ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Lars Nylander

Sidor: [1] 2
1
Mo / SV: Klockare Åberg med familj
« skrivet: 2019-04-13, 22:49 »
Ingrid Persdotter föddes 1704 i november i Hamnäs nr 2 i Skogs socken som dotter till bonden Per Olsson och hans hustru Kerstin Jonsdotter.
Per Olsson dog i början av 1706 (han stod för hemmanet sista gången i mantalslängden 1706, upprättad 2/1, och testamentspenningar lämnades in för honom vårvintern eller våren 1706, Skog C:1 sid. 59).
Änkan Kerstin Jonsdotter gifte 1707 eller möjligen under början av 1708 om sig med Jakob Gulliksson, som stod för hemmanet Hamnäs nr 2 i mantalslängderna 1708-1723. En son från första äktenskapet, Jon Persson (1691-1780), tog då över hemmanet och han stod för det i mantalslängderna från 1724.
Från 1724 återfinns Jakob Gullikssom i mantslängden på Myskje nr 3 i Mo socken. Bonde och hustru på det hemmanet hade dött 1722 och 1720 och hemmanstillträdaren Olof Hansson (1713-1782) var för ung för att ta över. Därför var Jakob Gulliksson landbonde där till Olof Hansson tog över 1738. Jakob Gulliksson fyttade året efter till Söderala där han var färjekarl i Färjebacken, som bekant. Det var han till den 2 juni 1747 då han råkade driva för nära forshuvudet men sin båt och drogs med ned i strömmen och försvann. Den 9 juni återfanns han, 69 år gammal.
Hustrun Kerstin Jonsdotter flyttade 1748 till sin dotter Kerstin Persdotter vars man Karl Andersson var landbonde på Västerby nr 2 i Rengsjö socken. Dottern dog 1752 och då flyttade Kerstin Jonsdotter istället till dottern Annika Jakobsdotter i Kyrkbyn nr 4 i Mo socken, där hon dog 1753 31/5.
Kerstin Jonsdotter föddes 1669 12/7 i Kyrkbyn nr 7, Mo socken, som dotter till bonden, klockaren och sockenskrivaren Jon Persson (1643-1719) och hans hustru Brita Jonsdotter (1644-1716). Gården heter fortfarande Klockars (enligt nekrologen var hon född i Tyby, men det fanns ingen Jon Persson och Brita Jonsdotter där, det fanns det däremot i grannbyn Kyrkbyn, den del som kallades Åkern och som ligger närmast Tyby, och i dottern Kerstin Persdotters nekrolog i Rengsjö dödbok 1752 står att hon vid 30 års ålder blev piga hos sin morbror Jon Persson i Åkern, alltså har skrivaren rört ihop Tyby och Åkern i Kerstin Jondotters nekrolog i Mo dödbok 1753).
 

2
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 25 september, 2014
« skrivet: 2013-10-17, 20:31 »
Bengt och Östen.  
Landbonden Lars Jonsson flyttade i slutet av 1720-talet från Rengsjö prästbord till Kyrkbyn nr 10 i Mo socken som han tog upp efter ödesmål. Efter hans död omkring 1735 gifte änkan Kerstin Johansdotter om sig med Per Larsson i Lynäs nr 5. Hon blev änka ytterligare en gång och dog 1778 om jag inte minns fel hos dottern Margta i Florhed nr 3.  
Jag härstammar från sonen Lars, som blev bonde på Nolhed nr 1 i Mo socken, och från sonen Jon som tog över Kyrkbyn nr 10.

3
00 - Flerbarnsfödslar / Trillingar
« skrivet: 2011-09-06, 20:29 »
Trönö C:1 sid. 92. Det är en topografiskt upplagd kyrkbok för födda, döda och vigda. På sidan för bonden Hans Olsson och hustru Gölin Larsdotter i Vi nr 4 står:
Anno [1]697 den 9 Junij föddes 2:ne små barn af ofwannämnde föräldrar som straxt kristnadess hemma för dess swagheet. Sonen nämbdes Hans och dottern Gölu. Item den 11 ejusdem åter af samma börd en son som kallades Oloff; så at 3 barn föddess af samma börd af en moder. Wittnen [---]  
På motstående sida står:
Alle desse 3 barnen blefwo strax der effter i Herranom afsombnade. Gud frögde dess siälar.

4
Holger 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 01 september, 2011
« skrivet: 2011-07-08, 11:43 »
En fråga om Familjeregister
Tidigare har det varit konstruerat så att barn som bildat familj står med knapphändiga uppgifter men med hänvisning till sin familjetabell under sina föräldrar, medan de som inte gjort det fått alla uppgifter utskrivna. I senaste versionen (8.04) verkar det ske hur som helst. Ibland är alla uppgifter utskrivna, ibland inga alls. Detta innebär ju att man vid utskrift måste radera oändliga mängder fakta för att få det likadant.  
 
Är det någon som har en lösning på hur detta ställs in?

5
68 personer på foto om man utgår från min son född 2005.

6
Voxna / Voxna AI:8
« skrivet: 2011-03-04, 19:15 »
Det betyder Första gången dömd för stöld och absolverad.

7
Emigrantkällor / New York Passenger Lists, 1820-1959
« skrivet: 2011-02-21, 14:02 »
Hej Gunsie!  
 
Jag hade de gamla Erik-Jansarna i tanken när jag tänkte mig över en månads resa. De fick följa med stångjärnstransporter som säkerligen gick väldigt sakta.  
 
Jag har läst mig till att SS Alaska år 1882 slog ett hastighetsrekord genom att resa över Atlanten på 6 dagar och 18 timmar, första gången under en vecka. Med andra ord lär Alaska har åkt minst en gång över atlanten och tillbaka, eller snarare två gånger t o r, under de 5-6 veckor som jag nämner. Med andra ord måste passagerarlistan för just den transporten vara borta. Osis. Men utifrån Sven Larsson Nylanders uppgift att skeppet skulle avresa 25 augusti kan vi ju förmoda att de kom fram till NY kanske 2 september.

8
Emigrantkällor / New York Passenger Lists, 1820-1959
« skrivet: 2011-02-19, 22:56 »
Vid närmare eftertanke är kanske 5-6 veckor lång tid för att resa från Liverpool till New York?

9
Emigrantkällor / New York Passenger Lists, 1820-1959
« skrivet: 2011-02-19, 22:47 »
Min anfader Sven Larsson Nylander (1826-1915) och hans hustu Kerstin Jonsdotter (1824-1912)emigrerade andra gången 1888. Jag vet utifrån ett brev skickat hem från Liverpool att de skulle avresa med skeppet Alaska 25 augusti. Men jag kan inte hitta dem som inresta i New York.
 
Efter mycket letande hittade jag att skeppet Alaska ankom till NY 8 oktober 1888. Det låter väl rimligt att det tog 5-6 veckor att resa över. Av de över tusen passagerarna ombord fanns ingen Sven/Swan Nylander och ingen Kerstin/Christina Jonsdotter.  
 
Att de verkligen kom fram till Minneapolis visar andra källor.  
 
Lustigt nog åkte de även med Alaska första gången de emigrerade, 1882. Vad gäller den gången återfinns de i Ancestrys sökfunktion.  
 
Vad kan man tänka sig har hänt i detta fall? Kan de ha glömts bort i räkningen? Finns handlingar från utresan i Liverpool?

10
Gnarp / Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2010
« skrivet: 2010-12-30, 20:51 »
Jag har studerat släkten med Jeremias-namnen från Bäling. Namnet återfinns tidigast hos en Anna Jeremiasdotter, född omkring 1620, och gift med Per Persson som var bonde i Bäling. Sonsonsonen Jeremias Persson (1720-1761) blev dagarkarl i Gnarps Masugn men efter hans död försvinner änkan Ingeborg Ersdotter och sonen Per ur husförhörslängden ca 1767/68 (AI:3 sid. 131). Vet du var de tar vägen? I både Gnarps och Jättendals kyrkböcker finns utförliga biografier i dödböckerna, och återfinns Ingeborgs dödsnotis står säkerligen hennes föräldrar där.

11
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2011
« skrivet: 2010-11-14, 12:07 »
Det bör tilläggas att Blomberg alltid drog väldigt stora växlar när det fanns namn som kunde kopplas ihop. Han hade sannolikt sällan källor till sina antaganden. Frågan är om det finns några bevis att Erik Larsson var måg till Olof Skinnare. Det kan vara en domboksnotis som ligger till grund, men det kan lika mycket väl bara vara en gissning.  
 
Något annat, som rör släktforskning i Bollnäs:  
Tjusigt släktregister du har lagt ut, Östen! En stor eloge till dig!

12
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2010
« skrivet: 2010-11-07, 20:39 »
Erik Hansson var bonde på Gäversta nr 3, Segersta sn.  
 
Jag härstammar även från Matts Olsson. Hans hustru Gertrud Ersdotter var född 1685 i Hullsta nr 1, Segersta sn. Den gården ägdes av min farmor till hennes död 1986 och sedan av min far och farbröder till 1995.

13
Söker en Jim Edvard, som är född 1905 16/9 i Oskar Fredriks fs enligt födelseboken av okända föräldrar men med en hänvisning till sid. 5. På denna sida i samtida församlingsbok finns ingen Jim Edvard.  
Ett födelsedatum på modern anges, 1881 19/2.
 
Någon som vet hur man hittar rätt församlingsbok?

14
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2011
« skrivet: 2010-10-28, 11:35 »
Jag använder ofta funktionen Ättlingar för utskrft från Holger. Dessvärre följer aldrig ingiftas tidigare makar eller föräldrar med, vilket ofta vore önskvärt. I Elgenstierna är systemet med att ta med dessa uppgifter väldigt utvecklat. Finns någon funktion som kan lägga till dessa uppgifter vid utskrift av ättlingar?

15
Rengsjö / Rengsjö
« skrivet: 2010-07-02, 22:49 »
Två tillägg:
1. Brodern Olof Ingebrektsson var en kort tid bonde i Glösbo nr 4, därefter bodde han under 1660-talet i Björtomta nr 4.
2. Ingrid Olofsdotters härstamning är okänd.

16
Rengsjö / Rengsjö
« skrivet: 2010-07-02, 22:44 »
Föregående ägare till Västerby nr 5 hette Engelbrekt Ersson. Han står för hemmanet från 1610 (tiondelängd). Med tanke på det anmärkningsvärt ovanliga namnet för vi väl tro att det handlar om far och son. Lars Ingebrektsson hade en bror som hette Olof, som jag vill minns också ville komma åt Utigården i Västerby enligt någon domboksnotis som jag har läst min inte noterat i min databas.
 
Engelbrekt var väl sannolikt son till föregående ägaren, Erik Engelbrektsson Krus Dalkarl, bonde i Västerby nr 5 1585 (tl) - 1609 (hjl).  
Han nämns i hjonelagslängden 1609 tillsammans med en son. I 1606 års hjonelagslängd står att han är över 60 år gammal och har i hushållet ingen hustru men son och sonhustru.  
 
Han kallas Dalkarl 1595 (tl), Krus 1585, 1589, 1590, 1591, 1592 och 1593 (tl).

17
Obruten kvinnolinje / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-03
« skrivet: 2010-05-22, 19:48 »
Måste göra ett tillägg. Den raka mödernelinjen är tacksam inte bara föra att den biologiskt sett är det mest säkra, man slipper även oroa sig över Fader okänd

18
Obruten kvinnolinje / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-03
« skrivet: 2010-05-22, 19:43 »
Jag tror det är förhållandevis vanligt att man kommer ned till mitten eller slutet av 1600-talet i rak mödernelinje. Sedan beror det ju på vad man har för släkt. Råkar man komma in på en prästsläkt i slutet av 1600-talet går det nog att komma längre, för präster gifte sig ofta med prästdötrar och inte sällan hamnar man i 1500-talet då.  
 
Från min son Jonas kommer man fjorton generationer i rak mödernelinje tillbaka till Sigrid Jönsdotter, bondmora i Stering nr 2 har i Harmånger (bara ett par kilometer från där vi är bosatt). Hennes dotter foddes 1646 så hon borde vara född 1610-1620.

19
Hur är det med Daniel Westlings anor i Bollnäs och Hanebo längre tillbaka? Den antavlan som publicerats på Svar har varken byar eller går särskilt långt tillbaka i tiden. Har någon gått djupare?

20
Det finns en släkt Kjellberg från Voxna.
 
Olof Ohman, som hittade den där stenen (som jag för övrigt har varit med och burit två gånger), var född i den del av Forsa socken som kallas Forsadalen och därifrån var båda hans föräldrar vill jag minnas.

21
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2008
« skrivet: 2008-08-23, 20:11 »
Hälsingerunor finns på alla större bibliotek. Det är en årsbok som ges ut av Hälsinglands hembygdsföreningar gemensamt.

22
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2008
« skrivet: 2008-08-21, 21:35 »
Hej!
Just hennes nekrolog finns transkriberad i artikeln Hilding Mickelssons anor i Hälsingerunor 2002 sid. 28.

23
02 Arkivväsende / Gamla dokument från Bergsjö - vad göra?
« skrivet: 2008-07-29, 22:34 »
Hälsinglands museums arkiv, menade jag. Hälsinglands museums arkiv innehåller för övrigt en hel del intressant genealogiskt material (se Thomas Swerkers artikel i Släktforskarnas årsbok '99).

24
02 Arkivväsende / Gamla dokument från Bergsjö - vad göra?
« skrivet: 2008-07-29, 22:27 »
Hälsinglands museum i Hudiksvall har en fin samling gårdsarkiv från Hälsingland. Ditt arkiv skulle vara mycket välkommet bland dessa.

25
Mariestad / Äldre inlägg (arkiv) till 11 september, 2008
« skrivet: 2008-07-12, 20:58 »
Jag har kört fast på släkterna Bisterfeldt och Bram i Mariestad.  
 
Johan Bisterfeldt, född 1723 i Frisen. Bagare, mästare i Mariestad. Hans finns bl.a. på GID 691.4.110600, 691.39.1600, 691.40.7000, 691.60.25000 (vigsel) och flyttade 1786 till Strömstad (GID 691.44.25100) där jag inte har lyckats hitta honom.  
 
Han gifte sig 4 nov 1756 i Mariestad med Anna Katarina Bram, döpt 14 maj 1734 i Mariestad,
död 4 juni 1760 i Mariestad. 30 år gammal (?). Dotter till fältväbeln Anders Bram.  
 
Har någon sysslat med denna släkt och kanske lyckats bättre än mig?

26
Bildgåtan - Övrigt / Vad är detta?
« skrivet: 2008-06-14, 17:05 »
iiiiiiiiiiiih!
 
Japp, det är ett åderjärn. Ruggiga sak.

27
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2008
« skrivet: 2008-06-10, 19:23 »
Det står 60. Kika efter i Rengsjö C:1 själv får du se ...
 
Åldersuppgifterna i Rengsjö C:1 är inte att lita på. Kring 1703 uppges de flesta avlidna vara 60 eller 80 år gamla. Det är omöjligt. Det enda vettiga är att lämna Erik Erssons födelseår tomt.

28
Silfvernagel / Silfvernagel
« skrivet: 2008-06-05, 13:24 »
Hudiksvall nämns ovan av Per Sundin.
I Hudiksvall fanns på börja av 1800-talet en spegelabrikör Erik Gustaf Silfvernagel, verksam i alla fall på 1820-talet. Sedan har jag för mig att det även ska ha funnits en kakelugnsmakare i Hudiksvall på första hälften av 1800-talet som hette Silfvernagel.

29
Steffenburg / Steffenburg
« skrivet: 2008-04-15, 21:43 »
I Uppsala universitetsbibliotek finns en stor handskrift rörande släkterna Nordenström - Steffenburg vill jag minnas

30
Väderstad / Äldre inlägg (arkiv) till 22 februari, 2011
« skrivet: 2008-04-13, 22:55 »
Stort tack!
Men så lite det stod om kyrkoherdens härstamning, även om jag gissar att han var bördig från Vadstena.

31
Väderstad / Äldre inlägg (arkiv) till 22 februari, 2011
« skrivet: 2008-04-13, 13:09 »
Jag forskar på en Anders Wennberg, född 1671-12-21 i Väderstad (d:o C:1). I födelseboken står att han är son till församlingens kyrkoherde och Elisabet Andersdotter. Två år tidigare, 1669-06-20 vigdes kyrkoherden Johannes Petri i Väderstad med Elisabet Andersdotter i Högby. Jag förmodar att det är rätt kyrkoherde.  
 
Är det någon som har ett herdaminne för Linköpings stift i närheten? Jag skulle vilja verifiera att det är rätt kyrkoherde och söker vidare uppgfiter om familjen.

32
Mariestad / Äldre inlägg (arkiv) till 11 september, 2008
« skrivet: 2008-04-11, 22:03 »
Hej! Oj och tack! Vilken spännande släkt som dök upp, sekreteraren på Cronobränneriet visade sig vara son till en borgmästare i Lidköping.

33
Rosenbusch / Rosenbusch
« skrivet: 2008-04-11, 14:03 »
Någon som stött på släkten Rosenbusch i Lidköping?
Sofia Kristina Rosenbusch, gift med borgmästaren Anders Gustaf Wennberg (1708-1774) i Lidköping.

34
Mariestad / Äldre inlägg (arkiv) till 11 september, 2008
« skrivet: 2008-04-10, 21:15 »
I födelseböckerna på 1700-talet står enbart faderns efternamn. Jag forskar på en Hedvig Eleonora Wennberg, född 1784 1/10 i Mariestad. Faderns yrke är någon typ av vaktmästare Wennberg. (GID 691.61.32900).
 
Husförhören för Mariestad har inga personregister vid den här tiden. Någon som har något tips hur man ska kunna forska på en sådan besvärlig församling?

35
Försöker installera GFF på en ny bärbar dator. När jag kommit halvvägs i installationen säger datorn Ogiltig enhet: H:` och så avslutas installationen. Jag misstänker att det har att göra med var datorn lägger GFF:s filer, men jag hittar inte var jag i sådant fall kan välja var de ska ligga.  
Någon som stött på det här problemet och löst det?

36
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 06 juni, 2008
« skrivet: 2008-04-01, 19:40 »
Hej Östen, tack!
 
Men vilka ena! Nåväl, nu vet jag moderns namn också.

37
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 06 juni, 2008
« skrivet: 2008-03-31, 19:23 »
Soldaten Hans Olofsson Björn/Björs, född 1741 9/5 i Lenninge nr 6, Bollnäs sn, gift med Brita Jakobsdotter, född 1740 24/4 i Vik, Bollnäs sn. De nämns ett par inlägg upp och finns även i min antavla.
 
Men vad gäller hustru Brita har jag bara fått fram att hon var dotter till en dräng Jakob Olsson från Rättvik. Inget ytterligare, ingen mor.
 
Vet månne Östen eller något annan något mer om Britas härstamning?

38
Rengsjö / Rengsjö C:1 GID 2586.11.31200
« skrivet: 2008-03-18, 21:47 »
Rengsjö C:1 är verkligen bitvis skum. Sidor är utrivna och åldersuppgifterna vansinniga. Dessutom är ett års döda förda två gånger, med olika datum och åldrar!  
 
Sonen var soldat och dog uppe i Jämtland. Fadern dog hemma i Rengsjö. Budet om sonens död kan knappast ha nått Rengsjö så pass fort.

39
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2009
« skrivet: 2008-03-17, 21:33 »
Men nog måste den väl gå att fjärrlåna?

40
Rengsjö / Rengsjö C:1 GID 2586.11.31200
« skrivet: 2008-03-17, 21:33 »
Antavla  
Proband
Anna och Gertrud Johansdöttrar.  
 
  I
1 Johan Ersson, född 1659 /10 (å.u.) i Västerby nr 3, d 1719 29/1 där, bonde där. Gift ca 1692 med
2 Kerstin Ersdotter, född 1670 i Glösbo nr 6, död 1744 11/3 i Västerby nr 3.  
 
Sonen du missat är Erik, född 1693 (å.u.), d 1719 26/1 ligger på Klåffsiöö fiälle döder. Dottern Gertrud var född 1699, där en sida är utriven ur födelseboken.  
  II
1 Erik Ersson, död 1703 i Västerby nr 3, ingen dag angiven. Han uppges vara 60 år gammal vid dödsfallet, men han måste ha varit äldre. Bonde i Västerby nr 3.
2 Anna Jonsdotter, född 1628 (å.u.), död 1706 10/9 i Västerby nr 3.
3 Erik Persson, född 1633 (å.u.), död 1711 28/7 i Glösbo nr 6, bonde där.
4 Gertrud Persdotter, född 1645 (å.u.), död 1726 14/4 i Glösbo nr 6.

41
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2009
« skrivet: 2008-03-16, 19:11 »
1400 spänn! Men vänta, jag har för mig att den fortfarande finns till försäljning både hos Forsa hembygdsförening och Forsa-Högs församling till en femtedel av det priset.

42
Rengsjö / Rengsjö C:1 GID 2586.11.31200
« skrivet: 2008-03-16, 11:29 »
Änkan Kjerstin Erichsdotter, född 1670. uti Glösbo. Fadern war sochenmannen Erich Persson och modern Gertrud Persdotter. War hemma hos föräldrarna tils hon 22. år gammal ingick ächtenskap med sochenmannen Johan Erichson i Wästerby. Lefde med honom tillsammans 27. år och födde 6. barn, 2. söner och 4. döttrar. Fört ett fromt och stilla lefwerne så förr som under   änckoåren. Haft merendels på sin ålderdom stadig hälso, alt til nu i Winter, tå hwarjehanda ålderdomsbräckligheter tilstötte. Blef wid slutet af Febr. sängliggandes, och sednare af ålderdomsswaghet, som annan sjukdom, alt swagare, til thes döden den  11. Martii ändade thes lefnad 74. år gammal och begrofs i Regnsiö Kyrckogård den 25 Marti.  
                                            Test. 4. Daler, til sochnens fattiga 1 fjärding säd  
 
 
Kerstin var född i Glösbo nr 6, Rengsjö sn, och gift med Johan Eriksson i Västerby nr 3.
Jag härstammar från dottern Gertrud, gift i Västerböle nr 2.
 
(Meddelandet ändrat av Moensis den 16 mars, 2008)

43
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 07 oktober, 2008
« skrivet: 2008-03-15, 22:32 »
Hej! Jag har aldrig tyckt mig ha haft tid att leta fram syskon till mina anfäder, förutom på några få ställen. Min raka fädernelinje kan tyckas vara en sådan, men faktum är att jag inte har mer än min ana:
Sven Jonsson, född 1704 21/9, död 1771 25/11 på Skale nr 3.

44
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 07 oktober, 2008
« skrivet: 2008-03-15, 17:22 »
Abrahams äldre bror, hemmanstillträdaren på Skale nr 3 Sven Jonsson, var min ff ff ff ff f. Namnet Abraham ärvdes från moderns sida, hon hette Margta Abrahamsdotter och var född 1679 i Kinsta nr 4 och dog 1737 2/4 i Skale nr 3; hennes föräldrar var bonden Abraham Larsson och hans hustru Elin. Jon Svensson föddes 1667 i Skale nr 3 och dog där 1750 1/3; hans föräldrar var bonden Sven Nilsson och hans hustru Sigrid Bertilsdotter. Det var Sigrid som kom från hemmanet.  
 
Jag har stött på problemet med för kort tid mellan graviditeter i Rengsjö i de äldsta böckerna. Jag har funderat på om det kan bero på att födslarna fördes på lösa lappar som skrevs rent i kyrkboken efter ett tag, och att det ibland kunde gå flera år, och att barnen då hamnade under fel år.
 
Detta gäller dock inte detta fall. Jonas född 24/2 1723 var son till bonden Jon Svensson i Myskje nr 6.

45
Osenhjelm / Osenhjelm
« skrivet: 2008-02-22, 19:28 »
Oj så tydligt! Är det från AD? Ehrebohrna är det. Men har det samma betydelse som Wählbohrna?

46
Osenhjelm / Osenhjelm
« skrivet: 2008-02-21, 23:22 »
Hmmm... inser efter postandet att jag nog blandat ihop betydelsen av äreboren och välboren. Men är det samma sak? Äreboren = tit. på ståndsperson med högt anseende enligt Ordbok för släktforskare.

47
Osenhjelm / Osenhjelm
« skrivet: 2008-02-21, 23:02 »
Länsmannen Nils Jonsson Runnewalds hustru Kristina dog 1701 31/11 i Nöttjakvarn, Nöttja sn. Jag skulle vilja tolka hennes dödsnotis på följande sätt:  
 
Ehrebohrna och Gudhfruchtiga Hust Christina Ooß i Quarne-Nöttia war länge swagh, Men ladhes Alldeles nedh den 22, war en from och dygdesam Matrona och fördhe ett Ehrebart lefwerne bådhe i sitt Echtenskap så wäll som elliest emoth hwar Man blef dödh den 31 och begrofz Dom. 1 Advent: sedhan Hon lefwat i 54 åhr. (GID 448.15.18900).  
 
Centralt är det första ordet. Joakim Bång har i denna diskussions första inlägg 15 januari 2005 kl. 15:22 tolkat detta ord Ehroosama. Min tolknings svagaste punkt är bokstaven b. Jag tycker att man kan skönja en stav upp från den femte bokstaven, även om genlines bild inte är den allra bästa just i detta fall. Hur tolkar ni andra detta ord?  
 
Om ordet kan tolkas på detta vis sätter det hela diskussionen kring Kristina Oos/Osenhielm i en annan dager. Bara en adlig person skulle ha kunnat ha detta epitet, d.v.s. Kristina måste ha varit dotter till Josef Osenhielm.  
 
Vi vet dock inte om barnen eller en del av barnen är födda i detta gifte.

48
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2008
« skrivet: 2008-02-15, 19:35 »
Jag håller på med en bok om Albert Blombergsson som jag måste få klart innan jag kan plocka fram mina rengsjöpärmar. Jag ser fram emot när arbetet är klart och det finns säkert något som du vi kan göra tillsammans angående denna intressanta hälsingesocken. Jag återkommer.

49
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2008
« skrivet: 2008-02-14, 17:31 »
Ang. Gölin Pålsdotter och Nordanhöle nr 14.
Jag har också funderat på om hon kunde vara dotter till Pål Persson. Jag har lagt märke på andra ställen vid samma tid att bonddöttrar ibland gifte sig med soldater på gårdens rote. Och i Nordanhöle fanns bara två hemman. Men det räcker inte för en identifierng. Jag har planer på att läsa igenom domböckerna för 1700-talets förra hälft i framtiden, kanske finns något där om hennes härstamning. Jag har påbörjat ett släktregister från Rengsjö socken, men arbetet har legat nere sen 2005.  
För övrigt härstammar jag från Pål Persson i Nordanhöle nr 14 på ungefär 16 ställen. Jon Larsson i grannhemmanet nr 13 återfinns på nästan lika många ställen i min antavla...

50
Trönö / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2008
« skrivet: 2008-02-11, 19:07 »
Japp, den 8 oktober 1693 ingick Johan Hermansson i Berge nr 1 äktenskap med Brita Mårtensdotter från Sterte och han gav henne dessutom 30 lod silver i morgongåva, allt enligt Trönö C:1 sid. 2.

51
Trönö / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2008
« skrivet: 2008-01-28, 21:29 »
Vanligtvis är den jättebra! Genline är jättebra, men ett problem är när prästerna skrivit smått smått, vilket som sagt blir pixligt på genline. På mikrokorten är skärpan vanligtvis mycket god, så det som är smått smått går att läsa.

52
Trönö / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2008
« skrivet: 2008-01-28, 15:28 »
Man kan beställa mikrofichen från SVAR.

53
Järvsö / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juli, 2009
« skrivet: 2008-01-24, 22:16 »
Just precis.  
 
Kristofer Persson gifte sig 1744 14/10 med Katarina Hindriksdotter. Järvsö har fantastiska vigselböcker, där föräldrarnas namn är medtagna. Där framgår att Kristofer var son till Per Kristofersson i Stene. Den unga familjen, med sonen Hindrik, född 1745 20/7 i Järsö, återfinns i husförhörslängden i Kramsta nr 3. Ganska snart flyttade de till Bollnäs.
 
1738 23/10 vigdes ingen i Järvsö. Skrämmande fel i släktböckerna, när det är så pass hög kvalitet på kyrkböckerna, som i Järvsö.

54
Järvsö / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juli, 2009
« skrivet: 2008-01-21, 22:06 »
Apropå Järvsö släktbok och inmatning i släktforskarprogram. Här är en rättelse.  
Kristofer Persson, född 1713 18/6 i Stene, som till bonden Per Kristofersson och Brita Ersdotter (25S), blev bonde i Herte nr 3 i Bollnäs socken och gifte sig med Karin Hindriksdotter, född 1721 25/12 i Kramsta nr 3 (33K1).
Enligt släktboken blev denne Kristofer Persson soldat, inte bonde i Herte nr 3 i Bollnäs, och han gifte sig med någon annan.

55
Hudiksvall / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2007
« skrivet: 2007-12-27, 19:17 »
Tuna vid Hudiksvall är den socken som sedan drygt hundra år tillbaka kallas Hälsingtuna. Se dito. Ställ frågan där, det finns en forskare som har Hälsingtuna som sitt speciella forskningsområde. Aron var nog ganska ovanligt i Tuna ca 1640, så det finns troligtvis möjlighet att hitta härstamningen.

56
Njutånger / Njutånger C:2 Döda s.37 (1733)
« skrivet: 2007-12-22, 19:27 »
... Två år efter hans födelse boförde föräldrarne till Elf...  
... efterlåtna maka ...

57
Jonas länk från 2004 funkar inte för mig. Funkar den för andra?

58
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 02 december, 2007
« skrivet: 2007-10-13, 20:05 »
Nu har jag läst igenom det en gång till och upptäckt att Brita Hägglund fanns i båda familjerna. Jag tror dock att det är fel Brita Hägglund. Den Brita Hägglund som var från Änga subsub 2 fick inte barn 1890, 1895, 1898 och 1899. Däremot fick hon en son Jonas Hjalmar 1898.  
Hade Brita Hägglund från Änga subsub 2 fått barn 1890 hade hon varit bara tio år gammal själv.

59
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 02 december, 2007
« skrivet: 2007-10-13, 19:57 »
Brita Hägglund (1879-1947), dotter till Olof Olsson Hägglund och Anna Larsdotter, som nämns strax ovan var min mormors farmor. Varför dök den familjen upp här? Jag kan inte se någon anknytning längre upp?

60
Alfta / Äldre inlägg (arkiv) till 03 januari, 2008
« skrivet: 2007-10-10, 22:07 »
Hej igen,
ja fadern till Abraham Hansson var ju Hans Persson, född i Sörbår (Söräng) 1696. Han kom alltså som måg till Finnfara nr 1. Det är lite trixigt att få tag i hans härstamning, för födelseböckerna för Bollnäs börjar först 1698.  
 
Hur långt man kan gå i släktforskning är en väldigt besvärlig fråga. Vanligtvis kommer man till slutet av 1600-talet med hjälp av kyrkböckerna. Tiden före är full av fällor och besvärligheter. Det finns mängder av olika typer av dokument (domböcker, skattelängder, handlingar i gårdsarkiv, brev, nekrologer, likpredikningar etc) som kan ge uppgifter tidigare.  
 
Jag har angivit en del hänvisningar ovan (t.ex. AI:2b sid. ..) AI:2b betyder Bollnäs kyrkoarkiv, volym AI:2b. Just AI betyder husförhörslängd. Slår du upp den sida jag angivit hittar du dina förfäder. Jag rekommenderar att du går en släktforskarkurs så du inte faller i någon av groparna (d.v.s. av misstag får fatt i fel person och får fram fel förfäder).  
 
Inne i Bollnäs, nära biblioteket, finns ett museum. Det är ett rosa hus med fyra doriska kolonner framför ingången. På övervåningen där håller Forskarföreningen Släkt och Bygd till. Gå dit när du är hem.
 
Men om du bor i Leksand kan du ju besöka Släktforskarnas hus. Visst ligger det i Leksand? Där finns alla kyrkböcker.

61
Alfta / Äldre inlägg (arkiv) till 03 januari, 2008
« skrivet: 2007-10-10, 20:18 »
Hej Alexander,
roligt att du valt släktforskning på ditt fria val.
 
Abraham Abrahamsson föddes 1761 den 17 september i Finnfara nr 1, Bollnäs socken. Han växte upp hos föräldrarna och flyttade 1788 till Säversta nr 2 som dräng (Bollnäs AI:3a sid. 130), men han anges flytta till Sörbår nr 3 samma år. Där återfinns han dock inte, men han verkar ha flyttat in på Hertsjö sub 10 hos Lars Danielsson 1793, det året finns han angiven att han har tagit nattvarden första gången (6a sid. 88).  
Således kom han inte dit som barn utan som vuxen. Jag skulle kunna tro att hans hustru var släkt med Lars Danielssons hustru, men det är bara en gissning. Det var inte ovanligt förr att avlägsna släktingar kunde få ta över hemman, då det ålderstigna bondfolket inte hade egna barn.  
 
 
Hans familj hittar du i Bollnäs AI:1 sid. 512, 711, AI:2a sid. 75.3a sid. 81, 3a sid. 88
Fader: Abraham Hansson, född 1732 21/2 i Finnfara nr 1
Mor: Margta Persdotter 1734 /10 i Växbo
Farfar: Hans Persson  född 1696 i Sörbår (d.v.s. den by som nu heter Söräng), död 1770
Farmor Anna Abrahamsdotter, född 1703 i januari i Finnf:ara, död 1766.
Farmors far: Abraham Olsson, född 1678 i dec i Finnfara
Farmors mor: Sigrid Larsdotter, född 1674 i aug i Växbo, död 1760
 
Abraham Abrahamsson gifte sig 1/1 1793 med Kerstin Engelbrektsdotter, som var född 1764 i Röste, där hennes far var torpare under nr 10.  
Far: Engelbrekt Nilsson, född 1736 11/11 i Röste nr 10
Mor: Ingrid Persdotter, född 1735 16/5 i Röste.  
(AI:3b sid. 21)
 
Engelbrekt hade en syster som är min anmoder, hon hette Sigrid (1723-1773) och tog över hemmanet med son man Jon Jonsson (1714-1761).
Deras föräldrar var Nils Hansson och Kerstin Engelbrektsdotter.  
 
Kerstin Engelbrektsdotter var född i december 1696 i Röste nr 2 som dotter till Engelbrekt Nilsson.

62
Enånger / Enånger Dödde 1756-1800 C:3 (GID 2212.42.59600)
« skrivet: 2007-09-28, 13:12 »
.. har icke ...  
.. och hindrade uttalet, så att munnen var likasom ...

63
Färila / Färila HIa:1 sid 65
« skrivet: 2007-09-21, 19:36 »
... den 12 Febr: 1719
 J. Phragmenius
Past. in Segerst. & Hanebo

64
Jag föreslår en kortare hänvisning, ungefär som Elisabeth Thorsell skriver den ovan (med tilläget ÖLA) och sedan i slutet av artikeln / antavlan / redovisningen eller vad det nu är så här:
 
LANDSARKIVET I ÖSTERSUND (ÖLA)
 
Undersåkers kyrkoarkiv
AI:1   Husförhörslängd 1784-1826
C:2    Födelse- och dopbok 1784-1841

65
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2008
« skrivet: 2007-08-16, 09:15 »
Flatmo borde vara den nordligst belägna byn i Forsa socken.

66
Bergsjö / Bergsjö B:1 Inflytt 1750 GID 2205.15.70100
« skrivet: 2007-08-15, 22:00 »
Det inledande W:et i Woltemath ser väldigt mystiskt ut. Dessutom finns ett diakritiskt tecken över bokstaven m. Spännande!

67
Sveriges Släktforskarförbund / Teds veckobrev 18 juli 2007
« skrivet: 2007-07-24, 15:20 »
Vad gäller kvinnliga författare till artiklar tycker jag det är så självklart att jag inte ens kommenterade det. Självklart borde antalet verksamma släktforskare avspeglas i antalet manliga respektive kvinnliga författare i Släktforskarnas årsbok. Men varför det är som det är och hur en förändring skulle ske har jag ingen aning om.
 
Mitt inlägg ovan är en kommentar till de sista inläggen, t.ex. orden Jag får hålla mig till mindre pretentiösa ställen att skriva på. Det jag menar är inga sådana påståenden borde uttalas, det verkar som om någon annan har sagt så: Du får inte skriva i årsboken. Det blir inget roligt då.
 
Samtidigt uppfattade jag felaktigt Helenes inlägg som en negativ kritik på så sätt att årsboken är för akademisk. Men nu förstår jag exakt hur hon menar.  
 
Jag som inte fått årsboken i min brevlåda hade gärna önskat en diskussion där de lyckliga som fått den diskuterade årets lysande bidrag.

68
Sveriges Släktforskarförbund / Teds veckobrev 18 juli 2007
« skrivet: 2007-07-24, 12:45 »
Så fantastiskt roligt att höra att årsboken har kommit. Jag har dessvärre glömt bort att förbeställa den, men jag är säker på att den även denna gång är lika högklassig, bred och intressant som den brukar vara under redaktör Skogsjö.  
 
Glädjen över bokens ankomst förmörkas av de tre - förlåt mig, men - sura miner som förmedlas här ovan. Vad är meningen med detta? Den svenska som skrivits in i de tre inläggen är helt OK, och om ni har en bra historia, skriv då ned den och skicka in den för granskning.  
 
Man måste själv göra en avvägning om en text passar i ett lokalt medlemsblad eller i årsboken eller liknande rikstäckande periodika. Extremt lokala företeelser passar väl bäst i ett lokalblad,  men  har ett okänt arkivmaterial som få andra släktforskare känner till använts, eller om en ny och intelligent metod att komma fram till något har använts, kan artikeln mycket väl passa i årsboken. Sedan är det väl så, hur lokalt det än är, bara historien är bra har den ett berättigande i årsboken.  
 
Visst är det väl så att åtskilliga som skrivit i årsboken är akademiker och det är bra, för det borgar vanligtvis för god kvalitet. Det är just som det skrivits ovan, att de som tagit ut en examen drillats i teorier, metoder och skrivit uppsatser. Men det hindrar ingen som inte har en akademisk  examen att skriva. För övrigt är inte en akademisk examen i sig automatiskt ett tecken som tyder på god kvalitet i skrivande, även om jag självklart inte kan peka på något exempel här. Och därför finns redaktionen som granskande instans, både för kvinnliga akademiker och manliga akademiker och för manliga ickeakademiker och kvinnliga ickeakademiker, om nu dessa grupperingar prompt skall göras.

69
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juni, 2008
« skrivet: 2007-07-08, 23:07 »
Fortsättning på inlägg av undertecknad ovan den onsdag den 20 juni 2007 kl. 21.20:  
 
Mitt Holger fungerar igen!
 
Jag hade verision 7, och genom att ta hem uppdateringarna från Holgers hemsida så fungerade allt som det skulle. Så enkelt var det.

70
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-28
« skrivet: 2007-06-27, 23:56 »
Ett ständigt upprepat påstående - särskilt i diskussioner rörande Buresläkten - är att en forskare, släktforskare eller person inte kan ha fel bara för han är noggran eller liknanade. Vad har det med saken att göra? Det är väl så uppenbart att de kan ha fel. Idag har vi tillgång till åtskilligt med forskning som inte fanns förr. Det handlar ju om att hitta belägg i origanlhandlingar eller verifierade avskrifter av sådana, inte hitta vad forskare för 100 år sedan påstår.  
 
Marc, vad menar du med att du vill få in medel för att kolla Fartengs Unges grav?
 
För övrigt ser jag mycket fram emot den dag Urban Sikeborgs ovannämnda arbete om hur Buresläkten traderats och förändrats publiceras. De ständigt uppoppande diskussionerna i ämnet Bure visar tydligt att Sikeborgs arbete är välkommet och angeläget för Släktforskarsverige.

71
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juni, 2008
« skrivet: 2007-06-20, 21:20 »
Holger vägrar fungera i Windows vista! Någon som vet vad man ska ta sig till förutom att slita av håret?
 
Ovanstående inlägg den 2 april av undertecknad: Jag vet fortfarande inte varifrån de fyra extra personerna kommer ifrån.

72
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-15
« skrivet: 2007-06-14, 00:33 »
Det här är vad allt detta handlar om:
Oviljan att förstå att släktforskningen före 1900-talet vanligtvis inte hade begrepp eller vilja att skilja på önskedrömmar och verklighet.  
 
Göran Löfstedt här ovan förstår inte att Nicklas Rosenbalck gör honom en stor tjänst när han på ett snällt sätt påpekar att den nämnda personen enligt nu gängse forskning aldrig har existerat. Återigen får vi höra en hänvisning till en nu levande person som givetvis inte kan ha fel. Har ifrågavarande person läst ÄSF - den undantagslöst mest aktuella litteraturen i frågan? Troligtvis inte, för där anges alltid senare tiders namn på släkterna inom hakparantes, precis som man skall göra enligt gängse praxis.  
 
Det är oroande att innehållet i gamla släktkrönikor med medeltida innehåll - innehållande släktkopplingar som inte kan verifieras i diplomen - så ofta tas på allvar. Det är beklämmande att det ska diskuteras om sagoslott på ett seriöst forum som detta. Nåväl, i ett demokratiskt samhälle måste ju alla åsikter få ventileras. Den stora risken är ändå - som tidgare nämnts - att nybörjare som ännu inte lärt sig nödvändig källkritik vid hastig genomläsning kan vilseledas. Sveriges släktforskarförbunds tjusiga logga syns ju alltid längst uppe till vänster och kan upplevas som någon sorts äkthetsintyg.

73
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-11, 22:12 »
Kanske den gode Olaus Magnus glömde korrekturläsa just det lilla området i norr, och att de icke svensktalande träskärarna som skar tryckstockarna missade ett nasal-streck ovanför bokstaven R, det vill säga att det egentligen skall utläsas ARNGRIMVS. Arngrim är ju ett namn som förekommer i den fornnordiska sagolitteraturen, men väl inte som hälsingarnas konung.  
 
Nåväl, denna sagofigur har givetvis lika lite med släktforskning att göra som Fale Bure.

74
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2007-06-02, 20:57 »
Nej, det är aldrig fint med ett original liggande i plastficka! Det ger magont och nervösa ryckningar efter att ha sett alltför många plastfickor där texten hamnat på plastfickan istället för pappret. Tänk om detta skulle hända med en originalhandling!  
 
Förslag: Förvara orinialbreven i fascikelomslag i arkivkartonger i rätt luftfuktighet och brandsäkert. Gör xeroxkopior och sätt in dessa i Jopa-pärmarnas plastfickor.

75
Gnarp / Gnarp C:1 Död 1706 GID 1752.23.68800
« skrivet: 2007-05-28, 16:18 »
Nog tjänte hon säkerligen i ungdomen på någon eller några av bovallarna i Gnarp, men det var för trivial information för att det skulle tas upp i en nekrolog i början av 1700-talet. Så här står det:  
 
...hoos hwilka hon hemma war :/ wndantagande ett åhr tient i H[udiks]wall hoos wäl[akta]d Jon Jonsson Drake /: och wijd ...

76
Se uppsatsen om Jonas Hertman och hans bror i Hälsingerunor 2006. Författaren heter Elvi Sandberg, flitigt förekommande skribent på detta forum.

77
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2008
« skrivet: 2007-05-21, 22:53 »
slagrörd ... d v s stroke

78
Byggnader och miljöer / Okänt hus nr 1
« skrivet: 2007-05-11, 21:58 »
Jag skulle bara vilja dementera att det skulle vara Bollnäs kyrka. Jag tror heller inte att det är någon kyrka i Hälsingland.  
 
I sammanhanget kan nämnas att Bollnäs prästgård, uppförd på 1700-taletm, är en av vårt rikes mest magnifika och anrärkningsvärt större i jämförelse med byggnaden på bilden.

79
03) Latinska uttryck / Collegatum Scholae Hernodianae
« skrivet: 2007-05-05, 21:12 »
Eller kanske tjänsten hade en änka som skulle konserveras.

80
Mört / Äldre inlägg (arkiv) till 26 december, 2009
« skrivet: 2007-05-03, 11:44 »
Det är en handskrift som i original ligger i Vasaskolans arkiv i Gävle, medan det finns en avskrift någon stans, och avskriften har xeroxkopierats av och kopian finns i Landsarkivet i Härnösand. Någon av dessa har också mikrofilmats.

81
När jag skall installera GFF säger datorn Ogiltig enhet när det nästan är klart. Jag tolkar det som att datorn vill installera programmet på en fjärrhårddisk som inte är inkopplad. Hur styr man var programmet skall installeras?

82
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 01 mars, 2008
« skrivet: 2007-04-03, 19:28 »
Jag föreslår att du gör som rekommenderas högst upp på sidan: Se efter i Urban Sikeborgs fantastiska utredning om Norrala. Där finner du Jöns Jonsson född 18/9 1787 i Styvje.

83
Holger 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juni, 2008
« skrivet: 2007-04-02, 16:09 »
Jag råkade ut för samma problem som nämns ovan, Key violation, och försökte göra som Carl rekommenderade. Att importera till en ny bas gick inte, för mitt i det sade Holger åter Key violation. Däremot gick det att föra över filerna till gedkom och sedan ta in dem i en ny bas. Det märkliga är att den nya basen innehåller fyra personer fler än den gamla hade. Varifrån kom månne dessa? Någon som har ett förslag?

84
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-03-19, 21:45 »
Det sista inlägget är alltså skrivet av mig, som av gammal vana skrev mitt tyvärr utgånga användarnamn Moensis.

85
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-03-19, 21:42 »
Germund dog 1775 18/2 av ålderdomsbräckligheter hos sin son Nils, som var måg och bonde på Näset nr 1 i Mo socken. (I dödboken kallas Germund Ersson: Rustmästaren i lifstiden äreborne och manhaftig Herr Jermund Svanström). Från grannbyn Bodarne var för övrigt Germunds hustru bördig.  
 
Nils Germundsson fick inga barn med sin tretton år äldre hustru Kerstin Persdotter, inte heller med sin andra hustru Greta Holmberg. Hemmanet Näset nr 1 ärvdes av Nils systerdotter Margta Persdotter (dotter till Katarina Germundsdotter) och hennes man Lars Henriksson, som kom från brukssläkten Stålnäbb. Efter dem ärvdes hemmanet av Nils Larsson (1776-1858), som var kyrkvärd i Mo då J O Wallin invigde nya kyrkan 1837. Jag har länge sysslat med ett ättlingaverk utgående från honom och hans hustru Margta Larsdotter.

86
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2007-03-18, 21:22 »
Germund Ersson och Germund Svanström var samma person, född 1691, döpt 29/9, i Svedja nr 1, Segersta sn.
 
Hans dotter Kristina föddes 1720 i Svedja, döpt 16/10.

87
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2008
« skrivet: 2007-03-17, 15:21 »
Jag hittade henne och kan konstatera att Dalarna har fantastiska kyrkböcker. Födelseböcker och husförhörslängder hur långt som helst bak!
Stort tack!

88
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2008
« skrivet: 2007-03-17, 13:55 »
Jag passar på att föra fram ett Dala-Söderalaprblem.
 
Jan Jansson flyttar in till Lynäs subsub 3 i Söderala 1773 från Hamrånge (Söderala AI:4a sid. 4). Enligt husförhörslängden föddes han 1737 i december i Sörbärke. Hustrun hette Margta Ersdotter, enligt samma källa född i maj 1739 i en icke angiven ort.  
 
Jan Jansson avled 1810 24/10 i Lynäs ss3 och hustrun 1818 23/11 på samma ställe. I dödsnotiserna finns inga uppgifter om föräldrar etc.  
 
Tillsammans hade de barnen
- Elisbet, född 1762 /2 i Norrbärke, enligt Söderala AI:4a sid. 4. När hon dog 1849 21/11 uppges att modern hette Karin  Olsdotter.  
- Erik, född 1766 26/11 i Berg, Hamrånge sn.  
- Johan, född 1771 7/10 i Berg.  
 
Jan Jansson återfinns som landbonde i Berg (Hamrånge AI:2 sid. 14). Där uppges Elisabets födelseår till 1763, men inga uppgfter om födelseorter finns.  
 
Jag har inte återfunnit Jan Jansson och Elisabet i Sörbärke och Norrbärke. Har någon sysslat med dessa?  
Hade Jan Jansson ett tidigare gifte med Karin Olsdotter, mor till Elisbet, eller är dödboken uppgifter om modern felaktig?

89
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2008
« skrivet: 2007-03-17, 13:03 »
Stefan,
 
jag har noterat följande om denna familj:
 
Nils Olsson, dödsår okänt. Bonde i Kyrkbyn nr 1 (Innegården), gift 1660 (Mo LI:1). Hans hustru hette Anna Jonsdotter, född enligt åu 1633, död 1711 30/4 i Kyrkbyn nr 1.  
 
Barn:  
Olof Nilsson, se ovan.
Per, nämnd 1694 som fadder: Olof Nilssons broder.
?Jon Nilsson, död 1720 i Remsta nr 1, Norrala sn. Gift 1693 26/12 i Norrala och uppges då komma från Mo. (Uppgifterna hämtade från Urban Sikeborgs Norralautredning under Anbytarforum/Norrala). Jon Nilsson nämns som fadder i Kyrkbyn nr 1 1694 och 1701, vilket - tillsammans med uppgiften om härstamningen - är det enda som styrker denna relation.  
 
Jag vet inte vart denne Per tog vägen, kanske flyttade han till Norrljusne. Åldersmässigt stämmer det.

90
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-16
« skrivet: 2007-03-16, 19:37 »
Förutom den geografiska aspekten är även namnet Simon sammankopplande.

91
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-16
« skrivet: 2007-03-16, 16:12 »
Lysande, Jens!
 
Av följande faktorer bör det ses som högst sannolikt att Simon Henriksson var far till nämnda syskonskara:
1. Namnet Simon är ovanligt i trakten vid samma tid.
2. Simons patronymikon Henrik återfinns som namn på en av sönerna, den som kan vara den äldste.  
3. Simon Henriksson var bosatt i Hå och Sunnanå där två av sönerna återfinns senare. Intressant även att SH nämns i Älvkarleby.  
 
En följande studie av mantalslängderna för att se om SH försvinner i Älvkarleby samtidigt som han dyker upp i Söderala är nödvändig. Dessvärre finns åtskilliga luckor i det av SVAR utlagda domboksmaterialet. Men jag tror att landsarkivets två upplagor av mantalslängderna är mer kompletta.

92
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-16
« skrivet: 2007-03-15, 20:31 »
Några kommentarer utifrån vad jag har i mina pärmar:  
 
Flera av de nämnda Hof måste vara byn Hå. Förvirrande nog finns även en by Hov i Söderala socken.  
 
Fadern till syskonskara borde ha bott antingen i Sunnanå (nr 5) eller Hå (nr 3) eller i Älvkarleby. Med hjälp av mantalslängderna borde det gå att få fram - namnet Simon var väldigt ovanligt i Söderala vid den tiden.  
 
1/ Anders Simonsson, bonde, Sunnanå by, Söderala  
 
2/ Elisabet Simonsdotter, snickarehustru, Luleå  
3/ avl. Henrik Simonsson, bonde, barn:  
Han var bonde i Hå nr 2 och dog 1718 enligt Söderala AI:1 sid. 99.  
- a/ Johan Henriksson, bonde, Hof by, Söderala  
Enligt nekrologen var denne Johan född 1688 i Långvind, Enångers socken. Fadern var bonde där och på Johans 9 ålders år, d v s runt 1697, flyttade de till Hå.  
 
- b/ Henrik Henriksson, arrendator, Söderala  
- c/ Catharina Henriksdotter, g.m. Erik Larsson, Söderala  
- d/ Anders Henriksson, skeppstimmerman  
4/ avl. Christina Simonsdotter, barn:  
Kerstin Simonsdotter, född 1669 enligt åldersuppgift, död 1708 30/8 i Kyrkbyn nr 1, Mo socken. Gift med Olof Nilsson, född 1661 enligt åldersuppgift, död 1726 14/3 i Kyrkbyn nr 1. Anders Simonsson i Sunnanå förekom flera gånger som fadder i Kyrkbyn nr 1.  
 
- a/ Nils Olofsson, bonde, Kyrkbyn, Mo  
- b/ Margareta Olofsdotter, g.m. Jonas Svensson, bonde, Hof by, Söderala  
- c/ Peter Olofsson Modin, murgesäll  
 
5/ avl. Johan Simonsson, bonde, barn:  
Han var bonde i Hå nr 3, Söderala sn.  
Två av hans döttrar gifte sig med en Olof Eriksson i Heden:  
 
- a/ Olof Johansson, bonde, Hof by, Söderala  
- b/ Margareta Johansdotter, g.m. Johan Svensson, bonde, Ina by, Söderala  
Ina nr 2.  
- c/ Anna Johansdotter, g.m. Olof Eriksson, bonde Hedby, Söderala  
Det var Heden nr 5.  
- d/ Christina Johansdotter, borgarehustru, Nyland  
- e/ Catharina Johansdotter, piga, Söderala  
- f/ Elisabet Johansdotter, g.m. Olof Bertilsson, bonde, Söderala  
- g/ Ingeborg Johansdotter, g.m. Olof Eriksson, bonde, Hedby, Söderala  
Det var Heden nr 1. Hon kallas Ingrid Johansdotter i Söderala kykböcker.  
- h/ Anders Johansson, 16 år, Hof by, Söderala

93
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-16
« skrivet: 2007-03-15, 19:42 »
Constantinus!
 
Vilka fantastiska uppgifter! Jag härstammar från de flesta ovannämnda!

94
Klart och tydligt Högen, som är en by i Bergsjö socken i Hälsingland, inte i Gästrikland.

95
Antavlor och utskrifter / Antavlor men redigerade
« skrivet: 2006-12-31, 00:32 »
Tack för förslaget.
Problemet är att det är fortfarande omöljigt att redigera texten, eftersom antavlan ju blir en bild.

96
Antavlor och utskrifter / Antavlor men redigerade
« skrivet: 2006-12-29, 22:18 »
Den här rubriken passar bäst för min fundering, tror jag.
När man från Holger skriver ut grafiska antavlor går de inte att redigera på något sätt. Finns det något sätt eller något annat program där man kan redigera grafiska antavlor och t.ex. infoga dem i ett worddokument utan att behöva skanna in dem?

97
Stort tack till er båda!
Nyårshälsningar
Lars

98
Söker avskedade gardisten Sven Jakob Ekman, g m Kristina Margareta Nilsdotter.
Tillsammans fick de dottern Eva Margareta, född 1850-12-11 på Styrmansgatan no 13, Svea livgarde. Jag har återfunnit henne i födelseboken, men inte i de förvirrande många husförhörslängderna. Är någon hemma på Svea livgarde och kan någon hitta den avskedade gardisten och hans familj i husförhörslängderna?

99
Bergsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2008
« skrivet: 2006-11-28, 11:43 »
Det fanns en Per Hansson Selander, f 1830 17/5 i Hamre sub 1, Bergsjö sn. I släktboken återfinnas han under 4T104.

100
Apropå folks tyckande att släktforskare snokar...
 
När jag gick i högstadiet stötte jag i en husförshörslängd på en familj med ett ovanligt båstmansnamn som var samma som en av mina klasskamrater hade. Jag skrev av de uppgifter som fanns på sidan, tog med till skolan och gav min kompis. Några dagar senare fick jag höra att hennes pappa undrade om jag inte borde ha haft tillstånd från dem om jag skulle forska på deras släkt, och min klasskompis blev påhejad av andra i klassen som tyckte samma sak. Det absurda var ju att jag skrivit av en båtsmansfamilj för 150 år sedan och om de var släkt eller inte var ju inte säkert.

101
Fogde / Expeditionsbefallningsman
« skrivet: 2006-10-30, 11:11 »
Expeditionsbefallningsman, eller Expeditions Befallningsman som det står i original, verkar ha varit någon sorts kronolänsman. Men vad exakt?
 
Exempel: Fredrik Blombergsson i Kyrkbyn, Hanebo sn, början av 1800-talet.

102
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-16
« skrivet: 2006-10-22, 23:39 »
Där ser man, då föreslår jag att du läser Sikeborg.

103
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-16
« skrivet: 2006-10-22, 16:45 »
Hej!
Vad är källan till de uppgifter du har? De årtal du skriver efter Ericus Petri är de år han var kyrkoherde i Segersta. Att han skulle vara född i Skale, Söderala sn, är en uppgift som avfärdats av senare forskning.  
 
Det senaste som skrivits om denna familj återfinner du i Urban Sikeborgs artikel Prästerskap i Norrala pastorat ... i Släkt och Hävd 1990, nr 3-4.

104
Burediskussioner uppstår med jämna mellanrum. Scenariot är alltid detsamma. En person med vansinniga id?er strider mot en rad mer källkritiska forskare. Personen med vansinniga id?er ger sig aldrig, utan diskussionen fortsätter och forsätter. Slutligen stängs den eller självdör.  
 
Det hela är ett spektakel som många följer och har roligt åt. Men det hela är inget annat än skadligt för hela släktforskarvärlden. Tänk på de nya släktforskare som ännu inte blivit erfarna: Wow så många anor, och så kopieras hela den långa kedjan från någon mindre nogräknad sida på nätet. Detta är ett stort nederlag för det seriösa släktforskarsverige.  
 
Tord i Byr reser sig igen från genealogins skräphög skrev jag för något år sedan i en Burediskussion. Dags igen, men denna gång är det Fale Bure som står på schemat. Dags att gräva ned igen, båda två!  
 
Nu måste förbundet tillsätta en rejäl källkritiksatsning! Det behövs om och om igen. Varje relation mellan en person och dess föräldrar skall kunna beläggas i ett samtida eller någorlunda samtida källmaterial eller genom mycket troliga indicier.
 
Vidare: Man kan inte lägga allt för stor vikt vid en källa som nedtecknats för lång tid efter en specifik händelse skett. Då är det bara en sägen. Och en sägens funktion är inte att berätta en historisk sanning.  
 
Således faller allt vad Fale Bure heter, slott, Tord, Skokloster etc. Det som många sagt tidigare: I Fablernas värld.  
 
Kanske inte en källkritiksatsning räcker. Sikeborgs utmärkta artikel i årsboken ?96 är uppenbarligen inte tillräckligt spridd. Varför inte göra en rejäl avdelning på Rötter där alla vansinnigheter som kommer upp i diskussioner som den här gås igenom metodiskt och avfärdas.  
 
Fortsätt gärna att diskutera detta på annat ställe, som ett exempel på folklore.  
 
För den seriösa släktforskningens skull: avsluta den här diskussionen nu.

105
Gnarp / Gnarps dödbok 1753
« skrivet: 2006-10-09, 11:33 »
Instämmer.

106
Gnarp / Gnarps dödbok 1753
« skrivet: 2006-10-07, 13:20 »
Det var så lite.
PS Gnarp ligger i Hälsingland, inte i Gästrikland. DS

107
Gnarp / Gnarps dödbok 1753
« skrivet: 2006-10-06, 15:39 »
Fyller på det sista, de ställen markerade med ---- av Heikki.
 
Wendels Sn  
Masugnen  
dagswerkskarlen  
warit enka i 12 år död i wattusot

108
00 - Släktbok / Släktkrönika / Utgivning av bok
« skrivet: 2006-09-22, 22:10 »
Det finns många print on demandtryckerier och andra som erbjuder små upplagor med möjlighet att trycka flera om så önskas. Men ingen, vad jag har sett, erbjuder hårda pärmar. Med mjuka pärmar ramlar boken bara omkull i bokhyllan, i synnerhet om den skall vara i A4-format, vilket ju är idealiskt om tjusiga antavlor skall vara med.  
 
Har någon sett något tryckeri som erbjuder hårda pärmar, till rimliga priser?
Alt: Har någon sett något bokbinderi som erbjuder något sorts standardband (t.ex. A4 200 sid) som lätt kan omsluta en tjusig släkthistoria?

109
Inför den ekonomiska kartans utgivning på 1950-talet gjordes en forminnesinventering. Denna gav varje fornlämning ett nummer med numrering från 1 i varje socken.
 
Denna inventering reviderades på 1980-talet innan Gula kartan gavs ut. Man fyllde då på med nyfunna fornlämningar och lät en del äldre utgå.  
 
Registret finns på RAÄ och i kopierad form på Länsmuseet och andra museer. Det måste vara den enklaste sak i världen att gå in och se vad som står skriver om den fornlämning som Peter Karlsson nämner.

110
Förnamn - S / Sissela
« skrivet: 2006-09-22, 21:52 »
I Hälsingland förekommer smeknamnsformen Sissel för Cecilia.

111
Jakob (och Johannes) / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-28
« skrivet: 2006-09-22, 08:30 »
Hej!
Jag har uppgift om att fadern skulle ha hetet Gustaf Lindström, f 1817, enligt en familjebibel.  
Men det finns ingen uppgift om moderns namn.

112
Jakob (och Johannes) / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-28
« skrivet: 2006-09-22, 08:30 »
Hej!
Jag har uppgift om att fadern skulle ha hetet Gustaf Lindström, f 1817, enligt en familjebibel.  
Men det finns ingen uppgift om moderns namn.

113
Jakob (och Johannes) / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-28
« skrivet: 2006-09-21, 21:10 »
Enligt anteckning i en familjebibel skall Karl Gustav Lindström vara född 1856 39/5 i Stockholm, Jakob. Hittar inte honom i födelseboken dock. Någon som har stött på denne K G Lindström?
Han flyttade sedan till Österlövsta sedan till By och 1893 till Revsund.

114
Hu vilka hemska sönderbrända sidor i Skellefteå lands! Så krångligt att hitta någon vart där.
Är det någon som arbetar med någon sorts rekonstruktion eller familjeregister för Skellefteå lands?

115
Bästa generösa forskarkollegor Lars-Erik, Mats m.fl.!
Jag sökte mycket riktigt på Genline och år 1890. Jag skulle ha sökt litet längre.
 
Stort tack för er hjälp!
 
/Lars

116
spännande!
Tack för hjälpsamheten!

117
Japp, Elisabet, det ska vara han. Problemet är att jag inte hittar honom i Bys födelsebok.  
Stort tack!
 
/Lars

118
Gösta Evald Lindström
död 1969 28/2 i Skåne.  
lär vara född i Horndal, d v s By i Dalarna.
Men återfinns inte där.
Vilken var hans födlseort enligt dödskivan?

119
03) Osorterat / """"Avliden""""?
« skrivet: 2006-09-19, 15:07 »
aflidne

120
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-20
« skrivet: 2006-09-18, 11:14 »
Söderala var eget tingslag till 1693. Efter det ingick det i Norrala tingslag.

121
Soldaten Jonas Olsson Sjöberg dog 1760 2/4 i Bjåsta, Bergsjö sn. I dödboken antecknades: född år 1694 i Nov i Jämteland och Siön sn af framledne Soldat folket Olof Jonsson och h Karen Jonsdotter.
 
Siön, står det ganska tydligt. Men vad för en socken kan det månne vara?

122
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2006-09-18, 08:23 »
Flors linnemanufaktori är inte medtaget i husförhörslängderna 1757-1810. Däremot är en längd för fabriken tiden fram till 1771 inbunden längst bak i AI:1.

123
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-20
« skrivet: 2006-08-06, 13:50 »
Myskje är en by ned sex stamhemman som ligger i sydvästra delen av Söderala socken, ungefär där industriorten Marmaverken kom att ligga sedan.
 
Det finns även en by Myskje i Mo sn, som gränsar mot Myskje by i Söderala sn.
 
Stavningen Myssje finns även.

124
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
« skrivet: 2006-07-16, 22:30 »
Helmer, som han kallades, gifte sig 1926 med min släkting Ester Helena Nilsson. Men de fick inga barn, för hon dog i barnsäng. Eller fick de uppenbarligen barn?  
 
Florsbacka är Florhed sub 6. Gården finns fortfarande kvar. Helmers farfar köpte den i slutet av 1800-talet åt sin son. Han var från byn Myskje i Mo socken.

125
Ofta vid släktforskning händer det att man helt plötsligt är i behov av en längd som man inte förutsett att man behövde. Har man inte Genline får man då vackert gå till biblioteket och sedan vänta i ett par dagar på att korten ska dimpa ned i brevlådan. Visst är den servicen utmärkt, men på de två dagarna har åtminstone jag bitit sönder alla mina naglar p g a nyfikenheten över vad som kan tänkas finnas i den efterlängtade längden.  
Har man genline har man längden i sin dator inom ett par sekunder. Och naglarna i behåll.

126
Färila / Färila AI:16A 1847-1852 GID 133.57.2000
« skrivet: 2006-05-23, 16:09 »
Eller helt enkelt Deflor. = deflorerad. Det kan ju vara bra för prästen att veta när han ev inte skall låna ut brudkronan till pigan.

127
10 Folkliv / Telefonsvarar kultur
« skrivet: 2006-05-03, 22:06 »
En historia till, om det orkas med.
 
En man som var kär skulle ringa till Stråtjära 77, alltså Stråtjära sju sju.  
Men det blev lite fel, han sade
Låt mig få sjutjära strå strå.  
 
Det tycker man är humor av hög klass i Söderhamnstrakten.

128
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2008
« skrivet: 2006-03-25, 13:28 »
Hej!
Det var ju högst märkligt att du inte har härstamningen till Olof Rengman och hans hustru, när du har födelseåren. Den enda källa som uppger deras födelseår är dödsnotiserna, där även föräldrarnas namn står.
 
Jag återkommer när jag har tillgång till mina papper.

129
Farde Unges släkt / Farde Unges släkt
« skrivet: 2006-02-02, 15:58 »
Anna-Lisa,
jag läser alldeles för hastigt ibland, och nu ser jag att du frågade efter diplomatariet och inte mitt inlägg som helhet. Som tur är har du nu fått ett fullgott svar från Urban. Lycka till med sökningarna i diplomen!
 
/Lars

130
Farde Unges släkt / Farde Unges släkt
« skrivet: 2006-02-02, 08:29 »
Källa till vad jag sa? Det var ju bara ett uttalande på känn!

131
Järvsö / Järvsö Kopral Lars Ersson Sand
« skrivet: 2006-02-01, 08:26 »
Mohed är alltså Hälsinge regementes mötesplats 1689-1908, beläget i Mo sn.

132
Hej igen!
Vad det är? Ja det är ju ett namn, precis som Anna-Lisa. Även om Anna-Lisa är ett trevligare namn än Spjälbod.  
Jag tror att du menar att du vill veta vad det betyder. Om det har jag ingen aning, men säkert finns någon här på abf som kan.

133
Spielbodo eller Spjälbod är ganska ovanligt men förekommer i det medeltida norrländska diplommaterialet.

134
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / STOCKBERG
« skrivet: 2006-01-23, 14:47 »
Bröderna Blästa har skrivit massor på sin hemsida om släkten Lang. Sök på Lang + Ström på google.
 
Det finns ingen ort Borås i närheten.

135
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / STOCKBERG
« skrivet: 2006-01-23, 12:56 »
Min fru härstammar också från paret Erik Andersson - Brita Stockberg.  
 
Enligt dödboken var Anders Stockberg född 1688 i september i Borås. Hudiksvalls borgarbok (som är försvunnen men finns i avskrift i landsarkivet i Härnösand) har också uppgiften att han är född i Borås.  
 
Jag har gjort ett försök att hitta honom i Borås, men det gick inte så bra.

136
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-16
« skrivet: 2006-01-12, 08:21 »
Nej, de brukar kosta runt 4000 - 5000 för alla tre banden på antikvariaten. Men så finns de ju på alla större bibliotek.

137
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-16
« skrivet: 2006-01-11, 08:04 »
Där ser man. Men den släkt Berg som Sven tillhörde finns beskriven i Bromans Attqvisl, d v s Glysisvallur, band II. (Glöm inte Anders Grapes kommentarer i slutet av bandet).

138
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-16
« skrivet: 2006-01-10, 15:42 »
Kaj!
Sven Berg med dottern Ulrika f 1789 hittar du t.ex. på Överbo nr 1 i Mo AI:4 sid. 115, AI:5 sid. 129.  
Sven Berg tillhörde den kända släkten Berg från Söderhamn. Jag har för mig att Nils Hård af Segerstad är författaren till en skrift om denna släkt.  
Sven Berg var sockenskrivare i Överbo nr 1 och måg på hemmanet, g m en dotter till förre länsmannen Petter Öfverbom. Länsmannen får inte blandas ihop med justitiarius Sven Berg vid Flors linnemanufaktur. Denne Sven Berg bodde på Ranbo nr 1 och var farbror till den andra Sven Berg.
 
Hälsningar
Lars Nylander

139
Det kan ju vara en motsvarighet till utan skrud och krona eller med skrud och krona som står ibland, vilket ju i praktiken innebär detsamma...

140
46 Ordet är fritt om släktforskning / Farfar/Morfar
« skrivet: 2005-09-12, 12:06 »
Jag och min hustru skall få vårt första barn i november. Våra mödrar, som båda i och med detta ska få sitt första barnbarn, är födda samma år (1951). Men min svärmor påpekar hela tiden för min mor att farmor låter mycket äldre än mormor. Men de är alltså lika gamla i verkligheten.

141
Badelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2006
« skrivet: 2005-08-08, 08:34 »
Jouni!
Stort tack!  
Med vänlig hälsning
Lars Nylander

142
Badelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2006
« skrivet: 2005-08-08, 08:34 »
Jouni!
Stort tack!  
Med vänlig hälsning
Lars Nylander

143
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-19
« skrivet: 2005-08-02, 16:18 »
Thomas Sverker är en namnkunnig  släktforskare som skrivit och skriver om hälsingesläkter, bl.a. Kanske ser han de här inläggen och svarar själv på din fråga.  
 
Hälsningar
Lars

144
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-19
« skrivet: 2005-08-02, 16:18 »
Thomas Sverker är en namnkunnig  släktforskare som skrivit och skriver om hälsingesläkter, bl.a. Kanske ser han de här inläggen och svarar själv på din fråga.  
 
Hälsningar
Lars

145
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-19
« skrivet: 2005-08-02, 12:16 »
Jag undrar om inte Thomas Sverker har sysslat med Magnus Erici i Forsa i artikeln Ericus Magni, stamfar till släkten Svinfot samt om några andra präster i 1500-talets Hälsingland i Släkt och Hävd 1993.

146
Bergvik / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juni, 2007
« skrivet: 2005-08-02, 08:32 »
Lars Wannberg var även min anfader, även om jag inte har de uppgifter som eftersöks. Men frågorna borde nog flyttas till Söderala. Bergvik kom nämligen till först 1914.

147
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-19
« skrivet: 2005-08-02, 08:06 »
Uppgifterna om Laurentius Petri i Forsa 1522 är troligtvis ett hopplock.
 
Namnet Laurentius Petri har funnits på en kyrkklocka, daterad 1522.  
 
Men varifrån uppgiften om dottern Kristina kommer ifrån är okänt.
 
Troligtvis finns någon uppgift att Martinus Olai hustru var från Forsa, och sedan har uppgifterna lagts ihop, utan kommentar.

148
Badelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2006
« skrivet: 2005-07-29, 09:10 »
Anna Eriksson föddes 1896 23/4 i Badelunda. Hon flyttade till Mo sn, Hälsingland, och gifte sig 1921 27/11 med hemmansägaren Lars Gustaf Johansson. Hon dog i Söderhamn 1988 11/5.
 
Hennes son vill nu besöka hennes födelseplats. Jag undrar om någon som har tillgång till Badelundas böcker snabbt kan se efter i vilken by hon föddes.

149
Badelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2006
« skrivet: 2005-07-29, 09:10 »
Anna Eriksson föddes 1896 23/4 i Badelunda. Hon flyttade till Mo sn, Hälsingland, och gifte sig 1921 27/11 med hemmansägaren Lars Gustaf Johansson. Hon dog i Söderhamn 1988 11/5.
 
Hennes son vill nu besöka hennes födelseplats. Jag undrar om någon som har tillgång till Badelundas böcker snabbt kan se efter i vilken by hon föddes.

151
Ljusdal / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-08
« skrivet: 2005-06-27, 04:56 »
Biografin för Gestrinius finns tryckt i band 16 av det nya herdaminnet för Uppsala stift.

152
Jag utgick givetvis från ett Norrlandsperspektiv.

153
Han reser sig, åter, från genealogins soptipp. Dags att gräva ned honom igen.  
 
Släktforskningens viktigaste moment är att säkerställa släktskapsrelationer, oftast mellan en person och dess föräldrar. Oftast görs det med hjälp av en födelsebok, eller någon annan samtida källa som t.ex. talar om att Jon Persson är son till Per Nilsson.  
 
Att leda anor långt ned i medeltiden är möjligt med den senare varianten. Men att föra anor ned till vikingatiden är totalt omöjligt, och Buresläkten bygger till stor del på önsketänkande.  
 
Buresläkten går att följa till 1400-talets slut, inte längre tillbaka.  
 
Att anlinjer som går tillbaka till 900-talet sprids på internet är mycket olyckligt. Det är lätt att tro på det som publiceras och framställs som en sanning, om man inte känner till hur medeltidens källäge ser ut.

154
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-16
« skrivet: 2005-06-06, 23:22 »
Hej, jag har inga uppgifter själv, men jag har för mig att andra hemma i Mo har det. Återkommer.

155
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-16
« skrivet: 2005-06-06, 12:47 »
Jovisst, han stal kyrksilvret. Ful fisk den där Jonas Öman.

156
Trönö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-04-29, 22:20 »
Det finns ingen by som heter Tångesta i Trönö. Det som ligger närmast är väl Tygsta.  
 
Men varifrån kommer uppgiften om Tångesta?

157
Religion / Nicolaus Olai (d. 1629), kyrkoherde
« skrivet: 2005-04-26, 14:12 »
Tillhörde inte han släkten Bullernaesius? Se efter i min artikel i Släktforskarnas årsbok 2000.

158
24 Rekord / Släkting som du träffat, född på 1800-talet
« skrivet: 2005-04-26, 14:10 »
Min morfars kusin Ruth är född 1912. Hon var fyra år när min morfars morfar dog. Han var född 1843 och hon har kunnat berätta flera minnen om honom.

159
Kolonisation / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-02
« skrivet: 2005-04-21, 08:31 »
Tack för svaret  Som en kort anekdok, som inte har det minst med ämnet att göra, men väl med det som har diskuterats, kan nämnas: Under 1500-talet skrivs sockennamn ofta Skogskyrka. Under 1950-talet, eller däromkring, föreslog kyrkoherde Humble att församlingens namn borde ändras till Skogkyrka för att skilja den från alla andra Skog. Men det förslaget gick inte igenom.

160
Kolonisation / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-02
« skrivet: 2005-04-20, 22:08 »
Ang de grupper av hälsingar som var kristna hundra år före 1150 så finns korsmärkta runstenar både i södra och norra Hälsingland.
 
Skog hette tidigare Bervik, inte Bergvik  
Sjön invid hette fortsättningsvik Berviken, som sedan förändrades till Bergviken, och gav namn åt industriorten Bergvik, som bröts ur Söderla 1914 som egen församling (men kommer att slås ihop med Mo församling 1/1 2005).

161
Kolonisation / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-02
« skrivet: 2005-04-20, 12:43 »
Det finns två unika bonader (eller tapeter). Den ena kommer från Överhogdal och den dateras till 800-talet och består av fyra delar. Någon kyrka finns inte på den. (Överhogdal var utmarker till Ljusdal vid den här tiden).  
Den andra är från Skog och dateras till 1200-talet. Den visar en kyrka där mässa firas och en klockstapel.

162
Kolonisation / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-02
« skrivet: 2005-04-15, 10:09 »
Det ovantstående var ett mycket trevligt inlägg!  
Jag vill tillägga att det Uppsala öd som i Hälsingelagen kallas sunnastae h?gh?r idag liksom de andra två heter Kungsgården.

163
Det språk man valt att skriva är något mycket personligt. Jag tycker det måste liknas vid mobbing att klaga på språket, och - ännu värre - påstå att en som för ett kanske särpräglat språk skall leta sig ett annat forum att skriva i.  
Skall samma sak gälla för grava dyslektiker, som skriver sådant språk som knappt går att förstå? Skall vi föreslå att de söker sig till ett annat forum?  
Jag tycker det är mycket illa att sådana inlägg som 09 april 2005 kl. 21.13 och 10 april 2005 kl. 11.16 här ovan fortfarande finns kvar och inte har raderats.

164
Jodå, seminariet pågick igår mellan kl 10 och 17.

165
De gamla hälsingska konungarna nämns tidigast, vad jag vet, av Petrus Laurentii Nerbelius i hans Oratio De Helsingia (Uppsala 1636), där han skriver att Hälsingland fordom hade egna konungar. Han hänvisar då till Hälsingelagens företal: Förty är lag skipat, först av Gudi, och så af Konunge wårom.  
 
Nerbelius menar alltså utifrån denna skrivning att Hälsingland skall ha haft egna konungar. Men jag tror väl inte källvärdet i Hälsingelagen är särskilt högt. Dessutom nämns inte över vilket område konungarna styrde.  
 
Bure och Nerbelius var någotsånär samtida.

166
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-03
« skrivet: 2005-04-02, 19:20 »
Det är främst inte teologi vi sysslar med här, utan genealogi. Stark tro kan inte användas i släktforskningen, även om den alltför ofta dyker upp som anledning att skapa en släktrelation.  
 
Vad gäller Ingeborg nämns hon i ett referat av ett numera försvunnet brev. Ett omnämnande utan angivna släktskapsrelationer förutom giftet gör det inte möjligt att koppla ihop henne med andra.

167
Hanebo / Brita Kihlström ? född 1792-12-20 i ?
« skrivet: 2005-03-13, 13:03 »
Jag härstammar från Britas syster Ingrid Kilström.

168
Det är en myt att föremål med allmogemålning eller inredningsmåleri kom till i samband med bröllop. Det kan ha gjort det, men oftast är det inte så.

169
Bollnäs / Margta Ersdotter i Sörbo född 1795
« skrivet: 2005-02-10, 22:19 »
Bollnäs är en extremt stor församling och var så även på 1700-talet. Det innebär att det föddes väldigt många barn per år, och vid samma tid var få namn i bruk. Det innebär att det kanske föddes tio flickor vid namn Margta Ersdotter på ett år i Bollnäs. Det är ofta så att fel datum står skrivet i husförhörslängden.  
Det här är inte fråga om kritik på något sätt, men jag har ju sett ett antal frågor de senaste dagarna om födelser i Bollnäs, och jag hoppas att de är verifierade i husförhörslängderna. Annars är det lätt att ta fel person.  
Den person man är intresserad av måste följas bakåt i tiden till man kommer till föräldrarnas hushåll i husförhörslängden, annars riskerar man att komma helt galet.

170
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-16
« skrivet: 2005-02-09, 22:12 »
Göran, f 1789 7/10 i Ranbo, Mo sn. Son till dåvarande drängen Per Ersson och hustru Margareta Göransdotter. Enl Mo C:2.

171
Färila / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-04
« skrivet: 2005-02-08, 21:41 »
Jessica: För Färila socken har K J Nilsson utarbetat ett släktregister, med rubriken Sveriges släktregister. Släkthistorisk samling från Färila socken. Dylika register finns även för Arbrå, Undersvik, Delsbo, Bjuråker, Norrbo m.fl. Den går att fjärrlåna via biblioteket. Tyvärr innehållwe släktregistren många fel och uppgifterna måste verifieras i kyrkboksmaterialet.

172
Bollnäs / Kerstin Pehrsdotter född 1805
« skrivet: 2005-02-08, 21:35 »
födelsedag 7, dopdag 13, moderns ålder 33.
 
Ang Sörbår, se andra verisionen av samma fråga.

173
Bollnäs / Kerstin Larsdotter född 1826 GID: 2204.18.48600
« skrivet: 2005-02-08, 21:32 »
Sörbår heter numera Söräng och är en by i Bollnäs socken.
Byarna i Bollnäs är många och förvirrande, där finns bl.a.:
Norrbo
Norrborn
Sörbo
Sörbår nu Söräng.

174
Winblad von Walter / Winblad von Walter
« skrivet: 2005-01-25, 11:51 »
Fredrik är alltid lätt att känna igen på kort, åtminstone från senare delen av hans liv. Han har enorma mustascher och en för tiden omodern paraduniform på sig.

175
Osenhjelm / Osenhjelm
« skrivet: 2005-01-15, 16:53 »
Jag läste Joakims inlägg litet noggrannare och ser att vi båda nämner Sunnerbo dombok i slutet.  
 
Jag har för mig att Smol Ups hela tiden hänvisar Sunnerbo dombok.  
 
Domböckerna brukar finnas i koncept och renovation i landsarkiv resp Advokatfiskalämbetets arkiv i RA. Kanske är den ena verisionen borta tiden 1625-1754?

176
Osenhjelm / Osenhjelm
« skrivet: 2005-01-15, 16:42 »
Jag har för mig att Elgenstierna skriver att Josef kallade sig för Oos innan han blev adlad Osenhielm. Adlandet skedde först 1692, fyra år före hans död, vilket innebär att dottern större delen av sitt liv kallats Oos. Kanske kan det vara anledningen till att detta namn skrevs i kyrkboken.  
 
Jag har tidigare i en diskussion här på anbyarforum brottats med denna familj  
(http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/36998.html?1070540936). Där försökte jag få ihop årtalen, och kommer fram till att Rebeckas mor Marta bör ha fötts 1648-50 om det skall stämma. Enligt ovanstående åldersuppgift bör hon ha varit född ungefär 1647, vilket är förvånansvärt nära. De av Josef Osenhielms barn som har angiven födelsetid i EÄ är födda 1663 resp. 1667. Men Marta/Märta/Kristina/Kerstin kanske var ett av de äldsta barnen. Och hon bör ha gift sig tidigt, före faderns adlande, annars kanske hon gift sig med någon annan (ny)adlad istället för en länsman.
 
Kanske det bara finns en Kerstin/Kristina? Finns personen Marta/Märta överhuvudtaget nämnd i originalmaterialet? Har någon lusläst Sunnerbo dombok?

177
Nylander / Nylander
« skrivet: 2004-12-25, 17:53 »
Jag söker efter information om släkten Nylander från Skaraborg.
Min farbror Karl S Nylander reste till Amerika 1923.
Församlingen han tillhörde var Valö (Skaraborg).
Var ligger Valö församling?
 
Mvh Lars

178
24 Rekord / Namn - ärvda över generationerna
« skrivet: 2004-12-07, 12:44 »
I Hälsingland är det vanligt att man heter ett namn i varannan generation. Det vanligaste var ju att förste sonen namngavs efter sin farfar, och äldsta dottern efter sin farmor. Detta har fungerat fram till mig, farfar hette Lars Harald, farfars farfar Lars Olof Nylander, farfars farfars farfar Lars Svensson, farfars farfars farfars farfar Lars Svensson, hans morfar Lars Jonsson o.s.v.  
Det har även fungerat fram till min mor, som heter Karin, hennes mormor Karin Helena, mormors mormor Karin Hansdotter, hennes farmor Karin Nilsdotter o.s.v.  
 
Båda dessa namnlinjer slutar i slutet av 1600-talet, eller så långt det har gått att följa.

179
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-22
« skrivet: 2004-11-24, 22:36 »
Hej Tony!
 
Ja de bodde på hemmanet Berglock nr 1.  
Jfr artikeln Bergquist i Släkten...1
 
Hälsningar
Lars

180
Bure i Gävle / Bure i Gävle
« skrivet: 2004-11-17, 12:04 »
Å nej, inte nu igen! Hur många gånger skall Tord resa sig från genealogins skräphög.  
 
Se diskussionen Runstenarna.

181
35 Äktenskap / Borgerligt äktenskap
« skrivet: 2004-10-17, 14:18 »
Konfirmation utan att vara döpt är omöjligt, eftersom konfirmationen är just en bekräftelse av dopet.

182
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-27
« skrivet: 2004-10-16, 12:55 »
Aha! Där ser man. Anledningen till att jag trodde på det nedre läget var att Dåbo, som nu ligger litet vid sidan om, under äldre tid var befolkat med bl a flera medlemmar i släkten Astner.

183
Bure i Gävle / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-15
« skrivet: 2004-10-15, 09:42 »
Jag har bestämt för mig att det finns två församlingar vid namn Nora i Uppland. Jag tror att Roland var kyrkoherde i det Nora som ligger är närheten av Simtuna, alltså i Fjärdhundra kontakt. Det nya herdaminnet för ärkestiftet har kommit ut i två band, varav ett för Fjärdhundra kontrakt. Där återfinns både Nora och Roland, har jag för mig.

184
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-27
« skrivet: 2004-10-14, 08:16 »
Det skall finnas ett näs på norra sidan av Marmen, nedanför Myskje, som heter något i stil med Ringsnäset, eller Ropnäset eller något (har samma släktingar berättat).

185
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-27
« skrivet: 2004-10-14, 08:14 »
Nej strax nedanför forsarna, tror jag. Ungefär vid Dåbo, har jag hört berättas av mina äldre släktingar i trakten. Om denna släktsägen stämmer, vet jag ju förvisso inte.

186
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-27
« skrivet: 2004-10-13, 11:36 »
Ang Lars Astner och hans familj, se: Släkten Schalberg från Söderala i Släkt och hävd 2001, s. [38]-49.

187
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2006
« skrivet: 2004-09-30, 09:58 »
Tips:  
Virdestam: Växjö stifts herda?minne IV. (Växjö 1930) och
Villstadius & Molin: Smolandi Upsalienses.

188
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2006
« skrivet: 2004-09-30, 09:23 »
Varför skulle inte denna man återfinnas i ett herdaminne?

189
35 Äktenskap / Unga brudar
« skrivet: 2004-09-22, 10:41 »
Ja på 1700-talet var det helt ok för en kvinna att gifta sig om hon fyllt 15 år. Mannen skulle vara 21.

190
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-11
« skrivet: 2004-09-10, 08:37 »
Hej! Färjekarlen Lars Wannberg är min anfader. Han var född i Vansätter nr 5, Söderala socken. Hustrun var från Skale nr 2. Jag har inga vidare uppgifter där jag sitter just nu.

191
Sveg / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-03
« skrivet: 2004-09-09, 08:59 »
Hälsinglands museum kommer att få amerikabesök inom kort. Besökarna har delvis sina rötter i Forsa, men en gren verkar komma från Sveg. Finns några släktingar i livet idag? Har någon ytterligare uppgifter?
 
Detta är vad amerikanarna själva vet:
Ole Wahlstrom (d v s Olof Wahlström/Wallström) född 1842 23/2 i Sveg. Han lämnade Sverige vid 32 års ålder och bosatte sig i Minnesota. Hans hustru hette Lena Ullberg och hon kom från samma område.  
En broder till Ole emigrerade också, och han tog efternamnet Christopher.

192
Vallsta är en by i Arbrå socken, Hov likaså.

193
Titlar och befattningar / Hautboist
« skrivet: 2004-08-25, 08:37 »
Det står fortfarande Hautbois på andraget för oboe på många kyrkorglar.

194
Månstad / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2011
« skrivet: 2004-08-24, 09:02 »
Jag undrar om någon vet något om följande:
 
Klas. Bosatt i Månstad (P).
Barn:
1. Emma Josefina Klasdotter. Född 1849 22/11 i Månstad. Flyttade 1878 från Långhem (?), Månstad till Gnarp i Hälsingland. Flyttade 1880 tillbaka till Månstad. Vidare öden okända.  
Hon fick en utomäktenskaplig son Johan Axel, född 1877 23/12 i Månstad (?). Adopterad av Hans Bylin i Gnarp.  
2. Salomon Klasson. Född 1854 22/12 i Månstad. Bosatt i Gnarp och i Alnö.  
 
Finns Johan Axel i Månstads födelsebok? Anges någon fader till honom där?

195
Förnamn - M / Margareta / Margeta / Margta
« skrivet: 2004-06-28, 13:02 »
Namnet uttalades i början av 1900-talet Marrta i södra Hälsingland och följden blev uppenbarligen att det moderniserades till Marta och väl även Märta.  
 
Namnet var extremt vanligt under 1800-talet i vissa områden av Hälsinland. Jag skalle uppskatta att 30 % av kvinnorna hette Margta på vissa håll.

196
Religion / Söderblom, Nathan (1866-1931), ärkebiskop
« skrivet: 2004-06-22, 11:29 »
Lucie blev väldigt gammal och dog endast för ett par år sedan. Hon är begravd på Uppsala gamla kyrkogård, ganska nära grinden närmast Kamphavet.  
 
Tre av Nathans och Annas döttrar var gifta med biskopar.

197
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-08
« skrivet: 2004-04-14, 22:16 »
Hej Eva!
 
Tidningen kan beställas från föreningen, eller kan du läsa i mitt exemplar.

198
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-08
« skrivet: 2004-04-13, 23:55 »
Eva Pettersson!
 
Jag har skrivit en artikel om släkten Pollack från Bollnäs i Släktbiten (tidning för Släkt och Bygd, Bollnäs) någon gång i slutet av 90-talet. Där finner du ett par generationer till.
 
Hälsningar
Lars

199
En svensk kyrka vilken? / En svensk kyrka vilken?
« skrivet: 2004-03-29, 16:38 »
Den ser väldigt skånsk ut. Ser ut att vara en fin 1100-talskyrka.

200
Apostlarnas antal och namn är ganska komplicerade, särskilt i den kyrkliga konsten. Lärjungarna/apostlarna/De tolv framställs ofta som en grupp, och antalet är alltid tolv - men vilka tolv skiftar. En av de viktigaste i den tidiga kyrkan var Paulus, vilken ju som bekant kom in i bilden långt efter Mattias blivit invald. Paulus är alltid med i apostlasviter, och det skulle i så fall innebära att de var tretton. Istället dras någon av de mindre omtalade bort.

201
Förnamn - O / Olander
« skrivet: 2004-03-20, 10:19 »
Ol-Anders (Olof Anderssons [gård]) är ett vanligt gårdsnamn i Hälsinglanad.

202
Färdiga / Lika arvsrätt mellan söner och döttrar
« skrivet: 2004-03-06, 21:21 »
Det här känner jag inte igen. Före 1845 ärvde väl brödet dubbelt så mycket som systrar, har jag för mig. Och detta var landsbygden, i staden ärvdes väl lika även tidigare. Detta är lag, och inte praxis. Jag har för mig att jag har sett i arvskifteshandlingar att kvinnor och män ärvde lika även innan 1845, i alla fall i Hälsingland.  
 
Visst tog äldste sonen oftast över gården. Men, det innebar att han större delen av livet var skuldsatt till sin syskon. Vad jag har sett fanns ett fungerande system där syskonen hade revärser i hemmanet, brodern betalade av en viss summa varje år. Idag fungerar inte systemet, då den som skall ta över hemmanet blir tvungen att låna oerhörda summor pengar på banken istället...

203
Hara (Hare) / Hara (Hare)
« skrivet: 2004-01-29, 16:26 »
Herdaminnet är tryckt på 1920-talet. De uppgifter jag nämner måndag den 26 jan 2004 kl. 20.34 är ett nutida supplement till samma herdaminne.  
 
Bygd?n verkar ha byggt sina uppgifter på en domboksnotis, vilket även Per Sundin och Carl Szabad gör, fastän uppenbarligen en annan domboksnotis. Jag är ganska säker på att de sistnämnda vägt de olika notiserna mot varandra och funnit att de uppgifter som förts in i supplementet är säkrast. Således Ericus Jonae.

204
00 - Gravar / Kyrkogårdar / Bokstäver på gravstenen
« skrivet: 2004-01-27, 22:15 »
Ofta står det H.H. (= här hvilar) eller H.V.H. (Här vnder hvilar).

205
Forsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-24
« skrivet: 2004-01-27, 19:07 »
Jag har precis köpt ett exemplar av släktboken för ett par hundralappar. Extremt billigt! Hör med hembygdsföreningen.

206
Hara (Hare) / Hara (Hare)
« skrivet: 2004-01-26, 20:34 »
Jag ser nu i Carl Szabads supplement till Bygd?ns herdaminne, publicerat i Släktforskarnas årsbok 2001, att Anders Eriksson i Gladom uppges vara gift med en dotter till Ericus Jonae (sid. 230). Som källa uppges bland annat PS ( = Per Sundin).  
 
Hustrun till Ericus Jonae uppges vara Elin Eriksdotter, troligen dotter till hövitsmannen Erik Jonsson och hustru Karin Nilsdotter. Finns ytterligare uppgifter om dessa?

207
Hara (Hare) / Hara (Hare)
« skrivet: 2004-01-25, 22:39 »
Hej Georg!
 
I den ärevördiga tidsskriften Släkt och Hävd, 2001:1 sid. 42 kan du läsa att Johan sannolikt var son till Anders Eriksson i Gladom och hans hustru, sannolikt en dotter till kyrkoherden Jon Olai Bölenius. Det är nog så långt forskningen kommit hittills. Eller?

208
Lütkenschwager / Lütkenschwager
« skrivet: 2003-12-30, 21:53 »
Mycket intressant! Stort tack! Faktiskt var jag idag en sväng till Söderhamns Ulrika Eleonora och beundrade Joakims fantastiska bildhuggeriarbeten. I Släktforskarnas årsbok 2001 har jag berört denne Lütkenschwager och hans söderhamnsfödda hustru.

209
Allmänt / Mord i skogarna mellan Hudiksvall och Söderhamn.
« skrivet: 2003-12-23, 01:06 »
Folkminnen från Söderhamn är ett manuskript, finns väl i SOFI i Uppsala och en samtida kopia i Söderhamns kommunarkiv.

210
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-19
« skrivet: 2003-12-16, 23:41 »
Varför måste Svedjebo vara en gård? Det låter som ett typiskt bynamn.

211
Förnamn - B / Bricken
« skrivet: 2003-12-07, 23:03 »
Neeeej! Ingen sammanblanding mellan ett engelskt eller franskt ord nu igen. :-)
 
Det skrevs alltid Brita.  
 
Slutändelsen -a var troligen ungefär lika vanlig som -in. Marg[are]ta var ett av de vanligaste namnen, tillsammans med Anna. Men vissa -a-namn slipades ned till -in-namn, t.ex. Kristina - Kerstin och Magdalena - Malin.

212
Förnamn - B / Bricken
« skrivet: 2003-12-07, 16:32 »
I Hälsingland är Britta totalt omöjligt. Hette man något var det Brita, med långt i.  
 
Jag har inte en aning om var modet att kallas Bricken kommer från, men tyska influenser verkar långsökt. Kvinnonamn har en förmåga att komma att sluta på -en eller -in i Hälsingland, vanligen med dialektala uttal på -e -ä eller -i.  
 
För övrigt är väl Birgitta / Brita ett av de tidiga helgonnamnen som togs upp just från det iriska helgonen Bridget av Kildare under tidig svensk medeltid.

213
Gölin / Gölin
« skrivet: 2003-12-05, 16:36 »
Ang. hyperkorrekt stavning skall mitt inlägg om normalisering till Gölin ses som att den fungerar i en kultur i vilken namnet Gölin fortfarande är levande, inte i sådana områden som namnet är glömt.
(Jag vill också dricka vin.)

214
Orgelbyggare / Orgelbyggare
« skrivet: 2003-12-05, 15:18 »
Är det fråga om en tramporgel, d v s ett harmonium? I Söderhamn finns ett klavermuseum, där kanske man vet något.

215
Gölin / Gölin
« skrivet: 2003-12-04, 22:59 »
Margta finns fortfarande i minnet, liksom Gölin gör, varför det inte bör ändras till Margareta. Greta har jag inte stött på före 1900. Men det har inget med den här diskussionen att göra.

216
Gölin / Gölin
« skrivet: 2003-12-04, 19:05 »
Att man under den hedniska (alltså för 1000 år sedan - numera är ju Sverige mera hedniskt än på medeltiden) tiden höll ordning på vad olika namndelar betyder (Tor-, Gun-, -mund, -frid) behöver inte diskuteras, men under senmedeltid och framåt tror jag att man inte hade någon som helst kunskap om detta eller om de var hedniska eller inte. Det som var viktigt var att personen blev uppkallad efter någon i närheten. Detta innebar att det var svårt för andra namn att komma in i systemet och att antalet namn var lågt. I vissa släkter höll sig äldre namn kvar, t.ex. Sverkil, som fanns i vissa släkter i södra Hälsingland. Ett annat intressant exempel är påve- och helgonnamnet Sylvester, som troligtvis tagits upp under tidig medeltid (eftersom helgonnamn anses ha upptagits under denna tid). Under 1500- och 1600-talet återfinns detta namn i formerna Silvast och Vaste i Norrala och Trönö socknar men dör sedan ut. Namnet finns togs säkert upp på andra ställen i Sverige under medeltiden, och levde kvar sporadiskt här och var, men i Hälsingland återfinns det vad jag vet bara i Norrala och Trönö i begränsade släktkretsar som troligtvis hade gemensamt ursprung.  
 
Att normalisera Gölig till Gölin har jag aldrig själv gjort (vad jag vet), men egentligen är det helt naturligt att göra detta. Namnet övergick ju flera former och har stelnat vid Gölin med vanligaste uttalet Göle (åtminstone i södra och norra Hälsingland). Eftersom vi ännu befinner oss i den föränderliga kulturen där namnet är i bruk bör vi använda den nu använda formen. Om ändringen Gudlög - Gölin inte följt gängse uppsatta regler för hur namn får ändras spelar ingen roll, ändringen har skett på det vis som här visats, därmed punkt.

217
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-03
« skrivet: 2003-12-03, 17:46 »
Magdalena, varför inte göra en egen undersökning? Använd någon av de sockengenealogier som finns (Alfta, Ovanåker, Järvsö, Enånger, Njutånger med flera) och leta upp några Gölin, kontrollera i originalen hur dessa namn stavats och dra slutsatser från det.

218
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-03
« skrivet: 2003-12-02, 23:36 »
Å, min anmoder den mäkta dejliga människan Kälug, som åtminstone hela Norrland härstammar från. Det är den enda person med det namnet jag någonsin sett. Om det nu hade varit samma namn som Gölin hade väl Johan Bure normaliserat det när han skrev ned sin släktbok i början av 1600-talet.  
 
För att din teori ska hålla vattentätt krävs det att det någon gång, kanske vid kristnandet, bytte svenskarna personnamn, och därefter skedde enbart bunden namngivning, och inga andra namn tillkom.  
 
Det är väl allmänt känt att svenskarna i den tidigt kristna tiden först antog helgonnamn och nytestamentliga namn (Jon, Lars, Margareta, Birgitta) men först under senmedeltiden antog gammaltestamentliga (Moses, Abraham, Sara). Efter senmedeltiden verkar dock mycket få namn ha fått fäste i namnfloran. Men på vissa håll höll sig seglivade fornnordiska namn (Sverkil, Gölin, Vifast) kvar i vissa släkter. Det verkar som om rejäl mentalitetsförändring växt fram, att namn inte kunde ges till barn utan att de finns i den egna lokala kulturen, främst i egna familjen. Detta medförde att så få namn användes, för inte var det många. (På 1700- och 1800-talet heter åtminstone 20 % av kvinnorna i Mo socken, Hälsingland, Margta.)
Även om inte Bergman skriver något om detta tror jag att de släktforskare som sysslat mycket med personer och släkter tiden 1500-1800 kan skriva under detta resonemang.
 
Jag har förresten någonstans sett en latinisering av Gölin till Gulovia.  
 
I Hälsingland tror jag att det var ovanligt att prästerna skrev kyrkböckerna, det var sockenskrivarens uppgift.

219
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-01
« skrivet: 2003-12-01, 11:35 »
För övrigt tycker jag Urban Sikeborgs exempel är bevis gott och nog för att svara på: Jag tycker emllertid att man heller inte kan bevisa att Gölin kommer av Gudlög, därtill är bevisen för vaga.  
 
Utdrag ur Urban Sikeborgs inlägg, fredag den 28 nov 2003 kl. 22.33:
 
Vad Norrala anbelangar har jag formen Giöligh belagd två gånger år 1708. (En av dem som avses nämns sedan som Gölin i dödsnotisen 1756.) Giölich har jag likaså två belägg av, från 1708 respektive 1712. Jag kan tillägga att i ett av fallen nämner prästen en kvinna som både Giölich och Gölich vid ett och samma tillfälle.

220
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-01
« skrivet: 2003-12-01, 11:29 »
Denna Gölin har aldrig varit bosatt i Norrala, dock i Bollnäs där hennes man Olaus Andreae (d 1649 23/12) var kyrkoherde och prost. Just denna Gölin har tidigare funnits i mina tankar i samband med denna diskussion. J E Blomberg anför i sin skrift Bollnäs (I-III) åtskilliga varianter på hennes (specifik alltså) namn, t.ex. Giöllo och Golig samt inom parantes Gölin (I sid. 160). Jag har för mig att han återkommer till henne i de efterföljande banden (har för mig t.ex. Gollo), men dessa har jag inte tillgång till nu. Kanske någon som har den i hyllan kan kontrollera? För övrigt är Blomberg en rätt så opålitlig källa, varför det skulle löna sig att kontrollera originalen. Gölin nämns åtskilligt i domkapitlets material (i Uppsala landsarkiv) vill jag minnas, dock minns jag inte alls stavningarna.

221
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-01
« skrivet: 2003-11-30, 22:56 »
Åter igen, formen ändras ju först under 1500-1600-talet från -ug/ig till -i. Någon fornsvensk form Göli kan inte ha överlevt. I sådant fall hade den varit tvungen att formas om till -ig/ug.  
 
 
Jag tycker att det talar för att Göli är ett annat, utländskt namn. På vilket sätt och när skulle det namnet ha kommit in i Hälsingland?

222
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-01
« skrivet: 2003-11-28, 22:52 »
Mitt senaste inlägg postades före jag hade läst Urbans intressanta inlägg.

223
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-01
« skrivet: 2003-11-28, 22:38 »
Frågan om bytet Gölin - Juliana är mycket intressant. Jag undrar om Göle själv var medveten om det, att prästen/sockenskrivaren helt enkelt översatte alla Gölin till Julia/Juliana vid ett tillfälle.

224
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-28
« skrivet: 2003-11-28, 13:32 »
Jodå, nog finns många exempel på att samma person har nämnts både Göle och Gölin. Jag tror med bestämdhet att det går att vaska fram detta i Segersta, där detta namn skrevs Göle vid första delen av 1700-talet och Gölin mot slutet. Något som däremot blir svårt att få fram är ett exempel på detta namn som inleds med j.
 
För övrigt förstår jag fortfarande inte varför det över huvudtaget skulle krävas - det är ett komplext och absolut system som innebär att namnen avgränsar sig från andra namn och utgör en exakt grupp.

225
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-28
« skrivet: 2003-11-28, 10:40 »
Den äldsta bevarade skattelängden för Hälsingland är gärder och hjälper från 1535. I denna upptas tretton Gölin.  
Stefan Brink, som givit ut längden under namnet Hälsinglands äldsta skattelängd (Uppsala 1994) skriver på sid. 141:
Bland kvinnonamnen i Hälsingland under 1500-talet tycks Margit och Karin ha varit de vanligaste. Ett vanligt norrländskt, särskilt hälsingskt kvinnonamn vid denna tid har varit Gölin (Gölig, Godelig etc.), dvs fsv Gudhl?gh. Efter det skriver han en not där han anför relevant litteratur: Fredriksson 1994 sid. 167, Mod?er 1964 sid. 28, otterbjörk 1985 sid. 159 ff, Peterson 1992.  
 
Fredriksson, I: Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut. Lund 1974.
Mod?er, I: Svenska personnamn. Lund 1964.
(Otterbjörk 1985 är inte med i källförteckningen, men det är vår allas välkända favoritbok).
Peterson, L: Gölin, Studia Anthroponymica Scandinavica 10.
 
Brink använder alltså koppling Gudlög - Gölin utan anmärkning i texten. Ovanstående artikel av Peterson verkar intressant.

226
De Bello Gallico handlar inte om en släkt, utan om Caesars krig med gallerna.  
   För övrigt verkar detta intressant:  
Hans Aili:  Caesar’s Elks and Other Mythical Creatures of the Hercynian Forest, i: Symbolae Septentrionales, Latin Studies Presented to Jan Öberg, edd. M. Asztalos, C. Gejrot, Stockholm 1995 (Runica et Mediævalia, Scripta minora II): 15-37.)

227
Caesar skriver om älgjakt genom nedsågning av träd som de stackars älgarna lutade sig mot i De Bello Gallico, sjätte boken.
 
Jag kan leta fram mina latinpapper om någon är intresserad.

228
Byggnader och miljöer / Kyrkport? - men var ....
« skrivet: 2003-11-26, 22:26 »
Ang. teglet hade man nog valt maskinslaget vid slutet av 1800-talet och inte återanvänt det gamla. Tror jag i alla fall.

229
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-26
« skrivet: 2003-11-26, 15:19 »
Frågan är mycket intressant! Jag måste säga att det verkar som om det här ett ypperligt forskningsämne för en uppsats i Nordiska språk, eftersom allt tyder på att namnet utvecklats på ett sätt som språkforskare anser inte är gängse.  
 
Förr i tiden i Hälsingland namngavs personer alltid efter någon. Det var givetvis en person som stod närma, en nära släkting. Det innebar att det var väldigt få personnamn som användes. Man kan också, med få undantag spåra vem en viss person fått sitt namn efter, liksom dennas namn även kan spåras o.s.v. I slutandan kan man alltså tydligt se hur namnen ändras från Golig på 1600-talet till Göle på 1700-talet och slutligen Gölin på 1800-talet. Variationer på dessa finns givetvis.  
 
Många exempel finns på personer som under 1800-talet föds som Gölin, men helt plötsligt har fått en litet finare form av namn, Juliana eller Julia. Namnen har helt olika ursrpung, men vad namnet betydde hade ingen som helst betydelse i Hälsingland varesig på 1800-talet eller 1600-talet - dock troligtvis tidigare.  
 
Den vallonska invandringen till Hälsingland var mycket liten. Men visst fördes franska namn med, men ganska snart var de försvunna och ersatta med svenska. Om man vill göra en undersökning om namnet Gölin kan det göras med hjälp av t.ex. Njutångers släktbok (i Njutånger fanns Iggesunds bruk). Man kan studera vad folk hette och hur namnen användes, eftersom hela befolkningen är dokumenterad.  
 
Ett annat exempel på hur namn kan bytas ut mot andra, närliggande men modernare är Gullik. Det märkliga gamla namnet fick i vissa fall ersättas under 1700-talet av Ulrik (se t.ex. Henrik Bramsjös artikel om släkten Bergqvist i Släkten... 1)

230
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-26
« skrivet: 2003-11-26, 10:28 »
Man måste komma ihåg att äldre tiders namn inte var lika absoluta som idag. På 1600-talet kunde man heta både Gölig, Göle och Gölin samtidigt. Namnet Gölin uttalas Göle i Rengsjö (med mycket tjock l). Några utländska influensor kan inte ha funnits. Det rör sig om ett mycket stort system där själva namnet inte var definierat till något exakt Gölin, utan ett på något sätt ett nät av namn som t.ex. Golig, Golog, Gullög, Gölug, Gölig, Gölin, Göle.

231
Keltiskt stenkors?

232
Byggnader och miljöer / Kyrkport? - men var ....
« skrivet: 2003-11-25, 23:43 »
Det är absolut en kyrka, men knappast medeltida. Troligtvis är den från sent 1800-tal. Teglet ser dock gammalt (medeltida) ut. Kanske är bara porten och tympanon från 1800-talet. Som bekant blev väldigt många kyrkor totalförstörda under restaureringshysterin på 1800-talet (t.ex. så gott som alla medeltida domkyrkor i Sverige). Men vad föreställer tympanon? Kristus in Limbo? Kristi uppståndelse?

233
Är det uppståndelse över att man hittat kvarlevor i Delsbo? Det var det värsta, har det stått i någon tidning?
 
I Söderala gjorde man 1904 pannrum av släktens Schalins gravvalv under koret.

234
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-19
« skrivet: 2003-11-21, 10:37 »
Hudiksvall är en stad med stadsförsamling. Vissa områden tillhörande Idenors socken (som är annex till staden) och Hälsingtuna socken ligger så pass nära staden att bebyggelsen och sågarna växt över till dem.

235
24 Rekord / Flest antal kusiner, sysslingar etc.
« skrivet: 2003-11-20, 20:44 »
Min far har över 70 kusiner. Farmor hade 15 syskon och farfar 10. Farfar var näst äldst och farmor yngst, vilket innebär att pappa, som är född 1944, hade en kusin född redan på 1800-talet (på farmors sida) medan en är född i början av 1970-talet (på farfars sida).

236
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-19
« skrivet: 2003-11-20, 20:35 »
Nej Helena föddes 1763 28/8 på Prästbordet i Idenors sn och dog 1839 3/5 i Lynäs sub 1.  
 
Hennes antavla är:
I
1 Jon Jonsson, f 1729 28/5 på Prästbordet (fadder: Olof Broman och Anna Elg!), Idenors sn, d 1790 i Lynäs sub 1, Söderala sn. Gift 1758 28/10 med:
2 Anna Andersdotter, f 1728 /2 i Sveden, Idenors sn, d 18..  
 
II
3 Jon Eriksson, landbonde på Prästbordet, Idenors sn. G m  
4 Helena Eriksdotter
5 Anders Persson Flygare, f 1700 /3, d 1779 /8. Kronobåtsman i Sveden, Idenors sn. Gift tre gånger, 1:o omkr 1724 med:
6 Margareta Persdotter, enligt uppgift i dödboken född 1693 /10 i Njöte (Njute?), Njutångers sn, d 1758 14/2 i Sveden, Idenors sn. (Njutånger har väldigt bra kyrkböcker och även en släktbok - förstår inte varför jag inte har följt upp henne!)
 
Det hela är framforskat i mina tonår, kan vara felaktigheter med. Rättelser och tillägg mottages tacksamt.  
 
Helena Jonsdotter var min farfars farmors mormors mor.
 
Det här skulle kanske ha skrivits under socknar/Idenor. Flytta det, Peter, om du vill!

237
Oäkta barns efternamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-19
« skrivet: 2003-11-19, 15:00 »
Hej Bo!
 
Nej, det är en tydlig skillnad mellan Måns (Magnus) och Mårten (Martinus), de namnen borde inte kunna likställas.

238
Allmänt / 4-öresland och penningland
« skrivet: 2003-11-17, 10:44 »
Kanske det var ett arvsskifte och hans två bröder fick ut sina delar?

239
Allmänt / 4-öresland och penningland
« skrivet: 2003-11-16, 21:06 »
Ahaa då förstår jag penningarna. Mycket intressant!
 
Jo, visst kunde man dela upp örerna. Under 1800-talet är det vanligt att det överst i husförslängderna kan stå t.ex. No 6, 12:18 1/2 öresland, eger 2:6 i No 3, 0:12 i no sub 4 och 0:18 i No 9.  
 
Det är mycket intressant med detta till synes invecklade system, men jag vet inte var man kan läsa om det. Kanske i något kurslitteratur till lantmäteriutbildningar?

240
Allmänt / 4-öresland och penningland
« skrivet: 2003-11-16, 16:22 »
Eger ock 1-öresland No 6 betyder att han också ägde 1 öresland i nr 6 i samma by.  
 
Jag har inga bilder från Färila.

241
Allmänt / 4-öresland och penningland
« skrivet: 2003-11-16, 12:01 »
Måttet var statiskt, d v s det ändrades inte (tror jag). Om talen ändrades köpte eller sålde dina förfäder jord. Jag tror att nyoldingar låg utanför enheten, d v s ökades mängden syntes det inte på örestalet = man ska inte lägga så stor vikt vid dem.
 
Talen var ändå viktiga, något som alltid tas upp. Varför vet jag inte, det var väl en tradition helt enkelt. Vidare var det väl en skattesats.

242
Allmänt / 4-öresland och penningland
« skrivet: 2003-11-15, 23:34 »
Hälsingland del av Svealand? Gästrikland räknades väl som ett folkland under Uppland, medan allt norr om Ödmården var Hälsingland (Stor-Hälsingland) och under detta folkland som Alir, Sunded etc. Fast det är väl hälsingelagens tid, annat var det kanske innan?

243
Allmänt / 4-öresland och penningland
« skrivet: 2003-11-15, 18:26 »
Öres- och penningland var något mycket självklart fram till 1800-talet i Hälsingland. Faktiskt är talen fortfarande gällande, de finns inskrivna i fastighetsregistren, och vid utdrag står alltid hemmanets örestal med. Den enda funktionen som finns kvar är fördelning av andelar i samfälligheter.  
 
1 mantal = 16 öresland
1 öresland = 24 penningland.  
 
Det är inte fråga om ett arealmått, utan en värdering av jorden. Innan mättes jorden i mål (man bytte enhet 1623 om jag inte minns fel).  
 
Ett normalstort hemman var på 1700-talet ca 10 öresland. På 1800-talet sjunker detta tal av någon anledning (kanske p.g.a nyodlingar?)
 
Normalt skrevs det 6:12 = 6 öres- 12 penningland.
 
Något som även var alldeles självklart förr men idag framstår som förvirrande var nummerindelningen. Varje stamhemman hade ett nummer och avstyckningarna hade ordet sub (= under) framför, en sub för första, två sub för andra o.s.v. Det hör inte till frågan, kan tyckas, men i samband med örestalet brukar numret på gården stå.

244
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-04
« skrivet: 2003-11-13, 21:13 »
Inte råkar någon känna till härstamningen till en viss Ingeborg Torbjörnsdotter, f 1845 i Ekshärad, som 1869 gifte sig med bonden Olof Olsson i Tyby sub 3 Ol-Ors, Mo sn, Hälsingland?

245
Håkan Trolle har ju dykt upp flera gånger i funderingarna, men frågan är om släkten som Harald Sunesson Trolle och släkten som Håkan Nilsson Trolle tillhör har något samband.

246
Som ett kuriosum kan nämnas att legenderna fyllde ut de knappa bibliska uppgifterna om Marias släkt under medeltiden. Detta är ett förhållandevis ovanligt motiv i den medeltida kyrkliga konsten som brukar kallas Den heliga släkten . Enligt denna legend var Jakob inte Herrens broder, utan hans kusin. Legenden börjar med Isaskar och Susanna, som hade två barn. Det ena var Anna, som var gift tre gånger, med Joakim, Kleofas och Salomas. I vart och ett av dessa giften hade hon en dotter, som med anmärkningsvärd fantasilöshet givits namnet Maria. Maria Joakimsdotter var Jungfru Maria. Maria Kleofasdotter gifte sig med Alfeus och fick fyra barn, Jakob d.y., Josef, Judas och Simon. Maria Salomasdotter gifte sig med Sebedeus och fick barnen Johannes evangelisten och Jakob d.ä.  
Annas syster Esmeria gifte sig med Efraim och fick bland annat Elisabet, gift med prästen Sakarias och mor till Johannes döparen.  
När detta framställs i konstform kan det ibland se ut som en tredimensionell släkttavla. Så t.ex. i stora altarskåpet i Bollnäs kyrka, ett fantastiskt sydtyskt arbete från omkring 1500. Det är avdelat i tre avdelningar, en för var Maria. Så är också fallet med det inhemska altarskåpet från Söderala, men där är antalet medlemmar i släktmötet starkt minskat till att handla om de tre systrarna och deras barn.
Jag kan försöka ordna en bild på altarkskåpet i Bollnäs kyrka om någon är intresserad.

247
Gamla testemantet innehåller ju en del sådant.
 
Malstastenen, en runsten som nu finns på Hälsinglands museum, har en uppräkning av sju generationer. Runstenar är inte en särskilt sund källa vid genealogisk forskning, men om man låter bli att koppla ihop den med annat material kan man se den som en stamtavla eller snarare anlinje.

248
Segersta / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-29
« skrivet: 2003-09-25, 10:39 »
Ser att jag skrivit Andersson istället för Andersdotter. Så fort det kan gå ibland...

249
Segersta / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-29
« skrivet: 2003-09-24, 16:48 »
De här personerna dyker upp i min antavla också. Kerstin och Margta var döttrar till Nils Persson i Hårga nr 1, f 1670 åu, d 1740. Gift med Ella Andersson från Kyrkbyn nr 11 i Hanebo sn. Saknar vissa uppgifter märker jag nu, som t.ex. deras vigselår.

250
Segersta / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-29
« skrivet: 2003-08-19, 23:13 »
Knisselbo och Västansjö är byar i Hanebo socken.

251
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-19
« skrivet: 2003-07-31, 15:55 »
Stor-Hälsingland försvann före 1300-talet.  
Jarse är inte alltför långsökt, men där finns ingen Järvsö by.

252
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-19
« skrivet: 2003-07-30, 12:55 »
Ja just det! Och i Trönö (som ofta skrevs Tröne tidigare) finns en by Trönbyn. Annars är det ovanligt att socknen och en by i socknen har samma namn.

253
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-19
« skrivet: 2003-07-29, 23:35 »
Nej, Ljusne är omöjligt, det blev egen fs först 1896. Låg innan i Söderala sn.  
 
Är det verkligen rättläst? Liknar inget vad jag kan se.

254
Enligt nedanstående länk var dagböckerna efter Joris-Pelle i Lindsjön, Hassela socken, förlaga till Vilhelm Mobergs böcker.
 
Troligen hade väl Moberg många olika dagböcker som han hämtade sitt stoff ur.  
 
http://w1.652.telia.com/~u65203102/joris.htm

255
Jag har hört att förebilden till Karl Oskar och Kristina var från Hassela.

256
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-09
« skrivet: 2003-06-17, 20:22 »
N C Humble: Socknen på Ödmorden. Stråtjära 1944.  
 
Försök med Skogs eller Lingbo hembygdsföreningar.

257
Arbrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-29
« skrivet: 2003-06-01, 18:24 »
Hej Sven!
 
Det låter mycket intressant, men du står ju inte i telefonkatalogen!
Hälsa ana 1:1 så mycket!

258
Arbrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-30
« skrivet: 2003-05-30, 10:28 »
Ett stort tack!

259
Arbrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-30
« skrivet: 2003-05-29, 20:25 »
Hej Arbråforskare!
 
Gästgivaren Jonas Olsson och Kerstin Jonsdotter från Delsbo, de med minnestavlan som nu finns i Nordiska museet, vaken i Orsjön och det romantiska mötet vid en föbodvall i mitten av 1600-talet...  
 
Vad säger släktboken om denna familj? Finns det några datumuppgifter på dem? Sonen Olof Jonsson, vilka datum hade han? Vad hette de två systrarna, som ses på tavlan?  
 
Var Kerstin från Svedja eller Gäddvik i Delsbo? Den muntliga traditionen (SOFI acc nr 2284:8) säger Gäddvik men Winblad von Walter vill mena Svedja.  
 
Jonas Waldner, inskriven vid Uppsala universitet 14 maj 1681, prästvigd 1686 och död som pastorsadjunkt i Arbrå 1696. Enligt mina uppgifter skall han vara född i Vallsta 1662 som son till gästgivaren Jonas Olsson. Var han det?
 
Petrus Waldner, född 1703 af bondfolk i Vallsta, enligt ärkestiftets gamla herdaminne.
Sudent i Uppsala 1723 10/10 och sedermera prost och kyrkoherde i Rasbo. Var han son till Olof Jonsson?  
 
Många frågor, hoppas någon kan svara! (Tänk om kyrkböckerna hade funnits i Uppsala istället, och tänk att Arbrå släktbok alltid är utlånad när man behöver den!)

260
Jag håller på att skriva en B-uppsats i ämnet Etnologi. Tyvärr är det så att släktforskning och biografisk forskning sällan kan införlivas i en akademisk uppsats. Den här gången har jag dock nästan lyckats med detta!
 
Jag har bestämt mig för att ha ett folkloristiskt ämne. Jag skall undersöka en speciell typ av berättelse, som i korthet går ut på att en person (vanligen en kvinna) råkar ut för en stor och svår olycka. Han avger då ett löfta till Gud, att om hon räddas från olyckan så skall en son offras till Gud, det vill säga han skall bli präst.
 
Jag kände sedan tidigare till två sådana berättelser. Med hjälp av radioprogrammet Folkminnen fick jag fyra ytterligare. Sedan har jag hittade ett exempel till = 7 berättelser.
 
Följande präster skall ha kommit till på detta märkliga sätt:
- Jonas Hambraeus (1587-1672), professor i Paris.
- Lars Waldner (1600-talets slut), km i Arbrå
- Johannes Rogbergius (1660-1728), kh i Södra Unnaryd.
- Anders Hellman (1646-1707), kh i Kristiandstad.
- Carl-Gustaf Hellsing (1913-), verksam i Söderledskyrkan i Hökarängen.
- NN, kh i ett skånskt pastorat (1900-talets början).
 
Till dessa skall läggas ett litterärt exempel i boken Hitom himlen av Stina Aronson.
 
Berättelserna har troligtvis fått inspiration från den gammaltestamentliga Hanna, som födde profeten Samuel som lovades till Gud.  
 
Känner någon till ytterligare liknande berättelser? Har någon ytterligare uppgifter om någon av prästerna ovan, förutom det som står i herdaminnen?

261
Lunds stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-16
« skrivet: 2003-05-08, 00:50 »
Tack allihop för intressanta svar på mina frågor! Jag ska gå till Carolina i morgon och leta, kan knappt bärga mig!

262
Lunds stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-16
« skrivet: 2003-05-07, 14:10 »
Jag har letat fram och tilbaka efter Anders Hellman, P & P i Kristianstad omkring år 1700, i det väldiga herdaminnet som tryckts för Lunds stift. Jag hittar inte ens Kristianstad.  
 
Jag tror säkert att åtskilliga forskare kan Lunds herdaminne utan och innan, och kan hjälpa mig med en sid.- eller åtminstone bandhänvisning.
 
Jag har aldrig satt min fot i Skåne och kan inte mycket om det. Kristianstad kanske inte ens hör till Lunds stift? Har inte alla band kommit i herdaminnet?

263
Fredrik!
 
Om de ovannämnda kända storsnickarna och målarna i Forsa Jöns Månsson (1767-1847) och Jonas Lust (1794-1845) kan du läsa i M B Andersson: Allmogemålaren Anders Ädel (Stockholm 2000) främst sid. 147f.  
 
Tyvärr är litteraturen om Hälsinglands allmogekonst mycket knapphändig i förhållande till det material som föreligger, om man jämför med litteratur om sydsvenska bonadsmålningar och dalmålningar.  
 
Anderssons avhandling är den senast utkomna, och förutom att behandla just Anders Ädel sammanfattar den hälsingskt allmogemålari på ett bra sätt. Boken var med på bokrean - kanske går det att få tag på den fortfarande?  
 
Vidare kan rekomenderas:
H Mickelsson: Förstukvistar i Hälsingland. Färila 1995.  
H Mickelsson o I Svensson: Hälsingemålningar. Stockholm 1968.

264
Äldre ord L - Ö / Utjord
« skrivet: 2003-04-30, 19:48 »
I Hälsingland brukar gårdarna ha utjord och hemjord, där hemjorden är jorden runt gården och utjorden jord som ligger längre ifrån.
 
Folk som inte var självägande bönder bodde oftast inte i byklungan, utan runt omkring, och därför kallades denna befolkning för utanvidsbefolkning.  
 
Utjord i ovannämnda fall innebär, skulle jag tro, helt enkelt en utanvidsgård (= torp eller liknande) som låg vid utjorden.
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Backstugsittare och torpare. / Moderator Språk, ord och namn

265
01) Ortnamn A - M / Mickelvål
« skrivet: 2003-04-22, 22:36 »
Vid tolkning av ortnamn skall man alltid ta reda på den äldsta skrivningen av namnet, eftersom det med tiden kan förändras påtagligt.
 
vål brukar vara namnet på en liten tjärn i Hälsingland.

266
Äldre uttryck / Rå och rör
« skrivet: 2003-04-05, 22:16 »
Rå och rör är väl fortfarande i bruk. När en gräns bestämts slår man ju ned ett rör i marken.

267
Micke,
 
jo, om man tolkar trädet så blir det så, men tanken bakom är väl kanske snarare att de två tidiga gubbarna ska vara bröder.
 
Vidare så verkar ju det fattas två hundra år minst på några ställen i släkttavlan, fast det känner vi ju igen från Buresläktens påstådda tidiga led - men de går kanske att koppla ihop?

268
Mellansverige? / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-18
« skrivet: 2003-03-30, 22:41 »
norra delen av gränsen? Gränsen går väl mitt i Ödmården? Eller menar du östra delen av gränsen? Jag har hört att det har pågått en debatt nyligen om var Ödmården slutar i väster, i någonstans i höjd med Hanebo eller längre västerut?

269
Ann,
 
jag har mött upp också.

270
Mellansverige? / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-18
« skrivet: 2003-03-26, 09:37 »
Ett litet tillägg bara. Här i Uppsala finns nationer, som alla vet. Och indelningen av dessa för norrlandslandskapen är intressant. De två nationer som finns är:
Norrlands nation (Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Härjedalen, Västerbotten, Norrbotten och Lappland) och
Gästrike-Hälsinge nation.  
 
Det kan vid första anblicken sägas vara ett tecken på att folk från G och H inte känner sig som norrlänningar. Fast historiskt sett fanns flera nationer, jag tror de hette Västerbotten, Härjedalen-Medelpad och Jämtland-Ångermanland, och dessa slogs ihop till en för 175 år sedan i år. Gästriklands nation slogs ihop med Hälsinglands 1811.

271
Mellansverige? / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-18
« skrivet: 2003-03-26, 09:33 »
Idag måste vi räkna Jämtlands län och Gävleborgs län som de sydligaste i Norrland. Så har det väl styrts från högre håll i 100 år.  
 
Historiskt sett var Ödmården en gränsskog, som skiljde Hälsingland från Gästrikland, då Hälsingland (Stor-Hälsingland) motsvarade Norrland och Gästikland var någon sorts folkland som hörde samman med de tre folklanden i Uppland.  
 
Att man sedan bildade ett län av Hälsingland och Gästrikland trots den skarpa gränsen i Ödmården, vilket kanske inte var den bästa lösningen, medförde bland annat att någon Gävleborgisk känsla aldrig har infunnit sig. Gävle och makten ligger långt bort ifrån Hälsingland.  
 
Ang. dialektgränsen går den längre upp, den sägs gå rakt igenom Undersvik och genom skogen i gränsen mellan Enånger och Norrala (tror jag). Skillnaden är t.ex. att pojkarna heter pöjka i norra delen och pöjkane i södra.
 
För övrigt kan sägas att Norrland under 1500-talet var ett eget stift, eller supendentitur eller vad det kallades, med en sorts småbiskop som hade titeln ordinarius. Och var satt denne ordinarius? Jo, självklart i Gävle, så långt söderut han kunde sitta (fast för övrigt enda staden vid denna tid).  
 
Jag räknar mig som norrlänning, fast i främsta rum som hälsing.

272
Förnamn - P / Påvel
« skrivet: 2003-03-25, 18:15 »
Jo Påvel kommer från Paulus. Namnet bör väl ha blivit vanligt ganska tidigt, eftersom helgonnamn och nytestamentliga var de namn som först fick fotfäste efter den kristna lärans ankomst. Otterbjörk anför ett exempel på Pauel (alltså nära Påvel) från tidigt 1300-tal.

273
25 Religion och kyrka / Gåvor till kyrkan i gamla tider
« skrivet: 2003-03-24, 10:47 »
Jag har skrivit en liten artikel till årets Släktforskarnas årsbok. Denna artikel har titeln Tavlor, initialer och gravhällar :
Kyrkoinventarier som källor vid genealogisk forskning, och behandlar inte frekvenser av givmildhet, men kan kanske vara av intresse ändå.

274
Helsing / Hälsing / Helsing / Hälsing
« skrivet: 2003-03-05, 09:16 »
I detta fall tror jag det rör sig om ett båtsmansnamn, det vill säga ett namn som vanligen inte ärvs från far till son. Erik fick nog namnet från roten, inte genom sin hustru.

275
Allmänna språkfrågor / Genitivformer
« skrivet: 2003-02-27, 14:49 »
Pergamentbrev eller
Pergamentsbrev  
är något som jag har funderat över. En sökning på google gav 32 resp. 173 träffar. Jag har för mig att Stora Pergamentbrevsamlingen är stavningen som RA använder. Har någon den fina tryckta beståndsöversikten?

276
Efter denna utmärkta redogörelse behöver jag inte kontrollera i Carolina :-)

277
600-700 sidor består inte Palmskölds samling av, jag skulle snarare gissa att den består av ungefär 25 000 sidor, lågt räknat. Varje band kanske kan uppskattas bestå av 600-700 sidor. Den genealogiska samlingen består nämligen av cirka 50 volymer volymer med kankske 500 sidor i varje. Detta låter oerhört mycket, men jag skall kontrollera uppgiften i veckan.  
 
För övrigt finns en intressant topografisk del i Palmskölds samling.  
 
Som så mycket annat i Uppsala universitetsbibliotek är registret till Palmskölds samling upprättad redan i mitten av 1700-talet. Beklagligt är detta aldrig omgjort, men numera används en maskinskriven avskrift. Samlingen är sorterad efter släktnamn i bokstavsordning, och registret är mera att kalla en innehållsförteckning. Det skulle alltså behövas ett rejält register som tar upp alla namn som nämns i Palmsköld!

278
00 - Antavlor och stamtavlor / Hur hantera anförluster?
« skrivet: 2003-02-24, 23:39 »
Ulla!
Det är mycket farligt att vara osäker när det gäller relation mellan en förälder och ett barn. När det gäller 1800-talet går det så gott som alltid (förutom de få fall där böckerna brunnit eller förts dåligt) att säkert kunna fastställa en säker relation av detta slag (förutom om barnet hade en okänd förälder eller liknande).
 
Det är förödande att göra ett fel vid en raltion under 1800-talets mitt. Om du fortsätter att forska innebär nämligen detta att alla personer som du sedan får fram tidigare i tid än där felet begåtts är felaktiga.  
 
Det som är bäst är att alltid noggrant följa personerna under hela deras levnad i husförhörslängderna. Annars är inte forskningen utförd på bästa möjliga sätt. Dessutom är det mycket intressant att se hur personerna flyttat runt, särskilt om man har en karta över socknen i fråga till hands.  
 
Så många anförluster skulle kunna vara möjligt, särskilt i en församling som Offerdal. Men, det borde vara känt i familjen! Var din mans mormor och morfar verkligen kusiner? Och var de verkligen även kusiner till din svärfar?  
 
Som ny släktforskare blir man ofta ivrig och vill snabbt komma bakåt i tiden. Men om man istället är noga och följer personerna i hela deras levnad i husförshörslängderna, alltid kontrollera alla ministerialböcker och så vidare vinner man mycket i längden!  
 
Största lyckönskningar!

279
00 - Antavlor och stamtavlor / Hur hantera anförluster?
« skrivet: 2003-02-24, 00:33 »
Nu blir jag riktigt osäker. Jag har utgått från att det var frågan om Hagers system några led bak i tiden! Men efter att ha ritat upp ett Kekules system inser jag nu att det skulle var möjligt, om än med ovanligt många anförluster i tämligen modern tid, mormor och morfar kusiner, och pappa kusin med mormor och morfar, det vill säga farmor skulle vara syster till morfars mor och mormors far. Är det verkligen så?
 
Vilket system används?

280
00 - Antavlor och stamtavlor / Hur hantera anförluster?
« skrivet: 2003-02-23, 21:48 »
Tänk så tokigt det kan bli ibland! Jag har vänt på numren! Tack Anna-Carin!  
 
Jag menade givetvis, med fingerade namn:
10 Lars Olsson, f 1817 16/4 i Nolhed nr 1, Mo sn, d 1880 3/1 där, bonde där, g m
11 Sara Nilsdotter, f 1816 23/10 i Näset nr 1, Mo sn, d 1893 9/8 i Nolhed nr 1.  
...
26 Lars Olsson = 10  
27 Sara Nilsdotter = 11  
 
(Sedan hade jag inte tagit med mera på 26-27:s plats.)  
 
CFH, ana 13: hur menar du där?

281
Präster hade ofta mycket goda lokalhistoriska kunskaper förr, men nu är de nästan alltid beklagligt vaga! Jag vet dock att prosten i Ovanåker (och jag tror att Voxna hör till Ovanåkers pastorat) har mycket goda person- och lokalhistoriska kunskaper. Han brukar även skriva inlägg på abforum. Troligen kommer han även att läsa detta och kanske skriva ett inlägg.
 
Troligen framgår alla uppgifter du efterfrågar av Voxna kyrkan inventarieförteckningar (brukar ha signum på N: eller PII: eller vara inbundna i LI: )

282
00 - Antavlor och stamtavlor / Hur hantera anförluster?
« skrivet: 2003-02-23, 00:35 »
Om dina exempel hade funnits i min forskning hade jag skrivit  
10 (namnet) = 26 samt
11 (namnet) = 27 i antavlan.  
Sedan hade jag inte tagit med mera på 26-27:s plats.  
 
För att ytterligare förtydliga brukar jag med linjal rita ett stort kryss över den förlorade delen.

283
Sven Hult var stadsmålare i Söderhamn. Han var född i Bollnäs, om jag inte minns fel. Han verkade som porträttmålare men troligtvis även som inredningsmålare.  
 
1781 i Voxna, med tanke på ditt efternamn misstänker jag att du menar porträttet av Grufman och hans hustru, de första invånarna i Voxna?

284
Orts & gårdsnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-10
« skrivet: 2003-02-09, 19:56 »
Oj så intressant! En diskussion som kommit in på allmogemåleri, ett av mina favoritintressen!
 
Dalmålerit har som Björn skriver ovan sitt ursprung i Hälsingland (även om det fortfarande anses litet kontroversiellt i Dalarna), närmare bestämt i Voxnadalen. Där fanns en eller flera anonyma målare under 1700-talet som brukar kallas Ovanåkersmästarna. Väl i Dalarna stiliserades rosmålningarna, varefter de stelnade omkring 1790, och efter det målades det ungefär lika fram till omkring 1870, då det närmaste upphörde.  
 
Dalmålarnas kurbitsmålningar kallades från början bara rosmålning. Det var först vid förra sekelskiftet som man började tala om kurbitsar. Dalmålarna använde sina fantasifulla kurbitsar litet varstans, ungefär som ersättningar för träd eller buskar. I ett speciellt motiv, Jona under kurbitsen, har dalmålarna ofta låtit texten Jone sitter under kurbittsen Att han måtte se hwad staden wederfaras skall (S Svärdström: Dalmålningarna. Sthlm 1949, sid. 133) eller liknande stå ovanför. Detta har gjort att rosmålningen fått namnet kurbits.  
 
I vår första bibelöversättning, 1541, återfinns för första gången benämningen kurbits. I 1917 års översättning byts detta mot ricinbuske. Men i vår tredje översättning, 2000, har ordet kurbits fått renässans:
Herren lät nu ett kurbitsträd växa upp över Jona; det skulle skugga hans huvud och befria honom från hans missnöje. Jona blev mycket glad över kurbitsen. (Jona 4:6).
 
Kurbits och kurbitsar har alltså funnits i språket åtminstone sedan 1541.

285
Söderala ligger i Hälsingland.

286
Allmänt / Lantbruksfastigheter
« skrivet: 2003-01-31, 21:25 »
Svenska gods och gårdar.
Finns nog inte att köpa, men finns säkerligen på de lokala biblioteken.

287
I södra Hälsnigland talar de gamla om kusiner, tremänningar och fjälmänningar. Längre bak höll man troligen inte reda på, men för detta fanns begreppet att man var gammalt släkt, d v s så långt bak att man inte visste exakt hur.

288
Heliga Birgitta* / Heliga Birgitta*
« skrivet: 2003-01-27, 16:41 »
Ättlingar innebär barn och barbarn och barnbarnsbarn och deras efterkommande utifrån en viss person.  
 
Birgittas syster Katarina har många kända ättlingar, har jag för mig, men det har sagts på flera ställen att Birgitta själv inte har några ättlingar. Hon hade många barn (flera av dem finns avmålade i Tensta kyrka), men Ulvåsaätten dog väl ut med hennes barnbarn eller något liknande.  
 
Gunvor, hur ser de närmaste leden kring Birgitta ut i din släkt, enligt dina föräldrar?

289
Lars Landgren härstammade från uppländsk allmoge. Jag har läst en släktutredning ang. hans arv (i Härnsöands domkyrkoarkiv, HLA). Om jag inte minns fel tolkade jag det så att han inte hade valt någon arvinge och inte hade några barn. Hustrun vet jag inget om, men eftersom Lång-Lasse blev biskop av Härnösand sedan återfinns väl allt nödvändigt i Bygd?ns Hernösands stifts herdaminne, band I.

290
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-30
« skrivet: 2003-01-23, 23:44 »
Prästbordet/Prästbolet/Prästbålet är en vanlig benämning på Prästgården i Hälsingland, det vill säga den by som prästgården motsvarar. Det innebär att det folk som bodde på kyrkans mark ofta skrivs på Prästbordet.

291
Efter en stunds funderande tyckte jag det var bäst att starta en ny diskussion kring soldaten Abraham Stafs (1683-1769) i Simeå, Undersviks socken, härstamning. Diskussioner om detta har förekommit litet här och var på anbytarforum (Anbytarforum: Landskap: Stockholm: Efterlysningar: Abraham Staf, född 1683 i Stockholm, Anbytarforum: Landskap: Hälsingland: Socknar: Rengsjö, Anbytarforum: Landskap: Småland: Efterlysningar: Trolle, Håkan) för några år sedan, och istället för att fortsätta på någon av dem, som alla på något sätt är olämpliga, börjar jag om här.  
 
I Undersviks dödbok finns för år 1769 en lång biografi över Abraham Staf inskriven. Där sägs bland annat att han var son till ädel och wälbördig Bengt Månsson Staf, löjtnant vid Skånska kavalleriregementet och ädla fru Rebecka Trolle. Där står också han skall ha fötts i Stockholm 1683.  
 
Någon löjtnant vid Skånska kavalleriregentet med namnet B M S verkar aldrig ha funnits. Däremot fanns en mönstskrivare vid Ljungby regemente med namnet Bengt Staf, bosatt på Stavsättra i Nöttja socken, Annerstads pastorat i sydvästra Småland. Denne föddes enligt åldersuppgift 1653 och dog 1692. Hans hustru hette Rebecka Runnevald, född enligt åldersuppgift 1670 och död 1741.  
 
Bengt och Rebecka bör har vigts innan 1689, eftersom kyrkböckerna börjar detta år. De får också en son Måns, 1692. (Detta är även mycket lovande, eftersom Bengt Stafs patronymikon enligt Abrahamns dödsnotis var Månsson.)  
 
Att paret hade två söner, och den ene hade namnet Abraham visar en anteckning från en dombok från 1702, som jag inte antecknat vem jag fått av (men troligen är det Nils Hård af Segerstad, som hjälpt mig mycket med denna släkt, som gett mig den). Enligt denna överfördes förmyndarskapet till Bengt Stafs två omyndiga söner från Per Månsson i Högagård till Jöns Larsson i Lönshult, på begäran av studenten monsieur Anders Runnewald, morbror till barnen. Han lät även meddela att han kommer att ta sin systerson Abraham till sig och svara för hans utbildning. Alltså finns en son Abraham, född innan 1689.
 
Kan Abraham ha fötts litet senare, d v s senast 1688. Och kan i sin tur Rebecka ha varit något äldre, och fötts i slutet av 1660-talet? Åldersuppgifter på soldater brukar vara äldre än de egentligen var, och åldersuppgifter i dödboken stämmer ju inte alltid.  
 
Rebeckas födelsetid kan heller inte dras för långt tillbaka i tiden. Hennes mor, Marta Osenhielm, kan bör ha varit född tidigast 1645. Hennes far, Josef Osenhielm, var enligt EÄ och Smolandi Upsalienses född 1620. Han tog värvning 1641 och blev fänrik 1645. Han kan väl inte ha gift sig innan han fick en riktig tjänst? Martas syskon, av dem som har angiven födelsetid, är födda 1663 resp. 1667. Marta kan visserligen ha varit äldst. Rebeckas bror Anders Nilsson Runnewall, var enligt Smol. Ups. född omkring 1678.  
 
Om alla dessa åldrar dras till sin spets och om samtliga kan antas vara förstfödda kan resonemanget hålla:
Abraham född ca 1686-88  
Rebecka född ca 1668-70 = 18-20-årig brud.  
Marta född ca 1648-1650 = 18-20-årig brud.
 
Namnet Trolle kommer in i bilden genom Josef Osenhielms hustru Ingrid Trolle, d 1705 i Kalmar. En annan teori som framlagts här på anbytarforum är att Bengt Staf skulle ha haft ett tidigare gifte, t.ex. med Rebecka Trolle, syster till Ingrid. Det skulle kunna vara möjligt, om man ser till att Ingrids barn födelsetider är 1663 och 1667, då skulle hon kunna ha varit född omkring 1640, och skulle väl kunna ha haft en yngre syster som fick Abraham Staf 1683. Men om hon skall tänkas ha fött barn redan omkring 1650 bör hon har varit född senast 1630.  
 
Kanske kan man tänka sig att de olika ingridienserna i Abraham Stafs dödsnotis är hämtade från tidigare generationer. T.ex. namnet Rebecka är ju den ev. moderns riktiga namn. Men Trolle är ju hennes mormors namn. Kanske var namnet Trolle det enda barnen mindes när de skulle uppge faderns härstamning för prästen. Trolle är ju namnet på en mycket känd släkt, och namnet låter, ursäkta uttrycket, litet lustigt och för tankarna till folktron. Namnet var nog lättare att minnas än Runnewald.  Hon hade ju adlig härstaming, eftersom Rebeckas mor var adlig, därav ädla fru. Josef Osenhielm var överstelöjtnant, men varifrån kommer Skånska kavalleriregementet ifrån? Och varifrån kom Stockholm, kanske det var en ihopblandning med uppgiften, också den i Undersviks dödbok, att Abraham skall ha haft tjänst hos greve Spers i Stockholm?
 
Jag undrar om de som forskade om denna släkt för några år sedan har hittat något nytt? Vidare önskar jag kommentarer på de säkerligen kontroversiella resonomangen.

292
Instämmer med föregående talare! Det kryllar av fel i dessa Gods och gårdar och allt vad de heter. Men uppgifterna är guld värda, bara man kontrollerar dem! Det går även oftast bra att identifiera gårdar (om man nu kan lita på att de har satt rätt bild till rätt gård), särskilt i Hälsingland brukar det stå släktled tillbaka till 1500-talet i dessa böcker. Om man så vet att en ana kommit från en viss gård kan man med hjälp av föräldrarna identifiera gården.

293
Släktnamn på Hägg- i södra Hälsingland brukar kunna härledas till byn Häggesta i Bollnäs socken. (Visserligen kan väl namn ha antagits utan anknytning dit också.)
 
Min mormor är född Hägglund. Namnet kan härledas till Häggesta nr 7 i början av 1800-talet. Sedan har släkten mest varit bosatt i Änga, Bollnäs.

294
Förnamn - M / Marina
« skrivet: 2002-10-29, 23:15 »
Min farfars farfars farmor hette Mari(n)a Olofsdotter. Namnen Maria/Marina var mycket ovanliga i Hälsingland, men användes åtminstone i detta fall som synonymer.

295
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-09
« skrivet: 2002-10-27, 13:36 »
Wexsjö ssss 10 (kan också skrivas 4s10) betyder Växsjö nr subsubsubsub 10.  
Växjö nr 10 är stamhemmanet. Nr sub 10 är första avstyckningen, subsub andra o.s.v. Ssss10 är alltså den fjärde avstyckningen från en hemmanet nr 10 i Växsjö by.  
Växjö ssss10 är en specifik gård som går att leta igen med hjälp av äldre kartor och den kommunala förvaltningens register över fastigheter.

296
03 - Namnbyte / Namnändring / Gölin - Juliana
« skrivet: 2002-10-26, 14:18 »
I Hälsingland skedde vid 1800-talet slut ett skifte från Gölin till Juliana. Det verkar som de kunde användas om vartannat (trots att de har helt olika ursprung). Men det skiljde sig från socken till socken. I Rengsjö där Gölin förekommer inte så sällsynt ännu i slutet av 1800-talet behölls namnet/formen Gölin. I Söderala, om jag inte minns del, skedde ett tydligt byte från Gölin till Juliana under 1800-talets andra hälft.

297
Hälsingland är ett landskap som är känt för stora gårdar och vackra inredningsmålade rum. Det mesta av detta tillkom - till mångas förvåning - först kring 1800-talets mitt (ungefär 1830-1870). Det var först då hälsingarna byggde en andra våning och försåg sina herrstugor och salar med vackra målningar.  
 
Forskningen kring denna är mycket liten. Jag är främst intresserad av måleriet, inredningsmåleriet, som till stor del utfördes av kringvandrande dalmålare. Men den stora mängd målade inredningar som finns och variationen i materialet meddelar att det måste ha funnits många idag okända målare, troligen också sådana bosatta i Hälsingland. Kanske till och med dalmålarna skrev sig i Hälsingland när de var här och målade?
 
Jag undrar om någon lagt märke till en eller flera målare i husförhörslängderna för Hälsingland vid denna tid. Detta kan även vara intressant genealogiskt sett - det verkar som om måleri till stor del var en släktangelägenhet mera än ett kall.

298
Brunnius / Brunnius
« skrivet: 2002-09-24, 14:21 »
Usch vad det här är besvärligt, Gudrun! Dessa Brita, Katarina och Emerentia och gäckat oss i så många år. Jag tror det är bäst att vi utesluter båda hustrurna i väntan på en primärkälla som visar vilken som är den rätta.

299
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Mo Sanatorium
« skrivet: 2002-09-23, 17:14 »
Moheds sanaratorium är det rätta namnet, beläget i Mo socken, på Mohed. Det var verksamt omkring 1915-1950. En period var sanatoriet egen församling, d v s hade egna kyrkböcker, då med namnet Moheds sjukhus.  
Vilken är födelseorten till Johanna Elisabet?

300
Oäkta eller inte.... / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-23
« skrivet: 2002-09-23, 12:33 »
Jag tänkte närmast på den lilla koreanska flickan som släktforskar på sin svenska mormor och morfar som hon räknar som sina egna.

301
Oäkta eller inte.... / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-23
« skrivet: 2002-09-22, 13:19 »
Fredagen den 6 sept 2002 kl. 16.17 skrev jag här ovan ett inlägg som inleddes: Man kan absolut inte lita på avdelningen LAFF i Härnösand. Detta är en mycket olycklig formulering, som lätt kan tolkas annorlunda och särskilt mycket vidare än vad jag menade. Formuleringen var hastig och oigenomtänkt (jag har tidigare här i AF fått negativ kritik för svårförstått språk). Jag önskar att meningen kunde raderas, men eftersom den tyvärr ställt till med stora diskussioner kan den inte tas bort.
 
I den senare delen av inlägget, som är det viktiga för frågan som jag försökte besvara, skriver jag att adopterade/biologiska barn inte åtskiljs. För många genealoger är detta en viktig sak (inte för mig dock), men i andra sammahang är detta inte så viktigt. I alla läger är det dock en mycket känslig fråga.
 
Det har diskuterats i anbytarforum den senaste tiden om just det tillfälle då en uppgift lämnas ut från myndigheten, och då den inte uppfyller sanningskriteriet. Om man ställer frågan: Vilka är föräldrarna till NN? får man svaret på frågan, och vanligen - om man är släktforskare - räknar man med att få veta de biologiska föräldrarna. Den som lämnade ut uppgiften kan ha haft en annan syn på vad föräldrar är, det vill säga i kanske detta fall: adoptivföräldrarna.  
 
När jag tänkte över detta har jag insett att de gånger jag har fått fel uppgifter om föräldrar kan jag och de personer som lämnade ut uppgifterna ha haft olika definition på föräldrar.  
 
Om ett barn i en syskonskara är adopterat, och om barnet i fråga inte vet om detta, skulle det vara illa om detta röjdes. (Vissa kanske tycker det är en välgärning, men troligtvis inte föräldrarna).  
 
Det som jag menade med citat var ungefär: Man kan inte lita på att landsarkivens folkbokföringsavdelningar lämnar ut korrekta uppgifter i fråga om föräldrar till adoptivbarn, eftersom det verkar finns någon lag som förbjuder dem att göra så. Nu önskar jag att jag istället för länge sedan skulle ha tagit reda på hur det går till att lämna ut dessa känsliga uppgifter istället för att svara oigenomtänkt.
 
Jag vet inte säkert vilka regler och lagar som gäller när landsarkiv och församlingar lämnar ut uppgifter om biologiska/adoptivbarn och relationen till deras föräldrar; om uppgifterna skall lämnas ut likadant för adoptivbarn och biologiska barn och hoppas att mitt ovannämnda citat, som utan att jag tänkte på det måste ses som anklagande och orättvist, i slutändan kan göra något gott: att det här efter (eller i en diskussion med ett mera passande ämne) klargörs hur sådana uppgifter lämnas ut och vilka lagar och regler som gäller.
 
För att göra en komisk avslutning av detta: Man kan (presens) inte alls lita på LAFF, eftersom den slutade att finnas till för snart två år sedan, har jag nyligen lärt mig.

302
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-30
« skrivet: 2002-09-16, 23:27 »
Se efter i den här boken:
Norberg, Petrus: Hälsinglands järnbruk i gången tid - en överblick. Uppsala 1956

303
Film / Teater / Berenett, Lars-Erik (f. 1942)
« skrivet: 2002-09-15, 21:21 »
Ser att jag omnämnts åtskilliga gånger redan här :-)
och kan genast meddela att jag en gång rett ut anorna till denna Lena Andersdotter, som var från Överbo i Mo socken. Om jag inte minns fel var båda hennes föräldrar födda i Rengsjö, men generationen innan var de åter i Mo, eller något sådant. Jag skall leta få se om jag hittar något i mina pärmar.

304
Oäkta eller inte.... / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-23
« skrivet: 2002-09-06, 16:17 »
Man kan absolut inte lita på avdelningen LAFF i Härnösand. De är mycket trevliga och lämnar vänligt ut uppgifter, men det finns något som personalen är mycket rädda för: Att lämna ut uppgifter om barn som adopterats. Jag har varit med om flera gånger då LAFF helt enkelt tigit att det fanns ytterligare barn i en syskonskara, då dessa adopterats bort. På samma sätt anger de adoptivbarn som biologiska barn, om de adopterats vid låg ålder. Detta är givetvis för att skydda barnen i fråga. Om man när man sitter där i avdelning LAFF känner till att det finns ytterligare barn som adopterats bort, får man vanligen som svar på frågan om dessa: Jasså, men ring dem själv då!
Jag vet givetvis inget om just detta fall, och det förvånar mig att LAFF sagt så mycket om saken - blyertsanteckningar och annat. Men det skulle kunna vara så att det står annorlunda i kyrkoboken.

305
Yrken S / Sytningsman
« skrivet: 2002-09-03, 10:54 »
Ordet finns kvar dialektalt i formen att sköta barn. I Hälsingland kallas barnvakt ofta för sytpiga, och att syta är i stort sett identiskt med att ha någon sittandes i knät. Fast det är inte bara barnen som kan bli sytna, man kan även syta katta.

306
01) Latinska ord A - V / Aetas
« skrivet: 2002-07-29, 23:43 »
X i början av ord är ibland en förkortning för antingen christ... eller dec..., särskilt i början av 1700-talet och tidigare.

307
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-10
« skrivet: 2002-07-04, 17:28 »
Rengsjö är en egen församling, som dock numera ligger i Bollnäs pastorat.

308
Hej, här är uppgifter om deras härstamnning, men det är framforskat under mina tidiga tonår, varför jag inte litar helt på mitt omdöme, särskilt före husförhörslängdernas tid. Därför ger jag bara tre generationer (förb den tid husförhörslängderna täcker), så skall jag kontrollera resten (vilket även du bör göra) vid något tillfälle.
 
I:1 Olof Smäll, f 1770 3/8 i Säversta nr 2, d ? Landbonde i Häggesta nr 4 till 1803, sedan torparei Änga (nybruk under nr 5). G 2:o 1816 med Sara Persdtr
I:2 Brita Jonsdotter, f 1766 26/7 i Edstuga nr 6, d 1815 9/9 i Änga.
 
II:1 Johan(nes) Olsson, f 1744 15/1 i Änga nr 5, landbonde i Säversta nr 2, d ??
II:2 Anna Olsdotter, f 1740 ? i Änga, vigd 1768, d ??
II:3 Jon Olsson, f 1737 23/3 i Edstuga nr 6, d 1802.
II:4 Ingrid Mickelsdotter, f 1739 2/9 i Säversta nr 6, d 1809 18/6. Vigd 1763.
 
III:1 Olof Jonsson, f 1700 /11 i Änga nr 5, d 1773.
III:2 Ingrid Jonsdotter, f 1703 14/7 i Höle, Rengjö sn, d 1773.
III:3 Olof Olsson, f 1713 25/5 i Häggesta nr 7, landbonde i Säversta nr 2, d ??
III:4 Helena Olsdotter, f 1704 6/5 i Änga nr 2.
III:5 Olof Jonsson, f 1705 12/11 i Edstuga nr 6, d 1781.
III:6 Brita Ersdotter, f 1710 24/12 Kyrkbyn nr 6, Alfta sn, d 1787.
III:7 Mickel Hansson, f 1709 1/2 i Säversta nr 6, d 1787.
III:8 Ingrid Persdtr, f 1711 /1 i Änga, d 1773.  
 
Olof Smäll var min mormors farmors farfars mormors far.
Om jag har räknat rätt var din svärmor fyrmänning med min mormors farmors far Olof Olsson Hägglund, född 1858.  

309
Säversta, Hamre (finns fler som sagt) och Edstuga ligger samtliga i Bollnäs.
 
Olof Smäll, född 1770 3/8 i Säversta och Brita Jonsdotter, född 1766 26/7 i Edstuga nr 6, finns även i min antavla.

310
Präst / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2008
« skrivet: 2002-06-07, 21:14 »
Datumen för prästvigningen finns i domkapitlens protokoll. För till exempel Uppsala heter denna serie (som protokoll brukar) AI.

311
Allmänt / Min släkt Voxnadelen
« skrivet: 2002-06-05, 00:37 »
Det är dumt att man inte kan ta bort sina inlägg, utan bara ändra dem. Jag läste fel på -delen, såg istället -dalen, och svarade därmed på en helt annan fråga. För att istället göra något av detta som synes - från min sida - onödiga inlägg kan jag bara säg att jag försökt söka på libris utan resultat. Det finns ett släktregister för Voxna socken, som är kopieringstryckt och ihopsatt med ringpärm någon gång omkring 1980. Det finns på de flesta bibliotken i Hälsingland och på forskarföreningen Släkt och Bygd i Bollnäs.

312
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-22
« skrivet: 2002-05-30, 23:05 »
Jag undrar om jag inte har läst någonstans att Gullgruva bruk hört till Söderala i en viss hänsyn en tid, men att bruket alltid kyrkligt tillhört Skogs socken.
Om du Niklas har AI:1 hemma kan du väl se på den inledande sockenhistoriken för Skog, om det inte står något intressant om detta där.

313
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-29
« skrivet: 2002-05-29, 12:48 »
Niklas, är du säker på att Gullgruva försvinner från och med AI:5? Jag har flera släktlinjer som bott i Gullgruva från 1700-talets början till omkring 1870. Jag har för mig att bruket hoppar mellan volymerna B och A, det vill säga husförhöngslängderna är inte skrivna i samma ordning. Men om Gullgruva inte finns i Skog är det Söderala man skall leta i. Ljusne församling bildades vid sekelskiftet.

314
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-29
« skrivet: 2002-05-29, 01:29 »
... och emellan låg väl Gullgruva i Söderala socken ett tag också?

315
Byggnader och miljöer / Kyrka i Eskilstuna?
« skrivet: 2002-05-15, 23:52 »
Angående åldern så hör den stilistiskt sett hemma i 1890-talet, eller nära det decenniet.  
Under 1900-talets andra hälft revs många finna frikyrkor från sekelskiftet. Frikyrkoföreningarna fick det bättre ställt efter andra världskriget och ville bygga nytt. Det finns ett skrämmande exempel från Gävle där en mycket vacker frikyrkobyggnad från sekelskiftet revs på 1960-talet för att ersättas av en ny.

316
Jag förordar stavningen skanner eftersom det är mera i samklang med uttalet än scanner - ett anglikanskt inlån som det redan finns alldeles för många av i vårt språk.  
 
Apropå bilderna är ändå omslagsbilden högaktuell, med tanke på vad den föreställer: Genlines serverrum - något som förhoppningsvis de flesta släktforskare kommer att ha stor nytta av.  
 
Olof Krans mor är en mycket bra illustration! Hon kanske inte var så vacker, men det stör inte mig. Min anfader Olof Mont?n är likså tämligen skrämmande utseendemässigt, men han hänger likväl på väggen här i mitt rum.

317
Förnamn - P / Påvel
« skrivet: 2002-04-28, 13:08 »
Påvel och Per som synonymer verkar märkligt. Det brukar vara en skarp åtskillnad mellan dem. Per kan dock skrivas Pell ibland har jag sett.

318
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-24
« skrivet: 2002-04-23, 22:53 »
En Gertrud Andersdotter föddes i Höle den 11 september 1730 som dotter till soldaten   A[nders] Norqvist.
 
Soldaten Norqvist vigdes den 9 november 1729 med Karin Persdotter, dotter till tredjemanssoldaten Per Krafft i Höle. Norqvist angavs vara soldat för Lars Bengtsson[s hemman] i Höle.

319
Allmänt / Kyrkobeskrivningar
« skrivet: 2002-04-19, 21:22 »
Det finns det garanterat. Det finns i olika serier, Sveriges kyrkor, Upplands kyrko etc. Och alla finns i Carolina.

320
00 - Självmord / Källor vid självmord
« skrivet: 2002-04-17, 12:27 »
Du har en tydlig hänvisning till (väl den urtima) domboken genom Begrafven i stillhet enligt Härads Rättens beslut af den 19/8 [18]61. Häradsrättens arkiv finns i motsvarande landskarkiv

321
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-09
« skrivet: 2002-04-17, 01:10 »
Kyrkbyn bestod innan 1600-talet av flera småbyar:
Nordankyrka: Kyrkbyn nr 1.
Böle / Norrböle: Kyrkbyn nr 2-5.
Löten: Kyrkbyn nr 6.
Åkern: Kyrkbyn nr 7-10.
 
Denna indelning finns i praktiken kvar, gårdarna ligger i stort sett på samma ställen som de gjorde på 1600-talet och tidigare.  
 
Kyrkbyn nr 6 var ett vanligt hemman. Det var litet större än normalstort, 12 1/4 öresland. Det ägdes först av en bondsläkt, kom sedan i Laurentius Magni Colstadius' ägo, sedan dennes arvingar som var länsmän. Men på 1600-talet och 1700-talet var både prästen och länsmannen bönder. Länsman var väl en bisyssla, bonde var väl länsmannens som alla andras huvudsakliga sysselsättning.
 
Kyrkbyn nr 6:s jord är - om jag inte minns del - sedan 1700-talets slut delad i två delar. Den ena halvan är sammanslagen med Kyrkbyn sub 8. Den andra halvan, nr 6, är utflyttad till Näcktjärn, och gården kallas nu Lars-Lars-Lars. Ur denna gård klyvdes redan under 1800-talets början sub 6, Tjärnberg, som ligger i Näcktjärn, och subsub 6 Utförberg som ligger på en annan utjord på Kinsta äng öster om Tyby nära gränsen till Söderala socken.

322
Förnamn - G / Gottskalk
« skrivet: 2002-04-14, 12:40 »
Namnet tas inte upp i Otterbjörks Svenska förnamn. I prosten Ingemunds i Bollnäs testaments, daterat den 22 maj 1312 i Bollnäs (DS nr 1850) finns upptaget (i översättning): Till herr Gotskalk,  min vikarie i Bollnäs, ger jag en kjortel med foder. Originalet har Gotstalco (dativ). Kan det vara den äldsta skrivna formen i Sverige? Hur långt har utgivningen av Sveriges medeltida personnamn kommit?

323
01) Latinska ord A - V / Culpa
« skrivet: 2002-04-07, 15:16 »
Syndabekännelsen och bön om förlåtelse utformas i gudstjänstordningen nuförtiden vanligen på detta sätt:
Jag bekänner inför dig, helige Gud
att jag ofta och på många sätt
har syndat med tankar, ord och gärningar.
Tänk på mig i barmhärtighet
och förlåt mig för Jesu Kristi skull
vad jag har brutit.

324
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-10
« skrivet: 2002-04-07, 14:49 »
Bro är ett hemman under Hedens by. Själva Bollnässtaden byggdes under 1800-talets andra del på detta hemmans ägor.

325
Gravstenar / Medeltida gravsten
« skrivet: 2002-04-04, 22:34 »
De flesta gravstenar från medeltiden som bevarats i vårt land finns inne i kyrkornas golv (eller under nuvarande golv). Endast ett fåtal finns på kyrkogårdarna. De är vanligast i Västergötland, vanligen i form av så kallad stengravkista. Dessa förekommer i två former:
1) Äldre, med sidohällar, lockhäll och två gavelstenar, som t.ex. Olof Skötkonungs grav i Husby.
2)Senare enklare variant utan sidohällar, som den i Hällstad.
 
Det finns ungefär 80 sådana stengravkistor.
Den i Hällstad tillskrivs en stenmästare vid namn Othelric och härrör från 1100-talets slut.
 
Källa: Signums svenska konsthistoria, Den romanska konsten.

326
Varför inte fråga någon akademisk konstvetare? Vid vårt ärevördigaste universitet finns Hedvig Brander Jonsson som studierektor. Hon har doktorerat på en avhandling om kyrkliga bilder från 1800-talet. Hemsida:             http://www.konstvet.uu.se/

327
Tornet på kyrkan ser onekligen konstigt ut, med de små ljudgluggarna och även de små spetsiga fönstren på spiran.
Allt som har med nygotik att göra blev väldigt omodernt redan på 1910-talet. Det var först på slutet av 1980-talet som man slutade hata den stilen.
Det är troligt att församlingen på 1920- eller 1930-talet tyckte att tornet var så märkligt och fult att man helt enkelt byggde en annan spira. Därför känner ingen igen spiran idag, förutom någon eventuell lokal hembygdsforskare som ännu lyckats missa denna diskussion.
Ingen kyrka i Hälsingland har dock sett ut på detta sätt, någonsin, vad jag vet i alla fall. Men det är i alla fall ett lanskap på Hälsinglands breddgrader, eftersom bebyggelsen liknar Hälsinglands, men inte är riktigt lika pampig som där, Dalarna kanske?

328
Det är absolut ingen kyrka invid Voxnan...

329
Präst / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2008
« skrivet: 2002-03-08, 20:15 »
kaplan och sacellan (medhjälpare) var tidigare (och är väl ännu) detsamma som komminister.

330
Bildgåtan - Övrigt / Mariadagen - en höytidsdag?
« skrivet: 2002-03-07, 20:16 »
Är det inte bara så att han har gett den till en Maria på den dag Maria har namnsdag?

331
08 Böcker / Böcker som inte finns att köpa längre
« skrivet: 2002-03-05, 22:05 »
Två Hälsingesocknar av N C Humble finns i ett fint nytryck gjort av Hanebo eller Segersta hembygdsförening för några år sedan.

332
Om  Kungliga Hälsinge regemente, sedermera I14 - nu borta - finns en fin bok med det passande namnet  Kungl. Hälsinge regementes historia, utgiven 1968.  
 
Olle Törnbom har i denna skrivit kapitlet om regementet och 1808-09 års krig.

333
Folkungaätten / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-25
« skrivet: 2002-02-12, 15:15 »
Att Petrus Oestani skulle ha varit gift med en medlem av Folkungaätten är ett genealogiskt ogräs.  
Se:  
Ingegerd Troedsson: Vem var Petrus Oestani (Blanck) gift med? eller Letande efter en anmoder i Släkthistoriskt forum 1994(13:1), s. 1-3  och hennes andra artiklar och skrifter om Blanck;
samt Urban Sikeborg: Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland, i Släkt och hävd - 1992, s. 129-192.

334
Film / Teater / Krook, Margaretha (1925-2001)
« skrivet: 2002-02-10, 22:54 »
Vet någon om Margareta Kroks antavla är utforskad?  
Hennes farmor skall enligt uppgifter från en tremänning till henne vara av en välbärgad Stockholmssläkt vid namn Rosenblad, och det var inte den adliga släkten Rosenblad. Rosenbladarna skall ha ägt en herrgård vid namn Kumla i närheten av Stockholm.

335
Källkritik / Kan man lita på gamla släktutredningar?
« skrivet: 2002-01-23, 23:20 »
Nämnd från 1080-1100 luktar illa, så att säga, eftersom det väl inte finns några handlingar från den tiden.  
 
Att Fale Bure finns nämnd bådar heller inte gott...

336
Segersta / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-04
« skrivet: 2002-01-21, 16:06 »
Christina Frambäck!
 
Står det inte Säversta i Bollnäs socken? Jag har för mig att ett av hemmanen i Säversta var militärt.  
 
I Segersta var det stora hemmanet Mårdnäs militärboställe, och Ede nr 1 i Mo socken utjord till Mårdnäs.

337
Bildhuggaren i Härnösand Måns Gran hade två söner med namnet Magnus/Måns. Den ene var bildhuggare Magnus Granlund i Stockholm och den andre magister Magnus Granlund, konrektor i Piteå. Detta enligt änkan Elisabets bouppteckning 1751.  
 
Källa: I Telhammar: Predikstolsmakare... (1978) sid. 134f

338
Övriga källor / Källor rörande allmogen 1520-1686
« skrivet: 2002-01-12, 23:43 »
Hejsan Åke!
 
Namnet Torsten är mycket ovanligt i Hälsingland, vilket gör släktforskningen mycket säkrare. Ägaren innan Hans Torsten hette Torsten Persson, som enligt ett brev från 1545 var bror med Olof Persson i Djusa, Husby socken. Flera andra släktingar räknas upp i detta brev.
 
I ett brev från 1477 nämns Per Olsson i Lingbo (P?dher Olsson j Lyngabodom) som dräpt en man i Hanebo socken. Här är det inte lika säkert att knyta släktbanden mellan Torsten och Per.  
 
1437 köpte Torsten Olsson i Långbo jord i Lingbo. Denne Torsten kan vara en anfader. Men det är omöjligt att säga detta med säkerhet.
 
(Lingbobreven sid. 21-36)

339
Övriga källor / Källor rörande allmogen 1520-1686
« skrivet: 2002-01-12, 21:19 »
Här är ett brev daterat Skog (i Hälsingland) 1555. Alla personer som nämns tillhör allmogen. Brevet är utfärdat av underlagmannen Lars Nilsson i Finflo, som kungör att Sven Torstensson i Ullbro i Tillinge socken i Uppland sålt den jord han ärvt i Lingbo, Skogs socken, till sin broder Hans Torstensson. Tolv fastar och två vittnen uppräknas - alla tillhörande allmogen. Förkortningar upplösta utan kursivering (eftersom denna inte följde med när jag klistrade in texten här).  
Original i Pappersbrevsamling I, RA.  
(Tryckt i Lingbobreven - där även med översättning och fotografisk återgivning - sid 40)  
 
Jagh La?e Nil?on i Finneflo vnderlagman vdi Helsingelandh giör veterligt medh thetta mitt öpidh [bref] att tå iagh rett lage tingh holt medh almogan i Skoxkircken anno dominj fempton hundrade femtijo och på tett fempte tå bleff vitnat för retten att Suen Törstenson i Vllebro i Tyllinge sockn i Åsunde härädh hade vnt och till euerdeliga ego sålt sinom broder Hans Törsteson i Lingebo i Skoxkircke sockn alla sina fädernis och mödernis iordh ligiandes i förnemde Lingebo medh hu?om och alle tillagor både i våto och törro ner by och fierran ingen dell vndan tagandes som ter tillegat haffuer eller ennu medh någon rett tilligge kan : för tuå och fyretijo mark päningar som fornemde Suen Törstenson bekendes sigh redeligha opboritt haffua och terföre affhende han sigh och sinom arffuom förnempde iordh sina och hemlar och til egnar henne vnder Hans Törstenson och hans arffuar til euerdeliga egor : och epter thetta kiöp lagliga giort var dömpde iagh La?e Nil?on samt medh te tolff i nempden såte tett kiöp stadugt och fast för födde och ofödde vidh skaff som lagh vtt visa : vitnismen på samme kiöp Oloff Per?on i Tönånger, Jacop Iåp?on ibi[dem] : te?e äre som tå i nempden såte Oloff Ionson i fallett, Per Olson ibidem, Oloff Engeb-rigtson i Långebo, Suen i Sielstugan, Törgils Olson i bodom, Per Iönson i Norbo, Törsten Nilson i Tönånger, Nils Per?on i Hunsbo, La?e Ionson i Böle, Lasse Bengtson i Lött, Iöns Persson i Kaldebeck, Lasse Erson i Lött et cetera. Till ytermera vi?o trycker iagh La?e Nil?on mitt Signett vnder thetta breff. Datum anno et die vt supra.

340
Övriga källor / Källor rörande allmogen 1520-1686
« skrivet: 2002-01-12, 21:05 »
2. Medeltidsbreven rör till stor del även allmogen, men kan sällan användas till genealogisk forskning. De flesta samlingar med medeltidsbrev brukar fortsätta efter 1520. Riksarkivets pergament- och pappersbrevsamlingar sträcker sig väl in på 1700-talet om jag inte minns fel. Åtminstone finns massor av brev från 1500-talet och början av 1600-talet. Det enda registret över dem, vad jag vet, är ett kronologiskt kortregister, som blir sämre ju längre fram i tiden man kommer. För äldre tider tar kortet upp datering och regest, för senare tider vanligen bara ungefär 1608, Hälsingland 3 brev, Jämtland 7 brev (påhittat exempel). Större delen av breven rörande Norrland i riksarkivets samlingar härrör från Ekdahls Norrländska resa.
Jag har använt dessa senare brev i artiklar i Släktforskarnas årsbok '99 och '00 samt boken Lingbobreven.

341
Peringskiölds bibliska släktregister är en mycket vanligt förekommande bok i kyrkobibliotek. Som av en händelse hade jag tidigare idag Söderala församlings exemplar av denna bok i mina händer. Det är en bok i stort folioformat med fantastiska kopparstick, bland annat Noas stamträd. Den finns även i Mo församlings bibliotek.

342
09 Döden / Prestaver
« skrivet: 2001-12-16, 01:34 »
I Hälsingland är det fortfarande i bruk, men sederna olika på olika platser. I Mo finns en fin stav med silverknopp som under begravningar står i ett speciellt ställ på första bänken på norra sidan. Vid utgången går kyrkvaktmästaren först. Han står sedan vid ena änden av graven och när kistan är i botten höjer han staven [och det är tecknet för att kantorna ska trycka av kyrkklockorna].  
 
I Skog vet jag att kyrkvaktaren står framme i koret hållande i staven under hela begravningen.

343
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-24
« skrivet: 2001-12-07, 19:10 »
Brita Henriksdotter föddes 1783 24/11 i Västerby, Rengsjö sn, som dotter till soldaten Henrik Ljung och hans hustru Margta Nilsdotter.
 
De vigdes 1782 27/10 och hustrun anges vara från Berga by i Rengsjö sn.

344
Hudiksvall / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-07
« skrivet: 2001-11-27, 08:58 »
Härstammade bröderna från Sveg? Erik Olsson Dahlberg var en rik handelsman vars änka Katarina Garp gifte om sig med handelsmannen Anders Abrahamsson Bro. Jag nämner Dahlberg på några ställen i min artikel i Släktforskarnas årsbok '01.

345
Jag skriver en C-uppsats i konstvetenskap vid Uppsala universitet om en allmogemålare verksam vid 1800-talets mitt i södra Hälsingland. Inredningsmåleri i fyra gårdar i Mo och Bollnäs kan stilistiskt föras samman. En inredning är daterad 1856, en annan 1866. Inredningen från 1856 innehåller även en signatur, som lyder E.Ericsson.  
 
Jag undrar om något stött på denne E. Ericsson i något kyrkboksmaterial. Han bör ha varit bosatt i södra Hälsingland, eftersom han har målat där. Men han var troligen ingen infödd hälsing, eftersom en sådan bör ha hetat Ersson och inte Ericsson. Alternativt var han en hälsing som utbildat sig söderut och där insipierats till att ändra sitt namn til Ericsson.

346
Varför inte ringa till dem?
 
Ringa till nu levande personer är dock ibland ingen bra metod, eftersom vissa uppträder förvirrat och en del inte ens vet vad sina barnbarn heter i andranamn eller mera sällan när de är födda.  
 
Landsarkiven har folkbokföringsavdelningar, som kan lämna ut mindre känsliga uppgifter. Man måste dock ha en ingång i materialet. Om du vet vilken församling de var skrivna i när kyrkböckerna (totalt idiotiskt) slutade föras kan du få uppgifterna genom deras personakter.

347
Jag tror att kyrkogårdsförvaltningen vill ha kontakt med gravrättsinnehavaren för att denne på något sätt skall ordna med stenens uppresning. Gravstenar har nämligen en förmåga att tippa av sig själva förr eller senare. Det börjar förresten märkas nu. Förr rättade nämligen kyrkvaktmästaren stenarna på senvåren, eftersom de alla står på tre-kvart efter vintern. Men eftersom kyrkan måste dra in på allt har inte kyrkvaktmästarna rätt att göra det längre. Därför lutar de flesta gravstenar nuförtiden. Men om stenen helt ramlat omkull brukar kyrkvaktmästaren kunna resa den igen för någon form av ersättning, vilekt väl är fallet här.  
Stenar som är över 100 år gammal, vilket den verkar vara i det här fallet, tar man inte bort.

348
Schalin / Schalin
« skrivet: 2001-09-22, 16:10 »
Elisabeth Sagström!
 
Den släkt Schalin som kommer från Söderala är stor och svår att överblicka, men du tillhör den. De tidigaste leden ser du i de övre meddeladena i denna diskussion.
Per Schalin, komminister i Torstuna 1727-1763, var enligt ärkestiftets gamla herdaminne son till kyrkoherden Lars Schalin i Enånger (kh där 1691-1708). Han hade 18 barn med två hustrur, Per tillhör den första kullen, vars mor var Apollonia Elvia, enligt Bromans Glysisvallur (II sid 706f.)
Lars Schalin var enligt Broman son till kyrkoherden Jonas Schalin i Söderala och dennes hustru Ingrid Larsdotter (Modina), dotter till Laurentius Magni Colstadius i Mo.  
Jonas Schalin var son till Laurentius Erici, kyrkoherde i Söderala 1620-1656, samme som nämns i tidigare inlägg.

349
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-16
« skrivet: 2001-09-19, 21:02 »
Till Erik Kuoksu.
 
Halva Mo sockens befolkning härstammar från Kjöhlingarna. Inte riktigt halva socknen kanske, men väldigt många.  
Kjöhlingdöttrar blev i början av 1800-talet ingifta i flera bondsläkter, bland annat i Kyrkbyn nr 6 Lars-Lars och i Levaldiussläkten i Östra Flor.

350
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-16
« skrivet: 2001-09-19, 20:58 »
Till Stefan Sörensson.
 
Ang Ängesberg så är det som jag skrivit ovan hemmanet Tyby sub 4 (numera 6:1). Det ligger alltså i Tyby by, men någon kilometer från den gamla bykärnan (där det finns en otroligt vacker hälsingegård - hemmanet Tyby subsub 2).
Ängesberg ligger fortfarande mitt på Kinsta äng. Nuvarande Ängesberg består av en hårt restaurerad mangårdsbyggnad från andra hälften av 1800-talet och en stor ekonomibyggnad från samma tid. Samma släkt (Johan Bäcksktröms ättlingar) äger fortfarande hemmanet.

351
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-16
« skrivet: 2001-09-19, 20:50 »
Till Åke Norberg:
 
Ang släkten Niure. Jag har inte hunnit ordna fram källhänvisningarna. Däremot kan jag med hjälp av ärkestiftets nya herdaminne, Uppsala stifts herdamninne, band II:16 - Ljusnans kontrakt (Uppsala 2001) meddela att Erik Eriksson Niure var son till kyrkoherden i Järvsö Ericus Petri Niurenius (född 1592 i Njurunda som son till kyrkoherden Petrus Olai Gestricius) och hans hustru Dordi Hansdotter. Detta enligt sid 44f. i herdaminnet.

352
Jag har kopierat massviss med gamla kort på reklambyråers färgkopiatorer. Eftersom de gamla korten ofta är mycket skarpa i skärpan blir resultatet fantastiskt - och priset är bara en femma för A4 och en tia för A3 (åtminstone i Härnösand). Det går då även bra att förstora upp korten. Jag vet dock inget om kvaliten på dessa kopior, men de utförs på blankt papper som inte är särskilt tjockt. Jag misstänker att hållbarheten i längden inte är så bra.

353
Äldre ord A - K / Fyrk / Fyrktal
« skrivet: 2001-07-07, 22:33 »
Som jag har förstått det är fyrktal gårdens storlek i mantal. Det användes vid röstningar, d v s man röstade med (i Hälsingland åtminstone) så många öres- och penningland man ägde.

354
Är verkligen den nye mannen ägare till gården då? Tog inte något av barnen från första giftet över sedan?

355
Hemmansägare / Äldre inlägg (arkiv) till 14 september, 2011
« skrivet: 2001-06-06, 15:14 »
Ordet hemmansägare används mera idag än tidigare. Uttrycket slog igenom  först under 1900-talets början. Det som skiljer hemmansägare från bonde är att hemmansägaren kan äga ett hemman utan att bruka det. En bonde är väl bonde bara om han har djur och brukar sin jord...

356
Rosenblad / Rosenblad
« skrivet: 2001-05-16, 00:09 »
Eugenia Anna Vilhelmina Rosenblad, född 1836 9/5i Stockholm, död där 1898 27/10, gift 1869 28/3 med Gotthard Eugen Marcks von W?rtemberg (1840-1870), enligt Elgenstierna.  
 
Enligt samma källa var hoin dotter till bruksägaren Johan Anders Rosenblad och hans hustru Karolina Lovisa Vilhelmina Hornberg. Troligen var de bosatta i Katarina församling i Stockholm, familjegraven (gravkor) skall finnas på Katarina kyrkogård.
 
Någon som vet något mera om denna släkt?

357
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-16
« skrivet: 2001-05-13, 00:32 »
Hejsan Christer!
 
Så lustigt, Bäckströms bostadsort har jag skrivit i ett tidigare inlägg idag. Häradsskrivaren (i Hälsinglands södra fögderi) Jonas Bäckström (1696 åu - 1735 31/12, begravd under korsgången i Mo kyrka) byggde upp hemmanet Tyby sub 4 - Ängersberg - mitt på Kinsta äng under 1720-talet. Familjen var från början skriven i Söderala socken, men flyttas under 1720-talets senare del över till Mo, där Ängersberg fortfarande ligger, under fastighetsnumret Tyby 6:1. Bäckströms hustru hette Anna Maria Muhr, född 1697 /7 (åu) i Gävle, död 1776 23/12 på Ängesberg. Jonas Bäckströms härstamning är okänd, medan hustruns föräldrar finns upptagna i Sehlbergs Gävlegenealogier. Någon som känner till Bäckströms anor?  
 
Bäckströms dotter - min anmoder - Maria Magdalena Bäckström (1725-1811) gifte sig 1747 med bildhuggaren Johan Blomberg (1717-1754). Denne och hans svärfader och några andra personer har jag skrivit om i Sju undangömda tavlor från 1749, i Hälsingerunor 1998.

358
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-16
« skrivet: 2001-05-12, 10:39 »
Hejsan Sonia och Stefan!
 
Gamla Pigan Gölin dog på Ängesberg. Det är hemmanet Tyby sub 4 (som vid berörd tid ägdes av mina släktingar) och ligger mitt ute på Kinsta äng (den lilla slätt som en gång sägs ha haft lika många lador som dagar på året, men numera har ungefär lika många lador som dagar på en vecka), alldeles vid gränsen mellan Mo och Söderala socknar.

359
Förnamn - P / Påvel
« skrivet: 2001-05-10, 11:25 »
I Hälsingland är namnet ganska ovanligt, men åtminstone i Rengsjö fanns några Påvlar på 1600-talet. Jag brukar normalisera det till Pål.

360
Äldre ord A - K / Kronobrott
« skrivet: 2001-05-07, 10:06 »
Mo församling i Hälsingland köpte en brudkrona under 1740-talet, och några år senare även en brudpäll. I kyrkoräkenskaperna kan man se att brudparen fick betala både kronpenningar och pällpenningar, d v s avgifter för användandet av dessa. Komiskt nog står många av de som betalt dessa avgifter upptagna året efter vigselåret (eller i vissa fall även samma år) under rubriken kronbrott.

361
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-16
« skrivet: 2001-04-30, 17:45 »
Katarina Niure föddes 1714 9/11 på Löten (Kyrkbyn nr 6) som dotter till fältväbeln vid kungliga Hälsinge regemente Erik Niure och hans hustru som var en Engman från Enånger och som senare gifte om sig med en Hök.
 
Erik var son till länsmannen Jakob Niure på Löten, död 1722, och hans hustru Katarina Johansdotter Modina (1640-1708). Katarina var tidigare gift med länsmannen Johan Andersson Hara, och i detta gifte föddes min anmoder Brita Hara.  
 
Katarina var dotter till komministern i Mo och Rengsjö Johan Modinus och hans hustru Brita Larsdotter (Schalina).  
 
Jakob Niure var son till lantmätaren Erik Niure och hans hustru Sara Olofsdotter, dotter till magister Olaus Andre? i Bollnäs.  
 
Jag återkommer med litteraturhänvisningar och mer utförliga uppgifter.

362
Allmänt om medeltiden / Danmark
« skrivet: 2001-04-07, 11:31 »
John!
 
Jag har för mig att Rune Kjellander har behandlat den släkten i Släkten...1 också.

363
00 - Gravar / Kyrkogårdar / Ättegrifter och griftehus
« skrivet: 2001-04-01, 10:24 »
I Mo i Hälsingland begravdes 1757 direktören vid Flors linnemanufaktur Stephen Bennet i en murad grav, 6 x 7 alnar stor, väster om kyrkans västra gavel. Detta har jag tolkad som någon sorts byggnad.  
Stephen Bennet var engelsman, och jag har tolkat detta som anledningen att han inte begravdes under kyrkans golv, som var det vanliga för finare folk i Mo vid denna tid.

364
Alfta / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-04-24
« skrivet: 2001-03-30, 21:41 »
Här är några utdrag ur artikeln Släkten Pollack från Bollnäs, i Släktbiten 1998:1.
 
Mårten
Barn:
Tol Mårtensson, var död 1664.
Johan Mårtensson Pollack, se nedan.
Per Mårtensson, var död 1664.
 
Johan Mårtensson Pollack, död 1698, fänrik, bosatt i Sörbo, Bollnäs socken. Gift med Margta Anundsdotter, f 1634 enligt åu, d 1727 24/11 i Görtsberg nr 1, Rengsjö socken.
Barn:  
Ingrid Johansdotter Pollack, f 1663 enl åu, d 1740 i Sörbo, g m David Henriksson Hake, f 1659 enl åu, d 1708 25/2 i Järvsö sn, fältväbel.
Mårten, se nedan.
Katarina Pollack, f 1665 24/8 enl nekrolog, d 1739 20/4 i Görtsberg nr 1, Rengsjö sn. G 1693 enl åu med Anders Bengtsson Berg, f 1659 3/12, d 1738 26/7 enl nekr, gästgivare.
 
Mårten Johansson Pollack, d 1721 enl åu, organist i Alfta, bosatt i Malvik. G 1697 åu med Sara Olsdotter Strandberg, f i febr 1677 i Alfta, d 1759 30/12 i Höjen, Rengsjö sn.  
Barn:
Margta
Johan
Olof
Mårten
Mårten
Nils
 
Sara var enligt nekrologen i Rengsjö dödbok dotter till sockenskräddaren i Alfta Olof Strandberg och dennes hustru Anna Björkman. Båda bar alltså släktnamn - detta måste ha varit mycket ovanligt i 1600-talets Alfta. Kanske kan hustruns släkt Björkman återfinnas i Alfta? Sara gifte sig andra gången 1731 med klockaren i Rengsjö Mickel Eriksson.  
 
För ytterligare uppgifter (främst om de äldre leden) hänvisas till Släktbiten.

365
Förnamn - L / Leon
« skrivet: 2001-03-29, 16:27 »
Leon är väl främst ett smeknamn för Leonard/Leonhard skulle jag tro. Enligt Otterbjörk är det äldsta kända svenska omnämnandet Leonardus 1287 och namnet anses komma av forntyska Leo = lejon och hard = hård.

366
Oäkta barns efternamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-19
« skrivet: 2001-03-28, 17:59 »
Hejsan Torsten och Anita!
 
Det var bra att få veta. Jag har tidigare trott att patronymikon inte kunde tas över på det sättet, men nu är jag överbevisad :-)  
 
Hälsningar Lars

367
Oäkta barns efternamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-19
« skrivet: 2001-03-27, 12:57 »
Jag har aldrig stött på att barnet fått överta moderns patronymikon, men läst att det skall ha varit så.  
 
Det bör i o f s vara ganska svårt att bevisa. Om modern heter Olofsdotter och hennes utomäktenskapliga son får namnet Olofsson kan det ju tolkas som att sonen fått överta moderns patronymikon, men även att barnets far verkligen hette Olof.

368
Alfta / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-04-24
« skrivet: 2001-03-27, 12:47 »
I min artikel i Släktbiten visas ytterligare några led bakåt. Släktbokens uppgift om Sara härstamning är felaktig, men jag minns inte vilen den riktiga är, eftersom jag inte har numret av Släktbiten här.

369
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-24
« skrivet: 2001-03-11, 21:38 »
Tobias Jansson!
 
Här är en del uppgifter rörande Ollas i Höle, ägarna rakt bakåt. Uppgifterna för 1800-talet är hämtade ur Svenska gods och gårdar Hälsingland (Uddevalla 1940), äldre uppgifter kommer från från kyrkböckerna.  
 
Mickel Olsson, f 1871 i Höle nr 10, g 1893 med
Ingrid Johansdotter, f 1873. Barn: Olof, Johannes, Mickel, Per, Anna.  
 
Olof Olsson, f 1838 i Höle nr 10, d 1924
Anna Mickelsdotter, f 1838, d 1904
 
Olof Olsson, f 1815 i Höle nr 10, d 1845
Helena Larsdotter, f 1812, d 1860
 
Olof Olsson, f 1780 i Höle nr 10, d 1861
Anna Eriksdotter, f 1781, d 1856
 
Olof Olsson, f 1757 29/5 i Höle nr 10, d 1832
Margta Jonsdotter, f 1757 6/11 i Västra Höle, d 1842
 
Olof Olsson, f 1723 i Höle nr 10, d 1804 28/2. Gift 1756 6/1 med:
Margta Persdotter, f 1733 19/2 i Glösbo nr 6 (”Per-Anders”), d 1772 14/7.  
 
Karin Olsdotter, f 1704 i Höle nr 10, d 1780 23/1 där. Gift med:
Olof Olsson, f 1703 10/7 i Nordanhöle nr 14 (Norrgården), d 1743 5/3 i Höle nr 10.  
(De hade även sonen Nils Olsson, f 1745, d 1788, som jag härstammar från)
 
Olof Olsson, f 1672 i Höle nr 10, d 1757 25/10 där. Gift 1700 27/10 med:
Ingrid Larsdotter, f 1683 i Nordanhöle nr 13, d 1734 2/4 i Höle nr 10
 
Olof Persson, f 1632 (åldersuppgift), död 1715 25/8. Gift med:
Karin Larsdotter, f 1641 (åu), d 1726 1/8 i Höle nr 10.

370
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-24
« skrivet: 2001-03-05, 23:15 »
Hejsan, Tobias!
 
Rengsjö har förhållandevis fina kyrkböcker, som börjar 1694.  
 
Jag vet inte var du bor (Söderhamn?), men på museet i Bollnäs finns mikrofiche av kyrkböckerna för Rengsjö. Där kan man även få hjälp att komma igång.  
 
Jag gjorde en gång en liten släkttavla över Ollas (gården heter Östra Höle nr 10) åt Hilding (min idol för övrigt). Den har han nog kvar, skulle jag tro. Även jag härstammar från Ollas på flera grenar. Jag kan lägga in de uppgifter jag har om dessa här när jag har kommit åt mina papper, d v s troligen till helgen.
 
Lars Nylander
Flor, Mo

371
Allmänt / Iggesund Bruk
« skrivet: 2001-02-19, 12:19 »
Iggesunds bruk ligger i Njutångers socken. Bruksinspektören finns troligtvis med i Njutångers släktbok.

372
Hejsan!
 
Johan Björnsson har jag sett ett stort porträtt av, i Svenska porträttarkivet. Men är vi släkt med honom?
 
Jag härstammar också från Kristina Printz, född 1701! Hon hade som du skriver tre giftet, och jag härstammar från det första, med Norn.  
 
Jag misstänker att det kan vara två helt olika släkter Printz, en som vi tillhör och en som guvernören tillhör. Namnet Gunilla verkar visserligen vara gemensamt, men det kanske är tämligen vanligt i Göteborgsområdet (det kanske Jens Sandahl kan svara på).

373
Undantags- / Fördelstagare
« skrivet: 2001-02-09, 14:03 »
Jag har fått för mig att en fördelstagare var en person som hade en revärs i ett hemman, d v s ägde en del av gården (genom att vara bror eller svåger till ägaren men inte fått ut köpesumman för sin del), och som fick ta del av vinsten men även arbeta på gården. Föredelstagaren var bosatt på utanvidet.  
 
Jag har bara erfarenhet av Hälsingland. Har det funnits fördelstagare i andra landskap också?

374
Bullernæsius / Bullernæsius
« skrivet: 2001-01-29, 13:51 »
Oj oj! Ett stort tack för uppgifterna!   Här finns en hel del svar på det jag funderade över när jag skrev artiekln, särskilt om Knut-delen! :-)   Jag har precis fått korrektur på en tilläggsartikel till Släktforskarnas årsbok 01. När jag kom fram till att jag var tvungen att skriva den insåg jag att jag var för snabb att skicka in artikeln i första taget. Nu gjorde jag samma sak med kompletteringsartikeln. Det bästa hade varit om alla uppgifterna hade kunnat vara med i samma artikel.   Jag måste genast springa upp till arkivet och läsa mer om Knutarna i domboken, nu när jag har datumhänvisningar!

375
Röstlund / Röstlund
« skrivet: 2001-01-28, 23:11 »
Hejsan Anita!
 
Ett hett tips är Bollnäs socken. Där finns en tämligen stor by med namnet Röste, varifrån åtminstone en Röstlund släkt fortlever i Bollnäs.

376
Schalin / Schalin
« skrivet: 2001-01-28, 12:56 »
Hejsan, Kirsti!
 
Du har missat ett led:
 
Olof Schalin var son till Laurentius Erici, kyrkoherde i Söderala 1620-1656. Denne var enligt Olof Bromans Glysisvallur son till Ericus Petri, född 1523, död 1606, kyrkoherde i Segersta och Hanebo pastorat.  
 
Se U Sikeborg: Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt samt kyrkoherdar i Söderala patorat 1555-1656, i Släkt och Hävd 1990 3-4.
Om Ericus Petri sid. 175, 200, 203.
Om Laurentius Erici främst sid. 175-176.
 
Jag har läst någonstans att en finsk ärkebiskop och en president i Finland är Schalinättlingar. Stämmer det?

377
Schalin / Schalin
« skrivet: 2001-01-24, 00:15 »
Nej men se! Söderala-Schalinarna rörde på sig ända ned till Skåne så snabbt!  
 
Jag har hastigt tittat i ärkestiftets gamla herdaminne och annan litteratur och kommit fram till följande:  
 
Lars Schalin (död 1708) var kyrkoherde i Enånger och Njutånger.  
 
Hans fader Jonas Schalin (död 1685) var kyrkoherde i Söderala och gift med Ingrid Modina.
 
Farfadern var Laurentius Erici (död 1656), kyrkoherde i Söderala, gift med Katarina Jonsdotter.  
 
Morfadern var Laurentius Magni Colstadius, kyrkoherde i Mo och Rengsjö. Hans hustru hette Karin Mattsdotter.  
 
Om anorna vidare, se U Sikeborgs artikel om prästerskap i Norrala och Söderala i Släkt och Hävd 1990:3-4.

378
Schalin / Schalin
« skrivet: 2001-01-18, 13:20 »
Jag kopierade en gång en meritförteckning över - om jag inte minns fel - Karl Gustav Schalin, daterad i mitten av 1700-talet, i Riksarkivets biographica (om jag inte minns fel igen). Jag hade hoppats att personen hade anknytning till Hälsinge-Schalinarna, vilket inte var fallet. Kopian försvann någonstans i någon pärm och jag har inte sett den på flera år, och kommer troligen inte att hitta den hur mycket jag än letar.
 
Sök i RA:s biografica!

379
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-24
« skrivet: 2001-01-11, 22:39 »
Hejsan
 
Det är litet svårt att identifiera en soldat med ett vanligt namn född omkring 1780 i Rengsjö. Men jag kan gå upp till arkivet någon dag och följa honom bakåt genom barnuppgiften i Bollnäs.

380
Bullernæsius / Bullernæsius
« skrivet: 2001-01-05, 00:12 »
Hejsan Anders Lindström! Olaus Andreæ har ingen anknytning till Bullernäsorna vad jag vet. Skrivs verkligen Anna med tillnamnet Bullernæsia i någon samtida källa?

381
Bullernæsius / Bullernæsius
« skrivet: 2001-01-04, 12:02 »
Hejsan Miakel Persson!  Min formulering var litet diffus, men det jag menade var att Bromans Glysisvallur inte fanns utgiven då Bygd?n skrev sitt herdaminne.   Glysisvallur lär aldrig komma i nytryck. Men om den skulle nytryckas blev i alla fall jag väldigt glad...

382
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-16
« skrivet: 2001-01-03, 15:22 »
Hejsan!
 
Ja, Sporång är ett Mo-namn - har för mig att det var en släkt som flyttade in till för att arbeta på Flors linnemanufaktur i mitten av 1700-talet. Jag skall leta i mina papper senare.
 
M v h
Lars

383
Bullernæsius / Bullernæsius
« skrivet: 2001-01-02, 12:30 »
Hej Mikael Persson!  Bromans Glysisvallur gavs ut i tre band åren 1912-1951 (eller något liknande). Band II innehåller Bromans Aettqvisl, d v s släktutredningar över präst- och borgarsläkter i främst Hälsingland.   Verket brukar kosta 3000-5000:- på antikvariat.

384
Förnamn - B / Bricken
« skrivet: 2000-12-11, 20:48 »
Jag har några gånger stött på personer som kallats Bricken, men hetat Brita i kyrkböckerna. Samtliga fall återfinns i södra Hälsingland, och födda under 1800-talets två sista årtionden.  
 
Min farmor hade en syster som hette Bricken. I hennes fall stod det namnet i födelseboken också.

385
Film / Teater / Norling, Figge (f. 1965)
« skrivet: 2000-12-02, 00:00 »
Den släkt Norling som skådespelaren Figge Norling härstammar från lär komma från Östansjö i Söderala socken i södra Hälsingland. Åtminstone finns släktingar till honom bosatta där.
 
Vet någon något om detta?

386
Allmänt / Båtsmän
« skrivet: 2000-11-04, 16:18 »
Hej
 
Titel: Boken om Marmaverken / redaktör: Lisa Lofors  
Ort/Förlag: [Gävle] : [L. Lofors]  
Utgivningsår: 1993  
Omfång: 191 s. : ill.  
Medarbetare: Lofors, Lisa, 1944-  
ISBN: 91-630-2205-2 (inb.)  
SAB/Ämnesord: Nccbz, Geografi Hälsingland  
 
Källa: Libris.
 
Det var föreningen Marmabygden som gav ut den, och jag tror att upplagan var rätt så liten. Jag skall höra hemma om någon vet något var man kan få tag på den.

387
En Kettil i Berge, Frösö socken, nämns tre gånger 1336-1347:
 
1336 17/6, Katle a Berghum, JHD I nr 36.
1339 27/10, K?til a B?rgum, JHD I nr 39.
1347 30/12, Ketill a Berghum, JHD I nr 68.  
 
JHD = Jämtlands och Härjedalens diplomatarium.  
 
Det bör röra sig om en och samma person. Fler uppgifter om denne man är knappast möjliga att få fram.

388
Släktforskningar har i Jämtland en förmåga att börja med en person som levde under 1300-talet. Uppgifterna är då hämtade ur medeltida brev, publicerade i Jämtlands och Härjedalens diplomatarium. Ett problem med detta förfarande är att många forskningar är gjorda slarvigt för länge sedan. För att binda ihop sentida släkt med en person som Kettil i Berg måste man kunna uppvisa säkra släktrelationsbevis mellan alla led tillbaks till honom, men det är inte alltid det är möjligt. Ibland finns en lucka på någon generation och alldeles för ofta är reltioner antagen utan säker grund.  
 
Kan ni Kettilforskare visa en säker ansedel ned till Kettil?

389
Allmänt / Vad heter boken?
« skrivet: 2000-10-29, 16:19 »
1. Svenska riksdagshandlingar?  
 
2. Johannes Messenius:
Johannis Messenii Scondia illustrata, Sthlm 1700-1705.

390
Musik / Öst, spelmanssläkt
« skrivet: 2000-10-25, 10:59 »
Enligt Svenska låtar, Hälsingland, I (1928) sid 189 var den store hälsingespelmannen Jon Erik Öst - då bosatt i Tallåsen, Ljusdal - född 1885 i Bergsjö, men flyttade till Ovanåker när han var tre år gammal. SvL uppger en del andra släktingar som var spelman: morfadern Erik Persson Öst i Bergsjö, kusinen Viktor Öst och Jon Eriks son Karl Erik Valdemar - väl den Erik som omtalas i rubriken.  
 
SvL publicerar en bild av J E Öst på sid 193 samt en hel drös av hans låtar.

391
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-14
« skrivet: 2000-10-24, 22:46 »
1994 påbörjade jag en släktbok för Segersta. Samma år hade jag gjort ansedlar för tiden från 1600-talets slut till 1725. Efter det har jag inte gjort något.  
Släkten Drake dyker upp i materialet med två belägg:
1) Sockenskrivaren Magnus Drake, se ovan.  
2) Margareta Draka, gift 1:o med Lars Larsson Gäfver, 2:o med lantmätaren Johannes Werfwing (Bromans Glysisvallur, II, sid 788). Margareta bör vara född ca 1660-70.  Gäfvers yrke är okänt, men uppenbarligen var han född i Gäversta, och troligen i nr 1 som son till bonden Lars Jonsson (1608-1701).  
 
I Hudiksvall fanns på 1600-talet och 1700-talet en ganska utspridd släkt Drake.
 
/ Lars

392
Modernisering av namn / Äldre inlägg (arkiv) till 25.10.2000
« skrivet: 2000-10-23, 21:06 »
Stråhle - Stråle.
 
Hur är det med normalisering av efternamn? Jag brukar alltid normalisera förnamn, men inte efternamn. Efternamn stavas ofta bara på ett sätt, även om det innehåller t ex ch för k-ljud - t ex Schalberg.

393
Jag gjorde en sökning i Finlands kyrkböcker på nätet på namnet Schalberg, men det enda jag fann var Lars Fredrik Schalbergs dotter Fredrika Lovisa Charlotta, f 1810 30/3 i Ytterby, Jomala sn, d där 1810 20/7. Moderns namn uppges vara Lovisa Gustava Möller.
 
Lars Fredriks titel var  vice häradshövding. Kanske han också finns med i något biografiskt lexikon?

394
Olofs brorson Lars Fredrik Schalberg, f 1780 13/7 i N Sandsjö, Småland, d 1833 29/1 i Åbo, ordförande i Åbo kamnärsrätt. Gift med Lovisa Möller.
Barn:
Fredrik Vilhelm Schalberg, f 1811 5/5, magistratskrivare i Viborg.
Selma Ottilia Eufrosyne Schalberg, f 1811, d 1917, sömmerska.
 
Jag söker vidare uppgifter om dessa.
(Jag vet inte var jag har fått uppgifterna ifrån.)

395
Olof Schalberg (f 1733 i Bollnäs, d 1804) var professor i logik och metafysik vid universitet i Åbo. Jag söker uppgifter om honom, hans ev giften och ev barn.  
 
Finns det något Finskt biografiskt lexikon?

396
Norra Sandsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 3.5.2001
« skrivet: 2000-10-22, 23:23 »
Bruket Prinsfors, ligger det i Norra Sandsjö?
 
Lars Schalberg, f 1735 6/7 i Bollnäs sn, bruksinspektor på Prinsfors. Gift med Brita Lisa Ostman.  
Barn:
Margareta Kristina Schalberg, f ca 1771.
Laurentius Fredrik Schalberg, f 1780 13/7 i N Sandsjö, d 1833 29/1 i Åbo, Finland. Ordförande i Åbo Kamnärsrätt.  
 
Jag söker kompletterande uppgifter om denna familj.

397
Vakt / Väktare / Kyrkovaktare
« skrivet: 2000-10-11, 01:08 »
Skillnaden mellan kyrkvärd och kyrkvaktare var densamma förr som den är idag. Kyrkan ändrar sig (som tur är) inte så mycket.  
 
Något har dock förändrats. Tidigare hade kyrkvärdar och kyrkvaktare en ringa avlöning. Denna har förändrats så att kyrkvärdarna är ideella medan kyrkvaktaren är anställd med lön. Vidare har en del uppgifter flyttats över från kyrkvkaktaren till kyrkvärdarna. Bland annat har jag läst någonstans att kyrkvaktaren tog upp kollekten tidigare, men idag är det ju kyrkvärdarnas uppgift.

398
Allmänt / Båtsmän
« skrivet: 2000-10-10, 12:58 »
Hejsan
Du har tur! Förutom Trönö socken och Myskje by i Söderala socken har inga samlade forskningar rörande båtsmän givits ut.  
 
I Boken om Marmaverken finns mindre biografier över båtsmän i Myskje by (Marmaverken ligger i Myskje by).  
 
Det är förresten bäst att ange vilken socken byn ligger i vid en sådan här fråga. Byar med namnet Myskje finns både i Mo och Söderala. Mo är dock en knektsocken.

399
Förnamn - O / Olaus
« skrivet: 2000-10-09, 23:57 »
Hejsan, Eivor!
 
Nej, Olof är väl endast ett svenskt namn (eller nordiskt).  
Präster latiniserade gärna sina namn till Olaus, men jag har sett att även annat folk kunde låta latinisera sina namn. Det har jag dock sett främst i födelseboken, och då kan man ju misstänka att man ville få det att se litet mera ut än vad det egentligen var - barnet kallades nog Olof i alla fall.  
 
Ärkebiskop Nathan Söderblom hette egentligen Laurentius Olaus Jonathan. Ser man bakåt i hans antavla (som finns publicerad i RÖTTER) finner man många Olof, men inga Olaus.
 
/ Lars

400
Förnamn - O / Olaus
« skrivet: 2000-10-01, 15:05 »
Olaus är den latinska formen för Olof.  
 
Exempel
Olaus Petri = Olof Persson.

401
Hejsan,
 
jag håller på med en antavla åt en bekant, och stötte då (till min fasa) på dessa:
- Anna Stina Eriksdotter, född 1846 30/3 i Kil, Vrml. Gift med sågverskarbetaren Israel Johansson Sil?n i Sikdal, Alnö sn, Medelpad.
- Nils Johan Pettersson, född 1851 22/1 i Fryk...nd (kan inte läsa vad jag har skrivit) sn. Arbetare i Alnö sn, gift med:
- Beata Jansdotter, född 1850 22/9 i Stora Kil.
 
I min egen släkt var min farfars farfars syster Maria Kristina Nylander, född 1854 17/12 i Skogs sn, Hälsingland, gift 1881 15/5 Söderala sn med Johan Johansson, född 1854 30/7 i Väll, Värmland. Paret emigrerade till Amerika 1881 20/5, d v s knappt en vecka efter vigseln. De bosatte sig troligen i Minneapolis, dit massor av Nylandrar emigrerade under 1880-talet. Jag har dock inte kunnat hitta igen detta par.  
 
M v h
Lars Nylander

402
Jag använder både begreppen socken och församling. Församlingar som tillkommit efter 1863 får heta församlingar och de som fanns innan socknar. Ex:
min mor är född 1951 i Mo sn,
och min far 1944 i Bergviks fs.  
Ärevördiga Mo är känt som socken redan på 1300-talet, medan Bergvik bröts ur Söderala omkring 1915.

403
I Hälsingland förekommer på olika ställen ovanliga namn sällsynt under 1700-talet och tidigare. Namnet Ablun är ett exempel, som förekommer i Bollnäs. Namnet Sverkil förekommer i Mo, Rengsjö, Trönö, Norrala och Söderala. Mo-Rengsjö släkten går att knyta samman, och Norrala-Söderala likaså (Se Urban Sikeborgs artikel i SoH 1992 3-4).  
 
Namnet Justina har jag stött på en gång, nämligen Justina Bengtsdotter, död 1695/1700, dotter till länsmannen Bengt Bengtsson Berg på Görtsberg nr 1 i Rengsjö sn, gift med bonden Nils Mårtensson i Djupa nr 2, Segersta sn.  
 
Att undersöka hur dessa ovanliga namn ärvdes har att göra med den omstridda s k bundna namngivningen, som någon borde göra en akademisk undersökning om.

404
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-29
« skrivet: 2000-08-19, 20:45 »
Komministern Jonas Rothling var född i hemmanet Lingbo nr 4 i Skogs sn (sedermera Lingbo kapellfs, sedan fs, numera i Ockelbo sn i Gästrikland, dock ännu i Hälsingland [så går det när man inte kan låta bli sockengränserna]) som son till Hans Olsson. Dennes anor har jag behandlat i en artikel i Alir-Anor, något nummer 1998 tror jag. Brevtexterna som behandlar Hans Olssons förfäder finns tryckta i Lingbobreven (Hedesunda 1999).  
 
Beviset att Jonas Rothling var från Lingbo nr 4 finns i bouppteckningen efter Hans Olsson, i Gårdsarkivet i Lingbo nr 4.  
 
Jag härstammar från Jonas syster Anna Hansdotter, f 1680, gift i Tönnebro nr 1.

405
Äldre ord L - Ö / Sockenman
« skrivet: 2000-08-07, 18:25 »
Sockenman förekom ofta som titel på äldre bönder i Hälsingland under 1700-talet. Jag skulle tro att det helt enkelt är en äretitel för äldre bönder.

406
Hejsan,
 
en väl utgrenad släkt med namnet Pira kommer från Enångers socken, 4-5 mil ostnordost om Bollnäs.

407
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-30
« skrivet: 2000-07-16, 23:51 »
Simander!
 
Jag härstammar från systern till din svärmors ana 7 Margta Larsdotter ovan, Karin Larsdotter, som var min farfars mormors mor. Karin dog 1913, samma år som min farfar föddes.  
 
 
/ Lars

408
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-30
« skrivet: 2000-07-10, 21:47 »
Hejsan, Simander,
 
nu är jag på semester hemma i Mo och har inte tillgång till den (enormt stora) textfil jag började skriva i våras. Jag har dock min handskrivna antavlepärm med mig, så du får gärna komma till Mo och skriva av den.
 
M v h
Lars

409
Hejsan, P!  
 
Spinnsidan kan leda till mycket roligt. Din anmoder Katarina Bröms är ett bra exempel på en i sig mycket spännande kvinna, som alltså inte bara leder till spännande släkter utan är spännande i sig själv. Hon var nämligen brukspatron(issa) där i Ockelbo, och det var hon troligen ganska ensam om att vara (hoppas det är rätt Katarina Bröms nu).
 
Angående problemen med utsikten kan det lösas med speglar.  
 
M v h
Lars Nylander

410
Pierrou / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2009
« skrivet: 2000-06-28, 22:52 »
I Mo socken i Hälsingland finns en släkt Pierrou som flyttade in från Valbo någon gång under 1800-talets andra hälft. I denna ingår bland annat hemmansägaren och ordföranden flera nämnder Anders Vilhelm Pierrou i Bodarne, Mo sn.  
 
Detta borde vara samma släkt.

411
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-03
« skrivet: 2000-06-22, 22:10 »
I ett brev från 1352 (DS 4879) ger Nils Fardieknsson (Niklis Fardiækn Son) sin son Johan Nilsson (minum khiæræ son Johanne Niklisson)  ansvarsfrihet beträffande de gods han anförtrott honom söder om Ödmården.  
 
Sigillet är bevarat, och detta visar en krökt arm i sköld utan hjälm) med omskriften S' NICOL .... S'.
 
Enligt A Hellbom Medelpads äldre urkunder (1972) sid. 276 är sigillet lika som vapenbilden på den beryktade gravstenen i Sköns kyrka.

412
Film / Teater / Hagman, Larry (1931-2012)
« skrivet: 2000-06-09, 09:10 »
Larry Hagman - JR Ewing - sägs ju vara svenskättling. Vet någon varifrån?

413
Holger / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-06-23
« skrivet: 2000-05-31, 22:18 »
När man inte har någon känd fader till ett barn skriver Holger vid ättlingar-utskrift Barn utan känd fader. Detta låter mycket hårt och ser mycket värre ut än vad det är.  
Om man gör en släktbok och låter det stå så kan man få ovänner för livet. Går det inte att skriva detta på något annat sätt?

414
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-06-04
« skrivet: 2000-05-31, 22:09 »
Släkter med förleden Ling brukar härstamma från Lingbo, några mil sydöst om Bollnäs.  
 
M v h Lars Nylander

415
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-26
« skrivet: 2000-05-14, 11:36 »
Gölin är en norrländsk kortform för Gudlög. Fram till 1600-talet skrivs det ofta Gölig. Under 1700-talet skrivs det ibland Göle eller Göli, men Gölin är den form som bör användas.  
 
Det finns ännu folk som heter Gölin, även om de flesta slutade använda namnet i slutet av 1800-talet. Det var under 1800-talets andra del vanligt att en kvinna heter Gölin i en husförhörslängd, och Juliana i den efter. Juliana ansågs troligen finare. Namnen har olika ursprung, men används liktydigt.
 
Vissa tror att namnet skall uttalas Tjölin (franskinspirerat), men enligt de gamla här skall namnet uttalas Göle, med äkta G-ljud, betoning på ö:t samt tjockt L. Detta uttal gäller i sydöstra Hälsingland.  
 
/Lars

416
Modernisering av namn / Äldre inlägg (arkiv) till 25.10.2000
« skrivet: 2000-05-13, 00:51 »
Caroline!
Enligt Otterbjörk är Bernt en kortform av det tyska Bernhard, medan Bengt ju är en form av Benedictus. Detta innebär att det inte kan vara samma namn som förvrängts. Det troligaste är att någon läst fel helt enkelt.

417
Hara (Hare) / Hara (Hare)
« skrivet: 2000-05-05, 10:26 »
Enligt Schlegel-Klingspors ej å riddarhusets introducerade svenska adlelns ättartavlor skall en Peder Hara vara far till en Erik Hara, född i Västergötland, flyttade över till Finland 1602, fogde på Tavastehus med tillhörande län, död 1627. Denne skall ha haft barnen:
Anders Eriksson Hara, fogde i Hallola och Hattula härader 1617-1619, dömd till döden för försnillning, men benådad, fogde, död 1647. G m Barbro Schadh.
En dotter, g m hövitsmannen Helias Jespersson.
Rasmus Hara, död 1642, major, adlad Hara.  
 
I Ångermanland finns en annan Anders Eriksson Hara:
 
Anders Eriksson Hara, bosatt i Gladom i Nätra socken, Ångermanland, 1645, levde ännu 1663
 
Gift med en dotter till kyrkoherden Jon Olai Bölenius i Nätra.
 
Barn:  
 
1. Erik Andersson Hara, befallningsman i södra Hälsingland, d 1672 28/9 i Söderhamn (tryckt likpredikan)
 
2. Johan Andersson Hara, länsman i Löten i Mo, död 1679. Gift med Katarina Johansdotter Modina, av prästsläkt. Min anfader.
 
3. Malin Andersdotter, gift i Näske, Nätra sn.  
 
4. Jakob Andersson Hara, bonde i Gladom, Nätra sn, levde 1673, var död 1690.  
 
Släktrelationsuppgifterna i Nätra kommer från domboken och får ses som säkra (jag har fått uppgifterna av Jan NN i Västerås).  
 
Anders Eriksson kommer till Nätra först i mitten av 1640-talet, men hans barn bör vara födda 1610/1630. Med tanke på att Anders Eriksson är gift med en prästdotter och sonen blir befallningsman skulle man mycket väl kunna tänka sig att Anders Eriksson hade en fin härstamning.
 
Kan de båda Anders Erikssonarna vara samma person? Om inte, var bodde Anders Eriksson Hara i Gladom innan 1645?

418
Politik / Offentlig verksamhet / Westerberg, Bengt (f. 1943)
« skrivet: 2000-04-22, 22:19 »
Jag har sett BW:s antavla publicerad någonstans, förmodligen i Sv antavlor. Jag minns att han hade en linje tillbaka till Buresläkten.

419
Lütkenschwager / Lütkenschwager
« skrivet: 2000-04-22, 11:27 »
Träsnidaren Joakim Lütkenschwager från Stockholm var verksam under 1690-talet vid bygget av Ulrika Eleonora kyrka i Söderhamn. Han utförde bland annat korskrank, predikstol, orgelfasad och tre pampiga epitafier. Hans verk är oerhört påkostade, och av en mycket tung barockstil. Vet någon något om denne Lütkenschwager? Att han var av en tysk släkt är väl ganska klart, men i vilken församling i Stockholm var han bosatt? Levnadsår?

420
Söderala / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-05-28
« skrivet: 2000-04-20, 22:34 »
Stefan!
 
Ja, kommer med några tillägg om några dagar då jag återvänt till mitt tjäll i Härnösand från mitt mina förfäders & föräldrars boning i Flor i Mo i Hälsingland där jag är nu.

421
Lingbo / Äldre inlägg (arkiv) till 14 februari, 2007
« skrivet: 2000-04-20, 10:24 »
Ja, det är sant. Lingbo utbröts ur Skog i början av 1800-talet, och det hade varit mycket bättre om Lingbo åter hade tillhört Skog. Skog är nämligen en socken, med lågt invånarantal, som fortfarande är eget pastorat. Problemet är att Lingbo sedan tidigare tillhörde Ockelbo kommun, varför man uppenbarligen lät församlingen följa samma mönster.  
Landskapsgränsen kommer dock alltid att finnas kvar, dock som snarast en bygräns.

422
I min artikel i förra årets årsbok kommer man tillbaka som längst med helt säkra belägg (d v s samtida uttryckliga belägg att släktskapsrelation föreligger ) till Sevast Sigurdsson i Tavnäs, Sundsjö sn, nämnd 1463-1516, var död 1519. Tidigare bodde i samma gård Sigurd Järundsson, nämnd 1422 och 1433.  
 
Mellan mig om Sevast är det 17 led. Men tremänningar till mig har barn som i sin tur är i den åldern att de snart bör skaffa barn, och då blir de 19 generationen efter Sevast och 20 efter Sigurd.  
 
Dessa var ofrälse, och bör vara bland det längsta man säkert kan komma med ofrälsesläkt, helt säkert belagt.

423
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Per Rönvist Åmot
« skrivet: 2000-04-15, 23:39 »
Åmot lgger i Gästrikland.

424
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-20
« skrivet: 2000-04-15, 23:35 »
Det har just kommit ut en hembygdsbok om de byarna.

425
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-20
« skrivet: 2000-04-15, 23:27 »
Det har just kommit ut en hembygdsbok om de byarna.

426
Järvsö / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-31
« skrivet: 2000-04-15, 13:55 »
 Min släkt  är en serie släktböcker som finns för vissa socknar i Hälsingland. De kom ut under 1940-70-talet under ledning av K J Nilsson.

427
Musik / Johansson, Jan (1931-1968)
« skrivet: 2000-04-12, 20:03 »
Jan Johanssons anor finns i Trönö och Enånger.

428
Enligt Hülphers och Sehlberg skall rådmannen i Lidköping Olof Olsson Printz ha fötts i Lödöse der nu Götheborg är anlagt 1594. Vet någon något om hans härstamning?
 
Jag härstammar från hans son Pål (1626-1708), borgare i Gävle.

429
Segersta / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-04
« skrivet: 2000-04-11, 10:11 »
Trönö sockens båtsmän finns utredda, samt alla soldater. Båtsmännen i Söderala, där jag förmodar att din Olof Persson Hedberg var bosatt, är inte utredda.

430
Bure i Gävle / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-15
« skrivet: 2000-04-11, 00:20 »
Jag råkade visst skriva fel lösenord utan att märka det, men nu träder jag ut ur anonymiteten.

431
Bure i Gävle / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-15
« skrivet: 2000-04-11, 00:18 »
Litet källhävisningar är på sin plats..  
Petrus Olai Gestricius behandlas av L Bygdén, i fjärde bandet (tredje?) av hans Hernösands stifts herdaminne sid 211, där han uppges vara son till rådmannen Olof Mårtensson i Gävle. Om modern nämns inget.  
Det vore intressant att se om personerna nämns i Johan Bures släktbok - den sträcker sig väl fram till ca 1600. Det är väl den enda tänkbara säkra källan om Petri eventuella Bure-härstamning. Vet någon något om detta?  
 
Jag härstammar från Ingrid Jakobsdotter Kruus, f 1640 i Gävle, d 1725 där; dotter till Jakob Kruuse o h h Ingrid Nilsdotter, dotter till rådmannen  Nils Olsson, nämnd 1619, som skall vara son till ovannämnde rådmannen Olof Mårtensson, nämnd 1587.  
 
Dessa uppgifter kommer från Sehlbergs Gefle och dess slägter (manuskript i Vasaskolans i Gävle arkiv). Kan man lita på detta?

432
Kartor / Förvaring av kartor och gamla dokument
« skrivet: 2000-04-09, 15:02 »
Nåväl, det för själva handlingarnas bästa vore givetvis att handlingarna hamnade i bra arkivmiljö.  
Ett problem är dock att det finns ett arkiv på varje jordbruksfastighet (och f.d. sådana) i hela riket, av skiftande värde givetvis, men de flesta innehållande papper från åtminstonde 1700-talet(och medeltida pergamentbrev i sällsynta fall). Om alla dessa skulle tvingas in till landsarkiven fick de göra stora utbyggnader...  
Om det skulle drivas till denna extrema grad var man ju tvungen att även tvinga in alla autografsamlares autografer äldre än kanske 100 år, och alla frimärksamlares brev äldre än 100 år...

433
Gilljam / Guillaume / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-14
« skrivet: 2000-04-09, 11:04 »
Stig Geber!
Vi har träffats och pratat släkt för några år sedan. Vi talade om Gilljam - jag berättade att min morfars farfars farfars farmor Katarina Klasdotter Gilljam föddes 1729 i Iggesunds bruk, Njutångers socken, Hälsingland. Du sade att Iggesundssläkten Gilljam inte gick att knyta ihop med Lövstasläkten Gilljam.  
 
Hur var det med det?  
 
M v h
Lars

434
Kartor / Förvaring av kartor och gamla dokument
« skrivet: 2000-04-09, 10:57 »
Jag anser att ett gårdsarkiv skall förvaras i det hemman det berör, och hela tiden fyllas på med papper från den generation som äger det för tillfället. På så sätt är arkivet levande.  
 
Landsarkivet kan dock få kopiera handlingarna...

435
Allmänt / Edsbyn?
« skrivet: 2000-04-09, 10:51 »
Edsbyn ligger i Ovanåkers socken. Edsbyn var tidigare en stor bondby med uppåt 20 nummer, numera centralort i Ovanåkers kommun.

436
Kartor / Förvaring av kartor och gamla dokument
« skrivet: 2000-04-08, 22:23 »
Lena A:
Är det inte bra att förvara handlingar i plåtskrin? Kan de mögla?  
Jag förvara mitt gamla gårdsarkiv med handlingar från 1700-talets början och framåt i ett stort gammalt plåtskrin avsett för handlingar, inom arkivomslag dock. Däri har det dock legat handlingar de senaste 100 åren, och de har inga skador, vad jag kan se.

437
Anledningen att prästen skrev ned detta var väl för att se så barnen inte föddes för tidigt efter vigseln.  
Liknande uppgifter finns i Rengsjö vigsellängder under 1700-talet.

438
35 Äktenskap / Dubbelkusingiftemål
« skrivet: 2000-04-06, 10:46 »
I Trönö socken i Hälsingland finns det ett par exempel, bland annat ett par i Vi som avled för inte alltför längesedan. Deras barn var alltid sjuka när de var små, och det sade man berodde på inaveln.

439
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-16
« skrivet: 2000-03-30, 18:11 »
Hejsan, Sofia!
 
Till att börja med föreslår jag att du tar reda på var och när din farfar föddes.
 
Jag skulle dock tippa att din farfar kommer från Mo i Ångermanland.  
 
M v h
Lars Nylander

440
Voxna / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-19
« skrivet: 2000-03-30, 13:07 »
Det jag menade med 1726 var Bengts födelsenotis, vilken ju är 1728. Jag mindes fel helt enkelt.  
 
Färila kyrkbok är upplagd topografiskt, det vill säga hemman efter hemman (så är det även i Enånger-Njutånger och Norrala-Trönö vid denna tid). Jag letade liksom Britta nästan ihjäl mig efter Per i denna födelsebok. Det kan dock vara så att främlingar inte skrevs in i kyrkboken. Det är tämligen tidigt, och kyrkobokföringen kan ha varit litet si och så. Vi få fortsätta leta efter Per på annat håll.  
 
Uppgiften att Per var född i Färila 1727 kommer från Voxna husförhörslängd. Alla har väl sett de fel som kan förekomma i husförhörslängderna, särskilt då det gäller datum under 1700-talet. Per kanske var född i Ytterhogdal eller Järvsö.  
 
Voxna dödbok 1800 16/3. gl. kolaren Per Källman ifr Överbo, född i Färila 1727, föräldrar: Matths Mattsson och Ingrid Persdotter, jämtlänningar. Flyttade samma år hit med dem.
Efternamnen är felaktiga (de hette Mats Jonsson och Ingrid Bengtsdotter), men inte förnamnen eller var de kom ifrån. Jag tycker att detta är ett godtagbart bevis för Pers härstamning.  
 
M v h
Lars Nylander.

441
Förnamn - A / Annika
« skrivet: 2000-03-29, 14:59 »
I Hälsingland används det ofta under 1700-talet som en finare form för Anna. Om det står Annika i födelseboken kallas personen vanligen för Anna - samma förhållande som Katarina - Karin.

442
Voxna / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-19
« skrivet: 2000-03-26, 17:28 »
Solweig!
Det är mycket lätt att förklara.
 
Tror du att allt står i släktböckerna?
 
Voxna församling tillkom under 1750-talet, och det är  då  släktboken börjar - med de personer som levde i Voxna då. Mats Kjellman och Ingrid Bengtsdotter flyttande in till Voxna från Färila, om jag inte minns fel, vid medelålder, och då var deras son Bengt redan utflugen, och levde som soldat i Rengsjö.  
Ser man efter i Sundsjö födelsebok 1726 finner man att Bengt är son till Mats och Ingrid. Har du sett efter i födelseboken så verkligen Erik är son till Mats och Ingrid? Om inte, föreslår jag att du genast gör det.
 
Jag litar aldrig på släktböckerna, utan kontrollerar alltid uppgifterna i kyrkböckerna. Att datum inte stämmer är vanligt och inte så farligt, men jag har sett flera ställen där släktrelationer inte stämmer! Detta är farligt.

443
Bullernæsius / Bullernæsius
« skrivet: 2000-03-19, 20:08 »
Hejsan!  Jag har skrivit en artikel om släkten Bullernæsis som kommer att tryckas i Släktforskarnas årsbok. Tyvärr gick kompletteringstiden för årsboken ut iveckan. Årtalsuppgiften är intressant! Den har jag inte sett, och den hade varit kul att ha med i min artikel.   Uppgiften som Bygdén hämtat från Hälsinge nations arkiv härstammar från Bromans Glysisvallur, som numera finns utgiven.  Broman anger att Martinus Sigvardi var bondson från Växsjö by i Bollnäs socken. Detta innebär att han med största sannolikhet var son till hövitsmannen Sjul Andersson, nämnd från 1598 i Växsjö (nr 5). Hans hustru hette enligt ett dombrev Gölin Mårtensdotter, vars bröder var borgare i Gävle.   Historien om barnen hade jag inte hört innan.   Med Bullernäset som du skriver, bör du mena Långnäs, ett näs i sjön varpen som ligger alldeles invid Bollnäs kyrka. Bollnäs skrivs en period under 1600-talet Bullernäs, men både innan och efter används formen Boldnäs.  Den Anna Bullernæsia som var gift med Daniel Isaksson var dotter till Petrus Nicolai Bullernæsius i Svärdsjö. /Lars

444
Archive - Swedish names / Hannah -- Swedish name?
« skrivet: 2000-03-09, 16:07 »
Den Gammaltestamentliga Elkanas hustru Hanna var Samuels mor. Hannas offer är ett känt begrepp som finns beskrivet i Första Samuelsboken. Hanna lovade Gud att om hon fick en son skulle han bli präst, vilket också skedde. Hanna fick profeten Samuel.
 
Jag är urdålig på engelska, kan någon översätta? (Jag släktforskade istället för att läsa engelskaläxan under skoltiden :-) )

445
Ramkvilla / Äldre inlägg (arkiv) till 22.4.2001
« skrivet: 2000-03-08, 23:26 »
Magnus Perlestam: Den rotfaste bonden - myt eller verklighet. Brukaransvar i Ramkvilla socken 1620-1820. Lund 1998.  
 
Doktor Perlestams avhandling är en typisk akademisk avhandling - stereotyper av verkligheten - vad som var normativt, d v s tvärtemot släktforskningsideologin, där man ju riktar in sig på enskilda personer.

446
Äldre ord A - K / Kläckeord
« skrivet: 2000-03-02, 21:19 »
I brev från 1528 kallar Gustav I daljunkern för skalk (Jämtlands och Härjedalens diplomatarium III nr 103 bl a). Kan det vara ungefär samma ord?

447
Gamla handstilar / Återgivning av gammal text i tryckt form
« skrivet: 2000-02-24, 10:22 »
Jens!
 
Visst, det låter som en bra idé.
 
Vad jag menade var emellertid inte att man skall ge ut texter från 1600-talet och 1700-talet på samma sätt som i diplomatarierna. Man kommer väl alltid ändå att renskriva texter här och var, liksom små citat, och då bör man alltså använda SD:s editionsregler?

448
Gamla handstilar / Återgivning av gammal text i tryckt form
« skrivet: 2000-02-24, 01:00 »
Jag har sysslat en del med att renskriva gammal text, och på många ställen stött på förkortningar som det inte finns tecken på tangentbordet för.
 
Under medeltiden använde man ett tämligen invecklat system av olika förkortningar. Dessa återges vanligen i kursiv stil. Till exempel: ordet medh brukar förkortas med ett z-liknande tecken, och se ut ungefär mz i orginalet. Detta blir medh i diplomatariet, likaså thz - theth.  
 
Ett mycket vanligt förkortningstecken är det så kallade nasaltecknet. Man skrivs oftast Ma med ett horisontellt streck över bokstaven a. Detta skrivs Man i diplomatariet.  
 
Nu till problemet: Vissa abbreviaturer levde kvar länge, t.ex. ser man ofta mz i domböcker på 1600-talet, och Anna kan få en konsonant bortförkortad med nasaltecken ännu på 1700-talet. Skall vi då använda kursiva bokstäver för att beteckna förkortningar?
 
I dateringar ännu på 1700-talet skrivs ofta inte den ut, utan endast ett d med rejäl krok på. Kanske detta borde återges det? Fr.o.m. 1600-talets mitt brukar jag sluta markera förkortningar med kursiva bokstäver, men jag skriver alltid ut de förkortningar som förekommer.
 
Redaktionen för Svenskt diplomatarium ändrar till stor bokstav i meningars början samt på person- och ortnamn, där det är små bokstäver, samt till modern interpunktion i brevtexterna utan att ange detta i notapparat. Detta har jag tagit efter och gör så i all text jag återger. Är det rätt att göra även i senare tiders texter?

449
Allmänt / Det medeltida Sverige (Småland)
« skrivet: 2000-02-24, 00:37 »
Jag fick den uppfattningen att Håkan efterfrågade det som diskuterats under medeltiden/Norrland, nämligen,  diplomatarier. Dessa finns för vissa landskap, men inte för Småland vad jag vet.  
 
Det riksomtäckande diplomatariet är  Diplmatarium Suecanum, som nu har nått 1374. Däri finns garanterat massor av brev rörandes Smålands medeltid, liksom hela Sveriges.  
 
Ett diplomatarium innehåller alla kända belägg och handlingar, i kronologisk ordning, och är upplagt så för varje brev: 1) brevhuvud med datum, ort och kronologiskt nummer, 2) regest (sammanfattning av brevet), 3) uppgifter om tidigare tryck och allehanda kommentarer, 4) brevtexten med utlösta abbreviaturer, 5) uppgifter om sigill, 6) noter.  
 
Det medeltida Sverige innehåller vad jag vet (jag är inte säker, DMS har inte nått mina trakter ännu) enbart ortnamnens stavning enligt medeltida handlingar och inte själva brevtexten.

450
25 Religion och kyrka / Katoliker i Sverige
« skrivet: 2000-02-23, 21:53 »
Vid Flors linnefabrik i Mo socken arbetade en del tyskar, varav vissa tydligen var katoliker. Det enda som finns anmärkt om dessa är att de begravdes under tystnad.  
De skall ha haft en en gudstjänstlokal, kallad hugenottkyrkan i sen tid, men denna tror jag personligen var ett bönekapell där den sanna evangelisk-lutherska läran predikades, för inte kan väl något annat ha tillåtits?  
 
Direktören Stephen Bennet (1691-1757) var engelsman, och i dödboken för honom står att han efter domkapitlets tillstädjelse hade anammat H H nattvard tre gånger i kyrkan.

451
Hanebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-20
« skrivet: 2000-02-18, 22:20 »
Lars-Erik!
Jag har i mina forskningar (min farmor var född i Lilltjära 1913) stött på två familjer i början av 1700-talet i Hanebo som kommit från Färila. Det ter sig litet märkligt, då det är en bra bit upp till Färila. Den ena familjen bodde på Bofara nr 1 har jag för mig.
Har du någon aning varför familjer från Färila flyttade till Hanebo?

452
Arbrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-05-29
« skrivet: 2000-02-16, 10:37 »
Det finns inga jordeböcker från 1590 och 1555.

453
Segersta / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-04
« skrivet: 2000-02-15, 10:06 »
Segersta heter socknen.

454
Jag har för mig att det skall finnas en bok om Sverige 1571 med uppgifter ur ÄL. Är detta något jag bara har fått för mig eller känner någon annan till detta?

455
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-15
« skrivet: 2000-02-14, 12:46 »
Sonia!
Var i Mo?
Erasmus Bergman var från Trondheim i alla fall.

456
Allmänt om medeltiden / Norrland
« skrivet: 2000-02-14, 00:25 »
Carl! Attans! Då kan man inte rekonstruera de gårdsarkiv som Ekdahl samlade in, eftersom arkivens handlingar oftast är senare daterade än 1539.  
 
Jag har suttit och bläddrat igenom RA:s lappkataloger och kan meddela att det fram till 1500-talets slut finns en lapp för vart brev, och från omkring 1600 en lapp för varje år och landskap, t.ex. (fingerat) 1604, Jämtland, 7 brev, 1604, Hälsingland, 1 brev o.s.v.  
 
Kan man köpa CD:n? Och i så fall var?

457
Allmänt om medeltiden / Norrland
« skrivet: 2000-02-13, 19:10 »
Carl!
Oj, jag läste för snabbt! När du skrev Riksarkivets serier för brev tänkte jag på databasen som Red för Svenskt diplomatarium har lagt upp över alla medeltidsbreven.  
 
Denna databas går ju bra att använda som sökverktyg om man skall rekonstruera var Ekdahls brev ursprungligen fanns.

458
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-24
« skrivet: 2000-02-13, 18:53 »
Hej.
Nordsjö ligger i Arbrå socken.
 
Olof Byberg var född i Polberg nr 3 som son till Erik Nilsson och Kerstin Olofsdotter.
 
Olof Bybergs första hustru var Brita Olofsdotter, f ca 1694 d 1730 13/11 36 år.  
 
Fredrik var oäkta son till Margta Bengtsdotter, f 1690, d 1768.

459
Allmänt om medeltiden / Norrland
« skrivet: 2000-02-13, 15:29 »
Carl!
Hur långt fram sträcker sig databasen?  
Jag gick igenom de två kartongerna med hälsingebrev för ett par år sedan, och något som slog mig var: Totalt kaos. Breven låg huller om buller, inte datumordnade, utan arkivomslag, totalt blandade.  
 
Det äldsta brev jag kunde hitta var från 1565. Det borde uppenbarligen ha överförts till RA 1913 tillsammans med allt annat äldre material.

460
Film / Teater / Bergman, Ingmar (1918-2007)
« skrivet: 2000-02-13, 15:12 »
Om man går rakt bakåt på Ingmar Bergmans fädernelinje hittar man Henrik Karlsson Bergman, född 1695, rustmästare vid Hälsinge regemente, bosatt på Kramsta nr 3, Järvsö sn, d 1736 5/4. Gift med Brita Andersdotter, född 1695 26/1 i Uvås nr 4, Järvsö sn, d 1766 6/6.  
 
Jag härstammar från dottern Karin, som gifte sig med Kristoffer Persson, bonde på Herte nr 3 och Häggesta nr sub 4, Bollnäs sn.  
 
Henrik har ovanliga namn och hög social ställning. Vet någon hans härstamning?

461
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-15
« skrivet: 2000-02-13, 15:04 »
Det finns en Olof Persson född 10 augusti 1780 i Bodarne nr 2 Oppigården, Mo sn, som son till bonden Per Persson och hustru Brita Olofsdotter. Det kan vara den Olof du söker. Anna Brita Olofsdotter låter väldigt misstänksamt, eftersom allmogen i Mo inte använde dubbla förnamn vid denna tid.

462
Allmänt om medeltiden / Norrland
« skrivet: 2000-02-12, 10:56 »
N J Ekdahl kalvskinnsprästen (1799-1870) genomförde 1827-1830 sin norrländska resa, då han samlade in medeltidsbrev och uppgifter om fornlämningar med mera. Åtminstone för Hälsinglands utgör en stor del av det äldre källmaterialet Ekdahls samling.  
 
Ekdahls brev finns idag strödda i Antikvariskt-topografiska arkivet, samt i flera olika samlingar i Riksarkivet, och är svåra att få grepp om. Uppenbarligen var breven samlade i gårdsarkiv från början, men nu är de alltså skingrade på många olika ställen. Vet någon om det finns förteckningar över vilka orter vissa brev kom ifrån? Det naturliga hade varit att från början bevara breven i samlingar beroende på vilken gård de kom ifrån (proviniensprincipen), men det har alltså inte skett.

463
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-15
« skrivet: 2000-02-09, 21:37 »
Finns ingen Nils Hansson född 1813-1817 i Mo sn.  
 
/ Lars

464
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-15
« skrivet: 2000-02-09, 10:48 »
Monika!
 
Skall denne Nikolai Hansen Bodin vara född i Mo ca 1815? I så fall heter han nog Nils Hansson och kom från byn Bodarne. Jag skall kontrollera i landsarkivet.
 
/ Lars

465
Väv- / Linvävarmästare
« skrivet: 2000-02-08, 12:05 »
Linnevävarmästare fanns i Mo socken vid Flors linnemanufaktori perioden 1729-1845, fast de brukar nämnas efter sortens tyg de vävde, damastvävare, strumpvävare, segelduksvävare. Om de var mästare nämndes de bara mästare.

466
Det låter som något som tillhör kyrkoarkivet! Hör med kyrkan om nämnda volym saknas!

467
Bure i Gävle / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-15
« skrivet: 2000-02-03, 23:04 »
Roger!
Kontrollera Sehlberg. Hans genealogier brukar gå till omkring 1800. Det finns utförliga register.
/ L N M

468
Bure i Gävle / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-15
« skrivet: 2000-02-02, 19:04 »
Sehlbergs Gefle och dess släkter förvaras i Vasaskolan i Gävle. En avskriven kopia utfördes ibörjan av 1900-talet, och denna finns på Länsbiblioteket. Av denna har det gjorts en papperskopia, och denna finns mikrofilmad.  
 
När det gäller burar i Gävle så finns väl flest ättlingar från Olof Mårtensson, nämnd 1587 eller något sådant, son till Mårten Larsson i Teg, samt Grubb-släkten, som kommer ur Buresläkten (se Urban Sikeborgs artiel i årsboken 1997).

469
Skilsmässor / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-10-23
« skrivet: 2000-01-30, 11:31 »
Själva skiljebrevet är troligen borta, men i domkapitlets protokoll eller dylikt borde brevets text finnas avskrivet.  
 
Det finns en allmänt vedertagen föreställning om att folk inte skiljde sig förr. Malin Lennartsson (som bland annat skrivit i en av förbundets årsböcker) kom nyligen med avhandlingen I säng och säte. Relationer mellan kvinnor och män i 1600-talets Småland. Lund 1999. Av denna framgår att i åtminstone 1600-talets Småland förekommer det en hel del skilsmässor.

470
Bullernæsius / Bullernæsius
« skrivet: 2000-01-29, 13:35 »
Från Bollnäs härstammar en tämligen urbredd släkt Bullernæsius / Boldæsius. Släkten spridde sig i slutet av 1500-talet, början av 1600-talet som präster i bland annat Odensala, Sparrsätra, Svärdsjö, Norrby, Sveg, Ljusdal med fler orter. Ur släkten kommer bland annat adliga ätterna Sparrman, Simmingsköld, Palmcron, biskop Jesper Swedberg, Emanuel Swedenborg, samt en hel del andra superintendenter och biskopar.  
 
De älsta leden är dock osäkert belagda. Det verkar vara två olika släkter (som ändå kan ha gemensamt ursprung), då den ena härstammar från hövitsmannen Sjul Andersson i Växsjö, Bollnäs - Sveg-Bullernæsius - och de andra Bullernäsorna från kyroherden Nicolaus Laurentii i Bollnäs (nämnd 1534-1579).  
 
Sjul Andersson skulle kunna vara son till den Anders Olsson i Växsjö, som i ett arvsbrev från 1593 nämns som systerson till Jon Andersson Målare i Växsjö (nr 6, Knapegården). En annan syster till Jon Andersson var Karin (nämnd 1570), gift med kyrkoherden Nicolaus Laurentii. I sådant fall skulle de båda släkterna ha gemensamt ursprung.
 
Har någon stött på denna släkt i sin forskning? Har någon stött på några belägg för att Sjul Andersson var son till Anders Olsson?

471
Kyrkoherden Nicolaus Laurentii i Bollnäs hade många barn, varav sonen  Engelbrekt Nilsson  nämns i ett arvsdokument daterat Bollnäs 1618 8/3 (RA pprI) som trädhgardzmästare wthi Nyköpingh.  
 
I ett annat brev (från 1570) kungör Nicolaus Laurentii att han påkostat sina barn skolstudier och hus och hem. Man kan tänka sig att Engelbrekt tillhörde den högre klassen, och därför kan ha barn som är ingifta i finare borgarsläkter i Nyköping.  
 
Var kan Engelbrekt ha varit trädgårdsmästare? På Nyköpingshus?  
 
Känner någon till denne Engelbrekt Nilsson?

472
Voxna / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-26
« skrivet: 2000-01-25, 14:50 »
Jag har också hört att släktböckerna skall finnas på mikrokort. Jag har själv också sett mikrokort av Flintenbergska samlingen och Hülphers genealogier, men dem vet heller inte Svar någonting om. Korten finnas sannolikt att söka någon annanstans - om nu inte Svar har dem utan att veta om det - var vet jag emellertid inte.

473
Förnamn - P / Pontus
« skrivet: 2000-01-23, 01:11 »
Enligt Ottebjörk kommer namnet Pontus från grekiskans pontos = hav. Men det kan också vara en förkortning på påvenamnet Pontianus.
 
Personligen funderar jag om det inte kan ha något att göra med pontius Pilatus, där pontius väl är en titel?

474
Högbo ligger väl inte i Hälsingland? Eller gör det?  
 
Högbo är väl socknen som sandviken ligger i? D v s Gästrikland.

475
I tidningen Släktbiten 1996:3 finns en släktutredning som går tillbaka till Tord i Byr 992, det är alltså den berömda (eller snarare ökända?) Buresläkten, där väl åtminstone två runstenar har blandats in, för att få de äldsta leden. Släkttavlan var också inritad på en runsten, som sägs vara den stenen vid Skokloster som Tord i Byr nämns på. Runslingan är ersatt med släktuppgifterna. Denna släkttavla gjordes av en ordförande i en släktforskarförening, och gav upphov till en stor debatt om källkritik på Rötter.
 
Den berömda Malstastenen från Rogsta i Hälsingland (numera i museet i Hudiksvall), ristad med våra provinciella hälsingerunor, tar upp hela sju generationer, som räknas upp likt bibeln: [Frömund var son till]....Rik-Gylfe, Bräses son. Och Bräse var Lines son. Och Line var Uns son. Och Unn var Ofegs son. Och Ofeg var Toras son.... På en sten i Sunnå i samma socken räknas flera släktingar till Rik-Gylfe och Frömund upp.    
 
Detta är mycket intressant, men det går inte att koppla ihop det med senare tiders människor, som Håkan skriver ovan.

476
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-06-04
« skrivet: 2000-01-19, 20:21 »
Hejsan, Inger!
 
Fränka betyder kvinnlig (avlägsen) släkting. Motsatsen är frände.  
 
Att normalisera stavning innebär att skriva Karin och inte Carin, Persson och inte Pehrsson, Växsjö och inte Wäxsjö. Man använder dagens stavning av namnen, eftersom man inte hade några direkta stavningsregler förr och kunde stava litet hur som helst. Mer om detta på andra ställen i Rötter och Anbytarforum.
 
Hälsningar
Lars

477
Voxna / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-26
« skrivet: 2000-01-17, 22:51 »
Porträtten av Grufman och hustru finns återgivna i en bok som heter Järvsödräkten. Mycket märkligt nog kan inte denna bok återfinnas i Libris. Om jag inte minns fel var Margareta Ridderstedt medförfattare.  
 
Dessa porträtt är de äldsta av allmogefolk i Hälsingland innan 1800-talets fotokonst.

478
Förnamn - F / Frövid
« skrivet: 2000-01-12, 15:10 »
Ett ytterligare exempel på moderniseringen av Frövid till Fredrik är från Sjul till Sievert början av 1800-talet i Enånger eller Njutånger (jag minns inte var). I en släkt där namnet Sjul (som är en norrlänsk form av Sigurd) använts länge byts det till Sievert i början av 1800-talet.
 
Gölin (av Gudlög)byttes på samma sätt under 1800-talet till Juliana (väl feminin form av Julius).

479
Monica: I åtminstone Hälsingland äger bönderna själva gårdarna med ytterst få undantag. Hur det är i andra landsändar vet jag inte, men jag skulle tro att i södra Sverige är det inte fullt så stor procent som är självägande.  
 
Göte: Angående att bönderna köpte gårdar, har jag fått detta klart för mig: Man kunde gå tillväga på två sätt - antingen fick äldste sonen - oftast - köpa gården innan föräldrarna gick i pension, eller ägde föräldrarna gården tills mannen dog.  
I det senare tillvägagångssättet delas då gården upp efter dess skattsats. Om gården är på 10 öresland ärver änkan sin giftorätt (1/3 enligt Jordabalken 10:1 i 1734 års lag)  om  hon och maken köpt jorden i giftet. Om mannen ägde jorden innan äktenskapet ärver hon inget. Om makarna köpt de ovan påhittade 10 öreslanden ärver alltså änkan 3 öres - 8 penningland, medan barnen får dela på de övriga 6 öres- 16 penninglanden. Oftast utfärdas ett köpebrev kort efter arvskiftet (vanligen kort före nästa ting) i vilket änkan och barnen säljer sina delar till äldste sonen. Oftast låter änkan sin köpekilling stå inne mot sytning i gården, för att barnen sedan skall få dela på den vid hennnes bortgång (det vill säga att äldsta sonen kan stryka sin del i arvet av moderns köpeskilling, medan han måste betala de andra barnen deras del). Låt oss säga att det fanns fyra barn. Barnen får då dela på de 6 öres 16 penninglanden, d v s 1 öre- 20 penningland var (om jag har räknat rätt). I köpebrevet ovan säljer också de andra barnen sina delar till äldste sonen. Han kunde dock inte gå och ta ett stort banklån, som man skulle göra idag, utan man får räkna med att han var skyldig de andra syskonen pengar en lång tid. Detta kan man se i  bouppteckningar då en bonde avlidit i tämligen ung ålder, att han är skyldig sina syskon för köpeskillingen.  
 
Jorden bjöds upp under tre ting varefter fastebrev utfärdades. Äldste sonen - eller det barn som tog över - var nu ägare till gården, dock skyldig sina syskon mycket pengar.
 
Det verkar som om jorden i äldre tid var mycket lägre taxerad än idag. Man kan se i bouppteckninar att lösöret kan vara värt mera än själva gården, men så är det sannerligen inte idag.  
 
Stefan: Jodå, det är hårt men det går frammåt. Största problemet är att böckerna jag behöver för tidigare forskning inte finns här...och jag har väntat på fjärrlånen väldigt länge nu. Jag har dock kommit fram till att i Mo socken var det äldste sonen som tog över gården i drygt 2/3 av generationsväxlingarna. Övriga fall är till största del generationsväxlingar där det inte finns någon son, så en måg tar över. Några få fall av att äldste sonen emigrerar, är sinnessjuk eller måg i en annan gård så ett yngre syskon tar över finns.  
 
Lars Nylander

480
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-06-04
« skrivet: 2000-01-11, 21:18 »
Till Inger,
Bästa fränka!  
 
Du ger hustrun mannens datum ovan. Dock har ingen av oss rätt, eftersom Jon Persson var född 1783 1/2 - jag har kontrollerat i dödboken. Det är tyvärr så att Bollnäs husförhörslängder i stort sett jämt har fel när det gäller datum. Detta gör det tämligen krångligt att leta igen folk.  
 
Jag kan inte låta bli att uppmana dig att normalisera stavningen!  
 
Längre bak i vår gemensamma släkt kommer den spännande Ingemundsläkten i Stocksätter in. Per Erikssons hustru Ablun Persdotter var nämligen född 1751 i Röste nr 12, och hennes farfar Per Persson (gift med Ablun Larsdotter från Röste nr 12) var född 1686 i Stocksätter nr 1 som son till Peder Ingebrektsson och Karin Nilsdotter. Om Ingebrektsläkten och dess bravader kan man läsa i Blombergs bok om Bollnäs band II-III under byn Stocksätter. Jag måste dock varna - boken innehåller många fel och lösa antaganden.

481
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-06-04
« skrivet: 2000-01-10, 23:59 »
Till Inger Eliasson.
 
Om din Ablun Jonsdotter var gift med Jon Jonsson, f. 1807, bonde och måg i Växsjö nr 4 så är vi släkt.
 
Den Ablun Jonsdotter var dotter till Jon Persson, född 1783 31/3, gift 1809 9/5 har jag antecknat.
Jon Persson var bror med min mormors mormors farfars far Per Persson (1786-1815), bonde i Vevlinge nr 2, Bollnäs sn.

482
Gris / Grijs / Grise / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-10
« skrivet: 2000-01-07, 16:15 »
Glysisvallur av Olof Johannis Broman, inte Bohman.  
Glysisvallur... band II innehåller Bromans Ætteqvisl som är genealogier för många högreståndssläkter i Hälsingland fram till Bromans tid (Broman dog 1750).  
 
Man måste dock vara försiktig när man använder Bromans genealogier. Det finns en del fel i dem.  
 
Grise-Familien finns i Tilsatsen eller bihanget af thenna ättqwiszler på sidan 789-806, med kommentarer av Anders Grape i slutet av boken.
 
(Glysisvallur betyder dalen kring Glysis, Glysis = Ljusnan; Glysisvallur är alltså Hälsingland).
 
När ändå Grijs är på tal kan jag passa på att meddela att borgmäsaren Anders Persson Grijs i Söderhamn i slutet av 1600-talet (alltså son till Peder som nämns ovan) ägde en egendom i Söderhamn vid namn Grisberg, strax norr om staden. På dennas mark byggdes under 1960-talet hyreshus. Man valde då att inte använda namnet Grisberg, på grund av den nedstämda klangen gris har idag - något som inte var fallet under 1600-talet, eftersom namnet användes som släktnamn - utan gav området namnet Skarpsveden, ett namn på en åker tillhörigt Grisberg.

483
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-15
« skrivet: 2000-01-06, 15:20 »
Hejsan Mona.
Nej, de har med största sannolikhet inget med varandra att göra.
/Lars

484
46 Ordet är fritt om släktforskning / Bomärken
« skrivet: 2000-01-05, 23:34 »
Bollnäs av J.E. Blomberg band II-III innehåller bomärken för alla hemman i Bollnäs socken. Blomberg anger dock inte vilka år bomärkerna är hämtade från. Blomberg anger inte på något ställe källorna till uppgifterna i sitt stora verk.  
 
För Gävleborgs län sägs det skall finnas en bok från 1600-talets slut som upptar alla bomärken, gård för gård. Denna bok har dock inget sett på Landsarkivet sedan men flyttade till den nya byggnaden i början av 1980-talet.  
 
Förhoppningsvis kan denna bok återfinnas vid en genomgång av alla handlingar i Gävleborgs landskontor/landskansli.

485
Bollnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-06-04
« skrivet: 2000-01-05, 23:21 »
Ja, det fanns en dövstumskola i Bollnäs fram till1897. Året innan skedde en fruktansvärd olycka, då - om jag inte minns fel - 15 barn drunknade i Varpen under en båttur. Jag har för mig att det var i augusti 1896. Rektorn för skolan under 1880- och 1890-talet hette Prawitz, och om jag inte minns fel drunknade fru Prawitz också. Alla barnen begravdes i en stor grav på Bollnäs kyrkogård som finns kvar ännu.
 
Jag är säker på att någon från Bollnäs kan berätta mera om dövstumskolan.

486
Praetorius / Praetorius
« skrivet: 1999-12-27, 01:01 »
Kan det finnas något släktskap med den stora tonsättaren Mikael Prætorius?

487
Kyrkoherde / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-24
« skrivet: 1999-12-26, 20:49 »
Jag har bara erfarenhet av ärkestiftets E-femmor, vilka är en mycket bra källa om man sysslar med hembygdsforskning med inrikting på en speciell socken. Uppsala domkapitels arkiv förvaras i Landsarkivet i Uppsala.

488
Kyrkoherde / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-24
« skrivet: 1999-12-26, 17:12 »
Plurima vota gissar jag betyder att han fick samtliga församlingsbors röster, eller åtminstone de flestas.
 
När en präst skulle väljas röstade socknens hemmansägare med hur mycket jord man ägde. I Hälsingland röstade man med sina öres- och penningland, och den präst som fick mest öres- och penningland blev vald. Det var vanligtvis tre på listan.  
 
Vallängderna brukar finnas i domkapitlets handlingar, för ärkestiftets räkning finns de inbundna i volym EV, de så kallade E-femmorna. Ofta finns de bevarade i ett exemplar i kyrkoarkivet också.

489
Old topics - From Emigrants (1999-2000) / Erik and Anna Olsson
« skrivet: 1999-12-24, 19:24 »
The records and the church of Ockelbo (in Gästrikland, Gävleborgs län) was burned in about 1907.

490
Jag håller som ovan sagt på med min B-uppsats i historia. Uppsasten skall handla om arvsgången av bondgårdar. Några problem har dykt upp.
 
1) Jag hade innan bilden inom mig att en gård var en skattlagd enhet som var ganska bastant. Jag kände till att gården kunde klyvas, då den nya delen fick beteckningen sub. För vissa gårdar stämmer detta, men många delas vid 1800-talets mitt och senare upp i många små delar. Om ett hemman är på 12 öresland, kan huvudgården, t.ex. Byn nr 1 bestå av 4 öres- 12 penningland och ägaren tituleras bonde, nr sub 1 om 3 öresland som ägs av en bonde, af nr 1 om 1 öresland som ägs av en bonde på ett annat hemman i byn, af nr 1 om 1 öresland som ägs av en bonde i en annan by, af nr 1 om 1 öresland som ägs av en torpare i byn, af nr 1 om 1 öresland som ägs av en skräddare i byn samt af nr 1 om 16 penningland som ägs av en husman i grannbyn. Bilden av det stabila hemmanet försvinner. Hur skall man räkna arvsgången på gårdar, när alla dessa små jordenheter inte kan ha ett stort hemman till sig? Jag har hittills endast tagit med de delar som ägs av en man med titeln bonde. Tilläggas bör att de små delarna säljs och köps fram och tillbaka ofta. Vidare försvann de hemman som började delas i små delar tidigt redan under 1870-1900-talet.  
 
2) Fram till 1863 var jord som skulle säljas tvungen att bjudas upp för att bördsberättigade kunde visa sin existans, eftersom de hade förköpsrätt, har man ofta hört. Vid genomgång av Norrala tingslags småprotokoll för 1840-talet har jag fått uppfattningen att jordens först såldes, eftersom köpebrevet finns avskrivet, och sedan uppbjöds tre gånger.  
Det kan vara diffust att få ut vad som egentligen hände alla gånger. Vid ett tillfälle säljer en änka ett hemman, och det ropas in av en man. Sedan köps dock hemmanet av en annan man för samma pris, men han han var broder till änkans man, och var av rätt släkt så att säga.  
Gick det alltså till så, när ett hemman skulle säljas, att det auktionerades ut och sedan fick närmast bördeman köpa hemmanet för aukitonspriset, om han kunde, och om han inte kunde fick den som ropade in hemmanet köpa det?

491
Ovanåker / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-10
« skrivet: 1999-12-09, 15:27 »
Du har tur. För Ovanåker finns nämligen en släktbok. Det var väl den första som kom i serien min släkt förresten, 1938 eller något sådant.
 
Problemet är bara att hitta igen dina 1700-talsmänniskor. Det finns nämligen bara register för personer födda efter 1860 eller något sådant. Ett tips är dock att se om personerna är av bondsläkt. Släktboken är nämligen upplagd med hemmanen som grund till släktkoderna. Släkten på hemmanet Edsbyn nr 5 heter troligen E5 t.ex.

492
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-15
« skrivet: 1999-12-08, 17:05 »
Lars D!  
Jag har upptäckt att Olof Molander inte fick några barn med Anna Larsdotter, men dock i ett tidigare gifte.
 
/ Lars N

493
I Hälsingland finns många gårdar som ägts av samma släkt hur länge som helst. Hemmanet Sörböle nr 1 i Mo har ägts i samma släkt sedan åtminstone 1535. Hemmanet har ärvts från far till son i sexton generationer fram till de nuvarande ägarna, som är en dotter och måg.

494
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-15
« skrivet: 1999-12-07, 10:43 »
Hejsan Ingela!
 
Släktnamnet Bodin i Nolesläkten antogs i mitten av 1800-talet.
 
Pröva att se efter i Sehlbergs Gefle och dess släkter.  
 
/ Lars

495
Ja, ordvalet kanske var illa. Hemma i Hälsingland är det också en påtaglig verklighet. Men jag tror ändå att folk förstår vad jag menade. Jag vill dock ändra inledningen av mitt inlägg ovan till Föreställningen om... Föreställning = i mevetandet kvarbliven bild av något man iakttagit eller tänkt. Detta passar kanske inte heller in på just det jag menar... men av sammanhanget bör man förstå vad jag egentligen ville få fram med inlägget.

496
Myten om att äldste sonen skall ta över gården och släktkontinuitet finns fast förankrad i litteraturen, t.ex. Vilhelm Mobergs Utvandrarna:  
 De var jordens folk och de kom från en släkt, som sedan årtusenden hade brukat den jord de lämnade. Släktled hade bytt av varandra; sonen trädde till efter fadern vid harv och årder, och dottern tog moderns plats vid spinnrock och vävstol. Genom alla skiften förblev gården släktens hem och givare och livets uppehälle.  
 
 
Kan någon bidra med exempel på liknande litterära texter?

497
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-15
« skrivet: 1999-12-06, 21:46 »
Lars!
 
Olof Molander, född 1780 6/11 i Överbo, Mo sn, död som den äldste i Mo. Gift första gången 1825 med Anna Larsdotter Norin (1797-1834), dotter till skomakaren Lars Norin (1753-1824), som var född i Nolhed nr 1 och bror till min morfars morfars farfars far.  
 
Jag har också en anteckning om att Molander skulle vara född i Stockholm, men av vad jag har fått fram sedan visar det sig att han bondson från Överbo.  
 
Om du härstammar från dessa personer hoppas jag att du vill vara med i min släktbok.
 
Hälsningar Lars

498
Husman / Husmannen
« skrivet: 1999-12-06, 16:48 »
I Hälsingland ser man i husförshörslängderna en klar avskillnad mellan byn och utanvidet. De första sidorna behandlar byns hemman i nummerordning, sedan kommer byns utanvid, och där brukar det förekomma torpare, arbetare, fördelstagare, soldater, hantverkare av olika slag samt dessa husmän.  
 
Det är uppenbart skillnad mellan husmän och torpare eftersom de förekommer sida vid sida. En husman är husman, och skrivs inte som torpare i nästa längd. Något jag har sett är dock att husmännen får titeln arbetare eller grovarbetare vid sekelskiftet.  
 
 
Jag har fortfarande inte klart för mig vad skillnaden mellan torparen och husmannen är.

499
Gårdsnamnet Prans låter som en sammandragning av Per-Hans, som är ett exempel på en vanlig typ av gårdsnamn i Hälsingland (Hans-Jons ovan är ytterligare ett exempel).  
 
Prans som nämmns ovan bör knappast ha något med ett gårdsnamn att göra. Kan det vara namnet Frans som menas (namnet är ytterst ovanligt i Hälsingland dock, men det verkar vara Jämtland som är hemorten för ovannämnda män)? Detta är ytterligare en indikation på hur dumt det är att inte normalisera namnen.  
 
M v h
Lars Nylander

500
Mo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-15
« skrivet: 1999-12-01, 15:44 »
Beatrice. vem är du?
Uppgifterna att det har funnits en Jon Eriksson i Nolhed nr 1 1555-1592 måste komma från mig.
Är det här ett skämt eller?

Sidor: [1] 2