Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Harry Ahlkvist
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2020-05-22, 10:24 »
Klotter eller information med humor?
I ett fotoalbum från Hult, Hjortsberga finns detta visitkort. Varifrån har det kommit?
Detta hände på Tagel, Mistelås. Den 23 /2 1867 kyrkobokfördes godsägaren Otto Ludvig von Sydow från Ryssby på godset. Den 2/4 1867 gifte han sig med dottern i huset, Göthilda Rappe f 1841. Den 14/10 1867 flyttade paret till von Sydows gård i Tranhult, Ryssby.
Vad gjorde de under sommaren 1867? Bröllopsresa till Amerika – är det tänkbart? Visitkortet är troligen från den tiden. Texten fanns på kortet före 1930.
2
« skrivet: 2020-02-16, 21:49 »
Var Abraham Andersson en legosoldat?
Det är en intressant period i Abraham Anderssons liv som jag vill kolla närmare. I Mohedas husförhörslängd för 1810-13 är födelseåren för pigor och drängar summariska, vilket försvårar identifieringar.
Om dåtidens militära förhållanden kan man på nätet läsa artiklar av Hans Höglund om Militaria. Den 27/10 1812 antogs lag om Beväringsinrättning enligt vilken 21-25 åriga vapenföra män var värnpliktiga. De kunde leja ersättare som var mellan 26 och 37 år. Åldern kunde utökas till 40 år om ersättaren hade militär kunskap.
Kronobergs regemente hade två bataljoner indelta knektare och vid kommendering ytterligare en bataljon med beväringar. Regementet var 1813 kommenderat till Pommern med anledning av Kriget mot Napoleon 1813-14. Även Jönköpings regemente hade liknande organisation samt var också ditkommenderat.
Av allt att döma var ca 38-årige Abraham Andersson lejd som ersättare för en beväringskarl i ett av regementenas tredje bataljon. Med bataljonen skeppades han över till Pommern. Åldern tyder på att han hade militär erfarenhet, kanske från kriget i Finland. Genom värvningen skaffade han sig ekonomiska resurser så att han vid hemkomsten kunde arrendera en gård i Elmeberg samt bilda familj. Flyttningsattesten till Berg blev inte utnyttjad.
3
« skrivet: 2020-02-15, 07:29 »
Tolkningshjälp.
I bilagt utklipp från Mohedas husförhörslängd 1810-13 står att drängen Abraham var beväringskarl och commnenderad. Tillhörde han något regemente? Hur gick det att förena med drängtjänst?
4
« skrivet: 2020-01-15, 07:10 »
I Allbo härads (G) tingsprotokoll från 1808 finns en långt, detaljerat beskrivning av militärt förband. Där beskrives sockenvis mönstring av 877 hästar i häradet. Av protokollet framgår att manskapet var på 580 man samt befäl med olika grader. Exempelvis fanns där 8 fältmusiker, 2 ammunitionsvagnar, 1 medicinalkista osv.
Finns det någon litteratur om häradsrätternas betydelse för dåtidens krigsrustning?
Harry Ahlkvist
5
« skrivet: 2019-12-25, 18:46 »
Min anmoder Stina Jonasdotter f 1759 hade gård i Slätthög (G) och flera barn när hon 1800 gifte sig med min anfader Abraham Andersson f 1777. År 1801 föddes sonen Magnus. År 1804 säljer hon gården med makens samtycke. Han flyttar då åter till sin hemby och blev något i stil med backstugusittare och senare kanske soldat i en vargeringsbataljon. Hon bor kvar med undantag och dör 1808. Ingen bouppteckning finns efter henne. Sonen Magnus finns inte registrerad som underårig boende hos någon av föräldrarna i de aktuella mantalslängderna.
Kan någon hjälpa mig med idéer om vad som vid den tiden hände med skilsmässobarn?
/Harry
6
« skrivet: 2019-12-16, 10:49 »
Hej Ulla!
Tack för tipset om googling. Där hittade jag tyvärr inget nytt. En möjlighet är att Abraham blev vargeringssoldat vid Jönköpings eller Kronobergs regemente. Jag har googlat fram att vargeringsbataljonerna krigade på Åland 1808.
Efter tiden i Karshult hitttar man Abraham 1814 som hälftenbrukare på en gård i Elmeberg, Örs socken. Prästen har i husförhörslängden noterat ”varit beväringskarl”. Kan begreppen ”beväringskarl” och ”vargeringskarl” vara synonymer? I så fall var kanske Abraham iväg och krigade .
Då är nästa fråga. Hur hittar man namnlistor på vargeringssoldaterna?
/ Harry
7
« skrivet: 2019-12-15, 06:23 »
Jag försöker följa min anfader, Abraham Anderssons, tidslinje. Han föddes i Karshult 1777. Han gifte sig 1800 med den 18 år äldre änkan Stina Jonasdotter i Bredahorfva, Slätthög. Hon hade flera barn. Tillsammans får de 1801 sonen Magnus. Kort därefter kraschade äktenskapet.
Abraham flyttade åter till Karshult. Där är han mantalsskriven 1806-1809 och kallas för enkling och undantagsman samt gör 2 dagsverken i veckan som torpare (enligt rubriken i mantalslängden). I längden för 1810 är han borta. I husförhörslängden kan jag inte spåra honom.
I Bredahorfva avled 1808 fd hustrun Stina. Vårdnaden av sonen Magnus kan då ha övergått till fadern dvs Abraham. I mantalslängden 1814 för Elmeberg i Ör dyker enklingen Abraham upp som hälftenbrukare.
Kan någon tipsa mig om var Abraham kan ha bott 1809-14?
8
« skrivet: 2019-12-04, 19:51 »
Hej Bengt! Tack för kompletteringen.
Det kan tilläggas att Magnus blev skilsmässobarn eller motsvarande i 3-4 årsåldern. Föräldrarna, Abraham och Stina, sålde Österhult enligt köpebrev 1804-12-06 till Stinas svåger. Troligen köpte då Stina ett undantag för sina pengar. När gården såldes vidare enligt köpebrev 1808-03-26 finns i detta angivit vilka undantagsförmåner enkan Stina hade.
Styvfadern Abraham Andersson sågs nog av styvbarnen som en gökunge i boet Han skulle bort! Så blev det! Sedan är frågan om lille Magnus åkte med eller hamnade ”på socknen”.
För mor Stina var det nog bekvämare att ses som änka efter den betrodde Erik Samuelsson än som ”frånskild” från Abraham Andersson.
9
« skrivet: 2019-12-03, 11:00 »
Bilden visar prästens noteringar för 1/8 mantal Elmeberg i Ors husförhörslängd 1814-19 sidan 486. Gården ägs av Jon Nilsson i Notteryd. Han hade förvärvat den genom byteshandel med tillträde fardagen 1814. Han flyttade inte själv dit utan överlät brukandet till Abraham Andersson f 1778 (felnotering ska vara 1777). Det finns ingen notering om varifrån Abraham kom. Prästen har noterat att han ”varit Beväringskarl”.
Hälftenbrukaren och enkomannen Abraham Andersson gifte sig 1816 med Lena Persdotter. Både bodde då på gården. Där bodde också tidvis Magnus, Abrahams son från första äktenskapet. Abraham och Lena flyttade 1818 till Notteryd.
Kan någon hjälpa mig med att hitta platsen där Abraham varit beväringskarl?
10
« skrivet: 2019-11-11, 21:48 »
Bilagd ritning visar att Karl XIV Johan engagerade sig i soldaternas boende genom att i Kungligt Brev den 9 december 1834 öka bostadsyta i typritningen för soldattorp. Vet någon när den tidigare typritningen var daterad?
11
« skrivet: 2019-11-07, 19:58 »
Hade varje regementen enhetliga soldattavlor? Vem svarade för tillverkningen? Finns det någon bildsamling?
12
« skrivet: 2019-11-04, 10:44 »
Var tillbringade Magnus Abrahamsson sin barndom? Han föddes i Österhult, Bredhorva 1801. Hans far var Abraham Andersson f 1777 i Hjälmseryd gift 1800 med änkan Stina Jonasdotter f 1759. Hon hade sex barn från sitt tidigare äktenskap. Österhult var hennes arvejord. I mantalslängd 1805 är familjen registrerad på gården med Abraham som huvudman. I mantalslängd 1806 är familjen borta. Där finns en hustru Stina som har undantag. Men var finns maken Abraham och sonen Magnus?
Hustrun Stina Jonasdotter dör i Österhult 1808. Ingen bouppteckning finns. Troligen gillade syskonskaran i Österhult inte sin styvfar.
År 1815 återfinner man änklingen Abraham Andersson som ägare till en gård i Elmeberg, Öhrs socken. Sonen Magnus finns också med i husförhörslängden. Var bodde de under mellanåren?
13
« skrivet: 2019-11-02, 09:21 »
Hur var det med änkepension till änkan med familj när soldaten omkom under kriget i början av 1800-talet? I mitt fall verkar det som att rotebönderna byggde en backstuga och upplät lite mark till familjen. Sedan fick de själv klara försörjningen. Änkan tiggde skriver prästen i husförhörslängden.
14
« skrivet: 2019-10-31, 17:25 »
Instucken i generalmönstringsrullan fanns nedanstående handskrivna, urblekta sjukintyg. Av vilken anledning skrev han den sista meningen? Soldaten dog först 15 år efter det intyget skrevs.
Läkaren är mest känd för sin hustru Emilie, som vänslades med biskop Tegnér.
"Soldaten vid Norra Sunnerbo Companie af Kongl. Kronobergs Regemente Nr 74 Häll har en svag kropp och mindre uthållighet vid strapatser. Intygas detta allenast med min förut aflagda EmbetsEd, utan ock med denna min edliga förpliktelse.
Så sant mig Gud hjelpe till lif och själ.
Kronobergshed den 15de juni 1845. /S N Selldén /Reg.Läkare"
15
« skrivet: 2019-10-31, 07:12 »
Fanns det på regementen eller kompanier någon slags arbetsförmedling dit intresserade ynglingar kunde göra intresseanmälan (med attest) om att bli soldat?
16
« skrivet: 2019-10-30, 22:07 »
I husförhörslängd för 1848 har prästen noterat för 18-åring man att attest utfärdats "för att bli grenadjer". Fanns det speciella blanketter?
17
« skrivet: 2018-12-01, 16:34 »
Jag har från ett gårdsarkiv nedanstående intyg och önskar veta vilken roll sjättingarna hade i dåtidens militära organisation.
Eftersom denna bonde Jon Pährsson i Hult och Jortsberga sochn, som då för tijden bodde på min gårdh Stöckeboda här i Rydaholm sochn begär af mig en attest huru såsom tillgick när sietting skrivningen stod i Byarums sochn och Giärdet, tå samma bonde blef skrifven till sietting, utropade roten en dräng Pähr Jönsson benämnde som hade tjänt samma bonde uti 5 års tid, och efter samma dräng gick utaf sin tjänst 14 dagar för än tids var, rätt tå skrivningen skulle begynnas, insatte Gouveneuren honom i bondes ställe så vida att om inte samma dräng var uthi någon Kongl. Maj:et tjänst skulle han stå sietting och bonden släppas; alltså war samma dräng under intet förswaar utan gick ledig och lös uti Hjortsberga sochn då tå gick denne Jon Pährsson till honom och badh honom att han ville hjälpa honom något till att lega sig karl, blev att så förmodan att han skulle giva honom 9 riksdaler vilket också skedde , och måste så lång tid klandrat och will hava samma pennigar igen av honom .
att detta så i sanning tillgånget är attesterar jag med egen hand
av Törstorp d 24 Oktober år 1686 / Pär Bråkenhielm
18
« skrivet: 2018-10-31, 11:43 »
Din anfader Jonas Johansson hade troligen ”anställts” av greve Malcolm Hamilton för det påbörjade arbetet med torrläggningen av lerjorden på Forssa säteri där backstugan Nyatorp låg. Detta torrläggningsprojekt blev längre fram åkermarken för herrgården Forsdala. Sockenborna tillämpade § 34 i byordningen från 1816, vilket bör ha inneburit att Hamilton ställde upp som garant för Johanssons försörjning.
19
« skrivet: 2018-10-20, 21:27 »
1997 skrevs en artikel i hembygdsboken Värendsbygder om beslut vid sockenstämmor i Hjortsberga inför det kyrkan byggdes 1839-40. Där står att prästen i församlingen rekvirerat hem protokollböcker till artikelförfattaren. Han skriver att protokollböckerna börjar 1811. I artikel finns flera hänvisningar till protokoll från 1820- och 1830-talen. Om de inte finns i Vadstena bör det finnas i Alvesta pastorats arkiv.
20
« skrivet: 2018-10-20, 17:01 »
Protokollböckerna för Hjortsbergas sockenstämmor 1834 m fl finns troligen i Landsarkivet i Vadstena.
21
« skrivet: 2018-06-05, 14:05 »
Säteriarrendatorn och kommunpolitikern Bror Löwegren född 1816 i Lund och död 1874 i Hjortsberga (G) har sin gravsten på Hjortsberga kyrkogård. De är klassad som kulturgrav.
23
« skrivet: 2018-01-08, 21:54 »
Den 2/3 1830 gifte sig i Hjortsberga (G) häradsglasmästaren och klockaren i Hjortsberga Johan Fr Ryman, Brände med prästänkan Chr. Catr. Bruzelia från Hultakvarn. Vilka färdigheter hade en häradsglasmästare?
24
« skrivet: 2017-12-26, 14:54 »
Niclas Rosenbalcks inlägg 2012-03-17.
Baronen Malcolm Hamilton i Forssa, Hjortsberga (1755-1794) testamenterade ett årlig belopp till sin "sambo" Christina Lindqvist och de två barnen. Efter baronens död flyttade hon tillbaka till Hegesta församlingen där de bott före 1792 och där Christina står antecknad huspiga hos Malcolm Hamilton. Han ägde då ägde Mälby säteri. När hon den 15 december 1797 gifte sig med saltpetersjuderiverkmästaren Eric Ekström markerades hennes tidigare förhållande med titeln madame de Hamilton.
25
« skrivet: 2017-12-06, 17:36 »
Greve Malcolm Casimir Hamilton, 1789-1871, var brukspatron på Huseby, Skatelövs socken i närmare 50 år eller från omkring 1813 till omkring 1862. Då var han över 70 år och förmyndare tog över ansvaret för driften. År 1864 flyttade han från Huseby.
År 1804 var han inskriven vid Uppsala Universitet, vilket kan betyda att där fanns utbildning för söner till brukspatroner som önskade sig välutbildade arvtagare.
Jag önskar hjälp med att beskriva Malcolms utbildning.
26
« skrivet: 2016-08-14, 11:32 »
Kyrkoherde Wieslander i Tävelsås skrev i ämbetsberättelse 1872 om fonder som socknen hade. Kan någon hjälpa mig med förklaring varför nedanstående fond tillkom?
"Följande donationer tillhör församlingen:
1. En låne- och uppmuntringsfond för Tävelsås och Tofta församlingars invånare av bondeståndet, given den 11 maj 1787 av sekreteraren i Kongl. Patriotiska Sällskapet i Stockholm Adolph Modeer och hans hustru Anna Modeer. Denna fond var ursprungligen 100 Rdr Specie, men medel har icke mer än de första åren kunnat utlånas och till premier för nyodling kunnat utdelas enligt Testators föreskrift, varför räntan blivit lagd till kapitalet tills år 1859 då detsamma uppgick till 600 Rdr och församlingen beslöt använda årliga räntan till bildande av ett sockenbibliotek med inköp av böcker nyttiga för huvudsakligen jordbruket."
Harry Ahlkvist
27
« skrivet: 2015-04-15, 06:13 »
I nära anslutning till ovan nämnda giftermål finns ytterligare två intressanta dokument. Dels notering i Maria Magdalenas husförhörslängd 1827-28 (AIa:20 sid 89) där Erika Carolinas först har titeln jungfru, som strukits över och ersatts med mamsell. Dels hinderslöshetsintyget 1830 för kontrahenterna Häradshövding Herr Anders Elfving och Högädla jungfru Erika Carolina Öberg. (Klara vigselbok EI:6 bild 335).
Det är troligen Erik Sparre som ligger bakom preciseringen av Erica Carolinas värdighet i dessa dokument. Han kan ha uppsökt kyrkoherde Lilljenwalldh i Maria Magdalena församling, lättat sitt hjärta och berättat om hennes påbrå. Kyrkoherden dokumenterad bikten genom att ändra hennes rang till mamsell i husförhörslängden. Vad som sagts om börden kom senare av prästen att skrivas som högädla jungfrun i hinderslöshetsintyget. Vid samma tid hade troligen Erik Sparre också begärt att få träda in som hennes förmyndare.
För den 19-åriga Erica Carolina betydde Erik Sparres faderliga omsorg dörröppnare till de finare salongerna.
28
« skrivet: 2015-03-16, 18:02 »
Landshövdingen greve Erik Samuel Sparre lämnade den 10 augusti 1830 nedanstående intyg till Klara församling:
Till den äktenskaps förening Herr Protokollsekreteraren och Häradshövdingen A Elfving ämnar ingå med min pupill Demoiselle Carolina Öberg lämnar jag, såsom hennes förmyndare och Giftoman härmed mitt fullkomliga bifall och samtycke.
Betygar. Thorpa den 10 aug. 1830.
(Eric) Sparre
Landshöfding i Gefleborgs län. Sigill
(källa: Klara kyrkarkiv, handlingar för vigsel HV:25, sidan 278)
Erica Carolina Öberg var född den 31 oktober 1808 på Allmänna Barnbördshuset i Stockholm. Hennes mor var ogift, 25 år, och fick sitt 3:dje barn. Hon eller barnets pappa betalade 50 riksdaler till Frimurarnas Barnhem för att de tog hand om barnet. Det året var det ingen annan mor på Barnbördshuset som direkt lämnade sitt barn och ”friköpte” sig. Från det Erica Carolina var omkring sex år var hon sedan fosterdotter i familjer med god ekonomi.
Ovanstående landshövdingen, greve Erik Samuel Sparre (1776-1843) var hennes förmyndare år 1830. År 1808 var han ogift. Kanske var han hennes far. Tog han då som adelsman ansvar för sitt barn och ställde upp som förmyndare samt såg till att barnet kom till bra fosterhem?
Hans yngre bror Carl Georg 1790-1852 gifte sig 1829 efter att i över 10 år levt i samboförhållande med sin ofrälse hustru. Jag antar att han står som förmyndare för barnen som föddes före giftermålet. (källa Wikipedia, Sparre af Söfdeborg nr 66. Tabeller 5 och 20).
Vad vet man om förmyndare för utomäktenskapliga barn till adelsmän?
29
« skrivet: 2015-03-05, 09:06 »
Gissningsvis samlades på 1820-talet konfirmandgruppen ett fyrtiotal gånger, hälften med undervisning och hälften i grupp vid söndagspredikan. Flickor och pojkar utbildades gemensamt av kyrkan för inträdet i vuxenlivet. Begreppet ”känt varandra sedan de läste för prästen” var vanligt på landsbygden. I Stockholm bör prästerna haft möjlighet att bilda konfirmandgrupper efter ungdomarnas sociala bakgrund. Kanske kunde det då vara lämpligt att något höja konfirmandgruppens genomsnittsålder.
I husförhörslängderna för Maria Magdalenas församling ser man att Erica Carolina fick nattvard den 22/3 1826, den 12/4 1827 etc. Samma datum återkommer som notering på konfirmationsintyget. Man får där också veta vilken präst som utdelat nattvardsvinet.
30
« skrivet: 2015-03-04, 06:41 »
Vad kan man utläsa i ett konfirmationsintyg? Högädla jungfrun Erica Carolina Öberg och lagmannen Anders Elfving anmälde sig för lysning till äktenskap i Klara församling. Hon lämnade ett konfirmationsintyg och han ett intyg om att skatten för föregående år var betald. Kyrkan behöll hennes originalhandling. Konfirmationsintyget är undertecknat av doc. Lilljewalldh med förnämliga titlar. Var det vanligt med förtryckta konfirmationsintyg av denna typ? På blanketten har namngetts flera präster som utdelat communion till henne. Hade de något personligt ansvar? Erica Carolina var 16½ år när hon konfirmerades, vilket bör ha varit en ovanligt hög ålder. Betydde det att någon särbehandling? 
31
« skrivet: 2015-02-23, 20:59 »
Hej Maud! Vilken kunskap du har! Tusen tack.
Erica Carolina Öberg blev lagmanskan Elfving i Växjö landsförsamling. När maken blev långtidssjuk flyttade familjen till Stockholm.
Carolina tillhörde under flera år direktionen för HKH Kronprinsessan Lovisas Vårdanstalt för Sjuka Barn. Hennes döttrar testamenterade pengar så att Elvinggården i Stockholm kunde byggas.
32
« skrivet: 2015-02-21, 21:13 »
Hej Maud!
Att jag hamnat i Bälinge beror på att jag söker föräldrarna till Erika Carolina Öberg f 31/10 1808 i Stockholm. Ännu har jag inte haft turen med mig. Vet du vad som hände med de andra sönerna i familjen?
33
« skrivet: 2015-02-21, 19:50 »
Hej Maud!
Sven Göran Öberg född den 16/7 1763 i Bälinge bytte förnamn till Sven Georg. Han blev ryttmästare och gifte sig adligt med Beata Charlotta Trafvenfelt 2/10 1806. Familjen återfinnes i Östhammars husförhörslängd 1832-40, sid 24. Där står Belinge, Södermanland som hans födelseort. Han dog den 24/12 1838 i Ed, Börsils socken.
34
« skrivet: 2015-02-20, 08:07 »
Smeddotter från Kilafors blev brukspatronska i Orrefors.
Brukssmeden i Hanebo socken, Olof Hammarströms (1742-1804) döttrar Anna Stina f 1776-09-26 och Magdalena f 1779-01-01 valde att lämna livet i smedstuga och inrikta sig på herrgårdsliv. Anna Stina blev piga hos lagman Dahlman på Rehn i Bollnäs. Magdalena blev piga hos bruksparon Netzel på Kilafors bruk i Hanebo socken.
Hos brukspatron Netzel bodde också Carl Henrik Bachæus f 1782-08-14. Han var son till framlidne brukspatronen Anders Bachæus, som ägt Fagersta bruk. Carl Henrik Bachæus och smeddotter Anna Stina Hammarström blev kära i varandra. Hur skulle de kunna etablera en för honom ståndsmässig familj?
I Postidningar den 21/4 1804 (se digitaliserade dagstidningar) var infört en stor annons om att Orrefors bruk skulle försäljas på auktion den 27 nästkommande juni. Enligt den omfattande beskrivningen var Orrefors ett förnämligt järnbruk någon mil från Kalmar. Den knappt 22-årige Carl Henrik köpte bruket, lämnade Bergslagen och blev smålänning.
Pigan Anna Stina Hammarström fick den 1 oktober 1804 utflyttningsattest från Hanebo till Orrefors bruk. I Hälleberga socken, där Orrefors ligger, finns inga inflyttningsattester bevarade. Den 1 november 1808 gifter sig i Hälleberga brukspatron Carl H Bachæus med mademoiselle Anna Christina Ström på Orrefors. I samband med flyttningen till Orrefors hade hon bytt efternamn och titel. Systern Magdalena flyttade också till Orrefors och bytte identitet. När dottern Hedwig Carolina Christina döptes den 10 september 1809 var det ett ståtligt dopkalas i Orrefors med grevar och baroner som dopvittnen. ( källor främst kyrkoböcker från Hanebo och Hälleberga)
35
« skrivet: 2015-02-18, 16:36 »
Smeddotter från Kilafors blev patronessa i Orrefors.
Brukssmeden i Hanebo socken, Olof Hammarströms (1742-1804) döttrar Anna Stina f 1776-09-26 och Magdalena f 1779-01-01 valde att lämna livet i smedstuga och inrikta sig på herrgårdsliv. Anna Stina blev piga hos lagman Dahlman på Rehn i Bollnäs. Magdalena blev piga hos bruksparon Netzel på Kilafors bruk i Hanebo socken.
Hos brukspatron Netzel bodde också Carl Henrik Bachæus f 1782-08-14. Han var son till framlidne brukspatronen Anders Bachæus, som ägt Fagersta bruk. Carl Henrik Bachæus och smeddotter Anna Stina Hammarström blev kära i varandra. Hur skulle de kunna etablera en för honom ståndsmässig familj?
I Postidningar den 21/4 1804 var infört en stor annons om att Orrefors bruk skulle försäljas på auktion den 27 nästkommande juni. Enligt den omfattande beskrivningen var det ett förnämligt järnbruk någon mil från Kalmar. Den knappt 22-årige Carl Henrik köpte bruket, lämnade Bergslagen och blev smålänning. Dit välkomnade han stolt sin fästmö.
Pigan Anna Stina Hammarström fick den 1 oktober 1804 utflyttningsattest från Hanebo till Orrefors bruk. I Hälleberga socken, där Orrefors ligger, finns inga inflyttningsattester bevarade. Den 1 november 1808 gifter sig i Hälleberga brukspatron Carl H Bachæus med mademoiselle Anna Christina Ström på Orrefors. I samband med flyttningen till Orrefors hade hon bytt efternamn och titel. Systern Magdalena flyttade också till Orrefors och bytte identitet. När dottern Hedwig Carolina Christina döptes den 10 september 1809 var det ett ståtligt dopkalas i Orrefors med grevar och baroner som dopvittnen. ( källor främst kyrkoböcker från Hanebo och Hälleberga)
36
« skrivet: 2015-02-18, 11:28 »
Brukssmeden Olof Hammarströms (1742-1804) döttrar Anna Stina f 1776-09-26 och Magdalen f 1779-01-01 valde att lämna livet i smedstuga och inrikta sig på herrgårdsliv. Anna Stina blev piga hos lagmannen Dahlman på Rehn i Bollnäs. Magdalena blev piga hos bruksparon Netzel på Kilafors bruk i Hanebo socken.
Hos brukspatron Netzel bodde också Carl Henrik Bachæus f 1782-08-14. Han var son till framlidne brukspatronen Anders Bachæus, som ägt Fagersta bruk. Carl Henrik Bachæus och smeddotter Anna Stina Hammarström blev kära i varandra. Hur skulle de kunna etablera en för honom ståndsmässig familj?
I Postidningar den 21/4 1804 var infört en stor annons om att Orrefors bruk skulle försäljas på auktion den 27 nästkommande juni. Enligt beskrivningen var det ett förnämligt järnbruk någon mil från Kalmar. Den knappt 22-årige Carl Henrik köpte bruket, lämnade Bergslagen och blev smålänning.
Pigan Anna Stina Hammarström fick den 1 oktober 1804 utflyttningsattest från Hanebo till Orrefors bruk. I Hälleberga socken, där Orrefors ligger, finns inga inflyttningsattester bevarade. Den 1 november 1808 gifter sig i Hälleberga brukspatron Carl H Bachæus med mademoiselle Anna Christina Ström på Orrefors. Vid flyttningen till Orrefors hade hon bytt efternamn och titel. Systern Magdalena flyttade också till Orrefors och bytte identitet. När dottern Hedwig Carolina Christina döptes 1809 var det ett ståtligt dopkalas i Orrefors med grevar och baroner som dopvittnen. ( källor främst kyrkoböcker från Hanebo och Hälleberga)
37
« skrivet: 2015-01-10, 10:20 »
Jag söker uppgifter om Lisa Andersdotter Sundström. Hon flyttade till Växjö landsförsamling 1830 från Stockholm. I Växjö var hon piga hos häradshövding A Elfving och hans hustru Erika Carolina Öberg f 1808, som var nygifta och samtidigt flyttade in från Stockholm. I Växjös husförhörslängd anges att hon var född i Grythyttan den 4/9 1796. Där har jag inte återfunnit henne i födelsebok.
Mitt forskning gäller att finna födelseorten för fru Öberg. Jag vet inte var hon var född eller varifrån häradshövdingsparet Elfving flyttade till Växjö. Sett från Växjös horisont var Stockholm ett samlingsnamn för en region. Lisa Sundström kanske hade tjänst i fru Öbergs tidigare hem och flyttade med henne till Växjö.
Var föddes Lisa Sundström?
Harry Ahlkvist
38
« skrivet: 2014-04-22, 17:14 »
Jag söker föräldrarna till ryttmästaren Sven Georg Öberg. Enligt Alsikes husförförslängd var han född 1763-07-16 i Sörmland. Han gifte sig 1807 med adelsdamen Beata Charlotta Trafvenfelt. De brukade gården Rickeboda åren 1807-1822.
39
« skrivet: 2014-04-18, 06:26 »
Jag söker föräldrarna till Erica Carolina Öberg född 1808-10-31 enligt Klara församlings vigselbok. Det är den äldsta uppgiften jag har. Hon gifte sig 1830-09-08 med häradshövding Anders Elving född 1790-10-27 och kallas då för högädla jungfru. Intyget om hinderslöshet är daterat 1830-08-02 och undertecknat av hovpredikant O Rogberg och grosshandlare Carl Elfving. Anders E bodde 1829 i kv Uppvaktaren, Klara på samma adress som kungens fogde C F Ahlman. Var Carolina Ö bodde vet jag inte.
Familjen Elfving flyttade 1830 till herrgården Kampen i Växjö landsförsamling. Maken var häradshövding i Konga härad. Enligt husförhörslängderna där var Carolina född i Stockholm. År 1855 flyttade familjen åter till Stockholm. Båda makarna begravdes på Lovö kyrkogård i familjegrav. Carolina dog 1880-11-25 i Klara.
40
« skrivet: 2007-07-16, 20:56 »
Hej Lena!
Gumme Nilsson i Exhult förekommer då och då i Allbo härads tingsprotokoll. 1749 var han inkallad som vittne i en tvist om gränsen mellan byarna Hult och Transjö. Han uppges då vara 75 år och född i Draxhult.
1740 anklagade han tre personer för att de beskyllt hans hustru Märta Gudmundsdotter för trolldom. Redogörelsen för trollkonsterna är ganska omfattande. De sade sig inte menat något ont.
1740 hade Elin Olufsdotter i Transjö instämt sin farbror och före detta förmyndare Gudmund Nilsson i Exhult för redovisning av förmyndarskapet.
Mvh
Harry
41
« skrivet: 2007-07-14, 14:03 »
Hej Lena! Du söker uppgift om Gumme och Anna i Exhult. Enligt hfl 1752 för Hjortsberga bodde i Hårestorp, Hult. Gumme (40) h Anna (42), s Per (14?), d Catharina (  (1740 26 nov), d Maria (6), s Jonas och Anders (1752 14 juli). Familjen noteras som Bortflyttade. I samma husförhörslängd är familjen därefter antecknad under Äxhult, Hult. Gumme (80), Marta (76). Under dem står: Gumme, h Anna, s Per (struken), dot Catharina (1740 26 nov), dot Maria, s Jonas och s Anders. Troligen föddes Gummes och Annas barn i Hårestorp. Per Gudmundsson levde 1758 eftersom han då företrädde sin far Gudmund Gudmundsson, Exhult vid Allbo häradsrätt. Det var ett tvistemål som gällde lanthandel med oxar. Gudmund blev friad. Mvh Harry
42
« skrivet: 2007-03-10, 18:39 »
Till Inge Nilsson
På grund av storbränderna 1838 och 1843 har stadsplanen för Växjö ändrats. De kan därför vara svårt att säkert lokalisera en tomt som fanns före bränderna. Har man namnuppgifter från husförhörslängden även på grannfastigheter bör det gå lättare.
1783 ritade Abr. Bergius en karta över staden. På den är tomterna numrerade 1 - 176. Där finns också uppgift om ägare. Sett med nutida förhållande så låg bostadshuset på tomten nr 28 ungefär i korsningen Kungsgatan - Norra Järnvägsgatan. Ägare var skoflickaren Lindholm.
Kartan finns i Eva Sellings bok om Växjös stadsplaner, utgiven 1975. Om husförhörslängden är uppställd med samma nummerföljd som på kartan bör platsen vara trolig. Lycka till!
Harry Ahlkvist
43
« skrivet: 2006-09-23, 09:40 »
HejAndreas!
Johan Jönsson och Britta Johansdotter i Skiur fick enligt husförhörslängden dottern Ingrid den 16 maj 1796. Det är nog henne du söker. Hälsningar Harry.
44
« skrivet: 2006-07-10, 18:54 »
Lena o Niclas!
I dag kontrollerar trafikpolisen att vi håller oss nyktra vid bilkörning. För 250 år sedan kontrollerade kronolänsmannen att folk höll sig nyktra inför söndagens gudstjänst. Så tolkar jag nedanstående tingshandling där våra förfäder i Hjortsberga omnämns. (Gumme Nilsson i Exhult var min mmmmfff)
”Allbo tingsrätt sept 1750 ? 74.
Kronolänsman Wälborne Nils Ekström har här instämt Bengt Börjesson i Rönningeryd, Staffan Bengtsson i Elljanäs, Per Nilsson i S:t Qvintås, Per Gummesson i Gravanäs, Gumme Nilsson i Exhult, Anders Åkesson i Garphult och Johan Börjesson i Göllsjö, för de gjort slåtteröl lögerdagsafton; men som svaranden sade sig ej oväsen eller dryckenskap förövat, utan söndagens gudstjänst bevistat, det länsman även medger, och att intet brott mot söndagen begåtts;
Alltså varde de denna gång för länsmans tilltal befriade, med åtvarning att sig hädanefter noga akta för slik företagande.”
Ovanstående Per Gummesson i Gravanäs var gift med Kerstin Börjesdotter (ca 1711-ca 1770). De hade köpt gården av hennes syskon. En av dem var Karin Börjesdotter gm Anders Bengtsson i Elganäs. Var det en bror till den Staffan Bengtsson som omnämns ovan och som Niclas namnger i sitt inlägg den 2/7?
Den 24 januari 1799 var det bouppteckning efter änkan Karin Bengtsdotter (ca 1715-1799) i Ryamon, Hjortsberga. Hon var änka efter Anders Gummesson (ca 1704-1790). Arvtagare var Staffan Andersson i Ryamon och Pehr Andersson i Norra Vare. Förmyndare för omyndiga var Jonas Gummesson i Exhult och Jon Jonsson i Brunshult. Namnen på de omyndiga anges inte.
Förmyndaren Jonas Gummesson (f 1748) bör ha varit nära en släkting till familjen. Kanske en brorson till Anders Gummesson. I så fall skulle Anders vara son till Gumme Nilsson i Exhult. Vet någon varifrån den avlidna Karin Bengtsson kommer?
Harry A
45
« skrivet: 2006-07-08, 09:36 »
Lena!
Lite mer om förfäder i Exhult.
Vid tinget i Allbo i maj 1749 ? 29 tvistade bönderna i Norrhult med bönderna i Linneryd om fädrift. Ett vittne var då Gumme (Gudmund) Nilsson i Exhult, född i Draxhult och 75 år gl.
Vid tinget i Allbo i januari 1740 ? 95 klagade Gudmund Nilsson i Exhult till Anders Eriksson i Lyngsåsa, Jon Åkesson i Garphult och Börje Andersson i Norrhult för att de beskyllt Gudmunds hustru Märta Gudmundsdotter för trolldom och olovliga konster. Hon hade därför oskyldigt råkat i nedrigt rykte. Det skulle ha skett i Granstalida. Eftersom Börje Andersson inte inställt sig uppsköts ärendet till nästa ting. Då fick Börje plikta. Gudmund Nilsson var nog ingen blygsam man . Han återfinnes vid tinget också i andra tvistärenden. Han var farfars far till din Lisa Jonasdotter f 1788.
Vid samma ting ? 141 hade hustru Elin Olofsdotter i Transjö Toragård instämt sin farbror Gudmund Nilsson i Exhult om redovisning av förmyndarskapet.
Vid tinget i Allbo i juni 1759 ? 7 fick kyrkovärden Gudmund Gudmundsson och hans hustru Anna Jonsdotter fastebrev på en fjärdedel Exhult. Köp från hans föräldrar. Enligt husförhörslängden hade Gudmunds familj år 1753 flyttat från Hårestorp, Hjortsberga. Det är möjligt att det i tingsprotokollet också finns uppgifter om Gudmunds båda syskon Anders och Anna. Jag har ingen notering annat än namnen på dessa.
Enligt domprostlängden 1692 bodde i Dra(ks)hult, Kvenneberga Niclas Larsson 48 och hust Regina Gudmundsdotter 40. Kanske barnen kallade sig Nilsson i stället för Niclasson. Det kan vara värt att studera närmare. I Hårestorp, Hjortsberga bodde vid denna tid Jöns Ericsson 34 och hust Kirstin Pehrsdotter 30.
Harry
46
« skrivet: 2004-10-07, 07:14 »
Hej Vincent!
Enligt KGF:s databas föddes en Sissa Broddesdotter 17151024 i Kull, Kalvsvik socken. Hennes föräldrar var Brodd Börjesson och Segrid Nilsdotter.
47
« skrivet: 2004-08-24, 14:45 »
Svar till Ola Jörgensen
Åke Svenssons bok ”Högstorp - som det var” (2001) finns på Växjö bibliotek.
Där finns också Isa Thornells bok Då Växjö var en småstad”(1984). Sidan 17 i den boken finns foto på Annedal där Blomgrens son Knut Robert Alfred föddes 1908.
Lycka till med forskningen. /HA
48
« skrivet: 2004-08-05, 20:09 »
Till Ola Jörgensen
Familjen Blomgren fick 1908-06-08 fick sonen Karl Robert. De bodde då i fastigheten 56 Annedal. Den låg i västra kanten av nuvarande Lineborgsplan.
Johan Gustav Blomgren dog 1933-09-26 av leukemi. Han var då fd järnvägsarbetare och frånskild samt bodde i Kvinnelid, Växjö Östregård. Platsen stavas ofta med Q. Den ligger i västra kanten av stadsdelen Högstorp. Foto på Qvinnelid finns i Åke Svenssons bok Högstorp, som kom ut för ett par år sedan. Där står också en del om människor som bott där.
49
« skrivet: 2004-03-06, 07:09 »
Hej Jan Jutefors!
Du frågar om litt T som namn på fastighet i Växjö stad. Efter storbranden 1843 fick staden en ny fastighetsindelning. Den blev en nummerserie från 1-116. Några hus klarade sig vid branden. De fick också en bokstavsbeteckning från A-Z.
Om det i kyrkboken står 103 T bör det betyda att fastighetsreglering inte har gjorts efter branden.
Troligen är byggnaden från tiden före 1843.
Den plats du frågar efter är vid Sandgärdsgatans södra sida och strax väster om korsningen med Klostergatan. Kanske det gamla kulturhuset som ännu finns bevarat.
mvh Harry A
50
« skrivet: 2003-10-18, 18:50 »
Hej Kurt!
Om Sven Lök. Enligt husförhörslängd för Hjortsberga är Sven född i Moheda och Lena i Rydaholm.
MVH Harry
51
« skrivet: 2003-09-24, 19:04 »
Jag söker uppgift om Anders Johan Johansson Elgström. Född den 15/4 1895 i Hjortsberga (G). Han flyttade som ung till Eskilstuna, gifte sig och fick ett barn samt dog kort därefter.
Inlägget flyttades 14 maj 2009 från Efterlysningar: Anders Johan Johansson Elgström f den 15/4 1895.
Camilla Eriksson, moderator
52
« skrivet: 2002-06-26, 21:15 »
Hej Jan!
Anders Grans barnbarn Johan Blomberg (1899-1979)var intresserad av soldatforskning. Se Smålandsposten den 17 juli 1972. Kanske det finns bevarade handlingar hos dennes barn.
MVH
Harry Ahlkvist
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy