ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Stefan Jansson

Sidor: [1]
1
Hede / SV: Hede bygdelag 1644
« skrivet: 2020-09-01, 22:10 »
Detta måste avse Särnaheden, inte Hede i Härjedalen.

2
Tännäs / SV: Salomon Larsson upphav på farssida
« skrivet: 2019-03-08, 20:16 »
 
Det borde finnas många som längs faderslinjen stammar från dessa personer, men jag har bara koll fram till ca 1810. Men jag lägger ut en lista här på de jag har koll på som skulle kunna leda framåt, kanske någon annan fyller på om du har tur. Har inte tagit med de som inte verkar haft några söner. Alla i Tännäs socken om inte annat anges

Lars Gunnarsson 1695-
Olof Larsson 1726-1785
                                           Lars Olofsson 1751-1843
                                                                 Sven Larsson 1779-
                                                                                       Halvar Svensson 1810-
                                                                                       Lars Svensson 1815-
                                                                 Olof Larsson 1782-
                                                                 Jon Larsson 1786-
                                                                 Nils Larsson 1801-
                                                                 Lars Larsson 1802-
                                                                 Halvar Larsson 1805-
                                                                 Jöns Larsson 1809-
                                                                 Salomon Larsson 1811-
                                           Olof Olofsson 1752-1829
                                           Pål Olofsson 1755-
                                           Ingebrekt Olofsson 1764-
                                                                 Jon Ingebrektsson 1800-
                                                                 Måns Ingebrektsson 1801-
                                                                 Pär Ingebrektsson 1804-
                                                                 Lars Ingebrektsson 1809-
                                                                 Ingebrekt Ingebreksson 1812
                      Lars Larsson 1728-1786
                                           Per Larsson 1768- (Flyttade till Norge)
                      Salomon Larsson 1735-1794
                                           Lars Salomonsson 1771-
                                                                 Salomon Larsson 1802-
                                                                 Kristian Larsson 1805-
                                           Jon Salomonsson 1773-
                                                                 Salomon Jonsson 1801-

3
Tännäs / SV: Salomon Larsson upphav på farssida
« skrivet: 2019-03-07, 22:31 »
Hej
Finns så gott som inga skiften att ta hjälp av från den tiden, det är framför allt kombination av mantalslängder och domböcker och lite slutledningar.

Olof Larsson finns i skattelängderna på Funäsdalen 3 1623-53. Han delar gården med Jon Gunnarson. En son finns noterad i Koppskatten 1645, måste vara Lars Olofsson som sedan tar över i Mantalslängderna från 1653. Han står först på Funäsdalen 3, senare på 13, vad som hände där har jag inte begripit. Gunnar Larssons nämns första gången i längderna 1688, men varvas ett tag med Lars som t ex 1694 står nämnd i Mtl, men inte räknas (var väl överårig) men sonen.

När Gunnar Larsson dör (antagligen 1711) står änkan först för hemmanet innan Lars står skriven på det från 1713. Han köper sen enligt domboken 1725/26 ut tre svägerskor från ett hemman som då kallas Utåsen men som måste vara det som annars benämns Uthus-hemmanet.
Har du testat Y-DNA eftersom du intresserar dig för farslinjen?

4
Tännäs / SV: Salomon Larsson upphav på farssida
« skrivet: 2019-02-25, 22:19 »
Det stämmer bra. Lars var son till Gunnar Larsson och Ingeborg Knutsdotter i Funäsdalen, Gunnar var son till Lars Olofsson som i sin tur var son till Olof Larsson i Funäsdalen

5
Grangärde / SV: Rämsgubben Olof Matsson
« skrivet: 2018-03-19, 23:26 »
Svaret innan gick iväg för fort; det skulle stå att det är en källa till att det inte stämmer. Olof och Anna var barn till Mats Olofson i Gropen, det framgår av en annan notis från 1713 rörande deras bror Gustavs arvingar

6
Grangärde / SV: Rämsgubben Olof Matsson
« skrivet: 2018-03-19, 23:09 »
Källan till detta är en notis från tinget 1713. Där framgår att Pähr, Matts, Halfvard, Erik och Oluff Mattson var bröder och söner till Matts Halvardsson i Grangärde Kyrkby, Pähr Mattson hade sedan blivit boende i Broby (och svärfar åt Kristoffer Mårtensson), Matts i Stensbo, Erik i Långnäset, Oluff i Rämen och Halfvard på fädernäshemmanet i Kyrkbyn. Christoffer Mårtensson hade 1676 köpt ett skogsparti i Botåsen av sin hustrus syskonbarn, Halfvard Mattssons son Matts Halfvardsson i Kyrkbyn och av Matts Mattssons i Stenbos måg Matts Larsson

7
Västerlövsta / Västerlövsta A1:1 sid 14
« skrivet: 2015-05-31, 20:23 »
Nja, det står nog snarare M S. (d v s mannens söner) Ped(er) och And(ers). Hans Hanssons fru hette Anna Matsdotter och kan inte ha en far som heter Peder. Hans hade dock enl dödsrunan tre barn med sin förra hustru Britta Eriksdotter, och nästa gång Göksbo finns antecknat i Hfl (på s 113) står en broder Anders Hansson nämnd, som då måste avse Malin Hansdotters bror. Hans är då död, men modern Anna lever. Där står också en Per nämnd, fast han är inte närvanarde (abs.), så det är väl andre brodern

8
Det är inget tvivel om att släktforskning är forskning även om många som håller på med det inte har någon akademisk utbildning, det är naturligtvis inte så att man inte kan forska innan man läst på universitet men sedan man gjort det har man vips lärt sig det, utan det är en process. Hobbyforskning eller vad man skall kalla det kan ibland bidra med viktiga resultat. Det ser man inte minst inom en annan av mina intressen, fågelskådning, där människor som aldrig satt sin fot på ett universitet ibland kan lämna signifikanta bidrag till vetandets framåtskridande. Sen skulle förmodligen deras bidrag bli mer värdefulla med mer vetenskaplig skolning, men det är en annan sak.  
 
Varför mitt förslag rörde Anbytarforum är för att här finns det regler och därmed en möjlighet att påverka beteende och resultat. Som Mats skriver finns det ingen sådan möjlighet på internet. Kvalitetstidskrifter är bra som goda föredömen men jag tror inte heller att deras effekt når hela vägen ut.  
 
Avslutningsvis kan jag tillägga att många av oss akademiska forskare - trots att vi är alla är varma anhängare av peer-review - är medvetna om myntets avigsida; det tar mycket tid och kraft att vara reviewer som gör ett bra jobb, i alla fall när artiklarna man får att granska är mindre bra och man måste lägga mycket tid på att kommentera och försöka hjälpa till att få ordning på den, normalt utan att ha någonting alls för det. För oss fungerar det eftersom vi faktiskt kan använda vår arbetstid till det (åtminstone jag har betalat av staten) men det är ändå betungande. Jag skulle tro det vore svårt att få de lämpligaste släktforskarna att lägga sin (obetalda) tid på att granska andras arbeten, och då finns risken att några av de som tar på sig dessa ideella uppdrag blir sådana som kanske inte borde göra det och då vet jag inte om det är en så bra idé.

9
Såsom professor (i helt annat ämne) har jag funderat en hel del över relationen mellan min släktforskning och min akademiska forskning. Det mest uppenbara skillnaden är syftet; den akademiska forskningen syftar någonstans, även om man som jag i huvudsak bedriver grundforskning hoppas man att resultaten på sikt för mänskligheten framåt, det är också därför som statsmakterna satsar så mycket på forskning. I den akademiska forskningen måste man därför optimera framåtskridandet och det har vi lyckats med oerhört bra m h a peer-review, att alltid referera alla påståenden, att göra allt material tillgängligt i publika databaser t ex. Skulle vi fundera i dessa termer är det mycket i släktforskningen som är oerhört onödigt, t ex att tre personer oberoende av varandra tittar i en kyrkobok och skriver ned vem som är fader till vem. I så fall skulle vi alla satsa vår energi på att bygga dessa databaser och sedan kunna med ett enkelt knapptryck ladda hem vårt eget släktträd, verifierat, men osäkra steg markerade i rött, och med länkar till alla webresurser där kyrkböckerna fanns etc.  
 
Men så vill vi inte ha de eftersom det skulle bli så tråkigt att få skulle ägna sig åt släktforskning. Min släktforskning är en hobby och tidsfördriv, som jag ofta använder för att få hjärnan att koppla bort tankar på jobb. Man ägnar sin tid till detta för att få svar på frågor och sakta men säkert utöka sin kunskap om sina egna anor. Diskussionerna på t ex Anbytarforum kan i detta sammanhang ses mer som en folkbildning, människor som kanske inte har funderat så mycket på källor och källkritik lär sig allt mer om dessa saker som är så viktiga i ett demokratiskt samhälle. Vi kommer förstås alltid att få leva med en blandning av nybörjare och erfarna släktforskare i dialog, och att detta i en vid mening leder till ett framåtskridande i samhället.  
 
Vad har nu detta med denna fråga att göra? Jo, jag tror att både peer-review och certifiering inom den ändå hobby-betonade släktforskningen är fel väg att gå, det skulle visserligen höja kvaliteten men minska på glädjen i forskningen, och det är ändå det som är huvudsyftet för de flesta av oss. Däremot har alla allt att vinna på att källuppgifter skulle redovisas mer och bättre. Jag kan gå till mig själv, även om jag inte så gör så många inlägg i Anbytarforum lyckas jag allt för ofta med att blanda uppgifter som jag själv kollat ned till grunden, med sådant där jag endast snabbt kollat upp något jag bara har sekundäruppgifter på. Naturligtvis är det ett omöjligt arbete för moderatorerna att påpeka för alla som slarvar med detta, men kanske man skulle lägga lite tid på att skapa en del goda exempel med hur man skall presentera data på Anbytarforum, det mest värdefulla är ju om man som t ex Karl Göran och Vincent ofta gör (det vet jag eftersom de har kunskap om socknar som jag själv jobbat med) försöker att endast gå ut med uppgifter som man själv validerat, och även med stor noggrannhet redovisar källorna till detta, det är liksom mönsterexempel. Men det som är mindre uppenbart är hur det skall redovisas när man INTE med stor möda gjort sin hemläxa och grävt igenom alla primärkällor själv, utan när uppgifterna kommer från olika sekundärkällor, i värsta fall en websida utan källuppgifter. Nu kan man under ordningsregler läsa Källhänvisningar bör alltid lämnas, både när du ställer frågor och när du besvarar frågor och det är uppenbart, men ett antal goda typexempel på hur man bör ställa frågor och besvara dem, där det framgår vilken typ av uppgifter som förmedlas, kanske skulle vara bra, och sedan fick man när man registrerade sig på Anbytarforum klicka i att man först läst dessa och att man skall försöka rätta sig efter. Sen kommer sannolikt många inte ha tid eller lust att göra det men det är som det är, det är som sagt en hobby där vi försöker maximera värdet förr oss själva, inte för samhället. Sedan borde vi på något sätt uppmuntra de som har kvalitet i uppgifterna snarare än kvantitet, men det sköter sig kanske relativt väl själv. I alla fall jag känner mig oerhört tillfredsställd när jag kan visa på något som jag själv letat upp och som kanske ingen annan gjort, och motsvarande otillfredsställd när någon sekundäruppgift som jag vidarebefordrat var fel. De flesta av oss reagerar nog så, men de som inte gör det blir i detta - som i många andra sammanhang - komplicerade att hantera. Men samtidigt, det håller på med detta för att det ger dem något personligen, och denna glädje är släktforskarrörelsens främsta tillgång

10
Tännäs / Tännäs
« skrivet: 2014-04-03, 19:15 »
Erik J Bergström uppger att Fredrik var bror till Henning Andersson. I så fall är han även syskon till Kerstin, Olof och Per, barn till Anders Olofsson som kom till Ljusnedal från Kopparberget (Falun), enligt uppgift i domboken eftersom det hänt saker så att de varit därtill tvungna. Men jag har faktiskt inte själv sett det nämnas att Fredrik och Henning var bröder, men Erik brukar inte ha fel. Sönerna figurerar flera gånger i domböckerna på 1690-talet utan att Fredrik nämns, men eftersom Fredrik då befann sig i Röros betyder det inte så mycket.  
 
Henrik Hansson på Högen var dräng hos patron Södergren när han gifte sig, det torde väl vara han som omnämns som lärjunge i så fall. Hans föräldrar var Hans Månsson på Högen och Gertrud Henriksdotter. Märet Staffansdotter var barn till Staffan Johansson Troll och Gölin Hansdotter på Bruksvallarna. Vill du kan jag maila mer om deras anor (fast det är roligare att leta själv...)

11
Tännäs / Tännäs
« skrivet: 2014-04-03, 12:18 »
Där ser man, fel igen. Man borde - som alltid - se till att inte vidarefordra uppgifter som man inte letat fram själv, jag har inte haft anledning att gå varken framåt (till Jämtland) eller bakåt (till Ljusnarsberg), och då blir det lätt desinformation.  
 
En lustig detalj i sammanhanget är att Sven Jönssons mor alltså hette just Ingeborg Fredriksdotter (f ca 1687). Fredrik är inget namn som överhuvudtaget användes i Härjedalen på 1600-talet innan Fredrik Andersson kom till Ljusnedals bruk lite innan 1690. Han rörde sig sedan mellan Röros och Ljunsdal ett tag innan han blev mer bofast på Röros. Möjligen kan detta vara Ingeborgs far, fast på samma sätt som Karl Göran gör ovan måste jag påpeka att det bara är en arbetshypotes

12
Tännäs / Tännäs
« skrivet: 2014-04-02, 19:55 »
Det var slarvigt att kalla FF född 1760 Adler, jag har heller inte sett honom med det namnet i några Härjedalska källor, tänkte kanske att han kallade sig det i Huså eftersom hans son gjorde det (http://forum.arkivverket.no/topic/158665-73317-fredrik-fredriksson-adler-f-1800- i-husaa-kall-jaemtland/, men säger Karl Göran att det inte är så stämmer det säkert. Kerstins föräldrar var Sven Jönsson på Myren (ca 1708-1787, föräldrar Jöns Svensson och Ingeborg Fredriksdotter), och Kerstin Halvarsdotter (ca 1710-1783, föräldrar Halvar Gunnarson och Ingeborg Olofsdotter i Funäsdalen)

13
Tännäs / Tännäs
« skrivet: 2014-04-01, 22:55 »
Ja, fast modern hette Agata Persdotter (enl uppgift i födelseboken från Röros) men de var nog inte gifta. Fadern Fredrik Fredriksson Adler var född 1736 i Ljusnarsberg, hans far Fredrik Henriksson Adler var bruksfogde på Ljusnedal innan han flyttade till Fröå, Åre (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/30341.html?1024761731)

14
Tännäs / Tännäs
« skrivet: 2014-03-31, 21:04 »
Ryen är ett vanligt gårdsnamn på norska sidan gränsen, det finns flera stycken bara i Röros kommun. Jag har inte letat reda på varifrån Jon Jonsen kom ifrån, fast jag tror inte det är någon av Ryen-gårdarna på Röros. Kerstin Fredriksdotter var född oäkta på Myren i Tännäs 1781, hennes mor var Kerstin Svensdotter därstädes (1751-1823). Fadern anges vara dräng Fredrik Fredriksson, rimligen Fredrik Fredriksson Adler som föds 1760 på Ljusnedal. Fredrik får 1787 ett annat oäkta barn (Fredrik), och Kerstin ett annat (Sven) 1791.

15
Skedevi / Skedevi C/1 gifta 1664 3 januari
« skrivet: 2013-11-22, 20:54 »
Nils Larssons hustru hette Britta Månsdotter och var från Bremyra, Nils var född i Selesjö notisen i kanten läser jag just som ifrån Selesjö och Bremyra. Måns patronymikon är Pson, d v s Persson, Brittas far hette f ö också Måns Persson.

16
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2013-11-16, 23:31 »
Hej Monica
Jag har kollat lite på Berge, i alla fall familjen Olof Olofsson (1632-1716)/Karin Olofsdotter (1636-1696). Jag hade inte uppmärksammat att hon hade koppplingar till Revsund men ser nu att de (samt Karins mor) nämns i domboken där. Såvitt jag vet hade de inga söner vid namn Olof och Anders, en dotter Britta (1672-1733) gifter sig 1694 med dragonen Per Samuelsson Schenning och jag misstänker att Erik Olofson (1662-1707) är en son. Olof verkar vara son till Olof Gjordson i Berge, vid Frösö ting 18/9 1660 fordrar Olof Giölson i Berge på sin sons Oluff Olufsons vägnar pengar av sonens rotebönder Per Person, Rechort Olufsson och Erich Giölson i Berge och Mårten i Malby. Olof och Karin gifter sig förmodligen kring 1660 då han tar över efter Olof G i längderna

17
Skedevi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2014
« skrivet: 2013-09-06, 18:24 »
Jag vet inte om Nils Larsson i Sila är din Annas far, men det är i alla fall han som så småningom flyttar till Nylingstorp. När hans son Per gifter sig 19/19 1740 och till sin död 1763 bor han i Nylingstorp, och från åldern i dödsnotisen framför det att det är han som föds i Sila 2/1 1712, fader Nils Larsson. Nils var född 23/3 1673 i Kalbo och hans hustru Anna Olofsdotter 6/6 1675 i Frogetorp. Nils Larsson i Skräpdalen bodde där från ca 1699 till sin död.

18
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2014
« skrivet: 2013-04-19, 22:45 »
Hej igen Paul
Jag blev lite intresserad av detta och kollade själv efter. Det som står om Nils syftar nog inte på Västerlövsta, för mig ser det ut som det står Wår Kiärr sochn. Västerlövsta kallades f ö bara Lövsta på den tiden, och några sidor längre fram i begravningsboken står just Lövsta nämnt (hustru Anna född i Lövsta som begravs 12 feb 1705). Vilken socken som avses vet jag inte, men det är knappast Västerlövsta i alla fall.

19
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2014
« skrivet: 2013-04-18, 00:11 »
Svårt att veta men jag skulle inte tro att Nils Bengtsson är son till Bengt Olofsson i Viggelsbo. Jag har sett Bengt omnämd första gången 1608 (innan dess är bara en Olof Matsson nämnd där), Bengt dör 1665. Jag är ganska säker på att Anders är hans son, och att han sedan 1660 flyttar till Gårdsjö. En annan son, Olof, nämns i en roteringslängd kring 1630. Dessa två verkar dock vara ganska mycket yngre än Nils (snarast födda på 1610-talet) och även om man t ex skulle kunna tänka sig att Bengt var gift två gånger (han står som gammal redan i en Roteringslängd från 1638) och att hans andra fru var från Viggelsbo och att den äldre sonen därför inte blev boende där, känns det lite långsökt, t ex borde Bengt då inte bott där redan 1599. Anders får dock en son som heter Nils (f 1644 i Viggelsbo) som blev soldat och dog 1702.

20
Vreta kloster / Äldre inlägg (arkiv) till 23 mars, 2013
« skrivet: 2013-02-23, 12:59 »
Vid Frösö ting 1/7 1679 avhandlas ett intressant fall. Under ett fälttåg i Tyskland 1675 får regementspredikanten reda på att ryttaren Samuel Göransson vid Anders Plantings regemente i Jämtland levde ihop med en kvinna (Kerstin Jonsdotter) som han inte var gift med. Samuel förhörs och bekänner, men blir skjuten och avlider 1677 under belägringen av Stettin. När predikanten återkommer drar han kvinnan inför tinget. Det framkommer att Kerstin var född i Vreta kloster, och tjänte på Stiernorps herrgård när hon 15 år gammal blev med barn med gårdsfogden Samuel, som var gift med en Ingeborg och hade tre barn. De rymde tillsammans till Sunne i Jämtland och Samuel blev ryttare. Detta måste ha hänt 1664 eller 1665, Samuel är dopvittne I Vreta kloster flera gånger 1663 och vittnar i ett dråpsmål i Jämtland 16/11 1665. Hustrun Ingeborg finns i Veda, Vreta kloster i mantalslängderna från 1662, hon står som hustru Ingeborg eller Fogdens hustru, Samuel står inte nämnd  längderna, han höll antagligen till på Stiernorp.  
 
I Jämtland fick paret sju barn, två blir dragoner. Kerstin gifter sig så småningom med änklingen Giöhl Olofson i Målsta, får minst ett barn med honom. Kerstin döms till döden vid tinget, men blir uppenbarligen benådad, Giöhl klarar sig undan med böter eftersom han handlat i god tro.  
 
Samuel (och hans son Per) får soldatnamnet Schenning, vilket tyder på att han har anknytning till Skänninge. Jag har dock lyckats dåligt med att identifiera Samuel och Kerstin i Östergötland (Vreta koster och Skänninge) kyrkböcker och mantalslängder. De verkar inte finnas i Vreta kloster innan 1662, och någon Kerstin Jonsdotter verkar inte födas ca 1649 i Vreta kloster (2 döps 1645, varav en just i Veda 11/11). Vid begravningen 1729 uppges hon vara 76 år, d v s född 1653, men hon kan knappast fått barn när hon var 10 år. 20/6 1665 döps “Samuels horunge i Veda” Elin, alltså måste Samuel ha befunnit sig där hösten 1664. Antingen fick Kerstin barnet just innan de rymde eller (troligare, se nedan) så hade han gjort en tredje kvinna med barn under samma tid, han fick också en äkta dotter Helena 6/3 1663. En son till Samuel och Kerstin, Göran, blev boende i Hara, Sunne (Jämtland) och uppges i Generalmönsterrullan vara född i Jämtland, och vid begravningen i 14/1 1749 uppges han vara 84 år och en månad; skulle det stämma skulle han alltså vara född i december 1664 och i så fall måste Samuel och Kerstin ha hunnit till Jämtland då och den Elin som döps i Vreta kloster 1665 ha en annan mor.  
 
Finns det någon som har ytterligare upplysningar om familjen?

21
Tännäs / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2013
« skrivet: 2013-02-04, 00:18 »
Denna efterlysning borde ligga under Tännäs, inte Tännäs lappförsamling, eftersom Karin Olofsson torde vara den Karin som föddes i Funäsdalen 9/8 1761, föräldrar var Olof Larsson (1726-1785) och Anna Olofsdotter (1730-1813). Olof var också född i Funäsdalen, föräldrar Lars Gunnarson (-1736) och Lucia Olofsdotter (1695-1764), och Anna var född i 23/10 1730 i Röros, föräldrar Ole Andersen Fasteborg och Karen Henningsdatter.
 
Detta inlägg har flyttats från Socknar, Tännäs (Hede) lappförsamling.
Magnus Hjärtström, moderator

22
Ljusnedal / Ljusnedal
« skrivet: 2012-11-24, 17:33 »
Sven Jonsson Wall kom från Bruksvallarna, hans föräldrar var Jon Staffansson (1707-1766) och Ingrid Svensdotter (1714-1784). Barbro Jönsdotters föräldrar var Jöns Halvarsson Björnlind (1721-1763) och Märet Jonsdotter (1725-), bosatta i Ljungdalen men från Lillhärdal resp. Mässlingen. Efter Jöns död gifte Märet 9/2 1766 sig Med Jon Halvarsson f 1712 i Funäsdalen, som dock dog redan 30/7 samma år.

23
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2012-05-12, 23:15 »
Hej Odd Magnar  
Diskussionen inspirerade mig att kontrollera vad samtida källor egentligen säger om Hans Åsen. Min slutsats blir än en gång att baserat på de källor som jag undersökt finns det ingen anledning att tro att det funnits mer än en Hans på Åsen. Det enda som, såvitt jag begriper, skulle kunna föranleda en slutsats att det fanns en far och en son Hans är Koppskatten 1645 och en annan längd 1646, där Hans inte är nämnd på Sätteråsen/Åsen utan i stället, Peder, 1645 även Jon och Olle (alla tre utan hustru). Däremot står det ju höljt över allt tvivel att det fanns en Hans Åsen just 1645 eftersom det var det året han visade Lossius malmen. I alla skattelängder före och efter finns ju en Hans i Åsen/Setteråsen, och i Kontribusjonen 1645 och 1646 står också Hans för gården. Om det nu hade varit så att den ”gamle” Hans som står i längderna mellan 1621 och 1644 skulle dött just då, och att en son Hans skulle ha varit den som skött kontakterna med Lossius, drivit rättsprocess etc, så skulle förstås Hans d y stått i skattelängden, inte bara Peder, Jon och Olle (som verkar vara ogifta, även om man inte kan utesluta att de är änklingar som en del verkar anta). Det vore även svårt att tro att ett ev ”byte av huvudman” från far till son i konflikten med Lossius skulle ha skett utan att det skulle nämnts i de dokument som verkar finnas från just den tiden, och den Hans som finns senare benämns även ”Werchis förste Finder”. Rimligare är att anta att Hans av någon anledning, möjligen för att fogden räknade honom som knuten till det just nystartade verket eller för att han var för gammal, inte antecknades för gården 1645 utan hans son Per, och Jon och Olle som jag skulle tolka som hans bröder, noterades. Hans skulle då ha kommit till Röros 1621, byggt gård, gift sig och skaffat barn (Per, f ca 1623), ev även Jon och Olle. Hans kan då inte vara farfar till Ole Pedersen Smelter. Men finns det andra, samtida, källor som ger andra upplysningar tolkar jag mycket gärna om det hela för att få in Hans i mitt eget släktträd
 
För att förvirra det hela ytterligare skall tilläggas att det - i alla fall för mig - är oklart vem som bodde var i Tännäs under 1600-talets första hälft. Jens Jonsons ättlingar blev boende på Nättan, medan Hans Olofsson i Tännäs, som nämndes ovan, blev på Myren. Jöns kanske bodde på Nättan men ägde Myren och Hans på något sätt - genom gifte eller köp - kom sig in på Myren. Hans finns i skattelängderna från 1617 till 1659. Det lär finnas upplysningar om dessa gårdar i domböcker som jag ännu inte studerat, förhoppningsvis listar jag i en framtid ut hur det hela hänger ihop.  
 
Jag har också sett Hans Olsen Forgallen, namnet ger mig inga associationer. Varför tror du att Vincens fru Karin var dotter till Ole Olsen Brynhilds?

24
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2012-05-11, 01:04 »
Så sant, men Hans verkar ju dyka upp på Röros 1621 så det torde vara en annan person (och knappast heller en bror)

25
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2012-05-10, 23:21 »
Hejsan
 
Det är lite att bita i här eftersom det inte finns så mycket källor att tillgå och, som du skriver, en massa skrivet som verkar vara taget ganska mycket ur luften.  
 
Ett i sammanhanget ”irriterande” faktum är att det inte verkar finnas spår av några Olofar eller Hansar (eller Olofsöner eller Hansöner) i Tännäs på 1500-talet, i alla fall inte i de källor som jag studerat. Det första gång jag själv sett Myren nämnas är 1614 då en Jenns Jonsson anges ha Myren som Odelsgods, Innan dess har i alla fall jag haft svårt att i skattelängderna med säkerhet säga exakt vilka bönder som fanns i Tännäs, men Jon och Per Staffanson och Jon Eriksson finns där i början av 1600-talet, och Jon Jonsson som verkar vara Jens Jonssons föregångare och rimligen far om Jens nu hade Myren som odel. Det går ju inte alls ihop med traditionen att Hans skulle varit yngst av tre söner på Myren, om det inte då var så att ha faktiskt hette Jonsson. Är det en samtida källa som säger att ”gamle Hans” dog 1642? Eller skulle någon i efterhand kunna ta tagit fel på 1642 och 1672 så att det inte fanns två olika Hans utan bara en Jonsson från Myren, som var född ca 1587?
 
Den enda gård i socknen där en Hans Olofsson möjligen skulle passa in är Östgården i Funäsdalen där Olof Hansson, som dör ca 1634, har ett par söner men verkar ”sakna” en son Hans. Halvar tar över gården efter Olofs död, han torde ha haft en bror Jon eftersom Halvar 1644 omnämns som den (dräpte) Hans Jonsons farbror, och dessutom vara bror till Ingebrekt Olofson i Buskan eftersom hans son Halvar i Långå 1642/3 fick böta för att beskyllt sin farbror Halvar Olofson i Funäsdalen för något som han inte kunde bevisa. Men skulle Hans ha varit son till Olof Hansson måste han varit född de sista 20 åren på 1500-talet.  
 
Vincents fru Karin kan knappast ha varit dotter till Ole Olsen Brynnilds eftersom endast Ole, Iver och Maria finns nämnda i skiftet efter föräldrarna. Eftersom Ole är den enda som står upptagen som dotter till Karin i skiftet 1709 kan det ju också hända att Jacob och Jens mor var ännu en annan kvinna, och av nån anledning glömdes bort i skiftet, eller så hade de dött därinnan.

26
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2012-05-08, 23:59 »
Hej Odd Magnar
 
Intressant. Du verkar ha bättre koll än jag på teorierna om folket på Åsen-gården. Jag har förstått att olika forskare och dragit sina slutsatser men jag har inte ännu sett någon redovisning om resonemangen bakom och vad man egentligen tror nu. Är det publicerat eller hur kan man få ta del av det?  
 
Det finns alltså källor som säger att Hans som dog 1673 var son till den Hans som hittade malmen? Har man också förstått var han fanns innan 1621 då såvitt jag sett en Hans för första gången finns nämnd i skattelängderna på Röros.  
 
Du skriver att Olof säkert var son till Peder Hansen Åsen. Eftersom Ole Pedersen är min ana skulle jag gärna kunna knyta honom till folket på Åsen. Vad tyder på att det är så? Historien med Vincens-namnet var kul, fast jag förstår inte kronologin. Hans visade fyndet 1645, sen blev det process i flera år så domen kan ju inte ha fallit 1642?  
 
Det enda jag själv hittat som säger någonting om Ole Pedersens och Ingeborg Jensdotters släktingar är att i skiftet efter drängen Ole Olsen Norfior (http://arkivverket.no/URN:sk_read/24714/378/?size=full&mode=0) så sägs att Jon Olsen Röros, som ju är son till Olof Pederson, och Olof Pederson Dybdal, är besläktade med honom. Ole och Ingeborg har enl skiftet inget barn som skulle kunna vara förälder till Ole, så rimligen ligger släktskapet längre tillbaka.  
 
I mantalen 1664-66 finns på Åsen Hans Jonsen, 97 år, och sonen Peder, 41 år. Denne Hans skulle allstå vara Hans Hansson, och egentligen bara 67 år, inte 97?  
 
Vincens skifte finns på http://arkivverket.no/URN:sk_read/24716/55/?size=full&mode=0. Där nämns endast barnen Jon och Anne (med Maria Brynhilds) och Ole (med Karin Olsdotter). Jon och Anne nämns också i skiftet efter Olof Olsen Brynhilds och hans hustru 11/11 1690. Källan från 1701 som du har uppgifter ifrån misstämmer uppenbarligen med skiftet.

27
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2012-05-05, 23:29 »
Vincens Olsen var f ca 1651 och son till Olof Pederson Smelter och Ingeborg Jensdotter på Röros. Han fanns på Röros 1689 men på Ljusnedal 1690, han fick två oäkta barn (Jon och Anne) på Röros med Maria Olsdotter Brynhilds. Han var kvar i Ljusnedal åtminstone till 1696, tillbaka på Röros 1701 och finns omnämnd där till 1707. I mars 1709 är det skifte efter honom på Röros, änkan Karin Olsdotter och deras son Olof nämns samt de två oäkta barnen. Jag vet inte vad det blev av Jon, men han kan inte vara far till Jon Jönsson som gifter sig med Olof Persson Berges dotter Kerstin, hans far måste ju ha hetat Jöns/Jens.  
 
Det jag undrar är vad uppgiften att Vincens Olsens oldefar kom från Ljusnedal baseras på? Han kan rimligen inte komma just därifrån eftersom bebyggelsen grundades först på slutet av 1680-talet och hans oldefar ju måste vara född långt innan år 1600, men eftersom Olof Pedersen Smelters och Ingeborg Jensdotters ursprung så vitt jag vet inte är känt skulle det vara intressant att veta varför man kan anta att de kom från den trakten. Det cirkulerar uppgifter om att Olof skulle vara sonson till Hans Åsen, Rörosmalmens upptäckare som enl traditionen kom från Tännäs, men hans son Per är bara ett par år äldre än Olof Pederson så det faller på sin orimlighet. Finns det andra indikationer?

28
Schenning / Schenning
« skrivet: 2011-09-20, 23:32 »
Ett senkommet svar till Tony Jonssons fråga från 2008:
Katarina hette Persdotter Schenning, det framgår t ex av deras vigselnotis i Håsjö 17/10 1722. Katarina föddes på Frösön 4/12 1695, hennes far Per Samuelsson Schenning var dragon där (i Långåker). Per uppges i meritförteckningen vara född 1669 i Jämtland, blev dragon 1683, avancerade till korpral 1699, till rustmästare 1705 och blev 1711 förridare i Revsunds kompani. Han var en av de som bewistade Nårska expeditionen och sedan frisk hemkommen, d v s han var antagligen med på fjället på nyåret 1718 men klarade sig. Han var furir i Östansjö, Håsjö till 1720, då sedemera svågern Jonas Ekman tog över den sysslan. Per levde åtminstone 1733. Ett av vittnena vid Katarinas dop (Jöran Samulß) ger uppslag till Pers härkomst. Dopvittnet Göran Samuelsson måste vara dragon Göran Samuelsson Schenning (1664-1749), om vilken det i Generalmönsterrullan anges född i Jemptl. av Skånska föräldrar. 1666-1667 fanns i Sunne ryttaren Samuel Göransson Skåning, som sen blev dragon i Sunne och sedan 1673-74 i Lit. Hans kompani marscherade 1674 till Stockholm för skeppning till Tyskland, och därefter har jag inte påträffat honom, antagligen omkom han där. Han måste rimligen vara Görans och Pers fader.  
 
Per gifte sig 21/10 1694 på Frösön med Olof Olofssons i Berge dotter Britta (1672-1733). De barn som jag känner till efter Jonas och Katarina är Ebba Stina (f 21/12 1722 i Håsjö), Britta (f 9/7 1724 i Håsjö), Bengt som antagligen är född i Håsjö 1727 även om han inte finns i dopboken, Katarina f 20/3 1731, Petrus f 12/11 1732 och Regina 12/9 1734, Petrus f 2/4 1737 och Jonas f 1740, alla dessa i Järpe Skans. Jonas (f 1700) blev f ö antagen som volontär i Pitkämäki kompani i Savolax 2/8 1717 och avancerade redan efter en månad till rustmästare. Jag gissar att han har officierspåbrå eftersom han så snabbt avancerade och det finns enl Generalmönsterrullan en förare Jeremias Ekman i Savolax år 1700 (1702 finns han i Riga) som mycket väl skulle kunna vara Jonas far, men det är förstås inte säkert
 
Hälsningar Stefan

29
Musik / Ersson Bössa, Carl (1783-1847), """"Byss-Calle""""
« skrivet: 2010-07-07, 19:22 »
Det finns mycket som tyder på att Bössa-släkten inte har nåt alls med Boussard/Pousard att göra, utan att detta bara är en myt/skröna. På 1600- och 1700-talet fanns dessa namn parallellt i kyrkböcker/mantalslängder utan sammanblandning, d v s alla ättlingar till Erik Nilsson Bössa som dog 1695 benämndes alltid Bössa, de av Boussard-släkten alltid Boussard (el liknande), aldrig tvärtom. Dessutom är Erik, Nils och Anders som männen hette, inte vallonska namn.

30
Broman / Äldre inlägg (arkiv) till 18 oktober, 2010
« skrivet: 2010-04-09, 11:00 »
Staffan Bengtsson och Michael Bjelvenmark
 
Angående er diskussion om Märta Broman (g m Lars Nyström) ovan så måste det vara en feltolkning av uppgifterna vid skiftet. Katarina och Märta måste ha varit döttrar till Johan Arosius och Katarina Olofsdotter. Kerstin Olofsdotter, g m Erik Olofsson i Röby, var bara gift en gång och hade sju barn enl hennes dödsruna 1730. En möjlig andra feltolkning är uppgiften om Katarina Johansdotter g m Mårten Persson i Mälsta, Kårsta. Mårten (1680-1752) gifter sig 1723 med Karin, dotter till Johan Olofsson i Broby, som enl sin dödsruna 1690 gifte sig med Maria Olofsdotter (1672-1740), förmodligen ytterligare en syster till Katarina. Det är möjligt att Mårten gifte sig en tredje gång med en kusin till sin andra fru (han var först g m Anna Nilsdotter), men det kan ju också vara en felaktig tolkning av otydlig bouppteckning. Finns det någon som har tillgång till originaltexten, inte bara sammanfattningen som finns i Stockholm bouppteckningsregister? Det är också något oklart vad gäller halvbrodern, jag har inte kunnat hitta att det finns någon Mölna gård i Åker.  
 
Föräldrar till Katarina och de andra syskonen var mjölnaren Olof Mikaelsson i Röby kvarn och hustru Karin.  
 
Stefan

31
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 25 december, 2011
« skrivet: 2009-08-19, 21:47 »
Jag tänkte väcka liv i diskussionen ovan om Jöns Persson Grubbs anor från Glöte. Karl Göran Eriksson skrev att Fortsatta studier av domböckerna torde bekräfta eller vederlägga min hypotes - d v s att Jöns Persson Grubb var son till Per Jönsson på Glöte 4.  
 
Tyvärr visade det sig att han inte var det. Per Jönssons hustru hette Gölin Jönsdotter (inte Britta Jonsdotter). Per Jönsson ger testamente efter henne December 1763, och arvskiftet diskuteras på tinget, Olof Nilsson (g m Pärs och Gölins dotter Sigrid) i Glöte stod mot sin svärfader Pär Jönson och svåger Jon Pärson. De hade även dottern Ingeborg. En son förutom Jon tas upp i Mtl, sönerna är födda ca 1723 och 1726 baserat på när de dyker upp i Mtl, den första föds ”för tidigt”, Per betalar enl kyrkoräkenskaperna i dec 1724 böter för otidigt sängalag och ger pengar vid sitt bröllop. Bägge sönerna finns dock på gården i Mtl till 1749, d v s fram till dess att Jöns gift sin i Tännäs, och Jöns dödsruna säger ”tiente där hos åtskillige hederligit folck, til deß han eftter ankomsten på Liusnedahl uti några års tienstetid och bröd hos H. Jnspector Berglind och Olof Bergman”. Möjligtvis är den ”andre sonen” den Jöns Persson som nämns 1755 och dör 1756 i Glöte.  
 
Per Olsson på Glöte 5 avled kring 1742 (anges död i Mtl 1743), änka Karin Olofsdotter och hade som nämnts tre döttrar. Dessa gifte sig tydligen 1721, Per då betalar böter för otidigt sängalag. Möjligen resulterade detta i tvillingar eftersom Per i Mtl går från inga barn 1736 till 2 döttrar 1737.  
 
Men kanske det fanns ytterligare en Per Olofsson på Glöte 5. Den finns märkliga noteringar i mantalslängden. Per Olsson finns på första delen av Glöte 5 fr o m 1705, på den andra delen som kallas Kerstin änkas hemman finns, efter ett kort sejour av en Jon Påhlsson 1702-1704, Sven Olofsson från 1715. 1723 står den delen som Sven Olssons hemman och 1725 uppges Sven Olssons hemman brukas av Pär Olsson på samma nummer. Från 1726 till 1731 står emellertid antecknat Per Olsson på första delen och Per Olsson på andra delen. 1732 kallas andra delen Per Olssons hemman, med anteckning brukas under samma nummer. 1733 anges att Per Olssons hemman brukas av ägaren Per Olsson på samma nummer, och sedan kallas andra delen Per Olssons hemman t o m 1736. Skrivelsen ”Per Olssons hemman brukas av ägaren Per Olsson på samma nummer” tyder väl på att det var två personer.
 
Vem skulle denna ”andre Per Olsson” kunna vara? En gissning är att det är Per Olsson som blev nybyggare i Lofsdalen 1733. Han skulle, enlig uppgift komma från ”Knuts” i Överberg, vara gift med Sigrid Persdotter och ha en son Olof (f ca 1733) som tar över nybygget. Dock finns en son hos paret i Mtl 1738-1741, d v s som är född ca 1721/2. Detta skulle stämma med Jöns, som vi då får anta var född oäkta och därför inte skulle ärva nybygget. Jöns kan inte ha haft en gård att ärva, annars skulle knappast en händig karl tjäna i flera år för att sedan fara till Ljusnedal. Denne Per Olofsson måste ha befunnit sig någonstans innan han 1733 kommer till Lofsdalen, på gården hemma i Överberg finns han faktiskt aldrig med i Mtl (om nu uppgifterna om ursprunget stämmer), förmodade brodern Jöns Olofsson gifter sig och tar över gården efter fadern Olof Knutsson ca 1714, d v s när Per var ca 16, så han kanske tog tjänst då.  
 
Jöns Perssons arvingar nämns inte i bouppteckningen efter Per Olsson i Lofsdalen 1777 - och inte heller har uppmärksammats av de som skrivit Lofsdalen - men det kan kanske förklaras med ett Jöns var oäkta.  
 
Har någon ytterligare upplysningar eller en uppfattning om det verkar rimligt att anta att det fanns två Per Olsson på Glöte 5.

32
Torp / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2008
« skrivet: 2008-01-27, 19:55 »
När Ljusnedals bruk startade i slutet av 1600-talet rekryterades arbetare från olika håll. Två av dessa uppges komma från Torp, Gullik Matsson och Pål Jönsson. De bör vara födda på 1660- eller 1670-talen, de finns vid bruket 1690, odlade upp var sitt torp i Bruksvallarna, är bägge gifta och får barn i början av 1690-talet och dör på 1740-talet. Kyrkböckerna i Torp sträcker sig ju inte så långt bak och mantalslängder (och kyrkoräkenskaper) har i alla fall inte gett mig någon upplysning om deras ursprung. Barnbarnens dopnamn tyder på att Gulliks fru skulle kunna heta Gölin, hon kan möjligen ha följt med från Torp medan Påls hustru skall enl. uppgift i en sons dödsruna vara från Rätan, i den andra sonens dödsruna uppges att bägge föräldrarna kommer från Torp.  
 
Råkar någon ha upplysningar om Gullik eller Pål?

Sidor: [1]