Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Carl-Göran Backgård
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-02-11, 10:41 »
Jag menade förstås att det inte fanns en lämplig Per Baas i prästsläkten.
2
« skrivet: 2023-02-10, 09:27 »
Tack för svar! Jag borde kunnat räkna ut att det var den adliga släkten, när jag inte hittade någon lämplig Bengt i prästsläkten här.
3
« skrivet: 2023-02-09, 21:57 »
Jag har försökt förstå vem Per Baas var. Han blev utnämnd till slottsfogde på Örebro slott genom ett brev från bl a rådet daterat 16/7 1651. Brevet finns tillsammans med flera dokument om honom i RA:s Biographica B I bild 67-80.
4
« skrivet: 2022-08-29, 17:01 »
Men om Anna Beata var född 1705 så skulle fadern bara vara 17 år. Elgenstierna har ju inget annat gifte för Johan Henrik Nauckhoff än det 1735 med Margareta Christina Hederhielm. Det borde finnas en bättre kandidat till faderskapet. Nils Olof Wall (i anbytarforum Rosenstråle 20111029) frågar sig om han var en baltisk adelsman med samma namn - men utan nära släktskap - i svensk krigstjänst. Finns det någon sådan?
5
« skrivet: 2022-08-27, 21:21 »
Hej, Nauckhoff-forskare!
2006 frågade Anna Nilsson om Anna Beata Nauckhoff. Det är 16 år sedan!! (Lång svarstid) Jag har stött på en Anna Beata Nauckhoff, som kallas kaptenska. Hon förekommer i Östbo härads renoverade dombok för sommartinget 1753 och ska, tillsammans med kvartermästaren Erik Rodhe, kornetten Casimir Sabelfeldt, majoren Carl Henrik von Wachenfeldt och änkefru Anna Greta Dachsberg, förklara med vad rätt de har sålt den så kallade Dachsbergska graven i Byarums kyrka. Det dessa personer har gemensamt är att de är barnbarn eller barnbarnsbarn (eller i ett fall gift med ett sådant) till överstelöjtnant och krigsmanshusföreståndare David Dachsberg, död 16670418.
Dachsberg hade en dotter Elsa Beata, död 1676 i Jönköping, gift med hovrättsrådet Gustaf Queckfeldt (1628-1712). Deras dotter Helena har jag inte hittat just något om, mer än att Elgenstierna anger att hon var "g. m. en Nauckhoff". Att Anna Beata måste vara deras dotter har jag räknat ut själv. Frågan är dels vilken kapten Nauckhoff det var och dels om det möjligen finns en Anna Beata till.
6
« skrivet: 2022-08-27, 10:30 »
I sommar har jag ägnat en hel del tid åt att forska om Assar Starkmans senare tid i livet. Genom Lennart Fag i Värnamo har jag fått ta del av Ian Hamiltons (död 2011) forskningsresultat. Han hade hittat att Assar Starkman var misstänkt för att bland annat ha tagit ut för höga avgifter av bönderna i Västbo och Östbo härader. Kungen Karl XI beordrade en kommission att under ledning av landshövding Eric Dahlbergh i Jönköping undersöka saken. Denne har i en skrivelse till kungen (Skrivelser till Kungl Maj:t från landshövdingen i Jönköpings län 1687-1688 vol 6, den 3 oktober 1688) berättat om bakgrunden till kommissionen. Av en annan skrivelse i samma serie den 10 okt 1688 framgår att Starkman då var arresterad och insatt på Jönköpings slott i väntan på att bli förd till Stockholm och där stå till svars inför kammarkollegiet.
Men inte förrän den 10 juni 1689 påbörjades förhöret. Då hade två dokument inlagts i kammarkollegiet, först en så kallad libell med anklagelserna mot Starkman i 13 punkter, och sedan inom ett fåtal dagar Starkmans invändningar. Kollegiet fortsatte sedan förhöret enligt libellens punkter till den 24 juli. Protokollen finns i Kammarrevisionen - Rättegångsprotokoll 1689 A II:11 i riksarkivet. Sammanfattningsvis beslutade kollegiet i ett fåtal fall att Starkman skulle betala tillbaka avgifter till en del bönder, men på de flesta punkter ansåg man att rannsakningen måste göras om, eftersom det fanns många anklagelser som Starkman hade nekat till, och där kommissionen inte hade några bevis mot honom.
Hamilton har varit sparsam med källhänvisningar, men hittat flera dokument som jag tyvärr inte funnit. Dit hör libellen och Starkmans invändningar. Han har dessutom haft en del svårigheter med tolkningen, vilket förstås gjort det än mer önskvärt för mig att hitta källorna och pröva min läsförmåga.
Är det någon som vet mer om dessa källor och om hur det gick för Starkman? Blev det en ny rannsakning?
7
« skrivet: 2022-07-21, 17:53 »
Förlåt, det var hösttinget, inte sommartinget.
8
« skrivet: 2022-07-21, 10:46 »
I domboken för Västbo hd ST 1688 nr 92 står det om drängen Johan Bengtsson att han dömdes för att ha gjort sig till målsman i annans sak. Han hade nämligen beskyllt länsmannen för att ha utelämnat vissa gårdar i kronans jordebok. Straffet blev att han fick plikta 3 mark enligt landslagens konungabalk, 29 kapitlet. Sedan kommer ett tillägg "dock utan sui aros laesion och förklaring". Vad menas?
9
« skrivet: 2022-07-16, 17:34 »
Det var länge sedan någon skrev något här. Jag tycker platsen ändå är rätt. Det jag vill ta upp är ordet skötebrev. Vill minnas att jag någon gång läst eller hört att ordet har sin förklaring i en gammal sedvänja att ta en torva av den nya gården och lägga den i den blivande ägarens sköte som bevis för att överlåtelsen gått korrekt till. Är detta riktigt och finns det i skrift någonstans? Och, i så fall, hur hängde det ihop med skafthållningen?
10
« skrivet: 2022-01-11, 12:58 »
Vem är Gabriel? Jag har svårt att identifiera honom med någon av de fyra som i EÄ heter Gabriel Lood. Möjligen skulle det kunna vara Per Gabriel (tab 4, son till Gustaf, tab 3). Två andra heter Gustaf Gabriel, tab 5 och 6, och är son och sonson till nämnde Per Gabriel och blir därmed för unga. Den fjärde heter också Gustaf Gabriel, tab 10.Vad gäller den sistnämnde är han enligt min mening felaktigt placerad som son till Erik (tab  Han borde i stället vara son till Krister (tab 11). Jag skrev ett inlägg om detta 2018-08-06 och framförde denna mening och skälet till den, men ingen har kommenterat. Vet man källan till att Gustaf Gabriel har ansetts vara son till Erik?
11
« skrivet: 2021-01-29, 16:33 »
Min mormors faster Augusta Söderström (1858-1927) sägs ha utbildat sig till småskollärarinna vid Skrehalls småskollärarinneseminarium i Sjuntorp, Fors socken. Exakt när vet jag inte, men skulle gärna vilja veta. År 1880 ansökte hon om och fick en plats som lärare i "östra skärgården" i Länna socken, Stockholms län. Då var hon utbildad och hade betyg från väl vitsordad tjänstgöring i både små- och folkskola. Detta pekar mot att utbildningen skedde vid mitten av 1870-talet.Är det någon som känner till detta seminarium och var jag kan hitta information om det?
12
« skrivet: 2021-01-23, 23:53 »
[size=0pt] Assar Starkman har själv skrivit anteckningar i en bevarad bok. Den har först påbörjats av Nils Nilsson Skarp som var bror till Maria, hans hustru. Det mesta av vad denne skrivit är på latin, och han måste därför ha varit en skolad man. Sedan har boken vänts och påbörjats igen från sista sidan och anteckningar har förts av Assar Månsson och senare av hans hustru, son och sonson. Förutom familjenotiser förekommer diverse anteckningar och skrivövningar, mest från 1800-talet. För ca 20 år sedan blev jag informerad om detta av en släktforskare Lennart Fag, då i Skillingaryd, som har skannat in hela boken. Han skickade mig en fil med bland annat följande:[/size] [size=0pt][/size] [size=0pt] Skrivet av Assar Månsson Starkman:
Assar Månsson är mitt namn all min lycka står uti Herrens hand. Gud give jag kunde det namnet bära mig till heder och Gud till ära ty det är mig i dopet givet och sedan i livets bok inskrivet.
Anno 1642 är jag Assar Månsson född hit till världen
Anno 1649 är min hustru Maria Skarp född hit till världen
Anno 1668 den 22 september stod mitt bröllop uti Mogård. Gud give mig en god lycka.
Den 20 november blev jag arresterad i Hälsingborg. Därifrån till Malmö. Jag var till den 25 februari 1669 då blev jag lös och kom hem den 1 mars.
Anno 1669 den 25 december som var juldag föddes min första dotter Elisabet när klockan var helgången efter midnatt och genast om Staffansmässodagen klockan tolv blev hon kristnad av hans värdighet Mäster Anders i Fryele. Gud låte henne uppväxa i Guds fruktan samt i dygd och ära.
Anno 1671 den 6 juni klockan 8 på eftermiddagen föddes min son Måns Assarsson här i Starkeryd och blev döpt d 24 dito av värdige Assar i Hagshult. Gud låte honom uppväxa i Guds frägd samt dygd och ära
Anno 1671 den 3 november klockan 7 om morgonen kallade Gud min lille son till sig ifrån denna världen. Gud give honom en fröjdefull uppståndelse.
Anno 1673 d 14 maj om morgonen klockan 3 föddes min andra son Måns Assarsson och kristnades denna dato om aftonen. Gud låte honom uppfödas Gud till ära.
Anno 1673 den 25 juli klockan 3 om morgonen kallade Gud min andre son ifrån denna världen. Gud give honom en fröjdefull uppståndelse.
Anno 1674 d. 28 augusti föddes min son Agustinus Assarsson. Gud förläne honom lycka och Guds välsignelse att uppväxa i Herrens fruktan och dess  ?? sig till godo och Gudi till ära.
Anno 1674 d 17 november kallade Gud min son Augustinus ifrån denna världen. Gud förläne honom en fröjdefull uppståndelse.
Anno 1675 d 6 november klockan 7 om morgonen föddes min andra dotter Annika Assarsdotter hit till världen. Gud låte henne uppfostras i Guds fruktan samt dygd och ära.
Anno 1678 d 12 maj födde min tredje dotter Maria hit till världen om aftonen klockan 8. Gud låte henne uppfostras i dygd och ära samt Herrens fruktan.
Den 12 december 1679 om aftonen klockan 8 föddes min dotter Eva hit till världen. Gud henne välsigne andeligt och lekamligt.
1681 d. 30 november föddes min dotter Helena hit till världen klockan 9 om morgonen. Gud give henne andlig och lekamlig välsignelse.
Anno 1683 d 22 mars klockan 4 om natten föddes min dotter Beata uti segerflor. Gud förläne henne andlig och lekamlig välsignelse.
Anno 1686 d 21 juni klockan 2 om morgonen föddes min fjärde son Johannes hit till världen uti segerflor. Gud förläne honom lycka och välsignelse till att kristligt leva och saligen dö.
Till och med 1720 är min ålder 71 år[/size]
13
« skrivet: 2021-01-23, 22:26 »
Jag anser att det är en missuppfattning. Det som finns i Vadstena klosterkyrka i detta ämne är dels två stenar över sonen David Dachsberg (1641-51), dels en sten över Claude De Laval. Den ena (lilla) stenen över Dachsberg berättar att fadern (död 1667) hade låtit göra den större stenen över sin son. Claude De Laval var ju gift med Maria Ulfsax och på hans sten finns vapen för hans egen ätt och hustruns. Texten säger dock inget annat än att bara han själv är begravd där.
14
« skrivet: 2020-05-07, 17:31 »
Vad är det för källa till uppgiften om Maria Ulfsax? Är det Nye socken i Jönköpings län? Vilken volym?
15
« skrivet: 2019-07-31, 10:13 »
Ja, jag ser att jag har slarvat. Inter apostolos ska det vara. Men jag förstår inte vad du menar att det skulle göra för skillnad.
16
« skrivet: 2019-07-30, 18:45 »
Det verkar inte vara någon annan som har sett uttrycket, och jag har själv bara stött på det i Tiohärads lagmansrätts protokoll. Min förmodan att det skulle vara de tolv nämndemännen som åsyftas (eftersom de hade samma antal som apostlarna) är kanske riktig, men nämndemännen brukade ju inte underteckna protokollen och det var väl i samband med protokollet för själva målet som domaren skrev in att ärendet hade appellerats till högre rätt, vanligen i marginalen. Han skrev det alltså inte "bland de tolv". Jag är alltså inte särskilt övertygad om att min förmodan är riktig, och skulle gärna vilja höra vad andra vet eller tror.
17
« skrivet: 2019-05-05, 23:53 »
I Östbo häradsrätts renoverade dombok 1753 ST nr 6 avlades vittnesmål av Carl Jönsson i Tokarp, 86 år, vilkens far Jöns Jonsson hade varit dräng hos överste David Dachsberg. Vid den tiden (1753) fanns gravstenen som nu på kyrkans yttervägg och inne i kyrkan fanns hans huvudbanér, värja och fanor. Vittnet berättade också att han hört av sin far att Dachsbergs första fru, som han hade med sig från Tyskland, hade begravts på kyrkogården. Över hennes grav hade ett litet hus byggts.
Enligt Dachsbergs egen uppgift hade hans hustru dött 1634, medan han själv befann sig i kriget i Tyskland. 1648 hade han börjat bygga ett hus över Mölnas gravställe på Byarums kyrkogård. Han hade på Byarums ägor intill skogen låtit hugga nio stolpar som körts fram till kyrkomuren. De hade dock blivit våldsamt sönderslagna av drängar och knektar, beväpnade med bössor, spjut och yxor och anförda av Per Gudmundssons son Anders Persson och gårdsfogdar på Gärahov och Nydala. Detta har Dachsberg själv berättat i en skrift som han daterat 1662 22/8 och ingav till Tiohärads lagmansrätt. Med denne Per Gudmundsson hade Dachsberg sedan länge legat i fejd angående gränsen mellan Mölna och Gärahov.
Dachsberg hade på egen bekostnad låtit bygga en grav i koret i Byarums kyrka för sig själv och sin andra fru, Regina von Kanten. Den kallades Dachsbergska graven eller Mölnagraven. Deras gravsten finns nu som sagt på kyrkans utsida. Datum för hans och fruns död har lämnats tomma, vilket kanske tyder på att hans andra fru, liksom han själv, fortfarande levde när han ordnade med denna gravsten.
Han dog 1677 och blev själv begravd där med stor process.
I Elgenstierna uppges att Dachsberg var gift först med Regina von Kanten och sedan med Maria Ulfsax. Tyvärr finns det inga källor till detta noterade. Uppenbarligen hade han en hustru, okänd till namnet, före Regina von Kanten. Beträffande hans giften skrev släktforskaren Axel Mollstadius i ett brev 1953-01-16 till Lennart Zielfelt i Genealogiska Föreningen så här:
"Ifråga om David Dachsberg har jag icke fått minsta belägg för att han 2. gången varit gift med en Ulfsax. Däremot kan jag bevisa, att Regina von Kanten enligt hans egna uppgifter var hans andra hustru, med all sannolikhet också den sista." (GF:s släktarkiv)
Varför finns uppgiften om giftet med Maria Ulfsax i Elgenstierna?
18
« skrivet: 2018-10-18, 18:32 »
Jag har träffat på uttrycket inter apostolis i en dombok. Latinare som jag är förstår jag betydelsen som bland apostlarna men inser inte vad dessa har för roll. Sammanhanget är att Östbo häradsrätt avkunnat en dom som ena parten har eller inte har appellerat till lagmansrätten (de är inte överens om detta heller). I lagmansrätten står det så här: emot vilken fullmäktigen föregiver vara uti allt ... appellerat, fast häradshövdingen ... sig understått haver under domen inter apostolos allenast införa vara vadkastat emot gräsfällan ... Domen gällde en åker och en gräsfälla men domboksextraktet till lagmansrätten verkar bara ha en anteckning om att det som gällde gräsfällan var appellerat. Men vad har apostlarna där att göra? Stycket kan läsas på Arkiv Digital aid v405133.b2270.s5 och orden står på 12:e raden nerifrån på högersidan. Sökning på uttrycket på internet gav inget, men SAOB har följande om apostel som kansk e kan vara svaret på gåtan: 3) [/size][[/size]med hänsyn till det förh., att apostlarna voro tolf till antalet[/size]] (hvard.) ss. beteckning för hvart o. ett af tolf likartade föremål som bilda en enhetlig grupp. [/size][/color]VittAH [/size][/font][/url][/color][/size] [/color]3: 266[/font][/font] [/size] [/size][/color]([/size][/font] [/size]i handl. fr. [/size]1594; [/size]om kanoner[/size][/color]); [/size][/font] [/size]jfr: [/size]Stenbyssorne af den sistnämde storleken [/size](dvs. af tio tums diameter) [/size]voro tolf till antalet och buro namn af Apostlar. [/size][/color][/color]C. Adlersparre [/size][/font][/url][/color][/size] [/color]Därs.[/size][/font][/font] [/size] [/size]241 [/size](1788, 1793)[/size][/color]. [/size][/font] [/size]— jfr: [/size]Den samling väldiga bokar [/size](i Bökeberg i Skåne), [/size]som bär namnet ”de tolf apostlarne”. [/size][/color][/color]LD [/font][/url][/color][/size] [/color]1900, [/font] [/size][/color]nr 129, s. 3.[/font][/font] Nämndemännen är ju tolv till antalet, men inga föremål förstås.
19
« skrivet: 2018-08-06, 20:36 »
(Detta är inte svar på något som tidigare sagts, men gäller ändå Lood i Småland.) På ätten von Wachenfeldt i Elgenstierna finns i tab. 2 uppgift om Carl Fredrik v. W. som var gift med Christina Regina Lood i sitt tredje gifte. Hon var dotter till major Gabriel Lood i Småland (nr 157) och Anna Margareta Runman. På ätten Lood i Småland finns en Gabriel, son till Erik Lood. Han är mycket riktigt gift med Anna Margareta Runman och har dottern Christina Regina. Men i Östbo häradsrätts domstolsprotokoll 1753-1754, där ättlingarna till David Dachsberg redovisas i ett mål angående den Dachsbergska graven i Byarums kyrka, hävdas det att Gabriel var son till Christer Lood, inte till Erik. Det måste väl ändå vara mer troligt att domstolen har rätt, eftersom von Wachenfeldt var en av huvudpersonerna i målet? Det finns ingen rättelse i Elgenstiernas tillägg och rättelser i del IX eller i supplementbanden (som ändå har vissa rättelser på Lood).
20
« skrivet: 2018-07-18, 10:50 »
Jo, det är klart, en ek fick man inte skada. Men jag undrar framför allt över vad sista ordet upsatt betyder. Det verkar ju som att han slapp efterräkningar. Vidare står det att toppen är södh och att eken var huul, även roten ihul. Jag har inte lyckats hitta orden (eller liknande ord) i SAOB. Det framgår ju inte heller varför Mattis skulle vara orsak till skadan.
21
« skrivet: 2018-07-15, 18:40 »
Har i Västra häradsrätts arkiv hittat en liten notis som har gett mig huvudbry. Så här lyder den: [font=]Matthis i Torp ryttare angafß för een huul eek, nu witnas toppen är södh, dock wid roten ihul, dock några grenar med löfwit behållit och förmenaß quikna igen dher hon bleff aff elden swedt, eliest är klart dhenne ryttare hafwer länge tiänt med häst för gården och mist många rustningar, bleff upsatt.[/font] [/size][/color] Beskrivningen av eken är svår att tolka. [/size][/color] Huul [/size][/color] och [/size][/color] ihul [/size][/color] leder min tanke till ihålighet. [/size][/color] Sudh [/size][/color] kan möjligen ha med [/size][/color] kokt [/size][/color] att göra och avse att toppen var värmeskadad. Vad innebär sista ordet? Notisen finns i Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:28b (1665-1674) Bild: 560 Sida: 47.
22
« skrivet: 2018-03-13, 16:16 »
Hej Sam!
Det står Chrj. Man kunde ju skriva j eller i. Strecket över innebär att det är en förkortning. Det ska alltså utläsas Christi (Nativitatis Christi = Kristi födelse).
23
« skrivet: 2018-03-13, 16:05 »
...har i några år farit til sjöss och seglat hos Sundzwaldzboerne och kom den 1. Decemb. hem mycket siukliger och dödde strax effter några timar.
24
« skrivet: 2018-03-08, 13:07 »
Jag gjorde häromdagen en upptäckt jag borde ha gjort för länge sedan. Det var i boken "Kalmar och kalmarbor på 1600-talet" av Gunnar Håkansson, som jag tyckte jag hade studerat ganska ordentligt. Nu upptäckte jag att Hans Zachrisson Ekwurtzels föräldrar finns med där (s 161). Fadern måste vara Zacharias Hansson, som avlade borgared som handelsman 1665 30/1 och nämns "salig" 1671 9/8. Löftesman för honom var bland andra hans svärfar Claes Franck. (Detta finns i Kalmar rådhusrätt och magistrat.) Modern var ju som jag redan visste dotter till denne. I den nämnda boken omtalas hon som Christina Franck, men också att hon i sitt andra gifte var gift med Gerhard Nilsson och fanns med på deras gemensamma gravsten i Kalmar domkyrka. Men där heter hon Catharina Franck, och så heter hon också i Kalmar dödbok (död 1715 5/12 i Kalmar). Uppgiften om Christina Franck och om Zacharias Hanssons död sägs komma från Westrinska samlingen i Kalmar museum, som jag ännu inte har undersökt. Detta bör ju leda till att Hans Zachrisson Ekwurtzel var född i Kalmar, liksom troligen hans mor.
25
« skrivet: 2014-07-30, 19:58 »
Ja, vad är det som hindrar att, som Carin Bringegård antyder (25 maj), Anders Persson och Karin Jonsdotter som gifte sig i Åker 1/10 1693 är det par som så småningom blev gästgivare i Möcklamo, Norra Sandsjö. Jag hittar dock inga barn till dem i Åker 1693-99. Däremot hittar jag tre barn med rätt namn och rätt föräldrar i Odensjö Västergård, Barnarp.
1. Arvid, döpt 13/2 1698. Att gästgivaren hade en son Arvid framgår av födelsenotisen för oäkta barnet Johan i Sonabygget 27/12 1726, som Carin också har meddelat (22 mars). Fadern sades vara gästgivarens i Möcklamo son Arvid. Han tycks inte ha bott hemma, är i alla fall inte nämnd i mantalslängderna 1711-45.
2. Brita, döpt 28/1 1700. Det skulle kunna vara Daniel Eneroths hustru, Brita Hasselqvist, som (liksom sin mor?) kom från Högabråten, Åker. Ett mysterium där är att hon i mantalslängden 1729 och 1730 betecknas broder dotter till änkan Karin [Orrhöna], som ju var länsman Jon Torssons tredje hustru. Skulle verkligen Karin Orrhönas styvdotters (Karin Jonsdotters) man (Anders Persson) kunna kallas hennes bror?
3. Maria, döpt 2/2 1702. En dotter Maria hade gästgivaren tveklöst. Det framgår av mantalslängderna 1725 och 1726, kanske också 1721-24 där det finns en piga Maja. Hon gifte sig i Norra Sandsjö 1/6 1726 med drängen från Bo, Hjälmseryd, men barn till dem har jag inte hittat i Hjälmseryd 1726-30. Ett problem med denna Maria född 1702 är att gästgivarens dotter Kerstin också skulle vara född detta år. Tvillingar kan de ju inte vara.
Jag inser att bevisningen för att det var den blivande gästgivarens barn som föddes i Barnarp är mycket svag och hoppas någon kan bidra med ytterligare information för eller emot.
Om barnen Elisabet (Lisken) och Jonas har jag inget att tillägga, men när det gäller Katarina kan jag bidra med hennes vigsel 3/10 1736 i Norra Sandsjö, med drängen Gustaf Hultgren från Säthälla, Säby, dvs samma ställe som Elisabets mördare kom från. Gustaf och hustru finns i Möcklamo i mantalslängderna 1737-40 och står för 1/4 mantal. De fick en son Andreas på julafton 1736.
Beata Margareta (min ana) slutligen gifte sig 22/5 1737 med Mats Andersson Ståhl från Snuddebo, Tofteryd.
26
« skrivet: 2014-07-02, 20:56 »
Jag har efter att ha sökt på nätet kommit fram till att det måste röra sig om överste Adolf Gustaf Hård af Segerstad, son till amiral Olof Larsson H. (1555-1630).
27
« skrivet: 2014-06-29, 19:28 »
I en dombok för Östbo härad i Småland avhandlas ett dråp 1635. En ryttare Peder Håkansson dräpte en annan ryttare Nils Svensson. Det framkommer att de båda nyligen varit ute i krig i Tyskland och då under överste Adolph Håår. Kan denne överste vara någon medlem av släkten Hård?
Carl-Göran Backgård
28
« skrivet: 2013-12-09, 13:51 »
Tilläggas kan att i bouppteckningen efter Judit (Västra häradsrätt F I:15 s 505) 16 oktober 1802 står det att hon hade sex barn i livet, fyra söner och två döttrar, varav bara dottern Anna Maria med man frälseinspektor Arvid Malmberg var närvarande. Under gäld och skuld finns en skuld till sonen J A Falks (Abraham?) hustru och en skuld till sönerna gemensamt i huset. Vidare fanns en skuld till Arvid Malmberg på 22 riksdaler enligt en skuldsedel från den 14/2 1799 och tre andra mindre skulder till densamme för spannmål, kött och fisk.
29
« skrivet: 2013-12-09, 02:02 »
Ulf Hjelmqvist frågar 18 november 2012 efter kompletterande uppgifter om bland andra Anders Johansson Falck f. 1729 och Judit Margareta Klint f. 1731 i Tofteryd. De senare gifta 1757 i Järsnäs, säger han. Jag har funnit deras vigsel 1757-10-30 i Malmbäck B I:3 s 208. De tycks dock ha bosatt sig i Frövik, Järsnäs. Där finns de i alla fall i Järsnäs A I:1 s 141 och s 192a. Där föddes också fyra barn, Nils 1760-03-28, Anna Maria 1761-05-20, Anna Margareta 1763-03-01 och Ulrika 1764-10-20. Därefter verkar de ha flyttat, men vart vet jag inte. Efter några år finner man dem i Viresjö, Malmbäck, med nytillkomna barnen Abraham och Karl. Deras sista barn Claes föddes 1775-04-21 i Viresjö, Malmbäck (B I:4 s 80). Familjen finns sedan i Malmbäcks husförhörslängder, med början i A I:1 s 421. Anders Falk är frälseinspektor och vissa år kassör.
30
« skrivet: 2013-12-07, 21:33 »
För snart 13 år sedan frågade Niclas Rosenbalck efter föräldrar till soldaten Nils Boman, f ca 1733 i Nydala. I bouppteckningen efter en anfader till mig, Måns Bengtsson i Flahult, Nydala, förekommer som förmyndare till de omyndiga barnen deras farbror Nils Boman. Måns dog 1776 och var troligen född omkring 1723. Bouppteckningen finns i Västra häradsrätt F I:6 s 293. Det är väl inte säkert att farbrodern är soldaten Nils Boman - någon titel har han inte i bouppteckningen. Jag har misstänkt en Nils Boman som dog i Sunnerby, Vrigstad, 1785 (bou i Västra häradsrätt F I:8 s 897) men har inget stöd för det heller.
31
« skrivet: 2007-01-05, 01:23 »
Vem var min ana Anna Kristina Frunck? Jag har länge försökt hitta någon knytning mellan henne och släkten i denna diskussion men inte lyckats. Anna Kristina var gift med snickarmästaren i Nora (T) Olof Cederström och det jag vet om detta par är bara att de fick två barn i Nora, sonen Lars 1742-07-28 och dottern Hedvig 1745-01-09, båda födda i Nora stadsförsamling. I Nora husförhörslängd 1733-42 (A I:3 B) s 271 är mannen upptagen som: Mästr Olof Sederström
med noteringen för 1742 III:21, vilket nog ska tolkas som nattvardsgång den 21 mars (1:a
söndagen efter påsk). Samma notering för Hustrun, men inget namn.
Med antagandet att hon var minst 18 år när sonen föddes, var hon född senast 1724. Med antagandet att hon var högst 45 år när dottern föddes, skulle hon vara född tidigast 1700.
Kronologiskt sett skulle Kristian (Karlsson) Frunck, eller någon av hans bröder Gabriel (1665-1702) eller Håkan (f 1673) kunna vara far till henne.
32
« skrivet: 2005-03-02, 20:07 »
Nej, födelsedatum för Judit född 1717 har jag inte. Däremot dödsdatum 1717 18/4 i Vitteryd, Moheda (G). Hans Baaz' och Elisabet Klints tre första barn och kanske också denna Judit var födda i Boatorp, Ör, Moheda. Lekaryd (G) är inte inblandat här utan socknen heter Lekeryd och ligger i Jönköpings län.
För övrigt (men det hör ju inte till ämnet) hade Jonas Grafwendahl och Catharina Klint ett barn till, Annika, född 1701 25/6 i Höreda, Lekeryd. Hon gifte sig med någon Erik Lindbom, fick barn och dog 1751. En nutida ättling i Idaho har jag nyligen kommit i kontakt med.
33
« skrivet: 2004-12-29, 19:19 »
Det har nu snart gått två år sedan senaste inlägget. Kanske dags att blåsa liv i diskussionen? Jag skulle vilja återvända till Niclas Rosenbalcks inlägg måndagen den 20 nov 2000 kl. 22.34 som handlade om en tingskötning av Spåreryd i Norrvidinge härads dombok 1628 8/9. Där räknades ju herr Bengts barn i Ekesås upp. Min fråga är: Vem är Peer Bengtsson Baz?
34
« skrivet: 2004-10-26, 20:36 »
...hwarken politice eller ecclesiastice, dvs varken världsligt (utdömt av häradsrätten eller liknande) eller kyrkligt (utdömt av kyrkan).
35
« skrivet: 2004-10-25, 01:11 »
För stöld undergått uppenbar kyrkoplikt i ... kyrka d 20? Mars 1842.
Kyrkans namn verkar börja på A så det kan kanske vara någon förkortad form av Ale-Skövde (som ju ligger i närheten). Det ser ut att stå 29 Mars, men eftersom det var en tisdag ska det nog i stället vara den 20 (27 ser det inte ut som).
36
« skrivet: 2004-10-25, 00:45 »
Hej Sam!
Inte vet jag om Hultsfred fanns, men visst står det hulsfred.
37
« skrivet: 2004-10-25, 00:42 »
Så här läser jag det:
Ingrid Greta Petersdotter, som för 1 månad sedan afflyttade till Ryssby, begär jag utflyttningsattest för, ehuru hon af Pastor derstädes blifvit vägrad laga försvar. Inflyttad från Ryssby: Pigan Brita Stina Svensdotter, för hvilken flyttningsbevis följer, som är i det afseendet oriktigt att barnet är qvar inom Ryssby församling.
38
« skrivet: 2003-02-09, 15:43 »
Tor frågar om tiden fram till 1779 så det som jag har att bidra med är kanske känt. Sven Mellberg förekommer i alla fall som knippsmed på Ry järnbruk (senare Delary) i Göteryd (G) åtminstone 1779-1800. Hustrun Kristina Ulrika Bergström dog där av ålderdom 1798 1/2. Hon uppges vara född i oktober 1723. I längden A I:1 (1769-78) finns han inte i Ry järnbruk. Sven flyttade 1800 till sin son i Kåkind. Dottern Ingeborg, född i oktober 1768, fick 1791 en utomäktenskaplig son Sven Johan Mellberg, och gifte sig 1798 med knippsmeden Peter Forsberg. Svens son Jonas Mellberg blev också knippsmed liksom dennes son Johannes. Har för övrigt uppgifter om drygt 100 ättlingar till Sven Mellberg.
39
« skrivet: 2002-06-02, 19:08 »
Ber att få hänvisa till mitt inlägg i en (avsomnad?) diskussion i Landskap: Småland: Efterlysningar: Ekwuritzel, Johan Peter (f. 1814). Jag har botaniserat i Riksarkivets handlingar om denne Hans Z Eichwurzel och funnit en hel del, bl a att hans morfar hette Klas Franck. Men det finns som alltid mycket mer att göra.
40
« skrivet: 2002-04-28, 16:53 »
Kyrkoherden Johan Baaz i Svarttorp (F), död 1647, hade en dotter Judit, född 1618. Hans dotterson, regementsprästen Hans Baaz (1680-1743) kallade två döttrar Judit. De föddes 1717 och 1718, men ingen av dem överlevde barnaåren. Denne Hans var f ö gift med Elisabet Klint, dotter till tidigare nämnde Ericus Nicolai Klint, så då förenades två familjer som båda kunde tänka sig Judit som namn. Johan Baaz i Svarttorp hade en annan dotterson, Staffan Turesson, som var gift med en Judit Jonsdotter, död 1711 22/11 i Tovrida, Lekeryd (F).
Av Ericus' barnbarn (som var ganska många) hette inte mindre än sex Judit:
Judit Klint (hovrättskommissarie Johans dotter) f 1722
Judit Klint (kvartermästare Nils' dotter) f 1731
Judit klint (häradshövding Esaias' dotter) f 1726
Judit Rohr (Anna Klints dotter) f 1716
och de båda
Judit Baaz (Elisabet Klints döttrar) f 1717 och 1718
41
« skrivet: 2002-04-28, 15:07 »
Det är nu snart två år sedan någon deltog i diskussionen, men det vore synd om den skulle stanna av.
De tre systrarna Nisbeth, Regina Karolina Albertina f 1822 21/6, Anna Maja f 1826 16/9 och Katarina f 1828 20/12, föddes alla i Holma, Tofteryd. Det finns ingen uppgift i födelseboken om vem fadern var men modern var ogifta pigan Brita Jonasdotter f 1795 5/2. Regina kom 1839 från Vrigstad till Byarum, där hon gifte sig med Johan Peter Ekwurtzel och bosatte sig i Lerås. 1843 kom hennes systrar dit. Anna Maja flyttade 1847 till Krängshult, Byarum och sedan 1848 till Skepperstad. Katarina flyttade 1854 till Stockaryd. Ekwurtzel dog 1870 men Regina levde fortfarande 1895 i Lerås.
Johan Peter Ekwurtzels farfars farfar hette Hans Zachrisson Eichwurzel och om denne finns det åtskilligt på riksarkivet och andra ställen.
Sökte 1688 i Jönköping indriva några fordringar för sin principal, handlanden Herman Hintz i L?beck. Även senare nämnes han i liknande ärenden i Jönköping. (Mollstadius, Tofterydsfamilj med anor, i Jönköpings-Posten, 12 december 1951)
1692 ställde han i L?beck ut en obligation på 478 mark 7 schilling lybskt mynt. Handelsman Johan Schwieler lät 1695 inteckna den vid rådhusrätten i Kalmar.
Befann sig i januari 1693 i London och författade där ett memorial om skeppet Staden Calmar som hade uppbringats av kapare vid Dover. Skeppet tillhörde hans svärfar Diedrich M?hlenbruch, borgmästare i Kalmar, och Peter Jansson, handelsman i samma stad. (RA Diplomatica, Anglica vol 544, Kaperier)
I februari samma år ställde han - kanske i Amsterdam - ut en obligation på nästan 3000 holländska gulden. Denna lät Johan Witte, Amsterdam, inteckna i Kalmar 1696.
Hade tillsammans med sin svärfar i Amsterdam köpt skeppet Stockholm (Kalmar rådhusrätt 1693 9/6). Han anges då vara faktor vid tjärkompaniet.
Skickade ett brev daterat 1695 31/5 till sekreteraren [Johan] Palmqvist angående ovannämnda kapning och andra, och bad om hjälp att återfå skeppen. Han hade då två dagar tidigare fått tala med kungen och fått en god resolution. Nästa dag på förmiddagen hade rådet varit samlat och sedan skickat ett brev till Palmqvist. E. talar i brevet om sin svåger, Estatz Camerar Jean Jeger. (RA, Diplomatica, Gallica vol 155)
Hade ett garveri i Husholmen, Hossmo (H). Ansökte 1694 hos kammarkollegiet om besittningsrätten till Binga kronoäng i samma socken, som han sade sig behöva som betesmark för alla djur han själv måste föda upp, eftersom det inte annars gick att få tag i så många skinn som han behövde till garveriet. Efter utredning (15 sidor) vari omtalas att E:s morfar Klas Franck tidigare innehaft garveriet tillstyrkte kollegiet (RA, Kammarkollegiet, 2. Provinskontoret, Kalmar län, 1695 års handlingar nr 1) och kungen (Karl XI) beslöt så. (RA, Riksregistraturet 1695, fol 642) Den som dittills hade innehaft arrende på ängen klagade men fick ge sig. (RA, Kammarkollegiums skrivelser till Kungl Majt, 1695 nov-dec, vol 58)
Nämndes tullnär 1695 12/8 (Kalmar rådhusrätt).
En Johan Dahlman utfärdade en skrivelse till kammarkollegiet och ställde sina tjänster till förfogande, eftersom han menade att det behövdes någon vikarie i stora sjötullen, när de ordinarie tullnärerna Stridbeck och Eichwurtzel var kallade till kollegiet och skulle stå till svars för vissa beskyllningar. Eftersom tullnärerna skulle vara borta några månader skulle det vara bra om någon från orten kunde vikariera, tyckte han. Om sig själv sade han att han i över 11 år haft fortifikationstjänsten i Kalmar och varje år gjort riktiga räkenskaper, och att hans förmän varit nöjda. Hans underdåniga åstundan var att få tillfälle till mer övning i kunglig majestäts tjänst med tanke på framtida tillfällen till befordran. (Men man kan väl också misstänka att han såg vissa möjligheter att tjäna pengar.) Hans skrivelse är dessvärre odaterad men har på riksarkivet försetts med påskrift 1695, referens i registret Befordringsakter. (RA, Kammarkollegiet, kansliet, H Ia:1)
På vintertinget i Stranda härad 1698, mål nr 1, upptas en beskyllning att Eichwurtzels svåger Alexander M?hlenbruch skulle ha bedrivit olovlig tjärhandel vid köpingen Pataholm. Eichwurtzel var tydligen också kritisk och hade blandat sig i och angivit samma sak till vice landshövdingen Ernest Lode, som hade remitterat skrivelsen till Alexander M?hlenbruch för förklaring. Den som formulerat tingsrättens protokoll är klart irriterad över Eichwurtzel, som saken icke angår, och som inte kompeterade melera sig i de saker som inte angår honom. Beskyllningen mot svågern ledde inte till något.
I en skrivelse till kungen (odaterad men med påskrift att den resolverats 1699 16/11) erbjöd sig Eichwurtzel att bli tullinspektör, eftersom han hade säkra bevis för att många oegentligheter pågick. Resolutionen har inte påträffats. (RA, Tullväsendet, Skrivelser till Kungl Majt i tullärenden, Från tulltjänstemän, vol 9)
I rådsprotokoll i justitieärenden (föregångare till högsta domstolen) 1700 behandlas Eichwurtzel som en besvärlig person. Landshövdingen i Kalmar, Bleckert Wachtmeister, hade i en skrivelse till kungen klagat över att E hade många skulder där i orten och ingen kunde få rätt mot honom, utan han trotsade landshövdingens order. Landshövdingen söker likasom beskydd hos Kungl Maj:t, avslutade föredragande Lilliestedt. Resultatet blev att Wachtmeister mer eller mindre fick en näsknäpp. En landshövding skulle klara av en sådan situation, var rådets mening. (RA, Rådsprotokoll i justitieärenden 1700, J.10-11, s 459-462 och 774-776)
År 1702 hade svärfadern tröttnat på att ligga ute med fordringar på E. Han krävde att få igen sina pengar, men eftersom E. inte kunde betala, såg M?hlenbruch till att i stället ta E:s tillgångar i Husholmen, där han insatte sin ovannämnde son Alexander som föreståndare.
E var gift två gånger. Första hustrun var Helena Diedrichsdotter M?hlenbruch, f ca 1673, d 1704 och den andra hette Vendela Lood, d 1737. Med Helena hade han fyra barn och med Vendela tre. Efter sista barnets födelse 1712 16/3 i Skärsjö, Skepperstad, tycks det inte finnas några spår efter E.
Sekter Gabriel Ekwurtzel var anställd som extraordinarie vid krigskollegiet, därav titeln. Han var född i Mölnarp, Tofteryd, 1748 14/8. Skrevs in i Växjö skola 1760 26/3 och på Uppsala universitet 1769. I Uppsala var han informator för Carl Gustaf Westbeck från Stockholm samt bröderna Eric Niclas, Carl Gustaf och Ulrik August Söderhielm. Gifte sig 1781 12/12 med Karolina Gustava Handberg. Kom 1788 från Värnamo till Mölnarp, Tofteryd, där han stannade till 1790 och sedan flyttade tillbaka till Värnamo. Enligt en uppgift skall han ha dött 1813 10/1 i Grimstorp, Malmbäck, men det tycks inte vara riktigt. (Det mesta taget från Smolandi Upsalienses)
42
« skrivet: 2002-04-23, 22:45 »
Jomenvisst! Läs Jan Eric Almquist, De introducerade ätterna Drakes gemensamma ursprung i Släkt och hävd nr 1 1957. Claes Drake var son till Märta Arvidsdotter, som var dotter till Arvid Knutsson, som var son till Knut Arvidsson (han som var gift med Kerstin Bengtsdotter).
43
« skrivet: 2000-11-23, 11:31 »
Med hänvisning till mitt inlägg den 20 nov 00.38 publicerar jag här min källa.
Avskrift av släktanteckningar från ett blad som legat i en bibel som 1973 innehades av John Bengtsson i Skillingaryd. Handlingen är till största delen en avskrift eftersom allt fram till signaturen J.G S:m på baksidan är skrivet med samma välvårdade latinska handstil. Den som i början kallar sig jag är Jonas Gabrielsson Höök som dog 1751. Troligen har hans son Gabriel Jonsson Höök Svanström fortsatt anteckna och efter honom lantmätaren Jonas Gideon Svanström. Det kan möjligen vara den senare som gjort avskriften - lantmätare måste nog kunna skriva väl, men mot det talar att han inte vetat sin farmors namn och inte att det var hans morfar som dog 1779. Anteckningarna efter signaturen är skrivna av olika personer - med sämre stavningsförmåga. De handlar om Eric Gustaf Svanströms änka, Christina Andersdotter, och hennes andra äktenskap.
Bokstäver som jag inte kunnat läsa men framgår av sammanhanget, liksom uppgifter som har hämtats från andra källor är satta inom [hakparenteser].
P: M:
År 1723 d: 13 Jan: Föddes Jonas Gabriel Hök och Döptes d: 14:de .
kyrka, Forshems Gäld, Kinna härad af Wästergothland.
1724 d: 11 Julii blef min Sal: Fader Död.
1732 kom jag till Skara Schole; 1733 introducerades jag in prima Class[e] .
Transfererades jag in Secunda Classe; 1737 in Tertia; 1740 in Class[e]
rectoristica; 1742 Flyttades på Gymnasio; 1744 d:o på Öfvers[ta]
Ringen; 1746 Qwitterade jag [Sk]ara Schole, för min Sjuklighet.
1747 d: 1 Nov: gifte jag mig med
1748 d: 25 Mars - Emottog jag Gästgifveriet i Skillingaryd.
d: 23 Aug: Föddes Gabriel Hök.
1751 d: 15 Jan: föddes Christina Hök.
1739 d: 11 Maji Föddes Maria Christina Bas.
1769 d: 29 Oct: Vigdes Maria Christina Bas och Petter Svensson f[rån] .
1778 d: 8 Maji Dog Jonas Gabriel Hök
1779 d: 19 Mars Dog
1771 d: 13 Dec: Föddes Swen Isac Pettersson.
1773 d: 4 Oct: Föddes Anna Margareta Petters Dotter.
1775 d: 13 Aug: Vigdes Gabriel Hök - och Sjelf, fast icke för .
förändrat Dess Tillnamn till Swanström - m[ed en-]
kan Maria Christina Bas.
[Baksidan]
[1776] d: 19:de Junii föddes [Jonas Gid]eon Swanström.
[1778] d: 29 Junii d:o Eric Gustaf d:o
[17]82 [d: 13] Octob: d:o Britta [St]ina d:o
1784 d: 14 Decemb Dog Britta Stina och Begrafdes i Tofteryd kyrkog d: 19:de
. . kom Jon: [Gid:] S:m Till h: Ingen: Magn: Justus Ek på
Hulta i A[ls]heda S:n Östra h:d att practicera Landtm:
1793 d: [6] Oct: Vigdes Anna Margaretha och Jon Månsson i Boglös.
180[3 d:] 28 Octob: Vigdes Sw: Isac och Margaretha Swens Dotter i Hult.
. . Undfick [J:] G: S:m Examen wid k: G: Landm: Cont: i Stock-
holm [som] Landtm: Auscultant.
1806 d: 26 Octob: Vigdes Eric Gust: S:m och Christin Anders Dotter i Elgebo
1807 d: 26 Mars k:n 9 f:m: Dog Gabriel Hök e:r Svanström 56 år 7 Mån: 3 Veckor
Gammal. Begrafdes i Tofteryd kyrkog: d: 12 apr: Lik Text
af hon[om] Sjelf utsedd i Psalmboken N:o 196 Vers: 9:de
1809 d: 27 Febr k:n 6 f:m: föd[des E]: G: Svanstr: första Son Gabiel som kort dereft[er]
Dog - B[egr]: d: 5 Mars Lik Text 1 Mosis B: 25 k: 31 Vers.
181[2] d: 2 Jan: k:n ? till 12 på [da]gen Dog Maria Christina Bas 72 år 7 Mån
21 Dagar Gammal - Begrafdes i Tofter: kyrkog d: 12:te i sam-
ma Månad Lik Text af henne Sjelf Utsedd: den samme
som Dess Sednare k: Mann Psalmb: N:o 196 V: 9:de, Och A:
Anmärkes af Dess Eft: lefvande Barn - Denna Jord Betäcker
Gabriel [Svanströms] och Dess k: Makas Mari Christ: Bas kroppa[r]
och blifvande stoft - Himlen hyse Dess Själar
Menniska. Eho Du Är - Så vörda Dess Dyder minn[e]
J.G S:m
[1823] 20 april Wigdes Johan Jonson oh Christin anders Do[tter]
[1824 1 april] föddes vår Sån Gustaf Johanson i Skillingaryd
[1825 17] Sept föddes vår Dotter Johanna Gustava i Skillingar[yd]
[1827 18 december] födes vår Doter Christin [Catharina] i skillingaryd
[1829] . [Augu]sti födes vår Doter Britta Elis. i Skillingaryd
[1832 28 september föddes vår] Son And: Johan Johanson i Skillingaryd
[1824 30 april] Döde vår [sver]far oh far Anders Pärson 64 år
[1830] . [Ju]ni aflid [vår] svermor Caisa Swesdotter
Mina kommentarer:
Framsidan
rad 9: detta datum gifte sig Jonas Gabrielsson Höök och Elisabet Jonsdotter, dotter till nämndeman Jon Bengtsson i Fåglabäck, Tofteryd.
rad 16: detta datum (enligt dödboken den 18) dog Maria Christina Baas' far, förre länsmannen Eric Baaz i Skillingaryd.
Baksidan
rad 3: Brita Stina föddes enligt födelseboken den 13 oktober 1780, inte 1782.
rad 4 från slutet: Brita Elisabet föddes den 31 mars 1829, inte i augusti
sista raden: Kajsa Svensdotter dog den 19 maj 1830, inte i juni
44
« skrivet: 2000-11-20, 01:02 »
Ska kanske också lägga till att släkten Baaz fortlever. Det finns ganska många personer med namnet. De jag känner till härstammar från en bror Johannes till den nämnde länsmannen Erik Baaz. Johannes var präst, komminister i Barkeryd (F). Erik Baaz hade bara en son som förde namnet vidare, häradsmålaren Hans Adolf Baaz, död 1813 i Dörarp (G). Denne hade två söner som jag inte har följt (än).
45
« skrivet: 2000-11-20, 00:38 »
Gabriel Svanström ska ha varit född 23/8 1748 i Skillingaryd, Tofteryd (F). Detta enligt släktforskaren Axel Mollstadius som var verksam i mitten på 1900-talet och vars samlingar finns på Jönköpings länsmuseum. Han tog sig namnet Svanström när han skulle gifta sig med änkan Maria Kristina Baas (vars mor hette Svanström). Gabriel hette tidigare Höök. Hans far Jonas Gabrielsson Höök hade varit gästgivare i Skillingaryd men kom från Forshem (R) där han föddes den 13/7 1723. På 1970-talet någon gång var jag i Skillingaryd och Tofteryd (jag har Maria Kristina och hennes första man som anor) och besökte Joel Andersson, välkänd hembygdsforskare i trakten, död sedan några år. Han hänvisade mig till en äldre man i Skillingaryd som hade en gammal bibel med ett blad med släktanteckningar i. Detta handlade om Gabriel Höök Svanström och hans släktingar. Jag har en (numera knappast läsbar) kopia, men har uttytt och skrivit av nästan allt, till en del med hjälp av Inger Alle i Jönköping (som härstammar från Gabriel).
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Cookie policy