Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Charles LaVine
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2017-11-16, 16:53 »
Tack Edit för hjälpen.
Charles
2
« skrivet: 2017-11-06, 17:28 »
Tack . det hjälpte mycket.
Charles LaVine
3
« skrivet: 2017-11-04, 16:07 »
Vänner,
Hur skulle man sätta den följende frasen till vanlig svenska:
"Han har vaschte högfäl å nu, för han bänsker."
Charles LaVine
4
« skrivet: 2017-10-30, 16:49 »
Vänner,
Vad betyder "att bänsker" som i "han för att bänska"
MVH,
Chales LaVine
5
« skrivet: 2017-10-26, 19:56 »
i engelsk, jag ser att ordet betyder "flyer" eller an insats i en tidning och det passar bra.
Tack.
Charles
6
« skrivet: 2017-10-25, 18:30 »
Vänner,
Vad för någonting är en flaxare?
MVH,
Charles LaVine
7
« skrivet: 2017-10-23, 21:53 »
Tack Alf.
MVH,
Charles
8
« skrivet: 2017-10-16, 21:02 »
Vänner,
Frasen var:
"Han har vaschte högfäl å nu, för han bänsker"
MVH,
Charles LaVine
9
« skrivet: 2017-10-14, 16:19 »
Kåra Vänner
kan ni hjäpa med den följande frasen?
"Han har vaschte högfäl å nu, för han bänsker."
Jag tror det är Hälsing dialekt.
MVH,Charles LaVine
10
« skrivet: 2017-10-14, 16:11 »
Tack Majde.
Charles LaVine
11
« skrivet: 2017-10-12, 16:12 »
Hej Vänner,
Vad är vingelvatten?
Jag har sökt i Nordisk Familjebok och fann vingelé men inte vingelvatten.
MVH,
Charles LaVine
12
« skrivet: 2017-10-06, 22:21 »
Tack för hjälp. Det passar.
MVH,
Charles
13
« skrivet: 2017-09-30, 18:02 »
Hur skulle man översätta denna fras till svensk eller engelsk
"Nå blir e bra me hä"MVH,
Charles LaVine
14
« skrivet: 2017-09-29, 20:26 »
Hur skulle man översätta följande till engelsk:
"Han har vaschte högfäl å nu, för han bänsker."
Charles LaVine
15
« skrivet: 2017-09-29, 20:22 »
Rack!!! DEt passar.
Charles
16
« skrivet: 2017-09-28, 19:54 »
Vad för någonting är örntvål? Kan vara Hälsingland dialekt ord.
Charles LaVine
17
« skrivet: 2017-07-22, 16:40 »
Hej Lars Skilius,
Tyvärr, jag är igen maskin. Jag gjorde översäyttningen själv. Jag kan tyska. Jag bodde i Berlin för sex år - 1954-1961.
Charles LaVine
18
« skrivet: 2017-05-16, 18:24 »
Jag försöker en gång till med en ZIP.
Charles LaVine
19
« skrivet: 2017-05-10, 20:19 »
Bilagen är för stor. Går dt så hår
Charles
20
« skrivet: 2017-05-10, 20:10 »
Jag har haft svårigheter med bilagen, tyvärr. Jag skall försöka en gång till.
Om det går inte, jag kan skicka till någon som frågar efter detsamma per email.
Charles LaVine
21
« skrivet: 2017-05-10, 17:05 »
Här är andra försök att skicka bilaga.
Charles LaVine
22
« skrivet: 2017-05-10, 17:02 »
Jag gör en översättning av desse bok för den Minnesota Historical Society och de ha gjoty en PDF av detsamma for mig.
Här är en kopia av detsamma in PDF form.
Charles LaVine
23
« skrivet: 2017-03-11, 16:41 »
TackLars Olof,
Det brukades som ett yrke titel och i menigen av caoitalet innehåll, jag tror Ni har rätt.
MVH,
Charles LaVine
24
« skrivet: 2017-03-08, 23:04 »
Tack Lars Olof,
Jag har läst riktig. Jag också har kollat in SAOB och också i Nordisk familjebok till egen resultat.
Det finns i en bok med titeln "Blixtar på Tidnings Horizonten" som jag försöka att översätta för Minnesotas Historical Society.
Charles LaVine
25
« skrivet: 2017-03-08, 21:30 »
Har någon någon idé vad spedeskålerska betyder - på svensk eller på engelsk?
Jag har sökt överalt,
Charles LaVine
26
« skrivet: 2017-02-18, 17:04 »
Jag undrar vad "Asbarden" betyder? Är det ett namn, en person, en grej?
Det finns i en titel - "Asbarden beraättar".
MVH,
Charles LaVine
27
« skrivet: 2017-01-26, 20:20 »
Hej vänner,
Vad betyder ordet "Ströten" Det kan vara en Dalsland uttryck.
Och vad är meningen av "kålrötter" i frasen "hårtestarna sällan räckar långe på gifta mäns kålrötter."
MVH,
Charles aVine
28
« skrivet: 2016-11-19, 21:03 »
Helena,
Ni är mycket klok. Der var en citering från Ninian Waerner också/alias C. A Toléen.
Kanske han skrev inte gammalmodiga men någon sorts dialekt. Vilket? Vet någon?
MVH,
Charles
29
« skrivet: 2016-11-18, 21:05 »
Tack till alla för interessen och svar.
MVH,
Charles.
30
« skrivet: 2016-11-16, 17:22 »
Sven-Ove
Det var en tolkning av mej.
Tyvärr, jag kan inte kopier originalet för det är från ett GOOGLE bok - "Blixtrar på tidnings horizonten", en histori över den svenska-amerikanska pressen som jag översättar för den Minnesota Historical Society.
Charles
31
« skrivet: 2016-11-15, 22:43 »
Tack Håkan, jag hade ungefär detsamma tolkning men jag var hel och hållit fel med den andra för förstås "vind" kan betyder både "wind" och "attic".
Jag har uppsökt "Slinkomhej" och "Fyckka- Skärnor" i Nordisk familjebok utan lycka så jag undrar ännu om dem.
Tack igen,
Charles LaVine
32
« skrivet: 2016-11-11, 17:04 »
Hur översätar man de two gammalmodia fraserna som följar till nuvarende svenska eller engelsk:
"Ptror Han att Hären skapte Månen till yntr då? Såvel Månen såsom Marts ock Jupéter ock Saturnaströ ock Uranienqvipet ock Schtora Björn ock Slinkomhej ock allt vad Han sitter där ock kaller dom, som att di själve ycke haver mynste Anelse om att di heter, är just detsamma såsom Månen allihop, fast att Månen sir stårr ut, då såsom att Han är nermere. Månen så vel såsom Fyckka- Skärnor, ock Planetenock Ko-Metor är ycket annat än jus, såsom att Härren sat opp åt Hjprden."
och
"den ynderlig juverlyga Tyd. Då vinden ho flegtar så Myld ock så Blyd."
MVH,
Charles LaVine
33
« skrivet: 2016-10-20, 16:08 »
Tack till alla för hjälpen. Jag tror att jag skall översätta med det engelska uttrycket "long in the field".
MVH,
Charles LaVine
34
« skrivet: 2016-10-19, 17:21 »
Hej,
Satsen står som följes - De voro båda för gamla å gåle för att ej inse var alstret kom ifrån. Det är från en bok som heter "Blixtar på Tidnings-horizonten", en historia av den Svenska-Amerikanska pressen.
Jag tror gården passar.
MVH,
Charles
35
« skrivet: 2016-10-18, 20:22 »
Vänner,
Hur översättar man eller vad betyder uttrycket "för gamla å gåle"?
MVH,
Charles LaVine
PS: Jag har sökt i SAOB och Nordisk Familjebok med ingen result.
36
« skrivet: 2016-08-29, 16:05 »
Det betyder att han skötte jordbruk på egen hand och kanske hryde eller "share cropped", ett form av torpare var man, på överenskommelse delade skörden med Lanson.
Charles LaVine
38
« skrivet: 2016-08-24, 17:29 »
Föde som vill ha priginalet, här är en PDF av tyska rexten om slaget vid Rosslau
MVH,
Charles LaVine
39
« skrivet: 2016-08-23, 16:50 »
Jag tror att "teamster" är detsamma som "teaming contractor" och i 1940 tiden det betyder att han hade en åkdon eller "truck" eller "trucks" som han hyrde ut till andra. Varför personen skrev "teaming", vet jag inte. Kanske det är vad han brukade at säga i sin "svinglish".
"Cambridge English Dictionary" har en synonym "hauling contractor".
MVH,
Charles LaVine
40
« skrivet: 2016-08-22, 16:14 »
Carl, du är rtt. Ordet are "teamster"
MVH, Charles
41
« skrivet: 2016-08-20, 20:43 »
En "teaming contractor" är någon som hyra ut hästar för tillfälligt arbet vanligtvis.
Charles LaVine
42
« skrivet: 2016-08-04, 16:52 »
Tack till alla för hjälpen.
Charles LaVine
43
« skrivet: 2016-08-03, 23:17 »
Tack Lief,
Jag tror att han var kanske skånsk.
MVH, Charles
44
« skrivet: 2016-08-03, 16:23 »
Hela satsen lyder så: Prästen blev förargad och sade på sitt modermål, "det var en stut till kone, som havde hängt fläskskinken beinet over bädden."
Hjälper det till?
MVH,
Charles LaVine
45
« skrivet: 2016-08-02, 20:59 »
Hur versätter man frasen "stut in kone" till engelsk?
"stut" finns i SAOB men ite "kone"
MVH
Charles LaVine
46
« skrivet: 2016-06-28, 16:25 »
Det är en översättning from det tyska originalet som jag sade i min sändning.
Jag har inter gjort eller inte sagt att jag var författaren. Jag gjorde en fel att jag inte kände källan, förlåt mig, men jag kunde inte errinna dersamma. Ovan nämde källan var det, jag tror
MVH
Charles LaVine
47
« skrivet: 2016-06-25, 20:42 »
Hej allasom är intresserade i slaget vis Rosslau.
Här är en översättning från tyskan till svensksom jag har gört.
MVH
Charles LaVine
Den förglömt slagsmål dessa svenskar vid Rosslau i 1813
Det finns mycket uppskriven över de stora slagsmålen av det Frigörelse Kriget.. Därmed är ett tydligen attt de svenska trupperna endast ringa, mest nästan inte, hade andelat i de slagsmålen. Dessa är därin grundats för att den Kronprins Carl Johan ville sina trupper spara för de plannerada fälttåget mot Norge. Tillsammanslutningen av Norge var från början målet av Carl Johan dock måste han tillsidosätta det.
När man läste de tyska böker över de historia av Frihetskriget, man mycket fort får kritik av ledningen av den Nord Armén under Carl Johan. Denna försökte att hålla sin armé från alla kampar. Grundarna därför är oft diisktereades och jag i enstaka faktar ville inte ingå. därin
Trots all försiktigheter av Carl Johan, de svenska trupper doch var offer som insats under fälttåget av 1813. Börjande med slagsmål av Grossbeeren, senare Dennewitz och Leipzig, slagsmålet av Bornhövden och några skottutbytte och smärre belägeringar, [dessa skulle inte vara] förglömt. In dessa slagmålen, kom dock mest nur enstaka svenska regimenter, mestadels artilleri eller husar som ensliga instatsar.
Jag skulle doch i dessa artikel berätta över slagsmålet vid Rosslau. Här var mera än ett fullständig svenska brigad delaktig mot de franska.
Efter slagsmålet vid Dennewitz, de tre armékår av Marshalk Ney (IV, VII och XII) drog tillbaka från vänster strand av den Elbefloden för att återorganizera sig. Ney rapporterade till Napoleon att han skulle ta up en ställning mellan den Elbe och den Mülde för att vänta för slutgiltig förstarkning, som han inte var i stand att engagera den stärkare Nord Armé. På den 10:de september, han erhöll från Kejsaren uppgiften att samla vid Torgau. På dessa grund, Neys armé drog sig närmare till Elbefloden. Ney var rädd att den Allierta hade redan gjört en övergång av Elbefloden. Det fanns en rykte av en övergång av den Preussen vid Coswig som cirkulerade. Visserlig hade några enheter, huvudsakliga Kossakar, övergott den Elba och hotade de baksida förbingelserna av franskarna.
Marshalken genast meddelades från Napoleon sanningen om ställningen och erhöll på samma tid befälet att vara beredd att stanna kvar, som Kejsaren plannerade en offensiv mot den Nord Armén. Ney igen frasmbrakte sina beskymmar berörande saken om förstarkning, [och] utom några hin och här planlösa marscherande, ingenting vidare passerade. Under denna tid, skedde en omställning av Neys armé. Den XII Kår var avlösts. Trupperna av de två andra kåren förstarkade. De Bayernska trupperna var ställte i marsch i riktningen av Dresden för att förstarka den huvud armén.
I denna tid av lugn, den Förbund/Allierta Armén drog närmare till Elbefloden vid Elster. Vid Rosslau och Ruhe det fanns broar över floden. Redan på 16:de september, ett hundra svenskar var över floden och ställdes sig i riktningen till Dessau. Det fanns redan några Kossaker där . På den samma dagen, ett enhet av ca 1000 männer från olika svenska enheter, bland annat 200 Värmlands Jägare gick fram för att kungöra de fiendliga ställningarna. De voro pä vägen en hel vecka som rekognoscering och hade ridat på slutet av dessa tid, under en nattlig skjuts, mot Wittenburg och kommit under skottväxel och måsta draga sig tillbaka. I det förbindna slagsmålet, Värmlands Jägaren måste förlora deras ställning i Nachhut, med tre döda och 40 blessade. De gick därefter tillbaka mot Rosslau.
På den 19:de, 500 männar gick mot den Wuttemburgiska brohuvud för att övertaga dennas säkerhet..Under skottväxeln på den 17:de september, började byggande av bron och den bro svans vid Rosslau. Den ansvarliga svenska offier för de nödvändiga båtarna för dessa var Ingeneur General Franc Sparre Ett enhet från den svensha flottan kallades Pontonniers byggde båtbroarna. Så vide brosvansen beträffades, så kunde svenskarna här på befästningarna från tiden av det 30 års kriget igen övertaga. Desaa var i mycket svårt skick och mycket material från husen i närheten var hämtats, dock de ställte en bollverk där att för försvaret var ägnats.
På den 21:te september, Ney erhöll den följande uppgiften från Napoleon: ”Man måste Dessau so fort stark besitta för att god bevaka de flod strandarna De fiender måste bli förhinderats av alla verksamma medel för att passera över Elbe floden vid Dessau. MAN MÅSTE DRAGA ARMÉN TILLBAKA VID WITTEMBURG.” Överallt, Wittemburg var en viktig punkt som en befästning in den franska linien.
På den 22;nd Kossaken Brigade Prendell och Staal gick ö den Elbe vid Rosslau och då på båda strandar av Muldefloden. Det var här de träffade den 1st Bug. Regimente från Kavvalriet av Dombrowski och Defrance, och det var för Kossaken ett förlustrikt slahsmål. Mosättarna drog sig tillbaka därifrån. Bakom Kossakarna skjutade Brigaden Schulzenheim som förtrupp också en trupp av Mörners Husar och ett batteri in till Dessau.
På samma tid, en vidgande av brohuvuden på båda sidor av Muldeälven gjördes. En del av befästningen var på gatan från Rosslau mot Dessau på stranden av Mulde; en andra emellan Muldeälven och Elbefloden och vidare österlig var byggats. Uppgiften av Carl Johan var, som vanlig, att draga tillbaka i fall av en angrepp på dessa brohuvuden.
I natter av 22;nd och 23;de september, Ney erhöll från Napoleon uppgiften att behärska brohuvuden för att förhindra passeringen av Nord Armén över dem och därvid att förhindra sina marsch från Leipzig. Härmed skulle han dock inte låta sig vara avskurna från Wittemburg. Också han var genast givits den III Armékåren som förstärkning.
På 24:de ett slagsmål vid Wartenburg kom till pass, vilken ställte Ney i spänning och till onödvändiga marscherande av sina truppar. Resultatet var att den IV Kåren håller fäst vid Wartenburg för att försvara för en eventuell passering över Elbefolden. (som en vecka senare då tidligen gjörde). Den VII Kåren – General Reynier’s var vidare tillbaka dragna mot Dessau. På den 26:te, Reynier sättade sig i marsch i tre kolonner mot Dessau. De mellan kolonnenar, 13 Division Guillenmmot och Kavaleri Fournier med sina rekognoscering, som han förstärkade med tre bataljon och 200 Chasseurs á Cheval föll på Kossaken Brigade Staal i en hetsig kamp och var kastades bakåt efter et kort slagsmål till ett svensk enhet. Efter ett kort slagsmål med svenskarna i en tjock waldområd., franskarna drog sig tillbaka. Kossaken hade 30-40 männer förtloren, svenskarna 5 döda ock ca 40 blessade. Ett fyra-huvud svenska hussar patroll var skickade fram av Överste Rittenstolpe för att få uppgifter av hur stark de franska enheterna var. Desaa hussarer var dock av ett franska post upptäckt, och uteslutande officerarna, allt var i fång tagen eller stupade.
Sedan den 25:te september, de svenska trupper stod för den föste gången i den framste linjen var de erbjudades sig mögligheten att vara inblanded i hårdare slagsmål. Man kan väl förstå att Carl Johan var säkert misnöjd.
Dessa misnöjd var också understöd när på den 26:te tre skottar från den svenska alarmbatterie följade av en alarm signal som var hörts från svenska Jägare trmpeter. Det var meldats att en större franska avdelning var setts på marsch i närheten av Oraniumbaum. Så fort som möglig, det Jägare Kompaniet skickades fram som understöd för observerings posten. På stranden av Muldeälven på gatan mot Dessau en bataljon av den Liv Grenadjären var ställts som fram post. Desaa angrippades av ett enhet av franskarna. I denna moment, de Jägaren föstarkades och skottväxelen var avbröts av franskarna.
Grenadjären had ett döda i dessa skottväxel. Man kan här inte uppenbärligrn säga att det var en fäktning med ett smärre franska rekognizering enhet som det handlade med. Svenskarna firades doch från invånarna i Janitz (då en små by med etwas 500 invånare, nu ett förort av Dessau) som deras räddare. Därmed var det inte dock mycket som pågott som den nästa dagen, svenskarna drog sig av och lämnade byen till de framryktande franskarna.
När på den 27:te september en franska rekagnosceringstrupp gick fösiktig fram mot Dessau, svenskarna lämnade den sydliga stranden av Elbefloden. Den Schutzenheim Brigaden gick genast tillbaka till Elbefloden efter uppkomsten av fienden så att endast de enige grenadjärarna gjorde sporadiske anmärkningar . På kl 14 förpostarna kom in i staden. Först, en stund spätare, franskarna framstod vid Muldeälven, men untan inte att ha beträdat framför Dessau. Två Voltigeur/rekognoscering kompanier senare övertog några hus i Dessau i närheten till bron. Med brytningen av gryning en trupp av Kossaker skjutit sig fram mot Dessau och stannade över natt i staden.
När Carl Johan senare lärde att Kossakarna had varit i Dessau under hela kvällen, han var överraskad. Han hade tänken att franskarna ville inte fästställa sig i Dessau och ock mer att de skulle vända sig till höger i riktning av Wartenburg för att angrippa Bülows Kår. På denna grund, han gav befälet ”När uppgiften är klar att Dessau verklig är fri från fienden, en avdelning under Överste Björnstjerna skulle igen inskjuta.”
Ney hade erhölt en gång till uppgiften av tillbakadragningen av svenskarna så att han skulle igen taga sig tillbaka och angrippa sina opponenter på deras brohuvud vid Wartenburg. När Kronprinsen lärde dette, han genast stannade reträtten av de svenska trupparna och de erhöll så fort befälet tillsammans med några enheter av svenska lättkavallerri att återkasta sig på den Förste Brigade Gryyer av 13:de Divisionen
På den 28:de september, båda Voltigeur Kompanier i Dessau började att växla eld med Kossakerna. De snart vann överhanden och ryssarna drog sig tillbaka. Genast gick svenskarna tillbaka med ett bataljon från Elfsborgs Regimente samt 50 Mörner Hussarar, och Kossakarna gick igen framåt och drog sig igen i Dessau. De Voltigeur kastades tillbaka och det fanns en ständig skottväxel. Ett bataljon från Brigade Guryer trängde i och svenskarna kastades från staden. Franskarna trängde så fort till försvar. Svenskarna förlorade i gatokämparna fem männer döda och 24 blessade. De resta delarna av Brigade Gruyer trängde fram på Onsdag och stärkade sina besättningen av Dessau.
Genast ett svenska angrepp förekom mot staden.Överste Björnstjerna trängde i med tre balaljoner infanti, ett skvadron av Mörner Hussarar och två kanoner från Wendiska Artilleri Regimente. Artilleriet sköt på staden från 1000 meter. Jägararena gick fram i angrepp och drev franskarna från enige trädgårder och en gammal tegelbruk framför staden. Då de försökte att tränga genom nordliga porten in i staden. De ville öppna stads port med hjälp av ramman och yxar. Då dock Överste Björnstjierna, besiktigade nödvändigheten att brytta ner stads ported, han gave befälet att draga tillbaka till brohuvud. Svenskarna hade tillbakadragit redan 50 meter från stadens mur när franskarna öpnade stadens port och löste tre skottar på de tillbakadragande svenskarna med druvhagel. Därför Överste Björnstjierne gav befälet att igen angrippa på ported och de framste franskarna gick igen tillbaka och angreppet stäldes. Versionen i regimentets historia av Elfsborgs Regimente sade att kampen framför porten var dock drastisk.
Det finns inte säkert att porten öpnades genom dessa ansträngningar eller var av de franska soldaterna inne i staden. Porten flög öpen och där inne i staden tre franska enheter öpnade eld med druvhagel. På båda sidor av vägen framför ported var kullor så att svenskarna kunde inte komma i betäckning, och de måste draga sig tillbaka från linen of eld.
Det var kl 15. Förlusten svenskarna kom till var två officierer och 72 männer huvudsakligen från Elbsborgs Regimente och Drottningens Livgarde Regemente. Överste Björnstjierne had tre hästar stuppade under honom.
Ett timma senare några enheter frå BataljonGruyer och några franska kaveleri pågick en agressiv rokgniscering mot Muldeälven. En skottväxel började med svenska förtruppar av Westgöta Regimente under Öveste Adlercreutz. Svenskarna hävde sig på den sydliga stranden av Muldeälven, gjöde en motangrepp över bron och skjutade franskarna tillbacka inne i staden.
Senare i kvällen var dock en trupp från Smålands Lätt Dragoon skickades fram för rekognoscering. Tre blessades i ett skottväxel med framska infanteri
Als Ney på kvällen genom personliga rekognoscering av läget hade själv erkänt att brohuvuden var övertagits av svenskarna och att de var för stark i området, han bestämde att göra angrepp för den 29:de september på den vänster sidan av svernskarnas ställning.
Under tiden, svenskarna hade slutit sin gravningsarbet. Skansen på gatan till Dessau på den nordliga stranden av Muldeälven och en ca 700 meter lång skansen med blick mot östen emellan Mulde och Elbe bedjade skydd mot ett fransk angrepp. Genom den sista, halvön mellan Elbefloden och Muldeälven stängdes. Som den nordliga stranden Elbefloden var högre , hela halvön låg i räckan av svenskarnas artillerield. Besättningen av brohuvad bestod av fyra svenska brigader och också Westgöta Regimentes tre brigader.
.
I östen ungefär 2 ½ kilometer från fästningen stod 142 männer från Elfsborgs Regimente som var tillsammanblandats med Jägaren Kompaniet (ungefär 270 männer) samt 52 lätt dragooner från Smålands Dragoon Regimente. På gatan mot Dessau var också ett bataljon från denWestgöta Regimenten som tjänade som framste observationsställning. Den reste av den svenska kåren låg på den nordliga stranden av Elbefloden bredvid Rosslau. Bakom graveringarna på den nodliga stranden stod två ryska batterier samt 20 kanonor av den Reserve Batteri av den Wendiska Arttileri Regementen. Bakom halv av graveringarena på båda sidor av den nyliga byggde båtbron ett batteri från den Svea Artilleri Regimenten ställdes.
Om kl halv sex den framste obsevations ställningen av svenskarna, som för rekognoscering skickades, stötade stötade på franskarna som med tre bataljoner avancerade på brohuvudet.
Brigaden Gruyer med understöd från de tvåa Hussar Regimenterna efter längre inledning genom arillerien började slagsmålet med de framståande svenskarna östlig av brohuvudet på kl 7 på morgon. Dessa förde motstånd för en längre tid förran de drog sig tillbaka bakom graveringarna. I mellantiden artilleriet , ställde själv eld på brohuvudet och bron över Elbefloden. Artilleriet också skjudaes på av franska Tirsailleur. Den franska enheten, som till då stannade mest i skydden av trädarna, steg ut i fria fläck och gick fram mot brohuvudet.
Mot befället av Kronprinsen, att inte tillåta sig att angrippa i några slagsmål, General Sandel befälde angreppet av ett bataljon från Skaraborgs Regimente tillsammans med Jägare enhet att Stöta framför brohuvudet och att bygga en linjeformation framför detta. Då en livlig eldväxel började under vilken franskarna drog sig tillbaka ca 1000 meter östlig av brohuvudet i till ett styck skogar. För de utsatte svenskarna det var ett hemskt erfarenhet att se överallt omkring sig deras falnade kamrater. Eldväxeln var så stark att ensilge svenskar måste nedlagga sin gevär emedan gevärar var så het att man knude inte hålla och ladda i ammunition. Ett andra bataljon från Skaraborgs Regimente beordrades som understöd och förlängrade linjen av den föste bataljonen. För att förhindra elden från angrepparna, stötade den svenska bataljonen som understöd genom den tredje bataljonen av Skaraborgs Regimente och drev franskarna vidare in i skogen.
Här det kom till nära slagsmålen med bajonett. Ett Skaraborgs soldat berättade historien att han på morgonen av slagsmålet var upptagen med att skapa nya träsoler för sina stovlar. På slaget på alarmtrumman, han sàtte träsoler under sin överroch . De räddade honom sitt liv. I kamp i skogen, ett voltigeur stötade på honom och spetsade honom i brusten med sin bajonett. Bajonetten blev fästställde i soler. Svenskan kastades tillbaka och genast igen drog framåt som franskan vill draga sin bajonett från svenskans kropp. Genast grep senskan devärspipan och då började ett kamp för devären. Voltigeur var då dödats av ett kamart av svenskan. Då franskarna ställde upp motstånd. De gjörde en front mot svenskarna, gick på angrepp och skjutade dem från skogen. På samma tiden, på den sydliga stranden av Muldeälven, franskarna förde artilleri på högen över den svenska bataljonen och kastade eld över älven direkt i siden av dessa tillbakagående svenskar. Sandels hade i mellantid ett bataljon av Elfsborgs Regimente dragit upp. Under skottväxeln, svenskarna hade förlorade många och måste draga sig tillbaka i skydd av sina skyttgravar. Eldväxeln dröjade sig kvar ett par stundar och ändlig slutade mot kl 13.
Den långa motståanden av de svagare svenska trupparna, som annars måste kampa på ett fri fläcka, mot förskansade franskar som till en del var in skogen på Muldestranden, låtade sig själv att klara genom sina egna artilleri understöd. från den nordliga Elbestranden, vilken de erhöll . Svenskarnas förlusten kom till 15 officierer och 277 männer. Franskarnas förlust kom inte till mer än hälften. Intressant härtill är graven av ett Lieutenant Celsing av Livgarde till Häst i kyrckogården i Zerbst. Dessa officier är begravad från sina blesseringar på 08 10 1813 Några officierer och ryttar från Livgarde var verkställde som betäckning för generalstaben och som kurir. Tydligen, han var med i kampen vid Rosslau och var blessade där.
Ney därför var rädd att angrippa igen det förstärkta brohuvuden där sedan de var regelmässig förstarkt. Som skydd mot den svenska artillerielden, smärre skansar och gravverkar anläggdes. Han hade plannerat som så att långsamt arbeta sig mot brohuvudet (det också hände) och senare att bygga en båtbro över Muldeälven bortom svenskarnas skotträcka därmed i fallet av ett angrepp att kunde få sina truppar så fort som möglig på den nordliga stranden. Helan skulle endast vara ett blockad. Ney vill vända sig mot de diverse stridskårer som opererade i sina rygga.
Genom Elbeflod övergång [av svenskarna] på den 3:de oktober vid Wartenburg, dessa strategi övertagades och franskarna måste draga sig tillbaka.
Och så slutar en bred ignorerade kapital i det Frigörelse Kriget. På grund av impopuläritet av den svenska Kronprinsen dessa stycke av svenskarna i kämparna och slagsmålen Fälttågen 1813 i tyska litteratur är oft glömde undre mattan. Man skulle inte likställa Carl Johans politik och viljan sina trupper att angrippa fieden att mäta med samma matstock. I slagsmålet vid Rosslau visades säkerlig svenska soldater viljan att inte stå bakom sina preussare och ryska kamrater. I detta slagsmål, de kunde en gång bevisa.
På detta ställe jag vill min hjärtlig tack till personerna som hjälpte mig med mina forskning,
48
« skrivet: 2016-06-04, 17:58 »
Lena,
Tack för svaret.
Jag har en gammal ordbok -svensk-engelsk och upptäckte därinne ordet höfva som meanar measure so frasen är over measure eller just nära din översättning.
MVH,
Charles
49
« skrivet: 2016-06-01, 16:05 »
Vänner,
Vad betyder på engelsk ordet vaktlar? Fågel, djur? Jag har sökt I SAOB och Nordisk familjebok unt resultat.
Också frasen over hövan.
MVH Charles LaVine
50
« skrivet: 2016-05-16, 18:01 »
Tack Harald, jag hade sökt i SAOB men fann ordet inte. hade inte sökt långe nog.
Charles
51
« skrivet: 2016-05-14, 21:24 »
Vad betyder ordet "fuffens", t. e. i satsen "då och då åtskilliga fuffens, som var inte så alldeles bra." Det skulle bli av Skånsk härkomst.
MVH.
Charles LaVine
52
« skrivet: 2016-04-28, 16:21 »
Kan väl betyda "resa pengar för att betäcka kostnader för hemresan.
MVH,
Charles LaVine
53
« skrivet: 2016-04-28, 16:17 »
Tack Harald,
Jag tänkte at "blog" was "blood" och eldmörja passade direkt.
Charles LaVine
54
« skrivet: 2016-04-26, 18:54 »
Jag söker översättningar to engelsk av de följande orden: "blog", "blogiga" och "ellmöja"
De äro in ett stycke som är skrev in någon sorts dialekt, Värmlnning?
MVH,
Charles LaVine
55
« skrivet: 2016-04-19, 16:32 »
Lief,
Jag såg det in ett bok som heter "Ola Värmlänning" som jag översättar för denMinnesota historiska föreningen.
Åke,
Tack, ordet stämmar om man översättar det till engelsk ord "cash".
MVH,
Charles
56
« skrivet: 2016-04-18, 18:14 »
Jag söker en översättning till engelsk for ordet "kofva". Jag tror att det är någon sorts smeknamn eller dylik för en fruntimmer, kanske en liten vulgärt.
Har kollat SAOB och Nordish Familebok utan resultat.
MVH,
Charles LaVine
57
« skrivet: 2015-07-02, 15:19 »
Tack så mycket för hjälpen.
Charles
58
« skrivet: 2015-06-27, 17:56 »
Who is the author of Vermländerne?
MVH,
Charles LaVine
PS: Jag kunde inte finna något annat rubrik.
59
« skrivet: 2015-06-27, 17:38 »
Tack Lars och Karl Göran.
MVH
Charles LaVine
60
« skrivet: 2015-06-24, 15:34 »
Jag behöver hjälp med en översättng till heller svenska eller engelska på följande fras som är förmodligen norsk.
Frasen lyder så: ”Skönner De ike sligt, hr editor?”
MVH
Charles LaVine
61
« skrivet: 2014-07-19, 16:23 »
Marita,
Vända sig till Amerikanska Konsulat i Stockholm eller Göteborg.
Jag tror att om han aldrig offentliga avsägde hans amerikanska medborgerskap att han återstod så.
Charles LaVine
62
« skrivet: 2014-07-05, 18:22 »
Mors namn Hadanl. Maiden name eller jungfrus namn Backman förmofdligen.
MVH, Charles
63
« skrivet: 2014-05-17, 20:31 »
Tack.
Charles
64
« skrivet: 2014-05-10, 19:00 »
Jag har en Smålands hussarsregimente soldat som hetter det ovan namnet. Han var född 17840518 i Skattegård, Hylletofte och dog 18640110 i Peterslund, Svenarum.
Han var #44 i Wrigstads Companie i Småmlands Dragonregimente, Wästra Arme, Andra Brigade 18121007 per Munstringsroll, men jag kan inte finna några spår av honom in Soldatregister.
Finns det några orsak?
MVH,
Charles LaVine
65
« skrivet: 2013-12-21, 16:35 »
Britt,
Försöker Social Security Death Index genom GOOGLE. Där kan man får kanske spår/uppgifter till datum och ställe.
Charles
66
« skrivet: 2013-08-09, 14:50 »
Ulla,
Tack! Det var just vad jog sökte.
MVH,
Charles LaVine
67
« skrivet: 2013-08-08, 19:21 »
Hej Vänner:
I min meddelande, jag gjorde en fel. Det var inte en historia om Smålands Dragonskå. Vid dessa tid, Smålands dragonskår hade blivit Smålands Grenadjärkår. Förlåt.
Som jag sade, hisorian var på tysk och den var en tillägg.
MVH,
Charles LaVine
68
« skrivet: 2013-08-07, 18:27 »
Jag såg i Anbytareforum en historia på tysk om Smålands Dragonskår deltagande i ett slag någonstans i Tyskland under Napoleanskt krig.
Kann någon hjälpa mig kommer till rätt till berättelsen?
Charles LaVine
69
« skrivet: 2013-02-23, 18:44 »
Åke,
Det kan också beror på var de vill till.
Det fanns många som vill till inlands stater som Minnesota och Dakota. Och de kan resa över Toronto och Quebec in Kanada vid denna tid.
Charles
70
« skrivet: 2012-10-20, 16:58 »
Richard,
To see it on a map GOOGLE kartsök och ortnamn, set English as your language and go from there per the instructions.
Charles
71
« skrivet: 2012-10-18, 23:48 »
Tack,
Charles
72
« skrivet: 2012-10-17, 17:07 »
Till alla!
Dokumenten daterades 9 maj 1892. Är ett arvskifte över Enkan/Änkan Christina Jönsdotter (Har också varit stavad Jonsdotter), Långbacken, Tofta Soken, som dog 17 januari 1891.
Orsken för att jag frågade om betydelsen och översättningen av ”samme man” var att satsen lyder ”samme man Hegre” och det finns icke någon sådana namn någonstans in dokumenten.
Men många tack till alla.
MVH,
Charles
73
« skrivet: 2012-10-13, 17:54 »
Hej rötter vänner!
I en boupptecknings redovisning från 1892 , Västervik, Kalmar län står orden ”samme man” två gånger, ens med ett pertsonnamn efter och sin lön.
Jag har kollat SAOB utan lycka.
Jag behover en översättning till engelsk.
MVH,
Charles LaVine
74
« skrivet: 2012-08-25, 18:12 »
efter räkning would translate as according to [the] accounting.
Charles
75
« skrivet: 2012-07-28, 19:58 »
Ytterman was obviously the name assigned to Jonas during his military service, since it was also assigned to his successor -- a general practice in the Swedish army at the time. And it is not uncommon for such discharged soldiers to keep their military names upon returning to civilian life.
Charles
76
« skrivet: 2012-06-30, 19:52 »
Johanna, När du besöker Ganhult, var säkert och besöka Granhults Gamla Kyrka. Det är en juvel.
Charles
77
« skrivet: 2012-06-10, 21:24 »
And then you have the åbo in Skåne, a tenant farmer but with the right inheritance or to transfer the tenancy to a child.
Swedish forms of land ownership and tenancy are much more nuanced than those of the United States. or perhaps more similar to England's, which had and still had much more devolved class distinctions than either Sweden of the US
Charles LaVine
78
« skrivet: 2012-05-10, 23:46 »
Många tack,
Charles
79
« skrivet: 2012-05-09, 02:03 »
Vänner: Hur översättar man förkortningen av Tit. som i Hr. Tit. eller Mister  MVH, Charles LaVine
80
« skrivet: 2012-04-21, 20:36 »
Ulf,
Dne Harbor' ni har nämt är egentligen Two Harbors, en stad på Superiorsjön. Staden är huvudud stad för Lake County så kontralera US Census datum för Lake County.
Mvh,
Charles
81
« skrivet: 2012-03-24, 19:54 »
Hej vänner,
Hur översättar man till engelske förkortning fsv i en citat? Kanske in continuation?
MVH,
Charles
82
« skrivet: 2012-03-20, 00:51 »
Tack Elisabeth.
Charles
83
« skrivet: 2012-03-17, 16:00 »
Hej vänner!
Hur översäattar man fökortning a. a. till engelske. Den var brukats i en uppsats. Jag tror den menar previously cited.
MVH,
Charles
84
« skrivet: 2012-03-07, 23:43 »
Tomas,
GOOGLE Civil War Rosters
NVH, Charles
85
« skrivet: 2012-03-03, 19:56 »
A gesäll would be the equivalent of an American or English journeyman.
Charles LaVine
86
« skrivet: 2011-12-29, 17:12 »
Det finns aldrig duma frågor, endast duma svar.
MVH,
Charles
87
« skrivet: 2011-12-28, 02:16 »
MAUDE KANSKE HAR DET RäTT. DET FINNS INGEN MOSTSAVARIGHET På AMERIKANSK ENGELSK, SOM VI HAR, åTMINST INTE I SKATTER, INGEN REGINGSMäSSIG/NATIONAL EGENDOMS SKATT I AMERIKA.
CHARLES
88
« skrivet: 2011-12-27, 17:08 »
A Crown-taxed farm.
Charles
89
« skrivet: 2011-12-24, 17:17 »
I would say that Erik was a journeyman blacksmith and that his father was a farm owner i.e hemmansägare.
Charles
90
« skrivet: 2011-11-03, 22:43 »
Många tack Eliabet.
Charles
91
« skrivet: 2011-11-03, 15:14 »
Vänner:
I need help to translate to English the following underlined words in these sentence phrases. They are Gagnef byggdmål, for they are letter by Gagnef emigrants.
1. Och ni vader af mig hjrertliga helsning
2. och vi tjöp tjärpappar på taket fdet ärfots bräsedan pappar och sedan parton.
3. Olof har tjent för båda tjorning och allting kostade två dalar ekker.
4. att måla boggen
Charles LaVine
92
« skrivet: 2011-10-19, 23:39 »
Vänner,
Hur översättar man till engelsk följande ord in Gagnef byggdmål till enelsk.
att måla boggen
Charles
93
« skrivet: 2011-10-14, 16:35 »
Vönner,
Hur översättar man till engelsk följande ord in Gagnef byggdmål till enelsk.
att måla boggen
Charles
94
« skrivet: 2011-10-13, 23:49 »
Alla fartyg som anländade i USA måste presentera en mainifest som erhöll alla namn av passengerarna som skulle stiga av i Amerika. Det finns en website -- http://www.germanroots.com/passengers.html Titta på denna. Charles
95
« skrivet: 2011-10-06, 23:38 »
Tack Björn. De passar.
Charles
96
« skrivet: 2011-10-05, 01:45 »
Vänner,
Jag har två ord som äro Dalabyggdmål från Gagnef område.
De äro:
håld - som jag tror år bands på englesk som på ett koffert.
och snöskimmel - som jag tror är streaks of snow eller dustings of snow.
Har jag rätt?
Charles
97
« skrivet: 2011-09-06, 23:07 »
Thanks Inge;a.
Charles
98
« skrivet: 2011-09-05, 16:26 »
Vänner,
What year was the Name Law doing away with the patronymic system adopted.
Charles
99
« skrivet: 2011-09-01, 23:33 »
Tack alla.
Charles
100
« skrivet: 2011-08-30, 23:37 »
Hej Vänner,
Hur översättar man ovan till engelsk.
Det står så: I Älvdalen man begagnar sins emellan ett språk,....
Charles
101
« skrivet: 2011-08-28, 19:17 »
Tack Stefan
Charles
102
« skrivet: 2011-08-27, 19:03 »
Dette ord är brukat som namnet för en gren av den germaiska språk grenen.
Jad skulle översätta som Nordic till engelska men är inte säkert.
Inga träffar i SAOB.
Charles
103
« skrivet: 2011-08-27, 18:55 »
Heikki och alla andra,
Jo, kanske jag skulle ha sagt dowel pin. En drift pin är för att bringa två eller mer hål rätt. Ni alla tala bättre engelsk än jag som är född i språket
Charles
104
« skrivet: 2011-08-25, 23:48 »
Rolf,
Passade perfekt. Tack.
På engelsk man säger drift pin eller drift plug. De äro brukats i konstructionen av stockhus. Man driver dem genom stockar på hörnan att stabilizera huset.
Och det var mening i den skrivele jag översättar
Charles
105
« skrivet: 2011-08-22, 15:48 »
Rötter vänner,
Hur översättar man ovan ord till engelska?
Jag har kollat i SAOB utan igen träff. Kan det vara en Dala uttryck?
Charlres
106
« skrivet: 2011-08-13, 18:04 »
Tack Björn.
Charles
107
« skrivet: 2011-08-13, 17:58 »
Christina,
Until the state rook over the recording of deaths, local townships had that responsibility and they were to forward these reports annually to the county recorder.
Depending upon the county, the Minnesota Historical Society has microfilms of these recordings.
Where do you live?
Charles LaVine
108
« skrivet: 2011-08-11, 15:46 »
Jag tror ordet är en Dala uttryck. Har sökt i SAOB och Lexin och inte fatt någon översättning till engelsk.
Kan någon hjälp mig
Charles LaVine
109
« skrivet: 2011-01-02, 21:15 »
Lars
Jag har Korporal Matthis Sjöström i mina anor. Men jag har inte lyckats att gå tillbaka några längre än honom.
Om ni vill, jag kan skicka en GEDCOM om mina famlje som stämmer efteråt in Granhult församling och här i Amerika.
Min e-mail är -- lavin009@umn.edu
MVH
Charles LaVine
110
« skrivet: 2010-10-23, 20:05 »
Många tack för hjälp.
Charles
111
« skrivet: 2010-10-23, 02:03 »
Hej alla,
Jag har ett annat orde -- upphan.
Det lyddar så:
... Allt levande som flykatde framför upphans i qväfvles och sveddes till döda.
En översättning till engelsk om understruckna ord?
MVH,
Charles
112
« skrivet: 2010-10-21, 23:48 »
Hej alla,
Jag behöver en översättning till engelsk av ordet.
Det lyder som följer:
... qväfts af de uppstigande mefitiska gaserna.
MVH,
Charles LaVine
113
« skrivet: 2010-10-11, 23:50 »
Gunnar och Heikke,
Tack f0r hjälp.
Uttryket var en dödsbokanteckning i Osby församling i 1699.
Charles
114
« skrivet: 2010-10-09, 22:19 »
Vänner:
En översättning till den följande:
Ad orientalem Templi plagem
Är den kanske en sjukdom?
Charles
115
« skrivet: 2010-10-07, 01:48 »
Hej Vänner;
Efter jag hade skickat frågan, jag gjörde en GOOGLE och fick den nödvändiga uppgiften. Men många tack.
MVH,
Charles
116
« skrivet: 2010-10-06, 02:10 »
Hej Vänner:
Vad är betydelse eller menning eller översättning till engelsk av ordet Muspelhem
i den följanda satsen
... tillsammans med Muspelhems lösspläppte magter...
MVH,
Charles LaVine
117
« skrivet: 2010-10-02, 22:25 »
Thanks to you all.
Många väliga hälsningar,
Charles
118
« skrivet: 2010-10-01, 01:40 »
Hej alla Vänner!
Jag behover hjälp med två ord. Hur översättar man till engleska de följande under strukna i den följande sats:
men är då hungersnödens långsamt eld i upptorkade inelfvor och törstens osäliga sveda i ihopsnörda strupor ....
MVH
119
« skrivet: 2010-09-29, 23:25 »
Tack rune.
Charles
120
« skrivet: 2010-09-29, 02:16 »
Jag behover en engelsk översättning av ordet digra.
Det stå i följande sats:
som någonsin inristade i Förenta staternas digra olycksannaler.
MVH
121
« skrivet: 2010-09-06, 19:38 »
Tack Rune.
MVH,
Charles
122
« skrivet: 2010-09-01, 02:55 »
Rötter vänner:
Jag behover hjälp en gång till för en översättning till engelsk med ordet som är underscriven i den följande satsen:
”herrar och misser - sitta der ftysande, frittrande och storskrattande under det att pastorn arbetade i sitt anletts svett på deras själand frälsning.”
MVH,
Charles LaVine
123
« skrivet: 2010-08-28, 20:05 »
Rune,
I kapital 9 av Bland bättre folk och pack i Den Förlovade Land det finns en bra historia om Kristina Nilsson som din vän kanske inte känner till.
Charles
124
« skrivet: 2010-08-28, 19:32 »
Till alla
Tack all för alla hjälp.
MVH,
Charles
125
« skrivet: 2010-08-28, 19:23 »
Ylva,
Det finns igen centralregister öover avrättningar i USA. Rättegångar med dödstraff vaniigtvis beror på de olika staterna och det finns några som har aldrigt haft dödstraff till exempel Minnesota.
MVH,
Charles
126
« skrivet: 2010-08-26, 23:44 »
Rune och alla:
Här är hela satsen:
”snart derefter, rymde dess kassör hr Fogelberg, i Sverige känd under namnet Alfred Sundevall och senast omtalade i tidningarna såsom den der adansat första valsen med Kristina Nilsson under hennes vistelse i Chicago, utan att kassören qvarlemmade ”en ende cent”.
Här i Minnesota, vädret är utomordentligt vackert - en doft av höst in luften.
Charles
127
« skrivet: 2010-08-25, 00:03 »
Rune och någon annan:
Här är ordet i satsen:
och senast talade i tidningae såsom den der adansatförsta valsen
Också behover hjälp med ordet vidpass.
Och vad är mening om uttryk gamla Adam.
MVH,
Charles LaVine
128
« skrivet: 2010-08-21, 20:42 »
Hej alla:
Jag behover en engelsk översättning till ordet adansat.
Jag har konrtollerat SAOB utan resultat.
MVH,
Charles LaVine
129
« skrivet: 2010-08-12, 23:27 »
Tack, tack ingen.
MVH,
Charles
130
« skrivet: 2010-08-11, 23:41 »
Tack Lena.
Charles LaVine
131
« skrivet: 2010-08-11, 16:57 »
Rötter vänner:
Jag behöver hjälp med översättningen av två ord till engelsk. De äro brukad i den följande satser:
1. ”.Tack vare sinovanliga förmåga att ingiva förtroende och i följd derav kunne vigilera namn och pengar.”
2. ”och vilken på det amplaste understöddes af bankinrättningar på platen”
också vet någon någonting om firma Osmundsbergsbolaget?
MVH,
Charles LaVine
132
« skrivet: 2010-07-26, 23:40 »
Ingelga,
Hemkommen skrev om millionärs hem i Amerika i 1870 talet och hur många var utredd med tavlor från Eropa. Förstås, många var äkta men det fanns också många som var av inte mychet värd. Han brukade mackverk in denna mening.
Charles
133
« skrivet: 2010-07-24, 19:47 »
Ingela,
Tack!!!
Jag tror att vi skulle säger makeshift. Och makeshift skulle sitter i satsen.
Charles.
134
« skrivet: 2010-07-22, 23:49 »
Rötter Vänner,
Hur översättar man mackverk på engeksk. Jag tror den är en sorts dålig konstverk.
MVH,
Charles LaVine
PS: Jag har sökt i SAOB.
135
« skrivet: 2010-07-20, 23:48 »
Tack alla!
Jo visst, Strömparter som ett geogrfiskt ställe passar i historian vems motsats fanns inte i New York på tiden.
Charles
136
« skrivet: 2010-07-17, 19:22 »
Rötter Vänner:
Ordet “Strömparterr” var brukit I en liten hisoria som författaren ”Hemkommen” taladei i sitt bok ”Bland Båttre Folk och Pack i ”Det förlovade landet””.
Det går så:
Astor pére kom en dag att tänka på att det kunde vara tiden för Astor fils, unga Herr William, att bli sin egna. Han funderade hit och dit, någon Strömparterr ej à prendre.
På engelsk:
Astor father came one day to think that it could be time for Astor son, young Mr. William, to be on his own. He pondered here and there/high and low, no Strömparterr was to be found.
Hur översättar man “Strömparterr” i satsen?
MVH,
Charles LaVine
137
« skrivet: 2010-07-15, 02:16 »
RÖTTER Vänner:
Jag behover hjälp med en annan översättning till engelsk av ett svenskt ord.
Jag har understrukit ordet i den folljandae satsen:
”någon Strömparterr}} fanns ej ”à prendre” .......”
MVH,
Charles LaVine
PS: Jag vet att ”à prendre” är fransk ”to take/get”. .
138
« skrivet: 2010-07-09, 23:26 »
Leif,
Tack!
brght passar riktiga i satsen.
Charles
139
« skrivet: 2010-07-09, 01:52 »
Jag har ett annat ord -- bjert. Jag tror det är kamske fel bokstavit. Jag tror att boken var inte riktiga proof read.
Charles
140
« skrivet: 2010-07-09, 01:47 »
Tack jag trodde att det var inte ett svensk ord.
Charles
141
« skrivet: 2010-07-07, 02:05 »
Elisabeth, Satsen rinnar så: “Här vattnades och fodrades de goda landsmännen, hvarefter man in corpore färdades till stadens jernvegsstation.” Jad översätter sats som foljer: ”Here the good countrymen were watered and fed, where after they were transported in ? (perhaps bodies) to the city's railroad station.” Charles
142
« skrivet: 2010-07-02, 01:48 »
Hej,
Tack alla.
Jag har ett annat ord. Jag tror det är en sorts vagn från satsen. Det är corpore. Är det detsaama som en likvagn?
Charles
143
« skrivet: 2010-06-30, 14:33 »
Jag har ett annat ord, men jag tror det är kanske inte svenskt. Det är kjökkenmödding.
Och vet någon vem skrev boken Bland Bättre Folk och Pack i Det förlovade Land
Charles LaVine
144
« skrivet: 2010-06-28, 17:30 »
h,
Tack.
Charles
145
« skrivet: 2010-06-25, 21:32 »
Rötter Vänner:
Jag behover hjälp med översättninen till engelsk av två ordlag dom kunde vara svordomar. De äro – ”sticken en” och”tåcka der”
Jag behover dem för en översättning jag gör för Minnesota’s Historical Sofiety.
Det finns andra frågor också som jag skall vända mig till fackmänner och kvinnor i detta läsekrets.
Jag har tittat i SAOB och tror att Sicken en kan betyder Oh, like that?. Har jag rätt?.
MVH,
Charles LaVine
146
« skrivet: 2010-06-13, 20:10 »
Jim,
There is no stock answer to your question. It depends in good measure upon when your ancestors immigrated.
In the middle1800 when sailing vessels were the mode of transportation, there were many points of entry along the Eastern seaboard and even the Gulf Coast with Boston being probably the principal one. A common route from Boston, Quebec City, Montreal was across the Great Lakes to Chicago or Milwaukee. In the case of Boston, via rail up to Buffalo
By the 1860s onward, there were emigrant trains from New York to Chicago. And depending upon the development of the rail network at the time, perhaps the next stage was by train to the Mississippi and then by steamboat if going to such locations as Iowa, Minnesota and beyond. In the case of your relatives, they probably went by rail to their new life.
It should be remembered that Ellis Island and a established system of processing immigrants upon arrival in the United States was a late 19th Century development. The immigrant prior to its establishment arriving in New York simply proceeded to his destination. Even in the age of steam vessels, Quebec and Montreal as well as Boston and other ports were important points of entry for the immigrant.
With the advent of steam, many Swedish immigrants leaving from Gothenburg (Göteborg) went to Hull, England, by rail to Liverpool and thence to America. But there were also many that left from Copenhagen and Hamburg.
In the 1870s, 1880s and onward, travel to their destinations after their arrival here was almost exclusively by rail.
Your question as to how they chose where they did is also not a simple one to answer. But in the 1860s and 1870s, many of the newer Western states such as Minnesota, Iowa, Nebraska, the Dakotas has established government agencies actively soliciting Swedes, Norwegians, Germans, etc to emigrate and take up ther “Homestead” in these sparsely populated and developed states. Then too the Western railroads had also received large grants of government land to help fund their development, and these were actively promoting the sale of their lands to the immigrant, both in his home country, through friends or relative who had immigrated and settled down and to the immigrant who had stopped in the large American city. Minnesota had similar aggressive programs to this end. A Swede by the name of Hans Mattson was Minnesota's first Commissioner of Immigration and as such wrote a pamphlet in 1867 to encourage Swedes and Norwegians to immigrate to this state. He later worked for the Northern Pacific Railroad as a land agent doing the same.
On cannot discount however that first Swede who settled somewhere, did not starve to death but prospered and then wrote back and encourage others in his community in Sweden to come. As the saying goes, “Good word of mouth is the best advertisement.”
Charles LaVine
147
« skrivet: 2010-05-29, 20:31 »
På den Mississippi och sina bifloder, hjulångar var mera passande under den 1800 talet än skruvångar medan de tog inte så djupt vatten .
Nu har alla dess floder varit fördjupat och uppdämmat till en minst 11 fot kanal så alla, vad vi kalla TOWBOATS äro nu skruvdrivna.
Men i Trfued Pearssons tid, på de stora sjöar var skruvångar mera passande.
Charles LaVine
148
« skrivet: 2010-05-22, 20:39 »
Trued Pearson skrev en biograf. Originalet är i Minnesota Historical Society's arkiver. Jag översat denna för the Historical Society. Men jag har hört att hans manuskript var tryckt i Servige under titeln En Skåska Banbryttare.
Han var aktiv i den sociala, ekonomiska och poltiiska livet i den Vasa samhället,Goodhue County och Minnesota.
Vasa är en by i Goodhue ounty in närheten till Red Wing på Mississippifloden. Det var originalt grundad av tre svenska, en som hettade Carl Roos. Roos familjepapirer äro också i the Minnesota Historical Society. Han skrev en mycket interrsant dagbok om sin tjäst under inbördskrig. En översättning finns också i engelska på the Minnesota Historical Society web site.
Charles LaVine
149
« skrivet: 2010-04-17, 18:29 »
Hej alla, Company D, 3rd Minnesota Volunteer Infanrty var värvad av Hans Mattson. Den bestod hel och hållit av svenskar och norskar. Det finns i den Minnesota Historical Societys samlingar en översättning av an dagbok skrev av en Carl Roos. Den är en verklig bild över liv som en enkel soldat under inbördskriget. Man kan läsa på den här link http://www.mnhs.org/library/findaids/m0273/Roos_Diary.pdf Den är en stor pdf file, över 200 sidor, men Carl Roos var en mycket inerresant man. Charles LaVine
150
« skrivet: 2008-01-27, 22:21 »
In doing my genealogical research, I frequently ran across the practice of naming a second child of the same sex after a earlier born and deceased child with the deceased child's first name. But the second name has always been different. My maternal great grandfather even continued the practice in America, although all 13 of his children were born in American and given English names.
Charles LaVine
151
« skrivet: 2006-08-22, 02:22 »
To All:
The translation of the last section, #16, of Carl Roos Civil War diary has been completed. But surprise, surprise, #16 was not the last section. Where the last or still others are, is a question. The Minnesota Historical Society is inquiring, but we are not hopeful that they exist and can be found.
Ross' last entry was 29 November 1863. He was discharged on 2 December 1863 per the available records. Whether he wrote much more is a good question, but I am confident that he did describe his discharge proceedings and his return home.
But I wish to thank all of you for your help. Det var utomordentlig.
If anyone wants the translation, contact me. I will somehow try to get you a copy.
I alla fall, många tackar till alla.
Charles
152
« skrivet: 2006-08-16, 02:05 »
To All:
I think I am winding down on Mr. Roos' diary. I am on the “so-called” last section, #16, but peeking at its end, there was at least one more. Where is it? Am making inquiries but it may be lost. Section 16 runs through to the 30th of November, but according to the “official record”, “Minnesota in the Civil and Indian Wars”, he does not get his discharge until 3 December 1863. And that is probably what is missing.
However, I still have two more words that are “puzzlements”. These are used in the following phrases and are in capitols:
1. “men att det förra existera har jag aldrig betwiflat ehuru icke af dessa ämnen som dessa tidens christna apostlar dum STRISTIGT nog will påtruga sina åhörare.”
2. “och hafver allt sedan måst snoka omkring en SAGElFRI warelse och dölja sig in klyfter och otillgägliga gömställe.”
All help will be most welcome.
Charles
153
« skrivet: 2006-08-08, 02:03 »
To All:
I need your help - but I may be asking too much.
I have puzzled over and over again on a word my good friend Carl Roos has written. It makes no sense in either Swedish or English. The word, from what I see, reads ALTALJRÄEL Here is the context in which it appears:
”Dess hela AlTALJRÄEL äro af det bästa och artiklsarne bastamta och ändmålsenslig.”
He is talking about the refurnishing of the kitchen and its mess hall in the hospital where he has now been for over a month following his collapse on the march to Little Rock.
In this 16th section of his diary, he now states that he has finally been diagnosed as having malaria, a very common affliction at that time in the South and undoubtedly acquired during his regiment's position in the siege of Nashville where it occupied positions in the swamps surrounding Nashville.
Any suggestions will be most appreciated.
Charles
PS: I thought Section 16 was the last of Roos' diary, but peeking at its last page, it went on. The question now is, what has happened or where is the rest. We are making inquiries.
CJL
154
« skrivet: 2006-07-30, 19:41 »
Iingela,
I think you are right about PUKHOGAD. I have again looked at what Roos wrote. He did not enclose the “a” so it is most probably a “u”. Especially as he has put an accent mark over which caused me to assume that it was an “å”. I have seen him do this before and I have also noted it as often a sometimes practice of Swedish penmanship in this time frame when writing the letter “u”. So I go with your suggested translation.
I have yet another word that puzzles me. It is used as follows:
Ånnu plågad af min diare, utsat af BLODSTEM.
Not even SAOB recognized the word in caps.
Any help will be most appreciated.
Charles
155
« skrivet: 2006-07-28, 02:04 »
To all:
I have again looked at the words I was asking about to see if was reading them properly in view of your input.
Re PUKHOGAD, upon re-examination it reads PÅKHOGAD. I think the K is a mistake by Roos in his writing.
Looking again at SKATTA or SKOTTA, it now could be FROTTA. Could this translate as a wash cloth or scrubbing cloth?
Again another word that has me puzzled:
Täcken till sängen består även, hvaraf en del är ganska PROPRA, men ur en annan del äro STOPPAR avrifven af hvilken sort jag erhållit mitt eget.
Your suggestions please.
Charles
156
« skrivet: 2006-07-22, 21:43 »
To All:
I am back again - half way through the 15th section of Carl Roos' diary of his Civil War service. One more to go.
Have the following upon which I need your assistance:
1. Jag har mycket omak med min SKATTA or SKOTTA yesterday (sic) och natt yesterday (sic) knep en af uppasare detsamma från mig och gav detsamma till en annan.
2. Jag warnade honom vid Du Valls Bluff men han yrade för batalje, det hvar och en annan kan icke wara så PUKHOGAD på.
SKATTA or SKOTTA Could possibly be without the “s” but I see it there.
PUKHOGAD - the first letter appears to be a p” but I could be wrong..
Charles
157
« skrivet: 2006-07-08, 02:21 »
To all:
I have three words/phrases I need your help on. I do not find their English equivalents in any dictionaries.
They are:
1. HJERTFRYSA
2. ENGELSK SALT
3. RÖTSTOCK
All are medically related.
Mvh,
Charles
158
« skrivet: 2006-06-10, 20:45 »
To All:
I again need some help. The following is the phrase with the words in question in CAPS:
... såsom han war MÖGTA or MÄGTA FÄT RÄDD...
Högaktningsfullt,
Charles
159
« skrivet: 2006-06-03, 22:12 »
Anna-Carin,
Roos, as he has done before in this diary, is looking back on some of his amourous adventures of his youth. If one can believe him in these regards, he has been quite a Lothario.
Here he is recalling that by his Emilie, a young lady of noble birth, he has been seduced by her and he has lost his virginity to her. A number of years later, he again meets her in Stockholm and that is where the Bergskollegium enters in. The passage is quite extensive, but the following should bring you into the picture:
“O mådde jag kan glömma det, att det, att det war hom som förde mig in på willans sjö och lärde mig hvad kärlek war. Jag war då ännu oskyldig och kusk, men jag kan ändock icke ångra dessa willornes dar, de woro kort men dyra.
Många år efteråt jag träffade min Emilie i Stockholm under Crusenstolpeska uppröret, hon hade då warit länge gift med presidenten in Bergs Collegiet Nordensköld ----“
Per and Inga-Marie,
Thanks but I found in SAOB that FÄNTA could mean a young girl and immediately following its use, Roos is recollecting on another love of his life and his apparent liaison with his “Zambla from Mozambiqe”.
Yes, Roos is interesting.
Charles
160
« skrivet: 2006-05-26, 17:27 »
To All:
Two questions. The first is a translation of the word in CAPS.
...under denna min wandering några af Afrikas swarta FÄNTAR månne de firade som jag minnets hugkomst från Congo Skogar.
The second is a reference Roos makes to a Swedish State institution. He writes:
Bergs Collegiet Nordensköld
I know of the Bergs Kollegium established by Gustaf II Adolf, but what is the significance of Nordensköld. I have noted a Otto Gustaf, who was a mining engineer. Is he one and the same?
Charles
161
« skrivet: 2006-05-23, 19:28 »
Bo,
Thanks for your input. I have taken your suggestion re PORTCHES.
As to SCHENI or GENI, Roos several paragraphs later does use the actual word GENI. I think he meant SCHEMA which fits, namely in English scheme
Ing-Marie, Roos was from Värmland so I have used your translation.
As to EKLUT, dumb me. I should have caught the root noun LUT since lutefisk is so very popular in the US.
Again, thanks.
MVH,
Charles
162
« skrivet: 2006-05-20, 22:14 »
To All,
Per, your suggestion that ZAROF was a misspelling of SERAF Is the correct one. Roos, in this diary entry, is relating a story of the unkindness of some of his comrades to a group of wounded Michigan soldiers from whom they steal the woundeds' rubber blankets when they are all on board a steamer during a rain storm. Yes, they should be judged on Armegedon.
Thanks from a wayward Augustan Lutheran who is not very knowledgable about the Bible.
Some more needed definitions or explanations:
1. Intet annat än att det är allt för läckert för swenaka munnen - ja läckeer än PORTCHES, hvartill en del of detsamma kunde prepareras
What is/are PORTCHES, possbibly a regional food or dish? Roos is describing the so-called smoked pork they get through the Union Army's commissary service - not good
2. Men hvad som Ännu öfverträffas allt i det store hela är flaskets sköna smak, jad will likna den med den beskast EKLUT.
What is EKLUT? SAOB did not recognize the word. And I do not think Roos misspelled EKLÖF.
3. Dit wi ankommo uti nedmörkning och under ett starkt åsk regn, att wi FLETA tämligen ondt.
FLETA could be in the present spelling FLÄTA = to braid, but this does not really make sense.
I am also puzzling over the word SCHENI. I thought I had copied the sentence in which it was used, but I apparently did not. I have translated it as follows. Using the word “vision”:
“Likewise, got a plate of broken sweet crackers from the same person who is the cook for the officers so that I now, for the remainder of the week, avoid having to forage for food or depend upon our sutler who, in any case, does not have much to offer and has the brilliant vision to keep his goods at exaggerated prices.”
MVH,
Charles
163
« skrivet: 2006-05-16, 17:40 »
Elisabeth and Ing-Marie,
Thanks for the suggestion. It was a good one, but I have googled comets and on a chronological listing of comet appearances going back to the 1500s, have found none with the name Zerof.
I might be mistaken about Roos' handwriting and his capital Z, but it definitely is not a capital L, which I had first surmised.
I have also tried various encylopedia to no avail.
It's a puzzle. Roos, when he makes allegorical references, seems to know of what he refers to.
Again, thanks.
MVH,
Charles
164
« skrivet: 2006-05-13, 18:33 »
To All:
Thanks for your replies. .
Solveig, I took your suggestion as it fits the best.
Elisabeth, thanks for the lead to Svensk Visarkiv. They have replied that they do not think that Stjerneld was the author of the Herr Peder verse. He did compile an number of old Swedish folk songs and published the same, or they are in his papers at Uppsala biblioteket. THey have know knowledge of whom was the composer but they are old folksvisore.
Can you help me with another question? Here is what Roos writes:
Nota bena på den dag, då denna ZAROF tuttar eld på wåra lilla planet.
I have googled and tried the Nordisk Familjebok but have no idea of who ZAROF is.
Mvh,
Charles
165
« skrivet: 2006-05-06, 22:05 »
To all:
I again request your help. The words in question are in CAPS.
1. Då nu mina gren gosar af missförstådd ambition, att finna sig SCHINERADE af mina ålderdom och började genast vid Fort Snelling att wilsa föra spektakel af mig.
2. ty det hade warit rätt problematiskt om de hemmavarande då tagit wara uppå mina tillhörigheter, hälst wänner Sandberg war ibland dem och war just KUSTIES för nedpackningen.
3. men det gingo fördem som STJERNELD skriver i wisan att herr Päder han sprang från sin hatt och stöfvelkragen fastnade i grinne”.
Who is or was Stjerneld?
All assistance appreciated. Thanks Elisabeth for your info.
Mvh,
Charles
166
« skrivet: 2006-04-30, 21:14 »
To All:
Back again with a couple of more inquiries. Again the word(s) in question are in CAPS.
1. Jag will derföre äfven öppna mina klena WÄRSÅDRA fast icke uti så trefligt sällskap som Bellmans.
Roos then quotes a verse from Carl Michael Bellman.
2. Denna oförmodet feghet hos en del af hans manscap, gjorde honom för en momang något konfys, eller at than befruktade att det shulle snitta de övriga af hans command att äfven taga til JÖSSES PISTOLER och lemna honom ensam.
How would one translate JÖSSES PISTOLER? I suspect it is the equivalent of “to take flight” or “desert”.
Roos also uses the name STJERNELD. I have found the “Nordisk familjebok” on line but find no Stjerneld who he would be referring to. But I better give you all the full sentence so that you have the sense of the reference.
I also have several other words that I will have to get back to you all on.
Mvh,
Charles
167
« skrivet: 2006-04-07, 01:44 »
To All:
I have some further questions. They are as follows:
1. “Wi får således uppföra nya bostäder och jag efter wanliga TABLATUREN får bliva huswill.”
and
2. “Jag skulle just undra om det nu kan wara TILL MATTA åt mina kamrater, att jag icke eller lägga mig sjuk, utan för uträtta deras sklydigheter.”
and
3. “men jag wille andåcks obehaglig heler och som jag yttrade mig “gerna stå på post för annars räkning BARAST jag sjelf fingo ware fredat för tadel”.”
4. A translation of TENEMENT, in this case used like “a body's physical attributes”.
Mvh,
Charles LaVine
168
« skrivet: 2006-03-20, 20:49 »
Thomas and all,
Again, thanks for your continued interest and help.
Thomas, you are correct. I proably am putting you all to disadvantage by not giving you better sentance context withing the story.
I suspicion that what I am translating is not Roos' original field diary but a more extensive later rewrite of his field diary. The basic condition is too good.
Roos is a very good observer, in fact what he relates is quite accurately reflected in the official history of the 3rd Minnesota, which was not written antil the 1890s. In fact, he gives detailns not noted in this history.
Roos is obviously a complicated man. I think he is better educated than one would think, is possibly somewhat of a braggart, and obviously marches to a different drumme. Why would a man with wife and children at the age of 49 or 50 volunteer to be a private in the Civil War Union Army? And he appears to have no sambition for higher rank.
He was one of the party of three that founded the Vasa settlement in Goodhue County, Minnesota and was a founding member, according to its protokol of the Vasa Lutheran Church, but then turns to the Methodist faith. He also at times times denigrates his fellow Swedish conradesin-arms as to their zeal and bravery although he is quite proud of his Swedish heritage. Moreover, he appears to be quite angry and disappointed with the support his Vasa neighbors give to his wife and family, during his absence at war. And they apprear, by his words, to be in considerable need. FYI: In the Vasa Lutheran Church's 50th anniversay book, Vasa Illustrerta, he is briefly mentioned only as one of the founders of the community and one of its Cival War veterans.
Someone should transcribe his diary into Swedish. I am certain that many of you would find it interesting.
Again, thanks
Charles
PS: Only 8 more sections to translate.
169
« skrivet: 2006-03-18, 22:21 »
To All:
Regarding my question “med ett stort O”, it definitely is an “O”. I have decided to literally translate it as with “with a capital “O” and then footnote it as being an old Swedish method of placing particular emphasis on a specific word, much similar to our English practice of emphasis, i.e “culture with a capital “C”, osv.
Thanks for an interesting and enlightening discussion.
I now have some more to clarify. Again the Swedish words I can't translate are CAPITALIZED.
“hwarför trosbrodren Sandberg, hwilken som nu warrande på guard, war mycket INKIETTE öfver att ware förhindrat här deltaga”
The sense of the story is that Sundberg claims that he had wanted to volunteer for a scouting assignment.
Another one:
“som man befunnit att hela NÄGDEN häromkring är mycket osund.”
Roos relates that the regiment had moved its camp because of the unhealthy conditions they had been occupying.
And
“Latheten PLÄR nästan alltid wara förargelse”
Roos was complaining about the laziness of some of his comrades-in-arms.
I again would appreciate your input.
MVH
Charles
170
« skrivet: 2006-03-11, 02:19 »
To all,
I have another phrase that I wonder how to translate into comparable English. It is:
“Amerika är ändå ett härligt, jordiskt land. En gång kommer hit, blifwa menniskarne gudfruktiga och ärliga, det sednare MED ETT STORT “O”, framföre.
Upon thinking about it, the “O” could be an “A”, but that is a stretch.
Will appreciate your comments on this one.
MVH,
Charles
171
« skrivet: 2006-03-04, 23:20 »
To all:
Thanks for the help on TEDD and SEDD.
I have another proverb or idiomatic phrase for you to puzzle over, namely:
FARA ÄR WÄRDT, att wi icke redan fått smaka på denna ambrosiadryck i avseend till härförut warande regnskurar.
Danger is worth the risk???
Charles
172
« skrivet: 2006-03-02, 01:46 »
To all:
Here is the phrase that TEDD and SEDD appeared in:
Ännu har jag icke blivit befriat från ohyran löss. Nils Abrahamson har även blivit beskard sin andel af samma slägte och naturligtvis blev jag skyld före, att jag härtill wore skuld, en sak som är mycket problematiskt emedan jag så snart kunnat i sednare dagar fått denna present af honom, men den som blir “med ett TEDD, blir tio SEDD”, sager ordspråk.”
Your translation of the proverb in this setting?
Mvh,
Charles
173
« skrivet: 2006-02-27, 20:25 »
Elisabeth,
The original diary is on loan to the Minnesota Historical Society from the Goodhue County Historical Society, which is the legal owner. Therefore, I must work on its translation at the State Historical Society.
They probably do have the capability to scan but unfortunately the quality of the text is very uneven. Roos has written with a variety of inks, mostly analin-based, and they have faded so getting good copy is problematic at best. I often must use a magnifying glass to puzzle things out although Roos writes a very good hand.
I will go back and copy the entire sentance in which the proverb appeared and get back to you. Thursdays are my days that I generally am able to work on it.
Again to all, thanks for your interest and help.
Charles
174
« skrivet: 2006-02-25, 22:18 »
To All:
Thanks for the help.
I have another one for you, supposedly a proverb. Here it is:
med ett TEDD, blir tio SEDD, säger ordspråk.
Could it be equivalent to the English or American, a stitch in time, saves nine? That is sort of the sense that it is used. But the on-line SAOB - at least from A to Till, which I have now found, recognizes neither word.
Charles
175
« skrivet: 2006-02-21, 19:18 »
Elisabeth,
You were right. I looked again and it was oaktad.
I should have realized and remembered that Roos is writing pre spelling reform and therefore it could not be a v.
Charles
176
« skrivet: 2006-02-15, 17:51 »
Imgela,
Tried RASEBUS in several on-line Latin-English dictionaries but got no hits. It was a good suggestion though.
I also have wondered whether Roos was not describing an atonomical part like back bone or butt.
Charles
177
« skrivet: 2006-02-11, 22:58 »
Thanks Ingela for your help. They cleared up and made better sense of the passages.
I have re-examined RASEBUS, and this is exactly what Roos wrote. The sense of his story was that he has ridden an ill-gaited horse from Ft Snelling (St Paul, MN) to Ft Abercrombie (closest present towns Wahpeton, ND and Breckenridge, MN) which was located in the very SE corner of North Dakota and back, at least 300 English miles. He finally trades horses with another soldier and is describing this soldier's view as to why he wasn't shaken to pieces. Could it be a Värmlanning uttryckt”?
Here is another word that I am puzzling and the sentence in which is used used:
1. som jag icke förmodar så skedde, men detta VAKTADT fann jag icke något smör till inventarium för vinter.
Charles
178
« skrivet: 2006-01-28, 23:10 »
To all:
Thanks again for your help, especially on “Kung Orre”.
I am again puzzling over several words and their proper translation. These words and the phrases they are used in are:
1. “jag icke under tåget blivit i RASEBUS sönderskakat på ryggen af ett sådant kreatur.”
2. “ehuru Gustaf Svensson som en RIKSHUSHÅLLARE knorrade öfver förmycket frikastigheten”
3. “The boys ville förse sig gratis härstädes med SPENDAGE hos sllongkeepers”
FYI: The 3rd Minnesota Regiment and its Company D or Scandinavian company has helped put down the Sioux Uprising in Minnesota, by Roos' account/diary at this point, and is now being return to the South to again fight there.
Much more to translate.
MVH
Charles
179
« skrivet: 2005-12-31, 20:35 »
To All:
Thanks again for your help.
You asked for the complete sentence for the GÄLT OCH GÄLT phrase . It herewith follows:
“Men hade samman usrsagt som Ringdal och så mycket mera som jag en tid GÄLT OCH GÄLT för en dubbel person, utom dess tog jag den enskilt fördelen i anspråk denna resan såsom jag hade waskning förhänder.”
The complete sentence where UTPUKAT was used was:
“Minnesota 3rd Riffles äro nu ochså förvändlade till Cavalleri och har nu på morgon UTPUKAT oss hästar, tvenne hvardera tills wi träffas Rgmt.”
I also misled you by misspelling “kurad”. Here is the complete sentence, properly spelled:
“Fene någon kring Cornfields som varit förrättad af Indianmernes Sqwas, war rätt KURIAD.”
Note the “I”.
Also can you help with the following, which I think is Swedish-ized, possibly to “hunt up”:
“Någonting vart som mina kamrater sällan kunna någonting fördelas UPPHUNTA, de tyckas icke hafva födgeni.”
And what is it to “sjunga Kung Orre”
Tack i förväg,
Charles
180
« skrivet: 2005-12-24, 22:52 »
Kära Svenskar,
I ask again your help with translating the following capitalized words in the following phrases:
1. - som jag en tid GÄLT OCH GÄLT för en dubbel person.
Is gält from att gälla = to count?
2. - och nu på morgonen UTPUKAT om hästar.
3. - och wore icke alls roade af sina nya tur att KANKA på hästar.
4. - kring Cornfields som warit förättad af Indianerne Squas, war rätt KURAD.
5. - och att den store Gudan fång HÄFVETS med Jacob en hel natt.
Any help translating is most appreciated.
Gud Jul och god fortsättningar in det nya Året
Charles
181
« skrivet: 2005-11-08, 02:29 »
To All:
I hope I am not outwearing my welcome.
I need a translation of the following word in caps:
Klädd i full brudståt begåvade sig af att uppsöka pastor, att bliva förenade till ett KJÅTT/KJÖTT; ....
Roos is writing about a fellow Swedish emigrant soldier in Company D, 3rd Minnesota who deserted his Anna af Norrmanna at the, moment of their marriage and enlisted in the Company instead.
Mvh,
Charles LaVine
182
« skrivet: 2005-11-01, 01:52 »
To All;
Two questions:
1. Roos has copied verbatim in his diary a letter he has written to a neighbor in Vasa, Minnesota who had promised to look out for the wellbeing of his family while he was in the Union Army. He closes the copy with the phrase or two words “Ale Ale”. How would you translate these words?
2. Roos writes the following sentence using the word USSLA as follows: Jag har icke något fördelas att förebrå mig - Jag har gjört hvarom och enom rätt och den tid jag sådant kunde den USSLA godt. How would you translate USSLA in this phrase? I would translate it as follows - I have nothing to apportion, to reproach myself for - I have treated each and everyone justly, [even] on the occasions I could have made them wretched. Can USEL be made into a verb?
Would appreciate your Swedish input.
Mvh,
Charles LaVine
183
« skrivet: 2005-10-24, 19:43 »
To all,
The suggestion that sehäll could be schäll = gtanat or the Enlish shell was correct.
I have carefully looked again at the word and compared Roos' writing where he writes c elsewhere and that is what it is, a c.
Thanks,
Charles
184
« skrivet: 2005-10-19, 19:29 »
Christina,
You are quite right, I am working with a diary = dagbook not a dairy. My appologies.
I noted my misspelling after my first posting but since it did not seem to be causing any problems, continued to post under it.
Should I change and set up my next query under Diary? I am sure I will be making more. There are at least four or five more sections to translate.
Charles
185
« skrivet: 2005-10-18, 17:58 »
To All,
Thanks for your help.
I have another word to decipher or translate. It is in CAPITALS in the following sentance:
Jag blev högt SUPRINERAD att se min greenbacks sålunda förvexlade och refucerade derföre att dem emotaga såsom jag med sådant mynt, på min härnadståg hvarken kunde köpslaga med hvita, röda eller svarta personager.
Thanks in anticipation
Charles
186
« skrivet: 2005-09-10, 17:50 »
To all:
Thanks for the previous help. “Speckled” fits the sentence sense and the story sense.
I now have two more words that I am puzzling over. I actually believe that they can be “Swinglish”. The words in question are in capitals. The phrases/sentences they are used in are:
Kavalleriet bestod blott af 40 man och de HISITERADE att genskjuta fiender invid rivern.
and
Garnisjonen voro höght glada såsom de INMAGINERAD att de voro död.
The first could be the English word “hesitated” and the second could be “imagined”
Your Swedish insight would be much appreciated.
Tack i förwäg.
Mvh,
Charles LaVine
187
« skrivet: 2005-08-22, 17:48 »
I am suspecting the the word in capitals could be Swinglish but if not, I need a translation of the same. This is the phrase where it appears:
Camperade vid Little Chippawa Lake. Så väl skogen som prairiena äro tätt SPEXKARLE med småa sjöar.
The English word speckled would fit the sentance sense.
Mvh,
Charles
188
« skrivet: 2005-08-13, 16:57 »
To Jeff Benson
Carl Roos' name,date and place of birth according to him is:
I was born at Långbanshytten in the Filipstad bergslag (sic) on the 24th of August 1802 .night before a Saturday bell .. in the middle of the spirits' hour
To Maude and the others and to all of you thanks. Upon re-examining Roos' original words, he did write HUNDSVOTTERADE. His S can be rather slavig and the s and the v seemed to make a w.
IN our current idiom and as a soldier in the ranks and putting it politly, the General chewed our butts out which does make the sentance and the sense.
Mvh,
Charles
189
« skrivet: 2005-08-07, 17:44 »
Need some more translation help. How does one translate the capitalized word in the following phrase:
“General Nelson kom hit under wår rastning vid stationen och HUNDSWATTERADE oss för att wi icke arresterat wåra officera och slagit på egen hand.”
The context is that shortly after the Minnesota 3rd Infantry had been surrendered, ignominiously, to the Confederate General Forest at Murfreesboro, the enlisted men were paroled (set free on their promise to not take up arms again). Nelson was the commanding general for the theater of operations and had returned with Union forces and retaken the city.
Charles LaVine
190
« skrivet: 2005-07-28, 03:24 »
I should give you all some idea of what the diary is about. It is the Civil War diary of a Swedish-American soldier in Company D, of the 3rd Minnesota Regiment. Company D was recruited by Hans Mattson from Swedish and Norwegian emmigrants in Minnesota. Mattson, who had been trained at the Kristinanstad's Arillery School and served in the Swedish Army before he emigrated to America, later became the regiment's commander and then became possibly the most important Swede in post Civil War politics and government in Minnesota and a principal recruiter of Swedish emigrants to Minnesota in the 1870-1880s.
Roos' diary can be of historical significance as the only day by day account of this regiment, whose claim to infamy is that it was essentially bluffed into surrender to an inferior force at Murfreesboro, by a vote of its officers. It yet went on to serve with distinction.
Charles
PS: I can probably be return for futher help as there are five or six more sections of his diary that I must translate, having done 4 todate.
Charles
191
« skrivet: 2005-07-23, 19:54 »
Need translation of the phrase “Att lantens wågor”. Written by a 50 year old Värmlänning in 1862.
Also of the following which could be misspellings: “runnade” and “uppleratt”
Charles LaVine
192
« skrivet: 2005-03-09, 17:23 »
Maxine,
I have never used the web-based services. To the best of my knowlege, and I may be wrong, none have as yet scanned the various parish clerical surveys/husförhörslängder.
I have done my research thru the local Mormon family library, borrowing their microfilms of the various Swedish records. FYI: They filmed all of the Swedish records currently on film with the quid pro quo that it would be at tMormon cost and the Swedish government would received master copis of all records copied at no cost.
Also I could make photocopies of specific documents of interest and thereby document my genealogical findings.
But different strokes for different folks.
A piece of advice - when looking at a clerical survey/husförhörslängder page, look at the whole page. It can often give more information and even surprises than on just the individual you are pursuing.
Charles
193
« skrivet: 2005-03-08, 22:38 »
Sara,
Stillwater hade en viktig sågverks industri på denna tidpunkt. Staden låg på St Croix floden och var den slutpunkt för timmaerflottning från den större delan av Wisconsin och Minnesota.
Den Svenska Lutheran kyrka i Stillwater var Trinity Lutheran. Jag tror at Emigrantinstitutet har fotocopier of dessa kykans protokol, mm.
Det fanns också en Swedish Methodist i tidramen.
Charles
194
« skrivet: 2005-03-08, 22:11 »
Maxine,
The Muster Rolls are available through the Mormon Church and their local genealogical libraries.
Lars' advice is the best, searech in the Stenberga Parish clerical survey records (husförhörslängder) for the time frame that includes 1788, first looking at Ulfarp/Ulvarp for they were generally organized by the villages. These records are also available through the Mormons - as are all Swedish records.
The clerical surveys (husförhörslängder) are wonderful records and can, with luck, permit you to follow him back in time.
Ingela's reccomended book is almost a must. You can order it the the American-Swedish Institute, Minneapolis web site.
Charles
195
« skrivet: 2005-03-04, 21:11 »
Maxine,
Do you have a place of residence for him while he was a soldier? If so you can then deterime what military unit he belonged to by having someone consult the Indelningsverk because military billets were specifically assigned to the Swedish parishes to support specific units soldiers and officers by rank.
You might then be able to follow him the Muster Rolls for his unit back to his entry into the service, giving you another time and place at which he entered service and with luck find him in a Husförhörslängd. Sometime, agin with luck, he may be listed in a mustering roll with his patronymic as well as his military name.
Charles LaVine
196
« skrivet: 2004-11-04, 21:28 »
Appears as the property description in an extract of the recording of a mortgage/loan as the mortgage/loan security specifically 1/64 mantal av skatthästhemman Branstad Nr 10.
I would translate it as 1/64th of the crown taxed horse farm Branstad No. 10, namely that the property owner paid his tax/rent to the state.
Charles
197
« skrivet: 2004-09-03, 01:37 »
I en h.f. från 1882-92 var skrivs Insatt i Lifvände (?) attesten år 1874.
Några förklaring - på svensk eller på engelsk?
Charles LaVine
198
« skrivet: 2004-08-30, 21:03 »
Maud,
Du hade det rätt. Jag kollade skrivning igen och det var vattsot.
Charles
199
« skrivet: 2004-08-19, 18:02 »
Hur översättar man sjukdom/dodsorsak ord kattsot till engelsk?
Charles LaVine
200
« skrivet: 2003-06-21, 19:44 »
Som svar till Mats Palmers inlägg av 13 feb 2002, Peter Olsson, dräng, var min mors mff. Han var giftad sig i sina 1:ste äktenskap till Anna Magdalena Meurling. De hade tre sönner; Olof Segert Pettersson, f. 29 September 1795, Fläckwmåla Älghult; Johan carl Pettersson f. 4 mars 1798, ditto och Peter Pettersson f. 26 november 1800 i Wrånghult Älghult.
Anna Magdalen dog 27 mars 1802 i Wrånghult. Hon var född i 1760 men precis var och ven, vet jag inte. Dessa uppgifter skulle bli mycket tacksamt erhållen.
Anna Magdalenas far var Oluf Meurling, som namnt. Så långt jag vet, han var född 28 februari 1725 i Asby Östergötland. Han dog 19 februari 1794 men var vet jag inte. Jag kollade Mormon källor och fick uppgift att han dog in Rotterdam, Nederland? Har någon uppgift om Olufs dödsort?
Jag stämmar från Petter Olsson i sin 2:dra äktenskap.
Mfh,
Charles LaVine
201
« skrivet: 2003-01-03, 21:41 »
Hej Stig,
Om Du är släkt till Jonas Ericcson, det finns möjligheten att vi äro släkt. Det ser ut att Jonas sitter direkt i min mors morfars anor.
En Ludvig Mårtensson är författare till titeln som jag nämnde. Interrsant, hans tidigare verk om bondeståndet i riksdagen finns in the University of Minnesota's bibliotek men inte den jag söker. Men den är tillgänglig i Sverige. Jag har sökt Ex Libris eller Libris.
Min e-mail adress är lavin009@umn.edu om Du vill komma i kontakt.
MVH
Charles AKA John
202
« skrivet: 2002-12-24, 21:21 »
Söker anor till Jonas Ericsson, född Flöxhult Älghult 26/12/1707 död i Flöxhult 19/10/1773. Välde till Riksdag ca 1760.
Har någon tillgång till Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagen 1710-1800?
Det finns inte tillfällig i USA eller i Minnesota.
Mvh
Charles LaVine
203
« skrivet: 2002-12-13, 18:38 »
Tack Anders,
Jag har funnit Davids födelse uppskrivning i Alsedas döpbok.
Nu, vet någon någonting om hans frus anor Stigell eller Stigellin?
Mvh,
Charles LaVine
204
« skrivet: 2002-12-11, 22:26 »
Tack Lena!
Nu måste jag till mantalslängder för att få se vad står där.
Min fru vill att jag slutar med mina anors
forskning och börja på hennes - hel och hållit Pennsylvania Dutch.
Mvh
Charles
205
« skrivet: 2002-12-10, 11:41 »
Namdeman och Riksdagsman Jonas Ericsson
Söker rötter till Nämndeman och Riksdagsman Jonas Ericson, cristnade 26 december 1707 i Älghult. I olika HF för Älghult var brukare i Hovraskruf Älghult och blev riksdagman in 1760.
Charles LaVine
206
« skrivet: 2002-10-30, 22:44 »
Till alla:
David Silén är direkt i min familjelinien så jag var mycket interreserad i uppgiften om honom och hans fimije.
Jag pysslar över sin födelsedag. Hylletofta Lapparps HF 1752-1756 visar 1695. Hylletoftas dödbok visar att han dog 28 december 1762. När man räknar bakåt, dåkommer man till 1696. Tyvärr, Skedes kyrokböker gå inte längre bakåt än 1763 enlight cradled in Sweden. Kan någon hjälpa till med precis när och var?
Också, kan någon översätta den latinsk for mig - å svensk eller engelsk om den följande
I Växjö skolas matrikel år 1668 står det följande:
3. 7b [jntroductj a Fagelino abs. yxtorp.] petrus Nic. rust. fil. in Hof 10. inf. cl. [Mercator factus est.] Et Joh. Benedicti in Hof 9. an. in cl. inf. [A:o 78 Ubsaliam profectus est.]
Mvh,
Charles LaVine
207
« skrivet: 2002-04-15, 20:17 »
Kristina et al: Unless I am wrong and in such case
please correct me, under the Swedish patronymic
system - at least in the rural and so-called
peasant classes (all of my Swedish ancestors), a
wife did not adopt her husband's surname but kept
her maiden name. Yes, she may be identified as the
daughter of her father rather than the daughter of
her mother but through out her life she was always
dotter - until she and her husband emigrated to
America.
Consitancy can have social merit.
Charles LaVine
208
« skrivet: 2002-02-13, 19:27 »
To all,
Thanks. My appologies for misleading you all in
the first place by mis-transcribing mullenklut
with mallerklut.
With your help and in the sense of the rest of the
paragraph I now translate the phrase as follows:
..... in the winter she sewed herself two hats,
such as they use here instead of scarves, [and]
from her brown apron and muslin scarf added a
[headnet or flounce].
I think we (collectively) are correct.
I add klut to my Swedish vocabulary.
Charles LaVine
209
« skrivet: 2002-02-13, 03:18 »
Maude and all,
The complete sentance - as I define it and one must remember that puctuation was the exception rather than the rule in these letters - is:
.. i vintras sydde hon sig två hattar sådana som här brukat i stället för klutar af sitt bruna förkläde och sin mullenklut till bundet et nät.
I believe one sentance ends after i stället för and the next behins with klutar.
The letter is definitely not Swinglish. The writer has been in the USA hardly a year.
Looking forward to your input.
Charles
210
« skrivet: 2002-02-11, 20:52 »
Thanks Bo,
It is very clearly written and there is no å.
The writer does make spelling mistakes, i.e
sterka for styrka in the sentence jag sett en
sterka in hel middags ljus or I saw a band [of
indians] in bright daylight as an example.
Here, he is talking about what his wife has been
doing during the winter and in this passage he is
writing about her sewing and repairing her
clothes, etc. The setting: Minnesota Territory
1855. But you give me an idea - look at other
vowel options, but I still hope that someone comes
up with a meaning.
Charles
211
« skrivet: 2002-02-11, 16:26 »
Need a translation of the word mallerklut. It
could be a colloquialism - 1850s Smålandspråk. In
the previous sentance the writer uses the word
klutar meaning to patch as to patch an
apron.Maller I believe is dust, soil or the
like. A dustpatch?
Charles LaVine
212
« skrivet: 2001-02-15, 16:25 »
Lena,
Fölåt mina dåliga svenska.
Vända Dig till the American Swedish Institute i Minneapolis, Minnesota. Deras website för sådana uppgifter som Du önskar är:
http:www.americanswedishinst.org/archives.htm
Jag har sett några målningar av Nordfeldt i deras samlingar och därför de skulle veta någonting av honom.
Bibliotekarinnen heter Marita Kalisch och hon kan svenska.
Du kan komma i kontact genom website. Bara klicka på Contact us Here på botten av sidan.
Charles LaVine
213
« skrivet: 2000-12-06, 19:50 »
Tack Jerry,
Det fanns och det finns en Universal Church här i Amerika. Den har sammanslutad med den Unitarian Church i 1960 talet. Så den är nu den Unitarian-Universal Church. Den har aldrig varit en stor tro och aldrig episkopalist i form och ordning. Men kyrkan hade några viktiga medlemarna i 1850-60 tiden sasom Harriet Beecher Stowe (Uncle Tom's Cabin/Farbror Toms Stuga), Horace Greeley den imponerande tidnings redaktör i 1850-60 talet i New York (Go West young man), osv. Jonas kunde ha tänkt att de var större och viktigare än de verkligan var.
Så jag tänker att jag skall gå med Dina översättning.
Charles
214
« skrivet: 2000-11-28, 16:58 »
There is a Universalist Church in America with roots back to the Spanish Inquisition and 17th Century roots in Holland and England and Puritanism. It has never, however, had an episcopal structure. Until the 1870s-80s in America, each congregation had great latitude in interpreting the Church's dogma. It has since joined another American Church, the Unitarian.
Björn och Jonas - tack för hjälpet. Jag skall leta vidare, men Univesalist är bättre än ingenting.
Charles
215
« skrivet: 2000-11-27, 21:03 »
Jonas Granstrand skrev till sin bror Carl Granstrand i Granhult, Kronobergs län från Arcola, Minnesota på den 24de juli 1854 den följande: Så att här är troligen alla slags kjörk sektor som finns på jordens runda klot och war och en har sick ock insikt sin Salighets läsa för utan otaliga många fritänkaresom icke hafver någon såde, hafwer sin fulla frihet här. Ibland de almänligaste och storsta församlingar som folk betjäna sig till äro Presperterien, Methodisty, Babbtisty, Catholsk, Lutheran - icke rätt stor - Biskopalisk Junnewäselts Brödera. Prespeterians, Methodist, Baptists, Catholic, Lutheran and Jag förstår svenska språket men vad är den jämförelse för Biskopalisk Junnewäselts Brödera på engelsk? Charles LaVine
216
« skrivet: 2000-11-15, 02:53 »
Jonas Granstrand skrev till sin bror Carl Granstrand i Granhult, Kronobergs län från Arcola, Minnesota på den 24de juli 1854 den följande: Så att här är troligen alla slags kjörk sektor som finns på jordens runda klot och war och en har sick ock insikt sin Salighets läsa för utan otaliga många fritänkaresom icke hafver någon såde, hafwer sin fulla frihet här. Ibland de almänligaste och storsta församlingar som folk betjäna sig till äro Presperterien, Methodisty, Babbtisty, Catholsk, Lutheran - icke rätt stor - Biskopalisk Junnewäselts Brödera. Prespeterians, Methodist, Baptists, Catholic, Lutheran and Jag förstår svenska språket men vad är den jämförelse på engelsk? Charles LaVine
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Cookie policy