ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Marcus Boman

Sidor: [1] 2
1
Sunne / SV: Reinhold Bryngelsson m. familj
« skrivet: 2019-12-02, 20:41 »
Svärfadern Reinhold Bryngelsson född 25/5 1747 i Sunne finns i Sjödalen, Kila.
Kila AI:10 (1815-1821) sid. 224.

2
Sunne / SV: Reinhold Bryngelsson m. familj
« skrivet: 2019-12-02, 20:03 »
Kan detta vara rätt person?


Från samma CD-skiva:



Post 505964


Reinhold
Född 22/5 1747 i Gunnerud, Sunne (Värmland)


Far
Nilsson, Bryngel


Mor
Reinholdsdotter, Margareta
--------------
Källa: C:4


Fast då borde Margareta heta Johansdotter. Kanske prästen skrev fel?

Ser nu att du redan listat denna person ovan i ditt inlägg.
Instämmer med dig Kenneth att den du nämnt är den som eftersöks här i tråden.

3
Sunne / SV: Reinhold Bryngelsson m. familj
« skrivet: 2019-12-02, 19:26 »
Enligt samma CD-skiva:



Post 505938


Reinhold
Född 29/1 1747 i Skäggeberg, Sunne (Värmland)


Far
Nilsson, Bryngel


Mor
Reinholdsdotter, Elsa
--------------
Källa: C:4


4
Sunne / SV: Reinhold Bryngelsson m. familj
« skrivet: 2019-12-02, 19:19 »

Angående mantalslängder så fick du ju länkarna. Du kan väl ta dig tid och bläddra lite fram och tillbaka.
Hur som helst så återfinns Reinhold Bryngelsson som ängvaktare åren 1786 och 1787 i Åsen, Västra Ämtervik.
Du ser hans namn på en rad under Åsen nästan längst upp på den vänstra sidan när det gäller år 1786 och relativt i mitten på den högra sidan när det gäller år 1787.

Enligt CD-skivan "Värmlands kyrkoboksregister 4":



Post 165513


Bryngelsson, Reinhold
Änkling rotehjon (ålder: 77)
Takene V


Död 8/4 1824 i Kila (Värmland)


Dödsorsak: Ålderdom
--------------
Källa: E:1




Om det är "din" Reinhold som dör i Kila vet jag inte men det är väl troligt då namnet inte lär vara alls vanligt.

5
Sunne / SV: Reinhold Bryngelsson m. familj
« skrivet: 2019-12-02, 15:22 »
Husförhörslängder för Västra Ämtervik saknas för perioden ifråga.
Andra källor finns.
Till exempelvis mantalslängder.
Ängvaktaren Reinhold Bryngelsson med hustru finns enligt mantalslängderna i Åsen, Västra Ämtervik 1786-1787.
Se:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001924_00246#?c=&m=&s=&cv=245&xywh=-420%2C-296%2C6016%2C4305
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001925_00212#?c=&m=&s=&cv=211&xywh=2014%2C1353%2C3697%2C3003

6
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Gedmatch Archaic DNA
« skrivet: 2019-10-26, 09:41 »

RISE är ett (flera) projekt.


Rise I avslutat.
Rise II pågår.

https://historiskastudier.gu.se/english/research/the-rise-ii/the-rise-i
https://historiskastudier.gu.se/forskning/the-rise-ii


Kontaktuppgifter borde finnas på sidorna så mejla och fråga vidare.

7
Frykerud / SV: Karsbol i Frykerud
« skrivet: 2019-10-21, 21:16 »
Karsbol i Frykeruds församling är ett "1/2 skattehemman" enligt http://varmlandsrotter.se/varmland/s-frykerud-start.htm (klicka på "Ortlista").

8
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Gedmatch Archaic DNA
« skrivet: 2019-10-21, 21:15 »
https://nordbor.wordpress.com/ancient-dna/


Klicka t.ex. på kartan benämnd "Karta över Ancient DNA fynd i Europa".


I boxen "Filter", övre & högra sidan, skriv in "RISE".


Klicka på träffarna du eftersöker. Dock, vissa av referenserna är "låsta" (bara summering ["abstract"]) men du kanske kommer vidare ändå.

9
Y-DNA (det raka fädernet) / SV: Haplogrupp E
« skrivet: 2019-10-06, 11:27 »
Y-111 = 111 STR-markörer.
Big Y-700 = 700 STR-markörer + en lång rad olika SNP-markörer.
Tror inte du behöver köpa ett Big Y-700 test till fullt pris utan det borde gå att uppgradera till ett reducerat pris.
Du kommer inte att erhålla några mer specifika grupperingar så länge som du inte köper tester som inkluderar SNP-markörer.
(23andMe använder sig bara av SNP-markörer).

10
Y-DNA (det raka fädernet) / SV: Haplogrupp E
« skrivet: 2019-10-05, 15:54 »
Om du är intresserad av E-M35 och dess undergrupper globalt sett kan du registrera dig på http://community.haplozone.net/. Jag kan rekommendera dig att ta kontakt med de två personer som där som kallar sig för "Alf" och "Rafc".
Låter för övrigt som om du inte alls har tagit ett Big Y-700 test. Visserligen dyrt men detaljerat.

11
Autosomalt test (för alla släktskap) / SV: Okänt släktskap
« skrivet: 2019-06-30, 18:05 »
Hur vet du att precis alla delade segment ligger på X-kromosomerna?[size=78%] [/size]

12
Autosomalt test (för alla släktskap) / SV: Okänt släktskap
« skrivet: 2019-06-30, 17:56 »

https://www.ancestry.com/cs/dna-help/matches/confidence
Approximate amount of shared DNA (in centimorgans) Possible relationship
3,475 Parent, child, or identical twin
2,400—2,800 Full sibling (including fraternal twins)
1,450—2,050Grandparent, aunt, uncle, half—sibling
680—1,150 1st cousin, great—grandparent
200—620 2nd cousin
90—180 3rd cousin
20—85 4th cousin
6—20 Distant cousin: 5th cousin — 8th cousins

13
00 - Avrättade / SV: Giftmord medelst hängning
« skrivet: 2019-05-19, 10:06 »
Första bokstaven är ett S. Jämför med personen som heter Svensson på samma sida (nummer 6).
Hur ett inledande G skrivs i boken kan du se på nästa sida (Greta nummer 17).


Sedan att någon blir "giftmördad genom hängning" låter väldigt osannolikt.

14
Lagerlöf, Selma (1858-1940) / SV: Lagerlöf, Selma (1858-1940)
« skrivet: 2019-04-23, 22:27 »

Grums härads dombok 9 oktober 1738:


Avlidne Erik Jansson/Jonsson. 6 barn med Lisbet Elofsdotter


3 söner
Bengt Eriksson i Skanetorp (förmodligen Nor)
Sven Eriksson i Lilla Abbortan (Segerstad)
Elof Eriksson (var?)


3 döttrar:
NN Eriksdotter (förnamn, var?)
NN Eriksdotter (förnamn, var?)
NN Eriksdotter (förnamn, var?)


Se ArkivDigital AID:
v107675.b186
v107675.b187

15
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Parkkoinen
« skrivet: 2019-04-13, 21:29 »
På sidan http://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/index-en.html#P nämns följande Park* släktnamn:



Park
Parkas
Parkatti
Parker
Pärkinen
Pärkkä
Parkkali
Parkkamäki
Parkkari
Parkkasaari
Parkki
Parkkila
Parkkima
Parkkinen
Parkkisenniemi
Parkko
Parkkola
Parkkonen
Parkkulainen
Parkkunen
Parkman
Pärkö


Skulle man kunna tänka sig att Arnstorpsfinnarna skulle kunna ha ett annat namn än just Parkkonen (Parkkoinen)?


Jag har ingen aning om hur gamla namnen i listan kan vara ovan tyvärr.

16
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2019-04-10, 10:38 »

Men min finska är lika med 0 men det verkar finnas digitaliserade domböcker på nätet.
Tre volymer som täcker hela eller delar av Savolax för åren 1639-1643, 1643-1648, 1648-1661.


Se vidare: https://digihakemisto.appspot.com/index_sarja?sartun=213123.KA&atun=315680.KA&amnimeke=Savon+tuomiokunnan+renovoidut+tuomiokirjat&sarnimi=Varsinaisten+asioiden+pöytäkirjat


Två olika register finns.
Ett på samma sida bara man klickar på någon av de tre länkarna till vänster (K0 a:1, K0 a:2, eller K0 a:3).
Ett annat register erhålls om man klickar på  "Arkistolaitoksen hakemisto" till höger.


Bilderna ska inte vara några problem att få fram bara man klickar sig vidare via de tre länkarna till vänster.


Detta har ju inte bara med Suhoinen att göra men då jag mest är intresserad av denna finska släkt så lägger jag inlägget här.

17
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2019-04-08, 22:46 »
Tack jeb för de intressanta kommentarerna om namnbyten. Låter högst troligt att personer tog ett annat namn i syfte att distansiera sig från något.

18
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2019-04-08, 19:30 »
Jag själv väljer nog att stanna vid Pål Olofsson (Suhoinen) och hustrun Elin Olofsdotter kända från Fryksdals härads domböcker.
 
Men visst fadern borde ju heta Olof Suhoinen (Suhonen, Suhoin) och mest troligt borde han ju ha lämnat avtryck i någon finsk källa men inte helt säkert (han kan ju till exempelvis ha dött tidigt).
 
Och som visat verkar det ju finnas minst två med samma förnamn och finskt släktnamn i alla fall år 1621 i de delarna av Stor-Savolax (Suur-Savo) jag gick igenom. En av dem skulle givetvis kunna vara fadern men vem i så fall?
 
Visst vore det väldigt roligt om det gick att bevisa vem som var Lövåsen-Påls far med finska källuppgifter men räcker det då verkligen bara med skattelängder?
 
En vanligt förekommande uppgift på nätet är att Suho(i)nensläktens namn från början var Liikanen. Säkert ingen omöjlighet men varför byta ett släktnamn?
 
Överlag så verkar det vara oerhört snålt med uppgifter om namn på byar/hemman. Tycker jag ser mest namn på socknarna och fjärdingarna men sedan inte så mycket mer i de stickprovsfall jag gjort. Kanhända att något tionde(lag?) benämns vid namn.
 
En annan vanligt förekommande uppgift på nätet är att släktens "stamgods" var (byn?) Savuniemi redan på 1500-talet och tidigt 1600-tal. Hur vet man det när inga bynamn nämns utan mest socken- och fjärdingsnamn?
(Säkert ingen omöjlighet men ändå).
 
Jag har inte gjort några djupdykningar ännu så jag kan givetvis ha missat en hel del.
 
Tack själv jeb för uppgifterna i ditt inlägg ovan.

19
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2019-04-07, 19:36 »

Kan nog finnas två Olof Suhoinen i alla fall 1621.
"Lengdh opå Ödes Skattmarker uthi Stoor Saffuolax Åhr 1621".


Juva/Jockas socken. Joroinens/Jorois fjärding:
Fol. 81r, rad 7 nedifrån: Olof Suhoinen
Se https://astia.narc.fi/astiaUi/digiview.php?imageId=3139210&aytun=2194778.KA&j=84


Samma socken, "Wäsikansa" fjärding:
Fol 83v, rad 17: Olof Suhoinen
Se https://astia.narc.fi/astiaUi/digiview.php?imageId=3139216&aytun=2194778.KA&j=87

20
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2019-04-07, 18:53 »

http://digihakemisto.appspot.com/index_sarja?sartun=276018.KA&atun=316281.KA&amnimeke=Savon+voutikuntien+tilejä&sarnimi=Asiakirjat


Klicka på länken "Suur-Savon karja- ja kylvöluettelo 1623-1624 (6802a)".


Gå till "Alkuperäinen kuva" nummer 35.


Klicka på "Astia"


Du kommer till fol. 32r. På denna sida nämns tre Suhoinen: Olof, Pål Grelsson och Lars.


Men de dyker upp i "Wesikansa" fjärding. Har ingen aning om hur "Wesikansa" bör stavas idag. Ortnamn? Personnamn?


Det sockennamn som nämns innan fjärdingarna är "Piexämä" socken vilket jag tolkar som Pieksämäki socken, en grannsocken till Joroinen (svenska Jorois).


Hur som helst är källan ifråga boskaps- och utsädeslängd för Stora Savolax härad år 1623.


Om man spekulerar lite skulle väl Olof Suhoinen i längden kunna vara far till Pål Olofsson i Lövåsen, Sunne.

21
Landskap: Savolax / SV: Jockas / Juva
« skrivet: 2019-04-06, 18:21 »
Uppslagsverket Finland har uppgiften att Juva koloniserades av karelska pälsjägare under 1200-talet (se https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Juva). Varifrån kommer denna uppgift?

22
Landskap: Savolax / SV: Jorois
« skrivet: 2019-04-06, 17:28 »
Joroinen (svenska: Jorois) socken bildades 1631 om jag tolkar sidor på nätet rätt.
Men fanns ortnamnet innan 1631?
Vad betyder namnet?

23
Y-DNA (det raka fädernet) / SV: R1b
« skrivet: 2019-03-31, 23:09 »

Du kan ju ladda ner matchningsfilen och se om det dyker upp epostadresser med .se eller telia.com? Borde ju vara svenskar även om många anväder hotmail eller gmail.
Gå med i olika Y-DNA-projekt, dels geografiskt specifika men också haplogruppsspecifika och se hur de kategoriserar dig.

Jag skulle satsa på ett Big-Y också även om det kostar på.
Finns säkert också SNP pack test, ett alternativ till Big Y även om det sistnämnda är att föredra.
När du har din BAM-fil (Big-Y rådata) kan du ju ladda upp den/skicka nedladdningslänken till experter och se vad de säger.

Du är inte ensam att som svensk ha en Y-haplogrupp som är mer vanligt förekommande utomlands. Det ramlar nog in någon Sverigeättad person framöver men det kanske kan ta en tid. Jag har själv i släkten två R1b-relaterade haplogrupper där paraplygrupperna är mer vanligt förekommande just på de Brittiska öarna samt Västeuropa. Kanske iberisk eller keltisk från början? Finns ju gott om tid för att en manlig ättling ska ha hamnat på den Skandinaviska halvön. Men då genom folkomvandringar, kolonisation, handel, resor, slaveri, tidigmedeltida kristna munkar/präster som under missionsresor avlat söner?

24
Låter troligt. Stort tack Maud!

25
Hustru Kerstin Bryngelsdotter med en kommentar längst till höger.
Det första ordet tror jag att jag kan tolka, men det andra och tredje går jag bet på.
Läshjälp önskas.



26
Såg nu att en man Y-DNA-testat sig och har Jöns Olofsson Hök som sin farfars...far. Haplogrupp: R-S9891 (U106>Z2265>BY30097>Z381>Z301> “390=25”>FGC13959> S9891) enligt sidan https://www.familytreedna.com/public/U106?iframe=yresults. En matchande individ med fäderne från Södermanland. Kanske det kan dyka upp någon med fäderne i Värmland framöver som kan ge ledtrådar om Höks ursprung?

27
Soldaten Jöns Hök i Hörneå dyker upp i mtl första gången 1747. Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Västerbottens län, SE/RA/55203/55203.29/78 (1747). Bildid: A0001837_00007. (Innan 1747 änkan efter tidigare soldaten).

28

Lite mer om roten/rotehållarna bakom soldaten Håk i Hörne, Umeå socken.
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/323 (1739-1741). 1741. Bildid: A0052323_00192

29
Viktigt att komma ihåg är att alla värmländska församlingar inte har födelseböcker kvar från åren omkring 1720.

30
Du kan ju chansa och hoppas att Jöns Olofsson finns i något kompani under Närke-Värmlands regemente innan Västerbottensregementet. Sannolikheten är förmodligen väldigt låg men ändå.

31

Hittar JÖH i "Hörne":
Umeå landsförsamling AI:10a (1799-1810) Bild 99 / sid 93 (AID: v139807.b99.s93, NAD: SE/HLA/1010219)
Umeå landsförsamling AI:9 (1787-1798) Bild 88 / sid 81 (AID: v139806.b88.s81, NAD: SE/HLA/1010219)
Umeå landsförsamling AI:8 (1778-1786) Bild 830 / sid 78 (AID: v139805a.b830.s78, NAD: SE/HLA/1010219)
Men inte så i Umeå landsförsamling AI:7.


Samt under "Överstelöjtnantens kompani", Västerbottens regemente:
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/324 (1741-1744). 1741. Bildid: A0052324_00034. Soldat från och med augusti 1741.
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/325 (1757). Bildid: A0052325_00052
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/326 (1759-1762). Bildid: A0052326_00038


Även under samma kompani i generalmönsterrullorna (samma regemente och kompani):
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/744 (1748-1759). 1748. Bildid: A0028747_00062. Intressant dyker en annan värmlänning upp här nämligen kompanichefen Daniel Lagerborg.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/744 (1748-1759). 1759. Bildid: A0028747_00535. Här dyker en sergeant Ture Skragge upp bland befälen. Skragge är ju ett värmländskt släktnamn.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/744 (1748-1759). 1759. Bildid: A0028747_00363
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/745 (1760-1763). 1760. Bildid: A0028748_00044
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/745 (1760-1763). 1761. Bildid: A0028748_00192
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/745 (1760-1763). 1763. Bildid: A0028748_00388
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/746 (1768). Bildid: A0028749_00071
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/747 (1774). Bildid: A0028750_00063. Ersatt i januari 1769 med annan person.


Kan JÖH ha kommit med Lagerborg till Västerbotten?

32

Har väl inget direkt med Jöns ursprung att göra.


Men vad betyder "interimsutbytt" i sammanhanget? Jag tänker på uppgiften i nämnda mönsterrullan. Skulle Anders Persson och Jöns Olofsson ha bytt plats på något sätt men bara temporärt? Har aldrig sett detta förut.

33

lummer,


I vilka Västerbotten-relaterade källor dyker Jöns Olofsson Höök mer upp i?


Har du en lista inklusive sido-/uppslagsnummer alternativt bildid:s?


Håller med Kenneth. Bäst att du antar att Jöns var född omkring år 1720 plus/minus 10 år i Värmland. God hjälp här kan vara CD-skivan "Värmlands Kyrkoboksregister" eller Family Search.


Men troligvis kommer det enda riktig goda beviset vara endera en precis flyttkommentar i någon husförshörslängd (tyvärr saknas de för vissa delar av Värmland denna tid) eller en arv- eller jorduppgörelse i någon dombok.Men. Han blir soldat 1741 vid 21 års ålder säger du. Låter otroligt, dock givetvis inte helt osannolikt, att han på egen hand hamnar i Västerbotten. Kan han ha flyttat upp dit som ungdom med sina föräldrar en tid innan mönstringen?

34
Har endast ett konstruerat motexempel att komma med.
Anta att person 1 och person X matchar varandra på sina fäders sidor.
Anta att person 2 och person X matchar varandra på sina mödrars sidor.
Säger ju ingenting alls om hur person 1 och 2 är besläktade.

35
Lars Jansson

Född 28 december 1869 i Gullsby, Sunne. Föräldrar: Jan Pettersson och Kerstin Nilsdotter. Döpt 31 december 1869 i Sunne.
Källa: Sunne C:14, AID: v8346.b237, Bildid: 00042126_00236.

Lämnar föräldrahemmet i Gullsby för Norra Amerika 27 maj 1887.
Källor: Sunne AI:71, sid. 304, AID: v13350.b314.s304, Bildid: C0038997_00295 och Sunne B:7, AID: v8331.b34, Bildid: A0003721_00032.

Återfinns på CD-skivan "Emigranten Populär 2006":

EMIBAS VÄRMLAND:
Namn: LARS JANSSON
Kön: M
Född: 1869-12-28
Församling: SUNNE
Län: S
Yrke/Titel: HEMMANSÄGARESON
Civilstånd:
Hemförsaml: SUNNE
Län: S
Bosatt: GULLSBY
Utvandrdag: 1887-05-27
Ålder: 17
Ensam/Familj: ENSAM
Destland: AMERIKA
Landskod:
Sida i husförhörslängd: 304
Huvudakt: Aktnr: 120
Löpnummer: 162
Källhänvisn:
Anteckning: 0481887120
Födelsehemman: Gullsby

EMIHAMN:
Efternamn: JANSSON
Förnamn: LARS
Ålder: 17
Kön: M
Född: 1869/1870
Församling: SUNNE
Län: S
Titel/Anm:
Utresehamn: GÖTEBORG
Utvandrdag: 1887 06 03
Destination: PORTLAND ORE
Medåkande: NEJ
Källkod: 32:237:G518

Finns med bland utvandrarna i samlingen Göteborgs poliskammares arkiv före 1900, Inkomna uppgifter om utvandrade personer:

Lämnar Göteborg med ett fartyg mot Hull den 3 juni 1887. Sägs vara 17 år, bestämmelseorten uppges vara Portland, Oregon.
Källa:
Arkiv: Göteborgs poliskammare före 1900
Serie: Inkomna uppgifter om utvandrade personer
Referenskod: SE/GLA/12703/E IX/32
Datering: 1887
Bildid: A0056921_00132

Lars Jansson tog förmodligen skeppet "Gallia" från Liverpool, England and Queenstown, Irland och kom fram till New York den 18 juni 1887, Dock är detta inte helt 100% men nästan.
(På Ancestry nämns han som "Laro Janson" av någon anledning).
Men här sägs destionationen vara "N.Y." vilket jag tolkar som New York. Dock är kolumnrubrikerna väldigt svåra att läsa samt är bilden påtagligt suddig.
Källa:
Ancestry.com
Year: 1887; Arrival: New York, United States; Microfilm serial: M237; Microfilm roll: M237_508; Line: 30; List number: 741.
Sid. 548 av 1021.
Individ nummer 679.

Sista informationen om Lars finns i bouppteckningen efter modern (bouppteckningen efter fadern har ej ännu hittats):
Lars Jansson uppges i bouppteckningen vara avliden men att han har en son med okänt namn och vistelseort i Norra Amerika.
Källa: Fryksdals nedre tingslags häradsrätt FII:57, AID: v426502.b3040.s20.

Jag har inte haft möjlighet att studera domböckerna i syfte att försöka finna mer information om man lyckades fördela arvet så att också Lars son fick ta del av arvet.

Summering:
Lars Jansson, född 28 december 1869 i Sunne, utvandrad 1887, okänd vistelseort, kanhända New York med omnejd, kanhända Portland, Oregon, men detta känns högst osäkert. Dör får man förmoda någon gång mellan åren 1887-1910. Ska han en son NN född i USA (står i och för sig Norra Amerika) någon gång mellan åren 1887-1910.

Alla tips, alla eventuella fynd mottas mycket tacksamt!

36
Frändefors / SV: Frändefors AI:6 p 64
« skrivet: 2019-02-19, 22:49 »
Stort tack Margaretha, verkligen snällt av dig!

37
Frändefors / SV: Frändefors AI:6 p 64
« skrivet: 2019-02-17, 17:04 »
Tack Maud.
Tyvärr säger mig "attest nummer 6" inte så mycket i detta fall men det kanske visar sig framöver.

38
Finns det någon bok om faktorer som starkt påverkat demografin i Sverige?
Som listar alla (många av de) katastrofer, krig, hungerår, epidemier/pandemier etc. som drabbat Sverige (eller "Sverige") genom århundrandena/årtusendena.
Exempel:
Fimbulvintern cirka 536.
Digerdöden cirka 1350-.
Missväxtåren 1867–1869.
Osv.

39
Frändefors / Frändefors AI:6 p 64
« skrivet: 2019-02-16, 19:08 »
Frändefors AI:6 (1813-1819) Bild 70 / sid 64 (AID: v3945.b70.s64, NAD: SE/GLA/13133)
Frändefors kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13133/A I/6 (1813-1819), bildid: C0043679_00076

Anders Pålsson, hustru Stina Arvidsdotter (i sonens födelsenotis Andersdotter), son Karl, Liljerud.
Ser inte/förstår inte varifrån de kommer och varthän de flyttar.

Anders Pålssons födelsedatum sägs vara 1793-12-31 tror jag men jag hittar ingen som passar när jag söker i olika källor.

40
Ja använder filen Build 37 Raw Data Concatenated.
Testa med bara kromosomerna 1-22.

41
Name   MatchName   Chromosome   StartLocation   EndLocation   Centimorgans   MatchingSNPs
LD   DS   1   173936525   176214500   2.11   500
LD   DS   6   110662094   112750003   1.55   500
LD   DS   7   112844606   116185999   1.42   500
LD   DS   8   108919995   112448610   1.59   500
LD   DS   9   86013888   89304566   8.39   1000
LD   DS   12   6939881   10090524   4.52   800
LD   DS   14   39324084   42269278   1.63   600
LD   DS   14   68418807   70225737   1.65   500
LD   DS   X   1370495   154570039   195.93   18092

Tabellen igen lite mer lättläst förhoppningsvis.

42
Genetisk genealogi (DNA) / Family Finder match inklusive hela X
« skrivet: 2019-01-21, 20:50 »
Har testat en manlig släkting (FTDNA, Family Finder) kallad LD.
LD matchar en person av namnet att döma en kvinna kallad DS.


Föjande gemensamma segment rapporteras:

Name,Match Name,Chromosome,StartLocation,EndLocation,Centimorgans,MatchingSNPs
LD,DS,7,112844606,116185999,1.42,500
LD,DS,6,110662094,112750003,1.55,500
LD,DS,8,108919995,112448610,1.59,500
LD,DS,14,39324084,42269278,1.63,600
LD,DS,14,68418807,70225737,1.65,500
LD,DS,1,173936525,176214500,2.11,500
LD,DS,12,6939881,10090524,4.52,800
LD,DS,9,86013888,89304566,8.39,1000
LD,DS,X,1370495,154570039,195.93,18092


Notera den sista raden.
En X-kromosomal matchning mellan LD och DS på 195.93 cM (18092 SNP.markörer) vilket jag tolkar som hela X-kromosomen.


Detta tycker jag är anmärkningsvärt att en hel X-kromosom gått i arv ned till två mest sannolikt väldigt avlägset besläktade personer.


Någon som sett något liknande?


Jag har varit i kontakt med Family Tree DNA Helpdesk men de kunde inte hitta något direkt fel med sina matchingsresultat.


Resultatet ovan är säkert inte omöjligt men frågan är hur sannolikt det är?




43
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-21, 20:08 »

Jag har svårt att se att jag skulle ha fått in adliga anor på fler ställen i mitt släktträd, det måste ju ändå vara ganska ovanligt.
Din finska match har hen bara adliga anor eller också bönder i sitt träd på ett eller flera ställen?


Jag måste ju ha rätt att undersöka om det är sant.
Självklart!

44
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-19, 12:36 »
Maria,

Du har i stort sett inga eller väldigt få adliga anor och att det bara är de adliga anorna som är väldokumenterade tillbaka i tiden. Då borde det väl vara mycket mer sannolikt att den matchning du nämner har med dina icke-dokumenterade anor att göra då de är i majoritet.

Du skriver att din matchning har finska anor. Har hon bara adliga finska anor? Om inte kanske du har skogsfinska anor som skulle förklara det hela?

45
Genetisk genealogi (DNA) / SV: X-Match 190cM Longest block 190
« skrivet: 2019-01-06, 23:02 »
Tror inte det är möjligt att bara dela ett segment på 190 cM men du kanske skrev fel.

Vilket företag?
Om FTDNA, Family Finder, kan du ju välja gemensamma träffar och se om du genom dessa kan lista ut släktskapet?

46
Inte helt säker men här ett tolkningsförslag.
Var god kontrollera mot andra källor eller andra personers tydningar.

28
Svenserud
Marit

Den 4 september föddes Olof Bengtssons och Karin Halvardsdotters barn i Svenserud av ärliga och kristliga föräldrar och döptes den 6 ejusdem av ärevördige Morell och blev i dopet kallad Marit. Mansvittnen var ärlige/ärliga och beskedlige/beskedliga Nils Jansson/Jonsson i Svenserud och Per Elofsson ibidem, drängen Abraham Larsson ibidem. Kvinnfolksvittnen var ärliga och gudfruktiga hustrun Marit Nilsdotter i Svenserud som bar barnet till sitt dop och hade med sig hustrun Marit Larsdotter ibidem, pigan Kerstin Nilsdotter i Svenserud.

47

"Läser snält" tror jag det står på sidan 9 i samma volym.
Läser snabbt gissar jag på.

48

"Tekniken är ny och opålitlig".
Tekniken är det nog inget fel på. Metoderna eller "materialet" kanske däremot inte är optimala.
Metoderna eller "materialet"=hur referenspopulationerna ser ut (antalet populationer, antalet i varje population, hur referensindividerna verkligen representerar sin[a] referenspopulation[er]) och hur de (referenspopulationers/"etniciteterna") benämns.
Jag tycker nog man ska utgå ifrån att uppskattningarna inte är helt säkra idag i alla fall.
Det som verkligen inte överensstämmer med pappersforskningen eller om samma testade individ fått påtagligt olika uppskattningar från olika företag får nog som ofta nämnts tas med en stor nypa salt.

49
Ransäter / SV: Anders Hedin
« skrivet: 2018-11-27, 21:33 »
Ja, Mabo då har vi gjort ett gott dagsverke :-)
Det tycker jag. En kopp kaffe på detta eller. :)

50
Ransäter / SV: Anders Hedin
« skrivet: 2018-11-27, 21:28 »
Och en gravsten:
https://www.findagrave.com/memorial/40565837
https://images.findagrave.com/photos/2013/189/40565837_137338155548.jpg


Gravstenstexten:
"
ANDERS
HEDIN
Född
3. Dec. 1820
i Ranseter
Warmland
Sverige.
Död
13. Feb. 1901
__
"
(Tror jag i alla fall. Var god döm själva).

51
Ransäter / SV: Anders Hedin
« skrivet: 2018-11-27, 21:25 »
På Ancestry.com finns en Andrew Hedin i följande källor:



Minnesota, Territorial and State Censuses, 1849-1905 for Andrew Hedin
1875 Kandiyohi



1900 United States Federal Census for Andrew Hedin
Minnesota Kandiyohi Willmar District 0086
(Med en son John A Hedin)






Samt en "obituary" på sidan http://www.ironrangeresearchcenter.org/details/8/106069/

FIRST NAME:   ANDREW
LAST NAME:   HEDIN
LOCALITY:   WILLMAR
COUNTY:   KANDIYOHI
STATE:   Minnesota
DATE OF DEATH:   2/13/1901

52
Ransäter / SV: Anders Hedin
« skrivet: 2018-11-27, 21:04 »

Arvika stadsförsamling AI:4 (1846-1857) Bild 75 / sid 544 (AID: v10327.b75.s544, NAD: SE/VA/13012)


Karlstad stadsförsamling AI:20 (1841-1845) Bild 159 / sid 152 (AID: v11753.b159.s152, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:20 (1841-1845) Bild 320 / sid 313 (AID: v11753.b320.s313, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:20 (1841-1845) Bild 541 / sid 534 (AID: v11753.b541.s534, NAD: SE/VA/13275)


Ransäter AI:8 (1835-1840) Bild 710 / sid 65 (AID: v13054.b710.s65, NAD: SE/VA/13426)
Ransäter B:1 (1810-1860) Bild 33 / sid 57 (AID: v8088.b33.s57, NAD: SE/VA/13426)


Några referenser med viss information. Intresserade får gå igenom sidorna på egen hand. Borde inte vara helt omöjligt att följa Anders Hedin från vaggan till emigration eller död i kyrkoböckerna men visst det kan krävas lite tid.

53
Addition:
- MyHeritage samt Ancestry har också svenskt material men kanske inget utöver Riksarkivets Digitala forskarsal och Arkiv Digital?
- Släktingars personbevis inklusive barn/föräldrar från Skatteverket kan beställas.
- Släktingars bouppteckningar inklusive arvingar från Riksarkivet (till och med 30 juni 2001) eller Skatteverket (från och med 1 juli 2001) kan beställas.

54
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: saknad matchning
« skrivet: 2018-11-11, 12:24 »
Googla på "meiosis" och "recombination".

Finns också ett "pedigree" på sidan https://isogg.org/wiki/Identical_by_descent.

Men i bilden finns bara ett autosomalt kromosompar för enkelhetens skull. Du kan se hur kromosomerna ganska ofta fragmenteras och hur segment som från början låg på två separata kromosomer i samband med en ny generation skapas hamnar på samma kromosom.

Om segment gemensamt med en DNA-kusin fragmenteras för mycket kommer längden av det största med en DNA-kusin delade segmentet och/eller totala summan av alla med en DNA-kusin delade segment som ovan nämnt hamna under FTDNA:s tröskelvärde.
(Om de inte skulle ha tröskelvärden skulle väl alla testade mer eller mindre vara DNA-kusiner med varandra).

55
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: saknad matchning
« skrivet: 2018-11-10, 20:27 »
Det med X-kromosomen räcker inte som förklaring.
Förmodligen har din son har inte ärvt samma fragment som du har gemensamt med din DNA-kusin. Kanske din son bara fick delar av dessa fragment eller inga alls.
Ditt matchande med DNA-kusinen hamnade över FTDNA:s tröskelvärde, din sons matchande med samma DNA-kusin hamnade under och redovisas därför inte.

Du kan läsa mer här: https://thegeneticgenealogist.com/2016/05/24/family-tree-dna-updates-matching-thresholds/

56
Tyvärr en annan likhet här:
Åse häradsrätt FIIa:2 (1759-1764) Bild 199 / sid 383 (AID: v144346.b199.s383, NAD: SE/GLA/11057): "en fjärding eller tio marker skattejord..." (om jag tolkar texten rätt).
Får nog lämna över till andra mer kunniga.

57
Om fastigheterna.
Har egentligen ingen aning men i samma volym Åse häradsrätt FIIa:2 (1759-1764) Bild 116 / sid 221 (AID: v144346.b116.s221, NAD: SE/GLA/11057) står: "en fjärding eller 15 mark skattejord i ...".
Kan det då innebära att 15 mark=1/4 skattejord även i ditt fall?
Kanske kan du leta i fler bouppteckningar och jämföra med vad som står i domböcker (främst uppbud och fasta då) eller mantalslängder?

58
Enligt sidan http://www.lokalhistoria.nu/vart-att-veta/vikt-matt-och-myntenheter:
Citera
Viktualievikt
1 skeppund = 20 lispund (170 kg)
1 lispund = 20 skålpund eller marker (8,5 kg)
1 skålpund = 32 lod (425 g)
1 lod = 4 kvintin (13,3 gram)
1 mark (340 gram)
1 lödig mark = 16 lod (210,6 gram)

1 brännvinspanna i koppar om 1 lispund och 14 mark.
Omräknat 34 mark.
1 mark i detta specifika fall enligt bouppteckningen värt 20 öre.
Omräknat 680 öre.

Enligt sidan ttps://sv.wikipedia.org/wiki/Daler_silvermynt:
1 daler=32 öre.

680 öre blir då 21 daler och 8 öre.

Att det rör sig om silvermynt framgår väl av kolumnrubriken ("smt") på första sidan i bouppteckningen.

En annan sida om viktmått och andra mått http://www.hhogman.se/matt_vikter.htm:
Citera
Viktmått
Skeppspund
Ett skeppspund = 4 centner = 20 Lispund = 400 skålpund = 170 Kg.
För metaller var 1 skeppund stapelstadsvikt (= 136 kg) = 20 markpund (lispund stapelstadsvikt) = 400 mark.
Lispund
En lispund = 1/20 skeppspund = 20 skålpund = 8,502 kg.

59
Segerstad / SV: Maria (Maja) Jonsdotter 1793
« skrivet: 2018-11-04, 20:08 »
Står väl Tobyn.
Tobyn finns i Sillerud och Mangskog i Värmland samt Gestad i Dalsland enligt Ortnamnsregistret (http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html).

Återfinns här: Mangskog AI:8 (1795-1799) Bild 136 / sid 131 (AID: v12114.b136.s131, NAD: SE/VA/13359)

60
Grava / SV: Jon Persson i Wåhle/Grava, f 1717
« skrivet: 2018-10-31, 18:57 »
Du får gärna berätta mer om DNA-test-företag, typ av test, markör-typ, antalet markörer och antalet markörer som skiljer mellan dig och de med y-rötter i Sunne eller andra delar.

Vad kan mantalslängder eller domböcker ge? Kanske den enda vägen fram och kyrkoböckerna inte ger något mer.

61
Lysvik / SV: Ransbysätter, Sygårdssäter 3a
« skrivet: 2018-10-21, 21:48 »
Finns en hemmansdel Sydgårdssätern i Ransby också enligt http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html (Värmlands län, Lysviks socken).

62
De svenskar och norrmän som dyker upp under https://www.yfull.com/tree/I-CTS7676/ (framför allt under I-L287) kan det vara främst manslinjeättlingar till skogsfinnar?

63
Från yfull.com.

M253 verkar vara en SNP-markör som definierar gruppen I1.

Verkar vara många finländare som tillhör gruppen I-CTS7676.

Se https://www.yfull.com/tree/I-CTS7676/.

Denna grupp är enligt yfull en undergrupp till I-CTS2208 som i sin tur är en undergrupp till I-Z74 som i sin tur .... en undergrupp till just I1.

Hierarkisk ordning enligt yfull: I1>I-DF29>I-Z2336>I-Z2337>I-L22>I-Y3549>I-CTS6868>I-CTS7676>I-Z74>I-CTS2208>I-CTS7676.
(I1 förmodligen lika med I-M253).

Låter som om nästa steg för er två med I-M253 i tråden är att ta ett SNP-pack-test alternativt uppgradera till ett Big Y-500.

Men rekommendationer från "I1-proffsen" bör ju först inhämtas.

64
98% finska matchningar när det gäller Y-36STR-DNA men med en Y-kromosomal haplogrupp I-M253 som är vanlig både i Sverige och Finland.

Får inte detta att gå ihop.

65
Äldre ord L - Ö / SV: Sockenbyggning
« skrivet: 2018-10-13, 13:10 »
Har stött på ordet "sockenbyggning"... Sökt på internet, i Bygdeband och i SAOL och SAOB och i "Ordbok för släktforskare" utan att hitta ordet.
Ordet sockenstu-byggning finns med i SAOB. Selma Lagerlöf använder ordet "sockenstubyggningen" i "Troll och Människor" enligt vissa nätsidor.

66
Smed - allmänt / SV: Klensmed Nikolaus Claesson
« skrivet: 2018-09-22, 19:20 »
Om du inte har emot att hästjobba kan du ju gå igenom mantalslängder framför allt för Värmlands län. Detta vet du ju om redan men ändå. Han finns i Karlstad 1737 som klensmed om jag minns rätt. Tror inte jag hittar honom i Karlstad (staden) 1738 men kanske letade dåligt. En sökning skulle ju kunna vara att leta efter klensmeder i marginalen, ja eller husockupanter kanske...:)

67
Smed - allmänt / SV: Klensmed Nikolaus Claesson
« skrivet: 2018-09-22, 15:38 »
I Karlstad i alla fall år 1736 som du redan visste:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1227 (1736-1736) Bild 134 / sid 263 (AID: v180340.b134.s263, NAD: SE/VALA/0382503)

68
Stora Kil / SV: Nils Emzelius
« skrivet: 2018-09-21, 22:55 »
Funderar lite på namnet Emsell/Emzell.
Finns ett vattendrag "Ämtan" som går inte så långt ifrån Askersby enligt kartan. Kan ån i fråga ha med namnet att göra? Någon som kan alla gårdsnamn i Askerby speciellt om det finns något Em... eller Äm...?

69
Stora Kil / SV: Nils Emzelius
« skrivet: 2018-09-21, 22:52 »
Har du letat i Kils härads domböcker? (Ett eventuell släkskapsuppgift mellan Johan E och Nils E t.ex.)
Eller i Visnums härads domböcker? (Om arvingar efter prästen nämns utan att Nils nämns t.ex.)

70
Okänd socken i Värmland / SV: Johan Larsson Emzell
« skrivet: 2018-09-16, 18:20 »
plenningskold :
Du får gärna berätta mer om vad du vet om fältväbeln Nils Borgstedt här eller i en annan tråd.

71
Okänd socken i Värmland / SV: Johan Larsson Emzell
« skrivet: 2018-09-16, 18:18 »
Bara inflikar att en person som testat sin Y-kromosom på FTDNA 67 markörer har en skillnad (genetiskt avstånd) på 5 med en annan testad person.
Den första härstammar ifrån Erik Persson i Spelnäs (förmodad son till Per Jönsson i Spelnäs).
Den andra härstammar ifrån Nils Johansson (Borgstedt) i Södra Borgeby (enligt mig förmodad sonson till Björn Jönsson från Spelnäs).
Haplogruppen i båda fallen för närvarande klassad som I-M253.

Men visst den nämnde Björn Bryngelsson (i Gunnarsby, Åleby?) kan ju även han ha haft en I-haplogrupp.

72
Okänd socken i Värmland / SV: Johan Larsson Emzell
« skrivet: 2018-09-16, 17:52 »
Återupprepar frågan om det finns nu levande manslinjeättlingar till Johan Larsson Emsell? Får se om någon har möjlighet att svara.

73
Okänd socken i Värmland / SV: Johan Larsson Emzell
« skrivet: 2018-09-16, 17:31 »
Nu får det bli förmodligheter men Björn Jönsson var nog född i Spelnäs och blev soldat i Södra Borgeby men dog tidigt (finns en knekt Björn Jonsson/Jönsson Södra Borgeby i landskapshandlingarna).

Enligt andrahandsuppgifter, som bör kontrolleras, jag har fanns en änka Kerstin Larsdotter i Södra Borgeby cirka 1626-1645 (boskapslängder, mantalslängder) och sannolikt efterträdd av sonen Johan Björ(n)sson 1646-.

Alla dessa uppgifter bör kontrolleras mot urkällorna.

74
Okänd socken i Värmland / SV: Johan Larsson Emzell
« skrivet: 2018-09-16, 17:08 »
alexis:
Nej jag tror inte på att Lars, Nils, Jöns Johanssöner var sonsöner till Björ Bryngelsson utan till Björn Jönsson i Södra Borgeby. Modern var däremot en Kerstin Larsdotter men det kan ha funnits flera med samma namn.

Se: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=145606.0

Men visst 100% säker kan man ju inte vara.
Dock stämmer Y-haplogrupperna med denna hypotes (att Johanssönernas i Södra Borgeby och Askersby farfar var en Jönsson i från Spelnäs). Detta är heller inget 100% bevis men ändå. Får ta detta en annan gång.

75
Okänd socken i Värmland / SV: Johan Larsson Emzell
« skrivet: 2018-09-16, 17:00 »
Vill bara nämna att jag som hypotes, ingenting annat, skulle ha att Nils Kristian Emsell som gift med Kajsa Borgstedt var sysslingar/tremänningar.

Då ska det bevisas att deras fäder Johan Larsson Emsell och Nils Borgstedt är kusiner. Och då ska det bevisas att den förstnämnde var son till Lars Johansson i Askersby och Nils Borgstedt son till Nils Johansson Borgstedt i Södra Borgeby. De två sistnämnda är verkligen bröder enligt Gunnar Almqvists domboksutdrag.

76
Okänd socken i Värmland / SV: Johan Larsson Emzell
« skrivet: 2018-09-16, 16:56 »
Bärs släktnamnet av nu levande personer?
Några ättlingar till Johan Larsson Emsell?

(Om Johan Larsson Emsell är son till Lars Johansson i Askersby finns det Y-DNA-linjer att jämföra med (ättlingar till Jöns i Spelnäs, Sunne). Lars Johansson var son till Johan Björnsson och förmodad sonson till Björn Jönsson från Spelnäs i Sunne).

77
Okänd socken i Värmland / SV: Johan Larsson Emzell
« skrivet: 2018-09-16, 14:48 »
Han bör väl ha varit soldat, korpral innan (dock ej helt säkert). Kanhända finns en Johan Larsson i tidigare generalmönsterrullor, rullor eller mantalslängder som kan passa in på Johan Larsson Emsell. Det blir givetvis ett väldans letande och kanske en jakt utan resultat.

78
Okänd socken i Värmland / SV: Johan Larsson Emzell
« skrivet: 2018-09-16, 14:10 »
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/175 (1715-1719)
Närke-Värmlands regemente, Överstelöjtnantens kompani, 1719
A0028149_00214-A0028149_00215

Finns faktiskt några icke-filmade rullor för Närke-Värmlands regemente på Krigsarkivet också. Får se när Arkiv Digital eller Riksarkivet digitaliserar dessa.

79
Ganska många nu som testat sitt autosomala DNA även om anlitat företag skiljer sig åt.

Vore intressant att samla resultaten landskapsvis under förutsättning att testade personer har en absolut majoritet av sina förfäder/-mödrar i ett och samma landskap (typ alla mor- och farföräldrar födda i ett och samma landskap). Därefter kunde en forskare/forskningsintresserad person eller grupp undersöka om hur de olika landskapsresultaten grupperar sig inom och mellan landskapen. Dessa testade personer skulle ju sedan kunna användas som referenser i bredare analyser där vem som helst skulle kunna ladda upp sina autosomala DNA-resultat i syfte att få fram landskapsspecifika resultatsiffror (uppskattning hur stor andel av ens anor som borde ha rötter i de olika svenska landskapen).

Kanske allt detta inte är görbart (för få testade, för få med anor i ett och samma landskap, för lite variation mellan landskapen med avseende på genetisk populationsstruktur)?

80
Övriga släkter - F / SV: Frykström
« skrivet: 2018-09-14, 23:47 »
Eventuell syster Kerstin Gustavsdotter med modern Kerstin Olofsdotter
Fryksände AI:13 (1804-1812) Bild 41 / sid 37 (AID: v10905.b41.s37, NAD: SE/VA/13131)
Fryksände AI:14 (1812-1821) Bild 59 / sid 52 (AID: v10906.b59.s52, NAD: SE/VA/13131)
https://lists.rootsweb.com/hyperkitty/list/sweden@rootsweb.com/thread/YAR6ZDW2JCUEHE3QQ7T4MJLIBZLGIFKK/

Fler eventuella sidor av intresse
Fryksände AI:10 (1772-1777) Bild 19 / sid 13 (AID: v10902.b19.s13, NAD: SE/VA/13131)
Fryksände AI:11 (1778-1789) Bild 21 / sid 14 (AID: v10903.b21.s14, NAD: SE/VA/13131)

81
Övriga släkter - F / SV: Frykström
« skrivet: 2018-09-14, 20:42 »
Var god kontrollera.

Jonas Frykström
Fryksände AI:14 (1812-1821) Bild 198 / sid 191 (AID: v10906.b198.s191, NAD: SE/VA/13131)
Fryksände CI:4 (1763-1820) Bild 173 / sid 337 (AID: v6472.b173.s337, NAD: SE/VA/13131)

Jonas Gustavsson
Karlstad stadsförsamling AI:10 (1795-1799) Bild 64 / sid 56 (AID: v11737.b64.s56, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:10 (1795-1799) Bild 188 / sid 180 (AID: v11737.b188.s180, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:11 (1800-1801) Bild 94 / sid 86 (AID: v11739.b94.s86, NAD: SE/VA/13275)
Karlstad stadsförsamling AI:14 (1810-1814) Bild 339 / sid 333 (AID: v11743.b339.s333, NAD: SE/VA/13275)

82
01) Okänt regemente / Vilket regemente? / Irland 1609
« skrivet: 2018-08-12, 21:13 »
På Wikipediasidan om Plantation of Ulster (https://en.wikipedia.org/wiki/Plantation_of_Ulster#cite_note-41) står det:

"In 1609, Chichester had 1,300 former Gaelic soldiers deported from Ulster to serve in the Swedish Army."

Som referenser anges:
Sid. 119 i Elliott, Marianne The Catholics of Ulster: A History
Sid. 205–206 i Canny, Nicholas, Making Ireland British 1580–1650, Oxford University Press, Oxford 2003

Finns det några svenska referenser om dessa 1300 soldater?

83
09 - Fader okänd / I vilken dombok
« skrivet: 2018-07-27, 00:31 »
Anta ett fader-okänd-fall gick till rätten. I vilken dombok ska man då söka i? Häradet dit modern tillhörde eller häradet dit fadern tillhörde? Sistnämnda är ju i många fall inte känt.

84
Ransäter / SV: SE/VA/13426/A II a/7 (sidan 718)
« skrivet: 2018-07-22, 19:32 »
Utslag om skilsmässa meddelad av Mellansysslets domsaga på grund av horsbrott av kvinnan.

Mellansysslets domsagas häradsrätts arkiv, se vidare: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/VA/11171.

Fråga mig inte var i arkivet en skilsmässa kan nämnas.

Ett datum 1917-07-06 med kommentaren "frsk"? (frånskiljning/frånskillnad?) borde ju indikera tiden för äktenskapets upplösning i alla fall.

85
Sunne / SV: Sunne HFL AI:42 (1845-1849) s. 418
« skrivet: 2018-06-21, 14:32 »
Vet inte om 1734 års lag fortfarande var aktuell 1845-1849. Här i alla fall lagen som den såg ut 1734.

Missgärningsbalk
Kapitel 10, om tidelag
1. §. HWar som hafwer tidelag med fä, eller andra oskiäliga diur; then skal halshuggas, och i båle brännas, warde ock samma diur tillika dödadt och brändt.
2. §. Nu kan någor ej bindas til sielfwa gierningen; men finnes hafwa haft fullt upsåt, och warit beredd en sådan styggelse at fullborda: tå skal han arbeta i halsjärn halft åhr eller mera, efter sakens omständigheter.

Se vidare: https://sv.wikisource.org/wiki/Missg%C3%A4rningsbalken

Kanske var det bara illasinnade rykten i Olofs fall?

86
Sunne / SV: Sunne HFL AI:42 (1845-1849) s. 418
« skrivet: 2018-06-20, 21:13 »
Fast vad står det på latin?
Coitam cum brutis commisisse dicitur?
Rätta gärna den som kan/vill.

87
Alster / SV: Hjälp att tyda runa i Alster C2 sid 189
« skrivet: 2018-06-15, 22:21 »
Min sammanfattning, ej i samma ordning som i texten:
Hustru Gunilla Larsdotter i Mosserud, död 6 februari 1723, begravd 18 februari, 45 år gammal, född 1677 i "Sönå" (Sunne???), föräldrar: Lars Larsson (Eriksson?) & Marit Larsdotter, gift 1699 med Nils Månsson i Mosserud, 4 söner, 4 döttrar, 2 av 4 döttrar döda.
(Med reservation för feltolkningar)

88
Övriga ämnen / SV: Kunde kronan sälja skattehemman?
« skrivet: 2018-06-01, 11:44 »
Begreppet "skattefrälse", "skattefrälsehemman" och "skattefrälseränta" finns faktiskt. Google ger några träffar som kan vara värda att gå igenom. Får några få träffar med sökordet kronofrälsehemman likaså. Men frälsefrälsehemman verkar inte finnas. :)

89
Övriga ämnen / SV: Kunde kronan sälja skattehemman?
« skrivet: 2018-06-01, 09:18 »
Intressant ämne. Har funderat på ungefär liknande saker tidigare men inte hittat några riktigt bra svar.
Men finns inte svaret ganska mycket redan på bifogade bild? Hemmansräntorna säljs av Kristina och köps av de Geer.
Om du vet plats och datum kanske jordeböcker, landskapshandlingar, riksregistraturet eller domböcker kan ge en fylligare bild? Digitala riksarkivet och/eller Arkiv Digital har dessa.
Kungliga brev eller de Geers brev kanske finns dessa kvar i samlingar?
Borde det inte finnas en reglerande lag i grund och botten också?

90
En ensam gen kan inte själv förklara varför du i din etnicitetsuppskattning får 25% av något. Så långa gener finns inte. Det måste handla om väldigt många olika DNA-bitar i så fall.
Endera är din etnicitetsuppskattning helt uppåt väggarna, många andra har fått konstiga dito från olika DNA-test-företag, annars har du nog som några redan har nämnt, en anfader/anmoder någon/några generationer bort med irländskt/skotskt ursprung.
Jag tippar att det är din släktforskning som stämmer och att MyHeritages etnicitetsuppskattning som inte stämmer.
Återigen, du borde jämför din etnicitetsuppskattning med dina matchningsresultat. Om många av dina matchande DNA-kusiner bara har skotska eller irländska rötter då kan du ju börja undra om din etnicitetsuppskattning faktiskt kan stämma. I andra fall så får du nog se din etnicitetsuppskattning som ett udda men kanske roligt och inte alltför sanningsenligt resultat.

91
Varifrån kommer dina matchande DNA-släktingar?
Om ett annat mönster här är nog etnicitetsuppskattningen väldigt osäker.

92
Sunne / SV: Olof Larsson från Arnstorp
« skrivet: 2018-03-30, 10:11 »
Vad säger målen?

93
Långserud / SV: Tre saknade "försvunna" syskon Emsell
« skrivet: 2018-03-18, 21:49 »
Jag har VKBR3 och inte VKBR4 bäst att tillägga.

94
Långserud / SV: Tre saknade "försvunna" syskon Emsell
« skrivet: 2018-03-13, 18:24 »
Några Emsell/Emzell dyker upp på CD-skivan "Värmlands kyrkoboksregister 4". Kan vara värt att kolla upp.

95
Sunne / SV: Lars Persson och Katarina Persdotter
« skrivet: 2018-03-09, 22:12 »
Nog beredd att hålla med Jan. Tror inte heller att fältjägaren är fadern. För mycket talar emot. Jag skulle fokusera på alla drängar med namnet Lars Persson i Gjutaregården omkring Pers födelse och i första hand utgå ifrån att det är någon av dem som är fadern.

96
Sunne / SV: Lars Persson och Katarina Persdotter
« skrivet: 2018-03-07, 19:34 »
Pers födelsenotis finns också på bild 15 (bildnummer enligt Arkiv Digital) i Sunne C:11.

Per, o.ä. född 19 juni, döpt 21, från Gjutaregården (Stornäs är överstruket), fader: ?föreg? drängen Lars Persson från Gjutaregården, moder: pigan Katarina Persdotter från Stornäs, dopvittnen: Per Persson, hustru Maja Nilsdotter ibm.

Här är väl något som inte stämmer typiskt nog. Stornäs(et) ligger under Ivarsbjörke och ingen av de nämnda bor väl där vid barnafödseln.

Kan prästen ha skrivit fel?
Ska det vara Gjutaregården rakt igenom?

Om det står "föreg" eller liknande ser jag inte. Föregående passar inte i detta fall vad jag kan se. Kanske står det något annat. Tror domboken kan avslöja mer men detta är ju inte helt säkert. Arkiv Digital har inte domboken från tiden cirka 1835 filmade. Men du kan ju beställa filmning av volymer som passar i tid och rum.

97
Sunne / SV: Lars Persson och Katarina Persdotter
« skrivet: 2018-03-07, 19:28 »
Du har en poäng Kenneth.

Men i födelseboken står det ju dräng och inte fältjägare eller murmästare, men det kan ju vara samma person trots detta givetvis.

Undrar också om det inte står h(ennes) son oä(kta) Per Larsson på s. 355 Sunne AI:40.

På s. 208 och s. 352 i AI:38 står att Lars Persson Sundberg mest håller till i Ransäters socken men han kan ju ha alstrat barn i Sunne trots detta.

Sundberg måste i alla fall vara en av huvudkandidaterna men jag skulle inte ha honom ensam på den listan.

98
Sunne / SV: Lars Persson och Katarina Persdotter
« skrivet: 2018-03-07, 15:46 »
Antar du har hittat Per Larssons födelsenotis på s. 488 i Sunne C:9 (1820-1848).

Har inga svar, endast några reflektioner.

1/ Riksarkivet har inte filmat Sunne C:10 (1833-1855) och C:11 (1833-1860). Kanske du bör försöka gå igenom dessa, kan finnas mer information om fadern drängen Lars Persson. Vet inte om Arkiv Digital har filmat volymerna i fråga.

2/ Informationen på s. 488 i C:9. Två tolkningar finns väl. A/ Båda föräldrarna bor i Gjutaregården. B/ Bara modern bor i Gjutaregården, men då kan en tycka att prästen borde ha skrivit var fadern bor framför allt i och med att han nämns vid namn.

3/ Har du följt din drängen Lars Persson (din huvudkandidat) från vaggan till graven?

4/ Kan det dyka upp en notis om faderskap i någon husförhörslängd? (Tror inte på detta speciellt mycket men kan vara värt att kolla).

5/ Vad säger en eventuell bouppteckning efter Lars Persson? (Tror inte på detta speciellt mycket men kan vara värt att kolla).

6/ Domstolsprotokoll. Borde röra sig om Fryksdals nedre tingslags häradsrätts arkiv? Tror Arkiv Digital har dessa filmade. Kanske finns ett mål under 1835 eller åren omkring 1835 som har mer att säga om drängen Lars Persson.

7/ DNA-test. Om du hittar en ättling till drängen Lars Persson (din huvudkandidat), ju färre generationer mellan ättlingen och drängen desto bättre. Om ättlingen och du matchar varandra påtagligt mycket skulle detta kunna stärka en hypotes. Men om både du och ättlingen har djupa rötter i samma områden så kan ju en nära DNA-matchning bero på detta och inte bara på ett eventuellt släktskap via en gemensam Lars Persson.

99
Långserud / SV: Tre saknade "försvunna" syskon Emsell
« skrivet: 2018-03-05, 23:04 »
Bouppteckningsregister finns också filmade för Värmlands härader (ArkivDigital).
Sök på efternamn.


100
Långserud / SV: Tre saknade "försvunna" syskon Emsell
« skrivet: 2018-03-05, 15:04 »
Efternamnsregister för hela Värmland och dess födelseböcker, vigselböcker, dödböcker samt husförhörslängder ska väl finnas på Värmlandsarkiv men också filmat av ArkivDigital.

101
Långserud / SV: Tre saknade "försvunna" syskon Emsell
« skrivet: 2018-03-05, 15:02 »
Ser nu att du vill gå framåt i tiden.

Mitt tips ovan var ju om du vill gå bakåt i tiden. Denna kanske du redan har koll på?

102
Långserud / SV: Tre saknade "försvunna" syskon Emsell
« skrivet: 2018-03-05, 15:01 »
Du kan t.ex. leta vidare i Gunnar Almqvists böcker:
Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700 (bok, CD)
Sammandrag av Frykdals härads domböcker 1701-1725 (bok)
Sammandrag av Frykdals härads domböcker 1726-1740 (bok)
Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750 (bok)

Finns ort- och efternamnsregister i alla delar.

Ur minnet, kan ha fel men tror att Askersby, Sunne samt Södra Borgeby, Sunne kan vara av intresse när det gäller efternamn som Emsell (Emzell) och Borgstedt.

103
Autosomalt test (för alla släktskap) / SV: "Mörka mule"
« skrivet: 2018-03-02, 10:19 »
Och om det är något som gått i arv på ditt möderne så är det nog ett mtDNA-test du ska köpa och inte ett autosomalt test.

Om du topsar dig dag eller natt spelar nog ingen roll.

104
Det är ju givetvis inte omöjligt men det låter otroligt.
Mörkhyade har nog funnits i Sverige sedan hedenhös utan ett klart och tydligt afrikanskt ursprung (även om människan förmodligen som art uppstod på den afrikanska kontinenten).
Själv blev jag på myHeritage:
Scandinavian 91,5%
East European 8,5%
Vilket inte heller är omöjligt men det skogsfinska missade de helt och hållet och det östeuropeiska förstår jag inte alls och det återkommer inte heller hos aktörer som 23andMe eller FTDNA i alla fall inte på den nivån.
Nej, utan andra liknande resultat, DNA-mässiga eller släktforskningsmässiga, så får du nog sätta det afrikanska ursprunget inom en parantes, kanske till och med två.

105
Gustav Adolf / SV: Gustav Adolf AI:3 s.23 liten anteckning
« skrivet: 2018-02-19, 21:48 »
Tycker det står: Blir illa skött. Varning.
Men är inte helt säker.
U.m. borde stå för "ur mantal" eller liknande.
Blind står det väl också.

106
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2018-02-19, 12:01 »
Teoretisk forskning kan definitivt bidraga till en fokusering på potentiella lösningar på obesvarade frågor – men, de betraktas enbart som teorier tills de verifierats i den verkliga världen. Ett utmärkt exempel är den framgångsrika verifieringen av gravitationsvågor…

Vad gäller den genetisk genealogiska forskningen avseende YDNA, respektive mtDNA, så tycks den var väl förankrad med verkligheten, men vad gäller auDNA så har jag inte funnit minsta spår av seriös forskning med syfte att koppla teorier med verkligheten. En sådan teori måste som minimikrav möta alla kända randvillkor, definierade av verkligheten...

Om någon känner till en seriös forskare inom området, så vore jag tacksam att få ta del av vad denne publicerat!

Är denna tråd seriös?
Denna tråd borde heta Leif-Tennares-lekstuga och ingenting annat.
Börjar med finska frälseätter, hoppar över till Bure-ätten och gud vet vad, du säger att forskare och andra ska komma med input i denna extremt långa tråd men var ska de börja i denna sörja fylld med uppblåsta kommentarer och konstiga Excelgrafer?
Och bara fokus på frälse, präster eller storbönder men den stora gråa majoriteten med onämnda och okända vanliga bönder tar du ingen hänsyn till alls. Intresset för dessa som givetvis borde förklara de flesta av dina DNA-kusinskap verkar du vara lika med noll.
Var är självkritiken?
Var är din egen summering av trådens 200-300 grötiga inlägg?
Avslutningsvis, har du någon gång ställt dig frågan varför inte en enda kvinna har gjort ett inlägg i tråden? Tror de vanligtvis är väldigt aktiva i andra trådar.
Du får hårda ord tillbaka för att du ideligen kommer med hårda ord själv.

107
Lysvik / SV: Nils Svensson Hedström född 19/7 1813 i Lysvik
« skrivet: 2018-02-17, 22:57 »
Du (Anita) bör försöka följa Nils Svensson Hedström från vaggan till graven så gott det går. Så för att verkligen fastställa att det rör sig om en och samma person. Det är ett jobb men det ska vara möjligt att gå igenom Lysviks och andra församlingars alla hfl-sidor i jakten på Nils. Du bör nog också försöka leta på Nils i eventuella mönsterrullor. Värmlands fältjägarregemente och dess generalmönsterrullor finns filmade på Arkiv Digital (Online). Tror även att SVAR/Digitala forskarsalen (Riksarkivet) ska ha dem.
Lycka till (kan behövas i och med att han flyttade på sig så mycket)!

108
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Problem
« skrivet: 2018-02-17, 09:27 »
Nu förstår jag vad du menar.:) Då kan du ju vara något på spåret precis som du nämner.

Om du hittar "DNA-cousins in common" (en tredje person som matchar både dig och fadern,***) och ser om de också kan härstamma ifrån eller vara släkt med faderskandidaten till det utomäktenskapliga barnet så stärker ju det hela din hypotes rejält.

***
Du kan ju se var den tredje-personen matchar dig i "chromosome-browser"-filen. Om segmenten som du och den tredje personen delar överlappar segmenten som du och fadern delar så är ju detta bara att föredra. Men ni kan ju alla vara ättlingar/släktingar till det utomäktenskapliga barnets faderskandidat ändå givetvis.

(Du kan se var olika segment börjar och slutar i och med att start- och slutpositionen finns med i samma "chromosome-browser"-fil.)

109
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Problem
« skrivet: 2018-02-16, 22:49 »
Förresten hur ser anräckan ut från dig till den utomäktenskapliga personen ifråga?
Och hur ser anräckan ut från din DNA-match benämnd dottern/kvinnan i ditt inlägg ovan?
(Frågan är om det är möjligt att ett X-kromosom-segment kan gå i arv längst era linjer)?

110
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Problem
« skrivet: 2018-02-16, 22:43 »
Marianne-Far   7   83468650   86892183   1.19   600
Marianne-Far   8   15013428   16414428   3.13   597
Marianne-Far   9   91895240   123743153   43.45   8866
Marianne-Far   17   50327246   53558784   5.00   996

Marianne-Dotter   1   19410342   20485650   2.29   257
Marianne-Dotter   9   31056983   33071123   2.94   290
Marianne-Dotter   9   99728332   126634192   36.85   4724
Marianne-Dotter   17   50327246   53558784   5.00   691
Marianne-Dotter   X   47959352   58169245   5.96   685
Marianne-Dotter   X   100445454   102898271   1.40   268
Marianne-Dotter   X   110292641   113149836   4.73   269
Marianne-Dotter   X   140797756   141990887   3.83   273

Ja det gör det absolut men frågan är vad. :)
Men generellt sätt. Ju längre och ju fler gemensamma segment desto närmare besläktade i genomsnitt.

Det som verkligen känns som gemensamma segment som går i arv är:
Marianne-Far   9   91895240   123743153   43.45   8866
Marianne-Far   17   50327246   53558784   5.00   996
Marianne-Dotter   9   99728332   126634192   36.85   4724
Marianne-Dotter   17   50327246   53558784   5.00   691
Här ser man tydligt att dessa segment verkligen går i arv från fadern till dottern.

Resten av segmenten, väldigt små, skulle jag inte bry mig alltför mycket om förutom ett av segmenten på X:
Marianne-Dotter   X   47959352   58169245   5.96   685

Precis som du är inne på borde det komma från dotterns mor. Även om det inte är 100% säkert så ser det ju detta den enklaste lösningen. En av anledningarna till att du inte ser modern bland dina DNA.kusiner skulle kunna vara att hon och du saknar längre delade segment på kromosomerna 1-22 (autosomerna) och därmed så ser du inte henne även om ni skulle dela längre segment på kromosom X.

Se dessa länkar för vidare information om FTDNA:s matchningskriterier.
https://isogg.org/wiki/Autosomal_DNA_match_thresholds
https://thegeneticgenealogist.com/2016/05/24/family-tree-dna-updates-matching-thresholds/

Mejla modern, fadern och dotter (och systern) och be dem ladda upp sina råfiler på GEDmatch eller liknande och ladda upp din egen ävenså. Kanhända att GEDMatch använder "snällare" kriterier och har du tur kanske även modern kan ses som en DNA-kusin till dig.

MEN. Det är inget längre delat segment på X (5.96 cM, 685 SNPs) som du och dottern har. Jämför med det längsta på 9 (36.85 cM, 4724 SNPs). En ganska stor skillnad.

Ytterligare testade ättlingar till eventuellt gemensamma förfäder/förmödrar skulle ju kunna vara till stor hjälp också.

Hoppas fler kan kommentera ditt inlägg.

111
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Problem
« skrivet: 2018-02-16, 16:26 »
Du måste nog beskriva hur många och hur långa de matchande segmenten är med kvinnan och hennes far. Du kan ju behålla ditt namn men ersätta deras namn med förkortningar eller liknande. Informationen ska finnas i din "chromosome-browser"-fil. Denna fil kan man ladda ner (delar av filen eller hela filen). Filen ska gå att öppna i Excel eller faktiskt även i Notepad (finns även andra program). Om segmentet på X-kromosomen är litet bör en nog bortse ifrån denna träff (liksom många andra mindre segment).

112
Lysvik / SV: Nils Svensson Hedström född 19/7 1813 i Lysvik
« skrivet: 2018-02-14, 11:25 »
Kan han vara född 19 juli 1811 i Östra Berga Lysvik?

113
Lysvik / SV: Nils Svensson Hedström född 19/7 1813 i Lysvik
« skrivet: 2018-02-14, 11:15 »
Finns i Öjenäs, se uppslag 172 i Lysvik AI:10.

Lysvik AI:10 (1830-1834) Bild 178 / sid 172 (AID: v12031.b178.s172, NAD: SE/VA/13349)

114
Lysvik / SV: Nils Svensson Hedström född 19/7 1813 i Lysvik
« skrivet: 2018-02-14, 11:12 »
Lysvik B:1 (1830-1860) Bild 14 / sid 23 (AID: v7345.b14.s23, NAD: SE/VA/13349)

Han flyttar 1832 från Öjenäs i Lysvik till "Färnebo" enligt uttflyttning nr 52, sid. 23 i ovannämnda volym.

115
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2018-02-12, 14:54 »
I tjugonde generation har du över en miljon platser att fylla med namn, namn som jag tror att du inte alls har. Även med hänsyn tagen till anförluster och anförskjutningar så kan du inte alls hävda att det är just Buresläktens tidiga medlemmar som fört vidare DNA-segment ned till dig och dina släktingar. Det är säkert ingen omöjlighet men hur i hela fridens namn kan du bara bortse från alla andra tusentals (en siffra tagen ur luften men den känns rimligt trots allt) möjligheter? Du vet ju ingenting om det kan ha funnits en bonde B med hustru H, totalt okända för vår tid, som under medeltiden avlat barn och barnbarn i massor och som du och andra kanske härstammar ifrån.

I vilken tidigast generation har du full koll på alla rutor i antavlan?
Varför inte hålla dig där eller senare i tid när du undersöker och spekulerar?

116
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2018-01-28, 14:36 »
Antalet genetiska förpersoner <= antalet unika genealogiska förpersoner <= antalet genealogiska förpersoner. Detta är väl en självklarhet. Vem har någonsin hävdat något annat? Problemet är att för att komma någon vart måste man börja någonstans och därmed så antar man att alla testade personer så gäller antalet unika genealogiska förpersoner = antalet genealogiska förpersoner. Då kan man ju också behandla alla lika och använda samma modell/formel.

Vilka är det som ska stå till svars och göra massa pudlar menar du? Vilka är det som är experter? De flesta är väl amatörer precis som du. Menar du att företag ska ta hänsyn till just din antavla och anpassa just dina resultat till din specifika anförlustsituation? Hur ska de kunna ha koll på denna? Denna service finns ju inte, inte än i alla fall. Hur ska ett företag kunna ha koll på alla testade individernas specifika anförlust-situation? Förstår inte detta. Nuvarande modell må vara mindre bra men hellre än modell än ingen modell alls. Personligen tycker jag att företag skulle sträva efter att I alla fall få fram populationsspecifika släktskapsuppskattningsmodeller men det måste ju vara bade dyrt och tidskrävande.

117
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2018-01-28, 00:44 »
Jag kommer återkomma med jämna mellanrum till den missvisande tolkningen – eller rena missbruket -  av vad en anatavla står för. Den visar enbart vilka som är föräldrar till en viss individ, och inget annat. Den säger ingenting om hur många unika genealogiska anor man har i en viss generation! Det vet man inte förrän man eventuellt lyckats fylla i alla rutorna med reella personer!

Är det inte "missbruk" att tala om Bure-DNA-kluster trots att du själv inte har fyllt i alla rutor i just dessa väldigt avlägsna generationer?

Och det där du skriver om anförluster har väl alltid påpekats gång på gång i samband med att antavlor kommit på tal.

118
https://www.expressen.se/noje/han-soker-sin-syster/

Förmodade fadern, Sveriges dödbok 1901-2013:
19000729-017
Nordström, Helmer Sigfrid
Östanån, Älvkarleby
Död 30/12 1965.
Kyrkobokförd i Älvkarleby, Älvkarleby kn (Uppsala län, Uppland).
Född 29/7 1900 i Nacka (Stockholms län, Södermanland).
Frånskild man (6/3 1944).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2014: Älvkarleby-Skutskär, Älvkarleby kn (Uppsala län, Uppland)
Födelseförsamling i källan: Nacka (Stockholms län)
Källor: DA, PA / DOR 65

Nacka CI:9 (1895-1901) Bild 850 / sid 81 (AID: v88851.b850.s81, NAD: SE/SSA/1542)

Nacka AIIa:2 (1896-1900) Bild 2060 / sid 694 (AID: v88832.b2060.s694, NAD: SE/SSA/1542)

119
2C2R=Second cousin twice removed.

120
Kan bara instämma med Anders när det gäller testandet av din mammas DNA.

Men om du har en morbror (morfars son) så kan du ju testa denna persons Y-DNA (Family Finder går ju givetvis bra även här). Y-kromosomen i detta fall borde ju i så fall ha kommit från den okända morfaderns far.

121
...men finns det något sätt att se hur mycket centimorgan och block mina matchningar delar med varandra?

Tror inte de vågar eller kanske inte ens får göra detta. Att dela två personers resultat till en tredje person som inte direkt har med resultatet att göra är nog att gå ett steg för långt.

Men jag tycker som du att de borde göra så att det blir möjligt att se detta framöver men då måste väl alla användare godkänna det hela på något sätt misstänker jag.

Ett sätt att närma sig detta utan att behöva samla in massa godkännanden vore väl att börja göra "trevisa" (engelska: three-wise) jämförelser och inte bara som nu parvisa (engelska: pairwise) jämförelser. Alltså få fram listor hur mycket tre personer delar exakt samma DNA-segement.

122
Mindre lyckat av svensksidorna av MyHeritage att använda ordet "förfader", "förfaderliga", "förfäder". Stor risk att kunder tror att det bara har med fädernet att göra.

Vore nog bättre med att behålla det engelska order "ancestor", "ancestral", "ancestors" (svengelska: ancestorer?) eller leta på ett mer könsneutralt motsvarande svenskt ord (ana, förperson, ursprung eller liknande) så att användare förstår att det kan handla om alla eller nästan alla grenar på trädet (i alla fall många grenar) tillbaka i tiden när det gäller etnicitetsuppskattningen.

Tror också du menar ättling där du skriver ana. Kan det stämma? Janet är väl din DNA-kusin och sannolikt är ni båda ättlingar till någon (/några) gemensam (/gemensamma) ana (/anor) och då inte nödvändigtvis på just fädernelinjen.

Borde finnas någon "därute" i alla fall på någon engelsk/amerikansk internetsida som vet mer om MyHeritages metoder eller vilka "växlar man kan dra på" när man försöker tolka etnicitetsresultatet. Synd i alla fall att de (MyHeritage) inte kan vara mer förklarande.

123
Mejla och fråga.

Kanske rör det sig om två helt olika analyser, en för att uppskatta släktskapet mellan två individer, en annan för att uppskatta etnicitets-/populationstillhörigheten för en person?

Som du visar med den bifogade bilden verkar det inte finnas direkta överlapp. Företag som 23andMe och FTDNA, om jag minns rätt, brukar ha en restgrupp eller en övrig grupp där alla segment som de inte kunde tillskriva någon etnicitet/population hamnar i. Har inte MyHeritage en sådan grupp?

Sedan, etnicitet/populationsuppskattningar får man nog ta med en väldigt stor nypa salt än så länge. Resultatet kan också bli ganska så annorlunda efter en uppdatering av verktyget i fråga (fler referenspopulationer, större referenspopulationer, andra analysmetoder med mera). Framförallt så när det gäller småvärden.

Avslutningsvis får man väl inte glömma att vi alla är släkt med varandra på något sätt även om detta konstaterande inte alls är speciellt givande i just genealogi-genetik-relaterade frågor som mer berör de senare århundradena.

124
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: X-Match
« skrivet: 2017-12-06, 20:22 »
Förmodligen multipla släktskap och inte bara ett som Mats är inne på.

Men, så kallade pseudoautosomala regioner (PAR) på Y-kromosomer och X-kromosomer kan kanske kan ställa till det (*)?

Om man (FTDNA eller andra aktörer) använder sig av markörer som kan binda in till dessa PAR-segment men presenterar dem som X-kromosomspecifika så skulle väl två kusiner med sina fäder som bröder kunna matcha varandra på X-kromosomen (fast det egentligen har från början hade med Y-kromosomen att göra).

Kanske går det att googla eller skicka en fråga till FTDNA om se om de har rensat bort alla tänkbara markörer som kan tänkas binda in till både Y-kromosomen och X-kromosomen.
Kvar bör man (FTDNA eller andra aktörer) väl behålla så Y-kromosomspecifika och X-kromosomspecifika markörer som möjligt för att underlätta tolkningen av resultaten.

*PAR: Homologa (jämförbara) kromosomala regioner på X-kromosomen och Y-kromosomen som under meios (könscellsbildning) kan rekombinera (utbyta segment).

Se vidare:
https://en.wikipedia.org/wiki/Pseudoautosomal_region
http://forums.familytreedna.com/showthread.php?t=34100

Men som sagt mest troligt att det finns fler släktskap än ett. Men viktig att ha i minnet att naturen inte alltid är så enkel som man kanske först trodde alla gånger.

125
Religion / SV: Sundberg, Anton Niklas (1818-1900), ärkebiskop
« skrivet: 2017-08-13, 14:28 »
Jag kommer inte med enkelhet vidare med ärkebiskopens mor Sara Kristina Lund.

Enligt Uddevallas husförhörslängd AI:3 sid 236 (AID: v2186.b123.s237) ska hon vara född den 29 december 1789 i Uddevalla.

Jag kan inte finna henne i födelseboken C:5 (födslar 1775-1795).

Men en förmodad svägerska dyker upp på samma hfl-sida som ovan nämnts (AI:3 sid 236, AID: v2186.b123.s237). Tror bestämt hon ska heta Anna Britta Lund och vara född den 25 maj 1799 i Uddevalla.

I Uddevalla C:6 sid 57v (AID: v2243.b63.s58) kan man hitta en Anna Britta född den 27 maj 1799, dotter till konstdrejaren mäster Andreas Lund och dess hustru Maria Broström.

Men detta par gifter sig i Uddevalla den 12 mars 1793 i Uddevalla (C:5 sid 331r, AID: v2242.b325.s331).

Frågor man då kan ställa sig.

Var Sara Katarina född i ett tidigare äktenskap?
Med andra ord, var Andreas Lund gift tidigare?

Eller var Sara Katarina född utom äktenskapet?

Eller var hon född inom äktenskapet dvs. 1793 eller senare?

Eller var inte Anna Britta en syster utan en annan familjemedlem?
Med andra ord, kanske Sara Katarina inte alls är dotter till Andreas Lund utan en till en släkting?

Oerhört rörigt.

Finns det inga uppgifter alls om vilka ärkebiskopens mormor och morfar kan ha varit?

Här någa bild-id:s som kanske kan vara av intresse:

Uddevalla AI:1 (1812-1814) Bild 20 / sid 31 (AID: v2184.b20.s31, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:2 (1813-1816) Bild 45 / sid 81 (AID: v2185.b45.s81, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:3 (1817-1825) Bild 79 / sid 149 (AID: v2186.b79.s149, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:3 (1817-1825) Bild 123 / sid 237 (AID: v2186.b123.s237, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:3 (1817-1825) Bild 127 / sid 245 (AID: v2186.b127.s245, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:5 (1825-1834) Bild 145 / sid 283 (AID: v2188.b145.s283, NAD: SE/GLA/13595)
Uddevalla AI:7 (1835-1843) Bild 151 / sid 295 (AID: v2190.b151.s295, NAD: SE/GLA/13595)

Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:26 (1837-1840) Bild 184 / sid 385 (AID: v66026.b184.s385, NAD: SE/GLA/11954)

Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/80 (1790), bildid: A0005803_00390
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/81 (1791), bildid: A0005804_00414
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/82 (1792), bildid: A0005805_00407
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/83 (1793), bildid: A0005806_00443
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/84 (1794), bildid: A0005807_00422
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/85 (1795), bildid: A0005808_00415
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/86 (1796), bildid: A0005809_00428
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/87 (1797), bildid: A0005810_00440
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/88 (1798), bildid: A0005811_00458
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/89 (1799), bildid: A0005812_00467
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/90 (1800), bildid: A0005813_00487

Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/94 (1804), bildid: A0005817_00690
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/95 (1805), bildid: A0005818_00981
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/96 (1806), bildid: A0005819_01280
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/101 (1811), bildid: A0005824_01388
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/102 (1812), bildid: A0005825_01224
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/103 (1813), bildid: A0005826_02760

126
Religion / SV: Sundberg, Anton Niklas (1818-1900), ärkebiskop
« skrivet: 2017-08-09, 23:10 »
Enligt VKBR3:

Post 195060
Jan, född 26/4 1752 i Sjögerås, By (Värmland)
Far: Sundberg, Sven
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:4

Post 461985
Nils, född 10/8 1757 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven, trädgårdsmästare
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:5

Post 462976
Kajsa, född 20/11 1761 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:6

Post 462572
Sven, född 4/3 1762 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven, trädgårdsmästare
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:6

Post 463568
Anders, född 30/8 1768 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:6

Post 464215
Maria Lisa, född 28/11 1772 i Rottnerostorp, Sunne (Värmland)
Far: Sundberg, Sven
Mor: Nilsdotter, Maria
Källa: C:6



Sven och Maria Nilsdotter med största sannolikhet vigda i Karlstad.

Enligt Karlstad stadsförsamling CI:2 s. 367 (AID: v6837.b189.s367):

1752
Nr 4
Trädgårdsmästaren ifrån Sund och By socken och pigan Maria Nilsdotter undfick lysning den 19 februari "carta" 1 daler silvermynt vigdes den 24 mars.
("Carta" = Charta sigillata?)

Kontrollera gärna.



127
Religion / SV: Sundberg, Anton Niklas (1818-1900), ärkebiskop
« skrivet: 2017-08-09, 22:23 »
På samma sida som Anton Niklas, hans syskon, far och mor finns Svens moder Karin Nilsdotter född cirka 1759 i Värmland, död 6 september 1834 på 7 roten, nr 195 i Udddevalla.
Se:
Uddevalla AI:5 s. 282 (AID: v2188.b145.s283),
Uddevalla C:7 s. 894 (AID: v2245.b403.s895).

På samma sida som Svens familj finns följande två högst intressanta personer:
Per Persson Sundberg, född någon dag (ser tyvärr inte dagen) i december 1798 i (tror det ska stå Värmland).
Elof Persson, född någon dag (ser tyvärr inte datumet) 1792 i Värmland.
Se: Uddevalla AI:3 s. 236 (AID: v2186.b123.s237).

Dessa två måste bara vara identiska med Svens halvbröder.
Enligt Värmlands kyrkoboksregister 3 (VKBR3):
* Elof, född 1/1 1792 i Rottnerostorp, Sunne, son till Per Elofsson och Karin Nilsdotter.
* Per, född 5/12 1798 i Svenstorp, Sunne, son till ovannämnda föräldrar.

Svens far Nils Svensson Sundberg dog enligt samma skiva 25/12 1788 i Trädgårdstorp, Sunne.

Svens mor änkan Karin Nilsdotter i Rottnerostorp, Sunne gifte om sig med drängen Per Elofsson i Röberg, Sunne 25/4 1791 i Sunne enligt samma skiva.

Därmed är det därför helt bombsäkert att ärkebiskopens far hette Sven Nilsson Sundberg och att Sven var född 26 mars 1781 i Svenstorp, Sunne som son till Nils Svensson och Karin Nilsdotter.
Se: VKBR3 samt Sunne C:7 s. 232 (AID: v8339.b121.s233).

Vitalis Svensson var alltså definitivt på villovägar.

Karin Nilsdotter bör vara född omkring 1758 i Sunne som dotter till Nils Månsson och Marit Persdotter.
Se:
Sunne AI:9 s. 19 (AID: v13288.b24.s19),
Sunne AI:21 s. 18 (AID: v13300.b23.s18).

Kanhända är Karin identisk med den Karin som föds 20 mars 1758 i Hastersby, Sunne, dotter till Nils Månsson och Marit Persdotter.
Se: VKBR3.

Förmodligen är Karins föräldrar vigda 16 november 1755 i Sunne (dräng och piga, båda från By, Sunne).
Se: VKBR3.

Karins andra make, Per Elofsson, dog 24/6 1798 i Svenstorp, Sunne enligt VKBR3.

Karins första make, Nils Svensson Sundberg, var född 10/8 1757 i Rottnerostorp, Sunne, son till trädgårdsmästaren Sven Sundberg och Maria Nilsdotter enligt samma skiva.

Enligt Sunne hfl AI:17 s. 14 (AID: v13296.b20.s14) var Sven Olofsson Sundberg född cirka 1726 i Västergötland och Maria Nilsdotter född cirka 1728 i Asphyttan.

Enligt VKBR3:
* Sven Olsson Sundberg, trädgårdsmästare, död 17/4 1793 i Norra Arneby, Sunne.
* Förmodade hustrun Maria Nilsdotter, död 24/11 1799 i Norra Arneby, Sunne.

Alla uppgifter ovan bör givetvis kontrolleras!

128
Religion / SV: Sundberg, Anton Niklas (1818-1900), ärkebiskop
« skrivet: 2017-08-09, 13:31 »
Fadern är enligt Uddevallaböckerna Sven Sundberg född 6 mars 1781.
Se vidare:
Uddevalla:
AI:1 s. 59, nr 188 (AID: v2184.b34.s59)
AI:3 s. 236, nr 188-189 1/2 (AID: v2186.b123.s237)
AI:3 s. 244, nr 195 (AID: v2186.b127.s245)
AI:5 s. 282, nr 195 (AID: v2188.b145.s283)
AI:7 s. 294, nr 195 (AID: v2190.b151.s295)
B:1 s. 160, nr 119 (AID: v2222.b85.s161)
C:7 s. 82 (AID: v2245.b45.s83)

Om jag tolkar Uddevallas flytt och husförhör rätt så bör Sven Sundberg vara född i Sunne men inflyttad till Uddevalla från Karlstad.

Lämpligaste föräldrakandidater är väl de som du är inne på. Om detta stämmer, vilket jag tror att det gör, så måste Vitalis Svensson ha fel i sin bok tyvärr.

Kanske Sunne. och Karlstadsböckerna kan ge mer.

Som hastigast kan jag hitta Sven Sundberg i bland annat följande böcker:
Sunne AI:18 s. 9 (AID: v13297.b15.s9)
Sunne AI:19 s. 9 (AID: v13298.b15.s9)
Sunne AI:21 s. 10 (AID: v13300.b15.s10)
Karlstad AI:12 s. 59 (AID: v11740.b64.s59)
Karsltad AI:13 s. 454 (AID: v11742.b423.s454)

Det jobbiga är att i Karlstadsböckerna sägs Sven vara inflyttad omkring 1804 från Grava och utflyttad runt 1809 till något som jag tolkar som Göteborg men jag kan ha fel.

Rörigt!


129
000 Osorterat / SV: Hur är vi släkt?
« skrivet: 2017-06-27, 06:36 »
Typiskt nog, ett fall glömde jag precis som påpekat.

Adam och Berta har sonen Carl. David och Elin har dottern Filippa.

Fall 1: Adam och David är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 2: Adam och David är helsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 3: Adam och David är halvsyskon. Berta och Elin är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 4: Adam och David är helsyskon. Berta och Elin är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 5: Adam och David är helsyskon. Berta och Elin är helsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.

För "systematikens" skull tycker jag att man skulle kunna kalla Carl och Filippa för:
Fall 1: halvkusiner (1/2-kusiner)
Fall 2: helkusiner (1/1-kusiner)
Fall 3: dubbelhalvkusiner (två-gånger-halvkusiner, 2*1/2-kusiner)
Fall 4: hel- OCH halvkusiner (en-och-en-halv-kusiner, 1/2+1/1-kusiner)
Fall 5: dubbelkusiner (två-kusiner, 2*1/1-kusiner)

Men visst oavsett fall så är ju Carl och Filippa kusiner...

130
000 Osorterat / SV: Hur är vi släkt?
« skrivet: 2017-06-25, 21:10 »
Adam och Berta har sonen Carl. David och Elin har dottern Filippa.

Fall 1: Adam och David är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 2: Adam och David är helsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 3: Adam och David är helsyskon. Berta och Elin är halvsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.
Fall 4: Adam och David är helsyskon. Berta och Elin är helsyskon. I övrigt inga närmare släktskap.

För "enkelhetens" skull tycker jag att man skulle kunna kalla Carl och Filippa för:
Fall 1: halvkusiner (1/2-kusiner)
Fall 2: helkusiner (1/1-kusiner)
Fall 3: hel- OCH halvkusiner (en-och-en-halv-kusiner, 3/2-kusiner)
Fall 4: dubbelkusiner (två-kusiner, 2/1-kusiner)

Men visst oavsett fall så är ju Carl och Filippa kusiner...

131
Sunne / SV: Spelnäs, södra hälften
« skrivet: 2017-06-06, 22:50 »
Enligt sidor på nätet så finns en Israel Jönsson i Östra Ingersby och/eller Spelnäs(torp). Denne sägs vara far till Bryngel Israelsson i Spelnästorp. Bryngels hustru Ingiel/Ingegerd Persdotter sägs vara dotter till Per Jönsson i Spelnäs. Israel och Per sägs vara bröder. Alltså ett kusingifte. Jag tror inte att ett kusingifte var tillåtet under 1600-talet men jag kan ha fel.

Jag tror, med betoning på tror, att det aldrig funnits någon Israel Jönsson i Spelnäs(torp). En Israel (utan känt patronymikon) finns i Östra Ingersby. Änkan NN gifter om sig med en Bengt (i landskapshandlingarna under 1620-talet finns en soldat Bengt Jonsson [Jönsson?] i Östra Ingersby, se bl.a. 1624:14, Bildid: A0051215_00248). Sonen Bryngel Israelsson och två av hans bröders hustrur (alla Persdöttrar) hade däremot arv i Spelnäs.

Enklaste förklaringen, enligt mig just nu i alla fall, för att undvika kusingifte, är att inte associera Israel i Östra Ingersby med Spelnäs.

Tillägg: I rullor 1623:3 (Bildid: A0053014_00032): Bengt Jönsson i Ingersby, Sunne

132
Sunne / Spelnäs, södra hälften
« skrivet: 2017-06-06, 19:35 »
Spelnäs, södra hälften

Fryksdals härads dombok 1651vt14
Fasta för Elof Persson i Spelnäs på 1/3 av 1/2 Spelnäs. Han har:
1/ köpt av sin hustrus syster Gyri Jönsdotter i Björserud hennes arvslott för 20 d smt,
2/ köpt av Kerstin Jönsdotter i Ulvsby hennes arvslott för 20 d smt,
3/ tillbytt sig av Ingiel Jönsdotter i Ulvsby hennes arvslott för sin arvslott i Ulvsby och fått mellangift 4 rd,
4/ köpt av Björn Jönsson i Borgeby 1/3 av hans arvslott för 9 rd,
5/ äger sin hustrus arvslott.
(Almqvist s. 161, AID: v66187.b107.s103)

Fryksdals härads dombok 1651vt26
Lars Jönsson i Spelnästorp har sålt sitt torp till systersonen Jöns Elofsson i Svartserud för 46 rd.
Bryngel Israelsson i Spelnäs, som är brorson till Lars, anses berättigad att lösa större del än Jöns, och eftersom torpet inte tål mer än en åbo, får Bryngel lösa hela.
Han lämnar nu Jöns Elofsson hans utlagda pengar, varjämte Lars skall ha ytterligare 4 rd.
(Almqvist sid. 162, AID: v66187.b109.s105)

Fryksdals härads dombok 1651vt31
Fasta för Per Jönsson i Spelnäs på 1/3 av 1/2 Spelnäs. Han har:
1/ köpt av sin broder Jon Jönsson i Tjustersby hans del för 40 d smt,
2/ köpt av Johan Björnsson i Borgeby 1/3 av hans arvslott för 9 rd,
3/ ärvt en del.
(Almqvist s. 162, AID: v66187.b110.s106)

Fryksdals härads dombok 1654ht15
Mellan Nils, Jöns och Sven Perssöners arvingar i Ulvsby sker avräkning.
De tre ägde 1/2 hemmanet, el. 175 rd.
Nils löste en halv 1/6 från Jöns, varpå 14 rd 28 öre smt kom på dem var.
Nils, Jöns och Sven ärvde 1/4 var av det övriga, el. 36 rd 22 öre smt vardera, och Nils bytte till sig Elofs 1/4 för sin hustrus jord i Spelnäs.
När de överenskommit att äga 1/3 var, blev Nils fordran på Jöns 7 rd 14 öre smt och på Sven 21 rd 42 öre smt.
Av Svens skuld återstår 2 rd 18 öre smt, vilka pengar Jöns Svensson nu betalar till Per Nilsson och Måns Nilsson.
(Almqvist s. 181, AID: v66187.b148.s145)

Fryksdals härad 1657ht5
Fasta för Per Elofsson i Spelnäs på 1/12 ib.
Han har köpt av sina bröder Anders Elofsson i Röberg och Måns Elofsson i Gettjärn deras lotter för 20 rd till dem var och har själv ärvt efter föräldrarna Elof Persson och Börit Jönsdotter.
(Almqvist s. 204, AID: v66187.b196.s193-v66187.b197.s194)

Fryksdals härads dombok 1662vt7
Bryngel Israelsson i Spelnästorp har 1661 köpt torpet av Jöns Elofsson i Svartserud för 46 rd, vilken själv köpt det av Lars Jönsson i Spelnästorp.
Denne hade avtal med ägarna till södra hälften i Spelnäs Elof, Per och Jöns, på vars mark torpet upptagits, om sambruk i skogen.
Hustrun Karin i Spelnäs och hennes son Bonde Jönsson, som äger en del i södra 1/2 Spelnäs, har vid hennes son Bryngels gästabud försäkrat Bryngel Israelsson, att hon och barnen ej kommer att klandra hans förvärv.
(Almqvist s. 219, AID: v66188.b36.s31)

Fryksdals härads dombok 1662ht52 (Uppbjudes 1. gången)
Spelnästorp av Bryngel Israelsson.
(Almqvist s. 224, AID: v66188.b44.s39)

Fryksdals härads dombok 1663ht17
Bryngel Israelsson äger Spelnästorp enligt domslut 1651 (vt nr 26) 1661 2/11 och 1662 (vt nr 7).
Karin Olofsdotters barn Bonde, Bryngel och Per Jönssöner och mågarna Per Ivarsson i Spelnäs och Halvard Torbjörnsson i Tosseberg samt Erik, Per och Lars Larsson i Spelnäs och Nils Jönsson i Filipstad försöker nu att återfå hälften av torpet, men rätten erkänner Bryngels äganderätt.
(Almqvist s. 229, AID: v66188.b54.s49)

Fryksdals härads dombok 1664vt55
Per Ivarsson i Spelnäs och Per Jönsson i Brårud har på egna och syskonens Bryngel, Nils, Bonde och Abbelona Jönsbarns vägnar förlikts med Bryngel Israelsson i Spelnästorp beträffande bördsrätten till 1/2 Spelnästorp, att de aldrig skall klandra tidigare överenskommelse därom.
(Almqvist s. 235, AID: v66188.b66.s61)

Fryksdals härads dombok 1664ht35
Bryngel Israelsson i Spelnästorp visar:
1/ med utslag vid 1651 vt (nr 26) att han löst torpet från Jöns Elofsson i Svartserud och Lars Jönsson i Spelnästorp för 46 rd till Jöns och 4 rd till Lars,
2/ att han dels av samme Jöns, dels av Elof, Per och Jöns på 1/2 Spelnäs köpt rätt till skogshävd,
3/ att han 1661 löst från Karin Olofsdotter och hennes söner Bryngel och Bonde i Spelnäs deras fordran på torpet för 7 rd,
4/ med utslag vid förra tinget (nr 55), att han löst av Bryngel, Nils, Per, Bonde, Ingiel och Abbelona Jönsbarn deras bördsrätt för 14 rd,
5/ att han dels överlåter åt Per Elofsson i Spelnäs och Jöns Elofsson i Svartserud sin hustrus lösen i 1/6, fastän de ej är berättigade till mer än 1/5 i Spelnäs, dels låter Erik Persson köpa hans hustrus del i Spelnäs, allt för deras bördsrätt i torpet,
6/ att han sålt sin jord i Ingersby till Mats Israelsson och Bonde Bengtsson i Ingersby och fått i gengäld deras hustrurs Kerstin och Ingeborg Persdöttrars bördsrätt i Spelnästorp,
7/ att Per Persson i Högforsen, Marit Persdotter i Spelnäs och Britta Persdotter i Myringbyn avstått sin bördsrätt utan ersättning,
8/ att han ärvt genom sin hustru Ingiel Persdotter.
Bryngel äger nu hela Spelnästorp med undantag av vad Olof Elofsson i Bjälverud har rätt till.
(Almqvist s. 239, AID: v66188.b72.s67-v66188.b73.s68)

Fryksdals härads dombok 1688ht82 (Uppbjudes 1. gången)
1/6 i Spelnäs.
Dels har hustrun Karin Olofsdotter ib löst av Björn Jönsson i Borgeby för 9 rd och av Lars Jönsson i Spelnäs för 40 rd,
dels har hennes barn Bryngel, Nils, Per, Bonde, Abbelona och Ingiel Jönsbarn ärvt en del.
(Almqvist s. 449, AID: v66190.b226.s222)

Almqvist=Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700, Gunnar Almqvist, 1987



Tankegångar:

1 En Jöns kan ha ägt 1/2 Spelnäs (södra delen)
2 Spelnästorp blev upptaget på just denna (södra) del
3 Jöns kan ha haft (minst) fem söner (Björn, Jon, Jöns, Lars, Per) och fyra döttrar (Börit, Gyri, Ingiel, Kerstin) (dvs. en brorslott kan ha varit 1/7 av 1/2 [40 daler silvermynt?] och en systerlott 1/14 av 1/2 [20 daler silvermynt?])
4 Elof Persson med hustru Börit Jönsdotter samlar ihop 1/3 av 1/2 (=fyra systerlotter och en tredjedels brorslott?) (1651vt14)
5 Per Jönsson med hustru samlar ihop 1/3 av 1/2 (=två brorslotter och en tredjedels brorslott?) (1651vt31)
6 Jöns Jönsson med hustru Karin Olofsdotter samlar ihop 1/3 av 1/2 (=två brorslotter och en tredjedels brorslott?) (1688ht82)
7 Det står visserligen att Bryngel Israelsson i Spelnästorp var brorson till Lars Jönsson i Spelnästorp men frågan är om det inte var Bryngels hustru Ingiel Persdotter som var brorsdotter till Lars Jönsson. Bryngel har eget arv i Östra Ingersby. Det är hustrun och hennes förmodade syskon som har arv i Spelnäs/Spelnästorp. Syskonens förmodade far: Per Jönsson.
8 Björn Jönsson i (Södra) Borgeby eller förmodade sonen Johan Björnsson fick inalles 27 riksdaler för lotten. 27 riksdaler kan i början av 1600-talet ha haft värdet 40,5 daler silvermynt (1 riksdaler = 1,5 daler silvermynt).
9 Lars Jönsson fick 40 riksdaler enligt målet från år 1688. Borde det ha stått 40 daler silvermynt här?
10 Var det Nils Persson i Ulvsby som var gift med Ingiel Jönsdotter?

Var god kontrollera uppgifterna på egen hand.

133
Sunne AI:40 (1840-1844) Bild 155 / sid 150 (AID: v13319.b155.s150, NAD: SE/VA/13512)
Sunne C:9 (1820-1848) Bild 295 / sid 591 (AID: v8341.b295.s591, NAD: SE/VA/13512)

Du kanske har letat i Sunne (Z-län)?

Saxat från cd-skivan Värmlands kyrkoboksregister 3:
Post 291949
Erik
Född 25/11 1840 i Vitteby, Sunne (Värmland)
Far
Nilsson, Jan
Mor
Larsdotter, Annika
--------------
Källa: C:9

134
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Mystiskt DNA
« skrivet: 2017-05-04, 11:32 »
Blåst på pengarna skulle jag inte säga. Man får ju mer än en etnicitetsuppskattning, I de flesta fallen en DNA-fil, en möjlighet att hitta DNA-kusiner, kanske också en möjlighet att gå in mer på detaljnivå när det gäller svärdsidans/spinnsidans ursprung (=haplogrupper).

Det är väl som med mycket annat. Om fem eller tio år kanske vi har väldigt pricksäkra etnicitetsuppskattningar. Man kan väl alltid hoppas. Och om det då skulle vara något överraskande i resultatet kanske man kan utgå ifrån att det verkligen stämmer.

Men redan nu finns ju en pricksäkerhet. Din dotter blev väl i huvudsak "rätt" placerad. Eller?

Och jag skulle nog redan nu med dina resultat undersöka saken vidare och se om det inte kan finnas någon i trädet som kan tänkas vara från andra sidan av Östersjön. Du får väl gå igenom trädet igen och leta efter om det finns något som sticker ut.

Några av mina närmare familjemedlemmar har enligt FTDNA rötter i Sydostasien, till och med i Sydamerika (alltid <2%), ett stort skämt kan man tycka, men jag är ganska övertygad om att man ska se det som en misstolkning av ett (skogs)finskt arv. Helt säker kan man ju givetvis inte vara.

135
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Mystiskt DNA
« skrivet: 2017-05-02, 06:40 »
Förresten, har du finska/skogsfinska förfäder/förmödrar?
Det skulle i bästa fall kunna förklara det östliga inslaget, i alla fall delar av det.

136
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: Mystiskt DNA
« skrivet: 2017-05-01, 14:30 »
Precis, din dotter har det DNA hon har. Om referenspopulationerna år få, små, orepresentativa och så vidare, kan resultaten bli nog så märkliga. Som Mats är inne på, basera egentligen ingenting på detta, se det som kuriosa. När referenspopulationerna blir tillräckligt många, stora och representativa då kanske vi kan få uppskattningar som känns rimliga.
FTDNA är inte mycket bättre, i alla fall inte just nu och i alla fall inte enligt mitt eget tycke.

137
06 Barn / SV: Barn som brottslingar
« skrivet: 2017-05-01, 02:00 »
Näst hade Tomas Perssons i Röbjörkeby i Fryksände socken å frälse son, Jon Tomasson, en övermaga, oförseendes och med våda, huggit av tumfingret på Olof Månssons ibidem som, Måns Olofsson, när de skulle hugga ut lag av björkar om våren, att han blev alldeles borta. Härför dömdes, att be:te Tomas skulle för sin son böta, 3 mark för sårmålet och 6 mark för lytet, efter det 2 kapitlet (balken: Sårmål med våda?), jämväl och (betala/böta?) bårdskäraren, som dem å (?), och med 2 riksdaler för (?).

Se vidare: rad 10-, sid. 187v, rätt laga ring, Fryksdals härad 11-12 maj 1657 (Fryksdals övre tingslags häradsrätt AIa:2 (1629-1657) Bild 191 / sid 188 (AID: v66187.b191.s188, NAD: SE/VA/11145) (eller Almqvist s. 201).

Som sagt, kontrollera med fördel målen på egen hand!

138
06 Barn / SV: Barn som brottslingar
« skrivet: 2017-05-01, 01:38 »
En 13,5 årig pojke som haft "olovligt umgänge" (rubrik i marginalen: lönskaläge).

27-30 September 1686, ordinarie laga ting, Fryksdals härad

Sid. 111v

Rad 7-

Se:

1/. Fryksdals övre tingslags häradsrätt AIa:5 (1683-1689) Bild 116 / sid 112 (AID: v66190.b116.s112, NAD: SE/VA/11145)

2/. Almqvist s. 415.

139
06 Barn / SV: Barn som brottslingar
« skrivet: 2017-05-01, 01:24 »
Ordinarie häradsting, Fryksdals härad 28-31 maj 1679.

Sid. 63 verso:

Rad 13 och framåt (ser ut att vara en fortsättningen på ett eller flera tidigare mål strax ovanför).

Se vidare: Fryksdals övre tingslags häradsrätt AIa:4 (1676-1682) Bild 66 / sid 63 (AID: v66189.b66.s63, NAD: SE/VA/11145)

Näst tillstod Kerstin Olofsdotter uti Ulvsby ungefär fjorton år gammal, att hon har stulit från sin matfader Jöns i Ulvsby åtskilliga små persedlar, som förenämnt är och gett till ovantalade personer, alltså resolverade rätten, att emeden Kerstin är övermaga, bör hon straffas med ris av sitt husbondefolk och det uti tvenne goda mäns närvaro, efter landssederna.

Obs! Mycket snabbt översatt till modern svenska. Jag har nog missat både det ena och det andra.

Som ingångskälla har jag använt:
Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700
Gunnar Almqvist
Karlstad
1987

Målet finns sammanfattat på sid. 343 i denna bok. Tror bestämt att det ska finnas fler mål med omyndiga i fokus. Kanske har du möjlighet att låna denna bok? Finns på CD-skiva annars (http://www.ostra-amtervik.se/hbf/dombocker.php).

140
Östra Ämtervik / SV: ULLERÅN ?
« skrivet: 2017-04-27, 21:10 »
Jag lyfte fram två andra exempel (AI:a s. 91 + 146a) där det förmodligen var lättare att se att det står "Ullerön" än i Elsa-Maries exempel (AI:1 s. 78). Det hade alltså inget direkt att göra med Elsa-Maries fråga.

141
Östra Ämtervik / SV: ULLERÅN ?
« skrivet: 2017-04-26, 08:58 »
På sid. 91 i Östra Ämtervik AI:1 står: "Till Eby i Ullerön", vilket jag tolkar som till hemmanet Edeby í församlingen Övre Ullerud.
På sid. 146b i samma hfl står: "Fr. Ullerön", alltså från församlingen Övre Ullerud eller från församlingen Nedre Ullerud.
Förresten. På någon annan sida i samma hfl såg jag "Kiln" eller liknande, vilket jag tolkar som församlingen Stora Kil. Inte helt 100% på detta dock (finns andra Kil-församlingar i Värmland).

Jag tror att det finns de som menar att det ursprungliga namnet på församlingarna Övre Ullerud och Nedre Ullerud var Ullerö(n) men att ö senare förvanskats till rud. Om detta stämmer vet jag inte.

142
Östra Ämtervik / SV: ULLERÅN ?
« skrivet: 2017-04-24, 23:52 »
Ullerön, inte Ullerån!
:)

Jämför t.ex. med sid. 91 (AID: v9217.b98.s91) och 146a (AID: v9217.b155.s147) i samma hfl.

Se även några äldre stavningar på sidorna:
http://varmlandsrotter.se/varmland/s-ovre_ullerud-start.htm
http://varmlandsrotter.se/varmland/s-nedre_ullerud-start.htm

143
Myntenheter / SV: Boupptegning Filipstad, myntenheder
« skrivet: 2017-04-23, 23:47 »
Citera
1776 genomfördes en så kallad myntrealisation och en övergång till silvermyntfot. Staten löste in sina sedlar mot halva det nominella värdet i silver, och nya inlösbara sedlar utgavs. Riksbanken, som ville behålla största möjliga silvertäckning genom att hålla sedelstocken nere, stramade samtidigt åt kreditgivningen.

För svenska folket innebar omläggningen att man fick börja räkna pengar i riksdaler i stället för de utrangerade valörerna daler kopparmynt och daler silvermynt.

På varje riksdaler gick det 48 skilling, och på varje skilling 12 runstycken. Krångligt kan tyckas - men ändå klart enklare än det gamla systemet, som beskrivs så här av Lars O Lagerquist, tidigare chef för Kungliga Myntkabinettet, i Svensk Numismatisk Tidskrift nummer 9-10/1986:

"1 daler var 32 öre, 2 daler var 1 plåt; det gick 4 marker på varje daler. 1 daler silvermynt var 3 daler kopparmynt. Inväxlingskursen 1777 var fastställd till 6 daler silvermynt = 18 daler kopparmynt = 1 riksdaler specie."

Källa: http://www.di.se/artiklar/2002/1/7/gustav-iiis-myntkaos/ (läst 2017-04-23)

144
Myntenheter / SV: Boupptegning Filipstad, myntenheder
« skrivet: 2017-04-23, 12:27 »
Din kommentar Harald låter bekant när jag tänker efter.

Men ändå, i fallet runstycke(n), bör man då skriva:
1 skilling = 12 runstycke
Eller
1 skilling = 12 runstycken
?

145
Myntenheter / SV: Boupptegning Filipstad, myntenheder
« skrivet: 2017-04-23, 01:48 »
Du får göra en tilläggsbouppteckning och skicka in till Skatteverket.
Kan ju hamna i Guinness rekordbok.
:)

Jag tror att singularis-/pluralisformerna ska vara:
Daler/Daler
Öre/Ören (Men väldigt ofta ser man 1 krona = 100 öre och inte 1 krona = 100 ören, varför så förstår jag inte)
Riksdaler/Riksdaler
Skilling/Skillingar (Skriver man inte mest 1 riksdaler = 48 skilling istället för 1 riksdaler = 48 skillingar?)
Run(d)stycke/Run(d)stycken (Bör man skriva 1 skilling = 12 runstycke eller 1 skilling = 12 runstycken?)

146
Myntenheter / SV: Boupptegning Filipstad, myntenheder
« skrivet: 2017-04-22, 12:09 »
Jag är inte helt säker på mina uppgifter så det är bra om du kan få en "second opinion" eller I alla fall en djupare fylligare förklaring.

147
Myntenheter / SV: Boupptegning Filipstad, myntenheder
« skrivet: 2017-04-22, 01:48 »
Ett förslag nedan.

KOPPARMYNT
1 daler = 32 öre

SPECIE
1 riksdaler = 48 skilling, 1 skilling = 12 runstycke

18 daler kopparmynt = 1 riksdaler specie

Det vill säga:

15031 daler + 22 öre = 15031,6875 daler = 835,09375 riksdaler = 835 riksdaler + 4,5 skilling = 835 riksdaler + 3 skilling + 18 runstycke

Tycker i och för sig att det står 10 runstycke men det borde väl vara 18?
Och skulle det då inte ha stått 835 riksdaler + 4 skilling + 6 runstycke?

Obs! Jag har använt mig av singularisformer ovan då jag är lite osäker på pluralisformerna.

Se även:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Daler_kopparmynt
http://www.myntkabinettet.se/skola-myntkabinettet/faktasidor/massor_om_mynt/lar_mer_om_mynt/myntrakning

Det rör sig alltså om samma summa uttryckt med hjälp av det gamla myntsystemet och det nya.

148
Sunne / SV: Ransjötorp
« skrivet: 2017-04-20, 18:35 »
Torpen under prästgården samt prästgården själv ser ut att inte alls finnas med i Sunne AI:1-AI:6.
Du får nog extrahera liknande information fast från andra källor (födda, vigda, döda, mantalslängder, domböcker med mera) istället.
Varför hfl-skrivaren hoppade over prästfamiljen och prästgårdstorparna är en bra fråga. Kanske någon annan har sett det samma eller liknande exempel för andra församlingar och har en idé om varför.

149
Lysvik / SV: Arvid Bengtsson Västra Berga född 1703 ?
« skrivet: 2017-04-14, 16:08 »
Halsten Arvidsson med hustru i Gullsby, Lysvik i mtl 1711 (SVAR Bildid: Bildid: A0003192_00500).
Halsten i Gullsby utan hustru i mtl 1712 (SVAR Bildid: Bildid: A0003193_00465).
Hustrun därmed sannolikt död 1711-1712.
Enligt informationen för Lysvik C:1 finns en lucka i dödboken för åren 1711-1717 (AID: v7828.b4).
Hustruns namn får nog därmed eftersökas i andra källor.
Kanske domboken?

150
Lysvik / SV: Arvid Bengtsson Västra Berga född 1703 ?
« skrivet: 2017-04-13, 16:56 »
Jag tolkar det som om Arvid och Karin är kusiner.

Heter Arvid Bengtssons far Bengt Arvidsson och är Bengt Arvidsson bror till Halsten Arvidsson och är Halsten Arvidsson far till Karin Halstensdotter?

Eller heter Arvid Bengtssons far Bengt Jonsson och mor Karin Arvidsdotter och är Karin Arvidsdotter syster till Halsten Arvidsson och är Halsten Arvidsson far till Karin Halstensdotter?

151
Erik Nilssons och hustru Ingeborgs barn, uppdatering:

Britta Eriksdotter
Född cirka 1703 (VKBR3, se död nedan)
Gift 1721-12-26 i Sunne med Håkan Larsson (piga från Tomthult, från Gjutaregården) (VKBR3)
Död 1755-12-26 i Gjutaregården (hustru, 52 år) (VKBR3)

Kerstin Eriksdotter
Född cirka 1699 (Sunne AI:8 s. 79, AID: v13287.b84.s79)
Gift 1723-12-26 i Sunne med Nils Andersson (från Tomthult, soldat från Norra Borgeby) (VKBR3)
Gift 1728-12-29 i Sunne med Nils Eriksson (änka från Tomthult, änkling från Gjutaregården) (VKBR3)
Död när och var?

Ellika Eriksdotter
Född 1707-11-29 i Tomthult, tvilling (VKBR3)
Gift 1731-04-19 i Sunne med Anders Andersson (piga från Tomthult, dräng från Karsbol) (VKBR3)
Död 1786-02-09 i Karsbol (änka, 78 år) (VKBR3)

Karin Eriksdotter
Född 1707-11-29 i Tomthult, tvilling (VKBR3)
Död tidigt?
Ogift?

Jöns Eriksson
Född 1711-12-31 i Tomthult (VKBR3)
Gift 1731-03-28 i Sunne med Karin Håkansdotter (dräng från Tomthult, piga från Hedåsen) (VKBR3)
Död 1787-04-08 i Tomthult (78 år) (VKBR3)

Se även http://www.kenalexis.se/p4452c67d.html

152
Erik Nilsson och hustru Ingeborg i Tomthult under 1700-talet.

Erik Nilsson:

Född cirka 1661 (Sunne C:6 s. 469, AID: v8338.b238.s469).
Född cirka 1663 (Sunne AI:10 s. 54, AID: v13289.b59.s54).
Död 1757-1764 i Tomthult, Sunne (gammal änkling) (Sunne AI:10 s. 54, AID: v13289.b59.s54).
Död 1761-02-09 i Tomthult, Sunne (100 år) (Sunne C:6 s. 469, AID: v8338.b238.s469).

I Tomthult utan hustru 1695 (Mtl 1695 s. 1678, SVAR Bildid: A0003175_00505).
Ej i Tomthult 1696-1698 (Mtl 1696 s. 587r, SVAR Bildid: A0003176_00581; Mtl 1697 s. 2249, SVAR Bildid: A0003177_00567; Mtl 1698 s. 2790, SVAR Bildid: A0003178_00455).
I Tomthult med hustru 1699 (Mtl 1699 s. 2742, SVAR Bildid: A0003179_00354).
Med andra ord, förmodligen gift cirka 1695-1699 (se mtl ovan).
Men vigselnotis saknas (VKBR3).

Barn med Ingeborg:
Ellika, tvilling, född 1707-11-29 i Tomthult, Sunne (VKBR3).
Karin, tvilling, född 1707-11-29 i Tomthult, Sunne (VKBR3).
Jöns, född 1711-12-31 i Tomthult, Sunne (VKBR3).

Sunne AI:5:
1a årskolumnen: (Ej använd)
2a årskolumnen: 1740 (exempel se Sunne AI:5 s. 42, AID: v13284.b43.s42). Stämmer 1740 eller borde det vara 1741?
3e årskolumnen: 1741 (exempel se Sunne AI:5 s. 42, AID: v13284.b43.s42). Stämmer 1741 eller borde det vara 1742?
4e årskolumnen: 1742 (exempel se Sunne AI:5 s. 42, AID: v13284.b43.s42). Stämmer 1742 eller borde det vara 1743?
5e årskolumnen: 1743 eller 1744?
6e årskolumnen: 1745 (exempel se Sunne AI:5 s. 41, AID: v13284.b42.s41). Stämmer 1745?
7e årskolumnen: 1746 (exempel se Sunne AI:5 s. 90, AID: v13284.b91.s90).

Hustru Ingeborg:

Död 1740-talets början i Tomthult, Sunne (Sunne AI:5 s. 90, AID: v13284.b91.s90).
2a och 3e årskolumnerna ifyllda. 4e årskolumnen helt oifylld.
Med andra ord, sannolikt död cirka 1741-1743?

En Ingeborg Nilsdotter dör 1740-01-14 i Tomthult, Sunne (80 år) (VKBR3). Alltså född cirka 1660.
Jag ställer mig en aning tveksam till om detta verkligen kan vara Erik Nilssons hustru.
Dels stämmer inte uppgiften helt med hfl-uppgiften ovan.
Om man antar att kvinnor oftast var yngre än sina makar samt inte runt femtio år vid barnafödande så känns återigen uppgiften inte helt 100% rimlig.
Men visst, hfl-skrivaren kan ha markerat årskolumner av misstag, samtidigt kan prästen ha överdrivit åldern i dödsboken.

Dombok:
Erik Nilsson, hans barn, och hustrun nämns i domboken den 1757-11-10, mål 110. Om jag tolkar målet rätt nämns följande:
Sonen heter Jöns Eriksson och är gift med Karin Håkansdotter och detta par ska sköta om Erik till och med hans död.
Eriks fasta egendom uppgår till 1/32 i åttondelshemmanet Tomthult.
Övriga barn heter: Kerstin, Britta och Ellika Eriksdöttrar.
Barnens mor hade jord i Gjutaregården.
Se vidare: Fryksdals nedre tingslags häradsrätt AIa:13 (1757-1758) Bild 135 (AID: v107557.b135, NAD: SE/VA/11144).

Funderingar:
1. Är Eriks hustru Ingeborg (hfl, fb via VKBR3) och Ingeborg Nilsdotter (db via VKBR3) en och samma person eller två helt olika personer?
2. Var befinner sig Erik, med eller utan hustru, under åren 1696-1698?
3. Om Ingeborg var ifrån Gjutaregården. Vem kan ha varit hennes föräldrar då?

153
Låter som en bra och klok start.

Du har säkert redan sett på FTDNA:s hemsida att vissa test-kombinationer är billigare än andra.
(Kanske bättre med att börja med y67 och ta eventuell uppgradering till y111 vid ett senare tillfälle till exempelvis?)

Sedan har FTDNA själva reducerade testpriser lite då och då (t.ex. "fathers day", "mothers day", "dna day", ibland också runt jul/nyår tror jag, finns säkert fler dagar).

Olika FTDNA-associerade grupper tror jag också kan ha kuponger också men jag har aldrig riktigt satt mig in i detta. Kanske kan du mejla någon med i "Sweden DNA Project" eller liknande och fråga?

154
Bra frågor. Här kommer några alltför slarvigt nedskrivna och högst personliga reflektioner.

Varför Y-111 på mig själv och inte på min far?
Smaksak egentligen. Men du är ju du helt säkert och i genomsnitt så har väl inte riktigt alla den far de tror sig ha. Därför kan det väl vara klokt att först jämföra sitt egen Family-Finder-resultat med en släktings Family-Finder-resultat innan man börjar köpa y-/mt-tester just för denna släkting. Men som som sagt, egentligen en smaksam.

Varför mtFullSequence på mig själv och inte på min mor? Spelar detta någon roll eller är det valfritt?
Smaksak även här. Men samma resonemang här som precis ovan kan väl föras.

Varför FamilyFinder på mig själv om jag har tagit det testet på båda mina föräldrar?
Se ovan.
Men visst, du har definitivt en poäng. Jag skulle nog som du är inne på att börja med att Family-finder-testa föräldrarna.

Är det inte så att allt mitt autosomala DNA också bärs av mina föräldrar (men inte det omvända)? Kommer ett test av mig verkligen tillföra någon information?
Sant som du säger.
Men samma resonemang här som ovan. Vissa i FTDNA:s databas, förmodligen inte många men ändå, lär väl ha funnit att de har andra föräldrar efter eget & de ursprungliga föräldrarnas test (adoption, "Non-paternity event" etc.). Kanske lite som att kasta pengarna i sjön men gillar man "safe-play" så...

Varför FamilyFinder på min morbror om jag har tagit det på min mor?
Jag förstår i och för sig att det skiljer en del mellan min mor och hennes bror men är det så mycket att jag kan ha någon nytta av det?
Samma resonemang som tidigare.
Men, utöver detta har din morbror fått genvarianter från din morfar och mormor som din mor inte har fått (och vice versa). Ju fler barn till din morfar och mormor du testar desto mer komplett blir din dna-bild av just din morfar och mormor om detta är av intresse.

I så fall borde jag alltså göra autosomala tester på samtliga mina föräldrars levande syskon? (Min far har en bror och min mor har, förutom sin bror, två systrar.)
Personligen tycker jag det men som sagt tycke och smak är ju högst olika...

Hoppas du får fler synpunkter. Annars får du väl googla och försöka hitta personliga reflektioner från den stora mängd amerikaner som testat sig.

155
Mats,

Jag skulle som du börja med testerna och ta eventuella frågeställningar senare.
Testa medan chansen finns. Även om inte du kommer att få stor nytta av testerna kanske någon annan framöver kan få det direkt eller indirekt.

Kanske ett dyrt förslag men jag skulle i ditt fall köpa följande tester:

Du själv:
Steg 1: Family Finder, y111, mtFullSequence
Steg 2: Big Y

Din pappa:
Steg 1: Family Finder
Steg 2: mtFullSequence

Din mamma:
Steg 1: Family Finder

Din morbror:
Steg 1: Family Finder,
Steg 2: y111
Steg 3: Big Y

Med andra ord autosomala tester för alla inblandade, information om din fädernelinje, din mödernelinje, din fars mödernelinje samt din mors fädernelinje.

(Autsomala tester före alla andra tester om man verkligen vill ha släktskapet bekräftat först.)

Men tycke och smak är ju som bekant olika...

156
Ett litet tillägg.

Om fokus på ett segment.

Ju längre segment med avseende på genetiskt avstånd (cM) desto mer sannolikt att segmentet ska fragmentiseras under generationernas lopp.

Annorlunda uttryckt.

Ju längre gemensamt DNA-segment (cM) två testade personer har desto mer sannolikt att man är närmare besläktade (färre generationer=färre fragmentiseringsmöjligheter).

(Generationer i sista stycket: antalet generation mellan testad person A och testad person B via gemensamma förpersoner)

157
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2017-03-22, 20:45 »
Leif,
En måhända dum men ändå enkel fråga. I all välmening.
Har du verkligen namn på alla i din antavla rakt igenom alla generationer upp till och med den 16 generationen?
Om inte, vilka är dina tankar, om alla de eventuella gemensamma förfäder/förmödrar som du inte har på pappret och som dina DNA-kusiner inte heller har på pappret.
Jag kan nog köpa din teori om att vissa segment kan hänga med under generationernas gång men om du och dina DNA-matchande personer inte har alla grenar helt utredda, hur kan man vara så säker då?
I 16:e generationen har man 65536 platser att fylla. Om de flesta är ofyllda, är det då inte enormt osannolikt att de just få man känner till i denna generation ska ha med matchandet att göra.
Men, jag vet på tok för lite om detta, så jag har direkt ingen egen uppfattning.
Kanske har du rätt? Vi får väl hoppas på det!

158
Delade DNA-segment via kvinnliga släktingar och manliga släktingar.

T.ex. helkusiner.

Man kan vara helkusiner genom att:

Grupp M_M:      Två helbröder har båda barn.

Grupp M_K (eller K_M):   Två helsyskon, en man och en kvinna, har båda barn.

Grupp K_K:      Två helsystrar har båda barn.

Är det någon som har helkusiner med på sin matchningslista?

Inte bara från en grupp utan från flera grupper:
* De två grupperna M_M och M_K eller
* De två grupperna M_M och K_K eller
* De två grupperna M_K och K_K eller
* Alla tre grupper M_M och M_K och K_K

Det kan vara så att antalet gemensamma DNA-segment och den genomsnittliga längden på dessa DNA-segment skiljer sig åt mellan grupperna M_M, M_K och K_K.

Vore lite intressant om någon kunde räkna ut hur många DNA-segment och medelvärdeslängden på dessa DNA-segment som delas mellan M_M-helkusiner, M_K-helkusiner och K_K-helkusiner.

OBS! Bara DNA-segment på kromosomerna 1-22 bör tas med.
OBS! Fokus på DNA-segmentens centimorganvärden.

Delar man fler segment och i genomsnitt kortare segment ju fler kvinnor det är mellan en själv och helkusinen ifråga?

Eller annorlunda uttryckt.

Delar man färre segment och i genomsnitt längre segment ju fler män det är mellan en själv och helkusinen ifråga?

Man kan ladda ner sin "Chromosome Browser" fil från FTDNA. Om man lyckas byta ut komma-separationerna till tab-separationer kan man i ett vanligt Excelark räkna ut hur många segment man delar med sin helkusin och den genomsnittliga längden på dessa segment. Lite pyssligt men inte omöjligt.

Några egna exempel.

Person A och person B (släktskap via två helsystrar, dvs. grupp K_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22:   55 stycken
Medellängd av dessa segment:      15.77 cM

Person A och person C (släktskap via två helsystrar, dvs. grupp K_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22:   61 stycken   
Medellängd av dessa segment:      18.44 cM

Person D och person E (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22:   47 stycken   
Medellängd av dessa segment:      18.99 cM

Person D och person F (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22:   42 stycken   
Medellängd av dessa segment:      17.66 cM

Person D och person G (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22:   52 stycken   
Medellängd av dessa segment:      20.53 cM

Person D och person H (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22:   36 stycken   
Medellängd av dessa segment:      17.06 cM

Person D och person I (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22:   52 stycken   
Medellängd av dessa segment:      18.01 cM

Person J och person K (släktskap via en helbror och en helsyster, dvs. grupp M_K):
Antalet delade segment på kromosom 1-22:   50 stycken   
Medellängd av dessa segment:      19.49 cM

Person J och person L (släktskap via två helbröder, dvs. grupp M_M):
Antalet delade segment på kromosom 1-22:   38 stycken   
Medellängd av dessa segment:      30.26 cM

Kortfattat.

Grupp K_K, helkusiner (antalet segment; medellängd)
55 stycken; 15.77 cM
61 stycken; 18.44 cM

Grupp M_K, helkusiner (antalet segment; medellängd)
47 stycken; 18.99 cM
42 stycken; 17.66 cM
52 stycken; 20.53 cM
36 stycken; 17.06 cM
52 stycken; 18.01 cM
50 stycken; 19.49 cM

Grupp M_M, helkusiner (antalet segment; medellängd)
38 stycken; 30.26 cM

Istället för helkusiner, visst det borde gå bra med bara halvsyskon på olika sidor eller bara halvkusiner på olika sidor också.

159
Hans Olof,

Jag har nog samma bild som du.

FTDNA (och andra aktörer) antar nog att personer har förpersoner (=förfäder/förmödrar) som är totalt oberoende (obesläktade) med varandra, alltså personer med förpersoner som bott i urbana miljöer under lång tid och som kanske flyttat runt en hel del.

Om man vill ange potentiellt släktskap mellan testade personer så måste man utgå ifrån något och enklast är väl då att utgå just ifrån att personer (förpersoner) får (fått) barn med obesläktade.

Jag vet inte hur ett alternativ skulle se ut då graden av släktskap mellan de som skaffar barn tillsammans säkert är väldigt olika över tid och rum.
Låter både tidskrävande och dyrt kanske till och med omöjligt att få fram mer individ-specifika/populations-specifika mallar (algoritmer eller likande).

Men visst ett testföretag skulle ju kunna testa ett hundratal slumpmässigt utvalda i varje land och sedan skapa landsspecifika mallar för hur man uppskattar släktskap mellan individer. Men vad gör man då med amerikaner med en del svenska förpersoner, en del brittiska förpersoner, en del tyska förpersoner, vissa från städer, vissa från landsbygden?

Ett alternativ är givetvis att inte alls uppskatta några släktskap men då tycker nog jag att det är bättre att man gör som nu men mer förklarar att det rör sig om vissa antaganden i grund och botten som kanske inte alls är helt rimliga i vissa fall.

Hellre en enkel modell än ingen modell alls. Bäst är givetvis bättre modeller men det kan nog vara väldigt svårt att få fram. Eller?

Men jag förstår och kan dela din frustration. FTDNA:s släktskapsuppskattningar är kanske inte fel men oftast så rör det sig nog om fler avlägsna släktskap och mindre sällan om bara ett närmare släktskap.

160
När det gäller måttet cM.
Ett exempel nedan.
Jag kan ha missat något så var god kontrollera mot läromaterial i genetik eller liknande.


Person A (somatisk cell):

                             S                S
                             N                N
                             P                P
                             1                2

                             A                C       
Kromosom 1 från far: --------|----------------|--------
                     0000000001111111111222222222233333
                     1234567890123456789012345678901234

                             G                T
Kromosom 1 från mor: --------|----------------|--------
                     0000000001111111111222222222233333
                     1234567890123456789012345678901234

|
|
V

Person A (könscell):

Fyra olika varianter (SNP1-SNP2-kombinationer) av kromosom 1 kan bildas under könscellsproduktionen:

                             S                S
                             N                N
                             P                P
                             1                2

                             A                C       
Variant 1:           --------|----------------|--------
(Orekombinerad)      0000000001111111111222222222233333
                     1234567890123456789012345678901234

                             A                T       
Variant 2:           --------|----------------|--------
(Rekombinerad)       0000000001111111111222222222233333
                     1234567890123456789012345678901234

                             G                C       
Variant 3:           --------|----------------|--------
(Rekombinerad)       0000000001111111111222222222233333
                     1234567890123456789012345678901234

                             G                T       
Variant 4:           --------|----------------|--------
(Orekombinerad)      0000000001111111111222222222233333
                     1234567890123456789012345678901234

Anta att det i detta påhittade exempel finns möjligheten att studera 1000 stycken olika könsceller (1000 stycken 1-kromosomer):

Variant   Antal
      1     467
      2      28
      3      32
      4     473
Totalt     1000

Andelen rekombinerade utfall = antalet rekombinerade 1-kromosomer genom totala antalet 1-kromosomer:

(28 + 32) / (467 + 28 + 32 + 473) = 60 / 1000 = 0,06 (6%).

0,06 (6%) motsvarar 0,06 Morgan eller 6 centiMorgan (6 cM).

Det genetiska avståndet mellan SNP1 och SNP2 är 6 cM.

Inte att förväxla med det fysiska avståndet som är avståndet mellan position 9 och position 26 = 17 positioner (segmentet inklusive SNP1 och SNP2 blir då 18 positioner långt).

Om någon av könscellerna från person A parar ihop sig med med en könscell från person B (A och B har motsatta kön) så kan en ny person C bli till.

Mest sannolikt när det gäller arvet från person A till person C är:
A (SNP1) och C (SNP2) eller
G (SNP1) och T (SNP2).
Men som sagt det finns en lite möjlighet att arvet istället blir:
A (SNP1) och T (SNP2) eller
G (SNP1) och C (SNP2).

161
Älgå / Karin Nilsdotter d 17720125 Ränkesed Älgå
« skrivet: 2017-03-19, 19:06 »
Karin Nilsdotter död 25 januari 1772 i Ränkesed, Älgå
Änka, 86 år gammal (dvs. född cirka 1686)
Född i "Magnebyn" i Östra Ämtervik, far: Nils Sonesson, mor: Kerstin
Källa: Älgå C:4 s. 341 (AID: v8954.b165.s342)

Enligt källa på nätet ska hon vara:
- Gift med Jon Eriksson
- Mor till Brynte Jonsson född 1732 i Öna, Ny
Källa: https://www.geni.com/people/Brynte/6000000031267068036
Jag kan inte avgöra om internetkällan har riktiga uppgifter.

Om jag utgår ifrån att nätkällan ifråga är korrekt då borde ovannämnda Karin vara identisk med den Karin Nilsdotter som:
- Gifter sig 28 december 1725 i Ny med Brynte Källarsson (änkling från Öna, fästekvinna från Sunne [socken får man förmoda])
- Gifter sig 4 januari 1730 i Ny med Jon Eriksson (änka från Öna, dräng från Brevik)
- Tillsammans med maken Jon får barnen: Kerstin 27 maj 1730 i Öna; Brynte 10 augusti 1732 i Öna; tvillingarna Anders och Nils 9 februari 1735 i Öna
Källa: Värmlands Kyrkoboksregister 3

I Gunnar Almqvists "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750" s. 465 och mål nummer 237 (lagfartsbevis, nedre Fryksdals höstting 1747) kan man läsa:
"Fasta för Lars Persson i Gårdsjö på Karin Nilsdotters i Öna arvslott i 1/18 och i en 1/3 av en annan 1/18 i Gårdsjö, som han köpt 1733 12/5 av Jon Eriksson i Öna (Ny, Jösse hd) för 10 rd. (1. ub 35vt 173. Vittnen Henrik Staffansson och Jakob Sigfridsson i Gårdsjö.)".

Vem är då Lars Persson i Gårdsjö (Sunne socken)?

Lars skulle mycket väl kunna vara identisk med den Lars som nämns på sidan http://www.kenalexis.se/p1abafbb7.html.

Om Lars i domboken och på denna internetsida är den samma då är Lars Persson gift med Ingeborg Nilsdotter, en dotter till Nils Sonesson och Kerstin Nilsdotter i Gårdsjö.

Om detta stämmer då skulle Lars Perssons i Gårdsjö hustru Ingeborg Nilsdotter kunna vara en syster till Karin Nilsdotter i Öna.

Tillbaka till dödboken. Det finns inget Magnebyn i Östra Ämtervik. Nils Sonesson i Gårdsjö var däremot från Norra Ås i Östra Ämtervik, hustrun Kerstin Nilsdotter i från Gårdsjö i Sunne om jag inte misstar mig.

Har Älgå-prästen skrivit fel?

Borde han ha skrivit att Karin Nilsdotter var född i Gårdsjö i Sunne eller Norra Ås i Östra Ämtervik?

Om nu internetkällorna stämmer är den enklaste förklaringen att Karin Nilsdotter var dotter till Nils Sonesson och Kerstin Nilsdotter i Gårdsjö och född där samt syster till Ingeborg Nilsdotter gift med Lars Persson.

Kan detta stämma?

162
Givetvis kan man också mäta längden på ett segment (block) genom att räkna antalet baser (positioner) också.

Så tre olika mått:
Segmentets längd i centiMorgan (cM).
Segmentets längd i antalet SNP-markörer.
Segmentets längd i antalet baser (positioner), oftast uttryckt som megabaser (Mb).

En tumregel verkar vara att 1 cM ungefär motsvarar 1 Mb (se t.ex. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/science96/Glossary.html).

Då man oftast inte testar varje bas (position) på segmentet kommer antalet snp-markörer givetvis vara betydligt färre än antalet baser (positioner).

163
Laxarby / SV: Inflyttning till Laxarby 1913
« skrivet: 2017-03-19, 11:32 »
Saxat från https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv
Citera
Kyrkoarkiven är en viktig källa för bland annat släkt- och hembygdsforskare, de ger uppgifter om exempelvis personers födelse, vigsel, död och flytt. Material finns publicerat från slutet av 1600-talet till 1900-talets början. Enligt personuppgiftslagen (PuL) och sekretessregler finns det olika tidsgränser för publicering. En volym kan innehålla senare påförda uppgifter som är sekretessbelagda, vilket gör att den inte kan publiceras.

Publiceringsgränser
   – Församlingsböcker (70-års gräns) t.o.m. 1946.
   – Flyttningslängder t.o.m. 1980.
   – Födelse- och dopböcker (70-års gräns) t.o.m. 1946.
   – Lysnings- och vigselböcker t.o.m. 1980.
   – Död- och begravningsböcker (70-års gräns) t.o.m. 1946.

Med detta i ryggen kan jag inte se varför man inte skulle lägga ut volymerna:
Laxarby B:4 (Inflytt 1895-1948, utflytt 1895-1915)
Laxarby B:5 (Utflytt 1916-1948)
Laxarby B:6 (Inflytt 1949-1968)
Laxarby B:7 (Utflytt 1949-1968)

Vad är det jag missar?
 

164
00 - Arvsfrågor / Multipla giftermål+barn
« skrivet: 2017-03-14, 20:48 »
Är ute efter exempel.

Låt oss säga att det fötts barn i olika giftermål där någon part har avlidit och senare gift om sig.

Lite som: man A gifter sig med kvinna B, de får barn, B blir änka gifter om sig med man C, de får barn, C blir änkeman och gifter om sig med kvinna D, de får också barn.
(Eller liknande)

För enkelheten skull säger vi att de aldrig flyttar utan håller till på en och samma gård.

Vem ärver vem och hur mycket?

Överlevande makar, deras gemensamma barn, styvbarn, etc., som sagt vem får vad och hur mycket?

Antar att det mycket också beror på om en förälder/styvförälder gått in med egna medel, för att köpa jord.

Om eventuella exempel är hämtade från 1600- eller 1700-talet, bara bra.

165
Autosomalt test (för alla släktskap) / FTDNA Family Finder
« skrivet: 2017-03-08, 11:40 »
Nedan vad jag kan se i mina egna Family-Finder-filer (Matches, Chromosome Browser).

Någon som får fram annat ur sina filer?

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Varje Family-Finder-matchande par måste ha gemensamma autosomala block enligt följande kriterier:

Alternativ 1: Det längsta gemensamma autosomala blocket mätt i centimorgan är större än eller lika med 7,69 men mindre än 9,00, samtidigt är den totala längden av alla gemensamma autosomala block mätt i centimorgan större än eller lika med 20,00.

Alternativ 2: Det längsta gemensamma autosomala blocket mätt i centimorgan är större än eller lika med 9,00.

Annorlunda uttryckt:

Alternativ 1: 7.69 cM<=Longest (Autosomal) Block<9.00 cM & Total Shared (Autosomal) cM>=20 cM.

Alternativ 2: Longest (Autosomal) Block>=9.00 cM.



Gemensamma block på X-kromosomen får man se som extra bonus men alla gemensamma block, autosomala som X-kromosomala, måste ha en längd mätt i centimorgan på minst 1 cM, samtidigt måste längden mätt i antalet markörer vara minst 500.

Annorlunda uttryckt:

CENTIMORGANS>= 1 cM & MATCHING SNPS>=500



Övrigt:
Autosom=kromosom 1-22.
En blocklängd kan mätas i centimorgan men även i antalet markörer.
Det längsta autosomala blocket mätt i centimorgan kallar FTDNA lite slarvigt för "longest block" (borde ha stått "longest autosomal block" eller liknande).
Summan av alla autosomala blocklängder mätt i centimorgan kallar FTDNA lite slarvigt för "shared centimorgans" (borde ha stått något som att det framgår att det rör sig om en totalsumma men att summan bara innefattar autosomerna).

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Som mall använde jag följande blid och kan bara bekräfta den även om det i bilden inte direkt framgår att man utelämnat X-kromosomen.
Bildkälla 1: http://thegeneticgenealogist.com/wp-content/uploads/2016/05/FTDNA_Matching_Algorithm-1.png
Bildkälla 2: http://thegeneticgenealogist.com/2016/05/24/family-tree-dna-updates-matching-thresholds/

166
Kristoffer i Bryggegården, kyrkoräkenskaper 1693.
Sunne EI:1 s. 86.
Se: Sunne EI:1 (1669-1681) Bild 48 / sid 87 (AID: v8349.b48.s87, NAD: SE/VA/13512)

Kristoffers hustru i Bryggegården, kyrkoräkenskaper 1694.
Tyvärr inget namn.
Sunne EI:1 s. 96.
Se: Sunne EI:1 (1669-1681) Bild 53 / sid 97 (AID: v8349.b53.s97, NAD: SE/VA/13512)

Ska man tolka uppgiften från 1694 som att Kristoffer sjuk eller redan död?

167
Elof Olofsson och hans hustru Britta i Röberg från och med år 1727 ihfl.
Se: Sunne AI:2 (1722-1728) Bild 22 / sid 17 (AID: v13281.b22.s17, NAD: SE/VA/13512)

168
En Marit Jonsdotter dör 19/5 1723 i Skäggegård, Lysvik, 60 år gammal (VKBR3).
Osäkert men skulle kunna vara Britta Kristoffersdotters eventuella mor.
Om åldersuppgiften stämmer ska Marit vara född cirka 1663 alltså är en vigsel år 1684 inte omöjligt.

169
Kenneth, bra frågor, har för tillfället ingen aning.

170
Några nedslag i mtl (SVAR).

Obs! Tolkningar. Kontrollera på egen hand.

Bryggegården, Kristoffer Andersson eller förmodade familjemedlemmar:
1689: Kristoffer Andersson, hustru, piga Karin Andersdotter, 3 (Bildid: A0003169_00289)
1690: Kristoffer, hustru, 2 (Bildid: A0003170_00289)
1691: Kristoffer Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003171_00297)
1692: Kristoffer Andersson, hustru, dräng Sven Andersson, 3 (Bildid: A0003172_00284)
1693: Kristoffer Andersson, hustru, dräng, 3 (Bildid: A0003173_00310)
1694: Kristoffer Andersson, hustru, dräng Sven, 3 (Bildid: A0003174_00475)
1695: Änka Marit, står son men borde vara dräng Sven, 2 (Bildid: A0003175_00502)
1696: Sven Andersson, dräng, 2 (Bildid: A0003176_00579)
1697: Sven Andersson, dräng, 2 (Bildid: A0003177_00566)
1698: Sven Andersson, dräng, 2 (Bildid: A0003178_00453)
1699: Sven Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003179_00352)
1700: Sven Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003180_00396)
1701: Sven Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003181_00375)
1702: Sven Andersson, hustru, 2 (Bildid: A0003183_00124)
1703: Anders Andersson, hustru, dräng, 3 (Bildid: A0003185_00207)

Skäggegården, fokus på Britta Kristoffersdotter eller förmodade familjemedlemmar:
1709: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003190_00502)
1710: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003191_00423)
1711: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003192_00499)
1712: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003193_00464)
1713: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003194_00502)
1714: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003195_00520)
1715: Elof Larsson, hustru, piga, 3 (Bildid: A0003196_00519)
1718: Elof Larsson, hustru, 2 (Bildid: A0003197_00506)
1719: Änka Britta, 1 (Bildid: A0003198_005279
1720: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003199_00501)
1722: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003201_00623)
1723: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003202_00560)
1724: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003203_00620)
1725: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003204_00513)
1726: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003205_00474)
1727: (Ingen Elof Olofsson vad jag kan se)

Röberg, fokus på Britta Kristoffersdotter eller förmodade familjemedlemmar:
1726: (Ingen Elof Olofsson vad jag kan se)
1727: Elof Olofsson, hustru, 2 (Bildid: A0003206_00411)

171
Så kanske en manlig linje från Elias Ernstsson till Nils Nilsson Mastling?

Obs. Linjen nedan behöver nog en check eller två.

?Mårten Höffner
?Ernst Höffner
Elias Ernstsson, död 1751-01-10 i Kläggstranden
Mats Eliasson, död 1785-01-19 i Kläggstranden
Olof Matsson, född 1736-10-13 i Kläggstranden
Nils Olofsson, född 1762-01-17 i Kläggstranden
Nils Nilsson, född cirka 1797 (=1796-09-24 i Röna?, lite osäker på detta steg)
Nils Nilsson, född cirka 1821/1825 (=född 1825-07-23 i Röna?, även osäker på detta steg)
Nils Nilsson Mastling, född 1865-07-26, död 1944-10-07
Söner?
Sonsöner?
Sonsonsöner?

Jag skulle uppskatta hjälp, kommentarer, korrektioner, tillägg mycket!

172
Nils Nilsson Mastling dör i Torsby, Fryksände den 7 oktober 1944. Född 26/7 1865 i Fryksände och gift 10/4 1898 enligt Sveriges dödbok 1901-2013.

Kan han ha nu levande sonsöner, sonson söner eller liknande?

Hfl, Fryksände, 1866-1870, AI:27, uppslag 337, Rådom:
Inhyst Nils Nilsson, född 1825 i Östmark
Hustru Gertrud Eriksdotter, född 1820 i Fryksände
Bland barnen sonen Nils, född 26/7 1865 i Fryksände
Se vidare: Fryksände AI:27 (1866-1870) Bild 341 / sid 337 (AID: v10924.b341.s337, NAD: SE/VA/13131)

Hfl, Östmark, 1861-1865, AI:21, uppslag 711, Kläggestranden:
Torpare Nils Nilsson, född 1825 i Östmark
Hustru Gertrud Eriksdotter, född 1820 i Rådom (Fryksände)
Med familj
Flyttar till Rådom, Fryksände
Se vidare: Östmark AI:21 (1861-1865) Bild 330 / sid 711 (AID: v9146.b330.s711, NAD: SE/VA/13684)

Hfl, Östmark, 1856-1859, AI:17, uppslag 486, Kläggestranden:
Nils Nilsson med hustru Gertrud Eriksdotter och barn samt Nils föräldrar Nils Nilsson, född 1797 i (Kläggestranden) och Karin Persdotter, född 1796 i Östmark
Se vidare: Östmark AI:17 (1856-1859) Bild 245 / sid 486 (AID: v9142.b245.s486, NAD: SE/VA/13684)

Hfl, Östmark, 1836-1840, uppslag 366, Kläggestranden:
Nils Nilsson med hustru Karin Persdotter och barn (inklusive ovannämnda Nils) samt Nils mor Stina Jonsdotter
Se vidare: Östmark AI:12 (1836-1840) Bild 371 / sid 366 (AID: v9137.b371.s366, NAD: SE/VA/13684)



173
Kläggestranden, Östmark 1806-1811 (Hfl AI:6 uppslag 189):

Nils Olofsson, född 1762
hustru Stina Jonsdotter, född 1766
son Jon, född 1789
dotter Marit, född 1791
son Olof, född 1794
son Nils, född 1796
dotter Gertrud, född 1799
dotter Stina, född 1804, död 1807

Var hamnade Nils söner Jon, Olof och Nils?

Källa: Östmark AI:6 (1806-1811) Bild 196 / sid 189 (AID: v9131.b196.s189, NAD: SE/VA/13684)

174
Enligt Värmlands Kyrkoboksregister 3:

Söner till Mats Eliasson och Ingeborg Persdotter i Kläggstranden, Fryksände:
* Per, född 18/9 1732
* Olof, född 13/10 1736
* Ernst, född 13/5 1738
* Jöns, född 22/5 1741

Söner till Olof Matsson och Gertrud Nilsdotter ibidem:
* Nils, född 17/1 1762
* Elias, född 7/4 1765
* Jon, född 7/10 1774

Ingen som råkar vara sonson sonson ... son till någon av dessa?

175
Kerstin Kristoffersdotter dog 1766-12-21 i Arnstorp (änka, 72 år) (VKBR3).

Med andra ord född cirka 1694.

Britta, den eventuella systern, var enligt dödboken född omkring 1689.

Kenneth, på din hemsida har du uppgiften att Johan Bengtssons hustru var en Britta Andersdotter och att Britta hade en bror Kristoffer Andersson. Intressant att namnet Kristoffer dyker upp här.

På en annan sida har du från Almqvists dombokssammandrag följande:
från Almqvists dombokssammandrag följande:
"Hustru Marit Larsdotter i Bryggaregården överenskommer på egna och sina
barns vägnar med mågen Johan Bengtsson och hans far Bengt Nilsson i
Skinnerud om besittning av 1/2 bryggegården, som Marit hittills ensam innehaft,
att eftersom Bengt tillbytt sig hustru Kerstin Andersdotters jord i Spelnästorp och
hustru Britta Kristoffersdotters i Skäggegård lotter i Marits brukning..."
(1725 vt 74).

Britta Kristoffersdotter i Skäggegård har alltså en relation till Johan Bengtsson i Bryggegården (se 1725vt74) precis som Kerstin Kristoffersdotter och hennes man Tomas Matsson i Arnstorp (se min referens i första inlägget).

Kanske är min hypotes att Britta och Kerstin var systrar inte helt tokig.

På en annan sida har du, också från Almqvists dombokssammandrag, följande:
"Enligt utslag 1722 (ht 145) har man utrett i saken mellan å ena sidan hustru
Kerstin Andersdotter i Spelnästorp och å andra hennes halvsyskon, sal. Anders
Elofssons yngte barnkull i Bryggegården, hur mycket Kerstin ärvt i möderne och
fäderne och vad hon ärvt i Röberg och Bryggegården efter sina före fadern
avlidna bröder Johan och Erik Anderssöner.
Parterna har förlikts, men yngre kullen, sönerna Anders och Sven Anderssöners
änkor MARIT och KERSTIN LARSDÖTTRAR samt Arvid Jonsson i Näs på sin hustrus Britta Andersdotters,
Kristoffer Anderssons och Karin Andersdotters omyndiga barns
samt Gunnila Andersdotters arvingars vägnar..."

Här finns också en Kristoffer Andersson.

Jag tolkar det som om det rör sig om två olika Kristoffer Andersson, en son till Anders Elofsson i dombokstexten ovan och en sonson till Anders Elofsson via hans son Anders Andersson.

Kan detta stämma?

Enligt VKBR3:
Kristoffer Andersson i Bryggegården, gift 1684-06-10 i Sunne med Marit Jonsdotter i Spelnäs.

Kan denna Kristoffer vara identisk med Anders Elofssons son?

Kan paret Kristoffer Andersson och Marit Jonsdotter till och med vara föräldrar till Kerstin Kristoffersdotter (Skäggegård, Arnstorp) och Britta (Skäggegård, Röberg)?

176
Sunne / Kerstin Kristoffersdotter, död 1766 i Arnstorp, Sunne
« skrivet: 2017-03-04, 15:45 »
Kerstin Kristoffersdotter, död 1766 i Arnstorp, Sunne

Enligt Värmlands Kyrkoboksregister 3 (VKBR3) gift 1716-11-18 i Lysvik med Tomas Matsson, förstnämnda piga från Skäggegård i Lysvik, sistnämnda dräng i Arnstorp, Sunne.

Jag kan inte hitta något som avslöjar var och när hon var född eller vilka som var hennes föräldrar. Fadern bör ju givetvis ha varit en Kristoffer.

En Britta Kristoffersdotter gifter sig 1720-01-02 i Lysvik med Elof Olofsson, änka från Skäggegård, Lysvik, dräng från Solberg, Lysvik (VKBR3).

Kan Kerstin och Britta ha varit systrar?

En Anders Elofsson föds 1731-12-10 i Röberg, Sunne, far: Elof Olofsson, mor: Britta Kristoffersdotter (VKBR3).

En Britta Kristoffersdotter dör 1740-10-03 i Röberg, Sunne (51 år) (VKBR3).

Måste vara samma Elof-Britta-familj!?

Vem var Brittas tidigare make?

Jag antar att han hette Elof (eventuellt Olof) Larsson. Enligt VKBR3 föds:
* Erik, född 1708-04-09 i Skäggegård, föräldrar: Olof Larsson och Britta Kristoffersdotter
* Kristoffer, född 1710-03-39 i Skäggegård, föräldrar: Elof Larsson och Britta Kristoffersdotter
* Erik, född 1714-02-12 ibidem, samma föräldrar som direkt ovan
* Lars, född 1718-03-16, se vidare direkt ovan

En Elof Larsson dör 1718-03-31 i Skäggegård (31 år) (VKBR3). Borde vara Brittas första make.

Jag kan inte hitta någon vigsel mellan Elof Larsson och Britta.

Lagfartsprotokoll, Fryksdals nedre tingslags häradsrätt hösten 1758, mål nummer 242:
"De 3/13 av 1/12 efter helgärdsräkning i tredingsskattehemmanet Bryggegården och Sunne socken, som Johan Bengtsson därstädes emot 1/4 av 1/7 i halvgärdsskattehemmanet Röberg sig tillbytt den 4 januari 1754 av Tomas Matsson i Arnstorp, uti Olof Nilssons i Bryggegården och Erik Larssons i Ivarsbjörkes övervaro, (befunnes?) vara tredje gången lagligen uppbuden den 3 februari 1755, därefter intet klander däremot (försports?), (enligt?) nämndens bevittnande, över vilket allt detta till bevis meddelat (varder?)".
Obs! Snabbt genomläst, nedskrivet och normaliserat. En hel del småfel kan förekomma. Var god kontrollera själva mot primära källan: Fryksdals nedre tingslags häradsrätt AIa:13 (1757-1758) Bild 744 (AID: v107557.b744, NAD: SE/VA/11144).

Johan Bengtsson i Bryggegården, vem är det?

Jag får inte allt att gå ihop. Kan det ha något med Kerstin Kristoffersdotters ursprung att göra?

Några pusselbitar.
Som sagt kontrollera gärna uppgifterna ovan först.

Andra som försökt undersöka saken (Kerstins ursprung)?

177
Manlig patrilinjär testperson eftersökes / Mårten Höffner
« skrivet: 2017-03-04, 15:12 »
Mårten Höffner, regementskvartermästare, Prästbol, Fryksände.
Sonen Ernst Höffner, löjtnant.

En eventuell son skulle kunna vara Elias Ernstsson, se vidare http://www.brunzell.org/Bosses/000/0005/954.htm

Om vi nu antar (inget annat) att Elias var son till Ernst Höffner och sonson till Mårten Höffner.
Har Elias några fädernelinjeättlingar som lever idag?

Elias dog 1751-01-10 i Kläggstranden, Fryksände, Värmland enligt ovan nämnda sida.

Om någon skulle lyckas med att spåra en nu levande man med Elias som sin farfars ... far med källreferenser är jag beredd att finansiera ett Y-DNA-test (FTDNA). Ett-Y-DNA-test skulle kunna ringa in ett område där Mårten Höffner skulle kunna vara ifrån.

Se vidare Höffner och Rachow under släktnamn på detta forum.

Lite varning för olika uppgifter och internetsidor. Mycket vilja att komma långt tillbaka men ibland på bekostnad av det som verkligen går att utläsa i källorna.

Se också vidare Gunnar Almqvists "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker" (4 delar, totalt från och med cirka 1600 till och med 1750).

178
Matrilinjär testperson eftersökes / Maria Rachow
« skrivet: 2017-03-04, 14:58 »
Maria Rachow/Rackow, bosatt i Prästbol, Fryksände (Almqvist 1675 vt 23; Almqvist 1683 vt 43; Almqvist 1684 ht 1; Almqvist 1688 vt 18; Almqvist 1689 ht 17; Almqvist 1690 ht 75; Almqvist 1694 vt 62)

Lisken/Elisabet Emstsdotter Höffner, bosatt i Öjenäs, Lysvik, senare i Åsegård, Lysvik (Almqvist 1694 vt 62; Almqvist 1702 ht 63; Almqvist 1709 ht 29; Almqvist 1724 vt 33)

Valborg Ingemarsdotter, född cirka 1692/1693, död 17721230 i Åsegård, Lysvik (Lysvik AI:1 (1765-1770) Bild 26 / sid 21 (AID: v12021.b26.s21, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:2a (1769-1781) Bild 31 / sid 25 (AID: v12022.b31.s25, NAD: SE/VA/13349); Lysvik C:3 (1766-1793) Bild 131 / sid 266 (AID: v7830.b131.s266, NAD: SE/VA/13349); Almqvist 1709 ht 29; Almqvist 1724 vt 33; 1747 vt 27; 1747 nht 43; 1750 nht 11; 1748 öt 14; 1749 öt 56)

Ingeborg Nilsdotter, född 17171120 i Åsegård, Lysvik (Lysvik C:1 (1692-1721) Bild 126 / sid 249 (AID: v7828.b126.s249, NAD: SE/VA/13349))

Ingeborg Persdotter, född 1741 i Näs, Ekshärad (Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 64 / sid 121 (AID: v6412.b64.s121, NAD: SE/VA/13100); Ekshärad AI:2 (1750-1756) Bild 26 / sid 44 (AID: v10761.b26.s44, NAD: SE/VA/13100))

Ingeborg Larsdotter, född 17760225 i Skäggegård, Lysvik (Lysvik AI:10 (1830-1834) Bild 53 / sid 47 (AID: v12031.b53.s47, NAD: SE/VA/13349); Lysvik C:3 (1766-1793) Bild 44 / sid 79 (AID: v7830.b44.s79, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:2a (1769-1781) Bild 42 / sid 36 (AID: v12022.b42.s36, NAD: SE/VA/13349))

Kerstin Persdotter, född 18010206 i Ransby, Lysvik (Lysvik C:4 (1793-1818) Bild 42 / sid 75 (AID: v7831.b42.s75, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:5 (1796-1805) Bild 134 / sid 49 (AID: v12026.b134.s49, NAD: SE/VA/13349))

Stina Olofsdotter, född 18360221 i Ransby, Lysvik (Lysvik C:5 (1820-1838) Bild 101 / sid 193 (AID: v7832.b101.s193, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:11 (1835-1839) Bild 186 / sid 180 (AID: v12032.b186.s180, NAD: SE/VA/13349))

Maria Eriksdotter, född 18600912 i Ransby, Lysvik (Lysvik C:6 (1839-1860) Bild 137 (AID: v7833.b137, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AI:15 (1856-1860) Bild 198 / sid 193 (AID: v12036.b198.s193, NAD: SE/VA/13349))

Selma Karolina Johannesson, född 19000203 i Kyrkbyn, Lysvik (Lysvik C:12 (1895-1913) Bild 83 / sid 74 (AID: v176332.b83.s74, NAD: SE/VA/13349); Lysvik AII:1 (1900-1904) Bild 2230 / sid 212 (AID: v176320.b2230.s212, NAD: SE/VA/13349))

Fråga 1: Kan denna linje stämma?

Fråga 2: Finns det kvinnolinjeättlingar levandes idag?

Kommentar: Om någon kan bekräfta eller forska vidare kan jag försöka beställa ett mtDNA-test och se vilken mtDNA-haplogrupp linjen ovan borde hamna i. Ett mtDNA-resultat skulle kunna ge en fingervisning om Maria Rachows ursprung.

Maria Rachow var gift med löjtnant Ernst Höffner.

Almqvist=Gunnar Almqvists "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker" (fyra delar: 1602-1700, 1701-1725, 1726-1740, 1741-1759).

179
Y-DNA (det raka fädernet) / E-V13
« skrivet: 2017-02-27, 16:22 »
E-V13

Jag har testat mig sedan tidigare och min Y-DNA haplogrupp är E-V13. Tidigaste kända förfadern född på mitten av 1700-talet i området norra Dalsland/sydvästra Värmland.

Sedan några månader tillbaka har jag äntligen fått en närmare Y-DNA-släkting. En person med ett nästintill identiskt Y-DNA. Tidigaste kända förfadern född på mitten av 1700-talet i samma område, dvs. norra Dalsland/sydvästra Värmland

Jag: FTDNA Y-DNA 111 STR markörer
Match: FTDNA Y-DNA 67 STR markörer
Skillnad: 1
(Alltså, bara en markör bland de överlappande 67 som skiljer sig åt)

Rent genetiskt en mycket nära träff.

Men rent genalogiskt kan vi inte hitta en gemensam förfader. Inte för tillfället i alla fall. Min gissning är att våra linjer går ihop innan år 1700. Om det sedan är under 1600-talet, 1500-talet eller tidigare, ingen aning.

Haplogruppen E-V13 är ovanlig i Sverige och borde av allt att döma komma utifrån. Varifrån och när den kom till just norra Dalsland/sydvästra Värmland är obekant. Kanske kan vi komma närmare ett svar framöver om fler testar sig och hamnar i samma grupp.

Så om du som läsare har ett fäderne från samma område testa dig mer än gärna!

180
Skragge / Skragge
« skrivet: 2017-02-19, 12:32 »
Citera
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-01
Skrivet av: Bo Lindwall skrivet 2000-04-09, 20:54
Hej Anders. Efter att jag skrev de ovan citerade raderna vände jag mig till Stefan Jernberg i Karlstad för att få hjälp med familjen Nils Danielsson Skragge. Som framgår av Stefans svar ovan visade det sig att barnen till Nils Skragge och Lisken Ludvigsdotter verkar vara resande och att hustru Lisken med all sannolikhet var av resandefamilj. Brita Greta Skragge tillhörde alltså en resandefamilj, åtminstone på mödernet. Sedan återstår, som Stefan påpekar, frågan om Nils Danielsson Skragges börd. Tittar man i Fryxell verkar det finnas en massa grenar av släkten med ytterst knapphändiga uppgifter (Lagerborgs bok har jag tyvärr inte tillgänglig) och det är ju inte osannolikt att Nils är en äkta Skragge som gift in sig i en resandefamilj.

Dombok, renoverad, Karlstad, kämnersrätt, 1737, nr 94: Nils Danielsson den yngre, borgare i Karlstad. Svärfar: framlidne borgaren Ludvig Nilsson i Örebro.

Se vidare: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1228 (1737-1737) Bild 113 (AID: v181960.b113, NAD: SE/VALA/0382503)

181
Britta Olofsdotter gift 16 november 1735 i Sunne med Per Olofsson i Gjutaregården. Hon piga från Ed, han dräng från Gjutaregården. Hon var född omkring 1709 enligt husförhörslängderna.

Men vilka var hennes föräldrar?

Två domboksmål ger vissa hintar.

Det första målet.
Per Olofsson i Gjutaregården förmyndare till drängarna Elof och Olof Nilssöner i Ed.
Mål 161, 30 oktober 1759
Fryksdals nedre tingslags häradsrätt AIa:14 (1759-1759) Bild 569 (AID: v107558.b569, NAD: SE/VA/11144)

Från kyrkoböckerna:
Elof, född 7 november 1735 i Södra Västerrottna och Olof, född 10 juli 1737 i Södra Västerrottna.
Söner till Nils Jonsson och Marit Olofsdotter.
Sistnämnda par vigda 26 december 1734 i Sunne. Nils änkling från Södra Västerrottna, Marit piga från Ed.

Det andra målet.
Anders Olofsson och dess hustru Maria Kristoffersdotter i Ed tillhandlat 2/20 i Ed av Per Olofsson och Britta Olofsdotter i Gjutaregården.
Mål 182, 22 oktober 1759
Fryksdals nedre tingslags häradsrätt AIa:14 (1759-1759) Bild 659 (AID: v107558.b659, NAD: SE/VA/11144)

Från kyrkoböckerna:
Anders Olofsson, född 5 mars 1716 i Ed, son till Olof Persson och Elin Andersdotter.

Från husförhören:
Anders med hustru och barn återfinns med systern änkan Marit med sina barn Elof och Olof i Ed.
Sunne AI:7 (1750-1752) Bild 99 / sid 94 (AID: v13286.b99.s94, NAD: SE/VA/13512)

Två indicier som verkligen pekar åt ett och samma håll. Britta Olofsdotter i Gjutaregården borde därmed också var barn till Olof Persson och Elin Andersdotter i Ed. Men än så länge har jag inte sett ett klart och tydligt bevis.

182
Sunne / SV: Måns Eriksson i Rottneros
« skrivet: 2017-02-15, 00:52 »
Intressant uppslag Erik!

Tillbaka till Brotorp i Grava.
Jag testade att gå igenom några sidor ut Gravas kyrkoräkenskaper (1600-talets första halva) samt några mantalslängder (1640-talet).
Jag lyckades inte hitta någon Erik eller Margareta i Brotorp.
Kanske letade jag slarvigt.
Eller bodde de aldrig riktigt i Brotorp, kanske mest ägde jord under några år.
Jag får känslan av att det kan ha rört sig om jord som inte längre behövde köpas och säljas inom släkten. Eller kan Måns Eriksson ändå ha varit släkt med rådmannen Gustav Eriksson i Karlstad?
Får se om jag orkar gå igenom Karlstads häradsrätts domböcker och Karlstads rådhusrätts domböcker framöver. Kan ju dyka upp en Erik gift med en Margareta Persdotter men detta behöver ju i och för sig inte ha med Måns Eriksson i Rottneros med att göra.

Kenneth.
Bra frågor.
Jag har nog mycket samma bild som du och tänker mig att barnen till Erik Larsson och Lucia Nilsdotter hette:
Per Eriksson (bosatt först i Persby, senare i Hälleberg)
Jon Eriksson (bosatt var?)
Olof Eriksson (militär, bosatt i Ed)
Erik Eriksson (Stor-Erik, bosatt i Ed)
Lars Eriksson (bosatt i Skinnarsbacka)
Kerstin Eriksdotter (piga i Ed)
Eventuellt Karin Eriksdotter? (1667vt18)
Obs! Jag är inte 100 på detta då domböckerna är alltför sporadiska.

183
Sunne / SV: Måns Eriksson i Rottneros
« skrivet: 2017-02-12, 22:15 »
Bonde Månsson i Tonerud har jag som son till Måns Eriksson i Rottneros.
Så helt efter Arne Linnaruds privata anteckningar.
Och det stämmer ju bra med målet du lyfter fram.
Men vem kan vara Måns far?
Erik är ju givet.
Måns Eriksson var väl landsbo, Rottneros var ju frälsehemman.
Därmed kan det stämma med ett ursprung utanför Sunne.
Så just nu i alla fall, tills mer kan tillfogas:
Måns Eriksson i Rottneros, far: Erik, mor: Margareta Persdotter, bror: Nils Eriksson i Södra Åmberg, Måns med syskon: jorddel i Brotorp i Grava socken.

184
Sunne / SV: Måns Eriksson i Rottneros
« skrivet: 2017-02-12, 22:10 »
Bäst att tillägga att jag själv spridit denna tidigare uppgift (=Måns Eriksson i Rottneros son till Erik Larsson och Lucia Nilsdotter i Ed) men här ifrågasätter jag den och lyfter istället fram ett annat ursprung (=Måns Eriksson i Rottneros son till i övrigt okända Margareta Persdotter).



185
Tycker det låter som en bra idé (att köpa Family-Finder-test för att testa hypotesen halvkusinskap).

Antar att din syster är en helsyster. Då har ni båda fått 23 kromosomer (1-22, X) samt mitokondrierna från er mor och borde vara lika goda som testpersoner.

Det borde således räcka med två tester (förmodade halvkusinen och du alternativt din syster) men jag skulle nog ändå köpa tre (förmodade halvkusinen du och din syster) så kan du och din syster ju slå ihop era matchningsresultat och få en längre lista med DNA-släktingar.
Närmare DNA-släktingar borde ni se i båda era listor, mer avlägsna DNA-släktingar kan dyka upp i bara din lista, bara din systers lista, eller i bådas listor.

186
Sunne / Måns Eriksson i Rottneros
« skrivet: 2017-02-12, 18:33 »
Måns Eriksson i Rottneros.

Enligt flertalet internetsidor listar (tror att även Arne Linnarud listade) Måns Eriksson i Rottneros (tidigt 1600-tal) som son till Erik Larsson och Lucia Nilsdotter i Ed.

Om det bara finns en Måns Eriksson i Rottneros under tidigt 1600-tal så kan inte detta stämma.

Enligt Karlstads härads dombok 12-13 maj 1654:
Där efter kom rådmannen väl:t Gustav Eriksson i Karlstad, och bevisade, det han hade löst och köpt av sal. Margareta Persdotters son Måns Eriksson i Rottneros i Sunne socken halva Brotorp i Grava socken, som honom och hans syskon tillhörde, och där för givit honom 20 rd. in specie.
(Korrigera, förtydliga gärna).

Se vidare:
Karlstads häradsrätt AIa:1 (1632-1663) Bild 69 / sid 141 (AID: v66241.b69.s141, NAD: SE/VA/11167)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:6 (1653-1654) Bild 162 / sid 43 (AID: v81397.b162.s43, NAD: SE/VALA/0382503)

Eller finns det andra domböcker som säger att Måns Eriksson ska vara från Ed i Sunne eller är detta ett antagande/fel (eller alternativa fakta som det heter idag) som spridit sig?

187
Svanskog / SV: CI:2, bild 14 sid 10
« skrivet: 2017-01-01, 12:09 »
En tidig feminist. :)
Nej förmodligen inte.
Snarare en minimalist.
Faderns förnamn framgår ur barnets patronymikon och moderns förnamn anges. Alltså indirekt anges ju båda föräldrarnas förnamn.

188
Inga uppgifter (antal centimorgans i fallet ovan) som kan få tråden att bli mer komplett?

Jag ber om ursäkt för den hårda tonen i första inlägget men jag tycker faktiskt att det är hemskt att försöka ändra någons ursprung (fäderne i detta fall) bara för att få ihop olika resultat.
Nu kanske mannen ifråga är gammal och inte använder sig av internet men ändå.
Vem vill läsa om sig själv i en tråd där man tilldelas ett nytt fäderne eller där det fäderne man är van vid ifrågasätts?
Om det blir för personligt kan man väl säga att det rör sig om person A och person B så är det ju ingen som kan ta illa vid sig.
Att fråga och diskutera det mesta är oerhört viktigt men lite försiktiga får vi nog alla lov att vara.
Detta är ju min högst personliga åsikt och låt för all del inte den stå i vägen för just din nyfikenhet och forskning.

189
Inga uppgifter (antal centimorgans i fallet ovan) som kan få tråden att bli mer komplett?
Jag ber om ursäkt för den hårda tonen i första inlägget men jag tycker faktiskt att det är hemskt att försöka ändra någons ursprung (fäderne i detta) fall bara för att få ihop olika resultat.
Nu kanske mannen ifråga är gammal och inte använder sig av internet men ändå.
Vem vill läsa om sig själv i en tråd där man tilldelas ett nytt fäderne?
Om det blir för personligt kan man väl säga att det rör sig om person A och person B så är det ju ingen som kan ta illa vid sig.
Att fråga och diskutera det mesta är oerhört viktigt men lite försiktiga får vi nog alla lov att vara.
Detta är ju min högst personliga åsikt och låt för all del inte den stå i vägen för just din nyfikenhet och forskning.


190
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: mitokondrie test
« skrivet: 2016-12-29, 15:43 »
Vilken blev haplogruppen?

Jag tror inte att man ska fokusera alltför mycket på etniska grupperingar. Inte när det gäller Y-DNA eller mt-DNA. Vissa haplogrupper kan vara väldigt gamla. Etnicitet och FTDNA:s family finder är givetvis en helt annan fråga.

Att testa sina systrar. Om det rör sig om helsystrar eller halvsystrar med gemensam mor så borde ni som Leif skriver ha exakt samma mt-DNA. Men, även om mutationer är osannolika över kort tid så skulle någon av er kunna ha en muterad mt-DNA variant. Om du inte är väldigt intresserad av detaljer och eventuella mutationer eller eventuella felläsningar (både mutationer och felläsningar förmodligen ganska osannolikt men vem vet) så är det nog som att kasta pengarna i sjön.

191
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2016-12-23, 11:46 »
I ovannämnda domboksmål (Älvdals härad) uppräknas en rad Larssöner.
De ser väl ut som en brödraskara, eller?
Lövåsens Olof Pålssons hustru heter bevisligen Annika Larsdotter.
Jag kan bara hålla med om att det rent patronymikonmässigt ser ut som en syskonskara och att Annika visst skulle kunna vara en syster.
Och att det mest troliga är väl att man går i borgen för varandra inom den närmaste familjen eller släkten.
Men tyvärr, än så länge har vi bara en juridisk relationsterm och inte någon genealogisk relationsterm.

Det är frustrerande men så ser läget ut just nu i alla fall.

Arne Linnarud skrev i sitt Suhoinenhäfte som sagt om indicier och jag kan bara instämma. Huvudhypotesen, att Annika Larsdotter var ifrån eller hade nära släkt i Laggåsen, måste väl få sägas vara närmast glasklar, men att leda detta i bevis, verkar vara svårt kanske till och med omöjligt.

Helt ska man väl inte utesluta att det skulle kunna finnas 1700-talsdomboksmål där man av olika skäl blickar (långt) tillbaka i tiden och där just nämner ett släktskap mellan kända Lövåsenbor via Annika Larsdotter och kända Laggåsenbor via ovannämnda Larssöner.

Jag fick en tanke om att det skulle kunna gå att använda sig av moderna metoder, DNA-analyser, men tyvärr, Olof och Annika hade vad jag vet bara söner så Annikas mtDNA kan inte ha gått vidare från henne till nu levande personer. Jag vet inte ens om det är möjligt att hitta en dotterlinje från Annikas eventuella mor eller systrar i Laggåsen men detta spelar ju ingen roll då Annika som sagt saknade döttrar.

Vi får nog lov att stanna vid informationen att Olof Pålssons hustru hette Annika Larsdotter och att vi saknar belägg för när exakt hon är född, var hon är född, och vad hennes föräldrar och syskon kan ha hetat. Jag tycker att man inte gör fel i att spekulera om Annikas ursprung men då bör man givetvis tydligt klargöra att det endast rör sig om spekulationer.



Förresten, alla dessa "förfäder" till Lövåsens Pål Olofsson (den tidigaste kända Suhoinen-personen i Lövåsen) som man kan hitta på internet och som sägs komma ifrån någon forskare i Finland.
Är det någon som har kontakt med denna forskare i Finland?
Varför inte be forskaren att med kamera ta bilder på exakt alla primära källdetaljer och ladda upp bilderna här?
Jag ställer mig mycket tveksam till om det verkligen går att dra så många slutsatser om Påls förmodade finska anor.
Att han var finne och att det är troligt att man skulle kunna ringa in en potentiell far, bror eller släkt har jag inga problem med.
Men att det i finska källor från 1500-talet eller början av 1600-talet klart och tydligt skulle framgå vem som var Påls far, mor, farfar, farfars far och så vidare tror jag inte alls på.
Jag vill gärna se bilder, vill ha betydligt mer exakta referenser innan jag köper någon uppgift.
(Det samma gäller givetvis Påls hustru Elin Olofsdotter).

192
mtDNA (det raka mödernet) / SV: Samisk haplogrupp
« skrivet: 2016-12-18, 22:05 »
På FTDNA:s sidor finns en U5-grupp.
https://www.familytreedna.com/public/U5b?iframe=mtresults
Där framgår klart och tydligt att U5 är en spridd grupp och inte alls specifik för just samerna.

Då får nog göra ett mer detaljerat test, varför inte testa hela ditt mt-DNA?

När du har denna fulla sekvens har du ju allt du behöver och det enda som kan ändras är hur man framöver kommer att kategorisera resultatet.

Som du vet ärvs mt-DNA på mödernelinjen. Är din mödernelinje skogsfinsk eller samisk rent genealogiskt?

Om inte så tror jag du är helt fel ute.
Å andra sidan härstammar ju både samer och alla andra med djupa rötter i Sverige bland annat från de som under stenåldern vandrade in i vårt land.

Frågan är väl hur man ska benämna dessa individer.
Den klassiska termen jägare-och-samlare är väl svårslagen och kanske fortfarande en av de bättre då den inte inkluderar/exkluderar nu levande grupperingar mer eller mindre relativt varandra.

193
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2016-12-18, 20:11 »
Arne Linnarud skriver i sitt häfte från 1987 att "det finns indicier på att Olofs hustru, Annika Larsdotter, kom från Laggåsen i Gustaf Adolfs
 socken och tillhörde släkten Karjalainen".
I alla fall enligt hemsidan http://www.guggez.se/suhoinen/s.htm.

Indicium enligt http://www.synonymer.se/?query=indicium är en "(juridisk term) omständighet som pekar i viss riktning (utan att ensam utgöra fullt bevis)".
Med andra ord inte en uppgift man kan använda sig rakt av utan en kommentar om att den vilar på osäker grund.

Jag inbillar mig att jag kan ha funnit källorna till dessa indicier.

I Älvdals härads dombok 26-31 1696 finns ett mål på sidorna 161-162 och i dombok 13-16 september 1697 ett annat mål på sidan 291.

Kanske någon som kan tyda varje bokstav kan försöka tolka de två målen i sin helhet?

Hur som helst i första målet nämns Kristoffer Larsson i Laggåsen med sina "cautionsmän" Olof Pålsson i Lövåsen, Elias Larsson i Laggåsen, Gösta Larsson i Laggåsen och Abraham Larsson i M?llsjön.
(Jag kan inte tyda det sista ortnamnet men tror det bör vara Millsjön).

Om nu dessa mål är orsaken till för varför Linnarud menar att det finns indicier på att Olof Pålssons hustru Annika Larsdotter var ifrån Laggåsen så räcker det inte alls långt då inga släktskap alls nämns i målen vad jag kan se.

Frågan är vad som menas med kautionsman. Enligt SAOL så verkar det vara liktydigt med borgensman.
Kanske någon sett termen i andra sammanhang?

Om man antar att det rör sig om en borgensman så är ju detta inte lika med ett släktskap.

Återigen, var finns nu alla bevis på att Olofs hustru var född eller från Laggåsen och att hon tillhörde släkten Karjalainen?

194
Suhoinen / SV: Suhoinen
« skrivet: 2016-12-17, 12:50 »
På nätet kan man hitta en lång rad olika uppgifter om tidiga anpersoner, födelsesocknar och släktnamn som jag ställer mig undrande till.
Uppgifterna kan ju givetvis stämma men sällan eller aldrig skrivs varifrån uppgifterna kommer ifrån från första början.
Synd, då släkten är intressant och utbredd, att man inte förmår hålla sig till det som faktiskt går att läsa ur källorna samt redovisa vilka källorna är.

Några exempel.

Släkten i Lövåsen i Sunne kallas ofta för Suhonen/Suhoinen.
Detta köper jag även om det inte framgår klart och tydligt alla gånger i alla fall inte i domböckerna eller kyrkoböckerna vad jag vet.
Men om jag minns rätt skriver Gottlund något om Lövåsenfinnarna och något torp kallas för Suhola (tror detta ska framgå i Arne Linnaruds häfte om släkten).

Pål Olofsson och hustrun Elin Olofsdotter, de själva och deras barn (Olof, Erik och Marit) framgår klart och tydligt i domböckerna (se vidare Gunnar Almqvists domboksutdrag).

Men att Elin skulle tillhöra en släkt Haljalainen eller Mänkiläinen eller någon annan släkt känns för mig mer som ett önsketänkande.
Eller finns det belägg?
Exakt var finns i så fall dessa belägg?

Pål Olofsson.
Ofta hittar man uppgiften att fadern skulle ha varit en Olof Grelsson.
Känns även detta som ett önsketänkande.
Eller, i vilken källa framgår detta klart och tydligt?

Påls och Elins son Olof Pålsson sägs vara gift med Annika Larsdotter Karjalainen född i Laggåsen i Ekshärad.
Att hustrun hette Annika Larsdotter framgår i domböckerna (se Gunnar Almqvists böcker).
Att hon tillhörde släkten Karjalainen och var ifrån Laggåsen känns också som ett önsketänkande.
Eller finns belägg i källorna?

Ni som använder er av dessa uppgifter och andra, kan ni också komma med primära källor och göra oss mer tveksamma övertygade om att ni sprider sanningsenliga uppgifter?

Om inga källor finns bör man nog städa lite på sina internetsidor!
(Man behöver ju inte ta bort uppgifterna bara lägga till att de är osäkra, spekulativa, ej ännu bevisade etc.).

Jag tar mer än gärna tillbaka min kritik ovan men då vill jag ju gärna se lite tydliga belägg ur så primära källor som möjligt.

195
00 - Dokumentation och registrering / SV: Dubbla efternamn
« skrivet: 2016-12-17, 09:12 »
Och exakt var i vilken primär källa står det att Olof Pålssons hustru var född i Laggåsen och tillhörde släkten Karjalainen?
Nämner Valter någon?
Har någon någon gång nämnt en primär källa som stöder denna hypotes?
Jag har nog inte sett någon och skulle inte köpa uppgiften utan att först själv kunna kontrollera det hela i en dombok, kyrkobok, mantalslängd eller liknande.
(Denna diskussion kanske kan flyttas till en annan kategori?)

196
http://thegeneticgenealogist.com/wp-content/uploads/2016/06/SharedcMProject.png
Här en amerikansk uppgift.
Hur många undersöka testade personer som inkluderats vet jag inte.
Med andra svårt att veta hur bra statistiken är.

Om jag tolkar bilden rätt:

Testad person samt testat helsyskonbarn:
I genomsnitt delas 1744 cM
Sedan anges intervallet 1301 cM-2193 cM (men jag kan inte se vilken typ av intervall det rör sig om).

Testad person samt testat halvsyskonbarn:
I genomsnitt delas 864 cM
Sedan anges intervallet 540 cM-1172 cM (återigen vet jag inte vilken typ av intervall det rör sig om).

Om dessa uppgifter stämmer bra så är det inte alls troligt att mina ovannämnda farhågor kan riskeras att besannas. Jag tycker gott att du kan jämföra med dessa uppgifter och se var du hamnar med din uppgift (alltså om du hamnar inom intervallet 540-1172 eller inom intervallet 1301-2193).

197
Hade det funnits dokumentation på eventuellt annat ursprung för min manlige släkting hade jag givetvis aldrig lagt in en fråga är, det står väl ganska klart.

Man kan väl testa en genealogisk källuppgift genom att DNA-testa olika personer (om de finns, går att finna och vill ställa upp förstås) i syfte att försöka bekräfta/dementera den skriftliga uppgiften.


Kontentan av ditt svar säger mig att att det är ganska värdelöst att göra ett autosomalt test för att bekräfta släktskap med andra och redan kända släktingar eftersom vi rent teoretiskt kan ha olika gener från olika personer bland våra anor.

Du har du nog missuppfattat mig eller så var jag (som vanligt) otydlig. Långt ifrån värdelöst, tvärtom. Men jag tror att det kan vara vanskligt att utifrån ett DNA-test försöka dra slutsatsen om en person är helfarbror/helmorbror eller halvfarbror/halvmorbror till en annan person. Jag inbillar mig att det i värsta fall kan slumpa sig så att en helfarbror/helmorbror ser genetiskt ut som en halvfarbror/halvmorbror fast han verkligen är en helfarbror/helmorbror. Men i ärlighetens namn vet jag inte hur ofta (sällan) detta skulle kunna hända.

Jag borde ha varit tydligare i mitt inlägg ovan och lagt till att de av mig lämnade teoretiska extremvärden (inom parenteserna i inlägget ovan) är nog så enormt extrema att de förmodligen aldrig skulle dyka upp bland några testade nära släktingar alls. Men jag tror att de ska stämma (i teorin i alla fall) och de kan väl vara bra att veta var gränserna går.

Om vi tar fallet förälderhelsyskon-helsyskonbarn så kommer nog de absolut flesta av dessa par som testar sig hamna runt det teoretiskt medelvärdet 25% men några kan komma att hamna en bra bit bort från medelvärdet även om detta är bra mycket mindre sannolikt.
Vet inte hur många centimorgans (cM) som motsvarar 25% men mina föräldrars helsyskon ligger i alla fall inom intervallet 1.502-1.900 cM (kromsomerna 1-22 + X-kromosomerna).

Om vi tar fallet förälderhalvsyskon-halvsyskonbarn så kommer nog de flesta halvsyskon som testar sig hamna runt det teoretiska medelvärdet 12,5%  men några kan komma att hamna en bra bit bort från medelvärdet även om detta är bra mycket mindre sannolikt.
Vet inte hur många centimorgans (cM) som motsvarar 12,5% men mina föräldrars halvsyskon ligger i alla fall inom intervallet 683-745 cM (kromsomerna 1-22 + X-kromosomerna).

Kanske kan du berätta mer om hur många cM du och din farbror/morbror (hel eller halv) delar?

(Ber om ursäkt för ett alltför luddigt och inte alls speciellt hjälpsamt första svar).

198
00 - Dokumentation och registrering / SV: Dubbla efternamn
« skrivet: 2016-12-15, 15:24 »
För att göra det lite enklare kan du ju droppa Karjalainen i Olof Pålssons hustrus Annika Larsdotters fall.
Jag tror inte att det finns något bevis att Annika Larsdotter kan knytas till någon specifik släkt.
Dessutom så kallas nog aldrig Olof Pålsson för Suhoinen (eller liknande) utan det hela bygger på ett antagande, säkert ett högst rimligt antagande i detta fall, att den finska släktens namn borde ha varit Suhoinen (eller liknande).
Då ett namn inte direkt användes kan man väl sätta detta namn inom parentes eller göra någon kortare kommentar i något mer allmänt fält.

Så från min synvinkel tills motsatsen är bevisad:
Olof Pålsson (Suhoinen)
Annika Larsdotter

Detta var ju inget svar alls på din fråga utan mer en kommentar om just de personer du nu nämnde.

Annikas så kallade släktnamn är väldigt spritt på olika internetsidor men jag har nog själv aldrig sett någon hänvisning till någon källa där ett släktnamn klart och tydligt framgår.

Jag tror att Arne Linnarud i sitt häfte om släkten Suhoinen menade att Annika Larsdotter var en Karjalainen men om jag minns rätt så tog han vid ett senare tillfälle tillbaka uppgiften (uppgift per telefon med Arne själv någon gång på 90-talet om jag minns rätt) men då var ju häftet redan tryckt och spritt.

Kanske någon värmlandsfinnforskare vet mer i saken?

199
Låter i mina öron olustigt att tilldela en annan person ett annat ursprung bara för att enklare få ihop olika väl så komplicerade DNA-resultat. Det kan givetvis vara fallet men finns det annat som stödjer dessa tankegångar (skriftliga uppgifter, muntliga uppgifter, andra testresultat)?

Ett hel-mor-syskon/hel-far-syskon delar i genomsnitt cirka 25% av generna med sitt hel-syster-barn/hel-bror-barn (i teorin möjligt minimum: 0%, i teorin möjligt maximum: 50%) om man fokuserar på autosomala kromosomerna (kromosomparen 1-22).

Ett halv-mor-syskon/halv-far-syskon delar i genomsnitt cirka 12,5% av generna med sin halv-syster-barn/halv-bror-barn (i teorin möjligt minimum: 0%, i teorin möjligt maximum: 25%) om man fokuserar på autosomala kromosomerna (kromosomparen 1-22).

För att helt utesluta ett gemensamt fäderne: Y-DNA-test att föredra (två manliga test-personer, helt olika Y-DNA-resultat).

För att helt utesluta ett gemensamt möderne: mtDNA-test att föredra (två test-personer, helt olika mtDNA-resultat).

Det går att använda sig av autosomala tester för att testa hypotesen: halvsyskon eller helsyskon, men då får man nog bara mer eller mindre sannolika svar och inga hundraprocentiga svar.

Autosomala tester: Om två personer inte alls matchar varandra eller matchar varandra påtagligt lite är sannolikheten väldigt låg att de är närmare besläktade.

Din morbror/farbror kan ha genetiskt arv från sina och dina gemensamma förpersoner som du inte har och vice versa i och med att klassiska hel-syskon i genomsnitt delar cirka 50% av generna (i teorin möjligt minimum: 0%, i teorin möjligt maximum: 100%) om man fokuserar på autosomala kromosomerna (kromosomparen 1-22).
(Jag har här exkluderat alla identiska tvillingar som givetvis delar cirka 100% av generna).

FTDNA brukar ge en lista på de mer sannolika släktskapen mellan testade och matchande personer. Här kan man se att de ofta ger ifrån sig mer än ett möjligt släktskap just därför att det är så svårt att ringa in ett släktskap med större säkerhet.

200
Övre Ullerud / SV: Elof Månsson f 1580
« skrivet: 2016-08-11, 14:59 »
Låter som om informationen kommer ifrån domböcker (Kils härads domböcker, ArkivDigital har dessa i digital form) och/eller jordböcker/mantalslängder (Riksarkivet/SVAR har dessa i digital form).
I värsta fall endast lösa spekulationer vilket kanske får vara din och andras utgångspunkt tills motsatsen är bevisad.

201
Jag vet inte hur många femmänningar som delar och inte delar DNA men min gissning är att nästan alla gör det.

Varför visar sig detta inte då när man loggar in på FTDNA?

Några tänkbara förklaringar:

1/ Glöm absolut inte bort att Family Tree DNA och andra aktörer använder sig av tröskelvärden. De visar alltså inte alla matchande DNA-fragment och alla matchande personer. Det skulle bli alltför många småfragment och alltför många i låg grad matchande personer. De väljer därför att bara fokusera på DNA-fragment med en längd som tangerar eller ligger över detta tröskelvärde. Vilket värde som nu gäller eller som kommer att gälla vet jag inte men jag tror att sidan https://dna-explained.com/2016/05/24/family-finder-matching-thresholds-changing-at-family-tree-dna/ hur mycket att berätta om saken ifråga. Om två femmänningar eller andra släktingar har ett eller flera men alla korta matchande fragment och alla under tröskelvärdet kommer femmänningen/släktingen inte att visa sig som en DNA-träff. Kom ihåg att nästan alla kromosomer inte går i arv hela utan ständigt rekombineras så efter generationernas gång kan det nog finnas en hel del matchande men mycket korta DNA-fragment.

2/ Femmänningen har verkligen inga matchande fragment vare sig kortare eller längre. Detta kan jag för lite om men min gissning är att nästan alla femmänningar har minst några korta fragment gemensamt men inte nödvändigtvis några längre. Kanske någon DNA-expert vet mer?

3/ Femmänningen är inte en släkting. Fel i släktforskningen, eller fel angivna föräldrar i kyrkoboken (felregistrering av prästen eller en utomäktenskaplig förbindelse kanske).

Skulle FTDNA ha valt ett annat men avsevärt mycket högre tröskelvärde hade vi endast sett våra eventuella föräldrar, syskon och barn som matchande personer i databasen.

202
Okänd församling i Stockholm / Okänd församling i Stockholm
« skrivet: 2016-03-03, 14:00 »
Prästen har faktiskt skrivit två olika födelsedatum för den Ingeborg jag är på jakt efter.  
 
Född 1803-10-06 i Mellan Segerstad, Segerstad enligt Segerstad AI:10 (1816-1821) Bild 38 / sid 33 (AID: v13122.b38.s33, NAD: SE/VA/13456)  
Född 1803-08-19 i Segerstad enligt Segerstad AI:13 (1832-1837) Bild 64 / sid 59 (AID: v13125.b64.s59, NAD: SE/VA/13456)  
 
Det första datumet överensstämmer med det verkliga födelsedatumet i födelseboken Segerstad C:2 (1794-1861) Bild 31 / sid 53 (AID: v8219.b31.s53, NAD: SE/VA/13456)  
 
Det sista datumet överenstämmer faktiskt med den Stockholmsboende Ingeborg Segerbloms födelsedatum.  
 
Så jag tror, kanske ändå mot bättre vetande, att det rör sig om en och samma person!

203
Okänd församling i Stockholm / Okänd församling i Stockholm
« skrivet: 2016-03-03, 13:07 »
Den riktiga systern Ingeborg Danielsdotter hittar jag sista gången 1834 som piga i Åkerby, Gräve, Närke.
Källa: Gräve AI:8 (1826-1835) Bild 87 / sid 33 (AID: v51240.b87.s33, NAD: SE/ULA/10342)
 
Enligt samma källa flyttar hon till Örebro 1834 men jag kan inte finna henne i Örebros flyttningsböcker 1834-1835.
 
Det var endast en chansning att Ingeborg Danielsdotter=Ingeborg Segerblom.
 
Jag får nog gå tillbaka och leta vidare i Örebrotrakten samt försöka spinna vidare på dina uppgifter ovan och försöka få fram om Ingeborgarna kan vara en och samma eller två helt olika personer.
 
Tack för alla goda tips Maud!

204
Okänd församling i Stockholm / Okänd församling i Stockholm
« skrivet: 2016-03-02, 12:55 »
Jag borde ju ge mig nu när jag fått så fin hjälp.
 
Men Jonas kan ha haft en syster som också hon kan ha flyttat till Stockholm.
 
Den riktiga systern hette i alla fall Ingeborg (Bolla) Danielsdotter och var född 1803-10-06 i Mellan Segerstad, Segerstad, Värmland.
 
Kanske kan hon vara identisk med Ingeborg Segerblom som enligt Rotemansarkivet (digitalastadsarkivet.stockholm.se) var född 1803-08-19 i Segerstad och bosatt 1879 i Hedvig Eleonora församling (rote 10). Enligt samma källa flyttar hon 1879 till Adolf Fredriks församling (rote 06).
 
Jag har försökt hitta henne i några av Adolf Fredriks in- och utflyttningslängder samt dödbok för åren strax efter 1879 men jag kan inte hitta henne alls.
 
Kanske letar jag dåligt eller så letar jag trots allt i helt fel böcker.
 
Hur som helst, alla tips mottas mycket tacksamt!

205
Okänd församling i Stockholm / Okänd församling i Stockholm
« skrivet: 2016-03-01, 22:39 »
Stort tack Maud!
Fantastiskt att få så snabb och så god hjälp!

206
Okänd församling i Stockholm / Okänd församling i Stockholm
« skrivet: 2016-03-01, 20:50 »
Jag har kört fast.
 
Drängen Jonas Danielsson flyttar 1826-09-24 från Mellan Segerstad, Segerstads församling, Värmland till Stockholm.
Attesten, som skulle kunna dyka upp bland flyttattester i något Stockholmskt församlingsarkiv, undertecknades i Segerstad 1826-10-16.
Källa: Segerstad B:1 (1806-1860) Bild 27 / sid 49 (AID: v8215.b27.s49, NAD: SE/VA/13456)
 
Jonas var född 1807-05-11 i Mellan Segerstad. Föräldrar: Daniel Danielsson och Britta Svensdotter.
Källor:
Segerstad C:2 (1794-1861) Bild 39 / sid 69 (AID: v8219.b39.s69, NAD: SE/VA/13456)
Segerstad AI:11 (1821-1827) Bild 47 / sid 41 (AID: v13123.b47.s41, NAD: SE/VA/13456)
 
Jonas dör förmodligen barnlös och före förrättandet av moderns bouppteckning 1842-02-11.
Källa: Grums häradsrätt FII:20 (1842-1844) Bild 19 / sid 29 (AID: v47678.b19.s29, NAD: SE/VA/11165)
 
Så bosatt någonstans i Stockholm med omnejd någon gång under åren 1826-1842.
 
Men var i Stockholm?

207
Sunne / Sunne
« skrivet: 2016-01-27, 15:17 »
Räcker nog med att max räkna antalet prickade linjer.
En prickad linje under ett överstruket namn = personen ifråga har flyttat tillbaka.
På bilden ser man två prickade linjer vilket skulle kunna innebära att personen flyttat tillbaka två gånger. Kan detta stämma?

208
Sunne / Sunne
« skrivet: 2016-01-27, 11:17 »
Exakt som Kenneth L skriver, ett sätt att markera att en person flyttat tillbaka.
Alltså först skrivs ett namn, en överstrykning om personen flyttar, om personen flyttar tillbaka endera skriva namnet igen på en ny rad eller markera det överstrukna namnet med t.ex. punkter som i exemplet ovan.
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2016-01-27 11:20)

209
Skogsfinnesläkter A-Ö / Kauttoinen
« skrivet: 2016-01-15, 21:01 »
Mats Larsson Katt i Solberg (Ekshärad) bror till Simon Larsson i Ragvaldstjärn (Gräsmark) enligt Älvdals häradsrätt AIa:3 (1685-1689) Bild 73 (AID: v66339.b73, NAD: SE/VA/11047)

210
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 05 december, 2015
« skrivet: 2015-12-04, 04:11 »
Älvdalen betyder nog i detta fall Älvdals härad i Värmland. Ett förslag är att Kerstin kan ha varit dotter till Johan (Jan) Reinholdsson i Haftersbol, Norra Råda men detta kvarstår att bevisas.

211
00 - Antavlor och stamtavlor / Hur hantera anförluster?
« skrivet: 2015-11-11, 04:12 »
Avkomlingsförlust låter väl en aning bättre än inavel kan man tycka.  
En lite mer biologisk term skulle kunna vara icke-slumpmässig parning.

212
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2015
« skrivet: 2015-10-24, 16:48 »
Det står nog Sven Matsson och inte sonen Mats.

213
Ragnvald Jarl / Ragnvald Jarl
« skrivet: 2015-09-16, 19:10 »
Ett drömlexikon är väl där närmast alla uppgifter finns medtagna men med värderande kommentarer.  Det vore väl lite synd om allt som har med Snorre att göra inte fick vara med i något lexikon trots (de stora?) bristerna. Kanske ser man lättare trovärdigheten i vissa uppgifter om man tydligt ser det motsatta i andra dito?
 
Jo visst är alla svampar just svampar men vågar man ta med alla i självaste plockkorgen?
(Det var väl lite min poäng att just med hjälp av en heltäckande bok lätt kunna gallra)

214
Ragnvald Jarl / Ragnvald Jarl
« skrivet: 2015-09-16, 07:01 »
Eller varför inte ha kvar uppgifterna men med tydliga kommentarer om uppgifternas förmodade (o)tillförlitlighet?
Lite som en svampbok inte bara med ätliga svampar utan även några varningens ord om de oätliga/giftiga svamparna...

215
17 Juridik / Frändspjäll
« skrivet: 2015-08-18, 22:56 »
Se också (?kapitel/flock?) 15 (XV), Kyrkobalken och Upplandslagen.
 
15 har rubriken: om hjonelag, frändsämjospjäll och hor.
 
https://svn.spraakdata.gu.se/sb-arkiv/pub/fornsvenska/texter/aldre_lagar/UL-A.xm l

216
17 Juridik / Frändspjäll
« skrivet: 2015-08-18, 22:39 »
Se även saob och:
SLÄKT~SPILLING
SPILLARE
SPILLING
GUD-SIVJO-SPJÄLL
SIVSKAPS-SPJÄLL
SIVSSPJÄLL
SKYLDSKAPS-SPJÄLL
SVÅGERSKAP-SPJÄLL
SÄMJESPJÄLL
(Går säkert att hitta fler)

217
17 Juridik / Frändspjäll
« skrivet: 2015-08-18, 14:56 »
SAOB listar bland andra orden (som du säkert redan sett):
FRÄND~SPJÄLL  
FRÄND~SÄMJO~SPILLARE  
FRÄND~SÄMJO~SPJÄLL  
FRÄNDSKAP~SPJÄLL  
FRÄNDSKAPS~SPJÄLL  
FRÄNDSÄMJOSPJÄLL
 
Frände=släkt. Sämja=förhållande. Spel/spill/spjäll=skada, kränkning? Med andra ord något i stil med blodskam/incest?

218
Ragnvald Jarl / Ragnvald Jarl
« skrivet: 2015-08-12, 08:28 »
Kartor över dåtidens Östersjövattenstånd är intressanta men förmodligen alltför ofta osäkra och oprecisa. Kanske går det att finna några mer akademiskt accepterade och mer detaljerade kartor för Östersjön och dess vattenstånd över tid och rum någon annanstans?
 
Fornborgar låter lite väl inklusivt. Medeltida borgar är ju medeltida borgar, men vad är just fornborgar och i Finland? Borgliknande anläggningar från brons- eller järnåldern? Ragnvald lär väl ha levat i den absolut sista järnålderstiden eller den tidigaste medeltiden ur ett svenskt perspektiv. Att avgöra vilka och hur många av borgarna i bilden ovan som var militärt (*) nyttjade under Ragnvalds tid kanske är ett hästjobb.
(*Obs. att fornborgarnas syfte kanske inte alltid var militärt under alla tider).
 
Jag vill också gärna ha en utveckling till fornborgskartan ovan. Ska man, ur din (LT) synvikel, se borgarna som tavasternas skydd mot ruser (ryssar), svear (svenskar), eller mot någon annan gruppering?
 
P.S. Smyckesfyndet i Gamla Uppsala var intressant även om det var lite utanför ämnet Ragnvald, österfararvisor och Åland. Kanske kan fyndet återigen visa på kontakter mellan ledarskicket i östra Svealand (Vendel, Valgärde, Gamla Uppsala etc.) och i England (Sutton Hoo?). D.S.

219
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2015
« skrivet: 2015-08-09, 17:59 »
En 'koloniationsvåg' går väl bra hand i hand med vissa ortnamnstolkningar såsom de som presenteras på sidan http://bebyggelsenamn.sls.fi/.
 
Enligt denna sida bör:
Dalkarby tolkas som om individer från Dalarna inflyttat till Åland  
Gesterby ... individer från Gästrikland ...
Gottby ... från Gotland ...
Kalmare ... Kalmar och Småland ...
Önningby ... Öland ...
Sviby ... Svealand/Sverige ...
(Alla dessa orter i Jomala av någon märklig anledning)
 
Spekulativa tolkningar kan man tycka men om det ligger något i det hela som borde det vara högintressant för Ålandintresserade att hitta ytterligare stöd för denna eventuella kolonisationsperiod.
 
Var det jorden som skulle tas i besittning och sedan skattebeläggas?
För ett faktoriliknande område på Åland som det i Novgorod (se t.ex. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gutagård kan det väl inte ha varit?
 
(Meddelandet ändrat av MAbo 2015-08-09 18:03)

220
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2015
« skrivet: 2015-08-08, 15:17 »
Anders Jonsson och 1645 år dom finns här:
Fryksdals övre tingslags häradsrätt AIa:2 (1629-1657) Bild 70 / sid 66 (AID: v66187.b70.s66, NAD: SE/VA/11145)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:3 (1641-1646) Bild 239 / sid 66 (AID: v81394.b239.s66, NAD: SE/VALA/0382503)

221
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2015
« skrivet: 2015-08-08, 15:09 »
En första tolkning här:
 
Än berättade nämnden, att hon efter laga befallning, har varit i S. Borgeby i Sunne socken, där att skifta jorden emellan åborna där sammastädes dock icke kommit där till för vällärde herr Andrae Erici i Grava frånvaro, som där äger en treding (fjärding enligt renoverade) på sin hustrus vägnar. Eljest befann de, att Anders Jonsson hade större delen än någon av de andra.  För vilken orsak nu emellertid togs två öre skatt av de andra och lades på honom, till dess jämkning kan ske.

222
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2015
« skrivet: 2015-08-08, 14:38 »
Anders Jonsson i Södra Borgeby, Sunne enligt dombok 3/5 1641 (häradets version först, sedan den renoverade).
Se bilderna ovan samt Almqvist 1641vt18.
Om Anders verkligen är bror till Gravaprästens hustru är väl kanske inte helt klart. Eller finns denna uppgift i någon källa?
 
Om det är samma Anders som dyker upp i Almqvist 1645ht18 (Anders Jonsson i S. Borgeby överenskommer med åborna i By, att han skall få stanna kvar i By ytterligare ett år, varefter de skall hjälpa honom vid avflyttningen.) och i Almqvist 1654ht21 (Fasta för Anders Jonsson i By (S) på 1/8 ib. Han har köpt av hustrun Ingeborg Nilsdotter i Grava (VE) hennes fäderne för 20 rd och äger därtill sin hustrus Gertrud Nilsdotters lott i By.) är väl också osäkert men inte alls orimligt.
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-08-08 14:41)

223
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2015
« skrivet: 2015-08-08, 14:25 »
Ovan, Fryksdals härads dom som Almqvists 1641vt18 baseras på.
Nedan här, renoverade domen som Almqvists 1641vt18 baseras på.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:3 (1641-1646) Bild 27 / sid 46 (AID: v81394.b27.s46, NAD: SE/VALA/0382503)

224
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2015
« skrivet: 2015-08-08, 14:16 »
Fryksdals övre tingslags häradsrätt AIa:2 (1629-1657) Bild 52 / sid 48 (AID: v66187.b52.s48, NAD: SE/VA/11145)

225
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2015
« skrivet: 2015-08-08, 14:06 »
Bild från Irene via epost.
 

 
Ser väl ut att bara handla om Norra Borgeby, så Ur-Borgeby borde vara Ur-Norra-Borgeby?

226
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2015
« skrivet: 2015-08-07, 17:32 »
Åland, några funderingar, kommentarer med mera.
 
Går det att finna just Åland klart och tydligt i den norröna historiska litteraturen?
Jag finner själv i alla fall en referens till ett Allanzhaf i Fundinn Noregr, se vidare http://heimskringla.no/wiki/Fundinn_Noregr.
Det vore intressant att få se fler referenser till Åland, Ålandshav eller liknande.
 
Varför heter Åland just Åland?
Ska man tolka å:et som å (vattendrag), å (ovanpå, på, uppå)? Det första lär väl gå bort men det andra? Ovanpå Uppland, Roden?
Åland består av tusentals öar. Kallade man området Öland men då detta var upptaget fick det bli något liknande som Åland istället?
Finns det belägg för ett Ålland (ål=ålfisk)?
Finns det en koppling mellan Åland och Åbo/Åboland?
På finska heter ju Åland Ahvenamaa (ahven=abborre, maa=land). Men kan man tänka sig att ahven är en feltolkning av svenska ordet ovan? Eller kan man tänka sig att ven i ahven har med rus/Ryssland att göra? Abborre ska tolkas som ag-borre enligt Wikipedia. Ag (vass, gräs) kan ha gått under benämningen å i Gammalsvenskby i Södra Ryssland enligt SAOB (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/).
 
Apropå ortnamn. Lite lustigt finns det ett Ellan på Singö med Åland på andra sidan Ålands hav i öster men att detta ortnamn skulle ha med Ålandsnamnet att göra är väl inte så sannolikt kanske.
 
Att knyta Åland till östra Sverige under långa tider är nog väldigt rimligt.
Men visst finns det skillnader?
Var är alla bild- eller runstenar på Åland?
Hur är det förresten med ortnamn med ändelsen -tuna på Åland? Tuna betrakas som ett centralnamn enligt många och återfinns tror jag rikligt i Uppland, Södermanland och Västmanland. Hur är det med andra centrala ortnamn på Åland? Husabyar? Finns det typiska ledungsortnamn från vikingatiden eller är de kanske mer från medeltiden?
 
Och, land i Åland bör man tolka detta som om att Åland hade en egen (landskaps)lag/ett eget (landskaps)ting under sen järnålder/tidig medeltid?
 
Förresten har du funderat något på en kommentar som: The Åland Islands probably had Swedish settlement during the Viking Period. However, some scholars claim that the archipelago was deserted during the 11th century (se https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Finland)? Om aktiviteten verkligen var lägre under 1000-talet så minskar väl troligheten att Ragnvald valde Åland som en bas, eller? En bas som också måste har varit svår att försörja/försvara kan man tycka?
 
Och har du läst På vikingarnas bakgårdar. Osteoarkeologiska studier av försörjning och djurhållning under yngre järnålder på Åland.? Vet inte vem som är författare och om det går att få tag i mer text men du kan finna en liten pdf-fil här: http://www.archaeology.su.se/polopoly_fs/1.35396.1320940151!/Hemsida%20JS%20vikingarnas%20bakg%C3%A5rdar1.pdf. Inte heller här lyfts Åland fram som ett speciellt centralt område. (Svårt att få med hela länken. Kopiera istället för att klicka).
 
Jag tycker personligen att Åland också ligger lite för mycket norrut för att verkligen alltid ha varit en viktig bas för resor österut/söderut mot t.ex. Ryssland, Baltikum. Kanske var det mer en viktig bas om man ville nå mer finska, nordsvenska eller samiska områden. Bäst att tillägga dock att jag inte kan ett dugg om sjöfart och nära rastplatser är väl alltid välkomna.
 
Tänk om det lättare gick att ägna sig åt crowdsourced/crowdfunded archaeology, kanske vore något i just fallet Åland...

227
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2015
« skrivet: 2015-08-07, 15:44 »
Irene,
 
Jag har tyvärr ingen större kunskap om Borgeby:arna och delarna därunder så jag kanske inte borde uttala mig i frågan.
 
Men vad jag tror så framgår det i 1500-tal och 1600-talskällorna (landskapshandlingar, domböcker etc.) är att det nog redan då fanns två separata Borgeby-hemman. Om detta stämmer så är det väl enklast att tro att det just rör sig om Södra (tidigare kallat för Östra) och Norra (tidigare kallat för Västra) Borgeby.
 
Ingvar Dahl och hans genomgång av 1503 års listade hemman, se http://idahlgen.scienceontheweb.net/skatt15031540/1503/fryksdalsherad1503.htm, nämner Borgeby på tre olika rader och jag har svårt att tro att alla tre raderna skulle ha med ett och samma hemman att göra.
 
Se även Ingvar Dahl och 1540 års hemman, http://idahlgen.scienceontheweb.net/skatt15031540/1540/sunne1540.htm, här nämns Borgeby i alla fall på två olika rader. Samma sak här. De separata raderna borde väl indikera att Borgeby är namnet på två olika hemman?
 
Min utgångspunkt just nu är nog att ett eventuellt Ur-Borgeby, om det funnit och om det klyvts, måste ha klyvts innan 1500-talets början.
 
Jag försökte tolka målet direkt via ArkivDigital men gav, kanske lite lite för hastigt, upp. Kanske du kan be om läshjälp vid något tillfälle?
 
Om du vill så får du gärna berätta mer om Börje Stenslers samling. Vad är detta? Går det att köpa ett häfte eller en bok? Eller tror du att det går att beställa kopior från någon med tillgång till samlingen?
 
Anders Jonsson verkar, som du är inne på, ha hamnat i By vid ett senare tillfälle. Kanske kan en genomgång av Almqvists domboksuppgifter för hemannet By ge någon ytterligare ledtråd?

228
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2015
« skrivet: 2015-08-06, 13:09 »
Irene,
 
En hypotes skulle kunna vara att en del av Södra (Östra) Borgeby gått från att ha varit arvjord till att bli avlingejord.
Kan man tänka sig att det just är herr Jon som är far till Elin och Anders? Elin gifter sig ju med en präst så helt orimligt är det väl inte att även fadern var präst.
 
Jag vet inte riktigt varifrån du fått uppgiften om att Borgeby var ett helt hemman fram till år 1610. Om jag inte misstar mig så har nog Södra (Östra) Borgeby och Norra (Västra) Borgeby alltid varit två mer eller mindre separata hemman i källorna.
 
Kanske SVAR:s landskapshandlingar kan ge en bättre bild både när det gäller Borgeby:arna och herr Jon och hans eventuella ättlingar?
 
Avslutningsvis, glöm inte att Almqvist är en fantastisk men sekundär källa och att det kan löna sig att gå direkt till de primära källorna. T.ex. står det klart och tydligt att målet blev uppskjutet i den ursprungliga domtexten?

229
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2015
« skrivet: 2015-08-02, 22:43 »
Leif,
 
Ryssland heter Venemaa på estniska och Venäjä på finska enligt tidigare inlägg.
 
Enligt Google translate så betyder:
vene: ryska på estniska, båt på finska
venä: rus/Ryssland på finska
jä: is på estniska, medlem på finska
maa: jord på estniska, land på finska
 
Ruser var väl båtmänniskor...
 
P.S. Kanske någon med estniska/finska som första-/andravalsspråk kan utveckla ovannämnda ord vidare? D.S.

230
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2015
« skrivet: 2015-08-02, 02:00 »
Olav den helige och Åland.
 
Enligt Sveriges medeltida europeisering (Thomas Lindkvist, 2006) under rubriken Helgonkungar kan man läsa följande stycke:
Olav den helige blev en skyddspatron för det norska kungadömet; han blev Norges evige kung. Han kunde också legitimera sin kungaätt och han blev i en vidare, mer folklig bemärkelse, sinnebilden
för den rättrådige kungen. Kring honom uppstod en rik och varierad litteratur, liksom en omfattande traditionsbildning. Kulten av honom spreds över hela Nordeuropa.
 
Om föregående mening stämmer kanske man inte ska dra alltför stora växlar när det gäller Ålands val av just detta sigillmotiv.
 
(https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/508)
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-08-02 10:39)

231
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-24, 22:12 »
Sverres resa var det nog jag som nämnde.
Anledning: ordet östra-saltet (eller liknande) dyker just upp i denna saga.
I Sigvats Östfararevisa, som just nämner rubrikernas Ragnvald, nämns det gröna-saltet som av flertalet och välmeriterade lyftes fram som en variant av just östra-saltet.
Därmed fanns det i alla fall ur min synvinkel en vits med att blanda in Sverres saga i detta fall.
 
Leifs första inlägg och dess rad och önskan Då jag aldrig rört mig så djupt in i de dunkla tassemarkerna, så ser jag fram emot eventuella kommentarer från experter utrustade med pannlampa - och en prestigelös diskussion var väldigt befriande att läsa.
Jag kan bara hoppas att prestigelösheten kan få fortsätta även om det innebär lek blandat med allvar och vissa eventuella utvikningar.
Vilda spekulationer hör nog också till när man som amatör ska försöka tolka en urgammal kort, koncis, dold och oerhört svårtolkad kenningsladdad vers.

232
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-24, 18:06 »
Leif.
 
Du var ju inne på ett Sjöland i närheten av Mälardalen i tidigare inlägg
 
Jag nämnde att det mest troligaste är väl att (som många varit inne på) det står fel och att det istället borde stå Roden.
 
Dumt nog stannade jag inte där utan lyfte fram en högst osannolik förklaring.
I korthet: kanske nämnde man det danska Själland som en femte del av Sverige i syfte att spinna vidare på en äldre Gefjonmyt (Mälarens innandöme plöjs ut och blir till Själland)?
 
Vissa menar att danska Själlands landsyta mer liknar Vänerns vattenyta än Mälarens vattenyta och vill därför ha Vänern och inte Mälaren med i Gefjonmyten (tror det står Lögen i originalet så frågan är väl relativt öppen).
 
Jag spann, återigen av ren dumhet, vidare på detta och frågade om inte också Gotland i form faktiskt påminner mycket om Vänern för att inte nämnda Öland och Vättern.
 
För enkelhetens skull så kan du med stor fördel hoppa över detta totalt misslyckade inlägg helt och hållet.  
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-07-24 18:11)

233
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-24, 17:33 »
1/ Göta älv=stor flod. Svar: javisst. Men inte med ett så stort/brett utflöde att det passar storleken på hela Själland. Detta gäller väl även Mälaren och dess mynning. Kanske var passformerna (landytor, vattenytor & mynningstorlekar) en aning bättre i båda fallen för 1-2 tusen år sedan? Men ingen lär väl bli riktigt nöjd i slutänden då det väl är själva myten i sig som är underlig.  
 
2/ Intressant synpunkt. Så en möjlig felaktig transkription till ett östsalt (med varianter) än till ett mer ursprungligt Austfold/Østfold?
Kan norska fold med svenska fält att göra?
Eller med fåll (1: fåll=veck=?vattenvik?, 2: fåll=inhägnad plats)?
Ett grönt fält låter faktiskt betydligt bättre än ett grönt salt i mina öron även om jag nog känner en viss tveksamhet till denna tänkvärda förklaringsmodell.

234
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-23, 21:12 »
Själland och Vänern ser faktiskt väldigt lika ut men då Vänern helt saknar ett större utflöde i havet så denna förklaring är väl mindre trolig. Mälaren har, framför allt borde ha haft för 1000-1500 år sedan, ett större utflöde i havet. Detta spelar ingen större roll då vi vet idag att inget av alternativen är sanna. Kanske fanns det ett behov även hos danska regenter att via sagor knyta an till gamla kungar/gudar i alla fall hos Snorre verksamma just i Mälardalen?
 
Gotland och Vänern samt Öland och Vättern inte helt olika heller...

235
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-23, 18:24 »
Angående ”saltet” i Österfararvisan.
 
Enligt https://notendur.hi.is//~eybjorn/ugm/skindex/sigv3.html står det”gronu salti” i en av visans verser.
”Gröna saltet” får man förmoda att det betyder.
 
Kan det vara en poetisk omskrivning av Östersjön? Ja, det låter väl högst rimligt som redan nämnt.
 
Andra, amatörmässiga förslag, skulle kunna vara:
1/ ”Grenmarr” en del av Viken utanför ”Grenland” i Norge?
2/ Grönt ”hav”=grönt (platt) landområde, grön slätt?
3/ Grön skog (saltus=skog)? (Saltus även=betesmark, bergspass, dal, ravin, glänta?)
 
Tillbaka till Östrasalt, östra saltet.
Mest troligt är väl att det igen rör sig om just Östersjön.
 
Men då jag inte får Sverres saga (http://heimskringla.no/wiki/Sverres_saga) att riktigt gå ihop.
 
Sverre befinner sig i ”Vermeland” (Värmland), vänder sig emot ”Østersalt” (Östersjön?), tar sig igenom skogar till ”Eikesherred” (Ekshärad), ”Molung” (Malung), ”Jarnberaland” (Dalarna?), ”Herdaler” (Härjedalen?), ”Jæmteland” (Jämtland) upp till Nidaros får man förmoda.
Varför nämner man ett Östrasalt här när resvägen verkar gå igenom skogar, dalar, sjöar och älvar upp till Trondheim?
 
En andra (ungefär liknande?) resa görs vid ett senare tillfälle då återigen från ”Vermeland” (Värmland) östöver mot ”Østresalt” (Östersjön?) via ”Jarnberaland” (Dalarna?), ”Helsingeland” (Hälsningland), ”Alftar” (Alfta), upp till ”jæmterne” (jämtarna) och ”Undursøy” (Andersön, Storsjön, Östersund).
Även här kan man fråga sig varför ett Östrasalt nämns även om det är mer rimligt denna gång då Alfta faktiskt inte ligger långt ifrån just Östersjön.
 
Eller kan man tolka ”salt” som land i vissa fall som i Sverres saga och kanske också i Sigvats visa?
Östra saltet = östra färdvägen genom skogar, dalar och berg?
Om så inte bara en östlig lantlig väg utan också just en grön väg.
 
Men visst, Östersjön är nog ett mer säkert kort

236
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-22, 02:00 »
Angående Östersjön, annorlunda väderstreck, äldre kartor etc.
Se bl.a. https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/09/Nuremberg_chronicles_-_map_2 .png
Här finns en ö Silandia med i alla fall...

237
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-22, 01:22 »
Jag har ingen förklaring alls (=saknar gedigen adekvat kunskap/utbildning för ämnet i fråga).
 
Mer en reflektion att Snorres uppgifter accepteras ibland, ibland inte (=inget fel i detta givetvis, självklart helt i sin ordning, men en yttre betraktare, kanske pga fantasilöshet, kan emellanåt betrakta det som en aning godtyckligt när vissa uppgifter accepteras och andra inte) [du accepterar Snorres uppgifter om ett Sjöland öster om stora delar av Uppland men inte att Sigvats slutmål var Götaland till exempelvis. I själva verket kanske endast Roden åsyftades med Sjöland och kanske gick verkligen resan till Skara i Västergötland men vem kan egentligen veta].
 
Om jag inte är helt ute och cyklar så hade en arkeologiprofessor (Björn Ambrosiani? Med flera? Eller någon helt annan?) en idé om att man ofta föreställde sig Mälarens innandöme som liggandes i norr och allt det som vi idag vet ligger öster om Mälaren i söder av någon anledning förr i tiden. Om detta verkligen stämmer och om detta verkligen kan förklara saker och ting över huvudtaget har jag ingen aning om.
 
I alla fall, det är ett spännande område och du lyfter fram spännande teorier/hypoteser!
Tyvärr tillhör jag den skara som är väldigt intresserad men saknar djupare kunskaper...
 
Resans slutmål? Bra fråga. Finns svaret inbakat en aning kryptiskt i visan eller är det tomt på information om detta?
Vad säger förresten olika slaviska källorna om Ragnvalds eventuella/förmodade förehavanden i Ryssland?

238
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-21, 22:45 »
S*land en del av Svitjod?
Hur många källor förutom Olav den heliges saga (Heimskringla, Snorre Sturlasson) nämner detta?
Om det endast är Snorre och om han i många andra fall antas vara ute och cykla varför skulle han då inte vara ute och cykla även i detta fall?
S*land (se vissa stavningsvarianter ovan) låter för övrigt väldigt (läs extremt) likt Själland (Sjælland).  
En lustig historia som faktiskt associerar det danska Själland med just Mälardalen och Sverige är ju legenden om Gefjon (se https://sv.wikipedia.org/wiki/Gefjon).
 
Förresten, hur ser benämningen av Åland ut genom historiens lopp (första belägg, olika namn/stavningar etc.)? Kan man finna någon passage alls där Åland benämns som Sjö-/säl-/s*l-land?
 
Och för att gå tillbaka till Sigvats Östfararvisa. De enda ortnamnen som dyker upp har väl mest rimligtvis med Norge och västra Sverige att göra (Eidskog, Strinda, Lista). Visan är extremt kortfattad, koncis och svårtolkad men är det egentligen något i visan som kan få ögonen att vilja falla på just Mälardalen, Åland, Finland eller Ryssland i detta fall. Någon annan mer begåvad/fantasifull person kan kanske komma med en lista?
 
Och internetsidor med anknytning till I.E.J. kanske man gör bäst i att ignorera eller ta med en stor nypa salt. Men var och en får väl dra sina egna slutsatser...

239
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-12, 00:10 »
Götaland lär överhuvudtaget inte nämnas av Sigvat.
 
Jag kan köpa detta då mitt eget tolkningsförsök av visan (se bl.a. https://notendur.hi.is//~eybjorn/ugm/skindex/sigv3.html) stannade vid exakt första ordet i exakt första raden. Jag förstår på det stora hela ingenting av visan och dess innehåll.  
 
Men mer exakt vad nämns då av Sigvat i samma visa som får dig (eller någon annan) att tro att resan kan ha gått till östra Svealand, Åland eller Finland istället?
 
gronu salti=eventuellt Östersjön?
görðum=eventuellt Gårdarike?
 
Men mer?

240
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-10, 00:06 »
Själv har jag absolut ingen aning men Sula i Norge ligger i området Møre og Romsdal. Och vad hette en jarl där på 800-talet?
Jo, en hette Ragnvald Mørejarl.
Namnlikheten är ju slående även om namnet kanske var ett vanligt dåtida överklassnamn.

241
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-09, 22:22 »
Styrbjörn Starkes morbror en trolig Ulf jarl tillika skald enligt SBL.
 
Enligt Skáldatal hette Styrbjörn sterki:s skald Úlfr Súlujarl.
 
Men vad åsyftas med Sulu i detta fall?
 
Kan det vara den norska ön Sula (https://no.wikipedia.org/wiki/Sula)?
 
Eller ön Selaön i Mälaren (https://sv.wikipedia.org/wiki/Sela%C3%B6n)?
 
Två högst amatörmässiga förslag men bättre än inga förslag alls...

242
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-05, 00:18 »
Kanske några DNA-studier, intressanta för ämnet i fråga, som pågår i Polen just nu eller?
 
http://www.eupedia.com/forum/threads/31303-Where-did-Great-Moravians-go-after-th e-collapse-of-Great-Moravia

243
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-01, 11:12 »
En hel del slaviska kungligheter (med band till nordiska potentater) kan nog också finnas begravda i katedralen i Poznan, Polen.
Tester av kvarlevor här i jämförelse med dito annorstädes (Ryssland, Sverige, Danmark, Norge, England) skulle i bästa fall kunna hjälpa till med att bekräfta/dementera några av släktskapsteorierna.

244
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juni, 2015
« skrivet: 2015-06-30, 07:26 »
Och gröna saltet i samma visa. Varför skulle det inte kunna identiskt med Grenmar (https://no.wikipedia.org/wiki/Grenmar) i närheten av Grenland (https://no.wikipedia.org/wiki/Grenland). Alltså Oslofjorden och inte Östersjön?

245
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juni, 2015
« skrivet: 2015-06-30, 07:15 »
Men Eiðaskóg i  Austrfararvísur måste väl ändå ha med Eidskog i Norge nära Sverige och Värmland att göra?
 
Var hamnar man i visan rent logiskt i Sverige (läs: var finns Ragnvald) om man rider in i Eidskog?
 
Austrfararvísur
https://notendur.hi.is//~eybjorn/ugm/skindex/sigv3.html
 
Eidskog
https://no.wikipedia.org/wiki/Eidskog
https://no.wikipedia.org/wiki/Eskoleia

246
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juni, 2015
« skrivet: 2015-06-29, 14:59 »
Inlägget hör kanske bättre hemma under annan rubrik men ändå närliggande.
 
Finns Olof skötkonungs förmodade dotters sankta Annas (Ingegerds) kvarlevor begravda i Sofiakatedralen i Novgorod i Ryssland och skulle det vara möjligt för någon forskargrupp att försöka med en DNA-extraktion?
 
Finns Knut den stores kvarlevor begravda i katedralen i Winchester i England + samma frågeställning?
 
Skulle det gå att via DNA-tester påvisa ett nära släktskap mellan Anna och Knut?
 
Olof skötkonungs grav lär väl aldrig återfinnas. Om hednisk begravning i så fall bränd askgrav, om kristen dito i så fall obränd skelettgrav? Gravplatsen, rimligast i närheten av Sigtuna, Gamla Uppsala, Skara eller Husaby, eller annan ort?
 
Kan Ragnvald, hans gemål och barn också de finnas i ryska gravar? Vad säger visorna/sagorna?

247
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juni, 2015
« skrivet: 2015-06-18, 08:21 »
svia tyggi?
Kan tyggi vara relativt synonymt med ord som duke och hertig?
 
http://www.etymonline.com/index.php?term=duke&allowed_in_frame=0
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (obs! sökord: hertig, tåg, töja)

248
Suhoinen / Suhoinen
« skrivet: 2015-05-21, 22:26 »
Mikrofilmade skattelängder får man förmoda.
I skattelängder framgår vad jag vet tydliga släktskap inte alltför ofta så återigen skulle jag ta tidigare nämnda uppgifter med en stor nypa salt.
Tyvärr är bäst att tillägga.

249
Suhoinen / Suhoinen
« skrivet: 2015-05-21, 19:58 »
Jag skulle nog stanna vid Pål/Påvel.
Är tidigare lämnade uppgifter hämtade ur kyrkoböcker (födda, vigda, döda) eller domböcker där släktskapet tydligt framgår?
Svaret är nog förmodligen tyvärr nej så jag skulle nog mest betrakta uppgifterna som möjliga/spekulativa och absolut inget mer.

250
Häradsindelning / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2015
« skrivet: 2015-05-07, 17:51 »
Dag Stålsjö, en forskare? Mer en journalist med dragning åt det pseudovetenskapliga kanske. Dick Harrison däremot är givetvis en forskare i ordets rätta bemärkelse och bör nog inte nämnas i samma andetag som Stålsjö. Om man nu vill nämna ett namn utöver Harrison varför då inte nämna den augustprisbelönade Maja Hagerman.

251
00 - Lagar / Högmålsbalken
« skrivet: 2015-04-08, 17:13 »
Kristofferslandslag
 
H ö g m æ l i s b a l k e r.
 
VI. ¶ Forgör nokor androm meth trull doom
 
VI.
Förgör man manne eller konu, kona konu eller manne, meth truldom, swa ath hon eller han faar dödh aff, miste liiff siit fore tolka gerning; man scal stægla oc konu brenna, oc witi thet meth heredznempd som för ær sagt.
 
Se vidare: http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/B.L1.A-KrL.html

252
Vet någon vad detta är / Vet någon vad detta är
« skrivet: 2015-04-07, 17:52 »
Kanske kan kallas för tisteljärn på svenska?
Se bild och bildtext här: http://www.fsbb.se/birgernilsson/F%C3%B6rem%C3%A5l%20101-200/index.html
 
Kopierar in bildtexten här:
 
Verktyg.
Tisteljärn av gjutjärn i form av oval skål med två klor, L53xB3xH5 cm.
Handtag av trä.
För uppdragning av tistlar.
1900-talet.
 
 
P.S. Eller varför inte maskrosjärn, ogräsjärn, maskrosuppdragare, ogräsuppdragare, tisteluppdragare. D.S.
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-04-07 18:12)

253
Vet någon vad detta är / Vet någon vad detta är
« skrivet: 2015-04-06, 23:34 »
http://gardenandwood.co.uk/product/star-patent-daisy-grubber/
Ser mycket lik ut en tidigare bild här.

254
Odd,
Nej sund skepticism ska man inte behöva skämmas för.
Inte en chans, var min första reaktion när ogräsverktyg nämndes som förklaring första gången.
Hur som helst, hoppas att du får fler förslag (liknande eller helt andra) och att du finner en förklaring som känns rimlig!

255
Odd,
 
Ja vad säger man, sent skall syndaren vakna.
 
Om nu detta (o)gräsliga förslag inte faller i god jord så får du väl med (olje)lampa och (olje)lykta leta vidare och jag kan väl bara hoppas att du inte hoppar i galen tunna. Men vem vet kanske träffar du huvudet på spiken om du nu ändå skulle binda fast dig vid denna tunna förklaring.
 
 
 
Skämt åsido,
 
Om du har möjlighet, kan du väl höra med en amerikan/engelsman vad som åsyftas med daisy och grubber.
Om man köper förslaget att daisy kan ha med korgblommiga blommor så kanske det kan vara av intresse att både tistlar och maskrosor verkar tillhöra denna grupp.

256
http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/daisy
http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/grubber
 
Så lite slarvigt summerat: ett verktyg för att gräva upp korgblommiga växter?

257
Skålen mellan gaffeln och skaftet gör väl det möjligt att använda sig av hävstångsprincipen med andra ord.

258
Google bildsök på: Daisy Grubber
T.ex. http://www.bobstoolbox.com/daisy-grubber-p-310.html?osCsid=b7tba7s32uap4d4oaoc1d 6inv6
Andra nyckelord: weeding, weeder, garden, tool etc.

259
Byggnader och miljöer / Kyrka i bakgrunden
« skrivet: 2015-04-02, 00:42 »
Fjällgatan?

260
Monpenne / Monpenne
« skrivet: 2015-02-17, 00:52 »
Kapten, Närke-Värmlands regemente
Se bl.a. Länsstyrelsen i Örebro län. Landskontoret 1624-1900 EIca:29 (1652-1652) Bild 1030 / sid 102 (AID: v402862a.b1030.s102, NAD: SE/ULA/110403).

261
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-02-13, 15:35 »
En liten varning om man läser Ortnamnen i Värmlands län kan kanske vara på sin plats?
Jag får känslan av att författarna haft en fixidé att huvudförklaringen till alla ortnamn slutandes på by(n) måste ha med ett personnamn att göra. Jag tror man gör klokt i att våga frångå denna tolkning och leta efter alternativa förklaringar.

262
Nej Bo om du var fel ute är det nog bara mitt fel. Jag inbillade mig att det kunde ha med Vista härad att göra men i ärlighetens namn ser jag inte vad det står.
Om någon har en susning om vilket ortnamnet i fråga kan vara får ni mer än gärna meddela detta.

263
Ja och tack Bo för ditt förslag!

264
Tack Olle!
Själv kommer jag bara fram till ett förmodat Mellby(n) i ett härad slutandes på sta(d) i Småland.
Lite märkligt att en jordbit i Småland nämns med tanke på att det rör sig om värmlänningar som gör upp om jord i Ransäters socken i Värmland.

265
Letar efter Mellby(n) eller liknande i Vista härad i Småland.
Eventuellt något före ortnamnet i stil med Lilla/Stora, Västra/Östra eller dylikt.
Se vidare Kils häradsrätt AIa:21 (1754-1756) Bild 166 (AID: v107832.b166, NAD: SE/VA/11168)

266
Skragge / Skragge
« skrivet: 2015-01-28, 10:00 »
Nu har jag som hastigast gått igenom Karlstads rådhusrätts renoverade domböcker 1622-1709 och kan bara komma till samma slutsats som Erik ovan att fadern till murmästarna och bröderna Daniel Simonsson, Lars Simonsson och Nils Simonsson var murmästare Simon Larsson i Karlstad. Tyvärr fann jag inget namn på Simons föräldrar eller giftermål. Simons far måste ju har varit en Lars men var och när denne man levde och vilka som var hans föräldrar eller giftermål lär vi kanske aldrig få veta.
En arbetshypotes skulle kunna vara att häxprostens Elof Skragges förmodade far Anders Larsson och Simon Larsson var bröder men om det går att finna stöd eller motbevis för detta det tvivlar jag på.
 
Hur som helst, de som fortsätter att kalla murmästarnas/brödratrions far för länsman/murmästare Simon Simonsson i Uggelsäter kan nog dra något riktigt riktigt gammalt över sig.  
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-01-28 10:03)

267
Tingberg / Tingberg
« skrivet: 2015-01-25, 23:26 »
Sal. hustru Karin Anderdotter ... hennes son Erik Tingberg...
 
Se Karlstads rådhusrätts renoverade dom den 8/12 1700 fol. 74v-75v.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1204 (1695-1700) Bild 6560 / sid 75 (AID: v84678a.b6560.s75, NAD: SE/VALA/0382503)

268
Höffner / Höffner
« skrivet: 2015-01-24, 19:36 »
Och (hel/halv)brodern Kristian får man förmoda.
VKBR3.
***
Post 254433
Kristian
Född 22/7 1700 i Långserud (Värmland)
Far
Höffner, Martin
Förare
Mor
Maria
Övriga uppgifter
Ort ej angiven
--------------
Källa: C:1
***

269
Höffner / Höffner
« skrivet: 2015-01-24, 19:26 »
Kanske detta från VKBR3 kan ha med Lars Gustav att göra?
***
Post 268572
Lars
Född 8/10 1712 i Lövåsen, Stora Kil (Värmland)
Börd: Ä
Far
Martin
Fänrik
Mor
(Ingen namnuppgift)
--------------
Källa: C:3
Registeranmärkning
dp
***

270
Höffner / Höffner
« skrivet: 2015-01-24, 18:14 »
Angående syskonskaran på minst fyra.
 
Från Värmlands Kyrkboksregister 3.
 
***
Post 254352
Petter
Född 8/10 1697 i Ärteviken, Långserud (Värmland)
Far
Mårten
Mor
Maria
--------------
Källa: C:1
Registeranmärkning
Ort och faderns efternamn svårlästa
***
OBS! Tycker att det nog står född i Ämmeskog, Långserud och visst heter fadern Mårten Höffner. Se vidare Långserud CI:1 (1693-1747) Bild 144 / sid 270 (AID: v7874.b144.s270, NAD: SE/VA/13352)  
 
***
Post 268719
Fredrik
Född 3/2 1716 i Stora Kil (Värmland)
Börd: Ä
Far
Höffner, Mårten
Fänrik
Mor
(Ingen namnuppgift)
--------------
Källa: C:3
Registeranmärkning
dp
***
 
***
Post 268850
Anna Lisa
Född 28/9 1718 i Stora Kil (Värmland)
Börd: Ä
Far
Höffner, Mårten
Löjtnant
Mor
(Ingen namnuppgift)
--------------
Källa: C:3
Registeranmärkning
dp
***
 
Varför finner jag inte Lars Gustav?
Vilka fler barn (hel- eller halvsyskon fanns det)?
Mårten var alltså gift med två olika Marior. Finns det vigseldata?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-01-24 20:30)

271
Höffner / Höffner
« skrivet: 2015-01-23, 06:58 »
Kils härads dombok
15-21/10 1728
Mål nummer 95 (18/10 1728)
(Kils häradsrätt AIa:10 (1728-1732) Bild 37 (AID: v107821.b37, NAD: SE/VA/11168))
 
Föraren Petter Höffner med omyndiga syskon Lars Gustav, Fredrik och Anna Lisa nämns.

272
Skragge / Skragge
« skrivet: 2015-01-20, 22:41 »
Erik, tack för, för mig, mycket intressanta uppgifter!

273
Werner / Werner
« skrivet: 2015-01-20, 22:36 »
Karlstad rådhusrätt 1661-07-03
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1200 fol. 24v-25r
(Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1200 (1660-1670) Bild 75 / sid 25 (AID: v84674.b75.s25, NAD: SE/VALA/0382503))
 
Håkan Månsson Werner, länsman i Fryksdalen.
Far: Måns Börjesson
Morbror: Anders Olofsson
En Anna Håkansdotter, Barbro Håkansdotter och Olof Håkansson nämns. En bättre genomgång kan klargöra om någon av dessa är länsmannens mor eller mors släktingar.

274
Skragge / Skragge
« skrivet: 2015-01-18, 13:53 »
Kan Anna Roos tjänstepiga Karin Danielsdotter som testamenteras hemmanet Rosenberg vara identisk med Karin Danielsdotter Skragge som 1691 gifter sig med komministern Gabriel Falk och som senare hamnar i Skog i Frykeruds församling?
 
Testamentet, se vidare: Kils härads dombok 17-19 september 1684, Kils häradsrätt AIa:4 sid. 114-115 (AID: v66251.b65.s115).
 
Om jag tolkar domboken rätt så verkar Karin ha tjänstgjort som piga sedan barndomen.
 
Lagerborg säger att murmästaren Daniel Simonsson dog 1669 och att han lämnade efter sig en hustru med många små barn (se Lagerborg sid. 197).
 
Kan man tänka sig att murmästaren hade en dotter Karin som blev faderlös tidigt och som under barndomen började tjänstgöra som piga hos adelskvinnan Anna Roos och som för lång och trogen tjänst fick hemmanet Rosenberg i samband med att Anna Roos upprättade sitt testamente 1683 (registrerat 1684)?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-01-18 14:03)

275
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 05 februari, 2015
« skrivet: 2015-01-16, 12:05 »
Tillfällighetsfynd.
 
Dombok 18 mars 1674, fol. 4v, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1201 (1671-1682) Bild 151 / sid 5 (AID: v84675.b151.s5, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Änkan Annika Mårtensdotter i Röbjörkeby, Fryksände och hennes sal. man Börje Persson nämns.

276
Skragge / Skragge
« skrivet: 2015-01-02, 02:11 »
Länsmannen Anders Nilsson i Råglanda (förmodligen Botilsäter).
En son kallas för Anders Andersson Skragge (länsman även han?).
En svåger sägs vara regementskvartermästaren Olof Sparv.
Hustrun till Anders Nilsson, en Britta Eriksdotter?
Är det sonen Erik som benämns Erik Andersson Skragge?
Erik, även han länsman?
Men hur hänger denna familj ihop med Simonarna och Uggelsätarna?
Några idéer?
 
Se bl.a.:
Göta-Hovrätt-Advokatfiskalen-Värmlands-län-EVIIAAAL-24-1676-1680-Bild-13-sid-18 (v81415.b13.s18)
Göta-Hovrätt-Advokatfiskalen-Värmlands-län-EVIIAAAL-24-1676-1680-Bild-27-sid-46 (AID: v81415.b27.s46)
Näs-häradsrätt-AIa-3-1676-1686-Bild-31-sid-55 (AID: v66312.b31.s55)
Näs-häradsrätt-AIa-3-1676-1686-Bild-44-sid-81 (AID: v66312.b44.s81)
Näs-häradsrätt-AIa-6-1697-1702-Bild-30-sid-28 (AID: v66315.b30.s28)
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2015-01-02 02:22)

277
Skragge / Skragge
« skrivet: 2015-01-02, 01:38 »
Carl-Johan Ivarsson nämner i ett inlägg den 19 november 2012 två syskon Simon Amundsson och Karin Amundsdotter (Amund i Mässviks barn).
De återfinns även i en dom från Näs härads dombok den 18-19 september 1674 (se bland annat renoverade domboken sid. 48, AID: v81414.b217.s49).
Om jag tolkar domen rätt så är Anders Olofsson i Bänterud i Kila socken morbror till syskonen Simon Amundsson i Mässvik och Karin Amundsdotter.

278
Skragge / Skragge
« skrivet: 2015-01-02, 00:23 »
Om jag inte misstar mig var begreppet syskonbarn det man använde för att beteckna kusiner i alla fall under 1600-talet.
Kanske står det verkligen kusin i befordningsförslaget. Men menade man då kusin (syskonbarn) eller frände (släkting)?
 
Förresten, den yngre Ture hur kommer han in i bilden?
Hade Olof Lagerborg och brodern Daniel Lagerborg en bror (halvbror) Ture Skragge (född circa 1724?)?
Eller är denna uppgift helt uppåt väggarna och skrotad numera?
Om mer sant, kan man då tänka sig att denne Tures mor hade förfäder som sammafaller med Roslags-Tures förfäder (framförallt någon Ture/Turesson/Turesdotter)?

279
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-31, 17:14 »

280
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-31, 17:13 »

281
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-31, 17:12 »
Ovan
Braunerhjelm del 5_1 s 157 nr 480
Braunerhjelm del 5_1 s 158 nr 480
 
Nedan
Braunerhjelm del 5_1 s 132 nr 410
Braunerhjelm del 5_1 s 137 nr 425

282
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-31, 16:58 »

283
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-31, 16:53 »

284
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-31, 00:57 »
Ser ut som att jag får lov att skrota min teori!
 
Tack för motbeviset!
 
Nu blev det (i alla fall för mig) svårare att få ihop det förmodade kusinskapet.
 
 
 
Lite mer från början av 1600-talet...
 
Bland ryttarna i Östersysslet (inklusive Grums härad) år 1600 (Värmlands handlingar 1600:10, fol. 47r, bildid: A0051152_00277):
Simon Månsson, Solberg (skatte), Segerstads socken, Grums härad
Ture Andersson, Trossnäs (arv och eget), Nors socken, Grums härad
 
1601 som 1600 (1601:10, bildid: A0051155_00134, ryttare Ture Andersson utan hemmanangivelse nämns också på bild bildid: A0051155_00161).
 
1602 som 1600 (1602:8, fol. 81r, bildid: A0051160_00157).
 
Bland ryttarna år 1603 (1603:10):
Ture Andersson, Årtan (kloster), Segerstads socken, Grums härad (bildid: A0051164_00045)
Simon Månsson, Solberg (skatte), Segerstads socken, Grums härad (bildid: A0051164_00047)
 
Så Ture bodde i eller fick skatt från Trossnäs fram till och med 1602 sedan Årtan från och med 1603.
Jag tog med Simon Månsson i och med hans personnamn utan att riktigt veta om han platsar bland Skraggarna.

285
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-30, 23:22 »
Erik, över 80 år var också min första tanke.
Liksom du tvivlar jag och tror mer på det du tror dvs. att det borde läsas som över 60 år.
 
Om detta kan stämma så borde Ture vara född omkring 1550 (+/- något decennium kanske). Dvs. ungefär ett sekel innan den eventuella sonsonen Ture Skragge födelse. Lite långa generationer men fullt rimligt. Man kan nog tänka sig att Simon Turesson var en av de yngre bland Tures barn.
 
I övrigt, din tanke på att Sone-namnet kan ha gått i arv är spännande och fullt möjlig!
 
Det slår mig nu att Tures far Anders borde vara relativt samtida med Sone i Uggelsäter (nämnd bl.a. 1540, se tidigare inlägg). Om man får spekulera fritt (eller kanske till och med hej vilt) så skulle man då kunna tänka sig att Ture var måg till Sone och svåger till Sones förmodade son Simon Sonesson.

286
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-30, 21:49 »
Spännande Sven-Erik!
 
Kanske flyttades kompaniet redan år 1680 (eller i slutet av 1679) med andra ord.
 
Ibland finns en sidokommentar om avancemang i längderna. Synd att du inte fann något dylikt. Det hade suttit fint med en överstruken Ture Skragge i Årtan med en kommentar om att han avancerat till korpral.
Vi får väl hoppas att du missade denna  
(Men tyvärr så finns den väl inte)
 
Ett annat alternativ är att fortsatta på Karins linje (se inlägg 26/12 ovan) och hoppas på att ett patronymikon dyker upp i uppländska domböcker. Finns Lyhundra härads domböcker (original/renoverade) hos Arkiv Digital?
Har du/vi tur nämns korpralen vid något tillfälle som Ture Simonsson Skragge. Karin fann ju Johan Skragges patronymikon.
 
Jag gillar din idé om att Skraggenamnet ärvs via modern. Problemet är att faderns personnamn Simon är ett typiskt Skraggenamn så jag ställer mig frågan om det inte kan vara Simon Turessons mor som i så fall var en Skragge. Med andra ord kan ryttaren Ture (alternativt Ture Andersson) ha varit gift med en NN-dotter Skragge. Kan den Kerstin Simonsdotter som nämns i Grums domböcker 1654 vara en mor och den person som Skraggenamnet går igenom?
En snabb slarvig moderniserad transkription av målet följer här:
Grums härads dombok 19-20 maj 1654 (AIa:1 sid. 28, AID: v66225.b18.s29):
 
Näst kom Ingrid Månsdotter i Åshammar i Grums socken, och för sig och sin syster Gunilla, krävde av Simon Turesson i Årtan i Segerstads socken sitt fäderne uti de tre korna och ena oxen, som deras fader hade med sig, när han satte bo med deras moder Kerstin Simonsdotter. Men efter hon måste bekänna, när Simon berättade, att korna dog och oxen såldes, medan hennes fader var ute i Tyskland, ty kändes hennes fordran i ty kraftlös. Vad de 6 fåren och 4 svinen an(be)langar, som var tillstädes, efter bemälte Ingrids faders död uti hennes styvmoders bo, efter de föröddes för än Simon kom hem från fiendeland, och kan ej till att ärva där uti eller annat det ringaste, ty kändes han och fri för vars och ens tilltal om dem.
 
Funderingar:
* Går det att finna Måns som ryttare eller var han måhända knekt? Var och när i så fall?
* Simon rustade men red han också själv ibland som ryttare? Oftast verkar han ha haft en tjänare (en Jöns Persson enligt rullorna om jag minns rätt), en måg (en Lars Tolsson enligt rullorna om jag minns rätt) eller en son som ryttare (Ture Skragge, i varje fall under åren 1676-1679).
* Kerstin Simonsdotter, var hon mor eller styvmor till systrarna? Kan hon ha varit styvmor till Ingrid och Gunilla men mor till Simon?
* Var Kerstin Simonsdotter en Skragge? Kan det vara en Simon i Uggelsäter (alternativt annan känd Skragge-relaterad ort) som är far till Kerstin?
 
Kusinskapet.
Detta kan vara sant men detta vet vi inte med säkerhet för närvarande. Om det är sant så tror jag att man inte ska låsa fast sig vid uppgifter härrörandes från den äldre Skragge-forskningen.
Min egen helt obevisade teori är att Simon Turesson skulle kunna ha haft en bror Olof Turesson och att sistnämnda var far till den adlade Olof Lagerborg. Är det känt utom all rimlig tvivel att Lagerborgs far hette Olof Olofsson? Finns det källor där detta framgår?
 
Tillbaka till Årtan och tidigt 1600-tal.
En nyantagen ryttare Anders Turesson rider för Årtan enligt Rullor 1623:1 fol. 13r (Bildid: A0053012_00016; se även Värmlands handlingar 1623:15 fol. 82r, Bildid: A0051213_00090). Anta att fadern var Ture Andersson och att han dog omkring 1620/1621 och att modern fick tre år skattelindring som änka, så stämmer det relativt bra att det är dags att börja rida igen för att få fortsätta besitta hemmanet och/eller skatten från hemmanet. Notera att Årtan var ett kronohemman.
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-12-30 21:52)

287
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-30, 19:13 »
Han och hans frihet nämns igen 1621, eller snarare änkan som verkar ha fått fortsätta med skattelättnaderna tre år till enligt ett nytt kungligt brev den 10 februari 1621 (se Värmlands handlingar 1621:2, bildid: A0051209_00150 och A0051209_00206).
Här följer en högst amatörmässig transkription av sedeln eller brevet (modern svenska).
 
Vi låter dig veta, Per Olofsson att vi nådigast har efterlåtit den gamle Ture Anderssons efterlåtne änka tre års frihet på det hemmanet hon besitter för vissa och ovissa persedlar efter hennes framlidne man har varit en gammal krigsman, och hon sitter efter med en hop faderlösa barn, låt henne denna frihet njuta, här rätta dig efter, av Karlbergs gård den 10 februari år 1621.
Kristina R. S.

288
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-30, 18:21 »
Kanske en militärhistoriskt kunnig person kan yttra sig mer i frågan?
Jag har emellanåt sett befälsgrader som kapten över bönderna och som ovan hövitsman över bönderna men tror att dessa titlar inte är synonyma med kapten respektive hövitsman. Kanske använde man den vanliga bondebefolkningen som en reserv och satte äldre erfarna militärer som befäl över dessa reserver?
Kan den utgamla men erfarna ryttaren Ture Andersson i Årtan fått uppdraget att bli befäl over bönderna just i detta syfte?
 
Två Ture i Årtan under tidigt 1600-tal låter inte alltför troligt som du är inne på.
Men innan jag känner mig mer säker önskar jag att någon vågar sig på att tolka åldersuppgiften i ÄL II (Älvsborgs lösen 1613, bildid: A0066074_00037). Kan det stå att han är över 60, 70, 80 eller 90 år gammal?
Hans skattepost är överstruken men om det beror på att han är ryttare eller för att han är utgammal vet jag inte. Om det beror på åldern kan man ju fråga sig vilken åldersgräns man hade när man inhämtade skatten i samband med Älvsborgs lösen för år 1613.
 
Jag kan också hålla med om att det är mer troligt att ryttaren nämnd 1654 (Karlstads rådhusrätt) håller till i närheten av Karlstad. Problemet är att jag inte finner någon annan ryttare Ture under tidigt 1650-tal vid en hastig genomgång av rullorna men jag kan ju givetvis ha missat en hel del. Men jag tror inte, helt utan bevis, att denna ryttare är identisk med Ture Simonsson Skragge i Årtan.
 
Sist denna gång, gamla ryttaren Ture Andersson är förlänat enligt Värmlands handlingar 1614:13 skatten från Årtan under sin livstid och så enligt kungligt brev daterat 9 mars 1614 (se vidare bildid: A0051193_00012). Ture Andersson och hans friheter nämns fortfarande i handlingar för år 1620 (se Värmlands handlingar 1620:2, bildid: A0051208_00335). Om det går att återfinna samma information i senare landskapshandlingar är för mig inte känt.

289
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-30, 03:09 »
Värt att nämnas trots en högst osäker släkttillhörighet?
En Ture Jonsson rider för Bålstad i Köla socken 1652.
(Rulla 1652:3, fol. 29r, bildid: A0053644_00034)

290
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-29, 23:11 »
En Ture Andersson, hövitsman för bönderna, bosatt i eller skatt från Årtan i Segerstad, nämns 1612/1613 (se Värmlands handlingar 1612:6, bildid: A0051188_00329 och A0051188_00332; 1612:12 bildid: A0051189_00294).
 
Är det samma Ture som nämns som utgammal ryttare i Årtan 1613 (se Älvsborgs lösen 1613 bildid: A0066074_00037)?
Det står en åldersiffra i samma längd men den vågar jag mig inte på att tolka.
 
Enklast är det väl om det är en och samma person. Men frågan infinner sig, kan en utgammal ryttare verkligen samtidigt vara hövitsman över bönderna?
 
Erik, har du något datum för rådusrättsdomen från år 1654 (eller AID)?

291
Nyed / Område i Nyed
« skrivet: 2014-12-28, 22:36 »
Gällserud enligt Värmlandsrötter och Kartsök.
 
http://www.varmlandsrotter.se/varmland/s-nyed-start.htm
http://kso2.lantmateriet.se

292
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-25, 16:00 »
Kanske redan nämnt men en Johan Olofsson/Olsson Skragge nämns som ryttare för Lerhol i Brunskogs socken, Jösse härad, Värmland år 1679 under Magnus Breitholtz (Rullor 1679:12, SVAR bildid: A0053992_00072).
 
Kan denna Johan vara identisk med den Johan Skragge som nämns som ryttare i Vantunge, Husby socken, Lyhundra härad, Uppland år 1683 under samma ryttmästare (Livregementet till häst, Generalmönsterrullor, 1683, AID: v375291.b2810.s281)?
 
Om så, då i alla fall minst en värmlänning som flyttade med i samband med kompaniflytten.

293
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-22, 08:27 »
Enligt Braunerhjelm:
År 1681 förflyttades Breitholtz' kompani från Värmland och förlades i Roslagen.
 
Att ett helt kompani flyttar är väl orimligt men kanske kan några befäl och ryttare från samma eller andra närliggande kompanier ha flyttat med?
 
Magnus Breitholtz kompani för år 1679 kan du finna i Rullor 1679:12.
I samma rullor finns en ryttaren Ture Skragge (Simon Turessons son Ture Skragge för Årtan i Segerstads socken och Grums härad) men under Erik Jonsson Sturks kompani. Var man finner Sturks kompani under 1680-talet är för mig obekant.
Kan Ture Skragge som rider för Årtan år 1679 under Sturk vara densamme som nämns som korpral år 1683 i Roslagen under Breitholtz? Kan denne Ture ha slagit följe med Breitholtz och även han flyttat ifrån Värmland till Uppland?

294
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-21, 01:18 »
Sven-Åke,  
 
Om du har vägarna förbi Krigsarkivet kanske det skulle kunna löna sig att gå igenom några volymer i regementsräkenskaperna.  
 
Det ska finnas en hel del rullor i dessa räkenskaper som ännu inte är filmade av SVAR eller Arkiv Digital.  
 
Arkiv: Sverige, rytteri Upland, Regementsräkenskaper -1723  
Serie: Diverse räkenskaper  
NAD referenskod: Referenskod SE/KrA/0024/022/G I  
 
Om du har tur kanske du kan följa Ture Skragge tillbaka i tiden och se var han finns som gemen ryttare innan korpralskapet.

295
Bergenhem / Bergenheim / Bergenhem / Bergenheim
« skrivet: 2014-11-29, 13:33 »
En Botolf Jonsson i Byn, Ekshärads socken, nämns bland nyskrivna knektar 1640.
Om han tillhör släktkretsen eller inte vet jag ej.
Källa: Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/92 (1640-1641), bildid: A0054940_00008
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-11-29 13:34)

296
02) Militära rullor / Roterings- och utskrivningslängd
« skrivet: 2014-11-29, 13:23 »
Det jag inte kan tolka utelämnar jag med frågetecken (?).
 
Gudmund Olofsson i Askersby, står i pant för sin son Sone Gudmundsson till att ??????? honom uppå generalmönstring
 
Obs. Jag har moderniserat den egna tolkningen.
 
Se vidare bild enligt nedan, då några rader från sidans slut.
 
Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/92 (1640-1641), bildid: A0054940_00008

297
Några familjemedlemmar nämns i Grums härads dombok den 23-24 juli 1651.
 
Ryttaren Nils Jonsson och hans hustru Karin Nilsdotter i Algustad, Segerstads socken. Länsmannen Torsten Nilsson i Västby, Kils härad, sägs vara svåger till Karin.
 
Länsmannen sägs också ha en styvson vid namn Jost Persson (Pedersson).
 
(Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:5 (1651-1652) Bild 18 / sid 26 (AID: v81396.b18.s26, NAD: SE/VALA/0382503))

298
Skulle det vara möjligt framöver att ArkivDigital gör det möjligt att varje bild också har en egen allmän textdokumentsida där användare kan skriva in transkriptioner, kommentarer eller liknande till bilden i fråga?

299
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2015
« skrivet: 2014-11-18, 11:17 »
16 augusti 1647
Laga ting, Väse härad
Sid. 107-109
 
10 februari 1648
Laga ting, Väse härad
Sid. 116-120
 
Finnen Anders Hansson i Ölmbäck, Väse socken. Äldsta sonen Hans Andersson. Yngre sonen Kristoffer Andersson.
Finnarna Sigfrid Toresson ifrån Hedåsen och Mickel i Jangshöjden, Sunne socken, nämns som hastigast.
Mordrelaterat mål, skjuts till hovrätten.
 
En högst chansartad hypotes.
Kan Hans Andersson ovan vara identisk med den Hans Andersson som etablerar sig med sin familj i Hedåsen i Sunne?
 
Vad säger skogsfinnsexperterna?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-11-18 11:24)

300
Allmänt / Krono under skatte, Värmland, 1630
« skrivet: 2014-11-15, 09:26 »
Krono under skatte, Värmland, 1630
 
Enligt Nationell ArkivDatabas (NAD) referenskod SE/VA/10044/F 1 a/5:
***Citat***
På begäran av Arvid Pedersson, bokhållare över Nerike och Värmland samt Nora och Linde bergslager har Petter Dobber, underlagman i Värmland, kopierat på pergament k. M:ts fullmakt för Arvid Pedersson att till ett belopp av 10.000 riksdaler försälja kronohemman under skatte samt Kungl. Maj:ts konfirmation på verkställda försäljningar. 3 sigill, 1 borta.
***Slut citat***
 
10000 riksdaler. Hur många hemman kan det då ha varit frågan om?
 
Om det var en större affär, finns denna nämnd i den historiska litteraturen?
 
Går informationen ovan igen när det gäller jordaffärer i sjäva domböckerna?
 
Om den tidigare kronojordens besittningsrätt var betydande köptes väl jorden främst av landborna/åborna själva, men om den var satt ur spel i just detta fall kan man tänka sig att en hel del nya individer flyttat in.

301
Lectionis gnarus enligt Varnum AI:1 (1737-1744) Bild 9 / sid 5 (AID: v44700.b9.s5, NAD: SE/GLA/13613).

302
Varianten lectionis gnari ger i alla fall två googlingsträffar.

303
Du har givetvis rätt, allt finns faktiskt inte.
Så vi kanske är först ut denna gång.  
 
Men med tanke på hur mycket som finns så borde det finnas några liknande exempel kan man tycka.
Personligen vill jag nog helst se några andra goda exempel innan jag köper förklaringen (som dock låter väldigt rimlig).

304
Hej och tack Christina,
 
Det var också min gissning!
 
Det tråkiga är att man inte får några träffar alls när man googlar lectio gnarus.
Enklaste förklaringen till detta borde vara:
1 Orden är rätt men måste böjas annorlunda.
2 Orden är rätt men det saknas ett mellanliggande ord.
3 Det rör sig trots allt om andra ord.
 
Kanske en latinare kan hjälpa till med att reda ut?

305
Vad kan Lect. Gn. (exempel Sunne AI:7 (1750-1752) Bild 6 / sid 1) alternativt Lect. gnar. (exempel Sunne AI:6 (1747-1749) Bild 6 / sid 1) betyda?
(Se kolumnnamnen överst på sidorna)

306
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2015
« skrivet: 2014-10-31, 01:55 »
Komminister Gabriel Falk i Frykerud (död under 1720-talet).
Var han verkligen son till en Erik (Erici) (en uppgift i Edestam bland andra källor)?
Vem är då den Gabriel D. Falk som nämns i en inneliggande handling tillhörandes Kils härads dombok från år 1722?
Om det nu rör sig om ett D kan man då med tanke på att en son hette Daniel tänkas sig att D står för Danielsson?
Eller har skrivaren skrivit fel och ska det istället stå Daniel Gabrielsson Falk?
Se vidare Kils häradsrätt FIa:1 (1720-1724) Bild 111 (AID: v433823.b111, NAD: SE/VA/11168)

307
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 23:52 »
1607 den 8? januari? ting i Väse härad.
Hustru Bengta Jönsdotter? har sålt Erik Larsson? all sin del i Glumserud för 4 fat järn.
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1607: 3 (1607), bildid: A0051175_00008
 
(Meddelandet ändrat av MAbo 2014-10-23 23:55)

308
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 21:03 »
Det låter spännande och bra att bilderna redan finns.
Jag kan då bara hoppas att någon lägger upp dem på ett publikt nätforum så att fler som jag som inte har hängt med sedan Fryxells dagar också får en chans att detaljgranska dokumenten.
Tack för boktipset förresten!

309
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 15:34 »
Angående Glumserud och gamla dokument.
 
1
Om jag läser De värmländska medeltidsbreven (http://libris.kb.se/bib/7748336), där tre 1400-tals brev nämns, rätt så finns transkriptioner av dessa i Namn och bygd 1922 (?http://libris.kb.se/bib/8259020?). Kan även vissa 1500-tals brev finnas med här?
 
2
Dalslands diplomatarium (http://libris.kb.se/bib/7797854) nämner något 1400-tals brev samt listar de brevägarens namn (en godsägare i Väse, förmodligen fortfarande i livet). Jag vill inte nämna några namn här men visst vore det fantastiskt om ägaren tillät en proffsfotograf med senare kameramodell att avfotografera alla gamla dokument? Ännu mer fantastiskt vore det ju om de högupplösta färgbilderna sedermera hamnade på ett publikt nätforum.
 
3
Några böcker om Väse.
Väse : kulturhistoriska bilder (http://libris.kb.se/bib/2589606)
Väse : Kulturhistoriska bilder : Upptecknade (http://libris.kb.se/bib/1362502)
Väse socken i forntid och nutid : bidrag till socknens historia (http://libris.kb.se/bib/1211542)
Kan transkriptionen av brevet från 1589 finnas med i någon av dessa böcker?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-10-23 16:19)

310
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-10-21, 22:39 »
Erik om du kommer på i vilken bok du hämtat uppgifterna så hör gärna av dig.
Det vore mycket intressant att bläddra i denna bok.

311
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-10-21, 11:51 »
Är detta ovannämnda domboksnotis från 1629?
 
Väse härads dombok
26 augusti 1629
Sid. 19
Kantrubrik Håkan Svensson i Filipstad om en jordepart i Glumserud
 
Se: Väse häradsrätt AIa:1a (1620-1669) Bild 14 / sid 19 (AID: v66330.b14.s19, NAD: SE/VA/11106)

312
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-10-20, 22:05 »
Fin insats Erik.
Är fastebrevet från år 1589 digitaliserat (direkt eller indirekt via en senare källa)?

313
24 Rekord / Antal samma dopnamn i rad i födelseboken
« skrivet: 2014-09-20, 16:42 »
Fyra Kerstin på raken i Lysviks födelsebok från år 1759 (Lysvik C:2 (1727-1765) Bild 78 / sid 145 (AID: v7829.b78.s145, NAD: SE/VA/13349)).
Rekordet förmodligen ganska snart tangerat eller förbigånget.

314
Äldre uttryck / Äkta - oäkta m m
« skrivet: 2014-09-20, 12:52 »
Instämmer med Maud, kloka ord från Urban!
 
Bernadotte och Westling nämndes här ovan och det är (var) ju som bekant en vagel i ögat för flertalet traditionsbundna genealoger. Hur bör man benämna huset framöver enligt deras principer? Westling, Bernadotte-Westling, Westling-Bernadotte, oäkta grenen Bernadotte, eller varför just inte bara fortsätta med Bernadotte (detta är väl planen också)?
Kanske kan man ha i åtanke att namnet Bernadotte faktiskt härrör från en kvinna, då Germaine de Bernadotte som var gift med Joandou du Poey. Den sistnämnda en agnatisk förfader till Karl XIV Johan (om alla Wikipedia sidor nu kan stämma). Var namnet dyker upp första gången är för mig totalt okänt.
 
(Meddelandet ändrat av mabo 2014-09-20 18:16)

315
Äldre uttryck / Äkta - oäkta m m
« skrivet: 2014-09-20, 02:35 »
Maud, jag har läst dina inlägg flera gånger men förstår fortfarande inte hur man kan betrakta en person med laglig rätt att bära ett namn som en orättmätig bärare av namnet. Men visst det beror ju som vanligt på hur man definierar begreppen.
Varför överhuvudtaget lägga till onödigt värdeladdade ord när man inte behöver göra detta (som i fallet Huss under en annan rubrik)? Annat är det givetvis när man försöker återge en källa så ordagrant som möjligt (t.ex. ett ogift pars barns födelseboksnotis från gångna tider).
 
(Meddelandet ändrat av mabo 2014-09-20 02:36)

316
Äldre uttryck / Äkta - oäkta m m
« skrivet: 2014-09-19, 20:09 »
Om nu X har en laglig rätt att bära ett namn är då inte X en rättmätig bärare av namnet.
Återigen, varför inte använda andra termer som t.ex. yngre/äldre grenen/släkten istället för onödigt laddade ord som äkta/oäkta?
Och i fallet Huss: om nu inte den äldre grenen hade ensamrätt på att bära namnet Huss förstår inte heller jag varför man väljer att kalla yngre grenar eller oberoende namne för oäkta.

317
Äldre uttryck / Äkta - oäkta m m
« skrivet: 2014-09-18, 23:30 »
Huss, den äldre grenen/släkten
Huss, den yngre grenen/släkten
Är inte beteckningar som ovannämnda (eller snarlika) både raka på sak och befriade från termer som kan upplevas som omoderna/stötande?

318
Det handlar väl bara om en CD/DVD skiva. Skivan (och prestationen) är fantastisk i mina ögon men varför ska någon behöva älska (eller motsatsen) skivmakarna förstår jag inte. Varför dra upp (ner) tonläget till dessa nivåer?
 
(Meddelandet ändrat av mabo 2014-09-13 10:40)

319
Kils härads dombok
Kils häradsrätt AIa:2 (1657-1673) Bild 215 / sid 415 (AID: v66249.b215.s415, NAD: SE/VA/11168)
Äldre kullen, möderne uti Västby och Ulvsby...
Yngre kullen, möderne uti Vik...

320
Finemang!
Tack Anders!

321
Det blev ju helt fel det där...
 
Bättre termer är kanske:
 
Y-DNA, manlig patrilinjär testperson eftersökes  
mtDNA, matrilinjär testperson eftersökes

322
Stora Kil / Stora Kil AI:5 (1761-1766) AID: v13256.b45.s41
« skrivet: 2014-08-29, 07:37 »
Stora Kil AI:5 (1761-1766) AID: v13256.b45.s41
 
Mårten Pettersson (född 1734 7/12) med familj.
Men vart flyttar de omkring 1760/1765?

323
Jag skulle vilja se ytterligare två kategorier någonstans under Genetisk genealogi (DNA). Något i stil med:
 
Y-DNA, manliga agnatiska testpersoner eftersökes
mtDNA, kognatiska testpersoner eftersökes
(Eller någon liknande)
 
Där skulle en DNA-test-intresserad släktforskare kunna söka (*) efter nu levande ättlingar till någon anfader/anmoder att testa. Givetvis kan endast avlidna ättlingar nämnas på forumet men resten skull kunna tas via eposten mellan intresserade.
 
* Gärna under egna rubriker så att det inte blir så grötigt.
 
Låtsasexempel:
Anbytarforum » Genetisk genealogi (DNA) » Y-DNA, manliga agnatiska testpersoner eftersökes » Jacob Johan Anckarström
”Jag söker efter nu levande manliga manslinjeättlingar till Jacob Johan Anckarström.”

324
Det föds en Sven i Male, Sunne den 26 april 1718, son till Anders Norberg och Ingeborg Danielsdotter (utomäktenskaplig). Kan man tänka sig att Anders senare byter namn?

325
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2015
« skrivet: 2014-08-23, 00:17 »
Nu var det väl inte fråga om husförhörslängder heller...  
 
Frågan gällde födelseboken (C:4) och där står det Alkjersserud (om jag läser rätt). I den hfl (AI:4) som täcker samma tid står det Alkärserud i registret men Alkjerserud i själva längden. Du kommer med varianten Alkärrserud.
 
Det var just detta som var min poäng, så många stavningsalternativ men samma hemman. Det skulle underlätta om man alltid också försökte lista den moderna vedertagna stavningen (Ålkärrsrud enligt Kartsök) något som jag själv misslyckades med i mitt förra inlägg. Ålkärrserud fick det bli den gången. Se, en variant till!
 
Om jag inte är helt ute och cyklar så använder sig Almqvist (dombokssammanställningarna) och Värmlands Kyrkoboksregister sig också av Ålkärrsrud (precis som Kartsök).
 
Förresten, googlar gör nog de allra flesta förr eller senare när de stött på en ny ana eller ett nytt ancestralt område men jag kan ju givetvis ha fel.
 
Vilket debattämne detta Ålkärrsrud har blivit! Vi får se om Reinfeldt och Löfven hakar på.

326
Swedish language / Fasteman - Kumiskt kläde - Själagift ?
« skrivet: 2014-08-20, 19:09 »
Kanske några hintar från dessa sidor (sökord: fast*)?
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
http://www.etymonline.com/

327
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2015
« skrivet: 2014-08-20, 18:22 »
Tänk jag tycker precis tvärtom. Att behöva googla med alla äldre högst varierande stavningsalternativ är bara ett gissel. Det hjälper mycket om man försöker ligga nära den nu vedertagna benämningen som möjligt. Sedan kan man ju alltid lista både den äldre (texttrogna) och den nutida (tp enligt kartsök eller liknande källa) och detta har vi väl gjort nu tillsammans i alla fall.

328
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2015
« skrivet: 2014-08-20, 01:56 »
Och längre upp på sida bör det vara Skacksjö (istället för Skagsjö).

329
Östra Ämtervik / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2015
« skrivet: 2014-08-20, 01:54 »
Ålkärrserud ska det nog vara.

330
Du har nog rätt Stefan! Nortons varning lyder Threat name: WS.Reputation.1 och om jag fattat rätt har detta just med bristfällig filstatistik att göra. Jag gör som Carl var inne på och inaktiverar Norton under uppdateringen.

331
Norton 360 tycker inte om uppdateringsfilen (27 juni 2014). Någon annan som får en varning?

332
Höffner / Höffner
« skrivet: 2014-08-15, 22:35 »
Nedan ett totalt obevisat antagande presenterat helt utan några källor alls.
Kanske någon kan bekräfta/dementera uppgifterna med olika källreferenser?
Innan varje steg (personernas existens, släktskapet mellan föräldrarna och barnen) är bevisat så bör man givetvis inte använda sig av dessa uppgifter.
 
1. Olof Daniel Westling
 
2. Olle Gunnar Westling
3. Anna Kristina Eva Westring
 
6. John Einar Westring
7. Nanny Birgitta Hugg
 
12. Johan Gregorius Westring
13. Anna Samuelsdotter
 
24.  Westring
25. Anna Håkansdotter
 
50. Håkan Samuelsson
51. Karin Jönsdotter
 
102. Jöns Jonasson
103. Kerstin Larsdotter
 
204. Jonas Persson
205. Karin Ernstdotter
 
410. Ernst Eriksson
411. Kerstin Jönsdotter
 
820. Erik Nilsson
821. Marit Matsdotter
 
1640. Nils Eriksson
1641. Elisabet Höffner
 
3282. Ernst Höffner
3283. Maria Rachow
 
6564. Mårten Höffner
6565. Katarina Svensdotter

333
Höffner / Höffner
« skrivet: 2014-08-15, 11:41 »
Tack Bertil.
Det stammer, Nordensvan har inget mer om Nils än ovan.
Jag undrade nog egentligen om det ens existerat en Nils Höffner vid Närke-Värmlands regemente vid något tillfälle?

334
Höffner / Höffner
« skrivet: 2014-08-14, 02:53 »
I Nordensvan, delen levnadsteckningar och sidan 29 nämns Nils Höffner med kommentaren Var 20 okt. 1658 fänrik på Joh. Petterson Moses komp..
 
Men enligt en rulla (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1658/4 (1658), bildid: A0053699_00263) för samma kompani ifrån den 13(?) oktober 1657 till den 29(?) oktober 1658 heter fänriken Nils Klöver (Klöffuer).
Är det jag som ser dåligt eller står det inte Klöver?
 
I en annan rulla (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1658/7 (1658), bildid: A0053702_00346) för samma kompani den 1 juli 1658 heter fänriken Nils Nilsson.
 
Har det ens existerat en Nils Höffner son till Mårten Höffner?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-08-14 03:30)

335
Höffner / Höffner
« skrivet: 2014-08-11, 01:59 »
En soldat Björn Ernstsson lejd av Anders Olofsson i Långerud Fryksände enligt Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1675/8 (1675), bildid: A0053919_00031.
Kan det vara en son till Ernst Höffner?

336
Indirekt intresserad av:
L?der(t)/Lyder(t) von Stra(h)lendorf(f)
Överstelöjtnant och chef för en värvad skvadron 1631.
Finns i rullorna 1631: 22-26.
Framförallt intresserad av var han befinner sig åren före 1631.
(Skvadronen till hörde Jakob Duwalls regemente men verkar ha varit väldigt fristående)

337
Övriga källor / Pommerska handlingar
« skrivet: 2014-08-08, 11:48 »
I till exempel kommentarerna till volymen 20 under serien 1631 års räkenskaper och arkivet Militieräkningar (SE/KrA/0455) nämns Pommerska handlingarna.
 
Men var finner man dessa?
 
Några exempel också från Militieräkningar:
Om de återfinnas skola de föras till serie Pommerska handlingar.
Lagd till Pommerska handlingar 1641/36
Lagd till Pommerska handlingar 1638: 5 b

338
Rachow / Rakou / Rakow / Rakov / Rachow / Rakou / Rakow / Rakov
« skrivet: 2014-07-27, 20:15 »
Efternamnet Rachow i Tyskland: http://www.verwandt.de/karten/absolut/rachow.html
(Fler träffar i nuvarande nordöstra Tyskland)
 
I Polen finns/fanns följande efternamn enligt http://www.herby.com.pl/ (klicka på länken S&#322;ownika Nazwisk Wspó&#322;cze&#347;nie w Polsce U&#380;ywanych och sök på Rachow eller Rakow):
Rachow
Rachowaniec
Rachowczyk
Rachowiak
Rachowicka
Rachowicz
Rachowiec
Rachowiecki
Rachowka
Rachowniak
Rachowski
Rakow
Rakower
Rakowicka
Rakowicz
Rakowicz-Raczy&#324;ski
Rakowiczów
Rakowiec
Rakowiecki
Rakowitsch
Rakowski
Rakowski vel Rak
Rakowski vel Rydzy&#324;ski
Rakowy
 
Kanske kan man anta att polskans –ow motsvaras av tyskans –au och ryskans –ov (Rachau, Rakau, Rachov, Rakov)?

339
Bergenhem / Bergenheim / Bergenhem / Bergenheim
« skrivet: 2014-06-23, 09:05 »
Länsman Nils Botolfsson i Svineberg Sunne
Drottning Kristinas brev den 9 april 1649
 
(Jordeböcker, Jordeböcker Värmlands län, SE/RA/55201/55201.17/18 (1649), bildid: A0055922_00045)
 
(Något om brevet bör väl finnas med i Riksregistraturet också)

340
01) Brev m. m. - 1400-talet / Kristoffers landslag
« skrivet: 2014-06-19, 00:21 »
Jag har försökt att omstava orden i ett stycke (flock 4 i högmålsbalken) i ovannämnda landslag så att de följer mer nutida stavningsförslag men utan att vare sig ändra i ordföljd eller att lägga till/ta bort ord eller ändra för mycket när det gäller det grammatiska. Jag har också låtit bli att ersätta ålderdomliga ord med mer nutida synonyma ord.
 
Jag känner mig dock högst osäker på om jag lyckats med omstavningarna i och med att mina kunskaper om fornsvenska ord och fornsvensk grammatik är mycket klena. (Det samma gäller nog nutidsvenskan ävenså tyvärr).
 
Förslag på ändringar mottas tacksamt!
(Jag vill alltså ligga originalet så nära som möjligt men stava så modernt som möjligt)
 
 
 
* Originalet från http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/B.L1.A-KrL.html:
 
H ö g m æ l i s b a l k e r.
 
IIII. ¶ Om nokor menniskia forgör sik sielff.
 
IIII.
Kan swa jlla athbæras, ath nokor menniskia forgör sik sielff, huru ledis thet hælzt henda kan, tha scal han til scogs föras oc i baale brennas, wtan ath oppenbart waare ath han för swa affwita worden war, ath han engom waada wægia wiste, tha maa han j iordh græuas wtan kirkio gaard; oc naar tolken scadi skeer, tha scal genast heredz höffdinge budkafla vpskæra oc heredzting sampna. Heredznempd ægher thet maal ranzaka, oc heretzhöfdinge dom agiffua. Arffua tes döda taki gotzet.
 
 
 
* Min version:
 
Högmälesbalk.
 
4. Om någon människa förgör sig själv.
 
4.
Kan så illa åtbäras, att någon människa förgör sig själv, huruledes det helst hända kan, då skall han till skogs föras och i bål brännas, utan att uppenbart vore att han för så avvita vorden var, att han ingen våda väja visste, då må han i jord grävas utan kyrkogård; och när tocken skada sker, då skall genast häradshövding budkavle uppskära och häradsting samla. Häradsnämnd äger det mål rannsaka, och häradshövding dom avgiva. Arving(ar) dess döda tager godset.

341
01) Brev m. m. - 1400-talet / Kristoffers landslag
« skrivet: 2014-06-09, 22:17 »
Det var vänligt Gunnar. Tack!
(Såg, typiskt nog efter inlägget, bra översättningar i Magnus Erikssons landslag, Holmbäck och Wessén, 1962. Två kapitel [G XIX s. 45 samt J XXXII s. 80-81] i denna bok passade nästan helt perfekt).

342
01) Brev m. m. - 1400-talet / Kristoffers landslag
« skrivet: 2014-06-09, 17:38 »
Är det någon som kan översätta två kapitel (27 och 29) i jordabalken (Kristoffers landslag) till modern svenska?
 
J o r d h a b a l k e r.
...
XXVII. ¶ J huat sakum bonde maa hustru sinne iordh sælia och hustru bondans.
...
XXIX. ¶ J allo aflinga gootze ægher bonde twaluti oc hustru tridiung, æ hwat the köpa eller sælia.
...
XXVII.
 Ey maa bonde hustru sinna iordh sælia wtan tessen maal tiltrengia. Kan wtlendzker hær til landz leggia, hedin eller cristin, faanga bondan eller hustruna oc borth föra, komma ather budh oc bidia bondan eller hustruna aterlösa; nw ær ey til wtan iord henna, tha maa bonden iordh henna sælia oc sina hustru aterlösa; swa maa oc hustru bondans iordh sælia oc sin bonda aterlösa, æn han faangin ær. §.1. Nu kan them hunger henda, oc wilia iord sina sælia sik til födho; ægha the baaden jordh, sæli twaluti af bondans oc tridiung aff hustruna. Nu ægher bonden hwarte iordh eller lösöra, tha maa han sælia aff hustru sinna jord om aarit til sæx mark oc ey meer. Thetta köp scal a tinge laghlica göras oc kunnoga huat nöd them ther til drifuer.
...
XXIX.
 Alt thet bonden oc hustrun köpa saman, bade i iord oc lösörom, mædhen the j hionalagh æro, æghe hustru tridiung oc twaluti bonden aff thy köpeno. Liuta the swa sælia som köpa, tha gange æ a hustruna lut tridiung oc tweluti a bondans.
 
(Klippt och klistrat från http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/01_Bitar/B.L1.A-KrL.html)

343
Landskapshandlingar / Landskapshandlingar
« skrivet: 2014-06-08, 16:37 »
Det var intressant Leif. Har du någon lista?
1=?
2=?
3=Enskilda arkiv
4=Statliga myndigheter
5=Kammararkivet
6=?
7=?
8=?
9=?

344
Landskapshandlingar / Landskapshandlingar
« skrivet: 2014-06-08, 12:24 »
Tack Michael. Kanske dags att rensa bort Kammararkivet ut ur institution-arkiv-serie-volym-värdemängderna så gott som det går då med andra ord. Informationen om att en volym tidigare tillhörde Kammararkivet kan ju framgå i en anmärkningscell.
 
Det där med att ange digital referens (AID:s, Bildid:s etc.) istället för eller utöver en fysisk referens kan man ju tycka är ett otyg. Men om både den fysiska och den digitala referensen anges så ser jag bara fördelar (the more the merrier).

345
Landskapshandlingar / Landskapshandlingar
« skrivet: 2014-06-07, 16:17 »
Men jag hittar inte Kammararkivet under Riksarkivet på http://sok.riksarkivet.se/.
Det borde ju då finnas en referens SE/RA/xxx/yyy/zzz/1539:2
(SE=Sverige)
(RA=Riksarkivet)
(xxx=specifik referenskod för Kammararkivet mest logiskt vore ju KA kan man tycka.)
(yyy=specifik referenskod för Landskapshandlingar)
(zzz=specifik referenskod för Östergötlands handlingar)
(1539:2=volym 1539:2)
 
Dessutom årliga räntan i detta fall tillhör 1a häftet och inte det 2a.
 
Tack Carl och säkert har du rätt att jag krånglar till det men jag vill nog starkt hävda att det mest beror på att strukturen redan från början var tillkrånglad och fortfarande är obegriplig för en lekman.

346
Landskapshandlingar / Landskapshandlingar
« skrivet: 2014-06-07, 15:04 »
Tack Carl.
 
Är det denna CD-skiva: http://libris.kb.se/bib/1988356, du har i åtanke?
Går det fortfarande att få tag i den?
Jag hittar denna produkt: http://webbutik.riksarkivet.se/se/kategorier/historia/arkivvetenskap/nad-natione ll-arkivdatabas.html, men OS-kravet=Windows 3.x/95/NT låter ju inte alltför kompatibelt med dagens system Windows 7/8 samt är jag osäker på om det verkligen är här en mer detaljerad landskapshandlingsbeskrivning ingår.
Om det inte är ett upphovsrättsbrott kanske någon kan klippa och klistra in landskapshandlingsinformationen från den riktiga skivan in i detta forum på lämplig plats?
 
Det där med serier. Du har ju mest säkert helt rätt. Men, i min enfaldighet, trodde jag att serier alltid började med en bokstav följt av en romersk siffra och sedan kommer volymerna. I referenskoden ovan [sammanfattningsvis: SE/RA/5121/5121.04/1539:2] finner jag inte en enda bokstav eller romersk siffra efter RA-delen.
 
Men, om jag istället försöker att följa dig och dina riktlinjer så skulle den ovannämnda högra sidan [se SVAR, Bildid; A0048373_00017] istället få denna referens [tror jag i alla fall men den känns inte helt tillfredställande]:
Arkivinstitution: Svensk Arkivinformation Ramsele (SVAR)
Arkiv: Kammararkivet (RA-111010004)
Serie [huvudserie]: Landskapshandlingar (K)
Serie [underserie]: Östergötland[s handlingar] (K V eller K 05) [Imputerat då jag faktiskt inte finner Östergötland här och med ett hopp mellan Södermanland=04 och Småland=06]
Volym: 1539:2 (1539:2)
Häfte: 1 (1) [årlig ränta, obersvera att i denna volym kommer årliga räntan före räkenskapen]
Blad [folio]: 1
Sida [pagina]: Höger [recto=r]
 
Krångligt värre. Inte konstigt att folk ger upp och struntar i referenserna...

347
Landskapshandlingar / Landskapshandlingar
« skrivet: 2014-06-07, 03:02 »
Det finns ju termer för nästan allt men kruxet är ju att finna dem.  
 
Om jag vill ge en överdrivet tydlig referens till låt oss säga höger sida på bilden A0048373_00017 (SVAR, Bildid; A0048373_00017) vad bör jag då ange?  
 
(NAD-referenskoder inom parantes nedan)  
 
Arkivinstitution är givetvis: Riksarkivet (RA).  
 
Arkivet går jag en aning bet på då det består av två nivåer.  
Arkiv, nivå 1: Landskapshandlingar (5121)  
Arkiv, nivå 2: Landskapshandlingar Östergötlands handlingar (5121.04)  
Om det nu rör sig om ett arkiv i ett annat hur benämner jag då dessa arkivnivåer för att markera detta förhållande? Huvudarkiv vs. underarkiv?
 
Serie: ?  
Finns det någon serie att tala om här överhuvudtaget?  
 
Volym och delar av en volym. Men vad kallas en volymsdel som nedan för av ett arkivkunskapsproffs?  
Volym, hela: 1539:2 (1539:2).
Men volymen är ju uppdelad i två delar, årlig ränta=1 [se Bildid: A0048373_00004], räkenskap=2 [se Bildid: A0048373_00086].  
Vad kallas då dessa delar? Volymdel 1 och 2? Häfte 1 och 2? Folder 1 och 2? Mapp 1 och 2?  
Bilden i fokus ligger i den första delen av volymen, dvs. tillhör årliga-räntan-delen.  
Men vilken term bör jag använda mig av för att benämna en volymsdel som sagt var?  
 
Sidan/uppslaget är mer rakt på.  
Höger (r=recto) sida av blad (folio) 1 dvs.  
Sid.=Fol. 1r

348
13 Geografisk och administrativ indelning / Tingsrättsreformen
« skrivet: 2014-06-06, 14:22 »
I samband med tingsrättsreformen (se t.ex.http://sv.wikipedia.org/wiki/Tingsr%C3%A4ttsreformen_i_Sverige) omkring 1970 verkar häradsrätten ha spelat ut sina sista roller.
Men vilka var reformens underliggande lagar?
Jag inbillar mig att SFS 1969:244 kanske skulle kunna ha varit en av lagarna?
Var det då man ersatte alla ord börjandes på häradsrätt med ord börjandes på tingsrätt i rättegångsbalken?
Om ja, var det då den 1 januari 1971 som denna lag trädde ikraft?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-06-06 14:25)

350
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2014
« skrivet: 2014-04-20, 00:05 »
Enligt Värmlands Kyrkoboksregister 2:
Marit
Född 4/4 1710 i Östmark, Fryksände (Värmland)
Far
Björnsson, Olof
Mor
Klemensdotter, Rangela
--------------
Källa: C:1
 
Någon som vet mer om Rangela?

351
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-03-18, 23:50 »
Vem var föräldrarna/förfäderna till Torbjörn Svensson Forsman/Forssman alias Thorbernus Svenonis Forsmannus?
 
Enligt Edestam II s. 25 var han värmlänning, student i Åbo 1640, komminister i Karlstad 1661-1667 och död 1667. Inget självklart ursprung listas.
 
Ett visst frågetecken kan kanske sättas när det gäller patronymikonet.
 
Enligt Lagerborg (Ur en Värmlandssläkts öden, 1919) s. 43 nämns en Carl Fredrik Fredenheim (*,**) och ett dokument från 1787 där han skriver: ... at Thorbjörn Forssman har ibland sina förfäder de Skraggar, som tros vara en gammal Norsk adelig famille, men de voro han farfars möderne... samt Hans fädernesätt har vetterligen i tre led från honom tillbaka bodt på hemmanet Mässevik....
 
*Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Fredrik_Fredenheim
**En dotter-son-dotter-son till Torbjörn Forsman (enligt Wikipedia+Edestam)
 
Om jag tolkar Lagerborg rätt och med hänsyn tagen till tidigare uppgifter i denna tråd så skulle sambandet kunna se ut som följer:
 
Simon, länsman
|
NN Simonsdotter, gift med Anders i Mässvik, omgift med Amund
|
?NN Andersson/Amundsson? I Mässvik?
|
?Sven? I Mässvik?
|
Torbjörn Svensson Forsman
 
Kan detta stämma?
 
Vem av Anders/Amunds söner kan det röra sig om?
 
Bodde det en Sven i Mässvik?
 
Lite kuriosa.
Om Wikipediasidorna håller så skulle statsministern Erik Gustaf Boström (statsminister 1891-1900 och 1902-1905) vara en ättling via sin mor (Elisabet Gustava Fredenheim), hennes far (Gustaf Carl Henrik Fredenheim), hans far (just nämnde Carl Fredrik född Mennander adlad Fredenheim), hans mor (Johanna Magdalena Hassel), hennes far (Henrik Hassel), hans mor (Magdalena Forsman) och hennes far (just nämnde Torbjörn Forsman).
 
Men mer behövs nog innan man kan vara riktigt säker...

352
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-03-18, 21:42 »
Grava 1645: Simon murmästare med sonen Daniel enligt räkenskap för kyrkan Grava KI:1 (1636-1706) Bild 20 / sid 16 (AID: v70898.b20.s16, NAD: SE/VA/13155). Skraggar?

353
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-03-17, 11:50 »
Angående En ny gren av släkten Skragge (VärmlandsAnor nr 2013:1, Christian Juliusson och Carl-Johan Ivarsson). Jag kan inte finna någon referens Historisk Tidskrift 1877. Samma uppgift finns i Lagerborg. Det måste röra sig om Historiskt Bibliotek 1877.
 
Se vidare:
 
http://libris.kb.se/bib/417317
 
http://runeberg.org/histbib/3/0466.html
(HB 1877 sid xxviii G. Djurklou)
 
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1614: 13 (1614), bildid: A0051193_00091
 
Artikel om Pelle i Ramstad i Släkt och Hävd Nr 2-3 1965
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-03-17 12:59)

354
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-15, 19:04 »
I Braunerhjelms Kungl. lifregementets till häst historia del Biografiska anteckningar... sid. 157 sägs Olof Olofsson Skragge adlad Lagerborg vara kusin med ryttmästaren/översten Ture Skragge. Släktskapet ska framgå av ett befordringsförslag författat den 3/2 1716 av Jakob Danckwardt-Lillieström.
 
Om patronymikonet Olofsson är det riktiga så skulle det kunna innebära, om jag lyckats identifiera rätt Ture Skragge (Ture Simonsson Skragge, se ovan) följande:
 
ALTERNATIV A?
Föräldrar: Ture själv en Skragge eller gift med en Skragge
Bröder: Olof Turesson, Simon Turesson
Kusiner: Olof Lagerborg (son till Olof), Ture Skragge (son till Simon)
 
ALTERNATIV B?
Föräldrar: Ture själv en Skragge eller gift med en Skragge
Svågrar: Olof (måg till Ture) - NN Turesdotter, Simon Turesson
Kusiner: Olof Lagerborg (son till Olof och NN), Ture Skragge (son till Simon)
 
Men detta är för tillfället endast spekulationer.
 
Och frågan är om det kan framgå mer av handlingen från 1716.

355
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-14, 23:12 »
I Värmländska porträtt- och bildgravstenar : främst 1600-tal (Bertil Olsson, 2009) nämns en gravhäll (Huggenäs kyrka) som sägs kunna vara Skragge-familjens grav (s. 99). Tyvärr verket inskriften vara utnött.
 
Skulle man kunna undersöka gravhällens yta med hjälp av arkeologiska tekniker/metoder?
 
Något liknande verkar man ha gjort i Ystad enligt http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/gravstenar-i-ystad-undersoeks-med-rti -teknik-910537.
 
(RTI=Reflectance Transformation Imaging)

356
15 Historia / Västgötska vikingar
« skrivet: 2014-03-14, 22:41 »
Enligt http://asc.jebbo.co.uk/e/e-L.html så står det Hereðalande dvs. inte alls likt Götaland...

357
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-06, 11:04 »
Det kan också löna sig att gå igenom Gunnar Almqvists domboksböcker (Fryksdals härad).
Emsell dyker upp i personregistret i del 3 (1726-1740) med följande hänvisningar: 37ht23, 37ht230, 40vt155.
I del 4 (1741-1750): 43ht198, 45ht292.

358
Allmänt om adel / Danskt/svenskt gods
« skrivet: 2014-03-03, 11:24 »
Det kanske kan ha med Görvel Fadersdotter (Sparre) och hennes innehav att göra.
http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6rvel_Fadersdotter_(Sparre)

359
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-03-02, 12:32 »
1571, Tionde, By gäll, Huggenäs socken, Uggelsäter:
 
Lasse (Lars)
Erik
Tore
 
Halmar (Hjalmar?)
 
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1571: 8 (1571), bildid: A0051084_00169
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-03-02 17:21)

360
Allmänt om adel / Danskt/svenskt gods
« skrivet: 2014-03-01, 19:28 »
Värmland 1571.
Danskt/svenskt gods?
Vad menas?
(Arkiv, serie och volym: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1571: 8 (1571) Bildid: A0051084_00096)

361
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-15, 15:52 »
En ryttare Simon Andersson (en Skragge?) i Stav i Bro socken nämns 1627 bland nytillsatta ryttare (under Karl Siggesson och Per Svenssons fana).
 
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1627: 2B (1627)  
Bildid: A0052807_00053

362
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-08, 14:42 »
Kan det stå Sone Turesson i Årtan?
(Ryttare i Årtan, Segerstad sn, Grums hd, Värmland; Södermanlands ryttare, Otto von Sacks regemente, Per Bondessons värmlandskompani)
(Enligt min hypotes så kan det röra sig om [farbror?] till den ovannämnde Ture Simonsson Skragge)
Källa: Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1631/1 (1631), bildid: A0053147_00148
 
I samma rulla under samma ryttmästare finns även ryttare Simon Andersson i Uggelsäter (Näs härad).
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-02-08 14:48)

363
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-03, 22:35 »
Det var intressanta uppgifter!
Simon en Sonesson?
Son till Sone i Uggelsäter?
Bra frågor. Inte alls en omöjlighet. Men hur bevisa?
Kan det finnas mer uppgifter i militära källor där både förnamn, patronymikon och hemman framgår?
Du har rätt, det kan röra sig om mer än en person vid namn Simon. Hovmannen kan vara fadern, länsmannen en son (eller ett annat förhållande?).
Hoppas vi kan komma vidare i alla olika frågor!
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-02-03 22:36)

364
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-02, 13:01 »
Från http://g3.spraakdata.gu.se/saob/:
Skyttehovman:
- SKYTTE-HOVMAN. ~²⁰, äv. ~⁰². (förr) man som gjorde rusttjänst ss. skytt; jfr hovman 1. GripshR 1594. s. 63.
Hovman:
1) (förr) man som gjorde rusttjänst (åt konungen), frälseman; ryttare (ofta motsatt: knekt till fots); äv. allmännare: krigare, soldat...

365
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-01, 19:58 »
1577, något register, Simon i Ugglesäter, skyttehovman
(Landskapshandlingar, Landskapshandlingar, Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1577: 5 (1577), bildid: A0051100_00200)
Ej länsman detta år heller.

366
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-01, 00:50 »
1572, tionde, Simon i Ugglesäter
(Landskapshandlingar, Landskapshandlingar, Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1572: 2 (1572), bildid: A0051086_00012)
 
1572, något register, Simon i Ugglesäter, med någon kommentar som kanske skulle kunna vara något i stil med: hade fri för han tjänade min nådige herre
(Landskapshandlingar, Landskapshandlingar, Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1572: 2 (1572), bildid: A0051086_00057)
 
1572, årlig ränta, avkortning, Simon i Ugglesäter, en kommentar som jag inte kan tyda men han sägs vara en skyttehovman
(Landskapshandlingar, Landskapshandlingar, Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1572: 2 (1572), bildid: A0051086_00175)
(Landskapshandlingar, Landskapshandlingar, Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1572: 2 (1572), bildid: A0051086_00186)
 
Jag kan inte se att Simon skulle vara länsman detta år.
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2014-02-01 01:01)

367
En dombok från Visnums härad (Värmland).
20 juli (1608. Eller står det något annat år?
Arkiv, serie och volym: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1609: 14 (1609)  
Bildid: A0051179_00118

368
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-11, 20:59 »
Nyantagen ryttare 1620-tal (förmodligen): Nils Simonsson i Ugglesäter (Carl Siggessons kompani).
Källa: Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./9, bildid: A0071098_00220.

369
Sturk / Sturk
« skrivet: 2013-12-17, 22:40 »
Sven Larsson Sturk/St?rck i Segerstad (S).
Källa: Grums häradsrätt AIa:4 (1697-1704) Bild 185 (AID: v66228.b185, NAD: SE/VA/11165)

370
Och för åren 1611-1622, 1624-1625?

371
Kommer AD och i så fall när digitalisera Fredrik Fryxells:
*Wermlands släktbok 1-562 (Volym 70)
*Wermlands släktbok 562-1145 (Volym 71)
*Wermlands släktbok. Personregister (Volym 72)
*Wermlandia Nobilitata (Volym 73)
*Bibliottheca Wermlandica (Volym 74)
*Wermlandica Litterata (Volym 75)
?
Alla volymer under Nummerserie, Avskriftssamlingen, Landsarkivet i Göteborg.
Förmodligen en riktig guldgruva för alla med rötter i Värmland.

372
Var Dorotea Torstensdotter Falk släkt med kaptenen Johan Bratt?
Kanske någon kan tolka målet?
Se: Grums häradsrätt AIa:4 (1697-1704) Bild 173 (AID: v66228.b173, NAD: SE/VA/11165)

373
Hej Gudrun,
Tack för dina kommentarer!
Jag sparar din epostadress och hör av mig igen under januari månad.
Trevliga helger framöver!
Med vänlig hälsning,
Marcus

374
Så frågan från mig kvarstår. Finns det någon förening i Danmark där medlemmar kan tänkas hjälpa till med att gå igenom en volym på Rigsarkivet?

375

376

377

378
Om jag tolkar brevet från änkan och hennes nya man Petter Myrtengren till Kammarkollegiet år 1684 angående Svenskes (saknade?) mönsterrullor (just på sidorna 363-365 i ovannämnda källa) rätt så:
 
... så är detta mitt underdåniga ödmjukaste svar och förklaring att ryttmästare Svensken blev uti Landskrona fältslag den 14 juli anno 1677 slagen och tillika med honom alla hans mönstringar och hästar på vilka uti väskor hans lilla förråd och bästa saker som kläder penningar och kompaniets jordebok med dess tillhörigheter blev fienden till dels som honom men största delen av dess kompani omvärvade och nedergjorde så att efter (nogast?) sökning jag uti den saliga mannens handlingar ej det ringaste finner...

379
Jag har via Rigsarkivets hemsida identifierat några volymer (*) som kanske skulle kunna vara av intresse för mig.
Finns det något internetforum eller någon förening som kan hjälpa en relativt danskoorienterad på vägen?
 
(*)
Opsnappede breve (Sverige) 1559-1719
Forskellige svenske arkivalier 1563-1742
Diverse opsnappede svenske arkivalier 1603-1699
Opsnappede svenske breve fra Skånske Krigs tid 1675-1681
 
Det jag önskar veta är om ryttmästare Hans Månsson Svenskes (under Nils Bielkes Livregemente till häst) och hans mönsterrullor/jordeböcker för åren 1674-1677 kan tänkas finnas i danska arkiv och ej i svenska. Enligt regementsräkenskaper från år 1677 sägs nämnda ryttmästare ha dött den 14 juli 1677 i samband med slaget vid Landskrona och danskarna sägs ha kommit över alla hans ägodelar om jag tolkat räkenskaperna rätt (källa: sidorna 363-365, volym 16, 1677, diverse räkenskaper, rytteri Uppland Sverige, regementsräkenskaper -1723, Krigsarkivet Stockholm Sverige).
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2013-12-05 00:39)

380
Felmeddelande
 
FelKod: 5
Meddelande: Kunde inte hitta bilden
 
Varför?

381
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2013-12-01, 12:43 »
Länsmannen Anders Nilsson med sonen Anders Andersson Skragge (Sedan kungjorde...).
Källa: Laga ting, 10-11 februari 1676, Näs härad (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:24 (1676-1680) Bild 13 / sid 18 (AID: v81415.b13.s18, NAD: SE/VALA/0382503)).

382
03) Brev m. m. - 1600-talet / Öppet brev daterat 18 juli 1676
« skrivet: 2013-11-19, 21:19 »
Eva,
Ett stort tack för din av mig mycket uppskattade tolkning!
MVH
Marcus

383
03) Brev m. m. - 1600-talet / Öppet brev daterat 18 juli 1676
« skrivet: 2013-11-18, 18:48 »
Jag behöver hjälp med att tolka ett öppet brev daterat den 18 juli 1676.
 
Brevet finns på SVAR bildid: Bildid: A0038918_00594
 
Vänster sida!
 
(Arkiv, serie och volym: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/423 (1676))
Tack på förhand!
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2013-11-18 19:03)

384
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2013
« skrivet: 2013-11-17, 20:51 »
Angående Hedåsen och det finska släktnamnet Kes/Kiesinen.
 
Jag tror inte att man kan var säker på att finnen Hans Andersson och hans ättlingar tillhörde denna släkt.
 
Exakt var och när och i vilken mer primär källa framgår det att Hans Andersson och hans ättlingar använde detta släktnamn?
 
Bara den ytterst märkliga uppgiften om att en och samma person (Anders Andersson Kiesinen) ska ha förekommit i domböckerna under nästan hundra år (1658-1742) borde få varningsklockor att ringa hos de allra flesta.
 
Jag inbillar mig att uppgifterna (Hedåsen+Hans Anderssons familj + Kiesinen = SANT) som ofta presenteras på olika hemsidor och här på forumet från början kommer ifrån boken “Hedåsen i Sunne socken förr och nu : en skildring om en finnby som blev ödeby” (1999). Vilka källor använder man sig av i denna bok och hur väl överensstämmer det med det som faktiskt står i Gunnar Almqvists domboksutdragsböcker (och givetvis med de ursprungliga domböckerna)?
Tyvärr inte alltför väl (i detta fall) är min gissning.
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2013-11-18 12:54)

385
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2013-11-11, 08:37 »
1613: Ture, Årtan, Segerstad, Värmland. Med en kommentar som jag tror lyder: en utgammal ryttare är över 80 år.
Källa: Arkiv, serie och volym: Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/69 (1613-1616) [Bildid: A0066074_00037]

386
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2013-11-07, 00:14 »
En Ture Andersson i Årtan, Segerstad nämns i Landskapshandlingar Värmlands handlingar 1604: 10 (Bildid: A0051167_00050).
Är detta Ur-Ture?
Själv en Skragge eller gift med en Skragge?

387
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2013-11-06, 10:49 »
Livregementet till häst, 1679, Erik Jonsson (Stürks?) kompani.
 
Under gemena ryttare:
Simon Turessons son Ture Skragge för Årtan (Segerstad sn, Grums hd, Värmland).
 
Källa: Rullor 1620-1723 1679:3 (1679-1679) Bild 810 / sid 80 (AID: v403461.b810.s80, NAD: SE/KrA/0022).

388
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2013-11-05, 13:10 »
Kan den av mig nämnda Ture Simonsson Skragge (*) vara identisk med den person som nämns i två inlägg från 2003?
 
Här följer dessa inlägg:
 
Maude Westin
Postat lördagen 01 november 2003 - 00:30
--------------------------------------------------------------------------------
Enligt en artikel i en gammal årsskrift för traktens hembygdsförening så mönstrade Karl XI, tillsammans med sonen, den blivande Karl XII, Roslags kompani av Livregementet till häst i Norrtälje den 7/7 1696. Därefter inspekterades samtliga överofficerares boställen. I Lundby i Malsta socken besöker man kvartersmästaren Ture Skragge. Jag hembygdsforskar på Malsta socken och är nyfiken på om någon stött på denne Skragge och kan lämna fler uppgifter om honom.
MVH Maude
 
Anders Berg (Zzz)
Postat lördagen 01 november 2003 - 08:36
--------------------------------------------------------------------------------
Maude,
Det bör röra sig om sedermera överstelöjtnanten Ture Skragge. Enligt Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, är han född 1659 och död 1715 24/6 i Roslagsbro. Med Elisabet Bogstadia, född ca 1670 och begravd 1733 24/4 i Roslagsbro, hade han dotttern Maria född 1698 13/8 i Roslagsbro.
Enligt Lewenhaupt var hans far Simon Skragge.
 
 
(*)
Denna Ture nämns som ryttare i Årtan, Segerstad, Värmland år 1676 tillsammans med andra värmländska ryttare och dessa tillhörde just Livregementet till häst (tidigare Upplands ryttare)
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2013-11-05 18:28)

389
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2013-11-03, 00:42 »
Redan känt/nämnt?
...Simon Turessons son Ture Skragge för Årtan...
(Årtan i Segerstad, Värmland)
Källa: Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1676/4 (1676)
Bildid: A0053930_00047
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2013-11-03 00:43)

390
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-08-28, 12:02 »
Frågor.
 
1 Finns det någon nu levande manlig farslinjeättling till Mårten eller Ernest Höffner?
2 Finns det någon nu levande manlig eller kvinnlig morslinjeättling till Katarina Svensdotter (hustru till Mårten Höffner)?
3 Finns det någon nu levande manlig eller kvinnlig morslinjeättling till Maria Rachow (hustru till Ernest Höffner)?

391
Laxarby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-07-16, 06:59 »
Soldatänkan Kajsa Jonasdotter är markerad som död 1860 i Laxarbys husförhörslängd AI:22 (1856-1860) sid 369 (Bogenäsviken, Skröva, Laxarby men rotehjon tillhörandes Gårdsjö) men jag kan märkligt nog inte finna henne i dödboken. Varför är hon inte antecknad som död även i dödboken?

392
Avskedade soldaten Håkan Persson Borgvik dog den 8 oktober 1839 i Vestmanland (tror jag att det står) enligt Sunne AI:38 (1835-1840) sid 72 (Södra Borgeby, Sunne, Värmland). Men var i Västmanland?

393
Skogsfinnesläkter A-Ö / Rämäinen / Vaissinen
« skrivet: 2013-06-04, 21:09 »
 
Four Finnish peasants in the parish of Sund, in southwestern Sweden, near the Norwegian boundary line, had been found in 1640 guilty of burnbeating on their farms. These men, Eskil Larsson, Klement Joransson, Jons Pafvelsson and Bertil Eskilsson, were therefore ordered to the army and their property confiscated to the crown. They applied to the government for permission to go to New Sweden, which was granted and Governor Olof Stake of Vermland and Dal was instructed on July 9, 1640 to hold them on bonds for appearance at Gothenburg as soon as the government called them there. Eskil Larsson however had escaped from the army and was now held in Smedjegard prison at Stockholm.
 
Från: http://www.genealogia.fi/emi/art/article298fe.htm
(Publication: E. A. Louhi: The Delaware Finns or The First Permanent Settlements in Pennsylvania, Delaware, West New Jersey, and Eastern Part of Maryland. New York, The Humanity Press Publishers. 1925, 331 pages.)
 
Men vilken är den ursprungliga källan?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2013-06-04 21:17)

394
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-05-18, 22:41 »
Slänger ut frågan:
Vet någon om någon nu levande manlig ättling till vår allas förfader Mårten Höffner?
Ett Y-DNA-test skulle i bästa fall kunna sprida ljus över Mårtens ursprung.
(Bäst vore ju givetvis att få tillstånd att öppna en tidig grav [Höffer, man, 1600-1700-tal] men detta lär ju vara svårt om ens möjligt och kanske är detta hinder bara att föredra.)

395
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2013
« skrivet: 2013-01-30, 23:34 »
Det finns (minst) 3 intressanta domboksutdrag (Almqvist) som skulle kunna kasta mer ljus över Ingeborg Eriksdotter (från Tjustersby, gift med Hans Hansson i Hedåsen). Men just nu är jag inte helt 100. Kanske någon annan har tid, ork och lust att fortsätta vidare.
 
1 Mål nr 124 1744 vt
2 Mål nr 189 1744 ht
3 Mål nr 71 1745 nvt
 
Om jag får pusselbitarna att stämma så heter Ingeborg Eriksdotters far Erik Svensson (och inte Erik Persdotter Bork). Men någon annan kanske kan gå igenom domboksutdragen mer i detalj?

396
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2013
« skrivet: 2013-01-30, 14:24 »
Hej igen. Men visst framgår det att Hans Andersson var skogsfinne i Almqvists domboksutdrag. Det är nog mera vilket släktnamn som är oklart...

397
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2013
« skrivet: 2013-01-30, 12:33 »
Hej Kenneth
 
Känns som man i Hedåsen i Sunne socken förr och nu; en skildring om en finnby som blev ödeby gjort några rejäla antagningar utan att egentligen vara helt säker men vad vet jag.
 
T.ex. när och var framgår det att Hans Andersson var son till Anders Kes?
 
T.ex. när och var framgår det att Ingeborg Eriksdotter var dotter till Erik Persson Bork?
 
Samt ställer jag mig tveksam till uppgiften att en och samma person nämns i domböckerna i nästan hundra år (Anders Kes, 1658-1742).
 
De borde ha redovisat mycket fler detaljer, enskilda domboksutdrag och så vidare när det gäller de mer tidiga bosättarna i Hedåsen.
 
Kanske kan man mejla författarna och be dem vara lite mer utförliga?
 
I Skogsfinska släktnamn i Skandinavien (kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:278627/FULLTEXT01) nämns bara en Anders Kes i Arnstorp/Jangshöjden i Sunne. Ingen alls i Hedåsen. Kanske bäst att följa deras exempel om man inte själv har funnit ett samband i mer primära källor.
 
Rent personligen skulle jag inte använda mig av släktnamnet Kes/Kiesinen när det gäller Hans Andersson och hans ättlingar i Hedåsen. Jag skulle heller inte mena att Ingeborg Eriksdotter från Tjustersby hade finskt påbrå. Men detta är bara min egen åsikt givetvis.
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2013-01-30 12:35)

398
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2013
« skrivet: 2013-01-30, 00:15 »
Hej Kenneth. Bra fråga. Jag vet inte varifrån uppgifterna kommer ifrån från början men kanske var det i häftet Hedåsen i Sunne socken förr och nu : en skildring om en finnby som blev ödeby jag såg uppgiften för första gången. Minns inte nu. Men kanske författarna till häftet kan berätta mer? Eller kan det stå något om Hedåsen i Gottlunds forskning om de värmländska finnarna? Själv ställer jag mig tveksam till att Hans Andersson och hans ättlingar tillhörde släkten Kes/Kiesinen men då har jag bara baserat detta på Almqvists domboksutdrag utan att ha lusläst dessa. Kanske borde man ta bort de finska namnen eller i alla fall sätta ut ett frågetecken? Kanske någon skogsfinnexpert vet mer?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2013-01-30 00:16)

399
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2013
« skrivet: 2013-01-29, 11:58 »
Och varifrån kommer uppgiften om att Ingeborg Eriksdotter kallades för Porka?
Hur vet man att hon inte bara var en bonddotter ifrån Tjustersby utan finskt påbrå?

400
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2013
« skrivet: 2013-01-29, 11:54 »
Och att alla i Hedåsen hette Kiesinen framgår i vilka mer primära källor?

401
Svenska Antavlor / Svenska Antavlor
« skrivet: 2013-01-01, 18:50 »
I Svenska Antavlor Nr 1 Min farmors förfäder av Bo Lindwall står det att 26 Olof Eriksson i Tollebol i Övre Ullerud var född 1720 i Ransäter och död 1793 i Övre Ullerud och son till 52 Erik Börjesson och 53 Karin Hemmingsdotter i Tjärne (Kärne) i Ransäter.
 
Men i dödboken 1793 (Övre Ullerud F:2 (1770-1801) Bild 130 / sid 251 (AID: v8542.b130.s251, NAD: SE/VA/13691)) står det att Olof Eriksson var son till Erik Börjesson och Karin Nilsdotter i Tjärne.
 
Var är det som gäller Karin Hemmingsdotter eller Karin Nilsdotter?
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2013-01-02 03:29)

402
Argentina / Försvunna släktingar i Argentina
« skrivet: 2012-12-28, 16:02 »
Hur gå vidare?
 
Hilda Maria Frid
Född 12 februari 1865 i Södra Ås, Östra Ämtervik, Värmland
Dotter till Nils Nilsson Frid och Katarina Nilsdotter
Flyttade från Södra Ås till Argentina 25 september 1890 enligt husförhörslängden Östra Ämtervik AI:18 (1886-1895) uppslag 528.
Vidare öden okända.
Kanske finns en ytterligare kommentar i flyttboken men jag är osäker om den gäller henne och jag ser ej heller vad det står.
 
Se vidare:
 
Arkiv, serie och volym: Östra Ämterviks kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VA/13685/A I/18 (1886-1895)
Bildid: C0039798_00503
 
Arkiv, serie och volym: Östra Ämterviks kyrkoarkiv, In- och utflyttningslängder, SE/VA/13685/B/3 (1871-1894)
Bildid: A0021837_00113

403
Emma (Christina) Kristina född Stake gift Hultqvist.
Född 1857-09-13 i Nedre Ullerud, Värmland.
Gift med Sven Edvard Hultqvist.
Jag letar efter Emma Kristinas dödsdatum och dödsplats, förmodligen i Stockholm.

404
Kristiania (Oslo) / Vilhelmina (Mina) Henriksdotter
« skrivet: 2012-12-23, 23:06 »
Det är nog helt andra personer.
Tack ändå!

405
Kristiania (Oslo) / Vilhelmina (Mina) Henriksdotter
« skrivet: 2012-12-23, 00:38 »
Vilhelmina (Mina) Henriksdotter
Född 3/9 1867 i Svarttjärn, Laxarby, Dalsland
Från Svarttjärn till Kristiania 22 april? 1901.
Jag vet inte hur jag ska gå vidare.
Hjälp mottas tacksamt!
 
Källa:
Arkiv, serie och volym: Laxarby kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/GLA/13319/A II a/1 (1896-1904)
SVAR Bildid: 00083421_00389
Uppslag: 387

406
Scherping / Scherping
« skrivet: 2012-12-19, 19:36 »
Gabriel Scherping...
 
Död 16 september 1721 i Krabbsjön, Grangärde
Begravd 1 oktober 1721 i Grangärde
Se vidare dödboken
Arkiv, serie och volym: Grangärde kyrkoarkiv, Dalarnas län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/12220/C/2 (1684-1726)
Bildid: C0012669_00169
Länk: http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0012669_00169
 
Född 3 maj 1685 i Särestad(?), Västergötland
Se vidare husförhörslängden
Arkiv, serie och volym: Grangärde kyrkoarkiv, Dalarnas län, Husförhörslängder, SE/ULA/12220/A I/3 (1704-1745)
Bildid: C0012618_00064
Länk: http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0012618_00064

407
Företag som utför tester / Företag som utför tester
« skrivet: 2012-12-11, 19:14 »
Värt att nämna är väl också att 23andMe numera troligtvis kommer att sälja sina test för $99 framöver och inte som tidigare för $299.
Se vidare: https://www.23andme.com/

408
Företag som utför tester / Företag som utför tester
« skrivet: 2012-12-09, 12:20 »
Rabatterade priser fram till och med den sista december 2012.
 
Family Tree DNA
http://www.familytreedna.com/
 
och då för alla typer av tester (Y-DNA, mtDNA, DNA).

409
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-26, 18:19 »
Säkert ett villospår.
Och uppgifterna bör tas med en stor nypa salt.
Men kan ändå vara värt att nämna.
I årliga räntan 1600 och dess avkortning nämns under ryttarnas förläningar ryttaren Simon Månsson i Solberg(a), Segerstad socken och Grums härad.
Säkert en Simon utanför släktkretsen Skragge men ändå...
 
Källa:
Landskapshandlingar
Värmlands handlingar
1600:10
Årlig ränta
Avkortning
Sida 47 (1)
(SVAR Bildid: A0051152_00277)

410
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-26, 17:22 »
fougden Måns Andersson i Solbergh.
Vill bara inflika att jag tror att det kan röra sig om Solberg i Segerstad församling i Grums härad.

411
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 29 november, 2012
« skrivet: 2012-10-29, 21:52 »
Johan om du vill ha ett exakt datum så ska du nog först försöka få klarhet i om det rör sig om ett födelse- eller dopdatum också. I tidigare böcker brukar det vara dopdatumet men i detta fall är jag inte säker.

412
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-10-28, 00:36 »
Sven PSs komp., mönstring den 22 juli 1641 i Nyköping, korpral Simon AS. (med komm.: Uggelsäter, Näs, Värmland). Se SVAR Bildid: A0053413_00035.
Så ett korpralskap måste ha kommit till skott mellan den 4 oktober 1640 och den 22 juli 1641.

413
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-10-28, 00:15 »
Samma regemente  
Samma kompani  
Rulla den 24 april 1642  
Korpral Simon Andersson  
Se vidare: Bildid: A0053439_00024

414
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-10-28, 00:07 »
Samma regemente
Samma kompani
Rulla den 26 oktober 1642
Korpral Simon Andersson
Med någon sidokommentar jag för tillfället inte kan tolka.
Se vidare: Bildid: A0053463_00028

415
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-10-27, 23:50 »
Rulla 4 okt 1640 i Örebro
Uppland, kavalleri
Johan Mauritz Wrangels regemente
Sven Perssons kompani
Bland ryttarna Simon Andersson, Näs härad, Uggelsäter
Ser inte om det är Simon själv som är ryttare eller om det rör sig om en tjänare.
Men korpralskapet måste ha kommit efter denna rulla.
(Bildid: A0053391_00033)
 
Ing-Marie:
En god idé, men Kerstin var (är) ett vanligt namn och namntraditionen inte 100%

416
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-10-26, 17:19 »
Så det rör sig om Mässvik och Mässvikstorp i Bro församling och inte Mossvik med torp i Tveta församling?

417
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-24, 11:58 »
Angående stirps tänkte jag först på sterbs som i sterbhus men nu ser jag att Wikipedia har en artikel om per stirpes se vidare http://en.wikipedia.org/wiki/Per_stirpes

418
Segerstad / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-21, 20:02 »
Sök längst bak i husförhörslängderna bland de försvarslösa. T.ex. Segerstad AI:16 (1848-1852) Bild 193 / sid 185 (AID: v13128.b193.s185, NAD: SE/VA/13456).

419
Låt oss säga att man vill ordna fram ett dödsfallsintyg med släktutredning* men för en avliden amerikansk medborgare och från amerikanska myndigheter eller liknande hur gå vidare då?
 
(*För svenskar/Sverige, se vidare Skatteverket, Bouppteckning, Dödsfallsintyg med släktutredning)

420
Konvertering / Filformat / Datalagring / Mikrokortskanner
« skrivet: 2012-08-19, 18:59 »
Exempel på lyckade resultat (skannermärke, typ)?
Min förhoppning var att det skulle finnas en mindre portabel skanner i huvudsak avsedd för att digitalisera mikrokort (eller något mycket liknande) men inser att detta kanske inte finns (för liten marknad?).

421
Konvertering / Filformat / Datalagring / Mikrokortskanner
« skrivet: 2012-08-19, 12:01 »
Tänkte mest på vanliga mikrokort som SVAR har för uthyrning/försäljning.

422
Konvertering / Filformat / Datalagring / Mikrokortskanner
« skrivet: 2012-08-18, 22:55 »
Nu har jag inget material utan är mer generellt nyfiken på vad som kan tänkas finnas på marknaden när det gäller skanning av mikrokort eller dylikt.
(Men tack ändå)

423
Konvertering / Filformat / Datalagring / Mikrokortskanner
« skrivet: 2012-08-18, 18:23 »
Finns det något företag som säljer relativt portabla skannrar för konvertering av mikrokort/mikrofiche/mikrofilm -> digital bildfil på skiva eller hårddisk?
 
I rätt prisklass för en privatperson är bäst att tillägga kanske.

424
År 1906 utvandrade Johan Håkansson (född 1874), hustrun Maria Matilda (född 1875, född Pet(t)ersson), sonen Nils Petrus Håkansson (född 1903) och dottern Hanna Elisabet Håkansson (född 1905) enligt församlingsboken (Ransäter A II a/3 (1903-1909) uppslag 77). De flyttade från Gersheden i Ransäter den 14 juni 1906 (till Nordamerika). Samma uppgift kan återfinnas i Ransäters flyttningslängder och på CD-skivan Emigranten Populär 2006.
 
Familjen var redan tillbaka i Gersheden, Ransäter den 10 september 1906 (från Nordamerika) enligt församlingsboken (A II a/3 (1903-1909) uppslag 80). Samma uppgift kan återfinnas i Ransäters flyttningslängder.
 
Både Johan och hustrun hade varit i USA tidigare (Johan 1893-1895 och hustrun 1897-1901).
 
Jag har letat efter familjen i olika emigrationskällor (SVAR, Ancestry, Ellis Island) men jag hittar absolut ingenting som tyder på att de verkligen var i Nordamerika någon gång under månaderna juni, juli, augusti, september år 1906.
 
Hur går jag vidare?

425
Äldre ord A - K / Fånig
« skrivet: 2012-06-09, 19:59 »
Här kommer olika beteckningar för en och samma person Per Pettersson (1842-1892) i Gullsby, Sunne församling i Värmland:
 
Borttagen
Förlamad
HFL 1842-1844
 
Slö till kropp och själ
Förlamad
Fattighjon på gården
HFL 1845-1849
 
Slö
Fattighjon på gården
HFL 1850-1851
 
Fånig
HFL 1851-1855
HFL 1856-1860
HFL 1861-1865
HFL 1866-1870
 
Svagsint
Idiot
HFL 1871-1875
 
Fattighjon
Idiot
Ej adm.
HFL 1876-1880
HFL 1881-1885
HFL 1886-1890
HFL 1891-1892
 
Om man bortser ifrån borttagen, förlamad, fattighjon och ej adm. kvarstår orden (synonymerna?): slö till kropp och själ, slö, fånig, svagsint och idiot.

426
Sunne / Sunne HFL AI:45 (1850-1855) s. 155
« skrivet: 2012-06-09, 19:53 »
Du har säkert rätt men jag tycker jag ser en likhet mellan er:et i Ö. Emterv. på samma sida och eger...

427
Sunne / Sunne HFL AI:45 (1850-1855) s. 155
« skrivet: 2012-06-09, 12:22 »
Eger stuguplats är det nog så stort tack!

428
Sunne / Sunne HFL AI:45 (1850-1855) s. 155
« skrivet: 2012-06-09, 01:32 »
Jag ser inte vad det står i kolumnen Levnads- och sjukdomsomständigheter för torparen Petter Jansson.
Förutom att det står Sjukl i slutet.
 
AD OnLine:
Sunne AI:45 (1850-1855) Bild 161 / sid 155 (AID: v13324.b161.s155, NAD: SE/VA/13512)
SVAR:
Arkiv, serie och volym: Sunne kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VA/13512/A I/45 (1850-1855)
Bildid: C0038971_00170
 

429
Från Färentuna till Stockholm 1872.
 
Pigan Karin Nilsdotter (född 19/11 1848 i Sunne, Värmland) flyttar 24/10 1872 från Göholmen, Färentuna till Stockholm (SVAR bildid: 00060655_00031, 00060669_00017).
 
Ingen församling anges.
 
Hur bäst gå vidare?

430
Vad menade prästen med Emb. Mem. No 10 år 1887?
 
Eventuellt:
Ämbetsmemorial nummer 10 år 1887.
 
Eventuell NAD-referens:
SE/VA/13700/B VII a/34 eller Karlstads domkapitel/Utgående cirkulärskrivelser, domkapitlets ämbetsmemorial/1887
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2012-06-05 10:43)

431

 
Betygsgrader, enl. Emb. Mem. No 10 år 1887
God=A
Godkänd=a
Försvarlig=ab
Hjelplig=b
Svag=c
 
Källa: Sunne (Värmland), husförhörslängd: Sunne AI:75 (1891-1895) Bild 3 (AID: v13354.b3, NAD: SE/VA/13512).
 
Vad menar prästen med Emb. Mem. No 10 år 1887?

432
Ransäter / Ransäter AI:5 sid 253
« skrivet: 2012-04-26, 00:37 »
Skulle sätta en femma på dessa:
Ransäter C:2 (1726-1759) Bild 51 / sid 93 (AID: v8093.b51.s93, NAD: SE/VA/13426)
Ransäter AI:1 (1776-1791) Bild 58 / sid 50 (AID: v13047.b58.s50, NAD: SE/VA/13426)

433
Källor och arkiv / Domböcker
« skrivet: 2012-04-09, 23:10 »
Domböcker i Finland?
Hur söker man efter dessa?
Vad heter dombok/domböcker på finska?
Och indelningen, år det härader som gäller även i Finland?
Vad heter härad/härader på finska?
(T.ex. vad hette rätten som på 1600-talet dömde lokalt i Saarijärvi kommun med närmare omnejd och var hittar man denna rätts handlingar från denna tid?)

434
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-05-09
« skrivet: 2012-03-24, 18:42 »
Med risk för att göra en hönsgård av en höna...
Här kommer ett exempel men där namnet Katarina inte kan betraktas som exakt samma namn som Kajsa.
Exemplet kommer dessvärre inte ifrån Klara församling men väl ifrån den ovannämnda Kajsas (i Stockholm kallad Katarina) födelseförsamling Östra Ämtervik (sent 1820-tal)

Se vidare Östra Ämtervik AI:7 (1826-1830) Bild 149 / sid 143 (AID: v9223.b149.s143, NAD: SE/VA/13685).
Kanske har vi att göra med regionala skillnader (tidsmässiga skillnader) när det gäller namnen Kajsa och Katarina och om de betraktades som ett eller två namn?
Som sagt var det är första gången jag ser detta (tack Åke)!
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2012-03-24 18:46)
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2012-03-24 18:46)

435
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-05-09
« skrivet: 2012-03-23, 20:15 »
Stort tack Åke för den fina hjälpen och uppgifterna!
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2012-03-23 20:16)

436
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-05-09
« skrivet: 2012-03-23, 16:30 »
Jag vill inte göra en höna av en fjäder men om du nu har sett det så många gånger får du väldigt gärna komma med ett exempel (alltid skönt att ha).

437
Övrigt - Other subjects (fd Allmänt) / New Sweden
« skrivet: 2012-03-23, 15:56 »
Sök t.ex. på Nya Sverige el. New Sweden på Sondera (http://sondera.kb.se).
 
Har du sedan nära till olika arkiv (främst i Sthlm?) så är det bara att sätta igång.
 
Kanske SVAR (www.svar.ra.se) har några källor i sitt digitala bildmaterial?
 
1600-talets domböcker, enklast är väl renskrivna och indexerade (ortnamn, personnamn), där kan du förmodligen finna en del utvandrare.
 
Några bitar bland säkert väldigt många andra...

438
Allmänt / Fransmän och Hugenotter i östra Värmland?
« skrivet: 2012-03-23, 15:40 »
En annan variant skulle kunna vara finnar/finnättlingar i Bergslagen och finnar/finnättlingar i New Sweden (Nya Sverige). Men att bevisa något dylikt lär ta sin lilla tid.

439
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-05-09
« skrivet: 2012-03-23, 15:14 »
Du har säkert rätt Maud även om jag aldrig har sett detta själv vid något tillfälle vad jag kan minnas. Karin-Katarina-variationen har jag sett men aldrig Kajsa-Katarina-variationen (hos en och samma person). Om det är samma person (vilket jag tror och hoppas att det ska vara) så är nog en felskrivning mer trolig (Katarina råkade bli Kajsa). Eller?

440
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-05-09
« skrivet: 2012-03-23, 12:24 »
Tack Åke. Men Kajsa och Katarina är ju helt olika namn. Men kan det vara en och samma person ändå?

441
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-05-09
« skrivet: 2012-03-22, 20:10 »
Catharina/Katarina Lindberg (förmodligen född Månsson, eventuellt född i Östra Ämtervik, Värmland).
 
Jag undrar var hon är bosatt innan första träffen i Stockholms stadsarkiv och rotemansarkivet nedan (d.v.s. före/t.o.m. 1878).
 
Enligt Stockholms stadsarkiv, rotemansarkivet (perioden 1878-1882):
 
Personuppgifter
Namn:Catharina Lindberg
Titel:Hustru
Födelseuppgifter:1835-06-16 (Östra Ämtervik), Värmlands län  
Status:Gift, Sammanboende med barn
 
Inflyttningsuppgifter
Inflyttad:1878
Som:Kvarstående från början av mantalshäftets tidsperiod
Från:
 
Boendeuppgifter:
Gata: Vestra Beridarebansgatan,2 4  
Gata: Mäster Samuelsgatan,36  
Fastighet: Beridarebanan,2  
Littera: A 2  
Församling: Klara  
Arkivrote och stadsdel: 03 (Norrmalm)  
Häftets nummer och tidsperiod: 02844 (1878-1882)  
 
Utflyttningsuppgifter
Utflyttad:1882
Som:Kvarstående till slutet av mantalshäftets tidsperiod
Till:
 
Källtrogna uppgifter vid avvikelse:  
Född:Ö.Emtervik
 
 
 
OBS! Hon finns inte med i Östra Ämterviks födelsebok 1835-06-16.

442
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-03-05, 19:05 »
Valnäs ligger om jag fattat rätt i Eds socken Grums härad. Frälse?

443
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-03-05, 19:00 »
Då kanske gissningarna om en Skraggetillhörighet i mina inlägg fredagen 19 mars 2010 - 21:29 (murmästaren Daniel Simonsson) och torsdagen 25 mars 2010 - 21:38 (murmästaren Lars Simonsson) stämmer ganska bra.
 
 
 
Här kommer fler uppgifter från Grums härads domböcker där Simonnamnet på ett eller annat sätt dyker upp. Någon annan får tolka.
 
Simon Turesson i Årtan, Segerstad
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 18 / sid 29
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 21 / sid 35
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 67 / sid 127
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 84 / sid 161
(Jag listar denna Simon i och med att både Simonnamnet och Turenamnet dyker upp hos vissa Skraggar men den sanna släkttillhörigheten är väldigt osäker)
 
(Murmästaren) Lars Simonsson
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 96 / sid 195
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 105-106 / sid 213-214
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 116 / sid 235
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 127 / sid 257
 
(Murmästaren) Daniel Simonsson
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 94 / sid 191
SE/VA/11165 Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684)  Bild 109 / sid 221
 
 
 
Och här några från Näs häradsrätt. Kanske redan kända.
 
Simon/Simonsson/Simonsdotter/Ugglesäter
SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:2 (1658-1675)  Bild 9 / sid 9 (x2)
SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:2 (1658-1675)  Bild 12 / sid 15
SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:2 (1658-1675)  Bild 30 / sid 51
SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:2 (1658-1675)  Bild 41 / sid 73
SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:2 (1658-1675)  Bild 43 / sid 77
SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:2 (1658-1675)  Bild 62 / sid 115
SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:2 (1658-1675)  Bild 68 / sid 127
SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:2 (1658-1675)  Bild 81 / sid 153
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2012-03-05 19:00)

444
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-02-26, 00:55 »
Ugglesäter/Simonnamnet nämns även här nedan. Kanske redan kända mål. Någon annan får tolka.
 
Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684) Bild 32 / sid 57 (AID: v66225.b32.s57, NAD: SE/VA/11165)
[7/10 1656]
Se höger sida mitten
 
Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684) Bild 70 / sid 133 (AID: v66225.b70.s133, NAD: SE/VA/11165)
[15/2 1665]
Se vänster sida nästan högst upp
 
Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684) Bild 78 / sid 149 (AID: v66225.b78.s149, NAD: SE/VA/11165)
[8/10 1666]
Se höger sidan mitten

445
Allmänt om adel / DNA-test
« skrivet: 2011-12-21, 15:13 »
Vore det inte spännande om Riddarhusets medlemmar och deras familjer samt andra personer med speciella biologiska band till adeln, i stor utsträckning DNA-testade sig i syfte att:
-Få fram ättspecifika Y-DNA-haplogrupper
-Få fram mtDNA-haplogrupper för historiska adelskvinnor genom att gruppera resultat från ättlingar på mödernesidan.
-Generera hypoteser om eventuella släktskap mellan historiska adelspersoner eller adelsätter
-Gradera äldre släktskapshypoteser som mer/mindre sannolika baserat på olika DNA-testresultat
-Etc.
Tänk er alla vapensköldar också med en tillskriven trolig Y-haplogrupp.

446
Tack!
1630, landskapshandlingar.
24 av sista kolumnen verkar enligt andra sidor i samma källa vara lika med 1 öre, så din gissning stämmer nog.
 
(Meddelandet ändrat av Mabo 2011-08-16 22:04)

447

Daler, ören och symbol för ?

448
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2011-08-14, 20:32 »
Nedannämnda två brev kan i bästa fall ha något med Mårten Höffners kompanitillhörighet omkring år 1618 att göra. Kanske någon med vana av riksregistraturen och tidiga 1600-talstexter kan översätta båda breven till nutida svenska. I ett av breven (brev 2 nedan) nämns följande militära chefer: Filip von Mansfeld, Jakob MacDougall (Duwall), Jost (Stefansson) Clodt (von J?rgensburg), Nils Stiernsköld, Seton och (Adam) Rikard De la Chapelle. Kanske lyder Mårten Höffner under någon av dessa 1618.
 
Brev 1: 8 maj 1618, se riksregistraturet, volym 129, sid. 158-159, SVAR Bildid: A0038624_00167
 
Brev 2: 2/30 november 1618, se riksregistraturet, volym 130, sid. 395-396 och 434-435, SVAR Bildid: A0038625_00163 och A0038625_00202-A0038625_00203

449
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2011-05-15, 20:26 »
von Falkenbergs kompani (inklusive löjtnant Höffner) mönstrar den 10 juli 1622 (Rullor 1622:6). Flertalet baltiska, polska eller tyska orter nämns men jag kan bara lista ut att det bland andra orter bör röra sig om Pärnu, Riga och Mitau. Vilka är de övriga två orterna (börjar på L och S tror jag)? (se SVAR Bildid: A0053011_00036 - A0053011_00037).

450
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2011-05-15, 19:35 »
Hej Kai!
 
Krigsarkivet har militieräkenskaper 1537-1630 på mikrofilm och kanske kan man i detta material komma längre tillbaka i tiden när det gäller Mårten Höffner. Minns inte om de har något register men helt omöjligt borde det inte vara att hitta Seaton eller Mansfeld och deras kompanier eller regementen under 1610-talet.

451
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2011-05-15, 18:07 »
Och kan detta stämma?
 
1620: Sergeant Mårten Höffner, Jakob (Jacob, James) Setons (Seatons) kompani, Filip (Philip) von Mansfelds regemente (värvat, infanteri) [se Rullor 1620-1723, Rullor 1620:1, SVAR Bildid: A0053000_00054, A0053000_00094 och A0053000_00128]
 
1621: Sergeant/fältväbel Mårten Höffner, Setons kompani, Mansfelds/Setons regemente respektive [se Rullor 1620-1723, Rullor 1621:4, SVAR Bildid: A0053004_00037 och A0053004_00163]
 
1622: Löjtnant Mårten Höffner, Konrad (Conrad) von Falkenbergs kompani, Alexander Leslies regemente [se Rullor 1620-1723, Rullor 1622:4, SVAR Bildid: A0053009_00156 och A0053009_00157 samt Rullor 1622:6, SVAR Bildid: A0053011_00010 och A0053011_00034]

452
Sunne / Sunne AI:7 sid 19
« skrivet: 2011-04-02, 11:34 »
Nils Persson ska det nog tolkas som (ss: efter Pehr med en 2a ovan samt son överstruket med en 1a ovan)

453

Fryksdals nedre tingslags häradsrätt, bouppteckningar, 1860 (FII:20 p. 2691)
Under rubriken fastigheten i bouppteckningen står det något som börjar på brud...
Men vad står egentligen efter brud (dvs. ...) och vad är innebörden av ordet?

455
Ransäter / Äldre inlägg (arkiv) till 14 november, 2010
« skrivet: 2010-08-28, 21:13 »
Gylleby stämmer alldeles utmärkt. Gylleby ligger i Sunne församling väster om Ransäter. Du återfinner familjen på sidan 216 (östra delen av) Sunne AI:28 (hfl, ca 1810-1815).

456
Politik / Offentlig verksamhet / Carlsson, Ingvar (f. 1934)
« skrivet: 2010-08-27, 18:47 »
Se även Marks Härads Släktforskarförening, tidningen Mark-Rötter NR 3 - 2009 (direktlänk till pdf, bläddra till sid. 20)

457
Norrköping / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2010
« skrivet: 2010-08-08, 20:39 »
Jag letar efter en färgar(e)gesäll Carl/Karl Johan Håkansson som enligt en hfl-notis ska ha flyttat från Maria Magdalena förs. i Sthlm den 2 eller 8 oktober 1847 till Norrköping. Var i Norrköping han hamnade är för mig helt okänt.
 
Uppgiften om flytten härrör från Maria Magdalenas husförhörslängd AIa:54 (1847-1848) p. 56 r. 9 [SVAR bildid: C0055084_00069].
 
Varje ledtråd mottas tacksamt!

458
Apotekare / Apotekare
« skrivet: 2010-08-08, 11:22 »
Tack Maud för uppgifterna!
(Han böt bana och stad mao)

459
Apotekare / Apotekare
« skrivet: 2010-08-07, 20:33 »
Carl/Karl Johan Håkansson. Född 2/5 1825 i Filipstad.
Flyttade som apotekarelev från Karlstads stadsförsamling (4 roten, nr 74-75) 31/10 1842 till Stockholm
[Karlstads stadsförsamlings kyrkoarkiv, In- och utflyttningslängder, SE/VA/13275/B/3 (1825-1842), bildid: C0037865_00157, http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=C0037865_00157].
Sedan tappar jag bort honom.
Finns han med bland apotekarna nämnda i Sveriges apotekarehistoria?
Vore väldigt roligt att få veta om så är fallet!

460
Med reservation för eventuella felskrivningar eller feltolkningar.
 
Baltzar Carl von Platen. Personnummer: 18980224-0896 [BiS]. Född den 24 februari 1898 i Sankt Petri (Malmö), son till Philip Ludvig von Platen och Eva Hedda (Hedvig) Ingeborg Ehrenborg [SBL, band 29, sida 362]. Död den 29 april 1984 i Ystad [SBL, band 29, sida 362]. Begravd den 7 maj 1984 på Ystads nya kyrkogård (kvarter 2, nummer 775) [BiS]. Uppfinnare. Gift första gången den 9 juni 1925 i Oscar (Stockholm) med Brita Catharina Vitus (1898-1985), andra gången den 29 mars 1930 i Asarum (Blekinge) med Doris Signe Maria Kofoed-Fernström (1906-1998) [SBL, band 29, sida 362; SvDB].
 
Eva Hedda (Hedvig) Ingeborg Ehrenborg (gift von Platen). Personnummer: 18690929-3943 [BiS]. Född den 29 september 1869 i Hovdala, Brönnestad (Skåne), dotter till Christian Gustaf Theodor Ehrenborg och Eva Amalia Stanislas Barnekow [Brönnestad, födelse- och dopböcker, C:8, sida 29; EÄ, band II, sida 413, tabell 10]. Död den 24 februari 1954 i Ystad, begravd den 1 mars 1954 på Ystads nya kyrkogård (kvarter 2, nummer 773) [SvDB; BiS]. Gift den 28 februari 1895 i Vannaröd, Norra Mellby (Skåne) med Philip Ludvig von Platen (1861-1948, kronofogde) [EÄ, band II, sida 413, tabell 10; SvDB].
 
Christian Gustaf Theodor Ehrenborg. Född den 24 maj 1842 i Hovdala, Brönnestad (Skåne), son till Christian Abraham Ehrenborg och Eva Eleonora Odencrantz [Brönnestad, födelse- och dopböcker, C:7, sida 82; EÄ, band II, sida 413, tabell 8 och 10]. Död den 31 januari 1892 i Hovdala, Brönnestad, dödsorsak: hjärtförlamning, begravd den 5 februari 1892 på Brönnestads kyrkogård (kvarter A, nummer 306) [Brönnestad, död- och begravningsböcker, F:1; BiS]. Kammarjunkare [EÄ, band II, sida 413, tabell 10]. Gift första gången den 30 december 1868 i Maglö, Norra Mellby (Skåne) med Eva Amalia Stanislas Barnekow (1839-1880, friherrinna), andra gången den 29 september 1883 i Brönnestad med Hedvig Sofia Ulrika Barnekow (1841-1916, friherrinna) [Norra Mellby, lysnings- och vigselböcker, C:4, sida 95; Brönnestad, lysnings- och vigselböcker, E:2; EÄ, band II, sida 413, tabell 10].
 
Christian Abraham Ehrenborg. Född den 30 augusti 1805 i Hovdala, Brönnestad (Skåne), son till Casper Johan Ehrenborg och Eleonora Christina Gustafschöld [EÄ, band II, sida 413, tabell 7 och 8]. Död den 27 februari 1879 i Hovdala, Brönnestad, dödsorsak: gangraena senilis (åldersbrand) och ålderdom, begravd i mars månad 1879 på Brönnestads kyrkogård (kvarter A, nummer 293) [Brönnestad, död- och begravningsböcker, F:1; BiS]. Ryttmästare [EÄ, band II, sida 413, tabell 8]. Gift den 28 oktober 1828 med Eva Eleonora Odencrantz (1810-1884, stiftsjungfru) [EÄ, band II, sida 413, tabell 8].
 
Eleonora Christina Gustafschöld. Född den 13 oktober 1781 i Kristianstad, dotter till Abraham Hellichius (adlad Gustafschöld) och Helena Maria Fischerström [EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Död klockan 4 om morgonen den 10 januari 1812 i Hovdala, Brönnestad (Skåne), dödsorsak: hemorrhagia (blödning), jordfäst den 29 januari 1812 i Ehrenborgska graven under kyrkans kor i Brönnestad [Brönnestad, död- och begravningsböcker, C:3, sida 140]. Gift den 31 mars 1804 i Kristianstad med Casper Johan Ehrenborg (1768-1828, major) [Kristianstads stadsförsamling, lysnings- och vigselböcker, C:7, sida 54; EÄ, band II, sida 413, tabell 7; EÄ, band III, sida 204, tabell 1].
 
Abraham Hellichius (adlad Gustafschöld). Född den 26 december 1722, döpt 1 januari 1723 i Allerum (Skåne), son till Olavus Haquini Hellichius och Katarina (Kajsa) Dryselia [Allerum, födelse- och dopböcker, C:1, sida 63; EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Död den 26 oktober 1792 i Kristianstad, begravd i Kristianstad [EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Generallöjtnant [EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Gift den 16 januari 1774 i Nosaby (Skåne) med Helena Maria Fischerström (1750-1821) [Nosaby, lysnings- och vigselböcker, C:4, sida 461; EÄ, band III, sida 204, tabell 1].
 
Olavus Haquini Hellichius. Född i december 1683 i Karlstad, son till Haquinus Elavi Hellichius och Kristina Spak [KSHM, band 2, sida 101; EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Död 1728, begravd den 13 mars 1728 i Allerum (Skåne) [Allerum, död- och begravningsböcker, C:1, sida 171; EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Kyrkoherde i Allerum och Fleninge (Skåne) [EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Gift med Katarina (Kajsa) Dryselia (-1734) [EÄ, band III, sida 204, tabell 1].
 
Haquinus Elavi Hellichius. Son till bonden Elof i Hällekil, Övre Ullerud (Värmland) [KSHM, band 2, sida 101; EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Död 1688 [KSHM, band 2, sida 101]. Lektor, kyrkoherde i Grava pastorat (Värmland) och prost över Näs kontrakt (Värmland) [KSHM, band 2, sida 101]. Gift första gången den 5 juni 1657 med Magdalena Andersdotter (död före 1681), andra gången med Kristina Olofsdotter Spak (levde 1699) [KSHM, band 2, sida 101; EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Brodern Per Elofsson i Hällekil fick 1657 fasta på 2/3 av 1/4 i Hällekil efter eget arv och köp med sina syskon om deras arvedelar i hemmanet och givit dem som följer: Haquinus Hellichius 14 1/3 riksdaler, Nils Elofsson i Rud (Övre Ullerud) 14 1/3 riksdaler, Anders Elofsson i (Norra) Stensdalen (Ransäter, dåvarande Övre Ullerud) 14 1/3 riksdaler och Kerstin Elofsdotter i Mosserud (Övre Ullerud) 7 1/6 riksdaler [Kils häradsrätt, domböcker, AIa:1, 21-22 maj 1657, sida 394].
 
Elof. Bonde i Hällekil, Övre Ullerud (Värmland) [EÄ, band III, sida 204, tabell 1]. Nämnd 1642 med hustru, 1 son och 2 döttrar och 1 sonhustru [Värmlands län, mantalslängder, 1642, sida 1187]. Sannolikt identisk med Elof Månsson i Hällekil som 1632 uppbjuder 1/4 av hemmanet för första gången [Kils häradsrätt, domböcker, AIa:1, 10 september 1632, sida 22] och med Elof Månsson i Hällekil nämnd 1641 [Kils häradsrätt, domböcker, AIa:1, 16 oktober 1641, sida 95]. Kända barn: Per Elofsson i Hällekil, Haquinus Elavi Hellichius, Nils Elofsson i Rud (Övre Ullerud), Anders Elofsson i (Norra) Stensdalen (Ransäter, dåvarande Övre Ullerud) och Kerstin Elofsdotter i Mosserud (Övre Ullerud) [Kils häradsrätt, domböcker, AIa:1, 21-22 maj 1657, sida 394].
 
 
 
Källor
 
[BiS]
Begravda i Sverige, Version 1.0, Sveriges släktforskarförbund, Sundbyberg, 2008
 
[EÄ]
Elgenstierna, Gustaf (red.), Den introducerade svenska adelns ättartavlor, II, Norstedt, Stockholm, 1926
Elgenstierna, Gustaf (red.), Den introducerade svenska adelns ättartavlor, III, Norstedt, Stockholm, 1927
 
[KSHM]
Edestam, Anders, Karlstads stifts herdaminne från medeltiden till våra dagar. 2, Domprosteriet. Älvdals kontrakt. Visnums kontrakt, Stiftshistoriska sällskapet i Karlstad, Karlstad, 1965
 
[SBL]
Svenskt biografiskt lexikon. Bd 29, Pegelow-Rettig, Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm, 1997
 
[SvDB]
Sveriges dödbok 1947-2006, Version 4.0, Sveriges släktforskarförbund, Sundbyberg, 2007

461
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2010-05-09, 22:04 »
Lappar i Värmland 1603 (se Årlöningsregistret vid Nya Kroppa gård 1603, Värmlands handlingar 1603 volym 5 SVAR Bildid A0051162_00035).

462
Skogsfinnesläkter A-Ö / Kes / Kesen / Kiesinen
« skrivet: 2010-04-23, 19:41 »
Jag undrar varifrån den ursprungliga uppgiften om att Hans Anderssons i Hedåsen, Sunne (se nr 376 i Landshövding Ivar Vennerströms antavla på Rötter) finska släktnamn skulle ha varit Kes/Kesen/Kiesinen.
 
Jag vet att det ska ha funnits en Anders Kes i Arnstorp, Sunne (åren omkring år 1700) men hur vet man att hans fäderne går ihop med Hans Anderssons i Hedåsen fäderne?
 
Mvh,
Marcus

463
Svensk man i England år 1700 (cirka)
 
Detta är utgångspunkten: en svensk man, född cirka 1650 plus/minus 20-30 år, vistas i England omkring år 1700.
 
Vilka svenska källor bör jag först fokusera på för att få utresan/utvandringen bekräftad?
 
Vilka engelska källor bör jag först fokusera på för att finna honom i England (eller Storbritannien) detta år?
 
Mannen i fråga var Lars Trast/Lars Svensson Trast och uppges vara i England enligt Grums härads dombok den 12-14 februari 1700 (Göta hovrätt, renovationer; EVIIAAAL:47 sid. 618).
 
Anta att det rörde sig om en student. Vilka svenska/engelska källor bör genomsökas då?
 
Anta att det rörde sig om migration med påföljande naturalisation. Vilka svenska/engelska källor bör genomsökas då?
 
/Marcus

464
Lantvärn, beväringar och värnpliktiga (Krigsarkivet)
Militära inskrivningsområden (Hans Högman)

465
Bock / Bock
« skrivet: 2010-04-05, 10:52 »
Jöns Bock fogde/befallningsman Värmland ca 1600-1630
 
Om man går igenom domböcker/landskapshandlingar för Värmland under 1600-talets början stöter man förr eller senare på fogden/befallningsmannen (bl.a. på Kroppa gård) Jöns Bock.
 
Men vem var han och hur såg hans familjesituation ut?
 
Någon som vet?

466
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2011
« skrivet: 2010-04-04, 14:28 »
Kristinas brev från den 23 november 1642 i Stockholm för kapten Mårten Höffner angående Rådom, se Riksregistraturet, vol. 214, sid. 1287 (SVAR Bildid: A0038709_00512 och A0038709_00513).

467
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2011
« skrivet: 2010-04-04, 11:40 »
Gustav Adolfs förläningsbrev från den 27 januari 1630 i Västerås för kapten Mårten Höffner på Prästbol i Fryksände, se Riksregistraturet, vol. 167, sid. 30 (SVAR Bildid: A0038662_00039).

468
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-25, 21:38 »
En annan eventuell Skragge: murmästaren Lars Simonsson i Björrud (?), se vidare Grums härads dombok 2-3 november 1669 (AIa:1 s. 195-196).

469
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-19, 21:29 »
En annan eventuell Skragge: murmästaren Daniel Simonsson i Valnäs (Eds sn?), se vidare Grums härads dombok 30 december 1663 (AIa:1 s. 112).

470
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-15, 20:46 »
Om Olof Simonssons i Ugglesäter hustrus Karin Olofsdotters arv handlar ett mål i Grums härads dombok från 7 oktober 1656 [se Grums häradsrätts domböcker AIa:1 sid 57 (AD OnLine bild 32) alternativt Värmlands läns renoverade domböcker EVIIAAAL:7 sid 195 (AD OnLine bild 239)].

471
Kan någon med tillgång till rätt litteratur bekräfta relationen mellan uppfinnaren Baltzar von Platen (död 1984) och kyrkoherden i Grava (Värmland) Haquinus Elavi Hellichius (död 1688) (via familjerna Gustafschöld och Ehrenborg om jag minns rätt)?

472
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-12, 20:19 »
Västra Ugglesäter, Huggenäs 1642 (mtl):
Simon med familj/hushåll,
Per Andersson med familj/hushåll,
Ryttarkorpralen med familj/hushåll
[Mantalslängder 1642-1820, Värmlands län, sid. 1262 eller SVAR Bildid: A0001908_00048]
 
Sedan, eventuellt en Skragge-person, Simon Turesson i Årtan, Segerstad, Värmland. Se vidare Grums härads domböcker 19-20 maj 1654 (Grums häradsrätt, AIA:1, sid. 28 eller AD OnLine bild 18) och 10 november 1654 (Grums häradsrätt, AIA:1, sid. 34 eller AD OnLine bild 21).

473
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-01
« skrivet: 2010-02-07, 14:04 »
Hej Jan-Erik,
 
Tack för dina (kloka) kommentarer!
 
Som du också säger så räcker detta mål räcker inte som bevis. Vi får hoppas att det finns något mer mål med en klar och tydlig släktkoppling (om nu en sådan fanns). Om inte, får vi väl nöja oss med att det är stopp vid Annika Larsdotter.
 
Mvh,
Marcus

474
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-01
« skrivet: 2010-02-07, 11:24 »
Någon som vet mer om för-/efterspelet till det mål där Olof Pålsson i Lövåsen (Sunne) och flertalet Larssöner i Laggåsen (Ekshärad) dyker upp i (se Älvdals härads laga ting 13-16 september 1697 ADOnline Bild 150/Sid 291)?
 
Vore intressant med tanke på att olika personer menar att Olof Pålssons hustru Annika Larsdotter var ifrån Laggåsen...

475
Jag gjorde ett par mer sura inlägg för ganska exakt ett år sedan. Sedan dess har jag bara haft goda erfarenheter och endast gott att säga om Arkiv Digital och då framför allt deras produkt AD Online.
Fantastisk bildkvalitet!

476
Sunnemo / Sunnemo
« skrivet: 2010-01-28, 21:18 »
Tack Elisabeth!

477
Sunnemo / Sunnemo
« skrivet: 2010-01-27, 21:19 »
Från Sunnemo E:1 p. 25 (begravda, 1747):
Septemb: 6. Jöns Jönson från Mortorpet, *** Bagge*Jöns, 97 åhr.
 

 
Frågor:
*** står det för elr (eller)?
* ser ut som ett likhetstecken. Hur bör likhetstecknet i detta fall tolkas?

478
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 29 november, 2010
« skrivet: 2010-01-12, 15:11 »
Testa även med Gåsborn, Norra Råda, Ekshärad etc.
 
Kanske finns hon där?
 
/Marcus

479
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 01 januari, 2010
« skrivet: 2010-01-01, 17:43 »
Studenter/gymnasister i Värmland (Karlstad) under 1700-talet. Finns det matriklar/register över dessa (var i så fall)?

480
Med reservation för eventuella tolkningsfel:
- Johan Westelius och Ingeborg Pettersdotters dotter Stina född 29/11 1741 i Gåsborn (Gåsborn C:2 s. 113) och död 21/3 1744 i Gåsborn (Gåsborn E:1 s. 19) (står dock Maria i dödboken).
- Ingeborg Pettersdotter död 10/2 1745 i Gåsborn (Gåsborn E:1 s. 23).
- Handels- och änkemannen Johan Westelius död 4 juni 1778 i Långbanshyttan (lungsot, 76 år) (Gåsborn E:1 s. 169).

481
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 25 maj, 2009
« skrivet: 2009-04-09, 22:08 »
Almanack från 1665 (Magnus Svenonis Mariestadius).
 
Se sidorna 22-29 i Tre prostar i Sunne : Magnus Mariestadius, Sven Olov Vigelius, Adolph Fredrich Kjellin : en studie i Sunne kyrkas historia av Domar Skafte (1973).
 
Var finns originalet (arkiv, arkivbeteckning etc.)?
 
Skrev Mariestadius dagböcker under andra år och var finns i så fall dessa?
 
Mvh,
Marcus

482
Alster / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-05-04
« skrivet: 2009-03-28, 17:56 »
My guess is that Alster Forse Gundrude, Varmand means Alster församling (parish) Gunnerud, Värmland.

483
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-05
« skrivet: 2009-03-24, 19:34 »
Hej Lennart,
Kan det vara samma par som vigs den 22 december 1776 i Norra Ny?
/Mvh Marcus

484
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-08-17
« skrivet: 2009-02-15, 13:29 »
Hej Mats,
 
Sofia Olsdotters föräldrar Olof Andersson och Karin Jonasdotter finns i början av 1870-talet i Baggerud i Dalby sn [sidan 42, HFL 1871-1875 (AI:25)] (Karin född 27/3 1844 in loco). På samma sida finns Karins mor änkan Anna Jonsdotter (född 1803 i Järna, förm. i Dalarna). På samma sida finns även Halvard Jonasson (född 22/12 1829 i Järna) och hans barn, då bl.a. Jonas (född 27/9 1858 in loco).  
 
Kanske är änkan Anna mor till både Karin Jonasdotter (mor till Sofia Olsdotter) och Halvard Jonasson (far till Jonas = John Dahlin?). Om så då är ju Sofia Olsson och John Dahlin cousins som det står in passagerarlistan från 1903...

485
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-08-17
« skrivet: 2009-02-15, 07:10 »
Hej Mats,
 
Enligt Dalby kyrkoarkiv, Församlingsböcker 1900-1909 (AIIa:2), sidan 98 (se SVAR Bildid: 00054614_00109) så nämns Sofia som utflyttad från Brönäs till N. Amerika 6/2 03.
 
Enligt Dalby kyrkoarkiv, In- och utflyttningslängder 1895-1949 (B:4), sidan 19 (se SVAR Bildid: 00054632_00023) så nämns Sofia Olsdotter (född 74, från Brönäs), som utflyttad till Minnesota i N. Amerika den 6/2 1903.
 
Enligt Emihamn (databas på CD-skivan Emigranten Populär 2006) så lämnar en Sofia Olsson (från Dalby, 18 år, född 1884/1885) hamnen i Göteborg 10/4 1903 med destinationen Minneapolis i Minnesota. Man skulle kunna tänka sig att åldersuppgiften i Emihamn blivit fel och att hon i själva verket var 28 år.

486
Niklas,
 
Bara en beklagan? Det räcker inte med en beklagan utan gör något åt saken istället!
 
Ett seriöst och kundfokuserat företag erbjuder givetvis sina kunder, från första stund, möjligheten att tacka nej till obeställd reklam.
 
Ett seriöst och kundfokuserat företag gör sedan inga mass-utskick till alla sina kunder, utan givetvis endast till de som tackat ja till detta eller till de som ännu ej tackat nej till detta.

487
Enligt konsumentverkets hemsida är förbjudet att skicka obeställd e-postreklam till privatpersoner.
 
Jag har ett konto hos Arkiv Digital men absolut ingen ibockad Mailutskick från Arkiv Digital-ruta, men erhåller erbjudandemejl trots allt.
 
Förutom detta har det hittills alltid saknats en nej-tack-länk i alla erhållna e-brev.
 
Med andra ord verkar det i dagsläget vara totalt omöjligt att slippa alla dessa kommersiella e-mail från Arkiv Digital.
 
Pinsamt oseriöst!
 
När ska Arkiv Digital på fullt allvar ge sina kunder möjligheten att tacka nej till alla kampanjerbjudande från Arkiv Digital som erhålls via e-posten?
 
Kan Arkiv Digital göra något åt saken NU?
 
Eller kanske kan man använda detta forum för att tacka nej? Om så är fallet tar jag tillfället i akt och tackar härmed nej till alla kommersiella e-brev från Arkiv Digital för all framtid.

488
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2011
« skrivet: 2008-10-13, 20:44 »
Hej Gunilla,
 
5.
Det ska i Fryksdals härads domböcker framgå att det rör sig om två helt olika Anders Olofssöner. Minns inte nu vilka mål det rör sig om, men det ska nog inte vara omöjligt att finna...
 
6.
Enligt Generalmönsterrulla 1689: Furir Mårten Höffner, Mörnäs, Sillerud, tillhörandes kapten Katts kompani (se SVAR, Bildid: A0028145_00480).
 
7.
Kristian, soldat i Önnerud ser ut att i Generalmönsterrulla 1708 ha patronymikonet Eriksson och enligt uppgift soldat sedan 1689 (se SVAR, Bildid: A0028148_00190).

489
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2008-08-14, 22:31 »
Michel, Marten och Christian Höffner finns i Stolpe, Usedom, Vorpommern, Tyskland 1693 enligt följande källor:
 
http://www.dhm.uni-greifswald.de/textband/band_49/directory_Band_49.djvu (gå till sidan 261 = Djvu sidan 252)
http://www.dhm.uni-greifswald.de/djvuMaps/CIa10.djvu
(Digitaliserade dokument/kartor, Schwedischen Landesaufnahme von Vorpommern 1692 - 1709, Greifswalder Digitalen Bibliothek)
(OBS! Djvu läsare krävs för att beskåda dessa filer)
 
Namnlikheterna med de värmländska släktmedlemmarna är slående, men det skulle kunna röra sig om en helt annan släkt.
 
Om man spekulerar en aning så skulle Marten och Christian kunna vara identiska med Ernest Höffners söner Mårten och Kristian (i andra ovannämnda inlägg nämnda). Michel Höffner skulle kunna vara en fjärde son till Ernest Höffner och Maria Rachow. Det finns en kapten Mikael Rachow nämnd i Krigsarkivets rullor 1631:5 och 1631:24 som skulle kunna vara far till Maria och om så så skulle Mikaelnamnet kunna ha gått i arv till en eventuell dotterson. Men som sagt var, bara (vilda?) spekulationer...

490
Fryksände / Fryksände F:1 sid 115 GID 481.77.60600
« skrivet: 2008-08-12, 11:07 »
Hej Gunilla,
 
Du tror inte att du skulle kunna be de ansvariga för forumet att lägga allt som har med ditt projekt att göra i en mapp istället för i många olika?
 
Typ: Anbytarforum » Läshjälp » Värmland » Fryksände » PROJEKTNAMN eller dylikt...
 
Jag tror att det skulle vara skönt för både dig och andra intresserade läsare att bara behöva gå igenom en mapp istället för många, många olika...
 
Mvh,
Marcus
 
(Meddelandet ändrat av Mabo den 12 augusti, 2008)

491
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2008-08-10, 20:07 »
Har själv på Riksarkivet i Stockholm i länsräkenskaperna för Värmland och Dal (Dalsland) då i den delen som kallas för landsboken för år 1650 sett följande:
 
På sidan 49 under rubriken förläningar i livstider (eller dylikt) nämns kung Gustav Adolfs brev daterat den 27 januari 1630 samt att Mårten Höffner och hans hustru ska ha kronohemmanet Prästbol i Fryksände fritt under sina livstider.
 
I samma källa (landsbok, länsräkenskaper, Värmland/Dalsland, 1650) men på sidan 58 under rubriken förläningar i behagliga tider (eller dylikt) nämns drottning Kristinas brev daterat den 23 november 1642 samt att Mårten Höffner ska ha kronohemmanet Rådom i Sunne fritt.
 
Detta kan ju vara en väg i att försöka spåra själva breven...
 
Säkert finns andra källor som även de listar brev/förläningsbrev etc.
 
Hör med Riksarkivet med andra ord!

492
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2008-08-10, 17:53 »
Är det denna dödsboksnotis som åsyftas (Katarina i Långerud)?
 

 
Men här nämns inget om någon födelseplats...
 
(Källa: Fryksände C:1 p. 337)
 
(Meddelandet ändrat av Mabo den 10 augusti, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av Mabo den 10 augusti, 2008)

493
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2008-08-10, 17:41 »
Tack Elisabeth!
 
Elisabeths inlägg visar klart och tydligt att informationen mellan originaltexten av målet och beskrivningen av målet i boken Övre Fryksdalen skiljer sig åt. Författaren har av någon anledning lagt på ny information utan att ange en källa för denna nya information. En sådan uppgift bör man ju givetvis inte använda sig av.
 
För att bilda sig en uppfattning om boken, personen bakom verket samt hur tillförlitliga uppgifterna i boken kan tänkas vara, rekommenderar jag att man läser Carl-Johan Ivarssons recensioner av boken i fråga: Övre Fryksdalen - recension
 
Kai, jag vill ej vara tjatig, men är du säker att det framgår att regementskvartermästarens dotter Katarina Höffner var född i Stralsund i dödsboken? Jag skulle hemskt gärna vilja se denna notis innan jag lägger detta bakom mig.

494
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2008-08-09, 16:09 »
Kai!
 
Om jag vore du skulle jag betrakta uppgifterna du fått från Föreningen Emigration & Historia samt från boken Övre Fryksdalen som väldigt sekundära och därtill väldigt spekulativa. Personligen ger inte mycket för uppgifterna från dessa källor.
 
Till dags dato saknas det faktiskt helt och hållet belägg för att:
(1) Mårten Höffner dödsplats var Önnerud,
(2) Några av barnen var födda i Stralsund,
(3) Mårten var gift flera gånger
(4) Att hustrun kallades för Karin Svensdotter von Lorenz
 
Ett tips!
 
Några av originalkällorna finns idag relativt lättillgängliga. Gunnar Almqvists fyra delar om Fryksdalens häradsdomböcker (ca 1600 - 1750) finns och dessa kan sedan jämföras med de digitaliserade domböckerna som numera finns hos Arkiv Digital Online.
 
Varför inte gå igenom dessa istället för att sätta hela din tillit till vad som inte är mer än bara inbillningar och vilda gissningar?
 
Ställ litet högre krav på dina uppgiftslämnare!
 
Mvh,
Marcus

495
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2008-08-09, 12:20 »
Hej Kai,
 
Ytterligare några kommentarer...
 
Varför inte skriva Prästbol om du nu menar Prästbol? Varför röra till det genom att (bara) skriva Önnerud?
 
Gift två gånger? Karin är ju än en kortform av Katarina, så varför skulle det inte kunna röra sig om en och samma hustru? I Gunnar Almqvists domboksutdrag kallas Mårten Höffners hustru endast för Karin/Katarina Svensdotter.
 
Karin Svensdotter von Lorenz? Varifrån har du fått denna uppgift? Ingen av dem som tidigare använt denna uppgift har samtidigt angett någon källa så uppgiften bör väl knappast spridas vidare som om det vore en självklarhet. Återigen, i Gunnar Almqvists domboksutdrag kallas hon bara för Karin/Katarina Svensdotter.

496
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2008-08-05, 14:58 »
Hej Kai,
 
Tack för den förtydligande informationen, även om jag personligen ställer mig väldigt tveksam till uppgiften om att några av barnen är födda i Stralsund. Du kanske kan fråga föreningen var de fått dessa uppgifter ifrån? Det känns ärligt talat som ett antagande... Hör gärna av dig igen om föreningen vet mer i denna fråga.
 
Ställer mig även tveksam till uppgiften att Önnerud skulle vara dödsplaten för Mårten Höffner den äldre. Hör hemskt gärna med föreningen var de fått denna uppgift ifrån, om detta går bra.
 
Om åldersuppgiften i Stora Kils kyrkobok stämmer, dvs att löjtnant Mårten Höffner i Säby dött 70 år gammal 1728, med andra ord född omkring 1658, så tror jag att Nordensvan kan ha angett fel föräldrar. Rent tidsmässigt skulle det nog passa bättre med Ernst Höffner som far. En tanke som slår mig nu...
 
Mvh,
Marcus
 
(Meddelandet ändrat av Mabo den 05 augusti, 2008)

497
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2008-08-04, 19:24 »
Hej Kai,
 
Är du säker på att Mårten Höffner dog i just Önnerud? Om jag inte misstar mig så innehade han och hustrun hemmanet Prästbol på livstid så det är väl mer troligt att han avled där?
 
Vad menar du med att Krigsarkivet håller på att rota i vart deras ursprung finns? Menar du att de själva håller på att rota i saken eller har de av någon fått i uppdrag att försöka finna ursprungslandet?
 
Varifrån kommer uppgiften att några av Mårten Höffners barn var födda i Stralsund? Vore i och för sig väldigt intressant om så vore fallet...
 
Det dör en 90-årig Katarina i Långerud den 8 februari 1716 (se Fryksände C:1 sidan 337), så uppgifterna du har om dottern stämmer nog även om åldersuppgifter i dödsböcker tenderar att vara överdrivna emellanåt. Det står dock inte Höffner i dödsboken, men kanske uppgiften om att det rör sig om Katarina Höffner kan backas upp av någon annan god källa.
 
Det dör/begravs en 70-årig löjtnant Mårten Höffner från Säby, Stora Kils socken den 19 februari 1728 (se Stora Kil C:4 sidan 368). Enligt Nordensvan (se levnadsteckningarna) så var denne Mårten son till majoren Mårten Höffner och hans hustru Katarina, samt gift med en Maria Berg. Hur tillförlitliga dessa uppgifter är kan jag dock ej bedöma. Kanske någon annan vet mer?
 
Lycka till med den fortsatta forskningen!
 
Mvh,
Marcus

498
Hej!
 
Enligt Blomskogs församlingsbok 1900-1915 flyttar Elin Viktoria Boman 1925 från Blomskog till Göteborg - Domkyrkoförsamlingen - Grand Hotell (se SVAR, Bildid: 00055983_00042). Vet ej hur jag ska komma vidare.
 
Något gott förslag?
 
(Finner henne ej i Sveriges Dödbok 1947-2006, ej heller på någon emigrantskiva vid ett första försök).
 
Alla (bättre) förslag varmt välkomna!
 
Mvh,
Marcus

499


 
 
Tar en till när jag ändå är i farten...
 
Magsår har pastorn skrivit, läkaren dock marasmus senilis, men sedan står det något ovanför det latinska uttrycket eller till höger om magsår, vet ej om detta är ett nytt latinskt uttryck eller om det typ står obehan:t (obehandlat?)?

500
Tack Olle!
Finner du mer får du hemskt gärna ladda upp fler bilder...
Mvh,
Marcus

Sidor: [1] 2