ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Håkan Skogsjö

Sidor: [1] 2 3
1
Tack vare en notering som jag gjorde för ett tag sedan om en skärgårdsstyrman Erik Andersson Sandlund, född 16 febr 1776, som åren 1805-07 var bosatt i Höckböle i Geta socken på Åland, lyckades jag nu knäcka hans ursprung.
 
Sandlund var född 16 febr 1776 i Tjudö i Finströms socken på Åland, som son till matrosen Anders Sundström och bonddottern Anna Lisa Johansdotter. Föräldrarna flyttade redan 1778 till Torp i Jomala socken på Åland, där fadern blev fördubblingsbåtsman med namnet Örn. Modern dog där 1780 och fadern gifte om sig ytterligare tre gånger innan han själv avled 1819, då som före detta ordinarie kronobåtsman med namnet Lock.
 
Sonen Erik var faderns enda barn och omtalas i bouppteckningen, upprättad den 25 september 1819, som skärgårdsstyrmannen Erik Sandlund nu vistande på okänd ort. (Dagen därpå ska sonen alltså ha dött.)
 
Att denne son är identisk med skepparen Erik Sandlund som fick barn i Högsjö anser jag ställt utom allt tvivel. Namnet Sandlund är ovanligt på Åland och börjar egentligen användas först senare på 1800-talet. Vid den här tiden, de första decennierna på 1800-talet, är Erik Sandlund den enda bäraren av namnet som jag kunnat belägga. Dessutom stämmer det tidsmässigt och yrkesmässigt bra med Erik Sandlund i Högsjö samtidigt som det verkar rimligt att han 1819 kan ha vistats borta så länge att ingen på Åland riktigt visste var han vistades.
 
Anders Sundström, senare Örn och Lock, anges i kyrkböckerna vara född 1746, men hans härkomst är okänd. Modern Anna Lisa Johansdotter var född 1 april 1749 i Svartsmara i Finströms socken, dotter till bonden på Svartsmara nr 5, Södergård, Johan Eriksson, död ca 1755, och hans hustru Kajsa Olofsdotter, född 5 dec 1709, död 4 nov 1786 i Bamböle.

2
Tvärred / Tvärred mantalslängd 1744
« skrivet: 2010-06-07, 13:51 »
Jag läser det till fr Rölse Wasbo Härad Scar. L:, vilket bör syfta på byn Rölsa i Hjälstads socken, Vadsbo härad i före detta Skaraborgs län.

3
Socknar / Lemland
« skrivet: 2009-11-12, 16:41 »
Från Lemlands kyrkböcker har jag noterat följande om familjen:
 
 
  Mats Edvard Mattsson, född 30 aug 1874 i Västeränga, Lemland sn,
  död 11 febr 1928 i Antwerpen, Belgien. Sjöman och arbetare
  under Västeränga nr 3 (Holmbergs), Lemland sn.  
  Han var i början av 1900-talet skriven med familjen i  
  föräldrahemmet i Västeränga, men att döma av barnens födelseorter  
  var familjen egentliga hemvist Antwerpen i Belgien. Där bodde han  
  livet ut (men han förblev skriven i Lemland, bland personer som  
  vistas utrikes).  
 
  Gift 28 maj 1904 med  
  Anna Justina Frideborg Karlsson, född 11 jan 1883 i Göteborg,
  död 28 aug 1973 i Antwerpen, Brecht, Belgien.
  Dödsfallet noterat i Lemlands dödbok.  
 
Barn:
Edvard Bernhard Mattsson, född 11 aug 1905 i Antwerpen, Belgien.
Elsa Karolina Mattsson, född 19 april 1907 i Antwerpen, Belgien, död 18 mars 1930 i Antwerpen, Belgien.
Hilda Elisabeth Mattsson, född 11 nov 1909 i Antwerpen, Belgien.

4
När argumenten tryter är det lockande att försöka flytta fokus i en diskussion, i detta fall från frågan om kvaliteten på föredragshållarna till tal om (bland mycket annat otäckt) förhandscensur.  
 
Att det kan finnas kvalitetsskillnader är väl ganska självklart, det gäller stolar, datorprogram och föredragshållare, och att kvalitet är ett ämne värt att diskutera är väl också självklart. Kvaliteten inom släktforskningen har ju varit en fråga som dryftats under många år, med stort allvar och utan att det brukar talas om snobberi, totalitära regimer, mullor och förhandscensur.
 
Den inställning som Ted Rosvall, som väl (antar jag) är ansvarig för arrangemangen i Falköping, är ganska anmärkningsvärd och tyder inte på någon djupare eftertanke. De föredragshållare som är anlitade är ju trots allt utvalda och inbjudna av arrangörerna (får vi väl ändå hoppas). Då måste väl också deras kompetens och lämplighet kunna försvaras utifrån egna förtjänster, utan att tonläget och ordvalet behöver skruvas upp till dessa anmärkningsvärda nivåer.
 
Kritiken riktar sig ju här inte mot Bägerfeldts åsikter - dem är han fri att framföra så mycket han förmår - utan mot arrangörens förmåga att välja föredragshållare som är lämpliga på den samlade svenska släktforskarrörelsens största årliga evenemang.
 
Kan det vara så att det är en pinsam miss som gjorts i valet av föredragshållare? Och för att dölja detta prövas nu taktiken anfall är bästa försvar?

5
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2008
« skrivet: 2008-12-13, 12:17 »
Jag letade upp mina förhoppningsfulla välkomstord, troligen det första riktiga inlägget som skrevs i Anbytarforum:
 
-------------------------------
Postat söndagen 13 december 1998 - 23:45
Hej och välkomna till Nättidningen Rötters Anbytarforum, som förhoppningsvis med tiden blir en välbesökt samlingsplats för släktforskare. Forumet sjösattes på kvällen söndagen den 13 december 1998.  
-------------------------------
 
Ett decennium senare kan jag - med stor ödmjukhet och viss stolthet - konstatera att tusentals och åter tusentals engagerade släktforskare verkligen lyckades skapa den samlingsplats som jag då drömde om och som jag anade hade blivit möjlig tack vare Internet och ny teknik.
 
En ros till alla släktforskare som under årens lopp genom sin skrivande närvaro i Anbytarforum har bidragit till att skapa och utveckla denna mötesplats. Utan er, inget forum!
 
Jag hoppas förstås också att de avgifter och andra hinder som de senaste åren gjort att aktiviteten i Anbytarforum påtagligt har minskat, snart kommer att tas bort av styrelsen.
 
Håkan Skogsjö
Rötterredaktör 1996-2004

6
Förbundsstämman / Äldre inlägg (arkiv) till 01 juni, 2009
« skrivet: 2008-09-03, 12:10 »
Jag vill här passa på att varmt tacka alla som röstade på mig i valet till förbundsstyrelsen!  
 
Samtidigt vill jag säga att jag inte alls är missnöjd med de trettiotre röster jag fick. Tvärtom, jag känner mig glad och hedrad över att så många ombud ändå gav mig sitt förtroende, trots att ingen kampanj hade bedrivits i offentligheten. För flertalet måste min kandidatur ha varit en fullständig nyhet, och jag har full förståelse för att man som ombud inte i all hast ändrar sig bara för att ett nytt namn kastas fram mitt under stämman. Någon förhoppning om att bli vald hade jag därför aldrig.
 
Men jag tycker ändå att det är viktigt att kandidera när frågan kommer från flera håll. Alltför många säger reflexmässigt nej. Valberedningen valde att uppfatta att nomineringen av mig endast gällde ordförandeposten, vilket gjorde att mitt namn inte fanns med i diskussionen om ledamotsplatserna. Eftersom jag fann detta förfarande mycket märkligt - skulle någon nominera en person till ordförande som man inte vill ha som ledamot? - sade jag inte nej när flera föreningar ville föreslå mig under sittande stämma (däremot sade jag bestämt nej till att ställa mot den föreslagna ordföranden - någon strid om ordförandeposten är det sista som förbundet behöver i dessa tider).  
 
Men oavsett valberedningens egendomliga agerande i detta fall tycker jag generellt att det är bra att stämman får ta ställning till fler kandidater än dem som valberedningen föreslår. Det hjälper till att skapa en livligare diskussion kring hur förbundet ska styras. Och en sådan behövs verkligen med tanke på släktforskarförbundets prekära situation efter de rosvallska övningarna i åtta år.
 
Som sagt: Jag tackar verkligen ödmjukt för det förtroende som så många ville ge mig!  
 
Och det är inte otänkbart att jag kan stå till förfogande fler gånger. Men utan valberedningens stöd krävs en rejäl kampanj i god tid före stämman så att föreningarna får möjlighet att diskutera de olika alternativen. Annars är utsikterna att bli vald små.

7
Genealogisk Ungdoms Fond / Genealogisk Ungdoms Fond
« skrivet: 2008-05-30, 18:58 »
Det är väl lite förvånande att höra från förbundskassören är det nog inte har någon betydelse om det är en fond eller stiftelse. Men om man inte vet vad det är för en juridisk konstruktion man har att göra med, hur kan man då veta vilken lagstiftning man har att följa? Om som jag konstaterat ovan: Läser man på kammarkollegiets webbplats kan åtminstone inte jag komma till något annat än att Genealogisk ungdoms fond är en stiftelse.
 
Detsamma gjorde förbundets revisor - för ett år sedan.
 
Jag letade upp ett papper som var aktuellt inför förra årets stämma. Det är ställt till styrelsen för Genealogisk ungdoms fond och daterat den 27 juni 2007 och undertecknat av Ove Olsson, auktoriserad revisor (den ene av förbundets revisorer). Han påpekar att förbundsstyrelsen snarast ska återbetala den utbetalning som av misstag gjorts från stiftelsens konto eftersom förvaltaren inte får låna medel från stiftelsen. Papperet innehåller också ett par andra punkter, varav den ena noterar att avkastningen är så liten att den inte räcker till något vettigt. Revisorn konstaterar att styrelsen antingen måste anstränga sig för att öka avkastningen eller föranstalta om permutation av stiftelsen.
 
Det råder alltså ingen tvekan om att revisorn i detta papper anser att GU-fonden är en stiftelse och har att följa stiftelselagen. Men ovan skriver Ted Rosvall: Förbundets revisorer är eniga om att GU-fonden inte är någon fond eller stiftelse i egentlig mening. Samma uppgift lämnar också kassören.
 
Betyder detta att den auktoriserade revisorn ändrat uppfattning om GU-fondens juridiska status?

8
Genealogisk Ungdoms Fond / Genealogisk Ungdoms Fond
« skrivet: 2008-05-30, 00:22 »
Går det att få fram hur stort det utdelningsbara kapitalet är?

9
Ytterligare en sak:  
 
Ted Rosvall skriver att ca 12.000 kronor skulle kunna tänkas vara utbetalningsbara. Det kan jämföras med bokslutet för 2002 då det utdelningsbara kapitalet sista gången redovisades och det fanns 16.700 kronor. Sex år senare har det alltså minskat med flera tusen kronor.  
 
Förklaring?

10
Ted Rosvall skriver: Detta eftersom fonden inte är någon fond i egentlig mening, utan en del av förbundets kapital, som dock inte får disponeras utan medgivande från fondnämnden.
 
Vad blir detta för en konstruktion? Förbundet har åtagit sig att förvalta andras pengar (en ganska ansenlig summa, drygt 100.000 kronor), men dessa blir (efter tjugo års förvaltning) enligt ordföranden en del av förbundets kapital. De icke egna pengarna blir alltså plötsligt en del av förbundets pengar! Dessutom ska tydligen ingen redogörelse ges över förvaltningen, varken i förbundets bokslut eller på något annat sätt. Detta blir ju - milt uttryckt - ganska märkligt.  
 
Har verkligen förbundets revisorer godkänt detta upplägg?  
 
Det vore i så fall intressant att höra hur de har tänkt. Det vore också intressant att höra hur de resonerat kring innehållet i fondhandlingen från 29 febr 1988 i förhållande till bestämmelserna om stiftelser, eftersom revisorerna uppenbarligen har kommit till en annan slutsats än kammarkollegiet.

11
Ted Rosvall skriver att GU-fonden inte är någon 'fond' i egentlig mening. Det stämmer inte. GU-fonden är i juridisk mening en stiftelse och regleras av stiftelselagen. Detta kan man ganska enkelt få reda på genom den information som finns på kammarkollegiets webbplats (kammarkollegiet är den myndighet som har ansvar för dessa frågor).
 
Där framgår att en stiftelse är en s.k. självägande förmögenhet som har avsatts för att varaktigt tillgodose ett bestämt ändamål och som förvaltas av någon och vidare att det bland äldre stiftelser (tillkomna före 1994) är vanligt att beteckningen fond förekommer som en synonym för stiftelse. Det som avgör om det är fråga om en stiftelse är om ”fonden” uppfyller de ovan nämnda kriterierna. Gör den det är det en stiftelse och stiftelselagen gäller.  
 
Eftersom GU-fonden tillkom den 29 februari 1988 och uppfyller kritierna ska den alltså förvaltas i enlighet med stiftelselagen. Där kan man bland annat läsa:
 
3 kap § 2: Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för varje räkenskapsår. Av sammanställningen skall framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskapsåret. I sammanställningen skall även anges värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.
 
4 kap § 11: Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.
 
När det gäller fondnämndens aktivitet, så finns väl i dagsläget inget som är akut brådskande. Fondnämnden är ingen styrelse för GU-fonden, utan nämndens enda uppgift är att bestämma hur avkastningen ska fördelas. Men fonden har under flera år har förvaltats så att kapitalet inte har gett någon avkastning att tala om. Nämnden kan alltså bara avvakta att den instans som har ansvaret för fondens förvaltning, nämligen förbundsstyrelsen, fullgör vad stiftelselagen säger och tillser att förmögenheten är placerad på ett godtagbart sätt.
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 29 maj, 2008)

12
Först finns ett fungerande förbund med god ekonomi. Sedan hyrs dyra lokaler och anställs alltför många, så att ekonomin rasar och konkursen är hotande nära. Och därefter påstås från ansvarigt håll att det inte är möjligt att driva förbundet på annat sätt och att de som säger något annat vill förbundet mycket illa (sotdöden).
 
Man häpnar.
 
Om Cristers tankar speglar hur resonemangen går i förbundsstyrelsen är det illavarslande. Hur ska man kunna driva ett förbund med 621.000 i intäkter, frågar han, och glömmer alla andra intäkter än just organisationsavgiften. Egentligen är ju intäkterna åtskilliga miljoner per år också utan cd-försäljningen.
 
Vi som menar att ytterligare besparingar högst sannolikt är nödvändiga saknar verklighetsförankring och vår åsikt vittnar om liten insyn i hur förbundet arbetar och verkar idag. Samtidigt har vi en styrelseledamot som här ovan konstaterar att vi kommer inte att kunna lösa förbundets problem enbart med ökade intäkter. Har inte heller hon tillräcklig insyn i hur förbundet arbetar?
 
Vidare får vi av Crister veta  att för en struntsumma skulle samtliga medlemmar i en släktforskarförening få ett mervärde i form av en tidning och tillgång till en rad extratjänster i Rötter. Struntsumman är om jag förstår det rätt 111 kronor per medlem, vilket för en förening med tusen medlemmar blir en extra årlig kostnad på 111.000 kronor. Innebörden av ordet struntsumma skiljer sig åtminstone mellan Crister och mig.
 
När det gäller förslaget i stort tycker jag att Eivors fråga är mycket relevant och intressant: Varför gjordes inte denna briljanta lösning när pengarna rann ur Förbundet? Då hade finansieringen varit löst när förbundet iklädde sig de stora kostnaderna för flotta lokaler och fler anställda. Att komma nu efteråt, när lokalerna är borta, verkar något senfärdigt.
 
---------
Oj, det hände mycket medan jag skrev. Därför blev en del argument upprepningar.
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 13 mars, 2008)

13
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 04 april, 2008
« skrivet: 2008-03-13, 10:46 »
Det var nu inte framsidan - strukturen på innehållet - som Barbro talade om, utan uttryckligen baksidan på dagens Rötter, alltså den tekniska delen. Därav min kommentar.
 
Min övertygelse är alltså, precis som flera andra här ovan gett uttryck för, att innehållet måste sättas i centrum och de tekniska lösningarna skjutas i bakgrunden. I princip skulle det gå att göra ett bra Rötter med dagens teknik, bara man skötte underhållet av exempelvis Porträttfynd, som Mats noterar. Men med en bra cms-lösning kan man publicera mera, eftersom det blir enklare och kan göras av fler.
 
Alltså: Flytta dagens Nättidning till en cms-lösning, sköt om databaserna (och utveckla fler) och ta bort avgiften på Anbytarforum. Låt sedan personer som gillar släktforskning och kontakten med släktforskare sköta om det hela. Krångligare än så behöver det inte vara.
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 13 mars, 2008)

14
Anna-Lena, jag hade hoppats på någon reflektion kring den centrala fråga som Anders sätter fingret på: Att förslaget leder till ett helt annat förbund än dagens.

15
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 13 mars, 2008
« skrivet: 2008-03-13, 08:18 »
Jag delar Daniels synpunkter ovan. Just så var min strategi våren 2004, och jag bedömde då att det skulle ta ett par år i anspråk innan allt var genomfört (samtidigt som arbetet med Rötter skulle rulla på som vanligt). Det tyckte styrelsen var en alldeles för lång tid, den ville hellre gå sina egna vägar (vilka de var är för mig fortfarande oklart).  
 
Nu ser vi i alla fall vart det ledde, till skogs på samma sätt som när det gäller förbundets ekonomi. Alltså: Följ Daniels råd. Då kommer Rötter åter upp på vägen och kan fortsätta att utvecklas efter fyra i princip förlorade år (Anbytarforum blev ju i alla fall till slut uppdaterat).  
 
Barbros tal om att Rötter skulle påminna om ett garnnystan är för övrigt inte sant. Har någon konsult lurat i er det, bör ni nog akta er för honom eller henne; antingen är vederbörande okunnig eller ute efter att hitta dyrare lösningar än nödvändigt. När jag lämnade som redaktör bestod Rötter tekniskt sett av tre delar: Nättidningen som är uppbyggd av vanliga statiska htmlsidor, manuellt hopsnickrade, vidare Anbytarforum som har Discus som grund och slutligen ett antal databaser (Forskarkatalogen, Porträttfynd etc) som driftas av PBS i Mariehamn. Så var i alla fall läget när jag lämnade av, och jag tvivlar på att några grundläggande förändringar skett sedan dess.
 
Däremot tror jag att styrelsen kan vara på rätt väg med tanken att ersätta de nuvarande cd-utgåvorna med betaldatabaser i Rötter. Det skulle förmodligen ge ett jämnare inflöde av intäkter, vilket skulle underlätta den ekonomiska planeringen och styrningen (skulle nog vara bra). Frågan är bara om det är möjligt att få samma intäkter den vägen som via cd-skivorna. Men där får man väl pröva sig fram.

16
En stiftelse, som det i praktiken handlar om, är en robust kostruktion som skyddas av en egen lagstiftning. Det är därför såväl fonden som pengarna finns kvar, trots det som hänt inom förbundet de senaste åren. Om man tycker att kapitalet är litet finns ingenting som hindrar att ytterligare pengar tillförs genom exempelvis gåvor, men för att det ska kännas meningsfullt måste förbundsstyrelsen förvalta fonden på ett acceptabelt vis.
 
Den yttersta tanken med fonden är inte heller pekuniär utan att den genom sin existens ska påminna om vikten av ungdomssatsningar inom släktforskningen samt även bevara minnet av föreningen Genealogisk Ungdom, som är den grundsten som hela riksförbundet vilar på. Så med tanke på dessa två sista aspekter är den uppmärksamhet som fonden har fått det senaste året enbart positiv och bara ökar dess berättigande.
 
Det finns alltså i sammanhanget fler värden än pengar, men det betyder inte att fondkapitalet inte ska förvaltas på ett lämpligt sätt. En omplacering lär inte heller ta många minuter i anspråk för förbundsstyrelsen (och är förhoppningsvis redan gjord).

17
Anna-Lena, vad har du som styrelseledamot för åsikt i den fråga som Crister lyfter till debatt?

18
Mårten, jag är ganska övertygad om att nästan alla som använder Anbytarforum håller med dig! Om jag inte är fel underrättad kommer det motioner till riksstämman i Malmö med krav på att avgiften ska tas bort. Argumenten påminner om dina. Vi får hoppas att medlemsföreningarna inser värdet av ett avgiftsfritt Anbytarforum.

19
Visst finns det en fondnämnd. De som helt säkert ingår (därför att de är tillfrågade) är delar av GUs sista styrelse, nämligen Gabriel Wallgren (numera Arkiv Digital), Ulf Andersson (numera förste arkivarie vid landsarkivet i Göteborg) och jag själv. Sedan har förbundsstyrelsen utsett Ted Rosvall som förbundets representant. Vi håller på att utreda vilka andra i GUs sista styrelse som eventuellt ingår i nämnden (enligt Ulf ska det i fondens arkiv finnas skriftliga avsägningar från några). När vi vet det kommer nämnden om så behövs att förrätta fyllnadsval.  
 
Det finns också ett förslag inom förbundsstyrelsen om att inom fondens nuvarande regelverk något staga upp sättet som stipendierna fördelas. Den som håller i detta arbete är så vitt jag vet Michael Lundholm, som kommit med ett förslag som han för ganska länge sedan informerade mig om. Jag har sedan i min tur informerat Gabriel och Ulf, och vi har i princip ställt oss positiva till Michaels tankar.
 
Men, och det är ju som Mats påtalar den springande punkten, om riksförbundet inte förmår att förvalta 106.000 kronor så att avkastningen blir mer än några hundralappar, har fondnämnden inte särskilt mycket att göra.
 
Det vore därför intressant att här få en redogörelse från förbundsstyrelsen om vad som har gjorts, så här drygt ett halvår efter stämman och släktforskardagarna i Halmstad, då fonden hann diskuteras ganska livligt i olika sammanhang. Hur förvaltas kapitalet numera och hur stor avkastning kan vi vänta oss för 2008?

20
Det glädjer att läsa Anders' och Chris' synpunkter. Just så var grundtanken när förbundet bildades på 1980-talet och så drevs också förbundet fram till sekelskiftet 2000. Därefter började nya kvastar sopa med känt resultat. Det som släktforskarrörelsen behöver är en trimmad riksorganisation som i första hand är inriktad på verksamhet av samordnande karaktär på riksplanet.  
 
Det kan röra allt från att ge ut rikstäckande publikationer och bestämma vem som anordnar riksstämmor till att ordna fortbildningar för föreningsfunktionärer, ta fram forskningshjälpmedel som Sveriges dödbok och Svenska ortnamn och sköta kontakterna med riksmyndigheter och rikspolitiker. Och förstås att driva och utveckla Rötter med dess underavdelningar på ett ansvarsfullt sätt som uppskattas av läsarna.
 
En riksorgansation som sysslar med detta och liknande uppgifter behöver inte särskilt många anställda och inga stora lokaler. Men kommer ändå att klara att göra oerhört mycket nytta för den samlade släktforskarrörelsen.
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 11 mars, 2008)

21
Det blir lite problematiskt när någon som diskuterar håller fast vid en utgångspunkt som inte är korrekt. Jag har vid det här laget flera gånger påpekat att släktforskarförbundet ända sedan starten har byggt sin ekonomi på sedvanliga avgifter från medlemmar/prenumeranter. Så har det alltid varit och så är det i dag. Förbundet har aldrig haft en ekonnomi som bygger på någon eller några enskilda personer kreativitet och förmåga att dra in pengar. Tro mig, jag har varit följt förbundet från olika positioner sedan starten.  
 
Än mindre förstår jag hur organisationens medlemmar kan vara mjölkkossor samtidigt som den avgift som de betalar är alldeles för låg och borde höjas från 9 till 50 kronor. Blir de mindre mjölkkossor då? En följd av avgiftshöjningen ska tydligen också bli att åsiktsskillnaderna inom släktforskarrörelsen minskar, men hur denna koppling ser ut ter sig för mig som något dunkel. Jag vet inte ens om det finns särskilt stora skillnader i synen på hur släktforskarförbundet ska utvecklas. Tvärtom tror jag att de flesta tycker att nuvarande inriktning och organisation i allt väsentligt fungerar väl.
 
Problemet är däremot att förbundstyrelsen har gjort en rad felbedömningar med svårartade ekonomiska problem som följd. Men samtidigt görs nu stora insatser inom den nuvarande styrelsen att staga upp skutan. De stora lokalerna är lämnade och andra kostnader har minskats. Min övertygelse är att det kommer att krävas ytterligare besparingar, men det är något annat än att vända upp och ner på den organisation som har fungerat väl tills styrelsen för några år sedan satte på sig de jättestora spenderbyxorna.
 
Man måste med andra ord göra en korrekt analys av problemet. Det handlar om en styrelse som gjort felaktiga satsningar, inte om några djupgående organisatoriska fel. Det viktiga är att få ordning på ekonomin, inte att skriva om stadgarna. När förbundet väl är uppe på vägen igen kan färden fortsätta i rask takt framåt i den gamla riktningen, innan skogskörningen. Det är min övertygelse.

22
Bengt, vad är teknokrati i en intresseorganisation för släktforskare? Och vad betyder medlemsföreningarnas absoluta makt?

23
Bengt, det finns definitivt inga anställda som har styrt förbundet dit det nu befinner sig. Det har den av medlemsföreningarna valda styrelsen gjort.

24
Jojje, att förbundet ser ut som det gör har sina historiska förklaringar. Riksorganisationen innan förbundet bildades hette (som bekant) Genealogiska föreningen. Den fungerade ungefär som DIS och hade en handfull regionala föreningar (VSGF, ÖGF, SGF, etc). Problemet var att det sedan fanns långt många fler föreningar (30-40 på den tiden, vill jag minnas) som inte accepterade GFs villkor och centralstyrning. För att få dessa med på tåget fick förbundet den uppbyggnad som det har i dag. Och numera är väl nästan alla släktforskarföreningar som finns i Sverige med, så konceptet har uppenbarligen fungerat.  
 
För min egen del har jag egentligen inga synpunkter på dessa två organisationsmodeller, som Anders på ett bra sätt förklarar skillnaden mellan. De har båda sina för- och nackdelar. Men åtminstone hittills har den absoluta majoriteten av medlemsföreningarna alltid intagit den position som Anders gör, vilket jag tycker att man måste acceptera. Att i dessa för förbundet problematiska tider försöka sig på ändringar i den grundläggande organsiationen, tror jag är riskabelt för förbundets existens. Svårigheterna är redan många, och krafterna måste satsas på mer lättframkomliga vägar.
 
Med en viss envishet återkommer jag till det faktum att dessa futtiga nio kronor hittills har räckt mycket väl för förbundet. Det var när ledningen valde att satsa på flotta och dyra lokaler i Stockholm med många anställda som det hela havererade. Och det är väl inte till sådant som medlemsföreningarnas pengar ska användas? Det genererar ju varken intäkter eller någon särskild nytta för föreningsmedlemmarna runt om i landet.
 
Om det skulle vara så att förbundet av en eller annan orsak skulle behöva mer kapital för viktiga satsningar är jag övertygad om att många medlemsföreningar kan tänka sig en höjning av avgiften. Men förmodligen vill de först ta ställning till en plan för förbundets utveckling som övertygar dem om att deras pengar används på ett bra sätt. Soloåkningar från styrelsens sida anar jag att många har fått nog av. Det bör, som Anders noterar, vara medlemsföreningarna som styr förbundet.

25
Bengt, om jag inte helt missuppfattar din tankegång vill du ha en en hög, fast avgift som ger inträdesbiljetten till förbundets sortiment som ska säljas till i stort sett självkostnadspris. Det är förstås möjligt att sätta priserna på detta vis, men för mig framstår det som något stelbent och med en påtaglig tröskeleffekt. Den som inte har betalat den höga avgiften kan ju inte handla alls till de låga priserna, vilket missgynnar både förbundet och den som vill handla.  
 
Om detta sätt att prissätta vore effektivt skulle förmodligen många företag ha anammat tanken. Mig veterligen är det inte heller någon vanlig metod inom ideella organisationer. Också där tillämpas så vitt jag vet den mer traditionella modellen att fördela kringkostnaderna (för lokaler, löner, etc) som ett påslag på varorna, vilket betyder att medlemmen/kunden bara behöver betala påslag på varor man köper. Med din metod måste den som köper lite betala påslaget också för varor man inte köper, medan storkonsumenten kommer billigt undan tack vare att småkonsumenterna subventionerar. Systemet torde alltså missgynna framför allt nybörjare, mindre välbeställda och andra som kan förväntas vara mindre spendersamma.
 
Jag förstår inte heller varför just organisationsavgiften - alltså den avgift som föreningarna betalar - ska vara den övervägande inkomstkällan. Varför är den avgiften viktigare än exempelvis prenumerationsavgifter eller avgiften för årsboken eller Rötters vänner? Mer rimligt är väl att känna av marknaden och ta ut avgifter där de är möjliga - alltså där någon är villig att betala -, inte bara bestämma att en viss avgift ska finansiera förbundet. Tänk om föreningarna inte vill betala den organsiationsavgift som krävs. Vad gör man då?
 
Enligt min mening ska en organisation fungera så smidigt och flexibelt som möjligt gentemot sina medlemmar och andra intresserade. Fasta, höga avgifter bör undvikas eftersom de krånglar till och försvårar för flertalet. Släktforskarförbundet har fungerat utmärkt i alla år utan sådana avgifter. En helt annan sak är att styrelsen under de senaste åren har konsumerat vårdslöst, men det är ett problem som ingalunda kan lösas med den metod som Bengt förespråkar. Tvärtom, med Bengts förslag riskerar förbundet att också förlora sina medlemsföreningar.
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 10 mars, 2008)

26
Jag förstår inte riktigt Bengts invändning. Släktforskarförbundet finansierade sin verksamhet med olika typer av avgifter (från privatpersoner och medlemsföreningarna) som möjliggjorde utgivningen av olika skrifter (Släkthistoriskt forum, Angeläget, Svenska antavlor och årsboken) och bekostade den centrala förvaltningen. Är det inte så som de flesta organisationer fungerar?
 
Dessutom gav förbundet ut en del böcker och CD-skivor som inbringade en del men som inte var nödvändiga för förbundets existens. Jag kan inte förstå att de skulle gjort förbundet till ett rörelsedrivande bolag. Vilken organisation sysslar inte med att sälja saker som de tror att medlemmarna är intresserade av?  
 
Varför ska man höja avgiften när det bevisligen inte behövs? Att en styrelse har klantat bort alla pengar på felaktiga satsningar under några få år, kan knappast vara en bra anledning. Det som behövs är istället ordning och reda i verksamheten. Ekonomin har aldrig varit något bekymmer tidigare.

27
Det gick till för några år sedan utmärkt att driva förbundet utan någon höjning av föreningsavgiften. Sedan började en vidlyftig styrelse hyra överstora lokaler och anställa alltför många utan plan eller strategi. Att pengarna inte skulle räcka förstod var och en som visste något om förbundets ekonomi. Att i detta läge - när pengarna är slut - börja diskutera extrema höjningar av medlemsavgiften verkar mindre genomtänkt. Varför skulle medlemsföreningarna plötsligt vilja betala mycket mer till en riksorganisation som just visat att den inte kan sköta sin ekonomi? Då behåller de säkert hellre pengarna själva.  
 
Det enda rimliga måste vara att strama upp ekonomin och verksamhetheten ytterligare - så att medlemsföreningarna med tiden förhoppningsvis återfår förtroendet för förbundet och dess ledning. Vi måste komma ihåg att släktforskarrörelsen av tradition präglas mycket lite av centralstyrning, eftersom det är så som medlemsföreningarna gång efter annan har visat att de vill ha det.  
 
Så Carl-Johan Ivarssons analys här ovan, att Crister Lindströms förslag vittnar om bristande förankring i Släktforskarsverige, är lätt att instämma i.

28
Jag menar inte att kontokravet skulle vara oberättigat. Jag tvivlar på att det finns något enskilt beslut, kanske inte ens avgiftsbeläggningen, som ensamt behöver vara särskilt felaktigt eller tokigt. Men sammantaget har de åtgärder som vidtagits rörande Anbytarforum och Rötter under de senaste åren lett till att allt färre människor har lust att delta i diskussionerna och bidra till databaserna. Och då har utvecklingen gått snett.  
 
Kontokravet har gjort det svårare för folk att delta i diskussionerna. Men kanske är det ändå bra. Det går knappast att säga om en enskild förändring, bland alla som har vidtagits, har varit bra eller dålig. Däremot vet vi alltså säkert vad förändringarna sammantaget har resulterat i.
 
Det gäller nu att baxa Rötter och Anbytarforum dithän att allt fler människor återigen har lust att vara med. Min övertygelse är att detta kräver en mycket mer bejakande attityd från ansvarigt håll. Hej, vad kul att du är här istället för ett misstänksamt Du tänker väl inte ställa till med några problem?.

29
Under min tid som redaktör försökte jag - tillsammans med Peter Karlsson - driva ett Anbytarforum där det var högt i tak och brett mellan väggarna. Det skulle vara en virtuell mötesplats där tankar, information och åsikter kunde utbytas fritt under det ansvar som ordningsreglerna fastställde. En livlig och ibland vildsint diskussion var alltid att föredra framför en snöpt och förtvinad. Visserligen rasade golvet emellanåt, men aldrig värre än att det kunde spikas ihop och dansen snart fortsätta. Och deltagarna blev bara fler och fler.
 
Det är med inte så liten förvåning som jag åsett utvecklingen under de senare åren. Styrelsen och andra ansvariga har lagt ner förvånansvärt stor kraft och energi på att försöka brotta ner den livliga aktiviteten i Anbytarforum. Inte bara enskilda diskussioner har stängts utan hela avdelningar. Påtagligt mycket av den livfulla aktiviteten i forumet har uppenbarligen setts med oblida ögon av de ansvariga. Kantstött porslin fick inte finnas. Ordet är fritt ansågs tydligen för vildvuxet och farligt. Och när datainspektionen ryckte ut med egendomliga synpunkter på innehållet i Anbytarforum gjorde styrelsen ett blekt intryck: Man var påtagligt högljudd i tonen, men svag och kraftlös i sak. Det motsatta - len i rösten men stark i ord och handling - brukar ju vara mer framgångsrikt.  
 
Och som om allt detta inte räckte kom så kontokrav och avgifter.
 
Det är hög tid för de ansvariga att börja bejaka aktiviteten i Anbytarforum och i Rötters databaser. När tusentals släktforskare samlas i en för det mesta trivsamt stormig gemenskap kan inte styrelse och andra ansvariga se detta som något som till varje pris måste regleras, övervakas och begränsas. Tvärtom: Uppskatta det och se det som ett vitalt sundhetstecken i släktforskarrörelsen! Understöd det, underlätta det! Och förstås: Utveckla det!
 
Det gynnar i förlängningen både släktforskarförbundet och släktforskarrörelsen.
 
Att sedan golvet rasar ibland måste man tillåta.
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 29 februari, 2008)

30
Fram till början av 2000-talet var basen i släktforskarförbundets ekonomi de stödjande medlemmarna, som ungefär vid den tidpunkten fick byta namn till prenumeranter. De betalade var och en 180 kronor om året och fick tidningen Släkthistoriskt Forum och skriftserien Svenska antavlor. Årsavgiften täckte inte bara kostnaderna för produktionen och distributionen av skrifterna utan också för huvuddelen av förbundets centrala förvaltning. Sedan fanns en del andra inkomster, varav en mindre var avgifterna från medlemsföreningarna. Dessutom gav förbundet regelbundet ut böcker och CD-skivor som gav ett nätt överskott, vilket lade grunden till en god ekonomi. Men det fanns under denna tid aldrig någon tanke på att försöka basera ekonomin på denna mer affärsdrivande verksamhet. Det skulle ha varit alltför riskabelt: Varje projekt var av tillfällig karaktär och det var svårt att på förhand bedöma det ekonomiska utfallet.  
 
Men i början av 2000-talet övergavs uppenbarligen denna doktrin. Istället satsade styrelsen djärvt på stora och dyra lokaler samtidigt som ett alltför stort antal personer i rask takt anställdes. Tydligen tänkte sig styrelsen att detta skulle kunna finansieras med olika tillfälliga projekt, typ Sveriges dödbok, för det kan rimligen aldrig ha föresvävat någon att de regelbundna inkomsterna från prenumeranter och medlemmar skulle kunna bära dessa nya kostnader. Men styrelsen misslyckades kapitalt att dra in tillräckligt med pengar. Därför befinner sig förbundet nu på ruinens brant.
 
Jag har svårt att se någon annan utväg än att försöka backa tillbaka till den ursprungliga tanken, som fastslogs redan av förbundets interimstyrelse på 1980-talet och sedan visade sig fungera bra, nämligen att bygga ekonomin på enskilda personer (oavsett om dessa kallas stödjande medlemmar eller prenumeranter) och ge dessa trogna, betalande släktforskare valuta för pengarna. Den bästa produkten i sammanhanget torde vara en bra och intressant släktforskartidning, som ger möjlighet till kontinutitet i relationen mellan den som betalar och förbundet, vilket i sin tur ger förbundet regelbundna och stabila inkomster. Med hjälp av envis marknadsföring går det erfarenhetsmässigt att öka antalet betalande med mellan 500 och 1000 personer per år, vilket ger en betydande inkomstökning eftersom marginalkostnaderna på skrifterna är små. Hålls sedan kostnaderna i schack kan förbundets rapida kräftgång sannolikt hejdas.
 
Att döma av det nu presenterade bokslutet har antalet prenumeranter sjunkit till bara drygt 6000 (1.270.670 kr à 210 kr = 6.051), vilket betyder att förbundet är tillbaka under 1996 års nivå. Det är ett ganska våldsamt tapp jämfört med 2006, då antalet prenumeranter bör ha varit runt 8000. Intäkterna var då 1.591.972, men eftersom avgiften höjdes den 1 maj från 180 till 210 kronor är det inte möjligt att räkna fram det exakta antalet. Samtidigt har en annan kategori regelbundna betalare - Rötters vänner - närmast försvunnit som inkomstkälla. Enligt bokslutet var intäkterna därifrån knappt 480.000 kronor under 2006, men bara 184.000 under 2007. Det betyder att förbundet bara på ett år har tappat över 600.000 kronor i intäkter från de trogna släktforskare som tidigare var stommen i ekonomin.
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 27 februari, 2008)

31
Den summa som Leif nämner, omkring 250 för några år sedan, var inte antalet inlägg per dygn utan antalet diskussioner med nya inlägg. Motsvarande siffra med dagens räkning är antalet sidor. Just för tillfället noteras 238 poster på 123 sidor i 13 ämnen. Man ska alltså inte jämföra dåtidens 250 med dagens 238 utan med dagens 123. Antalet inlägg visades inte tidigare på ett enkelt sätt, men låg vill jag minnas kring 450 per dygn när det var riktigt bra aktivitet i forumet. Så det är alltså en avsevärd nedgång.
 
Att detta inte märks lika tydligt i Daniels statistik torde bero på att han - som han själv också noterar - bygger den på de inlägg som nu är tillgängliga för allmänheten. Det betyder att han får med hela dagens aktivitet, medan den aktivitet som var för några år redovisas med siffror som är lägre än vad de i verkligheten var. Exakt hur mycket lägre är förstås svårt att säga, eftersom nog ingen vet hur många inlägg som inte längre är tillgängliga.
 
Men med utgångspunkt från de förstnämnda siffrorna ser man att Anbytarforum har förlorat en mycket stor del av aktiviteten, nog i runda slängar 40 procent. Det gäller i alla fall under högsäsongen som brukar inträffa under varje års första månader, det vill säga nu.

32
Även om också andra än styrelsen förmodligen har ett ansvar för att den nuvarande prekära situationen i förbundet har kunnat uppstå, kan detta knappast motivera att man bara går vidare utan reflektion.  
 
Jag tycker att Bengt och Stefan är inne på helt rätt spår. Det är nödvändigt att göra en analys av vad som hänt och försöka förstå varför det har kunnat ske och var ansvaret finns. Huvudsyftet ska förstås inte vara att peka ut syndare, utan att förändra förbundets sätt att styras och ledas i mer ändamålsenlig riktning. Det ska inte vara möjligt att det går flera år innan en allvarlig ekonomisk vanskötsel uppmärksammas och åtgärder vidtas.  
 
Vad som kan komma ut av en sådan analys är förstås omöjligt att sia om. Kanske att det behövs tydligare direktiv till revisorerna. Eller att förbundets årsredovisningar måste göras mer lättbegripliga. Eller att ansvarsfördelningen inom den verkställande ledningen måste förändras, så att styrelsen kan utkräva ansvar på tjänstemannanivå när verksamheten inte fungerar. Det finns helt säkert många stenar att vända på.  
 
Att låta bli att göra en analys och sedan diskutera olika åtgärder, vore bara ytterligare en allvarlig underlåtenhetssynd från medlemsföreningarnas sida. Det gäller att lära av misstagen.

33
Chris, det finns inga stämmobeslut på att inrätta ett släktforskarcentrum med datasalar. Föreningarna tillfrågades aldrig om den saken, utan allt gjordes på styrelsens eget bevåg.  
 
När Ted visade mig lokalerna i Sundbyberg kort innan hyreskontraktet undertecknades, frågade han mig om jag tyckte förbundet skulle hyra dem. Mitt svar tyckte jag blev det självklara: föreningarna först borde få ta ställning till ett så viktigt beslut. Det handlade om stora ekonomiska åtaganden över lång tid samtidigt som etableringen av ett släktforskarcentrum i Stockholmstrakten var en satsning som kunde vålla komplikationer i förhållande till medlemsföreningarna. Långväga föreningar kunde uppfatta satsningen som mindre givande för deras medlemmar, medan närliggande föreningar kunde tycka att de aktiviteter som anordnades i lokalerna konkurrerade med deras egen verksamhet. Men mig veterligen tillfrågades inte föreningarna på något sätt, inte ens genom en kontakt på den nu så aktuella ordförandelistan.
 
Det fanns faktiskt inte ens tillräckligt med pengar budgeterade för de nya lokalerna. Budgeten för 2004 upptar 450.000 för lokaler, men utfallet för året blev 850.000. En nätt överskridning på sådär 90 procent. Har föreningarna något ansvar är det väl av karaktären underlåtenhetssynd - att de inte med kraft påpekade för styrelsen att dylika soloåkningar inte tolererades.

34
När man bedömer ansvarsfrågan måste man också beakta vilken information som förbundsstyrelsen har lämnat till medlemsföreningarna vid stämmorna. Underskottet 2005 blev närmare 1,8 miljoner kronor. Då skrev Ted Rosvall i årsredogörelsen bland annat:
 
Sammantaget innebär detta ett betydande underskott, en försämrad lönsamhet, som förbundsstyrelsen tar på största allvar. Det betyder däremot inte att förbundets totala ekonomi eller likviditet skulle vara hotad. Sveriges Släktforskarförbund har en fortsatt mycket god ekonomi med en rejäl buffert för tillfälliga underskott. Under våren 2006 vidtar förbundsstyrelsen en rad åtgärder för att vända de negativa siffrorna, som helt härrör sig till utgiftssidan, medan intäkterna är fortsatt goda och helt i linje med fastställd budget.
 
Alltså: Ingen kris, förbundsstyrelsen är väl medveten om problemen, en rad åtgärder vidtas.
 
Resultatet 2006: Ett minus på sanslösa 2,4 miljoner.
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 11 februari, 2008)

35
Ted Rosvalls beskrivning ovan av hur ekonomin i förbundet har utvecklats under hans tid som ordförande liksom av det nuvarande ekonomiska läget utelämnar en del och förskönar annat. Det kan vem som helst bena ut med hjälp av årsredovisningarna som trycks i årsboken och informationen som lämnas i Angeläget.
 
Årsskiftet 2002/03 fanns drygt 7 miljoner kronor i kassan. Fyra år senare, årsskiftet 2006/07 hade summan krympt till drygt 2,2 miljoner. Under 2007 minskade kassatillgångarna ytterligare, till endast 1,3 miljoner den 31 oktober (Angeläget 3/07 sid. 8). Av detta förstår man att det inte bara kan ha varit 2006 som var ett katastrofår, utan också de andra åren har uppenbarligen gått rejält dåligt. För vart har pengarna annars tagit vägen?  
 
Man ska också ha i minnet att intäkterna under de här åren ofta har varit mycket bra med en strålande försäljning av förbundets produkter. Ändå har överskottet inte på långa vägar räckt för att klara den hämningslösa utgiftsfest som styrelsen ägnat sig åt. Minns bara hösten 2005 när flera personer nyanställdes, men bara några månader senare var man tvungen att säga upp delar av personalen. Den ekonomiska styrningen var uppenbarligen obefintlig.
 
Och knappast är läget nu under kontroll. Den fjärde utgåvan av Sveriges dödbok sålde under hösten 2007 i fantastiska 5000 exemplar (Angeläget 3/07 sid. 8), vilket ger en intäkt på över två miljoner. Nu redovisar Ted Rosvall att det ska ha influtit ytterligare en miljon kronor från försäljning via Genline. Det betyder att förbundet under förra året fick ett extra kapitaltillskott på omkring tre miljoner kronor tack vare Sveriges dödbok. Ändå aviseras en vinst på blygsamma 20.000 kronor. Uppenbarligen måste också 2007 läggas till serien katastrofår. Eller mer krasst: Utan fjärde utgåvan av dödboken hade förbundet knappast funnits i dag.
 
Men under 2008 finns inget projekt inom förbundet som förmår generera inkomster av dödbokens dignitet.
 
Detta har förbundsstyrelsen uppenbarligen insett: ”Kvarstår gör problemen med den framtida försörjningen”, skriver Ted Rosvall lite diskret i slutet av texten ovan och fortsätter: ”Är det rimligt att ett riksförbund måste hitta sin försörjning via en ständig produktion och marknadsföring av CD-skivor och andra produkter? Är det inte normalt så i ett förbund, att det är medlemmarna, d.v.s. medlemsföreningarna, som står för merparten av den centrala administrationen?”
 
Förbundsstyrelsen tänker sig tydligen att medlemsföreningarna inte bara ska hjälpa till att reda upp i det ekonomiska moras som har skapats under de senaste årens vanstyre, utan också i framtiden finansiera ”merparten av den centrala adminstrationen” (vilket förbundet fram till början av 2000-talet klarade galant på egen hand).  
 
I de sammanhangen räcker knappast den niokrona som föreningarna i dag betalar per medlem inte långt. Så håll i hatten, medlemsföreningar: Nu ska förbundet inte bara bränna sin egna stora intäkter, nu är också era pengar i farozonen!

36
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 09 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-09, 11:07 »
Ted vill nu flytta fokus från dagens problem till händelser för åtta(!) år sedan. Ett välkänt debattknep, även om det förstås framstår som något originellt när han samtidigt argumenterar för nittiodagarsradering med motiveringen att diskussioner som denna har ett bästföredatum och snabbt möglar.
 
Som redaktör för Anbytarforum lärde jag mig mycket. Efter de händelser som Ted beskriver, som jag vill minnas inträffade våren 2000, var jag i ytterligare  fyra år redaktör för Rötter och ansvarig för Anbytarforum. En lärdom var att låta någon annan sköta den dagliga driften av Anbytarforum, eftersom en stressaad redaktör med tusen andra saker för händerna har en tendens att låta irriterad i snabbt skrivna svar. En annan var att folk inte lastar vare sig släktforskarförbundet eller Rötter när enskilda debattörer skriver konstigheter. Och en tredje att inte försöka styra hur debatten skulle föras på annat sätt än med generella ordningsregler. Kort sagt: Ett diskussionsforum på Internet var på den tiden verkligen någonting helt nytt - som fungerade fullständigt annorlunda än exempelvis en tidning redigerad på traditionellt vis.
 
Att döma av den nuvarande förbundsledningens agerande, tror jag att den ligger lite efter mig i kunskap och erfarenhet.
 
Som redaktör för Rötter fick jag ofta tuff kritik, ibland berättigad men kanske lika ofta obefogad och stundom rent av infam (i alla fall ur mitt sätt att se det). Sådant följer med uppdraget och måste tålas. Men jag hade förstås inte haft någon lust att fortsätta om jag inte också hade fått oändligt mycket fler glada tillrop och uppmuntrande kommentarer för det jag åstadkom. Det är ju trots allt så att i princip allt som finns i Rötter i dag av databaser och funktioner, fortfarande fyra år efter att jag lämnade som redaktör, är sådant som tillkom under min redaktörstid.  
 
Nåväl, nu börjar jag låta lite mallig så det är nog bäst att stoppa här...
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 09 februari, 2008)

37
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 09 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-09, 09:48 »
Teds sätt att fungera som ordförande är, som väl de flesta vid det här laget har kunnat konstatera, något undflyende och kan knappast inge någon känsla av trygghet och stabilitet hos övriga ledamöter. Styrelsen har tydligen fattat ett majoritetsbeslut att radering ska ske efter nittio dagar, som dock Ted ska ha motsatt sig. Istället för att som en normal ordförande göra sin plikt och gå ut och argumentera för beslutet, kryper han undan och meddelar att han inte stödde det (7 februari - 10:50). Sedan har väl en viss eftertanke infunnit sig och han inser att han bör försöka argumentera för styrelsens ståndpunkt. Men väljer då att framföra sina ”personliga tankar”, inte de argument som förelåg när beslutet fattades (8 februari - 18:30).  
 
Punkt 1, 2 och 4 i Teds inlägg måste vara insatta bara för syns skull, där står ingenting som skulle kunna få styrelsen att fatta det drastiska beslutet att radera inlägg efter nittio dagar. Det gör det däremot i punkt 3, som uppenbarligen avslöjar var skon egentligen klämmer: Det finns debattörer som inte debatterar på ett sätt som uppskattas av styrelsen; de citerar långt ur tidigare gjorda inlägg.
 
I diskussionen här ovan har ordet terrorist skymtat förbi några gånger på ett sätt som kanske inte är begripligt för alla. Det syftar på att Ted i ett mejl till en envis kritiker betecknade dennes och några andras debatteknik som terror. Debattören har så länge han deltagit i diskussionerna i Anbytarforum gärna valt att citera ur tidigare inlägg och ofta långt. Personligen är jag övertygad om att det inte är någon fiffig debattteknik. Men det finns också många andra som debatterar på ett sätt som jag inte uppskattar eller tycker är smart - oavsett vad jag sedan tycker om åsikterna som framförs.  
 
Men om man inför raderingsrutiner för att hindra någon eller några enstaka debattörer - som finner sin glädje i att ständigt gå tillbaka till gamla, sedan länge obsoleta texter och plocka fram sådant som eventuellt inte stämmer med senare texter eller uttalande - hamnar man rejält snett. Inte bara barnet och badvattnet åker ut utan också all annan inredning i badrummet och väl nästan hela kåken. Kvar blev ett Förbundsforum där vi skriver i sanden, efter nittio dagar kommer vågen.
 
Och detta för att några personer utövar en debatteknik som styrelsen inte gillar. Proportionerna ter sig groteska. En rimligare sätt att gå fram vore väl att formulera en ordningsregel för att stävja problemet, typ: Det är inte tillåtet att göra långa citat ur inlägg som är äldre än nittio dagar. Då kan man ju radera inlägg som bryter mot denna kanske något originella ordningsregel, medan alla andra inlägg får vila i frid - på samma som i Anbytarforum.
 
Sedan kan man inte annat än förundras över att styrelsen sitter på sina relativt få möten och bryr sina hjärnor med problem som detta, när förbundet befinner sig i en akut kris. Just i dessa dagar ska de stora och dyra lokalerna lämnas därför att pengarna inte räcker. Och den åtgärden lär inte vara tillräcklig för att få balans i förbundets ekonomi, även om det förvisso är ett steg i rätt riktning. Mycket mer måste göras. Att då ägna tid och tankemöda åt att försöka lägga locket på för kritik ter sig ganska magstarkt av en förbundsledning som sedan tidigt 2000-tal agerat så att släktforskarförbundet kört rejält till skogs.
 
Jag är medveten om ansvaret hos de nuvarande styrelseledamöterna är högst blandat; en del har suttit länge och har ett stort ansvar, andra är mer och eller mindre nytillträdda och saknar ansvar för de tokbeslut som försatt förbundet i nuvarande prekära situation. All heder åt de ledamöter som nu gör beundransvärda insatser för att åter få förbundet på fötter!
 
(Meddelandet ändrat av hakan den 09 februari, 2008)

38
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-07, 17:21 »
Det är lätt att instämma med Anders Berg: Finns det ingen gräns för vansinnigheterna? Det vore intressant att höra hur de personer som förespråkade en radering av inläggen i Förbundsforum resonerade. Här ovan har snabbt producerats några i mina öron tungt vägande skäl emot. Med ett så kort historiskt perspektiv som nittio dagar blir det nästan alltid omöjligt att följa frågor från diskussion till eventuellt förverkligande, inte heller går det att ta upp en gammal diskussion efter något halvår när något nytt har hänt.  
 
Dessutom faller, som Anders Ryberg är inne på, en egendomlig skugga över den verkställande makten i förbundet. Först lyfts förbundsdebatten bort från Anbytarforum. Sedan, efter många om och men, tillskapas ett Förbundsforum som dock är stängt till och med för läsning för alla som inte betalar en avgift. Sedan lyfts för säkerhets skull Förbundsforum bort från Nytt senaste dygn (så att så få som möjligt ska se att det existerar?). Och slutligen, som grädde på moset, ska inläggen raderas efter nittio dagar! Det vilar milt uttryckt ett paranoiskt skimmer över dessa beslut.  
 
Ni i styrelsen som förespråkade radering – och tydligen argumenterade för det på styrelsemötet – håller säkert inte med mig och andra här ovan att beslutet är dåligt. Men vi kan ha fel, vi har ju inte hört era argument. Så låt oss höra dem här! Varför ska våra åsikter, som vi framför här och nu, raderas den 7 maj.

39
Agta Er unnan Herrar, jag skjuter.
 
Alltså: Akta er undan...  
 
Med andra ord: Flytta på er...

40
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 13 januari, 2008
« skrivet: 2007-09-12, 19:59 »
Det finns emellertid personer som tar alla chanser att klaga på verksamheten i Förbundet.
 
Det finns anledning att ifrågasätta hur förbundet sköts. Ekonomin befinner sig på randen till konkurs (hur nära är det ingen som vet på grund av bristfällig redovisning) samtidigt som skötseln av en stor del av verksamheten inte fungerar på ett vettigt sätt (det senare är orsaken till det förra).  
 
På förbundsstämman i Halmstad i augusti röstade mer än en tredjedel av 150 ombud från föreningarna för att inte bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet.
 
Crister Lindström är verksamhetsansvarig, men vägrar diskutera verksamheten, varken Porträttfynd eller något annat.
 
Smart?

41
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-08
« skrivet: 2007-09-08, 10:34 »
Det största problemet med Porträttfynd är att databasen uppenbarligen inte sköts på ett sätt som användarna/läsarna gillar. Det märkts främst på antalet inskickade bilder. De första tre åren (2002-05) skickades årligen in över 16000 bilder i snitt, men de två senaste åren har antalet sjunkit dramatiskt, till drygt 9000 bilder. Uppgifterna i de senaste verksamhetsberättelserna att 100-200 porträtt skickas in dagligen (2005) och cirka 100 dagligen (2006) är alltså våldsamt överdrivna (den mindre finkänslige skulle säga lögnaktiga). Det rätta antalet ligger kring 25 (med en vikande trend).
 
Det är förstås tråkigt att de ansvariga inte förmår sköta Porträttfynd så att de som använder databasen är nöjda. Skulle verksamheten i förbundet i övrigt fungera bra, kunde man kanske se Porträttfynd som ett olycksfall i arbetet. Men eftersom hela släktforskarförbundet befinner sig hotande nära ett totalt haveri, är skötseln av Porträttfynd nog bara ett exempel på den allmänna vanskötsel som präglar en stor del av verksamheten.
 
Kort sagt: Porträttfynd måste skötas med en större lyhördhet gentemot användarna. Annars kommer intresset för databasen sakta att dö bort. Förmodligen gäller detta också hela förbundet.

42
Sveriges Släktforskarförbund / Teds veckobrev 18 juli 2007
« skrivet: 2007-07-24, 01:44 »
Ted skriver i sitt veckobrev att årsboksredaktören tager vad han haver och antyder att jag inte anstränger mig för att försöka finna kvinnliga skribenter.
 
Det är fel. Eftersom jag sedan åtskilliga år har noterat det faktum som Ted beskriver, har jag också försökt göra någonting åt saken genom att uppmuntra och uppmana erkänt duktiga kvinnliga släktforskare att medverka i nästkommande årsbok. Resultatet har tyvärr inte alls motsvarat ansträngningarna, trots att jag dessutom sedan länge ägnar mig åt positiv särbehandling av kvinnliga författare; deras manus har alltid förtur i årsboken.  
 
Jag tänker inte försöka spekulera i orsaken till varför så få kvinnor skickar in manus till årsboken. För mig är det enbart gåtfullt. Könsfördelningen bland släktforskare är en tämligen jämn samtidigt som vi vet att kvinnor i andra sammanhang gärna skriver (bland journalister och författare finns ingen mansdominans, snarare är det väl tvärtom). Och här i Anbytarforum är det svårt att få känslan av någon sned könsfördelning.
 
Men en årsbok med enbart kvinnliga författare är knappast något att eftersträva. Lösningen ligger inte i att knuffa bort alla manliga författare - som hittills faktiskt har skrivit på och gjort en årsbok möjlig - utan i att uppmuntra kvinnor att skriva så att en jämn könsfördelning uppnås. Idealet är en årsbok som på alla plan väl speglar släktforskningen i Sverige, såväl innehållsmässigt som genom en bra köns- och åldersfördelning bland författarna.
 
Alltså - för att låna Teds något styltiga ord - vill jag uppmana erkänt duktiga kvinnliga släktforskare att medverka i nästkommande årsbok. Men samtidigt poängtera att årsboken självfallet står öppen för alla släktforskare, kvinnor som män, unga som gamla, erkända som okända, som vill presentera någon del av sin forskning för en bred publik. Ämnesvalet är fritt. Artiklar som belyser levnadsvillkoren i äldre tider uppskattas mycket. Detsamma gäller person- och släkthistoria med fokus på kvinnor. För att ta ett par exempel.
 
Nu är läget det allra bästa. Vi har en regnig sommar, ypperlig för forskning, en lång stundande höst att skriva under och ett sista manusdatum så långt fram som den 15 januari 2008. Och, som sagt, manus från kvinnliga författare har sedan länge förtur i årsboken.
 
Lycka till!

43
Spamattack / Spamattack
« skrivet: 2007-07-10, 13:10 »
När jag var redaktör fungerade det så att förbundet hade en egen server hos Ålcom (alltså en egen burk), som Ålcom skötte driften av. Några ändringar i konfigureringen eller uppgradering av programvaran gjorde Ålcom inte på egen hand, utan sådana intitiativ måste alltid komma från förbundet (i praktiken redaktören). Anledningen till denna ordning var att servern alltid skulle vara optimerad för förbundets behov, och jag tror att det fungerar så fortfarande.
 
Så Ålcom gör säkert vad som önskas, bara någon ansvarig ber dem...

44
Spamattack / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-06
« skrivet: 2007-06-06, 11:03 »
En bidragande orsak till problemen är att Anbytarforum nu körs med en mjukvara som är cirka sju år gammal. Nyare versioner av Discus har olika typer av skydd mot spamattacker.
 
En uppgradering har behövts länge. Det rör sig om en blygsam investering (150 dollar) och en liten arbetsinsats. Och vill man inte själv göra arbetet kan Discus sköta uppgraderingen, vilket kostar från 75 dollar och uppåt, beroende på svårighetsgrad, enligt deras hemsida.
 
Som synes mycket blygsamma summor i sammanhanget.

45
Och nu väntar på en lika uttömmande redogörelse rörande förbundets ekonomiska ställning. Hur länge till kan verksamhet över huvud taget bedrivas?
 
Och jo, det var på alldeles eget bevåg som du skickade in papperen. Ingen annan kände till det. Det upprörde styrelsen långt mer än det upprörde mig. Knappast någon formalitet med andra ord.

46
Ted skriver att jag inte kunde acceptera att det skulle finnas en ansvarig utgivare. Det är inte sant.
 
Däremot kunde ingen i styrelsen acceptera att Ted Rosvall registrerade sig som ansvarig utgivare utan att tala om det för någon, varken styrelsen eller redaktören.
 
Ted Rosvalls sätt att leda släktforskarförbundet har tyvärr kantats av nyckfulla infall och onödiga schismer, varav detta var ett av de första mer påtagliga. Det har inte varit lyckosamt. Nu befinner sig förbundet i en accelererande stagnation med en ekonomi i någonting som påminner om fritt fall.
 
För att rädda släktforskarförbundet behövs radikala grepp. En ny ledning vore lämpligt. Ted Rosvall har fått pröva på som ordförande tillräckligt länge.

47
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-21
« skrivet: 2006-10-28, 17:09 »
Exakt vilka förändringar som har gjorts i alla uppgraderingar av Holger7 framgår om man klickar på länken ovan (www.holgerdata.se) och sedan på länken Uppdatera Holger här och därefter på länken som nämns under punkt 4.
 
Det går också bra att klicka här.
 
Det finns för de flesta användare inget i den nya versionen 7.06 som gör en omedelbar uppgradering nödvändig. Programmet är bara förbättrat på några punkter (som jag nämnde ovan) och ett antal småsaker är rättade och justerade.  
 
Detta gäller dock inte om man kör version 7.00. Då bör man uppgradera så fort som möjligt, vilket framgår av hemsidan.

48
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-21
« skrivet: 2006-10-28, 14:58 »
Hej Olle
 
Jag förstår inte riktigt din fråga. Men Holger 7.03 är från den 13 sept 2005 och alltså installerad efter den 27 maj 2005. Det är i vilket fall som helst det bara att uppgradera till Holger 7.06.

49
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-21
« skrivet: 2006-10-28, 12:12 »
Nu finns uppdateringen Holger version 7.06 att ladda ner gratis för alla Holger7-användare. Gå till Holgers hemsida http://www.holgerdata.se och klicka sedan på länken ”Uppdatera Holger7 här” i vänsterspalten.
 
Bland nyheterna märks en rättningsfunktion för databaser, tillgänglig via menyvalet Reparera databas i verktygsmenyn. Med denna funktion kan databaser som inte kan öppnas eller har skadade poster rättas. Rättningsfunktionerna är Borlands egna.  
 
I den nya versionen har även ett antal ändringar i programmet gjorts för att ytterligare minimiera risken att databaser skadas vid exempelvis ett strömavbrott.

50
När Svenska antavlor lades ner sades att den skulle ersättas med något annat. Prenumeranterna skulle alltså inte bara förlora den förmån som Svenska antavlor var. Jag har inte märkt att någonting kommit istället. Eller har jag missat något?

51
Sund / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2007
« skrivet: 2006-07-28, 10:02 »
Beata Sofia Hemming inflyttade 1891 från Pörtom sn till Prästö och kallas då sjömannen Gabriel Rönnholms änka. Det verkar alltså som att Rönnholm ska sökas i Österbotten och inte på Åland.

52
Socknar / Brändö
« skrivet: 2006-06-28, 23:54 »
Karl William drunknade 1880 i Fiskö och Selma Xenia Sofia dog 1888 i Jumo, Iniö sn (Åboland), dit familjen hade flyttat 1885.

53
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-28
« skrivet: 2006-05-02, 09:26 »
Hej Anita
 
Jag rekommenderar dig också att ta kontakt med Holgersupporten. Det har tydligen uppstått något fel i din databas, men det beror inte på någon bugg i programmet. En databas är känslig eftersom filerna ligger öppna medan man arbetar med databasen. Händer det något oväntat, exempelvis ett strömavbrott eller att datorn hänger sig så att den måste startas om, är risken stor att fel uppstår i databasen, men det kan dröja innan man upptäcker felet.
 
Därför bör man alltid regelbundet ta backuper på sin databas. Det är också bra att kopiera databasen till en annan plats på hårddisken (eller ännu hellre till en annan hårddisk på datorn om man har flera). Det är snabbt gjort och skyddar mot just det jag nämnde, eftersom kopian inte ligger öppen vid en eventuellt oväntad händelse. Kopiera till annan plats på hårddisken kan man göra mycket ofta, varje gång man har gjort någon ändring i databasen. Och sitter man och jobbar en hel dag kan man gärna ta kopior flera gånger under dagens lopp. Det tar bara några sekunder. Vid ett strömavbrott riskerar man då inte att förlora mer än vad man gjort sedan den senaste kopian togs.
 
Om olyckan ändå skulle vara framme - ett strömavbrott inträffar och man har ingen jättefärsk backup - bör man först göra en kopia av databasen, sedan skapa en ny databas och importera den gamla databasen till den. Går importen bra har det med all sannolikhet inte uppstått något fel i databasen utan det är bara att jobba vidare.
 
Om importen däremot inte fungerar, bör man kontakta Holgers support (se hemsidan) och diskutera problemen med dem.
 
Men som sagt: det bästa är att alltid ha en färsk backup av databasen, då är man garderad när det oväntade händer.

54
46 Ordet är fritt om släktforskning / 11 miljoner ?
« skrivet: 2006-03-14, 08:02 »
Räkneverket är en helt vanlig webbräknare som inte bara räknar varje gång någon gång har varit inne på sidan utan dessutom om någon gör reload eller går runt mellan sidorna i Rötter (klicka på den blå loggan uppe till vänster och räknaren räknar upp ett besök).
 
Att tala om unika besökare är alltså en ren lögn, som ger intryck av en oändligt mycket högre trafik än vad som egentligen är fallet. Hela Sveriges befolkning plus ytterligare några miljoner människor har naturligtvis inte varit inne och kollat Rötter.
 
Räknarens syfte är bara att visa relativa förändringar. Om räknaren exempelvis under februari 2005 noterade fler besök än under februari 2006 tyder det på en minskning av antalet besökare.
 
Att tala om elva miljoner besök är nog helt okej med vedertagen webbterminologi (även om det i praktiken egentligen inte är det), medan elva miljoner unika besökare alltså är direkt fel, eftersom det uttrycket används när det handlar om mycket mer avancerade räknemetoder, där man verkligen försöker mäta antalet olika individer som besöker en webbplats (vanligtvis med cockies).

55
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-14
« skrivet: 2006-03-02, 11:24 »
Nu finns uppdateringen Holger version 7.05 att ladda ner gratis för alla Holgeranvändare. Gå till Holgers hemsida http://www.holgerdata.se och klicka sedan på länken ”Uppdatera Holger7 här” i vänsterspalten.

56
Liewendahl / Liewendahl
« skrivet: 2006-01-26, 18:00 »
Han är säkert identisk med Johan, född 1 okt 1769 i byn Granboda i Föglö socken, som son till bonden Johan Abrahamsson och hans hustru Maria Mattsdotter på hemmanet Granboda nr 2, Östergård.
 
Gården övertogs av Johans äldre bror Erik Johansson (1761-97), vars son Erik Eriksson (1791-1863) också antog namnet Lifvendahl. Denne var bonde på hemmanet Sonboda nr 4, Utgård, i Föglö socken och häradsdomare. Från honom härstammar en ganska stor åländsk släkt vars medlemmar numera skriver namnet Liewendahl (Robert Liewendahl ovan är sonsons sonsons son till Erik Eriksson som antog namnet). Bland Erik Erikssons förfäder finner man enbart åländska odalmän, främst i Föglö och Sottunga socknar.
 
Det har också, som jag nämner ovan, funnits flera andra släkter på Åland med namnet Lifvendahl.
 
Uppgifterna är hämtade ur Föglö kyrkböcker.

57
Adoptivbarn redovisas som biologiska barn i ättlingaverk/stamtavlor, men förstås med uppgiften att de är adopterade. Samma gäller fosterbarn. I antavlor redovisas endast biologiska släktskap.
 
På Holgers hemsida kan du ladda ner en demoversion och kolla närmare hur utskrifter och annat fungerar.

58
I Holger7 kan man ange relationer mellan personer av samma kön (partnerskap, äktenskap, etc), och man kan också notera barn som foster- eller adoptivbarn. Och en person kan förstås ha både biologiska föräldrar och fosterföräldrar inskrivna i databasen.

59
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-01
« skrivet: 2006-01-04, 10:01 »
Saltvik och Föglö är de socknar jag jobbar mest med nu. Så inom några år ska Föglö förhoppningsvis kunna komma ut. Jag har ju fritidshus i Föglö, som någon kanske minns, och det sporrar förstås lite extra.
 
(Och så ska det förstås stå hedersmedborgare ovan och inget annat.)

60
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-01
« skrivet: 2006-01-03, 21:43 »
Inte hedersborgare... Men jag har fått några generösa stipendier, så jag klagar absolut inte.
 
Tack för de vänliga orden.
 
Håkan

61
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-01
« skrivet: 2006-01-03, 15:40 »
Familjer och gårdar i Lemland
 
En ny del - Lemlands socken - har utkommit i bokverket Ålands släktregister. Boken är den sjunde delen i verkat och omfattar två band på omkring 1500 sidor. Tidigare har Lumparland, Kumlinge, Brändö, Vårdö, Sund och Sottunga socknar utgivits. I och med den nya utgåvan har sju av Ålands femton socknar fått sina invånare noggrant och utförligt kartlagda från 1600-talet och fram till nutid.
 
Läs mer här!

62
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2005-12-18, 15:48 »
”När nu arbetet kommit igång förvånar det mig storligen att inte de två tidigare redaktörerna en enda gång reflekterat över hur vi hamnat i detta läge. Det är ju trots allt dessas tidigare arbete som nu måste rättas till.”
 
Precis så skrev Kurt Modig. Om inte detta - att vårt tidigare arbete måste ”rättas till” (med femton frivilliga) - betyder att vi skulle ha misskött oss, så vet jag inte riktigt vad misskötsel innebär.  
 
När jag lämnade som redaktör fanns inga 15.000 okontrollerade bilder, kanske något hundratal. Det fanns inga för högt uppsatta mål - Peter och jag klarade att sköta såväl Anbytarforum som Porträttfynd och övriga RÖTTER på en arbetstid som var hälften mot nuvarande. Så att påstå att den nuvarande situationen skulle ha någonting med tidigare redaktörer att göra, kan knappast vara någonting annat än ett försök att skyla över egna tillkortakommanden.
 
Själv har jag bara lastat Crister för en onödigt brutal redigering av insända texter, en redigering som uppenbarligen irriterar fler än mig, och som också avslöjar en okunnighet om släktforskningens metoder.  
 
Att han dessutom ändrat i reglerna så att han skapar en mängd merarbete är väl snarast hans eget problem. Att man nu ska skriva ”C. F. Rosenberg” och inte ”C.F. Rosenberg” som tidigare, resulterar i att man måste ändra några tusen tidigare inlagda bilder med dubbla initialer. Syftet med detta övergår mitt förstånd. Men jag är glad att jag inte är en volontär som måste sitta och peta in en massa mellanslag till utan nytta.
 
Men detta är - nota bene - ingen kritik utan bara en upplysning om att redaktörens insatser inte alltid är så resurseffektiva, om man säger så. Jag dristar mig faktiskt att gå så långt som att påstå att problemet kanske inte riktigt sitter i de ursprungliga reglerna, utan mer i de nuvarande.
 
På en punkt är vi dock helt överens: Porträttfynd är en fantastisk resurs. Den ska vi alla vara väldigt rädda om. Vi ska behandla de texter och bilder som mängder av människor har skickat in med respekt och omsorg. Porträttfynd kan förhoppningsvis bli en del av det som vi lämnar över till kommande generationers forskare. Därför är det viktigt att alla bidragsgivare själva får avgöra vad de tycker är intressant och relevant att förmedla.  
 
Den kommande generationen vill läsa vad farmorsmor skrev i Porträttfynd om sin farmor - inte vad någon klåfingrig redaktör tyckte att farmorsmor borde ha skrivit.

63
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2005-12-18, 11:59 »
Jag håller med Anders Ryberg att texter som försvunnit måste återställas (såvida inte den som skrivit dem uttryckligen är nöjd, som Ingegerd). Det är viktigt för att återskapa förtroendet för Porträttfynd som inrättning. Den som skickar in bilder till databasen måste kunna vara säker på att de texter som bifogas bilderna inte förändras eller förvanskas. Det är ju trots allt den som skickar in bilderna som står med sitt namn.
 
Cristers agerande tycker jag är anmärkningsvärt. Trots den diskussion som var för ett tag sedan och som ledde till att Anette Carlsson i Rötterrådet (och förbundsstyrelsen) gick ut och lovade att inga texter skulle tas bort eller ändras, fortsätter han tydligen sin brutala redigering, som helt uppenbart förvånar och irriterar många.  
 
Ändå uttryckte sig ju Anette Carlsson mycket tydligt: ”Vissa korrigeringar kan behövas såsom direkta felstavningar och liknande. Men ingen text ska tas bort eller ändras.”  
 
Jag är övertygad om att det är just så som nästan alla vill att Porträttfynd ska skötas.  
 
Den text som Crister petat in där bilder skickas in till Porträttfynd och som lyder ”OBS! Redaktionen förbehåller sig rätten att fritt redigera texter och kommentarer, samt i förekommande fall radera bilder av tekniska eller andra orsaker.” måste rimligen tas bort. Såvida det inte är redaktörens avsikt att öppet obstruera mot Rötterrådet.
 
- - - - - -
 
PS. Kurt Modigs utfall mot mig och Peter är felaktigt och faktiskt direkt pinsamt. När jag lämnade över Nättidningen RÖTTER i maj 2004 var den i huvudsak rimligt uppdaterad och databaserna välskötta. Jag må ha varit en redaktör som inte alltid var okontroversiell, men jag misskötte aldrig mitt uppdrag och tog mitt ansvar.
 
Den nuvarande regimen inom släktforskarförbundet har gjort det till regel att påstå att problem beror på någon annan: Nuvarande anställda (när de inte hör på), tidigare anställda eller tidigare styrelser (gärna offentligt), datasystem och annan teknisk utrustning (när ingen annan finns att skylla på). Det blir förstås pinsamt för omgivningen.  
 
Man tar det ansvar som ens ställning medför. Uppstår det problem löser man dem. Skyller man på andra är man en ynkrygg.

64
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-16
« skrivet: 2005-12-16, 13:27 »
Det låter måttligt begåvat. Min kommentar från i förmiddags var alltså så befogad som jag befarade.

65
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-16
« skrivet: 2005-12-16, 12:34 »
Det låter ju bra att sådana instruktioner inte förekommer. Hoppas det inte heller förekommer i praktiken. Men vad gäller då protesterna om sammanslagna kommenterar (Lottas inlägg igår 19.20)?
 
Varför är det så svårt att upprätthålla en dialog i Anbytarforum (och i Porträttfynd) där redaktionens göranden och låtanden förklaras när frågor uppstår? Redaktionen efterlyser glada tillrop (även om Crister nu har tagit bort det önskemålet i sitt inlägg ovan), men läsarnas frågor möts för det mesta bara med tystnad eller möjligen med en uppmaning att skicka mejl till redaktionen. Följden blir missförstånd och onödig irritation. Hittills känner jag inte till något fall där tystnad och ignorans har resulterat i ökad förståelse och större entusiasm.  
 
För övrigt delar jag Peters synpunkter ovan.

66
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-16
« skrivet: 2005-12-16, 10:12 »
Den som sitter och sammanfattar kommentarer så att det inte framgår vet som gjort dem, avslöjar en pinsam brist om det mest elementära inom släktforskningen: Att en korrekt källredovisning är forskningens fundament. Har Porträttfynd blivit amatörernas afton?

67
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-29
« skrivet: 2005-11-28, 18:03 »
Den regel om ”endast forskningutbyte” som nu åberopas och som tillkom 2000 har aldrig efterlevts eller ens försökt upprätthållas, varken under min tid som redaktör eller därefter. En närmast oändlig mängd diskussioner med andra ämnen har förekommit, där också förbundsstyrelsens ledamöter har deltagit, utan att regeln har aktualiserats.
 
Det ter sig därför något märkligt att den nu plötsligt dammas av utan föregående varning och används när ”förbundet” (vem det nu kan vara) vill klämma åt en understundom något kritisk Röttervän.  
 
I konsekvensens namn bör väl alla andra som deltagit i den här och en massa andra liknande diskussioner också varnas samtidigt som en lång rad diskussioner som inte innehåller något ”forskningsutbyte” rimligen bör stängas.
 
Men jag tvivlar på att det skulle höja värmen här inne...
 
(Regeln om att man alltid ska vara artig och vänlig har funnits sedan Anbytarforum startade 1998. Under min tid användes den emellanåt gentemot enskilda inlägg där tonen var onödigt aggressiv.)

68
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
« skrivet: 2005-11-26, 21:04 »
Det drar allt kyligare vindar genom RÖTTER. Egendomliga regler om sjuttio- och hundraårsgränser införs, ogenomtänkta beslut fattas och rivs upp,  någon öppen disksssion tänker varken förbundsordförande eller redaktören delta i, den som framför kritiska åsikter blir inte bemött i sak utan med egendomliga insinuationer och dessutom utdelas nu tydligen också varningar som riktar sig mot enskilda Röttervänner med krav på mer lojala skriverier.
 
Detta kan inte vara vägen som för framåt.

69
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-26, 01:18 »
En annan text har också tillkommit:
 
OBS! Redaktionen förbehåller sig rätten att fritt redigera texter och kommentarer, samt i förekommande fall radera bilder av tekniska eller andra orsaker.

70
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-26, 01:03 »
Jag har blivit upplyst om att skrivreglerna för Porträttfynd har ändrats. Nu säger de:
 
”Om fotografens adress framgår anges den efter namnet. Exempel: Fr G Kleming, Hamngatan 38 utan punkter efter initialerna.”
 
Så står det i direkt anslutning till inmatningsfältet, de fullständiga skrivreglerna är däremot inte ändrade. Det vill säga: Tidigare skulle det vara punkt, nu ingen punkt.
 
Den som tänker efter förstår vad detta betyder: Att samtliga 50.000 inlagda bilder måste gås igenom och ändras i enlighet med de nya reglerna. Annars blir det kaos när det gäller att få samma fotografs kort samlade under korrekt rubrik. Typ: Alla befintliga Fr.G. Kleming måste ändras för att fungera med alla nya Fr G Kleming.
 
Visheten i denna förändring får andra avgöra...

71
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-25, 18:51 »
Hmmm... Lite egendomlig diskussion. Vi är ett antal som diskuterar Porträttfynd. Sedan har vi en redaktör som hellre vill diskutera svårigheterna med att vara redaktör.  
 
Det finns ju ganska många texter av min hand att citera från efter åtta år som huvudansvarig för RÖTTER inklusive Anbytarforum. Säkert finns inlägg som jag har anledning att skämmas över. Dock inte de två som citeras här ovan.
 
Mer relevant i sammanhanget är dock att jag också har skrivit några hundra inlägg som handlar om Porträttfynd i syfte att vägleda och hjälpa alla som ställt frågor om stort och smått. De kan läsas med början här (fler sidor hittas med länkarna högst upp på denna sida). Jag nämner inte detta i ett försök att slå mig för bröstet och antyda att det var duktigt gjort. Men det visar i alla fall ett alternativt förhållningssätt gentemot läsarna, mindre igelkottslikt om man säger så.
 
Sedan till själva saken, Porträttfynd alltså, och Åke Forsmarks fråga ovan. Porträttfynd har egentligen två syften och fungerar också på två sätt, kan man säga:  
 
1) Jag har en oidentiferad bild och jag undrar om den finns i databasen. Då söker jag upp den fotografs namn som finns tryckt på bilden och ser om jag hittar min bild. Än så länge är väl chansen inte så väldigt stor, men ju större databasen blir desto mer ökar chansen.
 
2) Jag vill hitta bilder med anknytning till Arjeplog. Då använder jag sökfunktionen. För att det ska fungerar gäller det förstås att folk verkligen har skrivit in ortnamnet på alla bilder där det är befogat.
 
Därför är det viktigt att skriva in alla relevanta ord i textformuläret, förutom namn och orter också annat som kan vara möjligt för folk att söka på. Finns det exempelvis en gitarr på bilden är det bra att skriva in också detta.

72
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-25, 10:11 »
Jag blir betydligt lugnare när jag läser Bernhard Johansons inlägg. Har verkar ha förstått var det huvudsakliga problemet ligger: I felaktiga inskrivningar av orter och fotografnamn, vilket gör att en fotograf kan bli uppdelad på flera utan skäl.
 
Däremot är det inte meningen att man ska göra så radikala hopslagningar som Christina och Leif föreslår. Tanken är inte att varje fotograf bara ska ha en sida med bilder, utan att man ska dela upp fotografen enligt den information som finns på bilden.
 
En fotograf som på en ort har producerat bilder både med trycket Alfred Ericsson och Alfred Ericson ska delas upp på två.  
 
Detta kan kanske verkar dumt om det vara finns ett par bilder av varje, men om det finns ett par hundra bilder med varje stavning är det till hjälp för den som har en bild med trycket Alfred Ericson och då slipper leta bland bilder med andra stavningar.
 
Men den som följer instruktionerna i Porträttfynd blir varse detta. Denna fråga har också varit uppe till diskussion vid flera tillfällen tidigare här, så den som vill läsa mer kan leta sig bakåt bland de äldre inläggen.
 
Ett exempel:
 
Linde & Kopparberg
Alfr. Michelson (4)  
Alfr. Mickelson (1)  
Alfred Michelson (1)  
 
Dessa tre ska slås samman till en och samma rubrik. På alla bilderna står Alfr. Michelson och då ska alla läggas in under samma rubrik.
 
När det gäller Hanna Lundberg i Umeå verkar det som att bilderna ska in under två rubriker:
 
Hanna Lundborg (112)
Hanna Lundborg & C:ni (31)
 
De övriga, förutom den sista, verkar vara felinskrivningar av den senare (de som lagt in bilderna har väl varit ovana vid förkortningen C:ni):
 
Hanna Lundborg & C (1)
Hanna Lundborg & CNI (2)
Hanna Lundborg & Cni (6)
Hanna Lundborg & Co (11)
Hanna Lundborg & Co. (9)
Hanna Lundborg/Umeå (1)  
 
Det är alltså dessa sistnämnda som bör ändras (jag har inte detaljstuderat varje bild, så det kan finnas andra avvikelser som jag inte upptäckt).
 
Är man osäker på om två fotografrubriker ska slås samman eller inte, bör man inte slå samman dem. Hela tiden kommer läggs fler bilder in, och med fler inlagda bilder kan det blir det ofta lättare att avgöra hur man ska göra. Det finns med andra ord stora chanser att problemet löser sig automatiskt med tiden.
 
Men detta verkar Bernhard Johanson till fullo ha förstått, så dessa mina rader är mer en förklaring till Christina och Leif.
 
När det gäller vem som orkar läsa långa texter som lagts in, tror jag man ska tänka på den som hittar exempelvis sin morfars morfar bland bilderna. Vad läser han eller hon helst? Den långa och snåriga texten som den som lagt in bilden har skrivit eller en av redaktören beskuren text? För mig är svaret självklart.
 
Låt oss nu hoppas att den enfaldiga id?n att ägna sig åt tidsödande och onödig textredigering nu är skrinlagd.

73
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-25
« skrivet: 2005-11-24, 11:59 »
Efter Cristers förklaring ter sig textredigeringen tyvärr inte alls mer begriplig, tvärtom. Jag kan inte tycka annat än att hans petande i texterna inte tillför någonting.  
 
Exempel 1:
 
FÖRE Okänt brudpar jag hittat bland mors, Tyra Torkelsson, gamla fotografier. Mor är född i Hörja socken och jag tror att personen är en släkting hemmahörande i Västra Göinge.
 
EFTER Okänt brudpar. Från min mor Tyra Torkelsson som är född i Hörja socken.  
 
Vettig och relevant information borttagen. I instruktionerna står det också fortfarande: ”Berätta allt du vet om bilden. Det är viktigt att vara så utförlig som möjligt. Berätta allt du vet om personen eller personerna på bilden (namn, yrke, hemort, födelsetid och -plats, etc) och annat som kan vara av intresse vad gäller motivet. Du bör också redogöra för hur du fått veta vem bilden föreställer. Viktigt är också att berätta om kortets historia så långt du känner till, exempelvis var det har påträffats, särskilt ifall personerna inte är identifierade. Kort sagt: Spara inte på orden!”
 
Exempel 2:
 
FÖRE Okänd dam med blomliknande smyck på den höga halskragen . Samma album som #00000
 
EFTER Okänd dam. Från samma album som #00000
 
Varför lägga tid på att skära bort detta? Rätta istället smyck till smycke, så hittar man bilden om man söker på ordet smycke.
 
Exemepl 3:
 
FÖRE På baksidan har någon antecknat Karl Klausen två gånger och visst kan man se likheterna med kort #00000. Med tanke på slängen i slutet av namnet gissar jag att det är Karl själv som tränat på sin namnteckning. Bilden finns i mormor Ida Holms, född Damström, album #00000.
 
EFTER På baksidan har någon antecknat Karl Klausen två gånger. Man kan se likheterna med kort #00000. Bilden finns i mormor Ida Holms, född Damström, album #00000.
 
Vad är nyttan med att ta bort denna information? Kan den störa någon? Knappast. Kan det vara till hjälp? Vem vet. Kanske någon gång på något sätt. (Det kostar inget att den ligger kvar.)
 
Exempel 4:
 
FÖRE Detta är ELNA Hildegard Oskarsson (gift Simonsson) Hon föddes den 25/12 1910 i Rödåbäck, Tavelsjö fs. och dog den 9/1 1995 i Näsland. Den 28/2 1959 gifte hon sig med Yngve Simonsson. Kortet är taget på hennes konfirmation. Ur album #00000 som tillhört Helga #00000 och Oscar Johansson #00000 Ekorrsele, Degerfors sn.
 
EFTER ELNA Hildegard Oskarsson (gift Simonsson). Född 25/12 1910 i Rödåbäck, Tavelsjö fs. Död 9/1 1995 i Näsland. Gift 28/2 1959 med Yngve Simonsson. Konfirmationsbild. Ur album #00000 som tillhört Helga #00000 och Oscar Johansson #00000 Ekorrsele, Degerfors sn.
 
Här har ingenting av informationen tagits bort. Den nya texten är väl varken bättre eller sämre än den gamla. Men varför lägga ner tid på en redigering som inte ger något mervärde åt läsaren?
 
Exempel 5:
 
FÖRE Fantastiskt att jag på mitt arbete söker på Severin Moström och hittar min Farfar   Två av sönerna varav min far är den ena blev huuuuur förvånade och glada som helst, och jag tycker det är makalöst att komma mina rötter så nära utan att från böjan förvänta mig något när jag sökte efter Farfar Severin. Är född 1960 och fick aldrig träffa Farfar.
 
EFTER (Som synes är detta en helt oacceptabel text som helt raderas)
 
Oacceptabel?! För mig är ett en rolig kommentar som får mig att le. Dessutom en uppmuntrande feedback till alla som arbetar med Porträttfynd och lägger ner stort arbete på att skicka in bilder. Och förstås framför allt till den som lagt in just denna bild. Släktforskning är kuuuul!

74
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-25
« skrivet: 2005-11-24, 10:24 »
Några förklarade rader till varför jag är upprörd över den attityd som nu framkommer hos de ansvariga:
 
Som redaktör såg jag aldrig uppgifter som sändes in till de interaktiva databaserna som texter som jag kunde förfoga över efter eget skön. Tvärtom. För mig var all den information och kunskap som var samlad i dessa databaser släktforskarnas gemensamma egendom som skulle förvaltas och vårdas med försiktighet och omsorg.  
 
Det ankom inte på mig som redaktör att avgöra vad som var viktigt eller oviktigt. Det någon hade skrivit var alltid viktigt, eftersom vederbörande hade skrivit det. Anbytarvärd Peter och jag ägnade oss möjligen åt att lägga till ytterligare information i texterna, exempelvis genom att notera ordet ”gitarr” om en sådan fanns på bilden, så att man kunde hitta alla gitarrer vid en sökning. Nu tas tydligen sådan information istället bort!
 
Jag är upprörd därför att jag tycker att den nuvarande ledningen ger sig på och försämrar och fördärvar något som inte är deras. Porträttfynd är inte mitt eller ditt eller någon annans, utan allas vår gemensamma skatt och en sådan är det faktiskt förbaskat viktigt att vi alla är oerhört rädda om!

75
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-25
« skrivet: 2005-11-24, 09:00 »
Men för guds skull, sabba nu inte det jättefina som Porträttfynd är! Av redaktörens text på förstasidan blir man ju mörkrädd. Vad är det som håller på att ske? Och vem är ansvarig? Är detta redaktörens egna påfund? Eller är det Rötterrådet som tänkt till? Eller styrelsen? Och vad är motivet med att börja radera? Det går väl inte direkt fortare att få ordnig  på databasen om man också ska ägna sig åt omfattande textredigering. Det är ju inte där som problemet finns.
 
Själv tänker jag inte skicka in någonting till mer till någon av Rötters interaktiva databser innan det tydligt klargörs vilka regler som gäller för dem och vem som har ansvaret. Varför ska jag lägga ner en massa jobb på något som sedan någon kommer att skära i lite hur som helst.
 
Stoppa dessa dumheter!

76
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-18
« skrivet: 2005-11-18, 10:30 »
Jag är lika häpen som Peter. Vad är det som händer? Varför försvinner texter som folk har jobbat hårt med att lägga in? Det verkar högst olycksbådande. Kan någon förklara? Vem är det egentligen som är ansvarig för Porträttfynd?

77
Förnamn - K / Kommana
« skrivet: 2005-11-17, 08:58 »
Jag tycker att det står Komana mycket tydligt. Men notera att prästen skrivit namnet med latinska bokstäver som man ofta gjorde på den här tiden när det gällde låneord. Fast den här prästen verkar skriva nästan alla namn med latinska bokstäver. Däremot är ordet Rusthållaren skrivet med den tyska stilen och inte jämförbart i sammanhanget. Men är K i Kattarp och K i Komana nästan identiska bortsett från att prästen snirklat till uppstapeln på personnamnet med en släng, vilket han inte gjort när han skrivit Kattarp. Men i övrigt är bokstäverna tecknade på nästan exakt samma vis.
 
Men vad Komana är för ett namn har jag ingen aning om.

78
Jag är väl insatt i vilka lagar och regler som gäller för Anbytarforum och andra nätpublikationer. Och enligt min mening följer forumet de lagar som finns.
 
Det var dock inte det som min fråga gällde.  
 
Jag undrade vad vitsen är att införa regler i Anbytarforum som inte har något stöd i gällande lagstiftning? Är det inte enklare att låta Anbytarforum fungera i enlighet med gällande lagar än att hitta på specialregler för forumet?

79
Är det inte enklare att låta Anbytarforum fungera i enlighet med gällande lagar än att hitta på specialregler för forumet?  
 
Ska vi ha specialregler typ hundraårsregeln också för Nättidningen RÖTTER, Släkthistoriskt Forum, årsboken och andra publikationer och källutgåvor som förbundet ger ut?

80
Datainspektionens framfart blir nyhet även i Storbritannien:
 
 Klicka här

81
Okej, det var ju bra att exemplet med Göran Persson blev alltför överdrivet. Men vad hjälper det? Inga andra farhågor verkar tyvärr vara överdrivna. Tvärtom.
 
Den här diskussionen innehåller redan en lång rad andra exempel på absurditeter som Datainspektionens tolkning leder till. Visst kan man se det som sin mission att försvara dem om man trivs med det.  
 
Själv föredrar jag att stå bland kritikerna och tvivlarna. Myndigheter brukar ha resurser att försvara sig på egen hand.

82
En reflektion när jag ändå är inne och skriver.  
 
Om jag påstår att Göran Persson är svensk och socialdemokrat har jag tydligen begått två brott i samma mening. Jag har avslöjat hans etniska tillhörighet och hans politiska åsikter. Båda i strid med PUL.
 
Vad ska man säga om en sådan lag?

83
Nu har generalklausulen ändrats (så väldigt general var den tydligen inte eftersom den snabbt kunde justeras) och lyder:
 
På Anbytarforum (och Porträttfynd etc) får du endast skriva om AVLIDNA personer. Inlägg som behandlar nu levande personer kan komma att tas bort utan varning. Det är givetvis tillåtet att nämna nu levande personers namn i egenskap av utforskare av, eller författare till källor som åberopas.
 
Nästa fråga blir då: Kan vi redan nu få veta vilka andra undantag som finns?
 
Får jag exempelvis nämna vår förbundsordförande (vars namn jag för säkerhets skulle låter bli att skriva ut) utan att fråga om lov (och då inte i egenskap av forskare eller författare utan just förbundsordförande). Och hur är det med personer som deltar i denna diskussion, som ju heller inte varken utforskare eller författare till källor. Får jag nämna dem?
 
För övrigt: Kan man få en förklaring till vad en person gör som som har egenskapen att vara utforskare av,eller författare till källor som åberopas. Månne folk som jobbar på skattemyndigeheten?

84
Jag såg nu de nya reglerna som finns på RÖTTERs förstasida och inser att jag redan hunnit bryta mot inget mindre än den nya generalklausulen:
 
På Anbytarforum (och Porträttfynd etc) får du endast skriva om AVLIDNA personer. Inlägg som behandlar nu levande personer kan komma att tas bort utan varning.
 
Det var inte min mening, men det var faktiskt ganska svårt att bemöta Lenas inlägg utan att nämna henne. Att vänta till hon avlider är lite chansartat, eftersom det kanske blir jag som kilar hädan först...

85
Jag har aldrig hävdat att Tryckfrihetsförordningen skulle vara direkt tillämplig på Anbytarforum eller RÖTTER. Däremot ger framför allt regeringsformen en ram som är tillämplig för medborgarna vad gäller yttrandefrihet och informationsfrihet, oavsett medium. Det är rättigheter vi bör värna om och ta strid för om så behövs.
 
Jag förstår inte logiken i Lena Löfströms resonemang. Hade vi rättat oss efter PUL skulle vi sluppit detta, enligt henne, men samtidigt menar hon att datainspektionen förmodligen har misstolkat PUL. Det är svårt att hänga med i tankegångarna. Menar hon att vi borde ha rättat oss efter Datainspektionens tvivelaktiga tolkning av PUL (som vi förstås inte kände till) och på så vis undvikit att hamna där vi är nu? Och därmed enbart tillåtit diskussioner om vita, ariska släkter där ingen någonsin hade begått något brott. Hmmmm...  
 
Enligt min mening drivs Anbytarforum enligt de lagar och regler som gäller, och det som Datainspektionen nu ägnar sig åt är en ganska grov övertolkning av reglerna. Däremot kan det säkert finnas enstaka inlägg i Anbytarforum som är tveksamma eller lagstridiga. Sådana plockade vi alltid bort när vi fick kännedom om dem när jag var redaktör och så är jag övertygad om att man fortfarande gör.
 
(Detta skrivet kort efter Lena Löfströms inlägg 10.32, men därefter hade det hunnit komma en hel drös nya inlägg innan jag fick iväg detta.)

86
Bildgåtan - Övrigt / 50000 bilder i Porträttfynd!
« skrivet: 2005-10-18, 23:50 »
Antalet bilder som anges i rubriken är antalet verkliga bilder i databasen, även sådana som inte är godkända av den ansvarige (som tydligen för närvarande inte finns).  
 
Sedan har ett antal nummer kommit att bli oanvända (utan bild och text), oftast på grund av att uppladdningen har misslyckats (ingen bild har kommit med) eller samma bild har skickats dubbelt och den ena sedan tagits bort av den dåförtiden ansvarige (Peter eller jag).  
 
Det är förklaringen till att nummerserien ligger ca 2800 bilder före antalet verkliga bilder. Ett nummer som blivit vakant återanvänds alltså inte.
 
När någon ansvarig tar vid och går igenom de kanske 10000 eller 15000 bilder som inte är granskade, skulle säkert antalet bilda sjunka ytterligare något i förhållande till antalet nummer (det vill säga antalet vakanta nummer skulle bli fler).
 
Tyvärr missköts Porträttfynd för närvarande av de ansvariga, vilket gör databasen onödigt svår att använda samtidigt som det ger ett slarvigt intryck. Det är visserligen inget som inte går att reparera, men arbetet med att få ordning på Porträttfynd börjar anta monumentala proportioner (månader av arbete). Men tydligen är Porträttfynd inte något som engagerar vare sig styrelsen, Rötterrådet eller redaktören. Att en av Rötters allra mest uppskattade och populära avdelningar helt lämnas vind för våg är tråkigt och för mig obegripligt.

87
Socknar / Brändö
« skrivet: 2005-09-30, 09:18 »
Vad gäller Fransilia Eriksson, född 1887, så känner jag till att hon i systern Hanna Selindas dödsannons i tidningen Åland 1929 kallas hon Francilia Lindqvist. Enligt kyrkboken var hon gift i Amerika med en man från Lemland sn (på Åland) och amerikansk medborgare. I Lemland finns flera tänkbara personer med namnet Lindqvist som emigrerade till Amerika, så vem hennes make är vet jag inte.

88
Socknar / Brändö
« skrivet: 2005-09-30, 09:11 »
Helge Söderlund var född 1924 i Åva, Brändö sn. Om hans släkt, se vidare boken Familjer och gårdar i Brändö (1999), familj 1491. I boken återfinns uppgifter om hans förfäder tillbaka till 1600-talet.

89
46 Ordet är fritt om släktforskning / Dubbelkonsonant
« skrivet: 2005-09-23, 08:19 »
Nasalstreck är den enda term jag har hört. Exempelvis använder Lars Svensson den i boken Nordisk paleografi.

90
Föglö / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2005
« skrivet: 2005-09-20, 11:21 »
Hennes ursprung framgår av en anteckning i Kökars äldsta kyrkobok (näst sista uppslaget): Daniel Tomassons hustru i Österbygge Karin Månsdotter född i december anno 1684 i Föglö socken och Jyddö av ärliga föräldrar, fadern Måns Eriksson, modern Valborg Henriksdotter.

91
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-04
« skrivet: 2005-09-15, 10:43 »
Nu finns uppdateringen Holger version 7.03 att ladda ner gratis för alla Holgeranvändare. Gå till Holgers hemsida http://holger.aland.net  och klicka sedan på länken Uppdatera Holger här i vänsterspalten.

92
”Vad jämförelsen med tidigare beträffar, så styrdes Förbundet då av en handfull anställda funktionärer som verkade anse att Förbundet det är vi, medan styrelsen mest satt och tittade på och uttalade sitt stora förtroende för dessa funktionärer. De sistnämnda ville dessutom till varje pris undgå att stöta sig med Riksarkivet (av skäl som vi inte ska fördjupa oss i här), vilket knappast var till släktforskarnas fromma. Och valberedningen gjorde i stort sett inte mer än att ropa Omval! vid årstämmorna - man kontaktade inte ens alla nominerade...”
 
Detta är en av Jörgen Tollessons favoritbilder som han gärna målar upp titt som tätt här i Anbytarforum. Problemet är att den falsk. Den styrelse som verkade under Lagersvärd i slutet av 1990-talet var såväl kompetent och beslutsfähig och funktionärerna utförde det som styrelsen beslutade. Allt annat är faktiskt skitnack. Jag vet eftersom jag var med.
 
Det var däremot inte Jörgen Tollesson. Varför han ägnar sig åt att ständigt upprepa dessa påståenden - som antingen är hans egna hjärnspöken eller någonting som andra lurat i honom - är obegripligt.
 
Här om dagen skrev han att han inte var intresserad av att diskutera sådant som hände för flera år sedan. Ändå upprepar han som en drucken papegoja denna osanna nidbild. Det avslöjar i alla fall vilken nivå han önskar föra debatter på.
 
Ett tips: Höj istället blicken och titta framåt. Då slipper vi sådant här tjafs. Dina ”analyser” av det som har varit är ändå inte mycket att ha.

93
Den text som Jan Johansson citerar ovan är tydligen styrelsens underlag för beslutet om 70-årsgränsen.  
 
Då ter sig beslutet om möjligt ännu märkligare. Tydligen har styrelsen med öppna ögon och berått mod beslutat att man inte får nämna personer i Anbytarforum som har varit avlidna i mer än 40 år.
 
Och samtidigt har styrelsen under flera år med mycket stor energi drivit projektet ”Namn åt de döda”, som har gått ut på att leta upp namn och andra persondata för personer som har avlidit för mindre än fyrtio år sedan och sedan sprida dessa uppgifter på CD. Dessutom har man gett ut två CD-skivor som redovisar persondata på hela Sveriges befolkning 1970 och 1980, varav förstås större delen fortfarande är i livet.
 
Ted försöker hävda att det finns en avgörande skillnad mellan att sprida personuppgifter på CD-skiva och på Internet. Men så långt jag förstår finns ingen sådan skillnad. Och tydligen har Mats också fått detta besked vid en kontakt med datainspektionen (han skriver ovan: ”Jag önskar först att du [Ted] förtydligar den information om att CD och Internet kan behandlas olika när det gäller spridande av uppgifter om nu levande. Vid kontakt med datainspektionen hävdas att detta är fel och ingen skillnad finns.” Något förtydligande har dock inte lämnats av Ted i hans följande inlägg.)  
 
Jag dristar mig därför att upprepa vad jag tidigare skrivit: Förbundsstyrelsen måste välja vilket ben man ska stå på. Det verkar inte särskilt genomtänkt att ägna sig åt att sälja sådana personuppgifter i parti (på CD) som man menar är olagliga att styckevis utbyta gratis (på Internet).
 
(Det blir oundvikligt en viss rundgång i en sådan här diskussion samtidigt som en del argument måste upprepas när ny information kommer fram; jag beklagar och ber om överseende.)
 
Håkan
som varken är ”ironisk” eller ”ursinnig”, för att nämna ett par av de epitet som förbundsordförande Ted har försett sina meningsmotståndare med i den här diskussionen

94
Man kan notera att spännvidden är enorm mellan de två exempel som Ted ger. Någon vägledning i hur 70-årsgränsen ska förstås ger de därför inte. Dessutom: Den sistnämnda frågan har stridit mot Anbytarforums regler i flera år.
 
Också efter ett flertal försök till förklaringar från Teds sida verkar beslutet vara lika korkat tänkt som beslutet tydligen är illa underbyggt. De interiörer från styrelserummet som kommit i dagen väcker onekligen viss förvåning, men förklarar nog också ett och annat. Exempelvis styrelsens förslag till ändringar av stadgarna som hastigt drogs tillbaka under släktforskardagarna.
 
Hastigt sker det, men lustigt är det knappast.

95
Var det någon ordförande som hade satt sig in i frågan och förstod komplexiteten?

96
Älvsborgs lösen / Älvsborgs lösen
« skrivet: 2005-09-01, 18:28 »
Nog står det Påll ganska tydligt, på något annat sätt kan i alla fall inte jag läsa namnet. Bynamnet är knepigare. Vilken socken är det?

97
Jag tvivlar på att det är relevant att föra in finländsk lagstiftning i sammanhanget, bara för att servern står i Finland. Rimligen lyder Rötter under svensk lagstiftning, eftersom den ges ut av en svensk organisation med läsare i första hand i Sverige samtidigt som den administreras i Sverige.  
 
Det är knappast mer juristeri vi behöver, utan klara, enkla och raka besked om hur den nya 70-årsgränsen i praktiken ska förstås och hanteras. Och de beskeden lär inte finnas inte några lagar, utan förhoppningsvis i det beslut som är taget men som ännu inte är närmare förklarat och beskrivet.  
 
Så långt jag förstår finns ingenting i Anbytarforums hittillsvarande upplägg som strider mot någon lagstiftning. Däremot kan det förstås av andra skäl vara motiverat att göra förändringar av Anbytarforum - även om den hastigt påkomna 70-årsgränsen så här långt förefaller som ett mindre listigt påhitt. Men om avsikterna med förändringen förklaras tydligare, förstår förhoppningsvis också vi läsare visheten i förbundsstyrelsens beslut.
 
En helt annan sak: Det är något vajsing med Anbytarforum, så att Nytt senaste dygn inte visar äldre inlägg (arkiv), trots att inläggen där är mindre än ett dygn gamla. Det gör att större delen av dagens inlägg i denna diskussion inte längre hittas enkelt. För att läsa dem ändå ska man klicka på länken Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-31 högst upp på denna sida.

98
”Efterlysningarna i skivorna Sveriges Befolkning 1970 respektive 1980 bryter mot PuL - personuppgiftslagen från 24 oktober 1998.”
 
Så står det i texten på Rötters förstasida under rubriken Därför införs 70-årsgräns. Detta måste också betyda att CD-skivorna i sig bryter mot PuL, eftersom det enligt Datainspektionen inte finns några specifika regler för Internet i PuL. Det som gäller för ett datamedium bör väl rimligen gälla också ett annat.  
 
”Samma regelverk gäller för 'kändistrådarna'. Därför stoppas dessa trådar på Anbytarforum.” Så står det vidare i texten. Det kan rimligen inte finnas något speciellt regelverk för kändistrådar, utan lagen måste gälla lika för alla, kändisar som icke kändisar.  
 
Den i Rötter nyss instiftade 70-årsgränsen kan svårligen motiveras med Personuppgiftslagen, eftersom PuL inte känner till någon sådan gräns. Tidsgränsen är istället hämtad från sekretesslagen, som stipulerar att allmän handling kan vara sekretessbelagd i högst sjuttio år. Men eftersom Anbytarforum inte är någon allmän handling, är sekretesslagen inte tillämplig här.  
 
Däremot står det förstås förbundsstyrelsen fritt att inrätta en 70-årsgräns i Anbytarforum. Men Sveriges Släktforskarförbund ska inte ägna sig åt juridiskt hummel-mummel med dunkla hänvisningar till lagtexter, utan komma med klara och tydliga besked till läsarna och vad som egentligen avses med beslutet och hur regeln ska tillämpas. Om kändistrådarna inte är acceptabla måste väl rimligen en stort antal andra trådar också behöva en storstädning, som Carl-Fredrik påpekar.
 
Och som sagt: Om frågor och svar i Anbytarforum med uppgifter från CD-skivorna 1970 och 1980 strider mot lagen, då är rimligen CD-skivorna i sig lika olagliga. Så förbundet måste nog välja vilket ben man ska stå på. Det verkar inte särskilt genomtänkt att ägna sig åt att sälja sådana personuppgifter i parti (på CD) som man menar är olagliga att styckevis utbyta gratis (på Internet).

99
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-08-23, 20:50 »
Jag blir lite nyfiken: Vad är det för 355 malldokument som omtalas som ett problem? När jag var redaktör fanns inte ett enda malldokument, i alla fall inte några som användes för själva nättidningen eftersom den gjordes helt manuellt (som nu). Däremot fanns en del mallar för Porträttfynd och liknande avdelningar, där sidorna skapas automatiskt. Men några 355 var det absolut inte  
 
Jag tillåter mig att fråga på grund av påståendet att sajten inte kan betraktas som ”vettig” för att dessa malldokument ska existera.
 
Håkan Skogsjö
fd redaktör

100
Allmänna språkfrågor / Förkortningstecken
« skrivet: 2005-08-12, 00:32 »
Intressanta exempel. En iakttagelse är förkortningen av klockan i den andra bilden. Jag vill inte gärna tro att den består av ett k + förkortningstecken, eftersom en sådan förkortning inte följer praxisen att förkorta innan en vokal (man brukar ta med alla konsonanter fram till en vokal när man förkortar ett ord genom att kapa det på lämpligt ställe, typ kl = klockan, tel = telefon, kungl = kunglig, fr = från, t = till, etc). En förkortning k. för klockan känns mycket ovan, däremot förekommer i äldre tid förkortningen k. för kära (och där följs alltså regeln).
 
När det gäller ordet gård får man nog inte bortse från att det dialektala uttalet i stora delar av Sverige i äldre tider var gål, eftersom -rd- regelmässigt övergick till så kallat tjockt l. Östergård blev alltså Östergål, Tord blev Tol, Ingegerd blev Ingäl, etc. Så just ordet gård är knappast något övertygande bevis i detta sammanhang.
 
Däremot noterar jag med viss förtjusning skrivningen av ordet pigan i exemplet längst ner, där öglan uppåt saknas, utan förkortningstecknet går från baslinjen och neråt. Här skiljer sig alltså skrivsättet från gammal och gård. Men hur stora växlar man ska dra av detta är väl oklart, eftersom det är en annan skrivare.
 
Förkortningen av ordet gammal i dödboken (sid. 326) kan svårligen läsas på annat sätt än gl, fast utan förkortningstecken. Så att förkorta gammal på det viset var synbarligen möjligt på 1700-talet.
 
Förkortningen av ordet den i exemplet från Ör skiljer sig från det tidigare, därför att det består av bokstaven d + ett förkortningstecken + bokstaven n upphöjd och understruken. Skrivningen är ett bra exempel på att förkortningar i äldre tider uppenbarligen inte alltid syftade till att spara skrivkraft och utrymme, eftersom det ju hade varit enklare att skriva den på vanligt vis. Varför man förkortade på detta vis vet jag inte. Men jag tvivlar på att man kunde använda en sådan förkortning i en löpande text; kanske hade det blivit en konvention att ibland skriva ordet så i anslutning till datum.
 
Detta är några iakttagelser utifrån bilderna ovan. Men jag vill återkomma till vad jag skrev förut, att detta kan vara en diskussion om påvens skägg. Vi vet ju inte med säkerhet om de som på 1700-talet skrivit texterna vi nu diskuterar själva skulle kunna svara på vår fråga: Om förkortningen som de använde skulle upplösas g + förkortningstecken eller gl + förkortningstecken. För dem räckte det att veta att krumleuren som de skrev betydde gammal. Om de inte själva hade detta klart för sig, behöver deras sätt att använda denna typ av förkortningar inte bottna i någon konsekvens eller eftertanke, utan bara avspegla ett reflexmässigt skrivande utifrån vad de hade lärt sig och sett andra använda. Och om så är fallet blir ju vår frågeställning ganska meningslös.  
 
Så vi kanske inte ska lägga ner alltför stor tankemöda på detta

101
Allmänna språkfrågor / Förkortningstecken
« skrivet: 2005-08-11, 20:33 »
Jag tycker att Bengt-Göran Nilssons bild visar precis samma sak som Daniel Berglunds bild som inledde diskussionen, nämligen att förkortningstecknet enbart är slängen under raden.
 
Förkortningstecknet i Öf.mordjerf går ungefär från baslinjen och neråt precis som i det kortade ordet den (d.) i första bilden.
 
Men den första faddern nämns som gamle Falcken(?) i Swartbyn med sin dotter, och där finns det mellan bokstaven g och förkortningstecknet en tydlig uppåtgående ögla, som väl rimligen måste tolkas som bokstaven l. Alltså samma sätt att skriva som i första bilden.
 
Och någon tillfällighet är detta tydligen inte, för ortnamnet Övermorjärv förekommer förkortat också bland faddrarna, och även där saknas den uppåtgående öglan. Förkortningstecknet viker omedelbart ner under raden efter bokstaven f.
 
Gammelgården i Bengt-Görans första bild visar samma sak. En mycket tydlig ögla som går ovanför rader mellan bokstaven g och förkortningstecknet. Precis samma ögla finns i ordet Kongl. i Lars Svenssons bok som jag tidigare nämnde.  
 
Så här långt tycker jag alltså att de visade bilderna tydligt styrker min uppfattning.

102
Allmänna språkfrågor / Förkortningstecken
« skrivet: 2005-08-11, 10:04 »
Vad jag vet är det ingen som har fördjupat sig närmare i detta problem. De som har en åsikt i frågan har nog bara skaffat sig en uppfattning genom flitigt läsande av äldre texter, inte genom några systematiska studier.  
 
Jag kan inte direkt anföra några bevis för min tes, utan kan bara hänvisa till boken Nordisk paleografi av Lars Svensson (Studentlitteratur 1974). I skriftprov 32 ingår där ordet Kongl:, skrivet med samma typ av förkortningstecken som i gammal i bilden ovan (alltså Kong + plus en ögla uppåt och en släng neråt) och sedan avslutat med kolon (ett avslutande kolon är mycket vanligt vid förkortningar). Detta transkriberar Lars Svensson Kongl:. Och det verkar ju som en rimligare transkribering än Kong:, tycker jag.
 
Eftersom dessa förkortningstecken används av så gott som alla skrivkunniga personer på 1700-talet, bör de ha ingått i skrivmallar och läroböcker med skrivövningar som användes i skolorna på den tiden. Jag gissar att de kan ge svaret på gåtan, alltså hur det är tänkt att detta förkortningstecken ska användas och utformas i olika situationer och vad det egentligen är tänkt att ersätta.  
 
För man måste nog tänka sig att det inte är säkert att den person som använde dessa tecken på 1700-talet alltid visste svaret på den fråga som vi nu diskuterar. De visste bara att de kunde skriva ordet gammal med g följt av en släng. Ungefär som vi vet att vi kan skriva dollar med ett S överskrivet av ett lodrätt streck. Men vi vet inte vad de olika delarna i tecknet egentligen står för.
 
Som tur är - och det är väl kanske det viktigaste - brukar det aldrig vara några problem att förstå hur förkortningen ska lösas upp. Så för läsförståelsen har dessa bryderier ingen betydelse.

103
Allmänna språkfrågor / Förkortningstecken
« skrivet: 2005-08-10, 15:16 »
Jag tror att man ska tolka förkortningarna som gl + förkortningstecken respektive d + förkortningstecken. Själva förkortningstecknet är slängen under raden. I den ingår inte öglan uppåt som finns i förkortningen av ordet gammal.

104
Klicka på länken i mitt förra svar så hittar du mer information om boken och hur du kan köpa den. Jag har fått flera mejl under dagen, så min epost verkar fungera. Gör ett nytt försök!

105
Hej
 
Jag har följande uppgifter om familjen:
 
Mats Holmberg, född 23 juni 1800 i Baggholma, Brändö sn. Dräng
  i Karlby nr 6 (Simons), Kökar sn. (f,hfl).
  Inflyttade 1821 från Sottunga sn till hemmanet Karlby nr 11, Olas,
  Kökar sn, där han var dräng 1821-22 (med namnet Mats Andersson    
  Holmberg). Han var 1822-24 dräng på Överboda nr 1, Ers, Kökar sn  
  (han kallas nu enbart Mats Holmberg), 1824 i Karlby nr 6, Simons,  
  1825-26 i Överboda nr 3, Brix, och 1826 åter i Karlby nr 6, där    
  han gifte sig med dottern i gården samma år. 1828 flyttade han och
  hustrun därifrån till Föglö sn, men förefaller ha återvänt redan  
  samma år. Kort därefter överflyttade familjen till Sverige, först  
  till Ingarö sn (B), sedan till Djurö sn (B) och därefter till Möja
  sn (B), varifrån den 1841 inflyttade till torpet Rörstrand, Nämdö  
  sn (B), där Mats Holmberg skrevs som statdräng. Redan hösten 1843  
  flyttade familjen vidare till Utön.                              
 
  Gift med  
  Stina Mattsdotter, född 12 sept 1806 i Karlby, Kökar sn. (hfl).
 
  Barn:
  Johan Erik Holmberg, född 1 dec 1826 i Karlby, Kökar sn, död 3 dec 1826
    i Karlby, Kökar sn. (hfl).
  Mats August Holmberg, född 21 maj 1828 i Karlby, Kökar sn,
    död 29 maj 1828 i Karlby, Kökar sn. (hfl).
  Frans Gustav Holmberg, född 12 jan 1830 i Ingarö sn (B), Sverige. (hfl).
  Johan Erik Holmberg, född 14 jan 1832 i Djurö sn (B), Sverige. (hfl).
  Mats Petter Holmberg, född 17 aug 1834 i Möja sn (B), Sverige. (hfl).
  Isak Holmberg, född 9 april 1837 i Möja sn (B), Sverige. (hfl).
  Anna Greta Holmberg, född 14 sept 1841 i Rörstrand,
    Nämdö sn (B), Sverige. (hfl).
 
Mats Holmbergs ursprung åtskilliga generationer tillbaka i tiden kan du finna i boken Familjer och gårdar i Brändö som jag har skrivit. Du kan säkert låna den till ditt bibliotek. Mer om serien Ålands släktregister där boken ingår, kan du läsa om du klickar här.
 
Någon motsvarande bok för Kökar finns däremot inte.
 
Lycka till!

106
03) Osorterat / Vad står det här?
« skrivet: 2005-07-31, 03:15 »
klockan tolf å tretiondedagen efter af Utslaget bewisligen erhållen del, den dagen likwäl oräknad, uti Kongl. Maij:ts Justi?Revisions Expedtion ingifwas; Och wid hwilke

107
r har två fötter, e bara en - för att försöka uttrycka det enkelt. Det vill säga r skrevs på ett sätt så att bokstaven har två spetsar nedåt, men e bara en. I alla fall för det mesta. Handskrifterna skilde sig förstås åt också på den tiden.

108
Faddrar / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-22
« skrivet: 2005-07-02, 02:04 »
Faddrarnas historia är tydligen uråldrig, åtminstone med nordiska mått mätt. Enligt Nordisk familjebok kan de följas tillbaka till tvåhundratalet efter Kristus. Men vilka källor detta bygger på framgår inte.
 
Läs mer här

109
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-04
« skrivet: 2005-06-27, 14:07 »
Nu finns uppdateringen 7.01 att ladda ner från Holgers hemsida (klicka på Uppdatera i vänsterspalten). Alla som har köpt Holger7 rekommenderas att installera denna uppdatering, som rättar ett allvarligt fel i programmet.

110
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-25
« skrivet: 2005-06-25, 12:27 »
Jag vet att de som utvecklar Holger har tagit del av de synpunkter som framförts här och i Holgerklubben, och ganska snart - troligen i morgon - kommer en buggfix att kunna laddas ner från Holgers hemsida. Exakt vad som finns med i den vet jag inte, men åtminstone felet som gäller databaskontrollen.

111
Vi verkar vara överens:
 
Sen om du vill kalla Bureanknytningen till Till Thord och Herse för saga ,det kan man göra om man vill för ingen vet något säkert i den frågan.  
 
Det är just det jag försöker hävda: Ingen vet något säkert i den frågan.  
 
Alltså: En saga.  
 
Tord i Byr är precis lika historiskt dokumenterad som Rödluvan. Bröderna Grimm och Johannes Bureus har skrivit ner varsin saga. Men sagorna är förstås inga historiska bevis för att Rödluvan eller Tord har existerat.
 
För att vara lite övertydlig: Man kan inte använda berättelserna i sig - varken den om Tord eller den om Rödluvan - som bevis för att de är sanna. Det blir ett cirkelresonemang.

112
Det är redan gjort, av Urban Sikeborg i Släktforskarnas årsbok 1996. En sammanfattning hittar du här.
 
Och en liten korrigering: De egyptiska faraonerna lär inte finnas upptagna i några 1600-talsgenealogier, som jag i hastigheten skrev här ovan. Men de har senare smugit sig in i olika genealogiska verk, förmodligen under 1800-talet när intresset för den egyptiska historien blomstrade.

113
02) Ortnamn N - Ö / Signilskär
« skrivet: 2005-06-17, 17:27 »
Det är inte så enkelt att ta sig till Signilskär, det finns ingen reguljär båttrafik dit. Däremot ser man öarna mycket bra från Eckerölinjens färjor mellan Grisslehamn och Eckerö, de passerar mellan öarna på Signilskär. På Signilskär fanns under medeltiden ett sjöfararkapell.

114
Du har helt säkert rätt. Vikingatiden ligger cirka trettio generationer bort. Det betyder att vi alla har drygt en miljard teoretiska förfäder som levde då. Även om de blir betydligt färre i praktiken, har säkert någon varit ute och härjat någonstans. För att inte tänka på allt annat de också måste ha gjort. Mycket skulle vi förmodligen tycka var betydligt mer spännande än vikingatåg

115
02) Ortnamn N - Ö / Signilskär
« skrivet: 2005-06-17, 15:39 »
Signilskär är en liten ögrupp som ligger strax väster om Åland och tillhör Eckerö socken på Åland.

116
Gamla sagor blir inte mer sanna bara därför att deras innehåll upprepas. Historisk forskning går ut på att med hjälp av tillförlitliga källor dra slutsatser om det förgångna. En historiker ska alltså göra två saker: 1) Avgöra källans tillförlitlighet och 2) Förstå den.
 
För att göra detta behövs 1) Erfarenhet och kunskap av det historiska källmaterialet och 2) Sunt förnuft.
 
Den fråga vi här har att ta ställning till är om det som nedtecknades på 1600-talet kan anses trovärdigt när det gäller 900-talet. Tidsrymden är i runda slängar 600 år. Notera att detta är lika lång tid som mellan 2000-talet och 1400-talet.
 
Kan en muntlig tradition har förmedlats korrekt under så lång tid? Det sunda förnuftet säger självklart nej. Det är omöjligt.
 
Kan det ha funnits nu förkomna skriftliga källor som berättat detta? Nej, det finns inte och har aldrig funnits några skriftliga källor som ger alla de uppgifter som skulle ha behövts för att säkerställa en släktledning tillbaka till Tord i Byr. Visserligen tyckte man om att rista runstenar på 1000-talet, men i övrigt ägnade man sig inte  under vikingatiden eller den tidiga medeltiden på våra breddgrader åt att skriva ner saker för eftervärlden.
 
Alltså: Tord i Byr tillhör absolut sagornas värld, såvida man inte är så till den milda grad romantiskt lagd att man inte bryr sig om vad som är saga och vad som är verklighet utan gärna skriver in sagofigurer i släkttädet.  
 
Men varför ska man i så fall nöja sig med en såpass slät figur som Tord i Byr, när man lika gärna kan plocka in Oden själv, de egyptiska faraonerna (som förvisso har funnits men de mellanliggande släktleden är sagofigurer) eller – det som väl ändå borde smälla allra högst – våra urföräldrar Adam och Eva. Alla återfinns de i gamla släktutredningar från 1600-talet, precis som Tord i Byr.  
 
Och detta är viktigt att notera: På 1600-talet gjorde inte forskarna sällan någon större åtskillnad mellan dikt och verklighet. Gränsen ansågs inte betydelsefull. Det är först under 1700-talet – när upplysningstiden idéer sprider sig – som man på allvar börjar försöka dra en tydlig gränslinje mellan det påhittade och det verkliga. Först och främst inom naturvetenskapen, men senare också inom andra discipliner, och då inte minst historia. Det är då som den moderna källkritiken föds, alltså den metod som historikerna använder för att reda ut vad som är dikt/myt/lögn/sagor/ etc å ena sidan och verifierbar verklighet å andra sidan.
 
Och Tord i Byr hamnar på – just det: diktsidan!

117
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-16
« skrivet: 2005-06-16, 15:46 »
Jag noterat att Rötterrådet skriver följande på sin sida angående registrering:
 
---Från Rötterrådets sida var vi efter de senaste veckornas diskussioner om obligatorisk registrering som förts i Anbytarforum öppna för att ompröva vårt ställningstagande från december 2004. Flera har i Anbytarforum uttryckt sig positiva till en gratis obligatorisk registrering för att få skriva inlägg, medan andra argumenterat emot. Registrering är vanligt på många andra forum i dag. Inga beslut har tagits i frågan.---
 
Jag kan därför inte låta bli att återkomma till min fråga vad man uppnår med en sådan, gratis registrering.
 
Vem som helst kan registrera sig och det uppgivna namnet kan lika gärna vara falskt som äkta. Om vederbörande uppträder dåligt kan profilen visserligen raderas, men det är enkelt att registrera sig på nytt. Det vill säga: Personer som uppträder under falskt namn stoppas inte av en registrering.
 
Som det är i dag vet vi att de registrerade personer som skriver i Anbytarforum existerar (åtminstone har de betalat in 100 kronor i det namn som de använder). Om vi tillåter gratis registrering kommer vi inte längre att veta vilka som säkert skriver under sitt riktiga namn.
 
Alltså: Missbruket kan fortsätta precis som tidigare, men som läsare kan jag inte längre avgöra vilka som har ett seriöst användarkonto och vilka som har ett användarkonto i falskt namn.
 
Har vi då uppnått någonting bra med att införa obligatorisk registrering?
 
Undrar i all hast
Håkan
fd redaktör
(som nu springer ut i sommaren igen)

118
Tord i Byr tillhör sagornas värld. Det är absolut hundraprocentigt säkert.

119
afgångne till Galle-
oten S: Michael d. 21.
Aug med spisning till
och med den 26: dito

120
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-06-04, 00:46 »
?Användarkonto utan kostnad = inte 'reservat', men lite bättre kontroll mot missbruk?, skriver Anders Berg.
 
Jag förstår inte riktigt på vilket sätt kontrollen mot missbruk skulle öka. Däremot förstår jag att det adminstrativa arbetet blir betydligt större samtidigt som tröskeln för att delta i diskussioner skulle höjas (eftersom det är krångligt att registrera sig).
 
Så min fråga blir därför: Om man inför obligatorisk (gratis) registrering - varför skulle missbruket minska mer än vad bruket gör?

121
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46801
« skrivet: 2005-05-31, 13:46 »
En gissning till: Edvin Kostmann.
 
Enligt telefonkatalogen på nätet är Kostmann ett namn som förekommer i Sverige (24 träffar). Nortmann ger däremot inga träffar alls.

122
Efterlysningar / Bamböle-Rebböle
« skrivet: 2005-05-29, 11:31 »
Hej Pähr, tyvärr har jag ännu inte tagit mig an Finströms socken i min kartläggning av invånarna i de åländska socknarna. Därför känner jag inte till personerna som du nämner.

123
Jag tycker att Ann-Mari Bäckström pekar på något mycket väsentligt som alla som bidrar med uppgifter till Porträttfynd absolut bör ta till sig. Det viktiga är att få fram en säker identitet på den person som visas på bilden, och det är förstås - som Ann-Mari påpekar - omöjligt att göra med enbart skriftliga källor som exempelvis kyrkböcker. Det krävs också bildkällor för detta. Det vanligaste är förmodligen att någon har samma bild och vet vem den föreställer, antingen genom att det finns en påskrift eller därför att man hört av äldre släktingar vem personen är.  
 
Detta faktum påpekas tyvärr inte tillräckligt tydligt i instruktionerna. Det enda som står är följande maning (här fetstilad av mig), som det tyvärr alltför ofta bryts mot:
 
”Berätta allt du vet om bilden. Det är viktigt att vara så utförlig som möjligt. Berätta allt du vet om personen eller personerna på bilden (namn, yrke, hemort, födelsetid och -plats, etc) och annat som kan vara av intresse vad gäller motivet. Du bör också redogöra för hur du fått veta vem bilden föreställer. Viktigt är också att berätta om kortets historia så långt du känner till, exempelvis var det har påträffats, särskilt ifall personerna inte är identifierade. Kort sagt: Spara inte på orden!”
 
Denna mening, inklämd mitt inne i ett stycke, är mycket viktig! När man påstår att ett porträtt föreställer en viss person bör man också förklara hur man vet detta, alltså berätta varifrån uppgiften kommer. Med andra ord: göra en källhänvisning. Det behöver inte vara krångligt. Några exempel: ”Enligt en samtida påskrift på baksidan föreställer bilden...” eller ”Min mormor har berättat för mig att denna bild föreställer hennes mamma...”.
 
Att plocka uppgifter ur exempelvis folkräkningarna i slutet av 1800-talet för helt okända människor och lägga in dem i Porträttfynd kan i värsta fall vara direkt till skada. Som Ann-Mari påpekar har man egentligen inte tillfört någonting av värde utan bara noterat en gissning som vem som helst kan göra med hjälp av samma källa.  
 
Och risken finns att identiferingen är helt fel. Gissningar har tyvärr en otrevlig tendens att med tiden övergå till sanningar, eftersom folk gärna hoppar över eventuella reservationer när de återger uppgifterna i andra sammanhang (kanske på en egen webbplats). På så vis kan en i all välmening gjord gissning leda till att bilden med tiden reservationslöst anses föreställa denna person - fast det inte stämmer. Alltså är det bäst att vara mycket återhållsam med gissningar och spekulationer kring bilderna i Porträttfynd.
 
En annan sak är att det förstås inte är något fel att komplettera personuppgifterna om en redan säkert identifierad person med uppgifter från exempelvis folkräkningarna. Det är bara bra. Men försök aldrig att med enbart skriftliga källor identifera personer i Porträttfynd. Det kan vålla mer skada än nytta.

124
Stora Släkt-Sök / Stora Släkt-Sök
« skrivet: 2005-05-09, 22:23 »
Gränsen ligger på 5000 träffar, är det fler får man det meddelande som Urban nämner. Jag sökte på Cederberg och fick 172 träffar. Så det verkar funka som det ska. (Men söker man på Sikeborg blir det fler än 5000, men det beror nog på Urbans flit )

125
Hudene / Hudene födelse C:2, sid 22, GID 620.10.65900
« skrivet: 2005-05-04, 09:13 »
Gissningsvis bodde familjen i Kärtared i Hudene. Namnet förekommer ett par gånger bland faddrarna och är där något tydligare skrivet: tiärtare(d), men när det förekommer första gången i texten verkar både i- och ä-prickarna ha glömts bort (den som skrivit texten är helt klart en ganska ovan skrivare, kanske socknens klockare, knappast prästen).  
 
Förmodligen var fadern ryttare (rutare), eftersom det verkar stå att han bodde i tiartared rutare(torp?), men slutet på orden försvinner i bokens bindning. Detsamma gäller moderns namn, men gissningsvis hette hon Ingrid (kanske stavat Ingre). Det verkar mindre troligt att ett längre namn som Ingeborg skulle ha fått plats på utrymmet.
 
Faddrarna är faktiskt enklare att läsa (den exakta stavningen inte beaktad): Vit(tnen): Lars Andersson i Kärtared, Anders Jonsson i Jons(torp?), hustru Lena Larsdotter i Kärtared, p(igorna) Annika Petersdotter (och) Anna Larsdotter i Kärtared.
 
När man stöter på en födelsenotis som är svårläst vad gäller föräldrarnas namn och hemvist, brukar en bra metod vara att leta efter andra barn till samma föräldrar för att se om uppgifterna är enklare att läsa där. Vanligtvis fick föräldrarna flera barn i samma socken. Det brukar räcka med att leta några år framåt och bakåt för att hitta ett eller flera barn till. En annan metod att är gå bakåt i vigselboken från tidpunkten för barnets födelse, för att försöka hitta föräldrarnas vigsel. Lägger man sedan ihop dessa belägg för föräldrarna brukar deras namn och hemvist i socknen klarna betydligt. Ett litet tips bara!

126
Gamla handstilar / Att läsa gammal skrift
« skrivet: 2005-05-02, 12:34 »
I Nättidningen RÖTTER finns en bra sida med litteraturtips för den som vill lära sig mer om släktforskning: Klicka här
 
En bit ner kommer läroböcker som hjälper dig att läsa den gamla handstilen.
 
I RÖTTER finns också en avdelning där jag under min tid som redaktör publicerade en del läsövningar:  Klicka här
 
Tyvärr tror jag att avdelningen inte längre uppdateras.
 
(Dessa tips med anledning av diskussionens rubrik och inte som ett direkt svar på de senaste inläggen.)

127
Hej, kul att Tio goda råd från 1999 fortfarande uppskattas. Jag tror inte att den finns publicerad i RÖTTER. Men jag hittade den i form av en pdf-fil på min hårddisk. Jag gör ett försök att ladda upp den här, i fall någon är intresserad av att läsa.
 
tiogoda
 (77 k)

128
Övriga hemsidor, databaser och program / Gendex
« skrivet: 2005-04-30, 00:50 »
Tack för den länken! Hur ska man tolka detta? Att gendex-databasen inte finns sedan april 2004? Är gendex någonting som inte längre existerar i praktiken?

129
Övriga hemsidor, databaser och program / Gendex
« skrivet: 2005-04-29, 18:30 »
Vad har hänt med www.gendex.com? Någon som vet?
 
När jag söker på gendex på Google får jag följande träff (plus en massa andra som pekar till samma sajt):
 
gendex.com
Indexes thousands of WWW databases containing genealogical data for over twenty
million individuals.
www.gendex.com/gendex/ - 1k - 27 apr 2005 - Cachad - Liknande sidor
[ Fler resultat från www.gendex.com ]
 
Men när jag klickar på länken www.gendex.com hamnar jag hos en tillverkare av tandläkarutrustning i Illinos (Gendex Dental). Skumt, eftersom Google tydligen indexerade www.gendex.com så sent som den 27 april och då innehöll den uppenbarligen information om gendex-databasen att döma av den citerade texten från webbplatsen.

130
Gravstensinventeringen / Gravstensinventeringen
« skrivet: 2005-04-22, 10:12 »
Varför du inte finns med på listan från hösten 2003 när du tingade Häggeby redan samma sommar vet jag inte. Det kanske den som är ansvarig för gravstensinventeringen inom förbundet kan ge besked om.
 
Jag tycker det låter som en utmärkt id? att kunna skicka in uppgifter om inventerade gravstenar via Internet, gärna med bilder, och att de omedelbart skulle publiceras. Det är dessutom inte särskilt svår att genomföra (det kunde fungera ungefär som Porträttfynd). Det borde vara något för förbundsledningen att allvarligt fundera över, eftersom det skulle göra informationen mer tillgänglig samtidigt som förbundets arbete skulle minska. Vi får väl se om de nappar!

131
Gravstensinventeringen / Gravstensinventeringen
« skrivet: 2005-04-21, 22:49 »
Klicka här för att hitta listan över inventerade och tingade kyrkogårdar. Den är ett drygt år gammal, men den bör väl ändå vara i stort sett korrekt.

132
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-10
« skrivet: 2005-03-23, 09:44 »
Hej Lisbeth, jag blev lika förvånad som du att det fungerade på detta vis, att sökresultatet blir begränsat till 200 vid vissa sökningar men inte vid andra. Det är ingenting som har varit avsikten, och förhoppningsvis kan Peter ordna så att 200-gränsen tas bort.

133
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-10
« skrivet: 2005-03-22, 00:02 »
Jag missade Annastinas andra inlägg, därav mitt något obegripliga resonemang ovan kring vad jag anade att Annastina menade.
 
Det fel jag beskriver ovan har funnits (och finns kanske fortfarande), men är som sagt inte särskilt besvärande. Det fel som Annastina pekar på när det gäller Skövdefotografen är däremot nytt för mig. Och det är ju definitivt besvärande, eftersom man förstås missar kommentarerna.
 
Men eftersom det endast handlar om visningen av uppgifterna i databasen, bör också detta fel vara enkelt att åtgärda (även om jag inte omedelbart inser varför det uppstår).  
 
När Peter nu aviserar att han ska lägga lite mer tid på Porträttfynd, gissar jag att felet kan rättas till gamska snart (och jag hjälper förstås gärna till om jag kan vara till någon nytta).

134
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-10
« skrivet: 2005-03-21, 22:27 »
Jag förstår nu vad du menar och har också hittat skillnaden. Söker jag på skogsjö får jag upp alla bilder, men söker jag på håkan skogsjö visas bara 200. Anledningen till detta kan jag inte förklara mer i detalj, men det bör hänga samman med att sökning på enskilda ord sker på ett annat sätt än om man söker på en textsträng med flera ord. Så söker du på petersson får du upp alla dina bilder.  
 
Jag tvivlar på att det finns något bra skäl till att det fungerar på detta vis. Förmodligen är det ganska enkelt att åtgärda.
 
Jag börjar nu ana vad Annastina menar, och jag har nog själv sett detta vid något tillfälle. Jag tror att det ligger till så här: På Porträttfynds förstasida visas alltid de fem senast inlagda/uppdaterade bilderna. Det verkar finnas en felprogrammering som också gör att endast fem kommentarer syns så länge bilden visas bland de fem senast inlagda. Klickar man fram den större bilden ser man däremot alla kommentarer.
 
Detta är alltså egentligen ett ganska litet problem, eftersom det endast syns så länge en bild visas bland de senast inlagda, vilket inte brukar vara särskilt länge. Dessutom är det ovanligt att en bild har fler än fem kommentarer.  
 
Även detta fel torde vara enkelt att åtgärda.

135
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-21
« skrivet: 2005-03-21, 15:22 »
Annastina, ditt problem förstår jag inte riktigt. Jag letade upp den enda bild som du kommenterat i Porträttfynd - och där fanns fyra kommentarer som syntes utmärkt i bägge lägen. Kan du förklara lite närmare, så kanske jag kan hjälpa dig.

136
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-21
« skrivet: 2005-03-20, 23:07 »
Hej Lisbeth
Så tycker jag inte att det verkar vara. När jag söker på mitt eget namn i Porträttfynd får jag upp ett sökresultat med 427 bilder. Och alla bilderna visas.

137
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-21
« skrivet: 2005-03-20, 10:03 »
Ann-Mari, sökfunktionen i Porträttfynd fungerar på just det sätt som du önskar. Ett exempel: Jag har lagt in ett antal bilder som tillhör Kjell Ekström. Söker du på hans namn kommer alla bilder upp som tillhör honom. Bland dessa bilder finns många som kommer från album #5286. Du kan sedan söka på detta nummer och få upp just de bilder som ingår i detta album.
 
Sökfunktionen fungerar så att den är indexerad på enstaka ord. Det betyder att det går snabbt att söka på ekström, medan det tar lite längre tid att söka på kjell ekström (men inga fnuttar ska sättas ut kring orden).

138
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-21
« skrivet: 2005-03-20, 01:42 »
Ett utdrag ur instruktionerna i Porträttfynd:
 
?Hålla samman en grupp bilder i Porträttfynd. Det är enkelt att hålla samman en grupp bilder, exempelvis bilder som härrör från samma fotoalbum eller samling, i Porträttfynd. Gör så här: Lägg in en bild från albumet och se vilket nummer denna fick i Porträttfynd (exempelvis #1234). Skriv sedan på alla andra bilder från samma album ungefär: Bilden finns i samma album som bild #1234. Den som sedan söker på bildens nummer (#1234) i sökfunktionen får ett sökresultat där alla albumets bilder ingår.?
 
Detta betyder alltså att den funktion som efterfrågas ovan redan i praktiken finns.

139
Hon är en anmoder också till mig och återfinns på en antavla som jag publicerat i RÖTTER.
 
Klicka här

140
46 Ordet är fritt om släktforskning / Utbildning
« skrivet: 2005-03-01, 22:35 »
Och nu tydligen också från spalten till vänster... För den länken fanns inte där alldeles nyss, väl?

141
46 Ordet är fritt om släktforskning / Utbildning
« skrivet: 2005-03-01, 22:34 »
Glöm inte heller Stora Släkt-Sök som man når från Rötters förstasida.

142
Socknar / Vårdö
« skrivet: 2005-02-26, 15:26 »
Katarina Sofia Mattsdotter (1858-1950) gifte sig den 17 dec 1905 med Johan Ferdinand Andersson (1857-1927) från Yxskär, Kumlinge sn, sjöman och parcellägare i Lövö, Vårsö sn. Makarna hade inga barn. Uppgifterna är hämtade ur kyrkböckerna. Ytterligare uppgifter om makarnas släkt hittar du enkelt i mina böcker, Familjer och gårdar i Brändö och Familjer och gårdar i Kumlinge (se vidare här).

143
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-26
« skrivet: 2005-02-24, 09:31 »
Ett litet tillägg för tydlighetens skull: För eget bruk är det förstås tillåtet att kopiera texter från Anbytarforum - på samma sätt som det är tillåtet att ta kopior från en bok. Det är däremot inte tillåtet att sprida dessa kopior vidare till andra. Då bör man i stället hänvisa till Anbytarforum respektive den tryckta boken.

144
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-26
« skrivet: 2005-02-24, 01:41 »
Raderna i ordningsrglerna vållar tydligen en del huvudbry. Eftersom det är jag som skrivit dem, kan jag förklara vad de betyder.  
 
Enkelt uttryckt: Texter i Anbytarforum har samma upphovsrättliga skydd som om de hade varit publicerade i en tryckt bok eller en tidning.
 
Det är tillåtet att citera relevanta uppgifter i rimlig omfattning, förutsatt att källan anges på vederbörligt sätt. Men om någon har publicerat en längre släktutredning (vilket emellanåt förekommer) är det inte tillåtet att ta hela eller en stor del av utredningen och återpublicera den utan tillstånd - inte ens om man tydligt anger varifrån den är hämtad och vem som skrivit den.  
 
Med tanke på hur enkelt det är att klippa och klistra i datorernas värld, tycker jag det finns all anledning att i Anbytarforum poängtera detta. För tryckta skrifter tror jag de flesta finner dessa regler självklara, men när det gäller digital text får man intrycket att många uppfattar den som någon slags allmän egendom som får användas av vem som helst hur som helst. Men så är alltså inte fallet.
 
Alltså: Citera gärna - med källhänvisning. Men inte mer än vad som är relevant. Och planka aldrig andras texter. Det är stöld.

145
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-18
« skrivet: 2005-02-18, 16:33 »
Kurt Modig skriver ovan att jag har redogjort för att det skulle finnas fyra olika logotyper, vilket är fel. Förbundets logotyp finns i fyra olika varianter, för att kunna passa i olika sammanhang. Att en logotyp finns i olika varianter är inget ovanligt, tvärtom är det ofta en praktisk väg att gå för att få den så funktionell som möjligt. Det tillgängliga utrymmet kan variera liksom de tekniska förutsättningarna.  
 
Vad gäller typsnitt och färg, så har typsnittet varit detsamma ända sedan slutet av 1980-talet (en variant av Caslon), likaså färgen (blå). Den blå färgen är inte närmare definierad, men det är förstås möjligt att göra (den har nog ofta motsvarat ungefär Pantone Reflex Blue).
 
Jag blir lite fundersam över Kurts upplysning att en grafisk profil förutom en logotyp också innehåller en mängd andra saker såsom brevhuvud, rapporter, formulär, visitkort, skyltar, broschyrer, tidskrifter, bokomslag. Det som räknas upp är väl snarast trycksaker där en grafisk profil används. Modeordet grafisk profil brukar däremot användas för de generella instruktioner och anvisningar som anger hur en organisation eller ett företag ska profilera sig grafiskt (främst på trycksaker, men kan förstås gälla allt från firmabilar till flygplan - beroende på vad man sysslar med). En grafisk profil brukar innehålla uppgifter om hur logotypen ser ut och hur den används, vilka färger och typsnitt som rekommenderas och så vidare.
 
Själva grunden för den grafiska profilen är dock inte något tyckande om vad som är vackert eller fult, utan det handlar om att försöka kommunicera ett grundläggande budskap som ofta kan konkretiseras i några enstaka ord, typ trygghet (kan passa för ett försäkringsbolag) eller ungdomlighet (för äventyrsresor).
 
Mats Ahlgren var tidigare i den här diskussionen inne på vad den nya loggan kunde tänkas signalera: ...en oharmonisk sammansättning av tung, orörlig/stel, ganska trött och tråkig 'betonggetto' fundamentalism. Men det är kanske så förbundet vill framhäva sig, vad vet jag, skrev han.
 
Det finns alltså - på gott och ont - ett samband mellan visuellt intryck och upplevelse. Och det är detta samband det gäller att utnyttja på ett bra sätt.
 
Den som vill se en grafisk profil i praktiken, kan kika på Sundbybergs kommuns (klicka här). Den kan ju passa bra som exempel eftersom förbundet just har flyttat dit. Kommunen vill uppfattas som trygg, trovärdig, aktiv och expansiv.
 
Jag tror att en bra och framkomlig väg till en grafisk profil för Sveriges Släktforskarförbund, vore att först tydligt klargöra vad förbundet står för och hur det vill uppfattas. I den processen är det säkert inte fel om också medlemsföreningarna engageras. Resultatet bör kunna sammanfattas i några ord som nästan alla kan vara överens om: Just så ska Sveriges Släktforskarförbund vara! Sedan gäller det för en grafiskt kunnig person att fånga innebörden av dessa ord i logotyp, typsnitt och färgval, etc, på ett övertygande sätt. Och så slutligen är det bara att förankra och presentera härligheten.
 
Och förhoppningsvis ta emot massans jubel.

146
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-16
« skrivet: 2005-02-16, 11:58 »
Som en liten allmän upplysning kan nämnas att den nuvarande logotypen finns i flera olika varianter - en enradig, en tvåradig och en treradig samt en specialvariant - för att kunna användas på lämpligt sätt i olika sammanhang, exempelvis beroende på utrymmet. Den variant jag använde på broschyren Om bryggor och bojar var alltså den enradiga.  
 
Men notera att det alltså inte handlar om en hel flora varianter, som Ted skriver, utan om exakt fyra, gjorda för att fungera på CD-omslag, webben, brevpapper, utställningar, etc, alltså i sådana sammanhang som den har använts sedan slutet av 1980-talet. Och uppenbarligen har den fungerat och även blivit så väl inarbetad att många uppskattar den, att döma av den här diskussionen. Det glädjer förstås mig som en gång i tiden snickrade ihop den.  
 
Vidare kan nämnas att loggan finns i en färg (blått), men den kan förstås också användas svart när det inte är möjligt att återge den blå. Och att loggans storlek varierar är inte så konstigt. Den måste ju anpassas efter utrymmet; på ett visitkort återges den i mindre storlek än på skylt i en utställningslokal. Men det är väl ganska självklart.
 
Såvitt jag minns har alla varianterna funnits sedan slutet av 1980-talet, förutom specialvarianten som jag tror tillkom i slutet av 1990-talet (den har jag dock aldrig sett använd).
 
Så här ser de ut:
 

 
 
 
 
 

147
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-13
« skrivet: 2005-02-13, 00:23 »
Oj vad tiden går, hade förbundets förra logga verkligen hängt med sedan 1987. Men det stämmer säkert, Elisabeth brukar inte ha fel.
 
Jag vill verkligen inte rycka ut till försvar för den logga jag totade ihop för snart tjugo år sedan - den gjordes som ett provisorium, i väntan på något bättre. Men jag kan inte riktigt låta bli att ha synpunkter på tingesten som har dykt upp överst till vänster på sidan. Av alla förslag till nya loggor som jag sett under årens lopp är nog detta den gräsligaste.  
 
Jag vill minnas att förbundet någon gång för länge sedan, kanske i mitten av 90-talet, fick en av Sveriges mest namnkunniga typografiska formgivare - Bo Berndal - att rita förslag till ny logga, men den föll tydligen inte dåvarande styrelsen i smaken. Jag minns inte längre hur den såg ut, men kanske kunde den dammas av - så vi slipper de något illa tillriktade bokstäverna uppe i hörnet. Bo Berndal har formgett en rad kända logotyper, bland annat Riksarkivets.

148
Rakt nedstigande led / Rakt nedstigande led
« skrivet: 2005-01-28, 10:13 »
Kritik mot det agnatiska släktbegreppet har funnits länge bland släktforskare, och frågan diskuterades intensivt redan på 1970-talet. Hans Gillingstam ifrågasatte det agnatiska släktbegreppet och såg det som en högreståndsföreteelse, medan jag själv i ett senare skede i debatten menade att det bland bönder helt klart finns en släktkänsla knuten till gården på samma sätt som det finns en släktkänsla knuten till namnet bland många högreståndssläkter.  
 
Den som vill ta del av debatten i en syntetiserad form rekommenderas att läsa kapitlet Stora trätan i Lennart Börnfors bok Anor i folkupplaga. Släktforskning som folkrörelse, utgiven 2001 av Landsarkivet i Lund.
 
Så här långt i denna alltså närmast eviga debatt står åtminstone en sak klar för mig: Det finns många olika relevanta släktbegrepp och varje individ kan tillhöra mer än en släkt.  
 
Jag tror att det är viktigt att inse att släktbegreppet är en social struktur, något subjektivt, påhittat av människor, som olika individer kan uppleva olika. Därför inbjuder det också till starka diskussioner som denna.
 
Begreppet att vara släkt med är däremot mer objektivt till sin natur, alla personer som har gemensamma anor är per definition släkt med varandra, medan personer som inte har det inte är det. På så vis är det ganska enkelt att vara ense om vad det innebär att vara släkt med någon, åtminstone om man är överens om att enbart bry sig om biologiska släktskap.

149
Socknar / Lemland
« skrivet: 2004-12-23, 10:15 »
Maria Stina Andersdotter är enligt husförhörslängderna född den 28 jan 1805, då det är en lucka i Lemlands födelsebok. Men av husförhörslängder och andra kyrkböcker kan man sluta sig till att hon var dotter till bonden Anders Andersson (1774-1829) på hemmanet Flaka nr 4, kallat Johans, och hans hustru Maria Persdotter (1780-1808). Anders Andersson uppges vara född i Föglö socken, medan Maria var bonddotter från gården Johans.

150
03) Osorterat / Anders Pärson och sen?
« skrivet: 2004-11-14, 14:58 »
Nu är det ingen tvekan längre. Det står bnd som är en förkortning av benämnd.
 
Den första notisen utläses alltså: den 28 begrovs en dräng i Färdsle Anders Persson benämnd anno ?tas 2..., som på nusvenska blir den 28 begravdes en dräng i Färdsle vid namn Anders Persson som dog vid 2... års ålder.

151
03) Osorterat / Vems dotter var quinfolket Maret i Skår?
« skrivet: 2004-11-14, 01:28 »
Regertzd(otter), ser det ut att stå.

152
03) Osorterat / Anders Pärson och sen?
« skrivet: 2004-11-14, 01:27 »
Det är alltid vanskligt att läsa kluriga ord när man inte har hela sammanhanget klart för sig, men jag gissar att det kan stå bnd, vilket skulle vara en förkortning för benämnd. Det skulle alltså stå Sven Andersson benämnd, ett utryck som skulle ha samma betydelse som våra dagars vid namn Sven Andersson. Men för att säga något mer definitivt skulle jag vilja se hela raderna i texten.

153
Hej allesammans
 
Nu när jag inte längre behöver ägna RÖTTER någon tillsyn har jag äntligen - på mångas begäran, faktiskt - till slut ordnat en liten hemsida om bokverket ”Ålands släktregister” som jag ger ut sedan 1995. Hittills har sex rejäla volymer utkommit. De behandlar sockarna Lumparland, Kumlinge, Brändö, Vårdö, Sund och Sottunga, alla belägna på Åland. Utan att vilja skryta alltför mycket, vågar jag påstå att de innehåller oerhört mycket av intresse för den som söker sina rötter i dessa socknar. Så om ni känner någon med anknytning till Åland, tipsa dem gärna om Ålands släktregisters hemsida som återfinns här:
 
http://home.aland.net/historia/bocker/

154
Förnamn - H / Halle / Halde
« skrivet: 2004-11-09, 21:08 »
Den sista bokstaven är ett litet r skrivet med den gamla tyska handstilen, men för oss påminner den väl egentligen mest om ett w. Möjligen är det detta som gör att du tycker att det ser konstigt ut mellan 5:e och 6:e bokstaven. Egentligen ser r:et i den andra bilden mer konstig ut, men det beror på att skrivaren där verkar ha råkat trycka ihop bokstaven. På så vis liknar den mer ett r som vi skriver det i dag, eller ett slut-s med den tyska handstilen.
 
Om du har tillgång till Henrik Anderös bok Läsebok för släktforskare kan du titta på bokstavsexemplen på sid. 11. Där finns ett flertal varianter av r återgivna efter varandra. Flera av dem är mycket lika sista bokstaven i Hallor.

155
Förnamn - H / Halle / Halde
« skrivet: 2004-11-09, 18:12 »
På bilden ovan står det enligt min mening tydligt Hallor, utan genitiv-s på slutet. Jag tror att jag har sett att man skrivit genitiv-s på alla namn, som i ditt exempel, men vanligt är det inte. Men på bilden ovan finns alltså inget genitiv-s, det är nog helt klart.

156
Förnamn - H / Halle / Halde
« skrivet: 2004-11-09, 09:35 »
Jag tror nog det står Hallor, vilket enligt Sveriges medeltida personnamn är en variant av det nordiska namnet Haldor. Hallor ska finnas belagt på 1500-talet i Dalsland, Västergötland och Värmland. Säkert kan det på vissa platser ha levt kvar längre.

157
Släktforskarnas årsbok 2004 / Släktforskarnas årsbok 2004
« skrivet: 2004-07-09, 10:47 »
Hej, Sonia och Crister, och tack för de förstående orden. Sådana behövs när man har dabbat sig!

158
Släktforskarnas årsbok 2004 / Släktforskarnas årsbok 2004
« skrivet: 2004-07-08, 20:19 »
Det hela är förstås ytterst pinsamt. Som Crister Lindström skriver är det sådant som helt enkelt inte får hända - men som ändå händer. Jag beklagar djupt det inträffade och ber om ursäkt samtidigt som jag givetvis lovar att det inte kommer att ske igen.
 
Men bortsett från detta tycker jag att årsboken 2004 är en av de bästa på länge. Artiklarna spänner över ett ovanligt brett fält och många är av mycket hög klass och bör intressera de flesta släktforskare.
 
Jag är glad och stolt över att få redigera en årsbok som har så många kvalificerade medarbetare. Och jag hoppas verkligen att omslagsfadäsen inte på något sätt ska skymma den samlade forskargärning som avspeglar sig i artiklarna. Skuggan från det inträffade ska falla på mig som redaktör, absolut inte på årsboken!
 
Kort sagt: Läs insidan och bry er inte om framsidan!
 
Håkan Skogsjö
årsboksredaktör
 
PS Jag ska överväga om ett urval av artiklarna i fortsättningen ska räknas upp på framsidan; att så sker bottnar i ett förslag från styrelsen för ett antal år sedan.

159
Efterlysningar / Erik Höijer ifrån Brändö
« skrivet: 2004-06-24, 11:16 »
Han diskuterades flitigt i februari 2003 i Sideby-diskussionen, se här. Där framgår också hans ursprung.

160
46 Ordet är fritt om släktforskning / Rättelser
« skrivet: 2004-06-12, 10:37 »
Problemet med Anbytarforum är att vi inte långsiktigt kan vara säkra på att innehållet kan hållas tillgängligt, eftersom vi är beroende av ett amerikanskt dataföretag (DiscusWare). När det gäller våra egna databaser som Porträttfynd, Litteratur-Sök, etc, har släktforskarförbundet hela andra möjligheter att garantera att innehållet verkligen kan finnas kvar långt in i framtiden, tillgängligt på Internet. Det tycker jag är en aspekt att reflektera över när det gäller hur kompletteringar och rättelser bäst görs i RÖTTER.  
 
Men jag håller med om att gränssnittet (och även en del av tekniken) i Litteratur-Sök borde fixas till så att databasen fungerar bättre. Det var en av de första databaserna i RÖTTER som gjordes, och de senare databaserna är i flera avseenden finurligare konstruerade. Jag tror också att ett gränssnitt som mer liknar exempelvis Libris skulle göra Litteratur-Sök betydligt mer användarvänlig.

161
Adjö Håkan Skogsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-09
« skrivet: 2004-05-06, 20:28 »
Åhhh, man blir riktigt varm om hjärtat... Tack allesamman.

162
Bildgåtan - Övrigt / Klassfoton
« skrivet: 2004-04-28, 13:51 »
Hej Stig, jag håller med dig om att gamla skol- och klassfoton är av lika stort värde som de porträttkort som vi samlar i Porträttfynd. Vi skulle gärna öppna fler databaser av typen Porträttfynd, men vi vet också att det är mycket arbetskrävande att sköta om dem. Anbytarvärden Peter har redan så mycket arbete med Porträttfynd att vi i dagsläget inte vågar åta oss hantera fler bilddatabaser. Men kanske längre fram.

163
Att det står ”sig emell:n” är nog helt klart. Betydelsen är densamma som sinsemellan, som nog är det ord vi i dag skulle ha använt i detta sammanhang. Den som vill veta mer om uttrycket ”sig emellan”, kan läsa i SAOB, exempelvis under uppslagsordet sig I.1.q.a).

164
Studios(us) Hierttberg på Larum.

165
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-14
« skrivet: 2004-04-17, 09:39 »
Vad får dig att tro att dessa nummer ska existera? Det är ju ganska många nummer som saknas. Därför är nummerserien uppe på cirka 31.500, men databasen innehåller bara knappt 29.000 kort.

166
...häfftigt warande åskedunder...  
 
...Kornberga Norreg[ården]...
 
...af torndöns- eller åskeslag till döds och...
 
Det sista tecknet i Norregården (det tecken som påminner om ett litet L följt av en släng under raden), är ett förkortningstecken.

167
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2004-02-24, 01:25 »
Fixat.

168
01) Allmänt om efternamn / Efternamn inspirerade av yrken
« skrivet: 2004-02-19, 12:35 »
Den absolut vanligaste inspirationskällan för efternamn i Sverige har varit - och är säkert fortfarande - ortnamn. Exempelvis kunde en person som var uppväxt på Mellangården i en by ta namnet Melander.
 
Men vad fanns det för andra inspirationskällor? En såg jag häromdagen, nämligen att skapa ett efternamn som var inspirerat av sitt yrkesområde. Sockenskräddaren Mats Persson i Rörstorp, Lemland sn (Åland), bytte omkring år 1800 namn till Trådström. Detta kan knappast vara annat än en direkt syftning på den tråd som skräddaren förstås ständigt arbetade med. Finns fler exempel på denna typ av namnskapande?
 
Och har någon exempel på helt andra inspirationskällor för efternamn (bortsett från rena hugskott)?

169
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2004-02-07, 02:28 »
Dalern delades på 1600-talet i 4 mark eller 32 öre (se Alf Åberg, Läsning av gamla handstilar, sid. 13). ?-priset i mellankolumnen anges inte i öre utan i mark (utom på tredje raden där den anges i daler) och per tunna (inte per skäppa). Pröva med det. Då tror jag att du får matematiken att stämma.

170
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-09
« skrivet: 2004-02-01, 15:00 »
Tack för rosen! Kul att höra att den nya satsningen med läsövningar uppskattas. Det märker vi också i besöksstatistiken, så vi kommer att jobba vidare med avdelningen på olika sätt. Fler läsövningar blir det förstås, och vi planerar också att samla olika typer av nyttig information som är till hjälp när man tolkar gamla dokument.

171
Jag testade alldeles nyss, och det fungerade bra.

172
Allmänt / Olika beteckningar en tickande bomb
« skrivet: 2004-01-28, 01:04 »
Denna fråga har varit uppe ett par gånger tidigare till diskussion här i Anbytarforum, senast här. Den lösning som du själv är inne på, att bortse från de olika beteckningar som finns (arkivsignum, GID-nummer, etc), tycker jag  är den enklaste och mest ändamålsenliga lösningen på problemet. Den rekommenderar jag när det gäller avdelningen Läshjälp här i Anbytarforum.

173
26) Allmänt / Funderingar kring Läshjälp
« skrivet: 2004-01-26, 11:46 »
Jag tycker att du har helt rätt. De olika typer av beteckningar som finns på kyrkböckerna, typ GID-nummer och arkivsignum, är inte till någon större hjälp för forskare när vi ska referera till olika kyrkböcker, eftersom de vanligtvis kräver någon form av specialförteckning för att förstå vilken källa som egentligen åsyftas, och denna förteckning har inte alla forskare tillgång till.  
 
Bättre är att ange i klartext vilken källa som avses. Om man har läsproblem i Risinge födelsebok den 12 mars 1741, kan man som rubrik skriva Risinge födelsebok 1741 och i texten berätta att det finns ett barn fött den 12 mars 1741 som döptes till Anna, men att man inte kan läsa föräldrarnas namn. Då är det möjligt för alla med tillgång till Risinge födelsebok - i original, på mikrokort eller mikrofilm eller som fotokopia eller via Genline - att hitta födelsenotisen och hjälpa till med läsningen.  
 
Naturligtvis kan man också ange arkivsignum eller GID-nummer om man så önskar, men det viktiga är att ange den generella informationen, nämligen exempelvis Risinge födelsebok och datum eller Risinge husförhörslängd 1812-1817, sid. 17. Exakt vilken generell information som krävs kan variera en del från fall till fall.

174
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2004-01-22, 12:09 »
Det är möjligt att vi får försöka ge närmare instruktioner om syftet med kommentarerna längre fram. Än så länge tycker jag inte att det är något stort problem, men visst är det en och annan kommentar som inte riktigt hör hemma i databasen.
 
Tecknet # betyder 'nummer'.

175
Så här står det:
 
”Åhr 1798 den 6:te Martii förrättades Laga Boupteckning efter Skoflickaren Jacob Forsström som den 26:te sidstl:e Januarii med döden afgådt och efterlämnat Enkan Anna Catharina Andersdotter samt såsom närmaste arfwingar 3:e uti tredje giftet med Britta Beata Forsström sammanaflade Barn, 1:mo Johannes på 26:te, sjelf myndig och närwarande, 2:do Christopher på 22:dra året äfwen sjelf myndig men icke tilstädes, och 3:tio Jacob Forsström på 16:de året gammal, Hwars Rätt Klensmeden Mäster Swen Bostedt såsom god man bewakade.  
 
Sedan hosfogade ofwanbemälte makar emellan uprättade Inbördes Testamente upwist blifwit som tillägger den efterlefwande all den lösa qwarlåtenskapen, som efter wartheras död befinnas; Så upgafs densamma jämte Skulder av Enkan i följande ordning.”
 
Jag tror att du har större chans att snabbt få svar om du själv skriver in de delar av texten som du har kunnat läsa, så får andra komplettera med de ord som saknas. Det tar ju en stund att läsa och skriva ner hela texten nu, vilket säkert kan avskräcka en del, särskilt som bilden som Heikki påpekar inte är den bästa.

176
Salpetersjudare / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-13
« skrivet: 2004-01-20, 22:37 »
Man ska förstås alltid läsa vad som tidigare har skrivits i en diskussion... Om du läser inläggen här ovan, från januari 1999, hittar du en del ytterligare uppgifter om de rullor jag nämner ovan.

177
Salpetersjudare / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-13
« skrivet: 2004-01-20, 22:34 »
Om jag inte missminner ingick salpetersjudarna i den så kallade salpetersjuderistaten, det vill säga de var inte privata företagare utan arbetade på uppdrag av staten, och jag har för mig att det ska finnas rullor över salpetersjudare, förvarade i Krigsarkivet i Stockholm. Men säkert finns någon som kan ge säkrare besked om detta. Om inte, hör direkt med Krigsarkivet.

178
Handlande / Handlare / Galanterihandlare
« skrivet: 2004-01-20, 22:19 »
Ett litet tillägg: Fler exempel hittade jag i Köpenhamns diplomatarium från 1698, som kan läsas direkt på nätet, klicka här.

179
Handlande / Handlare / Galanterihandlare
« skrivet: 2004-01-20, 22:13 »
Jag skulle tro att det är ungefär detsamma som nipperhandlare. Nipper är enligt SAOB ”mindre, särsk. dyrbarare prydnadsföremål, numera nästan bl. om smycken, ringar, örhängen o. andra småprydnader (i sht sådana som bäras av kvinnor)”. Ordet galanteri kunde jag konstigt nog inte hitta i SAOB (kanske letade jag slarvigt), däremot finns bland exemplen på hur orden kan användas följande från 1731 under uppslagsordet ”nipp” (singular för nipper):
 
Allehanda Nipper, Galanterie och Granlåt, såsom Muffar, Bragar, Halskläden, kåstbare Sol-fiädrar .. och allehanda slags Dosor, Plumer, Gehäng, .. med mera .. äro .. til införsel förbudne. PH 2: 926 (1731).
 
Så här har du fått en rad exempel på vad dina förfäder kan ha handlat med.

180
Myntenheter / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2012
« skrivet: 2004-01-20, 22:00 »
En utmärkt bok som säkert reder ut dessa frågor är ”Mynt” av Lars O. Lagerqvist och Ernst Nathorst-Böös (Stockholm 1968, 317 sidor). Jag har den inte till hands där jag är nu, så jag kan inte kolla vad den säger om detta. Men inte fanns väl skilling som myntenhet i Sverige på 1600-talet, vad jag kan minnas, utan det var väl daler och öre (och eventuellt mark). Men om det kan ha funnits något speciellt i Skåne vet jag inte. Men, som sagt, kolla i boken.

181
46 Ordet är fritt om släktforskning / Läsövningar!!
« skrivet: 2004-01-20, 10:38 »
Kul med uppmuntrande tillrop för RÖTTERs senaste satsning. Självklart är ambitionen att komma med fler läsövningar framöver och även med utförligare förklaringar till olika egenheter som man kan stöta på i texter.
 
Naturligtvis ska man vara petig med bokstäver i en läsövning. Det är enda sättet att lära sig läsa den gamla handstilen bra. Så det är förstås lite pinsamt - om än kanske ganska mänskligt - att det insmög sig ett litet ”tyrckfel” i facit. Uppmärksamma läsare har redan påpekat detta, och jag ändrar när jag om någon vecka återigen är på plats vid min vanliga dator.

182
Jag vill också minnas att dessa tecken nästan alltid förklaras på en tryckt sida i början av varje husförhörslängd.

183
06) Efternamnssuffix / -ell
« skrivet: 2004-01-16, 18:13 »
Den här frågan har tidigare varit upp i Nättidningen RÖTTER, under Allmänna frågor. Följande är ett citat därifrån:
 
- - - - - - - -  
#360 (30 september 1999) Undrar om någon vet vartifrån -ell kommer i slutet på efternamn. det finns ju ganska många efternamn som slutar på det, : ex: wådell, frisell o,s,v // Mvh Roger Trosell Svara här.
 
Svar: Det var vanligt att på 1700-talet förkorta de gamla latinska släktnamnen som ofta slutade -elius (exempelvis Darelius, Rhyzelius, Rydelius, etc) så att de i stället slutade på -ell (Darell, Rhyzell, Rydell). Huruvida detta är förklaringen till namntypens uppkomst vet jag inte, men det förefaller sannolikt. Senare blev det också vanligt att direkt ta sådana namn, så det torde vara ganska få av dagens -ell-namn som kan ledas tillbaka till ett -elius-namn, men som typ kan upprinnelsen vara denna. - Jag slog också upp namntypen i boken Svenska personnamn av Ivar Mod?er och han är inne på samma tankegång (sid. 125). Han menar att orsaken till att man ofta lade bort de gamla latinska ändelserna på 1700-talet var att latinet började anses omodernt, men också att namnen fick betonad slutstavelse och därmed en fransk klang. // Håkan Skogsjö
 
Svar: Just Trosell har intresserat mig då jag själv kommer från en sådan släktgren. Min teori är att när någon yngling skrevs in vid någon skola togs ofta ett annat namn än son-namn som var vanliga. Den 15:e maj 1712 skrevs bröderna Andreas och Laurentius Svensson in vid Linköpings läroverk Men då med efternamnet Trozellius, en farbror till dem (Bengt) hade tidigare studerat där och då antagit efternamnet Trozellius efter byn Trostad i Lofta varifrån han kom och även bröderna Andreas och Laurentius härstammade ifrån. Trozellius har sedan skrivits i olika former men idag verkar Trosell eller Trozelli vara vanligast. Vilken anknytning till Trosell har du, den Trosell-gren jag forskar i finns in norra Kalmar län och Östergötland. // MVH Stig Carlsson
- - - - - - - - - - -  
 
Förleden i namnet Arnell har helt säkert ingenting med den fornsvenska varianten av ordet 'örn' att göra. Exakt vad som inspirerat den som antog namnet Arnell är förstås svårt att säga, men väldigt många svenska släktnamn (oavsett typ) är inspirerade av ortnamn. Ett exempel är det ovan nämnda Trozellius. Men för att säga med någon säkerhet kunna avgöra ursprunget till just ditt släktnamn Arnell måste man reda ut vem som tog namnet och sedan se om det är möjligt att förstå vad som kan ha inspirerat honom.
 
 
Det kan vidare poängteras att det är namntypens ursprung som finns i de latinska namnen, det vill säga de äldsta namnen på -ell har uppstått genom att man förkortat existerande namn på -elius. Men sedan, när namntypen väl har uppstått, har det också blivit vanligt att direkt bilda namn på -ell, alltså utan att gå omvägen via ett -elius-namn. Av de i dag existerande namnen på -ell är sannolikt de flesta direkta nybildningar - en person som heter Andersson och Karlsson har antagit ett namn som Arnell eller Wadell (inspirerad av liknande namn som han känt till och tydligen funnit tilltalande på ett eller annat sätt).
 
 
En likartad frågan (namn på -én) diskuteras här.

184
Allmänt om medeltiden / Raneke - SMV - Rättelser
« skrivet: 2004-01-15, 12:20 »
Du har helt säkert rätt, Anders. Rättelser och kompletteringar som meddelas i Litteratur-Sök bör vara relativt och enkla entydiga. Om nya uppgifter däremot först behöver diskuteras och analyseras hör de bättre hemma här i Anbytarforum.

185
Allmänt om medeltiden / Raneke - SMV - Rättelser
« skrivet: 2004-01-14, 09:43 »
Hej, trevligt med kompletteringar och rättelser till Ranekes verk. I Nättidningen RÖTTER finns dock en särskild avdelning för just denna typ av meddelanden, men den har tyvärr av någon anledning förblivit ganska okänd.
 
Vi har en populär databas Litteratur-Sök (omkring 1000 träffar per dag) som man når genom att klicka på länken Litteratur-Sök i vänsterspalten på RÖTTERs förstasida. I databasen söker man efter böcker, CD-skivor, länkar, etc, på sedvanligt sätt (funkar ungefär som Libris).  
 
Under varje titel i träfflistan finns sedan två länkar: Meddela rättelser/kompletteringar och Uppdatera dessa uppgifter. Klickar man på den första kan man lägga in just rättelser och kompletteringar till den aktuella boken av den typ som finns här, klickar man på den senare kan man göra tillägg och rättelser till själva registerposten.
 
Ranekes verk hade vi pinsamt nog inte lagt in i databasen (den är under ständig uppbyggnad), men det har jag ordnat nu. Jag tror att det kan vara bättre att samla dessa nyttiga uppgifter i en lite mer beständig databas än Anbytarforum (som ju trots allt är ett diskussionsforum och inte en plats där mer kvalificerad information ska publiceras för framtiden).  
 
Det går förstås bra att meddela rättelser och kompletteringar till alla andra genealogiska verk i Litteratur-Sök. Och skulle det vara så att en bok inte finns i databasen, kan man själv enkelt lägga in boken.

186
Nejdå, jag har inte RÖTTERs server i sovrummet. Som tur är...  Servern sköts istället om av en Internetleverantör här på Åland som heter Ålcom.

187
Genealogiska begrepp / Släktforskningsterminologi
« skrivet: 2004-01-04, 01:45 »
Orden personakt och ansedel syftar snarast på själva blanketten eller papperet där uppgifterna är utskrivna. De har sitt ursprung innan datorerna gjorde sitt intåg i släktforskningen. Ansedel är den traditionella benämningen för en sådan förtryckt blankett, när den används som bilaga till en antavla, och motsvarande blankett i en stamtavla benämndes familjetabell. Dessa termer blev allmänt spridda genom Genealogiska Föreningens gamla blanketter. Men omkring 1980 (vill jag minnas) gjorde Genealogiska Föreningen en ny blankett som skulle kunna användas som både ansedel och familjetabell. Den valde man att kalla personakt (en term som jag tror att de lånade från folkbokföringen).
 
Hursomhelst, dessa termer överfördes till de svenska datorprogrammen. I Holger kan man skriva ut ansedlar och familjeblad(!), medan MinSläkt tydligen valt termen personakt.
 
Men också i datorprogrammen syftar dessa termer i första hand på särskilda sorters utskrifter, alltså en direkt motsvarighet till de blanketter som används vid icke-datoriserad släktforskning och som kan köpas från Rötterbokhandeln.
 
En redogörelse över händelser i en persons liv brukar inom släktforskningen nog för det mesta benämnas just levnadsbeskrivning eller möjligen - i lite mer högtidliga sammanhang - för biografi. På Genealogiska Föreningens gamla blanketter användes levnadsbeskrivning på ansedeln och biografi på familjetabellen och på deras personakt används också ordet levnadsbeskrivning.
 
Den mest inarbetade facktermen inom släktforskningen för en kortare biografi eller en uppradning av serie händelser som inträffat under en människas liv torde alltså vara just levnadsbeskrivning. Den har varit allmänt spridd sedan 1960-talet - och säkert också betydligt tidigare.

188
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-12-29, 17:35 »
Fixat, nu syns bilden.

189
Människor / Gamla foton från Ryssby
« skrivet: 2003-12-29, 13:52 »
Den här typen av bilder ska du i stället lägga in i Porträttfynd, en databas i Nättidningen RÖTTER som är avsedd just för kabinettsporträtt. Klicka på RÖTTER-loggan högst upp i spalten till vänster och sedan på länken Porträttfynd i vänsterspalten.

190
Människor / Kvinna fotograferad i Växjö
« skrivet: 2003-12-29, 13:50 »
Den här typen av bilder ska du i stället lägga in i Porträttfynd, en databas i Nättidningen RÖTTER som är avsedd just för kabinettsporträtt. Klicka på RÖTTER-loggan högst upp i spalten till vänster och sedan på länken Porträttfynd i vänsterspalten.

191
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-12-14, 14:54 »
Felet med att alla kommentarer inte visas har åtgärdats (skedde redan 8/12 men jag missade att meddela det här).

192
Furstenborg / Furstenborg
« skrivet: 2003-12-14, 14:28 »
Jag har en notering att Claes (inte Carl) Axel Furstenborg var född den 6 maj 1852 i Stockholm och hans hustru Olga Hamberg den 12 april 1861 (men någon uppgift om födelseort har jag inte för henne). Uppgifterna torde komma från skriften Åland. Bidrag till kännedom om hembygden utgivna av Föreningen Ålands vänner, del X, sid. 98.

193
Stefan, så här skriver jag i ?Om bryggor och bojar?, den skrift som denna diskussion har sitt ursprung i:
 
?Det är inte svårt eller arbetssamt att skriva källhänvisningar. Vanliga källor kräver inte särskilt noggranna hänvisningar. Det räcker att ange att en födelseuppgift har hämtats ur ”födelseboken” (eller förkortat ”fb” eller ”f”). Mindre vanliga källor får man vara lite tydligare med: Kåkinds dombok 6/4 1726 ? 23 (eller förkortat på begripligt vis). Ovanliga källor måste man vara mycket tydlig med: arkivbildarens namn, volymens signum och sida samt arkivet där handlingen förvaras.?
 
Min uppfattning är alltså att källhänvisningar inte är någonting som får krånglas till mer än nödvändigt, tvärtom är det viktigt att göra dem så enkelt som möjligt. Någon orsak att ändra i redan befintliga hänvisningar tycker jag inte finns. Ett Edsele C:3, sid. 173, duger lika bra som ett Edsele födelsebok 1867 (såvida inte någon arkivarie fått för sig att ändra signum på Edseles kyrkböcker!).  
 
Men det kan finnas anledning att i fortsättningen göra källhänvisningar helt utan arkivsignum eller andra typer av beteckningar, eftersom dessa - som vi nu lärt oss - inte är beständiga, utan tydligen kan ändras av arkiven trots att de har varit i bruk i åtskilliga decennier. På så vis riskerar man inte att få olika hänvisningar till en och samma volym (om en forskare hänvisar till volymens signum enligt mikrofilmen och en annan enligt senaste arkivförteckning). Och som en extra bonus blir källhänvisningen också begripligare för icke-forskare och kanske också en del forskare: Vart hänvisar exempelvis Kåkind HR F II:15, sid. 135? Det är trots allt begripligare med Kåkinds häradsrätt bouppteckningar 1812, sid. 135? Under forskningens gång kan man förstås förkorta till ?Kåkind bou 1812, s. 135? eller liknande, och då blir källhänvisningen faktiskt lättare att skriva än att ange signum.
 
Arkivhandlingarnas placering tycker jag inte är särskilt nödvändig annat än när det gäller ovanliga handlingar, exempelvis om man letat upp spännande handlingar i något privatarkiv som Korsnäsarkivet, i något kommunarkiv eller i Slottsarkivet, det sistnämnda visserligen en del av Riksarkivet men med egen forskarsal med ingång från Lejonbacken. Då kan det vara praktiskt både för en själv och andra att inte behöva leta efter den arkivinstitution där handlingarna förvaras. När det gäller kyrkböcker är detta inte lika nödvändigt.
 
Kanske finns det en och annan som inte läst ?Om bryggor och bojar?. Klicka i så fall här (pdf-fil).

194
Innebörden är precis som exempelvis Henrik Mos?n skriver ovan, hänvisningen ska alltid göras till beteckningen på originalurkunden, inte till ett mikrofilms- eller mikrokortsnummer eller en Genlinebeteckning.  
 
Tidigare hade jag sagt att man kunde skriva exempelvis antingen Edsele C:3, sid. 25, eller Edsele födelsebok 1867, men efter upptäckten att landsarkiven tydligen har ändrat sina signum, blir ju också deras volymbeteckningar osäkra.  
 
Så för att undvika missförstånd bör enligt min mening källan anges med beskrivande text, typ Edsele husförhörslängd 1855-64, sid. 23, HLA. Fördelen med detta är att källhänvisningen är begriplig också för personer som inte är hemmastadd med arkivens volymsignum.
 
Med andra ord: När man redovisar källor finns ingen anledning att särskilt nämna vilket medium som originalkällan har lästs på. Det betyder att man gör samma hänvisning oavsett om man har läst originalvolymen, en fotokopia, en mikrofilm, ett mikrokort eller en digital bild på Internet - och denna hänvisning bör lämpligen göras till originalurkunden, inte till beteckningar på sekundära avbildningar (typ mikrokrt) av denna.
 
Min uppfattning är också att detta synsätt delas av flertalet släktforskare.

195
Det som Ted Rosvall nämner låter närmast ofattbart klantigt av landsarkiven. Att ändra volymsignum som varit i användning i decennier innebär ju att alla hänvisningar till dessa volymer (i avhandlingar, uppsatser, släktutredningar, arkivförteckningar och alla andra tänkbara och otänkbara sammanhang) inte längre stämmer.  
 
Om detta har gjorts i större omfattning är det ett tankefel från arkivens sida som är i det närmaste monumentalt. Finns det någon från arkivvärlden som närmare kan berätta om detta? Hur vanligt är det? Vilken har avsikten varit? Har det förekommit någon diskussion om konsekvenserna? De problem som följer måste väl ändå vara uppenbara för alla som ägnat sig åt historiskt forskning.
 
Nåväl. Slutsatsen tycker jag egentligen bara kan bli en: Alla typer av volymbeteckningar, oavsett om de är uppfunna av landsarkiven, SVAR, Genline eller någon annan, bör undvikas när man gör källhänvisningar. I stället anger man arkivbildarens namn, typ av källa, år och eventuellt sidnummer samt var originalkällan förvaras.
 
Några exempel:
 
Edsele födelsebok 1867, HLA.
Edsele husförhörslängd 1855-64, sid. 23, HLA.
Ås häradsrätts bouppteckningar 1788, sid. 286, GLA.
 
När forskningen pågår förkortar och förenklar man givetvis sina källhänvisningar så att de går snabbt och lätt att skriva. Att göra hänvisningarna får aldrig bli så betungande att man börjar slarva. Men när forskningen presenteras för andra måste källhänvisningarna skrivas så att de enkelt kan förstås av vem som helst.
 
Men det viktiga är alltså: aldrig några volymbeteckningar. De kan tydligen bara användas när man beställer/hämtar volymer, mikrokort eller Genline-filer.

196
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-12-04, 23:41 »
Nu bör felet i Porträttfynd vara fixat.

197
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-12-03, 23:56 »
Jag hoppas vi kan fixa felet i morgon. Vad jag förstår fungerar allt bra, bortsett från att visningen av senast inlagda bilder verkar ha hakat upp sig vid #25815. Bilder inlagda efter detta nummer finns i databasen, men visas tydligen bara om man söker efter dem.

198
Förnamn - B / Benny
« skrivet: 2003-11-30, 21:33 »
Onekligen intressant. Enligt Otterbjörk är namnet Benny inte belagt i Sverige förrän 1892. Det är en engelsk smekform för Benjamin. Det skulle vara intressant att få veta mer om denne Benny, exempelvis vad han kallas i födelseboken och andra handlingar och om det går att hitta någonting som förklarar varför han fått detta ovanliga namn. Finns kanske någon koppling till England?

199
I äldre användes för det mesta gravkors i trä, särskilt av allmogen, därför är få gravvårdar bevarade. Men på vissa håll fanns tidigt en tradition att resa gravstenar, och ibland har dessa också blivit sparade genom seklerna. Några exempel på sådana stenar hittar du under Kållereds socken i Göteborgs och Bohuslän.  
 
Vilken som är den äldsta bevarade gravstenen över en person från allmogen vet jag inte. Ganska många finns från 1600-talet, och jag anar att någon enstaka skulle kunna finnas från 1500-talet. Men knappast någon från medeltiden. Eller har jag fel?

200
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-18
« skrivet: 2003-11-20, 15:55 »
Totala antalet träffar på Anbytarforums förstasida under oktober var ca 126000 och på sidan Nytt senaste dygn ca 89000. Eftersom de allra flesta som går via förstasidan säkert sedan klickar på Nytt senaste dygn, kan det surfsätt som Anders beskriver inte vara särskilt utbrett. Då borde Nytt senaste dygn ha fler träffar än förstasidan, inte som nu ganska många färre.

201
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-20
« skrivet: 2003-11-20, 13:50 »
Vi tar gärna emot fler avskrifter, register och liknande att publicera under Tips&Råd i Nättidningen RÖTTER. Vi ska också försöka få in länkar från Anbytarforum till dessa register.
 
Jag tror inte att Nättidningen håller på att bli bortglömd. RÖTTERs förstasida har i dag närmare 7000 träffar varje dag, medan Anbytarforums förstasida ligger kring 4500.

202
Ett litet påpekande: Släktforskarnas årsbok har aldrig haft brist på insända manuskript, i alla fall inte under min tid som redaktör.

203
01) Latinska ord A - V / Accedentes
« skrivet: 2003-10-27, 15:34 »
Anders Winroth har helt säkert kommit med den rätta lösningen. Man kan notera att de orter som nämns efter personnamnen i mittenkolumnen alltid verkar vara sockennamn, exempelvis Törnsfall, Hallingeberg, Lofta och Västervik (alla orter kring Västervik), medan orterna i den vänstra kolumnen tydligen är byar i Gladhammar. Kolumnerna till höger är säkert kristendomskunskapen. På första raden har vi drängen Bengt Svensson från Lofta som flyttade till Mossebo där han bodde hos Enkan.

204
Jag vet inte hur du tänker dig att ett Härads-Sök skulle fungera. Men om man vill se vilka socknar som ingår i ett visst härad, skriver man bara in häradsnamnet i Socken-Sök så uppenbarar de sig. Det Eva skriver är alltså inte korrekt, det går utmärkt att söka baklänges i Socken-Sök.

205
Nättidningen Rötter / """"Sidan gäller inte längre...""""
« skrivet: 2003-10-15, 16:51 »
Förresten, kan det möjligen ha någonting att göra med inställningarna som görs för hur Explorer ska hantera temporärfiler?

206
Nättidningen Rötter / """"Sidan gäller inte längre...""""
« skrivet: 2003-10-15, 16:47 »
Vi har inte ändrat någonting, så orsaken finns förmodligen i datorbytet. Men tyvärr har jag på rak arm inget förslag om hur du får det att fungera som tidigare. Kanske någon annan har?

207
Emigrantforum / Emigrantforum
« skrivet: 2003-10-11, 21:15 »
Jag testade att skicka upp en bild och det fungerade utan problem. Så vad det är som strular för dig har jag tyvärr svårt att säga.

208
46 Ordet är fritt om släktforskning / Rensa bland inläggen !
« skrivet: 2003-10-09, 16:59 »
Det finns inga planer på att gallra bland inläggen som gjorts i Anbytarforum. Dels är det svårt att avgöra vad som är lämpligt att gallra och dels är det ett mycket stort arbete, vars nytta är tämligen tveksam. Anbytarvärden Peter Karlsson lägger redan ner stor kraft och möda på att hålla ordning i forumet, vilket han är värd all uppskattning för. Med de sökfunktioner som finns i RÖTTER går det förhållandevis lätt att orientera sig bland alla efterlysningar och inlägg.

209
Forskarkatalogen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-10-03, 15:26 »
En liten nyhet i Rötterkatalogen: Nu finns på varje person länkar från katalogen till alla bidrag som personen har gjort i RÖTTERs olika databaser. Praktiskt för dig som vill hålla koll på vilka bilder du skickat in till Porträttfynd, emigranter till Emigrantforum, etc. Men för att det ska fungerar måste du förstås dels ha lagt in forskaruppgifter i Rötterkatalogen och dels ha länkat uppgifterna i databaserna till forskaruppgifterna.
 
Vill du ser hur det ser ut, kan du klicka här och läsa en bit ner på sidan. Exempelperson är anbytarvärden Peter, som också sköter om Porträttfynd, därav hans många länkar just till Porträttfynd.

210
Stora Släkt-Sök / Stora Släkt-Sök
« skrivet: 2003-09-29, 10:30 »
Allting är inte så omöjligt som man i förstone tror, bara ganska knepigt... Nu har vi i alla fall fått back-knappen att fungera i Stora Släkt-Sök så som den bör fungera, också med andra läsare än Opera.
 
Betydligt enklare var att rätta länken på Hjälpmedel-sidan. Det är fixat nu.
 
När det gäller problemet med hur sökresultaten presenteras håller jag helt med Anders. Men på den punkten har vi redan försökt, utan att lyckas tillfredsställande.
 
En ambition på sikt är att ordna till en riktigt bra sökfunktion i RÖTTER som ska vara anpassad just efter släktforskarens behov och önskemål. Förmodligen finns sådana redan att köpa. Problemet är att det är knepigt att hitta dem och att det tar tid att prova ut att de verkligen uppfyller alla krav. Tips mottages tacksamt!

211
Stora Släkt-Sök / Stora Släkt-Sök
« skrivet: 2003-09-28, 11:11 »
Hans, jag undersökte saken lite ytterligare och fann att om man använder webbläsaren Opera så fungerar det som du vill, däremot inte om man använder sig av Explorer eller Mozilla. Anledningen är tydligen att läsarna läser koden på lite olika sätt.

212
Stora Släkt-Sök / Stora Släkt-Sök
« skrivet: 2003-09-28, 00:45 »
Stora Släkt-Sök är inte utvecklat av oss, utan ett färdigt system som vi tyvärr inte har någon möjlighet att påverka i någon nämnvärd grad. Därför har vi tyvärr inte möjlighet att ändra så att man återvänder till samma ställe på sidan som man stod på tidigare.
 
Däremot ska länkarna ändra färg när man har klickat på dem. Så fungerar det i alla fall för mig i Stora Släkt-Sök.

213
Stora Släkt-Sök / Stora Släkt-Sök
« skrivet: 2003-09-25, 19:05 »
Nu är den igång igen. Beklagar avbrottet!

214
Nättidningen Rötter / Socken-Sök
« skrivet: 2003-09-23, 20:09 »
Databasen är inte så avancerad. Sökningen sker genom att scriptet rasslar igenom en textfil. Genom att skilja mellan stora och små bokstäver kan man söka på alla socknar som börjar med Borg... utan att samtidigt behöva få oändliga mängder träffar på exempelvis Göte_borg_s och bohus län. Med andra ord: Genom att skilja på stora och små bokstäver får man mycket bättre sökresultat.

215
Nättidningen Rötter / Rötters förstasida
« skrivet: 2003-09-22, 17:06 »
Snajdigt. Jag lade upp nummer 3 på servern, den där man ser de två första bokstäverna i RÖTTER. Den syns tydligt och bra också i det lilla formatet.

216
Nättidningen Rötter / Rötters förstasida
« skrivet: 2003-09-19, 17:59 »
Nu är fetstilen borta på huvudsidan. Det funkade inte så bra. När det gäller layouten i övrigt på förstasidan och i RÖTTER som helhet, är det något som finns planer på att förändra i framtiden. Men det är ett stort arbete och mycket annat känns viktigare. Men i sinom tid kommer det säkert att hända någonting med designen.

217
Häradsdomare / Äldre inlägg (arkiv) till 07 januari, 2010
« skrivet: 2003-09-18, 10:53 »
En bra artikel om nämndemän finns här.
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Domarminnen precis som herdarminnen?. / Moderator Yrken

218
Ny symbol för förbundet / Ny symbol för förbundet
« skrivet: 2003-09-13, 10:45 »
För den som eventuellt är intresserad av typsnitt och deras historia, kan jag berätta att det typsnitt som använts i den nya logotypen heter Eurostile (faktiskt) och är av italienskt ursprung, det tecknades av en typsnittskonstnär vid namn Aldo Novarese och utgavs 1962.  
 
Typsnittshistorikern Valter Falk skriver i sitt standardverk ”Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna” (nytryck 1989) att typsnittet var ett försök att konstruera en bokstavsform i enlighet med dåtida industriell formgivning och arkitektur. Snittet har en utpräglat geometrisk form och är konsturerat enligt ett modulsystem.
 
För mig verkar det kanske lite okänsligt att välja ett typsnitt med en såpass ”teknisk” utstrålning (vilket ju dess historia också vittnar om) i ett sammanhang som släktforskning, där mer ”mjuka” mänskliga och humanistiska värden borde vara väsentliga att betona.

219
Sök i hela Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-05
« skrivet: 2003-09-11, 21:10 »
Nu funkar sökfunktionen igen. Tyvärr vet jag varför den inte funkar ibland. Vi får felsöka nästa vecka.

220
Emigrantforum / Emigrantforum
« skrivet: 2003-09-11, 14:16 »
Nu finns också en kinesisk flagga.

221
Sök i hela Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-05
« skrivet: 2003-09-11, 13:36 »
Den tekniskt kunnige är tyvärr bortrest till måndag, så det kan dröja till dess innan vi kan åtgärda problemet. Vi beklagar.

222
Mejl går iväg, men vi undersöker om det är något som ändå strular. Någon annan som noterat något egendomligt med denna funktion?

223
Sök i hela Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-05
« skrivet: 2003-09-10, 09:28 »
Nu funkar det igen.

224
Emigrantforum / Emigrantforum
« skrivet: 2003-09-04, 17:59 »
De fasta fälten i Emigrantforum, exempelvis vad gäller född och död, ändras om nya fakta framkommer i gjorda. Samma gäller Porträttfynd även om de fasta fälten där är färre. Men exempelvis uppgift om fotograf kan ibland ändras på grund av gjorda kommentarer. Däremot ändras aldrig fritexten eller kommentarerna på grund av senare gjorda kommentarer.  
 
När det gäller förkortningar av månadsnamn rekommenderar språknämnden jan, febr, aug, sept, okt, nov och dec (och övriga oförkortade). I särskilda fall kan det vara behövligt att förkorta alla till tre bokstäver, men det är ingenting vi tycker är lämpligt i RÖTTER.

225
Emigrantforum / Emigrantforum
« skrivet: 2003-09-04, 16:18 »
...och nu är instruktionerna kompletterade!

226
Emigrantforum / Emigrantforum
« skrivet: 2003-09-04, 16:14 »
Det datumformat vi försöker använda i RÖTTER som helhet (inklusive Anbytarforum) och i synnerhet i Emigrantforum är ”4 sept 2003”, alltså månadsnamnet skrivet med bokstäver. I Emigrantforum är detta extra viktigt för att undvika missförstånd när databasen blir tillgänglig på engelska. För amerikaner är datum av typen ”2003-09-04” lätta att missförstå (kan vara både 9 april och 4 sept), men ett datum skrivet 4 sept 2003 kan svårligen missförstås av svensk- och engelskspråkiga.
 
Datumformatet 2003-09-04 är utmärkt i vissa sammanhang, exempelvis vid listningar i kronologisk ordning, men i löpande text fungerar det sämre. Därför rekommenderar språknämnden just det sätt som RÖTTER använder (se Svenska skrivregler). I andra hand rekommenderas 4/9 2003. Datumformaten 4.9.2003 och 2003-09-04 bör däremot användas med försiktighet, enligt nämnden, eftersom de lätt leder till missförstånd och förväxlingar. Visserligen är det senare officiellt internationell standard men, konstaterar nämnden, det ”används nästan bara i Sverige”.  
 
Jag kan meddela att det inte ens används på det närbelägna och svenskspråkiga Åland. Frågan är om det över huvud taget används någon annanstans än i Sverige. Någon läsare som vet?

227
Socknar / Finström
« skrivet: 2003-08-31, 12:23 »
Mycket intressant. Uppgiften kommer säkert att glädja Finströmsforskare. Själv har jag ännu inte börjat ta mig an denna socken i min kartläggning av Ålands befolkning, men eftersom kyrkböckerna saknas från tiden omkring före 1750 är den här typen av fynd förstås extra intressanta.
 
Lägg gärna in den i Tillfällighetsfynd också. Det är inte möjligt att lägga in bilder där, men det är bra om den också läggs in som text, eftersom sökfunktionen inte kan indexera bilder.

228
Släktchat ? / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-19
« skrivet: 2003-08-19, 17:46 »
Om den stora mängden virusmejl som florerar kan man läsa just nu i Aftonbladet. Det är alltså ingenting som drabbar enbart RÖTTER-läsare.

229
Släktchat ? / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-19
« skrivet: 2003-08-19, 13:38 »
Alla som har betalt avgiften till RÖTTERS VÄNNER kan registrera ett Användarkonto i Anbytarforum. Klicka på länken Användarkonto i spalten till vänster och följ instruktionerna. Sedan uppgifterna är inskickade brukar det ta någon eller några dagar innan man får lösenordet med e-post.
 
Alla som har användarkonto kan lägga upp en egen presentationssida som man når genom att klicka på avsändarlänken (en person har en sådan presentation när det finns en parentes, se exempelvis Eivor och Bodil här ovan).
 
Det finns också möjlighet att göra olika personliga inställningar, som gör det enklare att använda Anbytarforum. Funktionerna Nytt senaste dygn och Sök inlägg har alla tillgång till, men Sök inlägg kan den som har konto använda lite smartare genom att man kan söka fram alla inlägg som kommit sedan man senast var inne i forumet.
 
Jag vet att instruktionerna när det gäller Användarkonton tyvärr är lite bristfälliga. Vi ska försöka åtgärda det senare. Det är därför jag passar på här att förklara när frågan kom upp, fast diskussionen ju egentligen handlar om något annat.
 
Mer information om RÖTTERS VÄNNER finns här.

230
Släktchat ? / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-19
« skrivet: 2003-08-19, 10:09 »
Nättidningen RÖTTER har förstås ingenting emot en släktforskarchat. Vår bedömning hittills har varit att Anbytarforum har räckt till och täckt också chatbehovet. I vissa avseenden har ju forumet faktiskt nästan fungerat som en chat. Samtidigt tror vi att antalet verkligt chatintresserade släktforskare egentligen är för litet för att skapa en riktigt livlig och intressant chatarena. Men vi kan ha fel.
 
Om intresse finns är det ganska enkelt att skapa en enkel chat i Anbytarforum. Det är bara att starta en ny huvudrubrik med namnet, förslagvis kallad ”chat”, med en enda diskussion, där inläggen läggs i omvänd ordning och automatiskt raderas efter förslagsvis 200 inlägg. Faller det hela väl ut, kan chaten naturligtvis utvecklas på olika sätt.
 
Verkar det intressant?

231
Namn åt de döda / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-21
« skrivet: 2003-08-19, 09:38 »
När det gäller födelse-, vigsel- och dödböcker finns det utdrag insända från pastorsämbetena i SCBs arkiv till och med 1949. Men uppgifterna slutar inte i och med detta. Man fortsatte därefter med att sända in avier med uppgifter om födda, vigda och döda från pastorsämbetena via länsstyrelserna till Statistiska centralbyrån till 1968. Det betyder att uppgifter om alla födda, vigda och döda finns i SCBs arkiv på lösa kort fram till dess (jag har själv använt dessa i min forskning). Sedan, efter 1968, gick man över till att sända in magnetband till SCB, uppgifterna gick även då från pastorsämbetena till länsstyrelserna och sedan vidare till SCB. Vilka uppgifter om födda, vigda och döda som kan finnas i länsstyrelsernas arkiv som en följd av dess rutiner, vet jag däremot inte. Jag förmodar att det är bland annat dessa magnetband hos SCB som ligger till grund för CD-skivan Sveriges dödbok.
 
En mycket bra översikt över hur rutinerna har fungerat när det gäller utdragen ur kyrkobokföringen som sändes till SCB, finns i Börje Furtenbachs klassiska lärobok Släktforskning för alla (sid. 62-64 i tredje upplagan).
 
Men att säga att dödboksutdragen i SCBs arkiv skulle sluta 1946 stämmer inte. Det verkar vara en ren missuppfattning, som kanske beror på att förändringarna 1950 byggde på 1946 års folkbokföringsreform. Men utdragen slutar alltså inte heller 1950 utan fortsätter i stället ända till 1968 - och finns faktiskt även ännu senare, fast då på magnetband.

232
Emigrantforum / Emigrantforum
« skrivet: 2003-08-15, 13:06 »
Det hade tydligen blivit lite fel när det gäller bildernas storlek i Emigrantforum; inställningarna från Porträttfynd hade följt med.
 
Nu har vi ändrat så att bilder i Emigrantforum får vara max 550 pixlar breda, och de måste ha en bred på minst 300 pixlar.
 
Jenny, du kan skicka över bilderna till mig, så byter jag ut dem.

233
Emigrantforum / Emigrantforum
« skrivet: 2003-08-14, 18:56 »
Nu har vi gjort en del ändringar i Emigrantforum enligt följande:
 
1. Text som skrivs in i fritextfältet (Övrigt) behåller radbyten. Det betyder att man inte ska använda html-koder som
 eller . Då blir det fel.
 
2. Det är nu möjligt att länka direkt till Porträttfynd genom att bara ange numret på bilden och ett extra P. Länken #1234 länkar inom Emigrantforum, men länken #P1234 länkar till Porträttfynd. Finurligt, eller hur?
 
3. Om ingen dödsuppgift finns angiven skrivs nu inte ens ledtexten Död: ut.
 
Några små buggar har också justerats.

234
Forskarkatalogen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-08-14, 08:42 »
Nu ska det fungera.

235
Emigrantforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-14
« skrivet: 2003-08-14, 00:43 »
Jag uppskattar alla synpunkter som lämnas här om Emigrantforum. Vi utvärderar kontinuerligt hur databasen fungerar och kommer successivt att göra de förbättringar vi finner behövliga.

236
Emigrantforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-14
« skrivet: 2003-08-13, 20:02 »
Christian Andersson har mycket bestämda åsikter om hur källor ska anges, var de ska skrivas in och vilka krav de ska uppfylla. Det får han naturligtvis ha.  
 
I Nättidningen RÖTTER inklusive Emigrantforum har vi dock en mer pragmatisk syn på saken: Källhänvisningen ska göra det lätt att återfinna en uppgift i källmaterialet. Det räcker.
 
Oavsett vad Christian påstår ovan anser vi att de källhänvisningar som uppgiftslämnare hittills gjorts i Emigrantforum är fullt tillräckliga och ändamålsenliga. Källhänvisningar är mycket viktiga, och de får absolut inte krånglas till; tvärtom ska de göras så enkla och lättbegripliga som möjligt. Ett utmärkt exempel på det är Mikaels ”jag själv”. Jättebra och jätteenkelt och omöjligt att missförstå! Hur den kan uppfattas som kryptisk är för mig obegripligt.
 
Vad gäller dödsuppgiften Okänt land som läggs in är detta en bugg i systemet, som snart kommer att vara borta.

237
Forskarkatalogen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-08-13, 12:43 »
Nu ska de vara fixade.

238
Emigrantforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-14
« skrivet: 2003-08-13, 12:21 »
Det var slarvigt av mig att missa källhänvisningarna på den post som nämns här ovan. Men det är ordnat nu.
 
Jag håller inte med om att den typ av källhänvisningar som nämns ovan skulle vara värdelösa. Tvärtom är de av stort värde. Om en person lägger in uppgifter om sig själv och anger jag själv som källa är det väl i högsta grad en relevant upplysning. Man får väl ändå tro att de flesta känner till sitt namn, när och var de är födda, etc. Likaså är källangivelser av typen fb fullt tillräckliga när de står i anslutning till en födelseuppgift som nämner födelsetid- och församling. En uppgift släktingar får väl tolkas som att det är muntliga uppgifter som man fått av släktingar.
 
Det finns inga begränsningar på vilka uppgifter man kan lägga in i databasen; vill man ange exempelvis föräldrar på personer är detta möjligt i fritextfältet.
 
Vad gäller databasens namn kan sägas att det har varit svårt att finna ett som man inte kan ha invändningar mot. Vi har nu valt Emigrantforum och personligen är jag övertygad om att det är ett namn som kommer att fungera utmärkt och snabbt bli väl inarbetat och känt bland släktforskare.
 
Emigrantforum kommer att översättas till engelska. Men vi vill först få databasen att fungera bra på svenska innan detta görs.
 
Stick i stäv med Christian Anderssons aningen negativa attityd vill jag påstå att Emigrantforum är en av de mest spännande satsningar som Nättidningen RÖTTER har gjort. Här vi möjligheten att skapa ett mycket kraftfullt och användbart redskap för framtidens släktforskare, där vi både samlar uppgifter om våra Amerikaemigranter och om alla de invandrare som kommit till Sverige under 1900-talet. Om båda dessa grupper har vi ofta mycket god kunskap, tack vare närheten i tiden. Vi är många som har brev, fotografier och personliga minnen av släktingar som in- eller utvandrat till Sverige. Den informationen, tillsammans med data ur offentliga källor, kan vi samla i Emigrantforum.
 
Vi kan på så sätt lämna över en rik informationskälla att ösa ur för framtidens släktforskare samtidigt som vi också gör information tillgänglig för varandra.

239
Forskarkatalogen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-08-13, 01:09 »
Inloggningsproblemen i Rötterkatalogen ska förhoppningsvis bli fixat under morgondagen.

240
Rött är RÖTTERs färg. Så några blåa eller gröna eller ens skära RÖTTER-knappar går tyvärr inte att göra. Då skulle det inte vara RÖTTER.

241
Forskarkatalogen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-08-12, 22:30 »
Jag vet inte riktigt vad problemen som nämns ovan kan bero på. För mig, liksom tydligen för Eva, fungerar det utan problem, såväl till katalogen som till Porträttfynd och Emigrantforum. Och i dag har jag inte flyttat någonting...  
 
Jag rekommenderar förresten alla att kika närmare på Emigrantforum och även gärna lägga in någon ut- eller invandrad släkting. Jag tror att Emigrantforum med tiden kan utvecklas till någonting riktigt spännande och användbart. Och tänk på att databasen inte alls enbart är avsedd för Amerikaemigranterna utan minst lika mycket för alla invandrare till Sverige. Några sådana har ni säkert alla i släkten, som kan vara värda att få vara med i Emigrantforum!

242
Forskarkatalogen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-08-12, 00:12 »
Jag har under kvällen flyttat Rötterkatalogen från aforum.genealogi.se till www.genealogi.se. Beklagar om det ställt till problem. Men förhoppningsvis ska det nu fungera igen från alla håll, så att säga.

243
Principen när man gör ett register är att helt följa källan - även om man vet att en uppgift där är felaktig. Ett register ska vara objektivt, kan man säga, alltså enbart redovisa uppgifterna i källan, men sorterade och presenterade på ett annat sätt så att dessa blir mer lättillgängliga.  
 
Däremot finns förstås möjligheten att i registret ha ett anmärkningsfält, där den som gör registret kan göra olika kommentarer till hjälp för den som använder registret. Men kommentaruppgifterna måste vara tydligt skilda från uppgifterna i själva registret.

244
14 - Juridiska spörsmål / Avvittring
« skrivet: 2003-08-11, 10:41 »
Sten, se mitt svar ovan från 1 mars 2002. Bouppteckningarna lämnades in till underdomstolarna (häradsrätterna på landet och rådhusrätterna i städerna) och förvaras i deras arkiv. Dessa förvaras i landsarkiven. Bouppteckningarna finns också på mikrofilm.

245
Efterlysningar / Familjen """"Josefsson""""
« skrivet: 2003-07-08, 23:07 »
Josef Johan Henriksson Utfolk, född 1842 i Lappfjärd, och hans hustru Klara Sofia Josef Rudolfsdotter, född 1843 i Lappfjärd, var några år kring 1890 torpare på Fastersbyö torp under Kastelholm, Sund sn, bodde sedan i Geta sn några år och var därefter arrendatorer av Sunds prästgård, innan familjen 1898 flyttade till Saltvik sn. Dess vidare öden är för mig obekanta.

246
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-07-08, 19:45 »
Nu är mejlaviseringen igång igen. Något hade tydligen ”gått sönder”... Tack för påpekandet.

247
Genealogisk Ungdom på nytt? / Genealogisk Ungdom på nytt?
« skrivet: 2003-07-08, 19:40 »
Eftersom jag själv en gång i tiden (1977) var med och drog i gång föreningen Genealogisk Ungdom (som senare blev den bas på vilken Sveriges Släktforskarförbund bildades), är det naturligtvis trevligt att unga släktforskare också i dag är intresserade av att på ett eller annat sätt finna en gemensam samlingspunkt. Skulle Nättidningen RÖTTER på något vis kunna vara en sådan samlingspunkt - som Tobias Svedberg är inne på - är det förstås någonting som redaktionen gärna understödjer. Tag gärna kontakt om intresse finns!

248
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-07-05, 11:26 »
Det är korrekt, det är inte möjligt att se inlagda bilder ett visst antal dagar tillbaka. Det finns dock ett sätt att uppnå ungefär det du önskar genom att använda länken
 
http://www.genealogi.se/portratt/form.php?pics=200
 
och byta ut det sista värdet mot det antal bilder du vill visa. Skriver du 300 visas de 300 senast inlagda bilderna, skriver du 500 de 500 senast inlagda. Genom att pröva dig fram kan du på så vis se alla bilder som lagts in de senaste fyra veckorna.

249
Näringsliv / Gyll, Sören (f. 1940)
« skrivet: 2003-07-05, 11:17 »
Björn, vi har vid ett flertal tillfällen noterat din uppfattning i den fråga som du här åter aktualiserar. Redaktionen är alltså väl medveten om den och du behöver inte, som Anders påpekar, upprepa dem om och om igen. Vi respekterar dina åsikter även om vi inte delar dem. Redaktionens uppfattning är att det inte strider mot någon lag eller annan bestämmelse att publicera en (nu levande) persons härstamning.

250
Allmänt / Hur gör jag?
« skrivet: 2003-07-03, 09:23 »
Det bör kanske tilläggas att uppgifterna som Harri lämnar är hämtade från Genealogiska Samfundets i Finland stora databas över finländska kyrkböcker, kallas HisKi, som du hittar på Internet, www.genealogia.fi. Där finns alla åländska födelse-, vigsel- och dödböcker fram till omkring 1895 inlagda.
 
Enligt Vårdö dödbok avled den gosse som Harri nämner redan den 15 sept 1791, så han lär det inte kunna vara.
 
I ditt fall skulle jag försöka följa din Erik Eriksson framåt och bakåt i tiden i husförhörslängderna så långt det är möjligt, framför allt för att se om födelsetiden ändras och i fall födelseorten någonstans anges mer precist. Om han flyttar mellan församlingar är det också bra om du tittar i flyttningslängderna och framför allt i eventuellt bevarade attester, som ibland kan ha mer utförliga födelseuppgifter än vad som senare återfinns i husförhörslängderna.

251
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-06
« skrivet: 2003-07-03, 00:42 »
Nu visas räknarna i Anbytarforum och på RÖTTERs förstasida igen med korrekta värden. Vi har tyvärr haft en del problem med räknarna sedan serverbytet i våras, men nu ska det fungera igen.

252
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-02
« skrivet: 2003-07-01, 23:54 »
En gissning: Huvudsidan på Porträttfynd är gjord så att de fem senast inlagda/kommenterade bilderna visas. Möjligen skulle det också kunna vara så att detsamma gäller kommentarerna, det vill säga om det finns fler än fem kommentarer på en bild så visas endast de fem första. Skulle detta kunna stämma med era iakttagelser?

253
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-02
« skrivet: 2003-06-25, 18:38 »
Stefan skriver att han ännu inte funnit något av värde i Porträttfynd, vilket jag tycker lite är att missuppfatta vitsen med databasen i nuläget. Porträttfynd är en interaktiv databas som när den startade senaste höst var helt tom, den innehöll inte en enda bild att titta på. Men tack vare ett stort antal engagerade läsare som successivt har fyllt databasen med snart 17.000 bilder, börjar den så sakteligen att få ett värde.  
 
Men fortfarande kan man nog säga: Fråga inte vad Porträttfynd kan göra för dig, utan vad du kan göra för Porträttfynd. I detta tidiga skede är det viktiga att gemensamt bygga upp en stor porträttdatabas. Det är något som forskningen i framtiden kommer att ha stor nytta av samtidigt som vi gör ett stort kulturarv - nu spritt i en mängd byrålådor och andra gömmor - gemensamt tillgängligt.  
 
Och när jag säger att forskningen har nytta av databasen i framtiden menar jag inte barnbarnen, utan egentligen redan i dag. En databas med 17.000 bilder är förstås värdefullare än en med noll, men samtidigt är en databas med 170.000 bilder naturligtvis ännu mycket värdefullare.

254
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-02
« skrivet: 2003-06-25, 17:49 »
Funktionen att kunna byta ut bilder är utlovad redan tidigare och kommer att förverkligas, men vågar inte lova när. Men jag gissar att den kommer att upplevas som alltmer angelägen, ju större databasen blir. Kanske kan den se dagens ljus i nästa större uppgradering av programvaran, som preliminärt planeras till nästa vår.

255
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-02
« skrivet: 2003-06-25, 10:12 »
Avsikten är inte att alla bilder ska vara jättebra, det räcker om de är av acceptabel kvalitet. Under 10KB tror jag aldrig en bild i rätt storlek kan vara ens av hyfsad kvalitet, men svartvita bilder runt 15KB kan vara helt okej.
 
Det är viktigt att Porträttfynd inte upplevs som alltför krångligt. Får man felmeddelanden ofta, därför att bilderna inte uppfyller ganska exakta storleks- och måttangivelser, är det inte roligt att skicka in bilder. Och det är bättre att hyfsade bilder skickas in än att jättebra bilder inte blir inskickade därför att folk tycker det är alltför krångligt att få till bilderna på rätt sätt (eller kanske inte ens klarar av det).
 
Vi får inte glömma det grundläggande syftet med Porträttfynd. Det är inte att skapa ett bildarkiv som gör att man inte längre behöver originalbilderna. För det skulle vi behöva scanna betydligt större än i vad som nu görs. I stället är syftet att bevara en tydlig kopia av bilden, som gör att man säkert kan ange vad bilden föreställer och att det inte ska råda någon tvivel om vilken bild som kopian föreställer. Det betyder att bilden helst bör ha en sådan kvalitet att den på bildskärmen upplevs ungefär som originalbilden, men det fungerar också med en något sämre kopia där man ändå klart kan se människornas anletsdrag och andra väsentliga detaljer.
 
Om försöket med en under storleksgräns för bilderna faller väl ut, är det väl nästan troligt att vi efter ett tag ytterligare vill försöka höja kvaliteten på de inskickade bilderna ytterligare, och att den undre gränsen höjs. Man kan då också överväga att höja även den övre gränsen något, så att intervallet kanske blir 20-60 i stället för 10-50. Men tills vidare prövar med de senare gränserna.

256
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-02
« skrivet: 2003-06-24, 16:04 »
Nu har vi gjort en del ändringar i Porträttfynd enligt följande:
 
1. Bildfilerna måste vara mellan 10 och 50kb stora (=10240-51200 bytes), annars visas ett felmeddelande (som nu också anger bildens storlek).
 
2. Bildfilerna måste vara större än 300 pixlar lodrätt eller vågrätt, annars visas ett felmeddelade.
 
3. Filer som är bredare än 350 respektive 450 pixlar (stående/liggande) skalas automatiskt ner till korrekt storlek.
 
4. De statiska filerna uppdateras direkt vid inlägg av ny bild (tidigare skedde det först när bilden godkändes av redaktionen, vilket inte var avsikten).

257
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-02
« skrivet: 2003-06-23, 19:48 »
Vi har en del id?er om hur detta kan förbättras, som vi förhoppningsvis kan få till stånd ganska snart (inom någon eller några veckor). Bilder som är för stora kan vi helt enkelt skala ner till rätt format, medan bilder som är alltför små inte släpps igenom.

258
Gamla redskap / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-16
« skrivet: 2003-06-17, 01:18 »
SAOB har följande förklaring under uppslagsordet brandhake:
 
?BETYDELSE: stång med järnhake (båtshake) till nedrifvande af murar o. d. vid eldsvåda.
 
BARCKHUSEN Cotossichin 96 (1669).
Båtshakar: eller, såsom de inom brandväsendet må kallas, brandhakar. AHLSTRÖM Eldsl. 360 (1879).?
 
Detta antyder ju att båtshake och brandhake egentligen var samma redskap och att det var användningen snarare än utformningen som avgjorde om det var det ena eller det andra.

259
Spam / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-12
« skrivet: 2003-06-12, 08:10 »
De här omtalade mejlen har nu uppmärksammats i en artikel i Expressen, och där får vi veta vad riksdagens förvaltningschef anser. Läs mer i Expressen.

260
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-02
« skrivet: 2003-06-03, 12:48 »
Vi känner till problemet. Programmeraren är på några veckors semester, men när han är tillbaka kommer det att åtgärdas. Bilderna är välbehållna, det är visningen det är något strul med.

261
Förnamn - T / Tia / Tija
« skrivet: 2003-06-02, 21:32 »
Skulle det kunna vara en variant på kortformen Tea för Dorotea? Tea är visserligen inte belagt förrän 1843 enligt Otterbjörk, men Dorotea har funnits i Sverige sedan medeltiden så det är väl inte otänkbart att Tea kan ha använts också långt tidigare.

262
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-26
« skrivet: 2003-05-22, 12:27 »
Fixat. Staden heter Worcester och ingenting annat.

263
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-26
« skrivet: 2003-05-20, 15:40 »
Det bör nu fungera så att om jag väljer de 25 senaste bilderna får jag upp allt nytt (både bilder och kommentarer), men väljer jag de 25 senaste kommentarerna visas endast de 25 senaste kommenterade bilderna. Det är möjligt att det vore mer praktiskt att 25 senaste bilderna bara skulle visar nya bilder, inte nya kommentarer. Om det är ett allmänt önskemål med en sådan justering är den enkel att göra. (Men kan dröja ett tag för han som sköter programmeringen är nu på semester.)
 
När det gäller problemet som Anders nämner tror jag det beror på att endast bilder och kommentarer som gjorts sedan det nya optimerade systemet kördes i gång för någon vecka sedan visas. Därför verkar det fungera bra i exempelvis Jämtland, där många bilder lagts in den senaste veckan, men i många landskap där aktiviteten har varit låg de senaste dagarna, visas bara några få bilder. Problemet kommer alltså förhoppningsvis att växa bort av sig själv med tiden.

264
Släkten Sundberg finns utredd och beskriven i boken Släktkrönika för Lijnwäfware Erick Sundbergs släktförening (260 sidor, Mariehamn 2000). Den från Åland till Klädesholmen utflyttade Anders Daniel Sundberg (1842-1898) finns redovisad i tabell 439. Där sägs att han var timmerman ombord på en bark som blev infrusen i Bohuslän och under vintern träffade han sin blivande hustru. Paret bosatte sig på hennes hemö Klädesholmen.

265
Övriga arkiv / Rasbiologiska institutets arkiv
« skrivet: 2003-05-05, 10:18 »
Alice, jag utgår från att du inte menar att etniska grupper som judar, samer och zigenare inte existerar. Men du vill om jag förstår dig rätt att de inte ska synas alltför tydligt - genom en egen rubrik - i Anbytarforum. Och anledningen till detta är att det under förra halvan av 1900-talet fanns mycket otäcka tankeströmningar i samhället, representerade av bland annat Rasbiologiska institutet i Uppsala.
 
Det skulle enligt min mening vara en egendomlig reaktion på de morbida övergrepp som flera av dessa grupper utsattes för under förra seklet och som kulminerade med nazisternas utrotningsförsök. Ungefär: Låt och gömma och glömma offren så hoppas vi att det aldrig händer igen.
 
Min övertygelse är att vi bör göra precis tvärtom. Vi bör bemöta alla människor och alla etniska grupper med samma respekt och tolerans, oavsett om det handlar om etniska minoriterar som judar, zigenare och samer eller etniska majoriteter som danskar, engelsmän och svenskar.

266
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-26
« skrivet: 2003-04-29, 17:07 »
Fixat.

267
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-26
« skrivet: 2003-04-28, 23:36 »
Jag vet inte vad det var för fel, men nu ska bilden visa sig i alla fall.

268
Sund / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2007
« skrivet: 2003-04-28, 11:52 »
De är väl synonymer och kan användas om vartannat. Åtminstone förklarar SAOL ordet bägge med 'båda'. Men den här typen av frågor är nog Svenska språknämnden bäst skickade att svara på.
 
- - -  
 
När jag skulle leta upp länken till Svenska språknämndens hemsida, såg jag där att de redan hade besvarat frågan på följande sätt:
 
?Svar: Orden båda och bägge är ett av de få exemplen på äkta synonymer i svenskan. Det är egentligen samma ord men utgår från olika böjningsformer. Formen båda är den ursprungliga grundformen, och bägge är den gamla genitivformen, som sedan levt kvar som en ny grundform. Man kan jämföra med tvegge, som är den gamla genitivformen av två.
 
Det går bra att använda dessa ord om vartannat; det finns ingen anledning att känna sig förpliktad till konsekvens. Språkstatistiken visar att båda är vanligare än bägge, åtminstone i tidningsspråk, så det kan kanske vara skäl att använda bägge lite mer.?
 
Se vidare http://www.spraknamnden.se/ under ”Frågor och svar”.

269
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-26
« skrivet: 2003-04-28, 09:47 »
Jag har nog inte gjort något, men det är ju bra att det har löst sig i alla fall.
 
Jag ska se om vi kan ändra så att vi får översikterna kopplade också till sökresultaten. Det vore nog bra om det fungerade även där.

270
För mig funkar det bra. Är det någon annan som är drabbad?

271
Sund / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2007
« skrivet: 2003-04-28, 09:41 »
Båda är födda i Tranvik, 1797 resp 1783.

272
Sund / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2007
« skrivet: 2003-04-25, 11:23 »
Anna Sofia föddes den 2 juli 1818 vid Fästningen i Sund sn, som dotter till pigan och tvätterskan Anna Henriksdotter, född 2 aug 1781 i Lemo sn (i Finland), död i dec 1836 i Skarpans (vid Fästningen). Modern hade fått fyra oäkta barn, men bara två blev vuxna, förutom Anna Sofia en son Vilhelm Rosenblad, född 14 juli 1824, som 1842 flyttade från Sund sn till Åbo. Namnet Mörtengren känner jag inte till från Åland.  
 
Fästningen är Bomarsunds fästning, som ryssarna uppförde i Sund, men som intogs av franska engelska styrkor under Krimkriget 1854 och sedan sprängdes till ruiner. Skarpans var ett litet samhälle som växte upp invid fästningen.

273
Allmänt / Söker bok
« skrivet: 2003-04-23, 20:26 »
Hej, jodå, jag jobbar vidare och om allt går enligt planerna kommer Sund ut till julen. Det blir en mastig sak på runt 1700 sidor i två volymer. Om lusten och orken håller i sig ligger det nära till hands att Föglö blir nästa kommun. Det är väldigt många som frågar efter just Föglö och sedan några år tillbaka är jag själv halvt Föglöbo (sommarviste i Nötö).
 
Kul att du uppskattar böckerna!

274
RÖTTER har tyvärr i dagsläget inte möjlighet att härbärgera fler webbplatser än de som ingår i Släktforskarportalen RÖTTER. Det har hittills inte varit något problem för släktforskare att hitta plats på servrar gratis eller till en måttlig kostnad. Om detta skulle bli svårare kan vi förstås överväga att öppna någon sorts webbhotell, men det skulle i så fall knappast kunna göras avgiftsfritt.

275
Elsa Kåre / Elsa Kåre
« skrivet: 2003-04-15, 15:18 »
Bo Olsson, notera reglerna för detta forum: ?När du skriver inlägg ska du alltid uppträda artigt och vänligt?. Det blir en mycket trevligare atmosfär då.

276
Sund / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2007
« skrivet: 2003-04-13, 00:42 »
Hösten 1999 diskuterades här (se ovan) huruvida båtsman Ifrings hustru Stina Johansdotter (bosatt i Hulta) också hette Wettersten. Det slutade med att uppgiften om detta namn föreföll obekräftad och eventuellt hade uppkommit genom ett läsfel. Men nu har jag hittat var prästen i Sund någon gång på 1960-talet såg namnet. I Sunds inflyttningslängd 1778 finns noterat: Båtsman Ifringens i Hulta hustru Stina Wettersten ifrån Jomala med oklandrat betyg, daterat den 15 febr. Namnet är mycket tydligt skrivet, så det råder ingen tvekan om att hon tydligen verkligen hette Wettersten.
 
Det kan här också nämnas att vigselnotisen för båtsman Zackris Zackrisson Ifrings far, som också hette Zackris Zackrisson Ifring, har påträffats. Han gifte sig den 3 aug 1740 i Jomala socken med Elisabet Mattsdotter, piga från Gottby i Jomala. Vigselboken är förkommen för denna tid, men vigselnotisen har blivit bevarad bland de så kallade charta sigillata-verifikaten bland landsboksverifikationerna (i länsstyrelsens arkiv).

277
46 Ordet är fritt om släktforskning / Oä barn Tips och Råd
« skrivet: 2003-04-03, 00:53 »
Ett annat sätt att hitta sidan är att skriva ordet oäkta i sökfunktionen Sök i hela Rötter (spalten till vänster). Sidan med Tips&Råd kommer upp först av alla träffar. Sökfunktionen är ett mycket användbart redskap som funkar också för annat än att söka på namn och orter och liknande.

278
Vill man se bilder ska man hålla utkik efter parentesen efter avsändarnamnet. Då kan det finnas en bild. Klicka Johan Anells länk ovan så ser ni vad jag menar. Och alla som stödjer Rötters Vänner kan registrera sig och få ett användarkonto där det är möjligt att lägga upp en bild.

279
AAA - När var... / Första böndagen 1702
« skrivet: 2003-03-19, 17:57 »
Det har tidigare varit mycket knepigt att få reda på när böndagarna inföll, men tack vare en lista i Nättidningen RÖTTER är det nu enkelt att finna svaret. Den som ska tackas för detta är Egon Bosved, som också har gjort den Nordiska kalender som kan laddas ner från samma plats.
 
Se vidare i Nättidningen RÖTTER under Tips&Råd > Tideräkning.

280
Allmänt / Hur gör jag?
« skrivet: 2003-03-17, 23:38 »
En del tips och råd om hur man forskar på Åland finns i Nättidningen RÖTTER under Tips&Råd > Åland.

281
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-26
« skrivet: 2003-03-03, 10:51 »
Det vore förstås möjligt att utöka Porträttfynd också till andra typer av porträtt. Men redan nu tar databasen så mycket tid och resurser att vi inte vågar oss på det. Vi är naturligtvis medvetna om att det finns oändligt många fler porträtt som har stort värde, men i dagsläget nöjer vi oss med att satsa på visitkorts- och kabinettsbilder. Anledningen har berörts flera gånger tidigare i denna diskussion, senast den 17 februari. Men kanske vi ändrar oss i framtiden. Porträttfynd har trots allt bara funnits i några månader...

282
Sammanfattningen av Urban Sikeborgs artikel i Släktforskarnas årsbok 1996 finns publicerad i Nättidningen RÖTTER, klicka här.

283
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-26
« skrivet: 2003-03-02, 09:52 »
Det är inte bestämt ännu, utan vi kommer snart att gå igenom den här diskussionen och alla inkomna mejl med förslag, för att på så vis fånga upp de id?er som lagts fram. Alla kan knappast beaktas, men förhoppningsvis de flesta.
 
Men just nu jobbar vi med en helt annan sak, nämligen sidorna med Avrättningar, som ska dyka upp i en automatiserad version under mars månad. Det är en sak som varit på gång sedan tidigt förra hösten, men tyvärr inte hunnits med förrän nu.

284
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-06
« skrivet: 2003-02-28, 13:13 »
En gissning. Sökningen med ctrl+f sker i den aktiva framen (ramen). Anbytarforum består av två ramar, spalten till vänster och själva huvudsidan. Innan du gör sökningen kan du klicka på huvudsidan för att förvissa dig om att det är den som verkligen är aktiv (markerad) och inte spalten till vänster. Då bör det fungera.

285
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-22, 17:58 »
I den här diskussionen har tidigare framförts många förslag till förbättringar, bland annat det som Claes Åkerblom nämner. Vi kommer att beakta alla förslag när vi nästa gång gör ändringar och förbättringar i Porträttfynd. För den som är intresserad av vad som har varit aktuellt, vill jag rekommendera att ögna igenom den här diskussionen från början.

286
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-21, 21:49 »
Det är en av många saker som vi har planer på att förbättra i Porträttfynd.

287
0> HisKi / 0> HisKi
« skrivet: 2003-02-20, 23:43 »
Min erfarenhet är att HisKi är relativt tillförlitligt. Där finns fel - särskilt när kyrkböckerna är svårlästa - men inte fler än vad som är rimligt i ett så omfattande material. Men självfallet måste man vara medveten om att det är en andrahandskälla. Den nämnde Erik Bengtsson är densamme som Erik Berntsson. Jag förmodar att felet finns i HisKi, inte i dödboken, eftersom namnet Bengt inte förekom i Brändö, vilket Bernt däremot gjorde (fast också det namnet var ovanligt). Dessutom är Brändö kyrkböcker slarvigt skrivna i början av 1800-talet, vill jag minnas.
 
Hänvisningen i texten härrör sig !
 
Med vänliga hälsningar
Moderator Finland 16.04.2011

288
Släkter / Hö(i)jer
« skrivet: 2003-02-20, 00:05 »
Erik Höjer uppges i Lumparlands inflyttningslängd (1827) vara född på Åland, men i utflyttningslängden (1829) i Lappfjärd sn. Eftersom han inte återfunnits i någon åländsk födelsebok har jag förmodat att Lappfjärd varit mer sannolikt, men inte heller där finns han noterad (enligt HisKi), så uppenarligen är också denna uppgift fel. Säkert har båda dessa felaktiga födelseorter sin förklaring i att han bott på Åland och i Lappfjärd en stor del av sitt liv. Födelseorter och födelsetider är inte sällan felaktiga i äldre husförhörslängder, särskilt för personer som - likt Höjer - har flyttat många gånger under sitt liv.  
 
Att uppgifterna om födelsetid och -ort varierar är alltså inte något att fästa sig vid. Enligt min bedömning är uppgiften om modern i Lappfjärd ett tillräckligt bevis för att säga att Erik Höjer är identisk samma kvinnas son Erik som förekommer i Brändö kyrkböcker. Viktigt är förstås också att alla andra kända omständigheter pekar i samma riktning och ingenting talar däremot.
 
Frågan är var Erik Höjer var född. Uppenbarligen inte på Åland. Kanske i Österbotten (men inte i Lappfjärd). Men minst lika troligt kan nog vara att föräldrarna en tid prövade lyckan i Sverige, och då sannolikt i Stockholm, liksom inte så få ålänningar gjorde under 1700-talet. Det kan alltså vara värt att försöka hitta honom född i Stockholm.
 
Erik Höjer bör gå att återfinna i Stockholm när han bodde där i början av 1800-talet. Men han kanske inte är helt lätt att hitta, eftersom han då var ogift och alltså inte lär finnas i några födelse-, vigsel- eller dödböcker. Däremot bör han med lite tur kunna påträffas i in- och utflyttningslängderna med hjälp av de personregister som finns i Stockholms stadsarkiv (att söka utan dessa är knappast praktiskt möjligt).

289
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-17, 21:02 »
Det var ganska vanligt förr i tiden att man kopierade fotografier på tjockt fotopapper som hade adresslinjer tryckta på baksidan, just för att man skulle kunna skicka bilderna med post på samma sätt som vykort. Men de är alltså inte vykort i den bemärkelsen att de har kopierats eller tryckts i stor upplaga och sedan sålts till turister och andra intresserade.  
 
Porträttfynd är avsett för porträttbilder av visitkorts- och kabinettstyp (och andra liknande format). Vi är naturligtvis medvetna om att det också finns oändliga mängder med porträttfotografier av andra typer, men vi har valt att begränsa Porträttfynd till de nämnda korttyperna.  
 
Anledningen är att dessa kopierades i ett flertal exemplar och alltså ofta finns bevarade på många ställen, där de förhoppningsvis i något fall kan vara identifierade, samtidigt som de oftast är försedda med fotografens namn och hemort, vilket gör det möjligt att grovt sortera bilderna. På så vis är det förhållandevis enkelt att leta bland redan inlagda bilder i databasen.
 
Om du har atelj?porträttbilder med fotografens namn stämplat eller stansat på framsidan, tycker jag att du kan lägga in dessa också i de fall de inte är uppklistrade på kartong av visitkortstyp. Jag förmodar att bilderna är lite yngre än dessa, ofta från 1920- och 30-talen. Däremot vill vi inte att sådana bilder läggs in i Porträttfynd ifall de saknar uppgift om fotograf eller om de är oidentifierade.

290
Man får skriva hur långt man vill i Anbytarforum, bara svaret är relevant och intressant. Däremot tror jag att det kan vara problem rent tekniskt att svara långt, men det brukar man kunna lösa genom att dela upp svaret i flera inlägg. Pröva dig fram hur lång text du kan skicka (det beror på vilken webbläsare du använder).

291
Släkter / Hö(i)jer
« skrivet: 2003-02-14, 11:40 »
Den nämnde Anders Selenius, född 1795 i Brändö, torde vara identisk med Anders Andersson, född 9 jan 1795 i Brändöby, Brändö sn, som 1820 som dräng flyttade från Björnholma, Brändö sn, till Lappfjärd. Hans farfar var Anders Berntsson (1729-92), bonde i Björnholma, en äldre bror till Erik Höjers far Erik Berntsson.

292
Släkter / Hö(i)jer
« skrivet: 2003-02-14, 11:35 »
Karl Axel Holmbergs uppgift om att Erik Höjers mor hette Anna Henriksdotter och var född 10 jan 1746 på Åland är mycket intressant och torde lösa gåtan om Erik Höjers ursprung.
 
Anna Henriksdotter är helt säkert identisk med den Anna Henriksdotter som var född 10 jan 1746 i Baggholma, Brändö sn, som dotter till skräddaren och backstuguhjonet Henrik Henriksson och hans hustru Anna Andersdotter, och som den 10 april 1776 gifte sig i Brändö sn med torparen Erik Berntsson (1742-1801) i Björnholma, Brändö sn.
 
Makarna fick barnen Henrik, Anders och Jonas, födda 1777, 1778 och 1781 i Björnholma och noterade i Brändö födelsebok. I husförhörslängderna finns ytterligare två söner antecknade, nämligen Erik född 1784 och Johan född 1788, men de påträffas inte i Brändö födelsebok. Uppenbarligen har familjen under några år på 1780-talet bott någon annanstans än i Brändö, dock oklart var. 1790 finns familjen i alla fall noterad som bosatt i Brändöby, 1791 i Torsholma och från 1792 i Baggholma, där den möjligen övertagit hustruns föräldrars ställe. Erik Berntsson dog 1801 i Baggholma.
 
Sonen Erik, som alltså helt säkert är identisk med Erik Höjer, bodde några år senare i Koskenpää (nu Korsö), Brändö sn, men flyttade 1806 därifrån till Stockholm.
 
Tydligen kom han där att arbeta som skeppstimmerman (eller varsarbetare som vi väl skulle säga i dag). Det var inget ovanligt vid den tiden, det finns flera exempel på Brändöbor som flyttade till Stockholm och fick arbete vid varven. De tog sig då också släktnamn. Det var förmodligen ganska opraktiskt att heta Erik Eriksson i en storstad som Stockholm, där fungerade ett ovanligare namn bättre. Varför Erik Eriksson från Brändö kom att välja just Höjer (Höijer) är väl däremot svårare att säga; en annan skeppstimmerman, Isak Henriksson från Brändöby (1771-1813), tog namnet Öström, som ju är lättare att förstå inspirationen till.
 
Erik Höjers far, torparen Erik Berntsson, var född 6 nov 1782 i Björnholma, Brändö sn, och son till bonden Bernt Andersson (1707-1770) och hans hustru Agneta Andersdotter (1709-1784) på hemmanet Björnholms nr 2, Bernts (namnet har gården fått efter Bernt Andersson).
 
Och vad hände då med Anna Henriksdotter, född 1746, som löste gåtan med Erik Höjers ursprung. Jo, hon återvände från Österbotten till Åland och dog 1837 i Korsö hos sonen Anders Eriksson, senare Idman, som var torpare och sockenmurmästare där.

293
Släkter / Hö(i)jer
« skrivet: 2003-02-14, 00:12 »
Eftersom den här efterfrågade skeppstimmermannen Erik Höijer också figurerar i diskussionen under Åland > Brändö repeterar jag det svar jag där gav Kurt Karlsson, eftersom frågan var densamma: var är Erik Höijer född och vilket var hans ursprung? (Hitflyttade 16.04.2011 Moderator Finland anm.)
 
 
Erik Höjer ska enligt en notering i Lumparlands utflyttningslängd vara född i Lappfjärd sn, Österbotten, och det datum jag har noterat från den åländska kyrkböckerna är den 5 aug 1783. Huruvida dessa uppgifter är korrekta har jag inte kontrollerat i kyrkböckerna för Lappfjärd.  
 
Stina Mattsdotter var mycket riktigt bonddotter från Åva by i Brändö socken, född den 16 maj 1783 och dotter till bonden och uppsynigsmannen på halva Åva nr 3, Nygård Västerstu, Mats Henriksson (1758-1830) och hans hustru Anna Olofsdotter (1761-1845).  
 
Döttrarna Anna Stina och Agneta Sofia blev båda gifta i Lumparlands socken på Åland och Anna Stina har i dag många ättlingar på Åland. Agneta Sofia torde också ha ättlingar, åtminstone i Amerika men kanske också på Åland.  
 
Erik Höjer med familj flyttade 1831 från Lumparland socken, där han varit bonde i Norrboda, till Lappfjärd. Makarnas vidare öden är för mig okända, men tydligen bosatte de sig i byn Skaftung.
 
Huruvida någon har försökt att hitta Erik Höijer och hans föräldrar i Lappfjärd känner jag inte till. Men en snabb koll i HisKi ger dock negativt resultat, det finns ingen Erik född rätt datum 1783 och det finns heller ingen far med namnet Höijer som får barn på 1780-talet.

294
Nättidningen Rötter / Rubriker i oordning
« skrivet: 2003-02-13, 23:49 »
Nu är reindexeringen fixad. Beklagar att den inte fungerade riktigt som det var tänkt och följden blev längre driftsavbrott under kvällen. Men förhoppningsvis är allt i sin ordning nu.

295
Socknar / Lemland
« skrivet: 2003-02-11, 17:46 »
Enligt mina noteringar, som bygger på uppgifter som jag fått i andra hand, var Brita Stina Andersdotter (1829-1908) gift med Mickel Eriksson Nylund, född 25 jan 1829 i Söderby, Lemland sn, död där 24 okt 1870, son till häradsdomaren, kyrkvärden och bonden Erik Mickelsson (1788-1861) och Anna Kajsa Jakobsdotter (1790-1870) på Söderby nr 7, Seffers. Sonen Mickel tog sedermera över Seffers.

296
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-11, 11:30 »
Vi tror att vi är felet på spåret. I så fall kommer det snart att funka.

297
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-10, 12:25 »
Nu har vi också fått ordning på problemet med de trilskande lösenorden i Rötterkatalogen. Det betyder att det nu åter är möjligt att lägga in forskar- och kontaktuppgifter i Rötterkatalogen och koppla dessa till varje bild som läggs in i Porträttfynd (genom att ange användarnamn och lösenord i samband med att bilden läggs in).

298
Det är väl inte riktigt så det var tänkt att Tillfällighetsfynd skulle användas, att som ett fynd klistra in uppgifter om en rad personer som ingenting har med varandra att göra. Det blir svårt att lägga in kommentarer, att placera personerna under rätt ort (om den ska lokaliseras), etcera. Dessutom är systemet inte tänkt för stora tabeller, vilket ju syns ganska tydligt. Därför har jag nu plockat bort dessa uppgifter. Däremot tycker jag det är utmärkt att uppgifterna läggs in i Tillfällighetsfynd, men måste nog göras en och en.

299
Sök i hela Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-05
« skrivet: 2003-02-09, 09:44 »
Vi har fortfarande problem med Sök i hela Rötter. Däremot fungerar nu Stora Släkt-Sök, som i många avseenden är en bättre sökfunktion.

300
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-06, 16:22 »
Gudrun, jag är inte riktigt säker på att jag förstår exakt vad du menar, men här kommer ett försök till svar:
 
1) Det är möjligt att skriva nya texter i kommentarfältet och att vi (redaktionen) sedan byter ut den tidigare texten mot den nya (ange då tydligt att ni önskar få texten utbytt). Men detta är ingenting som vi direkt vill rekommendera, eftersom det blir ganska mycket extraarbete för oss ifall många texter ska bytas ut. I enstaka fall kan vi dock åta oss att göra det.
 
2) Om man vill hålla samman en serie bilder är det bästa sättet att först lägga in en bild och se vilket nummer den får och sedan på alla andra bilder i serien hänvisa till den första (exempelvis Bilden ingår i samma album som #10234). Den som sedan med sökfunktionen söker på #10234 kommer att få upp alla bilder som ingår i albumet.

301
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-06, 16:10 »
Nu ska det fungera att skicka upp bilder också med webbläsaren Opera. Problemet med användarnamn/lösenord har däremot ännu inte funnit sin lösning.

302
Sök i hela Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-05
« skrivet: 2003-02-06, 16:09 »
Felsökning pågår.

303
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-05, 18:03 »
Anna-Carin: Jag har nu försökt lösa problemet med användarnamn/lösenord, dock med klent resultat. Jag tvivlar på att du gör något fel. Men vi forskar vidare. Intressant att höra att det inte funkar med Opera, det ska programmerarna få titta närmare på.
 
Mats: Kanske är orsaken till dina problem desamma som för Anna-Carin. Men var medveten om att Anbytarforum och Rötterkatalogen är olika system, där du kan ha olika användarnamn/lösenord (om du har valt att ha det så).

304
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-05, 01:18 »
Ajdå, det var många problem du råkat ut för. För att koppla sina namnuppgifter till Rötterkatalogen behöver man inte stödja Rötters Vänner, utan det räcker att lägga in uppgifterna och sedan skriva Användarnamn och Lösenord. Är man osäker på dessa kan man kontakta redaktionen.
 
När det gäller dina andra problem är jag ganska konfunderad. Visst har det hänt någon enstaka gång tidigare att tumnageln inte har skapats och kanske också att stora bilden inte följt med. Men att dessa problem dyker upp tre gånger i rad är nytt. Jag vet inte vad det kan bero på eller vad du ska göra för att undvika det.
 
Pröva igen, är nog det enda råd jag kan ge. Det är snabbt gjort för oss att ta bort bilderna om det skulle gå fel. Om det fortsätter på samma sätt får du ta kontakt med mig via e-post, så får vi gå igenom det hela mer i detalj.

305
15 Historia / Stora ofreden
« skrivet: 2003-02-05, 00:46 »
Jag har skrivit en artikel om barn som rövades bort av ryssarna på Åland under stora ofreden. Kanske kan den innehålla något av intresse. Artikeln finns publicerad i RÖTTER, klicka här.

306
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-02-04, 21:30 »
Essan: Om personen är okänd ska du fortsätta att skriva detta. Uppmaningen gäller endast de fasta fälten för Ort, Fotograf och År. Om dessa lämnas blanka skrivs automatiskt texten okänd. Trevligt att du tycker att de nya reglerna är ändamålsenliga.
 
Anders: En anledning till att inte repetera längre texter är att det tar utrymme i databasen. Med den här takten dröjer det bara några år innan där finns 100.000 eller 200.000 bilder. Då har det betydelse om varje bild i genomsnitt har tre eller tretton rader text, eftersom extra fritext gör sökningarna långsammare. Det betyder förstås inte att vi ska spara på orden, men däremot att repetera en tioradig text kanske 50 gånger är onödigt.  
 
Jag håller med om att hänvisningar mellan bilder ska nyttjas med måtta. Att ha 5-10 hänsvisningar på en bild - som ibland kan ses - är nästan alltid för mycket. Det skapar mer förvirring än ordning. Och när man hänvisar är det viktigt att tydligt ange varför hänvisningen finns, alltså vad läsaren kan förvänta sig att finna när man klickar på länken.

307
Rötter fungerar inte / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-03
« skrivet: 2003-02-02, 21:42 »
Räknarna har vi lite problem, men vi jobbar på att hitta en bättre lösning. De problem som vi har beror åtminstone delvis på att vi inte bara har bytt hårdvaran (servern), utan även serverprogram. Det är lite knepigt att få alla olika program, script och annat smått och gott som behövs för att RÖTTER ska funka, att finna sig tillrätta i den nya miljön. Trögheten har dock inte jag märkt av sedan i lördags eftermiddag.

308
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-03
« skrivet: 2003-02-02, 16:34 »
Den här diskussionen har tyvärr fått en mindre trevlig utveckling, där starka uttryck som respektlös och arrogant provocerande kommit till användning - vilka i sammanhanget förefaller ganska obefogade. I Anbytarforums ordningsregler sägs: Källhänvisa alltid! Ange källa för alla uppgifter som du lämnar i Anbytarforum. Det betyder också att deltagare i diskussionerna bör vara beredda på att svara på frågor som kan uppstå kring de källor som redovisas. Detta är förstås ingenting som bör gälla enbart Anbytarforum utan vid alla forskarkontakter.
 
Med hopp om en fortsatt god diskussion i en kreativt kritisk anda!

309
Rötter fungerar inte / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-03
« skrivet: 2003-02-02, 10:40 »
RÖTTER och Anbytarforum bör fungera utan störningar sedan i går eftermiddag (jag tror från omkring klockan fem eller sex). Porträttfynd kom också igång igen då. Problemet med att Porträttfynd ibland är ganska trögt håller vi på att försöka avhjälpa. Förhoppningsvis kan det hända någonting redan i början på veckan som kommer.

310
På Åland kring sekelskiftet 1800 en hushållerska Greta Stina Gefvert, född 1769 i Kolbäck, som var bosatt på Kastelholms kungsgård, Sund sn. Hon födde den 24 april 1800 en son Fredrik Göran, och de båda flyttade 1802 från Kastelholm till Stockholm. Är det någon som känner till hennes öden före och efter tiden på Åland?

311
Kungligt / Pernald, Emma (f. 1979)
« skrivet: 2003-01-29, 10:14 »
De sammanfattande slutsatserna rör nu levande kända personer – diskussionens utgångspunkt är ju Emma Pernald. Beklagar om mitt omnämnande av Anders Zorn med flera tidigare, kan ha fört tankarna på andra spår.

312
Kungligt / Pernald, Emma (f. 1979)
« skrivet: 2003-01-28, 11:51 »
Att utreda kända personers härstamning är en sysselsättning som släktforskare har ägnat sig åt i alla tider. Den gamle Victor Örnberg publicerade redan i slutet av 1800-talet antavlor för en del kändisar, särskilt kungliga, i sitt ättartavleverk. I tidskriften Släkt och Hävd har antavlor publicerats över kända författare, likaså har skriftserien Svenska Antavlor under årens lopp haft många kändisantavlor. Och i Finland publiceras exempelvis presidenternas förfäder av Genealogiska Samfundet. Björn Thunbergs förslag om att ta bort hela denna avdelning från Anbytarforum tycker jag är alltför drastiskt; tvärtom intresserar den många människor.
 
En helt annan sak är vem som ska anses vara kändis? Att Selma Lagerlöf, Anders Zorn och Hjalmar Branting är (historiska) kändisar är nog alla överens om, likaså att Göran Persson, Jan Guillou och kungen är nu levande kändisar. Huruvida Emma Pernald ska räknas dit är väl mer tveksamt. För läsare av den så kallade kolorerade veckopressen och även en och annan kvällstidning är hon det säkert, men den som hellre får sin världsbild från morgontidningar och Sveriges Televisions program är hon det nog inte (i alla fall inte lika mycket).  
 
Ytterligare en annan fråga är huruvida en persons härstamning – oavsett om vederbörande är kändis eller inte – ska anses höra till privatlivet. Det är naturligtvis omöjligt att ge ett generellt svar på, utan var och en kan bara gå till sig själv. Själv anser jag inte att min härstamning är en del av mitt privatliv. Faktiskt tillåter jag vem som helst att rota i mina förfäder (det skulle till och med glädja mig, särskilt om någon kan hitta något nytt), däremot får folk inte rota i mitt privatliv (mitt hem, mina hårddiskar, mina bokhyllor, mina bankkonton, mina byrålåder, etc). Vad jag uträttar i mitt dagliga liv – mitt yrke, min familjesituation och annat som är uppenbart för alla som lever omkring mig (arbetskamrater, bekanta och liknande) – räknar jag däremot inte till mitt privatliv. Detta sagt som ett exempel hur man kan resonera och fundera kring de frågeställningar som tas upp i inläggen ovan.
 
Summa summarum: I Anbytarforum är det tillåtet att diskutera kända personers härstamning (såsom rubriken anger). Det är däremot inte tillåtet att diskutera kända personers privatliv. Inte heller tycker vi att det är relevant att här publicera uppgifter om kända personers nära släktingar (barn, syskon, etc), utan det är just härstamningen (förfäderna) som ska stå i fokus, ingenting annat.
 
Förhoppningsvis reder dessa rader ut hur redaktionen ser på de frågor som väckts här ovan. Vi har förståelse för att det bland läsarna finns andra uppfattningar, men som redaktion måste vi välja en väg, ett förhållningssätt, vilket vi hoppas att läsare med avvikande uppfattning också har förståelse för.

313
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-01-27, 22:48 »
Nytt senaste dygn är en vanlig html-sida som skrivs om av ett script var 15:e minut. Samma gäller Nytt senaste 4 dygn (men där vet jag inte hur lång intervallen är). Nu, med den nya servern, ska Nytt senaste 4 dygn åter bli Nytt senaste vecka och vi ska försöka att köra scripten oftare än var 15:e minut. Hur ofta får vi prova oss fram till, det är förstås viktigt att scriptet hinner klart med en körning innan det startas igen - annars kan det bli strul.

314
Problemet med e-post tror vi inte har berott på nya servern, eftersom loggarna inte visar något onormalt. Möjligen hänger det ihop med de störningar i Internettrafiken som uppstod under lördagen på grund av virusattacken (Slammer) som riktades mot Internetservrar.

315
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-01-24, 17:34 »
Jag ser dem, både i Nytt senaste dygn och själva inläggen.

316
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-01
« skrivet: 2003-01-24, 17:27 »
Nu visas inte längre de varningsmeddelanden dom C-G Magnusson nämner. Det var inget allvarligt fel, databasen är helt intakt och ingen information har försvunnit.

317
Anbytarforum är ett diskussionsforum för släktforskning, där tanken är att själva forskningen - den spännande jakten på släkten - ska vara det centrala. Den typ av diskussioner som finns här ovan får föras någon annanstans.

318
04) Feltolkade ord / O.W.B.S.
« skrivet: 2003-01-23, 18:35 »
Okänd barnsjuka är en dödsorsak som jag känner igen från en del dödböcker, framför allt från tiden kring sekelskiftet 1800. Kan det vara det som avses, att förkortningen egentligen ska läsas Ok.B.S. eller liknande? Vad O.W.B.S. annars skulle betyda har jag ingen aning om. Finns samma dödsorsak noterad på någon annan? I så fall kanske är förkortningen mer begripligt skriven där.

319
Mikael, när du deltar i diskussionerna i Anbytarforum är du varken på restaurang eller ute och går på stan. Du tilltalar ett antal människor, dina läsare, begär att få deras uppmärksamhet och ta en stund av deras tid. Att det i sådana fall tillhör hyfs och vett att presentera sig är självklart. Det är som om du stiger upp i ett podium för att tala inför en publik. Publiken vill veta vad det är för en figur som står där framme och vill att den ska lyssna.
 
Att en del har ovanliga namn och andra vanliga är ju ett välkänt faktum och knappast konstigare i Anbytarforum än i andra sammanhang. En del är ensamma om sitt namn i telefonkatalogen, andra har samma namn som några spalter till. Jag förmodar att bäggedera är vana vid situationen.
 
Här i Anbytarforum har det ända sedan starten 1998 varit en självklar regel att den som deltar ska uppge sitt korrekta namn. Att en del inte följer regeln är trist, eftersom det vållar oss onödigt merarbete (se Peters inlägg ovan). Men - och det är mycket glädjande - den absoluta majoriteten av inläggen, säkert en bit över 95 procent, är skrivna av deltagare som följer ordningsreglerna i forumet på ett utmärkt sätt.  
 
Och alla dem gillar Peter och jag skarpt!

320
Pihl / Äldre inlägg (arkiv) till 11.2.2003
« skrivet: 2003-01-22, 02:07 »
Det är inte osannolikt att Elisabet Pihl på något sätt kan tillhöra den släkt Pihl i västra Finland som sysselsatte professor Berndt Godenhielm i Helsingfors. Han publicerade ett par artiklar i Genos om den. Själv har jag också kommit lite i kontakt med släkten via en släkttavla som tack vare Eva Mårtensson Kangeman kunnat publiceras i Nättidningen RÖTTER. Denna släkttavla - som kan läsas här - löser av allt att döma problemet kring kronofogden Wilhelm Pihls ursprung.  
 
Men hur Elisabet Pihl eventuellt ska placeras in i släkten vet jag ingenting om. Kanske finns svaret i professor Godenhielms artikel ”Den västfinska släkten Pihl intill senare delen av 1700-talet”, tryckt 1983 i Uppsatser utgivna av Helsingfors Släktforskare r.f. (som jag inte har tillgång till, men den som är intresserad kan beställa den från Genealogiska Samfundet i Helsingfors, klicka här).

321
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-24
« skrivet: 2003-01-21, 22:18 »
Nu hoppas jag Anbytarforum ska vara igång igen, med alla diskussioner synliga i Nytt senaste dygn.

322
Det är precis som Peter skriver, man kan inte generellt säga att filen jdbgmgr.exe är en ofarlig Windowskomponent, utan bakom namnet kan också dölja sig ett virus. Om detta kan man läsa på exempelvis F-Secures webbplats:
 
http://www.f-secure.se/virus/virusinfo.asp?Namn=Recory.B

323
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-01
« skrivet: 2003-01-13, 20:54 »
Det är ingenting jag har funderat närmare på. Ett problem med html-kodning i texten är att sökfunktionen inte kan skilja mellan kod och vanliga tecken, vilket gör att det inte är så bra att ange tilltalsnamn med exempelvis kursiv stil eftersom koden då hamnar mitt inne i namnet. Om man söker på Karl Erik Larsson hittas inte detta namn om namnet Erik är kursiverat med html-kod. Det här problemet är väl däremot inte så allvarligt om man anger hela namnet i exempelvis fetstil. Så jag tycker att det är okej om de som vill på prov börjar ange namnen på de avbildade personerna i fetstil - men helst ingenting annat.

324
Jag har här tagit bort ett inlägg som stred mot Anbytarforums ordningsregler om hyfs och vett. Inlägg ska ha ett civiliserat språkbruk utan svordomar och onödiga invektiv och andra deltagare får naturligtvis inte behandlas kränkande.

325
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-01
« skrivet: 2003-01-09, 12:27 »
Så kan det säkert vara. Vi ska som sagt se över sökfunktionen senare, och då ska vi försöka åtgärda detta.

326
Efterlysningar / Bryngel Magni Kjellinius
« skrivet: 2003-01-09, 00:57 »
Jo, den av Guillou omnämnde häxprästen är identisk med kyrkoherden i Sund, Brynolphus (Bryniel) Magnus Kiellinus, född 1612 i Kjellås, Gillberga sn, Värmland, son till en bonde, och död 21 sept 1675 i Prästgården, Sund sn, Åland.
 
Reinhold Hausen har i Bidrag till Finlands historia, del II, gett ut Rannsakningar och domar rörande trolldomsväsendet på Åland 1666-1678. Där finns rättegångsprotokollen i renskrift.
 
Dessa händelser finns beskrivna i litteraturen på många håll, men mest torde det röra sig om mindre givande artiklar i olika tidskrifter som berör aspekter på händelserna.  
 
Jag måste säga att jag fann Guillous sammanfattning och analys av händelserna på Åland - som jag läst i utdrag i en av lokaltidningarna här - formidabel; på ett relativt litet utrymme lyckades han fånga de stora sammanahngen med kontakerna med Tyskland samtidigt som han tecknade händelserna både spännande och detaljrikt. Men grovjobbet torde vara gjort av Hausen (eller förmodligen av hans medhjälpare vid Finlands riksarkiv, jag gissar att han inte på egen hand mäktade med den omfattande urkundsutgivning han åstadkom under sin tid som riksarkivarie).

327
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-01
« skrivet: 2003-01-08, 21:58 »
Det ska vi se om vi kan ordna. Att söka på Andersson i en databas som omfattar människor från hela Sverige är för det mesta ingen bra strategi, eftersom chansen att få träff på rätt Andersson är minimal. Bättre är att söka på ovanligare ord, exempelvis orter där Andersson har varit bosatt. Men om Andersson har bott i Stockholm är det ändå ganska hopplöst, det medges. Vi ska dock som sagt förbättra sökfunktionen, för att öka möjligheterna att göra mer precisa sökningar.

328
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-01
« skrivet: 2003-01-08, 20:41 »
Jag kanske uttryckte mig lite oklart ovan: När det står fler orter på baksidan än på framsidan, är min tanke att endast orterna på framsidan skrivs under ort. Men står det bara orter på baksidan ska förstås dessa anges där. Men jag ska fundera lite närmare över den här problematiken innan några förändringar görs.
 
När gäller Ninas frågor tror jag de är besvarade i tidigare inlägg. I stället för namnregister har vi en sökfunktion (som ska förbättras). Vill du ha upp bilder från Strömstad ska du söka i sökfunktionen på Strömstad. Då visas alla bilder där Strömstad omtalas i den inlagda texten. Den första frågan förstår jag inte.

329
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-01
« skrivet: 2003-01-08, 16:29 »
Jag har också kommit att notera det problem som Kjell nämner och tanken är att försöka avhjälpa det under våren, när jag hoppas kunna göra en del förändringar att de program som styr Porträttfynd. Bäst vore förmodligen att lägga till en ruta för Tryckt baksidesinformation (eller liknande), där man kan skriva väsentligheter som finns tryckt på bildernas baksida. Sedan skulle enbart de ortnamn som nämns på framsidan skrivas i i Ort-fältet.

330
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2003-01-05, 14:11 »
Det står mer i instruktionerna, under Frågor & svar kan följande läsas:
 
Jag har ett foto som är identifierat, men bilden är så gammal att fotografens namn inte anges. Hur ska jag ange ort i ett sådant fall? Det verkar inte vara ändamålsenligt att lägga bilden under ?Okänt landskap/land?.
 
Svar: Vi föreslår att du lägger bilden under det landskap där de porträtterade personerna var hemmahörande, men utan angiven ort eller fotograf. Rubriken ”Okänt landskap/land” används endast i nödfall, när en bild helt saknar tryckta ortsuppgifter och när personerna inte på något vis kan placeras geografiskt.
 
Jag beklagar förstås att instruktionerna inte är så entydiga och glasklara som är önskvärt, men Porträttfynd är en ny databas där rutiner och ordning är under utveckling. Som jag har nämnt tidigare är ambitionen att under våren göra olika typer av förändringar av databasen. Då kommer också instruktionerna att vässas.

331
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2003-01-03, 01:30 »
Under Frågor och svar i instruktionerna till Porträttfynd står det så här angående hur man ska skriva in fotografens och ortens namn:
 
Fotografens namn: Skriv alltid exakt som det står på bilden. Står det Karlson, skriv så och inte Karlsson, står det J.Fr. Berglind, skriv så även om du vet att fotografen hette Johan Fredrik Berglind. Var noga med stavningen av fotografens namn! (Specialfall: Om det på framsidan står ”Berglind” och på baksidan ”J.Fr. Berglind” anges det mest fullständiga namnet, i detta fall det senare.)
 
Gatunamn och ortnamn: Här används nutida stavning. Skriv Norrtälje även fast det på bilden står ”Norrtelje”, skriv Prästgatan, inte ”Prestgatan”, etc.
 
Detta betyder att samma fotograf kan förekomma under flera olika länkar, beroende på hur hans namn skrivs på bilden. Och det är också tanken. När det med tiden blir väldigt många bilder under en fotograf är det en fördel att skilja mellan bilder som det står Gust. Joop på och dem som det står Gust. Joop & Co på, till exempel. Om man har en Gust. Joop-bild i ett album kan man då leta bland bilder med just denna text, när man vill se om bilden redan finns i databasen. För att detta ska fungera tillfredsställande krävs förstås att alla som lägger in bilder är noggranna och följer anvisningarna.
 
Ett närliggande problem som vi brottas med är bruket av punkter vid förkortningar och blanksteg. En fotograf G.A. Nilsson kan skrivas in på många olika sätt:
 
GA Nilsson
G.A.Nilsson
G.A. Nilsson [detta är det korrekta sättet]
G. A. Nilsson
G A Nilsson
etc
 
Det sätt som vi nu har valt är att konsekvent använda punkt efter förkortningar, inget blanksteg mellan initialer men blanksteg mellan initilerna och efternamnet (initialerna betraktas med andra ord som ett förnamn). Detta sätt att skriva gäller förstås också i de andra textrutorna. Vi är naturligtvis tacksamma om alla som lägger in bilder vill ge akt på detta skrivsätt (senare ska vi komplettera instruktionerna också).
 
Redaktionen försöker kontinuerligt rätta till inkonsekvenser av detta slag som finns i Porträttfynd, för att vi inte i onödan ska få samma fotograf uppdelad på flera olika länkar. Men det är ett tidsödande arbete, så det kan ibland dröja ett tag innan vi upptäcker och kan rätta ett fel.

332
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-13
« skrivet: 2003-01-02, 20:17 »
Jojje Lintrup har på annan plats i Anbytarforum ställt följande fråga:
 
En fråga till Håkan Skogsjö:  
Vi som är röttervänner, ska vi också anmäla nytt intresse att fortsätta vara med, eller får vi inbetalningskort i brevlådan automatiskt?  
Frågan är ställd med anledning av de nya villkoren som gäller fr.o.m. i år.
 
Svaret är: Om allt fungerar som det är tänkt, ska alla Rötters Vänner automatiskt få ett inbetalningskort direkt i brevlådan. Men det fungerar bara om Sveriges Släktforskarförbund känner till korrekt gatuadress. Därför är det bra om ni anger en sådan när ni betalar. Skulle inget inbetalningskort komma, går det förstås utmärkt att betala på egen hand till förbundets postgirokonto. Om Rötters Vänner kan man läsa mer här.

333
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-30
« skrivet: 2002-12-29, 23:31 »
Det är nytt rekord för Anbytarforum, vi har aldrig varit över 200 uppdaterade diskussioner under ett dygn tidigare. Fantastiskt! Det brukar vara extra hög aktivitet i forumet under januari, så det skulle inte förvåna mig om vi får se det nya rekordet slås ganska snart.

334
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-13
« skrivet: 2002-12-27, 15:56 »
Du behöver inte fylla formuläret (på sidan Rötters Vänner), det räcker att du betalar avgiften till det angivna postgirokontot och samtidigt anger vem du är. Namn och mejladress räcker nog i de flesta fall, men vi rekommenderar att du också anger din vanliga postadress och telefonnummer. Då har vi möjlighet att nå dig även om e-postadressen av någon orsak skulle fallera och vi skickar också automatiskt ett inbetalningskort i brevlådan kommande år.

335
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2002-12-23, 00:28 »
Nu bör Josef Persson-länken funka.

336
Namn åt de döda / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-19
« skrivet: 2002-12-13, 22:26 »
Projektledaren Anna-Lena Hultman skriver till mig:
 
Om någon hör av sig ang. hemsidan Namn åt de döda så kan du meddela att felsökning pågår.  
Felet ligger hos Tele2 och det är många hemsidor som är drabbade, inte bara Namn åt de döda. Hoppas kunna vara igång snart igen.
 
Namn åt de döda-sidorna ligger alltså inte på samma server som resten av Nättidningen RÖTTER. Det här avbrottet - och Tele2:s oförmåga att snabbt åtgärda det - gör att vi får fundera på om inte också dessa sidor ska flyttas till RÖTTERs server, där driftssäkerheten är bättre.

337
Övrig teknik / GPS - Köpråd
« skrivet: 2002-12-09, 01:07 »
Det amerikanska företaget Garmin gör GPS:er för de flesta ändamål. Här hittar du deras Basic GPS som väl bör vara det du letar efter:
 
http://www.garmin.com/outdoor/products.html#basic
 
De finns att köpa i butiker som är inriktade på friluftsliv, båtsport och liknande. Själv har jag en eTrex Vista som är en ganska praktisk hjälpreda på sjön om man stoppar in ett lämpligt sjökort i den.

338
Brandäggar sätter tyvärr ibland inte bara stopp för oönskad inkommande trafik, utan kan också vålla problem för användaren att komma ut på Internet på önskat sätt. Lösningen ligger - förmodar jag - i en korrekt konfigurering av brandväggen, vilket inte alltid är så enkelt (berättade en person för mig häromdagen, som inte lyckades klura ut hur han skulle komma runt sin egen brandvägg som hindrade honom från att logga in på en ftp-server).

339
Jag har aldrig hört talas om detta felmeddelande tidigare, så jag har tyvärr ingen aning om vad orsaken kan vara. Är det något annan som råkat ut för det?

340
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-20
« skrivet: 2002-12-05, 00:05 »
Jojje, vad jag kan se säger du samma sak en gång till i ditt senare inlägg, så jag nöjer mig med att hänvisa till mitt förra svar.

341
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-20
« skrivet: 2002-12-04, 17:20 »
Nejdå, det beror inte på någon lång och torr sommar att Nättidningen RÖTTER inte fått någon ny förstasidespuff på drygt en månad. I stället är det så att jag har haft väldigt mycket att göra med andra arbetsuppgifter. Inte minst har den nya databasen Porträttfynd tagit väldigt mycket tid i anspråk, eftersom den - glädjande nog - blivit mycket mer populär än vad jag någonsin kunde drömma om. Så redaktionen ligger inte på latsidan. Läsarsidorna kräver faktiskt mycket arbete, även om mycket ser ut att fungera automatiskt. Själv lägger jag ner mellan en och två timmar per dag bara på att sköta om Porträttfynd; kontrollera inlagda uppgifter (närmare hundra bilder per dag ska granskas), svara på e-post, fixa en del buggar i programvaran och fundera på den framtida utvecklingen. Peter Karlsson arbetar idogt och framgångsrikt med Anbytarforum och Carl-Johan Ivarsson lägger regelbundet in nya uppgifter i Litteratur-Sök, och så vidare. Det är med andra ord lite svårt att bedöma aktiviteten i Nättidningen RÖTTER enbart utifrån förstasidan. Det är så mycket annat som måste göras också. Men visst vore det roligare om tiden alltid också räckte till några nya förstasidespuffar i veckan.

342
Socknar / Mariehamn
« skrivet: 2002-12-03, 12:38 »
Susanna Holm var född 12 aug 1846 i Munsala sn, Österbotten, och avled 19 jan 1894 i Mariehamn. Hon ska ha varit dotter till torparen Isak Jakobsson och Maria Mattsdotter i Wexala by, Munsala sn. Susanna och maken, sjökapten Johannes Johan Fogelström (1849-1944), hade åtta barn.

343
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2002-12-02, 19:24 »
Fixat.

344
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2002-11-30, 12:28 »
Det har tidigare inte varit möjligt att lägga in bilder i Porträttfynd med de senaste versionerna av webbläsarna Netscape och Mozilla, men det problemet är nu löst.

345
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2002-11-28, 18:36 »
Grundtanken med Porträttfynd bygger på det faktum att de gamla visit- och kabinettsporträtten gjordes i många exemplar. Om någon har en bild på en oidentifierad person där det anges att bilden är tagen i Minneapolis, kan vederbörande ju inte leta på något annat ställe än under Minneapolis, eftersom någon annan ort inte är känd i sammanhanget. Att personen på bilden aldrig varit där, kan ju inte den som försöker hitta bilden i Porträttfynd veta, än mindre under vilken annan rubrik som vore lämpligt att söka. Alltså är det enda vettiga att sortera in bilden under USA, Minnesota, Minneapolis.
 
Men sedan gäller det självfallet - som jag skrev ovan - för den som lägger in en bild på en identifierad person, att noggrant i fritexten nämna alla relevanta orter, som exempelvis födelse- och bostadsorter. Den som sedan söker med sökfunktionen kan då hitta alla personer som är födda eller bosatta i exempelvis Resele.
 
För att vara ännu tydligare: Den som i Porträttfynd vill hitta avporträtterade personer med anknytning till en viss ort, ska inte söka efter denna ort bland landskapen (eftersom det är en nyckel för den som vill veta om ett visst kort redan finns inlagt). I stället ska man använda sökfunktionen.
 
Sökfunktionen är i dag ganska enkel, men tanken är att den i vår ska utvecklas och bli lite finurligare. I dagsläget finns inget direkt behov av det, men när antalet bilder i databasen är 10.000 eller 20.000 ställs större krav på sökfunktionen.

346
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2002-11-28, 15:43 »
Jag har hört talas om att det här på Åland ska finnas många personer som är fotograferade i Rättvik (vill jag minnas), vilket man från museets sida förklarar med att det var en kringresande fotograf därifrån som besökte Åland. Jag förmodar att alla bilder som personerna fick hade denna text. Det betyder att om någon annan har bilden i sitt album och vill leta efter den i Porträttfynd kommer de att leta under Rättvik.
 
Om bilderna däremot är avfotograferade kan det problem uppstå som du nämner, att samma bild finns med olika orter och olika fotografer. Jag har ingen direkt lösning på problemet, förutom att du förstås i fritexten ska skriva in allt du vet om bilderna och personerna och nämna alla relevanta orter som exempelvis bostadsorter. Den som sedan söker med sökfunktionen på dessa orter bör hitta bilderna. Så förhoppningsvis är problemet inte så stort.
 
Rent allmänt kan sägas att det är mycket viktigt att nämna födelseorter och bostadsorter och liknande i fritexten, just därför att dessa orter många gånger är helt andra än fotografens hemort. Även om avstånden inte behöver vara så stora som mellan Västervik och Skåne, är det ju inte självklart till vilken fotograf i Kristianstad (eller Malmö eller Ystad eller...) skåningen begav sig för att bli fotograferad. Då är det viktigt att det i fritexten anges att han bodde i exempelvis Kattarp, ifall den uppgiften är bekant.

347
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2002-11-26, 12:47 »
Enklast är att skriva en kommentar på den bild som ska tas bort att den är dubblerad och bör raderas. Sedan tar jag bort den vid tillfälle.

348
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2002-11-26, 11:23 »
När det gäller visning av senast inlagda bilder kommer vi att justera denna. När vi valde senaste 1, 2, 3 och 4 veckor anade vi inte hur populärt Porträttfynd skulle bli. Tills vidare kan man använda länken senaste 100 bilder som vanligtvis motsvarar 1-2 dygn (och länkarna 25 resp 50 bilder som förstås motsvarar en kortare tid och 200 bilder en något längre tid).
 
Egna bilder hittar man enklast genom att söka på det egna namnet i sökfunktionen i Porträttfynd Skriv bara exempelvis stig hansson (utan fnuttar) så hittas alla bilder där denna textsträng finns, det vill säga alla bilder som Stig Hansson har lagt in (plus förstås eventuella andra bilder där personer med detta namn nämns, men ännu finns inga sådana).

349
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2002-11-22, 10:09 »
Jag är medveten om problemet att hålla koll på vad som händer i Porträttfynd. Vi ska göra så att det fungerar bättre, men det blir nog inte på den här sidan årsskiftet. Jag tror det vore bra att kunna lista enbart kommentarer som gjorts senaste dygn eller senaste vecka (till exempel), det skulle göra det mycket enklare att följa diskussioner i Porträttfynd. Det är inte särskilt många jämfört med antalet bilder som läggs in. En annan variant vore att göra det möjligt att skicka kommentaremn med e-post till den som har lagt in bilden. Men för att det ska vara möjligt måste den som lagt in bilden finnas med i Rötterkatalogen och ha länkat sitt namn dit (genom att ange användarnamn och lösenord när bilden lades in). Detta är alltså en bra anledning för alla som skickar in bilder till Porträttfynd att finnas med i Rötterkatalogen.

350
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-05
« skrivet: 2002-11-18, 15:02 »
Bilder som läggs in i databasen Porträttfynd visas omedelbart. Om så inte är fallet, är det något som gått fel. Men vad är svårt att säga vad i ditt fall. Pröva igen och följ instruktionerna noggrant, så bör det fungera.

351
Nättidningen Rötter / Sök inlägg
« skrivet: 2002-11-15, 17:15 »
Jag gissar att samma problem som vi har med Nytt senaste vecka också bör finnas i Sök inlägg. Det vill säga om man går in sällan, finns risken att scriptet inte hinner bli färdigt innan det avbryts av time out-funktionen. Följden blir då att ingenting visas och följande gång man försöker får man bara upp inlägg som gjorts sedan första försöket. Detta problem arbetar vi på att lösa.

352
Nättidningen Rötter / Sök inlägg
« skrivet: 2002-11-15, 13:03 »
Jag har ingen förklaring till det problem som Bodil beskriver. Är detta ett problem som är allmänt bland dem som använder funktionen - eller är det någonting som andra inte känner igen? Den frågan vore bra att få besvarad för att kunna ringa in orsaken.

353
Vi har nu tagit upp frågan om forskarutbyte av uppgifter som finns på CD-skivan Sveriges Befolkning 1970 till förnyad prövning. Vi har då kommit fram till att det är rimligt att tillåta efterlysningar för denna CD-skiva på i princip samma villkor som vi tillåter för andra CD-skivor, exempelvis Sveriges dödbok 1950-1999.  
 
Den huvudsakliga motiveringen är att vi tycker att det är en viktig service till alla släktforskare som inte själva har tillgång till CD-skivan eller har möjlighet att enkelt ta sig till ett bibliotek eller arkiv där CD-skivan finns tillgänglig.
 
Många av de personer som omnämns på CD-skivan är fortfarande i livet. Därför kommer vi regelbundet att radera alla äldre frågor och svar i denna diskussion, eftersom syftet med diskussionen är att underlätta för forskare att ta del av de uppgifter som finns på CD-skivan och inte att publicera dem på Internet. Att uppgifter från CD-skivan om enstaka personer under en kortare tid finns på Internet, bedömer vi inte strider mot några lagar eller regler, eftersom det handlar om relativt få personer som samtidigt finns omnämnda i diskussionen, urvalet är helt slumpmässigt och många av dem dessutom får förmodas vara avlidna. Exakt samma uppgifter finns också lätt tillgängliga såväl i Riksskatteverkets databas som på CD-skivan som är spridd på exempelvis många bibliotek.
 
Bestämmelserna om vad som kan publiceras på Internet är många gånger mycket svårtolkade. Om det visar sig att den bedömning vi gjort ovan inte är i enlighet med gällande lagar och regler, kommer vi naturligtvis att omedelbart ompröva vårt ställningstagande.

354
Porträttfynd (enskilda bilder) / #2740, #2746
« skrivet: 2002-11-13, 01:22 »
Om jag förstår dig rätt talar du om två olika kopior av samma fotografi uppklistrade på kartong med olika text. Jag gissar att detta kan uppstå om man gjorde efterbeställningar och fotografen hunnit byta tryck på kartongen.  
 
Om det är så att det på den kopia som du skickat in inte står Mönsterås utan endast fotografens namn, tycker jag att du kan skriva en kommentar om att så är fallet, och att du känner till en annan kopia av bilden där fotografen anges med orten Oskarshamn.
 
Notera att man aldrig ska ange stad(ort) eller fotograf när dessa uppgifter inte återfinns på kortet, antingen på framsidan eller baksidan. Står det ingen ort lämnas detta fält blankt, står det ingen fotograf skrivs inget in i detta fält. Om inget står men man tror sig ändå veta, kan man skriva in detta i textfältet.

355
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-11-12, 12:41 »
Det som C-G nämner att det måste vara enkelt att skicka in bilder till Porträttfynd, har varit en ledstjärna när databasen har konstruerats. För varje extra fält som läggs till ökar risken för missförstånd eller att man gör fel samtidigt som proceduren att lägga in bilder försvåras.
 
Tanken att kunna ange ett eller fler sökord i ett speciellt fält (typ cykel om det finns en cykel på bilden) har jag funderat över, men tyckt att den kan vara svår att få att fungera på ett vettigt sätt. Bara den enkla saken att räkna antalet personer på bilderna, blir inte så sällan fel vid inskickandet.
 
Men varianten med länklistor tycker jag är spännande. Där skulle vem som helst kunna lägga upp en länklista med fritt valt ämne (sökord) och sedan länka bilder till detta ämne. En dropdown-lista över existerande ämnen skulle visas invid varje bild (på den stora vyn), så att det skulle vara enkelt att länka en bild när man hittar den. På det viset kan alla uniformsintresserade gemensamt leta uniformsbilder och länka dem till listan uniformer, etcetera.
 
Nu finns ju länklistor för fotografer ordnade landskapsvis. Parallellt med landskapen kan sedan finns Ämnesordnade bilder och på den listan kan i stället för fotografers namn finnas ämnesord typ Uniformer, Cyklar, Folkdräkter.  
 
Men detta får också bli till våren...
 
Det kan tilläggas att det är fullt möjligt att i fritextfältet lägga till en rad typ:
 
Sökord: uniformer.
 
Den som sedan söker i sökfunktionen på ord som uniform får sedan en träff på denna bild. Detta kan vara ett förstadium till funktionen ovan.

356
Porträttfynd (enskilda bilder) / #2740, #2746
« skrivet: 2002-11-12, 00:34 »
Fixat. Den här typen av kompletteringar är bäst att göra genom att skriva en kommentar direkt till bilden. Det blir enklast för mig. Jag gör sedan ändringen och tar sedan bort kommentaren.

357
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-11-12, 00:32 »
C-G Magnusson nämner huvudproblemet med en uppdelning i oidentifierade/identifierade - nämligen att det kommer att bli många problem med gränsdragningen.  
 
Än så länge är finns inte så många bilder i Porträttfynd, men det blir snabbt fler och fler. Planerna är att göra åtskilliga förbättringar för att förenkla orienteringen, bland annat en smartare sökfunktion, men också möjlighet till en mer koncentrerad visning av bilderna (helt utan text) för att göra det enklare att leta. När vi genomför detta är inte bestämt, men förmodligen någon gång under våren. Och kanske har vi till dess kommit på ytterligare finurligheter... Kom gärna med förslag. Vi lovar inte att genomföra alla, men däremot att noggrant ta dem i beaktande.

358
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-11-10, 15:11 »
Nu har jag flyttat #2628 till Västmanland. För mig var det inga problem att hitta de andra två bilderna, så det fungerar nog nu (vet inte vad felet kan ha varit). Ska vid tillfälle fixa felet i texten som C-G nämner.

359
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-11-07, 21:40 »
Vi kommer nog att lägga till ett antal länder också utanför Norden bland dem med egna länkar och då i första hand USA, England och Tyskland. Men tiden får utvisa vilka som det verkar finnas behov av.
 
Hur orter i Storbritannien ska hanteras har jag inte funderat så mycket på. Bilderna är än så länge så få att det är enkelt att ändra ifall man skulle tycka att något annat system är bättre. Men vi kan pröva att skilja mellan Wales, England och Skottland. Risken är väl att folks geografikunskaper inte alltid räcker till, men vi får hjälpas åt att håll koll på orternas placering.  
 
Har också fixat den saknade sidan.

360
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-11-05, 14:36 »
Den 10 okt svarade jag Anders Winroth så här på ungefär samma fråga:
 
?Tanken är att med tiden komplettera Porträttfynd med möjligheten att lägga in uppgifter om fotograferna/atelj?erna. Där ska man kunna ange all upptänklig information, exempelvis när en fotograf har verkat på en viss ort, vilket är av stort värde att veta när en bild ska tidsbestämmas. Finns stora samlingar bevarade är det också en uppgift som passar utmärkt där.?
 
Jag har också tillsammans med programmeraren klurat ut en teknisk lösning för att klara problemet att en och samma fotograf kan finnas under flera orter och under flera länkar på samma ort (om exempelvis gatuadressen ändrats).
 
Nu är det bara min tid som saknas. Men jag hoppas att det inte ska behöva dröja alltför länge innan denna facilitet ser dagens ljus.

361
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-11-04, 20:52 »
Nu är dessa saker korrigerade.

362
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-11-01, 09:49 »
Nu är buggen fixad.

363
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-11-01, 00:13 »
Nu i månadsskiftet har en annan bugg uppenbarat sig i Porträttfynd, så att nyinlagda bilderna inte visas. Vi vet vad felet beror på (bildfilerna sparas i kataloger månadsvis och länkningen till dessa kataloger har blivit fel) och hoppas att det ska kunna åtgärdas i morgon på förmiddagen.

364
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-10-31, 15:33 »
Fixat. Jag tror (och hoppas) att detta är fel som fanns redan innan vi åtgärdade buggen. Det kan säkert finnas fler fel kvar, men enklast är om ni mejlar mig om dem, så rättar jag till dem.

365
Förnamn - M / Marina
« skrivet: 2002-10-30, 13:05 »
På Åland finns Marina under 1600- och 1700-talet, men verkar sedan dö ut. Det är relativt ovanligt, men inte extremt ovanligt (i min databas med ålänningar har jag ett 40-tal kvinnor med detta namn. Den yngsta är en Marina Eriksdotter, född 1767 i Söderby, Lemland sn, som dotter till bonden Erik Hansson på Västergård, vars mor hette Marina Mattsdotter.

366
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-30
« skrivet: 2002-10-30, 12:58 »
Nu är dubbletterna #2003 och #2005 borttagna.

367
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-30
« skrivet: 2002-10-29, 22:57 »
Alla som har lagt in uppgifter om sig i forskarförteckningen Rötterkatalogen kan skapa en länk från varje inlagd bild i Porträttfynd till sidan med kontakt- och forskaruppgifter i Rötterkatalogen. Detta rekommenderas! Notera att detta är möjligt för alla, inte endast Rötters Vänner. (Hur det funkar ser man om man går till någon bild där avsändarnamnet är en länk. Klicka på den!)
 
Däremot är det tyvärr av tekniska orsaker inte möjligt att koppla användarkontot i Anbytarforum till Porträttfynd eller de andra databaserna (som Tillfällighetsfynd och Litteratur-Sök).
 
Vad gäller fotografer Utan angiven plats/fotograf så kommer de att sorteras in på lämplig plats ifall det framkommer var de hör hemma. Jag tycker att det kan vara bra att ange landskap (med ledning av vad man vet om personerna på bilden) även om orten och fotografen är okänd.

368
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-30
« skrivet: 2002-10-28, 14:43 »
Minneapolisbilden har tagits bort på begäran av den som lade in den, eftersom det tydligen hade insmugit sig fel bland uppgifterna. Jag hoppas bilden återkommer med korrekta uppgifter.
 
De fel som C-G Magnusson nämner ovan har blivit åtgärdade. Det ska poängteras att de problem vi haft, och som avspeglar sig i påpekandena ovan, inte berör själva innehållet i databasen utan presentationen av uppgifterna. Tydligen blir det ibland fel vid ändringar i databasen, så att html-sidorna inte uppdateras riktigt så som det är tänkt. Men vi jobbar på att hitta orsaken. Några uppgifter i databasen har inte försvunnit av misstag.
 
Vad gäller C-G Magnussons påpekanden om kvaliteten på bilderna, delar jag hans uppfattning. Följ gärna hans tips ovan. Tänk på att det inte är någon fördel att bilden är så liten som möjligt räknat i kilobyte; tvärtom, en bild med bredden 350 pixlar bör vara mellan 25 och 50 kb. Är den mindre är den förmodligen onödigt hårt komprimerad, vilket medför att kvaliteten ofta är sämre än nödvändigt.

369
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-30
« skrivet: 2002-10-26, 16:05 »
Nu hoppas jag att jag fått ordning på de problem som nämns här ovan.
 
När det gäller stavning av orter och gator, så ska de stavas med modern stavning (Hässleholm, inte Hessleholm) när man känner till den moderna stavningen. Är man osäker skriver man som det står på bilden.

370
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-30
« skrivet: 2002-10-24, 21:39 »
Nu ska Osti finnas liksom bilden från Kristiania. Jag har också vänt på bild #1137. Det gick inte att ta bort #1137 eftersom det fanns senare bilder inlagda som hänvisade till detta nummer. Om det blir problem av typen uppochnervänd bild  är det bäst att med en gång skicka upp bilden korrekt och sedan skriva en kommentar till den felaktiga bilden att den blivit ersatt med en ny. Då är det enkelt för mig att bara radera den felaktiga bilden. Med tiden fixar vi kanske en funktion som gör det möjligt att enkelt byta ut befintliga bilder.

371
Jag har gjort en felanmälan till vår operatör. Felet ligger vad jag förstår inte i Anbytarforum.

372
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-30
« skrivet: 2002-10-24, 11:57 »
Nu ska de sidorna fungera.

373
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-30
« skrivet: 2002-10-23, 23:06 »
Nej, inga klottrare, bara lite tester som blivit kvar från utvecklingen av Porträttfynd. Nu ska det vara borta.

374
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-30
« skrivet: 2002-10-16, 01:18 »
Hej Olle, det är naturligtvis möjligt att utöka Porträttfynd till att även omfatta målade porträtt av äldre datum (som jag förstår att det är fråga om vad gäller Gyllenbreider). Men jag vet inte om det är så ändamålsenligt. Den typen av porträtt är sedan länge väl dokumenterade av Svenskt Porträttarkiv, numera en del av Nationalmusem, och jag tror inte det är någon som vinner på att också vi tar oss an dem. När det däremot gäller äldre fotoporträtt av visit- och kabinettstyp, är det mig veterligen ingen som har intresserat sig för dem tidigare, förutom ur ett foto- och fotografhistoriskt perpektiv, men inte ur ett personhistoriskt (om vi bortser från att vi alla förstås är intresserad av foton på våra förfäder och äldre släktingar). Därför känns det angeläget för oss att rikta in uppmärksamheten på denna försummade bit av den svenska porträtthistorien.

375
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-15, 01:22 »
Jag har nu fått rapporter från Mac-användare att det fungerar. En annan sak som också visat sig är att det kan bli problem om man har en gammal webbläsare, dock har jag ingen mer exakt information om hur gammal den inte får vara. Men om bilden vägrar att följa med vid sändningen kan detta vara orsaken.

376
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-14, 13:36 »
C-G Magnussons tips har förhoppningsvis löst problemet för Mac-användare (tack!). Det vore bra om någon Mac-användare ville pröva att lägga in någon bild och här berätta hur det gick. Vi har också rättat en del andra smärre buggar, exempelvis ska det nu vara möjligt att lägga in också bilder med accenter (typ ?) i filnamnet (även om det nog i allmänhet är bäst att aldrig använda ovanliga tecken i filnamn, för det brukar förr eller senare bli problem).

377
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-13, 20:09 »
Microsoft har ett program som heter Microsoft Photo Editor som följer med Windows (åtminstone Win98). Det kanske inte installeras automatiskt, men bör finnas på CD-skivan med Windows och kan installeras efteråt.
 
Det är ett enkelt men för detta ändamål fullt tillräckligt bildbehandlingsprogram. Fixa till bilden i detta program och spara den sedan som en jpg-fil med en inte alltför hög kvalitet (kvaliteten ställs in under knappen Mer när bilden sparas). Här gäller det att pröva sig fram, så att bilden dels håller sig under 50 kb och dels inte synbarligen får en försämrad kvalitet. Jag skulle börja att prova kring 50.
 
Det finns många bildbehandlingsprogram, dyrare och billigare, och jag tror nog att alla klarar de handgrepp som behövs för att fixa till bilder av bra kvalitet i rätt storlek och upplösning för Porträttfynd. Fördelen med Microsoft Photo Editor är alltså att det finns på Windows-CDn som alla Windowsanvändare redan bör ha.  
 
Bredd ca 350 pixlar för stående
Bredd ca 450 pixlar för liggande
Upplösning 72 dpi/tum
Filformat jpg

378
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-13, 18:37 »
Jag har nu rättat uppgiften vad gäller Jämtland/Danmark. Enklaste sättet att göra rättelser är att skriva en kommentar till bilden (det görs genom att man klickar på den lilla bilden och sedan fyller i kommentarfältet längst ner på sidan som då visas). Behövs det justerar vi sedan uppgifterna i registerfälten (ort, fotograf, etc).

379
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-13, 16:26 »
När det gäller den sak som Peter nämner är jag inte säker att det behöver bli rörigt. Det viktiga är ju att enkelt kunna söka bland redan inlagda bilder, för att kunna konstatera om en bild man själv har tillgång till (kanske helt oidentifierad) finns inlagd (förhoppningsvis identifierad). Då är det bäst att skriva av uppgifterna om fotograf på det sätt som det är skrivet på bilden. Står det Atelier Axelsson är det så namnet bör skrivas, för att det ska vara så enkelt som möjligt för andra med Atelier Axelsson-bilder att hitta dessa.  
 
En del fotografer blir spridda på flera olika orter, eftersom de haft verksamhet på mer än ett ställe. Men då får man använda sökfunktionen om man skulle vilja hitta alla bilder som en viss fotograf tagit, oavsett ort. När bilderna blir fler kan det finnas behov av att kunna söka enbart i fältet Fotograf, för att inte få träffar på liknande namn i fritexten. Om så är fallet, fixar vi den sökmöjligheten.

380
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-13, 16:10 »
Felet ska åtgärdas. Problemet är att vi inte vet vad det beror på. Id?er mottas tacksamt.

381
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-13, 13:31 »
Bilderna ska alltid registreras på fotografens hemort, alltså den ort som vanligtvis anges under fotografiet eller på baksidan av bilden. I fritexten kan man sedan nämna andra relevanta ortnamn (med modern stavning). För att hitta dessa använder man sökfunktionen i Porträttfynd (med den kan man också söka efter exempelvis personnamn).
 
Vi är medvetna om att personer kan bli katalogiserade långt från sin hemort i de fall de gått till fotografen under en resa. Men det är egentligen inte personerna som ska katalogiseras i Porträttfynd utan fotografierna, och det görs bäst efter fotograf. Om någon har en oidentifierad bild är det möjligt att finna den genom att leta bland fotografens redan tidigare inlagda bilder. Just dessa visit- och kabinettporträtt är speciella så till vida att de nästan alltid kopierades i många exemplar och delades ut till släktingar och vänner. Samma bild kan alltså återfinnas i många album, ibland med namnuppgift, ibland inte.
 
Än så länge finns så få bilder i Porträttfynd att chansen att någon av de bilder man själv tänker lägga in redan finns i databasen, är minimal. Men med tiden blir det allt viktigare att kontrollera att bilder inte redan finns inlagda. Då behöver man inte lägga in dem igen, men däremot gärna notera under kommentarer att man känner till ett annat exemplar av samma bild. Känner man dessutom till de avbildade personernas identitet är det förstås ännu bättre.

382
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-12, 20:21 »
Den som vill hitta identifierade personer med anknytning till en viss ort ska söka med sökfunktionen. Det är därför viktigt att alla som lägger in bilder anger exempelvis födelseort och bostadsort för personer som är identifierade plus andra relevanta orter och uppgifter. Det kan dock vara väldigt olika vilka relevanta uppgifter som är kända, därför är det svårt att ställa samman ett formulär där dessa uppgifter ska fyllas i. I stället gäller det att skriva in dessa uppgifter i fritextfältet så klart och tydligt som möjligt. Det kan också påpekas att det alltid går att komplettera med ytterligare uppgifter genom att skriva kommentarer, så skulle man missa att skriva in alla uppgifter när bilden först läggs in, är detta lätt avhjälpt genom att göra en kommentar.
 
Jag vill här passa på att nämna möjligheten att koppla bilder till varandra genom att hänvisa till nummer. Det är exempelvis möjligt att visa alla bilder som finns i ett och samma fotoalbum genom att lägga in en bild och se vilket nummer den får (exempelvis #678) och sedan på alla andra bilder från albumet notera att de finns i samma bild som #678. Den som sedan söker på #678 får upp alla albumets bilder.
 
När det gäller Lottas synpunkter vill jag bara konstatera att det är oerhört viktigt att aldrig göra uppgifter säkrare än vad de är. Är man det minsta osäker på en persons identitet måste givetvis denna osäkerhet framhållas tydligt. Men jag tycker också att det måste vara tillåtet att lägga fram tankar, gissningar och spekulationer som rör bilderna - men även här är det förstås av mycket viktig att tydligt framhålla att det är just gissningar.
 
Jag tycker att det är mycket bra med en diskussion kring Porträttfynd. Det är en fullständigt oprövad innovation, som helt säkert kan förbättras på många sätt. Fördelen med Porträttfynd jämfört med exempelvis Anbytarforum är att vi har full kontroll över funktionaliteten, eftersom det är RÖTTER som utvecklat systemet från grunden. Tanken är nu att låta Porträttfynd rulla på några månader eller kanske ett halvår, och sedan göra de justeringar och förbättringar som känns angelägna. Fortsätter inströmningen av bilder i den här takten behöver förmodligen sökfunktionen vässas med tiden, så att det inte enbart är en ren fritextsökning.

383
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-12, 11:51 »
Visst törs du försöka på nytt. Och jag vet faktiskt inte var felet ligger, eftersom allt verkar helt korrekt att döma av din beskrivning. Det är dessutom bra att din bild är i det format du nämner. Många bilder som skickas in är egentligen i mitt tycke för små, det är svårt att riktigt se hur de avporträtterade ser ut. Om du trots nytt försök inte lyckas, mejla mig direkt (hskogsjo@aland.net) så får vi testa lite olika varianter.

384
Socknar / Vårdö
« skrivet: 2002-10-11, 09:50 »
Båda föräldrarna har sitt ursprung i Vårdö sedan urminnes tider. Men hjälp av min bok Familjer och gårdar i Vårdö (2001) kan du plocka fram mängder med anor och andra släktingar till henne. Du kan låna boken via något bibliotek.

385
Nättidningen Rötter / Klickbara länkar
« skrivet: 2002-10-11, 01:28 »
Eller för att vara mer precis (och lite krångligare): Använd link vid intern länkning inom RÖTTER, men topurl vid extern länkning (sajter utanför RÖTTER). Då undviker man att öppna andras sidor i RÖTTERs framesystem.

386
Fortfarande gäller mitt tidigare svar, att vi följer utvecklingen. Lagstiftningen är i många avseenden oklar och de domar som avkunnas tyvärr sällan särskilt vägledande. Det är naturligtvis bekymmersamt, men förmodligen också ganska naturligt med tanke på att den teknik som ska regleras är ny och hela tiden stadd i snabb utveckling. Men vi anser naturligtvis att Anbytarforum sköts i enlighet med de bestämmelser som finns.
 
När det gäller den konkreta frågan om serverns placering är min åsikt att denna inte spelar någon roll. Nättidningen RÖTTER ges ut av en organisation med säte i Stockholm. Alltså är det svensk lagstiftning som gäller.

387
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-10, 00:36 »
Kul att du gillar Porträttfynd! Särskilt glädjande är förstås att du helt uppenbart inte är ensam. Ivriga läsare har gett avdelningen en rivstart, och redan skickas runt 50 bilder om dagen in. Det är bara Anbytarforum som tidigare har fått en sådan omedelbar uppskattning av läsarna. Och det bådar ju gott inför framtiden.
 
Till frågorna:
 
1. Uppgift om ägare får var och en fylla i efter eget huvud. Bäst är förstås om ägaren kan anges, men vi har förståelse för att man kanske inte alltid vill göra det. Det sätt du föreslår tycker jag är en möjlig variant att ändå ge relevant information utan att direkt sätta ut ägarens namn.  
 
2. Tanken är att med tiden komplettera Porträttfynd med möjligheten att lägga in uppgifter om fotograferna/atelj?erna. Där ska man kunna ange all upptänklig information, exempelvis när en fotograf har verkat på en viss ort, vilket är av stort värde att veta när en bild ska tidsbestämmas. Finns stora samlingar bevarade är det också en uppgift som passar utmärkt där.
 
3. Min tro är att om Porträttfynds popularitet håller i sig kommer intresset för databasen successivt att öka också utanför släktforskarrörelsen, exempelvis bland museer, hembygdsföreningar och andra bildinstitutioner, särskilt om de märker att de kan ha nytta av databasen. Vilka insatser förbundet då kan göra är väl i dag för tidigt att säga, men ingenting är uteslutet redan nu.
 
Slutligen några reflektioner:  
 
Den typ av porträttbilder som Porträttfynd innehåller ses på många håll över axeln. Av fotohistoriker anses de nog för det mesta bara tråkiga och repetitiva och museifolk har tyvärr ofta föga förståelse för dessa oändliga mängder med vanligtvis namnlösa porträttbilder som finns i samlingarna.  
 
En av databasen Porträttfynds viktigaste uppgifter är att fästa uppmärksamheten på ett peronhistoriskt oerhört intressant material, som faktiskt håller på att försvinna mitt framför ögonen på oss. Kunskapen om vilka alla dessa porträtt föreställer är på väg att gå om intet i takt med att äldre släktingar dör bort.  
 
Det är  bråttom att luska fram äldre album och visa bilderna för gamla släktingar och bekanta. Det hade naturligtvis varit oändligt mycket bättre om detta gjorts redan för tjugo eller trettio år sedan. Men å andra sidan är det också oändligt mycket bättre att göra det i dag än om tjugo eller trettio år.
 
Detta är väl egentligen ganska självklart för alla släktforskare, så det är lite att slå in öppna dörrar att poängtera detta i Anbytarforum. Men det kanske ändå kan vara bra att be alla släktforskare att föra detta budskap vidare, till människor som ännu inte riktigt förstår värdet av de gamla album med visitkorts- och kabinettsporträtt som ligger i någon byrå eller på vinden.

388
Norrköpings Hedvig / Norrköpings Hedvig, utfl vart 1886?
« skrivet: 2002-10-09, 11:48 »
Nja, inte är den väl så mycket tydligare. Men jag tycker fortfarande det verkar stå samma sak: Karlsborg enl. avis.

389
Norrköpings Hedvig / Norrköpings Hedvig, utfl vart 1886?
« skrivet: 2002-10-09, 02:06 »
Bilden är ganska suddig, men jag tolkar det som att han tog ut flyttningsattest till Jönköping, men sedan lämnade in attesten i Carlsborg, varpå prästen där skickade ett meddelade till Hedvigs församling att han låtit skriva sig i Carlsborg. Då slog prästen i Hedvig åter upp utflyttningsboken, strök Jönköping och noterade ovanför Carlsborg enl. avis. Kort sagt: Han hade för avsikt att flytta till Jönköping, men ändrade sig av någon orsak och flyttade till Carlsborg. Men som sagt, det är ganska suddigt...

390
Vad gäller åldern på fotot av Johan Axel Natt och Dag, så kan det knappast vara så gammalt som 1853. Enligt Den svenska fotografins historia 1840-1940 (1983) tog Parisfotografen Disderi patent på ett porträttfotografi i litet format först 1854, och det var inte förrän omkring 1860 som dessa visitkortsbilder blev vanliga. Och om jag förstått saken rätt så hade de tidiga visitkortsbilderna inte fotografens namn tryckt under bilden.  
 
En möjlighet skulle då vara att bilden är ett tidigt reprofoto, gjort senare på 1800-talet av en bild tagen omkring 1853. Fast det verkar kanske mindre sannolikt, eftersom hela arrangemanget ger intryck av att vara en vanlig visitkortsbild från kanske 1870- eller 1880-talet. Det är sannolikt inte så svårt att ta reda när Ellen Hansson var verksam som fotograf i Göteborg.

391
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-04, 13:20 »
Christian: Bokstäver som å,ä,ö ändras automatiskt till mer okomplicerade tecken, och det fungerar i Windows (har inte testat i Mac). Den aktuella filen hette AP1ny.jpg, så knappast kan namnet i sig varit något problem. Jag testade också att lägga upp den från min PC och det gick bra, så något fel på filen var det alltså heller inte.  
 
Lisbeth: Precis i början fanns en del problem, exempelvis med å,ä,ö och även med bildfilens storlek (inget felmeddelande kom om man försökte skicka upp en för stor fil). Men de ska vara åtgärdade nu. Dessutom är ledtexterna förbättrade i en del avseenden. Pröva gärna igen, för mycket fungerar bättre nu än för ett par dagar sedan.
 
Mina frågor kvarstår alltså: Är det någon av er som skickat upp bilder till Porträttfynd som gjort det från en Mac och lyckats? Eller finns det bland läsarna Macägare som försökt men inte lyckats?

392
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-04, 11:17 »
En läsare hörde av sig och berättade att han inte kunde skicka upp bilder till Porträttfynd. Vad jag förstår gjorde han allting korrekt, men bildfilen vägrade att följa med. Det som dock gjorde felsökningen problematisk var att han kör Mac och jag PC. Min fråga är alltså: Är det någon av er som skickat upp bilder till Porträttfynd som gjort det från en Mac och lyckats? Eller finns det bland läsarna andra Macägare som försökt men inte lyckats? Det vore bra att veta för att lättare kunna hitta felet.

393
46 Ordet är fritt om släktforskning / Uppgiftsspridning
« skrivet: 2002-10-01, 20:51 »
Som redaktör för Anbytarforum tycker jag att det är mycket trevligt att det finns vänliga och hjälpsamma forskare som presenterar sina resultat som svar på frågor här i forumet, ibland till och med i flera generationer. Det finns inga problem med platsbrist, tvärtom är det ju bra att resultaten blir tillgängliga för många läsare. Det kan till och med vara så att någon annan läsare kan bygga vidare och hjälpa den hjälpsamme...
 
Möjligen skulle jag som redaktör vilja slå ett slag för en noggrannare redovisning av källor. Och det gäller inte bara utredningar i flera generationer utan också mer kortfattade svar. Ganska ofta ser man att den som svarar bara räknar upp uppgifter utan att alls redogöra för varifrån de kommer. Källredovisningen är själva grundbulten i all släktforskning (och även i annan forskning); utan den blir forskningen snart ett gungfly där inga uppgifter är möjliga att värdera eller analysera.

394
19) Finska / Lappträsk församling, dopbok 1816
« skrivet: 2002-09-19, 12:00 »
Det står inte Bekäntes utan Bekänt på, så någon bokstav i finns inte (jag förmodar att det är å:et som du försökt läsa till ett i). Någon möjlighet att B.S. skulle betyda barnsäng finns knappast, eftersom sammanhanget gör att förkortningen bör vara Henrik Gustavssons titel.

395
Gravstensinventeringen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-20
« skrivet: 2002-09-19, 08:06 »
Fältet ejårsten kan man bortse från. Det innehåller enligt Britt Hagman (som skapade gravstensdatabasen) bara uppgifter ur de andra fälten, för att göra dem sökbara i den ursprungliga databasen. Vi kommer inom kort att uppdatera databasen på nätet, och då tas ejårsten bort samtidigt som en del andra saker kommer att justeras.

396
Rötter fungerar inte / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-24
« skrivet: 2002-09-13, 11:41 »
Jag testade alldeles nyss och då funkade det fint. Det var förmodligen något tillfälligt fel.

397
Stora Släkt-Sök / Stora Släkt-Sök
« skrivet: 2002-09-10, 17:38 »
Tyvärr har datorn som Stora Släkt-Sök körs på säckat ihop. Ny eller reparerad dator kommer inom några dagar. Jag beklagar avbrottet.

398
Rötter fungerar inte / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-24
« skrivet: 2002-09-09, 11:05 »
Det var en uppgradering av ett program på servern som ställde till problemet. Vi behöver en senare version för att kunna göra en del spännande nyheter, men följden blev tyvärr att databaserna slutade fungera. Förhoppningsvis lyckas vi klura ut någon lösning.

399
Rötter fungerar inte / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-24
« skrivet: 2002-09-07, 09:22 »
Vi prövade ett script som dock tydligen inte vill fungera med äldre webbläsare. Ni som sett detta problem, vilka läsare använder ni?  
 
Jag har nu plockat bort scriptet, så förhoppningsvis fungerar allt som vanligt igen.

400
Förnamn - A / Agneta
« skrivet: 2002-09-04, 08:28 »
Otterbjörk nämner i sin namnbok Agna och Neta som smekformer till Agneta. Några uppgifter om när dessa namnvarianter är belagda nämner dock inte Otterbjörk.

401
Nättidningen Rötter / Varför fungerar inte formateringen
« skrivet: 2002-08-28, 08:09 »
Det finns inga begränsningar på storleken av inläggen. Den gräns om 100 kb som Rune nämner gäller endast bilagor som bilder och textfiler.
 
Det problem som Rune nämner i första inlägget på denna sida (att man får ett meddelande att sidan inte kan visas men att inlägget ändå har gått iväg) har jag själv noterat, och det beror sannolikt på något fel i Internet Explorer. Pröva att köra med till exempel Netscape 4.7. Där finns inte felet. Kanske är det så att det bara finns i Explorer 6, för jag kan inte påminna mig ha märkt det tidigare Explorer-versioner (däremot vet jag att en del länge haft problem med att skicka längre inlägg och varit tvungen att dela upp dem i flera inlägg, ett fel som jag själv dock aldrig råkat ut för, märkligt nog).
 
Den ursprungliga frågeställningen, som tydligen handlade om formateringsproblem, framgår inte riktigt, så den kan jag inte svara på.

402
Deltagare i den här diskussionen uppträder inte under sina riktiga namn och - vad som är betydligt värre - dessutom uppträder helt uppenbart samma person under flera pseudonymer. Därför stängs diskussionen härmed.
 
Det är trist att folk missbrukar den öppna attityd som Anbytarforum, Nättidningen RÖTTER och Sveriges Släktforskarförbund har genom att driva ett diskussionsforum där vem som helst får delta utan registrering.  
 
Varför äventyra Anbytarforums existens - i alla fall i nuvarande form - med sådana meningslösa övertramp mot forumets regler, särskilt som den debatt som förts här ovan till stora delar förefaller lika meningslös som övertrampen?

403
Ett råd till alla som diskuterar är att inte upprepa samma argument och påståenden om och om. Läsarna är betydligt smartare än vad många deltagare i den här diskussionen verkar tro; de förstår redan efter första gången. Även goda argument tenderar att förlora sin kraft och lyster när de upprepas till leda, och samma öde riskerar att drabba de debattörer som upplevs som tjatiga.

404
46 Ordet är fritt om släktforskning / Forskarkatalogen
« skrivet: 2002-08-19, 23:35 »
Du får räkna med att det kan ta någon vecka att få sådant här fixat. Du skickade ditt mejl sent på onsdagskvällen förra veckan, så än har det bara gått tre arbetsdagar. Naturligtvis vill vi alltid åtgärda allting omedelbart, men tyvärr räcker vår tid inte alltid till. Därför tar det ibland lite längre tid, och just nu är Helena som sköter dessa uppgifter på en tripp till Norge (hemma på onsdag) vilket oturligt nog för dig sinkar det hela lite extra.  
 
Men till alla er som vill få saker och ting ordnade: hav tålamod med oss åtminstone någon vecka. Om ni ingenting hört då ser vi gärna ett mejl som en påminnelse (däremot är det lite onödigt att skicka inlägg i Anbytarforum, eftersom läsarna nog inte är intresserade av sådana här saker).

405
03) Osorterat / Läskontroll
« skrivet: 2002-08-19, 18:59 »
Olle har tidigare berört detta dokument i Anbytarforum där omständigheterna framgår lite mer, klicka här. Sven Jonsson Lund var inte fogde över hela Västergötland utan väl förmodligenn över donatorernas gods och gårdar i Västergötland (han kallas ju vår fogde). Alltså torde han ha varit någon sorts befallningsman, och sådana fanns det rätt gott om vi den tiden i Västergötland (och säkert också i andra landskap med mycket adel).

406
03) Osorterat / Läskontroll
« skrivet: 2002-08-19, 17:57 »
Den spontana läsningen blir ?Westter [g]yllen? och tydligen har Olle själv redan gjort den, eftersom han placerat sitt inlägg under rubriken Västergötland (Västergyllen är en namnvariant på Västergötland som man ibland ser använt på 1600- och 1700-talet, liksom Östergyllen för Östergötland). Problemet är att man måste laborera med ett uteglömt 'g' i en text som i övrigt inte verkar ha några uteglömda bokstäver (men den återgivna texten är å andra sidan inte särskilt lång), däremot är handstilen emellanåt något egendomlig.
 
Jag håller därför en slant på att Västergyllen är den korrekta läsningen.

407
Flemström / Flemström
« skrivet: 2002-08-16, 08:47 »
Jag har minnesbilden från tiden då Bosse och jag sammanställde Gunnar Hedlunds antavla i början av 1980-talet, att jag vid ett tillfälle - när vi var hemma hos Bosse i Södertälje - frågade honom just den fråga som du nu ställer: Vad styrker att Brita Kajsa Rosenberg var gift med Anders Flemström? Hur knyts de till varandra? Bosses svar var enligt min minnesbild att hänvisa till någon icke primärkälla, typ Hasselberg, som jag tyckte var tillräckligt trovärdig för att inte mer ifrågasätta uppgiften.
 
Men jag är helt säker på att jag redan då fann kopplingen mellan Rosenberg och Flemström något svag, eftersom jag själv i primärmaterialet sett att den enda lättfunna notisen om Brita Kajsa Rosenberg är hennes dödsnotis, som ingenting säger vem hon var gift med.
 
Uppgiften skulle kunna emanera från någon forskare som funnit hennes dödsnotis och tyckt att hon möjligen eller troligen skulle kunna vara Flemströms hustru, men att reservationen sedan på något sätt fallit bort innan uppgiften till slut nådde oss, kanske efter flera mellanled.
 
Min rekommendation till alla som på släkttavlor och i datorprogram har skrivit in Brita Kajsa Rosenberg som Anders Flemströms hustru, blir därför att stryka henne i avvaktan på att någon skakar fram beviset som knyter de båda till varandra. Men hittills förefaller risken vara stor att något sådant inte finns. (Om någon till äventyrs har ett, är vi många som skulle bli mycket tacksamma om vi fick höra det här och nu!)
 
Jag beklagar - och det gör Bosse säkert också - att vi låtit lura oss att ge spridning åt en icke bestyrkt uppgift som tydligen varken vi eller någon annan kan verifiera.

408
Diskussioner i Anbytarforum bör för att bli givande föras med sakliga argument (för och emot) och får gärna innehålla konstruktiva förslag och id?er. Något som nästan alltid leder till att diskussioner havererar är när deltagare börjar recensera varandras inlägg och försöka bedöma om de tillför eller inte tillför debatten något. Då övergår debatten snart till att bli en metadebatt, där själva diskussionen står i fokus och inte de sakfrågor som ursprungligen avhandlades.  
 
Med andra ord: Sakliga argument i konstruktiv anda i själva huvudfrågan, annars är det lika bra att inte skriva alls.

409
Idrott / Sport / Holmén, Janne (f. 1977)
« skrivet: 2002-08-14, 15:50 »
Janne Holméns ursprung på fädernet finns skärgårdssockarna på södra Åland: Främst Kökar och Föglö. Inte bara föräldrarna har varit framstående friidrottare utan också farfadern Sven Holmén gjorde sig i tiden bemärkt som långdistanslöpare.  
 
Här följer hans fäderneanor i sex generationer. Källorna som nämns (förkortade inom parentes) förklaras i Bo Strömstedts möderneantavla som är publicerad i Nättidningen RÖTTER.
 
         1 Rune Holmén, född 1945 i Österbygge, Kökar sn. (Åb557).
           Gift med Nina. Barn: Janne och Fredrik.                            
 
                     *** Generation I ***
 
           f
         2 Sven! Ernfrid Holmén, född 12 aug 1910 i Österbygge, Kökar sn,
           död 6 mars 1996 i Österbygge, Kökar sn. Sjöbevakare och mekaniker
           i Österbygge nr 2 (Getholms), Kökar sn. (hfl,Åb557).
           Det mekaniska intresset följde Sven Holmén från barndomen genom    
           hela livet. Han vara bara en skolpojke när han byggde sig en      
           ångmaskin. Som ung praktiserade han hos Oskar Flodin i Degerby och
           arbetade också vid Bofjärds mekaniska verkstad i fyra år.          
           Heltidsmekaniker blev han ändå inte till yrket. 1941 gick han      
           nämligen in i sjöbevakningen. Sedan var han sjöbevakningssergeant  
           och båtsman tills han pensionerades 1965. Då startade han eget    
           hemma i Österbygge, Kökars första mekaniska verkstad, och blev    
           mekaniker på heltid. Han hade i alla år fullt upp med arbete och  
           det hände ännu efter att han fyllt 80 att han reparerade och      
           fixade saker i sin verkstad. En tid var han också ledamot i        
           kommunens taxeringsnämnd och folkpensionsnämnd. Sven Holmén var en
           mycket händig och vital person tills han för tre år sedan          
           drabbades av sjukdom. Han skötte hemmet och hjälpte sin hustru    
           sedan hon blev sjuk, och han motionerade regelbundet. Som 80-åring
           höll han sig i form genom att springa sex kilometer tre gånger i  
           veckan. Så hade han också ett förflutet som en av Ålands bästa    
           löpare på sin tid. Holmén var första ålänning som i mitten av      
           30-talet erövrade ett SFI-mästerskap. Han blev SFI-mästare både på
           3.000 och 5.000 meter. Han hade också åtminstone ett tiotal        
           åländska mästerskap bakom sig. Hans sista idrottsliga prestationer
           var att han deltog i Ärevarvet, som 80-åring imponerade han genom  
           att springa en mil. Sitt sista år tillbringade han i De gamlas    
           hem. - Fastigheten Getholms i Österbygge kom i släktens ägo 1898.  
           Sven Holmén tog över 1947 efter fadern. (NÅ960311,Åb)              
           Gift med  
 
           m
         3 Ester! Ingeborg Pettersson, född 13 maj 1915 i Brändö, Föglö sn.
           (hfl,GS).
 
                     *** Generation II ***
 
           ff
         4 Karl! Erik Holmén, född 8 aug 1866 i Österbygge, Kökar sn. Fiskare
           i Österbygge nr 2 (Getholms), Kökar sn. (v,hfl,Åb557).
           Gift 4 aug 1895 i Kökar sn med  
 
           fm
         5 Anna Julina! Sjöblom, född 28 okt 1867 i Österbygge, Kökar sn.
           (v,hfl,Åb557).
 
           mf
         6 Erik Gustav! Pettersson, född 25 april 1877 i Horsholma, Föglö sn,
           död 15 april 1947 i Brändö, Föglö sn. Sjöman, sedan bonde
           i Brändö nr 1 (Nedergård), Föglö sn. (v,hfl,GS).
           Gift 13 juni 1909 i Föglö sn med  
 
           mm
         7 Anna Maria Nordlund, född 9 maj 1885 i Brändö, Föglö sn,
           död 25 dec 1918 i Brändö, Föglö sn. (v,hfl,GS).
 
                     *** Generation III ***
 
           fff
         8 Erik August Johansson, född 2 juli 1834 i Österbygge, Kökar sn.
           Bonde i Österbygge nr 2 (Hanfolks), Kökar sn. (v,hfl).
           Gift 17 juli 1859 i Kökar sn med  
 
           ffm
         9 Greta Charlotta Elfsberg, född 11 nov 1835 i Hellsö, Kökar sn,
           död 24 jan 1905 i Österbygge, Kökar sn. (v,hfl).
 
           fmf
        10 Tomas Mattsson Sjöblom, född 30 dec 1835 i Österbygge, Kökar sn,
           död 7 aug 1905 i Österbygge, Kökar sn. Bonde
           i Österbygge nr 5 (Nämans), Kökar sn. (hfl).
           Gift 1858 ca med  
 
           fmm
        11 Albertina Tomasdotter, född 26 sept 1834 i Karlby, Kökar sn,
           död 1870 i Österbygge, Kökar sn. (hfl).
           Flyttade 1858 från föräldrahemmet. (hfl)                          
 
           mff
        12 Elias Pettersson, född 23 aug 1822 i Horsholma, Föglö sn,
           död 24 jan 1906 i Horsholma, Föglö sn. Fiskare och torpare
           i Horsholma nr 2 (Norrgård), Föglö sn. (hfl,GS,IL).
           1853 absolverad för första resan lönskaläge. 1854 tilltalad för    
           slagsmål, frikänd. (hfl)                                          
           Gift 1859 med  
 
           mfm
        13 Amanda Maria Henriksdotter, född 13 dec 1838 i Sonboda, Föglö sn,
           död 22 april 1914 i Horsholma, Föglö sn. (hfl,GS,IL).
 
           mmf
        14 Erik Eriksson Nordlund, född 20 april 1826 i Brändö, Föglö sn,
           död 1 mars 1910 i Brändö, Föglö sn. Bonde
           i Brändö nr 1 (Nedergård), Föglö sn. (hfl,GS).
           Gift 23 nov 1878 i Föglö sn med  
 
           mmm
        15 Maria Adolfina Fogelholm, född 21 febr 1846 i Finholma, Föglö sn.
           (hfl,W,GS).
 
                     *** Generation IV ***
 
           ffff
        16 Johan Karlsson, född 3 juli 1802 i Österbygge, Kökar sn,
           död 1 maj 1860 i Österbygge, Kökar sn. Bonde
           i Österbygge nr 2 (Hanfolks), Kökar sn. (v12d,hfl,AE).
           Han dömdes 1840 för skrivning av folk vars tjänst ej begagnats    
           till 4 rubel 80 kopek silver. Han dog av nervfeber.                
           Gift 4 juli 1830 i Kökar sn med  
 
           fffm
        17 Sara Tomasdotter, född 9 aug 1808 i Österbygge, Kökar sn,
           död 14 juni 1845 i Österbygge, Kökar sn. (v,hfl).
 
           ffmf
        18 Mats Mattsson Elfsberg, född 19 febr 1803 i Hellsö, Kökar sn.
           Bonde i Hellsö nr 7 (Elfs), Kökar sn. (hfl).
           Gift 3 juli 1826 med  
 
           ffmm
        19 Johanna Eriksdotter, född 4 aug 1801 i Lillgyltö,
           Korpo sn, Åboland, död 6 april 1860 i Hellsö, Kökar sn. (hfl).
           Dotter till bonden Erik Johansson på Lillgyltö, Korpo sn, född 6  
           jan 1755, och hans hustru (gifta 29 juni 1783) Maria Johansdotter,
           född 30 jan 1764. Fadern var son till bonden Johan Eriksson på    
           Lillgyltö, född 2 april 1729, och hans hustru Karin Danielsdotter  
           (från Aspö, Korpo sn), född 22 aug 1724, och modern var dotter    
           till bonden Johan Johansson i Finnö, Korpo sn, född 28 nov 1738,  
           och hans hustru Kristina Mickelsdotter (gifta 16 nov 1760). (AE)  
 
           fmff
        20 Mats Samuelsson, född 25 nov 1811 i Österbygge, Kökar sn,
           död 8 maj 1906 i Österbygge, Kökar sn. Bonde
           i Österbygge nr 5 (Nämans), Kökar sn. (hfl).
           Gift 30 juni 1833 med  
 
           fmfm
        21 Anna Stina Johansdotter, född 2 mars 1811 i Överboda, Kökar sn.
           (hfl).
 
           fmmf
        22 Tomas Johansson, född 20 maj 1804 i Karlby, Kökar sn,
           död 13 juli 1853 i Karlby, Kökar sn.
           Nämndeman, kyrkvärd och bonde i Karlby nr 2 (Larpes), Kökar sn.
           (hfl,AE).
           Hemmanet Larpes (eller Larpis som det ofta kallas i äldre tider)  
           var ett skattehemman. Tomas Johansson dog på sjön mellan Kökar och
           på återresan från Reval i den där gångbara farsoten kolera. (hfl)  
           Gift 6 juli 1823 i Kökar sn med  
 
           fmmm
        23 Greta Tomasdotter, född 14 juli 1801 i Österbygge, Kökar sn,
           död 2 juni 1888 i Karlby, Kökar sn. (hfl,AE).
 
           mfff
        24 Per Eriksson, född 16 sept 1782 i Horsholma, Föglö sn,
           död 28 sept 1855 i Horsholma, Föglö sn. Bonde
           i Horsholma nr 2 (Norrgård), Föglö sn. (fv,hfl).
           Brukade halva skattehemmanet Horsholma om 1/3 gammalt och 7/32    
           nytt mantal. (hfl)                                                
           Gift 7 juli 1805 i Föglö sn med  
 
           mffm
        25 Valborg Eriksdotter, född 2 maj 1782 i Hastersboda, Föglö sn,
           död 7 april 1851 i Horsholma, Föglö sn. (fv,hfl).
 
           mfmf
        26 Henrik Henriksson, född 27 juni 1816 i Sonboda, Föglö sn,
           död 23 april 1851 i Sonboda, Föglö sn. Bonde
           i Sonboda nr 2 (Henrikas), Föglö sn. (v,hfl,IL).
           Brukade skattehemmanet Henriks i Sonboda om 1/2 gammalt mantal    
           och 13/32 nytt mantal. (hfl)                                      
           Gift 4 juni 1837 i Föglö sn med  
 
           mfmm
        27 Maria Fredrika Henriksdotter, född 19 sept 1812 i Granboda,
           Föglö sn, död 1 mars 1879 i Sonboda, Föglö sn. (v,hfl,IL).
 
           mmff
        28 Erik Mattsson, född 8 okt 1796 i Bråttö, Föglö sn,
           död 3 sept 1860 i Brändö, Föglö sn. Bonde
           i Brändö nr 1 (Nedergård), Föglö sn. (fv,hfl,IE,KA,ÅO83s60,RR63).
           Brukade halva skattehemmanet Brändö nr 1 om 3/8 gammalt eller 3/16
           nytt mantal.                                                      
           Gift 17 juli 1825 i Föglö sn med  
 
           mmfm
        29 Sara Gudmundsdotter, född 7 maj 1801 i Sommarö, Föglö sn,
           död 27 okt 1862 i Brändö, Föglö sn. (fv,hfl,ÅO83s60,RR63,KA).
 
           mmmf
        30 Henrik Adolf Fogelholm, född 10 juli 1803 i Degerby, Föglö sn,
           död 14 sept 1863 i Finholma, Föglö sn. Torpare
           i Finholma nr 2 (Görans), Föglö sn. (fv,hfl,W,GS).
           Dräng 1828-29 i Björsboda nr 2, Föglö sn, och 1829-30 i Stentorpa  
           nr 2, Föglö sn. Flyttade 1830 därifrån till Lemland sn. - Vid      
           vigseln 1842 uppges han vara statdräng från Toivo tegelbruk i      
           Lumparland sn. Blev senare torpare under hemmanet Görans i        
           Finholma. 1829 tilltalad för lönskaläge med pigan Stina            
           Johansdotter från Kumlinge, men befriad.                          
           Gift 20 nov 1842 i Föglö sn med  
 
           mmmm
        31 Helena Rosina Eriksdotter, född 4 mars 1815 i Sonboda, Föglö sn,
           död 27 jan 1883 i Finholma, Föglö sn. (hfl,W,GS).
 
                     *** Generation V ***
 
           fffff
        32 Karl Johansson, född 19 okt 1780 i Sonboda, Föglö sn,
           död 2 maj 1816 i Österbygge, Kökar sn. Bonde
           i Österbygge nr 2 (Hanfolks), Kökar sn. (fvd,hfl).
           Omkring år 1800 var han skriven som fosterson hos sin barnlöse    
           farbror Erik Eriksson på Österbygge nr 2, och senare övertog han  
           farbroderns gård. Karl Johansson dog av stenpassion.              
           Gift 6 juli 1800 i Kökar sn med  
 
           ffffm
        33 Anna Mattsdotter, född 9 jan 1779 i Österbygge, Kökar sn,
           död 29 jan 1812 i Österbygge, Kökar sn. (fv,hfl,AE).
 
           fffmf
        34 Tomas Tomasson, född 28 april 1771 i Österbygge, Kökar sn,
           död 21 febr 1841 i Österbygge, Kökar sn. Sexman och bonde
           i Österbygge nr 4 (Mattfolks), Kökar sn. (fv,hfl,AE).
           Gift 23 febr 1794 i Kökar sn med  
 
           fffmm
        35 Stina Tomasdotter, född 18 nov 1772 i Karlby, Kökar sn,
           död 15 maj 1845 i Österbygge, Kökar sn. (fv,hfl).
 
           ffmff
        36 Mats Mattsson, född 7 nov 1775 i Hellsö, Kökar sn, död 4 jan 1826
           i Hellsö, Kökar sn. Bonde i Hellsö nr 7 (Elfs), Kökar sn.
           (fv,hfl).
           Gift 9 juli 1797 i Kökar sn med  
 
           ffmfm
        37 Stina Eriksdotter, född 15 april 1778 i Hellsö, Kökar sn,
           död 3 dec 1854 i Hellsö, Kökar sn. (fv,hfl).
           Bräcklig. (hfl 1850-56)                                            
 
           fmfff
        40 Samuel Samuelsson, född 12 jan 1790 i Österbygge, Kökar sn,
           död 14 jan 1859 i Österbygge, Kökar sn. Bonde
           i Österbygge nr 5 (Nämans), Kökar sn. (f,hfl).
           Otydliga noteringar i kyrkboken (1843-49) visar att han 1842 blev  
           anklagad för förfalskningsbrott. Han dömdes att mista äran samt    
           avtjäna 16 dagars fängelse vid vatten och bröd och blev hemsänd    
           från Helsingfors med guvernör Armfelts pass av den 26 april 1844.  
           Gift 1811 ca med  
 
           fmffm
        41 Valborg Isaksdotter, född 18 jan 1789 i Karlby, Kökar sn,
           död 3 april 1868 i Österbygge, Kökar sn. (f,hfl).
 
           fmfmf
        42 Johan Tomasson, född 22 aug 1784 i Överboda, Kökar sn,
           död 21 sept 1858 i Överboda, Kökar sn. Sexman och bonde
           i Överboda nr 3 (Brix), Kökar sn. (f,hfl).
           Gift 24 juli 1808 i Kökar sn med  
 
           fmfmm
        43 Maria Tomasdotter, född 26 maj 1784 i Karlby, Kökar sn,
           död 16 jan 1843 i Överboda, Kökar sn. (f,hfl).
           Flyttade 1808 från föräldrahemmet. (hfl)                          
 
           fmmff
        44 Johan Tomasson, född 23 mars 1780 i Karlby, Kökar sn,
           död 13 jan 1835 i Karlby, Kökar sn. Skattebonde
           i Karlby nr 2 (Larpes), Kökar sn. (f,hfl).
           Han övertog hemmanet Larpes i Karlby efter farbrodern Johan        
           Andersson, född 1745, och hans hustru Kajsa Mattsdotter, född      
           1746, som var barnlösa. Johan Tomasson var också ledamot av        
           kyrkorådet. Har svag syn, noterade prästen i kyrkboken på        
           1820-talet.                                                        
           Gift 28 juni 1801 i Kökar sn med  
 
           fmmfm
        45 Anna Andersdotter, född 30 nov 1775 i Karlby, Kökar sn,
           död 12 mars 1848 i Karlby, Kökar sn. (f,hfl).
           Oredig till sinnet. (hfl 1834-40) Besvärad med sinnessjukdom. (hfl
           1843-49)                                                          
 
           fmmmf
        46 Tomas Tomasson = 34
 
           fmmmm
        47 Stina Tomasdotter = 35
 
           mffff
        48 Erik Eriksson, född 1 juni 1744 i Horsholma, Föglö sn,
           död 24 okt 1810 i Horsholma, Föglö sn. Bonde
           i Horsholma nr 2 (Norrgård), Föglö sn. (fv,hfl,RR69).
           Han dog av konvulsioner och ålderdom.                              
           Gift 25 juni 1769 i Sottunga sn med  
 
           mfffm
        49 Maria Eriksdotter, född 21 sept 1748 i Finnö, Sottunga sn,
           död 13 jan 1809 i Horsholma, Föglö sn. (fv,hfl,RR69).
           Hon dog av feber.                                                  
 
           mffmf
        50 Erik Mårtensson, född 1748, död 1815 i Hastersboda, Föglö sn.
           Bonde (förvaltare) i Hastersboda nr 8 (Östergård), Föglö sn.
           (v,hfl).
           Bondson. (v)                                                      
           Gift 29 juli 1781 i Föglö sn med  
 
           mffmm
        51 Maria Johansdotter, född 18 febr 1737 i Husö, Kökar sn, död 1809
           i Hastersboda, Föglö sn. (fv12,hfl).
 
           mfmff
        52 Henrik Eriksson, född 15 nov 1784 i Sonboda, Föglö sn,
           död 20 jan 1837 i Sonboda, Föglö sn. Bonde
           i Sonboda nr 2 (Henrikas), Föglö sn. (f,hfl,IL).
           Gift 1805 med  
 
           mfmfm
        53 Maria Andersdotter, född 26 nov 1779 i Sonboda, Föglö sn,
           död 7 april 1826 i Sonboda, Föglö sn. (f,hfl,IL).
 
           mfmmf
        54 Henrik Mattsson, född 25 mars 1780 i Granboda, Föglö sn,
           död 7 juli 1841 i Granboda, Föglö sn. Bonde
           i Granboda nr 1 (Västergård), Föglö sn. (fv,hfl).
           Brukade halva skattehemmanet Västergård i Granboda om 1/2 gammalt  
           eller 9/32 nytt mantal. År 1839 anklagad för första resan fylleri.
           1841 pliktfälld för fylleri. (hfl)                                
           Gift 1 aug 1802 i Föglö sn med  
 
           mfmmm
        55 Stina Mickelsdotter, född 26 nov 1776 i Sottunga, Sottunga sn,
           död 11 jan 1849 i Granboda, Föglö sn. (fv,hfl).
           Sjuklig. (hfl 1834-40)                                            
 
           mmfff
        56 Mats Mattsson, född 15 april 1768 i Bråttö, Föglö sn,
           död 21 april 1826 i Brändö, Föglö sn. Bonde
           i Brändö nr 1 (Nedergård), Föglö sn. (fv,hfl).
           Flyttade 1804 till Brändö, där han övertog hemmanet efter Anders  
           Henriksson, född 1778, och hans hustru Stina, född 1773. (hfl)    
           Gift 22 okt 1797 i Föglö sn med  
 
           mmffm
        57 Stina Eriksdotter, född 24 nov 1773 i Sonboda, Föglö sn,
           död 17 aug 1855 i Brändö, Föglö sn. (fv,hfl).
           När sonen föddes 1796 var hon deja i Bråttö.                      
 
           mmfmf
        58 Gudmund Mattsson, född 4 mars 1767 i Sommarö, Föglö sn,
           död 3 dec 1840 i Sommarö, Föglö sn. Nämndeman och bonde
           i Sommarö nr 1 (Mellangård), Föglö sn. (fv,hfl,RR63,W,KA).
           Hemmansägare på fädernegården. (W) Han var också lots vid Sottunga
           lotsplats, erhöll fullmakt för lotsning 20 dec 1785. Dog av        
           ålderdom. (RR) Han var ovanligt stor och stark. Byggde Föglö      
           kyrkas torn. (KA)                                                  
           Gift 1 juli 1792 i Föglö sn med  
 
           mmfmm
        59 Sara Lisa Eriksdotter, född 1 dec 1772 i Bråttö, Föglö sn,
           död 19 juni 1827 i Sommarö, Föglö sn. (fv,hfl,RR63,W,KA).
           Dog av kolik. (RR) Var kvick och slagfärdig, duktig och rivande.  
           (KA)                                                              
 
           mmmff
        60 Johan Gabriel Fogelholm, född 1776, död 16 maj 1826 i Degerby,
           Föglö sn. Skallfogde och bonde i Degerby nr 4 (Norrgård),
           Föglö sn. (vd,hfl,W).
           Antog omkring 1797 namnet Fogelholm. Vilket efternamn han tidigare
           bar är inte känt. - Kom 1782 till bonden på Degerby nr 4, Föglö    
           sn, skallfogden Henrik Tomasson Fogelström och hans hustru Helena  
           Granbom och kallas senare i mantalslängderna son till dem          
           (antagligen var han fosterson). Ägare av detta hemman 1797.        
           Skallfogde. (W) Hemmanet övertogs (såldes?) omkring 1826 av Erik  
           Mattsson, född 1791, och hans hustru Greta Johansdotter, född      
           1789, från Sund sn. (hfl)                                          
           Gift 20 jan 1796 i Föglö sn med  
 
           mmmfm
        61 Anna Brita Mattsdotter, född 3 juli 1775 i Klemetsby,
           Lumparland sn, död 28 febr 1849 i Degerby, Föglö sn. (fv,hfl,W).
           På 1830-talet var hennes hälsa bräcklig, noterade prästen i      
           kyrkboken.                                                        
 
           mmmmf
        62 Erik Mattsson, född 16 jan 1766 i Sonboda, Föglö sn, död 1819
           i Sonboda, Föglö sn. Bonde i Sonboda nr 8 (Backas), Föglö sn.
           (fv12,hfl).
           Gift 5 juni 1803 i Föglö sn med  
 
           mmmmm
        63 Maria Eriksdotter, född 9 juni 1772 i Sottunga, Sottunga sn,
           död 17 mars 1821 i Sonboda, Föglö sn. (fv,hfl).
           Hon var 1789-1790 piga i Sottunga nr 5, Sottunga sn. (hfl)        
 
                     *** Generation VI ***
 
           ffffff
        64 Johan Eriksson Bruse, född 1 jan 1747 i Österbygge, Kökar sn,
           död 26 april 1790 i Sonboda, Föglö sn. Ordinarie kronobåtsman
           i Sonboda, Föglö sn. (fv,hfl,gmr).
           Han var ordinarie kronobåtsman för rote 163 vid Ålands och södra  
           Finlands kompani och dog på Sveaborg (vid Helsingfors), enligt en  
           förteckning över avgånget manskap vid Ålands och södra Finlands    
           båtsmanskompani för år 1790 (Marinens rullor, serie X,            
           Krigsarkivet Stockholm).                                          
           Gift 6 jan 1778 i Föglö sn med  
 
           fffffm
        65 Anna Eriksdotter, född 7 dec 1752 i Järsö, Föglö sn,
           död 10 febr 1826 i Österbygge, Kökar sn. (fv,hfl).
           Hon flyttade 1797 med dottern från Sonboda, Föglö sn. Hon flyttade
           1810 till dottern Anna och hennes familj på hemmanet Hellsö nr 10,
           Lass, Kökar sn. På 1820-talet bodde hon hos sonsonen Johan        
           Karlsson på hemmanet Österbygge nr 2, Hannfors, Kökar sn, där hon  
           också dog.                                                        
 
           ffffmf
        66 Mats Mattsson, född 7 april 1742 i Österbygge, Kökar sn,
           död 1791 ca i Österbygge, Kökar sn. Bonde
           i Österbygge nr 6 (Österklis), Kökar sn. (fv,hfl,AE).
           Gift 2 juli 1769 i Kökar sn med  
 
           ffffmm
        67 Kerstin Isaksdotter, född 6 mars 1746 i Hellsö, Kökar sn,
           död 16 april 1818 i Österbygge, Kökar sn. (fv12,hfl,AE).
 
           fffmff
        68 Tomas Tomasson, född 26 april 1742 i Österbygge, Kökar sn,
           död 22 nov 1817 i Österbygge, Kökar sn. Bonde
           i Österbygge nr 4 (Mattfolks), Kökar sn. (fv,hfl,AE).
           Gift 2 juli 1770 i Kökar sn med  
 
           fffmfm
        69 Anna Mattsdotter, född 30 dec 1742 i Karlby, Kökar sn,
           död 19 nov 1810 i Österbygge, Kökar sn. (fv,hfl,AE).
 
           fffmmf
        70 Tomas Eriksson, född 15 okt 1745 i Karlby, Kökar sn,
           död 3 jan 1809 i Karlby, Kökar sn. Bonde i Karlby nr 3 (Mix),
           Kökar sn. (fv,hfl,AE).
           Gift 3 juli 1768 i Kökar sn med  
 
           fffmmm
        71 Kerstin Tomasdotter, född 8 maj 1747 i Överboda, Kökar sn,
           död 20 mars 1827 i Karlby, Kökar sn. (f,hfl).
           Sängliggande sjuk. (hfl 1820-26)                                  
 
           ffmfff
        72 Mats Mattsson, född 14 juli 1750 i Hellsö, Kökar sn,
           död 1 april 1839 i Hellsö, Kökar sn. Bonde i Hellsö nr 7 (Elfs),
           Kökar sn. (fv1,hfl).
           Gift 2 juli 1772 i Kökar sn med  
 
           ffmffm
        73 Greta Mattsdotter, född 20 aug 1751 i Hellsö, Kökar sn,
           död 13 maj 1808 i Hellsö, Kökar sn. (fv,hfl).
 
           ffmfmf
        74 Erik Eriksson, född 19 nov 1743 i Hellsö, Kökar sn,
           död 29 mars 1820 i Hellsö, Kökar sn. Bonde i Hellsö nr 10 (Lass),
           Kökar sn. (fvd,hfl).
           Han var skriven som bror med familjen i fädernegården hos äldre  
           brodern Mats, född 1741. Tydligen brukade bröderna gården          
           tillsammans, för när Erik Erikssons hustru dog 1802 kallas han    
           bonde. Brodern Mats var barnlös och omkring 1810 fick Erik      
           Erikssons son Mats överta hemmansbruket. När Erik Eriksson avled  
           1820 kallas han gamle inhysesmannen i kyrkboken. Han dog av      
           ålderdomssvaghet.                                                  
           Gift 7 juli 1771 i Kökar sn med  
 
           ffmfmm
        75 Kerstin Eriksdotter, född 24 dec 1746 i Hellsö, Kökar sn,
           död 1 juli 1802 i Hellsö, Kökar sn. (fvd,hfl).
           Hon dog av vattusot.                                              
 
           fmffff
        80 Samuel Tomasson, född 4 jan 1766 i Österbygge, Kökar sn,
           död 18 nov 1808 i Österbygge, Kökar sn. Bonde
           i Österbygge nr 5 (Nämmans), Kökar sn. (fv,hfl,F80).
           Gift 7 jan 1787 i Kökar sn med  
 
           fmfffm
        81 Stina Tomasdotter, född 10 nov 1765 i Karlby, Kökar sn,
           död 7 febr 1827 i Österbygge, Kökar sn. (fv,hfl,F80).
 
           fmffmf
        82 Isak Isaksson, född 12 april 1764 i Karlby, Kökar sn,
           död 18 jan 1846 i Karlby, Kökar sn. Bonde i Karlby nr 8 (Jönna),
           Kökar sn. (fv,hfl).
           Svagsynt. (hfl 1843-50)                                            
           Gift 3 juli 1785 i Kökar sn med  
 
           fmffmm
        83 Sara Andersdotter, född 14 dec 1762 i Karlby, Kökar sn,
           död 4 sept 1820 i Karlby, Kökar sn. (fv,hfl).
 
           fmfmff
        84 Tomas Eriksson, född 26 febr 1752 i Överboda, Kökar sn,
           död 5 mars 1810 i Överboda, Kökar sn. Bonde
           i Överboda nr 3 (Brix), Kökar sn. (fv,hfl,ÅO75).
           Gift 29 juni 1777 i Kökar sn med  
 
           fmfmfm
        85 Kerstin Johansdotter, född 21 okt 1754 i Överboda, Kökar sn,
           död 20 jan 1806 i Överboda, Kökar sn. (fv,hfl,ÅO75).
 
           fmfmmf
        86 Tomas Mattsson, född 19 mars 1755 i Karlby, Kökar sn,
           död 25 jan 1830 i Karlby, Kökar sn. Kyrkvärd och bonde
           i Karlby nr 7 (Matta), Kökar sn. (fv,hfl).
           Gift 24 juni 1779 i Kökar sn med  
 
           fmfmmm
        87 Anna Eriksdotter, född 29 sept 1757 i Karlby, Kökar sn,
           död 9 sept 1829 i Karlby, Kökar sn. (fv,hfl).
 
           fmmfff
        88 Tomas Andersson, född 22 okt 1752 i Karlby, Kökar sn,
           död 18 april 1832 i Karlby, Kökar sn. Bondson
           i Karlby nr 2 (Larpes), Kökar sn. (fv,hfl,AE).
           Han bodde som 'bror' med familjen i föräldrahemmet. (hfl)          
           Gift 21 juni 1778 i Kökar sn med  
 
           fmmffm
        89 Valborg Mattsdotter, född 8 sept 1749 i Karlby, Kökar sn,
           död 16 maj 1830 i Karlby, Kökar sn. (fv,hfl).
 
           fmmfmf
        90 Anders Mattsson, född 15 aug 1744 i Hellsö, Kökar sn,
           död 23 juni 1813 i Karlby, Kökar sn. Bonde i Karlby nr 1 (Jippa),
           Kökar sn. (fv,hfl,AE).
           Gift 28 juni 1772 i Kökar sn med  
 
           fmmfmm
        91 Anna Eriksdotter, född 1 okt 1750 i Karlby, Kökar sn,
           död 1 mars 1809 i Karlby, Kökar sn. (fv,hfl).
 
           fmmmff
        92 Tomas Tomasson = 68
 
           fmmmfm
        93 Anna Mattsdotter = 69
 
           fmmmmf
        94 Tomas Eriksson = 70
 
           fmmmmm
        95 Kerstin Tomasdotter = 71
 
           mfffff
        96 Erik Eriksson, född 8 sept 1717 i Örsö, Värmdö sn (B), Sverige,
           död 10 mars 1783 i Horsholma, Föglö sn. Nämndeman och bonde
           i Horsholma nr 2 (Norrgård), Föglö sn. (fv12d,hfl,RR69).
           Han dog av rötfeber.                                              
           Gift 28 juni 1741 i Föglö sn med  
 
           mffffm
        97 Margareta Persdotter, född 16 juli 1711 i Skogboda, Föglö sn,
           död 2 dec 1766 i Horsholma, Föglö sn. (fd,hfl,RR69).
           Före vigseln var hon skriven som 'svägerska' i föräldrahemmet hos  
           Henrik Persson, gift med Margaretas syster Kerstin. (hfl) Hon dog  
           av torrvärk. (d)                                                  
 
           mfffmf
        98 Erik Eriksson Finnberg, född 14 juli 1713 i Sommarö, Föglö sn,
           död 19 febr 1776 i Finnö, Sottunga sn. Lotsålderman och bonde
           i Finnö, Sottunga sn. (fvd,hfl,RR69).
           De tre jämnåriga lotsarna i Sottungaarkipelagen antog alla namn    
           efter sin ö med tillägget -berg: Erik Eriksson på Finnö (1713-76)  
           kallade sig för Finnberg, Erik Eriksson på Husö (1714-83) för      
           Husberg och Johan Eriksson på Hästö (1710-99) för Hasselberg (han  
           tyckte väl inte att Hästberg lät särskilt fint). Deras            
           efterkommande uppskattade dock tydligen inte namnen eftersom inget
           av dem gick i arv till barnen. Finnbergs son kallade sig          
           Nordström.                                                        
           Gift 14 juni 1738 i Sottunga sn med  
 
           mfffmm
        99 Anna Eriksdotter, född 22 mars 1719 i Finnö, Sottunga sn,
           död 11 april 1798 i Finnö, Sottunga sn. (vd,hfl,RR69).
           Hon dog av ålderdomssvaghet. (d)                                  
 
           mffmmf
       102 Johan Andersson, född 21 juni 1711 i Hellsö, Kökar sn,
           död 28 okt 1742 i Husö, Kökar sn. Bonde i Husö, Kökar sn.
           (fvd,AE,OA).
           Gift 4 juli 1731 i Kökar sn med  
 
           mffmmm
       103 Valborg Persdotter, född 13 mars 1714 i Husö, Kökar sn,
           död 9 okt 1775 i Husö, Sottunga sn. (fv12d,hfl).
 
           mfmfff
       104 Erik Henriksson, född 11 april 1761 i Sonboda, Föglö sn, död 1819
           i Sonboda, Föglö sn. Bonde i Sonboda nr 2 (Henrikas), Föglö sn.
           (fv12,hfl).
           Gift 17 maj 1782 i Föglö sn med  
 
           mfmffm
       105 Anna Danielsdotter, född 11 nov 1757 i Bänö, Föglö sn,
           död 14 april 1809 i Sonboda, Föglö sn. (fvd,hfl,IL).
 
           mfmfmf
       106 Anders Olofsson, född 12 mars 1750 i Sonboda, Föglö sn,
           död 13 dec 1798 i Sonboda, Föglö sn. Bonde i Sonboda nr 3 (Ollas),
           Föglö sn. (fv,hfl).
           Han dog av magplågor.                                              
           Gift 24 juni 1776 i Föglö sn med  
 
           mfmfmm
       107 Stina Andersdotter, född 25 nov 1753 i Bråttö, Föglö sn,
           död 28 dec 1796 i Sonboda, Föglö sn. (fv,hfl).
           Hon dog av svullnad.                                              
 
           mfmmff
       108 Mats Henriksson, född 2 mars 1755 i Granboda, Föglö sn,
           död 17 nov 1820 i Granboda, Föglö sn. Bonde
           i Granboda nr 1 (Västergård), Föglö sn. (fv12d,hfl).
           Han dog av lungsot.                                                
           Gift 4 juli 1779 i Sottunga sn med  
 
           mfmmfm
       109 Kajsa Johansdotter, född 27 juni 1757 i Sottunga, Sottunga sn,
           död 25 april 1803 i Granboda, Föglö sn. (fvd,hfl).
           Hon dog av lungsot.                                                
 
           mfmmmf
       110 Mickel Eriksson, född 10 mars 1737 i Sottunga, Sottunga sn,
           död 9 maj 1809 i Sottunga, Sottunga sn. Bonde
           i Sottunga nr 8 (Norrgård), Sottunga sn. (v1d,hfl,RR69).
           Han dog av fältsjuka.                                              
           Gift 1772/75 med  
 
           mfmmmm
       111 Sara Johansdotter, född 10 mars 1753 i Sottunga, Sottunga sn,
           död 3 mars 1783 i Sottunga, Sottunga sn. (fd,hfl,AC).
           Hon dog av modersjuka och värk uti livet. (d)                      
 
           mmffff
       112 Mats Danielsson, född 10 sept 1738 i Bänö, Föglö sn,
           död 23 febr 1819 i Bråttö, Föglö sn. Lots och bonde
           i Bråttö nr 3 (Mellangård), Föglö sn. (fv,hfl,IL).
           Gift 6 jan 1762 i Föglö sn med  
 
           mmfffm
       113 Anna Mattsdotter, född 20 nov 1740 i Bråttö, Föglö sn,
           död 14 mars 1814 i Bråttö, Föglö sn. (fv,hfl).
 
           mmffmf
       114 Erik Larsson, född 17 nov 1732 i Jyddö, Föglö sn. Bonde
           i Sonboda nr 7 (Södergård), Föglö sn. (fv,hfl).
           Han var först skriven som dräng i Sonboda nr 7 hos Mats Mattsson,  
           född 1719, och hans hustru Anna, född 1726. I samband med vigseln  
           omkring 1763 förefaller han övertagit hemmanet och skrevs där som  
           'måg', fast hustrun inte var dotter till de tidigare innehavarna.  
           (hfl)                                                              
           Gift 10 juli 1763 i Föglö sn med  
 
           mmffmm
       115 Valborg Johansdotter, född 13 nov 1743 i Nötö, Föglö sn, död 1809
           i Sonboda, Föglö sn. (fv,hfl).
 
           mmfmff
       116 Mats Mattsson, född 23 febr 1736 i Sommarö, Föglö sn,
           död 26 mars 1802 i Sommarö, Föglö sn.
           Hemmansägare och häradsdomare i Sommarö nr 1 (Mellangård),
           Föglö sn. (fv,RR63,W,KA).
           Mats Mattsson var också reservlots vid Små-Sottunga lotsplats. Han
           erhöll fullmakt för lotstjänst 2 nov 1758. Vid denna tid torde    
           Sottunga lotsplats funnits på Finnölandet. Mats dog av bröstfeber.
           (RR)                                                              
           Gift 26 juni 1763 i Föglö sn med  
 
           mmfmfm
       117 Elsa Andersdotter, född 27 jan 1741 i Hummersö, Föglö sn,
           död 16 okt 1794 i Sommarö, Föglö sn. (fvd,RR63,W,KA).
           Hon dog av svullnad.                                              
 
           mmfmmf
       118 Erik Andersson, född 1 maj 1748 i Bråttö, Föglö sn,
           död 21 sept 1808 i Bråttö, Föglö sn. Lotsålderman och bonde
           i Bråttö nr 1 (Utgård), Föglö sn. (fvd,hfl,W,RR63,BH59,Ga2,KA).
           Han dog av vattusot.                                              
           Gift 28 okt 1770 i Vårdö sn med  
 
           mmfmmm
       119 Sara Lisa Andersdotter, född 5 maj 1749 i Ängö, Vårdö sn,
           död 1818 i Bråttö, Föglö sn. (f,hfl,RR63,BH59,KA).
           Född ungefär klockan 2 efter midnatt. (f)                          
 
           mmmfmf
       122 Mats Johansson, född 4 sept 1748 i Klemetsby, Lumparland sn,
           död 6 dec 1778 i Klemetsby, Lumparland sn. Bondson
           i Klemetsby nr 2 (Erkas), Lumparland sn. (fvd,hfl).
           Gift 16 okt 1774 i Lumparland sn med  
 
           mmmfmm
       123 Anna Eriksdotter, född 8 sept 1746 i Svinö, Lumparland sn,
           död 25 juli 1820 i Klemetsby, Lumparland sn. (fvd,hfl).
           Flyttade efter makens död 1779 med barnen från Klemetsby nr 2      
           tillbaka till föräldrahemmet, men återvände 1782 och bodde sedan  
           där som svägerska till 1810 (attest 24 maj) då hon utflyttade    
           till Föglö sn. (ufl) Inflyttade 1816 som änka från Föglö sn till  
           Klemetsby nr 1, Lumparland sn. (hfl) Hon dog hos mågen, Johan      
           Gabriel Fogelholm, i Degerby nr 4, Föglö sn. (Föglö dödbok)        
 
           mmmmff
       124 Mats Danielsson, född 15 aug 1730 i Sonboda, Föglö sn,
           död 5 april 1791 i Sonboda, Föglö sn. Bonde
           i Sonboda nr 8 (Backas), Föglö sn. (fv123,hfl).
           Gift 9 juni 1756 i Föglö sn med  
 
           mmmmfm
       125 Kerstin Eriksdotter, född 28 nov 1733 i Nötö, Föglö sn,
           död 13 maj 1774 i Sonboda, Föglö sn. (fvd,hfl).
           Hon dog av svullnad.                                              
 
           mmmmmf
       126 Erik Johansson, född 31 dec 1738 i Sottunga, Sottunga sn,
           död 29 maj 1790 i Sottunga, Sottunga sn. Bonde
           i Sottunga nr 2 (Nybondas), Sottunga sn. (fvd,hfl).
           Han dog av trånsjuka. (d)                                          
           Gift 6 juli 1766 i Sottunga sn med  
 
           mmmmmm
       127 Maria Tomasdotter, född 12 april 1739 i Sottunga, Sottunga sn,
           död 3 febr 1796 i Sottunga, Sottunga sn. (fvd,hfl).
           Hon dog av tvinsot. (d)

410
Register och databaser / Sammanslagning av databaser
« skrivet: 2002-08-14, 01:04 »
Våra sockenforskares släktforskningsfil, skriver du. Kan du beskriva närmare vad det är för en fil och kanske också hur den kommit till, så blir det enklare att svara.  
 
Rent allmänt kan sägas att nog alla moderna släktforskningsprogram klarar att konvertera de inlagda uppgifterna till en fil i gedcom-format.

411
Rötter fungerar inte / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-24
« skrivet: 2002-08-13, 20:11 »
Nu är det åtgärdat. Felet uppstod när en medarbetare skickade upp en fil i fel bibliotek.

412
19) Finska / Lappträsk församling, dopbok 1816
« skrivet: 2002-08-12, 19:57 »
Den förklaring som Bengt-Göran ger, instämmer jag helt i.

413
19) Finska / Lappträsk församling, dopbok 1816
« skrivet: 2002-08-12, 19:03 »
Jag skulle förmoda att det betyder BondSon.

414
Flemström / Flemström
« skrivet: 2002-08-12, 10:36 »
Jag har nu kikat på mina gamla anteckningar från tidigt 80-tal med uppgifterna om Gunnar Hedlunds härstamning. Där har jag själv noterat Margareta Andersdotter Flemström, född 1723, död 1800, men sedan har Bosse Lindwall lagt till uppgifterna om föräldrarna:  
 
Anders Flemström, död 1748 (begravd 14 febr), 55 år och 5 månader gammal, mästersmed och ålderman vid Graninge, samt Brita Cajsa Rosenberg, död 1758 (begravd 15 okt) i Graninge. Intill finns följande notering: Graningesläkter del 1-3 av kh Bertil Hasselberg, Graninge, som jag förmodar är källhänvisningen till varifrån uppgiften om föräldrarna kommer. - Notera alltså att de angivna datumen ska vara begravningsdatum, inte dödsdatum.  
 
Senare har de kändisantavlor som jag och Bosse forskat fram, lagts in i en databas av Bosse. Där har ett tillägg gjorts på Anders Flemström, nämligen Tidigare smed på Högfors bruk i Boteå sn, men i databasen finns ingen källa antecknad (kanske Bosse kan säga varifrån uppgiften kommer).
 
Fyra barn till makarna finns angivna i databasen: Lars född ca 1714, Anders född 1715, Margareta född 1723 och Sara född 1736, som alla bildar familj och får barn. (Men det ska finnas betydligt fler barn.)
 
I den antavla som Bosse Lindwall meddelat för gamle centerledaren Gunnar Hedlund i Rådom här i Anbytarforum (22 mars 2000), ser jag att han kallar Anders Flemström för Anders Andersson Flemström, men varifrån uppgiften om fadersnamn kommer är mig inte heller bekant.
 
Jag tycker det är högst befogat att inte ta uppgiften om Brita Kajsa Rosenberg som Anders Flemströms hustru för given, så länge inga mer handfasta bevis presenteras (sådana kanske finns i Hasselbergs Graningsläkter och då är ju frågan enkelt avgjord).
 
Det kan också vara värt att notera att det finns en muntlig tradition att en smed Flemström ska ha varit gift med en flicka ur ätten Fleming (legenden refereras av Bo Ekvall här). Som luttrad släktforskare är min mening att man måste förhålla sig synnerligen skeptisk till traditioner av den sorten (i de fall där de rätta sakförhållandena är möjliga att fastställa visar det sig nästan alltid att traditionen är felaktig, så är i alla fall min erfarenhet). I det här faller räcker säkert namnlikheten Flemström/Fleming för att ge upphov till legenden.
 
Bo Ekvall har fler uppgifter om Flemström-släkten på sin hemsida (se under utredningar). Där finns en uppgift att Anders Flemströms far ska ha varit en klensmed Anders Nilsson vid Graninge bruk, avliden cirka 1713. Någon källa för denna uppgift hittar jag dock inte.

415
Eftersom Leif Svensson antyder att jag sprider virus vill jag bara upplysa att flera virus, bland dem Klez, sätter en slumpvis avsändare som den hittar i datorn som virusen sprids ifrån. Den person som anges som avsändare på dessa virusmejl (själv får jag väl en tio om dagen) är nästan aldrig den som viruset verkligen kommer ifrån. Det är därför för det mesta ingen id? att ta kontakt med avsändaren, som för det mesta är helt oskyldig. Inte heller är det särskilt meningsfullt att sätta ut personernas namn i offentliga diskussionsforum.
 
Överst på denna sida finns ett antal råd att följa för den som vill undvika att få sin dator virusangripen.

416
En etnisk grupp brukar definieras som en grupp av människor med gemensamt ursprung som dessutom är självreproducerande genom att man vanligtvis gifter sig inom gruppen. Detta stämmer väl med in på såväl judar, zigenare, resande, samer och finnar.
 
Vallonerna var en folkgrupp som bodde i gränstrakterna mellan dagens Belgien och Frankrike och talade vallonska, en fransk dialekt. De valloner som invandrade till Sverige kom för att de var kunniga i järnframställning och kallas i källmaterialet vanligtvis fransoser, alltså fransmän.
 
Vallonerna hade på 1600-talet - vad jag förstår - ungefär samma ställning som exempelvis gotlänningar, värmlänningar eller ålänningar. De var en del av en större etnisk gemenskap. Sådana brukar inte betraktas som etniska grupper, utan det begreppet brukar användas om minoriteter (typ finnar i Sverige, samer eller judar) eller om majoriteter, typ finnar i Finland, svenskar i Sverige eller fransmän i Frankrike. Ålänningar, valloner och gotlänningar kan väl möjligen betraktas som folkgrupper, om man nu vill använda någon sådan term.
 
Resonemanget ovan bygger i huvudsak på de definitioner som ges i Nationalencyklopedin. Frågor om etnicitet är definitivt inte odiskutabla. Man skulle exempelvis kunna hävda att vallonerna i Sverige blev en etnisk grupp, men eftersom flertalet tämligen snabbt assimilerades blir det något missvisande. Den etniska gruppen finnar i Sverige kan säkert gå samma öde till mötes med tiden, men skillnaden är att i dag betraktas Sverigefinnarna som en etnisk minoritet.
 
Jag tror inte att det är lämpligt att börja betrakta alla invandrargrupper som etniska minoriteter i Anbytarforum och lägga upp rubriker som tyskar, fransmän, italienare, ryssar, etc, under Etniska grupper. Det skulle förvisso vara både korrekt och möjligt, men knappast särskilt ändamålsenligt.
 
Jag vill alltså hävda att den rådande indelningen är både noggrant övervägd och väl genomtänkt. Däremot menar jag inte att den är den enda tänkbara; säkert kan man göra på många andra sätt som är lika väl fungerande och korrekta.
 
Att påstå att det råder fullständigt kaos under etniska grupper tycker jag är en ganska grov överdrift. Däremot är det ett styvt arbete att hålla ordning i Anbytarforum, och jag är övertygad om att anbytarvärd Peter med tiden också kommer att se över ordningen under Etniska grupper. För tillfället jobbar han hårt med ordningen under Landskap, som känns mer angelägen med tanke på att det är där som huvuddelen av inläggen görs.

417
22 Mått, mynt & stämplar / Mantal
« skrivet: 2002-08-07, 22:43 »
Mantal är ett mått på en gårds avkastningsförmåga. Det betyder att två gårdar som båda var på 1/8 mantal ska ge sina brukare samma avkastning (och samma välstånd om bönderna var lika duktiga). Den territoriella ytan på gårdarna kan däremot vara helt olika, beroende på bland annat jordmånen (en gård kan vara liten med bördiga åkrar, en annan tillytan stor med magra åkrar). Dessutom räknades andra nyttigheter som exempelvis tillgång på användbar skog och fiskevatten in, när man beräknade mantalet.
 
Mantal var en måttenhet som användes i första hand vid beskattning. Två gårdar som båda var 1/8 mantal skulle betala lika mycket i skatt, medan en gård på 1/4 mantal betalade mer i skatt.
 
Ursprunget till ordet mantal finns, som nämns här ovan, i att ett hemman (en gård) som kunde försörja en familj ursprungligen åtsattes värdet 1 mantal. Med tiden förändrades enheten så att gårdar på 1/4 och 1/8 mantal också kunde försörja familjer.
 
Det är alltså värt att notera att mantalet förändras över tiden, så att 1 mantal på 1600-talet inte motsvarar 1 mantal på 1800-talet. På 1800-talet var en gård om 1 mantal en mycket stor jordbruksenhet.
 
För att förvilla fanns också, som också nämns ovan, en helt annan skatt som kallades mantalspenning. Det var en personskatt som ingenting har att göra med gårdsmåttet mantal. Mantalspenningen var en skatt som betalades av alla vuxna arbetsföra personer i Sverige från början av 1600-talet till början av 1900-talet. Skatten redovisas i mantalslängderna, som är en viktig personhistorisk källa.
 
Den skatt som bönderna betalade för sina gårdar, den så kallade grundskatten, redovisades i jordeböckerna, en källa som också kan vara användbar för släktforskare, särskilt under 1500-talet (skatten kallades då ofta 'årliga räntan'), men inte alls lika viktig som mantanslängderna.

418
Svenska Antavlor / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-06
« skrivet: 2002-08-05, 22:34 »
Det går bra om registret kommer i form av en vanlig Word-fil. Jag skulle tro att den kan läggas upp som en enda html-sida, i annat fall får man dela upp den på lämpligt antal. Filen blir automatiskt sökbar i RÖTTERs globala sökfunktion, precis som Anders vill, och den som fixar scanningen blir självfallet vederbörligen hyllad (omnämnd i uppskattande ordalag) vid en eventuell publicering.
 
Men eftersom det är Sveriges Släktforskarförbund och inte RÖTTER som förfogar över dessa register vill jag ha ett okej från höga vederbörande innan jag publicerar registren. Som RÖTTER-redaktör besstämmer jag inte över hur registren till Svenska antavlor ska publiceras, utan det är en sak för någon av de 'samordnande instanserna' i förbundet (kanslichefen, planeringsutskottet eller styrelsen).

419
Svenska Antavlor / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-06
« skrivet: 2002-08-04, 23:30 »
Jag publicerar gärna Svenska antavle-registren i RÖTTER om jag får dem i digital form. Vem som kan fatta beslut om att det är okej vet jag inte, men förbundsstyrelsen bör väl i alla fall kunna. Registren till band I-II tror jag inte finns i digital form, så för dem blir en publicering på nätet mer arbetskrävande.

420
Äldre ord L - Ö / Tolvman
« skrivet: 2002-08-03, 17:15 »
Det heter tolvman, som Peter skriver, inte tolftman eller tolfsman. Ordet är alltså sammansatt av räkneordet 'tolv' och 'man'.

421
Eftersom det på senare tid blivit allt vanligare med diskussioner som inte handlar om forskningsutbyte - utan om helt andra saker som exempelvis ovanstående diskussion - vill jag påminna om följande ordningsregel i Anbytarforum, som tillkommit för att minska risken för meningsutbyten som urartar:
 
Endast forskningsutbyte. Anbytarforum är endast avsett för forskningsdiskussioner. Inlägg i andra ämnen, exempelvis organisations- och demokratifrågor, publiceras i Nättidningen RÖTTER (inlägg skickas som mejl till redaktören).

422
Människor / När och var är bilden tagen?
« skrivet: 2002-07-30, 16:55 »
För att återvända till Hanna Gråberg, så upplyser Lennart Snabbs förteckning över fotografer (finns som pdf-fil i RÖTTER) att Hanna Gråberg, som var född 19 maj 1841, år 1911 hade atelj? i Norrtälje och att hon etablerat sin verksamhet 1872 i Eskilstuna.
 
Det förefaller alltså helt klart att det är samma Hanna Gråberg som 1872 etablerade sig i Eskilstuna, 1890 hade sin atelj? i Härnösand och 1911 i Norrtälje (och hennes fullständiga namn var tydligen Johanna Sofia Gråberg enligt 1890 års folkräkning).
 
Den första bilden ger mig intryck att vara tagen på 1890-talet eller kring sekelskiftet 1900 att döma av kabinettfotots utseende och layout, medan den senare nog är något yngre, den hör mer hemma i det tidiga 1900-talet (kanske runt 1905-10).  
 
Om nu klädedräkten som Maj-Britt Fors?n påstår förekommer i norra Ångermanland och släkten där kortet hör hemma, har kopplingar till Medelpad, verkar det ju sannolikt att bilden är tagen av Hanna Gråberg medan hon var verksam i Härnösand. Förmodligen kan museet i Härnösand säga mer exakt när hon fanns i staden.

423
Yrken F / Filare
« skrivet: 2002-07-30, 14:02 »
Frågan har tidigare varit upp under Allmänna frågor i Nättidningen RÖTTER (#471, 5 februari 2001) och då svarade jag så här:
 
En filare var en person som arbetade i en verkstad eller tillverkningsindustri med att fila (kanske någon med erfarenhet kan berätta mer exakt hur detta arbete kunde gå till).

424
Stads- / Stadsmajor
« skrivet: 2002-07-30, 13:49 »
En placemajor, eller platsmajor som ordet vanligen skrivs, var enligt SAOB högre officer som var närmaste biträde åt kommendant i fästning l. på annan garnisonsort o. som förestod den inre tjänsten. En stadsmajor var enligt samma källa i befäst stad: militär chef närmast underställd stadskommendant, platsmajor. Det verkar alltså som om en platsmajor och stadsmajor kan användas synonymt om de verkade i en befäst stad, men om de i stället verkade i en fästning (utan stad) blir ju uttrycket stadsmajor missvisande. Detta stämmer också med vad jag sett när det gäller Bomarsunds fästning på Åland (som sprängdes under Krimkriget 1854). Där finns officerare som benämns place- men inte stads- (och någon stad fanns inte vid Bomarsund, bara en liten ort som kallades Skarpans).

425
Två personer som har gemensamma förfäder är 'släkt' med varandra, de är alltså 'släktingar'. Kyrkvaktmästarens reaktion verkar lite ovanlig, särskilt som det rör sig om ett så pass nära släktskap som tremänningar.  
 
Men visst innehåller väl släktskap två delar, dels den rent objektiva att man kan konstatera att man har gemensamma förfäder, dels en mer subjektiv känsla av släktskap som kan variera mellan olika släktingar (även om släktskapet är lika avlägset). Släktskap känns nog ofta mer påtagliga för personer som man känt till som släktingar hela livet (också när det gäller mer avslägsna släktingar som tremänningar), än sådana som man exempelvis upptäckt via släktforskningen.

426
Allmänt / Kloster på Åland?
« skrivet: 2002-07-26, 20:13 »
I slutet av medeltiden fanns ett franciskanerkloster på Hamnö i Kökar i den åländska skärgården. Det har under senare år gjorts omfattande utgrävningar på Hamnö under ledning av arkeolog Kenneth Gustavsson, och det har även skrivits en del om detta kloster.
 
Det finns också en del att läsa på Internet, klicka här.

427
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-03
« skrivet: 2002-07-26, 09:58 »
Tyvärr, eftersom vi inte själva utvecklar programmet bakom Anbytarforum vill vi undvika att göra tekniska ändringar i det, bland annat därför att ändringarna kan ställa till problem när programvaran senare uppdateras.

428
Efterlysningar / Arard Ross (Roos) Sjökapten född omkr. 1875.
« skrivet: 2002-07-22, 00:56 »
Roos är visserligen ett namn som förekommer bland resande, men det är också ett namn som förekommer bland många andra släkter (däribland svenska adelsätter). Eftersom denne Ross/Roos var sjökapten kan man nog vara helt säker på att han inte var av resandesläkt. Några exempel på att resande skulle utbildat sig till sjökaptener finns mig veterligen inte; jag kan inte ens påminna mig att jag sett resande som mönstrat på som vanliga sjömän.

429
Den här debatten verkar ha kommit in ett skede där inga nya argument eller tankar längre presenteras. Det blir trist för läsarna samtidigt som varje inlägg riskerar att bli kontraproduktivt - läsarna övertygas inte utan blir bara avogt inställda till dem som upprepar samma argument om och om igen (dessutom ofta i onödigt aggressivt tonfall).
 
Mitt förslag är att deltagarna i diskussionen verkligen anstränger sig för att säga någonting nytt om fler inlägg ska skrivas. Annars kan det nog vara bäst att inte skriva alls.

430
Rolin / Äldre inlägg (arkiv) till 19 januari, 2005
« skrivet: 2002-07-19, 17:05 »
Enligt de uppgifter jag har var modern Anna Lovisa Vestberg född 24 mars 1800 i Väckelsång sn, Småland, som dotter till länsvalackaren Henrik Vestberg och Anna Margareta Johansdotter. Födelsen finns antecknad i födelseboken (kallas där endast Lovisa). Några ytterligare uppgifter om föräldrarna har jag inte.
 
Som prästbetyget uppger avled Anna Lovisa mycket riktigt 1834 i Åsaka socken i Älvsborgs län. Hon finns antecknad i Väne-Åsaka sockens dödbok den 27 aug 1834.
 
Ottos far ska enligt de något bristfälliga anteckningar jag har, ha varit en sjöartillerist vid namn Karl Rolin som dött 1820 i Karlskrona.
 
Styvfadern Johannes Reinhold Ros var född 21 aug 1807 i Göteborg (Garnisonsförsamlingen) och son till artilleristen Andreas Reinholdsson Ros (1776-1848) och hans hustru Anna Maria Korsgård (1782-1855). Johannes Reinhold Ros dog 5 juni 1837 i Magra sn, Västergötland. Både födelsen och dödsfallet finns antecknade i respektive församlings kyrkbok.
 
I Magra hfl har inte någonting påträffats om att han levat ihop med någon kvinna men vid rättegång i Redvägs HR 1834 25/1 omtalas emellertid tilltalade Ros hustru Anna Lovisa Vestberg som nu var närvarande. Dömd 1834 1/4 vid Redvägs HR att för rån mista livet [Magra hfl 1828-1835 s 70]. Tydligen blev han benådad, ingen dödsorsak angiven i db.

431
Kvalitetsutredningen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-15
« skrivet: 2002-07-17, 22:57 »
Jag har nu skapat en ny avdelning Kvalitet inom släktforskningen som ligger under ”Övriga ämnen”. Där kan med fördel den nu aktuella Kvalitetsutredningen diskuteras, liksom förstås alla andra aspekter på kvalitet inom forskningen. Kan avdelningen också bli samlingspunkten för forskare som är intresserade av att bilda en kvalitetsförening, är det förstås ännu bättre.

432
Yrken G / Garmakare
« skrivet: 2002-07-05, 09:45 »
Ordet garmakare har tagits upp ett par gånger under Allmänna frågor i Nättidningen RÖTTER (#136 och 303). Det mest klargörande svaret där kommer från Elisabeth Thorsell som konsulterat Svenska akademiens ordbok:
 
?Nu har jag varit på KB och tittat: Svenska akademiens Ordbok, vol 10: Gar-hytta = hytta vari koppar raffineras Gar-koppar (numera föga brukligt) = genom garning renad koppar, raffinerad koppar, i synnerhet om sådan raffinerad koppar som befriats från förorenande ämnen till den grad att den är användbar till mässingstillverkning, men som för att smidas eler hamras måste ytterligare raffineras. Garmakare = person som yrkesmässigt utförde garning Ordet bygger på det nordtyska gar som betyder beredd el. liknande. Det har också använts i garverisammanhang, citat det är garvämnet som förvandlar huden till läder, eller som det kallas, gör henne gar. Betydelsen i samband med metallbearbetning verkar vanligast, och står först bland alternativen. Garmakeri (även gårmakeri) fanns bl.a. i Säter och Avesta. Och Skinnskatteberg ligger ju i Bergslagen, så det verkar ju inte osannolikt att det kan ha funnits en eller annan garmakare i bygden.?
 
När det gäller att hitta förklaringar till ålderdomliga ord är Svenska Akademiens ordbok (SAOB) ett ypperligt hjälpmedel. Den finns tillgänglig på Internet, se vidare länksidan (se under Hjälpmedel > Lexikon/ordböcker). Ordboken är Sveriges största bokverk och ska inte förväxlas med den lilla ordlistan (SAOL), som sällan är till någon hjälp i dessa sammanhang.
 
Ett annat tips är att också pröva sökfunktionen i Nättidningen RÖTTER, som finns i spalten här till vänster.

433
Övrigt / Krigsflyktingar
« skrivet: 2002-07-04, 15:32 »
Artikeln heter Förteckning över flyktingar i Sverige från Finland och Östersjöprovinserna 1712-1714 och är skriven av Alf Brenner. Den redovisar personerna i tre förteckningar från 1712, 1713 och 1714 över flyktingar, upprättade av flyktingkommissionen och numera förvarade i Inkvarteringskommissionens arkiv i Stockholms stadsarkiv. De finns i sin helhet avtryckta i Johanna Aminoff-Winbergs bok (se ovan). Alf Brenners artikel är publicerad i Genealogiska Samfundet i Finland Årsskrift XXVIII 1944, sid. 71-130. Själva listan innehåller alltså ingenting nytt för den som har Aminoff-Winbergs bok, däremot finns några sidor inledning som kan vara läsvärda för den som intresserar sig för flyktingar.
 
Alf Brenner återkom några år senare till flyktingförteckningarna i en artikel kallas Flyktinglistornas tillförlitlighet och publicerad i tidskriften Genos 1947, utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland. Den artikeln finns också publicerad på Internet, klicka här.

434
Övrigt / Krigsflyktingar
« skrivet: 2002-07-03, 21:21 »
Föreningen Datateknik för släktforskning finns inte längre utan är numera sammanslagen med Genealogiska Samfundet i Finland. Jag försökte hitta boken i deras mycket omfattande bokhandel (www.genealogia.fi och klicka sedan på Bokhandeln), men det lyckades inte. Kanske är den slutsåld. Mejla och fråga.

435
Övrigt / Krigsflyktingar
« skrivet: 2002-07-03, 21:15 »
Jag kan inte påminna mig att jag någonsin har stött på att personer från den västra rikshalvan, det vill säga nuvarande Sverige, skulle ha benämnts flyktingar, utan detta ord användes vad jag förstår enbart om personer från den östra rikshalvan (Finland och Baltikum). Denna reflektion gäller senare delen av stora nordiska kriget, alltså från omkring 1710 till fredsslutet 1721. Om någon kan påvisa motsatsen vore det intressant att få veta.
 
Därför tror jag att Henrik Henriksson helt säkert var hemmahörande i Finland och att det var därifrån han hade flytt. Att han hade ett svenskt namn är inget märkligt, dels fanns (och finns) en stor svenskspråkig befolkning i Finland (särskilt utmed kusterna) och dessutom blev också den finskspråkiga befolkningen alltid noterad med svenska namn i de äldre källorna (till omkring mitten av 1800-talet, åtminstone). Namnet Henrik var för övrigt mycket populärt i Finland efter Finlands nationalhelgon Henrik den helige (död på 1100-talet).
 
Med andra ord: Allt tyder på att flyktingen Henrik Henriksson var finländare.
 
För övrigt är det väl tveksamt om de svenskar som flydde undan de ryska härjningarna sommaren 1719 verkligen kan ha blivit omtalade som flyktingar i källorna. Ryssarna härjade utmed en lång kuststräcka under en dryg månads tid, och det måste ha rört sig om korta strandhugg där ryssarna hastigt tog i land och plundrade och brände så mycket de orkade. Säkert flydde svenskarna hals över huvud, men bortavaron blev knappast lång, högst några veckor.

436
Övrigt / Krigsflyktingar
« skrivet: 2002-07-03, 17:25 »
Om skriften som Elisabeth nämner kan man läsa här.

437
Kimito / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2004
« skrivet: 2002-06-30, 10:54 »
För ströfynd finns en särskild avdelning i RÖTTER, kallad Tillfällighetsfynd, som man når genom att klicka på länken Tillfällighetsfynd som finns på RÖTTERs förstasida (och klicka på Rötter-loggan högst upp i vänstra spalten för att komma till förstasidan).
 
Notera också att det inte är tillåtet att skicka samma inlägg flera diskussioner i Anbytarforum.

438
Jag har nu fixat till ett litet hjälpmedel för att det ska bli lättare hålla koll på uppdateringarna av databaserna i RÖTTER, alltså Litteratur-Sök, Tillfällighetsfynd med flera. Det återfinns på RÖTTERs förstasida högst upp i spalten Uppdaterat (länken Nytt på Läsarsidorna). Hoppas detta något kan avhjälpa problemet.

439
Förnamn - E / Engund
« skrivet: 2002-06-19, 00:23 »
Säkert är Engund en yngre variant av fornsvenska Ärngun (en omljudd sidofrom till Arngun), som Otterbjörk nämner i sin namnbok (sid. 203 och 211). Engun(d) skulle då vara en parallell till Endis, som har sitt ursprung i namnet Ärndis och som återupplivades på senare delen av 1800-talet.

440
Eller Vaktdr., alltså vaktdräng.

441
100k-gränsen för bildstorleken ska inte utgöra något hinder för en vettig kvalitet på bilderna. Det man ska tänka på är att inte i onödan använda färg och så förstås jpg-komprimera den så mycket som möjligt utan att kvaliteten försämras påtagligt. Här ett exempel på en bild som är ca 95k.
 


442
Just nu ligger arbetet med de nya databaserna och eventuellt ytterligare databaser nere över sommaren vad gäller teknisk utveckling. Det var ett styvt jobb att baxa dem på plats och nu har jag tagit ledigt från dem. Men vi får se vad vi kan göra till hösten. Dock kan sägas att det är förhållandevis få som utnyttjar finessen med mejlavisering i Anbytarforum.

443
Jag har självfallet inte lämnat ut mejladresserna från Rötterkatalogen till Genline, varken gratis eller mot betalning, och skulle heller inte göra det om en förfrågan kom från dem eller någon annan. Rötterkatalogen är inte avsedd för reklamutskick utan för forskarkontakter mellan enskilda forskare. Det är också på de premisserna som forskare har lämnat uppgifter till katalogen.
 
Om någon plockar adresserna i Rötterkatalogen från nätet är det knappast någonting som vi kan hindra, men vi uppskattar det inte, eftersom vi vet att många som finns med i katalogen inte vill få oönskad reklam via mejl.
 
Det kan tilläggas att jag själv inte fått någon reklam från Genline, fast jag finns med i Rötterkatalogen. Jag vet alltså inte om det som sägs i inläggen ovan är korrekt, men jag har i alla fall härmed klargjort RÖTTERs ståndpunkt när det gäller reklam via Rötterkatalogen.

444
Kungliga släkter / Johan III:s oäkta dotter
« skrivet: 2002-06-17, 09:26 »
Den som är intresserad av Sofia Gyllenhielms mödernehärstamning bör läsa artikeln med detta namn, skriven av Hans Gillingstam och tryckt i Genos 1950. Den finns också i sin helhet publicerad på webben av Genealogiska Samfundet i Finland, klicka här.

445
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-06-15
« skrivet: 2002-06-15, 09:12 »
Tackar, det värmer alltid med uppmuntrande och glada tillrop. Att Håkan har namnsdag den 14 juni hade jag faktiskt glömt bort. Här i Finland, där jag bor sedan slutet av 1980-talet, firas Håkan först 28 juli. Men oavsett dag: Ett mycket stort och varmt tack för rosorna!  
 
Följ också gärna Hans uppmaning (det var ganska slitigt att få ihop databasen, men resultatet är jag mycket nöjd med).

446
Enligt senaste numret av Internworld är Klez dessutom inget harmlöst virus, utan en riktig värsting:
 
W32.Klez.H, eller kort och gott Klez, är det värsta virus som någonsin drabbat internet. Det stänger av ditt antivirusprogram och din brandvägg utan att du märker det och har dessutom med sig ett annat virus som kan radera hela din hårddisk.
- Det här är det mest tekniskt avancerade virus vi sett någonsin, säger Per Hellqvist, expert hos säkerhetsföretaget Symantec.
Klez tar slumpvisa mejladresser från din dator och skickar sig själv sedan vidare. Också avsändaradressen läggs in slumpmässigt och därför är det sällan den som stom står som avsändare i mejlet som verkligen skickar viruset, skriver tidningen.
 
Det finns med andra ord all anledning att vara vaksam. Därför kan inte punkt nr 4 i antivirustipsen ovan upprepas tillräckligt ofta:
 
4. Klicka aldrig - aldrig! - på bilagor som avsändaren inte i mejlet begripligt och utförligt beskriver innehållet i. Detta gäller alltid och utan undantag, att mejlet kommer från någon som är bektant spelar igen roll. Man kan alltid mejla tillbaka och fråga vad det är i stället för att direkt klicka på bilagan. Virusscanna gärna .doc-filer innan de öppnas.  
 
Att få ett virus med e-post är inte farligt. Det är först när man klickar på den medföljande filen som viruset aktiveras och smittar datorn. Alltså: Klicka aldrig, aldrig, aldrig på länkar till bilagor som du inte är absolut, absolut, absolut säker på vad det är.

447
Tyvärr finns i dag inga möjlighetet att förhandsgranska rättelser och kompletteringar som siickas in till Litteratur-Sök, men det kanske kommer. Men eftersom sådan text är tänkt att vara mer beständig är det förstås bra om man först formulerar sig i ett ordbehandlingsprogram och sedan bara klistrar in texten i textrutan när rättelsen ska skickas in. Skulle det till äventyrs ändå bli fel kan sådana alltid korrigeras i efterhand (mejla redaktören).
 
Texten kan formateras med vanliga html-koder (alltså på ett för många betydligt mer hemtamt vis än med koderna i Anbytarforum). Jag har nu utökat instruktionerna med uppgift om detta. Där framgår också hur man kan fixa till fotnoter, för den som till äventyrs ser detta som någonting viktigt (det finns ju många andra varianter, som ofta är enklare både för skribenten och läsaren).
 
Tanken är att en kompletteringar kan göras helt fritt, huvudsaken är att de är begripliga. Förebilden är i mångt och mycket avdelningen Rättelser och kompletteringar till genealogiska arbeten som i flera decennier har funnits i Släkt och Hävd, och den har mig veterligen alltid fungerat utan några särskilda instruktioner eller standarder.
 
Som sagt, pröva gärna funktionen mer!

448
Ett litet tillägg: För den som vill veta mer om Litteratur-Sök finns följande text att läsa:
 
Klicka här

449
Essan, har du gjort som Olle och prövat att lägga in rättelser och kompletteringar? Kan kanske vara värt ett försök. Nu finns uppgifter om Olles artikel i årsboken och hans rättelser samlade på ett ställe. Praktiskt. Skulle rättelserna i stället funnits i Anbytarforum skulle man hitta uppgiften om artikeln men inte rättelserna - eller tvärtom - och det är ju inte så finurligt.  
 
Alltså, gör som Olle!
 
PS Naturligtvis kan man skicka rättelser under Släkter i Anbytarforum. Men vad gör man med alla rättelser som inte är att hänföra till ett släktnamn? Skickar de under en socken, till exempel. Och de som inte är att hänföra till varken en släkt eller en socken? Skickar de under ett yrke. Eller ett land. Visst är möjligt. Men en sak är säkert: Det blir inte särskilt lätt att kolla om dit finns några rättelser gjorde till en viss artikel eller en viss bok. Och det är det man kan göra tack vare Litteratur-Sök - på samma sätt som man kunnat göra i Släkt och Hävd i många decennier. Men där har problemet varit att rättelserna blivit utspridda på många tidskriftsnummer. I Litteratur-Sök blir i stället alla rättelser till samma titel smart nog samlade på ett ställe. Varför då börja sprida ut dem på annat sätt?

450
Flera av de böcker du nämner finns redan i Litteratur-Sök, exempelvis Bygd?n och de andra herdaminnena. För övrigt blir det nog alltid svårt att meddela rättelser och kompletteringar till tryckta verk om man inte känner till titeln, men ett enkelt sätt att hitta boktitlar är att använda Libris-katalogen på Internet.
 
Anbytarforum är ett ypperligt diskussionsforum, däremot fungerar det inte till allting. Kompletteringar och rättelser till tryckta verk samlas enklast och mest effektivt i Litteratur-Sök som är specialgjort just för detta. Antalet sökningar per dygn brukar ligga mellan 1000 och 2000, så det är den i särsklass mest använda funktionen i RÖTTER när det gäller böcker, länkar, CD-skivor och liknande.

451
Rättelser till tryckta verk görs bäst i databasen Litteratur-Sök, som finns under Hjälpmedel i Nättidningen RÖTTER). Klicka på RÖTTER-loggan längst upp till vänster och sedan på länken Litteratur-Sök i den vänstra spalten.
 
I Litteratur-Sök söker man upp den titel som man vill korrigera, klickar sedan på länken ?Meddela rättelser/kompletteringar? som finns direkt under uppgifterna och fyller i formuläret.
 
Om det tryckta verk man vill korrigera inte finns i Litteratur-Sök får man själv lägga in uppgifter om det. Under det gröna sökformuläret på huvudsidan i Litteratur-Sök finns följande text: ?Gör Litteratur-Sök ännu bättre: Registrera bok/CD | Registrera artikel?. Vill man registrera en bok klickar man förstås på den förra länken, vill man registrera en artikel på den senare. Uppgifterna man lägger in visas omedelbart i databasen och det är också möjligt att med en gång skriva in korrigeringar.
 
På det viset har man gjort två goda gärningar: Tipsat om en bok och meddelat rättelser till den!

452
Jomala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-07
« skrivet: 2002-06-01, 00:20 »
De åländska kyrkböckerna finns avskrivna och publicerade på Internet av Genealogiska Samfundet i Finland. Projektet kallas HisKi. Se på deras webbplats: www.genealogia.fi. Där bör du kunna hitta uppgift om hennes föräldrar.

453
Holger / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-10
« skrivet: 2002-05-28, 22:20 »
Markera texten i Word, välj Redigera > Kopiera (eller tryck ctrl+c), gå till Holger, ställ markören där du vill ha texten (i en fritext- eller kommentarruta) och tryck ctrl+v. Sedan ska texten finnas på plats. (Med reservation för eventuella minnesfel, jag har inte kollat att alla detaljer i proceduren är absolut korrekt återgivna)

454
Utan att närmare fördjupa mig i Nationalencyklopeins sätt att värva nya abonnenter, vill jag ändå be alla som ger länktips på denna sida att uppmärksamma följande som sägs i Anbytarforums ordningsregler:
 
?Vi är restriktiva vad gäller reklam, både för varor och webbadresser. Det betyder att i princip alla webbadresser som till äventyrs blir omnämnda raderas (Anbytarforum är ett diskussionsforum och ingen länklista). Detta gäller naturligtvis inte adresser som omnämns under ämnet Länktips (där vill vi tvärtom se reklam för webbsidor, men det är inte tillåtet att upprepade gånger göra reklam för samma webbsida).?

455
?...drängen Eric Bergström hwars wistande är obekant? står det.

456
20) Engelska / Vem skulle han besöka?
« skrivet: 2002-05-22, 14:01 »
Racine förstås. Och jag böjer mig med viss tvekan för Swanson också. Men eftersom det namnet är så oerhört mycket vanligare än Swynson är det nog trots allt troligast att slängen hör till V:et i View. Att bokstaven inte är öppen upptill talar också för Swanson.

457
20) Engelska / Vem skulle han besöka?
« skrivet: 2002-05-22, 10:40 »
Friend: Mr N. T.Swynson
897 Raeine Ave(nue), Lake View, Ill(inois),  
tyder jag det till.

458
Vad står det här?? / Vad står det här??
« skrivet: 2002-05-16, 18:31 »
Stället heter Hillansgiärde och faderns namn är Håkan Persson.  Klockaren bor på Stommen, Johan Danielsson på Tartaryd Millomgården (Mellangård), Ingeborg Månsdotter i Råsgården och Elin Mattsdotter i Kiettlagården. Jag tycker allt är tydligt skrivet utom möjligen Tartaryd, som det finns en liten tveksamhet för (speciellt vad gäller den adnra och tredje bolstaven).

459
Sund / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2007
« skrivet: 2002-05-15, 09:02 »
Jag har inte tidigare noterat Kristinas fråga från 30 dec förra året. De uppgifter jag har är att bonden Johan August (inte Emanuel) Gustavsson var född 22 aug 1879 i Lövvik, Sund sn, och hustrun Ida Sofia Wikbäck (inte Nyberg) den 21 dec 1886 i Lappfjärd sn, Österbotten. Johan August var bonde i Lövvik. De gifte sig 12 april 1903 och fick nio barn mellan 1903 och 1914. Johan var son till Gustav Otto Karlsson (1836-1914), också bonde i Lövvik, och hans andra hustru Johanna Katarina Rydberg (född 1852). Idas föräldrar känner jag däremot inte till. Uppgifter om vad som hände med barnen tar jag tacksamt emot!

460
Förnamn - L / Löfving
« skrivet: 2002-05-14, 01:15 »
Christer Påhlsson noterar att Karl XII:s kunskapare heter Stefan Löfving och att någon annan stavning av efternamnet inte är möjlig. Jag är inte riktigt säker på vad påståendet har att göra i denna diskussion, som handlar om förnamnet Löving, inte om det likalydande efternamnet.  
 
Men det må ändå vara tillåtet att påpeka att någon annan stavning visst är möjlig. Själv skrev han sig nämligen Löfvingh, en stavning som visserligen inte fått något genomslag i litteraturen, men som ändå bör beaktas.  
 
Själv ser jag gärna att stavningen av personers förnamn normeras. Varför framgår av Släktforskarförbundets namnlista, där jag också nämner olika typer av undantag från de stavningsregler jag föreslår där. Ett av undantagen gäller skrivkunniga personers namn; för dem bör man följa deras egen sätt att skriva och inte normera stavningen.  
 
Enligt min mening bör detta gälla också den kände kunskaparen. Den lämpligaste namnformen för Stefan Löfving är därför - trots Christer Påhlssons kategoriska påstående - Stephan Löfvingh.

461
Vad står det här?? / Vad står det här??
« skrivet: 2002-05-13, 00:18 »
Namnet Ral är en starkt nersliten form av Ragnvald. Utvecklingen har varit Ragnvald > Ragvald > Ravel/Raval > Rael/Raal > Ral (se exempelvis Otterbjörks namnbok). En form Rel tycker jag dock låter egendomlig, eftersom Rael rimligen uttalades med betoning på första stavelsen (R?el). Att detta ord skulle kunna utvecklas till Rel förstår jag inte riktigt, däremot är det lätt att förstå att det trycksvaga e:et kan falla bort. Den som söker i RÖTTER på Raal, Rael och Ral får flera träffar, däremot finns inte någon som tidigare omnämnt ett förnamn Rel. Kan det vara så att skomakarens namn ska läsas Ral och inte Rel?

462
Värk / Torrvärk
« skrivet: 2002-05-11, 00:59 »
Boken Svenska sjukdomsnamn i gångna tider av apotekaren Gunnar Lagerkranz, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund (3:e upplagan 1988), är den bästa källan för den som söker betydelsen av gamla sjukdomsnamn. Där sägs (sid. 61) att torrvärk var namn på olika typer av reumatism och ledvärk, flygande värk, gikt, fotsjuka och podager. Bröstfeber (sid. 18) ska vara detsamma pleuropneumoni, det vill säga samtidigt lungsäcks- och lunginflammat.

463
Vad står det här?? / Äldre inlägg (arkiv) till 12.5.2002
« skrivet: 2002-05-10, 12:40 »
Att flickan står noterad som Annika har nog ingen betydelse i sammanhanget. Enligt min erfarenhet är det mycket vanligt att samma person omväxlande kallas Anna och Annika (Annika är en tysk diminutivform av Anna). Det är väl inte uteslutet att faderns namn skulle kunna vara Axel, men jämför man med hur detta namn är skrivet för faddern Maria Axelsdotter är inte likheten direkt övertygande.

464
Vad står det här?? / Äldre inlägg (arkiv) till 12.5.2002
« skrivet: 2002-05-09, 17:03 »
Bilden är ganska otydlig men det verkar stå att föräldrarna var sockenskomakaren And. Swerkersson och hustru Carin Pärsdotter. Men faderns förnamn, som förstås intresserar dig allra mest, är dessvärre det ord av dessa som är mest osäkert. Föräldrarna bodde på Årrewalla egor, tycker jag mig se.

465
46 Ordet är fritt om släktforskning / Rakt nedstigande led
« skrivet: 2002-05-09, 16:38 »
Som framgår av diskussionen om Örneklou har denna fråga tidigare flitigt diskuterats i Anbytarforum. Där finns enligt min mening entydiga bevis (från bland annat Svenska Akademiens ordbok) för att begreppet rakt nedstigande led i alla tider har omfattat alla förfäder, inte alls enbart fädernesidan. Läs vidare här:
 
Diskussion om rakt / rätt nedstigande led

466
Jag tycker tyvärr att Sonias synsätt andas elitism. Själv tycker jag att det är jätteroligt att så många människor är intresserade av att söka sina rötter. Att en del har tid, lust och ork att gå igenom originalmaterial är förstås en förutsättning för att forskningen ska utvecklas, men lika självklart finns det många som inte har denna möjlighet: förvärvsarbetande småbarnsföräldrar exempelvis. Att deras forskning kanske inskränker sig till att söka i tryckt litteratur eller på nätet är fullt begripligt, tiden räcker inte till allt. Men deras glädje över vad de finner är säkert minst lika stor som hos dem som bedriver grundforskning i källorna.  
 
Om vi i dag trycker till dem och kallar dem snyltare (otrevligt ord) kommer de kanske aldrig tillbaka till oss när de fått mer tid, när barnen blivit större eller när den värsta karriärstressen har dämpats och tiden också räcker till mer kvalificerad forskning.
 
Så låt oss se med respekt och glädje på alla som delar vårt intresse - oavsett ambitionsnivå!

467
Efterlysningar / Reinhold Anderson Sund Åland
« skrivet: 2002-05-06, 13:53 »
Ett litet förtydligande: Om han verkligen var född i Sund så finns inga andra kandidater. Men om han var född i någon annan socken på Åland finns andra kandidater. Tydligen står ingenting i Ellis Island-databasen om att han kom från Sund, bara att han kom från Åland.

468
Efterlysningar / Reinhold Anderson Sund Åland
« skrivet: 2002-05-06, 13:48 »
Pröva att söka på HisKi (http://www.genealogia.fi/hiski?se) efter honom. Där finns några tänkbara kandidater med tanke på födelseåret. August Reinhold, född 1885 i Sund, avled dock enligt mina anteckningar 1905, så han är nog utesluten.

469
Efterlysningar / Reinhold Anderson Sund Åland
« skrivet: 2002-05-04, 18:34 »
Jag förmodar att han är identisk med Otto Reinhold Andersson, född 23 juli 1872 i Kulla, Sund sn, och son till Anders Gustav Eriksson och hans hustru Fredrika Elisabet Eriksdotter, torparfolk på Långängs torp under Kastelholm, Sund sn (från 1876). Seglar utomlands, noterade prästen i kyrkboken på 1890-talet om Otto Reinhold.

470
Förnamn - P / Påvel
« skrivet: 2002-04-28, 23:17 »
Det vore intressant att ta del av de exakta beläggen för denne Påvel/Per. För jag känner mig nog övertygad om att det rör sig felskrivningar (eller felläsningar) i endera fallet, såvida beläggen verkligen avser samma person. Att en person omväxlande kallats Påvel/Per (på samma sätt som exempelvis Johan/Jan eller Petter/Per) är, vågar jag påstå, uteslutet. Påvel och Per är helt olika namn som dessutom sedan medeltiden varit välkända (från Bibeln) och dessutom i allmänt bruk, så någon form av missuppfattning av namnen kan det heller rimligen inte röra sig om.

471
46 Ordet är fritt om släktforskning / Forskaretik
« skrivet: 2002-04-25, 11:01 »
Jag tycker det är ganska självklart att man berättar vem man är när man talar till andra. Precis som man presenterar sig i telefon när man ringer till folk man inte känner, så berättar man vem man är när man skriver inlägg i Anbytarforum. Att det sedan är möjligt att använda falskt namn både i telefon och i Anbytarforum är ju knappast något skäl för att göra det. Vanligt hyfs och vett - som ju de flesta människor ändå tycker att anständigheten påbjuder - säger att man inte gör så och man vill bli bemött på ett seriöst sätt och inte göra folk irriterade eller arga.

472
Som jag skrev ovan är ?det naturligtvis inte tillåtet - varken här eller på annat håll i Anbytarforum - att publicera uppgifter som är kränkande eller nedsättande om personer som är i livet eller som har nära släktingar i livet. Om sådana inlägg upptäcks tar vi bort dem.? Bedömningen görs - som alltid när det gäller den här typen av frågor - från fall till fall.

473
Äldre ord A - K / Hedersmåg
« skrivet: 2002-03-22, 14:51 »
Eftersom till och med SAOB tvekar inför betydelsen vore det intressant få veta i vilket sammanhang ordet omnämns i domboken från 1686. Eller är det samma text som Hagström citerar (också den säga vara från cirka 1686)?

474
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-08
« skrivet: 2002-03-19, 13:53 »
Den typ av problem som Mikael har lämpar sig bäst att avhandla via mejl direkt med Anbytarvärden Peter, eftersom vi många gånger måste ha lösenordet för att kunna felsöka (och det är ju inte så bra att lämna ut här).

475
Några knivskarpa regler av den typ som Barbro Söderman talar om finns inte. Ett näraliggande exempel är mordet på Fadime Sahindal i Uppsala, där fadern Rahmi Sahindal är namngiven i samtliga större medier - inklusive Dagens Nyheter - utan att någon dom har fallit och utan att han själv ”trätt fram”. Publicering av namn på brottslingar, såväl dömda som odömda, har successivt ökat under 1990-talet, och det bärande argumentet är mig veterligen det så kallade allmänintresset. När det gäller grova brott anses det vara av allmänt intresse att berätta vilka som är misstänkta för brottet. Huruvida detta är rätt eller fel kan naturligtvis diskuteras, precis som man kan diskutera huruvida det är smakligt eller osmakligt att ?rota? i nu levande kändisars anor. I dagsläget har vi i alla fall inte några planer på att stoppa denna populära avdelning i Anbytarforum, däremot är det naturligtvis inte tillåtet - varken här eller på annat håll i Anbytarforum - att publicera uppgifter som är kränkande eller nedsättande om personer som är i livet eller som har nära släktingar i livet. Om sådana inlägg upptäcks tar vi bort dem.

476
Jag gjorde en sökning på Google på amtun och fick en träff från Aftonbladet den 15 november 1999 där bland annat kunde läsas: Idag åtalades Mats Rimdahl (numera Amtun) och Göran Axelsson vid Södra Roslags tingsrätt. Uppgiften att Mats Rimdahl bytt namn till Amtun är alltså spridd i Sveriges största tidning för flera år sedan. När det gäller kändisar i Anbytarforum hämtas många uppgifter från dagstidningarna, vilket väl är ganska naturligt.

477
01) Latinska ord A - V / Copulatio
« skrivet: 2002-03-13, 20:54 »
Nej, någon sådan skillnad fanns inte. Den förseelse du nämner kallades vanligtvis otidigt sängelag och de blygsamma ?böterna? för denna förseelse gick till kyrkan (alltså till församlingens gemensamma angelägenheter), inte till prästen personligen.

478
01) Latinska ord A - V / Copulatio
« skrivet: 2002-03-13, 18:39 »
Det finns ingen skillnad i betydelsen mellan orden viga och copulera i det sammanhang som nämns här, alltså i vigselböckerna. De är helt synonyma, se citatet ovan ur SAOB, nedersta raden. Det är ordens ursprung som skiljer dem åt, viga är ett gammalt germanskt ord och copulera ett latinskt ord. Över tiden har båda ordens betydelser kommit att skifta, men när man påträffar dem i vigselböcker från 1600- och 1700-talet är de alltså synonymer.

479
Jag har nog ingenting direkt att tillföra till det som Peter redan skrivit ovan. Ordningsreglerna i Anbytarforum har alltid krävt att alla som deltar i diskussionerna ska ange sitt riktiga för- och efternamn, däremot behöver epostadressen inte anges av den orsak som Peter anger. I grunden handlar det om hyfs och vett: Om man tilltalar andra människor berättar man vem man är först, man presenterar sig. När det gäller telefon har nog de flesta lärt sig detta redan i förskoleåldern, men tyvärr verkar en del ha svårt att förflytta denna självklarhet till ett nytt medium som Internet. Med andra ord: Anonyma inlägg eller - ännu värre - inlägg under falskt namn accepteras inte i Anbytarforum. När vi får kännedom om att folk uppträtt under falskt namn i forumet brukar vi stänga av vederbörande.

480
Vi ser ingen anledning att ändra någonting vad gäller RÖTTER och Anbytarforum med anledning av den avkunnade domen. Men vi följer förstås utvecklingen och fattar de beslut vi finner nödvändiga för att Anbytarforum ska fungera i enlighet med gällande lagstiftning.

481
Allmänt / Bouppteckningar
« skrivet: 2002-03-06, 21:38 »
De åländska bouppteckningarna förvaras i Ålands landskapsarkiv i Mariehamn, läs mer här.
 
Johan Vilhelm Johansson var enligt mina noteringar född 18 okt 1864 i Sundby, Sund sn, som son till bonden på enstaka hemmanet Sundby Johan Erik Mattsson (1832-1903) och hans hustru Anna Serafia Samuelsdotter (1834-1922). Aina Matilda Bamberg var född 5 nov 1868 i Björby, Sund sn, och dotter till skepparen och bonden på hemmanet Smedsböle nr 2, Västergård, Sund sn, August Bamberg (1841-93) och hans hustru Ida Vilhelmina Eriksdotter (1846-1917).
 
Maria Sofia Blomberg var född 18 nov 1889 i Kastelholm, Sund sn, och dotter till bonden på hemmanet Gesterby nr 1, Västergård, Sund sn, Alexej Ferdinand Blomberg (född 1862) och hans hustru Aina Alexandra Liljendahl (född 1862).

482
14 - Juridiska spörsmål / Avvittring
« skrivet: 2002-03-01, 10:17 »
Svenska Akademiens Ordbok upplyser följande för ordet avvittring (texten hämtad ur en bok från mitten av 1800-talet):
 
?Genom afvitringen göres veterligt, huru mycket, som rätteligen tillhör den döda makans arfvingar. Med afvitring menas nemligen intet annat, än bodelning mellan dessa och den efterlefvande makan.?
 
Arvskriften och bodelningar har aldrig varit handlingar som måste redovisas eller lämnas in till domstol. Det är först när det uppstår en tvist som saken kan hamna i domstolen. Den handling som däremot lämnades in till domstolen var bouppteckningen, alltså en förteckning över egendomen som fanns vid dödsfallet. Men det var först enligt 1734 års lag som de skulle lämnas in. I undantagsfall finns också äldre bouppteckningar bevarade, men det är ovanligt (dock inte i Stockholms stad som har bouppteckningar sedan 1500-talet).

483
Ett litet fel i koden... Men nu funkar det också i Netscape.

484
Förnamn - L / Löfving
« skrivet: 2002-02-26, 01:32 »
Både vad gäller Blanting och Löving har jag inga förutfattade meningar om ursprunget. Ifall de är nordiska eller inlånade är helt enkelt okänt (åtminstone för mig). Men det faktum att Blanting inte förekommer i det medeltida källmaterial tyder på att det inte är ett nordiskt namn, på något annat sätt är det knappast möjligt att tolka denna omständighet. Den kan i alla fall inte vara ett indicium för motsatsen.
 
När Niclas däremot skriver: »Det är intressant att se ifrån forskarhåll att man hänvisar till tyskt ursprung på inhemska personnamn som man tidigare inte noterat spridningen på. Både Löfving och Blanting är dock medeltida sydsmåländska namn» har jag svårt att förstå dessa rader på annat sätt än att han menar att namnen är inhemska. Och det fann jag orsak att reagera över. Det är bra att Niclas nu förklarar att Blanting kan vara invandrat. Att många äldre namn skulle ha okänt ursprung är för övrigt heller knappast en korrekt beskrivning. Visst finns en del som är mer eller mindre oklara, men för den absoluta merparten har man bra koll på historien (jfr Otterbjörks namnbok).  
 
Huruvida det medeltida källmaterialet är omfattande eller magert kan man naturligtvis diskutera. Jämfört med 1500-talets kamerala material är det förstås inte särskilt imponerande. Men om man betänkar att Sveriges medeltida personnamn hittills har kunnat publicera över 2000 spalter tättryckt text med uppräkningar av belägg på medeltida personnamn mellan A och Ho, tycker jag inte materialet är så magert.  
 
Det medeltida namnskicket dominerades av dels fornnordiska namn (som Ingeborg och Folke), dels tyska inlånade namn (som Henning och Vendela) och dels kristna namn (hebreiska, grekiska, latinska) namn (som Per och Margareta). Någon inhemsk nyproduktion – om man kallar det så – av namn förekom knappt alls under medeltiden; möjligen kan namn som Svante och Gustav vara ett par undantag. Såvida inte Blanting ska räknas till denna rara skara måste namnet tydligen – om det har ett nordiskt ursprung – ha överlevt från vikingatiden till 1500-talet, alltså i femhundra år, utan att sätta ett enda avtryck i källorna, på någon enda runsten eller något enda medeltida dokument. Den fråga jag tycker är relevant att ställa är om ett så ovanligt namn verkligen också kunnat vara så seglivat att det nästan utrotningshotat har hankat sig fram i ett halvt årtusende. Naturligtvis är det inte möjligt att bevisa att så inte har skett, eftersom källorna tiger. Men för mig förefaller det mindre sannolikt. Därför tycker jag inte att det är alltför vågat att i Släktforskarförbundets namnlista skriva »oklart ursprung (tyskt?)» om Blanting. För om namnet är inlånat är det knappast djärvt att gissa på tyskt ursprung, eftersom en mycket stor mängd tyska namn lånades in under medeltiden (Vilhelm, Henning, Lambert, Leonard, Konrad och Gerhard – för att nämna några).

485
Förnamn - B / Blanting
« skrivet: 2002-02-25, 15:08 »
Namnet Blanting diskuteras just nu tillsammans med Löving under diskussionen Löfving.

486
Förnamn - L / Löfving
« skrivet: 2002-02-25, 15:06 »
Nog är det väl en besvärande omständighet att namnet Blanting över huvud taget inte förekommer i det medeltida källmaterialet, som ju trots allt inte är så litet. Med den kunskapen tycker jag att det är svårt att hävda att det skulle ha inhemskt ursprung, såvida man inte också kan underbygga påståendet med ett hållbart resonemang (fast själv ser jag inte något sådant). Namntypen i sig är ju inget bevis, vi har såväl det inhemska Hemming som det tyska Henning (känt i Sverige sedan mitten av 1300-talet). Att Blanting och Löving självklart skulle höra till den förra kategorin har jag svårt att se.
 
Det faktum att namnen förekommer bland allmogen på 1500-talet är inte heller något bevis för att de är inhemska. I övre Norrland fanns påfallande många tyska namn bland bondebefolkningen på 1500-talet, vilket Roland Otterbjörk också noterar i en not i sin namnbok (sid. 17 i senaste upplagan).
 
Jag har svårt att förstå vitsen med att den bästa normerade stavningen av namnet Löving skulle vara Löfving. Att betoningen ligger på första stavelsen är väl närmast självklart, ett uttal Löv?ng har nog aldrig använts. Och om man accepterar de grundläggande stavningsnormer som används i Släktforskarförbundets namnlista, bland annat att gammalstavning inte tillämpas, så bör stavningen Löving vara att föredra.

487
Förnamn - L / Löfving
« skrivet: 2002-02-25, 12:15 »
?Både Löfving och Blanting är dock medeltida sydsmåländska namn?, skriver Niclas Rosenbalck ovan. Men åtminstone Blanting lyser med sin frånvaro i Sveriges medeltida personnamn. Det vore intressant att få veta i vilka medeltida källor dessa båda namn är belagda.  
 
Att namnet Löving inte finns med i Släktforskarförbundets namnlista är helt klart en miss, som kommer att rättas till i nästa upplaga.

488
46 Ordet är fritt om släktforskning / Forskaretik
« skrivet: 2002-02-17, 22:26 »
OAK = Ointroducerad adels kalender (ifall någon undrade).

489
70-årsregeln har ingenting med publicering på Internet att göra utan är en sekretessgräns som används för bland annat kyrkoböcker.  
 
Det är inte heller tillåtet att skicka inlägg anonymt i Anbytarforum, vilket framgår av texten nedan.

490
Nu har jag flyttat diskussionen hit och bytt rubriken till ovanstående.

491
En liten undran över hur man ska se uppfatta Disbyt:
 
Är inte databasen en form av publicering av släktuppgifter på samma sätt som man exempelvis kan publicera dem i Anbytarforum eller på en egen webbsida eller i en tidningsartikel eller en bok? Man gör uppgifterna tillgängliga för andra forskare, i fallet Disbyt för föreningens omkring 15.000 medlemmar.  
 
Av hävd får man göra citat ur publicerade forskningsresultat av relevanta avsnitt. Om någon frågar efter en kyrkoherde i Anbytarforum är det ingenting märkvärdigt om jag slår upp vederbörande i herdaminnet och citerar de uppgifter som står där. I Anbytarforum förekommer också intensiva diskussioner som går ut på att man ber folk leta efter information på populära CD-skivor som exempelvis Söderskivan och Sveriges dödbok och CD-Emigranten.  
 
Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår skillnaden mellan att å ena sidan citera ur Disbyt och å andra sidan att citera Söderskivan eller ett herdaminne eller en släktutredning som någon gett ut.
 
Kan någon förklara?
 
(Notera att denna frågeställning inte gäller huruvida det är lämpligt att lägga ut namn, adress- och telefonuppgifter på Internet; även om jag citerar en utgiven bok är det ju inte självklart att det samtidigt är klokt att lämna ut författarens adress och telefonuppgifter utan dennes tillåtelse.)

492
Ahlenius, Inga-Britt (f. 1939) / Ahlenius, Inga-Britt (f. 1939)
« skrivet: 2002-02-13, 12:28 »
Borgerliga släkter fanns tidigare, men eftersom det visade sig svårt att veta vilka släkter som skulle hänföras dit togs avdelningen bort och släkterna som fanns där sorterades in under Övriga släkter.

493
Vad gäller Christian Settipanis bok - som tyvärr en del forskare drar alltför stora växlar utifrån - vill jag i likhet med Elisabeth Thorsell rekommendera Anders Winroths recension av boken till läsning. Den är publicerad i Släktforskarnas årsbok 1999, men för att underlätta tillgängligheten av recensionen har jag nu också publicerat den i RÖTTERs databas Litteratur-Sök. Anders Winroth är en mycket kunnig medeltidshistoriker, biträdande professor vid Yale University i USA.
 
Läs hans recension här.

494
01) Allmänt / Anförlust
« skrivet: 2002-02-12, 10:34 »
Common ancestor är ingen lyckad term för anförlust eftersom den uppenbarligen betyder gemensam ana. Man kan exempelvis tala om closest common ancestor, vilket på svenska uttrycks närmast gemensamma ana och syftar på den ana som två besläktade personer närmast är släkt via. Exempelvis kan två halvsyskon ha sin gemensamma mor som närmaste gemensamma ana (their closest common ancestor). Uttrycket har med andra ord ingenting med anförluster att göra.
 
Ancestral loss kan jag inte via Internet över huvud taget se att det används av släktforskare. I stället verkar det användas i bildlig mening om att förlora sin historia, sina rötter eller sina traditioner. Men det är ju också någonting helt annat än anförlust.
 
Ahnenschwund är den tyska termen, men att döma av en sökning i Google används den inte på engelska. Ett enda belägg finns, från en tysk som berättade att detta var den tyska termen för just vad vi skulle kalla anförlust.
 
Med andra ord: Den som vill uttrycka företeelsen anförlust på engelska med ett eller ett par ord så att det begrips av de flesta (engelskspråkiga) släktforskare får uppenbarligen problem, eftersom något ord tydligen inte existerar. Men frasen common ancestor verkar vara direkt olycklig att använda eftersom den redan har en vedertagen - annan - betydelse.
 
Vilken är då bättre? Kanske trots allt den tyska Ahnenschwund, som ju av Elisabeths svar att döma inte var helt okänd bland amerikaner. Och amerikaner använder redan andra tyska termer oöversatta, exempelvis heter det vi kallar anlista eller listad antavla Ahnentafel på engelska (alltså en antavla presenterad på samma sätt som i Svenska Antavlor).

495
01) Allmänt / Anförlust
« skrivet: 2002-02-11, 15:48 »
Det är väl tyvärr så att ganska många vetenskapliga termer som inte är geniala, men deras hävd är så stark att det knappast är meningsfullt att försöka ändra dem. Men termen anförlust tycker jag faktiskt ändå inte är så tokig: Det rör sig som sagt om en förlust av antalet verkliga anor i förhållande till det teoretiskt möjliga antalet.  
 
Termen har alltså en sekellång hävd och förklaras fortfarande på samma sätt som Wretman gjorde 1916. I Per Clemenssons lärobok (sid. 9) förklaras en anförlust med att släktingar har gift sig med varandra och att samma namn därför dyker upp på flera ställen på antavlan. Ungefär samma förklaring finns i Elisabeth Thorsells lärobok (sid. 20). Båda är utgivna på 1990-talet. Förklaringarna är väl språkligt sett inte direkt lysande (anförlusten har ju ingenting med giftermålet att göra, utan med att personer som är släkt med varandra får barn), men ändå hyfsat begripliga.

496
01) Allmänt / Anförlust
« skrivet: 2002-02-11, 14:19 »
Orden anförlust (och anförskjutning) har lång hävd inom släktforskningen. Den välkände jämtländske släktforskaren Bertil Hasselberg skrev 1954 en artikel i Släkt och Hävd med titeln Om anförluster, där han hänvisar till Johan Wretmans lärobok i släktforskning från 1916 som i sin tur hänvisar till Ottokar Lorenz tyska lärobok i släktforskning från 1898. Gissningsvis är ordet anförlust, liksom så många andra facktermer inom släktforskningen, inlånade från tyskan.
 
Bertil Hasselberg definierar ordet anförlust på just det sätt som Anders Berg nämner ovan och som mig veterligen den enda förekommande definitionen, nämligen förhållandet att personer förekomma på mer än ett ställe (i antavlan). Om en persons föräldrar är kusiner blir det verkliga antalet anor inte 2, 4, 8, 16... utan 2, 4, 6, 12... Den förlust som påtalas i ordet anförlust är alltså en förlust, en minskning, av antalet verkliga anor (verkliga individer) i förhållande till det teoretiskt maximala antalet (2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, etc).
 
Anförskjutning är en variant av anförlust som uppstår när samma individer dyker upp på en antavla i olika generationer, exempelvis om en person får barn med sitt kusinbarn.
 
Bertil Hasselberg omnämner ytterligare en term, som jag inte tidigare har lagt märke till, nämligen anökning. Den betyder tydligen helt enkelt att en antavla innehåller få anförluster. Termen förefaller olycklig i mina öron och har inte heller fått någon spridning.
 
Ottokar Lorenz hade också tankar om anökningens och anförlustens betydelse för samhället, nämligen: Stor anökning [= få anförluster] förmenas vara en samhällsupplösande och anförluster en konserverande faktor. Jag förmodar att han då tänkte sig att man jämförde genomsnitt för olika populationer. Om detta synsätt kan man väl tycka vad man vill, men helt klart blir anförlusterna färra när den geografiska rörligheten ökar. Exempelvis är anförluster helt säkert betydligt ovanligare i USA än på exempelvis den svenska landsbygden, vilket väl kan vara den enkla förklaringen till att termen inte känns särskilt behövlig för amerikaner.

497
15 Historia / Stockholmsutställningen 1897
« skrivet: 2002-02-07, 12:04 »
Jag vill minnas att jag för några år sedan (kanske 1997) besökte en utställning på Nationalmuseum (var det väl?), med husgeråd och andra föremål från Stockholmsutställningen 1897. Den var fascinerande, eftersom de såg ut som nygjorda, fast de var hundra år gamla. Föremålen hade packats ner direkt 1897 och legat skyddade i hundra år. Kanske gjorde museet någon katalog till den utställningen där föremålen finns med.

498
Konvertering / Filformat / Datalagring / PDF-dokument
« skrivet: 2002-02-05, 22:33 »
Nättidningen RÖTTER tar gärna emot pdf-dokument för publicering, det kan gälla medlemsföreningarnas medlemsblad eller andra skrifter. Vi kan också erbjuda oss att omvandla exempelvis Word-dokument till pdf-filer innan de publiceras.
 
Ett problem har varit att RÖTTERs sökfunktion inte indexerar pdf-filerna som finns i RÖTTER. Men vi hoppas inom kort kunna ta i bruk en ny och i många avseenden bättre sökfunktion, som också klarar att indexera pdf-filer.
 
Det kan också påpekas att Nättidningen RÖTTER gärna lägger in hela artiklar av mer allmänt intresse i databasen Litteratur-Sök. Det betyder att om ett lokalt medlemsblad publicerar en släktutredning, som då når endast en begränsad publik, kan artikeln också läggas in Litteratur-Sök och då inte bara på så vis bli mer känd, hela texten blir också sökbar via RÖTTERs sökfunktion.
 
Det finns alltså flera möjligheter för alla medlemsföreningar och enskilda forskare som önskar en vidare spridning av innehållet i sina medlemsblad eller av sina forskningsresultat. Någon kanske invänder att föreningen förlorar medlemmar om man också publicerar medlemsbladen på Internet. Men om man väntar ett år eller två tror jag inte den risken finns. Tvärtom kan medlemsbladen och artiklarna då fungera som bra reklam för föreningen.

499
Förnamn - E / Emogine
« skrivet: 2002-02-04, 18:47 »
Gör man en sökning i Google ser man att namnet Emogene inte är så ovanligt i anglosaxiska länder; det blir över 10.000 träffar. Men vad det betyder hittar jag ingenting om.

500
Dödsbok från Stöde / Dödsbok från Stöde
« skrivet: 2002-02-03, 23:12 »
Året är helt säkert 1709 eftersom det anges att den fjärde storböndagen inföll den 13 augusti, vilket den gjorde just det året, men faktiskt - egendomligt nog - inget annat år. Detta kan man läsa ut av Egon Bosveds lista över böndagarna som finns publicerad i RÖTTER (klicka här), en förnämlig sammanställning som är mer användbar än vad många forskare har insett.

Sidor: [1] 2 3