Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Måns Höög
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-08-22, 11:26 »
Jag har funnit en för mig tidigare okänd glasförare från Limmareds glasbruk som kallas Jakob Gripenfeldt. Han nämns i en födelsenotis 1/6 1781 i Vånga sn (E), när sonen Kristoffer föds: “Christopher. Glasföraren ifr. Limmere i Wästerg. Jacob Gribbenfelts och des hu. Kvins. Maja Stina Rambergs barn, född d. 1 Junii, döpt s. d. [...]” (Vånga (E) CI:4 (1773-1846) s. 140 [No. 11 1781]). Maja Stina Ramberg kan möjligen vara identisk med Gabriel Bergs tidigare hustru med samma namn, f. 1746 5/10 i Länna sn (D). Detta nämns i ett inlägg under Örgren, eftersom denna son Kristoffer senare kallas Örgren och dör 25/3 1844 i Önum (R).
2
« skrivet: 2021-08-21, 13:21 »
Det kan också nämnas att en borgare Kristoffer Örgren i Kungsbacka förekommer bland annat åren 1814-1815 resandes tillsammans med bland annat Peter Hultqvist samt Anders och Fredrik Fahlqvist – dessa senare tu nämns i Gabriel Wallgrens inlägg av den 17/10 1999 under Ekholm (Fahlqvist) – i passjournaler från Hallands landskansli (bl.a. 28/4 och 5/5 1814 samt 16/5 1817). Denne borgare Kristoffer Örgren har även en son, Kalle Örgren, nämnd 7/6 1816 vid besagda länskansli. 19/10 1813 nämns vid Hallands läns landskansli denne Kungsbackaborgare Kristoffer Örgrens hustru Anna Christina, likaså 5/5 1814. I passjournal 28/4 1815 vid Hallands länskansli anges denne Kristoffer Örgren vara 37 år, vilket ger en uppskattad födelsetid kring år 1778. Vid samma länskansli 16/5 1817 reser Örgren med drängen Johannes Wetterstrand. Kristoffer Örgren är skriven i Kungsbacka såsom hästhandlare åtminstone åren 1810-1820. Att soldaten och vallackaren Kristoffer Örgren i Göteborg var gift med Catharina Johansdotter Mossberg, och att Kungsbackaborgarens hustru kallas Anna Christina – ett namn jag aldrig sett Catharina Mossberg tillskrivas – gör ju att det inte omöjligen skulle kunna röra sig om två samtida Kristoffer Örgren, även om tiden och sammanhanget initialt gör det tilltalande att anta att det rör sig om en och samma Kristoffer Örgren. Om detta kanske framtiden kan ge underrättelse.
3
« skrivet: 2021-08-20, 14:25 »
Bland Örgrenare, Rambergare och Gripenfeldtar
Jag har under senaste tiden försökt nysta en del i eventuella resandesläkter med namnet Örgren – ursprungligen genom intresse för släkten Skenberg, där jag halkade in på Örgrenspåret via Henrik Skenbergs gifte med Anna Catharina Örgren (Örngren) – om vars bakgrund såvitt min vetskap räcker i princip ingenting är känt. Jag har inte heller stött på några andra Örgren i Skenbergsammanhang. Bo Lindwall presenterade ju några lösa pusselbitar till eventuella Örgrenpussel här ovan, men mig veterligen har det inte har gjorts några större fynd i det, eller möjligtvis de, Örgrenska släktpusslen sedan dess. Ett antal Örgrenar har nämnts tidigare på forumet, de flesta nämnda här ovan, och ett fåtal nya eventuella Örgrenar som kan ha koppling till resandesläkter har därtill även funnits av undertecknat. Detta inlägg behandlar ovannämnda Kristoffer Örgrens, ofta resande i Göteborgstrakten, möjliga härstamning.
Kristoffer Örgren har tidigare här ovan nämnts som dopvittne vid Olaus Berntz och Anna Kristina Hägerbäcks son Carl Fredriks dop 21/4 1802 i Göteborgs Garnisonsförsamling, och samme Kristoffers vigsel 22/5 1805 med Catharina Mossberg (tidigare Wetterstrand) har även ovan nämnts av Bo Lindwall, samt även 17/10 1999 av Gabriel Wallgren under Ekholm (Fahlqvist). 22/5 1805 vigdes, som tidigare känt, "Artilleristen vid Majorns och Ridd. Hanes C:nie Christopher Örgren, ungkarl, med Enkan Catharina Wetterstrand", 24 respektive 37 år gamla (i Göteborgs Garnisonsförsamling (O) CI:11 (1794-1807) s. 259). Wallgren nämner i sitt inlägg att Catharina Mossberg är syster till Anna Britta Mossberg samt dotter till Falköpingsborgaren Johannes Mossberg och dennes hustru Maria Isaksdotter Kjellberg.
22/9 1804 nämns vid Göteborgs och Bohus läns landskansli Kristoffer Örgren med hustru Cajsa Jonsdotter i passjournal resande till flertalet inrikes orter. 23/4 1808 nämns åter Kristoffer Örgren i passjournal vid besagda län tillsammans med Cajsa Johansdotter, vilka nämns som skatteskrivna i Göteborg och resande till inrikes frimarknader. Cajsa Jons- samt Johansdotter torde väl vara identisk med Catharina Mossberg.
Ett litet genombrott rörande Kristoffer Örgren har varit att jag lyckats hitta denne med hustru Catharina Mossberg som inflyttad i slutet av 1824 från Algutstorp (P) till Storgården, Önum (R) (Skarstad (R) B:1 (1776-1832) s. 170). Jag har ej lyckats återfinna paret i Algutstorps förhörs- eller flyttningslängd dessförinnan. Kristoffer kallas dock i inflyttningsboken vallackare och därtill en något svårtydd förkortning som tycks vara “Bg[r/n]”, eller liknande. Kristoffers födelseort anges till Limmere, vilket torde vara identiskt med Limmareds glasbruk, i Södra Åsarp och Tranemo (P). Kristoffer och Catharina förekommer härefter som skrivna i Önums husförhörslängder (Önum (R) AI:5 s. 33, AI:6 s. 37 samt AI:7 s. 22) såsom boende å en torplägenhet under Storgården. Om Kristoffer finns mellan 1824-1825 antecknat: “Lofvar lämna rigtig Sedel. (...) Lemt Sedel af Comminist:r – utan betyg af Christ:s kunskap”. Torparhustrun Catharina Mossberg avlider 14/3 1836 på bostället (Skarstad (R) C:5 (1833-1849) s. 10), emedan Kristoffer Örgren lever kvar där till 25/3 1844 då han avlider (Skarstad (R) C:5 (1833-1849) s. 37).
Intressant nog finns för paret exakta födelsedatum antecknade i förhörslängderna; Catharina anges född 19/1 1766 i Algutstorp (P), och Kristoffer anges i förhörslängden född 1/6 1781 – men födelseorten anges till skillnad från Limmared i utflyttningslängden vara “Wånga bergslag”. Catharinas födelsenotis har jag vid en flyktig anblick inte återfunnit angivet datum i Algutstorp, och ingen Kristoffer fanns född 1781 vid Limmareds glasbruk, födelseorten enligt inflyttningsattesten. Men, lite överraskande i dessa sammanhang, finns en Kristoffer född angivet datum, 1/6 1781, i Vånga sn (E), födelsesocknen enligt husförhörslängden. I födelsenotisen i Vånga kallas dock inte föräldrarna Örgren:
“Christopher. Glasföraren ifr. Limmere i Wästerg. Jacob Gribbenfelts och des hu. Kvins. Maja Stina Rambergs barn, född d. 1 Junii, döpt s. d. Witnen: [...] [här listas lokala dopvittnen från Vånga]” (Vånga (E) CI:4 (1773-1846) s. 140 [No. 11 1781]).
Eftersom det för det i hfl. angivna födelsedatumet och socknen fanns en Kristoffer noterad i Vångas födelsebok, med föräldrar av mycket trolig resandesläkt, bör det ju rimligen röra sig om rätt Kristoffer – även om fadern benämns vara en för mig tidigare okänd Gripenfelt. Att fadern i födelsenotisen angavs kommen från Limmared överensstämmer dessutom med den andra angivna födelseort som angavs för Kristoffer i Örums inflyttningslängd.
Modern, Maja Stina Ramberg, förefaller initialt tilltalande att likställa med Maja Kristina Ramberg född 1746 5/10 i Länna sn (D) och gift med glas- och porslinsföraren Gabriel Berg, nämnda av Bo Lindwall 7/12 2010 under Ramberg. Lindwall anger att detta par flyttade från Strängnäs till Södertälje 1773 5/1, men att de efter husförhörslängden 1778 ej förekommer vidare där. Berg-Ramberg har en dotter Anna Maria, angedd född omkring 1771 och troligtvis identisk med den Anna Maria som finns född 26/12 1771 i Strängäs (D), angiven vara dotter till en Jakob Berg (vilket torde vara felskrivet för Gabriel) och Maria Stina Ramberg. Om det rör sig om samma Maja Stina Ramberg bör hon isåfall antingen ha skiljts från Gabriel Berg, eller om han avlidit, innan Kristoffers födelse och relationen med besagda Jakob Gripenfelt 1781. Lindwall skriver dock i tidigare nämnda inlägg vidare att: “(...) det är troligen samme Gabriel Berg som jag funnit i Kalmar landskansli DX:24 [vilket är serien Fånglistor och fångförpassningar (år 1804)]: ‘Uti Östra härad har lumpsamlaren Gabriel Berg jämte dess dotter Anna Maria blivit upptagna och till ..jämte 2ne andra skojare avsända. Berg har väl innehaft ett för honom den 17/12 förlidet år utfärdat respass men som detta pass är ställt från Södermanland och..8/11 1804’”. En Gabriel Berg med flickan Anna Maja har undertecknad utöver Lindwalls belägg återfunnit i Kronobergs läns landskanslis passjournaler 8/11 1804; denna Anna Maria kallas dock “flicka” i passjournalen år 1804, vilket kanske en trettioårig kvinna troligtvis inte skulle kallas.
Maja Stina Ramberg f. 1746 (tidigare gift med Gabriel Berg) förefaller åtminstone hypotetiskt vara mor till Kristoffer Örgren (f. Gripenfelt). 30/5 1801 nämns i Göteborg- och Bohus läns passjournaler soldatänkan Maria Christina Örgren, som reser med en son Christoffer, likaså 2/4 1804. 6/8 1808 nämns ånyo soldatänkan Maria Christina Örgren med flickan Anna Dorotea i samma läns passjournaler, resande försäljande siktar och vävsedar till flera län. Soldatänkan Maria Christina Örgren nämns åter 22/4 1814 i besagda läns passjournaler, och tycks resa med volotärhustrun Greta Lisa Hallberg i samma ärende.
Att en Kristoffer nämns med modern Maria Christina Örgren gör de tu intressanta. Kan denna Maria Christina Örgren möjligen vara identisk med den Maria Christina Ramberg som var gift med Gabriel Berg, och som hypotetiskt även var mor till Kristoffer Örgren? Eventuellt: 10/6 1815 reser från samma län soldatänkan Maria Christina Örgren till sin måg artilleristen Benjamin Darell i Varberg och åter. Denne Darell blir då intressant, och av en vigselnotis 15/8 1798 i Göteborgs Garnisonsförsamling framgår att en Benjamin Darell sammanvigdes med en piga Anna Maria Berg (CI:10 (1785-1801) s. 637). Benjamin Darell (angedd f. maj 1774, möjligtvis identisk med den som avlider 22/2 1841 i Varberg (N), 65 år gammal) förekommer även i församlingens personalförteckning med hustrun Anna Maria Berg (Göteborgs Garnisonsförsamling (O) AIa:4 (1817-1831) s. 201, AIa:7 (1818-1822) s. 65). Denne Anna Maria Berg anges i hfl. vara född ospecificerat datum i december 1775; visserligen fel år, men inte omöjligen identisk med ovannämnda Anna Maria f. december månad 1771 i Strängnäs.
Utifrån att Gabriel Berg och Maja Stina Ramberg hade en dotter Anna Maria född under tidigt 1770-tal, att en Maja Stina Ramberg 1781 får en son Kristoffer med en Jakob Gripenfelt – en son som sedermera kallas Örgren – samt att Benjamin Darell, gift med en Anna Maria Berg, benämns som måg till en soldatänka Maria Christina Örgren, som hade en son Kristoffer, kan åtminstone med visst fog hypotesen uppställas att Maria Christina Örgren kan vara identisk med Maria Stina Ramberg, och mor till halvsyskonen Anna Maria Berg (troligen f. 26/12 1771) och Kristoffer Örgren (f. 1/6 1781). Under Hallberg 28/7 2008 samt 7/12 2010 under Ramberg har Gabriel Wallgren respektive Bo Lindwall gjort troligt att Greta Lisa Hallberg, som nämnt ovan tycks resa med Maja Christina Örgren vid ett antal tillfällen, var född Ramberg 1757 26/11 i Strängnäs (D), vilket även går i linje med detta. Den Gabriel Berg med dotter Anna Maria som Lindwall funnit nämnd 1804 är teoretiskt inte omöjligen identisk med Maja Christina Örgrens (Ramberg) tidigare make, men att denne år 1804 nämnda Gabriel Bergs dotter Anna Maria, som nämnt, kallas “flicka” i passjournalen år 1804, samt att en tillsynes annan Anna Maria Berg, med moder Maria Kristina Örgren, alltså redan 1798 tycks vara gift med Benjamin Darell förefaller, kombinerat med ovanstående, göra det kanske troligare att det rör sig om en annan Gabriel Berg med dotter som nämns år 1804.
Kristoffer Örgren (f. 1/6 1781 och d. 25/3 1844), gift med Catharina Mossberg (fd. Wetterstrand), var alltså son till en föregiven och för mig okänd glasförare Jakob Gripenfeldt från Limmareds glasbruk samt en Maja Stina Ramberg, troligen identisk med Gabriel Bergs tidigare hustru och, hypotetiskt, senare kallad Örgren och svärmor till Benjamin Darell. Denna nya delvis lagda Örgren-Gripenfelt-Ramberg-pusselbild ger dock inte något direkt svar till var namnet Örgren kom in i bilden, eller huruvida Kristoffer Örgren har någon koppling till övriga ovan i diskussionen nämnda resande Örgrenar; det förefaller möjligt att det åtminstone delvis rör sig om olika släkter. Om Kristoffer, eller någon av föräldrarna, antog namnet Örgren, kanske som soldatnamn då den hypotetiska Maria Kristina Ramberg senare kallas soldatänka Örgren, eller om modern efter relationen med Jakob Gripenfeldt hade en relation med en okänd Örgren, varifrån dennes styvson Kristoffer tog sitt namn, är en fråga som kvarstår, tillsammans med denna Jakob Gripenfeldts identitet. Den som kan bidra till att styrka eller avstyrka något av ovanstående får vid tillfälle gärna ge sig tillkänna.
Det bör dock för information tilläggas att jag dels därtill funnit en soldat Jakob Örgren, som år 1788 approberades som soldat No. 63 i Carl Gustaf Planting-Gyllenbågas kompani vid Göta artilleriregemente, vilket gjordes med följande anteckning: “[...] upwist förrymde man efter Kgl. Mj:ts utförde pardons placat instälde soldaten Jacob Örgren, 32 år gl., 5 fot 10 tum lång, som approberades” (Generalmönsterrullor - Göta artilleriregemente och dess föregångare (O, P, R) 1816 (1788) s. 517). Vid mönstringen 1790 antecknades Jakob Örgren vara gift, 36 år och fem månader gammal samt född i Bohuslän med elva tjänsteår, vilket tyder på att han bör ha tjänstgjort cirka nio år som soldat innan han efter en rymning återställdes år 1788. Vid mönstringen 1794 säges No. 63 varit vakant sedan 1791. Den 30/6 1796 avled en soldat Jakob Örgren i församlingen, från Planting-Gyllenbågas kompani, 42 år och 4 månader gammal. Det bör ju rimligen röra sig om samma soldat, även om han i dödsnotisen är antecknad ogift, men i rullorna konstant såsom gift (Göteborgs Garnisonsförsamling (O) CI:9 (1777-1801) s. 201).
I garnisonsförsamlingens personalförteckningar förekommer dessutom åtminstone mellan åren 1806-1820 en soldatänka Maria Kristina Örgren (Göteborgs Garnisonsförsamling (O) AIb:1 s. 293, AIb:6 s. 295), vilken kan vara identisk med den i passjournalerna förekommande änkan med samma namn. Det framgår dock ej huruvida hon är änka efter ovan nämnde Jakob Örgren. Denna änka Maria Kristina Örgren anges dock i församlingens längder vara född omkring 1737, vilket är några år ifrån Maria Kristina Rambergs födsel i Länna (D) år 1746. I dessa sammanhang är det ju inte ovanligt med viss differens mellan åldersuppgifter och reellt födelseår, så detta är ju inte nödvändigtvis ett bevis för det ena eller det andra, utan det skulle vara önskvärt om mer material framgent stöttes på som kan ge klarhet huruvida denna Maria Kristina Örgren är identisk med den i passjournaler nämnda namnen tillika Maria Kristina Ramberg eller Maria Kristina Berg.
4
« skrivet: 2021-07-14, 10:41 »
I Hessensteinska regementets generalmönsterrulla för 1763 har jag anträffat en soldat som skulle kunna vara identisk med Boldvin Petersson i Laholms son Peter. I bouppteckningen efter Boldvin Peterssons hustru Marta Hansdotter år 1765 finns antecknat angående sönerna Vidrik och Peter är de “[...] är för begångne brott Lands flyktige [...]” (Laholms rådhusrätt och magistrat (N) FIIa:5 (1758-1768) s. 545). I Hessensteinska regementets generalmönsterrulla för år 1763 har jag i Carl Hesteskos kompani funnit en soldat No. 42 Peter Bollwin. Möjligtvis kan denne soldat vara identisk med Boldivn Peterssons landsflyktige son? Isåfall flydde han en stundande halshuggning: “[...] Istället samma dato [troligtvis 30/4 1762] anwärft och ersatt Petter Bollwin som af Kongl. Göta håfrätt är dömd för begånget dråp at hals huggas således afförd d. 21 martii [...]”. En Peter Bolvin från Laholm var även dopvittne till småkrämaren Hans Friströms dotter Catharina Ulrika född 8/9 1758 på Backagården i Gunnarp (N).
5
« skrivet: 2021-06-28, 16:29 »
En eventuell sedan tidigare okänd (åtminstone inte omskriven på Anbytarforum) son till Modvig Gripenfeldt och Ingrid Amundsdotter – Caloander – återfinns i Gestads sn (P) födelsebok år 1764. “Caloander, Rågtvet. d. 20 föddes och d. 23 döptes Mullvich Grebbenfelts och Ingri Amunsdoters barn”, (Gestad (P) C:1 (1763-1833) s. 7).
6
« skrivet: 2021-06-22, 17:11 »
Vid letande efter annat i Nyeds socken (S) snubblade jag även över följande notis som väl inte har någon känd koppling till Växjösläkten, men likväl till häktmakarsläkten Skotte i Örebro och krämaren Fredrik Samuelsson som nämns av Bo Lindwall 29/6 2007.
“d. 26 Dec. begrofs en Borgare dotter ifrån Örebro Fredrich Samuelssons Skottes, Marina Fredrichsdotter dödde i Slengeserudz torp d: 19 Dec: och war 33 weckor gammall” (Nyed (S) F:1 (1716-1740) s. 82).
7
« skrivet: 2021-06-22, 17:01 »
En tidigare eventuellt okänd Skotteförekomst är födelsenotisen för en Elias Persson Skotte, född i Skrivaretorp 2/2 1690 i Åseda (G). Som föräldrar uppges en “Peer Skotte” med hustru Maria (Åseda CI:1 (1688-1780) s. 6 [No. 6]). Undertecknad är inte överdrivet vida bevandrad i just släkten Skottes äldre led, men såvitt jag förstår förekommer ett antal Elias bland släktens äldre grenar; om koppling föreligger till denne Elias – om han överlevde späd ålder – är dock inte för mig känt. Per Sandersson hade ju som tidigare känt bland annat en son Elias, vilken med sina bröder var svarande vid Sunnerbo vinterting 1702 i enlighet med Rolf Carlssons inlägg den 26/8 2012, och ska enligt ett tidigare inlägg av Anders Berg vara krämare i Växjö 1700-1706 enligt mantal, samt såsom Niclas Rosenbalck nämnt bl.a. i inlägg av den 18/10 2002 bör denne Elias ha avlidit cirka 1707/1708. Per Sanderssons son torde därmed vara född märkbart tidigare än 1690. Vem denne Elias Skotte (f. i Åseda) kan tänkas vara, eller om Elias föräldrar är korrekt noterade eller kan kopplas till Växjösläkten, kanske någon annan framöver kan behandla vidare.
8
« skrivet: 2021-06-22, 15:17 »
Råkade slumpvist men angenämt nog just idag snubbla över denna tråd, efter att jag liksom Malin hade tänkt försöka kasta lite nya strålkastarljus på min mormors mormors mormors mormor Kerstin Nilsdotter i Södra Skogas anor. För några år sedan kom jag fram till hypotesen att hon möjligtvis var dotter till just Nils Olofsson och hustru Britta i Lakene; detta eftersom att när Kerstin Nilsdotter var piga hos sin framtida svärfar och make i Södra Skoga på 1750-talet bortflyttade hon till "Lakeneheden" cirka 1753, för att sedan, cirka 1756, återkomma som piga hos den framtida makens familj. Denna andra omgång hade dock även en Gunilla Nilsdotter f. 1737 inflyttat till gården i Södra Skoga – en hypotetisk syster till Kerstin, även om förhörslängden inte innehöll några talande anteckningar om den saken. Eftersom Kerstin vid vigseln antecknades kommen från Lakene sökte jag efter den hypotetiska systern Gunilla i Norra Råda, där det mycket riktigt fanns en Gunilla Nilsdotter född i Lakene 10/11 1737, som dotter till just Nils Olofsson och Britta Olofsdotter.
Men detta var som sagt hitintills en obekräftad teori, eftersom Kerstins födsel tycks vara onoterad i Norra Rådas födelsebok och att jag i detta ärende ej ännu lusläst domböckerna. Lars eminenta domboksnotiser får dock slutligen sägas bekräfta att både Kerstin Nilsdotter och Gunilla var döttrar till just Nils och Britta – så jag får tacka för dessa ytterst trevliga Älvdalsnotiser. Tur att tiden åtminstone läker somliga sår och vällagrade genealogiska teorier!
9
« skrivet: 2021-04-06, 16:41 »
Som förvarnat i föregående inlägg kommer här ett andra inlägg med viss information rörande olika kända eller okända medlemmar av släkten Friström. Det rör sig dels om nyfunna notiser och några hypoteser. Förhoppningsvis kan något av detta och ovanstående stoff leda till att nya trådar kan dyka upp, sys ihop eller förkastas framöver.
Notiser
– Den 20/5 1870 avled djurläkaren Johan Fredrik Friström och finns noterad i Piteå landsförsamling med följande notering: “Anmäld f. 1792 25/3 och död i Umeå och tillhörande Piteå lands. i vars ministerialböcker han dock ej finnes. Ingen härstädes har någon kännedom om mannen”. Detta bör således röra sig om Per Friströms son med samma namn, gift med Anna Magdalena Isaksdotter och, såvitt jag vet, utan ett tidigare känt dödsdatum.
(Piteå landsförsamling F:3 (1861-1876), 20/5 1870 (Bild 141 AD))
– 8/8 1799 föddes i Arvidsjaur mästermannen Pehr Fridströms dotter Hendrica Sophia, efter attest från adjunkt Pehr Edin. Barnet finns dock infört i Piteå landsförsamlings födelsebok under Öjebyn, där socknens skarprättarboställe var beläget.
(Piteå landsförsamling (BD) CI:6 (1794-1803) Bild 116 / sid 112).
– 9/9 1805 avled i Burträsk efter en olyckshändelse mästermannen [sannolikt ovannämnda Peter] Friströms från Piteå 15 år gamla son Gustaf.
(Burträsk (AC) C:3 (1789-1813) Bild 235 / sid 476)
– I Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamling 26/6 1842 föddes Nyb. från Malmby, Bjurholm Didric Wilhelm Friström o.h. Ingeborg Christina “Wallströms” (Wallsta) son Johan Petter. Till notisen finns anteckningen “Rest”.
(Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamling (AC) C:2 (1840-1861) Bild 11 / sid 7).
– I den akademiska skriften Med dödlig utgång av Ulf Drugge och Simon Lindgren från 2001 förekommer en transkription av ett vittnesförhör från 1859 med hästskäraren Karl Fredrik Karlsson Friström. Karl Fredrik var son till Didrik Friström, och nedanstående kan delvis kontextualisera Peder Anderssons inlägg av 18/11 2009:
“Nästa person att höras var Carl Fredrik Carlsson. Han berättade att han var 26 eller 27 år gammal och född i Malmby, Lycksele socken. Hans föräldrar var nybyggaren Didrik Wilhelm Fridström och dennes hustru Ingeborg Wallsta. Tillsammans med fem av sina syskon hade Carlsson ‘för längre tid sedan’ lämnat Malmby och sedan dess fört ‘ett kringstrykande lif’. Han visste dock inte var hans anhöriga nu befann sig och hade sedan han lämnat föräldrarna inte varit mantalsskriven överhuvudtaget. I stället hade han ‘rest såsom Hästskärare från det ena stället till det andra’ och befunnit sig ‘än i Swerige och än i Norrige’”.
– Ett barn Hans Fridström dör även 15 veckor gammalt i Skog (Y) 3/2 1797 (Skog (Y) C:2 (1784-1849) Bild 172 / sid 333). Dessvärre återfinns ingen annan information i samband med händelsen som kan säkrare antyda att detta barn tillhör resandesläkten, men Friströmmarna reste åtminstone i närområdet området varför det åtminstone inte är omöjligt.
Övriga uppslag
Anna Catharina Friström och “sonen” Johan Gustaf Faltin
I pass utfärdat 11/9 1811 av Västernorrlands läns landskansli nämns följande: "Förre lumpsamlaren Johan Eric Berg med hustru Catharina Friström och ofärdiga sonen Johan Gustaf Faltin med pass från Kungl. Bhde. i Umeå af d. 19 aug till Gefle". (Västernorrlands läns landskansli (Y) BV:3 (1818-1835) Bild 230). Jag har ej stött på denne Johan Gustaf Faltin i övrigt. Det är oklart om prefixet “sonen” syftar till att han faktiskt var son till just Johan Erik Berg och – eller – Catharina Friström, eller om Johan Gustaf Faltin istället endast medföljde paret på resan. Faltin skulle ju som bekant både kunna vara mellannamn eller efternamn i detta fall. Anna Catharina hade sedan tidigare dottern Johanna med Alexander Björn.
Indicier: Hans Friström d.y.?
11/3 1781 reser smideshandlaren Hans Peter Friström den äldre tillsammans med Ulrika Albertina [Sundin] via landskansliet i Västernorrland. Samma datum, på efterföljande pass i journalen, reser också – såvitt jag tolkar det – en ytterligare smideshandlare Hans Friström, med pass för sig, hustrun, 2ne döttrar och en son. Dessa antecknas “at resa på samma sätt” som det föregående paret Friström (Västernorrlands läns landskansli (Y) BV:1 (1764-1786) Bild 400 / sid 37).
Åtminstone förstår jag det som att det eventuellt kan röra sig om två stycken skilda Hans Friström med familjer som reser samtidigt, även om det eventuellt skulle kunna förhålla sig på annat vis och vara en feltolkning – skulle någon vara av en annan åsikt välkomnas denna. En förbryllande omständighet är dock att Hans Peter Friström den äldre och hustru Ulrika Albertina fick en son, Hans Peter, som avled 16/5 1783 i Harbo (C). Det vore märkligt om Hans Peter d.ä. döpte en yngre son till samma namn som en redan befintlig son, släktrelationen mellan den hypotetiske Hans Friström d.y. och Hans Peter d.ä. vilka bägge eventuellt nämndes 11/3 1781 är alltså för mig inte helt tydligt.
15 jan 1799 får dessutom en Hans Friström pass att samla lumpor i Gävleborgs län åt Grycksbo pappersbruk (BXIIIa:3 s. 199) – dock nämns inte några medresenärer eller familj. Detta skulle rent teoretiskt visserligen kunna vara den äldre Hans Peter Friström, även om han bör ha varit minst cirka 70 år vid tiden. Ett barn Hans Friström dog ju som ovan nämnt även i Skog 1797.
Änkan Friström
Datumen 1/3 1783 och 23/11 1786 omtalas en “änka efter smideshandlaren Friström” i Gävleborgs läns passhandlingar (BXIIIa:2; s. 201, s. 215). Hans Peter Friström levde ännu i oktober 1783 då hans vigdes med Ulrika Albertina Sundin och 1787, då paret fick en son. Den nämnde änkan efter smideshandlaren Friström bör därmed, om benämningen änka efter en Friström antas vara korrekt, inte ha varit änka efter Hans Peter. Under de premisserna bör smideshandlare Friström vara en tidigare okänd manlig medlem av släkten.
10
« skrivet: 2021-03-08, 22:14 »
Jag har nystat en del i släkten Friström den senaste tiden och avdammat en del information som åtminstone till min kännedom ej varit känt tidigare. Det rör ett antal generationer Friström – i vissa fall rör det sig om tydliga faktum, och i andra fall, vilket framgår, av indicier och plausibla teorier. Alla typer av rättelser, kompletteringar eller avstyrkanden välkomnas självfallet i den mån sådant kan uppkomma. Vidare material finns som eventuellt läggs in framöver.
Enligt tidigare forskning hade släktens Friströms för närvarande äldsta kända stamfader, Hans Peter Friström, nedanstående barn.
– Med en i övrigt okänd Hedvig Kalman:
Anna Catharina, född 6/12 1756 Jämshög (K), sannolikt identisk med den Anna Catharina Friström som dör 90 år gammal 27/7 1845 i Lekeryd (F)
– Med Cecilia Maria Windzt:
Peter Friström, född cirka 1756 i Piteå (BD) (enligt honom själv; troligtvis född något senare). Död efter 1817 (se inlägg ovan).
Anna Christina Friström, född 4/10 1765 i Övergran (AB). Relation med Vidrik Gripenfeldt. Tillägg: Möjligtvis (ej styrkt) identisk med A. S. Friström, Didrik Hellbergs hustru från Eskilstuna, som dör 1788-04-23 i Torsåker (X). Dennes ålder angiven till 20 år.
Sabina Friström, född 4/5 1771 i Piteå (BD)
Vidrik (även Didrik) Friström, född 11/3 1775. Levde kring 1808 i Ofoten, Norge (se Anders Bergs inlägg 18/7 2002).
– Med Ulrika Albertina Sundin:
Hans Peter, född cirka x/1 1783, död 16/5 samma år i Harbo (C)
Jan Magnus, född 13/5 1787 i Västland (C)
Eftersom det rör sig om relativt stora tidsglapp mellan ovanstående barn är det kanske mer troligt än otroligt att Hans Peter Friström hade än fler barn. Jag har mot denna bakgrund funnit ett antal personer vilka är, eller kan vara, barn – eller släktingar – till Hans Peter Friström. Dessa listas nedan.
– Catharina Ulrika Friström f. 1758 (Gunnarp CI:2 (1732-1825) Bild 110 / sid 201)
1758-09-08 föddes på Backagården, Gunnarp (N) en dotter, Catharina Ulrika, till småkrämaren Hans Friström. Sannolikt är denne fader vara identisk med Hans Peter Friström. Moderns namn nämns ej. En Peter Bolvin från Laholm var, bland andra, dopvittne; hypotetiskt skulle denne Bolvin kunna vara identisk med en son med samma namn till den samtide krämaren Boldevig eller Boldevin Petersson i Laholm.
Denna Catharina Ulrika Friström verkar leva även i vuxen ålder. I en passhandling från Gävleborgs län 1781 noteras följande:
"1 juni [1781]. Smideshandlaren Hans Peter Friström och pigan Catharina Ulrica Friström förpassade med smide till Hälsingl. Jemtel. och Angermanland".
Gävleborgs läns landskansli (X) BXIIIa:1 (1767-1782) Bild 1690 / sid 335
Med denna födelsenotis i åtanke uppstår en märklig omständighet, som oavsett tolkning frammanar vissa frågetecken, genom Årsunda (X) (C:2 (1765-1793) Bild 58 / sid 103). År 1783 får handelsmannen Alexander Björn (1749-1834), som var gift med Catharina Ulrikas syster Anna Catharina Friström, en son. Dock kallas modern inte för Anna Catharina – utan istället benämns modern Catharina Ulrika, den nyfunna systerns namn:
"1783. Alexander [borta] d. 24 januari kl. 8 ef. m. Fadren artilleri Hant Langaren och smides Handlaren Alexander Björn och Thes förlofvade festemö och keraste Catharina Ulrica Friström ifr Eskilstuna. Reste efter 14 dagars sig her uppehollande till Stockholm med attest att Barnet undfåt Dop."
Frågan är om det rör sig om en felskrivning eller ej. När Anna Catharina Friström, som alltså troligtvis var född 6/12 1756 i Jämshög (K), dog i Lekeryd 1845 framgår av dödsnotisen att hon varit gift med Alexander Björn och hade dottern Johanna Gustava Björn (f. 1792) med honom. Att Alexander Björn hade ihop det med två stycken systrar Catharina (Anna- och -Ulrika) Friström på rad förefaller kanske generellt mindre sannolikt än att det endast rör sig om en Catharina Friström, men mot ovanstående bakgrund kan det inte uteslutas. Modern till Alexanders övriga barn benämns endast Catharina eller Christina, utan mellannamn, likaså vid vigseln 1783. Endera teori kan åtminstone med nuvarande källäge inte fastslås helt, men det jag vågar slå fast är att en Hans Friström, möjligtvis identisk med Hans Peter d.ä., hade en dotter Catharina Ulrika född 1758, vilken till synes levde 1/6 1781.
Cecilia Friström?
En ny hypotetisk dotter till Hans Peter Friström är en Cecilia Friström, vilken förekommer i diverse passjournaler under 1780- och 1790-talet. Cecilia skulle dock inte omöjligen kunna vara identisk med någon av de redan listade kända döttrarna till Hans Peter Friström.
Namnet Cecilia beläggs hursomhelst första gången 1788 i en passjournal då hon kallas smideshandlerska från Eskilstuna. Mellan 1791-1795 kallas hon artillerihantlangarhustru, men något namn på maken förekommer inte. 1792 12/4 reser hon tillsammans med den förmodade systern Maria Christina Friström Almin (Gävleborgs läns landskansli BXIIIa:3). 1795 26/6 reser Cecilia med en icke namngiven dotter i samma län.
Cecilia Friström kallas änka 1/5 1796 (Gävleborgs läns landskansli BXIIIa:3 s. 161), men 29/11 samma år förekommer hon nämnd som hustru till smideshandlaren Erik Kjellman, som troligtvis är identisk med den Erik Kjellman som var född 1749 i Torshälla och tidigare gift med Catharina Malm (men sedan 1790 änkeman). Giftet med Kjellman bör alltså ha varit Cecilias andra, dels med tanke på att hon tidigare benämnts änka, samt dels då andre maken Erik Kjellman mig veterligen aldrig benämnts artillerist. Paret förekommer även i passjournal 26/1 1797 (Gävleborgs läns landskansli (X) BXIIIa:3 s. 171), men därefter har jag inte några belägg för de tu.
Denna Cecilia Friström skulle dock möjligtvis kunna vara identisk med den redan kända dottern till Hans Friström, Sabina (f. 1771), eller inte omöjligen någon av döttrarna Catharina, även om Sabina förefaller troligast. Även om det i detta hypotetiska scenario inte rör sig om renodlade versioner av ett och samma namn är det inte otänkbart att Sabina skulle kunna bli Cecilia. Det kan dock lika gärna förhålla sig på annat vis; det som sammanfattningsvis kan fastslås är att en Cecilia Friström hade en relation med Erik Kjellman – men denna fröken Friströms exakta identitet vågar jag i nuläget ej slå fast. Se något vidare information om Erik Kjellman i inlägg under Malm 3/12.
Sara Lisa Friström
Ett nytt namn som ej bör kunna förväxlas med andra aktörer är dock Sara Lisa Friström, som beräknat bör ha varit född mellan 1770-1790. Sara förekommer först som piga 3/11 1807 hos förre salpetersjudaren och änkemannen Erik Strömberg (Gävleborgs läns landskansli (X) BXIIIa:4 (1803-1812) Bild 1030 / sid 227). 17/6 1809 föder pigan Sara Friström fr: Wendel äkta sonen Fredrik i Film (C), och "säger sig wara lägrad af och förlofvad med Landmannisten Jan Holm i Wessland". 7/11 1809 dör dock pig. Sara Friströms son Fredrik "under dess resa" i Ekeby (AB).
Med tiden blir Sara Friström fästekvinna till tidigare nämnda Erik Strömberg, och den 15/2 1812 föds Maria Catharina Strömberg i Tuna (C), oäkta dotter till "resande porcellainsförar. och förre Saltpetersjudareverkmäst. Erik Strömberg och Pig. Sara Lisa Friström ifrån Wendel". Sara nämns tillsammans med Erik i en passhandling från 4/6 1818. Erik Strömberg insjuknade och dog under genomresa i Dannemora (C) 26/3 1822 (Dannemora (C) C:3 (1785-1834) s. 647). Dock nämns inget om Sara Friström eller någon fru vid dödstillfället. Exakt vilken eventuell koppling hon har till ovanstående Friströmmare är dock inte helt klart.
Se vidare kring Strömberg under Ramström 27/12.
11
« skrivet: 2020-12-27, 20:13 »
Några eventuellt nya tillägg till Ramström-Strömberg:
Anna Lisa Strömberg f. 9/7 1792 i Österlövsta, hustrun till Johan Peter Ramström f. 1784/1789, var som tidigare nämnt i tråden dotter till salpetersjuderiverkmästaren Erik Strömberg och Stina Brita Ramström.
I passjournal av den 20/7 1774 (Gävleborgs läns landskansli (X) BXIIIa:1) förekommer salpetersjuderiutridaren Johan Ramström från Ytterlännäs med dottern Stina, på tjugonde året, och sonen Johan, 13 år. Denne Johan kan rimligtvis vara identisk med sonen Johan Paulus f. 26/6 1759 i Bussjö, Ytterlännäs (Y), nämnd ovan. Möjligtvis är dottern Stina i notisen, som utifrån åldersangivelsen bör vara född cirka 1754, identisk med Stina Brita Ramström som senare vigdes med Erik Strömberg, likt Lena Eriksson spekulerade 15/11 2008.
Erik Kjellmans hustru Stina Brita Ramström förekommer i av mig kända handlingar sista gången i samband med en resa från Gävle till Torps socken i Medelpad 17/11 1804 (Gävleborgs läns landskansli (X) BXIIIa:4 (1803-1812) s. 181). När maken Erik Strömberg nämns därefter gör han det utan hustru, och än mer framöver tillsammans med en fästekvinna Sara Lisa Friström (se kommande inlägg under Friström). Stina Brita Ramström bör därmed ha avlidit mellan 1804–1807 utifrån Erik Strömbergs benämningar i passjournaler. Sara Lisa Friström och Erik Strömberg fick en dotter, Maria Catharina, 15/2 1812 i Tuna (C). Erik Strömberg insjuknade och dog sedermera under genomresa i Dannemora (C) 26/3 1822 (Dannemora (C) C:3 (1785-1834) s. 647), 63 år gammal.
Erik Strömberg var född 31/8 1758 i Vänge och Läby sn (se Vänge (C) C:3) som son till salpetersjuderiverkmästaren Erik Danielsson Strömberg (c. 1709–23/12 1787) och hans hustru Maria Magdalena Johansdotter (angedd född i Ångermanland (hfl), död 1782). Dessa vigdes 30/10 1744 i Nysätra (C). Paret Strömberg finns husförhörsskrivna i Sandby, Västland (C) vid döden.
Den Erik Strömberg som nämndes av Sebastian Casinge 15/2 2010 är Erik [Danielsson] Strömberg den äldre, och den son och salpetersjudare Daniel som nämns är således Erik Strömberg den yngres bror. Denne broder Daniel Eriksson Strömberg var född 9/12 1745 i Västland (C), och även han finns skriven i Sandby, Västland vid dödstillfället den 12/12 1808. Åtskilliga ytterligare syskon fanns i barnaskaran; en syster Anna Kajsa reser med Erik Strömberg d.y:s familj åren 1794 och 1797 (Gävleborgs läns landskansli (X) BXIIIa:3 (1790-1802) Bild 950 [AD] / s. 181).
Brodern Daniel Strömberg var gift med Maja Stina Syren, f. 1755 i Valö (AB), dotter till salpetersjudaren Nils Samuelsson Syren f. cirka 1729 (hfl, Valö (AB) AI:1 (1751-1787) s. 145) och hans hustru Magdalena Andersdotter. Daniel Strömbergs svägerska Magdalena Syren förekommer tillsammans med familjen under dess resor, bland annat i passjournaler från Gävleborgs län.
1777 finns hos Daniel Strömberg i Sandby, Västland (C) dessutom en piga Cajsa Ramström, angedd född 1747 i Sigtuna, inflyttad 1777 från Norrtälje.
12
« skrivet: 2020-12-05, 11:30 »
Ur sockenstämma med Gräsmarks socken 30 maj 1805:
“§. 11. Som oaktat de flera beslut, man vid förra Socknestämman vidtagit emot så kallade skojare, man klagade öfver behvad och ingenting af sådana, som under namn af Hästskärare, Hästbytare, glasförare m. fl. komma med Hustrur och barn och inquartera sig för flera dagar i visse Hemman af socknen; så beslöts nu, att ingen skulle hysa nogra främmande alla kände eller skäligen misstänkte med anhang kringstrykande personer i sitt hus öfver natten, utan förvisa dem til närmaste gästgifvaregård, och skall den som härmed bryter, vara förfallen till 5 Rdr Banko böter, 1/2tn till angifvaren och andra 1/2tn till fattig Kassan, som af Rotemästaren, eller hollet Kyrko Råd, utsökes: Börande denna § ofvan en gång årl. i Septbr månad å Predikstolen upläsas”.
Gräsmark (S) KI:3 (1779-1818) Bild 82 / sid 157
13
« skrivet: 2020-12-03, 20:20 »
Jag kan bidra med några kompletteringar till en något mer sentida Malmare – närmare bestämt Katarina Malm, född 1/5 1751 i Rätan (Z), Hans Gabrielsson Malm och Petronella Christiansdotter Winbergs dotter (tabell 14 b ovan, och familj 5 i Bo Lindwalls startinlägg).
Bo Lindwall ger i ursprungsinlägget följande information:
– Katarina Malm, född 1751 1/5 i Rätan sn, Jämtland. Gift 1772 26/4 i Eskilstuna med Erik Kjellman, född 1749 31/12 i Torshälla sfs. Borgare i Söderköping, glasförare från Casimirsborgs glasbruk.
Sedan Lindwalls inlägg har både Katarina Malm och Erik Kjellman förekommit i ett antal spridda inlägg på forumet. Enligt ett inlägg från Irene Vesterberg 9/4 2005 under Almén, med hänvisning till Håkan Skogsjös samling rörande resandesläkter, ska Erik Kjellman ha förekommit som lägersman till kvinnspersonen Anna Greta Wallergren från Mariefred f.1748, troligtvis dotter till Hans Wallengren och Margareta Holmgren därstädes. Jag har själv inte kontrollerat Skogsjös material, men relationen med Wallengren bör rimligtvis ha inträffat före 1772 då han alltså vigdes med Katarina Malm.
I äktenskapet mellan Erik Kjellman och Katarina Malm har jag funnit ett antal nya barn, vilka tillsammans med tidigare fynd utgör följande skara:
23/11 1772 i Bo (T) föddes glasförare från Casimirborgs glasbruk Erik Kjellman och Catharina Malms dotter Petronella.
Olof Kjellman och h. Maria Berg, Olof Berg och borgarhustrun Catharina Wiman från Askersund faddrar.
Källa [AD]: Bo (T) C:2 (1763-1802) Bild 58 / sid 108
2/5 1778 i Eskilstuna föddes glasföraren Erik Kjellman och hust. Cathr: Malms son Gabriel.
Gabriel Berg fadder.
Källa: Eskilstuna Kloster och Fors C:3 (1756-1786) Bild 155 / Sida 297
11/3 1780 föddes i Gillberga (D) borgaren uti Söderköping Erik Kjellman och Chattarina Malms dotter Greta.
Källa: Gillberga C:2 (1725-1797) Bild 108 / Sida 105
29/9 1782 i Eskilstuna föddes handelsmannen från Söderköping Erik Kjellman och hustru Catharina Malms dotter Anna Maria.
Greta Malm fadder.
Källa: Eskilstuna Kloster och Fors C:3 (1756-1786) Bild 199 / Sida 385
22/11 1787 föddes i Julita (D) tvillingsönerna Jan Petter och Anders till borgaren Erik Kjellman och hustru Cathrina Malm från Söderköping.
Källa: Julita C:2 (1734-1799) Bild 1340 / Sida 130
5/1 1788 föddes i Stora Mellösa (T) Christina Catharina, dotter till Erik Kjellman, glasförare fr. Söderköping, och Catharina Malm (Källa: Stora Mellösa (T) C:5 (1780-1805)).
Eventuellt identisk med lumpsamlaren Johan Henrik Skenbergs (f. 1797) hustru med samma namn (se inlägg under Skenberg 2/12).
2/8 1790 föddes i Västra Vingåker (D) glasför. fr. Söderköping Erik Kjellman och Catharina Malms son Erik. Död där 10/8 samma år i okänd sjuka.
Källa: Västra Vingåker C:5 (1768-1795) Bild 203 / Sida 201
Jag har även funnit att Katarina Malm dödsdatum. Hon avled i samband med ovanstående sonen Eriks födelse, av “barnsbörd”, den 3/8 1790 i Marsjö, Västra Vingåker (D). Således blev hon 39 år gammal.
Källa: Västra Vingåker C:5 (1768-1795) Bild 314 / Sida 311
14
« skrivet: 2020-12-02, 23:29 »
Jo, så är det; Sunne var en jättesocken vid dess storhetstid, så en del nyfödda kunde säkerligen falla mellan stolarna i födelseböckerna – i Sunne såsom övriga landssocknar. Men att ståndspersoner och förmodade prästdöttrar inte finns noterade i födelseboken kring år 1800 hör nog ändå, åtminstone såvitt mina generella erfarenheter räcker, mer till ovanligheterna.
15
« skrivet: 2020-12-02, 14:42 »
Anders Berg undrade i ett inlägg 28/3 2008 här under Skenberg ifall Johan Henrik Skenbergs (f. 1797) hustru Stina Cathrina Källman (i hfl angedd född c. 1792 i Linköping ) kunde knytas till resandesläkten Kjellman från Torshälla. Jag har funnit en hypotetisk kandidat; 5/1 1788 föddes i Stora Mellösa (T) Christina Catharina, dotter till Erik Kjellman (f. 1749 i Torshälla), glasförare fr. Söderköping, och Catharina Malm (Källa: Stora Mellösa (T) C:5 (1780-1805)). Möjligtvis är Erik Kjellman och Catharina Malms dotter identisk med den Stina Catharina Kjellman som senare blir fru Skenberg, även om det inte fullt kan fastslås med befintligt källäge.
Som tilläggsinformation anges som tidigare känt Johan Henrik Skenbergs hustru Stina Catharina i hfl vara född i och inflyttad från Linköping. En Stina Catharina Kjellman förekommer i flera passhandlingar i primärt Linköping vid denna tid som lumpsamlerska och piga till en bleckslagare Hult i staden. Den 27/1 1810 får en glashandlerska Stina Cajsa Källman pass av Örebro läns landskansli. 14/1, 9/4 och 15/11 1813 förpassas en lumpsamlerska Chr. Cath Kjellman, 24 år gammal, av Östergötlands dito. 17/2 1814 nämns hon som piga till bleckslagare Hult i pass av dito län. Likaså 4/10 1816 och 14/8 1817 – därefter har jag ej funnit henne vidare i digitalt tillgängliga handlingar. Bleckslagare Hults piga Catharina Kjellman anges i passjournal av den 14/8 1817 (Östergötlands läns landskansli) i samband med resa till Jönköpings marknad vara “född i Södermanland, 27 år gammal” – alltså född cirka 1790. Erik Kjellmans 1788 födda dotter var född i Stora Mellösa, vilket visserligen låg i Närke, men nära gränsen till Södermanland där släkten Kjellman delvis var baserad. Johan Henrik Skenberg och hans framtida hustru Stina Catharina Källman fick dottern Lena Catharina 21/9 1818 i Bälaryd (F), men ska enligt hfl ha haft en äldre son, Johan Henrik, född cirka 28/5 1815 enligt hfl, vars födelsenotis jag ej återfunnit. De vigdes först 1821.
Det är inte nödvändigtvis säkert att bleckslagare Hults piga Catharina Kjellman är identisk med varken Erik Kjellmans dotter eller Johan Henrik Skenbergs hustru; det kan inte omöjligen röra sig om skilda personer, även om koppling verkar tänkbar. Förhoppningsvis kan det byggas stadiga bryggor mellan dessa bojar som antingen styrker eller avfärdar eventuella kopplingar mellan Erik Kjellmans dotter, pigan i Linköping och Skenbergs hustru framöver.
16
« skrivet: 2020-12-02, 13:14 »
Slutligen rörande Maria Svensdotter (Alstermark), som anges född 28/6 1799, så förekommer hon liksom Carl-Eric nämner inte i födelseboken i Gräsmark 1799, och inte heller 1797, 1798 eller 1800. Maria Svensdotter förekommer noteras dock för första gången med modern 1799 i Västra Kymmen, och i husförhörslängden Gräsmark (S) AI:9a (1810-1814) Bild 68 / sid 69a som Kenneth refererade till 17/4 så antecknas Maria för första gången med födelsedatumet 28/6 1799, vilket troligtvis bör vara ursprungskällan till uppgifterna. Senare i livet anges Maria omväxlande vara född 1797/1799. Det är väl inte helt orimligt att det kan vara så att Marias födelsenotis avsiktligt utelämnades i födelseboken; det var väl inte riktigt i enlighet med spelreglerna att pastorn fick ett oäkta barn.
17
« skrivet: 2020-11-27, 12:23 »
Precis, det stämmer; Maria är noterad som Kauttoinen både i Gottlunds dagbok och genom densammes anteckningar i Östmarks husförhörslängd under värmlandsresan 1821 (AI:9 (1821-1827) s. 104). Maria gick alltså under sin samtid, beroende på betraktaren och sammanhanget, både under namnen Olsdotter–Kauttoinen och Frykner. Det är intressant att hon tillskrevs efternamnet Frykner; Kauttoinen var uppenbarligen inte passande eller tillräckligt välboret för en prästfru. Som du nämnde förekom efternamnet Frykner i Svens släkt tidigare, så eventuellt hämtade de inspiration därhän. En annan intressant detalj är att Svens andra äktenskap med Maria Olsdotter Kauttoinen, tillskillnad från det första äktenskapet med Bergman, är utelämnat i Carlstads Stifts Herdaminne – vilket oavsett anledning tyder på att det inte ansågs livsviktigt att notera.
18
« skrivet: 2020-11-26, 23:04 »
Det är ändå festligt att över sextio webbsidor anger Maria Christinas dödsår till 1783 i Tydje även fast hon uppenbarligen dog den 8 juni 1807 i Ledungshyttan i Glava. Men för de som eventuellt dyker ned i denna tråd framöver på jakt efter Maria Christinas rätta dödsår kommer här eventuellt användbar tilläggsinfo jag råkar sitta inne på (då jag stammar från Sven Alstermarks brorson Jonas Alstermark).
Sven Alstermarks andra fru och änka Maria Olsdotter (f. 1769) dog 77 år gammal 1847-01-04 i Runnsjön, Östmark (S). Gottlund behandlar henne även i sin dagbok: “käringen [Maria], urgammal och ful, hade likväl fått sig en ung svensk bonddräng till make”. Denne andre make var Lars Jonsson, född 1790, vilken dog 1864-01-31 i Runnsjön. Från prästfru till “urgammal och ful” och med en “bonddräng till make”, alltså.
Prästen Alstermark och Marias övriga tre döttrar, utöver Maria f. 1799 som nämns ovan, gifte sig alla liksom systern med ordinära Östmarkstorpare och levde således liv relativt långt från prästgården. “[...] Emedan jag hört talas om husets unga döttrar, som nu voro fullkomliga bondmänniskor, ehuru f. d. mamseller Alstermark och prästdöttrar”, kommenterade Gottlund.
– Dottern Anna Lisa Svensdotter dog 1833 i Runnsjön. Gift med torparen Nils Persson f. 1795 9/3 i Rådom, Fryksände (S). Flertal barn, vilka efter Anna Lisas död blir fosterbarn hos hennes syster Maria Svensdotter i Lekvattnet.
– Eleonora Svensdotter dog 1879-12-11 i Norra Metbäcken inom samma socken; gift med Lars Jonsson Ullberg f. 16/4 1793. En av parets söner, Erik, häktades för mord 1869. En annan, Lars Larsson Ullberg f. 1848, verkar en tid ha sammanlevt med resandefamiljen Wigardt i Metbäcken (Östmark (S) AI:22 (1866-1870) Bild 393 / sid 389). Lars häktades även för stöld, och upptog mot slutet av 1800-talet även morfaderns namn Alstermark.
–Lovisa Svensdotter dog 1877-05-12 i Runnsjön. Gift med torparen Jon Samuelsson f. 1/2 1794 i Metbäcken.
Samtliga döttrar fick åtskilliga barn.
En intressant detalj är att finnkvinnan Maria Olsdotter vid vigseln och hela äktenskapet med herr Alstermark tillskrevs det synbart påhittade borgerliga efternamnet Frykner – vilket dock försvann lika snabbt som det uppkom. Efter att Sven dött 1812 återgick Maria till att vara en vanlig Olsdotter i handlingarna – och varken Alstermark eller Frykner.
19
« skrivet: 2020-11-25, 21:54 »
I eftersökningar kring släkten Friström har jag nystat upp några nya trådar rörande Catharina Friströms (1756-1845) andra make Johan Erik Berg, som bland annat nämnts i Bo Lindwalls inlägg 2005-08-04. Följande är transkriberat ur passliggare från Gävleborgs läns landskansli (X) år 1824:
"Den 26 dito [februari]. Förre Lumpsamlaren Johan Eric Berg och dess hustru Catharina Friström till Mallmö att besöka Bergs der boende Broder Kopparslagaren Anders Malmberg. Berg är född i Calix Sochn af Norrbottn – 47 år gammal, blå ögon, mörka hår, ljusa ögonbryn, stor näsa, långlagdt ansikte, hör illa".
Gävleborgs läns landskansli (X) BXIIIa:8 (1823-1829) Bild 340 / sid 61
Johan Erik Berg hade alltså en bror, Anders Malmberg, som levde i Malmö 1824. Johan Erik Berg kallas omväxlande i vissa handlingar även för Ersson, så rent möjligtvis och hypotetiskt skulle brödernas far kunna vara en Erik Berg eller Malmberg, men då namnbruken i dessa sammanhang inte alltid följer ett strikt agnatiskt mönster behöver det inte nödvändigtvis föreligga på det viset. Fadern finns ännu inte belagd i något av mig känt källmaterial. Jag har inte heller lyckats stöta på Anders Malmberg i andra handlingar.
I samma länskansli återfinns även följande:
“Dito [23 oct: 1817]. Förre Lumpsamlaren Jan Eric Berg jemte hustru kommer att befiva genom Wästerås, Örebro och Linköping till Malmö för att besöka några på sistnämnde ort boende slägtingar.”
Gävleborgs läns landskansli (X) BXIIIa:6 (1816-1818) Bild 450 / sid 83
I passjournal från Örebro läns landskansli (vol. 4, 1815-1819) den 1815-08-24 kallas även Johan Erik Berg “anvärvad soldat vid Västerbottens regemente”, så möjligtvis kan han förekomma i regementeshandlingarna.
20
« skrivet: 2020-10-15, 22:54 »
Hej Olle, tack för kvickt hejarop! Det du skriver var min precisa tanke också – jag tyckte endast det var lite kul att påpeka mitt "hattrick" i Skenberginlägg den gångna tiden. Förhoppningsvis kan informationen komma till nytta för intresserade både nu och framöver!
21
« skrivet: 2020-10-15, 22:33 »
Som avslutande svar till mig själv i denna inläggstrilogi har jag även stött på ett eventuellt tidigare okänt barn till Henrik Skenberg och Anna Catharina Örgren:
Carl Gustaf, född 26/3 1803 i Tjärstad sn (fb)
som eventuellt bör ha avlidit i relativt ung ålder (liksom sonen Fredrik i inlägg av den 19/1 ovan) då inget av barnen senare förekommer tillsammans med sina föräldrarna i husförhörslängden i Stensholms pappersbruk i Hakarp sn.
Även några tillägg till två av de tidigare kända döttrarna:
Brita Kristina Skenberg, som Lindwall noterade som född 1800 8/12 (hfl), ska enligt Sparlösa (R) AI:12 s. 118 ha varit född i Håkantorp sn (R), men anges även i tidigare längder vara född Hakarp sn. Hon återfinns dock inte i födelsebok för någon av dessa socknar. Hon var gift med torparen Anders Gustavi i Sparlösa sn.
Sara Maria Skenberg som var född 1811 23/9 i Hakarp sn, avled 18/4 1837 i Skogen, Valstad sn (db). Hon var gift med torparen Lars Larsson från Härja sn med vilken hon hade en dotter Johanna Sofia Larsdotter född i Utvängstorp 1835 5/10, som gifte sig med en backstugusittare i Valstad sn.
22
« skrivet: 2020-10-13, 20:46 »
I Bo Lindwalls inlägg 23/5 2003 redogjorde han övergripande för släkten Skenbergs äldre gren härstammande från Grännaborgaren Magnus Skenberg född 1719 och hustrun Katarina Skotte född 1725, samt den yngre grenen härstammande från glasföraren och lumpsamlaren Henrik Skenberg född cirka 1760 (hfl) och hans hustru Anna Catharina Örgren. Lindwall ställde sig avslutande frågan om Henrik Skenberg “kan bevisas vara son till Magnus Skenberg och Katarina Skotte” – en teori jag nu tror kan verifieras (vilket, åtminstone mig veterligen, inte gjorts sedan dess).
Lindwall nämnde i inlägget att Henrik Skenberg enligt Lars-Gunnar Sanders register till Hjo domböcker skulle vara nämnd där 1786 25/11 och samma år 27/11. Jag har letat fram protokollen för dessa datum, och fann mycket riktigt ett mål där Henrik Skenberg stod anklagad för att ha “föröfvadt slagsmål och oliud, under marknaden härstädes sistl. gårdag”. Vittnet Petter Udberg hävdade att drängen Jonas Larsson “blifvit af glasföraren Schenberg öfwerfallen, som tog ifrån drängen thess kiäpp, brött den i sönder, och med styckena af kiäppen tillskyndade honom 2ne slag för munnen, som blodwite förordlyckade; hvilket Betienten Kielström på Siöbonäs misstyckte, ock sökte freda drängen Jonas Larsson; varpå volontairen Jean Wetterberg kommit sin svodger Schenberg till hielp vis med sin piska slog drängarna”. I protokollet två dagar senare, då målet fortsatt behandlades, kallas Wetterberg ånyo för Skenbergs svåger; “[...] glasföraren Hindr Schenberg ifrån Grenna, dess svåger volontairen Jean Wetterberg [...]”. Skenberg och Wetterberg dömdes slutligen till böter för marknadsfridsbrott, samt “fyra par spö 3 slag af paret”.
(Protokoll i Hjo rådhusrätt AI:a 16 av den 25-27 november 1786).
Denne svåger Jean Wetterberg som nämns bör vara identisk med volontär Johan Hansson Wetterberg som var gift 1775 2/3 i Sandhem sn med ovannämnda Magnus Skenbergs dotter Maria Margareta Skenberg, född 1749 9/10 i Gränna och död 1819 4/7 i Högsby sn, i enlighet med Lindwalls inlägg 2003. Alltså bör Henrik Skenberg utom det mesta rimliga tvivel vara son till Magnus Skenberg och Katarina Skotte, även om födelsenotis ännu saknas.
23
« skrivet: 2020-10-07, 22:19 »
Följande snubblade jag över när jag egentligen letade efter något annat i Kungliga Hovkonsistoriets protokoll (Konsistoriets renskrivna protokoll SE/SSA/0103/A 1/19 A 1:19 1793-1805 september 1801, s. 504-505) angående “[Gert] Almins olagliga förhållande med lysning til ägtenskap”. Det rör alltså Gert Almin född cirka 1770 samt Helena Sofia Stark, som Bo Lindwall nämner i sitt inlägg 2005-06-06. En föregiven fästmö Christina Ramström från Öregrund förekommer också.
§. 7. Anmälte Regem. Pastor Aurelius, huru, efter 3ne gånger kungjord lysning til ägtenskap i October månad 1799 uti Rg: Arilleri kyrkan för Handlanden Gerdt Almin och dess fästmö, Jungfru Lena Sophia Stark, bägge efter alt utseende med ordentliga präst attester försedda. Prosten och Kyrkoherden Anders Adolf Grundén, genom bref dateradt Gefle och Söderala d. 4 December 1799 protesterat emot samma Almins tilämnade giftermål å Borgare Dottren från Öregrund Christina Ramströms vägnar, som i Söderala år 1795 i Juni månad framfödt ett barn, afladt under ägtenskaps löfte med bemälte Gerdt Almin, hvilken genom Härads Rättens utslag af Martü månad 1796 är bunden at henne ägta, och hvarföre hon jämväl såsom hans hustru blifvit i kyrka tagen: hvarjämte vid närmare undersökning befunnits, at Almins prästbetyg, undertecknadt af Anders Älfstrand, kyrkoherde i Skog, är falskt, hvilket bestyrktes så väl af Prosten Grundéns skrifvelse til aflidne Reg. Pastor Rahm härom, som kyrko Herden Petter Daniel Elfstrand egenhändiga protest däremot dateradt Skogs prästgård och 21 Decemb. 1799: Hafvandes nu Regem. Pastor Aurelius icke ytterligare afhört Handlanden Almin, sedan han i December månad 1799 begärt, men icke undfått lysnings attest: och som han ej heller äger någon kunskap hvarest Almin sig uppehåller; alltså ville han hos Consistorium denna sak anmäla, för at genom Konungens Befallningshafvande begära denna Almins efterspaning och tiltal. Consistorium, som fann att en Christelig och behörig ordning i Församlingen fordrar uti et så beskafadt mål, så väl den brottsliges näpst, som sakens ordentliga utredande och slut, beslöt, at, genom Memorial til Höglofl: Kongl: Öfver Ståt hollare Ämbetet denna sak inberätta med anhollan, det måtte bemälte Almin efterfrågas, och för sin Giftermåls handel med Lena Sophia Stark vid vederbörlig Domstol ställas till laga ansvar.
24
« skrivet: 2020-09-10, 13:28 »
Hej Carl!
Jag har som ättling till herr Sven i Kil via döttrarna Barbro och Magdalena också stött på dessa påståenden om hans föregivna hustru Karin Nilsdotter Bese. Men precis som du nämner florerar dessa uppgifter utan några som helst källreferenser, vilket sannolikt betyder att det rör sig om ett uppdiktat falskt internetäktenskap utan historisk grund. I Johan Hammarins Carlstads Stifts Herdaminne / Första delen, framgår, angående Sven, att: "Hans gifte är obekant, men af hans barn, hvilka kallade sig Brunius, äro tre söner och fem döttrar bekanta, genom hvilka han blef stamfader för flera utmärkta slägter". Mer information än så finns tyvärr mig veterligen inte i detta fall. I vissa biografier rörande herr Sven namnges hans föräldrar enligt en av mig obekräftad uppgift som Lars Svensson och Karin Nilsdotter. Min teori är att någon på något vis fått för sig att denna påstådda mor var hans hustru, vilket senare fått fart på internet och sedan kryddats med adelskoppling till släkten Bese, vilken dessutom hade säte i Östergötland. Så sanningshalten kring Svens äktenskap är relativt låg enligt min bedömning.
Måns
25
« skrivet: 2020-07-29, 22:18 »
Den 19 december 1899 avlider i Boda socken (W) en Anna Kajsa Örgren, med okänd hemort. Hon anges vara "omkring 90 år". Örgren var inte skriven i församlingen, utan anges inflyttad samma dag. Möjligtvis kan hon ha någon koppling till de personer som nämns ovan i tråden?
26
« skrivet: 2020-05-05, 15:41 »
Tack och bock Bertil; det var runstyckena som ställde till det. Tack för kunskapstillskottet!
27
« skrivet: 2020-05-02, 15:36 »
Hej!
Jag skulle mycket tacksamt motta hjälp angående vad det är för penningsumma som är nedtecknad i denna skrift från 1832. Jag är med så långt att det står "12 R:dr 45x- 5x- Bco [Banco]", men lyckas trots research inte riktigt bli på det klara med de två mellanliggande valörangivelserna. Bifogar även ytterligare bild med liknande skrivning. Finns det någon med bättre koll på gamla mynt än jag som har något förslag?
Mvh
Måns
28
« skrivet: 2020-03-27, 09:03 »
Tack Leif, mitt i prick!
Måns
29
« skrivet: 2020-03-26, 22:09 »
Hej!
Kan någon hjälpa mig knåpa ut vilken adress (?) som står under "Hinderslöshetsbet." i bifogad bild? Lyckas inte tyda och koppla till någon befintlig eller historisk adress i Hakarp / Huskvarna.
Bildkällan är Hakarp (F) AIIa:5 (1906-1910) Bild 42 / sid 776.
Stort tack!
Måns
30
« skrivet: 2020-03-26, 11:43 »
Hej!
Jag har en fråga kring bifogad notis från Söderköpings tidning år 1854. Huvudfrågan är vilken (juridisk?) instans Kunglig befallningshavande, som avgjort målen, motsvarade år 1854, vilket jag inte riktigt blir klok på – alltså i förlängningen hos vilken arkivbildare jag kan leta fram arkivmaterialet efter målen? Jag känner till att Kungl. Bef:de senare under seklet var benämning på landshövding eller länsstyrelse, men är det samma innebörd i detta fall?
Jag är också intresserad ifall någon är bättre än mig på att tolka textuppställningen, utifrån vilken part som ingår i vilket specifikt mål, och hur de (eventuellt) förhåller sig till varandra, ifall texten förtäljer något om detta. Till målen av den 25 januari finns exempelvis underrubrikerna “På ansökan av” och “På besvär av”, med ett antal efterföljande parter. Rör det sig om två motparter i gemensamma mål, eller annat? Kan en exempelvis utläsa vilken typ av mål den markerade änkan Johanna i Lekeryd varit inblandad i (samt eventuellt tillsammans med några av de andra i listan), från artikeln?
Stort tack för hjälp!
Måns
31
« skrivet: 2020-02-04, 18:06 »
Tack för förtydliganden; hade inte stött på nedanstående utskrivet på det sättet tidigare. Tack!
32
« skrivet: 2020-02-04, 16:48 »
Hej!
Vet ej lämpligast plats för denna fråga, men postar den här med hopp om svar. Frågan rör bifogade marginalanteckningar i samband med ett oäkta spädbarnsdödsfall i Ljusdal, barnet var 3 månaders gammalt. Jag tyder anteckningarna som "Pensionsst.[yrelsen?] 5/7 -30, och Domaren d. 11/7 -30", men vad är innebörden? Vad kan exempelvis avses med "Domaren", och har någon kunskap om i vilket avseende Pensionsstyrelsen kan ha varit inkopplad rörande detta? Någon som vet eller har en gissning?
33
« skrivet: 2020-02-04, 09:12 »
Tack Maud, ibland tänker en inte längre än näsan räcker!
Måns
34
« skrivet: 2020-02-03, 22:11 »
Hej!
Följande anteckning om förflyttning förekommer i en patientjournal från Johannesbergs vårdhem år 1940. Jag kan dock inte tyda förledet i vart personen förflyttats, i vart fall inte koppla ihop det till en då verksam vårdinsutition. Efterledet är väl -backa, men kan någon utröna förledet?
Stort tack!
35
« skrivet: 2020-01-22, 21:50 »
Hej Maibritt, här kommer ett förslag:
"Söndagarne den 22dra och 29 Jan och 5 Febr lystes för Kopparslagare Gesellen Carl Ulric Borggren och Pigan Christina Olsson hemma hos sina Föräldrar å No 123. Han 22 och hon 24 år gammal. Se Lysn. B. No 3."
Måns
36
« skrivet: 2020-01-19, 21:42 »
Vet ej om detta är känt sedan tidigare, men 1805-03-12 föds i Bälaryd gevärfactorigesällen Henrik Skenberg och Anna Katarina Örgrens son Fredrik i Boafall. Som dopvittnen finns mästerman Karl Fogelgren i Gränna (även dopvittne till Skenbergs tidigare son Johan Henrik Skenberg f. 1795 i Näshult), samt Johan Vallergren och hust. Anna Sofia Vallergren från Casimirborgs glasbruk. Även en Catharina Svensdotter är vittne. Kanske har ovanstående dopvittnen Vallergrens någon koppling till glashandlaren Hans Vallengren (1764-1838) som var gift med Helena Kristina Fogelgren (1766-1827).
För övrigt är det inte den Johan Henrik Skenberg född 1795 i Näshult som dör 1855 i Lekeryd, utan ovanstående sonen Johan Henrik dör i späd ålder. Henrik Skenberg och Anna Catharina Örgren får dock 1797-02-16 i Vetlanda sonen Johan Henrik Skenberg (Vetlanda CI: s. 309), som är den som senare dör 1855.
37
« skrivet: 2020-01-17, 14:31 »
Hej Kennet!
Jag tyder det som "har ej funnits på flera år", vilket jag antar är synonymt med att han inte uppehållit sig i församlingen. Han flyttar ju vidare till "S.F" den 31/12 1883, vilket jag först antog vara en förkortning för "stadsförsamlingen". Men jag noterade att det fanns en volym som heter "Speciella förteckningen", dvs. S.F., där jag fann honom Lunds domkyrkoförsamling (M) AIa:6 (1883-1900) Bild 52 / sid 49. Där finns även samma anteckning som du frågade efter, samt anteckning om att han avlidit 6/9 1892.
Måns
38
« skrivet: 2020-01-16, 21:28 »
Hej!
Jag har funnit vad jag tror är lite nya rön kring släkten Friström, gällande några av barnen till handlaren Hans Peter Friström.
Det gäller bland annat sonen skarprättaren Peter Friström (f. 1752/1756), först gift med Elsa Jägare och senare med Beata Sofia Ström/Carlström. Jag har efter sökande kommit över en vad jag tror är en icke tidigare kända uppgifter om att Peter Friström, efter att ha vistats i Norge under 1800-talets början, häktades i Sverige med sin fru 1815. I Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för 1816 (skriven 1817, upplagd i Google Books), finns följande avsnitt:
“Sedan jag den 22 April förlidet är, genom Konungens Befallningshafvande i Norrbottens Län, infordrat Herr Häradshösdingen Zach. Dahls förklaring öfver orsaken till dröjsmälet med ransakningens afslutande öfver Skarprättaren Pehr Friström och hans föregifna hustru Sophia Carlström, hvilka för tvegiftes brott, allt sedan den 26 Februarii 1815 varit häktade och bemälte Häradshöfding, uti till mig den 4 derpå följde Junii ankommen Skrifvelse nöjagtigt förklarat berörde anmärkning, har jag, då Fånglistorna utvisat, det nämnde personer under hela årets lopp varit i fängelset qvarhållne, funnit mig föranlåten, att i November Månad samma år, genom Konungens Befallningshafvande, ytterligare infordra Herr Häradshöfdingen Dahls förklaring öfver orsaken till det fortsatte uppskofvet med afgörandet af bemälte Arrestanters brottmål; Men som Konungens Befallningshafvande, uti Bref den 14. Februarii innevarande år, inberättat, det Häradshöfdingen Dahl, i afseende pä sistnämnde förklarings afgifvande, då redan gjort sig förfallen till ett honom förelagdt vite af 16 R:dr 32 sk. Banco, och att Konungens Befallningshafwande förelagt honom ny tid och nytt vite af 25 R:dr, att ifrågavarande förklarings skyldighet fullgöra; Så har jag genast vidtagit den åtgärd med bemälte tredskande och försumlige Domare, att låta honom af Advocat-Fiscals Embetet i Kongl. Svea Hof-Rätt derföre lagligen tiltalas, i hvilket avseende Handlingarne i detta mål den 27 nästl, Februarii af mig blifvit till Advocat-Fiscals-Embetet öfverlemnade, men något Utslag öfver denna Sak är ifrån Kongl. Hof-Rätten mig veterligen ännu icke utfärdadt.”
Utifrån informationen kunde jag hitta Peter och “föregifvna hustru” Beata Sofia Carlström i fånglistorna för Piteå länsfängelse. De blev alltså häktade för tvegifte i februari 1815. Tyvärr hittar jag inte fånglistan för februari månad digitalt, utan den första listan är från juli samma år. I maj 1816, då Peter och hustrun alltså varit häktade i över ett år, finns notering om att Friström var “den 20e Maji utsänd till Ransakning undergående vid Piteå Härads rätt”. Dock, i spalten för domstolens utslag, står:
“Den 20 Maji återkommen till Lands Fängelset med förpassning af Häradshöfvding Dahl, enligt hvilkens förpassning de skulle i förvar hållas till dess Piteå Härads Rätts och den samma dag meddelte Svea Hof Rätts underställte utslag, hvars innehåll dock ej blivit uti Förpassningen omnämnt kommit af Högbemälte Rätt prövas”.
Av någon anledning, som även för länsfängelset verkar okänd, verkar någon form av anstånd/uppskjutning av rannsakning och dom skett – det som justitieombudsmannen Mannerheim ondgör sig över i det första textutdraget. Nästa notering i fånglistorna är från april 1817, då det tvegifta paret Friström varit häktade i hela 2 år och 2 månader:
“Den 7 April ankom Kongl. Majts och Rikets Svea Hofrätt utslag af den 24 Mars 1817, hvarigenom Högbemälte Hofrätt fastställer Piteå härads Rätts den 20 Majs förl: år meddelte utslag, som befriar Friström och Sophia Carlström från tillmälet och det derpå följande answar; men öfverlemnar till Konungens Bef. Hafde att om dem såsom Löse Personer widare förordna”. (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:478 (1817) Bild 1350)
Alltså verkar paret Friström frias från tvegiftesåtalet. Varför de friades helt efter att ha varit fängslade i över två år skulle ju vara tämligen intressant att utröna, och svar om detta, samt vidare uppgifter om Peter Friströms och Beata Sofia Carlströms leverne, bör ju finnas i Piteå häradsrätts utslag den 20 maj 1816, och Svea hovrätts utslag den 24 mars 1817.
Peters första fru Elsa Jägare dog ju först 1833, och när Peter Friström och Elsas son Didrik Friström (född enl. u. 1808) var intagen på Fångvårdsanstalten i Härnösand 1863 (DIIIa:13 s. 36) uppgav han att fadern Peter dött 1809. I några passjournaler från tidigt 1800-tal noteras även Elsa Friström som skarprättaränka. Men Peter var ju i högsta grad vid liv även 1817, och “gift” med Beata Sofia under perioden – och möjligtvis levde han även 1820 i Carl Johan-stad enligt Peder Anderssons inlägg 2009. Domarna från 1816 och 1817 verkar dock tyvärr inte finnas digitalt, så innehållet i dem är okända för mig i nuläget – men det skulle ju vara spännande att tids nog utreda detta vidare och få ytterligare uppgifter om Friströms förehavanden.
39
« skrivet: 2020-01-14, 16:43 »
Hej Harald!
Johan Adolf Karlsson flyttar till Borlänge kbfd (Alltså förkortat "B.K." i Stora Tuna), till volymen AIIa:10 sida 16. Där gifter han sig med Beda Johansson 1918-04-10, och därifrån flyttar de vidare till Borlänge AIIa:13 s. 786 samma år. Klara Karolina flyttar också till Borlänge, och Borlänge kbfd AIIa:12 sid 545.
// Måns
40
« skrivet: 2016-08-15, 18:43 »
Hej!
Erik Nilsson finns mantalsskriven i Boda i Ore åtminstone från 1659 till sin död 1698. I varje mantalslängd, samtliga år, står Erik Nilsson listad med en krumelur framför namnet – vilket han verkar vara ensam om i mantalslängden för Ore. Krumelurens utseende varierar mellan åren, så jag är inte helt säkert på det alltid är samma tecken, men från 1670-talet ser tecknet ungefär likadant ut i samtliga mantalslängder. Tecknet ser inte ut som ett bomärke.
Jag listar några bilder av Erik Nilssons notis i Ore mantalslängder. Den sista bilden visar troligen rätt Erik Nilsson (då det fanns 2 st Erik Nilsson i Boda kring 1660), men istället med text innan namnet. Finns det någon som vet vad tecknet betyder och dess innebörd, och vad som står före namnet på bild 5?
Stort tack på förhand!
Mvh Måns
41
« skrivet: 2016-08-05, 13:24 »
Tack Maud!
42
« skrivet: 2016-08-04, 15:34 »
Hej!
Den bifogade bilden visar vigselnotisen mellan Sven Löfgren och Stina Johansdotter (Lekeryd C:2 (1723-1807) Bild 94 / sid 179). Jag har dock inte lyckats med att identifiera platsen som Stina anges komma ifrån. Jag tolkar platsen som Torestorp, men jag är inte helt säker då jag inte har kunnat finna platsen i husförhörslängder för Lekeryd.
Vet någon om platsen hör till Lekeryds socken eller någon närbelägen socken? Är det ett eget hemman, eller hör den till ett befintligt hemman?
Mvh Måns
43
« skrivet: 2016-07-02, 21:44 »
Tack för hjälpen!
44
« skrivet: 2016-07-02, 20:00 »
Hej!
Jag har en fråga om en flyttangivelse i Jönköpings Kristina 1887. På den bifogade bilden syns den text som visar vart en familj flyttade. Problemet är att jag inte förstår textens betydelse, och att jag därför inte kan finna vart familjen flyttat eller hitta den i husförhörslängden.
Familjen finns på: Jönköpings Kristina AI:60 (1881-1889) Bild 85 / sid 83
Kan någon hjälpa mig med att hitta familjen efter flytten?
45
« skrivet: 2016-07-02, 19:05 »
Stort tack Bertil!
Som relativt ny inom militärforskning hade jag inte stött på fenomenet reformerade officerare, varför jag förväntade mig att finna honom i den ordinarie regementsstaben. Tack vare din hjälp har jag nu fått ihop det; efter att Eriksson var reformerad fänrik blev han under ett fåtal år fältväbel i Jonas Gyllenspets kompani och därefter löjtnant i Johan Wardlans (?) kompani.
Mvh Måns
46
« skrivet: 2016-06-30, 20:38 »
Hej!
Jag har kommit till en ana, Nils Eriksson i Våle, som är mantalsskriven i Våle från 1664 till mitten av 1690-talet. Han var militär och nämns som fänrik 1664, och som löjtnant 1677 och framåt. Problemet är att jag inte har blivit klok på inom vilket regemente eller kompani Nils var verksam inom. Jag finner honom inte hos något kompani i generalmönsterrullan för Närke-Värmlands regemente 1689. Dock är han antecknad som löjtnant i förteckningen av "bönderna" inom hemmanet Våle i den generalmönsterrullan, även om jag inte hittar honom som officer för ett specifikt regemente.
Jag undrar därför om någon har information om inom vilket regemente och kompani som löjtnant Nils Eriksson var verksam inom, eller hur jag kan gå tillväga för att ta reda på detta. Var det möjligt att en löjtnant bosatt i Ekshärad inte var verksam inom Älvdals kompani? Nils hade bland annat sönerna Erik Nilsson och Gabriel (f. 1668 i Ekshärad). 14 feb 1699 begravdes löjtnantskan Britta Bengtsdotter i Våle, vilket borde vara hustrun. Nils nämndes sist i 1693 års mantal i Våle. Jag bifogar tre bilder, de två första från mantalslängder och den sista från förteckningen över Våles invånare i 1689 år generalmönsterrulla.
Tack på förhand!
Mvh Måns
(PS: Vad är betydelsen för Ref.[?] som står innan "fendrick" i en av de bifogade bilderna?)
47
« skrivet: 2016-06-22, 21:38 »
Hej!
Jag undrar om någon kan hjälpa mig att tyda efternamnet på denne Daniel som fanns i Dömle hammare under 1670-talet. Bilderna är från mantalslängderna för Dömle hammare 1670, 1671 och 1672, och jag tror att det är samma Daniel på samtliga bilder. Är det samma patronymikon på alla bilder, och vad är isåfall Daniels patronymikon?
Tack på förhand!
48
« skrivet: 2016-06-20, 19:22 »
Stort tack till er båda!
49
« skrivet: 2016-06-18, 23:29 »
Hej!
Jag undrar om någon kan hjälpa mig att tyda varifrån Daniel Andersson kommer vid denna vigsel. "Daniel Andersson wid […] wid Nye Bruket" får jag det till, men vad står innan "Nya Bruket"?
Tack på förhand!
50
« skrivet: 2016-06-14, 23:01 »
Tack Per!
51
« skrivet: 2016-06-12, 12:38 »
Hej! Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att tyda dessa dopvittnens namn. Det gäller det första och det fjärde namnet.
"Johan ..gren; Joh. Grundberg, Ida Olsson, […]; Ida Grundberg"
Tack på förhand!
Mvh Måns
52
« skrivet: 2016-06-12, 12:30 »
Tack!
53
« skrivet: 2016-06-12, 00:19 »
Hej!
Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att tyda förkortningarna som finns i yrkesspalten för Janne Hugo på rad 6? Vad kan de betyda?
Tack på förhand!
Mvh Måns
54
« skrivet: 2016-06-11, 15:55 »
Tack Björn!
55
« skrivet: 2016-05-24, 12:23 »
Tack Irene!
56
« skrivet: 2016-05-24, 10:43 »
Hej!
Jag undrar om någon kan hjälpa mig att tyda varifrån Jonas Håkansson kom inom Närke och Värmlands kompani, som det står i texten?
Mvh Måns
57
« skrivet: 2016-03-13, 21:15 »
Tack Irene!
58
« skrivet: 2016-03-13, 18:45 »
Hej! Jag behöver en del hjälp med att tyda följande domboksutradg från 1727. Allra främst är den bokstaven/förkortningen framför namnet Petter Dahlman i texten som jag är intresserad av. Vad står det, och vad är betydelsen? Det skulle även vara mycket uppskattat om de övriga orden kunde fyllas ut! Jag har gjort ett försök att tyda nedan: läto barnlösa äckta fållken Jon Olofsson ock Ingrid Ericksdotter i Klässbohl upwisa ett skrifteligit Testamente som [.] sin semellan upprättat[?] d 10 Febru: [.], underbewitnat af [.] Petter Dahlman ock Olof Nilsson i Afwellsbohl, den [.] äckta fållken [.], af hwilken af [.] som annan öfwerlefwer, skall åtniuta ock behålla alla löösöhren [.] för den aflidnas Släckt ock arfwingar som ..protocollerats[?] blef.  Stort tack på förhand! Mvh Måns
59
« skrivet: 2016-03-12, 00:40 »
Hej!
Jag har en fråga som bland annat rör ståndssamhället och utbildningsförutsättningar i Ekshärad. Jag läst om kyrkoherden i Ekshärad 1818-1837, Per Elfvendahl, som var bror till en av mina anor. Per var född 1762 i Basterud, som sjätte barnet till bonden Per Halvardsson. Enligt Karlstads stifts herdaminne tyder åtskilligt på att hemmet var fattigt, och fadern dog 1766 och året därefter dog modern. Troligen försörjdes familjen därefter av en äldre broder.
Jag finner det anmärkningsvärt att en bondson från en relativt fattig familj, samt dessutom föräldralös, blir kyrkoherde - vilket såvitt jag vet var ovanligt. Dessutom var Per Elfvendal även yngst av sina sex syskon. Han genomgick Karlstads skola 1779 och utexaminerades från gymnasiet i december 1781, avlade studentexamen i Lund 4 februari 1786 och pastoralexamen 10 december 1793.
Hur fungerade utbildningen i Ekshärad under 1770-talet? Fanns det någon sorts utbildningsverksamhet där barn lärdes att läsa av klockare eller liknande? Hur kan det komma sig att en bondson, som den ende av sina syskon, fick möjlighet att genomgå högre utbildning vid Karlstads skola och därefter universitet?
Per med familj finns bland annat i följande husförhörslängder:
Ekshärad AI:3 (1766-1770) Bild 84 / sid 77
Ekshärad AI:4 (1771-1777) Bild 104 / sid 97
Tack på förhand!
Mvh Måns
60
« skrivet: 2016-03-11, 18:14 »
Hej Eva!
Jag ser nu att jag har tolkat mantalslängden fel - den ger endast uppgift om att det finns fyra bönder i Höljes under perioden, och inte om hur mycket de skattar. Dock nämns detta längre fram i mantalslängderna, men först år 1754. Som du skriver skattar Lars Håkansson för 1/4, men sedan finns ytterligare 7 bönder listade och beskattade för olika mindre mantal. Även om jag inte har funnit någon 1700-talskarta för Höljes, så har jag som även du kanske gjort läst på nordvärmland.com, om att år 1732 samtliga Höljes åbor lovat vara Lars Olsson i Höljes behjälpliga att flytta hans hus över Storälven, för bättre utrymmes skull. Förut bodde alla på östra sidan”. Jag håller det trots missen möjligt och kanske även troligt att det på den tiden då det endast fanns fyra bönder i Höljes skattades för 1/4 var per bonde, även om jag inte har några direkta bevis.
Angående vad bilden föreställer har jag inte gjort några nya upptäckter. Utan 1700-talskarta eller andra nya perspektiv/teorier kan det nog bli svårt att veta vad som föreställs, men jag tycker att någon sorts Höljeskarta inte är omöjligt.
Mvh Måns
Tillägg: När det fanns tre bönder i Höljes under 1690-talet (och troligen fram tills det blev fyra bönder på 1700-talet) skattades bönderna för 1/3 mantal var. Så igen, troligen borde de fyra böndrna ha skattats för 1/4 då Höljes var ett 1/1 hemman. Källa: Generalmönsterrullor - Närke och Värmlands regemente 171 (1689-1689) Bild 312 / sid 590
(Meddelandet ändrat av MansEkstrom 2016-03-12 00:04)
61
« skrivet: 2016-03-10, 13:42 »
Hej Eva, och tack för svaret!
Mycket riktigt så fanns det fyra bönder på hemmanet Höljes under 1720-talet, som beskattades för 1/4 mantal var under perioden. Bråktalen i figuren visar alltså gårdarnas mantal - men vad resten symboliserar är något oklart. Möjligen skulle figuren kunna föreställa en något otydlig karta över Höljes, med Klarälven ritad väster om gårdarna. Den översta delen av teckningen, och vad som är inritat öster om mantalen, har jag dock inte någon aning om. Som du skriver vet jag inte heller varför den hypotetiska kartan inritades i husförhörsboken.
Jag själv har endast endast sett figuren en gång, men du har alltså sett den flera gånger? Minns du möjligen i vilken/vilka böcker du sett den?
Mvh Måns
62
« skrivet: 2016-03-06, 18:54 »
Tack Göran och Tommy!
Jag hittade nu Hult-[et] under Nobynäs i Linderås.
Mvh Måns
63
« skrivet: 2016-03-06, 01:46 »
Hej! Den 13 oktober 1723 föds Jakob Eriksson i vad jag tolkar som Hultet i Linderås. Jag undrar främst om jag tolkat rätt och om det finns en plats kallad Hultet i Linderås socken. Jag har försökt att finns platsen i samtida mantalslängder men inte lyckats hitta den - har någon kunskap om platsen och om den kan finnas i mantalslängder för Linderås? Mvh Måns 
64
« skrivet: 2016-03-06, 01:39 »
Hej! Jag undrar om någon kan tyda den andra listade dödsorsaken för Olof Höög, som dör 87 år gammal i Kroppa 4 augusti 1939? Jag tror att den slutar på chron[ica]. Tack på förhand! Mvh Måns 
65
« skrivet: 2016-03-06, 01:33 »
Hej! Jag undrar om någon kan tyda denna dödsorsak för Magnus Andersson, som dör 89 år gammal i Ekshärad 29 jan 1933? Mvh Måns  (Meddelandet ändrat av MansEkstrom 2016-03-06 01:35)
66
« skrivet: 2016-03-06, 01:22 »
Hej alla Dalbyforskare! I husförhörslängden för år 1720 (Dalby AI:1 (1716-1743) Bild 54 / sid 23) på sista sidan om Höljes finns torparen Lars Olsson, men även en för mig konstig och svårbegriplig krumelur, visad på bild nedan. Jag har personligen ingen aning om figuren föreställer någonting, eller om prästen i slutet av husförhörslängden fått ett plötsligt konstnärligt infall. Jag tycker mig tolka det som om 1/4 står uppradat inuti figuren, men det kan kanske vara något annat. Teckningen väcker många frågor - och jag hoppas att någon här har svar eller teorier kring detta konstnärliga inslag i Dalbys husförhörslängd. Mvh Måns 
67
« skrivet: 2016-03-04, 20:57 »
Stort tack Siv!
Nu har jag funnit honom i generalmönsterrullorna!
Mvh Måns
68
« skrivet: 2016-03-03, 22:13 »
Hej! Jag undrar om någon kan hjälpa mig att tyda dessa mantalsanteckningar om Petter Dalman i Orrtorp, Nedre Ullerud, från 1713 respektive 1714. De två anteckningarna, bild nummer 2 och nummer 3, finns i mantalsängden under kategorin Stånd [?] och [.] som visas i bild nummer 1.  Stort tack på förhand! Mvh Måns
69
« skrivet: 2016-02-29, 14:19 »
Hej! Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att tyda varifrån Nils kommer i följande vigselnotis från Svarttorp 1727. 29. dito wigdes Nils i [.] med Pigan Maria Andersdotter ifrån Svarttorp.  Stort tack på förhand! Mvh Måns
70
« skrivet: 2016-02-29, 14:10 »
Tack Irene!
71
« skrivet: 2016-02-20, 13:26 »
Hej! Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att tyda några ord ur följande vigselnotis mellan Mårten Persson och Anna Persdotter i Fåssjö 1694. Det är titeln framför Mårten Persson och brudens hemvist som jag har problem med att tyda. -karl? Mårten Pehrsson och pÿgan Anna Pehrsdr. från [.]  Stort tack på förhand! Mvh Måns
72
« skrivet: 2016-02-13, 14:57 »
Hej!
Precis som Carl Holm skev här i november 2012 är även jag intresserad av väpnaren Tore Pedersson, som enligt vissa källor omnämns Lillie. Han var som Carl Holm nämner bosatt på Årekärr i dåvarande Fässbergs socken, men blev sedan av med frälset efter att ha deltagit i Västgötska herreupproret 1529. Tore Pederssons sonson föddes 1541, varav Tore borde ha varit född någon gång mellan cirka 1480-1500.
Jag undrar alltså det någon som vet vilken frälse/adelssläkt Tore Pedersson kan ha tillhört? Enligt Elgenstierna ska han ha varit ”av gammal västgötaadel”. Jag som inte direkt är erfaren i arbetet med medeltida adelssläkter undrar även om det finns någonstans man kan vända sig för att söka mer information om en medeltida väpnare, i det här fallet Tore Pedersson i Fässberg (O)?
Tack på förhand!
Mvh Måns
73
« skrivet: 2016-01-20, 16:58 »
Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att tyda de sista raderna om skräddaren Ekström i denna mantalslängd. Jag tror att det står någonting om en moder, men om tecknet till vänster om ordet moder hör till textstycket eller vad det är jag inte säker på (möjligen ett H), och det som står till höger likaså. Bäcketorpet bebos af Sockne Skräddaren Ekström skrifwen i Svinstad Sn, på ägorna att skiöta sin [?] moder [?]  Mvh Måns
74
« skrivet: 2016-01-18, 15:08 »
Hej! Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att tyda de första meningarna om Anders Ekström i denna bouppteckning. Jag tror mig ha tytt rätt på sockenskräddaren, adelsryttaren, manhaftig, men det sista ordet som slutar på -färdig kan jag inte knäcka.  mvh Måns
75
« skrivet: 2015-12-26, 23:50 »
Hej! Fattighjonet Karin Olofsdotter flyttade 1819 till husville, då hon var bosatt i Bergsäng. Betyder det att hon blev bostadslös? Går det att fortsatt följa henne i husförhörslängden? Jag hittar henne senast i Ekshärad AI:12 (1817-1823) Bild 64 / sid 58, där bilden är tagen ifrån.  Mvh Måns
76
« skrivet: 2015-12-17, 10:57 »
Tack för svar!
Innebar husvilla att kvinnan blev bostadslös? Går det att finna henne i husförhörslängden efter detta (jag inte lyckats finna henne)?
Mvh Måns
77
« skrivet: 2015-12-16, 11:32 »
Hej! Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att tyda platsen dit en kvinna flyttar från Bergsäng? Jag har försökt lista ut vilken plats som menas, men det ringer inte någon klocka.  Tack på förhand! Mvh Måns
78
« skrivet: 2015-11-06, 23:40 »
Hej! Jag undrar om någon möjligtvis känner till var denna plats är belägen? Den nämns som födelseort för en kvinna som avled i Kolbäck 1769.  Tack på förhand! Mvh, Måns
79
« skrivet: 2015-10-13, 10:05 »
Tack Gunlög!
80
« skrivet: 2015-10-13, 09:45 »
Hej! Jag behöver hjälp med att finna orten som nämns i de två bilderna nedan. Kerstin Andersdotter flyttade till Norrbärke från Söderbärke, men vad heter orten där hon föddes? I den andra bilden tycker jag det står Labbarbo, vilket skulle kunna vara Laggarbo, men i första bilden är jag lite osäker. Vilken ort är det som nämns?  Bilderna är hämtade från Norrbärke C:2 (1688-1704) Bild 110 / sid 106 & Norrbärke F:1 (1718-1750) Bild 80. Mvh Måns
81
« skrivet: 2015-10-02, 21:28 »
Tack Kenneth för snabbt svar!
82
« skrivet: 2015-10-02, 21:19 »
Hej! 1863 avled två unga systrar i denna sjukdom - men jag är inte helt säker på vad som står. Vid första ögonkastet läste jag munbrand, men ju fler gånger jag läser texten, desto mindre säker blir jag. Finns det någon vänlig själ som skulle kunna hjälpa mig genom att ge sin syn på vad som står skrivet?  Tack på förhand! Mvh Måns
83
« skrivet: 2015-09-16, 15:58 »
Tack fört upplysningen Mats! Jag hittade Ingeborg i Norra Torp inom socknen.
Mvh Måns
84
« skrivet: 2015-09-16, 14:37 »
Hej! Jag undrar om någon känner till platsen dit Ingeborg Persdotter från Fastnäs flyttar i den bifogade bilden? Hon är inflyttad från Gravol, men jag är inte helt säker på vart hon flyttar och känner inte heller till ortsnamnet sedan tidigare.  Tack på förhand! Mvh Måns
85
« skrivet: 2015-09-10, 22:42 »
Tack Irene!
86
« skrivet: 2015-09-08, 09:41 »
Hej! Anders Andersson dör i Forsby, Köpings landsf. 1756. I dödsnotisen nämns hans födelseort, men jag är inte säkert på vad som står och vad orten ligger någonstans. Finns det någon som vet? Tack på förhand! Mvh Måns 
87
« skrivet: 2015-09-01, 22:08 »
Tack Åke!
Mvh Måns
88
« skrivet: 2015-09-01, 16:58 »
Hej! 1842 flyttar Sven Andersson från Svinstad till Åtvids socken. Jag tolkar det som att han flyttar till Nygård - men var hittar man denna plats och Sven i husförhörslängden för det året?  Tack på hörhand! Mvh Måns
89
« skrivet: 2015-08-18, 19:58 »
Hej! Jag undrar om någon möjligtvis vet vad innebörden av följande anteckning från bland annat Ljusdal AI:21b (1876-1880) Bild 28 / sid 286 är? Att tyda själva texten kan jag, men jag förstår inte innebörden av den (förutom att första raden i texten troligen är relaterad till skolan). Liknande anteckningar förekommer hos barn i husförhörs- och församlingsböckerna i Ljusdal. Tack på förhand! Mvh Måns 
90
« skrivet: 2015-07-30, 00:05 »
Hej!
Karin Pettersdotter född 28/4 1849 i Ekshärad finns på sid 160 i Övre Ullerud AI:19 (1881-1885) Bild 170. 1881 anges Karin flytta till Nedre Ullerud (attest nr. 55). Problemet är att prästen har blandat ihop min Karin Pettersdotter f. 1849 med en Karolina Pettersdotter f. 1859, som även hon var bosatt i Olsäter (på sid 162 i samma längd) - det är Karolina på sid. 162 och inte Karin som flyttar till Nedre Ullerud. Vart min Karin tar vägen vet jag inte, så jag skulle vara mycket tacksam om någon kunde ge mig en hjälpande hand eller har upplysningar om Karin Pettersdotter.
MVH
Måns
91
« skrivet: 2015-07-17, 00:08 »
Hej!
Jag söker information om sockenskräddaren i Bankekind, Anders Ekström, som avled på Klockaregården i Bankekind den 03 Feb 1778. Hans ålder angavs vara 60 år, så han torde således ha varit född runt 1717. Han vigs den 29 Sep 1746 i Grebo med Helena Isaksdotter. I vigselnotisen uppges Anders vara ryttare, samtidigt som han alltså är sockenskräddare i Bankekinds socken. Jag har även sett honom nämnas som adelsryttare, men kan inte hitta var. Anders får sonen Isak i Redinge, Grebo den 17 maj 1755. Från 1749 till 1765 står han skriven som brukare av Bäcktorpet i Redinge, Grebo i mantalsängderna. Hela familjen Anders Ekström är bosatt i Måltorp i Bankekinds husförhörslängd 1768-1769 Bankekind DII:1 (1813-1821) Bild 45 och 35.
En Anders Andersson Ekström vigs den 20 maj 1744 i Bankekind med Catharina Nilsdotter, som dock avlider redan den 27 januari 1746. Troligen är han identisk med min Anders Ekström. I så fall är 1743 års mantalslängd för Bankekind den äldsta källan där jag har hittat Anders Ekström, då han är bosatt i Karlebo. En Christina Ekström som var gift med skräddaren Peter Landbom och som får dottern Maja Lena den 19 jun 1759 i Bankekind är en möjlig syster till Anders. Anders är dopvittne till hennes dotter Maja Lena.
Har någon information om sockenskräddaren och ryttaren Anders (Andersson?) Ekström? Allt om Anders och möjliga släktingar till honom är av intresse!
MVH
Måns
92
« skrivet: 2015-07-15, 00:54 »
Hej Håkan & Per!
Tack för era svar - med hjälp av dessa så kan jag nu pussla ihop allt! Karin Halvardsdotter gifte sig först med Anders Jonsson den 2 Nov 1788 i Sunnemo. Med honom får hon två barn, Maria 1789 och Halvard 1792. Anders dör den 6 Nov 1792 på Storslätten i Norra Råda. Karin gifter sedan om sig med Christoffer Nilsson, vilket förklarar varför Halvard ibland kallas Christoffersson.
Tack för hjälpen!
MVH
Måns
93
« skrivet: 2015-07-12, 23:04 »
Hej! Soldaten Halvard Christofsson By gifter sig den 8 Feb 1824 i Ekshärad med Karin Jansdotter. I samtliga husförhörslängder anges han vara född den 1/5 1792 i Norra Råda, men jag hittar honom inte i N. Rådas födelsebok åren 1788-92. För att göra det hela värre så benämns han i husförhörslängderna, från och med Ekshärad AI:14 (1823-1828) Bild 51 / sid 45, Halvard Andersson istället för Christofsson. Han avled den 21 Dec 1840 i Snöre.  Finns det någon som vet mer om soldaten Halvard (Christofsson/Andersson) By? Vilket var hans patronymikon samt vart och när var han född? MVH Måns Ekström
94
« skrivet: 2015-07-11, 09:18 »
Tack Stefan!
95
« skrivet: 2015-07-10, 23:01 »
Hej! Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att reda ut två ord i en mening från komministern i Brunskogs socken Jonas Alstermarks dödsnotis. 1789 hedrades han af Patriotiska sällskapet med den stora [.] penningen i silfver för flit och [.] vid bostället har jag tolkat ut hittills, men vilka ord skall stå istället för punkterna?  Tack på förhand! MVH Måns
96
« skrivet: 2015-06-28, 18:41 »
Hej Rolf!
Jag är inte säker på vilken ort som Jeppe Bengtsson kommer ifrån vid vigseln; men detta är min bästa gissning:
Februari månad: d:20: wigdes drängen Jeppe Bengtsson, uti quarnhuset?? med pigan Elna Persdotter från Tostarp; Pastor Isack Trägård förättade wigseln.
97
« skrivet: 2015-06-27, 21:19 »
Hej Tomas!
Jag skulle säga att namnet är Sissela.
MVH Måns
98
« skrivet: 2015-06-27, 17:18 »
Tack så mycket för svaren!
Och Björn, du får pluspoäng även fast Malungs husförhörsböcker brann upp 1797! Du bidrog med mycket mer information än jag hade förväntat mig att få när jag ställde frågan!
Stort tack!
MVH
Måns
99
« skrivet: 2015-06-26, 15:06 »
Hej! Maria Andersdotter föddes den 26 mar 1731 i Ekshärad, men jag kan varken fullt tyda hennes födelseort, eller känna igenom platsen från tidigare forskning. Jag tror att det står någonting i stil med Å(?)råd(s?)kiärn, men om någon kunde ge mig en hjälpande hand med att tyda hela födelseorten skulle jag vara tacksam! Om någon även vet vart man hittar familjen i den samtida husförhörsboken får man extra pluspoäng!  MVH Måns
100
« skrivet: 2015-06-26, 14:21 »
Hej Lennart!
Om det är den understrukna orten Grang: som du efterfrågar tror jag att det är Grangärde socken.
MVH Måns
101
« skrivet: 2015-06-22, 16:19 »
Tack Kristina för hjälpen!
102
« skrivet: 2015-06-21, 22:05 »
Hej! Kan någon hjälpa mig att tyda dödsorsaken för torparen Anders Isaksson Ekström som dog i Svinstad 1811? MVH Måns 
103
« skrivet: 2015-05-24, 22:47 »
Hej!
Jag söker information om Britta Persdotter (?) Röding, som var gift 1:o med borgaren i Gränna Jeremias Skotte och 2:o med handlesmannen Henrik Molin. Britta avled den 21 december 1779 vid 78 års ålder i Gränna, och borde därför vara född runt år 1700. Har någon information om Britta eller en tes om vilka som var hennes föräldrar? Har någon stött på en passande Per Röding i trakterna kring Gränna?
Mvh
Måns
104
« skrivet: 2015-04-16, 20:29 »
Hej alla på Anbytarforum! Finns det någon som kan hjälpa mig att tyda textstycket till höger i bilden, om sockenskräddaren i Bankekind Anders Andersson, bosatt i Karlebo? Samt även texten efter skräddaren Anders Anderssons namn till vänster i bilden, där en annan Anders står listad. Står det dr. eller son innan hans namn (eller möjligen något annat)? Tacksam för hjälp! Mvh Måns 
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy