ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Timmy Brolin

Sidor: [1]
1
Brolin / Brolin
« skrivet: 2011-11-09, 18:56 »
Sven-Olof: Den 12 januari 2008 återger du delar av Hjalmars beskrivning om hur namnet Brolin kanske härstammar från 1500-talet. Tyvärr anger inte Hjalmar några referenser eller källor till detta påstående, och han skriver faktiskt rent ut att det inte finns tillräckligt med material för att följa släkten så långt tillbaka som till 1500-talet.
 
Efter flera års sporadiskt grävande i arkiven, i betydligt fler källor än vad Hjalmar hade tillgång till, fick jag nyligen fram uppgifter om vad som verkar vara det verkliga ursprunget till namnet Brolin i vår släkt.
 
Göran Brolin blev som smedsgesäll kommenderad till armén under åren 1742-1743. Under dessa två år låg Sverige i krig med Ryssland.
Innan kommenderingen hette han Olofsson i efternamn, men efter kommenderingen hade ha fått ett soldatnamn: Brolin.
Informationen finns att läsa i 1742 och 1743 års generalmönsterrulla på hantverkarna vid jönköpings gevärsfaktori.
 
Födelseåret 1718 är inte heller säkert. Både 1718 och 1721 förekommer i olika källor, men det finns mer som talar för 1721 än 1718.

2
Brolin / Brolin
« skrivet: 2008-03-19, 20:12 »
Sven-Olof: Hej!
Axel Magnus Brolin född 1859-02-22 är min farfars far. Vår närmaste gemensamma ana är alltså Daniel Brolin, född 1791.
Jag har skickat ett E-mail till dig.

3
Bankeryd / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2013
« skrivet: 2007-08-05, 16:52 »
Sara Brolin född 1755 får ett antal barn med en Per Nyander i Nyarp, Bankeryd.
Problemet är att det inte framgår i husförhörslängderna vartifrån Sara kom.
Dom finns i Bankeryds HFL AI:1 sid 266, GID 1067.24.68700.
Jag misstänker starkt att Sara är identisk med Sara Brolin född 1755 i Järstorp (Järstorp HFL AI:2 sid 255 GID 1101.2.67500).
 
Flera saker tyder på detta:
1: Hennes namn och födelseår stämmer.
2: Sara är struken ur Järstorps HFL vid den tidpunkt då hon troligtvis gifte sig med Per Nyander i Bankeryd.
3: I Saras barns födelseböcker står minst tre, troligtvis fyra, av Sara Brolins syskon från Järstorp med som faddrar. Även en granne och sannolik kusin till Sara Brolin från Järstorp finns med som fadder.
Födelseböckerna finns här: GID 1067.11.5200 och GID 1067.11.5500.
 
Frågan är, kan man anse det säkerställt att Sara Brolin i Bankeryd är identisk med Sara Brolin i Järstorp?

4
Ett sånt här träd kan man rita om man vill få med både ättlingar och anor till en viss bestämd stam-familj.
http://brolin.mine.nu/lego/misc/slakt/erlandsson.pdf

5
03 - Namnbyte / Namnändring / Fadern i FB matchar ej HFL
« skrivet: 2007-07-18, 23:24 »
Tackar för tipsen.
 
Det finns även en fem år yngre syster, men där står det i FB att fadern heter Lars Georg.
Jag håller med Michael att man nog snarare kallades för Göran än Lars Georg i dagligt tal, men det kanske å andra sidan bara är vad vi tycker nu 200år senare.
 
I faderns födelsebok så står det Lars Georg.

6
03 - Namnbyte / Namnändring / Fadern i FB matchar ej HFL
« skrivet: 2007-07-18, 13:37 »
Hej, jag har stött på en liten underlighet.
Johan Olof Brolin föddes 1828-09-25 i Bankaryd (GID 1067.13.24400).
I födelseboken står det:
Föräldrar: Fact.Smed. Mäst. Göran Brolin och hustru Helena Johansdotter; Lilla Svinhaga.
Faddrar: Mäst. Enoch Brolin och hustru Maria Larsdotter Granshult lillegård, Mäst. Jöns Brolin och hustru Anna M. Löfgren i Husquarna.
 
Problemet är bara att om man tittar i HFL för motsvarande plats och period (GID 1067.3.16500) så heter hans far Lars Georg Brolin, inte Göran Brolin. Och jag tvivlar på att Helena Johansdotter hade mer än en make. Även i alla efterföljande husförhörslängder heter fadern i familjen Lars Georg.
 
Bara på ett annat ställe har jag sett namnet Göran Brolin angivet som far, och det var efter att Lars Georg dog och Johan Olof flyttat hemifrån. På en flyttattest stod det att hans far heter Göran Brolin.
 
Lite ytterligare bakgrundsinformation är att de två faddrarna, Jöns och Enoch, är bröder med Lars Georg.
Jöns, Enoch och Lars Georg har även haft två bröder med namnet Göran, men båda dessa Göran dog vid bara någon månads ålder.
De tre brödernas farfar heter Göran Brolin, men han dog innan Johan Olof föddes.
Alla manliga medlemmar i släkten är mästersmeder vid Husqvarna, så att fadern anges som mäster i födeleboken ger inte mycket hjälp heller.
 
Det enda som jag tycker kan stämma är att Lars Georg är fadern, men varför har då prästerna skrivit Göran i födelseboken och i den senare flyttattesten, men inte i husförhörslängderna?

7
Jan: Även om det är så så spelar det ju ingen roll så länge det är rksarkivet eller en annan myndighet som utför kopierandet. Alla handlingar en myndighet upprättar blir ju ändå automatiskt allmänna handlingar.
Enda kvarstående frågetecknet blir då mormonernas eventuella upphovsrätt till filmerna, men då Riksarkivet uppenbarligen menar att Genline har full rätt till mormonfilmerna så borde det ju vara avgjort sedan länge.
Vilket frågetecken kvarstår om filmernas och mikrokortens status som allmänna handlingar?

8
Jan och Viktor: Menar ni att om jag tar en bok och lägger den i en fotostatkopiator så har jag upphovsrätten till det som kommer ut ur fotostatkopiatorn?

9
Gabriel:
Intressant. Om man sträcker begreppen rätt långt så skulle man eventuellt kunna påstå att mormonfilmerna går under den regeln. Men Riksarkivets egna filmer och scannade verk kan de aldrig hävda går under den regeln.
Det finns flera saker som talar emot att biblioteksregeln skulle gälla för mormonfilmerna:
1: På de mikrokort man beställer står det att rättigheterna tillhör riksarkivet, inte mormonerna. Om det är riksarkivet som har rättigheterna till korten så kan de inte skydda sig bakom biblioteksregeln.
2: Någon eventuell upphovsrätt på filmerna har väl i princip gått ut vid det här laget?
3: Filmerna är rena kopior snarare än fotografier. Upphovsrätten till en kopia tillfaller den som har upphovsrätten till originalet, inte den som gjorde kopian.
 
Mikael:
Egentligen spelar det ingen roll om man är svensk eller inte. Riksarkivet har nämligen inte rätt att fråga vem du är när du begär tillgång till en handling, så i praktiken så är handlingarna fritt tillgängliga för vem som helst.
 
När jag begär tillgång till 1830 års HFL för lillbyn i småland, så har jag all rätt att göra kopior mm. av den handling som riksarkivet ger mig. Detta står klart och tydligt i tryckfrihetsförordningen.
Hade jag däremot begärt att få tillgång till mormonernas film av samma handling så hade de kanske eventuellt kunnat påstå att biblioteksregeln gäller.
 
Jan:
Visst, men det handlar inte om fotografier. Det handlar om allmänna handlingar, och otaliga kopior av dessa handlingar gjorda med hjälp av en lång rad olika kopieringstekniker.

10
Bengt:
Genline tillåter till skillnad från riksarkivet att man gör kopior för eget bruk, men man verkar inte få dela med sig av dessa kopior. Citat från Genlines villkor:
Du får ladda ner det material Du får tillgång till genom medlemskap och de Tjänster Du abonnerar på, på Din dator, skriva ut materialet, använda och kopiera materialet för eget bruk.
Du får heller inte utnyttja abonnemanget på ett otillbörligt sätt genom att exempelvis låta annan utnyttja Ditt abonnemang eller det material Du får tillgång till
 
Tommy:
SVAR är en del av Riksarkivet.
Visst får inte myndigheter konkurrera med privat verksamhet, men i detta fallet så är det Riksarkivets huvuduppgift att göra arkivalier tillgängliga till allmänheten. Genline är en del av den allmänheten, och i linje med tryckfrihetsförordningen så är Genline och alla andra fria att sedan sprida vidare de arkivalier man fått från riksarkivet.
 
Ted:
Vet tyvärr ej vad biblioteksregeln är för något.
Tryckfrihetsförordningen nämner vad jag vet ingenting om kopior. Däremot så är det så att om jag begär ut den allmänna handlingen 1810 års husförhörslängd för lillbyn i småland så finns det ingenting i tryckfrihetsförordningen som hindrar Riksarkivet från att ge mig tillgång till en kopia istället för originalhandlingen. Mina rättigheter att göra vad jag vill med handlingen är dock givetvis oförändrade (åtminstone enligt vad som står i tryckfrihetsförordningen).

11
Ted tar upp flera mycket viktiga frågor om arkivmaterialet i sitt senaste veckobrev.
 
I veckobrevet fokuserar han dock på materialets tillgänglighet för släktforskare. Detta är givetvis viktigt, men jag tycker nog att frågan om våra _rättigheter_ till materialet är minst lika viktig. Den täcker dessutom till stor del upp frågan om tillgängligheten till materialet.
 
Det råder inga tveksamheter i lagen om att varje svensk har fulla rättigheter till alla allmänna handlingar. Men så fungerar det inte i praktiken. På alla mikrokort som lånas ut eller säljs skriver Riksarkivet/SVAR att korten ägs av Riksarkivet, och endast får användas för läsning. Det är inte tillåtet att kopiera, mångfaldiga och sprida korten. Genline har en liknande formulering i sina villkor gentemot oss släktforskare.
 
Hur stämmer detta överens med grundlagen som ger alla svenskar full rätt att göra vad som helst med allmänna handlingar? Den frågan ringde jag och ställde till riksarkivet i våras. Jag fick prata med telefonister, mellanchefer, jurister och om jag inte kommer ihåg helt fel så hade jag till och med en pratstund med chefen på riksarkivet.
Ingen kunde förklara vad som ger Riksarkivet rätt att införa dessa restriktioner, och ingen kunde säga hur jag ska gå till väga för att utnyttja de rättigheter till de allmänna handlingarna som grundlagen utan tvekan ger mig.
Man har helt enkelt skrivit en massa upphovsrättsnonsens på korten utan att ha stöd i lagen.
 
I sitt veckobrev skriver Ted att Filmerna kan knappast betraktas som ”Allmänna handlingar”
Varför det?
Mormonfilmerna lämnades in till Riksarkivet av Mormonerna. Resten av filmerna har Riksarkivet själva upprättat.
 
Enligt lagen är alla handlingar som inkommit till, upprättats hos eller förvaras hos en myndighet, allmänna handlingar. Dessutom bör inte filmerna ses som något annat än rena kopior av kyrkböckerna. Mormonerna kopierade böckerna med den tidens kopieringsmetod. Konstigare än så är det inte.
 
Alla inlägg på anbytarforum som innehåller bilder från Genline eller Riksarkivet/SVAR bryter alltså egentligen enligt Riksarkivet och Genline mot upphovsrättslagen och därmed även mot anbytarforums ordningsregler.

12
Archive - Swedish language / Terminology used in a will
« skrivet: 2007-01-08, 00:42 »
A hasp typically refers to a very simple locking mechanism looking something like this:
http://home.swipnet.se/smid/images/galleri/hasp_la.jpg
But in a broader sense it can also mean other types of simple locking mechanisms.

13
Datainspektionens beslut / Datainspektionens beslut
« skrivet: 2006-12-31, 12:07 »
Inläggen i de stängda diskussionerna ... kommer - efter städning - att bli tillgängliga ...
 
Vad innebär städning? borttagning av allt som är yngre än 110år?
Ändringarna i PUL ser ju ut att kunna göra det möjligt att diskutera nu levande personer igen...

14
Datainspektionens beslut / Datainspektionens beslut
« skrivet: 2006-12-26, 18:31 »
Låter bra.
Det borde väl göra stor skillnad för anbytarforum?
Vi borde väl återigen kunna diskutera personer som eventuellt fortfarande lever, och inte behöva begränsa oss till de personer som är födda tidigare än 110år sedan.
 
De forumdelar som nu är stängda borde väl kunna öppnas igen tycker jag.

15
I mikrofilmsrummet på Halmstads gamla bibliotek minns jag att det suttit en lapp på en anslagstavla från en person som sysslar med just tolkning av gammal svårläst text samt översättning av text från latin etc. På lappen fanns ett eller två mycket imponerande exempel på text han tolkat.
Jag kommer tyvärr inte ihåg mer, men Hallands släktforskarförening kanske vet vem det är. Det är ju inte helt osannolikt att han är själv är medlem i där.

16
Övriga källor / Bördsbrev / Bördsbevis
« skrivet: 2006-11-21, 18:16 »
Stefan: Japp, jag har redan tittat i dom, men det var i Svenska böss- och pistolsmeder (1989) av samma författare som jag hittade mina smeder.
Boken från 1989 är betydligt tjockare än de två tidigare böckerna.
Om du är intresserad av vapensmeder så rekommenderar jag starkt boken från 1989. Jag har för mig det stod att den innehåller 1200 smeder.
 
Tyvärr finns där ingen ny information utöver vad som finns i HFL samt JBGFs avskrifter av generalmönsterrullor och skråböcker.
Däremot antyder boken att JBGFs avskrift av generalmönsterrullan från 1742 skulle kunna vara lite felaktig eller åtminstone feltolkad av mig (http://apollo.oderland.com/~jbgf/socknar/hakarp/foretag/smeder/langder/gmr1742.htm).
Den person som i den rullan har namnet Brolin inom parentes är enligt boken Mr. Jean Lundgrens son, och med all sannolikhet ej samma person som Mr. Giöran Brolin i rullan från 1753 (http://apollo.oderland.com/~jbgf/socknar/hakarp/foretag/smeder/langder/gmr1753.htm)
 
Jag hade förrut gissat att de var samma person, och att bara födelseåret var felaktigt.
 
Jag får försöka få tag på en kopia av originalrullan från krigsarkivet och se vad det är som JBGF och Kåa Wennberg tolkat så olika.
 
Visar det sig att de är två olika personer så dyker ett annat frågetecken upp: Varför är Göran Brolin då ej med i rullan från 1742? Han ska vara nämligen vara lärling vid den tidpunkten.

17
Övriga källor / Bördsbrev / Bördsbevis
« skrivet: 2006-11-19, 23:24 »
Tack,
Jag har faktiskt redan läst den tråden.
 
Axel Mollstadius: Småländska bördsbrev 1640-1720 Låter väldigt intressant. Detta register verkar dock enligt diskulogen nr63 (http://www.dis.se/diskulogen/disk63.pdf) endast finnas i pappersform på Jönköpings länsmuseum?
 
Jag har tyvärr inte lyckats hitta Jönköping smedsämbetes handlingar via riksarkivets sökfunktion, så om arkivet finns kvar så är väl risken att det finns någon annanstans.

18
Övriga källor / Bördsbrev / Bördsbevis
« skrivet: 2006-11-19, 20:32 »
Om jag förstått saken rätt så behövde man under 1600-1700 talen ett bördsbrev för att få påbörja en lärlingsutbildning i ett hantverk. Var detta ett krav, eller fanns det undantag?
 
Har jag förstått saken rätt att det är i domböckerna från häradsrätterna som man hittar information om dessa bördsbrev? Själva bördsbreven antar jag i regel är spårlöst försvunna?
 
Jag försöker hitta föräldrarna till en vapensmed i Jönköping på 1700-talet, men husförhörslängderna och födelseböckerna går inte så långt tillbaka, och han finns ej med i mantalslängderna. Det låter som om hans bördsbrev kan vara ett sätt att komma vidare.

19
det blir lite svårt då det aktuella numret endast går att få tag på i form av mikrofilm.
varför gäller striktare regler på forumet än vad lagen och di kräver?

20
Får man citera en dagstidning?

21
Är historieundervisningen i skolan illegal? Där tar man ju upp massor med historiska brott.
 
Jag är intresserad av en viss känd persons historiska släkt. De nu levande släktingarna är inte intressanta så det gör mig inte så mycket att inte kunna nämna dom, men det går ju inte heller att diskutera den äldre släkten utan att nämna den levande 'kändisen' vid namn. Diskussionen skulle sakna meningsfullt sammanhang.
 
Om jag inte minns helt fel så finns det prejudikat på att det är tillåtet att nämna kända personer vid namn. Vore det ok att starta en diskussion om ett antal sedan länge döda personer, och nämna att känd person X är ättling till dessa personer? Enligt vad jag kan se så vore en sådan diskussion inte olaglig, det enda hindret är om forumets regler är tänkta att sätta ytterligare begränsningar utöver vad lagen säger.
En släktutredning om denna person har för övrigt redan publicerats i en stor tidning.
 
Det här känns rätt dumt.. Att jag i det här inlägget blev tvungen att censurera ett känt namn med 'X'. Alla bloggar, forum och chattar där fansen pratar om sina favoritartister, bryter de mot lagen???
 
Jag har viss förståelse för att man kanske inte bör diskutera kända personers nu levande släktingar, men det är helt orimligt att inte få nämna en känd person vid namn här på forumet.

22
Som du kanske läst så fotograferade jag genom ett mikroskop. Jag zoomade givetvis in med kamerans objektiv så mycket som möjligt, men mikroskopets objektiv kan jag inte göra så mycket åt.
Ett annat sätt att få bättre skärpa i hörnen är att använda en liten bländaröppning då det ger ett större fokusdjup, men även fast jag använde snävast möjliga bländare som blir det suddigt i hörnen.
Jag gissar att det kan vara en effekt av att kombinera mikroskopets objektiv med kamerans.

23
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-24
« skrivet: 2006-02-25, 13:31 »
Brittmari: Du borde inte ha några problem att hitta dom personerna i kyrkoböckerna.

24
Har kommit på ett eventuellt problem i personuppgiftslagen. Enligt vad jag vet har man rätt att citera tidningar och böcker.
 
I tidningar finns det gott om namn och annat på nu levande människor. Bör man inte kunna citera sådan redan tryckt och publicerad information utan att censurera?
 
För släktforskare finns till exempel födelsenotiser, vigselnotiser mm. i tidningar, men även en lång rad med släktutredningar och annat i bok eller tidningsform.
 
Hur tolkar ni denna snårskog av motsägande lagar?

25
Anders: Om detta forum görs om i stil med Affärsvärlden, Ny Teknik och Svenska Dagbladet så skulle det inte ändra någonting. Även på de tidningarnas forum är det förbjudet att diskutera nu levande människor utan dessa människors tillåtelse.
 
Forumdelen kändisar skulle dock kunna dra nytta av det upplägget (se tidigare inlägg).

26
Jörgen: Håller med.
En helt korrekt åldersgräns skulle vi få om vi hela tiden anpassar åldersgränsen efter Sveriges äldsta invånare. Ett inte helt orimligt alternativ faktiskt.
 
Anders: Visst är 110år väl mycket, men det är vad personuppgiftslagen säger. Menar du att vi medvetet ska strunta i lagen?
Det enda vi kan göra om vi inte vill acceptera lagen är att via våra politiker försöka få till en ändring av lagen.

27
Jörgen: Du missförstår.
Min ide' var absolut inte att Ted eller någon annan skulle bli ansvarig för allt som skrivs på forumet. Det tycker jag att jag uttryckte ganska så tydligt?
 
Min ide' är enbart avsedd för sektionen kändisar, och skulle se ut såhär:
 
*****************
Artikel om kändisen Banan, utgiven av Rötter (eller motsvarande)
 
Artisten Banan föddes 1960-01-01 i Östra avkrok.
 
far: Päron, född 1930-01-01 i Östra avkrok.
mor: Hallon, född 1935-01-01 i Lillbyn.
 
farfar: Valnöt, född 1900-01-01 i Storsocken.
farmor: Hassel, född 1910-01-01 i Lillsocken.
 
morfar: Blåbär, född 1905-01-01 i Storskogen.
mormor: Lingon, född 1910-01-01 i Storstad.
 
/Ansvarig utgivare
 
*****************************
Här efter följer fri diskussion om äldre generationer av fruktsläkten. Notera att ingen nu levande person får nämnas i denna diskussion.

28
Peter: Eftersom uppgifterna ges ut i tidningsform respektive bokform så är det fullt tillåtet.
Det är bara vi forumaktivister som är farliga och därför har fått vår yttrandefrihet betydligt mer begränsad i den nya personuppgiftslagen.
 
När det gäller kändisarna så är det troligt att vi faktiskt egentligen får namnge dom här. Det är en gråzon, men det finns prejudikat som indikerar att det nog ska vara ok. Däremot får vi garanterat ej namnge kändisarnas nu levande släkt.
 
Kom just på en sak.. Vi borde kunna öppna forumavdelningen kändisar, om tidningen rötter står för uppgifterna om kändisarna och deras nu levande släkt, och att diskussionen sedan enbart handlar om deras äldre släkt.
Vad tror ni?
Det skulle ju se ut ungefär som de flesta andra tidningar på nätet gör. Dvs till en artikel kopplar de ett litet forum där man kan diskutera artikeln.

29
Ewa: Varför skulle gravstenar vara ett problem? Har man en gravsten så är man normalt sett död.
Så, vad har åldersgränsen med gravstenarna att göra?

30
Niclas: Nej, några Brolinare från Abbekås har jag inte hört talas om. Min Brolinsläkt stammar från vapensmeden Göran Brolin f. ca:1718. Har ej kunnat hitta information längre bak än så.
 
Släktforskarförbundet informerade för länge sedan om att DI backat på punkten etniska grupper. Däremot har de inte öppnat forumet än, och anledningen till varför de valt att hålla det stängt så här länge vore helt klart intressant att veta.
Vad är meningen med att anmäla DI när det är informationsbrist från förbundet som är problemet?
 
100år eller 110år innebär bara en förändring för personer födda mellan 1895-1905. Större delen av dessa personer finns på dödskivan, och innebär alltså inte något större problem. Ser man bara att personen är död så är det ju fritt fram.
 
Jag håller helt med om att en gräns på 100 eller 110år är i längsta laget, 70år är en mer praktisk gräns. Men det är ju inte så att DI bara hittar på åldersgränsen. Vill man kunna garantera att inget lagbrott sker så måste gränsen sättas till den äldsta nu levande personen i Sverige. (Chansen att en emigrant skulle vara äldre än den äldsta nu levande svensken kan man nog anse vara försumbar)
 
När det gäller åldersgränsen så är det alltså inte DI det är fel på, utan lagen.

31
Varför har diskussionen om etniska grupper flammat upp igen? DI har för länge sedan backat på den punkten. Så länge det handlar om döda personer så är det inga problem.
Det är bara släktforskarförbundet som inte öppnat upp den forumdelen än, av någon anledning.

32
Angående lämplig åldersgräns. Jag letade rätt på SCB's statistik i ämnet. Visserligen är senaste statistiken ett år gammal, men enligt den så är (var) sveriges äldsta man faktiskt just 110år. Tvåa ligger tre kvinnor på 109år.
 
DI's förslag på 110år kanske inte är taget ur luften trots allt.
 
Statistiken finns här för den som är intresserad: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____78315.asp

33
Frågan är vad vi kan göra åt det?
Det enda jag känner till är att rösta på ett parti som är motståndare till det här.

34
Stefan: Så sant.. Det vore inte helt orimligt att sätta gränsen till åldern hos sveriges äldsta nu levande person. Först då kan man verkligen garantera att vi följer lagen till punkt och pricka. Hur gammal är sveriges äldsta person? 113år?
 
Banker och affärer har i regel bett sina kunder om tillstånd att registrera sådana uppgifter i form av en finstilt text i samband med att man ansökte om medlemskort el. dyl. Sorgligt men sant. Det är mycket svårt att undgå sådant idag.
 
Den statliga och överstatliga övervakningen och deras rättigheter att registrera och avlyssna all form av informationsutbyte är något som införts successivt under de senaste 5-10åren. Vi har fått en rad nya lagar som tagit ifrån oss våra informationsfriheter och -rättigheter en efter en. Detta har skett nästan helt utan debatt, och även om några av småpartierna har varit emot det så kan de inte använda dessa mycket viktiga frågor i valrörelsen eftersom ytterst få svenska medborgare förstår vad det handlar om.

35
Stefan: Ursäkta, jag läste nog fel angående teknikberoende/teknikoberoende.

36
Stefan: Givetvis är man inte död om man fyllt 110, och enligt det senaste förslaget från DI så är det självklart förbjudet att skriva om 110åringar om man känner till att de fortfarande lever.
Antalet 110åringar i Sverige är inte så stort. De kan nog nästan räknas på ena handens fingrar.
 
Varför ska yttrandefrihete och tryckfrihet absolut inte vara teknikoberoende?

37
110år istället för 100år bör inte innebära något större problem. 10år är en väldigt kort period i släktforskningssammanhang. Dessutom så råkar det sammanfalla med mormonfilmernas slut 1895.
Tänk på att detta endast påverkar publiceringen av personuppgifter för personer födda under perioden 1895-1905 om man ej vet ifall de är döda eller lever.
Med dödskivans hjälp bör det oftast vara lätt att ta reda på om dessa personer lever eller ej.
Alla här verkar inse att lagen faktiskt säger att man ej får publicera personuppgifter om nu levande personer, och eftersom andelen personer som blir över 100år inte är helt försumbar så är 110år inte en orimlig gräns för personer vars levnadsstatus man ej känner till. Man får väl se det från åldringarnas perspektiv också... Någon här som skulle vilja bli betraktad som död av lagen så fort man blir över 100år?
 
Ändringen av rubriken etniska grupper känns lite löjlig, men innebär ingen större praktisk förändring.
 
En regel som begränsar diskussioner om brott till brott begångna för mer än 100 år sedan för att ..minska risken för att publicera uppgifter om nu levande brottslingar verkar för mig vara helt redundant. Det är ju redan förbjudet att publicera uppgifter om potentiellt levande personer yngre än 110år. Denna ytterligare regel innebär att det även blir förbjudet att disktuera brott begångna på 1900-talet av personer som man vet sedan länge är döda. Varför denna ytterligare och redundanta restriktion?

38
Anders: Mantalslängder är väl inte riktigt aktuellt för händelser på 1900-talet?
Finns det inga hfl/församlingsbok, vigselbok, och in/ut-flyttningslängder?

39
Diary entries / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-25
« skrivet: 2005-12-28, 12:09 »
There is a older swedish word, kurerad, which means cured. Some people may very well have shortened kurerad to kurad. Especially in a English speaking environment.
However, cured does not fit very well in the text. Do you have more of the text before ...kring cornfields?

40
Järvsö / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-05
« skrivet: 2005-12-25, 12:37 »
Järvsö HFL AI:25B, 1886-1895 sid 682.
På rad 15 finns sonen Erik (oä) nöddöpt Brolin född 1868.
Tittar man längre ner samt i tidigare HFL (t.ex. AI:24B, sid 607) så ser man att även alla hans syskon är nöddöpta oäktingar, och alla får namnet Brolin.
De verkar vara pigan Kerstin Ersdotter's barn. (se HFL AI:23B 1876-1880, sid 607).
I SCB's födelseboksutdrag för Järvsö 1894, löpnr 123, då Erik får sitt första barn så tituleras Erik Brolin som bondeson.
Frågan är om bonden Jakob Ersson är fadern till pigans barn, men varför får de i så fall namnet Brolin?
 
Mvh
Timmy Brolin

41
Ett grafiskt släktdiagram som tar med samtliga anor och samtliga anors ättlingar är omöjligt.
Linjerna kommer att korsa varandra.
 
Prova själv att med papper och penna rita ett grafiskt träd där du, fyra generationer anor, och alla dina sysslingar finns med.
Detta går inte att göra om du har sysslingar på alla fyra håll.
 
Något som däremot går att göra är att rita ut alla kusiner och kusinernas gemensamma anor. Ett sådant träd kan vara roligt att ha med på släktträffar osv.

42
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-24
« skrivet: 2005-12-13, 01:11 »
SKAGERSHULT
Rekonstruktion av Skagershults kyrkböcker 1635-1870
 
Jag föreslår att du läser lite tidigare inlägg i denna diskussion.. Ulf Berggrens bok och skagershultsbranden har redan diskuterats ganska så ingående i denna diskussion. Av naturliga skäl.

43
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-24
« skrivet: 2005-12-12, 00:35 »
Bernt: Kyrkböckerna har brunnit upp.
Däremot har Ulf Berggren gjort ett jättejobb och återskapat en del av det förstörda materialet utifrån andra källor (mantalslängder, domböcker, osv.). Resultatet av detta arbete kan köpas i form av en inbunden bok på 460 sidor.
 
Det finns en Henrik Henriksson död 1730 nämnd i denna bok. Föräldrar till denna Henrik Henriksson är Henrik Svensson och Malin Larsdotter.
Fyra syskon till Henrik Henriksson finns också med.
Verkar ju lovande eftersom både dödsdatum och namn på fadern stämmer.
Däremot finns inget födelsedatum angivet för Henrik Svensson. 1650 är omöjligt för denna Henrik Svensson eftersom ett av Henrik Henrikssons syskon ska vara född ca 1648.

44
Lars: Målet bör vara att släktforskning helt ska undantas från Personuppgiftslagen
Ett undantag för släktforskning låter inte som någon bra lösning tycker jag. Istället bör lagen skrivas så att t.ex. publicering av uppgifter om döda personer är fullt tillåtet, oavsett om man är släktforskare, historiker, arekolog, eller ingetdera.
En massa undantag i lagarna gör bara lagarna än mer otydliga och svårtolkade.

45
Rolf: Det är inte möjligt att avgöra hur anbytarforum ska utformas innan ett förtydligande eller en prövning av DI's skrivelse är gjord.
Det finns ju saker i skrivelsen som ganska så uppenbart är helt orimliga och inte stämmer överrens med gällande lagstiftning.

46
Peter Funke: Tyvärr är det nog så att om den/de som eventuellt skickat in någon form av anmälan avslöjar vilka den/de är och/eller varför anmälan gjorts så kommer detta lilla gatlopp att ta ordentlig fart. I varje fall om man får döma av vad som sagts här hittills..
Därför skulle jag nog rekommendera den/de som eventuellt gjort denna anmälan att inte säga något.

47
Intressant..
 
Om de ska se över yttrandefrihetslagstiftningen så finns det nog en överhängande risk att de inför en rad inskränkningar i den för att anpassa den till moderna medier, som våra politiker av någon anledning verkas anse måste kontrolleras och censureras mycket hårdare än saker som trycks på papper.

48
Carl-Fredrik Hanzon: Sant, sant. (både i frågan om enskilda personers medlemsskap och diskussioner om brott)
 
Vad jag inte riktigt förstår är varför så stor del av diskussionen fokuseras på vem som anmält förekomsten av potentiellt olagliga personuppgifter på forumet? Det spelar ju verkligen ingen roll vem som anmält. Uppenbarligen har någon eller några tagit illa upp av att potentiellt olagliga personuppgifter publicerats här.
Vi borde sträva efter att följa lagen istället för att förfölja de som påpekar att inlägg på forumet faktiskt inte alltid följer lagen.
 
Det sagt, så är nog alla ense om att DI förmodligen tolkat lagen lite väl snävt. Detta behöver prövas för att få klarhet i exakt vilka regler som gäller.
DI's tolkning av lagen har inte heller någonting att göra med den eller de som anmält forumet.

49
Hur gör man för att gå ur Sveriges släktforskarförbund, men fortfarande vara medlem i DIS?
 
Jag vill inte vara med i en förening där förtroendevalda på fullt allvar menar att om en medlem blir utsatt för ett brott begånget av en annan medlem så ska brottsoffret uteslutas ur föreningen om denne anmäler händelsen till myndigheterna.

50
Magnus: Jag tycker nog att 6% är en ganska så hög siffra..
 
Det finns över 30'000 inlägg under de nu stängda ämnena, förmodligen är det tiotusentals anor som diskuterats där. Stängningen är väldigt tråkig för dem vars anor diskuteras under dessa ämnen. På snudd till diskriminerande.

51
Sedan när är NHL mer intressant än släktforskning?!

52
Björn Thunberg: Jag håller helt med! Jag försökte bara illustrera för Lars Olov att en 100årsregel faktiskt behövs, annars blir det rent absurt att behöva bekräfta varje persons död innan man kan diskutera denne på anbytarforum.

53
Lars-Olov: Du skrev att det inte är mycket begärt att ta reda på om en person eller ej. Men i de flesta fall är det ganska så mycket begärt.
Säg att jag är intresserad av en person född på 1600-talet, men på grund av det bristfälliga materialet från denna tid går dennes död ej att bekräfta.
Får jag då inte diskutera denna person på anbytarforum?
Även för personer på 1700 och 1800-talet så är det mycket tidskrävande och ibland omöjligt att bekräfta deras död.

54
Lars-Olov skrev: Om man diskuterar en person, så är ju denne identifierad och det är väl inte mycket begärt att man tar reda på om han/hon lever.
De grundläggande uppgifter man normalt sett har om en person är namn och födelsedatum. Ofta även födelseort.
Utifrån dessa uppgifter är det faktiskt ofta ganska så tidskrävande att ta reda på när och om personen dog. Speciellt som modern folkbokföring är lite svårare att få tillång till än folkbokföringen före 1895. I och med DI's beslut så verkar det dessutom finnas en risk att det kommer att bli ännu svårare att få tag på moderna personuppgifter.

55
Jörgen: Mycket bra!
Under definitionerna framgår det ju till och med att för att någonting ska kunna vara en personuppgift så måste den kunna hänföras till en nu levande person. Uppgifter om döda personer är alltså inte ens personuppgifter i lagens mening.
 
Med denna lagtext i ryggen så bör större delen av anbytarforum kunna öppnas igen. Det enda kvarvarande problemet är nu levande kungligheter och kändisar.
 
Björn: Notera att det enda jag menar är att anbytarforums regler bör spegla lagen. Varför införa ytterligare begränsningar i forumreglerna än vad lagen kräver?
I lagen finns redan vissa undantag för offentliga personer som eventuellt skulle kunna vara tillämpbara för anbytarforum. Det är bara det jag säger.
Sen vad som räknas som en offentlig person är tyvärr en ganska så grå zon. Tror inte att lagen har någon tydlig definition.
Kungligheter, politiker och höga chefer för stora företag är självklara offentliga personer (HD-fallet handlade om politiker och höga chefer). Mindre kända artister och idrottare kan kanske vara mer svårbedömda.

56
Ralf: Precis. Med dessa regler blir varenda sida på internet där moderna kungligheter diskuteras olaglig. För att inte tala om de sidor som diskuterar historiska kungligheters etniska bakgrund och eventuella brott de blev utsatta för eller själva begick.
Det borde gå att göra ett undantag för offentliga personer, eftersom det finns ett prejudikat från HD som mjukar upp reglerna för offentliga personer. Men för att vara helt säker på att prejudikatet går att applicera på detta forum så blir man nog tyvärr tvungen att driva saken genom rättsväsendet.

57
Lars-Olov: Om man tar bort 100års-undantaget så skulle det bli omöjligt att diskutera personer födda på 1800-talet om man ej känner till när de dog. En åldersgräns måste därför sättas, och 100år är en rund och bra siffra.
 
Undantaget gäller givetvis inte personer över 100år som man vet fortfarande lever.

58
Archive - General questions / What happened?
« skrivet: 2005-11-04, 00:11 »
And no, it was not put there by the FBI  
The rule is simply a clarification and a reminder that according to a swedish law you are not allowed to post personal information about any living individual without their consent.

59
Den här historian verkar redan ha fått sekundära effekter.
Jag skickade för ungefär en vecka sedan en förfrågan till en pastorsexpedition om att få ut en kopia på en sida i en församlingsbok för perioden 1900-1910. (Den aktuella församlingsboken har ännu ej varken scannats eller filmats av arkiven, och förvaras fortfarande på pastorsexpeditionen)
 
Jag fick idag ett svar där de meddelade att med hänsyn till sekretess och personuppgiftslagarna så kan de ej kopiera och skicka hela sidor ur en församlingsbok. Och att Med hänsyn till att det förekommit uppgifter på hemsidor som Släktforskarförbundet haft som gäller nu levande personer och att detta nu prövas av Datainspektionen, så bör restriktivitet gärna råda.
De bad mig istället ange exakt vilken uppgift det är jag vill ha ut så skulle de hjälpa mig med det.
 
Tråkigt att inte själv få läsa originalkällan. Det introducerar ju ett extra led och därmed en extra felkälla i forskningen. Dessutom är jag intresserad av allt som står på den aktuella sidan i församlingsboken, men så mycket information får man tydligen inte be om att få ut numera.

60
Simon Olsson: Visseligen avstod nästan hälften av moderaterna av någon anledning från att rösta, men av de moderater som röstade så var 30 för, och bara 3 emot.
C och V var mycket riktigt också för, men jag ville bara påpeka det faktum att de stora partierna ofta verkar vara väldigt överrens när medborgarnas friheter och rättigheter ska begränsas ytterligare.
 
Och det var mindre än hälften av moderaterna som avstod, inte mer än hälften.

61
Sossar och moderater är som vanligt ense om att införa ytterligare en absurd grundlagsstridande lag som tar ifrån medborgarna ännu några rättigheter.
Jag röstade iaf. på mp både då och nu

62
Bra förtydligande av de befintliga reglerna på rötter's förstasida. Det står även vad som kommer att hända med brott och straff och etniska grupper, men hur blir det med kändisarna?
De är ju till större delen nu levande.

63
Lena: Som redan tidigare nämnts så ligger Anbytarforum redan på en server på Åland (Finland). Vart servern står saknar dock betydelse då anbytarforum drivs av en svensk organisation och har huvudsakligen svenska deltagare.

64
I många fall går det givetvis att diskutera en person utan att nämna vilken etnisk tillhörighet personen har..
Men då man diskuterar en person som tillhör en etnisk minoritet så blir diskussionen lätt väldigt krystad om man inte får avslöja detta.

65
Rune: Sveriges grundlag gäller än. EU-rätt kan ej gå över den svenska grundlagen utan att den svenska grundlagen först blir ändrad, och det har den inte blivit. (Det vore nog politiskt självmord för ett svenskt parti att försöka stryka sveriges grundlag till fördel för EU)
 
Sen att en del politiker menar att bryssel redan står över den svenska grundlagen är skrämmande.

66
Archive - General questions / What happened?
« skrivet: 2005-11-03, 07:40 »
I think Michael Lundholm posted the most accurate translation of the key issues in the decision of the Data Inspection Board.
 
If someone is interested, there is a copy of the actual decision sent by the Data Inspection Board here: http://www.genealogi.se/filer/utslag.pdf
It is a scanned paper in swedish, so automatic translation could be a problem.
 
Chuck: I like the joke

67
Öhman: Om vi inte varit med i EU så hade möjligheterna till friare informationsutbyte alltså varit större..
 
Tryckfrihetsförordningen säger:
*************
1kap 1?
I överensstämmelse med de i första stycket angivna grunderna för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.
*************
 
Samtliga aktuella uppgifter på detta forum kommer från allmänna handlingar.
PUL är som tidigare sagts helt klart oförenlig med grundlagen. I en sådan situation borde det väl vara grundlagen som gäller?
 
De senaste åren har det införts en massa nya lagar och regler som tar ifrån oss våra friheter och rättigheter i informationssamhället en efter en. En mycket läskig utveckling.
Visste ni att det numera oftast är olagligt att ta en personlig backup på en DVD-film eller CD-skiva? (exempelvis för att ha i bilen)
Det är förvånande att inget parti gör det fria informationssamhället till en valfråga.

68
Lars-Olov: DI konstaterar bara att uppgifterna publiceras öppet. De hävdar inte på något sätt att det i sig är fel.
 
Anders Rydberg: Man skulle mycket väl kunna se det som att varje person är ansvarig utgivare för sina egna inlägg (särskillt om det blir krav på att vara registrerad för att få posta inlägg).
Så är fallet för t.ex. så kallade blogs som fungerar på i princip samma sätt som ett forum.

69
Anders: Varför det? HD var ganska så tydliga på att kvaliteten på det som publiceras på en websida inte är relevant. Det viktiga är om man kan säga att det är journalistik eller ej. Menar du att insändare i tidningar är journalistik men insändare på ett forum är det ej?
 
Ing-Britt: Jag gissar att det DI menar är att information så som etnisk tillhörighet är extra känslig (för levande personer) och får absolut inte publiceras. Etnisk tillhörighet för döda personer bör inte vara något problem...

70
Notera att bara för att DI sagt något så betyder det inte att det är rätt. Fallet är ju inte prövat i domstol.
Vissa saker i DIs beslut är helt klart tveksamma, men vissa saker har de rätt i. Information om nu levande personer har faktiskt dykt upp lite då och då i forumet.
 
Sven-Erik: PuL gäller även för tidningar. Däremot är PuL ganska så ordentligt uppmjukad när det gäller journalistisk publicering av information om offentliga personer. Detta skulle kunna vara tillämpbart på avdelningen kändisar's härstamning.

71
Marie: Intressant. kändisar stod högt på listan. Hur menar DI att vi gjort fel gentemot kändisarna?
HD har som sagt slagit fast att personuppgifter om offentliga personer får publiceras.

72
Angående obligatiska användarkonton..
Jag är helt klart för ett krav på användarkonto för att få posta inlägg, men i så fall ska det finnas en möjlighet att välja att dölja sin E-mail adress för att undvika spam och dylikt.

73
Jag tycker det är väldigt konstigt att just kändisars härstamning pekas ut av DI.
HD har ju slagit fast att betydligt mjukare regler gäller för offentliga personer.
Att skriva om offentliga personer är vanlig journalistik, och är fullt tillåtet.
 
Vidare slog HD fast att kvalit?n på det som publiceras saknar betydelse för om det ska betraktas som journalistik eller inte. alltså bör det inte vara någon som helst skillnad på ett forum och andra websidor.
 
Däremot kan jag förstå DI på andra punkter. Det finns en hel del personuppgifter om nu levande (privata) människor här på forumet.
Må så vara om enstaka namn och födelsedatum för en nu levande person råkar skrivas ut, men i de fall när uppifterna dessutom kopplats till känsligare saker såsom etnisk tillhörighet så är det betydligt värre.

74
Diary entries / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-24
« skrivet: 2005-10-24, 21:50 »
Great.
Actually there is no swedish word schäll, but it would be a likely misspelling of the english word shell if the writer is swedish and has limited knowledge of the english language.

75
Brolin / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2008
« skrivet: 2005-10-22, 12:24 »
Tyvärr.
Den enda manliga emigrant jag har i min Brolinsläkt är nog Daniel Alexander Brolin, född 1872.
Emigrerade vid sekeskiftet till Amerika. Hamnade i Boston. Dog 1935. Begraven på Tremont street i Roxbury. Enligt min källa avled han ogift.

76
Karin: Do you think the document from livrustkammaren is reffering to the painting of the unknown woman?
The description the dress looks as stiff as armour certainly fits. But if the woman in the painting is unknown, why are livrustkammaren calling her Princess Sofia Vasa?

77
Brolin / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2008
« skrivet: 2005-10-21, 21:08 »
Johan: Har du provat med de vanliga källorna? (dödböcker, födelseböcker och husförhörslängder)
Det brukar inte vara några som helst problem att hitta uppgifter från den perioden..

78
Engelska:
mille did enter her E-mail adress. I'd suggest you simply try sending an E-mail to her. (if you have not already done so)
 
Swedish:
mille angav sin E-mail address, jag föreslår att du helt enkelt provar att skicka ett E-mail. (om du inte redan gjort det)

79
Riksarkivet Marieberg / Riksarkivets nya digitaliseringsprojekt
« skrivet: 2005-10-21, 08:35 »
Hallands genealogiska förening fotograferar de moderna kyrkböckerna. Ett mycket trevligt initiativ, men tyvärr tar de flera hundra kronor per bok.
Dvs ska man ha information från två böcker så är det billigare att ta bussen till halland, oavsett vart i sverige man bor.
 
http://www.genealogi.se/halland/produktlista/katalog.pdf

80
This document indicates that a painting of her was recently on display at a museum in Sweden.
http://www.lsh.se/livrustkammaren/Bilder/Programbild05/prinsessor-rum2.pdf
 
Sorry I can't find an online copy of the painting itself.

81
Musik / Svensson, Barbro ""Lill-Babs"" (f. 1938)
« skrivet: 2005-10-13, 23:10 »
Förresten, det är ingen som vet vart man kan få tag på en den utredning som faktiskt är gjord?
Eller vilka nummer av vilken tidning som innehåller artiklarna?

82
Musik / Svensson, Barbro ""Lill-Babs"" (f. 1938)
« skrivet: 2005-10-13, 18:23 »
Under Brita Brolin's första 6 levnadsår så bor de inte ihop med fadern. De bor kvar hemma hos morföräldrarna. Dessutom har Brita Brolin en lillasyster med känd fader (notering i församlingsboken).
 
Jaja, jag forskar vidare i senare församlingsböcker så får vi se vad som händer... De kanske flyttar ihop senare.
 
Ryktesvägen har jag hört att ska vara min Brolin-släkt det rör sig om. Därför är jag lite nyfiken.

83
Musik / Svensson, Barbro ""Lill-Babs"" (f. 1938)
« skrivet: 2005-10-12, 22:26 »
Ytterligare kompletteringar..
 
I kyrkböckerna står Brita Ingeborg Brolin noterad som Brita Ingegärd
 
6 Okänd
 
7 Kristina Engberg, född 13/9 1895 i Järvsö
 
Källor: Järvsö födelsebok, Ljusdals församlingsbok.
 
Brita Ingeborg/Ingegärd's far (nr 6) finns ej noterad i varken födelsebok eller församlingsbok.
Någon som känner till ifall han är känd eller ej?

84
Ljusdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-08
« skrivet: 2005-09-08, 12:39 »
Finns de sentida kyrkböckerna (1915-1935) för ljusdal tillgängliga någon annanstans än på landsarkivet i Härnösand?
De vill tyvärr inte lämna ut mer än två utdrag ur kyrkböckerna utan att kalla det för forskningsarbete, och därmed ta ut 100:- per påbörjad kvart. Även fast jag kan precisera exakt vilka handlingar/uppgifter jag vill ha ut.
 
Jag bor i Halmstad, så en resa till Härnösand för att slå i ett fåtal böcker är tyvärr inte riktigt realistiskt för min del. Även om det skulle vara roligt.

85
Brolin / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2008
« skrivet: 2005-08-09, 16:21 »
Lite mer uppgifter än så hade varit bra..

86
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2005-08-09, 16:18 »
Ursäkta, du har rätt.
Jag lurade mig själv på riksarkivets och genlines olika volymbeteckningar (hur kommer det sig??) och att det saknas en del i genlines material från Karlskoga.
 
MVH
Timmy Brolin

87
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-11
« skrivet: 2005-08-09, 16:15 »
Visst ligger de zipade, jag kan inte säga hurvida mac eller andra plattformar klarar av zip-formatet eller ej, men innehållet i zip-filen är som sagt en helt vanlig textfil med semikolonseparerade tabeller.
 
MVH
Timmy Brolin

88
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2005-08-04, 23:04 »
Ja, men jag hittar inte Stora Strömtorp i de volymerna.
Nedan är ett lite större utdrag ur SVARs katalog. Som du ser så består husförhörslängderna av tre volymer efter 1856, och två volymer för tiden fram till 1856. Efter 1856 hittar jag Stora Strömtorp i den tredje volymen (mellersta/östra). Före 1856 hittar jag ej Stora Strömtorp i varken norra eller södra delen.
Det jag undrar är: Vart hittar jag HFL för Stora Strömtorp för tiden före 1856? Hörde de till en annan församling, eller är volymerna förstörda?
 
AI:29 1846 - 1850 Norra
AI:30 1846 - 1850 Södra
 
AI:31 1851 - 1855 Norra
AI:32 1851 - 1855 Södra
 
AI:33 1856 - 1860 Norra
AI:34 1856 - 1860 Södra
AI:35 1856 - 1860 Mellersta delen
 
AI:36 1861 - 1865 Norra
AI:37 1861 - 1865 Södra
AI:38 1861 - 1865 Östra
 
AI:39 1866 - 1870 Norra
AI:40 1866 - 1870 Södra
AI:41 1866 - 1870 Östra

89
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2005-08-04, 15:13 »
Jag hittar inte Stora Strömtorp i Karlskogas husförhörslängder före ca 1861.
 
Husförhörslängderna för karlskoga verkar hela tiden vara uppdelade i tre volymer, A, B och C (Norra, Södra, Östra enligt SVAR), och volym C där jag sett Stora Strömtorp i mer sentida husförhör saknas före 1861.
 
Har de volymerna helt enkelt försvunnit i brand eller tillhörde de någon annan församling före 1861? SVAR brukar ju upplysa om när volymer brunnit eller församlingarna ändrats, men för Karlskoga hittar jag inga sådana noteringar.
 
Mer specifikt är jag intresserad av att hitta husförhör för Stora Strömtorp kring 1830-1840.
 
MVH
Timmy Brolin

90
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-11
« skrivet: 2005-08-03, 18:53 »
Ulf Berggren:
 
Bouppteckningsregistret listar följande arvingar i denna ordning:
sn: Jonas Jonsson  
sn: Andreas Anders  
sn: Abraham  
sn: Peter  
d: Lisa g.m. NN  
d: Maria  
d: Anna Katarina
 
Ordningen matchar ej vad som står i boken, men sönernas respektive döttrarnas inbördes ordning matchar, så en möjlighet är att någon helt enkelt skrivit ner sönerna först och döttrarna sist.
 
För de som undrar, bouppteckningsregistren finns här:
http://194.103.205.88/stadsarkiv/filarkiv.htm
De är föredömligt lagrade i plattformsoberoende semikolonseparerad tabellform.
 
MVH
TimmyBrolin

91
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-11
« skrivet: 2005-07-23, 10:29 »
Letat igenom personregistret i boken efter personer med jonas som andranamn?
Registret är ju sorterat på första förnamnet. Om Jonas hade två namn, men att Jonas var tilltalsnamnet, så kanske det första namnet föll bort i flytten till ny socken?
 
Det var en tanke jag fick angående min Maria, inte för att det hjälpte, men jag hade iaf. sysselsättning i en timme eller så..

92
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-11
« skrivet: 2005-07-20, 09:55 »
Kanske, men i HFL 1798-1802 står det Johansdotter (se bilden ovan), och i HFL 1803-1807 är det tydligt att prästen varit där och klottrat över efternamnet med något nytt.
I alla HFL och födelse/dödböcker efter det står det sedan Jansdotter.
Om Jansdotter bara vore menat som en förkortning så finns det ingen anledning att gå in och ändra efternamnet i HFL 1803-1807.
Det är inte heller så att det bara står Jansdr, utan på de flesta ställena är hela namnet Jansdotter utskrivet.

93
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-11
« skrivet: 2005-07-19, 22:18 »
Jag nu läst igenom alla de husförhörslängder och födelseböcker där Maria finns med. En liten sammanfattning:
Maria är född 1763-09-07 i Skagershult. Hon flyttade från Skagershult till Löfnästorp i Nysund 1797 där hon fick tre barn med Olof Larsson, alla födda i Nysund:
Stina Olsdotter 1798-11-11
Johannes 1803-09-02
Erik 1810-05-20
 
Ingen av faddrarna i de tre födelseböckerna ger någon ledtråd till Marias ursprung i Skagershult.
Maria dog 1826-06-29 i Nysund.
 
Angående Marias efternamn:
I den första husförhörslängderna efter att Maria flyttat till Nysund står det Maria Johansdotter, i nästa husförhörslängd är hennes efternamn överstruket och ändrat, svårt att säga vad det står både före och efter ändringen. I efterföljande husförhörslängder, hennes barns födelseböcker samt Marias dödbok står det Maria Jansdotter.
Så hon ska nog sannolikt egentligen heta Jansdotter.
 
Marias ursprung i Skagershult förblir dock ett mysterium...

94
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-11
« skrivet: 2005-07-16, 19:16 »
Nej tyvärr är det ingen från skagershult bland faddrarna. Jag ska ta och leta rätt på de andra födelseböckerna (hon fick iaf. minst två barn till). Kanske man har bättre tur där.
 
Tack för tipset om bouppteckningsregistret. Arvingarna i det registret matchar inte helt vad som står i din bok, men Maria är fortfarande listad efter brodern.

95
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-11
« skrivet: 2005-07-10, 12:23 »
Lisa och Maria i tabell 54:8 har inga födelsedatum, men de är listade i kronologisk ordning?
 
Det här är födelseboken för hennes första barn, Stina Olsdotter, född 1798-11-11 i Nysund.

I födelseboken ser hennes efternamn intressant nog mer ut som jonsdr eller jansdr, men det kan kanske bero på att det är förkortat.
 
Har tyvärr inte födelseböckerna för hennes andra barn tillgängliga just nu.

96
Bankeryd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01
« skrivet: 2005-07-08, 10:24 »
Kanske göra en sökning i SB1890 och SB1900?

97
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-11
« skrivet: 2005-07-04, 21:29 »
Hej.
 
Jag beställde Ulf Berggrens bok från riksarkivet. Trevlig bok, men tyvärr hittar jag inte den jag söker.
Kanske någon här vet mer?
Den jag söker heter Maria Johansdotter, flyttade till Nysund 1797, och ser ut att vara född i Skagershult den 7/9 1763.
Det närmaste jag hittar i Ulf Berggrens bok är en Maria med okänt födelsedatum men vars bror är född 1764, dotter till en Jonas Andersson. (tabell 54:8)
 
De uppgifter jag har om min Maria syns på utdragen ur Nysund HFL nedan.
 

98
Jodå, jag har sett den rullan. (Hans födelseår är förresten fel där).
 
Då kanske jag får ta och ge upp med mantalslängderna och använda de militära rullorna istället.

99
Jag har beställt hem fyra mantalslängder (1755, 1749, 1745, 1740) över Jönköpings län.
 
Tänkte börja med att leta rätt på personerna (Göran Brolin & Lisa Lundberg) i mantalslängden för 1755, eftersom jag har dom i en husförhörslängd det året.
Men det gick ju inte så bra. Kan vara så att jag inte klarar av handstilen riktigt, men jag har gått över de tre sidorna som ska innehålla rätt socken (Järstorp) flera gånger och jag hittar dom inte.
 
Jag vet från en notering i en lantmäterikarta att de bodde på Augmentshemmanet Kortebo, vilket om jag förstått saken rätt innebär att deras skatt istället gick direkt till att bekosta en soldat/ryttare?
Är det kanske så att de av den anledningen ej finns med i någon mantalslängd? Om så är fallet, är det helt kört att hitta äldre information än HFL om dom?

100
Citera och hänvisa till dokument som backar upp din syn på saken?

101
Jupp. Lite tråkig skärpa i nedre högra hörnet av någon anledning, men det är ju fullt läsbart. Särskillt om man stoppar in bilderna i PSP och justerar skärpa och svart/vitt kurvan.
 
Kamerans upplösning är samma som bildernas (såklart) dvs 2272 x 1704 (4Mpixel).
Kameran är en Canon powershot A80.

102
Tack!
Husförhörslängderna för min socken börjar 1751.
Den äldsta släkting jag känner till föddes 1718. Hade tänkt göra ett försök att hitta några generationer till via mantalslängderna.
Hoppas bara att Husqvarnas vapensmeder inte var undantagna från skatten.

103
Okej.
Så vad kan jag vänta mig att det finns för uppgifter i mantalslängder där det saknas mantalsuppgifter?

104
Vi gör såhär istället.
Bild1: http://www.brolinembedded.se/misc/IMG_1190.JPG
Bild2: http://www.brolinembedded.se/misc/IMG_1321.JPG
 
Den första är från ett lånat mikrokort med ovanligt bra kvalitet. Det andra är från ett köpt mikrokort (dvs kopia av kopia av kopia, ..) med sisådär kvalitet.

105
Ursäkta, du har rätt i att det finns program som klarar av handskriven text. Postsorteringen använder t.ex. sådana system. Svårlästa kuvert spottas helt enkelt ut för manuell sortering.
 
Men de klarar bara textat med någorlunda säkerhet, eller kanske väldigt prydlig handstil.
 
Stoppa in mikrofilmad skrivstil från 1700-talet skriven på gammal svenska så får du se vad som händer.

106
För Jönköpings län finns mantalslängder från 1643 och framåt enligt www.nad.ra.se.
Men det står också: Mantalsuppgifter finns fr.o.m 1810.
Exakt vad syftar de på?
Saknar längderna före 1810 helt personuppgifter, eller är det bara summeringen av antalet personer som saknas i längder före 1810?

107
Nils: OCR program klarar ej av handskrivna dokument, så det är inget alternativ.
Dessutom är en direkt kopia av originalkällan ett måste för att man ska vara säker på att få rätt uppgifter i sin forskning. Avskrifter och OCR innebär att felaktigheter smyger sig in.

108
Om någon är intresserad av att se hur en hel bild ser ut säg bara till. De är för stora för att lägga upp här (600kB) men jag kan maila till den som är intresserad.
Skärpan är en smula sämre i hörnen.

109
Hans: Visst blir den fin efter lite pillande i PSP. Jag använder själv PSP rätt mycket för att bättra på bilderna, men för att demonstrera vilka resultat kombinationen mikroskop+digitalkamera kan ge föredrog jag lägga upp en omodifierad bild.
 
Mikael: Mikroskopet jag använder är Clas Ohlsons stereomikroskop för 1895:-
Mikroskopet har i standardutförande 20x förstoring. 20x är rätt så idealisk för att läsa korten med bara ögonen, men det är för mycket för att man ska få med ett helt uppslag på ett foto. Så, jag köpte till ett extra objektiv (495:-) som ger slutlig förstoring på 10x. Detta visade sig vara exakt så mycket som behövdes för att ett helt uppslag i mina mikrokort ska gå in i synfältet.
 
Mikroskop går att köpa begagnat för ganska så små summor. Ta en titt på t.ex. www.tradera.com
 
Det är inte helt lätt att hitta vilken kontruktion som ger användbara bilder. Jag har laborerat i några dagar nu. Kraftig och jämn belysning underifrån är oerhört viktigt. Jag kör med en halogenlampa (skrivbordslampa) och ett diffusionsfilter i form av två lager halvtransparent ritfilm. Belysningen är så kraftig att man blir bländad om man tittar i mikroskopet med bara ögonen. Lite svagare belysning går också bra, men ju kraftigare belysning desto kortare exponeringstid och mindre bländaröppning kan man använda (jag kör 1/80 exponeringstid och F8.0 bländare), vilket ofta resulterar i ett bättre och jämnare resultat.
 
Sen gäller det att balansera kameran ovanpå mikroskopets okular. Jag hade sån tur att kamerans objektiv passar precis i gummimuffen som sitter på okularet, så kameran sitter still av sig själv, så länge man inte skakar för mycket på bordet, eller att kameran råkar få slut på batterier och drar in objektivet... Det hände en gång, men jag hann fånga upp den innan den trillade i bordet.  
Två sekunders fördröjd avtryckare på kameran är nog ett måste. Försöker man hålla i kameran för hand och trycka av så blir det inga vidare bilder.
 
Stereomikroskop är eg. inte helt bra för det här ändamålet. Ett monomikroskop är helt klart bättre lämpat.
Monomikroskopen är billigare och har i regel inbyggt stöd för belysning underifrån. (jag har pallat upp mitt stereomikroskop på två små kartonger för att kunna få in en lampa under det). Däremot verkar monomikroskopen ofta ha för kraftig förstoring. Vi vill ju som sagt bara ha ca 10x. Dvs en mycket liten förstoring i mikroskopvärlden.
 
Det kanske är så att man inte ens behöver ett mikroskop. Det finns många olika typer av väldigt billiga luppar, trådräknare, etc. som har 8-10x förstoring. Det är mycket möjligt att man kan nå liknande resultat med sånna saker om man hittar på en lämplig konstruktion med belysning och montering av kamera.
 
För att få ett mått på hur pass effektiv metoden är så provade jag att fotografera av två hela kort och tog tid. Jag behövde ca 15 sekunder i snitt per bild. Det inkluderar 2 sekunders fördröjd avtryckare.
 
En rättslig prövning av läget när det gäller mikrokorten vore verkligen på sin plats. Men frågan är om det verkligen behövs någon rättslig prövning. Offentlighetsprincipen är ju inte direkt någonting konstigt. Det borde finnas massor av prejudikat att luta sig på.
 
Ni säger att era bibliotek inte lånar hem filmerna. Här (Hallands länsbibliotek) vill de inte låna hem någonting alls. Vill jag ha ett mikrokort från SVAR får jag ordna det själv.
Däremot har de ett rum i källaren med film och fiche läsare. De har alla Halmstads längder på fiche, och faktiskt hela övriga Halland på film. Filmerna är rätt slitna, men är ändå betydligt lättare att läsa än fiche.

110
För att återgå lite till ursprungsämnet...
Jag har laborerat en del med mikroskopet och digitalkameran i några dagar nu.
Börjar få riktigt bra resultat.
Skärpan varierar lite, lite suddigare i hörnen och skapare i mitten, vilket man kan vänta sig av en sån här konstruktion. Men all text är fullt läsbar.
Här är ett litet avsnitt av ett uppslag fotograferat från ett mikrokort genom ett mikroskop med 10x förstoring och hemmasnickrad belysning med diffusionsfilter underifrån.

Jag får givetvis med ett helt uppslag på varje foto men dom är ju lite för stora för att lägga upp här, så bilden ovan är en liten del av ett större foto.

111
Att säga att mikroficherna i sig är fotografier av en vy (mikrofilmen), tycker jag är att sträcka lite väl långt på begreppen.
 
Säg att jag fotograferar Drottningholm, framställer ett antal kopior av negativen och säljer ett av negativ till någon. Om denne någon sedan lämnar in negativet till en fotobutik och ber dom framställa en papperskopia, har han då fått någon form av upphovsrätt till den papperskopian? Det är precis lika mycket bearbetning som SVAR/riksarkivet gjort. Mikrokorten är rena kopior av mikrofilmen.
Numrering/katalogisering är de skyldiga att göra med alla allmänna handlingar, så den biten är inte mycket till argument.
 
Så här ser i varje fall mina kuvert ut:

Ganska så tydligt vem som äger dom.
 
Frågan är om det alls spelar någon roll ifall SVAR/riksarkivet kan hävda någon form av upphovsrätt på mikrokorten. I slutändan säger grundlagen att vi har rätt att begära ut allmänna handlingar utan att säga vad vi ska ha dom till, och vi får avbilda de allmänna handlingar vi får ut.
Om jag begär att få ut en födelsebok så ger dom mig ett mikrokort. Att jag inte skulle få avbilda detta mikrokort stämmer dåligt med grundlagen.

112
Tja, myndigheten vi pratar om heter riksarkivet, och det står tryckt på mikrokortens kuvert att mikrokorten tillhör riksarkivet (Även de kort man köper!!).
 
Visst är mikrofilmerna bättre än mikrokorten på alla sätt och vis, men vi små stackars släktforskare har ju tyvärr inte tillgång till dom.
Intressant det du säger om juristen på riksarkivet. Kunde hon säga varför det inte är tillåtet att kopiera mikrokorten? Och kunde hon förklara hur de uppfyller kravet i grundlagen som uttryckligen ger oss rätt att avbilda allmänna handlingar?
 
MVH
Timmy Brolin

113
En ny tråd för den här diskussionen vore nog en bra ide', ja. Vi har halkat ifrån ursprungsämnet en smula...  Å andra sidan är ju det här den juridiska aspekten på skanning av mikrofilm/mikrokort.
 
Vi har i varje fall slagit fast att mormonernas upphovsrätt på ett eller annat sätt inte bör vara ett hinder.
 
När jag varit ute och knäppt lite bilder med min (gammeldags) kamera så lämnar jag in filmrullen på framkallning. Tillbaka får jag de framkallade negativen. Dessa negativ kan användas för att framställa både papperskopior och nya negativ. Men oavsett vem som gör dessa kopior så är det fortfarande jag som har upphovsrätten till allihopa. Fotografer lever på detta faktum.
 
Riksarkivets mikrokort är sådana kopior av mormonernas negativ, alltså är det fortfarande mormonernas upphovsrätt som gäller även för mikrokorten.
 
Visst har du rätt i att alla inte nödvändigtvis är inkomna till eller upprättade hos myndigheten. Men det spelar mindre roll. Kyrkböckerna (och då syftar jag på kyrkböckernas informationsinnehåll, inte något specifikt medium) är allmänna handlingar. Eller hur?
 
Sen har vi då den lilla textraden i tryckfrihetsförordningen som uttryckligen ger mig rätt att avbilda allmänna handlingar (såsom kyrkböckerna ovan). Respektive myndighet väljer om de vill ge mig tillgång till originalhandlingen, en kopia i någon form, eller en avskrift. Oavsett vilket medium de väljer så har jag rätt att avbilda handlingen.
 
Visst skulle det vara tekniskt sett betydligt lättare att scanna rullfilm än mikrokort i volym. Scanning av rullfilm kan automatiseras på ett helt annat sätt. Dessutom håller den högre kvalitet. Men den typen av scanning i volym är ju inte aktuellt för ett ideellt genline där alla släktforksare bidrar med det material de har scannat in.

114
Jag är inte helt säker på vilken del i mitt inlägg du syftar på, men jag gissar att det rör Genline?
Visst gäller upphovsrätten, men vem är upphovsmannen? Jo mormonerna och/eller en statlig myndighet, beroende på hur man ser på det och hur man tolkar lagen. Mormonernas eventuella upphovsrätt har nyligen gått ut (50år), och de statliga myndigheterna har vad jag vet inte något att säga till om då det rör allmänna handlingar där en statlig myndighet är upphovsman.
 
Genline har kopierat dessa verk. Om jag kopierar ett verk så får jag inte någon som helst upphovsrätt till kopian. Upphovsmannen till originalet har upphovsrätten till samtliga kopior.
Vad genline däremot har upphovsrätten till är databasen som helhet. Dvs strukturen och texten som är associerad med varje bild som gör det lätt att hitta rätt församling och bild.
 
Men visst är det ett betydligt snårigare fall än mikrokorten, därav min kommentar att det inte vore så smart att utmana Genline.

115
Nils:
Att kopiera och publicera genlines material vore kanske inte så smart, även om lagen nog eg. säger att vi har rätt att göra det. Genline kommer att försvara sig med näbbar och klor oavsett.
SVAR däremot tror jag inte är något hot.
 
Jan:
Jo, SVARs arbete med mantalslängderna är intressant. Väntar bara på att de ska nå min församling..
 
Mikrokorten är som sagt allmän handling.
Om jag inte minns helt fel så står det uttryckligen i grundlagen att alla svenska medborgare har rätt att avbilda allmänna handlingar. Att fotografera/scanna av dom är alltså ok.
 
Om vi tar en liknelse... Säg att en myndighet har ett fotografi av ett äpple, och att detta fotografi är en allmän handling. Vi har rätt att kopiera och sprida denna handling vidare. Hur?

116
Tekniskt och ekonomiskt behöver det inte bli särskillt dyrt att göra en sådan databas tillgänglig på internet. Hårddiskar är billiga, och rätt person på rätt ställe med rätt kontakter kan ordna med en internetanslutning för servern utan att det behöver kosta värst mycket. Det är också möjligt att bygga upp ett distribuerat P2P system där varje släktforskare bidrar med lagringskapacitet och bandbredd. Ett sådant system kräver ingen kraftfull central server.
 
Själva scannandet och uppladdandet av material blir ju upp till varje enskild släktforskare.
 
Jag menar inte att det skulle ersätta genline, utan snarare vara ett alternativ och komplement till genline. (genline har ju bara kyrkböcker, och även bland deras kyrkböcker saknas det volymer). Redan idag är det uppenbarligen många släktforskare som scannar in sina mikrokort, fotograferar kyrkböcker, osv. Alla skulle tjäna på ett system där var och en kan dela med sig av detta arbete. Minskat dubbelarbete för alla.
 
Kommersiellt drivna databaser och CD-skivor må vara bra, men ideella motsvarigheter är minst lika viktigt.

117
Ni har rätt i att de får ta ut avgifter för distanslån.
Det mår vara så att vi inte har rätt till originalen, men vi har som sagt rätt att få kopior av informationen, och vi har rätt att göra vad vi vill med dessa kopior.
Mikrokorten är de kopior riksarkivet ger oss, och alltså får vi göra vad vi vill med dom.
 
Kaj: En ideell version av genline ger många möjligheter. Billigare att använda än genline. Den kan inehålla material som genline inte har. Den kan kompletteras med avskrifter direktlänkade till bilder av originalhandlingarna. Osv.
 
Kostnaden för att sätta upp en server för detta är inte nödvändigtvis så farlig. Det enda som behövs är egentligen en ftp-server med en katalogstruktur som representerar län och församlingar.

118
Och så ett citat ur grundlagen för att backa upp det jag just sa:
*************************
Tryckfrihetsförordningen 2 kap.  
 
1 ? Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1976:954).
 
2 ? Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till
* rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
* rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
* myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
* intresset att förebygga eller beivra brott,
* det allmännas ekonomiska intresse,
* skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
* intresset att bevara djur- eller växtart.
 
3 ? Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 ? är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.
*************************
 
Argumentet att det upphovsrättsliga skyddet för fotografiska verk är starkt är alltså helt irrelevant eftersom både kyrkböcker, rullfilm, och mikrokort är framställningar i skrift eller bild som förvaras hos myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndighet, vilket med automatik gör dom till allmänna handlingar. Vips!

119
Femtio år? Dvs ganska så exakt så länge sedan mormonerna kopierade kyrkböckerna. (Bankeryd i jönköping kopierade de t.ex. 1953)
Dessa kopior av kyrkböckerna bör man dessutom kunna anse vara helt ekvivalenta med fotostatkopior, och jag tror inte att någon skulle hävda att en fotostatkopia av en allmän handling är ett fotografiskt verk som man har alla rättigheter till i 50 år.
 
Fråga: Hur gör man en kopia av ett handskrivet material utan att använda fotografiska metoder? Skriva av originalhandlingen för hand?! Knappast något som riksarkivet har råd att göra, även om det skulle vara väldigt välkommet för oss släktforskare :-)
 
Vi har rätt att ta del av de allmänna handlingarna, och vi har rätt att sprida de allmänna handlingarna vidare på vilket sätt vi vill. Riksarkivet har valt att låta oss ta del av kopior av handlingarna för att undvika slitage på originalen. Om dessa kopior inte kan anses vara allmänna handlingar så har vi rätt att få tillgång originalhandlingarna istället, vilket riksarkivet givetvis vill undvika.
Riksarkivet har alltså att välja på att antingen ge oss fulla rättigheter att göra vad vi vill med korten, eller bestrida oss i rätten. Det senare alternativet skulle innebära ett domstolsbeslut som ger hela sveriges befolkning rätt att ta del av originalhandlingarna.
Uppenbarligen har riksarkivet valt det enda rimliga alternativet.
 
Genline scannar mikrofilmen, som i sig är över 50år gammal. Att stoppa något i en scanner och göra en digital kopia är just det: Kopiering. Kopian är inte ett nytt fotografiskt verk.
Notera att paragrafen du citerar gör skillnad på ett fotografiskt verk och flera exemplar (kopior) av ett fotografiskt verk.
Tekniken i en scanner är dessutom ännu mindre likt en normal fotografisk process än vad en fotostatkopiator är.
 
Vi löper inte någon som helst risk om vi bygger upp en ideell version av genline. Om riksarkivet mot all förmodan motsätter sig det vi gör och hävdar att vi inte har rättigheterna till materialet så behöver vi bara ta bort materialet och istället begära ut nya kopior av hela materialet MED fulla rättigheter, vilket vi ju har rätt till enligt lagen.
 
Om det är någon som är i lagens gråzon så är det riksarkivet som tar betalt för tillgång till allmänna handlingar, och trycker små notiser på de enda kopiorna av de allmänna handlingarna som vi får ta del av att alla rättigheter tillhör riksarkivet, vilket strider mot vår rätt till handlingarna. Utöver alla mina tidigare argument så bör det väl dessutom vara så att grundlagen går före upphovsrättslagen?

120
Ursäkta att det blir två inlägg efter varandra här..  
Bifogar två bilder nu. Den suddiga är scannad i 4800dpi med ovan nämnda scanner. Den andra är tagen med digitalkamera mot mikroskopobjektiv, och belysning ovanifrån i form av en vanlig halogenlampa. Både dålig fokus i ena kanten och ojämn belysning beror nog mycket på just belysningen. Ett mikroskop med belysning underifrån bör ge ännu bättre resultat.


 
Henric föreslog tidigare uppbyggandet av ett fritt alternativ till genline. En aldeles utmärkt ide!
Någon hävdade att SVAR har upphovsrätten till bilderna, men det är inte alls sant. Bilderna är rena kopior av offentliga handlingar. Vi är fria att göra vad vi vill med dom. Det är till och med så att genline ligger illa till när det gäller upphovsrätten. Visst får de sälja abonnemang för tillgång till deras databas, men det är inte så säkert att de kan hindra någon att kopiera deras bilder och sprida dom vidare.

121
För att kolla upp enstaka saker på mikrofiche utan att behöva ränna iväg till biblioteket fungerar ett enkelt mikroskop rätt bra (finns billigt på Clas Ohlson).
 
Det går att sätta en digitalkamera mot mikroskopets optik och på så sätt fotografera av enstaka notiser, men det är inte direkt smidigt.
 
För att scanna mikrofiche krävs det nog rätt mycket av scannern. Jag har en Mustek Bearpaw 2448Pro (med funktion för att scanna diabilder och negativ). Den påstås ha en upplösning på 4800dpi, men det är så långt ifrån sanningen man kan komma. Elektroniken (bildsensorn) i den har den upplösningen, men optiken kan knappt ens prestera 600dpi. Det enda som går att tyda på en mikrofiche inscannad i 4800dpi är en och annan rubrik. Resten är bara en suddig dimma.

122
Jag har inte använt bouppteckningar förrut. Hur är det med oäktingarna?
Jag har en Erland Jonsson död 1884 i Rudskoga, Värmland, som efter att han några år tidigare blev änkling sannolikt producerade en liten oäkting med en piga på gården. Jag har hittat flera indikeringar på att det är han som är far till pigans son, och att både han och sonen visste om det (sonen får namnet erlandsson i hfl i samband med gubbens död), men inget absolut bevis än.
Erland Jonsson hade även flera äkta barn.
 
Finns ett sådant utomäktenskapligt sladdbarn med i bouppteckningen?

123
SVAR / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2005
« skrivet: 2005-02-16, 21:00 »
Eller så kan man upprätta en ideell variant på genline. Dvs när man lånar eller köper kort så scannar man av dom och lägger upp dom på en server på internet för alla att titta på.
Med så många släktforskare bör det ganska så snabbt ge en hyffsad samling scannade kort.
 
De tekniska kraven för att kunna scanna kort kan iofs. vara ett problem.
Digitalkamera på stativ och en vanlig läsapparat fungerar bra, men det tar ju en stund att fotografera av alla sidorna på det viset.

124
Archive - Swedish language / Genline translation help please
« skrivet: 2005-01-24, 22:20 »
Eriksson is a every common swedish name, so a challenge it is indeed. Good luck!

125
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Järstorp, AI2 sid64, 1754
« skrivet: 2004-12-16, 15:19 »
Det finns ingen som har något annat förslag på vad det kan stå, eller om det är så att det faktiskt står Folkiehemet, vad det betyder?
Ålderdomshemmet är det inte iaf.
 
MVH / Timmy

126
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Järstorp, AI2 sid64, 1754
« skrivet: 2004-12-05, 14:27 »
Hmm, helt klart en möjlig tolkning, men ålderdomshem tror jag inte riktigt på då Göran Brolin var ca 36år då detta skrevs  
Dessutom så flyttade han tillbaka hit igen 11år senare. Han dog 74år gammal.
 
Han var mästersmed och arbetade åt Husqvarna faktoriet (smidde musköter). Har funderat på om han kanske flyttade närmare faktoriet, men har inte hittat någon ort kring husqvarna som matchar vad prästen skrivit.
 
Jag har bläddrat igenom hela husförhörslängden för att se om familjen flyttade inom församlingen, men har inte hittat något. Husförhörslängden är dock bitvis väldigt svårläst, jag kan ha missat något.

127
Sidnummer förslagsvis?

128
Har du provat CD-skivan Sveriges befolkning 1890?
Eftersom han bara var ca 10år 1890 så står hans efternamn sannolikt inte med på skivan, men sök på hans förnamn, hand ungefärliga födelseår, och att han ska ha en far med efternamnet Carlsson/Karlsson, alternativt att hans far har förnamnet Carl/Karl, fast det är nog troligtvis efternamnet som gäller med tanke på att det här är rätt sentida.
 
Detta ger givetvis ingen mer information framåt, men kan ge någon om hans barndom.

129
Om du undrar vilken husförhörslängd som är nästa så är de numrerade.
Efter AI2 följer AI3, osv.
 
Ibland kan det dock vara något eller några års glapp mellan två husförhörslängder. Speciellt under första halvan av 1700-talet.

130
Titta i husförhörslängden vilken gård eller vilken rote de bor på. Ta sedan fram föregående eller efterföljande husförhörslängd och leta reda på samma gård eller rote där.
 
Många husförhörslängder har gårdsregister i början, men tyvärr gäller det inte alla, så ibland får man bläddra en bra stund innan man hittar rätt gård.
Ofta kan man chansa på att prästen skrev upp alla gårdarna i samma ordning i varje husförhörslängd, och då går det lite snabbare att hitta rätt ifall det saknas ett register.
Var dock vaksam på flyttnotiser i husförhörslängden. Har de flyttat så finns de givetvis inte med i nästa husförhörslängd.

131
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Järstorp, AI2 sid64, 1754
« skrivet: 2004-11-25, 21:43 »

En kort flyttnotis i husförhörslängden.
Första orden får jag nog till Bortflyttad til, men orten är värre... Börjar den på Fali... ??
Tacksam för hjälp.

132
Lundberg / Lundberg
« skrivet: 2004-11-22, 07:39 »
I Kortebo, Järstorp, Jönköpings län bodde under 1700-talet tre smedfamiljer (vapensmeder för husqvarna) på samma hemman (augmentshemmanet).
 
Sara Lundberg gift med Anders Blåberg (1710-96)
Kajsa Lundberg (1728-97) gift med Anders Ljung (1724-83)
Lisa Lundberg (1719-97) gift med Göran Brolin (1718-91)
 
Hur kom det sig att tre familjer med fruar Lundberg bodde på samma hemman? Var de systrar?
Husförhörslängderna slutar vid mitten på 1700-talet, så där finns inte så mycket information att hämta.
 
Tacksam för tips om vart man kan tänkas hitta äldre information om dessa familjer.
 
MVH
Timmy Brolin

133
Brolin / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2008
« skrivet: 2004-10-16, 11:41 »
Hur kom det sig att Johan fick en variant av sin mors namn och inte sin fars namn Lind?

134
Tackar!
DISGEN får inte så bra betyg på GEDCOM fronten..

135
Jag har tittat runt lite på olika släktforskningsprogram, och vad jag kan se så har de flesta undermåligt GEDCOM stöd. Använder GenoPro för tillfället (ca500 personer än så länge), men det har långt ifrån bra GEDCOM stöd.
 
Som jag ser det sysslar man som släktforskare med insamling, strukturering, och lagring av data. Det allra mest väsentliga bör alltså vara att man lagrar sin data på ett så kompatibelt och framtidssäkert sätt som möjligt.
 
Nya bättre program skrivs och gamla läggs ner, så kommer det alltid att vara. Därför är det viktigaste att ens data är lagrade i ett så kompatibelt format som möjligt. Ett super-program är värdelöst om ens data går förlorad när programmet läggs ner. (Som många företag och myndigheter har fått erfara... Det finns numera mängder med arkiverad data på företag och myndigheter lagrade i format som ingen längre vet hur man läser eftersom formaten varit proprietära och programmen lagts ner för länge sedan)
 
Så min fråga är, vilket släktforskningsprogram (med grafiskt interface) har bäst stöd för GEDCOM?
Specifikt så vill jag att saker som ort, datum och källhänvisningar ska kopplas till varje händelse (födsel, vigsel, flytt, död, osv..)
Men ju bättre GEDCOM stöd desto bättre.

136
03) Äldre osorterade inlägg / Svårläst ort i Malmöhus län
« skrivet: 2004-09-21, 01:46 »
Intressant nog så finns han faktiskt inte i Hurva's inflyttningslängd..
Har prästen slarvat eller fick min (då 20 år gamla) Per Georg Brolin för sig att bosätta sig någon annanstans istället?
Han finns inte med i Sveriges befolkning 1890 heller. (Har provat att söka på alla möjliga tänkbara kombinationer av hans namn, födelseort,  och år)

137
03) Äldre osorterade inlägg / Svårläst ort i Malmöhus län
« skrivet: 2004-09-19, 12:55 »
Ah!
Tackar.
Ska ta en titt i Hurva's inflyttningslängd.

138
03) Äldre osorterade inlägg / Svårläst ort i Malmöhus län
« skrivet: 2004-09-19, 12:33 »
Min släkting flyttade från Halland till Malmöhus 1883.

Bilden till vänster är från HLF och bilden till höger är från utflyttningslängden.
Malmöhus län är ganska så lätt att tyda, men vilken ort? Jag har försökt matcha mot en lista på församlingar i malmöhus, men har inte lyckats hitta rätt.

139
98 - Osorterat / Flera med samma namn på gården
« skrivet: 2004-08-08, 14:07 »
Jag tror inte det finns två familjer med samma namn på samma gård.
Det låter snarare som att en av de två barnen Elisabeth dog en tidig död, och därför fick nästa dotter samma namn. Väldigt vanlig företeelse.
Detta förutsätter givetvis att de inte är födda samma år.

140
Datorprogram (för släktforskning) / HTML-presentation
« skrivet: 2004-08-06, 13:46 »
Anders: Tack! Programmet är långt ifrån färdigt, och jag är inte helt nöjd med trädets utseende än.
Om jag nån dag känner att programmet har blivit tillräckligt färdigt för att andra ska kunna använda det så lägger jag nog upp det på websidan.
 
Som du kanske ser så använder jag ljusa färger för ingifta och lite mörkare färger för ättlingarna, men slänger man en blick på trädet så känns det inte helt naturligt vilka som är ingifta.. Behöver ändra de ingiftas bakgrund på något sätt, funderar på att ändra formen, rundade kanter eller nåt. Och så vill jag givetvis hitta fler sätt att minska trädets storlek ytterligare.

141
Visserligen har kyrkans kunder själva lite svårt att reklamera, men borde inte en ättling (eller annan släkting) kunna sätta dit kyrkan för kontraktsbrott om avtal skrivits både för gravplats och gravvård för alltid?
Som redan nämnts är det ju väldigt stora pengar det handlar om. Om kyrkan tvingas betala tillbaka priset för gravplats+gravvård som avtalats för alltid plus 80års ränta för bara en eller två stenar så skärper de sig nog illa kvickt.

142
Datorprogram (för släktforskning) / HTML-presentation
« skrivet: 2004-08-05, 01:21 »
DftCom2 verkar bara kunna göra antavlor?
Båda verkar missa det jag vill ha, dvs ett överskådligt träd. Deras träd är visserligen rätt snygga, men så stora att det inte får plats mer än ett tiotal personer åt gången på skärmen.
 
Med mitt program försöker jag skapa ett träd som är så kompakt som möjligt för att på så sätt ge en överskådlig bild av hela släkten. För att få mer information än namnet drar man musen över personen, alternativt klickar på personen (inte implementerat än).
 
http://www.brolinembedded.se/trad/
I trädet finns ca 220 personer.

143
Datorprogram (för släktforskning) / HTML-presentation
« skrivet: 2004-08-04, 03:33 »
Just HTML presentationerna tycker jag lämnar en del att önska.
Vanligtvis får man en presentation där man ser en person åt gången och kan klicka sig vidare till barn eller föräldrar. Det är ju bra på sitt sätt, men det är knappast överskådligt.
En del program verkar kunna generera skapliga antavlor, men jag har ännu inte sett ett program som kan generera ett snyggt och överskådligt släktträd i html.
Jag skrev helt enkelt ett eget litet program som läser in en GEDCOM fil och genererar ett släktträd i HTML.

144
Bankeryd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-09
« skrivet: 2004-07-09, 17:22 »
Lotta: JBGF:s avskrifter kommer nog tyvärr ligga offline ett tag. Däremot kan du beställa en CD skiva med alla avskrifterna från dom. Väl värt pengarna. Fördelen med CD-skivan är att det dessutom går att göra väldigt kraftfulla sökningar på den.

145
Blåberg / Blåberg
« skrivet: 2004-06-30, 22:06 »
Det finns gott om personer med namnet Blåberg i Jönköpingstrakten. Många var Vapensmed/Smedmästare/Faktoriesmed (Husqvarna).
Personligen tittar jag lite på Anders Blåberg född ca 1710, död 8/5 1796, gift med Sara Lundberg. Boende i Kortebo, Järstorp. De fick barnen Ingeborg 1750, Kajsa 1752, Anders 1754 och Sara 1760.
Intressant är att smedfamiljerna Blåberg-Lundberg, Brolin-Lundberg och Ljung-Lundberg samtidigt bodde på samma gård (Augmentshemmanet i Kortebo). De tre fruarna Lundberg kanske var systrar? Det hela blir ännu mera intressant när man hittar indikationer på att söner och döttrar i de tre familjerna gifter sig med varandra.

146
Brolin / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2008
« skrivet: 2004-06-12, 02:05 »
Delar av den Brolinska släkten med Göran Brolin som utgångspunkt finns dokumenterad i det tryckta häftet Brolinska Släkten utgiven 1953 av Hjalmar Brolin. Finns på KB. Jag har en kopia.
 
Göran Brolin nämns i texten på en karta över Kortebo Järstorp från 1773. Kartan kan beställas från lantmäteriet. Det går även att titta på den online från lantmäteriets websida.
 
Göran Brolin är min farfars farfars farfars far.

147
Tack så mycket!
Fyra Anders bodde det alltså på den gården :-)

148
Jag hittade en karta över Kortebo, Järstorps socken från 1773. Kartan finns tillgänglig på lantmäteriets websida.
I texten på kartan nämns min anfader Göran Brolin.


 
Texten är rätt lättläst, men det finns några frågetecken.
augmentshemmanet kortebo hustomt hwilken bebos af factoriesmederne Göran Brolin, Anders Blåberg, Anders Liung And: Sundberg och ?ölnaren Anders Ekegren.
 
Är Göran stavat med J?
Anders Liung eller Ljung?
Vad är meningen med And:? Är det kanske en förkortning för något? Bör vara ett förnamn med tanke på att det står Sandberg i början på nästa rad.
Vad är ordet före Anders Ekegren?
 
Texten är väldigt intressant eftersom den pekar ut exakt vart de bodde på kartan över Kortebo, och dessutom så gifte sig Görans son Jöns senare med en Susanna Ljung.
 
MVH
Timmy Brolin

Sidor: [1]