ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Sebastian Casinge

Sidor: [1]
1
Hellbom / SV: Hellbom
« skrivet: 2020-09-09, 21:21 »
Hej Urban,
vad gäller dokumentationen "De resandes kulturarv" hittar du den som nedladdningsbar pdf på hemsidan: https://www.frantzwagner.org
Förhoppningsvis kommer vi lägga ut den på fler och mer etablerade plattformar under hösten.
Vad gäller källhänvisningarna stämmer Skytts HR, men med Hellbom har de blivit fel. Det borde vara i Uppsala länsstyrelse, landskansliet I, DIIIac:8 handlingarna ligger.
Den 22 juni var Hellbom i Falun, handlingarna är påskrivna den 29 samma månad i Uppsala, men jag har inte hittat någon notering i landskansliets koncepter i ärendet.

2
Förnamn - P / Polycarpus
« skrivet: 2014-03-13, 18:47 »
En gissning skulle kunna vara att namnet är inspirerat av den gamla berättelsen/folksagan om Polycarpus som tidigt spreds i skillingtryck bland allmogen och som redan Georg Stiernhielm i Hercules (1658) menade var allmänt bekant i norden.

3
Kilström / Kihlström / Kilström / Kihlström
« skrivet: 2012-04-02, 19:50 »
Den 4 juli 1783 befann sig gossen Jonas Kilström i Uppsala landskansli, han hade häktats som oförpassad i länet. Vid förhör sa han sig vara född i Kila socken i Värmland men varit i Stockholm hos färgaren Willgren och vallackaren Bergman vid hovstallet (=Alexander Johansson Bergman Busk). Bägge dessa var nu döda och då hade Kilström begivit sig till den sistnämndes måg borgaren Petter Dettloff i Södertelje(=Peter Detlofsson). Kilström ska nu sändas till Stockholms landskansli. Om han inte är i tjänst hos Dettloff eller om Dettloff inte vill ta emot honom bör han försändas till sin hemort eller till något värvat regemente (Uppsala landskansli, koncept AIb:136 den 4 juli 1783).
 
Detta förklarar delvis varför Jonas Kihlströms efterkommande gifte in sig med Detlofssons och Bergmans släkt, men frågan är väl om det var under sin tid i Stockholm och hos Bergman som Kihlström först kom i kontakt med resandesläkter eller om det fanns kopplingar redan dessförinnan. (Jag har hastigt sökt i Kila sn:s födelsebok utan att hitta någon lämplig kandidat.)

4
Häst- / Hästbytare
« skrivet: 2011-09-29, 00:25 »
Yrkesbeteckningen hästbytare är enligt min erfarenhet vanligast under 1800-talet och avser en person som helt eller delvis hade sina inkomster från småskalig byteshandel med hästar. Bytena ägde ofta rum på marknader, men kunde även ske i hemmen eller t.o.m. på landsvägen, ja på de flesta ställen där folk stötte ihop. Byteshandel i allmänhet var ju mycket vanligare förr och något av ett folknöje. När ett byte gjordes upp ingick oftast en mellangift för att kompensera den som bytte till sig den sämre hästen och storleken på denna mellangift var en förhandlingsfråga. Genom skickliga byten och ibland kanske inte helt ärliga metoder kunde hästbytaren få ut ett mervärde att plocka ur verksamheten och leva på. En person kan kallas hästbytare i en källa och hästhandlare i en annan, men generellt hade hästbytare en sämre klang och avsåg ofta mindre bemedlade personer som drog fram efter vägarna eller besökte marknaderna. Många av resandesläkternas anfäder tituleras i källorna hästbytare under 1800-talet.

5
Thorsell / Torsell / Thorsell / Torsell
« skrivet: 2011-08-19, 18:25 »
Apropå diskussionen längre upp i tråden om emigranterna Thorsell från Torstuna kan meddelas att ett kort brev av J. P. Thorsell daterat Orongo den 15 aug 1882 återfinns avtryckt i den lilla skriften Agentur för nordtyska Lloyd i Bremen. Cirkulär till emigranter från S. G. Borin (1883), s. 15-16.

6
Qvick / Qvick
« skrivet: 2011-07-06, 14:55 »
Tack Monica, det förklarar det hela!

7
Qvick / Qvick
« skrivet: 2011-07-04, 17:07 »
Någon som kan placera hästhandlaren Oskar Quick från Tuna som tillsammans med sin hustru Karolina Pettersson stod dopfaddrar för korgmakaren Gustaf Petterssons dotter Amanda den 27 juli 1874 i Ramsberg? Karolina är ev. identisk med Gustaf Pettersson Rasks syster Karolina Pettersson, f. 1842.

8
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2011-05-09, 14:29 »
Information om Karl Fredrik Lundströms och Anna Lisa Baudins familj m.fl. framkommer i ett förhör med Vilhelm Bernhard Kihlström 1909. Här sägs bl.a. att Anna Lisa Baudin även kallades Ros (efter sin relation med Andreas Ros får man anta), att dottern Ottiliana kallades Tilda och var boende hos sin dotter och hennes man Alfred Carlsson i Östanbyn (Jularbos föräldrar), att Anna Lisa Lundström höll ihop med Fredrik Vilhelmsson m.m. Vilka Ström-Fia och Stina Almin (Pig-Stina) var borde gå att reda ut (den sistnämnda borde vara en dotter till Johan Peter Almin och Albertina Segerblad).  Protokoll, hållet vid undersökning i fattigvårdsmål i Kopparbergs socken den 18 mars och 6 april 1909.  Sedan K.B.e i Kopparbergs ln med öfverlämnande af handlingarna i fattigvårdsmål angående Anna Lisa Lundström från Tyresö, som enligt uppgift aflidit i Hållnäs den 1 juni 1908, i res. den 11 innevarande månad anmodat undertecknad, länsman i Kopparbergs distrikt, att anställa förhör med i Hållnäs fattigvårdsstyrelses handlingar bilagda memorial af den 4 februari omförmälda hästhandlaren Vilhelm Bernhard Kihlström i Helsingberg angående ifrågavarande Anna Lisa Lundström, inställde jag mig denna dag därstädes för anställande af berörda förhör, men kunde Kihlström ej anträffas och ej heller någon upplysning erhållas om hans vistelseort.  Den 6 april.  Anträffades ofvannämnde Kihlström, som i saken hörd berättade: att han, som vore född den 15 juli 1847, sedan omkring 40 år tillbaka varit bekant med den Anna Lisa Lundström , som nu vistades i Kifnäbbens fattiggård i Vika socken. Han berättade vidare att ifrågavarande Lundströms föräldrar voro kringresande Carl Fredrik Lundström och Anna Lisa Bandin [sic, skall vara Baudin], äfven kallas Ros: att hennes syskon voro Fia, död i Enköping för flera år sedan, Gustaf, som ännu lefde och vore bosatt i Nortägten, Hedemora socken, Tilda, ogift, vistandes hos sin måg och dotter Alfred Karlsson i Österbyn [=Östanbyn], Folkärna socken, samt Johanna, gift med Reinhold Lundgren [=Ljunggren] i Sala, båda nu döda. I flera år hade Anna Lisa varit skrifven i Katarina församling i Stockholm, men sedan hon omkring år 1875 träffat samman med hästhandlaren Fredrik Vilhelmsson, hvilken dog i Falun för 8 a 10 år sedan, hade hon nog ej vistats där annat än kortare tider. Med Vilhelmsson hade hon sedermera i circa 20 år rest omkring å marknader och större industriplatser, därvid hon vanligen plägade medföra ett prästbevis från Katarina församling i Stockholm. Någon annan person med namnet Anna Lisa Lundström kände Kihlström ej igen.  Tillspord om han kände någon person som kallades Fia Ström eller Ström-Fia förmälde Kihlström, att han hört talas om henne. Hon plägade ofta hafva varit tillsammans med Stina Almin, kallad Pigstina, moster till hästhandlaren Ernst Pettersson å Leufsta bruk. Hennes föräldrar kände han icke.   Såväl Gustaf Lundström i Nortägten som ock Pettersson å Leufsta bruk ansåg vittnet borde kunna lämna närmare upplysning om hvem Ström-Fia vore. Att hon ej kan vara här ifrågavarande Anna Lisa Lundströms å Kifnäbben syster Fia framgår tydligt deraf, att hon dog i Enköping för circa 20 år sedan. Kihlström hölle för troligt att den Ström-Fia som plägade vara tillsammans med Stina Almin vore den Anna Lisa Lundström, alias Ström-Fia, om hvilken utredningen rör sig.  Vidare upplysningar kunde ej erhållas.  (Källa: Länsman i Koppparberg, vol 18.)  (Meddelandet ändrat av Tango 2011-05-09 14:31)

9
Historia / Ur Svenska dagstidningar
« skrivet: 2011-03-28, 10:06 »
Det måste vara en text av George Borrow vars böcker hörde till inspirationskällorna för Eilert Sundt till hans efterforskningar om resandefolket i Norge.

10
Klarin / Clarin / Klarin / Clarin
« skrivet: 2011-02-25, 15:03 »
Rörande den tidigare i tråden diskuterade Johan Clarin: Soldaten Johan Clarin och Catharina Hellvig hade gripits i Karlskrona län såsom kringstrykande skåjare utan pass. Soldaten Johannes Lindbergs hustru Maria Holm uppgav att Clarin inte var gift med Hellvig, trots att de hade avlat flera barn samman och levt som gift par. Clarins rätta hustru ska resa omkring landet. Målet förpassades till Karlskrona kämnärsrätt som nu sökte Maria Christina Holm Maria Lindvall som vittnen. Allt detta enligt tryckt kungörelse från Västerås landskansli den 26 augusti 1770.

11
Falck / Falck
« skrivet: 2011-02-25, 12:16 »
Av en skrivelse i Södermanlands landskanslis brevkoncept daterad 16 april 1751 framgår att skarprättaren i Nyköping Carl Holm var styvson till den avlidne skarprättaren Falck i Östergötland, vars distrikt Holm nu ville överta.

12
Klarin / Clarin / Klarin / Clarin
« skrivet: 2011-02-23, 17:57 »
Den ovan diskuterade grenadjären nr 38 vid Hessensteins regemente Fredrik Klarin stod inför krigsrätt i Göteborg för att ha rymt med hela sin mundering och dömdes till döden den 9 juni 1750. Straffet omvandlades till 15 par spö, tre slag av paret, och han skulle inte längre vara grenadjär utan blott vara soldat vid kompaniet. Själva rannsakningen har jag inte funnit, bara utslaget (Krigsarkivet, domböcker vol 13, Hessensteinska och Lantinghausiska regementena).

13
Lök / Lök
« skrivet: 2011-02-10, 16:07 »
Jag tittade i födelseboken för Adolf Fredrik och där fanns mycket riktigt Alexander född 2 jan 1749. Modern var Margareta Eriksdotter Westerberg, fadern sades vara bagargesällen Alexander Björn och de skulle ha varit samman i bagaren Math. Ekholms gård på Kungsbacken. Modern låg i barnsäng på Kammakargatan. Per-Ola Räf har skrivit en text om Alexander Björn i meddelande från Veterinärhistoriska museet 1986.

14
Lind / Lind
« skrivet: 2010-12-04, 12:04 »
Intressanta inlägg från både Niclas och Bosse. Jag antar då att Karl Gustaf Petterssons son Frans Oskar är identisk med den lumpsamlare Frans Oskar Johansson som Karl Fredrik Vilhelmsson dräper 1874. Karl Fredriks mor var i så fall (halv)kusin till Frans Oskar. Jag har tittat på rättegångsprotokollen och det framgår inget nytt om Frans Oskars släkt och familj. Frans Oskar kallas liksom Wilhelmsson hästskojare, han uppges vara omkring 40 år gammal och tillhöra en kringvandrande skojarliga samt vara en illa känd person. Han var undersättsig och mörklagd till utseendet. Johansson var skriven i Hedesunda men hade på sista tiden bott i Råns by i Hamrånge socken. Wilhelmsson sa att de lärt känna varandra på marknader och att mordet skett efter ymnig spritförtäring. Men vittnena hävdade att ingen av de båda varit märkbart berusad. Man fann inga anförvanter till Frans Oskar, men det hade sagts att han var från Vendel där han skulle äga en mindre jordbruksfastighet. Men ingen i Vendel uppgav sig känna till honom. (Ockelbo och Hamrånge HR AIa:24, urtima AIb:4, artikel i Dalpilen den 12 december 1874.)

15
I en efterlysning daterad 28 februari 1720 omnämns en händelse några veckor före jul 1719. Borgarna från Falköping Johan Reiner och Henrik Falk samt en tysk soldat under h. öfwersten Zengerleins regemente Anders Swartz hade gjort inbrott och stulit hos en bonde i Kulings härad. Reiner hade gripits men de övriga två hade lyckats undkomma. De efterlyses nu, i synnerhet i skogsbygderna där de med sina hustrur och barn lär ha sammangaddat sig med annat löst parti och for fram i bygderna. Dessa arga sällar bör gripas och sändas till Vänersborg.(Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev DIIc:4.)

16
Lind / Lind
« skrivet: 2010-12-02, 12:35 »
Ur en skrivelse från Kopparbergs landskansli till Örebro den 28 april 1735 rörande misstänkta personerna Mårten Lind och Katarina Persdotter som sa sig komma från Finland:
 
För någre dagar sedan blef hit
till arresten inbrackt en som
kallar sig Mårten Lind och
hade i sitt föhlje en qwins
person wid nambn Catharina
Pehrs dotter, hwilken ut-
gifwer sig för Linds hustru
och at bägge äro från  
Finland, men ingenthere
kunnat upwisa något  
tillförlåteligit bewis, om
theras ricktighet, utan
utan i stället  framte hos-
gående Papper, them iag så
mycket mindre kunnat
för giltiga antaga, som
the wid första påseende
synes wara falska, och
ey af rätta hand skrif-
na, utan flera om-
ständigheter, hwilka öka
misstanckar om thessa
Personer, och huru med
them må wara beskaffade [?]
hwarföre iag och låtit
ställa så Lind, som hans
fölljeslagerska under
CiämnersRättens Ransak-
ning, thermed dock ingen-
ting widare kunnat  
ut[..] än bilagde Ciämnärs
Rättens Extractum Protocoll
utwisar.
The warde altså härifrån till  
Öhrebro afskickade, med Crono
Skiuts och wanl. säkerhet,
på thet h. Baron och landshöfdin-
gen kan hafwa tillfälle
at i Wärmeland låta un-
dersöka, om thet som h. Baron
och landshöfdingen härwid nö-
digt finer at till närmare
uplysning tiena kan på then
ort, hwarest kyrkoherden Mag-
nus Nystrands [?] attest skall
wara utgifwen.  
 
 
Kämnärsrättens protokoll för det året tycks inte vara bevarade och det bilagda extraktet ger inte mer ny information än att Mårten sagt sig vara flykting från Finland. Intressantare är då en liten bilagd lapp på vilket står skrivet:
 
Denna Catharina Persdotter berättar sig ald-
rig wara Prästwigd med honom men ha-
wa haft olagel. umgänge med warandra
och aflat et barn tillsammans som skall wa-
ra begrafwit uti Swansko [Svanskog] och Näs härad
i Wermeland och säijer honom wara
en Sigener och hafwa sin farbroder uti
Gränna
hwilcka kommit tillsammans
för twenne åhr sedan uti Charlstadh
Persmäss marknad men barnfödselen är
skiedd uti Tweta Sockn
 
Örebro landskansli har på skrivelsen noterat: ank: d: 30 aprill 1735. Sedan arrestanterne woro hitkomna, blef detta exped.t till Magist: i Carlstad den 25 Junius. (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:5) Kan någon placera detta par?

17
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2010-12-01, 12:54 »
På skilda platser här på Anbytarforum har framkommit uppgifter om en Ludvig Detlofsson Dahlman. Jag ska försöka sammanfatta hans biografi och sedan komma med några tillägg utifrån vad jag funnit. Niclas har funnit Ludvig omnämnd som kamrat 1711 i Gillbergs dombok (i samband med Nils Larsson Wetterberg om jag förstår inlägget rätt). Niclas skriver vidare att Ludvig tjänstgjort vid Upplands femmänningsregemente (Carl Bildsteins regemente) en kort tid innan han rymde - i det regementet tjänstgjorde vid samma tid andra resande som Christian Mårtensson Broberg, Nils Larsson Wetterberg och Ludvigs förmodade bror Staffan Detlofsson. Ludvig och hans hustru var 1722 dopvittnen vid Vimmerbyborgaren Mårtin Henriksson Linds barns dop i Lösen sn i Blekinge. De sägs då vara från Vimmerby, vilket Niclas tolkat som att Ludvig reste med Vimmerbyborgarna (men han återfinns inte själv som borgare i staden). En hästhandlare Ludvig Detloff ledde ett följe av löst folk som 1727 passerade Gräsmark socken, vilken måste vara identisk med Ludvig Detlofsson Dahlman (se nedan om hans koppling till Gräsmark). Som eventuell far till Ludvig har Niclas föreslagit Detlof Ersson i Alingsås. Ludvigs förmodade broder Staffan Detlofsson var genantborgare i samma stad. Till familjekretsen kan läggas en förmodad syster Greta Detlofsdotter som en tid levde ihop med genantborgaren i Vimmerby Valentin Henriksson (dräpt av sin svåger Staffan Detlofsson 1712). Hon tycks senare ha slagit sig samman med just Nils Larsson Wetterberg vars barn döptes i Eidanger i Norge 1727, modern var nämligen en Grete Ditlevsdatter. 1735 finns Greta belagd i norska Tröndelagen under namnet Anne Grethe LinCrantz DetlefsDaatter (Arnvid Lillehammers artikel Grisilla og folket hennar).  
 
Jag har stött på Ludvig vid två tillfällen. Den första gången är i en skrivelse från Kopparbergs landskansli daterad i mars 1728. I den hänvisas till ett ärende i Falu rådhusrätt den 1 mars samma år. Man hade gripit ett misstänkt kringresande par som nu förhördes, först Ludvig Detlofssons hustru Anna Maria Mårtensdotter. Hon sa att hon var född i Västerbotten varifrån hon rest i sin barndom och tiänt i Stockholm hos en handelsman Lorentz Meijer, som handlade med fisk och spannmål, och bodde i staden. Först mindes hon inte gatan utan sa att hon bott vid S:t Klara och Katarina, men sedan uppgav hon att det varit på Storgatan eller Kungsgatan. För 22 år sedan (alltså ca 1706) blev hon gift med sin man som då var femmänning i Uppland men sedermehra fådt afsked, och de således uppehållit sig i Sundz sockn och Wermeland. Paret hade enligt Anna Maria fyra barn, det äldsta en dotter om 15 år. I Falun hade paret inte haft något visst tillhåll, men Anna Maria hade ibland gått in till skarprättaren. Ludvig uppgav att han var född i Alingsås och lärt mässingsarbetet av sin fader. För 24 år sedan (ca 1704) hade han blivit värvad som soldat i Uppland och först tjänat under överste von der Nohls regemente och sedan under överste Bildsteins där ifrån han 1714 blifwit dimitterat. Sedan hade han, liksom hustrun, uppgivit att de uppehållit sig i Sunds socken i Värmeland.  De hade varit gifta i 22 år, men Ludvig sa att de gift sig i Göteborg dit Anna Maria kommit då hon fölgdt en grefwinna ifrån Wästerbottn. Om hon tjänat i Stockholm hade han inget besked. Ludvig hade vigts av sin eskvadronspräst vid namn Anders Fryksell. Förlidet år hade Ludvig varit vid Skultuna bruk och köpt mässing av vilket han giordt liuscronor åt åtskilliga kyrckior, och hafwer nu probsten Iser betalt cronor åt Gräsmarks kyrkia. Rätten slog ner på att Ludvig uppgivit sig vara gift i Göteborg men Anna Maria i Stockholm och att Ludvig sa att Anna Maria följt en grevinna från Västerbotten men hon själv att hon vid den tidpunkten varken haft någon matmoder eller husbonde. I rätten hördes även skarprättarens hustru Maria Eriksdotter (var hon hustru till skarprättare Sven Larsson Lind?) som sa att parets barn varit hos henne i några dagar och att de även hade sin häst där. Hos skarprättaren fann man även lite kläder som tillhörde Detlofsson. Rätten beslöt att sända paret till vederbörlig domstol för att man skulle gå till botten om deras äktenskap. I en skrivelse från Falun till Örebro skriver landshövdingen att han överlämnar ärendet till Örebro landskansli att bestämma om familjen ska sändas tillbaka till Gräsmark eller till Göteborg för rättegång. Han tillägger också att Ludvig sagt sig ha lärt sig mässingsslagareämbetet i Norrköping och att länsmännen inte får förpassa sådana landsstrykare till länet, allraminst till Västerdalarna där de så lätt kunna smita över till Norge efter någon missgärning. En notering upptill på skrivelsen  från Örebro anger att den 20 mars kom karlen hit, och sedan han i landzcantzliet blifwit examinerad, förpassades han med hustru och barn till Ahlingsåhs, där han är född. Ludvig kallas enbart Detlofsson i detta ärende. (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6 och Falu rådhusrätts dombok 1728 AI:38.)
 
Nästa gång jag stött på Ludvig är under namnet Ludvig Dahlman, borgare från Sundsvall, som befann sig på marknad i Västerås i början av september 1736. Besöket resulterade i en rannsakning i stadens kämnärsrätt, men det tycks inte finnas några protokoll bevarade, däremot några småhandlingar som berör saken. Det viktigaste är ett skrivet vittnesmål av den gamle bekantingen Karl Malm, vid denna tid borgare i Öregrund (även borgaren i Sigtuna Henrik Danielsson har undertecknat vittnesmålet). Malm säger att han i sitt kvarter under marknaden fått besök av skarprättaren i Örebro Gabriel Meijer, en god wän till mig, när han satt där med Ludvig Detlofsson. Ordväxling hade efter en stund uppstått mellan Meijer och Dahlman och den senare hade kallat Meijer du Böfwels och Rackareknecht, den och den annama mig, S: W. med sworderij, dra för tusend diefwul. Meijer hade satt upp till häst men då hade Dahlman huggit ett stort håll i hufwudet genom hatten, med ett stort bret swärd, som han i löndom sig till practicerat. Straxt efter hugget kom Dalmans dotter och ryckte fadren å sidan, då iag språng till och fick i swärdet, och hölt honom tills att mest:r Meijer fick tid att komma undan. Dahlman försvann sedan från marknaden med sin dotter och dräng. Man sökte efter Dahlman och han kunde så småningom fasttagas i Gästrikland och sändas till Västerås. I en skrivelse från Västerås den 2 november sägs att kämnärsrätten inte kan befatta sig med målet om inte Meijer är närvarande och den 8 i samma månad fick Meijer pass till Västerås. Hur det hela slutade vet jag tyvärr inte. (Västerås stads kämnärsrätt, inneliggande handlingar 1736 F:5 och Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:7.)
 
Ludvig kan alltså knytas närmare till Alingsås (och Detlof Ersson), uppgav sig ha varit i Sunds socken i Värmland under perioder, han befann sig i Gräsmark 1727 och tillverkade ljuskronor (alltså identisk med Ludvig Detloff), hade förutom vid Bildsteins regemente tjänat vid von der Nohls regemente. Hans hustru hette Anna Maria Mårtensdotter (vem är hon?, jfr kopplingar till namn som Christian Mårtensson Broberg och Mårten Henriksson Lind) som hade tjänat hos Lorenz Meijer i Stockholm. Ludvig blev sedermera borgare i Sundsvall, reste i mellansverige och befann sig i resande- och skarprättarmiljöer. Ludvig och Anna Maria hade 1728 fyra barn, åtminstone en dotter finns i livet 1736 och reser med fadern.
 
Komplettera gärna eller korrigera!
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-12-01 13:02)
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-12-01 13:21)

18
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2010-12-01, 11:06 »
Det är fråga om Karl Johan Pettersson (f. 1847), son till Karl Arvid Pettersson och Helena Sofia Ramström, sonson till Peter Detlofssons son Alexander Pettersson. Farbrodern som omnämns var Frans Oskar Niodor Pettersson, kallad Skojar-Frans, hos vilken Karl Johan växte upp.

19
Meijer / Meijer
« skrivet: 2010-11-30, 13:28 »
Ovannämnde Carl Blomberg sägs tidigare ha varit skarprättare i Finland i en skrivelse daterad 12 oktober 1727. Det sägs att han och hans familj fått underhåll under skarprättaren i Stockholms sjukdom (Magnus Meijer), att han nu befann sig i Västerås men behövdes i Stockholm då en dödsdom hade förkunnats. Om Blomberg var en redig person och skötte sitt arbete väl kunde han eventuellt få beständig tjänst i Stockholm. (Så skedde dock inte. Länsstyrelsen i Uppsala län, landskansliet, skrivelser från länsstyrelser, DIIIac:14).

20
Meijer / Meijer
« skrivet: 2010-11-28, 18:31 »
Hej Annika, tack för inlägget, jag hade inte kollat så noga i släktträdet märker jag. Carl Blombergs hustru borde ju vara en dotter ur det första äktenskapet. Kanske t.o.m. Kristina Meijer f. 1708, eftersom hon ska ha gift sig först 1741 med Erik Brandt. (Jag har f.ö. stött på Erik Brandt som skarprättardräng i Stockholm hos Magnus Meijer på 1720-talet.)

21
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-11-28, 15:21 »
Pehr Hedenqvist nämner i sin uppsats om bödlar en Carl Blomberg som i 2 månaders tid innehar sysslan som skarprättare i Stockholm 1727 eller 1728, detta efter att Magnus Meijer (ca 1690-1727) avlidit. Anledningen måste delvis ha varit att Blomberg var ingift i familjen Meijer. Det sistnämnda framgår av en anteckning daterad 14 oktober 1727: ”Som skarprättaren Carl Blomberg ej är wistande här uti höfdingedömet utan förmenas uppehålla sig uti Uppsala hwarest han skal wara gift med Skarprättaren Alexander Meijers dr.” (Västmanlands läns landskansli, brevkoncept, AI:28.) Vem är denne Carl Blomberg och vad heter hans fru, Alexander Meijers (ca 1684-1761) dotter? (Jag känner inte till några döttrar till Alexander.) Om jag förstått det rätt var Carl Blomberg först skarprättare i Västerås.
Värt att nämna kan vara att en skarprättardräng Zachris Andersson Blomberg förekommer i trakten vid samma tid. Han ska ha rest med kvinnspersonerna från Eksjö Karin Eriksdotter och Kerstin Jönsdotter och tagits av fjärdingsmannen, men lyckats fly i Dingtuna i Västmanland 1724.

22
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-11-26, 19:42 »
Niclas, när du säger det är jag tvungen att hålla med. Alltså Harfort och inte Hansson, jag ändrar i ursprungliga inlägget ovan. Tack!
 

23
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-11-26, 18:55 »
Det här inlägget kunde placeras under flera rubriker då de namn som figurerar diskuteras på olika platser i Anbytarforum, Jöns Ekman, Dordie Löwertsdotter, Henrik Löwertsson etc. Ur Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars skrivelser, DIIc:5.
 
ank: d. 21 Marti 1722
d. 31 d:o expedierat til samptel: Bef:
 
Högwälborne hr Baron och Landshöfding
 
Emedan för detta Skånska StåndzDragounerne Jöns  
Ekman
född här i lähnet och [???]ryd, liten under
sättsig karl med gullt hår, klädd i en grå wall-
mars Råck, med plata mässingzknappar, Blå wäst
med mässingzknappar, war gift i Hio, hade sin
hustru Dordi Löfwens dotter med sig en lång
menniskia, klädd i en Röd kiortell och Cartun
tröja. Hade att wisa 2ne falska pass ett ifrån
Hio. Och det andra ett afskedzpass. Dito
Fredrich Harfort. Född i Tyskland, tahlar något
när Swenskan, långer karl tiockt hwittgullt
håår, klädd i Blåwäst med mässingzknappar
har hr Barons och General Gouverneurens Hårds
afskiedzpass, sampt Hinrich Löwerson [?] född i
Stockholm, klädd i Blå monderings kläder och
SkinBöxor medellmåttig statur, tiåckt Swart
hår, mörklagd i ansichtet har hr Genneralen
och Gouverneuren Hårds afskiedzpass, Bortstuhlet
från bonden Abraham i Uhråsa [?], det på hosgå-
ende uppsatt antecknade  Sillfwer, sampt
sedan dhe 2ne första blifwit grepne och hoos dem
funnitz en Cröningzpenning 1 Sillfwer Skåhl
och Skied, samt ett stycke af en kädja prac-
ticerat sig undan, fördenskull är mig föran-
låten af hr Baron och Landzhöfdingen
tienstel. begiära, att bem:te tiufwar måtte
uthi hr Barons och Landzhöfdingens nådigast  
anförtrodde höfdingedöme, blifwa noga efter
slagna och lysta, sampt där dhe ertappas, under
säkert och fängzligt förwar hitsänds För-
blifwer
 
Högwälborne hr Barons och Landzhöfdingz
 
[underskrift]
 
Wexiö d 11 Marti
1722
 
Förteckning uppå det Sillfwer som från
Abraham i Uhrsås natten emellan d. 15
och 16 nästledne Februari blef Bortstuhlet
 
En förgyllter Bägare
3ne st Oförgyllde
En Sillfwer Skåhl
2ne st Silffwer Kiedior
13 st Sillfwer Skiedar
1 Cröningsz penning
60 mäst dubbla och Enkla Caroliner
10 C smt i Plåtar
1 par Sillfwer knappar
 


 
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-11-26 19:02)
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-11-26 19:07)
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-11-26 19:42)

24
Dunder / Donner / Dunder / Donner
« skrivet: 2010-11-25, 18:07 »
Den Sven Dunder som Niclas skriver om lyckades rymma från Bohus fästning 1735. Det framgår av en skrivelse från Göteborg den 21 april 1735 där det sägs att arrestanterna Sven Dunder, Fredrich Gustaf Engelhard, Erik Persson och Olof Hasselgreen kommit på flykten. Fångarna hade sagt sig vilja gå på hemlighuset, men på vallmuren tagit några tegelstenar och kastat sig utför muren och flytt över fångbryggan. Sven Dunder hade vid avvikandet burit ett halsjärn (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6).

25
Wimmerstedt / Wimmerstedt
« skrivet: 2010-11-25, 17:20 »
En utförlig efterlysning angående de s.k. Bråmålamorden återfinns i Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6. Den lyder:
 
ank: d 19 Martii 1735
den 20 dito expd.t till
samtel. häradsfogdarne
 
Högwälborne hr Baron och Landz
höfdinge!
 
Extra ord.e Tingzrätten, som efter
kongl. Maij:ts och Riksens Göta
hofrättz förordnande ransakat
öfwer det faseliga mordet och röf-
weriet på Cronohemmanet
Bråmåhlen, har af mig begiärt
ytterligare lysning efter de
Personer, som mördaren och
röfwaren Herman Larsson Wass
samt dess hustru Sara Jonsdr, be-
kiänt wara delacktige med
sig uti ber:de grufweliga mord
och röfweri, samt uti närgåen-
de Extract på det nogaste warda
beskrefne; altså ey undgå bordt
att här med tienstel: begiera
att täcktes [?] hr Baron och Landshöf-
dingen foga, den goda anstalt, hwar-
medelst ofwanbem:te Personer på
allt eftertänckeligt sätt warda  
efterspanade och lysta, så att der de
eller någon af dem igenfås, the
tå under noga förwahr fängzligt
hitsändas, att underställas laga
ransakning ock dom, och sedan [?]
lida [?] och omgiälda hwad en sådan
gudlös och grof gierning förtiena.
 
Jönkiöping d. 3.
Marti 1735  
 
[underskrifter]
 
Extract ur Norra Wedbo härads
Extra ordinarie Tingz Rättz Protocoll
hållit uti Hälleryd d: 25 februari
1735.
 
   Resolutio
 
Hwarjempte Extra ordinarie Tingz Rätten
funnit sig föranlåten, nu widare hos Ba-
ron General Major och Landzhöfdingen
högwälborne hr Jean Mentzer, wyrd-
sammast anhålla det de personer, som
Herman Larsson Wass och hans hustru nu
angifwit, hafwa med dem uti mordet
lika delacktighet, och äro
1° Soldaten wid Guarnisonen i Landscrona
eller Malmö, och hr Major Stackelbergz
Compagnie, Isac Israelsson Wimmerstedt, och
2° hans hustru eller fästmö Lena, som
beskrifwes wara liten och smahl till wäxten,
trinlagd, något koppärrig och swartlagd
uti ansicktet, har [stackot?] swart hår,
klädd i en hemawäfwen randig kof-
ta, en isprängd [?] wästgiöta Stickatröja,
blå kiortell och grå dito under.
3° En wid namn Samuel, af ungefär
19 el:r 20 åhrs ålder, liten till wäxten,
swart uti ansicktet, och har långt rakt swart
hår,klädd uti en grå Wallmarsråck med
häckter uti; och har till hustru Israel Wim-
erstedtsz dotter Agneta, som
4to är ett medelmåttigt stort qwinfolck,
något undersätzig, swart i ansicktet,
och har swart hår, samt fehl på det ena
ögat, så att sielfwa ögnestenen sitter
uth som en ärt, ock hafwa 2ne flicke-
barn med sig, ett af 3 åhrs ålder, som
äfwen är mycket swart, och har lika
fehl på det ena ögat som modren, ock
på samma sida, och det andra Barnet
ligger i Lindan; Warandes Agneta
klädd uti en gammal Sticktröja, som  
warit fiolet [?], grå kiortell och grå Wall-
marskappa, ock har Wass med sin hu-
stru träffat dessa förenemde wid Li-
sterby wid Bleking 3 weckor för Juhl,
5to Mårten Hall eller Falck, skall wara
Soldat wid hr grefwe Donas regemen-
te i Stralsund, lång ung karl, tahlar
något i näsan, är swart i ansicktet, har
rakt swart hår, och har en lång gammal
grön råck på sig.
6:to hans hustru Stina, någorlunda långt
qwinfolck, har Swart hår, men icke alde-
les så swart i ansicktet som de förra;
ansicktet är och långlagt, ungefär 25
eller 26 åhr gammal, har med sig ett
sitt Barn, som är en gåsse på 3die
året gammal, den der har kohlswart
hår, och swartlagd i ansicktet, klädd
uti en grön fryskohlt [?]; denna Stina
har, när det skiedde, warit mycket
hafwande, och skall med sin man haf-
wa sitt tillhåld uti Callmare Lähn,
och på Wimmerby eller Westerwiksorten.
Jean Fredrich, skall hafwa tillnamn
af Gödler eller Gidling wid pass 50 åhr
gammal, har sagdt sig warit Trumme-
slagare wid Jönkiöpings Regemente
medelmåttig till Staturen under-
sätzig, brunnet ansichte, men aldeles
swart hår, som begynnar blifwa grått,
klädd uti nya blå kläder, måtte
öfwer hela Riket efterlysas, till Rege-
menterna om Isac Wimmerstedt och  
Mårten Hall eller Falck skrifwas,
samt på det nogaste, i synnerhet uti
stora skogarna i Bleking och Callma-
re Lähn, der de skola uppehålla sig
efterslås etc. Actum ut supra.
På Extra ordinarie TingzRättens wägnar
   Mag: Gust: Mobeck
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-11-25 17:20)
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-11-25 17:21)

26
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 05 maj, 2013
« skrivet: 2010-11-25, 14:13 »
I samma källa finns en annan kort skrivelse daterad den 4 juli av vilken det framgår att Paulins icke namngivna hustru fått pass till Villmanstrand med parets barn.

27
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 05 maj, 2013
« skrivet: 2010-11-25, 14:09 »
I en skrivelse från Villmanstrand daterad 6 mars 1733 sägs att ingen skarprättare fanns i länet varför man låtit efterfråga skarprättaren i Nylands län. Där fanns emellertid inte heller någon skarprättare då den förre just fått avsked, men man informerade att en man i Örebro län sagt sig vara villig att anta tjänsten i Nylands och Tavastehus län. Mannens namn var Johan Henriksson Paulin och han hade begärt en stor summa för att kunna ta sig över till Finland under rådande vinter, varför han inte kunnat anta sysslan. Nu ville man anta honom i Villmanstrand istället och erbjöd en något mindre summa för att betala hans överfart och ombad landshövdingen i länet att övertala Paulin. En liten notering på skrivelsen säger att den besvarades den 26 maj samma år (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6).

28
Häktmakare, häktemakare / Häktmakare, häktemakare
« skrivet: 2010-11-24, 17:29 »
Häktmakaren Johan Ludvicksson (Ludvigsson) efterlyses för dråp i en skrivelse från Gävle landskansli daterad den 21 oktober 1730 (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6). Vem är han?

29
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-11-24, 17:08 »
Britta Sivertsdotter, med vilken Gabriel Alexandersson Meijer 1731 fick ett barn, finns omnämnd i en skrivelse daterad i Västerås den 21 april 1730. Där kallas hon norsk kvinna som någon tid uppehållit sig i staden. Hon fick nu pass för att resa mot Örebro och vidare till Norge (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6). Det var möjligen på denna resa hon mötte Meijer (i Gräsmarks socken om jag inte minns fel). Sivertsdotters släkt har diskuterats under Dunder där fler kopplingar till Västerås framkommer.

30
Malm / Malm
« skrivet: 2010-11-24, 14:53 »
Jag fann en skrivelse från Gävle landskansli daterad den 3 september 1728 där borgarhustrun i Söderhamn Maria Falks klagoskrift över sin man borgaren Henrik Malm omnämns. Henrik hade blivit beryktad att i Ovansjö ha våldtagit en vallflicka och var bortrymd till Bergslagen. Han hade tagit med sig en del papper som gjorde att Maria nu hade en ansenlig skuld. Henrik ska färdas med 2 okända kvinnfolk varav han utgav den ena för sin äkta maka. De ska resa på ett pass utfärdat av general Horn 1720 och Maria vill nu att mannen ska efterlysas och instämmas till tinget, vilket skrivelsen kungör (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6.) Det måste väl vara samme Henrik Jonsson Malm och Maria Ambjörnsdotter Falk som diskuteras längre upp i tråden.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-11-24 14:54)

31
S / Svärdbro
« skrivet: 2010-11-23, 16:48 »
Tack Sam och Camilla! Då kan jakten gå vidare.

32
S / Svärdbro
« skrivet: 2010-11-23, 13:12 »
Jag har två gånger i dokument från 1700-talets första årtionden sett platsen Swählbro/Svälbro omnämnas. Dokumenten rör Nyköping, Trosa och Södertäljetrakten.  Vet någon vilken plats som kan avses? Det tycks ju även ha varit en tingsplats. (Jag har sökt i Rosenberg och på ortsnamnsarkivets hemsida.) Tack på förhand!
 

33
Fann Hans Bollvin omnämnd längst bak i Hamiltonska regementets födelsebok i en förteckning över straffade personer. Han sägs den 1 juni 1750 ha absolverats efter att ha stått uppenbar kyrkoplikt två söndagar för stöld. Han kallas soldat av greve De la Gardies kompani.

34
Resandesläktnamn A-Ö / Peter Lorentssons släktkrets
« skrivet: 2010-11-19, 10:05 »
Nämnas kan att såväl Åkerlund som Wennström förtecknas i Thesleffs lista 1901 över familjenamn som använts av finska zigenare. Peter Lorensson uppgav själv att han var född i Finland.

35
Bergman / Bergman
« skrivet: 2010-11-18, 19:19 »
Hantlangaren Alexander Johansson Bergman och Sofia Johansdotter får dottern Katarina den 30 oktober 1749 i Tupila by i Pemar/Paimio i Finland enligt HISKI. Hon döptes den 1/11.

36
Resandesläktnamn A-Ö / Peter Lorentssons släktkrets
« skrivet: 2010-11-18, 16:07 »
Gamle tattaren Anders Åkerlund dör den 11 feb 1750 i Kalanti, Hynis by och Ljusla gård av lungsot i en ålder av 80 år, 2 månader, 1 vecka och 3 dagar. Anna Katarina Bastiansdotter måste vara identisk med den Anna Katarina Sebastiansdotter som Alexander Johansson Bergman i ett förhör 1745 säger var hans första kvinna.
 
Kanske borde Peter Lorenssons släktkrets diskuteras under en egen rubrik då dess bakgrund ännu är ganska oklar? Bra idé! Det är nu fixat. / mvh Anders Berg, Moderator
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-11-18 18:53)

37
Sandberg / Sandberg
« skrivet: 2010-11-10, 18:18 »
Den 30 maj 1797 fick glasföraränkan Ulrika Sandberg pass i Landskaansliet för Älvsborgs län. Hon kunde uppvisa antagningsbevis från Carlsdahls glasbruk och reste tillsammans med sin fästman hovslagaren Hans Bergman till Dal, Värmlands och Örebro län. Passet är bevarat i Örebro länsstyrelse, landskansliet EV:1.

38
Stort tack Anita! Rosenbergs lexikon är bra, tack för att du påminde mig.

39
Hej, har stött på en Maria Persdotter som ska vara boende på platsen Wallby ägor i Västmanland enligt dokument från 1771. Är det någon som vet vilken socken det kan vara fråga om eller har stött på benämningen? Jag vet att det finns ett Vallby nära Västerås.

40
Gripenfelt / Gribbenfelt / Gripenfelt / Gribbenfelt
« skrivet: 2010-10-29, 19:15 »
Det rör sig om Vilhelmina Mina Gripenfeldt, även kallad Grip-Mina, född 1840 i Huddunge som dotter till Karl Johan Gripenfeldt och Syster Marina Calista Nord. Hon hade med en okänd man barnen Alma Josefina och Karl Bernhard.

41
Glasförare / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2011
« skrivet: 2010-10-28, 17:08 »
Glasföraren Lars Liedgren efterlyses i en tryckt kungörelse från Västerås landskansli den 23 april 1767. Göta hovrätts utslag hade fallit den 23 feb samma år och fastställt Uddevalla RR:s dödsdom mot Liedgren för rån. Men kungl. maj:t hade p.g.a. vissa förmildrande omständigheter omvandlat straffet till 40 par spö. Liedgren hade nu rymt, beskrevs vara mellan 50 och 60 år gammal, medelmåttig till växten, något undersättsig med mörkbrunt yvigt hår, samt klädd  blå vadmalskläder, randigt livstycke, skinnbyxor och stövlar. Han ska när han ertappas sändas till Göteborg.

42
Ruut / Ruut
« skrivet: 2010-10-28, 17:03 »
Artillerihantlangare Ruut efterfrågades i en skrivelse från Nyköpings landskansli till Slottskansliet daterad den 28 feb 1751. Vid ett urtima ting i Höleby HR mot artilllerihantlangaren Johan Hedman och bonden Nils Andersson i Sund rörande en krutstöld hade framkommit att Ruut bedrivit handel med krut vid Påhlsund (?) och var stöldens egentliga upphovsman. Ruut satt f.n. i Smedjegårdshäktet och begärdes nu försänd till ordinarie vintertinget i Höleby (Källa Södermanlands länsstyrelse, landskansliet, brevkoncept 1751). Jag fann inte målet vid en hastig koll i domböckerna i ULA och vet inte om det är fråga om en person av resandesläkten Ruut.

43
Porslins- / Porslinsförare
« skrivet: 2010-10-28, 16:52 »
Porslinsföraren från Gustafsbergs bruk i Uppland Kristian Baggmuhl, hans tjänstepiga Stina Lotta Dahlström och änkan hustru Helena Katarina Lundgren från Stockholm stod inför rätta i Sala kämnärsrätt den 21 feb 1787. Baggmuhl och Dahlström hade varit överlastade och utfarit i okvädingsord etc samt överfallit en helsing med hugg och slag. Helsingen hade blivit anfallen av Baggmuhls hund som han slog med en piska varpå Baggmuhl hade piskat helsingen. (Sala KR AI:22.)

44
Segerblad / Segerblad
« skrivet: 2010-10-22, 17:06 »
Även i ett annat pass, av den 18 mars 1805, återfinns brodern Carl Johan Pettersson men hans namn är även här överstruket och ersatt med tjänstepigan Maria Brita. I detta passet står att Albrekt och Albertina skulle föryttra Bredsjö bruks porslin i Västerås län och angränsande län. Passet är påskrivet i Sala och Västerås.

45
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2010-10-22, 17:02 »
Även fadern Fredrik Lundströms pass är bevarat av den 3 april 1805 från Västerås. Han skulle med sin hustru Sofia Pettersson och sonen Karl Fredrik resa till Gustavsbergs porslinsbruk för att antagas som kringresande försäljare i Nyköpings, Stockholms, Västmanlands och Upplands län. Passet är påskrivet i Sigtuna, Östhammar och Västerås. Den 24 september fick han nytt pass till Cederbergs glasbruk. (Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, handlingar om försvarslösa, EV:1.)

46
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2010-10-22, 16:57 »
Lars Peter Lundström i Östhammar får den 15 april 1805 pass för att tillsammans med sin trolovade Brita Stina Djupström företa obehindrade marknadsresor. Lars Peter ska för sin fars räkning, bofaste hästhandlanden Fredrik Lundström, föryttra ett större antal hästkreatur. Brita Stina å sin sida föryttrar stolkram på sina resor. Passet gällde i sex månader och är påskrivet i Sigtuna, Västerås och Sala. (Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, handlingar om försvarslösa, EV:1.)

47
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2010-10-22, 16:49 »
Den ovan nämnda pigan Lovisa Lind reser 1805 med Valentins bror Alexander Pettersson och hustru och son med glas från Cederbergs bruk. Enligt pass daterat Västerås den 8 februari 1805, Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, handlingar om försvarslösa, EV:1.

48
Borgaren Lars Löfgren fick pass i Stockholm den 17 oktober 1804 för att med glas från Cederbergs glasbruk och porslin från Rörstrand resa till Uppland och inrikes orter tillsammans med sin hustru och dotter. Passet är påskrivet i Uppsala, Falun, Hedemora, Sala, Enköping, Strängnäs och Västerås. Bilagt i passet finns ett intyg från Rörstrand av den 16 oktober 1804. Han hade då köpt 27 dussin tallrikar, 65 stycken skålar och spiskammar (?), 4 dussin tegods och 12 stycken fat. Bilagan har några påskrifter att Löfgrens förråd visiterats och kontrollerats i Uppsala och Ramnäs (?]. Enligt påskrift den 15 maj 1805 fick Löfgren, hustrun och två barn nytt pass för att resa för Cederbergs bruk i Uppland, Västmanland, Dalarna och Roslagen. Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, handlingar om försvarslös EV:1.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-10-22 15:16)

49
Segerblad / Segerblad
« skrivet: 2010-10-22, 14:26 »
Den 22 sep 1804 fick borgaren Albrekt Pettersson Segerblad pass i Västerås tillsammans med sin hustru Albertina Pettersson (Detlofsson) och brodern Carl Johan Pettersson. Vem kan den sistnämnde vara? Hans namn är delvis överstruket så kanske det bara är frågar om en felskrivning. I marginalen är tillagt: tjensteflickan Brita Stina. Hursomhelst fick de pass för att resa med Bredsjö bruks produkter till inrikes orter. Inlagt i passet finns ett intyg från Bredsjö bruk av den 24 maj 1804 för borgaren i Östhammar Gabriel Peterson! I intyget redovisas två inköpstillfällen vid bruket som kan vara av intresse: första gången inhandlas 16 dussin tallrikar, 2 kremkoppar, 1 tegods och smöraskar; andra gången tre månader senare 6 dussin tallrikar, 4 dussin [...], 2 mjölkbunkar och 4 saladjerer [?]  (Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, handlingar om försvarslösa, EV:1.)
 

50
Flinta / Flinta
« skrivet: 2010-10-22, 14:12 »
Borgaren i Södertälje Carl Peter Flintas (f. 1780) pass från den 1 mars 1804 finns bevarat i Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, handlingar om försvarslösa, EV:1. Av det framgår att han tillsammans med sin fästekvinna Johanna Djupström fått tillstånd att resa med Eskilstuna fristads tillverkningar i Västerås, Falu, Uppsala, Örebro och Nyköpings län.

51
Rolin / Rolin
« skrivet: 2010-10-22, 13:56 »
Enligt samma källa fick serganten Didrik med hustru Maria och sonen Gustaf nytt pass den 22 sep 1803 för att resa på värvningsuppdrag i Uppsala, Västerås, Linköpings och Karlstads hövdingadömen. I det passet finns som bilaga en text från Torshälla daterad den 25 juni 1804 där det sägs att familjen vistats i staden några dagar för att avvakta posten från Finland med sitt avskedspass. Han fick tillstånd att resa till Västerås för att se om passet fanns på postkontoret där.

52
Rolin / Rolin
« skrivet: 2010-10-21, 17:58 »
Didrik Rolin med hustru Maria Gripenfeldt och sonen Gustaf Rolin fick pass i Örebro den 25 juni 1802 för resor till flera inrikes orter. Det kan väl vara den Gustaf Rolin som Lilli-Ann Reiss frågar efter 2008? (Källa: Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, handlingar om försvaraslösa, EV:1.)

53
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 05 maj, 2013
« skrivet: 2010-10-21, 16:24 »
Skarprättaren i Nyköping Johan Henrik Smeder efterlyses 1759 för att han den 10 januari med en hirsfängare dödat f.d. borgaren i Nyköping Erik Söderberg. Smeder beskrivs vara 21 år gammal, lång och smal, mörkagtig i ansigtet, mörkbrunt rak hår samt svarta ögonbryn. Han var vid avvikandet klädd i brungrå rock och väst, randigt livstycke av Dantzigertyg med gulblå och vit färg och ihåliga små mässingsknappar i, gula älghudsbyxor, tvära stövlar och svart hatt. Han hade också med sig en stor försilvrad mässingshirsfängare med handskfäste av horn och gult gehäng. Om halsen bar han en gul och röd silkesnäsduk. Med sig på flykten hade han ett kvinnfolk som berättades vara hans släkting och heta Kajsa. (Tryckt efterlysning av den 18 januari 1759 från Västerås landskansli.)

54
Ytterligare dokument i ärendet rörande Hans Bollvin 1758: i en skrivelse från Västerås av den 25 juli 1758 nämns att Hans Bollvin och Katarina Berg gripits som passlösa. De sänds nu till regementet i Stockholm (på vägen lyckades Bollvin rymma). Mer info framkommer av bilden. (Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, brevkoncept 1758, AIa:56.)
 

55
Melldahl / Meldahl / Melldahl / Meldahl
« skrivet: 2010-10-21, 14:31 »
Borgaren i Sundsvall Magnus Melldahl hade 1751 anmält att en soldat vid Upplands regemente Henrik Ramström överfallit honom med hugg och slag på allmänna landsvägen utanför Västerås senaste lördagsaftonen. Ramström ska vara soldat för Dalkarsbo by och Åkerbo i Uppsala län. Ramström hade stulit Melldahls åttaåriga häst med sadel och betsel. Ramström ska vara liten till växten, något koppärrig, med svart brunt hår, iklädd en askgrå hemvävd rock, blå väst, gamla skinnbyxor, vita ullstrumpor, gamla skor, gammal hatt med en swart ros uti. Ramström hade på flykten haft med sig sin hustru och ett spädbarn. (Tryckt efterlysning från Västerås landskansli den 16 september 1751.)

56
Hök / Hök
« skrivet: 2010-10-21, 12:11 »
Musketeraren av kungl. Livgardet och kapten Johan Sparres kompani Bolvin Höök hade den 5 maj 1752 rymt från regementet. Han var då klädd i en gammal grå vadmalsrock, blå byxor, grå ullstrumpor och slät hatt. Han var medelmåttig till växten, 18 år gammal, trindlagd i ansiktet med bruna hår och ögonbryn samt med en liten grå fläck uppå wänstra ögnesten. (Tryckt kungörelse från Västerås landskansli den 25 maj 1752.)
 
Bolvin Höök eller Boldevin Hök är väl samma person som enligt andra inlägg här på forumet var född den 7/12 1731 i Nedre Ullerud i Värmland som son till Romert Hök. Boldevin var bl.a. vallackare och skarprättardräng till Gabriel Meijer i Uppsala (Gabriel hade sannolikt fått ett utomäktenskapligt barn med Boldevins äldre kusin).

57
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2010-10-20, 18:45 »
I samma källa finns bevarade pass för fadern Peter Detlofsson och brodern Alexander Pettersson vilka visar att de tre åtminstone tidvis reste samman. Peter och Alexander försålde porslin från Bredsjö bruk enligt passen. I Peters pass, även det daterat 22 september 1804 i Västerås, sägs att han åtföljs av hustrun och pigan Brita Lind.

58
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2010-10-20, 18:33 »
I ett bevarat pass för Valentin Pettersson, Peter Detlofssons son, daterat i Västerås den 22 sep 1804 kallas Valentin borgare i Östhammar och hemmansbrukare här i länet (dvs Västmanland). I passet sägs att han är sinnad att jämte sin hustru Cajsa Lögren och pigan Lovisa Lind sälja glas för Cederbergs bruk. I passet har senare förts in: Nu medföljer tjenstepigan Anna Greta Rosengren och påskrifter t.o.m. 14 mars 1805 i Enköping, Uppsala, Sala, Gävle och Östhammar. (Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, EV:1). Vem är Anna Greta Rosengren?

59
Hartman / Hartman
« skrivet: 2010-10-20, 17:59 »
Aha, tack för klargörandet, Niclas!

60
Ramström / Ramström
« skrivet: 2010-10-20, 17:50 »
En förpassad dragon Johan Ramström, som äfwen kallar sig Kullberg, har ertappats i Ramnäs socken i Västmanland. Han hade uppträtt högst oanständigt i en gästgivarskjuts. Hans förpassning var till Hedemora socken, men han försändes nu för undersökning till Västerås slottshäkte. Daterat i Ramnäs den 22 okt 1781. Notering Förpassad til hemorten nedtill på skrivelsen. (Västmanlands länsstyrelse, landskansliet, EV:1).

61
Hartman / Hartman
« skrivet: 2010-10-20, 17:33 »
Volontären vid amiralitetets första volontärregemente i Karlskrona Fredrik Faltinsson Hartman och hans föregivna hustru Anna Åman nämns i ett fångpass daterat i Köping den 7 dec 1779. Fredrik hade överskridit sitt pass föreskrifter för resa till Arvika (?, se bild nedan) och Värmland, Anna hade inte haft något pass. Därför hade han straffats med 4 par spö och hon med 3 par ris. De avsändes nu till behörig ort (Karlskrona?). (Södermanlands länsstyrelse, landskansliet, EV:1). Det bör väl vara Fredrik Hansson Hartman och Anna Kristina Åman som nämns längre upp i tråden som avses, fast han här bär ett annat patronymikon?
 



62
Flinta / Flinta
« skrivet: 2010-10-20, 17:17 »
Jo, du har rätt, det står visserligen Carl Nilsson Flinta, men det rör sig om den Carl född 1745 som du mycket riktigt identifierat. Adolf är hans bror, men vem pigan Anna Stina Carlsdotter är vet jag inte. Jag har ändrat i meddelandet ovan för att inte felaktiga antaganden sprids, tack för korrekturläsningen!

63
Almin / Almén / Almin / Almén
« skrivet: 2010-10-20, 13:20 »
Den 16 december 1767 utfärdade Nyköpings landskansli en öppen order för glas- och hästhandlaren Nils Almens avförande till Skanör. Nils hade förlupit sin hustru Helena Hultqvist och blivit efterlyst. Han hade påträffats i Nyköpings län av en kronobefallningsman och satt fängslad på slottshäktet. Han skulle nu försändas med fångskjuts till sin hemvist i Skanör.  I en skrivelse av den 30 november samma år, själva efterlysningen, sägs att Almen under hwarjehanda inwändningar skilt sig från Helena på resan från Skanör uppåt landet. Han var 28 år gammal, liten och undersättsig till växten, trindlagd och vitlätt i ansiktet, med ljusbruna hår och ögonbryn. Han var klädd i blå klädesrock, röd väst och blå byxor samt svenska stövlar. (Södermanlands länsstyrelse, landskansliet, brevkoncept 1767 AIII:62.)  (Meddelandet ändrat av Tango 2010-10-20 13:26)

64
Flinta / Flinta
« skrivet: 2010-10-20, 12:53 »
1766 den 16 april skrev Nyköpings landskansli till Slottskansliet i Stockholm angående några landsstrykare som gripits i länet. De gripna var drängen Carl Nilsson Flinta, pigan Anna Stina Carlsdotter samt gossarna Jonas Wärenberg och Adolf Flinta. De två förstnämnda hade tvärt emot sina förpassningar sällat sig till de senare, vilka var passlösa. I förhör hade de berättat sig vara hemma i Stockholms stad och då de inte tycktes ha begått något brott i Nyköpings län försändes de med fångskjuts till Stockholm. De hade som löst folk inkvarterat sig vid Strängnäs och därifrån strukit fram och tillbaka i orterna. Landskansliet önskar att de behandlas efter förordningarna så att de inte fick tillfälle att tigga och vålla besvär i landsorterna (Södermanlands länsstyrelse, landskansliet, brevkoncept 1766, AIII:61). Det rör sig väl sannolikt om bröderna Karl Nilsson Flinta och Adolf Flinta, barn till Nils Jonsson Flinta. Pigan Anna Stina Karlsdotter och Jonas Wärenberg kan jag i dagsläget inte placera (= Wennerberg?).
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-10-20 17:11)

65
Palm / Palm
« skrivet: 2010-10-19, 16:49 »
Ovan diskuteras hästskärare Steffen Palm och hans hustru Anna Maria. Jag fann tre bevarade pass i Västmanlands lanskansli EV:1 som säkerligen rör honom. Det första är för hästskärare Palm med hustru och tre barn vilka kommit med pass från Örebro till Västerås på väg till Palms hemort Torneå. Det är daterat 13 okt 1803, påskrivet i Gävle 19 nov, 5 dec Söderhamn och Härnösand den 16 jan 1804. I den sistnämnda noteringen sägs att de vill resa till Huddunge socken i Västmanland hwaräst de skola hafwa deras hemwist. Den 30 maj 1804 utfärdades nytt respass till deras hemort Västerbotten enligt påskrift. Det andra passet utfärdades som sagt den 30 maj 1804 och är också bevarat. Där sägs att vallackare Palm med hustru och 2 barn ämnar sig till Västerbotten för att försörja sig som vallackare. De hade då anlänt med papper från Karlstad. Det är sedan påskrivet i Falun, Härnösand, Västerbotten och Gävle. Han förpassades åter den 4 april 1805 till Västerbotten. Slutligen finns ett pass från Trondheim utfärdat den 5 maj 1806 för hästskärare Stephen Palm med hustru Anna Maria Larsdotter och två barn. Passet gäller för resa till Torneå och är påskrivet vid jämtländska gränsen den 14 maj och i Sundsvall den 6 juni, Härnösand 11 juni, Umeå 4 juli, Piteå 30 juli, Torneå 21 aug, Piteå 11 sep, Umeå 17 okt, Gävle 12 dec. Den 27 jan 1807 får de pass för att resa till hustruns hemort i Uleåborg! I anteckningar hänvisas till 1748 års förordning om landsstrykare och att de ska hålla stora vägen.
 
Kan den Elias som Lena skriver är son till Steffen Palm vara identisk med den zigenare Elias Palm i Finland som ska vara född i Huddinge 1799 enligt det första inlägget i tråden? Och att Huddinge ska vara västmanländska Huddunge?
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-10-19 16:54)

66
Saktmodig / Saktmodig
« skrivet: 2010-10-19, 15:04 »
Att Alexander Saktmodig/Falk kallade sig Westgren den 8 mars 1766 har förmodligen att göra med att han gjort inbrott tillsammans med Ulrika Ekeroth hos mästerman Fogelgren i Gränna den 1 mars samma år. Detta framkommer av en tryckt efterlysning från Västerås landskansli daterad den 16 april 1766. Paret hade setts till i Norrköpingstrakten och då burit stulna kläder och dragit saker på en släde spänd efter en stor svart häst. De hade sagt sig ta vägen över Torshälla, Arboga, Västerås, Stockholm, Västernorrland till Österbotten där Alexander skulle ha blivit antagen som skarprättare.

67
Holm / Holm
« skrivet: 2010-10-15, 17:06 »
Gris-Ulla, Ull-Elias och Ulle-Maja. Flerstädes i socknarna på Glaskogen har sagesmän berättat både skriftligt och muntligt om de tre landsvägsoriginal, vilkas namn syns här ovan. Vad som här berättas om dem, utgör en sammanställning av flera sagesmäns berättelser. Upprinnelsen till planen att nedteckna sägnerna om denna i västra Värmland mcket omtalade trio utgjorde några tidningsnotiser i lokaltidningarna år 1942, vilka i regel gick ut på att fastställa åldern på Ull-Elias till 120 eller 130 år. Han benämndes i någon tidning 'Nordens äldsta värmlänning' och i en annan ' Värmlands Methusalem' osv. Jag sökte därför upp en grupp sagesmän för att få höra, vad ortstraditionen kunde ha bevarat om denne åldrng och hans kumpaner. Elias' fader skall ha hetat Niklas Holm och deltagit i Karl XV:s fälttåg mot Napoleon år 1813. På gamla dar brukade Elias med stolthet berätta, att fadern då hade ridit på en vit springare. Enligt andra sagesmän skall han själv inte ha haft reda på vem som var hans far. Om modern förtäljes det, att hon skall ha haft sitt hemvist i Honkamakk (Honkamäki) i Gräsmarks socken. Faktum är, att Elias brukade benämnas Hankamakkgutten och modern fick heta Hankamakka, så hemorten torde ha varit den nämnda. Ur Arvid Ernviks Folkminnen från Glaskogen del 1, s. 239, 1966. Hans sagesmän var födda mellan 1850-1897.

68
Hultqvist / Hultqvist
« skrivet: 2010-10-15, 16:50 »
I Nordiska museets arkiv med svar på frågelista om rövare och våldsmän finns i ett svar en liten bilaga med hästskojare. Där nämns familjen Johan Reinholdsson och Gustava Lovisa Hultqvist. Reinholdsson kallas hästskärare, född 18/6 1822 i Tengby, hitförde falskt prestbetyg 1857 16/4, plicktade därför 13:16 jämte ärans förlust. Flyttade till Nässernacken [?] 66 15/11. Hustrun var född 13/1 1812 i Flättskjum. Barn: Karl Fredrik Wilhelm f. 11/11 1846 i Ed, Imogena Charlotta f. 18/9 1843 i Naverstad, Mathilda f. 1/3 1856 i Naverstad, Josefina f. 10/12 1861 i Naverstad samt Sofia Emelia f. 26/3 1839 i Timmelhed. Sofia Emelia häktades i april 1866 i Karlstad för stöld i Nordmarken. Hennes o.ä. barn: Albin Holmer f.3/8 1856 i Brunskog, Hjalmar f. 23/1 1861 i Ärtmark, Charlotta Emilia f. 11/9 1863 i Ny s:n, Frans Oskar f. 15/7 1866 i Karlstad, d. 3/8 samma år. Källa anges vara Ärtmarks hfl 1866-70. Familjen Reinholdsson voro s.k. tattare. Under den tid de bodde i Ärtemark ägde R. Ett mindre ställe Tjärekasa i Olsbyn. Folkminnesuppteckningen är från 1946.

69
Korsgård / Korsgård
« skrivet: 2010-10-15, 16:28 »
Det var några skojare, som kallades Korsgårdarna. De kom till Resö, de var en tjugosex, tjugosju i följe. Det gick några gubbar och plöjde, och gubbarna tänkte inte på att Korsgårdarna kunde 'ta hästarna'. Ett par hästar stupa omkull men så gick en annan och 'tog dem igen', så att de blev bra. 'Varför gör ni så?', sa gubbarna. 'Jo, för att ni ska se att det kommit folk till ön', sa skojarna. Ur C. M. Bergstrands Bohuslänska sägner, s. 132, upptecknad i Lurs socken efter Maja Ericsson.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-10-15 18:24)

70
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2010-06-09, 22:55 »
Och han är identisk med den som misstänktes för dråpet i Mora 1879, han blev dock frikänd. Enligt ett signalement från samma år var Wilhelmsson av medelstor växt, med mörkt lockigt hår, ngt ljusare polisonger och mustascher. Han hade då setts resa på landsvägen med hustru och två barn, hästar och en stor hund. Wilhelmsson var tydligen ibland över i Oslo och Rörås i Norge, där han skulle vara straffad för första resan stöld. (källa: Polisunderrättelser).

71
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2010-06-09, 22:37 »
Hej, jo målet återfinns i Ockelbo och Hamrånge häradsrätt, dombok AIa:24 1 dec 1874 och urtima ting AIb:4, 21 dec 1874 och 8 jan 1875. Målet var ursprungligen tänkt att gälla misshandel, men Johansson hade avlidit av sina sår den 22 november. Han hade förbundits av en bruksläkare och därefter begivit sig i hårt väglag till byn Rån där han blivit kvar till sin död - hans liv hade förmodligen kunnat räddats om han inte rest iväg efter att såret bundits om.  
 
Wilhelmsson berättade att han var son till kringvandrande lumpsamlaren Fredrik Wilhelmsson och dennes dåvarande följeslagarinna Hedvig Kristina Pettersson, vilka inte varit gifta. Enligt prästbetyget var han född den 21 decemeber 1849 i Valö socken. Till sitt åttonde eller nionde år hade han följt sin far på dennes resor för att sedan bli upptagen hos sin morbror Johan Alfred Carlsson i Uppsala hos vilken han vistats fem eller sex år. (Det måste vara Johan Alfred Carlsson alias Pettersson, Albrektsson m.m. som jag skrivit om under Jularbo, han var i själva verket en äldre kusin till Wilhelmsson och sedan även dennes svåger.) Sedan hade Wilhelmsson själv börjat resa, handla med hästar och lump. Vid 16 eller 17 års ålder hade han genom Johan Alfred Carlssons försorg blivit inackorderad hos en skollärare i Sundborns socken där han vistats till 1870. Därefter hade han begivit sig till Falun, men fortsatt mest vistats på resande fot och bytt hästar. 1872 hade han köpt gård i Enköping men mest befunnit sig på resa. Han var ännu ogift.  
 
Wilhelmsson berättade att han mött lumpsamlaren från Hedesunda Frans Oskar Johansson den 6 november omkring nio på morgonen på Sundsbro gästgivargård. De var bekanta med varandra efter att ha mötts på marknader. Ytterligare två personer hade varit i deras sällskap - vittnen uppgav namnen Carlsson och Erlandsson på de okända männen. Wilhelmsson hade blivit rikligt bjuden på öl och vin och Johansson ville sedan byta hästar med honom, vilket han avslagit och ordväxling uppstått.  
 
Frans Oskar Johansson var omkring 40 år gammal och uppgavs tillhöra en kringvandrande skojarliga samt var en illa känd person. Han beskrivs som undersättsig och mörklagd. Johansson skulle vara skriven i Hedesunda men hade på sista tiden bott i Råns by i Hamrånge socken. Man fann inga anförvanter till honom, men det hade sagts att han var från Vendel där han skulle äga en mindre jordbruksfastighet, men i Vendel kände man inte till honom. Han kallas liksom Wilhelmsson för hästskojare i protokollet. Man höll delar av rättegången bak stängda dörrar då vittnena var rädda för åtskilliga av Wilhelmssons släktingar som uppehöll sig i tingssalen. Wilhelmsson dömdes för dråp till straffarbete i ett och ett halvt år, tiden blev kort eftersom såret förmodligen inte varit dödande om Johansson hållit sig stilla efter det att förbandet lagts.
 
Karl Fredrik Wilhelmsson hade f.ö. en bror Olof Wilhelmsson (f. 1852) som du Peder nyligen la ut notiser om (han var gift med en Kihlström).

72
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2010-06-08, 00:04 »
Hej Peder och tack för inlägg! Det rör sig om hästhandlare Karl Fredrik Vilhelmsson (1849-1934), son till Fredrik Vilhelmsson och Hedda Kristina Pettersson (sondotter till Peter Detlofsson). Karl var gift med sin kusin Johanna Lovisa Karlsson och senare sin kusindotter Johanna Lovisa Kihlström. Den dräptes bakgrund känner jag inte till. (Lindwall har funnit att Peter Detlofssons son Karl Gustaf Pettersson fick en son med Anna Maria Korsgård ca 1830, denne skulle ha kallat sig Frans Oskar Johansson. Om han är identisk med den dräpte var han Karl Vilhelmssons morbror, men det är bara en tanke.)
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-06-08 00:16)

73
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-05-26, 13:27 »
Den 24 september 1781 bötfälldes i Uppsala skarprättare Gabriel Meijers änka Juliana Scharberg för att hon andra dagen under marknaden inkvarterat et skoyare partie hos sig utan att anmäla detta till magistraten (Uppsala RR AIa:66, saköreslängden).

74
Resandesläktnamn A-Ö / Lövert Johansson och hans släkt
« skrivet: 2010-05-25, 12:30 »
Jo, det är samma Ludvig Caspersson, Lena!
 
Jag fann Henrik Lövertsson i Uppsala landskanslis koncept 1713, AIb:59, ärende 138. Båtsmannen Henrik Lövertsson hade fått pass av borgmästare Nils Rudeen i Vimmerby den 8 januari för resa till Östergötland men ertappats i Uppland den 14 mars tillsammans med en kvinna han uppger vara sin hustru, en Anna Olofsdotter. Eftersom Henriks pass inte gäller för en sådan resa och Anna inte har något pass alls ska de föras med säker bevakning tillbaka till Vimmerby. Undertecknat i Uppsala landskansli den 18 mars 1713.

75
Rörande Detlof Pettersson Rosenbergs förmodade bror Fredrik Pettersson (som förekommer ovan i tråden). 1764 sänds han tillsammans med sin hustru Dordie Christiansdotter till Finland där de bägge sägs vara födda i Åbo län. Dordie ska även ha sina barn i ett tidigare gifte där. En möjlig fader till Fredrik skulle kunna vara den kände zigenaren Peter Lorensson som den 22 mars 1738 döpte sonen Friedericus i Kisko i Åbo län. Observera att det sistnämnda bara är en misstanke och en tänkbar möjlighet! Ur Uppsala landskansli koncept 1764 AIb:117:
 
Ordre til Lands Gewaldigern Kiellström
om Friedrich Petterssons och thess
hustrus afförande.          
 
[I marginalen:    innehållit emedan
Pettersson gifwit sig  
i tiänst hos Skarprät-
taren Meyer]
 
Som Friedrich Pettersson och thess hustru
Dordi Kierstinsdotter [?], hwilka såsom o-
förpassade, blifwit här i länet är
bragta, berättar sig hafwa warit
wargärnings [?] soldat wid Wester
bottns Regemente och efter erhållit
afskied år 1761 begifwit sig til Norrige
men therifrån måst taga flykten
hit in i Riket tilbaka igen, eftersom
han thär skall blifwit til Soldat an-
wärfd: och han, och hans hustru
som bägge skola wara födda i Åbo
län, hwarifrån the för 12 år  
sedan kommit hit öfwer på
Swänska sidan, åstunda at få kom-
ma tilbaka til theras förra hem-
wist och födelseort i Finland
hwaräst the sin släkt och hustrun
sina barn med förra giftet skola
hafwa; altså anbefalles Lands
Gewaldigern Eric Kiellström at of-
wannämnde personer ut ut Slotts
förwaret uttaga och på wägen  
åt Grislehamn afföra, på hwilket
sätt the widare under Cronobetiän-
ters inseende komma at beledsa-
gas, samt ifrån Grislehamn at
öfwerföras til Finland och Åbo Stad,
thär the hos Konungens Befallnings
hafwande sig skola anmäla, som
om theras qwarblifwande i Lan-
det widare lärer föordra.
Ups: Sl. d. 9 Octobr: 1764.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-05-21 14:00)

76
Rolin / Rolin
« skrivet: 2010-05-20, 16:23 »
Först en korrigering: det rör sig om Örebro kämnärsrätts dombok 1746-49 AI:12, inget annat (för många bollar i luften där). I samma källa har jag funnit målet mot Rolin omnämnt även den 8 maj och 11 augusti samma år. Inkomna skrivelser visade att Anna Maria Christophersdotter och Jöns Fredriksson ännu var i tjänst hos skarprättare Erik Brandt i Västerås och att silverbägaren verkligen var tillverkad i Nystad som Rolin uppgivit. Personerna släpptes men först det sistnämnda datumet kunde Abraham få tillbaka sin silverbägare.

77
Skarman / Scharman / Skarman / Scharman
« skrivet: 2010-05-20, 13:04 »
Uppsala landskansli koncept 1776 AIb:129, ärende 923:  
 
En tryckt efterlysning från Uppsala landskansli daterad den 13 april 1776 för soldaten Alexander Skarman vid Kongl. majts eget regemente. Alexander ska ha varit delaktig i ett dråp på ryttaren Jöran Espelund och därefter avvikit. Han har efterlysts i en skrivelse från Malmö daterad den 4 april som ankommit till Uppsala. Alexander ska vara 18 år gammal, liten och undersättsig till växten, med kort svart hår och ögonbryn samt brunt ansikte. Det måste väl vara samme Alexander Skarman som omnämnts ovan i tråden.

78
Grännman / Grenman / Grännman / Grenman
« skrivet: 2010-05-18, 16:44 »
Ur Uppsala landskansli, koncept AIb:128, ärende 729. Vad heter gossen egentligen och hur är dessa relaterade till övriga i tråden?
 
År 1775 dn 28 Martii upp
wistes och påskrefs Slotts
Cancelliets resepass för  
hustru Brita Maria Gränman  
och gåssen [?] af d
27 nästl. febr. med Mariæ
bergs Porcelain
 

79
Rolin / Rolin
« skrivet: 2010-05-13, 15:58 »
Det är ur Örebro kämnärsrätts dombok 1733 AIa:56 13, 17, 20-21 feb och 6 mars. Jag ska se om jag kan finna mer material runt detta mål. Maria Kristoffersdotter beskrivs f.ö. som et swartlagdt qwinfolk.
 
Pass för Maria Kristoffersdtr och Jöns Fredriksson (Uppsala landskansli, koncept AIb:97):  
 
1834 Resepass för Skarprättaredrän-
gen Jöns Fredrichsson, härifrån  
til Gefle.
 
Althenstund SkarpRättare drängen Jöns Fredrichs-
son, medelmåttig och något undersätsig
til wäxten med swarta yfwiga hår, och
gulblek i ansiktet, hwilken efter ett [överstr: af]
SkarpRättaren Skarberg i Gefleborg Lähn til SkarpRn Gabriel Meyer härstädes [.] hos mig
upwist bref, kommer at resa til Gefle
och så widare til Wasa i Österbotn,
at SkarpRr Sysslan ther i orten  
antaga: anhållandes therföre:
om mit resepass för sig, sin hustru
Maria Christophers dr och Barn;
förthenskull etc. Ups. L:Ccllie d.
7. Nowember 1745.
 
 
Pass för Peter Sipström, Anna Lisa Petersdotter, Abraham Rolin och Anna Greta Petersdotter (Uppsala landskansli, koncept AIb:98):
 
1680 Resepass för afskedade Dra
gonen Sipström och thes hustru
härifrån til Westeråhs.
 
Althenstund afskedade Dragonen  
Petter Sipström, af medelmåttig statur
med swarta hår och ögonbryn, samt thes
hustru Anna Lisa Petersdotter, liten
til wäxten med bruna ögon och mörka
ögonbryn, hwilka här i lähnet altsedan
1742 haft sitt hemwist, nu äro sinna
de at tillika med theras piga An-
na Catharina, begifwa sig härifrån or-
ten til Wästmanland: anhållandes p: Up-
sala LandsCanc: then 31. octob: 1746.
 
 
1681 Resepass för afskedade Sol-
daten Abraham Rolin och
thes hustru härifrån til
Westeråhs.
 
Althenstund afskedade Soldaten af
Hamiltonska Regimentet Abraham Rolin
medelmåttig til wäxten och gammal  
med mörkt [överstr: långt skiägg] hår och ögon-
bryn, och thes hustru Anna Greta Petters
dotter liten och trinlagd i ansiktet, hwil
ka med [överstr: riktiga pass] behöriga bewis hit til orten an-
kommit, nu äro sinnade at tillika
med 3ne st: små barn begifwa sig  
härifrån til Westmanland: anhållandes p:
Upsala LandsCanc: then 31. octob. 1746.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-05-13 16:02)

80
Rolin / Rolin
« skrivet: 2010-05-13, 14:27 »
Jag har funnit Abraham Rolin och hans hustru samt syster i ett mål i Örebro tidigt 1747. Protokollen är ofullständigt bevarade, bl.a. saknas förhöret med Abraham, men detta är vad som framkommit än så länge. Vid hindersmässmarknaden i Örebro i januari 1747 hade Abraham försökt sälja en stor silverbägare, vilket myndigheterna funnit misstänkt och beslutat att gripa honom. I förhör berättade hans hustru Anna Greta Petersdotter att hon var född i Köpenhamn och sex år tidigare blivit gift med Abraham i Skåne där han varit förlagd vid ett regemente. 1745 hade han fått avsked och de hade tillsammans begivit sig norrut med tre barn och i Nora socken sammanträffat med Abrahams syster Anna Maria Kristoffersdotter. Av henne hade Abraham fått bägaren och en gråskimlig häst. Efter det att Abraham fått avsked hade de överlevt genom att han förtennat medan hon sålt peppar, anis, ingefära och knappnålar samt annat smått. Brukade Rolin försörja sig med glashandel? Svar nej.
 
Abraham Rolins syster Anna Maria Kristoffersdotter, maka till skarprättardrängen i Västerås Jöns Fredriksson i tjänst hos skarprättare Erik Brandt, berättade sig för ett år sedan i Borås ha ärvt lite kläder och en gammal silversked efter sin moder. Hon hade avlidit hos en borgare kallad lilla Björn. Anna Maria sa sig i Finland fått arv efter sina morbröder soldaterna Erik och Nils Swart (koppling till finska zigenarsläkter?). Alltsammans hade omsmälts i Nystad i Finland till den silverbägare Rolin haft på hindersmarknaden.
 
Rolin tillfrågades varför han i ett av sina papper kallas Rolig och i sina attester för avskedad trumslagare, gardessoldat och dräng? För att man skrivit fel och för att de som skrev attesterna ej så noga utfrågat honom hans stånd. Vilka var kvinnorna i hans sällskap när han ville byta bort bägaren? Glasföraren Erik Alexandersson Sahlbergs hustru och Anna Maria Kristoffersdotter. Var finns denna Sahlbergs hustru nu? Det visste R ej då Sahlberg som privilegierad glasförare for än hit än dit. (Sahlgren=Sahlman, jfr Alexander Sahlman)
 
Anna Maria tillfrågades om hon känner någon vid namn Peter Sippström. Hon svarade ja, han var syskonbarn (=kusin) till Rolins hustru Anna Greta Petersdotter. Men var han befann sig nu visste hon inte då han nyligen rest därifrån.
 
I protokollen omnämns även en annan syster till Abraham, avlidna Anna Katarina Kristoffersdotter. Hon hade först varit gift med soldaten Johan Scharman (=Johan Axelsson Scharman) och sedan Isak Wimmercrantz (som Rolin kallar Wimmergren några gånger). Anna Katarina och Johans son Kristoffer Scharman om ca 12 års ålder hade Abraham och Anna Greta träffat nära Söderköping där han gått och tiggt och han hade tagits omhand av sin moster Anna Maria. Anna Katarina Kristofferdotter hade dött nära Söderköping.
 
Jag ska framöver se om jag kan finna några ytterligare protokoll rörande detta mål.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-05-13 14:32)

81
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Charles Gaspard
« skrivet: 2010-05-07, 12:52 »
En Gaspard Charlés gav 1806 ut en fransk grammatik i Stockholm tillägnad kronprinsen (Grammaire française simplifiée dédiée à son altesse monseigneur le prince royal de Suède). Han var uppenbarligen fransk språklärare i Stockholm och är ev identisk med drottningens frisör ovan.

82
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-04-13, 18:58 »
Några spridda nedslag i Magnus Gabrielsson Meijers liv (död 1727, skarprättare i Stockholm 1712-27), komplettera gärna:
 
Den 29 november 1712: En ung dräng, Anders Johansson Frimodig, född i Örebro har infunnit sig i Uppsala utan pass och uppgivit sig vara gesäll eller dräng hos Magnus Gabrielsson Meijer i Stockholm. Meijer hördes i magistraten och berättade att Anders, lång till växten, hade sökt tjänst hos honom. Han hade haft på sig en gammal peruk för att skyhla den orenlighet han i hufwudet hafft. Pga detta hade Meijer inte kunnat behålla honom i tjänst utan denne hade efter 3 veckors tid givit sig av - som han sagt - hem igen till Örebro. (Sthlm rådhusrätt och magistrat AIIa:42). Enligt Pehr Hedenqvists uppsats Ett rackarns liv avled skarprättarens hantlangare Anders Frimodig den 31 juli 1716.
 
Den 25 april 1713: Brev till borgmästare och råd i Södertälje om skarprättarens frigivande (säkerligen Magnus Meijer). En ryttare som besökt skarprättaren i arresten och levererat kläder hade fått sig berättat att skarprättaren lider nöd. Fältskären har inte bundit om hans sår och han får inte nödigt underhåll. magistraten har därför gjort upp med greve Fersen att skarprättaren ska lösgivas så att han kan kureras i Stockholm i väntan på rannsakningen i Södertälje. Skarprättaren har uppenbarligen varit i slagsmål med några dragoner där. Vore intressant att finna mer om detta, men Södertäljes arkiv brändes av ryssarna och jag har inte funnit någon aktuell volym bland Svea hovrätts renoverade domböcker (Sthlms rådhusrätt och magistrat AIIa:43).  
 
Den 2 mars 1714: antecknas att man från Meijers lön ska dra av för de böter han dömts att betala efter att olovligen ha ridit bonden Johan Olofssons häst med hänvisning till Oppunda häradsrätts dom av den 12 februari samma år (Sthlms mag & rådhusrätt, Överståthållareämbetets brev EIIIa:24).
 
Den 21 nov 1719: Stockholms skarprättare Magnus Gabriel(sson) Meijer vill anta i sin tjänst en man som uppges vara en skarprättarson från Norge. Han hade kommit över från Norge och givit sig under stadsvakten men rymt därifrån och därför är worden afstraffad. Magistraten fastslår att han borde antas då han behövs för gators och gränders renhållning och att han borde få ut innestående lön av Politie Collegio till att så mycket bättre kunna skaffa sig något till kläder, och underhåld, af wilka bägge han aldeles är utblottad. Namnet på Meijers dräng är tyvärr inte utskrivet, trots att plats lämnats i protokollet för det! (Sthlms rådhusrätt och magistrat AIIa:48).  
 
Den 1 december 1725 anklagade Magnus Meijer sina betjänter Erik Brandt och Anders Biörck. Brandt hade 8 veckor tidigare tagit en häst ur Meijers stall och ridit bort i följe med Biörck. Biörck hade köpt sig en häst för de pengar han tjänat på vallackning. Brandt berättade att han skulle få pengar av ett kammarråd för att ta hand om en sjuk häst, föra ut den och skjuta ihjäl den. Men då kammarrådet inte ville betala  fick Brandt den till skänks och han förde hem den till sin husbonde Meijer för att sedan byta bort den på landet. Meijer ville inte längre ha drängarna i sin tjänst men krävde inget straff. Brandt och Biörck hade befunnit sig tre veckor i arrest i Stockholm, men gripits i Uppsala där de suttit fyra och en halv vecka i arrest och klagat på att Meijers förestånderska varit mycket otidig mot dem. Brandt skulle nu komma till Magnus Meijers bror i Uppsala (Alexander Meijer, Erik Brandt gifte sig senare med dennes dotter och blev skarprättare i Västerås). Brandt och Björk uppmanades lämna staden och inte göra intrång på Magnus Meijers rättighet att vallacka i Stockholm (Norra förstadens kämnärsrätt A3a:13).

83
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-04-12, 16:00 »
Sedan tidigare är känt att Alexander Gabrielsson Meijer (1679-1761) första hustrus namn ska vara Anna Jönsdotter och att han med henne bl.a. fick sonen Gabriel (1711-65). Nu fann jag i Stockholms norra förstads kriminalprotokoll för 1719 (A3a:10) den 5 september ett kort mål där föravskedade sergeanten Jonas Lindbergs hustru Anna Greta Wiedhe stämt hovslagare Alexander Meijers hustru Anneca Jönsdr Dunnerwall. Annika hade överfallit Anna Greta med hugg och slag, men Annika nekade och hävdade att hon själv blivit överfallen. Ingen hade dock vittnen varför målet sköts på framtiden. Annika Jönsdotter Dunnerwall bör ju vara identisk med Anna Jönsdotter och eftersom Alexander Meijers bror Magnus var Stockholms skarprättare vid denna tid är det naturligt att de upphöll sig i huvudstaden. Annika Jönsdotter Dunnerwall måste vara en dotter till Jöns Johansson Dunnerwall/Dunderwald, skarprättare i Stockholm 1695-1702, dessförinnan skarprättare i fält och redan på 1670-talet skarprättare i dåvarande Västernorrland där hans fader förmodligen även var skarprättare. Namnet Dunderwald kan som tidigare anmärkts tyda på ett ursprung från Tyskland, varifrån flera skarprättarsläkter invandrade, sannolikt även Meijer.

84
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 05 maj, 2013
« skrivet: 2010-04-12, 11:36 »
Den 13 november 1702 blev rackarknekten Hinnrich Hinrichson förd från Smedjegården i Stockholm till Stockholms södra förstads kämnärsrätt. Samma dag blev hans kona Dordi Gabrielsdotter med dess barn förd till samma ställe för att rannsakas om sin lägersman. Den 25 november fördes de åter till Smedjegården (Stockholms södra förstads kämnärsrätt, arrestantlista D4:1).
 
Dordi Gabrielsdotter skulle möjligen kunna vara en dotter till Gabriel Alexandersson Meijer, skarprättare i Uppsala 1681-92.

85
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-03-29, 12:10 »
Jo, jag tror också att det är Johan Ekeroths dotter. Protokollen finns i Hedemora rådhusrätt 1755 AI:10 och Hedemora kämnärsrätt 1755 AI:1, det bör ha funnits fler handlingar i detta ärende då förhör i någon form tycks ha hållits i Falun innan rättegångarna i Hedemora, men det är oklart om de är bevarade.

86
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-27, 14:50 »
I Örebro länsstyrelse, landskansliet, brev och koncept 1762 AIb:37 finns en kort passage daterad den 24 april. Däri omnämns böter från 1758 för borgarna Nils Skragge och Lars Lund, jag antar att det avser Nils Danielsson Skragge och svärsonen Lars Andersson Lund som diskuterats här ovan i tråden och under Resande. Har något mer framkommit om denna familj?
 
Magistraten i Carlstad-
under the 15 april 1758 har T. blifwit an-
tydd, at, enligt bifogad förtekning på
kongl: Giöta hofrätts Sakören, ut-
söka hos Rådman Gust: Forsell 10 dr [?] hos
Rådman Joh: Eliander 60 dr, Borgaren Jon-
Nilsson 10 dr Borgarna Nils Skragge och Lars
Lund 10 dr och bemälte Nils Skragge therutan
för ohemula beswär emot Kiellgren 30 dr,  
[---]
men som sedermera icke något swar an-
kommit, om samma Sakören blifwit ut-
tagna och uti Landt ränteriet insatta, en-
ligt berörda mitt bref; Så åligger
T. at sådant utan widare drögsmål
fullgiöra,
[---]  
samt penningarna
sedan uti Landtränteriet och de-
positions attesten til mig insändas.

87
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-03-26, 12:47 »
Jag har läst igenom protokoll från Hedemora 1755 i målet mot skarprättare Alexander Meijer i Falun och hans brorson Magnus vilka befunnit sig på marknaden i Hedemora i januari samma år då ficktjuvsstölder begåtts. Unge Magnus (f. 1738) stal några plånböcker innehållande flera stora sedlar och enligt Magnus var det Alexander som pekat ut bönderna han skulle stjäla av. Han hade lämnat över sedlarna till Alexander och de hade begivit sig ifrån marknaden men då fått höra att Alexanders hustru Anna Larsdotter var på väg till staden tillsammans med Alexanders dräng Johan Hök (som varit båtsman i Uppsala, tidigare kallat sig Krigsman och hade rymt från sin krigstjänst). De hade mötts och Johan hade synat sedlarna då han var bättre på att läsa. Historierna går isär men en sedel hamnade åtminstone hos Magnus som gav den i gåva till pigan Kristina Ekeroth, som tjänade hos båtsmannen Magnus Bång från Västerås som bedrivit handel på marknaden. Kristina var bekant med Magnus från den tid hon tjänat i Uppsala och hon tycks ha mottagit gåvor både från Magnus och Alexander Meijer. När Magnus och hon varit i hennes kvarter hade en man inkommit i rummet då hon sagta på et dem emellan bekandt talesätt bedt honom [Magnus] gå sin wäg. Kristina, liten dock stadig til wäxten, nekade till att hon på något främmande och obekant talesätt talat med Magnus. Det bör väl röra sig om rommani här! Alexander beskrivs som liten men undersätsig til wäxten och Magnus som liten och spenslig til wäxten.

88
Flinta / Flinta
« skrivet: 2010-03-24, 12:00 »
Gabriel Meijers dräng Jöran Kummelin tog ut pass med sin fästmö, sedan hustru soldatänkan Catharina Jansdotter Ram (eller Rahm, medelmåttig til wäxten och rödlätt i ansichtet, liten och trinlagd med mörkt hår och ögonbryn) 1744-47. Kummelin (eller Kumblin) har jag sett pass för från 1743 till dess han i januari 1747 får avsked av Gabriel Meijer och reser till Falun med sin hustru för att söka tjänst hos skarprättaren där. Så visst skulle det teoretiskt kunna vara samma kvinna.

89
Flinta / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-23, 18:23 »
Helt rätt Lena, det är pannbyggaren vid salpetersjuderiet Hans Frisk. Vad gäller Johan Ram = Ramström så ligger det nära till hands att anta, dock har jag stött på en hustru till Gabriel Meijers dräng Jöran Kummelin vid denna tid benämnd Catharina Jansdotter Ram som genomgående kallas Ram.
 
Är Hans Frisk son till detta par? Ur Uppsala landskansli koncept 1741 AIb:93.
 
Pass för afskiedade
Soldaten Nils Frisk med
thes hustru Ingrid Olofs
dr til Wästerbotn.
 
Althenstund förafskiedade  
Soldaten Nils Frisk af Sawolax
och Nyslotts Lähns Regte til fot
tillika med thes hustru Ingrid
Olofsdotter, hwilka nästan i
2ne år sig i Roslagen uppehållit,
ärna resa til sin födelseort
i Wästerbotn: anhållandes
etc. Upsala LandsCancellie
d. 24 Sept. 1741.
 
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-23 18:27)

90
Flinta / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-23, 16:10 »
Den 14 juni 1739 på sommartinget i Frösåkers härad i Uppland hade borgaren i Sigtuna Per Andersson Sandberg instämt Per (?) Frisk, kallad Frisken, vid salpetersjuderiet och hans dräng Nils Johansson Flinta samt borgaren Johan Ram för det övervåld de begått mot honom. Ingen av de åtalade var dock tillstädes, man hörde några vittnen och fastslog att de åtalade skulle infinna sig vid nästa höstting, vilket jag inte funnit att de gjorde. Ur Svea hovrätt, renoverade domböcker, Stockholms län vol 89.

91
Rolin / Rolin
« skrivet: 2010-03-22, 23:36 »
Vet inte om dessa Rolinare har något med övriga svenska eller finska Rolinare att göra, men nämner dem ändå: Den 6 augusti 1759 noteras i Överståthållarämbetets registratur i Stockholm att landshövdingen i Österbotten efterlyst två rymmare som noga ska efterspanas på från Finland överkommande fartyg. Rymmarna var de två bröderna Zacharias och Johan Friedrick Rolin, vilka tidigare kallat sig Nils och Gottfried Wennerbom. De hade gripits tillsammans med salpetersjudardrängen Simon Ström och skulle sändas till Korsholms kronohäkte när de kommit på flykten efter att med kniv ha dödat två av sina bevakare. Simon Ström hade snart gripits och berättat det förenämnde begge missdådare, hwilka förments warit 2ne från Helsingfors rymda och efterlysta arbetsfångar wid namn Gustaf Möllerström och Gabriel Stark, äro arbetsfången Zacharias Rolin och hans broder en hantlangare wid namn Johan Friedrick bägge af medelmåttig längd och smala. Bröderna talar endast svenska enligt efterlysningen. Överståthållarämbetets äldre kansli, registratur BIa:72.

92
Den 20 oktober 1777 visade ett sällskap upp sina pass i Uppsala för att resa med glas från Kungsholms bruk till Gävleborgs län. Sällskapet bestod bl.a. av wagnmakaren (?) Dettloff och hans hustru. Efter namnet är inskrivet, ovan texten: son Rosenberg. Det bör avse Detlof Pettersson Rosenberg, även om sonen Peter reser i Uppland vid samma tid. De övriga i sällskapet, förutom Detlof och hans hustru, är änkan Britta Kaspersdotter, Peter Pettersson Lind och hovslagaren Fred. Pettersson Adelgård. Den sistnämnde misstänker jag är identisk med den Fredrik Pettersson som rannsakades tillsammans med Detlof 1763. Men varifrån kommer i så fall namnet Adelgård (som han använder sig av även i ett annat pass från samma år)? Ur Uppsala landskansli, koncept AIb:130.

93
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-03-19, 14:52 »
Ja, Daniel Sandbergs släktskap med Meijer har jag inte riktigt fått någon klarhet i. Vad gäller Gabriel Meijer eller Sandberg så har jag funnit honom i generalmönsterrullorna för Livgardet 1776-1778 som soldat nr 39 i Löwenheims kompani. Han rekryterades den 27 oktober 1773 för sex års tid, sägs vara 5 fot 11 tum lång och gift. Den 16 juni 1777 var han borta över permissionen och besiktningsmönstringen och ströks ur rullorna. I GMR kallas han bara Meijer.

94
Malm / Malm
« skrivet: 2010-03-17, 18:19 »
Carina, nej, ingenting ytterligare om Johan där. Däremot har jag stött på honom omnämnd i några andra rättegångar från samma tid som jag håller på att gå igenom nu, återkommer om det.

95
Malm / Malm
« skrivet: 2010-03-17, 16:16 »
Anders, det har du helt rätt i, tack för påpekandet.

96
Malm / Malm
« skrivet: 2010-03-17, 13:10 »
Det  här är vad jag fann om Gerdt Henriksson, Sigrid Karlsdotter Malm, Johan Brun och Helena Andersdotter (vem?) i Svea hovrätts renoverade domböcker för Uppland nr 141. Norunda härads ting den 9 juni 1740:
 
Med anledning av en skrivelse från landshövdingen med bifogade rannsakningar över häktmakaren Gerdt Hindrichson, hållna vid Skara rådstugurätt och Örebro samt Glanshammars häradsrätter, prövades nu det brott Hindrichson och Sigrid Carlsdotter begått i juni 1739 vid den s.k. Hånsta hammaren, beläget mellan Hånsta och Uggelsta i Lena socken i Norunda härad. Sigrid och Gerdt hade då befunnit sig i en fångskjuts tillsammans med Johan Brun och Helena Andersdotter. Under färden till nästa fjärdingsman inom länet hade dessa slagit sig fria från fjärdingsmannen och den bonde som följde med skjutsen och them med hugg och slag ganska illa skola handterat.  
 
Sigrid hördes inför rätten och medgav att hon varit i detta följe och att hon tillika med landsstrykaren Johan Brun, som nu kommit på flykten, strukit handklovarna av sig och sagt till fjärdingsmannen: Der har du dina wantar och tack för lånet. Brun hade då tagit en bössa och Helena Andersdotter en käpp och givit sig på fjärdingsmannen. Hindrichson hade förföljt bonden med en dragen hirschfängare, men om han högg bonden dermed eller elliest slog honom, såg hon intet. Bonden hade slutligen gömt sig bakom en buske.
 
Häktmakaren Gerdt Hindrichson medgav att han hade en hirschfängare, men han hade varken blottat eller förföljt bonden utom vägen med den eller huggit bonden i huvudet. Han nekade till alla dessa beskyllningar och menade att det var hans avundsmän som beljög honom. Han tillfrågades huru han kommit at resa omkring i landet med hirsfängare och galonerad hatt, twärt emot kongl. förordn.? Hindrichson svarade at han them burit så länge han warit skrifwen som wallackare för Stockholms och Upsala läner, en tjänst som rätten ifrågasatte att han någonsin innehaft. Rättens beslut blev att Sigrid, som bekänt sitt brott, skulle dömas till 100 (ngn myntenhet) eller i brist på tillgångar utstå kroppsstraff, men domen underställdes Svea hovrätts prövning. Gerdt Hindersson, som var inkallad för flera grova stölder på olika orter, skulle få sitt slutgiltiga straff fastställt i den rätt där han begått det grövsta brottet. Arrestanterna skulle efter tinget sändas till Uppsala slott.
 
Dagen därpå, den 10 juni 1740, tog lägersmålet mellan Sigrid och Gerdt upp för prövning i rätten.
Kvinnspersonen Sigrid Carlsdotter från Sala hade i gården Kiällbo i Tensta socken framfött ett välskapt flickebarn den 10 mars 1740 (Av dopnotisen framgår att hon döpts den 12 mars till Anna Lena och att Sigrids mor Maria Johansdotter rest med Sigrid). Som fader hade angivits en häktmakare Gerdt Hindrickson från Hjo som nu den 16 februari 1738 i Skara rådstugurätt hade befunnits vara gift. Gerdt hade även av skarprättardottern Christina Hindricksdotter blivit angiven för att ha rått henne med barn. Sigrid berättade att hon 14 dagar efter påsk (1739?) blivit bekant med Gerdt på Mälby gästgivaregård i Sonbo socken i Västmanland, hwarest han skolat lofwa henne äcktenskap och therefter häfdat henne.  
 
Gerdt  å sin sida medgav lägersmålet men förnekade att det skett under äktenskapslöfte. Hans hustru Kristina Påwelsdotter skulle för två år sedan dött i gamla byn i Christiania i Norge, där hon varit född. Han hade lärt känna henne åtta år tidigare när hon kommit över från Norge och blivit hopvigd med henne i Borås. Christina hade varit hos honom till påsktiden för två år sedan då hon lämnat honom i Göteborg där han stått som soldat under Zanders regemente.  Hon hade rest till sitt hem i Norge och kort därefter dött, efter vad Gerdt fått sig berättat. Gerdt svarade på fråga att Christinas föräldrar hette Påwel och Ingrid, att han inte visste deras efternamn men att de voro folk, hwilka foro omkring landet med hästar och handel. Gerdt tillfrågades om han inte lägrat skarprättardottern Christina Hindricksdotter, vilket han medgav, men berättade att han pliktat för detta under tiden han befann sig i garnisonen i Göteborg med 20 dygn på vatten och bröd. Gerdt sa sig inte veta om Sigrid tidigare varit prövad för lägersmål. Rätten konstaterade att man för målets avgörande behövde besked från stiftsamtmannen i Kristiania om Påwelsdotter verkligen var död och från Sala och andra orter att Sigrid inte tidigare varit åtalad för hordomssynd eller lägersmål.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-17 13:11)
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-17 16:17)

97
Malm / Malm
« skrivet: 2010-03-16, 13:07 »
I dopnotisen från Roslags-Kulla den 15 oktober 1745 återfinns, som du säger Lena, Elias Wass med hustrun Brita Håkansdotter ifrån Stockholm. Vittnet Lena Karlsdotter tiänar hos Elias Wass.
 
Några inlägg rörande Sigrid Karlsdotter Malm ur Uppsala landskanslis koncept 1740 AIb:92:
 
Ordres til LandsGewa-
digern Rundbom om
Gerdt Hinderssons och
qwinfolckets Sigrid Carls
dr utförande til
Norunda Ting.
 
Såsom the i Slottsarresten sit-
tjande Gerdt [överstruket: Folkes?] Hindersson och qwins
Person Sigrid Carlsdotter kommer
wid Norunda härads Tings Rätt
d. 9 uti innewarande må
nad at undergå behörig ran
sakning, föt thet the skola hafwa
öfwerfallit och illa handterat
wackten i Wena [?] Sn af samma
härad, tå the nästl. år i Ju-
nii månad skulle ifrån Gefle
hit åt staden under arrest
fortskaffas; altså beordres
landsgewaldigern Rundbom,
at bemte Gerdt, som är
om begge benen smidd med
en jernblack, och Sigrid utur
arresten uttaga, och [...] under an-
nat fängsligit förwahr och  
nödig wacht och inseende, til
bde Ting framskaffa, samt
på samma sätt hit återfö
ra under wägen etc.
Ups. L.C. dn. 4. Junii 1740.
 
___________________________________
 
 
Pass för qwinspersonen
Sigrid Carlsdotter til
Westerås.
 
Althenstund öfwer thet lä-
gersmål, som häcktmakaren
Gerdt Hindersson ifrån Hio och
qwinspersonen Sigrid Carls
dotter med hwarannan
begådt uti Mälby giäst
gifwaregård, Fernbo Sn af Wäst
manland, kommer, enl
LandshöfdingeEmbetets uti
Westerås til mig i dag an-
komna swar af d. 4 hujus,  
wid Wangsbro härads hösteting
d. 13. nästinstundande Now.
at ransakas och dömas; för-
thenskul anbefalles thet lands
gewaldigern Rundbom, at för
bemte här i Slottsarresten
sittiande qwins person Sigrid Carlsdotter utur
Slottsarresten uttaga och til
nästa kronobetjent på wä-
gen åt Westerås afföra, samt
til honom emot quittence
aflefwerera, hwarifrån
hon på lika sätt til öfriga
kronobetjenterne emellan til
Westerås kommer at framskaffas
och uti landsCancelliet anmä-
las, genast om thes befordrande
til ofwanbte ting lärer för-
anstaltas. Under wägen etc.
Ups. L:C: d: 6. oct. 1740.

98
Ramström / Ramström
« skrivet: 2010-03-16, 00:02 »
Ett pass 1733 för borgaren i Sigtuna Daniel Abrahamsson Ramström. Osäker om han tillhör resandesläkten Ramström, men flera borgare i Sigtuna vid denna tid var av resandesläkt och Daniel användes senare som namn i resandesläkten Ramström. Ur Uppsala landskansli koncept 1733 AIb:85.
 
Påskrift på kl. Slotts Cancelliets pass
af d. 7. Junii 1733 fr. Borgarna
uti Sigtuna Sam. Knuts. Öhman
och Dan. Abrams. Ramström med
dess hustrur till Ångermanland etc.
 
Upwist uti Upsala Läns LandsCancellie d: 14.
Junii 1733. och blifwer innehafwarna af
detta härmed til [överstruket: Falun Ångermanl. och Hernösand]
Gefle förpassade. Ut supra.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-03-16 00:18)

99
Resande under 1700-talet / Resande under 1700-talet
« skrivet: 2010-03-15, 15:59 »
Två tartare sända från Gävle till Stockholm 1731, Kristian Nilsson (?) och hans hustru Agneta Persdotter. Ur Uppsala landskansli koncept 1731 AIb:83.
 
Pass til Stockh: för de if. Gefle med landshöfd: Embetets
dersammastädes Pass af d. 23 Martii 1731. hitsände Tartare
Christian Nilson [?] och hu. Agneta Persdotter.
 
Desse if. Gefle hitsände arrestanter har Landsgevaldigern
Joh. Rundbom, at på lika sätt fortskynda til närmaste
Cronobetient uti Stockh: lähn på det de, med all säkerhet
måtte kunna till kl. Slottscancelliet i Stockh: warda fort-
skaffade, dit de förpassade blifwit, under wägen be-
stås dem frij skiutz och underhåll af allmogen.
Landscanc: i Ups. d. 29 Martii 1731.
 
 
 
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-15 16:10)

100
Lindberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2010
« skrivet: 2010-03-12, 15:08 »
Ytterligare om Jöns Lindberg. 1734 reste han från Öregrund där han varit borgare för att söka lyckan på annat håll, med på färden var borgaren Anders Hallberg (kanske far till den Andersdotter Hallberg som Bosse nämner under Sandberg 6 februari 2003). Ur Uppsala landskansli koncept 1734 AIb:86.
 
Påskrift på Magistratens i Öhregrund
igenom statssecret. i Upsala Rådhus E: Kihl-
bergs utgifna resepass dat. d. 27 hujus,
för Borgarna i Öhregrund Stad And:  
Hallberg och Jöns Lindberg at få be-
gifwa sig till någon annan Stad och
derstädes försöka sin lycka.
 
Upwist i Upsala LandsCanc. 28. Maii 1734 och
förpassas innehafwarna häraf, uppå be-
giäran, här igenom lähnet till Westeråhs
hwaräst [...] wid ankomsten straxt anmäla
sig uti Landscancelliet derstädes. ut supra.

101
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2010
« skrivet: 2010-03-11, 16:02 »
Den 10 maj 1740 begravdes skarprättare Gabriel Meijers svärmoder i Örebro (källa: Örebro Nikolai F:1). Hon var 60 år gammal, dvs född ca 1680 (jag vet inte vad noteringarna 1 och 11 bredvid åldern står för). Tyvärr anges inte namnet på Anna Katarina Guthormsdotters moder!
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-03-11 16:05)

102
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-09, 12:57 »
Anna Katarina Guthormsdotters pass påskrevs i november 1732 i Uppsala då hon reste med en piga Anna Kristina Ramström (vem?). Passet var förmodligen utfärdat i Västernorrlands län där C. G. Bielke var landshövding 1727-39 och resan gick mot Falun. Guthormsdotter kallas hustru (trots att hon gifte sig med Gabriel Meijer först 1732!) och om jag läst rätt är hon från Norge, vilket ju också hennes namn antyder. Finns det någon misstänkt Guthorm vid denna tid i Norge som skulle kunna vara hennes far? Ur Uppsala landskansli, koncept AIb:84:
 
Påskrift på [...] landsh: Bielkes Pass af d 15 Maii sistl. för hustru Anna Cath Gutt-
horns dotter fr [?] Norje med [...] Pi-
gan Anna Christ: Ramström.
 
dessa personerna, blifwa härmedelst till
Fahlun förpassade Ups. Lands C.
d 24 nov: 1732
 
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-09 13:09)

103
Lindberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2010
« skrivet: 2010-03-09, 12:05 »
Fortsättning på diskussion under Resandesläkter - Malm. / Mvh Anders Berg, Moderator Släkter
 
Karl Malms följeslagare Jöns Lindberg hade tidigare samma år uppvisat pass i Uppsala landskansli som kittelflickare, men förpassats till Västerås län. Han reste då tydligen med en avskedad ryttare Jöns Holmberg som livnärde sig med samma hantverk. Jag har funnit i andra källor att denne Jöns eller Jonas Lindberg var född omkring 1687 och gift med Dordi Löfvertsdotter. Han hade varit borgare i Sigtuna och Öregrund och reste även runt med glas från Kungsholms glasbruk. Så här ser passet ut (från Uppsala landskansli, koncept AIb:88):
 
542 Påskrift på h Grefwens och
Öfwersthållarens Tornflÿchts
Pass af d 17 febr: sistl. för för
detta Borgaren uti Sigtuna
Jöns Lindberg med des hustru
och 3 barn.
 
pr: d 24 Martii 1736 uti Upsala L: C: och,
aldenstund Innehafwaren häraf Jöns
Lindberg berättar sig med intet annat
arbete kunna sig och de sina nära och  
föda än endast med Grytors och Kitt
lars lagande samt förtenande, med
hwilket arbete nog många här i länet
umgås, att [?] således flera af det sla
get icke behöfwas; fördenskull
och uppå begiäran warder bemelte
Lindberg, i anseende till sådana or-
saker, härigenom till Westeråhs för
passad, dit han bör hålla stora
landswägen, samt wid ankom
sten sig uti Lands Cancelliet derstä
des anmäla, på det derstädes för-
nimmas må, huruwida han  
Lindberg där i länet må kunna
något sådant arbete erhålla.
Upsala L: C. ut supra
 
   [underskrift]
 
_________________________________________________________
 
 
543 Påskrift på h. Grefwens och
Öfwerståthållarens Törnflÿchts
d 17 febr: sistl: utfärdade Pass
för afskiedade Ryttaren Jöns
Holmberg med des hustru
och 3 barn.
 
Är aldeles lika med det nästföre-
gående Conceptet. Upsala L: C: d 24
Martii 1736

104
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 05 maj, 2013
« skrivet: 2010-03-08, 17:49 »
En Helena Christiansdotter Lund, änka efter skarprättaren Johan Lund (död 1745), finns omnämnd i artilleriregementets domböcker vid ett ting hållet i Helsingfors den 16 maj 1751. Hon hade 1748 på Åbo marknad blivit trolovad med hantlangaren Petter Nordberg och hade sedan tidigare barnen Ulrika (f. 1741) och Kristina (f. 1745). Källa: Krigsarkivet, domböcker, vol 5.

105
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-07, 14:57 »
Apropå diskussionen under Falk nyligen. 1739 i Örebro var skarprättare Gabriel Meijer inkallad inför rådhusrätten. Man ville utröna vilka som vistades i hans hem och vilka som hade tjänster hos honom. Han berättade att i hans hem vistades Anna Katarina Guthormsdotter (hans hustru), Catharina Hindricks dotter, mästermansdotter i Skara och flickan Caisa Olofsdotter på 16 åhret, född i Nykiöping. Kajsa pläga wara i föllie med Meÿers hustru, då hon söker sin näring på landet med koppars förtenande och något krams förande.
 
Därutöver fanns drängen Hindrick Jeremiasson Liten [som] betienar Meÿer wid executioner och gossen Göran Göransson [som] är ständigt hemma wid huset. I marginalen står:
 
Catharina mäster
mans dotter i  
Skara Hind Liten
dess fästeman
Petter Falck
mästermans
son från Finland
rymd med en
soldat hustru ifrån
Giotheborg och till
Norjet
 
Jag tolkade det som att Katarina Henriksdotter var dotter till Henrik Jeremiasson Liten, men passagen är ju lite svårtydd. Hursomhelst uppmanades Meijer att inte hysa löst folk utan genast rapportera sådana till magistraten under hot om böter. Är någonting mera känt om Meijers hustru Anna Katarina Guthormsdotters bakgrund?

106
Hagen, van der / Hagen, van der
« skrivet: 2010-03-06, 13:24 »
Det måste stämma, Björn. Korsgård var nog relativt välbeställd och hade inga egna barn. Efter hans död var det en lång och utdragen process om hans arv där vissa yrkade på att det skulle tillfalla staten och andra att de skulle komma hans utblottade släktingar till godo. Det upprättades till slut en donationsfond som delade ut pengar till Salas fattigaste, om det kom Korsgårds släktingar till del vet jag inte. Fonden fanns kvar ännu på 1940-talet. Jag hörde faktiskt av mig till Sala kommun rörande fonden, men fick aldrig något svar.

107
Hans Detlofsson är säkerligen Peter Detlofsson som arbetar under pseudonym, det här är kort efter det att Peter och Lisa Bergman tillsammans med Detlof och Fredrik Pettersson m.fl. rannsakats i Västernorrland och Jämtland.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-06 13:25)

108
Falck / Falck
« skrivet: 2010-03-05, 15:32 »
Tre bröder Falk, varav den ene, Petter, är skarprättare i Helsingfors och tar ut pass för resa till Göteborg 1733. Jag har även stött på Peter Falk, skarprättare från Finland, i ett dokument från 1739. Då är en kvinna Katarina Henriksdotter, förmodad dotter till skarprättare Henrik Jeremiasson Wulf Liten, vistandes i Gabriel Meijers gård i Örebro. Hon uppges vara fästekvinna till Peter Falk, mästermansson från Norge, som nu var rymd med en soldathustru från Göteborg till Norge. Ur Uppsala landskansli koncept 1733 AIb:85.
 
Påskrift på kl. SlottsCancelliets Pass
af d. 28 april 1733 för Skarprätt.
fr. Helsingfors Petter Falk, och des
brödrer Jonas och Elias till Giöteborg.
 
Upwist uti Upsala Läns[...]Cancellie
d. 10 Maii 1733, och måste Innehafwa-
ren af detta begifwa sig på wägen här
ifrån til Wästmanland , och så wida
re til Giöteborg, dit han har blifwit
förpassd. ut supra.

109
Hagen, van der / Hagen, van der
« skrivet: 2010-03-05, 10:38 »
Jag letade efter ärendet i Överståthållarämbetets äldre poliskammmares protokoll för ett tag sen men fann inget, men det är möjligt att jag missade det.

110
Hagen, van der / Hagen, van der
« skrivet: 2010-03-05, 00:19 »
Det där är en riktigt bra historia, Peder!

111
Längre upp i tråden har landssoldaten Staffan Eliasson Gahm (f. ca 1719) och Staffan Gahm (f. ca 1744) diskuterats, bägge med kopplingar till kända resande. Utan att kunna bevisa det är det rimligt att anta att Staffan d.y. är son till den avskedade trumslagaren av Västmanlands regemente (Staffan d.y. uppgav att han var son till en trumslagare från det regementet) och vävskedsmakaren Peter Gahm/Gam som tillsammans med sina hustrur Anna Maria Persdotter (1760) och Kerstin Jönsdotter Frimodig (1762) reser i Uppland. De ska vara bosatta i Huddunge socken vi denna tid. Enligt en fånglista på Riksarkivet som jag inte har koll på nu ska Peter vara bror till Staffan Gahm d.ä. Kanske är det just Staffan d.y. som är omnämnd i detta pass från 1762, även om han här anges vara några år yngre än i rättegången i Sundbo. Ur Uppsala landskansli koncept 1762 AIb:115.
 
ResePass til Carlstad i Örebro län
för afskiedade Trumslagaren wid
Westmanlands Regemente Petter Gam
med des hustru Kierstin Jönsdotter
Frimodig och son Staffan 14 år gl:
 
Kongl. Mayts p. giör witterligit, at alden-
stund afskiedade Trumslagaren af
Westmanlands Regemente til fots Petter Gam
som i Huddunge Sokn sitt hemwist hafwer, är
sinnad at med wäfskiedar, them han siälf
förfärdigar, jemte thes hustru N. N. och son N. resa
til Örebro etc: Ups: Sl. d. 23 Martii 1762

112
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-03, 13:57 »
Rörande häktmakaren Karl Malm, dess hustru och barn samt följeslagare Jöns Lindberg. Vem är den sistnämnde? Jag har skickat foton av målen mot Ekeroth, Brun och Malm i Sala 1744 till Niclas, över 300 s. Ur Uppsala landskansli koncept 1736 AIb:88.
 
Ordres till Landsgewaldigern
Rundbom att på wägen
till Westeråhs afföra häkt
makaren Carl Malm tillika
med des följslagare.
 
Som den här i länet i an
ledning af Landshöfdinge
Embetets i Westeråhs hit an
komna skrifwelse af d 20 sept.
sistl., allmänt efterlyste häkt
makaren Carl Malm tillika
med des hustru och ett litet
barn samt des följslagare wid
namn Jöns Lindberg hwilka på
Skogen emellan Kolbäcks och
Munkatorps sr uti Wästman
land skola röfwat Rustmä
staren under kongl. maytts
Lifgarde Lars Modahls hustru
Elisabeth Modahl, blifwit
här i länet jemte de öfrige
ertappad och idag Cronobetien
terna emellan hit till Slotts
arresten inskaffad; altså beor
dres här med Landsgewaldigern
Johan Rundbom, att bemelte
personer neml. Carl Malm och Jöns Lindberg under starkt fång
ligit förwahr och wacht af allmogen till nästa
Cronobetient på wägen
åth Westeråhs afföra på det
de sedan widare på lika sätt
till Westeråhs må kunna
fortskaffas ock där wid Landscencelliet aflefwereras under wägen  
här i länet bestås dem frij
skiuts och förtäring af all
mogen efter wanligheten.
Upsala L: C. d 5 Novembr 1736
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-03-03 13:59)

113
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-28, 12:09 »
Intressant Karl Göran, det skulle kunna vara fråga om Detlof Pettersson Rosenbergs bror hovslagaren Fredrik Pettersson (f. 1734). Han reste vid denna tid i dessa trakter.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-03-01 00:46)

114
Berg / Berg
« skrivet: 2010-02-26, 11:45 »
Jag vet ingenting mer om personerna nedan än att omständigheterna gör det möjligt att det är fråga om resande (ev den Olof Larsson Berg som Lindwall m.fl. diskuterat ovan i tråden]. Ur Uppsala landskansli koncept 1739 AIb:91.
 
Påskriftt på hr. lands
höfdingen Odelströms
Pass af d. 3 hujus för  
arrestanterne afskiedade
Soldaten Olof Larsson
Berg med 2ne thes söner
Gerdt och Ludwig samt
dottren Lisken och Sy-
stern [?] Helena Pers dr.
 
Anno 1739 d. 9. Octobris uppwist
uti Upsala Lähns LandsCancellie
och beordres här med lands-
gewaldigern Johan Rundbom
at thesse å andra sidan nem
de fem personer på lika sätt
til nästa kronobetiente i Stock-
holms lähn härifrån afföra och
emot quittence aflefwerera på
the the sedan, the öfriga kro-
nobetienterne emellan, måge
på wägen under til Wexiö war-
da fortskaffade. Ups. L.C. Ut
supra
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-02-26 14:18)

115
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-26, 11:35 »
Jag vet inte var han var skarprättardräng, det här är enda uppgiften jag har än så länge om att han var det, senare kallas han ju avskedad gardessoldat och artillerihantlangare. På 1760-talet tar paret ut pass till Skultuna mässingsbruk, så de handlade nog också med brukets produkter. Den 8 juni 1765 tar änkan ut pass med tre barn för resa till släkt i Gästrikland, så han måste ha dött dessförinnan men efter den 26 februari samma år då jag funnit ett pass för honom.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-02-26 11:46)

116
Niclas och Carina, jag kan fota av protokollen inom kort när jag är i Uppsala (åtminstone Ekeroth/Malm i först vändan), skicka mig de aktuella datumen bara.

117
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-25, 21:13 »
Magnus Fahlberg och Katarina Jonasdotter tog i november 1740 ut pass i Uppsala att resa till Nyköping, de var komna från Västerås. Vid denna tid var Magnus skarprättardräng. Paret uppgav att de var gifta, fastän de inte ingick äktenskap förrän året därpå. Ur Uppsala landskansli koncept 1740.
 
Dito [resepass] för SkarpRättare
drängen Magnus Fahlberg
och Catharina Jonæ dotter
til Nykiöping.
 
Althenstund SkarpRättare
drängen Magnus Fahlberg, som  
med Justitiæ Cancellerens och  
landshöfdingens i Westerås hr:
Baron Cederbilekes Pass af d.
28 näst[...] Oct. hit anländt
sig anmält, at wilja med Catha-
rina Jonæ dotter, som berät-
tas wara thes hustru, och hwilka
äfven med richtigt pass hitkom-
mit, begifwa sig uti något
Erende til Nykiöping, anhål-
landes therföre om mitt
resepass; förthenskul län-
der härmed, på högstbte hans
kongl. Maijts, samt på dra-
gande kall och Embetes wäg.r
til alla wedbe, som på
the resande någon uppsicht
at hafwa tilkommer, min
tienst- och wänliga begiäran,
 at låta bemte personer,
såsom uti theras rätta resa
stadde, fritt och obehindrat
passera. Dat. Ups. d. 15. Now.
1740.

118
Resande under 1700-talet / Resande under 1700-talet
« skrivet: 2010-02-25, 13:37 »
5 landsförvista zigenare 1740 ur Uppsala landskansli koncept 1740 AIb:92. De har uppenbarligen förpassats från Stockholms län (där Wolffelt var landshövdning) och förmodligen dömts i någon rätt till förvisning till Norge, vilket tyder på att de har band dit. Vilka är de?
 
Påskriftt på hr lands-
höfdingen Wolffeldts
Pass af d. 30 nästl.
oct: för Zeguenerne Fredric [,?]
Ulric Hansson, Ludwig Friedrichs-
son, Sibilla Olofsdr och
Dorothea Hansdotter
til Gefle, at sedan ther
ifrån utur Riket fort-
skaffas.
 
Præs. i Upsala LandsCanc: d. 12.
Now. 1740. och beordres thet
LandsGewaldigern Rundbom,
at thess 5 st. Zegeuner un-
der lika säkerhet til nästa
KronoBetjent på wägen åt  
Gefle fortskaffa, hwarifrån
the, de öfriga KronoBetjenterna
emel. til Gefle komma at
befordras. Under wägen här
i länet bestås them fri
skiuts och förtäring af allmo-
gen efter wanligheten.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-02-25 14:44)

119
Rasbo / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2011
« skrivet: 2010-02-24, 16:53 »
Någon Rasboforskare som i sin forskning stött på soldaten vid Upplands Regemente och Rasbo kompani Christian Broman (död före 1745), dennes änka Sofia Johansdotter och nya man Alexander Johansson Bergman eller avskedade dragonen, trumslagaren etc Peter Sipström och dennes hustru Anna Lisa Persdotter/Pettersdotter (vilka kom över från Finland ca 1742)? Tidperioden bör väl vara ca 1740-70. Alla ledtrådar mottages tacksamt!

120
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-24, 15:13 »
Om skarprättare Gabriel Meijer (1711-65) och dess svåger och tillika dräng, gardeskarlen Daniel Sandberg. Vad mer är känt om honom? Ur Uppsala landskansli koncept 1741-42 AIb:93-94.
 
1881 Til hr Capiten Gust. Abah. Piper,
ngde Gardes Soldaten
Sandberg.
 
Gardes Soldaten Daniel Sand-
berg af hr Capiten Jacob Mör
ners Compagnie är,  
sedan han i anl. af Tit. til
mig under d. 15. i thenna  
månad aflåtne skrifwelse,
blifwit efterslagen, här
i Staden worden ertap-
pad; och som thes Swåger
Skarprättaren härstädes
Gabriel Meijer för honom
gådt i borgen, at han
inom nästkommande
onsdags afton skal sig
wid Regemtet inställa,
til hwilken ända bte Meijer
wil wara honom til Stock-
holm följaktig; Så har
jag icke bordt underlå-
ta, at Tit. sådant, til
tienstel. swar berätta,
med förbl.de    Ups. L.C. d. 19
oct. 1741.
 
_______________________________
 
1168 Pass för Skarprättare
drängen Daniel Sandberg, at
resa omkring här i länet at
walllacka hästar.
 
Althenstund Skarprättaren Mästr
Gabriel Meijer wid handen gifwit
at han är sinnad under thes
opasslighet här i länet utsända thes dräng
Daniel Sandberg meddelmåttig och
smal til wäxten, trinlagd i ansichtet
har brunt och rakt hår, til at be-
tjena allmogen och flera med
hästars utskärande: anhållan-
des etc. Ups L.C. d. 31 Maii 1742.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-02-24 15:14)
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-02-24 15:39)

121
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-23, 18:08 »
Ja, Lena, och här är en till Fahlberg från Fa(h)lun, gardessoldaten Hans Fahlberg född ca 1727. Ur Uppsala landskansli koncept 1746 AIb:98.
 
Til bägge Magistraterne
och Samtel: kronobef.  
angde Gardes Soldaten
Fahlbergs efterlysande.
 
Til underdånig efterlefnad
af hans kongl. höghets til mig
i dag ankomna nådiga skrif-
welse af then 8. i thenna må-
nad åligger Eder, at allmänt
efterlysa och eljest noga efter
spana låta samt wid ertappan
det under säkert fängsligit för
wahr hit til Slottsarresten in-
sända förrymde Gardes Solda-
ten Hans Fahlberg af h Capi-
ten Stiernelds Comp. liten och
undersätsig til wäxten, med mörk
bruna hår och ögonbryn, blå ö-
gon och brunett i ansiktet 19 åhr  
gl född i Fahlu Stad, och han  
wid afwikandet haft på sig af
monderingen, råck, wäst, byxor
och nya breda skor. Ups. LC.
then 17 oct. 1746.

122
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-23, 14:10 »
Intressant och detaljerad efterlysning på Carl Malm hans son Elias och dennes hustru Britta Håkansdotter samt ytterligare en rymling. Carl Malm var ju misstänkt för att ha mördat sin hustru, men lyckades rymma ur arresten. Har någon läst Västerås dombok för den aktuella tiden? Älghudsbyxor och tyska skor tycks ha varit högsta mode runt den här tiden. Ur Uppsala landskansli koncept 1744 Aib:96.
 
Til begge magistraterne och
samtel. cronobefalningmänn
angående några personers
efterlysande.
 
 
I anledning af Justitiae Cantzlerns och  
Landshöfdingens h: Baron Cederbielckes
til mig ankomna skrifwelse af d: 19
innewarande månad, hafwen I uti
Edert fögderie almänt å Predikstolar-
ne efterlysa och elljest noga ef-
terspana samt wid ertappandet  
under starkt fängsligit förwahr hit
til Slottsarresten insända låta, en  
wid namn Carl Malm, hwilken
wid hållen ransakning uti Westeråhs öf-
wer thes hustrus Maria Jöns dotters
d: 11 hujus timade hastiga död, samt
at å bemelte hustrus kropp wid an-
ställd besiktning funnits åtskilliga
åkommor, af Rådstugu Rätten  
therstädes i fängelse blif-
wit inmant, men d: 16 i thenna
månad jemte waktkarlen och
grufwe arbetaren Anders Israelsson
sig utur arresten d: 12 om natten
afwikit, sedan Malm tagit af
sig blacken samt begge tillika
jemte Sonen Elias Malm om 23 åhrs
ålder och thes hustru Brita Håkans
dotter wid pass 17 åhr gammal,
sig på flykten begifwit: warandes
Carl Malm 62 åhr gammal, under
sätsig til wäxten, med gråaktiga
ögon, swartbruna ögonbryn, långt
mörkbrunt hår afklipt och und-
strukit för pannan öfwer ett stort
ärr, klädd uti hwitblank  klädes
Rock och dräkt med mässing knappar
uti, samt therunder ett små ran-
digt Calmieux Lifstycke med Silf-
wer knappar uti, Älghuds Byxor,
grå ragarns strumpor, nya tyska
skor med röd komt uppå plösarna
samt Silfwer Spännen uti; [...]
karlen Anders Israelsson, lång
och smal til wäxten, med stora
bruna ögon och ögonbryn, liusbrunt och
litet knorligt hår, klädd uti en
grå Walmars Rock och dräkt af sam-
ma slag med mässing knappar uti,
skinbyxor hwita ulstrumpor och tyska
skor. Elias Malm kort och stadig
til wäxten, med tiockt mörkbrunt
hår och ögonbryn, blå ögon, klädd i
en blå lius [?] Rock med stora hwita
metall eller ståhlknappar uti, bock
skins dräkt med häktar uti och swart  
läder gehäng thär utom uppå, grön ran-
digt Calmieuxs [?] Lifstycke samt en
röd silkes näsduk med gula fläckar
uppå om halsen, älghuds Byxor och jemte
Stöflar: skolandes Carl Malm efter
berättelse under afwikandet warit
försedd med en hwit häst och swart
lädersadel med pistohler [?]; Elias Malm
med en rödsotig häst samt kläfsadel
med mässing [---]
bössa utom [...]; grufarbetaren
Anders Israelsson, har ridit på en swart
häst med klöfsadel uppå och mässing
tämlikor [?] beslagen samt haft en bössa
med [...] öfwer ryggen; Brita Hå-
kansdotter liten och något smal til  
wäxten, med brunt hår och ögonbryn,
hwitlagd dock något solbränd i an-
siktet, hwilken haft på hufwudet en
grön Damast mössa, ett hwitt [...]
kläde om halsen, ett rosigt flanels
Lifstycke samt röd Ragarns tröja,
kiortil af rödt Serge med röda och
gröna rosor samt hwit bottn, blå
ulstrumpor utan skor, och berättas
hafwa ridit på en stor brun häst.
Upsala LandsCancellie d: 21 Maji
1744.

123
I fånglistan för november månad 1760 för Jönköpings län återfinns karlen Ludvig Caspersson. Han säger sig wara hemma uti Callmar Lähn och angifwes wara rymd från kongl. artilleriet uti Finland. Han hade tagits in den 20 november och förhörts samma dag i landskansliet i Jönköping. Finns det förhöret bevarat? (Ur Justitiekanslersämbetets fånglistor EIIIcc:32. Abraham Rolin och hans söner återfinns f.ö. i samma månads fånglista.]

124
Efterlysning av Johan Ekeroth ur Uppsala landskansli koncept 1745 AIb:97. Notera att hustrun sägs ha vistats i Stockholm tidigare.  
 
 
Til närstående Cronobefalningsmän
angde Skarprättaren Johan Eke
roths efterlysande.
 
I anledning af h: Baron och Landshöfdin
gen Reuterholms i dag til mig ankom-
na skrifwelse af d: 10 innewarande må
nad hafwen I uti Edert fögderie al-
mänt at låta efterlysa och eljest no-
ga efterspana, samt wid ertappandet
under [överstr:behörig] fängsligit förwahr til Slåtts  
arresten insända Skarprättaren Johan  
Ekeroth, som tillika med 2ne små flicke
barn thet ena om åtta och thet andra  
om femb åhrs ålder natten emellan d:
5 och 6 sig hemligen utur Örebro
bortpractiserat och misstänckt hållas, at
samma [överstr: gång] natt hafwa [överstr:bort]stulit 2ne st:
hästar, then ena brun til färgen med
swart ståndmahn och stierna i huf-
wudet, hälst folk om morgonen mött
honom och barnen emellan Staden och
Glantshammars gästgifware gård ridan-
de uti wagn med 2ne hästar före  
och en lös häst, ther [?] han likwäl sielf
icke ägt flera än en: förmanandes
[överstr: wälbemte] h: Baron och Landshöfdingen bemelte Skarprättare hafwa farit
öfwer Arboga antingen norra eller
södra wägen til Stockholm, hwarest thes
hustru förut wistats och och är Ekeroth
medelmåttig och undersätsig til wäxten,
med liusgult rakt hår, ögonbryn och
skägg, klädd i [.] klädes [.]
med rödt foder och försilfrade mässings  
knappar, men brukat stundom swart
[.] [överstr: knappar] [.] och Byxor af
[.] swart Calmieux förutom Elgshuds
Byxor samt röda och blåfläckiga Silkes
näsdukar om halsen. Upsala LandsCan-
cellie d: 19 aug: 1745.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-02-23 10:12)

125
När vi ändå är i farten... Jag vet inte om denna Kristina Ekeroth är Johans dotter, men han var väl skarprättare i Göteborg vid denna tid. Ur Uppsala landskansli koncept 1754 AIb:106.
 
Resepass för Pigan Christina Ekeroth
härifrån til Götheborg.
 
Althenstund Pigan Christina Ekeroth
liten och undersätsig til wäxten, fet-
lagd i ansiktet med liusa hår och
ögonbryn, hwilken här i Staden tienat
och med sin förra husbondes  
orlofs sedel och [...] Prästerskap
henne meddelte intygande, kommer  
at begifwa sig härifrån orten til sina för-
äldrar i Götheborg: anhållandes p: Up-
sala LandsCancellie d: 31. Octobr 1754.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-02-22 20:56)

126
Pass för Johan Ekeroths dotter Lena (f. ca 1730) att leta efter en anhörig i Roslagen. Ur Uppsala landskansli koncept 1747 AIb:99.
 
Resepass för Lena Ekeroth
härifrån til Roslagen.  
 
Althenstund för thetta Skarprättaren
i Örebro Jan Ekeroths dotter, Lena
Ekeroth, 17 åhr gl lång och smal til wäxten
som med k. Slotts Cancelliets pass, hit
til Lähnet ankommit, nu är sinnad
at här i orten och Roslagen, upsö-
ka någon sina anhörig: anhållandes p: Up-
sala LandsCanc: then 15 Julii 1747.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-02-22 16:22)

127
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-22, 15:16 »
När vi ändå har diskuterat Fahlberg kan jag lägga in ett pass för avskedade gardessoldaten Erik Fahlberg och hans hustru Lena Månsdotter. Hon sägs vid ett annat tillfälle vara född i Värmland och paret ha bott i Nysätra sedan 1741. Ur Uppsala landskansli koncept 1747 AIb:99.
 
Resepass för afskedade Soldaten
Erik Fahlberg härifrån til Elfkarl-
by och norra Roslagen.
 
Althenstund afskedade gardes Soldaten
Eric Fahlbergh, lång til wäxten och något
gammal med mörkbruna hår och ögon-
bryn, som uti Nysättra Sochn här i Lähnet
har sitt hemwist och allehanda mässings
arbete förfärdigar, är sinnad at tillika med sin hustru Lena Månsdotter til sam-
ma arbetes afsättiande begifwa sig til
Elkarlby marknad och norra Roslagen
anhållandes p: Upsala LandsCancellie then
21. Maji 1747.

128
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-22, 15:07 »
Om Gabriel Meijer (1711-65) och hans bror Anders. Gabriel, som inte sägs ha några bröder, hänvisar till att med detta måhända avses hans styvbror Anders Wulf. Gabriel hade visst bröder, däribland en Alexander f. 1733. Ur Uppsala landskansli koncept 1747 AIb:99.
 
Til h: Landshöfdingen Wen-
nerstedt Swar angde then
til Fahlu begärta drängen
Anders Meyer.
 
Uppå Landshöfdinge Embetets under then
9 innewarande månad til mig af-
låtna skrifwelse som i dag hit an-
kommit, angde SkarpRättaren här i
Lähnet Gabriel Meijers Broders, Anders
Meijers insändande til kämnärs rätten i Fahlun, för  
något af förrymde Soldaten Fredrich  
Hansen thersammanstädes emot honom
angifwit brott, har jag härigenom til
tiänsteligit Swar lemna bordt, thet bemte Skarp-
Rättare, icke har någon Bro-
der, men skulle thermed menas
en thes Stufbroder wid namn Anders
Wulff, så är then nu för tiden
Soldat wid Ruthensparriska Regi-
mentet, och [...] förmodligen i Gö-
theborg, hwarest berörde Regimente  
i Garnison ligger sig uppehålla. Jag
förbliwer p: Upsala Lands Cancellie
then 16 febr: 1747.

129
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-22, 11:45 »
Tack Stefan, det förklarar det mesta. Men jag har ännu inte greppat varför hon kallas Fahlberg.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-02-22 14:40)

130
Ur samma källa som ovan.  
 
Til General Majorn, vice landshöf-
dingen och Commendeuren af Swärds
orden h: Baron Gripenhielms, Swar
uppå et thes bref angde afske-
dade Skarp Rättaren Ekeroth.
 
Uppå Tit: angående för thetta Skarp-
Rättaren i Wermeland Johan Ekeroth,
i dag til mig ankomna [...] skrifwelse af
then 1. innewarande månad, har jag här-
med til tiänsteligit Swar lemna bordt
at bemelte Skarprättare, som för nå-
gon tid sedan med riktigt Pass hit til
Staden ankommit, under then 29. näst-
[...] Maji uppå begäran, af mig
härifrån til Wennersborg är worden
förpassad, hwilken [...], enligit
then i anledning af Tit: förberörde [...]
skrifwelse, i dag inhämtade underrät-
telsen, jemwäl förl. Torsdag skal
hafwa anträdt, och wid afresan yttrat
sig , at willia taga wägen igenom
Westeråhs. Jag förbl. [...]. Upsala
LandsCanc: then 5. Junii 1749.

131
Pass för den från Helsingfors ankomne före detta skarprättaren Johan Ekeroth (han och hans koppling till Helsingfors finns omnämnt under Brun). Ur Uppsala landskansli koncept 1749 AIb:101.
 
Pass för Skarprättaren
Johan Ekeroth til Wennersborg
 
Althenstund för thetta Skarp Rätta
ren Johan Ekeroth uti Örebro lähn, *
[inskjutet i marginalen: * något kort
och undersätsig til växten, långlagd
i ansiktet med ljusa och raka hår]
hwilken med behörigt resepass från         
Helsingfors, daterat then 12. Sept.         
nästl. åhr, hitkommit, är sinnad         
med twenne stycken sina små            
barn, at resa härifrån til Wen-            
nersborgs Lähn, at söka then Skarp-         
Rättare syssla, som therstädes
skal wara ledig: anhållandes
therföre om mitt resepass; för-
thenskull länder härmed, på
högstbemelte hans kong. Maijts
samt å dragande kall och ämbe
tes wägnar min tienst- och wän
liga begiäran til alla, som på
the resande någon upsikt til-
kommer, at låta bemelte Eke-
roth, [överstr: med] som med sina [överstr: små] barn  
icke skal äga frihet at wika från
stora landswägen och allmogen
jemte flera  [.] annat sätt oroa
såsom i thes rätta resa stadd, fritt
och obehindrat passera. Upsala L.Ccelie
the 29. Maii 1749.

132
Klarin / Clarin / Klarin / Clarin
« skrivet: 2010-02-21, 21:35 »
Kasper och Axel Klarin ur Uppsala landskansli koncept 1774 AIb:127.
 
1774. d. 2. Junii uppwistes och påskrefs
Eskilstuna Fristads handels Contoirs
af konungens Befallnings hafwan-
de i Nykiöping, påskrefwen Rese Pass
af d: 6 nästl. April för Järn-
handlare drängen Casper Clarin med
des trolofwade hustru Anna Maria
Escels dotter och syster Magdalena
till försäljning af Manufactur
waror.

133
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-21, 21:24 »
Med anknytning till diskussionen om Fahlberg ovan, ett senare pass för änkan Anna Fahlberg och dottern Anna Skarberg. Det måste väl vara en koppling till skarprättarsläkten Skarberg i Gävle. (Jag kan inte placera denna änka.) Ur Uppsala landskansli koncept 1774 AIb:127.
 
Förpassnings påskrift å Gefle
Magistrats Pass af d: 22.
Martii för enckan Anna  
Fahlberg och hennes dotter
Anna Scharberg
 
Som af wederbörande inberättadt blifwit
at Anna Fahlberg stryker landet i kring
med tiggande; altså anbefalles Crono Betie-
ningen här i länet at fierdingsman från
fierdingsman, med fångskiuts efter en häst  
afföra henne och dotter åter till Gefle hwar
ifrån hon kommit, samt dem i lands  
Cancelliet derstädes aflefwerera. Upsala
Slott i Lands Cancelliet dn 21. Maji
1774.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-02-21 21:24)

134
Nord / Nord
« skrivet: 2010-02-21, 20:51 »
Joh. Christ Nord i passet nedan från 1774 kan mycket väl avse ovan nämnda Olof Kristian Nord, i så fall är det en ingång till Olof Kristian Nords tidigare tjänstgöring som Bosse skriver om ovan. Ur Uppsala landskansli koncept 1774 AIb:127.
 
År 1774 dn 8. apr. uppwistes
och påskrefs herr General Majoren
Ehrenkroks Rese Pass af dn 24. Martii
nästl. för Gard: Sold. N 73. Joh.
Christ Nord till Fahlu stad.

135
Pass för Peter Detlofsson, hustru Lisa Bergman och salpetersjuderiverkmästaren Gabriel Löfgren. Detta är samma Gabriel Löfgren som diskuterats nyligen under Löfgren. Peter Detlofssons son Peter Vallentin (Faltin) Pettersson gifte sig senare med Katarina Löfgren, men kontakter mellan släkterna fanns uppenbarligen tidigare. Ur Uppsala landskansli koncept 1774 AIb:127.
 
År 1774. d: 9 febr. uppwistes och
påskrefs Slotts Cancellie Rese Pass  
af d. 21. Jan: nästl. till Helsingeland
för Porcelain föraren afskedade
handtlangaren Peter Ditlesson  
med  och Saltpeter Siuderi
werkmästaren Gabriel Löfgren.

136
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2010-02-21, 16:12 »
Intressant passnotering för zigenarna Kristian Lind och den ovan i tråden nämnde Hans Bogelund, han som mördades av sin halvbror Ludvig Stålberg. Det borde väl gå att finna fler handlingar om Linds och Bogelunds tid på Vaxholm. Uppsala landskansli koncept 1774 AIb:127.
 
År 1774 d. 28. Jan: uppwistes
och påskrefs herr Lieutenanten Bolins [?]
förpassning af d: 14. i denna månad
för Ziguenerne Christian Lind med  
des hustru, 2ne Söner och dotterson  
och Swärmor samt Swägerska
Hans Nilsson Boglund med des
hustru och 2ne barn, hwilka från  
Waxholms färstning af kong.
nåd lösgifna blifwit och nu till  
Norrige förpassades, som följer
 
År 1774 dn 28 Jan. uppwist i Upsala lands   
Cancellie och antydes innehafwarne att
stora landswägen förfoga sig härutur länet
genom Kopparbergs Län och Dahlarne
till deras hemort i Norrige. Ut supra

137
Ström / Ström
« skrivet: 2010-02-21, 15:11 »
Det här skulle ev kunna vara föräldrarna till den Isak Ström som Stefan skriver om den 26 april april 2004. Ur Uppsala landskansli koncept 1769 AIb:122.
 
Resepass för Saltpetter
Siuderie drängen Isac
Johansson Ström med  
des hustru och 3ne barn
at resa til Wärmelands
Näs i Wermeland.
 
p. at althenstund Saltpetter Siuderie
drängen Isac Johans Ström hos mig
anmält, thet han är sinnad med
des hustru Christina Malmberg
och 3ne des barn, dottren Lena och
Sönerna Jan och Isac och på någon tid resa till  
sin broder i Wärmelands Näs,
och sedan hit tilbaka, samt altther-
före om mitt resepass anhållit;
För then skull länder härmed på högst
bemelte hans kong. Maijts samt  
kall och ämbetets wägnar etc. Upsa-
la Slott d. 27 Novbr. 1769.

138
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-18, 10:11 »
Stort tack, Stefan. Vilket år är Juliana Fahlberg född, är det 1722 som sin namne hon också? Om du lokaliserar en Erik Fahlberg och om han också tillhör syskonskaran vore det förstås intressant att veta.
 
OK, nu såg jag Anders inlägg, 1726 var året.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-02-18 10:15)

139
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-18, 09:43 »
Tack för det, Niclas! En notis om Alexander Gabrielsson Meijer (1679-1761) som vid den här tiden hade överlämnat skarprättarsysslan till sin son Gabriel. Skarprättaren i Uppsala hade rättighet att dryga ut sin lön med att vallacka hästar på landsbygden, det tycks särskilt ha gällt vad som kallades sjätte fögderiet och Trögd och Åsunda härader dit skarprättaren och hans drängar ofta tog ut pass i landskansliet. Det gjorde uppenbarligen även pensionerade skarprättare som Alexander med hustrun Sofia Eriksdotter och dottern Lena, sannolikt Sofia Helena f. 1732 (ur Uppsala landskansli koncept AIb:107):
 
Pass för för thetta Skarp-
Rättaren Alexander Meijer
samt thes hustru och dotter  
til Trögd och Åsunda hä-
rader.
 
Som för thetta SkarpRättaren här
i Lähnet, Alexander Gabrielsson Meijer,
medelmåttig och undersätsig til
wäxten, med grått hår och flint-
skallig i hufwudet, hos mig an-
mält, huruledes han, i anledning
af Innewånarna och allmogen i
Trögd och Åsunda härader til honom
stadda [?] kallelse, at sig, til hästars
utskärande, ther i häraderna infin-
na, är sinnad, at i thet ärendet,
tillika med sin hustru och dotter
Lena Meijer, sig tit förfoga och
uti Sex weckors tid ther för-
blifwa; altså warder ock be-
melta personer til obehindrad
Resas fortsättande til berörda
härader, härigenom förpassade,
med antydan, at, under theras
wistande thersammastädes, Inn-
wånarna och allmogen hwarken
på et eller annat sätt oroa
och förolämpa, [...], utan  
riktiga riktiga ärender, Byar och
gårdar emellan omkring fara,
til undwikande af then olägen-
het och plicht [?], som i annan hän-
delse [...] följandes warder
och hwaröfwer kronobetiente i
i orten böra noga alfwarsamt  
[...] holla, som thet ock i öf-
rigit åligger honom Meijer, thes
hustru och dotter, at sig efter
Sex weckors förlopp, therifrån
häraderna hit til Staden tilbaka
begifwa. Upsala LandsCancellie d:
6 aug: 1755.

140
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-17, 18:28 »
Bra tillrättaläggande, Anders. Det är lätt att det blir fel.

141
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-17, 17:32 »
Ja, det är han, jag har sett flera senare pass för Magnus Fahlberg och Katarina Johansdotter från Uppsala landskansli. Magnus och Juliana är alltså barn till Alexander Fahlberg som i sin tur ska vara son till skarprättaren i Falun Sven Larsson Lind enligt diskussion här på anbytarforum under Skarprättare. Sedan finns alltså en gardessoldat Erik Fahlberg med hustrun Lena Månsdotter hemmahörande i Nysätra socken som reser med sina döttrar i Uppland åtminstone från 1750-talets början. Denne Erik kanske hör till släkten och är kanske relaterad (far?) till Katarina Eriksdotter Fahlberg (f. 1736), hon som gifter sig med Nils Eriksson Löfgren?
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-02-17 17:37)

142
Pass för en tidig Gabriel Löfgren och hans hustru Helena Hansdotter från 1768. Kanske någon (Lena?) kan berätta vilka dess är och vilka de anhöriga i Linde och Nora kan tänkas vara? Uppsala landskansli AIb:121  
 
3175 Resepass til Linde och Nora Stä-
der för Saltpetter Siuderi Wärk-
mästaren Löfgren och thess hustru
 
p. p. Giör witterligit: at althenstund
afskiedade afskiedade [sic] Saltpetter
Siuderi Wärkmästaren Gabriel Löf-
gren och thess hustru Helena Hansdotter
boende här i länet och Wästlands  
Sochn, äro sinnade at besöka sina
anhöriga i Linde och Nora Städer,
och therföre om mitt Rese Pass an-
hollit, til fram- och återresa; för-
thenskull etc. Ups. Sl. d. 11. Novembr
1768

143
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-17, 14:34 »
Detta och följande inlägg har flyttats hit från Resandesläkter - . / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
 
1768 tog skarprättaren i Uppsala Karl Magnus Lindström ut pass för sig och sin mor Juliana Fahlberg. Juliana måste vara identisk med den Juliana Fahlberg som Lena Eriksson skrivit om under Almin och som gifte sig med Bolvin Hök. I ett pass från 1759 kallas Juliana soldatänka och reste med sin bror artillerihantlangaren Magnus Fahlberg (även en gardessoldat Erik Fahlberg rör sig i Uppland vid denna tid, en bror?). 1762 reser Juliana med Bolvin och en tioårig son (Magnus? Sonen vars namn inte nämns kallas theras son). Hur hänger släkten Fahlberg ihop bakåt? Om jag inte minns fel tror jag mig ha sett uppgiften om att Magnus Fahlberg var skarprättardräng i sin ungdom. Ur Uppsala landskansli koncept AIb:121
 
Resepass för Skarprättaren   
Mag: Lindström och des mo-
der Juliana Fahlberg till
Enköping.
 
p. at althenstund Skarprättaren  
Magnus Lindström hos mig anmält
thet han tillika med des moder
Juliana Fahlberg är sinnad att
på åtta dagars tid resa til  
Enköping, och alttherföre om mitt
rese pass anhållit; förthenskull.
p. Upsala Slott d 20 septr 1768

144
Flinta / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-17, 12:32 »
1825 hölls förhör i Falun med Alexander Flinta (1782-1849, han som kallade sig Laguren), dennes son Jakob och hustru Anna Stina Schultz. Så här ser anteckningarna ut (Kopparbergs landskansli koncept AIe:1):
 
Den 16 juli
 
Alexander Flinta född i Vesterbotten – 66 år – i Åsela Lappamark – gick hemifrån i våras valborgsm. – skulle ut och skaffa ämne till korgar – tappade boken – deri pass och betyg låg – mantalsskrifven i Trondheim – hade resepass derifrån sås. cursmed eller vallackare – gick från Trondheim i påskas – varit vid arméens flotta i 2 år och 3 månader kom derifrån vid 35 års ålder för sjuklighet – förrut rest för Rörstrand – min hustru 50 år var gift förrut med borgaren Lundström – säger nu att han gick ifrån Trondhjem i påskas derute [?] på Sundsvall äfven Västerbotten – gick hit neråt – åt Gestrikland, åt Schedvi – aldrig varit för domstol – ej en gång för slagsmål – har någon gång på begäran fått af barmhertige […] – [inskjutet i marginal: var vid 8de Comp. Stockhs escadre – har sednast tagit afsked för 11 år sedan – och är 56 år –]
 
Dess hustru Stina Schultz gift i Vbotten med Flinta för 3 år sedan – snart 50 år – född i Vesterbotten – mantalsskrifven i Trondheim – gick i påskas derifrån kom in först i Herjeådalen – och Hudiksvall – i april månad – i Helsingland och Gestrikeland […] här öfver By socken – corrigerar Sundsvall till Hudiksvall – ej varit i Vesterbotten sedan jag blef gift – bättre tigga än stjäla – vi hafva bott i 2 år här i Trondheim –
 
Jacob Flinta Flintas son i förra giftet – på 14de året – kan laga koppar och tenn – lärdt af en morbror i Enköping – får och begär –
 
   [överstruket: Skrifven i Trondhiem]
 
Voro för 3ne år sedan mantalsskrifven hos patron N. Zeipel på Lingonbacka – mot årlig afgift af 56 lispund lumpor eller 56 rb rgs – skrifves till Upsala-Trondhjem.
 
1 september
 
Flinta äro med sista post fr. Trondheim – sist mantalssrifven i Upsala – skrifves dit med hustrun.
 
Att Anna Stina Schultz skulle ha varit gift med borgaren (Fredrik?) Lundström är en ny uppgift för mig. Är något känt om vem Schultz var? Den morbror som Jakob Flinta f. 1811 lärde sig kopparslageri av bör vara Gustaf Adolf Nord som avled i Enköping 1839.

145
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-17, 11:45 »
1773 reser Petronella Winberg, änka efter Hans Gabrielsson Malm, med sin dräng Kristoffer Modvigsson Gripenfeldt (f. 1755). Kristoffer blev också Petronellas svärson då han slog sig samman med hennes dotter Maria Sofia Malm (f. 1760). Ur Uppsala landskansli koncept AIb:126:
 
År 1773 dn 4. Dec. uppwistes och  
påskrefs Magistraten i Eskilstuna
Rese Pass af dn 24. Nov. nästl.
för Glasföraren Malms Encka
Petronella Winberg och des dräng
Christopher Modviksson, till Up-
land och Roslagen.

146
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-16, 23:35 »
1773 försökte värvaren tvångsvärva Gabriel Meijer (1739-ca 1805, Jularbos mf ff). Här framgår att Gabriel kallade sig Sandberg, handlade med glas och att skarprättare Lindström i Uppsala tagit honom i sin tjänst. Ur Uppsala landskansli koncept AIb:126 1773:
 
S: d: [den 4 oktober 1773] hade äfwen wärfwaren Mell-
gren låtit upkalla Soldaten
Gabriel Meijer, som nu kallar sig
Sandberg och påstod emot honom
wärfning
 
Gabriel Meijer eller Sandberg företrädde och  
upwiste herr Landshöfd. Gref Gyllenborgs Pass
af dn 23. febr. nästl. at fara omkring med Glas
samt berättade, att han warit Soldat wid
för detta Cronhielmska Regte, men stodo nu
wid hennes mayts Enke drottningens lif
Regte hwarifrån han sökt men ännu
ej anhållit afsked. Skarp Rättaren
Lindström hade dn 29. nästl. Sept låtit
til des dräng inskrifwa Gabriel Sand-
berg och förty [?] påstod det måtte han  
höra honom till; hwilket åter Mellgren
bestridde och förmente, efter han redan
i Julii månad på honom i Westerås
gorde [?] anspråk, det måtte han wara
bättre [?] berättigad honom behålla,
till kong. Lif Gardiet. [.]
dock icke föregå [?] at som Sandberg
anförde, det wore han från först  
nämnde Regte ännu icke lösgifwen
och
 
   Resolverades
 
Som Sandberg anförde at Mellgrèn icke
bestridt, det wore den förre ännu
icke afskedad från hennes mayts
drottningens lif Regte; altså
kan så litet den ene som den andre
så länge han, ännu i tienst står, hafwa at
å honom göra anspråk; böra Sandberg sig
härifrån Staden begifwa till det Regte
hwarwid han står, så kärt han will
undgå at med tienliga medel dit  
afsänd blifwa; hwilket å [.]
des Pass tecknades, som följer:
Innehafwaren häraf antydes at här
ifrån till Stockholm förtaga [?] och sig
hos der warande Chefen wid hennes
majts Enke drottningen lif Regte
anmäla, så kärt han will undgå
at med tienliga medel ditförd  
blifwa.

147
Falck / Falck
« skrivet: 2010-02-16, 22:12 »
Ur Uppsala landskansli koncept 1773 AIb:126:
 
2376 År 1773. d. 23. Julii upwiste afske-
dade Skarp Rättaren Casper Wenner-
quist SlottsCancelliets Pass af d. 4 Junii
nästl. till Lovisa, hwilket på-
skrefs.

148
Ramström / Ramström
« skrivet: 2010-02-15, 18:06 »
Apropå Ramström-Strömberg-Flinta som disskuterats ovan (ur Uppsala landskansli koncept 1773 AIb:126):
 
743 År 1773. d. 3. Martii förpassades
Saltpetter Siuderi werkmästaren
Eric Strömberg med hustru och
Sonen Daniel Strömberg till Norrtelje.
 
   Tit.
 
Giör witteligt: alldenstund Saltpetter  
Siuderi werkmästaren Eric Strömberg
med des hustru och 2ne döttrar samt Saltpetter Siuderi
werkmästaren Daniel Strömberg här ifrån
Lähnet, anmält det woro de uti sina  
angelägenheter sinnade at resa till   
Norrtelje samt hit tillbaka och alt
derföre om rese Pass anhållit; fördenskull   
länder etc. Upsala et supra
   
   [underskrift]
 
 
744 År 1773. d. 3. Martii förpassades Salt-
petter Siuderi drängen Jonas Flinta
med des hustru och 2ne barn till Svartsiö
landet och Strängnäs
 
   Tit.
 
Giör witterligit: alldenstund Saltpetter   
Siuderi drängen här i länet, Jonas Flinta,
med hustru och 2ne barn anmält
sig wara sinnade resa till Svartsiö-
landet och Strängnäs samt sede-
mera hit åter och förhth. om mitt
rese Pass anhållit; fördenskull  
Upsala Slott d. 3. Martii 1773.

149
Lind / Äldre inlägg (arkiv) till 26 februari, 2010
« skrivet: 2010-02-13, 17:28 »
Den 28 januari 1824 hölls förhör i landskansliet i Falun med Magdalena Lind, eller enkan Wigert, och en Erik Ersson Berg. Hon berättade då att hon skulle vara gift med Berg i Sibbarps socken af Halmstads län strax efter midsommar. Hon sa sig vara 40 år gammal, född i Karlstad och hennes far Olof Lind hade varit glasmästare. Hennes bror Karl Fredrik Lind bodde i Hjulsjö och Grängeshyttan (?). Kom med Vigert på det nionde året, hade nio barn men sju döda. En son jägaren Karl Petter Vigert, en son Karl Fredrik hos prästen i Sibbarp, 12 år gammal. Karl Fredrik gick vall hos prästen. Magdalena hade träffat Berg i Björbo i Floda och följt honom till Sigfridstorp.
 
Erik Ersson Berg från Sigfridstorp i Nås socken å sin sida sa sig vara 30 år gammal, fastern Bälkar (?) Kjerstin Hansdotter i Sigfridstorp, hans föräldrar var döda. 1811 hade han givit sig ut på egen hand och 1817 tjänat sju månader i ett kompani. Han hade under namnet Öhman rymt från Karlskrona där han skulle blivit straffad. Gått från Strömstad in i Norge och vidare till Dalarna. Nu tillverkade han korgar och vävskedar. (Berg hade förhörts året innan då han fasttogs i sällskap med börderna Lorentz och Adolf Flinta samt en änka Lundström.) Läser jag rätt hade Magdalena skiljt sig från Vigert under hans livstid. Det här var delvis nya uppgifter för mig. Ur Kopparbergs landskansli, AIe:1.
 
(Meddelandet ändrat av tango  2010-02-13 17:50)

150
Palm / Palm
« skrivet: 2010-02-13, 17:00 »
Hej Anders! Jo, det stämmer att det är samma Carl Palm som kallas förre borgaren i Nådendal 1780, han stod åtalad tillsammans med sin hustru Magdalena, sönerna värvade soldaten Otto och glasföraren Fredrik (som även kallade sig Österman) samt den sistnämndes hustru Hedvig Benjaminsdotter. (Även en ung zigenarkvinna Sofia Johansdotter är omnämnd i protokollet.) Enligt ett prästbetyg från Nådendal ska Carl Palm vara född 1695 och Magdalena 1705, säkerligen överdriven ålder. Men själv uppgav Carl att han var 85 år gammal och Magdalena 75.
 
Carl Palm är väl sannolikt identisk med artillerihantlangaren och zigenaren med samma namn som tillsammans med Lars Svart och Ludvig Hager finns omnämnda i diverse ärenden 1763-65 då de reste i följe med sina familjer landvägen mellan Visby och Finland.
 
(Ja, det här borde väl flyttas till Palm.)
 
Flyttning genomförd av Anders Berg / Moderator Släkter.

151
Hultin / Hultin
« skrivet: 2010-02-12, 16:54 »
Abraham Hultin från Sveaborg och hans hustru Stina Gustafsdotter ur Uppsala landskanslis koncept AIb:124 1771. Notera den hårda tonen i förpassningen!
 
S. d. förekom afskedade Soldaten Abra-
ham Hultin wid hans kong.
höghets Prins Adolph Fredrichs rege-
mente och h. Capitain Swedenhielms
Compagnie no 89 och upwiste thes
erholna afskiedspass dat: Sweaborg
den 10 Junii sistl., med anhållan om  
resepass til Wennersborg, som
bewilljades och påskrefs för honom
och hans hustru Stina Gustafsdotter
med et 2 års barn: Innehafwaren här- [?]
af med thes hustru Stina Gustafsdotter
och et litet flickbarn af 2 år förpassas
til Elfsborgs län och Wennersborg, ther
the skola hafwa någon släckt med
strängaste warning at
holla stora landswägen härige-
nom länet och Westerås län och
så under  [...] fram, och ei wara
allmogen til tunga, som them ock
alfwarligen förbiudes, at sammanskocka
sig med flera på resan, så kärt them
är at ei warda upbragte och til laga näpst
genast befordrade. Ups. Sl. d. 27 augusti
1771

152
Falck / Falck
« skrivet: 2010-02-12, 12:36 »
Mer om Casper Andersson Wennerquist ur Uppsala landskansli koncept 1770 AIb:123:
 
1547 Resepass för afskiedade Skarp-
rättaren Casper Wennerquist
til Nykiöping
 
Förenämnde afskiedade Skarp-
Rättare Casper Wennerquist, som
oförpassad hit til Länet ankom-
mit, antydes härmedelst at
genast begifwa sig tilbaka åt [?]
Nykiöpings Län, samt at hålla
stora Landswägen och ej bela-
sta allmogen med betlande
till undwikande af laga
näpst enligit kongl. förordnin-
gen om Landstrykare. Upsala
Slott d. 31 Julii 1770.

153
Palm / Palm
« skrivet: 2010-02-12, 12:26 »
En borgare Palm i Nådendahl ur Uppsala landskansli koncept 1770 AIb:123. Hur vanligt var det att resande/zigenare var knutna som borgare till städerna i Finland?
 
Uppsala landskansli koncept 1770 AIb:12
 
965 S. d: [den 1 maj 1770] förpassades til Stockholm borgaren  
i Nådendahl och Åbo län Carl Palm,
des hustru Magdalena Palm, 2 söner
Carl Gustaf och Fredrich samt tiänstedrängen
Jonas, hwilka warit til Christia-
nia i Norrige och med Pass ther-
ifrån tilbaka kommit at öfwerresa  
til Finland: och wardt tillika infördt
som [...] på Norsska Passet * [i marginalen: af d. 27 febr sistl], at the  
ei skola wika af stora landswägen                    
utan skyndsamt resan fortsätta wid und-
gående af påfölljande olägenhet.

154
Laurin / Laurin
« skrivet: 2010-02-11, 14:27 »
Jag fann en borgare från Laholm Håkan Lagerin och dess hustru Helena i en tryckt efterlysning från Västerås landskansli daterad den 12 juli 1762. De bör väl vara identiska med Hans Lagerin och Helena ovan i tråden. De hade hörts i ett mål i rådhusrätten i Jönköping rörande afskedade soldat-corporalen Abraham Bolin och thes twenne söner Peter och Christopher Bolin (=Rolin?), vilka rånat en hammarsmed. Nu prövades ärendet i Göta hovrätt och Lagerin var nu också misstänkta för att vara inblandad i brottet, men paret hade avvikit från orten.

155
Sandberg / Äldre inlägg (arkiv) till 17 februari, 2010
« skrivet: 2010-02-10, 17:57 »
Den 30 maj 1797 fick glasförareänkan Ulrika Sandberg pass i Älvsborgs landskansli. Hon kunde uppvisa antagningsbevis från Carldahls glasbruk och ämnade resa i Dalsland, Värmland och Örebro län med sin fästman hovslagaren Hans Bergman att sälja glas. Originalet av passet finns i Örebro landskansli, passhandlingar, EV:1.

156
Saktmodig / Saktmodig
« skrivet: 2010-02-02, 16:26 »
Jag misstänker att ovan nämnde Alexander Saktmodig eller Falk f. 1741 även kallade sig Alexander Westgren. Om så är fallet är det han och hustrun Ulrika Ekerot som omtalas i följande notis ur Uppsala länsstyrelse, landskansliet, koncept AIb:119:
 
399 Resepass för Skarp-
rättare drängen  
Alexander Westgren
at resa til Lovisa.
 
p. at althenstund Skarprätta-
re drängen Alexander Westgren
tillika med sin hustru Ulrica
Ekerot, uti någon theras angelä-
genhet äro sinnade at resa
til Lovisa, och alttheföre om
mitt resepass anhållit; för-
thenskull: p. Upsala Slott
d. 8 Martii 1766.

157
Falck / Falck
« skrivet: 2010-02-02, 16:05 »
Om Caspar Andersson Wennerquist. Intressant med kopplingar till såväl Åland som Malmö. Ur Uppsala länsstyrelse, landskansliet, koncept 1765-66 AIb:118-119. Vem som avses med J. C. Wennerquist i det sista passet är för mig oklart.  
 
262 S: D: [den 26 februari 1765] utfärdat Resepass för Skarp-
rättare drängen Casper Wenner-
quist, at resa til Åsunda
och Trögds härad at utskiä-
ra hästar för des husbondes
Gabr. Mejers räkning. Ut su-
pra
 
1209 Resepass för Casper Wennerquist
och thes hustru Hedvig Skarberg
til Åland och tilbaka.
 
Althenstund Casper Andersson Wenner-
quist och thess hustru Hedvig Skarberg,
som här i Staden någon tid wi-
stats, hos mig anmält, hurule-
des the äro sinnade, at resa til
Åland och besöka theras ther boende
Slägt samt åter hit tilbaak: an-
hållandes om mitt Resepass; förthen-
skull p. Gifwit i Länets Cancellie
på Upsala Slott d: 16. Julii 1765.
 
124 Resepass för Casper And:
Wennerquist och des hustru
at resa til Malmö.
 
p. at althenstund Casper Andersson
Wennerquist och des hustru Hedvig
Skarberg, som, här i staden, nå-
gon tid wistats, hos mig anmält
huruledes the äro sinnade, at
resa til Malmö therest Wen-
nerquist skall hafwa sina  
föräldrar, och alt therföre om
mitt resepass anhållit; för-
thenskull p. p. Upsala Slott
d. 24 Jan: 1766.  
 
1619 Resepass til Mariestad för Skarp
rättaren i Skaraborgs län J. C.
Wennerquist samt des hustru och
en qwinsperson theras Släkt-
ing.  
 
p. p. giör witterligit: at althenstund
then i Skaraborgs Län antagne
Skarprättaren J. C. Wennerquist, hwil-
ken med konungens befallningshafwan-
des därstädes förpassning hit kommit
at afhämta sin hustru och husgeråds
saker, nu ärnar begifwa sig tilbaka  
til Mariestad med hustru och en släkt-
ing ogifta qwinspersonen Gloria
Olofsdotter, och alttherföre om mitt
resepass anhollit; förthenskull etc.
Ups: Sl. d. 25 augusti 1766

158
Lite bredvid ämnet, men eftersom Grisilla Mikkelsdotter (Grisilla d.y:s farmor) diskuteras ovan lägger jag in följande ur Uppsala länsstyrelse, landskansliet, koncept AIb:117. (Till saken hör att såväl Detlof Pettersson som Peter Detlofsson med flera ur samma krets befinner sig i Uppsala av och till vid denna tid då de är knutna till bödelshuset Meijer i staden, bl.a. som hästskärare.) Text inom klammer är överstruken i originalet.
 
2001 Resepass för norska häst-
skiäraren Hindric Nicolai-
sen och thes hustru Grisilla
Mickelsdotter med en ung
theras son Nils, til Fa-
lun.
 
p. at althenstund hästskiäraren
ifrån Norrige Hindric Nico-
laisen sedan han tillika med hustrun
Grisilla Mickelsdotter och en ung
theras Son, Nils benämnd, [som
icke allenast], med [enligt] Konungens
Befallningshafwande i Westerås Pass
[i Westerås] d. 7. nästl. aug. [blif-
wit förpassad] warit til Falun,
[och ther, efter ett kortt wistan-
de], samt therefter förpassad til Gefle, hwarifrån [hwar-
efter han sedan] nu hit til Lä-
net ankommit, [utan ock
här upwist warken [?] Präste-
bewis om sitt lefwerne,]
hos mig anmält, thet han
är sinnad, at resa tilba-
ka [åt] til Falun [och Koppar-
bergs Län, såsom gräns- [?]
län, at] på thet i fall han ther i länet med
sitt handtwärk sig ej nära kun-
de, han då [wore twingad [?]] hade närmaste wäg och begif-
wer sig [at] tilbaka til sin hemort i Norrige, samt
alt therföre om mitt rese-
pass anhållit; Förthenskull
[länder p.] och som thenna Nicolaisen
med [upwist nöjaktiga] goda prästebewis
bestyrkt [sig] sitt anständiga upfö
rande på the orter, hwarest han förut wistats; Ty etc. Upsala
Slott d. 1 Decembr. 1764.
 
(Meddelandet ändrat av tango 2010-02-02 15:53)

159
Erlandsson / Erlandsson
« skrivet: 2010-02-02, 13:34 »
Hej! Jag har blivit ombedd att för Avesta spelmanslags räkning efterlysa information om spelmannen m.m. Karl Herman Erlandsson i By (1857-1936, omnämnd ovan). Av särskilt intresse vore att få kontakt med sådana som har kopplingar till Carl Herman som spelman och eventuella senare släktled som har fört hans tradition vidare eller som själva har verkat som spelmän eller musiker. Hör av er till min mail alt direkt till Avesta spelmanslag!
 

160
Om ovannämnde Hans Bollvin (han med stuten, son till Boldevin Pettersson, ur Uppsala länsstyrelse, landskansliet, koncept 1758 AIb:110 ):
 
745 Till samtel. kronobef. och magistr.
angde Soldaten Hans Bollvins ef-
terlysande.
 
Uti fögderiet bör almänneligen efter-
lysas och eljest noga efterspanas, samt
wid ertappandet, under fängsligit
förwar hit til Slotshäktet insändas,
Soldaten af Hammiltonska Regi-
mentet Hans Bållvin, hwilken, se-
dan han, tillika med Catharina Berg,
som förmenas wara hans hustru,
uti Wästmanland såsom oförpassad
gripen blifwit, at til Stockholm fö-
ras, under wägen på östra sidan
om Stäkes [?] färja, strukit handklöwar-
na af sig och på flyckten kommit:
warandes Bollvin klädd i Monderings
Råcken och wästen, swarta [...]
[...], swart slät hatt, lång och under-
sätsig til wäxten, med swarta hår
och ögonbryn, mörk i ansiktet
och ungefärl. 40. år gammal. Upsala
Slott d. 4. aug. 1758.
 
(Meddelandet ändrat av Tango 2010-02-02 13:13)

161
Norberg / Nordberg / Norberg / Nordberg
« skrivet: 2010-02-02, 13:05 »
Om Vidrik och Anna Katarina (ur Uppsala länsstyrelse, landskansliet, koncept 1758 AIb:110):
 
487 Till Magistraten och sam-
teliga Krono Befl. att
låta efterlysa Ryttaren
Widrich Bollwig och qwin
folket Anna Cath: Möller.
 
Uppå Konungens Befallnings hafwa-
ndes i Halmstad begiäran uti the
till mig ankomna skrifwelse af d.
25 Maji näst[...], åligger thet
Eder, att allmänneligen efterlysa och elliest
noga efterspana, samt wid er
tappandet under fängsligit för-
war hit til Slotts häktet infor-
dra [?] Ryttaren Widrich Bollwig och
qwinfolket Anna Catharina Möller.
som för twegifte anklagad och dömd  
blifwit och hwilka, til the åhr
1756 från Warbergs fästning till
Laholm föras skulle, att [...]
therstädes [...], på flykten
kommit, utan att the sedan
mera kunnat igenfinnas, ehuru [?]
the straxti flera lähn blifwit
efterlysta, hwarföre sådant, efter
kongl. Maijtts och Riksens höglofl.
Giötha hofrätts begiäran, å nyo
öfwer hela Riket kommer att
ske. Bollwig berättas wara 32  
åhr och qwinfolket Möller 62 år
gl. then förre stor till wäxten
och hwitlätt i ansigtet, then
senare af liten kroppstatur  
men undersätsig koppärrig och
skrynklig i ansigtet. Ups: S. d.
3 Juni 1758
 
488 Till herr Lands: och Rid: af N:
O: Hans Hummelhielm i Halm
stad swar i föregående mål
 
Till tiensteligit swar på Tit: till
mig ankomna [...] skrif-
welse af d. 25 Maji näst[...]
som iag berätta bordt, thet mig
under thetta dato beordrat ma-
gistraterna och samteliga Krono Be-
fallningsmännen uti thetta mig i
nåder anförtrodde höfdingedö-
me, att allmänneligen å Pre-
dikstolarne efterlysa och elliest  
noga efterspana Ryttaren Widrich
Bollwig och qwinfolket Anna
Catharina Möller, som för twegifte
anklagade och dömde blifwit. Sko-
landes the i then händelse the här
i orten ertappade warda, som dock
näppeligen lärer wara att förmoda,
i anseende til then inlupne berättelsen
om theras öfwerkomst [?] till Dan-
mark, under säkert fängsligit för-
war härifrån till Warbergs fäst-
ning afsända blifwa. Jag [...]
alltid    Ups: S: d. 3 Junii 1758

162
Wigart / Wigardt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 juli, 2009
« skrivet: 2009-01-31, 23:42 »
I Fånglistor insända till JO för Falu fängelse 206 (ULA) återfinns 18790403 ett sällskap som insänts från Rättvik för försvarslöshet. Sällskapet bestod av änkan Fredrika Ulrika Johansdotter (Wigardt), född i Qvistbygget, Östmarks socken, 55 8/12 år gammal, hennes son bleckslagaren Anders Pettersson (Svan), 30 11/12 år gammal, född i Metbäcken i Östmark, ogifta Kristina Maria Pettersson, född i Åre, 27 3/12 år, de två sistnämndas barn Alfred Hjalmar, 4 2/12 år född i röros i Norge, och Valentin, född i Transtrands kapellslag i Lima socken, 2/12 år gammal. Förhör hölls inför konungens befallningshavande och sällskapet ställdes på fri fot den 4:e. Den här familjen har diskuterats under Åre här på Anbytarforum.

163
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2009-01-07, 14:52 »
Gardes soldaten af herr öfwerste lieutenantens och riddarens wälborne Carl Gustaf Lövenhjelms compagnie, n:o 93 Magnus Mellgren, som ock kallar sig Meijer, hwilken för jul-helgen rymt ifrån Stockholm, och skal uppehållit sig dels här i Gefle, dels i Wästmanlands län, samt efter inkome underrättelser, warit arresterad och fasttagen för slagsmål på Sahlsbergs marknad, emellan den 16 och 21 februari sistledne, men sedermera lösgifwen i anseende til et upwist pass eller bewis, det han wore skarprättarens här i Gefle, Niclas Allmins betjent, Mellgren beskrifwes wara innemot 40 år, född i Upsala, fulla tre alnar lång, stark och stadig til wäxten, har ljusagtigt hår och ögonbryn, är häst-doctor och wallackare, hwilken profession han skal ganska wäl förstå och bruka. Gävleborgs läns kungörelse den 31 mars 1778.
 
Detta bör väl vara Magnus Meijer (född i Enköping 1738), son till Uppsalabödeln Gabriel Meijer d.ä. och Anna Guthormsdotter, vilken kallas hangman's assistant av Heymowski.

164
Hej Susanne! Om Karl Gustav Pettersson kan du läsa under Detlofsson, han var son till Peter Detlofsson och Margareta Kristina Söderström. (Du kan även läsa en del om Karl Gustaf och hans släkt i släktforskarnas årsbok 2008 där jag skrivit om dem.) Hedvig Charlotta har jag som dotter till Alexander Carlsson (f. 1807) och Anna Helena Kristina Pettersson (f. 1825). Detta par var kusiner, Alexander var son till Karl Gustav och Margareta Kristina, Anna Helena Kristina var dotter till Karl Gustavs bror Alexander Pettersson (1772-1840) och Anna Lisa Ström (f. 1805, slog sig efter Alexanders död samman med Johan Ringström).  
 
Karl Gustav fick åtminstone 10 barn med Margareta Kristina Söderström och ytterligare tre med Anna Maria Korsgård.

165
Den 11 november 1763 hölls ting i Lits häradsrätt i Jämtland. Då hade Olof Ersson i Kogsta instämt avskedade soldaten Christian Jägare för att denne skulle avträda det torp han bodde i på Erssons ägor emedan han af deras barn ej någon tjenst hafwa kunde. Det är alltså fråga om Kristian Pettersson Jägare, en förmodad (halv)bror till Detlof Pettersson Rosenberg. Jägares hushåll uppges ha bestått av hans hustru Maja Christiansdotter, hans syster Agneta och Jägares barn Stina (Kristina) 13 år, Fredrik 11 år, Annika (Anna) 10 år, Maria 6 år och Elsa 13 veckor (som f.ö. var född i socknen). Dessutom hade Jägare sin 80-årige moder hos sig (Maria Persdotter) och en brorsdotter Beata, 14 år gammal.
 
Systern Agneta är väl den Agneta Rosenberg som Bo Lindwall skrivit om ovan 20060715 och som slog sig sammman med glasföraren Elias Pettersson Lindgren. Hon ska alltså vara född omkring 1741, dvs ca 10 år yngre än Kristian. Agnetas son kallade valackaren Rosenberg sin morbror 1792 och avsåg då med all sannolikhet Detlof. Att Detlof ska ha varit betydligt äldre än sina syskon Kristian och Agneta kan förklaras med att de alla var halvsyskon men barn till samma far. Intressant att Agneta liksom Detlof ska ha kallat sig Rosenberg (dock ej här), i de äldre källor jag sett kallas Detlof bara Pettersson. Vad är äldsta belägget för namnet Rosenberg i denna familj och var kan det komma ifrån? Det finns ju några fler resande Rosenberg i Norden vid denna tid.  
 
En annan fråga är vem Kristians brorsdotter Beata är dotter till. I domboken sägs att hon erbjöds årstjänst hos Mårten Pärsson i Ringsta. Kristians dotter Stina däremot hade redan årstjänst, liksom brodern Fredrik, som tjänade hos Jonas Fogel i Mo (vad blev det av denne Fredrik Kristiansson Jägare?). Agneta erbjöds tjänst hos fältväbeln Högström. Häradsrätten såg nu att en överenskommelse var möjlig mellan Jägare och Ersson och Jägare tilläts stanna samt fick vissa förmånen i utbyte mot dagsverken m.m. (Svea hovrätt, renoverade domböcker 1763, Jämtland:62).

166
Allmänt / Ett följe
« skrivet: 2008-12-18, 00:42 »
Inga Lovisa bör vara den Inga Lovisa Pettersson f. 1852 som senare fick flera barn med Karl Johan Pettersson, en sonson till Alexander Pettersson Detlofsson, och som vid denna tid satt inne på livstid för ett dråp i Östhammar på 1870-talet. Jag vet ingenting mer om hennes ursprung än att Heymowski uppgav att hon var född i Lilla Mellösa den 6 juni 1852, jag har dock inte igenfunnit henne där.
 
Faddern Jan Segerblad är identisk med Johan Jan Erik Segerblad f. 1844 och hans hustru Johanna Maria Pettersson f. 1850. Ett barnbarn till dem fick f.ö. barn med ett av Bertas barn.

167
Allmänt / Ett följe
« skrivet: 2008-12-17, 22:56 »
Jodå, Per Alfred var av resandesläkten Kihlström, son till lumpsamlaren m.m. Israel Kihlström (d.ä. f. 1815) och Johanna Karolina Karlsson (1814-86). Israel finns omnämnd på annat håll här på anbytarforum, hans mor var av familjen Stark. Hustrun Johanna Karolina var dotter till Karl Gustaf Pettersson, även han nämnd här på anbytarforum då han var son till Peter Detlofsson. Johanna Karolinas mor var Margareta Kristina Söderström.
 
Per Alfreds hustru var hans kusin eftersom hans morfar var identisk med Hedda Charlottas farfar Karl Gustaf Pettersson. Dessutom var Hedda Charlottas morfar Alexander bror till Karl Gustaf Pettersson. Täta ingiften i de här släkterna som diskuteras under Detlofsson, Kihlström, Jularbo m.m.
 
Per Alfred hade tidgare hängt ihop med och fått barn med en annan av sina kusiner, Ulrika Sofia Karlsson, även hon ett barnbarn till Karl Gustaf Pettersson.

168
Dunder / Donner / Dunder / Donner
« skrivet: 2008-12-16, 20:42 »
Althenstund af en wid kämnärs-rätten i Jönkiöpings stad hållen undersökning angående thet nyligen yppade mord, som efter qwinspersonernes Caisa Hellströms och Helena Wetterstrands utsagor, skall af them, med nattmans qwinfolket Maria Dunder den 15 sidstledne martii, blifwit föröfwat å nattmans qwinnan Christina Lindeqwist uti thes stufwa på stadens ägor och sedermera död igenfunnits i Husqwarna åen under stampebron therstädes, är befunnit, at Maria Dunder warit hufwudman til gärningens wärkställande, men den 17 på följande sig på flykten begifwit och försports tagit wägen upp åt landet; förthenskull och i anledning af kongl. maj:ts befallnings hafwandes i Jönkiöping bref och begjäran, warder hon Maria Dunder hwilken warit försedd med en utaf Johan Abraham Nederdahl utgifwen falsk orlofs sedel, derutinnan hon orätt låtit namngifwa sig för Anna Christina Sandberg, allmänneligen efterlyst, at noga efterspanas och wid ertappandet under fängsligit förwar hit til slotts häktet insändas; warandes hon beskrifwen emellan 24 och 26 år gammal, liten til wäxten, hwitlätt i ansiktet med bruna ögon och ögonbryn, wid afwikandet hafwa haft på sig rosa cattuns koft med hwit bottn, en röd små randig linne kjortel samt cattuns förkläde. Uppsala länskungörelse den 8 maj 1770.

169
Korsgård / Korsgård
« skrivet: 2008-12-16, 19:59 »
I anledning af kongl. maj:ts befallningshafwandes i Götheborg begiäran den 16 september sistledne warder för thetta artilleri handtlangaren therstädes Lars Fredrichsson, född i Norige, medelmåttig och något undersättsig til wäxten, med mörka hår och ögonbryn, samt bryter på norska språket, för angifwen delaktighet uti et redan år 1761 föröfwat röfweri på landswägen uppå qwinspersonen Catharina Korssgård, här med allmänneligen efterlyst, tillika med bemälte Catharina, som nu mera i orten ej är tillfinnandes, och hwilka personer domstolen i orten i detta brottmål, med hwars ändtelige ransakning och afdömmande för hwarjehanda hinder, härtils icke kunnat komma til slut, nödigt aktat at höra. Then förre eller Lars Fredrichsson, om han ertappas, skall fängsligt hit införas, och qwinspersonen Catharina Korssgård, ther hon igenfås, tilsägas, at sig inställa wid Qwille och Bullarens härads tingsrätt i Giötheborgs län, enär brottmålet ther åter förekommer. Uppsala länskungörelse 1769 den 5 oktober. Vore intressant att veta mer om dessa personer och detta mål!

170
Österman / Österman
« skrivet: 2008-12-16, 19:47 »
En okänd karl, som i Fahlun, från järn-bergsmannen Anders Hägerman, å allmän gata den 21 nästledne januarii bortstulit, utom rewerser och andra handlingar 3:ne stycken, af bruks-patron Wellam Hising utgifne assignationer på banquen, hwaraf 2:ne warit på 150 daler hwardera och en på 66 daler, jemte 36 daler i smärre banco sedlar. Tiufwen skall kalla sig Elias Österman och utgifwit sig för borgare i staden Trosa samt samma dag stölden skedt från Fahlun afwikit och skall, efter beskrifning warit omkring 20 år gammal, liten och spänstig til wäxten, med ljusa krusiga hår, sarta ögonbryn, blå ögon och bleklagd i ansiktet, samt klädd i en blåmängd klädes surtout, med gammal röd sammets kraga, blå sattins tröja med mässings knappar, rödt sattins lifstycke, gula skin böxor, med mässings knappar och knäbands spännen, runda stöflar, swartt silkes kläde om halsen och swartt hatt på hufwudet. Vid gripandet skulle Österman föras till Falun. Uppsala länskungörelse den 6 februari 1777.

171
Jularbo, Carl / Jularbo, Carl
« skrivet: 2008-12-11, 01:35 »
Tack Katarina!
 
Carl Jularbos farmor Ottiliana Carlista Lundström stod inför rätta den 10 och 12 februari 1862 i Hedemora för stöld på torget under marknaden av diverse bolster från en västgötahandlare. Ottiliana berättade då att hennes föräldrar fört ett kringstrykande lefnadssätt och försörjt sig med lumpsamling. De var nu mantalsskriva i Stockholm. Hon hade vistats tillsammans med sina föräldrar som barn innan hon kommit ut och tjänat som piga, senast hos jordägaren och hästhandlaren C. J. Lindberg i Brunna egor (bör väl vara Karl Johan Lindberg f. 1836 och i så fall Ottilianas brors styvson). Hon uppger att hästhandlaren Alexander Meijer är hennes fästman, vilket gör det nästintill säkert att de ovan i tråden nämnda döttrarna till Ottiliana verkligen är helsyskon till Jularbos mor Selma Meijer. (Dessa systrar är Anna Sofia f. 1862, kallas piga innan jag förlorar henne ur sikte 1884 då hon flyttar från Norrby till Västerfärnebo, och Klara Matilda f. 1866, d. efter 1900, piga). Tillsammans med Alexander Meijer hade Ottiliana anlänt till Hedemora för att besöka marknaden (Alexander var sedan två år frigiven från sitt livstidsstraff).
 
Ottiliana greps tillsammans med en Karolina Pettersson, f. 1842 som dotter till fältjägaren Jan Petter Rask och dennes hustru Kajsa Nilsdotter. Fadern var nu död men föräldrarna hade fört ett kringstrykande levnadssätt och livnärt sig på att skära ut och bota hästar samt göra korgar. Hennes föräldrar diskuteras här på anbytarforum under resandesläkter: Flinta. Då Jularbos faster gifte in sig i släkten Pettersson-Rask, som stammade från en fältjägare i Värmland, så kan man tänka sig en koppling här.
 
Karolina, som begått själva stölden, dömdes för 1sta resan stöld till böter eller 8 dagars fängelse på vatten och bröd samt 6 månaders straffarbete. Ottiliana dömdes till lägre böter eller 6 dagars fängelse samt 2 månaders straffarbete. i samband med samma marknad dömdes Ottilianas halvbror Karl Johan Gripenfeldt till böter för fylleri och Alfred Pettersson von der Hagen från Vaxholm till böter för utebliven närvaro i rättssak (Alfreds brorson fick f.ö. barn med Jularbos faster).

172
Soldaten Johan Clarins hustru Catharina Lindwal och soldaten Johan Lindbergs hustru Maria Christina Holm, hwilkas hörande uti et angifwet brottsmål emot bemälte soldat Clarin och Catharina Hellwig, som kringstrukit såsom skåijare wid kämnärsrätten i Carlscrona skall wara nödwändig. Ur Uppsala länskungörelser den 10 september 1770.

173
Erlandsson / Erlandsson
« skrivet: 2008-12-01, 22:08 »
En yngling med uppgifne namnet Johan Fredriksson har för passlöshet i Westerås län blifwit anhållen, och som någon annan upplysning om honom icke kunnat erhållas, än dels att han skall wara son till illa beryktade hofslagaren Erland Erlandssons dotter Laurentia och en wallackare, samt född under det modren före jultiden 1829 war stadd på wandring i Ansjö by, Hellsjö socken och döpt i Håsjö socken, Ragunda pastorat af Jemtlands län, och dels att Johan under sin barndom åtföljt modren på hennes wandringar, men sedan han blifwit fullwäxt sjelf strukit omkring i landet, försörjande sig med handel af småsmiden, så anlitas en hwar, som om nämnde person, hans lefnadsomständigheter och rätta hemwist kan lemna någon upplysning, att derom göra anmälan hos närmast magistrat eller kronobetjent, hwarifrån rapport till konungens befallningshafwande införwäntas, på det utrönas måtte till hwilken ort ofwanbemälde Johan, som är medelmåttig till wexten, med brunt hår och ljusbruna ögon, rätteligen hörer. Fahlun i lands-cancelliet den 30 juni 1847. Ur Kungörelse 14 från Faluns landskansli 1847.

174
Bergman / Bergman
« skrivet: 2008-11-21, 20:24 »
I Överståthållareämbetets arkiv, äldre poliskammaren, fånglista DIIa:1, för 1781 fann jag artillerihantlangaren Adolf Flintas hustru Anna Greta Bergman införd, dotter till ovan nämnde Alexander Johansson Bergman. Hon är tillsammans med Maja Holm, artillerihantlangare Klarins hustru häktad för bedrägeri och intagen den 28 mars 1781. De senare paret finns omnämnda under Klarin här på Anbytarforum där det framgår att deras namn är Anna Maria Holm och Johan Klarin.
 
Den 6 juni dömdes de bägge kvinnorna av Artilleriregementets krigsrätt till åtta dagars fängelse vid vatten och bröd. De avtjänade straffet var för sig mellan den 8-18 juni och frigavs sedan. Jag har som hastigast sökt domboken för Artilleriregementet på KrA utan att finna någon för det aktuella året.
 
Har någonting nytt framkommit om Alexander Bergman och hans döttrar vilka gifte in sig i släkterna Flinta, Lundström och Detlofsson?

175
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2008-11-20, 21:55 »
Natten för den 11 i denna månad, hafwa följande, för brott anklagade och häcktade personer nemligen [...] wallackaren Nils Ståhlberg [...] med tillhjelp af någon wanartig menniska, som med falsk nyckel eller dyrk, utwändigt uptagit låsen för kronohäcktet i Wennersborg, fått tillfälle, at, efter fängslens aftagande och sönderbrytande, komma på flygten. [...] Ståhlberg wanligt lång, något öfwer 40 år gammal, enögd, med swartta hår och ögonbryn, mörklagd i ansiktet, klädd i brunrandig råck gamla grå wallmarsbyxor, skor med remmar uti och utsliten hatt. Uppsala läns kungörelser den 27 augusti 1798.

176
Hedenberg / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2009
« skrivet: 2008-11-20, 16:00 »
Paul Hedenberg från Fahlköping och artilleristen Carl Christian Hägerbeck, hwilka hålles misstänkte att, natten emellan d. 8 och 9 nästledne augusti wid Friel i Åhse härad bortstulit en mörkbrun häst med stjerna, snopp och wänster bakfot hwit: warande Hedenberg, efter beskrifning, lång och stor till wäxten med krokig näsa, klädd i grå wallmars-tröja, skin-byxor, hwita ullstrumpor och skor, samt hatt och Hägebeck åter, kortt och undersättsig till wäxten samt klädd i blå råck, gröna pantalonger, skor och hatt. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser den 11 september 1799

177
Jularbo, Carl / Jularbo, Carl
« skrivet: 2008-11-15, 17:06 »
Carl Jularbos faster Sofia Vilhelmina Carlsson var gift med plåtslagaren, förtennare och kopparslagaren Karl Johan Pettersson Rask (f. 1864). Hans föräldrar var plåtslagaren och korgbindaren mm Rask-Gustaf och Anna Sofia Klar. Anna Sofia Klars föräldrar var fältjägaren Alexander Klar och Anna Katarina Andersdotter Flinta. Dessa tycks under 1830-talet i likhet med många resande ha hållit till vid Strömsheden i Järna. Är Alexander Klars urspung känt? Och går hans hustru att knyta till resandesläkten Flinta?

178
Darell / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2010
« skrivet: 2008-11-07, 15:01 »
Den 29 april 1796 efterlystes i Uppsala länskungörelser tre förrymda soldater från Kungliga livregementesbrigadens värvade infanteribataljon, nämligen Adam Hell eller Hellstadius, Johan Pamp och nr 68 Petter Darell 34 år gammal 5 fot 9 tum lång, med mörka hår och ögonbryn samt en wäxt under hakan och har Darell, som tillförne brukat wallacka hästar, wid afwikandet warit klädd i blå jacka med gula upslag och krage, blå böxor, hwita ullstrumpor, skor och swartt hatt.
 
(Meddelandet ändrat av tango den 07 november, 2008)

179
Hartman / Hartman
« skrivet: 2008-11-07, 11:39 »
Som arrestanterne Fredric Hansson [Hartman] och Fredric Wilhelm Lindgren, bägge af högloflige hof-rätten, dömde för begångit rån till 20 par spö, och 6 års arbete uti ankar-smedjan i Carlscrona, sidstledne fredags afton d. 1 i denne månad, innan de spöstraffet hunnit undergå, fått tillfälle att rymma utur slotts häcktet i Gefle; altså och i anledning af konungens befallningshafwandes i Gefleborgs län, d. 4 i denne månad aflåtne skrifwelse, efterlyses härmed bemälte rymmare, hwilka af hwar och en, serdeles krono- och stads-betjente, noga böra efterspanas, samt wid ertappandet fasttagas och hitsändas, för att till Gefle blifwa afförde: warande, efter beskrifning Fredric Hansson emellan 40 och 50 år gammal, stor och lång till wäxten, med blå ögon och swartt rundt hår, wid afwikandet klädd i swartt råck, med tenn-knappar, gammal blå wäst, gula skin-byxor, hwita ullstrumpor, gamla skor med remmar, och swartt hatt: skall wara hemma i Östhammar, där han warit borgare. Lindgren åter 25 år gammal, liten och undersättsig med bruna ögon, samt swartta hår och ögonbryn, haft på sig gammal blå jacka, randigt lifstycke, slarfwiga blå byxor, randiga ullstrumpor, gamla skor och swartt hatt. Uppsala läns kungörelser den 6 mars 1793.
 
Lindwall har under Detlofsson 060715 skrivit om Fredrik Vilhelm Lindgren som ska vara son till Elias Pettersson Lindgren och Agneta Rosenberg. I ett förhör 1792 uppgav Fredrik Vilhelm Lindgren att valackaren Rosenberg var hans morbror. Här avses med all sannolikhet Detlof Pettersson Rosenberg. P.g.a. åldersangivelserna så antar Lindwall att Detlof troligare är morfar till Fredrik Vilhelm, något som ju verkar rimligare.

180
Klosterman / Closterman / Klosterman / Closterman
« skrivet: 2008-11-07, 11:24 »
I anledning af konungens befallningshafwandes i Elfsborgs län d. 8 nästl. martii utfärdade kungörelse, efterlysas glasföraren Zacharias Holm med hustru och 3:ne barn samt en dotter Lowisa kallad, hwilke såsom dels utan att medhafwa något glas, kringstrykande samt dels misstänkte och angifne för hwarjehanda där i orten begångne stölder och signerier, blfwit arresterad, men af fångföraren lössläpte: warande Holm, efter beskrifning, emellan 40 och 50 år gammal, lång och smal till wäxten med mörkt ansikte, samt swartta hår och ögonbryn, klädd i swartt och hwitrandig lång-råck, grå ullstrumpor, gamla skin-byxor, tryckt randig flanells lif-stycke eller tröja: dess hustru liten till wäxten med mörkt ansikte, och klädd i tryckt blårandig bundt-tröja: dottren Lowisa lika som föräldrarne mörk i ansiktet, klädd i rödrandig kjortel samt brun wallmars-tröja och af barnen 2:ne, små flickor med blå surtouter och en son beklädd med blå slarfwor; skolande desse personer äfwen medhaft en swartt, en gul och en röd häst med hwita fötter. Efterlysning ur Uppsala länskungörelser den 17 april 1792.

181
Wigart / Wigardt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 juli, 2009
« skrivet: 2008-11-01, 17:53 »
Lumpsaml. Wigardt företedde en afhandling om köp af 4 tld [tunnland] jord i Tolfta sn och förmälde sig hafwa egna hus; men som det af K. Befl. Holm [...?] uplystes, dels att afhandl. om ifrågaw. jordköp ännu icke wunnit wederbörlig stadfästelse och dels att Wigardt å ifrågavde jord, derå han icke heller företagit någon odling eller byggnad, wore obesutten; alltsåf förklarade KMBde Wigardt, wid ett sådant förhållande, icke wara med laga förswar försedd, utan förständigade honom, att sådant sig anskaffa inom den 1 nästinstundande oct., wid laga påföljd, hwaremellertid Wigardt borde i församl. mantalsskrifwas. (Uppsala landskansli EVI:2 18331129). Det här bör väl vara Lars Wigardt (1798-1860) som 1836 flyttade från Tolfta till Järlåsa.

182
Skarprättare / Nattman
« skrivet: 2008-10-31, 17:15 »
Från Konungens befallningshavande i Halland: Den från Halland olofligen afwikne danske nattmannen Petter Olofsson Holm, hwilken, för fylleri och hemgång blifwit dömd till 21 par spö 3 slag af paret: men beskrifning på honom icke lämnad. (Ur Uppsala länskungörelser någon gång mellan slutet av 1792 och den 23 juli 1793...)

183
Brodell / Brodell
« skrivet: 2008-10-31, 15:02 »
Konungens befallningshavande i Elfsborg hade utfärdat efterlysning då glasföraren Brodell och hustru Ingeborg Siberg [Sjöberg], dömde wid 1778 års Marks härads höste ting till 1 r:d hwardera, inte betalat de utdömda böterna. (Ur Uppsala länskungörelser någon gång mellan 23 juli 1793 och 28 oktober 1795, noterade inte datum...)

184
Darell / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2010
« skrivet: 2008-10-31, 14:47 »
Äfwen efterlyses följande från kogl. lif-regementets brigandes wärfwade infanterie bataillon och lif-compagniet förrymde soldater neml. n. 7 Anders Darell, född i Ångermanland 11 qwarter 5 tum 1 streck lång, mörka hår och ögonbryn, något koppärrig och mycket swarttlagd i ansigtet, wid afwikandet klädd i brun tröja och byxor, grå strumpor och commiss skor, idkar glasmästare arbetet samt wallackar hästar, skolande med sig hafwa sin hustru och en 2 år gammal gosse. Efterlysning ur Uppsala länskungörelser den 15 december 1795.

185
Hagen, van der / Hagen, van der
« skrivet: 2008-10-30, 20:28 »
Enligt HISKI flyttade Vilhelm med hustrun och dottern Vilhelmina Kristina från Härmelä by i Harju till Helsingfors den 16 december 1827. Vistats sed: 1824 ut. flyttn:s betyg utom församl. Vilhelm kallas här lumpsamlare.

186
Hagen, van der / Hagen, van der
« skrivet: 2008-10-30, 20:07 »
Nej, jag har inte så mycket mer att komma med än vad Skogsjö redovisat om Vilhelm under Nord, att han ska ha avlidit 28 januari 1860, troligen i Enköpingstrakten enligt antavlan på Riksarkivet för Gripenfeldt. Den antavlan tror jag är upprättad mot 1880-talets slut och där sägs också om honom: sedan kallande sig von der Hagen. Jag har fått uppfattningen att såväl sönerna Gustaf Adolf Pettersson van der Hagen och Olof Alfred Pettersson van der Hagen som sonsonen Georg Konrad Valdemar Pettersson van der Hagen inte använde sig av van der Hagen i officiella sammanhang utan snarare använde sig av det som ett tillnamn i vardagslivet. Vilhelm återfinns dock inskriven som Wilhelm Pettersson von der Hagen 1855-56 i Uppsala läns fångrulla (DIIa:15). Frågan är när hans familj kom över till Finland. Dottern Vilhelmina Kristina ska ha fötts i Huddunge 1814, dottern Lovisa Matilda 1825 i Hollola. Finland. Det vore intressant att finna mer information om hans ursprung (Tobin, som ju var hans moders namn, är f.ö. nämnt av Thesleff som ett efternamn använt av finska zigenare. Är Kristinas urspung känt?)
 
Till barnaskaran ovan kan läggas Lovisa Matilda f. 1825 och Maria Alexina f. 1828-03-29 vid Sellinge glasbruk, Mäntsälä. Dessutom omnämns i Gripenfeldtantavlan ytterligare en dotter till namnet, Sofia.  
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 30 oktober, 2008)

187
Från Calmare län: lumpsamlaren Swen Sallin, som misstänkes hafwa, wid uppkommen osämja och slagsmål å Hanåsa marknad den 30 nästl. augusti emellan åtskillige personer, med en knif stuckit pigan Ingeborg Nilsdotter i sidan, att hon andra dagen derefter aflidit: och är Sallin efter uppgift omkring 40 år gammal, lång och stor samt stark till wäxten, med swarta hår och ögonbryn, klädd marknadsdagen i grå wallmars öfwerråck samt medhafde förpassning af pappersmästaren Gudmund Widerström att samla lumpor för Skrufhults pappersbruk i Mönsterås sockn. Uppsala länskungörelser nr 121 den 21 oktober 1808.

188
Häst- / Hästhandlare
« skrivet: 2008-10-28, 16:54 »
Från Östergöthland: hästhandlaren men sednast salt-peter-sjudaren Johan Hindric Hök med dess hustru, som misstänkes för begågne stölder: han beskrifwes af ordinarie längd, undersättsig till wäxten, klädd i blå frack och wäst, gröna byxor, blå halsduk, stöflar och swart hatt. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 80 den 8 augusti 1805.

189
Vallackare / Vallackare
« skrivet: 2008-10-28, 16:49 »
Från Östergöthland: wallackaren Carl Gustaf Blom, som och kallar sig Anders Sundsten, hwilken sedan han om begången stöld och andra brott blifwit öfwertygad, utur stads-fängelset i Wadstena, natten emellan d. 3 och 4 nästl. april sig utbrutit och flygten tagit, förmodeligen till Westergöthland. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 50 den 6 maj 1806.

190
Darell / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2010
« skrivet: 2008-10-28, 00:15 »
I anledning af konungens befallningshafwande i Östergöthland den 30 nästledne december utfärdade kungörelse, hwaruti förmäles, att, enligt stads-fiscalens i Linköpings anmälan, gamla pigan Hedwig Fridberg, under hemwägen från Gammelkihls socken på allmänna landswägen, förledne juhl-afton blifwit öfwerfallen och illa sargad i hufwudet af 2:ne karlar, hwilka fråntagit henne medhafde penningar och waror, samt stödt henne i sidan med en knif, som likwäl ej gifwit något dödligt sår, men, efter beskrifning, den ene af desse karlar tros wara en kringwandrande glasförare från Westergöthland Petter Darell, bör denne Darell, liten till wexten med swart hår och hårpiska, mörklagd i ansigtet, med bruna ögon, klädd uti grön och swart eller brunrandig hemmawäfd råck; kattuns wäst med gula och brunrandiga prickar, swarta byxor och söndriga stöflar, ewarest han träffas, fastän han kan wara försedd med pass, genast af krono- och stads-betjente anhållas och ofängslad men under säker bewakning hitföras, för att till Linköping blifwa afsänd. Wid gripandet bör noga visitation anställas till utredande af hwad han förer med sig: skolande det bortröfwade bestått i twänne stycken 2 riksdalers sedlar, trenne 1 riksdalers och 4 stycken tolfskillingssedlar, alt riksgäld, ett silfwer knäbands-spänne märkt med C.B.S. och guldsmeden Lohms stämpel, 5 marker talg, 5 dito tågor, 2 dito ull, 2:ne kakor wört-bröd [det var julafton!] och 3 limpor. I Linköpings lands-cancellie äro 10 r:dlr nedsatte i belöning, till den, som detta brottsmål upptäcker. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 4 den 10 januari 1806.

191
Almin / Almén / Almin / Almén
« skrivet: 2008-10-27, 17:16 »
Sedan smides-handlaren Gabriel Noring och dess hustru Anna Greta Allmin hwilka [...] skola begagnat sig af ett rese-pass, daterat d. 27 december 1803 icke kunnat med stämning anträffas,: och anledning skall wara, det Noring och dess hustru berörde pass förfalskat, warde förenämnde personer, i anledning af konungens befallningshafwandes i Gefleborgs län d. 1 i denne månad, gjorde reqvisition, härmedelst allmänneligen efterlyste, med antydan till krono- och stads-betjente, att dem efterspana och wid ertappandet hitföra, för att till Gefle blifwa afförde. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 63 den 6 juli 1805.

192
Fagerberg / Fagerberg
« skrivet: 2008-10-27, 17:10 »
Efterlysning av bortflyttade ur Gävleborgs län som inte betalt sina kronutskylder eller böter: hofslagaren Swen Fagerbergs dotter i Njutånger 32 skill. 1 rst. Uppsala läns kungörelser nr 108 den 12 oktober 1803.

193
Flinta / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2010
« skrivet: 2008-10-27, 16:56 »
Den sig kallade små kramhandlaren Alexander Laguren, eller som han rätteligen lärer heta Alexander Flinta och wara soldat wid kongl. Götha garde, samt hans hustru Maria Sophia Nord och gossen Carl Eric Skogberg, hwilka, tillika med ett 3 års gammalt barn, till Hernösand från Stockholm förl. december månad på ett förfalskat rese-pass ankommit och blifwit derifrån förpassade för att föras till öfwer-ståthållare-embetet i Stockholm, men fått tillfälle undankomma: warande Flinta något lång till wäxten med mörkt hår och brungul hy, omkring 30 år, hans hustru några och20 och Skogberg 15 a 16 år gammal. Uppsala länskungörelser nr 19 den 14 februari 1806.

194
Korsgård / Korsgård
« skrivet: 2008-10-27, 16:50 »
Den från kongl. Swea lif-gardes arrest d. 20 i denne månad förrymde corporalen n:o 1 Gullbrand Korsgård, som beskrifwes wara lång och smal til wäxten med litet koppärrigt ansigte, swartta hår och ögonbryn, klädd i blå surtout, röd wäst plaiter-knappar, gula skinn byxor, half stöflar och rund hatt. Efterlysning ur Uppsala länskungörelser nr 90 den 30 augusti 1803.

195
På konungens befallningshafwande i sistnämnde län [Vasa län] gjorde begäran kungöres äfwen, att kungl. maj:ts och rikets Wasa hof-rätt d. 20 nästl. aug. dömt ziguenaren Matts Fredricsson Tranström, hwilken efter i sällskap med dess broder Carl Tranström, å drängen Matts Mattsson Hårga föröfwat dråp, orten afwikit och ej inom laga tid, sedan han utur riket sig begifwit, sökt konungens lejd, fridlös öfwer hela riket samt alla därtill hörande länder och att af gods hans bör gäldas full mansbot 100 rd. banco. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 110 den 8 oktober 1806. Vad är det här för släkt?

196
Wennerberg / Wennerberg
« skrivet: 2008-10-27, 15:42 »
Arbets-fången Fredric Wennerberg hwilken d. 25 sistl. fått tillfälle rymma från Waxholms fästning: warande han, hwilken tilförne warit så kallad skoijare, 22 år gammal, liten och undersättsig till wäxten, med mörklagdt ansigte, bruna ögon, swartta hår och ögonbryn, wid afwikandet klädd uti röd-randig tröja och wäst, hwita söndriga lärffts låg byxor, becksöms skor och swartt hatt. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 90 den 30 augusti 1803.

197
Flinta / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2010
« skrivet: 2008-10-22, 00:32 »
Jfr föregående post: Smideshandlaren Hans Hallongren hwilken för häst-tjufnad i Örebro län, blifwit anklagad och skal wara liten till wäxten, med gladt utseende, ljusa hår och ögonbryn, samt kommer, wid anträffandet att afföras, till sistnämnde län. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 123 den 15 november 1802.

198
Vallackare / Hästskärare / Hästutskärare
« skrivet: 2008-10-22, 00:27 »
Westerås län: för passlöshet och olofligt kringstrykande anhållne hästskärarne 13:o Joh. Peter Swan och 14:o Johan Jansson, hwilka under forslandet till Fahlun för att i hemorten inställas, jämte hustruarna Anna M. Lindgren och Maria Christina Åman, skaffat sig tillfälle att på flykten komma. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 40 den 17 augusti 1814. Det här bör väl vara resandefolk men vilka är de?
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 22 oktober, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 22 oktober, 2008)

199
En hästbytare eller skojare wid namn Olaus Sundwall, emot hwilken wid Upwidinge häradsrätt i Kronobergs län förekommit anledningar att hafwa deltagit i det år 1810 wid Dädesjö föröfwade mord å huddragaren Höglund; warandes ingen beskrifning om denna persons utseende eller klädsel meddelad. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 13 den 11 mars 1814.

200
Laurin / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-22, 00:17 »
Qvinspersonen Ulrica Lovisa Hammarström eller Laurin, som är worden anklagad för delagtighet i det af förre artilleristen David Hallberg föröfwade dråp å fångföraren Anders Jonsson i Sniparp, Jönköpings län; warandes denna person 20 år gammal, med gladlätt ansigte, swarta hår och ögonbryn samt wid afwikandet klädd i en grön kjortel med små rutor, grönt lifstycke utsydt i kanterna, en gammal röd schawl på halsen samt en annan med swart botten, röda och hwita snippar på hufwudet, hwita strumpor och skor. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 2 den 22 januariu 1814. Se även under tillfällighetsfynd av resande några dagar tillbaka för en annan efterlysning i samma ärende.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 22 oktober, 2008)

201
Almin / Almén / Almin / Almén
« skrivet: 2008-10-21, 15:53 »
Glashandlaren från Reijmyra glasbruk, Carl Almin, som inom Linköpings län begått stölld: skolandes Almin wara 39 år gammal, 5 fot 10 tum lång med bruna ögon, mörka hår och ögonbryn. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 4 den 28 januari 1814.

202
Rosengren / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2011
« skrivet: 2008-10-21, 15:50 »
Smideshandlaren Lars Rosengren från Öregrund, hwilken till hemorten förpassad, under forslandet på wägen emellan Örebro och Mejsta fått tillfälle att på flygten komma; han är 32 år gammal, något koppärrig och rödbrusig i ansigtet, af medelmåttig wäxt, klädd i mörkblå surut, wäst och böxor af samma slag, stöflor och swart hatt. Uppsala läns kungörelser nr 26 den 20 maj 1814.

203
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2008-10-21, 15:16 »
Wallackaren Nils Stålberg, hwilken föröfwad stöld i Söderköping och beskrifwes wara 64 år gammal, med långt magert något koppärrigt ansigte, mörkbrunt afskuret hår, enögd, samt lång och smal till wäxten, klädd i blå-gå [sic] råck med metalls-knappar mörkblå lappade byxor, gamla hwita ullstrumpor, gamla tyska skor med remmar och swart hatt. Uppsala läns kungörelser nr 110 den 22 november 1800.

204
Simmingsköld / Simmingsköld
« skrivet: 2008-10-20, 16:26 »
Är någon ytterligare Aron Simming/Simmingsköld känd än den som nämns av Elgenstierna (1751-1808)? Jag har sett en helt samtida tillskrift till en hr Aron Simming på en avhandling tryckt 1761 i Uppsala. Visserligen skrevs man in tidigt på universiteten vid denna tid men det verkar inte vara den av Elgenstierna omnämnde Aron. Rimligare är då att misstänka den Aron Simmingsköld f. 1732 som tillsammans med sin hustru Anna Maria Carlborg 1747 var skriven hos Markus Simmingsköld, som händelsevis var far till Aron född 1751 (www.alingsasslaktforskarforening.se/tages/bergstena.pdf). Avhandlingen på vilken Aron Simmings namn förekommer handlar för övrigt om fabrikerna i Göteborg.

205
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-10-19, 22:27 »
Ovan nämnde Jakob Vilhelm Friberg (1814-1863) förekommer i Sotholms domböcker i februari-mars 1836  där han kallas Jakob Ryberg. Han står då inför rätta tillsammans med Anna Stina Ekström och hennes dotter Maria Sofia Ekström. Dessa hade som resande lumpsamlare för Nyfors pappersbruk tagit nattkvarter hos olika familjer inom häradet i januari och misstänktes därefter ha stulit ett par skor med silverspännen, en silvertumlare m.m.
 
Anna Stina Ekström berättade att hon var 38 år gammal, född i Malung där henner föräldrar Peter Dahlberg och Mari Andersdotter varit bondfolk. Som ganska ung hade hon flyttat med en major Wallin till Karlskrona där hon 1822 gift sig med sjöartilleristen Johan Karl Ekström som avlidit 1830. Hon hade därefter varit mantalsskriven vid Hargs pappersbruk. Rydberg berättade att han var son till smideshandlaren och valackaren vid Strömsholm stuteri Anders Ryberg och Kristina Elisabet Möllberg. Han hade bott i Enköping och i Arboga men numera i en mindre gård på Fatbursholmen i Stockholm. För fem år sedan hade han blivit lumpsamlare för Nyfors och för omkring ett år sedan kommit i sällskap med änkan Ekström som biträdde honom i hans lumpsamling. Maria Sofia hade anslutit sig till dem först vid jultiden 1835. Diverse intyg visade att Jakob tillsammans med sina föräldrar flyttat från Järlåsa till Tyresö men att de i likhet med andra lumpsamlare sällan vistades inom socknen. Maria Sofia slutligen uppgav sig vara född i Strängnäs i december 1821.
 
Utslaget blev att Maria Sofia, som ännu inte var fyllde 15 år, skulle agas med ris. Modern och Ryberg dömdes till böter och uppenbar kyrkoplikt för deras inblandning i Maria Sofias stölder och försäljningen av stöldgodset.
 
Källor: Sotholms HR dombok AIa:67 och urtima ting AIb:7.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 19 oktober, 2008)

206
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-16, 20:23 »
Rörande ovan nämnda Johan Alfred Karlsson (Jularbos ff bror) och hans mor Sofia Pettersson Segerblad (Jularbos ff m):
 
Landshöfdingeembetets ordres af den 23 julii [1852], att införskaffa prestbetyg från Tyresö socken, angående qvinspersonen Sofia Pettersson eller Bärn, samt söka vinna uplysning hvar gossen Albrechtsson eller Bärn, kan vara född eller hafva sin försörjningsort. D. 26/7 till kyrkoh. Lind. D. 31/7 till KBHde.
 
Landshövdingsämbetets  remiss af den 2 ds [september 1852] tecknade å ansökning angående gossen Carl Johan Alfred Carlssons eller Albrechtsons eller Bärns försörjningsort, att förelägga fattigwårdsstyrelsen i Tyresö afgifva förklaring inom 3ne veckor vid laga påföljd. D. 13/9 till Larsson. D. 4/10 till KBHde.
 
Bägge notiserna är ur diariet för länsmannen i Sotholms härads norra distrikt
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 16 oktober, 2008)

207
Dahlstrand / Dahlstrand
« skrivet: 2008-10-16, 18:28 »
Kronofogdekontorets order af d. 4 ds [juni 1851] med kns befshdes resol. att affordra fattigvården i Tyresö 88 R 37,4 s [?] för flickan Maja Gretha Dahlstrands wård och beloppet insända, men om hinder möter com. handl. emot bevis. D. 10/6 tillställdes hr grefve Stackelberg, s. s. ordf. handl. emedan protest anfördes. Den 11/7 till kronofogdecont. med comms bevis. Länsman i Sotholms härads norra distrikt, diarium.

208
Ramström / Ramström
« skrivet: 2008-10-16, 17:42 »
Konungens befallningshavandes order af d. 12 ds [februari 1856] att underrätta Tyresö sockennämnd att lumpsamlarefamiljen Ramström som blifvit förut förpassad dit icke vistats inom eller tillhör Wendels socken i Upsala län. D. 18/2 till snnämnden i Tyresö med afskrift af motstående ordres. Länsman i Sotholms härads norra distrikt, diarium.

209
Rosengren / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2011
« skrivet: 2008-10-16, 12:17 »
Gossarne Carl Fredrik Rosengren och Peter Björklin, dömde till 1/2 års arbete å spinnhuset i Götheborg, hwarifrån de den 10:de nästl. october afwikit [...] Rosengren, 14 år gammal med swart knollrigt hår och brunt ansigte [...]. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 89 den 4 november 1813.

210
Förre artilleristen Fredric Hallberg och lösdrifwerskan Ulrica Lowisa Hammarström, som den 1 nästl. sept. tagit flygten inom Jönköpings län, sedan Hallberg med en staf till döds slagit fångföraren Anders Jansson i Snipparp, som skickat från ett urtima ting forsla Hammarström och minderårige tartare gossen Johannes Lindquist till Jönköpings slottshäckte; warande Hallberg smal och medelmåttigt lång samt klädd, då mordet föröfwades, i blå rock, rödt lifstycke, gula skinnbyxor med flata hwita knäbandsspännen, flätadt dragonescharpe om lifwet, swart halsduk med röda prickar, stöflor och swart hatt med hög kull, samt Hammarström åter, omkring 20 år gammal med gladlädt ansigte, swarta hår och ögonbryn. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 85 den 22 oktober 1813.

211
Yrken L / Lumpsamlare / Lumpsamlerska
« skrivet: 2008-10-16, 11:54 »
Lumpsamlaren Israel Hansson Hubbert, för åtskilliga grofwa slagsmål, fylleri och öfwerdåd häcktad i Jönköpings län, men rymd från fångföraren; warande Hubbert, efter beskrifning, lång och smal til wäxten, med magerlagdt ansigte och mörkt hår samt behäftad med blodsår i hufwud och ansigte, klädd i mörklblå jacka och byxor, hwita ullstrumpor, stöflor och hatt. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser de 16 den 30 januari 1811.

212
Glasförare / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2011
« skrivet: 2008-10-16, 11:52 »
Förre glasföraren Gustaf Kihlberg, gripen för olofligt kringstrykande, och är Kihlberg, efter uppgift, omkring 30 år gammal, liten och undersättsig till wäxten, med swarta hår och ögonbryn samt med ett djerft utseende. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 16 den 30 januari 1811. Eventuellt är det samme Gustaf Kihlberg som Fredrik Lundström i Östhammar försökte ta ut i tjänst från Karlskrona 1803 (se under resandesläkter: Lundström).

213
Båtsmannen wid 2:ra Norrlands 1:sta compagnie Wimpel, rymd från Norrtelje och efter uppgift af zigenare-slägte, 21 år gammal, liten till wäxten, klädd uti jacka och byxor af brunt wallmar samt swart hatt. Uppsala läns kungörelser nr 127 den 25 oktober 1811.

214
Wennerberg / Wennerberg
« skrivet: 2008-10-16, 10:07 »
Ytterligare några uppgifter om Lars Wennerberg och hans familj samt släkterna Lind och Löfgren m.fl. hämtade ur Uppsala läns kungörelser:
 
För öfrigt och i händelse enkan Anna Greta [Lind] Wennerberg inom detta län sig uppehåller, antydes henne, att hos kongl. maj:ts befallningshafvande i Fahlun skyndsamligen sig anmäla, till erehållande af kongl. maj:ts nådiga utslag uppå hennes underdåniga ansökning om lejd för sin inom Norrige wistande son, glasföraren Lars Wennerberg och jämwäl de 4 r:dlr banco, som hennes underdåniga ansökning warit bifogade och i följd af kongl. maj:ts beslut böra henne återställas. Nr 74 den 28 juni 1811.
 
Messingshandlaren Lars Wennerberg och dess måg Christoffer Lind samt glas- och hästhandlaren Eric Löfgren jemte dess söner Johan Peter och Gabriel med förständigande till desse personer att wid laga answar sig i Westerås stad skyndesamt infinna sig och hos kämnärsrättens ordförande wälagtade hr häradshöfdingen Ekholm anmäla, i anseende till undersökningens fortgång, rörande krukkärlshandlaren Peter Wilhelmsson under sistl. wårmässomarknad tillskyndade död. Nr 94 den 19 november 1813.
 
Den för wållande till krukkärlshandlaren Peter Wilhelmsson under sisthållne wårmässo marknad i Westerås timade död, angifne glas- och hästhandlaren Hellsing den sig ock Carl Petter Lundqwist kallar, hwilken ej kunnat träffas å uppgifne wistelseorter för att inställas till ransakning angående berörde brott. Hellsing eller Lundqwist skall wara född i Wesslands, Tolfta eller Löfsta socknar af detta län, omkring 30 år gammal, liten men undersättsig, med mörklagdt ansigte och swart hår, klädd under wistandet på marknaden i en sliten blå rock. Nr 96 den 2 december 1813.
 
Hellsing alias Karl Peter Lundkvist är väl sannolikt identisk med den hästskärare Carl Peter Lundqwist som efterlyses i kungörelse av den 15 oktober 1812 efter att han hamnat i slagsmål med en båtsmansson och en piga på Kurlands gästgivargård i Gävleborgs län. Han beskrivs då vara omkring 22 år gammal och liten till växten.  
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 16 oktober, 2008)

215
I Länsmannen i Sotholms norra distrikts handräckningsdiarium finns även en femte son till Karl Gustaf Pettersson omnämnd:
 
Till konungens respektive befallningshafvande! Konungens höga befallningshafvandes ordres den 16 sistl. november, besvarades af mig den 11te nästledne december , angående passlöse lumpsamlaren Gustaf Fredric Pettersson, men som kyrkoherden Åkerberg nu sedermera skrifvit mig till om denne person, får jag berörde bref, såsom bevis derom ödmjukl. öfversända. Daterat den 8 januari 1836.

216
Dahlstrand / Dahlstrand
« skrivet: 2008-10-11, 13:33 »
Länsmannen i Sotholms härads norra distrikt, handräckningsdiarium 1847-1866:
 
Kns befshdes ordres af d. 26 ds [april 1850] att från presterskapet i Tyresö infordra och insända uplysning angående den tid af året 1841, som lumpsamlaren Hans Magnus Dahlstrand afflyttade från Tyresö församling. D. 10/5 till Kbhde.
 
Jfr med följande anteckning ur samma källa:
 
Kns befshdes ordres af d. 27 novbr [1849] att öfver ombudsmannens vid Stockhms stads nämnd, herr auditeuren P. Rénbergs ansökning om förpligtande för Tyresö församling att taga vård om flickan Maja Greta Dahlstrand, infordra nämnde församlings fattigvårdstyrelses förklaring inom 14 dagar och dermed jemte remisshandlingarne inkomma. S. d. till Holmberg, d. 13/12 till Kbhde.
 
Då Hans Magnus enligt ovan avled 1842 så ligger det nära att anta att ärendena uppkommit vid omhändertagandet av något av hans barn.

217
En fjärde broder i syskonskaran återfinns även i Länsmannen i Sotholms härads norra distrikts arkiv, brevdiarium 1838-46, nämligen Lars (Lorenz) Peter Carlsson:
 
Kr. fogde cont. att infordra ytterligare uplysningar, angående, för tillgrepp häktade, förre lumpsamlaren Lars Petter Carlsson vid Nyforss pappersbruk. Uplysn. och skrifvelse afsände genom [?) Holmberg. Skrivelsen daterad 1 juli 1840 och ankom 9:e.
 
Konungens bef hafvande att ofördröjeligen infordra och medela uplysning huruvida för stöld tilltalade lumpsamlaren Lars Petter Carlsson från Nyforss pappersbruk i sistl. apr. eller maji månader funnits innehafva ett hvitt eller grått stokreatur. Besv. den 27 aug. Skrivelsen daterad 3 augusti 1840 och ankom 12.
 
K B Hde att efterhöra huruvida lumpsamlaren Lars Petter Carlsson i Nyforss saknar tillgång till 30 Rdr bco böter. Besv: 5/10. Skrivelsen daterad 22 september 1840 och ankom 27:e.
 
Är det känt var någonstans Lars Peter blev dömd? Eventuellt är brödraskarans fadern Karl Gustaf Pettersson identisk med den man som nämns i samma källa 1846:
 
Konungens befallningshafvandes ordres af den 12 mars, att meddela de af kongl. Fångstyrelsen äskade uplysningar, angående häktade manspersonen Carl Gustaf Pettersson. Verkställd den 18 mars 1846. Skrivelsen daterad 15 mars 1846.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 09 oktober, 2008)

218
Ströfynd om tre söner till Karl Gustaf Pettersson ur Länsmannen i Sotholms härads norra distrikts arkiv, brevdiarium 1838-46:  
 
Konungens befallningshafvandes ordres af den 1 oct [1844], att wid Nyforss pappersbruk efterhöra huruvida någon person wid namn Carl Joh: Carlsson, derstädes är antagen att upphandla lumpor och hvarest han nu wistas, hvarom bevis bör medelas äfvensom prestbevis om häktade lumpsamlarne Alexander och Wilhelm Carlsson. Memorial jemte bevisen afgått den 10de oct. 1844 till kongl majts bflngshde.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 09 oktober, 2008)

219
Ströfynd om Löfgren ur Länsmannen i Sotholms härads norra distrikts arkiv, brevdiarium 1838-46:  
 
Kgl. majts bfhdes ordres af den 30 januari [1843], att hos presterskapet i Tyresö infordra uplysningar angående i Gefleborgs län häktade ynglingarne Gustaf Emanuel och Carl Johan Löfgren. Prestbevis insändt till kgns bfhde d. 15/2 43.
 
Kongl majts bfhdes ordres af d: 13 julii [1843]: att från preserskapet i Tyresö församling infordra uplysning, om häktade manspersonerne Gustaf Emanuel och Carl Johan Löfgren. Bevis såwäl från herr kyrkoh: Lind som tit. Flodin vid Nyfors insände till kgns bfhde den 20 julii 1843.
 
Landshöfdingeembetets ordres af den 11 januarii [1844], att från Tyresö församling, infordra ej mindre prestebevis, utan äfven genom allmän socknestämma eftersöka förre lumpsamlaren Johan Eric Löfgrens upförande i denna församling, samt dess möjlighet att derstädes få försvar. Socknestämmoprotocoll tillsändt kongl. majts befallningshafvande den 13de februarii.
 
Landshöfdingeembetet ordres af den 18 april [1846], att infordra de upplysningar v. häradshöfdingen Liljesköld uti skrifvelse begärdt, angående häktade manspersonerne J. E. Löfgren och Nils Petter Brusell. De äskade upplysningarne afsändes skriftligen till konungens befallningshafvande den 21 april 1846.

220
Rosengren / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2011
« skrivet: 2008-10-08, 22:03 »
De från slottsfängelset i Örebro natten till den 12 i denne månad förrymde arrestanterne Peter Persson Zetterström och glasföraren Christian Rosengren, af hwilka den förre beskrifwes wara korrt och undersättsig till wäxten, med ljusa hår och ögonbryn, klädd i gul grå wallmarströja, röd klädeswäst, gröna korrtbyxor, hwita ullstrumpor, tyska skor och swart hatt samt den sednare eller Rosengren lång och smal till wäxten, med mörka hår och ögonbryn samt swartmuskig i ansigtet, klädd i blå surtout, ljusblå wäst med skinnbräm, ljusblå byxor, hwita strumpor, gamla skor och swart hatt. (Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 107 den 27 oktober 1809.)

221
Vallackare / Hästskärare / Hästutskärare
« skrivet: 2008-10-08, 21:57 »
I Uppsala läns kungörelser den 30 augusti 1809 efterlyses hästskäraren Swen Holm, som warit i berörde mål till wittne blifwit åberopad, men ej kunnat träffas. Målet hölls i Valbo HR och gällde ett mord för vilket bl.a. skräddargesällen Nils Björn var misstänkt.

222
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-10-08, 21:53 »
Det här är väl sannolikt ett tidigt belägg för ovan nämnde Anders Ryberg:
 
Ynglingen Anders Ryberg, som hålles misstänkt att hafwa i Götheborg från en bonde stulit en taskbok med inneliggande penningar och derefter från staden bortwikit; warande Ryberg, efter uppgift, omkring 20 år gammal, af liten wäxt, koppärrig och fräkning, med blå ögon, ljusa hår och ögonbryn samt något flintskallig, klädd i blå jacka och gula skinnbyxor, och skall hästkreaturet, på hwilket han ridit, warit mörkbrunt och bläsigt. (Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 84 1809 den 9 september.)

223
Hej Niclas, Lena och Kenneth!
 
Jag har inte mer att komma med om Ramström då jag inte fotat av 1853 års rättegång, men jag ska förbi ULA snart och kan fixa det. Hon och maken verkar ha befunnit sig på resande fot en hel del då de tog ut pass var tredje månad i Östhammar vid sekelskiftets mitt. Karl Arvid (sonson till Peter Detlofsson) var inblandad i en rättegång i samband med en marknad i Uppsala vid denna tid och återfinns även i Östhammars dombok 1845.
 
Ludvig har jag ingen mer information om än den ni redovisat här, intressanta teorier dock! Johannes Petterson Rosenberg Speke har jag inte heller stött på men intressant med kopplingen till Fant-Karl, själv är jag intresserad av hästhandlaren m.m. Johan Pettersson från Lindes (1770-1835, g m anna Maria Leijon) ursprung. Han ska ha varit halvbror till just Fant-Karl och lösa spekulationer har velat koppla honom till Detlofssons släktkrets i vilken hans barn gifter in sig.

224
Klosterman / Closterman / Klosterman / Closterman
« skrivet: 2008-10-08, 20:03 »
Volontairen n:o 72 Gustaf Klosterman wid herr contra-amiralen och riddaren Enneskölds compagnie och n:o 9 Abraham Salin wid herr öfwerste-lieutenanten och riddaren Kocks compagnie, hwilka den 22 nästl. april rymt från garnizonen i Carlscrona; warande bägge, efter upgift, af ziguenareslägte, samt Klosterman 30 år gammal, 5 fot 5 tum hög, född i Jönköpings län, något undersättsig till wäxten, med swarta hår och ögonbryn, wid afwikandet klädd i mörkblå tröja och kortbyxor, stöflor och swart hatt, Salin åter, 17 år gammal, född i Östergöthland, 5 fot 5 3/4 tum hög, med trindlagdt ansigte, swarta hår och ögonbryn, klädd i grå wallmarströja med gula knappar, gula skinnbyxor, hwita ullstrumpor och skor samt swart hatt: och är en belöning af en Rd. 32 sk banco at förwänta för den, som desse förrymda volontairer tillrättaskaffar. (Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 49 1809 den 20 maj.)

225
Cederberg / Cederberg
« skrivet: 2008-10-08, 17:21 »
Eventuellt är denne hästhandlare av intresse för diskussionen:
 
Hästhandlanden Gabriel Sederberg, som, efter det han skiljt sig från fängelset samt öfwerfallit och illa såradt fångföraren, tagit till flygten och skall efter uppgift wara swartlagd i ansigtet, klädd i mörkblå tröja, skinnbyxor, stöflor och hatt. (Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 64 1809 den 22 juli.)
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 08 oktober, 2008)

226
Wennerberg / Wennerberg
« skrivet: 2008-10-08, 16:34 »
Förre glashandlaren i Carlstads län Lars Wennerberg, som inför kämnärs-rätten i Carlstad angifwit smeden Alexander Björn, att hafwa i Stockholm, eller utom Skanstull, ihjelslaget en karl, men då undersökning derom wid Stockholms södra förstads kämnärs-rätt blifwit företagen ej kunnat igenfinnas; och skall Wennerberg, enligt beskrifning, wara omkring 40 år gammal, född i Carlstad, liten och spenslig till wäxten samt mörklagd, med mörka hår och ögonbryn. (Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 47 1810 den 5 maj.)

227
Dahlstrand / Dahlstrand
« skrivet: 2008-10-07, 16:24 »
Lars Peter Dahlstrand, sannolikt densamme som omnämns ovan, är omnämnd i Uppsala läns kungörelser nr 30 1840 den 22 augusti, när han arresterats och fråntagits ett antal persedlar, och i nr 7 1847 den 4 mars då han rymde från Kristianstads fängelse (36 år gammal, liten till wäxten, med swart hår, blå ögon, hwaraf det högra är skadadt, samt ovalt ansigte).
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 07 oktober, 2008)

228
Nord / Nord
« skrivet: 2008-10-07, 16:19 »
Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 15 1848, den 10 juli:
 
Uppå misstanke om oloflig åtkomst hafwa blifwit anhållne från gårdsägaren Carl Johan Gripenfeldts frånskiljda, för stöld och förfalskningsbrott straffade, hustru, Syster Marina Carlista Nord, fyratiosex [?, ett tecken för en valör] 12 sk. b:co.

229
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-07, 16:07 »
Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 25 1847, den 7 september:
 
Följande, natten till den 22 sistl. juli från dagakarlen Eric Jansson i Wall, Ofwansjö socken af Gefleborgs län, bortstulne persedlar, nemligen: 2:ne rockar med swart kläde, 3:ne lerftskjortor, en swart hatt, 3:ne swarta och en rödrandig halsduk, samt en refflad matsked af silfwer m.m.; för hwilken stöld förrymde kronoarbetskarlen Alexander Meijer och en honom följaktig mansperson äro misstänkte.

230
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-07, 16:02 »
Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 22 1847, den 9 augusti:
 
Natten emellan den 19 och 20:de nästl. juli från den i Fahlun förlagda afdelningen af kronoarbetskorpsen förrymde kronoarbetskarlarne n:o 10 Alexander Meijer, 23 år gammal, 5 fot 10 tum lång, med ljusbrunt hår, blå ögon och bredt ansigte; n:o 21 Carl Adrian Åkerblom 22 år gammal, 6 1/2 fot lång, med swart hår, bruna ögon och långt ansigte.

231
Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 13 1847, den 24 april, rörande Karl Gustaf Petterssons son Vilhelm Pettersson Karlsson och svärson Israel Kihlström:
 
Wallackarne Israel Kihlström och Carl Wilhelm Carlsson, hwilka såsom förswarslöse warit hållne å länets arbetsinsrättning, men tisdagen den 20:de dennes derifrån bortrymt, warde härigenom efterlyste för att wid anträffandet häktas och till härwarande länshäkte införas. Warande Israel Kihlström omkring 30 år gammal, af medelmåttig wäxt, med långlagdt ansigte, mörka hår och ögonbryn, blå ögon och krokig näsa, å hwilken Kihlström har ett ärr twertöfwer; - samt Carlsson omkring 28 år, af liten och undersättsig wäxt, med blekt, trindlagdt ansigte, mörka hår och ögonbryn, bruna ögon och tjock trubbig näsa.

232
Österman / Österman
« skrivet: 2008-10-07, 15:40 »
Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 2 1847, den 15 januari:
 
Förre hästhandlanden Otto Rosengren och quinspersonen Charlotta Österman, samt smideshandlaren Gustaf Österman, hwilka, jemlikt Christinæhamns kämnersrätts beslut, böra wid anträffandet gripas och för att höras i ransakningsmålet angående för stöld häktade förre kronoarbetskarlen Gustaf Andersson och zigenerskan Wilhelmina Josephina Lindgren [Rolin] inför bemäldte rätt inkallas den 16 nästkommande februari kl. 10 f.m.

233
Ramström / Ramström
« skrivet: 2008-10-06, 11:29 »
Lena!
 
Rättegången hölls i Östhammars RR. Helena (Lena) Sofia Ramström var syster till ovan nämnde Johan Erik, enligt Heymowski var hon född 1821-01-07 i Tierp, enligt Östhammar AI:14 den 20:e. Hon var gift med Karl Arvid Pettersson, son till Alexander Pettersson Detlofsson.

234
Efterlysning ur Uppsala läns kundgörerlser nr 34 den 21 november 1846:  
 
Twänne okända manspersoner, hwilka kl. 10 om aftonen den 13 nästl. oktober, på allmänna landswägen, nära Höijens quarn inwid Arboga, öfwerfallit och slagit fång-gevaldigern Per Eric Ekbom från Westerås; warande om ifrågawarande 2:ne manspersoner utrönt, att den ene är omkring 40 år gammal, 3 alnar lång, starkt byggd med mörkt hår och mörk ansigtsfärg, något flintskallig, med ett djupt ärr öfwer näsan samt att han wid tillfället, under det Ekbom förswarade sig, erhållit 3 sår i pannan wid hårfästet; att den andre personen warit kortwäxt och af ungefär 60 års ålder, med mörkt hår, brun hy och ett ärr i högra mungipan; att de warit i sällskap med en 3:dje mansperson, omkring 28 år gammal, 3 äldre quinspersoner och 6 eller 7 barn samt ansetts tillhöra så kallade skojarslägtet; och bör de nu efterlyste 2:ne manspersoner, ifall de ertappas, inställas hos kon:s befallningshafvande i Westerås län för att befordras till ransakning angående öfwerwåldet å Ekbom.
 
Är det någon som kan identifiera detta följe?

235
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 09 december, 2009
« skrivet: 2008-10-04, 22:42 »
Efterlysning ur Uppsala läns kundgörerlser nr 25 den 7 juli 1845:
 
Följande genom inbrott hos smideshandlande Lars Fredrik Berg wid Kungsör, bortstulne klädespersedlar, neml. [härefter uppräknas en mängd kläder etc] ett paraply af bomullstyg med hornkrycka; 2:ne rakknifwar; flera urnycklar af messing och en elfenbenskam.

236
Ramström / Ramström
« skrivet: 2008-10-03, 20:05 »
Johan Erik Ramström var född i Österlövsta den 20 december 1813 (Österlövsta C:4). Han stod fadder i Östhammar 1844-09-06 då Anna Lisa Ström fick dottern Emma Amalia Josefina (Östhammar C:2). Johan Erik uppges vid dopet vara hemma i just Tegelmora. Anna Lisa var änka efter Alexander Pettersson (Detlofsson, 1882-1840) och hade vid den här tiden slagit sig samman med Johan Ringström.

237
Hultqvist / Hultqvist
« skrivet: 2008-10-03, 15:23 »
Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser den 7 juli 1845, nr 25:
 
Följande från häradsfängelset på Wiks gästgifwaregård rymde personer, neml. Christian Carlsson Lund, klädd i mörkblå lappade ridbyxor, med knappar af jern å yttre sidorna af benen, blå tröja, sommarrock af werken, söndriga skor och castors-hatt; Sophia Hultquist, klädd i grönrutig klädning, kängor samt schawl med röda och gröna rutor och Carl Petter Falltin, klädd i mörkblå ridbyxor med knappar i sidorne längs benen, grå tröja af halfylle samt söndriga skor och luden mössa.

238
Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 11 1846 den 6 april:
 
Konstberidaren Hans Petter Maring och hans föregifna hustru, Catharina Margaretha Josefina Altenberg från Tyskland, för att inom 3 månader från den 16 sistl. mars uthämta sitt hos grufarbetaren Anders Norlings enka Greta Lisa Bleckström i Fahlun i april månad 1839 quarlemnade barn eller och inom berörda tid ställa behörig säkerhet för utbetalningen af det till Norling utlofwade uppfostringsbidraget.

239
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2008-10-03, 09:58 »
Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 32 1855, den 27 oktober:  Lumpsamlaren Lundströms från Järlåsa nuwarande hustru, kallad Gripenfeltskan, hwilken, enligt Åsunda härads-rätts beslut, bör efterspanas och emot bewis, som hit förwäntas, kallas wid laga äfwentyr till inställelse hos nämnde domstol uti tingshuset i Enköping thorsdagen den 15 november 1855 kl. 10 f.m. för att höras i ransakningsmålet, angående häktade enkan Stina Jansdotter från Tjursåker, tilltalad för försök att, medelst bibringande af arsenik, förgöra sin systerson, drängen Anders Sahlin.  Jag kan inte på rak arm identifiera detta par Lundström-Gripenfeldt. Min bästa gissning är Karl Johan Gripenfeldt, som växte upp som styvson i familjen Lundström, och dennes dåvarande hustru Anna Greta Holmberg eller några nära släktingar till dessa. Svaret finns väl i Åsunda HR.

240
Yrken L / Lumpsamlare / Lumpsamlerska
« skrivet: 2008-10-02, 09:06 »
Efterlysning ur Uppsala länskungörelser, nr 39 1843, daterad den 15 december:
 
Den för slagsmål till straff dömde lumpsamlaren Swen Pet. Strandberg, hwilken den 15 sistl. nov. rymt inom Christianstad län.

241
Ynglingen Herrman Kihlström eller Schedin, hwilken, häktad för stöld och förfalskningsbrott, den 25 sistl. mars rymt inom Westerås län, 17 år gammal, 5 fot 3 t. lång, smal till wäxten, med swart hår och ögonbryn, bleklagdt ansigte, blå ögon, klädd i 2:ne mörkblåa rockar, mörkblå byxor, med skinn på knäna, stöflar och blå mössa, med hwitt snöre. Efterlysning ur Uppsala länskungörelser nr 12 1842, 9 april.

242
Yrken L / Lumpsamlare / Lumpsamlerska
« skrivet: 2008-10-01, 17:57 »
Efterlysning ur Uppsala länskungörelser, nr 22 1842, daterad den 17 augusti:
 
Den för stöld straffade lumpsamlaren Lars Jacobsson från Nyköpings län, hwilken skäligen misstänkes att innehaft och förskingrat en större penninge-summa, liten till wäxten, 40 år gammal, med ljuslätt ansigte.

243
Yrken K / Korgmakare / Korgbindare
« skrivet: 2008-10-01, 17:55 »
Efterlysning ur Uppsala länskungörelser, nr 9 1842, daterad den 24 februari:
 
Norrske manspersonerne, korgbindaren Johan Fredrik Sjöberg och djurläkaren Jacob Fredrik Nyberg, hwilka, straffade för fick-stöld, rymt inom Elfsborgs län, den förre 20 år gammal, kort till wäxten, med magert, något koppärrigt ansigte och ljust hår samt den sednare 24 år gammal, medelmåttig till wäxten, med spetsig näsa och mörkt hår.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 01 oktober, 2008)

244
Yrken L / Lumpsamlare / Lumpsamlerska
« skrivet: 2008-10-01, 17:50 »
Efterlysning ur Uppsala länskungörelser, nr 55 1844, daterad den 31 december:
 
Lumpsamlaren Qwick eller Jacobsson, hwilken, wid laga påföljd, bör inställa sig inför Himble häradsrätt i Warberg den 19 instundande april, för att höras i fråga om åtkomsten till en af honom såld häst.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 01 oktober, 2008)

245
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2008-09-30, 12:14 »
Här är vad som framgår av rättegången i Danderyd 1834-35 om Lena (Sofia) Lund, fästekvinna till ovan nämnde Johan Gustaf Fredriksson. Af medelmåttig längd, ljusa hår och ögon. Enligt prästbetyg var hon född 1798, vilket överensstämde med hennes utseende, men själv uppgav hon att hon var född 1807 i Hålan i Kvistbro socken i Närke. Hennes föräldrar var förre soldaten Lars Lund och Anna Sofia Berndtsdotter. Dessa levde ännu i västra Värmland där fadern försörjde sig med glasmästeriarbete. Då hon hade många syskon hade Lena vid 10-12 års ålder kommit till fastern Maja Stina Lund och hennes man bonden Magnus Friman i Mälby, Rölanda socken i Dalsland. Hon hade vistats där i 2-3 års tid och kom sedan till farmodern Ulrika Lund, som bodde i Mälby än hos Friman och än hos hemmansägaren Wimmerberg [eller Wännerberg]. Efter att ha tagit sin första nattvard vandrade han ensam till Dalarna för att söka tjänst och slog sig samman med moderns halvsyster Agneta Maja Stålberg och hennes make hattmakaren (Karl Gustav) Abrahamsson (Svärd). Dessa hade rest omkring landet, Abrahamsson för sitt yrke och Stålberg som lumpsamlare. Därefter hade Lena vid 16 års ålder mött Fredriksson och med honom vistats i Strömstad och Fredrikstad i Norge hwarest de endast hade förswar men ej bostad, utan foro omkring i landet och handlade med småsaker i ungefärligen 3 års tid. Hon hade försörjt sig med bl.a. korgarbeten och paret hade även vistats tidvis hos hennes svåger Johanna Lindström i Bjursholms socken i Västerbotten.  Vid tiden för rättegången i Danderyd hade de en kort tid bott hos näringsidkerskan Rundgren som höll krog vid Skanstull. Lena  tillfrågades av rätten om hon och Fredriksson brukade medföra sabel på sina resor varpå hon svarade hwarken sabel eller piska, något som ansågs graverande eftersom misshandeln i Danderyd delvis skett med piska. Lund tillade då att hon tyckte de bägge orden sabel och piska hörde samman och fanns underförstådda i frågan.  Är Lena Lund känd från annat håll?

246
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2008-09-26, 12:28 »
I rättegången i Danderyd 1834-35 som diskuterats under Friberg nyligen framgår följande om lumpsamlaren Johan Gustaf Fredriksson, en man som på mödernet tycks stamma av resandesläkten Lundström. Han beskrivs som en karl af medelmåttig och undersättsig växt med gulsvart hy, mörkblå, stora ögon, swart hår och stark mörkt skäggbotten. Hedda Hägerbeck uppger att hon lärt känna honom under namnet Gustaf Österman, vilket även är det namn som Anders Ryberg hört honom kalla sig när de samspråkat på marknader i Västerås och Södertälje. Reinhold Rydberg kallar honom kort och gott skojaren Österman, ett namn Fredriksson inte ville kännas vid.  Vid första rannsakningen berättade Fredriksson att han förlorade sin far arbetskarlen Johan Gustaf Fredriksson från Mockfjärd i Dalarna då han fortfarande låg i lindor. Hans mor var Sibylla Larsdotter (måste väl vara ovan nämnda Sibylla Larsdotter Lundström) och hon flyttade när sonen var i femårsådern till Skenninge stad där hon genast gifte om sig med arbetskarlen Peter Österman. Peter Österman ska senare ha avlidit och Sibylla kort därefter i en ålder av 88 år! Efter moderns död hade han tagits omhand av styvfaderns son Elias Österman hos vilken han vistats till 10 eller 12 års ålder. Därefter hamnade han hos bonden Jonas Lindahl vid Campaball [?] i Västergötland där han tjänat dräng i fyra års tid. Därefter hade han fört ett kringirrande levnadssätt och på sina resor träffat sin nuvarande fästekvinna Sofia Lund i Mockfjärd och förlovat sig med henne. Hon var då 16 år gammal och en präst Sundbom i Mockfjärd hade förrättat förlovningen. Paret hade sedan vistats i Strömstad i fyra års tid där de bott och tjänat hos bryggaren Elias Gahm. De hade sedan färdats till Fredrikstad i Norge och där uppehållit sig i fyra år hos en arbetskarl Lundström hos vilken han tjänat för dagpenning. De hade sedan rest som lumpsamlare i tre års tid för Nyfors pappersbruk i Södermanland och Västmanland.  Vid andra rannsakningstillfället hördes Fredriksson på nytt om sina levnadsomständigheter men han hävdade att det var svårt att lämna närmare besked eftersom han fört ett kringirrande levnadssätt. Han upprepade att han efter att han slagit sig ihop med sin fästmö vistats fyra år i Strömstad men tillade att även hans fattiga mor vistats där som haft att försörja tre barn i giftet med Österman. Sibylla levde alltså längre än vad han angav vid första rannsakningen. Från Strömstad hade han begivit sig vidare och haft sitt stamhåll i Skenninge, sedan färdats till Fredrikstad i Norge och där uppehållit sig i fyra år för att sedan återkomma till Skenningetrakten där modern avlidit. Därefter hade Fredriksson strukit omkring i Östergötland utan att vara där skattskriven. Än en gång begav han sig sedan till Norge med sin fästekvinna och stannade där i fyra år innan de återvände med norska pass. De senaste tre åren har paret samlat lump för Nyfors pappersbruk och rest i Västmanland och Södermanland. Fredrikssons berättelser om sin tidigare levnad är inte helt sammanhängande.  Är något mer känt om honom? Jag återkommer med hans fästekvinnas levnadshistoria.  (Meddelandet ändrat av Tango den 26 september, 2008)

247
Hultin / Hultin
« skrivet: 2008-09-24, 22:07 »
Ett hugskott, men möjligheten finns att den Peter Abrahamsson som nämns ovan är identisk med den Petter Abrahamsson som nämns i nedanstående efterlysning ur Uppsala länskungörelser nr 3 1851, daterad den 31 januari:
 
Följande natten till den 15 innewarande månad medelst inbrott hos bonden Anders Andersson i Swedja, Regnsjö socken, Gefleborgs län olofl. tillgripne persedlar, neml. [uppräknas en mängd kläder] för hwilken stöld misstänkes förre lumpsamlaren Jan jansson från Njutånger, samt kringstrykande manspersonerna Petter Abrahamsson och Lindberg, hwilka båda sistnämnde äro försedde med pass från Lewanger i Norrige.

248
Tisdagaftonen den 3:dje i denna månad inlemnades af en kringresande mansperson wid namn Herman Kihlström, hos skolläraren Eric Wiberg i Tegelmora socken till lagning ett guldur med widhängande nyckel af guld; och som nämnde guldur icke sedermera blifwit af Kihlström afhämtadt samt anledning förekommer till den förmodan att uret är stulet, warder detta förhållande härigenom tillkännagifwet med upplysning att detsamma kan, emot erläggande af reparationskostnaden, utaf rätte ägaren återbekommas hos v. kronolänsmannnen Högstedt, hwilkens adress är Dannemora och Nyby. Uppsala länskungörelser, nr 24 1851, daterad den 28 juni.
 
Det bör vara fråga om valackaren och hästhandlaren Anders Herman Kihlström (f. 1824), son till Anders Kihlström och Katarina Elisabet Pettersson Segerblad.

249
Kon. bef.hvde i Stockholms pass af d:16 julii 1831 för hustru Maja Sophia Krantz, född Kihlström, till åtskillige orter för 1/2 år, att insamla lumpor för Nyforss pappersbruks behof. Dito. K. bef.hde i Stockholms pass af d:16 julii 1831 för manspersonen Nils Krantz till åtskillige orter att insamla lumpor för Nyforss pappersbruks behof på 1/2 år. (Gävleborgs landskansli, uppvista pass 1831, BXIIIa:9).

250
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-09-23, 22:22 »
När vi ändå är inne på Ryberg kan jag nämna en passnotering från Sthlms läns passjournal BIV:1 1828:
 
15 augusti: manspersonen Anders Rydberg, åtskilliga delar av detta, Uppsala, Västerås, Nyköpings, Falu, Örebro, Gävleborg och Ångermanlands län, ½ år att samla lump för Nyfors  
 
hustru Johanna Rydberg född Almén, dito dito
 
gossen Jacob Rydberg, dito dito

251
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2008-09-23, 20:39 »
I en efterlysning 1849 omnämns en person som skulle kunna vara identisk med Gustaf Johansson, Jularbos farmors far. Gustaf Johansson hade nämligen på 1830-talet varit dräng hos valackaren Hans Sundberg liksom en person vid namn Johan Erik Granlind, den sistnämnde hade suttit på Långholmen och var svåger till Sundberg. I efterlysningen omtalas en kvinna med fyra barn vilken skulle kunna vara Britta Katarina Pettersson, Jularbos fmf, som vid denna tid hade just fyra barn i livet med Johansson. Parets barn gifte in sig i resandesläkter som Karlsson, Kihlström, Söderström och Pettersson. Dessa familjer rörde sig också i dessa trakter, bl.a. i just Munktorp (tack till Theresa Johnsson för info om Granlind).
 
Följande, natten emellan tisdagen och onsdagen den 13 och 14 i denna månad, genom inbrott hos torparen Anders Andersson i Stora Sköttorp under Lissjö bruk i Munktorps s:n af Westerås län bortstulne klädespersedlar, neml.: [härefter uppräknas en mängd kläder] warande för denna stöld misstänkte 2:ne kringstrykande manspersoner, den ene förr straffad för stöld, med namnet Granlind, lång till wäxten med mörkt hår samt twänne ärr på ena kindbenet, och den andra en i Granlinds sällskap warande person, hwilken kallat sig Johansson, lång till wäxten med ljust hår, skolande dessa personer wara åtföljda af en quinna och 4 barn, hwilka sistnämnde dock, wid den tid stölden begicks, lära uppehållit sig i Wester-Fernebo s:n (Uppsala länskungörelser, nr 7 1849, daterad den 28 februari).

252
Hägerbäck / Hägerbäck
« skrivet: 2008-09-23, 19:45 »
Efterlysning ur Uppsala länskungörelser, nr 10 1850, daterad den 20 april:
 
För åtskillige rån, röfweri och stölder häktade manspersonerne Adolf Fredrik Hägerbeck och Magnus Wennermark, hwilka, efter återkomsten från ransakning inför Aska häradsrätt och sedan de af fånggewaldiern blifwit kl. omkring 12 natten till den 5 i denna månad af fångbewakningen på länshäktet i Linköping aflemnade, hafwa med knifwar öfwerfallit och illa sårat bewakningen samt sedermera befifwit sig på flygten.
 
   Hägerbeck är 23 år gammal, född i Enslöfs socken af Hallands län, 5 fot 5 tum lång med blå ögon, ljusbruna hår och ögonbryn, undersätsig och stark kroppsbyggnad. Wennermark är 28 år hammal, föfdd i Ö. Husby socken af Linköpings län samt har sednast såsom gesäll warit i arbete hos en snickare wid namn Hagström inom Hallands län, är 6 fot lång af  mager men stark kroppsbyggnad, har blåa, winda och stora ögon, ljusbruna hår och ögonbryn. Wid afwikandet woro de begge klädda i blåa kläder med hufwudbonad.

253
Yrken L / Lumpsamlare / Lumpsamlerska
« skrivet: 2008-09-23, 19:36 »
Ur Uppsala länskungörelser, nr 22 1849, daterad den 2 augusti:
 
Uppå misstanke om oloflig åtkomst hafwa följande persedlar blifwit anhållna från lumpsamlaren Carl Petter Berg och hans hustru, samt kunna af rätta ägaren återfås hos länsmannen E. R. Norelius i Hedesunda socken af Gefleborgs län, neml.: 1 st. bomullstyg 19 1/2 alnar långt, 1 rödrutigt stickadt täcke, 1 st. ylletyg 11 1/2 alnar långt samt 1 swart halsduk, hwilka persedlar uppfifwits wara stulna dels här i staden och dels å lägenheten Skarfsjötorp inom Jerlåsa socken.
 
En gissning är väl att denne Berg var av resandesläkt och knuten till papperbruket Lingonbacka i Järlåsa.

254
Fogelgren / Fogelgren
« skrivet: 2008-09-23, 19:30 »
Efterlysning ur Uppsala länskungörelser, nr 1 1849 daterad den 4 januari:
 
Wallackaren Alexander August Fogelgren från Nyköping, hwilken bör inställas till ransakning inför Åkerbo häradsrätt, rörande mot honom wäckt åtal för stöld af twå hästar.

255
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-09-22, 15:05 »
Ytterligare om Anders Ryberg ur en skrivelse från magistraten i Arboga som redovisades i Danderyds HR 1834:
 
att Ryberg för flera år sedan infunnit sig på stadens marknader , såsom vallackare, hästskojare och glasförare, då fickstölder och slagsmål ofta skedde; att denne Ryberg allmänt var känd för ficktjuf, men, ehuru uppkallad till polisförhör, icke så kunnat öfverbevisas derom, att anledning varit till hans häktande, och hvarföre han vid hvarje ankomst dit, genast motades utur staden: att Ryberg den tiden varit mantalsskrifven och bosatt i Enköping samt försökt att i Arboga afsluta köp om en gård, men såsom illa frejdad, blifvit nekad, att i staden inflytta, från hvilken tid han icke der varit synlig: samt att Ryberg, väl icke blifvit i Arboga straffad med kroppspligt, men att ryktet förmält, att sådant skett i Västerås under någon marknad; i anledning af hvilken sistberörde upgift kns bnde i Westmanlands län i skrifvelse den 14 nästl. november förmält, att i fångjournaler för länshäktet i Westerås namnet Ryberg icke förekommo annorlunda än som transportfånge. (Danderyd HR AIa:53)

256
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-09-19, 11:55 »
Tack vare Theresa Johansson, som forskar om lösdrivare i Västmanland, har jag fått veta att Niklas Hjerpe var gift med Anna Stina Rydberg (1787-1829), syster till Anders Rydberg (Munktorp FI:3 9/3 1829). Detta par avled före 1830 och hade då åtminstone fyra barn i livet. Ett av dessa, dottern Kristina, uppger bl.a. i förhör 1830 att hon följt med sin Morbror Hästskojaren Ryberg, men att denne bedt henne lemna sig, enär hon icke kunde få åka med honom längre. Karl Hjerpe som ingår i Rydbergs sällskap 1834 är då med all sannolikhet ett av Kristina Hjerpes syskon.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 19 september, 2008)

257
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-09-18, 15:02 »
Jo, man får nog ta det hela med en nypa salt. I rannsakningarna sägs det vid två tillfällen av skilda personer att Anders Ryberg ska vara Karl Hjerpes morbror, är någonting mer känt om detta? Hjerpe återfanns ju inte men enligt Reinhold Ryberg lär han då ha varit ”dräng hos skojaren Norden [Jakob Nord?], som boende i Sala samlar lumpor åt Hargs pappersbruk.”  
 
Enligt ett intyg hade Rybergs hustu Johanna Almin avlidit den 28 juli 1831 efter att en vecka tidigare fött sonen Karl Johan Fredrik. Ryberg ägde enligt honom själv 1834 en lägenhet på Götgatan som han hyrde ut. I målet vittnade bl.a lumpsamlaren och kommissionären för Nyfors Olof Sundberg och hans hustru Maria Kristina Kjellman samt Kristina Öberg som stod i begrepp att gifta sig med lumpsamlare Kjellman, bror till Maria Kristina. Jag återkommer om Fredriksson och Lund. Smedjegårdshäktets handlingar är bara fragmentariskt bevarade enligt Stockholms stadsarkiv, jag vet dock att jag har sett fånglistor i landskansliet från omkring 1800.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 18 september, 2008)

258
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2008-09-18, 09:09 »
Nej, jag har inte heller funnit henne, uppgiften stammar väl ur husförhörslängder och återfinns i Jularboantavlan på Släktforskarnas hus. Heymowski hade datumet 12/4 1809 på henne. Jag har inga uppgifter om ytterligare namn på henne annat än att hon kallats Ulla Sofia vid något tillfälle. De barn hon har med sig på fängelset 1847 är Maja Sofia Bern f. 1833, Johan Alfred Karlsson 1837-95, Per Gustav Karlsson 1846-94 och Jularbos farfar Vilhelm Valentin Karlsson 1844-1905. Dottern Charlotta född omkring 1837 känner jag inte till mer om.

259
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-09-17, 18:13 »
Hedvig Hedda Sofia Hägerbäck, lumpsamlare för Hargs pappersbruk: af kort växt, fetlagd, med rundt ansigte svartbruna ögon och mörkt hår uppgav 1835 att hon var 21 år gammal, född i Enköping och dotter till Vilhelm Hägerbäck. Föräldrarna hade rest genom landet med porslinsförsäljning och dylikt innan de slog sig ned i Hova i Västergötland. I början av 1834 hade hon träffat Johan Gustaf Fredriksson alias Gustaf Österman i Nyköping och tillsammans med hans fästekvinna Lena Sofia Lund rest till Stockholm. Där hade hon träffat Ryberg med vilken hon genast trolovat sig och ett kalas hade hållit hos änkan Rundgren i staden. Efter händelserna i Danderyd hade Hägerbäck och Ryberg skilts åt, enligt henne eftersom hon fått höra att han hade ett obändigt sinnelag och enligt honom p.g.a. av att Hedda skulle haft smak för starka drycker.

260
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-09-17, 16:19 »
Reinhold Rydberg. ”Han var af liten, men satt växt, [överstruket: hade ljusa hår och ögonbryn,] såg under lugg, hade en bestämd, halfvild blick och röjde ingen förlägenhet af att vara inför domstol, utan tvärtom en ansenlig [visshet?], samt ända till fräckhet gränsande bestämdhet i den ton, hvarmed han afgaf sina svar.” Reinhold uppgav sig vara på elfte året gammal. Efter gripandet av Anders Rydberg hade Reinhold följt med en änka vid namn Johanna Svan som ämnat bli hans styvmor, ”ehuru det ej blifvit af”. Svan var även hon en kringstrykande lumpsamlerska som mest höll till i Roslagen och Kungsörs socken men nu en tid uppehållit sig i Stockholm på Fatbursholmen. Hon hade samma morgon den 8 november 1834 begivit sig söderut till Snickarkrogen. ”Reinholds riktiga stjufmoder Johanna Almin hade dödt för några år sedan sommartiden vid Kungsöhr. Hon hade förut blivit vigd med Reinholds far i Wallby by, Barkarö socken” där Rydberg och Reinhold då vistats. Reinhold hade gått i skola en tid i Kungsör. Hans verkliga mor hade hetat Stina och dött under hans spädare år.

261
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-09-17, 16:16 »
Anders Ry(d)berg uppger i förhör i Danderyds häradsrätt 1834 att han var 46 år gammal och född vid Strömsholm, att hans föräldrar var hovslagaren Erik Ryberg och modern Ulrika Branting. Fadern hade dött när han var 4 år gammal, modern när han var 7. Han hade därefter vistats hos sin styvfar salpettersjudaren och valackaren Isak Hök till dess han var 14 då han hamnat hos valackaren Magnus Blad hos vilken han stannat i fem år och lärt sig skära hästar och bota dem. Han hade sedan blivit mantalsskriven på Vedevågs bruk och i 5-6 års tid farit på marknader och sålt brukets varor. Sedan köpte han ett torp i Järlåsa socken, Kvarntorpet benämnt, där han bott tre år innan han hamnade i Enköping. Där bodde han i 11 år och försörjde sig som valackare och smideshandlare. Efter att ha sålt lägenheten i Enköping hamnade han på Rörstrands bruk vars varor han rest omkring och sålt i 6-7 års tid innan han knöts till Nyfors som lumpsamlare. För dem hade han arbetat i 14 år och under ett par år varit boende i Solberga by i Hälsingland. För tre år sedan hade han köpt egendom och bosatt sig i Stockholm och skojat med hästar och utskärning. Han hade varit gift i Vedevåg med Kristina Lisa Mellberg med vilka han fått 8 barn varav två levde, Jakob och Reinhold. I Solberga hade han gift sig med Johanna Almin/Almén och fått 5 barn vilka alla var döda. Enligt Svea hovrätts utslag den 9 mars 1826 hade han inte kunnat fällas för det rån han var misstänkt för vid Sollefteå HR men väl för fickstöld. Han hade bestraffats med 35 par spö och uppenbar kyrkplikt. Rydberg bar på sig ett intyg av kronofogden Iverus av den 7 september 1831 att han inte varit vållande till sin hustrus död och att han friats från åtal därför.
 
Anders beskrivs som av medelmåttig växt och längd med ljusa ögon och nästan skalligt huvud samt ärrigt ansikte. I rättegången kallas hans sällskap återkommande för skojare.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 17 september, 2008)

262
Hartman / Hartman
« skrivet: 2008-09-14, 21:27 »
Den ovan nämnde Gabriel Åman utnämndes den 26 juni 1759 till lärkonstapel med extra stat vid 5 konstapelskapet av Göteborgs artilleriregemente enligt GMR.

263
Molin / Molin
« skrivet: 2008-09-14, 17:33 »
Den 5 oktober 1757 ankom förrymde soldaten från Hamiltons regemente Johan Molin till Gävle slottsarrest. Gripen såsom rymd båtsman af en rote i Hällsingeland och afbidar ransakning. Han avfördes till regementet i Stockholm den 14 november. (Gävleborgs landskansli fånglista EVIa:1).
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 14 september, 2008)

264
Friberg / Friberg
« skrivet: 2008-09-14, 13:11 »
Lumpsamlaren Anders Rydberg finns omnämnd i Stockholms läns landskansli Akter till fångar i länsfängelset EXIIIb:4 i ett dokument daterat 1835. Där hänvisas till en rannsakning i Danderyd skeppslags HR samma år mot Rydberg, sonen Reinhold, Johan Gustav Fredriksson den sig ock Österman kallat, Lina Sofia Lind och Hedda Sofia Hägerbäck. Dessa hade överfallit bonden Per Persson på Ella krog i Täby socken och fråntagit honom en plånbok. I sällskapet hade även en Karl Hjerpe ingått men han hade inte återfunnits. Bråket hade föregåtts av en hästaffär mellan Rydberg och bonden. Jag har fotograferat av akten i vilken det redogörs för händelseförloppet för den som är intresserad.

265
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2008-09-14, 12:39 »
Om Jularbos ffm Sofia Pettersson Segerblad:
 
Kongl. majts utslag uppå den af wallackaren i Östhammar C. F. Berns hustru, Sophia Pettersson, den sig ock Johanna Maria Ekman kallat, i underdånighet gjorda ansökning, att sedan sökanden, hvilken tillika med sin man icke på flere år vistats i Östhammar, blifvit, efter det hon jemte mannen för stöld uti Calmare län undergått bestraffning, hvarefter mannen henne skall öfvergifvit, genom kongl. majts befallningshafvandes i Stockholms län resolution den 9 sistlidne september, enär sökanden, på fri fot stäld, befunnits sedermera utan behörigt pass och under diktade namn kringstryka samt icke kunnat erhålla lagligt försvar, dömd, under åberopande af 7 och 10 §§ af kongl. förordningen den 29 junii 1833, att hållas till arbete å Norra correctionsinrättningen här i staden, kongl. majt måtte af gunst och nåd lemna henne 14 dagars rådrum att förskaffa sig försvar; gifvet Stockholms slott den 7 october 1835.
 
Kongl. majt har i nåder låtit sig föredragas denna underdåniga ansökan; men finner icke skäl att till densamma lemna bifall. Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder. (Sthlm läns landskansli Akter ang fångar i länsfängelset EXIIIb:4)
 
Sofia slog sig kort därefter ihop med sin kusin Vilhelm Pettersson Karlsson, Jularbos ff f. Valackaren K. F. Bärn (f. 1801) har diskuterats på annat håll på Anbytarforum och efter brytningen med Sofia bytte han eventuellt namn till Rosenqvist. Är något mera känt om den dom i Kalmar län som omnämns i texten ovan?

266
Niclas! Jag tror att antagandet går tillbaka på det faktum att ett äldre par Petter Ditlevsen och Gunhild Larsdatter tillfångatogs samtidigt som Detlof och dennes första hustru Marta Kristiansdatter sommaren 1744 i Akerhus stift i Norge. Arnvid Lillehammer har refererat händelsen i artikeln Grisilla og folket hennar. Att Detlovs far bör ha hetat Peter stöds väl av efternamnet på Detlof och hans bröder Kristian och Fredrik. Huruvida dessa tre sistnämnda är hel- eller halvbröder är en annan fråga.

267
Peter Detlofssons son Karl Gustaf Petterssons (f. 1779) dödsår kan flyttas fram något från det årtal som föreslagits tidigare i tråden. Visserligen skadade han sig svårt hösten 1848 då hans lumpsamlarkärra välte men han levde uppenbarligen ännu den 18 februari 1850 då han tog ut pass i Gävleborgs landskansli för färd till Lingonbacka pappersbruk (Gävleborgs landskansli BXIIa:10a). Med sig på färden hade han dottern Johanna Karolina Pettersson, svärsonen Israel Kihlström och deras barn Karl Johan, Per Alfred, Vilhelm (Bernard) och de för mig okända döttrarna Hedda och Emma. Johanna Karolina och Israel var på väg till Tyresö och säkerligen Nyfors pappersbruk.

268
Falck / Falck
« skrivet: 2008-08-19, 22:15 »
Hästbotaren Casper Andersson döms vid Ockelbo och Hamrångers HR 17630302 för dryckenskap (Gästriklands domsaga AIa:71). Han bör väl vara identisk med ovan nämnde Caspar Andersson Wennerqvist. Vid samma ting fälldes saltpetersjuderiutridaren Johan Ramström för dryckenskap (gift med Maria Malm och vars dotter gifte in sig i släkten Löfgren). Även borgaren i Torshälla Peter Noring förekommer vid samma ting i samband med ett slagsmål (gift med Anna Katarina Brandt av skarprättarsläkterna Brandt och Meijer, Peter förekommer i diskussioner under rubriken resandesläkter: Malm).
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 19 augusti, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 19 augusti, 2008)

269
Losch / Losch
« skrivet: 2008-07-30, 12:11 »
Maria Dorothea och hennes tid i Finland och äktenskap med Mårten Johan Thersleff (enligt författarinnan av Viborgssläkten Thesleff) skildras ganska utförligt i Ingegerd Lundén Cronströms Herrar till hatt och värja. Maria Dorothea utmålas som en ganska försigkommen och hårdför styvmor. Lundén Cronström återger anekdoten om Svensksund men sätter ett stort frågetecken till dess äkthet då hon inte funnit några belägg för Dorothea Maria i Krigsarkivet, ej heller att något fartyg vid namn Armida överhuvudtaget deltagit i slaget. Författarinnan tycks inte ha känt till Maria Dorotheas lilla arbete om koppor och även något litet misstolkat Berg och Stålbergs text.
 
P. G. Berg återger anekdoten om Losch och Svenksund även i sin Svenska minnen på utländska orter (1874)
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 30 juli, 2008)

270
Losch / Losch
« skrivet: 2008-07-29, 12:14 »
Stort tack för hjälpen Chris! Intressant med kopplingen till Wacklin. Den fullständiga titeln på Loschs lilla skrift om koppärr och vaccination är: Beskrifning af et bepröfwadt medel, emot kopp-ärr, som til hennes kongl. maj:t drottningen, af underskrefne samma medels upfinnare är i djupaste underdånighet upgifwit, samt nu mer allmänheten til tjenst, genom trycket kundgjordt. Man tycker att någon fler än Berg och Stålberg borde ha skrivit något om Loschs medverkan i slaget vid Svensksund.

271
Losch / Losch
« skrivet: 2008-07-28, 17:02 »
Dorotea Maria är identisk med den ”Dorothea Maria Lösch” som P. G. Berg och Wilhelmina Stålberg skriver om i ”Anteckningar om svenska qvinnor”: ”gift med en Theslöf, förmodligen sjöofficer. Bland qvinnor som utmärkt sig för mod och tapperhet intager fru Theslöf ett framstående rum. I det större, afgörande sjöslaget vid Svensksund d. 9 Juli 1790 kommenderade hon skeppet 'Armida', sedan alla officerarne derpå dels stupat, dels sårats, dels beordrats till andra fartyg. För denna hjeltebragd fick hon af konung Gustaf III såsom belöning en fullmakt att vara kapten vid svenska flottan. Fullmakten lärer ännu finnas i behåll. Hjeltinnan dog sedermera, d. 2 Febr. 1799, å Serafimer-lazarettet i Stockholm, 69 år gammal. Hennes porträtt, måladt af Isak Wacklin 1765, exponerades 1865 i Wasenii & C:s bokhandel i Helsingfors, såsom en intressant skatt, nyligen påträffad af en resande antiqvarius uti en aflägsen bygd i Finland.” Intressant kvinnoöde för att uttrycka det milt!

272
Losch / Losch
« skrivet: 2008-07-28, 15:46 »
Efter lite efterforskning antar jag att Dorotea Maria är dotter till paret Heinrich Jacob Losch och Dorotea Maria Böhme vilka får dottern Eleonora Sofia 1732 och sonen Peter Friedrich 1734. Bägge återfinns i Tyska församlingen i Stockholms dopbok. Detta är emellertid fortfarande blott ett antagande.

273
Losch / Losch
« skrivet: 2008-07-25, 17:54 »
Är någonting känt om den Dorotea Maria Losch som enligt obekräftade uppgifter från nätet gifte sig med Mårten Johan Thesleff i Stockholm den 14 oktober 1756? Hon är med identisk med den Maria Dorothea Thestleff som 1765 gav ut en medicinsk bok om koppärr i Stockholm. Enligt uppgift från nätet föddes Maria Dorotea 1730 och dog i Stockholm den 2 februari 1799. All information om henne och hennes familj är av intresse.

274
Yrken H / Huddragare
« skrivet: 2008-07-17, 15:23 »
Ur Marryats Ett år i Sverige (1863) del I s. 184-85:
 
I ett föregående arbete (Jutland, del II, pag. 287) har förf. talat om 'afdragaren' ('Rakke') och den afsky, som bönderna hysa för att verkställa det arbete, som förrättas av honom. Baron Fock, en ung kavalleriofficer, hade förlorat en favorithäst och ville låta öppna kreaturet för att möjligen kunna upptäcka dödsorsaken. Ingen av hans underhafvande ville röra vid den döda kroppen, och derföre lät han efterskicka en afdragare, som öppnade hästen och efter slutadt arbete fick traktering i köket. Den unga baronen frågade, huru mycket han skulle betala för operationen, och tattaren uppgaf en obetydlig summa. Fock frågade skämtande: 'kan du icke göra det för mindre?' -'Vi hafva vår bestämda taxa', svarade mannen. -'Men jag hjelpte dig, och säkert drar du af någonting för det.' '-Det har jag alldeles glömt; betala mig derföre endast så och så', -han uppgaf en ännu mindre summa. Då Fock lemnade tattaren en sedel, hvars värde vida översteg hvad han begärt, fattade mannen baronens hand och utbrast: 'jag tackar dig, broder.'
 
Alla de närvarande stodo utom sig af häpnad; baronen hade blifvit kallad broder af en afdragare, en av tattarnes föraktade stam! Tilldragelsen berättades öfver allt, och när Fock infann sig vid sitt regimente, ville ingen af hans kamrater hvarken tala eller tjena tillsammans med honom. Efter åtskilliga dueller fann Fock det gagnlöst i att kämpa mot fördomen, begärde afsked och lemnade Sverige för alltid.
 
I en fotnot sägs: Denna anekdot berättade för författaren af baron Fock, kapiten i artilleriet och chef för familjens svenska gren. Marryat gjorde sin resa 1860. Historien låter ju verkligen som en vandringssägen på ett känt tema men kanske någon verklig medlem av familjen Fock som lämnat Sverige fått historien applicerat på sitt eftermäle?
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 17 juli, 2008)

275
Västerfärnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2009
« skrivet: 2008-07-07, 16:26 »
Tillfällighetsfynd av ett intyg av pastor G. M. Mallmin i Västerfärnebo, utfärdat 17 januari 1825. Mallmin intygar att hustru Stina Abrahamsdotter, gift med soldaten Erik Svedberg på Nötmarks ägor, fött ett dödfött gossebarn den 24 dec 1824. Socknens barnmorska hade assisterat vid förlossningen liksom en välkänd hjelperska, hustru Anna Ersdotter på Norr Åhls ägor. Inga fel hade begåtts av dessa.

276
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 05 maj, 2013
« skrivet: 2008-07-02, 11:14 »
I Albert Nordbergs En norrbottensbygd (1965), s. 137 står apropå befolkningen i Gamla staden i Luleå: Dessutom nämnes såsom krögerska Catharina Dunder, vilken år 1780 gifte sig med skarprättaren Niclas Friedrichsson ifrån Piteå och bortflyttade.

277
Fint, tack för klargörandet Niclas.

278
Några kompletteringar om Detlofs tid i Vaxholm. I brödmönsterrullan för Artilleriregementet i Vaxholm juli 1753 står att hantlangare nr 34 ”Dettlof Pettersson” erhållit Krigskollegiets avsked (?) för sjuklighet den 14 juni samma år.  I brödmönsterrullan 1759 står det om hantlangare 68 Petter Lind ”rymd d. 4 marti 1757”.  Christian Pettersson återfinns i brödmönsterrullan för maj 1755 men ej i den för januari 1757. Vid regementet återfinns även en hantlangare nr 15 Magnus Meijer under åren 1753-juni 1763. Vid sistnämnda tillfälle står han som sjuk. I augusti är nr 15 vakant.
 
I mönsterrullan över de i landet varande trupperna av Västerbottens regemente återfinns 1759 under 147 ”Jægare” Christian Persson.  Där anges att han antagits för en kapitulationstid av tre år och hänvisas till ett protokoll i Landskansliet av den 20 februari 1758. Christian var gift och 29 år gammal, född i Sörmland. I mönsterrullan för 1762 står att Christian lösgivits som ”capitulationskarl” i februari 1761. Christians efternamn Jägare måste väl härledas från denna tid vid Västerbottens regemente.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 19 juni, 2008)

279
Salpetersjudare / Salpetersjudare
« skrivet: 2008-06-18, 17:51 »
I Gävleborgs landskansli DVIII:1 återfinns ett pass utfärdat för avskedade salpetersjudaren Christian Norman utfärdat i Gävle landskansli 11 oktober 1780. Norman skulle med hustru och barn bege sig åt norra Hälsingland för att se sig om efter hemvist och livnära sig med sitt yrke samt avgav löfte om att inte betunga allmogen eller bettla. I samma arkiv återfinns en skrivelse om Norman undertecknad i Hanebo den 5 oktober 1780 av v: l:m (vice länsman?) Erik Åhman. Där står att Norman med hustru och barn uppehållit sig därstädes under två års tid livnärande sig och de sina med sina händers arbete på ett ärligt vis, senare vistats i ett och ett halvt år i Bollnäs med salpeterisjudning. Nu hade han entledigats från sitt arbete och sökte sig därför en plats att slå sig ned och önskade bege sig åt norra Hälsingland till.
 
Olaus Korsgårds i Sala förmodade far Kristian Korsgård (se under resandesläkter:Korsgård) kallades enligt uppgift även Norman. Det är högst osäkert om denne Norman är densamme, men möjligheten finns.

280
Det står faktiskt konsekvent Norendal (förutom vid ett tillfälle Norendahl) och Bodin i den renoverade domboken! Norendal var likvidationskommissarie närmare bestämt.

281
Leijon / Leijon
« skrivet: 2008-06-18, 01:44 »
Förutom det som Lindwall skrivit om Gustav Jansson/Johansson under rubriken Jularbo, Carl kan tilläggas några uppgifter som framkommer av Västmanlands passjournaler vilka jag fått av Theresa Johnsson. 1832-01-11 tar Jansson ut pass som hästhandlare för att besöka frimarknader runt om i landet, senare samma år när han häktas för olovligt kringstrykande i Falu län uppges han vara hemmansägaren Hans Sundbergs dräng. (Sundberg var bror till valackaren Olof Sundberg som gifte sig med Ragnhild Simonsdotter Berg, kopplingar till resande finns vid denna tid.) I ett pass från 1834-11-18 kan läsas: att försvarslöse forne drängen Gustaf Jansson anmält sig vara sinnad att taga värvning vid Värmlands Kongl. Fältjägare regemente och i sådant avseende fått tillstånd att avgå till Karlstad med föreläggande att icke avvika från allmänna landsvägen. Det är oklart om Jansson någonsin tog värvning.

282
Sockenskräddaren Erik Johan ”Bodin” erkände vid vårtinget 1781 i Umeå socken att han söndagen den 6 oktober 1780 både före och efter gudstjänsten ”af brännwinssupande drucken warit och therunder bullrat och oljud öfwat att han måst i sockenhäcktet sättjas”. Baudin, som ej varit dömd för dryckenskap tidigare, fälldes till böter 5 daler silvermynt för dryckenskap och 10 daler silvermynt för sabbatsbrott. Då Baudin var ”mycket fattig” omvandlades böterna till åtta dagers fängelse vid vatten och bröd.
 
Vid hösttinget samma år förekommer Erik Johan Baudin igen då han hamnat i slagsmål och misshandlats av kommisarien Stefan Norendal på krogen söndagen den 9 september samma år. Norendal ville avfärda det hela som ”raillerie” och vittnen inkallades som hade sett bråket. Norendahl hade stött omkull Baudin tre gånger och slagit honom med handen på kindbenet tre gånger varefter en liten svullnad uppsått och de hade bägge sparkat varandra. Vittnet Nystedt berättade att bråket hade uppstått när Norendal kallat Baudin ”böndernas dräng, som thenne icke kunnat fördraga, men Norendal ofta uprepat”. En soldat Henrik Berg hade givit sig in i slagsmålet på Baudins sida och enligt ett vittne hade Berg sagt att om han fått ha ha honom kvar skulle han ”piskat ihiäl Norendal”. Samtliga dömdes till böter. ”I anseende till Bodins, allmänt kända fattigdom” omvandlades böterna även denna gång till fängelse åtta dagar på vatten och bröd. (Svea hovrätts arkiv, renoverade domböcker, Västerbottens län, 1781 vol. 56).

283
Johan Klarin och hans hustru Anna Maja (Holm), som omnämns i Lindwalls inlägg 2000-05-16, återfinns i slutet av en namnrulla över Artilleriregemntet 1767-77 (Artilleriregementet D:1 vol 3).

284
Flinta / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2010
« skrivet: 2008-06-17, 17:19 »
Nils Flinta (1722-82) återfinns i Artilleriregementets namnrulla 1767-77, Livkompaniet (Artilleriregementet D:1 vol 3) tillsammans med Gloria Noring (som dock ej är hans hustru).

285
Hagen, van der / Hagen, van der
« skrivet: 2008-06-16, 01:08 »
Ovan nämnde hästhandlare Gustaf Adolf Pettersson van der Hagen (1839-87) ska ha varit son till Vilhelm Pettersson van der Hagen (1788-1860, son till Kristina Tobin och halvbror till Olaus Korsgård i Sala) och Anna Katarina Nord (1795-1873). I Hiski återfinns hans födelse i Hollola 1839 men till skillnad från hans syskon, som också återfinns där, står det att hans mor ska vara en Maria Stina Pettersson och inte A. K. Nord. Märkligt, då Pettersson och Nord höll samman både före och efter Gustaf Adolfs födelse.
 
(Meddelandet ändrat av Tango den 16 juni, 2008)

286
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2008-06-14, 15:20 »
Den ovan omdiskuterade borgaren i Hedemora mm Johan Norman tog ut pass tilsammans med hustrun (Gloria Malm?) i Jönköpings landskansli den 21 juni 1755 för att resa med glas från Limmareds glasbruk i Jönköpings, Falu och Gävleborgs län. Johan Norman kallas glashandlare och borgare i Hedemora. Passet, som finns bevarat i Gävleborgs landskansli DVIII:1, är påskrivet i Västerås landskansli den 21 juli samma år.

287
Regner (Reiner) / Regner (Reiner)
« skrivet: 2008-06-14, 14:38 »
Angående konstapeln Johan Regner kan det vara värt att nämna ett tillfällighetsfynd utlagd under Tillfällighetsfynd: Gävle här på Anbytarforum meddelat av J. Viksell 2004: Constapeln Johan Reiner ifrån Gefle död  på slottet den 28 mars 1785, begravd den 29 (Västerås domkyrkoförsamling F:2).

288
Regner (Reiner) / Regner (Reiner)
« skrivet: 2008-06-13, 14:30 »
Den 21 juni 1775 fick konstapeln Johan Regner med hustrun Katarina Persdotter sonen Clarindus i Beckeby på Karlö i Österbottens skärgård enligt HISKI. Osäker på vem denne Johan är och om han ev. är samme konstapel som hängde ihop med Maja Detlofsdotter på 1760-talet men sonens namn för tankarna till släkten Klarin.

289
Lök / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2009
« skrivet: 2008-06-12, 23:50 »

290
Lök / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2009
« skrivet: 2008-06-12, 23:49 »
Porslinsföraren Boldevin Lök(en) fasttogs i Årsunda i Gästrikland 1776 i ett sällskap löst folk bestående av sju personer. Boldevin släpptes då han innehade pass för porslinsförsäljning från Rödstrands bruk. De övriga sex personerna, som inte namnges, sändes till Gävle (Gävleborgs landskansli DVIII:3).

291
Yrken H / Hovslagare
« skrivet: 2008-06-12, 23:17 »
Hovslagaren från Norge Petter Lindberg och hans hustru Anna Jakobsdotter tog ut pass i Jönköpings landskansli den 17 maj 1775 för resa till Gävle stad tillsammans med sina barn enligt bevarat pass i Gävleborgs landskansli DVIII:3.

292
Korsgård / Korsgård
« skrivet: 2008-06-12, 12:24 »
Är något mera känt om denne norske överlöpare Olof Korsgård, förrymd från ett svenskt örlogsskepp, som omnämns 1787 i Gävleborgs landskansli BXIIIa:2? Och är han på något vis släkt med den yngre Olaus Korsgård f. 1789? I registret till passhandlingar för Gävleborgs landskansli CI:4 dyker den yngre Olaus Korsgård upp som smedbetjänt från 1812 och framåt med hemort Eskilstuna. En glasförare Olof Korsgård, möjligen den äldre av de två Olof, tog 1806 ut pass för resor i Uppsala, Västmanland, Gävleborg, Stockholms och Värmlands län.

293
Anteckning om förpassning av soldaten Ludvig Klarin 1762 från Lovisa i Finland till Kristianstad (Gävleborgs landskansli DVIII:3).

294
I en skrivelse daterad Västernorrlands landskansli, Sundsvall den 20 juni 1764, ges intressanta kompletteringar till kunskapen om Detlofs familj.
 
En kvinna vid namn Anna Elisabet Persdotter hade dagen innan anlänt till länet försedd med ett resepass utfärdat av landshövdingen i Helsingfors i maj samma år. Där angavs att hon var hustru till avskedade trumslagaren Peter Sipström. Med sig hade hon ett spädbarn och hon sa sig vara på resa till Jämtland för att träffa sina närmsta släktingar fadern Detlof Pettersson och brodern Peter Detlofsson. Kvinnan kändes genast igen som Detlofs dotter Maja som ingått i ett helt band ziguener som fasttagits i november 1763. Bandet skulle drivas ur riket men Maja hade p.g.a. sitt havande tillstånd fått lov att bege sig till Göteborg där hennes föregivne make hantlangaren Johan Regner befann sig. Öfwer en sådan skiljaktighet til namn och omständigheter är wäl [?] denna qwinsperson warder här på Landscancelliet förhörd, då hon i början omständigt påstådt sig wara i rätta ärender stadd och Sipströms hustru, men i dag åter då hon skulle afsändas, sådant ändrat och widgått sig rätteligen heta Maja och wara ziguenerns Detlof Peterssons dotter samt gift med Regner som skall sielf willjande öfwergifwit henne. Det medhafda passet har hon sagt sig hafwa fått af en främmande hustru Anna Maria Jeremiadotter, en soldats hustru från Lowisa, som, med kongl. Slottscancelliets pass, i dessa dagar rest härigenom staden. Maja återsändes till Uppsala för vidare undersökning om hennes identitet och omständigheter och skrivelsen är ställd till landshövding Funch i Uppsala län. (Västernorrlands landskansli AIV:2.)
 
Peter Sipström bör väl vara den trumslagare och valackare jag rapporterat om under tillfällighetsfynd resande igår. Är han och hans föregivna hustru känd från annat håll? En Sippström dyker senare upp som maka till Peter Detlofssons barnbarn Kaloander, kanske en ättling till trumslagaren?

295
Flinta / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2010
« skrivet: 2008-06-05, 00:17 »
Artillerihantlangaren Nils (Jonsson) Flinta (1722-82) återfinns i en förteckning över fångar på Gävle slottshäkte. Han ankom den 16 november 1763 med sina bägge barn från Hälsingland. Han förpassades den 17 enligt landshövdingsämbetets order till Stockholm (Gävleborgs landskansli EVIa:1).
 
Nils hade återvänt från Pommern i september och kanske hade hans besök i Hälsingland att göra med faderns död i Bergvik i augusti samma år.

296
Kort före det att Detlof och hans följe fasttogs i Västernorrland hösten 1763 var även Johan Regner i Västernorrland. Det framgår av en förteckning över utfärdade pass vid landskontoret (Västernorrlands landskansli DVIIb:1): den 5 september 1763 demitterade solldaten Johan Regner til Stockholm.

297
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010
« skrivet: 2008-06-04, 22:48 »
I Gävle landskansli utfärdades den 7 augusti 1775 pass för [?]sjudareänkan Anna Persdotter och dennes åttaårige son Wilhelm för resa till Falun och åter till Gävle igen. Enligt tillskrift skulle hon åtföjas av modern Maria Ståhlberg och sysselsätta sig med porslinsförsäljning (Gävleborgs landskansli DVIII:3).

298
Simonsson / Simonsson
« skrivet: 2008-06-04, 22:33 »
Ett pass för (med all sannolikhet) ovan nämnde Olof Simonsson återfinns i Gävleborgs landskansli DVIII:3, utfärdat i Trondheim den 8 juni 1774 för resa till Romsdalen. Hans hustru heter Brita Catharina Pedersdotter och paret har 4 barn. Enligt anteckningar befann sig sällskapet den 18 juli 1775 i Sverige och tiggde och ställde till besvär. Partiet hänvisades därför att genast bege sig till landskansliet i Gävle. Enligt anteckning därifrån skulle familjen slå sig ner i Hälsingland för utövande av sitt yrke.

299
Sippström / Sippström
« skrivet: 2008-06-04, 22:21 »
Pass daterat den 15 augusti 1769 i Gävle: förre trumslagaren Sipström som förstår wallacka och bota dem för siukdom, fådt tilstånd at begifwa sig til Gestrikland, med wilkor, at förhålla sig stilla och redeligen, utan någons förolämpande. (Gävleborgs landskansli DVIII:3).
 
Denne valackande trumslagare är kanske släkt med Anna Katarina Sippström (f. 1793) som slog sig samman med Kaloander Pettersson, ett barnbarn till Peter Detlofsson?

300
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2008
« skrivet: 2008-06-04, 22:11 »
Niclas. Det kan eventuellt vara fråga om f.d. skarprättaren i Gävleborgs län Niklas Fredriksson, Norske Niklas kallad (se Ljungbergs bok om skarprättare). Denne var verksam som skarprättare i Gävleborg (dessförinnan i Västerås) 1765-69 då han får avsked. Genom skarprättarhusen i de städer han var verksam i hade han kontakt med resandesläkter som Strandberg, Brandt och Meijer. Hans föräldar är vad jag vet okända.
 
Skarprättaren Niklas Fredriksson tog ut pass den 30 oktober 1767 i Gävle för att resa till Hälsingland för att mot glasvaror tillbyta sig lin till husbehov (Gävleborg landskansli DVIII:3).

301
Melldahl / Meldahl / Melldahl / Meldahl
« skrivet: 2008-06-04, 21:55 »
Passhandlingen för det utfärdade pass för Catharina Gabrielsdotter Norling som Linda Strandberg nämner 20070708 finns bevarad i Gävleborgs landskansli DVIII:3. Där framgår att Katarina ämnade resa till Alfta socken i Hälsingland med varor från Kungsholms glasbruk. Sonen, Anders Melldahl, var 9 år gammal. Passet är daterat den 27 april 1767 i Gävle. Enligt påskrift av den 1 juli samma år ämnade hon resa till Öregrund i någon angelägenhet. Påskriften är utfärdad i Torshälla där Katarina sägs höra hemma. Den 6 juli 1767 uppvisades passet på landskansliet i Uppsala.

302
Hartman / Hartman
« skrivet: 2008-06-04, 21:28 »
Glas- och porslinshandlaren Fredrik Hansson (Hartman) fick sonen Fredrich Villhelm den 14 april 1786. Han föddes i Gryttjoms by i Dannemora socken och avled i Falun den 13 december 1787 enligt intyg bevarat i Gävleborgs landskansli DVIII:3.
 
Porslinshandlaren från Gustafsbergs bruk Fredrik Hansson (Hartman) och hustrun Anna Kristina Åman fick dottern Beata i Bräcke den 12 december 1788 (döpt den 14:e). Lokala faddrar. Detta framgår av ett intyg bevarat i Gävleborgs landskansli DVIII:2

303
Nya fynd rörande Johan Reiner/Regner som 1761 reste med Peter Detlofsson och som 1763-63 uppgavs vara gift med Detlofs dotter Maja. En passhandling återfinns bevarad i Gävleborgs landskansli DVIII:1. Passet är utfärdat den 3 oktober 1760 av borgmästaren i Fredrikshald i Norge för resa till Herrensan i Swerrig (Härnösand). Som Regners hustru står angiven en Birgite Christiansdotter. Den 18 oktober inpasserade de genom Skillingmarkgränsen, tog sig via bl.a. Karlstad, Filipstad, Nora, Arboga, Västerås för att den 5 januar 1761 befinna sig i Kihl. I påskrifterna finns formuleringar om att paret inte får slå sig samman med andra resande personer eller ligga allmogen till last, hänvisningar till 1748 års förordning om tattare och löst folk.
 
Birgite Christiansdotter, med vilken Regner hade en relation innnan den med den betydligt yngre Maja Detlofsdotter, är kanske ett syskon till systrarna Dordie och Marta Christiansdotter som var tillsammans med bröderna Fredrik och Detlof Pettersson?

304
Lindberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2010
« skrivet: 2008-05-01, 15:05 »
Jo, det stämmer att Emma Sofia var av resandesläkt. Hon var som sagt dotter till hästhandlaren Karl Lindberg och dennes hustru Maja Stina Pettersson. Maja Stina var dotter till hästhandlaren etc Johan Pettersson (1770-1835) och Anna Maria Lejon (1781-1852) vars barn gifte sig med medlemmar av kända resandeläskter som Söderström och Meijer. Maja Stina slog sig efter Karl Lindbergs död 1846 samman med hästhandlaren av resandesläkt Gustaf Erik Lundström (f. 1826) och Emma Sofia växte upp som styvdotter till denne.

305
Porslinshandlaren från Öregrund Erik Löfgren (1760-1830) och en Olof Lind förekommer i ett mål i Vendels sommarting 1782, tillsammans med ”then ifrån Norrige hit öfwerrymde gesällen uti guldsmedshandtwärket Per Christian Ahlberg”. De hade tillsammans med soldaterna Carl Rosenberg, Erik Lindgren och Lars Kiempe varit i slagsmål och misshandlat några bönder. Löfgren och Lind kallas genomgående för de bägge skojarna och upptakten tycks ha varit att Löfgren bytt hästar med en bonde som sedan ville låta köpet gå tillbaka. Löfgren och Lind fick hjälp av Lindgren och övriga soldater vilka förvarnade Löfgren om böndernas ankomst, bl.a. med orden skoijare, hwar är tu, tag hästen, samt sätt dig uppå och rid för 1000dn djeflar. I slagsmålet använde sig Löfgren m.fl. av sina piskor. Soldaterna tycks ha varit lokalbor. Ahlberg berättade att han varit antagen som gesäll i Christiansund i Norge men slagit sin mästare Hans Bergman så illa så att denne avlidit. Ahlberg rymde därför för 3 år sedan över till Sverige där han livnärt sig på landsbygden med förtenning och mässingsarbeten och han uppgav sig vara skriven i Våla socken hos Lind. Lind och Löfgren dömdes för sabbats- och vägfridsbrott samt misshandel till böter (Örbyhus HR AI-9). Jag har inte lusläst den ganska långa rannsakningen som jag har avfotograferad för den som är intresserad.

306
Sockenstämma i Järlåsa den 16 feb. 1845:
 
F.d. lumpsamlaren vid Lingonbacka pappersbruk, för förfalskningsbrott straffade Lars Eric Löfgren, född i St. Skedvi 1816 25/7, har, sedan år 1839 ej warit vid förenämnda pappersbruk skattskrifwen. Om hans förhållanden i [lifwet?] kan härifrån ingen upplysning meddelas, emedan han, äfwen då han war lumpsamlare, sällan wistades inom denna socken. För hans anwändande i tjenst finns här intet tillfälle. (Järlåsa KI:2).

307
Korsgård / Korsgård
« skrivet: 2008-04-14, 14:57 »
Bergsmannen Olaus Korsgård dömdes till böter den 26 mars 1850 av Sala RR för att under februarimarknaden hos sig hyst passlöse, för andra resan stöld straffade Anders Petter Eriksson (Sala AI:59).

308
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2008-04-12, 20:36 »
Johanna Vilhelmina Lundström, f. 1831-01-10 i Skog, dotter till Karl Fredrik Lundström och Anna Elisabet Baudin, ska ha slagit sig samman med lumphandlaren i Sala m.m. Johan Reinhold Ljunggren (f. 1816-08-02 i Sala). Dessa tycks ha hört till kretsen runt Olaus Korsgård i Sala och deras son Johan Alfred f. 1862 gifte sig med Amanda Pettersson f. 1874, en dotter till Gustav Pettersson Rask och Anna Sofia Klar. Är släkten Ljunggrens ursprung känt? Fanns det en äldre koppling till resandesläkter eller fick släkten sin skojaridentitet genom Johanna Vilhelmina Lundström?

309
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2008-04-12, 19:33 »
Maria Elisabet Lundström f. 1769, dotter till Lars Lundström och Hedvig Bergman, är sannolikt identisk med den Maja Lisa Lundström som återfinns i Smedjegårdshäktet i Stockholm 1801. Hon ankom den 19 maj med befallningshavanden i Nyköpings förpassning och order och hade gripits för passlöshet. Hon avsändes den 20:e till hemorten i Uppland (Östhammar?). Källa Stockholms länstyrelse, landskansliet EXVI:1.

310
Hägerbäck / Hägerbäck
« skrivet: 2008-04-11, 12:16 »
Hemmansägarsonen Frans Oskar Hägerbäck från Brunnsgården i Hova socken, Skaraborgs län, döms i Sala den 20 oktober 1879 för att han lämnat en förspänd häst utan tillsyn på Rådhusgatan i staden. Hägerbäck erkände via ett skrivet intyg och dömdes till 4 kronors böter för brott mot rikets ordningsstadga (Sala RR AI:91).

311
Flinta / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2010
« skrivet: 2008-04-11, 11:50 »
Den 14 februari 1839 hölls sockenstämma i Järlåsa:
 
Församlingens ledamöter tillfrågade, huruvida f.d. hofinköparen Lundström i Smedstorp må ega att hos sig skattskrifva och försvara förre glasföraren Carl Petter Flintas efterlemnade enka Johanna Sofia Djupström, yttrades enhälligt att Lundström, såsom varande i allo obehörig att tjenstehjon försvara, icke skäligen bör kunna, med hänseende till kongl. legostadgans 2 art. 4§, en sådan rättighet tillerkännas; hvarförutan församlingens ledamöter anse sig ega sin rätt till bestridande af enkan Johanna Sofia Djupströms antagande inom socknen, förvarad i kongl. majts nådige kungörelse d. 5 dec. 1788. (Järlåsa KI:1)
 
Johanna Sofia nekades således att slå sig ned i socknen, där många resande var skrivna vid denna tid som lumpsamlare vid Lingonbacka pappersbruk. En dryg månad senare mördas Johanna Sofia i Villberga socken av en svagsint bondhustru (se Ola Larssons inlägg ovan av den 26 juli 2006).

312
Schultz / Schultz
« skrivet: 2008-04-10, 17:38 »
Akrobaten från Danmark Jakob Henrik Olaus Schultz född den 3 feb 1842 dyker upp i Sala 1881. Han hade av Konungens befallningshavande i Västerås avsänts till Sala misstänkt för innehav av stulet gods. Den 11 mars lades åtalet ned och Schultz försattes på fri fot. Han var 5,28 fot lång, av ordinär växt med bruna ögon, mörkbrunt hår, krokig näsa, ovalt ansikte, med ett ärr på näsan och tatuerad med ett ankare på högra handen (Stadsfiskalen i Sala, stöldjournal DVI, jag har ej kollat domboken).

313
Hagen, van der / Hagen, van der
« skrivet: 2008-04-10, 16:59 »
Signalement 1884 för hästhandlaren Gustaf Adolf Pettersson van der Hagen från Enköping (f. 1839 och son till Vilhelm Pettersson van der Hagen): 1,63 c.meter, smal växt, har mörkblå ögon, svartbrunt hår, rak spetsig näsa, ovalt ansigte, några små ärr i pannan och ett på högra sidan af näsan. (källa: Stadsfiskalen i Sala, stöldjournal DVI)

314
Klosterman / Closterman / Klosterman / Closterman
« skrivet: 2008-04-10, 16:46 »
I Håkan Skogsjös inlägg 19991116 omnämns Karl Fredrik Lindgren f. 1796 som son till Anna Helena Klosterman och Klas Gustav Lindgren. Det bör väl vara densamme Karl Fredrik Lindgren som dyker upp 1856 som smideshandlare från Stockholm, född enligt egen uppgift 1809 i Alseda socken i Småland med bruna ögon och mörkt hår, fem fot tre tum lång. Han dömdes den 18 februari det året av Sala RR till sex månaders straffarbete för första resan stöld (källa Stadsfiskalen i Sala, stöldjournal DVI).

315
Intressant diskussion Niclas och Lena! Det jag skrev om Greta återgår på Lillehammer och tillför inget nytt till er diskussion.
 
Då det tyvärr inte finns någon öppen diskussion om Segerbladsläkten, i vilken Peter Detlofssons dotter Albertina gifte in sig, lägger jag följande här istället. Det rör Albrekt Pettersson Segerblads mor Britta Benjaminsdotter Segerblad och är från sockenstämman i Järlåsa den 6 mars 1814 (Järlåsa KI:1):
 
§2 Vid tillfrågan om gaml enkan Brita Benjaminsdotter Segerblad, som här i socken har sitt vistande, intygades af sockenmännen allmänt, i afseende på hennes lefnadssätt, arbetsförmåga, vilkor, och öfrige omständigheter, at bemälte enka på sex å sju års tid, ej haft någon den minsta del i sina söners el. andra kringresande handlares rörelser, utan ha hon härstädes bott på åtskilliga ställen och torp och backstugor i egenskap af inhyses och allmosehjon, och hälst de sednast flydde åren utan alla arbetsförmåga, gått omkring, dels at medelst små kopparkärils förtennande dels medelst bettlande, lifnära ett svagt och uselt lif. I denna ställning är hon i så mycket högre grad medellös, som hon mer än ofta saknar lifvets oumbärligaste bärgning.

316
Vallackare / Vallackare
« skrivet: 2008-04-10, 15:21 »
Vallackaren Otto Löven Adolf Pettersson (som diskuteras under introducerad adel: Löwen) dyker 1878 upp i ett diarium över brottsmål i Sala (Stadsfiskalen i Sala E:1). Han hade gjort sig skyldig till wåld mot polisen Engvall men uteblev från kallelse till rättegång såväl den 26 september som den 14 oktober. Sannolikt finns mer att hämta om honom i domboken.

317
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2008-04-08, 23:35 »
Olov Meijer var son till skarprättargesällen, soldaten, glasföraren och hästbotaren Gabriel Meijer d.y. (1739-omkring 1805). Denne var son till skarprättaren i Örebro och Uppsala Gabriel Meijer d.ä. (1711-65), som var son till skarprättaren i Västmanland och Uppsala Alexander Gabrielsson Meijer (1679-1761). Alexander var son till den efterfrågade skarprättaren i Uppsala, Gabriel Alexandersson Meijer (född omking 1650).

318
Glas- och porslinshandlaren Peter Detlofsson tog 1787-02-03 ut pass hos magistraten i Östhammar för sin son Vidrik Peter (!) Detlofsson och tjänstedräng Hans (Pettersson överstruket) Peter Lundberg för att bevista frimarknader i riket och i städer och på landet försälja glas och porslin. (Östhammar RR och Mag AV:2. Är Hans Peter Lundberg känd från annat håll?

319
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2008-03-22, 23:56 »
Är någonting mer känt om Carl Jularbos farfars bror Johan Alfred Carlsson (1837-1895)? Han hann under sitt liv med att vara lumpsamlare, valackare, hästhandlare, gårds- och jordägare. Något märklig är hans födelsenotis där i föräldrakolumnen står att läsa: ”Lumpsamlaren Segerblads hustru Sophia Pettesson från Nyfors pappersbruk” (Sigtuna C:4). Som Heymowski antog är föräldrarna dock sannolikt Vilhelm Pettersson Karlsson (1819-1908, sonson till Peter Detlofsson) och Sofia Pettersson Segerblad (1809-64). Johan Alfred gifte sig med sin faster Johanna Karolina Carlsson (1814-86) 1863-03-15 i Sundborn där paret slagit sig ner strax innan i Superbacka. Hästhandlaren K. F. Gripenfeldt i Sala (Jularbos mormors halvbror) och  Ulrik Söderström (1799-1872) i Folkärna intygade parets äktenskapsledighet.  I SCB's vigselnoteringar för det året benämns Johan Alfred som gårdsägare och vallackare samt kallas liksom sin hustru ”tattare”. Där återfinns också anteckningen: ”Dessa personer, som äro födda och bott på landsvägen, äro aldrig förr än här kyrkoskrifvna.” Paret hade ankommit från Härnevi och befann sig i Sundborn till 1865, då de flyttade till Falun.  
 
Hustrun Johanna Karolina Carlsson var änka efter Israel Kihlström d.ä. (1815-omkring 1856) och hennes son Vilhelm Bernhard Kihlström (f. 1847) växer upp som styvson till Johan Alfred. Även om Johan Alfred och Johanna Karolina var barnlösa var paret fosterfamilj för flera yngre släktingar. Johan Alfred är med all sannoliket identisk med den hästbytare Johan Alfred Carlsson som Karl Fredrik Vilhelmsson (f. 1849) åsyftar när han i en rättegång 1883 berättar att han i ”mycket unga år kommit till en moderbroder hästbytaren Johan Alfred Carlsson”. Även när han tas in på Nya Varvet i Göteborg 1884 sägs om Vilhelmsson: ”Vid moderns död kom han till en morbror i Falun” (Lindwall). Johan Alfred var Vilhelmssons kusin och ingifte morbror samt senare även svåger, då Vilhelmsson gifte sig med Johan Alfreds syster Johanna Lovisa Carlsson (f. 1849). Förutom K. F. Vilhelmsson och V. B. Kihlström står på 1880-talet Johan Alfreds kusinbarn och Johanna Karolinas barnbarn Johan Alfred (f. 1862) och Hedvig Charlotta Kihlström (f. 1863) skrivna som fosterbarn till paret.
 
Paret var som sagt skrivna 1863-65 i Superbacka i Sundborn där det uppges att de aldrig förr varit kyrkskrivna. Därifrån flyttar de till Falun 1865 och vidare till Hammarby 1868, varefter jag förlorar dem ur sikte till 1884 då de flyttar in till Husby-Ärlinghundra från Gävle tillsammans med fosterbarnen. Den 1 februari 1886 dör Johanna Karolina Carlsson i Uppsala, med all sannolikhet under ett besök på distingsmarknaden som var en viktig marknad för resande vid denna tid i denna del av landet. 1887 flyttar Johan Alfred till Enköping och gifter sig samma år med sin sysslings dotter samt ingifta kusin Johanna Sofia Lindberg (1866-1937, Jularbos mors kusin). Åldersskilllnaden mellan första och andra hustrun var 52 år! Året därpå flyttar paret upp till Sonboås i Folkärna och samma år vidare till Karlbo i samma socken. 1891 återvänder de till Enköping, bara för att återflytta till Folkärna 1894. Johan Alfred avled den 26 maj 1895, 57 år gammal. Enligt signalement från Uppsala länsfängelse 1893 var han 1,64 m lång, hade svart hår, bruna ögon, böjd näsa och ovalt ansikte. Han var av stark växt och hade ett ärr efter knivhugg å vänstra låret. Efter hans död slog sig  änkan samman med Johan Alfreds brorson, gårdfarihandlaren Oskar Valentin Carlsson (1875-1952), farbror till Carl Jularbo.  
 
Jag har funnit Johan Alfred i några rättegångshandlingar. Första gången är 1889 i samband med ett uppträdande i Karl Fredrik Vilhelmssons gård Barkan i Enköping då han drabbat samman med  hästbytarna Frans Oskar Friberg (1838-1917), Fredrik Axelsson (f. 1864), Georg Konrad Valdemar Pettersson van der Hagen (f. 1863) och Alfred Albrektsson (f. 1856). Det hela resulterar i stämningar och motstämningar med identiska beskyllningar vilket slutar med att målet läggs ned och parterna får betala rättegångskostnaderna. Av rannsakningarna framgår att Johan Alfred kallades ”Stor-Alfred”, trots sin ringa längd. Som vittnen i målet hörs även Johan August Erlandsson (f. 1846) och sonen Karl Oskar Erlandsson (f. 1872) m.fl. Efter detta tycks fejd ha rådit mellan Johan Alfred och G. K. V. Pettersson van der Hagen där den sistnämnde på marknader runntom i Mellansverige försökte komma åt Carlsson. Fejden kulminerade under distingsmarknaden i Uppsala 1893 då van der Hagen och dennes svåger Johan Axel Pettersson (f. 1864) med kniv överföll Carlsson. Carlsson var dock beväpnad med revolver och sköt ner de bägge angriparna, men blev själv knivskuren. I den efterföljande rättegången berättade Johan Alfred att han tillsammans med sin mor ”allt från sin späda barndom under åtskilliga år rest omkring på landet, der modern drifvit ngn slags mindre handel; att han icke besökt ngn folkskola, hvaremot han lärt sig läsa men icke skrifva [--- och sedermera] vunnit anställning hos en kringvandrande lumpsamlerska, enkan Kilström, med hvilken han under många år vandrat omkring på landet”. Johan Axel Pettersson hävdade under rättegången att Johan Alfred var hans morbror, något som Johan Alfred ivrigt förnekade och som inte tycks stämma. Däremot var Johan Axel kusinbarn till Johan Alfred. Carlsson dömdes till åtta månaders straffarbete vilket han avtjänade i Uppsala fängelse. Förutom dessa rättegångar har jag funnit Johan Alfred i Sala RR dombok §345 den 18 augusti 1890 då han döms för våld å allmän plats till 15 kronors böter och för överdådig framfart 10 kronor.
 
Johan Alfred förekommer liksom flera släktingar i en folkminnesuppteckning om ”tattare” 1943 i Nordiska museet: ”De skojare av tattarslägt, som vanligen besökte Kumla, var Karlsönerna, vilka var flera grenar, å den gamlesta var 'gubben Karlsson', vilken var i 80-årsåldern 1900. Så var det Pelle Karlsson, Alfred Karlsson, och en bror till den senare, vilka alla var i 40-50-årsåldern.” ”Det var, på 1890-92, som jag besökte Sala marken flera gånger, ock då var det skojare av den stora Karlssons slägt från Folkärna, som var i farten, sådana som Alfred Karlsson, Pelle Karlsson, å deras pojkar.” ”Den stora skojarslägten Karlssons, med Pelle Karlsson å Alfred Karlsson som huvudmän, å gubben Karlsson som ålderman, var ju enligt uppgift, skrivna å hade eget i Folkärna socken, men de voro alltid på flyttande, eller rörlig fot.” I Heymowskis efterlämnade anteckningar återfinns en anteckning: ”Carlsson i Vad, (Alfred Albrektsson) = Johan Alfred Karlsson f. 1837 i Sigtuna. Uppg. fr. H. Segerblad i Enköping.”
 
Johan Alfred Carlsson fick följande barn med Johanna Sofia Lindberg:
 
Valborg Sofia Viktoria Carlsson, född i Enköping 1887-08-14, död i Sala 1968-05-11. Gift med N.N. Ljunggren, död 1942.
 
Fanny Eugenia Carlsson, född i Lär 1889-06-26, död efter 1900.
 
Hedvig Sofia Carlsson, född i Vittinge 1891-06-20.
 
Karl Alfred Carlsson, född i Huddunge 1893-05-30, död i Uppsala 1879-02-14. Gift 1924 med Elvira Alfrida Elisabet Carlsson (1896-1978).
 
Svea Carlsson, född i Västerlövsta 1895-08-13, död efter 1900 och sannolikt identisk med den Svea Hellström som dör 1990-02-20.
 
All ytterligare information om denna familj och deras nära släkt är av intresse!

320
Den Fredrik Vilhelmsson f. 1820 som omnämns av Lindwall 070607 är väl sannolikt identisk med den f.d. gårdsägare med samma namn som avlider av kronisk bronkit i Falun den 14 juli 1897. Hans födelseår anges 1819? och efter hans namn är noterat kyrkoskrifvningsort okänd, ströfvat omkring. (scb Kopparberg 1897 GID 100020.57.58900)

321
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2008-03-12, 12:50 »
Alexander Meijer (1824-87), Carl Jularbos morfar, sökte sig efter frigivningen från sin andra livstidsdom tillbaka upp till Dalarna och Falun. Där förekommer han i Falu dombok 1884 (§ 177, 200, 252, 318, 357, 400 och 444). Orsaken var att att han under augusti sistlidet år [1883] af nämndemannen Olof Hansson i Österbyn, Svärdsjö socken, i och för lemnande af erbjuden behörig sjukvård emottagit en brun vallack i 14de året gammal, hvilken häst Meyer serermera olofligen försålt till annan person och för Hansson uppgifvit, att hästen måst slagtas och nedgräfvas med 'hull och hår'”. Noteras kan att Alexander var född just i Österbyn. Även en slakteriarbetare i staden, Anders Andersson, stod inför rätta för ett utfärdat falskt intyg. Det intygade att Andersson slaktat en häst på Meijers begäran som inte kunde kureras. Huden hade omöjligen kunnat avtas och ingenting kunnat tas tillvara av hästen då den varit alldeles söndervärkt invärtes. Intyget var bevittnat av bl.a. hästbytaren Johan Erik Pettersson, en systerson till Meijer. Johan Eriks bror hästbytaren Johan Israel Pettersson fungerade som Meijers ombud då denne inte infunnit sig till rannsakningen. Andersson hävdade att han varken kunde läsa eller skriva och därför bara skrivit på intyget utan att veta om innehållet. Han uppgav senare att han trott intyget gälla en häst som han låtit slakta för Johan Israel Petterssons räkning. Johan Israel Pettersson berättade att Meijer inte sålt hästen utan att Johan Erik Pettersson, utan Meijers tillåtelse, bortbytt hästen i närheten av Gävle. Detta visade sig stämma, då målsäganden påträffat sin häst hos Olof Olsson i Norra Åbyggeby i Hille socken nära Gävle. Denne hade den 11 augusti 1883 bytt till sig hästen av Johan Erik Pettersson mot en häst värd 100 kr och en mellangift på 250 kr. Man försökte få Meijer att infinna sig personligen, men som Johan Israel Pettersson uppgav: ”Okändt  vore, hvarest Meyer för närvarande uppehöllo sig. Därför uppsköts målet gång på gång från maj till november, då det nedlades. På bilden ses Meijers bomärke på ett intyg från rannsakningstillfället.
 

322
Falck / Falck
« skrivet: 2008-01-30, 09:29 »
Caspar Andersson Wennerquist och Hedvig Skarberg återfinns vid 1760-talets mitt skrivna i kvarteret Hörnet i Uppsala i stadens skarprättarboställe. Idel i sammanhanget kända namn förekommer på samma uppslag i Uppsala domkyrkoförsamlings hfl: Gabriel Meijer, Juliana Skarberg, Detlof Pettersson, Peter Detlofsson, Britta Caspersdotter, Boldevin Höök, Karl Fredrik Strandberg, Karl Magnus Lindström, Britta Stina Lind m.fl.

323
Den Staffan Gahm som förekommer i Detlofssons sällskap 1762 är ej identisk med den Staffan Eliasson Gahm som Ola nämner ovan (att de är far och son är förstås mycket troligt). I rättegången 1762 framgår: Staffan Gam 18 År gammal sade sig wara född i Wästmanland, ther des fader warit Trumslagare wid Wäß-mannelands regemente och Salbergs Compagnie.
 
(Meddelandet ändrat av tango den 22 januari, 2008)

324
Peter Detlofssons sonson Johan Otto Pettersson (f. 1835, son till Alexander Pettersson) stod inför rätta för stöld i Östhammar 1853. Även Johan Ottos bröder Karl Arvid och Frans, hans mor Anna Lisa Åman, svågern Severin Söderström och svägerskan Helena Sofia Ramström var misstänkta för delaktighet. Som Johan Ottos medbrottsling döms en kringstrykande torparhustru från Norge, Karin Olsdotter. I rätten uppvisades ett resepass som var utfärdad i Levanger för resa till Östhammar av vilket det framgick att Karin var 31 år gammal, född i Ullensaker socken i Norge och änka. Passet var daterat den 30 september 1851 och på åtskilliga ställen inom riket undertecknadt. Det framgår inte om Karin Olsdotter och Johan Otto stod i någon form av relation till varandra. Är hon och hennes bakgrund känd från annat håll?

325
Hej alla och tack för hjälpen! Bilden är tagen på plats i Uppsala landsarkiv med digitalkamera utan blixt. / Sebastian

326
En replikväxling ur en rättegång i Östhammar 1807: ”Om du ej lugnar dig snart karl, skal jag hugga ihjäl dig på stället!” Nydahl utlät sig då: ”---, jag skjuter”. Men vad står det i luckan? Tack på förhand!
 

327
03) Osorterat / Varför resa till Västmanland
« skrivet: 2007-09-30, 23:19 »
Ett utdrag ur en rättegång i Östhammar 1807 i vilken Alexander Pettersson Detlofsson var inblandad. Vad står det? Pettersson, sedan denne til ... af en ... begifvit sig ... Westmanland. Tack på föhand!
 

328
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2007-09-13, 13:27 »
Hoppsan!  

329
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2007-09-13, 13:15 »
Hej Lena!  Om det är den här passagen du syftar på står det nog syster.  

330
Historia / Gränna
« skrivet: 2007-09-11, 16:53 »
Ytterligare ett, låt vara sent, bidrag till Grännas rykte som zigenarstad finner man i A. A. Afzelius mycket spridda och populärt hållna Swenska folkets sago-häfder. I dess tionde del, andra häftet (1864) s. 19 står apropå Pehr Brahe: Allenast en bland hans wackraste gerningar willja wi här påminna efterwerlden till behjertande; det är hans anläggande af staden Brahe-Grenna, der han gaf en tillflyktsort åt 'den wandrande mannen', - så benämnde han Tatarefolket, som utdrifwet war i werlden utan stadigt hem och fädernesland. Han hade nämligen funnit, att detta folk war ett qwickt och idogt folk, som bättre än andra winnlade sig om hästars och boskaps skötsel samt kunde blifwa till stor nytta för wårt land och med wårt folk införlifwas, derest dem blott lemnades fasta bostäder, der de kunde hållas till ordning, christeliga seder, ärlighet och gudsfruktan. Detta goda werk, som af honom så förståndigt begyntes, har efter hans död allt intill denna tid blifwit försummadt, så att Ziguenarfolket nu i sina spridda skogsbygder, dit de gemenligen inflytta i saknad af presterskapets wård om deras andeliga och sedliga uppfostran samt, utan tillbörlig uppmärksamhet af den werldsliga ordningens widmagthållare, skoja kring landet mer såsom en landsplåga med tjufnad och bedrägerier än till gagn för ett wäl ordnadt samhälle.”

331
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 september, 2007
« skrivet: 2007-09-05, 22:25 »
Vid vårtinget 1813 stod hästbytaren mm Olof Meijer (1784-1841, mf f till Carl Jularbo) inför Svärdsjö HR misstänkt för bedrägliga hästbyten (Svärdsjö AI:11). Den som stämde Meijer, en Jan Hansson, skriver i sitt stämningsmemorial:
 
Förledin hästmarknad [i Falun] ingjick jag i hästbyte med Olaus Meijer ifrån Svärdsjö socken, men blef till all olycka, oacktadt de af honom wid bytet gjorde starka försäkringar och handslag om hästens felfrihet svikeligen och på ett ganska ömkansvärdt sätt bedragen; Andra dagen eller två dagar efter detta byte, sedan jag märkte det bedrägeri som härrskade dermed infant jag mig med hästen för att återkalla detta bedrägliga bytet, men Meijer, som tydeligen såg sig hafva bedragit mig gjorde flera undandöljningar; Slutligen anträffades han mot aftonen så åter, ett nytt byte skedde, men jag blef för andra gången af hans bedrägliga och svikfulla tal narrad; Wid detta byte gaf jag Olaus Meijer en revers i mellangift den jag inom 14ton dagar skulle betala; Vid bemälte tids utdrägt infant sig Olaus Meijer att utfordra summan men jag såsom narrad yrkade att han skulle återtaga hästen; Hvilket han vägrade och på alt sätt sökte bemantla sig emot, men till slut för att litet skyla sitt bedrägeri, medgaf han 8 riksdalers aftag å min utgifne revers, samt att jag skulle få återtaga den förra hästen om jag så ville, detta antog jag, men fick dervid röna de rena skälmstreck och bedrägerier bemälte Meijer emot mig spelade; Hästen jag fick, har för mig icke varit att såsom någon nytta anse utan om jag någon gång vid nödiga kiörningar skolat häfva honom, har det till min smärta för kreaturet måst ske med de starkaste slåningar - hvilket mina grannars bevis nogsamt visar. - Altså och då tydeligen synes det Meijer helt och hållet med mig vid desse byten spelat de nedrigaste skälmstycken och bedrägerier i det att han utgifvit sin vara för aldeles felfri och god då oagtadt den befunnits med de största såväl synlige som osynlige men nu märkelige fel, hvilka fel meranämde Olaus Meijer såsom stark hästkännare bordt känna och således eij en för honom känd oduglig vara andra till skada bortprångla bordt; Så vågar jag ödmjukt anhålla om stämning till det högloflige häradstinget i Svärdsjö socken å merbemälte Olaus Meijer med påstående det måtte Olaus Meijer endera mitt lidande, efter hvad af rätten skjäligt pröfvas kan sjelf ärsätta, eller att den revers hvilken bemälte Meijer narrat mig till Eric Hansson hvilken han var skylldig, utgifva stor [?] 48 riksdaler dödas och till sin verkan såsom genom detta bedrägeri upkommen försvinna, hvilken summa är alt för liten att ärsätta det lidande jag gjenom brist på duglig häst till nödiga körslor måst lida, samt derjämte för bedrägeriet pligta enligt lag, och därjämte vidkännas rättegångskostnaden. I hvad för öfrigt med målet gemenskap äga kan förbehållas öppen talan.
 
  Jan Hansson i Bengtsheds Rögslen  
 
(Jag har foton av hela utdraget ur domboken för den som är intresserad.)

332
Fogelgren / Fogelgren
« skrivet: 2007-08-30, 19:33 »
Niclas Tidblom f. 1770, glasförare, hästhandlare och invånare i Skövde, stod inför Skövde rådhusrätt den 30 oktober 1797. Tidblom hade sålt en häst i december 1795 till prosten och lektorn Nils Swartz som visade sig ha en hel del dolda fel. Hur rättegången slutade framgår inte av artikeln Professor Hernquist och lektor Swartz' rotsiga häst, eller: på 1700-talet häst-, numera bil-handel tryckt i Föreningen Västgötalitteraturs meddelande nr 3 2007. Artikelförfattaren har använt sig av Skövde RR renoverade dombok 1798 (Göta hovrätts arkiv EVIIIbaa:5158) och Skara RR renoverade dombok 1798 (Göta hovrätts arkiv EVIIbaa:4982).

333
Yrken H / Huddragare
« skrivet: 2007-08-07, 19:05 »
Tillfällighetsfynd i Brita Egardts Hästslakt och rackarskam s. 237-38:
 
Från Västergötland rapporteras 1844: 'Huddragaredrängen Carl Rosengrens fästequinna Gustava Andersdotter, bägge under Skene Backa, vilka tillförne varit vid domstolen anklagade för lägersmål, hafva nu åter sammanavlat barn med varandra... Då förutnämnda Gustava Andersdotter har tre oäkta barn utom dem hon haft med Anders Ericsson och således i många år fört en liderlig levnad, får jag härmed anmäla såväl henne som Anders Ericsson till lagligt åtal inför Marks häradsrätt, från vilken jag införväntar besked huru med Gustavas återintagande i församlingens gemenskap förhållas skall.' (VFA A. 89 Marks härads dombok d. 1/10.)

334
Upprättat köpekontrakt mellan Peter Detlofssons söner Valentin/Faltin Pettersson och Alexander Pettersson från 1803 (Östhammar FI:4).
 
Wi undertecknade, jag Wallentin Pettersson och jag Catharina Löfgren, uplåte och försälje under no   och qwarteret Guldskjär uti Östhammars stad, hälften af wår derstädes ägande gård och tomt samt hälften af alt hwad dertill lyder, emot en betingad köpeskillling af femtio riksdaler riksgäldsmynt, till min kära broder Alexander Pettersson och dess kära hustru Catharina Charlotta Söderström, att nyttja, bruka och behålla till ewärdelig ägo; och hwarföre vi ofwan nämde köpesumma, så första som sista penningen bekommit, som skjedde uti wittnens närwaro, uti Elfkarleby den 12 october 1803. Undertecknat av Faltin Pettersson, Katarina Löfgren och vittnen.
 

335
Ytterligare fynd i Östhammar EII:17, denna gång rörande Peter Detlofssons dotter Albertina (f. 1777), gift med Albrekt Segerblad (vars dödsår anges till omkring 1825):
 
Till magistraten i Östhammar.
 
I händelse lumpsamlerskan Albertina Albrektsdotter Segerblads uppgift att hon jämte sin man aflidne borgaren i Östhammar Albrekt Segerblad skall warit bosatt och hos prästerskapet intecknad i nämnda stad, intill Segerblads för nära 11 år sedan inträffade död, befinnes wara sanningsenlig, har magistraten att infordra och hit insända prästbesked öfwer bemälda Albrektsdotter, tillika med uppgift om hennes wid afflyttningen från Östhammar hafwande barn. Stockholm å Lanscanceliet den 19de februarii 1836.

336
En handling funnen i Östhammar EII:15 som rör Peter Detlofssons son Alexander Pettersson (1772-1840). I skrivelsen hänvisas avslutningsvis apropå Alexander till 1748 års förordning om löst folk, tattare och zigenare.
 
Högacktad herr vice borgmästare samt wälbetrodde rådmän
 
Sedan konungens befallningshafvande i Upsala mig wid handen gifwit at stadsfiscalen Rosling därstädes hos den med pass försedde borgaren, porcelains och glashandlaren Alexander Petersson erhållit en aflång arbetad silfwerdosa, liknande de wid kyrkorna brukeliga oblataskar om 18 1/2 lods wigt samt märkt i botten med C: O: G: och at, då Petersson, i anledning däraf til förhör hos wälbemälte konungens befallningshafwande blifwit instäld, han förmält sig hafwa densamma inköpt af en smed wid Wira bruk benämnd Carl Ollongren; så har jag om förhållandet af denna Peterssons upgift låtit efterfråga och därwid inhämtat at densamma är med sanning enlig. På sådan grund warder och förberörde silfwerdosa, den konungens befallningshafwande i Upsala mig tilsändt, här hos magistraten tilskickad; och har magistraten at densamma Pettersson tilställa mot quitto som insändes.  
 
   I öfrigt och då jag af den afskrift utaf det pass Petersson medhaft och konungens befallningshafwande mig tilsändt funnet at detsamma icke innehåller den föreskrift 4? uti kongl. förordningen af d. 24 martii 1748 utstakar finner jag nödigt påminna magistraten at wid utfärdandet af dylika pass hädanefter noga ställa sig til efterrättelse förenämnda kongl. förordnings föreskrift. Stockholm å Landscanceliet d. 28 nov. 1799. S. af Uggla

337
Lundström / Lundstrøm / Lundström / Lundstrøm
« skrivet: 2007-08-01, 12:16 »
Tack för sammanställningen Bo! Jag ser med spänning fram emot en ev fortsättning. En liten notis om Fredrik Lundström: i en skrivelse i Östhammar EII:16 från Överståthållarämbetet till magistraten i Östhammar daterad 14 december 1803 nämns att borgaren i Östhammar Fredrik Lundström utbegärt till sin tjänst den för stöld och förfalskningsbrott dömde förre handelsbetjänten Gustaf Kihlberg. Kihlberg befann sig på obestämd tid i Karlskrona som straffarbetare. Överståthållarämbetet trodde sig äga anledning at twifla det bemälde Lundström är en så beskaffad person at Kihlberg till honom kan utlämnas, och af honom ordentligen sysselsättas, hälst denne Lundström efter hwad förmodas, skall sjelf landet kringstryka. Därför efterfrågades hans fräjd, förhållanden och näringsfång. Hur ärendet avslutades framgår inte.

338
Yrken H / Huddragare
« skrivet: 2007-07-30, 16:24 »
Ur L. F. Rääfs ”Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland” I, s. 142 (1859):
 
Omkring 1815 företog sig huddragaren Anders Stark att, såsom en binäring, utdela knutar, slagna på trådar, dem man skulle ingifva boskapen såsom skyddsmedel mot angrepp af vargar, hvilka då förorsakade betydlig skada i orten, och med försäkran att en hjord, som sålunda blifvit betryggad, icke skulle på 40 löpa dylik fara. I Svinhults sokn funnos hans fleste afnämare, som betalade 1 riksd. på 20 kreatur; men rörelsen uphörde snart, sedan man erfarit att rofdjuren icke ville vidkännas mannens löften, och sedan han blifvit tilltalad vid härads-rätten, der han likväl, genom en uplyst vicarie, undslapp med erhållen varning.

339
Något litet om hästmarknaden i Lund, zigenare och rommmani i Llewellyn Lloyds Svenska allmogens plägseder (1871):
 
Askonsdagen i Lund är, för hästmarknadens skull, den bullersammaste dagen på hela året. Der infinner sig folk från alla håll, nära och långt bort, egendomsegare, fogdar och bönder, skockade i tusendetal. Äfven ser man en mängd stalldrängar och ett icke obetydligt antal ziguenare. Den som likt Borrow och Eibert Smidt, har roligt af detta folks rotvälska - kalladt romani, härledt ifrån sanscrit, men tillblandadt från alla nationers tungomål - den skall resa till Lund på denna marknad. Dessa personer kabriolera på alla gator med hästar som äro för tillfället uppqvickade och då se någorlunda ut, men om man köper dem, befinnes de vara alldeles utslitna krakar, fulla utaf listigt dolda fel. (s. 176)

340
Hagen, van der / Hagen, van der
« skrivet: 2007-05-01, 19:34 »
Notiser rörande Georg Konrad Pettersson van der Hagen, sonson till ovan nämnde Vilhelm Pettersson van der Hagen:
 
Ett förfärligt uppträde ägde rum i lördags afton utanför Enköping, skrifves därifrån till Aftonbladet. På landsvägen, som går åt Litslena, blefvo nämligen två af Enköpings hästhandlare skjutna af en f. d. soldat från Litslena. De af skotten träffade voro Georg Pettersson van der Hagen, en i stor del af landet beryktad person, och Carl Leonard Berg från Köping. Den förstnämnde fick ett hagelskott midt i ansigtet och han blir antagligen blind för alltid. Den senare erhöll ett lindrigare skott på sidan af hufvudet. De skjutne karlarne hade ställt till gräl med soldaten och hotat honom. Soldaten var något rörd af starka drycker; han gick in till sig, hämtade sin bössa och sköt på dem.
 
   Stor blef uppståndelsen i Enköping, när de sårade forslades till sjukhuset, och som bevis på de bägge karlarnes anseende bland allmänheten kan nämnas, att ingen hade ett ord af medömkan för dem, snarare tvärtom, tycktes det. Soldaten har gjort sig känd som en hederlig och ordentlig peron. (Avesta tidning 18880601)
 
Om blodsdramat utanför Enköping i lördags åtta dagar, hvarvid två af Enköpings hästhandlare blefvo skjutna af f. d. soldaten Käll från Litslena, skrifves till A. B:
 
   Under den gångna veckan har polisen flere gånger förgäfves sökt Käll i hans bostad i Velinge, Litslena socken. Troligt är att han rymt till Amerika ej för att söka komma undan möjligen blifvande straff utan rädsla för ligans i Enköpingsorten hämd. En af de skjutne, G. Pettersson, fördes i torsdags från Enköpings lasarätt till Serafimerlasarättet till i Stockholm. Han torde blifva blind. Den andre däremot, L. Berg, befinner sig utom all fara. (Avesta tidning 18880608)
 
G. K. V. Pettersson van der Hagen förekommer flitigt i Polisunderrättelser, t.ex. i nr 51, den 1 maj 1884: Under månadsmötet i Enköping d. 26/4 84 häktades för misshandel o. rån m.m. Hästbytaren Georg Konrad Waldemar Pettersson, son till G. A. Pettersson van der Hagen, f 8/6 63 i Hauskipudas i Finland samt mantalsskrifven i Enköping. Han är ca 5 fot lång, fetlagd med trubbig näsa, mörka ögon, sv. hår, enl. medd. af Stadsf. Svedelius i Enköping.

341
Skurup / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-26
« skrivet: 2007-04-18, 12:44 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1855:  
 
Åboen Per Mickelsson i hemmanet kallad Stenakullen af Skurups socken har legat till sängs alt sedan jul af allmän svaghet aft?ning, afled med döden den 12 juni cirka 50 år gammal, han efterlemnar enka och eller barn 10, han hade i många år tid förtärdt m?cket af starka dr?cker.

342
Skivarp / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-11
« skrivet: 2007-04-18, 12:41 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1855:
 
För detta gästgifvaren J. Stoltz i Skifvarp nu mjölnare död den 29de mars 76 år 5 månader, han var liten och mager, var vältalig och snål, bedråg många i s?nnerhet på hästhandel, med mindre kloka personer bedråg han m?cket i handel. Han emottog gästgifvaregården år 1814 i oktober efter dess aflidne svärfader hofrättscomisarien Kljen [?]. I hvars tid hållaget för hvarje helt hemman ej betalt för året mer än 24 daler riksg. Dermed var Stoltz icke nöjd, hvarför han inom få år uppdref denna afgift till 14 å 15 riksdaler af hvart helt hemman. Stoltz sökte skattläggnin 1830, och b?ggde   Skifvarps wäderqvarn år 1831.

343
Judiska släkter A-Ö / Leja
« skrivet: 2007-04-17, 13:10 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1855:
 
I följd af tillåtelsen för judarna att bosätta sig hvar som helst i riket lär man snart kunna påräkna hvarjehanda upplag af Israels kinder (barn) äfven i landsorten. Så berättas att galanterijuden Leja i Stockholm h?rt en lägenhet i Malmö för att tillhandahålla allmänheten med allehanda grannlåtsvaror.

344
Hammarlöv / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-03-09
« skrivet: 2007-04-16, 23:27 »
Vidare tillfällighetsfynd i samma ärende som ovan funnet i handskrivna anteckningar och avskrifter av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1855:

"Prosten och kÿrkoherden öfver Hammarlöf och Wemmerlöf församlingar Magnus Schmitt, död Hammarlöfs prestgård den 19 juli, 66 år 9 månader 6 dagar gammal. - För omkring 6 års tid sedan blef prosten Schmitt af en del han socknemän med begäran om hans afsättning från embetet, som skäl dertill konde de bevisa att haft samlag med en nära hos sig boende ong snickarehustru. - Jag tror målet blef nedlagt genom mutor."

345
Skarprättare / Nattman
« skrivet: 2007-04-16, 22:00 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1855 som omnämner Nattmansdungen i Rommelsjö:
 
Växsjö. En större inbrotsstöld skedden 23 juni hos friherrennan Hjerta å Råfver? [?] nära Jönköping, der 480 lod silfver det mästa förg?ldt, jemte något guld blef bortstulet. På Romelsjö egor vid så k. Nattmansdungen, gick en liten flicka för plocka mossdun, hvarvid hon hittade en vaxstappel [?] som var stulen, hvarför deromkring undersöktes. Då på 2:ne allnars afstånd från detta ställe en m?rstack uppgräfdes, och der påträffades allt dett stulna silfveret och guldet.

346
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1855 (osäkert om det är sfs som avses):
 
I Kalmar hafva i juni månad tvenne döfstumma personer, smedsmästaren J. G. Åberg och jungfru Helene Petersdotter, ingått äktenskap. - Detta äktenskap måtte troligen vara ovanligt emedan jag ej tillförne icke vet att tvenne döfstumma förut ingått äktenskap med varandra.

347
Borgstena / Borgstena
« skrivet: 2007-04-13, 14:14 »
Ja, men jag är nog än mer nyfiken på vem Maja var! Nästa gång jag har tillgång till genline ska jag nog kolla upp henne. Vänliga hälsningar / Sebastian

348
Östra Vemmenhög / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-13
« skrivet: 2007-04-12, 15:58 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1853:
 
Åboen Hans Persson på no 7 i Ölöf, har öfver 10 års tid nästan dagligen supt af brenvin altförm?cket och ändå haft god hälsa tills den 20 maj. Hade taget ett större rus hos Lars Persson på no 12 i b?en. Hvarefter han Hans Persson blef m?cket mjeltsjuk så att han gråt och ängslades, och m?cken förtvivlan, och sade att han vill afhända sig lifvet. Hvarför de hade med honom tills?n, att sådant hindra. Men morgonen kl 4 den förste juni gick han och kastade sig i egen brun i gården och der han omkom, 50 år månader gammal, den 3 juni blef han klädd och äfven skälringd för honom, den 12 blef han med vanlige ceremoni af presten jordsatt och begrafven. Han var en bra jordbrukare och hushållare. Lefde i sämja med hustruen och annan omgifning, han hålt sitt folk med god kost; gjorde alla rätt, förmerade sig m?cket.

349
Borgstena / Borgstena
« skrivet: 2007-04-12, 15:41 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1853 den 23 maj:
 
Borås. Johannes Andersson i Hägna, Borgstena socken, körde på vägen till sitt hem, var i rusigt tillstånd, mötte han en 60 år gammal qvinna Maja, hvilken han misstänkte för hexeri, af gammalt agg till henne. Han gick af vagnen gaf henne ett slag i ansigtet så at hon föll, sedan fattade han en stake slog henne m?cket illa till döds.

350
Ystads Sankta Maria / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-12-07
« skrivet: 2007-04-12, 15:13 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1852 (det är särskilt Larssons egna betraktelser som är intressanta):  
 
Tidningen Folkets röst no 21 för lördagen den 11 december 1852 berättar enligt skrifvelse från Ystad
 
Framlidne herr kommercierådet och riddaren C. Lundgrens jordfästning försiggick härstädes i St. Maria k?rka sistledne fredagseftermiddag. Före liket prestafverade herr kammarherren Hallenburg, och före prosissionen som utgjordes af omkring trehundrade personer, herr gråsshandlaren P. Bergman och den aflidnes orden bars af herr dåcktor och ordensledamoten Berlin. Herr kontraktsprosten Grönvall förrättade likpredikan med jordfästningen, och sång utfördes från orgelläktaren af en del herrar och damer i staden. K?rkan var eklarerad, och likaså fönsteren vid Östergatan, torget och Västergatan, der liktåget gick fram.
 
Hvad skall man säga härom
 
Lundgren som varit tilltalad både för mord och rån, och om hvilken tidningen Freja, när han genom rekommendationer fick Nordstjernan, så träffande ?ttrade, att han erhållit Mordstjerne-orden. Han var inom hela skånska provinsen allmänt ansedd som en afsk?värd skurk. Detta omdöme sökte han fåfängt mildra genom de gåfvor han på sednare åren gjorde till välgörande inrättningar, förmodeligen af de penningar som hans anklagare inför domstol påstod honom hafva röfvat af en engelsman, kort förän skulle ha mördat sin dräng, och medbrottsling: och ändock såg man honom öfverallt krusas och uppbäras i lifstiden, likasom han nu med den största pomp och ståt följdes till grafven af flera hundrade personer, bland hvilka dock säkert icke en enda fans, som ej många gånger uttömt sig i förbannelser öfver hans framfarande vandel.
 
   Och hvarföre då en sådan h?llning. Jo, emedan mannen hade m?cket penningar och då är man i våra alltid hedersman. Sannerligen en vacker moral, som behärskar vår tidsålder.
 
   Emedan jag ännu har i friskt minne ett r?kte som var i omlop i Ystad år 1809 vill jag som eget tilläg här anföra
 
   Samma år blef mig C. Lundgrens namn först bekant. Han var då redan stor handlande vid dåvarande Östre port, och tillika engelsk konsul, och förblef det till sin ålderdom, han hade i flera år med sitt konsulat mycket att beställa, emedan här var ofrid med Frankrike och Danmark. Engelske kaparefart?g seglade ständigt omkring för taga franska och danska handelsfart?, hvilka de förde till Ystad eller Malmö, samt Götheborg. Alla af kapare till Ystad införda fart? med last lemnades till C. Lundgren hvilka han på auktion försålde. Han hade och uppdrag att inköpa all proviant till nemde kaparemanskap. Han hade då en i skrin liggande engelsk kassa som blef honom frånstulen i juni månad år 1809 och bestod i fem tusende riksdaler banko, skrinet hittades dagen efter uppbrutit på en nära vid till s?na gammal fästningsvall. Det sades att Lundgren besk?llade en sin dräng för stölden och med slag ville tvinga  honom till bekännelse. Men första eller andra aftonen derpå, blef drängens strupe i sängen afskuren med rakeknif, om hvilken händelse r?ckte blef utsprid att Lundgren var drängen mördare, hvarom ransakning blef hållen Lundgren frestad, men ingen vittnen som kunde derom rätteligen int?ga. Lundgren frikändes, och drängens lik blef dömd att begrafas på stadens östra betesmark. Men stadens samtlige drängar lätt göra kista några dagar efter tog upp sjelfspillingsliket, bar det en aftonstund in genom staden och begrof det i k?rkogården, der det utom något åtal fik förblifva. Att C. Lundgren hade begåt rån, eller var känd för skurkstreck har jag aldrig hört minsta r?ckte om, hvarför jag tror det vara osanning.

351
Glasförare / Glasförare
« skrivet: 2007-04-12, 14:15 »
Tillfällighetsfynd med anknytning till glashandlare i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1847:  
 
Resepass till västgöthe, hvilket är löjligt
 
Härmed förpassar jag, till Småland Halland Skåne
en rätt beskedlig kar, och icke någon fåne.
Wästgöte till nation, och ej amerikan
till seckt och religion, en god skäl knalian
 
Han aldrig jude var, hans sålde aldrig nipper
han skafde aldrig m?nt, han ej dukater kliper.
Att han ej jude är, kan synas på hans skägg.
Jag sett han ätit fläsk, som varit stekt bland ägg.  
 
Den namnet veta vill, så är han kallad Petter
nu bonde till sitt stånd, men för gåt vall med getter.
Hans fader heter Pehr, som han det sjelfver tror
om så i sanning är, må veta bäst hans mor.
 
Det gör oss lika got, han för ostraffelig vandel
som andra knallar är, så reser han med handel
Dock lofligt gos det är han i sin posse drar  
som han med stort besvär mest sjelf tillvärkad har.
 
Hans handel den består af askar skålar skeder
och [svårläst ord] af utlänskt träd, som buxbom eller seder
ej häller utaf kok som är till färgen mörk
Hans askar är af bok, och skålarna af björk
 
Fördenskul jag nu tör, ödmiukast rekomdera
hos den som vederbör, ja äfven och hos flera
att i hvar bondegård i förbemälte land
han frit af?tra får, sin svarfdon och sin band.
 
Samt äfven och det glas han här på bruket taget
så framt han icke det, i kras har sönderslaget,
i så ol?keligt vis gifs ingen askerans
han lämna får till pris och gilla sin balans.
 
Versen har kommentaren: Detta pass är gifvet af sekreter vid et glasbruk i Westergöhtland, vid namn Lundhal.

352
Anders! Sven Larssons anteckningar är i privat ägo och ej publicerade. Jag har fått gå igenom materialet och kommer att lägga upp en del av det som jag funnit mest intressant här på Anbytarforum. Förmodligen kommer anteckningarna framöver att hamna i offentlig ägo.

353
Skurup / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-26
« skrivet: 2007-04-11, 00:05 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1857:  
 
För detta inspector Hoppenrahl en t?sk var hos Heden i Sturup om aftonen den 14 april och köpte bränvin, om morgonen den 15 befants han liggande död på sitt kammargolf på Brejenehus vid Svaneholm der han bodde. Han blef inspector på D?beck 1836, och tjente der 10 års tid. Sedan arrenderade Brejenehus. Under tiden han var inspector var han en elak kältring till att ila slå behandla sina underhafvande. Han beg?nte f?lla sig medan han tjente, men allt sedan mera, att han ingen dag varit n?kter, underligt nog att han ej druckit ihiel sig långt för.

354
Genarp / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-02-09
« skrivet: 2007-04-10, 23:58 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1857:  
 
En husman från Heckeberga guds var hos mig den 21 maj. Iblant ett annat samtal berättar han att han hustru efter 7 års äktenskap födde första barnet, och 3 1/2 år derefter hade hon föd 3:ne flicker. 5 år derefter födde hon en son. Och 9 år derefter födde hon åter en son. Hvilket jag för dess ovanliga och sällsamma uptecknar. Hans namn är Hans Christensson. [namnet Anders Rasmusson överstruket]

355
Östra Vemmenhög / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-13
« skrivet: 2007-04-10, 23:50 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1856:  
 
Mjölnaren Gustaf Svensson Holm i Ridarremöllan sjuknade natten för den 22 januari, och blef derefter sängliggande sjuk i 6 veckor, då han åter efter den tiden klädde på sig och blef tid efter annan alt bättre. Men i början af maj började att blifva sämre. matlusten försvan, och en outsläcklig törst tilltog krafterna minskades, men var ändå dagligen påkläd tills den 18 maj då han blef sängliggande, och sjukdom tiltog som på 4 dagen efter att från klockan 4 om morgonen och till kl 7 eftermiddag lå g med brusten s?n och snarkande andedräkt och mellan ått något jemmer slutade lifvet den 19 maj klockan 7 eftm.d. 71 år på 21 dagar nära. Han efterlemnar enkan och 4 barn med första giftet. Och 6 med det sista. Wed 17 års ålder började han lära snickareprofestion hos en Westerdahl vid Söfdeborg, dermed slutade på ett år tid, derefter började han att lära smedprofessionen hos sin bror Carl, i Öst. Wemmenhög. Men dermed slutade G. 2:ne år derefter, sen kom han i skomakarelära hos sin bror Ola i Ö. vemmenhög, vid detta handtverk förblef han. År 1811 fick han städjobref af baron Johan G?llenk på Wemmenhögs krog och dertilhörande en stor hage, hvilken städjorätt kostade honom 2000 daler, och 18 daler årligt arrende.Hans ?rke der de mästa åren var handtverket, bränvinsbränning tobaksplantering, och krågrörelse. Tills år 1833 då han beg?nte att handla med köpmannavaror, hvilka han till stor del bekom af Vallis i Stockholm för så låg pris att försållde dem med stor vinst. Han förmerade sig så på få år otroligt m?cket. Att han år 1838 i november köpte Olofsmöllan jemte 42 tunneland jord af Begt [sic] Olsson samt alt lösöre som Bengt hade med undantag hans och hustruens och barnens gångkläder för köpesumman 200 tusende daler riksgelt. 100 tusen betaltes den 25 mars, af återståen summan skulle betalas tio tusen om året, utan ränta tills hela summan blef utbetalt. Han måtte då sälja af jorden till gälds betalning, med undantaget 12 tunneland som brukas till möllan.

356
Wallman / Wallman
« skrivet: 2007-04-10, 23:30 »
Ytterligare ett tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1856:  
 
I Råneå socken af Norbottens län lefver en qvinna, som är född 1753 och således 103 år gammal. Hon lärer änne gå ute och skall vara ganska kr?, samt har lefvat under 6 svenska regenter. Hon säges vara af den så kallade tartar-stammen bland hvilken stam det ej lärer vara ovanligt att qvinnor bli ganska gamla.
 
Anteckningen är säkerligen en avskrift ur en tidning och kvinnan i fråga borde vara möjlig att spåra.

357
Hammarlöv / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-03-09
« skrivet: 2007-04-09, 21:53 »
Ett frodigt tillfällighetsfynd i egna handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1853:

"Stämning

År 1853 i september har till Skÿtts häradsrätt blifvit inlemnat en så lÿdande stämningsansökan:

Redan en gång förut har prosten och kÿrkoherden i Hammarlöf, Smith, inför välloflige häradsrätten varit tilltalad för dubelt horsbrott. För dett brott stadar 1 § i 56 capitlet missgärningsbalken. = Gör gift man har med annor mans hustru: straffas begge med högsta kroppsplickt. Konglig förordningen den 20 januari 1779. =
Nu äro vi öfvetygade om sanningen af den emot prosten Smiths gjorda anklagelsen, alldenstund ojäfviga vittnen finnas hvilka åsedt dett nesliga berotte och derför hafva vi i det aldralängsta väntat att herr prosten Smith af aktning så väl för församling som för det heliga embete han bekläder skulle frivilligt afsäga sin själasörjarebefattning, men alldenstund han ej detta gjort, utan på sätt som är oss himligt lÿckats få saken nedtÿstad, så anhålla vi att vällofliga häradsrätten ville till nÿ ransakning upptaga målet och anhålla vi att det samma måtte som vittnen höras nämndemannen Nils Jonsson i Hammarlöf husmannen Per Anderssons i Tÿgelsjö, husmannen Lars Hansson i Hammarlöf.
Och emedan det är oss odrägligt att till själasörjare hafva en person, anklagad för nesligt brått, hvilket efter lag bestraffas med högsta kroppsplikt, emedan vi ej med tilbörlig andackt kunna höra det heliga ordet predikadt från så orena läppar,emedan vi anse otilbörligt att presten genom sitt handlingssätt är den mest förargelsebringe medlemmen i församlingen, så anhålla vi ödmjukeligen att målet med första måtte blifva afgjordt och att en annan själasörjare måtte under tiden tills prosten Smith hinner blifva afsatt, varda förordnad, på det vi måtte kunna åhöra guds ord och emottaga sakramenterne med den andackt och vördnad som vederbör, och som vi högeligen äro i behof utaf. Emedan saken rörer brottsmål anhålla vi Smith må blifva ålagd personlig inställelse vi nästa thing.

Underskrifter

År 1849 i början af april blef för mig af trovärdig person berättat att kÿrkoherden Smith i Hammarlöf beläget nära Trelleborg, hade ådraget sig ovänskap af en bonde i bÿen. Det var kunnigt att prästen hade olofligt samlag med en der nära boende snickarehustru. Bonden för att hämnas på Smith lofvade nemde hustru 900 daler för att dertill vara honom behjelpelig, hvilket hon och blef. Hon tillsade bonden när hon väntade Smith till samlag, då han med tvenne vittnen inställer sig i en kammare näst intill der samlaget skulle ske. Smith kommer och faller i snickarehustruns sköte då böndera inträder ser honom ligga på henne, ville afvälta sig, men hon omlägger honom armar och ben och qvarhåller honom för att han af vittnen skulle blifva noga beskådad. Hon är 21 år och mannen 22 år gamla. Hon har tjent presten."

358
Inte så mycket släktforskning kanske, men exempel på resande/zigenares roll i folkfantasin: tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1853:  
 
En saga bland folket var att Carl Johan [XIV] af någon Ziguenerska blifvit i sin ungdom spådd att en svart hund skulle visa sig för honom i hans sista ögonblick. = Då konungen, låg på sitt ?ttersta inträdde i hans rum en svartklädd - berättar sagan.
   Hu! ropade konungen, jag ser den svarta hunden, kör ut honom!
   Folket i allmänhet tror denna saga vara sann, emedan hunden var hatad af nationen så som den der fört konungen bakom ljuset och väkt split emellan honom och hans undersåtare.

359
Tullstorp / Tullstorp
« skrivet: 2007-04-09, 20:54 »
Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter av Sven Larsson på kvarnen Persemölla för år 1854:
 
En mindre hemmansegare vid namn Lars Nilsson i stora Biddinge gran[ne] till Jöns Jönsson, beg?nte känna sig ilamående om Jul, hvilket alt sedan mer och mer tiltog med svag mage kräkningar och förstoppning tills döden slutade hans lif den 29 juli vid 35 års ålder. = De sednare 10 åren af min åbotid lät förmala sin säd här, han var stor och stark mild vänlig utan smicker, redbar mot alla. Jag hade stort t?cke för honom. Han efterlemnar en ong enka med 4 små barn.

360
Yrken L / Lumpsamlare / Lumpsamlerska
« skrivet: 2007-03-02, 16:06 »
I Harry Ericsons De gamla pappersbruken i Södra-Vi (1973, stencil) återfinns några lumpsamlare förtecknade, nämligen vid:
 
Papperbruket Bråneholm:
 
Elias Lundberg, lumpsamlare och gesäll, f. 1799 i Sandsjö, ankom 1825 från Näshult, flyttade 1827 till Stenberga m. fam.
 
Carl Jern, lumpsamlare, f. 1781 15/11 okänt var, ankom från Vimmerby 1826, flyttade till Öland 1827 med ofärdiga hustrun Brita St. Andersdtr f. 1771
 
Joh. Fr. Abrah. Kindal, lumpsamlare, f. 1797 12/2 i Kisa, ankom från Kisa 1826, flyttade till Ringshult 1827 m. familj
 
Nils Mag. Pettersson, lumpsamlare, f. 1823 25/10 i Hvena, ankom från Pelarne 1849 tills. m. hustr. Anna Greta Andersdtr och två barn
 
Pappersbruket Gustafsholm:
 
Anders Andersson, lumpsamlare, f. 1787 30/9 i V. Harg, ankom från Gärdserum 1815
 
Anders Larsson, lumpsamlare, f. 1801 21/3 i Svinhult, ankom från Labbemåla, Södra Vi 1831 m. familj
 
Pappersbruket Mariedal:
 
Nils Sanderholm, lumpsamlare, f. 1793 24/6 i Hessleby, ankom från Rumskulla 1820, flyttade 1833 till Sjöhorfva m. hustr. Ulrica Holmström f. 1799 i Stenberga och 4 dtr

361
Något om resrutter i Norrland på 1600-talet. I Karl Fahlgrens Skellefte sockens historia (1956) omtalas en händelse från 1663:  
 
Då blev nämligen fjärdingsmannen Anders Eriksson i Kusmark avsatt och fick böta 40 mark för att han mot mutor ledsagat en hop tartare ifrån Byske och till fjällen, varigenom de hava rest över i bygden till Umeå och mångenstädes opp i bygden gjort skada. (s. 50)

362
Yrken L / Lumpsamlare / Lumpsamlerska
« skrivet: 2007-02-12, 13:06 »
En egen rubrik för lumpsamlare kanske vore på sin plats (vid sidan av eller sammanslagen med den existerande lumpsamlerska). Några lumpsamlare vid Röttle pappersbruk strax söder om Gränna förtecknade av Jan Appelquist i dennes uppsats i kulturgeografi, Personalrekrytering till Röttle pappersbruk 1780-1879 (1983):
 
Lars Andersson Lindqvist, f. 1790, tidigare skriven Linderås, Tärenäs Östergård, dräng 1807-10, lärling 1810-18, lumpsamlare 1818-20.
 
Samuel Frank, f. 1788, uppgiven kommen från Lenhovda men ej i längden, lumpsamlare 1808-10.
 
Johan Anders Qvillberg, f. 1777, uppgiven kommen från Rumskulla men ej i längden, lumpsamlare 1810-12.
 
Fredrik Ås?n, f. 1780, stattorpare från Gränna församling, Rafvelmark lillegård, lumpsamlare 1820-42.

363
Då ingen rubrik Wennerström finns lägger jag in följande tillfällighetsfynd här:
 
Som arbets fången Nils Wennerström den I i denna månad ifrån Waxholms fästning sig på flygten begifwit, warandes efter beskrifning ungefär 27 år gammal, lång och undersättsig til wäxten, med mörcka  hår och ögonbryn, mörcklagd och koppärrig i ansigtet med bruna ögon och en fläck på wänstra ögonsten såsom af en koppa, litet barskallig i hufwudet, et ärr på högra kindbenet, wid afwikandet klädd uti en grå wallmars jacka med blå snören och grå knappar, blå wäst och byxor med mässingsknappar, hwita ullstrumpor och stöflor, en swart silkes halsduk om halsen och stor swart hatt på hufwudet, föregifwit sig wara född i Wärmeland, och under rymning, tu år sedan ifrån fästning, soldat wid Calmare regemente, men eljest fölgt de så kallade skoijare, och lärer således besöka marknader; altså warder han härmedelst allmäneligen efterlyst: åliggandes wederbörande krono betjente så i städer som å landet, at honom noga efterspana, och wid ertappandet under säker fängslig wård hit försända.
 
Ur tryckt efterlysning daterad 1 oktober 1781 från Stockholms landskansli.

364
Ola Larsson har tidigare i tråden citerat ur ett förhör hållet i Gävle landskansli den 6 maj 1761 då Peter Noring från Torshälla rapporterade att han blivit överfallen och rånad av et sälskap tartare lett av två män som kallade sig Regner och Peter Detlofsson. Det måste väl ha varit fråga om den Johan Regner som Peter vid denna tid reste med och det är troligt av några av de icke namngivna kvinnorna de färdades med var Peters hustru Lisa Bergman (som gifte sig med Peter i augusti samma år), mor och syster (den sistnämnda kallade sig 1763 Johan Regners maka). Förhöret lyder i sin helhet:
 
1761 d. 6 Maji på Gefle landscancelli
S.D. angaf Peter Noring ifrån Torshella
at han blifwit öfwerfallen och plundrad
af et sälskap tartare på landsvägen wid
krogen Töwalitet, emellan Staden och Becks
Gästgifwaregård, bestående af 2ne kar-
lar och 6 ? 7 qvinfolk, hwarwid sålun-
da tilgådt:
Wid skymningen om aftonen d. 12 Majii,
har en af desse karlar, hwilken kal-
lar sig Regner warit klädd i blå
kläder, laskade elghuds byxor, Calmiruks
lifstycke och stöflar, samt undersätsig
til wäxten, med swarta yfwiga hår
och ögonbryn, inlåtit sig i tal med
Noring, at bortwäxla lösa penningar
för sedlar, då Noring uptagit sin
taskbok deri 63 daler koppmt uti  
Bancosedlar legat, och Regner begärdt
få se taskboken, den han stoppat hos
sig och behållit; Och när Noring den
återfodrat, har den andra karlen
af samma sällskap, som kallat sig
Peter Ditlofson, och jemwäl warit
klädd i blå kläder, och Elghuds byxor
samt liten till wäxten, med långt
swart hår och ögonbryn och en knyl
på näsan, slagit Noring ofwan ögat
och wid tinningen med piskan, at han
på landswägen med blotta Hirsch-
fängare och sine piskor, slagit honom
flere slag til des han under ro-
pande fådt hjelp af Skomakaren
Nils Berniksson boende wid wä-
gen, ej långt från Alborga by.  
Natten emot söndagen har
Noring ridit efter detta sälskap til
Elfkarleby, men wid pass midnats
tid, träffat dem wid torpen, emel-
lan Grinöga och Haranäsbruk, då
han tagit en karl med sig såsom
witne, hwilken han icke kände,
men skal bodt i endera af torpen,
och gådt dit warest Regner och  
Ditlofson tillika med qwinfolken
hwilat med hästarne, samt begärdt
at återfå sine penningar, hwilka
de likwäl nekat sig hafwa honom
ifråntagit, eller eljest wara honom
något skyldige, hwarpå de tagit
bössan, och under eder och swor-
dom hotat at skiuta honom då
Noring tillika med witnet för-
skreckt sprungit sina färde.
Derpå har Noring farit til-
baka til länsmannen i Wahlbo
at widare härom rådföra sig med  
honom, men länsmannen berät-
tat, det han ingen handräckning
kunde meddela, så wida detta
selskap farit ifrån Socknen.
Söndags middagen efter Guds-
tjensten, reste Noring åter ifrån
Wahlbo til Elfkarleby, der han tagit fjer-
dingsmannen med sig och träffat detta säl-
skap hos en bonde, 2ne gårdar söder om
Gästgifwaregården på södra sidan, hwa-
rest de haft qwarter, och då Noring
anmodat fjerdingsmannen at hächta
dem, har han ingen handräckning
fådt, efter som han han intet bewis eller
någon befalning derom ägde. Och
när Noring i fjerdingsmannens, näm
demannens och Färekarlens med fle-
res närwaro, tilspordt Regner och
Ditlofson om sin bortmiste pennin-
gar, och begärdt att få dem åter,
hafwa de sagt sig wilja förlika No-
ring, men aldeles bestridt, at de
fråntagit honom någre penningar,
eller [överstr.] warit honom något skyl-
dige, men då de warit med Noring
allena ute på gården sagt, at de
skulle skiuta honom til döds på skogen
opm han ei wille förlika sig med dem
och nödgat honom, at taga en liten
lodbössa och 12 Dr Kmt i förlikning
och de om måndags morgonen wid
pass klockan tu eller try, begifwit
sig ifrån Elfkarleby til Upsala, sko-
landes nu uppehålla sig i Tierp eller
deromkring.
 
Efter befalning.
 
(Gävle landskansli AIa:4) Av en lycklig slump fann jag förhöret på Riksarkivets CD Paleografi, tolkat och klart! Vad mer är känt om Peter Noring och Johan Regner?

365
Peter Detlofssons son Peter Valentin/Faltin Pettersson (1770-1847) tar tillsammans med sin hustru Katarina Löfgren (1769-1847), dottern Sofia (f. 1797) och pigan Britta Lind ut pass i Östhammar den 13 juli 1813 för resa till Västmanland, Närke, Uppland, Dalarna och Stockholms län:  
 
Sophia, lång och smal till växten och svartbrunt ansigte och Lind, liten till växten men med lika utseende. (Östhammar DI:4)
 
Passet gällde i sex månader. (Jag vet att Lindwall berört denna passnotis i någon av årsböckerna.)

366
Året var 1815. Tack för påpekandet Anders!

367
Författaren Maximilian Axelson reste i Värmlands finnskogar 1849 och skrev om denna sin resa i Vandring i Vermlands elfdal och finnskogar 1852. I finnhemmanet Timbonäs i Gräsmarks socken
 
tog jag in hos en familj, der mannen var svensk, men hustrun dotter af en zigenare och en finska. [---] På stänger i taket hängde här en mängd korgar med torkade aborrar, strumpor och andra småsaker uti; men å väggar och golf sågos väfskedar, ullsaxar, tunnor, stickkorgar, fyllda med trasor och andra lösören, bobiner (vinner) och spinnrockar m.m. m.m. [---] I Timbonäs tycktes verkligen stor fattigdom råda. Man nyttjade der oftast nödbröd. Som det tycktes, var lurendrejeri här ett hufvudsakligt näringsfång. (s. 94-95)
 
Flera resandesläkter har ju hållit till i Gräsmark och det borde gå att identifiera denna familj. Författaren skildrar ganska utförligt sitt besök och den måltid han åt i familjens hem.

368
Följande kanske skulle stå under en annan rubrik, men jag väljer ändå att lägga inlägget här då Fredrik Lundström omnämnts ovan (han var Peter Detlofssons syskonson och gift med Peters dotter Anna Sofia).
 
Den 1 juli tar Fredrik Lundström ovanligt nog ut pass för resa som skeppare för att sjövägen frakta Lars Wennerberg och betjenten Elias Österman via Helsingfors till Jakobstad i Ryssland (nuvarande Finland). Glas- och porslinsföraren, hästläkaren och valackaren Lars Wennerberg var gift med Fredriks syster Hedvig Lundström och beskrivs vara liten till växten. Den unge Elias Österman var son till Fredriks syster Maria Elisabeth Lundström och uppges vara 19 år gammal, längre till växten, med mörkt hår och ljust ansikte och ögonbyn. (Han är väl identisk med den Elias som kallade sig Rosengren senare och som diskuterats på Anbytarforum.)
 
Man kan ju undra över vad sällskapet hade i Finland att göra? (källa: Östhammars passjournaler DI:4)

369
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Lindbom
« skrivet: 2006-10-22, 22:01 »
Det var inte dåligt! Stort tack Olle. Karl Kristian Lindbom (f. 1849 som Olle mycket riktigt skriver) hamnade senare i Stockholm som postexpeditör. Tillsammans med Eugenia Karolina Levina Åkergr?n fick han sonen Nils August Teodor Lindbom 1886-05-01 i Adolf Fredriks fsl som bara några år senare i folkräkningen återfinns som fosterson hos lantbrukaren Kristian Gerhard Qvintus Hederstedt på Gotland. Är det någon (t.ex. Olle...) som vet var Karl Kristian tog vägen och varför hans son blev fosterson hos Hederstedt?

370
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Lindbom
« skrivet: 2006-10-22, 02:11 »
Den 27 mars 1847 föds i Visby sfs Karl Kristian, son till glasmästaren N. Lindbom och Lovisa Lundberg. Vet någon något mer om föräldrarna? (GID 2534.235.60800)

371
Egerin / Egerin
« skrivet: 2006-10-18, 15:17 »
Har någon stött på någon släkt Egerin i Stockholm under 1700-talets första hälft, i synnerhet en Susanna Egerin? Susanna står nämligen som författare till en kokbok som utkom i två upplagor under 1730-talet och i den andra upplagan från 1737 daterar hon förordet i Stockholm den 1 mars. Det har diskuterats om detta verkligen är en svensk kokbok eller bara en översättning av en tysk dito och om författarinnan någonsin befann sig i Sverige. Då det råder oklarhet om detta vore observationer av Egerin i Stockholm vid denna tid intressanta att ta del av!

372
I Sigtuna rådhusrätt och magistrat DII:5 återfinns passjournaler för åren 1834-37. Där förekommer bl.a. Albertina Pettersson Detlofsson (f. 1777), dotter till Peter Detlofsson. Hon tog ut pass dem 18 nov 1834 (6 månader till åtskilliga län) och den 4 juli 1836 (3 månader, Uppsala, Stockholms och Västerås län). Hon kallas här Albertina Segerblad och beskrivs vara av ordinär längd med trindlagt ansikte, bruna ögon och svart hår (trots sin ålder) och hemorten anges vara Nyfors. 1834 reser Albertina med flickan Stina Segerblad, 16 år gammal, med trindlagt ansikte, brunt hår och bruna ögon. 1836 reser Albertina till synes med valackaren Johan Magnusson, 23 år gammal, ljusblå ögon och ljus hår med hemort Tumba. Det framkommer även att den sistnämndes hustru hette Maja Lisa Magnusson (vilka är dessa?)
 
I passjournalen förekommer även valackaren och fastighetsägaren Albrekt Albrektsson. Denne är identisk med Albertina Petterssons son Vidrik Albrektsson (1802-1853). Han beskrivs vara medelårig och av ordinär längd, ha ovalt ansikte, bruna ögon och svart hår samt vara koppärrig. Han var skriven i Sigtuna, liksom sin medföljande hustru Helena Sofia Kihlström (ordinär längd, långt ansikte, blå ögon och ljust hår). En son till Vidrik/Albrekt, Karl Fredrik, finns omnämnd i passen. En Hedda Sofia Segerblad, född omkring 1810 reser 1835 med Vidrik/Albrekt och Helena Sofia som piga. Hon anges vara liten, med runt ansikte, bruna ögon och svart hår (vem är hon?).
 
Helena Sofia Kihlström var syster till Maria Charlotta Lotta Kihlström (f. 1813, gift med Karl Gustaf Pettersson Detlofssons son Karl Johan Karlsson f. 1816) som reser som Vidrik Albrektsons piga och svägerska 1835. Hon beskrivs vara liten, med runt ansikte, bruna ögon och svart hår. Även en bror till Helena Sofia Kihlström, Israel Kihlström d.ä. (f. 1815, gift med Karl Gustaf Pettersson Detlofssons dotter Johanna Karolina Karlsson f. 1814) reser med Vidrik/Albrekt Albrektsson och kallas boskapsbotare. Israel Kihlström beskrivs vara lång med blå ögon och ljust hår. Även en sjuttonårig dräng till Albrektsson omnämns 1836, en Johan [?] Brusell från Sigtuna.

373
Peter Detlofssons son Karl Gustaf Pettersson (1779-1848) återfinns i en tryckt efterlysning över personer som försvunnit från sina hemorter utan att betala kronoutskylder eller böter. Desssa skall sorgfälligt efterspanas. Kungörelsen är tryckt 1834 och rör i Karl Gustaf Petterssons fall böter för 1833 utdömda i Öregrund.
 

374
Ström / Äldre inlägg (arkiv) till 02 december, 2006
« skrivet: 2006-10-15, 11:26 »
Tilläggas kan om Vidrik Ström att han antogs av magistraten som glas- och porslinsförare i Östhammar den 5 juni 1794. Villkoret var bl.a. att han skulle bli bofast i staden. Peter Detlofsson, som vid denna tid var borgare i staden, tycks ha gått i god för Vidrik. Av Vidriks ansökan finns bl.a. bevarad en skrivelse från Gustafsbergs porslinsbruk i vilken sägs att Vidrik Ström med hustru Katarina Syring sålde porslin för brukets räkning och skulle beviljas obehindrad resa till städer och landsorter. Skrivelsen är daterad den 24 februari 1794 och uppvisades och påskrevs den 25 februari i Uppsala landskansli (Östhammars rådhusrätt och magistrat Protokoll AV:2).

375
Ström / Äldre inlägg (arkiv) till 02 december, 2006
« skrivet: 2006-10-15, 02:15 »
Vidrik Ström, omnämnd ovan,var glasförare och hästhandlare samt kontingentborgare i Östhammar under 1790-talet. Det tycks ha ändats 1796 för den 2 mars det året dömdes Vidrik i rådstugurätten för ett hästbyte han åtagit sig för bonden Erik Erssons i Norrskedikas räkning. Vidrik tycks helt enkelt inte ha lämnat något tillbaka till bonden varför han dömdes att ersätta bonden med en ny häst samt en mellanskillnad. Parterna var nöjda med detta utslag, men Ström uppmanas att från orten sig begiva mot 20 rd i böter (Östhammars rådhusrätt och magistrat AIa:6). Den 4 april begär Vidrik uppskov med betalningen till bonden intill nästa höst, ett upskov som beviljas mot villkor att han under denna tid inte tilldelas något nytt pass av magistraten (Östhammars rådhusrätt och magistrat FI:3).

376
Melldahl / Meldahl / Melldahl / Meldahl
« skrivet: 2006-10-13, 16:36 »
I samband med en rannsakning mot Johan/Jonas Melldahl i Ovansjö författades en skrivelse till magistraten i Östhammar med efterlysning på hästhandlarna Gerhardt/Gert Almin och Fredrik Gribbenfeldt/Gripenfeldt. Dessa, som vanligtvis tycks ha varit knutna till Öregrund, misstänktes vid detta tillfälle uppehållas sig i Östhammar.
 
Konungens befallningshafwande i Gefle har mig tilkännagifwit at wid en öfwer porcellainshandlanden Johan Meldahl wid Ofwansjö tingsrätt hållen ransakning har blifwit beswärad at i samråd med hästhandlanren Gerhard Almin hafwa den 1sta sistlidna october i Högbo by twingat bergsmannen  Pehr Hansson i Jerbo at öfwerlasta sig med win, hwarefter han med biträde af Almin fådt tilfälle at fråntaga Pehr Hansson dess i wästfickan förwarade taskbok med inneliggande 28 rd 4 skillling riksgäldssedlar; och som tingsrätten, hwilken warit föranlåten upskjuta målet til et nytt urtima ting i Sandbacka gästgifwaregård i Ofwansjö sokn den 23 februari 1801 klockan 9 före middagen begärt at ej allenast bemälte Gerhard Almin, utan ock en til wittne åberopad hästhandlare wid namn Fredric Gribbenfeldt måtte warda antydde och kallade, den förre wid förelagt fem riksdaler och den senare wid [?] vite at å nyssberörde dag och ställe wid urtima tinget sig inställa; alltså har förrbemälte konungens bafallningshafwande ia anseende därtil at förenämnda personers wistande icke wore bekant begärd det de inom detta län måtte efterfrågas; i följe hwaraf och emedan anledning är det de inom Östhammars stad antingen torde sig uppehålla eller någon underrättelse om deras wistande därstädes kunna erhållas, warder magistraten anbefallt at härom söka uplysning samt i händelse de anträffas låta emot bewis [?] som återinwäntas [?] kungjöra dem om förberörda kallelse, men om sådan [?] de ej äro där wistande, kunna skyndsamt swar huruwida någon så beskaffad underrättelse som förenämnt kan undfås. Stockholm å Landscancelliet den 18 december 1800. (Östhammars rådhusrätt och magistrat EII:15)

377
Peter Detlofssons dotter Albertina, gift med Albrekt Pettersson Segerblad, finns omnämnd i en skrivelse från Stockholms landskansli till Östhammars magistrat 1836:
 
I händelse lumpsamlerskan Albertina Albrektsdotter [!] Segerblads uppgift att hon jämte sin man aflidne borgaren i Östhammar Albrekt Segerblad skall warit bosatt och hos prästerskapet intecknad i nämnda stad, intill Segerblads för nära 11 år sedan inträffade död, befinnes wara sanningsenlig, har magistraten att infordra och hit insända prästbesked öfwer bemälda Albrektsdotter, tillika med uppgift om hennes wid afflyttningen från Östhammar hafwande barn. Stockholm, Landscanceliet den 19de februarii 1836. (Östhammars RR och Mag EII:17)
 
En liten notering i kanten berättar att Landskansliets begäran besvarades den 23:e samma månad. Vid denna tid var Albertina alltså verksam som lumpsamlare och kallade sig av någon anledning Albrektsdotter. Tidsuppgiften för Albrekt Segerblads död stämmer inte riktigt då han var död i februari 1824 (se tidigare inlägg i tråden).

378
I Bertil Lundmans suspekta Dala-allmogens antropologi (1945) återfinns en notis om att en 'tatare mikell' redan 1610 nämnes i Dalarnes domböcker (i Riksarkivet) i Hedens by i Lima. Mikael var (enl. lic. Matsson) socknens gamla skyddshelgon och förr ett karaktäristiskt förnamn där, varför denne tattare torde varit bofast i socknen. Lundman drar sedan ut i spekulationer om det arv tattaren lämnat efter sig i socknen i form av svart hår och en sotsvart hårnyans...
 
Är det någon som vet något mer om det mål det här är fråga om?

379
Skarprättare / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2008
« skrivet: 2006-10-06, 23:01 »
Några notiser om skarprättare i Uppsala under 1600-talet ur Akademiska konsistoriets protokoll.  
 
3. Proponerades om mestermannen i staden, han begärar een zedel af rectore att få besökia Professores och studenterna om allmosa. Han säger att borgmästarena hafua loffuat honom een mk af huar gård i staden. Respondebatur: Wij äro them intet underkasthade, the äro intet wår öffuerheet, ey heller får han någon zedel (Akademiska konsistoriets protokoll III 1641-49, den 18 juni 1645, s. 160). Här är universitets självständighet gentemot staden Uppsala och dess borgare tydlig.
 
VII. Staden har begiärat tillijka med slotzbefallningzman genom sine uthskickade, att twenne af Academiens wachtknechter, må hielpa till upbära mästermannen som nu är död blefwen. Wachtmestaren inkallades och tillfråg:s om Acad:ns wacht upbar förre bödelen, swarade sig icke wäl minnas. Professores meente att Acad:ns folck intet böra upböra honom, uthan stadenz, under hwilkens iurisdiction bödelen hörer. Slötz att om Acad. folck hulpit till upbära den förre, så måste dhe och nu det giöra, ellies intet. Men befans sedan, att den Acad. wachtdräng, som förre gången det giort, har låtet leya sig der till, och icke blifwit honom imponerat af Acad:n (Akademiska konsistoriets protokoll XII 1678-1679, den 16 november 1678, s. 183). Här märks svårigheten att finna någon som vill hjälpa till att begrava den föraktade bödeln.

380
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 september, 2007
« skrivet: 2006-10-06, 22:49 »
Det bör väl vara Gabriel Meijer som åsyftas i ytterligare två notiser ur Akademiska konsistoriets protokoll. Den 16 augusti 1690 omnämns att Akademien betalt 114 daler och 28 öre till wachten och skarprättaren för fasttagandet av en pappersmakare (Akademiska konsistoriets protokoll XIX 1688-1690, s. 426).
 
Gabriel får den 13 juni 1691 i uppdrag att bränna en smädesskrift: pasqvillet, så många exemplar som finnes, anten original eller copier, upbrännes af bödelen in loco publico. (Akademiska konsistoriets protokoll XX 1691-1694, s. 100). Här försöker konsistoriet få bödelns stigma att smitta av sig på de misshagliga skrifterna. Jag kommer att lägga ut ytterligare notiser om skarprättare i Uppsala under yrken: skarprättare vilka inte infaller under Meijers tid i staden. Det vore intressant att veta om någon har funnit mer information om skarprättarsläkten Meijers äldsta led än de som nämns av Heymowski och Ljungström.

381
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 september, 2007
« skrivet: 2006-10-06, 22:39 »
Gabriel Meijer förekommer i ett mål vid Akademiska konsistoriet 1687 i egenskap av hästbotare och -expert. En borgare Per Matsson hade lånat ut en häst till studenten Wilhelm Wricht som återlämnat hästen i uselt skick.
 
Borgaren framtedde å sin sijda till bewis fältwäfwarens Anders Böses attest, som hästen synt, att war han mycket illa bruten, ryggen twärt af, och att han bakdelen intet kunde råda med! Wärderar honom och fär 50 dr. Det samma bewijste han och genom mästermannens Gabriel Meijers attest som hästen skulle bota. [---] F:ss när borgaren lätt syna hästen? Borgaren swarade att dhet skedde af mästerman dagen effter Wricht rijdit honom. F:ss om dhe hade sine wittnen tillstädes, effter attesterne icke kunde giälla, så wijda dhe icke äre besworne. Men dhe wore intet här. Resol. Såsom nu inge wittne äro tillstädes, och derföre till saaken något wijdare icke giöras kan, altså skola partterna dhem skaffa upp till een annan gång, så frampt dhe icke dhesinnan kunna förlijkas, hwilket dhem tillätz. (Akademiska konsistoriets protokoll XVII 1686-1687, den 9 mars 1687, s. 309-310)
 
Målet fortsattes den 9 april. Gabriel Meijer mästerman inkallades och berättade dhet borgaren honom ombudit att besichtiga des häst, hwilcken borgaren då sagt att Wricht dagen tillförende hafft uth till Krusenbärgh. Dhenne Meijer betygade att så wijdt som sadlen sigh sträckt, så war han all bruten, och baack för sadlen war itt stoort håhl i ryggen som skyllian kan skie giordt. Men han hade desuthan ett håhl baak uthi roon som han kiände med tumen, men skinnet uthan för war helt, dock hwar uthaf dhet kommit, kunde han intet wist weeta. Lättel. sade han kunna hända, att man kan bryta hästen i roon, när man i hastigheet kastar een häst hastigt om. [...] F:ss om Wricht hade någon wåtsäck? Han nekade. Meyer sade hålet i roon intet kunnat skee af någon wåtsäck, uthan hade då måst wara håhl på skinnet med. (s. 332-333)
 
Studenten betalade 20 daler kopparmynt i förlikning till borgaren.

382
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 10 september, 2007
« skrivet: 2006-10-06, 22:16 »
Anders! Selma var av släkten Meijer som härstammade från Gabriel Alexandersson Meijer, skarprättare i Uppsala 1681-1692. Han förekommer flera gånger i Akademiska konsistoriets protokoll vid Uppsala universitet.  
 
1682 omnämns skarprättaren/bödeln i staden i samband med en bokstöld. Det måste vara fråga om Gabriel Meijer. En av de som misstänktes för stölden, Hedberg, hade råkat bölen ute vid ladorne, då han gått och skutit, och af det tillfället han lembnat sin muff och hanskar på planket och sagt sig wara rädd det någon torde stiäla bort dem, hade bölen swarat, det är intet stort åth, iag kan giöra igen hwad som någon stiäl bort. Då hade poiken talt wid honom, att han skulle giöra igen några böcker, som blifwit bortstulne, det och bölen lofwat. Moberg berättade wijdare. Om måndagen kom Hedberg och hans bror till mig twenne gånger, men effter iag intet war hemma, kommo de tredie gången begärandes en specifikation på böckerne som bortkommit, så skulle de laga så att böckren skulle komma till rätta igen, till fredagen, fast det skulle kosta dem 20 dr. Jag sade det wore mycket wäl, gaf dem specification der på. Fredaen när iag gick neder af Prof. Spoles lection, mötte iag honom wid Norcopensis port, och frågade om han fått igen böckren? Han swarade, iag har talt med honom, men kan intet få igen dem i dag, utan om söndaghz morgon skole i få igen dem. Om söndagz morgon frågade Nicolaus Kyronius honom, om han skulle få böckren igen? S:de han, ja nu emällan ottonsången och högmässan skulle de komma, men Rudbeckii Atlantica är såld till en magister, och kan intet fås igen. Wij wäntade till des det ringdes samman, men ändå kommo inga böcker. Under afftonsången frågade åter Kyronius om han fått böckren igen? Så hade Hedberg swarat ney, det war wäl iag intet gaf honom 20. dr som iag ärnade. Frågades huru han fått spaning om böckren, och att de skulle komma till rätta igen. S:de Cursors son: Bölen kom till oss och begärte sitt salarium och emädan han sade sig kunna giöra igen hwad som bortstulit är, bad iag honom giöra igen böckrena, emädan iag war för dem misstänckt. Frågades om intet bättre lärt sine christendombs stycken, än att han skall gå till trollkarlar, och sökia deras råd? S:de: iag tänckte att effter iag war så hårt misstänckter, iag då skulle fresta det yttersta att skaffa igen böckrena. (Akademiska konsistoriets protokoll XV 1682, den 15 mars 1682, s. 78)
 
Den 22 mars fortsattes utredningen. Inga nya uppgifter framkom, även om konsitoriet uppmanade Hedberg att allvarligen bekänna sanningen, det woro en ewig nesa för honom att stå till rätta med bölen. Men effter han alt hårdt nekade, sade och att hans mohr sändt sin pijga åstad der om till bödelen; altså och emädan tijden war förleden, upskiötz denne saken till nästkommande Consist:ii dag, hwar till skola upstämmas Hedbergs mohr, bror, pijgan och bödelen, sampt flere wederbörande interessenter här uti stämmas. (s. 89)
 
Den 28 mars återupptogs utredningen. Mästerman inkom sade sig intet hafft mehr giöra med Hedberg, än at han war en gång och skött utan för porten, då bad han mig laga sin bösssa, det iag och giorde, och morden warit hoos honom, sedan Hedberg warit insatt, och frågat om han icke kan giöra igen böckrerne? så s:de iag, iag kan det icke mehr än steen utan min kammerat kan giörat i Westeråås. Morden inkomb, frågades hwij hon gått en sådan ful wäg och sökt bödelen? S:de nöden twingade mig så högt, Gud bättre, bad om nåd, effter hon warit så tokat. F:s hwad bödelen swarat henne? Hon sade honom swarat at om de gifwit honom något på handen, så skulle de fått igen böckren. Pijgan Maria Erssdotter bekände at bödelen swarat, att iag intet fått penningar på handen, derföre kan iag intet giörat. Bödelen nekade hårdel:n sig det sagt, etc. (s. 99)
 
I april frikändes alla misstänkta utom Hedberg och även bödelen tycks ha klarat sig utan något straff eller tillrättavisning. Här framkommer intressanta uppgifter om Gabriel Meijer och bödelns låga status, den vidskeplighet och skräck som omgav honom (och som finns belagd om bödlar i andra uppteckningar) samt att Meijer lagade bössor. Vem var förresten bödel i Västerås vid denna tid och som Meijer kallar kamrat?

383
Stålberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2006-09-15, 11:59 »
Afskedade soldaten och porcellains-föraren Ludvig Stålberg från Gestrikland, som för ett å handtlangaren wid kongl. Artillerie-regementet i Callmar Hans Boglund öfwat mord, flyckten tagit tillika med hans hustru Maria Jansdotter. Stålberg skal wara 32 åhr gammal, lång och smal til wäxten, klädd i blå klädes-kläder och stöflor. Hans hustru Maria åter wid pass af 40 åhr ålder medelmåttig til wäxten med et ärr på högra kinbenet, klädd i grön tygs pärls, röd sidentygs mössa och randiga underkläder. Och hafwa the med sig haft et rödt sto och en swart häst, samt skola wara försedde med herr landshöfdingens och commendeurens af kongl. Nordstjerne orden högwälborne grefwe Nils Gyldenstolpes pass, daterat Gefle then 2 nästwekne december, at sig til Stockholm begifwa. Wederbörande krono- och stads-betjente anbefalles at ofwannemde bortrymde personer noga efterspana och wid ertappandet them under säkert fängsligit förwar hit til Slotts-häcktet insända.
 
Ur allmän kungörelse daterad på Nyköpings slott den 18 januari 1776.

384
Citat ur Johan Nordlanders Drag ur livet i Ångermanland på 1500- och 1600-talen (1934):
 
Tattare omtalas år 1505 första gången i Danmark och sju år senare i Sverige. Redan år 1559 hade de utsträckt sina vandringar ända till Junsele, där sjön Tattare-sjön, d.v.s. Tarasjön, detta år visade sig vara uppkallad efter dem. Vad som givit anledning till namnet, känna vi ej, men det kan vara någon händelse av samma slag som den batalj, man en gång under 1600-talets förra hälft finner levererad mellan tattare och bönder i Gästrikland. På ting i Hedesunda socken i nämnda landskap blev i november 1638 en ung man, Erik, Jöns Pederssons son i Landa, av befallningsmannen tilltalad för att hava skjutit en tattare till döds några veckor därförut. Då berättade Kågeborna, huru därvid tillgått. När tattarne kommo till byn, begärde de hus av en gammal man, Anders Eriksson. Då svarade denne: 'I skalkar vore här för någon tid sedan, och jag for väl med Idher, men I stolen (bestulen) mig.' Då slog en av tattarne gubben på armen. då sade gubbens son: 'Hvi slår tu (du) min fader?' emellertid hade de i byn samlat sig att driva tattarne dädan. Men dessa ämnade ej giva sig därifrån godvilligt. Beväpnade med vässade humblestörar och engies-häflar [fotnot: Stänger varpå hö inbäres i ladorna från slåtterängar.] begynte de att slå emot. Seende, att byamännen hade bössor, drogo de sig emellertid tillbaka. När tattarna så kommo ut på 'et engie' (en äng), sköto de neder byxorna och bådo byamännen, för att reta dem, att skjuta. Då sköt den anklagade ned en tattare. Den över armen slagne mannens son Per och en annan vid namn Per Michelsson sköto ock, men de drabbade (råkade) ej. Emedan ingen fanns, som förde tattarens talan, blev målet uppskjutet. (RDÖ 6 f. 281 r.)
 
Tattarne omtalas ej ofta i våra bygder. När det en gång sker, är det ej därför att de gjort något ont; tvärtom hade Anders i Gottne år 1629 för en sådan undandolt 12 alnar lybesk[kt] gråå, d.v.s. ett kläde.
 
Nordlander tillägger i en fotnot: Enligt 1634 års räkenskap upphängdes den 6 maj vid Hudiksvall en tattare vid namn Sven Isaksson. Varför denna dom verkställdes är oss dock ej bekant.
 
Är något känt om den fortsatta rättegången i Hedesunda 1638?

385
Klara / Klara, barnhusbarn 1813
« skrivet: 2006-09-05, 12:14 »
Skulle vara mycket tacksam om jag fick följande anteckning angående den husvilla pigan Magdalena Bäckströms bägge barns inlämnande på barnhuset dechiffrerad!
 

386
Tilläggas kan om rannsakningen i Älvkarleby 1787 att förutom Vidrik Detlofsson så stod även Klara Rydberg, gardessoldaten Malms hustru Anna Maria Rydberg och pigan Kajsa Malm eller Lundström åtalade. Om Klara Rydberg sägs född i Laholms stad, antingen 40 eller 45 år gammal, fadern rådmannen (?) och borgaren Peter Rydberg. Anna Maria Rydberg var Klaras syster, pigan Kajsa Malm var fosterdotter till Anna Maria och gardessoldaten Malm. Kajsas biologiske far var Lars Lundström, borgare i Södertälje. Den sistnämnde bör väl vara identisk med Lars Petersson Lundström, Peter Detlofssons svärson Fredrik Lundströms fader. De bägge systrarna Rydberg är kanske döttrar till den Peter Rydberg som diskuterats nyligen under Resandesläkter: Historia: Falkenberg.
 
Kopplingen Detlofsson-Laholm är ju lite intressant då det ju bör vara ungefär vid denna tid eller några år därefter som Vidriks bror Alexander träffade Katarina Charlotta Wahlström, änka efter Erik Söderström, såpsjuderimästare i Laholm.

387
Peter Detlofssons son Vidrik Pettersson Detlofsson (vid detta tillfälle kallad Vidrik Peter Detlofsson) var 1787 inblandad i en stöld av guldringar på Älvkarleby marknad. På tinget i augusti samma år framkommer bland annat följande om hans släktförhållande:
 

388
Hägerbäck / Hägerbäck
« skrivet: 2006-08-09, 15:52 »
Den av Lennart Johansson 2004 omnämnde Alexander Valdemar Hägerbäck f. 1848 återfinns i Arkions bildbas över frigivna straffarbetsfångar. Så här såg han ut 1902:

389
Liten rättelse: Vallentin Petersson Molin dog av håll och stygn i Söderala 1826-01-07 (1884.39.89700). Han var då änkling.

390
Ytterligare kopplingar mellan Detlofs släkt och familjen Meijer: en kvinna som bör vara Detlofs dotter Lovisa född 1761 (här kallad pigan Lovisa Pettersson från Falun) får tillsammans med glasföraren Fredrik Lind från Limmareds glasbruk en son i Enånger 1781 (2212.42.52000). Denne son, hovslagaren och glashandlaren (Petter) Vallentin Pettersson Molin (död 1825) gifte sig med Anna Elisabet Dahlberg i Söderala 1801 (1884.37.73600). Hon är säkerligen identisk med den Anna Elisabet Dahlberg som föds i Falu Kristine 1783-06-14 (170.12.26300) som dotter till vallackaren, hovslagaren och glasföraren Johan Gabriel Meijer Dahlberg (f. 1758) och Eva Maria Arnholdt. Och då är vi åter tillbaka på Gamla herrgården i Falun! Johan Gabriel, som tog sig namnet Dahlberg, var son till skarprättaren i Falun Alexander Magnus Meijer (1733-66), halvbror till skarprättaren i Uppsala Gabriel Meijer (död 1765), i vars hus Detlof, Britta och Peter står skrivna 1764-65.
 
Vallentin Petersson Molin och Anna Elisabet Dahlberg var senare skrivna i Sigtuna runt 1815-21, där även Peter Detlofsson med hustru och några av deras barns familjer befann sig vid denna tid.

391
I ett inlägg under Molin för några år sedan återgav jag vad T. Fogelberg skrivit om Britta Kaspersson i Om glasförare. Jag citerar den aktuella passagen här i sin helhet, där Maria Lind kan knytas till henne: Bland passhandlingarna 1775 i Kalmar länsstyrelses arkiv finns flera uppgifter rörande änkan Maria Lind. För henne och hennes följeslagerska, hantlangaränkan Brita Caspersdotter 'som med glashandel umgås', och som färdas i Gävleborgs och Sundsvalls län, utfärdades resepass den 9 februari 1775, vilket uppvisades i Gävle landskansli 18 mars 1775. Från landskansliet i Falun förpassades hon 27 juli samma år 'till sin födelsebygd och hemort i Linköpings hövdingedöme', dit hon ville bege sig, då hon var ålderstigen och 'ej mäktar mera färdas med glashandel'. Ännu på hösten samma år hade hon emellertid inte begivit sig dit. Detta framgår av följande påteckning i Kalmar landskansli den 24 oktober 1775: 'Emedan hustru Maria Lind blivit förpassad till Linköpings hövdingadöme, så bör hon sig genast dit begiva och icke vidare här i länet kringstryka'.
 
Denna Maria Lind är med all sannolikhet Brittas svägerska, änka efter Brittas bror Ludvig Kaspersson. Den sistnämnde är även han nämnd av Fogelberg som glasförare 1764 med hustru Maria Lind och avsättningsområde Stockholm. Ludvig Kaspersson bör alltså ha dött mellan 1764-75.

392
Av Lillehammers artikel framgår att Detlof och Märta Kristiansdotter, tillsammans med hennes tre kända barn med Kasper (Reinholt, Ludvig och Berte/Britta) samt ett par som kan vara Detlofs föräldrar, med all sannolikhet infångades vid en stor fantjakt i Akershus stift 1744. De uppgav då att de hörde hemma vid Leksvik prestegjeld i Trondhjem stift. Sundt skrev om denna fantjakt i sin beskrivning av fantefolket 1852.
 
Lillehammer skriver vidare: Det paret som kan ha vore foreldra til Ditlev, heitte Petter Ditlevsen og Gunhild Larsatter. I 1757 ser det ut til at Ditlev hadde planar om å slå seg til på garden 'Brogstad' naer Molde. Han må vere den Ditlev Pettersen som to brukarar der i 1757 hadde lova å setja opp ei husmansstove for. Men stova vart ikkje ferdig til avtalt tid og Ditlev gav tydelegvis opp å slå seg til i Romsdal. Lillehammer refererar till Jonny Lyngstads bygdebok Eideboka där uppenbarligen Detlofs familj diskuteras. Det vore intressant att ta del av vad som står där.
 
Det kan kanske vara värt att nämnas att i Lillehammers artikel omnämns även, men i ett annat sammanhang, en Grete Ditlevsdatter, som vid något tillfälle även kallade sig Anne Grethe Lincrantz Detlefsdaatter. Hon var samman med en Nikolai Wittenberg som själv uppgav att han var född i Skövde och att han rest över till Norge omkring 1720 där han ännu befann sig 1735. Paret hörde till Grisillas anfäder på farssidan.

393
Spännande fynd Ola! Angående kopplingen Ditzer-Lind finns en notis i Gävleborg el. Västernorrlands läns landskanslis passjournaler 1783: ”P. Lindgren zigenare m. hustru Regina Lind sonen Hjert Peter Ludvig Fredrik döttrarna Vilhelmina Albertina Helena Kajsa mor Juliana Ditzer o Johan Fredr. Wallman. Från Härnösand m. fångskjuts, vidare från Uleåborg till Limmareds glasbruk.

394
Bra sammanställning, tack! Jag känner inte till några fler barn till Peter Detlofsson. Vad gäller Fredrik Lundström (Anna Sofia Detlofssons make och kusin) så kan hans dödsår skjutas fram något ytterligare, han är omnämnd i Östhammars passjournal den 8 december 1821 (Skattskrifna borgare och vallackaren Fredric Lundström, anmält sig vara sinnad med sin dotter Anna Greta och pigan Anna Christina Skylds (?) besöka åtskilliga orter inom riket, Lundström att såsom vallackare allmogen betjäna. Östhammar DI:4). I samma källa kan man även utläsa att Albrekt Pettersson Segerblad, Albertina Detlofssons make, var död den 14 februari 1824. Då tog nämligen änkan Albertina ut pass för resa till Bro socken för att bosätta sig hos sin måg, vallackaren Anders Kihlström, make till Katarina Elisabeth Pettersson.
Vad gäller Fredrik Lundström så antog ju Heymowski att han var son till en okänd dotter till Detlof. Det verkar troligare att han är, som Bo anger, en son i Lars Petersson Lundströms och Hedvig Alexandersdotter Bergmans barnaskara. Fredrik Lundström och Albertina Detlofsson var ju kusiner. Vad jag förstår fick Heymowski sin uppfattning av  Justitierevisionens utslagshandlingar 1780 1/2 nr 19 RA: Fredrich Lundström, glas- och manufakturie handlande i Östhammar, söker hos kungl. maj:t dispens för att ingå äktenskap med sin morbrors dotter, Anna Sophia Ditloffsson (citerat efter Heymowskis efterlämnade papper på KB, ej kollat med original). Om detta vore sant är Fredriks mor syster till Peter Detlofsson. Men det kanske rör sig om en ren förväxling, sunda förnuftet talar ju för att Fredriks mor är Hedvig Alexandersdotter Bergman, en syster till Peters hustru Lisa Bergman. Men finns det någon bra källa till att Fredrik är son till Hedvig Alexandersdotter Bergman?
Den av Bo ovan nämnda Agneta Rosenberg, som eventuellt är identisk med den av Lena nämnda Agneta Fredriksdotter, är kanske släkt med den Magdalena Fredriksdotter som nämnd i två av Detlofs pass åren 1804-05. Om mina gamla anteckningar stämmer kallas hon i det ena dotterdotter och i det andra systerdotter.

395
Bo! Rannsakningen 1762 i vilken Märta Kristiansdotter figurerar är från Sundbo. Jag har en del av handlingarna om Detlofs följe i Västernorrland 1763-64 renskrivna, men det finns säkerligen fler. Jag har skickat över vad jag har till dig. Arnvids artikel är publicerad i Norsk slekthistorisk tidskrift band XL, häfte 1 2005 med titeln Grisilla og folket hennar. I all hast! / Sebastian

396
Ja, passjournalerna ger mycket. Lena, jag kan inte se att ditt mail kommit fram, pröva igen eller på casinge@gmail.com så skickar jag transkriberingarna.

397
Antagandet att Peters mor är Märta Kristiansdotter stödjer sig som sagt delvis på Lillehammers artikel. Peter föddes någon gång runt 1740, årtalen varierar något och födelseplatsen brukar han senare i livet uppge till Stockholm. Detlof och Märta tycks mestadels ha rört sig i Norge under 1740- och 50-talen (har någon observerat dem i Sverige innan 1760?). De får bl.a. dottern Kirstine i Trondheim 1748. Runt 1760 dyker de upp i Sverige och Märta Kristiansdotter uppges vara Peters mor i en rannsakning 1762 då de reser tillsammans. Styvdottern Britta Caspersdotter blir Detlofs nästa kvinna och paret får 3 barn i Sverige 1761-70. Så till Katarina Rosenberg. Jag misstänkte länge att namnet Rosenberg, som Detlof kallade sig under slutet av 1700-talet, på något vis kom från denna hustru. Men vid Detlofs och Britta Caspersdotters son Olaus dop i Bro 1770-05-09 kallar sig Detlof mig veterligen för första gången Pettersson Rosenberg. Katarina Rosenberg kan jag inte knyta till Detlof tidigare än omkring det av Lindwall omnämnda dopet 1772 av Peters son Alexander. Hon uppger sig då vara barnets farmor, men jag finner det osannolikt. Katarina Rosenberg är väl kanske identisk med den Kajsa Ersdotter som gifter sig med Detlof i Garpenberg 1773 med uppvist lysningsattest från Kalix. Under alla omständigheter reste Katarina Rosenberg från 1700-talet och framåt med Detlof som dennes hustru. Men som synes är det inte helt lätt att följa denna familj och alla kompletteringar/korrigeringar är av intresse!

398
Lena! Jag väljer att försöka svara här på din fråga ovan och den som du lagt under Släkter: Ditlofsson. Detlof reste 1763 med hustrun Britta Caspersdotter, sonen Peter Detlofsson och hustrun Lisa Bergman, dottern Maja Detlofsdotter (som uppgav sig vara maka till Johan Reiner i Göteborg) och Fredrik Pettersson (oklart hur han är relaterad till Detlof) samt dennes hustru Dordie Christiansdotter. Det var detta följe som Lindwall skriver om apropå Jularbos anor. 1762 reste Peter med sin mor Märta Christiansdotter, sin hustru och Johan Reiner/Regner och dennes hustru samt en Stefan Gahn.
   Flera har utpekats som Peter Detlofssons mor men enligt Arnvid Lillehammers artikel om Grisillas släkt var det Martha/Märta Christiansdotter, något som även stöds av andra källor. Märta Christiansdotter hade i en tidigare relation med en man vid namn Kasper bl.a. dottern Britta Caspersdotter. Efter Kaspers död slog hon sig samman med Detlof Pettersson Rosenberg och fick sonen Peter. Peter Detlofsson och Britta Caspersdotter var alltså halvsyskon. Någon gång i början av 1760-talet byter Detlof hustru från Märta Christiansdotter till sin styvdotter Britta Caspersdotter (kanske efter det att Märta avlidit?). På så vis blir Detlof på samma gång Brittas styvfar och make och Britta Peters halvsyster och styvmor! (Fast Peter var då lite över 20 år.) Jag vill gärna ha kontakt med andra som sitter inne med information om den här släktkretsen för utbyte av uppgifter!

399
Mycket intressanta uppgifter Ola! Regner bör vara identisk med den Johan Reiner/Regner som reste med Peter Detlofsson vid den här tiden och som 1763 uppgavs vara make till Maja Detlofsdotter, en syster till Peter. Det skulle vara roligt att ta del av mer ur dessa förhörsprotokoll!

400
Korsgård / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2007
« skrivet: 2006-07-10, 01:55 »
Eventuellt omnämnt på annat håll: Afsk. corp. Gullbrand Olsson Korsgård och h. Catharinas barn Carl Fredric föds i Hög 1801-03-27. Bland dopfaddrarna märks borgaren och glashandlaren från Östhammar Vidrik Ström och hustru Katarina Syring samt glashandlaren Johan Faltin från Östersund. (Hög C:1 GID 1321.18.76800).

401
Faltin / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2010
« skrivet: 2006-07-10, 01:08 »
Eventuellt redan omnämnt här på Anbytarforum, men i alla fall: Kringfarande glas- och jernhandlaren Johan Falltin och dess h. Johanna Maria Friberg ifrån Degerfors i Westerbotn, 30 år gl får sonen Jan Gustaf i Hälsingtuna den 7 mars 1802. Bland dopfaddrarna återfinns bl.a. Anders Gustaf Friberg ifrån Degerfors (GID 651.27.50700).

402
En liten korrigering: Britta Caspersdotter var inte Peter Detlofssons mor, även om hon vid denna tid reste med Detlof och fick barn med honom. Peters mor är sannolikt identisk med Brittas mor Märta Kristiansdotter. Se vidare Arnvid Lillehammers artikel om Grisilla och hennes släkt.

403
De övriga i följet som rannsakades i Västernorrland 1763-64 var förutom Peter Detlofsson och hans hustru Lisa Bergman, Peters far Detlof Pettersson och mor Britta Caspersdotter, Peters syster (?) Maja Detlofsdotter, samt Fredrik Pettersson och hans hustru Dordie Christiansdotter. Jag har fått några av handlingarna renskrivna av den allerstädes närvarande Niclas Rosenbalck, vilka jag kan dela med mig av om så önskas.

404
12) Myndigheter / Vad står det i signalementet?
« skrivet: 2006-06-04, 22:25 »
I Östhammars passjournal 1820 återfinns en anteckning om borgaresonen och porslinshandlanden Carl Gustaf Pettersson, men vad står det egentligen? Tacksam för alla tolkningar!
 

405
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Östhammar, passlängd
« skrivet: 2006-05-28, 12:24 »
Stiligt! Lumpsamlaren Anders Kihlström var g.m. Albertinas dotter lumpsamlaren Katarina Elisabeth Pettersson. Stort tack för hjälpen allihop! / Sebastian

406
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Östhammar, passlängd
« skrivet: 2006-05-27, 17:34 »
I en passlängd från Östhammar 1824 tar Albertina Pettersson, änka efter Albrekt Pettersson Segerblad, ut pass till en socken i Västmanlands län där hon ämnar bosätta sig hos sin måg, arendatoren av Bollbo gård. Frågan är vilken socken det är fråga om samt även mågens efternamn? Tacksam för alla förslag!
 

407
Ett tillfällighetsfynd i samma ämne: Sistledne söndag döptes härstädes i kongl. hof-capellet gåssen Vulkan, til nation Morian, om 10 års ålder. Deras kongl. majestäter konungen och drottningen, tillika med deras kongl. högheter hertigen och hertiginnan af Södermanland behagade nådigast wara wittnen til denna act, som förrättades af kongl. öfwer-hof-predikanten Troil, sedan denne ynglingen själ beswarat de honom i dess christendoms kunskap gjorde frågor; han undfeck i dopet namn af Gustaf, Fridrick, Magdalena, Carl, Hedwig [!], Albert. Texten fann jag i ett odaterat utklipp ur Dageliga tidningar, eller: Dagligt allehanda, Uno von Troil blev överhovpredikan 1777 och ärkebiskop 1786 så dopet skedde någon gång dessemellan. Det vore intressant att samla alla fynd av dop av morianer i äldre tid under en egen rubrik, då akten i likhet med judedop tycks ha varit något av en propagandatillställning. Att få en uppfattning om hur vanliga sådana dop var vore ju intressant, men det kanske bryter mot PUL?

408
Melldahl / Meldahl / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-13
« skrivet: 2006-04-09, 22:21 »
Angående dråpet på Gustaf Faltin finns en halvt dokumentär, halvt skönlitterär tidstypisk återgivning i tidskriften Nordan 1901. Det rör sig om en artikel skriven av en Valdemar Lindholm om ett besök på Lycksele marknad:
 
Nere kring 'Hamnkällan' vimlar det af folk. En hel mängd tattare och hästskojare hålla till där i trakten. Och här på torget visas sprakfålarna. Tattar-Anders-Orsen och gammel-Faltin ha som vanligt kommit ihop och försöka att lura hvarandra. Men det är inte så lätt.
   Tattar-Anders-Orsen har inte vackert ryckte om sig. Och Faltin har aldrig ansetts som någon Guds ängel heller. Han är liten och brunbarkad och piggögd. Anders-Orsen syns svag och skröplig, men listig och förslagen.
   Nu ha de kommit ihop om en ung hingst, som Faltin lurat på Anders-Orsen. Faltin är lugn, men Anders-Orsen hoppar af ilska. Nerefter Borgarbacken och nerfrån Hamn kommer folk för att se, hvad som är å färde. Plötsligt höres ett skrik, och snart ser man tattar Anders-Orsen kasta sig i skrindan och köra därifrån i ursinnig fart. Faltin ligger blödande ur ett väldigt sår på marken. Länsman kommer till och frågar hvad som händt och en lång lapp-bonde i grå vadmalskläder svarar sävligt och med händerna i fickorna: 'Åh, hä jär' int' så falit. Dem ha bara släje ihäl en tattar'.

409
L.E. Löfgren är väl sannolikt identisk med Lars Erik Löfgren f. 1816, son till Johan Peter Löfgren och Brita Katarina Löfgren. Han var enligt Heymowski tidigare gift med Johanna Lundström f. 1811. Maria Sofia Löfgren var Lars Eriks syster och Johan Meijer f. 1821 således hans svåger.

410
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2005-09-03, 12:30 »
Obs! Jag citerade Lindwall fel ovan, Johan Pettersson var Jularbos farmors morfar, inget annat! Tack till Kim Berg som uppmärksammat felet.

411
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2008
« skrivet: 2005-08-22, 13:29 »
I Bo Lindwalls intressanta artikel ”Hund-Fias härstamning. Om de resandes ursprung” i ”Släktforskarnas årsbok 2005” berörs en del av Calles anor (släkten Lejon och Mejer). Lindwall skriver ”Om Jularbos härstamning har jag skrivit tidigare men då hade jag inte uppmärksammat att hans farfars morfar, hästhandlaren Johan Pettersson (1770-1835) i Norrtäkten i Hedemora landsförsamling, var halvbror till Fant-Karl eller Karl Fredrik Johansson Rosenberg (f. ca 1779), känd fiolspelman i Norge.” Det vore roligt att veta mer om hur släktskapet ser ut mellan Johan Pettersson och Fant-Karl samt om dessa båda hör till Detlof Pettersson Rosenbergs släkt (Detlof dyker upp på många ställen i Jularbos antavla). Jag förmodar att det är Bo Lindwall som, i vanlig ordning, sitter inne med svaret...

412
Rörande släkten Londicer (i synnerhet Georg Jacob 1769-1840) som diskuterats tidigare på sidan, se Carlander, Svenska bibliotek och ex-libris, del III, s.180.

413
Historia / Gränna
« skrivet: 2004-05-04, 18:17 »
Komplettering till mitt tidigare inlägg: informationen om Rålin, Broberg och Tattare-kungen i Tuneld går i sin tur tillbaka på en not i lundaprofessorn N. H. Sjöborgs Samlingar för Nordens fornälskare, tryckt 1830. Sjöborg gjorde omfattande resor i Sverige för att inventera landets historiska minnesmärken.

414
I tysken F. W. von Schillers resebeskrivning finns ytterligare information om Östhammar och Öregrund och deras rykte som tillhåll för resande och zigenare runt sekelskiftet 1800. Schiller besökte Sverige vid slutet av 1810-talet och skriver i sitt avsnitt om Roslagen:
 
Här träffar man i de små städerna Öregrund och Östhammar ännu lemningar af Ziguenare, utmärkta genom sin mörkgula färg, för öfrigt rättande sig helt och hållet efter statens allmänna lagar, ehuru de i hemlighet skola bibehålla många besynnerligheter, samt hafva en slags egen styrelse under en så kallad drottning. Så berättade man i Upland. Någon säker erfarenhet härom kunde jag icke erhålla, då jag ej kom till dessa städer. De resa omkring landet såsom småhandlande.

415
Historia / Gränna
« skrivet: 2004-04-27, 17:03 »
Stor betydelse för Grännas rykte som en stad befolkad av zigenare har Erik Tunelds Geografi öfver konungariket Sverige haft. Boken utkom i åtta upplagor mellan 1741-1833 och var länge standardverket i svensk geografi. Redan i första upplagan nämns att Brahe befolkade Gränna med zigenare; den not i vilket detta står utvidgades med små variationer i senare upplagor. Men i den åttonde och sista upplagan i del 3:2 (tryckt 1832) står För att på något nyttigt sätt använda de kringstrykande zigenarne, lät grefve P. Brahe den yngre en af deras flockar nedsätta sig i den nya staden, hvarföre vissa slägter (såsom Rålin och Broberg) länge bibehållit sin mörka färg. (---) En hästbytare från Grenna har i senare tider blivit kallad Tattare kungen. Ju längre dessa zigenare haft fasta boningar, destomera blifva de småningom med de infödda slägterna förblandade och oigenkänneliga.
 
Tuneld dog 1788 och den sista upplagan är utgiven av N. W. Forsslund, som hade hjälp av en rad informanter med insamlingen av information. Det är säkerligen Tuneld och Geografi öfver konungariket Sverige som Allvin indirekt angriper och de två till fyra familjer som Allvin talar om bör väl syfta på Rolin och Broberg.

416
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-10
« skrivet: 2004-01-11, 18:06 »
I databasen HISKI återfinns en notis om en Zigenar Lorentz Meijer, 20 år gammal, som dog den 13/7 1766 och begravdes följande dag i Tiipilä by. Notisen har referensen ALKUPKOMM och kommentaren Som blifvit ihjäl slagen af Artelleri hantlanger Zigenar Christian Borglund.
   Kan denne Meijer knytas till någon av de svenska resandesläkterna Meijer? Vissa av de senare befann sig stundtals i Finland, t.ex. Gabriel Meijer av skarprättasläkten i Uppsala som enligt Heymowski var född 1739 och under åren 1761-1763 tjänstgjorde som soldat i Finland.

417
Mentzer / Mentzel / Mentzer / Mentzel
« skrivet: 2003-11-21, 17:39 »
Albumet gäller åren 1859-1861!

418
Mentzer / Mentzel / Mentzer / Mentzel
« skrivet: 2003-11-21, 17:38 »
Ett fotografi av Carl Magnus Mentzer återfinns i ett Förbrytaralbum för Malmö fängelse (originalet förmodligen i Stockholms stadsmuseums ägo, kopia i Heymowskis samlingar på KB).
  Carl Magnus återfinns som nr 141 med överskriften stöld.

419
Meijer / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-10
« skrivet: 2003-11-19, 19:03 »
Nordiska mus?ets arkiv 30310 Uppteckning 1945 efter Petter Gustaf Bergman, f. 1872 i Svärdsjö i Dalarna. Efter Heymowskis anteckningar.
 
”Zigenarne förekom inte i min barndom. De va bara tattare å dom had stora hunner som ja va gali rädd för...
Oppi Stampens [?], Nordins [?] ho vet, där had dom jussom stamtillhåll. Dom va hata a ortsbefolkningen, kan man säja.
...
Hä skull te å bi förbi [?] på 21 å 22, så jag våga int ta in dom då, minns ja. Då bodd dom ve Utterns i två vickar. Dom skull upp te Rog å gör hästaffärer me Lus-Johan [eller Lur-Johan]. Hä va Georg Pettersson å han had Inga å två barn me sej. Fia Mejer va mor åt an, å hans sa, att Pila Brita va hans moster. Men hur de va så fick de bo i lag me oss. Gustav, pojken min, å ja låg i sängen, å dom bädda invilla spisen å byrån etter vägga.
...
Hä va bara Mejers, som ja minns som for hänne, e hette Brita, kommer ja ihåg.
...
Ja ha allri hört dom tala nå ana språk än vårt.”
 
Någon som kan identifiera Meijrarna? Olof Meijer, som förekommer i Jularbos antavla, bodde fram till 1830-talet i Österbyn i Svärdsjö. Kanske de omnämnda är några av hans ättlingar.

420
Melldahl / Meldahl / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-13
« skrivet: 2003-11-13, 13:07 »
Apropå den ovan nämnde Gerhard Almin. I Fogelbergs bok omnämns även ett intyg från Sandö glasbruk (senare Johannisholm) daterad 1804 för ”glashandlaren och borgaren ifrån Öregrund Gerhard Allman, jämte dess hustru Helena Sophia Stark”. Allman = Almin? Möjligen är hans hustru besläktad med den borgarhustru från Öregrund, Anna Maria Stark, som stod vittne 1783 vid Modvig Gripenfeldts sons dop (se Ingrid Bergströms inlägg under Gripenfeldt).  Det andra dopvittnet var Jonas Melldahl (!), borgare från Öregrund.

421
Melldahl / Meldahl / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-13
« skrivet: 2003-11-13, 12:01 »
Hej Kenneth,
 
utan att ha gjort några närmare efterforskningar så antar jag att den Olof Lind som nämns 1811 är  relaterad till den Olof Lind vars döttrar gifte in sig i Wigart och Meijer. Har du dödsår på den du kallar Olof Lind d.ä.? I Fogelbergs bok anges på annat ställe att vid samma glasbruk och vid samma tid hade även glasförarna Johan Wigert (!) samt Waltin Pettersson (son till Peter Detlofsson?) konton.
 
Hälsingar / Sebastian

422
I Öregrund och Östhammar var sig vid slutet av 1700-talet och sekelskiftet 1800 flera medlemmar ur mellansvenska resandesläkter borgare och glasförare. I Hjalmar Strömbergs ”Ur Östhammars krönika” berättas om hur Peter Detlofsson och sonen Karl Gustaf (Jularbos farfars farfar) tvangs lämna staden:
 
År 1801 den 12 okt uppkallades på rådstugan borgaren och ”glasföraren” Peter Detlofsson och hans söner Karl Gustaf och Alexander Pettersson, vilka blivit dömda för någon begången förseelse. ”Och”, heter det i protokollet, ”som de nu mera erlaggt de dem av kungl. Hovrätten ådömda ersättningssummor samt förliden söndag undergått den jämväl dem ålagda kyrkoplikt; så blev dem nu förständigat, det såsom vanfrejdade äro utur stadens bok utstrukna samt deras burskap antyddes avträda och sig annorstädes omse.”
 
   Fotnoten till ordet ”glasförare” förklarar en del av omständigheterna: ”glasförare kallades sådana, som vandrade omkring under försäljande av porslin- och glasvaror. De voro i allmänhet mindre väl ansedda och motsvarade för övrigt dem, som på nutida folkspråk kallas 'skojare'.” (I en förteckning över Östhammars borgerskap 1799 upptas sju icke namngivna glasförare.) Någon som har detaljerna runt Peter Detlofsson och familjs ”fördrivning” från Östhammar?
   Som en bakgrund till ovanstående kan läsas Johan Erik Forsströms dagbok över en resa i Roslagen 1801 (tryckt 1917 i ”I norrlandsstäder och lapplandsbyggd år 1800. Johan Erik Forsströms dagbok öfver resan i Norrland och Finnmarken 1800 och i Roslagen 1801 ”.)
 
Dagboksanteckning för den 18 juni 1801 vid ett besök i Öregrund (s. 134-35):
 
Innevånarnes antal är 700 och består mest af sjöfarande och fiskare. Så snart en skeppare fört ett fartyg af hvad storlek som helst till en utländsk hamn, kallas han straxt kapten, och af dessa utgöres, utom präster, borgmästare och rådmän, stadens ståndspersoner.
   Några hushåll hafva här äfven borgarrätt, som aldrig vistas härstädes, utan stryka landet omkring och handla med hästar, glas och porslin samt vanligvis äro kände under namn af skojare. Desse måste dock hvart fjärdedels år förskrifva pass ifrån borgmästaren, hvilket utgör en af dess betydligare sportler. Det är icke utan anledning, som man tror desse härstamma från zigenare och af sine förfäder ärft begäret att aldrig vistas på ett ställe. Uti Öregrund är dock antalet af sådana kringstrykande hushåll långt mindre än uti Östhammar, hvarest deras stamhåll egentligen är. Nyligen har där af detta folk blifvit upptäckt ett tjufband af icke mindre än nitton personer. Den mörkgula hyn och egna utseende, som man finner hos större delen af sämre folket, torde mera härledas från deras descendence af någon egen folkstam än från hafsluften, som då borde hafva samma verkran vid de öfriga kusterne kring hafvet.
 
Någon som känner till rättegången mot det ovan nämnda ”tjuvbandet”? Skojare förekommer även i kapitlet ”Djäfvulen i Roslagen”. Forsslund för en händelse i Häfverö socken ”för några år sedan” då djävulen spökade i en gård. Händelsen tycks ha väckt stor uppståndelse även i Uppsala. En tjänsteflicka som utgav sig för att vara klärvojant visade sig vara den skyldiga:
 
Flickan nödgades nu att erkänna, att hon åstadkommit alla dessa upptåger, som så oskyldigt blifvit skrifna på Satans räkning. En skojarkärring, som infunnit sig i nämnda stuga, hade ej blifvit så bemött, som hon önskade, ej fått allt hvad hon begärt. Vid bortgåendet öfvertalar hon därföre tjänstflickan att göra sitt värdfolk all möjelig skada och förtret. Hon sade henne, att hon då borde skära sönder kläderna, att oförmärkt kullstjälpa och förstöra allt hvad hon komme öfver, och fick därpå 1 Rdr och löfte om gott gifte m m.
 
Någon som kan komplettera bilden av de resande glasförarna i Östhammar och Öregrund vid denna tid? Många av deras ättlingar fortsatte att gifta sig med varandra långt efter det att de lämnat Roslagen.

423
I Heymowskis papper finns även sammanfattningar av några andra brottsmål som Peter Detlofsson var inblandad i.
 
Östhammars rådhusrätt 19/11 1787
 
Borgaren Johan Nilsson Giers hade utverkat stämning å ”glas handlanden” Peter Dettlofsson för att den sistnämnde den 18 samma månad i borgaren Arfwid Axel Dubbes krogstuga honom under eder och svordom överfallit samt en blånad och blodviten tillfogat. Dettlofsson anför, att han är oskyldig. Vittnen framkallas. Ur deras berättelse: vittnen samt Giers satt på Dubbes krog, då Dettlofsson kom in och begärde brännvin. Under det att han ”tagit med wänstra handen bränvins glaset och supit hade han med högra knytnäfwen slagit så häftigt till Giers wid näsan och ofwan högra ögat, at bloden ut kommit:”. Då Giers ”med sagt modighet och någon häpnad” frågat vad skulle han ha det för, hade Dettlofsson ”under gröfwelige swordomar swarat ingen skall få wara i fred för mig”. Krogvärden ordnade, att han fick genast gå därifrån.
    Efter vittnesberättelsen medgav Dettlofsson dess riktighet ”men som skaden Giers lidit bestod i en ör fil, och således eij wore af någon särdeles betydelighet, förmodade han saken kunna biläggas”.
   Dömd till böter. Mot detta utslag tillkännagav Dettlofsson sitt missnöje, vilket han efter ”nogare eftersinnande” återkallade.
 
Samma dag (19/11 1787) hade f.d. ”peruque makaren” Peter Bl?ckman låtit instämma Peter Dettlofsson och Jan Lång för misshandel. Ur rannsakningen: den 15 i samma månad hade käranden, svaranderna m.m. suttit på rådman Ohnes krogstuga, varvid käranden frågat svaranderna, om de hade varseblivit hans snusdosa (av koppar). Detta hade svaranderna tagit upp såsom en beskyllning för tjyvnad, varefter Lång två gånger kullstötte käranden och sedan kom Dettlofsson och tillfogade honom blodviten. Till sist lyckades Bl?ckman fly därifrån.
   Svaranderna påstår, att käranden beskyllt dem för tjuvnad. Käranden nekar till detta och anför, att han endast frågat, om de hade sett hans snusdosa. För att skaffa vittnen, uppskjutes målet till nästföljande dag.
 
Östhammars rådhusrätt 20/11 1787
 
Vittnen i ovanstående mål styrker kärandes uppgift, att denne icke beskyllt svaranderna för tjuvnad, utan endast frågat om dessa hade varseblivit hans dosa. Häremot yttrade sig Detlofsson och Lång, att Bl?ckmans uppförande verkligen varit anstötligt, i anseende till dosans efterfrågande, varav ingen annan mening kunde dragas än en beskyllning av de närvarande gästerna i krogen.
   Dömda till böter.

424
I Heymowskis efterlämnade material på Kungliga biblioteket i Stockholm finns några utdrag ur rättegångshandlingar från Östhammar som rör Peter Detlofsson, Fredrik Lundström med flera resande. Detta är avskrifter av Heymowskis maskinskrivna utdrag, dvs de är inte kontrollerade mot originalen i domböckerna och kan innehålla avskriftsfel.
 
ULA Östhammar AI:4 1783-1789
 
År 1786, den 27de januari, närwarande å Östhammars rådhus: borgmästaren J. M. Lange, samt rådmännen Hans Mann Ersson, Eric Åberg, Eric Ohm och Matts Öhrn.
 
S: D: Å embetets  wägnar, till talade stads fiscalen Jonathan Lindström borgaren Peter Dettlofsson, dess måg borgaren Fredric Lundström och son Diedric Dettlofsson samt drengen Gabriel Malm, för det de kl. 3 eftermiddagen den 25 i denna månad under här varande utlyst frimarknad, skola å Kyrkogatan, här i staden, utan för Dettlofssons hus och gärd, bonden Olof Olofsson ifrån Wärnö af öfwerdåd, öfwerfallit, kull stött, i håret dragit, samt 2ne blånader tillfogat, med påstående, det måtte the för gatu och marknads freds brott samt slags målet med laga böter belagde warda. Swaranderne som å rådhus rätten lät för sig komma, nekade till ofwanberörde af stads fiscalen emot them angifne brott; hwarföre fiscalen anhöll at bönderne Erik Ersson i från Borstells byn, Per Jansson och Per Andersson ifrån Sandika samt Erik Olofsson ifrån Björsnäs, hwilka skola warit å gatan tillstädes, då swaranderne Olof Olofsson öfwerfallit må warda såsom witnen uti detta mål afhörde; och som emot dem eij något jäf af swarande parterne anfördes, så lät rådhus rätten ofwan nämnde witnen den wanliga witnes eden aflägga, och efter warning från mened, berättade the hwar för sig särskildt.
 
1mo Erik Olofsson intygade, at då han, tillika med de öfriga witnen, Per Jansson, Per Andersson och Erik Olofsson, uti et sällskap kommit gående från torget, up åt Kyrkogatan, hade Olof Olofsson ifrån Wärnö gådt ensam för ut, då wid ankomsten mitt för borgaren Dettlofssons gård, den sidstnämnde som stådt i porten sprungit ut på gatan och kullstött Olof Olofsson, och fattat honom i håret, och då Olof Olofsson stigit upp och sökt skillia sig ifrån Dettlofsson hade Dettlofssons son Diedric, drengen Gabriel Malm och borgaren Lundström kommit ifrån Dettlofssons gård, och åter kullstött Olof Olofsson, hwarwid de tre sidstnämnde kastat sig öfwer honom, samt dels i håret dragit, dels ock sparkat med föttren, hwar uinder Lundström i wredes mode sagt, om jag hade en half timas tid på mig skulle jag taga lifwet af dig din hundsvott. I anseende hwar till, som Olof Olofsson blef å gatan öfwerfallen witnet jemte de uti dess sällskap warande ofwannämde personer skigt Olof Olofsson i från, Dettlofsson dess son, måg och dräng, då Olof Olofsson fants hafwa i ansigtet twenne mindre blodsår; men hwilken som honom dem egenteligen tillfogat, kunde witnet icke säga, efter som allra 4ra öfwerföllo Olof Olofsson; mera hade witnet eij at berätta. Upläst och widkändt.
   Med föregående witne, giorde till alla delar Per Jansson, Per Andersson och Erik Olofsson enahanda berättelser. Upläst och wid kändt.
   Derefter tillsporde rådhus rätten borgaren Dettlofsson, hwar ord saken och anledning han haft, at å sätt de afhörde witnen intygat Olof Olofsson öfwerfallia? Swarade: at han eij haft något emot Olof Olofsson synnerligast som han honom icke kände: utan hade det blott fallit honom in, at styrka up Olof Olofsson som såg nog enfalldig ut; då dess son Diedric jemte Lundström och drengen Malm, som sådant warse blifwit, kommit honom till hielp; förmodandes Dettlofsson, at den skada af 2ne små blod sår, them han och de öfrige af hans folk gemensamt Olof Olofsson till fogat wore at madra [sic] betydande brott i synnerhet som saken i sig sielf skall ware mer för ro skull, än af alfware at skada gjöra, tilldrägen; instemmandes borgaren Lundström, Diedric Dettlofsson och drängen Malm uti enahanda utlåtande.
   Sedan utlät sig stadsfiscalen Lindström at han eij kunde underlåta påstå å swaranderna den pligt, som deras widgångne brott efter lag förtjenar; och som eij något widare war uti detta mål at anföras; så lemnades parterna afträde, och wid deras åter inkallande
 
Afsades:
 
Genom så wäl de af hörde ojäfaktige witnens gjorde berättelsen, som egit widgående, är utrönt och lagligen styrkt, at borgaren Peter Detlofsson, tillika med dess måg, borgaren Fredric Lundström och sonen Didric Dettlofsson samt drängen Gabriel Malm, under påstående frimarknad här i staden, den 25 i denne månad, klokan 3 efter middagen, utan gifwen anledning, af öfwerdåd och kitslighet, å allmän gata, öfwerfallit bonden Olof Olofsson ifrån Wärnö och på sätt ransakningen widare utwisar, honom kullstött, i håret dragit, samt med samfäldt åt gjärd twenne mindre blod sår i ansigtet tillfogat, hwar wid ock, under akteliga utlåtelse: Om jag hade en halftimas tid på mig, skulle jag taga lifwet af dig hundswott; alttherföre och wid så fatta omständigheter pröfwar rådhus rätten i förmågo af 21 cap. 7 ? Missg.b. skjäligt, at för gatu freds brott, fälla borgaren Peter Dettlofsson, dess son Vidric Dettlofsson, borgaren Lundström och drengen Malm till fyra tijo dahl., hwarjemte the, enl. 7 cap. 6 ? Handelsb. komma för marknads freds brott, at böta 10 d., så ock för det the kullstött Olof Olofsson, jemlikt 35 cap. M:B 6 m., jämwäl för hårdrag 6 m. som ock för de 2ne Olof Olofsson gemensamt tillfogade åkommor i ansigtet 4 d. hwarthera, som för them hwar för sig utgöra femtijo sju dahl. smt. eller nitton riks dahl. specie. Hwarförutan Lundström särskilt i stöd af 60 capit: ofwanberörde balk, sakfälles till twå dahl. smt., eller 32 sk. specie, för den ohöfwiske och föraktelige utlåtelsen, han i wredes mode å allmän gata under slags målet om Olof Olofsson fäldt.
 
/ Då Diedric Dettlofsson, Fredric Lundström och Gabriel Malm förklarade sig wara oförmögna att betala dem den 27/1 1786 ådömda böter, ändrade rådhusrätten den 2/1 samma år deras straff till ”sexton dagars fängelse wid watn och bröd”. /

425
Melldahl / Meldahl / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-13
« skrivet: 2003-11-04, 13:01 »
Om Marja/ Maria Kristina Almins etc biologiske far bar namnet Gjert skulle en möjlig kandidat kunna vara den Gerhard Almin som finns upptagen på en lista över glasförare vid Johannisholms glasbruk i Järna socken i Dalarna 1811. Övriga namn på listan är nämligen Anna Stina Meijers mor Juliana Bardh,  Carl Åhman (!), Nils Almin, Olof Meijer (Anna Stina Meijers syssling och gift med hennes kusin Maria Kristina Dahlberg Meijer), Abram (?) Meijer, Olof Lind (Olof Meijers morfar?), Sara Lisa Wigardt (Olof Meijers kusin och Olof Linds dotterdotter?) och Alexander Flinta – samtliga bosatta i Järna.
   Det skulle i så fall kunna förklara varför Marja kallade sig Almin och Gjertsdotter samtidigt som en förening mellan skarprättarsläkterna Meijer och Almin inte är svår att tänka sig. Listan återfinns i Torbjörn Fogelbergs ”Om glasförare under tiden från omkring 1740 till 1820-talets början”. (Under rubriken Ros har Tommy Andersson föreslagit en Niklas Almin som möjlig far; Larsen anger även han Gjertsdotter som efternamn på Marja.)
 
Ett uppslag åtminstone. / Sebastian

426
Jularbo, Carl / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-04
« skrivet: 2003-03-11, 16:59 »
Hej Katarina,
 
du får gärna höra av dig till mig angående släkten, min e-mailadress är: sebastiancasinge@hotmail.com.  Carl är min farfars bror.
 
mvh / sebastian

427
Molin / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-29
« skrivet: 2002-11-29, 21:11 »
För att åter frångå rubriken:
 
I T. Fogelbergs Om glasförare finns hantlangaränkan Brita Caspersdotter som med glashandel umgås omnämnd på s. 13. Hon färdades 1775 med änkan Maria Lind i bl.a. Gävleborgs och Sundsvalls län. Maria förpassades i Falun till sin födelsebygd och hemort i Linköpings hövdingedöme då hon ej mäktar mera färdas med glashandel. I Kalmar landskansli finns en anteckning från hösten 1775 som avslöjar att hon inte hade begivit sig till Linköping emedan hustru Maria Lind blivit förpassad till Linköpings hövdingadöme, så bör hon sig genast dit begiva och icke vidare här i länet kringstryka. (Finns för övrigt en hel del andra resandesläkter representerade i Fogelbergs arbete.)
   Hur är Brita och Maria besläktade och kan detta på något vis förklara sambandet med Detlof Peterson Rosenberg?

428
Rosenberg / Rosenberg
« skrivet: 2000-09-22, 11:58 »
I Västernorrlands landsarkivs förteckning över inrikespass återfinns Johan Rosenberg åtminstone två gånger:
 
 1772: systerson till hovslagaren  Fredrik Pettersson med beviljat pass till Värenshus, Norge,hemlandet sedan han nekats att verka i Västerbotten eller Stora Kopparbergs län såsom hovslagare sig få bosätta. (CI:I,218)
 1788 11/6: hästskäraren, med hemort Christiania och med stiftamtsmans pass, för resa till Norge (BVII)
 
Är Fredrik Pettersson densamme som i passlängderna kallas hovslagare och glashandlare och som 1773 sägs ha anmält sig till Skarprättare i Västerbotten men ej blivit antagen (CI:I, 209)? Vidare, är han samma Fredric Petersson som tillsammans med Detlof Petersson och Peter Detlofsson med fruar och barn kallas ziguener i rättegångshandlingar från Västernorrland 1763 (VN läns landskansli 1763, DIVa:7)? Och hur är denna Detlof Petersson, som annorstädes kallas Rosenberg, relaterad till övriga Rosenbergare i denna diskussion? Och vem är egentligen hantlangareänkan Brita Caspersdotter, svägerska till Rosenberg vallackaren (förmodligen Detlof då de delade samma hemort i Gävle) som med drängen Paul Lustig 1786 beviljas pass till Kristiania i Norge o åter?

Sidor: [1]