ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Lena Nalmo

Sidor: [1]
1
Fryksände / SV: Dopvittnen?
« skrivet: 2020-02-16, 13:13 »
På karta från 1644 stavas namnet Kiällingerud och Kiellingeröd.
På karta från 1790 stavas namnet Kiellingerud.
På karta från 1845 stavas namnet Kjellingerud.
Lantmäteriet använder stavningen Killingerud på moderna kartor och i fastighetsbeteckningar.


Kyrkböcker:
Fryksände AI:1 (1698) och AI:2 (1711-1719) stavade Kiällingerud.
Fryksände AI:4 (1741-1749) stavade Källingerud.
Fryksände AI:5, AI:6B, AI:7, AI:8 (1750-1768) stavade Kiällingerud.
Fryksände AI:9A (1769-1771) stavade Kjällingerud.
Fryksände AI:10, AI:11 (1772-1789) stavade Kjellingerud.
Fryksände AI:12, AI:13, AI:14 (1790-1821) stavade Killingerud.
Fryksände AI:15 (1820-1824) stavade Kjellingerud.
Vitsand AI:1-AI:16 (1824-1894) stavade Kjellingerud.
Församlingsbok 1900,1910 stavade Kjellingerud.
Församlingsbok 1920 stavade Källingerud.
Församlingsbok 1930 stavade Kjellingerud.
Ovanstående stavningar är hämtade från mina anteckningar.
/Lena

2
Fryksände / SV: Dopvittnen?
« skrivet: 2020-02-15, 18:51 »
1503 fanns två skattlagda gårdar i nuvarande Vitsands socken, Åsteby och Överbyn. Bönderna röjde skog på sedimentjord i dalgångarna och anlade sätrar som så småningom fick fast bosättare och styckades av. 1564 upptogs Gunnsjögården, 1581 torpet Aspe som fick fast bosättare 1759. Killingerud upptogs 1605 och Vitsand 1649.
De finska svedjebönderna slog sig ner på höjder i ödemarken och skapade jordbruksmark på moränjord. Mangen upptogs 1644 och Rattsjöberg 1646.
När Vitsands församling bildades ur Fryksdals pastorat 1821 bestod församlingen av 1100 personer varav 350 var finnar./Lena

3
Fryksände / SV: Dopvittnen?
« skrivet: 2020-02-14, 16:15 »
Per Nilsson finns också i mitt släktträd. Han föddes 1713-02-19 i Vitsand och kallas danneman i kyrkböckerna. Han härstammar från Olof Nilsson som bosatte sig i Vitsand 1647 efter att hans far Nils Jönsson från Överbyn fördrivit en finne från torpet Vitsand./Lena

4
Fryksände / SV: Dopvittnen?
« skrivet: 2020-02-14, 15:04 »
Namnet på hemmanet stavas på olika sätt, Kiällingerödh är äldsta stavningen, Killingerud och Kjellingerud användes senare. Gården upptogs 1605 av bönder från Överbyn, Torbjörn och sonen Bengt Torbjörnsson. Vid Laga skifte 1790 bestod hemmanet av fem gårdar, ägarna var: Olof Bengtsson, Per Jansson, Lars Markusson, Per och Jon Halstensöner. Lars Markusson var ingift i släkten, övriga var ättlingar till nybyggarna. Ny bebyggelse har tillkommit efter det. Jag härstammar från Jon Halstensson. /Lena

5
Fryksände / SV: Gertrud Nilsdotter f 1789
« skrivet: 2018-04-17, 18:46 »
Hej Krister.
Vitsand är en gammal bygd. Det finns fynd från stenåldern och ett gravröse från äldre bronsåldern. Första fasta bebyggelsen uppfördes antagligen under järnåldern. 1503 fanns två skattlagda gårdar, Åsteby och Överbyn. Under medeltiden vandrade pilgrimer genom bygden på väg till Nidaros. På Åstebys utägor uppfördes ett pilgrimskapell, kanske under 1400-talet. En grundsten från kapellet ingår i Vitsands kyrka som uppfördes 1823.
Jag har testat mitt mitokondrie-DNA och fått svaret att jag har haplogrupp J1 som spreds över Europa med stenåldersbönder för 10 000 år sedan från Mellanöstern. Min äldsta kända ana på raka mödernet kommer från Åsteby. Gertrud Nilsdotter härstammar från svenskbygderna Överbyn och Åsteby.


På raka fädernet härstammar jag från Bengt Henriksson Manninen, hans båda föräldrar kom från Finland under 1600-talet och jag har hittat många finska släktnamn i den släktgrenen. Skogsfinnar. Tyvärr finns ingen manlig släkting som kan bidra med Y-DNA.


Mvh Lena

6
Fryksände / SV: Gertrud Nilsdotter f 1789
« skrivet: 2018-04-17, 11:05 »
Hej Krister.
Gertrud Nilsdotter finns bland mina anor. Hon finns inte med i födelseboken.


Familj:
Far: Nils Olsson, född 1753-07-28 i Kjellingerud Fryksände sn, död 1819-02-08 i Kjellingerud.
Mor: Ingegerd Jönsdotter, född 1757-02-14 i Kollerud Fryksände sn, död 1819-04-18 i Kjellingerud.
Barn, samtliga födda i Kjellingerud:
Karin född 1778-12-22
Olof född 1781
Ingeborg född 1785-08-12
Gertrud född 1789
Jöns född 1792
Nils född 1795-09-03, död 1796-03-28
Kerstin född 1797-08-10.


Gertrud Nilsdotter härstammar från nybyggaren Bengt Torbjörnsson i Kjellingerud, född i Överbyn Fryksände sn och död i Kjellingerud ca 1650.


Ivar Mattsson härstammar från Bengt Henriksson Manninen född ca 1628 i Djuprämen, död ca 1690 i Rattsjöberg Fryksände sn. Bengt Henriksson Manninen var son till Henrik Manninen död i Djuprämen och hustrun Kerstin Bengtsdotter, senare gift med Henrik Häkkinen, nybyggare i Rattsjöberg.


Mvh Lena

7
Visst ska det vara 1855, skrivfel av mig, sorry.
Ett barnbarns barn till Jan och Karin, John Sjöquist född 1863, var läkare och missionär i Kina under 24 år. Han dog i Kina 1917. Foto av John finns i Emigrantforum.
Mvh Lena.

8
Brittas bror Jan Jansson född 1809 ingår i min släkt. Jag har hittat alla syskon till Britta i Östmarks fb men inte henne. Hon finns nog inte med. Familjen flyttade till Vitsand den 29 april 1825. Familjen finns i Kyrkonäs, Vitsands sn men flyttade till Slättberg i Vitsands sn 1830. Där dog föräldrarna, Jan dog 1847 i Slättberg, Vägsjöfors, Vitsands sn och Karin dog 1844 i Slättberg, Vägsjöfors, Vitsands sn. Jag har inga uppgifter om Britta.
Mvh Lena

9
Tack Kjell för det snabba svaret.

10
Kan det vara så att drängen som nämns i dokumenten: Jean, son till Mathy le Coulteu från Theux, är samma person som Jehan Matthieu, rekryterad till Kroppa 1609 av Paschilius Chenon?


Jehan Matthieu är kanske far till franske lodstöparen Louis Mattheu i Lindesberg.


Louis Mattheu är trolig anfader till smedsläkten Love.

11
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-03-25, 10:04 »
Jag upplevde min uppväxt i Vitsand som trygg, alla kände alla, det fanns en Bullerby-anda. Björn Engholm har dock aldrig ingått i min bekantskapskrets. För övrigt har jag inga kommentarer.

12
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-03-22, 10:03 »
Björn Engholm.
Jag har läst boken Brockenbygden och haft stor behållning av berättelserna där, också ditt bidrag Minnen från Brockenbygden. Där skriver du att du flyttade från Värmland för mer än 50 år sedan. Den tid du beskriver är din uppväxt under 1940-50 talen. Den tiden var annorlunda än min uppväxt under 1950-60 talen har jag förstått.  
Jag har sysslat med släktforskning i 25 år, har aldrig träffat dig eller stött på ditt namn inom släktforskningen. Min släkt finns bland urinvånarna i bygden, vallonsmeder och finnar. Jag är tacksam över den forskning som bedrivits om finnarna, den levandegör många av mina förfäder och jag har aldrig känt mig förnedrad på något sätt.
Jag hoppades att du skulle ha ny information om de äldsta invånarna i Åsteby och Överbyn, de tillhör mina förfäder men kanske inte dina?

13
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-02-13, 11:47 »
Eftersom jag härstammar från Kjellingerud har jag forskat i byns historia. Namnet stavas på olika sätt. Den äldsta stavningen jag hittat är på en karta från 1644: Kiällingerödh, som jag tolkat som källa ingår röjning. Det finns en källa som försåg alla gårdarna i Kjellingerud med vatten fram till mitten av 1900-talet. Källan finns kvar men används inte idag. En annan tänkbar källa är Kvällsjön. Namnet anses härstamma från det fornsvenska ordet kwild, källa. Kvällsjön fylls på med vatten från källor i de omgivande bergen och har utlopp i Aspsjön. Aspe härleds från Äspe, aspskog. Fortfarande växer asp på Aspsjöns stränder.
 
Förste ägaren av Kjellingerud 1605 var Bengt Torbjörnsson från Överbyn med hustru från Gunnarsbytorp i Frykerud sn nära Kil i södra Värmland!
Gården ärvdes av sonen Per Bengtsson och sonsonen Bengt Persson.
Ca 1710 styckades Där Nord av från Gamlegården och Bengts son Per Bengtsson bosatte sig där med hustrun Ingrid Bengtsdotter!
 
Jag tror att Inger från Kil består av två personer. Dels första hustrun i Kjellingerud 1605, okänt namn, från Frykerud sn nära Kil och dels första hustrun Där Nord 1710 Ingrid Bengtsdotter, okänd födelseort. Flera hundra års berättande kan ha blandat ihop dem.
 
Mvh Lena

14
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-02-12, 11:45 »
Björn, du pratar om 1500-talet nu och jag hittar ytterst lite information om den tiden så jag har inga synpunkter.
Mvh Lena

15
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2014-12-30, 12:42 »
Ortnamnen i Värmlands län, del 1 Inledning, som utgavs 1984 anger att ortnamn på -by/-bö härstammar från ordet bo och betecknar en gård eller en samling gårdar. De äldre ortnamnen på -by härstammar från förkristen tid eller vikingatiden vilket stämmer med uppgifterna att Vitsandsbygden fick fast bebyggelse under yngre järnåldern och att Åsteby var första boendet.
Jordebok för Värmland 1540, utgiven 1952, uppger en bonde Björn i Åsteby och en bonde Jon i Överbyn.
 
De flesta namn på -rud tillkom under 1500-1600-talen. Rud härleds från fornvästnordiska ordet för röjning och betecknade ofta torp och nybyggen.
 
Mvh Lena

16
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2014-12-27, 18:21 »
Björn Engholm.
Som släktforskande Vitsanning förstår jag inte riktigt din beskrivning av Vitsand. Torpet Aspe upptogs 1581 men fick fast bosättare först 1759. Kjellingerud upptogs 1605 och bestod 1790 av fem gårdar, Gamlegården (mitt namn), Där Nord, Ås, Där Väst och Hagen. Vitsand upptogs 1649 och bestod under 1700-talet av tre gårdar, Gamlegården, Norra Näs och Bönnars. Nybyggarna kom från Överbyn. Mina släktingar fanns på alla gårdarna.
 
Enligt Linus Brodin: Hvitsands kyrka 1823-1923 utkom en resolution av Kungl. Maj:t 1814 där det förordades att en kyrka skulle byggas i Överbyn. 1822 kom en ny resolution som sade att kyrkan skulle byggas invid sjön Brogden på Hvitsands egor, där den fordna kyrkan stått. Den nya kyrkan byggdes ändå två kilometer längre norrut. Enligt Linus Brodin torde den gamla kyrktomten redan ha varit bebyggd, vilket bekräftas av en titt i husförhörslängderna för Fryksände sn 1812-24: flera nybyggen fanns i Åstebysäter som senare ändrade namn till Kyrkonäs.
 
Två kyrkklockor inköptes 1824 enligt Linus Brodin.
Stora kyrkklockan har inskriptionen: På den oskadade och återfundna grundstenen till Hvitsands fordna Capell är detta ånyo åter uppbyggt år 1823, hvartill isynnerhet bidragit det dåvarande kyrkorådet brukspatronerna A Lyrholm, Captain B Antonsson, C Beckman samt kyrkovärdarna Olof Persson i Hvitsand och Jon Persson i Killingerud. Guten i Stockholm av Gerhard Horner år 1824.
Lilla kyrkklockan har inskriptionen: Hvitsands Capell är upbyggt år 1823 då prosten CJ Altahr var pastor och dess son OD Altahr com. Guten i Stockholm av Gerhard Horner år 1824.
 
Linus Brodin: Hvitsands kyrka har inget fastebrev på den mark hon står, men brukspatron Lyrholm på Wägsjöfors, kyrkovärdarna Olof Persson i Hvitsand och Jan Persson i Kjellingerud samt åboen Per Hallstensson i Hvitsand, vilka alla bodde i församlingen, då kyrkan byggdes, intygade vid inventeringen 1837 bl a följande: Att åboerna uti hemmanet Hvitsand hade, utan att göra anspråk på någon ersättning, avstått den jord varpå kyrkan är byggd och kyrkogården är belägen.
 
Ortnamnen i Värmlands län som utkom 1923 har följande förklaringar till namnen Åsteby och Överbyn.
Åsteby: Förra leden är väl ursprungligen fornsvenska genitiv Asta av mansnamnet Aste, yngre Åste.
Överbyn: Har tidigare i orten benämnts Bönom som är gammal dativ i bestämd form av bö, gammal biform till by. Namnet Överbyn torde vara givet i förhållande till den sydligare belägna gården Åsteby.
Både Åsteby och Överbyn var skattlagda 1503 enligt Skattelängd Fryksdals Härad 1503, Nationen och Hembygden II, Uppsala 1939.
 
Jag tror att det gamla pilgrimskapellet byggdes under 1400-talet eftersom det var ett timrat hus. Kyrkor byggda före digerdöden, dvs senare delen av 1300-talet, byggdes som reskyrkor/stavkyrkor.
Mvh Lena

17
Love / Love
« skrivet: 2014-03-14, 08:28 »
Tack för informationen Kjell.
Äntligen en koppling till en vallonsläkt!
 
Uppgifter ur Nordisk Vallongenealogi del II: Louis Mattheu en fransöss loodstöpare nämns i Noraskogs dombok 22/10 1629. Ludewijk loodstööpare finns i roteringslängden 1641 för Lindesberg och i Lindesbergs stads mtl 1645-47.
Möjlig son Noe. Dottern Anna döptes 17/11 1639 i Lindesberg.
 
Smeden Noak Lovesson finns med på smedskivan 8 med hustrun Karin och barnen Johan, Abraham, Noak och Lovis. Verksam i Nora bergslag.
 
Hammarsmeden Lovis Noaksson, möjlig son till Noak Lovesson, finns också med på smedskivan 8 med hustrun Maria Jönsdotter och barnen Annika, Katarina, Nils, Maria, Brita och Johan. Verksam bl a i Borgvik, Grums sn.
 
Uppgifter ur Nordisk Vallongenealogi del II: Jehan Matthieu och Henry Matthieu fanns bland de elva franska smederna som värvades till Sverige 1609 av Paschilius Chenon och de var verksamma vid Kroppa.
Remy Matthieu skrev kontrakt 12/1 1634 med Jacob de la Gardie och anställdes som smältare vid Bergsbruken (Haraker).
 
Det finns ingen information om när Louis Mattheu kom till Sverige eller om släktskap med ovanstående personer.
Kanske var han son till Jehan Matthieu?
 
Namnen Johan/Jan/John och/eller Nils (en variant av Noak?) finns i alla generationer hos ättlingarna till Lovis Noaksson och Louis blev släktnamnet Love.
Vanliga kvinnonamn är Maria, Brita och Katarina.
 
Min gren av släkten skulle då se ut så här: Jehan Matthieu (smed, Kroppa) - Louis Mattheu (lodstöpare, Lindesberg) - Noak Lovesson (smed, Nora sn) - Lovis Noaksson (hammarsmed, Borgvik, Grums sn) - Nils Lovisson (mästersmed, Billingsfors, Steneby sn) - Johan Nilsson Love (knippsmed, Lövstaholm, Lysviks sn) - Nils Johansson Love (knippsmed, Vägsjöfors, Fryksände sn) - Jan Nilsson Love (knippsmed, Vägsjöfors, Fryksände sn) - Brita Jansdotter Love (piga, Vägsjöfors, Vitsands sn) - Maria Eriksdotter (torparhustru, Vägsjöfors, Vitsands sn) - Emil Eriksson (hemmansägare, Flyberg, Vitsands sn) - Eva Eriksson (Vitsands sn).
 
Mvh Lena

18
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-06, 23:05 »
Hej!
Jag har läst artiklarna och accepterar namnen Sigfrid Henriksson och Nils Henriksson trots att jag inte kan kontrollera alla källor. Jag ser att båda författarna har lika stark tro på domböckernas trovärdighet som jag. Antagligen är Sigfrid och Nils bröder och släkt med Henrik Tomasson. Jag är glad att jag hittat Nils Nilssons far.
 
Däremot tror jag inte att Sigfrid och Nils är söner till Henrik Tomasson.
- 1640 registreras Henrik Tomasson som ogift och ensam i Rämmen.
- Bouppteckningen 1669 fördelar både arvet efter Henrik Manninen till Kerstin Bengtsdotters första barnkull (10 rd var) och arvet efter Henrik Tomasson och Kerstin Bengtsdotter till båda barnkullarna. (Bengt och hans syster Marit får 1/6 av Rattsjöberg och Annika och brorsonen 5/6. Påls änka vill att Bengt skall sköta sonens egendom varför domen blir att Annika Häkkinen och halvbrodern Bengt Manninen besitter halva hemmanet var.)
 
Jag har i min smedsläktsforskning råkat ut för liknande problem. Mina smeder finns i samma socknar som en annan smedsläkt, de har samma förnamn och patronymikon, är dopvittnen till varandras barn ibland men det finns ingen koppling mellan släkterna. Numera har jag gett upp försöken att koppla samman dem och betraktar dem som två olika släkter. Kanske är förhållandena liknande här. Släktskapet kan ligga längre bak i tiden, Henrik Tomasson och Sigfrid Henriksson kanske var kusiner, eller så har de samma släktnamn utan att vara släkt.
 
Jag härstammar från Häkkinen, Manninen, Oinoinen m fl finnsläkter men försöker inte dölja hur förhållandena var på den tiden. Efter några generationer blandades finnarna med den svenska urbefolkningen, som jag också härstammar från och alla blev värmlänningar.
 
Mvh Lena

19
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-06, 16:15 »
Hej!
Jag har tittat i Skogsfinska släktnamn i Skandinavien en forskningsrapport från Karlstads universitet som jag hittade på fennia.nu.
 
Sigfrid Häkkinen har patronymikon Tomasson och inte Henriksson som Jarl Ericson skrev. Det stämmer också med uppgiften i Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna utgiven av förlaget Veidarvon 2003, att Sigfrid var bror till Henrik Tomasson Häkkinen.
 
Sigfrid Häkkinen fanns i Rattsjöberg 1662 och en Nils Häkkinen fanns i Rattsjöberg 1669-1673. Uppgifterna är hämtade från tiondelängder.
Jag tror att Nils var son till Sigfrid men att han dog ung.
Från 1711 fanns far och son Nils Nilsson, födda 1687 resp 1724, i Södra och Norra Röjdåsen. Barnbarns barnet Anders Hindriksson född 1796 i Häckfallet, Östmark flyttade på 1820-talet till Vitsand och gifte in sig i min släkt.
 
Pål Häkkinen i Röjdoset 1709 har patronymikon Nilsson i rapporten och är alltså inte bror till Henrik Tomasson. Han är inte son till Nils Nilsson dä.
 
Jag tror att Pål Häkkinen i Rämmen är bror till Henrik Tomasson eftersom han finns både i boskapslängd och mantalslängd 1640. Där tas inte småbarn med.
 
Intressant med nya källor. För mig har frågetecken rätats ut, hoppas bara jag har tolkat rätt.
 
Mvh Lena

20
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-05, 17:58 »
Hej Jan-Erik!
 
I Gunnar Almqvists Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700, 1669 vt3 utreds arvsförhållandena efter Henrik Tomassons och hustrun Kerstin Bengtsdotters död. Där nämns Kerstin Bengtsdotters barn i första giftet med Henrik Larsson: Bengt, Jöns, Henrik och Marit samt barnen i andra giftet med Henrik Tomasson: Annika och Pål. Jag kan inte tänka mig en mer pålitlig källa. Eftersom Henrik Tomasson var ganska förmögen vid sin död har jag svårt att tro att barn till honom inte skulle kräva sitt arv.
 
Jarl Ericson anger att Sigfrid Henriksson Häkkinen försöker uppta ett torp i Arnsjön, Östmark 1648 men körs bort därifrån. Sigfrid finns i Norra Röjdåsen omkring 1670 och till sist hos sin son Abraham Sigfridsson Häkkinen i Multtjärn på 1690-talet. Jarl Ericson skriver ingenstans att han skulle vara son till Henrik Tomasson.
 
Nils Nilsson Häkkinen född 1687 finns mtl i Södra Röjdåsen 1712-1720 och i Norra Röjdåsen 1722-1747. Barnbarn till Sigfrid?
 
En sak jag undrar över är följande: 1690 ht27 Henrik Tomasson har 1645 fått tillstånd av landshövdingen att uppta ett torp på Rattsjöbergsskogen och samma tillstånd har 1648 givits Pål Tomasson.
Eftersom de har samma efternamn borde de vara bröder.
Jag har letat i Jarl Ericsons bok och hittat en Pål Häkkinen i Röjdoset 1709. Inga uppgifter om släktförhållanden lämnas. Kan det vara Henrik Tomassons bror?
 
Här på Anbytarforum finns uppgifter om Häkkinen under Finland/Släkter/Häkkinen som kommer från dig Jan-Erik. Tomas Matsson i finnbygderna i Västergötland hade barnen Henrik, Pål och Valborg. Du misstänker att sonen Henrik flyttade till Rämmen och senare till Rattsjöberg, kanske hade han sin bror Pål med sig på resan och inte sin son Pål. Jarl Ericson skriver först att Påffwel Thomasson ges tillstånd att uppta ett torp på Rattsjöskogen 1646. Sedan påstår han att Påffwel avsåg Henrik Tomassons son. Han skriver också att Henrik finns första gången i 1640 års boskapslängd, uppförd som Hinrich Hecken tillsammans med sonen Påffwel Hecken och bägge antecknades ensamma, ogifta. Jag antar att Jarl avser Rämmen.
Henrik Larsson dog ca 1638 och änkan gifte om sig med Henrik Tomasson och fick två barn, Pål och Annika. 1646 flyttade Henrik Tomassom från Rämmen till Rattsjöberg, barnen kan inte ha varit gamla då. 1651 sålde Henrik Tomasson gården Djuprämmen (för 50 rd enligt arvskiftet 1669) och jag förmodar att hustrun och barnen flyttade till Rattsjöberg då.
 
Jag anstränger mig för att allt jag skriver skall vara rätt men visst kan jag ta fel ibland. Kan du övertyga mig ändrar jag mig annars står jag fast vid mina åsikter.
 
Mvh Lena

21
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-05, 11:26 »
Hej Per.
Domböckerna har mycket information om Henrik Tomasson Häck.
1661 vårtinget mål 8: Henrik Tomasson Häck dräpte Nils Simonsson från Vitsand i samband med ett barnsöl i Rattsjöberg. Henriks måg Lars Matsson svarade för honom eftersom Henrik rymt till Norge. Änkan Valborg Olofsdotter fick 50 rd i förlikning. Rätten dömde Henrik Häck att ge liv för liv men nåden hemställes hofrätten.
Följande finns att läsa i boken Finnar i Östmark, Vitsand, Nyskoga, Södra och Norra Finnskoga skriven av Jarl Ericson: Helge Härdne har i Finnkultur 4/1988 berättat hur det hela gick till. Det hände på ett barnsöl hos en av hans huskarlar. Efter en del dryckjom kommo Nils Simonsson och Henrik Tomasson i delo med kniv som tillhygge. Först i huset där Nils bodde och därefter i Henriks stuga, dit Henrik återvänt. Han hann dock inte stänga dörren, innan en av Nils söner, Jöns, satte en stör emellan. Därpå blev det ytterligare knivhugg från båda hållen. Så till slut stapplade Nils hemåt, sägandes nu haver vi fäktat som karlar och föll död ner. Henrik Tomasson dömdes att mista livet, men domen ändrades i högre instans, Högl Kongl Hovrätten. Henrik slapp undan med böter till de efterlevande.
 
1668 hösttinget mål 29: Lasse Matsson i Rattsjöberg beskyller Börje Larsson i Bergeby och Halsten Nilsson i Fensbol för att ha slagit ihjäl hans svåger Pål Henriksson i Rattsjöberg (Henrik Häcks son). De båda nekar och påstår att det är Knut Persson i Vadjetorp som är gärningsmannen. Målet uppskjutes tills Knut, som rymt till Norge, kan få lejd och infinna sig till svars.
Det sägs att Pål i fyllan och villan ridit in på en fest (bröllop kanske) med en sill i ena handen. Gästerna trodde att sillen var en kniv och slog ihjäl Pål.
Pål hade en son som dog ung. Annika var alltså Henrik Häcks enda barn. Våldet fortsätter i hennes familj.
 
Mvh Lena

22
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-02, 17:15 »
Hej Per.
 
Här kommer uppgifter om de finska svedjebönderna från Rattsjöberg och Mången.
 
Anders Markusson föddes 1688 och dog 1775-04-03 i Rattsjöberg. Jag har inte fler uppgifter om honom.
 
Annika Tomasdotter föddes 1710-04-06 i Rattsjöberg (enligt hfl Fryksände AI:5 född 1706) och dog 1792-01-02 i Rattsjöberg.
 
Annikas far var Tomas Mattsson född 1666 i Rattsjöberg och död 1716-07-13 i Rattsjöberg.
Annikas mor var Gertrud Mattsdotter/Hindrichsdotter född 1667 och död 1725-03-26 i Rattsjöberg. Jag har inte fler uppgifter om Gertrud.
 
Tomas Mattssons far var Mats Persson död 1689 i Rattsjöberg. Mats var son till Lekare-Per Larsson som upptog Mången 1642.
 
Tomas Mattsons mor var Annika Henriksdotter död 1699 i Rattsjöberg, dotter till den (ö?)-kände Henrik Tomasson Häck död 1669 i Rattsjöberg och Kerstin Bengtsdotter död 1669 i Rattsjöberg. Henrik och Kerstin upptog Rattsjöberg 1645.
 
Mvh Lena

23
Guyana / Guyana
« skrivet: 2010-06-15, 13:49 »
Det har kommit till min kännedom att Sverige hade en koloni i Afrika, Cabo Corso, 1649-1663. Kolonin sköttes av Svenska Afrikakompaniet också kallat Guineakompaniet. Cabo Corso låg på Guldkusten i nuvarande Ghana och bedrev handel med Afrika, Västindien och Asien.
 
Om mina släktingar hamnade i Afrika, Västindien, Delaware eller Surinam är omöjligt för mig att lista ut. Kanske dog de eller återvände till Sverige. Orädda och äventyrliga lär de ha varit, de finska svedjebönderna från Nordvärmland.
 
Uppgifterna kommer från en artikel i Populär Historia nr 4, 1994.
Hans Norman: När Sverige skulle bli kolonialmakt.
Lena Nalmo

24
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-01
« skrivet: 2006-11-23, 17:17 »
Sue
Could this be your relative?
 
Marit Jonsdotter born 1837 left for N Amerika in 1869 together with her husband Jan Andersson born 1842 and their children Olof born 1864 and Christina born 1868. (Vitsand AI:10, page 237 Åsteby)
 
Marit was born in Åsteby village and her parents were Jon Jonsson and Ingeborg Olsdotter.
 
Jon Jonsson was born 1801 in Åsteby and his parents were Jon Olsson born 1776 and Marit Jönsdotter born 1779.
 
Ingeborg Olsdotter was born 1813 in Åsteby and her mother was Gertrud Jonsdotter born 1776, her father was unknown.

25
Gästgiverier / Gästgiverier
« skrivet: 2006-10-10, 17:55 »
Maria
Jag tycker mig se en gästgiverisymbol norr om Dragsmarks kyrka på generalstabskartan.
Lantmäteriet/Historiska kartor/Generalstabskartor
Mvh Lena

26
Gästgiverier / Gästgiverier
« skrivet: 2006-10-07, 13:17 »
Gästgiverier utmärktes med en speciell symbol på kartor. Följande symboler och karta över planerade gästgiverier i Nordvärmland under 1680-talet har jag hämtat från Arvid Ernviks bok Att resa i Värmland II, Gästgiveri och skjutshåll under 500 år.
 

 
 

 
Kort kort historik:
Katolska kyrkan inrättade härbärgen längs pilgrimsleder under 1200-talet. I bebyggda trakter kunde resenärer övernatta i kloster, på prästgårdar och hos bönder.
Efter reformationen ersattes härbärgena med gästgiverier som sköttes av bönder.
Under 1800-talet infördes gradvis entreprenadskjuts som befriade bönderna från skjutstvånget.
Ökad användning av bilar och bussar under 1900-talet ledde till att skjutsanstalter lades ner och systemet avvecklades 1935 i Värmland.

27
Gästgiverier / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-02
« skrivet: 2006-09-30, 13:40 »
I min hemby fanns ett gästgiveri förr som finns markerat på en karta från 1918. Jag tror jag hittade kartan på Lantmäteriets hemsida (www.lantmateriet.se).
Om jag förstått rätt övernattade resenärerna i ett gästgiveri ca 1km från gården där hästarna fanns.
Mvh Lena

28
Archive - Swedish geography / Catad and Carteta
« skrivet: 2006-09-22, 12:49 »
Could it be Carlstad or Karlstad?

29
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-28
« skrivet: 2006-09-07, 22:40 »
Kan det vara Norra Wiggen i Norra Ny socken?

30
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-01
« skrivet: 2006-02-25, 11:00 »
Vilhelm Rylander var pratsam och gladlynt. Han hade varit i Amerika och visade sina fina guldtänder när han skrattade.

31
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-24
« skrivet: 2006-02-24, 14:26 »
Vilhelm Rylander föddes 27/11 1877 i Flatåsen, Nyskoga socken och bosatte sig i Rattsjöberg först 1892. Förhoppningsvis hittar du hans föräldrar och syskon i Nyskoga socken.
Mvh Lena

32
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-24
« skrivet: 2006-02-13, 22:24 »
Rattfeldt var ett soldatnamn så det finns ganska många med det namnet som inte är släkt med varandra.
Den siste indelte soldaten i Rattsjöberg var Anders Eriksson född 1829, soldat 1850-1888. 6 f 2 t lång. Ansågs som regementets ståtligaste karl, en målning av honom finns på regementet i Karlstad. Var det kanske Augustas far? (Uppgifter som Kerstin Risberg lämnat till Emigrantarkivet i Karlstad)
Mvh Lena

33
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-24
« skrivet: 2006-02-13, 09:42 »
Det lilla jag vet är att han gärna berättade historier. De finns bevarade hos SOFI, Språk och folkminnesinstitutet i Uppsala. Jag har tryckt upp historierna och häftet kan beställas från mig. Jag skickar ett mail med mer information.
Mvh Lena

34
Kan det vara så att min släkting Margareta Schul(t)sdotter född 1720 är identisk med Margareta Johansdotter Schult född 1721-04-23 på Aspa bruk i Hammar sn dotter till Johan Henriksson Schult och Johanna Persdotter Hero?
 
Jag hittade Margareta Schulsdotter och maken Philip Andersson (senare ändrat till Arnesson) i hfl Norra Ny AI:3 sid 293 tillsammans med sönerna Arne född 1754, Schul född 1756 och Berger född 1760. Äldsta barnet Arne föddes i Norge, de yngsta barnen Olof och Anna föddes i Norra Ny sn 1765 resp 1769.
Familjen bodde kvar i Norra Ny och Philip dog 1784, Margareta 1787, de var då bosatta på Bässeberg.
 
Finns det ett norskt förnamn Schul eller kommer det från Schult?

35
Jag har i min släkt en Margareta Schultsdotter född 1720 bosatt i Wiggen/Bässeberg, Norra Ny socken med sin familj, maken Philip Arnesson Vaisinen född 1720 i Wiggen och flera barn. Margareta dog 1787 i Bässeberg, N Ny. Namnet är ovanligt så kanske finns ett samband med Schultz men tyvärr vet jag inget om hennes föräldrar.
 
På Smedskivan har jag hittat Margareta Schult född 1721 på Aspa bruk i Hammar sn och hoppas hon är identisk med min släkting. Vallon  
 
Mvh Lena

36
Östmark / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2006-02-05, 19:22 »
Annette.
Häckfallet ligger i Östmarks sn, Snipa och Snårberg i Fryksände sn efter 1765. Vitsands sn tillkom först 1823.
 
Hindrik Mårtensson född 1794, pigan Margareta Jansdotter och oä Hindrik född 1821 finns på sidan 315 i hfl Fryksände AI:15 med anteckning om att de utflyttade till Östmark 1824. Personerna ingår inte i min släkt och jag har inte mer uppgifter om dem.
 
Jag har aldrig sett att namnen Margareta och Marit använts om samma person. Jansdotter och Johansdotter betraktades nog som samma namn men aldrig Jönsdotter och aldrig Jonsdotter.
Mvh Lena

37
Östmark / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-08
« skrivet: 2006-02-04, 17:18 »
Annette.
Henrik Mårtensson Gren och Margareta Jansdotter har diskuterats tidigare.
Se t ex
Vitsands sn 04 oktober 2003,
Fryksände sn 11 oktober 2003,
Fryksände sn 19 oktober 2003.
Stämmer tidigare uppgifter skulle ditt alternativ 2 vara rätt person.
Mvh Lena

38
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-21
« skrivet: 2006-01-17, 13:46 »
Jan.
Norra Värmland förstås, 1860-talet.
I det fallet handlade det nog om oenighet i äktenskapet.
För mannen finns noterat: Vistas i sin syster NNs hus infra.
För kvinnan finns noterat: Vistas ej hos sin man utan hos sin ? NN i Xbyn.
Mvh Lena

39
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-21
« skrivet: 2006-01-17, 09:42 »
Britta kan ha bott tillfälligt på annan ort t ex för att ta hand om sjuka släktingar och sedan återvänt till sin make. Det har inträffat i min släkt men då fanns förstås en notering i hfl.
Mvh Lena

40
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-24
« skrivet: 2005-10-12, 19:05 »
Anna Maja var dotter till smeden Jan Sundström i Kristinefors och är alltså inte den Maria ni söker.

41
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-24
« skrivet: 2005-10-10, 10:46 »
Jag har hittat Anna Maja Sundström född 1847-01-01 i Vitsand. Hon flyttade till Åsnäs i Norge 1867 från Snårberg (Vitsand AI:10 sidan 285).
 
Inte mycket stämmer med ovanstående uppgifter men kanske är det värt att kontrollera henne?
 
Mvh Lena

42
Love / Love
« skrivet: 2005-10-04, 23:10 »
28 juni 1741 dog Lovis Maria i Borgvik 80 år gammal. (Borgvik C:1)
 
Säkert har många framstående släktforskare sett den uppgiften under de dryga 260 år som gått sedan anteckningen gjordes men bara jag ser sambandet med Lovesmederna.

43
Smedskivan (handhavande) / Smedskivan (handhavande)
« skrivet: 2005-10-01, 19:47 »
Så här gjorde jag.
 
Se efter vad cd-läsaren kallas i din dator, D, E eller Q.
 
Ladda hem sidorna från smedsrötter som stämmer med din cd-läsare (Q kräver kontakt med redaktören)
 
Lägg in skivan i cd-läsaren och starta den. Öppna sidan du laddat hem t ex namn. Klicka på de namn du är intresserad av och skivan fungerar!

44
Love / Love
« skrivet: 2005-09-30, 22:22 »
Både Nils Love född 1754 och Jan Love född 1783 var mästersmeder och borde finnas med på smedskivan med korrekta familjer.
 
Jag är tacksam över att kopplingen till släkten Drugge numera är borttagen på smedskivan. Jag som har tittat på alla uppgifterna i kyrkböckerna vet att namnet Drugge inte finns med för någon av de personer jag tagit med i Lovesläkten.
 
Mvh Lena

45
Love / Love
« skrivet: 2005-09-23, 12:40 »
Jag känner till ytterligare två personer med släktnamnet Love från 1700-talet.
 
Olof Jansson Love född 1759, dräng i Nordmark ca 1777 (Nordmark AI:7A, sid 82)
 
Inspektor David Love på Kollerö bruk. David vigdes med Brita Christina Wassenius 1771-07-14 i Väne-Ryr sn. Dottern Brita Christina föddes 1772, död 1772-08-04, sonen Alexander föddes 1773-06-21 och oäkta dottern Ingeborg föddes 1774-12-02, mamma Kerstin Olofsdotter.
 
Om båda var söner till Johan Lovisson skulle alla Love jag känner till knytas till samma familj men tyvärr har jag inte hittat något samband mellan personerna.
 
Någon som vet?

46
Love / Love
« skrivet: 2005-09-20, 14:09 »
På Smedskivan 4 har Örjan Hedenberg valt att införa uppgifter om Lovesläkten i Borgvik som han fått från mig utan att ange mig som uppgiftslämnare och han har valt att helt utelämna min gren av Lovesläkten varför det finns en hel del felaktigheter på skivan och det saknas många uppgifter. Många i min gren av släkten utvandrade till Nordamerika och finns förhoppningsvis med på Emibasskivan (jag har inte kollat än). Därför lägger jag ut min gren av Lovesläkten här.
 
 
FAMILJ 1 (från smedskivan 4)
Lovis Noaksson född ca 1660, död 1731-02-27 i Borgvik hammarsmed, kyrkvaktare
hustru:  
Maria Jönsdotter
barn:
Katarina Lovisdotter född ca 1690
Annika Lovisdotter född ca 1695
Nils Lovisson född 1700
Maria Lovisdotter född 1704-11-09
Brita Lovisdotter född 1707-12-28
Johan Lovisson
 
 
I nästa familj finns felaktigheter på smedskivan
FAMILJ 2 (min forskning)
Nils Lovisson född 1700, död 1739-05-20 Billingsfors bruk (Steneby C:2)
 
hustru 1:
gift 1727-11-05 med Marit Andersdotter, piga från Borgviks bruk (Borgvik C:1)
död 1730-06-01 (Borgvik C:1)
barn:
Maria Nilsdotter Love född 1728-06-29 (Borgvik C:1)
Johan Nilsson Love född 1730-05-28 (Borgvik C:1)
 
hustru 2:
gift 1731-06-09 med Margareta Andersdotter, änka från Borgviks bruk (Borgvik C:1)
död 1731-10-18 (Borgvik C:1)
 
hustru 3:
Annika Andersdotter
barn: Lisken född 1733-03-01 Borgviks bruk (Borgvik C:1)
 
hustru 4:
Margareta A
barn: Cajsa född 1735-05-02 Rådanefors bruk (Ödeborg C:2)
Nämnd i boken Gamla Steneby, 1989. Gift med Petter Björkbom 1752-10-18 i Laxarby, båda från Billingsfors bruk.
 
hustru 5:
Annika Nd
barn:
Greta född 1736-12-24 Rådanefors bruk (Ödeborg C:2)
 
FAMILJ 3:
Johan Nilsson Love född 1730-05-28 Borgviks bruk (Borgvik C:1), död 1775-05-20 Löfstaholms bruk (Lysvik C:3)
1750-51 smedjedräng och knipsmed på Vitlanda bruk (Tösse C:2)
1752-1774 manufaktursmed/knipsmed/spiksmed på Löfstaholms bruk (uppgifter från Örjan Hedenberg)
hustru:
gift 1750-09-30 med Britta Bengtsdotter, bondepiga från Nybolet (Väne-Ryr C:1)
(Änkan Britta Bengtsdotter på Löfstaholms bruk gifte sig 1777-12-26 med hammarsmedsmästaren Carl Bast på Bada bruk i Fryksände (Lysvik C:3), änklingen Carl Bast dog av ålderdomssvaghet 1814-06-03 på Bada bruk, 84 år (Fryksände F:2))
barn:
Märta född 1751-08-03 Vitlanda bruk (Tösse C:2)
Nils född 1754 (Lysvik AI:1)
Britta född 1758 (Lysvik AI:1)
Lisa född 1761 (Lysvik AI:1)
Cathrina född 1767-05-17, död 1770-08-06 Löfstaholms bruk (Lysvik C:3)
 
 
FAMILJ 3: (min forskning)
Nils Jansson Love född 1754 Löfstaholms bruk, död 1835-11-15 i Överbyn (Vitsand F:1)
1768- lärdräng, 1773 spiksmed på Löfstaholms bruk (uppgifter från Örjan Hedenberg)
1775 flyttade han till Uddeholm (Lysvik AI:2B)
1778- smedjedräng/knipsmedsmästare på Vägsjöfors bruk (Fryksände AI:11)
1823- torpare i Överbyn (Vitsand AI:1)
 
hustru 1:
gift 1780-03-27 med Maria Petersdotter Nyqvist (Fryksände E:1), född 1763-03-02 i Vägsjöfors, död 1814-08-16 (Fryksände F:2)
barn:
Britta född 1780 (Fryksände AI:11)
Jan född 1783 (Fryksände AI:11)
Carl född 1788 (Fryksände AI:11) död 1789-03-08 (Fryksände F:1)  
Catarina född 1798, död 1798-05-26 (Fryksände F:1)
 
hustru 2:
gift 1823-11-09 med änkan Ingeborg Jönsdotter i Överbyn (Fryksände E:1)
barn:
Maria född 1825-08-01 (Vitsand C:1)
Nils född 1827-07-17 (Vitsand C:1)
 
 
FAMILJ 4 (min forskning)
Jan Love född 1783 Vägsjöfors bruk, död 1853-12-14 i Flyberg (Vitsand F:1)
1804- mästersmed på Vägsjöfors bruk (Fryksände AI:13)
1830- torpare i Flyberg (Vitsand AI:2)
hustru: gift 1806-12-26 med pigan Ingeborg Olsdotter från Gunsjögården (Fryksände E:1), dubbelbröllop med systern Britta som gifte sig med Bengt Jonsson från Vadje.
barn:
Maria född 1807-12-29 (Fryksände C:4)
Kerstin född 1810-03-01 (Fryksände C:4), död 1810-03-19 (Fryksände F:2)
Britta född 1810-03-01 (Fryksände C:4), död 1810-03-16 (Fryksände F:2)
Nils född 1811-01-24 (Fryksände C:4), död 1811-03-04 (Fryksände F:2)
Kerstin född 1812-01-22 (Fryksände C:4) far Jan Nilsson, död 1818 (Fryksände AI:14)
Nils född 1815-03-01 (Fryksände C:4)
Kerstin född 1818 (Fryksände AI:14)
Britta född 1820-07-10 (Fryksände C:4)
Olof född 1823-08-23 (Fryksände C:5)
Carl född 1827-07-22 (Vitsand C:1), död 1830-02-05 (Vitsand F:1)

47
Ett försök till översättning:
 
Hej Hendrik.
Tyvärr kan jag inte svenska. Jag hittade Er adress och stamträdet på GeneaNet.
Jag har i min svärdotters anlista 8 generationer OBBARIUS, det finns förbindelse till Er OBBARIUS. Den äldsta föddes 1535 och var präst i Urbach, hans son var präst i Görsbach och Heringen. De följande generationerna var borgmästare där. 1809 föddes den sista OBBARIUS på anlistan i Heringen.
Det är intressant att Ni också har ett band till Heringen.
Följande är säkert intressant för Er, ur Deutschen Familienarchiv, band 9 sida 14:
Johan Tobias OBBARIUS, präst i Klettstädt, gifte sig med Anna Margarethe född 21.02.1671 i Weissensee, dotter till Ludwig WITTHAUER, (tjänsteman?) i Langensalza.
Tyvärr finns inga noteringar om OBBARIUS här men WITTHAUERS förfäder nämns. Jag har hittills bara kopierat en sida.
Vänliga hälsningar
NN
 
Mvh Lena

48
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-28
« skrivet: 2005-04-29, 10:15 »
Jag ville bara tipsa om att det finns mycket information för släktforskare i domböckerna, som är lättillgängliga. T ex görs då och då en uppräkning av alla jordägare i en by och hela släktutredningar kan finnas i samband med arvskifte.
Mvh Lena

49
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-28
« skrivet: 2005-04-27, 09:37 »
Personerna ingår inte i min släkt så jag har inte följt dem framåt i tiden. Denne Olof Eskilsson är den ende Olof jag hittat i Utterbyn och han omnämns första gången 1698 då han sålde sin hustrus jord i Utterbyn. En slump att han dyker upp samtidigt med Olof Björsson eller är det samma person? Nästa dombok i serien kan nog ge svar men jag har inte tillgång till den. Strunta i informationen om den inte är relevant.
Mvh Lena

50
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-28
« skrivet: 2005-04-26, 17:42 »
Det finns en Olof Eskilsson, son till Eskil Eriksson i Önneby vars hustru kommer från Utterbyn.
1699 vt39 Fasta för Olof Eskilsson i Önneby på 1/24 i Utterbyn.
1696 ht112 1/24 i Utterbyn, som Olof Eskilsson i Önneby 1696 köpt av sin hustrus syskonebarn Jon Persson i Utterbyn.
Uppgifter från Gunnar Almqvist: Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700.
 
Per Nilsson var fjärdingsman i Utterbyn från 1695.
Mvh Lena

51
Archive - Swedish geography / Vborg
« skrivet: 2005-04-09, 18:15 »
My guess is Vänersborg.

52
Finnbosättningar / Finnbosättningar
« skrivet: 2005-04-03, 22:40 »
Jag har sett uppgiften att Ny socken uppdelades i Frambygden med huvudsakligen svensk befolkning och Finnskogen med mest finsk befolkning 1831. Så vitt jag förstår är Frambygden nuvarande Norra Ny socken och Finnskogen nuvarande Nyskoga socken (bildad 1873) i Värmland. Mvh Lena

53
Frisdalen är nog ett äldre namn på Fryksdalen. Jag föreslår att du kontaktar Finnkulturcentrum i Torsby kommun. De har en egen hemsida och vet allt om finnarna i Nordvärmland. Mvh Lena

54
Sund sn heter numera Sunne sn i Värmlands län. Mvh Lena

55
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-27
« skrivet: 2005-02-27, 14:00 »
Efter studier av Gunnar Almqvists bok Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1607-1700 (se t ex 1653 vt11, 1673 ht16, 1675 ht8) har jag kommit fram till följande:
 
Jöns Bondesson (död ca 1653) och hustrun Anna Markusdotter (död ca 1673) bosatta i Utterbyn i Fryksände sn hade följande barn:
Dotter gift med Per Jönsson, bosatta i Utterbyn.
Dottern Karin gift med Markus Olofsson, bosatta i Vitsand.
Dottern Lucia Jönsdotter bosatt i Vitsand 1675.
Dotter gift med Markus Amundsson, bosatta i Vitsand 1675.
Sonen Bonde Jönsson.
 
Mvh Lena

56
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-27
« skrivet: 2005-02-26, 18:11 »
Jag är osäker på namnet Lucia. Står det Karin? Kanske stämmer det bättre med uppgifterna i domboken att Markus Olofssons hustru är syster till Lucia Jönsdotter i Utterbyn. Jag skickar kopia från Fryksände AI:2 1711-1719.
 

57
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-27
« skrivet: 2005-02-26, 17:43 »
1600-talet är nybyggartid i norra Värmland. Det fanns bara en familj i Vitsand. Jag skickar kopia från Fryksände AI:1 från 1698.
 

 
Något svårläst kanske, såhär är min tolkning:
 
Hwijtsanden
Markus Husbonde
Lucia Hustru
Benard Broder
Eskil dräng
Jöns son
Ingrij dott
Kärstin dott
 
Följande är hämtat från Gunnar Almqvist, Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700:
 
Hösttinget 1649 mål 38:
Eftersom Nils Jönsson i Överbyn ej satt någon åbo på torpet Vitsand, när finnen drivits därifrån, utan tillåtit sin son Olof Nilsson att flytta dit, bör han låta denne, som nu brukat torpet i två års tid, behålla det.
 
Hösttinget 1675 mål 8:
Hustrun Lucia Jönsdotter, Markus Olofsson och Markus Amundsson i Vitsand får lösa lika med Per Jönsson i Utterbyn i den jord därstädes som de är sam- och jämarva till.
 
Hösttinget 1675 mål 22:
Bröderna Markus och Per Olofssöner i Vitsand har hjälpt varandra att leja knekt och betalat lika mycket var av legan.
 
Hösttinget 1676 mål 21:
Olof Nilsson i Vitsand anbefalles att till nästa ting inskaffa sin son Per Olofsson, vilken misstänkes för att ha fällt en älg.
 
Hösttinget 1694 mål 84:
Vittne i rätten, Markus Olofsson i Vitsand ca 56 år.
 
Hösttinget 1699 mål 49:
... Per Olofssons änka Marit Mickelsdotter får rätt att tillträda ... lotter i Vitsand ... Markus Olofsson, som nu brukar hela hemmanet, är emot deras inflyttning.
 
I Fryksände AI:2 1711-1719 står Lucia som mor till Bonden Jöns i Vitsand. Från 1707 finns födelseböcker där Jöns Markusson i Vitsand finns med som far. Av den anledningen tror jag att Lucia Jönsdotter är hustru till Markus Olofsson i Vitsand.
 
Någon Markus Persson fanns inte i Vitsand och jag vet inget om någon fjärdingsman i Vitsand.
 
Syskon till Kerstin Markusdotter:
Jöns Markusson född 1681 gift med Ingeborg Olofsdotter född 1675, bosatta i Vitsand.
Ingrid Markusdotter gift med Jon Olofsson, bosatta i Lekvattnet.
Ingeborg Markusdotter född 1685 gift med Staffan Bengtsson född 1680, bosatta i Rattsjöberg.
Olof Markusson född 1693 gift med Kerstin Jönsdotter född 1687 i Rådom, bosatta i Vitsand.
 
Jag har ingen uppgift om födelseår för Kerstin Markusdotter eller vart hon flyttade. Visst kan det stämma att hon flyttade till Rådom.
Mvh Lena

58
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-27
« skrivet: 2005-02-25, 22:20 »
Vad är det som inte stämmer?
Mvh Lena

59
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-27
« skrivet: 2005-02-25, 09:22 »
Enligt mina anteckningar finns en Kerstin Markusdotter i Vitsand vid den tiden. Hon är dotter till Markus Olofsson född 1638 och hans hustru Lucia Jönsdotter född i Utterbyn, Fryksände sn. Paret brukade hela hemmanet Vitsand 1699.
Markus är son till Olof Nilsson född i Överbyn. Olof Nilsson bosatte sig i Vitsand 1647 sedan hans far Nils Jönsson i Överbyn drivit bort en finne från torpet Vitsand.

60
Guyana / Guyana
« skrivet: 2005-02-21, 12:31 »
Bättre såhär?
 

61
Guyana / Guyana
« skrivet: 2005-02-21, 12:17 »
Här följer en kopia ur Fryksdals övre häradsrätts dombok, vårtinget 1669, som jag fått från Värmlandsarkiv i Karlstad.
Visst står det tydligt Guinea, W Indien på rad 7 nerifrån. Jag tror ändå att männen reste till Guyana eftersom de var finska svedjebönder och nybyggare.
 

62
Micael Granström!
Inte tror jag att det är min människosyn eller min släktforskning som gör dig upprörd. Jag hade nog kunnat uträtta mer som forskningsingenjör, jag hade id?er, men jobbet flyttade till Umeå och jag flytt int.  
Du som har doktorshatt klarar dig väl utan en simpel forskningsingenjör som jag!
Mvh
Lena

63
22 Mått, mynt & stämplar / Mantal
« skrivet: 2005-02-13, 14:21 »
Årliga fodringen och kungsfodringen skall det vara, beklagar stavfelen i förra inlägget.

64
22 Mått, mynt & stämplar / Mantal
« skrivet: 2005-02-13, 14:16 »
I boken: Jordebok för Värmland 1540 utgiven av Rickard Broberg 1952 finns i förordet en grundlig genomgång av dåtidens skattesystem. Betalningen kunde ske både in natura och i mynt till kungens fogde (oxskatten och matgivepenningarna) i form av underhåll av kungens hästar (årliga fordringen, fyra hästar per bonde), smör (kungsfordringen, erlades vart tredje år).
 
Ett exempel troligen en släkting till mig:
Jon i öffuerbyn
Ocxe skatten: i mark
Math giff: i öre
Smör för k(ungs) fo(dringh): xvi mark(er)
Årlig fodringh: iiii häs(ter)
 
Andra skatter kunde vara mårdskinn, lax, föremål och mynt av ädel metall och järnskatt. Detta gäller förstås 1500-talet hur mycket som fanns kvar av systemet på 1700-talet vet jag inte.

65
22 Mått, mynt & stämplar / Mantal
« skrivet: 2005-02-12, 22:56 »
Här kommer en beskrivning av 1/4 skattehemman på en karta från 1644.
 

66
Det har inte alls diskuterats att Stockholm faktiskt är en ganska liten stad jämfört med till exempel London och Paris. Hur uppfattar myndighetschefer från storstäder i Europa det om svenska samarbetspartners ligger utlokaliserade i landet. Kusinen från landet som ingen behöver lyssna på?

67
Oj då. Förlåt.
 
Jag följer denhär utvecklingen med stort intresse och har läst alla resmissvar och tidningsartiklar ni hänvisar till samt följer nyhetsrapporteringen i andra media.
 
Mitt inlägg var en ilsken reaktion på Runes inlägg, som vanligt mycket speciellt och provocerande.
 
Jag har som så många andra genomlidit ett flertal omorganisationer hos olika arbetsgivare och ibland drabbats hårt men andra gånger inte alls. Dethär är värre än något jag personligen varit med om och jag vill protestera.
 
Eftersom jag är 55+ tillhör jag det köttberg finansministern inte vill försörja. Jag är rädd för den människosynen och noterar också att politikerna börjat diskutera ministerstyre.

68
Rune.
Som pensionär kommer jag antagligen att bosätta mig på landsbygden och kanske klyva lite ved när jag känner för det. Min akademiska utbildning lägger inga hinder ivägen för det.
 
Försök du flytta till stan och hantera de instrument värda över miljonen jag använde i mitt arbete som forskningsingenjör. Ditt bondförnuft räcker inte långt. Till och med on/off-knappen sitter ofta dold och kräver språkkunskaper för att kunna brukas.
 
Jätten i öst kunde tänka om. Kan storebror i Sverige det? Jag tvivlar på det.

69
Jag förstår inte jämförelsen med företagsnedläggningar. Det finns ju inga likheter.
 
Företagets ledning är ju beslutsfattare i det fallet. De har tillgång till all tänkbar information om företaget och företräder företaget utåt. De ansvarar för den långsiktiga funktionen och lönsamheten och redovisar ekonomin för aktieägarna.
 
Ledningen för myndigheten tillhör inte beslutsfattarna. Utredaren är en utomstående som har kort tid på sig. Beslutsfattarna behöver inte driva verksamheten efter flytten eller stå till svars om verksamheten och ekonomin slutar fungera.
 
Jag tycker dethär snarare handlar om att slå sönder fungerande nätverk. Göran Persson är ju känd för att vilja ha svaga ministrar. Myndighetscheferna skall stå med mössan i hand inför HSB och vara lyhörda för alla hans önskningar. Annars ...

70
En liten undran:
Har landsbygden varit utsatt för brain drain under så lång tid att ingen initiativkraft finns kvar utanför storstäderna, stackarna måste få jobb inte driva egna projekt - eller pågår det en kulturrevolution?
Jag är en fd statligt anställd med många frågetecken i bagaget.

71
Guyana / Guyana
« skrivet: 2004-12-02, 21:46 »
Det sista fartyget med utvandrare från Sverige till den svenska kolonin Delaware i Nordamerika var Mercurius som avgick från Göteborg i november 1655.
 
Den svenska kolonin hade erövrats av Holland i september 1655 men utvandringen av finnar från Värmland fortsatte. Finnarna tog sig från Sverige till Kristiania (Oslo), med holländska båtar till Amsterdam och vidare med holländska fartyg till Delaware.
 
1664 erövrade England New Amsterdam (New York) och Delaware och utvandringen av finnar från Sverige stoppades.
 
1667 överläts de holländska territorierna i Nordamerika till England. (EA Louhi: The Delaware Finns, XI-XIV)
 
I utbyte fick Holland de engelska kolonierna i holländska Guyana, nuvarande Surinam.
 
1669 utvandrade mina släktingar. Kanske bosatte de sig i de holländska kolonierna i Guyana och arbetade på plantager där man odlade t ex tobak, kaffe och sockerrör.
 
Surinam blev självständigt 1975 och har holländska som officiellt språk. Den nuvarande befolkningen är etniskt mycket blandad.
37% indier, 31% creoler, 15% javaneser, 10% afrikaner, 2% amerindianer, 2% kineser, 1% vita och övriga 2%. (Northern South America page, internet)

72
ÄLDRE inlägg 2004 - maj 2009 / ÄLDRE inlägg 2004 - maj 2009
« skrivet: 2004-10-24, 09:49 »
I boken Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna, En dokumentation 1817-1823, utgiven av Anna Forsberg och Niclas Persson 2003, hittar jag följande under namnet Moijainen:
 
Tre bröder från denna släkt kom från Finland och slog sig ner i N Ny sn.
Sigfrid Moijainen upptog Öijeberget,
Pekka Moijainen upptog Högåsen och
Niki (Nils) Moijainen bosatte sig i Flatåsen.
 
Nils hade en son som kallades Reito (Grels) vars avkomlingar fick tillnamnet Reituja. En av Grels söner hette Matts Grelsson Reituinen, han upptog Gillerberget och hans avkomlingar fick tillnamnet Killeriloita.
Mvh Lena

73
ÄLDRE inlägg 2004 - maj 2009 / ÄLDRE inlägg 2004 - maj 2009
« skrivet: 2004-10-23, 23:10 »
Tack Anna.
Det finns mycket att läsa om Delaware på nätet, t ex The Delaware Finns av EA Louhi publicerad första gången 1925.
 
Där finns många namn på emigranter men tyvärr hittade jag inte Klemet Månsson bland dem. Han kanske inte kom med på någon båt eller också dog han under resan.
 
Jacob Clementsson emigrerade 1641 från Österbotten i Finland samma år som Clement Joransson men det finns ingen anteckning om att de skulle vara släkt.
 
Olof Clementsson emigrerade 1655/56 samtidigt med Jöran Jöransson och de andra personerna från Fryksdalen i Värmland som jag nämnde i mitt förra inlägg.
 
Den enda information jag hittat om Johan Grelsson är att han anlände till Delaware på Mercurius 1656 med sin familj och att han var finne från Fryksdalen i Värmland.

74
ÄLDRE inlägg 2004 - maj 2009 / ÄLDRE inlägg 2004 - maj 2009
« skrivet: 2004-10-22, 20:47 »
I Jarl Ericssons bok: Finnar i Östmark, Vitsand, Nyskoga, Södra och Norra Finnskoga har jag hittat uppgiften att nybyggaren på Södra Flatåsen Klemet Månsson, född ca 1615, utvandrade till Nya Sverige i Delaware 1656.
 
I boken: The 1693 Census of the Swedes on the Delaware av Peter Stebbins Craig hittade jag två bröder, Jacob Clementsson (nr 134) född i Sverige och Olle Clementsson, skomakare, som 1669 ägde mark tillsammans med Jöran Jöransson Båtsman (nr 151) från Fryksdalen i Värmland. Jöran Båtsman anlände med Mercurius 1655. Bröderna hade också en syster Annika Clementsdotter (nr 177).
Inga uppgifter finns om syskonens föräldrar eller när de anlände till Delaware. Kanske var Klemet Månsson deras far?
 
Andra emigranter från Fryksdalen på Mercurius 1656 var:
Johan Grelsson med familj (sid 87),
Erik Mattsson med familj (nr 192, sid 133),
Mats Mattsson med familj (sid 138) och
Nils Nilsson med familj (sid 139).
 
Namnet Grel fanns i släkten Moijainen på Södra Flatåsen och är ganska ovanligt så kanske härstammade några av emigranterna från den släkten?
Mvh Lena.

75
Guyana / Guyana
« skrivet: 2004-10-09, 20:56 »
Jag har hittat uppgifter om att släktingar till mig, Jöns och Henrik Henriksson, efter att ha fårr 10 riksdaler vardera i arv efter sina föräldrar har rest till Guiana i Västindien 1669.
Gunnar Almqvist: Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700. (Det står Guinea (Västindien) men det tolkar jag som en felläsning från den handskrivna domboken.)
 
Finns det några uppgifter om svenska immigranter till Guyana under 1600-talet? Reste de via Holland?

76
Lovisin / Lovisin
« skrivet: 2004-07-27, 10:16 »
Vad är ursprunget till namnet Lowisin?
Jag forskar på smedsläkten Love och har hittat en inspektor David Love på Kollerö bruk i Väne-Ryr sn född ca 1750 som förbryllar mig.
Mvh Lena

77
Branzell / Branzell
« skrivet: 2004-07-11, 16:07 »
Fler uppgifter ur Marianne Klarströms bok:
 
Rådmannen i Karlstad Gustav Forsell f1695 d1755 och hustrun Sara Maria Geijer är anföräldrar till Esaias Tegn?r, Selma Lagerlöf, Gustav Fröding och Emanuel Branzell. Selma Lagerlöfs farfar Daniel Lagerlöf var tremänning med Emanuel Branzell :-).
 
Lycka till med jakten.
Mvh Lena

78
Branzell / Branzell
« skrivet: 2004-07-10, 19:57 »
Jag skickar en bild på Emanuel Branzell och beklagar den dåliga kvaliten.
Mvh Lena
 
 

79
Branzell / Branzell
« skrivet: 2004-07-10, 11:06 »
En sonson till Emanuel Branzell, Einar Branzell, var kyrkoherde i Vitsands sn 1939-1964. Följande släktled har jag hämtat från en ny bok av Marianne Klarström: Århundraden i 22 Värmländska Kyrkor & Bygder, tryckt 2004 (sid 76).
 
I
Sockenadjunkt Bengt Branzell f1688, d1724
hustru Ingrid Greta Fabrin f1695, d1780
 
II
son konstdirektör vid Motjärnshyttan och Taberg Johan Branzell f1721, d1773
hustru prästdotter Maria Barbara Landberg
 
III
son bergsmekaniker Bengt Branzell f1758, d1821
hustru Gustava Forsell f1770, d1821
 
IV
son kapellpredikant Emanuel Branzell f1805, d1888
hustru Matilda Sandberg
 
V
son bergsingenjör Fredrik Ferdinand Branzell f1843, d1906
hustru Christina Löf f1856, d1923
bosatta i Hannebol, Tösse sn
 
VI
son kyrkoherde Einar Branzell f1900, d1973
hustru sjuksköterska Anna Persson f1903, d1996
 
Mvh Lena

80
Branzell / Branzell
« skrivet: 2004-07-08, 17:24 »
Hej.
Prästgården brukar stå först i kyrkboken. Jag har inte intresserat mig för prästerna i församlingen (Läs Linus Brodins bok!) därför vet jag inte om Emanuel Branzell finns med där. Det finns foto på honom i boken av Linus Brodin men min kopia är dålig.
Mvh Lena.

81
Branzell / Branzell
« skrivet: 2004-07-08, 09:29 »
Följande finns att läsa om Emanuel Branzell i: Hvitsands kyrka 1823-1923 av Linus Brodin, tryckt 1923.
 
Emanuel Branzell föddes i Alsters socken den 5 maj 1805, hans fader var Bergs-Mekanikus. Blev student i Upsala 1827 och prästvigdes den 13 juni 1828. Utnämndes till kapellpredikant i Finnskoga Församlingar den 11 december 1830, från vilken anställning han på egen begäran erhöll avsked den 10 augusti 1836. Dessförinnan hade han lämnat sin tjänst och den predikobefattning han uppehöll i Hvitsand från juldagen 1835 och en tid framåt sommaren torde vara hans sista arbete i kyrkans tjänst. År 1832 gifte han sig med Mathilda Sandberg, dotter av konstbyggmästaren Erik Sandberg. Branzell dog 1888 i gården Skärmnäs i Brunskog.
 
Mvh Lena

82
Söker information om Maria Lovitsdotter född 1704, Britta Lovitsdotter född 1707 och Johan Lovitsson född ca 1710. Syskonen föddes troligen i Borgviks sn, vart tog de vägen?
 
Mvh Lena

83
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-23
« skrivet: 2004-05-19, 13:13 »
Det finns kyrkböcker för Vitsands socken från 1824.
I Vitsand AI:9 sid 215 Överbyn finns en Jöns Hallstensson född 21/4 1844, son till Hallsten Jönsson född 1820 och Britta Jönsdotter född 1820. Kan Jöns och Jonas ha förväxlats? Namnet Hallsten fanns i fler familjer i Vitsand vid den tiden så kanske fanns det en Jonas Hallstensson också.
Hälsningar Lena.

84
00 - Arvsfrågor / Dotter före äktenskapet ärver
« skrivet: 2004-04-17, 18:37 »
I min släkt finns en man född 1862, oäkta, faderns namn står inte i födelseboken. Han fick efternamn efter sin far och mamman arbetade som piga på faderns gård så det kan inte ha varit någon tvekan om vem som var far. När föräldrarna äntligen gifte sig efter 10 år ändrade prästen till född före äktenskapet i husförhörslängden. I nästa husförhörslängd står han som son. Trots att han var enda barnet måste fadern skriva testamente för att sonen skulle få ärva.
Hälsningar Lena

85
Love / Love
« skrivet: 2004-04-16, 06:22 »
Jan Love född 1783 slutade som smed vid Vägsjöfors bruk 1830 och var den siste smeden i släkten. Namnet Love var välkänt i bygden och min mammas fastrar, barnbarns barn till Jan, var mycket stolta över de duktiga smederna och gjorde allt de kunde för att smedernas minne skulle bevaras.
 
Jag tror jag har hittat ursprunget till namnet Love och känner mig tillfreds med det. Och Noak, var det han med arken som min mamma tror? ... ;).

86
Love / Love
« skrivet: 2004-04-15, 11:13 »
Sonia.
Det finns ingen koppling mellan Lovis Noasson och släkten Drugge vad jag vet. Jag har kört fast och kommer inte längre för tillfället men jag tror att jag har hittat en tidigare okänd släkt!
MVH Lena

87
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2004-04-12, 13:24 »
Hej igen Marika.
Olof Jansson Love född 1823, hustrun Kerstin Jonsdotter född 1822 och barnen Jan född 1854, Ingeborg född 1861 och Christina född 1864 utvandrade till N Amerika 1865-11-03 från sid 1 Asped. Källor Vitsand AI:9 och Vitsand B:2.
Dottern Maria född 1846 utvandrade till N Amerika 1866-04-09 från sid 203 Överbyn. Källor Vitsand AI:9, Vitsand B:2 och Vitsand GIa.
Fler personer från Lovesläkten utvandrade till N Amerika men ingen återvände till Vitsand såvitt jag vet.
 
Du måste nog acceptera att du härstammar från släkten Blom. Vad är det för fel på Blom? Ett fint namn tycker i alla fall jag.
Vänliga hälsningar Lena

88
Missionärer / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-16
« skrivet: 2004-03-09, 11:09 »
Min släkting John Sjöquist som var verksam i Kina i 24 år som missionär och läkare finns inte med i svenska register eftersom han sändes ut som missionär från Missionsförbundet i Amerika. Han finns inte ens registrerad som emigrant till Amerika.
1998 publicerades en doktorsavhandling i Chicago där 1082 personer finns registrerade, de flesta svenskar tror jag. Både personuppgifter, uppgifter om tjänstgöring inom kyrkan och referenser finns för varje person.
 
Timothy Jerome Johnson: The Covenant Ministerium, 1870-1935. A Preliminary Study.
 
Kontakta arkivarie Ellen Engseth för mer information, archives@northpark.edu.

89
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-18
« skrivet: 2004-03-04, 17:45 »
Snårberg är en by i Vitsands socken (S).

90
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-18
« skrivet: 2004-02-18, 09:51 »
Jan.
Vitsands kyrkböcker börjar 1824 så du skall forska i Fryksände. Observera att Vitsand var en by i Fryksände socken långt innan den nya socknen Vitsand kom till.
Hälsningar Lena.

91
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-18
« skrivet: 2004-02-17, 20:12 »
Pernilla!
 
Dina släktingar finns på sidan 289 Överbyn Brattfors i hfl Vitsand AI:16.
 
Johannes Nilsson född 19/10 1869 emigrerade till N Amerika 27/6 1892,
Maria Nilsdotter född 25/2 1866 emigrerade till N Amerika 26/5 1893 och
Olof Nilsson född 2/3 1863 emigrerade till N Amerika 24/5 1902.
 
Namnet Sundqvist finns inte i hfl, kanske tillkom det efter emigrationen?
 
Bästa hälsningar Lena

92
Efternamn S / Sahlström, Signe Matilda
« skrivet: 2004-01-17, 00:03 »
Hej Susanne.
 
Jag har fått uppgifter om placering av barn på barnhem och i fosterhem från Stockholms stadsarkiv med besöksadress Frihamnen. Uppgifterna fanns i pappans socialregisterakt.
 
Hälsningar Lena

93
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-29
« skrivet: 2004-01-02, 13:16 »
Hej Gunilla.
 
På smedskivan hittar jag en Kajsa Eriksdotter Björn född 1779 i Geijersholms bruk i Norra Råda/Gustav Adolf. Hon hade en bror Erik Eriksson Björn född 1765 och död 1837 i Stjärnsfors bruk, Norra Råda. Tyvärr finns bara en dotter till Erik på skivan, Lisa Eriksdotter Björn född 1791. På Stjärnsfors bruk i Norra Råda finns flera personer med namnet Stjärnlöv.
 
Hälsningar Lena

94
Archive - Swedish geography / Unknown place in Värmland
« skrivet: 2003-12-08, 21:36 »
Could it be Trysil in Norway? It was not unusual that people in Värmland moved there.

95
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-29
« skrivet: 2003-11-30, 21:05 »
Anna-Lisa.
Följande socknar ingår: Fryksände, Gräsmark, Lysvik, Sunne, Västra Emtervik och Östra Emtervik i Värmlands län. Originalprotokollen finns i Göteborgs landsarkiv.
Hoppas jag svarade på frågan.
Hälsningar Lena.

96
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-11-30, 18:10 »
Hej Anna-Lisa.
Jag antar att du menar oäkta sonen till Henrik Bengtsson som jag nämner i mitt inlägg den 16 oktober 2002.
 
Källan är Gunnar Almqvist: Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700, del 1 i en serie på tre böcker. Jag har lånat boken på bibliotek och vet inte om den finns att köpa. Del 2 och 3 i serien kan köpas från Torsby Finnkulturcentrum (finnkulturcentrum@torsby.se).
 
 
Sidan 525 hösttinget 1694 mål nr 18: Finndrängen Henrik Bengtsson i Rattsjöberg har rått pigan Britta Markusdotter ib med barn. Han döms att böta för dem båda, eftersom han då varit hennes husbonde.
 
Hälsningar Lena

97
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-10-20, 09:45 »
En liten urspårning.
 
Tomtgubbar fanns det förr i Rattsjöberg. Det påstodo torparna Olov Olsson och Jöns Jönsson, och något underligt var det också. I ett stall på gården, vilket hade tre spiltor gick det inte an att ha häst i en av spiltorna. år 1892 då meddelaren kom till Rattsjöberg hade de en blå häst, som de prövade att ställa in i den spiltan, men det var omöjligt att ha honom stående där. Hästen fick ingen fred, stod svettig och förskrämd om morgonen och de måste ta honom därifrån. Olov Olsson påstod, att tomtgubben bodde under den spiltan, och därför kunde han ej tåla, att hästen stod där. Men i de andra spiltorna trivdes hästarna och tomtgubben flätade manarna på dem.
 
På Häckens gård stod ett kokhus kvar, och i detta hörde man att det arbetade efter under natten, om kvinnfolket varit i arbete där sent på kvällen. Särskilt hörde man att grytorna skrapades med kniv. Slipade man på slipstenen efter solnedgången hörde man på natten att slipstenen gick och här slipades.
 
Sagesman Vilhelm Rylander från Rattsjöberg, upptecknare Rickard Broberg 1939, från SOFI i Uppsala.

98
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-10-19, 15:05 »
Henrik!
 
Jag har nu hittat ditt inlägg under Vitsands sn där du efterlyser din ana Margareta och hennes oäkta son Henrik. Jag tror jag har hittat dem i mina anteckningar.
 
I Fryksände AI:15, 1820-24, finns på sidan 315 Hvitsand Inh Hindk Mårtensson f 1794, Pig Margreta Jansdr och oäkta Hindk f 1821. Familjen flyttade till Östmark 1824.
 
Torpet Vitsand fanns redan 1647 och växte så småningom till en by med samma namn i Fryksände sn. Den nya kyrkan byggdes inom byn 1823 och den nya socknen fick samma namn. Fortfarande finns byn Vitsand kvar i socknen Vitsand.
 
Hälsningar Lena

99
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-10-17, 17:56 »
Jag har hört sägas att Valborg Kristoffersdotter föddes i Norra Ny sn. Hennes mamma Marit Mattsdotter lär komma från Flatåsen i Norra Ny sn.
 
En annan ana till mig hette Daniel Grillsson född 1687 i Flatåsen, föräldrar Grils Mattsson och Annika Andersdotter. De lär tillhöra släkten Moijainen. Kanske var Marit och Grils syskon.
 
Hälsningar Lena

100
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-10-17, 10:21 »
Anna-Lisa.
Det fanns en Henrik Henriksson med familj i Mången vid samma tid. Henrik var ju ett mycket vanligt namn i bygden så det kan finnas fler.
 
Annika.
Fryksände AI:1, 1698, är i mycket dåligt skick, större delen är helt oläslig. Fryksände AI:2, 1711-19, är bättre men många ortsnamn saknas. Jag har använt födelseböcker och dödböcker i min forskning. De finns från 1707 och är välskrivna.
 
Hälsningar Lena

101
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-10-16, 18:55 »
Hösttinget 1694: Finndrängen Henrik Bengtsson i Rattsjöberg har rått pigan Britta Markusdotter ib med barn. Han döms att böta för dem båda, eftersom han då varit hennes husbonde.
 
Jag antar att barnet är Henrik Henriksson.

102
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-10-16, 14:06 »
Har hittat en anteckning att Hindrich föddes 1694, son till Britta Markusdotter och Hindrich Bengtsson, vet inte var jag hittat uppgiften.
 
Hösttinget 1726 I tvist om arv lovar Henrik Henriksson i Osebol sina halvbröder Mats och Bengt Henrikssöner i Rattsjöberg att 1727 1/5 betala dem 9 rd.
 
Osebol ligger i Norra Ny sn.
Fadern Hindrich Bengtsson dog 30/2 1722 i Rattsjöberg, 58 år gammal, alltså född 1664.
 
Hälsningar Lena

103
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-10-16, 10:36 »
Valborg Kristoffersdotter dog 13/8 1709 i Rattsjöberg och uppgavs vara 30 år och 16 veckor gammal. Hon föddes alltså 1679.  
Hon fick sönerna Hindrich, Bengt f 1704 och Mattes född 1707-05-05.
Fryksände AI:4, 1741-49, finns bröderna Mattes och Hindrik med hustru och sonen Bengt hos Bengt Hindriksson med hustru Karin i Rattsjöberg.
Fryksände AI:5, 1750-52, finns Hindrik med hustru Marit och sonen Bengt hos Bengt Hinnersson f 1704 i Rattsjöberg.
 
Hälsningar Lena

104
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-30
« skrivet: 2003-10-15, 14:23 »
Jag har lämnat uppgiften att Tomas Mattsson föddes 1666 och det är säkert fel. Tomas Mattsson dog 13/7 1716 i Rattsjöberg och uppgavs vara 50 år. Vårtinget 1669 28-29/5 levde fortfarande Lars Mattsson. Först hösttinget 1672 6-9/12 står Mats Persson som svärson till Henrik Häck. Tidigast 1670 kan Tomas vara född vilket innebär att han var 46 år eller yngre vid dödsfallet. Jag kan inte föreställa mig att någon vänsterprasslar med Häkkinens gifta dotter.
 
Hälsningar Lena

105
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15
« skrivet: 2003-10-14, 20:23 »
Hej Henrik.
 
Jag har mest använt mig av kyrkböcker i min forskning. Skiljer sig uppgifterna åt litar jag i första hand på födelseböcker, dödböcker och vigselböcker eftersom anteckningen där görs en gång i nära anslutning till händelsen. I husförhörslängderna kan man däremot följa personerna genom alla flyttningar. Det brukar stämma mycket bra. Prästerna hade fullständig kontroll över alla drängar och pigor.
 
I Fryksände AI:6B (1752-1757) sid 186 Rattsjöberg är dottern Gertrud f 1734 struken, föräldrar Anders Markusson f 1688 och hustrun Annika f 1706. Sid 187 Rattsjöberg finns hustrun (pigan överstruken) Gertrud f 1734 inskriven hos husbonden Bengt Hinnersson f 1704, hustrun Karin f 1704 och gifte sonen Hindrich f 1735 (1734 i fb). Bättre bevis än så kan man väl inte få?
 
Jag klarar inte av att läsa domböcker och är mycket tacksam över att andra lägger ner så mycket arbete på att tyda kråksparkarna. Jag litar på att oklarheter redovisas.
 
Vårtinget 1669 hölls 28-29/5. Jag vet inte hur lång tid nyligen är. Kanske fanns det regler för när bouppteckning och arvskifte skulle göras efter ett dödsfall? Halvsyskonen verkade vara pigga på att processa om arv så jag misstänker att de inte lät tiden gå.
 
Vänliga hälsningar Lena

106
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15
« skrivet: 2003-10-14, 13:23 »
Hej Henrik.
 
Födelseboken duger väl som bevis för Gertruds födelseår 1732.
I hfl Fryksände AI:3, 1730-38, hittar jag inte familjen.
I AI:4, 1741-49, finns familjen med men inga födelseår anges.
I AI:5, 1750-52, finns födelseår medtagna och då anges Gertrud vara född 1734.
Kerstin (född 1734 enligt fb) född 1736,
Markus (född 1737 enligt fb) född 1739,
Karin (född 1740 enligt fb) född 1741.
Mamman Annika Tomasdotter (född 1710 enligt fb) född 1706.
Felskrivningar antar jag, inte helt ovanligt. Födelseboken anses ju vara mer pålitlig än husförhörslängden.
 
Här följer några hänvisningar till domböckerna.
 
Vårtinget 1661 var Henrik Tomasson Häck instämd till tinget men uteblev, han hade rymt till Norge. Mågen Lars Mattsson svarade för honom.
 
Vårtinget 1669 anges att Henrik Häck och Kerstin Bengtsdotter nyligen har avlidit och arvet fördelas bland halvsyskonen. Rattsjöberg delas mellan Bengt Henriksson och svågern Lars Mattsson.
 
Vårtinget 1672 - tvist mellan halvsyskonen Bengt Henriksson och Annika Henriksdotter. Troligen har Lars Mattsson dött.
 
Hösttinget 1672 - tvist - Mats Persson står som svärson till Henrik Tomasson Häck.
 
Hösttinget 1675 - tvist mellan Bengt Henriksson och Mats Persson i Rattsjöberg.
 
Hösttinget 1682 - tvist mellan Mats Persson i Rattsjöberg och styvbarnen Henrik Larsson och Maria Larsdotter.
 
Hösttinget 1689 - Mats Larsson från Rattsjöberg har rymt till Norge efter att ha dräpt sin styvfader Mats Persson.
 
Hösttinget 1690 - gränstvist mellan Överbyns och Rattsjöbergs ägor. Finnhemmanet Rattsjöberg representeras av Bengt Henriksson och änkan Annika Henriksdotter med sonen Tomas Mattsson.
 
Hösttinget 1736 - Anders Markusson i Rattsjöberg kärar på sin hustrus Annika Tomasdotters och sin svåger Mats Tomassons vägnar till Mårten Perssons arvingar i Mången om deras farfars arvejord i Mången efter hans far Per Larsson, vilken skall ha upptagit Mången för ca 100 år sedan. Svaranden invänder att de blott innehar halva Mången, på vilken hälft de 1710 (ht 85) fått fasta. Eftersom deras farfars far, efter vilken arvet krävs, dött för långt mer än 20 år sedan, ogillas käromålet.
 
Möjligheten finns ju att ungdomar utvandrade ensamma. Föräldrarna kan finnas kvar i Finland.
 
Hälsningar Lena

107
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-15
« skrivet: 2003-10-12, 10:35 »
Hej Henrik!
 
Gunnar Almqvist: Sammandrag av Fryksdals härads domböcker I 1602-1700, II 1701-1725, III 1726-1740 ger mycket information om de första invånarna i Rattsjöberg.
 
Henrik Larsson Manninen dog i Djuprämmen och hade med hustrun Kerstin Bengtsdotter barnen Bengt Henriksson (död 1690) Marit Henriksdotter och sönerna Jöns och Henrik som utvandrade till Guinea i Västindien 1669.
 
Henrik Tomasson Häck gifte sig med änkan Kerstin Bengtsdotter och de var nybyggare i Rattsjöberg 1645. Barn: Annika Henriksdotter och Pål Henriksson (död 1668). Båda föräldrarna dog 1669.
 
2. Karin Olofsdotter kom troligen från Bastwålen (en by i Östmark sn utbruten ur Fryksände sn 1765). Jag har ingen uppgift om hennes föräldrar.
 
3. Gertrud Andersdotter föddes 1732-04-26 i Rattsjöberg, dotter till Anders Markusson och Annika Tomasdotter.  
Tomas Mattsson Penna född 1666 var son till Annika Henriksdotter Häck i hennes andra äktenskap med Mats Persson (död 1689) son till Per Larsson som var nybyggare i Mången 1644.
 
4. 5. Jag har inga uppgifter om föräldrar till Wallborg Christophersdotter eller Berta Tomasdotter.
 
Hälsningar Lena

108
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-09-26, 19:25 »
Hej Marika!
Jag skickar ett brev och en utskrift av den här diskussionen till släktforskaren så får hon själv avgöra om hon vill ta kontakt. Jag vet inte om hon använder sig av datorer i sin forskning.
Hälsningar Lena

109
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-09-25, 18:52 »
I Vitsand AI:8 finns Olof Blom med familj i Vägsjöfors sid 210, den uppgiften kom inte med i förra inlägget, sorry.
Hälsningar Lena

110
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-09-25, 18:36 »
Marika!
Olof Jansson Love flyttade från Flyberg till Asped 1846 där han finns med hustrun Kjerstin Jonsdotter född 1822 och barnen Maja född 1846 och Jon född 1849, Vitsand AI:6.
 
I Vitsand AI:7 bor Olof Jansson (född 1823 i Hvitsand) i Asped, sid 3, med hustrun Kerstin Jonsdotter och barnen Maria född 1846, Jon född 1849, död 1852, Olof född 1851 och Jan född 1854. I Vägsjöfors, sid 226, finns Mäst enkl Olof Blom född 1823 i Fryksände, inflyttad från Thorsby 1852.
 
Vitsand AI:8 finns Olof Jansson med familj i Asped sid 3 och Olof Blom född 1823 med hustrun Anna Stina Hultman född 1828 i Dalby, barnen Britta Kaisa född 1855, Carl Johan född 1856 och Maja Stina född 1858. Barnen är födda i Vitsand.
 
Solklart två olika personer. Om du vill kan jag förmedla kontakt med en person som släktforskat i Blomsläkten, barnbarns barn till Olof Blom.
 
Hälsningar Lena

111
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-09-22, 17:00 »
Jag har hittat Johans föräldrar!
 
Nils Lovitsson och Marit Andersdotter vigdes 5 november(?) 1727 i Borgviks socken i Värmlands län. Dottern Maria föddes 29 juni 1728 och sonen Johan 28 maj 1730. Marit dog 1 juni 1730. 4 mars 1733 föddes Lisken, dotter till Nils Lovitsson och Annika Andersdotter. (Borgvik C:1)

112
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-09-10, 17:13 »
Olof Jansson Loves barn Olof född 1851 dog 1858, Ingeborg född 1856 dog 1858 och Karolina född 1858 dog 1863. Barnen Maria född 1846, Jan född 1854, Ingeborg född 1861 och Christina född 1864 följde med till Norra Amerika. Förhoppningsvis fick de det bättre i det nya landet så att barnen överlevde!
 
Anders Blom född 1791 dog 1863 och hustrun Britta Andersdotter född 1795 dog 1864.

113
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-09-09, 19:21 »
Jag har nu haft möjlighet att följa Olof Jansson Love född 1823 framåt i tiden. 1846 flyttade han till Asped, sid 2 Vitsand AI:6. Han bodde kvar där med hustrun Kerstin Jonsdotter född 1822 och barnen Maria född 1846, Jon född 1849 död 1852, Olof född 1851, Jan född 1854, Ingeborg född 1856, Katarina född 1858 och Christina född 1864. Hela familjen utvandrade till Norra Amerika 1865-66 (kanske inte sonen Olof).
 
I Vägsjöfors har jag hittat en smedsmästare Olof Blom född 1823 med familj, inflyttad från Torsby i Fryksände 1852. I Vägsjöfors finns också en fd hammarsmedsmästare Anders Blom född 1791 från Fryksände, hustrun Britta Andersdotter född 1795 från Ransäter och dotterdottern Vilhelmina Sätterberg född 1843 i Ullerud dotter till pigan Anna Andersdotter. Det finns också en spiksmed Jan Blom född 1829 i Fryksände med familj och hans bror Carl Blom född 1836 i Fryksände. Vilhelmina flyttade till Fryksände 1860. Olof Blom vistades på okänd ort 1863 och fick attest till Dalarna 1865.
 
Olof Jansson Love och Olof Blom är båda födda 1823 men är två olika personer. Olof Jansson Love var inte smed.
 
Hälsningar Lena

114
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-08-28, 21:53 »
Örjan!
 
Har du mer information om Nils Lovisson?
Jag hittar honom inte i födelseboken från Undenäs socken omkring 1700. Han finns heller inte med som son till Lowitz Johansson Drugge i Ingvar Dahls släktforskning (finns på Smedslänkar, Smedsrötter).
 
Jag har hittat en Nils med hustru Anna Pairsdotter vid Stömne hammare, Stavnäs socken, utflyttade 1738. Fel Nils? 1738 fanns Nils Lovisson på Billingsfors bruk, Steneby socken där han dog 1739.
 
Jag har hittat en kolgosse Johan Nilsson hos mästersvennen Jean Loman vid Stömne hammare 1734-45. Johan Love?
 
En Lp (lillpiga?) Maria Love finns hos fenderik Knut Magnell i Stavnäs socken 1734. 1744-46 finns Maria Love på Älgå bruk hos mästaren Love Jeansson med hustrun Britta Larsdotter och döttrarna Cathrina Lovesdotter (född 1723) och Annika Lovesdotter. Är kanske detta Lovits Johansson Drugge född 1696 i Forsvik, Undenäs socken, son till Johan Lovitsson som var verksam vid Älgå bruk 1718-20? (Johan var son till Lovits Drugge)
 
Kan det vara så att Nils Lovissons familj splittrades 1738-39, föräldrarna dog och andra familjer tog hand om barnen Maria och Johan Love?
 
Jag har också hittat en Maria Lovisdotter Drugge (syster till Nils?) som vigdes med Lars Persson Nyqvist 1/11 1729 i Stavnäs socken och fick barn i Stavnäs socken 1730, Långserud socken 1739 och Älgå socken 1743 (Svenska Smedsläkter nr 9).
 
Jag tror att dessa Love, Lovessöner och Lovesdöttrar tillhör samma släkt (Drugge) men har inte lyckats pussla ihop dem eftersom uppgifterna i kyrkböckerna är så knappa. Kan någon hjälpa mig med mer information?
 
Hälsningar Lena.

115
Jag tycker absolut att man skall tro att det finns en sanning i gammal muntlig tradition.
 
Ett exempel ur min släktforskning:
Citat: Killingerud, en gård, som säges hafva sitt namn af en qvinna från Kihl, Kihl-Ingrid kallad, hvilken här först bosatt sig. (Maximilian Axelson: Vandring i Wermlands Elfdal och finnskogar, 1852)
 
Tolkningen av namnet måste vara fel eftersom rud kommer av röjning. Äldsta stavningen jag påträffat är Kiällingerödh på en karta från 1644. Det finns en gammal naturlig källa som försåg alla gårdar i Killingerud med vatten så sent som i mitten av 1900-talet. Min tolkning av namnet är därför röjningen vid källan.
 
Nu till släktforskningen:
Den förste ägaren till hemmanet var Bengt Torbjörnsson från Överbyn i Fryksände socken och hans hustru från Gunnarsbytorp i Frykerud socken (nära Kil i Värmland!)
Gården ärvdes av sonen Per Bengtsson med hustru och därefter av sonsonen Bengt Persson med hustrun Marit Olofsdotter från Torsby. Vid arvskiftet efter Bengt Persson, död ca 1680, delades gården i två delar. Sonen Lars Bengtsson född 1662 med hustrun Ingeborg Hallstensdotter född 1670 övertog den gamla gården medan sonen Per Bengtsson född 1678 med hustrun Ingrid(!) Bengtsdotter född 1685 bosatte sig på ett avstyckat nybygge.
 
Jag tror alltså att Kil-Ingrid är två personer. Dels hustrun från Frykerud, nybyggare i Killingerud 1605 och dels hustrun Ingrid, nybyggare på avstyckade gården i Killingerud ca 1710.
 
Hälsningar Lena

116
Förnamn - H / Hindrik
« skrivet: 2003-07-15, 23:18 »
Hindrich var ett mycket vanligt namn bland finnar i norra Värmland under 1700- och 1800-talen. Finnarna invandrade från Savolax under 1600-talet och försörjde sig på svedjejordbruk, jakt och fiske i gränstrakterna mot Norge. Se Torsby Finnkulturcentrum, Torsby kommun.
Hälsningar Lena

117
Hjälp att läsa/tyda / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-02
« skrivet: 2003-07-04, 23:02 »
Hej Harri,
 
Har i min släkt en John Love född 1845 som utvandrade från Sverige 1866 och bosatte sig i Minnesota 1867. Hans hustru hette Maja Lovisa Lundqvist född 1849. Är det rätt person?
 
Hälsningar Lena.

118
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-06-30, 23:28 »
Örjan,
 
Jag ser i mina anteckningar ett ord jag inte kunde tyda, du har säkert rätt.
 
Hälsningar Lena

119
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-06-26, 23:17 »
Skriften jag nämnde heter Vägsjöfors - Fryksdalens sista järnbruk författad av Trygve Persson, tryckt i Kristinehamn 1972.
Steneby Hembygdsförening har gett ut en bok, Gamla Steneby, tryckt 1989. Ett avsnitt handlar om smederna vid Billingsfors järnbruk. Nils Lovisson född 1700 och död 20/5 1739 i Billingsfors finns med. Citat:  Knippsmeden Jean Love och hans hustru Britta Bengtsdotters dotter Märtha föddes 3 augusti 1751 vid Hwitlanda hammar, Tösse socken. Eventuellt släktskap med Nils Lovisson har ej utretts.
 
Tack för informationen Örjan, jag hade aldrig hittat den själv. Jag fortsätter leta efter mer information men det blir allt svårare eftersom kyrkböcker ofta saknas första hälften av 1700-talet.
 
Bästa hälsningar Lena

120
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-06-24, 13:35 »
Marianne.
 
En gudfruktig, flitig och beskedlig qvinna med god kristendomskunskap. Eftermälet var gott.
 
Jag har hittat en hel del uppgifter i Nedre Ulleruds socken som inte finns med i Kjell Lindbloms bok.
Den 18 februari 1700 dog mäster Johan Lovits ifrån Dömble och begravdes den 25. Är det stamfadern Johan Droghe?
Petter Lowits/Lowitsson hade en bror Johan Lowits/Lowitsson som i sitt första äktenskap med Britta hade 5 barn som inte finns med i Lindbloms bok av någon anledning. Bröderna är dopfaddrar till varandras barn och Petters barn finns med i boken. (?)
Barn till Mäster Johan Lowits och hustrun Britta: Britta död 23/12 1699, Erland född 15/4 1699, Erik född 14/10 1701, Jonas född 27/9 1705, svårläst namn född 5/? 1709.
1714 den 27 december dödde Johan Lovitssons hustru Britta wid Dömble och begrofs den 2 januari 1715, lefwat 65 år.
Den 14 maj 1716 föddes mästersmedens Johan Lovitssons och hustru Catarinas barn wid Dömble döptes den 20 ejusdem och kallades Petter. Han finns med i Lindbloms bok.
26 februari 1721 föddes Britta, dotter till smeden Lovits Johansson och hustrun Kristina i Dömble. De finns inte med i Lindbloms bok.
 
Min Johans far hette Nils, det finns uppgift om det både i vigselboken från Väne-Ryr socken 1750, föräldrarnas namn Nils och Annika, och i födelseboken från Lysviks socken då yngsta dottern Cathrina föddes 17/5 1767, barn till mästersmeden Johan Nilsson Lowe och Britta Bengtsdotter.
 
Förhoppningsvis är Nils Lovisson Drugge far till Johan och son till Louis Drugge.
 
Bästa hälsningar Lena

121
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-06-24, 00:16 »
Örjan.
 
Min mammas gamla fastrar Ida och Lina ler i sin himmel, de hade rätt, Love-smederna är vallonättlingar. Är det så att Maria är mamma till inspektor David Love på Kollerö bruk?
 
Bästa hälsningar Lena.

122
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-06-23, 20:08 »
Marika.
 
Olofs syster Britta född 1820 är min morfars mormor. Lovan ligger i Flyberg, fråga i Vitsands lanthandel så kan de visa vägen dit. Släkten Blom finns kvar i bygden. Ett av de sista smedsbarnen som föddes på Vägsjöfors bruk tillhörde Bolmsläkten och han har berättat om sin uppväxt på bruket i en skrift som trycktes 1972. Om du mailar din adress till mig skickar jag en kopia till dig.
 
Bästa hälsningar Lena.

123
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-06-19, 16:00 »
Olika stavningsvarianter: Lowe, Love, Lofve, Lofwe. Mot slutet av 1800-talet användes Love och den stavningen använder jag.
 
Hälsningar Lena

124
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-06-18, 14:59 »
Trevligt med fler som letar efter Love-smeder. Den äldsta uppgiften jag har är vigseln av Johan Love och Britta i Väne-Ryr socken 30/9 1750. Johan står som smedjedräng från Hwitland och Britta som bondepiga wid Nybolat, ev en by i Väne-Ryr socken.
 
Ingeborg Olsdotter föddes 1786 i Gunsjögården dotter till Olof Olsson född 1748-02-23 i Mellmark, Fryksände (efter 1765 Östmarks socken)och Maja Nilsdotter född 1754. Föräldrarna vigdes 1775-12-26 i Fryksände. Olof var änkeman från Gunsjögården och Maja piga från Gunsjögården.
Barn: Nils f 1776-12-24, Olof f 1779, Maria f 1781, Per f 1783-09-05, Ingeborg f 1786, Kerstin f 1789, Erik f 1794, död 1794, Erik f 1795. Bara Nils och Per finns i födelseboken, övriga uppgifter är från husförhörslängden. Olof Olsson dog 1806-04-23 och Maja Nilsdotter dog 1829-05-02 båda i Gunsjögården.
 
Love finns som efternamn idag, både i Sverige och USA. Nils Jansson Love f 1815 utvandrade till Nordamerika på 1860-talet med hustru och tre söner med familjer (Minnesota). Jag vet inte om dagens Love är ättlingar till Love-smederna.
 
Trevlig helg, hälsningar Lena

125
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-06-18, 00:23 »
Hej Marika!
 
Traditionen i min släkt säger också att Love-smederna var valloner och jag tror att Love är en försvenskning av Louis. Love finns som förnamn i vallonsläkten Sporrong och Lovisson i släkten Drugge men jag har inte hittat någon anknytning till Love-smederna.
 
1825 finns Jan Love med familj på Vägsjöfors bruk men i Vitsands socken, utbruten ur Fryksände 1823.
Nils Love bodde då i Överbyn och kallades torpare, tillsammans med sin nya familj hustrun Ingeborg Jönsdotter f 1781 och barnen Maria f 1825 och Nils f 1827. (Vitsand AI:1)
 
1830 bodde Jan Love med familj i Överbyn, Jan kallades torpare, och flyttade till Flyberg 1831 (sid 7 under Brattfors). Nils Love dog i 1835 i Överbyn. (Vitsand AI:2)
 
1836-1841 bodde torparen Jan Love kvar i Flyberg med hustru och några barn (sid 10 under Gunsjögården, Vitsand AI:3)
 
1845 bodde torparen Jan Love fortfarande kvar i Flyberg (sid 35 under Gunsjögården) och 1846 flyttade sonen Olof f 1823 hemifrån. Jag har inte följt Olof längre fram i tiden. (Vitsand AI:6).
 
Gården där Jan bodde med sin familj har namngetts efter honom och heter fortfarande Lova'n (med långt a) och är numera sommarstuga. Det gamla bostadshuset finns inte kvar.
 
Nils Loves barn måste vara födda i Fryksände men de finns inte i födelseboken däremot i husförhörslängderna.
 
Marias far Peter Nyqvist var spiksmed och tillhörde en gammal smedsläkt som finns publicerad i Svenska Smedsläkter nr 9, Hammarbäck, Nyqvist.
 
Hälsningar Lena

126
Emigrantregistret i Karlstad har passagerarlistor och uppgifter om svenska emigranter till Nordamerika som reste från Kristiania (Oslo).
 
Jag har hittat släktingar som reste från Oslo till Quebec 1868 och ett år senare bosatte sig i Minnesota, filmade kyrkböcker från svenskbygderna i USA finns på Emigrantregistret.
 
Hälsningar Lena

127
Wassenius / Wassenius
« skrivet: 2003-04-22, 13:27 »
Tack Eivor!
 
Johan Love var smedjedräng på Vitlanda bruk i Tösse socken, Älvsborgs län. Dottern Märta föddes där 3/8 1751, ana 49 i Tage Erlanders antavla. Familjen flyttade från Vitlanda 4/9 1751 och återfinns på Löfstaholms bruk i Lysviks socken från ca 1765. Löfstaholms bruk anlades 1750 genom ditflyttning av Brummerska manufakturverket vid Edsvalla, Nors socken i Värmlands län. Jag tror att familjen flyttade till Edsvalla 1751 men kyrkböckerna har brunnit så jag kan inte få det bekräftat.
Love var ett mycket ovanligt efternamn på den tiden. Jag har hittat en dräng Olof Jansson Love född 1759 i Nordmarks gruvor i Värmland alla andra är ättlingar till Johan Love. David Love är helt okänd för mig. Känner du till om det finns någon litteratur om Kollerö bruk? Kanske var Johans far smed där?
 
Hälsningar Lena

128
Wassenius / Wassenius
« skrivet: 2003-04-21, 21:39 »
Eivor,
 
Tack för informationen. Jag är intresserad av en eventuell koppling mellan David Love och knipsmeden Johan Love född 1729 som vigdes med Britta Bengtsdotter i Väne-Ryr 1750. I vigselboken står att David kommer från Kollerö, jag antar att det är hans arbetsplats och inte födelseort. Jag letar vidare.
 
Hälsningar Lena

129
Wassenius / Wassenius
« skrivet: 2003-04-21, 02:20 »
Söker information om paret Brita Christina Wassenius och Inspektor David Love vid Kollerö bruk, vigda 1771 i Väne-Ryr. Jag forskar om Love-släkten, tacksam för tips.
 
Hälsningar Lena

130
Väne-Ryr / Äldre inlägg (arkiv) till 31 januari, 2007
« skrivet: 2003-04-21, 00:29 »
Knipsmeden Johan Love född 1729 vigdes med Britta Bengtsdotter född 1731 i Väne-Ryr socken 1750. Johans föräldrar hette Nils och Annika(?) och Brittas föräldrar Bengt och Ingeborg(?). Nils var troligen knipsmed. Namnet Kollerud nämns i senare handlingar. Finns det någon lättillgänglig litteratur om Kollerö bruk och smederna vid bruket? Tacksam för alla tips.
 
Hälsningar Lena

131
Löf / Löv / Löf / Löv
« skrivet: 2003-04-20, 00:07 »
Jag har hittat en Mäster Anders Larsson Löf född 1759 gift med smedsdottern Lisa Johansdotter Love född 1761, båda från Lysvik, verksamma vid Träskogs Verk i Gunnarskogs socken hfl AI:1 och AI:3, 1781-1801. Jag forskar på släkten Love och vet inget om släkten Löf, ville bara ge ett tips. Hoppas jag inte skapar förvirring.
 
Hälsningar Lena

132
Politik / Offentlig verksamhet / Erlander, Tage (1901-1985)
« skrivet: 2003-04-19, 13:34 »
Komplettering till Tage Erlanders antavla:
 
Ana 49 Märta Johansdotter Love född 1751
 
Föräldrar:
Far: Knipsmeden Johan Nilsson Love född 1729, verksam vid Löfstaholms bruk i Lysviks socken från ca 1765. Johan dog 20/5 1775 på Löfstaholms bruk.
 
Mor: Britta Bengtsdotter född 1731. Gifte sig 26/12 1777 med hammarsmeden Carl Bast född 1730 från Bada bruk. Carl dog som änkling 3/6 1814 på Bada bruk.
 
Johan Love och Britta vigdes 30/9 1750 i Väne-Ryr socken i Älvsborgs län.
 
Barn:
Märta född 3/8 1751 på Vitlanda bruk, Tösse socken i Älvsborgs län.
Nils född 1754.
Britta född 1758.
Lisa född 1761, gift med Anders Löf, verksam vid Träskogs verk i Gunnarskog socken från ca 1780.
Cathrina född 17/5 1767 på Löfstaholms bruk, död 6/8 1770.
 
Johans föräldrar var Nils och Annika, AnnaStina el dyl.
Brittas föräldrar var Bengt och Ingeborg, Ingegerd el dyl.
 
Jag härstammar från Nils född 1754. Han var verksam som knipsmed vid Vägsjöfors bruk i Vitsands socken, Värmland från ca 1776.
 
Hälsningar Lena

133
Love / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-04-19, 02:24 »
Söker föräldrarna till knipsmeden Johan Love född 1729. Faderns namn var Nils och moderns Annika, AnnaStina eller något liknande. Både sonen Nils Love och sonsonen Jan Love var knipsmeder så jag tror att också fadern var knipsmed men var?
Johan vigdes med sin Britta 1750 i Väne-Ryr socken i Älvsborgs län, första barnet föddes 1751 på Vitlanda bruk i Tösse socken i Älvsborgs län och sista barnet 1767 på Löfstaholms bruk i Lysviks socken i Värmlands län. Sonen Nils Love och sonsonen Jan Love var knipsmeder på Vägsjöfors bruk i Vitsands socken i Värmlands län. Såvitt jag förstår fanns det fler manufakturbruk i Småland än i övriga delar av landet så kanske utvandrade Johan därifrån?
 
Hälsningar Lena

Sidor: [1]