ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Per Lennartsson Branthle

Sidor: [1]
1
Vallby / Vad för slags feber dog Metta av?
« skrivet: 2019-10-08, 14:06 »
I Vallby 1756 [Vallby (L) CI:1 (1756-1812) Bild 2630 / sid 258] finns nedanstående notis;

Min tolkning är
"Måndag förmidd: kl: wid 2 d:12 Jan afsomnade Michel Ingemans hustru i Walby, Metta Ingwarsdotter, efter 2 weckas och 5 dagars Sängliggande af _____ Feber, då hon lefwat 41 År mindre än 1 mån: 7 dagar. Begrofs 2dra Sönd: efter 13de dagen d:18 ejusdem."
Ordet står både i texten och ute i marginalen och stavas inte riktigt identiskt. Är det ett M eller W? Wetskefeber? Ma(t)skafeber?

2
Yrken / SV: afskedad volontär död 1814 Blekinge
« skrivet: 2019-10-07, 00:13 »
Blekinge båtsmansregister!

Kan det vara denne karl? https://www.blekingesf.se/batsmansregistret/getperson.php?personID=I17083&tree=1


3
Det är intressant att se olika tankar kring detta.

Personligen så går jag från det minsta till det största, alltså t.ex. by eller fastighetsbenämning först, därefter socken alt. kommun och slutligen län. Jag har skrivit ut hela länets namn men det blir, precis som ovanstående skriver, ganska utrymmeskrävande i antavlan och håller på att gå över till att använda länsbokstäver inom parentes. Problemet är att jag har dålig koll på de länsbokstäver som inte tillhör "hemmalänen".

Fördelen med att ange län är att de flesta arkivbildare använder det uppdelningssättet; Arkiv digital, Ancestry, SVAR, SCB... Således ser jag det mest som en källrelaterad hemvist.

Det är en intressant synpunkt om historisk korrekthet men jag anser att överskådligheten är viktigast, därför använder jag även sentida sockennamn (t.ex. "Östra Nöbbelöv" istället för "Nöbbelöv" som socknen hette förr) och har mer och mer gått över till normaliserad nutida stavning av orter. Det har absolut sin charm att ange ett äldre ortsnamn men för att kunna föra statistik så måste man standardisera. Inser dock i skrivande stund att jag har mycket s.k. registervård kvar att göra.

Nation anger jag bara om det inte är Sverige.

4
Militaria / SV: Var hittar man en guardeskarl?
« skrivet: 2019-09-29, 22:24 »
Sä här tyder jag texten till vänster;
"10 Lars Pärson, Insatt till Såldat wid delsboCompagnie d. 23 Aug 1718" (tecknet "d." för "den" är snarlikt 17 eller 14 vid en snabb anblick).

Texten till höger gäller soldatens hästar (uppenbarligen 2 av någon anledning);
"En Swetfux med hwita bakfötter och bles, förkommit på fiellet d:5 Jan: 1719:
En Swetfux med hwita fötter och globögd på det ena ögat, död på fiellet d: 3 Jan 1719"

Svettfux är tydligen en vedertagen term och betyder enligt Wikipedias artikel om hästfärger: "En fuxfärgad är rödbrun i pälsen med rödbrun man och svans och nyansen kan variera kraftigt. En mörkare fux kallas svettfux, medan en nästan helt svart fux kallas leverfux."

För övrigt imponerande svensk byråkrati att man under dessa fasansfulla dagar förmådde hålla koll på enskilda hästar samtidigt som en armé frös ihjäl! Mannen torde ju dock ha levt då detta skrevs men kanske avled i följdverkningar av dödsmarschen?

5
Skulle gissa på att det står I 17, d.v.s. Bohusläns regemente inom infanteriet, förlagda i Uddevalla. Samt då P4 - Skaraborgs regemente, pansartrupperna, förlagda i Skövde.

Platsen ser ju inte ut som något garnisonsområde utan snarare övningsfält. Ser då jag kollar på nätet att t.ex. P4 har/hade en mängd dylika, t.ex. Kvarns övningsfält och Villingsbergs. Kanske kan man utröna vilket det kan vara genom att bildgoogla på olika skjutfält. Säkert är det en del byggnader som står kvar sedan tiden om fotot är ifrån 1940-talet?

Har förgäves sökt efter vad det kan vara för lastbilar men de ser ju ut som ngn klassisk Scania-modell från 1930-1940-talet. Min gissning är att de helt enkelt är målade i vinterkamouflage.

Uniformerna som soldaterna bär torde i alla fall vara modell 1939 (m/39).

6
02) Bouppteckningar / Digitaliserade bouppteckningar
« skrivet: 2019-08-19, 23:46 »

Här och var dyker man på att någon enskild individ eller släktforskarförening digitaliserat bouppteckningar, eller snarast bouppteckningsingresser där den avlidne och dennes släktingar anges.


Finns det någonstans någon sammanställning av dylikt material eller något lämpligt sätt att försöka få en överblick över vad som kan finnas tillgängligt för en viss socken/härad etc?

7
Oj, tackar och bockar! Detta var verkligen en fin present :)

8
Gladsax / SV: Giertrud Persdotter 1757
« skrivet: 2019-08-19, 00:27 »
jensen: Thanks a lot for the estate inventory.

Per Bengtsson (born around 1732, dead 7:th of march 1799 in Vik, Rörum) is an ancestor of mine. I had noted a brother named Mårten Bengtsson but had no further information about him. 

Rörum's parish is tricky, since there are no listings of births and deaths before 1777. I have however done some research in Mantalslängder and noted that the parents of Per and Mårten are Bengt Hansson (born around 1701) and his wife Kierstina. They are living at Vik number 17. Bengt Hansson is listed in the inventory of seafaring people done by the Swedish navy in 1742. He is labeled "utterly unfit" and 41 years old (http://www.osterlen.com/slaktforskning/rorum.htm).

I have also found a number of children to Mårten Bengtsson and Ingabor Persdotter. Apparently none of them survived their parents. The horror, the horror...
Karna, born in the night between the 8:th and 9:th of April 1764. Died of poxes on the 17:th of April 1768.
A stillborn son, born/dead on the 28:th of May 1766.
Bengt, born on the 16:th of February 1768. Dead on ?
Per, born on the 1:st of May 1771, died of poxes 15:th of June 1774.
A stillborn son, born/dead on the 12:th of July 1774.
A stillborn son, buried on the 26:th of November 1775.

9
Gladsax / SV: Giertrud Persdotter 1757
« skrivet: 2019-08-18, 18:12 »
The couple Pär Pärßon and Ingabor Pärsdotter are married in Gladsax on the 7:th of April 1754. He is labeled as a widower and she is titled maid.

I can only find one Per Persson in Baskemölla at that time, living at Baskemölla nr 1. In the "mantalslängd" (MTL) of 1754 he is "enckling"=widower. In the same source there is an Ingabor Persdotter, daughter of Per Rigårdsson at Baskemölla Nr 11. In the MTL the following year Per Persson is living at Nr 1 with a wife and there's no daughter Ingabor at Nr 11. A good clue!

In 1763 Per Persson is dead and Ingabor stated as a widow.

1763 on the 23:rd of May, Ingebor Persdotter marries the dräng (laborer/farmhand) and fisherman Mårten Bengtsson from Vik, Rörums parish.

In the MTL of 1765 Mårten Bengtsson and wife are living at Baskemölla nr 1, as well as "inhyses" widower Pär Rigårdsson. He is actually labeled "inhyses fader" 1769.

While skimming through the pages I see a mention of daughters Giärtrud, Karna and sons Per and Bengt. There's no mention of Per Rigårdsson after 1778.

Some Mantalslängder can be found in SVAR but the most are available through Arkiv Digital. Also, "Bouppteckningar" (estate inventories) can be found in Arkiv Digital, as well as a register.
I have found the following in the registers which should be of interest;
Mårten Bengtsson, fisherman, with wife Ingeborg Persdotter. Gladsax Baskemölla no 1, 1799 21/1 (can't remember is this is the date of death or of the inventory), Järrestads häradsrätt 1800-04:40.

Unfortunately I have no subscription at the moment at Arkiv Digital...

10
Hällestad / SV: Tyda en text.
« skrivet: 2019-08-18, 16:28 »
Min tolkning är följande; "d. 30. October wigdes dagakarlen och änkl, Gustaf Olofsson, ifrån Ragna sochn, och pigan Christina Cath. Larsdotter i Strömen[?], efter 3ne Lysningar. Änkemannen ärfde sitt egit barn, som 10 weckor efter Modern afled; Bouptekningen är uprättad d 22 Martii, 1774. Upwist och cfirm å Lagtima höstetinget med Risinge Tingslag d 8 oct samma år, § 54."

"cfirm" torde  alltså vara confirmerad, d.v.s. bekräftad/fastställd.

11
Holland / SV: Holland
« skrivet: 2019-04-07, 01:31 »
Maria Hansdotter, född 1780 i Amsterdam, (död 1843-11-23 i Brantevik, Simris socken), är en kvinna som dyker upp i husförhörslängderna i socknarna Simris, Simrishamn och Brösarp på Österlen i Skåne omkring 1810 och framåt. Uppgiften att hon skall vara född i Amsterdam har jag sett tidigast i Simris AI:1 (1811-1813) Bild 43/sid 18. Det finns inget födelsedatum utan bara året 1780 nämns. Hon hankar sig fram som piga och deja och nedkommer med ett antal oäkta barn mellan 1810 och 1823.

Är det någon som har något uppslag om hur man skulle kunna försöka finna denna kvinnas födelsenotis och ev. tidigare liv i Nederländerna?

12
1775-01-01 föds Pehr Håkansson i Bökåkra i Södra Mellby.
Föräldrarna är Håkan Arfvidsson och Ajda Nilsdotter.
Bars av jungfru Lisa Beata Runnerström i Stubbaröd. Testes: Afskedade mönsterskrivaren Petter Runnerström ibm, drängen Per Christophersson i Bökåkra.  [Källa, SVAR: Södra Mellby FVD 1714-1778 bild 160 (sida 141)]

Pehr Håkansson gifter sig 1810 med en Hanna Nilsdotter i Rörum, där de sedan bor och får iaf tre barn. Nils född 1810-07-27, Håkan född 1814-06-10 och Anders född 1817-12-04.

Jag har förgäves sökt Håkan Arfvidsson och Ajda Nilsdotter i MTL, HFL, vigselregister o.s.v. och finner ingenting. Är det någon som har något uppslag om var dessa människor kom ifrån och tog vägen?

13
I Min släkt v.4 har det tillkommit en separat ruta under en persons död där man kan ange dödsorsak. Intressant för statistiken! Dock kommer ju frågan hur man skall utnyttja detta på bästa sätt. Skall man bara skriva ordagrant vad som står i dödsboken eller skall man normera? Hur kategoriserar man lämpligen dessa? Hur använder ni detta? Några tankar?

Exempel 1: Åtskilliga förfäder har dött av "ålderdom", "ålderdomssvaghet", "ålderdomsbräcklighet". "ålder", "ålderdomskrämpor" - här kanske det vore lämpligt att normera alla varianter av detta som "ålder"?

Exempel 2: "Infl. feber", "Feber", "inflammatorisk feber", "hetsig feber", "alla slags feber", "febersjukdom", "svår flussfeber" - skall man specificera dessa endast som "feber" eller vara mer specifik?

Exempel 3 är alla dessa i släkten som "blivit borta" till sjöss. De flesta står utryckligen som drunknade men det finns även "omkommen under storm i Nordsjön", "olyckshändelse till sjöss", "Omkom på S/S Nedjan", "funnits döde uti en Jagt i Sjön å Sölvitsborgstrakten, och således troligen drunknade/ihjälfrusne", "fractura col. vertebr, olyckshändelse til sjös å Bottniska viken" - tankar om detta?

Sedan har man ju dessa som har en kombination, "Diahree och ålderdomssvaghet", "hitsig feber och bröst siuka", "bröstsjuka och ålderdomsbräcklighet"...

Tacksam för all input!

14
Gladsax / Polska i Baskemölla?
« skrivet: 2018-08-03, 00:20 »
I boken "Här Ostpå" från 1941, av den gamle folkskoleläraren Frans Löfström skriver författaren på sidan 188 att det berättas hur det förr i tiden inte var ovanligt att särskilt kvinnor "hade kolsvart hår och voro mörka i hyn" i Baskemölla. Anledningen skulle kunna komma av zigenare och tattare samt sjömän från t.ex. slaviska och romanska folk som kastats i land vid fartygsförlisningar och kommit att "bli kvar här hela år framåt, vilket det finns många bevisbart sannfärdiga berättelser om".

"Den främmande uppblandningen har jag i speciellt ett fall fått full bekräftelse på. En hustru här har nämligen talat om för mig, att hon har fullt belägg på att hennes mors mormor var polska, och hur det hänger ihop har också berättats för mig. Vederbörande polska hade en fiskare härifrån haft med sig, när han återvände från ett krig på andra sidan Östersjön, i vilket han hade deltagit, och så gifte de sig här på äkta kristligt manér. Deras avkomlingar ha fortfarande spår efter den nämnda anmodern".

Jag har också hört detta berättas i släkten och då med tillägget att det skulle vara en av Karl XII:s karoliner och ömsom är kvinnan polska och ömsom ukrainska.

Är det någon som har stött på något belägg för detta eller har någon aning om vem den omtalade hustrun var?

15
Äldre ord A - K / Kronoceremonier
« skrivet: 2018-07-22, 23:29 »
1760-11-16 vigdes i Gammalstorps socken i Blekinge Hans Svensson och Sissa Giselsdotter med "Cronoceremonier". Vad innebär detta? Har aldrig sett detta i något annat sammanhang. Min spontana tanke vore att karln var riksdagsman eller något sådant men detta har jag ej funnit något belägg för.

"? 24 post Tr: d 16 Novembr wigdes med CronoCeremonier Änkemannen Hans Swenson i Frå Slätten af Gemsiö Sochn och pigan Sisßa Giselsdoter Från Wär-hullt." (Källa: Gammalstorp CI:2 (1732-1781) Bild 167 / sid 321)



16
Läshjälp / SV: Födelsenotis Kverrestad C2 17650527 sid 48
« skrivet: 2018-07-12, 01:27 »
d. 27 Maii Döptes adels[?] Rÿttaren Nils Mårtens sons och hustru Magnil Pärs doters barn och doter Agda af Norra Qwäresta, som war född d.20 huius, blef hållen öfwer Dopet af hustru Sara Lars Håkanßons, ibid, faddrar utom henne woro fölliande.-
Rÿtt. Pär Granström och Ola Månßon af Norra Qwärsta, dr Nils Pärßon och Hans Pärßon af Lunarp hustru Gärtrud, Ola Månßons af N. Qwäresta.

17
Skånska kriget (1675-1679) / SV: Snapphanar
« skrivet: 2018-07-11, 00:44 »
Dett var ju intressant men var man sedan finner själva rullorna och om de är digitaliserade återstår att se: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=17022220#132304,21277734

18
Skånska kriget (1675-1679) / SV: Snapphanar
« skrivet: 2018-07-11, 00:27 »
Vad trevligt att detta lagts upp i Arkiv Digital. Det visste jag inte! Detta måste jag kolla upp vid tillfälle!
I SGF-arkivets katalog i bokform "Skånska Jordebøger og Mandtal m.m. samt annat källmaterial före och efter 1658" finns på sidan 81 en förteckning över källa nr 59 "Mönstingsrullor över friskyttarna Skåne och Blekinge 1677-1680".

En Simon Andersen med kompani från Göinge, Gärds, Frosta härader nämns tre gånger. Rullorna skall finnas på sidan 15-17, 29-31 samt 50-51. Då jag ej har ngt AD-abonnemang just nu kan jag ej kolla själv vilka år detta rör men kanske kan vara till någon nytta?

Annars finns ju en mängd digitaliserad information på danska rigsarkivet: www.sa.dk om än att jag tycker det är svårt att hitta där, men det finns ju t.ex. https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/index-creator/22/17133051/17022220 och https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/other-collection/149

Kanske någonstans häri finns något vettigt?

19
På knappen är det Kalmar läns vapen som det såg ut förr. En bildgoogling på "landshövdingeuniform" ger ett antal träffar från bl.a. Södermanlands museum och Vänersborgs museum med respektive läns uniform, knapparna avbildar där landskapsvapnen.

Jag tror inte att häradsskrivare bar uniform. Det borde finnas någon litteratur om detta?

20
Förnamn - E / Ensio/Enzio
« skrivet: 2018-06-18, 01:35 »
I mitt släktträd har jag tre Ensio och en Enzio, födda mellan 1918 och 1934. Ingen har det som tilltalsnamn, de tre "Ensio" är förstfödda söner och "Enzio" är andra sonen. 

Institutet för språk och folkminnen skriver
Citera
Ensio är ett finskt namn, bildat till ordet ensi- ’första’ (jfr ensimmäinen ’den förste’) och givet till den förstfödde sonen. Namnet infördes i den finska namnlängden 1908 som översättning av det tidigare Primus.
(http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/personnamn/dagens-namn-i-almanackan/kalender/namnsdagar/namn-utanfor-kalendern/2014-04-13-ensio.html#letter/E)

En sökning på Enzio ger en mängd sökträffar på engelskspråkiga sidor, där det anges ha ett tyskt, italienskt och/eller franskt ursprung och betyda antingen jätte eller "home leader" alt. "Estate ruler", exempelvis;
http://www.thinkbabynames.com/meaning/1/Enzio
http://www.thinkbabynames.com/meaning/1/Enzo

Jag undrar lite över hur det kom att bli "populärt" i Sverige och över betydelsen. Är det att se som två olika namn med olika vägar in i svenskan?

21
Förnamn - H / SV: Håkan-Åke?
« skrivet: 2018-06-18, 00:47 »
Jag tror att jag stött på detta några gånger i Blekinge/Skåne men det enda konkreta exempel jag kan finna på rak arm är en Åke Hansson född 1751 i Slätten, Jämshögs socken (Källa: Jämshög CI:2 (1750-1764) Bild 42 / sid 77) som i sin moders bouppteckning 1759 omnämns som "Håkan" (källa: Listers häradsrätt FII:1 (1725-1769) Bild 435 / sid 841).

22
Rörum (L) / SV: Rörum (L)
« skrivet: 2018-05-21, 11:50 »
Det blir fortfarande en märklig länk men det kanske blir fel med de svenska tecknen? Du får helt enkelt skriva in www.rörum.com i adressfältet så vore det väl själve hondan om det inte fungerar.

23
Rörum (L) / SV: Rörum (L)
« skrivet: 2018-05-21, 11:48 »
Nej, det var en märklig länk.

Gå in på www.rörum.com och klicka på menyn "Som det var" och därefter på "Kring 1900" i raddan längst ned till vänster under rubriken "Historia, namn" så bör det fungera.

24
This is perhaps not the most verbatim translation but the text can be translated roughly as the following (words within brackets are my comments);

"In the year 1860 on the 5:th of January 'Laga boupptecking' [=estate inventory] was conducted after the deceased groomer Carl Thedin at Brandstad Boställe [boställe=mansion/estate], who with death departed on the 6:th of last December month and left behind the widow Hanna Jöransdotter and two daughters, namely 'husmannen' Anders Truedsson's wife Bengta Carlsdotter in Skalla, And Farmhand Nils Jönsson's wife Kjersti Carlsdotter in Brandstad, who were present at this occasion.
The widow was told to truthfully state the household as it was after the hour of death of the husband. As 'wärderingsmän' at the occasion 'Husmannen' Per Larsson and 'Husmannen' Mårten Åkasson in Brandstad.
Whereafter the procedure was conducted in the following order:"

...and then there's a list of different objects under the headline "Wooden wares", mostly in plain swedish but noteable with the dialectal word "bismar" for what we now call "bessman", a steelyard balance.

The last page states that "The share for the poor of 10 öre received on the 12:th of March 1860 in Klamby, Per Jönsson, chairman of the poor relief"

Husman directly translates as "house man" but I'm not sure how to translate it properly. It's a man that lives in a house under someone else's estate.
Värderingsmän - "Valuation men" are the representatives that help with the valuation at the estate inventory.

25
Rörum (L) / SV: Rörum (L)
« skrivet: 2018-05-14, 21:43 »
1. Hittar tyvärr ingen information om detta men jag tror nog att det finns en karta i boken "Rörum och Vik genom tiderna", går att låna på bibliotek men tror även att den fortfarande går att köpa därnere; https://libris.kb.se/bib/877851

På denna sida finns en artikel (oklart varifrån den kommer från början) om "Rörumskungen" samt lite om Rörum nr 27: http://www.rörum.com/rrm_1900.php?yellow=391088395

2. Generellt är det sällan det finns äldre HFL än från cirka 1800-1810-talen. Vad som däremot är problematiskt med Rörums socken är att det inte finns äldre Födelse/dödsböcker än 1777, varför studiet av äldre tiders folk ofta kräver ingående genomgångar av Mantalslängder, katekisationslängder och om man har tur bouppteckningar.

26
03) Ortnamn, allmänt / SV: Vad betyder Miro?
« skrivet: 2018-05-12, 22:31 »
Svenskt ortnamnsregister ger enbart en träff från 1960: http://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU/bilder/_s2dx001/315228b1/p2/0000041a.pdf.

27
Förnamn - R / Rigård
« skrivet: 2018-04-02, 22:39 »
Jag har i t.ex. Vik i Rörums socken i Kristianstad län stött på ett flertal karlar med namnet "Rigård" levande mellan cirka 1720-talet och 1820-talet. En snabb nätsökning ger också vid handen en handfull Rigård:ar från Malmöhus län födda i sluter av 1600-talet eller första halvan av 1700-talet. Det rör sig om åboar, fiskare etc.

Är detta en lokal variant/stavningsform av Rickard i Skåne eller är det ett annat ursprung?

Jag har annars fått intrycket att namnet Rickard hört hemma i högreståndsmiljöer, i varje fall i 1800-talets början, de få gånger jag stött på det.


28
Förnamn - O / SV: Ored
« skrivet: 2018-04-02, 22:22 »
Den gamle jämshögsprästen J. J. Öller skriver i sin "Beskrifning öfwer Jemshögs sochn i Blekinge" från år 1800 om namnet: "Ored synes komma af orädd, Intrepidus". Lite annan betydelse mot tidigare anfört men det är klart, är du alltför bråd till handling så är du måhända orädd?

En stavningsvariant som också förekommer i Nordöstra Skåne/sydvästra Blekinge är stundom Orijd under 16-1700-talet.

29
Förnamn - O / SV: Olu
« skrivet: 2018-04-02, 22:18 »
Den gamle jämshögsprästen J. J. Öller skriver i sin "Beskrifning öfwer Jemshögs sochn i Blekinge" från år 1800 om namnet: "På andra ställen mindre brukliga namn bland Qwinnokönet: Ollu eller Olive, synes wara abbrevieradt af Olifva, Olena, af Olof"

Denna sidas kvinnonamnslista https://www.genealogi.se/kvinnonamn#O skriver "Olu variant av Olöf.
Olöf kvinnlig motsvarighet till mansnamnet Olof; vanligast i Sydsverige."

30
Förnamn - T / SV: Tören
« skrivet: 2018-04-02, 22:12 »
Den gamle jämshögsprästen J. J. Öller skriver i sin "Beskrifning öfwer Jemshögs sochn i Blekinge" från år 1800 om namnet: "Tyre härleder sig, äfwen som det här brukade Qwinfolkanamnet Thören, af Thor".

Personligen normaliserar jag intet, tycker det tar bort lite av charmen med dessa gamla namn.

31
Förnamn - T / SV: Troen
« skrivet: 2018-04-02, 22:08 »
Den gamle jämshögsprästen J. J. Öller skriver i sin "Beskrifning öfwer Jemshögs sochn i Blekinge" från år 1800 om namnet: "På andra ställen mindre brukliga namn bland Qwinnokönet: ... Truen fæm. som lärer hafwa samma derivation som Karla namnet Truet af tro".  Mansnamnet Truet beskriver han något tidigare på samma sida "Truet af tro eller trogen, Fidelitas"

32
Födelse- och dopböcker / SV: Sekretess
« skrivet: 2018-04-02, 22:05 »
Tackar ödmjukast för dessa svar! Jag skall skriva till SVAR, om inte annat så av ren nyfikenhet över hur det fungerar.

33
Födelse- och dopböcker / SV: Sekretess
« skrivet: 2018-03-31, 11:31 »
Jag efterfrågar Lennart Nilsson som skall vara född 1929-11-25.

34
Militaria / SV: A6 och I12
« skrivet: 2018-03-30, 23:42 »
Även infanteriet hade understödsvapen, jag vet inte hur många och på vilken nivå men på denna sida kan du t.ex. se en bild av en häst som drar en infanterikanon: http://infanteriskjutskolan.se/Artiklar/Default.aspx?ID=66

35
Danska / SV: Brevudsteder
« skrivet: 2018-03-30, 23:29 »
Udstede på danska (och norskt bokmål) betyder att utfärda. Således borde väl snarast menas att karln är avsändare till ett brev eller utfärdare av ett brev/intyg ifrån kyrkan i fråga.

36
Födelse- och dopböcker / SV: Sekretess
« skrivet: 2018-03-30, 22:54 »

Vid en sökning i SVAR efter födelsenotisen för en man född i Katrineholm 1929 får jag helt plötsligt upp bifogad bild (Katrineholms kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/12165/C/2 (1926-1946), bildid: 00156260_00058) som meddelar att "bilden innehåller anteckningar som omfattas av sekretess och släpps år 2056".


Vad i hela fridens namn kan vara så känsligt att det sekretessbeläggs i 127 år!?


Har det blivit något fel här? Om inte, går det att försöka få ut en bild där sekretessbelagd information är överstruken t.ex.?

37
Födelse- och dopböcker / SV: Omständigheter
« skrivet: 2018-03-30, 22:47 »

Detta verkar ha börjat användas någon gång på 1840-talet i boken.


Följer jag Lars Olsson med hustru Gertrud Jönsdotter i Baskemölla och deras barn finner jag följande;
Sonen Mårten född 1843 - 11.7
Dottern Sissa född 1847 - 12.5
Sonen Mårten född 1849 - 13.8
Sonen Hans född 1852 - 14.9


Vid en kontroll av familjens tidigare födda barn så visar det sig att första siffran är vilket barn det är i ordningen och den andra, vilket barn i ordningen av sitt kön. Alltså är t.ex. Sissa familjens 12:e barn tillika 5:e dottern. Datumet som ofta står längre ner i den kolumnen, ibland med "Kt" skrivet före får jag till moderns kyrkotagningsdatum. 


Under 1830-talet verkar det i denna kolumn snarare stå kommentarer om levnadsförhållandena, t.ex. "Goda", "Försv" (försvarliga?), Knappa... etc

Sidor: [1]