Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Johan Sjöberg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2007-01-15, 18:52 »
Angående Brunmark
Den ryktbare värmländske storjägaren och bruksmannen Gustaf Schröder gav som bekant ut en rad böcker, främst om sina jaktminnen. En av dessa böcker bär titeln Mina jaktkamrater. Ett kapitel är ägnad en Anton Brunmark,född i Eda socken, där hans far, tullkontrollör Brunmark, ägde en större gård, Sofielund, nära Eda skans.
Schröder uppger sig ha blivit bekant med Brunmark redan under pojkåren och de arbetade tillsammans på såväl Sälboda bruk i Gunnarskog som senare i tjänst hos skogsföretag i Dalarna.
Schröder vad född 1824 och Anton Brunmark kan väl inte ha varit så värst mycket yngre. Schröder nämner även en äldre bror till Anton Brunmark, Carl, som avled tidigt. Han uppger även att Anton Brunmark på äldre dar flyttade till Västergötland, där han köpt en egendom i Ätradalen. Där träffades de båda än en gång runt 1890.
Det verkar alltså ha funnits fler Brunmarkar i västra Värmland under 1800- talets förra hälft än vad som tidigare framgått i denna spalt.
Johan Sjöberg
2
« skrivet: 2006-12-21, 21:09 »
Hej
Det är nog som Anders skriver. Har märkt att flera skånska församlingar med ändelsen - röd i namnet skrevs -ryd under en avsevärd del av 1800 - talet. Det var antagligen ett försök att försvenska stavningen av skånska ortnamn. Senare har man ju återgått till - röd, som i fråga om Hallaröd, Matteröd m.fl.
Har en ana som under 65 år av sitt långa liv i flera församlingars husförhörslängder påstods vara född i Hallaryds socken i Kronobergs län. Jag spårade honom till sist till Hallaröds församling i Skåne. Det var stavningen av den skånska socknen med ändelsen - ryd, som orsakade trasslet. När min anfader flyttade till norra Göinge tog man för givet att det var det småländska Hallaryd som åsyftades.
Detta bör man alltså se upp med när man forskar i skånska - rödsocknar.
Johan Sjöberg
3
« skrivet: 2006-09-20, 15:26 »
Hej!
Enligt bouppteckningen efter Anna Brita Ekeblad, hustru till klockaren Peter Spångberg, upprättad på Dieknebolet i Snöstorps socken 1761, den 13 november, hade makarna fyra efterlevande barn, nämligen sönerna Fredrich, Thore och Christen samt dottern Cecilia, gift med nämndemannen Bengt Nilsson i Årnilt. Samtliga var närvarande och myndiga vid förrättningen.
Det bevisar att Cecilia, mycket riktigt, var dotter till klockaren Peter Spångberg och dennes hustru Anna Brita Ekeblad.
Av sönerna bliv Fredrich klockare i Breared, Thore lantbrukare i Kistinge och Christen klockare i Snöstorp. Även manliga medlemmar av senare generationer har haft detta yrke.
Hälsningar
Johan Sjöberg
4
« skrivet: 2006-08-27, 09:05 »
Hej Nils-Yngve
Tack för beskedet om Kortaböke. Det kan vara en öppning. Det är inte heller första gången jag ser ett halländskt -bökenamn ändrat till ett -byggetnamn.
Hälsningar
Johan
5
« skrivet: 2006-08-05, 08:44 »
Hej
Den 17/3 1689 vigdes enligt Vigselregistret för Halland (DDSS)en Anders Hansson från Abild med en Thyrin Jönsdotter från Kanthaböke. Vigseln ägde rum i Holms församling. Har inte kunnat finna något Kanthaböke i ortförteckningen för Holm. Har där funnits ett ställe med detta namn i äldre tider, eller ska platsen sökas utanför Holm? Jag är också intresserad av uppgifter om parets vidare öden.
Johan Sjöberg
6
« skrivet: 2006-07-27, 22:34 »
Hej
Enligt Hallands vigselregister, DDSS, vigdes den 17/3 år 1689 en Anders Hansson, som uppges komma från Abild, med en Thyrin Jönsdotter, från Kanthaböke i Holms församling i Halland. Känner någon till Anders Hanssons bakgrund från Abild.
Johan Sjöberg
7
« skrivet: 2006-07-27, 22:34 »
Hej
Enligt Hallands vigselregister, DDSS, vigdes den 17/3 år 1689 en Anders Hansson, som uppges komma från Abild, med en Thyrin Jönsdotter, från Kanthaböke i Holms församling i Halland. Känner någon till Anders Hanssons bakgrund från Abild.
Johan Sjöberg
8
« skrivet: 2006-06-19, 21:16 »
Hej
Det finns två Kungsveka i dessa trakter, det ena i Torup, det andra i Långaryds församling ett par mil längre österut. Kolla via Google!
To Eilene. Kungsveka and Mjäla are both situated in the parish of Torup.
Johan Sjöberg
9
« skrivet: 2006-06-18, 19:45 »
The most important biographies on Gustav III during the last 25 years are written by Professor Erik Lönnroth(1986) och Dr Leif Landén (2004), both qualified academic scholars. Both are of the opinion that there is no evidence that Gustav was a homosexual. The rumours about that emanate mostly from his many political enemies.
The same thing can probably be said about his so- called impotence. The queen borne him two living sons. There were some rumours about his eldest son, but several authors write that the king was very indignated and never doubted that the heir was his own son.
Johan Sjöberg
10
« skrivet: 2006-06-10, 07:59 »
Hej Solveig
Enlig Torups vigselbok vigdes en dräng Johannes Larsson, Mjälahult den 25/12 1828 med pigan Sissa Larsdotter från Övergård. Brudgummen var då 20 och bruden 24 år.
Den 2/4 1843 vigs hemmansägaren Johannes Larsson, Mjälahult med pigan Anna Persdotter, Mjälahult. Johannes anges då vara 34 år och Anna 26.
Det år troligen samme Johannes det handlar om, och uppgifterna tyder på att han var född någon gång under de tre senaste kvartalen 1808.
En Lars Bengtsson från Mjälahult gifte sig den 2/12 1804 med en Johanna Andersdotter från Ufvekull. Det är det närmaste jag kan komma eventuella föräldrar till Johannes.
Uppgifterna är hämtade DDSS (demografiska databasen för södra Sverige) samlade redovisning av vigselböckerna för Halland(fram till 1860),
som du bekvämt kan ta in på din dator. Jag går in via Rötters anbytarforum över Medlemsföreningar (Skåne) och Skånes genealogiska förbund).
Hälsningar
Johan Sjöberg
11
« skrivet: 2006-04-04, 21:34 »
Hej Magnus
Jag vet inte om det finns något samband mellan Dina kämpar och de av dig nämnda Kämparna i Glimåkra.
Dessa förefaller dock utgöra en släktkrets. Det handlar då om Tuve, Jöns, Jon och Ola Kämpe. Senare under 1700 - talet uppträder fler indelta ryttare med namnet Kämpe i Glimåkra, men det verkar osäkert om dessa har någon anknytning till de ovan nämnda.
Tuve Kiempe rekryterades som ryttare för Häggeryda rote i september 1709 enligt P - O. Perssons redovisning av ryttarna i Glimåkra. Han uppges då ha varit 23 år och född i Broby. Tuve gifte sig 1714 i Häggeryda med Swenborg Ormarsdotter. Han står kvar i tjänst till 1740. År 1741 dör Swenborg. 1742 gifter Tuve om sig med den närmare 30 år yngre Elsa Truedsdotter. Med henne har han sönerna Måns (f 1743)(min ana), Trued (f.1747) och Jöns(f.1751). Vid samtliga dessa tre dop står Jöns Kämpe fadder. Vid dopet av Jöns 1751 är även Jon Kiempe antecknad som fadder.
Tuve avlider i januari 1766 och påstås i dödboken då ha varit 69 år. Uppgiften förefaller orimlig, eftersom den förutsätter att han endast var 13 år vid rekryteringen till ryttare i Häggeryda rote och 17-18 vid vigseln med en då 15 år äldre Swenborg.
Jöns Kämpe, då bosatt i Häggeryda och trossdräng till yrket, vigs 1717 med Sissa Olsdotter från Görbjörnarp i Glimåkra. 1719 uppges Jöns ha fått ryttartjänst för Görbjörnarps rote och stannar i tjänst till 1744(P.-O.Persson) Det är möjligen han som stått fadder vid det av Dig nämnda dopet i Görbjörnarp 1743. Jöns avlider 1770 och anges då vara 81 år. Det ger ett födelseår runt 1689.
Jon eller Joen Kiempe, antas som Du nämnt, som ryttare 1738, och uppges då vara 21 år. Det skulle ge ett födelseår runt 1717. Han gifter sig med Swenborg Nilsdotter i Rumperöd. När dottern Bretha döps 1739 är en bruksdräng Ola Tuasson ett av vittnena. Här stöter vi tydligen på den senare Ola Kämpe. Jon och Swenborg får ytterligare fyra barn. Vid dopet av yngsta sonen Sven 1751 bärs barnet av hustru Elsa Truedsdotter, synbarligen Tuve Kiempes maka. Ola uppträder som fadder vid två av sammanlagt fem dop hos Jon och Svenborg.
År 1743 gifter sig dåvarande trossdrängen Ola Tufwasson med Inga Andersdotter från Kräbbleboda. Året efter föds parets äldsta barn dottern Svenborg, varvid Jon står fadder.(Någon ryttare Sone Kiempe är veterligen inte känd utan vi bör utgå från att det är felskrivning för Jon). Kort efteråt nedkommer Jons hustru med en flicka som också ges namnet Svenborg. Därvid står Ola som fadder vid dopet. Ola har då hunnit bli ryttaren Ola Kämpe. Tyvärr dör Jons lilla dotter efter ett par månader. Möjligen var Jon skrockfull, eftersom han fortsättningsvis inte anlitar Ola som fadder vid dopen av sina barn. Ola däremot låter Jon vara fadder vid dopen av sina samtliga fyra kända barn.
Ola Kämpe insjuknar och får lämna tjänsten. Den 20 augusti 1753 dör han 37 år gammal av skörbjugg.
Olas och Jons familjer har haft en del kontakter även i nästa generation. En Anders Olsson(1746 - 1817),bosatt i Drakeberga, håller 1771 dop för sin dotter, varvid ryttaren Nils Holmstedt, son till Jon Kiempe, är fadder. Anders uppgivna ålder vid dödsfallet stämmer väl in på Olas son med samma namn. Något år tidigare var Anders dopvittne hos torparen Jöns Jonsson i Åkarp, Jon Kiempes äldste son.
Noteras bör att ryttare ur den följande generationen inte fick använda Kämpenamnet utan det blev andra soldatnamn som Holmstedt och Tranström.
Föreliggande fakta talar för släktskap mellan de ovannämnda ryttarna. De indicier som finns ger stöd för antagandet att Tuve och Jöns kan ha varit bröder och att Jon och Ola också var det, och att de var söner till Tuve Kiempe i hans äktenskap med Swenborg Ormarsdotter. Men indicier är inte några bevis. Ovanstående hypoteser kan komma att kullkastas vid en närmare granskning. Finns någon med tillgång till Glimåkras födelsebok för 1710- talet som kan ge svar beträffande Jon och Ola?
Då återstår ändå frågan om Tuves och Jöns härkomst. Om den kan besvaras kanske vi får ledtrådar till lösningen av problemet om ev. koppling till övriga Kämpar. Noteras bör även uppgifter om att det funnits någon Kämpe även i Osby under 1600 - talet.
Som källor har jag använt DDSS:s material och relevanta uppgifter ur Per- Olof Perssons skrifter om Glimåkras ryttare.
Johan Sjöberg
12
« skrivet: 2006-04-04, 08:32 »
Har inte denna diskussion spårat ur en del, åtminstone i massmedierna. Den nämnde Måns Andersson uppges vara en anfader i tionde led bakåt till presidenten, alltså en av 1024 möjliga, om inga anförluster finns. Bush har kanske 1020 anfäder i tionde led som inte har svenskt påbrå.
Och Måns Andersson kom kanske inte från Sillerud utan från Grönköping.
Vänliga hälsningar
Johan Sjöberg
13
« skrivet: 2006-03-03, 08:54 »
Bohult ligger mycket riktigt i Lidhults socken i västligaste Småland, endast ett par kilometer från gränsen till Halland. Avståndet till Halmstad kan knappast vara mer än 35 - 40 kilometer. Där finns också den gård som en gång benämndes Bohults säteri.
Johan Sjöberg
14
« skrivet: 2005-12-23, 22:25 »
I Halland, åtminstone i södra halvan, har ordet varit vanligt som sammanfallande benämning på fläsk och kött. Det uttalades såågel.
Johan Sjöberg
15
« skrivet: 2005-12-15, 19:25 »
Till Kaj
Tack för den ingående informationen om ledande personligheter under denna tid. Minns jag inte fel miste jarlen Karl Döve och biskop Karl båda livet under den misslyckade militärexpeditionen till Estland 1220, redan under Johan Sverkerssons regeringstid. Är några fler tongivande personer i den svenska makteliten kända utöver kungarna, jarlarna och de förut nämnda från tiden 1220 - 1250 eller är källmaterialet för begränsat?
Johan Sjöberg
16
« skrivet: 2005-12-14, 22:04 »
Hej Carl-Fredrik
Nej jag är inte Sukulainen, men frågan är om jag inte är den tredje Johan S. Själv har jag inte skrivit i Rötter förrän andra halvåret 2003 och då ganska sparsamt. Jag har dock sett i äldre årgångar att ännu en skribent med samma namn förekommit i Rötter. Skulle någon kollision uppstå får vi söka lösa problemet på något sätt.
Uppfattningen bland historiker tycks vara att Johan Sverkersson inte spelat någon ledande roll. Han hann dock med att bli krönt i Linköping 1219. Uppgiften har jag ut Curt Härenstans avhandling Finnveden under medeltiden från 1946. Det antyder rimligtvis att Johan Sverkersson nått myndig ålder under sin korta regering.
Man får dock intrycket att sverkrarna spelat ut sin roll vid Johan Sverkerssons bortgång. Den minderårige efterträdaren Erik Erikssons regim drabbades ju av en kris efter några år, då Knut Långe intog tronen. De författare som jag sett behandla denna dunkla period har antagit att Knut representerade en annan gren av den erikska ätten. Sverkrarnas eventuella efterföljare synes ha lyst med sin frånvaro.
Men om detta vet jag inget. Men säkert finns någon som kan redogöra för det nuvarande forskningsläget även på denna punkt.
Johan Sjöberg
17
« skrivet: 2005-12-14, 19:43 »
Hej Carl- Fredrik
Jag tror att Du i brådskan glömde bort Johan Sverkersson, kung 1216 - 1222. Sverkrarna försvann inte från scenen med Sverker den yngres död vid Gestilren 1210. Men de verkar inte ha haft någon pretendent i stånd att göra sig gällande efter Johan Sverkersson.
Johan Sjöberg
18
« skrivet: 2005-11-30, 09:53 »
Hej Britt-Marie!
Stort tack för Din insats! Det är sannolikt rätt Olof. Att inte födelsedatum stämde har sin orsak tidigare felskrivningar i husförhörslängderna. Jag tror att problemet är löst.
MVH
Johan Sjöberg
19
« skrivet: 2005-11-26, 18:35 »
Hej
Jag söker en Olof Olsson som enligt uppgift skulle ha varit född den 12/12 1812 i Råda församling. Han har dock inte kunnat återfinnas i Norra Rådas födelsebok vid nämnda tidpunkt. Däremot återfinns han i Norra Rådas flyttningsböcker 1830 och 1832 i samband med flyttning till och från Gustav Adolfs församling.
Jag ser i VärmlandsRötter att gränserna mellan Norra Råda och Gustav Adolfs församlingar varit något flytande efter den senares tillkomst 1789 och framåt. Jag undrar därför om Olof Olsson finns i Gustav Adolfs födelsebok angivna tid.
Johan Sjöberg
20
« skrivet: 2005-11-26, 18:10 »
Hej
Jag tycker också att man har nytta av DDSS. Just därför undrar jag när materialet kompletteras med en rad saknade socknar, bl.a. i Mellan - Skåne. Vet någon när det kan ske?
Johan Sjöberg
21
« skrivet: 2005-11-26, 10:41 »
Tack Olle! Dina bidrag representerar ett rejält framsteg i sökandet. Det utesluter rimligtvis Södra Råda. Födelsedatum stämmer tydligen så här långt. Han finns inte i Norra Rådas födelsebok på angivet datum, men jag tror inte han är långt borta nu. Olof var bara sjutton och ett halvt år när han flyttade till Uplund. Han kan komma från någon av N.Rådas närmsta grannförsamlingar.
Hälsningar
Johan
22
« skrivet: 2005-11-25, 20:15 »
Hej
Jag söker spåra torparen Olof Olsson, som i Nors hfl uppges född i Råda den 12/12 1812. Uppgiften är osäker. Däremot vet vi att Olof Olsson vigdes vid Maria Olsdotter, f. i Nor 6/5 1812, den 26/12 1836. Makarna bosatte sig i Marias hem Törnebråten i Nor, där äldsta barnet föddes 1837. Jag vill veta när Olof flyttade till Nor och från vilken församling han då närmast kom. Såvitt jag kan se måste jag följa Olof bakåt i tiden för att få klarhet om hans ursprung. Finns någon med till Nors flyttningslängd som vet besked om varifrån Olof närmast kom?
Johan Sjöberg
23
« skrivet: 2005-10-28, 07:38 »
Hej Niklas
Stort tack för det utförliga och snabba svaret om Nilla Jeppsdotter och hennes härstamning. Hon och maken Jöns Svensson tillhör mina anor.
Hälsningar
Johan Sjöberg
24
« skrivet: 2005-10-27, 16:12 »
Hej
Jag söker uppgift om föräldrarna till Nilla Jeppasdotter född 1763, troligen i Norra Rörum, möjligen i Nötarp, död 15/3 1798 på Nötarp nr 1. Hon har gift med gårdsmannen Jöns Svensson (1755 - 1828) på Nötarp 1. Är även intresserad av Nilla Jeppasdotters härstamning i tidigare led.
Tacksam för svar.
Johan Sjöberg
25
« skrivet: 2005-09-17, 21:33 »
Till Kurt Blomquist
Hej
Nej, jag har inte nämnt året 1768 och ännu mindre menat 1668. Jag syftade på tre män med namnet Alfast som vigts åren 1789, 1698 och 1721 i de tre nämnda församlingarna. En Alfast Svensson från Höghult (Högalt) i Breared vigdes den 21/6 1789 med en Bengta Bengtsdotter från samma by. En Alfast Nilsson från Ebbarp(?), Laholm, vigdes den 9/10 1698 med en Johanna Svensdotter, som mer bestämt anges komma från sagda by. Slutligen gifter sig en Alfast Nilsson från Laholm med en kvinna från Veinge den 2/7 1721.
Uppgifterna är hämtade från DDSS:s på Internet utlagda vigselregister för Halland, vilket enligt rubriken gäller åren 1674 - 1860. I verkligheten varierar tidpunkten för vigselregistren kraftigt vad gäller deras påbörjande i respektive socknar. Endast två har påbörjats före 1668, och dessa församlingar ligger längre norrut i Halland. I det stora flertalet socknar inleds de redovisade vigselregistren avsevärt senare. Det är alltså inte möjligt att hos denna källa kontrollera vigslar från 1668 för någon av de församlingar som nämnts i våra tidigare inlägg.
Märk väl - det handlar om register som genom olika insatser kunnat läggas ut på nätet. Men kyrkobokföringen har kanske i några fall inletts tidigare. Då återstår att kontrollera äldre register hos landsarkivet i Lund.
Lycka till. Jag vill inte alls utesluta möjligheten av släktskap mellan de personer som nämnts. I vart fall verkar namnet Alfast ovanligt.
Hälsningar
Johan Sjöberg
26
« skrivet: 2005-09-13, 21:57 »
Till Kurt Blomquist
Har vid en genomgång av DDSS:s vigselregister för Halland inte kunnat finna belägg för namnen Ulfvastad eller Alfastad någonstans i Halland under de tidsrymder för registret som angivits, inte heller ändelserna son- rest dotter.För Snöstorp och Trönninge går registret tillbaka till 1694 och för Eldsberga till 1765 medan Övraby saknas. Det hindrar givetvis inte att namnen kan ha förekommit utan att ha givit sig tillkänna vid en datasökning eller vid tidpunkter som inte omfattas av registret.
Däremot är Alfast ett bevisligen förekommande namnsnamn i socknar i södra Halland under perioden. Vigselregistret upptar tre män med namnet Alfast som gifter sig åren 1789, 1698 och 1721 i respektive Breareds, Laholms och Veinge socknar. En Svenning Alfastsson i Tjärby vigs såväl 1740 som 1742 och en Johanna Alfastdotter gifter sig i Veinge 1739.
Sen vet vi ju att stavningen av namn varierade betydligt i äldre tid, så Du bör nog inte ge upp hoppet att finna någon Ulfvastad eller Alfastad i just socknarna kring Halmstad och Laholm.
Hälsningar
Johan Sjöberg
27
« skrivet: 2005-09-12, 21:56 »
Till
Jens Bornemann
Någon direkt gårdslista kan jag inte erbjuda, men väl ett tips. 1988 utgavs boken Femsjö och skolorna i Femsjö av Robert Andersson i regi av Femsjö Hembygdsförteckning. Där återges bland mycket annat även en uppgift om socknens indelning i rotar för organiseringen av de första ambulerande skolorna, och däri anges vilka gårdar eller hemman som hörde till respektive rotar. Vidare innehåller boken uppgifter om torp och backstugor samt en rad personuppgifter rörande förtroendevalda jämte lärare under 1800- och 1900- talen. Denna bok bör kunna lånas via biblioteken, såvida inte hembygdsföreningen har några kvar.
En sockenbeskrivning, författad av K.J. Schultz och Hjördis Blomqvist, publicerades under 1900-talets första hälft, minns inte exakt när.
Johan Sjöberg
28
« skrivet: 2005-07-31, 14:11 »
Till Kjell Östby
Märkte att jag missade vigselåret för Avida. Det var 1786.
Johan Sjöberg
29
« skrivet: 2005-07-31, 14:09 »
Till Kjell Östby
Ett giltigt svar på Din fråga förutsätter tillgång till födelse-och dopboken för Breared. Det enda jag har är vigselboken, som finns utlagd på nätet via ddss. Den enda Avida Jönsdotter som vigselboken fram till 1860 har med från Breared kom från Ryy och vigdes den 5/2 med drängen Jonas Jacobsson från Espered i Enslöv.
Den enda Jöns från Ryy som finns med i vigselboken från 1730 fram till 1770 är Jöns Knutsson, Ryy, som vigdes med Bengta Jönsdotter från Gyltige den 5/7 1753.
Ortnamnet Ryy motsvarar väl numera närmast av f.d. stationssamhället Ryaberg.
Beklagar att jag inte kunnat ge ett mer exakt besked.
Johan Sjöberg
30
« skrivet: 2005-05-04, 08:58 »
Det är lite vanskligt att rita räta linjer över befolkningsutvecklingen under historiska perioder för vilka ingen statistik finns. Befolkningen har ökat (och minskat) språngvis, inte kontinuerligt, och mörkertalen måste vara stora. Vi kan knappast utesluta att Sverige hade en större befolkning under delar av bronsåldern än under folkvandringstid, vendeltid och tidig vikingatid. Troligen hade vi fler människor i landet under sent 1200 - tal än under 1400 - talet.
Och vad ska vi säga om Danmark? Somliga påstår att det landet hade ungefär en miljon människor år 1000, lika många som 1800, cirka åttahundra år senare. Var befolkningstalet ungefär konstant under denna långa period eller varierade det?
Johan Sjöberg
31
« skrivet: 2005-04-30, 08:28 »
Till
Eleonor Nilsson
Utanför Laholm i Halland finns en ort som heter Mellby, liksom f.ö. kustorten Mellbystrand. Tillhör Laholms kommun. Om Mellby tidigare varit egen församling vet jag inte.
Johan Sjöberg
32
« skrivet: 2005-04-15, 20:37 »
Hej igen
Enligt SCB:s befolknings- och namnstatistik fanns den 31 december 2004 1982 män med förnamnet Vidar. 761 hade namnet som tilltalsnamn/ förstanamn.
Vid samma tidpunkt fanns 164 Widar, varav 33 med namnet som tilltals- eller förstanamn.
33
« skrivet: 2005-04-15, 09:03 »
Känner faktiskt en person med förnamnet Vidar, härstammande just från Falkenbergstrakten. Har någon undersökt 1900-talets dopböcker från församlingarna inom detta område?
Johan Sjöberg
34
« skrivet: 2005-04-04, 09:31 »
Vargen var tämligen allmänt förekommande i skogstrakter i såväl södra Halland som Småland ännu under 1850- och kanske en del av 1860-talen.
Har läst en intervju med en 95-årig kvinna som publicerades i Hallandsposten i Halmstad den 21/6 1941, där hon uppgav att hon känt stor rädsla när hon som tioåring vallade får, vilka angreps av varg. Hon kunde inte försvara djuren.
Vargarna försvann tydligen mycket snabbt i större delen av landet mot 1860 - talets slut. Författaren Gustaf Schröder uppger i boken Jakt, fiske och vildmarksliv att vargen inte längre förekom i Värmland och Dalarna år 1870.
Hur vargstammen så hastigt kunde försvinna har mig veterligt inte förklarats. Misstanken att den drabbats av pest verkar ligga nära till hands, men som sagt: vi vet inte.
Att björnen dödade såväl hästar som nötkreatur är väl känt, liksom att lon gärna angrep får.
Johan Sjöberg
35
« skrivet: 2005-03-26, 14:40 »
Hej igen
Har vid en hastig genomläsning av artikeln noterat att det från 1690- talet fanns ett med Marbäck konkurrerande pappersbruk i Tönnersjö. Det ägdes av godset Stiernarp. Kanske Jacob Beckman var knuten till Tönnersjöbruket.
Johan Sjöberg
36
« skrivet: 2005-03-26, 08:09 »
I boken Breared Snöstorp - vår bygd utgivn av Stiftelsen för Simlångsdalens kultur- och naturvård år 1987 finns en 14 sidor(inklusive bilder) lång artikel om Pappersbruket i Marbäck under 1600 - 1700- talen, författad av Pär Lindblad. Boken bör kunna lånas på bibliotek.
Johan Sjöberg
37
« skrivet: 2005-03-12, 09:01 »
En liten anmärkning. Breareds husförhörslängd måste vara otydligt skriven.Det finns inget ort Vimalt i Breared.Rätt namn ska vara V i n n a l t. Detta med anledning av Anna Larssons inlägg 18 febr.
Johan Sjöberg
38
« skrivet: 2005-03-09, 18:57 »
Tack Ingrid för all information om Hanna Hansdotter och hennes förfäder.
Har även fått indikationer på att min teori om Per Knutssons härstamning kan vara värd vidare undersökning.
Johan Sjöberg
39
« skrivet: 2005-03-07, 16:18 »
Hej
Jag är intresserad av makarna Per Knutsson och Hanna Hansdotter i Slätteberga.
Makarna vigdes den 2/2 1734 i Glimåkra. Hanna Hansdotter angavs ha kommit från Källstorp. Per Knutsson hörde då hemma i Slätteberga.
Hanna Hansdotter avled av slag vid 46 års ålder 1750 och begrovs den 1 september detta år. En åbo Truls Hansson (1701-1785) från Källstorp står antecknad som fadder vid något av dopen i Slätteberga. Eventuellt var han en broder till Hanna.
Vilka var då Hannas föräldrar? Hon var av allt att döma född 1703 eller 1704, förmodligen i Källstorp. Den ende person i Källstorp med ett namn korresponderande med Hannas, som jag känner till, är den den 1704 avlidne åbon Hans Trulsson, men det kan ju finnas andra. Vet någon hur det förhåller sig här?
Eventuellt var Per Knutsson inte född i Slättaberga. Som faddrar vid dopen av hans barn uppträder särskilt en Kiähl Knutsson, boende på olika ställen, bl.a. Stolparöd, men även en Esbjörn Knutsson, bosatt i Hjärsås, men född 1713 i Tockarp. Även en Bengta Knutsdotter i Brötakulla förekommer i dessa sammanhang. Troligen är det syskon till Per.
Den ende Knut i Tockarp som jag kan upptäcka i DDSS:s lista över döda med detta namn under den ifrågavarande perioden är en Knut Ingemansson död vid 47 års ålder 1715. Vem vet om det finns något samband här eller ska jag söka Per Knutssons härstamning på annat håll?
Johan Sjöberg
40
« skrivet: 2005-02-11, 14:59 »
Till Anders Ryberg
Tack för tipset om Verbums Sveriges kyrkohistoria.
Johan Sjöberg
41
« skrivet: 2005-02-11, 10:40 »
Kyrkohistorikern Tryggve Lundén, fil dr och teol lic., har skrivit boken Sveriges missionärer helgon och kyrkogrundare, utgiven på förlaget Artos 1983. Lundén talar om biskoparna Brynolf I Algotsson, Brynolf II Karlsson och Brynolf III Gerlaksson av Skara jämte biskoparna Magnus I och Magnus II Tavast av Åbo, vilka alla tillhörde den katolska tiden. Tar jag inte fel har Lundén också skrivit en avhandling om Brynolf Algotsson. Möjligen var det en lic- avhandling, eftersom jag har för mig att Lundéns doktorat var ett hedersdoktorat.
Min fråga gällde dels när det blev praxis att numrera påvar, monarker och biskopar, dels om det finns skriftliga belägg från medeltiden på numrering av svenska biskopar.
Lundéns bok innehåller också en svensk regentlängd från den äldre medeltiden, men där åsätts inte kungarna någon anakronistisk numrering.
Lundén skrev flera verk om Sveriges katolska tid, men ovanstående är det enda jag har tillgång till. Jag har ett minne av att jag någon gång hört honom säga att han bedrivit studier i Vatikanarkivet. Kan det möjligen där finnas något om ovanstående?
Johan Sjöberg
42
« skrivet: 2005-02-10, 22:16 »
I lördags tillät jag mig att efterlysa besked om när seden att numrera påvar, monarker och biskopar egetligen började. Jag undrade också om det finns skriftliga belägg från medeltiden för att svenska biskopar då bar nummer, detta med anledning av att katolska biskopar i Skara och Åbo åsatts sådana i ett nutida kyrkohistoriskt verk. Finns det verkligen ingen som vet hur det förhåller sig i dessa frågor?
Johan Sjöberg
43
« skrivet: 2005-02-05, 18:29 »
I sitt verk Sveriges missionärer helgon och kyrkogrundare använder kyrkohistorikern Tryggve Lundén numrering på flera av de medeltida katolska biskoparna av Skara och Åbo. Han talar om biskop Brynolf I Algotson, Brynolf II Karlsson och Brynolf III Gerlaksson i Skara. Han talar även om biskop Magnus I och Magnus II Tavast av Åbo.
Det verkar finnas flera fackhistoriker bland dem som deltar i debatterna i Rötter. Jag antar att några av dem sysslat med medeltiden. Kanske någon kan ange hur gammal är seden att numrera påvar, monarker och biskopar är internationellt. Finns skriftliga belägg för sådan numrering av biskopar i Sverige under medeltiden?
Johan Sjöberg
44
« skrivet: 2005-02-04, 21:36 »
Hej!
Jag söker upplysningar om stationsinspektoren Carl Isak Johansson. Han var gift med Lovisa (Lotten) Jönsson, f.7/7 1866 i Breareds församling(N), död 4/5 1937. Hon var då bosatt på Kaptensgatan 7 i Halmstad. Maken hade avlidit tidigare. Om jag inte tar fel hade paret bott ett par årtionden eller mer i Halmstad, troligen på denna adress.
Enligt bouppteckningen efter Lovisa Johansson saknade maken arvsberättigade arvingar. Men varifrån kom C.I. Johansson? När var han född? När dog han? När och var gifte sig makarna?
Johan Sjöberg
45
« skrivet: 2004-11-11, 21:33 »
Har ett par förfäder under 1700-talet som var s.k. skånska ryttare. De tillhörde rotar i Glimåkra resp Örkened i Kristianstads län. Vet någon om deras förband var kavalleri i egentlig mening eller beridet infanteri?
Johan Sjöberg
46
« skrivet: 2004-11-01, 21:00 »
Till Jakob Pettersson
Tor Högnäs var en känd journalist i Finland. Han var knuten till Vasabladet och var även korrespondent för Dagens Nyheter. Det var han som publicerade förut hemlighållna uppgifter från president Kekkonens förhandlingar med Bresjnev i Zavidovo utanför Moskva, den s.k. Zavidovoläckan, som åstadkom ett enormt rabalder i Finland. Saken föranledde, om jag inte minns fel, en utredning av Justiekanslersämbetet om hur Högnäs kunnat få tag i dessa uppgifter. Själv vägrade Högnäs att röja något under hänvisning till pressens källskydd.
Johan Sjöberg
47
« skrivet: 2004-10-09, 13:51 »
Holsljunga församling ligger mig veterligt i sydvästra Västergötland liksom Östra Frölunda. Stafsinge ligger i Halland, inte långt från Falkenberg. Men är Karl Albert Johansson född i Holsljunga måste hans ursprung rimligtvis sökas där.
Johan Sjöberg
48
« skrivet: 2004-10-09, 09:29 »
Hej
När jag läser en del inlägg i denna spalt med spekulationer om utseende etc. kommer jag att tänka på en historia som jag en gång läste i ett exemplar från förra sekelskiftet av Svenskt Skämtlynne.
Tre herrar satt kring ett groggbord och pokulerade. Den ene sade:
Vet ni vad, när jag var i Karlskrona tog dom mej för prins Carl.
Den andre:
När jag var i Berlin trodde de att jag var kejsar Wilhelm.
Den tredje:
Det där va just nånting. När jag var i Sahara var det en som kom emot mej och sa ´nä se godda på dej, är det du?´
Denna lust att kannstöpa om kungars eventuella illegitima ättlingar, tycks vara en del av den svenska nationalkaraktären, om man nu alls ska tala om en sådan. Också verkliga eller förmenta utseendemässiga likheter hör hit.
I denna spalt förekommer nu hundra inlägg. Hittills har inte ett enda fall av härkomst från Karl XV inregistrerats, i varje fall inte om vedertagna beviskrav ska uppfyllas. Normalt borde spalten ha stängts om avsikten med den är att underlätta och befrämja släktforskning. Men underhållningsvärdet med alla skrönorna kanske motiverar en fortsättning.
Dock har Rötter redan en spalt för annat än släktforskning, nämligen Kantstött porslin. Den verkar dock så väl frekventerad att det kanske behövs en avlastning. Och vem törs bestrida att det är ett kärt och populärt ämne som tas upp. Det får Karl XV:s eftermäle säkert dras med till den svenska historiens förhoppningsvis mycket avlägsna slut.
Johan Sjöberg
49
« skrivet: 2004-10-03, 20:48 »
Till Bengt Grufman
Jag har inte läst mer om detta än vad som finns angivet i den bok jag hänvisat sig till. Jag antar att Du tagit del av avsnittet på sid. 366.
Men saken måste ju ha haft ett rättsligt efterspel. Breared tillhörde Tönnersjö härad, och saken bör ha handhafts av berörda häradsrätt.
Eftersom händelsen inträffade 1887 bör materialet från domsagan finnas hos landsarkivet, i detta fall Lunds. Det bör ha förekommit en del publicitet kring ärendet i Halmstadtidningarna, främst Hallandsposten, men möjligen också i Halland, som jag tror fanns vid den tidpunkten. Pressarkivet i Lund har kanske berörda årgång.
Hälsningar
Johan Sjöberg
50
« skrivet: 2004-10-02, 10:27 »
Jag är naturligtvis helt på det klara med att namngivningen varit en fråga om kulturell och folklig sedvana utan några tvingande lagbud. Vem som helst som tagit del av kyrkobokföringen kan se att vi under åtminstone andra hälften av 1800 - talet hade ett omfattande uppbrott från denna tradition, och att vi fick en rikare och mer fantasifull namnflora, inspirerad bl.a. av popuärlitteraturen.
Men jag hävdar att det fall jag tagit upp, från Hallands skogsbygd, utspelats i en konservativ allmogemiljö, där man inte utan vidare bröt med traditionen.Just den lilla byn Grove i Breared erbjuder exempel på detta. De senaste 250 åren har två gårdar funnits i byn. Troligen har de uppstått genom hemmansklyvning av en tidigare ensamgård. Det handlar om släktgårdar, möjligen också, längre tillbaka i tiden, om samma släkt. Vad som är anmärkningsvärt är att ägarna av dessa gårdar under tre parallella generationer haft identiska för- och efternamn. Först hade vi två Per Jönssöner, därefter två Jöns Perssöner och därefter åter två Per Jönssöner. Detta varade från slutet av 1700- talet till långt in på 1900-talet. Trots de uppenbara olägenheterna (som bjuder på fallgropar för släktforskare), var det först mot slutet av 1800- talet och början av 1900- talet bönderna blev djärva eller moderna nog att frångå sedvanan.
En hel del osäkerhet om namnskicket och arven av förnamn tycks finnas att döma av inläggen ovan. Jag tycker Gunnar Jonssons uppgift om den norska sedvanan är intressant. Det verkar stämma på familjen med de båda Elnorna eftersom en tredje dotter, Johanna, hade samma namn som sin farfarsmor.
Det föranleder mig till en lite vidare spekulation, kanske lite utanför ramen för denna debatt. Jag vill minnas att ortnamnforskaren Jöran Sahlgren haft funderingar om ett västnordiskt kulturområde, omfattande Norge och betydande delar av västra Sverige,under forntiden.
Något liknande antyds i det relativt nya verket om Sveriges jordbrukshistoria som Lantbruksuniversitet gett ut. Skillnaderna i odlingssätt och redskap mellan östra och västra Sverige var påtagliga under perioden från bronsålderns slut till långt fram i tiden.
Kanske även vad som kallas den gamla norska ordningen vid namngivning av barn haft spridning i stora delar av västra Sverige. Jag säger inte att det varit så. Men tanken finns.
Johan Sjöberg
51
« skrivet: 2004-10-01, 09:20 »
Jag har liknande fall i min farmors släkt. Hon hade två fastrar med samma namn. De hette båda Elna Persdotter. De var döttrar till bonden Per Jönsson (1774 - 1822)i Grove, Breared,Halland, och hans hustru Maria Nilsdotter (1788 - 1858) född på gården Mosilt, Breared. De båda Elnorna föddes 1812 respektive 1814 och levde åtminstone upp i 30-årsåldern. Jag har inte hunnit följa dem resten av deras liv och kan inte ange dödsåren.
Allt talar för att de båda uppkallades efter farmor och mormor.
Farmodern Elna Svensdotter, f. i Högalt, Breared, levde mellan 1745 och 1807. Hon var gift med bonden Jöns Persson i Grove (1735 - 1799). Mormodern Elna Fredriksdotter Spångberg, troligen född i Breared,och gift med en Nils Jönsson i Mosilt levde mellan 1749 och 1812.
Frågan är nu vilken Elna som uppkallats efter vilken. När den första Elnan föddes 1812 var farmodern redan död. Mormodern dog mot slutet av samma år men levde vid dopet och bar barnet då. Det verkar troligt att flickan uppkallades efter henne. Men jag har också sett en uppgift om att barnen i regel uppkallades efter avlidna anmödrar eller anfäder.
Finns någon med synpunkter på detta? Jag vill gärna komma till fullständig klarhet om vilken Elna som uppkallats efter vilken.
Johan Sjöberg
52
« skrivet: 2004-09-13, 11:41 »
Till Gunnar Jonsson
Stort tack för de snabba beskeden. Jag skulle tro att det är rätt personer. Detta verkar vara ännu ett fall där Kila och Stora Kil (Kiln)förväxlats.
Johan
53
« skrivet: 2004-08-26, 22:20 »
Hej Jön-Eric Thomas
Sorry, Erik Svensson is dead since more than 20 years, I believe he died the same year his book was published. But I have a copy of it.I have however not been able to find anything about your relatives in the chapter about Skerkered.
Anyhow this is not decisive. The book does not mention a lot of people living in the villages because it is focused on a certain social class, which disappeared from the Swedish society during the first half of the last century, namely crofters and cotters. Svensson did not write about the farmers of Breared or their households.
The village of Skerkered is situated on the border between the parishes of Breared and Snöstorp, and, if I?m not mistaken, a certain part of Skerkered does belong to Snöstorp.
So I believe you have better to study the church archieves.
Johan Sjöberg
54
« skrivet: 2004-08-26, 21:17 »
Hej Solveig
Jag har läst såväl din förfrågan om Traboki som din efterlysning av Edla Josefina, så jag förmodar att det är samma ärende. Jag har även läst Lena Thelins svar med uppgiften om Fröböbol i Breareds socken. Ortbeteckningen är lite egendomlig, eftersom inget Fröböbol är känt i Breared. Däremot finns ett Fröböke, en förhållandevis stor by med ett tiotal gårdar. Den familj som Lena Thelin hänvisar till bodde på gården Hultet i Fröböke. Motsvarande uppgifter återfinnns i en hembygdsbok som gavs ut för några år sedan. Familjeuppställningen är densamma. Och jag gissar att Traboki helt enkelt är Fröböke. Jag kan skicka lite mer detaljerade uppgifter om jag får din e-mailadress
Johan Sjöberg
55
« skrivet: 2004-07-08, 20:29 »
Till Berit Eriksson
Sådana uppgifter bör man kunna få från stadsingenjörskontoret, kommunarkivet eller Helsingborgs museum.
Hälsningar
Johan Sjöberg
56
« skrivet: 2004-04-23, 20:10 »
Hej
Av allt att döma finns flera släkter Spångberg med olika ursprung. Jag kan bidra med ännu en, denna gång från Halland. Den förste kände företrädaren för denna är klockaren i Snöstorp Petter Spångberg enligt uppgift född i Snöstorp den 24/6 1699, död i Djäknebolet, samma församling 12/3 1762, gift med en Anna Brita Ekeblad.
Petter Spångberg var son till kronolänsmannen Jon Jonsson (1662- 1729), Röinge, Snöstorp, som i sin tur var son till en bonde med samma för- och efternamn i denna by.
Petter Spångberg hade sönerna Fredrik(min fmfmmf), klockare i Breared, Thore, klockare i Snöstorp och Christen, lantbrukare i Snöstorp.En dotter var gift med en riksdagsman i bondeståndet.
Även ättlingar i senare led uppges ha utövat klockareyrket.
Om några bärare av namnet Spångberg ur denna släkt finns kvar i dag vet jag inte.
Jag vill dock inte utesluta att den Sabine Spångberg som Rose-marie Asplund nämnt ovan tillhör denna släkt. Årstad ligger ju bara tre - fyra mil norrut från de socknar som jag nämnt ovan.
Jag har uppgift om att en fröken Spångberg på 1920- talet var bosatt i Breared (grannförsamling till Enslöv och Torup).
Johan Sjöberg
57
« skrivet: 2004-03-05, 12:45 »
En liten detalj. Raus församling ligger inte söder om Helsingborg. Den ligger däremot söder om Helsingborgs centrum. Raus församling har ingått i egentliga Helsingborgs stad, kommunalt sett, sedan åtminstone 80 år. Den införlivades med staden långt före 1970-talets kommunsammanslagningar. Det må vara en bagatell men bör dock påpekas.
MVH
Johan Sjöberg
58
« skrivet: 2004-02-19, 21:56 »
Hej Håkan
Jag har sett en uppgift om att en dam i min hemtrakt i Halland tagit namnet Bysmed efter faderns yrke. Jag tycker det är ett trevligt och välklingande namn.
Hälsningar
Johan Sjöberg
59
« skrivet: 2004-02-11, 20:03 »
Hej
Vad var Väfvarehuset (fanns på 1830 - talet) i Norra Mellby för något? Spinnhus? Industri? Korrektionsanstalt? Eller bara bostad för någon hedervärd hantverkare?
Johan M. Sjöberg
60
« skrivet: 2004-02-09, 20:35 »
Till
Bengt Grufman
Hej!
Avser Din förfrågan en Karl Amadeus Björk född 1964 eller den 10 mars 1864. Om en person född sistnämnda år, enligt uppgift i Getinge, finns åtskilliga uppgifter från Breareds församling, inklusive om föräldrar och syskon. Får jag bekräftat att födelseåret är 1864 den 10/3 kan jag återge en del som skrivs i Erik Svenssons Torp och stugor i Breareds församling sidan 366. Om Du har tillgång till boken kan Du läsa själv. Det är ingen uppbygglig läsning.
Mvh
Johan Sjöberg
61
« skrivet: 2004-01-23, 21:59 »
Hej
En viss försiktighet vad gäller härledning av ortnamn är nog på sin plats. Tar jag inte fel finns det, eller har funnits, en plats kallad Gatan i Onsala i Hallands län, därav namnet Gatenhielm. Det lär också finnas en gård Gate eller Gathe i Arvikatrakten i Värmland. Vad säger att de har med gatehus att göra? Användes för övrigt ordet gatehus utanför Skåne och blev dessa inte mera vanliga först under andra halvan av 1700-talet och 1800-talet genom uppkomsten av en stor obesutten befolkningsgrupp på landsbygden?
Johan Sjöberg
62
« skrivet: 2004-01-13, 22:48 »
En fråga. Hur löd Almqvists dopnamn i dopboken? Namnet Lovis,ändrat till Love har jag inte sett förut. Däremot har jag sett uppgiften att dopnamnen var Carl Jonas Ludvig.
Den legitime sonen bar ju namnet Ludvig, vilket kan tyda på att även fadern haft detta dopnamn, men att han ändrat sitt eget till Love.
Jag har inte de böcker jag läst om författaren tillgängliga, men jag tror att det var i den lärobok om svensk litteraturhistoria som användes i gymnasiet på 1950-talet som uppgiften om att Almqvist ändrade dopnamnet Ludvig till Love fanns.
Johan Sjöberg
63
« skrivet: 2003-12-28, 20:48 »
Ett varmt tack till Monica Warnstam och Eivor Andersson för lämnade besked.
mvh
Johan Sjöberg
64
« skrivet: 2003-12-27, 22:03 »
Hej.
Söker uppgifter om följande barn till åbon Jöns Larsson och dennes hustru Johanna Persdotter, Vinnalt, Breared, Halland:
Gunnar f. 5/4 1853, Lars Peter f. 22/2 1861, angiven i hfl som utflyttad till Veinge 1888, Elna f. 6/12 1855 och Johanna f.25/11 1857.
Vilka uppgifter om dessa finns i folkräkningen 1890 och 1900? Var bodde de och hur såg deras resp familjebild ut? De bör ha hetat Jönsson i efternamn.
Johan Sjöberg
65
« skrivet: 2003-12-27, 21:09 »
Tack Eivor Andersson för uppgifterna. Det var lite av en chansning att hoppas på att de två Ellnorna levde 1890. Men är det enbart Halland som kollats? De bägge Ellna Persdöttrarna kom från en plats i östra Halland där de hade högst en halvmil till Småland.
I anteckningarna om dem från 1800-talets förra hälft stavas de med två (l), men sannolikt har stavningen senare normaliserats till ett (l), och detta verkar ha varit genomgående under slutet av 1800-talet. De dubbla l-en behöver alltså inte ha följt systrarna livet ut. Elna synes för övrigt ha varit det mest frekventa kvinnonamnet i dessa delar av Halland, och för övrigt i stora områden i Skåne under 1700-och förra delen av 1800-talet.
Hälsningar
Johan Sjöberg
66
« skrivet: 2003-12-27, 16:28 »
Hej
Jag söker efter systrarna Ellna Persdotter, f.11/2 1812 och Ellna Persdotter, f.25/2 1814,bägge i Grove, Breareds församling, Hallands län.(Ja, de hade faktiskt samma förnamn och givetvis efternamn). De är döttrar till lantbrukaren Per Jönsson (1774 - 1822) och hans hustru Maria Nilsdotter (1788 - 1858), Grove, Breared. De båda Ellnorna flyttade från fädernegården på 1840 - talet.
Jag undrar om de levde ännu 1890, då de skulle vara 78 resp 76 år, var någonstans och hur såg deras familjebild ut.
Elnornas bror Jöns (f.1809) och systern Johanna (f.1819) dog före 1890, och dem har jag koll på.Men jag är nyfiken på hur det gick för systrarna med samma namn.
Johan Sjöberg
67
« skrivet: 2003-12-25, 16:34 »
Ett tack till Wilhelm Hansson för tipsen angående J.O. Ramstedt. Jag har även funnit honom i ett par gamla årgångar av Svenska Släktkalendern. Denna släkt Ramstedt har synes härstamma fråm Ramshyttan i Nora bergslag.
Johan M. Sjöberg
68
« skrivet: 2003-12-18, 20:39 »
Angående Skottesläkterna
I Breareds socken(N) i Halland, grannförsamling till Vrå och Lidhult i Småland, har också funnits en familj Skotte. Den inleds av båtsmannen Birger Knutsson-Skotte f. 5/9 1858,död 1904, gift med Anna Katrina Andersdotter f. 4/5 1861 i Lidhult(G). De bodde från 1898 på fastigheten Fröböke nr 4 i Breared och hade barnen Nanny, f.6/11 1890, John Albert, f. 19/1 1892, Karin Anette, f. 9/11 1893, Alida Cecilia, f.30/8 1895, Edvin Patrik , f.30/11 1897, Carl Vallentin, f. 21/6 1899, död 1904, Svea Oscaria, f. 6/5 1901, Juliana Henrietta f. 16/12 1902.
Båtsmannen Birger Skotte var son till sjökorpralen Knut Bengtsson-Winberg f.i Skallinge Breared 20/8 1822, gift med Johanna Larsdotter f. 12/9 1822 i Orrabo, Breared.Winberg var i sin tur son till sockenskräddaren Bengt Andersson,f. 5/9 1786 i Torlabo, Breared.
Såväl Vinberg som Skotte förefaller i dessa fall vara typiska soldatnamn med ursprung i indelningsverket. Inget talar för något samband med de släkter Skotte som nämnts tidigare i denna spalt. Jag nämner detta ifall någon forskare skulle upptäcka dem och ev. komma på villospår.Jag känner inte till om någon efterlevande är bärare av namnet i dag. Birger Skottes barn hade dock detta efternamn. Åtminstone tre av dem förblev ogifta och saknade bröstarvingar.
Man bör nog räkna med att namnet Skotte burits av fler av indelningsverkets soldater eller båtsmän och man ska inte utgå från att något samband utan vidare existerar i förhållande till de större Skottesläkterna.
Uppgifterna är hämtade ur Erik Svenssons bok Torp och stugor i Breareds församling. Någon bygger också på personliga hågkomster av ett par av syskonen.
Johan Sjöberg
69
« skrivet: 2003-10-29, 21:50 »
Ulf Karlsson
Läs Sonja Erfurths biografiska böcker om Martinson.Jag vill minnas att den i andra delen tar upp Martinsons bekantskap med nämnda dam.Den började i tonåren, då M.E. Kjellberg,jag tror att det var så hon stavade, hjälpte den unge pojken till ett arbete i Jonsered. Hon bistod honom även senare. Erfurths biografi över Martinson är intressant även mot bakgrund av den debatt om hans härkomst som förts i denna spalt.
Erfurth anser bestämt att Martinson är dotterson till Sven Jönsson i Gammalstorp och har även intervjuat medlemmar av dennes släkt, som utan vidare accepterat släktskapet. Hon nämner bl.a. att Harry som ung, före sin berömmelse, besökt en en moster, tydligen en dotter till SJ, som tagit för givet att han var hennes (halv)systerson.Erfurths uppgifter bygger bl.a.på en mängd intervjuer med Harry Martinson själv. Det tyder på att någon form av erkännande av faderskapet till Martinsons mor förelegat från Sven Jönssons sida, låt vara att inget tydligen dokumenterats i de skriftliga källor som släktforskarna har tillträde till.Kan det möjligen initiera en debatt kom bevisvärdering i släktforskningen?
Johan Sjöberg
70
« skrivet: 2003-10-22, 09:48 »
Svar till Anne Lee Wilson
Hej
Namnet Manilla verkar ha haft en regionalt avgränsad förekomst i Skåne, kanske främst den östra delen.Jag har en faster Anna Manilla Sjöberg, f. 4/9 1894 i Breared, Halland. Min farfar var göing och tog troligen med sig det från sin hemtrakt.Jag har också sett detta namn i verket Svenska gods och gårdar när det handlat om beskrivningen av bondgårdar, deras ägare, deras hustrur och barn jämte anfäder-och mödrar, i nämnda delar av Skåne.Men namnet förekommer tämligen sparsamt.
Hälsningar
Johan Sjöberg
71
« skrivet: 2003-05-17, 20:52 »
Lennart Eriksson
Tack för beskedet om Karin Persdotters härstamning från Gräsmarks församling. Det är just vad jag så smått börjat misstänka efter att ha sett på kartan hur nära man har till Gräsmark från Hundviken.
Mvh
Johan Sjöberg
72
« skrivet: 2003-05-08, 21:06 »
Hej
Jag söker upplysningar om buntmakaren Lars Larsson och hans hustru Stina Jansdotter, vilka var bosatta i Yngshyttan,dåv. Filipstads landsförsamling år 1800.
Tacksam för information om dem.
Johan Sjöberg
73
« skrivet: 2003-05-02, 19:32 »
Ett varmt tack
till Lars Bergkvist för uppgifterna. De för saken framåt.De besked jag förut haft innehöll missuppfattningar om ortnamnen, därför att meddelaren saknade lokalkännedom om Gunnarskog.Sålunda fick jag veta att Gunnar Jakobsson kom från Sökerud. Jag misstänkte att det kunde vara Sätered, och mycket riktigt finns en Gunnar Jakobsson född där.Jag vill tro att det är rätt spår oaktat olikheterna ifråga om årtalet.Karin Persdotters födelseort var sannolikt missuppfattad på grund av svårläst text i kyrkoboken och uttyddes Gråsylte, ett namn som inte lär finnas i Gunnarskog.Där finns å andra sidan flera andra ortnamn som börjar på G. exempelvis Gårdsås, Gravås, Gröttvål etc.och det är kanske något av dessa.Troligen har jag haft förfäder i åtskilliga generationer i Gunnarskog.
Johan Sjöberg
74
« skrivet: 2003-04-30, 08:22 »
Till Sonja Kjellvard
Enligt uppgift i boken Torp och stugor i Breareds församling av Erik Svensson flyttade Lars Emil Andersson med familj vidare till Ullareds församling(Hallands län) år 1894.Under tiden i Breared föddes ytterligare en son, Ture Rudolf,f.2/1 1893, utöver de barn Du nämner i Ditt inlägg
Mvh
Johan Sjöberg
75
« skrivet: 2003-04-26, 13:40 »
Till Eva och Björn Blom
I Barbro Björks bok Bygget, Lingiltaborna och deras grannar i Fröböke,Äskilt m.m. Breareds socken, Tönnersjö härad, Hallands län, utgiven på hennes eget förlag i april 2000 finns en uppgift om att Konrad Persson i Lingilt reste till Amerika år 1905, enligt vad jag just upptäckt.
J.Sjöberg
76
« skrivet: 2003-04-26, 08:05 »
Till Björn och Eva Blom
Nej några fler relevanta uppgifter om Konrad Persson från Lingilt har jag inte, utom att han hade fem systersöner i Sverige och tre syskonbarn i Amerika. Flera av dem är avlidna nu, men det finns släktingar i senare led.
Det bör emellertid finnas uppgifter om Konrad P.:s utflyttning i Breareds flyttningslängd. Där bör framgå vart han flyttade. Dessa handlingar finns antingen på landsarkivet i Lund eller ev. hos den lokala folkbokföringsmyndigheten. Motsvarande uppgifter bör finnas i den församling i Sverige han ev. flyttat till.Han kan också ha rest direkt till Amerika.Två äldre syskon emigrerade dit.
Man måste räkna med möjligheten att den Konrad Persson Ni söker är en helt annan person.
Med vänlig hälsning
J.Sjöberg
77
« skrivet: 2003-04-25, 19:37 »
Till Björn Blom
Konrad Persson i Lingilt reste till Amerika, obekant när.Om han åkte till Canada eller tog en omväg över Stockholm är okänt för mig.Konrad P vistades enligt vad jag hört en tid i Alaska. Han återvände till hemorten troligen på 20-talet och övertog fädernegården efter föräldrarna 1934.
Konrad Persson, som var ogift, överlät gården till en systerson, vars efterlevande såvitt jag vet alltjämt äger den. De kan nog lämna mer ingående besked. Själv avled Konrad P. vid mitten av 60-talet. Han var bosatt i Breareds församling.
J. Sjöberg
78
« skrivet: 2003-04-15, 08:41 »
Till Ture Antonsson
Enligt Erik Svenssons bok Torp och stugor i Breareds församling var Pernilla Bengtsdotters föräldrar torparen Bengt Persson, f. 10/11 1747 i Fägrilt, Breared, och hans maka Kerstin Mårtensdotter, f. 18/2 1754 i Mahult,Breared.Pernilla anges här född 4/7 1795. Per Knutsson uppges född på Lurehus, men utan exakt angivande av föräldrar.Under Lurehus står 1789 Svenborg Pålsdotters barn Per, men man bör nog inte dra för långtgående slutsatser.Breareds födelseböcker för senare delen av 1700-talet finns dock i behåll på landsarkivet i Lund och kan nog ge svar.
MVH
Johan S.
79
« skrivet: 2003-04-14, 19:28 »
Hej Sara
Ett varmt tack för det snabba beskedet.
MVH
Johan
80
« skrivet: 2003-04-14, 13:50 »
Tack Sara
Jag har uppgifter om att Olof Olsson är född i Segerstad, bland annat från landsarkivet i Göteborg och från kyrkböcker i socknar där han bott. Jag har ingen anledning att betvivla dem. Men jag har sett en uppgift i Rötter om att Segerstad och Nor är samma pastorat och att en del segerstadsbor blivit redovisade i Nor av det skälet.Tror därför att spåret är riktigt.Jag tackar dock för besväret.
MVH Johan
81
« skrivet: 2003-04-13, 17:29 »
Hej
Söker föräldrarna och andra anfäder till Olof Olsson,född i Segerstad, Värmlands län,den 13/4 ev. 13/11 1839.Han gifte sig med Carolina Persdotter, f. 11/10 1848 i Mellerud, Nor, någon gång i början av 1870-talet.Senare bosatt i Gillberga, Glava och Stora Kil
82
« skrivet: 2000-06-13, 15:58 »
Under Kändisars härstaming: Schaffer, Janne (gitarrist), framgår det att även Janne Schaffer härstammar från konungamördaren Anckarström.
83
« skrivet: 2000-04-04, 18:24 »
Barbro,
Jag ställer mig lite tveksam till ditt påstående. Jag har själv plöjt igenom ett antal herdaminnen för olika stift (Karlstad, Härnösand, Visby, Uppsala, o s v) utan att finna en enda, som anges vara av judisk börd.
Finns det någon litteratur eller några artiklar som styrker ditt påstående?
MVH
Johan Sjöberg
själv utan judiska anor, däremot troligen zigenarättling
84
« skrivet: 2000-03-30, 17:29 »
Anders! Man får tacka! Det är nog läge för ett forskningssamarbete. Magnus Ugglas ofrälse anor är ju ännu till (alltför) stor del outforskade.
85
« skrivet: 2000-03-27, 13:46 »
Robban!
Faktafel är mycket vanligt förekommande i Ohlmarks skrifter. Läs artikeln om Åke Ohlmarks i Svenskt biografiskt lexikon, där står det att Ohlmarks verk bör läsas med en stor nypa salt och mycket kritik.
86
« skrivet: 2000-03-24, 13:16 »
Håkan!
Tycker du verkligen att man skall ange församlingens nuvarande namn, även när den har bytt namn? Dvs att ange Vindeln fs även då den hette Degerfors?
Jag gör så, att jag anger dåvarande församling för händelsen, med församlingens dåvarande namn, men med nuvarande stavning ifall församlingen inte har bytt namn helt, dvs från Degerfors till Vindeln. Att Södertälje skrivs Södertelge i äldre kyrkoböcker är ju inget att fästa någon större vikt vid, utan då skriver jag Södertälje.
87
« skrivet: 2000-03-24, 13:01 »
Ytterligare en reflektion från en ordkynnig Värmlandsforskare:
De uppgifter som Emigrantregistret framtagit åt mig från Sveriges Dödbok får jag alltså inte lämna ut på Internet? Tills vidare tänker jag ignorera detta, om så skulle vara fallet. Jag säger som jänkarna: So what? Sue me
88
« skrivet: 2000-03-24, 12:58 »
Efter att ha läst Carl-Johans inlägg härovan har jag inte mycket att tillägga, dock så har det väckt viss irritation hos mig att Värmlandsarkiv inte har CD-skivorna Emigranten och Sveriges Dödbok, utan då är man hänvisad till Emigrantregistret, vars expedition är sambo med Värmlandsarkivs forskarsal. Men hos Emigrantregistret får man inte själv söka efter uppgifterna i CD-skivorna, det måste personalen göra åt en, vilket de tar ganska hutlöst betalt för, nämligen 4 kr/utskriven uppgift.
Detta beror inte på att Värmlandsarkiv skulle sakna CD-skivor. Värmlandsarkiv har en dator med ett antal CD-skivor som man kostnadsfritt kan söka information i. (Dock saknar Värmlandsarkiv skrivare, kopplad till denna dator, men förhoppningsvis så kommer det. Jag vet att det har diskuterats).
Jag har en ganska obehaglig misstanke. Är det helt enkelt så, att Värmlandsarkiv av Emigrantregistret förbjudits att införskaffa CD-skivorna Emigranten och Sveriges Dödbok, då Emigrantregistret vill tjäna pengar på den information som finns där?
I annat fall, kanske Värmlands Släktforskarförening skulle avsätta/insamla medel för att skänka nämnda två CD-skivor till Värmlandsarkiv, med förbehåll att dessa skivor MÅSTE förvaras i deras dator i Värmlandsarkivs expedition.
89
« skrivet: 2000-03-23, 18:56 »
Hej igen!
Jag tänkte bara meddela att jag på Värmlands släktforskareförenings årsmöte den 18/3 fick med mig föreningen på min motion, och att Värmlands släktforskareförening kommer att inlämna en motion till Sveriges släktforskareförbunds riksstämma i Linköping med titeln Bevara församlingen.
Denna klarsynthet hedrar värmlänningarna!
90
« skrivet: 2000-03-23, 14:00 »
Jane!
Frida Elisabet Grönlund är min morfars mormor! Jag härstammar från hennes utomäktenskapliga dotter Ida Elisabet Dahlberg, född 1909, vars far enligt erkännande var Gustaf Henrik Norling i Västerfärnebo fs (Vsm).
Tyvärr har jag inte forskat något om Frida Elisabets anor.
91
« skrivet: 2000-03-22, 18:08 »
ÅKE OHLMARKS!!!!!!
Nej tack, hans verk har mycket litet att tillföra den seriösa forskningen. (Avskräckande exempel: Stamträd över Europas furstehus)
92
« skrivet: 2000-03-22, 18:02 »
Tack för det Carl!
Här kommer ytterligare några anor, men nu hinner jag inte lägga ut en hel generation, så jag tar några i taget nu.
Generation IX
ff ff ff ff f
512 Karl Uggla, till Haga i Janakkala fs (FIN) o Drägsby i Borgå fs (FIN), d 1678 28/9 i Jungfernhof, Livland, kornett. (EÄ VIII:425) - G före 1670 enligt Viborgs domkapitels utslag m
ff ff ff ff m
513 Ebba Svanström, levde ännu 1719. (EÄ VIII:425)
ff ff ff fm f
514 Bernhard Friherre Rehbinder, arvherre till Viljakkala i Kyro fs (FIN), herre till Mönikorb i Tristfer fs (EE) samt Brännboda i Kimito fs (FIN) o Balkis i Vemo fs (FIN), f 1639 4/7, d 1705 9/7 i Nuhjala enligt påskriften på hans vapen i Vemo moderkyrka, överste för Åbo o Björneborgs läns kavallerireg. (EÄ VI:200) - G m
ff ff ff fm m
515 Kristina Elisabet von Burghausen. (EÄ VI:200)
ff ff ff mf f
516 Esaias Aminoff, d 1657 2/4, överste för de s k svenska kosackerna. (EÄ I:72-73) - G m
ff ff ff mf m
517 Pelageia Skudin, som skulle begravas 1691. (EÄ I:73)
ff ff ff mm f
518 Göran Silfverhielm, till Forssa i Bollebygd fs (Vgl), d 1659 efter 24/3, överstelöjtnant vid Jönköpings reg. (EÄ VII:172) - G före 1646 m
ff ff ff mm m
519 Katarina Oxe, d (bg 1698 2/3) i Jönköping (Sm). (EÄ VII:172)
ff ff fm ff f
520 Anders Lilliebrunn, till Monikkala i Janakkala fs (FIN), d 1695, kapten vid Tavastehus läns infanterireg. Han erhöll efter reduktionen för sin fattigdom livstidsfrihet på Monikkala i Janakkala fs (FIN). (EÄ IV:675) - G m
ff ff fm ff m
521 Beata Brunow, d 1680. (EÄ IV:675)
ff ff fm fm f
522 Casper von Niederlandt, ryttmästare. (EÄ IV:675) - G m
ff ff fm fm m
523 Margareta von Stauden. (EÄ IV:675)
ff ff mm ff f
536 Kristoffer Armfelt, bg 1711 19/3 i Lappträsk fs (FIN), major. (EÄ I:159; EÄ IX:249) - G m
ff ff mm ff m
537 Margareta Bock. (EÄ I:159)
ff ff mm fm f
538 Anders Lilliebrunn=520
ff ff mm fm m
539 Beata Brunow=521 [Not: alltså var anorna nr 32 o 33, Gustav Johan Uggla och hans hustru Brita Maria Hallberg, fyramänningar.]
ff ff mm mf f
540 Arvid Joungh, f i Skottland (GB), d 1708, löjtnant vid amiralitetet, borgare o handelsman i Borås (Vgl). (EÄ I:799) - G m
ff ff mm mf m
541 Anna Halvardsdotter, f 1632, d (bg 1720 10/7) i Dalbogården, Hol fs (Vgl).
ff ff mm mm f
542 Per Luthman, vice lagman. (EÄ I:799)
mm ff ff ff f
896 Jon Danielsson, f 167(2) i Änga, Tjällmo fs (Ögl), d 1757 18/1 i Grytgöl, Hällestad fs (Ögl), bonde, nämndeman o häradsdomare i Skönnarebo, Tjällmo fs (Ögl). (Vincent Eldefors, Linköping)
mm ff ff fm f
898 Peter Altin, provinsialinspektor över tullarna i Bohuslän, brukspatron på Grytgöl i Hällestad fs (Ögl). (EÄ I:684) - G m
mm ff ff fm m
899 Maria Klasdotter. (EÄ I:684)
mm ff fm ff f
904 Peter Waller, f 1655, d 170(3), ryttare o kronohemmansägare i Attersta, Sevalla fs (Vsm), som han vid reduktionen fick lämna. (Västerås stifts herdaminne II:2 (Västerås 1990), s 974; Svenska män och kvinnor, bd 8 (Stockholm 1955), s 190) - G m
mm ff fm ff m
905 Elisabet Hansdotter. (Västerås stifts herdaminne II:2 (Västerås 1990), s 974)
mm ff fm fm f
906 Daniel Andreae Swedelius, f 1653 28/3 i Sveden, Rättvik fs (Dlr), d 1713 8/8 i Älvdalen fs (Dlr), kyrkoherde i Älvdalen fs (Dlr). (Västerås stifts herdaminne II:2 (Västerås 1990), s 878) - G 1688 30/12 i Älvdalen fs (Dlr) m
mm ff fm fm m
907 Margareta Thermaenia, f 1671 10/12 i Västerås (Vsm), d 1739 4/4 i Älvdalen fs (Dlr). (Västerås stifts herdaminne II:2 (Västerås 1990), s 878)
mm ff mf ff f
912 Erik Gammal Ehrencrona, Friherre Ehrenkrona, f 1673 9/5 i Jönköping (Sm), d 1737 31/7 i Bisp-Motala kungsgård, Motala fs (Ögl), friherre 1731 5/7 (hans söner introd 1743 under nr 210), president i kammarkollegium. (EÄ II:446) - G 1699 6/1 i Jönköping (Sm) m
mm ff mf ff m
913 Helena Ehrenbielke, f 1671 11/7 i Jönköping (Sm), d 1746 1/9 i Stockholm. (EÄ II:446)
mm ff mf fm f
914 Claus Filip von Schwerin, adopterad Friherre von Schwerin, till Löbenitz o Kindershagen, båda i Pommern (dåv DE, nuv POL), f 1689 24/3 i Pommern (dåv DE, nuv POL), d 1748 10/12 i Stralsund (DE), friherre 1720 23/4 o adopterad på sin farfars fars tremännings sonsons, generalmajoren friherre Filip Bogislaus von Schwerins friherrevärdighet o på hans nummer, nr 133 (introd s å), generalmajor av infanteriet. (EÄ VII:101) - G 1716 6/9 i V Husby fs (Ögl) m
mm ff mf fm m
915 Mariana Johanna Friherrinna Burensköld, f 1694 19/12, d 1774 3/11 i Hylinge, V Husby fs (Ögl). (EÄ VII:101)
mm ff mf mf f
916 Torsten Rudén, f 1661 9/3 i Kapellansgården, Lysvik fs (Vrm), d 1729 9/9 i Linköping (Ögl), biskop i Linköpings stift. (EÄ VI:598) - G 1696 19/7 m
mm ff mf mf m
917 Magdalena Wallwik, f 1672 6/6 i Falun (Dlr), d 1755 6/5 i Linköping (Ögl). (EÄ VI:598)
mm ff mf mm f
918 Ture Gabriel Greve Bielke, greve o herre till Tureholm (förr Gäddeholm) i Trosa lfs (Sö), Ulfsunda i Bromma fs (Up, nu inkorporerat med Sth), Beateberg i Rö fs (Up), Stensta i Söderby-Karl fs (Up), Baldringe i Baldringe fs (Sk), Högesta i Högesta fs (Sk), Strömserum i Ålem fs (Sm), Frugården i Näs fs (Vgl), Segersjö i Lännäs fs (Nä) m m, f 1684 22/11 i Stockholm, d 1763 11/5 i Stockholm, riksråd. (EÄ I:367) - G 1715 12/5 i Högesta fs (Sk) m
mm ff mf mm m
919 Charlotta Kristina Grevinna Piper, f 1693 24/9, d 1727 15/3. (EÄ I:367)
93
« skrivet: 2000-03-22, 17:14 »
Hej Carl-Johan!
Jag frågade den tjänstgörande damen i Emigrantregistrets reception på Arkivcentrum i Karlstad varför uppgifterna inte fick lämnas ut på internet, och jag frågade då om det hade med PUL att göra. Men enligt henne (jag nämner inte något namn, så elak är jag inte) så var det inte p g a PUL, utan helt enkelt därför att Emigrantregistret vill ha kontroll över de uppgifter de lämnar ut - suck! Alltså: om jag meddelar dessa uppgifter i en tryckt skrift eller artikel så är det OK, men inte om jag lämnar ut dem här. Jag har lite svårt att förstå mig på resonemanget.
Men jag får väl tala med dem på måndag, när jag är på Arkivcentrum i Karlstad.
94
« skrivet: 2000-03-22, 17:05 »
Hej!
En liten rättelse: ana nr 102, Anders Johansson bör nog kallas Anders Jansson. Han är en av mina anor, och jag har bara sett hans efternamn som Jansson i Åkers husförhörslängder. (Se Anbudet [Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförenings informationstidning] 1999:1, för min härstamning från honom)
95
« skrivet: 2000-03-21, 17:04 »
Hej!
Jag har pratat med emigrantregistret i Karlstad, men de ställer upp ett villkor för att få ta del av materialet, som gör att jag funderar på att göra min utredning helt oberoende av deras register (m a o jag tänker nog inte utnyttja deras register). Det villkor de ställer upp är att jag INTE lämnar ut några uppgifter om Norrlandsemigranterna på Internet (läs: här), och det kan jag nog inte gå med på.
96
« skrivet: 2000-03-21, 10:31 »
Hur är det med Greta Garbos far? Jag har läst att han skulle vara någon annan än moderns make. Förtjänar dessa spekulationer någon tilltro?
97
« skrivet: 2000-03-21, 08:58 »
Björn! Tack för påpekandet. Det hade jag missat.
98
« skrivet: 2000-03-20, 17:20 »
Hej!
Ångermanland ingår givetvis i min inventering, jag missade det i farten.
Enligt meddelande från Bo Cider, Molkom, så har emigrantregistret i Karlstad registrerat 25000 (tjugofemtusen) värmlänningar som emigrerat till Norrland, så jag skall försöka gå vidare med deras utredning för att få fram fylligare uppgifter om personerna.
Om Lennart Lindqvists eventuella liknande projekt har jag inte hört talas förut (är han gift med Annika?), men jag skall ta kontakt med honom.
Som sagt: skicka gärna upplysningar till mig - jag lägger in dem i en databas med en notering om vem som är intresserad av vilken emigrant, så underrättas forskaren när jag hittat fler uppgifter.
99
« skrivet: 2000-03-17, 16:04 »
Angelika! Ta dig en titt på stamtavlan Anor från Ångermanland i ShF 1991:2. Där framgår Magnus Ugglas släktskap till många kändisar...
100
« skrivet: 2000-03-17, 15:39 »
Nu har jag tittat på Swens inlägg om valsarbetare. Jag tar tacksamt emot alla upplysningar om dessa arbetare, då jag avser personer från landskapet Värmland (inte bara länet, vilket jag härmed klargör, så slipper ni fundera). Och som sagt, i någon mån kan jag även hjälpa till med upplysningar (jag hoppas att det hela blir tryckt en vacker dag - om 20 år eller så...)
101
« skrivet: 2000-03-17, 15:34 »
Hej!
Att det arbete som ligger framför mig är enormt - det har jag redan förstått. Med Norrland förstås Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Härjedalen, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland - precis som i skolans kartbok alltså.
En av dessa Norrlandsemigranter var min mf ff Halvard Andersson, som kom från S Finnskoga till Vallsta ångsåg i Arbrå (Hälsingland), och flera av hans släktingar flyttade också upp till Norrland.
De upplysningar jag noterar om Norrlandsemigranterna är huvudsakligen hämtade ur kyrkoböckerna: födelse-, vigsel-, och dödsdatum och -ort, församling (landskap), yrke, flyttningar, i möjlig mån andra biografiska upplysningar, eventuell make/maka och barn.
Eftersom en del personer bara står som utflyttade till Norrland, och andra först flyttat till Stockholm eller Uppsala, och sedan till Norrland, så tar jag tacksamt emot alla upplysningar.
Hälsningar
Johan
102
« skrivet: 2000-03-17, 14:49 »
Hejsan!
Vad kan man skriva om folk - den diskussionen publicerades ju sedan i Släktforskarnas årsbok, och jag läste diskussionerna med stort intresse. Den frågan har jag nämligen själv frågat mig ibland. Bland mina släktingar finns sådana upplysningar som jag INTE utan vidare anger i släktutredningar, som att en släkting under 1900-talet avled av alkoholförgiftning. Men jag brukar dra gränsen vid 1900-talet. Personer som levt under 1800-talet, och tidigare, drar jag mig inte för att berätta allt jag vet om. I senaste häftet av GF-aktuellt tar ju Ian Hamilton upp just detta - och många av hans tankar är förståndiga och kloka.
Däremot: det finns ju fall där barn blivit adopterade, och deras adoptivföräldrar inte berättat för dem att de inte är deras riktiga föräldrar, och sedan inte vill att man skall ange att barnen är adopterade i en släktutredning (i några fall kan liknande appliceras på styvbarn) och då är mitt svar: ja, i sådana fall så tänker jag inte ta med barnen alls, för några lögner tänker jag inte sprida... (och det svaret är ju inte heller uppskattat, men det är inte mitt problem att folk inte kan tala sanning ens för sina närmaste).
Slutsats: det är en sak att förtiga saker - en annan sak att ljuga!
103
« skrivet: 2000-03-17, 14:33 »
Hejsan!
Jag vill bara säga, att mitt förra inlägg absolut inte var något angrepp på Norrland och dess innevånare.
Men att vi sörlänningar skulle ta hand om allt som finns uppe i Norrland? Varifrån tror ni svenskarna i Norrland kommer (fråga er urbefolkning - samerna, vad de tycker)? Från södra Sverige, givetvis, precis som folk inkommit till södra Sverige från Danmark och Tyskland för flera tusen år sedan...
Med vänliga hälsningar
Hälsinge-ättlingen
Johan Sjöberg
104
« skrivet: 2000-03-17, 14:04 »
Vad menar du?
105
« skrivet: 2000-03-17, 13:38 »
Tillägg till generationerna VII o VIII:
Generation VII
mf mm fm f
218 Isaac NN (Levin?). (SBL, bd 25, s 122) - G m
mf mm fm m
219 Hendel (Johanna) Joseph. (SBL, bd 25, s 122)
Generation VIII
ff ff fm ff
260 Anders Lilliebrunn, till Monikkala i Janakkala fs (FIN), f 1652, d 1711 16/2 i Monikkala, Janakkala fs (FIN), major vid Nylands tremänningskavallerireg. (EÄ IV:675) - G m
ff ff fm fm
261 Anna Margareta von Niederlandt, f 1666, d 1735. (EÄ IV:675)
ff ff fm mf
262 Gabriel Fulda, kronofogde. (EÄ IV:676) - G m
ff ff fm mm
263 Magdalena Reuter. (EÄ IV:676)
Jag har en del anor i generation IX också, men de är för ofullständiga för att läggas ut här ännu.
106
« skrivet: 2000-03-16, 19:52 »
Christina!
Gustav I:s anor (i tretton led) finns i Svenska Antavlor, band 2, häfte 10 (1989), antavla nr 137. Då du härstammar från honom så vill jag gärna att du kontaktar mig direkt.
MVH
Johan Sjöberg
107
« skrivet: 2000-03-16, 18:20 »
Övertecknad har påbörjat en inventering av värmlänningar som utflyttat till Norrland under 1800-talet, och tar gärna emot upplysningar om personer, födda under 1800-talet i Värmland, som dött i Norrland (under 1800 eller 1900-talet).
108
« skrivet: 2000-03-16, 14:30 »
Hej Niclas! Tack för upplysningarna! Jag kan tillägga att Magnus Uggla har två härstamningar från Johan III (via dennes uä dotter Sofia Johansdotter [Gyllenhielm]), så nu härstammar han alltså minst fyra gånger från kungliga huset Vasa. Dessutom härstammar Magnus Uggla från Margareta Eriksdotter (Vasa), syster till gamle kung Gösta...
109
« skrivet: 2000-03-15, 17:21 »
Hej allihopa! (Terve kaikille - eller vad det nu blir, min finska är lite rostig)
För all del: med min bakgrund (hälften av anorna i Sverige, andra halvan i Finland), så tycker jag definitivt att vi borde ha mer samarbete över bottniska viken - även på organisationsnivå (dvs Sveriges Släktforskarförbund / Genealogiska Samfundet i Finland). Många enskilda släktforskare utbyter ju information mellan Sverige och Finland.
I nästa ShF kommer en artikel av övertecknad med rubriken Idel ädel adel? (tror jag) - den berör en del finländska släktförhållanden av även rikssvenskt intresse...
Hälsningar från Värmland (skogsfinnarnas landskap)
Johan
110
« skrivet: 2000-03-13, 19:44 »
Hej Jonas! Tack så mycket! Jag skall höra med GF.
111
« skrivet: 2000-03-10, 14:06 »
Här kommer ytterligare en generation av Magnus Ugglas antavla. Fler generationer (och tillägg till tidigare generationer) kommer jag att lägga ut här så småningom. Förkortningen DAA utläses Danmarks Adels Aarbog, och Håhl utläses Johan Isac Håhl: Linköpings stifts herdaminne. Anrep utläses Gabriel Anrep: Svenska släktboken. Generation VIII ff ff ff ff 256 Gustav Augustin Uggla, till Haga i Janakkala fs (FIN) o Drägsby i Borgå fs (FIN), f 167(0), d (stupade) 1703 8/7 vid Systerbäck, löjtnant vid svenska adelsfanereg:t. (EÄ VIII:425) - G 1698 26/10 i Virmo fs (FIN) ff ff ff fm 257 Katarina Friherrinna Rehbinder, d 1729/32. (EÄ VIII:425) ff ff ff mf 258 Sakarias Aminoff, till Hägerum i Kristdala fs (Sm), f 1634 8/11, d 1710 i Viborg (dåv FIN, nuv RUS), överste o kommendant i Viborg. (EÄ I:101-102) - G m ff ff ff mm 259 Brita Maria Silfverhielm, levde vid Viborgs erövring 1710, då hon tillfångatogs o fördes till Moskva (RUS). (EÄ I:102) ff ff mm ff 268 Erik Johan Armfelt, fänrik, avsked för förseelser mot duellplakatet o insatt på Åbo slott (FIN), ställd inför Åbo rådhusrätt, anklagad för övervåld på fångvaktaren o medfångar, blev flyttad till Tavastehus (FIN), där han ännu 1696 hölls i fängelse, kallas sedan löjtnant, drunknade. (EÄ I:159) - Uä förbindelse m ff ff mm fm 269 Beata Lilliebrunn. Erik Johan Armfelt hade, under det han för duellbrottet satt på Tavastehus´ slott, med henne sönerna Gustav, Erik Johan (=ana nr 134) o Kristoffer, men han kunde icke förmås att fullborda äktenskapet, oaktat han med vakt fördes till kyrkan för att vigas. Barnen blev av Åbo hovrätt förklarade i åtnjutande av äkta barns rätt. (EÄ I:159) ff ff mm mf 270 Peter Joungh, adlad Cedersparre, till Kantokylä i Pälkäne fs (FIN), f 1664 13/4 i Borås (Vgl), d 1757 16/11 i Kantokylä, Pälkäne fs (FIN), överstelöjtnant vid Nylands o Tavastehus dragoner, överstes titel. (EÄ I:799) - G 1687 m ff ff mm mm 271 Brita Luthman, d 1707. (EÄ I:799) mm ff ff ff 448 Daniel Jonsson Burén, f 1708 1/10 i Skönnarebo, Tjällmo fs (Ögl), d 1791 12/3 i Sonstorp, Hällestad fs (Ögl), bruksägare i Grytgöl, Bogetorp o Sonstorp, allt i Hällestad fs (Ögl). (EÄ I:684) - G 1740 18/5 i Hällestad fs (Ögl) m mm ff ff fm 449 Hedvig Altin, f 1712 29/6, d 1754 1/8 i Grytgöl, Hällestad fs (Ögl). (EÄ I:684) mm ff ff mf 450 Petrus Olai Zetterling, f 1703 3/6 i Pryssgården, Ö Eneby fs (Ögl), d 1769 17/7, kyrkoherde i Kuddby fs (Ögl), teol dr. (Håhl, del 2, s 124) - G m mm ff ff mm 451 Märta Maria Olofsdotter Sjöberg, brukspatronsdotter från Stockholm. (Håhl, del 2, s 124; Leijonhufvud, s 100-101; EÄ I:685) mm ff fm ff 452 Petrus Petri Waller, f 1696 12/12 i Attesta, Sevalla fs (Vsm), d 1755 17/12, kyrkoherde i Kärrbo fs (Vsm). (Västerås stifts herdaminne II:2 (Västerås 1990), s 975) - G 1731 28/12 i Älvdalen fs (Dlr) m mm ff fm fm 453 Anna Swedelia, f 1704 22/2 i Älvdalen fs (Dlr), d 1790 6/2 i Örebro (Nä). (Västerås stifts herdaminne II:2 (Västerås 1990), s 975) mm ff fm mf 454 Erik Westén, brukspatron i Arboga (Vsm). (Västerås stifts herdaminne II:2 (Västerås 1990), s 975) - G m mm ff fm mm 455 Margareta Bongs. (Västerås stifts herdaminne II:2 (Västerås 1990), s 975) mm ff mf ff 456 Samuel Gammal Friherre Ehrenkrona, f 1702 22/11, d 1756 15/12 i Stockholm, kammarråd. (EÄ II:447) - G 1744 i Stralsund (DE) m mm ff mf fm 457 Elsa Regina Friherrinna von Schwerin, f 1717 22/9 i Fyllingarum, Ringarum fs (Ögl), d 1761 14/7 i Bälsta, Vallentuna fs (Up). (EÄ II:447) mm ff mf mf 458 Karl Rudén, adlad, Friherre o Greve Rudenschöld, f 1698 12/10 i Åbo (FIN), d 1783 10/6 i Stockholm, adlad 1719 23/5 (introd s å under nr 1583), friherre 1747 16/12 (introd 1752 under nr 227), riksråd, greve 1770 14/5 (ej introd). (EÄ VI:599-600) - G 1756 14/12 m mm ff mf mm 459 Kristina Sofia Grevinna Bielke, f 1727 19/1, d 1803 5/4 i Stockholm. (EÄ VI:600) mm ff mm ff 460 Erik Arvid Greve Sparre af Söfdeborg, f 1707 3/1, d 1775 14/11 i Karlskrona (Bl), amiral o amiralitetsråd, president i amiralitetskollegium. (EÄ VII:415) - G 1733 2/10 m mm ff mm fm 461 Charlotta Eleonora Friherrinna Siöblad, f 1716, d 1787 28/4 i Karlskrona (Bl). (EÄ VII:415) mm ff mm mf 462 Samuel Gammal Friherre Ehrenkrona=456 mm ff mm mm 463 Elsa Regina Friherrinna von Schwerin=457 mm fm ff ff 464 Jakob Key, f 1686, d 1735, kronofogde i Tunalän, Sevede o Aspeland. (Leijonhufvud, s 33; SBL, bd 21, s  - G m mm fm ff fm 465 Margareta Drangel, d 1734. (Leíjonhufvud, s 33) mm fm ff mf 466 Harald Wiesel, f 1686, d 1748 1/8 i Grimstorp, Lommaryd fs (Sm), häradshövding i N o S Vedbo samt Vista hd:ers domsaga, assessors titel, fornforskare. (EÄ I:318; Anrep I:3, s 123) - G 1719 11/12 i Säby fs (Sm) m mm fm ff mm 467 Beata Kristina Bergenadler, f 1686, d 1762 8/3 i Grimstorp, Lommaryd fs (Sm). (EÄ I:318) mm fm fm ff 468 Henrik Hammarberg, till Viredaholm i Vireda fs (Sm), f 1686 27/9 i Viredaholm, Vireda fs (Sm), d 1768 25/1 i Viredaholm, Vireda fs (Sm), president i Svea hovrätt. (EÄ III:459-460) - G 1710 11/12 m mm fm fm fm 469 Abela Juliana Silfverskiöld, f 1690 1/1, d (i barnsäng) 1728 14/11. (EÄ III:460) mm fm fm mf 470 Mattias Håbro, adlad Reutercrona, f 1680 31/7 i Ystad (Sk), d 1750 4/2 i Ljunghem, Ljunghem fs (Vgl), regementskvartermästare, adlad 1720 2/3 (introd 1723 under nr 1760). (EÄ VI:247) - G 1712 2/7 i Ljunghem fs (Vgl) m mm fm fm mm 471 Anna Beata Reuterswärd, f 1688 2/9, d 1772 10/11 i Lyckås, Skärstad fs (Sm). (EÄ VI:247) mm fm mf ff 472 Daniel Jonsson Burén=448 mm fm mf fm 473 Hedvig Altin=449 mm fm mf mf 474 Petrus Olai Zetterling=450 mm fm mf mm 475 Märta Maria Olofsdotter Sjöberg=451 mm fm mm ff 476 Petrus Petri Waller=452 mm fm mm fm 477 Anna Swedelia=453 mm fm mm mf 478 Erik Westén=454 mm fm mm mm 479 Margareta Bongs=455 mm mf ff ff 480 Hans Georg Greve Mörner af Morlanda, f 1686 10/8 i Olstorp, Askeryd fs (Sm), d 1738 14/9 i Stockholm, överste för Skaraborgs reg. (EÄ V:354) - G 1725 7/9 i Karlskrona (Bl) m mm mf ff fm 481 Eva Charlotta Grevinna Sparre af Söfdeborg, f 1711 30/1, d 1779 6/7 i Linköping (Ögl). (EÄ V:354) mm mf ff mf 482 Elof Steuchius, adlad Steuch, till Duveke i Halmstad fs (Sk), Oby i Blädinge fs (Sm), Gåvetorp i Lekaryd fs (Sm) o Tagel i Mistelås fs (Sm), f 1687 11/9 i Härnösand (Ån), d 1772 1/6 i Oby, Blädinge fs (Sm), adlad 1719 23/5 (introd s å under nr 1582), professor i matematik i Uppsala (Up), kommerseråds titel. (EÄ VII:606) - G 1731 29/10 i Österslöv fs (Sk) m mm mf ff mm 483 Anne Christine Juul, dp 1711 11/3 i Astrup (DK), d 1791 17/12 i Duveke, Halmstad fs (Sk). (DAA 1890, s 280; EÄ VII:606) mm mf fm ff 484 Kristian Fredrik Riddersköld, till Ryningsholm i Höreda fs (Sm), f 1688 24/1 i Skåne, d 1753 1/1, ryttmästare vid södra skånska kavallerireg:t, majors karaktär. (EÄ VI:347) - G 1713 18/3 i Gumlösa fs (Sk) m mm mf fm fm 485 Ulrika Eleonora Skytte af Sätra, f 1692 25/9 i Hagbyberga, Björkvik fs (Sö), d 1789. (EÄ VI:347) mm mf fm mf 486 Anders Holm, gördelmakare. (EÄ VI:347) - G m mm mf fm mm 487 Anna Stina Wahlström. (EÄ VI:347) mm mm ff ff 496 Magnus Palmqvist, Friherre Palmqvist, f 1660 28/8 i Stockholm, d 1729 27/7 i Stockholm, friherre 1712 21/10 (introd 1719 under nr 123), landshövding i Västernorrlands län, president i bergskollegium. (EÄ V:638) - G 1705 m mm mm ff fm 497 Ulrika Eleonora Friherrinna Stuart, f 1689 /2, d 1736 (ringning s å 25/10 i Jakob fs [Sth]). (EÄ V:638) mm mm ff mf 498 Karl Ridderborg, till Bråddhult i Åsenhöga fs (Sm), f 1689 i april, d 1754 9/12 i Mogata fs (Ögl), överstelöjtnant vid Smålands kavallerireg, överstes karaktär. (EÄ VI:331) - G 1724 17/9 i Bolmsö fs (Sm) m mm mm ff mm 499 Maria Elisabet Lillienberg, f 1707 i Eskilstorp, Bredaryd fs (Sm), d 1738 25/3 i Sunnerå, Ryssby fs (Sm). (EÄ VI:331) mm mm fm ff 500 Daniel Dreffling, adlad Lillienberg, till Toftnäs o Håringe, båda i Bolmsö fs (Sm), Bolmstad i Angelstad fs (Sm), Oshult i Pjätteryd fs (Sm), Anneberg i Bredaryd fs (Sm), Isberga o Sännås, båda i Villstad fs (Sm), Hjälmaryd i Torskinge fs (Sm) o Ölmestad med dess bruk i Ölmestad fs (Sm), m m, f 1675 6/12 i Brunseryd, Marbäck fs (Sm), d 1723 24/4 i Toftnäs, Bolmsö fs (Sm), häradshövding i Östbo, Västbo o Sunnerbo hd:er, adlad 1705 21/1 (introd 1719 under nr 1431), assessors namn, heder o värdighet. (EÄ IV:739) - G 1706 11/9 m mm mm fm fm 501 Kristina Margareta Stiernclou, f 1687, d 1767 13/10 i Toftnäs, Bolmsö fs (Sm). (EÄ IV:739) mm mm fm mf 502 Frans Jennings, naturaliserad Jennings, till Skånellaholm i Skånela fs (Up), f 1692 i Belfast (GB), d 1754 19/7 i Skånellaholm, Skånela fs (Up), naturaliserad svensk adelsman 1742 21/7 (introd 1743 under nr 1874), kommerseråds titel, bruksägare. (EÄ IV:25; SBL, bd 20, s 156) - G 1729 6/2 i Tyska fs (Sth) m mm mm fm mm 503 Maria Kristina Bedoire, dp 1711 16/10 i Nikolai fs (Sth), d 1742 i jan i Stockholm. (SBL, bd 20, s 156) mm mm mf ff 504 Daniel Jonsson Burén=448 o 472 mm mm mf fm 505 Hedvig Altin=449 o 473 mm mm mf mf 506 Petrus Olai Zetterling=450 o 474 mm mm mf mm 507 Märta Maria Olofsdotter Sjöberg=451 o 475 mm mm mm ff 508 Petrus Petri Waller=452 o 476 mm mm mm fm 509 Anna Swedelia=453 o 477 mm mm mm mf 510 Erik Westén=454 o 478 mm mm mm mm 511 Margareta Bongs=455 o 479
112
« skrivet: 2000-03-10, 13:10 »
Bo Persson! Jo, då. Jag förmodade att du använt födelseboken som källa. Men jag tyckte det var bäst att fråga i alla fall.
113
« skrivet: 2000-03-09, 12:47 »
Bo Persson!
Tack för upplysningen! Vilken källa har du använt för att hitta denna uppgift? Födelseboken?
Med vänliga hälsningar
Johan Sjöberg
PS! Magnus Ugglas Spaak-anor kommer att kompletteras så småningom, de också. DS.
114
« skrivet: 2000-03-08, 15:04 »
Om nu ordet lokalpatriot definierar svenskar som inte lever i Mälardalen, så hör alltså jag dit, som bor i Värmland. Men å andra sidan är jag född i Mälardalen (och har sett utgrävningarna på Björkö Birka) så jag kanske är diskvalificerad genom börd. Jag är definitivt lekman inom detta område, men förstår inte riktigt nyttan av att försöka peka ut just en bygd som Sveriges vagga, när det förefaller så uppenbart (t o m för en lekman) att Sveriges tillkomst inte var en på förväg bestämd händelse, och att Sverige sålunda knappast kan ha endast en vagga. Sveriges vaggor står väl överallt här i landet...
Man kan ju fråga sig varför ingen försöker utnämna Norrland till Sveriges vagga annars?
115
« skrivet: 2000-03-08, 14:49 »
Måhända hör det inte riktigt hit, men jag såg faktiskt inte Vasaloppet på TV. Jag har hört att det bygger på en annan historisk myt, nämligen den att Gustav I skulle ha åkt skidor. Enligt Herman Lindqvist (som nog inte är världens bästa källa) så åkte han inte alls skidor. Gustav Eriksson (som han hette då) var en frälseman från Uppland. Sådana kunde i regel inte åka skidor på den tiden, utan Gustav tros ha använt snöskor...
116
« skrivet: 2000-03-08, 14:46 »
Christina!
Om det är tekniskt och juridiskt (tillstånd kanske behövs från Genealogiska Samfundet i Finland?) möjligt att genomföra ditt förslag så instämmer jag fullständigt i det.
117
« skrivet: 2000-03-08, 14:40 »
Här kommer en något ofullständig sammanställning över artisten Magnus Ugglas anor, de senaste sju generationerna. Fler anor kommer att läggas ut så småningom.
Förkortningarna efter församlingarna syftar på landskap, bortsett från (Sth) som står för Stockholms stad och (Gbg) som står för Göteborgs dito.
Använda förkortningar (i källhänvisningarna)
AK Sveriges ridderskap och adels kalender
EÄ Gustaf Elgenstierna: Svenska adelns ättartavlor
Leijonhufuvd Karl A K:son Leijonhufvud: Ny svensk släktbok (Stockholm 1906)
SBL Svenskt biografiskt lexikon
SoH Släkt och Hävd
SSK Svenska släktkalendern
1 Per Allan M a g n u s Claësson Uggla, f 1954 18/6, artist. - G 1990 25/2 m Louise Ulrika (L o l o) Klüger, f 1961 24/11. (AK 1998, s 658)
Generation I
f
2 C l a ë s Augustin Uggla, f 1916 2/1 i Umeå sfs (Vb), fd patenträttsråd i Västerhaninge fs (Sö). (AK 1998, s 657) - G 1941-1974 o 1983 1/12 m
m
3 M a d e l e i n e Margareta Thiel, f 1920 24/3 i Hedvig Eleonora fs (Sth), musikpedagog i Västerhaninge fs (Sö).
Generation II
ff
4 Allan Robert Uggla, f 1878 27/5 i Linköping (Ögl), d 1959, överste i armén. (EÄ VIII:427; AK 1998, s 657) - G 1913 15/4 i Baku, Azerbajdzjan m
fm
5 Ida Evelina Augusta Petersén, f 1879 16/1 i Stockholm, d 1967. (EÄ VIII:427; AK 1998, s 657)
mf
6 Olof Thiel, f 1892, d 1978, direktör. (SSK 1982, s 390) - G 1919 i Linköping (Ögl)-1926 m
mm
7 Matilda Lovisa M a r g a r e t a Burén, f 1899 13/5 i Boxholm, Ekeby fs (Ögl), d 1992. (EÄ I:680; Urban Thiel, Solna)
Generation III
ff f
8 Erik Robert Uggla, f 1845 18/5 i Stene, Järvsö fs (Häl), d 1914 10/6 i Ängaryd, Säby fs (Sm), först handlande i Strängnäs (Sö), därefter handelsagent i Linköping (Ögl), VD i Svenska marmeladAB i Norrköping (Ögl) 1887. (EÄ VIII:427) - G 1877 16/8 i Tingstad fs (Ögl) m
ff m
9 Adina Matilda Asklöf, f 1855 15/6 i Tingstad fs (Ögl), d 1910 1/2 i Kneippbaden, Borg fs (Ögl). (EÄ VIII:427)
fm f
10 Carl August Petersén, kansliråd. (EÄ VIII:427) - G m
fm m
11 Ida Abramson. (EÄ VIII:427)
mf f
12 Ernest Jacques Thiel, f 1859, d 1947, bankman, konstsamlare, skapare av Thielska galleriet i Stockholm. (SSK 1982, s 390) - G 1884-1897 m
mf m
13 A n n a Fredrika Josephson, f 1863 24/4, d 1947. (SSK 1936, s 460; SSK 1982, s 390)
mm f
14 Ivar Burén, f 1864 12/7 i Carlsberg, Ekeby fs (Ögl), d 1938, godsägare i Boxholm, Ekeby fs (Ögl). (EÄ I:680; AK 1998, s 90) - G 1896 21/9 i Linköping (Ögl) m
mm m
15 Matilda Sofia Ulrika Grevinna Mörner af Morlanda, f 1876 16/10 i Mantorp, Veta fs (Ögl), d 1961. (EÄ I:680; AK 1998, s 90)
Generation IV
ff ff
16 Johan Vilhelm Uggla, f 1811 23/9 i Gävle (Gä), d 1868 13/1 i Ramsjö fs (Häl), skogsuppsyningsman i Gävleborgs län. (EÄ VIII:426) - G 1833 26/9 m
ff fm
17 Kristina Ulrika Schöning, f 1809 9/3 i Gävle (Gä), d 1897 21/4 i Järvsö fs (Häl). (EÄ VIII:426; SoH 1952:2-3, s 101)
ff mf
18 Isak Asklöf, fabriksidkare. (EÄ VIII:427) - G m
ff mm
19 Adina Charlotta Spaak. (EÄ VIII:427)
mf ff
24 Jean Jacques Thiel, f 1827, d 1895, verkmästare vid Smedjeholmens bruk i Norrköping (Ögl), sedermera delägare i firma B Leja i Stockholm. (SSK 1982, s 390) - G 1858 m
mf fm
25 Fanny Stiebel, f 1837, d 1918. (SSK 1982, s 390)
mf mf
26 W i l h e l m Joel Josephson, f 1827 26/7 i Mosaiska fs (Sth), d 1917 1/7 i Mosaiska fs (Sth), grosshandlare i Stockholm. (SBL, bd 20, s 423; SSK 1936, s 460) - G 1860 28/10 i Norrköping (Ögl) m
mf mm
27 Emilie Josephina Marcus, f 1839 12/9 i Norrköping (Ögl), d 1907 27/10 i Mosaiska fs (Sth). (SBL, bd 20, s 423)
mm ff
28 Carl P o n t u s af Burén, f 1835 26/3 i Boxholm, Ekeby fs (Ögl), d 1905 11/4 i Ekeby fs (Ögl), postmästare i Boxholm, adelsman vid sin fars död 1878 20/3, ledamot av riksdagens första kammare för Blekinge län. (EÄ I:680; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, bd 3 (Stockholm 1986), s 47) - G 1859 21/9 i Edshult fs (Sm) m sin kusin
mm fm
29 Lovisa Ulrika Amalia Key, f 1836 4/12 i Edshult, Edshult fs (Sm), d 1912 4/10 i Boxholm, Ekeby fs (Ögl). (EÄ I:680)
mm mf
30 Klas Gustav Ernst Greve Mörner af Morlanda, f 1829 5/4 i Gåvetorp, Lekaryd fs (Sm), d 1895 3/12 i Linköping (Ögl), kammarherre. (EÄ V:358) - G 1864 4/10 i Veta fs (Ögl) m
mm mm
31 Matilda Lovisa Napoleona Friherrinna Palmqvist, f 1841 17/3 i Hällerö, V Ed fs (Sm), d 1920 21/11 i Linköping (Ögl). (EÄ V:358)
Generation V
ff ff f
32 Gustav Johan Uggla, f 1760 10/3 i Haga, Janakkala fs (FIN), d 1836 21/10 i Gävle (Gä), major i armén, kapten vid norra skånska infanterireg:t. (EÄ VIII:426) - Trolovad 1798 på Sveaborg vid Helsingfors (FIN) o g 1819 2/5 i Gävle (Gä) m
ff ff m
33 Brita Maria Hallberg, f 1772 1/12, d 1830 10/11 i Gävle (Gä). (EÄ VIII:426)
ff fm f
34 Harald Schöning, rådman i Gävle (Gä), vice häradshövding. (EÄ VIII:426) - G m
ff fm m
35 Anna Maria Brodin. (EÄ VIII:426)
mf mf f
52 Salomon Josephson, f 1784, d 1834, grosshandlare i Stockholm. (SSK 1995, s 188) - G 1813 m
mf mf m
53 Beata Levin, f 1791, d 1859. (SSK 1995, s 188)
mf mm f
54 Aron Marcus, f 1800, d 1882, urmakare i Norrköping (Ögl).(SBL, bd 20, s 423; SBL, bd 25, s 121) - G m
mf mm m
55 Hanna Schlesinger. (SBL, bd 20, s 423)
mm ff f
56 Didrik P o n t u s af Burén, f 1802 24/7 i Karlsby, Kristberg fs (Ögl), d 1878 20/3 i Boxholm, Ekeby fs (Ögl), adelsman vid sin fars död 1828 12/7, postmästare i Boxholm, riksdagsman för ridderskapet o adeln o sedermera ledamot av riksdagens första kammare för Östergötlands län. (EÄ I:679; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, bd 2 (Stockholm 1985), s 56) - G 1832 30/12 i Mjölby fs (Ögl) m
mm ff m
57 Karolina Mariana Friherrinna Ehrenkrona, f 1814 27/5 i Hulterstad, Mjölby fs (Ögl), d 1884 16/12 i Boxholm, Ekeby fs (Ögl). (EÄ I:679)
mm fm f
58 Karl Johan Key, f 1795 23/1 i Edshult, Edshult fs (Sm), d 1875 23/3 i Jönköping (Sm), kapten. (EÄ I:679; Leijonhufvud, s 34) - G 1832 23/10 i Ekeby fs (Ögl) m
mm fm m
59 Lovisa Ulrika Charlotta Burén, f 1808 1/5 i Karlsby, Kristberg fs (Ögl), d 1883 13/10 i Jönköping (Sm). (EÄ I:679)
mm mf f
60 Nils Gustav Greve Mörner af Morlanda, f 1793 5/5 i Höreda fs (Sm), d 1843 7/9 i Hult, Blädinge fs (Sm), löjtnant i armén. (EÄ V:358) - G 1828 24/6 i Aringsås fs (Sm) m
mm mf m
61 Eva Aurora Vilhelmina von Platen, f 1802 ../1, d 1848 20/11 i Jönköping (Sm). (EÄ V:358)
mm mm f
62 Karl Magnus Napoleon Friherre Palmqvist, f 1804 10/1 i Stenby, Adelsö fs (Up), d 1882 17/6 i Linköping (Ögl), andre löjtnant vid Jönköpings reg. (EÄ V:639-640) - G 1838 29/6 i Ekeby fs (Ögl) m
mm mm m
63 Hedvig Burén, f 1812 15/9 i Karlsby, Kristberg fs (Ögl), d 1889 6/12 i Jönköping (Sm). (EÄ V:640)
Generation VI
ff ff ff
64 Karl Gustav Uggla, till Haga i Janakkala fs (FIN), dp 1729 28/1 i Haga, Janakkala fs (FIN), d 1811 5/3 i Janakkala fs (FIN), löjtnant, struken ur rullorna för överskriden permissionstid, uppgives ha blivit ryttmästare. (EÄ VIII:425) - G 1758 7/2 i Janakkala fs (FIN) m
ff ff fm
65 Anna Magdalena Lilliebrunn, f 1724 14/4, d 1762 14/5. (EÄ VIII:425)
ff ff mf
66 Peter Hallberg, adlad Hallberg, f 1722, d 1796 8/3 i Berghall, Nurmijärvi fs (FIN), kapten, adlad 1772 25/9 (ej introd). (EÄ I:160; Schlegel-Klingspors ättartavlor, s 111) - G m
ff ff mm
67 Brita Charlotta Armfelt, f 1726 4/2 i Lembois fs (FIN), d 1797 13/10 i Berghall, Nurmijärvi fs (FIN). (EÄ I:160)
mf mf ff
104 David Josephson, f 1750, d 1838, skollärare i Stockholm. (SSK 1995, s 186) - G m
mf mf fm
105 Sara Gisiko, från Schwerin (DE), d 1819. (SSK 1995, s 186)
mf mm ff
108 Jacob Marcus, f 1749 troligen i Schwaan, Mecklenburg (DE), d 1819 13/3 i Norrköping (Ögl), grosshandlare o huvudman för judiska församlingen i Norrköping (Ögl). (SBL, bd 25, s 122) - G 1781 i Mecklenburg (DE) m
mf mm fm
109 Freideh (Fredrika) Isaac, f 176(0) troligen i Mecklenburg (DE), d 1826 10/2 i Mosaiska fs (Gbg). (SBL, bd 25, s 122)
mm ff ff
112 Peter Karl Burén, adlad af Burén, f 1773 27/9 i Grytgöls bruk, Hällestad fs (Ögl), d 1828 12/7 i Medevi hälsobrunn, V Ny fs (Ögl), bruksägare, adlad 1814 26/4 enligt 37§ RF (introd 1815 18/2 under nr 2231). (EÄ I:679) - G 1799 25/6 i Västerås (Vsm) m
mm ff fm
113 Hedvig Elisabet Waller, f 1774 21/9 i Stockholm, d 1852 14/11 i Boxholm, Ekeby fs (Ögl). (EÄ I:679; EÄ IX:263)
mm ff mf
114 Samuel Karl Filip Gammal Friherre Ehrenkrona, f 1786 26/7 i Hulterstad, Mjölby fs (Ögl), d 1851 31/1 i Linköping (Ögl), levde utan tjänst i Hulterstad, Mjölby fs (Ögl). (EÄ II:447) - G 1812 15/3 i Länghem fs (Vgl) m sin kusin
mm ff mm
115 Henrika Lovisa Grevinna Sparre af Söfdeborg, f 1784 25/8 i Torpa, Länghem fs (Vgl), d 1856 6/5 i Hulterstad, Mjölby fs (Ögl). (EÄ II:447)
mm fm ff
116 Jakob Magnus Key, f 1750 12/4 i Gisshult, Solberga fs (Sm), d 1807 15/6 i Edshult, Edshult fs (Sm), ryttmästare o vice korpral vid Livdrabantkåren. (EÄ III:460; Leijonhufvud, s 33-34) - G 1789 18/11 i Lommaryd fs (Sm) m
mm fm fm
117 Charlotta Sofia Hammarberg, f 1769 24/9 i Härjestad, Lommaryd fs (Sm), d 1800 4/1 i Edshult, Edshult fs (Sm). (EÄ III:460)
mm fm mf
118 Peter Karl Burén, adlad af Burén=112
mm fm mm
119 Hedvig Elisabet Waller=113
mm mf ff
120 Klas Erik Greve Mörner af Morlanda, f 1766 4/5 i Gemmatorp, Lekaryd fs (Sm), d 1838 23/9 i Ängsö, Säby fs (Vsm), hovmarskalk. (EÄ V:357) - G 1791 19/1 i Höreda fs (Sm) m (ä u)
mm mf fm
121 Ulrika Emerentia Riddersköld, f 1776 19/1 i Ryningsholm, Höreda fs (Sm), d 1823 20/10 i Tannefors, S:t Lars fs (Ögl). (EÄ V:357-358)
mm mm ff
124 Karl Fredrik Friherre Palmqvist, f 1763 15/10 i Norrköping (Ögl), d 1833 18/3 i Hornö, Vallby fs (Up), kapten. (EÄ V:639) - G 1799 27/10 i Toresund fs (Sö) m
mm mm fm
125 Henrika Sofia Grevinna Lillienberg, f 1764 5/7 i Stockholm, d 1812 16/2 i Stenby, Adelsö fs (Up). (EÄ V:639)
mm mm mf
126 Peter Karl Burén, adlad af Burén=112 o 118
mm mm mm
127 Hedvig Elisabet Waller=113 o 119
Generation VII
ff ff ff f
128 Karl Bernt Uggla, till Haga i Janakkala fs (FIN), f 1699, d 1771 11/7 i Rehakka, Janakkala fs (FIN), fänrik vid drottningens livreg. (EÄ VIII:425) - G m
ff ff ff m
129 Maria Birgitta Aminoff, f 1682 5/5, d 1772 5/5. (EÄ VIII:425)
ff ff fm f
130 Anders Johan Lilliebrunn, till Monikkala i Janakkala fs (FIN), f 1685 15/2 i Monikkala, Janakkala fs (FIN), d 1762 1/4, major. (EÄ IV:676) - G 1710 8/5 i Vänå fs (FIN) m
ff ff fm m
131 Maria Gustava Fulda, f 1696, d 1761 27/7. (EÄ IV:676)
ff ff mm f
134 Erik Johan Armfelt, f 1694 18/4, d 1766 18/6 i Västerkulla, Helsinge fs (FIN), kapten vid Nylands dragonreg, avsked med majors karaktär. (EÄ I:160) - G 1716 16/2 m
ff ff mm m
135 Anna Beata Cedersparre, f 1693, d 1756 19/9. (EÄ I:160)
mf mf ff f
208 Joseph Elias Peiser, f 1708, d 1757, lärare i Mosaiska församlingens skola i Prenzlau i Brandenburg (DE), kom från Pyzdry (ty:Peisern) sydost Poznan (ty:Posen) i Polen. (SSK 1995, s 186; SBL, bd 20, s 417) - G m
mf mf ff m
209 Sara Rebecka (Rifke) Joseph. (SSK 1995, s 186)
mf mm ff f
216 Marx Levien, d 1773/77, skyddsjude i Schwaan, Mecklenburg (DE). (SBL, bd 25, s 121) - G m
mf mm ff m
217 Freude Abraham. (SBL, bd 25, s 122)
mm ff ff f
224 Karl Daniel Burén, f 1744 4/5 i Skönnarebo, Tjällmo fs (Ögl), d 1838 22712 i Boxholm, Ekeby fs (Ögl), brukspatron i Boxholm, Ekeby fs (Ögl). (EÄ I:685; EÄ IX:263; Vincent Eldefors, Linköping) - G 1770 10/10 i Kuddby fs (Ögl) m
mm ff ff m
225 Didrika Elisabet Zetterling, f 1754 8/5 i Prästgården, Kuddby fs (Ögl), d 1827 28/11 i Boxholm, Ekeby fs (Ögl). (EÄ I:685; Leijonhufvud, s 101; Vincent Eldefors, Linköping)
mm ff fm f
226 Erik Waller, f 1732 27/10 i Västerås (Vsm), d 1811 3075 i Västerås (Vsm), biskop i Västerås (Vsm), teol dr. (Svenska män och kvinnor, bd 8 (Stockholm 1955), s 190) - G 1767 18/6 i Arboga (Vsm) m
mm ff fm m
227 Helena Elisabet Westén, f 174(3) (åu i hm), d 1808 18/4 i Västerås (Vsm). (Västerås stifts herdaminne, bd II:2 (Västerås 1990), s 975)
mm ff mf f
228 Erik Filip Gammal Friherre Ehrenkrona, till Hulterstad i Mjölby fs (Ögl), f 1745 28/5, d 1803 19/1 i Hulterstad, Mjölby fs (Ögl), hovstallmästare hos änkedrottning Lovisa Ulrika. (EÄ II:447) - G 1783 20/12 i Mjölby fs (Ögl) m
mm ff mf m
229 Karolina Grevinna Rudenschöld, f 1762 8/8, d 1804 26/7 i Hulterstad, Mjölby fs (Ögl), hovfröken hos prinsessan Sofia Albertina. (EÄ II:447; EÄ VI:600)
mm ff mm f
230 Klas Erik Greve Sparre af Söfdeborg, till Torpa i Länghem fs (Vgl), f 1746 5/5 i Karlskrona (Bl), d 1829 1/8, överste, generaladjutant vid Skaraborgsbrigaden. (EÄ VII:415) - G 1775 19/9 i Ö Harg fs (Ögl) m
mm ff mm m
231 Mariana Helena Friherrinna Ehrenkrona, f 1748 26/2, d 1820 22/9 i Torpa, Länghem fs (Vgl). (EÄ VII:415)
mm fm ff f
232 Johan Key, f 1718 21/2, d 1789 7/2, häradshövding i norra o södra Vedbo domsaga. (Leijonhufvud, s 33) - G 1748 6/2 m
mm fm ff m
233 Kristina Margareta Wiesel, f 1722, d 1765 10/12 i Kvensås i Småland. (Leijonhufvud, s 33)
mm fm fm f
234 Karl Fredrik Hammarberg, till Degela i Lommaryd fs (Sm), f 1721 26/8, d 1790 4/1 i Degela, Lommaryd fs (Sm), sekundmajor vid Jönköpings reg. (EÄ III:460) - G 1752 5/4 m
mm fm fm m
235 Margareta Sofia Reutercrona, f (dp 1724 5/2) i St Torp, Segerstad fs (Vgl), d 1769 28/10 i Degela, Lommaryd fs (Sm). (EÄ III:460)
mm fm mf f
236 Karl Daniel Burén=224
mm fm mf m
237 Didrika Elisabet Zetterling=225
mm fm mm f
238 Erik Waller=226
mm fm mm m
239 Helena Elisabet Westén=227
mm mf ff f
240 Karl Gustav Greve Mörner af Morlanda, till Gåvetorp, Gemmatorp o Humlaryd, alla i Lekaryd fs (Sm), f 1729 2/5, d 1784 19/3 i Oby, Blädinge fs (Sm), löjtnant vid Smålands kavallerireg, erhöll efter avsked överstelöjtnants karaktär. (EÄ V:354) - G 1756 7/9 m
mm mf ff m
241 Sofia Elisabet Steuch, f 1738 15/5 i Gåvetorp, Lekaryd fs (Sm), d 1818 30/4 i Växjö (Sm). (EÄ V:354)
mm mf fm f
242 Nils Riddersköld, till Ryningsholm o Torseryd, båda i Höreda fs (Sm), f 1717 28/9, d 17987 26/8 i Ryningsholm, Höreda fs (Sm), assessors karaktär. (EÄ VI:347) - G 1775 23/4 i Höreda fs (Sm) m
mm mf fm m
243 Elisabet Charlotta Holm, f 1754 7/1 i Eksjö (Sm), d 1821 15/1 i Eksjö (Sm). (EÄ VI:347)
mm mm ff f
248 Fredrik Friherre Palmqvist, f 1720 18/7, d 1771 19/7 i Ebbesjö, Gustafs fs (Sk), löjtnant vid fortifikationen, majors titel. (EÄ V:639) - G 1758 7/3 m
mm mm ff m
249 Maria Ulrika Ridderborg, f 1734 2/8 i Sunnerå, Ryssby fs (Sm), d 1773 27/9 i N Vi fs (Ögl). (EÄ V: 639)
mm mm fm f
250 Johan Georg Lillienberg, Friherre o Greve Lillienberg, till Toftnäs o Håringe, båda i Bolmsö fs (Sm), Herrestad i Toresund fs (Sö), Bolmstad i Angelstad fs (Sm), Isberoga o Sännås, båda i Villstad fs (Sm), Hjälmaryd o Liljenäs, båda i Torskinge fs (Sm), Stensnäs i Ryssby fs (Sm), Brunseryd i Marbäck fs (Sm), Ågerup i N Rörum fs (Sk) samt Sundholm i Nykyrko fs (FIN), f 1713 3/8 i Toftnäs, Bolmsö fs (Sm), d 1798 26/4 i Herrestad, Toresund fs (Sö), president i bergskollegium, friherre 1766 6/11 (introd 1776 under nr 273), greve 1778 27712 (introd 1782 under nr 101). (EÄ IV:742-743; SBL, bd 23, s 125) - G 1750 12/6 i Stockholm m
mm mm fm m
251 Maria Juliana Jennings, f 1731 5/1, d 1793 12/11 i Herrestad, Toresund fs (Sö). (EÄ IV:743)
mm mm mf f
252 Karl Daniel Burén=224 o 236
mm mm mf m
253 Didrika Elisabet Zetterling=225 o 237
mm mm mm f
254 Erik Waller=226 o 238
mm mm mm m
255 Helena Elisabet Waller=227 o 239
118
« skrivet: 2000-03-08, 13:14 »
Bengt-Göran!
Tack för upplysningen! Johan Isacsson Sjöberg är av allt att döma inte släkt med mig. Stamfadern för min släkt hette Isak Gabrielsson Sjöberg (f 1732) och var båtsman i Ekenäs, därav frågan, då namnet Isak ju alltså finns även i min Sjöberg-släkt.
119
« skrivet: 2000-03-07, 17:49 »
Bengt-Göran!
Vad vet du om Johan Isachsson Sjöberg? Han var väl inte från Finland?
120
« skrivet: 2000-03-07, 17:45 »
Hej!
Jag tänkte bara tala om, att jag har översänt ett manus med titeln Idel ädel adel? till redaktören för Släkthistoriskt Forum. Denna artikel tar upp de frågeställningar som ännu är olösta rörande min anmoder Anna Kristina Hästesko-Fortuna. Hon var troligen dotter till Lorents Hästesko-Fortuna, som veterligen bara var gift en gång, med Ingeborg Margareta Körning. Men inga handfasta bevis har ännu påträffats, varför denna härstamning måste behandlas med yttersta försiktighet.
Enligt meddelande från Elisabeth Thorsell så kommer ovannämnda artikel publiceras i ShF 2000:2.
121
« skrivet: 2000-03-07, 17:38 »
Hej Gert!
Länna bruk torde ligga i Länna fs (i Strängnäs kommun) i Södermanland. Så vitt jag kan förstå, åtminstone. Länna utgör nämligen en egen församling (så ingen får för sig att Länna bruk ligger i Strängnäs dkfs). En flicka vid namn Sophie von Stockenström gick i parallellklass till mig på högstadiet (på Åkerskolan), och hennes bror/kusin, som också bodde på Berga säteri i Åker, heter Johan von Stockenström.
122
« skrivet: 2000-03-07, 17:30 »
Bo Persson!
TACK! (Något sent, men ändå...)
Med vänliga hälsningar,
Johan Sjöberg
123
« skrivet: 2000-03-07, 17:08 »
Dessutom härstammade ju Albert Engström så vitt jag kan minnas från den kände genealogen Per Månsson Utter. (Det gör många kändisar, bl a Gunde Svan, Ingmar Bergman, Christina Odenberg, Victor Sjöström och - Carl Bildt!)
124
« skrivet: 2000-03-07, 16:28 »
Hej! (höll på att skriva terve :-)
Anttis förslag rörande Österbotten är allt tänkvärt, då Österbotten är så ruskigt stort. Jag har för mig, att Kainuu är det finska namnet på Kalix, men det ligger ju i Norrbotten (Sverige).
Så mitt svar är nog: KYLLÄ (ja, alltså).
Vänliga hälsningar
Johan
125
« skrivet: 2000-03-06, 11:47 »
Antti, Christina och Håkan...
Naturligtvis behöver man inte hålla sig så strikt till landskapen utan kan ju förstås utgå från någon annan form av regionsindelning, t ex Åboland, Västra Nyland, Östra Nyland, Karelen, finska Lappland, Svensk-Österbotten, Finsk-Österbotten, o s v.
Någon form av ordning vore dock av stort intresse.
Terveisiä Ruotsinsuomenruotsalainen (hälsningar från en Sverigefinlandssvensk),
Johan Sjöberg
126
« skrivet: 2000-03-06, 11:37 »
Hej Berit!
Jag skall så fort som möjligt (ikväll, då Värmlandsarkiv har kvällsöppet på måndagar) sätta mig och kolla i Sillerud kyrkoböcker om jag där kan finna Peter Elgh och Anna Persdotter.
TUSEN tack för ledtråden. Den underlättar, då Värmland har c:a 100 församlingar att välja bland.
127
« skrivet: 2000-03-03, 10:38 »
OK!
This might be the wrong place for this discussion, but since the subject is Superiority Complex, I believe it is not wrong to give my sight of the subject here.
And I do not think it is futile to discuss (but it does not have much with genealogy to do, that is true) Sweden´s collective superiority complex. Many Swedes still believes that Sweden is heaven on Earth, though I have own experiences that has shown me, that Sweden is not heaven on Earth.
And Christina, if we think of your connection to Finland: How do you feel about the Swedish sight of Finns as a people of drunkards who speek a silly language and fight with knives (all Swedes does not have these prejudices about Finns, but I have heard them a few times too often)? And still, Sweden´s wealth would never have been, without all these Pekka and Sirkka who worked at Scania, Volvo, Alfa-Laval, and so on... (I have not forgotten the Italians, Jugoslavians, Turks, and all other hard-working immigrants of the 50´s and 60´s either)
128
« skrivet: 2000-03-02, 11:57 »
Well!
I believe it is not untrue to say, that Sweden (as a state) has had, and in some way still has, a collective superiority complex. Sweden (read: its government) has seen itself as the moral head of the world in the UN, and in other international discussions. Though I think this is so wrong, because Sweden has a lot of sins to: the treatment of the sames (lapps, but that should not be used, as it is a disgracing word, comparable with nigger for black) and the tornedalen finns, and still: Sweden´s wealth during the 1950-s and 1960-s was built with a great help of immigrants from Finland, Italy, Jugoslavia and so on. But that is not generally understood among many Swedes...
This will probably upset a whole lot of Swedes, especially member of a certain political party, which has ruled Sweden most of this for Sweden so happy period (they were lucky - not effective and good rulers, in my opinion).
Sincerely,
Johan Sjöberg
Molkom, Värmland, Sweden
129
« skrivet: 2000-03-02, 11:26 »
Jag har hört påstås, att Elisabeth Rehn, fd försvarsminister i Finland m m, skulle ha anor i Sverige och Värmland. Kan någon bekräfta detta?
130
« skrivet: 2000-03-02, 11:23 »
Hej Hans!
Mycket intressanta upplysningar du presenterar ovan. Men varför skriver du församlingarnas namn på finska när de har vedertagna namn på svenska? I synnerhet Pernå, som ju faktiskt ligger i en gammal svenskbygd...
Terveisiä (hälsningar)
Johan Sjöberg
hurri
131
« skrivet: 2000-03-02, 11:20 »
Hur är det med den nya presidenten, Tarja Halonen? Har hon också svenska anor månne?
132
« skrivet: 2000-03-02, 11:15 »
Hej Christina!
Jag tycker ditt förslag om att införa rubriken Geografi är genialt! Alla svenskar (och finländare) vet förstås inte att Sotkamo ligger i Österbotten (men jag visste det faktiskt!), och en del svenskar har den otrevliga vanan att använda sig av församlingarnas finska namn, även då de har allmänt vedertagna svenska namn. Men Sveriges relation till Finland kanske störs av uppfattningen om att Finland skulle ha varit en svensk koloni (vilket det alls icke var - det var rikets östra halva. Inte skulle väl Arvid Horn blivit Sveriges mäktigaste man om han varit förtryckt av de kolonialistiska svenskarna?).
Rubriken landskap tycker jag också borde införas, även om det innebär att redaktören får en del merarbete. Och även om alla svenskar inte har koll på i vilka landskap olika församlingar ligger, så finns det ju faktiskt de som har koll på sådant. Jag lovar att försöka hjälpa till, jag har ägnat mig åt släktforskning i Finland lika länge som jag ägnat mig åt det i Sverige... och Christina och Antti (och Håkan?) har säkert också tämligen god koll på Finlands geografi.
133
« skrivet: 2000-03-02, 10:50 »
Hej Mi och John och alla andra!
Ja rätt skall vara rätt: det var faktiskt John Sidén, kh i Veta, som påpekade att socknarna redan är avskaffade. Och som synes ovan så är min motion döpt till Bevara församlingarna! - förhoppningsvis får jag med mig Värmlands släktforskareförening, trots att det formellt sett råder motionsstopp efter den 15/1. Men enligt Lars-Gunnar Sander (ordf i nämnda förening) så skall nästa styrelsemöte ta upp frågan, huruvida min motion i alla fall skall komma med på Värmlands släktforskareförenings årsmöte den 18 mars 2000 kl 13:00 på Värmlandsarkiv i Karlstad (det skriver jag med flit - alla medlemmar i Värmlands släktforskareförening som stöder dessa tankar uppmanas ödmjukt att bevista detta årsmöte).
Mvh
Johan
PS! Bara för att man är emot något nytt, som är dåligt, innebär det inte att man är en bakåtsträvare... och för övrigt har även konservatismen sina förtjänster, även om jag är ganska influerad av liberalismen också. DS.
134
« skrivet: 2000-02-29, 13:57 »
Ingrid!
Jo då. Den antavlan har jag studerat med stort intresse. Det är ju frapperande att så många högt uppsatta socialdemokrater har nära adliga släktband (Hjalmar Branting är ett annat exempel, men han härstammar inte från Gustav I Vasa - däremot från Bjälbo-ätten Folkungaätten).
135
« skrivet: 2000-02-29, 13:41 »
Hej!
Problemen med att inte vara uppkopplad på internet från sin hemdator visar sig i sådana här intensiva diskussioner (jag sköter all E-mail och allt surfande via stadsbiblioteket i Karlstad). Jag har dock kunnat följa debatten i förväg, då jag får alla svar på egna meddelanden tillsända till mig (då jag har ett användarkonto här..).
Hursomhelst: jag tänkte i stort meddela att jag har inlämnat en motion till Värmlands släktforskareförening med titeln Bevara församlingarna! - tack Mikael för upplysningen om att socknarna försvann 1953 och ersattes av församlingar. Det där med vad som är socknar och vad som är församlingar har jag tidigare förgäves försökt finna en definition på. Jag kunde inte låta bli att roas av Mikaels ironi över Melitta Dumberg och hennes kulturpolitik. Vilket parti jag och Mikael (m fl) hör hemma i har nog lyst igenom, men jag vill återigen upprepa min uppmaning till ALLA politiskt mer eller mindre verksamma släktforskare (oavsett parti): försök påverka era partier att ta ställning mot dessa kulturbarbariska tilltag!
Och alla som läser detta, politiskt verksamma eller ej, som sympatiserar med mina m fl debattörers åsikter i församlingsfrågan: påverka era föreningar! Kom till släktforskareförbundets riksstämma i Linköping och säg er mening!
Jag respekterar att du tycker att frågan är perifer, John. (Men jag förstår inte varför den är det - själv anser jag att detta, utan att ta till överord, är en ödesfråga för släktforskarrörelsen)
Carl-Fredrik Hanzon kan jag glädja med att jag kanske stannar i landet och kämpar på barrikaderna - jag har nämligen beslutat mig för att söka till kursen i Arkiv- och informationskunskap i Härnösand till i höst. Jag skall försöka ta mig själv i kragen och få ordning på mina studier nu...
Det sista hör väl inte riktigt hit kanske, men jag tänkte att det kanske glädjer CFH. Så Carl-Fredrik, är jag förlåten för det övertramp jag gjorde mot dig i efternamnsdiskussionen för någon månad sedan?
Vänliga hälsningar till alla släktforskare
Johan Sjöberg
136
« skrivet: 2000-02-26, 13:02 »
Övertecknad har gott om intressen i Finland (bägge mina farföräldrar är födda i Finland) och är därför ibland inne på denna sida och tittar på Finland. Ordningen på ämnena är dock bedrövlig! Vore det inte bättre att, istället för nu rådande anarki här, ordna upp diskussionerna under Anbytarforum: Länder: Finland, och därefter starta diskussioner för vardera landskap och därunder även för respektive socknar. Sedan kan man ju även ha diskussioner som berör spårlöst försvunna och födda på okänd ort i Finland - naturligtvis! Jag har själv en ana, som är född i Österbotten (vet ej var) och dör i S Finnskoga sn, Värmland...
137
« skrivet: 2000-02-26, 12:32 »
För all del Kaj:
Jag är också glad för alla nya namn jag hittar i antavlan, oavsett om det är på fädernet eller mödernet...
138
« skrivet: 2000-02-26, 11:56 »
Hejsan!
Jag har inte föreslagit, och tänker inte föreslå, kommunernas avskaffande. Men som folkbokföringsbegrepp är socknarna överlägsna, och dessutom är de hävdvunna begrepp i Sverige. Jag diskuterade den här frågan med en arkivarie vid Värmlandsarkiv för några dagar sedan, och han ansåg, att framtidens släktforskare skulle få problem med att följa sina släktingar vid övergången från socknar till kommuner, och att det var olämpligt att avskaffa ett begrepp för att införa ett annat i dessa sammanhang.
Jag skulle vilja föreslå, att alla mer eller mindre politiskt aktiva debattörer som vill bevara socknarna, inlämnar motioner i ämnet till sina respektive politiska partiers riksstämmor. Eftersom jag, Mikael och Carl-Fredrik torde vara medlemmar i samma parti, föreslår jag att tillsammans skriver ihop en motion och inlämnar till vårt partis nästa riksstämma. Om jag och Mikael formulerar en motion till att börja med, så kan vi skicka en papperskopia för synpunkter till Carl-Fredrik. Förhoppningsvis leder detta fram till, att på nästa riksstämma inlämnas motionen Bevara socknarna undertecknad av Carl-Fredrik Hanzon i Linköping, Johan Sjöberg i Molkom/Mariehamn (därav kommentaren om emigration) och Mikael Wikman i Härnösand/Uppsala? Vad tror ni, C-F och Mikael om detta förslag?
Sedan skulle jag även vilja föreslå alla som läser detta, och sympatiserar med övertecknad, att föreslå sina lokalföreningar, att de på Släktforskarförbundets riksstämma i Linköping i höst begär att Släktforskarförbundet uttalar sig emot alla sådana kulturbarbariska planer, och vidare att släktforskarförbundet inlämnar en officiell protest till riksdag, regering och berörda myndigheter.
Nu får gärna någon i släktforskarförbundets ledning kommentera detta...
139
« skrivet: 2000-02-26, 11:40 »
Rolf!
Tack för upplysningarna. Men menar du att Bengt Henrik Rosendahl (Märta Kristina Stiernas make) blev avrättad 1769 19/12?
140
« skrivet: 2000-02-22, 13:35 »
Och från den perioden känner vi ju även till slavar, det var väl de som byggde pyramiderna? Såvida det inte var utomjordingar förstås, som Erich von Däniken och hans anhängare brukar påstå :-)
141
« skrivet: 2000-02-22, 13:31 »
Hejsan
När man läser allt detta, frågar man sig, huruvida det var så intelligent att överföra folkbokföringen från kyrkan till staten (och jag är ateist - så det är inte av religiösa skäl jag undrar detta). I Värmlandsanor 1999:4 läste jag, att det fortfarande inte har beslutats vilka längder som skall tas ut ur skattekontorens folkbokföringsregister, men det är tydligen meningen att längder skall tas ut vart femte år (Entschuldigung, Bitte Wa? Skattemyndigheten har haft hand om folkbokföringen i tio år snart! Kunde inte detta ha beslutats före övergången?). Och så vill de ta bort socknarna! Jag tror jag tar och emigrerar så jag slipper fundera över denna oreda...
142
« skrivet: 2000-02-22, 13:22 »
Hej John och alla ovanstående
Tyvärr har jag varit med om värre. I december skrev jag till pastorsexpeditionerna i Norra och Södra Finnskoga, samt Dalby. Från Dalby kom det ett svar - efter en och en halv månad! Från de övriga församlingarna har jag fortfarande inte hört något. Nu får de skynda sig att leverera kyrkoböcker från 1900-talet till landsarkiven, för jag är rent ut sagt jävligt trött (just det uttrycket, för det är jag) på alla dessa pastorsexpeditioner som endera inte svarar alls, eller tar orimligt lång tid på sig att svara. Undantag finns, naturligtvis, men det är dessa svarta får som ilskan att koka hos mig. Jag tänkte ta tillfället i akt och berätta en historia jag hörde för ett tag sedan. Enligt en person som tidigare varit praktikant på en pastorsexpedition (för att inte hänga ut personen nämner jag inte i vilken landsända) och talade om för mig att hon fått rädda brev från släktforskare från att gå i papperskorgen. Nu hoppas jag att det verkligen hör till undantagen att våra frågebrev åker i papperskorgen, men man undrar ju...
143
« skrivet: 2000-02-22, 13:09 »
Hej Bo!
Ok, jag ska se om jag kan hitta Evert Taubes mormors föräldrar i några värmländska kyrkoböcker. När flyttade de in till Strömstad, och inflyttade de från Värmland direkt?
144
« skrivet: 2000-02-22, 12:47 »
Anders Larsson!
Har du några upplysningar om när Ivar Lo-Johanssons mormors farföräldrar flyttade från Värmland?
145
« skrivet: 2000-02-22, 12:11 »
John!
Orsaken till att jag inte förklarade varför Gustav I inte skall kallas Gustav Vasa var helt enkelt att när jag uppmärksammade din fråga så hade du ju redan fått uttömande och korrekta svar från Mikael och Carl-Johan.
MVH
Johan
146
« skrivet: 2000-02-18, 13:11 »
Hejsan!
Glädjande nog ser att de flesta tycks ha samma uppfattning som jag i denna fråga. Och jag anser faktiskt att socknar är viktigare än personnummer. Sockenindelningen har gammal tradition i Sverige. Jag törs inte framkasta några årtal (sådant brukar straffa sig), men otvivelaktigt är, att socknarna härstammar från medeltiden. Jämför det med kommunerna, som är ett 1800-talspåfund. Dessutom så ger socknarna exaktare uppgifter än vad kommunerna gör.
Jag skulle vilja kommentera Bernts påstående att många inte vet vilken församling de tillhör. Detta är nog korrekt i de större städerna, och i en del Stockholmsförorter, men i större delen av Sverige har faktiskt folk tämligen god koll på i vilken socken de bor.
Ta t ex Ytter- och Överjärna socknar, som bägge hör till Södertälje kommun (jag råkar ha släktingar där). Jag tror inte de som bor där i onödan vill bli benämnda Södertäljebor (helst inte alls, om jag förstått saken rätt). Och att en och annan täljetok:-) (ta inte illa upp, övertecknad har själv bott i tokstan) inte vet vilken församling de bor i, tycker jag är ett svagt argument för att avskaffa socknarna.
Jag har en gång i världen varit politiskt aktiv (inom ett parti, som inte heller är statsbärande för närvarande) men detta engagemang är av olika skäl ganska avvecklat nuförtiden. Tyvärr..
147
« skrivet: 2000-02-18, 13:01 »
Hej Bo!
Jag har mycket intresserat följt ovanstående diskussion och tackar också för uppgifterna. Elisabeth Tarras-Wahlberg hör tydligen till Gustav I:s ättlingar, och sådana letar jag ju efter...
148
« skrivet: 2000-02-18, 12:58 »
Snälla John!
Jag förstår inte nödvändigheten av denna långa diskussion huruvida han hette Gustav I (som jag anser) eller Gustav Vasa. Men ättlingar till denne man får gärna höra av sig. Hur man får tag på mig framgår om man klickar på mitt namn härovan.
149
« skrivet: 2000-02-14, 13:58 »
Jag har från flera olika håll fått höra (och läsa) att Riksskatteverket diskuterar att avskaffa socknarna (församlingarna) som folkbokföringsbegrepp, och istället skall använda kommunerna som minsta folkbokföringsbegrepp.
Kalla mig konservativ, men jag tycker att vi släktforskare måste ta ståndpunkt MOT detta. Dels är ju sockenbegreppet praktiskt - det är en mindre enhet än kommunen. Ta exempelvis Gotlands kommun och jämför det med Västerhejde socken. Vilket ger bäst upplysning om plats för en händelse?
Sedan är sockenbegreppet även kulturhistoriskt: socknarna har existerat sedan medeltiden, medan kommunerna är ett 1800-tals-påfund.
Vad anser Släktforskarförbundet i denna fråga?
150
« skrivet: 2000-02-14, 13:15 »
Enligt en artikel av Bo Lindwall i ShF om Evert Taubes anor så skulle hans mormors föräldrar vara värmlänningar. Everts mormor skulle ha varit född i Strömstad, Bohuslän, men bägge hennes föräldrar var enligt Lindwalls artikel från Värmland. Är det någon som vet var och när dessa värmlänningar föddes? Övertecknad roar sig med kända värmlänningar (i tämligen vid betydelse - kändisar med anor i Värmland tas med) och skulle gärna påbörja en utforskning av Evert Taubes värmländska anor.
151
« skrivet: 2000-02-14, 12:59 »
Hej!
Allan Edwall är ättling till bonden Olof Nilsson i Nensjö, Gudmundrå sn och härstammar även från släkten Rudbeck(ius). Detta framgår av stamtavlan Anor från Ångermanland, som finnes på Släktforskarnas hus i Leksand, tror jag. Den är producerad av Forskarcentrum i Ramsele (läs: Bo Lindwall) och finnes avbildad i Släkthistoriskt Forum 1991. Exakt nummer och sida minns jag inte, men den är tämligen lätt att hitta, då den tar upp ett uppslag. Där framgår hur Allan Edwall är släkt med alla andra kändisar med ångermanländskt påbrå, t ex min egen favoritkändis Magnus Uggla...
Nåväl. Ta en titt i ShF. (Rudbeckius-härstamningen framgår också av nämnda stamtavla)
152
« skrivet: 2000-02-14, 12:50 »
Till ovanstående genealoger:
Den bok Carl-Fredrik Hanzon syftar på torde vara Paul Meijer Granqvist: Gustaf Vasas avkomlingar (1923). Den är dock inte rolig att göra med. Den innehåller ytterst kortfattade uppställningar som i första hand visar hur olika adelsätters huvudmän och olika europeiska regenter/tronpretendenter, samt en och annan känd ofrälse person härstammar från konung Gustav I, samt att den räknar upp ättlingar till Gustav Gustavsson Greve af Wasaborg (Gustav II Adolfs utomäktenskaplige son), men vad jag kunnat förstå är det bara hans svenska ättlingar som nämns däri. Han (G G:son af W) borde ju ha minst lika många ättlingar i Tyskland. Bl a så hävdar Genealogia Gothica att det i Tyskland skall finnas en ätt med namnet von Strahlenheim-Wasaburg, som härstammar från en grevinna af Wasaborg. Därifrån borde ett stort antal tyskar och centraleuropéer härstamma. Jag pratar gärna ihop mig om ett samarbete angående Gustav I:s ättlingar. Det torde ju faktiskt (trots att det handlar om furstar och adel) finnas ett allmänintresse, åtminstone bland släktforskare. Även bland sådana som saknar blått blod.
153
« skrivet: 2000-02-10, 12:54 »
Övertecknad har påbörjat en utredning om konung Gustav I:s (han som envisa personer kallar Gustav Vasa, men det är felaktigt) ättlingar. Ännu befinner sig utredningen naturligtvis i sin linda, och jag försöker få ordning på Gustav I:s sondotter Virginia Eriksdotters ättlingar. Men alla upplysningar om Vasa-ättlingar, i synnerhet ofrälse dito, är av stort intresse!
154
« skrivet: 2000-02-10, 12:48 »
Hej Ann-Marie!
Eftersom jag bor i Karlstad (men jag är 08 till börden) så är jag ofta på Värmlandsarkiv i denna stad. Lite då och då får man syn på personer med efternamnet Uggla i kyrkoböckerna för södra Värmland. Alla hör väl kanske inte till adl ätten Uggla, nr 100, men en del av dem (de flesta?) borde ju onekligen göra det. Jag ska försöka ordna en sammanställning över Magnus Ugglas anor. Den kanske kan läggas ut på Rötter? (T ex under Kändisars härstamning)
Jag tycker också att Magnus Uggla är en kul och värdefull artist, p g a hans vana att säga sanningar på ett sådant sätt att man lyssnar (lyssna på texten till Moder Svea så får ni höra, bl a: Sen går de ut på krogen och skrattar åt oss som inget fattar - Och undrar föraktfullt som så hur mycket vi godtrogna svenskar går på - Sjung nord... underbar ironi!)
Trots att jag tillhör generationen efter Magnus. Men möjligen så är han en avlägsen släkting till mig. Men det hör inte riktigt hit...
155
« skrivet: 2000-02-10, 12:19 »
Hej Bosse!
Om jag förstår ovanstående antavla rätt, så är jag avlägset släkt med Sten-Åke Cederhök, via nr 702 i Sten-Åkes antavla, Olof i Bryttjorp.
KUL!
156
« skrivet: 2000-02-09, 16:50 »
Tack Inge,
men hennes ättlingar finns ju inte hos Elgenstierna...
157
« skrivet: 2000-02-07, 14:05 »
Det är väl bäst att jag påpekar, att jag har normaliserat stavningen i ovanstående antavla. Om någon har tillägg till dessa anor, så skicka dem hit!
158
« skrivet: 2000-02-07, 13:37 »
Jag söker även ättlingar till nedanstående makar:
Jon Jönsson, dräng. -G 1739 25/4 i Torskinge sn m Anna Elisabet Stierna, f 1715 15/8 i Bredaryd sn. Anna Elisabet var syster till ovanstående Karolina Maria Stierna.
159
« skrivet: 2000-02-07, 13:34 »
Jag söker ättlingar till nedanstående makar:
Fredrik Sandin, skomakare. -G 1768 m Brita Sofia Gyllensting, f 1738 7/3 i Nedrahult, Burseryd sn. Hustrun var ättling till konungarna Erik XIV och Gustav I.
160
« skrivet: 2000-02-07, 13:32 »
Jag söker även dessa makars ättlingar:
Bengt Henrik Rosendahl, volontär. -G 1755 10/12 i Bolmsö sn m Märta Kristina Stierna (syster till ovanstående Virginia Beata Stierna), f 1719, d änka 1793 28/12.
161
« skrivet: 2000-02-07, 13:30 »
Jag söker nedanstående makars ättlingar:
Sven Persson, bonde i Fiflaryd. -G 1761 28/12 i Anderstorp sn m Ulrika Leijonflycht, som härstammade från konungarna Erik XIV o Gustav I, f 1737 18/1 i Fiflaryd, Anderstorp sn.
162
« skrivet: 2000-02-07, 13:28 »
Jag söker ättlingar till nedanstående makar:
Karl Gustav Brenning, volontär. -G 1737 15/9 i Torskinge sn m Karolina Maria Stierna (Vasa-ättling), f ca 1718. (Uppgifterna hämtade ur EÄ)
163
« skrivet: 2000-02-07, 13:26 »
Känner någon till nedanstående makars ättlingar?
Petter Olof Berg, volontär o karettmakare. -G 1751 29/12 i Bolmsö sn m Virginia Beata Stierna, dp 1717 22/4 i Sunnaryd, Bolmsö sn. (Hon var ättling till Erik XIV och Gustav I)
I synnerhet hustruns ättlingar är av intresse. (Om hon hade illegitima ättlingar vill säga)
164
« skrivet: 2000-02-07, 13:15 »
Här följer nu Gullan Lindblads hittills kända anor. Ingångsuppgifter har jag fått från Gunnarskogs församling, och anorna till Gullans fm m (nr 11) har jag fått av Carl-Johan Ivarsson i Kila, som är son till Gullans fyramänning. Det tackar jag för!
1 Gullan Birgit Kristina Persson (gift Lindblad), f 1932 13/11 i Gunnarskog sn, Värmland.
Generation I
f
2 Ragnar Emanuel Persson, f 1899 14/9 i Klanderud, Gunnarskog sn (fb), d 1976 20/8 i Gunnarskog sn (Sveriges Dödbok), skogsarbetare o hemmansägare i Gunnarskog sn. -G 1932 10/10 m
m
3 Olga Maria Kristina Olsson, f 1909 24/7.
Generation II
fm
5 Ida Persdotter, f 1878 20/8 i Gränsjön, Gunnarskog sn (fb), d 1948 10/1 i Ålderdomshemmet, Gunnarskog sn.
Generation III
fm f
10 Per Andersson, f 1848 26/12 i Gunnarskog sn, gift son i Gränsjön, Gunnarskog sn åtminstone 1876-1895, torpare i Klanderud, Gunnarskog sn åtminstone 1900 o 1910 (hfl o församlingsböcker). -G m
fm m
11 Kajsa Andersdotter, f 1851 18/5 i Kolstan, Gunnarskog sn.
Generation IV
fm fm
21 Maria Eliasdotter, f 1823 12/6 i Gunnarskog sn, hemmansägares frånskilda hustru i Gränsjön, Gunnarskog sn åtminstone 1876-1895.
fm mf
22 Anders Kjellarsson Nyqvist, f 1797 22/4 i Tinnhöjden, Gunnarskog sn, d 1864 15/6 i Kolstan, Gunnarskog sn, fältjägare i Kolstan, Gunnarskog sn. -G 1830 26/2 i Gunnarskog sn m
fm mm
23 Kajsa Jakobsdotter, f 1812 2/3 i L Salungen, Mangskog sn, Värmland, d 1877 22/6 i Kolstan, Gunnarskog sn.
Generation V
fm mf f
44 Kjellar Eriksson, f 1766 27/6 i Treskog, Gunnarskog sn, d 1847 3/2 i St Tinnhöjden, Gunnarskog sn, torpare i St Tinnhöjden, Gunnarskog sn. -G 1791 25/4 i Gunnarskog sn m
fm mf m
45 Kerstin Nilsdotter, f 1763 i S Backa, Gunnarskog sn, d 1802 5/6 i Tinnhöjden, Gunnarskog sn. Kunde väl läsa i bok
fm mm f
46 Jakob Jansson, f 1777 4/1 i N Ängen, Gräsmark sn, Värmland, d 1868 29/1 i Treskog, Gunnarskog sn, torpare i Treskog, Ämthaget, Gunnarskog sn. -G 1801 20/9 i Gunnarskog sn m
fm mm m
47 Karin Eriksdotter, f 1780 5/6 i Treskog, Gunnarskog sn, d där 1857 20/7.
Generation VI
fm mf ff
88 Erik Kjellarsson, f 1744 i Treskog, Gunnarskog sn, d 1808 7/2 i Tinnhöjden, Gunnarskog sn, torpare i Tinnhöjden, Gunnarskog sn. -G 1766 26/1 i Gunnarskog sn m
fm mf fm
89 Brita Matsdotter, f 1744 i Gräsmark sn, d 1814 22/1 i N Backa, Gunnarskog sn.
fm mf mf
90 Nils Nilsson, f 1726 i St Årbotten, Gunnarskog sn (ej i fb), d 1796 30/7 i S Backa, Gunnarskog sn, bonde i S Backa, Gunnarskog sn. -G m
fm mf mm
91 Brita Andersdotter.
fm mm ff
92 Jan Olofsson, f 1742 2/3, d 1811 21/2 i N Ängen, Gräsmark sn, nybyggare o ängvaktare i N Ängen, Gräsmark sn. -G 1767 28/12 i Gräsmark sn m
fm mm fm
93 Sara Jakobsdotter, f 1746 8/12 i N Ängen, Gräsmark sn, d där 1816 9/12. Utfattig (hfl)
fm mm mf
94 Erik Olofsson, f 1747 i Gräsmark sn, d 1809 12/7 i Mången, Gunnarskog sn, torpare i Mången, Gunnarskog sn. -G 1770 28/12 i Gunnarskog sn m
fm mm mm
95 Marit Andersdotter, f 1748 8/1 i Gravås, Gunnarskog sn, d 1830 6/2 i Fredros, Gunnarskog sn.
Generation VII
fm mf mf f
180 Nils Nilsson Helgberg, soldat. -G m
fm mf mf m
181 Böret.
fm mm fm f
186 Jakob Simonsson, f 1681 i N Ängen, Gräsmark sn, levde ännu 1750, svedjefinne i N Ängen, Gräsmark sn. -G 1723 m
fm mm fm m
187 NN.
fm mm mm f
190 Anders Andersson, bonde i Gravås, Gunnarskog sn. -G m
fm mm mm m
191 Sara Andersdotter.
Generation VIII
fm mm fm ff
372 Simon Simonsson, f 1628, d (bg 1696 1/3) i N Ängen, Gräsmark sn, svedjefinne i N Ängen, Gräsmark sn.
Generation IX
fm mm fm ff f
704 Simon Larsson, f 1595, d 1675 i N Ängen, Gräsmark sn, svedjefinne i N Ängen, Gräsmark sn, kallades ömsevis Store Simon eller Långe Simon. -G m
fm mm fm ff m
705 Anna Mickelsdotter, f 1600, levde 1679 då hon inlämnade sitt testamente till rätten. Kallades då blind och eländig qwinna.
165
« skrivet: 2000-02-02, 13:54 »
Nja, jag sa faktiskt att jag inte behövde bli påmind om hur barn blir till, för det vet jag redan. Och det är klart att vi har den biologiska kontra den psykologiska/sociala betydelsen. Jag är måhända påverkad av att jag (född uä, men mina föräldrar var förlovade) alltid har vetat vem min far är. Så jag tror du har rätt, det finns nog inte så mycket mer att diskutera utan att börja rada upp samma argument för sin ståndpunkt på nytt. Och det blir ju ärligt både trist och i någon mån förödande med alla dessa konflikter. För vi släktforskar ju för att det är roligt - inte för att bli osams med så många andra släktforskare som möjligt. Sen att jag gärna för fram mina egna åsikter och därigenom har en tendens att reta upp en del folk - ja det, det är en annan sak....
Med hopp om fortsatta genealogiska framgångar
Johan Sjöberg
166
« skrivet: 2000-02-02, 13:38 »
Jag tänkte bara meddela att jag har startat en diskussion om Gullan Lindblad under huvudämnet Kändisars härstamning (Anbytarforum: Kändisars härstamning: Lindblad, Gullan) och alla inlägg hänvisas fr o m nu dit.
167
« skrivet: 2000-02-02, 13:35 »
Jag har påbörjat en utredning över fd riksdagsledamoten Gullan Lindblads anor (hon är född Persson i Gunnarskog i Värmland - mer därom senare). Jag har nyligen fått uppgifter om en del av hennes anor av Carl-Johan Ivarsson och jag ska sammanställa det jag hittills känner till om Gullans anor och lägga ut denna sammanställning här. Så småníngom har jag tänkt publicera resultatet i Svenska antavlor, men dit är det ännu lång väg att gå.
Jag kan ju tala om att Gullan bl a härstammar från svedjefinnar i Gräsmark.
168
« skrivet: 2000-02-02, 13:31 »
OK! Jag skall flytta diskussionen om Gullan Lindblad från Värmlandsämnet till Kändisars härstamning.
Åke: Din idé var nog bättre, medger jag.
169
« skrivet: 2000-02-02, 13:28 »
Finns han inte med i Örnbergs utredning över släkten Kullberg?
170
« skrivet: 2000-02-02, 13:20 »
Tack Carl-Johan!
Jo, jag har planerat att beta av ett antal kändisar med värmländska anor. Jag tror att Gullans farmorsmor var den som har gemensamma anor med dig (har inte mina anteckningar framför nu - så jag får använda minnesarkivet i huvudet som källa).
171
« skrivet: 2000-01-31, 13:00 »
Rättelse. Mitt förslag lyder, välj aktuellt landskap /t ex Värmland/, välj kategorin allmänt, och starta en diskussion i kändisens namn /t ex Gullan Lindblad (f Persson)/.
172
« skrivet: 2000-01-31, 12:57 »
Hej!
Jag tänkte bara tala om att jag har startat en ny diskussion under Landskap:Värmland:Allmänt:Gullan Lindblad, som alltså berör denna fd riksdagsledamots anor. Alla som känner till något eller är intresserade ombedes gå dit. Ännu har jag dock inte så mycket att komma med.
173
« skrivet: 2000-01-31, 12:55 »
Undertecknad har påbörjat en utredning över fd riksdagsledamoten Gullan Lindblads anor. Hennes far var skogsarbetare och hemmansägare, och hennes farmors far var torpare. Ännu har jag alltså inte mycket att komma med, men alla med uppgifter som rör Gullans anor ombedes meddela det. Jag bör väl påpeka att Gullan är född i Gunnarskog.
174
« skrivet: 2000-01-31, 12:52 »
Jag föreslår att man gör så här: Gå in på aktuellt landskap, välj kategorin övrigt, och starta en diskussion i kändisens namn. Det måste väl vara både möjligt och tillåtet? Själv så roar jag mig med att försöka spåra kändisarnas anor i Värmland och har noterat att Thor Modéens morfar var värmlänning. Vidare var fd utrikesminister Sten Anderssons farfar värmlänning (ännu ej identifierad i de värmländska kyrkoböckerna, p g a att Stens far inte finns med i Sundsvalls fb, där han enligt uppgift var född), och jag har påbörjat en utredning av fd riksdagsledamoten Gullan Lindblads (f Persson) anor.
Hmm... dags att gå till Värmlandsdiskussionen med detta. Men detta var alltså mitt förslag. Vad tycks?
175
« skrivet: 2000-01-31, 12:47 »
Som en glädjande nyhet för alla oss landskapsanhängare så vill jag meddela att i Svenska antavlor kommer framöver landskap istället för län att anges. Det ger oss landskapsanhängare ytterligare tyngd åt våra argument.
176
« skrivet: 2000-01-31, 12:36 »
När jag föddes 1977 så levde faktiskt samtliga mina anor i tredje led (och alla i första och andra led också, för den delen). Min mormorsmor, som dog vid 89 års ålder 1996, kallade jag konsekvent för gammelmormor, inom familjen s a s. Men i släktforskningssammanhang har jag alltid varit noggrann med att ange det exakta släktbandet, och då blir det mormors mor. Min farmors far blev för övrigt farfars morfar till ett av mina kusinbarn, ungefär 9 månader före sin död. Jag har ett fotografi, där fem generationer är representerade: min farmors far, min farmor, min farbror, dennes son (min kusin) och sonson (min kusinson). En kopia av det fotografiet skickade jag till en släkting i Florida, och jag har förstått, att hon nog var lite imponerad av den svenska släktgrenens fertilitet (släkten är ursprungligen finlandssvensk, från Österbotten, men det hör väl inte hit).
Vad man säger inom familjen torde ju vara deras ensak, men utåt är det ju bäst att ange vem det faktiskt rör sig om, t ex farfars mor eller morfars far.
177
« skrivet: 2000-01-31, 12:24 »
Visst ligger Kanada i Amerika, men det gör Jamaica, Mexico och Chile också. De brukar inte klassas som amerikaner.. Och Fredrick, det var inte illa menat (bara så du vet).
178
« skrivet: 2000-01-31, 12:02 »
Ingrid:
Nej, naturligtvis får var och en göra som han/hon vill, det har jag absolut inget att invända emot. De ättlingaverk jag ställer upp (bl a över Gustav I:s ättlingar) går i regel via ättlingar på såväl manliga som kvinnliga linjer. Men jag anser alltså (irriterande nog) att enbart ättlingarna enbart via män ska räknas till den genuina släkten och de övriga ättlingarna härstammar helt enkelt på kvinnosidan från släkten. För övrigt tycker jag faktiskt (!) att en oäkta sons tillhörighet trots allt beror på vilken släkt hans biologiska far tillhör.
MVH
Johan Sjöberg
179
« skrivet: 2000-01-31, 11:55 »
Problemet är ju tvådelat: bristande namnskydd och myndigheters godtycke. Jag tror inte att det var namnet Sabelsköld den nämnda invandrarkvinnan antog, utan något helt annat adligt namn. Ätten anses för närvarande utdöd, men som CFH påpekar, hur länge till? (Jag läste också den notisen i Metro, trots att jag bor i Karlstad. Jag råkade hälsa på hos släktingar i Tumba just då) Eftersom adlig (friherrlig, grevlig) värdighet ärvs via äktenskaplig agnatisk börd, så borde ju otvivelaktigt alla som kan påvisa att de tillhör en viss adelsätt (inte bara härstammar från den) ha rätt att bära namnet. I Släkthistoriskt Forum skrev Pontus Möller (någon gång på 80-talets början) en artikel om Modern adelsgenealogisk forskning, där han bl a nämnde fallet med ätten Svinhufvud i Västergötland, vars huvudman är fd cykelreparatör och bor i Nyhamn, Bjärtrå, långt uppe i Norrland... han nämner i artikeln även fallet med grenen Fransson av adliga ätten von Wachenfeldt. En dag kom en ung man i skinnjacka upp på riddarhuset och meddelade att han ville byta namn. Då har du gått fel, svarade Pontus M, det är patentverket som handhar sådana ärenden, ja, men jag vill ta ett adligt namn, svarade den unge mannen. Det blir nog svårt genmälde Pontus. Vilket namn är det frågan om? von Wachenfeldt svarade den unge mannen. Ni heter möjligen inte Fransson? Jo Er har jag sökt i flera år men förgäves och nu står ni här! Lyckligt slut- eller? Pontus Möller granskade mannens uppgifter och skrev sedan ett intyg att han tillhörde adliga ätten von Wachenfeldt och att alltså borde ha rätt att återta namnet. Mannen lopp iväg men kom efter en timme tillbaka, och meddelade att på patentverket hade de sagt, att eftersom namnet varit bortlagt i över hundra år, så fick han inte ta tillbaka det (!). Dessutom hade riddarhuset lurat på honom ett värdelöst intyg, sades det. Men då ilsknade jag till skriver Pontus i sin mycket roande och intressanta artikel, och plockade fram ätten von Wachenfeldts sköldebrev, där det står, att den adlades äkta bröstarvingar skall kalla och skriva sig von Wachenfeldt zu Ewigen Zeiten. Med en kopia av detta skickades mannen iväg till patentverket för att ställa den berättigade frågan: vad smäller högst? Patentverkets praxis - eller kungl maj:ts brev? Glädjande nog återfick han namnet von W, och jag tror ha funnit honom i adelskalendern. Nu ska jag inte bli långrandig, men det är en mycket viktig diskussion som Carl-Fredrik har startat och till Rune vill jag bara säga en sak: JO! Namnet är en viktig sak! Det är en del av en persons identitet! Orsaken till att jag vid 17 års ålder antog min fars släktnamn (innan dess bar jag min styvfars släktnamn!) var att jag identifierade mig med min fädernesläkt, att jag ansåg att jag tillhörde släkten Sjöberg och alltså borde heta Sjöberg. Samma sak gäller rimligen adelsmän. Även de vill bära namn efter de ätter de tillhör, och vill nog inte, att en massa utomstående ska ta deras namn ifrån dem.
180
« skrivet: 2000-01-28, 16:01 »
Källkritik - hur är det ställt med den?
Jag har fått kritik för att inte ta tillräckligt hårt på källkritik, vilket jag naturligtvis inte alls höll med om, men det var ändå nyttigt. En spontan fråga för min del är: varför nämner handböcker i släktforskning i regel inte källkritik överhuvudtaget? Varför står det inte ange alltid varifrån du har hämtat en uppgift, vilket det däremot gör i den norska Våre rötter av Stoa m fl. Jag brukar göra så, att när jag skriver upp en uppgift först, (i block på kladd) så skriver jag, ex. hfl S Finnskoga 1891-1895 (AI:6), pagina 333: Djäkneliden (fingerat exempel), men när jag skriver ned det hela på data nöjer jag mig med att ange (hfl) som källa.
181
« skrivet: 2000-01-28, 15:41 »
Och jag vet hur barn blir till, så jag behöver inga fler påminnelser om det!
182
« skrivet: 2000-01-28, 15:34 »
Jag har lyckats hålla mig borta från den här diskussionen rätt länge nu eftersom jag tydligen har fel åsikter (OBS! ironiskt). Men jag har fortfarande inte sett något svar på frågan om barn som bär sina styvfäders namn tillhör deras släkt? Det har ju hävdats härovan att släkttillhörigheten borde följa släktnamnet. Den regeln verkar enkel - aber es fungiert nicht (men den fungerar inte). För hur gör man då med alla styvbarn som av en eller annan orsak bär sina styvfäders namn? Eller barn som rent av fått namn efter sin mors fd make?
Jag roade mig för ett tag sedan med att läsa igenom diskussionen om bondesläkter i Genealogisk Ungdoms Tidskrift från slutet av 70-/början av 80-talet och såg, att samma diskussion var tydligen uppe redan då.
I de flesta handböcker om släktforskning står det ju att en släkt består av personer med gemensam manlig härstamning (alltså även kvinnor med denna härstamning, de äro ingalunda släktlösa!). Även i den relativt nya handboken av Elisabeth Thorsell definieras en släkt på det viset, och Svenska släktkalendern utgår ju, som jag förstått, av praktiska skäl, från agnatsiska släkter. Däremot har jag aldrig sagt att jag inte skulle vara släkt med min morbror eller farmors mor.
Frågan är ju hur man ska göra med dessa bondesläkter? Jag fick i mitt tycke ett väl bryskt svar från Håkan Skogsjö sist jag yttrade mig i detta ämne, men jag tillstår att jag bad kanske lite om det. Jag vill redan nu poängtera, att jag inte är ute efter att vålla någon osämja, varken med Håkan, Madelene eller någon annan debattör härovan.
Man kan ju göra som Håkan föreslår med bondesläkter: att låta släkten följa gården. Visst, OK. Det låter bra. Men när den stora flykten från landsbygden inleddes då? Hur gör vi då med alla som flyttat från gårdarna in till städerna och bildat familj där? Deras ättlingar hör alltså inte till deras ursprungssläkt eller? Och om nu fadern i familjen är från Skämby i Åker och modern är från Djäkneliden i Södra Finnskoga och familjen bor i Örebro (fingerat exempel), vilken släkt hör egentligen ättlingarna till?
Det finns som framkommit här flera sätt att definiera släkter, men jag tycker fortfarande att vi bör använda oss av enhetliga regler för uppställningar över släkten X, annars kommer redovisningen att svälla över alla breddar. Det traditionella - som kanske just därför inte är politiskt korrekt längre, när allt traditionellt ska ifrågasättas - är att använda sig av ett agnatiskt begrepp. I ett ättlingaverk redovisas ju istället alla ättlingar, oavsett vilken fädernesläkt de tillhör.
Och jag vet inte om jag har besvarat frågan om oäkta barn här, men annars gör jag det nu: Om fadern är känd, då anser jag att de hör till hans släkt och skall redovisas under hans tabell. Om fadern är okänd, så får man göra dem till stamfäder (gäller alltså uä söner) för nya släkter. Skulle fadern påträffas (och bevisas) så kan man ju konstatera att släkten Y har visat sig vara en illegitim gren av släkten Z.
Nu är det bäst jag slutar innan ni slutar läsa och kastar ut era datorer genom fönstret....
MVH
Johan Sjöberg
medlem av den sydfinländska bonde- o arbetarsläkten Sjöberg, men ättling till borgarsläkten Reincke och adelsätten Hästesko-Fortuna, m m
183
« skrivet: 2000-01-28, 15:07 »
Fredrick!
Lindros är ju kanadick, men du kanske räknar med Kanada också? Jag har hört att han (Erik L) skall ha anor i Småland, där hans farfarsfar lär ha organiserat en strejk i början av 1900-talet.
MVH
Johan Sjöberg
184
« skrivet: 2000-01-28, 14:56 »
Bör man då skriva Erik Segersäll Konung av Sverige eller Erik Segersäll Konung av Svitjod?
185
« skrivet: 2000-01-28, 14:54 »
Hej!
Har du tittat i Europäische Stammtafeln? De kan du få till ditt bibliotek via fjärrlån, så har jag i alla fall fått tag i den lite då och då. Annars finns de ju på kungl biblioteket i Stockholm, men vi bor ju inte alla i Stockholm.
MVH
Johan Sjöberg
186
« skrivet: 2000-01-28, 14:46 »
Lars-Gunnar!
Du nämnde för ett tag sedan (muntligen, inne på Värmlandsarkiv) att vår gemensamme anfader, Johan Andersson, bonde i Skämby (hans far var enligt Gunnar Hedlunds antavla i SvA bonde i Järsta och hette, om jag minns rätt, Anders Olofsson), skulle ha haft en bror som var nämndeman. Är det ovannämnde Mats Andersson i Järsta (ditt inlägg den 29 dec)?
MVH
din 9-männings dotterdotterson
Johan Sjöberg
PS! Nu är jag väl släkt med Inger Forsmo och Gunnar Ståhl också, eller? DS.
187
« skrivet: 2000-01-18, 16:04 »
Hej!
Tillägg till ovanstående:
Var är de i Färnebos hfl 1866-1870? Jag hittar de inte där! (Eller snarare: jag hittar inte Edsholm där)
188
« skrivet: 2000-01-18, 16:03 »
Hej!
Jag söker efter följande familj:
Abraham Svanbom, född 1817 22/12 i Tydje sn, Dalsland, brukare i Edsholm u Storbrohyttan från senast 1870-1875, då han o hans barn utflyttade till Varnum sn.
Hustru Amalia Gabriella Vilhelmina Hård (af Segerstad, nr 17), född 1834 27/4 i Erikstad sn, Dalsland, död (i barnsäng) 1873 13712 i Edsholm u Storbrohyttan, Färnebo sn. Enligt hfl gifta 1869 25/10, vilket f ö Elgenstierna också anger.
Barn: Hulda Sofia, f 1870 4/12 i Edsholm u Storbrohyttan, liksom sina syskon.
Hildegard Amalia, f tvilling 1873 7/12, d 1874 21/7 (enl hfl, saknas i db)
En dödfödd flicka 1873 7/12.
Karl Oskar, f 1872 21/2.
189
« skrivet: 2000-01-18, 15:53 »
Hej Lars!
Stämmer siffran verkligen? Jag tycker den verkar en aning hög. 548 000 har jag lättare att föreställa mig... (I 32:a generation borde man ha c:a 4 miljarder anor, och att mer än var 8:e av dessa skulle vara Karl den store låter som sagt, lite väl mycket, men det kanske trots allt stämmer?)
MVH
Johan Sjöberg
190
« skrivet: 2000-01-18, 15:47 »
Hejsan!
Upphittad i Karlstad lfs:
Inspektorn Herman L.ndström, inflyttad från Vreta Kloster till Eriksberg i Karlstad lfs (Värmland) 1860 (nr 1 för året, ej daterad!).
Eftersom man sällan påträffar östgötar i Värmland så tänkte jag att detta kanske kan vara till hjälp för någon. Notera hans efternamn L.ndström (bokstaven mellan L och n svår att tyda, just Karlstads mikrokort är hopplösa, mycket värre än andra värmlandssocknar)
191
« skrivet: 2000-01-12, 15:58 »
Vad sägs om bröderna Karlot Johan, Laurus och Marius Sundén? De var inga statarbarn, men fadern var backstugusittare (vill jag minnnas). Just i skiftet mellan 18/1900-talen har jag sett många lustiga namn. I en familj på Selaön i Sörmland såg jag två syskon: Arvid och Arvida.
192
« skrivet: 2000-01-12, 15:45 »
Nja...
Jag har hört att det är på gång att skicka materialet från St Tuna fs i Dalarna till Uppsala.
Men bortsett från det är det än så länge OK.
Jag tror nästan att jag föredrar att ha allt material på mikrofiche på landsarkiven framför att låta det förvaras på pastorsexpeditionerna. De tar visserligen betalt, bortsett från när det gäller uppgifter, som kan tas fram med hjälp av högst två kyrkoboksuppslag, men de bråkar inte om huruvida man ska få ta del av materialet eller ej. Och man kan ju kosta på sig att åka till exempelvis Uppsala, om man har mycket folk som man letar efter inom deras distrikt. Det torde vara värt priset för tåg/bussbiljetter.
Sen är det väl meningen att allt material som mikroficheas ska levereras till Arninge också? De har i alla fall material från Ångermanland yngre än 70 år, det vet jag av egna forskningar utförda där...
MVH
Johan Sjöberg
193
« skrivet: 2000-01-12, 15:36 »
Anna-Lena:
OK! Då har jag väl fel angående Heby. (Tack för påpekandet) Vilket jag ser som ännu ett argument för att använda landskap. Att Heby ligger i Uppland kan ju ingen ändra på...
Hur är det? När ska Heby kommun gå över till Uppsala län egentligen? Är det regeringen i Stockholm som inte vill, eller vad? Den folkomröstning du refererar till hölls så vitt jag kan minnas, redan 1998.
MVH
Johan Sjöberg
PS! Ja, jag vet... jag sa att jag inte skulle ge mig in på det här ämnet mer, men... jag har lite svårt att vara tyst. DS.
194
« skrivet: 2000-01-04, 15:40 »
Borde väl hålla med Anita men kan inte låta bli:
Tjugohundra låter löjligt! Det låter mycket bättre med tvåtusen. Så har jag sagt sedan jag var liten (när jag hade räknat ut att jag skulle vara 22 år den när det blev år 2000, vilket alltså låg i en avlägsen framtid). Nu är vi plötsligt här, och jag har inte sett några flygande taxibilar någonstans ännu. Men millennieskiftet är ju förrän om ett år, jag tillhör så att säga fraktionen, vi som firar nästa nyår. Då ska jag stå på gränsen mellan Haparanda och Torneå, så att jag därigenom står i två millennier samtidigt.
För övrigt så utspelar sig Tillbaka till framtiden 2 år 2015, alltså om 15 år, och då ska bilarna flyga och det ska inte finnas några advokater kvar i USA. Och reklamen ska bestå av hologram och finnas överallt (men därhän är vi ju nästan).
Så jag väntar...
Gott nytt år tvåtusen.
Jag säger år tusen också.
195
« skrivet: 2000-01-04, 15:14 »
Det gör faktiskt jag också!
196
« skrivet: 2000-01-04, 15:08 »
Jag undrar om det inte är bättre att tala om släktkretsar än om släkter? Jag antar att det är meningen att vi skall föra varje individ till en- och endast en- släkt. Hur skall nu detta gå till? Endera går vi på släktnamn (efternamn), bostadsort, eller matrilinjär/agnatisk princip. Jag har fått skäll förut, men jag tänker i alla fall utveckla min tankegång, med mig själv som utgångspunkt.
Alternativ 1: Släktnamn (efternamn)
Som synes är mitt namn Sjöberg. Jag hör alltså, om vi går på släktnamn (efternamn), till släkten Sjöberg, vars nionde generation jag tillhör. Den förste som bar namnet Sjöberg var min ff ff ff ff Isak Gabrielsson Sjöberg. Hans far var landbonde och hette Gabriel Klasson. Han kan ju inte föras till släkten Sjöberg, han hör så att säga till dess förhistoria. Extra tydligt blir det, om man lägger märke till att hans son Isak Sjöberg hade två bröder, Erik och Hans. Vad Erik Gabrielssons eventuella ättlingar kallar sig vet jag inte, men åtminstone Erik hette ju inte Sjöberg. Inte heller Hans Gabrielsson hette Sjöberg, men en del av hans agnater kallar sig Lindgrén. Men namnmässigt sett tillhör jag släkten Sjöberg. Det kan ju ses som ett ganska enkelt faktum. Men det är det inte! Jag hette nämligen som nyfödd Halvardsson (min mors flicknamn, som hon fortfarande bär). Med namn-resonemanget skulle jag då ha tillhört släkten Halvardsson, vars stamfar, min mf ff, Halvard Andersson, var född oäkta i S Finnskoga i Värmland och blev sågverksarbetare i Arbrå i Hälsingland (som så många andra värmlänningar). Hörde han till släkten Halvardsson? Alla hans barn kallade sig Halvardsson/Halvarsson, men själv hette han ju Andersson. Han bör nog anses höra till släkten Halvardssons förhistoria. Vid två års ålder ändrades mitt efternamn till Carlsson, efter min styvfar. Med namnresonemanget skulle jag alltså tillhört hans släkt! Det går väl inte? Biologisk anknytning saknas ju (veterligen). Och även om min styvfar och jag skulle ha någon gemensam ana någonstans i historiens mörker, det borde vi väl nästan ha... så gör det ju oss inte till medlemmar av samma släkt. När jag var 13 år gammal började jag, men inte resten av familjen, att stava namnet Karlsson. Var jag då den ende medlemmen av en ny släkt Karlsson? Eller var jag en medlem av släkten Carlsson med avvikande stavning? Vid 17 års ålder antog jag min fars efternamn, och heter sedan dess Sjöberg, och tillhör sedan dess enligt namnkriteriet släkten Sjöberg.
Alternativ 2: Bostadsort
Jag är född i Salem söder om Stockholm. Jag är den förste i min släktkrets att vara född där. Mina morföräldrar flyttade dit från Stuvsta i Huddinge sn (fs) 1968. Blev de då stamföräldrar för EN Salem-släkt? Och vilka personer skall räknas till denna släkt? De i släktkretsen för närvarande i Salem bosatta medlemmarna? Vi andra då? Vi som bor i Värmland, Småland och andra Stockholmsförorter? Tillhör vi nya släkter? Och om vi nu gifter oss med infödingar där vi bor? Då skall alltså våra barn räknas till den infödda släkten? OK. Men om båda makarna är utbölingar, och inte inkommit samtidigt? Eller om båda makarna är infödda?
Alternativ 3: Matrilinjär/Agnatisk princip?
Dessa alternativ är inte bundet till namn och bostadsort, men minst lika (om inte mer) infekterat. Om vi börjar med den matrilinjära principen, som verkar vara mest politiskt korrekt. Min mormors mormors mor var av allt att döma född Ahlman, men det var ju hennes fars namn! Vad hennes mor hette vet jag inte. Skall jag spåra min äldsta dokumenterade anmoder på ren mödernelinje och säga mig tillhöra hennes, och ingen annans, släkt? Denna släkt kommer ha ett otal namn! Den agnatiska principen har ju i princip varit allenarådande i Sverige i sekler (och det kanske är därför den hamnat i vanrykte). Inte heller den är problemfri. Dels finns ju risken att man har en annan far än man tror - dels så kan ju flera släktnamn (efternamn) finnas spridda även inom en agnatisk släktkrets, bortsett från att kretsens kvinnliga medlemmar gift sig till andra namn.
Slutsatsen blir alltså att ingen princip för släkt-tillhörighet är enkel och saknar fall-luckor eller motsägelser. Namn fungerar så länge barnen verkligen fått namn de har biologisk anknytning till (pappas eller mammas), har de sina styvfäders/styvmödrars namm, då spricker det. Bostadsort fungerar i gamla tider, när folk bodde på landsbygden och inte flyttade fram och tillbaka på samma sätt som nu. Matrilinjära släkter har den fördelen att modern nästan alltid är säker, ibland har ju t o m där misstag skett! Återstår då agnatiska släkter. Funkar de? Jag håller mest på dem, men det är inte helt okomplicerat. Bortsett från risken att bli kallad för bakåtsträvande, jämställdhetsfiende o dyl (det har jag fått höra så mycket i detta forum redan), så är problemet: Var pappa verkligen den jag tror i varje enskilt fall? Troligen inte. Och hur göra med oäkta barn, med okända fäder? Betrakta de som stamfäder för nya agnatiska släkter, eller vad? Ja frågan är om ni blir klokare av detta.
Tills någon kommer på något bättre kommer jag att räkna med agnatiska släkter, men det är som sagt inte helt självklart, det heller.
Med vänliga hälsningar
Johan Sjöberg
197
« skrivet: 1999-12-23, 16:49 »
Håkan:
Det lär gå att följa Karl den stores anor till hans farfarsfar (tror jag), men DEN DISKUSSIONEN GER JAG MIG INTE IN I.
198
« skrivet: 1999-12-23, 16:38 »
Min farbrors sambos farmor hette Albertina Karolina Solander och föddes i Sidensjö 1887 3/1. Hon gifte sig så småningom med en sågverksarbetare vid namn Erik Johan Öberg, född i Ytterlännäs 1886 12/12, och bosatte sig i Styrnäs sn.
Kan hon ha tillhört en proletariserad gren av kultursläkten Solander? Det låter ju otroligt, men.. konstigare saker har hänt.
Vad kostar boken om Sidensjö o Skorped och vilken tidsperiod behandlar den?
MVH
Johan Sjöberg
199
« skrivet: 1999-12-23, 16:19 »
Hej igen och tack för ditt svar John i Veta!
Det var precis som jag trodde. Jag roar mig även med att försöka upprätta antavlor för värmländska kändisar (det blir några bidrag till SvA såsmåningom...hoppas jag). När jag skrev till Fryksände församling i Värmland och frågade efter ingångsuppgifter angående en därstädes född moderat riksdagsman, anmodades jag kontakta honom personligen.
Detta gäller nu inte alla pastorsämbeten. En del svarar vänligt och utan större dröjsmål, t ex Krokek i Östergötland och Gunnarskog och Bogen i Värmland.
God jul på eller allihop!
Johan i Karlstad.
200
« skrivet: 1999-12-02, 18:52 »
Åke Ohlmarks som genealog är inte mycket att hurra för. Åtminstone inte när han gett sig i kast med de europeiska fursteätten i sin bok Stamtavla över Europas furstehus (tror jag den heter). Jag läste den som 16-åring och blev mycket fascinerad av den, men allt eftersom man lär sig mer om släktforskning och lär sig att inta en kritisk hållning så insåg jag att Ohlmarks är bättre att elda med än att upprätta stamtavlor! En del ätter leder han tillbaka till Oden (!). Jag såg för övrigt en artikel i Boden-anan där författaren, som hävdade härstamning från kungarna på Isle of Man, inte nöjde sig med detta, utan påstod att han kunde leda sin härstamning 5000 år (!) tillbaka, till en egyptisk farao som ska ha förföljt Mose folk i öknen. Om den uppgiften är korrekt lär det väl vara nytt rekord... Ännu mer tveksamt blir det, med tanke på att de israeliska arkeologerna anser, att det judiska slaveriet i Egypten saknar historisk grund och bara är en vacker saga.
Men jag måste fråga: Vem var egentligen mor till Olof Skötkonung? I Lars O.Lagerqvists verk om Sveriges regenter anges det, att hans mor var en polsk prinsessa, som i Sverige kallades Gunhild, och som sedan blev omgift med Sven Tveskägg av Danmark. Vad är Gillingstams åsikt i den frågan?
Full säkerhet kan väl aldrig nås.
201
« skrivet: 1999-12-02, 18:31 »
Var ligger Grue? En släkting till mig (Johanna Halvardsdotter) utflyttade från S Finnskoga sn i Värmland till Grue i Norge 1856.
Jag håller på att läsa Håndbok i Slektsgransking och det är en sak jag undrar över. Vad är ett prestegjeld för något? Är det den norska motsvarigheten till pastorat? Socknar finnes ju även i Norge (sokn) så det kan det inte vara.
MVH
Johan Sjöberg
202
« skrivet: 1999-12-02, 18:17 »
En medlem av släkten von Stockenström blev väl brukspatron på Åkers styckebruk? Hursomhelst, så finnes ett antal Stockenströmar utspridda i Åker med omnejd.
MVH
Johan Sjöberg, fd Åker-bo
203
« skrivet: 1999-12-02, 18:13 »
Hej Elsie och tack för hjälpen.
Tyvärr kommer jag inte särskilt långt med hjälp av uppgiften om när Baltzar von Platen dog, utan jag får leta efter Eva Aurora Vilhelmina i kyrkoböckerna.
204
« skrivet: 1999-12-02, 18:11 »
Hej Ann-Marie!
Hur härstammar du från Ugglorna? Jag roar mig med att notera adelsättlingar, i synnerhet sådana som kan ledas tillbaka till Folkungaätten (borde väl kallas Bjälboätten) och jag vill minnas, att ätten Uggla hör dit, via en av sina anmödrar. Den släktledningen går bl a via äldre Stenbocksätten. Sedan håller jag ju på med Magnus Ugglas antavla. Han tillhör ättens finländska gren (Magnus är medlem av en svensk gren av den finländska grenen; se Elgenstierna och adelskalendern).
MVH
Johan Sjöberg
205
« skrivet: 1999-12-02, 17:57 »
Hej Marianne!
Tyvärr så är allt jag vet att jag råkat på en Fröding i Dalby någon gång under 1800-talets första hälft, och jag tror att det var på Letafors manufakturverk. Men som sagt, allt detta kommer ur mitt minne, eftersom det inte var någon jag sökte efter. Men jag la namnet på minnet...
Jag ska till Arkivcentrum i morgon och leta efter släktingar. Jag kan försöka leta rätt på denna Fröding då. Jag meddelar om jag hittar något.
En osäkerhetsfaktor i detta är att jag meddelar allt det här från mitt minne. Jag kan minnas fel på ort o dyl. Men jag är helt säker på att jag såg namnet Fröding i husförhörslängden för Dalby, så det ska ha bott minst en Fröding där. Själv sysslar jag ju inte med släkten Fröding (om jag inte blir släkt med dem). Har de anknytning till Karl den store? Det lär Selma Lagerlöf ha, och hon var väl släkt med Gustaf Fröding? Men jag ska se om jag finner någon Fröding på Letafors manufakturverk i Dalby/S Finnskoga.
Detta är tyvärr allt jag vet. Inte mycket alltså.
MVH/Johan
206
« skrivet: 1999-12-02, 16:56 »
Birgitta! Hur härstammar du från Elisabet Hästesko? Har du fått fram någon information som kan knyta henne till ätten Hästesko-Fortuna eller Hästesko af Målagård? De ätterna har samma stamfar. Jag har lite information min Hästesko också, Anna Christina (eller Anna Kristina, som jag brukar föredra att normalisera henne till), ca 1660-1736, men eftersom jag inte har uppgifterna med mig (detta skrivs på Karlstad stadsbibliotek), så får det vänta till nästa vecka...
207
« skrivet: 1999-12-02, 16:50 »
Marianne:
När jag letade efter en släkting i Dalby fick jag syn på en Fröding. Jag tror det var i Letafors manufakturverk men det är inte helt säkert eftersom jag inte skrev upp det. Jag letade ju inte efter honom (jag minns ej förnamnet), men jag funderade naturligtvis på, hur han var släkt med den store Fröding (Gustaf alltså).
MVH
Johan
208
« skrivet: 1999-12-02, 16:48 »
Hej!
Min mf ff ff Halvard Henriksson var född 1790, men inte i Medskogen, som jag tidigare trott, utan i Vålberget (fortfarande enligt hfl). Han blev dräng i Medskogen senast 1821, i hfl 1815-1820 finns han inte i Medskogen. Tyvärr står det inte i hfl 1821-1825 varifrån han inflyttat. Men några andra intressanta saker står det om honom. Dels har någon (troligen Gottlund) antecknat: Honkainen. Vidare står det att han var född 1790 i Vålberget. Så jag tittade i fb för Dalby 1790 och hittade mycket rikigt en Halvard Henriksson, född 1790 13/1 i Vålberget som oä son till Henrik (Hindrik) Olofsson från Kindsjön och pigan Ingeborg Nilsdotter i Vålberget. Problemet är att jag inte hittar Vålberget i hfl för Dalby 1784-1794 (den är nämligen ofullständig). Eventuellt kan det gömma sig under Bograngen, det har jag inte kollat, eftersom jag kom att tänka på det efteråt. Är Halvard Henriksson, född 1790 13/1 i Vålberget identisk med Halvard Henriksson (Honkainen), dräng i Medskogen från senast 1821 och enligt uppgift i hfl född 1790 i Vålberget. I senare hfl har hans födelseort ändrats till Medskogen, men det är felaktigt. Två skäl: 1) Den hitills äldsta påträffade uppgiften anger honom som född i Vålberget. Det talar för att så skulle vara fallet och att han var identisk med den Halvard som faktiskt föddes där 1790. 2) Ingen Halvard Henriksson föddes i Medskogen 1790 enligt Maj Fischers register över födda i Dalby.
Min mf ff fm Karin Andersdotter föddes enligt hfl 1796 i Skråckareberget. Även hon dyker första gången upp i Medskogen 1821, som piga. På henne finns följande anteckning (av Gottlund?): Vilhuinen. Det står inte att hon skulle ha kommít till Medskogen 1821, men i föregående hfl saknas hon där. I fb för Dalby hittade jag en Karin Andersdotter, född 1796 7/9 i Skråckareberget, oä dotter till Anders Henriksson (Hindricsson) och Gertrud Nilsdotter. Skråckareberget finns med i hfl för Dalby 1794-1799 men där saknas Karin! Jag hittar dock en Anders Henriksson, född 1762, med hustrun Gertrud Persdotter (ej Nilsdotter). Inga barn är angivna till dem. En miss av prästen? Samma sak där alltså: Är Karin Andersdotter, född 1796 7/9 i Skråckareberget identisk med Karin Andersdotter (Vilhuinen) piga i Medskogen från senast 1821 och gift med Halvard Henriksson (Honkainen) 1823? Är hon dotter till den Anders Henriksson och hustru Gertrud Persdotter, som åtminstone 1794-1799 var bosatta i Skråckareberget. I Jarl Ericsons utredning över släkten på Skråckareberget nämns en Anders Henriksson, född 1752 (ej 1762). Fel i kyrkoboken?
I Maj Fischers sammanställning över födda i Dalby socken 1778-1800 (del II) nämns en Gertrud Andersdotter, född 1799 29/10 i Skråckareberget som dotter till Anders Henriksson och Gertrud Persdotter. Var hon syster till min anmoder?
Nästa fall är min mf ff mf: Johan Hägglund, död 1834 i Sundstorpet (Sundtorp) u Djäkneliden, S Finnskoga sn, mestadels antecknad som inhyses men i sista hfl-noteringen och i db angiven som kyrkväktare. Han anges i hfl vara född 1790 i Österbotten. Vilket Österbotten? Ingen ort med det namnet står med i Gunnar Jonssons förträffliga ortsnamnsregister för Värmland. Kan min anfader ha varit från landskapet Österbotten i Finland?
Min mf ff mm (Johan Hägglunds hustru) Karin Henriksdotter anges vara född 1797 i Djäkneliden, Dalby sn (vilket efter 1830 tillhör S Finnskoga sn). Jag har inte hunnit följa henne bakåt ännu, men hon var troligen gift med Johan Hägglund redan 1819 och säkert 1824.
I Maj Fischers ovan nämnda sammanställning över födda i Dalby socken finns en Karin Henriksdotter, född 1797 8/4 i Djäkneliden som oä dotter till drängen Henrik Olsson och pigan Marit Olsdotter. Är det samma Karin, som senare gifter sig med Johan Hägglund? I Djäkneliden föddes även Anna Henriksdotter 1785 1/5 (enl Fischer), troligen oä dotter till drängen Henrik Olsson och pigan Marit Olsdotter. På samma plats föddes också Olof Henriksson 1794 28/4 (enl Fischer) som oä son till fotjägare (?) Henrik Olsson Slät och pigan Marit Olsdotter i Djäkneliden. Är de två syskon till min mf ff mm Karin Henriksdotter?
Tacksam för alla ledtrådar.
MVH
Johan Sjöberg
PS. Som den uppmärksamme nog redan noterat, har jag normaliserat stavningen på namn och orter. Jag skriver Djäkneliden inte Djekneliden, och Henrik inte Hindrik. DS.
209
« skrivet: 1999-12-02, 16:14 »
Hej igen!
Fredrik: Jag ber om ursäkt för min kommentar om Botkyrka. Den var med skämtsamt, även om jag någonstans i bakhuvudet hade tanken att man inte ska skämta om Botkyrka, för då kastar man sig in i en krutdurk. Södertälje har ju också ganska dåligt rykte, av precis samma orsak som Botkyrka. Av andra inlägg i andra ämnen hoppas jag att det har framkommit att jag är motståndare till allt vad rasism heter. Invandrare är precis som svenskar, individer. Och individer gör både bra och dåliga saker, ibland gör även bra individer dåliga saker, och dåliga individer bra saker. Jag kan ta ett exempel: I Stockholms stad går 50% av alla som går ut från gymnasiet vidare till högskolan. I Södertälje kommun är motsvarande siffra 10% Det kan väl knappast bero på att Stockholmare i allmänhet skulle vara smartare än Södertäljebor, utan snarare ha med praktiska förutsättningar, omgivningens förväntningar m m att göra. Vet inte vad som gäller för Botkyrka i det sammanhanget, men misstänker att deras statistik liknar Södertäljes... De flesta släktforskare stöter ju förr eller senare på invandrade anor, även om det oftast är från mer närliggande länder än dagens turkiska, arabiska och syrianska invandrargrupper i Södertälje och Botkyrka. Det var nog snarare Salembon i mig som talade... (för de som inte är insatta i Södertörns nutidshistoria: Salems kommun införlivades med Botkyrka kommun på 1970-talet, men i en folkomröstning röstade en majoritet av Salemborna för att bilda egen kommun och alltså utträda ur Botkyrka. Det kan noteras att i övriga Botkyrka kommun så röstade en majoritet mot att låta Salem utträda. Salem utträdde hursomhelst vid årsskiftet 1982/1983) ur Botkyrka kommun och är sedan dess en egen kommun. Som framgått ovan råkar jag vara född där.)
Ovanstående hör inte riktigt till rubrikens ämne, men jag kände att en förklaring behövdes. Jag håller med om att Botkyrka har oförtjänt dåligt rykte, vilket för övrigt gäller de flesta av Stockholms södra förorter. Det anses ju av någon orsak finare att bo i de norra än i de södra förorterna. Kan det ha att göra med att rikt folk bor i Danderyd och fattigt folk i Botkyrka och Södertäje?
För övrigt vidhåller jag min åsikt om att redovisa födelsehemort efter moderns hemort. Och instämmer gärna i att vi behöver mer tolerans och vidsynthet i dessa kretsar. Jag tar nu tillfället i akt att påpeka att inte jag heller är perfekt i det sammanhanget, och vill här be om ursäkt för om jag i någon diskussion på Anbytarforum sårat någon.
God jul! (Ja, jag vet: Det är 22 dagar kvar...)
/Johan Sjöberg, född i Salem (snarare än Södertälje)
210
« skrivet: 1999-12-02, 15:48 »
Hej!
Jag fick idag ett svarsbrev från Ekerö pastorat där de meddelade mig att de uppgifter jag efterfrågat, som handlade om NU LEVANDE personer, löd under sekretess. De gjorde dock ett undantag för mig nu, men hänvisade mig i fortsättningen till SPAR-registret. Brevet jag fick var för all del artigt formulerat, och avslutades med Med vänliga hälsningar från kyrkoherden. Men jag måste få fråga John i Veta: Är deras påstående korrekt? Personerna jag efterfrågat är inga direkta släktingar till mig, mer än att en av dem är min kusin, och två är hans söner, vars anor jag tänkt utreda (mer än de anor vi har gemensamma). Jag vill även påpeka att när jag nyligen hade börjat släktforska så fann jag, att min morfarsfar var född i Arbrå socken i Gävleborgs län, som DÅ ännu hade kvar 1900-talsmaterialet. Jag fick svar från dem, men anmodades betala en avgift på 100 kr per förfrågan, vilket ledde till att jag därefter drog mig för att kontakta Arbrå.
/Johan Sjöberg
211
« skrivet: 1999-11-24, 16:47 »
Stefan!
Det är nog sant att risken minskar ju längre bakåt man kommer. I första hand är så vitt jag förstår rasister och nazister ute efter synliga invandrare/icke-européer.
Så visst är det en frestande tanke, men jag är tveksam. Och såvitt jag förstår har det isländska projektet fått en hel del kritik.
Det där med Y-kromosomer borde jag tänkt mig för innan jag skrev...jag forskar nämligen nu för tiden mest på min mormors släkt från Östergötland.
212
« skrivet: 1999-11-24, 16:38 »
Men jag ogillar fortfarande s.k. dubbelnamn av sorten Gustavsson-Sjödin o s v.
213
« skrivet: 1999-11-24, 16:35 »
Madelene:
Bara ett kort påpekande: Jag hävdar ju faktiskt min tillhörighet till en finlandssvensk bonde- o arbetarsläkt, istället för att med hjälp av cognatisk härstamning från adeln hävda tillhörighet till adliga ätten Hästesko-Fortuna, Ribbing, Natt och Dag, eller varför inte Folkungaätten.
Håkan:
Vår uppgift som forskare är (naturligtvis) att beskriva verkligheten, inte att försöka skapa en ny. Jag sitter inte inne med svar på universums alla frågor (?) och lider av den mänskliga svagheten att jag gärna och ofta för fram mina egna åsikter, en del får jag intrycket av allt för konservativa. Naturligtvis finns det flera sätt att se på släktskap. En gårdssläkt kan ju mycket väl gå via döttrar, som ifallet med min härstamning från Ruggestugan u Häggetorp i Vreta Kloster...
Hmmm: Vet inte om jag har så mycket att tillägga. Jag har ingen lust att göra mig alltför impopulär på rötter. Det kan straffa sig.
För övrigt ska vi inte försöka pådyvla folk andra uppfattningar om släktskap än de de redan har. Jag och min mamma har exempelvis inte riktigt samma syn på saken. (Det var inte uppskattat att jag inte ser mig själv som medlem av hennes släkt, utan bara som ättling till den)
MVH
Johan Sjöberg
214
« skrivet: 1999-11-22, 13:50 »
John!
Har de något med prästsläkten Zetterling att göra?
215
« skrivet: 1999-11-22, 13:41 »
Håkan, CFH, Anders, Elisabeth, Anna m fl:
Förstod att jag skulle få skäll för det där med Y-kromosomer...
Vi kanske kan komma överens om att det inte är samma sak att höra till en släkt och att vara släkt med. Om vi skulle bestämma oss för att alla barn räknas till båda sina föräldrars släkt, så förlorar faktiskt begreppet släkt sin mening. I det fall jag skall anses vara medlem av såväl min fars som min mors släkt (Sjöberg och Halvardsson), så innebär det faktiskt för deras del samma sak, alltså hör jag även till min farmors (Finell) och mormors (Larsson) släkter, alltså hör jag även till min farfarsmors (Lindqvist), farmorsmors (Vuorinen), morfarsmors (Norling), mormorsmors (Pettersson) släkt o s v. Förstår ni? Det skulle leda till att man hör till ALLA släkter man härstammar från! För oss som har fina anor kan det ju förstås vara frestande att hävda att vi hör till Folkungaätten eller Natt och Dag-släkten, BARA FÖR ATT VI RÅKAR HA NÅGRA MEDELTIDA ANOR INOM DESSA ÄTTER.
Som jag ser det finns det tre alternativ:
1) Var och en räknas till sin fars, och endast sin fars, släkt.
2) Var och en räknas till båda sina föräldrars (och därigenom alla sina anors) släkter.
3) Var och en räknas till sin mors, och endast sin mors, släkt.
Av ovannämnda alternativ föredrar jag alltså alternativ 1. Om det gör mig reaktionär, så... Men jag föredrar alternativ 3 före alternativ 2.
Men ett litet tips: Det kan bli problem att fastställa vilket släktnamn som är det korrekta. Min mm mm m hette Augusta Österberg, men det var ju hennes fars namn...
Och Ulf: Jag vet att döttrar är mer släkt med sina fäder, och söner mer med sina mödrar. Jag har också läst den diskussionen i SoH.
CFH: Jag tror inte åsiktsskillnaderna oss emellan är så stor (när allt kommer omkring).
Elisabeth: Jag är helt enig med dig om att det är absurt när barn får sina styvfäders namn o liknande. Själv bar jag min styvfars namn i 15 år och 5 månader.
Anna: Om man nu hör till den släkt som man bär namn efter, så skall alltså barn med sina styvfäders namn räknas till deras släkt?
Naturligtvis har kvinnor släkt. Det där med Y-kromosomer kanske jag skulle ha varit lite försiktig med att uttala...
Men slutligen o sist så måste vi bestämma oss för hur vi ska göra för att dela in folk i bestämda släkter. Då måste vi ha enhetliga regler. Att räkna folk som medlemmar av båda sina föräldrars släkter är, som jag anser mig ha visat ovan, tämligen meningslöst. Då återstår alltså: eftersom människan är endera man eller kvinna så bör släkt-tillhörighet (vilket ej bör likställas med släktskap) ärvas endera från fader eller från moder. För moderns del talar det, att moderskap är säkrare än faderskap. Men för faderns del talar flera hundra års tradition och hävd i Sverige och överhuvudtaget den europeiska kulturkretsen. Och som sagt, om vi skulle övergå till matrilinjära släkter, så bör vi i rimlighetens namn ge de helt nya namn. Hur främjas jämställdhet (som jag FAKTISKT också är för) av att en massa barn får sina morfäders namn?
MVH
Johan Sjöberg
216
« skrivet: 1999-11-22, 13:16 »
Hej Bibi!
Persondata kan man för nu levande släktingar erhålla från skattekontoren (det har aldrig jag haft några problem med), och passfoton, som också är offentliga, lämnas ut av rikspolismyndigheten (om jag inte minns helt galet).
MVH
Johan
217
« skrivet: 1999-11-19, 16:56 »
Elisabeth: Du får ha överseende med att jag uttryckte mig oklart. Tänk om jag skulle emigrera skrev jag, då är det slut med Sjöbergarna i Sverige, då syfte jag naturligtvis på mina Sjöbergar (det trodde jag var självklart).
CFH: jag har försökt!!!
218
« skrivet: 1999-11-19, 16:47 »
Jag måste säga att det är en väldigt frestande tanke att göra kartläggningar av befolkningsgrupper med hjälp av DNA. Genom att jämföra Y-kromosomerna hos Sveriges alla män skulle vi ju snabbt kunna få reda vilka som hör till samma fädernesläkt som oss själva.
MEN: Det vore livsfarligt om detta hamnade i fel händer. Och om sådana undersökningar gjordes i hemlighet, så har släktforskarna ändå ingen nytta av dem. Görs kartläggningarna offentligt, så har vi gett nynazisterna en väldigt stor hjälp.
Jag är frestad, men måste nog säga ett klart nej!
Hälsningar
Johan Sjöberg
Anti-rasist
219
« skrivet: 1999-11-19, 16:32 »
Och dubbelnamn av typen Svensson-Jonsson o s v har jag alltid haft svårt för... Annars hade jag ju kunnat kalla mig Sjöberg-Halvardsson eller Halvardsson-Sjöberg efter båda mina föräldrar, men som sagt. Dubbelnamn gillar jag inte. Någonstans måste även jag dra gränsen för hura liberala lagar vi ska ha. Fick jag bestämma, så skulle jag genast förbjuda alla dubbelnamn (nu syftar jag på efternamn och s k mellannamn, inte förnamn).
220
« skrivet: 1999-11-19, 16:29 »
Nu är det risk för att jag, liksom Anders Pemer, kommer att verka principlös, men jag anser att man hör till sin fars släkt, oavsett vilket namn man bär (jag anser, till skillnad från CFH, att man skall få bära sin mors släktnamn, och även föra det vidare).
Åtminstone anser jag att män hör till sina fäders släkter, av en väldigt enkel orsak: Y-kromosomen (den manliga könskromosomen) i DNA ärvs från far till son. Jag har, liksom CFH, Anders Pemer, Håkan Skogsjö o alla andra män, ärvt min Y-kromosom från min far o min X-kromosom från min mor. Även om Y-kromosomen som sådan kanske inte är så mycket att skryta med, så anser att det på sätt och vis är den som avgör min släkttillhörighet. Alltså: eftersom jag fått min Y-kromosom efter min ff ff ff ff (förhoppningsvis) Isak Gabrielsson Sjöberg, stamfader för den nyländska släkten Sjöberg, så hör jag till släkten Sjöberg. Däremot min fasters son, är bara släkt med oss Sjöbergar. Han hör (genom sin far) till Södertörn-släkten Lindström...
221
« skrivet: 1999-11-19, 16:13 »
Gabriel!
Trots mina republikanska åsikter tillåter jag mig ändå ha en bestämd uppfattning om till vilka dynastier man skall föra furstar. De skall räknas till sina fäders dynastier (läs: ätter, släkter).
Sålunda förefaller det som om drottning Margrethe II av Danmark är landets sista regent av huset/ätten Oldenburg, av dess Glücksburgska gren. Hennes tre ättlingar, Frederik, Joachim och Nikolai, hör alla till en furstlig gren av den franska greveätten de Laborde de Monpezat, vilket inte hindrar att de är Oldenburg-ättlingar, liksom de är Vasa-ättlingar, Folkunga-ättlingar, Wittelsbach-ättlingar, Karolinger-ättlingar, Erikska ättlingar, Gorm-ättlingar, o s v.
Anders: I det mindre kända sällskapsspelet Europaspelet finns det en fråga om danska drottningens efternamn. När jag fick den frågan antog jag att speltillverkaren ansåg henne ha ett efternamn (vilket hon ju inte alls har), och svarade naturligtvis Oldenburg, bara för att få höra att det var fel, hennes efternamn var Glücksburg... De jag spelade med saknade kunskaper i kunglig genealogi och ville inte gå med på att Glücksburg var namnet på den gren av huset Oldenburg som hon hör till. Det värsta i historien är att spelet ursprungligen var DANSKT, men å andra sidan såg jag Danmarks nyaste prins Nikolai på en dansk dagstidnings hemsida omnämnas som 7:e generationen inom huset Glücksburg -bevare mig väl.
För övrigt anser jag, att om Victoria gifte sig med Johan Svensson, så skall deras barn räknas till släkten Svenssons furstliga gren.
Liksom mabo är jag människa, gudsförnekare och republikan.
222
« skrivet: 1999-11-15, 14:29 »
Är det någon som vet var jag kan hitta Eva Aurora Vilhelmina von Platens anor. Damen ifråga var född i januari 1802 och dog 1848 20/11 i Jönköping, Småland. Hon var gift 1828 24/6 i Aringsås sn, Småland m Nils Gustav Greve Mörner af Morlanda. [EÄ V:358] Hon tillhör inte den introducerade ätten von Platen utan är möjligen medlem av den ointroducerade ätten.
223
« skrivet: 1999-11-15, 14:03 »
Elisabeth:
De andra Sjöbergarna är inte mina Sjöbergar! Så enkelt är det.
224
« skrivet: 1999-11-15, 13:45 »
Drottningens möderneanor inom den spanska adelsätten de Toledo borde väl finnas tryckta? Jag vet inte om det finns någon spansk motsvarighet till Elgenstiernas... (men det förefaller inte helt omöjligt).
225
« skrivet: 1999-11-15, 13:38 »
Gabriel!
Om Victorias dotterdotters dotterdotter sitter på Sveriges tron om 150 år kan man naturligtvis säga att det är Bernadotte-ättling på Sveriges tron, precis som det sitter en Vasa-ättling på Sveriges tron nu (o i det föregivna fallet även om 150 år). Men det är ju ingen Bernadotte! En släkt räknas ju från far till son i den europeiska kulturkretsen (oavsett vad de kallar sig). Jag anser att man hör till sin fars släkt, oavsett vilket namn man bär, även om man naturligtvis är minst lika mycket släkt med sina mödernesläktingar. Jag anser alltså att Charles, Prins av Wales, bör räknas till den oldenburgska dynastin, efter sin far, prins Philip, född prins av Grekland och Danmark, medan däremot Frederik o Joachim (o hans son), Prinsar av Danmark, bör räknas som en furstlig gren av den franska greveätten de Laborde de Monpezat. Kompliceras ytterligare av att danska prinsar som ingår borgerliga äktenskap brukar bli grevar af Rosenborg. Skulle det drabba prins Nikolai William Alexander Frederik av Danmark (son till prins Joachim), så har den danska greveätten af Rosenborg då fått en cognatisk gren, och den franska greveätten de Laborde de Monpezat lever i så fall vidare genom två danska grenar: en furstlig och en grevlig, som kallar sig af Rosenborg. I mitt tycke vore det bättre om de kallade sig de Laborde de Monpezat...
För övrigt kan inte dynastin efter Victoria kalla sig Collert-Bernadotte. Collert är Daniel Persson Collerts styvfars släktnamn, inte hans eget, i strikt mening. Hans fars släktnamn är, såvitt jag vet, Persson, så det blir Persson-Bernadotte.
Sedan vet jag väl inte om man ska tro på tidningarnas påståenden om att att Daniel o Victoria skulle vara ett par...
226
« skrivet: 1999-11-05, 11:55 »
Jag instämmer med Fredrik o Carl härovan. Själv är jag född på Södertälje BB, men anger konsekvent mig själv som född i Salem, där min mor var skriven. Även min far bodde i praktiken i Salem men var skriven hos sina föräldrar i Tumba, men jag går efter min mors folkbokföringsort. I mitt fall så vet jag dessutom att det står Salem som födelsehemort i skattemyndigheternas register. Jag brukar sträva efter att ange en födelseort så exakt som möjligt, det vill säga den ort där personen ifråga var bosatt, eller strängt talat där personens mor var bosatt, när han/hon föddes. Jag har sålunda angivit mig själv vara född i Bergsvägen 27, Salem sn...
Frågan är hur vi ska göra om skattemyndigheterna avskaffar församlingarna som folkbokföringsbegrepp och bara anger kommuner? Att ange mig själv som född i Botkyrka kn känns inte så tilltalande, då är jag nog hellre född i Södertälje :-) (ta inte illa upp, Fredrik)
227
« skrivet: 1999-11-04, 16:54 »
Hej Anders:
Instämmer i princip med det du säger om yngre släkterna. Men i fallet med släkten Sjöberg så är den namnmässigt på utdöende i Sverige, jag är den ende i min generation med det namnet. Agnatiska ättlingar till min farfar finns det ett antal, men de bär sina mödrars, eller rent av sina styvfäders, efternamn. En kusin till mig som hetat Sjöberg efter sin mor heter numera Lindström efter sin far...
Och tänk om jag skulle emigrera! Då är det slut med Sjöbergarna i Sverige...
228
« skrivet: 1999-11-04, 16:47 »
Vad gäller rekord så såg jag i en utredning en österbottnisk bonde med drygt 30 barn! Men med tre olika hustrur. Och August den starke av Polen och Sachsen påstods ju ha lika många oäktingar som det gick dagar på året. Jag har fått höra att de (Augusts oäktingar) skall finnas belagda i de sachsiska riksräkenskaperna...
229
« skrivet: 1999-11-04, 16:17 »
Ett litet sent påpekande:
Släkten de Maré utreddes redan i Leijonhufvuds Ny svensk släktbok, där det konstateras att Jacques le Bell de Maré INTE kan knytas till den av Gustaf Eichbaum refererade franska adelsätten. Såvida inte nya fakta framkommit som bevisar Jacques le Bell de Marés (puh!) tillhörighet till denna ätt så får han nog anses vara släktens äldsta kända stamfader. Från honom härstammar för övrigt ätten Ridderborg.
230
« skrivet: 1999-11-04, 16:11 »
En liten rättelse till Mikael Wikmans inlägg av den 30 oktober (i all välmening):
I adelskalendern, årgång 1999, upptas två barn till artisten Magnus Uggla: Agnes och Ruben, bägge födda i artistens äktenskap med Louise Klüger. Däremot nämns inte artistens äldsta dotter, som är utomäktenskaplig. Jag har för mig att hon heter Susanne, men det kan jag inte svära på. Sven-Bertil Taubes dotter Sascha Zacharias borde rimligen nämnas i adelskalendern om föräldrarna varit gifta med varandra, även enligt riddarhusets egna principer, och det borde snarast rättas till av riddarhusdirektionen.
Riddarhuset kanske borde göra som i Storbritannien, där de i senaste upplagan av adelskalendern (utgiven av anrika Burke´s) fört in även utomäktenskapliga barn och deras ättlingar. Detta enligt vad jag läst i dagspressen, jag förmodar att enbart agnatiska ättlingar förts in. Enligt Dagens Nyheter ökade andelen personer i kalendern med c:a 20%
För övrigt, Mikael Wikman, så är vi båda släkt med Gustaf Elgenstierna och Magnus Uggla. De härstammar (i Elgenstiernas fall härstammade) båda från Knut Ribbing, som kan ledas tillbaka till Karl den store... Men det får man ju inte nämna i Anbytarforum för då blir det ett j-a liv (ursäkta uttrycket).
MVH
Johan Sjöberg
231
« skrivet: 1999-11-04, 15:40 »
På tre futtiga dagar verkar denna diskussion ha lyckats självdö...
Fruktansvärt tråkigt eftersom det är ett fascinerande ämne, även för en borgerlig republikan (NEJ! Jag är INTE folkpartist) som jag!
Om vi verkligen skall ha monarki här i landet (men det är inte ämnet för denna diskussion) så måste monarkin ha någon form av berättigande. Det gäller även successionsordningen. Dock kan man ju förstås fråga sig varför det äldsta barnet/äldsta sonen/äldsta dottern skall premieras framför sina yngre syskon. Eller varför utomäktenskapliga barn skall uteslutas ur tronföljden när de faktiskt inte själva rår för sin börd...
Man kan ju bara fråga sig vad som skulle hända om kronprinsessan skulle gifta sig med en friställd lokalvårdare av assyrisk härkomst... Tyvärr misstänker jag att vårt samhälle inte är så öppet och tolerant som det gör anspråk på. Eller om en blivande regent skulle gå ut öppet med sin homosexualitet och registrera partnerskap.
Vet inte om detta har tillräckligt med substans, men jag kan inte vara tyst i ett ämne som alltid engagerat mig så mycket.
MVH
Johan Sjöberg
Borgerlig republikan som dock är väldigt fascinerad av furstesläkter
232
« skrivet: 1999-10-22, 15:53 »
Vet någon något om anorna till:
Kristina Ulrika Schöning, född 1808 9/3 i Gävle, död 1897 21/4 i Järvsö sn, Hälsingland. Gift 1833 26/9 med Johan Vilhelm Uggla.
K.U.S. var dotter (enl EÄ) till Harald Schöning, rådman i Gävle, vice häradshövding, o Anna Maria Brodin.
233
« skrivet: 1999-10-22, 15:48 »
Vad är känt om släkten Petersén?
De medlemmar jag känner till är:
Carl August Petersén, kansliråd. Gift med Ida Abramson.
Dotter:
Ida Evelina Augusta Petersén, född 1879 16/1 i Stockholm, död 1967. Gift 1913 15/4 i Baku, Azerbajdzjan med Allan Robert Uggla, född 1878 27/5 i Linköping, död 1959, överste.
Dessa uppgifter är hämtade ur EÄ och Adelskalendern.
234
« skrivet: 1999-10-22, 15:44 »
Är det någon som vet något om anorna till:
Adina Matilda Asklöf, född 1855 15/6 i Tingstad sn, död 1910 1/2 vid Kneippbaden, Borg sn, g 1877 16/8 i Tingstad sn m Erik Robert Uggla, född 1845 18/5 i Stene, Järvsö sn, Hälsingland, död 1914 10/6 i Ängaryd, Säby sn, Småland.
Adina Matilda var dotter till fabriksidkaren Isak Asklöf och Adina Charlotta Spaak.
Ovanstående enligt EÄ VIII:427.
235
« skrivet: 1999-10-22, 14:58 »
Lars Nylander!
Vad kostar herrgården?:-)
Skämt åsido, tack så mycket för upplysningarna.
236
« skrivet: 1999-10-19, 13:32 »
Hej 13087:
Carl XVI Gustaf härstammar från Karl den store via sin mor, farmor, farfarsmor, farfars farmor och farfars farfars mor, många gånger om. Om anlinjerna är helt säkra har debaterats härovan, och mitt syfte är inte att starta en sådan diskussion igen (även om jag antar att det är precis vad jag gör ändå). Gustav I (Gustav Vasa) kan ledas tillbaka till Karl den store inte bara via den föregivet osäkra linjen via Adela av Flandern utan även via Svantepolk Knutsson, lagman i Östergötland, son till hertig Knut av Reval, som i sin tur var son till Valdemar Sejr av Danmark, som via sin mor härstammade ifrån Karl den store enligt ovan av Ingvar Sahlin refererade uppgifter. Jag förmodar att Katarina av Sachsen-Lauenburg på något vis var ättling till Karl den store. Men hennes anor framgår av Erik XIV:s antavla, som finns publicerad i rötter. Från Erik XIV härstammar många personer, bl a den svenskamerikanske författaren och socialisten Carl Sandburg!
237
« skrivet: 1999-10-19, 13:18 »
CFH, Anders Pemer m fl:
Jag förstår att mitt senaste inlägg (under Adels-terminologi, som väl snarare handlade om efternamn) retat upp en del...
Eftersom jag själv vid 17 års ålder antog min fars efternamn genom en enkel anmälan vid lokala skattemyndigheten i Strängnäs, och sålunda inordnade mig som den nionde i rakt nedstigande agnatiska led med släktnamnet Sjöberg, så vore det ju frestande att argumentera för att barn alltid borde få sin fars efternamn (när han är känd) och aldrig sin mors. Men det tänker jag inte göra!
Före 1901 så fanns det som sagt inga namnlagar, utan bara namnseder. Det vanligaste var att namn gick från far till son, eller att man bar patronymiska namn, baserade på faderns förnamn. Men det förekom att namn gick från mor till son också, även om det inte var vanligt, samt, vilket framgått härovan, att män antog sin hustrus namn. Jag har ett antal sådana anfäder, men de var ju österbottningar, och där följde ju namnen, liksom i Dalarna, gården.
Jag vet inte om det är meningsfullt att uttrycka mina åsikter igen, men eftersom det är under en ny rubrik nu så skall jag försöka sammanfatta mina åsikter:
1) Var och en bör ha rätt att anta endera sin fars eller mors namn som ogift (bördsnamn), och ha rätt att föra vidare detta namn till sina ättlingar
2) Var och en som gifter sig, bör kunna anta sin make/makas namn som ogift (bördsnamn), ej makens/makans genom tidigare gifte förvärvade namn!, och föra detta namn vidare till makarnas gemensamma ättlingar
3) Var och en bör ha rätt att anta äkta patronymikon eller äkta metronymikon, efter sina föräldrars förnamn. Dessa namn bör dock inte utan vidare kunna föras vidare.
4) Namn som envar erhållit genom äktenskap, skall inte kunna föras vidare till andra ättlingar, än de som finns i detta gifte. Sålunda skall inte styvfars namn kunna föras vidare med mindre, än att mannen ifråga adopterar sina styvbarn!
5) Ovanstående bör gälla alla sorters namn, såväl adliga som ofrälse.
Sedan tycker jag personligen naturligtvis, att idealfallet vore att alla bar namn efter sin agnatiska släkt, och att alla agnatiska släkter bar olika namn. Så att alla som hette Sjöberg verkligen tillhörde samma släkt o s v. Men dit kommer vi aldrig! Och sista stycke kan ni bortse ifrån som varandes rent känslomässiga åsikter som inte bygger på mina i övrigt rätt så liberala principer.
För övrigt så har jag också släktingar i denna diskussion. CFH och jag räknade ut under släktforskardagarna i Karlstad att vi är 11-männingar (via Hans Sonesson m fl i Översätter, Risinge, Östergötland).
238
« skrivet: 1999-10-19, 12:24 »
Är det någon som vet något om Gullgruvans uppfostringsanstalt? Enligt upplysning som jag fick från Arbrå församling för några år sedan hade min morfars far varit på Gull??? uppfostringsanstalt. Nyligen berättade min mor för mig att hon sett ett program på TV som handlade om Gullgruvans uppfostringsanstalt i Hälsingland, dit vanartiga pojkar sändes i början av seklet. Var i Hälsingland det låg framgick inte av programmet, bara att det låg i Hälsingland. Är det någon som vet något mer om Gullgruvans uppfostringsanstalt? Har de något arkiv och hur tar man del av det?
Jag vore mycket tacksam för alla ledtrådar.
239
« skrivet: 1999-10-19, 12:19 »
Min släkt finns även på Stockholms stadsbibliotek. Men då måste man sitta där och läsa (och anteckna). Jag har inte fördjupat mig i Min släkt, trots att jag har anor i Arbrå, så jag borde väl ta mig en titt på vad Min släkt har att säga.
240
« skrivet: 1999-10-06, 12:39 »
Samt (vilket jag glömde att nämna): både män och kvinnor borde ha rätt att anta sin make/makas namn, men det borde då enbart kunna föras vidare till makarnas gemensamma barn (och dessas ättlingar).
241
« skrivet: 1999-10-06, 12:36 »
Som sagt: jag är av den uppfattningen att alla namn bör ha samma skydd. Jag anser att man bör ha rätt att anta vardera av sina föräldrars bördsnamn (d v s namn de erhållit genom börd, inte genom gifte). Sålunda skulle jag inte kunnat bära min styvfars efternamn, eftersom det inte är någon av mina föräldrars bördsnamn. Vad gäller patronymikon så håller jag med Carl-Fredrik härovan, men detta borde ju även gälla metronymikon. Detta borde gälla alla släktnamn, oavsett om de är adliga eller ej, som sagt var...
242
« skrivet: 1999-09-30, 12:36 »
Martin!
Jag måste fråga: vilka av de mer kända adelsätterna härstammar du ifrån? Min senaste adliga anmoder är elva (11) generationer före mig, så till vardags så förefaller jag inte så aristokratisk, utan verkar som vilken svensson som helst...
Jag anser fortfarande att adliga namn bör få bäras även av ätternas ofrälse ättlingar. Eftersom jag i princip är motståndare till privilegier baserade på börd (även om det för min del vore fördelaktigt om alla ättlingar till Karl Knutsson Bonde skulle få privilegier framför andra medborgare...) så tycker jag INTE att adliga namn skall skyddas bättre än andra namn. Varför skulle namnet Oxenstierna af Korsholm och Wasa skyddas bättre än namnet Sjöberg? För att det är bättre att tillhöra ätten Oxenstierna af Korsholm och Wasa? Däremot tycker jag inte man skall få anta ett namn man helt saknar anknytning till (genom börd eller äktenskap). Jag skulle sålunda inte kunna ta mig namnet Bernadotte af Wisborg...
MVH
Johan Sjöberg, Karlstad
243
« skrivet: 1999-09-30, 11:49 »
Hej Tommy!
Tack för upplysningen. Jag ska kolla käll- o litteraturhänvisningarna där. Magnus Ugglas morfarsmor omnämns dock inte i SSK 1995 (eftersom hon avled 1947), utan senast i SSK 1936. Men käll-o litteraturhänvisningarna kanske är en ingång till fler o exaktare upplysningar.
244
« skrivet: 1999-09-23, 12:08 »
Gustaf m fl:
Med tanke på den utseendemässiga likheten mellan mig och min far så är åtminstone det ledet nästintill säkrat (teoretiskt sett skulle ju någon av mina farbröder kunna vara min far, men jag betvivlar inte min mors utsago om vem som är min far..). Men det är korrekt, att moderskap är ett faktum, men faderskap är en åsikt ;-) Det är en risk man får ta. Men däremot får man inte räkna upp alla gamla sagor och ta de för fakta. Och dessa gamla sagor är många! Jag har förstått, att jag härstammar från farao Ramses II av Egypten. Åtminstone om man skall tro Christian Settepani :-) (allvaret i denna kommentar får ni själva bedömma)
MVH
Johan Sjöberg
245
« skrivet: 1999-09-23, 11:56 »
Hej!
Jag sysslar med Magnus Ugglas antavla och kommer via hans morfarsmor in på släkten Josephson. Den finns utredd i SSK 1936, men jag undrar om det finns exaktare uppgifter tryckta (SSK meddelar enbart födelse- o dödsår, yrke och ibland hemort), samt vad som är känt om släktens ursprung?
246
« skrivet: 1999-09-23, 11:54 »
Jag skulle tro att det rör sig om helt vanliga masar som fått bibliska namn...
MVH
Johan Sjöberg
247
« skrivet: 1999-09-23, 11:24 »
Hej!
Jag har tydligen misstagit mig vad gäller Jordaniens konungahus. Jag är bättre på de europeiska furstehusen... Vad heter den ingifta prinsessan av Jordanien från Södertälje?
MVH
Johan Sjöberg, Karlstad, ffd Södertälje
248
« skrivet: 1999-09-22, 11:48 »
Jag skulle åtminstone inte göra det längre...
249
« skrivet: 1999-09-22, 11:06 »
Hej!
Tydligen har Doris Carlquists antavla åtminstone delvis utforskats. Under släktforskardagarna i Karlstad såg jag en stamtavla som utgick från en man i Kisa, från vilken en stor mängd kända öschötar verkade härstamma, däribland Doris Carlquist, änkedrottning Noor av Jordanien och därigenom Jordaniens nuvarande konung, Abdullah...
MVH
Johan Sjöberg
250
« skrivet: 1999-09-22, 10:53 »
Anna, Carl, Peter o Linda:
Naturligtvis så har man som ny i släktforskarvärlden stort utbyte av äldre släktforskares erfarenheter, råd o forskningsresultat. Annat kan ingen påstå. Men när jag gick med i Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförening så var jag den enda medlemmen (som deltog på medlemsmötena) som var under 40 år!
Jag kan nog uttrycka det som att jag fått lära mig själv, utifrån tillgänglig litteratur, att släktforska. Utan Släktforska- steg för steg, vete gudarna hur det skulle ha gått...
Dessutom har jag hälften av mina rötter i Finland, vilket inte underlättade!
Jag har inte under min tid som släktforskare bott i närheten av något landsarkiv (förrän nu, men då skall man ha tid också, och jag måste plugga på dagtid...). Så jag har fått (läs: tvingats) bli kund hos SVAR, som hart när lyckats ruinera mig.
Vi som redan är bitna av släktforskning kommer nog att fortsätta, men hur ska man få fler ungdomar att börja släktforska?
Ett sätt kan ju vara att introducera släktforskning i skolan, men under 9 år på grundskolan och 3 år i gymnasiet hörde jag aldrig under lektionstid talas om släktforskning, ens i historieundervisningen!
Sedan håller jag fullständigt med om att alla landsarkiv borde införskaffa samtliga mikrofilmade kyrkoböcker för hela landet. Mina egna (svenska) anor finns i Östergötland, Södermanland, Uppland, Närke, Västmanland, Värmland, Dalarna och Hälsingland. Än så länge! Det blir landsarkiven i Vadstena, Uppsala och Härnösand, Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkiv i Karlstad...
Ett nytt Genealogisk Ungdom har jag sett som en metod att väcka intresset även bland andra ungdomar för släktforskning. Genom att organisera de ungdomar som redan släktforskar så finns det en förening för de ungdomar som funderar på att börja med denna spännande hobby. Men det verkar ju inte vara en alltför populär idé :-(
MVH
Johan Sjöberg, Karlstad
nära Värmlandsarkiv :-) men med viss brist på tid o pengar :-(
251
« skrivet: 1999-09-21, 13:58 »
Hej!
Jag började släktforska vid 15 års ålder, övertygad om att jag var Sveriges yngste släktforskare. Det tog sedan flera år innan jag fick kontakt med släktforskare i min generation. Den förste släktforskare i min generation som jag fick kontakt med uttryckte sig ungefär som att släktforskare under 70 år är lika sällsynta som ekar i Norrbotten.
Som ung släktforskare kan man ibland känna sig ganska ensam om sitt udda intresse. Det kanske finns behov av en förening för släktforskare under 30 år för att knyta kontakter till andra unga släktforskare? Att återuppliva världens enda ungdomsförbund för släktforskare, Genealogisk Ungdom, är en tanke som jag funderat på ett tag.
Nu ligger bollen hos Er som läser detta. Är det en bra idé eller inte?
MVH
Johan Sjöberg
21-årig släktforskare med 6 års erfarenhet
252
« skrivet: 1999-09-21, 13:39 »
Hej Björn:
Kort uttryckt: landskapen vet folk var de ligger. Länsbokstäverna är rena grekiskan för dem. Om jag skriver att min morfarsfar föddes i Arbrå sn (X) så undrar mina släktingar vad (X) står för. Skriver jag född i Arbrå sn, Hälsingland så vet de precis vad jag menar.
Var och en får naturligtvis göra som de finner bäst, men ju fler som använder sig av landskap, desto bättre. De gamla länsbokstäverna kommer att ställa till problem (och gör det som sagt redan) för framtida släktforskare. Om vi inte övergår till landskap nu, så överlåts alla problem som de gamla länsbokstäverna för med sig på kommande släktforskare, och de släktforskare som är unga nu (som sagt, däribland jag).
Därmed är denna diskussion för min del avslutad.
253
« skrivet: 1999-09-20, 13:37 »
Hej!
Jag var på släktforskardagarna i Karlstad nu i helgen (i Karlstad är jag mest hela tiden, eftersom jag bor där), och bortsett från lite mer avlägsna släktskap, som att jag upptäckte mig vara elvamänning med Carl-Fredrik Hanzon, och ungefär lika nära släkt med Gert Påhlsson och Henrik Mosén, så var jag och tittade på Dalarnas släktforskarförbunds utställning. Min morfarsmor, Ida Elisabet Dahlberg var nämligen född i Gustafs sn i Dalarna, vilket jag talade om för en av damerna från Folkare släktforskarförening. Hennes mamma (Ida Elisabets) hette Frida Elisabet Grönlund och var född i St Skedvi i Dalarna. Medans jag talade om detta för nämnda dam, så dök en annan dam från samma förening upp och frågade om jag talade om släkten Dahlberg. Ja, sa jag, men jag är egentligen inte släkt med dem, min morfarsmor fick sin styvfars efternamn...
Vi kom hursomhelst fram till att denna dam har en dotter som är halvkusin till min morfar (men det skiljer 35 år dem emellan).
Jag har precis börjat forska i Dala-grenen av min antavla och så träffar jag en med så nära anknytning till just denna släkt!
Ibland är världen liten!
Så jag har bestämt mig för att åka till Linköping nästa år. Man får ju inte försitta en chans...
254
« skrivet: 1999-09-20, 13:30 »
Hej Pierre!
Nej, skötsamma anor och släktingar har ju inte gjort så mycket väsen av sig utan mest hållt sig till sina gårdar och torp i längd efter längd.
Själv så var jag på släktforskardagarna i Karlstad nu i helgen (jag bor ju f ö i solstan), och har dels hittat massor av nya släktingar, bl a en dam som har en dotter ihop med min morfars morbror, och fått många nya uppslag.
Jag skall gå igenom min egen födelsesocken (Salem) under åren 1760-1920. Mellan Salem och Grödinge borde det väl finnas en hel del släktband...
MVH
Johan Sjöberg
255
« skrivet: 1999-09-20, 13:21 »
Hej Björn!
Jag såg att du propagerat för att använda län under Göteborgsdiskussionen men lät bli att gå i svaromål just då eftersom jag anser att den diskussion du försöker väcka hör hemma under rubriken landskap eller län, men när du klampar in här och fortsätter propagera för län framför landskap kan jag inte hålla klaffen längre!
Du har rätt i att folk ibland har svårt att placera en del socknar/församlingar i rätt landskap, som t ex Göteborg (som huvudsakligen hör till Västergötland) eller Botkyrka (som hör till Södermanland), men jag vill ändå framhärda i att landskapen åtminstone numera är att föredra.
Det finns ett mycket enkelt skäl till det:
Landskapen är beständiga. Jämför med länen, vars gränser flyttar sig titt som tätt, län slås ihop till storlän o s v. Bara för att ta de senaste åren: Malmöhus län och Kristianstads län slogs ihop till Skåne län. Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län slogs ihop till Västra Götalands län. Habo och Mullsjö kommuner i fd Skaraborgs län övergick samtidigt till Jönköpings län. Kopparbergs län bytte namn till Dalarnas län. Heby kommun i Västmanlands län övergick vid senaste årsskiftet till Uppsala län. Och detta är bara de förändringar jag personligen känner till! Jag kan mycket väl ha missat någon! Släktforskarförbundet har hitills förbisett de senast årens länssammanslagningar, men redaktionskommittén lutar åt att man skall ange landskap istället för län (vilket Elisabeth Thorsell personligen berättat för mig), och det är bara att gratulera! Släktforskare är ju ibland ett tämligen konservativt släkte (jag själv inräknad), och de flesta har ju fått lära sig att ange var en socken ligger med hjälp av länsbokstäver: AB för Stockholms län, C för Uppsala län o s v. Dessa länsbokstäver är föråldrade (mina släktingar förstår sig åtminstone inte på dem). Och hur göra med Skåne resp Västra Götalands län? Skall man skriva (LM) resp (OPR) istället?
Om vi väljer att bortse från de senaste årens länssammanslagningar och flyttningar av länsgränser, och fortsätter att använda länsbokstäverna för de gamla länen (d v s före 1995), så gör vi framtidens släktforskare en otjänst! Och bland dessa framtidens släktforskare finns även de ungdomar (bl a övertecknad) som förr eller senare kommer att få ändra länsangivelserna till då gällande förhållanden.
Så länge vi använder oss av länen så kommer vi bli tvungna att ändra våra inmatningar varje gång statsmakterna behagar flytta en länsgräns eller slå ihop eller dela på några län. Om vi skulle komma överens om att ange (OPR) för Västra Götalands län, vad händer då om länet en dag delas i två nya län, ett som omfattar Dalsland och norra Bohuslän och ett som omfattar Västergötland och södra Bohuslän? Då går det inte att applicera dessa länsbokstäver på det länet överhuvudtaget! Och vi kommer att vara tvungna att ständigt uppdatera våra register, varje gång någon kommun byter län! Och det är ofta. Hur många som läser detta har t e x angett att Harbo ligger i Uppsala län? De flesta har det nog i Västmanlands län... Jag har sett utredningar där Mörkö sn (AB) placerats i (D)-län. Och det var över 20 år sedan som Mörkö övergick från Södermanlands till Stockholms län!
Min slutsats är: så länge vi använder oss av län, så är risken för att socknar hamnar fel stor (och den ökar hela tiden).
Felprocenten är, trots allt, betydligt mindre om vi använder landskap.
Jag är inte heller ute efter att väcka debatt i ämnet, men när Björn Pilström kommer med sina dumheter så kan jag helt enkelt inte hålla käft.
Förlåt, Håkan!
256
« skrivet: 1999-09-17, 11:53 »
Hej Göran och Lissbeth:
Bland mina adliga anförvanter återfinner man Johan Henrik (Jean Henric) Hästesko af Målagård, en av Anjalamännen, som så småningom blev avrättad i Stockholm för upprorsförsök mot H M:jt konungen, Gustav III, som f ö är en annan av mina anförvanter...
Jag har som jag tidigare påpekat alla stånden i min antavla, och jag håller med Lissbeth om att alla har en unik historia, oavsett om de var grevar, kyrkoherdar, snickare, drängar, hemmansägare, sjöman, soldater eller riksdagsmän...
MVH
Johan Sjöberg, student
257
« skrivet: 1999-09-17, 11:46 »
En kommentar på Anders´ inlägg som definitivt går utanför ämnet:
Har de bytt namn från Telge Tokar till Blue Lightnings? Det kallar JAG kulturmord!
MVH
Johan Sjöberg
SSK:are
258
« skrivet: 1999-09-17, 11:28 »
Till Gustaf Eichbaum:
Jag måste säga att 28 generationer bakåt för släkten de Maré låter fortfarande spekulativt. Du anför Historia belli sacri som källa. Den boken har jag inte läst (förmodligen är den på något språk jag inte behärskar), så jag kan inte bedöma dess trovärdighet. Men man bör vara försiktig när man skall göra anspråk på medeltida anor.
MVH
Johan Sjöberg
259
« skrivet: 1999-09-17, 11:23 »
Till att börja med skall jag gå igenom husförhörslängderna för Salem 1760-1895 och församlingsböckerna från 1900-1920 samt födelse-, vigsel- o dödböcker från samma period.
260
« skrivet: 1999-09-14, 15:05 »
Ingvar:
Att kalla Helena Guttormsdotter för Valdemar Sejrs sambo skulle jag se som anakronistiskt. Hon var väl snarare hans frilla, och jag skulle notera dem som havandes en utomäktenskaplig relation. Men det kanske beror på vilket dataprogram man använder.
MVH Johan
261
« skrivet: 1999-09-14, 14:39 »
Bara ett påpekande:
Familysearch är inte en trovärdig källa! Den kan ge uppslag till var man skall söka efter uppgifter, men man bör aldrig acceptera uppgifter från familysearch okritiskt (det bör man för övrigt inte från andra källor heller).
MVH
Johan
262
« skrivet: 1999-09-14, 14:34 »
Laila och Gustaf:
Från släkten de Maré härstammar sångartisten Magnus Uggla, vars antavla jag delvis har utrett. Jag känner inte till några anor före Jacques le Bell de Maré, som omnämns i EÄ. Anor på 1000-talet för denna släkt låter lite väl spekulativt tycker jag. Finns det några trovärdiga källor för detta (skriv inte Åke Ohlmarks...)? Magnus Uggla härstammar från Stormor i Dalom, men inte via släkten de Maré.
263
« skrivet: 1999-09-14, 14:19 »
Hej:
Är det verkligen tillåtet att föra vidare ett namn från ett äktenskap till nästa (som i fallet som Carl-Fredrik målar upp). Jag har fått höra, tyvärr minns jag inte var, att maka/make inte får föra vidare ett släktnamn som den själv erhållit från ett äktenskap till nästa. Däremot föreställer jag mig att det är fullt tillåtet att föra ett adelsnamn till sina styvbarn (vilket på rent genealogiska principer är väldigt diskutabelt, jag har själv burit min styvfars namn tidigare). Det fall som Carl-Fredrik målar upp skulle alltså inte vara möjligt. MEN DET ÄR BARA VAD JAG FÅTT HÖRA JAG KAN HA FEL.
Däremot anser jag att det är en fråga om jämlikhet och demokrati, att:
§1) makar får anta sin make/makas namn som den förvärvat genom endera födsel eller börd (men ej genom gifte), samt att:
§2) dessa makars barn då har en naturlig rätt att föra vidare det aktuella namnet, t ex De la Gardie eller Adelborg, och att:
§3) man skall ha rätt att anta vardera av sina föräldrars ursprungs- eller bördsnamn (enligt §1), för sig och sina ättlingar.
§4) Detta skall även gälla utomäktenskapliga barn.
Så länge som adelsnamnen värderas högre än namn som Hansson, Sjöberg och Sunnqvist, kommer ovanstående att leda till inflation vad gäller adliga namn. Men adliga namn är inte detsamma som adlig värdighet, och båda sakerna kan nog, trots allt sägas ha spelat ut sin roll.
Jag har själv några droppar blått blod i ådrorna, jag härstammar från välkända ätter som Soop, Tott, Bonde, Gyllenstierna och Natt och Dag. (För att inte tala om Folkungaätten). Men jag skulle aldrig (ens om jag fick) byta ut mitt släktnamn, Sjöberg, mot något adelsnamn som jag kan hävda rätt till genom härstamning (denna härstamning skulle förvisso bli ganska långsökt).
Jag hoppas att jag, som är student i historia, inte kommer att behandlas sämre än herrar Uggla och Bonde i min framtida akademiska karriär inom det historiska området, bara p g a mitt namn, som jag för övrigt själv antagit (det är min fars namn, jag bar tidigare min styvfars namn).
Det har ju diskuterats hur adelskap skall föras vidare (inom riddarhuset). Än så länge gäller att:
barnet skall vara av äktenskaplig börd, och fadern skall vara adelsman. Men om föräldrarna är ogifta vid ett barns födelse, och så småningom gifter sig, så skrivs barnet då in i adelskalendern. Genom legitimeringen av föräldrarnas relation, så adlas alltså barnet.
För min del så förefaller adeln ha spelat ut sin roll som ett politiskt stånd. Privilegierna är avskaffade, so what´s the question, anyway?
264
« skrivet: 1999-09-14, 13:36 »
Kerstin:
Ibland är det nödvändigt att prioritera en gren före en annan. Vid ett annat tillfälle kan man ju prioritera nästa gren...
Från min farmor (som är född i Finland) fick jag höra att vi kom från en adelsätt, som hon förmodade vara svensk. Hennes mamma hade nämligen talat om för henne att hennes mormor i sin tur skulle ha varit född friherrinna. Den historien stämde inte alls, och det är nog ett ganska vanligt fenomen.
Däremot visade det sig senare att min farfar (också född i Finland) har adliga anor, huvudsakligen i Sverige, men det är ingenting att vara högfärdig över. Om man funderar över hur ens fina förfäder behandlade sina underlydande på godsen de ägde, eller vilka som egentligen försörjde dem (med tanke på att adeln var befriad från skatt)...
265
« skrivet: 1999-09-14, 13:22 »
Christer, Håkan och Carl-Fredrik:
Jag har själv aldrig sett namnet Matsson-Finne i källorna. Däremot namnet Matsson Finne. Huruvida Finne var ett tillnamn eller ett släktnamn kan diskuteras, men vad jag vet är att namnet (bland mina anor) först användes av Johan Mårtensson (eller Marttisson) Finne, född 1723, farfars farfar till Mats Matsson Finne, vars barn i sin tur kallade sin Finne (utan att använda patronymikon). I någon mån kan det sägas vara ett tillnamn eftersom medlemmar av släkten som kommit till andra gårdar i Pedersöre fått andra namn, men under slutet av 1800-talet stelnade (som Carl-Fredrik uttrycker det) namnet till att bli ett släktnamn. Det gäller generellt österbottniska tillnamn, som blir släktnamn. Min farmors farfar, som var son till ovanstående Mats Matsson Finne, flyttade till Helsingfors, där han istället antog namnet Finell, eftersom han var svensktalande (d v s finlandssvensk, ett ord som lanserades så sent som på 1920-talet) och inte någon finne...
Att försöka definiera vilka medlemmar av släkten Finne i Pedersöre som burit namnet som tillnamn respektive släktnamn i äldre tid förefaller för mig meningslöst.
Att sätta bindestreck mellan patronymikon och släkt/tillnamn anser jag vara gravt felaktigt, såvida personen i fråga inte verkligen skrev sig så.
266
« skrivet: 1999-09-14, 13:07 »
Ingvar:
Tack för upplysningen, men en varning är på sin plats vad gäller Ohlmarks verk om europeiska furstesläkter: Den är inte värd pappret den är tryckt på! För att citera ett tidigare inlägg: släng f-nskapet åt...
MVH
Johan Sjöberg
267
« skrivet: 1999-09-14, 13:03 »
Hej Pierre!
Sten Andersson i Iselsta i Grödinge är en anfader till min styvfarmor, och min styvfar, men inte till mig. Däremot härstammar mina halvsyskon från honom, så mina halvsyskon på mödernet (men inte jag) är släkt med dig. I övrigt borde väl den här Sten Andersson-diskussionen föras under Grödinge...
Mvh
Johan Sjöberg
268
« skrivet: 1999-09-13, 13:02 »
Christer:
Praxis bland Österbottensforskare är att ange namn enligt det österbottniska namnskicket, d v s Mats Matsson Finne, Jakob Josefsson Pellinen (bonde på Pellinen) etc. Dessa gårdsnamn användes i Österbotten som släktnamn! I regel fick släkterna namn efter gårdarna, men det förekommer också att gårdarna fått namn efter släkterna som kommit dit. Det gäller t ex i fallet Pellinen, som kom ifrån Pellinen i Kortesjärvi i Österbotten, och kom till Pedersöre i Österbotten, där de gav namn åt gården Pellinen, som sedan försvenskades till Pellis...
Jag är nog mer insatt i Österbottnisk släktforskning än vad du är, Christer...
Mvh
Johan Sjöberg, 1/16 österbottning
269
« skrivet: 1999-09-13, 12:55 »
Födelseboken är som sagt inte den bästa källan vad gäller namnskick... Jag tycker fortfarande att husförhörslängderna är att föredra. Ibland får man göra övervägningar, som i fallet Margareta - Greta. Slutligen och sist så får man bestämma lite själv, och försöka vara så objektiv som möjligt...
270
« skrivet: 1999-09-13, 12:07 »
Håkan:
Jag menade: visst är ditt påpekande om stadens förändrade gränser relevant.
271
« skrivet: 1999-09-13, 12:04 »
Göran:
Jag håller med dig fullständigt.
Håkan:
Visst bör man vara tolerant i någon mån, men som gammal Salembo är det lätt att se rött när Botkyrka och Huddinge placerats under Stockholm. Men visst är ditt påpekande om stadens förändrade gränser tolerant. Det är väl bara jag som är petig (jag brukar få höra sådant).
272
« skrivet: 1999-09-13, 11:56 »
Hej Bo och Ingvar!
Vilka källor har ni till kopplingen mellan Karl den store och Svantepolk Knutsson?
MVH
Johan Sjöberg
273
« skrivet: 1999-09-13, 11:33 »
Anders!
Jag förmodar att jag är släkt med i princip hela Åker skrev jag för några dagar sedan. Det var ett förmodande, inte ett konstaterande. Så vitt jag vet har jag ingen anknytning till Äskedalen...
274
« skrivet: 1999-09-13, 11:31 »
Pierre!
Min anfader Anders Jansson (1714-1782) var bonde i Skämby o Spånga. Det är mig veterligen min enda anknytning till Spånga. Men tydligen har vi gemensamma släktingar (Gunnar Hedlund), om vi är släkt med varandra är tydligen inte lika säkert...
275
« skrivet: 1999-09-09, 13:54 »
Hej!
Orsaken till ovanstående fråga var att jag så smått planerar att inventera befolkningen i Salem socken sedan 1700-talet och därför ville ha reda på om det redan fanns någon utredning gjord. Alla med Salembor i släktträdet får gärna höra av sig till mig. Till att börja med kan jag nog tyvärr inte hjälpa till med så många upplysningar, men jag kommer att notera alla uppgiftslämnare och sedan meddela dem vilka ytterligare uppgifter jag har om deras Salembor.
276
« skrivet: 1999-09-09, 13:38 »
Tänkte bara tillägga att Södertälje dessutom är en egen stad (det är de väldigt noga att påpeka), dessutom en av Sveriges äldsta. Staden har funnits sedan vikingatiden, även om den då bara hette Tälje. I samband med att Norrtälje grundlades i Uppland (ja, i Stockholms län), så bytte Tälje i Södermanland namn till Södertälje. Jag tror det skedde på 1600-talet. Fortfarande så kallar ju många staden för Tälje, stadens centrum skrivs officiellt Telge och Täljetokar har ju alla hört talas om (dessutom heter Södertälje Sportklubbs supporterklubb Telge Tokar)...
277
« skrivet: 1999-09-09, 13:34 »
I min forskning så brukar jag använda Stockholms kommun, exempelvis Brännkyrka fs, Stockholm. Däremot inte Salem sn, Stockholm. Man skulle kunna skriva Salem sn (B), Salem sn (AB) eller Salem sn, Stockholms län, men i detta sammanhang blir det Salem sn, Södermanland. Liksom Botkyrka sn, Södermanland och Huddinge sn, Södermanland. Jag har fått höra att gränsen för Storstockholm går i Uttran (mellan Salems och Botkyrka kommuner) så att Botkyrka kommun skulle höra till Storstockholm, men inte Salems kommun. Hur man skall bedöma det är lite svårt att säga ;-)
Eftersom jag bott i Södertälje så vet jag att det här med vad som skall räknas till Stockholm eller inte är ett känsligt kapitel i Södertälje. De flesta Täljebor kan nog gå med på att Södertälje ligger i Storstockholm, men nåde den som kallar Kringelstaden för en Stockholms-förort (även om det i princip är vad det är ändå...). Däremot kan man nog inte hävda att Järna är en förort till Stockholm (ännu) det ligger lite för avsides till.
Inte heller Nykvarn kan räknas till Storstockholm eller som någon förort, trots att Strängnäs utnämnt sig själva i en tidningsartikel till Stockholms nyaste förort. Men nu har jag gått ifrån ämnet tror jag...
Jag skulle vilja föreslå att under Stockholm så bör (för enkelhets skull) församlingar som tillhör Stockholms kommun diskuteras, de övriga församlingarna i Stockholms län kan istället diskuteras under Södermanland eller Uppland. Som ett förtydligande så kanske rubriken Stockholm borde utbytas mot Stockholms kommun. Då borde väl folk fatta ;-)
MVH
Johan Sjöberg
(förrymd nollåtta)
278
« skrivet: 1999-09-09, 13:18 »
På Värmlandsarkiv i Karlstad är det inte bara möjligt att boka tid utan till och med nödvändigt (för att få forska måste man boka tid...) Inte heller någon bra lösning, men möjligheten att boka tid måste finnas.
279
« skrivet: 1999-09-09, 12:42 »
Vad gäller harmlösa uppgifter om folk borde det väl vara tillåtet att publicera uppgifter även yngre än 70 år? Naturligtvis är det tveksamt att publicera känsliga uppgifter, och bör i högsta grad undvikas (däremot bör man inte publicera lögner som folk hittat på istället- t ex personer som adopterat sina styvbarn och sedan påstått sig vara deras biologiska föräldrar o s v). Uppgifter som finns på kommunkontoren och kommunarkiven brukar väl i regel vara offentliga? Där förvaras ju exempelvis skolbetyg...:-)
280
« skrivet: 1999-09-09, 11:14 »
Lena:
I sådana fall borde Grödinge, Ösmo, Västerhaninge m fl inte finnas under rubriken Södermanland. Har förresten Håkan någon kommentar till detta?
281
« skrivet: 1999-09-09, 11:11 »
Hej!
Jag skulle vilja fråga om det finns någon regel för hur länge en släkt måste ha varit i landet för att kunna införas i SSK. För några år sedan anmälde jag intresse för att få släkten Sjöberg, som inkom till Sverige 1956, införd i SSK. Det var då enbart släktens rikssvenska gren som jag ville ha införd, som alltså utgår från min farfar. Jag medtog i en bifogad sammanställning över släkten alla hans agnatiska ättlingar, även de med andra efternamn än Sjöberg. Jag blev sedan aldrig kontaktad av SSK mer i ärendet, och släkten har inte mig veterligen blivit införd i SSK heller. Då borde jag ju ha fått en räkning...
Är inte detta en form av diskriminering gentemot invandrare (för invandrare är vi alla i någon mån)?
282
« skrivet: 1999-09-09, 10:53 »
Rättelse:
Det skall tydligen finnas linjer tillbaka till Karl den store via Svantepolk Knutsson, som var son till hertig Knut av Reval. Men det har jag inte hunnit kolla än... I sådana fall går inte alla mina kända härstamningar från Karl den store via Adela av Flandern.
283
« skrivet: 1999-09-09, 10:46 »
Lars-Gunnar Sander!
Tack så mycket för upplysningarna. Du har helt rätt i att jag efterlyser ättlingar till Johan Andersson och Kristina Olofsdotter i Skämby. Känner du till några fler ättlingar till dem? Naturligtvis kan jag forska fram uppgifter själv också, men det är ju dumt att lägga ner för mycket energi på redan framtagna uppgifter...
Då tycker jag det är bättre att jag koncentrerar mig på outforskade släktgrenar.
Jag förmodar att vi är släkt med i princip hela Åker, och eftersom jag gick i 8:an o 9:an i Åkerskolan, så kanske jag har ett antal fd klasskamrater i släkten...
284
« skrivet: 1999-09-08, 12:58 »
Vad gäller personers namn så brukar jag gå efter regeln att hfl väger tyngre än fb. Jag skulle registrera personen som Anders. Däremot kan man förstås notera att han kallas Erik i fb.
285
« skrivet: 1999-09-08, 12:47 »
I samband med normeringsdiskussionen kan det också diskuteras hur mycket man ska bry sig om vad myndigheterna kallar någon. Min styvfar heter enligt folkbokföringsregistret Tommy Karlsson, men har hela sitt liv konsekvent skrivit sig som Tommy Carlsson. Den stavningen används även av hans barn (mina halvsyskon) och hans far. Eftersom de anser sig heta Carlsson, och inte Karlsson, så stavar jag de efter deras s a s privata stavning. Vad gäller uttalet spelar det ju faktiskt ingen roll...
Vad gäller normalisering av personnamn under tiden fram till 1800-talet så anser jag att stavningen bör normaliseras (t ex Swän-Sven), men namnen i sig bör inte normaliseras. Att kalla Greta för Margareta eller Karin för Katarina är inte tillrådligt, om nämnda kvinnor inte faktiskt huvudsakligen omtalas som Margareta och Katarina och bara undantagsvis som Greta och Karin. Det är ju alltid en avvägning, men jag anser att husförhörslängderna har en större giltighet än födelseböckerna, där namnen tenderar att bli mer lärda. Olaus istället för Olof o s v.
För övrigt anser jag att skåningar som levde under den danska tiden bör normaliseras på danska och personer i Finland med finska som modersmål bör normaliseras på finska, ej på svenska. Jag skriver med gott samvete en av mina finsktalande anor som Martti Yrjönpoika Karvala, trots att han kallas Mårten Göransson Karvala i källorna. Men det beror ju bara på att alla böcker i Finland fram till 1800-talets mitt är skrivna på svenska! Jag tycker det vore att göra våld på mina finska anor (och nu menar jag finska och inte finlandssvenska, bland rikssvenskar råder alltför ofta fullständig begreppsförvirring) att namnvägen försöka göra svenskar av dem!
Däremot kan jag känna tveksamhet vad gäller mina invandrade anor. Jag härstammar från vallonerna Henrik o Anton Melot. Båda inkom i vuxen ålder till Sverige. Jag skulle nog vilja kalla dem Henri o Antoine istället. Vad är att föredra där, tro? Då borde väl Anto(i)n(e) Melots dotter, Maria Antonsdotter kallas Maria Antoinesdotter?
286
« skrivet: 1999-09-08, 12:04 »
Vad gäller patronymikon som för eller efternamn kan jag tala om att mitt fullständiga namn är: Johan Ralfsson Sjöberg. Namnet Ralfsson har jag själv antagit, jag hette tidigare Johan Ralf. Min far heter sålunda Ralf, av det skälet antog jag istället ett patronymikon som mitt andra förnamn vid 19 års ålder. I min databas är jag själv registrerad som Johan Ralfsson (förnamn) och Sjöberg (efternamn). Bland mina österbottniska förfäder, i Pedersöre sn, var det vanligt att de använde gårdsnamnen för att skilja alla med liknande namn, t ex Mats Matsson åt. Min anfader Mats Matsson, bonde på Finne, kallades sålunda Mats Matsson Finne. Jag har registrerat honom som: Mats Matsson (förnamn) och Finne (efternamn).
287
« skrivet: 1999-09-08, 11:31 »
För övrigt hör Huddinge till Södermanland och inte Stockholm, om man skall fortsätta leta fel... Det här med Stockholms stad och län kontra landskapen Södermanland och Uppland verkar vara lätt för folk att blanda ihop. Gäller även s.k. nollåttor...
288
« skrivet: 1999-09-08, 11:06 »
Lars-Gunnar!
Du är min mormors åttamänning. Är du intresserad av ytterligare upplysningar om Anders Janssons ättlingar? Jag har i o försig inte forskat på min sörmländska släktgren på över ett år (man har ju fler grenar att försöka ta reda på) utan har bara uppgifter som rör min gren av släkten. Men jag har fler uppgifter än vad som nämns i artikeln.
Jag vore intresserad av uppgifter om ättlingar till syskonen Anders´ o Katarinas föräldrar i alla fall. Jag använder Holger 5, så jag kan ta emot uppgifter på diskett i GEDCOM-format (helst).
MVH
Johan Sjöberg, student vid Karlstads universitet
Styrbordsgatan 14 (Orrholmen)
652 27 KARLSTAD
289
« skrivet: 1999-09-07, 18:15 »
På förekommen anledning bör jag nog förtydliga ovanstående inlägg lite:
Jag anser att varje enskild linje bakåt till Karl den store har en viss grad av osäkerhet, men sannolikheten att härstamma från Karl den store ökar desto fler linjer man hittar (såvida inte alla går via samma osäkra gren). I mitt fall går alla kända linjer via Adela av Flandern, vilket alltså kan betecknas som tveksamt. I Carl XVI Gustafs fall finns det nog tusentals linjer, sålunda borde ju åtminstone någon av dem faktiskt vara korrekt.
Det tvivlar väl inte ens du på, Urban Sikeborg?
Vänliga hälsningar
Johan Sjöberg
290
« skrivet: 1999-09-07, 18:07 »
Lars-Gunnar!
Tyvärr har jag inte sett till några rättelser. Jag har en del uppgifter om syskonens far- o morföräldrar, men inte mer än vad som stått i SvA. Jag vore mycket intresserad av din härstamning från Katarina Jansdotter, det leder ju till att vi blir släkt. Exakt hur återstår väl att försöka räkna ut.
MVH
Johan Sjöberg, Karlstad
291
« skrivet: 1999-09-06, 13:03 »
Jag kan ju påpeka att en av mina östgöta-anor kallas omväxlande husman och inhyses, det kanske kan ge någon ledtråd?
292
« skrivet: 1999-09-06, 12:52 »
I sammanhanget kan det ju påpekas att denne Olav Rundt har skrivit en helt felaktig artikel om släkten Alftans härstamning, i Genos om jag inte missminner mig helt...
293
« skrivet: 1999-09-06, 11:40 »
Göran:
Det har du fullständigt rätt i.
294
« skrivet: 1999-09-04, 12:19 »
Den här diskussionen handlade ju om agnatiska eller cognatiska stamtavlor (från början) men verkar nu snarast behandla ansagor...
Nåväl jag har åsikter i båda ämnena (och många övriga ämnen också både inom och utom det genealogiska spektret, men det är en senare fråga...
Vad gäller stamtavlor så tycker jag att såväl agnatiska som matrilinjära (heter det i Holger åtminstone) är en slags onaturliga avgränsningar. En demokratisk princip är att upprätta en stamtavla över samtliga ättlingar, till en anfader eller anmoder, men om denna ana råkar vara Erik den helige, Karl den store eller Olof Nilsson (levde på 1500-talet i Ångermanland och är anfader till ett stort antal kända svenskar...), så blir mängden ättlingar så stor, så att man har åtagit sig ett nästan omöjligt arbete. Det har jag försökt med själv några gånger för att inse detta...
Det mest naturliga är ju inte att räkna släktskap via kön, även om det är som Andreas Karlsson påpekar, om fadern kan man intet veta säkert, men däremot så betraktar jag risken för att fadern skall vara en annan som så liten, så det är en risk man får ta. Om vi bara räknade släktskap via kvinnliga led skulle an- och stamtavlorna bli ganska tråkiga att läsa...
Jag ser det som mest naturligt att istället ställa upp en stamtavla efter alla ättlingar med ett visst yrke, ett visst efternamn (som mycket väl kan ärvas på kvinnolinjen) eller en viss bostadsort.
Jag köper f ö inte heller SSK:s uppläggning med yngre släkter.
Ser man till min släkt, Sjöberg, som inkom till Sverige 1956, så finns agnatiska ättlingar till min farfar med följande efternamn: Sjöberg, Lennartsson, Engström, Åslund-Sjöberg, Sundholm och Öberg. Alla de skulle i en agnatisk stamtavla föras till släkten Sjöberg...
Vad gäller ansagor, så finns de nog i varierande grad i alla släkter. Min farmors mor (som var finska, hon står för min finska åttondel, mina övriga släktgrenar i Finland är svenskspråkiga) visste att berätta att hon var av adlig börd. Hennes mormor skulle nämligen ha varit dotter till en baron. Det lät ju mycket spännande för mig när jag som 15-åring skulle börja släktforska, men visade sig inte stämma alls. Att däremot min farfar är av adlig härkomst, det visste jag inte då...
Men det är som jag sagt till mina stolta släktingar, att vara ättling till Erik Segersäll eller Karl den store (vilket man naturligtvis aldrig kan vara helt säker på) är inget att skryta över, det är nog grannarna och arbetskamraterna också (och den där hemska människan som man inte vill umgås med också, för den delen).
295
« skrivet: 1999-09-04, 11:53 »
För övrigt borde lån från SVAR betraktas som vilka andra fjärrlån som helst ur bibliotekssynvinkel. Det är orimligt att det ska kosta mer att låna från SVAR än att låna tjocka böcker från Lund eller Uppsala...
MVH
Johan Sjöberg, Karlstad
296
« skrivet: 1999-09-04, 11:51 »
Hej!
Jag har alltid talat med min mor o mina mor- o farföräldrar om min släkts historia (hur mitt intresse uppstod tänker jag inte redogöra för här, det har jag skrivit nog om under rubriken varför släktforskar vi). Under hela min skoltid, så hörde inte heller jag talas om släktforskning på lektionstid, ens under historietimmarna. Jag skrev f ö ett specialarbete som inte direkt handlar om släktforskning. Jag gjorde en kohortstudie över 15 gossar, alla födda på landsbygden i nuvarande Strängnäs kommun 1820 (jag gick i gymnasium i Strängnäs, och biblioteket i Strängnäs har köpt in mikrokort för alla socknar i nuvarande Strängnäs kommun). Utan den metodik jag lärt mig som släktforskare (sedan 15 års ålder) skulle jag nog haft betydligt svårare att genom att sammanställa uppgifter ur olika källor få ett resultat, och dra en slutsats. Jag anser att såväl föräldrar o far- o morföräldrar har ett ansvar, men det förefaller mig naturligt att skolan under historieundervisningen drar sitt strå till stacken. För att kunna förstå de som är annorlunda, så måste man först förstå sig själv, sin situation i samhället, och varför man har hamnat där man gjort och blivit den man är. Det kan förklaras med mycket mer än bara släktbakgrund, men jag tror att om det svenska folket kände sina rötter bättre, så skulle de lättare kunna acceptera och ta emot andra impulser istället för att skrämmas av dem. Om man som nu försöker glömma landets o folkets historia, och sopa det under mattan, så skapar man en slags nationellt mindervärdeskomplex som uttrycks genom att man försöker ta ut det mot andra, t ex invandrare.
297
« skrivet: 1999-09-04, 11:39 »
Hej
Såvitt jag förstår rör rubriken Stockholm enbart Stockholms stad, medans socknarna i Stockholms län (de som ej är inkorporerade med Stockholms stad) förs in under det landskap de hör till, endera Södermanland eller Uppland. Under rubriken Stockholm har ett beklagligt fel dykt upp: Botkyrka (som inte ligger i Stockholms stad utan enbart i dess län) är infört därunder. Botkyrka tillhör landskapet Södermanland, och gränsar bl a till Tumba och Tullinge socknar (församlingar). Botkyrka bör alltså föras in under Södermanland.
MVH
Johan Sjöberg, Karlstad (uppvuxen i Salem, nära Botkyrka)
298
« skrivet: 1999-09-04, 11:22 »
Stig!
Är det möjligt att få Sten Anderssons i Iselsta ättlingar på diskett? Jag använder Holger 5. Disketten får du naturligtvis tillbaka, och jag kan betala portot om du vill.
Hälsningar Johan
299
« skrivet: 1999-09-02, 16:38 »
Den här debatten förefaller ha avstannat lite (men alla som har en åsikt kanske redan har uttryckt sin nog många gånger nu...). Dock dristar jag mig till att i alla fall framföra min åsikt i frågan till de som orkar läsa mina inlägg. Jag fick som ny i släktforskarvärlden lära mig att man skulle ange län efter socknarna med länsbokstäver. Sålunda skrev jag ursprungligen om mig själv född 1977 17/11 i Salem sn (AB). Jag har sedan länge hållit fast vid länsbokstäverna. Jag misstänker att det inte är många svenskar som kan de gamla länsbokstäverna lika bra som jag. När Malmöhus o Kristianstads län slogs samman till Skåne län funderade jag på hur man skulle ange socknar i det nya storlänet i söder. Jag fick så småningom reda på att (LM) var den officiella beteckningen på detta län. Följaktligen borde Västra Götalands län betecknas med (OPR), kom sedermera fram till. När Habo o Mullsjö kommuner övergick från gamla Skaraborgs län till Jönköpings län var det bara att i möjligaste mån ändra beteckningarna från (R) till (F). Samma sak gällde när Heby kommun i Västmanlands län övergick till Uppsala län, från (U) till (C). Jag började alltmer känna att det här med länsbokstäver haltade rätt mycket, i synnerhet när statsmakterna gång efter annan behagade ändra länsgränserna och slå ihop län med varandra. Så för några månader sedan övergick jag för gott (tror jag) till landskap. Jag räknar med 25 landskap, plus städerna Stockholm och Göteborg, som jag räknar som egna enheter, eftersom dessa städer delas mellan flera landskap. Och alla vet ju var såväl Stockholm som Göteborg ligger ändå! Huvudargumenten för att ange landskap istället för län är för min del: landskapsgränserna är (i regel) beständiga. Länsgränser ändras. De flesta svenskar identifierar sig hellre med sitt landskap än med sitt län (undantag finns, som t ex Stockholmslänare, jag brukar lite skämtsamt kalla mig Södertörnare...). Så numera anger jag en plats med: ort (by), socken (församling, stad), landskap. T ex: Johan Ralfsson Sjöberg, född 1977 17/11 i Bergsvägen 27, Salem sn, Södermanland, student i Styrbordsgatan 14, Orrholmen, Karlstad dkfs, Värmland.
300
« skrivet: 1999-09-02, 15:25 »
Hej Stig Geber:
Jag undrar vilka uppgifter du har om Sten Anderssons i Iselsta ättlingar? Enligt Pierre Nilsson härovan har han otroligt många ättlingar...
Mycket tacksam om du hör av dig
Johan Sjöberg, Styrbordsgatan 14, 652 27 KARLSTAD (numera, jag har flyttat)
301
« skrivet: 1999-09-02, 13:47 »
Hej!
Har någon forskare i Norge stött på Johanna Halvardsdotter, född 1838 i Medskogen, Södra Finnskoga socken, Värmland (ibland benämnt Karlstads län), som 1856 utvandrade till Trysil i Norrige enligt husförhörs- o flyttningslängder för Södra Finnskoga.
302
« skrivet: 1999-09-02, 13:41 »
Hej!
Jag undrar om och i sådana fall vad som finns utrett om invånarna i Salem socken under 1700- och 1800-talen? Själv forskar jag på en släkt Lindström med en anfader i slutet av 1800-talet född i Salem (min kusins anor).
303
« skrivet: 1999-09-02, 12:44 »
Lars-Gunnar!
Har du några uppgifter om Anders Jansson, född 1714 i Åker sn, död 1782 i Åker sn, bonde i Skämby o Spånga, nämndeman i Åkers hd.
Han är min o centerledaren Gunnar Hedlunds senaste gemensamme anfader... (vilket jag skrivit lite om i Anbudet 1998:4, den tidskriften läser nog du också...)
304
« skrivet: 1999-09-01, 13:17 »
Har Alster sn införlivats med Karlstad stad?
305
« skrivet: 1999-09-01, 13:14 »
Hej!
Min mf ff ff Halvard Henriksson föddes (enligt hfl) 1790 i Medskogen i dåvarande Dalby sn (nuvarande S Finnskoga sn). Enligt hörsägen inom släkten skall vi vara av finskt ursprung. I Medskogen var släkten Veteläinen bosatt enligt Jarl Ericsons bok om finnsläkter i norra Värmland. Den boken sträcker sig dock inte ända fram till Halvard Henrikssons generation. Jag har dock två kandidater till faderskapet: Henrik Johansson och Henrik Matsson, båda av släkten Veteläinen, födda 1759 och 1760. Är det någon som vet om någon av dem var far till min anfader?
306
« skrivet: 1999-09-01, 13:02 »
Hej Pierre Nilsson:
Jag fick förra året uppgifter av Stig Geber om min styvfarmors anor i Grödinge, och hon härstammar från Sten Andersson i Iselsta som jag förstått är en av dina förfäder också.
Det vore intressant att få reda på hur du härstammar från Sten Andersson och vilka ättlingar som är kända efter honom.
307
« skrivet: 1999-09-01, 12:48 »
Jag har varit tyst sen jag skrev det första inlägget (mer behövdes nog inte för att det skulle ta hus i h....te).
I ShF (Ulf Berggrens dagbok) såg jag en uppgift om en beräkning som säger att 60% av dagens européer skulle vara ättlingar till Karl den store, däribland förmodligen jag och Ulf Berggren m fl.
Jag är väl tvungen att inågon mån kapitulera. Det är naturligtvis, av många redan framförda skäl av mer erfarna genealoger än jag (som är född 1977), omöjligt att vara 100% säker på härstamningen från Karl den store. Och just min länk, Adela av Flandern, förefaller ju vara en osäker länk. I Gustav I:s anor (SvA II:9), av Hans Gillingstam, anges hon som en trolig anmoder till Gustav I. Alla manliga led är ju f ö något osäkra...
Ja ja, vad jag ville komma fram till var att det för mig förefaller som ett omöjligt arbete att försöka kartlägga Karl den stores alla ättlingar. Det är mer relevant att forska i mer gripbara projekt, som t ex Berggrens Tunabergare, sina egna bondeanor, Grödingebor genom tiderna, alla soldater vid Södermanlands regemente eller liknande.
Många hälsningar
Johan Sjöberg
Ättling (?) till Karl den store
308
« skrivet: 1999-08-25, 14:53 »
Hej.
Jag har skummat igenom de ovanstående inläggen i det här ämnet.
Så långt tillbaka som jag själv kan minnas, så har jag alltid varit intresserad av mitt ursprung. Det kanske kan förklaras av min familjebakgrund. Mina farföräldrar kom till Sverige från Finland 1956, där min farfar arbetade på Fagersta bruk. Min far Ralf föddes 1959 i Västanfors församling i Fagersta i Västmanland i Sverige, som den förste svensken i familjen. 1960 eller 1961 (delade meningar finns, men utredning pågår) flyttade familjen till Botkyrka sn i Södermanland, där min farfar arbetade vid Alfa Laval i Tumba som fräsare medans min farmor skötte hushållet i baracken i Tullinge som de bodde i. 1968 flyttade de till Tumba, som då låg i Botkyrka sn, men numera utgör en egen församling (även om jag för enkelhets skull brukar skriva Tumba sn, vilket jag förklarar med att församlingar ligger i städerna, socknar på landsorten. I detta sammanhang anser jag att även Stockholms södra förorter är landsorten, såvida de inte inkorporerats med Stockholms stad, vilket aldrig skett för Tumbas del). Min farfar arbetade kvar vid Alfa Laval i Tumba tills han blev förtidspensionerad p g a arbetsbrist 1985. Min far växte huvudsakligen upp i Tullinge och Tumba, som på den tiden var betydligt mer lantligt än idag. När han började på gymnasiet 1975 så mötte han min mor, Gudrun, som var ett år äldre. Hon är född i Stuvsta i Huddinge sn, söder om Stockholm, där hon växte upp. Mina morföräldrar var båda två akademiker: Min morfar var ingenjör och min mormor farmaceut, utbildad vid Uppsala universitet. Båda hade en ganska enkel bakgrund. Min mormors far var först bageriarbetare, men drev sedan ett eget bageri. Min morfars far satt på ungdomen på uppfostringsanstalt, och dömdes till fängelse för stöld, och inställde sig alldrig till värnpliktstjänstgöring. Oftast saknar han yrkestitel, i någon enstaka församling benämns han gårdskarl och liknande. Min morfars föräldrar förde en kringflackande tillvaro och var troligen vid något tillfälle bosatta i varenda län i hela Sverige, med något undantag. Flera av deras barn sändes av myndigheterna till fosterhem, något som präglat min morfar, och det var nog därför han kämpade så för att ta sig ur detta. Mina morföräldrar (ingenjören och farmaceuten) tillhörde medelklassen, men av olika skäl som jag inte vill nämna så blev de tvugna att sälja sitt hus i Stuvsta 1968, varefter de flyttade till det då väldigt lantliga Salem, vilket ligger mellan Södertälje och Tumba. Min morfar blev sjukpensionerad och mina morföräldrar skilde sig 1974.
Mina föräldrar möttes som sagt på Tumba gymnasium c:a 1975, och förlovade sig 1976. I samband med detta rymde min far hem till min mor, i hennes mammas bostad i Salem, där han var bosatt i över ett år (även om han var skriven hos sina föräldrar i Tumba). Som ett resultat av denna förening föddes jag på Södertälje sjukhus den 17 november 1977, klockan 16:25, samma dag som den första snön kom den vintern. Vad nu det töd på...
När jag var tre månader gammal separerade mina föräldrar, inte helt odramatiskt, o så småningom flyttade min blivande styvfar in istället. Jag är född som Johan Ralf Halvardsson, men då min mor gifte sig fick jag min styvfars namn, Carlsson. Min far flyttade till Karlstad och kontakten mellan honom och min mor, och mellan honom och mig, var i princip bruten. Däremot har jag alltid haft kontakt med mina farföräldrar, samtidigt som blivt uppfostrad likadant som mina yngre halvsyskon. Men p g a omständigheterna som lett till mig: det utländska inslaget (visserligen finlandssvenskt, men ändå), min brist på kontakt med min far i barndomen m m tror jag har varit en drivkraft. När jag var 11 år gammal tog mina farföräldrar med mig och min kusin till deras gamla kvarter i Helsingfors, där vi även träffade farmors kusin. Farmor talade om för honom att jag var intresserad av släktens historia, och han berättade att han hade en släktutredning hemma, som sträckte sig till 1700-talets början. Han lovade att skicka kopior på utredningen, vilket också gjorde. När jag var 14 år flyttade jag med min mor, min styvfar och mina halvsyskon till Åkers Styckebruk i Södermanland, där min mor o styvfar hade köpt ett hus. Då hade jag -via farmor o farfar- återupptagit en något sporadisk kontakt med min far, som då bodde i Edsvalla, några mil utanför Karlstad. Sedan 15-årsåldern har jag sökt efter mina rötter i både Sverige och Finland, och har idag ett stort antal anor. Jag har för länge sedan slutat räkna dem, men de kommer på mödernet från Södermanland, Uppland, Dalarna, Västmanland, Närke, Värmland, Hälsingland och Östergötland och på fädernet huvudsakligen från Finland, men via en adlig ana på farfars sida har jag även rötter i det medeltida Sverige. Mina anor har varit kungar, majorer, kaptener, kyrkoherdar, komministrar, mjölnare, bönder, torpare, husmän, drängar och backstugusittare (bl a). I min släkt finns såväl socialister som företagsledare osv osv. Jag tycker det är oerhört fascinerande att försöka binda ihop två till synes obesläktade personer, och forskar därför inte bara på mina egna anor, utan även min styvfars, och andra ingifta släktingars. Jag har bott i Strängnäs och Södertälje på senare år, men bor numera i Edsvalla och flyttar inom kort till Karlstad, där jag studerar historia vid universitetet. I samband med att min släktforskning kom igång så öppnades även ett historiskt intresse som blir allt starkare. Från början så var jag väldigt intresserad av högreståndssläkter, adel och rika borgare o dyl, vilket kan verka lite konstigt för ett arbetarbarn från Stockholms södra förorter, men numera är jag mer intresserad av bondesläkter och allmogesläkter i största allmänhet.
Det var vad jag hade att säga. Jag blev lite långrandig, men vet inte om det kan sägas kortare.
309
« skrivet: 1999-06-15, 13:21 »
Hej!
Smedsläkten Köhler lär så vitt jag förstått ha samband med Östergötland. Min mm ff mm fm hette (enligt meddelande från Vincent Eldefors i Linköping, tack så mycket) Brita Katarina Andersdotter Köhler, född 1728 enligt åldersuppgift, död 8 augusti 1793 i Öbokvarn i Tjällmo sn i Östergötland. Hon var gift 12 okt 1746 i Tjällmo sn med mjölnaren Johan Johansson Molin (1725-1801) i Öbokvarn. Är det någon som vet vilken Köhler som hon var dotter till och om det finns något utrett om hennes anor?
310
« skrivet: 1999-06-10, 15:06 »
Hej!
Vad gällde vid äktenskap mellan halvkusiner, eller äktenskap mellan två personer som var halvkusins son resp mors halvkusin till varandra. Jag har ett sådant äktenskap i en antavla för min styvfar (i Grödinge sn).
311
« skrivet: 1999-06-10, 14:54 »
Hej Elisabeth!
Boken Ancestors of American Presidents hänvisas det ju till i boken om kända svensk-amerikaner och deras svenska anor, där det i fotnot till Mamie Eisenhowers antavla nämns att hennes far skulle härstamma från dynastin Capet. Jag försökte beställa boken via fjärrlån på mitt bibliotek men möttes av beskedet att boken inte finns på något svenskt bibliotek överhuvudtaget (!). Men det är klart, de har väl ont om pengar.... Skulle du kunna ha vänligheten att tala om hur man får tag på boken i fråga?
312
« skrivet: 1999-06-10, 14:49 »
Hej!
Är det någon som vet hur man får tag på uppgifter om Thomas Jeffersons (USA:s tredje president) ättlingar? Då syfter jag även på hans utomäktenskapliga ättlingar....
313
« skrivet: 1999-06-10, 14:18 »
Ni kan ju även studera min artikel En Genealogisk slump i Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförenings informationsblad Anbudet, nr 1998:4. En del missuppfattningar har tyvärr smugit sig in i artikeln: min morfar hette inte Halvarsson utan Halvardsson (det är många som brukar skriva fel på det), min moster Katarina är gift Swenson inte Siverson, och jag är född 1977, inte 1978. F ö kan nämnas att jag bara är bosatt i Östertälje fs, Södertälje (AB) i några veckor till, jag utflyttar (som det står i kyrkoböckerna) till Nor sn (S) i slutet av juni. Jag inbillar mig nämligen att jag ska komma in på Karlstads universitet. Att jag ska läsa historia behöver kanske inte nämnas...
314
« skrivet: 1999-06-10, 14:13 »
Hej!
Jag ser att det är flera än jag som är släkt med gamle centerledaren Gunnar Hedlund (jag brukar nämna honom som min mest kända släkting på mödernet - på fädernet är jag släkt med både Bildt och Palme - men mina mödernesläktingar tyckte nog inte att han var fin nog...). Hursomhelst, jag härstammar från bonden Anders Jansson i Spånga o Skämby i Åker, som dessutom var nämndeman i Åkers hd, via en dotter som blev bondhustru i Kärnbo sn, som ligger utanför Mariefred. Bl a hör Läggesta till Kärnbo socken. Jag undrar förstås om det är fler som härstammar från just Anders Jansson eller någon av hans släktingar. Kontakta mig gärna då.
315
« skrivet: 1999-06-10, 14:04 »
Hej Vincent Eldefors!
Min mm ff mm f hette Johan Molin och var enligt uppgift i hfl för Hällestad född i Tjällmo 1755. Han kom till Hällestad 1803 (tycker jag mig minnas, jag har tyvärr inte materialet framför mig) och gifte sig 1806 i Hällestad sn med en 25 år yngre kvinna, i vilket gifte bl a en dotter föddes 1810, som är min anmoder. Om du är intresserad av ytterligare information, maila mig till: jseaberg@hotmail.com
316
« skrivet: 1999-03-18, 17:58 »
Hej!
Jag lägger in uppgifter om adels- och fursteättlingar i min databas Maxigen i Holger. De flesta av dessa härstammar på ett eller annat vis från Karl den store. Jag skulle gissa på att istort sett alla vita människor (och en hel del andra också, för den delen) härstammar från Karl den store. Om ni härstammar från Karl den store så vill jag gärna höra av er.
Bland Karl den stores ättlingar finns bl a Karl Knutsson (Bonde) (som jag härstammar från) och Gustav I.
317
« skrivet: 1999-03-18, 17:51 »
Hej Per Olof!
Om du härstammar från nämnda Margareta Eriksdotter (Vasa) är jag intresserad av att få kontakt med dig. Jag registrerar nämligen furste- och adelsättlingar på min databas (jag har redan nu registrerat många kända svenskar och utlänningar, bl a Magnus Uggla, Olof o Lisbeth Palme, Carl Bildt, Heidi von Born, Hjalmar Branting, Wille Crafoord, Walt Disney m fl)...
318
« skrivet: 1999-03-18, 17:43 »
Jag skulle vilja fråga Martin Casterud om du själv härstammar från Johan III? Isådana fall skulle jag vara intresserad av kontakt, eftersom även jag registrerar furste- och adelsättlingar i min databas (jag härstammar själv från Karl den store, anfader till bl a Johan III).
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy