ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Christer Kalin

Sidor: [1]
1
Fotografier (diverse) / SV: Vilken stad?
« skrivet: 2022-07-25, 12:15 »
Ruinerna bakom personerna ser snarare ut som en brandruin än en bombruin.
Taket har brunnit av men murarna och skorstenarna står kvar.
Därför kan bilden vara tagen i Sverige.
Ruinen ser ut att ha varit en markant byggnad.

2
22) Tyska / SV: Tyska - Läshjälp!
« skrivet: 2022-06-17, 23:09 »
Jag föreslår att det står:

'Geborenen u(nd) Getauften
aus
den deutschen u(nd) estnischen Geimenden
des
Kirchspiels Nowgorod'

Kirchspiel betyder socken.


4
Estland / SV: Jacob Johann Stockmar och Anna Dorothea Schwabe
« skrivet: 2021-12-19, 19:22 »
Anna Dorothea Schwabes födelse och föräldrarnas vigsel i fammilyseach register.

6
Estland / SV: Jacob Johann Stockmar och Anna Dorothea Schwabe
« skrivet: 2021-12-19, 18:24 »
Genom att söka i familysearch.com på  Anna Dorothea Schwabe och Tartu hittade jag hennes vigselnotis och barnens födelsenotiser.


Länk finns till originalhandlingen.
Det är samma bilder av skannade kyrkböcker från Estland i SAAGA och familyserch.org.

I originalet står att  Anna Dorothea Schwabe som "des hiesigen Küsters Schwabe ehelichen ältesten tochter".

Det innebär att hon vid vigseln var bosatt i Dorpat/Tartu och dotter till kyrkväktaren/klockaren i tyska S:t Johannes församling i Dorpat (Tartu Jaani kogudus).

7
Landskap: Savolax / SV: Rötter i Karttula
« skrivet: 2021-11-03, 15:23 »
Hej!

Har Du provat att ställa frågan i finländska Suku Forum?

https://suku.genealogia.fi/?langid=3

8
Landskap: Egentliga Finland / SV: Händälä, Somero
« skrivet: 2021-10-05, 23:02 »
"Digihakemisto", som innehåller samma material som finländska Riksarkivets "Digitalarkivet", har oftast ortförteckning till kommunionböckerna = husförhörslängderna. Det betyder att det blir lättare att hitta byar och gårdar. Stavningen är densamma som i resp. kommunionbok och därmed något gammalmodig.
"Digihakemisto" har ett annat gränssnitt, som kan vara lättare att hantera, men finska i förteckningen kommer man inte undan.

De olika församlingarna listas i bokstavsordning, men ortnamnet är böjt i genitiv på finska.
Somero församlings arkiv blir därför 'Someron seurakunnan arkisto'. Det blir till att lära sig att böja finska ortnamn!

Församling heter serakunta, i genitiv seurakunnan.
http://sv-dot-digihakemisto.appspot.com/#S

http://sv-dot-digihakemisto.appspot.com/index_sarja?sartun=112518.KA&atun=250921.KA&amnimeke=Someron+seurakunnan+arkisto&sarnimi=P%C3%A4%C3%A4-+ja+rippikirjat




9
Landskap: Egentliga Finland / SV: Händälä, Somero
« skrivet: 2021-10-05, 18:11 »
Eländigt dålig kvalitet på filmningen i Finland, men det går att spara bilden och förbättra i bildprogram.

Kommunionbok (husförhörslängd) 1804-1809
 Someron seurakunnan arkisto > Pää- ja rippikirjat > Rippikirja 1804-1809

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6368554

http://digihakemisto.appspot.com/edit?kuvanumero=206&kuid=6368554&amnimeke=Someron+seurakunnan+arkisto&sarnimi=P%C3%A4%C3%A4-+ja+rippikirjat&aynimi=Rippikirja+1804-1809&ay=692025&sartun=112518.KA&atun=250921.KA&hakid=23616

 

10
Landskap: Egentliga Finland / SV: Händälä, Somero
« skrivet: 2021-10-05, 13:52 »
Hans mor heter Gretha Henricsdotter f 1772

Hon är förmodligen inte hans mor, utan styvmor.

https://hiski.genealogia.fi/hiski?se+t7355841

14
02 - Tips och råd / SV: Journaler tidigt 1900-tal
« skrivet: 2019-07-15, 11:58 »
Hej!
Sekretessen gäller 70 år från sista anteckning i journalen.Äldre journaler kan numera befinna sig i depåer. Det förekommer, att sedan journalen vid behov skannats, läggs den till personens datorjournal i resp. sjukhus eller regions journalsystem och sedan förstörs originalet.
Journalerna skannas bara när t.ex. uppgifter därifrån kan behövas för en patients sjukdomshistoria. I normalfallet är inte detta av intresse och därför skannas inte journalen, utan pappersjournalen finns kvar i arkivet/depån.Det kan finnas olika tidsgränser i olika regioner, för hur länge efter en persons död en pappersjournal skall bevaras, innan destruktion.
Gamla pappersjournaler kan vara svåra att få ta del av, helt enkelt därför att förvaringsstället/-sättet gör dem svåråtkomliga och resp. administration inte vill lägga personalresurser på att leta fram. Kontakt ska i första hand tas med resp. regionarkiv för att fråga vad som gäller och vart man skall vända sig.

Om det har gått 70 år sedan sista anteckning, gäller inte sekretess och man behöver inte heller ha något släktskap. Om det inte gått 70 år, gäller sekretess även mot nära anhöriga, även om personen avlidit. Ev. undantag bedöms i varje enskilt fall.

15
Berg / SV: Olle Olson Bergren, født 1737 i Berg socken
« skrivet: 2019-03-19, 09:54 »
Hej!
Familjen finns i Bergs sockens kyrkoböcker:
Du hittar Bergs kyrkoarkiv i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet
https://sok.riksarkivet.se/digitala-arkiv?Arkivsok=bergs+kyrkoarkiv&Lan=0&Arkivtyp=Alla&EndastDigitaliserat=false&page=3&postid=Arkis+786b53c0-48f7-11d5-a6ed-0002440207bb&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder
Observera serie AI Husförhörslängder, som inte fanns i Norge. Det är den verkligt användbara källan vid släktforskning.
Digitala forskarsalen är gratis. I Arkiv Digital är bilderna bättre och i färg, men det är en betaltjänst.

De blå bilderna är ur Landsarkivets i Östersund CD-skiva med register över födda, vigda och döda. Dessa uppgifter finns numera integrerade i Digitala forskarsalens register:
https://sok.riksarkivet.se/dodregister
https://sok.riksarkivet.se/fodelseregister
https://sok.riksarkivet.se/vigselregister

Mycket nöje i Din forskning!
hälsningarChrister Kalin

16
Revsund / SV: läshjälp av dödsorsak
« skrivet: 2019-03-13, 16:28 »
Febris paratyphoidica, kanske?

17
Polen / SV: översättning av två dokument
« skrivet: 2019-03-12, 08:19 »
Hej!
 Språket är tyska och texten är skriven med kurrentskrift. Det är en vigselnotering vid Standesamt, den statliga civila folkbokföringsmyndigheten i Tyskland, då som nu.
Jag är lite osäker på ortsnamnen och om orterna ligger i nuvarande Polen, så har de ändrats. Prova tyska Wikipedia.


Hirschberg 30 maj 1887
Smeden Johann Julius Blazejewski, evangelisk trosbekännelse, född 10 maj 1854 i Chrzarnow? i kretsen Pleschen(?), boende i Hartau? son till avlidne mjölnarmästaren i Chrzarnow Franz Blazejewski och hans hustru Caroline, född So???lz, boende i Chrzanow(?) kretsen Pleschen.
Hushållerskan Caroline Juliane Wirsing, evangelisk trosbekännelse, född 8 November 1859 i Nicolstadt Liegnitz krets, boende i Hartau?, dotter till ?(freihhäusler) Gottlob/Gottleb Wirsing och hans i Nicolstadt avlidna hustru Christiane född Seidel, boende i Plaesnowitz i kretsen Striegau(?)
Vittnen husmannen Heinrich Haering, 54?  år gammal, boende i Hartau(?), kusken Paul Lange, 32 år gammal, boende i Hartau(?).


hälsningar
Christer Kalin

 

18
Alsen / SV: Maria Mårtensdotter (1783-1840) i Kiösta
« skrivet: 2019-02-21, 11:08 »
Hej!
Du behöver inte skaffa CD-skivan. Det är tveksamt om den fortfarande är till salu. Det var Landsarkivet i Östersund som sålde den.
Innehållet på skivan finns i Digitala forskarsalen på Riksarkivets hemsida. Välj fliken "Specialsök", så hittar Du dödregister, födelseregister och vigselregister i mittkolumnen "Databaser".

19
Om andra hustrun Brita Olofsdotter Korsta:

Hudiksvall CI:1 (1716-1801) sid 270 döda 1728

20
Estland / SV: Kurkse (Korkis) i Estland
« skrivet: 2018-11-07, 15:28 »
Jag hittade en Udo Strickmann från Kurkse i Kalifornien.

hälsningar
Christer

21
Estland / SV: Kurkse (Korkis) i Estland
« skrivet: 2018-11-07, 12:39 »
Hej!
Jag är ingen specialist på estländsk släktforskning, men här kommer lite om Strickmann och Kurkse/Kurks.
Kurkse ligger Risti församling, som tidigare på tyska kallades Kreutz. Det ligger i ett område, som tidigare var delvis befolkat av svensktalande, bl.a. på Rågöarna. På svenska var församlingens namn Kors.
Åk dit och titta ut över Finska viken från den högt belägna klinten, som utgör kust!

Kyrkböckerna var förr i allmänhet förda på tyska. Mot slutet av tsartiden fördes en målmedveten förryskningskampanj, så då är de på ryska.

Risti och Kurkse hittar Du här, tyvärr ingen sida om själva herrgården:

http://www.mois.ee/english/parish/hristi.shtml

Estland har digitaliserat en mycket stor mängd av sitt historiska arkivmaterial i portalen SAAGA, som Du hittar här:

http://www.ra.ee/dgs/explorer.php?tid=0&tbn=1&lst=2&hash=66ba9eabc840fea9a0b4766a332b52ce

Du måste registrera Dig som användare, men det är helt gratis. Längst upp till höger kan Du växla språk för gränssnittet, men i övrigt är alla förteckningar på estniska, ibland på ryska. Det innebär att Du måste lära Dig några enkla estniska glosor för församling, födelsebok, vigselbok, dödbok och personalbok. Det är säkert inget problem.
Längst upp till vänster på ingångssidan finns en sökruta. Sökning på Strickmann gav bara en enda träff - i personalbok från Risti. Personalbok motsvarar våra svenska husförhörslängder.

När Du har skaffat inlogg till SAAGA, så hittar Du Strickman här:

http://www.ra.ee/dgs/browser.php?tid=7&iid=200704440582&img=eaa5369_001_0000036_00010_m.jpg&tbn=1&pgn=1&prc=40&ctr=0&dgr=0&lst=2&hash=e340391f47824a0fc57be913cf8cbd28

http://www.ra.ee/dgs/browser.php?tid=7&iid=200704440582&img=eaa5369_001_0000036_00011_m.jpg&tbn=1&pgn=1&prc=40&ctr=0&dgr=0&lst=2&hash=8e9f00ec4c3812aa1ff49973bec6db9d

Trevlig läsning!

Christer

22
16) Latin / SV: Dödsorsak 1931
« skrivet: 2018-09-12, 16:52 »
Hej!

colecystit = inflammerad gallblåsa
pneumonia = lunginflammation

23
Estland / SV: Anor
« skrivet: 2018-09-11, 17:15 »
Kanske denne gosse, nr 356
Det verkar som om han föddes 14/12 1887, troligtvis enligt julianska kalendern, som användes i Ryssland.

EELK Rapla kogudus. Rappel församling.

Sünnimeetrika; EAA.1219.1.175; 1881-1891 översta bilden.

Personaalraamat. Raikküla, Kehtna, Keava, ...; EAA.1219.1.196; 1885-1902 nedersta bilden.


24
Allmänt / SV: Arbetsplats?
« skrivet: 2018-06-15, 16:28 »
Hej!

Mycket troligt arbetade han vid Frösö sjukhus, som tidigare hette Östersunds hospital, och öppnade år 1915.

Sjukhuset var ett statligt sjukhus för psykiskt sjuka och hade flera hundratals patienter, när det var som störst.

Arkivet efter Frösö sjukhus verksamhet finns vid landsarkivet i Östersund:

https://sok.riksarkivet.se/fritext?Sokord=fr%c3%b6s%c3%b6+sjukhus&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=True&PageSize=20&page=1&postid=Arkis+786B559D-48F7-11D5-A6ED-0002440207BB&tab=post#tab

Det var en stor personalstyrka och arkivet efter sjukvårdspersonalens fackförening finns vid Föreningsarkivet i Jämtlands län:

https://sok.riksarkivet.se/digitala-arkiv?Arkivsok=fr%c3%b6s%c3%b6n&EndastDigitaliserat=false&Lan=0&Arkivtyp=Alla&AvanceradSok=False&PageSize=20&typAvLista=Standard&FacettFilter=arkis_ark_typ_facet%24Arkiv%3a&FacettState=gG8Klw%3ac%7cundefined%3ac%7c&page=39&postid=Arkis+2E853019-4613-11D5-A6ED-0002440207BB&tab=post#tab

Inget av materialet är skannat.

25
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / SV: Colampsia
« skrivet: 2018-03-27, 10:59 »
Det står eclampsia, i det här fallet troligast kramper.

26
Sjuk- / SV: Rödakorssköterska
« skrivet: 2018-03-23, 23:30 »
Din mormors syster Hildurs dräkt är den s.k. "fracken", som bars till examen och högtider. Den passade inte till vardagens arbete. Då användes de arbetskläder, som syns på bilden från Frösö sjukhus. De manliga mentalskötarna hade vita rockar, snarlika läkarrockar, med emblemet fastsytt på vänster arm. Tidigare hade de manliga byxor och "kavaj", som liknade den "grötkostym" vi hade i lumpen. Männen hade en likadan brosch på mössan, fast avlång.

hälsningar
Christer

27
Sjuk- / SV: Rödakorssköterska
« skrivet: 2018-03-23, 22:45 »
Frösö sjukhus, som då var statligt mentalsjukhus, 1958.

28
Sjuk- / SV: Rödakorssköterska
« skrivet: 2018-03-23, 22:03 »
Statlig mentalsköterskebrosch överst och landstingens mentalsköterskebrosch underst.

29
Sjuk- / SV: Rödakorssköterska
« skrivet: 2018-03-23, 21:57 »
Det emblem som hon har på vänster arm och som även kan anas på broschen, användes vid de statliga mentalsjukhusen. Fotot är alltså inte från hennes sjuksköterskeexamen, utan från hennes mentalsköterskeexamen. Mentalsjukhusen togs över av landstingen från staten 1967. Utbildningen till mentalskötare/-sköterska anordnades ofta lokalt på mentalsjukhuset, men det förekom även elever från andra statliga mentalsjukhus i landet. Mentalsjukhusen i Stockholm, Göteborg och Malmö drevs av respektive stadskommun och hade egna lokala utbildningar.

När landstingen tagit över de statliga mentalsjukhusen, bedrevs utbildningen lokalt i resp. landsting. Broscherna var snarlika, blått kors på vit botten, men saknade den statliga kronan. Länets vapensköld kunde istället förekomma.

Den dräkt hon bär, bars av mentalsköterskor till helg och fest, och är snarlik den s.k. sjuksköterskefracken.

Det är möjligt att Din mormors syster senare vidareutbildade sig till sjuksköterska och då gick vid Röda korsets sjuksköterskeskola. Dessa skolor låg i Stockholm och Boden.

hälsningar
Christer som började vid psykiatrin 1976 och såg många broscher och emblem som på bilden.

30
Hej!

Prova facebookgruppen Härjedalens släktforskarförening:

https://www.facebook.com/groups/41353299799/

hälsningar
Christer Kalin

31
Allmänt / SV: Bouppteckningar
« skrivet: 2017-11-21, 21:39 »

32
Sveg / SV: "Ansökning"
« skrivet: 2017-10-14, 11:51 »
Har Du några flera uppgifter, t.ex. var Sigrid och Olof bodde som gifta? Var kom Olof ifrån?

hälsningar
Christer

33
Oldberg / Ollberg / SV: Oldberg / Ollberg
« skrivet: 2017-09-18, 11:30 »
Per!
Har Du hittat landshövdingens rekommendation 1709-12-27(?) för Kenik Oldberg som stadsnotarius i Enköping, som lästes upp på rådstugan 1710-01-15?
Jag tog en titt i förteckningen över Uppsala läns landskanslis arkiv och det var totalt nedslående. Det finns inget registratur, inga koncept m.m. bevarade från denna tid.
Att hustrun anges bosatt/vistandes i Närke 1710 är intressant, men hjälper inte långt. Min tanke är att benämningen "sterbhusbokhållare vid Haga" inte behöver betyda att Kenik Oldberg var bosatt där, så kanske i Närke.

Per, av Dina inlägg ovan har jag fått rätt starka indikationer på att Könik Olofsson Oldberg från Jämtland överlevde studietiden i Åbo och förmodligen även har efterlämnat eftersläkt. Tack för det!

En rent allmän fråga: Hade en stadsskrivare/stadsnotarius något att göra med stadens räkenskaper, så att landskontorets arkiv skulle kunna ge någon upplysning? Betr. Uppsala län är det lika skralt med bevarade handlingar även i landskontoret, som det ser ut, men ändå värt en tanke.


hälsningar
Christer Kalin

34
Oldberg / Ollberg / SV: Oldberg / Ollberg
« skrivet: 2017-09-16, 19:15 »
Har någon mera information om Könik Olofsson Oldberg, var han bodde och vad han gjorde efter tiden som student i Åbo under 1690-talet?
Går det att identifiera stadsskrivaren Kenik Oldberg i Enköping, som tillträdde i januari 1710 och avled redan i december samma år, som samma person som Könik Olofsson Oldberg?

Husförhörslängd och dödbok saknas i Enköpings kyrkoarkiv från aktuell tid. Bouppteckning för Kenik Oldberg saknas i Enköpings rådhusrätts arkiv, så vitt jag har kunnat se.
Vid tillträdet av stadsskrivaretjänsten benämns han som "sterbhusbokhållaren vid Haga". Närmast är Haga slott i Svinnegarns församling strax utanför Enköping. Även där saknas husförhörslängd och dödbok från aktuell tid. Kenik Oldberg finns inte heller i mantalslängder.
Var han bodde och ev. betalade skatt, har jag inte lyckats finna.

hälsningar
Christer Kalin

35
MyHeritage / SV: Är det riktigt?
« skrivet: 2017-08-05, 20:27 »
Utan att påstå att mailet är ett äkta meddelande, så tycker jag att språket är korrekt svenska.

Det är vanligt i USA att man förlänger abonnemang automatiskt genom att debitera kontokortet, som användes senast vid betalning. Även Ancestry gör så. Det kan finnas en funktion, där det går att "stänga av" automatisk förlängning. Då är det lika bra att göra det genast, när man tecknat ett abonnemang.
Trots att jag hade meddelat Ancestry genom "stänga-av"-funktionen, försökte de debitera mitt kontokort för förlängning.
Jag hade använt mig av e-kort - rekommenderas, så det gick inte att debitera kortet.
Jag har ingen erfarenhet av abonnemang hos MyHeritage.

e-kort finns hos Swedbank och Sparbankerna. Hur det är hos andra banker, vet jag inte. I korthet går det ut på att ett elektroniskt kort skapas endast för en viss betalning. Man väljer själv maxsumma och utgångsdatum för kortet. På det sättet kan kortet aldrig belastas med högre belopp eller flera gånger och inte efter vald giltighetstid, förslagsvis 1 månad. Dessvärre fungerar e-kort inte alltid vid betalning över internet, men det fungerar oftast. Det är alltid mitt förstahandsval vid betalning över internet. Om det inte fungerar, brukar jag inom EU använda utlandsbetalning genom internetbanken. Hur det sista fungerar vid betalning till USA vet jag inte.

36
Lillhärdal / SV: Lillhärdal
« skrivet: 2017-06-21, 22:07 »
Dessvärre inte.
Där kan jag bara anbefalla studium av mantalslängderna, som finns i Häradsskrivarens i Härjedalens fögderi arkiv och Häradsskrivarens i Jämtlands södra fögderi arkiv. Själva lagfarterna finns i småprotokollen i Svegs tingslags häradsrätts arkiv serie AII. Småprotokollen ingick ofta i domboken, som har signum AIa. Det blir till att leta.
Från 1870-talet finns lagfartsböcker i Svegs tingslags häradsrätts arkiv signum C. Mycket röriga böcker som sträcker sig fram på 1940-talet. Dessa ger hänvisningar till lagfartsprotokollen, där ibland själva köpebrevet eller överlåtelsehandlingen kan finnas med.
Allt ovan finns vid Landsarkivet i Östersund. Åtskilligt är skannat, ömsom i SVAR och ömsom i Arkiv Digital.
Har Du tittat om det står något i Olov Högmans bok "En Härjedalsbok"?

37
Lillhärdal / SV: Lillhärdal
« skrivet: 2017-06-21, 19:15 »
Olof Salomonsson finns med som son till Salomon Salomonsson i Lillhärdals hfl AI:2 på Sunnanå nr 12.

38
Lillhärdal / SV: Lillhärdal
« skrivet: 2017-06-20, 20:51 »
Det ser ut som om gården delades i två gårdar mellan Halvar Salomonsson och Olof Salomonsson.

39
Föllinge / SV: Läshjälp!
« skrivet: 2017-03-28, 09:29 »
"afled af mage och bukref"

hälsningar
Christer

40
Hede / SV: Hede
« skrivet: 2016-08-03, 10:10 »
Det står "Till Vallarna". Det bör ha varit Bruksvallarna, som ännu i dagligt tal kallas Vallarna, Ljusnedals bruksförsamling.

42
erkänt sig skriftligen arb. Hans Dahl

43
09) Militära rullor och handlingar / Svårläst text
« skrivet: 2015-06-25, 11:01 »
Så här ungefär:
 
Berustas av Hendrich Erichsson. Dragon Petter Hallenberg för dess ålder och siuklighet fådt afsked wid besichtnings Munstringen den 11 Dec: 1749 och under den 19. Junii 1750 erhållit Kongl. Maij.ts och Riksens Höglofl. Krigs Collegii underhålds bref,
 
hälsningar
Christer

44
Allmänt / Per Klasson Broman, fogde i Jämtland på 1650-talet
« skrivet: 2015-04-11, 17:12 »
Här är vad jag kan bidra med - Fornvårdaren band I, sid. 37
 
 
 
 

45
Övriga källor / Jämtlands och Härjedalens diplomatarium
« skrivet: 2015-03-31, 12:47 »
De diplom som berör Härjedalen och Jämtland i Diplomatarium Norvegicum, finns i Jämtlands och Härjedalens diplomatarium.
Notera att Jämtlands och Härjedalens diplomatarium sträcker sig t.o.m. år 1530. Det finns även ett supplement utarbetat av Olof Holm.
 
Diplomatarium Norvegicum sträcker sig däremot t.o.m. 1570, så där finns en del diplom från tiden 1531-1570 som rör Jämtland och Härjedalen.
 
hälsningar
Christer

46
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-03-15, 11:43 »
Hej!
Filmkvaliten för en del av de äldre böckerna är ibland ganska dålig. Det står Reichssippenamt stämplat på insidan av främre pärmen. Det tyder på att filmningen gjordes av tyskarna under andra världskriget när man hade Lettland under ockupation. Släktforskning ingick ju i tredje rikets ideologi, för att kunna utfärda Ahnenpass. Bra för släktforskare, men trist bakgrund.
 
Min tolkning blir.
 
Ogers Postierung der Post Commissaiar Johann Heinrich Walther; gestorben den 2t(en) Januar; begraben den 11t(en) ejd (ejusdem); 65 Jahre, 29 Wochen und 4 tage alt; er hatte in 2en Ehen gelebt und war aus(?) der lezten seit 13 Jahren Wittwer.
 
Åldersangivelser får man alltid ta med en nypa salt. Det kan skilja många år från födelseår. De datum man kan räkna ut är ännu osäkrare.
 
Det trista med Danzig är att det fanns så många församlingar där. Om man bara håller sig till de evangeliska kyrkorna, så hittar Du en översikt här:
 
http://www.ezab.de/kirchenbuecher/kirchenbuch-suche.php
 
Arkivet ligger i Berlin.
 
Det är en kyrkboksportal på gång för de evangeliska kyrkorna i Tyskland. Den har bara funnits för en utvald skara testforskare, men ska enligt uppgift släppas för allmänheten den 20/3. Registrering är obligatorisk, men jag vet inte om det kommer att bli kostnader i form av abonnemang. Om en vecka vet vi.
 
https://www.archion.de/de/suche/
 
Du kan prova att skriva Danzig i rutan för geo-lokation, så kommer en lista upp med församlingar i Danzig. Jag vet inte om dessa kommer att finnas med från början, men det verkar ju åtminstone vara planerat.
 
hälsningar
Christer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2015-03-15 11:44)

47
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-03-13, 13:38 »
Hej!
 
Det står Erbkerl Namens Jurre, 58 år gammal. Det är han som är krympling till händer och fötter och det är han som har en hustru Greta, 45 år gammal.
Sedan står det om Ein Rekruten Weib Lise.
 
Allt det kan Du bortse ifrån, tycker jag. Dessa personer tillhör inte familjen Walther.
Erbkerl och Erbleute är benämningar på de livegna bönderna och deras familjer, som bodde på och brukade godsherrarnas jord. Dessa personer ärvdes faktiskt och kunde säljas, eller t.o.m ges bort som gåva! Hemska saker! Här har Du en orsak till den tysk-baltiska adelns rikedom och inflytande, samma i själva Ryssland. Livegenskapen avskaffades under första hälften av 1800-talet, men bönderna ägde ingen jord och stannade oftast som arrendatorer.
 
Resten kommer här:
 
Eximirte  
Männliches Geschlecht  
Johann Heinrich Walther, aus Danzig gebürtig, laut Ukase vom 18tn December 1815 Sub No 1000 aus der Kopfsteuer ausgeschlossen, alt 63  
dessen ältester Sohn u(nd) Gehülfe Heinrich Gotthilf welcher nun von Einer Hochwohl geborenen Landes(x)Residierung(?) im Jahre 1811 mittelst Rescript vom 20ten September Sub No 526 wegen meiner Kranklichkeit zur Adjungirung bestätigt worden ist alt----32  
dessen jüngster Sohn Joseph Friedrich Leopold gegenwärtig auf Schulen---alt 15 Jahre  
- - -
Daß diese Seelen Liste von mir entworfen und richtig angeferdigt ist auch keine Seele verheimlicht, solches attestiret mit meines Namens Unterschrift u(nd) mit beidruckung meines mir anvertrauten(?) Post  
Riga den 10ten Merz 1816 J H W  
Postckommisaire der 14te Classe und der Silberne Medalle am rothen Bande  
 
Weibliches Geschlecht  
Töchter Margaretha Elisabeth 22  
Sophia Henrietta Amalia 19  
Eleonora Friederika Johanna Carolina 17  
Juliana Wilhelmina 14  
 
Det verkar ha varit Johann Heinrich Walther, som var sjuk.
 
Riktigt allt har jag inte kunnat tyda.
 
hälsningar
Christer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2015-03-13 13:39)
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2015-03-13 13:41)

48
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-03-04, 12:27 »
Har Du sett det här Agneta?
Johan Heinrich Walther var tydligen från Danzig. Vad det hela handlar om har jag inte fullt förstått, men tydligen blir han befriad från Kopfsteuer pga av något med den äldste sonen. Lite slarvigt kan man säga att kopfsteuer är mantalspenning (kopf=huvud), men det kräver djupdykning i livländska skatteförhållanden för att säkert säga.
 
sid 275-276 bild 280/432
 
http://www.lvva-raduraksti.lv/en/menu/lv/13/ig/14/ie/5705/book/32191.html
 
Med vänlig hälsning
Christer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2015-03-04 12:39)
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2015-03-04 17:17)

49
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-02-26, 11:34 »
Am 17. Dec: sind nach gehörigen Aufgebot in der baldohnschen Kirche von H. Pastor am Dom Matth. Thiel copulirt worden : der Kirchspielsnotar Eduard Bemoll und Anna Dor. Lida Neumann, d. 1832 d 26 Jul
 
Kirchspiel = socken, församling
 
Lysningen finns i Baldones kyrkobok, som tydligen bara finns i avskrift.
 
http://www.lvva-raduraksti.lv/en/menu/lv/2/ig/1/ie/6/book/9312.html
 

 
Här kallas han Gemeindeschreiber zu Baldohn och det är väl ungefär detsamma som Kirchspielsnotar. Tydligen var han bosatt i Baldohn. Hustrun kallades förmodligen Lydia.
 
En bit av kartan:
http://www.wdl.org/en/item/2571/view/1/1/
 
 

 
hälsningar
Christer
 
Meddelandet ändrat av christerkalin 2015-02-26 12:43

50
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-02-22, 16:21 »
Bilderna blev mycket större än jag hade tänkt mig. Det går att förflytta sig i sidled med piltangenterna.
 
Det står:
 
Prospect bey dem Gute Baldohn (vid godset Baldohn).
 
des ehemaligen Schlosses
 
34 W. von Riga Werst var ett längdmått.
 
Oger, eller Ogre som det heter idag, är ett slingrande biflöde norrifrån till Daugava (=D?na). Sök på Ogre Lettland på Google kartor. Under bilden står det om milstolpen nr 34 m.m.
 
Jag nämnde Liborius Bergmann som exempel på hur underligt lika flera stora bokstäver skrivits.
 
hälsningar
Christer

51
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-02-21, 14:08 »
Och så här såg det ut i trakten:
 

 

 

 
Från Johann Christoph Brotzes samling i Akademiska biblioteket vid universitetet i Riga. Teckningarna är i original färglagda, men bildupplösningen på skannade färgbilderna är så dålig att texten inte kan läsas.
 
Med vänlig hälsning
Christer

52
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-02-20, 20:06 »
Ja du, de frågorna är inte lätta att klara av.
 
I revisionslistan 1782 står det helt klart Anna Lovisa Luchten, unverh: (dvs unverheiratet=ogift) 22 år gammal. Det är hennes bror Adam Gottlieb Fromm, som står ovanför. Han var bördig från Dorpat.
 
Elisabeth Groschoff hette nog Kudthen/Kudther. I 1715-1764 Latvian, German, Confirmated, Born, Married, Died, Seite 335 Bild 9/55, finns samma namn blad dopvittnena. Däremot tror jag inte att dottern Margareta Elisabeth var född 1759-04-02, utan att det är dopdatum. Detsamma tror jag om hennes bror Johan Peter.
 
Betr. Andreas Christian Bemoll, så gissar jag att det står Spediteurs. Vad det kan betyda, vet jag inte. Alla fäders yrken/titlar verkar stå i genitiv.
 
Vid sonen Wilhelm Heinrich Arnold Bemolls dop, tror jag att det kan stå Buchhalters. Prästen som skrivit sitt namn på raden ovanför, tror jag hette Liborius Bergmann, en ganska känd person. L och B ser lika ut, men jämför man lite här och där, kan det bli Buchhalters. På nästa uppslag nr 127 står det nog Buchbinders, som jämförelse. Observera att det rör sig om dopdatum. Födelsedatum nämns inne i notiserna.
 
Mycket gissningar från min sida.
 
Med vänlig hälsning
Christer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2015-02-20 20:50)

53
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-02-17, 10:22 »
Hej!
Kanske lite mera matnyttigt.
Volymen med revisionslistor för Uexk?ll saknar 1795 års revision. Jag kontrollerade på måfå andra gods och för vissa finns 1795 års revision med. För vissa saknas andra revisionslistor.
I volymen börjar 1811 års revisionslista på sidan 42. Sidorna 67 och 68 omfattar alltså 1811 års revision.
 

 
I sidhuvudet anger den första kolumnen åldern vid förra revisionen, alltså 1795 års, och sista kolumnen åldern vid 1811 års revision.
 
Jag tror att det är Din familj det gäller. Fadern Johan Heinrich Walther är tydligen inte bosatt där vid 1811 års revision. Här får Du även namn och vistelseort för Johan Heinrichs far. Du har nu fått en livslång uppgift att hitta honom i Sankt Petersburg!
 
Min tolkning ur 1811 års revision för Uexk?ll s. 67f, 68 & 69:
http://www.lvva-raduraksti.lv/en/menu/lv/13/ig/14/ie/5705/book/32191.html
 
Sidan 67f Bild 72/432
116. Uexk?llsche Postierung
Post Commisaire Johan Heinrich Walther von der 14.ten Classe   37
Sohn Heinrich                                         13 siehe freye Leute
Sohn Eduard                                    ½ 1796 gestorben
 
Sidan 68 bild 72/432
Verfolg (= fortsättning)
3.ter Sohn Joseph Leopold                          nacher geboren siehe freye Leute
                                            12 Jahre alt
Komissairs Vater  Heinrich Walther                       64        Jezt in St. Petersburg
 
Sidan 69 bild 73/432
Liste der freyen Leute die 1795 sich auf Uexk?ll befanden und jezt 1811. hinzugekommen.
 
- - - (långt ned på sidan)
 
die Söhne des Uexk?llschen
Post Commissairs, Heinrich Walther   --   --   29
und Joseph Leopold Walther           nacher geboren   12
beyde aus 116.
 
Vad fjortonde klassen innebär, vet jag dessvärre inte.
 
Tyvärr verkar kyrkböckerna födda-vigda-döda från den aktuella tiden ha flera luckor, men det finns en hel del att hitta genom att systematisk gå igenom alla år t.ex. från 1740. Som Du säkert märkt är kyrkböckerna uppdelade separat för tysk och lettisk befolkning. Det är inte så många anteckningar per år för den tyska befolkningen.
 
hälsningar
Christer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2015-02-17 14:46)

54
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-02-13, 22:11 »
Revisionslista 1782 Üxk?ll sid 4:
 
http://www.lvva-raduraksti.lv/en/menu/lv/13/ig/14/ie/5705/book/32191.html  bild 7/432
 

 
 
Här hittar Du Margareta Elisabet Rohr, född Groschoff, med sin förste make skolmästaren Friedrich Wilhelm Rohr, deras dotter Eva Juliana, Margareta Elisabets föräldrar Salomon Groschoff och Elisabetha, bördiga från Riga.
 
Här kom förklaringen på ordet jag inte kunde tyda i vigselnotisen från 1790, Schulmeisterin dvs skolmästarhustrun.
 
Med vänlig hälsning
Christer Kalin

55
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-02-13, 11:01 »
I revisionslistan för år 1811 betr. godset Üxkull finns en by Slanckain, som möjligen skulle kunna vara det ordet som jag tolkat Schalnießein.
 
Med vänlig hälsning
Christer Kalin

56
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-02-13, 10:18 »
Betr. vigselnotisen 1790 lyckas jag inte tyda allt, men så här långt är ändå det mesta klart:
 
Gårdens namn är Üxkull, sedan följer något som ev. skulle kunna vara lysningsdatum 22, 25, 26 november, vigseln den 27  
december 1790.
 
Der Herr Post Comissaire der Ogerschen Postierung Johan Heinrich Walter mit der verwitweten ??? Schalnießein(?) Margaretha Elisabet Rohr geb. Groschoff, ????? sie sich ge??ng Mit ihren Kindern abgefunden laut Consessions Schrift vom Vormundschaftsrecht von 20 Nov 1790.
 
Jag förmodar att gården Üxkull är det gods bostadsorten löd under.
 
Bruden var änka, som jag tolkar det. Schalnießein(?) eller vad det nu står, jag är mycket osäker och har nog inte tytt ordet rätt, skulle kanske kunna ha att göra med var bruden kom ifrån, men det är bara lösa funderingar.
Det ser ut som om hennes barn har blivit avvittrade före vigseln enligt förmynderskapsrättens utlåtande.
 
Med vänlig hälsning
Christer Kalin
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2015-02-13 10:25)

57
Estland / Äldre inlägg (arkiv) till 20 maj, 2015
« skrivet: 2015-02-10, 10:04 »
Jag förmodar att Du sett dessa:
 
http://www.president.ee/en/estonia/decorations/bearer/5985/hugo-leonhard-laan-ki rschmann
 
http://isik.tlulib.ee/index.php?id=1279
 
Där framgår moderns flicknamn Keeser och att Laan tydligen hetat Kirschmann. I registret ovan finns han även registrerad som Kirsman, men dessvärre med samma hänvisning till volym XII sid 7.
 
Med vänlig hälsning
Christer Kalin

58
Estland / Äldre inlägg (arkiv) till 20 maj, 2015
« skrivet: 2015-02-09, 20:24 »
I SAAGA, Estlands motsvarighet till SVAR och Arkiv Digital, men gratis, finns i Narva Peetri kogudus; EAA.5338 en Hugo Leonhard Laan i register till personalböcker 1890-1939, Personaalraamatute tähestik; EAA.5338.1.32, sid 123.
 

 
Det är ett problem, eftersom volym XII, som hänvisningen gäller, inte verkar finnas, varken bland skannat material, eller i den estniska arkivdatabasen AIS. Sista volymen är XI och sidhänvisningarna stämmer inte på den.
 
hälsningar
Christer

59
Sankt Petersburg / Sankt Petersburg
« skrivet: 2015-02-09, 19:16 »
Hej!
 
I S:ta Katarina svenska församlings i S:t Petersburg kyrkoarkiv A2 vol. 24, register till flyttbetyg, finns hon noterad som inflyttad från Reval 1792, nr. 29.
 
Flyttbetyget återfinns i H1 vol. 107, betygsböcker.
 

 
S:ta Katarina svenska församlings i S:t Petersburg finns skannat och tillgängligt genom SVAR.
 
hälsningar
Christer

60
22) Tyska / Raduraksti
« skrivet: 2015-02-09, 17:29 »
Hej!
 
Betr. den första notisen, om Anna Amalia Elisabeth, som Du delvis tolkat föreslår jag:
 
Tochter des vormaligen Bald. Herrn Krons-gemeindegerichtsschreibers Andreas Eduard Bemoll und deßen Gattin Wilhelmina Juliana geb. Walther in(? von?) luth. Conf. im Amte Baldohn geläuft von Pastor Schaaik(?) zu Baldohn.  
Pathen: 1. demoiselle Amalia Walther hielt das Kind, 2. demois. Eleonore Walther, 3. Herr Leopold Walther, Arrendebesitzer von Oley, 4. Madame Catharina Jacobsohn
 
hälsningar
Christer

61
Skogsfinnesläkter A-Ö / Häkkinen
« skrivet: 2014-12-18, 18:18 »
Om Du använder sökfunktionen i Anbytarforum, så hittar Du en hel del om Häkkinen.
 
Med vänlig hälsning
Christer

62
00 - Adoption / Adoption?
« skrivet: 2014-05-01, 17:42 »
Häradsrättens arkiv på landet, rådhusrättens arkiv i städer. Jag vet inte säkert i vilken serie i dessa arkiv, men jag har sett adoptionsmål i resp. domstolsarkiv på 1930-talet. Dessa arkiv finns vid landsarkiven. Där finns även yttrande från barnavårdsman och barnavårdsnämnd/fattigvårdsstyrelse. Dessa arkiv finns i kommunarkivet hos dagens storkommun, som omfattar området.
 
Adoption skall även framgå i församlingsboken i den församling, där barnet blev bosatt efter adoptionen. Börja där.
 
hälsningar
Christer Kalin

63
Lockne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2015
« skrivet: 2014-04-28, 21:47 »
Tackar & bockar!
En ny uppslagsända!
 
hälsningar
Christer

64
Lockne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2015
« skrivet: 2014-04-28, 11:01 »
Landsfiskalen Olof Fredrik Biberg dog 12/1 1810 i Lockne.
Enl. Hernösands stifts herdaminne band 3, sid. 252, var han son till extra predikanten Carl Biberg i Selångers förs.
Källan anges inte.
 
Ministerialböcker och husförhörslängder saknas vid aktuell tid.
Häradsrättsarkivet förstördes till större delen i stadsbranden i Sundsvall. Därför saknas bl.a. bouppteckningar och förmynderskapsprotokoll.
 
Vilka var Olof Fredrik Bibergs föräldrar? Stämmer herdaminnets uppgifter, som sedan okritiskt har återupprepats ett antal ggr?
 
Med vänlig hälsning
Christer Kalin

65
Tännäs / Tännäs
« skrivet: 2014-03-30, 14:16 »

66
Källor och arkiv / Källhänvisningar till finländska arkiv
« skrivet: 2013-08-10, 12:03 »
Jag anser att det är de signa som anges i arkivdatabasen VAKKA (Finlands motsvarighet till Sveriges NAD) som bör användas. De stämmer inte med vad som anges i HISKIs mikrofilmsförteckningar.
 
Jag ser att många längder (de flesta?) i de församlingar Du forskar i, inte är numrerade under resp. signum.
http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action?lista=sarjat&kuvailuTaso=A&avain= 165763.KA
 
VAKKA hittar man på Arkivverkets hemsida. Välj Arkivmaterial, Arkivdatabasen VAKKA, Detaljerad sökning och fyll i rutan för namnsökning.
 
Mina erfarenheter rör främst trakterna runt Åbo och längderna är oftast numrerade under resp. signa.
http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus.action?kuvailuTaso=SARJA&avain=73717.KA
 
mvh
Christer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2013-08-10 12:06)

67
Sveg / Sveg
« skrivet: 2013-05-11, 10:26 »
Barbro!
Jag har inget att bidra, som svar på Dina frågor, men jag har skannat några foton ca 1910-1940 efter Olle och Ingrid Dahl, Brittas tvillingsyster. Där finns bilder, som en minnesgod äldre granne identifierar som Britta med familj. Ibland rör det sig bara om antaganden.
 
Tror Du att Du kan hjälpa oss med identifiering? Det vore trist om det blir fel!
 
Vi har inget släktsamband med släkterna Lindholm och Dahl. Mitt intresse rör stadsdelen Jerusalem i Sveg, från bebyggelsen 1924 och framåt. Där bodde Britta Lindholm med familj under en period och Olle och Ingrid Dahl fram till sin död. Olle och Ingrid minns jag väl, men inte Britta. Däremot Brittas son Folke.
 
mvh
Christer Kalin

68
Silfversparre / Silfversparre
« skrivet: 2013-01-01, 19:42 »
Das Standardwerk der Forschung schwedischen adeligen Geschlechter ist noch  ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”, 1925-1936 von Gustaf Elgenstierna in 9 Bänden herausgegeben. Das Werk steht nicht ?ber Internet zu Verf?gung.
 
Auf Google books findet man das veraltete, vierbändige Werk  ”Svenska adelns Ättar-taflor”, von Gabriel Anrep herausgegeben. Leider gibt es in dieser Ausgabe viele Sachfehler und sie ist ?brigens in mehreren Fällen mangelhaft.
 
Trotzdem habe ich im Band 3, Seite 748,folgendes unter der Familie Silfversparre gefunden:
 

 
 Google books
 
Die Quellen sind leider nicht angegeben.
Pehr/Per ist eine alltagliche Nebenform der Name Peter.
 
Von dem können wir also feststellen, dass es etwas in der Familielegende liegt. Die gegebenen Ausk?nfte m?ssen doch mit Elgenstiernas oben genannte Werk kontrolliert werden.
 
Eigentlig gehört wohl diese Frage hier in Anbytarforum zur Abteilung ”Introducerad adel”.
Denna diskussion hör väl hemma under Intruducerad adel?
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2013-01-01 19:45)
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2013-01-01 20:04)

69
Byggnader och miljöer / Fabrik
« skrivet: 2012-09-14, 10:47 »
Jessica Thernström: PERSÖNER, ett företags historia.
 
Översikt:
Från marknadsplats till industristad
Carl Persson och hans familj
Carl Persson & Söner 1910 - 1930
Huvudkontoret på Röda Bodarna
Carl Persson & Söner som arbetsplats
Återvinningsverksamheten
Avdelning L - textilavdelningen
Återvinningen av plast
Avdelning M - metall- och järnskrot
Fartygsupphuggningen
Pappersavdelningen - avd. PA
Avdelning D - diverseavdelningen
AB Avfallsråvaror - inköpsorganisationen
Bilfragmentering i Halmstad AB
Metallåtervinning AB
Helsingborgs Återvinnings AB
Reci AB
PLM övertar aktierna i Persöner Återvinning AB 1974/75
Beskrivning av varuslag i återvinningshandelns sortiment
Handels- och industriföretag
AB Henning Ekbergs Eftr:
Fiberduk AB
Agenturavdelningen
Wiraco SA
AB Fundo
Alvesta Gjuteri AB
Avdelning S - spåravdelningen
Persöner Spårteknik AB
Persöner Mekaniska Verkstad AB
Persöner Materialhantering AB - PMH
Ystad - Metall AB
Y-Man Inredningar AB
Rekord-Kem AB
Lamellplast AB
AB Lito-Plast
Börsintroduktionen 1973
Destruktions System AB och Miljöteknik
AB Athena
Persöner Energiåtervinning AB
Persöner Elementform AB
Persöner Converting AB
Iowa Hydraulic AB
CA-Verken AB
Maskin AB Rapid
AB Värnamo Gummifabrik
Karner & Co AB
Försäljningen av Persöner
Lennart Nilsson tillträder som VD
Hans-Eric Ovins tacktal i samband med Åke Raihles avgång som
ordförande i Persöner AB
Företagen idag - 1999
Källförteckning

70
Estland / Äldre inlägg (arkiv) till 10 november, 2012
« skrivet: 2012-08-29, 21:30 »
Sune! Jag kan inte hitta honom i Kihelkonna församling på Ösel. Kan han ha varit född i någon annan församling? Namnet Niit verkar ha funnits i flera församlingar på Ösel och i övriga Estland. Jag använde sökfunktionen för personalböcker, motsvarar ungefär husförhörslängder, men hittade ingen Mikael Jacob Niit född 19/10 1881 i Ösels prosteri. Sökfunktionen ger även möjlighet att söka på stavningsvarianter t.ex Niet, man jag har inte kontrollerat alla dessa belägg.
mvh Christer Kalin

71
Karlskrona tyska / Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342
« skrivet: 2012-06-11, 20:27 »
Har Du hittat Jacob Burchardts dödsnotis? Hustruns namn kan finnas där. Det kanske också finns en bouppteckning i rådhusrättens arkiv, med hustru och barn nämnda.
 
Lycka till!
 
Christer Kalin

72
Efterlysningar / Brudpar i Röros 1817-10-19
« skrivet: 2012-06-11, 19:24 »
Jag forskade för länge sedan på Möller-släkten från Røros med utgångspunkt från sentida ättlingar från Medskogen i Hede. Medskogen ligger en bit väster om Långå. Det var långt innan skannade kyrkböcker på nätet ens var en dröm, utan jag lånade rullfilmer från Norge. Mina uppgifter bör nog kontrolleras.
 
Jag har antecknat att Olava Olsdatter Salve döptes (födelsedatum anges inte) 13/11 1791, som dotter till Ole Salvesøn och Lisbeth Fastesdatter Schancke. Fadern hade dött redan föregående vår. Källan är Røros kyrkoarkiv Ministerialbok nr. 681A04 fol 110r. I och med det härstammar den här släktgrenen också från røros-delen av jämtlandssläkten Skanke.
 
När Friderich Christophersen Möller flyttade till Långå med familj, så flyttade även sonen Christoffer Fredriksen Möller, med familj till Långå. Jag har inget säkert inflyttningsdatum.

73
Karlskrona tyska / Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342
« skrivet: 2012-06-11, 18:05 »
Dottern Anna f. 1720 hette nog Anna Garderuht, troligen en form av Gertraut, på svenska Gertrud.

74
Karlskrona tyska / Karlskrona, Tyska Församlingen C:1 s. 342
« skrivet: 2012-06-11, 16:41 »
Ett förslag!
 
I vä marginal:
13. Meister Jacob burchardt det Schwerdfeger Sein kleiner Torchterl. die ist in der Heiligenn Tauffe benennet wordenn Engelcke Maria.
 
Svärdfejaren mäster Jacob Burchardts lilla dotter, som i det heliga dopet har blivit kallad Engelecke Maria.
 
I huvudspalten:
Meister Jacob burchardt Der Schwerdtfeger, Sein kleines Tochterlein, die ist zur Welt gebohren Denn 16. Junij Des Nachmittages Zwischen 3 und 4 Uhr, Und Sie hatt Die Heil. Tauffe bekommenn Denn 19. dito : Des Nachmittages so umb 2 Uhr, in unser Teutschen Heiligen Dreyfaltigkeitzkirchen Allwo Jhr der Nahme ist beileeget worden, Engelck Maria. Dessen Gevetter Sindt gewessenn H: Johann Ebbe, Der teutsche brauer und Meister Michell Oldewich Der becker, noch der Mons. Johann Vonn Schoven, Ann Frauens Persohn der [.rehn]becker Altermann M. Johann Friederich Dethloff seine Fraue Engelcke Dettlaffs die hatt das Kindt Jn der Heiligen Tauffe getragenn, und Elsabe berchs, Noch die Jungfer Britta Marckij.
 
Svärdfejaren mäster Jacob Burchardts lilla dotter, som föddes till världen den 16 juni på eftermiddagen mellan kl. 3 och 4, och fick det heliga dopet den 19 dito : på eftermiddagen omkring kl. 2, i vår tyska Heliga Trefaldighetskyrka där hon blev tillskriven/bilagd sitt namn, Engelck Maria. Vilkens faddrar har varit H: Johann Ebbe, den tyske bryggaren och mäster Michell Oldewich bagaren, vidare Mons. Johann Vonn Schoven, av kvinnliga personer [.....]bagaråldermannen M. Johann Friederich Dethloffs fru Engelcke Dettlaffs som bar barnet vid det heliga dopet, och Elsabe Berchs, vidare jungfru Britta Marckij.
 
I huvudsak är det nog rätt tolkat, men jag kan ha gjort fel betr. detaljer.
 
mvh
Christer Kalin
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2012-06-11 17:56)

75
19) Finska / Finland
« skrivet: 2012-06-11, 15:17 »
Svårt att se, men det kan nog stå Tyrfvis dvs Tyrvis, på finska Tyrvää om jag inte minns fel. Det ligger strax väster om Tammerfors och hörde till Åbo och Björneborgs län. Tyrvis hörde till Öfre Satakunda Nedredels Domsaga och utgjorde eget tingslag. Domböckerna borde därför finnas vid landsarkivet i Åbo och med den takt som material skannas i Finland så kanske det finns med i digitalarkivet. Dessvärre vet jag inte vad domsagan heter på finska. Förteckningar är oftast på finska och man blir beroende av att lära sig nyttiga finska glosor.
 
mvh
Christer Kalin

76
Herråkra / Herråkra vigda C:1, s 27
« skrivet: 2012-05-06, 10:32 »
Tio heter decem på latin. 10br blir därför 'decem-bris' = december, som egentligen var den tionde månaden. En vanlig förkortning var även 'Xbris'
Motsvarande gäller septem = sju, octo = åtta, novem = nio.

77
Lillhärdal / Äldre inlägg (arkiv) till 16 april, 2012
« skrivet: 2012-04-16, 09:22 »
I En härjedalsbok. Likt och olikt om och från Lillhärdal av Olof Högman finns Per Magnus Pira med familj omnämnd på knappt en sida, sid 258-259, bl.a. vem han hyrde hus av. Det rör sig om Olof Högmans minnen från sin uppväxt i lillhärdal.

78
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Riset
« skrivet: 2012-02-17, 21:48 »
Jag vill minnas att det var engelska sjukan dvs rakitis. Orsakades av D-vitaminbrist, innan barnen fick fisklevertran och AD-droppar.

79
Haga / Göteborgs Haga
« skrivet: 2012-02-17, 09:55 »
sakn. bev. fr. 18/10 86 - 3/4 89
dvs saknar bevis från
Jag är något osäker om det står bev., men jag kommer inte på någon bättre tolkning.
Bevis skulle då vara prästbevis, dvs flyttbetyg.

80
Allmänt / Räfsten 1613 i Jämtland
« skrivet: 2012-02-13, 15:53 »
Räkenskaperna från Härjedalen & Jämtland finns numera tillgängliga i skannat skick.
De ingår i Trondheim lens räkenskaper. Ca 1/4 av materialet finns kvar i Riksarkivet i Oslo, men större delen ca 3/4 finns i Riksarkivet i Stockholm.
 
Materialet i Norge når Du genom www.arkivportalen.no, Jemtland med e i sökrutan och markera digitalt matertial. Det är helt gratis.
 
Materialet i Sthlm har skannats av SVAR och finns tillgängligt genom abonnemang där, eller vid Landsarkivet i Östersund.
 
http://www.svar.ra.se/winder.asp?uidObjectGUID={6587EEF0-3E98-4BE3-A404-E1938D3AEA68}&strType=
 
Det är ett mycket omfattande material, med verifikationer till räkenskaperna i form av ett stort antal skattelängder, saköreslängder, bygsellängder, jordeböcker m.m.
 
Räkenskaperna i sin helhet, alltså även de delar som finns i Stockholm, finns förtecknade i sitt sammanhang i boken Riksarkivet: Arkivregistraturar 4. Rentekammeret. Lensrekneskapar 2, Agder, Vestlandet, Trøndelag, Nord-Noreg Oslo 1983. ISBN 82-548-0010-3. Den innehåller även en hel del förklaringar på ord och begrepp, bl.a. olika skatter.
Om Du vill studera räkenskaper från Härjedalen och Jämtland från 1600-1645, så vore det idé att beställa boken genom biblioteket och kopiera matnyttiga sidor.
Boken finns vid Landsarkivet i Östersund, med deras kopior blir dyra.
 
mvh
Christer

81
Pyhäjoki / Pyhäjoki
« skrivet: 2012-01-11, 18:19 »
Mantalslängder finns i finländska Arkivverkets digitala arkiv i serien Läänintilit dvs länsräkenskaper. För Pyhäjoki gäller Österbottens län för den här tiden.
 
Mantalslängderna in går i verifikationerna till Österbottens läns landsbok för resp. år.
De återfinns här:
 
http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=236064.KA
 
Pohjanmaan läänin tilejä = Österbottens läns räkenskaper
Tositekirja = verifikationer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2012-01-11 19:20)

82
Pyhäjoki / Pyhäjoki
« skrivet: 2012-01-11, 17:18 »
Pyhäjoki födelsebok (innehåller även vigda och döda) 1734-1762 s. 296 döda 1753:
död 22 maj, begr 3 juni, Thomas Thomason Luotos Hust: Carin Danielsd.r född i Ångermanland, Gummerå S.n (utelämnat ord) by, som kallas Finnmarker och Jonala gård, hwars Fader Fader (3½ rad text utelämnad men markerad med prickade linjer) 90 år gammal
 
Gården Luoto återfinns i Norrby i Pyhäjoki kommunionbok(rippikirja) 1763-1768, s. 48 (kuva 50). Där finns en Thomas Thomasson f. 1683, d. 1767, samt även Beata Danielsdotter med familj.

83
Sveg / Sveg
« skrivet: 2011-12-26, 10:54 »
Det står Länsmansdottern Margit Jonasdotter i Sveg et Yttb, dvs Ytterberg, Svegs sockens största by vid den tiden.
Sveg har faktiskt en husförhörslängd AI:1 1791-1806, men med anteckningar även tidigare i vissa fall. Den är upplagd i lägg (häften) för olika byar. Vissa byar har två lägg omfattande olika tidsperioder. Det finns även en kommunionlängd D II: 2 från samma tid. Skannad i SVAR.
Mantalslängderna finns skannade fram till 1820 i SVAR.
Om Du hittar möjliga föräldrar, så kan det vara av värde att kolla i deras bouppteckningar om Margit står upptagen som arvinge, troligen företrädd av sin make.
Det finns även en serie lysningssedlar i Svegs kyrkoarkiv, omfattande hela pastoratet dit även Lillhärdal hörde. Lysning måste alltid ske i brudens hemförsamling. Dessvärre har SVAR inte skannat volymen som innehåller år 1824. Hur det ligger till med Arkiv Digital vet jag tyvärr inte. Lysningsedlarna är bäst bevarade från 1700-talet i denna serie. Troligen ger inte en lysningssedel mera info än den du redan har, men undantagsvis kan gårdnamn eller faderns namn stå där, men då ska du ha väldig tur.
 
På Ytterberg nr 19 (äldre nummer) Moren Finns en bonde Jonas Jonsson, Kronolänsman, med dotter Marget. Han dog 1840 om Du vill leta bouppteckning.
 
Lycka till!

84
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Medalj - vilken?
« skrivet: 2011-12-13, 07:45 »
Har det inte alltid varit grön-gult band på Patriotiska sällskapets medaljer?

85
Det är faddrar/dopvittnen (Patrini) som antecknats:
 
Hr. Obrister Leutenant von der Dacken, Leuten. Börstell, Jsaac Briant, M.r Signal, Verdier, Toutin.  Fraw Anna Oxenstiern, Gräfin J(?) Dhona, Beata Arnflecht(?), Anna Dorothea von Gadau, Gerthrud Ganm.(?)
 
Herr överstelöjtnanten von der Dacken, löjtnant Börstell, Isaac Briant, monsieur Signal, Verdier, Toutin. Fru Anna Oxenstiern, grevinnan J Dhona, Beata Arnflecht, Anna Dorothea von Gadau, Gerthrud Ganm.

86
03) Osorterat / AD Skee C:4 (1759-1775) Bild 302 sid 597
« skrivet: 2011-10-06, 21:53 »
23. Bonden Johannes Olsson ifrån 3/5dels gårdsbruk i Tjöstad warit kyrkewärd i Stens fjärdingen för Åren 1767, 68 och 69, blifwet Crono Rättare nästledne wåhr, dödde hastigt ute på wägen på Söhle ägor af påkommit inwärtes Slag.
 
Enl. Svenska Akademiens ordbok var en kronorättare detsamma som en fjärdingsman

87
03) Osorterat / Tåsjö AI:9 1887-1899 sida 217
« skrivet: 2011-09-24, 10:20 »
'utfl. t. Amerika' ´vistas i Amerika'
 
hälsningar Christer

88
Karlskrona rådhusrätt. Arkivet finns vid landsarkivet i Lund. Bouppteckningarna verkar inte finnas skannade, men både SVAR och Arkiv Digital har skannat registret till bouppteckningarna.
Själva bouppteckningarna finns på mikrokort från SVAR. Hör med biblioteket i Karlskrona om dom har mikrokort över Karlskrona rådhusrätt.

89
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg, SCB födda 1868
« skrivet: 2011-09-19, 09:56 »
Det står Hörkself med hänvisning till sidan 218 i hfl. Där hittar Du familjen i volym A I: 19a.
 
mvh Christer

90
Orsa / Orsa AI:16 s. 187
« skrivet: 2011-09-18, 15:27 »
Hudwiksvall dvs Hudiksvall

91
Ja, jag slarvade där!

92
Cancellisten Jör: Smitt Jöran eller Jörgen antagligen.

93
Christina Mathesdotter dvs Kristina Mattsdotter.

94
Det ser ut som om dottern Carolina f. 1821 skulle kunna ha en annan mor, alltså dotter från Jöran Gustaf Högbergs tidigare äktenskap.
I så fall kan det stämma att Johanna Gustafva föddes oäkta och föräldrarna gifte sig senare. Det kan förklara att hon inte står som oäkta i hfl. Äktenskapet legaliserade barn före äktenskapet.
 
Kontrollera dottern Carolinas födelsenotis för att utröna om hon hade en annan mor. Leta i så fall upp Högbergs vigselnotis från första äktenskapet och även första hustruns dödsnotis.
 
Leta sedan reda på Högbergs vigselnotis för äktenskapet med Helena, det kan också finnas bilagor till vigselboken i serie H II.
 
Sedan kan det vara värdefullt att kontrollera om Johanna Gustafva finns med som arvinge i Högbergs bouppteckning. Oäkta barn ärvde inte sina fäder, men om de hade legaliserats genom föräldrarnas äktenskap, så bör hon finnas med.
 
Det kan vara svårt att få full klarhet, men försök!
 
mvh Christer

95
Mecklenburg / Mecklenburg
« skrivet: 2011-09-14, 12:32 »
Här finns mycket att hämta på svenska om släktforskning i Tyskland:
 
http://www.g-gruppen.net/
 
på engelska:
 
https://www.familysearch.org/search/collection/list#page=1®ion=EUROPE
 
på tyska (välj Kirchb?cher):
 
http://wiki-de.genealogy.net/Mecklenburg#Kirchb.C3.BCcher
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2011-09-14 13:06)

96
Hedvig Eleonora / Hedvig Eleonora, CI:16 sid 18
« skrivet: 2011-09-10, 11:02 »
Septembris 1774 No 171.
Maria Catharina, född d. 4, döpt d. 6 Sept af ???
Fader: Styrman Mathias Wahlberg.
Moder Hustru Maria Christ. Fernström.
Wittn. Kongl. Secret. Herr Joh. Casten Bökman. Fabriqveur Joh. Westlund. Madame Cathar. Elisab: Lundblad. Jungfru Margareta Fernström
 
Lycka till!
Christer

97
Hedvig Eleonora / Hedvig Eleonora, CI:16 sid 18
« skrivet: 2011-09-10, 10:09 »
Fader: Kusken Peter Hallberg.
Moder: Hustru Maria Catharina Wahlberg, 26 år gl.
Wittn: Åkare(?)-Enkan Lisa Jansdotter Lundberg. Barnmorskan Anna Christ. Norman, född Ekenberg.
 
Jag är något osäker på om det står Åkare-Enkan eller Läkare-Enkan, men 'Åkare' verkar mest troligt. Jämför Åkare i notisen ovanför.
Jag har aldrig sett att någon titulerats läkareänkan och en sådan borde dessutom ha kallats fru. Så det bör bli åkareänkan. Barnets far var ju också kusk!
 
hälsningar Christer

98
Efternamn H / Hallberg, Anna Carolina & Catharina Charlotta
« skrivet: 2011-09-10, 09:44 »
Det står flyttad til Twetaberg hos Asplund.
 
hälsningar Christer

99
Tyska dragonregementet / Tyska dragonregementet
« skrivet: 2011-04-25, 12:42 »
SVAR har skannade generalmönsterullor 1716, 1720, 1721. Originalen i Krigsarkivet.

100
18 - Immigration / Hitta immigrant från Norge-Hurdå?
« skrivet: 2010-12-17, 11:49 »
Födelseort och inflyttningsuppgifter finns angivna i församlingsboken.
I vigselboken finns kyrkbokföringsförsamling vid giftermålet angiven.
Din farmor ska finnas i inflyttningslängden och där står varifrån hon inflyttade. Det finns även en serie bilagor till inflyttningslängden, där flyttattest från den församling hon närmast kom flyttande ifrån. Den ska innehålla uppgift om födelseort.
Om Du inte vet när och vart hon flyttade, så börja med vigselboken, som har hänvisning till församlingsboken, där inflyttningsanteckning finns.
Kyrkböckerna bör finnas hos det landsarkiv, som förvarar vigselförsamlingens folkbokföringsmaterial. Folkbokföringsexpeditionen vid detta landsarkiv borde kunna hjälpa till, alternativt måste Du själv besöka landsarkivet.
Eftersom 70 års sekretess gäller, så är det förmodligen så att Du inte fritt får ta del av församlingsboken, om den också omfattar några år efter 1940. Personal bör ändå kunna hjälpa Dig med inflyttningsuppgifterna ur församlingsboken.
Vigselbok och flyttningsbok omfattas normalt inte av sekretess.
 
Finns Din farmor med på CD-skivorna som Sveriges släktforskarförbund gett ut Sveriges dödbok, Sveriges befolkning 1970 Och Sveriges befolkning 1980? Jag vill minnas att födelseorten finns med där.

101
Torhamn / Torhamn vigsel 1714
« skrivet: 2010-08-22, 17:56 »
Brunswijk kanske?

102
Torhamn / Torhamn vigsel 1714
« skrivet: 2010-08-22, 11:59 »
Jag menar att ortnamnet slutar på wijk.

103
Hjälmseryd / Hjälmseryd - bouppteckning 1755
« skrivet: 2010-07-27, 17:07 »
'Boßdell' i det här sammanhanget 'del av boet', dvs den del Ingeborg fick i arv.

104
Hjälmseryd / Hjälmseryd - bouppteckning 1755
« skrivet: 2010-07-26, 09:46 »
'Dottern Jngeborgz Boßdell'
Det som står efter 'Jnge-' tolkar jag som 'Sa:', dvs 'summa', sammanräkning av det som står ovanför.

105
Torsås / Torsås, CI:1 Vigsel 1642-12-11 - Otidigt sängalag
« skrivet: 2010-07-05, 11:08 »
Det står och vthgaf efft(e)r oerebroos besluut dvs Örebro beslut.

106
Efterlysningar / Berg, Ermes Fredrik, greve_
« skrivet: 2010-06-16, 15:26 »
Ätten von Berg var tydligen av grevligt tysk-österrikiskt ursprung och blev finländsk-ryskt grevlig 1856.
 
Om den förste greven von Berg i Finland står att läsa här:
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Friedrich_Wilhelm_Rembert_von_Berg
 
Eftersom han blev finländsk greve så finns släkten representerad vid Finlands riddarhus i Helsingfors. Det är möjligt att man har upplysningar om Ermes Friedrich Berg också.
 
http://www.riddarhuset.fi/sve/start/
 
sök under rubriken Ätter och vapen.
 
Rätt språk och rätt stad denna gång!
 
Lycka till!
 
mvh
Christer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2010-06-16 18:37)

107
Efterlysningar / Berg, Ermes Fredrik, greve_
« skrivet: 2010-06-15, 09:44 »
Från norska Wikipedia:
 
http://no.wikipedia.org/wiki/Alexis_Berg

108
Efterlysningar / Berg, Ermes Fredrik, greve_
« skrivet: 2010-06-14, 20:52 »
Jag sökte på Google. Det blev inga träffar på de namnformer Du använder, men eftersom adeln i Baltikum var till stor del tysk, så förtyskade jag namnet till Ermes Friedrich Berg, och vips så lyckades det. Prova det!
 
Flera av länkarna leder till sidor på estniska, men med lite fantasi så liknar det finska.........
Den mest intressanta länken är kanske:
http://www.misjon.ee/index.php?option=com_content&task=view&id=18&Itemid=27&lang =english
 
På estniska:
http://www.misjon.ee/index.php?option=com_content&task=view&id=18&Itemid=27&lang =estonian
 
Det rör sig om en recension av en bok som handlar om Ermes Friedrich Bergs son Aleksis Berg. Boken är skriven på norska(?) av Erik Kjebekk med titeln Selge Alt og Følge Kristus och handlar tydligen om sonens liv som missionär.
Fråga på Ditt bibliotek och be att man fjärrlånar boken. Det går även att få fjärrlåna från norska bibliotek om boken inte finns i Sverige.
 
Du har här också fått namnet på godset i Estland: Sangaste i Valga län.
 
http://www.mois.ee/english/tartu/sangaste.shtml
 
eller på estniska
 
http://www.mois.ee/tartu/sangaste.shtml
 
Ett riktigt sagoslott!
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin 2010-06-14 21:10)

109
Efterlysningar / Berg, Ermes Fredrik, greve_
« skrivet: 2010-06-14, 20:10 »
Kan det vara denne?
 
“31st May 1904 must have been a day of joy at Sangaste castle in south Estonia.  A first-born had come into the world.  His father was Count Ermes Friedrich Berg. . The newborn boy was named Alexis Friedrich, but already from childhood and later in life he was called Alik.”

110
'Eldenov' dvs Eldenow vid Greifswald i Pommern. Tydligen ett gammalt kloster, senare län.

111
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-02-26, 01:55 »
Det finns mantalslängder skannade från vissa tidsperioder.
 
Från tiden efter 1809 finns mtl skannade för vart 5:e år i finländska Riksarkivets digitala arkiv:
http://www.arkisto.fi/se/aineistot/
Helt gratis.
Mantalslängd heter henkikirja
 
Från tiden före 1809, kanske mest från 1600-talet, finns en del mtl skannade av Finlands släkthistoriska förening:
http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm
För att kunna se mantalslängder m.m. krävs medlemsskap, 15 euro/år. Kyrkböckerna är däremot gratis att läsa.
Betr. mantalslängderna, är materialet mycket ofullständigt och kvaliteten varierande.

112
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-02-25, 19:17 »
Pernå socken Hudö. Ligger strax söder om Lovisa.
 
Ett förslag!

113
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-26
« skrivet: 2010-02-25, 18:33 »
Saris socken heter numera Urdiala (fi. Urjala), en benämning som länge gäckade mig eftersom socknen åtminstone under 1600-talet kallades Saris.
Nedre Säxmäki härad, Saris socken: Hakolahti, Annula.
 
http://fi.wikipedia.org/wiki/Urjala
 
Numera i landskapet Birkaland.

114
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 25 december, 2011
« skrivet: 2010-02-11, 11:10 »
Karin Svensdotter var utomäktenskaplig dotter till Märet Olofsdotter f 27/12 1823, från Ytterberg nr 25 (äldre nr 13). Fadern var Sven Larsson f 1831, från Nål i gårn, Duvberg.
Uppgifterna finner Du i domboken 1852, Svegs tingslags häradsrätt.
 
Märet Olofsdotter förblev ogift livet ut.

115
Spekeröd / Spekeröd mantalslängd 1803 SVAR A0005816_00200
« skrivet: 2010-02-10, 15:21 »
'wässnehagen Nils Hermansson 46' ... 'utsäde'

116
03) Latinska uttryck / Jure senterit
« skrivet: 2009-09-18, 20:53 »
Jag tror att 'senterit' är en böjningsform av ett verb, men eftersom jag inte behärskar latin, så blir jag inte klokare av det.

117
03) Latinska uttryck / Jure senterit
« skrivet: 2009-09-17, 20:27 »
Föjande är hämtat ur saköreslängder för Jämtland 1631-1632 i Trondheim lensrekneskap:
'derhuos for dieris forseelse jore senterit dennem och begieret naaden och icke rettenn'
 
Texten är skriven på danska med gotisk skrift, förutom 'jore senterit' som är skrivet med latinska bokstäver.
 
Jag misstänker att 'jore' är felstavat, men texten är tydlig och lättläst.
 
Kan någon hjälpa mig med vad 'jore senterit' betyder?

118
Medelplana / Medelplana C:3 födda sid 83
« skrivet: 2009-08-26, 16:42 »
'Anders Larsson, Kirstin Andersdot(ter) i Knapeg(ården)'

119
Äldre ord A - K / Ferentin
« skrivet: 2009-07-15, 16:46 »
'ferentin' finns upptaget i SAOB med betydelsen ett slags sidentyg med inslag av ylle eller bomull.
Det står också att det är avlett av Ferrand, namn på uppflnnaren, en fa­briksidkare från Lyon.
 
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html

120
Stora Kil / Stora Kil
« skrivet: 2009-07-13, 16:47 »
Den första är tämligen säkert 'Botilsäter'.
 
Den andra möjligen 'utfattige och niuta Almosor'.

121
Fractura / Fractura humeri sinistra
« skrivet: 2009-07-07, 15:46 »
Operation blev det inte frågan om. Även nuförtiden opereras sådana armbrott normalt inte, utan armen får hänga i en 'slynga' på underarmen runt nacken.
Proppbildning, infektion, kallbrand, blödning m.m. kan ha tillstött beroende på hur skadan såg ut.
Om man tog sig för med oskicket att lägga patienten till sängs under längre tid, så ökade risken för lunginflamation och proppar markant. Normalt sett kan en patient med överarmsbrott sköta sig själv i vardagen med den friska armen.

122
Harmånger / Harmånger C: 2 död och vigda
« skrivet: 2009-06-27, 20:31 »
Om en änka eller änkling som hade barn gifte om sig, skulle ett arvskifte efter den döda tidigare maken/makan ske och varje barns arvpart bestämmas och utbetalas. Detta kallades avvittring och hade som funktion att säkerställa att barnens arv efter sin döda förälder inte blandades ihop med ev. barns i nya äktenskapet (dvs ev. halvsyskons) framtida arv.

123
03) Osorterat / Vigsel i Fänneslunda 1798
« skrivet: 2009-06-27, 20:23 »
Drängen Gunnar Trulsson från Christianstads Lähn och Winslöfs Pastorat med Pigan Ellica Andersdoter från Torpet Hult

124
Jättendal / Jättendal dödnotis C:3 1788 1049.24.12600
« skrivet: 2009-06-25, 11:22 »
Tjent flerstädes, dock warit mästadels hem(m)a hos sin Stjuf-Fader Bonden Hans Ericsson
 
med Husmannen Abraham Ericsson äfwen uti Dvästa. Haft i sitt ägtenskap 5. barn, bland hwilka en Son lefwer, men en Son och 3. döttrar äro döde.
 
Blef Enka 1751. d(en) 27. Maji, hwarefter hon sedan uppehållit sig i Dvästa, til dess hon 1784 om wåhren flyttadt hit til Frösten med sin Son Eric Abrahamsson, som här antog Hem(m)ans-Bruk

125
Harmånger / Harmånger AI:2 Hfl. 1766-73 s. 47 1522.13.72600
« skrivet: 2009-06-25, 10:16 »
Jag tycker att det står Bergsta. Märkligt nog, så finns byn bara noterad i hfl 1757-1766 och i kommunionbok 1764-1775 enl. SVARs sockenregister. Det är möjligt att platsen ingick i någon annan by, men det kan också röra sig om ett gränsfall, där byn senare tillhör någon grannsocken.
Hustrun är född i Djursta och en sådan by finns i grannsocknen Jättendal.

126
Schleswig-Holstein / Schleswig-Holstein
« skrivet: 2009-06-15, 20:34 »
'North Friseland Duchy of Schlesvig' motsvarar väl Nordfriesland (heter lika på tyska) och så vitt jag minns så betyder det öarna Helgoland och Sylt (S?ld) plus några ytterligare småöar. Tyskland är indelat i 'kretsar' och kretsen Nordfriesland omfattar idag även en del angränsande fastland i delstaten Schleswig-Holstein. Kungarna i Danmark var från 1400-talet till 1864 hertigar i Schleswig och Holstein och regerade i praktiken dessa i ett med Danmark. Det var därför inte alls ovanligt att slesvigska ämbetsmän, köpmän, borgare och militärer bosatte sig i den norska delen av Danmark-Norge. De danska besittningarna gick så långt ner som till dagens förorter i Hamburg. Stadsdelen Altona i Hamburg var till 1864 en dansk stad, den näst största efter Köpenhamn!

127
Socknar / Saltvik
« skrivet: 2009-06-11, 09:52 »
Av de barn som Ingemar anger ovan, så kan jag inte hitta döttrarna Josefina, Olga Maria eller Tyra i Hiski. Sonen Karl Johan Efraim finns inte heller med, men han var ju född i Stockholm och han var enda barn när familjen flyttade därifrån till Saltvik 1846.
 
Jag har haft tillgång till mikrokort av Saltviks kyrkböcker från SVAR, men den senaste kommunionboken slutar 1869. Jag har också sökt i mantalslängder i (Finländska) Riksarkivets digitala arkiv, med samma dåliga resultat. Bland Finlands släkthistoriska förenings skannade kyrkböcker finns ännu inget från Saltvik.
 
Jag funderar över om familjen kan ha pendlat mellan Sverige och Åland, eftersom familjen inte finns i kommunionböcker och mantalslängder, trots att barn föds i Saltvik, och barn saknas i Hiski.

128
Färila / Färila C:1 född 1726 133.61.75000
« skrivet: 2009-06-10, 21:12 »
An(n)o 1726 ??? 5. Sept(embris) föddes Handelsmanens Hindrich Malms, och Kierstin Mårtens doters i Kårböle oäkta barn Nils, döptes d(en) 12 D(it)o. faddrarne Anders Halfwardson i Storbyn, Hust(ru) Märta Larsd(otte)r i Kårböhleskog, Hans Erichsson i Weckebo, och Pig(an) Margeta Erichsd(otte)r i Wekebo dubio natus [?]engane????
 
Tyvärr kan jag inte tolka de tre sista latinska orden, men 'dubio' har väl med tveksam/tvivelaktig att göra, och 'natus' med födsel?
 
Ulla, om Du forskar i Färila sn, känner Du till den användbara boken:
Sveriges släktregister : Färila socken : släkthistorisk samling från Färila socken (X 9) Gävleborgs län / forskningsledare: K. J. Nilson utgiven 1957?
Den bör användas med försiktighet och har ett svårtillgängligt tabellsystem, men om vet vilken by det gäller, så går det med en del finurlighet att få uppslag för att komma vidare.
Fråga på biblioteket om man kan låna in den!

129
Socknar / Saltvik
« skrivet: 2009-06-10, 17:24 »
Tack och bock för det!
Där kom ett par ytterligare barn och uppgiften om de äldsta barnens amerikaemigration var också okänd för mig.  
 
Känner någon till om Saltviks kyrkböcker efter 1870 har filmats? Förvaras originalböckerna i pastorskansliet i Saltvik, eller i landskapsarkivet i Mariehamn?
 
mvh
Christer Kalin

130
Bergsjö / Bergsjö E:1 vigda 1755 2205.19.21500
« skrivet: 2009-06-09, 18:47 »
13. Erik Siöberg, Såldat Här i Soknen, 30 år g(ammal), föd af fram(lidna) Såldat folket i Gilstad och Bro Sochn i Wästmanland, Jöns Lustig och H(ustru) Anna, wigdes med af(lidna) bonde folkets i Lid Sochn och Mälpad, Jon Perssons och H(ustru) Karin Bencts doters dotter, Karin, 28 år, d(en) 29. Dec(embris), sedan han henne långt förut lägrat, och hon födt barn : och lofwade till morgongåfwa Tiugu d(aler) Kopp(ar)m(yn)t.

131
00 - Fosterbarn / Krigsbarn från Finland
« skrivet: 2009-06-05, 11:46 »
Pojken bör ha varit folkbokförd hos familjen ifråga. Därför skall han finnas i inflyttningslängd, församlingsbok och mantalslängd. Här gäller det att leta reda på Din farfars syster och se om pojken var bokförd i hennes hushåll. Om Du inte vet vilken adress hon bodde på, kan adresskalendrar och gamla telefonkataloger hjälpa till. En stadssjuksköterska kanske hade telefon på 1940-talet.  
 
Uppgifter om in-/utflyttning och födelseår/-ort skall normalt sett inte vara sekretessbelagda. Det är landsarkivet som har de handlingar du behöver. Om pojken var i skolåldern, så finns han ju också i skolans elevförteckningar i kommunarkivet.

132
Socknar / Saltvik
« skrivet: 2009-06-05, 10:58 »
Baumgarten i Haraldsby.
Målaren Karl August Baumgarten, född 21 nov 1818 i Katarina församling, Stockholm, flyttade 1846 från till Åland med hustrun Albertina Mattsdotter, f i Saltvik, och sonen Karl Johan Efraim.
Från år 1850, då han nämns som far till ett dödfött barn, återfinns han i Saltvik. Hustrun avled uppenbarligen och 1856 gifter han sig med Emilia Kristina Österlund, född 1834 i Finström. Därefter föds flera barn t.o.m. 1872, bl.a. Hjalmar Florentin född 1865 och han utvandrade och hamnade slutligen i Hassela, Hälsingland. Karl August och hustrun Emilia Kristina antecknas i varje födelsenotis som boende i Haraldsby, Saltvik, men familjen har inte kunnat återfinnas i mikrofilmade kommunionböcker eller skannade mantalslängder.
Enligt bouppteckningsregister tillgängligt genom Ålands landskapsarkivs hemsida, finns bouppteckning från år 1873 efter Karl August Baumgarten i Haraldsby, Saltvik.
Andra hustrun Emilia Kristina Österlunds härkomst går bra att följa.
 
Jag skulle gärna vilja få mera upplysningar om familjen Baumgarten.
Vart på Åland flyttade de 1846?
När & var avled första hustrun Albertina Mattsdotter?
Vad hände med äldste sonen Karl Johan Efraim?
Var bodde familjen 1856-1873, då alla anteckningar anger Haraldsby i Saltvik, men jag inte  kan hitta den där?
Slutligen, finns det kvar baumgartensläktingar på Åland idag?
 
mvh
Christer Kalin

133
Allmänt / Släkten Näs
« skrivet: 2009-05-25, 19:49 »
Boken finns vid några bibliotek i Sverige enligt LIBRIS eller bibliotek.se.
Ditt bibliotek kan lätt låna in den som fjärrlån för en liten fjärrlåneavgift. Dålig bibliotekarie som inte klarar det. Be att man söker i LIBRIS och bibliotek.se, så saken klar! Neka fjärrlån kan man bara göra när boken inte lånas ut från andra bibliotek.
Låna boken först. Sedan kan du ringa författaren om du vill köpa. Han finns på eniro i Östersund.

134
Allmänt / Släkten Näs
« skrivet: 2009-05-25, 13:44 »
I boken Resor med penna, pensel och palett av Erik J Bergström står en hel del om familjen Näs, kanske mest om fadern grosshandlare Nils Olof Näs, men även om Per. Något om donationer finns också.
Boken är utgiven 2008 av förf. på eget förlag, men den bör gå att fjärrlåna genom närmaste bibliotek.

135
Hjälmseryd / Hjälmseryd födde 1762 AD C:2 s. 401
« skrivet: 2009-05-25, 13:26 »
böld i bröstet som föregafs, men berättades derjemte warit plågad af en [??]äckelig stor swulst el. böld på sin mage. 56 år g.l wid pass. begrofs d. 20. Trinit:

136
Människor / Kvacksalvare Alb Wallström
« skrivet: 2009-05-06, 20:48 »
Det är Soln-Anders eller som vi säger 'Sörn-Anders'. Hans namn var alltså ANDERS Wallström. Bonde, mjölnare, kvacksalvare, nämndeman(!) m.m. Bosatt vid Solnans (Sörnas) kvarnställe, strax öster om nuvarande Svegs tätort. Han dog i början av 1920-talet.
Han dömdes för kvacksalveri, så nämndeman han var!
Blandningen & hostmedicinen 'Soln-Anders droppar' var legendarisk för att smaka illa! Den kom helt ur bruk när den blev receptbelagd på 1970-talet.
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 06 maj, 2009)

137
35 Äktenskap / Vigsel
« skrivet: 2009-05-02, 22:30 »
.... vilka var personerna som vigdes?
Du skriver 'i mitt fall'. Inte blev väl Du vigd av en kronofogde?
Jag uppfattar det som, att någon annan blev vigd på det sättet!
 
Rent teoretiskt skulle en kronofogde ha kunnat få vigselrätt, när borgerliga vigslar tilläts. Var det ändå inte så, att häradshövdingar och borgmästare var de första som fick borgerlig vigselrätt?

138
Det är inte helt oproblematiskt med vita handskar och åsikterna är delade även bland arkivanställda. Det KAN faktiskt vara så att risken för att skada dokument ökar med handskar. Man blir fumligare, det blir svårare att bläddra och risken ökar att hörn & kanter viks när handskarna är på.
Jag anser att handskarna fungerar bra, men de är värdelösa om jag behöver skriva på min laptop samtidigt som jag hanterar arkivhandlingar. Det verkar dock tveksamt att hänvisas handskar, som är så slitna att fingertopparna sticker ut genom hål!
Betr. den andra frågan som berörs om Ted Rosvalls hantering av dokument, att peka med penna (eller inte), så lärde jag mig ett bra sätt för länge sedan vid Rigsarkivet i Köpenhamn - peka med ett hörn av ett pappersark/en papperslapp! Helt ofarligt för arkivalierna.
Arkivtjänstemännens uppmaningar att använda handskar anser jag vara bra. Hur det görs säger väl mera om den enskilda arkivtjänstemannens syn på besökaren, än om den som råkat ta av handsken av glömska! Förutsättningen för sådana tillsägelser är dock att det skall gälla ALLA i forskarsalen, åtskillnadslöst.  
I det här sammanhanget vill jag ta upp oseden vid vissa arkiv att se mellan fingrarna med att besökare tar med ytterrockar, kappor, jackor, portföljer, datorväskor och ryggsäckar in i forskarsalen, utan att uppmanas att ta ut dessa. Detsamma gäller de stora handväskor som kvinnliga besökare ibland tar med sig.
Vissa besökare gör det av självklarhet, trots att det finns väl anslaget i forskarexpeditionen och på borden i forskarsalen att det inte är tillåtet.
Vissa arkiv hanterar det här på ett bra sätt, så att problemet undanröjs redan i forskarexpeditionen.
Jag anser att den principen skall gälla, att ingen beställning tas emot och inget arkivmaterial levereras till besökaren, förrän ytterkläder hängts av och väskor m.m. låsts in, åtskillnadslöst!
Det har diskuterats huruvida datorväskor ska få tas med in i forskarsalar. Självklart inte! Jag har en tämligen stor laptop och väskan är därefter. Jag har också en datorryggsäck. I bägge kan med lätthet dokument gömmas undan. Vi ska inte tro att arkivstölder inte längre förekommer, men förhoppningsvis sällsynt.
 
Enhetliga bestämmelser vid statens alla arkiv, vore mycket bra, därtill ett likartat bemötande om någon besökare inte följer bestämmelserna.

139
Hedvig Eleonora / Hedvig Eleonora, EIa:4
« skrivet: 2009-04-28, 09:56 »
Jennifer! I've sent some comments by e-mail.

141
Maria Magdalena / Maria Magdalena, Döda/begravning
« skrivet: 2009-04-27, 19:24 »
Krupp är en form av difteri - strupdifteri

142
Hedvig Eleonora / Hedvig Eleonora, EIa:4
« skrivet: 2009-04-27, 18:53 »
I don't think that this man dealt with taxes personally at work. I believe that he was a civil employee at the administration of that institution. He might have been a lower rank service man, who changed to another career, but I think that the remenberence of him as a 'Kings guard' has to do with the name of the institution.
The name was 'Kungliga Allmänna Magasinsdirektionen'. I forgot 'Allmänna'. A very home made and plain translation would be 'The Royal General Direction of Storehouses'. It might be the word 'kungliga', i.e. royal, that has caused an idea of a kings guard. This is just a theory. Doorkeeper would be more likely. A doorkeeper could also have tasks of a guard.
 
The hand in the lower paragraph is too weak to be read. I'm sorry!

143
Maria Magdalena / Maria Magdalena, Döda/begravning
« skrivet: 2009-04-27, 18:05 »
Läkarna jag frågade föreslår 'adenit(is) colli bilateral(is)'.
Det skulle i så fall betyda 'dubbelsidig halslymfkörtelinflammation'.

144
Maria Magdalena / Maria Magdalena, Döda/begravning
« skrivet: 2009-04-26, 08:46 »
'scarlatina' dvs schalakansfeber
'diphteria' dvs krupp
'adenit' dvs (lymf-)körtelinflammation
'bilateral' dvs på båda sidorna
Tyvärr kan jag inte tolka vilken typ av adenit. Ordet 'bilateral' på fjärde raden har med adenit att göra.
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 26 april, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 26 april, 2009)

145
Hedvig Eleonora / Hedvig Eleonora, EIa:4
« skrivet: 2009-04-26, 08:28 »
'Wachtmästaren vid Kgl. Magazins Directionen' i.e Vaktmästaren vid Kungliga Magasinsdirektionen.
 
You can read about that institution here at 'Magasinsstaten':
 
http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=nfbq&page=0244
 
It was a state institution dealing with the taxes paid in corn. There were store houses all over the country for that purpose.
 
'Vaktmästare' means guard, caretaker, porter, attendant. I would guess 'porter' or some kind of lower clerk at the direction in Stockholm.
 
The bottom signatures are those of the two who guaranteed that the spouses weren't already engaged with someone else, not in too close kinship, did willingly marry, of legal age etc.
Note that this document was written some time before and not at the marriage.
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 26 april, 2009)

146
Örtofta / Örtofta CI:1 (1720-1806) sid 26
« skrivet: 2009-04-07, 11:09 »
Fer: 2da Paschatos = Feria secunda Paschatos dvs annandag påsk.
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 07 april, 2009)

147
Äldre uttryck / Låtit uppbjuda
« skrivet: 2009-03-31, 14:51 »
Kungöra på tinget/i rådhusrätten för att få lagfart.
En hemmans-/fastighetsöverlåtelse skulle uppbjudas på tre olika ting, vanligen tre i rad, för att den person som hade något att erinra mot överlåtelsen skulle kunna göra det. Det kunde vara någon som ansåg sig ha bördsrätt till hemmanet, eller någon som ansåg sig ha ekonomiska krav på gården, t.ex. tidigare outlösta syskon, inteckningar för skulder. Om ingen protesterade (klandrade) kallades det att uppbudet beviljats oklandrat eller klanderlöst.
Ett år efter det tredje uppbudet begärde den som sökt lagfarten ett fastebrev och genom detta fullbordades rättshandlingen d.v.s. han/hon fick lagfart som vi säger numera.
Det här förhållandet gällde fr.o.m. 1734 års lag som trädde i kraft 1736. Tidigare hade antalet uppbud m.m. varit annorlunda.

148
Östra Gerum / Östra Gerum - dödsnotis 1718
« skrivet: 2009-03-27, 09:22 »
Det står mycket riktigt 'Biörnsons' som Christina angett, men förnamnet är nog 'Töris'. I praktiken är Töris och Töre former av Tyrgils.
 
mvh
Christer

149
Särna / Särna, Dödsbok F:1, 1734
« skrivet: 2009-03-10, 14:48 »
Moderns namn ter sig mycket underligt. Möjligen kan det utgöra en rättelse av felskrivning. Som jag ser det är det främst två namn som är möjliga i Lillhärdal vid den här tiden. De är Maria och olika former av Margareta (dvs Margit/-et, Margeta, Märit/-et, Märeta, Marit/-et, Mareta m.fl.). Andra namn som användes vid den tiden var Malin/Malena. Längre än så räcker inte min fantasi f.n. Inga av dessa namn ser ut att passa.
Har Du kontrollerat vad Olof Joenssons egna döttrar hette?
 
Olof Joenssons hustru hette Anna Andersdotter. I vigselnotisen 25 juni 1693 kallas hon 'Måg Anna Andersdotter i Serna'.
Finns/fanns det någon gård 'Måg' i Särna. Annars finns det en gård 'Mågas' i Sunnanå, Lillhärdal.

150
Norrbärke / Norrbärke C:1 Vigda 1661
« skrivet: 2009-03-10, 12:53 »
'Sahl(ig) Sigfridz effterlef(werska)' med viss tvekan för början av Sigfridz.

151
Embolia / Embolia arteria pulmonalis
« skrivet: 2009-03-07, 21:38 »
På sista raden skulle det kunna stå 'trombosis cruris dx'. 'trombosis' i så fall något märkligt skrivet, men inte alls osannolikt.
Betydelsen skulle då, rätt och slätt, bli 'blodpropp i höger underben'.
Om proppen sedan gav sig iväg eller om flera proppar bildades, så rimmar det bra med det som står på första raden, dvs blodpropp i lungpulsådern.

152
Lannaskede / Lannaskede - gästgiveri
« skrivet: 2009-03-06, 10:22 »
Sonen heter nog Joen Larsson och dottern helt riktigt Marja. Observera att j ofta skrevs i stället för i. Marja är alltså detsamma som Maria. Det är alltså ett alternativt skrivsätt. Hur man egentligen sa, vet vi dessvärre inget säkert om.

153
Lannaskede / Lannaskede - gästgiveri
« skrivet: 2009-03-05, 19:15 »
'Brönjelsson' dvs Bryngelsson på dagens språk.

154
03) Latinska uttryck / Cum uxore
« skrivet: 2009-01-21, 22:04 »
cum uxore = med maka.

155
Visst står det ryttare och detsamma året innan. Man ser också att det saknas streck i mankolumnen, dvs den första kolumnen. Knektar var befriade från mantalsavgift för sig själva, men inte för sin familj.
Han kanske var ryttare i något värvat regemente. Dessa tillhörde inte indelningsverket. Det kan förklara varför det inte fanns någon soldatrote på Hult.

156
Bringetofta / Bringetofta - flyttningar 1790-tal
« skrivet: 2008-12-03, 12:47 »
1796 Lämarp, kan det avse Lämnarp?
1798 Bringetofta Sockenstugo Kam(m)are
 
mvh
Christer

157
Multrå / Multrå
« skrivet: 2008-11-23, 17:45 »
Visst står det Anna på bilden ur förhörsboken ovan.
 
Mod. Anna Jacobsd.r 1680.
 
Bilden ur dödsboken är alltför otydlig för att kunna läsas

158
Hjälmseryd / Hjälmseryd - dödsnotis 1777 med mycket info
« skrivet: 2008-10-27, 15:29 »
ty han war född 1697
s???? de blef(wo) gifte 1719 d(en) 10 Maji at de lef(w)at ihop öf(w)er 54 år. Haft allenast 2 barn

159
Sventorp / Sventorp - födelsenotis 1708
« skrivet: 2008-10-03, 08:27 »
'Anders Dagses(?) dotter Maria. witne: Gunnar i Hultet. Hans ibidem. Helis döttrar på Nordskogen. Oluf Jonss(ons) hustru på Knistadz Torpen: Corporalens dotter i Krogen Brijta; och Oluf Jonss(ons) dotter Margareta'
 
Märkligt namn 'Anders Dagses', men det ser ut att stå just så.
 
mvh
Christer

160
Näsby / Näsby
« skrivet: 2008-09-30, 20:08 »
d. 13 aprilis Wigdes drängen Johan på Flishult med Pigan Sara thersam(m)astädes. Ingen Morgongåf(w)a för fattigdom skull
 
mvh
Christer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 30 september, 2008)

161
Kall / Kall Döda Gid:2220.1.7000
« skrivet: 2008-09-25, 20:23 »
sjelfmördare medelst skerning i halsen - dock i sinnessvaghet

162
Det ska nog vara intet tecken till våldsam död.

163
Kyrkefalla (Tibro fr. 1947) / Kyrkefalla - födelsenotis 1734
« skrivet: 2008-09-23, 09:33 »
d(en) 19 octobr(is) föddes Benchtz(?) barn i (...)åhrberg och döptes d(en) 20 Kallas Jonas M:f: (mannens faddrar?) her Bokhållare Lundin, mäster (...). h:f: (hustruns faddrar?) Ingrid Lundin. h(ustru) Maria wed bruket. pig f. catrina och maria i bruket.

164
Ja, ett försök:
F(ader) Carl Damberg (namnet ser faktiskt ut att ha ändrats till Danberg) i stora Björstorp m(oder) Buka(?) g(ud)m(or) P(?) Jungrens h(ustru) Maria Fogelberg i Sörtorp (eller Körtorp?) w(ittnen) Bolin i Munkeslogen(?) Anders i lilla Biörstorp drängen Anders i Calsberg
 
Moderns namn Buka verkar märkligt. Möjligen kan det stå Brika eller Bicka, men det blir inte bättre av det. Vad heter modern i husförhörslängden? Hade paret flera barn och vad kallas modern där?

165
Mo / Mo Myskje
« skrivet: 2008-09-23, 08:44 »
Något förkortat till det viktigaste:
dödde Socknemannen Erik Jonsson i Myske född 1715 d. 3 Maj i samma by Fadren Bonden Jon Erkson(!) Modren hustru Margeta(!) Olofsdotter, . . . warit jemt i Föräldrarnas hus, gifte sig första gången år 1743 med Hust. Margeta Larsdotter, som dödde 21 Maj 1749, haft tillsamman 3 flickor, 2ne döda, gift andra gången d. 28 Decemb. 1749 med sin sörjande änka hustru Margeta Olofsdotter, haft med henne 2ne barn 1 son och en dotter, som lefwa, war i följe med förgående  Jon Persson i Tyby och drunknade med honom på sama dag och ställe sedan han lefwat Christel(ige)n i 4?

166
03) Osorterat / Läshjälp Sanne C:2 s116
« skrivet: 2008-09-19, 18:20 »
Mantalslängd 1734 Wattneröd husman Rasmus Frisk dragon. Men står det verkligen Wattneröd på bilden?
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 19 september, 2008)

167
Stora Malm / Stora Malm A1:6B s.44 Gid 2128.35.100400
« skrivet: 2008-09-19, 13:31 »
T Prestegd:, det skulle kunna betyda till prästgården.

168
03) Osorterat / Läshjälp Sanne C:2 s116
« skrivet: 2008-09-19, 13:20 »
Det ser ut att stå Rasmus Friskz och då blir alltså faderns efternamn Frisk. Bostadsortens namn kan jag dessvärre inte läsa, men det verkar sluta på -rödh, som väl många ortnamn i trakten gör. Finns inte ortnamnet på flera ställen i samma bok, som jämförelse?

169
Garpenberg / Garpenberg födelsebok 1712
« skrivet: 2008-09-17, 21:22 »
Grufbacken kanske?

170
03) Osorterat / Läshjälp i Sanne
« skrivet: 2008-09-17, 21:11 »
Anders Johansson ifrån Lööfåhsen, copulerad med Änck(an) Ährlig och gudfruchtig Hustru Kirstin Giödesdotter ifrån Hälltanne (eller Hålltanne?).

171
Knäred / Knäred GID 1813.15.64900 Döde 88-26 s.284
« skrivet: 2008-09-12, 21:17 »
een Ährlig danneman

172
Knäred / Knäred GID 1813.16.75700 Döde 27-45 s.100
« skrivet: 2008-09-12, 21:14 »
Det står ingen dödsorsak, utan een Ährlig danneqwinna.

173
Knäred / Knäred GID 1813.19.1400 Döde 1767-99 s.44
« skrivet: 2008-09-11, 19:01 »
Det står 'Afsk:', dvs. avskedade. Det betyder inte att han fått sparken. Han kan själv ha ansökt om avsked eller avgått p.g.a. t.ex. ålder. Han bodde i Trälshult, jmf. motstående sida!

174
Synnerby / Synnerby - födelsenotis 1753
« skrivet: 2008-09-11, 18:35 »
Kan det stå 'Nils Anderssons barn på Tweta'? Det är bara en gissning.
Det andra frågetecknet ter sig mera mystiskt. Det verkar stå 'Mansf: Måns Andersson'. Om Du tittar noga, så står det ang. övriga dopvittnen bl.a. 'hustf: Elin Bryngelsdotter' och 'Pigf: Maria Pettersdotter'. Vad detta 'f' kan vara förkortning av, det kan jag inte lista ut. Vad står det i omgivande notiser? Är det något genomgående fenomen?

175
Skövde / Skövde - dödsnotis 1784
« skrivet: 2008-09-11, 18:14 »
'fattig Enka i Stad(en)'

176
Skövde / Skövde - dödsnotis 1765
« skrivet: 2008-09-07, 21:59 »
Sven Landgrens i staden hustru.....

177
Norra Härene / Norra Härene - vigselnotis 1774
« skrivet: 2008-09-06, 17:17 »
Ryttaren Joh: Holmgren Enkja Stina Eliædr i Hoby.
Det ser ut att stå 'Holmgran', men ett sådant namn var nog inte brukligt på den tiden, så jag håller på 'Holmgren'.

178
Fjärås / Fjärås födde 1716. 1792.41.674
« skrivet: 2008-09-05, 22:06 »
Det står nog Thore olßon på Höögen.
 
I 1716 år mantalslängd för Fjärås finns På Högen Tore olhß(on) med hustru och sonen Oluf; Anders olhß(on) med hustru; Oluf Anderssons änka med drängen Anders.
Hustrurna och änkan namnges inte.
Detta är samtliga som det betalades mantalspenningar för detta år. Fler personer fanns troligen i hushållet, säkert barn.
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 05 september, 2008)

179
Fjärås / Fjärås födde 1716. 1792.41.674
« skrivet: 2008-09-04, 21:19 »
'Höögen' kan det nog stå.

180
Landskap: Egentliga Finland / Nådendal
« skrivet: 2008-09-03, 19:14 »
Nils Oldberg tullinspektor i Nådendal, dog 1764 i ”Stor-Lächtencorfwa” i Nådendal.
I bouppteckningen samma år uppgavs att han ägde en gård ”wid Tawaste Tullhuset belägen, Röda gård kallad”.
 
Känner någon till var Stor Lächtencorfwa och Röda gård vid Tawaste Tullhuset låg i Nådendal?
Jag har inte kunnat hitta något om Lächtenkorva/Lähtenkorva på Internet.

181
Det står nog Tjänäs. Jämför 21 april på samma sida Tjänäs ägor.

182
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2009
« skrivet: 2008-08-19, 17:00 »
Jag har skrivit av husförhörslängden Sveg AI:1 från originalet på den tiden det gick an att använda original.
s. 242 Ytterberg nr 15
hust. Ingebor Swensdotter f. 1734
 
s. 229 Ytterberg nr 3
Ænk Fastren Segrin Ersdotter f 1713 död
 
Per Olofsson f 1765 på gård 8, gäller det Ytterberg? Där verkar han inte finnas.

183
Malmö Sankt Petri / Malmö St Petri GID 1313.133.37500 LIB:2
« skrivet: 2008-08-18, 14:32 »
Oj, det var svårt! Jag kan inte latin, men är van att läsa äldre danska texter, med eller utan latinska ord. Det här uppfattar jag som en standardfras vid egenhändig namnteckning.
 
Ego Joa(n)nes Septemus manu hac p(ro)pria j Ascribo.
Septemus är nog en latinisering av Siundesen, Siunde = den sjunde = septem. Jag är osäker på avslutningen av ordet.
 
Det skulle alltså kunna bli 'Jag Johannes Sjunnesen här med egen hand tillskrivet'. Bokstaven 'j' före Ascribo vet jag inte vad den kan ha för betydelse.
Någon latinkunnig kanske kunde korrigera mig.
 
mvh
Christer
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 18 augusti, 2008)

184
02) Militära rullor / Västmanlands regemente, gmr 1851
« skrivet: 2008-08-14, 08:14 »
fått blessur med fransk stavning av blessyr och med kort och långt s i mitten. Alltså, blivit skadad i fält.

185
Övergran / Övergran, C:4
« skrivet: 2008-07-26, 20:41 »
Jag gissar att det är förkortningar för Prästgården
'torparen under Prästgården Eric Olsson Pigan Lisa Matsdr i Prästgården'

186
Windows Vista / Windows Vista
« skrivet: 2008-07-21, 11:39 »
Jag har använt Mozilla/Firefox i många år. I mångt har man legat före Explorer. Numera kan jag inte yttra mig, eftersom jag sällan använder Explorer. Det går utmärkt att ha både Firefox och Explorer på samma dator, t.o.m. att anväda båda samtidigt.
Du behöver inte ladda ner Mozillas e-mail-läsare, utan bara webläsaren Firefox om Du vill.
 
Jag använder Firefox med Vista utan problem med Lantmäteriets kartor.
Firefox finns i svensk version.
Prova här: http:
http://www.firefox2.com/se/
Det vore synd om Du skulle gå miste om den gratis guldgruva, som kartorna är!

187
18) Danska / Dansk text 1620-tal
« skrivet: 2008-07-19, 17:14 »
Ett försök: Jnndester Som Er till huuse Hoes Anndre, Och icke Brugger Auffuell

188
Irsta / Irsta vigselbok E:1 1749, GID: 2344.9.9700
« skrivet: 2008-07-17, 16:35 »
Det står 100 d(ale)r K(oppar)m(yn)t.

189
Gottröra / Gottröra dödbok 1788, GID: 2505.5.92700
« skrivet: 2008-07-01, 09:26 »
'instängd i en badstuga där hon eldade och länge låg' är mitt förslag till en del av texten.

190
Falu Kristine / Falu Kristine C:7 1758-1767 (GID: 174.91.88700)
« skrivet: 2008-06-13, 17:10 »
Lite kan jag hjälpa till med:  
 
Smält(aren) Pehr Nilss(on) Nordbergz på g(amla) H?? Son
Christnat he(m)ma af H(er)r Joh: Erelius
Kyrcktag(en) d(e)n 14. augusti af d(it)o
Faddrar
gd. Carl Öland dess Hustru
Bengts Anders Ersson dess H(ust)r(u)
 
Vad det var för ställe han bodde på, eller var smältare vid, kan jag inte tyda. Det är en förkortning och ser ut att börja med H. gamla Hyttan ligger väl nära till hands, men det är en ren spekulation.

191
00 - Arvsfrågor / Bouppteckning - arvsberättigade?
« skrivet: 2008-05-12, 22:14 »
Utomäktenskapliga barn var inte arvsberättigade efter sina fäder. Detta ändrades först i modern tid. (på 1960-70-talet?)
Ett utomäktenskapligt barn blev arvsberättigat efter modern först under första hälften av 1800-talet, jag minns inte årtalet säkert där heller.
Det hände att saken reglerades genom testamente istället.

192
Västra Vingåker / Västra Vingåker Brita i Stora Målke
« skrivet: 2008-05-11, 09:47 »
Karl-Arne!
 
Ett bra sätt att förbättra kunskaperna i handskriftsläsning, är att läsa dokument med längre, löpande text. Jag brukar föreslå dömböcker, gärna text med ett innehåll som kan fånga intresset lite extra t.ex. brottsmål, men andra saker inför tinget går också bra. Kyrkböckernas notiser är ju oftast korta och innehållet stereotypt. Då blir dombokstext bättre som övning. Det kan vara bra att välja en välskriven 1700-talstext till en början, dvs. snyggt och tydligt skriven. 1600-talstext är i allmänhet inte svårare att läsa, men är ofta skriven med mindre text. Det är inte alltid en nackdel, då en stor & yvig text ibland kan vara svårtolkad. När det gäller skrift från första hälften av 1800-talet, tycker jag personligen att den ibland kan vara  svårtolkad p.g.a. att den ofta har urartat strax före övergången till latinsk handstil.
 
Om Du har möjlighet att ta papperskopior, eller digitalfotografera, sidor ur domböcker, och sedan skriva tolkningen direkt på kopiorna under arbetets gång, så kan Du ta en stund nu & då med texten, ungefär som man löser korsord. Det finns inte så mycket skannat domboksmaterial ännu, men på mikrokort finns det mycket. Jag vill därför påminna om möjligheten att ta papperskopior av sidor från mikrokort. Det är de statliga arkiven och SVAR, som gör kopiorna. Kopiorna är dyra, men några kanske Du kan köpa? Det är viktigt att välja sidor som har bra kvalitet på mikrokorten. Det går förstås lika bra att läsa mikrokorten i läsapparat och skriva ned tolkningen på ett block. Det går faktiskt att ta hyfsade digitalfoton av läsapparatens bildskärm!
 
Ett bra sätt när man kört fast, är att titta på kringliggande text i volymen och jämföra liknande bokstäver och ord, som ibland kan vara tydligare skrivna där.

193
Västra Vingåker / Västra Vingåker Brita i Stora Målke
« skrivet: 2008-05-09, 21:10 »
Av det som syns av texten står det:
- - -
Erik i Sohlberga.
dito en gamal Pijga.
 
Dom 1 Post Nat.
hustro brijta i St: Molka.
Carls Son i wrettestadh.
Swän Hammarsmed och des hustro
brita ifrån S. Spånga. (S. Sfånga?)
 
Anno 1698
Dom: 1 Post Circumcis.
- - -
 
Dominica 1 Post Circumcisionis Domini betyder 1:a söndagen efter Herrens omskärelse dvs. 1:a söndagen efter nyårsdagen.
 
Jag hävdar bestämt att hela notisen under Dom 1 Post Nat inte rör denna hustru Brita i Stora Målke, utan fem olika personer. Utan att ha sett boken eller sidan i sin helhet, vågar jag påstå att det faktiskt skulle kunna röra de personer som begravdes just den söndagen, även om det verkar lite långsökt betr. Swän Hammarsmed med hustru.
 
Carl i Wrettestadh kunde mycket väl ha haft flera söner, som döpts eller begravts. Längst ned på den beskurna raden verkar det kunna stå Erik Carls Son i wrettestad
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 09 maj, 2008)

194
Västra Vingåker / Västra Vingåker Brita i Stora Målke
« skrivet: 2008-05-09, 10:19 »
Dominica I post Nativitatis dvs 1:a söndagen efter juldagen
 
Svårt att säga vad det betyder betr. hustru Brijta. Så gamla ministerialböcker kan ibland ha mycket knappa uppgifter.
Det rör nog inte Britas födelseår, för vem föds som hustru? Snarare möjligen begravda, eller är det blandade uppgifter döpta, vigda och begravda utan särskild rubrik? Nattvardsgäster verkar heller inte troligt.

195
Hultsjö / Hultsjö - dödsnotis 1798
« skrivet: 2008-05-07, 22:15 »
stupade Hästen står det nog.

196
Toarp / Toarp
« skrivet: 2008-05-04, 19:12 »
Svårt att se längst till höger, men en bit på väg kanske:
 
d(en) 22 (28?) otober Christnadez Peers barn i från Öfrarp döptes Anders.
Moderen Hustr(u) Kierstin Påfuels do(tter)
Hustr(u) Karin Påfuelsdoter i Löfuask(og?)
baret Wijtne Anders i Skijuarhu(lt?)
Swen i Cronogården Pijgor Mallin
Jngrin och Karin ifrån Ammarp

197
Skepperstad / Skepperstad - vigselnotis 1769
« skrivet: 2008-05-04, 17:57 »
Det ser ut som om han hette Ästen eller möjligen Östen, men jämför första bokstaven i förnamnet med Änkl.
 
Hans efternamn läser jag spontant som Jonson, inte Svensson, och han kom möjligen från Löneslätt. Det finns en sån ort i trakten, i Hultsjö sn. Märkligt att inte socknen är utskriven om han kom utifrån.
Maria Ericsdotter kom väl från Karstorp?
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 04 maj, 2008)

198
Vallsjö / Vallsjö - födelsenotis 1718
« skrivet: 2008-05-01, 20:49 »
Ja, Glömsjö by i Nävelsjö finns i Svensk ortförteckning 1980, så det stämmer följdaktligen.

199
Vallsjö / Vallsjö - födelsenotis 1718
« skrivet: 2008-05-01, 10:14 »
Ett förslag:
Vppå 4:de Söndagen effter Trettonde dagen christnades Jönßes lille Son i Söra Hulta Kallades Johan, Faddrerne Niels i Backgård(en), Lars i Söra Hulta Ib(ide)m Johan, d(rängen) Peer Börßon. Hust(ru) Karin i Söra Hulta bar honom til dopet, dottern Annika och Sara i Backgård(en) twänne pigor ifrån glänzsiö Nafwelsiö S(ocke)n.
 
Jag är osäker till min tolkning av Glänzsiö, men det borde gå att se i ortsregistret i någon husförhörslängd från Navelsjö.
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 01 maj, 2008)

200
Vallsjö / Vallsjö - dödsnotis 1766
« skrivet: 2008-04-29, 22:16 »
Johan Jonson uti Söra Hulta.........dödde af mattande siuka

201
Tveta / Tveta födelselängd C:3
« skrivet: 2008-04-22, 23:32 »
'Kiaruds Mon fadren angifven franz Qvilling modren Enkan Kierstin fadrar Jonas Nilsson och Sara Nilsdr(?) fran Karudstorp'

202
22) Tyska / Schleswig-Holstein
« skrivet: 2008-04-22, 21:37 »
Om jag bygger på Olles början, så skulle det kunna bli:
 
D. 31 Jul. sind Hans Wentorps beide Söhne aus [Megensdorf?] als Zwillinge von H. Graven[....] getaufft. Nemlich der ältere und erstbebohrene Jochum. dessen Gevattern sind Heinrich Klüver,
 
Alltså inget om den yngre tvillingen Mattias.

203
'Oloff Gullichson' skulle jag gissa.

204
Allmänt om arkiv / Avgifter till arkiven
« skrivet: 2008-03-29, 09:03 »
Vid landsarkivet i Östersund upplyste man mig i vintras, att kopior av bouppteckningar från 1900-talet lämnas helt kostnadsfritt, oavsett syfte eller ev. släktskap med den avlidne. Man uppgav att det är domstolsverket som står för kostnaden.
Jag utgår ifrån att detta gäller i hela Sverige.
 
Bouppteckningar kan beställas via internet från alla landsarkiv.
Min släkting i Minnesota beställde kopior från landsarkivet i Härnösand på detta vis och de levererades med post helt kostnadsfritt.

205
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2009
« skrivet: 2008-03-19, 20:51 »
Jag har tidigare fjärrlånat boken, som egentligen heter Släkthistorisk samling från Forsa, X8 och Hög, X20 socknar inom Gävleborgs län / red. av Tore Sundberg.
Biblioteket i Hudiksvall har 9 exemplar av boken, varav 3 st vid huvudbiblioteket. Gävle stadsbibliotek har 2 ex varav det ena är referensexemplar.
 
Här finns alltså möjlighet att fjärrlåna genom hembiblioteket!

206
Bildgåtan - Övrigt / Vad hade farfar för bilar?
« skrivet: 2008-02-24, 20:41 »
Det slår mig att det finns fordonsregister. På den tiden bilarna hade länsbokstäver, så tror jag att fordonsregistret sköttes av resp. länsstyrelse, i det här fallet länsstyrelsen i Älvsborgs län. Står det F på ett par av bilarna, eller har alla P (Älvsborg)?
I fordonsregistret registreras bilmärke, årsmodell och vilka ägare bilen haft.
 
Kontrollera med landsarkivet i Göteborg om man har det fordonsregister som är aktuellt.
 
(Meddelandet ändrat av christerkalin den 24 februari, 2008)

207
Bildgåtan - Övrigt / Vad hade farfar för bilar?
« skrivet: 2008-02-24, 20:15 »
Årsmodeller klarar jag inte. Bilmärken & modeller i övrigt är lättare.
 
1) Volvo PV - delad framruta? Kan det vara 444, annars är det en 544:a.
2) Renault Dauphine.
3) SAAB, möjligen modell 92 (inte årsmodell!)
4) Simca, tänkte jag spontant, men jag är osäker. Peugeot for också genom huvudet.
5) För tankarna till någon Opel-modell, men osäker.
6) & 7) Opel Kadett.

208
Grovare socken / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2008
« skrivet: 2008-02-23, 09:42 »
Ett förslag, med viss tveksamhet!
 
Hustrun gam(mal) ock siuk(elig) samt sängliggande. Son Anders Hust(ru) Anna j lyckian gör ej tienst

209
Språk / Kulestenspiller
« skrivet: 2008-02-22, 23:04 »
http://www.aabne-samlinger.dk/naturvejlederne/kurser.asp
 
På Feddet blev der i over 50 år gravet efter kugleflint. Kugleflint er flintesten som er kuglerunde, og som tidligere blev brugt i industrien til at knuse cement og farvepigmenter. Kom til Fiskerhuset og hør historien, se båden der fragtede flinten, og prøv selv at bruge kugleflinten til at knuse krydderier og kalk.

210
Språk / Kulestenspiller
« skrivet: 2008-02-22, 22:03 »
http://ordnet.dk/ods/opslag?opslag=kugleflint&submit=S%F8g
 
kuglesten=kugleflint
 
Kugle-flint, en. (jf. -sten; geol.) om runde flintknolde af størrelse som hønseæg, der findes ved Møns og Stevns klint og anvendes ved cementfabrikation. BerlTid. 30/11 1904.Aft.1. sp.5. Hage.4451.

211
Convalescentia p(ost) febris gastrica & melancholica
 
= återhämtande efter gastrisk feber (ospecifik benämning för olika slags infektioner med magsymtom) och melankoli (svårare typ av depression)

212
03) Osorterat / C.2 Litslena, s259 GID 2249.46.106700
« skrivet: 2007-08-19, 19:45 »
Jag tror att det står Norrby Sn och Sörbeck.
Enl. Svensk ortförteckning 1980 finns en by Sörbäck i Norrby förs., Västmanland, numera i Sala kommun.

213
Taufregister blir nog dåbsbog eller dåbsregister på danska, dopbok på svenska.
 
Det är frapperande hur lika modern tyska satsbildning, stavningssätt och grammatik texten i Dina här avbildade dokument är! Skriften är givetvis en helt annan och svår att läsa.

214
Om Du söker på Google på 'jakobi' och 'stettin' så hittar Du flera bilder på Sankt Jakobikyrkan i Stettin.

215
Ett försök:
 
[...] Copulationregister der hiesigen St. Jakobi Kirche wurde der Brautigam [...] Johann Friederich Retzloff mit seiner verlobten Braut Jung[..] Charlotte Friederike Bannatz (?) am f?nften 5ten November des Jahres Ein Tausend Acht Hundert Ein und Dreissig /1831/ ehelich verbunden und Kirchlich eingesegnet.
 
Solches und da? vorbenanntes Brautpaar zur Zeit ihren ehelichen Verbindung das heilige Abendmahl geno?en haben bezeuget der [...] gemä? unter beidr?cktem Kirchensiegel
 
[...] Juni 1841
 
Fischer
Prediger am St. Jakobi

216
Lackalänga / Lackalänga, GID 1289.15.34400
« skrivet: 2007-07-28, 21:55 »
Har Du kontrollerat död- och begravningsboken i de församlingar som fanns i Lund vid den här tiden? Där han alltså skulle ha blivit begraven.
Om han hade tagit sig av daga, så finns det ett mål om det vid häradsrätten, där självmordet skedde, eller vid rådhusrätten i Lund, om det nu kunde vara där det hände.

217
Lackalänga / Lackalänga, GID 1289.15.34400
« skrivet: 2007-07-28, 11:11 »
Texten är otydlig men jag gissar att det står Blef afförd till Anatomie-salen och jordfäst i Lund.
 
I så fall blev han obducerad vid universitetet. Jag kan inte läsa den övre notisen. Dog han på något ovanligt sätt?

218
Bokstäver och siffror / Bokstaven æ i svenskan
« skrivet: 2007-07-19, 23:12 »
Jag har hittat Bæckström i Hälsingland vid mitten av 1700-talet.
Nu är vi alltså på kärnsvensk mark. Någon orsak till stavningssättet har jag inte funnit.

219
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2007
« skrivet: 2007-07-18, 21:04 »
Spontant uppfattar jag betydelsen i det första citatet som med villkor att ta den efterlevande änkan där till hustru. Det andra citatet bör betyda ska få veta vad han ensam, biskopen till förakt, förtjänar - fortfarande lite dunkel betydelse. Sammanhanget kanske ger bättre förståelse.

220
Det finns ingen församling som heter Bergsjö i Västernorrlands län.
Däremot finns Borgsjö. Det är lätt att läsa fel, särskilt om läsningen sker på mikrokort.
Borgsjö är eget pastorat
Om Du vill leta på kartan så hittar Du lätt järnvägsknuten Ånge, som ligger i Borgsjö.

221
Söderhamn / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2007
« skrivet: 2007-03-09, 14:52 »
Fältskär.
 
I en notis 1766 från Sveg i Härjedalen uppges att en kvinna p.g.a. opasslighet i ena knät måst lämna sin tjänst och legat under fältskärs hand i Söderhamn.
 
Känner någon till vem denne i Söderhamn verksamme fältskär kan ha varit och om det finns ytterligare upplysningar om hans verksamhet.

222
Katarina / Katarina, vigsel 1729, GID 2734.104.21300
« skrivet: 2007-01-11, 20:34 »
Varför inte söka i födelseboken den närmaste åren efter vigseln, för att se om paret får barn och om hustruns efternamn kan finnas tydligare skrivet där.

223
Någorlunda försvarlig Kristend. Kunsk.

224
Katarina / Katarina, vigsel 1729, GID 2734.104.21300
« skrivet: 2007-01-10, 16:01 »
Spontant läser jag brudens namn som Christina Gren, men med stor reservation för efternamnet. Kan den första bokstaven i efternamnet som jämförelse återfinnas i någon annan notis skriven av samma präst?
Bruden är född här i förs..

225
03) Osorterat / Dödsorsak?
« skrivet: 2006-12-07, 22:13 »
Fall 1:
Meningitis = hjärnhinneinflammation
Jag är osäker på det som står inom parentesen, men möjligen: p(ost) Influenza = efter influensa
 
Fall 2:
Cancer abdominis = bukcancer

226
Ukna / Ukna CI:1 1701-07 GID 172.19.1600
« skrivet: 2006-11-28, 17:14 »
Arklimestarens
 
Enl. SAOB var en arklimästare bl.a.:
person som har uppsikt över artilleri- o. annan krigsmateriel; person som förestår ett arkli.

227
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla, 1791
« skrivet: 2006-11-17, 17:05 »
Det står väl arm?ens flottas Sjukhus?
 
Arm?ns flotta var detsamma som skärgårdsflottan, om jag inte minns fel.

228
I korthet står det:
 
Den 30 januari begärdes lysning för åbon i Östra [St]enshult Sven Erlandsson, född 19 febr 1826, och pigan Elna Nilsdotter därstädes, född 26 okt 1828. Sven Erlandssons (flytt-)attest från Vä nr 26 1848. Elna Nilsdotters förmyndare åbon nr 9 N. Lökaröd Anders Andersson och åbon nr 4 Norrlia John Nilsson samtyckte, med tredje förmyndarens åbon nr 3 Norrlia Sven Nilssons och Elnas farbröders åbon nr 4 Maglehem Ola Håkansons och husmannens Anders Håkanssons i Maglehem nr 12 vetskap. Vigdes den 3 april.

229
Brunnby / Brunnby mantalslängd 1745
« skrivet: 2006-11-15, 21:26 »
Strandridare var väl något skånskt, vill jag minnas.
 
Om Anders Eriksson var anställd som roddare, så bör hans husbonde ha betalat mantalsavgiften för honom. Om han var någon sorts soldat så bör han ha varit befriad från mantalsavgift för sig själv, men inte för sin familj.
Utan att ha sett kollumnrubrikerna, så står det en etta i den första kollumnen som brukar vara husbondekollumnen. I övriga kollumner är det tomt. Han betalde alltså avgift för sig själv, men ingen fler.
Om strandriddare erhöll någon rabatt på avgiften vet jag dessvärre inte. Det bör väl finnas fler roddare i samma mantalslängd.

230
Brunnby / Brunnby mantalslängd 1745
« skrivet: 2006-11-15, 20:56 »
Vad var det för patrullbåt?
Benämningen låter modern.

231
Brunnby / Brunnby mantalslängd 1745
« skrivet: 2006-11-15, 17:30 »
är Rodare karl på Patrul Båten
 
Det är min gissning.

232
Malmö / Malmö, Börnebog (motsv. bouppteckning?), 1685
« skrivet: 2006-11-13, 18:33 »
Protokollet rör sig om en s.k. avvittring. När en änka/änkling med barn ville gifta om sig , skulle ett arvskifte ske efter den avlidne maken/-an för att bestämma barnens arvparter efter den döda föräldern. Detta för att man räknade med att barn även skulle komma att födas i det nya äktenskapet och dessa hade ingen del i arvet efter den tidigare maken.
 
Jag tolkar innehållet i korthet så här:
 
Borgaren Madts Simendson Slagter hade avlidit och efterlämnat hustrun Karen Nielsdotter och deras son Simen Madtzon, 12 år gammal. Karen Nielsdotter hade gift om sig med Pedher Nielson, utan att sonen blivit avvittrad. Sonen Simen företräddes av sin farbror Niels Simendson och sin fasters man Morten Jacobson. Farbodern Niels Simendson förodrnades också som Simen Madtzons förmyndare.
 
Så vitt jag förstår, var det bara Madts Simendson Slagter som var död vid denna tidpunkt.
Den Morten Jacobson som nämns här var svåger till denne Madts Simenson.
Simen Madtzon var styvson till Pedher Nielson.

233
Häradshammar / Häradshammar, vigsel 1742
« skrivet: 2006-11-13, 17:23 »
Det står änkian Hustru Chierstin Ericsdotter uti resebergia, med viss osäkerhet beträffande Ericsdotter.

234
Täby / Gårdsnamn i Täby
« skrivet: 2006-09-30, 20:21 »
Det står Waa.
 
Kan det vara Vad nu för tiden? Det finns en by med det namnet i Täby.

235
Färila / Färila AI:16A 1847-1852 GID 133.57.2000
« skrivet: 2006-04-29, 12:14 »
Jag tolkar det som v. Pastor absolv. 18/11 48, dvs vice Pastor absolverade 18/11 1848. Modern biktade sin synd att ha fått barn utan att vara gift.
 
Så vitt jag kann finna, så hade Färila inte någon vicepastor 1848, men en nådårspredikant efter komministerns död förordnades 1848. Möjligen kan det vara denne som avses.

236
27) Äldre osorterade diskussioner / Upp.skrift för vådadråp
« skrivet: 2006-04-29, 11:59 »
Uppenbar skrift skulle jag tolka det som. Det innebar att i kyrkan och inför församligen avlägga offentlig bikt för sin försyndelse.
DEt fanns också en anna typ, enskild skrift/avlösning, som försiggick i sakristian i vittnens närvaro. I bägge fallen skulle personen bekänna sin syndiga handling, be om förlåtelse och få välsignelse, allt enligt särskild ritual.
 
Vilken typ som blev aktuell var beroende på försyndelsens art.
 
Skriften/bikten var ett kyrkligt straff och hade inget direkt att göra med den påföljd som domstolen utdömde.

237
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-19
« skrivet: 2006-02-08, 09:14 »
Landsarkivet i Östersund har bouppteckningar från Sveg fram till nutid.
Kontaktuppgifter finns på www.ra.se

238
Rättvik / Rättvik AI:13A p.99 GID 2196.47.29900
« skrivet: 2005-11-19, 15:01 »
Veneriskt sjuka vårdades på kurhus. Kan det vara det som står efter på?

239
Könssjukdomar / Venerisk sjukdom
« skrivet: 2005-11-19, 11:33 »
Att man blandade ihop mässling och syfilis anser jag mindre troligt. Vi ska inte underskatta tidigare generationers förmåga att skilja på olika sjukdomar, även om deras kunskaper var begränsade.
Mässling är ju en akut förlöpande epidemisk virussjukdom. Jag hade den själv på 1960-talet. Inget ovanligt då. De flesta barn fick den. Vaccin fanns inte då. Det var i gångna tider en farlig och fruktad sjukdom, som många gånger ledde till döden, framförallt hos barn, eller ledde till bestående men.
 
Syfilis däremot, är en bakteriesjukdom, som förlöper i tre stadier. Den är inte akut dödlig, men kan leda till döden med åren. De franska koppor den gav upphov till i sitt andra stadium,  kunde knappast förväxlas med mässlingsutslag. I detta stadium kunde sjukdomen ge upphov till groteska hudförändringar, där vävnaden smälte och förstördes. I sitt sista stadium, som kan uppträda årtionden efter smittotillfället, kan den smittade få en tilltagande nedsättning av nervsystemets funktion och som obehandlad leder till döden, om den sjuke inte avlider i någon annan sjukdom innan.
Syfilis är besläktad med spetälska/lepra, som dock har annan smittväg.
 
Jag anser att folk mycket väl hade kunskap om hur fransosen eller pocker, som den kallades, yttrade sig i sina två första stadier.

240
Den danska riksdalern/dalern hade sitt ursprung i den tyska Joachimsthaler. Silvervikten skulle vara 25-26 gram och inte ändras med tiden.
Riksdalern delades in i de mindre mynten mark och skilling eller ort och skilling.
Kursen på riksdalern i förhållande till småmynten varierade. Mina erfarenheter av norskt räkenskapsmaterial härrör från Härjedalen och Jämtland. Längderna därifrån vid samma tid, har ibland en påskrift på framsidan hur förhållandet mellan riksdalern och småmynten var, främst då till skillingen. F.ö. förekommer på likadant vis även påteckningar om hur många spann det räknades i tunnan, något som varierade kraftigt från mellan landsändarna.
Från 1625 skulle förhållandet mellan riksdalern och småmynten vara 1 rdlr = 6 mark = 96 skilling dansk eller 1 rdlr = 4 ort = 96 skilling dansk.
Är Du säker på att det är örtug som är angiven,och inte ort? Örtug hette nämligen ertug på danska och var ursprungligen en viktenhet, som snarast hörde medeltiden till. Jag har aldrig hittat ertug i de norska skattelistorna.
 
F?rstetaka (gårdsfesting) var en sk. bygselavgift (arrendeavgift) som skulle erläggas av leilendingen (arrendatorn) till jordägaren vid arrendetillträdet. Den var inte fastställd till någon särskild avgift. Inte förrän 1684 blev den satt till fast summa.
 
Tredejeårstaka (m.fl. benämningar) härrör från att under medeltiden var den vanliga arrendetiden tre år och denna avgift hängde sedan med framöver i tiden. Avgiften förbjöds flera ggr, eftersom det var förbjudet att kräva mutor vid kontraktsförnyelse. Förbuden var verkningslösa. Storleken på avgiften bottnar i det norska systemet på jordmått, som var mycket olika i skilda landsändar.
 
Skattesystemet i Norge vid den här tiden verkar minst sagt trassligt för en modern svensk.
Jag rekommenderar att Du genom Ditt bibliotek beställer Steinar Imsen & Harald Winge Norsk historisk leksikon Andra utgåvan. 1999.
Det är den senaste och bästa omarbetade utgåvan. Det rör sig inte om något stort uppslagsverk utan om en bok på ca 400 sidor, så den kan lätt lånas genom biblioteket. Om Du sysslar mycket med den här tiden i Bohuslän, så har boken en given plats i bokhyllan. Norge var inte alltid som Sverige!

241
Landskap: Satakunda / Karkku
« skrivet: 2005-10-02, 19:29 »
Jag söker hjälp att spåra dragonen, senare inhysesmannen Olof Fagerdal, född 1697. Han var dragon i Livdragonregementet/Åbo och Björneborgs kavalleriregemente för Nohkua rusthåll i Karkku socken, från 1720-talet till år 1750. Han var gift flera gånger och flyttade år 1763, enligt anteckning i husförhörslängden/kommunionboken, med hustrun Maria Sim(on)sdotter och fyra barn till en svårläst ort ?-järvi. Orten kan möjligen tydas som Houhajärvi i grannsocknen Tyrvis (Tyrvää). En annan tolkning kan vara grannsocknen Mouhijärvi.
Jag har sökt i Hiski och inte funnit honom som avliden, varken i Karkku eller Tyrvis socknar. Beträffande Mouhijärvi socken, så finns inte död- och begravningsbok införd i Hiski ännu.
 
Alla tre nämnda socknar ligger strax väster om Tammerfors.
 
Hustrun Maria Simonsdotter var född 1721 och anges vid vigseln 1747 komma ifrån ”Kiurala Wijkari”.

242
Catharus / Catharus gastrointestinalis
« skrivet: 2005-08-19, 19:10 »
Ett förslag:
Katarr i mage och tarmar, allmänt utbrett kroniskt eksem.
 
Gångbar lungsjukdom - kan det ha varit just den lungsjukdomen som förekom vid en viss tid. Vi säger ju att sjukdomar (särskilt de smittsamma) går.

243
Krigsfolk var vid den här tiden befriade från erläggande av mantalspenning, så länge de var i tjänst och inte hade inkomst av annan sysselsättning. Soldater som avskedades p.g.a. sjukdom eller handikapp, som hindrade dem att försörja sig på jordbruk, kunde också befrias.
Mantakslängden är ju ingen fullständig förteckning på befolkningen, utan ett underlag för infordrande av mantalspenning m.fl. skatter och avgifter. De befriade personerna kan därför saknas i dessa längder.

244
Svennevad / Svennevad C:5 17292 2/5 nr. 28
« skrivet: 2005-03-13, 09:13 »
Anna Catharina / Barnets Fadher säges....... står det nog. Ordet blir alltså Barnets och inget ortnamn.

245
25 Religion och kyrka / Nattvard
« skrivet: 2005-03-10, 20:37 »
Förmodligen saknade han den kunskap som prästen fordrade i den evangeliskt-lutherska läran. Det var ju kontroll av detta som husförhören syftade till.

246
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-10
« skrivet: 2005-03-10, 18:58 »
Lövkläppen är ju en inte alltför liten fjälltopp, så den bör finnas både på Gröna kartan (topografiska) och Blå kartan. Fjällkartan bör den väl finnas med på också. Tyvärr vet jag inte nummer på vilken del av de olika kartorna Du ska leta. Jag hittade Lövkläppen på min gamla karta över Jämtlands län.

247
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-10
« skrivet: 2005-03-10, 09:49 »
Ta en titt på kartan!

248
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-10
« skrivet: 2005-03-09, 16:10 »
Lövkläppen ligger mellan Särvfjället och Storsjö by. Församlingen bör vara Storsjö i Härjedalen.

249
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-06
« skrivet: 2005-03-05, 12:01 »
Den enda möjliga person jag hittat är Märet Persdotter, f 1775. Födelseuppgiften är hämtad ur Svegs hfl AI:1, som bevisligen har felaktiga uppgifter i vissa fall.
 
Märet Persdotter var dotter till Per Andersson, bonde på Ytterberg nr 17 1766-1791. Hennes ytterligare öden känner jag inte till.
 
Per Andersson var son till Anders Roggesson, och gift med Kerstin Jonsdotter. De gifte sig 1774, lysning 23/5. Det får anses som en säker uppgift. Jag har inte hittat något om att något barn skulle ha fötts före äktenskapet - dvs. inga böter. Uppgifter om familjen hittar Du i Svegs hfl AI:1 s. 244.
 
F.ö. fanns namnet Rogge (Röjje) även i Älvros kyrkby, men jag vet inte om det fanns någon med det namnet vid den här tiden.

250
Pajala / Pajala dödbok 1773 C:3 fol 96 [ged 1989.15.68900]
« skrivet: 2005-02-26, 18:01 »
Texten är alltför otydlig, för att kunna säkert läsa.
Det kan stå ena. Det låter sydvästsvenskt. Ett par andra rader har ett streck i högra kanten, utan att jag kan se något rimligt skäl. Det kanske står en med ett streck efter. Det är svårt att se om det står Hälla eller Hålla. Det ser ut som Hälla. Källa står det nog inte. Hålla skulle ju kunna betyda håla.
Allt mycket osäkert.

251
Pajala / Pajala dödbok 1773 C:3 fol 96 [ged 1989.15.68900]
« skrivet: 2005-02-25, 15:24 »
under Op hjelpandet, att förmenes...

252
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Rensberg
« skrivet: 2005-02-23, 21:23 »
Hede lappförsamlings husförhörslängder 1826-1898 finns tryckta och även en Förteckning över Lappar från 1750 finns bifogad.
 
Boken är:
Anders L??v: Hede lappförsamlings husförhörskängder 1826-1898. Dovletje. Keldeskrifter til s?rsamisk historie III. Snåsa 1996. ISBN 82-992522-4-5
 
Boken är tryckt i Norge, men kan beställas genom svenska bibliotek.

253
Esbo / Espoo / Esbo / Espoo
« skrivet: 2005-01-17, 21:33 »
Nordenborg/Nordenberg i Skogbisa.
 
Jag söker uppgifter om ryttmästaren i Adelsfaneregementet Erik Adolf Nordenborg/Nordenberg, född 1756 i Forsa, Hälsingland, död 13 jan 1819 i Skogsbisa, Esbo sn, Finland. Han var gift med Anna Beata Armfeldt, i hennes andra gifte. Hon var född 14 jun 1767 i Nurmijärvi, Finland och hon flyttade 1821 från Skogsbisa, Esbo sn, Finland.
De hade tillsammans barnen:
Karl Adolf Nordenborg. Löjtnant vid Kejserl. ..?.. finska regementet. Född 26 jan 1792.
Anna Sofia Nordenborg. Född 27 maj 1793.
Beata Kristina Nordenborg. Född 4 dec 1797.
Stefan Werner Nordenborg. Född 22 jul 1799.
Knut Erik Nordenborg. Född 5 mar 1801 i Helsingfors, Finland.
Fabian Viktor Nordenborg. Sergeant vid Kejserliga ..?... finska regementet. Född 17 okt 1802 i Helsingfors, Finland.
Gustav Mauritz Nordenborg. Född 14 jun 1804 i Helsingfors, Finland. Flyttade 1821 från Skogsbisa, Esbo sn, Finland till Karis.
 
När kom Erik Adolf Nordenborg/Nordenberg till Finland och var bodde han då?
När och var gifte han sig med änkan Anna Beata Armfeldt?
Var är barnen födda?
Vad hände med barnen när de blivit vuxna och var bosatte de sig?
 
Jag har hämtat mina uppgifter från mikrofilmer av några av Esbo församlings husförhörslängder (kommunionböcker) och från Hiski. Tyvärr omfattar Hiski ännu bara en liten del av Esbo församlings kyrkböcker.

254
Byggnader och miljöer / Hus i Vemdalen
« skrivet: 2005-01-15, 18:43 »
Det ser ut att kunna vara Floda arbetskoloni i Vemdalen.
Dennas senare öden som folkhögskoleort har jag och Du, Susanne, diskuterat här i Anbytarforum under Härjedalen: Efterlysningar: Nykterhetsrörelse och folkbildning i Vemdalen.
 
Flera bilder finns i den där nämnda boken  Härjedalingen 1984, utgiven av Svenska vyer 1983, sid 16ff.

255
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-06
« skrivet: 2005-01-15, 18:23 »
Jag har av någon anledning 17 sept 1730 som födelsedatum för Brita Eriksdotter. Hon var dotter till bonden Erik Olofsson (död senast 1757) och hans hustru Lisbet Andersdotter (född 1704, död 1791). Erik Olofsson var bonde på Herrö nr 11 (äldre numrering) ”Trön” eller ”Ut i trön”.
 
Beträffande Olof Mattsons barn, så har jag uppgifter på 12 st, men ingen som Olof. Namnet Dalberg behöver nog inte tyda på något släktskap med familjen. Olof Mattsson hade två söner Dalman och en son Dalberg. Sonen Mats Olofsson Dalman hade i sin tur en son Mattias Dahling (khde i Lövånger). Namnen syftar på landskapet Härjedalens äldre benämning ”Dalarna”, till skillnad mot ”Siljesdalarna” d.v.s. det som numera kallas Dalarna. Därmed inte sagt att alla med namn på Dal- har sin härstamning från Härjedalen.
 
Olof Mattsson och hans hustru Karin Eriksdotter får, i brist på erforderliga källor, antas ha dött i Herrö. Modern Karen Pedersdatter får även antas ha dött i Herrö.

256
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-06
« skrivet: 2005-01-14, 15:28 »
Olof Mattsson, f 26 dec 1621, d nov 1706, var gift 2 ggr. Första hustrun Karin Eriksdotter, f 25 mars 1622, d 1683, var mor till Ingeborg Olsdotter. Syskonskaran var stor.
Ingeborg Olsdotter gifte sig med Rolf Halvarsson i Lillhärdal.
 
Olof Mattssons föräldrar hette Matts Olsen, bonde i Herrö, d 21 jun 1646 i Kolsätt,Älvros, och Karen Pedersdatter d före 22 maj 1652.

257
Floda arbetskoloni beskrivs i boken Härjedalingen 1984, utgiven av Svenska vyer 1983, sid 16ff.
Om bildningarbetet i Jämtlands län kan Du läsa i Jämtlands och Härjedalens historia, femte delen 1880-1990, red. Mats Rol?n, utg. av Jämtlands läns museum 1990. Det fanns en Härjedalens och södra Jämtlands folkhögskulekursförening. Den är väl den troligaste organisatören av folkhögskoleutbildning i Vemdalen.

258
Erik Modin skriver i sin bok Härjedalens ortnamn och bygdesägner 3.e uppl., s. 203, att Floda koloni grundades 1909 av Sällskapet för kristlig social nykterhetsverksamhet, som en anstalt för villkorligt frigivna fångars och lösdrivares upprättelse. Notisen är helt kort och inget nämns om senare folkhögskolekurser. Med tanke på att den forne eleven jag kände, under sitt liv var verksam inom kooperationen, så skulle jag föreslå att Du söker efter folkhögskolekurser förlagda till Vemdalen i arbetarrörelsens regi, möjligen inom ABF. I så fall bör Föreningsarkivet veta besked.

259
Det är helt riktigt att det hölls folkhögskolekurser på Floda i Vemdalen. Jag kände en numera avliden man, som gick där.
Flodakollonien startades i början av 1900-talet av pastor Erik Hammar, för behandling av alkoholister. Verksamheten upphörde 1922. Fastigheten användes senare bl.a. som ålderdomshem.
I boken Vemdalen - kulturbygd bland fjällen av John Fjellner, finns fyra sidor om Flodakollonien. Enl. den beskrivningen blev Flodakollonien mycket uppmärksammad i samtiden.
Jag tror inte att folkhögskolekurserna hade något samband med alkoholistanstalten.
 
Beträffande Din fråga i allmänhet, bör Du vända Dig till Föreningsarkivet i Jämtlands län
 
www.faj.se
 
Betr. Flodakollonin är det möjligt att även Minnesbanken vid Jämtlands läns museum har material.
 
www.jamtli.com/minnesbank/minnes_frameset.htm

260
Livland verkar, på tyskt maner, ha varit indelat i förvaltningsområden s.k. kretsar (ty. Kreise), bl.a Dörptischer Kreis dvs. Dorpats krets. Det skulle möjligen kunna vara det som avses med Dorptische Creutz. Kan Odenpä/Otepää ligga i detta område?

261
Gangraena / Gangraena pedis et cruris dextra
« skrivet: 2004-09-23, 18:38 »
Korsbenet vill jag minnas ska heta 'os sacrum' och det passar ju inte alls i sammanhanget!

262
Gangraena / Gangraena pedis et cruris dextra
« skrivet: 2004-09-23, 17:13 »
Vid närmare kontroll visar sig 'crux' betyda kors eller i detta sammanhang plåga, medan underben heter 'crus'.
Vad som passar bäst här, är inte gott att avgöra.
 
mvh
Christer

263
Gangraena / Gangraena pedis et cruris dextra
« skrivet: 2004-09-22, 20:00 »
1.
gangraena pedis et crux dx. = vävnadsdöd (brand) i höger fot och underben
myocardscleros = hjärtmuskelförträngning
arterosclerosis = åderförkalkning
gen. = kanske 'generalizatus' = generell, allmänt spridd
 
2.
incomp codis = hjärtsvikt
oedema pulm = lungödem, dvs vätskeansamling i lungvävnaden(som nog var en följd av hjärtsvikten)
cardiosclerisis = förträngning av hjärtats kranskärl

264
Härnösand / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-06
« skrivet: 2004-08-30, 09:41 »
Tack Carl för bra vägledning ovan!
 
Finns det säkra belägg för att Johan Kristoffersson benämndes Stenklyft?
Jag har inga källor för handen, men landsboksverifikationerna kollar jag upp vid tillfälle.
 
Åter fråga: Fanns det en bror Hans Kristoffersson (Stenklyft)?
 
mvh
Christer Kalin

265
Härnösand / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-06
« skrivet: 2004-08-29, 21:45 »
Johan Christoffersson, 1600-talet, Ångermanland, Härnösand?
 
Jag söker upplysningar om Johan Christoffersson, som var kronofogde i Jämtland 1645-1649. År 1662 nämns han som kronofogde i Härjedalen. Han levde ännu i april 1663, men avled före juli 1664.
 
I ”Jämtlands och Härjedalens historia. Tredje delen. 1645-1720” anförs att hans hustru hette Barbro Karlsdotter och deras son Kristoffer. Han hade före sin utnämning till fogde i Jämtland, varit notarie i krigskollegium och antas ha varit ångermanlänning.
 
Det finns uppgifter att Johan Christoffersson före sin utnämning till fogde i Härjedalen, hade svårigheter att få erforderlig kaution, dvs. borgen, för uppbörden och tjänsten. Bl.a. skulle hans bröder ha avsagt sig uppdraget som hans kautionister (borgenärer). Hans kaution är emellertid daterad i Härnösand den 12 maj 1661, med kautionisterna Mårten Olofsson borgare i Stockholm, Per Klasson Broman och Hans Christoffersson.
 
Känner någon till Johan Christofferssons ursprung och vad han sysslade med under 1650-talet, dvs. mellan fogdetjänsterna i Jämtland och Härjedalen?
 
Var den nämnde kautionisten Hans Christoffersson hans bror?
 
mvh
Christer Kalin

266
Bildgåtan - Övrigt / Journalliggare 1877, vilken behandling?
« skrivet: 2004-07-02, 19:49 »
Pneumonia chronica + Nephritis chronica, dvs. kronisk lunginflamation och kronisk njurinflamation bör väl diagnoserna uttydas?
 
Behandlingen kan jag dessvärre inte hjälpa till med, men det verkar handla om morfin i någon beredning.

267
Äldre ord A - K / Byggningstunna
« skrivet: 2004-06-15, 08:37 »
Jag tror inte att det har med bygsel att göra. Bygsel var arrende.
Kan det ha med bygga att göra - det som användes till 'byggning', dvs. underhåll av kyrkan?
Den kan väl möjligen ha lånats ut mot ränta, om den inte behövdes för tilfället.

268
Beträffande Jon och Peder, stämmer äldre uttal med Jo/Jon och Per. Det rör sig om uttal för ca 100 år sedan. Vi vet ju inget om uttalet år 1610.
 
Jag vill inte se namnformen Olof/Olov som en normalisering av Olaf/Olav. Vilka sammanhang tänker Du på? I svenskt skriftbruk var formen Oluf(f) den vanligast brukade på 1600-talet. Oluf finns även sparsamt i norsk-danska källot från 1600-talet. I uttal har uttalsformen Ola för används i Härjedalen, men också Ol i sammansatta namn som Ol-Persa (Olof Persson). Man får inte heller glömma formen Olle, som numera mest används som smeknamn, men som även använts som dopnamn.

269
Diskussionsämnet här rör inte ursprungligen huruvida gård eller by är relevant för bebyggelse i Härjedalen år 1610, utan att försöka identifiera "gårdnamn" och plasera dem i rätt socken år 1900. Detta enligt ursprunglig fråga.

För att återgå till ämnet:

Jag har inte kunnat finna lagrettesmanden Ion Thofft i någon annan källa än prinsehyldingen 1610.
Jag arbetar med att sammanställa diplommaterial från Härjedalen 1530-1645 och har gjort avskrifter av 150-200 diplom från den tiden. Jag menar att detta antal utgör ett representativt material med hänsyn till Härjedalens fåtaliga inbyggare.
Böndernas fullmakter från Gauldal och Härjedalen finns ju f.ö. tryckta i "Aktstykker till de norske stændermøders historie 1548-1661" bind 1. (Prästerskapets i Jämtland och Härjedalen fullmakt är otryckt och originalet finns ännu i danska RA)

Det finns flera möjligheter betr. Thofft:
1) Namnformen kan vara korrupt, fel uppfattad eller felskriven och avse annat namn.
2) Namnformen ger i sig inget belägg för att personen har sitt namn efter en gård i Härjedalen. Det finns exempel på att personer behållit sitt gårdsnamn även när de flyttat.
3) Ion Thofft kan ha hamnat på "fel ställe" i dokumentet, alternativt sammanblandats med någon gauldøl, alltså avse en lagrättsman från Gauldal.

Frode, jag menar att Du bör vidga perspektive till gauldalsføret. Det finns många belägg för släktkontakter.

Gårdnamnet "Tuftan" finns i Gauldal i Melhus och Ålen.

hälsningar
Christer Kalin

270
Det rör sig egentligen inte om gårdsnamn i vanlig bemärkelse, utan om det vi i Sverige kallar byar. Det motsvarar väl närmast landsby eller grænd.

Eggum och Hærrø bör motsvara byarna Äggen och Herrö i Svegs socken. Båda belägna 5-10 km sydväst om Svegs tätort. Lillherdal bör vara Lillhärdals kyrkby i Lillhärdals socken. "Jo Toft" är jag mera tveksam till. Gårdnamn som toft, tuft, tuftan, tufte och liknande förekommer inte i Härjedalen. Jag ska ta en titt i mina kopior ur Trondheim lensrekneskapar och se om jag kan hitta någon lämplig person i Hede gäld.

271
Byggnader och miljöer / Kan det vara någonstans i Finland.
« skrivet: 2004-04-26, 19:24 »
Övre bilden är från Östersund på 1880-talet. Den vita,större byggnaden nedtill till höger i staden är landshövdingeresidenset. Kyrkan som syns var på den tiden stans enda kyrka. Det två andra kyrktornen måste därför vara något annat.
Vid hitre brofästet står till vänster två män och emellan dessa Sveriges nordligaste runsten, numera flyttad.

272
14 - Juridiska spörsmål / Fakta om ett mord 1970
« skrivet: 2003-09-21, 11:13 »
Det slog mej just. Man kanske inte hittade någon skyldig mördare att döma. Då blev det ju inte heller någon rättegång. Då är fallet ouppklarat. Vad vet släkten om det?

273
14 - Juridiska spörsmål / Fakta om ett mord 1970
« skrivet: 2003-09-21, 11:09 »
Sjukhusjournaler är upprättade för varje person, som haft kontakt med sjukhuset. De är upplagda på personens födelsenummer. Varje klinik på ett sjukhus har egna journaler. Det innebär att, om en person haft kontakt med sjukhuset p.g.a. olika sjukdomar, så finns det nog flera journaler upplagda på just den personen. De förvaras ofta i sjukhusets centralarkiv. Gamla journaler, och för avlidna, förvaras vanligtvis i något sekundärarkiv i någon av landstingets lokaler. De är ofta svåråtkomliga. I sämsta fall medpackade i kartonger.
Du kan inte besöka sjukhusets arkiv och be att få se en journal, inte ens Din egen. Du måste skriva och begära att få ta del av journalen. Lämpligen vänder man sig till sjukhusdirektören eller sjukhusets chefsläkare. Vet man vilken klinik det gäller, så skriver man till klinikchefen. Det är lite olika organiserat vid olika sjukhus. Adressen hittar Du i telefokatalogens blå sidor. Du behöver inte veta namnet på mottagaren utan brevet kan ställas till Sjukhusdirektören och sedan sjukhusets namn och adress. Du bör vänta minst en månad på svar. Om Du då ännu inte fått svar, kan Du skriva ett kort brev igen och bifoga en kopia av det första brevet. Alla inkommande brev till administrativ chefspersonal diarieförs, så de kan inte bara komma bort.
 
Jag tror inte att Du skall hoppas alltför mycket på att få uppgifter ur så pass nya journaler. Det är ingen självklarhet att anhöriga skall få läsa journaler.
Vänta Dig inte heller ett alltför snabbt svar om Du skriver. Jag tror att Du kommer att få svaret att Din förfrågan inte är prioriterad, just p.g.a. att det blir tidsödande för personalen att söka journalen.
 
Sök hellre uppgifter i tidningarna, som sagts ovan. Där bör såsmåningom stå, när och var rättegången ägde rum.

274
Härnösand / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-21
« skrivet: 2003-09-21, 10:07 »
Det är just Per Olofsson Ström och Margareta Svedina som är de misstänkta. En fastare bindning till dessa har jag ännu inte funnit. Egentligen bara namnlikheten. Per Olofsson Ström hade en postum dotter Gunilla. Om han är denna Gunilla Ströms far, kan hennes son Laurentius vara uppkallad efter hennes styvfar borgmästaren i Sundsvall Lorentz Backman.
 
Tack Per för svar!

275
Härnösand / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-21
« skrivet: 2003-09-20, 17:40 »
Ström - Alander 1720-talet.
 
Borgmästaren i Härnösand Bertil Alander avled 1724. Han var gift med Gunilla Ström, som enligt uppgift skall ha avlidit 1746.
 
Känner någon till Gunilla Ströms ursprung och vart hon tog vägen efter makens död? Var (och när) avled hon. Är hennes patronymikon känt?
 
Bertil Alander var kronobefallningsman i Jämtlands fögderi innan han tillträdde borgmästaresysslan i Härnösand. Under denna tid föds och dör flera av hans barn. Han lär ha haft inspektoren Samuel Sebenius som måg. Var tjänstgjorde denne som inspektor och vad hette hans hustru (Alanders dotter)? Är flera av Alanders barn kända som vuxna?
 
hälsningar
Christer Kalin

276
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-30
« skrivet: 2003-08-23, 16:52 »
Enligt Svensk ortförteckning 1980 finns det ingen plats med namnet Edström/Edströmmen eller dyl.
Om det rör sig om ett torp (husmannsplass) eller gård, så kan det hända att den ändå har existerat.
 
Är det en person med namnet Edström du söker, kan jag säga att det inte är ett ovanligt namn. Svensk namntradition skiljer sig från dansk/norsk, så tillvida att personer inte automatiskt fick gården/platsen, där de bodde eller var födda, lagt till sitt namn.
Edström kan ha sitt ursprung i Ed eller Ede. Sådana finns det många i Jämtland. Det kan vara ett soldatnamn eller ett borgarnamn, men det kan även vara någon annan person som antagit namnet, möjligen under 1800- eller 1900-talet.
 
hälsningar Christer

277
Allmänt / Litteratur
« skrivet: 2003-08-10, 19:04 »
Erik Modins bok Härjedalens ortnamn och bygdesägner kan f.ö. beställas här http://www.svaf.se/
 
OBS! att den 3:e upplagan är den utförligaste och reviderade. Trots detta verkar den 2:a upplagan användas som referens.

278
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-10
« skrivet: 2003-08-08, 20:15 »
Beträffande Skrubb/Skrub har jag sökt i Trondheim länsräkenskap och i diplom.
 
Trondheim länsräkenskap.
1620 Oluff Skrub i Överberg, Svegs sn.
1621 Oluff Ol??n Skrub i Överberg, Svegs sn.
1621 Oluff Skrub i Överberg, Svegs sn.
 
Diplom.
1573 Anders Skrub i Lillhärdal, 2 diplom.
1576 Anders Skrub, länsman i Lillhärdal.
1581 Anders skrub i Lillhärdal.
1586 Anders skrub i Lillhärdal.
1590 Anders skrub i Mickelsgård, Lillhärdal.
1591 Anders skrob i Lillhärdal.
1591 Anders skroeb
1594 Per Skrub i Lillhärdal.
1603 Olof Päderson Skrub i Lillhärdal.

279
Allmänt / Litteratur
« skrivet: 2003-08-08, 20:10 »
Betr. Otterbjörks källor, så skulle det kunna vara möjligt att han använt sig av Erik Modins uppgifter, fastän han inte nämner detta. Erik Modin gav ut ”Härjedalens ortnamn och bygdesägner”, varav den tredje och reviderade upplagan kom ut 1949.
Det är också möjligt att Otterbjörk tagit del av Erik Modins efterlämnade samlingar, som förvaras vid Språk- och folkminnesinstitutet www.sofi.se. Jag förslår att Du vänder Dig till namnavdelningen där med frågor om personnamn.
 
Jag har sökt i registret till födelse-, vigsel- och dödböcker vid landsarkivet i Östersund, och kan verifiera de uppgifter Du har fått från Otterbjörks bok. Nedanstående uppgifter har inte kontrollerats mot kyrkboksoriginalet.
Otterbjörk anger inte om namnet använts som förnamn eller ingått i patronymikon.
 
Gunbjörn.
Förekommer i Överhogdals sn i Härjedalen under 1700-talet (även uppgifter från slutet av 1600-talet). Namnet finns representerat ett flertal gånger i grannsocknarna Rätan (Jämtland) och Ytterhogdal (Hälsingland).
 
Överhogdals kyrkoarkiv, vol C:1.
Karin Gunbiörsdotter i Säter, gift 12/6 1701.
Gunbiör född 13/12 1708 i Överhogdal. Fader Jon Gunbiörsson i Säter, Överhogdal.
Gunbiör Olson i Säter, död 20/3 1722, 88 år gl.
Gunbiör Jonsson i Säter, gift 8/10 1732.
Jon Gunbiörson i Säter, död 8/8 1733, 66 år gl.
Eric Gunbiörsson, död 14/7 1739, 2 timmar gl.
Änkan Karin Gunbiörsdotter i Sunnanån, Överhogdal, död 14/12 1746, 69 år gl.
Pigan Brita Gunbiörsdotter i Säter, död 3/7 1765, 91 år gl.
Erik Gunbiörsson i Säter, gift 4/6 1770.
Gölin Gunbiörsdotter i Säter, gift 13/10 1771.
Bondedottern Brita Gunbiörsdotter i Säter, död 10/1 1773, 36 år gl.
Bonden Eric Gunbiörsson i Säter, död 25/8 1774, 30 år gl.
 
Rätans kyrkoarkiv, vol C:1.
Gunbiörn Jonsson från Överhogdal, död 8/2 1785, 77 år gl.
 
Älvros kyrkoarkiv, vol FF:1.
Gunbiör Jonsson vid Bron, Älvros, död 1742. Testamentspengar i kyrkoräkenskaperna 7/11 1742.
 
Svegs kyrkoarkiv, vol HV:1.
Drängen Påhl Gunbiörsson i Herrö, gift 2/2 1761.
 
 
Roald/Roel.
Förekommer i Vemdalens sn under 1800-talet (även tidigare).
 
Vemdalens kyrkoarkiv, vol C:1.
Roel Persson, född 22/8 1810 Upp-i-mon, Vemdalen.
Roel Roelsson, född 29/5 1816 i Graven, Vemdalen.
Roel Roelsson, född 27/7 1824 i Åsen, Vemdalen.
Roel Månsson, född 23/5 1840 Upp-i-gärde, Vemdalen.
Roel Jonsson, född 11/1 1843 i Vemdalen.
Roel Staffansson, född 25/2 1843 i Vemdalen.
Roel Persson, född 26/11 1867 i Buskan, Vemdalen.
 
 
Trond.
Förekommer vid Ljusnedals bruk under 1800-talet. Dessutom finns enligt telefonkatalogen 2003, ännu Tronsson i Funäsdalen.
 
Ljusnedals kyrkoarkiv, vol C:2.
Thron Persson, född 1/6 1851 på bruket.
 
 
Rodgier/Roggie.
Namnet förkommer i Ytterberg, Svegs sn, under 1700-talet och tidigare. Det är knutet till gården ”Röjje” (=Roggies), äldre nr 17, senare nr 23. Jag är tveksam till uppgiften i Erik Modin: ”Härjedalens ortnamn....., att även gården äldre nr 18, senare nr 22 i Ytterberg, har kallats Röjje.
Roggie Persson var bonde 1693-1717 på Ytterberg nr 17. Sonen Anders Roggesson var bonde 1718-1765. Med honom försvann Rogge-namnet från Ytterberg (uppgifterna hämtade ur skattelängder). Han hade syskonen Per (Petter) Roggesson Ytterberg/Utterberg, Märet Roggesdotter och Karin Roggesdotter.
Det finns även en gård Röjje i Kyrkbyn, Älvros sn.
Kyrkböcker saknas före 1870 i Sveg och Älvros, dessvärre.
 
Jag hoppas att Du har användning av dessa uppgifter i Din forskning.

280
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-19
« skrivet: 2003-07-31, 15:53 »
Är Järvsö alltför långsökt?
Uttalas väl ungefär Jasche, och skrevs förr Jerfsö/Jerlsö m.m.

281
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-10
« skrivet: 2003-07-22, 10:47 »
Jag vill minnas att det under 1500-1600-talet fanns bönder med tillnamnet Skrub/Skrubb i Överberg i Svegs sn. Jag tror också att jag har läst att Jonas Norrby menat att skrubb skulle betyda 'skinnberedare'. Jag har inte kontrollerat uppgifterna.
Om 'Hammer' rör Svegs tingslag, så gissar jag på Älvros.
Ulvkälla anses som en förvanskning av 'älvkälla', som ska komma ur 'åkälla' = källan vid ån/älven (Ljusnan).

282
Ljusnedal / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-08
« skrivet: 2003-07-22, 10:10 »
Ungefärliga in- & utflyttningsår kan Du kanske i det här fallet hitta i mantalslängderna, om Du följer Johan Ekholm från det att han dyker upp i Ljusnedal till det att han försvinner. Här hittar Du också ev. yrkestitel.
Mantalslängderna är nog inte mikrofilmade, vad jag vet. Original finns i Härjedalens kronofogdearkiv i landsarkivet i Östersund. Länsstyrelsens exemplar av mantalsländerna från den här tiden finns till större delen i Jämtlands läns landskontors arkiv, även det i landsarkivet i Östersund. Kammararkivets (länsräkenskaper)exemplar finns i riksarkivet i Stockholm. Härjedalen hörde vid den tiden till Gävleborgs län, så det är detta läns verifikationer till landsboken Du skall söka. Ibland finns ett särskilt band med mantalslängder, även det som verifikationer till landsboken.
Hör med SVAR om mantalslängderna finns på mikrokort eller film.
 
I landsarkivet i Östersund finns även Ljusnedals bruks arkiv, som är tämligen rikhaltigt.
 
Lycka till!

283
Ljusnedal / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-29
« skrivet: 2003-01-28, 15:33 »
According to the book Storsjö socken. Arvet från ödegårdsmännen by Lewi Gredander, Hans Olofsson Blix had a daughter Emerentia Hansdotter, born 1680, married to Ingebrekt Hansson Busk.

284
Ska Grimsnäs ligga i svegstrakten? Jag är uppvuxen i Sveg, men har aldrig hört talas om Grimsnäs. Vilken källa har Du hittat det i?
 
Kan det vara en feltolkning? Det fanns ett Eriksnäs utanför Sveg.

285
Äldre ord A - K / Gingerlag
« skrivet: 2002-12-08, 21:27 »
Så intressant!
 
Mitt antagande om tyskt samband verkar vara fel, men för övrigt har jag tittat i mina gömmor efter vad jag har hittat om gingerlag.
 
Stavningen är givetvis lite varierande, 1695 gingelag, 1718 giengierlag, 1731 giengerlag. Betydelsen är heller inte entydigt husförhörs-/kyrkogångsrote, utan rote. Eftersom Härjedalen inte omfattades av det militära indelningsverket, så rör det sig inte om soldatrotar, utom om sockenkommunala rotar.
I Härjedalen var socknarna indelade i rotar, som omfattade vissa byar eller hemman, för att fullgöra olika samfällda förpliktelser. De verkar inte alltid ha varit helt lika sammansatta, utan har varierat med ändamålet. Förpliktelser som jag kunnat konstatera är bl.a. skjutsplikt, vägunderhåll & snöplogning, brounderhåll, anskaffande av livsmedel och hästfoder vid s.k. durchmarcher. Fattigunderstödet sköttes ibland även rotesvis.
Rote och gingerlag används omväxlande som beteckning för samma företeelse.
 
Sexmännens distrikt kallades också rotar.
Vissa utlagor samlades in av rotemästarna.
 
Allt ovanstående är hämtat ur Härjedalens förhållanden och det går dessvärre inte, p.g.a. bristen på bl.a. sockenstämmoprotokoll, att få full klarhet i hur sockenadministrationen fungerade.
Kirstis uppgifter här ovan verkar dock passa ganska bra med vad jag funnit, och den språkliga härledningen är mycket övertygande. Gengärd är ju en välkänd skatt från bl.a. 1500-talet.
Märkligt nog har jag hittils inte kunnat finna ordet gingerlag, eller liknande, i någon svensk ordbok.
 
Tack Kirsti!

286
Äldre ord A - K / Gingerlag
« skrivet: 2002-12-08, 11:56 »
Är det verkligen så att ordet gingerlag kommer från finskan? Jag har mött den uppgiften för länge sedan, men utan källuppgifter.
 
Jag har träffat på gingerlag om förhållanden i Härjedalen under senare delen av 1600-talet. Betydelsen är kyrkogångsrote eller husförhörsrote.
 
Kyrkan i Sverige och Finland vid den tiden var väl en svensk företeelse? Är det möjligt eller sannolikt att den svenska kyrkan tog upp och använde ett finskt uttryck även väster om bottenviken?
 
Jag är ingen språkman, men kan ginger ha med verbet gå/gånga, ev. med påverkan från tyskans Gänger, att göra? Jag tänker på vårt subst. fotgängare, som ju heter Fu?gänger på tyska.
 
Det vore mycket intressant att få ordet gingerlags etymologi klarlagd!

287
Ytterhogdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-02
« skrivet: 2002-11-11, 12:16 »
Om flyttningsattesten finns bevarad, så står hans namn där. Flyttningsattester är ojämnt bevarade och saknas ofta, speciellt under äldre tid. Det är ändå värt ett försök att kontrollera i Bjuråkers kyrkoarkiv och ev. även Delsbo.  
Han hade säkert även med sig flyttningsattest från Barnhuset, när han kom till Hogdal. Det förekom att en utflyttare fick med sig sin gamla attest med kompletterande påskrift. Varken Ytterhogdal eller Överhogdal har bevarade flyttningsattester från 1700-talet, dessvärre.

288
Ytterhogdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-02
« skrivet: 2002-11-10, 15:43 »
Har du kontrollerat om flyttningsattesten från Hogdal finns bevarad i Bjuråkers kyrkoarkiv. Den bör finnas i serien H II, bilagor till flyttningslängden. Attesten skall vara underskriven med ort, datum och utställarens (prästens) namnteckning.

289
Älvros / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-07
« skrivet: 2002-10-18, 15:57 »
Hagdal kanske skulle kunna vara Hogdal. Då finns det Överhogdal och Ytterhogdal att välja på. Det senare är nog troligast. Bägge socknarna gränsar till Älvros och har bevarade kyrkböcker, vilket är betydligt sämre när det gäller Älvros.

290
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-01
« skrivet: 2002-03-27, 21:13 »
Det bör stå i fångrullorna för kronohäktet när och vart han avsändes för sitt straffarbete. Rullorna bör finnas i Härnösands landsarkiv.

291
Allmänt / CD-skivor för Jämtland och Härjedalen
« skrivet: 2002-02-22, 15:23 »
Så vitt jag vet finns det ingen CD som rör släktuppgifter från Härjedalen och Jämtland.
Landsarkivet i Östersund har mycket fina personregister, bl.a. födda, vigda, döda och över bouppteckningar och lagfarter. Överföring till databas pågår, men någon CD har jag inte sett till.

292
Ta kontakt med Nils-Erik Eriksson vid Bäckedals folkhögskola i Sveg. Han är en god kännare av Lillhårdals gårds- & släkthistoria.

293
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / Obstruktion
« skrivet: 2002-01-17, 18:03 »
Obstruktion är ett problematiskt ord.
Det betyder tilltäppning.
Det kan mycket riktigt betyda förstoppning om det står i äldre sammanhang, men även en viss tilltäppning i luftvägarna, så att andningsfunktionen blir mera eller mindre nedsatt. Obstruktiv lungsjukdom kan vara kronisk.

294
Ros / Rosen
« skrivet: 2002-01-12, 22:09 »
Ros eller rosfeber är en akut smittsam infektionssjukdom orsakad av streptokocker.
Den yttrar sig i ett svullet, kraftigt rodnat och värmeökat område, ofta på underbenet eller foten, men kan även uppträda på andra ställen på kroppen. Den sjuke får feber. Ros är ännu en helt korrekt och vedertagen benämning. Kallas på latin erysipelas. Den botas numera med antibiotika, som ju våra förfäder inte hade tillgång till.

295
Arteriosclerosis / Arteriosclerosis
« skrivet: 2001-12-30, 12:11 »
En gissning:
 
1. åderförkalkning/-förfettning i hjärtat med hjärtsvikt.
2. åderförkalkning/-förfettning i hjärtats kranskärl (den pulsådror som förser själva hjärtat med blod).
 
hälsningar
Christer

296
Hudiksvall / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-07
« skrivet: 2001-11-29, 09:38 »
Hans Olofsson Dalman i Hudiksvall och hans bror Erik Olofsson Dalberg i Söderhamn var söner till bonden och länsmannen Olof Mattsson i Herrö, Sveg, och hans hustru i första äktenskapet Karin Eriksdotter. Bröderna hade åtminstone 9 helsyskon och en halvsyster, de allra flesta bosatta i Härjedalen. Brodern Mats Olofsson Dalman tog över faderns gård i Herrö, men dog några år senare. Mats Dalman var far till kyrkoherden i Lövånger Mattias Dahling.
 
Jag är mest nyfiken på Hans Dalmans handelsverksamhet i Hudiksvall.

297
Hudiksvall / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-07
« skrivet: 2001-11-26, 21:31 »
Hans Dalman, 1600-talet.
 
Jag söker närmare upplysningar om borgaren (köpmannen?) Hans Olofsson Dalman i Hudiksvall.
Han levde 1688, då han nämndes vid tinget i Sveg i Härjedalen. 9/3 1692 omnämndes han åter vid Svegs ting. Han var då död och kvarlåtenskapen stod förseglad i Hudiksvall. Han dog barnlös och troligen även ogift. Han bör ha varit född senare än 1656 i Sveg och var bror till bl.a. Erik Olofsson Dalberg(!), som var köpman i Söderhamn.

298
Härnösand / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-19
« skrivet: 2001-11-06, 21:30 »
Gropman ca år 1707.
Jag söker upplysningar om Per Danielson Gropman i Härnösand och hans hustru Märta (Margareta?) Olofsdotter. Hustrun var från Sveg i Härjedalen. De bör ha gift sig mellan 1684 och 1688. Vigselort okänd, men kan mycket väl ha varit Sveg. Både Per Danielsson Gropman och Märta Olofsdotter levde år 1707 i Härnösand. Hustrun avled före 1731, då hennes arvingar omnämns. Arvingarnas namn nämns inte.
 
hälsningar
Christer Kalin

299
Uhr / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-05
« skrivet: 2001-07-10, 10:21 »
Släkten behandlas Hans Beskows bok Bruksherrgårdar i Gästrikland. Nordiska Mus?ets Handlingar 47.

300
Källor och arkiv / Mariakyrkans jord i nuvarande Sverige
« skrivet: 2001-06-30, 10:10 »
Norsk Historisk Kjeldeskrift-Institutt har även gett ut en serie kallad "Norske kyrkjelige jordebøker":

Nr 1 Oslo og Hamar bispedømes jordebok 1574-1577. Utgiven av Sigurd Kolsrud. 1929.

Nr 2 Trondhjems reformats 1589. Oslo domkapittels jordebok 1595. Utgiven av Anne-Marit Hamre. 1983 ISBN 82-7061-293-6.

I registret till den sistnämnda finns Kil på Tjörn angivet.

Böckerna beställs bäst genom närmaste bibliotek, men jag tror att Riksarkivet i Oslo fortfarande säljer dem. De har mycket låga priser.

hälsningar
Christer

301
Tack för svar!
 
Vet Du möjligen i vilken by i Hälsingtuna han hade fastighet?
 
hälsningar
Christer

302
Tack för svar!
 
Är det rätt tolkat att han bodde i Hälsingtuna under sin kronofogdetid?
Det är egentligen inte Olof Bollin och hans släkt jag är intresserad av, utan bröderna Åslund, som var anställda hos honom. Diskussion om dessa skall inte föras här, men Bollins bostadsort är tänkt som en uppslagsända för vidare forskning.
 
hälsningar
Christer

303
Jag söker upplysningar om bostadsort för kronofogden i norra Hälsingland Olof Bollin. Han var verksam vid mitten och senare hälften av 1700-talet.

304
Olof Nordell, expeditionfogde i Medelpad 1760.
1760 anger expeditionsfogden i Medelpad Olof Nordell, avsk. kronofogden i Härjedalen Peter Spårnborg för olaga hembränning. Var i Medelpad var Olof Nordell bosatt?

305
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-16
« skrivet: 2001-05-12, 20:48 »
Häradsskrivaren Bäckström.
År 1760 förhörs avl. häradsskrivaren Bäckströms dotter Greta inför Söderhamns rådhusrätt, som ett led i rättegången vid Svegs häradsrätt mot avsk. kronofogden Peter Spårnborg. Greta Bäckström anges vara bosatt i Mo socken, dit hon flyttat från Sveg till sin mor år 1759. Var i Mo bodde Bäckströms änka och dotter?

306
Orts & gårdsnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 22.4.2001
« skrivet: 2001-04-22, 21:58 »
Vägebo, Gävleborg, 1630-talet
 
Det finns en by Veckebo i Färila socken.
Ta en titt i boken Min släkt. Sveriges släktregister. Färila socken, som trots sina brister kanske kan ge en fingervisning till fortsatt forskning.

307
Rättegången bör ha ägt rum där brottet begicks.
Sök fångrullor för diciplinkompaniet i Karlsborg. De bör finns i landsarkivet i Göteborg. I rullan bör intagnings- och avgångsdatum, födelse- och bostadsort, utseende m.m. vara angivna. Även brottet, domens datum och dömande rätt skall normalt finnas angivna.
Eftersom han anlände från Malmö bör Du kontrollera rullorna över häktade vid fängelset i Malmö. Jag är osäker på om dessa förvaras vid Stadsarkivet i Malmö, eller landsarkivet i Lund.
 
Lycka till!
hälningar
Christer

308
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-24
« skrivet: 2001-03-04, 12:39 »
Kerojelshågen i Sveg.
Jag föreslår att Du beställer mikrokort från SVAR av husförhörslängden för aktuell tidpunkt. Svegs kyrkoarkiv brann 1870, men efter detta år är allt OK. Folkräkningen är ett utdrag ur husförhörslängden, alltså en avskrift. Originalet är alltid bra att kntrollera.
 
Lycka till!

309
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-24
« skrivet: 2001-03-02, 19:22 »
Kerojelshågen i Sveg måste vara en feltolkning. Trots att jag är uppväxt i Sveg och min pappa och farfar var födda där, har jag aldrig hört talas om någon plats med det namnet.
Kan det möjligen handla om Korskällhögen vid Korskällan, strax väster om Sveg?

310
Gangius / Gangius
« skrivet: 2000-10-28, 21:20 »
Känner någon till vem Laurentio Laurentj Gangius var och var han kom ifrån? Han nämns
1650-12-23 i Överhogdal, Härjedalen då han intygar, att han levererat kyrkans fjärdepart av tiondet för år 1650 till kyrkvärdarna i Överhogdals församling. Han var troligast inte bosatt i Överhogdal och hade lika troligt inte någon anknytning dit. Kan han ha varit någon civil eller kyrklig tjänsteman?
Var i Sverige hör släkten Gangius hemma?

311
Byggnader och miljöer / En kyrka någonstans...
« skrivet: 2000-08-14, 19:09 »
Ja, nog är det Funäsdalens kyrka, med Funäsdalsberget i bakgrunden. Funäsdalen ligger ju lämpligt nära norska gränsen, som var hårt bevakad under andra världskriget.

312
Moverare / Moverare
« skrivet: 2000-06-18, 12:31 »
Det finns Moverare i västra Jämtland med, anknytning till Huså bruk.

313
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-24
« skrivet: 2000-01-19, 23:20 »
Ytterberg (som det bör heta) ligger i Svegs sn och inte i Älvros, även om det är nästintill.
 
Jag är lite tveksam till Mon. Det har inte funnits någon gård med det namnet i Ytterberg vid den här tiden. Kan det ha varit någon annan form av bosättning än hemman, t.ex. torp?
Däremot finns Nål-i-morn, Morn, Ut-i-morn och Gumm-morn. Slutleden -morn kan även skrivas -mora.
 
I mtl 1847-1859 (mina utdrag räcker inte längre än till 1859) finns en inhyses i Ytterberg Erik Ersson f. 1812, hustruns namn okänt men f. 1816, dottern Kerstin f. 1845, dottern Anna f. 1851 och dottern Brita f. 1858. Kan det vara rätt familj?
 
Gumm-morn/Gummora hade hemmansnummer Ytterberg 24 (nytt nr 37).
 
Bonde där var enl mtl 1800-1829 Erik Persson f. 1776, hustrun f. 1785 bör ha hetat Kerstin.
Barnen var Per f. 1810, Erik f. 1812, Anna f. 1815.
Hemmanet delades 1834 och Erik Ersson f. 1812 står som bonde på den ena delen 1834-1839.
 
Erik Perssons föräldrar var (enl. Svegs kyrkoarkiv AI:1 s. 253)
Per Ersson f. 1737, gift 1762
Kerstin Mattsdotter f. 1735
Deras barn var Malin f. 1763, Karin f. 1766, Kerstin f. 1769, Ingeborg f. 1771, Erik f. 1776 och Gunilla f. 1780.
Per Ersson var bonde 1758-1799 på Ytterberg nr 24, enl. skattelängder i länsräkenskaperna.
 
 
Vidare diskussion om den här delen av släkten bör nog föras under ”Sveg”, där den hör hemma.
 
hälsningar
Christer

314
Hej Stefan!
 
Här hittar Du lite av Röros kyrkböcker på nätet, i väntan på folketellingen.
 
http://home.sol.no/~hoholst/roros/index.htm
 
I övrigt bör väl denna diskussion föras under Norge fortsättningsvis.

315
Nertunius / Nertunius
« skrivet: 1999-11-07, 12:34 »
Jag söker hjälp med upplysningar om släkten Nertunius (och Bruselius).
 
Känner någon till födelse-, vigsel- och dödsdata, samt -ort för Elisabet Nertunia och hennes föräldrar.
Elisabet Nertunia levde från slutet av 1600-talet till början av 1700-talet och var först gift med bonden Mats Olofsson Dalman i Herrö, Sveg. Före år 1700 gifte hon om sig med tullnären vid Funäsdalens gränstull Michael Hammar, vilken även var bosatt i Herrö. Där fanns år 1700 även hennes mor Anna Bruselia, som enl. Uppsala ärkestifts herdaminne var dotter till khden i Skog Nils Bruselius.
Elisabet Nertunias far bör sannolikt ha varit komministern/khden i Ovanåker Mattias Nertunius (Keppingius), men herdam. nämner inte dottern Elisabet. Herdaminnet är dock så gammalt som från 1840-talet. Det uppger f.ö. inga källor. Sveriges släktregister. Ovanåkers sn ger, så vitt jag kunnat finna, inte mycket.
 
Nertunius leder tankarna till Närtuna i Uppland.

316
Allmänt / Sokn i Härjedalen 1700
« skrivet: 1999-11-04, 22:16 »
Hede pastorat (præstegjeld) bestod omkring år 1700 av socknarna Hede, Vemdalen och Tännäs. Inom Tännäs sockens område finns sedan 1680-talet Ljusnedals bruksförsamling. 1751 bildades ur Hede socken Storsjö kapellförsamling.
I Härjedalen fanns år 1700 ytterligare bara Svegs pastorat. Det omfattade socknarna Sveg, Lillhärdal, Älvros och Överhogdal. 1798 bildades ur Svegs socken Linsells kapellförsamling.
Herdal var det gamla norska namnet på landskapet Härjedalen, men även på socknen och kykbyn Lillhärdal, som ännu ibland i folkmun benämns Härdal.
Att finna Jon Olsson Herdøl i Hede pastorat kan bli svårt. Inga kyrkböcker från pastoratet finns bevarade från denna tid. Namnet Jon Olsson är alltför vanligt, för att man skall kunna dra några direkta slutsatser om födelseort.

317
Hej igen!
Det verkar som om vi sitter med samme man!
Jag kan inte ge en uttömmande bild av hans öden, men en del uppgifter som uppslagsända för vidare forskning kan jag ge.
 
Tännäs ka AI:8, del II, sid 61
Funäsdalen
Jon Jonsson Liljedal f. 8 febr 1850 i Värmland.
hustru Anna Olofsdotter f. 24 nov 1845 i Tännäs förs.
Gift 1876. Utfl. till Ljusnedals bruksförsamling 21 nov 1888.
Barn: Gertrud f. 7 okt 1873, Anna f. 27 sept 1876, Olof f. 27 juli 1879, Karin f. 16 dec 1882, Sven Johan f. 9 maj 1886.
 
Ljusnedals ka AI:7, sid 24
Nr 3 Ljusnedals bruk
Jon Jonsson Liljedal f. 8 febr 1850 i Lekvattnet, Värmlands län. Hustru Anna Olofsdotter f. 24 nov 1845. Gift 25 mars 1876 i Tännäs.
Uppgifter om barn samma som ovan, med följande ytterligare barn:
August Helmer f. 11 dec 1890, Anton Bernhard f. 2 maj 1894.
 
Med så många barn, finns mycket goda chanser att ättlingarna bor kvar i trakten.
I telefonkatalogen 1999, del 28, Östersund, vita sidorna sid 67, finns 4 personer boende i Ljusnedals förs och 1 pers boende i Hede!
Lycka till!

318
Hej!
För många år sedan gick jag igenom och registrerade samtliga inflyttade värmlandsfödda i Härjedalens kyrkböcker 1850-1895 (min farfarsfar var från Brunskog). Det är många härjedalingar som har värmlandsrötter.
Jag har funnit en Jon Jonsson Liljedal f. 1850-02-08. Är det rätt? Om inte har Du mera uppgifter, t.ex. födelseförsamling.

319
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 24.6.2002
« skrivet: 1999-06-08, 22:27 »
Ja, skarprättaren det var bödeln. Ett föga hedervärt uppdrag. En annan benämning var mästermannen.
Förutom att avrätta dödsdömda, utförde han även kroppsstraff t.ex. spöslitning (piskning).

320
Det var en trevlig debatt som har dykt upp den senaste veckan!
 
Jag, som tydligen flera, står ibland utan lämplig person som bollplank när det gäller samråd om skrifttolkning.
Jag har gått igenom åtskilliga dokument, inklusive diplom och räkenskaper, från Härjedalens norska-danska tid. Framförallt gäller det tiden ca 1550-1645. Problemet med ij, y och  ÿ har jag grubblat över många gånger!
 
Jag vill gärna tipsa om böcker, som behandlar handskriftstolkning och som börjar tidigare än slutet av 1600-talet.
Min bibel i sammanhanget är Lars Svenssons Nordisk paleografi. Utan den hade jag inte klarat mycket, även om den inte ger mig svar på alla mina frågor. Den har fina och rikliga referenser.
Så vitt jag kan se, så börjar Alf Åbergs Läsning av gamla handstilar med ett dokument från 1576!
En annan goding är Swedlund & Svenonius Svenska skriftprov 1464-1828.
Jag vill även peka på möjligheten att användbara böcker kan ha getts ut i Norge och Danmark. Skriften är densamma tyska, men kallas där gotisk skrift. Prova att söka i biblioteksdatabasen LIBRIS på sökorden skrift, skriftväsen och paleografi.
Om tydning av förkortningar, känner jag inte till någon annan än Lexicon abreviatum, som bara omfattar latinska förkortningar. Ovannämnda böcker tar i viss mån upp svenska förkortningar, men i övrigt måste jag nog hänvisa till de tryckta diplomatarier som finns, för att utröna olika förkortningars betydelse.
 
Till sist måste jag nog säga, att ibland har jag varit tvungen att bestämma mig för vad det egentligen står. Ingen annan har kunnat hjälpa mig och p.g.a. avsaknaden av rättstavningsregler har det inte 100 % säkert kunnat fastställas hur skrivaren har stavat.

321
Häradshövding / Äldre inlägg (arkiv) till 30 mars, 2007
« skrivet: 1999-03-05, 18:39 »
Var det inte Jan Eric Almquist: Lagsagor och domsagor i Sverige, del 1-2?

322
Förnamn - B / Böret
« skrivet: 1999-02-28, 09:32 »
Namnet Böret i Västsverige ansluter till det norska (och danska?) Berette och alltså även till Berit. Vid nationsskiftet i Härjedalen 1645, kan ses att den brukade namnformen av Birgitta var just Berette under den dansk-norska tiden. Det säger ingenting om vad personerna egentligen kallades för, utan bara hur den som skrev stavade. De skrivkunniga under denna tid skrev danska. Efter år 1645, när svenskar förde pennan, upphör Berette och ersätts av Brita.
Samma förhållande gäller bl.a. Merette/Märet(a).

323
Söderhamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-30
« skrivet: 1999-02-27, 22:05 »
Jag söker uppgifter om Margareta Hara, hustru till kronofogden i Härjedalen Nils Larsson Uhr. Efter makens död år 1700, har hon i hans ställe undertecknat kronoräkenskaperna och verifikationerna, daterade i Söderhamn.  
Jag har bl.a. tagit del av Släkten Uhr. Familjeanteckningar (Danderyd 1958) och de mycket upplysande uppgifterna om Margareta Haras härkomst i Urban Sikeborgs artikel om prästerskapet i Söderala och Norrala, införda i Släkt och Hävd 1990:3-4.
Vet någon vad som hände Margareta Hara sedan hon blivit änka? Bodde hon kvar i Söderhamn? När dog hon?
Hon hade sonen Johan Uhr, som enl. ovanstående Släkten Uhr var brukspatron vid Hammarby och Gammelstilla bruk i Gästrikland. Bodde även modern där?

324
Spårnborg / Spornberg / Spårnborg / Spornberg
« skrivet: 1999-02-18, 17:07 »
Kan någon hjälpa mig med upplysningar om Peter Spårnborg, kronofogde i Härjedalen 1729-1759. Han tecknade sig 1730 P:r N: Spårnborg. Andra namnformer som förekommer är Spårnberg, Spornborg, Spornberg och Sporenborg. Han gifte sig 1729 med företrädaren Erik Elffs dotter Catharina Elff. Makarna var barnlösa och Peter Spårnborg avled 1763 i Sveg.
I ett bröllopskväde till makarnas bröllop talas bl.a. om Gävle och en Borg i Gävleborg. Det har tolkats som härstammning från Gävle. Jag har inte funnit honom i Gävle skolas och gymnasiums matrikel, men jag kan ha misstagit mig.
Känner någon till Peter Spårnborgs härkomst? Kan han ha haft ett förflutet vid länsstyrelsen i Gävle eller som biträde till någon kronofogde eller häradsskrivare i länet?

325
Färila / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-16
« skrivet: 1999-02-15, 20:33 »
Bröderna Johansson levde under en tid då den sociala rörligheten var mycket stor i södra och mellersta Norrland. För några år sedan registrerade jag inflyttade värmlänningar i Härjedalen och kunde notera att uppgiven destination i flyttbetyget ofta inte stämde med inflyttningsförsamling. Det förekom även inte alltför sällan att inflyttning skedde upp till 10-15 år efter att utflyttning skett och att personen inte varit skriven någonstans under mellantiden.
En annan egenhet var att inflyttning ibland officiellt skedde strax före giftermål, därför att kontrahenten då måste kunna förete hinderslöshetsbevis, d.v.s. att han/hon inte redan var gift. Man kan också se i vissa familjer, att barnen kan vara födda i församlingen fastän hela familjen flyttar dit först flera år senare.
Därför är en utflyttningsanteckning vid denna tid inte alltid detsamma som orten dit man flyttade.
 
Prova ändå att kontrollera inflyttningslängderna i Färila.

326
Tack Tommy Näzell för bra hjälp!
 
Litteraturhänvisningarna som Du lämnar ger mig de svar jag söker.
Uppgifterna om khde Olaus Olai Unæi i Stoby familj stämmer inte med Cavallin: Lunds stifts herdaminne, del 4 (1857). Så vitt jag har kunnat utröna har det nya herdaminnet för Lunds stift inte hunnit till Stoby ännu. Därtill börjar ministerialböckerna för Stoby sent under 1700-talet och hfl ännu senare.
Otur, som vanligt! Jag får väl prova en fråga under Skåne.

327
Härnösand / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-04-29
« skrivet: 1999-02-04, 21:50 »
Daniel Noræus hade ju styvsonen Peter Sund, som 1754 enl Svegs dombok var arvinge till jungfru Catharina  Unæa, hans moster.
Möljigheten finns ju att Daniel senare gift om sig med någon ytterligare Unæa vid namn Christina.
Jag har funderat på samma sätt som Du betr. Samuel Alstadius änka. Väl värt att kontrollera, men då måste hon ha varit gift Lorens Sund, innan hon gifte sig med Noræus.
En svår fråga att lösa och kanhända omöjlig. Ett skrivfel beträffande namnet är inte heller otänkbart.
Tack i alla fall för kompletterande upplysningar!

328
Norrköping / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-december-5
« skrivet: 1999-02-03, 21:06 »
Jag söker hjälp med uppgifter om Margareta Unæa, som 1754 levde som änka i Norrköping. Hon hade även en syster i Norrköping, Anna Unæa, som dog 1762 (S:t Olai förs). Hon hade varit gift, först med borgaren Gabriel Collenberg, och sedan med råd- och handelsmannen Sven Nilsson Ridder, båda i Norrköping.
Systrarna Unæa var döttrar till kyrkoherden i Sveg Olaus Johannis Unæus.
Känner någon till närmare familjeförhållanden och data för Margareta Unæa?

329
Härnösand / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-04-29
« skrivet: 1999-02-03, 20:45 »
Tack för hjälpen, Carl!
 
Dessvärre tätnar mystiken något med uppgiften att Daniel Noræi hustru hette Christina Unæa.
Enl. Bygdén i herdaminnet var Olaus Unæi efterträdare som kyrkoherde i Sveg, Samuel Alstadius gift med Olaus Unæi dotter Christina. Detta stämmer helt överens med en uppgift  i resterna av Svegs brunna kyrkoarkiv. Den uppgiften kan möjligen verifieras i andra källor.
Det är ju fullt möjligt att Olaus Unæus hade två döttrar med namnet Christina. Det är också fullt möjligt att Bygdén har fel betr. denna Daniel Noræi hustru, men knappast troligt p.g.a. av sonen Peter Sunds arvsanspråk efter mostern 1754.

330
Härnösand / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-04-29
« skrivet: 1999-02-02, 21:08 »
Jag söker upplysningar om köpmannens i Härnösand Lorens Sunds hustru. Enligt Bygdéns herdaminne var hon dotter till kyrkoherden i Sveg Olaus Johannis Unæus och omgift med rådmannen Daniel Noræus. Det finns många Unæus i Härnösand, så förväxlingsrisk kan finnas. I hfl AIa:1 (1732-1743) fol 59, i Härnösands kyrkoarkiv, finns Daniel Noræus uppförd med sin hustru, vars namn är svårläst på mikrokort. Det står ungefär Hustru Mag. J... Unæus (Det står Unæus och inte Unæa!!). Därtill finns styvsonen Peter Sund. Han finns även angiven bland arvingarna i en arvstvist 1754 efter sin moster Katarina Unæa i Sveg. Hans mor måste alltså ha dött senast 1754, men jag har inte funnit henne i Härnösands dödbok.
Sonen Peter Sund anges i efterföljande hfl vara född 1714 och Härnösand saknar födelsebok från den tiden.
Känner någon till denna Unæas fulla namn och persondata som födelse-, vigsel- och dödsdatum? Har någon funnit hennes bouppteckning?

331
Tack Carl för svaret!
Dessvärre är just Bygdéns herdaminne en av utgångspunkterna bakom frågan. En trolig morfar eller farfar bör ha varit kyrkoherden i Sveg Olaus Johannis Unæus.

332
Jag söker hjälp med uppgifter om löjtnanten och brukspatronen Samuel Unéer, som bevisligen var i livet 1754. Enl. Svenska ättertal XI var han från 1727 gift med Brita Emerentia Browallia (f. 1700 d. 1769) i hennes andra äktenskap. Hon hade tidigare varit gift med brukspatronen vid Hallstahammar David Betke. Hennes far var prosten i Köping Peter Browallius. Samuel Unéers far eller mor bör ha hetat Unæus/Unæa.
Vet någon var Samuel Unéer var bosatt, vid vilket regimente han var löjtnant och vid vilket bruk han var patron? Känner någon till föräldrarnas namn?

333
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-24
« skrivet: 1999-01-28, 21:07 »
Jag forskar om släkt- och gårdshistoria före år 1860 för samtliga byar inom Svegs församlings nuvarande område. Kyrkoarkivet brann år 1870. Jag vill gärna komma i kontakt med andra forskare, som har hittat svegare som bodde i andra delar av landet under denna tid.

334
Fogde / Befallningsman
« skrivet: 1999-01-24, 22:10 »
Kronofogden och befallningsmannen var benämningar på samma yrkesfunktion. Kronobefallningsman förekommer också. Hans huvuduppgift vara att ta upp skatterna. Han hade fler uppgifter. Det finns kronofogdearkiv bevarade och de finns i landsarkiven. Innehållet och omfattningen kan nog skifta mellan tidsperioder och fögderier. Hans chef var landshövdingen, som även kallades konungens befallningshavande. Läs bl.a. i Clemensson, Andersson: Hembygdsforska, steg för steg, sid 212,  och Jan Brunius artikel Befordringsakter i kammarkollegiets arkiv i Arkivskatter-Sveriges släktforskarförbunds Årsbok 1994, sid 139.

335
Skogs-Tibble / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-10
« skrivet: 1999-01-24, 16:35 »
Tack till Eddie Bjärrenholt och Thomas Sverker för de mycket givande svaren!

336
Skogs-Tibble / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-10
« skrivet: 1999-01-22, 22:55 »
Vem kan hjälpa mig med mera upplysningar om:
Jonas(?) Burström, som blev befallningsman (kronofogde?) 1725 i Tibble, Uppland. Han var möjligen f.d. fältväbel. Han var gift med Elsa Margareta Unæa, 1754 bosatt vid Karlholms bruk, Västlands sn i Uppland. Hon kan vara identisk med den madam Elsa Burström, som höll krog på Karlhomls bruk 1740-1762, anställd av bruket. Dottern var Sophia Burström (eller Burman?).

Sidor: [1]