ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Hans F Ericsson

Sidor: [1]
1
000 - Att sortera / Latinska förkortningar
« skrivet: 2007-12-19, 15:45 »
Hallå där, Rolf Lindström!
Ante nuptius betyder före giftermålet, ett påpekande som lösryckt ur sitt sammanhang knappast stärker arvsrätten.  
Mvh Hasse E

2
Rahm / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2011
« skrivet: 2007-06-01, 18:50 »
Hallå där, Arne!  
 
Nu blir jag verkligen ivrig! I min släktforskning har jag två olika Forsman-spår, dvs de kanske inte är olika egentligen.
 
Dels är det mitt eget Rahm-spår som bakåt slutar med Hans Forsman, gruvfogde i Norberg 1711. Dels är det min svågers Dageson-spår som framåt leder till Lisa Forsman och sedan blir Sundbom och hela tiden håller sig i Norrbotten. Bifogar här vad jag har på Johan Forsman och hans anor.  
 
Du skriver att den som tog sig namnet Forsman var Jöns Dagesson, född ca 1673. Det årtalet stämmer inte riktigt med mina uppgifter som du ser. Och hans son Johan (probanden) var ju länsman och begravdes i Råneå. Men du menar att han drog till Bergslagen och stannade där? Så därför blir jag nyfiken, kan du visa hur spåret går från Forsman i Råneå till Rahm i Bergslagen?  
 
Mina källor är huvudsakligen Alrik Hammarén (årsboken Norrbotten 1966) och Nils Joëlsson (korrespondens).  
 
Mvh Hasse E i Solna
 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Johan Forsmans anor
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
1 JOHAN FORSMAN, född 1671 ca, död 1717-12-22. Länsman, skriven i Råneå. [ Far 2 ] [ Mor 3 ]  
Begravs i Råneå kyrka. Gift med Kajsa Halsia.  
 
Generation I   ----------------------------------------------------------------------------------------------
 
f
2 JÖNS DAGESSON FORSMAN, född 1639 ca, död 1715-03-21. Riksdagsman, länsman, landsköpman i Rånbyn, Råneå sn, BD. [ Far 4 ] [ Mor 5 ] [ Maka 3 ] [ Proband 1 ]  
Skriven Rånbyn 1. Representerar bondeståndet vid riksdagen 1675, länsman 1688. -- När Karl XI besöker Råneå 1694-06-13, intar han aftonvard i länsmansgården hos Jöns som också är gästgivare. Kungen fortsätter samma kväll till Torneå för att skåda  
midnattssolen från klockstapeln. Tillbaka till Råneå 06-16 besöker han kyrkan och prästgården innan han fortsätter till Luleå gammelstad. --  
   Begravs i Råneå kyrka.  
 
Gift 1660 med  
m
3 BRITTA Olofsdotter KRÅKA, född 1635 eller 1639. Skrivs Brijt i Rånbyn 1, Råneå sn, BD. [ Far 6 ] [ Make 2 ] [ Proband 1 ]  
Barn: JOHAN ca 1671, Katarina 1674.  
 
Generation II   ---------------------------------------------------------------------------------------------
 
ff
4 DAG JÖNSSON d y, född 1603 ca. Länsman, tolvman, postbonde, gästgivare i Rånbyn, Råneå sn, BD. [ Far 8 ] [ Maka 5 ] [ Son 2 ]  
Nämns redan 1626, länsman 1651. -- På tinget 1642 beviljas tre man till  
gästgivare: Dage Jönsson i Råne till lands om sommaren, Jöns Olofsson i  
Jämtön om vintern, och Hans Nilsson i Vitån.  
 
Gift med  
fm
5 ELIN MÅNSDOTTER FORDELL. Gästgiverska (?) i Rånbyn, Råneå sn, BD. [ Far 10 ] [ Make 4 ] [ Son 2 ]  
Barn: JÖNS ca 1633.  
 
mf
6 OLOF ANDERSSON KRÅKA, död 1685. Borgmästare i Luleå, sexman. [ Far 12 ] [ Mor 13 ] [ Dotter 3 ]  
-- Tidigare skriven i Sunderbyn, Nederluleå sn. Även skeppare med egen skuta  
1641-69, seglar på Stockholm. Gör hösten 1650 en olycklig sörlandsresa med  
sonen Anders. Förlorar i storm både fartyg och gods, eget och av andra  
borgare anförtrott, till ett värde av 1.500 dr smt. Far och son lyckas ta  
sig upp på ett skär, där de svälter och fryser flera dagar innan de räddas.  
Köper extra bänkrum i kyrkan 1655. Borgmästare 1657-67. Egenhändig namnteckning på Krigsarkivet, Västerbottens reg räk 1659, ver 150. -- När  
Kungl Maj:ts plakat om riksdagsutlysande 1660 blev uppläst i staden och  
flertalet av borgerskapet var avrest till Stockholm, skall borgmästaren Nils  
Jakobsson med endast 3 eller 4 borgares önskan ha förhindrat förre  
borgmästaren Olof Anderssons val till herredagsman och låtit välja sig  
själv, varigenom de klagandes besvär blivit framställda i så ogynnsam dager  
att Kungl Maj:ts därpå följande resolution varit dem mera till förtryck än  
förkovran. Se Luleå stads historia sid 72. -- Gift 1651, trol 2:o med dotter  
till Nils Nilsson, även han borgmästare i Luleå. Barn: BRITTA född före det  
giftet eftersom hon gifter sig 1660, Elisabet, Anders, OLOF, Margareta.  
 
Generation III   --------------------------------------------------------------------------------------------
 
fff
8 JÖNS DAGESSON. Länsman, borgmästare i Luleå. [ Far 16 ] [ Son 4 ]  
-- Omtalas i tiondelängderna 1594-1624. Tullar varor i Stockholm 1593, -94,  
-97, 1600, -07, -13, och -19. Tolvman seklets två första decennier. Bosatt  
in Råneå, dåvarande Luleå sn. En av stadens två första borgmästare 1623.  
Barn: DAGE.  
 
fmf
10 MÅNS JAKOBSSON FORDELL. Birkarl, borgmästare i Luleå. [ Far 20 ] [ Dotter 5 ]  
-- Nämnd redan 1609. En av de första borgarna i Luleå 1623. Rådman i Luleå  
1623, borgmästare 1632, sexman 1628*34, bosatt i Persön. Köper vin och  
oblater för kyrkans behov när han 1628 är till sjöss med borgarna. Även  
landsköpman. Hm Persön 4, senare kallat Klockars, 1632. -- Möjligen släkt  
med österbottniska präst- och birkarlssläkten Fordell. Barn: Henrik, Anders,  
Johan, ELIN, Olof, Jöns.  
 
mff
12 ANDERS NILSSON KRÅKA, död 1648. Birkarl, nämndeman i Sunderbyn, borgare i Luleå. [ Far 24 ] [ Maka 13 ] [ Son 6 ]  
-- Högst taxerad i Sunderbyn 1620. En av de första borgarna i Luleå 1623.  
 
Gift med  
mfm
13 KARIN PERSDOTTER, död 1648. Bosatt i Sunderbyn, Luleå. [ Make 12 ] [ Son 6 ]  
Barn: Nils, OLOF, Jöns 1603, Britta 1605, Erik 1606, Margareta.  
 
Generation IV   --------------------------------------------------------------------------------------------
 
ffff
16 DAG JÖNSSON d ä. Landsköpman, tolvman i Råneå, då Luleå sn, BD. [ Son 8 ]  
-- Fälls 1546 för lönskaläge. Skattar 1552*96. Sannolikt var Anders och Per  
Jönsson i samma by bröder till Dag. Barn: JÖNS.  
 
fmff
20 JAKOB HINDERSSON. Birkarl i Persön i Luleå sn, BD. [ Far 40 ] [ Son 10 ]  
-- Nämnd redan 1585, skriven som birkarl 1590. Kyrkvärd, landsköpman. Hm i  
Persön. Barn: Nils, MÅNS, Olof.  
 
mfff
24 NILS ANDERSSON KRÅKA. Landsköpman, birkarl i Sunderbyn, Nederlule sn, BD. [ Far 48 ] [ Mor 49 ] [ Son 12 ]  
-- Köper Kråkhemmanet på nytt 1574 tillsammans med släktingar. Köpet återgår ännu en gång, Nils osams med John. John återfår sin del av köpesumman, men tydligen inte Nils som dock får besitta hemmanet så länge han förmår. Köper fastighet i Stocholm och flyttar dit 1592. Säljer fastigheten 1606 till Nils Larsson, far till Knut Nilsson Kråkas hustru Karin. Men Nils är inte ensam ägare till fastigheten. Brorson framför bördsklander. -- Undertecknar vittnesintyg med nio andra birkarlar i Sirkislocht sameby 15 jan 1595, då hans adress felaktigt anges som Svartbyn. -- Gifter om sig med Anna Holm. Undertecknar vittnesintyg 1595 med bomärke. Barn: ANDERS, Olof, Hans, Knut. -- Stamgården låg där nu Helmer Sunder bor, skriver A Nordberg 1948.  
 
Generation V   ---------------------------------------------------------------------------------------------
 
fmfff
40 HENRIK JÖNSSON. Bonde, kyrkvärd i Petrsön, Nederluleå(?) sn, BD. [ Son 20 ]  
-- Skrivs även Ionszon. Nämns 1539, är gift 1563, vistas i Finland vid en  
mantalsskrivning. Barn: JAKOB.  
 
mffff
48 ANDERS NILSSON KRÅKA, död 1548. Landsköpman, birkarl i Sunderbyn, Nederlule sn, BD. [ Far 96 ] [ Maka 49 ] [ Son 24 ]  
Nämns i samband med marknader i Torneå på 1540-talet. Köper kyrkohemman i Sunderbyn 1542. Gustav Vasa drar in hemmanet till Kronan efter tre år. Köpeskillingen återgår varför jorden innehas endast med åborätt. Nr 22 bryts ut på 1700-talet. Om Kråkhemmanet processas ännu på 1900-talet. -- Bomärket uppochnervänt V med I i mitten (kråkfot), möjligen redan på Anders tid. /joe/  
 
Gift med  
mfffm
49 BRITTA NN, död 1548 ca. [ Make 48 ] [ Son 24 ]  
Barn: Per, Nils, Jakob, Anna, Britta, Margit, HANS. /joe/  
 
Generation VI   --------------------------------------------------------------------------------------------
 
mfffff
96 NILS (KRÅKA?) [rek]. [ Son 48 ]  
Far till Anders, Lars och Hans. Kanske den förste med namnet Kråka och därmed stamfar för den frejdade fogde- och birkarlssläkten Kråka med säte i Sunderbyn.  
Enligt Olle Malmsten är Nils troligen identisk med den Nils Hansson Djäkne som är underlagman dels i Västerbotten 1479-98 med adress Lugnvik, dels i Norrbotten 1490-92, då antagligen med bostad i Sunderbyn, Nederluleå sn. Men så länge grunderna för antagandet inte redovisas, kan trovärdigheten rimligtvis inte bedömas. Det enda vi kan vara någorlunda säkra på, är namnet Nils. /hfe/

3
Rahm / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2011
« skrivet: 2007-02-22, 21:36 »
Hallå där, Arne Forsman!
Du frågar efter Kristina Katarina Fischers dödsdag. Den har jag inte lyckats finna. Men jag reagerar över ditt eget efternamn. Har du nått vidare på Kristina Katarinas morfar, Hans Forsman, gruvfogde i Norberg, och hans hustru Katarina Böös, född 1670? Jag har funnit en Katarina Böös som föds i Gunnilbo, men kan inte knyta ihop det säkert. Kan du?
Mvh Hasse E i Solna

4
Kråka / Kråka
« skrivet: 2007-01-19, 23:02 »
Berit, källan du inte har kvar namnet på, är Olle Malmström. Se vidare mitt inlägg på den här spalten 2001-05-10.
Mvh  
Hasse E i Solna

5
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Kråka
« skrivet: 2005-05-12, 20:58 »
Ett tips i all välmening. Klicka vidare till Anbytarforum > Släkter > Övriga släkter J-l > Kråka. Där har en del av diskussionen ovan redan förts.
Mvh Hasse E i Solna

6
Vad säjer lagen?
 
Alla barn som har fötts i Sverige, är ju DNA-registrerade fr o m 1974. Nu ska materialet som bekant inte längre få användas för brottsutredningar, utan endast för forskning.
   Kan det innebära att vi släktforskare får utnyttja det? Enda uppgiften vi vill ha är vilken av de sju klanmödrarna som mitokondrien pekar på. Själv har jag en dotterdotter och två sondöttrar, med två morslinjer att identifiera.  
   --- Är det tillåtet, vad kan det isåfall kosta, och vart vänder man sig?
 
Min mor hade ingen syster och fick inga döttrar. Men jag tror mig ha förstått att hennes mt skulle kunna identifieras genom ett DNA-prov på mig.  
   ---  Är det rätt uppfattat, kostar det ca 2.000 kr, och vart vänder man sig?
 
Undrar Hasse E i Solna

7
Kråka / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2006
« skrivet: 2005-01-28, 16:12 »
Hallå där, Olov!
Det mest omfattande jag vet om den frejdade birkarlssläkten Kråka, är Olle Malmstens stencilerade bok med den något mångordiga titeln Komplettering till kyrkoherde Albert Nordbergs utredning Om den norrländska Birkarlssläkten Kråka omfattande år 1500-1992. Punkt, puh. Den finns att beställa från Lulebygdens Forskarförening, Stationsg 38, 951 34 Luleå, tel 0920-878 49. Pris 100 kr.  
   Krax och flax! Så lyder hälsningen oss kråkor emellan här i stockholmstrakten.
Hasse E i Solna

8
Rahm / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2011
« skrivet: 2004-11-20, 18:39 »
Hallå där, Margaret!
 
Har gjort en hastig sammanställmning av mina anteckningar om Lars Löfgren och hans hustru Katarina Widman.
 
Familjen Löfgrens flyttningar mestadels enl hfl i resp socken
 
- Bor i Råneå (BD) 1762--67, på Meldersteins bruk (?). Här föds Katarina 1763 och Erik 1767  
 
- Mora (W) 1767-74, Siljansfors bruk. Här föds Maria Margareta 1772
 
- Säterbo (U) 1774-80, Lilla Vallby, Gravkatten (ibland bara Graven). Lars Löfgren flyttar hit redan 1773, före familjen. Här föds Lars Gustav 1778 (även fbu)
 
- Västanfors (U) 1780-84, Uddnäs. Döttrarna flyttar ifrån redan 1783
 
- Råneå (BD) 1784- .... , Meldersteins bruk. Lars Löfgren nu bruksdirektör, mågen Lars Axel Rahm inspektor.
 
Lars Löfgren är byggmästare på en rad bruk i Mellansverige, flyttar efter några år när byggprojektet är avslutat, antar jag. Jean Bedoire som förekommer på Västanfors bruk, förvärvar Melderstein. Exakt när vet jag inte. Bedoire är något av sin tids stora klippare, antagligen baserad i Stockholm. Kan det vara genom honom som Lars Löfgren får erbjudandet att ta hand om Melderstein? Bedoire står ju senare fadder för något av Rahm-barnen. Vem är det förresten som är högsta hönset på bruket efter patron - direktören eller hans måg inspektorn?
 
Vore trevligt få se något av ditt material om familjen.
 
Varma hälsningar från Hasse E i Solna.

9
Henrik, du skriver att Anna Larsdotter dör 17 juni men inte vilket år. Kom igen då, Henrik!
Mvh Hasse E i Solna

10
Först idag, nästan fem år efter Anna Lantz inlägg här ovan, läser jag detta meningsutbyte. Är ni kvar därute, Anna och Henrik? Har saker och ting klarnat sedan dess? Vad är läget idag?
 
Själv har jag en Kerstin Andersdotter Kihlström som gifter sig 1762 med en Johan Henriksson, mjölnardräng i Gröndalen i Yxnerum sn.  Där körde jag fast tolv år sedan.  
 
Därför undrar jag om ni vet besked idag: är min Kerstin dotter till Annas Anders Kihlström, och är han son till Henriks Petrus Suenonis Kihlström?
 
Mvh
Hasse Ericsson i Solna

11
Wiman / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05
« skrivet: 2003-03-11, 22:35 »
Har lagt in en antavla för ovannämnda Maria Sofia Löfling, född 1777, under nya rubriken Löfling på Övriga släkter J-L. Obs! Amerikansk bokstavsordning dvs Lö... före La...
 
Mvh Hasse E i Solna

12
Löfling / Löfling
« skrivet: 2003-03-07, 17:30 »
Okej, då startar vi en Löfling-sajt för att fortsätta det här spåret som knyter an till två andra sajter på Anbytarforum, dels Wiman, se Övriga släkter T-Z, dels Bronikowski, se Ointroducerad adel.
 
Källhänvisningarna som står inom parentes, förklaras i mitt inlägg 18 feb iår på Bronikowski och kompletteras här med följande:
mik -  som i mikrokort avser gängse kyrkböcker
www.hag - står för okontrollerade uppgifter via webben, Anbytarforum, e-post etc från Gudrun Hagström
www.lind - dito, från Bo Lindwall
www.wid -dito, från Ginger Widinghoff
 
Nu till den utlovade antavlan!
 
1 MARIA SOFIA LÖFLING, född 1777-10-30 i Tryserum sn, E, död 1866.  --- Bröllop på Hjorteds säteri. Barn: Mmmm Sofia 1797, Katarina 1799, Johan Niklas 1801, Mmmm Sigismund 1803, Ernst Olof 1804, Alexander Gustav 1807, CARL AUGUST 1809. (mik, samz, ssk -16)
 
-----------------  Generation I  -----------------
 
2 NILS ERIK LÖFLING, född 1732, död 1779-03-22. Hovauditör i Fågelvik, Tryserum sn, E. (mik)
 
Gift 1771-10-29 med  
3 HELENA SOFIA WIDINGHOFF, född 1750, död 1810-08-01 i Tyrvalls, Klinte sn, I. Bosatt i Fågelvik, Tryserum sn, E. --- Barn: MARIA SOFIA 1777. Änka vid 29 års ålder, omgift året efter med kornetten Adam Axel Schildt. Barn i andra giftet: Axel Ludvig 1781, Nils Malkolm 1782, Beata Charlotta 1783, Helena Lovisa 1785, Karl Ludvig 1788, Karl Adam (11 mån senare) 1788, Helena Kristina 1792. (mik)  
 
-----------------  Generation II  ----------------
 
6 JOHAN ERNST WIDINGHOFF, född 1719-01-20 i Aska, Hägerstad sn, E, död 1815-07-12 i Åsa, Köping sn, H. Ryttmästare vid Östgöta kavalleriregemente. Se utredningen om släkten Widinghoff i CM Kjellbergs samling,
volym 120, Vadstena landsarkiv! (elg)
 
Gift 1748-08-11 i Djursdala sn, H med  
7 HELENA MARIA GIÖS, född 1724-03-06 i Djursdala sn, H, död 1794-05-11 i Hjortö, Hjorted sn, H. --- Barn: Adam, HELENA SOFIA 1750, Britta Maria, Axel Adam, Klas Erik Johan 1754. (elg)  
 
-----------------  Generation III  
 
12 PETER WIDINGHOFF. Häradsskrivare. (www.wid)
 
Gift med  
13 SOFIA JUSTINA BÖRNER. --- Barn: JOHAN ERNST 1719, Margareta Birgitta 1724, Magdalena,
Margareta Birgitta, Sofia Charlotta, Anna Maria, (www.wid)
 
14 AXEL ADAM GIÖS, född 1688 i Nylands län, död 1741-08-16 i på örlogsflottan, under finska kriget. Löjtnant i Kalmar regemente.--- Volontär vid Nylands fördubblingsinfanteribataljon 1702, förare vid Straelsborns sachsiska bataljon 1706, fältväbel vid Kalmar regemente 1709, löjtnant 1736. Bevistar bl a belägringen av Viborg 1708, slaget vid Helsingborg 1710, och belägringen av Fredrikshald 1718. --- Begravs i Fredrikshamns kyrka. (elg)
 
Gift 1711-04-07 i Djursdala sn, H med  
15 HELENA KATARINA GYLLENBREIDER, född 1682, död 1766-06-10 i Djursdala, Djursdala sn, H. --- Barn: Erik Adam 1712, (Anna Katarina) 1714, Klas Johan 1718, Katarina Beata 1720, (Eva Lovisa) 1722, HELENA MARIA 1724. --- Undertecknar bouppteckningen efter maken med Lena C. GyllenBreder, en högt bedrövad änka. Dör av ålderdomssvaghet, 85 år gammal. (elg)  
 
-----------------  Generation IV  ----------------
 
24 SVEN BENGTSSON WIDINGHOFF, född 1641 i Vidingstorp, Kisa sn, E, död 1733-05-04 i Norrhult, Tidersrum sn, E. --- Häradsskrivare. --- Äger Gällringe i Skeda sn och Kammarbo i Åtvid sn samt rustar för Mörby rusthåll i Skeda sn. Häradsskrivare i Åkerbo m fl häraders fögderi 1682, i Kinda och Ydre häraders fögderi 1690, avsked 1713. (www.lind)
 
Gift med  
25 MARGARETA ARVIDSDOTTER, född 1649, död 1716-11-28 i Skeda sn, E. --- Barn: PETER, Britta 1682. --- Sticks ihjäl av en inkvarteringssoldat ur Västerbottens regemente, Samuel Stenudd. (www.lind)
 
26 ERNEST BÖRNER. Juvelerare. (www.wid)
 
Gift med  
27 MAGDALENA SCHICK, död 1739. --- Barn: SOFIA JUSTINA. (www.wid)
 
28 ERIK GIÖS till Nygård, född 1656-02-02, begravd 1705-02-02 i Pojo sn, Nylands län. Kapten i Tavastehus läns inf.reg. --- Kornett vid Baranovs reg 1676, fänrik vid Tavastehus läns inf.reg samma år, löjtnant 1677, kapten 1684. Änkling 1698, omgift 1699 med Anna Katarina Seulenbach. (elg)
 
Gift med  
29 BEATA MARGARETA UGGLA, död 1698-09-06. --- Barn: Nils, AXEL ADAM 1688, Eva Maria. (elg)
 
30 ERIK de BREIDER, född 1627 i Åby gård?, Gamleby sn, H, död 1707-01-21. --- Ryttmästare. --- Skrivs även Breedh alt Breeder. Deltar i polska kriget, blesseras under marschen mot Krakow 1656, plundras och tas till fånga av tartarer, förs till Zamosc men återkommer till Sverige 1658. Löjtnant vid Östgöta kavalleriregemente 1675. Ryttmästare 1678, adlas Gyllenbreider, nr 936 samma år. Avsked 1695. Begravs i Djursdala kyrka, vid golvets främre del. (elg; www.hag)
 
Gift 1667 med  
31 KATARINA KNUTSDOTTER, född 1650 ca, död 1733. --- Barn: Britta 1668, Mikael, Magnus, Erik, Karl Gustav, Henrik, Anna, Johan, HELENA KATARINA 1682, Margareta 1688. --- Begravs i Djursdala kyrka, vid golvets främre del. (elg)  
 
--------
 
Fortsättningen når en hel del generationer till. Kolla t ex in Widinghoff-sajten på Övriga släkter T-Z och Gyllenbreider-sajten på Introducerad adel (med suveräna porträtt att ladda ner av nr 30 och 31). Och gå till det kommunala biblioteket och kopiera lämpliga sidor ur Elgenstierna.  
 
Och vad beträffar Katarinas far, Knut Månsson född 1624, se Ada Rydström, Boken om Tjust, del 5, vidare J H Sivers, Västerviks stads historia och beskrivning, även F E Norén, Från forna tiders Vimmerby samt J A Almquist, Frälsegodsen i Sverige.
 
På förekommen anledning vill jag göra ett litet påpekande som gäller bl a Elgenstierna: observera ev siffra framför namnet typ 2. Bengt. Betyder att Bengt är född i faderns andra äktenskap.  
 
Klart slut för dagen  
från Hasse E i Solna

13
Wiman / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05
« skrivet: 2003-03-06, 10:31 »
Mats och Sylvia!
 
Nä, jag vet inte var namnet Wiman ursprungligen kommer ifrån. Men det första man kollar är ju kartan. I min atlas ligger Styrstad i ruta CD 50, intill kanten mot ruta CD 49. Och i just den rutan finns ortnamnet Vi. Fast jag hittar det inte på kartan, vet inte om det är en sjö, en by eller något annat. Kan vara värt att skaffa en mer detaljerad karta.  
 
Mvh Hasse E i Solna.

14
Wiman / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05
« skrivet: 2003-03-06, 10:28 »
Hallå där igen, Carin!
 
Tror mig nu konstatera var Mats Wimans släktlinje och den linje jag har följt, löper samman: Mats ana Johan Niklas W, född 1801 är bror till min ana Carl August W, född 1809. Den antavla jag lade in på Anbytarforum, kunde alltså - vad Mats beträffar - ha startat en generation närmare i tiden.  
 
Innan jag kompletterar med vad jag har på deras mors sida, Maria Sofia Löflings, undrar jag därför: Var kommer du in, hur fortsätter din wimanska linje från Johan W, född 1720 till Görel Hildur Maria?
--- Min linje går så här: Johan Sigismund W, född 1768, Carl August W, född 1809, Ernst August W, född 1838, Sigrid Augusta W gift Eriksson, född 1880.
 
Mvh Hasse E i Solna.

15
Wiman / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05
« skrivet: 2003-02-22, 09:54 »
Nämen vad ser jag!? En wiman-sida på Anbytarforum! Och Carin Arbman är här också. Hade jag vetat det så hade jag lagt in en bunt wiman-anor här. Nu la jag in dem på Bronikowski-sidan häromdagen. Okej, jag kan ju hänvisa dit då. Håll er kvar på Anbytarforum, gå upp ett steg bakåt, välj Ointroducerad adel. Där hittar ni Bronikowski. Men obs! kolla inlägget före också; där finns förklaringarna till mina källhänvisningar. Varsågoda, det är bara att stiga på!
 
Mvh  
Hasse E i Solna

16
Hallå där igen, Carin!  
 
Återkommer snabbare än jag trodde. Vi fortsätter där vi slutade, fast egentligen börjar vi på ny kula.
 
1 OKÄNT ANTAL MELLANLED. Albertus räknas som stamfar för den till Sverige inflyttade grenen genom sin ättling Dobrogost, enl källan ters. Ättling bör väl i adliga sammanhang avse rakt nedstigande led, alltså från far till son. Men eftersom vi inte vet hur många släktled det gäller, startar vi numreringen på ny kula med en okänd proband och ger Albertus nr 2.
 
2 ALBERTUS NN. Dapifer i Posen. --- Dapifer innebär en hovbefattning som motsvarar drots, hovmästare. Posen är tyska namnet på Poznan, ett vojvodskap, hertigdöme i Polen, där residensstaden (med 580 000 invånare 1998) har samma namn. (ters) Gift med  
 
3 NN KUKOLEWSKA. (ters)
 
4 MATTIAS NN. Vojvod i Kalisz. --- Vojvod innebär feodal ämbetsman ur högadeln, ungefär motsvarande hertig, landshövding. Kalisz är en av Polens större städer med 106 000 invånsare 1997. Enligt de polska skribenterna Paproccius och Noviccius och enligt gamla handlingar leder denna adliga polska ätt sitt ursprung från det grevliga Opolensiska huset. Oppeln i Oberschlesien blir stad 1228, och 1532 residens-stad i hertigdömet med samma namn. (ters) Gift med  
 
5 NN GUTOWSKA. --- Barn: Mattias, Stanislaus, ALBERTUS. (ters)
 
På något sätt ska kedjan leda vidare till HENRIK von OPPELL som drar till Stor-Polens gräns och 1412 köper Bronikowo nära Fraustadt och därav antar släktnamnet Bronikowsky. Och vidare till WERNER von OPPEL  som dokumenteras 1262. von Oppel är tysk uradel från Lausitz med stamsätet Oppel (Opal, Oppeln) beläget vid Löbau. De uppgifterna lär finnas i Hans Leo von Oppeln-Bronikowski, Stammtafeln derer von Oppeln-Bronikowski, Görlitz 1908. Där borde man kunna hitta de felande länkarna. Lycka till och låt mig få veta hur det går!
 
För egen del har jag prioriterat ner den här polsk-tyska forskningen just nu. I övrigt, ättlingar neråt längs det wimanska spåret kan du ju återkomma om, ifall det kan vara av intresse.
 
Mvh Hasse E i Solna

17
Hallå där igen, Carin!
Här går det undan! Nu kommer första biten av den utlovade antavlan ----
 
1 JOHAN SIGISMUND WIMAN, född 1768 i Norrköping, död 1838. Överjägmästare i Fröreda herrgård, Järeda sn, H.  
   Flyttar från Hjorted 1796 till Järeda och därifrån 1815. Från Johan och Maria härstammar alla nu levande medlemmar av denna släkt. (samz, ssk -16)
 
2 JOHAN WIMAN, född 1720, död 1805. Hovkvartermästare. --- Änkling 1776, omgift 1778 med Eleonora Elisabet Richier, född 1729, i hennes andra gifte. Änkling 1792, blir 85 år. (samz, ssk -16) Gift 1762 med  
 
3 MARGARETA CHARLOTTA von BRONIKOWSKI, född 1724-07-01 i Valla, död 1776. Bosatt i Norrköping. --- Barn: JOHAN SIGISMUND 1768. (dur, samz, ssk -16)
 
4 JOHANNES WIMAN, född 1687-10-25 i Styrstad sn, E, död 1747-08-29. Prost, kyrkoherde i Tingstad sn, E. --- Kollega i Söderköping 1713, hospitalssyssloman där 1716. Prästvigs 1717, kyrkoherde här 1724, kontraktsprost Lösings härad 1738. Änkling 1726, omgift 1731 med Margareta Löfgren, född 1705, som konserveras av efterträdaren.  
   Ur prosten Echmans minnestal:  
Om någon på jorden har varit eller är saktmodig, menlös, ärlig och redlig, så har han varit av sådan dygd ett rent prov och föredöme, så uti umgänge som ämbetes förrättande. Ty den som såg hans ansikte kunde här icke finna annat än ödmjukhet, vänlighet och kärlek. Som han med glädje och ljuvlighet alla bemötte såsom bröder; så kunde ock andre icke annat än såsom sin broder bemöta honom igen. Gjorde någon honom något emot, så hade han långt till förtörnelse; vrede kom han icke ut med. Agg kunde han icke hos sig bärga. I ögonen var mildhet, i munnen fägnad.  
   I alla hans rörelser vänskap och välmening. Därför är det icke till att undra på att all hans levnad var i stillhet och behaglighet. Då han sitt ämbete förrättade, var alfvarsamheten icke emot vänligheten. Och därför när salig Prosten med foglighet kunde förmana och straffa, så togo hans åhörare gärna emot allt den förestälte, emedan de väl visste att det hade kommit utav en hjärtans god välmening. Han har därför också bekommit den salighet som Kristus de fromma och saktmodiga lovat haver.-- (ssk -16, link shm) Gift 1716  
 
5 KATARINA NORDSTRAND, född 1693-02-11 i Drotthem sn, E, död 1726-03-03 i Tingstad sn, E. Bosatt i Tingstad sn, E. --- Barn: JOHAN 1720. (ssk -16, link shm)
 
6 SIGISMUND de BRONIKOWSKY (III), född 1697-01-10 i godset Noijeff i Posen, död 1758-04-21 i Hosmo kungsladugård, Ljungby sn, H. Regementskvartermästare i Östgöta infanteriregemente. --- Till Sverige som elvaåring med greve Joakim von D?ben, uppfostras hos dennes syskon. Musketerare vid Livgardet 1715. Sekundlöjtnant vid Östgöta IR 1718. Kommenderad med regementet till Finland under
Hattarnas krig. Riddare av Svärdsorden 1748. Änkling 1732, omgift 1735 med Anna Catharina Rosenquist af Åkershult, född 1711. Änkling igen 1755, gift 3:e ggn 1757 med Ulrika Steinhausen, född
1716. (dur, lew) Gift 1723 i Svanshals sn, E med  
 
7 CHRISTINA ELISABETH von GISLER, född 1698-05-27, död 1732-05-09 i Linköping. --- Barn: MARGARETA CHARLOTTA 1724. (elg)
 
8 LARS ANDERSSON WIMAN. Kronolänsman för Lösinge hd i Dömestad, Styrstad sn, E. (ssk -16) Gift med  
 
9 INGEBORG ANDERSDOTTER ÖRLANDER. --- Barn: JOHANNES 1687. (ssk -16)
 
10 UDDO NORDSTRAND. Hospitalssyssloman i Söderköping. (link shm) Gift med  
 
11 SIGRID WIGIUS. --- Barn: KATARINA 1693. (link shm)  
 
12 SIGISMUND de BRONIKOWSKY (J:R), död 1732. Godsägare i Noijeff i Posen. --- Den förste av de polska adelsmännen som vid riksdagen i Warszawa lägger sin röst för Stanislaw, den svenskstödde kungakandidaten. Efter Karl XIIs uttåg ur Polen sänder Sigismund sina fyra söner till svenska arm?n i östersjöländerna där de får anställning.  
   Omgift 1712 med Anna Elisabeth von Bruszewski, senare med Ursula Marianna von Stentzsch. (dur, ters) Gift ffg med  
 
13 ANNA CATHARINA MAGIEROVNA von LOGAU. --- Skrivs von Logau på tyska, Lagova på polska. Barn: Johan 1679, Alexander, Vladislaus, SIGISMUND 1697. (dur)
 
14 PETER von GISLER, född 1637-01-25 i Falun, död 1701-07-21 i Rök s, E. Överstelöjtnant i Norra Skånska kavallerireg. --- Krigsfånge 1676 hos danskarna, utstår mycket ont under fängelsetiden. Adlas 1683. (elg) Gift 1687 med  
 
15 MARGARETA TÖRNHIELM, född 1665-10-27, död 1737 i Valla, Svanshals sn, E. --- Barn: CHRISTINA ELISABETH 1698. (elg)
 
24 SIGISMUND de BRONIKOWSKY (S:R). (dur, ters) Gift med  
 
25 HELENA DNIBOSKA. --- Skrivs även Dnihoska. Barn: SIGISMUND. (dur, ters)
 
28 OLAUS PETRI GISLERUS, född 1604-07-xx i Gisle, död 1656-11-23 i Lindesberg sn. Kyrkoherde i Lindesberg sn, T. --- Prästvigs 1629, fältpräst under Gustav II Adolfs tyska fälttåg, kyrkoherde i Lindesberg 1647. Änkling 1648, omgift 1650 med Britta Hjort. (elg) Gift 1634 med  
 
29 SUSANNA HENRIKSDOTTER, född 1609, död 1648. --- Tidigare gift 1629 med rektorn i Västerås, Ericus Olai Husbyensis. Änka 1631. Barn: PETER 1637. (elg)
 
30 KNUT TÖRNHIELM till Hamra, född 1636 i Kalmar, död 1699-10-17 i Fröslunda sn. Lagman i Värmland. --- Född Knut Pedersson, antar namnet Törnschiaer tillsammans med sina syskon. Förlovad med Vendla Knutsdotter som dör före giftermålet. Gift 1661 med Catharina Nyman som dör i barnsäng. Barn i det giftet: Mårten 1663, Elsa 1664. Änkling 1664, omgift 1665 med Magdalena Holmström, änkling igen samma år, omgift 1667 med Britta Duberg.
   Hovkassör hos riksänkedrottningen Hedvig Eleonora 1661, adlad 1673, lagman 1690. (elg) Gift 1665 i Nikolai fs, Stockholm med  
 
31 MAGDALENA HOLMSTRÖM, född 1645-07-xx i Stockholm, Jakob fs, död 1665-11-12. --- Dör i barnsäng i samband med födseln av MARGARETA 1665. (elg)
 
48 DOBROGOST de BRONIKOWSKY. (dur, ters) Gift med  
 
49 NN NOVOVICYSKA. --- Barn: SIGISMUND. (dur, ters)
 
56 PER MÅRTENSSON. Hammarsmed i Gisle hammarverk, Nora bergslag, T. (elg) Gift med  
 
57 INGEBORG PERSDOTTER. Bosatt i Gisle hammarverk, Nora bergslag, T. --- Barn: OLOF 1604. (elg)
 
58 HENRIK JOHANSSON SWEDVIENSIS. Kyrkoherde. (elg) Gift med  
 
59 MARGARETA JONASDOTTER. --- Barn: SUSANNA 1609. (elg)
 
60 PEDER KNUTSSON, död 1662-10-10 i Kalmar. Rådman, handelsman i Kalmar, H. (elg) Gift med  
 
61 ELSA LARSDOTTER. Bosatt i Kalmar, H. (elg)
 
62 NILS NILSSON (SILENIUS), död 1664. Borgmästare i Stockholm. --- Sedermera assessor i Svea hovrätt, adlas 1650, introduceras ej. Omgift med Catharina Israelsdotter Skute. Barn i andra giftet: Israel (diktaren) 1661. (elg) Gift med  
 
63 MARGARETA GUDMUNDSDOTTER. Bosatt i Stockholm. --- Första hustru till Nils Nilsson. Barn: MAGDALENA 1645. (elg)
 
Här bryts kedjan, som jag har den. Men den fortsätter efter ett okänt antal släktled.
Missa inte den spännande fortsättningen. Återkommer inom snart. Hoppas jag.  
 
Mvh Hasse E i Solna

18
Hallå där, Carin!
 
Frågan som jag inledde den här diskussionssidan med för tre år sedan, har jag nu funnit svaret på; Sigismund är far, inte farfar, till Margareta Charlotta.
 
Gustav och Margareta Charlotta är ju halvsyskon, som du skriver. På Gustav forskar jag inte, vet endast följande: Född 1747, död 1815. Löjtnant vid Amiralitetet. Gift med Helena Margaretha Gr?ner, se vidare källan elg. Hans mor var Anna Catharina Rosenquist af Åkershult, se vidare källan elg.
 
För att det här inlägget inte ska bli för långt, delar jag upp det i bitar. Återkommer närmast med en antavla. Mina källor i antavlan förkortar jag enl följande:
 
dur - Durchman, Släkten Bronikowsky, Genos nr 1, 1930
elg - Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1925-36
lew - Lewenhaupt, Carl XIIs 0fficerare, 1920-21
likn shm - Linköpings stifts herdaminne
samz - Samzelius, Kongl skogs- och jägeristaten, 1898-1902
ssk -16 - Svenska släktkalendern, 1916
ters - Tersmeden, Kalender över ointroducerad adel, 1899
 
Källan dur är en artikel i finska Genos, finns som särtryck i GFs hängmappsarkiv. Sök på Bronikowsky. Den ger en hel del extra: syskon, årtal, kött på benen. Plus många andra källor att gå vidare på. Lycka till!  
 
Återkommer ganska snart.
Mvh Hasse E i Solna

19
Herr redaktör!
Hur långa svar får man skicka till Anbytarforum? Skulle vilja skicka en antavla som mäter 5-6 sidor A4, är det för långt? Eller ska man skicka svaret och bifoga en fil om det nu låter sig göra? Isåfall, ska filen vara fil eller html när det handlar om Holger6?
Undrar Hans Ericsson i Solna.

20
Björn skeppare / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-04
« skrivet: 2002-12-28, 18:05 »
Nej, Mikael,  
jag vill inte stilla din nyfikenhet. Och hoppas att ingen annan gör det heller. Tvärtom, jag ser det som angeläget att motverka spridandet av sådana glädjegenealogier; det är ett svårbekämpat ogräs som redan har fått fäste på nätet, tyvärr. En beryktad parallell är den s k Bureätten.  
Sorry,  
Hasse E i Solna

21
Gyllenbreider / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-17
« skrivet: 2002-10-14, 11:43 »
Kompletterande upplysning. De portättmålningar som Gudrun har fotograferat, har jag - med Gudruns benägna medgivande, så klart - lämnat in kopior av till Svenska Portättarkivet på Hovslagargatan.
Med vänl... etc etc
Hans F Ericsson

22
Fischer / Äldre inlägg (arkiv) till 17 juli, 2008
« skrivet: 2002-01-05, 16:47 »
En liten pusselbit i jakten på Dionysius Fischer: FamilySearch vet berätta att en Dionis Fischer föds 1590-12-11 i Meissenheim, Offenburg, Baden och att föräldrarna heter Killian F och Ursula. Samma källa hävdar också att en man med samma namn gifter sig på samma ort 1607-04-19 med en Sophie Boecklin.  
God fortsättning önskar Hasse E

23
Pommern / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-11-29
« skrivet: 2001-11-27, 18:14 »
Beträffande översättningar från tyska.  
-- Okej okej då, jag ska väl inte vara alltför tvärsäker. Lite ödmjukhet lär ju vara så klädsamt. Ofta är det vanskligt att tolka några ord lösryckta ur sitt sammanhang. Kanske kan von Stein tänkas ha flera betydelser. Men när det följer i direkt anslutning efter de Pier så vill jag ändå hävda att det är en översättning, en förklaring, ett förtydligande på tyska - ordagrant - av det franska namnet. Så jag tror inte att Olle Elm är ute och cyklar, tvärtom! Skulle vi ha översatt de Pier till svenska, hade det väl blivit af Steen.  
   Med vanliga halsningar, Hasse E i Solna

24
Röke / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-04
« skrivet: 2001-11-23, 19:14 »
Hallå där, Gert!
 
Det var en imponerande hemsida du har! Färgvalet, typografin, layouten - en läcker förpackning för ett genomarbetat innehåll. Du jobbar med design och information, förstår jag.  
   Sökte en Nils Friberg i Disbyt och fick en träff som ledde till din hemsida. Kunde inte hitta honom där så därför mejlar jag min undran: är det Nils Hansson Friberg du har, han som var smed i Gumlösa socken och född i Emmislöv sn 1825-04-07? Isåfall undrar jag om du har hittat hans okände far? Hans mor har jag, Sissa Persdotter som tjänte piga i Emmislöv sn och var född ca 1798, okänt var.
   De ingår i en antavla som jag jobbar med för en blivande 70-åring, och där har jag en hel del folk från just Hörja, Norra Åkarp och Röke. T ex Måns Eliasson, åbo i Hågnarp, Norra Åkarp sn. Han är född 1821-01-25 i Röshult, Hörja sn. Hans far flyttade i andra riktningen, kom till Hörja från Norra Åkarp, där han föddes 1788-09-08 i Hillarp. Var han träffade Måns blivande mor, Nilla Nilsdotter, är svårt att säga för hon kom från Tviggasjö i Farstorp där hon föddes 1786-06-15. Längre än så har jag inte kommit på det spåret, har du?
 
Mvh Hasse Ericsson i Solna

25
Pommern / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-11-29
« skrivet: 2001-11-23, 16:08 »
Hallå där, Erik Kjellson!
 
Vore jag tysklärare, skulle jag sätta en stor röd bock i kanten för din översättning av DePier von Stein! Jag tillhör den just pensionerade generation som läste tyska i realskolan på 40-talet, och vi lärde oss att från i geografiska sammanhang, i betydelsen bördig från, bosatt i, heter aus på tyska. Fast jag är inte tysklärare, och har inte varit det heller. Dessutom undrar jag om kyrkböckerna i Karlskrona verkligen skrevs på tyska.
 
Mvh Hasse E i Solna

26
Groth / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-15
« skrivet: 2001-05-22, 19:20 »
Hallå där, Björn Pilström!
 
Följer diskussionen om Groth som ombud för Nils Jo?lson. Rapporterar, inhämtar svar och återkommer hit. För att ta upp några av de frågor du ställer 14 och 18 maj:
 
- Har Lagergren & Berthelson själva lagt till namnet Brynielsson, baserat på Hülphers? -- Antagligen har det gått till på det viset.
 
- Är Romans förteckning gjord senare när man vet att Groth blev mästare? -- Mycket möjligt.  
 
- Hette Asmunds far också Asmund? -- Knappast. Eftersom sonen Petrus torde vara uppkallad efter sin morfar, kan man gissa att hans storebror Johan har namn efter farfar, alltså Johan, Johannes eller Hans. Men obs! det är inte ens en rekonstruktion, det är en spekulation.  
 
- Det finns flera indikationer, skriver du, på att Asmund snarare är född ca 1610. Intressant, kan du utveckla det lite närmare?
 
I det här fallet har Nils forskat på distans, var missionär i Sydafrika på 80-talet. Nu när Nils är återkommen till Sverige och har tid att gå till arkiven, sviker honom synen. Det logiska här vore att söka sig bakåt, förbi de källor vi inte vågar lita på. Alltså förbi Norberg till Roman, och förbi Lagergren & Berthelson till universitetsmatrikeln 1658.  
 
Ett snabbsök på Libris ger beskedet att Västmanland-Dala nations album finns på Riksarkivet. Om Roman har utgivits i trycket, borde den finnas på KB. Annars, hör med folket på avd Handskrifter!
 
Kom igen då, Björn!  Sök! Och berätta för oss här på nätet! Eller varför inte slå en signal, du har ju numret.
 
Lycka till!
Mvh / Nisse J och Hasse E!

27
Björn skeppare / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-04
« skrivet: 2001-05-16, 16:07 »
Hallå där, alla Björnforskare!
Träff i Norrmesunda? Låter väl trevligt! --- Har Sten Möllers artikel omnämnts i diskussionen här på webben? Isåfall är den värd att nämnas ännu en gång. Den finns i Släkt och Hävd nr 2, 1988. En föredömlig, lärorik och väl underbyggd artikel, även om jag som sagt reserverar mig för uppgiften att Laurentius Beronis skulle ha varit föreståndare för sjukhus-, hospitals- och fattigvården. Läs den och uppsök Köpmanbrinken i Gamla Stan nästa gång ni kommer till Stockholm.
Mvh Hasse E i Solna

28
Groth / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-15
« skrivet: 2001-05-10, 11:43 »
Fast jag inte forskar på Groth-sidan, kliver jag frejdigt in i den här diskussionen. Nämligen som Internet-ombud för Nils Jo?lson i Malmö. Nils som idag är 85 år, som har starkt nedsatt syn och därav föranledda läs- och skrivsvårigheter, åberopas då och då i Groth-forskningen här på nätet.
 
I mer än 20 år har Nils sökt tillrättalägga en del uppgifter - otillräckligt underbyggda, vilseledande eller direkt felaktiga - som har kommit i omlopp beträffande släkten Groths ursprung, vunnit en tilltro de inte förtjänar, och nu sprids med webbens hastighet. Ytterst tycks de emanera från Ragnar Engströms häfte Asmund Groth från Säter och några av hans ättlingar, 1979, och från Hülphers genealogier IV.
 
(1) Asmus och Asmund behandlas i en del antavlor som två personer, men är bara olika skrivsätt för samma namn. Men här och var stöter man på två Asmus som behandlas som en och samma person. Samtidigt som Asmus Bryngelsson finns i Säter 1656, står Asmus Groth upptagen i mtl vid kopparverket i Avesta. Här är det Asmus Groth som gäller, inte Asmus Bryngelsson.(Med ett namn som Bryngel kan man knappast komma från Vallonien eller kontinenten. Namnet är kärnsvenskt, en variant av det urnordiska Brynolf. Se Otterbjörk, Svenska förnamn.)  
 
(2) I ett flertal antavlor anges födelseåret för Asmus/Asmund till 1596 eller 1598, vilket är orimligt. Asmund kom från L?beck eller trakten av L?beck på 1620-talet, och var vid tiden för stölden av den s k kopparkungen övermaga, dvs omyndig, alltså yngre än 15 år. Sätter vi tiden för stölden till tre ? fyra år före rättegången 1628, kommer vi till årtalet 1625/1624 (tidigare än 1624 fanns l?beckarna inte i Sverige). Då måste Asmund vara född tidigast 1611/1610.
 
(3) Släkten Groth dyker upp på minst tre ställen på Anbytarforum, dels här, dels under Norrbotten/Efterlysningar, och dels under Vallonsläkter. Där, under Vallonsläkter, har Groth inget att skaffa; något belägg för en koppling till Brabant eller Li?ge har ännu inte påträffats.
 
Med det här inlägget hoppas Nils Jo?lson och jag kunna bidra till en viss uppstramning, en viss tillnyktring i den pågående Groth-forskningen. De fjorton A4-sidor som Nils har skrivit i ämnet, sänder jag nu till GF under titeln Några inlägg om släkten Groth, för benägen placering i hängmappsarkivet.
 
Hejsningar,
Hans F Ericsson i Solna

29
Kråka / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2006
« skrivet: 2001-05-10, 11:36 »
Varning för villospår!  
 
Här riskerar oerfarna släktforskare att vilseledas. Dessutom kan två seriösa forskare bli illa berörda.  
 
Det gäller en antavla som Björn Pilström publicerar på nätet, Min exfrus mormors antavla med www.genealogi.se/antavlor/pilstr02.htm som adress. Här presenteras den gäckande stamfadern till den frejdade birkarlssläkten Kråka. Som far till Anders Nilsson Kråka anges nämligen underlagmannen Nils Hansson Djäkn. Utan frågetecken, utan förbehåll. Som referens anges NJ, varmed förstås Nils Joëlson i Malmö.  
 
För det första: filiationen dvs kopplingen far/son är inte dokumenterad, den är en spekulation vilket borde markeras på något sätt. T ex med frågetecken framför namnet, med angivelsen (spek) efter namnet, eller med kommenterande text.  
 
För det andra, Nils Joëlsons roll i sammanhanget är överdriven, han är enligt egen uppgift blott förmedlaren av material som han inte kan gå i god för.  
 
Den forskare som BORDE ha nämnts istället är Olle Malmsten som har gjort en förtjänstfull insats med att kartlägga stora delar av släkten Kråka. Resultatet finns i form av 52 maskinskrivna sidor med den mångordiga titeln: Komplettering till kyrkoherde Albert Nordbergs utredning Om den norrbottniska birkarlssläkten Kråka, omfattande åren 1500-1992. Det är härifrån som uppgifterna om Nils Hansson Djäkn är hämtade. Men OBS! Nils Hansson Djäkn anges här som TROLIG stamfar. En klar och tydlig reservation.
 
Sedan kan man ju alltid diskutera terminologin, ordens valörer. Själv uppfattar jag ordet trolig som att sannolikheten är större än för alla andra alternativ tillsammans, dvs högre än 50 procent. Innan Olle Malmsten redovisar skälen för sitt antagande kan jag inte bedöma graden av sannolikhet. På ansedelns namnrad skriver jag därför NILS (KRÅKA?) och i textkommentaren bl a: Stamfar för släkten Kråka - trolig stamfar hävdar Olle Malmsten i Luleå på grunder som ännu inte redovisats - skulle möjligen kunna vara underlagmannen Nils Hansson Djäkn
 
Mvh
Hasse E i Solna
 
PS. I den pilströmska antavlan placeras underlagmannen i Sunderbyn, Råneå. Bör ändras till Södra Sunderbyn, då i Lule sn, nu i Nederlule sn.

30
Rahm / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2011
« skrivet: 2001-03-03, 10:31 »
Bra initiativ, Janne!  
     Jag ansluter direkt och lägger in ett par förtydliganden. Vi har ju inte bara året för Axel Thores födelse, vi har datum också, 2 april.
     Hans hustru Christina Fischer heter Christina Catharina, och skrivs stundom Stina Caisa.  
     Du nämner vidare Hagströms herdaminne. Nu har ju Collmars herdaminne del 3 just kommit ut, enl senaste Shf. Finns det redan på arkiven och biblioteken månne?
     I jubileumsboken Carl Gustafs stad, utgiven 1959, återges en verktygsförteckning ur Jernkontorets acta 1770, undertecknad av Ax. I. Rahm på sid 215 i boken. Det är naturligtvis en felläsning/felskrivning av Ax. T. Rahm, dvs vår Axel Thore som ju var inspektor vid bruket vid den tiden. Vår anfaders egenhändiga namnteckning! Originalet bör väl kunna sökas på Jernkontoret, här i Stockholm?
     Mvh Hasse i Solna

31
Fischer / Äldre inlägg (arkiv) till 17 juli, 2008
« skrivet: 2001-02-25, 10:23 »
Här under vilar den fordom, numer hos Gud salig rådmannen i Arboga, herr Johan Dionisii Fischer, vilken i Herranom Kristo avsomnade den 14 maj anno 1683. Så står det på gravstenen nr 51 i S.t Nikolai kyrka i Arboga.  
 
Vi är något dussin forskare som når fram till honom, min fm mf fm ff f, och hittills har vi samarbetat via e-post. Verkar smartare med Anbytarforum, inte minst med tanke på de nypåstigna. Hoppas ni alla är med på att fortsätta diskussionen här.  
 
Till saken. Hur hittar vi Johans föräldrar? --- Bland hans ättlingar finner vi flera Dionysius och Dionysia, namn som annars är klart lågfrekventa i Sverige. Hans far bör rimligen ha hetat Dionysius Fischer. Dionysius tycks vara ett traditionsnamn inom släkten Fischer.
 
Nu finner vi faktiskt två Dionysius i svenska källor; Janne Lundell har hittat mäster Dionysius (nr 1) som blir läkare och apotekare i Arboga 1598, och Sture Sandmark har funnit hovläkaren Dionysius Fischer (nr 2) från Schneeberg i Sachsen, som 1639 utger En beskrivning över Närke.  
 
Nr 1:s signatur liknar ett D sammanskrivet med ett F, vilket har lästs som Dionysius och hans förmodade hemland Frisland (själv vill jag tolka F:et som Fischer). Nr 2 är verksam i Sverige åtminstone fram till 1648. Uppgiften i Sv Släktkalender att han förblir barnlös, kan ställas mot uppgiften att han får sonen Thomas Heinrich i Tyska församlingen i Stockholm 1648-12-22.  
 
Om nr 2 ska vara far till vår Johan D Fischer, måste det vara i ett tidigare äktenskap än det han ingick 1648. För vår Johan D Fischer är vuxen redan 1657 då han i sin tur får sonen Jean på Stora Sundby i Öja sn.
 
Det handlar om Arboga, om bergshantering, om läkare. Säkert är de tre herrarna släkt med varandra, frågan är bara hur.
 
Undrar Hasse E i Solna

32
Björn skeppare / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-04
« skrivet: 2001-02-09, 16:02 »
Tack för den diskussion som har förts på denna plats i januari! Lika underhållande som lärorik. Kul grepp med den vilt sluggande rabulisten och den norskspråkige moderatorn. Kanske är det pedagogiskt värdefullt också, med praktiska exempel att använda på släktforskarkurserna.  
 
Nu till ämnet.  
 
Sedan jag stötte på Björn Skeppare i början på 90-talet, har han begåvats med tre olika antavlor, som är i omlopp hos ett dussin forskare, åtminstone.  
 
Jag vill minnas att vår Björn förekommer i tre band av Stockholms tänkeböcker. Av person-registret framgår att redaktören i det andra bandet kommer fram till uppfattningen att Skeppar Björn, Björn Skeppare, Björn Laxekarl, Björn Hansson och Björn Bagge är identiska. En och samma person. Några är det tydligen vid några tillfällen. Men kan vi vara säkra på att det förhåller sig så hela tiden? Det finns t ex en Björn Persson Bagge (Baggens Björn) omnämnd i Stockholms stads ämbetsbok 1419-1544, påpekar Paul Olsson i Örebro. Och tillägger att i tänkeboken 1483-92 omnämns en Björn Hansson lagge, vilket kan vara en felskrivning för Bagge eller Lange dvs långe. Vad säger förstahands-källan, själva handskriften?
 
Skeppar Björns far? -- Namnet Hans Bagge kan ju enkelt rekonstrueras ur Björns förmodade namn.
Men namnet Hans Hansson Bagge däremot ger sken av att vara dokumenterat, vilket jag tillåter mig att tvivla på eftersom det inte knyts till tidpunkt, plats, yrke eller händelse.
 
Som Sten Möller påpekat, finns Hans Bagge inte i Stockholms skottebok.  Däremot sju andra Baggar med början 1460. Plus Björn Laxekarl. Kanske hade Hans Bagge sådan ställning att han var befriad från skatt, eller kanske skrevs han med förnamn och yrke.
 
Skeppar Björns mor? -- Ingegerd Ottesdotters anor blir intressanta först när vi kan fastställa att hon är mor till Björn. Om Björn nu har en så oblandat blåblodig bakgrund som så många vill hävda, vart tog hans adelskap vägen? Köpman, skeppare och laxekarl, var det passande sysselsättning för en aristokrat på den tiden? Själv har jag lite svårt att tänka mig att en adelsman skulle stå där bugande bakom disken, med gåspennan instucken bakom örat, stinkande fisk och fråga: vad får det lov att vara idag?
 
Har släktforskarna här - fula misstankel - tappat sans och omdöme inför utsikten att få blåblodiga anor och komma in i kungahusen?  Har de tillämpat kvällspressjournalistikens gyllene regel: kolla aldrig upp en bra story'?
 
Skeppar Björns svärfar? -- Att han hette Algot och var borgmästare i Köping, framgår av Köpings tänkebok. Men vilken källan säger att han hette Bengtsson och var född i L?beck?
 
Skeppar Björns son? -- Uppgiften i Stockholms ämbetsbok att Laurens Beronis - under namnet Laurens Björnsson - skulle vara föreståndare för själagården dvs den sammanslagna sjukhus-, hospitals- och fattigvården i Stockholm 1537, är en uppgift som jag vill ifrågasätta. Det måste röra sig om en namne, för han har det ansvaret redan 1520, och anges då som guldsmed. Vid det laget torde vår Laurentius vara några och tjugo, och fullt upptagen med att studera teologi i Rostock.
 
Det är bra att vi här den här sajten för vidare diskussion om Björn Laxekarl. Kanske kan vi nu börja hoppas på lite käll-hänvisningar. För bevisbördan ligger inte på den som tvivlar, den ligger på den som hävdar!
 
Mvh Hasse E i Solna

33
Söker föräldrar och födelseår för Margareta Charlotta von Bronikowski. Gifter sig 1762 med Johan Wiman, hovkvartermästare, född 1720, med vilken hon har sonen Johan Sigismund 1768. De är bosatta i Norrköping och hon dör 1776.  
   Av Tersmedens Kalender över ointroducerad adel framgår att Sigismund de Bronikowsky, född 1697, inflyttade till Sverige och blev stamfar för den svenska grenen. Där redovisas också hans antavla delvis, hans giften finns i Lewenhaupts Carl XIIs officerare (och bekräftas i Elgenstierna).  
   Frågan: är Sigismund far eller farfar till Margareta Charlotta?

34
Teet / Teet
« skrivet: 2000-04-18, 16:03 »
Hallå där, Ingvar!
 
Har kommit in på spåret Teet, via Margareta, född 1628, gift med Bengt Hansson i Falun. Jag går steg för steg igenom Elgenstierna och jämför med dina uppgifter. Konstaterar då en del skillnader som gör mig något förvirrad.
 
(1) Enligt Elgenstierna är Henrik Mårtensson Teet son till Mårten Larsson Teits andra hustru NN, vilket framgår av siffran 2 framför i tabell 1 på sid 217. Men du anger att Anna Bertilsdotter är hans mor.  
(2) Samma sak med pappa Mårten. Framför hans namn i tabell 1 står en tvåa vilket betyder att han är son till faderns andra hustru. Dvs Margareta Hansdotter, inte Persdotter.
(3) Du anger födelseår för Henrik Mårtensson Teet. I Elgenstierna kan jag inte finna något.  
(4) Du tillägger namnet Creutz för Britta Larsdotter och Lars Matsson. Men det namnet är väl ändå inte dokumenterat för någon före Erengisle Larsson?
 
Är det jag som läser fel i Elgenstierna, eller du som har forskat vidare och djupare, eller senare forskningslitteratur som jag har missat? Det undrar Hans F Ericsson.

35
Gyllenbreider / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-17
« skrivet: 2000-04-05, 22:10 »
Hallå där, Gudrun!
 
Tack för materialet du skickade. Nu när jag läser det, klarnar nog det mesta. Tror jag. Ifall mina tolkningar kan vara av intresse, så varsågod!
 
1) Det var nog inte hos Erik och Katarina som Mikael huserade, utan i Västervik, hos borgmästaren Knut Månsson dvs fadern till Katarina som då ännu inte var född.  Husera uppfattas väl mest som leva rövare idag, men det var det nog inte fråga om; snarare att han höll hus där.
 
2) Mikael som var knekt redan på 1620-talet, ger sig inte utan i polska kriget trettio år senare, det är sonen Erik som gör det. Men uppgiften att Mikael krigade i Preussen 1628, bör nog ändras. Preussen hette Brandenburg på den tiden.
 
3) Erik kan mycket väl ha deltagit både i polska och skånska kriget.
 
4.) Uppvaktande hos riksrådet Arvid Wittenberg - det betyder nog inte att han vände sig dit i ett ärende, utan snarare att han tjänstgjorde som adjutant hos en av de högsta herrarna i riket. Men står det verkligen så i källan? Kunde en ofrälse få ett så fint jobb? Att han därefter skulle utnämnas till kornett dvs lägsta officersgraden låter som en degradering. Lite svårt att tro att en beprövad, blesserad veteran belönas på det viset.  
 
Mvh
Hasse E

36
Widinghoff / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-20
« skrivet: 2000-04-04, 11:25 »
Hallå där, Berne!
En snabbkoll på Libris ger följande resultat: Fem generationers hem (bilder från en försvunnen gård i Västervik) av Malin Dahlgren kom ut 1996. Finns på KB, Nord mus bibl, och universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Linköping. Om det är boken du söker, vet jag inte. Skall själv kolla när tillfälle ges.
Hej så länge/ Hasse E i Solna

37
Gyllenbreider / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-17
« skrivet: 2000-03-27, 21:51 »
Hallå där igen, Gudrun!
När du nu återger avsnittet ordagrant, tror jag att där syftar på ordet närmast före, nämligen Västervik och då blir det hela begripligt. Men jag vore väldigt tacksam om du ville skicka artikeln. Min e-adress är heson@telia.com.  
Mvh Hasse E i Solna.

38
Gyllenbreider / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-24
« skrivet: 2000-03-24, 21:38 »
Komplettering till mitt inlägg ovan:  
 
När jag nu jobbar mig bakåt i antavlan Gyllenbreider, så finner jag uppgifterna om knekt 1623 vid Smålands ryttare, och knekt några år senare i Livland - på ett ställe till. Hos Mikaels far Henrik! Det är väl där de hör hemma?
 
Mvh Hasse E i Solna

39
Gyllenbreider / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-24
« skrivet: 2000-03-24, 18:06 »
Hallå där, Gudrun H!
 
Läser med stort intresse ditt inlägg av den 16 februari, som ger väldigt mycket kött på benen. Men ett och annat blir jag inte riktigt klok på. Knut Månsson född 1624-03-19 kallas några fyra rader längre ner för Måns Knutsson. Skrivfel, det inser jag.  
 
(1)  Värre är det med uppgifterna om Mikael Breide. Först är han knekt 1623, så bonde och krögare och där redovisar du hans levnad till 1644. Någon halv sida senare skriver du om Eriks far, Mikael. Det måste väl vara samma person? Nu ger han sig ut i polska kriget - blir han knekt igen, måste ju vara en bra bit över femtio år?  
 
(2)  I den meningen skriver du också att han huserade hos Erik och Catharina på 1630-talet!  Men när det årtiondet började, var Erik ju bara tre år och när det slutade, var Catharina ännu inte född!  
 
Eller är det bara jag som läser slarvigt? Får se nu om vi kan klara ut det här. Hör av dig snart!  
 
Mvh Hasse E i Solna

40
Efterlysningar / Wernberg, Valborg Jacobsdotter_
« skrivet: 2000-03-19, 22:19 »
Hallå där, Mikael!
 
Jakobus Martini Viloides Aboensis (dvs från Åbo) är prost åtminstone 1573-1601, i vilken egenskap han ock underskriver Uppsala mötes beslut 1593. Med sin hustru vars namn icke är känt, har han en dotter Barbro, gift med lagläsaren i Österbotten, Gabriel Pauli Wernberg, som lever över hundra år. -- Längre än så har jag inte kommit.
 
Mvh  
Hans F Ericsson

41
Förnamn - E / Eufrosyne / Euphrosina / Euphrosyne
« skrivet: 2000-03-16, 10:14 »
Bland prästsläkterna i svenska Finland har jag stött på Emfre ett par gånger som smeknamn på
flickor som är döpta till Euphrosyne, -sine, -sina, -syna. Om det nu kan vara av intresse. Mvh

42
Förnamn - E / Emfre / Emfrid / Emphre
« skrivet: 2000-03-16, 10:09 »
Bland prästsläkterna i svenska Finland har jag stött på Emfre ett par gånger som smeknamn på flickor som är döpta till Euphrosyne, -sine, -sina, -syna.
 
Mvh

43
Holstenius / Holstenius
« skrivet: 2000-03-11, 22:29 »
Hallå där, Staffan!  
Du har förstås redan kollat upp Västerås stifts herdaminne och läst om skolmästarn i Hedemora, Johannes Georgii Holstenius, som dör 1690. Han har barnen Sara, Kristina, och Gabriel född 1674.
Kan det vara av intresse?
Mvh/Hans F Ericsson

Sidor: [1]