ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Sven-Åke Eriksson

Sidor: [1]
1
Möllander / Möllandrius / SV: Möllander / Möllandrius
« skrivet: 2023-12-18, 19:12 »
Hej igen,
[/size]När jag nu läst frihetsbrevet som Urban länkade till 16 december ser jag att det verkar vara samma som ett dokument som finns hos Reduktionskollegium, Reduktionskollegii akter (F1:170) på Riksarkivet (Verkar inte vara digitaliserat, men jag fotograferade det för länge sedan). Skillnaden är att dokumentet i Reduktionskollegii arkiv har en mer högtravande inledning och verkar vara daterat den 14 februari 1650 i stället för den 24 februari 1650.
[/size]///
[/size]Sven-Åke

2
Möllander / Möllandrius / SV: Möllander / Möllandrius
« skrivet: 2023-12-17, 09:26 »
Tack Urban!
Intressant!

Och då hittade jag frihetsbrevet här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038761_00274. Även här nämns det i korthet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0039269_00025.
///
Sven-Åke

3
Stora Hammar / Stora Hammar
« skrivet: 2023-07-12, 18:58 »
Hej,
Jag har sett en uppgift om att Stora Hammars socken tidigare hetat Hammars socken. Är det någon här som vet om det varit så och ungefär när namnet ändrades?
Skälet att jag frågar är att en av mina förfäder i Danderyds socken i Uppland i en husförhörslängd uppges vara född i Hammar i början av 1700-talet. Jag har letat i Hammars socken i Närke men inte hittat några ledtrådar än. Sedan stötte jag på uppgiften att Stora Hammar har hetat Hammar, vilket också verkar bekräftas av en inledande sida i Stora Hammars födelsebok CI:1 (SVAR bland annat bild 9).
Kanske kan Stora Hammar vara rätt plats för mig att leta vidare.
Mvh
Sven-Åke

4
Aspeboda / SV: Aspeboda
« skrivet: 2021-12-03, 18:11 »
Tack Stefan,
Då ska jag göra det. Jag är inte hemma i området så jag hade inte riktigt koll.
Mvh
Sven-Åke

5
Aspeboda / SV: Aspeboda
« skrivet: 2021-11-28, 13:04 »

Hej,
Jag undrar om någon har uppgift om vilka källor som finns avseende uppgiften att Elisabet Johansdotter (gift med Tomas Svensson, och död i Barkarbacken 1697) var dotter till Albrekt Hanssons son Johan Albrektsson? Jag vet vad som står i "Svinhuvud-släkten i Aspeboda, Släktkrönika 1534-1991" och i flera släkttavlor, men jag hittar inte vilken den ursprungliga källan är. Jag har sökt i kyrkoböcker, mantalslängder, jordeböcker, domböcker (de domböcker som finns fysiskt på Riksarkivet, och de som är digitaliserade, men ännu inte de som finns fysiskt på Landsarkivet) och andrahandskällor men inte lyckats hitta den ursprungliga källan.
Mvh
Sven-Åke Eriksson

6
Boestadius / SV: Boestadius
« skrivet: 2021-08-11, 16:20 »
Hej,
Jag hittade denna uppgift i Svea-Hovrätt--Advokatfiskalen-Gävleborgs-län-X-EXIe-3159-1677-Bild-2540-Sida-244, avseende 27 november 1677. Där verkar det finnas en Jon Ersson i Bästdal. I en snabb, inte helt kvalitetssäkrad, genomgång av domböcker och mantalslängder är detta den enda Jon Ersson jag hittar i Bästdal kring på 1650-, 1660- och 1670-talen. (Däremot finns en Jon Nilsson på 1650-talet - i mantalslängderna 1655 och 1656 samt i domböcker 1658 och 1659.)
///
Sven-Åke

7
Möllander / Möllandrius / SV: Möllander / Möllandrius
« skrivet: 2021-08-04, 16:39 »
Hej,
Intressant det du hittat i Biografica. Jag borde ha hittat det, men tydligen inte. Ska titta vidare på det så snart som möjligt.
Tack för hjälpen!
///
Sven-Åke

8
Boestadius / SV: Boestadius
« skrivet: 2021-08-04, 16:17 »
Hej Jörgen,
Helt klart har du hittat rätt person - tack för att du delat med dig. Jag hade nästan gett upp hoppet.
Kanske kan man tänka sig att fadern Jon och hans syster Giölug var halvsyskon, och att Jon därmed hade annat patronymikon och alltså inte hette just Jon Eriksson? Kanske finns fler domboksprotokoll både tidigare och senare som behandlar ärendet? Jag ska titta vidare på det när tillfälle ges.
///
Sven-Åke

9
Harg / SV: Erik Andersson
« skrivet: 2020-04-23, 17:13 »
Hej Margaretha A,
Det finns ett dopvittne som hette Andersson. Drängen Anders Andersson i Grändal var dopvittne när Eriks och Annas dotter Brita Christina föddes i Edebo 1807. Men jag har inte kunnat återfinna denne Anders Andersson i husförhörslängden så jag vet inte om han kan vara bror till Erik Andersson.
///
Sven-Åke

10
Harg / SV: Erik Andersson
« skrivet: 2020-04-22, 21:02 »
Hej Margaretha,
Jag är osäker, men kanske du sett något som jag inte ser.
Jag tänker dels att Erik Anderssons far bör heta Anders i förnamn. Ser man på den Erik Andersson som föddes i Harg 26/8-1777 så heter fadern Erik, och då bör sonen heta Erik Eriksson (Ersson). Jag tänker snarare att den Erik Andersson som gifte sig med Anna Olsdotter i Östra Tvärnö 1803 är den Erik Andersson som står hos svärfadern Olof Olsson i Östra Tvärnö från 1804. Eventuellt skulle han kunna vara den dräng Erik Andersson som finns hos gamle Erik Ersson/Hans Mattsson i Östra Tvärnö 1799-1803. (Exakt när han i så fall flyttat från Hans Mattsson till Olof Olsson blir osäkert med tanke på de angivna datumen i husförhörslängden). Återigen skulle han eventuellt kunna vara den dräng Erik Andersson som var dräng hos Erik Ersson i Väringsö 1797-1799. Och återigen skulle han kunna vara den dräng Erik Andersson som finns hos Lars Mattsson i Sanda 1794/1795-1797. Allt före 1803/1804 är dock osäkert eftersom husförhörslängden inte anger något om flyttningarna, men det hänger i alla fall ihop kronologiskt.
///
Sven-Åke

11
Harg / SV: Erik Andersson
« skrivet: 2020-04-02, 19:28 »
Hej, Jag har också sökt på honom men inte hittat något om var han verkligen är född eller vilka hans föräldrar är. Kanske kan man följa honom tillbaka till att vara dräng hos Lars Mattsson i Sanda, Harg cirka 1795-1797, men det är inte säkert att det är samma Erik Andersson. Skälet till att jag letat mig ner till honom är för att han kanske är en förfader till mig. Han kan vara min farfars farfars ...., men eftersom redan min farfar är okänd (även om indicier finns) så kanske han inte är det.

12
Roslags-Bro / SV: Roslags-Bro
« skrivet: 2018-07-17, 08:36 »

Hej Peter,
Du har rätt när det gäller unge Mats Mårssons föräldrar. Det framgår av Roslags-Bro vigselbok (CI:2) avseende 1703-02-24.


När det gäller gamle Mats Mårsson spekulerar jag i att Mårten Olofsson i Väsby skulle kunna vara far. Han finns visserligen på en annan gård i byn, men tids- och namnmässigt passar det ihop. Men det räcker inte som bevis, och några andra uppgifter har jag inte hittat än.


(I Lyhundra dombok avseende ett ordinarie ting 1693 finns uppgifter du kanske kan ha nytta av. Jag har inte noterat exakt datum eller littera på källan eftersom det inte direkt berör min släkt, men det bör vara AIa:1b. Där står bl.a. att Anders Mårsson i Väsby i Bro socken och Erik Mårsson i Nora är bröder, och att deras mor, som fortfarande levde, hette Brita Matsdotter).
///
Sven-Åke

13
Roslags-Bro / SV: Gästgivare i Svanberga
« skrivet: 2018-07-16, 21:36 »
 Hej,

(Denna tråd bör nog flyttas till Estuna, men jag vet inte hur man får till den saken).

Jag ser att du (Peter) är osäker på Anna Jansdotters (hon som blev 37 år) anor. Jag är rätt säker på att du dragit rätt slutsatser, d.v.s. att det är den Anna som föddes i Sonö 1701-02-02. Det framgår inte av några kyrkoböcker, men däremot framgår det genom att kombinera kyrkoböckerna med domboksprotokoll. Några domboksprotokoll i Stockholms stadsarkiv som kan nämnas är följande:
-Lyhundra härads häradsrätts dombok vid ordinarie ting 1722-09-28 (Dombok vid ordinarie ting 1719-1724. AIa:3).
-Lyhundra härads häradsrätts dombok vid ordinarie ting 1735-05-23 (Dombok vid ordinarie ting 1708-1735, AIa:1c).
-Lyhundra härads häradsrätts memorialprotokoll 1748-09-23 (Memorialprotokoll 1747-1749. AIc:4).

Med hjälp av olika domböcker går det sedan att hitta ytterligare några generationer bakåt i tiden, men det blir för mycket för att redovisa här och jag har inte korrekturläst riktigt allt av det än och vill inte riskera att sprida fel uppgifter. Ett förslag är, om du inte gjort det, att läsa Nils Sundelius och Ove Anderssons ”Sonö by samt Tranbol och Tranvik” från 1996 (finns bl.a. på Kungliga Biblioteket) för att hitta mer tips.

///
Sven-Åke

14
Roslags-Bro / SV: Roslags-Bro
« skrivet: 2018-07-16, 20:22 »
 Hej,
Jag har varit bortrest ett par veckor och därför inte läst inläggen om de två Mats Må()sson i Väsby förrän nu. (Jag återkommer längre ner till varför jag satt del av namnet inom parentes.) Jag kan kanske hjälpa till med de uppgifter du (Peter Sohtell) verkar sakna avseende unge Mats Må()ssons hustru Anna Matsdotter.

En av mina anor är den Erik Matsson som Peter skriver tog över en gård i Väsby efter Mats Må()sson. Därför har jag också studerat kyrkoböckerna, mantalslängderna och jordeböckerna för att försöka koppla ihop släktskap, och se vem av de två Mats Må()sson som är far till Erik Matsson. Jag har även gått igenom de domböcker som finns på Stockholms stadsarkiv, men det har inte gett något mer.

Jag har dragit precis samma slutsatser som de som Peter redogör för ovan. Jag vet inte om du Peter fått något svar på din fråga om Anna Matsdotters föräldrar, men det framgår av följande:
-I Roslags-Bro kyrkoräkenskaper (LIa:1) avseende 1702 anges att det erlades testamentspengar efter enklingen Mats Mårssons hustru 1702.
-I Roslags-Bro dödbok (CI:1) framgår att hon begravdes 1702-03-09 och där nämns också hennes föräldrar. (Vilket ger att hon är syster till en eller två av mina andra anor).
-I Söderby sockens vigselbok (C:1) framgår vigselnotisen avseende Mats Mårsson och Anna Matsdotter år 1685.

Detta med Må()sson. Jag tror inte att det står Månsson, utan Mårsson (även om det inte framgår så tydligt). Jag har uppfattat det som att Månsson är en förkortning av Magnusson, medan Mårsson är en förkortning av Mårtensson. I just det här fallet bör det vara Mårtensson som avses – se bl.a. Roslags-Bro kyrkoräkenskapsbok (LIa:1) avseende 1742 och 1743. Det är i alla fall min tolkning.

///
Sven-Åke Eriksson

15
Harg / Harg C:2 sid 3, vigsel 1750 nr:13
« skrivet: 2016-01-07, 08:25 »
Hej Bengt,
 
Det står nog ... Hökhufwud och följt av ett bynamn, men jag är inte hemma i Hökhuvud så där blir jag osäker. Kanske Waddika eller något liknande?
 
///
Sven-Åke

16
Närtuna / Närtuna
« skrivet: 2016-01-01, 15:06 »
Hej Bosse,
 
Visst kan det vara en felskrivning, men jag tolkar (även om en osäkerhet finns) det som att den Mats Andersson som var torpare i Esmansbol 1729-1736 (mantalslängder och jordeböcker) är en annan än den Mats Andersson som var torpare där från 1738.
 
Jag grundar det antagandet på att, enligt födelseboken, fick Mats Andersson i Esmansbol en son Erik 1729, en dotter Karin 1731, en dotter Karin 1732 och som sagt sonen Johan 1734. Och inget av barnen finns kvar i den första husförhörslängden, och inget av dem finns i dödboken (även om rimligen en av döttrarna Karin bör ha dött för annars skulle man ha två barn med samma namn). Denne Mats Andersson uppges 1729 och 1731 vara gift med en Karin Matsdotter, och senare 1732 med en Margareta Matsdotter (vilket kanske är en felskrivning eftersom inget nämns i dödboken om att föregående Karin Matsdotter skulle ha dött). 1734 nämns hustrun Karin som dopvittne.
 
Jag gissar, men utan att ha bevis för det, att denna familj Mats Andersson/Karin Matsdotter flyttat någon gång 1736-1738.
 
///
Sven-Åke

17
Skragge / Skragge
« skrivet: 2016-01-01, 14:21 »
Hej,
 
Ovan i denna tråd finns ett resonemang om släktskapet mellan Ture Skragge i Nedernäs, Roslags-Bro (AB) och Olof Skragge/Lagerborg i Brölunda, Söderby-Karl (Söderby) (AB). Här om dagen råkade jag hitta ett brev skrivet av kyrkoherden i Söderby och Karlskyrka socknar (AB), Carl P Printz, och daterat 1712-03-20, som kanske kan bidra med någon ledtråd. Brevet finns i Uppsala Domkapitels arkiv (E V 124:1) i Uppsala landsarkiv. Brevet är rätt långt (nio sidor) och är ställt till bland annat ärkebiskopen. Det mesta i brevet handlar om ett val av kaplan i socknen, och just det är inte av intresse för Skragge-släktskapet även om Olof Skragge verkar ha varit inblandad, men i brevet nämns också nedanstående som jag sammanfattar väldigt kort.
 
I brevet ber Carl P Printz ärkebiskopen om råd avseende frågan om det kan vara tillåtet för en militär eller politisk person, och alltså inte bara för präster, att få sig en grav i sakristian. Frågan kom upp eftersom, enligt brevet, Herr Ryttmästaren Olof Schragge (med den stavningen) i Söderby socken (AB) begärt att få mura en grav åt sig själv och åt Överstelöjtnanten Herr Thuro Schragge (med den stavningen), som bodde i Nedernäs i Roslags-Bro socken (AB), men innehade ett kronorusthåll i Sebende i Karlskyrka socken (AB), i sakristian i Karlskyrkas kyrka. Av brevet framgår också att Ture Skragge hade tre barn begravda i Karlskyrka, men deras namn anges inte (Jag har bara hittat ett av dessa i Karlskyrkas dödbok).
 
Tyvärr nämns inget om hur Olof Schragge och Thuro Schragge var släkt, men visst bör man väl kunna tolka det som att de bör ha varit ganska nära släkt om de planerar för en gemensam grav? Eller?
 
Jag hittade inget mer om detta i Uppsala Domkapitels arkiv, men jag planerar att söka vidare i sockenstämmoprotokoll och räkenskaper från Söderby och Karlskyrka vid nästa besök på Stockholms Stadsarkiv (de finns inte digitalt, åtminstone inte hos SVAR). Men jag gissar att det inte gavs något tillstånd, för var jag förstår begravdes Olof Skragge i Söderby kyrka medan Ture Skragge begravdes i Roslags-Bro kyrka.
 
///
Sven-Åke

18
Närtuna / Närtuna
« skrivet: 2016-01-01, 12:46 »
Hej Bosse,
 
Det kan vara som du skriver, d.v.s. att Mats Andersson i Esmansbol är född i Närtunaby och att fadern är Anders Olsson, men jag hittar inte kopplingen från Närtunaby (och inte heller från Vardala, vilket är en annan uppgift jag stött på i något sammanhang) 1703 till att Mats Andersson dyker upp i Esmansbol 1738. 1738 föddes sonen Erik (som är min släkting) i Esmansbol, och från då är uppgifterna säkerställda. Jag har försökt leta efter tecken på var familjen kan ha bott före 1738. Nedan framgår ett resonemang, vilket dock inte leder till något säkerställt.
 
Jag har försökt följa Mats Anderssons och Karin Ersdotters barn Annika och Anders framåt i tiden för att se om det någonstans står något om var de föddes, men inte hittat något. Dottern Annika flyttade till Garn sn, och där finns i en husförhörslängd uppgiften att hon föddes 1734 i Närtuna, vilket inte verkar stämma eftersom hon saknas i Närtunas födelsebok. Sonen Anders kan följas i Rimbo till 1759, men sedan försvinner han för mig. I närheten av Närtuna har jag hittat en Anna (Annika) som föddes i Frötuna 1734 med föräldrarna Mats Andersson och Kerstin, men de kan inte knytas ihop med familjen i Esmansbol. 1736 föddes en Anders med föräldrarna Mats Andersson och Karin Ersdotter i Vämlige, Estuna, och enligt Estuna kommunionlängd fanns de i Vämlingetorp i mitten av 1730-talet, men jag har inte lyckats knyta ihop dem med familjen i Esmansbol.
 
Under några år i mitten av 1750-talet bodde enligt husförhörslängden Mats Anderssons och Karin Ersdotters söner Mats och Anders hos Anders Ersson och Karin Matsdotter i Gökan, Närtuna sn.  En tanke är att denna Karin kan vara en dotter till Mats Andersson och Karin Ersdotter. Karin Matsdotter uppges i husförhörslängden 1744-1757, 1758-1767, 1767-1776, 1776-1790 och 1790-1797 vara född 1728. Enligt husförhörslängden 1776-1790 och 1790-1797 var hon född 1728 i Svärninge (Svärlinge?), Fasta sn, medan maken Anders Ersson var född 1726 i Bårsta, Skepptuna sn. Enligt Närtuna vigselbok 1723-1779 gifte sig Anders Ersson och Karin Matsdotter 1746-11-09, och då uppges Anders vara från Gökan och Karin från Esmansbol. Eftersom Karins alltså kom från Esmansbol 1746, hennes far måste ha hetat Mats, och två av Mats Anderssons söner bodde hos henne en kortare tid så ligger det nära till hands att anta att hon är dotter till Mats Andersson och Karin Ersdotter i Esmansbol, vilka i så fall bör ha bott i Svärninge (Svärlinge?) i Fasta sn 1728.
 
En Kierstin Andersdotter (född 1699) bodde hos Mats Andersson och Karin Ersdotter 1762-1764. En tanke är att hon skulle kunna vara syster till Mats Andersson. Hon flyttade 1749 från Närtuna, där maken Johan Larsson Kipping (född 1711, död 1760) var ryttare i Kippinge nr 28, till Svartbäcken i Rimbo sn, och 1762 flyttade hon från Svartbäcken till Esmansbol i Närtuna. 1764 flyttade hon vidare till Gottröra men där saknas husförhörslängder för den tiden så hon kan inte följas längre. När Kierstin Andersdotters och Johan Larssons son Lars döptes i Rimbo sn 1738-07-30 var Mats Anderssons hustru Karin Ersdotter i Edsmansboln och Närtuna Socken dopvittne när Johan Larssons och Kierstin Andersdotters son Lars (född 1738-07-27 i Svartbäcken, Rimbo sn) döptes 1738-07-30. Detta bevisar förstås inte att Kerstin Andersdotter var en syster till Mats Andersson, men det är inte omöjligt. Om hon är en syster, och om hon föddes 1699 som husförhörslängderna anger, så kan sannolikt inte Anders Olsson i Närtunaby vara deras far, för han fick ett annat barn just 1699.
 
Att inget av barnen Karin (född 1728), Annika (född 1734) eller Anders (född 1736), eller eventuella ytterligare barn mellan 1728 och 1734, kan hittas i födelseböcker indikerar att de bodde i en socken där födelseböckerna saknas från den här tiden. Just Fasta sn är ett exempel på detta. Det kan vara ett tecken på att familjen bodde i just Fasta sn innan de kom till Esmansbol, Närtuna sn. Detsamma kan gälla det faktum att Mats Andersson och Karin Ersdotter inte kan hittas i någon vigselbok, och även detta saknas för just Fasta sn (men visst finns vigselböcker för Estuna för den aktuella tiden, åtminstone hos SVAR).
 
///
Sven-Åke

19
Närtuna / Närtuna
« skrivet: 2015-12-04, 20:23 »
Hej,
Undrar om någon stött på Matts Andersson (född 1703, död 1766 i Esmansbol, Närtuna) före 1738? Jag kan följa familjen ner till 1738, men inte längre. Jag har stött på någon uppgift om att han skulle komma från Vardala, Närtuna, men jag kan inte själv hitta den kopplingen.
 
Han var gift med Karin Ersdotter och de hade barnen Annika (född 1734), Anders (född 1736), Erik (född i Esmansbol 1738) och Mats (född i Esmansbol 1741).
Jag kan inte hitta Annikas eller Anders födelser i vare sig Närtuna eller omkringliggande socknar, och att följa Annika och Anders framåt i deras liv har inte gett några ledtrådar. Likaså har jag inte kunnat hitta Anders och Karins vigsel i någon socken nära Närtuna.
 
Det finns en Mats Andersson som var torpare i Esmansbol även 1729-1736 men att döma av övriga familjemedlemmars namn så var det en annan Mats Andersson. Jag tolkar det som att min Mats Andersson blev torpare i Esmanbol någon gång 1736-1738.
 
///
Sven-Åke Eriksson

20
Jag är absolut ingen expert på detta, men jag har någon gång stött på det tyska ordet steinm?hle. Kanske kan en steinm?ller ha arbetat på en steinm?hle?
///
Sven-Åke

21
Hej, De hade fler barn, vilket inte framgår av den här bilden. Med hjälp av dem hittas de i Lidingö 1751-1754, och eventuellt hittar man dem i Danderyd 1750-1751 men de två åren är det inte helt säkert att det är rätt personer. 1754-1760 finns de i Solna, och att det är rätt Anders Lundberg framgår av räkenskaper i Ulriksdals slotts arkiv där han jobbade 1754-1758, men de finns inte i Solna husförhörslängd, och födelsebok saknas för t.ex 1758 då sonen Gabriel föddes.
 
Jag har också försökt följa hustrun Cajsa Jansdotter från Dingtuna, men det går inte.
 
Jag hittar dem inte i vigsellängder - har sökt i Stockholm, socknar runt Solna/Danderyd/Lidingö, socknar runt Dingtuna och Hammar, samt i Familysearch. Men utan resultat.
 
///
Sven-Åke

22
Hej,
 
Nedanstående bild är från Danderyds husförhörslängd 1772-1783, avseende torpet Lybeck 1772-1778. Jag undrar om någon kan hjälpa mig att se vad det står för ort och år efter Skogvaktaren Anders Lundberg?
 
Bakgrunden är följande:
Detta är första gången som det anges en ort och årtal för Anders Lundbergs födelse. Äldre husförhörslängder, då han bodde i Danderyd respektive Lidingö (jag hittar dem inte i husförhörslängden för Solna där de bodde 1754-1760) anger istället hans ålder, vilket omräknat till ett årtal leder till att årtal för födelsen är cirka 1722. Ett sådant exempel är Danderyds husförhörslängd avseende Lybeck 1771 då han anges vara 49 år, vilket skulle ge födelse cirka 1722. 1771 anges hustrun vara 50 år, vilket däremot stämmer bra överens med nedanstående uppgift om att hon föddes 1721, och det hänger bra ihop även med övriga husförhörslängder.
 
Uppgiften nedan är första gången då ortnamnet dyker upp, och samtidigt en svårtydd uppgift om år för födelsen. I efterföljande uppgift i husförhörslängden för Danderyd 1772-1783, d.v.s. avseende Lybeck 1779-1783, anges att han vara född 1709 i Hammar (skrivet som Hamar, där ”m” har ett överstreck d.v.s. ”dubbel-m”).
 
Kan någon se vad det egentligen står nedan? Jag kan inte läsa det som ”Hammar”, utan snarare som ”Hanmar”, men det kan förstås vara en felskrivning och jag hittar ingen plats/socken som heter Hanmar. Om man jämför med andra orter i samma husförhörslängd framgår klart att orter/namn med dubbel-m antingen skrivs som ”mm” eller ”m med överstreck”. Det finns också t.ex. orten ”Danmora” (d.v.s. Dannemora) som skrivs med precis samma ”nm” som i detta ”Hanmar”. Jag har försökt att med enkla bildbehandlingsprogram se vad årtalet kan tänkas vara, men inte lyckats.
 
Jag kan inte heller säkert tolka det som att den ändring som uppenbarligen skett innebär just 1709. En tanke är att det egentligen är ändrat till t.ex. 1719, vilket skulle stämma bättre med tidigare uppgifter om cirka 1722. Just 1772 bytte vad jag förstår Danderyd kyrkoherde och 1775 bytte man komminister så det kan kanske tänkas att den efterföljande prästen missuppfattat den ändring som gjorts nedan, och tolkat det som 1709 vilket fördes in i efterföljande uppgift.
 

 
///
Sven-Åke Eriksson

23
Johan Bures släktbok / Johan Bures släktbok
« skrivet: 2015-11-14, 17:54 »
Svar på Krister Franks fråga ovan:
Jag har inte hittat några syskon/föräldrar till Elisabeth Möllandria eller Petrus Jonae Boestadius. Men jag har utvecklat svaret ytterligare under rubrikerna Möllander/Möllandrius respektive Boestadius eftersom jag tyckte att svaren egentligen inte har med Johan Bures släktbok att göra.
 
///
Sven-Åke Eriksson

24
Boestadius / Boestadius
« skrivet: 2015-11-14, 17:49 »
Hej,
 
Detta är svar på en fråga från Krister Frank, ställd under rubriken ”Johan Bures släktbok”, men jag tyckte att svaret passade bättre under rubriken ”Boestadius”, så därför börjar jag en sådan tråd här.
 
Jag har i alla mina sökningar, bland annat de jag skrev om under ”Johan Bures släktbok” avseende bland annat Johan Persson Kenicius, inte hittat något om syskon eller föräldrar till Petrus Jonae Boestadius (bl.a. kyrkoherde i Estuna sn, Stockholms län i slutet av 1600-talet).
 
Det enda jag hittat som kan liknas vid ledtrådar är följande, men det leder inte till några slutsatser om släktskap:
 
Enligt Knut Nilsson Lenæus, i Delsbo Illustrata (1764) skrev magister Elias Petri Ruth följande om Boestadius i sin oration på National Conventet i Upsala 1715: Petrus Jonæ Bostadius, Söderhamnensis, primum Verbi Divini Minister in Delsbo, sed postea Prapositus & Pastor in Æstuna. Vir in seria & jocos artifex. Kanske kan detta tolkas som att han kom från Söderhamn, och det är också en uppgift som anges i flera andrahandsdokument. Jag har letat i mantalslängder för Söderhamn för den aktuella tiden, men inte hittat några ledtrådar.
 
I brev och andra samtida dokument skrivs hans namn oftast som Boestadius och Bostadius, men även Bestadius förekommer. Jag uppfattar det som att han själv skrivit sitt namn som Bostadius där oe är ihopskrivet, kanske i betydelsen ö. Det skulle kanske kunna betyda att han själv ansåg att han hette Böstadius? Å andra sidan skriver Knut Nilsson Lenæus i Delsbo Illustrata (1764), vars farmors farfar ärkebiskopen Johannes Canuti Lenaeus var gift med Boestadius hustrus faster Catharina Kenicia, att han hette Bestadius, men skref sig ock på sistone Bostadius - kanske hade Knut Nilsson Lenæus hört detta från släktingar?
 
Petrus Jonae Boestadius använde i vissa brev ett sigill med någon sorts vapenmärke. Sammanlagt har jag hittat sex brev med dessa lacksigill - två på Riksarkivet (Eder, Prästeder, volymerna 8 och 16) och fyra på Landsarkivet i Uppsala (Uppsala Domkapitels arkiv, volym E V 31:1 samt volym E VI 5:1).
 
En sak jag stött på, som kanske inte har någon som helst koppling, är att det i Early Modern Letters Online (http://emlo.bodleian.ox.ac.uk/) finns ett brev från en Peter Boestadius 1630-10-19 (skrivet på latin till G.J. Vossius). Kanske finns ett släktskap, eller så är det en tillfällighet att det är samma efternamn.
 
Kanske kan man tänka sig att namnet Boestadius/Böstadius har en koppling till någon by eller liknande, och de platser jag i så fall hittat med sådana namn är Boestad i Nydala sn i Jönköpings län, i Boestad i Nottebäck sn i Krobobergs län, och i Bösta i Umeå landsfg i Västerbottens län. Jag har gått igenom kyrkoräkenskaper och mantalslängder från dessa socknar (i den mån det finns), men utan att hitta någon ledtråd.
 
Det finns rätt många brev och mötesprotokoll i Uppsala Domkapitels arkiv (i Landsarkivet i Uppsala) där Petrus Jonae Boestadius figurerar, och i Riksarkivet finns någon prästed bevarad. Det är ofta kopplat till tjänsteansökningar, men eftersom han verkade i Delsbo under häxprocessernas tid på 1670-talet, och hade en aktiv del, finns också mycket om det. Det finns en del att läsa om detta i Maria Wallenberg Bondessons ”Religiösa konflikter i norra Hälsingland 1630-1800” (2003, Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm studies in history) och i Marie Lennersands och Linda Ojas ”När oväsendet tystnat, Efterspelet till uppror och religiösa konflikter 1670-1800” (Opuscula Historica Upsaliensia 32). Där finns även gott om källhänvisningar.
 
///
Sven-Åke Eriksson

25
Möllander / Möllandrius / Möllander / Möllandrius
« skrivet: 2015-11-14, 16:32 »
Hej Krister,
 
Jag kan tyvärr inte bidra med något annat än att jag också gått igenom bland annat ett antal matriklar av olika slag. Matriklar som åtminstone delvis tar upp den tid som kan vara aktuell. Nedan framgår vilka jag har gått igenom, utöver de du själv räknar upp ovan.
 
Utöver matriklarna har jag gått igenom mantalslängder för år i närheten för Stockholms stad och Uppsala stad, och olika register på Riksarkivet (inte minst sökningar i NAD). Men givetvis finns många fler mantalslängder och arkiv i landet man kan söka i.....
 
Jag har också bläddrat bland rätt många handlingar i Riksarkivet, Krigsarkivet och Landsarkivet i Uppsala på jakt efter uppgifter om flera personer (inte bara Möllander/Möllandrius/Möllandria), men utan att hitta något om just Möllander/Möllandrius/Möllandria. Å andra sidan finns mycket kvar att gå igenom, men jag planerar inte något ytterligare just nu.
 
Man kan kanske också fundera över om namnet Möllander/Möllandrius/Möllandria kan ha en koppling till en plats som heter något i stil med Möllan, eller till en kvarn, eller till yrket mjölnare, men sådana platser och personer finns väl hur många som helst runt om i landet.
 
Det finns också en del äldre handskrifter med släktutredningar som man skulle kunna gå igenom, vilket jag inte har gjort än, och just nu vet jag inte när det kan bli av.
 
Men jag har tyvärr inte hittat några ledtrådar.
 
GENOMGÅNGNA MATRIKLAR M.M. (Från Stockholms Stadsarkiv, Kungliga Biblioteket och Krigsarkivet)
Ättartavlor och liknande
J. Raneke, Svenska medeltidsvapen
K. Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet
Den introducerade svenska adelns ättartavlor
Tor Carpelan, Ättartavlor
Svenska smedsläkter
Personregister till Släkt och hävd 1986-1995
 
Militära matriklar
Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare
Johan Kleberg, Krigskollegii Historia, Biografiska anteckningar 1630-1865
Braunerhjelm, Kungl. Lifregementets till häst historia
Rudelius, Kalmar regementes historia
Wendt, Amiralitetskollegiets historia
Kleberg, Amiralitetskollegium Marinförvaltningen Biografiska anteckningar
Arvid Kugelberg, Kungl. Första Livgrenadjärregementets historia
Bensow, Skaraborgs regementes historia
Stenbock, Östgöta kavalleriregemente
Kungl. Svea livgardes historia
Bergström, Upplands regementes historia
Petri, Kungl. Första Livgrenadjärregementets historia
Dalregementets personhistoria
Noreen, Kungl. Hallands regemente
Kungl. Värmlands regementes historia
Belfrage, Kungl. Västgöta regementes historia
Steckzén, Krigskollegii historia
 
Universitetsmatriklar
Die Matrikel der Universität Rostock 1419-1789
Die j?ngere Matrikel der Universität Leipzig 1559-1709
Album Academiae Vitebergensis 1502-1601
 
Övrigt
Johan Kleberg, Kammarkollegium 1634-1748
Anjou, Svea hovrätts presidenter m.m 1614-1898
Lewenhaupt, Svenska högre ämbetsmän från 1634
Låstbom, Swea och Götha höfdinga-minne
Stiernman, Swea och Götha höfdingaminne
Internetsökningar i största allmänhet
 
///
Sven-Åke Eriksson

26
Husby-Lyhundra (Sjuhundra) / Läshjälp
« skrivet: 2015-09-24, 19:58 »
Hej Susanne,
 
På kyrko-
gården.
 
///
Sven-Åke

27
Gottröra / Gottröra
« skrivet: 2015-09-06, 17:04 »
Tack Hans Olof,
 
Nej, jag har inte Disbyt.
 
Men jag har också alla dessa uppgifter om familjen direkt från relevanta kyrkoböcker, mantalslängder m.m., förutom just uppgiften om efternamnet Jansson som jag inte hittar.
 
Sedan har jag i och för sig själv angett cirka före födelseåret för Anders och hans hustru eftersom det varierar lite beroende på källa, och jag har angett viss osäkerhet för Anders födelsesocken, inte minst för att jag inte lyckats identifiera honom i Hammar trots att där finns födelseböcker för den aktuella tiden. Men en annan osäkerhet är att födelseuppgifterna om Anders Lundberg helt plötsligt efter 1772 ändras. Dessförinnan anges han hela tiden vara född i början av 1720-talet, och sedan ändras det.
 
///
Sven-Åke

28
Äldre ord L - Ö / Välboren
« skrivet: 2015-09-05, 11:30 »
Tack för hjälpen Torsten!
 
///
Sven-Åke

29
Äldre ord L - Ö / Välboren
« skrivet: 2015-09-05, 09:50 »
Hej,
 
Jag har uppfattat det som att ordet välboren har att göra med att man är född adlig eller liknande (Enligt SAOL (2006), www.saol.se, betyder ordet av adlig börd).
 
Kan det även betyda något annat? Skälet till att jag frågar är att i nedanstående klipp från Roslags-Bro sn (AB) dödbok 1688-1702 (avseende 1695) står bl.a. .... fadern Befallnings man Wälb. Erik Pärsson i Wässby .....
 
Längre ner i samma text står samma ord (Wälb.) för fru Brigita Wernstedt och Herr Carl Silfversparre.
 
Denne Erik Persson är en av mina anor, men så vitt jag set så här långt är han inte av adlig börd.
 

 
///
Sven-Åke Eriksson

30
Johan Bures släktbok / Johan Bures släktbok
« skrivet: 2015-09-05, 09:22 »
Hej,
 
Jag har sett att det förekommer diskussioner om kopplingen mellan Petrus Kenicius och Johan Persson Kenicius ovan (men också på fler ställen), och också med frågor om kopplingar vidare till Petrus Jonae Boestadius. Nu var det 2013/2014 så det hela kanske är överspelat, men jag tänkte ändå bidra med vad jag själv hittat efter att ha lagt en del tid på just detta nyligen - kanske har någon annan också nytta av det. Det blir ett rätt långt resonemang, men eftersom jag själv inte hittat några entydiga enkla uppgifter som stödjer uppgifterna i Nils Burmans släktbok om kopplingen från Petrus Kenicius till Johan Persson Kenicius så får det bli så. Det är också skälet till att jag skriver i den här tråden, för annars har inte allt nedan direkt med Johan Bures släktbok att göra. Jag har själv varit tvungen att kombinera ett större antal källor för att tycka mig få fram hela bilden. Om någon granskar detta och hittar något feltänk så tar jag förstås tacksamt emot det (och givetvis också om någon hittat en enklare väg att bevisa samma sak...).
 
Längst ner har jag också skrivit in ett par frågor som kanske någon har svar på?
 
Genom att kombinera källorna nedan blir det blir det som jag förstår det klart att släktleden hänger ihop på följande sätt:  
. Petrus Kenicius
. sonen Johan Persson Kenicius gift med Elisabeth Nilsdotter Möllandria
. dottern Margaretha Kenicia gift med Petrus Jonae Boestadius
. dottern Elisabeth Boestadia gift med Thure Skragge. När kyrkoböckernas relativt sett tydligare uppgifter tar vid i början av 1700-talet bor de i Nedernäs, Roslags-Bro sn, Stockholms län.  
 
Elisabeth Boestadia är min mmmffmfmm.
 
1. I Johan Bures släktbok i autograf anges att Doctor Pehr Köniksson har sonen Johannes. Källa: ”Johan Bures släktbok i autograf” (Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, på DVD-skivan ”Johan Bures släktbok” (2014)).
   Anm: Detta säger egentligen ingenting om vem sonen Johannes är.
 
2. I Nils Burmans släktbok Bureätten anges att Doctor Pehr Köniksson varit Professor i Uppsala, Biskop i Skara 1595, ärkebiskop i Uppsala 1609, gift med Margreta Hansdotter Gammal 1587, och hade sonen Johannes Kenicius som studerade i ungdomen och blef sedan refendarius i Kongl. Krigs Collegio. Källa: Nils Burmans släktbok, Bureätten (Hb 7), på DVD-skivan ”Johan Bures släktbok” (2014).
   Anm: Här anges att Johannes Kenicius var refendarius i Krigskollegii, men i princip ingenting mer. Att det verkligen funnits en aktuarie (refendarius?) vid Krigskollegii som hette Johan Persson Kenicius framgår av källa 5. Av källa 3-4 framgår även att en aktuarie Johan Persson fanns vid Krigskollegii, men där framgår inte namnet Kenicius.
 
3. I brev till Krigskollegium 1648-12-16, begärs aktuarie Johan Persson bli submoverad p.g.a. sina oordentliga comportamenter. Källa: Krigskollegii arkivs brevböcker 1648 (Ec:15), Riksarkivet, SVAR. Att döma av Krigskollegii kanslis Handlingar angående Krigskollegii tjänstemän 1630-1830 (D5:1), [Krigsarkivet] och Krigskollegii kanslis Handlingar angående Krigskollegii tjänstemän 1649-1720 (D5:1), [Krigsarkivet] fanns bara en person på Krigskollegii som hette Johan Persson vid den här tiden, så det förefaller sannolikt att det handlar om samma person som Johan Persson Kenicius.
   Anm: Se resonemanget under källa 2.
 
4. I protokoll från 1649-06-05, 1649-07-05 och 1649-09-14 beskrivs processen då Johan Persson ersattes av Baltzar Til. Källa: Krigskollegii kanslis protokoll 1648-1649 (AIa1), Krigsarkivet.
   Anm: Se resonemanget under källa 2.
 
5. I brev från drottning Kristina 1650-02-14 förlänas den tidigare aktuarien vid Krigskollegii Johan Persson Kenicius ett kronohemman i Lund, Björklinge sn, Uppsala län på livstid. Även hans hustru, om hon blir änka och ensörjande, förlänas hemmanet på livstid. Källa: Reduktionskollegii arkiv, Reduktionskollegii akter (F1:170), Riksarkivet.
   Anm: Se resonemanget under källa 2. Här framgår dessutom att Johan Persson Kenicius förlänades hemmanet Lund, Björklinge sn, Uppsala län. Att beslutet verkligen verkställdes bekräftas av källa 8-9 och 13-14.
 
6. I kyrkoräkenskaperna för Funbo sn, Uppsala län 1644-1706 avseende 1656 framgår att pengar givits till kyrkan efter Johan Persson Kennitiums död. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Att Johan Persson Kenicius bodde i Funbo sn har jag bara hittat i källa 6-7, men jag har här antagit att det är samma person det handlar om. Jämför också källa 8 och en av de frågor jag skrivit längst ner.
 
7. I kyrkoräkenskaperna för Funbo sn, Uppsala län 1608-1671 avseende 1656 framgår att pengar givits till kyrkan efter Johan Persson Kennitiums död. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 6.
 
8. I jordeboken avseende Lund, Björklinge sn, Uppsala län 1661 framgår att Johan Persson Kenicius ägde hemmanet i lifstidh. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 5. Om den Johan Persson Kenicius som nämns i källa 6-7 är samma person, så måste uppgiften om att han ägde hemmanet 1661 vara fel, men det är inte ovanligt att namnuppgifter i jordeböcker och mantalslängder släpar efter, så det kan ha varit änkan som avses.
 
9. I jordeboken avseende Lund, Björklinge sn, Uppsala län 1664 framgår att Salig Johan Pedersson Cinecij efterleverska Elisabet Nilsdotter ägde hemmanet i lifstidh”. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 5. Här framgår dessutom att hans hustru hette Elisabeth Nilsdotter, vilket också framgår av källa 13 (förnamnet) och 16.
 
10. I brev från bönder i Funbo sn, Uppsala län 1673-04-16 till Uppsala domkapitel och ärkebiskopen, framför dessa att man önskar få Pähr Boestadius som ny präst. I brevet nämns att han är av tidigare ärkebiskopens familj. Källa: Uppsala Domkapitels arkiv (EV42:1), Uppsala Landsarkiv.
   Anm: Här framgår att prästen Petrus Jonae Boestadius tillhörde en tidigare ärkebiskops släkt, men inte vilken ärkebiskop. Detta med kopplingen till en ärkebiskops släkt hänger även ihop med källa 11 där Boestadius själv anger att han tillhörde ”Kenitorium familia”. Det hänger också ihop med källa 12 där Boestadius och Erik Halenius kallar varandra för svågrar.
 
11. I ett odaterat (att döma av innehållet skrivet cirka 1675) brev hänvisar Petrus Jonae Boestadius till ”.... för Kenitiorum familia”. Här nämns även hans svärmor, men däremot inte hans svärfar. Källa: Magnus Gabriel de la Gardies samling på Riksarkivet (RA/720222.006 volym E 1613.
   Anm: Se resonemanget under källa 10. Det framgår också att svärmodern levde, men eftersom svärfadern inte nämns så indikerar det att han var död.
 
12. I ett brev skrivet av Petrus Jonae Boestadius, i samband med att han sökte en tjänst i Ljusdal, beskriver han Erik Halenius som sin svåger. I ett annat brev beskriver även Erik Halenius Boestadius som sin svåger. Källa: Uppsala Domkapitels arkiv (E V 81:1 om Ljusdal), Landsarkivet, Uppsala.
   Anm: Se resonemanget under källa 10. De var väl inte svågrar utifrån dagens betydelse av ordet. Men utifrån att Boestadius hustrus farfar (Petrus Kenicius) och Halenius farmor (Anna Kenicia) tycks vara syskon (halvsyskon?) så var de ingifta släktingar (Kanske användes begreppet ”svåger” även i detta sammanhang?).
 
13. I husförhörslängden för Björklinge sn, Uppsala län 1686, avseende Lund, nämns h(ustru) Elisabet S(alig) Kenicii Enka. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 9.
 
14. I jordeboken avseende Lund, Björklinge sn, Uppsala län 1688:2:2 framgår att hemmanet är donerat till Salig Actuarien Joh: Kenitii enka. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Här framgår att Johan Persson Kenicius åtminstone dött senast 1688, men att hans hustru fortfarande levde, samt förstås uppgiften om aktuarie och kopplingen till hemmanet i Lund, Björklinge sn, Uppsala län.
 
15. I vigselboken för Estuna sn, Stockholms län 1688-1725, avseende 1691 framgår att kvartersmästaren Thure Skragge gifte sig med Elisabeth Peders dotter Boestadia. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Här framgår att Thure Skragge gifte sig med Elisabeth Pedersdotter Boestadia. Detta kan kombineras med källa 17 där det står att Skragges svärfar var prost, att han hade en svåger som hette Johan Boestadius, samt att hans hustru hade en syster som hette Margareta. Att Skragges hustru hette Boestadia, svågern hette Boestadius, svärfadern var prost, och att vigseln mellan Ture Skragge och Elisabeth Boestadia skedde i Estuna ger ingen annan rimlig tolkning än att svärfadern var prosten i Estuna Petrus Jonae Boestadius.
 
16. I dödboken för Estuna sn, Stockholms län 1688-1725, avseende 1693, står följande: Her Prostens Svärmoder Sahl. hustrun Elisabeth Nilsdotter Möllandria Sahl. Actuariens Johan Persson Kenicii änkia blef siuk d 10 Aprilis, blef död d 20 April. begrofs uti kyrkiochoret d 12 octob war till åldr. 79 åhr. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 9. Här framgår också att Johan Persson Kenicius och Elisabeth Nilsdotter Möllandrias svärson var just Petrus Jonae Boestadius, utifrån det faktum att han vid denna tid var prost i Estuna.
 
17. I brev skrivet av Ture Skragge, undertecknat i Nääs, (Roslags-)Bro sn, Stockholms län 1694-04-25 skriver Skragge om Nils Holmerus som hade friat till Skragges hustrus syster Margreta. I brevet nämns också Skragges svärfar ”prosten” och svåger Johan Boestadius. Källa: Uppsala Domkapitels arkiv EV 31:1, Uppsala Landsarkiv.
Anm: Se resonemanget under källa 15.
 
18. I brev skrivet av Margareta Kenicia, undertecknat i Sebende, Söderby-Karl (Karlskyrka) sn, Stockholms län 1704-06-06 beklagar sig Margareta över sin situation med den nye kyrkoherden som tillträtt i Estuna sn, Stockholms län efter att Margaretas make dött. Källa: Uppsala Domkapitels arkiv EV 31:1, Uppsala Landsarkiv.
Anm: Här framgår att Margareta Kenicia var änka efter den tidigare prosten i Estuna, vilket var Petrus Jonae Boestadius. Detta framgår även av källa 19. Även källa 20 indikerar samma sak, även om Margareta Kenicias namn inte skrivs ut där. Men eftersom det dels handlar om Ture Skragges svärmor och dels att hon dog 1712/1713 vilket hänger ihop med uppgiften i källa 19, så kan inte uppgiften tolkas på annat sätt.
 
19. I dödboken för Roslags-Bro sn, Stockholms län 1702-1749, avseende 1712, står: Den 23 Maii begrafdes i kyrkian Sahlig Probstens i Estuna efterlåtna änkia framlidne hustru Margareta Kenita ifrån nedernäs. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 18.
 
20. I kyrkoräkenskaperna för Roslags-Bro sn, Stockholms län 1645-1750, avseende testamenten 1712-1713 står följande: Testaments och BåhrKlädpeng för GrafStälle i Kyrkan för Ryttmästaren Ture Skragges Swärmor. Källa: Riksarkivet/SVAR.
   Anm: Se resonemanget under källa 18.
 
 
Sedan undrar jag om någon har svar på följande frågor som har bäring på detta:
A. Jag uppfattar det som att Petrus Kenicius föräldrar är König Olofsson och Anna Olofsdotter. Samtidigt har jag sett uppgifter (Elgenstierna) om att Petrus Kenicius syster Anna har samma föräldrar, men ändå anges som halvsyster till Petrus Kenicius. Vet man hur det ligger till med detta, d.v.s. är Petrus och Anna hel- eller halvsyskon?
 
B. Enligt källa 6 och 7 ovan verkar Johan Persson Kennitium ha dött i Funbo 1656. Jag har ställt en fråga kring det, men eftersom den frågan inte har med Johan Bures släktbok att göra så har jag ställt den under Funbo socken istället.
 
///
Sven-Åke Eriksson

31
Gottröra / Gottröra
« skrivet: 2015-09-05, 08:54 »
Hej Helena,
 
Jag har kikat i de källor du tipsar om, men de svarar tyvärr inte på frågan. Att Gabriel Alm är född i Solna är det nog ingen tvekan om. Visserligen saknas födelseboken, men familjen flyttade från Solna till Danderyd 1760, och åren innan arbetade fadern på Ulriksdals kungsgård i just Solna. Han skulle i och för sig kunna vara född på de delar av kungsgårdens ägor som låg i angränsande socknar, men han nämns inte i de födelseböckerna heller, och dessutom hade han en liten bror som dog i Solna 1757.
 
Att fadern hette Anders Lundberg framgår också. Men däremot har jag inte någonstans lyckats få verifierat i något källmaterial att fadern namn skulle ha varit Anders Jansson Lundberg, vilket är en uppgift som nämns i en del andrahandsmaterial.
 
///
Sven-Åke

32
Gottröra / Gottröra
« skrivet: 2015-08-30, 16:15 »
Hej,
 
Gabriel (Andersson) Alm var soldat (sedermera korpral) vid Upplands regemente i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och bodde då i Gottröra.
 
Hans far hette Anders Lundberg. I Centrala soldatregistret finns uppgift att namnet var Anders Jansson Lundberg, men jag har inte hittat den uppgiften i någon annan källa. Är det någon som vet om Gabriel Alms far verkligen hette Anders Jansson Lundberg, och var den källan i så fall finns?
 
///
Sven-Åke Eriksson

33
Funbo / Funbo
« skrivet: 2015-08-30, 16:03 »
Hej,
 
I Funbo kyrkoräkenskaper anges att det gavs pengar till kyrkan efter Johan Persson Kennitiums död 1656. Känner någon till mer om honom? Är han samma persson som aktuarien vid Krigskollegii Johan Persson Kenicius?
 
I samma kyrkoräkenskaper, olika år på 1670-talet, nämns också Nicolaus Kenicius och Petter Kenicius. Är det någon som vet mer om dessa personer, och hur de är släkt med andra Kenicius,
 
///
Sven-Åke Eriksson

34
Häverö / Marginalanteckning i domboksprotokoll
« skrivet: 2015-05-15, 22:48 »
Jag har lekt med bokstäverna och inte lyckats få till någon logik. Bott Gävle kan vara en logik. Men jag får inte ihop andra bokstaven till ett o - ser mer ut som å eller ä tycker jag. Jag har inga andra tecken på koppling till Gävle, men det kan ändå vara så förstås.
 
Jag skulle läsa första ordet som Båll, Bäll, Båk eller Bäk och andra ordet som ljåvl- eller t.ex Gävle, men det ger inget vettigt resultat tycker jag.
 
Kanske kan de två första orden avse en gård/by? Jag ska leta efter liknande gårds-/bynamn i dessa trakter.
 
///
Sven-Åke

35
Rimbo / Mönsterrulla för Upplands kavalleri 1636
« skrivet: 2015-05-15, 22:21 »
Jag är absolut inte expert på gamla ord eller gamla namn, men spontant känns nog Ivar mest troligt. Dels för att jag uppfattar det som ett nordiskt namn (till skillnad mot Ivan, som Maud bekräftar), och dels för att ifuor/ifuar har likheter med Ivar, kanske framförallt om det står ifuar.
 
Men krumeluren känns lite knepig. Den betyder kanske ryttare, men för min del är det första gången jag ser den, och den var ju tydligen ovanlig även i denna rulla.
 
///
Sven-Åke

36
Rimbo / Mönsterrulla för Upplands kavalleri 1636
« skrivet: 2015-05-15, 18:36 »
Tack för hjälpen - jag håller med om att det verkar troligt. Märkligt förnamn, Ifour.
///
Sven-Åke

37
Gottröra / Gottröra
« skrivet: 2015-05-15, 18:24 »
Hej Mia,
 
Har du letat i husförhörslängden för Fasta? Om hon bott där till 1786 så finns kanske fler uppgifter där. Jag vet inte hur det är med Genline, men SVAR har dessa husförhörslängder.
 
///
Sven-Åke Erikson

38
Rimbo / Mönsterrulla för Upplands kavalleri 1636
« skrivet: 2015-05-14, 21:02 »
Tack för era funderingar.
 
Jag har letat lite mer i samma rulla för att hitta liknande text, se nedan. Av de två övre bilderna nedan tror jag man kan se att första bokstaven i förnamnet är ett O (till vänster Olands härad, till höger Anders respektive Olluf Andersson), och det stämmer nog eftersom jag tänker mig att personen i fråga är Olof Sigfridsson.
 
På mellanraden nedan finns samma krumelur som i den bild jag klistrade in tidigare (se ovan), där det väl står .... Enkians () för ..... Jag hittar inte motsvarande krumelur någon annanstans i rullan.
 
De två nedersta bilderna nedan gör nog att texten längst ut till höger ovan (som är avklippt) kan läsas som ()Öfverstens Compagni tror jag.
 
Så en lite fullständigare tolkning kanske kan vara Olluf Siferssåns --ifuor --ss för Kuneby_______--- Öfverstens Compagni
 
///
Sven-Åke

39
Häverö / Marginalanteckning i domboksprotokoll
« skrivet: 2015-05-10, 15:42 »
Hej, I ett domboksprotokoll från Väddö och Närdinghundra tingslag i Barnavårdsmannens arkiv från 1930/1931 finns den här texten skriven för hand i marginalen. Är det någon som kan se vad det står? I slutet läser jag det som ... hos Jan Mollin. Eller kanske Wallin/Wollin?
 
Nu har jag lagt detta under Häverö, men noteringen kan i och för sig röra någon av de övriga församlingar som då tillhörde detta tingslag.
 

 
Hälsningar
Sven-Åke

40
Rimbo / Mönsterrulla för Upplands kavalleri 1636
« skrivet: 2015-05-10, 15:30 »
Hej,
I Mönsterrulla för Upplands kavalleri 1636:1 Riksarkivet/SVAR, Arméns rullor 1620-1723, bild 14, har jag hittat denna text. Men jag klarar bara av att tolka delar av den. Jag läser det som Rimbo Sn Oluf Sifverssåns () () för Kundby ---- () (). Är det någon som kan hjälpa mig med hela tolkningen?
 

41
Husby-Lyhundra (Sjuhundra) / Rulla flottan
« skrivet: 2015-04-06, 19:40 »
Hej,
 
Nu ger jag mig ut på lite hal is, så jag ska inte uttrycka mig säkert. Men jag har i min egen släkt stött på likartade händelser.
 
Min gissning är att han, i samband med permitteringen, skulle åka hem med ett skepp som avgick den 9 augusti 1740, över Östra sjön (Östersjön?). Låter det rimligt?
 
///
Sven-Åke

42
Husby-Lyhundra (Sjuhundra) / Rulla flottan
« skrivet: 2015-04-05, 09:54 »
Hej,
Ett av orden kan jag inte tolka med säkerhet, men i övrigt bör det stå ... och () i Östra Siönn Anno 1740 den 9 augusti.
///
Sven-Åke

43
Ekeby / Ekeby
« skrivet: 2015-03-06, 18:30 »
Hej,
1772 gifte sig (Ekeby vigselbok) Eric Ersson från Rörby och Anna Ersdotter från Hånsta. Enligt Ekeby husförhörslängd 1783-1789 föddes båda i Ekeby, Eric 1739 och Anna 1746. Anna bör vara den Anna som enligt Ekeby födelsebok föddes i just Hånsta den 24 mars 1746, och där fadern anges vara Erik Eriksson.
 
Efter genomgångar av kyrkoböcker, mantalslängder och jordeböcker (dock inte domböcker än) har jag inte hittat mer om Erics respektive Annas föräldrar.
 
Finns det någon som har hittat mer om dem.
 
///
Sven-Åke

44
Lidingö / Lidingö
« skrivet: 2015-03-06, 18:10 »
Hej,
En av mina förfäder var en Anders Lundberg som var vaktknekt på Ulriksdals slott och senare skogvaktare i Danderyd. Han dog i Danderyd 1779. Av husförhörslängden avseende Danderyd 1779-1783 (torpet Lybeck) kan utläsas att dottern Maria Christina föddes på Lidingö 1754. I Lidingö födelsebok finns ingen Maria Christina som föddes 1754, men däremot finns en Catharina Maria som föddes i Herzby på Lidingö just 1754 och där fadern var ryttaren Anders Lundberg. Det känns rimligt att anta att det är samma Anders Lundberg, men säkert är det inte eftersom Anders Lundbergs hustru hetta Cajsa Jansdotter medan Catharina Marias mor hetta Catharina Matsdotter (men visst kan efternamnet vara felskrivet). Vidare föds sonen Anders i Gångsättra på Lidingö 1751.
 
Uppgiften om när och var Anders Lundberg föddes varierar och känns osäker. Eventuellt är han den Anders Lundberg som var rättare på Djursholm 1752 (husförhörslängden) och i Sätra i Danderyd 1750 där också hustrun Cajsa nämns. Men uppgifterna känns osäkra.
 
Finns det någon som snubblat över Anders Lundberg och hans hustru Cajsa Jansdotter (Johansdotter) och har tips om mer uppgifter om dem före mitten av 1750-talet? Från Lidingö i mitten av 1750-talet och framåt går de att följa via Solna till Danderyd.
///
Sven-Åke

45
Estuna / Estuna
« skrivet: 2015-02-04, 20:02 »
Hej Stefan, Det är antagligen Roslags-Bro som avses. Roslags-Bro är grannsocken till Estuna.
///
Sven-Åke

46
Tack alla som bidragit, både här och på annat sätt. Det har visat sig säkerställt att bilden visar ett studiebesök arrangerat av LTK, (Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolags Korrespondensskola) vilket tydligen ingår i LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), och att fotot måste vara taget 1950 eller 1951.
 
Det bör handla om LTK:s Häverödalsskola, så min skrivning ovan om Hallstavik/Harg är relevant, men det är inte absolut säkerställt.
 
Däremot har jag inte lyckats få helt bekräftat vilka personerna på bilden är. Några tips finns ovan, men jag är inte klar där.
 
///
Sven-Åke

47
Livregementet till häst (det äldre) / 01) Allmänt
« skrivet: 2015-01-07, 08:01 »
Hej, Är det någon som vet hur ung man kunde vara för att antas i Livregementet till häst på 1670-/1680-talen, respektive hur ung man kunde vara för att vara ryttare under samma tidsperiod?
 
Jag frågar för att jag stött på ett exempel där en förfader eventuellt föddes 1659, antogs vid regementet 1674 och var ryttare senast 1676 (eventuellt redan 1674 eller 1675). Uppgiften om 1659 kommer från Braunerhjelm, uppgiften om 1674 från meritförteckningen och uppgiften om 1676 från regementsräkenskaperna. Och det är egentligen rimligheten i födelseåret 1659 jag försöker stämma av.
 
///
Sven-Åke

48
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-30, 22:32 »
Spännande med detta samtal tycker jag!
 
Det hade onekligen varit trevligt med en sidonotering i någon av handlingarna där det framgått något som kopplat ihop Ture Skragge i Årtan med Ture Skragge i Roslagen. Jag ska nog inte ta gift på att jag inte kan ha missat det, men jag tror inte det. Men man kan ju hoppas att jag missat det, och att någon annan upptäcker det  
 
Jag uppfattar det som rätt illa ställt med digitaliserade domböcker från Stockholms län, än så länge. Jag ska själv gå till Stockholms stadsarkiv om några dagar, men jag har tyvärr planerat att gå igenom annat som inte heller är digitaliserat än, så jag kan inte lova att söka efter Skragge vid just detta besök, men det blir helt klart gjort senare (men det kanske dröjer till nästa semester, för innan det går det nog inte). Om någon annan tänker sig att studera i sammanhanget relevanta domböcker kan jag tipsa om följande:
- Domböckerna för Lyhundra härad och för Bro och Vätö skeppslag (Nedernäs ligger i Bro och Vätö skeppslag) finns på Stockholms stadsarkiv. Bro och Vätö skeppslag finns dock även på mikrofilm på Landsarkivet i Uppsala.
- I många fall, men inte alltid, så finns av någon anledning flera av domboksprotokollen för  häradena/skeppslagen i östra Uppland/norra  Stockholms län i arkivet för domböcker för Bro och Vätö skeppslag, trots att de egentligen hör till annat härad/skeppslag. T.ex finns under vissa tider vissa protokoll från Lyhundra härad, och andra härader i närheten, i Bro och Vätö skeppslags arkiv.
- För er som eventuellt inte är hemma i Roslagen kan jag också nämna att ett skeppslag (t.ex Bro och Vätö skeposlag) i princip är Upplands kustsocknars motsvarighet till inlandets härad.
///
Sven-Åke

49
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-30, 19:25 »
Det här blir ett långt inlägg....
 
Igår tillbringade jag dagen på Krigsarkivet, främst för att följa Marcus Bromans tips om att titta igenom regementsräkenskaperna för Upplands ryttare/Livregementet till häst för att se om det kan ge något avseende Thure Skragge i (Neder)Näs, Roslags-bro sn (AB). Jag vet inte om det finns något nytt i detta för er andra, men nedan följer i alla fall en sammanfattning av vad jag hittade. Jag börjar med 1683, och går sedan bakåt i tiden. Från 1683 och framåt finns inga oklarheter tycker jag. (Min egen koppling till Ture Skragge är via hans dotter Elisabeth Skragge och hennes andre make, trumpetaren vid Upplands femmänningsregemente till häst och senare Livregementet till häst Johan Ågren, vilka bodde i Karlskyrka (nuvarande Söderby-Karl) sn (AB). Och sedan finns man kvar i Norrtäljetrakten i princip till idag).
 
Om jag inte anger någon källa så är det nedan alltid regementsräkenskaperna för Upplands ryttare/Livregementet till häst avseende angivet år som jag har använt. När det gäller de olika stavningarna för Thure Skragge nedan så har jag inte normaliserat något, utan använt källans stavning.
 
1683, Ryttmästare Magnus Brettholdts kompani:
Thure Skragge, Korpral i Andra korpralskapet, Han står i bl.a. Nääs, Roslags-Bro (AB).
 
1682, Ryttmästare Magnus Bredtholtz kompani:
Thure Skragge på 2 hästar. Korpral. Han står i Trästa, Häverö (AB), i Gottsta, Häverö (AB) och i Gudby(?), Länna (AB).
Detta år anges också en Johan Skragge som gemen ryttare i Kragsta, Lohärad (AB) och i Gränö, Väddö (AB).
 
1681, Ryttmästare Magnus Brettholtz kompani:
Thure Skragge, Korpral, Han står i Trästa, Häverö (AB), i Gottsta, Häverö (AB) och i Gudby(?), Länna (AB). i Grovsta, Länna (AB), i Aspsund, Söderby (AB) och i Västernäs, Väddö (AB)
Detta år anges också en Johan Skragge som gemen ryttare i Kragsta, Lohärad (AB) och i Gränö, Väddö (AB).
 
1680, Ryttmästare Magnus Bredtholdtz kompani:
Tuhre Skragge (det är inte jag som stavat fel, utan det står ”Tuhre”), Korpral, Han står i Väsby, Länna (AB), i Grovsta, Länna (AB) och i Gudby(?), Länna (AB).
 
1679, Erik Jonsson Sturcks kompani, som när detta skrevs 1679-10-13 befann sig i Skåne:
Här anges för Segerstad (S): Bonden Simon Turessons son Tuhre Schragge för Årtan.
 
1678, Erik Jonsson Sturcks kompani:
Här anges för Segerstad (S): Simon Turessons son Ture Schragge för Årtan.
 
1677, Joh Gyllenpistols kompani:
Här anges för Segerstad (S): Simon Turessons son Ture Schragge i Åhrtan.
 
1676, Ryttmästare Johan Gyllenpistols kompani:
Här anges för Segerstad (S): Ryttarens(?) Simon Turessons son Ture Skragge för årtan
 
1674, Ryttmästare Anders Fältreuters kompani:
Här anges för Segerstad: Bondens Simon Turessons måg för Årtan. (OBS, samma bonde som ovan, men hans måg istället för son).
 
1673, 1672 och 1671, Ryttmästaren Anders Fältreuters kompani:
Här anges för Segerstad: Simon Turessons måg för Årtan.
 
Mantalslängderna för Årtan i Segerstad (S) för åren 1642-1682 tycks alltid ange Simon (utan efternamn). Jag har dock inte kikat i varje mantalslängd, men nästan alla. Före 1642 verkar varken någon Simon eller Ture stå i mantalslängderna för Årtan.
 
Jordeboken för Årtan i Segerstad (S) 1652 anger Ryttarens Ture Simonssons tjänare. Kanske en felskrivning i jordeboken, för enligt mantalslängden hette han ju Simon).
 
Jordeboken för Årtan, Segerstad (S) 1650 anger Ryttarens Simon T()sons tjänare. (Efternamnet är kanske Turesson, men det är skrivet så otydligt att det lika gärna kan stå Tomasson eller något annat som börjar på ”T” och slutar på ”son”).
 
Även om detta inte bevisar att Thure Skragge i Nedernäs och i Årtan är samma person så motsäger det definitivt inte detta. Enligt Generalmönsterrullan för Södermanlands kompani 1710 skulle Thure Skragge blivit ryttare 1674, och blivit korpral 1680. Detta hänger ihop med ovanstående i och med att han i så fall var gemen ryttare i Årtan 1679 och korpral i Roslagen 1680. Det hänger också ihop med att Simon Turessons måg var ryttare för Årtan 1674, och från 1676 anges Ture Skragge – det kan ju innebära att Ture Skragge var ryttare 1674, men först efter att 1674 års rulla skrevs (för 1675 har jag inte hittat någon rulla). Dessutom överlappar inte Årtan och Nedernäs varandra, så fr.o.m. 1680 har Ture Skragge i Årtan ”försvunnit”, och före 1680 tycks ingen Ture Skragge finnas i något annat kompani. Om han därmed blev ryttare i slutet av 1674 så skulle den uppgift som Braunerhielm angett om att han var född 1659 innebära att han åtminstone hunnit fylla 15 år innan han blev ryttare. Men kunde man antas till ryttare när man var så ung?
 
Dessutom hänger det ihop med att, när kriget tog slut 1679, så flyttades ryttmästare Magnus Breitholz kompani från Värmland till Roslagen (Braunerhielm). Även om Ture Skragge i Årtan inte tillhörde just detta kompani så var även Erik Jonsson Sturcks kompani från Värmland. Enligt Braunerhielm var det ett tillfälligt upprättat kompani 1678-1679.
 
Även uppgiften om att Ture Skragge föddes 1659 verkar ju rimlig om hans far Simon Turesson anges i mantalslängden för Årtan 1642. Tyvärr vet jag inte var Simon Turesson fanns före 1642.
 
Så mycket tyder nog på att dessa båda Ture Skragge är samma person. Men något bevis är det inte.
 
Men om Thure Skragges far var Simon Turesson i Årtan, så hette alltså hans farfar Ture (kanske den Ture Andersson som nämns i annat inlägg ovan). I så fall stämmer det inte med Fryxells ”Wärmländsk slegte-bok” där hans far uppges heta Simon och hans farfar Simon Simonsson. Å andra sidan hänger inte Fryxell ihop med uppgiften hos Braunerhielm om att Ture Skragge i Nedernäs var kusin med Olof Olofsson Skragge Lagerborg heller.
 
Tyvärr lyckades jag inte hitta det brev från 1716 som Braunerhielm hänvisar till när han anger att Ture Skragge och Olof Skragge/Lagerborg var kusiner. Men han anger ju källan så det känns trovärdigt.
 
Kanske är det så att Ture Skragge i Årtan tog sig namnet Skragge från sin mor? För annars borde kanske även hans far Simon Turesson anges med namnet Skragge, vilket han inte verkar göra. Det är förstås bara en spekulation, men i så fall skulle Ture Skragge och Olof Lagerborg kunna vara kusiner genom att Ture Skragges mor var syster till Olof Lagerborgs far. Då borde Ture Skragges mor heta Olofsdotter. Men som sagt så är det bara ren spekulation. Kan någon ha stött på någon ”Olofsdotter Skragge” som kan passa in?
 
Som svar på Erik Mangsbos fråga om vilka personer som avses i Roslags-Bro (AB) husförhörslängd avseende Nääs 1709 så tolkar jag det som att uppgifterna avser Tures fru Elisabeth Boestadia (dotter till prästen i Estuna sn (AB) Petrus Jonae Boestadius) respektive Tures svärmor Margareta Kenicia (dotter till Johan Persson Kenicius, som sannolikt var son till ärkebiskopen Petrus Kenicius. Enligt dödboken dog Margareta Kenicia i Nedernäs 1712). Däremot har jag hittills inte lyckats förstå vem som avses med ”Syster”. Det kan ju vara den syster som tidigare varit gift med ryttaren i Årtan (som ovan benämns som Simon Turessons måg), eller en syster till Elisabeth Boestadia (hon hade två systrar, nämligen Margareta och Catharina). Men jag har kvar på min ”avprickningslista” att jag ska undersöka det…..
 
///
Sven-Åke

50
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-25, 22:54 »
Jag håller, lite på vinst och förlust, på att leta efter personer som heter Skragge och som i början av 1700-talet bodde i Uppland (exklusive Stockholms stad). Mitt syfte är att försöka hitta ledtrådar avseende den Ture Skragge som dog 1715 och som bodde i (Neder)Näs, Roslags-Bro sn (AB). Det finns en del med namnet Skragge, men tyvärr saknar alla jag hittat uppgift om vare sig patronymikon eller födelsesocken.
 
Förutom den Ture Skragge som dog 1715 och som bodde i (Neder)Näs, Roslags-Bro sn (AB) finns åtminstone följande:
-   Johan Skragge: Kvartersmästare vid Roslags kompani 1700 [Generalmönsterrullan 1704, SVAR Sid 218/Bild 225]. Kornett vid Roslags kompani 1702 [Generalmönsterrullan 1704, SVAR Sid 218/Bild 225]. Död 1702-12-16 [Generalmönsterrullan 1704, SVAR Sid 218/Bild 225]. Eventuellt är detta samma Johan Skragge som nämns som ryttare i Magnus Breitholz kompani för Vantunge, Husby(-Sjuhundra) sn (AB) 1683-1687 [Generalmönsterrullorna för de aktuella åren]? Han nämns på samma ställe även i samband med Granö, Väddö sn (AB), och är väl därmed samma person som nämns i en artikel på Väddö hembygdsförenings hemsida (http://www.vaddohembygdsforening.se/vaddo-socken/vaddo-mitt/senneby/21-senneby).
-   Simon Skragge: Båtsman. Bodde i Norrtälje (AB) och gifte sig i Norrtälje (AB) 1701-04-22 med Anna Jansdotter [Vigselboken].
-   Lars Skragge: Slottsbokhållare och vaktmästare vid Svartsjö, Sånga sn (AB). Gift i Sånga sn (AB) 1747-07-20 med Maria Thun som kom från Ed sn (AB) [Vigselboken]. Död i Sånga sn (AB) 1752-01-04 [Dödboken], var enligt dödboken född cirka 1693.
-   Johan Schragge: Skogvaktare. Begravd i Österåker sn (AB) 1763-10-05 [Dödboken], var enligt dödboken född cirka 1697.
-   Michel Skragge: Hade dottern Catharina som föddes i Uppsala domkyrkoförsamling (C) 1699-01-30 [Födelseboken].
-   Anders Schragge: Bodde i Losgärde, Bälinge sn (C ) 1688-1698 (står som korpral 1688-1696) [Husförhörslängden].
-   Simon Skragge: Löjtnant vid Kungliga Amiralitetet. Gift i Almunge sn (C ) 1737-02-06 [Vigselboken].
 
Jag har säkert missat något när det gäller Skragge. Men om denne Ture Skragge var kusin med Olof Olofsson Lagerborg (Anbytarforum 15 mars 2014 - 19:04) och Olof Lagerborgs far hette Olof Olofsson (Anbytarforum 18 december 2014 - 13:17) så bör väl även Ture Skragges far heta Olofsson. Och i så fall kan han inte vara samma Ture Skragge som den Ture Simonsson som i tidigare inlägg (Anbytarforum 06 november 2013 - 10:49) nämns i Årtan i Segerstad eftersom hans far anges heta Simon Turesson (inte Ture Olofsson). Å andra sidan kanske Olof Olofsson Lagerborg och Ture Skragge var kusiner på sin mors sida.. Det vore intressant att hitta det befordringsförslag som anges i Anbytarforum 15 mars 2014 - 19:04: ”I Braunerhjelms Kungl. lifregementets till häst historia del Biografiska anteckningar... sid. 157 sägs Olof Olofsson Skragge adlad Lagerborg vara kusin med ryttmästaren/översten Ture Skragge. Släktskapet ska framgå av ett befordringsförslag författat den 3/2 1716 av Jakob Danckwardt-Lillieström.”
 
///
Sven-Åke

51
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-21, 15:26 »
Tack för tipset Marcus! Jag har sökt en del på Krigsarkivet (jag jobbar bara några hundra meter därifrån...), men kanske inte just bland det material du nämner.
 
///
Sven-Åke

52
Allmänna Barnhuset / Skriven som amma
« skrivet: 2014-12-21, 15:21 »
Hej Helena,
 
Ja, det finns särskilda ammrullor. Men du måste nog ta dig till Stockholms stadsarkiv, för jag tror inte att de är digitaliserade än. Åtminstone inte när jag sökte information där senast.
 
Mvh
Sven-Åke

53
Hammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2015
« skrivet: 2014-12-20, 18:27 »
Hej,
 
En av mina förfäder, Anders Lundberg, uppges vara född i Hammar, men jag har inte lyckats hitta honom där. När han dyker upp i källmaterialet finns han som ryttare i Lidingö sn (AB) cirka 1750. Därefter finns han på Ulriksdals slott i Solna sn (AB), och till sist är han skogvaktare i Danderyd sn (AB).
 
Han uppges till att börja med vara född 1721/1722 och utan angivande av födelseort. Men 1772 ändras plötsligt uppgifterna, och han anges då vara född 1709 i Hammar.
 
Jag har som sagt inte hittat honom i Hammar, och jag har inte heller hittat honom i några militära rullor. Skälet till att jag inte hittat honom i Hammar kan ju möjligen beror på att han kanske inte hette Lundberg då.
 
Kan det möjligen finnas någon som forskar i Hammar som har någon ledtråd?
 
///
Sven-Åke

54
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2014
« skrivet: 2014-12-20, 18:07 »
Hej,
Uppgiften om att ”min” Ture Skragge var ryttare vid Livregementet till häst redan 1674 finns i generalmönsterrullan för Livregementet till häst (Södermanlands kompani) 1710. Däremot framgår inte där vilket kompani han antogs till, och den uppgiften har jag inte hittat än. Den tidigaste bostadsort jag hittat är Näs, Roslags-Bro sn (AB) 1683 (Generalmönsterrullorna för Livregementet till häst och ryttmästare Bretholtz kompani 1686-1688).
 
Ovanstående är den enda källa jag har till uppgiften om att han var ryttare redan 1674, men jag har inte heller hittat något som motsäger den uppgiften. Kunde man verkligen vara ryttare redan 1674 om man var född 1659 (som anges i C.A.G. Braunerhjelms Kungl. Lifregementets till häst historia och Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare, Biografiska anteckningar), d.v.s. bara 14-15 år gammal beroende på när på året han föddes respektive antogs som ryttare?
 
Det är samma Ture Skragge som enligt ovan anges i Generalmönsterrullan för Roslags kompani 1704, och som då kom från Norra Uplands kompani. Tyvärr saknas generalmönsterrulla för Norra Uplands kompani de aktuella åren, men 1696 tillhörde han Roslags kompani, så han kan inte ha tillhört Norra Uplands kompani mer än något år.
 
Jag har inte hittat något patronymikon för honom i vare sig militära källor eller kyrkoböcker, utan bara i Fredrik Fryxells ”Wermlänsk slegte-bok” där han uppges vara son till Simon Skragge och sonson till en Simon Simonsson murmästare som jag uppfattar ifrågasätts ovan. Jag har även tittat i mantalslängderna, och hittar inget ytterligare där heller.
 
Jag har fler uppgifter om denne Ture Skragge, men inget som leder ytterligare bakåt i tiden (förutom födelseuppgiften ovan samt Fryxell).
 
///
Sven-Åke

55
Spännande om det kan gå att nå klarhet i vad bilden faktiskt föreställer. Det är onekligen en bister skara män i olika åldrar.... Jag har också tänkt att han till vänster kanske kan vara godsägare eller liknande - Ronöholms säteri eller Hargs bruk kanske? Eller kanske jägmästare/skogsmästare - vad jag förstår så hade de någon sorts uniform.
 
Vad gäller dina uppslag Birgitta så ska jag se om jag hittar dem i min fars noteringar.
 
Tack för hjälpen!
 
///
Sven-Åke

56
Hej Thomas,
 
Han bör ha gjort värnplikten vid den här tiden, och det kanske är permissionsuniformen han hade på sig? Han var inte anställd i försvaret.
 
///
Sven-Åke

57
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-12-14, 15:47 »
Hej,
 
En av mina förfäder hette Ture Skragge. Han bodde bl.a. i Nedernäs, Roslags-Bro sn (AB), där han dog 1715. Han antogs som ryttare vid Lifregementet till häst 1674, och blev senare bl.a. ryttmästare vid samma regemente.
 
Jag har stött på andrahandsuppgifter om att han skulle vara född 1659 (C.A.G. Braunerhjelms Kungl. Lifregementets till häst historia och Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare, Biografiska anteckningar), och någonstans att han skulle vara född i Värmland. Men jag har inte kunnat verifiera uppgifterna om 1659 och om Värmland. Finns det någon som känner till mer om detta?
 
///
Sven-Åke

58
Hej,
 
Är det någon som känner igen någon av personerna på denna bild, eller i vilket sammanhang den kan vara tagen? Bilden bör vara tagen någonstans i trakten av Hallstavik eller Harg i slutet av 1940-talet eller cirka 1950.
 
Andra personen från höger är min far, men övriga tre känner jag inte igen.
 

 
 
///
Sven-Åke

59
Närtuna / Närtuna
« skrivet: 2014-11-25, 20:38 »
Hej, Jag läser det som;
Död den 12 (månad) och begravd den 20 (månad) Enkan hustru Kiärstin Ersdotter i Kolsta 78 år gl (gammal) död af lungsot.
 
///
Sven-Åke

60
Bladåker / Bladåker C:1 födde 1737-1790, 1763
« skrivet: 2014-08-16, 17:22 »
Hej,
 
Jag skulle säga att det står Anders, Fad: Hans Andersson, Mod: Anna Mattsdotter (inte Andersdotter), i Österbyggeby.
 
Med vänlig hälsning
Sven-Åke Eriksson

61
Edebo / Edebo
« skrivet: 2014-08-16, 17:10 »
Hej Ewa,
Jag vet inte om du har provat att besöka Stockholms Stadsarkiv? Där finns rätt många rullor av olika slag rörande såväl Stockholms allmänna barnbördshus som Allmänna barnhuset, och det verkar som att det mesta rörande Allmänna barnhuset ännu inte är digitaliserat (även om det var ett tag sedan jag själv letade där).
 
Själv har jag två förfäder som varit barnhusbarn i Stockholm, och det har gått att hitta rätt mycket uppgifter (dock inte om deras fäder). Jag tänker t.ex. på ammrullor, rullor över späda barn, rullor över utlämnade barn, protokoll över intagning av barn, rullor över späda barn inomhus och rulla över barn utanför barnhuset.
 
Men du kanske redan har provat det?
 
Med vänlig hälsning
Sven-Åke Eriksson

62
Söderby-Karl / Roslags-Bro dödbok 1688-1702, avseende 1694
« skrivet: 2014-07-09, 21:12 »
Hej Lotta och Heikki,
 
Jag är jättetacksam för er hjälp. Hoppas jag kan försöka hjälpa er med något vid tillfälle. Och jag kan mycket väl ha gjort fel tolkning.
 
Nu befinner jag mig på resande fot och har nog inte möjlighet att ladda ner den källa jag hänvisat till när den gäller min tolkning av namnet Clemet (Clement eller liknande). Men det handlar om Roslags-Bro dödbok avseende Olof Andersson i Billinge (begravning 1707-05-01). Där anges hans föräldrar vara Anders Ersson och, som jag läser det, Kierstin Klemetzdotter i Stensta.
 
Jag kan inte uppfatta det på annat sätt än att ovanstående Kierstin Klemetzdotter (Stensta, och gift med Anders Ersson) är samma person som den Kerstin Clementsdotter som begravdes 1694 (också Stensta och gift med en Anders Erickson).
 
Dessutom uppfattar jag att, i dödboken 1694, efternamnet för Kerstin inte ser likadant ut som förnamnet (eller titeln) på hennes far.
 
Med reservation för att jag just nu, på bilsemester i syd- och mellaneuropa, inte har möjlighet att läsa originalet, utan utgår från de anteckningar jag har med mig.
 
///
Sven-Åke

63
Roslags-Bro / Roslags-Bro dödbok 1702-1749, avseende 1707
« skrivet: 2014-07-09, 18:40 »
Tack Lotta, Jag håller med dig. Lite senare ska jag kika på om denne Peder Nilsson kanske också framgår i bl.a. mantalslängden.
///
Sven-Åke

64
Söderby-Karl / Roslags-Bro dödbok 1688-1702, avseende 1694
« skrivet: 2014-07-09, 18:35 »
Nej, jag tror inte att det står så, men tack för att du försöker.
 
Jag tror att den inledande texten lyder: den 25 Julii Begrofs på kyrckiog Hust Kerstin Clementsdr, född på Stensta gård i Carlskyrck Socken fad (....) Beskedelig (....) Eriksson och margareta Persdr mod........
 
Men vad kan det stå där jag på två ställen skrivit (....)? Jag tror att det sista (....) avser en titel av något slag.
 
///
Sven-Åke

65
Bureätten / Petrus Kenicius förfäder
« skrivet: 2014-07-09, 18:18 »
Tack Urban, jag kommer givetvis beställa skivan. Och ditt svar ger verkligen, så långt man nu rimligen kan veta, att hans förfäder finns där. Det är stor skillnad mot alla tidigare önsketänkanden som florerat.
 
Tack för hjälpen!
Sven-Åke

66
Roslags-Bro / Roslags-Bro dödbok 1702-1749, avseende 1707
« skrivet: 2014-06-08, 17:43 »
Tack för er hjälp!
 
Det är just namnet Stensta som jag också tyckt mig se, men ändå känner mig lite tveksam till. Dels ligger väl inte Stensta i just Roslags-Bro, och när en plats ligger i en annan socken så brukar den socknens namn anges (men absolut inte alltid). Jag får det till S....stadh, men känner mig lite osäker på de bokstäver jag prickmarkerat. Men det är nog ändå Stennstadh det står.

67
Söderby-Karl / Roslags-Bro dödbok 1688-1702, avseende 1694
« skrivet: 2014-06-07, 08:34 »
Stort tack Mats och Heikki,
Jag håller med om att det ser ut som Beskedelig och att efternamnet är Eriksson. Jag borde ha sett det.
 
Det som står före efternamnet tror jag är en titel, men jag kan inte tolka det. Det ser inte ut som Clemet eller liknande, vilket jag vet att han bör heta (Eftersom det framgår på annat håll att dottern heter Klemetsdotter). Det börjar nog på C och slutar på torn - C.......torn?

68
Roslags-Bro / Roslags-Bro dödbok 1702-1749, avseende 1707
« skrivet: 2014-06-01, 18:21 »
Hej,
I Roslags-Bro dödbok 1702-1749, avseende 1707, finns bl.a. följande. Kan någon hjälpa mig att tolka namnet på den plats som Peder Nilsson och Maria Larsdotter, och därmed också Brita Pärsdotter, uppges vara från?
 

 
///
Sven-Åke

69
Söderby-Karl / Roslags-Bro dödbok 1688-1702, avseende 1694
« skrivet: 2014-06-01, 15:51 »
Hej,
 
I Roslags-Bro dödbok 1688-1702, avseende 1694 (Bild 152, enligt SVAR), finns denna text. Här anges bl.a. att Kerstin Klementsdotter (med reservation för exakt stavning) var född på Stensta gård i Karlskyrka. Eftersom hon uppges vara 101 år gammal när hon dog 1694 så bör hon vara född cirka 1593.
 
Men jag skulle behöva hjälp med tolkningen av hennes fars namn och titel.
 
(Eftersom texten rör Söderby-Karl (Karlskyrka), men står skriven i kyrkobok för Roslags-Bro var jag lite tveksam till om jag borde lägga in frågan i Söderby-karl eller Roslags-Bro, och det fick bli Söderby-Karl).
 

70
Roslags-Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 05 oktober, 2014
« skrivet: 2014-02-09, 10:25 »
Jag ser att jag gjort en felaktig hänvisning i mitt inlägg om Lars Magni Sepelius den 5 januari 2014 kl. 16:05. Och det är väl för sent för mig att ändra i inlägget, så jag gör det så här istället.
 
Jag hade skrivit;
-det finns någon andrahandsuppgift som anger att Lars Magni Sepelius mor var Ingeborg Persdotter från Söderby, Roslags-Bro, och att hon hade arvejord i Toftinge i Väddö. Jag har hittills noterat att uppgiften ska finnas i Edvin Gustafssons bok Väddö socken (1958), men jag har inte kontrollerat uppgiften.
 
Det ska istället stå;
-det finns någon andrahandsuppgift som anger att Lars Magni Sepelius mor var Ingeborg Persdotter från Söderby Roslags-Bro, och att hon hade arvejord i Toftinge i Väddö. Uppgiften finns i Edvin Gustavssons bok Kungabrev och andra Roslagens dokument (1971), men jag har inte kontrollerat uppgiften i någon förstahandskälla än.
 
///
Sven-Åke

71
Tack för hjälpen Peter och Jan,
 
Tyvärr finns inga andra barn till den misstänkte fadern. Han har dock en bror och ett par farbröder, och jag håller på att utreda dessa för att se om där finns några sonsonson...., och hoppas att det kan leda till något i slutänden.
 
///Sven-Åke

72
Bureätten / Petrus Kenicius förfäder
« skrivet: 2014-01-25, 19:26 »
Hej,
En av mina släkttrådar leder till ärkebiskopen Petrus Kenicius. I min egen släktredovisning har jag hittills stannat där (även om jag i och för sig noterat fler släktled men, inte redovisat det). Skälet till att jag hittills stannat där har att göra med att jag uppfattat att Petrus Kenicius på flera håll uppges tillhöra Bureätten, och att jag uppfattat att mycket av det som skrivits om Bureätten är tveksamt.
 
Jag har helt enkelt tyckt att det är viktigare att vara säker (eller så säker man över huvud taget kan vara) än att tumma på källkritiken bara för att få med någon generation till. Och egen amatörforskning i 1500-talet och tidigare är ju inte helt enkel.
 
Sedan en tid tillbaka upplever jag att det skrivs mycket mer som verkar sakligt och underbyggt, så därför kanske det nu kan vara läge att här ställa frågan om vad man verkligen kan veta om Petrus Kenicius förfäder. Jag vet vad som står i Genealogica, Svenska samlingar före Peringskiöld, SE/RA/750001/I/53, där jag noterat vad som står på uppslag 65-69 (Bild ID 68-71).
 
Med vänlig hälsning
Sven-Åke

73
Hej,  
Jag försöker på olika sätt hitta ledtrådar som kanske kan leda mig till min biologiska farfar. Jag har en uppgift från min farmor (död sedan länge) om vem han skulle vara, men det har inte gått att få bekräftat i vare sig kyrkoböcker eller genom den faderskapsutredning som skedde cirka 1930. Den person som anges är också död sedan cirka 30 år tillbaka, och inget finns i bouppteckningen. Uppgiften från farmor kan förstås vara rätt, men har inte kunnat bevisas.  
 
Jag har inte gjort något DNA-test, men jag uppfattar det jag läst om DNA-tester som att det mycket väl kan ge ledtrådar till det jag söker.  
 
Om det nu är just detta jag vill fokusera på den här gången, d.v.s. försöka hitta min farfar (eller hans far, eller.....), vilket test borde jag då göra? Jag uppfattar att det är ett Y-DNA-test, men det verkar ju finnas flera olika varianter av detta.  
 
Med vänlig hälsning  
Sven-Åke

74
Edebo / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-05, 21:51 »
Hej,
 
Den här frågan gäller egentligen både Edebo och Harg, men eftersom jag förstått att man inte bör skriva samma fråga på flera ställen så har den efter lottdragning hamnat på Edebo.
 
Min far föddes 1929, och hans far är okänd. I barnavårdsmannens arkiv i Norrtälje stadsarkiv finns ett antal protokoll från en faderskapsutredning. Ett par personer pekades ut, varav en pekades ut av min farmor (som är död sedan länge), men det gick tydligen inte att fastställa något faderskap. Jag har hittills letat efter uppgifter i födelseboken, församlingsböcker, bouppteckningarna efter de utpekade personerna och bouppteckningar efter andra personer (personer som hon arbetat hos 1928/1929 och andra i hennes bekantskapskrets), samt förstås i barnavårdsmannens arkiv.
 
Hittills har jag inget napp, förutom en muntlig uppgift som jag fått från flera håll i släkten, och som på olika grunder landar på en person som jag inte vill ange namnet på än. Han är visserligen död sedan länge och han hade inga barn, förutom eventuellt min far, men jag ändå för osäker än så länge. Han är också samma person som min farmor pekat ut. Han bodde vid den här tiden (slutet av 1920-talet) i Edebo, och flyttade senare till Harg där han också avled.
 
Finns någon av er som har mer lokal kunskap från Edebo och Harg som kan tipsa mig om hur jag kan gå vidare? Finns det t.ex. skol- eller konfirmationsfotografier från Edebo från 1910-talet eller vigselfotografier från Edebo/Harg från 1941 som skulle kunna ge något?
 
Jag försöker gripa efter varje halmstrå.
 
///
Sven-Åke

75
Bergström / Bergström
« skrivet: 2014-01-05, 16:59 »
Hej,
 
Detta inlägg är egentligen ett svar på en gammal fråga (Helena Gille 2012-01-18), så kanske är frågan redan överspelad, men jag svarar ändå. Frågan handlar om Maria Margareta Bergström (född i Gunnarsbo, Aspeboda sn, Dalarna 1789-02-18 men även andra datum förekommer) som 1816 födde sonen Carl Johan på Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
 
Jag har lyckats följa henne fram till 1852, men där har det tagit stopp, så om du fortfarande är fast 1817 så har jag mer information till dig.
 
1818-1820 (eventuellt 1821) fanns hon återigen hos Möllers på Hornsbergs gård i Stockholm. I november 1821 uppges hon flytta från finska församlingen till allmänna barnhuset där hon var jungfru. 1824-1825 var hon piga på Lennartsnäs i Kungsängens fg (tidigare Stockholms-Näs). 1825-1832 var hon amma, piga och sköterska på allmänna barnhuset (där hon också fick ytterligare ett oäkta barn). 1832-1839 var hon piga i Skeppsholmens fg, från 1839 i Hedvig Eleonora fg och där verkar hon varit kvar tills hon försvinner 1852.
 
Jag har fler detaljuppgifter, men det blir kanske för detaljerat här. Hör gärna av dig om du vill (se även det jag skrivit under Aringsås angående Gustaf Ström).
 
///
Sven-Åke Eriksson

76
Aringsås (Alvesta fr. 1945) / Aringsås (Alvesta fr. 1945)
« skrivet: 2014-01-05, 16:34 »
Hej,
 
Jag vet inte om den här texten gör sig bäst här, men jag skriver det ändå här eftersom det svarar på en fråga som ställts under just Aringsås.
 
Det är Helena Gille som ställde frågan för rätt länge sedan, den 18 januari 2012, så kanske har du Helena redan fått svar. Men jag skriver ändå något här.
 
Den Katarina Johansdotter du frågar efter är sannolikt Catharina Jonasdotter (men i vissa kyrkoböcker och andra källor skrivs hon som Johansdotter). Hon var född i Svalekullen i Aringsås 1790-12-23 (även uppgiften 1790-12-24 förekommer). Efter att hon födde sin oäkte son Gustaf kan hon via framförallt in- och utflyttningslängder, husförhörslängder, mantalslängder och kronotaxeringslängder följas fram till sin död i kolera på Sabbatsbergs fattighus i Stockholm 1834-09-12. Men det är inte säkert att varje adress hon bodde på går att hitta.
 
Efter 1820-05-06 har jag en lucka, men 1821-04-06 flyttade hon från Adolf Fredriks fg till kvarteret Kajan nr 1 i Klara fg där hon bodde till åtminstone 1823-04-22. I maj 1823 bodde hon plötsligt några veckor i Prästgården i Tillinge sn, Uppsala län, och återkom sedan till Stockholm.
 
Jag har fler detaljuppgifter, men det kanske blir för detaljerat här - hon flyttade rätt många gånger. Du kan gärna höra av dig direkt om du vill ha mer uppgifter.
 
///
Sven-Åke Eriksson

77
Roslags-Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 05 oktober, 2014
« skrivet: 2014-01-05, 16:05 »
Hej,
 
Jag ser att det finns en liten diskussion om Marina Nilsdotter Celsia och Lars Laurentius Magni Sepelius. Jag har också dem i mitt släktträd, och jag håller på att se om det går att komma längre med Sepelius Celsius är nog så välutrett som möjligt gissar jag. Jag har inte nått längre än till Marinas make än, men det finns lite mer som det kan vara värt att undersöka. I min egen körplan har jag inte kommit riktigt dit än, så än så länge har jag bara noterat nedanstående uppgifter, men inte gått vidare i undersökningarna än. Jag hoppas komma dit senare i vår.
 
De noteringar jag tänker på är följande:
-i slutet av Roslags-Bros kyrkoräkenskapsbok 1645-1750 cirka sid 474 finns en förteckning över socknens kaplaner. Den som gjort förteckningen i slutet av 1700-talet anger där att Sepelius företrädare, Måns, kanske är far till Lars Magni Sepelius. Observera att det inte anges med säkerhet. I samma textavsnitt finns också ett par hänvisningar till text om just denne Måns. Jag bifogar dessa textavsnitt:


-i samma textavsnitt i kyrkoräkenskaperna finns också en notering om att Lars Magni Sepelius nämns i ett protokoll från Bro tingsrätt 1672-06-15.
-det finns någon andrahandsuppgift som anger att Lars Magni Sepelius mor var Ingeborg Persdotter från Söderby, Roslags-Bro, och att hon hade arvejord i Toftinge i Väddö. Jag har hittills noterat att uppgiften ska finnas i Edvin Gustafssons bok Väddö socken 1958, men jag har inte kontrollerat uppgiften.
-i Early Modern Letters Online http://emlo.bodleian.ox.ac.uk/ finns två brev från 1642 där en M. Sepelius nämns. Breven är på latin, så jag kan inte tolka texten det finns dock en kort sammanfattning på engelska. Om denne M. Sepelius har något som helst med Lars Magni Sepelius att göra har jag absolut ingen aning om idag.
 
Även om ovanstående inte gav några uppgifter som jag kan säga att jag säkerställt och som därmed inte heller ska tas för säkerställda, så kanske de ändå kan vara till nytta för någon att söka mer i.
 
///
Sven-Åke Eriksson

Sidor: [1]