1 ruta 3/2 H).
Johan (Jean) Stockhus, född 1708-03-20. (Döpt 1708-03-22).
Jag söker källhänvisningar till kyrkböcker etc, för följande frågeställningar:
När gifte han sig? Med vem? I vilken församling? När och var döptes deras barn?
313
« skrivet: 1998-12-26, 11:12 »
Följande står att läsa i Bjuråker C:2 1775 nr 18 (SVAR: 63431/6 ruta 5/10 V):
gl Hammarsmeden Johan Mårtensson Stockhus på Hedvigsfors Bruk föddes på Härna Bruk i Wästmanland och på Gunnilbo församling år 1700. Var gift i 53 år, hade 9 barn, var ... på Hedvigsfors Bruk i 30 år vid pass, lefva väl och stilla. Hade alltid en jämn hälsa till dess han af ålderdom blef betagen och dödde den 8 samt begrofs den 16 hujus, 75 år gammal.
Härna Bruk är felstavat - det ska vara Färna Bruk.
Det bör vara min ff ff ff ff, men de uppgifter jag har sedan tidigare om födelseåret, antal barn mm överenstämmer ej.
Vilket år flyttade han till Hälsingland?
Flyttade han direkt till Hedvigsfors Bruk? (Aldersfors Bruk startade ca 1745, namnändring till Hedvigsfors Bruk år 1755).
Flyttade han ensam, eller var han gift (med vem) och hade redan något barn?
Jag söker främst källhänvisningar till kyrkböcker, inte andrahandskällor som Min släkt/Sveriges släktregister.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy