Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Håkan Widell
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2015-08-02, 00:20 »
Hej Bente! Av någon anledning har jag inte tidigare sett ditt inlägg om Bergman och Beckeman. Hör av dig, om du fortfarande är intresserad av information! Jag tror att jag har tillgång till Bergmanskriften och jag har nog också en hel del information om Beckeman.
2
« skrivet: 2015-07-01, 23:11 »
Hej!
Råkade idag se Karin Uhrviks inlägg om släkten Egelström. Min tolkning är således att bröderna Anders, Olof och Carl Egelström var söner till postmästaren Hans Andersson i Avesta. Någon som kommit längre i forskningen?
3
« skrivet: 2015-05-22, 16:07 »
Hej!
Råkade först idag notera tidigare frågor och kommentarer gällande medlemmar av släkten Thermaenius. Den överviktige Alfred Thermaenius (1870-1949) var på sin tid en framgångsrik person som ingenjör, uppfinnare,disponent och kommunpolitiker i Hallsberg. Släkten beskrivs bl a i Svenska släktkalendern 1943 (har inte undersökt, om släkten även beskrivs i senare årgångar).
Med vänlig hälsning!
Håkan
4
« skrivet: 2015-02-08, 21:52 »
Tack för snabbt svar, Monika!
Håkan
5
« skrivet: 2015-02-08, 15:06 »
Är det någon som känner till miniatyrmålaren Fanny Hjelms (död 1944) familjebakgrund?
Håkan
6
« skrivet: 2015-01-25, 18:58 »
Råkade idag i Borås Tidning läsa en artikel om Thomas Östros, bankman och f d politiker inför hans 50-årsdag 26/1. Han uppges vara född i Tornedalen. och hade då efternamnet Waaranperä. När Thomas föräldrar med barn flyttade till Västerås, tog man sig namnet Östros.
7
« skrivet: 2014-12-10, 21:01 »
Är det någon som känner till ev samband mellan släkterna Mörner av Tuna resp Morlanda och årets amerikanske nobelpristagare i kemi William E. Moerner?
8
« skrivet: 2014-08-17, 22:30 »
Hej! Har du kommit längre i din Berger-forskning? Har själv uppgifter om en del Berger-medlemmar, varav den äldste var Anders Berger, kronofogde i början av 1700-talet i Kista (T), som jag förmodar kan ligga nära Värmlands östra gräns. Uppgifter om släkten Berger har hämtats från Svenska Ättartal 1889, men även andra källor har använts. Till 'min släkt' Berger tycks bl a höra Gerda Maria Berger, död 1911, g m August Herman af Petersens (1844-1936).
Mvh! Håkan
9
« skrivet: 2014-08-15, 23:04 »
Hej Siv!
Noterade först idag din förfrågan, ställd i mars 2013. Här kommer lite information i korthet, Hilma Matilda Callmander (1843-1928), var dotter till kyrkoherden Carl Jacob Callmander (1814-1864) och Mathilda Schmidt (1817-1875). Mathilda C. gifte sig således 1868 med bruksägaren, vid Skinnarviks bruk nära Åbo i Finland, Johan August Öhrström, död 1898. Hade således en dotter, Jenny (1869-1959), gift med den ryske översten Constantin Leopold Lorenz (Lorentz?, av tyskt ursprung. I detta äktenskap tre barn. Gerda Callmander (1878-1950) var också dotter till Wilhelm Callmander och gift med disponenten mm Alfred Thermaenius. Vill du ha mer information kan dugärna ställa denna direkt till min e-mailadress (numera G-mail).
Mvh!
Håkan Widell
10
« skrivet: 2013-02-04, 16:58 »
Hej Stig!
Råkade först idag se ditt inlägg från 2005! Jag har inte tidigare läst om Jonas Grahl. Har du någon ytterligare information om Jonas Grahls bakgrund och relation till Georg Grahl?
Mvh!
Håkan
11
« skrivet: 2013-01-31, 22:05 »
Hej! Har tyvärr ingen ytterligare information att lämna men föreslår att du försöker ta del av Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor och gärna också supplement, så kanske du kan få uppslag till ytterligare forskning. I Elgenstierna gällande släkten von Schwartzenhoff finns en eller ett par individer nämnda, som förefaller kunna ha anknytning till Hälsingland (flertalet har ju i stället anknytning till Västergötland).
Mvh!
Håkan
12
« skrivet: 2013-01-27, 14:20 »
Hej Robert!
Elisabet Ulrica von Schwartzenhoff, f. 1754, nämns i supplement till Svenska adelns ättartavlor, tryckt 2008. Det sägs att hon är utan känt samband med adelssläkten von Schwartzenhoff men det finns tydligen viss misstanke att hon kan vara dotter till löjtnant Christian v. Schwartzenhoff (1689-1757) på Åkerslunda, Elisabet Ulrica var gift 1:o med Paul Bäckwall (f.1747, död 1792 15/3, 43 år), vid giftermålet boende i Överbo, g. 2:o med länsmannen Lars Sollin i Söderala. Vid giftermålet boende i Kärnberg. (SoH: 1960 s 99). I supplementet finns viss ytterligare information om Christian v. Schwartzenhoffs giftermål.
Mvh!
Håkan
13
« skrivet: 2012-03-23, 21:04 »
Hej Åsa! Gerda var syster till min mormor Esther och Din pappa och jag måste således vara sysslingar. Jag hör av mig direkt till Dig!
Mvh!
Håkan
14
« skrivet: 2011-09-11, 18:39 »
Ja! Hufschmied betyder hovslagare.
15
« skrivet: 2011-01-09, 21:32 »
Hej!
Jag har i min dator en hel del personer, tillhöriga Kullmansläkten från Göteborg. De flesta uppgifterna har jag hämtat ur Svenska släktkalendern, årgångarna 1885-90.
Jag har funnit fyra personer Kullman med namnet Maria:
Maria K. 1757-87
Maria Martina K. född 1834
Ragnhild Maria Isabella K. född 1863
och till sist Sophia Maria Kullman, född 1788, död i kolera 1834.
Den Du söker är troligen Sophia Maria. Sophia Maria föddes som dotter och ett av fem barn till lektorn i Göteborg Erik Kullman, född 1758-09-08 i Göteborg, död 1804-11-25, och hans hustru Anna Bauer, född 1768, död i kolera 1834.
Sophia Maria Kullman gifte sig 1812 med klädeshandlaren i Göteborg Anders Blidberg (1782-1834). Makarna Kullman/Blidberg hade 11 barn, födda 1813-33.
Koleran slog ju hårt mot Göteborg och Bohuslän just året 1834. I denna familj drabbades sannolikt således Sophia Maria och hennes make Anders, Marias mor Anna Bauer och även Anna Bauers syster Hedvig Elisabeth Bauer.
Ytterligare information om bl a lektor Erik Kullman finns även att läsa i Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906.
Om det är av intresse, kan jag försöka skicka en fil med aktuella familjemedlemmar.
16
« skrivet: 2011-01-08, 00:49 »
Hej Fredrik!
Återkom gärna, om du får fram någon ytterligare information om denna släktgren!
Mvh!
Håkan
17
« skrivet: 2011-01-06, 23:59 »
Hej!
Anders von Schwartzenhoff (1652-1701) hade enligt Elgenstierna endast kända ättlingar genom dottern Barbara Christina von Schwartzenhoff (1680-1757), g m generalmajoren Carl Anders Sinclair (nr 965). I övrigt är det enligt Elgenstierna endast känt att sonen löjtnant Christian von Schwartzenhoff (1689-1754) var gift med Elisabet (efternamn okänt), död 1752.
I övrigt tror jag nog att det vore enklare, om Du själv försöker ta del av Elgenstiernas standardverk Svenska adelns ättartavlor, som finns tillgängligt på de flesta större bibliotek, inkl ett flertal i Uppsala.
Mvh!
Håkan
18
« skrivet: 2010-11-28, 23:57 »
Åsa!
Det är ju ingen tvekan om att den svenska släkten Brahe härstammar på 1400-talet från en kvinnlig gren av den danska släkten Brahe, genom Johanna Torkildsdotter Brahe. Se bl a mina inlägg 2001 och 2004. Källor: Elgenstierna, Danmarks Adels Aarbog (DAA) och Svenskt biografiskt lexikon.
Gällande Peter Axelsson Brahe har jag svårare att ge något svar, eftersom jag bara har tillgång till delar av DAA. Enligt Slott och herresäten i Sverige, Allhems förlag, kom i mitten av 1400-talet Vanås genom giftermål i Niels Axelsson Brahes ägo. Denne Niels ägde tillsammans med sin bror Peter Axelsson Brahe var sin sjättedel av det stora godset Vittskövle. Kanske Peter kom för att bo hos sin bror Niels på Vanås slott?
Mvh!
Håkan
19
« skrivet: 2010-08-24, 22:02 »
Hej och tack för trevlig information! Du har väl ingen aning om, hur det kom sig att Johan tog sig namnet Widell och när detta skedde? En svensk, Christian Ludvig Widell, från Ystad, befann sig 1747-52 i Helsingfors som handskrivare åt den svenske generalguvernören i Finland Gustaf Fredrik von Rosen. Kanske lite långsökt att tänka sig ett samband?
20
« skrivet: 2010-08-19, 23:51 »
Hej!
Tillhör Skåne- eller Ystadsläkten i Sverige, känd sedan 1600-talet. Det finns i Sverige ytterligare en Widellsläkt, Marstrandsläkten, som man kan föra tillbaka till början av 1700-talet. Widell är inget ovanligt namn i Sverige, men dessa två släkter tror jag är de enda, som kan följas längre bak i tiden.
Vid ett flertal tillfällen har jag under gångna år stött på namnet Widell i Finland i början av 1800-talet och även i slutet av 1700-talet. Häromdagen fann jag på nätet en matrikel från Helsingin (=Helsingfors, förmodar jag), där det omtalades en Matias Tomas Albin Widell, f. i Åbo 21.12.1822 som son till handl. Matts Widell och Anna Christina Bange. Vb Åbo gymn. Aboens. Mindre kam ex. 1852. Kontorsskrivasre vid tullkammaren i Åbo 1853. Död där 1.4.1864.
I studentmatrikel (?) för Åbo Akademi (förefaller sträcka sig från början-mitten av 1600-talet till början av 1800-talet) nämns tre personer Widell, med resp förnamn Henr., Joh. och Gabr. Joh. Jag lyckas dock inte utläsa någon ytterligare information om dessa personer.
Dessa upprepade fynd av namnet Widell i Finland under äldre tider gör mig nyfiken! Är det någon som har kännedom om någon äldre finsk Widellsläkt?
21
« skrivet: 2010-08-09, 21:52 »
Jag känner till släkten Callmander ganska väl och ställer gärna vid behov upp med kompletterande information.
Mvh! Håkan
22
« skrivet: 2010-08-06, 22:55 »
Råkar idag se att släkten Sanne var på tapeten för två år sedan. Släkten finns bl a beskriven i en bok 'Uddevallasläkten Sanne', tryckt 1952, med kompletterande tryckt information 1984 och 1993 om släktens bakgrund i Århus, Danmark, på 1500-talet och i övrigt främst yngre släktmedlemmar. Släkten omtalas även i Svenska släktkalendern. Jag känner till flertalet av ovan nämnda personer, och om frågetecken kvarstår, ska jag naturligtvis gärna hjälpa till med information.
23
« skrivet: 2009-08-19, 20:12 »
Hej! På tyska finns både benämningen Freiherr och Baron.
Mvh!
Håkan
24
« skrivet: 2007-02-14, 22:18 »
Dessa ständiga och mångåriga förseningar måste bättre förklaras. I Kurt Modigs svar 19 sept 2005 sägs, att styrelsen beslutat att projektet ska ha högsta prioritet. Det nämns också, att projektledaren gjort andra prioriteringar, och att arbetet med supplementbanden därför legat nere. Detta tycks ju vara ett återkommande problem. Hur kan dessa omprioriteringar motiveras, när styrelsen givit projektet högsta prioritet?
25
« skrivet: 2006-11-24, 22:55 »
Tack, ser fram emot detta! Förstår ju att det är ett mastodontarbete!
26
« skrivet: 2006-11-23, 23:10 »
Hej! Hur har arbetet med Elgenstierna supplementband avancerat?
27
« skrivet: 2006-02-26, 11:25 »
Hej!
Känner bara till att J F Gynther och J C Schalin enligt Varbergs vigselbok gifte sig i Göteborg 1795-08-06. Vad finns det för ytterligare information i Göteborgs kyrkböcker? Johan Fredrik Gynther lär ha varit tygskrivare, vilket väl är en militär befattning. Kan detta ge uppslag till ytterligare forskning? Jag förmodar att Du inte känner till något mer om Carl Gustaf Schalins bakgrund?
Bästa hälsn! Håkan
28
« skrivet: 2006-02-13, 22:15 »
Hej! I detta fall finner jag det sannolikt, att pat fått en emboli, som strypt blodtillförseln i artären och givit upphov till gangrän. Embolier kan bl a bildas i hjärtat, ofta i samband med oregelbunden hjärtverksamhet (förmaksflimmer).
Hälsn! Håkan
29
« skrivet: 2006-01-22, 17:48 »
Gratulerar! Eftersom brodern var korpral, låter det mycket rimligt. Vilken är Din källa? Kan inte återfinna 'foreur' i Svenska akademiens ordbok.
30
« skrivet: 2005-12-05, 23:12 »
Systrarna tillhörde den friherrliga släkten Hierta. Eva Charlotta föddes 1802 på Tvetaberg i Tveta sn (D), och dog på Harphus i Härads sn (D) 1871. Gift med kapten Adolf Otto Hacksell (1800-85). Augusta Fredrika föddes på Tvetaberg 1805 och dog på Strömsnäs i Avesta sn (W) 1859. Gifte sig 1833 med kaptenen Emanuel Örtendal (1802-52). Föräldrar till Eva Charlotta och Augusta och deras fyra syskon var sekundmajoren, friherre Fredrik Hierta (1764-1827) och friherrinnan Catharina Charlotta Ulrika Adelswärd (1780-1829). Ytterligare information finner Du i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor.
Jag tror att släkten Hierta alltjämt existerar och att det kan finnas släktmedlemmar, som kan vara intresserade av tavlan.
Mvh! Håkan
31
« skrivet: 2005-12-05, 22:43 »
Har Du tillgång till Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor? Alla nämnda personer, förutom John Ericsson, omtalas där.
Bästa hälsn! Håkan W
32
« skrivet: 2005-07-21, 22:15 »
Maud, stort tack för snabbt svar! Nu vet jag, var jag kan leta vidare. Håkan
33
« skrivet: 2005-07-21, 21:42 »
Hej!
Jag har inte sökt tidigare under rubriken Folkräkningar men vore tacksam om någon kunde försöka finna uppgifter om Jacob Fredrik Ekman, född i Kårehogen, Morlanda (O), 1853-03-02. Jag har en ej bekräftad uppgift, att han flyttade till Göteborg och där blev banktjänsteman.
Bästa hälsn! Håkan
34
« skrivet: 2005-04-18, 22:58 »
Dödsattesten, som ju f ö främst är skriven på engelska och inte på latin, har en utformning som mycket liknar våra svenska dödsorsaksintyg. Som direkt dödsorsak nämns myocard- eller hjärtsvikt (vilket ofta tar sig uttryck som andnöd och vatten i lungorna, s k lungödem). Orsaken till hjärtsvikten anges vara koronarkärlssjukdom (som ju brukar vara bakomligg vid hjärtinfarkt), orsakad av arterioscleros ('åderförkalkning'). Den sedan 10 år inaktiva lungtuberkulosen uppges ha bidragit till men inte orsakat dödsfallet.
Mvh! Håkan
35
« skrivet: 2005-04-16, 11:32 »
Coronary artery disease brukar översättas med koronarkärlssjukdom, d v s en sjukdom, som drabbar hjärtats (arteriella) kranskärl. Hjärt- och kärlsjukdom är ett vidare begrepp, som även omfattar sjukdomar engagerande blodkärl utanför hjärtat, t ex i hjärnan. Myocardial failure eller - vanligare - heart failure betyder mycket riktigt hjärtsvikt (och orsaken till denna kan vara t ex hjärtinfarkt, d v s hjärtmuskeldöd, p g a propp i hjärtats kranskärl).
Mvh! Håkan
36
« skrivet: 2005-03-19, 00:13 »
Den grevliga släkten Gyllenborg är utdöd sedan 1863.
Mvh! Håkan
37
« skrivet: 2005-03-10, 23:04 »
Hej Bengt! Ursäkta dröjsmålet! Tyvärr kan jag inte se något samband med min släkt Zetterberg från Västergötland och Bohuslän.
Mvh! Håkan
38
« skrivet: 2005-03-01, 23:19 »
Hej!
Kan inte vid snabbgenomgång av Elgenstierna finna någon konstnär som skulle stämma med Din G Ankarswärd. Din fråga har f ö hamnat under fel adelssläkt. Mvh! Håkan
39
« skrivet: 2005-02-27, 00:36 »
Tittat igenom släkten König i Elgenstiernas Adelns ättartavlor. Kan inte finna någon Lydia Svensdotter, gift König.
Mvh! Håkan
40
« skrivet: 2005-02-22, 23:22 »
Hej Irene!
Din farfar Ernst Widell tycks inte höra till den s k Skånesläkten eller Ystadsläkten Widell. Denna släkt behandlas bl a i Personhist tidskrift 1960 häfte 1-2, författare Leif ljungberg. Här nämns endast Ernst Herröd Widell, född 1906 i Söderala, Hälsingland. Efter bl a anställning som arrendator på faderns gård Stackerud i Lindesberg och anställning vid Västgöta flygflottilj i Såtenäs utvandrade han 1949 till Canada, där han blev sågverksägare.
Mvh! Håkan Widell
41
« skrivet: 2005-02-16, 23:16 »
Möjligen kan det vara lättare med tolkningen, om man har tillgång till hela brevtexten.
Mvh! Håkan
42
« skrivet: 2005-02-13, 23:55 »
Enligt Allhems Svenska slott och herresäten dog friherre Fredrik Philip 1889. Hans änka bodde kvar på Främmestad till 1912, då makens brorson friherre Per Hierta, som redan förvaltade Främmestad, tog över. Per Hierta, som var en av landets främsta bibliofiler, dog i en olycka 1924. Änkan Sigrid Hierta bodde kvar på Främmestad några år men flyttade sedan till Stockholm, och under ett antal år levde Främmestad endast upp sommartid och vid helger. 1946 såldes Främmestad till John Larsson.
Det har funnits två friherrliga släkter Hierta. Fredrik Filip och Per tillhörde båda den adliga ätten Hierta nr 121, vars huvudman enl 37 § R.F. innehade friherrlig värdighet (Hierta nr 381). Per Hierta hade i varje fall enligt adelskalendern 1959 en sonson i livet, friherren, ingenjören och löjtnanten Hans Magnus Hierta, född 1922 och bosatt i New York. Hans Magnus var (är?) gift och hade en son Hans Todd Mathew, född 1954.
Mvh! Håkan
43
« skrivet: 2005-02-13, 23:17 »
Har aldrig hört uttrycket och vet inte, om Du blir klokare av följande information, hämtad ur Nord familjebok, andra upplagan: Achitofel (Ahitofel) var insiktsfull rådgivare och vän till konung David, som han dock övergav för att sluta sig till dennes upproriske son Absalon. Eftersom Absalon ej följde Achitofels råd att anfalla , innan David hunnit samla förstärkning, förutsåg A. upprorets olyckliga utgång, varför han gick bort och hängde sig. (2 Sam. 15-17 kap.).
Men achitofil och achitofel inte alls har något samband? I vilket sammanhang har Du stött på uttrycket?
Bästa hälsn! Håkan
44
« skrivet: 2005-02-12, 23:09 »
Kurt Modig skrev 9/12, att slutlig korrekturläsning beräknas ske i februari-mars. Följer man detta schema eller är ytterligare förseningar att vänta?
Mvh! Håkan
45
« skrivet: 2005-02-11, 23:37 »
Hej Susanne!
Johanna Maja uppges vara född 1789-02-20 på Bräcke Lilla, Ånimskogs sn, som dotter till kronobefallningsman Magnus Beckeman, född på Lerbäck, Eds sn, 1749-09-22, död 54 år 1804-03-02 på Forsnäs, Tydje sn. Magnus B. gifte sig 1778-10-20 i Tösse med Maria Catharina Vallin, född 1751 i Göteborg. Magnus B. (1749-1804) var son till lantmätaren och överinspektörn Magnus B. (1713-1791) och Anna Stina Bergman (1720-1775).
Syskon till Johanna Maja:
1) Christina Catharina, född 1779-11-10 på Hanebol, Tösse, död i lungsot 19 år gammal 1799-02-02 på Rolfskärr.
2) Magnus, född 1781-09-03 på Hanebol, död 1817-02-06 i Göteborg. domkyrkoförsamlingen.
3) Johanna Elisabeth, född 1784-03-13 på Bräcke Lilla, Ånimskogs sn, död 1 år gammal 1785-04-30 på Bräcke lilla.
4) Harald Emanuel, född 1785-03-30 på Bräcke Lilla, pappersmästare.
5) Johanna Sophia, född 1787, död 1 år 3 mån 1789-02-05 på Bräcke Lilla.
6) Mertha Sophia, född 1790-05-31 på Bräcle Lilla.
Jag känner till ytterligare tre generationer Beckeman bakåt i tiden. Mina anfäder är Abraham B. (1742-1798) och Lorens Johan (1744-1801), barn till Magnus B. (1713-1791) och syskon till Magnus B. (1749-1804).
Källa fr a: Per-Olov Bergman, 'Beckeman från Dalsland', Eskekärr-Tomasbolssläktens på Dal släktförening, Sturefors.
Mvh!
Håkan
46
« skrivet: 2005-02-08, 23:26 »
Hej Susanne!
Råkade av en slump se Din efterlysning från förra året. Om Du inte själv lyckats finna lösningen, kan jag bistå med föräldrar och syskon till Johanna Maja Beckeman, född på Bräcke Lilla 1789-02-20.
Bästa hälsn! Håkan
47
« skrivet: 2005-01-23, 01:16 »
Hej Sven!
Fredriks sju barn med Hedvig Maria framgår av Elgenstierna:
1) Anna Elisabet dog ogift.
2) Abrahamina Fredrika gifte sig 1813 med fänriken Lars Henrik Leijel (1781-1844, adl släkten nr 1532) i hans första gifte, skilda 1826. I detta äktenskap föddes sonen Fredrik Leijel (1813-1862), apotekare. Fredrik gifte sig 1840 med Christina Tenggren (1800-1884) i hennes andra gifte, men makarna hade inga barn.
3) Abrahamina Fredrikas tvillingsyster Hedvig Maria dog ogift.
4) Gudmund Abraham gifte sig 1818 med stiftsjungfrun Sofia Gustava Roos af Hjelmsäter (1792-1877). Makarna hade fyra barn: 1)Hedvig Gustava Gunilla (1819-57), gift 1845 med sergeanten Anton Gustaf Hjort (1821-1902). 2) Fredrik Carl Johan August (1822-1886), bruksförvaltare, gift 1856 med Hilda Cecilia Lewander (1832-1924) och i detta gifte de två barnen barnen Alma Cecilia (1857-93), g m egendomsägaren David Viktor Vilhelm Schmidt (f. 1859) och Agnes Hildegard (f. 1866), gift 1894 med stadsläkaren Ossian Andersson Little (1858-1926). 3) Adam Emanuel Sebastian (1824-28) och 4) Jeanna Sofia Charlotta Elisabet (1830-1878), gift 1850 med organisten och skolläraren Jonas Thorsell, född 1810.
5) Carl Gustaf var gift två ggr (med Margareta Johanna Tegerström och Catharina Maria Weselius) med dog barnlös.
6) Ludvig Sebastian var gift med Amalia Trolle men dog också barnlös.
7) Charlotta Ulrika dog ogift.
Bästa hälsn!
Håkan
48
« skrivet: 2004-11-23, 23:24 »
Hej Sven!
Den senaste årgången av adelskalendern, som jag har tillgång till hemma, är från 1959. Här omnämns två av barnen. Hilma* Elisabeth Natt och Dag gifte sig 1894 med sin släkting direktör Knut Adolf Natt och Dag, död 1942. Makarna ägde gemensamt Knapegården i Halland (Göteborg). Vad jag kan se, föddes två barn i äktenskapet, Brita, f. 1896 och g m Nils Forsell, och Sten, född 1898, gift 1) Ester Maria Charlotta Johnsson, 2) Birgit Wickman. I Stens båda äktenskap barn och barnbarn. Ser dock inte till namnet Hülphers. Nils Botolfs son Bo Johan Gustaf dog 1919, g m Edith Kvicklund men tydligen inga barn. Av Elgenstierna framgår att Nils Botolfs äldsta dotter Gerda Hilda Maria, född 1864, 1890 gifte sig med Anders Christian Ling. Helene, född 1873, gifte sig 1893 med Bo Casper Johnsson, död redan 1897. Ebba Sofia, född 1877, gifte sig 1904 med Viktor Samuel Lundberg. Är det något av dessa namn, som är av särskilt intresse för Dig, i så fall kan jag återkomma med lite mer fylliga uppgifter. Kanske Du har tillgång till en modernare upplaga av adelskalendern? Släkten Hülphers beskrivs i Svenska ättartal 1889, men det kände Du kanske redan till?
Mvh! Håkan
49
« skrivet: 2004-11-21, 22:52 »
Ralf!
När släkten von der Brincken diskuteras, tyckte jag det var viktigt att göra en tidsbestämning och därmed befogat att nämna att det rör sig om två olika personer Rutger von Ascheberg och därmed olika tidsperioder. Ursäkta att jag slarvläste i mitt släktforskningsprogram ang greve Rutger von Aschebergs hustru.
Med vänlig hälsning!
Håkan
50
« skrivet: 2004-11-21, 00:12 »
Ralf! Den av Dig nämnde Rutger von Ascheberg föddes sannolikt i mitten av 1500-talet och bör inte förväxlas med sin mer bekante sonson fältmarskalken och generalguvernören Rutger von Ascheberg (1621-93), gift med Margareta von der Osten, genannt Sacken.
Mvh! Håkan
51
« skrivet: 2004-10-26, 22:33 »
Om Du ska leta efter vigselnotiser, kanske Du behöver ytterligare detaljer: Jacob Göran C. och Laurina M. C. Clausen gifte sig 1873 på Hejdeholm i Gudmundtorps sn (M), där hon föddes 1852-07-03, död 1910. Plats för dödsfallet anges ej men kan ju ha varit på samma gård. Laurina var dotter till godsägaren Paul Christian Clausen, som väl troligen var ägare till gården. Möjligen viktigare uppgifter är, att Jacob Göran C. enl Elgenstierna visserligen blev gymnastiklärare enl ovan 1877 men också blev kapten (vid Norra skånska infanterireg?)1886 och tog avsked med tillstånd att kvarstå som kapten i regementets reserv 1895. Han avled på Skogsbo vid Simlångsdalens järnvägsstation i Bredareds sn (N) 1921-08-02. Det vore ju dock något märkligt, om Jakob Göran skulle ha varit gift ytterligare två ggr, utan att detta nämns i adelskalendrar. Inget hindrar ju, att han levde som sambo redan vid denna tid. Husförhörslängderna var väl avskaffade men kanske Du kan finna intressanta uppgifter i mantals- eller flyttningslängder?
Mvh! Håkan
52
« skrivet: 2004-10-25, 21:47 »
Hej!
I Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor och i senare adelskalendrar nämns endast att kaptenen och gymnastikläraren vid Landskrona lägre allmänna läroverk Jakob Göran Crafoord (1842-1921) 1873 gifte sig med Laurina Margareta Christina Clausen (1852-1910), men detta Du kanske redan noterat? I detta äktenskap föddes åtta barn 1874-1889.
Mvh!
Håkan
53
« skrivet: 2004-10-25, 21:12 »
Hej!
Kan inte återfinna Anders Gustaf Svenske i Elgenstierna, borglömd av denne eller ofrälse?
Mvh! Håkan
54
« skrivet: 2004-10-23, 23:15 »
JK!
Genidrag var väl att ta i ... Var snarast lite rädd att i förtid ta död på ett intressant forskningsprojekt, genom att på ett enklare sätt ta reda på fakta.
Mvh! Håkan
55
« skrivet: 2004-10-23, 16:45 »
Hej!
Har inte sett TV-serien men skulle tro att det rör sig om greven, generalmajoren, landshövdingen och 1787 överstekammarjunkaren Claes Julius Ekeblad (1742-1809). Också känd för sitt dagbokskrivande. Gift med hovfröken, grevinnan Brita Margareta Horn af Ekebyholm, som dränkte sig i mars 1791 i ett anfall av mjältsjuka. Källor: Nord familjebok, 2:a upplagan + Elgenstierna + Herman Lindquist, Historien om Sverige, Gustavs dagar.
Mvh! Håkan
56
« skrivet: 2004-10-23, 12:53 »
Hej!
Jag har i och för sig inte någon närmare anknytning till vare sig släkten Winblad von Walter eller ponnysporten, men har ju under resans gång blivit lite nyfiken! Fann att det enklaste sättet att få svar på vår fråga var att ta kontakt med ett av barnbarnen till Ellen Lindberg och maken Carl Einar Winblad von Walter. Har idag talat i telefon med en av sonsönerna, och denne bekräftade att 'tant Ella' är identisk med Ellen Lindberg.
Mvh!
Håkan
57
« skrivet: 2004-10-22, 23:56 »
D-vitaminbrist ger bl a upphov till bristande mineralisering av skelettet, mjukt ben och skelettdeformiteter. Bl a var det vanligt med ryggböjning, kyfos, och s k gåsbröst, framskjutning av bröstbenet. Små barn drabbades ofta och dukade ofta under i infektioner i luftvägarna. Om det står copia, kan det möjligen vara en senare latinsk variant av copiosus, som betyder riklig. Betydelsen blir då riklig eller kraftig luftrörskatarr.
Mvh! Håkan
58
« skrivet: 2004-10-22, 23:25 »
Hej, Britta!
Jag skulle väl tro att Elgenstierna finns på de flesta större bibliotek. Verket är på nio band och omfattar alla svenska introducerade adelssläkter. Lycka till!
Mvh! Håkan
59
« skrivet: 2004-10-21, 23:42 »
Hej!
Jonas Björnhufvud hör till den adliga släkten Björnhufvud. Fadern Lars Joensson föddes på Flottebo i Kyrkefalla sn (R), korpral, adlades 1646 och dog, liksom hustrun Brita Larsdotter, 1655. I detta äktenskap föddes fem barn, bl a Jonas 1644. Jonas slutade sin karriär som löjtnant vid Västgöta artillerireg. Dog 1725-02-17 på Flottebo. Gift 1) 1676 med Maria Lind af Hageby, 1655-1678(?), 2) med Catharina Hård af Segerstad, död före 1688, 3) med Beata Lagerberg, född 1668. Fem barn i de tre äktenskapen. Anna Maria var en av döttrarna till Jonas, möjligen i det tredje äktenskapet. Se vidare Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor.
Mvh! Håkan
60
« skrivet: 2004-10-21, 22:35 »
Hej John!
Enligt Elgenstierna föddes Ellen Lindberg, gift med Carl Einar WvW, 16/12 1894. Men vet vi när 'tant Ella' föddes?
Mvh! Håkan
61
« skrivet: 2004-10-20, 22:35 »
Hej JK!
Uppenbarligen har Du i Sveriges dödsbok återfunnit den Ellen Lindberg,som jag tidigare hittat i Elgenstierna och adelskalender. Vad jag inte riktigt förstår är, hur Du bestämt kan säga att Ellen Lindberg, gift Winblad von Walter, är identisk med 'tant Ella' W. v. W, ridsportlegend. Kanske jag har missat något i beviskedjan? Carl Einar W. v. W. och Ellen Lindberg hade enl adelskalendern 1959 gemensamt en dotter, född 1920, gift, och en son, född 1921. Med hänsyn till att båda mycket väl kan vara i livet, undviker jag att nämna namnen, även om de är offentliggjorda i adelskalendern. Om John är intresserad, kan jag naturligtvis maila lite mer information, ev med komplettering ur senare adelslendrar. Sonen är också gift och har två söner, födda 1949 och 1953.
Mvh!
Håkan
62
« skrivet: 2004-10-18, 23:30 »
Jan! Har ingen anledning att ha någon annan uppfattning. Kvarstår dock att jag inte kan återfinna namnet. Fann däremot att major Carl Einar W. v. W., verksam bl a på Karlberg, i sitt första äktenskap 1918 (skild 1925) var gift med Ellen Lindberg, född 1894 som dotter till överste Bo Pontus Torvald Lindberg och Gerda Paulina Norrman. I detta äktenskap barn och barnbarn. Någon ingift med namnet Ella kan jag inte återfinna.
63
« skrivet: 2004-10-18, 21:50 »
Hej! Kan inte återfinna någon Ella vid snabbgenomläsning av några adelskalendrar och Elgenstierna. Det närmaste jag kan komma är Elsy, född 1917 i Piteå. Är Du säker på att hon hette Ella? När ungefär var hon född? Varifrån kom hon?
Mvh! Håkan
64
« skrivet: 2004-10-14, 23:05 »
Hej Steve! Jag tycker vi återgår till släkten Ulfeldt. Jag vet inte vilka källor Du har tillgång till, men i Elgenstierna nämns ytterligare sju äldre generationer i denna släkt. Som referens nämns Danmarks Adels Aarbog 1923.
Mvh! Håkan
65
« skrivet: 2004-10-09, 12:21 »
Tack, Eva, det borde jag kanske ha kunnat gissa!
Hälsningar! Håkan
66
« skrivet: 2004-10-09, 00:26 »
Enligt Svenska ättartal 1892 dog Erik Vilhelm Aurell 1829, vilket ju stämmer med Daniels uppgift. Vad står JBGF för?
Mvh! Håkan
67
« skrivet: 2004-10-08, 23:58 »
Enligt Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor gifte sig friherrinnan Juliana Beata Carolina von Schwerin (1795-1875) 1823 på Starbäck i Gustaf Adolfs sn (R) med kommissionslantmätaren i Skaraborgs län Erik Vilhelm Aurell i hans 2:a gifte (gift 1:o 1797 med Sofia Elisabet Gråberg, 1775-1816), född 1766, död 1828. Om paret von Schwerin - Aurell och de elva barnen, varav tre i det andra giftet, kan Du även läsa i Svenska ättartal 1892 och ett flertal årgångar av Svenska släktkalendern. Du kan säkert också återfinna Erik Vilhelm Aurell i Ekstrand, Svenska lantmätare 1628-1900.
Bästa hälsn!
Håkan
68
« skrivet: 2004-10-06, 23:56 »
I Sven Kjellbergs bok Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813, Lund 1974,
framgår att Fredrik Bratt under 2:a oktrojen var fjärde supercargeur på Finland under dess andra resa till Kanton 1764-66. Möjligen kan Fredrik ha varit släkt med en av pionjärerna, Carl (Charles) Bratt, som var supercargeur på fem resor 1745-59. Olika Brattsläkter beskrivs i Elgenstierna, Svenska ättartal 1891 och Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906, men jag kan inte där återfinna vare sig Fredrik eller Carl. Ytterligare några Brattsläkter beskrivs i olika årgångar av Svenska släktkalendern, vilka jag inte har tillgång till. Som Du kanske redan noterat omnämns Fredrik Bratt och Catharina Margareta Minten i artikeln om släkten Minten i Svenska ättartal 1898.
Bästa hälsn!
Håkan
69
« skrivet: 2004-10-03, 20:37 »
Hej!
Den ende med namnet Nils, tillhörig den friherrliga släkten Lagerfelt, som jag kan återfinna i Elgenstierna är Nils Gustaf Mauritz Lagerfelt, född 1862 på Skönnarbo i Tjällmo (E). Ingenjör, försäkringsbolagsdirektör mm. Gift 1900 med Ellen Gerda Schubert (1848-1914). I detta äktenskap bara en dotter, Barbro, född 1901, gift Mörner af Morlanda. 'Din' Nils Lagerfeldt tillhörde således rimligen inte den adliga släkten. Att sonen hade annat efternamn kan ev tala för att han var född u ä.
Mvh!
Håkan
70
« skrivet: 2004-09-27, 23:06 »
Katarina Sack (1658-1743), gift 1679 med friherre Herman Fleming av Liebelitz, tillhörde den adliga släkten Sack. Kan inte återfinna Brita Ersdotter Sack i vare sig den adliga eller friherrliga släkten Sack. Källa: Elgenstierna, Adelns ättartavlor.
Mvh!
Håkan
71
« skrivet: 2004-09-23, 18:37 »
Uttrycket ska säkert vara: Gangraena pedis et cruris (genitivform av crus) dx, dvs gangrän (vävnadsdöd) i höger fot och underben.
Mvh!
Håkan
72
« skrivet: 2004-08-29, 22:55 »
Hej! Hon tycks inte ha tillhört den adliga släkten Printz, som enl Elgenstierna dog ut under 1600-talet.
Mvh! Håkan
73
« skrivet: 2004-08-14, 23:08 »
Hej Marianne! Du önskade även uppgift om församlingarna och därför kommer här en komplettering enl Elgenstierna: Gullmarsberg i Skredsviks sn, Holma i Brastads sn, Kastellgården i Ytterby sn, Stenungsö i Norums sn och Torreby i Foss sn.
Har Du noterat källhänvisningarna i Alf Åbergs bok om Rutger von Ascheberg, från sid 293? Inledningsvis nämns att av Aschebergs kvarlämnade papper mer än tusen dokument förvaras på Göteborgs stadsbibliotek, huvudsakligen dokument rörande de aschebergska egendomarna i Bohuslän. I Bidrag till Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia 1880 har C.O. Arcadius utförligt redogjort för de aschebergska godsens i Bohuslän historia, och denna redogörelse bygger i stor utsträckning på de aschebergska papperen i Göteborg. Harald Hjärn har i samma arbete tryckt Mårten Kristenssons memorial 4/12 1693, som ger uppgifter om en gårdsfogdes uppgifter (Mårten K. var som inspektor uppenbarligen överordnad gårdsfogdarna). Bland de aschebergska dokumenten i Göteborgs stadsbibliotek finns ytterligare memorials, skrivna av Mårten Kristensson, bl a 26/4 1697 (således efter Rutger v. A.-s död) om arbetsförhållandena på Gullmarsberg. Inspektor Mårten K. skrev 20/12 1693 ett memorial med instruktioner för Aschebergs hovstat, d v s tjänarna i huset i Göteborg. Detta kan ju möjligen tala för att även Mårten K. var stationerad och bosatt i Göteborg. Kan han inte återfinnas i Kristine församling?
Mvh! Håkan
74
« skrivet: 2004-08-14, 20:37 »
Rutger von Ascheberg var generalguvernör över bl a Göteborg och Bohuslän och bodde i Göteborg. Rutger v. A. och ett flertal medlemmar av hans familj ligger begravda i Aschebergska gravkoret vid Kristine kyrka. I Bohuslän ägde han bl a gårdarna Ström (Hjärtums sn), Kastellgården (invid Kungälv), Gullmarsberg, Holma, Stenungsö och Torreby.
Hälsn! Håkan
75
« skrivet: 2004-08-07, 01:12 »
Hej! Enligt Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor, som Du nog kan finna på biblioteket, var Constantia Sofia Carolina af Trolle dotter till ryttmästare August Edvard af Trolle, född på Sveaborg 1771, död 1801 på Spjutsund i Sibbo sn, och hans hustru Hedvig Birgitta de Frese (1769-1823). Constantia gifte sig 1827 i Karlskrona med statsrådet Johan Fredrik Ehrenstam (1800-1849). Jag rekommenderar ett närmare studium av Elgenstierna.
Mvh! Håkan
76
« skrivet: 2004-08-03, 13:55 »
Hej!
Sinustrombos är, som Anita redan varit inne på, trombos - propp - i ett hålrum. Begreppet sinustrombos står för ett allvarligt och potentiellt dödligt tillstånd i hjärnan. Pagemia vet jag inte i och för sig vad det betyder, jag tänkte mig nog att det kunde röra sig om en felläsning och att det möjligen kunde stå septikaemi eller septica baktaeremia - båda uttrycken betyder blodförgiftning.
Mvh! Håkan
77
« skrivet: 2004-08-01, 18:08 »
Hej! Har inte tillgång till uppslagslitteratur, så det får bli en gissning. Otitis media - översättningen är uppenbart riktig. Frambose sin skulle möjligen kunna vara trombosis sinus och fortsättningen med tecken (sign) till septisk bakterämi, d v s blodförgiftning. Om 'elion' kan uttydas 'cum', vilket betyder 'med', blir det ännu klarare.
Mvh/Håkan
78
« skrivet: 2004-07-23, 20:51 »
Hej! Har inte följt debatten men fastnade för Per Thorsells punktade definitioner av släkt. Punkt 3, anor och alla deras ättlingar, måste ju innebära att vi alla har ett oändligt antal släktingar.
Mvh! Håkan
79
« skrivet: 2004-07-06, 22:34 »
Kan tyvärr inte svara på Din fråga men kan ge Dig viss bakgrund. Friherre Gustaf Ulrik Bennet ärvde 1813 säteriet Ström och sannolikt då även Billegården efter sin morbror Gustaf Maclean, jordbruksreformator och bror till den mer bekante Rutger Maclean. Vid Gustaf Ulrik Bennets död 1825 togs Ström och även Billegården över av sonen Carl, som dock sålde Ström 1840. Sannolikt stannade Billegården då kvar i släkten, eftersom Carls mor Sara Cecilia Bennet, född Säfvendal, dog där 1843. Vad som därefter hände med Billegården, känner jag inte till.
Bästa hälsn!
Håkan
80
« skrivet: 2004-06-28, 19:07 »
Hej Sven!
Gjorde ett försök att skicka Dig en fil, men det uppstod ett fel i Disgen, så jag får återkomma, ev när jag kommer hem till min stationära dator.
Mvh! Håkan
81
« skrivet: 2004-06-28, 01:48 »
Hej Sven!
Har själv inte någon mer omfattande kunskap om släkten men detta är i förkortad form ,vad jag känner till: Sven Kullman och Maria Hülphers hade åtminstone två barn, Elisabeth, gift Leffler, och Erik, lektor, gift Bauer. Erik hade sonen Anders Reinhold, grundare av ett handelshus i Uddevalla, gift Sanne. Anders Reinhold hade fyra barn, Inga Mart. Elisabet, Reinhold, gift Zetterberg, Amalia, gift Kullgren, och Martina, gift Blidberg. Om Du önskar, kan jag skicka över en fil med något mer fullständig information. Vilken är Din egen anknytning till släkten Kullman?
Mvh! Håkan
82
« skrivet: 2004-06-28, 01:26 »
Åter en kort kommentar, denna gång till Micha?l! Tack för Din information om detta PM. Om man läser detta PM noga, finner man att ogifta döttrar av grevlig/friherrlig ätt benämns fröken, medan det förekommer att 'när en kvinna av grevlig eller friherrlig ätt gifter sig med en adelsman, hon kallar sig grevinna eller friherrinna. Gifter hon sig med en ofrälse person anses det inte lämpligt att använda en dylik titel.' Om kvinnan själv använder sig av titel, är det ju rimligt att tro att hon även tituleras med denna titel.
Mvh! Håkan
83
« skrivet: 2004-06-25, 13:01 »
Hej Steve! Kort kommentar till ett av Dina inägg igår. Jag tror faktiskt att Du har fel, enligt min uppfattning är i Sverige döttrar till grevar betitlade och benämns grevinnor. Se t ex Elgenstierna. Är det någon som har expertkunskap i frågan?
Mvh! Håkan
84
« skrivet: 2004-06-21, 13:42 »
Hej! Ber att få hänvisa till mitt föregående inlägg. Med stor sannolikhet rörde det sig om difteri, en akut, mycket smittsam infektionssjukdom, som oftast drabbade små barn och ofta var dödligt förlöpande.
Mvh! Håkan
85
« skrivet: 2004-06-13, 18:49 »
Jag ber om ursäkt, om jag uttryckt mig oklart, men Henriks tolkning av mitt inlägg är riktig. Först nämnde jag något om ärftlighet och medföddhet, och exemplifierade det senare, s k kongenitala hjärtfel, med 'blue baby' och en av orsakerna till detta tillstånd. Därefter noterar jag att modern vid undersökningen i samband med förlossningen beskrivs ha hjärtdilatation ( hjärtvidgning) och att rimligen den beskrivna aortastenosen var starkt bidragande till detta och hennes tillstånd. Hon hade sannolikt haft lättare att klara av en större blodförlust, om hon inte dessutom hade haft en hjärtsjukdom. Aortaklaffarna kallas f ö semilunarklaffarna. I fråga om dotterns VOC kan jag inte se att vi i Monicas ursprungliga fråga 12/6 fick någon som helst ledtråd, det kan ha rört sig om stenos eller insufficiens i aorta- ell mitralisklaffarna eller något annat vitium.
Bästa hälsn! Håkan
86
« skrivet: 2004-06-13, 14:09 »
Ärftliga VOC känner jag inte till, medan däremot medfödda hjärtfel nog inte är helt ovanliga. Man talade förr om 'blue baby', vilket innebar att barnets hud var blåfärgad pga bristande syrsättning av blodet, vilket förekommer t ex vid öppen förbindelse mellan hjärtats kammare. VOC innebär ofta ett klaffel, förträngning (stenos) eller läckage (insufficiens). Sådana klaffel förekommer både medfödda och som resultat av genomgångna infektioner, före penicillinerans tid ofta reumatisk feber. I detta fall förefaller det som om modern i anslutning till förlossningen råkat ut för hjärtsvikt, och bidragande till detta kan ha varit aortastenos, dvs förträngning av utflödet från hjärtat i stora kroppspulsådern.
Mvh! Håkan
87
« skrivet: 2004-06-10, 22:34 »
Hej!
Enligt Elgenstierna hade Jacob Rahde (1705-1782), adlad Gripenstedt, och hans hustru friherrinnan Ulrika Funck (1717-1806) 17 barn, nio pojkar och åtta flickor. Barn nr 15 var Jacobina, född 1755-10-05, död 1847-12-19 i Lämpelä sn i Finland. Hon gifte sig 1786-06-29 med kaptenen vid Åbo läns regemente, majoren Jonas Fredrik Palander, född 1751, död 1825 i Åbo. Em släkting till Dig?
Mvh! Håkan
88
« skrivet: 2004-06-09, 23:27 »
Biskop Johan Gustaf Flodin omtalas också ganska ingående i Svenskt biografiskt lexikon. Föd datum ska tydligen vara 20/1 1741 och dödsdatum 4/1 1808. Fadern Peter Flodin ska ha varit handlande och lämnade vid sin död familjen i fattigdom. Inget mer nämns om ätten längre bak i tiden, utöver vad som står i Elgenstierna.
Mvh! Håkan
89
« skrivet: 2004-06-08, 23:30 »
Hej! Enligt Svenska slägtkalendern 1887 och Svenska släktkalendern 1943 ang släkten Arnberg var Jonas Arnberg, född 1722, brukspatron på Östra Silfberget (Silfberg) i Dalarna, död 1795. Han gifte sig 1753 med Catharina Eleonora Bergstedt (1732-1804). C. E. Bergstedts mor tillhörde släkten Gahn, som jag tror diskuterats på annan plats i detta forum. Far till Jonas, som antog namnet Arnberg, och stamfader för släkten var bonden Lars Nilsson, som levde i början av 1700-talet och var ägare till 1/4 mtl i Arrud i Axbergs sn i Närke.
Mvh! Håkan
90
« skrivet: 2004-06-08, 23:04 »
Enligt Elgenstierna Svenska adelns ättartavlor hade Jean Wathier De Besche (1800-1879, kyrkoherde i Drothems patorat av Linköpings stift, och Anna Charlotta Ulvin (1806-1894) sex barn, varav två gifta:
Charlotta Catharina Ulrika Matilda, f. 1826-03-05, död 1862-11-26, gift 1859-10-21 med hemmansägaren i Tingstad Gotthard Svensson.
Sofia Emilia Lovisa, f. 1828 i Söderköping, död ogift i Stockholm 1916.
Vendela Augusta Vilhelmina, född 1830, död ogift 1858 i Stockholm.
Hubert Gillis Wathier, f. tvilling 1833-07-11 i Söderköping, förvaltare på Lögdö bruk i Hässjö sn, Västernorrl, död i Härnösand 1906-09-18, gift 1867-02-28 på Vävland i Timrå sn, Västernorrl, med Hulda Margareta Justina Åström, född där 1838-05-10, död 1925-06-28.
Altea Amalia Eleonora, född tvilling enl ovan, död 1834-08-26.
Sigge Wathier August Georg, f. 1837-03-19, död s. å. 30/6.
Bästa hälsn! Håkan
91
« skrivet: 2004-06-08, 22:29 »
Hur långt bak i släkten har Du själv kommit? Har Du läst Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor? Jag tror att det blir lättare att få svar, om Du själv lämnar ytterligare information.
Mvh! Håkan
92
« skrivet: 2004-06-07, 18:03 »
Annika, tyvärr har jag ingen ytterligare information om Karl Berger.
Mvh! Håkan
93
« skrivet: 2004-06-06, 22:30 »
Tack, Kent, det var en hel del nya uppgifter även för mig. Om Elisabeth (Lisa) Berger har jag ytterligare en del information, för den som är intresserad.
Mvh! Håkan
94
« skrivet: 2004-06-05, 23:48 »
Tack för Ditt svar, Kent! Jag uppfattade i Ditt förra inlägg, att Du möjligen hade funnit ett samband mellan Berger och Stöltenhielm?!
Mvh! Håkan
95
« skrivet: 2004-06-05, 22:12 »
Hej! Också för mig nya uppgifter om släkten Berger, tack! Var Juliana Forsman dotter till kaptenen Carl Magnus Forsman och Sidonia Stöltenhielm?
Mvh! Håkan
96
« skrivet: 2004-06-02, 23:13 »
Hej Ralf!
Enligt både Elgenstierna och Svenskt biografiskt lexikon var det Maria von D. (1736-1802), som var gift med Nils Barck. Artikeln i SBL är skriven av arkivrådet i RA Erik Naumann. En Regina von D. nämns f ö i Elgenstierna del IV, sid 123, gäll släkten Khevenh?ller.
Mvh!
Håkan
97
« skrivet: 2004-05-31, 23:59 »
Stort tack, Björn, för all Din information och tack även till Lars-Göran för Ditt tips. Tyvärr har jag svårt att passa in min Carl Gustaf Schalin i släkten Schalin från Fågeltofta. Min anfader i Varberg uppges vid dödsfallet i februari 1776 ha varit 55 år, vilket innebär att han bör ha varit född 1720 eller 1721. Enligt skeppsrullan för ostindiefararen Sofia Albertina 1756 var Carl Gustaf Schalin född 1722. Så mitt letande får nog fortsätta. Ett relativt hett tips har varit närkingen Carl Gustaf Schalin, som skrevs in som student i Södermanland-Närkes nation i Uppsala 1735 men efter redan någon månad lämnade universitetet och begav sig iväg till Ostindien, där han blev köpman. Jag vet bara inte var i Närke jag ska börja leta!
Bästa hälsn!
Håkan
98
« skrivet: 2004-05-31, 23:45 »
Helena!
Enligt Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor var guldsmeden och kungl myntmästaren Anton Antonilson Grooth, vars son Anton adlades von Grooth, gift med Anna Skytte i hennes första gifte (gift 2:a gången 1654 med residenten Johan Kock). Hon var dotter till råd- och handelsmannen i Nyköping Henning Nilsson Skytte och Engela Danckwardt (också en adelssläkt). Födelse- och dödsdatum anges ej. Två bröder adlades under namn Skyttehielm resp Skyttenhielm.
Mvh! Håkan
99
« skrivet: 2004-05-31, 23:12 »
Ulla! Bråkenhielm är en adelssläkt och Du kan säkert finna ytterligare information i senare års adelskalendrar. Min senaste upplaga är från 1959, och här framgår att fadern Per B., född 1903, då innehade och bebodde Wallby fideikommiss i Småland. Han var gift med Birgitta Hermelin och hade sju barn, födda 1931-43. Ulrica, som var äldst, gifte sig 1954 med ingenjören vid General Motors, Bayonne, N.J., USA, James Hodgdon.
Bästa hälsn!
Håkan
100
« skrivet: 2004-05-25, 23:19 »
Söker föräldrar till Carl Gustaf Schalin, född ca 1722. Blev så småningom handlande i Varberg och 'supercargeur' i Ostind kompaniet.Föräldrarna kan möjligen ha varit ryttmästare Carl Gustaf Schalin (född 1687 i Hälsingland, död 1751 på Frörum, Fågeltofta sn), gift 1:a gången med Elisabeth Sjöberg, död 1723 på Bonderum, Fågeltofta sn, och 2:a gången med Maria Skarpenfelt. Är det någon som kan bekräfta släktskapet?
Bästa hälsn! Håkan
101
« skrivet: 2004-05-16, 18:20 »
Den enda ärftliga ögonsjukdomen som jag känner till är retinitis pigmentosa. Den är vanligen autosomalt ärftlig men någon gång dominant ärftlig. Vid sjukdomen är stavarna drabbade, vilket som tidigt symtom, ofta i 10-årsåldern, ger nedsatt mörkerseende. En del drabbade blir så småningom blinda.
Mvh! Håkan
102
« skrivet: 2004-05-16, 17:44 »
Har inte på släkten, men fadern Mårten omtalas ganska ingående i Svenskt biografiskt lexikon, vilket Du kanske redan noterat?
Mvh! Håkan
103
« skrivet: 2004-05-16, 17:03 »
Håller med om att lingsot sannolikt är en felläsning av lungsot. Lungsot betyder ju lungtuberkulos, som så sent som i början av 1900-talet dödade tiotusentals människor här i landet, inte minst yngre individer.
Mvh! Håkan
104
« skrivet: 2004-05-16, 16:58 »
Har inte tidigare tagit del av denna diskussion om hysteri och moderspassion. Läkare förr saknade ju dagens alla diagnostiska instrument, och diagnoserna ställdes därför efter klinisk värdering. I diagnosen hysteri (se bl a den välrenommerade Nordisk familjebok, Uggleupplagan, tryckt 1910) ingick ofta kramper och förlamningar. Det kan vara svårt även idag att skilja s k funktionella besvär från symtom med bakomliggande kroppslig sjukdom, och det är väl uppenbart, att man i de fall symtomen ledde till döden, det i allmänhet rörde sig om fysisk sjukdom. Orsaker till förlamningar och kramper kan t ex vara propp, blödning och tumör i hjärnan.
Mvh! Håkan
105
« skrivet: 2004-05-16, 00:49 »
Enligt Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor var Augusta Matilda Elisabet von Knorring född 1824-08-30 i Leksbergs sn (R), död i Stockholm 1881-12-07. Gift 1853-09-25 i Kvistbro kyrka (T) med t f föreståndaren för livrustkammaren, fil doktor, med kand Johan Herman Hofberg, född 1823-06-11 i Stora Malma sn (D), död 1883-04-28 i Stockholm. Augusta Matilda var dotter tilll Bernt Ulrik von Knorring (1768.1832), överste, och hans hustru sedan 1807 Elisabet Magdalena Beckman (1785-1859). Se vidare Elgenstierna.
Mvh! Håkan
106
« skrivet: 2004-05-14, 23:09 »
Jessica! Det vore bra om Du något kunde precisera tid och plats! Det skulle kunna röra sig om någon av de adliga släkterna von Knorring, men vid snabb genomläsning av 19 sidor Elgenstierna kunde jag inte återfinna henne, men jag kan ju ha missat något. Matilda var ett vanligt namn i släkterna von Knorring. Hittade bl a en Augusta Matilda Elisabet von Knorring, född i Leksbergs sn (R) och gift med fil doktorn mm Johan Herman Hofberg.
Mvh! Håkan
107
« skrivet: 2004-05-13, 22:03 »
Hej igen! Eberhard R., född 1858 i Kalmar, förste hovstallmästare, tillhör också den adliga släkten Rosenblad och blev 1926 vid broderns död även friherre. Fredrik Eberhard Julius, född 1835, ryttmästare, och Eberhard var tremänningar. Fredrik R., född 1788, överstelöjtnant, tillhörde också släkten, eftersom han var far till Fredrik Eberhard Julius. Däremot kan jag inte återfinna Carl Olof R. i Elgenstierna.
Mvh! Håkan
108
« skrivet: 2004-05-12, 23:40 »
Barbara! Julia liksom fadern Fredrik Eberhard Julius R. tillhörde den adliga släkten Rosenblad och modern E L F Bennet den friherrliga ätten Bennet och Du kan läsa mer om dessa personer i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor. Har i kväll inte tid med något längre studium av Elgenstierna, men vid mycket snabb genomläsning kunde jag inte återfinna övriga Rosenblad där. Återkommer i morgon, om jag hittar något mer.
Mvh! Håkan
109
« skrivet: 2004-05-12, 23:26 »
Hej Kristian!
Har själv i mitt släktträd en Håkan Klint, ryttmästare vid Smålands kavallerireg, död ca 1680. Fadern Sune Klint uppges ha varit kornett. Håkan var gift med Brita Kiellman. En källa är bl a Lewenhaupts Karl XII-s officerare med rättelse i Släkt o Hävd 1999:1. Kiellman kan man bl a läsa om i Paul Wilstadius, Smolandi Upsaliensis del V, med rättelse i Släkt o Hävd 1999:2. Släkt och Hävd artikel 1997:3-4 om Smålandssläkten Klint är redan omnämnd i tidigare inlägg.
Mvh! Håkan
110
« skrivet: 2004-05-12, 22:44 »
Hej Sune!
Håller med Dig om att Jonas rimligen inte kan ha tillhört den adliga släkten, även om det väl inte kan uteslutas, att det rör sig om samma släkt men på en sidogren. Har Du noterat i Elgenstierna att Daniel Bengtsson, adlad Uttermarck, 1650 gifte sig med Catharina Ericsdotter (1623-73), dotter av kyrkoherden i Täby pastorat av Linköpings stift Ericus Nicalai, 'vars barn även kallade sig Uttermarck'? Kanske det går att finna ytterligare information i herdaminnen för Linköpings stift?
Mvh! Håkan
111
« skrivet: 2004-05-12, 19:16 »
Ileus brukar bero på ett mekaniskt hinder, såsom sammanväxningar efter tidigare operation eller ibland tumör. Symtom brukar vara svåra buksmärtor, ofta i intervall, och upphävd tarmfunktion. Ofta blir operation nödvändig. Förstoppning är i allmänhet ett helt godartat tillstånd men kan naturligtvis ibland ha allvarligare bakomliggande orsak.
Mvh! Håkan
112
« skrivet: 2004-05-11, 23:22 »
Peter! Din konstnär Erik William Lange omnämns i Svenska släktkalendern 1943, Göteborgssläkten Lange.
Mvh! Håkan
113
« skrivet: 2004-05-11, 22:44 »
Katarina! I Svenska ättartal 1894, Köpingsgrenen Essén, nämns Herman Fredrik Essén, född 1825, provisor (apotekare, som tjänstgjorde på annans apotek), död ogift 1881. Föräldrar var kyrkoherden i Carlskyrka (Kungsör) och Torpa i Västmanland Fredrik Essén (1784-1855) och Magdalena Catharina (Malla) Ullgren (1800-1833). Förmodligen rör det sig väl inte om samma person, även om likhet i namn och årtal är stor? Mvh! Håkan
114
« skrivet: 2004-05-11, 20:56 »
Hej Oskar! Enligt Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor adlades Nils Planting under namnet Loberg 1646. Verksam som officer och slottskommendant i Finland. Död i Stockholm 1681 utan söner, och adelssläkten Loberg betraktas därefter som utdöd. Hade dottern Anna Catharina.
Mvh! Håkan
115
« skrivet: 2004-05-08, 15:50 »
Jag antar att Du känner till den adliga ätten Ankarcrona, som Du kan läsa mer om i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor? Denna ätt lär härstamma från Böhmen i Tyskland.
Mvh! Håkan
116
« skrivet: 2004-05-07, 22:41 »
Försöker själv efter ringa förmåga besvara frågor om olika släkter, men ofta blir det därefter ingen reaktion från frågeställaren, inte ens i de fall då jag uppenbart bör ha fört vederbörandes forskning en bra bit framåt. Om man får klart för sig att svaren uppskattas, blir man nog mer benägen att även svara i framtiden.
Mvh! Håkan
117
« skrivet: 2004-05-03, 23:32 »
Fann nu på Rolf Berlins utmärkta hemsida en uppgift, som jag tycker ger ganska starkt stöd för att det faktiskt rör sig om den i Elgenstierna omnämnde Johan Emanuel R. I Berlins familjeregister hittade jag Marta Hansdotter Ridderbjelke, född 1782, död på Tången, Morlanda, 1825. Enligt Elgenstierna hade Johan Emanuel bl a en syster Märta, född 1782 i Ränneslanda. Hon uppges vara gift men inga uppgifter i övrigt. Kanske kan kyrkböckerna ge ytterligare information. Johan Emanuels och Märtas far hette Hans Fredrik R. Återfinner ingen uppgift om Johan Emanuel R. i Rolf Berlins register.
Mvh! Håkan
118
« skrivet: 2004-05-03, 22:30 »
Hej! Ägnade den gångna helgen åt torpvandring vid Hålta på Morlanda. I beskrivningen av ett av torpen (Kalvhagen?) omtalades, tror jag, Johan Riddarbielke och sagesmannen undrade, om det kunde röra sig om en adelsman, som förirrat sig ut i skogen. Väl hemma finner jag att det faktiskt enligt Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor fanns en Johan Emanuel Ridderbjelke, döpt 1777 i Rännelanda sn (P), först kofferdisjöman, sedan torpare. Död 29/5 1840 (plats ej angiven). Gift 9/5 1813 med Christina Persdotter. Kan det röra sig om samma person? Kan någon som har tillgång till Morlanda kyrkböcker se, om Johan R. kan återfinnas där?
Bästa hälsn!
Håkan
119
« skrivet: 2004-04-29, 23:49 »
Det kanske kan tilläggas att cardioscleros betyder åderförkalkning i hjärtat.
Mvh! Håkan
120
« skrivet: 2004-04-29, 23:44 »
Axel Teodor Polycarpus Cronhielm var greve och tillhörde släkten Cronhielm af Hakinge. Enligt Elgenstierna född i Stockholm 1829, som son till kaptenlöjtnanten Axel Fredrik Conrad C. (1794-1860) och hans hustru Eva Gustava Flodman (1799-1871). Axel Teodor var uppenbarligen en äventyrlig man. Efter utbildning vid flottan trädde han i tjänst i både den engelska och franska örlogsflottan och deltog i krig och vetenskapliga expeditioner med dessa flottor. Efter hemkomsten avancerade han till kommendör (motsvarande överste) i svenska flottan. Död i Stockholm 1899. Gift 1877 i Stockholm med Ebba Sigrid Matilda Kre?ger, född i Stockholm 1856 som dotter till konteramiral Carl Henrik Kre?ger och hans första fru Hedvig Beata Matilda Retzius. Ebba Sigrid F. dog i Stockholm 1913. Sex barn.
Mvh! Håkan
121
« skrivet: 2004-04-25, 23:12 »
Hej Sune! Tyvärr kan jag inte återfinna Jonas och Sophia i den adliga släkten. Däremot nämns hovjunkare Carl U., död 1693, gift Canterstierna, hans son Carl Gustaf, dp i Stockholm 1690, löjtnant, gift Stiernstolpe, död 1737. Carl Gustafs son hette Carl Daniel, född 1720, stud i Uppsala, bankokamrer, gift Stenholm, död 1770.
Mvh! Håkan
122
« skrivet: 2004-04-24, 00:37 »
Hej! Det finns en adlig släkt Uttermarck, ursprungligen från Södermanland eller Östergötland, adlad 1653, utdöd 1908. Kan det röra sig om denna släkt? Har Du några namn, tid etc?
Mvh!
Håkan
123
« skrivet: 2004-04-22, 23:20 »
Anna! Det hade varit bra, om Du nämnt tid, plats etc. Enligt Elgenstierna (se Elisabeth Thorsells tidigare inlägg) föddes Oskar Georg Löwenborg i Karlskrona 1852. Flyttade till San Francisko i Kalifornien och dog där ogift. Kan det vara denne Oskar L. Du söker?
Mvh! Håkan
124
« skrivet: 2004-04-21, 21:18 »
Hej, Mikael, och tack för Ditt inlägg! Carl Gustaf Schalin (1722?-1776) hade enligt kyrkböckerna i första äktenskapet med Christina Grahl tre barn, Brita Christina, född 1746 (gift med Peter Lagergren), Erik Gustaf, född 1749 och Helena Dorothea, född och död 1752. I andra äktenskapet med Anna Elisabeth Alsing hade han fyra barn, Johanna Christina, född 1766 (gift med Johan Fredrik Gynther), Vilhelmina Dorothea, född 1768 (gift med Peter Konrad Roluff), Jonas (Johan) Georg, född 1771, (gift med Johanna Lovisa Holmström), och Helena Ulrica, född och död 1774. Alla barnen föddes i Varberg. Har Du något belägg för att Carl Gustaf Schalin (1722-76) tillhör Hälsinge-Schalinarna, så vore det ju mycket intressant?!! Tyvärr känner jag inte till Sven Schalin.
Bästa hälsningar!
Håkan
125
« skrivet: 2004-04-20, 23:19 »
Magnus Gabriel von Köhler hade enl Elgenstiernas Adelns ättartavlor fyra barn:
Alexander Magnus, född 1719.
Catharina Maria, född 1721.
Fredrik Alexander, född 1726. Drunknade 1743.
Catharina Maria, född 1727, död 1801, gift med löjtnant Abraham Reenstierna (nr 818).
Mvh! Håkan
126
« skrivet: 2004-04-18, 23:13 »
Hej! Fram till (?qua) bör betydelsen vara: I Herrens år 1420 lördagen före söndagen ... Dom. oculi mei skulle kunna betyda 3:e söndagen i fastan men canatur har jag ingen uppfattning om.
Mvh! Håkan
127
« skrivet: 2004-04-18, 19:43 »
Anbytarvärd Peter, jag tycker fortfarande denna diskussion väl platsar under 'Introducerad adel'! Göran! Känner inte till hur det är med kyrkböckerna för Växjö. Däremot vet jag att det finns skolmatriklar från mitten av 1600-talet, och där kanske Du kan hitta uppgifter av intresse. Skolmatriklarna finns bl a hos Genealogiska föreningen, http://www.genealogi.net/ och dit kan Du ju ställa frågor (i varje fall om Du är medlem). Mvh! Håkan
128
« skrivet: 2004-04-15, 23:33 »
Både Lares och penates betyder egentligen hus- eller skyddsgudar, Larerna var beskyddare av åkrar och fält, penaterna motsvarande för hus och familj. I överförd betydelse används lar patrius om fädernehem. Betydelsen av uttrycket bör vara ungefär 'återkallad till fädernehemmet'.
Mvh! Håkan
129
« skrivet: 2004-04-15, 21:00 »
Göran! Du har förmodligen redan noterat att Christer Lillieberg före adlandet hette Christer Carlsson. Möjligen skulle således Margareta Carlsdotter L. kunna vara syster till Christer L. Christer L.-s bakgrund omtalas ej i Elgenstierna mer än att han 1638 tjänstgjorde som hantlangare vid artilleriet och gjorde karriär under och efter trettioåriga kriget. Kan i övrigt inte i Elgenstierna finna några ledtrådar till ev släktskap. Anna Drysenias far var ju häradshövding Ericus Petri Drysenius. Det skadar ju inte att slå upp honom i Almqvists Lagmän och häradshövdingar i Sverige, men det är väl knappast troligt att Du hittar något av intresse. I Elgenstierna nämns även Anna Barbara Lillieberg, gift med Baltasar Leijonsten (nr 863), död i barnsäng i Hakarps sn (Jönk.) 1687. Hennes föräldrar nämns ej.
Mvh Håkan
130
« skrivet: 2004-04-15, 19:44 »
Steve! Släkten von D?ben avhandlas naturligtvis också i Svenskt biogr lexikon. Här sägs att man inte känner till Gustaf von D?bens (1660-1726) musikaliska utbildning mer än att han var medlem i hovkapellet 1686-88 och hovkapellmästare 1691, efter faderns död, till 1701. Det förmodas att Gustaf var kapellmästare mera till namnet än till gagnet, i varje fall sedan han 1700 slagit följe med Karl XII under alla hans krig. Brodern Anders, som senare efterträdde Gustaf som kapellmästare, uppges ha varit mer musikalisk. Bidragande till Gustafs karriär var möjligen det förhållandet , att hustrun var vacker. Enligt ryktet skulle Karl XII ha haft ett livligt umgänge med hustrun Sara Törne under glada och uppsluppna fester och lekar, innan kriget bröt ut. Även under krigen, fr a i början, förekom fester, dramatiska upptåg, 'operor' mm, men man känner inte alls till Gustafs egen musikaliska roll. Allt enl SBL 1945.
Mvh! Håkan
131
« skrivet: 2004-04-15, 18:58 »
Hej Steve! Även om det är under fel rubrik, vill jag göra ett litet tillägg om Burmeister. I mitten av 1600-talet gjorde några medlemmar av den livländska adliga släkten B. karriär i den svenska arm?n. Släkten blev även adlad i Sverige men blev aldrig introducerad på Riddarhuset. Ursprunget till denna livländska släkt var rådet och kanslern Conrad B. i hertigdömet Holstein. Så vitt jag kunnat utröna, kom även Burmeister i Burmeister & Wain från Holstein. I Visby finns ett välbevarat hus, det Burmeisterska huset, som byggdes 1652 av en köpman från L?beck i Schlesvig-Holstein. Mycket talar för att det kan röra sig en och samma släkt Burmeister från Holstein. Källor bl a Svenskt biogr lexikon, gotlandslitt, uppslagsböcker.
Mvh! Håkan
132
« skrivet: 2004-04-15, 00:14 »
Porfyricentrum är numera placerat på Huddinge sjukhus.
Mvh! Håkan
133
« skrivet: 2004-04-15, 00:06 »
Hej Göran! Jag tror att det blir enklast, om Du tittar själv i Elgenstiernas Adelns ättartavlor, det verkar ganska komplicerat. Överste Christer Lillieberg är säkert den överste, som adlades Lillieberg 1664 och själv slöt sin ätt vid sin död 1680. Han var gift med Anna Regina Arentsdotter och hade vid sin bortgång två gifta döttrar. Finner ingen uppgift här om Dreffling. Landssekreteraren i Jönköpings län Johan Dreffling (1665-1701, gift med Anna Drysenia, tillhörde den 1705 adlade släkten Lillienberg och sonsönerna David och Fredrik blev även friherrar. Ätten Lillienberg har gemensamt ursprung med de adliga ätterna Anckarfelt och Dreffling:
Anbytarvärd Peter, kanske dessa inlägg skulle flyttas till Introducerad adel?
Mvh! Håkan
134
« skrivet: 2004-04-14, 23:19 »
Hej Steve! Hans Lothigius (1693-1741) tillhör Norrköpings-Visbysläkten Lothigius, som är känd sedan början av 1600-talet och omtalas i Svenska ättartal 1905. Även fadern Henrik (1660-1720), gift med Anna Hansdotter Burmeister (1659-1737), var borgmästare i Visby.
Mvh! Håkan
135
« skrivet: 2004-04-07, 23:30 »
Det jag kan läsa mig till i uppslagsböcker, känner Du väl troligen redan till. Cumia kan jag inte återfinna, men Nastola, tidigare Nyby, var i varje fall tidigare en socken och nu en kommun och industriort i Tavastehus län, södra Finland.
Mvh! Håkan
136
« skrivet: 2004-04-06, 22:28 »
Är detta tänkt som en fråga, får Du nog precisera Dig bättre!
Mvh! Håkan
137
« skrivet: 2004-04-04, 22:39 »
Släkten von Axelson finns även med i adelskalendern, i varje fall 1959. Jan Herman, född 1938 och son till Johan Gustaf Hermans son Carl Gustaf Herman, var då huvudman för släkten. Tre döttrar till Johan Gustaf Herman von Axelson var 1959 alltjämt i livet.
Mvh! Håkan
138
« skrivet: 2004-03-30, 23:14 »
Låter franskt. Foreur på franska betyder enl modernt lexikon borrare.
Mvh! Håkan
139
« skrivet: 2004-03-30, 22:50 »
I tidigare nämnda Personhist tidskrift 1960 kan man i Ystads tolagsjournal för 1737 läsa att gallioten Lindebom med Hans Krumlinde som skeppare anlände från L?beck. Fartyget innehöll bl a en mängd varor importerade av min anfader Andreas Widell, som var handelsman i Ystad. Skepparna på mindre fartyg i Ystad var ofta både köpmän och partsredare. Jag vill minnas att det finns ett ganska stort bokverk om Ystads historia, där det bör vara möjligt att finna ytterligare information.
Hälsn! Håkan
140
« skrivet: 2004-03-30, 00:04 »
Hej Christer!
Har Du uppmärksammat att släkten Ullgren kortfattat beskrivs i Svenska släktkalendern 1943? Nils Richard dog 1941. Han gifte sig enl Elgenstierna 1905 i Moskva med Emma Maria Alexandrina Silfverhielm (nr 93), som föddes i Rajeve 1875-11-13. Rajeve ligger säkert i Ryssland, där Emmys far var ingenjör vid järnvägsbyggnader.
Mvh! Håkan
141
« skrivet: 2004-03-29, 22:25 »
Carina! Tack för Ditt svar! Tyvärr måste jag erkänna, att jag nog inte var riktigt vaken, när jag skrev min förfrågan, Du har alldeles rätt i att det rör sig om fel Ström. Säkert kan dock Din information vara av intresse för andra Ström-forskare.
Bästa hälsn!
Håkan
142
« skrivet: 2004-03-29, 19:14 »
Birgitta! Det rör sig knappast om samma person, eftersom årtalet 1730 nämndes ovan. Att Johan Richert (1716-83), gift 1:a gången 1752 med Anna Elisabeth Lund Olsson (1735-57), tillhör den släkt Richert, som behandlas i bl a Svenska ättartal 1885 och i flera årgångar av Svenska släktkalendern, bl a 1918 och 1943, kände Du väl redan till? Fadern till Johan R. hette också Johan, handlande och död 1724. Han var gift med Catharina Margareta Lang. Släkten Lang återfinns nog vid denna tid mest i västra Skåne.
Hälsningar!
Håkan
143
« skrivet: 2004-03-28, 23:36 »
Carina! Jag känner inte till Strömsboken. Är det en hembygdsbok i flera band? Finns där i så fall några uppgifter om Sara Cecilia Gustafsson Säfvendal, död på Ström 1844, gift med ägaren till Ström Gustaf Ulrik Bennet, död 1825?
Mvh! Håkan
144
« skrivet: 2004-03-28, 23:15 »
Hej Steve! Det låter som en spännande släkthistoria. Svenska män och kvinnor är ju ett större verk i många band, och det skulle inte förvåna, om Du där kunde finna några användbara litteraturhänvisningar. Verket finns på större bibliotek. Elgenstierna nämner i del III sid 776 en hovsekretare Henrik Martini i Finland, möjligen skulle det kunna löna sig att undersöka, om det finns en finsk adlig släkt Martini. Jag vill också minnas att det på Kungl biblioteket finns ett flertal kalendrar över tysk grevliga släkter, möjligen också riksgrevliga.
145
« skrivet: 2004-03-28, 22:53 »
Vid denna tid var spannmål och alun de viktigaste exportartiklarna från Ystad. Christina Piper på Kristinehof svarade för 2/3 av alunexporten. Källa: Leif Ljungberg, Skånesläkten Widell, Personhist tidskrift 1960.
146
« skrivet: 2004-03-20, 21:48 »
Lite ytterligare upplysningar om ovanstående medlemmar av släkten Coyet. Myntmästarna Gillis Coiet d ä och d y var båda även guldsmeder. Gillis den äldre uppges ha varit Johan III:s guldsmed. Sannolikt finns ytterligare att läsa om dessa personer i Andréns stora arbete Svenskt silversmide 1520-1850. Peter Julius Coyet (1618-67) var framstående diplomat och tillsammans med Sten Bielke Sveriges förhandlare vid fredsförhandlingarna i Roskilde 1658. Sonen Vilhelm Julius var född i Peter Julius första äktenskap med Catharina Magdalena Leuhusen och därför endast halvsyster till Christina Juliana. Vilhelm Julius var framstående jurist och bl a lagman och i början av 1700-talet hovkansler. Mest känd är han kanske som ordförande i trolldomskommissionen i Stockholm på 1670-talet. Om bl a Peter Julius C. och Vilhelm Julius C. finns mycket mer att läsa i Svenskt biografiskt lexikon. Vilhelm Julius fastighet Prästgatan 78 i Gamla stan, invid Mårten Trotzigs gränd, finns alltjämt kvar och här föddes senare målaren Carl Larsson.
Bästa hälsn!
Håkan
147
« skrivet: 2004-03-18, 23:26 »
Anita Ekberg valdes till Miss Sverige 1951 och tävlade i USA om titeln Miss Universum. Detta enl vanligtvis välunderrättad källa, närmare bestämt Svenska nationalencyklopedin.
Mvh! Håkan
148
« skrivet: 2004-03-16, 23:22 »
Enl Elgenstierna föddes Margareta Catharina Du Rietz 10/7 1706, som dotter till häradshövdingen i Tjust, Kalmar län, Gustaf Samuel D.R. (1679-1733) och hans hustru Catharina Lundia (1676-1762), dotter av professor Carl Lundius och Gertrud Lohrman samt syster till assessorn Johan Lundius, adlad Lillienadler. Gustaf Samuel var son till assessorn Gustaf Adolf D.R. (1654-1681) och Margareta Gyllenadler (1655-99) och sonson till Gr?goire Francois, naturaliserad svensk adel Du Rietz 1651, livmedicus för först konung Ludvig XIII i Frankrike och 1644-51 livmedicus för drottning Christina. Margareta Catharina D.R. gifte sig i juni 1734 med vice lagmannen Carl Gustaf Lindsfelt, adl ätten nr 1524, (1706-61), och hon dog 2/8 1747.
Mvh
Håkan
149
« skrivet: 2004-03-15, 23:21 »
Hej Johan! Elisabeth Fernell m fl med detta namn nämns under Övriga släkter: Fernell. Fernell, bl a Elisabeth, nämns även på ett flertal ställen i Svenska ättartal. Släkten omtalas även i Fryxells Värmlands släktbok.
Mvh! Håkan
150
« skrivet: 2004-03-14, 23:22 »
Erik Magnell var son till kapten Gustaf Magnell och Catharina Wikgren. Denna Värmlandssläkt Magnell beskrivs närmare i bl a Svenska släktkalendern 1943. En sentida ättling till Erik och sonen Jakob var professorn Carl Jacob Magnell, som omtalas i Svenskt biografiskt lexikon. En del Magnellättlingar kom senare att i stället anta släktnamnet Sjögren.
Mvh! Håkan
151
« skrivet: 2004-03-14, 23:11 »
Helena Augusta Loo behandlas i inlägg ovan. Lars Polhammar uppges i Svenskt biografiskt lexikon vara brorson till välkände Christoffer Polhem och gift med en dotter till brukspatron Sebastian Grave. Sebastian Grave, hans anor och en del av hans ättlingar behandlas ganska ingående i SBL.
Mvh! Håkan
152
« skrivet: 2004-03-14, 22:46 »
Egendomen Blomberg togs över av släkten Hamilton 1780 och är troligen alltjämt i släktens ägo. Därför är det något märkligt, att jag inte kan finna Katarina Andreetta H. i Elgenstierna, hon borde ju rimligen höra till samma släkt. Går det inte att återfinna henne i kyrkböckerna?
Mvh! Håkan
153
« skrivet: 2004-03-14, 21:40 »
Mina latinska kunskaper är inte av färskare datum, men Din översättning är säkert helt riktig. Det kan väl i sammanhanget nämnas att 'september' betyder den sjunde månaden (räknat från 1/3).
Mvh! Håkan
154
« skrivet: 2004-03-14, 11:18 »
Hej Solveig! Betydelsen är cancer i caecum (första delen av grovtarmen, vid övergången till tunntarmen) med dottertumörer i levern. Liggsår i korsryggregionen.
Mvh! Håkan
155
« skrivet: 2004-03-13, 18:06 »
Jag håller helt med Anders Berg m fl och tycker att Släktforskarförbundet borde verka för rimligare villkor för dem som redan har CD band 1-29.
156
« skrivet: 2004-03-08, 22:52 »
Elgenstierna (1925) hänvisar til just Lewenhaupts stamtavlor 1908, när han redogör för släkten Brahe. I övrigt ber jag att få hänvisa till mitt inlägg år 2001. Magnus Laurensson var gift med Johanna Brahe, men det var sonen Peder Magnusson, som först började använda mödernenamnet Bragde som släktnamn. Johanna Brahe uppges vara dotter till väpnaren Torkil Pedersson Brahe till Rännenäs (i Höks härad i södra Halland) och Mygdal (i Halmstads härad) i hans första äktenskap med Adelheid Grubbe. Här hänvisar Elgenstierna till Svenskt biografiskt lexikon (1925), där det finns mycket mer att läsa om släkten Brahe. Uppgiften att Magnus Laurensson hade anknytning till ätten Plara anses vara felaktig. Jag råkar även ha några kopierade sidor ur Danmarks Adels Aarbog (1888?), där uppgifterna om Thorkild Pedersen Brahe och Alhed Grubbe bekräftas.
158
« skrivet: 2004-03-07, 20:31 »
Hej Annsofie! Av vänlig släktforskarkollega har jag fått kopia på dödsnotisen. Där står att Agneta von Köhler är dotter till välborne herr löjtnanten v. Köhler och fru Cederstråhle. Någon Lars nämns ej. Allt talar således för att Agneta är dotter till den i Elgenstierna omnämnda Anna, gift med löjtnanten Köhler från Livland.
Mvh! Håkan
159
« skrivet: 2004-03-07, 11:55 »
Tack för Ditt vänliga svar! Du skriver att 'teorin föll direkt', vilket är felaktigt. Om von Köhler = von Kugeln, skulle ju jungru Agneta t ex kunna vara ogift syster till Annechen. Hur tolkning ska ske, är ju beroende på vad som står i dödboken. Om Du läser mitt inlägg noga, ska Du också finna att jag givit Dig tre olika tips eller forskningsuppslag.
Mvh! Håkan
160
« skrivet: 2004-03-06, 22:57 »
Jag kan inte heller återfinna Lars Cederstråhle i Elgenstierna. Bengt Ragvaldsson, far till Johan, adlad Cederstråhle, uppges i Elgenstierna vara gift med Annechen von Kugeln. Är ju något snarlikt von Köhler, namnförväxling? Noterar också att Johan Cederstråhle hade en dotter Anna, gift med löjtnant Köhler från Livland. Samband med Agneta von Köhler? Ett av barnen till Johan uppges vara född i Bohuslän. Johan C. var verksam som militär i Göteborg. Kyrkböcker för Göteborg finns långt tillbaka i tiden, och kanske kunde det löna sig, att titta på dessa.
Mvh! Håkan
161
« skrivet: 2004-03-06, 00:04 »
Hej Anna! Varför intresset för släkten Widelius, som i den följande generationen successivt tog namnet Widell? Är Du intresserad av just Ejlers och Jöns familjer eller är Du även intresserad av senare ättlingar? Ejlers släkt dog, såvitt bekant, ut efter ett par generationer, medan Jöns släkt fortlever genom ett av barnen, Andreas (Anders). Denna släktgren behandlas också i Svenska släktkalendern 1943 och fr a i Personhistorisk tidskrift 1960 häfte 1-2. Hör gärna av Dig till mig direkt per mail, och tala om vad Du är intresserad av.
Mvh! Håkan
162
« skrivet: 2004-03-05, 23:21 »
I Elgenstiernas Adelns ättartavlor kan jag inte finna någon Lejman, som adlats. Hittade en sjökapten Johan Fredrik Leiman, född i Hälsingborg 1844 och död i Stockholm 1904. Han var gift med Hulda Maria Elisabet Silfversvärd (1842-1910). I Svenska ättartal 1890 omtalas bruksinspektorn på Borkhult (Östergötland) Anders Lejman, g m Catharina Charlotta Lidberg, f. 1765. I samma bok nämns även Catharina Leiman (1722-87), g m en rusthållare i Östergötland Johan Aschan, f. 1722. Släkten Lejman finns även med i Svenska släktkalendern 1915-16 och 1927, som jag inte har tillgång till.
Mvh! Håkan
163
« skrivet: 2004-03-04, 23:25 »
Hej, Per-Ulf, är Du fortfarande med oss? Jag tror att jag kanske identifierat krigsrådet Danckwardt, som dock enligt Elgenstierna ska ha dött redan 1763-06-24 på Hörröd (numera Göingeholm), Häglinge sn (L). Han hette Christian Georg D. Han föddes 1701. Efter studier och notarieutbildning blev han, liksom tidigare fadern, direktör, över Torsebro krutbruk i Ö. Göinge härad 1735. Detta var ju titelsjukans tid och 1760 fick han krigråds titel. 1735 gifte han sig med Gertrud Christina Bergenstierna (1714-69). Tre barn. Ägde utöver Hörröd även Strö (L).
Omöjligt är ju inte att den av Dig nämnde Jan Chr. D. har samma ursprung som de svenska adliga släkterna Danckwardt, även om anfadern till dessa uppges komma från L?beck och inte från Pommern.
Mvh! Håkan
164
« skrivet: 2004-03-04, 00:07 »
Hej Magnus!
Din överjägmäsre hette Johan Ulrik och tillhörde enl Elgenstierna också den adliga släkten Danckwardt. Enligt E. föddes han 1742 på Riseberga gård, Riseberga sn. Blev överjägmästare i Kristianstads län 1772, i Kronobergs län 1774 och i Blekinge län 1779. 1790 blev han salpetersjuderistyresman i Skåne och Blekinge. Död 1824 på Åby, Tjureda sn (Kron.). Gift 1776 med med Beata Magdalena Kjerrulf, född 1760-07-23, död 1824 på Åby, dotter av prosten och kyrkoherden i Veinge pastorat av Göteborgs stift Lars Kjerrulf. Fyra namngivna barn.
Mvh! Håkan
165
« skrivet: 2004-03-02, 22:36 »
Möjligen kan det löna sig att titta på den släkt Waldenström, som omtalas i Svenska släktkalendern.
Mvh! Håkan
166
« skrivet: 2004-02-29, 17:01 »
Henrik Bahr adlades i sept 1719. I Elgenstierna nämns endast en son och inga döttrar.
Mvh! Håkan
167
« skrivet: 2004-02-29, 12:22 »
Hej Inga-Lill! Utöver de tre introducerade adliga ätterna Danckwardt finns det även den adliga ätten Danckwardt-Lillieström, och Du kan således finna en del information om Kristina Elisabeth i Elgenstiernas Adelns ättartavlor.
Mvh! Håkan
168
« skrivet: 2004-02-28, 22:47 »
Anna Martinsson! Råkade se Ditt inlägg från 2001-07-11. Du frågade om appgifter angående bröderna Eiler och Jens Widelius. Jöns är min anfader och jag har även en hel del uppgifter om Eiler. Har Du fått svar på Dina frågor eller är Du alltjämt intresserad?
Mvh! Håkan
169
« skrivet: 2004-02-28, 21:57 »
Anbytarvärd Peter! Kanske Du ska överväga att föra av detta till de introducerade adelssläkterna Danckwardt? I varje fall Ylvas inlägg handlar om denna släkt. Joachim Danckwardt (liksom sonen Peter) uppges i Elgenstierna ha haft 29 barn, men endast två söner namnges, och omöjligt är väl inte att Carin Eriksdotter D. kan vara en ättling. Jan Chr. D., nämnd i det första inlägget, hör med stor sannolikhet inte till den svenska adliga släkten. Däremot borde rimligen det nämnda krigsrådet höra till släkten, men vid snabb genomläsning av Elgenstierna, kan jag inte återfinna honom.
Mvh! Håkan
170
« skrivet: 2004-02-28, 21:04 »
Hej! Medlemmar av släkten Bruhn nämns på ett flertal ställen i S Kristianssons Uddevalla stads historia i tre band. Bl a nämns Torger Willumsson Bruhn, som tycks ha varit rådman och tillhört de styrande i staden 1661-91. Släkten Bruhn uppges härstamma från Marstrand, där flera generationer var skeppare och rådmän. Torgers far Wilhelm Eliessen var skeppare i Marstrand och liksom de flesta av ätten gift med en prästdotter. Sonen Per Torgersson Bruhn var skeppare och tillhörde också de styrande i Uddevalla. Även Wilhelm Bruhn, komminister och rektor, var son till Torger. Enl Carl Sjöströms Göteborgs nation i Lund 1669-1906 var Torger gift med Margareta Jochumsdotter Lemiche, dotter till rådmannen i Uddevalla Jochum Lemmike och hans hustru Anna Larsdotter. Det kan även nämnas att denna släkt Bruhn diskuteras här i Anbytarforum bland Övriga släkter (från aug 2002).
Mvh! Håkan
171
« skrivet: 2004-02-26, 20:36 »
Tina! Se mitt första inlägg ang Anders von Schwartzenhoff. Övergången av floden D?na, nära Riga, skedde 9 juli 1701, stämmer således mycket bra med uppgifterna i soldatregistret!
Mvh! Håkan
172
« skrivet: 2004-02-25, 23:42 »
Inte helt lätt att översätta från 'Lesointerna'. De första två orden bör betyda 'inre hjärnskada'. Kan det stå 'sine' i stället för 'dine'? I så fall blir betydelsen 'utan fraktur'. 'sain' associerar jag till de franska orden 'sang' (blod) och 'saigner' (blöda). 'in' brukar på latin stå för en negation, och betydelsen av det följande skulle då kunna bli 'oblodig hjärnskada'. Encephalopathi betyder sjukdom omfattande en stor del av hjärnan. I övrigt håller jag med Anita.
Mvh! Håkan
173
« skrivet: 2004-02-24, 22:39 »
Kan tyvärr inte återfinna Eva Helena i Elgenstierna. Släkten von Schwartzenhoff hade sin hemvist i Västergötland. Anders von Schwartzenhoff, född Schwart 1652, blev dock fänrik vid Hälsinge reg. 1674, löjtnant vid samma reg 1675. 1682 blev han kapten och adlades samma år von Schwartzenhoff. Stupade vid övergången av D?na 1701. Gift med Kirstin Andersdotter, som alltjämt levde 1705. Sex namngivna barn, födda 1680-92. I slutet nämns även 'ett barn, levde 1705, men ej 1738'. Kan Anders vara Din anfader?
Mvh! Håkan
174
« skrivet: 2004-02-22, 22:14 »
Mikael Ehrin i Disbyt nämner Birgit Wicksell, g m Bernt Unger (född i Bollnäs 1899), dotter till Maria Pettersson, född 1874 i Grangärde, Dalarnas län. Birgits far omtalas ej. I Svenska släktkalendern omtalas Bernt Göran* Unger, född 1899, civiljägmästare, anställd vid Marma- Långrörs AB (Bollnäs), g 1925 med Brit Fåhraeus, född 1905. Bernt förefaller vara ett vanligt namn i denna släkt Unger, men jag kan inte se någon annan Bernt Unger med rätt födelseår. I Disbyt nämns ytterligare ett antal personer Wicksell, varav många med anknytning till Stockholm och Gävle.
175
« skrivet: 2004-02-22, 20:29 »
Kan det finnas något samband med Knut Wicksell (1859-1926), född i Stockholm och senare professor i Lund, den svenska nationalekonomins fader? Knuts son Sven (1890-1939) var f ö professor i statisik i Lund.
Mvh! Håkan
176
« skrivet: 2004-02-19, 23:15 »
Är texten på bilden fullständig? Har också svårt att med säkerhet tyda denna. Kan det stå något i stil med 'Paralysis cordis, bidr: (dvs bidragande) arterio scleros'? Betydelsen blir då 'hjärtförlamning, bidragande till detta åderförkalkning'.
Mvh! Håkan
177
« skrivet: 2004-02-18, 23:25 »
Hej! Med all säkerhet är det samma person. Enl Elgenstierna är detta den ende Erik Teet som kan ha varit verksam som häradshövding på 1670-talet. Erik T. blev student Uppsala 1658 och blev häradshövding i Medelpads domsaga före 1680. Vice lagman. Ytterligare uppgifter kan Du ev finna i Jan-Erik Almqvist, Lagmän och häradshövdingar i Sverige 1350-1950. Denna bok finns på de större biblioteken. Mvh! Håkan
178
« skrivet: 2004-02-16, 19:57 »
Jag har inte läst Lars Widdings bok och vet inte om hans hjältar är historiska personer. Vilken tidsålder rör det sig om? Olof Pilefelt, gift med Märta Posse, tillhörde den adliga släkten Pilefelt och levde i början av 1600-talet. Olof hade enl Elgenstierna ett barn, , Lars. Denne Lars kallas 1667 löjtnant, då han fick konfirmation på skattegården Lista (D), som tillfallit honom efter svärmoderns död 1665. Lars dog 1673. Någon Erik Johannes Pilefelt kan inte återfinnas i Elgenstierna. I Elgenstierna omtalas bl a löjtnant Johan Henrik P., död ogift i Polen år 1704, och Johan P, född 1643, löjtnant vid Jönköpings reg 1668 men i slutet av sin karriär överstelöjtnant. Denne Johan P. levde alltjämt 1713.
Mvh! Håkan
179
« skrivet: 2004-02-15, 23:26 »
Hej Sanna! Om Du avser den adliga släkten Bergenstråhle, bör Du ställa frågor om detta släktnamn under rubriken Introducerad adel.
Mvh! Håkan
180
« skrivet: 2004-02-15, 22:43 »
Enklast finner Du uppgifter om släkten i Elgenstiernas Adelns ättartavlor i nio band, finns på många bibliotek.
Mvh! Håkan
181
« skrivet: 2004-02-15, 18:10 »
Magnus! Finns det något som talar för att denne Mårten Tordsson tillhörde någon gammal frälsesläkt?
Mvh! Håkan
182
« skrivet: 2004-02-14, 22:57 »
Är Du säker på att det rör sig om en titel och inte snarare en benämning? Har inte hört uttrycket tidigare men slagit lite i böcker. Börs el bursa, som kommer från grekiskan, betydde ursprungligen lädersäck, penningpung. I överförd bemärkelse användes ordet bursa om sammankomster för gemensamt ätande och drickande och även studentkvarter. Deltagarna i dessa 'bursae' kallades under medeltiden bursarii, varifrån det tyska ordet 'Bursche' uppkommit. Ty 'Bursche' har inte bara betydelsen pojke utan kan även betyda kamrat o student och faktiskt även lärling och uppassare, kalfaktor.
Således skulle en möjlig betydelse kunna vara t ex adelsstudent eller adelskalfaktor. Någon som har något bättre förslag? Mvh! Håkan
183
« skrivet: 2004-02-13, 23:57 »
Det står också en hel del om boskapspest i Nordisk familjebok (uggleupplagan, 1906), Svensk uppslagsbok (1949) och Nationalencyklopedin.
184
« skrivet: 2004-02-13, 23:35 »
Hej! Jag känner inte till i vilket sammanhang släkten von Köhler diskuterats, men generallöjtnant Georg Reinhold von Köhler (1687-1758), gift 1728 med grevinnan Maria Christina Cronhielm (1707-1765), tillhörde enligt Elgenstiernas Adelns ättartavlor den friherrliga ätten von Köhler. Reinhold hade mycket riktigt elva barn, varav i varje fall några uppges vara födda på Bråland i Foss sn i Bohuslän. Se vidare Elgenstierna. Även Dag Hammarskjöld tillhörde en adlig släkt.
Mvh! Håkan
185
« skrivet: 2004-02-13, 22:47 »
I Elgenstierna gäll släkten Gyllengahm nämns ytterligare en Alexander Magnus Dahlberg (1718-63), löjtnant vid Västmanlands reg. och 1757 gift med Helena Elisabet Gyllengahm, tillhörig en släkt från Värmland. Uppgifterna kanske kan ge uppslag till forskning bakåt i tiden, eftersom det med hänsyn till namnlikheten finns anledning att misstänka släktskap.
Mvh! Håkan
186
« skrivet: 2004-02-12, 19:07 »
Hej! Enligt Elgenstiernas adelns ättartavlor fanns en adlig släkt Cederfelt, utdöd 1902. Finner ingen med namnet Maria Charlotta men däremot Ulrika Charlotta, född 28/7 1803 på Småröd i Foss sn (O), död 1874-01-18 i Skredsviks sn (O). Gift 1849-03-13 med hemmansägaren Johannes Andreasson på Båröd i Högås sn (O). Ulrika Charlotta C. var dotter till fänriken och överjägmästaren Elieser C, född 1789 på Cederslund, död på samma ställe 1845, och hans hustru Sara Christina Noreen (1777-1865). Se vidare Elgenstierna.
Kan det vara den av Dig efterlysta Maria Charlotta? Giftermål mellan adliga och icke-adliga personer var vid denna tid ej ovanliga.
Anbytarvärd Peter! Kanske skulle dessa inlägg flyttas till adelsläkter?
Mvh! Håkan
187
« skrivet: 2004-02-11, 22:15 »
Hej Åke! Tack för intressant information om släkterna Schöldström! Kan inte i Elgenstierna se någon baron Koskull, som bodde i trakterna av Örebro men lycka till i forskningen!
Mvh! Håkan
188
« skrivet: 2004-02-10, 23:49 »
Har Du tittat i Andrén, Svenskt silversmide 1520-1850? Här finns många biografiska data om guld- och silversmeder.
Mvh! Håkan
Inlägget har flyttats hit 2012 23/6 från Yrken » Yrken F-I » Guldsmed. /Moderator Yrken
189
« skrivet: 2004-02-10, 23:41 »
Hej! Talar Du om släkten Schöldström med dokumenterade anor i Sköllersta på 1500-talet? Jag råkar i min ägo ha ett litet häfte (förf: Thor Schöldström, tryckt 1942) om denna släkt, med så vitt jag vet alla kända medlemmar av släkten Schöldström. Den förste med namnet Schöldström var sadelmakarmästaren i Örebro Lars Erik Schöldström (1763-1826). Han gifte sig 19/10 1797 med Fredrika Westerling (1773-1857), tillhörig en Örebrosläkt. Fredrika och Lars-Erik uppges ha haft sju barn, och den äldste ska ha varit Johan Erik (Janne) Schöldström, född 1/9 1798 i Örebro. Någon Lars Olof nämns ej bland barnen och i släktboken omnämns inte heller Lars Erik S., född 1823. Vore mycket roligt att få höra Din kommentar och ev komplettering till släktboken!
Mvh! Håkan
190
« skrivet: 2004-02-10, 23:16 »
Claes Joel tillhörde den adliga släkten Fock (nr 1846 B) och omtalas i Elgenstierna i tabell 38.Han föddes 18/7 (13/7?) 1828 i Yllestads sn som son till fanjunkare Vilhelm Gustaf Fock och hans hustru Margareta Johansdotter. Utöver fanjunkare var han även kommunalordförande i Herrljunga från 1876. Arrenderade 1 mtl Backgården i Fölene sn (P). Död i Alingsås 29/11 1915. Gift 1863 på Åkerholmen i Åsaka sn (R) med Anna Sofia Wingård (1838-1907). Hade två döttrar: 1) Anna Aurora Carolina, f. 1866, g m postexpeditören Johan Alfred Kling. 2) Jenny Alma Margareta, född 1870.
Mvh! Håkan
191
« skrivet: 2004-02-05, 23:39 »
PS! Ser nu av tidigare inlägg under denna rubrik att Erik Dahlbergh åtminstone hade ett syskon, systern Sara. Möjligheten finns ju också att Erik Dahlbergs mor hade barn även i sitt andra gifte, i så fall halvsyskon till Erik D. Ds
192
« skrivet: 2004-02-05, 23:28 »
Hej! I Elgenstiernas Adelns ättartavlor omtalas endast Erik Dahlbergh som son till landskamreren Jöns Eriksson Dahlbergh, död 1629. Jöns bror och Erik Dahlbergs farbror Erik Eriksson adlades under namnet Svanfelt men denna släktgren dog ut med sönerna till Erik Eriksson. Erik Dahlberg hade många barn men inga söner gifte sig. Två döttrar gifte sig och var de enda barnen som överlevde fadern. Men missar och misstag förekommer ju i Elgenstierna. I riksarkivet lär finnas den Dahlbergska samlingen, kanske kan här finnas ytterligare information. Du kan ju även höra med Riddarhuset, om man där har kännedom om någon bror till Erik Dahlbergh. Lycka till!
Mvh! Håkan
193
« skrivet: 2004-02-04, 23:39 »
Svaret från Riddarhuset ger ju knappast någon fullständig klarhet, men att man nu även letat reda på uppgifter om make och giftermål, kan möjligen antyda, att man anser att det kan finnas ett samband. Dock tycks detta samband inte ha varit känt, när adelskalendern utkom 1931, eftersom Anna inte återfinns där. Kanske finns ytterligare information att få på Riddarhuset?
Mvh! Håkan
194
« skrivet: 2004-02-04, 21:01 »
Hej Bengt! Denna Anna Lilliesköld omnämns faktiskt i Elgenstierna under rubriken 'Utan känt samband med stamfadern' (för adliga släkten Lilliesköld). Hon var dotter till hemmansägarem Abraham Lilliesköld och hans hustru sedan 1868 Märta Greta Eliasdotter, född 1836. Abraham L. föddes 1838 i Edsele sn som son till bonden i Gerdsjö, Ramsele sn (V.-norrl.) Johan L, född i Edsele sn 1811 och död där 1850, och hans hustru Catharina Abrahamsdotter (1806-91). Både Johan och Abraham L. hade flera barn. Uppgav man på Riddarhuset att man funnit något samband med den adliga släkten Lillesköld?
Mvh! Håkan
195
« skrivet: 2004-02-03, 23:13 »
Har i Vänersborg träffat på Brita Wärme, gift före 26/3 1761 med tullskrivaren och senare rådmannen och bryggaren i Vänersborg Erik Adolf Fahlgren. E A Fahlgren gifte 1777 om sig med Anna Catharina Svinhufvud.
Hälsn! Håkan
196
« skrivet: 2004-02-03, 23:02 »
Återfinner i Elgenstierna och adelskalendrarna 1931 och 1959 endast en Anna Lilliesköld, född 1874, men det är väl tveksamt om det rör sig om samma person. Denna Anna L. föddes 15/7 1874 i Karlstad och gifte sig 1897 i Arvika med disponenten Gustaf Engelbrekt Bennich (nr 2339), född 1865, död 1917. Enligt adelskalendern 1931 levde hon som änka efter 1917. Det fanns även en Anna L, född 1883, läararinna i Stockholm, levde ogift 1959.
Mvh! Håkan
197
« skrivet: 2004-01-31, 13:44 »
Känner inte till ordet unverheir. Ogift på tyska heter unverheiratet. Möjligen kan unverheir vara en förkortning.
198
« skrivet: 2004-01-27, 20:18 »
Håller helt med om detta senaste inlägg. Självklart är betydelsen av ordet beroende på i vilket sammanhang det kommit till användning. De som ägnat sig åt latin vet att flertalet ord kan ha olika betydelse beroende på sitt sammanhang.
199
« skrivet: 2004-01-26, 22:31 »
Nämnda översättningar av opus från latinet är naturligtvis riktiga. Du är nog ändå inte så långt ifrån sanningen, Marlene. I Nationalencyklopedins ordbok översätts opus: (kvalitativt högtstående) musikaliskt eller litterärt verk.
200
« skrivet: 2004-01-25, 23:12 »
Det kanske kan nämnas att nämnde Michael Schmidt just nu diskuteras under Julita, Södermanland.
Mvh! Håkan
201
« skrivet: 2004-01-25, 23:00 »
Peter Ludvig von der Pahlen omtalas i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor. Född 1745 i Estland. Framgångsrik rysk militär, bl a 1788-90 i kriget mot Sverige. 1790-91 ryskt sändebud i Stockholm. 1798 kavallerigeneral och militärguvernör i S:t Petersburg. Född friherre men 1799 upphöjd i ryskt grevligt stånd. 1800 generalguvernör över Estland, Livland och Kurland och s. å. president i utrikeskollegiet. I febr 1801 generaldirektör för postväsendet men avsked därifrån samma år i april och från övriga ämbeten i juni. 'Han trädde i spetsen för en sammansvärjning mot kejsar Paul 1801, vann tronföljaren för en palatsrevolution och höll vakt under det kejsaren stryptes natten till den 24 mars 1801'. Död 1826 i Mitau. Gift, 10 barn.
Mvh! Håkan
202
« skrivet: 2004-01-25, 20:24 »
Intressanta upgifter, Marita! Har Du ytterligare stöd för att Pehr var oäkta son till gårdsfogden Michael Smidt?
Mvh! Håkan
203
« skrivet: 2004-01-19, 22:42 »
Tyvärr vet jag inget om Mikael Schmidts eller Stina Graafs bakgrund. Enligt släkttradition ska Schmidt möjligen vara av vallonskt ursprung och ev ha burit det franska namnet Forgeur (smed). Kanske någon annan har mer information? Vad har Du själv, Berit, att berätta om Anna Catharina Schmidt?
Mvh! Håkan
204
« skrivet: 2004-01-14, 22:50 »
Min släkt Widell använde på 1600-talet namnet Widelius. Anfadern med detta namn var klockare. Namnformen Widell uppkom i början av 1700-talet. Jag har hört sägas, att det under Karl XII bestämdes att endast präster fick ha den latiniserade ändelsen -ius. Är det någon som känner till något sådant beslut?
Mvh! Håkan
205
« skrivet: 2004-01-14, 22:41 »
Enl Elgenstierna Svenska adelns ättartavlor föddes Verna Anna Maria Breitholtz 9/9 1880 i Årjäng, som dotter till apotekaren vid apoteket i Årjäng, Silbodals sb (S), Gustaf Edgar Julius B. (1839-1888) och hans hustru Johanna Christina Natalia Lidén (1853-). Verna gifte sig 1910 i Adolf Fredrik (Sth) med intendenten hos Stora Kopparbergs bergslags AB Christian Gustaf Hjalmar Martin, född 1880.
Mvh! Håkan
206
« skrivet: 2004-01-14, 22:28 »
Berit! Enligt uppgifter jag fått av annan forskare dog Mikael Schmidt i Julita 1799-06-02. Stina Bengsdotter Graaf skall ha dött i Julita 1755. Jag känner till två barn, Johan (1751-1827) och Anna Catharina, född 1753. Johan var gift med Elisabeth Margareta Scholl. Släkten Scholl (Schult) finns närmare beskriven i Släkt och Hävd 2/99. Om Johan har jag också ytterligare en del uppgifter.
Mvh! Håkan
207
« skrivet: 2004-01-14, 19:07 »
Slarvigt av mig att inte ha tittat på de tidigare inläggen!
Håkan
208
« skrivet: 2004-01-13, 23:08 »
Hej! Det hade varit en fördel om Du bättre preciserat Dig i tid och rum. Vid snabbgenomgång av den stora släkten Silfversparre i Elgenstierna kunde jag dock inte finna någon Silfversparre som skulle stämma med Din släkthistoria.
Mvh!
Håkan
209
« skrivet: 2004-01-09, 18:38 »
Det förefaller vara en trolig betydelse. Pius kan dock ha annan betydelse beroende av sammanhanget, t ex plikttrogen eller trofast. Latinets cordatus betyder förståndig, begåvad, men böjningsformen borde vara cordatus och inte cordato.
Mvh! Håkan
210
« skrivet: 2004-01-06, 14:26 »
Tyvärr har jag inga uppgifter om Ingrid Larsdotter Luth.
Mvh! Håkan
211
« skrivet: 2004-01-05, 23:59 »
Hej Anita! Är väl ganska överens med Dig. Frågan om huruvida patienter med kronisk proteinuri ska bli föremål för utredning eller ej bedöms med utgångspunkt från en klinisk värdering av patienten, mängden äggviteläckage i urinen, njurfunktion m m.
Mvh! Håkan
212
« skrivet: 2004-01-05, 23:52 »
Ja, Johan Larsson Luuth tillhör enl SBL Dalslandssläkten Luuth. Han uppges vara född i Dalsland och son till korpralen Lars Andersson Luuth. 1702 kallas han handelsman och 1704-20 var han bergsfogde i Norberg. Död 1745, 81 år gammal. Hade sonen Johan L (1700-1764), bruksförvaltare i Kramsta vid Köping. Denne Johan L var far till kyrkoherden Daniel L (1747-1811) i Torsång, Kopp. Söner till Daniel var grosshandlarna i Gävle Lars L (1790-1843) och Gustaf L (1800-1863). Bror till Johan Larsson Luuth tycks ha varit rådmannen i Borås Sven Larsson Luuth, vars ättlingar i flera generationer beklädde postmästarämbetet i Borås.
Mvh! Håkan
213
« skrivet: 2004-01-05, 00:10 »
Johan Luth till Ytternäs omtalas bl a i Svenskt biografiskt lexikon. Son till Uppsalaprofessorn Olaus Luth och Kristina Phase. Överste (?), flottbefälhavare, godsägare. Död 1630-32. Gift med ärkebiskopsdottern Carin Björnram. Ägde flera egendomar och från hans egendom i Uppsala härstammar namnet på stadsdelen Luthagen.
Mvh! Håkan
214
« skrivet: 2004-01-04, 22:32 »
Stående äggvita är detsamma som det medicinska begreppet ortostatisk (från grek. 'stående') proteinuri. Det innebär, hos unga individer, läckage av äggvita i urinen i stående, men ej i liggande. En person som under längre tid har äggvita i urinen, även i morgonurinen före uppstigandet, måste bedömas ha en njurskada.
Mvh! Håkan
215
« skrivet: 2003-12-29, 18:57 »
Donna! Matthias and his brother belonged to an old Noble family, which was introduced at the Noble House (Riddarhuset) in 1625. I will send you a few scanned copies from Elgenstierna. It is written in Swedish, but I think, you will understand some of it, and I will be glad to answer your questions.
Best wishes for the New Year!
Håkan
216
« skrivet: 2003-12-27, 22:16 »
Det står också en hel del om hans yrkesliv i Svensk uppslagsbok (1950). Han var bl a socialdemokratisk politiker, socialminister i Hjalmar Brantings första ministär, 1928-32 talman i riksdagens andra kammare, 1932-44 landshövding i Kopparbergs län och även 1926-32 ordförande i Kopparbergs läns landsting. Enl Vem är det 1955 dog han 18/4 1952.
Mvh! Håkan
217
« skrivet: 2003-12-27, 21:58 »
Mattias Eriksson Ulf was born 1601, dead at Låstad, Furingstad parish, 1662-12-26. Captain of the Cavalry. Many children. In his second marriage 1645 with Maria Geete, baptized 1625-12-04 in Stockholm and dead 1697 at Låstad, he had the daughter Catharina, baptized 1649-12-30 in Flisby parish (close to Jönköping). Elgenstierna doesn't tell about any marriage with Christian Fredrik von Sandersleben. Where did you get this information?
Håkan
218
« skrivet: 2003-12-27, 21:27 »
Vilken tidsålder rör det sig om? Det fanns faktiskt en Hans Horn af Kanckas (nr 12), viceamiral 1629. Förde befälet över flottan vid Pillau och Danzig sommaren s. å. Död av pesten i Preussen i aug samma år, ogift.
Mvh! Håkan
219
« skrivet: 2003-12-21, 22:37 »
Nej! Enl Elgenstierna hade Gustaf Olofsson till Tofta (Toftaholm) endast två döttrar, och ätten dog ut på svärdsidan, när Gustaf Olofsson gick bort.
Mvh! Håkan
220
« skrivet: 2003-12-16, 23:27 »
Hej!
Ester Andrén, född 1898, gifte sig 1936 med friherre Carl-Erik Vult von Steijern, född 1879 i Jönköping, i dennes andra gifte. Sonen Carl-Johan von Steijern, född 1937, uppges i källan adelskalendern 1959 vara seminariestuderande. Enligt adelskalendern 1931 var Carl-Erik då kontorist vid Jönköpings o Vulcans tändstickaktiebolag i Jönköping.
Mvh! Håkan
221
« skrivet: 2003-12-15, 23:41 »
Det finns enl Svenskt biografiskt lexikon flera Luth-släkter. Bl a nämns befallningsmannen på Håberg, Flo, och senare proviantmästaren i Älvsborgs län Axel Månsson Luuth (1640-1700). Han var far till kyrkoherdarna Magnus L. (1688-1713) i Horn, Skar., och Petrus L. (1672-1728) i Otterstad, Skar. Den senare hade sonen Axel L. (1708-81), kyrkoherde i Flistad, Skar.1742, och 1765 kyrkoherde i Borås. I SBL talas även om en släkt Luth i Dalsland. Kanske något för Dig att spinna vidare på.
Mvh! Håkan
222
« skrivet: 2003-12-14, 22:13 »
Var ligger Säckestad och vilken tid rör det sig om?
Mvh! Håkan
223
« skrivet: 2003-12-07, 23:47 »
Chris!
Arvid Gustafsson Stenbock var bror till Magnus Stenbocks farfarsfar Erik. Arvid hade själv inga arvingar. Har f ö just skickat Dig några scannade bilder ur Elgenstierna.
Mvh! Håkan
224
« skrivet: 2003-12-07, 20:03 »
Det är riktigt, Bo. Flemminge egendom bytte 1598 namn till Bocksholm, senare Boxholm, efter den tidigare ägaren friherre Arvid Gustafsson Stenbock. Denna bruksegendom ligger i Ekeby församling i Boxholms kommun (Ög). Ref: Nord familjebok 2:a uppl. och Nationalencyklopedin.
Mvh! Håkan
225
« skrivet: 2003-12-05, 21:57 »
Hej! Jag kanske kan scanna några sidor ur Elgenstierna. Hör av mig direkt till Dig per mail.
Mvh! Håkan
226
« skrivet: 2003-12-04, 23:39 »
Hej Chris! Jag tror nog att Du har bättre möjligheter att få svar på Din fråga, om Du begränsar och specificerar den bättre. I Elgenstierna finns 15 tättskrivna sidor om Magnus Stenbock, hans 11 barn och senare ättlingar. Är det någon speciell person, utöver Magnus Stenbock, som Du är intresserad av?
Bästa hälsningar!
Håkan
227
« skrivet: 2003-12-01, 23:18 »
Den adliga släkten Leijonberg dog ut 1767 och Maria Leijonberg tycks således inte höra till denna släkt.
Mvh! Håkan
228
« skrivet: 2003-11-23, 23:04 »
Begreppet går enl diverse uppslagsböcker tillbaka till 100-talet. Det är av grekiskt ursprung och betyder egentligen 'de som undervisas'. Betydelsen var en person som förbereddes för dopet genom kristen trosundervisning. Enl Nationalencyklopedin bortföll katekumenatet, då barndopet blev vanligt. Enl Nord familjebok (1910) användes benämningen ibland om barndöpta personer, som erhöll undervisning i trosläran, särskilt konfirmander.
Mvh! Håkan
229
« skrivet: 2003-11-23, 22:49 »
Hej! Jag har vid flera tillfällen i olika församlingar funnit dop- eller födelsenotiser för kungabarn, och har tolkat detta som en hedersbetygelse för de kungliga. Jag skulle därför förmoda, att dena dödsnotis kan ha skrivits in i Länna sockens församlingsbok av samma skäl. Hennes dödsdfatum är något förvirrande, eftersom hon dog i Stockholm 24 november 1741. Förmodligen är hon begravd i maken Fredrik I:s grav, som jag antar är i Riddarholmskyrkan.
Mvh! Håkan
230
« skrivet: 2003-11-23, 13:52 »
Ursäkta min nattliga förvirring! Frågan om 'accedentes' är ju sedan länge väl besvarad. Frågan, som i natt dök upp i min mailfunktion under rubrik Latin: Accedentes tycks i dag ha flyttats till en ny rubrik, Latin: Catechumani. Mvh! Håkan
231
« skrivet: 2003-11-23, 01:44 »
Accedentes är en böjningsform av verbet accedere, som betyder gå till, närma sig, komma nära och en direktöversättning skulle vara 'de sig närmande' eller på bättre svenska 'de som närmar sig'. Andra betydelser av ordet är bl a inträda i, komma till och ansluta sig till. En möjlig översättning skulle kunna vara 'de inflyttade'.
Mvh!
Håkan
232
« skrivet: 2003-11-17, 23:17 »
Det rör sig enl Elgenstiernas adelns ättartavlor om samme person.
Mvh!
Håkan
233
« skrivet: 2003-11-16, 20:04 »
Jag tror som Per, förmodligen ville Pehr Borg skriva så att det lät mer högtidligt. Detta var väl också en tid då man fortfarande höll högtidliga s k likpredikningar, som man ibland träffar på i skrift.
Mvh!
Håkan
234
« skrivet: 2003-11-15, 13:16 »
Madeleine! För min del framstår det klart att Jenny och Micha?l har kompetens att göra översättningar av latinsk text, och det förefaller mig helt klart att man i detta fall har kommit fram till korrekt översättning. Christina översätter 'enim' med 'nämligen', jag skulle snarare välja betydelsen 'i sanning'.
Mvh!
Håkan
235
« skrivet: 2003-11-12, 22:42 »
Hej! Inte heller jag känner till denne Hans Stake. Hustrun Maria Påvelsdotter Eneqvist bör ha varit dotter till skräddarmästare Påvel Larsson, stamfader för släkten Eneqvist, som närmare beskrivs i Svenska släktkalendern 1950.
Mvh! Håkan
236
« skrivet: 2003-11-12, 21:39 »
Och tack Jenny! Ordet 'vis' kom jag inte alls ihåg. Man lär sig varje dag!
Mvh!
Håkan
237
« skrivet: 2003-11-11, 23:46 »
Hej! Jag kan inte svara bestämt på frågan, men snäll i betydelsen snabb (ty. schnell) har ju tidigare funnits i svenska språket, t ex i ordet snälltåg.
Håkan
238
« skrivet: 2003-11-11, 23:36 »
Guldsmedsyrket gick ju inte sällan i arv, så det skadar nog inte att titta i det stora verket Svenskt silversmide 1520-1850 av Andrén, där det även finns en hel del genealogiska uppgifter.
239
« skrivet: 2003-11-11, 22:55 »
Jenny! Sambandet mellan matrona och praedita tycker jag också är klart och även i övrigt tycks vi väsentligen vara överens.Våra översättningar skiljer sig endast från ordet 'dicendique'. Vilken verbform anser Du detta vara? Vad betyder 'vi' och vilket ord översätter Du med förmåga? Denis för ju tanken till 'tio' eller, något långsökt, Denis el Saint-Denis, Frankrikes skyddshelgon, som dog martyrdöden och har minnesdagen 9. okt. 'sui sexus denis' är tydligen slutet på en mening, hur lyder hela meningen?
Undrar en gammal ringrostig latinare, som dessutom blivit av med sin latinska grammatik.
240
« skrivet: 2003-11-11, 18:03 »
Heikki! Jag har svårt att förstå, hur Du kommit fram till Din översättning, skulle Du kunna förklara detta närmare?
Mvh!
Håkan
241
« skrivet: 2003-11-10, 23:29 »
Med reservation för bristfälliga latinkunskaper skulle jag vilja föreslå följande översättning: En husmor med fromhet, klokhet, vänlighet, omtänksamhet och må kallas begåvad med 'icke det vanliga' (=utöver det vanliga). 'Sui sexus denis' går jag bet på, men sexus betyder kön. 'vi' har jag inte en aning om vad det betyder.
Mvh!
Håkan
242
« skrivet: 2003-11-08, 13:58 »
Ingeborg Persdotter Ryning, gift Cruus, var kusin till tidigare nämnda Ingeborg Eriksdotter Ryning.
Mvh!
Håkan
243
« skrivet: 2003-11-07, 20:53 »
Enl Elgenstierna var hennes syskon:
Nils, f på 1580-talet. Bevistade flera riksdagar. Död 1631.G m Sigrid Kurtzel, död 1673. Inga kända barn.
Olof, f. på 1580-talet. Kammarherre. Död 1618. G m Elsa Soop (född 1594, levde 1650). Hade dottern Christina (1617-1664), g m riksrådet o guvernören, friherre Peder Lindormsson Ribbing (1606-1664).
Erik, född 1592. Riksråd, generalguvernör i Livland m m, friherre 1651. Död barnlös 1654. G m Maria Elisabet Kurtzel (1599-1878).
Bengt, Kapten. Senast nämnd 1628.
Christina, f. på 1590-talet, död 1656. Gift 1) borgmästaren Peder Larsson, 2) generalmajoren Johan Fitinghoff.
Ytterligare upplysningar finns i Elgenstierna, som Du kanske har tillgång till?
Mvh!
Håkan
244
« skrivet: 2003-11-06, 22:57 »
Avser Du Ingeborg Eriksdotter Ryning, g m översten Sivard Månsson Kruse, död 1624? Hon omnämns i Elgenstierna.
Mvh!
Håkan
245
« skrivet: 2003-11-02, 18:55 »
Maude! Den Tomas Funck Du nämner bör vara identisk med Tomas Funck, omnämnd i Elgenstierna och tillhörig den adliga släkten Funck. Tomas Funck föddes 1672, som son till Johan Funck, till Garpenbergs och Dormsjö bruk (Ör.) och Elisabeth Hansdotter. Tomas blev 1694 kornett vid livreg till häst och avancerade så småningom till överste. 1711 blev han envoy? vid ottomaniska porten. Död ogift i Konstantinopel 1713. Se vidare Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor.
Mvh! Håkan
246
« skrivet: 2003-10-28, 23:18 »
Anders, det vore mig fjärran att vilja utmana Dig, därtill känner jag alltför väl min begränsning och betraktar mig efter 40 år i träda enbart som en glad amatör! Roligt att träffa på någon som uppenbarligen väl behärskar ämnet, dvs latin. Min tolkning av frasen var väl ganska likartad och jag körde också fast på sista ordet. Kanske en dum fråga, hereditatis är väl genitivum, borde inte paterne därför i stället hänföras till memorie? Det skulle ju dock inte göra tolkningen lättare.
247
« skrivet: 2003-10-27, 22:21 »
Håller med Dig, Bengt-Göran. Anders och min översättningar från latinet är ju identiska, och Anders och Håkan Skogsjös tolkning av innebörden är elegant och mycket rimlig. Jag vill passa på att tacka Stefan. Hade själv slagit upp 'accedera' i bokupplagan av NE utan att finna detta ord. När jag nu även gick in i DVD-upplagan, fann jag till min glädje att denna även innehöll NEO, d v s ordboken, där mycket riktigt ordet återfanns. Peter, det finns väl redan en rubrik latin>svenska? Under denna rubrik ställde Tom Larson 22/10 en fråga som han ännu inte fått något svar på. Jag kan översätta ett flertal ord, men kan inte göra någon fullständig och begriplig översättning. Vad säger Du, Anders,vågar Du Dig på ett förslag?
248
« skrivet: 2003-10-27, 21:05 »
Enl Elgenstierna var Gustaf Piper (1771-1857) major, innan han 1812 övertog Mariedals säteri, som han brukade till sin död. Hans hustru Jacquette Elisabet Du Rietz af Hedenberg dog redan vid 35 års ålder, men hade då hunnit sätta fem barn till världen. Gustaf sörjde sin hustru mycket och till åminnelse av sin fru stiftade han en lasaretts- och fattigförsörjningsanstalt vid Lunds hälsobrunn, som också var belägen på Mariedals ägor. Enl Slott och herresäten i Sverige, Västergötland (Allhems förlag) ärvdes gården efter Gustafs död av en dotter men såldes 1868. 1888 kom gården i Sparresläktens ägo. Nuvarande ägare tycks vara en sentida Sparre-ättling, Ivar Virgin.
Kanske nuvarande ägare kan ha intresse av dessa gamla papper, annars ev någon medlem av släkten Piper (kan ju ev finnas en släktförening).
Bästa hälsn!
Håkan
249
« skrivet: 2003-10-26, 21:53 »
Jag känner inte till ordet accedera på svenska, men ordet, med urprung i latinets accedere, finns både i engelskan och franskan, med den betydelse Nina redan nämnt. Däremot, med samma latinska ursprung, finns ju i svenskan access (tillträde), accession (förvärv, tillväxt) m fl ord. Jag har inte kunna finna att latinets accedere kan ha betydelsen lägga till, tillfoga, betydelsen tycks i stället vara tillfogas, sälla sig till etc. Härav min översättning i direkt översättning. Innebörden skulle ju dock kunna vara just tillägg el liknande.
250
« skrivet: 2003-10-26, 15:10 »
En släkt Öhrström omtalas i Svenska ättartal 1889, och där omnämns bl a Carl Adolf Öhrström. De av Dig, Charlotte, efterfrågade personerna omnämns tyvärr ej, men kanske kan Du få något uppslag till forskning genom att titta i denna släktkalender.
Bästa hälsn!
Håkan
251
« skrivet: 2003-10-25, 22:50 »
På latin finns ordet accedo med många betydelser, bl a gå till (ursprunglig betydelse), komma nära, inträda i, komma till, ansluta sig till, tillfogas, sälla sig till. Betydelsen kan således med denna böjning av ordet vara ung. 'de tillkommande'. Vad detta innebär kanske bättre framgår av sammanhanget. 'Oäkta barn' tycker jag knappast är en sannolik betydelse. I kolumnerna till höger markeras kanske läskunnighet m m.
Mvh! Håkan
252
« skrivet: 2003-10-25, 22:14 »
Tack för tipset, Micha?l!
Håkan
253
« skrivet: 2003-10-25, 00:10 »
Michael! Vet Du om 6 ? enl ovan hittills tillämpats och i så fall gällande vilka fideikommissegendomar?
254
« skrivet: 2003-10-11, 18:54 »
Dödsorsaken är rimligen skriven helt på spanska. Mekanisk kvävning stämmer ju mycket bra, d v s kvävning genom yttre påverkan.
Mvh! Håkan
255
« skrivet: 2003-10-08, 19:04 »
En direktöversättning från latin skulle väl snarare bli levnadssätt, livsstil?
256
« skrivet: 2003-10-07, 23:16 »
Britta! Ligger det inte en gård Tofta nära Stocken, numera en stiftelse? I så fall är det väl troligare att det är denna gård som avses. Håkan
257
« skrivet: 2003-10-07, 21:00 »
Tack för tipset! Håkan
258
« skrivet: 2003-07-25, 18:46 »
Hej! Jag har också stött på benämningen, under 1600-talet, men känner inte till den exakta innebörden. Har slagit lite i uppslagsböcker. Sekreterare kommer från latinets 'secretus' (hemlig) och var ursprungligen den som hade hand om sekret eller sigill för försegling av skrivelser. Kansli med sekreterare fanns redan under medeltiden men utvecklades under Gustav Vasas och hans söners styre. Uppgiften för skrivare och sekreterare, som tycks ha varit en högre titel, var dock endast av förvaltande karaktär, således inte rådgivande och utan reell makt. Axel Oxenstierna skapade på 1620-talet kanslikollegiet, som var ett ämbetsverk med förvaltande funktioner, dock ej gäll finans- (kammarkollegiet) eller krigsfrågor (krigskollegiet). Mestadels borgerliga tjänstemän, i viss konkurrensställning till det adliga riksrådet. Fick så småningom allmer av även rådgivande funktion för kungen. Kanslikollegiet leddes först av två statssekreterare med underställda fyra sekreterare. I slutet av 1600-talet utvidgades kollegiets funktioner. Chef blev en kanslipresident. Så småningom tycks i viss mån en sammansmältning av riksråd och kansli ha skett och under 1700-talet förekommer kanslipresident som benämning på statsministern.
Kan i övrigt passa på att nämna att i Elgenstierna omtalas konung Carl IX-s sekreterare som far till Christina Holm (död 1687), gift med Erik Svensson Edman, vars sonson adlades Edenhielm.
Bästa hälsn!
Håkan
259
« skrivet: 2003-07-23, 23:01 »
Hej Barbara! Känner inte till någon anknytning till den s k Skåne/Ystadsläkten Widell. Sven Gustaf är således den förste som bär namnet Widell? Har Du någon aning om varifrån namnet kom?
Bästa hälsn! Håkan
260
« skrivet: 2003-07-21, 21:19 »
Hej Stina och Rune! Råkade i Elgenstierna på en kvinna Julia Augusta Ljungberg, född 1827, död i Jönköping 1884, gift 1) med greve Bror von Seth, 2) med friherre Gustaf Alexis von Schwerin. Hon var dotter till kontraktsprosten och hovpredikanten Lars Niklas Ljungberg och Elisabet Maria Frodin.
Rasmus! Enl Leif Ljungbergs noteringar var Möller organist. Räkade finna att det i Svenskt biografiskt lexikon, som jag har på CD, står en del om denna släkt Ljungberg. Om Du vill kan jag försöka skicka en kopia av dessa sidor. Enl SBL var Alexander L. (1783-1852) son till brandvakten Sven Ljungberg (1752-1827) i Göteborg. Sven L. var son till torparen i Mossen i Norra Vånga (R) Lars Svensson (1722-92), som i sin tur var son till torparen Sven Larsson (död 1742, 88 år gammal) i Ljungslätt, Härlunda (R). Även en del senare ättlingar Ljungberg omtalas i SBL, inkl Leif Ljungberg. Gällande Widell vill jag hänvisa till svar under denna rubrik. Har Du lyckats få tag på Svensk personhist tidskrift eller vill Du ha hjälp? Denna Widellsläkt omtalas även i Svenska släktkalendern 1943. Sedan dess har vi (dvs Leif Ljungberg) dock kommit ytterligare en generation bakåt i tiden och äldste kände anfader är nu Jöns Widelius, född på Fyn i Danmark på 1650-talet.
Bästa hälsn! Håkan
261
« skrivet: 2003-07-16, 20:40 »
Hej Rasmus! Det finns faktiskt en hel del skrivet, både om C L Widell och om släkten i övrigt. Bl a har avlidne tidigare stadsarkivarien i Malmö Leif Ljungberg, således en avlägsen släkting, som jag även träffat många ggr, skrivit om 'Skåne-släkten Widell' i Personhist tidskrift 1960 häfte 1-2. Här nämns även det mesta som jag känner till om Ljungberg. Jag vet inte, var Du bor och om Du har tillgång till PHT. Om inte, skulle jag kunna låna dig ett exemplar av vår 'släktbok', som utgör ett särtryck ur nämnda tidskrift. I så fall får Du maila mig Din adress.
Bästa hälsn!
Håkan
262
« skrivet: 2003-07-11, 00:31 »
Hej Rasmus och tack för Dina intressanta uppgifter om släkterna Ljungberg och Norgren! En del uppgifter kände jag till (vi har nog delvis samma källa), medan andra uppgifter är nya för mig. Jag kan bekäfta att jag tillhör den s k Ystadsläkten Widell. Andrietta Lovisa och Alexander (född 1764) var halvsyskon och barn till min farfarsfarfarsfar Christian Ludvig Widell (1724-94), postdirektör i Kristianstad. Just nu har jag praktiska svårigheter att komma med ett mer uttömmande svar, men jag återkommer. Lycka till med Din släktforskning!
Bästa hälsn! Håkan
263
« skrivet: 2003-06-09, 23:00 »
Fältmarskalken Rutger von Ascheberg fick i slutet av 1600-talet med sin hustru Maria Eleonora von Busseck, genannt M?nchen, 25 barn, varav dock nio var dödfödda och endast 12 är kända till namnet. Adolf Fredrik Wästfelt i slutet av 1700-talet hade i sitt äktenskap med Margareta de Frese 17 namngivna barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder.
Mvh! Håkan
264
« skrivet: 2003-06-06, 22:42 »
Ja, det är samma släkt, som även gav upphov till friherrliga och grevliga ätterna Mörner af Tuna och Mörner af Morlanda. Enligt Elgenstierna dock avliden 1610. Se vidare Elgenstierna.
Mvh! Håkan
265
« skrivet: 2003-06-04, 22:57 »
Enl nationalencyklopedin introducerade psykiatern Beard begreppet 1869 som uttryck för ett trötthetstillstånd i förening med överkänslighet för sinnesuttryck. Tillståndet ansågs bero på uttröttning av nervsystemet. I dag har uttrycket samma betydelse som psykasteni och asteni. Grundsymtomet i asteni är trötthet eller ökad uttröttbarhet och härutöver ofta irritabilitet, affektlabilitet, depression, minnes- och sömnsvårigheter. Orsaken anses vara en påverkan på hjärnan, genom en direkt hjärnskada eller genom påverkan av annan kroppslig sjukdom, såsom hormonbristtillstånd eller infektioner, men kan också bero på stress och olika psykiska belastningar. Utbrändhet anses vara ett psykiskt tillstånd präglat av utmattning och bristande engagemang, ofta utöst av långvariga påfrestningar. Det är klart att det finns klara beröringspunkter mellen de två begreppen! Hur vanligt neurasteni var förr, har jag ingen uppfattning om. Jag tror aldrig jag stött på ordet i släktforskningssammanhang och tror nog att det snarare var ett medicinskt begrepp.
Bästa hälsn!
Håkan
266
« skrivet: 2003-06-02, 23:48 »
Enl lexikon kan Hausfrau ha olika betydelser, i detta fall rimligen fru i huset, husfru. Kan också betyda husmoder, matmor, värdinna, husägarinna. Den vanliga benämningen för hustru är Frau. Att döma av sammanhanget var A C Schröder både hustru och fru i huset!
Bästa hälsningar!
Håkan
267
« skrivet: 2003-05-28, 23:26 »
Det är riktigt. Jag hörde som barn talas en hel del om denna epidemi eftersom smittan kom från en plats mycket nära mina föräldrars sommarstuga. Nära Ellös på Orusts västkust fanns en känd (?) restaurant, Ostronstugan. Ostronen togs från Sveriges största ostronbank, som låg en bit ut från stranden. 600 personer, möjligen mest stockholmare, insjuknade i gulsot (hepatit). Jag tror årtalet 1956-57 stämmer bra.
Bästa hälsningar!
Håkan
268
« skrivet: 2003-05-28, 18:32 »
Nej, en polioepidemi rörde det sig knappast om. Den sista stora polioepidemin i Sverige var 1954. Sjukdomen drabbade ofta yngre (kallades tidigare barnförlamning) och var sällan dödlig.
Håkan
269
« skrivet: 2003-05-27, 23:09 »
Mer eller mindre svåra influensaepidemier förekommer varje vinter och orsakar överdödlighet bland främste äldre och kroniskt sjuka. Det finns olika typer av influensa, och influensa typ A brukar i allmänhet få störst utbredning och allvarligast förlopp. Spanska sjukan 1920, Asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968 tillhörde denna typ. Att även en medelålders dotter avlidit i epidemin 1956 gör mig något fundersam, men jag känner inte till någon annan större epidemi vid denna tid.
270
« skrivet: 2003-05-27, 22:53 »
Hej! Om Du har datum för olyckan borde det inte vara något större problem att kunna hitta en olycksnotis i tidningen. Vid denna tid fanns bl a Aftonbladet, Stockholmstidningen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Tidningarna finns mikrofilmade och kan bl a studeras i Kungliga bibliotekets tidningsenhet, http://www.kb.se/TS/Mikrofilm.htm Lycka till! Håkan
271
« skrivet: 2003-05-19, 23:54 »
Hej! Enl Elgenstierna har adliga ätten Karlström (även stavningen Carlström förekommer tydligen) sitt ursprung i Karlstad. Johan Karlström, brukspatron, föddes 1642 i Karlstad, adlades 1674 och dog 1690, begravd i Råda gamla kyrka. Vilken Karlström är du intresserad av?
Mvh! Håkan
272
« skrivet: 2003-05-15, 00:19 »
Morlanda säteri köptes 1525 av Vincent Lunge, en mycket lärd och mäktig man, som tidvis var Norges regent, och övertogs 1536 av dottern Blanzeflor, g m Daniel Bildt, tillhörig den danska släkten Bildt. Daniel Bildt ska enl Elgenstierna ha varit länsherre över Rakkestads län (så vitt jag förstår norr om Bohuslän) 1571-1585. 1585 övertogs säteriet av sönerna Knut Bildt, g m Sidsel Brun, och Vincent Bildt. Sidsel Brun uppges enl Elgenstierna var dotter till Romel Pedersen Brun till Brunstorp och Bodil Clausdotter Gagge till Folkestrup och skall enl annan källa ha varit född i Marstrand på 1560-talet. 1604 tillträdde som ägare sonen Daniel Knutsson Bildt, g m Dorothea Bielke (senare omgift med kapten Gabriel Rosenschöld), och 1651 deras son Knut Bildt, g m sin syssling Inger Bildt. På 1680-talet blev sonen Daniel Bildt, g m Catharina Rehbinder, ägare och från 1723 Knut Reinhold Bildt, g m Juliana Schmoll (dotter till kommendanten i Göteborg överste Barthold Otto Schmoll). Nämnde Jens (Jöns) Bildt, g m Anna Elisabet von Ascheberg, var bror till Knut Bildt (ca 1631-1688). Säteriet ägs alltjämt av en sentida Bildtättling. Källa: Utöver Elgenstierna bl a Slott och herresäten i Sverige, Bohuslän, Allhems förlag 1968.
273
« skrivet: 2003-05-10, 20:26 »
Hej Lennart! Jag vet inte om det kan vara av intresse, men för ca 40 år sedan hade jag i Tyskland kontakt med en grevlig släkt von Heyl i Tyskland. Släkten hade bl a anknytning till Worms i Rhein-Hessen ( och var, tror jag, före kriget dominerande inom läderindustrin i Tyskland). Mycket av släktens godsinnehav m m förlorades, så vitt jag förstår, i anslutning till kriget, men fram till 90-talet ägde man bl a ett berömt von Heylskt vingods i Nierstein. Vingodset har nu gått över i annan ägo, men vinet kan rekommenderas!
Bästa hälsningar!
Håkan
274
« skrivet: 2003-05-10, 00:15 »
Enl SBL och Elgenstierna var friherre Anders Cederström, 1834-1894, son till Anders C. (1805-1885) i hans första gifte med Lovisa Isabella Bjurberg (1814-1864) och inte i det andra giftet med Hilda Reuter. Anders C. (1805-1885) var enl Elgenstierna son till Anders C. (1778-1832) och Mariana Fredrika Vilhelmina von M?hlenfelt (1782-1871) och sonson till Anders C. (1729-1793) i hans andra gifte med Hedvig Antoinetta von Meuvius (1744-1809). Ludvig Nordström var norrlandsförfattaren 'Lubbe' Nordström.
275
« skrivet: 2003-05-06, 23:22 »
Hej! Det har nämnts tidigare men förtjänar upprepas. Ett flertal av nämnda personer Funck tillhör den adliga släkten Funck, se vidare Elgenstierna och SBL.
Mvh! Håkan
276
« skrivet: 2003-03-31, 20:14 »
Hej Hans! Jag känner tyvärr inte till mer om släkten/släkterna Eckman. I Elgenstierna och Svenska ättartal omnämns en hel del med detta namn, i den senare bl a en Magnus Eckman i mitten och slutet av 1700-talet.
Mvh! Håkan
277
« skrivet: 2003-03-28, 00:16 »
Hej! Syskonen Esbjörn (1721-82) och Anna Stina (1720-75) var barn till kronofogden över Norra Dal Abraham Esbjörn Bergman (1696-1728) och Maria Sofia Risell (1700-1780). Abraham var son till borgmästaren i Borås Esbjörn Michelsson Bergman (1645-1706) och Annika Bosdotter Eckman (död 1696). Esbjörn Michelsson Bergman var son till häradsskrivaren Michel Esbjörnsson. Michel Esbjörnsson hade även sonen Torbjörn (Torbern) Michelsson Bergman, häradsskrivare och befallningsman, som i sitt äktenskap med Maria Brink bl a hade sonen Barthold Bergman (1704-1770), kronobefallningsman. I äktenskapet med Sara Hägg (1697-1776) hade Barthold bl a sonen Torbern Olof Bergman (1735-1784), världsberömd professor och kemist, gift med Margaretha Catharina Trast (1735-1800). Torbern Bergman och syskonen Anna Stina och Esbjörn Bergman var således sysslingar. Källa: Per-Olof Bergman, Bergman från Västgöta Dal, Eskekärr-Tomasbolssläktens på Dal släktförening, Sturefors. Tryckt 1998. Hela släkten Bergman och även Beckeman är utredd av Per-Olov Bergman, som även har en hemsida: www.lysator.liu.se/~pober Bästa hälsn! Håkan
278
« skrivet: 2003-03-20, 19:44 »
Hej! Jag har egentligen inte alls de senaste veckorna följt med den diskussion som initierades av Birgitta med en förfrågan ang samband mellan Lars Kåhre i Örebro och Antonius Fuchs m hustru de Rees. Det rör sig ju inte alls om släkt till mig, och jag har inte försökt följa det hela i detalj, men det verkar som om man kommit väldigt långt för att reda ut släktbegreppen, gratulerar! Lite perifert kanske, men Ni har väl noterat att inte bara von der Linde är adlig utan även von Campenhausen och Lohrman. Det finns m a o en del att läsa i Elgenstierna, och där anges ju också en del källor.
Bästa hälsn! Håkan
279
« skrivet: 2003-03-19, 23:18 »
Jag är lite nyfiken på varför det kallades 'nervfeber'. Så vitt jag känner till - utan att närmare studera frågan - är inga nerver involverade. Kanske Lotta kan hitta någon förklaring i sina böcker?
Mvh! Håkan
280
« skrivet: 2003-03-18, 23:46 »
Hej Lotta! Också fascinerande läsning! Man undrar vad den 'enfaldige klåckaren' fick lära sig?! Även om man säkert använde för oss helt främmande metoder, tycks ju resultatet ändå ha blivit positivt för befolkningens välbefinnande! Denne klockare fick tydligen åka ända till Stockholm för att lära sig, eftersom väl Collegium medicum (ursprungligen en läkarförening, föregångare till de senare ämbetsverken Medicinalstyrelsen och Socialstyrelsen) hade sitt säte där. Namnet på författaren och klockaren kanske någon som forskar på Gillberga sn kan svara på.
281
« skrivet: 2003-03-17, 23:31 »
Hej! Enligt mina större uppslagsverk, varav den äldsta är Nord familjebok 2:a upplagan från 1905, betyder brand lokal vävnadsdöd (nekros, gangrän). Populärt kallas detta ofta än i dag kallbrand, t ex vid bristande syrsättning av en fot. Obehandlat kan detta under vissa förutsättningar leda till döden. Jag vill minnas att Sten Sture d y dog i kallbrand efter sin skottskada i benet på Åsundens is.
Mvh! Håkan
282
« skrivet: 2003-03-16, 21:25 »
Irma! Det låter ju som om det sannolikt rör sig om samma bok, men eftersom jag själv inte tidigare kände till boken, blir det nog bäst att Lotta får svara. August Timoleon Wistrand (född 1807) omnämns i Nord familjebok 2:a upplagan (Uggleupplagan) och var tydligen en känd läkare och så småningom medicinalråd. Han gav ut en hel del böcker och således 1840 Handbok i husmedicinen, som 1889 kom ut i sin 8:e upplaga. Fr o m 7:e upplagan kallad Husläkaren, Handbok etc. Brodern, läkaren och personhistorikern Hilarion Wistrand (1819-74) utgav en fortsättning på J F Sackl?ns Sveriges läkarhistoria (enl Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan).
Mvh! Håkan
283
« skrivet: 2003-03-16, 18:19 »
Hej Joel och Anita! Även om jag inte just nu har tillgång till klassifikationsregistret över sjukdomar och symtom, är också jag ganska säker på att ålderssvaghet fått ett diagnosnr, Jag är också ganska säker på att ålderssvaghet accepteras som dödsorsak i dödsorsaksintyg och att denna dödsorsak eller diagnosen senilitet (innefattande även fysiskt åldrande) under de senaste två årtiondena blivit vanligare i takt med att obduktionsfrekvensen gått ner, fr a inom den äldsta åldersgruppen. Detta innebär ju samtidigt att vi har fått ett mindre tillförlitligt dödsorsaksregister. Däremot tror jag inte det accepteras att gällande små barn, som dör i nyföddhetsperioden, sätta diagnosen svaghet som dödsorsak. I dessa fall blir det säkerligen fråga om obduktion för att fastställa dödsorsaken, såvida inte diagnosen redan i ett tidigare skede kunnat säkerställas, t ex genom att man vid ultraljudsdiagnostik kunnat påvisa grava missbildningar. Mvh! Håkan PS! Hittade nu på nätet Socialstyrelsens dödsorsaksregister, som kanske kan vara av intresse för någon: http://www.sos.se/FULLTEXT/42/2002-42-4/2002-42-4.pdf På sid 14 talas även om hur prästerna från år 1749 gjorde rapportering om dödsorsaker.
284
« skrivet: 2003-03-15, 23:15 »
Hej Lotta! Vad kul att Du har tillgång till denna gamla bok - fascinerande läsning och en fläkt från tiden! På samma sätt som i dag gick det säkert lång tid från det man gjort en första epidemiologisk, klinisk eller labmässig upptäckt, till dess kunskapen hann sprida sig och bli klinisk kunskap på fältet. Enligt ett större modernt bokverk, Medicine, An Illustrated History, av Lyons och Petrucelli, var det en fransk läkare Bretonneau som efter en nervfeberepidemi på 1810-talet första gången beskrev tyfus (då med annat namn) som en klinisk entitet. Samme läkare ägnade sig senare åt nerrvfeberns patologiska anatomi och gav bl a upphov till namnet på sjukdomen difteri. Tyfusbakterien upptäcktes dock först 1866. Varför det kallas nervfeber har jag inte riktigt klart för mig, men det kanske någon annan har?
Mvh! Håkan
285
« skrivet: 2003-03-15, 22:37 »
Hej Joel! Jag kan ana en viss ironi, i sammanhanget inte helt oberättigad. Visst måste betydelsen i detta fall vara fysisk eller allmän svaghet. En något intetsägande dödsdiagnos kan tyckas, dör inte i princip alla vid sjukdomsorsakat dödsfall i ett tillstånd av fysisk svaghet?
Mvh! Håkan
286
« skrivet: 2003-03-15, 16:30 »
Hej Essan! Jag tycker man ska vara varsam med orden och inte heller ifrågasätta varandras motiv. Ibland har vi olika åsikter, och detta får vi acceptera. Jörgen Tollesson framförde 21/7 2002 under rubriken Anonyma inlägg under 'Resande', där Du själv var mycket aktiv, en del synpunkter på hur han tyckte debatter borde föras i Anbytarforum, och detta tycker jag förefaller mycket vettigt. I övrigt har nu alla fått framföra sina åsikter, och jag tycker debatten kan avslutas.
Bästa hälsningar!
Håkan
287
« skrivet: 2003-03-15, 12:44 »
Maud! Gastrisk feber med betydelse sjukdomstillstånd med feber + magtarmsymtom är säkert ett vidare begrepp än gastrisk nervfeber. Nervfeber är, så vitt jag förstår, känt som ett kliniskt begrepp sedan början av 1800-talet och kom senare att få benämningen tyfus. Nervfeber - tyfoidfeber - abdominell tyfus - tyfus innebar och innebär ett sjukdomstillstånd med oftast likartat kliniskt förlopp, vissa sjukdomsstadier, typiskt feberförlopp, magtarmsymtom, epidemisk utbredning. Känner man till vem, som använt ett visst sjukdomsbegrepp, i vilket sammanhang och när detta skedde, är det lättare att göra en bedömning.
Mvh! Håkan
288
« skrivet: 2003-03-15, 01:14 »
Essan! Jag tycker också att Du presenterade ett intressant tidsdokument. Man levde onekligen förr under förhållanden som vi har svårt att göra oss en föreställning om. Däremot kan jag inte alls förstå Ditt utbrott. Frågor och synpunkter måste kunna speglas och besvaras på olika sätt, och kunskap är väl aldrig att förakta. Det är naturligtvis riktigt att sjukdomsbegreppen förr hade annan innebörd, men för att bättre förstå detta måste man nog ofta ta hjälp av litteratur. Ursprungliga frågor ställdes ju av Linda och Emma, som inte har preciserat några tidpunkter. Gällande Ditt eget inlägg kan tolkningen också vara att koleran gått tillbaka men att man i stället fått utbrott av nervfeber, d v s tyfus. Båda är ju tarmsjukdomar, orsakade av bakterier och smittföring sker främst genom orent vatten. En annan benämning på tyfus var förr även abdominell (=gastrisk) tyfus, så Anitas tolkning av gastrisk nervfeber är säkert riktig.
Mvh! Håkan
289
« skrivet: 2003-03-13, 23:37 »
Hej Joel, Du har en poäng där, det är naturligtvis inte rimligt att man dör av sinnessvaghet. Ska jag vara uppriktig, slarvläste jag lite, och missade att det skulle röra sig om en dödsorsak, fastnade mer för den rent språkliga översättningen. Ordet debil används dock än i dag med betydelse enligt mitt tidigare inlägg. I Svensk uppslagsbok sägs 'debilitet' vara en psykiatrisk term med betydelsen utvecklingsförsening, speciellt av intelligensen. I Nationalencyklopedin sägs att debilitet tidigare användes om ett lättare begåvningshandikapp. I den ofta använda boken Medicinsk terminologi av Acke Renander sägs däremot att debilitas congenita betyder medfödd allmän svaghet. Man ska vara medveten om att medfödd sinnessvaghet också måste ha en bakomliggande orsak, ofta en metabol sjukdom, t ex brist på sköldkörtelhormon. Begåvningshandikappet var ju då förenat med en mer allmän fysisk svaghet. Betydelsen i det aktuella fallet kan därför vara en intellektuell och en fysisk utvecklingsstörning. Det kan tilläggas att diagnosen enl klassifikationsregister inte längre används i medicinska sammanhang. När användes diagnosen och hur gammal var personen vid dödsfallet?
Mvh! Håkan
290
« skrivet: 2003-03-11, 23:24 »
Man trodde förr att det fanns ett samband mellan tandsprickning i spädbarnsåldern och vid ungefär samma tidpunkt inträffade kramptillstånd. Något sådant direkt samband finns dock inte och man anser att dessa förr i tidig barnaålder uppträdande kramptillstånd i stället berodde på låg kalkhalt i blodet, i sin tur beroende på D-vitaminbrist (rachitis - engelska sjukan), i dag i mer uttalad form ett ovanligt tillstånd.
Mvh! Håkan
291
« skrivet: 2003-03-11, 23:07 »
Hej! Jag är inte överygad om att detta är helt riktig översättning. Latinets debilitas betyder ofärdighet, lamhet, vanförhet, bräcklighet. Debil finns ju även som svenskt ord med betydelsen ungefär något efterbliven eller utvecklingsstörd. Jag tror snarare betydelsen är medfödd 'sinnessvaghet' eller ev vanförhet (dvs mer fysiskt).
Mvh! Håkan
292
« skrivet: 2003-03-09, 00:58 »
Hej! Tyvärr är jag ringrostig vad gäller latinska böjningsformer. Colendi torde vara en böjningsform av colo, som betyder odla, bruka men som också betyder vörda, hedra, högakta, hylla, visa uppmärksamhet. Summa observantia betyder högsta aktning, vördnad. Jag skulle tro att uttrycket ungefär kan översättas: Största vördnad bör visas vår vän och gynnare (beskyddare).
Mvh!
Håkan
293
« skrivet: 2003-03-06, 22:56 »
Söker föräldrar till Carl Gustaf Schalin, som enligt nationsmatrikel för Södermanland-Närke och även universitetsmatrikeln skrevs in vid Uppsala universitet i oktober 1735. Han uppges vara närking, men jag vet inte alls var jag ska börja leta efter honom. Födelseår kan möjligen vara 1721-22. Det finns en större släkt Schalin från Hälsingland och i denna fanns många präster. Därför undrar jag om någon skulle kunna titta i herdaminnen (jag förmodar att det är Strängnäs hm som gäller) och se om det finns uppgift om någon präst Schalin.
Bästa hälsningar!
Håkan
294
« skrivet: 2003-03-06, 00:03 »
Hej! Carl Fredrik Schugge var apotekare och innehavare av apoteket på Orust (och, märkligt nog, råkade han som efterträdare få min farfarsfar Alexis Widell). Han gifte sig 1841-12-28 på Morlanda med nämnda Eva Maria Charlotta Bildt. Eva M C Bildt var dotter till lotslöjtnanten Carl Daniel Bildt (1784-1841) och hans första hustru Eva Charlotta Ekhult (1790-1824). Carl Daniel Bildt var från 1828 även ägare av Morlanda säteri, som alltjämt innehas av en ättling till Bildtsläkten. Mina uppgifter är bl a hämtade ur Elgenstiernas Sv adelns ättartavlor, där Du kan läsa mer, eftersom Bildt är en adlig släkt. Hoppas Du har tillgång till Elgenstierna, annars får Du gärna höra av Dig på mail. Jag har inte undersökt om släkten Bildt redan behandlats i Anbytarforum, det är väl ganska troligt, eftersom förre statsministern Carl Bildt tillhör samma släkt.
Bästa hälsningar!
Håkan
295
« skrivet: 2003-03-03, 23:04 »
Känner Du närmare till Din släkting och vad han ägnade sig åt, det kunde kanske hjälpa. Deditus kan ju betyda ungefär hängiven, behärskad av. I stället för fallaria kan det kanske ha stått fallacia, vilket är något mindre positivt, svek, bedrägeri. I så fall skulle man ju gärna tro att mammoria har något att göra med Mammon, penningar, rikedom. Böjningsformerna stämmer dock inte. Jag vill betona att detta är mycket spekulativt! 'Et' betyder f ö 'och'.
Mvh! Håkan
296
« skrivet: 2003-03-02, 02:05 »
Birgitta! Gällande Västervik borde det inte vara omöjligt att forska vidare, det finns kyrkböcker tillbaka till 1655. Har Du för övrigt hört efter om det kan finnas några uppgifter i PLF:s databas, Du kan säkert länka Dig fram dit genom att gå in på Sam Blixts hemsida: http://samblixt.global.nu/
297
« skrivet: 2003-03-02, 01:41 »
Hej igen! Noterar att Reinhold Apiarie och Catharina de Rees även omnämns i Elgenstierna II:339 B och möjligen kan hänvisning där till Sjöströms Norrlands nation i Lund leda till ytterligare information. I Elgenstierna I:768 B nämns att handelsmannen i Västervik Peter Bauman (1670-1708) gifte sig 1698 med Maria Lindbohm (f. 1678, d. i Västervik 1747), som andra gången var gift med sin kusin handelsmannen Erik de Rees, från vilken hon blev skild.
Mvh! Håkan
298
« skrivet: 2003-03-02, 01:18 »
Hej! En liten rättelse eller tillägg och ytterligare en liten pusselbit: Jag uppger i mitt tidigare inlägg att Maria Elisabeth Thorsell enl Sv ättartal var dotter till landskamreraren i Örebro Per Larsson Thorsell och Brita Linroth. Noterar nu att Brita Linroth tillhörde den senare adliga släkten Linroth. Enligt Elgenstierna gifte sig Brita Linderoth (Linroth), född 1655, död 1690, första gången 1670 med häradshövdingen i Örebro län Elias Alm, andra gången 1675 med landskamreraren i Örebro län Per Ersson Thorsell. Fadern till Brita Linroth var född i Östergötland, se vidare Elgenstierna.
Bästa hälsn!
Håkan
299
« skrivet: 2003-03-01, 01:25 »
Hej Birgitta! Den Johan Antonsson Fuchs som nämns i Carolas inlägg skulle väl stämma utmärkt in på Lars Kåhres kusin, Johan Fuchs (1658-1734). Att Johan Fuchs fick en dotter, Helena, 1689 skulle också kunna gå in i bilden. Peter Baumans första frus mor, Gertrud Danielsdotter de Rees, kan ju vara syster eller kanske troligare brorsdotter till Antonius Fuchs fru Susanne de Rees. Hittade nu i Svenska ättartal X:39 ytterligare en uppgift som kan vara av intresse: 1716 gifte sig Reinhold Apiarie (1694-1760), handl, borgmästare o riksdagsman i Västervik, med Catharina de Rees, dotter till borgmästaren i Västervik Hans de Rees och hans hustru Maria Maville.
Bästa hälsn!
Håkan
300
« skrivet: 2003-02-27, 23:30 »
Båtel används på Gotland än i dag. Jag känner en man med detta förnamn, född 1958.
Mvh! Håkan
301
« skrivet: 2003-02-26, 23:42 »
Hej Wille Ängermark!
I Bergs Göteborgssläkter på Landsarkivet nämns Catharina Winckelman, gift med befallningsman Fagerdahl, som dotter till handelsmannen och snörmakaren Matthias Winckelman (död 1738) och hans hustru Brita Svensdotter. Brita skall ha varit dotter till borgmästaren i Karlstad Bengt Svensson, som även hade sönerna Håkan och Sven, adlade Carlheim-Gyllensköld resp Gyllensköld. Catharina W o make Fagerdahl liksom systern Annika W, gift Alsing, omnämns även i bouppteckningreg 1729 (jag tror för Kristine kyrka). Om Du ger mig Din mailadress kan jag skicka över en något mer fyllig fil.
Bästa hälsn!
Håkan
302
« skrivet: 2003-02-21, 22:58 »
Hej igen! Du kanske har noterat i Disbyt (och även i Svenska ättartal 1891) att Lars Kåhre (död 1716) och Maria Elisabeth Thorsell hade dottern Maria Elisabeth Kåhre (1713-48), g. 1744 med kyrkoherden vid Tyska församl (Hedvig) i Norrköping Johan Samuel Eckstein?
Mvh! Håkan
303
« skrivet: 2003-02-20, 23:46 »
Hej Birgitta! Eftersom även Västervik, där Johan Fuchs bodde, ligger i Kalmar län, ökar väl sannolikheten att det finns samband mellan Kåhresläkterna. Fann f ö i reg till Släkt och Hävd att Antonius Fuchs från 1600-talet omnämns i Släkt och Hävd 1977:3, sid 363.
Bästa hälsn!
Håkan
304
« skrivet: 2003-02-19, 23:00 »
Tack Jan för tipset om Gunnar Lagercrantz bok! Tyvärr verkar den inte finnas på mitt hemortsbibliotek. Nyligen ställdes en fråga om 'pelssjuka' som dödsorsak. Min förmodan är att det rörde sig om difteri, och en medicinhistoriker/läkare jag träffat trodde detsamma. Nämns denna sjukdom i Gunnar Lagercrantz bok?
Bästa hälsn! Håkan
305
« skrivet: 2003-02-19, 22:49 »
Hej1 Sannolikt rör det sig om två olika personer Lars Kåhre, även om de naturligtvis kan tillhöra samma släkt. 'Min' Lars Kåhre gifte sig 1702 med Maria Elisabeth Thorsell (1686-1777). Ett flertal barn, födda fr o m 1703, varav barn nr 7 hette Lars Kåhre (1710-45), skeppsklarerare i Stockholm, gift med en prostdotter Catharina Högwall. Ser nu att M E Thorsell var dotter till landskamreren i Örebro Per Larsson Thorsell och Brita Linroth, så det finns ju faktiskt en anknytning till Örebro. Kåhre är ju inget vanligt namn och jag kan väl därför även nämna att det i Svenskt biografiskt lexikon omnämns en Truls Kåhre, född 1600 i Kårebo, Ryssby (Kalm.) som barn till bonden Håkan Börjesson och Kerstin Trulsdotter. Truls var bl a informator för ståthållaren vid Kalmar slott Matthias Soops barn och blev så småningom bl a rådman och riksdagsman i Stockholm, där han dog ogift men förmögen 1672. Det finns även två adliga släkter Fuchs, men jag kan inte se att det finns någon anknytning.
Bästa hälsn! Håkan
306
« skrivet: 2003-02-18, 23:43 »
Stämmer säkert att Franzosersjuka är detsamma som franska sjukan, som enl Nationalencyklopedin användes som benämning på syfilis i en del icke-fransktalande länder. Franzose är ju tyska för fransman.
Mvh! Håkan
307
« skrivet: 2003-02-18, 23:32 »
Hej! Jag antar att Du gäll släkten Kåhre tittat i Svenska ättartal 1891, där en Göteborgs släkt närmare beskrivs, med utgångspunkt från överkommisarien i Karlskrona Lars Kåhre, död 1716, gift Thorsell? Kan dock tyvärr inte hjälpa Dig med svar på Dina frågor.
Bästa hälsn!
Håkan
308
« skrivet: 2003-02-17, 22:32 »
Ursäkta Elisabeth, nu slarvade jag. För tydlighetens skull upprepar jag därför en direkt översättning: Insuff cordis = hjärtsvikt (nedsatt hjärtfunktion, medför oftast andnöd och bensvullnad). Cardioscleros = förkalkning i hjärtat, vanligen i kranskärlen (och ibland som resultat av detta bristande syrsättning och därför hjärtinfarkt, d v s vävnadsdöd i hjärtmusk). Resten kan lättast översättas med äggstockscancer med dottertumörer i bukhålan. Vätska i buken.
Hälsn! Håkan
309
« skrivet: 2003-02-17, 20:11 »
Hej Elisabeth! Du har förstått alldeles rätt, även om det faktiskt inte står att man funnit tecken till genomgången hjärtinfarkt, endast att det var 'åderförkalkning' i hjärtat. Metastaser brukar översättas med dottertumörer. Lycka till med Din forskning!
Bästa hälsningar!
Håkan
310
« skrivet: 2003-02-16, 23:15 »
Bo har rätt. Insuff cordis betyder hjärtsvikt. Orsaken kan t ex vara ett klaffel eller genomgången hjärtinfarkt. I detta fall nämns dock ej hjärtinfarkt men väl cardioscleros, således förkalkning i hjärtat och då vanligen i hjärtats kranskärl. Sådan åderförkalkning är i allmänhet bakomligg orsak till kärlkramp och även hjärtinfarkt. I övrigt är översättningen riktig. Ascites kan enklare översättas med vätska i bukhålan.
311
« skrivet: 2003-02-16, 23:01 »
Hej! Har Du tittat i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor gäll den friherrliga släkten Löwen (nr 276)? Två av sönerna, Johan Otto Vilhelm och Axel Fredrik Leonard, var gifta och hade barn.
Mvh! Håkan
312
« skrivet: 2003-02-16, 00:33 »
Jag känner inte till något direkt samband mellan släkterna Billman och Liedberg i denna generation. Jag förmodar att Du känner till att Varbergssläkten Liedberg behandlas i flera årgångar av Svenska släktkalendern. Dessutom kan Du läsa ett längre avsnitt om släkten Liedberg i Carl Sjöströms Göteborgs nation i Lund 1669-1906. Här omtalas bl a kommerserådet Peter Gerhard Liedberg, född 1756, handlande och konsul i Varberg, död 1826. Gift i Varberg 1778 med Margreta Brita Lagerbohm (1759-1831). Bl a svärfar till överstelöjtnanten Rutger Palm.
Bästa hälsn!
Håkan
313
« skrivet: 2003-02-12, 00:06 »
Hej Mats! I Svenska släktkalendern (SvSl) 1886 beskrivs släkten Leffler. Enl denna gifte sig Elisabeth Svensdotter Kullman (1752-1791) 1770 med mäklaren och skeppsklareraren i Göteborg Johan Håkan Leffler (1745-1813). Hon uppges vara systerdotter till ortbeskrivaren Abraham Hülphers Abrahamsson. Släkten Kullman i senare tid redogörs för i SvSl 1885 men här omtalas även att äldste kände stamfadern var Sven Kullman (1715-1762), handlande i Göteborg, g m Maria Hülphers (1731-1787). I Sjöströms Göteborgs nation i Lund 1669-1906 sid 206-07 omnämns även släkten Kullman.
Bästa hälsningar! Håkan
314
« skrivet: 2003-02-09, 01:40 »
Hej! Vet inte om det kan finnas information i någon bok om infektionssjukdomar men följande hittade jag i Nord familjebok, 2:a upplagan (1908): 'Egendomlig sjukdom, av stark svettning och ymnigt utslag av vattenblåsor kännetecknad feber. Epidemisk i Tyskland, Frankrike och Italien under 16-1800-talen, men denna äkta friselfeber torde aldrig ha förekommit i Sverige. Sjukdomen bör inte förblandas med andra sjukdomar med frisellikn utslag, stark svettning och feber, i synnerhet reumatisk feber' (som ju är en hjärtkomplikation vid streptococcorsakad halsfluss eller scharlakansfeber). Förmodligen har man dock i dag inom infektionsspecialiteten en bättre kunskap om vad som orsakade frisel!
Mvh! Håkan
315
« skrivet: 2003-02-09, 01:22 »
Patrik och Maud! Sannolikt betyder pelssjuka i stället difteri, som orsakas av difteribacillen med dess toxin. Förr en ofta dödligt förlöpande sjukdom, i dag har vi ju ett gott skydd av vaccination. Vanligast är svalgdifteri. Man brukar då i svårare fall få membranösa pålagringar på mandlarna och ibland mer generellt. Dessa pålagringar har ofta liknats vid en päls. Andra lokalisationer för difteri är näsa och struphuvud (varvid man får den typiska krupphostan).
Mvh! Håkan
316
« skrivet: 2003-02-08, 00:04 »
Hej Elisabeth! Jag har aldrig hört uttrycket endopericardit, men det är möjligt att det ska tolkas som generell hjärtinflammation, således omfattande endocard, myocard (hjärtmuskel) och pericard. En vanlig orsak till klaffel och även en mycket vanlig dödsorsak var tidigare även reumatisk feber (feber, ledbesvär, endokardit), som ofta drabbade unga, orsakad av streptokockinfektion med halsfluss eller scharlakansfeber, men denna komplikation har blivit sällsynt, sedan man fått tillgång till penicillin. På äldre dagar medför klaffelen ofta hjärtsvikt (hjärtinsuff) och det händer också att man drabbas av endokardit i de skadade klaffarna. Det finns i princip inget samband mellan koronar hjärtsjukdom (hjärtinfarkt, kärlkramp) och klaffel och inflammationer som kan drabba hjärtat.
Mvh! Håkan
317
« skrivet: 2003-02-03, 23:34 »
Bo! Din tolkning bekräftas av Nationalencyklopedin. Primipara kommer från latinets 'primus' (först) och 'pario' (födas) och innebär således kvinna, som ska föda sitt första barn.. Unipara och duopara etc betyder kvinna som redan fött ett eller två barn och är begrepp som används på förlossningsklinikerna än i dag, liksom partus (födelse, förlossning).
Mvh! Håkan
318
« skrivet: 2003-01-30, 23:47 »
Tack, Mikael och Krister, jag inser att Ni har rätt! Jag får nog skaffa fram en latinsk grammatik för repetition ...
319
« skrivet: 2003-01-29, 22:57 »
Kanske då anledning att titta lite på de danska adelssläkterna Krabbe i någon/några av årgångarna Danmarks adels aarbog. Där, Maria Anckarswärd, beskrivs bl a släkten Krabbe af Östergaard.
Mvh! Håkan
320
« skrivet: 2003-01-28, 19:51 »
Krister! Se mitt inlägg 26/1! I princip är vi ju överens, även om jag tror att det rör sig om en genitivform i singularis och inte pluralis. Kanske jag dock börjar bli lite ringrostig gäll latinet. 'Fur' är ju ett annat latinskt ord för tjuv, bov och då verkar ju Din översättning kunna stämma väl.
Mvh! Håkan
321
« skrivet: 2003-01-26, 22:36 »
Birgitta! Det måste röra sig om en missuppfattning, äggvita i urinen (proteinuri) tyder inte på diab mell utan är, som jag skrivit ovan, ett uttryck för äggviteläckage från njuren p g a njursjukdom. Detta var förr en vanlig komplikation vid scharlakansfeber och förekom också i vanligen mindre allvarlig form vid difteri (vanligare var hjärtkomplikation). Patienter med diabetes (en hormonsjukdom) får också ofta senare i sjukdomsförloppet proteinuri som tecken på njurpåverkan och så småningom ofta också försämrad njurfunktion. Proteinuri är således ospecifikt och kan inte anses tyda på diabetes. Enligt Svensk uppslagsbok var f ö äggvitesjuka en gammal benämning för njursjukdom.
Mvh! Håkan
322
« skrivet: 2003-01-26, 16:22 »
Ursäkta, jag råkade läsa Scheel i stället för Sheel, får skylla på den sena timmen för mitt inlägg.
Mvh! Håkan
323
« skrivet: 2003-01-26, 10:59 »
Hej Rosine! Äggvitesjuka måste vara detsamma som proteinuri, vilket innebär äggvita i urinen, som tecken till att sjukdomen kpmlicerats med nefrit, d v s njurinflammation.
Mvh! Håkan
324
« skrivet: 2003-01-26, 01:51 »
Leif! Råkade se Din förfrågan från november. Kan det kanske stå 'male legit omnia', vilket i översättning skulle kunna bli 'han/hon läser(legit) allt (omnia) dåligt (male)'.
Mvh! Håkan
325
« skrivet: 2003-01-26, 01:30 »
Hej! Ovanstående är ju ett latinskt uttryck och dessa är ju inte alltid lätta att tolka. Anna-Greta, kan det möjligen stå 'homo trium literarum'? Homo betyder människa, person. Trium och literarum är genitivformer av tres (tre) och litera (bokstav, skrivtecken). Således i så fall ordagrant 'människa av tredje bokstaven'. Latinska ord och uttryck har dock oftast flera betydelser, och enligt mitt gamla latinlexikon betyder detta uttryck skurk, bov. Fråga mig inte varför! Tycker Du tolkningen i sammanhanget verkar rimlig? Kanske någon med mer latinkunskaper än jag kan ha ytterligare synpunkter?
Mvh! Håkan
326
« skrivet: 2003-01-26, 00:55 »
Någon gång kan faktiskt en gammal släkttradition visa sig stämma. En god vän med vanligt son-namn berättade att enl muntlig tradition långt tillbaka i tiden en kvinna ur känd adelssläkt rymt med och gift sig med kusken. Makarna fick flera barn, bl a vederbörandes anmoder. Min forskning visade att detta faktiskt var sant, en anmoder von Strokirch gifte sig i början av 1800-talet med icke-adlig person, huruvida kusk eller inte förtäljer inte historien. Jag har under rubrik 'von Strokirch' tidigare skrivit en komplettering till Elgenstierna. Viktigt i sammanhanget var att det gick att återfinna bouppteckningen, som nämnde barnen von Strokirch. Ytterligare en generation bakåt i tiden hamnar man i friherrliga släkten von Schwerin.
327
« skrivet: 2003-01-21, 23:52 »
Marianne! Morbus arterioscler. cordis borde egentligen skrivas morbus arterioscleroticus cordis och innebörden av båda uttrycken är just åderförkalkning i hjärtat. Däremot nämns inte c.(cum) insuff, dvs hjärtsvikt.
Mvh! Håkan
328
« skrivet: 2003-01-19, 00:59 »
Hej! Hjärtinfarkt och åderförkalkning i hjärtat är riktigt. Säkert står det i övrigt 'mors sub(ita)', vilket betyder plötslig död.
Mvh!
Håkan
329
« skrivet: 2003-01-19, 00:53 »
Hej!
Jag känner inte närmare till släkten Scheel. Enl Elgenstierna härstammade släkten von Schéele från den gamla pommerska adliga släkten Scheel med besittningar under 1400-talet på bl a Rügen. Enl uppslagslitt har det funnits personer med detta namn i både Sverige (bl a riksamiralen Joakim Scheel i slutet av 1500-talet), Danmark och Norge. Är det någon särskild person Du letar efter? I Danmark finns ju också den bekanta danska adelssläkten Skeel.
Bästa hälsn! Håkan
330
« skrivet: 2003-01-14, 22:34 »
Tack Gustaf för intressant information! Valloninvandringen är ju mycket omtalad. Känner Du till om man även har försökt att få något mer samlat grepp om hugenottinvandringen till Sverige?
Hälsn! Håkan
331
« skrivet: 2003-01-13, 21:58 »
Tack Ingemar! Jag har redan gått in på hemsidan och ställt en fråga. Det verkar ju vara en imponerande förening. Egentligen gäller min fråga hugenottinvandring till Danmark och Sverige, men vägen gick väl ofta över Tyskland.
Bästa hälsn! Håkan
332
« skrivet: 2003-01-12, 22:57 »
I ett inlägg 1999 talas om en släkt- och släktforskarförening för hugenotterna i Tyskland. Är det någon som känner till denna?
Mvh! Håkan
333
« skrivet: 2003-01-08, 23:01 »
Min äldste anfader Jöns Pehrsson liksom hans bror Ejlert Pehrsson hade i slutet av 1600-talet tjänst hos landsdomaren Magnus Swave i Skåne. Jöns och Ejlert började så småningom även använda namnet Widelius, som i nästa generation blev Widell. Jöns och Ejlert uppges vara barnfödda på Fyn. Råkade nu i Nord familjebok 2. uppl se en uppgift om att det danska grevskapet Wedellsborg bildades på Fyn under 1600-talet. Det finns ju onekligen en viss namnlikhet, varför jag funderar över om bildningen av namnet kan ha något samband med detta grevskap och om således min anfader skulle kunna vara född i dessa trakter. Är det någon som har något tips om hur man skulle kunna komma vidare?
Bästa hälsningar!
334
« skrivet: 2002-11-30, 23:52 »
Hej! Har Du tagit del av Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor? Det finns flera Lagerberg med anknytning till Värsås (R), men Dina uppgifter överensstämmer endast med Sven Lagerberg, som blev friherre och till sist greve 1731. Han föddes 1672 på Kärr i Habo (R) och dog 1746 i Stockholm. Ägde bl a Djurström i Värås (R). Var en tapper krigare och deltog bl a i Poltava, där han blev sårad. Medföljde Karl XII till Turkiet. Var vid avslutningen av den miltitära karriären generalmajor och började därefter ny karriär som ämbetsman. Som sådan blev han bl a president i statskontoret och riksråd. Lantmarskalk vid 1723 års riksdag. Jag tror att denna grevliga gren av släkten Lagerberg dog ut under 1900-talet.
335
« skrivet: 2002-11-18, 18:27 »
Har Du läst Göran Hermanssons inlägg nov-00? Information finns även i Svenska släktkalendern 1950.
Mvh! Håkan
336
« skrivet: 2002-11-15, 22:39 »
Hej Björn! Vireda ligger ju i Småland. Känner Du till något samband med Peter Lagerman, arrendator och svinfogde, död i Ö. Eneby (E) 1719. Han hade sönerna Jonas, Johan (häradshövding i Kalmartrakten, död 1743) och Petrus (1706-90kyrkoherde och prost i Norrköping)?
Bästa hälsn! Håkan
337
« skrivet: 2002-11-12, 23:18 »
Hej! Enligt Sjöströms Göteborgs nation i Lund 1669-1906 var inspektorn i Tvååker Anders Gunnarsson Gröndell (samma person som 'Kindskungen'?) gift med en syster till justitieborgmästaren i Göteborg Håkan Petri Ekman (död 1719) och hade i detta äktenskap sonen Petrus Gröndell , rektor i Göteborg (död 1734), gift med Christina Bask (1691-1763). Bröder till Anders G. Gröndell var Jonas Gunnari Gröndell och Matthias Gunnarsson Gröndell, kyrkoherde i Tvååker 1700, död 1710, gift Maria Elisabeth Hejl, död 1762, änka efter rektorn i Varberg och kompastorn i Tvååker Johannes Guntzow (död 1699). En dotter till Matthias och Maria var Elisabeth Gröndell (1700-1726), gift med rektorn i Marstrand och sedermera kyrkoherden i Ljungby Severin Wallin (död 1748).
Mvh!
Håkan
338
« skrivet: 2002-10-21, 22:12 »
Hej igen Eivor! Även nationsmatriklarna kan ofta vara givande.I Carl Sjöströms Göteborgs nation i Lund 1669-1906 skrivs en hel del om Jacob Samuel Ejserman (tidigare Eiserman). Han föddes 1787-08-12 i Toggestad, Bohuslän. Efter avsked från sin tjänst i Göteborg flyttade han till en gift dotter i Norrköping och dog där 1867-01-12. Hustrun Anna Larsson dog f ö i Göteborg 1854. Dottern var ju säkert Alfhild Blenda Rosaura (1821-72), gift med prosten i Norrköping Johan August Grevillius (1816-78). Jacob Samuel E. beskrivs vid sin bortgång i Norrköpings tidningar på ett mycket positivt sätt. Bl a tycks han ha haft fallenhet för poesi och han var god vän med Tegn?r. Fröding har också skrivit om Jacob Samuel, om än i mindre smickrande ordalag.
Det skrivs en del annat om släkten Eiserman och om Jacob Samuel, och jag skulle rekommendera Dig att ta Dig en titt. Om Du vill kan jag scanna innehållet (om jag får i gång scannern) och skicka en kopia. Jag behöver då Din mailadress.
Bästa hälsn! Håkan
339
« skrivet: 2002-10-20, 23:49 »
Hej! Det kan nog löna sig att gå in på P O Bergmans hemsida, som omtalats i tidigare inlägg!
Mvh! Håkan
340
« skrivet: 2002-10-20, 23:18 »
Hej! Släkten Eiserman beskrivs även i tidigare årgångar av Svenska Släktkalendern, varav jag har tillgång till 1918. Släkten uppges ha kommit till Sverige från Tyskland i slutet av 1600-talet el början av 1700-talet och äldste kände stamfadern Fredrik Eiserman gifte sig med en svenska och blev far till flera söner och döttrar, bland dem Jacob Eiserman, död 1768, häradsskrivare i Mark, gift 1:o med Cecilia Kruse, 2:o med Eva Lisa Borin. Jacob Eisermans äldste son Johan Peter, född 1748, död 1814, kronobefallningsman på Orust, hade i sitt första gifte med Magdalena Elisabeth Lyd?n, född 1766, död 1794, bl a sonen 'den bekante polissekreteraren i Göteborg', vice häradshövdingen Jacob Samuel, född 1787, död 1867, g m Anna Larsson, född 1786, död 1854. Detta skulle väl stämma ganska väl med Din efterlyste Jacob Eiserman? Som barn till Jacob Samuel och Anna nämns Arthur, död 1866, skådespelare i Stockholm, och Alfhild Blenda Rosaura, född 1821, död 1872, g m prosten i Norrköping Johan August Grevillius, född 1816, död 1878. Släkten Eiserman omtalas även i Svenskt biografiskt lexikon.
Är det f ö någon som känner till Maria Elisabeth Eiserman (1753-1843), som 1778 gifte sig med färgerifabrikören i Varberg Carl Fredrik Fehrman (1743-1818), som tidigare varit gift med Annika Romberg (1742-77) från Borås?
Bästa hälsn! Håkan
341
« skrivet: 2002-09-29, 14:48 »
Hej Johan, och tack för tipset! Har faktiskt funderat på detta, men har inte tillgång till denna, där jag bor.
342
« skrivet: 2002-09-29, 11:54 »
Hej Maud och tack för snabbt och intressant svar! Mvh! Håkan
343
« skrivet: 2002-09-28, 18:47 »
Hej Peter! Tack för rättelsen, en ren felskrivning från min sida, slarvigt! Mvh! Håkan
344
« skrivet: 2002-09-28, 12:43 »
Någon som känner närmare till Elis Andrew Widell, född i Kungälv 1871, snickare i Stockholm och senare i Uppsala? Mvh! Håkan
345
« skrivet: 2002-09-28, 01:03 »
Hej! Är det någon som känner till om Knut Bildt (1645-1672), g m Margareta Sabina von Ascheberg, hade några barn?
Mvh! Håkan
346
« skrivet: 2002-09-24, 23:21 »
Hej Hans! Jo, visst finns jag kvar! Tyvärr kan jag inte hjälpa Dig med ytterligare information. Har Du kollat min andra referens, Poul Wilstadius?
Mvh! Håkan
347
« skrivet: 2002-09-21, 20:33 »
Tack Niklas! Vid tillfälle måste jag ta del av bibliografin. Ska också ta kontakt med Stadsarkivet, hade ingen aning om att hans samling förvaras där. Är också lite nyfiken på vart porträttet av min farfarsfarfarsfar tagit vägen, det hängde på sin tid på en vägg hemma hos Leif Ljungberg... Mvh! Håkan
348
« skrivet: 2002-09-21, 14:15 »
Är det någon som närmare känner till Alexander Ljungberg, förste lantmätare i Kristianstads län i slutet av 1700-talet, och dennes ättlingar. Denne Alexander var gift med Dorothea Norgren, född i Kristianstad 1787, och tillsammans hade man barnen Ingeborg Fredrika Augusta, född 1813, Alexander Theodor*, född ca 1816,Stefanie Louise*, född ca 1819, Carl Eduard, född i Kristianstad 1820, död i Stockholm 1910 (se bl a SBL), samt Emma* Constance Elodie, född ca 1831. Alexander Theodor hade sonen Albert, kronofogde och gift Bergman, och sonsonen Leif, född i Klippan 1900, stadsarkivarie i Malmö och död där 1974. Släkten Jungberg/Ljungberg bakåt i tiden och några enskilda släktmedlemmar omnämns i Svenskt biogr lexikon. Jag misstänker att Leif Ljungberg skrivit ner släktens historia, men vet inte vem som har tillgång till denna.
Bästa hälsn! Håkan
349
« skrivet: 2002-08-27, 19:00 »
Hej! Det finns en adlig och även en grevlig släkt Frölich, med ursprung i Tyrolen och känd i Sverige sedan 1600-talet, se vidare Elgenstiernas Sv adelns ättartavlor. Kan inte återfinna Din Katarina där, men helt omöjligt är det nog inte att det rör sig om samma släkt, eftersom Katarina inte tycks ha varit något ovanligt namn bland hustrur och barn. Mvh! Håkan
350
« skrivet: 2002-08-26, 23:39 »
Hej Johnny! Du känner säkert till att det finns en gren Waern, som adlades med statsrådet Jonas Waern 1857. Jag kan dock inte återfinna Din Waern i Elgenstierna. Jag har läst en skrift om släkten Waern,utgiven i Stockholm 1971. Säkert finns den bl a hos Genealog föreningen. Släkten, som där beskrivs, går tillbaka till köpmän o skeppare i Århus och kom på 1700-talet via Norge till västsverige.
Bästa hälsn! Håkan
351
« skrivet: 2002-02-17, 22:35 »
Hej Tomas! Tyvärr kan jag inte hjälpa Dig med Alexanders syskon. Känner Du möjligen till fler barn till Alexander än Philippa Catharina, Christoffer Bogislaus (adlad o friherre) och Anna Ulrica?
Bästa hälsn! Håkan Widell
----------
Inlägget hitflyttat från Landskap » Skåne » Efterlysningar
Moderator Skåne (Ingvar Kristiansson) 2009-03-14
352
« skrivet: 2002-02-02, 01:41 »
Hej! Det finns en släkt Rolander från Rölanda sn på Dal i Karlstads stift, bl a prosten Laurentius Petri Rolander, död i Färgelanda 1669. Sonen Peter var officer och adlades Myrtengren och dottern Helena gifte sig Höökenberg, också en adelssläkt. Se vidare i Elgenstiernas ättartavlor.
353
« skrivet: 2001-12-27, 18:42 »
Enl Nord familjebok, andra upplagan, betydde fluss (kommer fr tyskan) flytning, serös (vattnig) och ibland varblandad, från slemhinnor och andra yttre delar av kroppen, liktydigt med det mer moderna ordet katarr. Man talade således förr om ögonfluss, öronfluss mm, men så vitt jag känner till lever ordet nu endast kvar i 'halsfluss'. När flussen åtföljdes av lindrig feber, kallades den ibland flussfeber.
Mvh!
Håkan
354
« skrivet: 2001-12-10, 22:30 »
Hej Stig och tack för informationen om Karlgrenare, roligt att få lära sig lite mer om familjen!
Bästa hälsn! Håkan
355
« skrivet: 2001-11-18, 23:11 »
Tack för rättelsen, ursäkta mitt slarv!
Mvh! Håkan
356
« skrivet: 2001-11-18, 13:38 »
Hej! Carl Bildt är född 1949, son till kaptenen i Halmstad Daniel Bildt o hans hustru Kerstin Alwå. Carls farfarsfar Gillis Bildt var statsminister 1888-89. Se vidare bl a adelskalendrar och Elgenstierna.
Mvh! Håkan
357
« skrivet: 2001-11-09, 00:02 »
Hej Barbro!
Vet Du ungefär när Gabriel började använda namnet Widell? Även vi har f ö i vår släkt en Gabriel Widell, men han levde endast 1754-55, i Ystad. En bror till min fffff Johan Petter Widell, född i Ystad 1735, blev tullskrivare i Växjö 1771 och bodde där till sin död 1777. Växjö ligger väl inte så långt från Tannåker? Det har ju nog tidigare varit vanligt att man tagit sitt efternamn efter någon person man träffat, men Gabriel måste naturligtvis ha tagit sitt namn långt tidigare. Vet Du hur länge Gabriel bodde kvar i Tannåker och om han vistats på annan ort än i Avesta, där han slutligen hamnade?
Bästa hälsn! Håkan
358
« skrivet: 2001-11-06, 19:19 »
Hej Barbro, vad kul att Du kunde placera honom! Är det något av Gabriels syskon som också tagit sig namnet Widell? Har Du någon aning om varifrån namnet tagits?
Mvh! Håkan
359
« skrivet: 2001-11-05, 23:21 »
Hej! Råkade i Grapes 'Postkontor och postmästare' stöta på en Gabriel Widell, kronovägare och bokhållare vid Avesta bruk och enl uppgift född 1701-03-17 i Tannåkers sn i Småland och död i Avesta 1779-04-05. . Han gifte sig 1737 med Catharina Avelin (1701-80). Är det någon som känner till något om Gabriel Widells bakgrund?
Mvh! Håkan Widell
360
« skrivet: 2001-11-05, 23:14 »
Hej, Peggy, och tack för informationen om ännu en gammal Widellsläkt! Man kan väl gissa att namnet togs efter Wida. Vore roligt om fler med Widellanor kunde berätta om sina släkter. Kanske kan några av de äldre släkterna knytas samman på något sätt. Hittade nyligen en mycket gammal uppgift om en Gabriel Widell, som jag nu efterlyser i Tannåkers sn i Småland.
Mvh! Håkan
361
« skrivet: 2001-10-24, 20:39 »
Katarina! Vore bra om Du kunde ange Dina referenser. Mvh! Håkan
362
« skrivet: 2001-10-22, 23:37 »
Hej! Tyvärr kan jag nog inte hjälpa Dig med Oskar Widell. Det finns flera släkter Widell (eller Widelius)och det tycks bl a som om flera personer har tagit sig namnet i slutet av 1800-talet. Två släkter Widell finns beskrivna i Svenska släktkalendern, den s k Ystadsläkten (1943), där namnet kan föras tillbaka till en klockare Widelius i slutet av 1600-talet (möjligen har namnet att göra med Vinslöv i Skåne), och den s k Marstrandsläkten (1918 och 1930), som kan föras tillbaka till en komminister Widell, född i Svedala i Skåne i början av 1700-talet. Det verkar även ha funnits andra äldre Widellsläkter och bl a har jag stött på namnet i Örebro och i Finland under 1700-talet, utan känt samband med nämnda släkter. Tyvärr kan jag inte finna någon Oskar i vare sig Ystad- eller Marstrandsläkten. Föreslår också att Du gör en sökning i Rötter på 'Widell', eftersom namnet tidigare diskuterats under andra rubriker, bl a Efterlysningar, Skåne: Widell. Är det någon annan som har uppgift om äldre Widellsläkter, vore det roligt att få höra!
Mvh! Håkan Widell
363
« skrivet: 2001-10-12, 20:59 »
Bertil!
Även cancer i buken kan ge upphov till vätskeansamling. Vätska i buken, som kan ha olika orsaker, benämns ascites.
Mvh!
Håkan
364
« skrivet: 2001-10-12, 18:43 »
Vattusot innebär vätskeansamling i kroppen, vanligen pga hjärtsvikt men ibland pga njur- eller leversjukdom. Vattuskräck däremot är en dödligt förlöpande infektionssjukdom, vanligen överförd genom hundbett och nu extremt ovanlig i Sverige.
Mvh! Håkan
365
« skrivet: 2001-10-10, 22:45 »
Hej! Har för min svågers räkning forskat lite gällande denna släkt. Jakob Leonard Carlgren (barnen stavade med K i stället för C)föddes 18/7 1829 i Yllestad (R), som son till Johan Jacob Samuel Jacobsson (Jan) Carlgren och hans hustru Catrina Jonsdotter. Jacob Leonard gifte sig 1852 i Sandhem med Johanna Carlsdotter (1815-82) och hade med henne barnen Johan Wilhelm, Johan Enoch, Maria Sofia, Adolf Fritiof och Johan Alfred, födda i Sandhem 1852-59. Efter Johanna Carlsdotters bortgång gifte Jacob Leonard om sig 1852 med Charlotta Johansdotter (född 1845) och i detta äktenskap föddes 1884 sonen Gustav Edvin. Jag har ytterligare uppgifter och referenser, som jag gärna skickar direkt, om Du ger mig Din mailadress. Vilket av Jacob Leonards barn härstammar Du från?
Bästa hälsn! Håkan
366
« skrivet: 2001-09-28, 22:31 »
Pancreatitis acuta betyder akut bukspottkörtelinflammation.
Bästa hälsningar! Håkan
367
« skrivet: 2001-09-09, 01:44 »
Sjöblom(mor) förefaller kunna vara en direktöversättning från franskans lac-fleurs. Däremot känner jag inte till någon betydelse för 'luc'.
Mvh!
Håkan
368
« skrivet: 2001-08-31, 22:35 »
Hej! Carl Gustaf Schalin, någon som har stött på honom? Han var troligen född, på okänd ort, ca 1721 och dog i Varberg 1776. Tycks dyka upp i Varberg första gången ca 1745, benämns ostindiefarare, handlande i staden, supercargeur och assistent vid Ostindiska kompaniet. Gift 1) Grahl och 2) Alsing. Jag har inte lyckats hitta hans släkt bakåt i tiden.
Mvh! Håkan
369
« skrivet: 2001-08-20, 20:29 »
Hej! Jag vet inte varför flickor och inte gossar ansågs kunna valla boskap, men jag vet vilken lagparagraf man grundade detta på. Man kan i den lagbok från 1960 som jag har tillgång till i Byggninga Balken kap 11, 2 ?, läsa följande: 'Till vallgång skola kvinnfolk brukas, där det ske kan, och ej gossar, vid tio dalers bot.' Bestämmelsen är, så vitt jag vet, från 1734, när vår nuvarande lag tillkom, och är sedan länge ansedd som 'obsolet' (latin eg. utsliten=ur bruk). Det kan ju också hända, att det ansågs att gossarna bättre kunde användas för andra t ex tyngre göromål. För att få en bättre uppfattning om detta, får man gå till lagens förarbeten.
Mvh!
Håkan
370
« skrivet: 2001-08-14, 17:18 »
Hej Lennart! Har inte stött på uttrycket tidigare men efter studium av latinlexikon och uppslagsbok kommer jag fram till att översättningen skulle kunna vara ungefär: Kristna lotusträd el lotusklöver utvecklas (blir till, eg. kommer ut). Lotusblomman var bl a i Egypten en helig symbol för livet. Enl traditionen skall grenar av lotusträd ha flätats till Kristi törnekrona.
Alvar, uttrycket beneficia ecclesiastica tror jag närmast kan uttydas kyrkliga förmåner eller privilegier, församlingsprivilegier. Kan inte innebörden helt enkelt vara att dessa torpare hade rätt att gå i kyrkan i Hassela kyrka i stället för i Bjuråkers?
Bästa hälsn! Håkan
371
« skrivet: 2001-07-24, 22:50 »
När Tycho Brahe diskuteras, tänker vi väl främst på astronomen Tycho Brahe, död 1601. Det kan ju även nämnas att astromen Tychos farfar också hette Tychy Brahe, riksråd och godsägare, död i Malmö 1523. Tycho Brahe den äldre har många ättlingar, såväl i Sverige som i Danmark. Helt riktigt är det kanske inte att förlägga diskussionen till Brahe, introducerad adel, eftersom det rör sig om den danska släkten Brahe och inte den svenska, introducerade adelsätten. Anfadern i den svenska adelssläkten Brahe var Peder Magnusson Brahe, död mellan 1505 och 1508, vars mor var Johanne Torkildsdatter Brahe, tillhörig den danska släkten Brahe. Källor: Danmarks adels aarbog och Elgenstierna. Mvh! Håkan
372
« skrivet: 2001-07-16, 23:10 »
Det finns även flera mycket gamla danska adliga släkter Krabbe, som bl a närmare beskrivs i någon årgång av Danmarks adels aarbog.
Mvh!
Håkan
373
« skrivet: 2001-06-18, 23:12 »
Hej Magnus och tack för Ditt inlägg, som jag ser som en liten uppmuntran. Jag tror att jag redan för länge sedan hade kontakt med resp Göta och Svea hovrätt utan att få fram nämnda bouppteckningar, men jag ska gräva lite djupare i mina anteckn och kontrollera detta. Du skriver att Elgenstierna hämtat uppgiften om Carl Hermans efterlämnade barn i Sv Autografsällskapets tidskrift. Så vitt jag förstår kommer dock uppgiften från Anreps Ättartavlor, anteckn i greve A. Lewenhaupts interfolierade exemplar. Uppgiften om systern Brita Margaretas död i Linköping tycks också komma från Anreps Ättartavlor, anteckningar i B. Schlegels interfolierade exemplar. Vet Du var man kan studera dessa källor? Den sista och sjunde fotnoten under släkten Zittelberg har ingen motsvarighet i texten och är kanske möjligen den intressantaste: Erlinghundra härads db före år 1699. Skall så småningom se om jag kan få fram denna på mikrofiche fr SVAR.
Naturligtvis ska jag informera Dig om ev framsteg! Tyvärr är tiden jag kan ägna åt släktforskning ganska begränsad.
Bästa hälsn!
Håkan
374
« skrivet: 2001-05-15, 18:53 »
Hej Magnus och tack för Ditt svar! Jag känner till släktutredningen i Sv släktkalendern. Uppgiften ang släktskap med Zittelberg kommer faktiskt från släkten Zetterberg. Jag beskriver mera utförligt släkten Zetterberg och dess ev anknytning till släkten Zittelberg under Övriga släkter, Zetterberg. Har Du möjligen mer information om släkten Zetterberg än det Du kunnat läsa i Sv släktkalendern?
Mvh!
Håkan
375
« skrivet: 2001-05-12, 18:54 »
Sven! Svaret är ja! Per-Olov Bergman i Eskekärr-Tomasbolssläktens på Dal släktförening, Sturefors, har bland mycket annat författat en skrift om släkten Bergman från Västgöta Dal. Där framgår att borgmästaren, riksdagsmannen o v. häradshövdingen Esbern Bergman (1721-82) första gången gifte sig 1749 i Eds sn med Maria Brynolfsdotter Hesselgren (1722-71), dotter till överinspektören i lantmäteriet Brynolf Hesselgren och Hedvig Christina Micrander. P-O Bergman nämner bland sina källor bl a Falkenberg, Fr., Släkten Silverstolpe-Hesselgren, Stockholm 1946, sid 120-121. Per-Olov Bergmans skrift kan för en mindre avgift beställas av Per-Olov Bergman. Har just nu inte hans web-adress eller mailadrss tillgängliga, men jag kan skaffa fram dem, om intresse finns. På en större släkttavla, som ursprungligen gjordes av Per-Olovs far, finns en del ytterligare information om Maria Hesselgrens släkt ytterligare några generationer bakåt i tiden, och detta kan jag vid tillfälle skriva ner och skicka till Dig, om Du är intresserad. Lämna gärna Din mailadress.
Bästa hälsn!
Håkan
376
« skrivet: 2001-05-12, 00:45 »
Hej! Jag kan inte se att det i denna diskussion framkommit att flertalet nämnda personer tillhör den introducerade adliga släkten von Stockenström och närmare uppgifter om släkten finns därför i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor. Ev fortsatt diskussion bör ske under adliga släkter.
Mvh! Håkan
377
« skrivet: 2001-04-29, 16:59 »
Hej Roland!
Du lovade återkomma, när Du tittat närmare på en del handlingar om Orraeus. Fann Du någon ytterligare information av intresse?
Bästa hälsningar!
Håkan
378
« skrivet: 2001-03-31, 17:47 »
Olle, tack för tipset! Tyvärr är ju Krigsarkivet inte så lättillgängligt, om man bor på landsorten eller, som i Saras fall, i Finland.
Mvh!
Håkan
379
« skrivet: 2001-03-27, 23:23 »
Hej Marianne Blomqvist! Du har fått vänta länge på svar, men jag råkade i dag se Din förfrågan. Henrik Oxes släktskap med Karl Knutsson Bonde är, om man får tro Elgenstierna, enl följande:
Henrik Oxe, son till Erik Andersson Oxe och Margareta Lillie af Greger Mattssons ätt
Erik Oxe, son till Anders Joensson Oxe och Carin Eriksdotter Roos af Hejelmsäter
Carin Roos, dotter till Erik Gustafsson Roos af Hjelmsäter och Märta Haraldsdotter Soop
Märta Soop, dotter till Harald Knutsson Soop och Carin Hansdotter Tott af Skedebo
Carin Tott, dotter till Hans Åkesson Tott och Kerstin Eriksdotter Gyllenstierna af Lundholm
Kerstin Gyllenstierna, dotter till Erik Eriksson Gyllenstierna och Kristina Karlsdotter Bonde
Kristina Bonde, dotter till Karl Knutsson Bonde och Birgitta Turesdotter Bielke af Åkerö.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
380
« skrivet: 2001-03-24, 21:31 »
Hej Sara och tack för informationen om Johan Ljungberg. Tack också för Ditt vänliga erbjudande att skicka kopia av boken! Eftersom jag ju inte är närmare släkt med Ljungbergarna, tror jag inte att jag i nuläget skulle ha så stor glädje av all information i boken, men jag kanske senare i stället kan få höra av mig med mer preciserade frågeställningar. Jag ska skicka Dig mina Disgenutdrag om släkten von Schwartzenhoff. Ska dock först skriva in lite kompletteringar, och detta kan ta viss tid.
Bästa hälsningar!
Håkan
381
« skrivet: 2001-03-23, 19:01 »
Hej! Vore trevligt om Du kunde skicka mig uppgifter om några Ljungbergättlingar! Du nämner Helsinge, är detta Helsinge socken utanför Helsingfors? Har Du tillgång till Elgenstierna? Annars kan jag skicka Dig ytterligare uppgifter om släkten von Schwartzenhoff, det mesta ur Elgenstierna. Min anmoder var Anna Blandine, som enligt Elgenstierna var syster till Sara. Elgenstiernas uppgifter om Sara är dock sparsamma.
Mvh!
Håkan
382
« skrivet: 2001-03-22, 20:49 »
Hej!
Enligt Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor tillhörde Sara den adliga släkten von Schwartzenhoff. Hon uppges vara dotter till premiärkapten Johan Schwart, adlad von Schwartzenhoff 1682, född 1649, stupad i träffningen vid Meskowitz 31/8 1708, och Agneta Cederbohm, född 1661, död 1713, begravd i Hemsjö sn. Har Du något mer att berätta om Sara v. Schw. och Anders Ljungberg? Elgenstierna lämnar inga närmare uppgifter. Eftersom frågan gäller en adlig släkt, kanske diskussionen ska fortsätta under 'adliga släkter'.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
383
« skrivet: 2001-03-11, 18:55 »
Torilstorp skulle ju också kunna vara en mindre gård eller ett torp, och i så fall blir det kanske inte så lätt att hitta det i standardverk eller på kartor. Bl a husförhörslängder skulle då kunna vara ett alternativ. I vilket sammanhang har Du stött på namnet Torilstorp?
Mvh!
Håkan
384
« skrivet: 2001-03-10, 22:50 »
Ulla! I C M Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige, som kom i nytryck 1993 och finns på många bibliotek, kan man i allmänhet finna namn på större gårdar, byar, socknar härader etc. Torilstorp kan dock inte återfinnas ...
Mvh!
Håkan Widell
385
« skrivet: 2001-03-10, 13:01 »
Hej! Varekilsnäs, Stala (O), kan jag inte återfinna i Svenska Antavlor 7/1993. Jag vet inte vad Du avser med tillägg, jag känner inte till ngt sådant. Rolf Berlin har i nr 7/1993 beskrivit sina anor från Käringön och Bohuslän och hänvisar till följ litteratur: Folke Almegius, 'Tusen anor från Orust'; 'Jöns Gullbrandsson i Vräland'; Nils Tengby, 'Käringön'; Nils Lindbergh, 'Stångenässläkter'; Erik Dambert, 'Kutterepoken i Sverige'; Stig Rutgersson m fl pågående databasprojekt för gårdar på Tjörn. Rolf Berlin går dock endast tillbaka till slutet av 1600-talet. Vad jag kan se nämns Stala (O) endast på två ställen, Christen Andersson, f 164(0), bonde i Övre Dala, Stala sn, och Nils Rasmusson, f 167(0), bonde i Övre Dala, Stala sn. Jag tror dock att Rolf Berlin själv gjort omfattande forskning i Orusts primärkällor. Om Du går in i Rötter, Bohuslän, tror jag att Du kan återfinna hans hemsida. Det kan nog löna sig att ta direktkontakt med Rolf.
Mvh!
Håkan
386
« skrivet: 2001-03-10, 00:50 »
Hej! Amalia Beckeman är troligen den person Du söker. Hon föddes 31/3 1812 i Upphärad (P), som dotter till kusinerna ingenjören och lantmätaren Anders Magnus Beckeman, född 1773-01-27 i Eds sn, Valbo-Ryrs förs (O), Dalsland, död i (i Borås?) 1814, och Johanna Magdalena Beckeman, född 16/10 1780 i Upphärad, död 1853 (i Göteborg?). Amalia gifte sig 19 november 1839 i Morlanda med kommissionslantmätaren Carl August Carlsson från Västra Wåhlå pastorat i Västerås. Jag känner inte till eventuella barn, så det vore roligt att få höra mer om detta! Amalia Beckeman växte från ca 1818, tillsammans med sin syster Anna Elisabeth, min ffmfm, upp som fosterbarn hos sin morbror prosten Erik Magnus Beckeman på Dahle prästgård i Morlanda. En annan släkting i Morlanda var klockaren Erik Magnus Beckeman, kusin till prosten, Johanna och Anders Magnus och bosatt på Korskällan nära Morlanda säteri.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
387
« skrivet: 2001-03-03, 18:52 »
Tack för påpekandet! Det är självklart alldeles riktigt.
Mvh!
Håkan
388
« skrivet: 2001-03-01, 21:14 »
Hej Lars! Kan det möjligen röra sig om Anders Börjesson Åberg, född i Tösse(S) - s.v. om Åmål - 1668, död i Åmål 1744? Han var köpman,borgmästare och riksdagsman. Gift 2 ggr, 1) med Märta Wennera och 2) med Christina Magnelia. 10 barn i dessa äktenskap. Denna dalsländska släkt är ingående beskriven av Ingemar Åberg i Svenska släkter I:1 1979. Om Du lämnar ytterligare uppgifter, kan det bli lättare att identifiera Din Anders Åberg. Jag kan f ö inte i Rosenbergs geografiska handlexikon finna någon Årnäsgård i Dalsland men väl i Värmland.
Bästa hälsningar!
Håkan
389
« skrivet: 2001-02-25, 22:07 »
Hej! Tack för Dina uppgifter! Jag håller med om att det f n inte finns mycket som talar för samband mellan våra två Zetterbergsläkter. Min västgötasläkt kom från Sätila och vi har gissat att namnet Zetterberg har samband med detta. Kanske Din Zetterbergsläkt har samband med sätra. Gjorde förresten en sökning i Altavista och fann där under namnet Zetterberg bl a en Johan Gustav Zetterberg, född i Österlövsta på 1860-talet. En släkting? Hälsningar Håkan
390
« skrivet: 2001-02-24, 17:48 »
Hej! Tyvärr kan jag inte hjälpa Dig. Däremot vill jag gärna hänvisa till mitt tidigare inlägg under rubrik Övr släkter, Zetterberg. Det rör sig således om en västgötasläkt Zetterberg med möjlig anknytning till Knivsta i Uppland i slutet av 1600-talet. Av denna anledning tar jag gärna del av Dina uppgifter om släkten Zetterberg från Uppland. Bästa hälsningar! Håkan
391
« skrivet: 2001-02-22, 20:49 »
Hej! Hittar inget i uppslagsböcker, latinlexikon eller medicinsk terminologibok med någon likhet. Latinska phoma är en svamp, som angriper olika grödor. Är Du säker på att det står Phomirris?
Bästa hälsn!
Håkan
392
« skrivet: 2001-02-20, 22:28 »
Hej! I sig verkar ju Torbjörns översättning rimlig, men jag är inte helt säker på att den är riktig. Enligt uppslagsböcker och fransklexikon betyder insolvent 'oförmögen att betala', medan insolent betyder oförskämd, fräck, övermodig. Franskans insoler betyder 'utsätta för solen' och följaktligen insolation solbad, solsting.
Är Du helt säker på att det står insolerade?
Mvh!
Håkan
393
« skrivet: 2001-01-31, 23:34 »
Hej! Katarina Barregård frågade i augusti om det fanns något samband mellan Petter Gahm, salpetersjuderiinspektor i Småland, gift med Catharina Kiellman, och släkten Gahm från Östervåla. Så tycks inte vara fallet, om man får tro Svenskt biografiskt lexikon, där den småländska släkten Gahm beskrivs. Petter (Per) Gahm levde ca 1698-1742. Var gift med Catharina Kiellman, troligen dotter till Birger Kiellman (ca 1671-1725), direktör för Kleva kopparverk och överinspektör för salpetersjuderiverksamheten i Småland, och Maria Flintsten. Petter Gahm var son till kronofogden i Konga och Uppvidinge Sigfrid Gahm (1652-1706), som troligen var son till accisskrivaren Erik Sigfridsson (död 1669) i Jönköping. Uppgifter om denna släkt Gahm finns även i Paul Wilstadius' 'Ur Smålands nation i Åbo 1640-1798'. I SBL omtalas även en västgötsk släkt Gahm, som inte förefaller ha något samband med Östervålasläkten Gahm och sannolikt inte heller med den släkt Gahm, som senare adlades Gyllengahm.
Bästa hälsn!
Håkan Widell
394
« skrivet: 2001-01-27, 23:43 »
Är det någon som stött på namnet Schalin i Närke? Särskilt intressant är början av 1700-talet.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
395
« skrivet: 2001-01-27, 00:15 »
Hej Johann!
Både Din tidigare nämnde Jonas Schalin och nu nämnde Erik Peter Schalin stämmer ju väl gällande både namn och ålder med min Skåne-Hälsinge-släkt Schalin. Jag håller med om att det sannolikt finns mer än en släkt Schalin.
Mvh!
Håkan
396
« skrivet: 2001-01-25, 23:21 »
Hej! Äggvitesjuka innebar albuminuri eller proteinuri, dvs äggvita i urinen. Med andra ord bör det ha rört sig om en kronisk njursjukdom.
Mvh!
Håkan Widell
397
« skrivet: 2001-01-23, 23:14 »
Tack, Johann, för Ditt inlägg. Jag har letat en del i mina gamla anteckningar och funnit följande, som kan ge en ledtråd till Din Jonas Schalin:
Enl Lewenhaupts Karl XII-s officerare fanns en ryttmästare vid Skånska Kavallerireg Carl Gustaf Schalin, född 1687 i Hälsingland som son till kyrkoherde Lars Schalin och Appolonia Elfwia, död 1751-01-29 på Frörum i Fågeltofta sn (L). Han gifte sig 1) 1707-08-09 med Elisabeth Maria Sjöberg, född 1685-03-25 på Eserup, död 1723-01-19 på Bonderum i Fågeltofta sn (L), 2) 1723 med Maria Skarpenfelt (se Elgenstierna). I födelseböckerna för Fågeltofta har jag funnit följande barn till Carl Gustaf Schalin:
Nov 1719 dottern Appellona, 1721-09-24 Jonas, 1723-01-18 (i första äktenskapet) Clara Appolonia, sept 1724 (i andra äktenskapet) Gustaf, april 1726 Lisa Appolonia, dec 1728 (döpt 20/12) Ingeborg (?) Christina, 1730-12-11 Jonas Olaus, 1733 Zion Petrus (död 1734-04-13), 1734-11-03 Ingri Christina, tredje advent 1735 Carl Gustaf (död 1737 1 år o 6 mån), 1739 Ericus Petrus, 1741-06-10 Elna Lovisa, 1747-11-10 Samuel Anders (?).
Jag har inte forskat vidare bakåt gällande denna Schalinsläkt, som jag förmodar är den kända hälsingesläkten. Enl Klerckerska samlingen på KB (stamtavla) uppges en bror till Lars Schalin ha varit Eric Jonsson Scalin , kommendant i Kristianstad. Eric sägs vara son till Jonas, som var son till Lars, pastor i Söderala, Hälsingland, i sin tur son till pastorn Ericus Petri Helf, stamfader för släkten Scalin-Schalin.
Det finns således en hel del Carl Gustaf Schalin i denna släkt, men jag har hittills inte lyckats knyta ihop denna släkt med Carl Gustaf Schalin i Varberg och jag ser fram emot alla tips och uppslag.
Mvh!
Håkan
398
« skrivet: 2001-01-21, 22:59 »
Hej! Jag håller helt med Dig, Anders. Om Du hittar något, Ingrid, hoppas jag att Du återkommer med information! Vilka är Dina källor? Du uppger att Anders blev volontär vid Svea Livgarde. Det bör då nämnas att Gustaf Maclean (Macklean) från 1761 och under, så vitt jag förstår, hela sin officerstid tjänstgjorde vid Livgardet, som i varje fall från 1772 delvis huserade i Södertälje, Enköping och Sigtuna (enl SBL). Episoden när han inför hela officerskåren skällde ut den kände men impopuläre sekundchefen vid Livgardet König inträffade 1775. Gustaf flydde då till Norge men kom tillbaka samma år. Dömdes till arkebusering men benådades och återfick så småningom sina officersrättigheter. Som ett kuriosum kan väl även nämnas att Gustafs äldre och mer välkände bror Rutger, död ogift 1816 på slottet Svaneholm i Skåne, enl Elgenstierna 1770 och möjligen fram till 1775 var stationerad vid enheter med anknytning till Jämtland, 1770-71 vid Jämtlands kavallerikompani, och från 1771 vid Jämtlands dragonregemente. Kanske det kan löna sig att gräva bl a i Krigsarkivet.
Mvh!
Håkan
399
« skrivet: 2001-01-21, 12:32 »
Hej Ingrid!
Jag känner mig något tveksam till uppgiften att Anders skulle vara son till Gustaf Maclean, överste, politiker och liksom Rutger en av Gustaf III-s argaste kritiker, godsägare och även han föregångare inom jordbruket. Enligt Elgenstierna gifte han sig först 1796 och dog barnlös 1804. Hans stora gård Ström i Bohuslän ärvdes av syskonbarn inom släkten Bennet. Har uppgiften om Anders far kunnat beläggas i kyrkböckerna?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
400
« skrivet: 2001-01-20, 15:04 »
Hej Stefan! Har Du tittat i Svenskt biografiskt lexikon, det kan nog löna sig! Där nämns tullnären Mattias Insulander (1687-1743) i Säter i Kopparbergs län. Han var son till rådmannen, tullinspektoren och riksdagsmannen i Kristinehamn Mattias Insulander, död 1699.
Själv har jag också en fråga om en sannolikt annan släkt Insulander. I Uddevalla bodde skepparen Jonas Insulander, död ca 1796. Han var gift med Elisabeth Christina Lindquist, som dog i Uddevalla 1811-12-05, 67 år år (således född ca 1744). Enligt inflyttningslängd för Uddevalla 30 november 1786 flyttade makarna Insulander-Lindquist in från troligen Strängnäs (vissa tolkningsproblem. De uppges då vara födda resp 1742 och 1744. Jag har inte kunnat återfinna dem i Strängnäs men eftersom det finns en känd Insulandersläkt (också beskriven i SBL och en gren även i Sv Släktkalendern 1965) från Vältesta, Vansö(D), gick jag vidare till Vansös kyrkböcker. Där fann jag i födelseboken en Christina Elisabeth Lindquist, född 1744-07-20, dotter till Anders Lindqvist. Rimligen rör det sig om samma person. I fb återfinns även födelsen 1742-10-25 av Jonas, son till Eric Ersson i Vältesta och hustrun Kerstin Ersdotter. Enl SBL var Eric Ersson och Per Ersson bröder och gav upphov till två grenar Insulander, varav Pers gren fortlever.
Är det någon som har kompletterande information om Jonas Insulander och hans hustru är jag mycket tacksam. Jonas Insulanders bouppteckning 1796 finns bevarad, men jag vet inte när och hur han dog och inte heller var makarna Insulander - Lindquist gifte sig.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
401
« skrivet: 2001-01-19, 00:00 »
Söker föräldrar och övrig släkt till Zacharias (Svensson?) Kiellman, död i Eksjö 1756, 78 år gammal (dvs född ca 1678). Zacharias var brukspatron och ägare till Bruzaholms bruk i Ingatorps sn samt rådman och handelsman i Eksjö. Han var gift med Catharina Tiburtia, dotter till bergsmannen i Falun Christoffer Tiburtius och syster till Christina Tiburtia, gift med borgmästaren i Eksjö Samuel Cassel. Zacharias hade åtminstone en bror, Bengt, också handelsman i Eksjö. Zacharias K. hade nio barn, de två äldsta, Brita Christina och Tiburtius, sannolikt namngivna efter morföräldrarna Christoffer Tiburtius och Brita, och de följande barnen Zacharias, Sven Christoffer, Cathrina, Christoffer, Christina Appolonia, Gustaf Adolf och Carl Frierick. De fem äldsta barnen föddes i Eksjö 1713-22, de följande fyra 1724-30 i Bruzaholm, Ingatorps sn. Enligt Viggo Jacobssons utmärkta skrift Småländska kulturbygder låg masugnen och brukspatronens bostad i Kålltorp. Bruket drabbades av många olyckor under åren och var troligen mest hela tiden i Kiellmans ägo förlustbringande. Brukspatronens bostad brann ner 1730 och Brusaån tog sig ett nytt förlopp, varför masugnen i Kålltorp blev oanvändbar. Den flyttades därför nedströms i slutet av 1730-talet och Bruzaholms bruk kom därefter att tillhöra Hults socken, som jag inte forskat närmare i.
Jag är mycket tacksam för alla upplysningar om Zacharias Kiellman och hans släkt. Det finns en hel del namnlikheter med medlemmar av den släkt brukssläkt Kiellman, som senare kom att adlas von Löwenadler.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
402
« skrivet: 2001-01-18, 23:08 »
Stort tack, Eva och Lars, för värdefulla tips!. Jag ska naturligtvis försöka följa upp dessa spår. Lars, känner Du till om Riksarkivets biografica är sökbar på Internet? Annars kan jag ha vissa problem eftersom jag bor 50 mil bort.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
403
« skrivet: 2001-01-17, 23:49 »
Carl Gustaf Schalin omnämndes i Varberg första gången 1746. Handlande, supercargeur, assistent vid Ostindiska kompaniet. Gift första gången, troligen på 1740-talet, med Kristina Grahl, död 1763, andra gången 1766 med Anna Elisabeth Alsing. C G Schalin dog i Varberg 1776, sannolikt 55 år (min tolkning av texten i db). Känner någon till något om C G Schalins bakgrund, föräldrar, födelseort etc? Kan han vara identisk med den student Carl Gustaf Schalin, som 1735 som närking skrevs in i Södermanland-Närkes nation i Uppsala, men som samma år lämnade Uppsala och uppges ha blivit köpman i Ostindien? Finns samband med prästsläkten från Hälsingland eller officerssläkten från Skåne?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
404
« skrivet: 2001-01-14, 16:39 »
Hej!
Föreslår att Du går in på rubriken Yrken: Båtsmän. Där omtalas en båtsman Blomster från Dörby fs, Kalmar län, och således nära Öland, och i församlingen fanns tydligen fler medlemmar av släkten Blomster.
Mvh!
Håkan
405
« skrivet: 2001-01-12, 21:59 »
Hej Niklas!
När du gjort Dina forskningar i domböckerna, vore det ju roligt om Du återkom med en summering!
Mvh!
Håkan
406
« skrivet: 2001-01-10, 21:48 »
Hej! Inte heller jag lyckas läsa hela texten men tycker mig med någorlunda säkerhet läsa följande: Infelix puer Sodomia accusatus non ... plane (eller plene) convictus, laboribus biennal. in castello Waxholm ........ ubique vitam finiit.
Översättningen skulle då bli ungefär: Olycklig (arm) pojke anklagad för Sodomi (behöver inte betyda homosexualitet utan innefattar även andra sexuella handlingar, som ansågs strida mot naturen) inte ... fullt dömd, till två års (straff-)arbete i Waxholms fästning ..... och slutade där livet.
Mvh!
Håkan
407
« skrivet: 2001-01-10, 20:52 »
Hej! 'Bis' = två gånger och 'pm' gissar jag är en förkortning för 'prae matrimonii' = före äktenskapet. Resten går jag bet på.
Mvh!
Håkan
408
« skrivet: 2001-01-09, 19:42 »
Hej! Morlanda säteri på Orust i Bohuslän ägs alltjämt av en ättling till släkten Bildt och med kort avbrott i slutet av 1800-talet har gården ärvts inom släkten under mer än 600 år. Enl Elgenstierna tycks gården ha kommit i släkten Bildts ägo genom Daniel Bildts giftermål med Blanceflor Lunge (Dyre) i slutet av 1500-talet. Daniel var far till nämnde Knut Bildt och sonson till Per Bildt på Jylland. Per Bildt uppges ev vara son till Tomas Bilde, som nämns i Viborg, Jylland, 1442. Bildt var således en dansk adelssläkt som kom till Bohuslän i slutet av 1500-talet och blev naturaliserad svensk adel på 1600-talet.
Möjligen skulle man kunna finna uppgift om samband mellan den småländska släkten Bildt och den jylländska släkten i dansk adelslitteratur.
Mvh!
Håkan
409
« skrivet: 2001-01-07, 22:26 »
Hej Margareta! Herdaminne är en samling personhistoriska uppgifter om stiftets präster i gångna tider. Man kan ofta finna herdaminnen från olika stift på större välsorterade bibliotek. Gällande Johannes Bartholdi Friis är Bartholdi en latinsk genitivform, som ofta användes om präster. Det kunde lika väl ha stått Bartholdsson.
Mvh!
Håkan Widell
410
« skrivet: 2001-01-07, 22:13 »
Ingvar Jonsson! Har Du noterat att Bertil Kjelldorff i sin utredning om släkten Scholl-Schult i Släkt och Hävd 1999:2, sid 302, nämner hammarsmeden Jonas Mörk, som ca 1790 gifte sig med Anna Eriksdotter, född ca 1734 i Knistad och död 1818 7/1 vid Svartå bruk, Kvistbro. Anna Eriksdotter hade dessförinnan 1770 gift sig med hammarsmedsmästaren Per Johansson Scholl, född 1707 28/7 vid Gryts hammar, Svennevad, död 1779 16/3 i Ålkärr, Snavlunda sn, i hans andra gifte. Per Scholl och Anna Eriksdotter hade barnen Per, född 1771, och Anna Elisabeth, född 1776. Det uppges att Anna Eriksdotter efter Per Scholls död flyttade med de två barnen via Edsberg ca 1779 till Kvistbro 1781.
Är denne Jonas Björk densamme som Din Jonas Björk d ä och hur ska man då förklara Din uppgift att Jonas Björk d y uppges vara född 1776 som barn till Anna Ersdotter och Jonas Björk?
Mvh!
Håkan Widell
411
« skrivet: 2001-01-04, 00:01 »
Hej Christina!
Jag är bara en glömsk gammal latinare, som turligt nog har tillgång till ett latinskt lexikon. Jag antar att Du har rätt, när Du säger, att obiit (om vi förutsätter att detta är vad som står!) betyder avlider. Enligt mitt lexikon har ordet obeo (infinitiv) många betydelser, men inte avlida. Dock betyder 'mortem obeo' avlida (underkasta sig döden). Andra betydelser av obeo är t ex bekämpa, komma fram till, nå, besöka, infinna sig vid, deltaga i, genomgå el beröra (i tal) , gripa sig an med. Kanske kan detta ge ytterligare uppslag till betydelsen och kanske skulle en teolog kunna ge ytterligare synpunkter.
Mvh!
Håkan
412
« skrivet: 2000-12-18, 21:01 »
Hej! Erik Gustav Geijers anträd i fyra generationer finns bl a publicerade i Svenska ättartal 1889. Uppgifter finns också i de vanliga stora uppslagsverken och säkert också i Svenskt biogr lexikon.
Mvh!
Håkan
413
« skrivet: 2000-12-17, 13:29 »
Hej!
Språkligt sett är översättningen av vit.org.cordis korrekt. I medicinskt språkbruk brukar vitium i allmänhet innebära ett klaffel, förträngning (stenos) eller läckage (insufficiens). I båda fallen kan resultatet bli hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) med andnöd, bensvullnad, trötthet mm
Mvh!
Håkan
414
« skrivet: 2000-12-13, 22:11 »
Malin! Enl både SBL och Elgenstierna dog Israel Norfeldt 1677. Håkan
415
« skrivet: 2000-12-13, 21:33 »
Hej Mats!
I Svenskt biografiskt lexikon, där det står en hel del om släkten L., bekräftas att Reinhold Leuhusen, död 1603, första gången var gift med en syster till Govert Silentz. Inga barn från det första äktenskapet nämns men söner i det andra äktenskapet (med Magdalena Dantzeville) var Johan, född 1597, Willem, född 1599 och Reinholt (ej Reinhold Govert), senare adlad, född 1601. Det är inte lätt att veta hur Din Govert L. kommer in i bilden.
Mvh! Håkan
416
« skrivet: 2000-12-13, 21:19 »
Hej Malin och Lars! I Svenskt biografiskt lexikon bekräftas att Israel Norfeldt, före adlandet Noraeus, var född i Ångermanland 1606 som son till kyrkoherde Hans Larsson och Karin Olofsdotter. Han var riksdagsman, handelspresident och burggreve i Göteborg, och dog där 16 juni 1677. Hade inga söner men enl Elgenstierna två döttrar, Brita och Catharina. Mvh! Håkan
417
« skrivet: 2000-12-13, 01:19 »
Tack för tipset, jag ska titta i Släkt och Hävd.
Mvh! Håkan
418
« skrivet: 2000-12-12, 00:08 »
Hej Malin! Jag har redan tidigare haft kontakt med Jan Kjellander men tack i alla fall! Mvh! Håkan
419
« skrivet: 2000-12-12, 00:06 »
Hej Mats! Jag hittar ingen uppgift i Elgenstierna om att Reinhold Leuhus, död 1603, var gift med Elisabeth Silentz, men jag antar att Du har stöd för denna uppgift. Själv är jag absolut ingen expert på släkten Leuhusen!
Om det blir en fortsättning på den här diskussionen, tycker jag det är bättre att Du lägger in den under rubriken Introducerad adel.
Mvh!
Håkan
420
« skrivet: 2000-12-11, 00:03 »
Hej Mats! Jag förmodar att Govert Leuhusen är den Reinhold Govert Leuhusen, som levde 1601-55, var underståthållare på Stockholms slott och gift tre ggr, Rosenstierna, Lilliecrona och till sist Grönberg. Han adlades 1645. Själv är jag släkt med Leuhusen gm borgmästaren i Stockholm Vilhelm Reinholdsson Leuhusen, som av allt att döma var bror till Reinhold Govert. Mitt släktskap går via Peter Julius Coyet, som var gift med en dotter till Vilhelm.
Kanske diskussionen borde fortsätta under rubriken Introducerad adel?
Mvh!
Håkan
421
« skrivet: 2000-12-10, 23:54 »
Hej Malin! Kan Du ge mig tips om vem som vet något mer om Johan Noréus från Örebro? Mvh! Håkan
422
« skrivet: 2000-12-10, 20:36 »
Hej Malin! I min släkt finns en handlande Johan Noréus, född i Örebro 1702. Gift första gången med Margareta (Catharina?) Schepner, född 1689 (ev i Lerbäck). I detta äktenskap döttrarna Greta, född 1723, och Kristina Maria, 1733-1802. Johan gifte sig andra gången 1756 med Catharina Fries, född i Sköllersta 1717. Mvh! Håkan Widell
423
« skrivet: 2000-12-10, 20:24 »
Hej Mats! Jag förmodar att Du redan tittat i Elgenstierna på adliga och friherrliga släkterna Leuhusen, där släkten följs tillbaka till 1400-talet? Någon medlem av släkten berörs även i Svenskt biografiskt lexikon.
Mvh!
Håkan Widell
424
« skrivet: 2000-11-21, 23:42 »
Tack, Göran, där fanns verkligen en hel del information att hämta!
Håkan
425
« skrivet: 2000-11-20, 20:21 »
Tack Agneta för ytterligare en gren på anträdet! I inläggen ovan nämns Fredrik Bagges fff Nils Bagge men känner Du till hans föräldrar och farföräldrar? Kanske Du även känner till rådmannen i Uddevalla Johan Nilsson Bagge, död 1690?
Mvh!
Håkan
426
« skrivet: 2000-11-20, 20:04 »
Hej! Amma har nog inte varit bara ett yrke utan även ett praktiskt arrangemang. Själv fick jag på 40-talet mjölk av en amma, som var vän i familjen och själv nyligen fött en dotter. Denna min 'fostersyster' kom jag sedan av en slump att träffa i vuxen ålder under studieåren och och vi blev mycket goda vänner.
427
« skrivet: 2000-11-19, 20:32 »
Hej Erland! Vore tacksam om Du kunde lägga ut texten lite mer om Fredrik Bagges bakgrund. Hade han en bror Johan, rådman i Uddevalla? Har Du någon aning om hur Ulrika Bagge, som 1740 gifte sig i Marstrand med sedermera kyrkoherden i Värö Carl Brag (1706-72) är befryndad med Baggesläkten?
Bästa hälsningar!
Håkan
428
« skrivet: 2000-09-20, 21:45 »
Hej!
Allan Nordenstam, enl 'Vem är det', var född i Jönköping 1904 och son till rektor Roland Nordenstam. Han blev generaldirektör, landshövding i Jönköpings län och till sist överståthållare i Stockholm 1963-67 och landshövding i Stockholms län 1968-71. Enl Svensk uppslagsbok levde i Finland på 1800-talet en general och ämbetsman Johan Mauritz Nordenstam, som 1860 fick friherrlig värdighet.
Mvh!
Håkan Widell
429
« skrivet: 2000-09-07, 19:21 »
Ordagrant ur Nationalencyklopedin: M.h.p.p., 'med hand på penna', fogas till en persons namnteckning då denne p.g.a. fysisk svaghet eller bristande skrivkunnighet låtit en annan föra pennan.
Mvh! Håkan
430
« skrivet: 2000-09-06, 00:24 »
Hej Christina, Per-Åke, Kaj och Sam! Jag tycker det har varit en rolig och givande diskussion, och jag får gratulera, för jag tror att Ni kommit så nära en riktig tolkning som är möjligt. Språkligt sett tror jag på ett samband med fornsvenskans 'vider', som även - enl Nord fam bok, 2:a upplagan - finns i ord som vederlike (lika i rang), vedermäle (ungefär bevis) och vedernamn (öknamn, binamn som tillägg).
Mvh! Håkan
431
« skrivet: 2000-09-04, 23:52 »
Sam! Så vitt jag förstår är Din tolkning att vidervaruman är identiskt med beseglare, och det är ju möjligt att Du har rätt. Har själv ingen som helst erfarenhet av att läsa medeltida texter, men jag noterar att man i den text som omnämns ovan i Per-Åkes inlägg tycks skilja på beseglare och vidervaruman. Mitt tidigare omnämnda begrepp 'viderboende' omnämns faktiskt i lagboken (1960), jordabalken, kapitel 7, där det talas om viderboende och nabo rätt (gäller rätt till lösen av hus, som någon köpt i staden). I paragraf 2 sägs *Viderboende rätt hava de, som uti ett hus och tomt i staden del äga', innebörden av 'viderboende' är således här närmast delägare. Stämmer ju bra med att 'vider' ursprungligen hade betydelsen 'tillsammans med' - se mina tidigare inlägg. Kanske en jurist med kännedom om gamla lagtexter kan veta mer?
Mvh! Håkan
432
« skrivet: 2000-09-03, 18:42 »
Hej Christina! Själv tror jag nog att min tolkning i tidigare inlägg är troligare, bl a eftersom 'vidervaruman' tycks förekomma i juridiska sammanhang. 'Vider' skulle således i princip betyda ungefär 'tillsammans med'. Du hittar väl inget i Svensk etymologisk ordbok om 'varuman'?
Mvh!
Håkan
433
« skrivet: 2000-09-02, 17:36 »
Jag undrar om det inte kan finnas andra tolkningar av ordet vidervaruman. Enl Nord familjebok, andra upplagan, finns eller fanns i lagspråket begreppet viderboende, vilket betecknar den, som med en annan har del i samma hus eller tomt i staden (fornsvenska 'vidherboande', av 'vidher', tillsammans med). I Upplandslagen och Hälsingelagen fanns även 'viderbobalken' som en benämning på den avdelning, som handlar om rättsförhållanden mellan delägare i samma by. Vad 'varuman' i så fall skulle betyda, har jag ingen uppfattning om.
Bästa hälsningar!
Håkan
434
« skrivet: 2000-09-02, 17:06 »
Hej Tord! Vilken webadress har Stockholms historiska databas?
Mvh!
Håkan Widell
435
« skrivet: 2000-08-26, 13:14 »
I Svenskt biografiskt lexikon uppges att Rutger Maclean d ä 1728 i korrespondens med Skottland fick den 'tydligen oriktiga uppfattningen, att hans släkt var en gren av den adliga skotska släkten Maclean'. Enligt Elgenstierna (släkten Makeléer) skall släkten enl kanslikollegii skrivelse 1764 ha erhållit rätten att föra friherretitel, 'emedan de med originaldokument styrkt, att den adlade (Hans Maclean, Makeleir, Makeléer) 1650 blivit engelsk baronet'. Även om jag just nu inte kan finna källan, vet jag att jag läst att han blev Baronet av Dowart. I Elgenstierna uppges att Hans uppgivna skotska förfäder Maclean var lorder av Dowart. Var således Karl II felinformerad, när han 1650-51 utnämnde Hans till 'baronet av Dowart'. Känner man till vilket beslutsunderlag Karl II hade, när han gjorde denna utnämning?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
436
« skrivet: 2000-08-22, 20:03 »
Hej Håkan!
Är själv gammal latinare men oerhört ringrostig, och det kan hända att någon mer kunnig än jag kan göra en betydligt riktigare översättning! Jag uppfattar innebörden i den latinska texten på samma sätt som Jojje. 'tamen' i texten betyder likväl, dock. Jag tror att det i texten står actori publici.
Min översättning blir då: För närvarande, 1827, under åtal (hittar inte ordet i lexikon men reus betyder anklagad) för stöld (snatteri); dock med allmänne åklagarens beklagande, frikänd i svaromålet inför rätta.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
437
« skrivet: 2000-08-16, 21:26 »
Hej! Några prästanor till Wilhelm Peterson-Berger känner jag inte till men Mikael Wikmans antavla lider av bristen att nästan inte nämna släkten Berger:
Sofia Wilhelmina Berger
dotter till
Fredrik Vilhelm Berger (1806-70), kommissionslantmätare
son till
Per Berger (1777-1831),kommissionslantmätare
och Katarina Sofia Bågenholm (1785-1835)
Per Berger son till
Olof Berger (1727-96), kommissionslantmätare i Älvsborgs län, och Elisabeth (Lisa) Bågenholm (1757-1826)
Olof Berger var son till
Anders Berger, död i Dals-Ed 1759, sergeant och i början av 1700-talet boende på egendomen Äng, Eds sn, Dalsland, i hans första äktenskap med Barbara Brask.
Anders Berger var son till
Olof Börgesson Berger (1654-1712), frälsefogde i Bergstena, och Elin Månsdotter (1669-1741). Olof skall ha tagit sig namnet Berger efter Bergstena, där han bodde.
Olof Berger skall ha varit son till
Börge Olofsson, befallningsman på Gräfsnäs (forna Loholm).Några av sönerna tog sig namnet Lokihl och en son adlades Lostjerna.
Källor bl a:
Svenska släktkalendern och sv ättartal
Ivan Löfgren, Bågenholm-Håbolsläkten
Filip Rytterås, En släktbok: Anor och arvsägner från Kullings härad, Skövde 1967
Säkert går det också lätt att leta sig bakåt i släkten Bågenholm.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
438
« skrivet: 2000-08-15, 23:31 »
Hej Christer! Jag vet att Jon Arvidi omnämns i Svenskt biografiskt lexikon i någon släktöversikt men kan inte komma ihåg vilken. Någon av ättlingarna kallade sig Fergillander.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
439
« skrivet: 2000-06-22, 00:26 »
Hej igen Peter! Ett tillägg bara: Jag visste inte vad stallare var men enl Svensk uppslagsbok var stallare under tidigare medeltid den ämbetsman inom den nordiska hirden, som hade uppsikten över stallet och hästarna. Stallaren i konungens hird avlöstes under 1200-talet av marsken. Hird var under medeltiden konungens livvakt. Med riksstyrelsen utveckling växte hirden och kom i slutet av medeltiden att omfatta alla högre riksämbetsmän.
Enligt samma källa var en stallmästare föreståndare för ett större stall; hästdressör. Bland rikets högsta ämbetsmän under 1500-talet i Sverige fanns en riksstallmästare.
Mvh!
Håkan
440
« skrivet: 2000-06-22, 00:11 »
Hej, Peter!
Här kommer en del uppgifter:
Erik Krummedige, son till Segebod Krummedige och Sidesel Pedersdatter Skram (död efter 1396). Erik var drots i Schlesvig, riksråd och 1424 rikshovmästare i Danmark, död 1439-09-14. Gift med 1) Beata von Thienen, 2) Karen Hakonsdotter Frille. I första äktenskapet barnen Hartvig, Lisbet, Margareta, Ebba och Agneta.
Jag känner till en Ellen Axelsdatter Dotting, gift med Erik Nielsen Rotfeld, hövitsman och död 1452. Makarna hade sonen Niels, död efter 1470.
Eskild och Mogens Göye var kända figurer under danska 1500-talet och uppgifter om dessa kan Du nog finna i de flesta större uppslagsverk, t ex Svensk uppslagsbok och Nordisk familjebok.
I korthet: Eskild, son till konungens kammarmästare, riddaren Mogens Axelsen Göye, och Ide Eskilsdatter Falk. Eskild, död 1506, var riksråd och 1486 riksmarsk, anförde som sådan hären på kung Hans tåg till Sverige 1497. Eskild var gift med Mette Eriksdatter, tillhörig den kända danska släkten Rosenkrantz (nämns bl a i Hamlet). Sonen Mogens Eskildsen Göye, född ca 1470 och död 1544, var en av Danmarks rikaste jorddrottar och rikshovmästare hos Fredrik I, Kristian II-s efterträdare. Denne Mogens var gift med Mette Albrechtsdatter Bydelsbak, död 1513. Mogens och Mette hade dottern Mette, död 1536.
Mina uppgifter ovan gör inte anspråk på att vara fullständiga och om Du preciserar Dina frågor ytterligare, kanske jag, en dag när jag har tid, kan hitta mer information i mina kopior ur Danmarks Adels Aarbog.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
441
« skrivet: 2000-06-01, 23:22 »
Hej! Jag har en del uppgifter, naturligtvis ej kompletta, ur Danmarks Adels Aarbog, men detta har Du väl redan tillgång till? Det skulle underlätta, om Du upplyste om vilka personers anor Du söker.
Mvh!
Håkan Widell
442
« skrivet: 2000-05-25, 22:16 »
Hej och tack för supersnabbt svar! Jag ska passa på att ställa en helt annan fråga. Bland mina anor finns en friherre Gustaf Bennet, född 1768, som växte upp hos föräldrarna i Örby (P) och sedan som officer bodde på Eskilsered i Seglora (P). Gustaf hade en hushållerska Sara Cecilia Säfvendal, och hennes anor har jag hittills gått bet på att hitta. Gustaf och Sara fick åtta barn, födda utom äktenskapet. I födelseböcker och hfl från Seglora heter Sara genomgående Säfvendal. 1817 hade Sara och Gustaf flyttat till Sundals-Ryr (P) och gifte sig där. Vid giftermålet heter Sara Cecilia plötsligt Gustafsson i efternamn, Säfvendal nämns ej. När Sara till sist dör i Ström (O) 1843 kallas hon Sara Cecilia Bennet, född Säfvendal. Enligt Elgenstierna hette hon Sara Cecilia Gustafsson Säfvendal. Har någon förslag om hur detta ska tolkas? Är en rimlig tolkning att Sara själv var född u ä, att moderns efternamn var Säfvendal och faderns patronymikon Gustafsson?
443
« skrivet: 2000-05-25, 21:19 »
Hej, Elisabeth!
Råkade få syn på Ditt inlägg ang namnändelsen 'ell' från 13 december förra året. Min anfader från 1600-talet var klockare och kallade sig Widelius. I nästa generation i början av 1700-talet blev detta Widell. Min gamle latinlärare påstod att Karl XII i början av 1700-talet bestämde att 'ius'-ändelsen bara fick bäras av präster. Har Du hört denna förklaring tidigare?
Mvh!
Håkan Widell
444
« skrivet: 2000-05-21, 00:02 »
Jag har väl strängt taget inte så mycket att berätta, men erinrar mig att en av mina anfäder, Pehr Egelström, 1781 förvärvade och flyttade in i Flygges gård (Bro gård) i Kristinehamn. Om detta kan Du läsa mer om i Löf, Kristinehamns historia, del II.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
445
« skrivet: 2000-05-20, 13:23 »
Hej Kerstin!
Du kan säkert finna ytterligare uppgifter om Din apotekare i ett biografiskt verk Svensk apotekarehistoria, som Du kan hitta på större bibliotek.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
446
« skrivet: 2000-05-20, 01:19 »
Hej Berit och Monica! Ni kanske har uppmärksammat att jag för två veckor sedan under 'borgerliga släkter' gjorde en efterlysning ang en Vänersborgssläkt Zetterberg. Bland ättlingarna till Nils Zetterberg (1764-1809) finns två christinor men ingen Sven.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
447
« skrivet: 2000-05-15, 22:52 »
Hej Harry Holm!
Du känner väl till att släkten Schult finns beskriven i artikel i Släkt och Hävd 2/99?
Mvh!
448
« skrivet: 2000-05-12, 16:52 »
Tack, Stefan, för snabbt och informativt svar!
MVH Håkan
449
« skrivet: 2000-05-12, 00:34 »
Hej!
Vem utnämnde klockare förr, domkapitlet? Var i domkapitelhandlingarna kan man i så fall leta efter uppgifter? Den aktuella församlingen är Tvååker(N), Göteborgs stift.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
450
« skrivet: 2000-05-12, 00:23 »
Hej!
Har själv ytterst perifer anknytning till släkterna Retzius och Rydelius. Tack, Elisabeth, för tipset om den förnämliga artikeln om släkten Retzius i Släkt och Hävd 3-4 1999. Som komplettering kan nämnas att Nils Benjamin Retzius' dotter Anna, 1724-98, var gift med kyrkoherden i Gammalkil Peter Ekwall, 1714-91. Denne Peter Ekwall var son till handelsmannen i Eksjö Peter Ekwall och hans hustru Christina Tiburtia, 1692-1762, bördig från Falun. Bror till Christina Tiburtia var komministern i Jacobs fs i Stockholm Christopher Christophori Tiburtius, död 1719. Christopher Tiburtius var gift med Magdalena Rydelia, 1685-1743, dotter till konststatsinspektorn (i bergsväsenet) i Falun Zacharias Rydelius. Efter maken Christophers bortgång gifte Magdalena Rydelia om sig med sekreteraren i Kommerskollegium Eric Uhrlander.
Jag bör väl tillägga att ovanstående är andrahandsuppgifter. Är det någon som känner till om Zacharias Rydelius och Magdalena Rydelia har någon anknytning till östgötasläkten Rydelius?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
451
« skrivet: 2000-05-11, 10:42 »
Hej!
Enligt tillägg till Göteborgs nation i Lund var Engela Christina Gröndell, död 1776, gift med kornetten vid lägret i Skåne Balthazar Alsing i hans andra gifte (gift första gången med Johanna Brag, dotter till kyrkoherden i Värö (N) Arvid Sthenonis Brag). Är det någon som känner till hur Engela Christina platsar i släkten Gröndell?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
452
« skrivet: 2000-05-10, 12:35 »
Hej! Skickar Dig, Ingrid, en fil ang Älvsborgtyskarna. Det finns säkert flera släkter Tysk i landet. Har Ni gjort sökning i Disbyt - http://www.abc.se/~disbyt/? Vid sökning på namnet Tysk får man 182 träffar, mest från norra delen av landet. Ser ingen Tysk från Halland men några från Skåne. Ingrid, Din namne Anders har bl a med Henrik, Sven, Jöns, Anders och Nils Tysk från Malmöhus län. Bästa hälsningar!
453
« skrivet: 2000-05-09, 22:22 »
Hej!
Även i gamla Älvsborgs län, bl a med anknytning till Upphärads fs, finns en släkt Tysk under 16- och 1700-talen. Håkan Skogsjö har i Svenska släkter I:2, 1985 presenterat en utredning om släkten Davidsson, och jag tror att där även finns en del information om denna släkt Tysk, som var befryndad. För den som så önskar kan jag skicka över en fil med mina uppgifter om Älvsborgs Tyskar.
Bästa hälsningar!
454
« skrivet: 2000-05-04, 23:58 »
Hej! Någon som i Vänersborg i slutet av 1700-talet stött på namnet Zetterberg? I så fall vill jag hänvisa till min efterlysning om släkten Zetterberg under 'Borgerliga släkter'.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
455
« skrivet: 2000-05-04, 23:51 »
Hej!
Någon som i sin forskning stött på Margareta Schepner, född 1689, troligen i Lerbäck eller Hallsberg, gift med Johan Noréus, född i Örebro 1702?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
456
« skrivet: 2000-05-01, 23:52 »
Söker anor till en släkt Zetterberg från Vänersborg. Nils Zetterberg, enl uppgift född 1764, var repslagarmästare i Vänersborg (burskap i V. 1789) och dog där 45 år 1809-01-17. Han gifte sig i V. 1790-10-17 med Sara Catharina Böcker, enl uppgift född i V. 1768, död 1842. Makarna hade fem barn, födda i V. 1793-1807, Abraham, Niklas (med nu levande ättlingar med namnet Zetterberg. Till släkten hör Herman Zetterberg, justitieminister under 1950-talet), Olof, Inga Catharina och Sara Maija (Maria).
Följande är enligt släkten Zetterberg känt om släkten bakåt i tiden, men uppgifterna behöver bekräftas:
Nils Zetterbergs föräldrar var Abraham Zetterberg och Catharina Ekendahl. Abraham Z. var född 1724, troligen i Sätila. Flottkarl på Göta älv. Död 60 år 1784-05-24 i Vänersborg (db), där han var husägare. Enligt släktens noteringar hade Abraham och Catharina tre söner, varav jag således känner till Nils. Enl kyrkböcker och husförhörslängder finns i slutet av 1700-talet i V. Per (Väne-Ryr), Erik och Magnus Zetterberg, alla hantverkare och troligen rel jämnåriga med Nils. Är några av dessa Nils bröder?
Enligt handskrivna anteckningar inom släkten var Abraham Zetterbergs far Christer Herman Zetterberg, född 1690, död 1632. Denne Christer Herman Zetterberg uppges vara son till Carl Gabriel Zittelberg (i sin tur son till Gabriel Zittelberg, född 1629, död 1697), född 1665, gift med Christina Hebbla och död 1692 (begravd i Knivsta i Uppland). Enligt släktnoteringarna överlämnades Christer Herman av sin mor Christina Hebbla, som efter faderns död gifte om sig, till ett gårdsfolk i Sätila socken. Christer Herman gifte sig så småningom med Amalia Säther, dotter till nämnda gårdsfolk. När Christer Herman tog värvning i armén som soldat skrev han in sig under namnet Zetterberg.
Notabelt är att ovan nämnde Carl Gabriel Zittelberg var son till Gabriel Sittelius (son till kyrkoherden i Sätila i Älvsborgs län), adlad
Zittelberg. Den adliga släkten Zittelberg har länge ansetts utdöd. Dock hade enl Elgenstiernas Adelns ättartavlor Carl Gabriel Zittelberg efterlämnade barn. Inom släkten Zetterberg har man tidigare inte känt till att denne anfader Zittelberg skulle tillhöra en adlig släkt.
Jag är naturligtvis tacksam för all information, som gör att jag kan komma vidare!
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
457
« skrivet: 2000-04-22, 23:00 »
Hej Bertil!
Ida Josefina Lidberg och Herman Zetterberg var kusiner. Inga Catharina Zetterberg, född i Vänersborg 1803-01-19, och Sara Maria (Maija) Zetterberg, född i V. 1807-10-07, var syskon och döttrar till repslagarmästaren i Vänersborg Nils Zetterberg, född 1764, död i V. 1809-01-17, och hans hustru Sara Catharina Böcker, född (enl hfl) i V. 1768, död 1842. Nils uppges ha haft två eller tre bröder (att döma av kyrkoboksreg för Vänersborg kan dessa ha hetat Erik, Per och Magnus) och vara son till flottkarlen på Göta älv Abraham Zetterberg, född 1724, död 1784 i V., och Catharina Ekendahl. Enligt äldre anteckningar inom Zetterbergska släkten skall denne Abraham ha varit son till Christer Herman Zetterberg (1690-1732), soldat, och Amalia Säther från Sätila och Christer Herman sägs i sin tur vara son till Carl Gabriel Zittelberg (utdöd adlig släkt) och Christina Hebbla. Jag ska så småningom själv göra en mer utförlig efterlysning ang släkten Zetterberg, om det inte är någon som redan nu nappar?!
458
« skrivet: 2000-04-19, 23:37 »
Hej, Jonas och Bengt, och tack för värdefull information! Jag ska vid tillfälle se om jag kan ta del av von Horns biografi. Jag förmodar att den bl a kan finnas på landsarkiven.
459
« skrivet: 2000-04-18, 00:07 »
Tack Elisabeth och Bo för ytterligare värdefull information. Tyvärr verkar inte mitt minne för personnamn vara vad det borde vara, eftersom även nämnda Hebbla Standorph tillhör mina anor. Mitt intresse för namnet Hebbla kommer sig av en notis ang släkten Zittelberg, där jag misstänker samband med en släkt Zetterberg. Jag kommer att återkomma med en mer utförlig efterlysning ang släkten Zetterberg.
460
« skrivet: 2000-04-17, 23:53 »
I Elgenstierna ang släkten Zittelberg nämns en kommendör Anders Mårtensson Berg i slutet av 1600-talet. Han förefaller inte ha varit av adlig börd. Kommendör är och var ju en titel på en högre sjöofficer och dessutom förekommer ju inom adeln de s k kommendörsätterna men detta var väl först i slutet av 1700-talet. Är det någon som känner till ytterligare betydelser av 'kommendör'?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
461
« skrivet: 2000-04-16, 12:20 »
Hej och tack för tipset och påminnelsen! Nämnda Hebla Albrektsdotter Bydelsbach råkar även vara min anmoder, men mina associationer hade inte gått åt det hållet. Således förekom namnet som förnamn under medeltiden, i varje fall inom den danska högadeln. Jag har stött på namnet Hebbla, gift med Carl Gabriel Zittelberg i slutet av 1600-talet (Elgenstierna m fl källor). Det har varit något oklart om Hebbla var ett förnamn eller ett efternamn, men Din information talar ju för att det rör sig om ett förnamn. Se f ö min efterlysning i Rötter ang adliga släkten Zittelberg.
Mvh!
Håkan
462
« skrivet: 2000-04-15, 23:08 »
Någon som stött på detta namn? Kan möjligen ha engelsk anknytning.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
463
« skrivet: 2000-03-28, 21:25 »
Ingela! Här kommer några ytterligare tips. Alla postmästare finns omnämnda i Grapes Postkontor och Postmästare, Stockholm 1951. Finns på många större bibliotek. Det finns ett större bokverk i flera band, Kristinehamns historia, av Löf, där det säkert skulle kunna finnas information av intresse.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
464
« skrivet: 2000-03-27, 22:23 »
Hej Ingela!
Helena Brita tillhörde enl Elgenstiernas Adelns ättartavlor den adliga släkten Soop. Hon dog 1736-01-04 i Örebro. Maken Claes Löthman, borgmästare i Örebro, dog i Örebro 1740. Helena Brita Soop var dotter till Göran Soop, kommendör vid amiralitetet, drunknade när örlogsskeppet Skåne på resa till England förliste utanför Marstrand 1691-12-28. Göran Soop var gift med friherrinnan Christina Creutz.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
465
« skrivet: 2000-03-27, 00:05 »
Hej Bengt och tack för tipset! Uppgifterna i SBL förefaller ju som vanligt väl underbyggda och jag har korrigerat mina noteringar.
Sune, enl SBL var således inte Johannes Benedicti kyrkoherde i Fägre utan i Särestad.
Mvh!
Håkan
466
« skrivet: 2000-03-26, 15:48 »
Hej Leif!
Det följande är kanske lite långsökt men förtjänar ändå att nämnas, eftersom Viktor Hermans hustru kom från Dalskog i Dalsland. Det finns en stor släkt Åberg från Dalsland, närmare beskriven av stationsinspektor Ingemar Åberg i Svenska Släkter 1979 I:1. Flertalet Åbergar tycks ha hållit sig kvar i Dalsland men bl a en Erik Åberg, född i Åmål 1778, grosshandlare, dog i Stockholm 1833.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
467
« skrivet: 2000-03-21, 22:49 »
Hej Erik!
Mattias Grahl var guldsmedsålderman i Göteborg och en tid även riksdagsman för Göteborg. Den aktuella bouppteckningen efter Mattias är daterad 1776-08-02 och med all säkerhet har jag läst den på Göteborgs landsarkiv. Det är lite mystifierande att Doroteas namn inte nämns i hans bouppteckning, men annars talar väl det mesta för att även Dorotea var dotter till Christian Grahl. Du nämner att Du funnit att Christian hade en dotter Kristina, som föddes 1719 och dog ung, menas härmed i späd ålder? Stina Grahl nämns tydligen som dopvittne 1739, jag förmodar att detta är dotter Christina Grahl nr 2? Detta är väl den Christina Grahl, som var gift med supercargeuren vid Ostindiska kompaniet Carl Gustaf Schalin. Christina Grahl dog 1763 vid 43-48 års ålder och C G Schalin gifte 1766 om sig med Anna Elisabeth Alsing. Jag har inte hittat vigselnotisen Schalin - Grahl (och känner inte heller till Carl Gustaf Schalins bakgrund) men tre gemensamma barn födda i Varberg 1746-52, varav det yngsta hette Helena Dorotea.
Bästa hälsn!
Håkan
468
« skrivet: 2000-03-19, 20:11 »
Har någon stött på Zittelberg, Brita Margareta, född 1686, död ogift i Lidköping 28/4 1748 (enl Elgenstierna)? Stavningen kan ev även vara Sittelberg och det kan även finnas anknytning till släkterna Zetterberg och Sethelius.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
469
« skrivet: 2000-03-19, 00:17 »
Hej Erik!
Ber i första hand att få hänvisa till mitt inlägg sept-99 under Södermanland, Efterlysningar. Enl mina källor hette Christian Grahls hustru Kerstin Svensdotter, men jag förmodar att Din uppgift är riktig, eftersom Du av allt att döma har tittat i kyrkböckerna, vilket jag gjort i endast begränsad omfattning. Däremot känner jag mig lite tveksam till uppgiften att Dorotea var dotter till Christian. Hade hon barn som var i livet 1776? I så fall borde hon och hennes då levande barn ha nämnts som arvingar i Mattias Grahls bouppteckning, på samma sätt som hans övriga syskon och deras barn. Du anger även 'db' som källa till föd för resp Christian Grahl och Christina Sivertsdotter, avser Du härmed dödboken? Vilken är Din källa i övrigt, Strängnäs hm? I Disbyt nämns Margareta Grahl i Askersund 1736, vem var hon? Ser med spänning fram mot Ditt svar!
470
« skrivet: 2000-03-18, 21:31 »
Hello Carol!
Are you still with us? In Örnberg's Svenska ättartal 12 (1898), p. 206, which is a standard work about families outside the nobility, the family Feif is described:
According to this source Alexander Feif had four sons, who moved to Sweden, Jacob, Robert, David and Donat.
As for Jacob, David and Donat I don't think there is very much information that you haven't already got.
David had four sons,David, born 1630, no children, Henric, born 1635, dead 1694, goldsmith in Stockholm and married to Anna Salomonsdotter, dead 1709. Henric and Anna had three children, Salomon, dead 1724, goldsmith in Stockholm and civil servant (tax revenue), married 169(4) to Maria Grå (first married 1678 to Johan Ståhle, goldsmith in Stockholm, dead 1687), born 16(60), dead 1736. Salomon and Maria had two daughters, Anna and Cecilia. Henrics and Anna's second child was Elisabeth (Lisken), born 1676, dead 1747, married 1696 to Johan Helleday, born 1670, dead 1711, goldsmith in Stockholm. Their third child was Henric, born 168(2), dead 1755, councillor in Stockholm, married 170(7) to Catharina Hyltén, four children (Anna Jacobina, Carl Henric, Catharina Regina and Samuel).
Donat, born in Scotland, dead 165?, merchant in Stockholm, had eight children, of which the first four in his first marriage: Jacob, born 1632, no children; Henric, born 1634; Hans, born 1636, merchant in Holstein and later in Danzig; Alexander (Sanner), born 1638; Kirstin, born 1647, dead 168(1), married 167(7) to Anders Luderhoff (first married to Catharina Håkansdotter, dead 167(6), third marriage 1682 to Anna Frank, dead 1720), asst. vicar in Jacob parish in Stockholm, later vicar in Almunge, Uppland (north of Stockholm); Donat, born 1648, dead 1709, goldsmith in Stockholm, married 16(82) to Maria (Henricsdotter) Insen, dead 1726 (Donat and Maria had 18 children!); Carl, born 1649, dead 1720, councillor in Stockholm, married 1) 167(7)to Elisabeth Adriansdotter, dead 1678-04-05, 2) to Anna (Johansdotter) Warenberg (in the two marriages five children); Jacob, born 1651, dead unmarried by drowning, merchant, was in England 1675.
Robert had the daughter Sophia, whom I already mentioned. There is no more information about Robert.
Carol, what is your source for information about Alexander and his four sons? Why your interest?
Best regards,
471
« skrivet: 2000-03-11, 23:58 »
Hej!
Före 1810 skulle tillstånd inhämtas hos Kungl Maj:t, när ofrälse person gifte in sig i adlig familj.
Bästa hälsn!
Håkan widell
472
« skrivet: 2000-03-11, 09:50 »
1678 adlades Gunnar Sittelius under namnet Zittelberg. Släkten dog ut med hans död 1697. Han hade dock, enl Elgenstierna, en son i första giftet, Carl Gabriel Zittelberg, som, om jag är rätt underrättad, i sin tur har ättlingar i rakt nedstigande led med namnet Zetterberg (bl a justitieministern under 1950-talet Herman Zetterberg). Varför är inte denna släkt adlig?
Gick adelskapet inte i arv?
Med vänlig hälsning!
Håkan Widell, Borås
473
« skrivet: 2000-03-10, 21:52 »
Hello Carol!
One of my ancestors was called Robert Feif. He is supposed to have come from Scotland. I know nothing of his marriage but his daughter Sofia Robersdotter Feif was married twice, first with Per Jonae Billingius, secondly with Christopher Nicolai Spaak (Uranius) in Värmland, the western part of Sweden, dead 1687. Both her husbands were priests. Her children were called Risell.
474
« skrivet: 2000-03-06, 22:57 »
Hej Anders!
Det vore ju intressant om det gick att belägga att Göran Larsson Friis skulle vara far till Bartold Friis. Har inte själv särskilt ingående studerat herdaminnena ang släkten Friis, men det kanske Du själv har? Uppgiften om Barthold Friis och Kerstin Jönsdotter finns bla i Sjöströms Göteborgs nation i Lund men kanske även återfinns i annan källa? Jag tror att jag tidigare från Dig fått uppgiften att Göran F. var född i Ringköbing på Jylland och att han även var sockenpräst i Ribe på västra Jylland. Det kan ju då vara av intresse att notera att man i Svenskt biogr lexikon talar om en dansk släkt Friis, som kom från Ribe i slutet av 1500-talet. Denna släkt finns tydligen beskriven i stencil, som finns på Själlands landsarkiv i Köpenhamn. Kanske SBL har tillgång till kopia? Det finns flera norska och fr a danska släkter Friis. En släkt Friis nämns även i Nord familjebok, 2:a upplagan, och äldste medlemmen av släkten, i början av 1500-talet, var Jörgen (dansk namnform för Göran och Georg?) Friis, biskop och Kristian II:s sekreterare. Det kan således finnas en del att nysta i!
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
475
« skrivet: 2000-03-04, 21:39 »
Hej! Jag känner ju till Olof Brattös forskning men har aldrig tagit del av hans material. Var kan man studera detta? Jag brukar på somrarna vara i Morlanda, tror Du hans material bl a kan finnas på biblioteket i Henån?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
476
« skrivet: 2000-03-01, 18:35 »
Hej! Förmodligen har jag inte så mycket att tillföra som Du inte redan själv känner till. Har själv att döma av mina noteringar endast gått efter Elgenstierna och i viss mån Anrep men har inte tittat på herdaminnen, varifrån jag förmodar att Du fått alla barnens namn. Som Du säkert redan själv konstaterat beskrivs Harald Fegraeus anor bakåt i tiden i Elgenstierna (Strömfelt). Jag är lite förvånad över uppgiften att han var gift med Ingrid Horn. Kommer detta från herdaminnen? Enl Elgenstierna var han gift med Ingrid Håkansdotter, dotter av kyrkoherden i Horns pastorat av Skara stift Haqvinus Arvidi. Andreas, född 1593, blev 1633 kyrkoherde i Fägre (efterträdde en bror) och dog 1666. Han var gift med Gunborg Thermander. Harald Fegraeus far, Johannes Benedicti,1519-86, prost och kyrkoherde i Fägre pastorat (R), hade även dottern, min anmoder, Kerstin Hansdotter, g m Hans Iser, handelsman i Skara.
Mvh!
477
« skrivet: 2000-02-24, 20:35 »
Hej! Har hämtat följande uppgifter ur Löfgrens Bågenholm-Håbolsläkten, med komplettering från Svenska släktkalendern och SBL: Börge Olofsson, befallningsman Olof Börgesson Berger, frälsefogde, 1654-1712 Anders Berger, sergeant, död i Dals-Ed 1759 Olof Berger, kommissionslantmät, 1727-96 Per Berger, kommissionslantmät, 1777-1831 Fredrik Wilhelm Berger, kommissionslantmät, 1806-70 Sofia Wilhelmina Berger, 1837-1913, g m Olof Peterson Wilhelm Peterson-Berger, 1867-1942 Känner inte till uppgiften att denna släkt skulle ha kommit från Tyskland och känner inte heller till något samband med Karlskogasläkten Berger. Olof Bögesson ska ha tagit sig namnet Berger efter socknen Bergstena, där han var frälsefogde. Wilhelm Peterson-Berger har en utförlig rubrik under Kändisars härstamning: Musik: Peterson-Berger, Wilhelm
478
« skrivet: 2000-02-24, 19:19 »
Hej!
Kan inte mera bestämt svara på frågan. Har några kopior från Danmarks Adels Aarbog om släkten Friis fram till början av 1600-talet, och där förekommer personer med namnen Anne, Jacob, Christoffer, Magdalena. Det är naturligtvis vanliga namn. En Niels Friis, död 1610, hade ett tag i slutet av 1500-talet en förläning i Norge (Salten lehn). Bland de första 13 barnen (det kan finnas fler) både Christoffer och Anne. Annars känner Du kanske till att det finns en halländsk prästsläkt Friis. som tidigare berörts i Anbytarforum, Du kan säkert hitta detta genom sökning.
Bästa hälsn!
Håkan Widell
479
« skrivet: 2000-02-23, 23:20 »
Känner tyvärr inte till något närmare om Christina Sivertsdotter. Däremot känner jag till ytterligare barn till henne och Christian Grahl, om detta kan vara av intresse.
Mvh!
Håkan Widell
480
« skrivet: 2000-02-16, 20:47 »
Hej!
Jag känner inte till Johannes eller Börge Åsberg och deras barn men stammar själv från kofferdikapten Bengt Åhsberg, död vid 46 års ålder 1801-08-19 i Amiralitetsvarvsförsamlingen i Göteborg. Gift 1783 i Amiralitetsförsamlingen med Cathrina Christoffersdotter, född 1751, död i Halmstad 1847-03-28. Fyra kända barn: Anna Catharina, född 1787, Maria Charlotta, född 1792, Elisabet, född 1794 och Emanuel, född 1796. Alla barnen födda i Amiralitetsförsamlingen.
481
« skrivet: 2000-01-28, 21:35 »
Hej, Johan, och tack! I samband med besök på Genealog fören i Stockholm vid nyår fick jag samma tips, och genom denna källa visade det sig ju vara möjligt att komma ett oändligt antal generationer bakåt i tiden. Är det f ö någon som kan säga något om tillförlitligheten i anorna publicerade i GeneWeb?
Mvh!
Håkan Widell
482
« skrivet: 1999-12-14, 22:58 »
Finns register över klockare, t ex i Göteborgs stift (Tvååker, Halland)?
Håkan Widell
483
« skrivet: 1999-12-13, 10:21 »
Hej Kurt!
Tyvärr kan jag inte hjälpa Dig. Oskar Widell nämns inte i vår släktbok Skånesläkten Widell, som är ett särtryck ur Personhist tidskrift (Se även Svenska släktkalendern 1943). Kan inte heller återfinna Oskar i Marstrandssläkten Widell (Svenska släktkalendern 1918 och 1943).
Mvh!
Håkan Widell
484
« skrivet: 1999-12-12, 01:23 »
Hej Jackie!
Jag tror inte att Johannes och August Widell tillhörde den tidigare nämnda Ystadsläkten Widell, i varje fall inte enligt Personhist tidskrift (se tidigare inlägg). Dock är släktskap inte uteslutet. Enl Personhist tidskrift döptes i Ystad (S:ta Mariae) 1729 15/6 visitören Nils Widells son Johannes Olaus.
Någon gång när pension inträder har jag tänkt mig att försöka sammanställa och eventuellt binda samman personer med namnet Widell under 17- och 1800-talen. Det vore därför roligt att få höra lite mer om vad Du känner till om Johannes och Olaus och deras bakgrund!
Noterar f ö att Lola inte hört av sig, sedan hon ställde sin ursprungliga fråga. Följer Du alltjämt diskussionen?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
485
« skrivet: 1999-12-05, 23:56 »
Friherre Gustaf Ulrik Bennet (1768-1825) var enligt Elgenstierna gift med Sara Cecilia Gustafsson Säfvendal, född 1774. Söker nu hennes föräldrar och födelsedata. Enl hfl Seglora bodde Bennet på 1790-talet på kaptensbostället Eskilsered i Seglora (P). Sara synes ha varit hushållerska hos Bennet. Tillsammans fick man under åren 1795-1813 åtta gemensamma barn. Som komplettering till Elgenstierna kan nämnas att Bennet och Säfvendal gifte sig i Ryrs kyrka 19/6 1817 (vigselbok Sundals-Ryr). Sara dog på Billegården i Hjärtum (O) 14/7 1843. I hfl Örby (P) 1791 har jag funnit att det i komministergården i Örby fanns en piga Maria Säfvendal, född 1751. Möjligen kan här finnas ett samband med Sara Säfvendal, eftersom Gustaf Ulrik Bennet växte upp hos fadern Rutger Bennet på överstebostället Bosgården, belägen invid kyrkan i Örby. Kan någon hjälpa mig att komma längre?
Håkan Widell
486
« skrivet: 1999-12-05, 23:18 »
Erik Brahe (1552-1614) var enligt Elgenstierna gift med Elisabet, dotter till hertig Otto av Braunschweig-Lüneburg. Är det någon som känner till mer om Elisabets föräldrar och släkt?
Håkan Widell
487
« skrivet: 1999-10-30, 00:27 »
Hej!
Har inte så mycket om Julita men kan nämna följande:
Mikael Schmidt, född 1710. Befallningsman på Julita gård. Död 1799-02-06 i Julita. Gift med Stina Bengtsdotter Graaf, död 1755 i Julita. Makarna hade (bl a?) barnen Johan Schmidt, född i Stora Malm (D) 1751, och Anna Catharina Schmidt, född 1753. Johan innehade först gästgivargården Stensjö i Stora Malm sn och 1795-1812 gästgivargården Lännäs i Närke. Han bodde från 1812 i sonen fanjunkare Carl Gustaf Schmidts tjänstebostad i Helgesta, Stora Mellösa (T) och dog 1827-07-13 i Göksholm, Stora Mellösa sn. Gift med Elisabeth Margareta Scholl. Hade flera barn.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
488
« skrivet: 1999-10-26, 22:33 »
Hej, Anders!
Jag förmodar att Du noterat att det finns en släkt Tegman i Dalsland. Birger Tegman, postmästare, född 1687, hade bl a sonen Olof (se bl a Svenska ättartal del 6 och 10, f. 1720, kronofogde på Norra Dal. En son till Olof, Gustav, adlades Tegmansköld. En annan son, Per, 1757-1811, blev kontaktsprost och professor i matematik. Jag har inga uppgifter om någon Christina Tegman.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
489
« skrivet: 1999-10-04, 23:39 »
Hej Gabriel!
Tack för snabbt och intresseväckande svar! Verkligen roligt att få höra lite karaktäristik om sina anfäder. Det förvånar mig något att han skrev i kyrkböckerna, jag trodde snarare detta var prästens uppgift. Uppgiften att han tidigare varit kofferdistyrman är ny för mig men ger mig kanske inte så mycket till ledtråd. Jag kan bekräfta hustrun Johanna Friis anor, hennes farfar var kyrkoherde i Grimeton. När jag tar del av mina gamla ant från Tvååker finner jag att Sven Wallgrens änka Dorothea Månsdotter länge bodde kvar hos min anfader på Klockargården i Tvååker.
Eftersom jag även har släkt i mitten av 1700-talet i Varberg tittade jag även lite på mina ant därifrån. En av mina anfäder där var sjöman och hette Anders Mortensson Wahlgren (ca 1750-88), ibland skrivet Wallgren. Har även noterat en skeppare Johannes Wallgren, död 1763, och sett namnet Sven Wallgren i hfl från mitten av 1780-talet (34 el 47 år gammal, olika uppg på olika ställen). Men detta känner Du säkert redan till.
Vid förnyat studium av bouppteckn reg för Himle härad (Hallands geneal fören), fann jag att jag faktiskt missat att det även finns bouppteckn för Nikolaus Ekman. Frågan är bara hur man ska kunna ta del av denna!
Tack för att Du gett nytt liv åt en gren av forskningen som ett antal år legat i träda!
Bästa hälsn!
Håkan Widell
490
« skrivet: 1999-10-01, 22:49 »
Ber att få göra följande komplettering till Elgenstierna. Jag känner inte till att dessa uppgifter tidigare publicerats.
Enl Elgenstierna tab 12 hade Gustaf Didrik von Strokirch och Hedvig Eva Ottiliana von Strokirch fyra döttrar, men uppgifterna i E. är knapphändiga och i något avseende felaktiga.
Följande finns att säga om barnen:
Catharina Charlotta Gustafsdotter föddes enl hfl Habo(R) och Bankeryd(F) i Habo 1788-03-07, död på Domnaryd Norregården, Bankeryd, 1837-06-26 (dataavskrift db, Jönköp geneal fören). Återfinns ej i födelseboken. Gift (enl vb) 1811-01-29 i Rullesås, Sandhem(R) med br. (brukaren?) Gustav Gustavsson, född 1785-03-24 på Domnaryd Norregården, Bankeryd (enl avskrift fb enl ovan och hfl), död därstädes 1834-04-22 (avskrift db enl ovan). Catharina Charlotta benämns i vigselboken von Strokirch, därefter endast Gustafsdotter. Flera barn nådde vuxen ålder (bou efter modern Hedvig Eva Ottiliana von Strokirch 1842-04-18).
Johanna Carolina - se Elgenstierna
Ottiliana Gustava Gustafsdotter född enl Elgenstierna 1791-01-25 på Stora Flittered, Habo, men föd notis återfinns ej i fb. Gift 1810-04-27 (vb) i Rullesås, Sandhem (R), med sergeanten, senare fanjunkaren Anders Wallin, född 1783-09-13 i Vagnhult, Habo (avskrift fb enl ovan). Anders levde 1842-04-18, makan då död (bou enl ovan). Flera barn nådde vuxen ålder.
Elisabet Juliana Margareta von Strokirch föddes 1792-05-23 på Stora Flittered, Habo (fb). Död 1834-09-30 på Västerlid, Habo (db). Gift 1810-03-05 (hfl Sandhem) med Magnus Wallin (enl hfl Habo broder till ovanstående Anders Wallin), född i Vagnhult, Habo (enl avskrift fb enl ovan), 1786-12-15. Lagligen skilda 1812 (hfl). En son född 1810 dog 3 mån gammal. Magnus Wallin flyttade 1812 till Skövde.
Det kan noteras att de tre vuxna döttrarna von Strokirch sannolikt samtidigt 1810 lämnade modern på Västerlid och flyttade till Rullesås, som Anders Wallin arrenderade. Alla tre gifte sig och fick barn under det kommande året.
491
« skrivet: 1999-09-27, 23:31 »
Tack Henrik och Gabriel för tipset ang boken Tvååkergårdar. Har bland mina anfäder far och son, klockarna Nicolaus Ekman född ca 1737, död i Tvååker 1818 och Sven Ekman, född 1777 i T. och död där 1810. Om Ni har tillgång till boken, kunde Ni se om dessa är omnämnda?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
492
« skrivet: 1999-09-19, 18:44 »
Tack, Ingemar! Det är väl rimligt att tro att det kan finnas ett samband, även om det kan bli svårt att visa. Ser nu också att jag hade ytterligare en uppgift om Grahl, hämtad ur Löthner, Strängnäs stifts herdaminnen, del 4 (obefordrade präster):
Jacob Georg Grahl, född i Askersunds lf 1777-11-03. son till kronolänsman Karl Fredrik Grahl och hans hustru Maria Margareta Strömstedt. Han var gymnasist i Linköping, stud i Uppsala och 1807 pastorsadj i Julita. Död i Julita 1809-08-15. Kyrkböckerna får väl avgöra vad som är riktigt.
Mvh!
Håkan Widell
493
« skrivet: 1999-09-12, 23:20 »
Hej! Har inte stött på någon sörmländsk släkt Grahl, däremot en släkt Grahl i Halland, i korthet beskriven nedan. Hade funderat på att kopiera filen, ca 3 sid, men detta blir väl för långt som inlägg. Är Du intresserad och har Disbyt skickar jag gärna en RTF-fil.
Georg Grahl, född i Sachsen, timmerman i Varberg.
Sonen Christian Grahl, 1677-1737, timmerman i Varberg.
Christian hade fem barn, flertalet trol födda i Varberg:
1) Mattias, 1705-76. Guldsmed i Göteborg och riksdagsman för Göteborg. Gift m Anna Dorothea Wirgman. Barnlös.
2) Jacob,född ca 1708, död 1779. Kyrkoherde i Askersund. Gift 1) Catharina Agrell, död 1773, gift 2) Eva Strömstedt.
Jacob hade i 1:a äktenskapet sonen Carl Fredrik, kronobefallningsman i Sundbo härad, död 1828.
Carl Fredrik hade i sin tur i okänt gifte sonen Carl Gustav, kyrkoherde i Tumba (sic - Södermanland?). 1790-1861. Enl Elgenstierna hade en kronobefallningsman Carl Fredrik Grahl och hans hustru Maria Margareta Strömstedt dottern Elisabet Maria Grahl, f i Kumla 1782, död på Mårsta 1819,gift med Carl Magnus af Robson (nr 2265).I okänt gifte hade kh Carl Gustav Grahl sonen Henrik Grahl, född 1839, adjunkt i Uppsala och bekant bassångare.
3) Christians tredje barn, Georg, 1713-1768. Kyrkoherde i Landvetter. I äktenskap med Cecilia Catharina Lidner hade han dottern Christina, död 1803. Christina Grahl var gift med Carl Christian Hummel, född 1741, död 1788.
4) Christina, född 17??, död 1763 i Varberg. Gift med supercargeuren, ostindiefararen och handlanden i Varberg Carl Gustav Schalin, född ?, död 1776, i hans 1:a gifte (han var 2:a gången gift med Anna Elisabeth Alsing). I äktenskapet med C G Schalin hade hon enl Varbergs föd bok barnen Brita Christina, f 1746 (end faderns namn nämns dock i fb), Erik Gustaf, född 1749, och Helena Dorothea, född 1752 (jag kan ju ha missat ngt barn).
5) Metta, född 17??. Bodde 1776 ogift i Landvetters prästgård (enl Mattias Grahls bouppteckning 1776).
Hoppas detta kan vara till någon hjälp. Uppgifterna är främst hämtade från Sjöströms Göteborgs nation i Lund och Bergs saml på Landsarkivet i Göteborg, i viss mån kompletterade med uppg ur kyrkböcker. Själv har jag förgäves letat efter uppgifter om Carl Gustav Schalins föd data, föräldrar etc så om någon har något tips vore det ju bra. Enl nations- och universitetsmatrikel i Uppsala inskrevs en Carl Gustav Schalin i Söd.-Närkes nation 1735 för att nästan omgående ge sig i väg som köpman till Ostindien.
Bästa hälsn!
Håkan Widell
494
« skrivet: 1999-05-29, 22:14 »
Hej, Anders, jag tänkte skicka Dig en RTF-fil med några generationer Widelius/Widell av Ystadsläkten men begriper inte hur jag ska exportera den till Anbytarforum och skickar den därför direkt till Dig på e-mail.
Mvh Håkan Widell
495
« skrivet: 1999-05-29, 01:58 »
Hej!
Ni kanske noterat att Paul-Henri Spaak, belgisk socialistisk utrikesminister och senare NATO-s generalsekreterare, anses vara en sen ättling Spak.
Mvh
Håkan Widell
496
« skrivet: 1999-05-27, 22:41 »
Hej, Anders!
Stadsarkivarien i Malmö Leif Ljungberg har i en uppsats i Personhist tidskrift 1960:37-38 övertygande visat att Ejlert och Jöns var bröder. Från olika källor har jag kännedom om 11 barn till Ejlert, i två olika äktenskap, och en del ättlingar till dessa, dock inga med namnet Widelius eller Widell. Jöns hade fyra kända barn och har således ett ganska stort antal ättlingar med namnet Widell.
Hör av Dig om Du önskar mer ingående information.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
497
« skrivet: 1999-05-27, 00:15 »
Hej, Lola!
Slarvigt av mig, ser nu att det faktiskt var Du som ställde den ursprungliga frågan om släkten Widell. Har Du tittat i Personhist tidskrift 1960? I vår där publicerade 'släktbok' finns även en el ett par grenar Widell som emigrerat till Kanada.
Bästa hälsn!
Håkan Widell
498
« skrivet: 1999-05-27, 00:09 »
Hej Eva och även Björn!
Ledsen. Eva, att jag först nu uppmärksammar Ditt svar från mars månad. Din Anders Widell är säkert identisk med min anfader Andreas (Anders) Herman Widell, burgen handelsman och borgare i Ystad och död där 1740. I gifte med Jannicka Broome hade han 8 barn, varav Björns och min gemensamme anfader Christian Ludvig, sedermera postdirektör i Kristianstad, var äldst, född 1724. Senare forskning visar att Andreas far hette Jöns Widelius och var klockare. På vad sätt är Du släkt med Anders Widell? Du kan finna mycket inform om släkten i vår 'släktbok', ursprungligen oublicerad i Personhist tidskrift 1960. Även jag har lagt in en hel del om släkten i DISGEN 7 och kan, om Du vill, skicka över en textfil el dyl.
Björn, kul att höra att vi tillhör samma släkt. Är Du möjligen son till sten, i så fall lär vi väl vara sysslingar! Har Du i så fall släktboken? E-mailadress?
Bästa hälsningar!
Håkan Widell
499
« skrivet: 1999-05-01, 20:50 »
Hej, Roland! Det låter spännande och jag ser fram emot ytterligare upplysningar! Din ana var tydligen född i Finland. Jag antat att Du uppmärksammat att det i Nord Fam bok Uggleupplagan talas om en tydligen framstående finsk-rysk läkare Gustaf Orraeus, född 1738 i Taipalsaari sn, nära Villmanstrand, Finland?
Bästa hälsn!
Håkan
500
« skrivet: 1999-04-29, 23:43 »
Hej, Roland! En av mina anmödrar hette Anna Catharina Nilsdotter Orraea, född 1719, död 1761-11-25 i V Vingåker(D). Som änka gift ca 1749 i V Vingåker(D) med Johan Hermansson Scholl (Schioll, Schjoll), sedermera gästgivare i Svennevad(T). JHS född 1724, död 1791. Hade i detta äktenskap 6 barn. Känner inte till Anna Catharina Orraeas föräldrar. Ser Du någon anknytning?
Bästa hälsn!
Håkan Widell
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy