Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Robert Hammarstedt
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2012-04-09, 23:34 »
När byggdes Ådalsbanan? Det kan vara bygget som syns på bild. Banvallen är ny och vagnarna är lastade med grus/makadam?
2
« skrivet: 2010-09-25, 01:30 »
Hej alla! Nolbyområdets kvalitet som fornlämning är välkänt hos Länsmuséet och i folkmun under hundratals år. Det finns massor av järnåldersgravar, huslämningar från bronsålder, runsten mm. Hela infrastrukturen i Västbo (del av Nolby) är daterat från vikingatid. Flera av husen vilar på vikingatida husgrunder.Experter påstår att det är den största samlingen av fornlämningar norr om Uppsala. Länsmuséet håller på med noggranna undersökningar av området eftersom ny E4 kommer att skära igenom Västbo. Inläggen från 20/9 från Ulf S tyder på att det är moderna lämningar. Sprängsten och cement fanns inte på medeltiden, i varjefall inte i Norden. Romarna använde cement på Jesu tid och kineserna hade krut, men det tog lång tid innan vi fick ta del av detta. Visst fanns det en Bure i Nolby! Det bevisar ju runstenen. Jag förstår inte resonemanget om försvarsmurar och annat. Varför skulle det ha funnits försvarsmurar? Ryssen utgjorde inget hot under vikingatiden. Vikingarna i denna landsända var bönder och handelsmän. Absolut inga riddare eller soldater. År 0 var fiskdammen en havsvik. Se bilden. nvh //Robban 
3
« skrivet: 2010-01-24, 23:42 »
Tack Lennart!
/Robban
4
« skrivet: 2010-01-23, 23:46 »
Anita B och Hasse H:
Visst är det Nämforsen i bilderna nedanför rubricerat ämne! På Hasses sista bild ser man timmerbrötar på klipporna på höger sida.
Dessa klippor är överfulla med hällristningar. Absolut värt ett besök!
mvh //Robban
(Meddelandet ändrat av Robbanh 2010-01-24 01:06)
5
« skrivet: 2010-01-23, 23:30 »
Hej!
Jag har en P.J. Olsson, f 1859-02-26 i Älvdalen som finns i Cambridge, Minnesota 1922 dokumenterat i brev (ev county Isanti, Dalbo enligt Bengt J som tittat i census 1910). Han dör förmodligen som änkeman.
Hela hans dopnamn är Permatts Jannes Olsson som kan anta olika namnkombinationer i USA. P J tror jag är det vanligaste. Även Jan och John kan förekomma.
Finns det någon dokumentation om när och var han avled?
Hälsningar // Robban
(Meddelandet ändrat av Robbanh 2010-01-23 23:33)
6
« skrivet: 2010-01-21, 22:42 »
Tack Bengt!
Om Anna inte fött några barn år 1900 (hon är då 42 år) så förklarar det kanske varför det har varit svårt att hitta ättlingar...Hon lär väl inte föda några senare heller.
Det stämmer med årtalen för både P J och Anna och det lär inte finnas många J Olson i Dalbo vilket gör det troligt att det är frågan om samma person John/P.J. Olson.
Kan man vara salesman och farmer? Ja, han kan ju ha sålt sina produkter på marknad som salesman, eller ?
P.J. Olson borde finnas vid senare census? 1920? Jag vet att han levde 10/12 1922.
Jag är dig evigt tacksam, Bengt, för att du försökt hjälpa mig!
Hälsningar //Robban
7
« skrivet: 2010-01-13, 22:40 »
Anna Olsson anländer tillsammans med sin man Per M J Olsson till New York den 28
okt 1889 med fartyget Alaska från Liverpool England och Queenstown Irland. De lämnade Göteborg ca 15/10-89.
Permatts Jannes Olsson f 1859-02-26 i Älvdalen ohh Krubb-Anna Persdotter g Olsson f 1858-07-16 i Älvdalen. Hon heter troligen Anna Olsson i USA.
P.J. Olsson, finns i Cambridge, Minnesota 1922 dokumenterat i brev.
Vet någon hur hans familj såg ut? Har de barn? När dör han och hustrun?
Hälsningar // Robban
8
« skrivet: 2009-08-21, 22:42 »
En Lars Persson föds 1779-10-08 i Gräfte, Aspås, men han var ju bara 70 år 26/3 1850.
Det står att Lars P är 71 när han dör.
En annan Lars Persson föds 1779-04-03 och är då nästan 71 år. Far Pär Larsson, Rossbol, Lockne och mor Kerstin Ersdotter.
Det är de enda träffarna jag får.
mvh,
/Robban
9
« skrivet: 2009-08-06, 23:26 »
Valde finns omnämnt från 1299 fram till 1563 i Det medeltida Sverige, band 1 Uppland : ISBN 91-7192-128-1. Den har jag.
Var hittar jag uppgifter om Valde och dess invånare mellan 1563 och fram till 1640-talet då mantalslängderna börjar?
hälsningar
/Robban
10
« skrivet: 2009-08-05, 00:15 »
Byn Valde/Walede i Skäfthammar.
Finns det någon som forskar på denna by?
Jag skulle vilja komma i kontakt med någon som vet hur gammal byn är.
Mina anor hamnar på frälsebonden Bengt Tåmsson f ca 1610-1625(?). Sonen Erik Bengtsson föddes 1651.
Går det att komma vidare?
mvh,
/Robban
11
« skrivet: 2009-06-16, 00:17 »
Svartvik fanns som kapellförsamling mellan 1854-1906. Hfl finns för 1900-1912 och fb 1896-1905. Uppgifter i övrigt torde finnas under Njurunda om böckerna inte saknas?
mvh/Robban
(Meddelandet ändrat av Robbanh 2009-06-16 00:24)
12
« skrivet: 2009-06-15, 23:50 »
DISGEN klarar detta galant. Fungerar även med kyrkoårets benämningar på söndagar.
Exempel: En person föds 12 post Trinitatis 1782 (ger 18/8 1782), en söndag förstås.
Det är för 226 år, 9 mån och 28 dagar sedan, eller för 82846 dagar sedan allt räknat från dagens datum 15/6 2009.
Det fungerar också att ange dödsdatum och personens ålder för att få fram födelsedatum. Beräkningen är reversibel.
17/2 1753 följdes av 1/3 1753 då man övergav Julianska kalendern för den som gäller nu, den Gregorianska kalendern. 1753 blev alltså 11 dagar kortare... Hänsyn är taget till detta i Disgen.
MEN en notis i dödboken är ju en sekundär källa som mycket väl kan vara fel. Matematiken var nog bristfällig hos vissa och det fanns nog präster som provsmakade nattvardsvinet eller stärkte sig av gravölet och kanske slarvade med beräkningen. Eller, om inga skrivna uppgifter fanns i fb kanske man litade på släktens uppgifter om ålder.
mvh / Robban
13
« skrivet: 2009-03-25, 21:58 »
250-års JUBILEUM
[color=0000ff]Med juni månad 1759 börjar kontot för de elva första bruksarbetarna, en klensmed, en kolare, en mjölnare och åtta dagkarlar.[/color]
Det bör finnas intresse för att träffas i Robertsfors med anledning av 250-års jubiléet i år. Det bör t ex finnas många intresserade ättlingar till de första elva brukskarlarna som kom från Forsmark 1759.
Aktiviteter planeras för 21-23/8 i kommunen.
Ordnas någon anbytarträff, föredrag om brukets tillkomst el dyl?
mvh,
/Robban
14
« skrivet: 2009-02-25, 22:50 »
Lycka till!
Hittar du något bakom Sven Hammarstedt f 1757 eller 1767 är jag intresserad.
mvh
/Robban
15
« skrivet: 2009-01-20, 22:42 »
På Medelpads-CD:n hittade jag följande uppgifter:
Johan Jakob Bergius,
född 1814 i Roslagen. Kolare i Galtström, Njurunda (Y).
Utflyttad från Roslagen
Inflyttad till Galtström, Njurunda (Y)
Bosatt 1840 (Galtström fam reg)
Bosatt 1862 i Galtström, Njurunda (Y) (Galtström fam reg)
Gift med
Brita C. Lindberg, född 1816. Bosatt i Galtström, Njurunda (Y).
Barn:
Brita Kristina Johansdotter-Bergius, född 1840
Jon Johansson-Bergius, född 1842
Johan Johansson-Bergius, född 1844
Märta Maria Johansdotter-Bergius, född 1846
Anders Alfred Johansson-Bergius, född 1850
Nils Per Johansson-Bergius, född 1854
Johanna Matilda Johansdotter-Bergius, född 1858, död 1862
Erik Gustav Johansson-Bergius, född 1862, död 1862
**********************************************************
Han finns också i Lagfors men flyttade nog därifrån till Galtström:
Jan Jakob Bergius,
född 1814 i Lagfors bruk (Y)(troligen ett misstag i registreringen, eller?).
Gift med
Brita C Lindberg, född 1816, död 1876 i Lagfors bruk (Y), (hon flyttar antagligen tillbaka till Lagfors på äldre dagar)
Barn:
Anna Bergius, född 1835
Anders Bergius, född 1836
Brita Bergius, född 1840
Detta tål nog lite granskning. Uppgifterna är andrahandsuppgifter som måste kontrolleras.
16
« skrivet: 2009-01-20, 22:22 »
Barnhusbarn från Allmänna Barnhuset i Stockholm finns som CD. Jag har sökt där men kammade noll.
Bergius låter som ett namn förknippat med gruvor el dyl. Johan Jacobs föräldrar kanske flyttat till Ljustorp-Viksjö?
Lycka till i sökandet.
17
« skrivet: 2009-01-19, 23:35 »
Johan Jacob Bergius född 1814 i Stockholm
hustru Brita Cajsa Lindberg född 1816 i Ljustorp
...och en son Jonas f 1842 i Galtström.
Kanske ett tips: Har du letat bland barnhusbarn i Stockholm?
Det hamnade en del barnhusbarn i trakten kring Viksjö-Ljustorp.
18
« skrivet: 2008-12-29, 23:56 »
Nr 1 och 3 från vänster ser ut att vara som Kristina föreslår, dvs att sätta i hyvelbänken för att spänna fast det som skall hyvlas.
Nr 2 ser ut att vara till en hyvel (rubank?) för att spänna fast hyvelstålet.
Nr 4, en liten träklubba??
19
« skrivet: 2008-12-21, 01:30 »
Flottmilja äts som sås till dopp i grytan och består av skinkspad, getmese och grädde. Getmese kan ersättas av röd mesost (Norsk?).
Men det är ett recept från Jamtland....men låter likt inlägget om skinksås enligt ovan.
God Jul!
/Robban
20
« skrivet: 2008-12-11, 23:54 »
Mitt förslag:
..Olof Perssons och hustrun Karin Olofsdtr i Å son Pehr...
mvh/Robban
21
« skrivet: 2008-11-18, 00:02 »
ny information och nya infallsvinklar
Hmmmmm.
Informationen som man ev kan söka efter rörande Bure-ätten torde vara rätt gammal (600-800 år?). Det gäller bara att hitta den. Om den finns.
Nya infallsvinklar kan ju vara intressant om man inte fabricerar ideer som omsätts till fakta. Nya infallsvinklar skall väl resultera i att hitta hittills okända adekvata källor?
Vatikanen har tydligen en del gamla brev som hittas ibland. Tänk om det dyker upp något intressant om Bure från Rom?
mvh,
22
« skrivet: 2008-09-28, 22:26 »
Podoli är bl a en region i Tjeckien.
23
« skrivet: 2008-07-28, 23:28 »
Hembygdsforskarna i Bergsjö och Landsarkivet är säkert intresserade. Förmodligen pratar du om innehållet från en bykista el dylikt. Kontakta Harriet Frändén, Bergsjö som är ordförande i Nordanstig Bygd- och släktband.
mvh /Robban
24
« skrivet: 2008-06-19, 22:02 »
Glad midsommar! Blomprakten är härlig nu, även om syrenerna sjunger på sista versen... 
25
« skrivet: 2008-03-30, 18:47 »
Hej!
Jag gick också distanskursen i höst/vinter på MIUN.
Är du släktforskare sedan tidigare är kursen inte mer krävande än att du ganska lätt klarar av den. Du sätter egentligen ribban själv vad du vill åstadkomma.
Jag kände det lite som att ge sig tid till sådant som släpat efter och där det varit svårt att komma fram.
På kursen får man dessutom som student tillgång till SVAR under studietiden.
Även om man är lite erfaren som släktforskare så finns det aha-upplevelser i kursmaterialet.
Det kommer eventuellt en fortsättningskurs nästa år. Den vill jag gå.
Jag rekommenderar kursen!
mvh/Robban
26
« skrivet: 2008-03-30, 18:31 »
Antavlan i DISBYT ser ut som följer: 
27
« skrivet: 2008-03-28, 01:28 »
Håller helt med Urban Sikeborg vad gäller att göra antavlor.
År ca 1500 verkar vara en vettig gräns. Det är ca 16-17 generationer bakåt.
Sen är jag ytterst tveksam till att ta med grenar som inte är släkt rakt bakåt. I Disgen kan man välja att ta med utdrag från söklista eller hela databasen. Söklistan kan skapas från en antavla och kompletteras med syskon, ingifta och barn. Det räcker tycker jag.
Det som är registrerat i periferin kan ju vara av sämre kvalitet och är av mindre intresse för mig att få träff på andra forskare. Jag talar av egen erfarenhet eftersom det (speciellt i början) var väldigt trevligt att registrera personer bara de hängde ihop med släktens olika grenar. Mycket utan källhänvisningar dessutom.
Därför lämnar jag bara uppgifter 16 generationer i en antavla rakt bakåt med vissa kompletteringar. Det kan ju vara trevligt att se hela syskonskaror och deras ingifta t ex.
Att lämna ut hela databasen gagnar inte mig.
Det kan ju naturligtvis vara vettigt att göra ett helt utdrag om man forskar på en speciell by. Då vill man ju få med allt. Eller om man gör en stamtavla från någon Ane från Hedenhös.
Det vettigaste är att anpassa sitt DISBYT-utdrag till syftet med att lämna in det. Vi har förmodligen olika syften med forskningen!
Jag blir lite fundersam över att min farfar finns med hos 5 forskare på DISBYT när jag vet att ingen av farfars ättlingar förutom jag har lämnat in bidrag till DISBYT. Jag har ingen glädje av de andra forskarnas resultat eftersom deras uppgifter med all sannorlik uppenbarhet är tagna från mina uppgifter på DISBYT.
Tack Olof Cronberg! DISBYT är jättebra! Men det skall nog användas på rätt sätt.
28
« skrivet: 2008-03-25, 22:19 »
Disbyt är en fantastisk källa - till källorna. Använd aldrig uppgifter från Disbyt utan att kontrollera ingående.
Ifrågasätt uppgifterna du erhållit. Det är lätt att hitta samma fel sökväg som Disbyt visar.
Sen visas ju bara uppgifter som skall identifiera en person. Många notiser saknas som finns i det riktiga källmaterialet.
Disbyt är bra - om det används på rätt sätt.
29
« skrivet: 2008-03-05, 21:21 »
Gustaf Aspling.
Är det någon som vet något om denne Gustaf Aspling?
Handelsbokhållare.
Född mellan 1771 och 1772.
Gustaf arbetade vid Purtugisiska konsulatet enligt folkräkning. I
folkräkningen 1800 befann han sig på Långholmen. Efter fängelset
begav han sig till Björneborg, Finland, där han skulle skicka efter
sin familj. Han blev dock svårt sjuk och avled där.
Död 1805-07-23 i Björneborg, Finland, ålder 33 år.
Begravd 1805-07-26 i Björneborg, Finland.
------------------------------------------------------------------------
Gift 1792-04-22 i Spånga (AB) med
Anna Charlotta Lindblad.
Född 1773-01-06 i Hedvig Eleonora (AB).
Anna Charlotta blev lämnad ensam med sina 6 barn då maken dog i
Björneborg, Finland. Anna Charlotta ansåg sig då inte kunna klara
försörjningen av sina barn utan lämnade några av dem till Allmänna
barnhuset i Stockholm.
Död 1849-01-17 i Maria Magdalena (AB).
Far: Anders Lindblad.
Mor: Hedvig Charlotta Berg.
Född 1746-02-01 i Johannes (AB).
Barn Anders Gustaf Aspling.
Född 1792-04-25 i Katarina (AB).
30
« skrivet: 2008-02-25, 00:03 »
Ursäkta att jag lägger mig i detta, men hör inte denna diskussion hemma i Landskap/Bohuslän/Norum?
Övriga släkter G-I har jag uppfattat som släktnamn G-I, inte orter. Eller??
31
« skrivet: 2008-02-20, 22:42 »
Håller med M Frank. Klippt ur känt program:
År 1753 tog man till slut klivet över till Gregoriansk genom att ge februari detta år 17 dagar.
De beräkningar som ligger till grund för DISGENs kalender utgår från måndagen den 1 januari år 1 som dag nummer 1 och räknar dagarna framåt därifrån. Detta är givetvis anakronistiskt eftersom den Gregorianska kalendern inte fanns vid denna tidpunkt men det ger en lämplig punkt att utgå från. Dag nummer 1 motsvarar måndag den 3 januari år 1 i Julianska kalendern.
Vilket torde innebära 20:e efter Trefaldighet = 11/10 1752. Disgen säger 4/10 1752. Eller?
32
« skrivet: 2008-01-27, 01:17 »
Tips:
Johan Backmark
v 1775 Härnösands Domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
levde mellan 1788 och 1790 Arbrå, Gävleborgs län;
Eva Elisabeth Dillner
v 1775 Härnösands Domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
levde 1814 Tuna, Västernorrlands län;
33
« skrivet: 2008-01-21, 23:10 »
Har någon stött på namnet von Ahn eller von Ahnen i samband med slaget vid Lund?
Jag är idel öra...
mvh/Robban
34
« skrivet: 2007-12-31, 23:04 »
Jag är dig för evigt tacksam, Elisabeth.
Gott Nytt År!
/Robban
35
« skrivet: 2007-12-31, 01:13 »
Har nu hittat vigseln mellan Christina Stake och Jonas Bergstedt i Nyed 1750 19/8.
GID 516.47.16800. Kan ev vara rätt. Jag kan inte läsa orten där hon bor..?
Hjälp?
36
« skrivet: 2007-12-31, 00:40 »
Hej Elisabeth!
Bergsdrängen Jon Jonsson från Haborshyttan vigdes 1722 5/8 (lysning 15/7) med Carin Månsdotter från Nordmarkshyttan enl C4 (GID 482.94.31200). Jfr dina uppgifter: Registerfel?
När det gäller Stina Henriksdotters härkomst är ju faddrarna en bra start. Hade hoppats på att Kristinehamn var ett hett tips och att någon kände till något om detta.
Lars f 1765 är min fmfmf så det känns angeläget att hitta Stina H:s hemtrakter.
Tack och Gott Nytt År, Elisabeth!
37
« skrivet: 2007-12-29, 19:27 »
Hej alla Färnebokännare och Gott slut/Gott nytt!
Fråga:
Stina Hindrichsdotter.
Född 1726 (Färnebo AI:6, sid 70).
Kan hon vara den som föds 1726-11-28 döpt 29 i Kristinehamn : far Hindrich Swänsson, mor
Rangla Hertzensdtr..(?) Nybyggning (?) Kristinehamn C:3 (S)
Död 1773-10-31 i Haborshyttan, Färnebo (S) (Färnebo F:2 sid 96).
Dödsorsak: Feber.
Begravd 1773-11-10 i Haborshyttan, Färnebo (S) (Färnebo F:2 sid 96).
Gift med
Jonas Jonsson-Bergstedt.
Bergsman i Habborhyttan.
Född 1723-03-04 i Haborshyttan, Färnebo (S) (Färnebo AI:6, sid 70,
C:5 pag 127).
Far: Jon Jonsson.
Född 1687-12-.. i Färnebo (Färnebo C:2 sid 175).
Döpt 1688-01-01 i Färnebo (Färnebo C:2 sid 175).
Begravd 1765-04-28 i Haborshyttan, Färnebo (S) (Färnebo F:2 sid 39).
Död 1765-04-19 i Haborshyttan, Färnebo (S) (Färnebo F:2 sid 39).
Mor: Karin Månsdotter.
Är det samma Stina Hindrichsdotter?
38
« skrivet: 2007-10-05, 02:25 »
Hej Cecilia! Sitter vid en dator utan svenska tecken..., dvs åäö saknas och blir svårt att skriva. Alt+134 för å t ex. Du forstar sakert ändå. Du kan anvanda Disgen for manga olika slakter (släkter!). For att gora utdrag i tabellform kan du utforma dessa som du vill, se manualen precis som Stig skriver ovan. Du koper programmet som medlem i foreningen DIS, se deras hemsida www.dis.se som finns lankad fran rotter under medlemsforeningar. mvh/Robban
39
« skrivet: 2007-09-04, 22:00 »
Tips från DISBYT:
Olof Olsson Rodin
f 1803 Timrå, Västernorrlands län
dp 1803 Timrå, Västernorrlands län
v 1835 Sättna, Västernorrlands län
d 1874 Sättna, Västernorrlands län
bg 1874 Sättna, Västernorrlands län
Far: Olof Ersson
f 1764 Timrå, Västernorrlands län
v 1787 Timrå, Västernorrlands län
d 1812 Timrå, Västernorrlands län
Mor: Märta Larsdotter
f 1761 Skön, Västernorrlands län
v 1787 Timrå, Västernorrlands län
d 1832 Timrå, Västernorrlands län
40
« skrivet: 2007-08-22, 22:39 »
Hur vet man att den röda färgen är original?
Den har absolut förbättrats, i varjefall i Nolby.
41
« skrivet: 2007-08-17, 23:57 »
Jah har lärt mig att strömmingen finns norr om Kristianopel och sillen söder om. (?)
Jag vet inte hur det är med sill, men strömming finns i flera varianter. Vårlekande, höstlekande, klabbströmming (stor som sill) osv.
Det är den vårlekande vi njuter av förnärvarande i doftande form som surströmming.
Finns det någon tradition med sursill? Namnet är ju gammalt, men har man gjort sursill eller är det en annan benämning på surströmming?
42
« skrivet: 2007-08-17, 23:43 »
Tack Berndt!
Såsom varande Ångermanlänning i förskingringen kan jag bekräfta vårhackan.
Som jag själv kommer ihåg så lekte man i töande snö utan vantar och styrde undan rinnande vatten och gjorde dammar mm.
Då blev det vårhacka
43
« skrivet: 2007-08-09, 00:52 »
Glömde bilden: 
44
« skrivet: 2007-08-09, 00:49 »
Runstenen i Nolby har väl ett tydligt Georgskors, eller?
Begreppsförvirring......
mvh/Robban
45
« skrivet: 2007-08-03, 00:11 »
Hoppas att du fått hjälp av ovanstående, Jan.
Men OM det inte stämmer kanske följande är ett tips:
Bakom personerna till vänster ser det ut som om det ligger några rör (gjuteri?).
Byggnaden till höger kan tillhöra ett kraftverk.
En smedja fanns normalt vid kraftverken så någon eller några av personerna kanske är smeder.
mvh
/Robban
46
« skrivet: 2007-07-27, 21:03 »
Ulf: Har du bevisligen hittat slottet? Skulle vara kul med en bild...
Börjar nu förstå dig. Det går inte att vara hur kreativ som helst när man källforskar. Detektivarbete är en sak - fakta en annan.
Har man en teori så skall man antingen bevisa sin tes eller avfärda den.
Du har en förmåga att kasta fram teser och du får dom avfärdade direkt här på AF av seriösa forskare och div messerschmittar. Teserna verkar vara id?er som du har för stunden och inte väl genomtänkta och förankrade.
Du behöver komma längre med dina teser innan du offentliggör dem.
/Robban
47
« skrivet: 2007-07-26, 01:08 »
Nog för att jag har benat ikväll (surströmming), men detta spörsmål lär vara svårbenat...
Sagan om prinsessan på ärten handlar om en ärta. Detta tenderar att handla om en synonymisk Buresaga och en omtalad slottsport.
*Suck* - tag reda på porten så får experter studera detta:
Finns det märken efter pilar?
Går den att datera?
Är storleken av betydelse för tolkningen av var den suttit?
Hur kan man bedöma om porten tillhört kyrkan, en försvarsanläggning eller ett slott?
Tänk om porten påträffas vid en ev utgrävning?
Hypotetiska frågor som är för tidigt ställda. Låt oss vänta med detta tills alla fakta finns på bordet.
Nej, - sagoberättare vill jag inte vara. Jag vill hålla mig till fakta och ser fram mot vad en utgrävning av Sköns medeltidskyrka kan ge.
mvh / Robban
48
« skrivet: 2007-07-25, 00:53 »
Förvisso, men eftersom von Ahn kommer söderifrån ställde jag frågan på en mer allmän plats. Chansen är större att ses här i denna tråd än undanskymd i Västerbotten/Efterlysningar
mvh /Robban
49
« skrivet: 2007-07-21, 23:52 »
Det kan ju tänkas att Njurunda Medeltidsförening kan vara intresserade även om det ligger 3 mil norr om Njurunda. Medeltiden för hela Medelpad är ju intressant.
Skall kontakta Ulrika H.
/Robban
50
« skrivet: 2007-07-20, 23:07 »
Tack Peter!
Det här verkar spännande. Hur drar vi igång något sådant?
Intresse finns säkert i MGF (i varjefall jag).
Startar vi en Sköns Medeltidsallians med berörda föreningar, eller en samarbetskommitt??
Vad säger Björn T m. fl. ??
OBS! Glöm all Bure-entusiasm i sammanhanget! Detta skulle vara något helt annat.
51
« skrivet: 2007-07-19, 00:22 »
I en närliggande tråd har följande kommit upp: Eskilstuna C:3 inleds med följande rader:  Frågan är: Vem är Bonden Siggo Falenis från Medelpad?
52
« skrivet: 2007-07-14, 23:44 »
Den gamla pil-ärrade porten finns inte bland länsmus?ets upptagna samlingar. De två runstenarna vid Sköns kyrka finns däremot. Vidare finns en del gamla konstföremål, dopfunt mm.
Skulle porten finnas kvar hade den med all säkeret funnits upptagen på någon lista.
Tyvärr Ulf så är den antagligen förpassad till evigheten och därmed svår att fånga på bild.
Jag tycker det är frustrerande att det finns så lite medeltida dokument från vårt distrikt (Medelpad). Det har ju bevisligen varit en aktiv del på vår historiska karta där ruinrester, stormansgravar och runstenar talar sitt språk:
Njurunda har sitt välkända Nolby med den största gravhögen i Norrland och bl a en välkänd (Bure)runsten,
Högomsgravarna i Högom där Högomsmannen hittades i en utgrävning och visas numera på Kulturmagasinet,
Kungsgården i Selånger och
Selångers gamla kyrka där Hälsingelagen har varit uppsatt.
Det är inte helt fel att spekulera i medeltida aktiviteter i Skön, men vi måste ha kött på benen. I Skön kanske vi måste börja med skeletten! Arkeologi i gamla Sköns kyrka är väl det bästa sättet, men vi har ju sett att det saknas medel för detta.
Sponsorer?
53
« skrivet: 2007-07-13, 00:37 »
Förvisso Björn. Fantasi.
En saga utan grund. En hönsgård av en medeltida fjäder.
Kvar står dock det faktum att den gamla kyrkan kan ha varit någon form av försvarsanläggning med tvenne torn och skottgluggar.
Ett befäst hus kallades slott på medeltiden om det beboddes av någon av kungen utsedd länsherre el dyl.
Nu har jag svårt att tro att Sköns kyrka skulle vara en f d bostad för landshövdingen, men varför inte ett befäst hus för någon lokal viktigpetter, småpåve? Kung af Medelpadah....
Kyrkan hade två torn från början. Inga tvivel. Sen kommer spekulationerna. Och vad är rätt?
Det kan vara kul att spekulera lite, men det lär vara svårt att bevisa något.
En sak är dock solklar: Vi skall väl inte kasta sk-t på varandra i en spekulativ debatt. Jag ser inte varför debatten ska behöva bli prestigefylld och personlig intill rent oförskämd.
Tråkigt.
54
« skrivet: 2007-07-12, 22:32 »
Stieg Larssons Lisbeth Salander hade en kula i huvudet.
Finns det fler här på forumet som behöver avlägsna blyrester från vitala delar?
Debatten handlar om Bureslott!
55
« skrivet: 2007-07-12, 22:12 »
Det blev väldigt lite Bureslott nu ett tag...
Det går väl att ta reda på om porten fortfarande förvaras i kyrkan. Kyrkvärden eller pastorsexp i Skön borde veta.
56
« skrivet: 2007-07-12, 03:09 »
Rättelse: Allmogen kanske skall skrivas trälar istället under denna epok.
57
« skrivet: 2007-07-12, 03:05 »
Av tradition var det allmogen som fick slita och släpa sig till en kyrka, ev under hot från överheten.
Förmodligen fanns det också någon kunnig byggmästare inblandad med erfarenhet av kyrkobyggen som kanske bekostades av lokala stormän och kanske kyrkan?
Nej, jag har inte sett porten. Bara hört talas om den. Därför ställde jag frågan. Jag skulle gärna vilja se den och ta lite bilder....
58
« skrivet: 2007-07-12, 00:35 »
Ulf!
Intresse finns för en guidad tur vid Sköns kyrka med en guide som bevisligen är lokalhistoriskt kunnig på medeltiden.
Slottsporten som det berättas om i tidigare inlägg är väl kyrkporten från gamla kyrkan som revs 1848? Och den finns väl kvar i nya kyrkan såväl som gravstenen med böjd arm, eller?
59
« skrivet: 2007-07-04, 23:48 »
Tack Hanne och Kerstin!
Permatts Jannes kommer senare till Cambridge, Minnesota.
Finns det någon som kan tipsa om kontakter i Cambridge som kan svara vidare? e-post? bibliotek? släktforskare?
mvh / Robban
60
« skrivet: 2007-07-02, 23:31 »
Sorry! Glömde födelsedata:
P J Olsson f 1859-02-26 i Älvdalen och Krubb Anna Persdotter f ?
61
« skrivet: 2007-07-02, 23:29 »
Permatts Jannes Olsson och hans hustru Krubb Anna Persdotter kom till USA i slutet av 1889 (dec?).
Han hör av sig till Älvdalens hembygdstidning ca 1920 med en artikel som publicerades.
Jannes levde då i Cambridge, Minnesota.
Hur kommer jag vidare? Förmodligen kallades han P J Olsson officiellt.
Fick de barn? Finns det nu levande ättlingar?
Tacksam för tips.
mvh, /Robban
62
« skrivet: 2007-06-30, 23:49 »
Om du lägger in din e-postadress kan jag maila dig en adress till Per Barkander. Han har släktforskat lite grann på Barkander.
mvh /Robban
63
« skrivet: 2007-06-28, 22:10 »
Sunt förnuft:
- är en vardaglig benämning på sådant förnuft som rör sig på en alldaglig och lättförståelig nivå. I lite mer detalj kan detta dels innebära en sund och normal förstånds- och omdömesförmåga, dels den allmänna meningen - det vill säga samlingen av de åsikter om värden och tillvaron i allmänhet som delas av alla med ett allmänt sunt förnuft.
hmmmm....
64
« skrivet: 2007-06-28, 00:40 »
Ingen av de murar Ulf pratar om finns på 1764 års kartor.
Vägarna från 1764 finns kvar som rester än idag. Jag skall lägga in jämförande material senare för påseende.
65
« skrivet: 2007-06-24, 00:19 »
Det vore mycket intressant om man på arkeologisk väg kunde fastsälla om Sköns gamla kyrka (24 alnar från nuvarande) har varit något annat än just en kyrka.
Det är troligt att det funnits ett hednatempel på platsen, eftersom man ofta förlade de första kyrkorna på just sådana platser.
Vi kanske har uttömt det mesta vad gäller skrivna dokument vid det här laget.
Inga bevis för slott, men en massa känslor och förhoppningar som spelar spratt för vissa.
Fortsatt trevlig midsommarhelg!
/Robban
66
« skrivet: 2007-06-23, 00:23 »
Tack Urban!
När man läser
att Fale hin unge skulle ha byggt en borg inte långt från Birsta på en tidigare vattenomgiven höjd. Efter att borgen invigts som kyrka i Skön kallades den Castelholm av inbyggarna men ”Byrisholm” i ett brev utfärdat på Almare-Stäket 1398 dagen efter S:t Dionysius dag
så blir jag fundersam. Sköns kyrka, där den är belägen idag, är byggd på en kulle. Den gamla kyrkan låg 24 alnar från den nuvarande, vilket innebär samma kulle.
Problemet är att det inte funnits vatten kring denna kulle sedan tidig järnålder, dvs flera hundra år tidigare.
Kan det vara så att man har en total sammanblandning av Skön (Byristad) och Styresholm på ett tidigt stadium? Styresholm låg omflutet i Ångermanälven...
Carta Marina visar också Skön strax söder om Ångermanälven.
67
« skrivet: 2007-06-18, 23:24 »
Peter F:
Texten ingår i det citat som jag klippt in från SKA Gyllengrans hemsida. Jag i citaten är icke synonym med undertecknad. Kanske skulle ha förtydligats...Sorry för det.
Det som står ovanför källa SKA Gyllengran är alltså hämtat från deras hemsida.
mvh/Robban
68
« skrivet: 2007-06-17, 23:53 »
Olle E länkade till Riksantikvarieämbetet. I deras text står också:
Stenen kallas också för Burestenen. Buregården i närheten lär ha fått sin namn i nyare tid efter en båtsman med namnet Bure.
Buregården... Hmmm. Den har jag inte hört förut. Officiell hemsida, så det måste vara rätt.
Intressant.
Jag bor bara ca 2 km från Burestenen.
/Robban
69
« skrivet: 2007-06-17, 22:04 »
Ulf visar en god portion humor, eller hur?
Placerar du Arn Bure till 1150-talet?
Högomsstenen har följande inskrift:
kunu?r auk ?urkair?| |?aun -itu raisa st(a)(i)(n) aftiR ?urstain sun sin in aun auk auntr bru?r hons eller på modernare svenska:
Gunvid och Torgärd de lät resa sten efter Torsten, son sin. Och Ön och Önder voro hans bröder.
Var hittar du Arn?
Intressantare om runstenar vid Sköns kyrka:
Skön (större)
biurn riti stain ?ino aftiR ufri? auk at un sunu sin(a)
“Björn reste denna sten efter Ofrid och efter Unn, sina söner.”
Denna sten är någorlunda gott skick och står uppställd vid Sköns kyrka, bredvid en mindre runsten. Den är dock delvis nedsänkt i marken så de nedersta runorna är svåra att se. Runstenen hittades när man rev den gamla medeltida kyrkan 1848, i vars vägg stenen var inmurad. Inskriptionen är rätt typisk för runstenar, med för tiden rätt vanliga namn.
Skön (mindre)
Bia(rn) raiti . ?ur sin ku? hialbi ant hans. (ris)ti runaR
”Björn reste (denna sten efter NN fa)der sin. Gud hjälpe hans ande (NN ris)tade runorna.”
En stor del av nederdelen av stenen saknas, varför delar av tolkningen är osäker. Stenen satt förmodligen i den gamla kyrkan (se Skön större), sedan nyttjades den som utfyllnad vid kyrkoherdens stalltrappa. 1911 hittades dock stenen och restaurerades. Den står nu uppställd vid Sköns kyrka, bredvid en större runsten. Den står dock för lågt i marken, så delar av ristningen är svår att se.
Inskriptionen är rätt typisk för en runsten, möjligen kan man leka med tanken att det är samma Björn som har rest Sköns båda stenar, men det kan aldrig bli mer än spekulationer.
Nej. Enda skriftliga beviset för en Bure i området på 11-1200 talen blir ändå Nolbystenen i Kvissleby.
”Bergsven och Sigfast och Fride reste denne sten efter Bure, fader sin, men Fardägn märkte.”
Stenen, som också kallas Burestenen, står bredvid Tunavägen i Nolby, på vägen mot Matfors, rätt nära sin ursprungliga plats. Den är Medelpads näst största sten och en av de mest välbevarade.
Innehållet är rätt typiskt, men några av namnen är rätt intressanta. Bergsven förekommer inte på någon annan känd svensk runsten vad jag kunnat hitta. Äldsta belägget från nuvarande Sverige är från Jämtland och då från 1339. Däremot tycks namnet varit rätt vanligt i Norge under vikinga- och medeltid. Bure är också ett ovanligt namn, det finns inga andra belägg för det namnet som personnamn från vikingatiden eller tidig medeltid. Däremot finns ju namnet i den fornnordiska mytologin som Odens farfar.
Informationen om Sköns och Nolby runor är hämtad från SKA Gyllengrans hemsida.
....Odens farfar....
Runstenarna hjälper oss inte att finna sagans bureslott.
mvh / Robban (med e-postadress)
70
« skrivet: 2007-06-16, 21:49 »
Javisst kan det finnas spår av Bure i Kvissle eftersom det står:
barksuain uk sihuastr uk fri?i raistu stain ?insa aftiR buri fa?uri sin in far?ain marka ?i
Det visar att det troligen bott någon vid namn Buri i Nolby (Kvissleby). Det är en samtida källa om den inte är förfalskad. Den stod tidigare närmare Nolbykullen enligt vissa. Linn? band sin häst vid Nolbystenen när han gick upp på Nolbykullen.
Buri hade tre söner, Barksuain, Sihuastr och Fri?i. Där finns en början till en stamtavla. Sen då? Inget tyder på ett slott i Skön.
Jag håller med Lotta: Hur kan en kyrka från 1100 bli slott på 1300-talet? Snarare är den en försvarskyrka.
Finns inget skrivet om denna kyrka? Kyrkan var ju katolsk på denna tid och de gamla kämparna som blivit helgonförklarade kanske skrev till Vatikanen. Har någon forskat i Rom?
71
« skrivet: 2007-06-16, 00:29 »
Fale Bure slott har aldrig existerat.
Inte förrän det finns bevis för att det HAR existerat - då kanske...
Om man för fram en tes måste man bevisa denna innan den kan accepteras.
Upp till bevis Ulf!
Bevisa att det funnits ett slott i Birsta! Ingen skulle bli gladare än jag...
Bevisbördan är tung. Jämför med en rättegång: Det måste vara ställt utom all tvivel att Fale Bure varit slottsherre i Birsta. Det räcker inte med svaga indicier som stenmurar och stenhögar utslängda i terrängen. Det måste vara källor (INTE källor=brunnar) från samtiden (dvs 1200-tal), gärna flera oberoende av varandra.
Vad finns på Härnösands LA? Vad finns hos lantmäteriet i H-sand och Gävle?
Finns det någonting skrivet om norrländsk medeltid i Vatikanens berömda bibliotek?
OM man skulle hitta dolda murar med hjälp av arkeologi, så gäller det att knyta dessa nya kunskaper till en person.
Största chansen att binda en person till platsen är att man hittar en runstav eller dylikt (som går att tyda med inkarvade namn) vid ev rester efter byggnad. Eller samtida skrifter (idag okända).
DNA lär vara svårt att hitta...och hur ser Fale Bures DNA ut?
Begär tillstånd från länsantikvarien och markägaren och börja gräv.
Hittar du något så är jag den förste att gratulera.
Sen tycker jag att somliga kan sluta munhuggas och hålla sig till ämnet.
Alla utan e-postadress kan hålla sig från Anbytarforum. Jag upplever er e-postfria som anonyma och oförskämda mot övriga som försöker hålla en saklig debatt igång.
mvh/Robban
72
« skrivet: 2007-06-12, 22:17 »
Detalj ur kartan från 1764 visar det jag kan tänka mig är murar. De ligger placerade på samma sätt idag med hus intill. Exakt placering är naturligtvis omöjligt att avgöra, men det stämmer på läget i Birsta och utformningen är liknande. 
73
« skrivet: 2007-06-10, 23:15 »
Jag håller med Peter K. Det kan vara Kvissleruinen.
Men, vid Ljungans passage (Norrstigen) ca 2 km sydost om denna ruin låg sockenkyrkan som byggdes omkr år 1250.
Jag tycker det är underligt att man skulle ange den lilla Kvissleruinen och inte själva sockenkyrkan på kartan.
Kvissleruinens yttermått är ca 8x13 m vilket är som en villa på 104 m2.
Sockenkyrkan var ca 10x20 m och låg vid färjestället över Ljungan. Idag är denna kyrka också ruin efter en brand 1870 och E4 passerar precis förbi just innan bron över Ljungan.
Kvissleruinen undersöktes 1994-95 och man fann bl a mynt från 1200 fram till 1500-tal. Detta tyder på att Kvisslekapellet troligen användes parallellt med sockenkyrkan, men mer som ett gårdskapell.
Varför skulle ett oansenligt gårdskapell (som troligen var en ruin i slutet av 1500-talet) ritas in på kartan och inte sockenkyrkan som ligger på södra sidan om Ljungan?
Kan det vara färjestället över Ljungan som visas som en symbol?
74
« skrivet: 2007-06-08, 01:03 »
Länken ovan fungerar, men man måste ha DjVu-plugin installerad. Det finns en länk på nämnda sida för detta.
Omtalade murar finns i gula fältet Wäster Birsta ägor.
Charta Marina är helt fel när det gäller älvar och byar. Härnösand ligger inte utanför Njurunda. Indal ligger vid Indalsälven som ser ut att saknas. Visserligen går en älv från Storsjön i Jämtland (Indalsälven) med den ser ut att vara Ångermanälven vid kusten...
LIVSTORD torde vara Ljustorp och ligger norr om Indalsälven. Slottsliknande byggnad ligger alltså nära intill LIVSTORD (Ljustorp?).
Byggnaden i Njurunda torde vara kyrkoruinen vid dagens E4.
75
« skrivet: 2007-06-08, 00:43 »
Mina vänner! 1764 gjordes Delning av skog i byn Birsta enl historiska kartor på lantmäteriets hemsida. Klistra in länken nedan så kanske ni kommer fram till rätt karta. Där syns med all tydlighet de två murarna som Ulf pratar om. Däremot inte ett spår av någon borg eller torn. Murarna förefaller vara en slags fastighetsgräns. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=3&documentAccessCode=LMS_:LMS_X49-3:1 Fungerar inte länken så gå in på lantmateriet.se och klicka dig fram till historiska kartor, avancerad sökning, Västernorrlands län, Sköns kpg, Birsta nr 1-8. Murar till slott inbillar jag mig är bearbetade till kantig form för att kunna muras och staplas på varandra. Murarna som finns idag är av runda stenar. Skulle murarna som omger den av Ulf tidigare omnämnda fattigstugan finnas 1764 skulle de förmodligen vara med på kartan. De är förmodligen av senare datum. Jag ser gärna att någon bevisar motsatsen!
76
« skrivet: 2007-06-06, 23:28 »
Dean!
Olof's mmf is Erik Hansson Rönnberg, b 1793 in Säbrå. I have sent you some information about Erik's ancestors by e-mail.
regards /Robert
77
« skrivet: 2007-06-05, 23:49 »
Arkeologi som källa för släktforskning var något nytt!
Hur i fridens namn skall man kunna belägga släktskap med hjälp av arkeologiska fynd?
DNA i all ära, men det är nog svårt att kunna hitta spåret bakåt 30 generationer med namn och allt, för det är väl dit du strävar?
Eller har du i åtanke att man skulle hitta något läsbart i marken? Det skulle vara intressant att höra hur du tänker, Ulf.
78
« skrivet: 2007-05-31, 23:38 »
Jaha. Så var det dax igen med slott.
Citat från Svenska Kyrkan i Skön:
Sköns kyrka
Sköns kyrka kan dateras till slutet av 1100-talet. Skön är sålunda ett av Norrlands första kyrkliga centra. I början av 1800-talet var kyrkan sliten. Församlingen ville istället för renovering, bygga en ny kyrka.Innan formellt beslut fattats lades grunden till en ny kyrka, 24 alnar norr om den gamla. I september 1850 stod kyrkan klar till en kostnad av drygt 33 000 kr. Under de drygt 150 år som passerat har kyrkan genomgått två större renoveringar.
Läs mer i boken Kyrkan och bygden utgiven med anledning av Sköns kyrkas 150-årsjubileum år 2000. Finns på Pastorsexp. till försäljning.
Det är alltså kyrkporten till denna gamla medeltida kyrka som Ulf nämner som det finns gropar av pilspetsar i. 24 alnar söder om nya kyrkan fanns den alltså. Det är ca 1 km sydost om den plats där Ulf vill placera Bures slott. Den enda källan till detta påstående är nutida stenmurar och en grävd grop som påstås vara en vattenkälla. Gropen är snarare en grop för att hindra vatten att flöda med hög hastighet från ovan liggande branta slänt över vägen intill. Vi kallar det LOD idag (lokalt omhändertagande av dagvatten).
Sen undrar jag lite över Ulfs slutmening angående adelsstenen i Sköns kyrka i hans inlägg ovan :
I sitt majestät berättar den om svunna tider, om riddare, (prinsessor), borgar och krig.
Står det så på adelsstenen i Sköns kyrka? Nej, Ulf, den är snarare enligt följande:
Johannes Magni (1488-1544) omnämner i ”Erichs den Hellges historia Fahle den unge, som i Skiön skall ha hafft sitt Slått och Grifft, varandes på Griften hans Wapen att see aff två Bilor i Korss, hwilket och nu sigillum parcecia, sockensigill) är”.
Det finns inte en bokstav eller runa på den.
Var har du hittat prinsessor, borgar och krig?
Jag tror din fantasi skenar en aning och är något livlig.
79
« skrivet: 2007-05-26, 00:28 »
Helene Jorsell!
Jag är övertygad om att de absolut flesta som följt denna debatt håller med dig i ditt inlägg 21:14.
Bosse H!
Ursprunget till denna tråd är så långt man kan komma från dina anonyma (?) spydiga kommentarer. Trivs Du inte i tråden så lämna den. Enkelt.
Vem är du egentligen?
Sedan kan man tro på det ena eller andra. Det skall man respektera, tycker jag. Men lite ödmjukhet skadar inte.
Jag vet så pass mycket att jag inser att jag vet väldigt lite.
Facit får vi alla veta så småningom....
80
« skrivet: 2007-05-15, 23:32 »
Troligen är det en annan socken eftersom Georg C gick bet på att hitta honom....
Detektivarbetet fortsätter förstår jag..
Lycka till!
81
« skrivet: 2007-05-14, 23:36 »
Hej Kristina! Tack för mail. Jag väljer att svara här, för det kan finnas andra som är intresserade.
Nedanstående Sven H är stamfader för släkten Hammarstedt från Småland, en bok utgiven 1943 av Georg Cedert. Sven H kan ev vara samma gren du efterlyser - kanske ett barn eller barnbarn. Georg Cedert beklagade att han inte hittade Sven H:s födelseort. Kan det bero på att kyrkböckerna saknas?? Finns det något annat sätt att komma vidare?
Jag har registrerat Cederts bok, även om den grenen inte är samma som min.
Sven Hammarstedt.
Smed.
Född (ev 1767) 1757 i Döderhult (H).
Död 1812-03-27 i Åryd, Hemmesjö med Tegnaby (G).
Levnadsbeskrivning
Gift med.
Kristina Melbom.
Född 1764-03-25 i Högsby (H).
Död 1812-08-16 i Hemmesjö med Tegnaby (G).
Far: Olof Melbom.
Mor: Kjerstin Samuelsdotter.
Barn Maja Stina Hammarstedt.
Född 1787-01-19 i Södra Vi (H).
Lars Magnus Hammarstedt.
Född i Locknevi (H).
Olavus Hammarstedt.
Född 1792 i Locknevi (H).
Peter Hammarstedt.
Född 1794 i Hjorted (H).
Carl Gustaf Hammarstedt.
Smed, soldat, torpare.
Född 1797-03-04 i Hjorted (H).
Innehade en liten smedja vid Hemmesjö prästgård.
Död 1869-12-06 i Södra Vi (H).
Gift 1:o med. Catarina Magnusdotter.
Född 1802-09-27 i Dädesjö (G).
Död 1864-04-07 i Hemmesjö med Tegnaby (G).
Gift 2:o med. Stina Kajsa Karlsdotter.
Född 1800-12-25.
Död 1868-03-05 i Hemmesjö med Tegnaby (G).
Clas Erik Hammarstedt.
Född 1804-02-28 i Målilla med Gårdveda (H).
Sven Adam Hammarstedt.
Född 1810-08-29 i Åsheda.
82
« skrivet: 2007-04-27, 22:32 »
Alltid lär man något nytt...
Tack Anders!
mvh/Robban
83
« skrivet: 2007-04-27, 22:29 »
1980 i Spånga: Axel Arne Ekstam (uppgifter i inlägg ovan) g m
Eva Elisabeth Ekstam f 1951-01-20 i Enskede (SvBef 1980)
Farmor?:Anna Cecilia Ekstam f 1891-12-08 i Gunnilbo Västmanland, d 1990-01-17
Farfar?: Karl Verner Petrus Ekstam f 1892-06-29 i Ålem, Kalmar län, d 1986-08-21
På samma adress år 1970 bor också:
Hans Olof Ekstam f 1926-07-29 (son till Axel Arne?)
Karin Gun Britt Viola f 1929-10-27 (sonhustru?)
Hans Börje Lennart f 1952-10-25 (barnbarn till Axel Arne?)
Agneta Anna Karin f 1958-04-28 (barnbarn till Axel Arne?)
Uppgifterna hämtade från Sveriges befolkning 1970 och Dödskivan 3, CD-skivor utgivna av Svenska Släktforskarförbundet.
Resten får du försöka forska själv
mvh/Robban
84
« skrivet: 2007-04-26, 23:59 »
Det finns en Axel Arne Ekstam, f 1923-03-06 i Ålem, Kalmar län, gift 1979-05-12, d 2003-08-03 i Kista (AB) enligt Sveriges dödbok 1947-2003.
Är det rätt Arne? I så fall var jag fel ute i mitt förra inlägg. Ekstam är ju inte så vanligt.
Vet du vad din farfar och farmor hette?
mvh/Robban
85
« skrivet: 2007-04-26, 23:35 »
Du måste ju ha text så att du kan markera och kopiera. Texten får du via textfil. Jag vet inget annat sätt, men det är i många fall mycket snabbare än att knacka ner svaret så här..
86
« skrivet: 2007-04-26, 23:29 »
Hej Henrik!
Heter din mamma Helena? I så fall vet dina föräldrar vem jag är
Du måste söka reda på mer uppgifter bakåt, vad hette din farmor, farfar (Olle?), mormor, morfar. När var de födda och var? Gärna en generation ytterligare bakåt, dvs farfars far, farfars mor osv.
Fråga dina föräldrar. De kanske vet. Annars får du börja nysta bakåt via pastorsexpedition eller landsarkiv. Du kanske har någon släkting som forskat?
När du har passerat bakåt till slutet av 1800-talet är det lättare att hitta uppgifter. Sekretesslagen stoppar födelseuppgifter mm 70 år bakåt.
mvh,
/Robban
87
« skrivet: 2007-04-15, 00:13 »
Bosse, du kanske grävde ner din slagruta eller pekare för 10 år sedan. Jag har lagt mina pekare på hyllan t.v.(av en annan anledning än din). Du skrev Alla som försökt men misslyckats VET att det INTE fungerar? Bara för att man själv inte lyckas innebär väl inte att det inte fungerar för andra? Citat från http://www.slagruta.org/main.php?menuItemSelected=START&id_article=23 Det är viktigt att poängtera att det inte är slagrutan i sig som reagerar på det man söker efter. Slagrutan är bara ett instrument som vi kan använda för att förstärka svaga reaktioner från vår kropp. Är man tillräckligt känslig så kan man känna av slagrutefenomen utan slagruta. Men nu har vi kanske spårat ut från andevärlden, eller...?
88
« skrivet: 2007-04-14, 23:26 »
Ett annat exempel som inte går att bevisa med mätinstrument:
Varför och hur fungerar slagrutan?
Alla som utnyttjar den VET att det fungerar. Fråga en grävmaskinist. Han har säkert ett par pekare inne i hytten som han söker elkabel med. Och han är övertygad om att det fungerar.
Idag finns tekniska instrument för att söka kabel. Det fanns inte för 30 år sedan så den tekniska utvecklingen är på väg
/Robban
89
« skrivet: 2007-04-14, 23:17 »
Hej alla skeptiker och andra!
Jag har själv varit skeptisk fram till den dagen då jag hade en upplevelse som fick mig övertygad om att den andliga världen finns. Det är ingen mening att diskutera och försöka övertyga någon som är skeptisk eller tar avstånd från den andliga världen.
Vi kommer alla att bli övertygade någongång, det dröjer bara lite längre för vissa.....
Mycken kunskap gick förmodligen förlorad under häxprocesserna. Religion vet vi vad det är. I gråzonen utanför det religiösa fanns förr Kloka gubbar och gummor som hade vetskap om saker som vi idag inte känner till eller avfärdar som humbug. Dessa var förmodligen lite avvikande (orginal) för allmogen och var säkert de första som pekades ut som häxor.
Det finns inte plats för kunskaper och tankar utanför det tekniskt bevisbara i vårt samhälle.
Jag är själv ingenjör och lite teknikerfreak och vill naturligtvis ha bevis för saker och ting - svart på vitt. Men jag har lärt mig att det finns inte enkla svar på allting. Speciellt upplevda saker. Det är för abstrakt.
Ett exempel (kanske dåligt):
Tänk dig att du står uppe på randen av Grand Canyon (ca 2000 m djup) och upplever den otroliga känslan av oändlighet. Kan man beskriva känslan med derivator eller integralkalkyler? Nä.
Man kan förmodligen läsa av ett EEG och se att saker händer i hjärnan, men det går säkert att göra med ett medium också.
Du som är skeptiker: Var gärna lite öppen. Det gör inte ont. Det är inte bara hjärnspöken hos dig själv som du upplever.
Du som förnekar allt: Bli skeptiker.
Sedan är det ju mycket Ande Fattigt att inte våga stå för sina åsikter
mvh / Robban
90
« skrivet: 2007-04-10, 23:38 »
Det okända har nog öppnat på förlåten för de flesta som inte förnekar att andevärlden existerar.
Många är nog inte mogna att acceptera faktum, men har man egna upplevelser är det svårt att förneka andevärlden.
Visst, varför inte? Tänk er att man sitter och söker fakta om en person som levat för hundratals år sedan. Starka tankar riktas mot denne och i andevärlden existerar inte tid och rum som vi uppfattar det. Lyckas man etablera en spirituell länk, vilket antagligen sker omedvetet, kan säkerligen vissa fenomen inträffa, t ex som Ulla beskriver. Man skall nog vara öppen för spontana infall.
Jag har också upplevt vingslag från historien...
Jag vet. Och det känns tryggt!
mvh,
/Robban
91
« skrivet: 2007-04-09, 23:48 »
Förde du över filerna via en CD? I så fall är kanske filerna skrivskyddade (låsta). Skrivskyddet tas bort i utforskaren på den bärbara. Högerklicka på Dg8data-katalogen, egenskaper, rutan med skrivskydd skall ej vara förbockad. Om den är det, klicka i rutan så att bocken försvinner. På frågan om alla filer och underkataloger skall inkluderas svarar du ja.
Jag brukar själv göra CD eller DVD av hela dg8data-katalogen utan att blanda in DG:s säkerhetskopiering. Men filerna blir skrivskyddade, dock enkel procedur att ta bort skrivskyddet om man lägger tillbaks filerna på en hårddisk.
mvh,
/Robban
92
« skrivet: 2007-04-08, 23:23 »
von Ahn
Tysk adlig släkt, tidigast känd genom bröderna Otto och Heidenreich von Ane,1257 omnämnda såsom riddare i en handskrift av ärkebiskopen av Bremen, Gerhard II. Släktens ursprung torde vara Bremen varifrån släkten har förgrenat sig över R?gen till Danmark-Norge och Sverige.
Tidigast känd i Svensk tjänst är Henrik von Ahnen, slaget vid Stångebro 1598. Under 1500-talet, 1600-talet och 1700-talets första hälft skrev sig ättemedlemmar von Ahnen; därefter (i Sverige och Tyskland) både von Ahn och von Ahnen.
Svenska släktmedlemmar härstammar från fältväbeln Sven Magnus von Ahnen, född 1726 i Tidersrum, Östergötland (E).
Fadern var Föraren och senare Premiärsergeanten Hans Anders von Ahnen, g 1724 med Brita Widinghoff, f 1682 i Skeda (E).
Vad vet vi om denna släkts ursprung?
Är de släkt med Clas von Ahn som deserterade från dansk arme? 1676 (slaget vid Lund)? Finns det någon som har hittat sambandet mellan Clas och Hans Anders? Är Hans Anders en son eller sonson till Clas?
mvh,
/Robban
93
« skrivet: 2007-04-08, 22:56 »
Hej Gudrun!
År 1676 (slaget vid Lund) värvas en dansk (ev tysk) vid namn Clas von Ahn (eventuellt von Ahnen) till svenskarna. Är han dansk officer? Vad vet man om honom?
Jag vore mycket tacksam för hjälp.
Hälsningar /Robert
94
« skrivet: 2007-03-12, 23:34 »
100 höjdare? Är det underhållning?
Förnedrings-TV vore ett bättre epitet. Men man ser ju programmen av fri vilja.
Och ställer upp i programmet av fri vilja.
Ulf visade ju i alla fall att han tror på sin Carl XIV-historia till skillnad från många andra på denna tråden....
Upp till BEVIS, Ulf!
Jag har väldigt svårt att se några likheter mellan dig och någon av Bernadotterna. Bilder kan inte användas som källa.
95
« skrivet: 2007-03-06, 19:50 »
Ursäkta misstaget med namnet ovan.
Har du förresten uppgraderat till DG 8.1b ?
/Robban
96
« skrivet: 2007-02-08, 22:37 »
Många tyckare med många viljor.
Övervakning av flera personer är ok. Ideellt arbete bör fördelas på flera händer. Det är fritid vi pratar om. Eller hur?
Det kan gärna vara 4-5 st intresserade personer som kanske kan få en utbildning av någon erfaren var och hur man skall dra gränser.
Vidare skall inlägg utan giltig e-post vara omöjligt att lägga in. Det kan lösas med att man en första gång blir uppmanad att registrera sig med namn och e-postadress. Som svar på detta kommer ett lösenord som sedan skall användas för att logga in och kunna använda sig av detta forum.
Jag tycker själv att man skall stå för sina åsikter och att redax skall kunna kontakta den som skrivit ett inlägg.
Idiotnamn som kalle_anka@hotmail.com borde kunna förfiltreras bort med automatik.
Visst, det går att fejka namn. Men det blir lite besvärligare att registrera sig för en ny e-postadress och alla som gör inlägg skall veta att det går att spåra all e-post till en avsändare med hjälp av logfiler av ip-adresser osv.
Jag saknar en funktion i sök. Vissa ämnen är stora och man kan få för många svar från ointressanta ämnen. Går det inte att lägga sökfunktionen i enskilda ämnen, t ex Johan Andersson under rubriken Släkter/Landskap/Medelpad? Nu är man ju begränsad till hela Rötter eller bara Anbytarforum. Det har blivit för stort...
mvh / Robban
97
« skrivet: 2007-02-05, 22:50 »
Ämlig är också ett Ångermanländskt ord för ynklig och liknande. Förmodligen är det ett väl spritt ord som används i folkmun men kanske aldrig blivit accepterat i finrummen.
98
« skrivet: 2007-01-28, 23:15 »
Hej!
Jag upplever nog denna tråd som teknik för släktforskningen...
En Nikon D70 har 6 Mp (ca 2000x3000 pixlar). I råformat NEF blir det mellan 5 och 6 Mb. Sparad till tif ca 17 - 18 Mb. Jpg kan ju sparas i olika komprimering, men säg att det bli mellan 1-2 Mb.
Efterarbetet i datorn går rätt bra tycker jag när man fotograferar med NEF-formatet. Lätt att ställa in sedan man fått rutin. Inställningar kan också sparas.
Glasplåtar har jag inte testat, men det skulle vara kul att göra det.
Ett tips vid avfotografering: Vänd filmbasen/silverskiktet mot kameran. Då stör inte filmens brytindex, eller ännu hellre glasets brytindex i glasplåten, annars går bildens ytterkanter snett genom filmen/glasplåten mot optiken medan bildens centrum vinkelrätt mot optiken. Jag inbillar mig att det kan uppstå konstiga fenomen i ytterkanterna. Detta innebär att jag vänder dia och neg med silverskiktet mot kameran och får en spegelvänd bild. Den vänds snabbt i Photoshop. Av denna anledning (och för att hindra Newtonringar) bör man också dela glasade dia när man fotograferar av.
Skannern fungerar annorlunda eftersom den läser ljusstrålarna 90 grader från locket och ner.
Men skannern ser även eventuella Newtonringar på glasmonterade dia.
Många filmskannrar klarar inte omonterade dia och då får man montera om i glasfria ramar om ringarna skulle uppstå.
mvh / Robban
ps: Newtonringar = regnbågsfärgade ringar som uppträder i skiktet mellan glaset och filmen och är störande.
99
« skrivet: 2007-01-27, 22:49 »
Jo, det tar tid att skanna. Det är därför jag nämnde möjligheten med avfotografering.
Att låta skanna 1000 bilder blir nästan 4000:-.
OK, har man inte mer bilder och har råd så är väl det ok.
Dessbättre är min bildskatt en aning större och plånboken av det mindre slaget. Och jag kan själv bestämma över varje bilds handhavande.
Det var bara ett tips.
100
« skrivet: 2007-01-26, 23:23 »
Men håll an nu i debatten....
Var det inte så att Arn Magnusson hade med sig en mörkhyad vän från Palestina.......
101
« skrivet: 2007-01-26, 23:11 »
Hej Lars!
Jag har testat glasat, oglasat och strips, dvs filmremsor.
Problem kan uppstå med glasade ramar, s k newton-ringar. Då plockar jag isär ramen och jobbar med naken bild.
Nej. Skärpan blir minst lika bra som med min Canoscan D2400 med negativram. Ett dia som buktar en aning är inte många 1/10 mm. Någon 1/10 - kanske. Skärpedjupet räcker, eller har räckt hittills. Är bilden för bucklig kan man ju klämma den mot ljusbordets glasyta med en tyngd. Är det glasfria ramar får man ta bort ramen först. Du har helt rätt. Glasfria ramar har en tendens att buckla diabilden, speciellt pappramarna.
Filmremsor sätter jag i skannerns filmram som håller dem raka (den är löstagbar).
Det blir så pass bra kvalitet att jag får kornet från negativfilmen att synas.
Dia är ju mycket tätare, nästan kornlösa, speciellt Ektachrome.
Tri-X blir härligt kornigt (svart-vitt) !
mvh / Robban
102
« skrivet: 2007-01-25, 23:52 »
Kamera kan också vara ett alternativ!
Jag har en Nikon digital systemkamera med makroobjektiv. Ett ljusbord med rätt färgtempratur och stativ gör att jag kan plocka diabilderna och fotografera av dem i råformat (NEF). Det tar 1/100 sek att ta bilden. Sedan är råformatet sådant att man kan justera belysning, färgmättnad mm mm innan man läser in bilden till tif eller jpg. Detta underlättar mycket med de gamla -50 och -60-talsbilderna som fått ett kraftigt magenta/blåskimmer över sig (föräldrabilderna!).
Jag klarar 150-200 bilder på en kväll.
Man kan även beskära bilderna (göra delförstoringar) av dia beroende på vad objektivet klarar i förstoring. Det fungerar också med färgnegativ som man kan vända i Photoshop. Svartvita neg blir också mycket bra.
Naturligtvis går det även att fotografera från fotoalbum, men det görs ju även enkelt i en skanner.
Vissa bilder har jag dock upplevt som besvärliga att skanna, men fungerar med avfotografering. Det är t ex tjusiga bilder som proffslabbet förstorat (bröllopsbilder) med en relativt grov matt struktur för att få en skimrande upplevelse vid betraktandet. I skannern blir det mycket vita punkter av reflexer som man kan slippa om man fotograferar av bilden med lämplig belysning.
mvh / Robban
103
« skrivet: 2007-01-25, 23:25 »
Vapenskölden:
Jag tycker det ser ut som om det är en mörkhyad person som står bakom med en fjädrad huvudbonad och betraktar sin dödende häst. Fjädrarna skapar inramningen och huvudet längst upp bär upp något kronliknande.
Man eller kvinna?
Kul att ni är igång igen.....
104
« skrivet: 2006-12-29, 16:40 »
Tack Stig-Ove!
Jo, första gången begåt Cristeliga natv??
Torde vara natvardh? Men svårtytt!
mvh,
/Robban
105
« skrivet: 2006-12-29, 00:11 »
Vad står det?  Någon som kan tyda? mvh, /Robban
106
« skrivet: 2006-12-25, 00:42 »
Ingegärd!
Habariako? Nsuuri saana?
Jag tillbringade jularna 1987 och -88 i Dar es Salaam med min familj.
Underbara år, underbara människor. Saknad tid.
Såg just att det är 36 grader där.
Havet är väl sisådär 30 grader. *suck* Alltid skön badtemp året om.
Min swahili är dålig och det lilla jag kunnat har försvunnit.
Men alla minnen finns kvar!
God Jul / Robban
107
« skrivet: 2006-12-23, 23:53 »
Hej alla!
Upp och nedvända världen är det. +9,5 C i Sundsvall kl 23.30 och absolut snöfritt. Dags att klippa gräset? Det blir min första gröna jul i Sverige.
Vi tänker speciellt på er alla svenskar utomlands.
God Jul på er,
mvh / Robban
108
« skrivet: 2006-11-12, 23:30 »
NU såg jag vad du menade...
And och Heliga Birgitta skall naturligtvis tillhöra rubriken Medeltiden.
Det är konstigt.
Någon administratör som råkade flytta dessa mappar kanske?
109
« skrivet: 2006-11-12, 23:25 »
Hej Olle!
Om du tittar så ligger Medeltiden och Äktenskap på samma nivå under rubriken Övriga ämnen, precis som Mått, mynt och stämplar.
Dessa tre rubriker ligger alltså under Övriga ämnen.
110
« skrivet: 2006-11-11, 23:36 »
Jag har hittat på en sidogren Hammarstedt:
Gustaf Emil *1871 i Strömbacka (X) gifter sig 1892 (i Sundsvall?)(Y) med sin faster Selma Matilda *1867 i Sävar (AC).
Gustaf E:s pappa var 18 år gammal och förmodligen utflyttad när systern Selma M föds i Sävar, Västerbotten.
Selma M flyttar till Alnö (Y) och träffar där Gustaf E. De kände förmodligen inte till varandra trots det gemensamma efternamnet Hammarstedt. Selma M och Gustaf E:s pappa föddes i en barnaskara med totalt 18 barn (samma makar!) så det var kanske svårt att hålla reda på släkten...
Det blev skilsmässa när släktskapet uppdagades.
Äktenskapet blev kort eftersom Gustaf E gifter om sig 1893.
111
« skrivet: 2006-10-31, 22:56 »
Nordiska Museet förtäljer följande:
Halloween, eller egentligen All Hallows Even som betyder alla helgons afton, är namnet på allhelgonaafton, den 31 oktober, i anglosaxiska (engelskspråkliga) länder.
Kom till USA med invandrare från Irland
Traditionen att fira Halloween kom till USA med irländska invandrare på 1840-talet. Halloweens ursprung kan spåras i den uråldriga förkristna keltiska nyårsfesten Samhain, som firades 31 oktober som en markering att sommaren var slut och vintern började. Samhain betraktades som en gränsöverskridande natt då de döda antogs återvända till jorden. Därför tändes eldar för att vägleda dem och skrämma bort häxor, som ansågs vara särskilt aktiva denna natt. Även olika naturväsen, som till exempel älvor, menades vara i farten. För att blidka alla sorters väsen som var ute denna natt satte man ut mat och dryck till dem.
Denna natt ägnade man sig också åt skämt och upptåg, som en markering av övergången till den långa vintern. Utklädda och maskerade gick man från hus till hus och tiggde ihop till ett kalas. Om man inte fick någonting straffades värdfolket genom att man ställde till med upptåg.
Halloween har alltså sitt ursprung på Irland och inte i USA.
Inlägget är icke anonymt till skillnad från fegisen Kapten Stofil. Nog är du en sto... alltid!
/Robban
112
« skrivet: 2006-10-16, 08:35 »
Hotmail är alldeles utmärkt om man kollar inkommande mail. Jag uppger aldrig min rätta mailadress i denna typ av forum utan jag använder hotmail. Samma sak gäller för registrering av t ex programvaror (Avast antivirus etc). Nackdelen är att man måste kolla en extra brevlåda, men jag slipper SPAM till min vanliga adress.
De som mailar mig på min hotmail får svar av mig från min rätta mail. Inga konstigheter alls.
113
« skrivet: 2006-10-14, 22:54 »
Jämför B:et i Borggård med B:et i Buretornet. Det är inte samma B. Jag kan faktiskt se att K:et (jämför Kungsmakstornet) som det bör vara är ändrat lite för att få till ett B och tillföra något kul i debatten....
Det var lite lågt tycker jag.
Förresten vore det snyggare om B:et kopierats från Borggård, men vore då bedrägligare.
Andra bilder här så finns det ju faktiskt ett sammanhang med ämnet.
114
« skrivet: 2006-10-14, 16:46 »
Kära vänner!
Formen på muren inspirerade mig att ha lite roligt i PhotoShop. Håller kanske med om att det är roligt att jobba i PhotoShop och att bilden blev lite provokativ....
Jag har nog aldrig haft så roligt som när jag nu läst era kommentarer
Men man kan inte utesluta att murens form är intressant. Sen har inte jag nämnt ett ord om slott.
Det kan mycket väl vara något klosterliknande eller varför inte en storslagen byggnad av annat slag.
Det kan även vara ett sätt för trädgårdsarkitekten att anamma trevliga former som passar in i dårhusets arkitektur, dvs att muren är från slutet av 1800-talet.
Observera att jag sade att ni får dra era egna slutsatser. Och det har vissa av er gjort
Tycker i alla fall att det borde finnas något dokumenterat av platsen före mitten av 1800-talet, men det skall kanske Björn T kolla upp?
Leende hälsningar / Robban
115
« skrivet: 2006-10-13, 23:14 »
Fel text på rätt bild. Jag tar denna istället: 
116
« skrivet: 2006-10-13, 22:52 »
Jag har förstått vad Ulf menar med de gamla flygbilderna och deras betydelse som Frank Felton lade ut. Jag har fått mail också från seriösa som inte vill deltaga i debatten. Ser ni inte murresterna? Är det bara en ögonvilla? Jag tror faktiskt att det kan ha legat något gammalt på platsen. Det går också att lokalisera platsen ganska bra med hjälp av vägen bakom ålderdomshemmet. Den finns kvar än idag och syns på flygbild. Bild 1 visar var huset kan ha legat. Bild 2 visar hur husgrunden syns på bilden och hur huset KAN ha sett ut. Döm själv. Jag håller med Ulf om att Länsmuseet borde ta sig en titt på bilden.....  
117
« skrivet: 2006-10-11, 23:24 »
Intressanta bilder, Frank!
Jämför med mina antaganden på tidigare publicerad flygbild.
Förmodat hus (inringat), stenmuren vi har fotat och den gamla vägens sträckning. Allt stämmer förutom att det är fler hus på denna bild än vad vi förmodat.
Och inga slottsrester....
Det är så här vi kan komma framåt genom konstruktivt samarbete!!
118
« skrivet: 2006-10-11, 19:55 »
Björn!
Ingen panik. Skulle vara intressant om det finns något dokumenterat överhuvudtaget (inte bara för Ulf).
119
« skrivet: 2006-10-11, 19:53 »
Georadarprospektering: Kallas även markradar. Dras över marken och sänder ner radarimpulser vertikalt (som en grävd profil). På utskrivningspapperet registreras avvikelser i marken vilka kan bero på forntida aktivitet. Apparaten är känslig för fuktighetsgrader i jorden. Med markradar kan man upptäcka t ex gravar, oavsett om den innehåller stenpackning eller ej. I gynnsamma fall kan även stolphål ge utslag på radarn. Man kan inte se vad som orsakat det avvikande ekot; vill man ha visshet får man gräva på platsen.
Metoden är inte möjlig att använda vid lerjordar.
Kostnad? 1000-1500 kr/tim + resor.
Förutom fältarbetet tillkommer tolkning av skrivarremsor och inmätning och koordinatberäkning av de körda profilerna.
Tolkning av remsorna kan bara en duktig och erfaren person göra.
120
« skrivet: 2006-10-11, 16:31 »
Det FINNS ett slott nära Birstaberget, fast norr om berget.
Det är Märlo slott som byggdes på uppdrag av träpatronen ??B?nsow (rätt stavat?) i slutet av 1800. Det är av typen Askungeslott med tinnar och torn och används som arkiv för SCA idag. Mycket vackert. Tänk om ritningarna från 12-1300 använ.....
Skämt åsido vad gäller slott och fattighus: Äldre ritningar, lagfarter på fastigheter, fastighetsbildningar osv finns på Landsarkivet i Härnösand. Ålderdomshemmet/fattighuset kan finnas dokumenterat. Det kan väl du Björn T kolla upp på nästa fikarast?
mvh/ Robban
121
« skrivet: 2006-10-11, 00:22 »
Mastodontmur var väl att ta i. Där den är synligt som mest bred idag är den ca 3 m, men inte högre än 1 meter (max). Den har troligen varit ca 2x1,5 m (bredd x höjd).
Jag är inte ekonom, men väl ingenjör och tror mig ha en viss förmåga att se proportioner. Det måste ha fraktats bort en himla massa kubikmeter sten om muren varit mastodontartad.
Ritningarna kan du väl själv skaffa fram, Ulf? Din teori - ditt ansvar att bevisa.
122
« skrivet: 2006-10-10, 16:23 »
Nolbystenen är rest efter Buri av sönerna. Det måste vara svårt att hitta sambandet mellan den stenen och släkten Bure.
Buri är ett förnamn och Bure ett efternamn/släktnamn. Patronymikon är av senare datum och det är väl sisådär ca 400 år mellan stenens tillblivelse och den första historiskt belagda Bure.
Skall man få ihop detta får man nog ta till den berömda tidningsartikeln som slog fast att Västerbottenssjukan (Bureå) kommer från Njurunda. Bure finns ju på runstenen och i namnet Bureå, samtidigt som denna sjukdom är mest koncentrerad till just Njurunda och Bureå.
Snacka om säkra källor
Är det den kopplingen du gör Ulf?
123
« skrivet: 2006-10-09, 23:19 »
Lars Jönsson, f omkr 1766, dyker upp som dräng i Färnebo och Nordmark, gift 1790 med Anna Andersdotter f 1766 i Nordmark (dotter till Anders Haborsson+Annika Johansdotter). De flyttar senare norrut.
Vet någon var denne Lars Jönsson är född?
Jag har letat honom i 7 år. Någon som har ett tips?
124
« skrivet: 2006-10-09, 00:15 »
Sprängstenen låg inte uppe vid vägen.
Enda sättet att få svar på dina teorier Ulf är att göra utgrävningar där sägnen pekar ut ett slott, dvs under Birstaverken (industri). Detta är förstås omöjligt ekonomiskt sett att genomföra.
Jag hävdar att stenmurarna som vi tittat på är av modernare slag. Kanske 1600, 1700, 1800 eller t om 1900-tal. Men inte 1200.
Sen, om jag skulle bygga en stenmur som skydd för min gröda mot får och kor så skulle jag nog bygga muren en bra bit upp i slänten.
Här kommer vi nog inte längre. Vi har olika uppfattningar, och det är det tillåtet att ha.
Kul att du står fast vid din åsikt trots att det är många som hoppar på dig.
Försök att bevisa dina teorier. Det är ju trots allt bevisningen av teorierna som är forskning.
125
« skrivet: 2006-10-08, 22:12 »
 Tyvärr är bilden oskarp för jag hade ramlat och petat till kamerans inställning innan bilden togs. Stenmurarna (långa rösen idag) som vi tittat på består delvis av sprängsten. Bilden visar ett borrhål för en sprängladdning. Stenen ligger i ett av stenmurarna/rösena vid Birstaberget. Jag tror inte att man ordnade sprängsten med sprängmedel på 12-1300 talet. Stenmurarna är av senare datum. Tror jag.
126
« skrivet: 2006-10-08, 17:38 »
Byrisholm är en modern felläsning/feltolkning av Styrisholm som man idag kallar Styresholm och ligger i Torsåker i Ångermanland.
Således inget Byrisholm i Skön.
127
« skrivet: 2006-10-05, 20:24 »
Eftersom en ny tråd är påbörjad så kan jag redovisa första skissen efter vårt besök. Observera att vi såg inte den norra och den södra muren, men vissa rester finns synliga av den norra. Den södra är framtagen med ett osvikligt instrument och inlagd utan inmätning. Både den västra och östra muren finns redovisade i tidigare fotografier. Det går naturligtvis att mäta in punkterna med GPS, men vi hade ingen sådan med oss. Allt inritat är anpassat till flygbilden för hand i efterhand. Vattenkällan är troligen en fångstgrop? Jag tror att muren använts som färist för att skydda odling innanför murarna från kor o dyl. Då behöver muren inte vara hög, eftersom korna inte går bland stenar. Det är en fördel med bredd för detta ändamål. Husen redovisade är från Generalstabskartan 1900, varav en husgrund är synlig och ett hus finns kvar. Bedöm själva. mvh / Robban 
128
« skrivet: 2006-10-03, 20:05 »
Hej Ulf S(awert) Bureus!
Starta en ny Bure-debatt så får nog dessa inlägg vara kvar (tills någon blir oförskämd igen)! I detta forum skall ju ämnet vara Anbytarforum fast det har ju varit samma debattörer som i tidigare Bure-debatter.
Synd att ditt förra inlägg raderades. Det innehöll vettiga synpunkter även om dina åsikter kan diskuteras. Och det är ju just det vi skall göra på lämpligt forum.
mvh / Robban
129
« skrivet: 2006-09-30, 00:32 »
Det är märkligt att vissa inte kan hålla sig till tråden och diskutera sakfrågan.
Man känner sig nästan kränkt när man startar en seriös debatt och blir bemött med anonyma inlägg där man är oförskämd mot vissa. Tråkigt och fegt.
Jag försöker förstå anbytarvärden. Har hon gått in och tittat på den övre halvan av diskussionen Sköns kyrka så förstår jag henne, men hade hon läst de sista inläggen så borde hon kanske insett att det började bli lite mer konkret.
Jag startar inte om debatten i ämnet kring Bure igen, även om jag ville avsluta med en flygbild vad vi kom fram till vid torsdagens platsbesök.
Det visar bara att jag med fler inte är fel ute när vi avfärdar slottsteorin, även om stenformationerna och fångstgropen är imponerande när man ser dem på plats.
Trevlig helg på er icke-anonyma!
/Robban
130
« skrivet: 2006-09-29, 01:18 »
Ulf, du saknar INTE fantasi! Vårdkase brann på Birstaberget...
De flesta av oss är åtminstone ganska seriösa släktforskare och vill ha reda på var gamla uppgifter står skrivet på papper (eller på sten).
Du må ju förstå att ditt förra inlägg med 200+1000 man från Nidaros, Överallt tänds vårdkasar (även på Birstaberget) och folk samlas från hela norrland kommer att väcka ont blod på detta forum.
Du är förmodligen skapt för att bli författare i Arn-genren tillsammans med Jan Guillou. Du saknar inte humor...
Tack för senast! / Robban
131
« skrivet: 2006-09-29, 01:01 »
Rapport från slottet: Jag, Ulf och en bekant till mig träffades på plats idag. Flera intressanta saker upptäcktes: 1. Rester av en fyrkantig inhägnad i form av stenmur, ca 200m x 100m är Ulfs försvarsmur. Den har förmodligen använts för inhägnad av djur eller liknande. Skalmur? Nja... Större stenar utanpå, mindre inuti. Basbredd ca 3 m, höjd 1,5 m till obefintlig. Vi hittade bevisligen en sprängsten som var borrat i. Även en gränsmarkering fanns.       2. Rester av andra stenformationer ev gamla jordkällare?, gammal körväg och gammal husgrund ovanför inhägnaden fanns. ingen bild 3. Ulf hittade äntligen sin slottskälla. Vad det är i verkligheten vet jag ej men vi kom att tänka på fångstgrop. Gropen är ett hål i marken, diameter 6-7 meter och 2-2,5 m djup. Inget utlopp. Mystiskt.  4. Ulfs slipade sten visade sig vara rester av en källarmur eller ett golv av betong knappast av Bure-karaktär  Vi var ganska överens om att OM det funnits en Bure-byggnad norr om kyrkan så låg den nog som sägnen säger under Birstaverken, nedanför stenmoraset i den branta slänten.
132
« skrivet: 2006-09-28, 10:52 »
Göran!
Var ligger Fale Bure Holme (tidigare Faleholmen)?
133
« skrivet: 2006-09-27, 21:44 »
I morgon kommer Ulf och jag att träffas på plats så får jag se med egna ögon.
Jag tar lite bilder på plats och lägger ut vissa här i forumet. Jag skall försöka vara så objektiv som möjligt och fota med lämplig glugg.
134
« skrivet: 2006-09-25, 22:17 »
Kan det möjligen vara en liten nyansskillnad mellan Bures sätt att beskriva huset som slott och vårt nuvarande sätt att betrakta slott?
Hus, slott, befäst plats är äldre benämningar av vissa hustyper vilket kan innebära att Bures slott inte behövde vara stort, snarare befäst som våra äldsta kyrkor?
Språkforskare?
135
« skrivet: 2006-09-25, 11:05 »
Ulf!
Jag citerar det som Carl Szabad skrivit tidigare:
**** I 1398 års brev står det Styrisholm, inte Byrisholm, som någon som uppenbarligen inte kunnat läsa 1300-talshandstil tytt det som. Styrisholm eller, som man idag kallar det, Styresholm låg i Torsåker i Ångermanland.****
Glöm Byrisholm. Det har aldrig funnits något Byrisholm. Det är en vida spridd felläsning.
STYRISHOLM som det heter ligger i Torsåker. INTE i Birsta.
Vidare till dina bilder:
Om det ligger ett hus intill stenmuren, är inte stenmuren en rest av urschaktningen för huset? Marken består av blockrik morän och det vore ju naturligt att lägga stenar i slänten som en mothållande mur för ovanliggande tomtmark.
Släta stenen som sticker upp ur marken:
Har du kollat ytan (under mossan)? Det kanske är en runsten??? Formen kan vara den rätta
mvh / Robban
136
« skrivet: 2006-09-24, 20:38 »
Jag står också för mina åsikter, Björn, men är kanske lite mer nyfiken än de flesta. Det vet du?
Visst kan man skaffa en anonym hotmailadress, men vad vinner man på det? Ingen respekt i alla fall. Det visar bara hur naiv man är.
En bekräftad mailadress är något bättre än dagsläget, oavsett om det är hotmail eller annat.
Nå, Ulf, är det ett fönster i bakgrunden?
mvh, /Robban
137
« skrivet: 2006-09-24, 17:37 »
Q.S Bure, Salo Mondenvise, Ingrid Gunnarsson, Christina Claesson, Erik Holmlund, Lars Nylander och Lars Öhman! Ni bör försvinna från denna debatt om ni inte anger åtminstone er mailadress. Är ni rädda för skräpmail till er mailadress kan ni ange den liknande som r_hammarstedt at hotmail.com viket jag gjort i detta inlägg. Jag använder min hotmailadress i officiella sammanhang på Internet eftersom jag vill skydda min riktiga mailadress från skräppost. En hotmailadress kan man snabbt erhålla från www.hotmail.com Anonyma inlägg saboterar för hela rötters Anbytarforum. Vi riskerar med ert agerande att bli av med denna typ av kommunikation. Har ni något att tillföra debatten så ange åtminstone er mailadress. Det är lätt att sitta som anonym avsändare och debattera. Vill man vara med och tycka skall det vara på samma villkor för alla. Ni bör dock veta att det går att få fram vem som skickat inlägget! Administratören kan via loggfil se vilken IP-adress inlägget är skickat från och på så sätt kan man härleda avsändaren. Jag tycker det är oförskämt att komma med anonyma inlägg oavsett vad man tycker om andra inlägg. Vi måste kunna respektera varandra och andras åsikter utan att bli oförskämda och göra det i osynlighet. Ulf S, Björn T, Carl S, Elisabeth T, jag och flera andra som har haft synpunkter i denna debatt står för våra åsikter och vågar lämna mailadresser. Jag delar inte Ulf S:s åsikter (ännu), men jag tycker att personliga angrepp inte hör hemma bland vuxna människor. OK, Ulf har framfört en teori som vi andra har svårt att smälta. Vi vill ha förtydligande av honom och han har visat vad han har att komma med. Varför inte svara med inlägg på ett någorlunda artigt sätt? Jag hoppas att man ändrar reglerna för inlägg på Anbytarforum, åtminstone att man kräver att mailadress SKALL anges. Det bästa vore att man angav en användare med bekräftad mailadress. Nackdelen med detta vore att kanske inte få seriösa inlägg från t ex utlandet. Eventuellt kan man ha ett separat forum för Rötters vänner? Kanske ett alltför elitistiskt tänkande? Men det vore skönt att slippa Salo Mondenvise m fl. Jag betraktar anonyma inlägg som mobbning. Ingen människa har gjort sig förtjänt av mobbning, förutom de som utför denna avskyvärda handling. mvh, / Robban PS, detta inlägg handlar inte om Sköns kyrka med omnejd, däremot om inläggen i denna debatt, DS.
138
« skrivet: 2006-09-24, 15:41 »
Ulf! Bild nr 8, är det ett bostadshus i bakgrunden? Jag tycker det ser ut som fönster på ett hus i bakgrunden (inom röd cirkel). 
139
« skrivet: 2006-09-19, 09:56 »
Bästa anbytarvärd!
Det var bra att du rensade bland inläggen, men det fanns inlägg som nog inte skulle ha tagits bort.
Däremot får du gärna ta bort mitt inlägg från 16/9 kl 11.11 som relaterar till de irrelevanta inlägg som togs bort och inte hörde hemma här.
mvh,
Robban
140
« skrivet: 2006-09-16, 11:11 »
Jag är besviken på ett flertal av er som gjort inlägg under rubriken Sköns kyrka med omnejd. Inläggen har inte ett dyft med rubricerat ämne att göra. Jag tycker att ni kan starta en ny rubrik och kalla den Låt oss spy galla på varandra eller något likvärdigt.
Jag med fler forskare är intresserad av medeltiden kring Sundsvall.
- Sköns kyrka med omnejd är intressant för de medeltida resterna, fornlämningarna runt kyrkan och skrönorna.
- Alnö gamla medeltida kyrka och fornlämningar är intressanta.
- Selångers gamla medeltida kyrka med storhögar och omnämnande i samtida skrifter är intressant.
- Nolby är intressant för Bure-runstenen, en medeltida kyrkoruin och det största området norr om Uppsala med fornlämningar från järnåldern.
Det borde finnas ett sätt att kunna informera varandra och ställa frågor utan att anonyma påhopp och otrevligheter skall grassera.
Du som lägger in anonyma inlägg är inte bättre än en feg mobbare som inte känner trygghet i sin vardag utan måste trakassera sina medmänniskor.
Skäms
Jag kommer nu att lämna debatten tills man gjort om hela anbytarforum. Ser fram emot detta
/Robban
141
« skrivet: 2006-09-15, 19:43 »
Rosenberg förtäljer sålunda:
Tuna i Gotlands n domsaga, Lummelunda ting. By i Stenkyrka sn.
mvh, /Robban
Inlägget flyttades 20 februari 2010 från Språk, ord och namn: Ortnamn: Tuna Stenkyrka.
Camilla Eriksson, moderator
142
« skrivet: 2006-09-15, 19:25 »
Ulf!
Bevisbördan ligger väl inte på mig? Jag har visat att dina antaganden om att -holm med betydelsen ö, udde, näs osv inte är relevant för dina slottsteorier.
Vaddå vikingaskepp väster om IKEA? Var har du fått dessa teorier ifrån? Mig veterligt har det hittats en kogg från 1400-talet i Selångersån vid Åkroken (inne i Sundsvall), men inget vikingaskepp väster om IKEA. Jag påstår som lekman att OM det har hittats ett vikingaskepp väster om IKEA, så har man fraktat detta på land och begravt det på plats. Havsvattnet lämnade landet väster om IKEA 1500 år f Kr, dvs ca 2500 år före vikingatid. Jag tror inte att vikingarna fanns 1500 år f Kr, då var det bronsålder.
Vidare har jag varit i området på en snabbvisit. Jag insåg snabbt att inga medeltida större bebyggelser kan ha gjorts i slänten ovanför vägen bortanför jordkällaren. Marken sluttar så brant att där förekommer erosion med stenras som följd.
Jordkällaren är av senare datum.
Jag tycker att Carl Szabads förklaring att det aldrig funnits något Byrisholm, däremot finns Styrisholm belagt i skrift:
I 1398 års brev står det Styrisholm, inte Byrisholm. Styrisholm eller, som man idag kallar det, Styresholm ligger i Torsåker i Ångermanland.
Försök att komma med kalla fakta och inte med löst framslängda teorier som saknar logisk grund. Jag försöker vara opartisk och drar slutsater utifrån fakta. Det är min övertygelse att man skall man ha goda grunder för sina teorier innan man publicerar dessa för en större allmänhet, vilket detta forum väl få anses vara.
mvh / Robban
143
« skrivet: 2006-09-11, 17:18 »
En förklarande bild på vad som sagts tidigare ang placering av Bure slott finns på karta genererad med havsnivå år 1000 e Kr. Inget hav i närheten.  mvh / Robban
144
« skrivet: 2006-09-11, 17:05 »
Eftersom Runstenarna blev stoppad mitt i en delvis seriös diskussion fortsätter jag mitt ärende angående påstådda slott mm intill Sköns kyrka. Det finns inga belägg för att havsnivån gått upp till Sköns kyrka efter år 1000. Vid år 500 e Kr syns havet söder om kyrkan. Se bild nedan:  År 0 har inte vattennivån ändrats mycket:  Man måste bakåt till år 1500 f Kr för att få ett omslutande vatten kring Sköns kyrka:  Därmed torde diskussionen om medeltida byggnader i anslutning till havsstrand från 1200-talet vara utagerad. mvh/Robban
145
« skrivet: 2006-09-05, 22:53 »
Se även under rubrik:
Språk, ord och namn: Personnamn: Förnamn T-Ö: Welam var kommer namnet ifrån?
146
« skrivet: 2006-09-05, 20:27 »
ps. Wellamsson är ju bara ett patronyminkon, dvs att fadern hette Wellam xxx. / DS
147
« skrivet: 2006-09-05, 20:26 »
Wellam, även William, verkar vara ett namn som ofta förekommer bland folk med holländska och belgiska efternamn.
Sök i Rötter på Wellam får du se. Annars finns Wellam i bl a Jämtland utan känd vallonkoppling.
mvh, / Robban
148
« skrivet: 2006-09-03, 23:42 »
Tack Maritha!
Någon som vet om han är släkt med brukspredikanten Nils Nordvall (far Olof Jonsson m Karin Nilsdotter)? Anders skulle kunna vara en brorson till Nils som aldrig gifte sig. Vad heter Anders far i så fall?
Filmerna från Njurunda kring 1775 är väldigt svåra att läsa. Någon som har en id??
mvh / Robban
149
« skrivet: 2006-09-01, 23:31 »
Anders Nordvall född 1775 25/8, sockenskräddare i Njurunda. Vet någon någonting om honom? Föräldrar, var han föddes etc?
150
« skrivet: 2006-09-01, 19:07 »
Rubriken till detta forum handlar om runstenar under Bureätten.
Jag tycker att den som vill kasta okväden på andra för deras inlägg kan byta forum. Detta forum skall handla om Bure och eventuella kopplingar till runor.
Egentligen har Carl Szabad svarat på frågan. Det finns inga skriftliga källor som gör att vi kan koppla någon idag levande släkt till någon av runstenarna.
Endast Bureus fantasier kring 1600 gör kopplingen av sin släkt till Tord i Skokloster. Det är väl sisådär en 600 år efter att stenen ristades. Rena fantasierna mao.
Utläggen avseende R Wallin hör inte hemma i detta forum.
Och du Snoken, ditt anonyma inlägg är inte ens roligt. Byt kanal.
mvh, Robban
151
« skrivet: 2006-08-31, 21:40 »
Wikipedia verkar vara en något otillförlitlig sajt där vem som helst kan lägga in uppgifter.
Snacka om källa....men det är ett intressant ställe där man kan hitta godbitar.
mvh,
Robban
152
« skrivet: 2006-08-31, 19:08 »
Källan bakom källan, bakom källan.... osv.
Javisst! I de flesta bokverk av vetenskaplig natur finns källhänvisningar (det där finstilta på slutet eller som fotnötter). Skriver tillräckligt många författare av varandras böcker och uppgifter kan det vara en fördel att få veta, eller kunna söka bakåt till, den äldsta trovärdiga källan.
En fjäder blir lätt en hel hönsgård (vilket detta forum tycks urarta till). Man gör kanske tolkningar och spekulationer av andras uppgifter utan att kontrollera deras källor och snart har sanningen blivit omtolkad. Därför är källhänvisningarna viktiga, oavsett om man är professor, docent eller lekman.
Jag kan inte vara SÄKER på att Bure (nämnd på Nolbystenen) är ett förnamn, men av den litteratur jag läst framgår att efternamn användes inte på 1000-talet. Alla andra namn på stenen förefaller vara förnamn, så varför skulle Bure vara ett efternamn? Därav slutsatsen att Nolbys Bure är ett förnamn.
Sen tycker jag att vi kan vara sakliga i debatten utan att kasta sk-t på varandra.
mvh / Robban
(ännu ett inlägg som har anknytning till runstenar!)
153
« skrivet: 2006-08-30, 23:31 »
Ulf,
Norrländsk Uppslagsbok kan ju vara en källa i sig, men det vore bättre om du uppgav författarnas källhänvisningar!
/Robban
154
« skrivet: 2006-08-30, 23:26 »
Catharina L skrev om runstenen i Skokloster (Håbo kommun):
Antvitr, auk Gustaifr, auk Juhar, auk redaifr, samt Gunnaifr, laiti raisa?__? Tord Faduri sin fotr hiuk runar.
På Håbo kommuns hemsida hittar man (samma sten?, annan modernare tolkning??) texten:
Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter Tord, sin fader. Fot högg runorna
En fråga: Hur kan man, även med god vilja, knyta denna text till BURE??? Inte från orten Byr, eller?? Och varifrån kommer att Tord skulle ha bott i Byr?
Catharina vidare: Tord i Byr hade sönerna Antvitr Tordsson Buhre, Gustaifr Tordsson Buhre, Juhar Tordsson Buhre, Radaifr Tordsson Buhre, Gunnaifr Haursi Tordsson Buhre.
Hur vet man att de hette Buhre? Vore det inte mer logiskt att de hade namnet Antvitr, Tords son (i Byr) osv om man nu nödvändigtvis skall ha ett postumt efternamn på sönerna? För det fanns väl inga efternamn då, eller?
Nolbystenen i Njurunda innehåller följande text:
Bergsven och Sigfast och Fride reste denna sten efter Bure sin Fader. Och Fartägn ristade.
I denna text kan man tolka att namnet Bure fanns som FÖRNAMN ca år 1000.
Finns det någon som på fullt allvar försöker antyda att 2-300 år senare används Bure som EFTERNAMN och har något med någon av dessa runstenar att göra, och på vilken grund?
mvh / nyfiken Robban
155
« skrivet: 2006-08-29, 20:09 »
Apropå märkning av fornminnen i Birsta så finns inget markerat på Ulfs slottsplats, vare sig i gamla Generalstaben eller Gröna kartan.
Det behöver i sig inte betyda att det inte finns några, men det har funnits 8 hus på området och eventuella spår efter fornlämningar torde vara förstörda.
156
« skrivet: 2006-08-29, 20:05 »
Nä, Ulf. Jag tror inte det är lämpligt att lägga en försvarsanläggning med ryggen mot ett berg. Borgar mm ligger gärna på toppen av berg. Det är svårare att ta sig uppåt än nedför och man har bättre överblick uppifrån.
Vad är det som säger att ett slott behöver vara större? Slott på 1200-talet var förmodligen av det moderata slaget, speciellt här i norr.
Jag skall göra en simulering av landhöjningens påverkan av strandlinjen från stenåldern och framåt. Kommer att publiceras vid senare tillfälle.
Ulf: Jag lägger inte ut dina bilder här då de är dina och jag har dom inte digitalt. Jag kommer att ta egna bilder på plats, sen får vi se.
mvh/Robban
157
« skrivet: 2006-08-27, 22:18 »
Ulf!
Om du läste vad jag skrev så skulle havet ha nått runt höjden vid Sköns kyrka (en ö) för ca 2100 år sedan, dvs 100 år fKr.
1200-talet dyker upp 1300 år senare...
Lutar marken jämnt ner mot dagens havsnivå innebär det att havet befann sig ca 600 meter från kyrkan år 1200. Inget vatten i närheten mao.
Sedan vad gäller senare husgrunder på platsen gör att det för en lekman kan vara svårt att se skillnad på husgrunder från 1200-talet eller 1800-talet. Sten åldras inte så mycket...Men senare bebyggelse syns naturligtvis bättre.
En husgrund från ett långhus från ca 500-talet finns i Nolby, inte långt från Burestenen. För mig är det omöjligt att avgöra åldern, det har länsmus?et gjort.
Varför tror du inte på det som är skrivet sedan länge angående placeringen (intill nuvarande kyrkan)?
mvh/Robban
158
« skrivet: 2006-08-26, 22:28 »
Kartan är fältarbetad 1897.
159
« skrivet: 2006-08-26, 22:25 »
IKEA ligger precis ovanpå bäcken under siffran 17 i kartan. Bäcken är kulverterad under nya IKEA-huset (jag vet eftersom jag ritat kulverteringen).
Att avgöra vad som är medeltida husgrunder och tidigt 1900-tal kan vara svårt för mig som amatör, men jag skall besöka platsen ändå.
/Robban
160
« skrivet: 2006-08-26, 22:16 »
161
« skrivet: 2006-08-26, 22:09 »
Ulf, dina bilder säger inte så mycket.
Jag har tittat på kartor från 1920-30 och det finns faktiskt gårdar på kartan där du hittat husgrunder och murar. Källaren är förmodligen en gammal jordkällare tillhörande någon av gårdarna.
Området där Ulf placerat in slottet ligger på ca + 54 m. Dalen i Birsta (IKEA) ligger på nivå +17 m. Med en landhöjning av 8 mm/år skulle det innebära att havet gick fram till IKEA för ca 2100 år sedan.
Tanken på att Byrisholm (-holme omflutet av vatten) skulle ha legat där Ulf tror att slottet låg faller av sin orimlighet om man skall beakta ordet -holm.
Kalla fakta. Det är lika länge sedan som höjden där Sköns kyrka var en ö eller udde. Pratar vi 1200-tal så har landhöjningen varit ca 6,4 meter till dags dato.
Jag skall försöka lägga in en bild av kartan.
Hälsningar / Robban
162
« skrivet: 2006-08-26, 00:15 »
Puh! Niclas har jobbat! Bäst att skriva ut på papper för att lättare kunna läsa (mycket text på skärm är jobbigt).
Ang Birsta/Byristad i Skön så kan det finnas ett visst intresse av att veta vad Ulf har hittat om det i själva verket visar sig vara medeltida byggnadsrester.
Om...
Man kan inte avfärda stenmurar uppförda av mänsklig hand, men att dra slutsater om Byristads slott får nog betraktas som en innerlig önskan.
Expertutlåtande från länsmuséet torde nog vara på sin plats. Jag misstänker att experterna på länsmuséet känner till alla medeltida husgrunder i östra Medelpad, så risken är att det är en gammal prästgård eller bondgård eller liknande eftersom inget finns skrivet om detta?
Det borde finnas historiska kartor över området eftersom det förmodligen funnits gårdar i Birstadalen sedan gammalt. Dessa kanske kan ge någon upplysning?
Skall själv besöka platsen som lekman med intresse för kulturhistoria.
Tänk om där finns en runsten efter Fale hin Gamble??
Vem vet?
Sedan tycker jag att Kalle skall Stroppa sig någon annan stans. Namnlös fegis.
/Robban
163
« skrivet: 2006-08-24, 23:49 »
Några i sällskapet verkar behäftade med humor...
Jag skulle vilja titta på platsen för Byristads slott, Ulf. Har du pratat med länsmuss?et i Härnösand angående den eventuella medeltida byggnaden?
Skickar dig ett mail.
mvh / Robban
164
« skrivet: 2006-08-22, 23:25 »
Anders Svensson f 1768-05-23 i Brynje, Kyrkås (föräldrar Sven Andersson och Karin Hansdotter)
Anders Svensson Friberg i Lit gifter sig 1798-02-18 med pigan Ingebor Nilsdotter, Norderåsen, Häggenås (Z).
Mannens titel Rusthållare, dragon, änkling. (Lit C:2)
Han har alltså varit gift tidigare och bor troligen i Lit där bröllopet står eftersom bruden hör hemma i Häggenås.
Anders Friberg, gratialist, dör 1843-04-21 i Fjäl, Lit 74 år gl (Lit C:3). Han skulle alltså bli 75 år 23/5 om det är samme man.
Allt enl ministerialregister Jämtland.
mvh/Robban
165
« skrivet: 2006-08-15, 00:05 »
Björn!
Eftersom detta är en sidogren har jag inte lagt ner 100% krut på denna utan jag har gått på hfl Sävar, tex AI:3 sid 373 där Anna Cathrina finns med. Hon står ej att finna med födelsenotis vare sig i Sävar, Robertsfors (fadern kom från R-fors) eller Bygdeå (modern är från Bygdeå). Jag vet att Qurth A inte har med Anna Cathrina.
Ansedel för fadern:
Gustaf Wilhelm Hammarstedt.
Född 1818-05-02 i Robertsfors (AC).
Koldräng, smed, mästersven.
Död 1904-01-23 i Sävar (AC).
Levnadsbeskrivning
Far Johan Olof Hammarstedt.
Smed, masmästare.
Född 1777-08-27 i Robertsfors, Bygdeå (AC).
Död 1842-02-07 i Robertsfors (AC).
Mor Anna Olofsdotter.
Född 1775-04-10 i Robertsfors (AC).
Död 1855-05-17 i Robertsfors (AC).
Gift 1841-06-20 i Sävar med.
Cajsa Lovisa Flodin.
Född 1824-08-03 i Öndebyn, Bygdeå (AC).
Död 1902-09-25 i Johannisfors, Sävar (AC).
Far: Per Wilhelm Flodin.
Född 1792.
Länsman.
Mor: Johanna Magdalena Röckner.
Född 1795 i Umeå landsförs (AC).
Barn:
Johan Hammarstedt.
Född 1841-10-15 i Johannisfors, Sävar (AC).
Död 1898-09-22.
Gift med. Anna Carolina Afvander.
Född 1848-02-13 i Västergidsjö, Gideå (Y).
Död 1912-09-14.
Johanna Wilhelmina Hammarstedt.
Född 1843-05-12 i Johannisfors, Sävar (AC).
Gift med. Anders Peter Ahlström.
Skomakare.
Född 1839-07-06 i Harmånger (X).
Anna Cathrina (Cajsa) Hammarstedt.
Född 1844-09-01 (i Johannisfors, Sävar (AC)??).
August Wilhelm Hammarstedt.
Smed.
Född 1846-09-16 i Johannisfors, Sävar (AC).
Gift 1869 med. Cajsa Magdalena Hammarsten.
Född 1848-03-11.
Josefina Carolina Hammarstedt.
Född 1848-01-07 i Johannisfors, Sävar (AC).
Gustaf Reinhold Hammarstedt.
Född 1849-05-28 i Johannisfors, Sävar (AC).
Smeddräng, hammarsmed.
Arbetade som hammarsmed vid Svedjebacken, Harmånger.
Gift 1871-05-21 i Galtström, Njurunda (Y) med. Catarina Maria Backman.
Född 1849-06-20 i Galtström, Njurunda (Y).
Död 1923-01-23.
Olof Oskar Hammarstedt.
Född 1850-12-26 i Johannisfors, Sävar (AC).
Död 1854.
Carl Erik Hammarstedt.
Smed.
Född 1852-12-05 i Johannisfors, Sävar (AC).
Flyttade samtidigt som sin bror från Galtström till Harmånger.
Arbetade som hammarsmed vid Svedjebacken, Harmånger (X).
Anmält utträde ur Svenska kyrkan 1880-08-28 till Metodistkyrkan.
Flyttade till USA 1930-08-23 till NY 78 år gammal.(emi)
Gift 1878-06-23 i Skön (Y) med. Christina Norman.
Född 1852-02-03 i Gideå (Y).
Florentin Hammarstedt.
Född 1854-11-14 i Johannisfors, Sävar (AC).
Smed.
Gift 1883-12-02 med. Anna Charlotta Persdotter.
Född 1854-06-02 i Julita (D).
Ferdinand Hammarstedt.
Född 1856-04-25 i Johannisfors, Sävar (AC).
Arbetare.
Gift 1879-08-09 med. Katharina Johansdotter-Dahlbom.
Född 1849-02-28 i Glava, Värmland.
Olof Oscar Hammarstedt.
Smed.
Född 1857-11-22 i Johannisfors, Sävar (AC).
Gift 1883-03-30 i Alnö med. Selma Kristina Eugenia Pehrsdotter-Zvar.
Född 1867-04-10 i Sävar (AC).
Magdalena Elisabeth Hammarstedt.
Född 1859-11-04 i Johannisfors, Sävar (AC).
Död 1860-11-06 i Johannisfors, Sävar (AC).
Pehr Leonard Hammarstedt.
Född 1861 i Johannisfors, Sävar (AC).
Död 1862 i Johannisfors, Sävar (AC).
Pehr Leonard Hammarstedt.
Född 1862-11-27 i Johannisfors, Sävar (AC).
Död 1864-11-08 i Johannisfors, Sävar (AC).
Lovisa Elisab Hammarstedt.
Född 1864 i Johannisfors, Sävar (AC).
Gift med. Anders Edvard Ångström.
Född 1863 i Borgsjö (Y).
Per Ludvig Hammarstedt.
Smed.
Född 1865-12-26 i Johannisfors, Sävar (AC).
Gift 1887-07-29 i Usland, Alnö (Y) med. Anna Katarina Andersdotter.
Född 1858-11-21 i Bygdeå (AC).
Selma Mathilda Hammarstedt.
Född 1867-11-13 i Johannisfors, Sävar (AC).
Flyttar med sonen Gustaf till Alnön.
Träffar sin jämnårige brorson (på Alnön?) och gifter sig med honom! Äktenskapet upplöstes.
Kyrkotagen 18920506.
Gift 1:o. (UÄ)?
Gift 2:o 1892-07-.. med. Gustaf Emil Hammarstedt.
Född 1871-08-04 i Galtström, Njurunda (Y).
Gift 3:o 1893 med. Erik Johan Eriksson.
Född 1869-12-22.
Sophia Eufrosynia Hammarstedt.
Född 1872-05-31.
166
« skrivet: 2006-08-14, 20:10 »
Varken Urban S eller Internet lär ha ristat runor... Även Ulfs Uppslagverk lär knappast vara runor. Eller?
Inlägget borde finnas på annan plats och inte bland runstenarna.
Tycker jag.
Annars verkar Ulf mest testa sina egna önskade slutsatser på seriösa släktforskare genom att hänvisa till Internet som källa.
Den var låg.
Även Urban S är mänsklig och kan ha fel och hans uppgifter måste åtminstone ses som en andrahands- eller tredjehandskälla.
Ursprungskällor, tack! Och i ett annat forum...
/Robban
167
« skrivet: 2006-08-14, 19:39 »
Hej Björn! 1. Anna Cajsa f 1844-09-01 i Sävar finns i min släkt (hennes far och min ff ff var syskon). Anna hade 17 helsyskon, dvs modren fick 18 barn! 2. Ambitionerna har kanske varit för högt ställda... Jag har en ny adress men har inte gjort klart för att publicera släkten och annat ännu. Ska skärpa mig..Adressen? www.barbrorobban.com mvh/Robban
168
« skrivet: 2006-08-11, 22:54 »
Börjar inte debatten att spåra ur från ämnet Runstenarna?
En fråga: Finns det över huvud taget någon idag som med säkra källor kan fastställa släktskap med personer nämnda på en enda runsten (900-1000:talet)??
/Robban
169
« skrivet: 2006-08-08, 23:41 »
Carola!
Vilken vem menar du?
mvh/Robban
170
« skrivet: 2006-07-24, 23:59 »
Hej Peter
Nej, jag har inte försökt spåra Göran Hansson Tysk framåt. Texten är mycket besvärlig att läsa och kvaliteten på Genlines bilder gör att texten är extra svårtydd, troligen för att orginalfilmningen inte är 100.
Intressant att han finns skriven som Georg. Han KAN mao vara född i Tyskland men gift i Sverige.
Jag skall försöka ägna mig lite åt detta framöver. Får se om det dyker upp något av intresse.
Visst finns det fler Tysk. Jag har en Hammarstedt-Tysk som får det som soldatnamn.
mvh/Robban
171
« skrivet: 2006-07-24, 00:05 »
Göran Tysk, d 1710
Jag har nyligen halkat in på denna tyska gren i Graninge via Brita Göransdotter Tysk.
Debatten i forumet sträcker sig flera år bakåt och jag undrar om någon har fått någorlunda ordning på sina Tyskar i Graninge med källor? Det känns som om att det blir mycket hörsägen, titta på hemsidan den och den och hur tillförlitlig är Hasselberg?
Finns räkenskapsböckerna för Graninge bruk bevarade? Där kan finnas information...
Jag har hittat en Hans Tysk som får ett oäkta barn Jöran den 15/10 1654 i Norberg, Västmanland. Finns det flera släkter Tysk?
Finns det belagt att vår Göran Tysk har patronymikon Göransson? Kan det vara tex Hansson?
Finns det någon som har ideer eller svar?
Family search har ett roligt uppslag:
Göran Tysk har två söner: Johan Göransson Tysk född ca 1661 och Göran Göransson Tysk f ca 1669 i Tyskland(!). Finns Göran som namn i tyskan?
mvh, /Robban
172
« skrivet: 2006-07-03, 01:56 »
Göran!
Jag har mailat dig resultat av folkräkningar 1880, 1890 och 1900. Födelseår mm för Ida E är felaktiga!
173
« skrivet: 2006-07-03, 00:56 »
Genlinesökning?
Jag har inte tillgång till Genline just nu. Kan någon vänlig själ kolla var Ida Elisabeth Ahlström (alias Hammarstedt?) om hon flyttade till Sthlm eller fanns kvar i Galtströms bruksförsamling (Y-län)ca 1895?
Vanligt microkort går naturligtvis lika bra!
mvh / Robban
174
« skrivet: 2006-06-26, 23:06 »
Hej Jan!
Din fråga borde ställas i Landskap/Uppland/socknar/Kårsta. Österberg är ju ditt namn...
mvh/Robban
175
« skrivet: 2006-06-26, 22:58 »
Göran!
Mycket intressant kontakt! Kött på benen kan man säga!
Ida Elisabeth förde tydligen ett leverne utanför lagens råmärken i Stockholm. Den som har intresse av henne kommer troligen att få sitt lystmäte när Göran ger ut sin bok Den svenska döden i höst som egentligen tydligen skall handla om svenska avrättningar 1600-1910. Verkar intressant för oss släktforkare.
176
« skrivet: 2006-02-24, 21:20 »
Avsluta menas förmodligen Stänga. En CD / DVD kan lämnas öppen och kompletteras med fler filer vid senare tillfälle. Risken är dock stor att tidigare filer går förlorade. Jag betraktar detta som högriskobjekt. I brännarprogrammen finns inställningar att göra, t ex stäng skivan vid bränning el dyl. En öppen skiva kan vara svår att läsa i vissa CD-läsare (de klarar inte av formatet). Vissa program fungerar med drag and drop med utforskaren. Jag ser samma risk där.
Skivorna är billiga idag och det är väl värt att kosta på en skiva per bränning om det är för arkivbruk man gör skivan. Samla upp material på hårddisk och bränn mycket på en gång, kanske 2 kopior som man förvarar på skilda håll (det brinner nog inte samtidigt på två ställen).
En hårddisk lär knappast vara något bra media att ha till material för långtidsförvaring / arkivering. En hårddisk GÅR sönder. Det är bara en fråga om tid. Den används huvudsakligen för arbete och korttidslagring.
Glöm sedan inte att konvertera filer och annat när det kommer nya format mm. Disketter 5 1/4 och 3 1/2 är lite bekymmersamt idag eftersom man mer och mer frångår att leverera diskettstationer med nya datorer. CD har nog sett sina bästa dagar och övergång till DVD pågår. Om ett antal år (10?)kanske det är svårt att läsa CD. Sen åldras även CD och DVD-skivornas material så det kan vara på sin plats att kopiera om dessa på nytt media efter några år.
Jag har råkat ut för att 5 år gamla CD-skivor gått sönder när man tar ut dom från förvaringsfickan. Hela folieskiktet på framsidan lossnar och informationen med den.
177
« skrivet: 2006-02-20, 19:15 »
När du valt län och församling måste du trycka på sök. Vill du bara söka i t ex födelseböcker kan du ange detta före sök.
Ett tips: Gå in på Arkiv och Inställningar för att välja bland alternativen till olika funktioner (t ex zooma med scrollknappen på musen) mm.
178
« skrivet: 2006-02-17, 23:32 »
När det gäller gamla bilder kan det knappast vara nödvändigt med tif-format. Skillnaden mellan tif och jpg kan knappast märkas eftersom bilderna i sig inte håller sådan kvalitet att tif kontra jpg kan märkas.
Jag kan rekommendera en digital systemkamera med makroobjektiv. Det blir bättre skärpa och går mycket snabbare än att skanna. Det är min erfarenhet.
Jag har t ex en s k diaduplikator där jag fotograferar av diabilder i hög upplösning. Bilderna tar ca 4 minuter att skanna. Kameran plåtar på 1/100-dels sekund. Det som tar tid är att byta bild (10-15 sek?).
Vill man ha en högre kvalitet klarar många kameror att lagra både raw-format och jpg av samma bild. Då kan man ju välja själv efteråt vilken kvalitet man vill ha.
179
« skrivet: 2006-02-06, 14:56 »
Tack alla!
Jag har med intresse läst Magnus Hedbergs bok Bergverk i Jämtlands län. Här finns mycket intressanta saker om Peder Niure, men familjen syns det inte mycket av. Boken finns till salu av förf och kostar 100:- inkl frakt. Kan rekommenderas för intresserade. Den behandlar en del av de vedermödor man kan råka ut för när man vill starta gruvverk.
Jag hade av farten glömt Anita Groschopp. Tack för påminnelsen!
Norsk forskarhörna verkar också intressant.
mvh/Robban
180
« skrivet: 2006-01-28, 23:04 »
Peder hade försökt att starta en silver/blygruva på Oldfjället i Åre, men misslyckades. Han blev skyldig pengar och flydde 1654 till Norge tillsammans med en Lars Olufs?n (som var från Norge). Peder Niure satte i gång skärpning/skjerping, eller unders?kelsesdrift vid Berguggelåsen.
Finns det uppgifter om Peder Niures familj? Fick han barn i Norge?
hälsningar / Robert
181
« skrivet: 2006-01-24, 00:08 »
Jag förmedlar vidare till den som kan svara på följande fråga:
*****************************
Hej
Vi är en byforskargrupp här i Finland (Pensala by, tillhörande Nykarleby stad, ligger på ungefär samma breddgrad som Umeå) som har de senaste åren forskat i byns emigranter.
Vi söker uppgifter om Jakob Carl Gustavsson Fleen (tidigare Aspnäs), född 1864.05.05 gift med Lovisa Johansdotter Back född 1868.05.01. Enligt finska kyrkoböcker skall de ha flyttat till Alnö församling i Sverige. Enligt de uppgifter vi har så hade de två döttrar Jenny Katarina född 1890.03.10 och Hilda Elisabet född 1893, båda födda i Alnö. Jakob emigrerade till Amerika och torde ha dött där omkr. 1920.
Tacksam för svar
Pensala Byforskargrupp
182
« skrivet: 2006-01-22, 00:34 »
Var hittar jag relevansen?
Jonas har barnen Brita och Nils. Jag hittar inga fler....
Cajsa Ersdotter Kiöstadius (f 1724 och änka efter en korpral) avled 1805. OK, men hon måste ju vara dotter till Erik K? Den Cajsa/Christina jag menar är född 1731.
Relevant?
mvh, /Robban
183
« skrivet: 2006-01-21, 20:11 »
Tack Per!
I Härnösands herdaminne nr V sid 246 (suppl.) står att Jonas Bidenius dotter Kristina f 1667 var gift med snickaren i Härnösand Henrik Andersson Dala. Hon avled 1755 och kan ju inte ha varit första hustru till Henrik. Hennes morfar hette Martinus Golenius.
- Är det samma Henrik Dala?
- Är Margareta Dalin dotter till Kierstin eller Kristina?
- Hur många fruar hade Henrik? Vem var han gift med 1703?
- Är Kristina f 1667 ett tredje gifte?
Många frågor, kärt ämne...
mvh, /Robban
185
« skrivet: 2006-01-21, 00:45 »
Dalin/Dalenia, Margareta, född i juli eller aug år 1703 i Härnösand enligt dödbok Alsen(Z) C:1 (hon dör 1737-01-06 33 år 5 mån gammal).
Går det att spåra denna kvinna från Härnösand?
Vilka var föräldrarna? Är det snickaren Henric Dala som är far? Modern? Faderns ursprung? Dalarna eller Dal?
Margareta gifter sig 1722-12-28 i Brunflo med Erik Kiöstadius, senare länsman i Alsen.
Deras dotter Caisa Kiöstadia gifter sig 1749 med Magnus Marcusson Niure.
mvh/Robban
186
« skrivet: 2006-01-01, 18:02 »
Hej och tack för hjälpen!
Jag har nyss hittat tydligare skrift när dottern Anna föds 11/4 1744. Där står tydligt Nordström. mvh/Robban
187
« skrivet: 2006-01-01, 14:19 »
Jag undrar om någon kan tolka faderns namn? Jag kan tolka det till Lands-mannens Nils Kiöstadius men inser att det kan vara något annat.  mvh / Robban
188
« skrivet: 2006-01-01, 13:52 »
Caisa Kiöstadia g 1749 med länsman i Lit Magnus Niure, bodde i Lit (Söre). När föddes Caisa? Det fanns ett antal Kiöstadius i flera församlingar med trolig anknytning till varandra. Är det någon av er som känner till denna släkt? Finns det skrivet någonstans? När Caisas trolige far (enligt uppgift här på forumet), Jonas Nilsson (Kiöstadius?) föds 1701 i Kiösta finns Magdalena Plantin som fadder. Finns det någon koppling släktmässigt mellan Plantin och Kiöstadius?
Är det möjligen så att Caisa är identisk med Christina som föds i Sundsjö 11/1 1726 med Annika Nordin (i Fanbyn) som mor? Faderns efternamn är svårläst för mig, men kan det ev tydas som Lands-mannens Nils Kiöstadius? Tyvärr börjar inte hfl förrän 1758 så här finns ingen hjälp att få. Är det någon som vet?
God fortsättning på 2006!
mvh / Robban
189
« skrivet: 2006-01-01, 12:22 »
Peder Niure (född ca 1630), sonson till Petrus Olai Gestricus, lär ha varit fogde och kronoarrendator i Jämtland.
Var kan jag hitta upplysningar om var han har bott, datum födelse/död, hustru, familj etc?
Jag har kommit fram till att han hade en son som hette Wellam P-son Niure(född ca 1660?). Dennes son Markus W-sson Niure (född ca 1690?) fick troligen en son Magnus Niure som lär vara född 1726. Är det rätt fader för Magnus? Magnus Niure var länsman i Lit och gift 1749 med Caisa Kiöstadia och levde i Lit (Söre) i mitten-slutet av 1700-talet.
Är det någon som har upplysningar om denna släkt? Är jag inne på rätt spår?
God fortsättning på 2006!
mvh / Robban
190
« skrivet: 2005-09-26, 23:01 »
Ett tips till:
Digital systemkamera med makroobjektiv klarar diabilder och negativ på ett utmärkt sätt med en diaduplikator. Man fotografar av bilden, negativ, dia eller påsiktsbilder. Kvaliteten blir minst lika bra som med en skanner.
Dia/negativ kan ta 3-4 minuter att skanna. Det tar 1/100-dels sekund + de sekunder det tar att byta bild när man fotograferar av
Nackdelen är att investeringen blir större, men man kan ha mycket glädje av en bra digitalkamera i andra sammanhang.
mvh/Robban
191
« skrivet: 2005-09-20, 21:35 »
Ur Rosenbergs Geografiskt statistiskt lexikon från 1882:
Elgmora. Gård i Hökhufvuds sn, Frösåkers hd, Stockholms län, under Gimo bruk.
mvh/Robban
192
« skrivet: 2005-09-10, 22:47 »
Den är skriven 1943 och uppdaterad 1945...
mvh //Robban
193
« skrivet: 2005-09-02, 22:37 »
Jag tror inte din släkt är konstigare än någon annans...
Antavlan är genererad från Anders och då kommer inte hustruns tidigare barn med eftersom de inte är släkt med Anders.
mvh/Robban
194
« skrivet: 2005-08-30, 23:37 »
Hej Jenny!
Gustaf(?) Cederth har skrivit en bok om smålandssläkten Hammarstedt. Jag har gjort ett utdrag som du får här:
1
Anders Bengt Cederth. Stadsbud. Född 1919-09-07 i Solna (AB) (G.
Cederth). (Far 2, Mor 3)
Gift 1940-11-02 (G. Cederth) med Hildur Eriksson. Född 1917-05-18 i
Eskilstuna (D) (G. Cederth).
Barn:
Britt-Marie Gunilla Cederth. Född 1941-02-09 i Sundbyberg (AB) (G.
Cederth).
Ella Vivi-Anne Cederth. Född 1943-02-14 i Sundbyberg (AB) (G.
Cederth).
Lena Marianne Cederth. Född 1944-09-08 (G. Cederth).
----------------------------- Generation I -----------------------------
2 f
Georg Kristian Cederth. Köpman. Född 1895-02-11 i Härlöv (G) (G.
Cederth). (Barn 1, Far 4, Mor 5)
Gift 1:o 1917-12-21 (G. Cederth) med efterföljande ana.
Barn:
Stig Rune Georg Cederth. Järnarbetare. Född 1918-07-07 i Solna (AB)
(G. Cederth).
Anders Bengt Cederth. Född 1919-09-07 i Solna (AB) (G. Cederth). (Se
1).
Lill-Märta Birgitta Cederth. Född 1930-03-20 i Moheda (G) (G.
Cederth).
Gift 2:o 1942-01-06 (G. Cederth) med Sigrid Elina Teresia Paulström.
Född 1892-08-11 i Algutsboda (H) (G. Cederth).
3 m
Märta Olivia Andersson. Född 1895-07-26 i Köping (H) (G. Cederth). Död
1940-09-14 i Moheda (G) (G. Cederth). (Barn 1)
Gift 1917-12-21 (G. Cederth) med föregående ana.
---------------------------- Generation II ----------------------------
4 ff
Klas Robert Andersson. Smed. Född 1859-02-05 i Granhult (G) (G.
Cederth). (Barn 2)
Gift 1886-04-10 (G. Cederth) med efterföljande ana.
Barn:
Karl Gunnar Lindberg. Fabrikör. Född 1886-12-19 i Hemmesjö med
Tegnaby (G) (G. Cederth).
Thure Metodius Andersson. Smed. Född 1888-09-18 i Moheda (G) (G.
Cederth).
John Antonius Andersson. Smed. Född 1890-03-10 i Härlöv (G) (G.
Cederth). Död 1938-10-23 i Härlöv (G) (G. Cederth).
Ellen Teolinda Andersson. Född 1891-06-08 i Härlöv (G) (G. Cederth).
Klas Richard Classon. Smed. Född 1893-01-25 i Härlöv (G) (G.
Cederth).
Georg Kristian Cederth. Född 1895-02-11 i Härlöv (G) (G. Cederth).
(Se 2).
Henning Teodor Andersson. Smed. Född 1896-12-15 i Härlöv (G) (G.
Cederth).
Signe Johanna Teresia Andersson. Född 1899-07-12 i Härlöv (G) (G.
Cederth).
Hildur Linnea Andersson. Född 1902-05-11 i Härlöv (G) (G. Cederth).
5 fm
Johanna Karolina Hammarstedt. Född 1864-10-24 i Hemmesjö med Tegnaby (G)
(G. Cederth). Död 1931-10-23 i Härlöv (G) (G. Cederth). (Barn 2, Far 10,
Mor 11)
Gift 1886-04-10 (G. Cederth) med föregående ana.
---------------------------- Generation III ----------------------------
10 fm f
Carl Johan Hammarstedt. Smed. Född 1822-04-30 i Hemmesjö med Tegnaby (G)
(G. Cederth). Gick i lära hos en smed i Telestad utanför Växjö. Byggde
en smedja vid Hemmesjö kyrkobygge och sysselsatte 3 drängar i smedjan.
Under en urmakares ledning tillverkades kyrkans tornur i smedjan.
Han arrenderade en hage från Billa Norregård på 49 år för 90 kr per år,
som bebyggdes med boningshus, smedja och ladugård för 4 kor, en häst
samt svin. Han arrenderade även Hemmesjö prästgård under några år. Sex
av sönerna blev smeder i Växjö och dess närhet. Förutom bondsmidet,
tillverkade han fjädervagnar, klöjsar, yxor och andra handverktyg. Han
var en duktig vagnsmed. (Barn 5, Far 20, Mor 21)
Gift 1844-12-29 i Tävelsås (G) (G. Cederth) med efterföljande ana.
Barn:
Anders Gustaf Hammarstedt. Smed. Född 1845-11-25 i Hemmesjö med
Tegnaby (G) (G. Cederth). Död 1921-03-05 i Öjaby (G) (G. Cederth).
Maria Katarina Hammarstedt. Född 1847-03-27 i Hemmesjö med Tegnaby
(G) (G. Cederth). Död 1915-12-17 i Hemmesjö med Tegnaby (G) (G.
Cederth).
Karl Johan Hammarstedt. Smed. Född 1848-10-12 i Hemmesjö med Tegnaby
(G) (G. Cederth). Död 1891-02-20 i Växjö landsförs (G) (G.
Cederth).
Salomon Hammarstedt. Snickare. Född 1850-02-03 i Hemmesjö med Tegnaby
(G) (G. Cederth). Död 1922-03-15 i Växjö landsförs (G) (G.
Cederth).
Frans Oscar Hammarstedt. Smed. Född 1851-06-09 i Hemmesjö med Tegnaby
(G) (G. Cederth). Död 1898-03-10 i Östra Torsås (G) (G. Cederth).
Adolf Fredrik Ulrik Hammarstedt. Smed. Född 1852-11-21 i Hemmesjö med
Tegnaby (G) (G. Cederth). Död 1898-05-08 i Tävelsås (G) (G.
Cederth).
Johan Alfred Hammarstedt. Snickare. Född 1854-01-15 i Hemmesjö med
Tegnaby (G) (G. Cederth). Död 1938-08-20 i Växjö landsförs (G) (G.
Cederth).
Matilda Kristina Hammarstedt. Född 1855-09-12 i Hemmesjö med Tegnaby
(G) (G. Cederth).
Anna Sofia Hammarstedt. Född 1857-09-30 i Hemmesjö med Tegnaby (G)
(G. Cederth). Död i Näset, Nysätra (AC) (G. Cederth).
Herman Hammarstedt. Järnvägsman. Född 1858-10-30 i Hemmesjö med
Tegnaby (G) (G. Cederth). Död i Ånge kbfd (Y) (G. Cederth).
Otto Wilhelm Hammarstedt. Mekaniker. Född 1860-04-30 i Hemmesjö med
Tegnaby (G) (G. Cederth). Död i Stockholm (G. Cederth).
Petter Johan Tolf Hammarstedt. Smed. Född 1861-12-28 i Hemmesjö med
Tegnaby (G) (G. Cederth). Död 1899-06-16 i Hovmantorp (G) (G.
Cederth).
Johanna Karolina Hammarstedt. Född 1864-10-24 i Hemmesjö med Tegnaby
(G) (G. Cederth). Död 1931-10-23 i Härlöv (G) (G. Cederth). (Se 5).
Ida Gustava Hammarstedt. Född 1866-07-26 i Hemmesjö med Tegnaby (G)
(G. Cederth). Död 1938 i Näset, Nysätra (AC) (G. Cederth).
11 fm m
Johanna Johansdotter. Född 1821-08-29 i Skönvik, Skön (Y) (G. Cederth).
(Barn 5, Far 22, Mor 23)
Gift 1844-12-29 i Tävelsås (G) (G. Cederth) med föregående ana.
---------------------------- Generation IV ----------------------------
20 fm ff
Carl Gustaf Hammarstedt. Smed, soldat, torpare. Född 1797-03-04 i
Hjorted (H) (G. Cederth). Innehade en liten smedja vid Hemmesjö
prästgård. Levde som torpare i Västland, Skön (Y) (G. Cederth). Död
1869-12-06 i Södra Vi (H) (G. Cederth). (Barn 10, Far 40, Mor 41)
Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
Peter Olof Hammarstedt. Född 1819-09-05 i Gårdsby (G) (G. Cederth).
Carl Johan Hammarstedt. Född 1822-04-30 i Hemmesjö med Tegnaby (G)
(G. Cederth). (Se 10).
Gustafva Kristina Hammarstedt. Född 1825-01-10 i Hemmesjö med Tegnaby
(G) (G. Cederth).
Anders Johan Hammarstedt. Född 1844-04-19 i Hemmesjö med Tegnaby (G)
(G. Cederth). Död 1872-11-04 i Hemmesjö med Tegnaby (G) (G.
Cederth).
Gift 2:o med Stina Kajsa Karlsdotter. Född 1800-12-25 (G. Cederth). Död
1868-03-05 i Hemmesjö med Tegnaby (G) (G. Cederth).
21 fm fm
Catarina Magnusdotter. Född 1802-09-27 i Dädesjö (G) (G. Cederth). Död
1864-04-07 i Hemmesjö med Tegnaby (G) (G. Cederth). (Barn 10)
Gift med föregående ana.
22 fm mf
Johannes Petersson. Torpare. Född 1798-05-26 (G. Cederth). Levde 1830 i
Skön/Skönsmon (Y) (G. Cederth). Levde som inhyses 1860 i Tävelsås (G)
(G. Cederth). Död 1864-07-29 i Skön/Skönsmon (Y) (G. Cederth). (Barn 11,
Far 44, Mor 45)
Gift 1819-02-07 (G. Cederth) med efterföljande ana.
Barn:
Magnus Johansson. Född 1819-07-29 i Skönvik, Skön (Y) (G. Cederth).
Johanna Johansdotter. Född 1821-08-29 i Skönvik, Skön (Y) (G.
Cederth). (Se 11).
Maria Johansdotter. Född 1823-06-23 i Skönvik, Skön (Y) (G. Cederth).
Johan Peter Johansson. Född 1824-12-17 i Skönvik, Skön (Y) (G.
Cederth).
Stina Johansdotter. Född 1826-12-31 i Skönvik, Skön (Y) (G. Cederth).
Anders Johansson. Född 1829-02-17 i Skönvik, Skön (Y) (G. Cederth).
Brita Johansdotter. Född 1831-09-20 i Skönvik, Skön (Y) (G. Cederth).
Salomon Johansson. Född 1834-08-12 i Skönvik, Skön (Y) (G. Cederth).
23 fm mm
Maja Jansdotter. Född 1793-12-02 (G. Cederth). Levde som inhyses 1860 i
Tävelsås (G) (G. Cederth). Antecknad som överårig och sjuklig 1860. Död
1868-01-05 i Ortviken, Skön (Y) (G. Cederth). (Barn 11)
Gift 1819-02-07 (G. Cederth) med föregående ana.
----------------------------- Generation V -----------------------------
40 fm ff f
Sven Hammarstedt. Smed. Född (ev 1767) 1757 i Döderhult (H) (G.
Cederth). Död 1812-03-27 i Åryd, Hemmesjö med Tegnaby (G) (G. Cederth).
(Barn 20)
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Maja Stina Hammarstedt. Född 1787-01-19 i Södra Vi (H) (G. Cederth).
Lars Magnus Hammarstedt. Född i Locknevi (H) (G. Cederth).
Olavus Hammarstedt. Född 1792 i Locknevi (H) (G. Cederth).
Peter Hammarstedt. Född 1794 i Hjorted (H) (G. Cederth).
Carl Gustaf Hammarstedt. Född 1797-03-04 i Hjorted (H) (G. Cederth).
Levde som torpare i Västland, Skön (Y) (G. Cederth). Död 1869-12-06
i Södra Vi (H) (G. Cederth). (Se 20).
Clas Erik Hammarstedt. Född 1804-02-28 i Målilla med Gårdveda (H) (G.
Cederth).
Sven Adam Hammarstedt. Född 1810-08-29 i Åsheda (G. Cederth).
41 fm ff m
Kristina Melbom. Född 1764-03-25 i Högsby (H) (G. Cederth). Död
1812-08-16 i Hemmesjö med Tegnaby (G) (G. Cederth). (Barn 20, Far 82,
Mor 83)
Gift med föregående ana.
44 fm mf f
Peter Månsson. Född 1759-11-07 i Nöbbele (G) (G. Cederth). Levde i
Sörberge (G. Cederth). Död 1830-09-01 i Nöbbele (G) (G. Cederth). (Barn
22, Far 88, Mor 89)
Gift 1793-03-24 i Nöbbele (G) (G. Cederth) med efterföljande ana.
45 fm mf m
Elin Bengtsdotter. Piga. Född 1762-01-31 i Väckelsång (G) (G. Cederth).
Död 1841-01-21 i Nöbbele (G) (G. Cederth). (Barn 22, Far 90, Mor 91)
Gift 1793-03-24 i Nöbbele (G) (G. Cederth) med föregående ana.
---------------------------- Generation VI ----------------------------
82 fm ff mf
Olof Melbom. (Barn 41)
Gift med efterföljande ana.
83 fm ff mm
Kjerstin Samuelsdotter. (Barn 41)
Gift med föregående ana.
88 fm mf ff
Måns Månsson. Född 1727 i Hussjö, Hässjö (Y) (G. Cederth). Död
1792-04-19 i Hussjö, Hässjö (Y) (G. Cederth). (Barn 44, Far 176, Mor
177)
Gift 1755-01-22 i Nöbbele (G) (G. Cederth) med efterföljande ana.
89 fm mf fm
Maja Hansdotter. Piga. Död 1768-09-21 i Nöbbele (G) (G. Cederth). (Barn
44)
Gift 1755-01-22 i Nöbbele (G) (G. Cederth) med föregående ana.
90 fm mf mf
Bengt Arvidsson. Levde i Boaryds Sörgård (G. Cederth). (Barn 45)
Gift med efterföljande ana.
91 fm mf mm
Martha Persdotter. Levde i Boaryds Sörgård (G. Cederth). Död i Nöbbele
(G). (Barn 45)
Gift med föregående ana.
---------------------------- Generation VII ----------------------------
176 fm mf ff f
Måns Månsson. Levde i Hussjö, Hässjö (Y) (G. Cederth). (Barn 88)
Gift med efterföljande ana.
177 fm mf ff m
Kirstin Månsdotter. Levde i Hussjö, Hässjö (Y) (G. Cederth). (Barn 88)
Gift med föregående ana.
Allt enligt G Cederth. Hoppas du har glädje av det. mvh, /Robban
195
« skrivet: 2005-06-29, 22:32 »
Hej Mats!
Tack för svar! Jag satsar nog hellre på dina uppslag. Det stämmer att PJ var gift med Anna. De utvandrade i slutet av 1889. De lämnade Göteborg 15/10 -89 enligt ett brev jag har, så immigrationsåret stämmer också. Även ålder stämmer. Att Jannes blir skrivet som John är nog inget konstigt eftersom John uttalas nästan som Jan med ett öppet a.
Hustrun Anna död före 1910? Går det att få fram dödsår för PJ och Anna? Vi vet att PJ levde i Cambridge 1922.
Tack för att du tar dig tid!
mvh, /Robban
196
« skrivet: 2005-06-28, 23:57 »
Jag söker följande person/er som utvandrat till Minnesota.
Permatts Jannes Olsson. Född 1859-02-26 i Månstad, Älvdalen (W). Död i
Amerika (USA).
Levnadsbeskrivning för PJ Olson: Levde 1920 i Fish Lake, Chisago, Minnesota, USA (US Census 1920).
Han har även levt i Cambridge, Minnesota enligt brev i dec 1922 till hembygdstidningen Skansvakten i Älvdalen.
Far Permatts-Olof Olsson. Född 1812-09-09 i Kyrkobyn 4, Älvdalen (W). Död 1884-05-22 i Månstad 2, Älvdalen (W).
Mor Margit Jansdotter. Född 1818-08-23 i Månstad 2, Älvdalen (W). Död 1881-01-18 i Månstad 2, Älvdalen (W).
Han var gift med Krubb Anna Persdotter. Far: Krubb Per. Mor: Kitt Anna.
Hur hittar jag ättlingarna?
mvh/Robert
197
« skrivet: 2005-06-25, 23:30 »
Hej Tommy!
Sent svar... Jag har inte sett att du skickade inlägg.
Jotack. Släktträffen blev lyckad. ALLA kusinerna fanns närvarande, därav en som vi aldrig träffat förut. Vi höll till i konferenslokal på Gimo Brukshotell där vi också bodde (god mat).
Jag visade och berättade vad jag hittat i min forskning på våra anfäder/mödrar med hjälp av Powerpoint och en projektor.
Har du anknytning till Valde? I så fall vilken ana kommer du från?
Min hittills äldsta ana i Valde är Erik Bengtsson, f ca 1651, hans son Erik Ersson f 1677 osv.
mvh, /Robban
198
« skrivet: 2005-01-28, 23:02 »
Hammarstedtare i Hälsingland:
Gustaf Reinhold Hammarstedt. Född 1849-05-28 i Johannisfors, Sävar (AC). Flyttade 1868-11-12 från Sävar (AC) till Galtström (Y) (Galtström B:1). Smeddräng, hammarsmed. Flyttade 1871-10-23 från Galtström (Y) till Harmånger (X) (Galtström B:1). Flyttade 1882 från Svedjebacken, Harmånger (X) till Strömbacka, Bjuråker (X) (Harmånger AI:15).
Far Gustaf Wilhelm Hammarstedt. Född 1818-05-02 i Robertsfors (AC). Kohldräng. Död 1904-01-23 i Sävar (AC). Mor Cajsa Lovisa Flodin. Född 1824-08-03 i Bygdeå.
Gift 1871-05-21 i Galtström, Njurunda (Y) (Galtström C:3) med Catarina Maria Backman. Född 1849-06-20 i Galtström, Njurunda (Y) (Galtström födelsebok). Död 1923-01-23.
Hennes föräldrar: Sven Backman. Dagakarl. Född 1803 (Galtström AI:2). Död 1869-06-09 i Galtström (Y) (Galtström AI:2). Mor: Karin Rebecka Wannberg. Piga.
De fick minst 10 barn varav 4 söner kan ha spridit namnet vidare i Hälsingland (Bjuråker, Strömbacka, Iggesund mfl).
Gustaf Reinhold f 1849 hade 17 syskon och många av dessa utvandrade från AC-län under senare delen av 1800-talet och många av nu levande Hammarstedt i Hälsingland/Medelpad härstammar därifrån (så även jag, dock inte från denna syskonskara).
mvh,/Robban
199
« skrivet: 2004-07-06, 01:10 »
Fornbol, Fornbohl eller Fornbole finns mycket riktigt i Gimo-dammens nordvästra hörn. Platsen står att finna i minestralböckerna för Hökhuvud och finns även på bergslagskartor från 1700-talet. Det finns bara några husgrunder kvar idag.
mvh/Robban
200
« skrivet: 2004-03-01, 22:07 »
Domböckerna finner du på Landsarkivet i Härnösand.
mvh/Robban
201
« skrivet: 2004-02-03, 23:30 »
Som Marie skriver kan man spåra von Ahn(en) till Hans Anders von Ahnen som är far till Sven Magnus f 1723. Jag har lite funderingar:
1. Fredrik Christian von Ahnen är, enligt Adam Lewenhaupt?s bok om Karl XII:s officerare, underofficer vid Västra skånska inf.-reg 1713 och fänrik 1718-02-24. Finns det något samband med honom och de ovanstående? Kan han vara en bror till Hans Anders?
2. Saxat ur Släktforskarnas årsbok 1996:
Svårast av alla var dock ett intermezzo, som hade sin rot i det förhållandet att truppen genom värvning tillförts ytterligare en man, tillfångatagen i slaget vid Lund. Denne saknade, när han anmäldes till rådhuset för inkvartering, ännu häst. Handelsborgmästaren Lars Mogateus, vilken ledde inkvarteringskommissionens arbete, utfärdade då en pollet (inkvarteringssedel) gällande enbart kvarter, icke stallrum, detta trots att major: kvartermästare Sigismund Liebhaber anmält, att också stallrum borde ingå. När Prytz fick se poletten, ändrade han den egenmäktigt till att gälla kvarter och stallrum, samt bestämde därutöver, att karlen, Clas von Ahn, skulle förläggas i borgmästare Mogateus' gård”.
Är Clas von Ahn förfader till Hans Anders?
3. Eftersom det sägs att von Ahn(en) är en tysk släkt undrar man om någon hittat någon länk till Sverige (ev via Danmark)? Hur kan man gå vidare bakåt från Hans Anders?
mvh, Robban
202
« skrivet: 2004-02-02, 00:25 »
Sorry för mitt anonyma inlägg ovan. Det var inte meningen...
/Robban
203
« skrivet: 2004-02-01, 23:53 »
Charlotta Jonsdotter f 1831 i Karlstad föder 3 söner i Bergsäng, Fryksände : Anders 1857, Johan Edvin 1860 och Nils Magnus 1864. Hon går till Härnösand med sina barn 1872 och flyttar tillbaks till Värmland en kort period ca 1879 och kommer åter till Härnösand. Anders blir kvar i Härnösand och tar sig namnet Österberg.
Charlottas föräldrar : fader båtkarlen i Karlstad Jonas Olofsson född 1805 i Grava, modern Ingeborg Andersdotter f 1800 i Nyed.
Finns det någon far till Charlottas barn?
Finns det några ättlingar som släktforskar?
mvh/Robban
204
« skrivet: 2004-01-29, 23:13 »
Hej Christine!
Folkräkning år 1900:
Sköns (Skönsmons) församling
Katarina Sjöström f. 1880 Sköns
Hemförsamling: Sköns (Skönsmons)
Hemort: Skönsbergs municepaldistrikt
Kontrakt: Medelpads östra
Län: Västernorrlands
Födelseår: 1880
Födelseort:
Födelseförs: Sköns
Födelseland:
Civilstånd: Gift (G)
Kön: Kvinna
Familjest: h.
Famstkod: Mor/fru (M)
Hushåll nr: 1143
Familj nr: 1
SVARvolym: 000 Kort nr: 1
Sida: 83 Rad: 47
Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Nils Gustaf Karlsson f. 1865, Arbetare
Katarina Sjöström f. 1880
Augusta f. 1898
Elsa Maria f. 1900
mvh/Robban
205
« skrivet: 2004-01-28, 23:15 »
Hej Katrine!
Har du tittat i födelseboken eller i födelseattesten?
Det kan även finnas något i domboken om mannen har instämts för faderskapsmål och underhåll.
mvh, din 5-männing
/Robban
206
« skrivet: 2004-01-25, 01:11 »
Familysearch ger följande:
Husband Johan Wahlström Birth: About 1736 Of Melnad,Galtstroms Bruk, , Gavleborg, Sweden
Marriage: About 1761 Of Melnad,Galtstroms Bruk, , Gavleborg, Sweden
Wife Cathrina Persdotter
Birth:
Marriage: About 1761 Of Melnad,Galtstroms Bruk, , Gavleborg, Sweden
Children
1. Lars Johansson Wahlström
Birth: 1762 Melnad,Galtstroms Bruk, , Gavleborg, Sweden
Christening:
Death: 01 SEP 1835
Melnad är okänt för mig. Galtströms bruk är en bruksförsamling i Njurunda och tillhör Västernorrland, ej Gävleborg.
Vet inte om du blev hjälpt?
mvh/Robban
207
« skrivet: 2004-01-21, 00:28 »
Jag tycker man skall vårda sitt språk på ett traditionellt sätt. Jag stöter mig på samma sak ni diskuterat ovan.
det är ju lite fånigt att bara skriva med gemener om man gör det p g av lathet.
DET ÄR LIKA FÅNIGT ATT SKRIVA MED VERSALER. MAN VERKAR ARG DÅ.
Visst är meddelandet det viktiga, och människor har faktiskt handikapp som försvårar att hantera tangentbordet, så innan vi kritiserar - tänk efter lite grand.
En annan sak som jag retar mig mer på är att det stormar in en amerikanisering av skriven svenska. T ex Nisse's Korv Kiosk. Många har tydligen svårt med svenskans genetivform och samman satta ord (!). Engelskalärarna är tydligen duktigare att lära ut språk än svenska dito.
Om detta ofog fortsätter slutar det väl med att Svenska Akademien ändrar grammatiken. Detta ofog/okynne förekommer ofta i svenska tidningar av akademiskt utbildade journalister! Dåligt
Att det före kommer dålig svenska på ICA:s reklam skylltar kann man kanske helre förstå (puh).
Vi 40-talister får protestera. Och det gör vissa av oss.
/Robban
208
« skrivet: 2004-01-20, 00:26 »
Från Familysearch:
Event(s): Birth: 08 MAY 1802 Finspang, Risinge, Ostergotland, Sweden
Father: Petter Osterberg Family
Mother: Osterberg
Någon hjälp?
Mvh,/Robban
209
« skrivet: 2004-01-08, 00:15 »
Hej Solveig!
Familysearch gav följande svar:
Anna Lisa JANSDOTTER
Birth: 1817 Helsinglund, Fernebo, Vrmld, Sweden
Parents:
Father: Erik SVENSSON (AFN: 4Q6C-V8)
Mother: Maria Lisa JANSDOTTER (AFN: 4Q6C-WF)
*********************************
Kanske det inte var Hälsingland?
mvh/Robban
210
« skrivet: 2004-01-03, 01:11 »
Håller med Johan R:son Sjöberg i inlägg ovan.
Kusin, tremänning, fyrmänning etc beskriver tydligt generationsbilden. Att blanda in första kusin, andra kusin etc blir rörigare tycker jag. Begreppet tremänning osv finns i svenska språket och används inte bara i Värmland utan också i norra Sverige.
Pyssling, syssling, brylling, och sedan ?? Nej, fram för tremänning i stället.
mvh /Robban
211
« skrivet: 2004-01-03, 00:55 »
Vet någon om det finns gjort någon hembygdsforskning omfattande 1600-talet och framåt för fastigheterna och personerna i byn Valde (tidigare Walede eller Walade) i södra Skäfthammar (någon kilometer söder om Gimo)? Kanske ett gårdsregister eller liknande?
Det skulle vara intressant att få ta del av dessa uppgifter. Jag planerar en släktträff i Gimo i början av sommaren och släkten har sitt ursprung i Valde.
mvh / Robban
212
« skrivet: 2003-11-13, 22:52 »
Kolla så att inte filen/filerna är skrivskyddade. Är de kopierade från en CD?
213
« skrivet: 2003-10-11, 12:54 »
Marie Rose,
I have checked the census 1900 and nobody in this family lives in Sundsvall (or in Västernorrland).
In 1890 the family is in Sundsvall.
Maja Stina Brink, b 1859 in Bjuråker, Gävleborgs län.
Nils Gust. Sundqvist (police man), b 1863 in Sundsvall. Kids:
Johan Alfred b. 1881
Anna Maria Amalia b. 1889
Hildur Kristina b. 1890
They left Sundsvall and Västernorrland 1890-1900.
Sorry!
/Robert
214
« skrivet: 2003-06-10, 23:15 »
18 barn med samma föräldrar.
Modern är 17 år 2 mån när första barnet föds.
Sista barnet föds när modern är 47 år 10 mån gammal...
Anmärkningsvärt!
----------------------------------------------------------------------
Gustaf Wilhelm Hammarstedt. Född 1818-05-02 i Robertsfors (AC).
Kohldräng. Död 1904-01-23 i Sävar (AC).
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
----------------------------------------------------------------------
Far Johan Olof Hammarstedt. Smed, masmästare. Född 1777-08-27 i
Robertsfors, Bygdeå (AC). Död 1842-02-07 i Robertsfors (AC).
Mor Anna Olofsdotter. Född 1775-04-10 i Robertsfors (AC). Död
1855-05-17 i Robertsfors (AC).
----------------------------------------------------------------------
Gift 1841-06-20 i Sävar med
Cajsa Lovisa Flodin. Född 1824-08-03 i Bygdeå. Far: P W Flodin.
Född 1792. Länsman. Mor: Johanna Magdalena Röckner.
Barn Johan Hammarstedt. Född 1841-10-15 i Johannisfors, Sävar (AC).
Död 1898-09-22. Gift med Anna Carolina Afvander. Född 1848-02-13 i
Västergidsjö, Gideå (Y). Död 1912-09-14.
Johanna Wilhelmina Hammarstedt. Född 1843-05-12 i Johannisfors,
Sävar (AC). Gift med Anders Peter Ahlström. Skomakare. Född
1839-07-06 i Harmånger (X).
Anna Cajsa Hammarstedt. Född 1844-09-01 i Johannisfors, Sävar (AC).
August Wilhelm Hammarstedt. Smed. Född 1846-09-16 i Johannisfors,
Sävar (AC). Gift 1869 med Cajsa Magdalena Hammarsten. Född
1848-03-11.
Josefina Carolina Hammarstedt. Född 1848-01-07 i Johannisfors,
Sävar (AC).
Gustaf Reinhold Hammarstedt. Född 1849-05-28 i Johannisfors, Sävar
(AC). Smeddräng, hammarsmed. Gift 1871-05-21 i Galtström, Njurunda
(Y) med Catarina Maria Backman. Född 1849-06-20 i Galtström,
Njurunda (Y). Död 1923-01-23.
Olof Oskar Hammarstedt. Född 1850-12-26 i Johannisfors, Sävar (AC).
Död 1854.
Carl Erik Hammarstedt. Smed. Född 1852-12-05 i Johannisfors, Sävar
(AC). Gift 1878-06-23 i Skön (Y) med Christina Norman. Född
1852-02-03 i Gideå (Y).
Florentin Hammarstedt. Född 1854-11-14 i Johannisfors, Sävar (AC).
Smed. Gift 1883-12-02 med Anna Charlotta Persdotter. Född
1854-06-02 i Julita (D).
Ferdinand Hammarstedt. Född 1856-04-25 i Johannisfors, Sävar (AC).
Arbetare. Gift 1879-08-09 med Katharina Johansdotter-Dahlbom. Född
1849-02-28 i Glava, Värmland.
Olof Oscar Hammarstedt. Smed. Född 1857-11-22 i Johannisfors, Sävar
(AC). Gift 1883-03-30 i Alnö med Selma Kristina Eugenia
Pehrsdotter-Zvar. Född 1867-04-10 i Sävar (AC).
Magdalena Elisabeth Hammarstedt. Född 1859-11-04 i Johannisfors,
Sävar (AC). Död 1860-11-06 i Johannisfors, Sävar (AC).
Pehr Leonard Hammarstedt. Född 1861 i Johannisfors, Sävar (AC). Död
1862 i Johannisfors, Sävar (AC).
Pehr Leonard Hammarstedt. Född 1862-11-27 i Johannisfors, Sävar
(AC). Död 1864-11-08 i Johannisfors, Sävar (AC).
Lovisa Elisab Hammarstedt. Född 1864 i Johannisfors, Sävar (AC).
Per Ludvig Hammarstedt. Smed. Född 1865-12-26 i Johannisfors, Sävar
(AC). Gift 1887-07-29 i Usland, Alnö (Y) med Anna Katarina
Andersdotter. Född 1858-11-21 i Bygdeå (AC).
Selma Mathilda Hammarstedt. Född 1867-11-13 i Johannisfors, Sävar
(AC). Gift 1:o Gift 2:o 1892-07-.. med Gustaf Emil Hammarstedt.
Född 1871-08-04 i Galtström, Njurunda (Y). Gift 3:o 1893 med Erik
Johan Eriksson. Född 1869-12-22.
Sophia Eufrosynia Hammarstedt. Född 1872-05-31.
----------------------------------------------------------------------
215
« skrivet: 2003-03-03, 23:13 »
Marie: ADSL mm
Du har ett ADSL-modem? (Det brukar följa med abonnemanget). Du vill koppla ihop datorerna och ha tillgång till Internet på båda?
Enkelt svar: Skrota din gamla hub som väsnas och skaffa t ex en 3COM OFFICECONNECT 3C857 CABLE/DSL GATEWAY (ca 600:-inkl moms) som är en kombinerad router för Internet och samtidigt är en 4 portars switch för ett lokalt nätverk. Denna lilla router fungerar som en liten server och får sin egen IP-adress från din ADSL-leverantör och delar ut IP-adresser lokalt till de datorer som är anslutna. Dessa IP-adresser är i pricip inte åtkomliga utifrån och det blir svårt för hackers att mixtra med datorerna. Den fungerar som en enkel brandvägg mot Internet. Samtidigt har du kontakt med datorerna innanför på ditt lokala nätverk med bra hastighet (100 megabit) och kan på ett enkelt sätt kopiera filer mellan datorerna.
Tänk på att du för Telias ADSL måste ha en korsad kabel mellan modemet och routern.
Sedan kan man koppla ihop routern med switchar och hubbar i kombination med upp till ca 250 datorer lokalt, men det är väl knappast aktuellt?
mvh,/Robban
216
« skrivet: 2003-02-25, 22:25 »
Bli medlem i DIS om du har problem med Holger! Föreningen DIS har fadderverksamhet, inte bara för DISGEN utan också för medlemmar som använder Holger... Se DIS? hemsida www.dis.se /Robban
217
« skrivet: 2003-02-19, 22:21 »
Stämmer precis! Du kan dock inte infoga PSD till Word-dokument t ex. Passar utmärkt att spara som redigerad orginalfil som man sparar för framtida behov. Den tar något mindre plats än tif med sparade lager (det finns tif-format där lager kan sparas), medan vanlig tif (utan extra lager)tar mindre plats än PSD. Blev det rörigt?
mvh/Robban
218
« skrivet: 2003-02-17, 21:58 »
Hej Gunnell!
PSD är Photoshops eget format och lagrar alla lager osv i psd-filen. Det är inte många program som kan hantera detta format. Därför är det normalt lämpligt att spara till tif (eller jpg) för användning. MS Word, DISGEN osv klarar inte PSD.
Skall man fortsätta att redigera en bild vid senare tillfälle är PSD utmärkt att spara till för att senare fortsätta där man slutade. PSD är ett mer utrymmeskrävande format än vanlig tif eftersom det ligger med information angående viss redigering i bildfilen.
mvh,/Robban
219
« skrivet: 2003-02-14, 21:32 »
Hej alla glada! Lite synpunkter på tidigare artiklar:
Bildstorlekar.
I Photoshop kan man ändra bildstorleken på flera sätt.
1. Behålla eller inte behålla proportionerna, dvs bredd- och höjdförhållandet. Normalt ändrar man inte detta förhållande om man inte vill snabb-banta (eller tvärt om!).
2. Storleken kan ändras utan att ändra upplösningen, dvs bilden har fortfarande totalt lika många pixlar. Här ändrar man inte grundförutsättningarna i bilden. Denna förändring kan man göra om och om igen utan att förstöra bilden.
3. Storleken kan ändras vad gäller det totala antalet pixlar. Detta förstör bilden eftersom programmet arbetar om bildens pixlar och arbetar med medelvärden för kringliggande pixlar för att bygga upp en ny bild. Inte att rekommendera normalt.
Om man har en bild 20x20 cm med upplösningen 100 dpi (Dots Per Inch), så är antalet pixlar 787x787 st. Gör man om den till 10x10 cm och ställer in att inte ändra bildupplösningen (dvs låt bli att klicka i rutan för Ändra bildupplösning) kommer upplösningen i den nya storleken att bli 200 dpi men totala antalet pixlar är fortfarande 787x787 st. Detta låter lite kryptiskt, men tänk i stället att det betyder att behålla totala antalet pixlar. ”Ändra bildupplösning” borde egentligen heta ”Ändra totala antalet pixlar”.
Jag jobbar normalt sålunda:
Skanna i hög upplösning, spara i tif. Arbeta med en kopia och spara som tif eller jpg. Arbeta inte med jpg. Många digitalkamror har jpg som standardformat. Spara dessa jpg som tif innan du gör något med bilderna.
Svart-vita bilder är inte lika känsliga för förändringar som färgbilder eftersom komprimeringen till jpg till stor del ligger i att gena i färgnyanser. Text osv har ingen betydelse i viket filformat de ligger vad jag har upplevt.
Jag jobbar med Photoshop 7.0 och Photoshop Elements 2.0 på mitt arbete. Jag är mycket imponerad av Elements egenskaper. Det är ju en ”light-version” av stora Photoshop, men man har nästan hela storebrors möjligheter. Elements har dessutom egenskapen att kunna lägga ihop panoramabilder (fixar ihopsättning av flera bilder) och har också ”red eye reduction” dvs tar bort röda ögon. Den stora skillnaden är att man inte kan byta färgläge RGB till CMYK i Elements viket inte har någon betydelse om man inte skall trycka en bok med färgtryck eller liknande på tryckeri.
Photoshop kostar ca 8 000:- +moms och Elements ca 1 000:- inkl moms (följer med vissa skannrar)!!
mvh/Robban
220
« skrivet: 2003-02-09, 16:05 »
Hej Jessica!
Har du någon kännedom om någon Österberg i Fryksände i mitten av 1800-talet?
--------------------
Anders Österberg. Slipare på Nya Varvet, Säbrå (Y). Född 1857-07-07 i Bergsäng,
Fryksände (S). Döpt 1857-07-12 i Bergsäng, Fryksände (S). Död 1930
i Härnösand (Y).
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Flyttade 1922-01-01 från Säbrå (Y) till Härnösand (Y).
----------------------------------------------------------------------
Mor Charlotta Jonsdotter. Inhysespiga. Född 1831-08-07 i Karlstads
domkyrkoförs (S). Döpt 1831-08-08 i Karlstads domkyrkoförs (S).
Kom enligt släkttraditionen vandrande från Värmlands finnmarker, närmare Fryksände, Torsby, med sina två små söner, utan man, till Härnösand med inget mer än de gick och stod i.
Fadern okänd.
----------------------------------------------------------------------
Gift med
Anna Britta Rönnberg. Född 1854-04-15 i Rossvik, Nora (Y). Död
1919-10-27 i Härnösand (Y). Far: Pehr/Petrus Rönnberg. Född
1828-08-15 i Rossvik, Nora (Y). Död 1907-06-07 i Lövvik, Nora (Y).
Mor: Greta Brita Andersdotter. Född 1824-10-25 i Skärsätter, Nora
(Y).
Barn:
Anna Matilda Tilda Österberg. Född 1879 i Härnösand (Y). Gift med Berty Hayden. Sjöman, arbetare i Skutskär.
Erik August Österberg. Född 1881 i Härnösand (Y). Död (av hjärntumör och astma) 1950 i Härnösand (Y). Folkskollärare.
Anders Sigurd Sigge Österberg. Född 1883 i Härnösand (Y). Gift med Nelly Svedberg.
Gerda Margareta Charlotta Österberg. Född 1886-08-11 i Säbrå (Y). Död 1922-07-20. Gift 1907-06-23 i Härnösand med Jonas Sigfrid Sigge Jonsson. Polis. Född 1884-01-31 i Nya Varvet, Säbrå (Y).
Agnes Kristina Österberg. Gift med Erik Lundin.
Berta Augusta Österberg. Född 1892-02-13. Död 1955 i Härnösand (Y). Gift 1917 i Härnösand (Y) med Johan Adolf Sundberg. Född 1890-10-22 i Härnösand (Y). Död 1975-06-29 i Härnösand (Y). Typograf på Västernorrlands Allehanda (VA), yrkeslärare.
Rut Österberg. Född 1899. Död 1923-11-14.
221
« skrivet: 2003-02-02, 13:31 »
Peter,
Tryckta bilder är ofta rastrerade (består av en massa punkter) och dessa ser ut som ett rutmönster vid scanning.
Testa att skriva ut bilden på skrivaren. Resultatet kan bli bättre än du ser på skärmen. Om du zoomar in bilden på skärmen framträder mönstret tydligare.
mvh,/Robban
222
« skrivet: 2002-12-08, 22:04 »
Hej!
Jag söker Permatts Jannes Olsson, född 1859-02-26 i Månstad, Älvdalen (W). Han flyttade med sin familj 15 oktober 1889 till Minneapolis. Han skriver en tidningsartikel som publiceras i Älvdalen år 1924 och bor då i Cambridge, Minnesota.
Han kallas också för Per Olsson och Jan Ulsu. Han utvandrade med sin hustru Krubb Anna Persdotter
Finns han och familjen med i någon census?
Tacksam för hjälp.
mvh,/Robban
223
« skrivet: 2002-12-08, 21:36 »
Hej!
Jag söker följande Lars Jönssons födelseort och föräldrar samt hans svärmor Annika Jansdotters ursprung (f 1725). Här följer lite uppgifter:
*****************************************
Lars Jönsson. Född 1766 i Värmlands län (enligt hfl i Stigsjö och Säbrå).Gruvarbetare, kolare,
torpare.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Levde mellan 1786 och 1788 i Fogdhyttan, Färnebo (S). Födelseåret
anges till :1765 i Fogdhyttan, Färnebo AI:8B sid 80, 1764 i AI:9B
sid 72.
Lars Jönsson finns även i AI:8B sid 85 för 1789 men utan
födelseår. På sid 88 finns han för åren 1786 och -87 utan
födelseår. Tydligen bytte han drängplats ofta.
I AI:9B sid 72 antecknas Lars som borta. Han genomförde sista
förhöret 13/6 1790 i Fogdhyttan. Detta stämmer väl med vigseln i Nordmark
oktober 1790. Levde före vigseln 1790 i Fogdhyttan, Färnebo (S).
Levde mellan 1790 och 1800 i Nordmark (S). Familjen finns antecknad
på AI:8 sid 79 från 1790. Inget står varifrån de kommer, men
hustrun Anna kan vara dotter till familjen på samma sida nämligen
Anders Haborsson som har en dotter Anna f 1766. De finns också i
AI:9 sid 65 och AI:10 sid 57 där de gör sista förhöret år 1800.
Ingen anteckning om när och var de tar vägen finns. I AI:10 sid 57
finns Pigan Anna Svensdotter f 1736 skriven med familjen. Kan det
vara Lars moder? Inflyttad ca 1804-1805 till Öije, Stigsjö (Y).
Flyttade från Öije, Stigsjö (Y) till Sörmark, Säbrå (Y).
----------------------------------------------------------------------
Gift 1790-10-15 i Nordmark (S) med
Anna Stina Andersdotter. Född 1766-11-29 i Nordmarks Gruvor,
Nordmark (S). Döpt 1766-11-30 i Nordmarks Gruvor, Nordmark (S).
1790: October 15; Vigdes Lars Jönsson från Fogdhyttan med pigan
Anna Andersdotter från Nordmarcksgruvor. Far: Anders Haborsson.
Gruvarbetare. Född 1723-01-30 i Färnebo (S). Död 1790-01-07 i
Nordmark (S). Mor: Annika Jansdotter. Född 1725. Död 1779-12-12 i
Nordmark (S).
Barn:
1. Jan Larsson. Född 1792-04-30 i Nordmarks Gruvor, Nordmark (S).
Döpt 1792-05-02 i Nordmarks Gruvor, Nordmark (S).
2. Anders Larsson. Född 1795-10-25 i Nordmark (S).
3. Stina Kerstin Larsdotter. Född troligen 1803-04-08 i Timrå (Y).
4. Anna Larsdotter. Född 1805-07-14 i Öije, Stigsjö (Y). Gift 1836 med
Eric Jonsson-Sundberg-Plutare. Född 1809-08-01 i Ratubäck, Bygdeå
(AC). Båtsman.
****************************************
Jag vore mycket tacksam för lite tips!
mvh,/Robban
224
« skrivet: 2002-09-01, 16:42 »
Hej Sonia!
Disgen, flera arkiv:
Gå till Inställningar/Anpassa och klicka i rutan för Använd fler arkiv.
mvh, /Robban
225
« skrivet: 2002-08-22, 22:48 »
DISGEN-utskrifter:
Jag testade att skriva ut en 16 generationers antavla i format A0 i DISGEN. Boxarna gjorde jag 100 mm breda, indragning 20 mm och 2 rader höga. Stilhöjden var satt till 12 för läsbarhetens skull. Utskriften ställdes till att skriva från vänster till höger, dvs probandet till vänster. Manliga anors boxar färgade jag svagt blå och de kvinnliga svagt rosa för att få en bättre överblick på far- och morssidan (det är påtagligt vad uppgifter om de kvinnliga anorna saknas i äldre generationer!).
Detta får precis plats på en A0 i bredd, stående format. Problemet är, som påpekats, att det blir en hel del boxar i sista ledet även om man ju inte hittar så många anor så lång tillbaks. Totala antalet boxar blev 951 st.
DISGEN komprimerar placeringen av boxarna så antavlan tar betydligt mindre plats än om den skulle varit helt symmetrisk.
Nu har jag bara att nåla fast 12 st A0 på väggen...lite opraktiskt....
Om jag minskar texten till 9 i stället för 12 blir det 11 st A0.
Men, det GÅR !
/Robban
226
« skrivet: 2002-08-15, 19:01 »
SGT138
How come she is 21 yrs old in 1895 if she was born 1885?
/Robert H
227
« skrivet: 2002-08-04, 23:52 »
Finns inte registren digitalt kan man ju skanna och göra pdf-filer...Är det många sidor kan det vara tidsödande?
Pagemaker, Word (eg alla utskrivbara filer) går också utmärkt att skrivas ut som pdf.
Pdf-filer kan laddas hem och läsas/skrivas ut hemma hos klienten. De flesta har Acrobat Reader installerat (gratisprogram). Man slipper då tryckkostnaden.
Kanske det är dags att distribuera både Släkthistoriskt Forum, Svenska Antavlor mm som pdf-filer till hugade medlemmar. Kanske billigare medlemsskap för billigare tryck/distribution? Bilder och annan grafik kan ju skrivas ut hemma i färg.
228
« skrivet: 2002-08-03, 18:35 »
Lars Jönsson:
Hej ni som forskar i Värmland, och speciellt Kerstin och Johnny som svarat utan att jag varit observant! Tack!
Lars Jönsson är inte från Askerud då denne Lars gifter sig med fel person. Askeruds-Lars får barn omkring 1800 med sin hustru Marit.
Här är uppgifterna jag hittills fått fram:
Ansedel för Lars Jönsson. Gruvarbetare, kolare, torpare. Född 1766 i Värmlands län.
Levnadsbeskrivning:
Levde mellan 1786 och 1788 i Fogdhyttan, Färnebo (S). Födelseåret anges till :1765 i Fogdhyttan, Färnebo AI:8B sid 80, 1764 i AI:9B sid 72. Lars Jönsson finns även i AI:8B sid 85 för 1789 men utan födelseår. På sid 88 finns han för åren 1786 och -87 utan födelseår. Tydligen bytte han drängplats ofta. I AI:9B sid 72 antecknas Lars som borta. Han genomförde sista förhöret 13/6 1790 i Fogdhyttan. Detta stämmer väl med vigseln i oktober 1790 i Nordmark.
Levde före vigseln 1790 i Fogdhyttan, Färnebo (S). Levde mellan 1790 och 1800 i Nordmarks Gruva, Nordmark (S). Familjen finns antecknad på AI:8 sid 79 från 1790. Inget står varifrån de kommer, men hustrun Anna kan vara dotter till familjen på samma sida, nämligen Anders Haborsson och Gertrud Petersdotter som har en dotter Anna f 1766. De finns också i AI:9 sid 65 och AI:10 sid 57 där de gör sista förhöret år 1800. Ingen anteckning om när och var de tar vägen finns. I AI:10 sid 57 finns Pigan Anna Svensdotter f 1736 skriven med familjen. Kan det vara Lars moder? Inflyttad ca 1804-1805 till Öije, Stigsjö (Y). Flyttade från Öije, Stigsjö (Y) till Sörmark, Säbrå (Y).
Gift 1790-10-15 i Nordmark (S) med Anna Andersdotter. Född 1766. 1790: October 15; Vigdes Lars Jönsson från Fogdhyttan med pigan Anna Andersdotter från Nordmarcksgruvor.
Barn:
Jan Larsson. Född 1792-04-30 i Nordmarks Gruvor, Nordmark (S). Döpt 1792-05-02 i Nordmarks Gruvor, Nordmark(S).
Anders Larsson. Född 1795-10-25 i Nordmark (S).
Stina Kerstin Larsdotter. Född troligen 1803-04-08 i Timrå (Y).Enligt LDS finns ingen annan Kerstin/Stina Larsdotter född 1803 med dessa föräldrars namn. Kan familjen gjort ett uppehåll i Timrå mellan Värmland och Säbrå?
Anna Larsdotter. Född 1805-07-14 i Öije, Stigsjö (Y). Gift 1836 med Eric Jonsson-Sundberg-Plutare. Född 1809-08-01 i Ratubäck, Bygdeå(AC). Båtsman.
Har någon stött på denne Lars Jönsson och kan tala om var han är född??
Tacksamt, Robban
229
« skrivet: 2002-06-24, 00:56 »
Släktforskare!
Jag håller med Staffan B. Visserligen är jag också allergisk mot SPAM, men detta var nog den första SPAM:et som jag hade nytta av!
Fick här veta att Värmland är klart och jag har nu provat Genline ett dygn. Mycket bra!
Tack Genline för ert dryga arbete (jag vet hur många år det tagit att komma igång) och tack förbundet som gjort ett avtal som begränsar våra kostnader.
Gnäll inte för positiva saker!
mvh, /Robban
230
« skrivet: 2002-05-11, 20:26 »
Hej Sten!
Sitter i USA just nu och har ej svenskt tangentbord. Saknar de sista svenska bokstaverna.
Nej, jag har tillgang till en filmskanner pa jobbet men funderar pa att kopa en sjalv. Jag tar bilder i format 4,5x6 cm och behover en sadan skanner som borde kunna kombineras med en som klarar mikrokorten. Darav mitt intresse.
Haller med till till 100% om vad du skriver ang jpg.
mvh, /Robban
231
« skrivet: 2002-05-08, 22:23 »
Men visst är det bättre att skanna från film:  : /Robban
232
« skrivet: 2002-05-08, 22:08 »
Hej! Jag tog mig friheten att lätta upp den nedre och öka skärpan i Photoshop:  Lite bättre? mvh, /Robban
233
« skrivet: 2002-05-08, 01:12 »
Hej Sten!
Skannade bilden ser ut att vara suddigare men jämnare belyst. Kortläsare brukar ha den egenheten att ljuset är starkast i mitten av fönstret.
Såg just att den skannade bilden är 0,69x0,31 cm.... Inte stort!
Ligger mikrokortet på rätt avstånd från glasskivan? Kolla om negativ/dia-tillsatserna gör att kortet hamnar någon mm ovanför glasskivan.
Det borde gå att hitta mer skärpa i skannern.
234
« skrivet: 2002-05-06, 22:13 »
Hej Sten!
Har med intresse följt debatten angående dia/neg-skanner som klarar större format än 24x36.
Hur stor är ytan som du kan skanna 2400 dpi?
Finns det någon begränsning på den fysiska platsen för dia/neg-skanning, dvs måste du klippa mikrokorten till mindre storlek? Vissa skannrar klarar 4x5, dvs 10x12,5 cm, enligt broschyrer. Detta räcker inte till för SVARs mikrokort som är några cm större.
mvh,
/Robban
235
« skrivet: 2002-04-02, 22:46 »
Litet sent svar:
Eric Löfman, g 1760-11-11 med Maja Mattsdotter-Wincent.
Majas bror Johan gifter sig 1769 med Anna Johansdotter-Hammarstedt som tillhör min släkt. Jag har därför inte utforskat Löfman/Leufman som då icke är en ana till mig.
/Robban
236
« skrivet: 2002-03-29, 10:10 »
Har någon av er träffat på släktnamnet Barkander i er forskning?
237
« skrivet: 2002-03-23, 23:23 »
Hej Nils!
Din fråga är mer än ett år gammal...Kan detta vara något?
Nils Hammarstedt
f 1780 Hille, Gävleborgs län
g.1811 Spånga, Stockholms län
d 1847 Skogs-Tibble, Uppsala län
Gift med Anna Sofia Lindström
f 1790 Nikolai, Stockholms län; g.1811 Spånga, Stockholms län; d 1865 Orkesta, Stockholms län;
Barn:
Nils Oskar Hammarstedt
f 1818 Stockholm, Stockholms län;
Karl Viktor Hammarstedt
f 1823 Riala, Stockholms län;
Per Gustav Reinhold Hammarstedt
f 1825 Riala, Stockholms län; 1855 Klara, Stockholms län; d 1885 Danviks Hospital Och Sicklaö, Stockholms län;
P Gustav R Hammarstedts födelseår och Sicklarö ger ju vissa signaler. Värt att forska i?
mvh,/Robban
238
« skrivet: 2002-03-23, 22:52 »
Hej alla Hammarstedt:are och ni som forskar kring Hammarstedt!
Det finns ett annat ställe på Rötter där vi diskuterat släkterna Hammarstedt, nämligen under smedssläkter. Jag vet att det finns andra yrken med namnet, men jag vill bara nämna det som en upplysning.
Intressant med en prost Hammarstedt. Det är nog första gången jag hör talas om en Hammarstedt:are som en kyrkans man....
Monica: Var ligger S Mellby?
mvh,
Robban
239
« skrivet: 2002-02-18, 21:19 »
Hej!
Om du söker på emigrantskivan och tittar på en persons uppgifter så syns även ett fält som kallas källkod. Om du söker på denna källkod så ser du om fler personer har samma källkod. Oftast fick de som reste tillsammans (familj etc) samma källkod. Där kan du se om de reste tillsammans.
Svartvik var ingen hamn för emigranter.. De flesta reste nog via Göteborg, men en del lär ha rest via t ex Trondheim.
240
« skrivet: 2002-01-08, 22:18 »
Använd kloningsverktyget (ser ut som en gummistämpel). Sätt markören på ett ställe du vill kopiera från och klicka medan du håller ner Alt. Sätt sedan markören där du vill ta in ytan och måla med markören med musknappen nedtryckt. Storleken på verktyget (aktiv yta) kan du ställa in.
På så sätt behåller man strukturen från bilden. Det gäller bara att hitta en lämplig yta. En himmel brukar vara besvärlig....
Lycka till!/Robban
241
« skrivet: 2002-01-04, 18:32 »
Komprimerad TIF
Det finns LZW-komprimering för TIF i Adobe Photoshop. Sparar man en bild på 6,1 Mb blir den 4,5 Mb med denna komprimering (ca 25% mindre). Tyvärr klarar inte alla program att läsa detta TIF-format, men den går ju alltid att spara om som vanlig TIF vid behov. JPG med maximal kvalitet blir i detta fallet 2,2 Mb.
242
« skrivet: 2001-12-31, 00:25 »
Hej Dick:
Prova följande:
Skapa filen autorun.inf som skall ligga i roten på CD:n. Den bör innehålla följande:
[autorun]
OPEN=Bin`ShelExec 1.htm
såvida inte filen 1.htm ligger i en underkatalog. Då får man göra sökvägen dit.
Sen bör du ha en underkatalog bin med en fil shelexec.exe. Den brukar finnas på diverse färdiga CD-skivor...
Enklast är att kopiera autorun.inf och bin`shelexec.exe från en CD och redigera autorun.inf så att rätt filnamn öppnas. Kom ihåg att ta bort skrivskyddet på inf-filen som annars inte går att spara (högerklicka på filen i utforskaren, egenskaper, tag bort bocken för skrivskydd).
Borde fungera....
Gott slut och Gott Nytt!
/Robban
243
« skrivet: 2001-12-08, 12:09 »
Hej alla datorsnuviga! Du som har blivit drabbad av virus och inte kan uppdatera ditt gamla virusprogram eller inte har något alls, titta på följande länk och låt skanna av din dator och rensa bort eventuella snuvor: http://housecall.antivirus.com/ Fungerar alldeles utmärkt - och kostar ingenting! /Robban
244
« skrivet: 2001-11-09, 23:54 »
Gun!
Tack för upplysningen att åren runt 1830 tillhörde Botsmark & Ytterstmark, Sävar socken!
Värdefullt för mig! Nu kanske jag kan ta mig vidare. Tack!
/Robban
245
« skrivet: 2001-11-05, 22:49 »
Tack Gun!
Här gav du flera bra uppslag! Skall låna från SVAR bums.
Vigselboken finns ju i orginal. Är fisch-sidan dålig kan man ju be att få titta i orginalet.
Finns Här ligger Hjuken att få tag på?
Tacksamt, /Robert
246
« skrivet: 2001-11-05, 22:49 »
Tack Gun!
Här gav du flera bra uppslag! Skall låna från SVAR bums.
Vigselboken finns ju i orginal. Är fisch-sidan dålig kan man ju be att få titta i orginalet.
Finns Här ligger Hjuken att få tag på?
Tacksamt, /Robert
247
« skrivet: 2001-11-04, 22:14 »
Hej Carl-Evert!
Eftersom jag inte vet så mycket om Olof Jansson m. fam. så ställde jag frågan
Det jag vet förutom dottern Annas födelse är att familjen finns i Fornbol, Hökhuvud. Anna gifter sig sedermera (1742-01-24) i Hökhuvud med Johan/Jan Ersson f. 1717-10-29 i Valde (Waleda), Skäfthammar och flyttar till Robertsfors 1759.
Frågan är alltså: Vilka är Olof Jansson ohh Anna? Arbetar han på Gimo bruk? Finns han i dödboken för Hökhuvud? Finns hustrun Anna i dödboken? Står hennes efternamn att finna någonstans?
Många frågor...något svar??
Tecknar tacksamt,
/Robban
248
« skrivet: 2001-11-01, 22:18 »
Jag letar följande familj:
Jon Johnsson. Levde i Degerfors (AC).
Gift med Anna Magdalena.
Barn Greta Kristina (senare Ström). Född 1847-01-22 i Degerfors kbfd (AC).
Jag hittar dem inte i HFL. Någon som har ett tips?
249
« skrivet: 2001-11-01, 22:01 »
Anna Olsdotter f 1719 i Hökhuvud. Fadern Olof Jansson f.? och modern Anna f ca 1685. Vet någon varifrån dessa kommer??
250
« skrivet: 2001-11-01, 21:44 »
Hej Johan! Kan följande vara av intresse? Klockaren Israel Marander g m Eva Pundar får barnen Maria Lovisa 1835 och Carl Edward 1837. Klockaren Israel Marander g m Maria Magd: Backman får barnen Johan Wilhelm 1852 och Karl Edward 1854. Är han omgift? Allt detta i Kaskö... Men i Solf finns följande: f. 12/10 1811 döpt 13/10 1811 barn: Israel fadern: Tp. Eric Israel Marander modern: Anna 34 (år) Kanske Israels födelsenotis? Tips: http://www.genealogia.fi/hiski?se Där finns intressanta saker för den som har finska anor.
251
« skrivet: 2001-10-07, 22:41 »
Hej Barbro.
Förmodligen är Eric Löfman identisk med klensmeden Eric Leufman nedan:
Utdrag ur Robertsfors Bruks Historia, sid 43 :
I slutet av maj eller början av juni 1759 anlöptes Sikeå av en eller flera skutor som bland annat från den gamla bruksbygden medförde den yrkeskunniga arbetarstam, vilken det nya företaget kanske mest av allt behövde. Det var
Forsmarks Bruk som lämnade hela uppsättningen. Med juni månad börjar kontot för de elva första bruksarbetarna, en klensmed, en kolare, en mjölnare och åtta dagkarlar.
Personalen på Robertsfors Bruk antecknades i Domboken (212-14-376)
1763-09-19 :
Klensmeden Eric Leufman,
Mjölnaren Eric Holm,
Bruksdrängarna Nils Jonsson, Anders Andersson och Anders Larsson,
Dagsverkskarlarna Jan Mattsson, Eric Mattsson, Jan Ersson, Erik Jansson, Jan Persson, Arvid Hedenström, Mats Wince, Mats Ersson, Göran Göransson och Nils Grön,
Koldrängar Hans Jönsson och Hans Olsson,
Bruksbåtsman Zacris Zacrisson.
Många av dessa kommer från Forsmarks bruk och några har kopplingar till Gimo bruk. Min anfader Jan Ersson föddes i byn Valde ( fd Walede), arbetade på Gimo bruk vid vigseln och bodde sedan i Fornbol, Hökhuvud, hos svärföräldrarna och arbetade på Forsmarks bruk.
mvh,
/Robban
252
« skrivet: 2001-10-06, 23:25 »
Hi!
I'm looking for decendants of Permatts Jannes Olsson, born 1859 in Manstad, Alvdalen in Sweden and his wife Krubb Anna Persdotter. They immigrated to USA in end of 1889. He is named Per Olsson in the emigration list when he left Sweden 15th oct 1889. He is also knowned as P.J. Olsson.
Jannes was a brother of my grandfather?s mother.
Jannes lived in Cambridge, Minnesota and his nickname (at least in Sweden) was Jan Ulsu.
253
« skrivet: 2001-10-06, 22:55 »
Byn Valde i Skäfthammar
Vet någon om det finns äldre kartmaterial för byn Valde? Äldsta kartan som lantmäteriet har är från 1763 (Storskifte). Valde har funnits dokumenterad i skrift sedan 1299 så det borde ha funnits kartor från slutet av 1600 eller början av 1700-talet.
Finns det någon bykista bevarad?
Någon som vet?
/Robban
254
« skrivet: 2001-10-01, 21:19 »
Hi Robert! Nice name!  Bobbe must be something special. Probably something else? Normally children gets their surname after their father´s first name, i.e. the son was Ygge Jonsson (the son of Jon). Is Bobbe correct spelling? Best regards, Robert
255
« skrivet: 2001-09-23, 18:54 »
Hej Hans! Kurt Andersson har mycket info på sin hemsida. Adressen är : http://hem.spray.se/qhurth/bornreg.htm Här finner man: Brita Johanna . 1812-10-07 i Robertsfors (Per, Hammarsten) Fadern heter alltså Hammarsten om allt stämmer. Är du medlem i DIS kan du söka i DISBYT-basen ( www.dis.se). Den visar att Brita Johanna f. 1812-10-07 har minst 8 syskon, fadern heter Per Hammarsten, modern Greta Kajsa Hansdtr, farfadern Hans Hammarsten f.1745 i Älvkarleby och farmor Ingrid Brun f.1750 i Älvkarleby. /Robert
256
« skrivet: 2001-09-23, 17:34 »
Hej Hans. Låt oss reda ut begreppen: Är det dottern Johanna Albertina som är född 1801? Eller maken Erik Nilsson? Kurt Andersson har en hel del info om Robertsfors och Bygdeå på sin hemsida : Brita Johanna . 1812-10-07 i Robertsfors (Per, Hammarsten) Som du ser heter fadern Hammarsten. Kurts hemsida: http://hem.spray.se/qhurth/bornreg.htm /Robert
257
« skrivet: 2001-09-11, 23:01 »
Hej Helena!
DISGEN säljs till medlemmar i DIS. För medlemsskapet, förutom rätten att köpa programmet, får du tillgång till fadderhjälp (hjälp med programmet och div datafrågor), DISBYT (sökbar databas med mer än 3 milj personer), DIS-arkiv (som bevarar din forskning för framtiden), DISKULOGEN (medlemstidningen) och mycket annat.
DISGEN utvecklas inom föreningen och är ett mycket potent program för släkt- och hembygdsforskare. Programmet innehåller många möjligheter till inställningar för utskrifter etc. Antavlor, stamtavlor, ansedlar mm kan göras med olika utseende. T o m storlek A0 (840x1188 mm) är inga problem, bara du har tillgång till en skrivare som klarar av formatet.
DG8 är den senaste versionen och är lite vassare än den äldre DG7. Gå in på DIS' hemsida för vidare information och leta rätt på din närmaste fadder om du önskar demonstration av programmet.
mvh,
Robban
258
« skrivet: 2001-07-21, 03:14 »
Carl Szabad och anonyme PWa:
Varför krångla till det? GEDCOM är ett brett och accepterat filformat. Jag håller med PWa om att programmakarna skulle koncentrera sig på att få respektive program att exportera/importera GEDCOM-formatet på ett riktigt sätt.
Är detta ett typiskt Holger-problem?
259
« skrivet: 2001-06-24, 20:57 »
von Ahn/en är ursprungligen en tysk adelssläkt som emigrerat till flera länder.
1. Jag söker Hans Anders von Ahnens förfäder.
Hans Anders von Ahnen är född (grovt uppskattat) 1690. Levde i Haddorp, Skeda(E). Förare vid Östgöta infateriregemente 1713, avsked 1715-07-11. Premiärsergeant vid Östgöta tremänningsbataljon 1717-02-03, avsked
1719-09-11 (1:a LGH)
2. Kan denne vara släkt med dansken Clas von Ahn som värvades till svenska arm?n efter slaget vid Lund 1676 ? Se Slf årsbok 1996 i avsnittet Borgmästareval i 1600-talets Söderköping.
OBS att Clas von Ahnen förmodligen är av dansk (eller tysk) härkomst.
Är det någon som känner till Clas von Ahn från Danmark?
mvh,
Robert
260
« skrivet: 2001-03-27, 23:36 »
Hej Eddie!
Kan denne Ersson, Elias född omkring 1681 i ?Skäfthammar vara son till Erik Bengtsson, Valde, Skäfthammar? Hans barn: föds Britha ca 1673, Erik ca 1677, Anders 1687 och Lars 1690. Lite långsökt kanske.... Barnen föds med 2-4 års mellanrum med ett hopp på 10 år 1677-1687.
mvh,
/Robban
261
« skrivet: 2001-01-22, 00:07 »
Hej Håkan Skogsjö!
1. Beröm över ditt sätt att sköta Rötter med anbytarforum! Många tips och träffar har förmedlats här. Tack!
2. Angående funktionärspresentationen av Förbundet - andre vice ordf finns med bild. Ingen annan, inte ens ordf och förste vice. Dessutom ingen personlig presentation av ordföranden. Ville övriga inte vara med på bild, eller skall Jan A ståta ensam? Det vore kanske intressant för oss gräsrötter att just ha en bild med en presentation på funktionärerna.
mvh,
/Robban
262
« skrivet: 2000-11-22, 10:41 »
Hej Elisabeth!
Är följande citat en lokal skröna från din hemtrakt i Finland, eller finns det belägg för detta: Fale hin Bure, vikingahövding i Skön, erövrade delar av Österbotten på sina resor, bl a Helsingby, Korsholm?
/Robban
263
« skrivet: 2000-10-31, 23:07 »
Hej!
Jodå, har du ett ljudkort som medger inspelning (mikrofoningång) så borde det gå. Som tillbehör i Win 9x finns Inspelaren som gör tex en wav-fil som kan spelas upp på datorn. Wav är ochså filformatet som används på musik-CD och kan göras om till mp3-format som tar mycket mindre plats. Det finns diverse andra bättre program för inspelning, tex Goldwave. Leta efter detta på Internet. Finns att hämta hem. Se bara till att du inte skickar in för mycket kräm till ljudkortet. Använd samma utgång från bandspelaren som till förstärkaren.
/Robban
264
« skrivet: 2000-10-07, 19:50 »
Scanning av 35 mm film går utmärkt. Tidigare innan SVAR levererade mikrokort fanns filmerna tillgängliga på vissa bibliotek. Långa köer gjorde tillgängligheten dålig. Jag har gjort bilder på fotopapper från 35 mm filmer med mycket gott resultat.
Filmerna är skrymmande om man jämför med mikrokort. Mikrokorten är dessutom lättare att hitta i. Det var ett väldigt vevande för att söka på film.
Jag har testat lite att scanna mikrokort (2000 dpi), och resultatet beror mycket på hur mikrokortet ser ut. Dessa är ju tillverkade från SVARs film till ett orginal mikrokort som man sedan tillverkar de kort som lånas och säljs. Det är alltså minst 2 generationer kopior gjorda från film som då inverkar negativt på slutresultatet. Det skulle vara perfekt att kunna scanna från film!
/Robban
265
« skrivet: 2000-10-05, 20:51 »
Eftersom du kommit in på Lindfors/Hammarstedt är det mycket troligt att det är rätt gren. Du måste precisera med årtal född och ev död för att vara helt säker.
Johan Ersson hade en son Johan f. 1759,
dennes son Johan Hammarstedt f. 1784 i Riset byter till Lindfors,
dennes son Johan f. 1807 i Riset,
dennes dotter Anna Magdalena f. 1841 i Riset,
dennas son Frans Linus Munther f. 1881.
Det verkar stämma så långt jag har uppgifter.
Det ser ut som om din mor och jag är 7-männingar.
Jo, jag har en del... Vi kan väl höras via mail?
Min mailadress ser du om du håller markören på mitt namn.
mvh,
/Robban
266
« skrivet: 2000-10-01, 22:34 »
Helt rätt. Jag tänkte inte så långt till att börja med, men kom på detta efter mitt inlägg... Landsarkivet nästa!
mvh,
/Robban
267
« skrivet: 2000-09-21, 23:31 »
Jag kan rekommendera MS Excel eller MS Access som kan bygga databaser. Dessa är sökbara och kan transformeras om till andra databaser vid behov. MS Word är ett ganska dött format för detta ändamål.
Annars är DISGEN som program bra på att göra databaser för hembygdsforskare o dyl. Ortsdatabasen går att bygga ut själv och det går sedan att göra sökningar och listutskrifter baserade på t ex födda i gård, by och socken. Man kan alltså göra egna födelseböcker som är baserade på gårdar eller byar om man vill.
mvh, /Robban
268
« skrivet: 2000-09-21, 23:19 »
Charlotta Jonsdotter f 1831 i Karlstad föder 3 söner i Bergsäng, Fryksände : Anders 1857, Johan Edvin 1860 och Nils Magnus 1864. Hon går till Härnösand med sina barn 1872 och flyttar tillbaks till Värmland ca 1879. Anders blir kvar i Härnösand och tar sig namnet Österberg.
Charlottas föräldrar : fader båtkarlen Jonas Olofsson född 1805 i Grava, modern Ingeborg Andersdotter f 1800 i Nyed. Finns det någon far till Charlottas barn? Finns det några ättlingar som släktforskar?
269
« skrivet: 2000-09-21, 23:11 »
Jag försöker få reda på om det är sant att min namne farfar fick ett oäkta barn i norra/västra Hälsingland i mitten av 1920-talet. Robert var bosatt i Hudiksvall och jobbade för Tobaksmonopolet.
Min far föddes 1926 och han skulle enligt uppgift ha fått ett halvsyskon vid samma tid ungefär. Skandalen var tydligen total för jag fick inte reda på detta förrän relativt nyligen.
Vem vet inte jag, vem vet kanske du?
Det går bra att maila mig.
/Robban
robert.hammarstedt@sweco.se
270
« skrivet: 2000-09-13, 23:58 »
Hej Eva!
Namnet Hammarstedt på Vira Bruk har stört mig i flera år. Jag har inte hittat någon logisk koppling till Skäfthammar i Uppland - ännu! Men jag misstänker att namnet Hammarstedt kan ha kommit från Vira Bruk. Det dyker nämligen upp här innan man tar namnet i Robertsfors. Kan familjen som flyttar från Uppland till Västerbotten ha haft namnet med sig i bagaget? Är H:dt i Vira släkt med Johan Ersson f 1717 - Erik Ersson f ca 1685 - Erik Bengtsson f 1651 ??
Johan Ersson f 1717 är den som flyttar till Robertsfors och vars barn tar sig namnet.
mvh,/Robban
271
« skrivet: 2000-09-03, 23:52 »
Vilken diskussion det blev av en tum! .22LR är en kaliber som används av både gevärs- och pistolskyttar på OS. Inte bara nybörjare...  LR står för Long Rifle. Det finns även Short. Sen är den officiella tummen i Sverige 25,4 mm och har varit det större delen av 1900-talet. Den gamla tummen 1/12fot kallas om jag inte minns fel för verktum, eller? .22 innebär alltså 22 hundradels tum och brukar benämnas som 5,6 mm i Sverige. .22LR är kalibern för tävlingsgevär typ fri- respektive standardgevär, och dessa får väga 7 resp 5 kg. Fripistol har samma kaliber (OS-guld 1972, Ragnar Skanåker). Salongsgevär är en beteckning på vapen som använts för jakt tidigare. Idag troligen omöjligt att få jaktlicens på. Hav förströstan ni som ärver en gammal släktklenod av typen salongsgevär. Man kan få samlarlicens eller gjuta igen pipan så geväret ej går att använda.
272
« skrivet: 2000-08-21, 20:59 »
Ledsen för dubbla inlägget, men förbindelsen avbröts innan jag såg att första hade kommit in.
273
« skrivet: 2000-08-21, 20:52 »
Inger, Jörgen, Sten-Sture, Peter mfl.
D-STAND läggs in vid installation och är väl det vanligaste arkivet att jobba i. Har man bara ett arkiv så stämmer Jörgens inlägg ovan. MEN, har man skapat andra arkiv och uppdaterat dessa, då måste dessa kopieras. Jag arbetar i ett arkiv som heter ROBERT och uppgifterna i detta arkiv ligger under D-ROBERT när man använder utforskaren.
DGPIC är standardkatalogen för bilder, och den kan bli stor eller mycket stor. Tveksamt om man kopierar denna katalog om man har en bärbar dator för registrering på annat håll.
DGCOMMON innehåller ortsregistret och även detta måste uppdateras oavsett vilket arkiv man arbetat med. Detta kan göras som Jörgen beskriver eller med export till textfil (högerklicka i fönstret REDIGERA ORTER och välj) och kopiera denna fil till andra datorn och komplettera från textfil (högerklicka i samma fönster). Då kompletteras alla orter till ortsdatabasen med de orter som saknas. Detta kan också vara ett sätt att göra en säkerhetskopia av sin ortsdatabas. Man kan också dela med sig av ortsdatabasen till andra släktforskare med hjälp av denna textfil. Man ska ju inte behöva uppfinna hjulet flera gånger....
mvh,
/Robban
274
« skrivet: 2000-08-21, 20:45 »
Inger, Jörgen, Sten-Sture, Peter mfl.
D-STAND läggs in vid installation och är väl det vanligaste arkivet att jobba i. Har man bara ett arkiv så stämmer Jörgens inlägg ovan. MEN, har man skapat andra arkiv och uppdaterat dessa, då måste dessa kopieras. Jag arbetar i ett arkiv som heter ROBERT och uppgifterna i detta arkiv ligger under D-ROBERT när man använder utforskaren.
DGPIC är standardkatalogen för bilder, och den kan bli stor eller mycket stor.
DGCOMMON innehåller ortsregistret och även detta måste uppdateras oavsett vilket arkiv man arbetat med. Detta kan göras som Jörgen beskriver eller med export till textfil (högerklicka i fönstret REDIGERA ORTER och välj) och kopiera denna fil till andra datorn och komplettera från textfil (högerklicka i samma fönster). Då kompletteras alla orter till ortsdatabasen med de orter som saknas. Detta kan också vara ett sätt att göra en säkerhetskopia av sin ortsdatabas. Man kan också dela med sig av ortsdatabasen till andra släktforskare med hjälp av denna textfil. Man ska ju inte behöva uppfinna hjulet flera gånger....
mvh,
/Robban
275
« skrivet: 2000-08-16, 00:04 »
Hej Åke!
Vet du hur Nils fick sitt Hammarstedt? Hette fadern Hammarstedt? Min gren har sitt ursprung i Uppland, dock har jag ej stött på Nils.
/Robban
276
« skrivet: 2000-08-08, 00:09 »
Inger!
Pello stämmer nog. Flera hjärnsläpp? Jag tittade på hans födelseort...
/Robban
277
« skrivet: 2000-08-05, 01:38 »
Inscanning av mikrokort är nog inte så där enkelt. Genline scannar från film (35 mm) som vi använde oss av innan mikrokorten från SVAR kom. Att scanna film är inget märkvärdigt. Det finns filmscannrar som klarar 2400 dpi(optisk upplösning) för 5000:-. Det är tillräckligt för att en färgbild skall bli drygt 20 Mb och där är pixelnivån ungefär som filmkornen. Problemet är att dessa scannrar klarar inte annat än 35 mm:s film (småbild). Skall man scanna större film, t ex 6x6 eller mikrokort, måste man ha en annan scanner. Agfa har två flatbäddsscannrar som klarar 2000 dpi optisk upplösning. En är A4 (Agfa Duoscan) och kostar 18'300:- + moms och en annan är A3 och kostar ca 45'000 + moms. Dessa har en separat scanneryta för film. Jag har inte provat scanna mikrokort på denna typ av scanner, men jag skall göra detta.
En scanner med dialock får förmodligen ett sämre resultat och framförallt klarar inte de billigare scannrarna med dialock den optiska upplösning som krävs.
Gunnar Jonssons inlägg (nr 2) visar att det förmodligen är svårt att scanna mikrokorten. Men jag skall prova och återkomma efter semestern.
278
« skrivet: 2000-08-03, 13:59 »
Jag söker följande familj som enligt hfl i Stigsjö(Y) skall ha flyttat från Rottneros bruk:
Lars Jönsson. Född 1766.
Levnadsbeskrivning: Flyttade omkring 1805 från Rottneros Bruk, Sunne (S) till Öije, Stigsjö (Y).
Flyttade från Öije, Stigsjö (Y) till Sörmark, Säbrå (Y).
Gift med
Anna Andersdotter. Född 1766.
Barn:
1.Jan Larsson. Född 1792.
2.Anders Larsson. Född 1795.
3.Kerstin Larsdotter. Född 1803.
4.Anna Larsdotter. Född 1805-07-14 i Öije, Stigsjö (Y).
Gift 1836 med Eric Jonsson-Sundberg-Plutare.
Född 1809-08-01 i Ratubäck, Bygdeå (AC).
Lars kan ha varit kolare/torpare. Jag kan inte hitta dessa personer. Har någon något tips att ge?
279
« skrivet: 2000-07-30, 16:00 »
Hej Carl!
Lunge, Vincens (skrev sig också Vincentius), 1486/87 - 1536,
länsherre och riksråd, son till Vincens Iverssen Dyre från Tirsbaek i Jylland (Danmark)och Kirsten Tygesdatter Lunge från Adserstrup i Lolland (Danmark). Han var den tredje i raden av fem bröder, född 1486 eller 87 och tog i likhet med bröderna morsnamnet som släktnamn. Då han som yngre son icke kunde räkna med något större arv av samlade jordagods, slog han in på humanistiska studier, som just hade en glanstid vid århundradeskiftet. Han studerade i Frankrike, kanske också i Rostock, tog doktorsgraden både i filosofi, romarrätt och kyrkorätt och vände hem till Danmark omkring l520 som en lärd humanist.
1521 blev han professor i jur och rektor vid Köpenhamns universitet. Uppgifterna hämtade ur Norsk Biografisk Leksikon.
Han skulle tvivelsutan ha betitlats åtminstone herr Vincent som du påpekar, Carl.
Danmark/Norge låg i fejd med Gustaf Vasas Sverige och det är högst osannorlikt att VL skulle ha ägt jord i Sverige. Är Jämtlandsgränsen mot Ångermanland kristallklar sedan urminnes tider? Resele kan ju knappast ha tillhört Z-län?
Vi får nog avskriva Vincens Lunge som far till Dordi, eller hur?
Det är synd, för det finns dokumenterat 6 generationer bakom VL och en hel del skrivet om honom.
/Robban
280
« skrivet: 2000-07-28, 00:49 »
Marlene!
Jag glömde fråga om du vet vem John Hammarstedt, Jarhois i Pajala är? Han tillhör samma släktgren som du och har forskat en del.
/Robban
281
« skrivet: 2000-07-28, 00:45 »
Hej Marlene!
Olof är inte född 1749 som det står i hfl för Robertsfors. Han föddes 1751-01-10 i Fornbol, Hökhuvud i Uppland. Hökhuvud tillhörde inte Uppsala län på den tiden och uppgifterna var svåra att hitta innan mikrofilmerna var överförda på fisch (tillhörde Stockholms län). Olofs far hette Johan/Jan Ersson och föddes i grannförsamlingen Skäfthammar 1717-10-29. Han gifte sig med Anna Olsdotter 1742-01-24 och flyttade till hennes föräldrahem i Fornbol. Han arbetade på Forsmarks bruk och blev deporterad till det som skulle bli Robertsfors bruk tillsammans med 10 andra från Forsmark i juni 1759. Jag har lyckats komma till Olofs farfars far i Skäfthammar, men sedan verkar det vara stopp.
Du kan maila mig om du vill ha detaljerna:
r_hammarstedt@hotmail.com
mvh,
/Robban
282
« skrivet: 2000-07-28, 00:21 »
Dordi Vincentsdotter.
Har någon av er Reseleforskare gjort någon koppling att Vincens Lunge f. 1486/87 och död i Trondheim 1536-01-03 skulle vara far till Dordi Vincensdotter?
Han blev mördad efter diverse intriger där VL försökte insätta en norsk kung. Norge lydde under danska kronan vid denna tid.
Vincens är länsherre och riksråd i Norge och är utskickad från Danmark av danske kungen. Han har en stor del av Norge i förläning, inkl det som då tillhörde Jämtland, och han lär ha ägt en gård i bland annat Resele. Stämmer detta?
Det finns en hel del skrivet om denne V.L. och det vore mycket intressant om man kunde bevisa faderskapet.
mvh,
/Robban
283
« skrivet: 2000-07-19, 16:39 »
Hej Marlene!
Carl Hammarstedts far hette Johan Olof H och levde 1777-1842 och var Mästersven vid Kengis Bruk. Johan Olof är min ff ff far. Din mor och jag är tydligen 5-männingar...
Kul om du hör av dig igen!
/Robban
284
« skrivet: 2000-07-18, 01:05 »
Vet någon om det finns belägg för att Vincens Lunge (född ca 1486 i Danmark och död 1536-01-03 mördad i Trondheim) skulle ha ägt gård/gårdar i Jämtland och även satt barn till världen i Jämtland? Han fick Jämtland i förläning 1525 av kung Frederik av Danmark.
regniga hälsningar,
/Robban
285
« skrivet: 2000-07-03, 22:44 »
Hej Sigvard !
Jo men visst är det så alltid. Jag har nog inte varit kristallklart tydlig i tidigare inlägg vad beträffar Adobe Acrobat och Acrobat Reader. Eftersom programmet Adobe Acrobat kostar ca 2400:- inkl moms kanske en förening stadd vid kassa kan hjälpa medlemmarna med detta som jag påpekade i inlägget 28/6. Acrobat Reader är gratis och används för att läsa Acrobats *.pdf-filer.
Lycka till!
/Robban
286
« skrivet: 2000-07-03, 09:38 »
Adobe igen...
Adobe Acrobat läggs in som 2 separata skrivare vid installation. En kallas Distiller och den andra PDF-writer.
Jag har använt PDF-writer. Vad som skiljer Distiller och PDF-writer vet jag ej.
Man kan alltså, precis som på en vanlig skrivare, gå in i inställningar för skrivare och välja format för utskrift. Eget format kan ställas till nästan vad som helst. Bra är att använda standardformat i mm :
A4 : 210x297
A3 : 297x420
A2 : 420x594
A1 : 594x840
A0 : 840x1188 (ca)
Den virtuella skrivaren skapar pdf-filer som öppnas via Acrobat Reader som är en gratis programvara. Såg just i Dustin-katalogen att Adobe Acrobat kostar ca 1900:- plus moms.
En 7 generationers grafisk antavla från DISGEN i storlek A0 med några porträtt gav en pdf-fil på 600 kb, dvs mindre än hälften vad en diskett klarar. Fullt hanterbart.
Vi kommer att visa detta på Släktforskardagarna i Linköping i slutet av augusti. Välkomna !
/Robban
287
« skrivet: 2000-06-29, 23:25 »
Hej Sigvard !
Om du väljer Adobe (är det distiller det heter?) som skrivare i Disgen så skriver man direkt till pdf-fil. Här kan man förutom vissa fasta format även ställa in eget format på utskrift, och välj där lämplig storlek. Förhandsgranska dokumentet i Disgen så ser man hur utskriften ser ut. En A1 eller A0 blir lite svår att greppa för texten blir så liten vid ut-zoomning. Å andra sidan blir sidan jättestor om man zoomar in i dokumentet och blir lite svår att överblicka...
Huruvida ett tryckeri klarar PC-filer beror på hur mycket kontakter tryckeriet har med PC-användare. De brukar ha en PC stående i ett mörkt hörn för att klara vissa kunders behov. Annars är det ju -som du påpekar- Mac som gäller för grafisk miljö. Du får nog prata med ditt tryckeri angående detta.
Lycka till!
/Robban
288
« skrivet: 2000-06-28, 00:41 »
Hej!
Problemet med utskrifter i storformat är i allmänhet inget programproblem om man arbetar i windows. Problemet är den fysiska hårdvaran dvs skrivaren eller plottern som en stor skrivare brukar kallas.
Ett sätt är att skriva till postscript-fil.
Ett annat är att skriva till en pdf-fil med hjälp av Adobes programvara (lägger sig som en skrivare för utskrift till pdf-fil). Tyvärr kostar Adobe-programmet någon tusenlapp, men en förening kanske kan satsa och hjälpa sina medlemmar? En pdf-fil kan lätt öppnas från vilken normal PC som helst, bara pdf-läsaren finns installerad. Pdf-formatet är också komprimerat, så filerna kan ofta läggas på diskett. Kopieringsbyråer och tryckerier brukar fixa sådana större utskrifter. Pdf-formatet brukar vara ok för dessa, men kolla först innan du investerar i programmet.
Gör man utskrifter från DISGEN kan man sätta färg på boxarna i antavlan för att skilja män och kvinnor åt.
Jag har gjort utskrifter i A0 färg (ca 1188x840 mm) från DISGEN och det fungerar alldeles utmärkt.
Det är alltså inte programmet det hänger på utan skrivaren och skrivarens drivrutiner för vanliga windowsprogram. Vissa av HP:s A1-plottrar klarar inte A1-inställningar (max A2) direkt från vanliga program i Win NT. HP är väl mer mån om sina CAD-kunder som kan skriva ut 14-meters längder....
/Robban (CAD-kluddare)
289
« skrivet: 2000-06-20, 00:25 »
Känner någon till släkten von Ahnen eller von Ahn? Det finns en Hans Anders von Ahnen i Östergötland omkring år 1700. Jag söker samband med denna svenska gren von Ahnen/Ahn och ett eventuellt tyskt ursprung.
290
« skrivet: 2000-04-19, 09:12 »
Johan Ersson.
Hej Åke, Eva och andra!
Johan Ersson har betraktats som stamfader till Hammarstedtsgrenen från Robertsfors.
Jan/Johan Ersson, f 1717-10-29 i Walede (numera Valde), Skäfthammar(C), gm Anna Olsdotter f 1719 i Fornbol, Hökhuvud(C).
Johan var dagsverkskarl vid Gimo bruk vid vigseln. Blev sedan anställd vid Forsmarks bruk fram till 1759 när han deporterades med sin familj till Robertsfors(AC).
I Robertsfors var han först stallmästare och sedan mjölnare.
Johans far var forbonden Erik Ersson född omkring 1680 i Walede. Dennes far var forbonden Erik Bengtsson f. troligen 1651 (han dör 51 år gammal 1702-12-14). Båda arbetade för Gimo bruk och finns i räkenskapsböckerna.
Titta också på dessa meddelandeareor i Anbytarforum:
Landskap/Uppland/Efterlysningar:Gimo bruk och Landskap/Uppland/Socknar:Skäfthammar. Där har pratats en del om Johan Ersson och hans förfäder.
Åke: Naima Söderlund, hette hon möjligen Pettersson som ogift och var född 1887-04-04 på Alnön(Y)? Uppgifterna du talar om från 1950-talet kan vara från min farbroder och namne Robert H som började släktforska på 1940-talet.
Eva: Du är inte nära släkt, men du kan ju vara släkt på långt håll. Normalt finns ett samband på något sätt som gör att man väljer ett speciellt släktnamn. Ofta är det ett ortsnamn (Fröberg från Fröland t ex) som genererar namnet. I fallet Hammarstedt så funderar jag på om det finns något släktskap bakåt som gör att man väljer detta namn.
Från mitten av 1800-talet och framåt har svenskarna varit mycket rörliga av sig och spritt sig över hela landet. Därför är det svårt att förutsäga ev släktskap med ledning av vistelseort. De som bor i Västerbotten och heter Hammarstedt är förmodligen till 95% samma släkt. I Mälardalen har chanserna miskat betydligt eftersom vi ser att det finns minst 3 släkter Hammarstedt. Johan Erssons barn tar sig namnet Hammarstedt på senare delen av 1700-talet och namnet nedtecknas första gången i kyrkböckerna 1770.
Smålandssläkten Hammarstedt härstammar från en Sven Hammarstedt född 1751 eller 1761 där hans bakgrund tydligen är svår att finna eftersom han tydligen tagit sig namnet Hammarstedt utan att lämna något spår bakåt.
Hammarstedt förekommer också i östra Uppland i mitten av 1700-talet som namn vid ett bruk norr om Åkersberga. Kommer i skrivande stund inte ihåg exakt var, men det var ett klingbruk.
Min hypotes är att det ev. finns ett samband som börjar i Uppland med en familj och att man sprider sig och tar namnet vid ungefär samma tidpunkt, dvs i mitten av 1700-talet.
Alla som har kännedom om Hammarstedt:are är välkomna att höra av sig, speciellt om du har stött på namnet i tidiga kyrkböcker och det finns anknytningar till ovanstående hypotes.
Roligt att fler än jag är intresserade!
mvh,
/Robban
291
« skrivet: 2000-04-13, 22:16 »
Hej Inger!
Om du kontaktar John Hammarstedt i Jarhois, Pajala, kanske du kan få hjälp. Han släktforskar och vi har haft lite kontakt tidigare. Han är själv en ättling till Johan Danielsson Tano.
Tyvärr har jag inget telefonnummer.
mvh,
/Robban
292
« skrivet: 2000-04-13, 08:13 »
Hej Josephine !
Nej, tyvärr finns inte Gustaf Emil H med i Cederths släktkrönika över Hammarstedt i Småland. Det finns tydligen fler släkter Hammarstedt än jag anat.
/Robban
293
« skrivet: 2000-04-12, 08:11 »
Hej Josephine!
Med stor sannorlikhet den s.k. småländska grenen. Jag skall kolla upp detta och återkomma.
/Robban
294
« skrivet: 2000-04-02, 23:37 »
Hej Tommy och Eva!
Jag har ett ex av Cederts bok som omfattar Växjögrenen. Denna gren Hammarstedt grenar av sig till Ånge, Medelpad. Närheten till Östersund tillåter gissning att Sven Hammarstedt i Östersund kommer från Växjögrenen via Ånge. Sven är relativt vanligt i denna gren. Sven förekommer ytterst sparsamt i Robertsforsgrenen.
Det finns flera Hammarstedt i Stockholm, varav några är från min Robertsforsgren. Eva, för mig okänd, kan vara från en tidig avgrening.
mvh,
/Robban
295
« skrivet: 2000-04-02, 23:19 »
von Ahnen.
von Ahnen lär vara ett danskt adligt efternamn. Jag skulle gärna vilja komma i kontakt med personer som har kännedom om detta namn. Är det ett adelsnamn i Danmark? Är det en gammal släkt? Finns det något samband mellan von Ahnen i Danmark och Hans Anders von Ahnen f ca 1680-1700, gm Brita Widinghoff f 1682. Dessa levde i Norrhult, Tidersrum, Östergötland, när sonen Sven Magnus föds 1726. Hjälp!!
mvh,
Robert
296
« skrivet: 2000-03-31, 08:05 »
Hej Eva.
Du har just bekräftat att det finns minst 3 släkter Hammarstedt. Vet du om det finns något släktförhållande med Växjö-grenen? Man skulle ju kunna tänka sig via någon kvinna som är född Hammarstedt eller dyligt.
Hammarstedt är från början ett smedsanknutet namn, hammare och ställe, dvs platsen vid hammaren, så det stämmer ju i ditt fall eftersom Aron var smed. Detta kan ju vara förklaringen att man valde just Hammarstedt.
Jag har även hittat Hammarstedt i Roslagen, men där hoppas jag på ett samband med mina egna rötter från Gimo Bruk i Skäfthammar.
Är det någon som forskat på Hammarstedt i Roslagen?
mvh,
Robert
297
« skrivet: 2000-03-26, 15:56 »
Hej Eva!
Det finns bevisligen minst 2 släkter Hammarstedt sedan mitten av 1700. En härstammar från Småland och en från Västerbotten. Har dina H:dt-are någon anknytning till Smålandssläkten?
mvh,
/Robban
298
« skrivet: 2000-02-20, 23:26 »
Hello Geoffrey! Tnx for the information! I´m very greatful to get this information though I´m the one living in Sweden and should be able to get this information easier than You.... I have found some 6 generations behind Johan Mattsson Widén. I would be happy to share my information and to get Yours. Do You have any e-mail address ? You can reach me at r_hammarstedt@hotmail.com or at robert.hammarstedt@sweco.se You can find my homepage at http://home4.swipnet.se/~w-40256/rha.html Sorry, only in Swedish so far... But I can see from Your message that Your Swedish is very good! Sending my best regards, /Robert
299
« skrivet: 2000-02-01, 16:03 »
S J Tano.
Tyvärr. Detta är en sidogren där jag inte har så mycket.
mvh,
/Robban
300
« skrivet: 2000-01-30, 13:46 »
von Ahnen :
Jag söker Hans Anders von Ahnens förfäder.
Hans Anders von Ahnen. Född grovt uppskattat 1690. Levde i Haddorp, Skeda
(E). Förare vid Östgöta infateriregemente 1713, avsked 1715-07-11.
Premiärsergeant vid Östgöta tremänningsbataljon 1717-02-03, avsked
1719-09-11 (1:a LGH)
Kan denne vara släkt med överlöparen Clas von Ahn som värvades till
svenska armén efter slaget vid Lund 1676 ? Se Slf årsbok 1996 i
avsnittet Borgmästareval i 1600-talets Söderköping. OBS att von
Ahnen förmodligen är av dansk härkomst.
Gift 1724-04-21 i Norra Vi (E) med Brita Widinghoff. Född 1682-04-04 i
Skeda (E). Död 1768-01-08 i Kvillinge (E).
Barn:
Sven Magnus von Ahnen-Abborre. Född 1726-09-?? i Norrhult,
Tidersrum (E). I Bygdeå byar och gårdar står att 1747 Corp Sven
Magnus Ahn 19 å f i Östergötland”. Antagen 1747-11-28. 1748: 19 år ogift
Östgöte. 1757 : 28 år 9 7/12 tj-år, gift Östergötland.
commenderad till Pommern 1757-08-25, R?gen 1759-02-12, Bisdorff
1759-11-20 : 31 år 12 1/6 tj-år.
Corpral 1759-11-27, Löitz 1760-11-14, med Rustmästares character
1760-06-27. Gribbonow 1761-12-15. 1762 : Niuter rotelön.
Förflyttad till Rustmästare 1762-12-29. Kvitterat 1760 års lön
1761-01-31, 1761 års lön i Bygdeå 1762-02-08 hans hustru
Christina Norbrandt. Bouppteckning 1788-06-05 som änkan Christina
Norbrandt gjort efter avlidna maken Fältväbeln Sven Ahn i
Skinnarbyn 6. Sven och efterföljande generationer kallas allmänt
för von Ahn. Död 1788-03-26 i Skinnarbyn, Bygdeå (AC).
Tack Bo L för uppgifterna angående Sven Magnus ursprung!
Jag undrar om någon lyckats komma vidare med släkten bakåt ?
mvh,
/Robban
Detta inlägg flyttades den 17 oktober 2009 från Östergötland, Socknar, Tidersrum.
Magnus Hjärtström, moderator för Östergötland
301
« skrivet: 2000-01-21, 13:44 »
Otroligt klumpigt !
Undrar just vad en källforskare (t ex Hans Willius) skulle ha för åsikter om den historiska källforskningens kvaliteter i denna gentekniska utredning !
302
« skrivet: 2000-01-07, 14:23 »
Hammarstedt-are, var är ni ?
Det borde finnas en hel del som har Hammarstedt i släkten. Hör gärna av er till mig, gärna på denna sidan.
Jag försöker få lite ordning på släkten/släkterna Hammarstedt och söker uppgifter från er andra som kan tänkas har uppgifter. Vi hjälps åt - det lönar sig!
mvh,
Robban
303
« skrivet: 2000-01-02, 16:33 »
Hammarstedt i Kengis
Hej Inger !
Jag har Johanna (Josefina???) Hammarstedt f 1841 i Kengis (BD), d 1904 i Pajala (BD). Far: Carl (Robert???) Hammarstedt f 1814 i Robertsfors (AC), mor: Anna Brita Lindqvist f 1809 i Robertsfors (AC), d 1872 i Kengis.
Johanna gifter om sig 1876 med Johan Petter Kemi f. 1853 i Pajala. Hon får 3 barn med Johan Danielsson-Tano och 4 barn med JP Kemi.
Stämmer detta ?
mvh,
Robban
304
« skrivet: 1999-12-27, 18:10 »
Hej !
Åberg finns som namn på Västanå Bruk, Viksjö (Y).
Dessa Åbergare är till stor del smeder och bruksarbetare. Jag har inte hittat någon som stämmer helt med C C Åberg f 1796, men jag har heller inte letat i böckerna. Jag har dessa Åbergs i min släkt, men det kan ju finnas en av mig icke utforskad sidogren...
Västernorrland verkar lite närmare än Småland, men det är trots detta en avsevärd promenad till Arvidsjaur.
Gott slut och Gott Nytt !
mvh,
Robban
305
« skrivet: 1999-12-24, 20:23 »
Hej Roland !
Jag har ett par båtsmän med anknytning till Säbrå :
1. Hans Nilsson Topplänta :
Född 1754-03-23 i Bötsle, Säbrå (Y)
Båtsman på rote 25, Topplänta i Finsvik.
Levde en tid i Stockholm (A).
Död 1821-01-14 i Fälle, Säbrå (Y)
2. Eric Jonsson Sundberg Plutare.
Född 1809-08-01 i Ratubäck, Bygdeå (AC).
Inflyttad till Bondsjö, Säbrå (Y).
(Yrke) Båtsman.
Bodde på Plutartorpet i Härnösand. Namnet Plutare finns kvar i
modern tid : Plutarebacken, etc.
Jag har familjer, anor och ättlingar.
Intresserad ?
God fortsättning !
mvh,
/Robban
306
« skrivet: 1999-11-21, 23:35 »
Hej Stig och tack för tips.
Intressant att Hammarstedt finns i denna del av Sverige. Jag har tidigaste noteringen från Robertsfors bruk (AC) 1770. Släkten i norr flyttade från Uppland 1759.
1.Kan möjligen kvarvarande släkt bytt namn senare?
2.Är det en gren som kommer från Småland?
3.Är det någon nerflyttad gren från Västerbotten?
4.Eller är det en ny gren?
Lennart : kämpa vidare och se varifrån din gren kommer!
hälsningar,
Robban
307
« skrivet: 1999-11-21, 15:05 »
Hej Lennart !
Var ligger L. Benhamra m fl orter ?
Är det i södra delarna av landet ?
Robertsfors ligger i Västerbotten (AC).
mvh,
Robban
308
« skrivet: 1999-11-13, 22:48 »
Erik Ersson i Skäfthammar.
Hej Eddie och ni andra.
Många Erik Ersson finns det. Jag undrar om någon har synpunkter på följande stamtavla utgående från bonden Erik Bengtsson, Valde, som torde varit född 1640-1650.
Erik Bengtsson.
Erik Bengtsson finns noterad i räkenskapsboken
Bondefolk, Gimo bruk från första boken 1689.
Enligt Skäfthammar C:1 sid 8 hade Erik Bengtsson plats nr 5 på 6:e
bänken i Skäfthammars kyrka.
Erik bidrog år 1685 med 3 dlr till ny altartavla i kyrkan (C:1 sid
11).
Gift med Karin Ersdotter.
Barn:
Mats Ersson. Född uppskattat 1671 i Valde, Skäfthammar (C).
Christnings barn 1683:
Erik Bengtsson i Waleda, Mats.
Britha Ersdotter. Född uppskattat 1673 i Valde, Skäfthammar (C).
Christnings barn 1685 :
Erik Bengtsson i Walede, Britha (C:1, sid 17)
Erik Ersson. Född ca 1674. Se tabell 2.
Anders Ersson. Född 1687-11-.. i Valde, Skäfthammar (C).
Lars Ersson. Född 1690-07-22 i Valde, Skäfthammar (C). Döpt 1690-07-25 i Valde, Skäfthammar (C).
Tabell 2
Erik Ersson.
Vid en häradssyn mellan Vattesta och Valeda år 1703 deltar bl.a. Erik Bengtssons i Valedas änka Karin Ersdotters son Erik Ersson.(Carl-Evert Gustafsson --TACK!--). Bekräftat via Gimo räkenskapsböcker.
Gift 1:o med Brita . Född beräknat 1682-09-... Skäfthammar C:1, 1/3 sid 15
1685 : Erik Bengtsson i Walde : Britta den 5 april.
Död 1716-03-26 i Valde, Skäfthammar (C). 33 år 6 mån. Begravd 1716-04-02 i Valde, Skäfthammar (C).
Barn:
NN Ersson. Född 1708-06-29 i Valde, Skäfthammar (C). Död 1708-06-29 i Valde, Skäfthammar (C).
NN Ersson. Född 1711-10-08 i Valde, Skäfthammar (C). Död 1711-10-08 i Valde, Skäfthammar (C). Begravd 1711-10-18 i Valde, Skäfthammar (C). Dödfödd son.
Erich Ersson. Född 1712-10-07 i Valde, Skäfthammar (C).
Karin Ersdotter. Född 1716-02-12 i Valde, Skäfthammar (C).
Gift 2:o med Margareta Jansdotter. Giftemålet 1717 finns ej registrerat i Skäfthammar.
Barn:
Johan Ersson. Stallmästare, senare mölnare (Robertsfors bruk) .
Född 1717-10-29 i Valde, Skäfthammar (C). Flyttade i juni 1759 från Fornbol,Hökhuvud (C) till Robertsfors, Bygdeå (AC). Död 1784-06-17 i
Robertsfors (AC).
Margareta Ersdotter. Född 1719-04-19 i Valde, Skäfthammar (C).
Mats Ersson. Född 1721-01-28 i Valde, Skäfthammar (C
Brita Ersdotter. Född 1726-02-09 i Valde, Skäfthammar (C).
Anna Ersdotter. Född 1728-07-21 i Valde, Skäfthammar (C).
Är det någon som antar utmaningen ?
/Robban
309
« skrivet: 1999-11-05, 07:59 »
Russ could be Ryss ?
Ryss is probably the swedish description of a persons (or his/hers ancestors) origin from Ryssland (Russia). The additional name Ryss is not unusual in Finland and some of them immigrated to Sweden. Russ could be a translation from Ryss (Ryssland) to Russ (Russia). I have some Ryss in my research used as a family name together with patronymikon, i.e. Nilsson Ryss.
Is Nelson a first or a family name ?
Best regards,
Robert
310
« skrivet: 1999-10-23, 18:32 »
Jag önskar hjälp med följande:
I Degerfors C:3 står att finna 1847-01-22 Greta Kristina Fadern Jon Jonsson och modern Anna Magdalena. Allt enligt födelseboken, men hänvisningen i C:3 leder ingen vart.
Greta Kristina Jonsdotter finns med namnet Ström i efternamn som vuxen (kanske även fadern?).
Jag söker hemvisten för hennes föräldrar.
mvh,
Robert
311
« skrivet: 1999-10-19, 21:38 »
Hej !
Jag söker Aspling, Carolina, f 1796-09-11 i Stockholm. Hon gifter sig med Johan Matsson Widén i Viksjö, Västernorrland.
Känner någon till henne?
Är hon ett barnhusbarn ?
/Robert
312
« skrivet: 1999-10-19, 21:27 »
Hej !
Jag söker en Lars Jönsson, ev kolare, född 1766 i (ev Sunne?), Värmland. Gift med Anna Andersdotter. Han flyttar med sin hustru från Rottneros bruk till Stigsjö i Västernorrland ca 1805.
Jag kan inte finna honom ! Finns det någon hjälpsam själ som har några uppgifter ? Hör gärna av dig.
/Robban
313
« skrivet: 1999-10-13, 21:19 »
Hej !
Läs mitt inlägg under rubriken Hammarstedt angående Hammarstedt-are i Robertsfors så får du kanske en ledtråd...
Brita Lisa född 1804-10-14 i Robertsfors, död 1878-10-26 i Hörnefors.
Gift med Johan Hammarstedt född 1802-12-23.
Hennes far Johan Hammarberg (född Hammarstedt) 1770-10-22. Fadern Johan är den som byter namn till Hammarberg från Hammarstedt.
mvh,
Robban
314
« skrivet: 1999-10-13, 21:10 »
Hur många släkter Hammarstedt finns det i Sverige ?
Jag tror mig veta att de flesta Hammarstedt-are i norra Sverige kommer från Robertsfors där ättlingarna efter den av Forsmarks bruk deporterade Johan Ersson f 1717 i Skäfthammar (C) tar sig namnet Hammarstedt i Robertsfors (AC). Det var minst 11 st bruksarbetare som blev förflyttade 1759 till Robertsfors för att bygga och starta upp järnbruket.
Namnet Hammarstedt nedtecknades första gången i dopboken 1770 när Johan E:ssons son, klensmeden Eriks barn Johan föds den 22/10. Eriks syskon tar sig namnet Hammarstedt. Barnbarnet Johan byter sedan till Hammarberg.
Mig veterligt finns även en Smålandssläkt Hammarstedt. Finns det fler släkter ? Finns det någon koppling mellan Småland och Uppland(Gimo bruk, Forsmarks bruk)/Västerbotten (Robertsfors)?
Jag kommer från Johan E:sson - Olof f 1751 - Johan Olof f 1777 - Olof Johan f 1805 - Anton f 1837 - Gustaf Robert f 1885 - Sten-Åke f 1926
mvh,
Robban
315
« skrivet: 1999-05-30, 19:38 »
Hej Peter och ni andra!
Jag har nog aldrig upplevt så mycket försämring med jpg eftersom jag aldrig har efterarbetat en jpg-bild och sparat om den igen. Den är ju att betrakta som en färdig produkt för det ändamål den är avsedd. Däremot har jag upplevt med MS Officepaketet att lzw tif inte fungerar i alla lägen. Att det fungerar mot Adobefamiljens program Pagemaker osv är ju ett måste.
Jo, jag har insett 6x6-formatets begränsningar vad gäller dagens bildbehandling. Jag har väntat i flera år på att någon skall komma med en prisvärd scanner som klarar 120-film.....
Glasplåtar är ju lite speciellt. De flesta av oss har knappast glasplåtarna kvar. Jag får nästan en religiös känsla inför en fint bevarad glasplåt. Det som normalt finns bevarat av gamla bilder är i bästa fall en första generationens kopia (från glasplåten). I många fall är det en reproduktion från en kopia. För att bevara bilderna till eftervärlden tycker jag att en avfotografering på negativ svart-vit är det bästa sättet att arkivera bilden. Glasplåtarna är arkivbeständiga om de förvaras på ett säkert sätt, och har man tillgång till dessa, då skall man vara glad och tacksam och ta sitt ansvar att dessa bevaras för kommande generationer (kravet på lämplig förvaring finns även för moderna negativfilmer).
Ett tips till alla som har gamla bilder : Försök att sätta namn, plats och ev årtal på bilden och bildens innehåll. Det finns så många fina gamla bilder där vi idag inte har en aning om vilka personerna är på bilden eller plats och årtal.
Tänk dig 50 år framåt i tiden ... Känner dina barn och barnbarn till vilka personer som finns på dina bilder som du tagit i din ungdom ? Skriv på baksidan av bilden, eller hellre: skriv i ditt negativalbum vilka personer som finns på bilderna och plats-årtal. För du har väl ett negativalbum ??
Negativen är det viktigaste som finns för en fotograf, vare sig man är proffs eller amatör. Negativen bör inte ligga i byrålådan och skräpa. Helst bör man bevara dessa album i bankfack. Skulle olyckan vara framme med brand eller vattenskada finns möjlighet att återskapa fotona som är förstörda. Dessutom är negativen mer arkivbeständiga än kopiorna, speciellt vad gäller färgbilder. Äldre generationer av dia är redan förstörda. Dessa går inte att få tillbaks. Huruvida dagens färgdia är arkivbeständiga vet jag inte. Tidigare generationer var bättre på arkivbeständighet vilket vi får vara tacksamma för idag. Ett par generationers bilder är mer eller mindre förstörda sedan färgbilden blev populär och fotograferandet blev var mans självklarhet.
Vi lämnar ett dåligt arv efter oss till kommande genationer vad gäller fotografier. Har ni tänkt på det ? Titta själv på dina bilder från 50-, 60 och 70-tal. Vad finns kvar ? Hur mycket finns kvar om ytterligare 20-30 år ?
JO, de gamla glasplåtarna kommer att finnas kvar ! De och deras upphovsmän är värda sin respekt.
mvh, /Robban
316
« skrivet: 1999-05-28, 13:20 »
Jpeg, förstörande komprimering....
En fråga till Peter : Om man sparar jpg med 100% kvalitet - förstör man då något i bilden ?
Komprimering med LZW fungerar i Photoshop, men vill man använda bilden i dokument gnäller de flesta programmen att tif-en inte är en kompatibel version. Tyvärr.
Jag använder tif för att spara i arkiv. Arkivbilden är den oredigerade orginalscannade bilden, scannad med scannerns bästa upplösning. Negativ färg 24x36 mm blir drygt 20 Mb i 2400 dpi i tif-format. Efter redigering sparas den som tif och ev 100% jpg. CD-skivorna kostar ca 10 kr/st och rymmer ca 30 sådana bilder. Nackdelen är ju att man måste ha tillgång till CD-brännare.
Minst 300 dpi är vad som normalt behövs för tryck. Jag brukar själv göra om bilderna till rätt storlek och 200 dpi för mina egna dokument som jag skriver ut på min bläckstråleskrivare.
För web-bilder kommer man inte ifrån att förstörande komprimering med jpg nog är den enda framkomliga vägen, eller ? Adobe Image Ready tycker jag är utmärkt program för att optimera bilder för webben. Finns även andra : Ulead Smartsaver osv.
Har någon ett förslag till bra negativ/dia-scanner för 6x6-format ? Fungerar dialock ? Blir kvaliteten sämre än 24x36-scanners med 2400 dpi ?
Bilder som man fått låna eller orginalhandlingar på arkiv är ju inget man kan spara själv för framtiden. Då tycker jag att bästa metoden är att ta en bild (reprobild) och scanna filmen efteråt. Filmen är relativt arkivbeständig och scanningen blir mycket bra från filmen.
317
« skrivet: 1999-05-09, 21:59 »
Är det möjligen Anna Cajsa Wincent f 1759 i Robertsfors ? Jag har en uppgift om att hon gifter sig med John Forsmark...Men inget mer.
/Robert
318
« skrivet: 1999-05-05, 22:35 »
Vet någon någonting om Brita Maria Fahléns (f 1873) far (okänd).
Modern Brita Cajsa Johansdotter f 1847 i Lockne, Bjärtrå.
mvh,
Robert Hammarstedt
319
« skrivet: 1999-05-05, 22:23 »
Hej Bror !
Jag söker samma som du nämligen Regina Gillberg f 1750, gm Anders Nyström f 1745. Jag har inget bakom dessa två. Har du något på Anders föräldrar ?
mvh,
Robert
320
« skrivet: 1999-05-05, 16:56 »
Hej Monica!
Jo, nog är det så att det kommit en hel del Hammarstedt:are till världen med ursprung Robertsfors. Johan Erssons barn tog sig namnet Hammarstedt. Min farfar var den förste på min gren som föddes utanför Robertsfors (Härnösand) och fick därför namnet Robert. Jag fick mitt namn efter min farfar, så jag har väl också mitt namn därifrån. Robertsfors har sitt namn efter brukets grundare Robert Finley.
Vet du vilken Hammarstedt:are som finns på fotot ?
Forskar vi på samma släkt ?
mvh,
Robban
321
« skrivet: 1999-05-03, 01:00 »
Hej alla !
Jag har tidigare sett att du Eddie har gemensamt med mig via DISBYT. Roligt att se fler med funderingar kring Johan Ersson. Jag har kommit fram till (med bistånd av Kenneth Mossberg) att Johan E är son till Erik Ersson i Valde. Erik har jag mycket lite uppgifter om. Han var gift 2 ggr, först med Brita (efternamn?) och fick 4 barn med henne. Brita dör 1716 och Erik gifter om sig med Margareta Jansdotter (ursprung ?) och får sedan 5 barn med henne. Kan du Eddie säga mig vad Margareta Jansdotter har för ursprung? Är det hon som föds 1688-06-23? Vad hette Eriks första fru Brita i efternamn?
Johan Erssons hustru Anna Olsdotter är född i Fornbol, Hökhuvud. Hennes far och mor är Olof Jansson och Anna .....? Vet någon någonting om dessa? Fornbol ligger nära Skäfthammar, men tillhör Hökhuvud. Du har kanske registrerat även Hökhuvud? Frågorna är många - du kanske kan hjälpa mig ?
Min släktgren går från Johan E via sonen Olof f. 1751 i Fornbol. Tommy Anderssons Johan f 1759 går via Hammarstedt till en Lindfors-gren. Känner du Bernth Lindfors ?
322
« skrivet: 1999-04-30, 14:04 »
Jag söker uppgifter om Jan/Johan Ersson f 1717 i Valde (Walede mm) i Skäfthammar. Han är enligt vigselboken (1742)dagsverkskarl på Gimo bruk. Han står inte att finna i räkenskapsböckerna för Gimo bruk 1741-1742. Känner någon till var han arbetade ?
Fadern heter Erik Ersson och finns med i brukets räkenskapsböcker som bonde i Valde (bl a 1709-1719).
Jan/Johan kommer så småningom till Forsmarks bruk som han lämnar 1759 och flyttar med hustru och barn till Robertsfors i Västerbotten.
Familjen bor hos Jans svärföräldrar i Fornbol, Hökhuvud (1742-1759) fram till flytten till Robertsfors.
Jag vill gärna ha kontakt med andra som forskar på Gimo bruk.
323
« skrivet: 1999-04-23, 08:29 »
Hej !
Det finns en mästersven Olaus Håkansson-Hammarström på Robertfors bruk (f 1752-01-25). Fadern heter Håkan Pärsson-Brus och modern Margareta Zachrisdotter. Jag har inte forskat vidare på Hammarström, men Olaus verkar ha tagit namnet och kan ju vara en stamfader Hammarström (Hammarstedt kommer också från Robertsfors).
mvh,
Robert Hammarstedt
324
« skrivet: 1999-04-19, 01:12 »
Sorry, Kenneth. Vi bytte mailsystem på jobbet och jag förlorade massor av e-mailadresser. Jag jobbar på min kontakt och hoppas få reda på vem som tipsade mig och skickade mig en bild på von Ahnens vapensköld. Finns det något riddarhus (motsv) i Danmark ?
325
« skrivet: 1999-02-21, 23:20 »
Charlotta Jonsdotter f 1831 i Karlstad föder 3 söner i Bergsäng, Fryksände : Anders 1857, Johan Edvin 1860 och Nils Magnus 1864. Hon går till Härnösand med sina barn 1872 och flyttar tillbaks till Värmland ca 1879. Anders blir kvar i Härnösand och tar sig namnet Österberg.
Charlottas föräldrar : fader båtkarlen Jonas Olofsson född 1805 i Grava, modern Ingeborg Andersdotter f 1800 i Nyed. Finns det någon far till Charlottas barn? Finns det några ättlingar som släktforskar?
326
« skrivet: 1999-02-19, 00:18 »
Sven Magus von Ahn har en son Abraham von Ahn f 1753 som får en son f 1775 vid namn Johan Magnus. Eller vad säger du Kenneth ? Jag har nu beställt korten för Bygdeå för att gå igenom dessa igen...
(Abraham är min ff fm ff)
mvh,
327
« skrivet: 1999-02-01, 09:09 »
Hej allihop !
Tack Kenneth för ett bra tips om denna area ! Intressant debatt om von Ahn. Är det inte Sven Marcusson Abborre von Ahn f. 1723 (1726?) i Östergötland som ni pratar om ? Eller är Marcusson en felläsning och skall vara Magnus ? Jag har från annan källa fått veta att von Ahnen finns som adelssläkt i Danmark. Det finns en vapensköld von Ahnen som jag fått i min hand av en nu levande von Ahn som börjat utforska sitt ursprung. Nu när vi vet att det är fler som letar kanske vi kommer fram till något vettigt.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy