ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Sigvard Karlsson

Sidor: [1]
1
Blädinge / SV: Blädinge
« skrivet: 2019-10-20, 14:50 »
Räkenskaperna för Blädinge 1641-78 finns i Vislanda LIa:1 (tyvärr saknas denna i AD, men finns på Riksarkivets digitala forskarsal). Räkenskaperna för 1676-1747 finns i Blädinge LIa:1. Det är alltså två års överlappning. Prästen i Blädinge tycks ha skrivit om dessa till en annan bok, men inte återgivit allt exakt. Uppgiften från 2 januari 1677 finns i Vislandas version, bild 164. Noteringen om Nils i Näs 1676 finns i båda, men jag är inte säker på att den avser Gudmundsson. Noteringen om Ingrids gåva 1677 avser säkert Nils hustru (Sibbe Nilssons mor), som då säkert var änka.
Min fråga gällde främst om någon kan ge en källhänvisning till dödförklaringen av Nils Gudmundsson 1667. 30 personer har lämnat den uppgiften på DISBYT.

Sigvard

2
Blädinge / SV: Blädinge
« skrivet: 2019-10-20, 12:33 »
Nämndemannen Nils Gudmundsson och hans hustru Ingrid Sibbesdotter i NäsEtt stort antal antavlor i DISBYT uppger att Nils dog 1667 och Ingrid 1680. Jag tycker inte att det verkar korrekt och skulle uppskatta en källhänvisning. Ingrid skänkte pengar till kyrkan 1682 (LIa:1), liksom fler gånger tidigare från 1677 "vid sin sjukdom". Nils nämns i räkenskaperna (LIa:1, finns i Vislanda kyrkoarkiv till 1677) så sent som 2 jan 1677, då som salig men med hänvisning till en transaktion från 1675. I jordeboken från 1672 (GIIaa:22) står Nils Gummesson upptagen som jordägare i Näs. Min slutsats blir att Ingrid levde till 1682 och Nils till 1675. Någon som vet bättre?
Mvh Sigvard

3
Nöbbele / Förrymde soldaten Peter Lång i Högahult
« skrivet: 2018-10-12, 12:15 »
Något sent efterlyser jag soldaten Peter Lång, som rymde från militärtjänst och familj den 1 juni 1792. Han hade tillträtt som soldat i Högahult den 8 september 1790. Peter var döpt till Pehr Johansson, född 1767-01-05 i Risinge Olsagård, Hemmesjö. Gift 1789 i Hemmesjö med Ingrid Månsdotter. De fick en dotter, Catharina född i Nöbbele 1791-02-10. Sedan Peter ersatts som soldat 1793 flyttade Ingrid med sin dotter till föräldrahemmet i Hemmesjö. Där blev hon inskriven som soldathustru med noteringen att mannen var förrymd. När Ingrid födde en oäkta dotter 1805 skrevs hon som änka och även i husförhörslängderna därefter.Det skulle vara intressant att få vetskap om Peter Långs vidare öde efter rymningen.
Mvh Sigvard

4
Lenhovda / SV: Lenhovda
« skrivet: 2018-02-04, 21:50 »
Inga svar på frågorna ovan, men en ny fråga. Jag söker föräldrar och födelseort till Johan Christiansson gift 1738 med änkan Ingrid Svensdotter, båda då bosatta i Singelstorp. De bodde sedan i Singelstorp Östergård livet ut och dog 1773 respektive 1788. Ingrid var född i Singelstorp 1714.

Mvh Sigvard

5
Hane / SV: Hane
« skrivet: 2017-11-09, 22:29 »
Hane-forskningen tycks gå på sparlåga, men jag har jobbat vidare med Hanagården i Furuby. Nu är jag säker på att Olof Svenssons påstådde fader Sven  Nilsson (Hane) i Furuby inte har existerat. Däremot förefaller det troligt att Olofs hustru Catharina Andersdotter var av Hane-börd genom sin mormor Ingrid Nilsdotter. Vid dopet av Ingrids första barn med Jonas Andersson 1693 var två av Nils Hanes (ogifta) barn i Lessebo dopvittnen. Dessutom var Nils Hanes (i Lessebo) svägerska Ingeborg Hansdotter i Lövås dopvittne. Dopet skedde i Furuby, men fyra av dopvittnena kom från Hovmantorps socken (Lessebo och Lövås). Tyvärr har jag inte funnit Ingrid i Lessebo, men hon bör ha varit född där omkring 1670 och alltså dotter till Nils Hane i Lessebo. Gift omkring 1693 med Jonas Andersson i Furuby Olsagård. Jonas köpte halva Hanagården i Furuby 1701 (efter Nils Hanes i Furuby död) av Måns Hane i Attsjö. Jonas och Ingrid var sedan bosatta i Hanagården från omkring 1704. Den andra gårdshalvan brukades då av Sven Hansson och dennes hustru Märta.
Om Olof Svenssons ursprung har jag inget nytt. Troligen var han född i Furuby 1723-25 då det är en lucka i födelse boken. Det fanns många Sven som möjliga fäder i Furuby vid denna tid, men ingen Nilsson.
Jag hoppas få någon reaktion på detta från er andra Hane forskare.
Hälsningar Sigvard

6
Hane / SV: Hane
« skrivet: 2017-10-15, 19:42 »
 Olof Svensson i Furuby Hanagård
Olof Svensson i Furuby Hanagård åtminstone från 1748 och till sin död 1795 uppges i HFL vara född 1720, men finns ej i Furuby födelsebok (med luckor 1723-26). I kyrkoarkiv finns uppgifter att han inflyttade från Furuby till Stora Wret i Dädesjö 1739, gifte sig med Katarina Andersdotter i Furuby Hanagård 1746 och att dessa utflyttade från Dädesjö till Furuby 1748. Äldsta dottern Sara dock född i Furuby 1747. Olof och Katarina fick minst åtta barn, alla födda i Hanagården.
I flera publicerade släkttavlor finns Olof som sonson till Nils Hahne i Furuby, död 1701. Detta förefaller knappast trovärdigt då Nils enligt dödsnotisen var "något över 100 år" vid sin död. Andra uppger att Olof var sonsonson till Nils Hane i Furuby och ytterligare andra redovisar andra släktsamband. Mycket talar för att Olof var ättling till Nils Hane, men tyvärr har jag inte funnit uppgifter med källreferenser. Själv har jag inte lyckats finna några bevis för att Olof kom från Hane-släkten i Furuby. Någon som vet?
Sigvard

7
Växjö / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2013
« skrivet: 2012-12-30, 17:24 »
Hej Rolf,
Ja din fråga inspirerade till ett nytt försök på en gren jag höll på med för några år sedan. Kanske går det att få fram lite mer om Per Jonsson. Tyvärr nämns ju sällan kvinnorna vid namn i arkiven från denna tid så det blir inte lätt att spåra vare sig Eriks hustru eller mor. Kajsa han ju dessutom vara taget för Karin eller Katarina.
Mvh Sigvard

8
Växjö / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2013
« skrivet: 2012-12-28, 17:55 »
Vid en ny genomgång fann jag familjen bland torpen under Kampen. I Växjö AI:2 sid 365 finns:
Pehr Jonsson 1735
h. Caisa 1734
s. Eric 1761 med notering tom 3/12 1786
s. Lars 1763
Uppgifterna stämmer alltså helt med vigselnotisen 1787 och noteringarna i hfl under torpet Skansen. Säkerligen är det denne Erik som föddes på Bastanäs 1761 och senare blev soldat i Nöbbele.
I AI:4 (1793-98), sid 389, finns mer uppgifter om Pehr och Caisa. De bor i Grindstugan under Kampen. Pehr uppges vara född i Furuby 1732 och Cajsa Svensdotter i Björkö 1735. Cajsa dör 1795 (3/12) och i dödsnotisen kan man läsa att Pehr var torpare och snickare.
Per gifte om sig med Elin Andersdotter 1698-01-07. Han dog i Ledstugan (troligen samma som Grindstugan) vid Kampen 1808-09-14.
Jag sökte vidare efter Per i Furuby, men fann ingen Per Jonsson född 1732. Närmast är en Per född 1733-06-02 i Kårestad Karsagård. Fadern uppgavs till Jon Abrahamsson.
Det finns alltså uppslag att gå vidare med Erik Cambergs anor. Lite svårare med hustrun Kajsa Jönsdotter.

9
Växjö / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2013
« skrivet: 2012-12-27, 23:01 »
Rolf Arnesson!
Erik Persson 0ch Kajsa Jönsdotter gifte sig i Växjö 1787-04-01 (C:2). Han uppgavs då vara dräng under Kampen, men finns ej där i hfl. Hon var piga hos lektor Carl Ingerman, Östergårds rote, sedan 1785 (AI:2). Vid dottern Anna Marias dop 1788-02-11 var medlemmar av lektorns familj dopvittnen (C:2).
Jag har inte funnit någon uppgift om födelseort för Erik eller Kajsa. Eftersom Växjö saknar hfl 1728-83 är det svårt att reda ut familjeförhållanden före vigseln 1787. I födelseboken för Växjö hittar jag bara en Erik, som möjligen kan stämma: 1761-04-05 döptes torparen Per Jonssons son Erik på Arabys torp Bastanäs (C:1). Det blir ren spekulation, men kanske kan det vara idé att försöka följa Per Jonsson.
Jag hittar ingen Kajsa född i Växjö 1759-61, men många Catharina - någon kan ha ändrat till Kajsa. Tyvärr kommer jag inte längre - för några år sen gav jag upp denna gren, men är intresserad av nya uppslag.

10
Öja / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2013
« skrivet: 2012-12-25, 17:01 »
Om Sibbe och Anna omnämnda ovan har jag ganska mycket uppgifter. Jag håller på med en berättelse om 11 generationer kvinnor i Värend, i vilken Anna förekommer som generation 5.
Anna Nilsdotter i Öpestorp Persgård vigdes 1731 med Sibbe Nilsson i Öpestorp Södergård. Båda var ättlingar i fjärde led till storbonden Nils Gudmundsson och dennes hustru Ingrid Sibbesdotter i Näs, Blädinge socken. Sibbes far Nils Jonsson var gift två gånger och fick minst 14 barn, varav minst 11 kom att leva till vuxen ålder. Sibbe var född 1706 i första äktenskapet med Karin Trottesdotter.
Vid giftermålet var Anna 19 och Sibbe 25 år gamla. De blev brukare av Öpestorp Frälsegård och var nära släkt med många av bönderna i Öpestorps by. Förutom Annas föräldrar i Persgården och Sibbes far och styvmor i Södergården fanns deras syskon och kusiner samt farbröder och fastrar till Sibbe bland dessa. De kommande åren blev det ännu fler när Sibbes yngre syskon och halvsyskon gifte sig och de flesta av dem blev kvar i byn. Några flyttade till andra byar i Öja, men bara ett av Annas och Sibbes många syskon flyttade från Öja socken.
Anna blev bara 35 år gammal, men födde sex barn från 1732 till 1745. De två första fick liksom Sibbes respektive Annas farfar heta Jon och Jöns. Sen kom två döttrar, som fick namn efter mödrarna Karin och Elin. De yngsta sönerna fick heta Sven och Per. Dottern Karin dog i späd ålder.
Vid Annas död 1748 var barnen 15, 12, 9, 5 respektive knappt 3 år gamla. Sibbe var då 42 år och gifte om sig med Kerstin, som var i 20-årsåldern. Detta äktenskap blev barnlöst, men Annas fem barn bodde kvar i hemmet hos Sibbe och Kerstin till 1760.
Släktsambanden:
Nils Gudmundsson gift med Ingrid Sibbesdotter i Näs, Blädinge      
Sönerna   Daniel Nilsson gift med Botil Månsdotter (Lästad, Blädinge) och
Sibbe Nilsson gift med Elin Larsdotter
Gen 2   Karin Danielsdotter gift med Ingemar Abrahamsson
Elin Sibbesdotter gift med Jon Jacobsson (Öpestorp, Öja)
Gen 3   Elin Ingemarsdotter (gift 1:e 1695 med Sven Svensson Öpestorp Persgård, omnämnd ovan)) Gift 2:e  med Nils Jönsson (från Brunshult, Hjortsberga)   
Nils Jonsson Gift 1:e  med Karin Trottesdotter
Gen 4   Anna Nilsdotter gift med Sibbe Nilsson
 
Givetvis har jag källhänvisningar, men de ryms inte här.

11
Min hypotes om Nya Bergkvara håller inte - jag borde nog kollat historieboken först. 1637, året för det aktuella tingsprotokollet, var just det år då Bergkvara (Bergunda socken) återlämnades till änkefru Margareta Brahe. Carl Carlsson Gyllenhielm hade residerat där sedan 1615. Nu erhöll han i stället ersättning i form av ett motsvarande antal gårdar i samma område. Så skapades friherreskapet Nya Bergkvara.
Mitt sökande i Nya Bergkvara gav ändå en massa intressant information. Gyllenhielm lät upprätta en storslagen jordebok med detaljkartor över byar och gårdar, som ingick i det nya friherreskapet och även gårdar i Jönköpingstrakten som varit hemgift från hustrun. I boken finns även en översiktskarta daterad 1638 över hela området kring sjöarna Helgasjön, Salen, Åsnen och Mien. En bra källa för den som söker platser i området. Jordeboken på 89 sidor finns på Riksarkivets hemsida.
Det finns protokoll från Friherrskapet Nya Bergkvaras borgrätt från 1659 på Advokatfiskalen. Gårdsköp i Huseby, Stöby, Odensjö med flera byar finns i dessa protokoll (alltså inte i Allbo respektive Kinnevalds häradsrätter).
Min grundfråga kvarstår således - Var ligger Lagmansbeck?

12
Vid denna tid var Riksrådet, Amiralen och Friherren Carl Carlsson Gyllenhielm lagman över tiohärads lagsaga. Om jag förstått rätt var hans friherrskap Nya Bergkvara vid Huseby. Jag tror inte att Allbo häradsrätt dömde för friherrskapet, utan att det fanns ett eget ting för detta. Möjligen finns även dessa protokoll i Advokatfiskalens handlingar. Jag fortsätter min sökning där, men tar tacksamt emot tips (och rättelser om min teori är fel).
Att härleda namnet till en sammansättning av begeppen Lagman och Beck kanske är långsökt, men kanske utvann man beck ur kåda vid Huseby?
Jag förstår inte vad Notterid betyder. Är det ett namn eller ett begrepp? Finner det inte i SAOB.

13
I hastigheten missade jag att Hans och Rune var två olika föreningsmedlemmar. Ber om ursäkt för detta. Stort tack också till Rune!
 
Mvh Sigvard

14
Tack, Hans för hjälpen. Det var faktiskt så att jag anlitade Landsarkivet för tolkning för några år sen. De angav Lagmansbohl i sin utskrivna tolkning. Jag har sedan inte ifrågasatt denna utan sökt efter den platsen. Nu litar jag på din tolkning och håller med om att det stämmer bättre. Det återstår förstås att finna platsen.
Landsarkivet angav Ehrshult för den andra Märit, men jag läser det till Fårshult. Den senare platsen finns i Västra Torsås, men någon plats Ehrshult känner jag inte till. Har du kommentarer till detta?

15
Ja jag kan hålla med om att det kan vara Lagmansbeck, men inte alldeles självklart. Jag får försöka jaga efter den platsen då. Vad gäller de övriga edskvinnorna har vi också olika tolkningar. Mina tolkningar: Botill från Skörda i Vislanda, Märit från Fårshult i Västra Torsås, Karin och Kirstin från Grimslöv i Skatelöv, Britta, Sissela, Ragnill och Karin från Oby i Blädinge, Elin från Sjöatorp i Hjortsberga. Det blir fem olika socknar, vilket jag fann märkligt. Dessutom Märit och Ingeborg från okänd socken.
Att jag kom in på Lagmansbohl beror också på samma teori som Tommy framför ovan, dvs att namnet skulle kunna härledas från lagmannens gård. Lagmansbeck blir mer svårtolkat ur den synpunkten.

16
Det gäller ett mål om edgång för trolldoms rykte den 27 februari 1637 då Måns Gudmundsson utfäste en 12-kvinnoed för sin hustru Karin Svensdotter. Bland edkvinnorna fanns Märit Peders i Lagmansbohl och Ingeborgh ibidem. Lagmansbohl är min tolkning av texten.
Bäst kvalitet håller Advokatfiskalens dombok EVIIAAAD:13 texten finns på bild 132 i Arkiv Digital (uppslag nr 6). I Allbo häradsrätts protokoll AIa:2a finns texten bild 2310 (maskinpag 231).
De övriga 10 edkvinnornas boendeort har jag lyckats spåra. De kom från fem olika socknar.
 
Mvh Sigvard

17
Jag söker efter platsen Lagmansbohl i Allbo härad. Namnet förekommer i tingsprotokoll 1637, men jag har inte funnit det i några andra dokument. Har spekulerat om det kan ha samband med Huseby i Skatelövs socken, men har inget belägg för detta. Tacksam om någon kan hjälpa mig.
 
Mvh Sigvard

18
Lenhovda / Äldre inlägg (arkiv) till 09 december, 2013
« skrivet: 2012-05-01, 23:18 »
Birger,
Sven Nilssons och Gertrud Svensdotters son Sven föddes den 1 maj 1748 i Singelstorps Östregård (CI:2). Dr Sven Nilsson från Algutsboda socken gift 1739-12-28 med änkan Gertrud Svensdotter i Singelstorp Östregård (CI:1).
Gertrud Svensdotters föräldrar var Sven Månsson (begr 1735-10-26 65 år) och Kerstin Jonsdotter(trol begr 1739-11-11) i Singelstorp Östregård. Gertrud var gift 1737-06-01 med Jonas Persson (begr 1738-10-29). En son begravdes 1738-12-24.
Sven Nilsson och Gertrud Svensdotter hade ytterligare minst tre barn Ingegerd f 1742, Gudmund f 1745 och Bottil f 1752. Om Sven Nilson har jag inte mer information.
Mvh Sigvard

19
Lenhovda / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2012
« skrivet: 2011-12-27, 10:27 »
Hej Lena,
Jag antar att Theodor Lindgren är den som döptes till Thor (Hansson) enligt Lenhovda CI:1.
1697 den 17 okt christnades Ryttaren Hans Torssons son i Kylleskruf Thor kallad. Wittnen till dess dop varo Måns Krogare i Lenhovda, Ögge Skogvaktare i Wägershult, Sven Klockare i Skogstorp och Måns Svensson i Bostorp.
Enligt samma källa föddes en dotter Elisabet den 6 okt 1700 och döptes i Herråkra kyrka den 14 okt. Hans Torsson var ogift ryttare 1695 (mantalslängden), men var senare skriven med hustru Cathrina (Lenhovda AI:1 sid 181). Eftersom Hans drog ut i kriget med Smålands Kavalleriregemente är det inte troligt att det finns fler syskon. Jag vet inte varifrån Cathrina kom eller vart hon tog vägen efter Hans död i Polen. Theodor (Thor) kan förstå ha halvsyskon födda efter 1705 (och möjligen ett helsyskon fött 1695-96 i den församling Cathrina kom ifrån).
Kylleskruv i Lenhovda ligger nära Herråkra kyrka. Därmed finns det många noteringar i båda församlingarnas kyrkoarkiv. Detta gäller i stor utsträckning för Hans Torssons föräldrar och syskon. Tor Torsson, rusthållare och ryttare, är ofta omnämnd från 1660-talet till sin död 5 februari 1690. Han fick minst sju barn med Elin, som 1692 gifte om sig med skräddaren Börje Svensson ifrån Rottne socken. Sex av barnen var då ogifta och blev vardera tillförordnade i arv 90 daler silvermynt.
Mvh Sigvard

20
Uråsa / Äldre inlägg (arkiv) till 13 oktober, 2013
« skrivet: 2011-10-22, 00:04 »
Inger,
Jag har svarat på din fråga under Hovmantorp, men svaret borde varit här.
Mvh Sigvard

21
Hovmantorp / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2012
« skrivet: 2011-10-21, 23:57 »
Inger Johansson,
Jag har massor av förmodade anor till den Nils Danielsson Tränk, som föddes i Uråsa 1794. Modern var pigan Eva Gummesdotter i Brände kvarn, Uråsa. I tinget uppgav hon att Nils Daniel Emmertz var far till barnet, men han hade rymt till Stockholm. Nils Daniel var samtidigt instämd till tinget för ytterligare ett barn med en piga i Jät. Båda barnen föddes i januari 1794. Eva blev dömd för brottet, men kronolänsmannen lyckades inte finna Nils Daniel trots eftersökning även i Stockholm. Nils Daniel gifte sig 20 år senare i Södermanland. Eva fick ytterligare fyra oäkta barn i Uråsa.
Vid tidbunkten för brottet bodde Nils Daniels moder Fredrica Laurin i Skyekvarn, Uråsa, där hon dog 1823. Hon var av adlig härkomst, varför jag har spårat rötterna tillbaka till danska kungahuset ända till vikingatiden. Nils Daniels far, Johan Emmertz, var ägare till Torne bruk, men sålde det till syster och svåger och flyttade till Uråsa 1773.
Jag har även Evas far- och morföräldrar.
Mvh Sigvard

22
Drev / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-10, 21:03 »
Anders,
Jag har en soldat Magnus Fast i Föreda, Hornaryd 1798- . Roten tillhörde Östra Härads kompani. Magnus var född i Ramkvilla socken. Det skulle vara intressant att veta vad du har om honom och hans familj.

23
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2011
« skrivet: 2011-01-09, 22:17 »
Gudmund Månsson och Elsa Nilsdotter i Silvereke
Jag söker uppgifter, med källhänvisningar, om Gudmund, begr 5 jan 1668, och Elsa d. 1675. I äldre inlägg på denna sida har jag funnit släkttavlor utan källhänvisningar. Jag har anledning förmoda att Per Gudmundsson, d.1710 i Flyahult, är deras son, men har inte lyckats finna bevis. Tacksam för uppgifter om Gudmunds och Elsas barn och föräldrar.
Mvh Sigvard

24
Blädinge / Äldre inlägg (arkiv) till 11 november, 2011
« skrivet: 2009-02-19, 21:30 »
Lars,
Jag har forskat en hel del i Blädinge socken (och även Vislanda) och därmed kommit i kontakt med släkten Wiesel, som har många förgreningar i dessa trakter. De uppgifter du frågar om har jag dock inte själv utforskat. Att Isaks hustru var dotter till Samuel Wiesel torde dock vara helt säkert. Många trovärdiga antavlor i Disbyt redovisar denna uppgift.
Uppgifterna om släkten Heurlin tog jag direkt ifrån SBL, själv har jag inte alls forskat i Berga socken. Jag får därför passa på frågan om gårdens namn. Namnet Enevald förekommer även senare i Heurlin-släktens finska (adliga) gren.
 
Mvh Sigvard

25
Blädinge / Äldre inlägg (arkiv) till 11 november, 2011
« skrivet: 2009-02-19, 00:08 »
Hej Lars,
Det är inte samma person, men troligen samma släkt. Komministern Isak Heurlin (1708-86) efterträdde Samuel Wiesel som präst i Blädinge och senare även som prost för Vislanda pastorat. Huspredikanten hette förmodligen Enevald Heurlin.
Om släkten Heurlin finns en hel del att läsa i Svenskt Biografiskt Lexikon. Stamfader var frälsebonden Per Nilsson i Hörda, Berga socken (G). Heurlin kan förmodligen härledas från Hörda. Många i släken var präster, militärer, akademiker, riksdagsmän, mm. Isak var (enligt samma källa) morfars far till nordpolsfararen Andrée.

26
Blädinge / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-09, 00:26 »
Lästad Norregård
Först en komplettering av mitt inlägg ovan. Av tngsprotokoll oktober 1656 framgår att Daniel Nilsson var son till Nils Gudmundsson i Näs (I ett mål om oxhandel var Daniel inkallad och Nils ..avlade ed på sin sons vägnar att så gick köpet till). Detta antagande är således bevisat.
Däremot har jag inte lyckats bevisa att Daniels hustru Botell var dotter till Måns Gudmundsson och Karin Svensdotter i Lästad Norregård. Gården var uppbudad till försäljning 1653, men någon notering om köp av gården har jag inte funnit. Från 1647 och åtminstone till 1655 var såväl Måns som Daniel och Botell mantalsskrivna i samma gård (Lästad Norregård). Kan Måns ha överlåtit gården till dottern (som enda barn?) utan att ägarförändringen registrerades av tinget? Finns andra källor för att klara ut släkt- och ägarförhållanden?
Mvh Sigvard

27
Blädinge / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2008
« skrivet: 2008-09-08, 23:08 »
Hej Ingegärd och Lars-Ola,
Detta har jag om Annas anor:
Anna Nilsdotter (1712–1748), Öpestorp, Öja (G) gift 1731 med Sibbe Nilsson (1706-1779).
Deras barn, alla födda i Öpestorp: Jon 1732, Jöns 1736, Karin 1738, Elin 1739, Sven 1741 (?), NN 1742, Per 1745.
 
Annas föräldrar
Nils Jönsson gift 1712 i Öja med Elin Ingemarsdotter d 1736.
Deras barn, födda i Öpestorp: Anna 1712, Sven 1717.
Elin Ingemarsdotter gift 1:o 1695 i Blädinge (G) med Sven Svensson i Öpestorp, död 1710.
Deras barn, födda i Öpestorp: Karin och Ingrid 1698, Sven 1702, Ingemar 1705.
 
Elins föräldrar
Ingemar. (ca 1624–1698) gift ca 1664 i Blädinge med Karin Danielsdotter (ca 1650–1712). Bosatta i Lästad Norregård, Blädinge (G)  
Deras barn: Elin, Kerstin, gift 1700 med Per Persson i Näs, två barn till Ingemar i Lästad döda 1682 och 1683 (LIa:1).
Karin gift 2:o 1704 i Blädinge med Per Börjesson.
 
Karins föräldrar
Daniel Nilsson (ca 1615 – 1706) gift omkring 1646 med Botell (ca 1623 – 1711). Bosatta i Lästad Norregård, Blädinge.
 
Av mantalslängderna 1644 och 1646 framgår att Nils Gudmundsson och Ingrid Sibbesdotter i Näs hade en son Daniel. 1647 finns Daniel med hustru Botel i Lästad Norregård. Med största sannolikhet är det samma Daniel. Jag saknar dock helt säkra källor för detta antagande.
Jag söker vidare med hypotesen att Botell i Lästad skulle vara dotter till Måns Gudmundsson och Karin Svensdotter i Lästad. Möjligen finns belägg i tingsprotokollen från Allbo. Förhoppningsvis får jag hjälp eller finner själv något mer om detta.
 
Mvh Sigvard

28
Blädinge / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2008
« skrivet: 2008-08-31, 21:03 »
Jag har med stort intresse tagit del av inläggen om Nils Gudmundsson och Ingrid Sibbesdotter i Näs samt deras anor och ättlingar. De hade, så som jag tolkat källorna, minst två söner; Daniel och Sibbe (mantalslängder 1644, 46 och 47). Sibbes dotters sonson, som också hette Sibbe Nilsson, blev gift med Daniels dotters dotterdotter Anna Nilsdotter i Öpestorp, Öja (G) 1731.
Daniel Nilsson (d. 1706) gift med Botell (d. 1711) i Lästad Norregård omkring 1646. Känner någon till Botells härkomst?
Mvh Sigvard

29
Det återstår nu bara ett par meningar att tolka av protokollet från mål 47 vid vintertinget 1799. Jag skulle vara mycket tacksam om någon kunde hjälpa mig med tolkningen av texten längst ner på sidan tre och överst på sidan fyra enligt urklippen nedan.


 
Mvh Sigvard

30
Kalvsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 15 maj, 2008
« skrivet: 2008-02-22, 22:40 »
Tack själv, det blir mer intressant att forska tillsammans - och man kommer fortare framåt. I detta ämne har vi ju ännu inte lyckats besvara ett par grundfrågor, men jag tänker inte ge upp. Det får bli en paus för min del, men vid nästa besök till Växjö bibliotek skall jag se om jag hittar något om Kalvsvik och speciellt om Ljungagården. Givetvis hoppas jag att andra släktforskare kan komplettera denna diskussion. Kanske Göran finner något mer i sina anteckningar?
Mvh Sigvard

31
Kalvsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 15 maj, 2008
« skrivet: 2008-02-22, 00:04 »
Ja, allt talar för att det är vår Anna, som så ofta var dopvittne. Jag fann en födelsenotis även 1693  dop 27 aug (Även Gise Svensson var vittne). Anna i Frännafälle kan vi i vart fall utesluta - hon var mantalsskriven  där även 1701 och dotter till Sven i Frännafälle. Anna i Dönjanet (så stavas det i dagens karta) har jag inte funnit några andra spår efter. Däremot fann jag i mtl 1695 i Tyfweboda (dagens Tjugeboda?) hos regementskvartermästare Christer Nyborg i stadig tjänst drängarna Jonas och Börje samt pigorna Anna och Märit. 1694 var det andra tjänare. I övrigt finner jag ingen Anna i mantalslängderna på 1690-talet.
Jag håller med om att sannolikheten är stor, men tycker inte vi har bevis för att Jonas Nilssons hustru var dotter till Sven Carlsson i Ljungagården. Det fanns fler Sven i Kalvsviks by vid denna tid.
Just nu kommer jag inte på några fler uppslag att gå vidare i de källor vi har använt oss av. Det krävs nog material från domböcker, jordeböcker eller andra källor. Kanske har hembygsföreningen dokumenterat gårdarnas historia och ägare?
Mvh Sigvard

32
Kalvsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 15 maj, 2008
« skrivet: 2008-02-20, 20:22 »
Tack Göran, för att jag fick ny grundkunskap och för upplysningarna om Sven Carlssons familjeförhållanden. Allt fler pusselbitar faller på plats. Att barnen var borta 1696 kan ha naturliga förklaringar. Sonen Gise/Gisle dog 1696, begraven 5 juli; dottern Ingeborg var troligen gift, eventuellt till Dänningelanda; sonen Nils kan ha varit i tjänst på annat håll. Vi får söka vidare efter Anna.
Anni, jag är övertygad om att du är på rätt spår när det gäller Nils och Ingrids barn. Dock skall bostadsorten vara Kalvshaga Björsagård, som ligger på andra sidan Kalvsviksfjorden. Flickorna adopterades av Erngissle Månsson och Karin Håkansdotter. Karin och flickornas mor Ingrid var systrar från Urshult. Därmed fann jag också vigseln för Nils Svensson. Han gifte sig med Ingrid i Urshult 17051112 (KGF). Erngissle skänkte pengar till Kalvsviks kyrka på begravningsdagen för Nils och Ingrid (LIA:1).
Vad gäller Annas födelseår är jag inte alls säker. Dödboken är otydlig, KGF har tolkat levnadsåldern till 70 år, vilket skulle ge beräknat födelseår 1684. I så fall var hon bara 14 år vid vigseln och första barnets födelse. Jag tolkar levnadsåldern i dödboken till 78 år, men den kan förstås vara felberäknad.
Ett problem i sammanhanget är att mantalslängder saknas 1696-1700. Det kan vara idé att söka efter dopvittnen under 1690-talet även om det är tidsödande. Födelsebok för Kalvsvik 1690-98 finns i Jät C:1 (om ni inte kände till detta).
Mvh Sigvard

33
Kalvsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 15 maj, 2008
« skrivet: 2008-02-19, 20:03 »
Göran och Anni,
Med fler deltagare ökar förstås chansen att vi skall kunna reda ut familjeförhållandena i Ljungagården. Positvt om vi kan fastställa att Sven var gift med Ingeborg, vilket bör vara den gamla änka som dog 1735, 102 år gammal. Jag känner dock inte till källan Kat.längd, som du åberopar. Vad är det och var finns den?
Mitt förra inlägg blev fel så tillvida att kommentaren i mtl 1695 ej avser Svens hustru utan soldaten Nils hustru i Ljungagårdens soldattorp. Nedan finns ett erklipp från mtl 1692, vilket jag inte kan tolka på annat sätt än att Sven deklarerade som änkling. Två styck Sven i Kalvsvik (by) var även undertecknare av mantalslängden - troligen är en av dem vår Sven. Jag har tidigare stött på att betrodda bönder deklarerat som änklingar för att senare vara gifta med sin gamla hustru igen.
 
Jag har även funnit en födelsenotis, som jag tolkar som Jonasas barn i Ljungagården Ingebor (C:1 sid 25 längst ner). Dopet skedde fjärde dag jul, dvs 28 dec 1698. Bra om någon kan hjälpa till med tolkningen. Bland vittnena fanns Ingeborg Svensdotter i Dänningelanda och Karin Svensdotter i Ljungagården, dvs möjligen Annas systrar. Om detta är den Ingeborg denna diskussion började med blev hon 82 år inte 75 som dödsnotisen anger. Dt kan förstås också vara så att denna Ingeborg dog som barn och att nästa barn fick hennes namn. Födelseboken 1698-1707 verkar inte helt tillförlitlig. Det förefaller som om allt är infört i boken 1707 och i så fall hämtat från andra dokument. Med ett sådant förfarande kan ju lätt enstaka notiser försvinna. Notiserna kommer inte ens i kronologisk ordning. Finns andra synpunkter på detta?
Spåren av Anna Svensdotter är tyvärr mycket begränsade. Kan hon ha varit tjänstepiga på någon annan gård före giftermålet. Kan detta i så fall finnas dokumenterat i Kat.längd?
Mvh Sigvard

34
Kalvsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 15 maj, 2008
« skrivet: 2008-02-19, 00:11 »
Hej Anni,
Intressant att du kommit till samma hypotes som jag. Från 1686 (ev tidigare) förekommer en Sven i Ljungagården i mantalslängderna. Han finns med till 1707 (ej med säkerhet samma Sven, alla år finns inte med). 1692 och 1701-1702 är han rapporterad som änkling , övriga år med hustru. Detta talar för att han skulle ha varit gift tre gånger, men troligen förekom en del skattefusk även på denna tid. Patronymikon finns inte angivet, men med stor sannolikhet är detta Sven Carlsson, död 1713 80 år gammal. I mtl anges även en dotter Ingeborg (1687-94, dvs född före 1672), en son Gisle (1689-95, dvs född före 1674), pigan Karin och drängen Nils (1701-1703). Noteringarna om Nils och Karin tolkar jag som att även dessa är Svens barn. Däremot finns inte Anna i mantalslängden för Ljungagården. Min teori är att Sven Carlsson 1633-1713 hade följkande barn:
Ingeborg 1661-1743, ev gift 1695, änka senast 1715
Gisle 1669-96
Nils 1675-1709, gift med Ingrid Håkansdotter 1704/05, troligen ej i Kalvsvik
Anna 1676-1754, gift med Jonas Nilsson 16981030
Karin 1679-1761, gift med Sven Persson 17040424
1695 har noterats i mtl att Svens hustru är så sjuk och gammal att hon intet kan uträtta. Detta kan vara Kerstin Håkansdotter, som begravdes 2 feb 1698, vilket skulle styrka att Sven var änkling 1701-02. Om Sven verkligen var änkling även 1692 var dock inte detta barnens mor. Troligen var det i så fall Elisabet Larsdotter eller Märta Toresdotter, döda hustrur 1691 i Kalvsvik by. Det börjar bli lite spekulativt. Svårt att finna bevis såvida inget finns i domböckerna.
C:1 sid 61 begravda 1710: den 4 april begrofs bonden Nils Svensson ... samma dag hans hustru.... legat i sjön på 14 dagar när i 1/2 år. Finns även i LIA:1 kyrkoräkenskaperna. De drunknade alltså i oktober 1709. Man kan undra vad som hände med deras barn.
Jonas Nilssons vigseldag fann jag också i kyrkoräkenskaperna. Han skänkte pengar till kyrkan på sin hedersdag den 30 oktober 1698. Anna nämns (förstås) inte där.
Jag har mer detaljer kring detta, men nu får det räcka för i dag.
Mvh Sigvard

35
Kalvsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 15 maj, 2008
« skrivet: 2008-02-14, 22:07 »
Hej Anni,
Jag har kollat mina anteckningar och finner nu bara en notering med hennes patronymikon. C:1 sid 44 födda 1706 Dom XI Trin. (vilket bör vara den 5 augusti) döptes Anna Svensdotter i Cronogården. Anna Svensdotter i Olsagården var dopvittne. Detta är förstår inte tillräckligt bevis, men mantalslängderna 1701-1707 visar att endast Jonas och hans hustru var skattepliktiga i Olsagården denna tid. Om dopvittnet var under 15 år hade hon säkerligen angetts som piga i C:1. Jag drar därför slutsatsen att det är Jonas Nilssons hustru.
Anna och Jonas förekommer fler gånger som dopvittnen, men utan Annas patronymikon.
Det är snart tre år sedan jag försökte utforska Kalvsviksgrenen, utan att kunna räta ut alla frågetecken. Kanske har jag fler noteringar, som styrker Annas patronymikon, men ingen jag finner just nu. Jag försökte även att testa olika hypoteser om Jonas och Annas föräldrar genom att kombinera uppgifter från mantalslängder, kyrkoräkenskaper och övriga kyrkoarkiv. Dock lyckades jag ej leda någon i bevis. Om du har utforskat andra släktsamband i Kalvsviks by från denna tid är detta av intresse för att försöka komma vidare.
Mvh Sigvard

36
Kalvsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 15 maj, 2008
« skrivet: 2008-02-14, 00:03 »
Ingeborg Jonasdotter
Annis uppgifter ovan sammanfaller med mina. Tyvärr saknas Ingeborg i födelseboken 1706 och åren däromkring. Släktskapet är därmed inte helt klarlagt, vilket däremot familjetillhörigheten får anses vara. Jag har följande uppgifter om föräldrar och syskon:
Far: Jonas Nilsson. Salpetersjudare, bonde. Född beräknat 1666 (enl dödsnotis 71 år). Död 1737-06-21 i Ljungagården, Kalvsvik (G) (C:1).
Mor: Anna Svensdotter. Född beräknat 1676 (enl dödsnotis 78 år). Död 1754-09-20 i Ljungagården, Kalvsvik (G) (C:1).
1701-1707 var Jonas och Anna mantalsskrivna på 1/8 Olsagården. Jonas var salpetersjudare åtminstone 1703. Jonas och Anna tog över Ljungagården efter Annas bror Nils sedan denne och hans hustru drunknat 1709.
Barn:
.   Kerstin Jonasdotter. Gift 1721 i Kalvsvik (G) med Nils Nilsson.
.   Gunnel Jonasdotter. Född 1702 i Kalvsvik (G). Döpt 1702-10-26. Gift 1732-01-02 i Kalvsvik (G) med Jon Månsson.
.   Per Jonasson. Född 1705-08-01 i Olsagården, Kalvsvik (G) (C:1). Död 1747-11-18 i Kalvsvik (G) (KGF). Dog genom drunkning tillsammans med Jöns Månsson Ljungagården och Tore Toresson Toragården. Alla tre begravdes 1748-04-24. Gift 1732-12-26 i Kalvsvik (G) med Christina Månsdotter.
.   Ingeborg Jonasdotter. Född beräknat 1706 (enl dödsnotis 75 år). Död 1781-11-25 i Korpagården, Dänningelanda (G) (C:1). Gift 1731-01-01 i Kalvsvik (G) (C:1) med Måns Börjesson. Bonde och kyrkvärd i Korpagården, Dänninglanda.
.   Nils Jonasson. Född 1713-03-08 i Ljungagården, Kalvsvik (G) (C:1). Död 1741-01-09 i Ljungagården, Kalvsvik (G) (KGF).
.   NN Jonasson. Född 1717. Död 1717 i Ljungagården, Kalvsvik (G) (KGF).
Ingeborg var ett mycket vanligt namn i Kalvsvik. En Ingeborg dog 102 år gammal i Ljungagården 1735. Mycket talar för att detta var Ingeborg Jonasdotters farmor eller mormor. Kanske kan någon komplettera släktsambanden i Kalvsvik?
Mvh Sigvard

37
Jag försökte med SAOB i går, men blev inte klokare. Du har säkert inte fel. Jag köper din teori att orden kan vara synonymer, speciellt eftersom eller förekommer två gånger i detta protokoll där jag skulle skrivit heller.
Jag jobbar vidare med protokollstexten med förhoppning att kunna fylla de luckor, som återstår.
Mvh Sigvard

38
Tomas,
Tack för detta tydliga svar! Ordet råda/rådt/rådd och dess användning i detta sammanhang har jag nu förstått. Förklaringen stämmer också exakt med tillämpningen i detta protokoll. Formuleringen följaktligen ej eller rådt är dock fortfarande förbryllande. I modernt språk borde det ju bli: följaktligen ej heller gjort henne med barn.
Jag är mycket tacksam för den hjälp jag fått, men brottas fortfarande med några textavsnitt. Det kan tyckas vara obetydliga detaljer som återstår, men en komplett översättning av tingsöverläggningarna ger enligt min mening en tydligare bild av de värderingar som rådde vid denna tid. Därför hoppas jag på fortsatt hjälp av dig eller någon annan.
 
Med vänlig hälsning Sigvard

39
Här kommer ytterligare ett avsnitt av protokollet, som uppenbarligen blivit kraftigt justerat. Jag försöker få med såväl överstruken ursprungstext (kursiv) som den justerade texten.
Min tolkning, så här långt, av denna text:
neka; I anledning häraf Actor hemställer om icke det tillåtes honom det kända ..... anledning att åläggas honom edgöring på de skäl som äro för handen helst som Per icke gittat visa att andra personer med Maja Andersdotter haft umgänge ..... under den tid hon varit i dess tjänst.
 
hwilken händelse till äfwentyrs (?) torde äfven förut hafva inträffat denna ....... efter vilken hon således ........ att öfvertala en flicka för första gången; I  ........ Maja påstår att icke en gång hon skolat ...... låta förföra sig af honom om han icke lofvat henne äktenskap; Men därom kan hon icke åberopa något annat bevis än af det yttrande som första vittnet aflämnat.
 
 

40
Tack Tomas,
Då är jag nästan klar med rättens utslag. Jag bifogar nu ett urklipp med hela texen under utslag, tyvärr med lite sämre upplösning för att komprimera till

41
Jag försöker traggla mig igenom protokollet från ett lönskalägesbrott 1799 och skulle vara tacksam för hjälp med texten i följande stycke.
så ......... Per Håkansson velat nyttja att något litet felat i vanliga tiden med 9 månader innan Maja framfödt barnet ...... finner ....... det ....... Per Håkansson bör åläggas edgång och såmedelst styrka, om han gitter, det han ingen gång hafvit köttslig beblandelse med  
 

42
Furuby / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2008
« skrivet: 2007-12-11, 23:18 »
Bengt Johanssons fråga 21 augusti ang vigsel 1828.
Hej Bengt, kanske har du redan svaret, men här kommer min tolkning.
Arrendatorn af 1/8 Askeberga Östergård i Ö Thorsås socken Nils Peter Rundqvist samt pigan Lisa Christina Petersdotter i Wästorp Ulfvagård.
Andra kolumnen klarar jag inte riktigt, men avslutningen bör vara ....Peter Pettersson i Ulfvagården då aflämnat attest. Fadern hade alltså samtyckt till gftermålet.
Tredje kolumnen: Nils född 1805; Lisa född 1812; Charta sigillata 12 skilling silvermynt. På lysningssedeln uttogs en stämpelavgift (Se Clemensson/Andersson Släktforska steg för steg).
Mvh Sigvard

43
Furuby / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2008
« skrivet: 2007-12-10, 20:48 »
Jag söker uppgifter om Olof Svensson död 1795-03-15 i Hanagården och hans hustru Catharina Andersdotter död 1793-01-25. De gifte sig 1746 i Furuby. Enligt AI:1-3 var de födda 1720 repektive 1722, men ingen av dem finns i Furuby födelsebok dessa år.
Olika källor gör gällande att Olof tillhörde Hane-släkten och skulle vara sonson alternativt sonsonson till den Nils Hane, som dog 1701 i Furuby (något över 100 år gammal). Jag har dock inte funnit några bevis för att så skulle vara fallet. Tacksam om någon kunde klargöra släktsambanden.
Vid vigseln 1746 kom Olof från Stora Vret i Dädesjö socken, där han var tjänstedräng.
Mvh Sigvard

44
Väckelsång / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2008
« skrivet: 2007-12-07, 23:23 »
Annika,
Din fråga från 6 december 00:23
Urklippet gäller Anna (inte Maria)  Månsdotter född 1783 inflyttad från Växjö 1807 och utflyttad till sidan 27 1809. Undergått hemlig skrift för lönskaläge 1807. Född uti Öja socken.
Det finns med säkerhet ett protokoll från häradsrätten (förmodligen Kinnevald, men delar av Växjö tillhörde Konga härad). Du bör kolla barnets födelsedatum och Marias vistelse vid denna tidpunkt och därefter söka den relevanta domboken i Vadstena landsarkiv.
Mvh Sigvard

45
Kronobergs regemente / Kronobergs regemente
« skrivet: 2007-12-03, 22:33 »
Hej Kristina,
Kronobergs regemente deltog i Gustav III:s ryska krig, 1788 - 1790.  I april och maj 1790 var regementet involverade i hårda strider mot ryssarna på ryskt territorium. Mycket information finns på Hans Högmans hemsida.
Mvh Sigvard
 
http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm

46
Drev / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2011
« skrivet: 2007-12-02, 23:37 »
Hej Joakim,
Tack för denna mycket intressanta information. Länken innehöll mycket nya uppgifter om Håkan Beeth. Dessa väcker nya frågor, som jag återkommer till när jag hunnit studera materialet lite mer. Jag återkommer då under Sjösås socken, där Håkan Beeth hör hemma.
Mvh Sigvard

47
Sjösås / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juli, 2009
« skrivet: 2007-12-02, 09:15 »
Känner någon till Mattis Ståhlnäbb i Pilås? Enligt C:1 dog Mäster Mattis den 2 september 1743 103 år gammal. Mattis förekommer flera gånger i kyrkoräkenskaperna både på debet och kreditsidan. Han utförde reparationsarbeten för kyrkan. Gav testamentespeng för hustrun den 15 januari 1730. Vid sin död var han skyldig kyrkan 4 rd. 1732-38 bodde han med dottern Annika i Pilås Västergårds soldattorp. Troligen var även Ingrid Mattisdotter, gift med klockaren Håkan Jönsson Beeth, hans dotter.
Det ovanliga efternamnet väcker onekligen intresse liksom hans höga ålder.
Mvh Sigvard Karlsson

48
Drev / Äldre inlägg (arkiv) till 02 december, 2007
« skrivet: 2007-12-02, 09:07 »
Jag har en del uppgifter som Ann-Marie efterfrågade. Vid vigseln i Sjösås den 26 mars 1760 kom Lisbet från Pilås Axelsgård i Sjösås. Anders har jag inte lyckats spåra före vigseln.
Lisbets föräldrar: Håkan Jönsson Beeth ~1692 - 1754, klockare i Sjösås under 38 år. Ingrid Mattisdotter ~1709 - 1760. Gifta i Sjösås 1727, 10 barn (eller fler) födda i Pilås, Sjösås.
Anders Håkansson och Lisbet Håkansdotter fick 8 barn, tre födda i Lövås, Sjösås 1761-65, ett i Böksholm, Drev 1768, fyra i Tagel, Drev 1771-79. Anders dog 1779-09-15 i Tagel, Drev. Dog av hetsig feber 43 år gammal. Efter makens död, men före 1788 flyttade Lisbet till backstugan Sandåsen i Sandreda, Sjösås. Barnen Maria, Håkan, Pehr och Stina flyttade med. Lisbet bodde sedan i backstugan till sin död 1818. I AI:7 har noterats att hon ”blef ordinarie fattighjon 1803”. Från 1815 bodde hon där med de ogifta döttrarna Maria (”orkeslös”) och Stina (”ofärdig”).  
Sönerna Pehr och Håkan flyttade ifrån Sjösås till Nottebäck 1795 respektive till Böksholm, Drev 1788. Jag har därefter bara andrahanduppgifter om Håkan, men tror att han gifte sig i Drev 1796. Som hammarsmedsgesäll vid Böksholms bruk tog han namnet Holmberg. Flyttade till Åryds bruk i Hemmesjö omkring 1797/98 och arbetade där som hammarsmed. Tre barn födda i Hemmesjö 1798-1803. Död 1823.
Det skulle vara intressant om någon känner till namnet Beeth/Beet/Beth. Finns det en släkt med detta namn?
Mvh Sigvard Karlsson

49
Furuby / Furuby C:1 GID 228.19.99700
« skrivet: 2006-10-18, 21:17 »
Tack igen Britt-Marie!
Det var snabbt besvarat. Tyvärr blev den sista bilden liten och svårläst når jag skalade ner till under 100 kB. Jag har lite svårt att få rätt format och upplösning.
Du har säkert rätt angående i sin ålderdomssvaghet, vilket min fråga främst gällde. Eftersom det var på Bönsöndagen kan man kanske anta att han ville försäkra sig om en plats i himlen genom gåvan. Detta var 12 dagar före dödsdagen.
Datumen är jag ganska säker på eftersom 16 juni och 14 juli återkommer i såväl dödboken som kyrkoräkenskaperna. Dessa dagar var dessutom söndagar.
Furuby skrevs vid denna tid Föreby. Nils Hane var troligen en betydande man i socknen eftersom han lades i kyrkan.
Än en gång, tack så mycket för hjälpen!
Sigvard

50
Furuby / Furuby C:1 GID 228.19.99700
« skrivet: 2006-10-18, 19:00 »
Britt-Marie,
Tack så mycket för hjälpen! Nils levde således under hela 1600-talet, om nu prästen hade tillförlitliga uppgifter. Ett par detaljer: Det står något mer mellan 100 och åhr? Jag tror att månaden skall vara juni. Det finns även noteringar i kyrkoräkenskaperna (GID228.24.97800) från den 26 maj (Bönsöndagen) och från begravningsdagen. På begravningsdagen lämnades ett ovanligt stort belopp i testamente och för båraklädet till kyrkan. Anledningen till gåvan på 16 shilling den 26 maj har jag dock inte lyckats uttolka. Kan du hjälpa mig med detta också?

Hälsningar Sigvard

51
Furuby / Furuby C:1 GID 228.19.99700
« skrivet: 2006-10-18, 00:07 »
Dödsnotisen 1701 för Nils Hahne följer. Kan någon hjälpa mig att tolka texten?

52
Lenhovda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-28
« skrivet: 2006-09-18, 01:08 »
Vibeke,
Annika Håkansdotter var gift två gånger: 1:o 1764-11-04 med Jonas Gabrielsson, se ovan av Berit Halfvarsson; 2:o 1782-12-26 med Nils Andersson. Hon fick minst fyra barn med vardera maken. Elin Jonasdotter född 1765-08-06 tillhör mina anor.
Nils Andersson dog 1813-01-25 i Kylleskruv (CI:3). Varifrån han kom vet jag icke. I vigselnotisen anges endast drängen Nils Andersson och änkan Annika Håkansdotter.
Hälsningar Sigvard

53
Lenhovda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-28
« skrivet: 2006-09-13, 00:10 »
Vibeke,
Släkt och Hävd är en tidskrift, utgiven av Genealogiska Föreningen. Den kan lånas/läsas på större bibliotek i Sverige.
Artikeln jag refererade till behandlar Badebodasläkten från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet. Enligt Malmdahls forskning ägdes Badeboda i mitten av 1500-talet (då endast en gård) av Jon Persson gift med Kerstin, som var änka 1576.
Jon var ff mm f och mf ff mf (dvs två släktgrenar) till Agneta Jonsdotter.
Hälsningar Sigvard

54
Lenhovda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-28
« skrivet: 2006-09-11, 00:06 »
Vibeke,
Lite kompletteringar angående Agneta och hennes barn.
Jonsdotter, Agneta. Född 1695-02-17 i Badeboda, Åseda (G) (CI:1). Död 1772 i Kylleskruv, Lenhovda (G) (CI:1). Begravd 1772-10-27.  
Far: Svensson, Jon. Nämndeman, häradsdomare och riksdagsman. Död 1739 i Badeboda, Åseda (G) (LI:2).  
Mor: Knutsdotter, Kerstin. Född omkring 1675 i Badeboda, Åseda (G). Död 1736 i Badeboda, Åseda (G) (LI:2).  
Gift: 1711-05-21 i Åseda (G) (LI:1) med Persson, Johan. Rusthållare. Född 1683-04-22 i Flyahult, Älghult (G) (CI:1). Död 1744 i Kylleskruv, Lenhovda (G) (CI:1). Begravd 1744-02-11. Far: Gummesson, Per. Mor: Persdotter, Maria.  
Johan och Agneta skrivna i Kylleskruv från 1726.
Barn:
 Johansdotter, Elsa. Född 1712-07-05 i Flyahult, Älghult (G) (CI:1). Död 1712-12-28 i Flyahult, Älghult (G) (CI:1).  
 Johansson, Per. Klockare. Född 1713-09-18 i Flyahult, Älghult (G) (CI:1). Död 1773 i Nöbbele Mellangård, Lenhovda (G) (Berit H). Gift 1736-02-16 i Lenhovda (G) (CI:1) med Nilsdotter, Gertrud.  
 Johansdotter, Elisabet. Född 1716-02-28 i Flyahult, Älghult (G) (CI:1). Troligen död före 1792, årtalet i HFL är sannolikt en kolumnrubrik ej dödsår för Elisabet. Gift 1730-12-28 i Lenhovda (G) (CI:1) med Svensson, Håkan. Rusthållare. Född beräknat 1690. Död 1772 i Kylleskruv, Lenhovda (G) (CI:1). Begravd 1772-12-19. Enligt vigselnotisen 1730 kom drängen Håkan från Yggesryd i Algutsboda.  
 Johansdotter, Maria. Född 1718-12-22 i Slåttra, Åseda (G) (CI:1). Döpt 1719-01-01. Död 1789 i Källehult, Herråkra (G). Gift 1738-10-08 i Lenhovda (G) (CI:1) med Persson, Birger. Rusthållare. Född 1712 i Badeboda, Åseda (G) (CI:1). Död 1768-12-14 i Kylleskruv, Lenhovda (G) (CI:1).  
 Johansson, Sven. Född 1722 i Slåttra, Åseda (G) (CI:1). Döpt 1722-12-29. Död 1724 i Slåttra, Åseda (G) (LI:1). Begravd 1724-06-14.  
 Johansson, Sven. Född 1725-08-05 i Slåttra, Åseda (G) (CI:1). Döpt 1725-08-15. Död 1772 i Nöbbele Norregård, Lenhovda (G) (CI:1). Begravd 1772-04-05. Gift 1:o 1749-12-28 i Lenhovda (G) (CI:1) med Andersdotter, Maria. Född 1728 (Berit H). Död 1762-07-16 i Nöbbele Norregård, Lenhovda (G) (Berit H). Gift 2:o med Stefansdotter, Karin. Född omkring 1724 (Berit H). Död 1772 i Nöbbele Norregård, Lenhovda (G) (Berit H).  
 Johansdotter, Kerstin. Född 1730 i Kylleskruv, Lenhovda (G) (CI:1). Döpt 1730-07-05. Död 1824-02-04 i Kylleskruv, Lenhovda (G) (CI:3). Gift 1:o 1746-12-28 i Lenhovda (G) (CI:1) med Håkansson, Håkan. Rusthållare. Född 1719. Död 1788-12-30 i Kylleskruv, Lenhovda (G) (CI:1). Gift 2:o 1791-10-20 i Lenhovda (G) (CI:1) med Jönsson, Jöns. Född 1726. Död 1802-06-02 i Norregård, Lenhovda (G) (CI:1).  
 Johansdotter, Annika. Född 1736 i Kylleskruv, Lenhovda (G) (AI:3, LI:1). Kyrkogång den 8 februari 1736. Troligen föddes Annika i början av januari, födelsebok saknas för 1736-39. Gift med Månsson, Jonas. Änkling från Bostorp Johansgård vid giftet med Annika (Berit H).
I Släkt och Hävd nr 2 1993 finns en artikel om Badebodasläkten. Denna är skriven av Nichlas Malmdahl och behandlar Agnetas anor från 1500-talet.
Hälsningar Sigvard Karlsson

55
Dänningelanda / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2012
« skrivet: 2006-09-02, 23:49 »
Rebecca,
Jag har en del uppgifter angående dina frågor. Jonas Månsson och Karin Nilsdotter gifte sig i Dänningelanda 1771-12-28. Karin var då piga i Rävagården, där hon också var född. Jonas kom från Korpagården. De fick minst sex barn:
Peter 1772-10-21 - 1831-04-05
Elin 1777-06-29 - 1810-12-08
Nils 1781-02-28 - 1881-03-01
Ingeborg 1784-02-02 - 1846-12-13
Britta 1787-01-14 - 1793-08-06
Christina 1790-05-17 - 1790-08-10
Angående Karins förädrar har jag dödsnotiserna: Nils Månsson dog 1772-09-20, 63 år gammal. Alltså född 1709 (beräknat). Ingeborg Pärsdotter dog 1782-06-07, 66 år gammal, dvs beräknat födelseår blir 1716.
Nils Månsson var troligen son till Måns Nilsson i Torpa Lillegård, men jag har inte säkra bevis.
 Månsson, Jonas. Född 1747 i Korpagården, Dänningelanda (G) (LI:1). Måns Börjesson skänkte 16 shilling den 14 jan 1748 vid sin hustrus kyrkogång (LI:1). Således bör Jonas ha varit född i december 1747. I husförhörslängd har noteras 1748 som födelseår. Födelseboken förstördes i kyrkobranden 1750. Av mantalslängden 1770 framgår att Jonas var son till Måns Börjesson i Korpagården, där han bodde vid giftermålet 1771 (C:1). 1771 dräng i Korpagården. Brukare i Räfvagården 1797-1806 tillsammans med döttrarna Ingeborg och Elin. Inhyst hos dottern Ingeborg och Sven Månsson i Räfvagården 1807-1822. Död 1829-06-19 i Räfvagården, Dänningelanda (G) (C:1). Begravd 1829-06-24. Dödsorsak: Ålderdomssvaghet; 82 år  
Jag har mer uppgifter, som berör dina frågor.
Se också ovan om Måns Börjesson. Denne var son till Börje Persson,soldat, bonde och kyrkvärd i Dänningelanda, död 1729. Troligen gift 1694 med Elisabet Nilsdotter.
Mvh Sigvard

56
Dänningelanda / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2006
« skrivet: 2005-08-20, 01:21 »
Hej Catharina och Vincent,
Måns Börjesson (ca 1705-90) tillhör mina anor. Han var innehavare av 5/24 mantal, blev 85 år gammal och var en betrodd man i Dänningelanda, kyrkvärd och undertecknare av mantalslängder. Det är inte lätt att finna säkra uppgifter i Dänningelanda eftersom husförhörslängder inte finns före 1797. Kyrkan brann ner 1750, varvid födelse-, vigsel- och dödböcker för åren 1747-50 förstördes. Kyrkans räkenskaper finns däremot bevarade, vilket ger viss hjälp. Måns och Ingeborg fick ytterligare en son, Jonas (min ana), troligen född i december 1747 eftersom Måns skänkte 16 shilling till kyrkan den 14 januari 1748 vid sin hustrus kyrkogångsdag. (Jonas född 1738 dog 1739). 1717 var Korpagården delad på två gårdar med Börje och Jon som innehavare. Troligen var dessa son respektive svärson till Måns (d.ä.) i Korpagården, enligt mantalslängderna var denne Måns ensam bonde i Korpagården 1689. Från 1692 finns även en dr. Börje och från 1695 Börje med hustru.
Dottern Kirstin och Måns Månsson övertog gården (nu en av fyra Korpagården) efter Måns Börjesson. Av de övriga barnen blev åtminstone Börje, Elisabeth och Jonas kvar i Dänningelanda (Östragården och Rävagården).
Hälsningar Sigvard

57
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Mantalslängder Åseda
« skrivet: 2004-12-13, 18:51 »
Tack för denna läshjälp. Det mest märkliga med Sven och hans hustru, Elisabet, är att de var gifta från ca 1659 till hans död 1703, men ändå var han skriven som änkling i 1689 och 1702 års mantalslängder. Finns det någon annan tolkning (än änkling för Sven och Jon) av texten 1702?

Sigvard

58
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Mantalslängder Åseda
« skrivet: 2004-12-09, 22:09 »
Tack för hjälpen. Hustrun var ändå bara cirka 58 år och yngre än maken. Man får väl förmoda att hon led av någon sjukdom eller handikapp. Fanns det vedertagna förkortningar för dylika? Ex v förlamning. Hon levde för övrigt ytterligare 27 år och föreföll att vara en aktiv kvinna.
Mvh Sigvard

59
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Mantalslängder Åseda
« skrivet: 2004-12-07, 23:12 »
Tacksam för hjälp att läsa kommentarerna i 1701 och 1703 års mantalslängder för Badeboda i Åseda.


Mvh Sigvard

60
Furuby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-10
« skrivet: 2004-10-25, 21:49 »
Knut Jönsson och Malin Svensdotter gifte sig i Linneryd (G) 1736-10-13 (C:1). Vid giftermålet bodde båda i Kålshult (Kohlshult), Linneryd(G).
Bodde i Kålshult, Linneryd(G) 1736- ca 1753 (AI:1, AI:2, AI:3). Inflyttade 1767 från Ingelstad, Östra Torsås (G) till Västorp Truvedsgård (Trufwedsgård), Furuby (G) (C:2). Till Kårestad Södregård, Furuby (G) omkring 1775.
Malin död 1777-12-05 i Kårestad Södregård, Furuby (G) (C:3).
Barn:
Ingrid född 1736-08-22 i Kålshult, Linneryd (G) (C:1). Gift 1768-12-26 i Furuby (G) (C:2) med Månsson, Gudmund. Död 1793-09-19 i Brände, Uråsa (G) (C:2).
Johan född 1738-11-16 i Kålshult, Linneryd (G) (C:1).
Jon född 1741-02-22 i Kålshult, Linneryd (G) (C:1).
Sven född 1744-02-15 i Kålshult, Linneryd (G) (C:1). Död 1779-01-25 i Kårestad Södregård, Furuby (G) (C:3).
Maria född 1747-05-21 i Kålshult, Linneryd (G) (C:1).
 
Familjens vistelse 1753-1767 har jag inte lyckats utforska. Kyrkböckerna från Östra Torsås är mycket svårlästa
 
Mvh Sigvard

61
Hammarstedt / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-26
« skrivet: 2004-10-06, 23:37 »
Jag vet inte vad ryktet om kyrkportarna i Lenhovda har för grund, men tvivlar eftersom kyrkan så vitt jag minns inte är inhägnad. Däremot är kyrkportarna och inredningssmidet till Hemmesjö kyrka tillverkade av smeden Carl Johan Hammarstedt sonson till hammarsmeden Sven Hammarstedt, född i Döderhult och invandrad till Åryd i Hemmesjö socken (G). Kyrkan byggdes 1854.
Se vidare inlägg på denna sida från 31 mars 2000 av Tommy Näzell ang en bok om denna släkt av Georg Cederth.
I Lenhovda finns en aktiv hembygdsförening, som säkert kan ge ett säkrare svar på din fråga.
Mvh Sigvard

62
Furuby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-10
« skrivet: 2004-10-01, 00:08 »
Jag beklagar den felaktiga ledtråden till Askeberga. Vincent, jag tolkar ditt senaste inlägg som en bekräftelse på att mina anor Ingrid Knutsdotter och mjölnaren Gudmund Månsson i Brände är samma personer som förekom i ditt första inlägg. Jag sänder uppgifterna om min härstamning från dessa med epost.
Mvh Sigvard

63
Furuby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-10
« skrivet: 2004-09-29, 21:01 »
Bland mina anor förekommer Ingrid Knutsdotter och mjölnaren Gudmund Månsson i Brände, Uråsa socken (G). Möjligen samma personer som ovan, möjligen var Ingrid född i Askeberga Östergård, Östra Torsås (G). Jag vill betona att detta inte är säkra uppgifter. Jag har inte just nu möjlighet att följa upp mina indicier, men tipsar Vincent att söka vidare i Askeberga. Där förekommer också en hustru Malin Svensdotter som dopvittne.
Mvh Sigvard

64
Ribbing / Ribbing
« skrivet: 2003-02-20, 22:29 »
Jag har fått följande uppgifter angående Ribbing. Det skulle vara intressant att få dessa bekräftade eller dementerade.
Gen 1. Sigvid Ribbing, född 1300-talet i Norge, död i Norge. Kallas i Anna Bylows underrättelse om gammal släkt Seved Ribbing. Var 1345 en Välboren Herre af Skåne, dit han kom från Norge 1335. Anses som stamfader för alla Ribbingarna i Sverige och med honom börjar Peringsköld sina handskrivna stamtavlor över Ribbingska släkten.
Sigvid Ribbing var gift med Märta Ulfsdotter Hjorthuvud, född omkr 1320 i Ulvåsa och dotter till Ulf Gudmarsson och Birgitta Birgersdotter (Heliga Birgitta).
Barn: Arvid, Ingeborg, Bengt
Gen 2. Arvid Sigvidsson Ribbing, Väpnare, gift med Ingeborg Magnusdotter.
Barn: Arvid, Peder
Gen 3. Peder Arvidsson Ribbing, Riksråd och Lagman över Lappmarken, gjorde 1402 en pilgrimsresa till Jerusalem. Gift med Marine Knutsdotter.
Gen 4. Peder Pedersson Ribbing, Riksråd och Friherre i Svansö, Älvsborgs län. Gift med Märta Bosdotter Natt och Dag.
Gen 5. Knut Pedersson Ribbing, Häradshövding i Mark (1486, 96, 97). Levde ännu 1518.
Gift med Kerstin Gustavsdotter.
Barn: Lindorm, Peder, Gustav, Malin, Sven, Christina, Sigrid, Märta, Nils, Brita.
Sönerna Lindorm och Peder blev på Kristian II:s order halshuggna i Jönköping i januari 1521 (på hemresan från Stockholms blodbad).
De flesta av uppgifterna ovan har jag funnit i flera publicerade antavlor, men vissa uppgifter är sinsemellan motstridiga. Uppgifterna stämmer ju inte heller med Torsten Berglunds ovan.
Mvh Sigvard Karlsson

65
Lenhovda / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-12
« skrivet: 2002-12-23, 22:11 »
Vägershult
Hej Mikael
Jag deltar gärna i en gemensam ansträngning att utforska Vägershult. Om du skickar dina uppgifter som du föreslog så kan jag komplettera med det som finns i mitt DISGEN register och i mina anteckningar.
Mvh Sigvard Karlsson

66
Lenhovda / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-12
« skrivet: 2002-11-10, 20:11 »
Vägershult
Tyvärr, Christine, verkar inte dessa vara gemensamma anor. Soldaterna i Vägershult finns i mina dagboksnoteringar - inte släktregistret som jag felaktigt skrev i mitt inlägg. Jag har många rötter i Lenhovda och omgivande socknar, men alla spår leder ju inte rätt. Eftersom inte allt i Lenhovda är utforskat kanske det senare visar sig att vi har gemensamma anor. Om du är mer nyfiken kan jag maila mina upggifter från Lenhovda.
Jan Sahlbergs inägg var däremot en fullträff. Efter att ha studerat din hemsida är jag tämligen säker på att Gabriel Johansson och Elin Håkansdotter är gemensamma anor. Det återstår bara att bevisa att Jonas Gabrielsson i Kylleskruv är samma person, som finns i ditt register (f 1734-12-21).  
Blev verkligen Gabriel 98 år gammal?
Mvh Sigvard Karlsson

67
Tolg / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-06
« skrivet: 2002-11-06, 23:05 »
Maj-Britt Sundin
Bråna Skattegård
Läste inlägget om Per Gummesson och Kerstin Månsdotter (från 1999). Kanske vet du mer nu.
Per Gummeson och Karin (obs ej Kerstin) Månsdotter gifte sig den 6 okt 1745 (se Connys inlägg. De fick fem barn (alla uppgifter från KGF)
Gudmund f 1746
Annica f 1748
Per f 1751
Martha f 1755
Karin f 1759
Möjligen är Annica min mm mf mm m. Jag är inte säker. Tacksam om du vet mer.
Mvh Sigvard Karlsson

68
Lenhovda / Äldre inlägg (arkiv) till 7.11.2002
« skrivet: 2002-11-06, 22:01 »
Mikael Henriksson
Ang Vägershult
Min fm mf fm mf Jonas Gabrielsson var rusthållare i Kylleskruv på 1760-talet. Han var möjligen född i Vägershults Norregård före 1740. Jag misstänker att han var son till Gabriel Johansson och Elin Håkansdotter, men är inte säker. Tacksam för mer information.
I mitt register finns också soldaten Johannes Samuelsson Hultberg (f 1769) i Vägershults soldattorp.Hans far var också soldat.
Mvh Sigvard Karlsson

Sidor: [1]