ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Bo Berndtsson

Sidor: [1] 2 3 ... 7
1
Var ligger platsen / SV: Adress Majornas 6:e rote
« skrivet: 2020-10-08, 09:47 »
Vegagatan 22

2
Angered / SV: Angered dödbok 1928
« skrivet: 2020-07-28, 00:45 »

Ett förslag till tolkning:
345 | Medfödd svaghet |Jan. 12 | Rådfr. läk: Dr Hellgren, Kungälf. jordfäst o begrafven i Göteborg enl. med. fr past. ämb. i Göt. Gamlestad 19/1 

3
Norra Åsarp / SV: Johannes Nilsson
« skrivet: 2020-04-16, 19:43 »
Kanske detta paret? Norra Åsaka EI:1 sid 69 (1820)


4
De båda gårdarna finns utsatta på den gamla ekonomiska kartan från 1930-talet, bladet Askim NO. (Den första som gjorts efter flygfotografering, med en egen bladindelning som senare övergavs för rikets gemensamma.)
Gårdarna finns på kartan strax öster om den planerade travbanan.

https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=RAK&sd_base=rak2&raki=J131-5NO&sd_ktun=52414b5f4a3133312d354e4f&nbOfImages=2

5
Borås / SV: Barbro Sofia Carlborg född 4 mar 1910
« skrivet: 2019-02-05, 01:49 »
Visst finns hon i födelseboken. Borås 1908-1911 sid 191 löpnummer 142.

6
Boa eller Boan ligger rakt väster om Ljushults kyrka. Kallas på moderna kartor Boden.

7
Rosenberg anger att det fanns "mindre sågar" i Boa och Sävshult, samt en spånhyvel i Aranäsholm. Övrig industri saknas.

8
Har du sökt i Sexdregas annexförsamlingar?

 Roasjö, Ljushult och Hillared

9
Bilder från Västergötland / SV: Familjen Leverin
« skrivet: 2018-04-23, 14:44 »
Kanske en lite näsvis kommentar, men jag tror inte ett ögonblick på uppgiften att bilden från 1885 skulle vara tagen av Frithiof Mörk. Då var han bara fem år gammal och det är nog lite för ungt för den tidens fotografer. Troligare är väl att fotografen är Leverins elev Gustav Nilsson, som också övertog Leverins fotografirörelse omkrikng 1890.

10
Borås / SV: Borås BI:13, s. 144
« skrivet: 2018-04-17, 13:20 »
Fredriksborgsgatan 17 är gatuadressen till fastigheten Furuberg 43.

11
Byggnader och miljöer / SV: Någonstans i Borås?
« skrivet: 2018-03-30, 01:03 »
Det stämmer att Tekniska Elementarskolan har legat i bl.a fastigheten 221 (1856–1862) Leverin som var konstnär och fotograf var ju anställd som lärare på Teknis och hade sin atelier på 220 (eller var det 221?)
Men detta är i en annan del av staden.
Trädgården till vänster låg på fastigheten 400–401, huset därefter 399.
Till höger Elementarläroverket på bl.a tomterna 397, 398, därefter tomt 385 (som om jag minns rätt i hastigheten ägdes av fabrikören Carl Eiserman) och 382.
Fotot är troligen taget av Leverin (eller eventuellt av hans elev Gustav Nilsson).


12
Byggnader och miljöer / SV: Någonstans i Borås?
« skrivet: 2018-03-29, 01:33 »
Borås. Österlånggatan mot norr från Fabriksgatan. I högra bildkanten Elementarläroverket för flickor i kvarteret Sirius.

13
Borås / SV: Församlingsböcker i Borås
« skrivet: 2018-03-27, 16:22 »
"… det finns en koppling mellan Tomt 448 och Frigga 6 …"

Det är samma fastighet, gammal och ny benämning. Den ligger/låg i nordvästra hörnet av korsningen Sturegatan x Skolgatan.

14
Borås / SV: Notering i husförhör Borås AI:24 s.177
« skrivet: 2018-01-12, 22:08 »
VI är troligast den romerska siffran 6. Titta på de olika volymerna. Någon av dem har kanske numret VI? Titta också efter vad som står i kolumnens huvud, där finns nog någon hänvisning …

15
Toarp / SV: Hembygdsbok Toarp
« skrivet: 2016-07-21, 11:36 »

Jag känner bara till Nils Bergquist TOARP — anteckningar till socknens historia utgiven 1952
Ingen förlagsort angiven, tryckt hos AB Borås Tidnings Tryckeri




16
Yrken A / Avläsare
« skrivet: 2014-12-17, 09:42 »
Även det kommunala vattenverket hade (har kanske fortfarande?) avläsare som läste av vattenmätaren …

17
Bjärby / Bjärby AI:1 bild 14 / s. 19
« skrivet: 2013-06-13, 00:56 »
Såvitt jag kan se står det Landtman i kolumnen för inflyttad från.
Mannen är född i Ryda, hustrun i Lena och barnen in loco, på platsen.
Två döttrar flyttar till Saxtorp 1809.

18
Övrigt / Flottans fartyg
« skrivet: 2013-05-22, 15:19 »
KJ står troligen för Kanonjolle. Framför Alfhild och Aslög står förkortningar för kanonångslup.

19
Den övre är stämplad CGH för tillverkaren CG Hallberg, Stockholms stadsstämpel (S:t Erik), 1ma NS för prima nysilver.

20
Eldare / Eldare
« skrivet: 2011-03-06, 20:05 »
Eldarekompanierna, varav det vid denna tid fanns två, organiserade stamanställd maskin- och eldrumspersonal. De inte bara eldade på, utan skötte också ångmaskineriet.

21
02) Översättning till engelska / Ord """"mefitiska
« skrivet: 2010-10-22, 08:27 »
Motsvarande ord i engelskan är mephitic.

22
11 Föremål / AAA - Ordlista för gamla föremål...
« skrivet: 2010-09-17, 14:02 »
En annan sida med gamla föremål.

23
Ålderdomliga tidsangivelser / Ålderdomliga tidsangivelser
« skrivet: 2010-08-23, 01:29 »
Två dagar efter 25:e blir 27:e.

24
Ålderdomliga tidsangivelser / Ålderdomliga tidsangivelser
« skrivet: 2010-08-22, 22:39 »
Kristus anses väl vara född på juldagen, så det bör bli 27 december.

25
Nyare ord och uttryck / Låda = spårvagn?
« skrivet: 2010-08-19, 12:03 »
Spårvagnar fanns i Stockholm från 1877 och 90 år framåt. De flesta linjerna försvann i samband med högertrafikomläggningen eller tidigare.

26
03) Osorterat / Husförhör_Hagared_Nittorp_1891_1903_sid83
« skrivet: 2010-06-25, 21:33 »
Vistats i Amerika utan att där någon-
städes hän varit kyrkoskrifven.

27
Äldre ord L - Ö / Teaterobligation
« skrivet: 2010-03-25, 10:18 »
Obligationslånet var avsett att finansiera teatern, dess byggande och/eller dess verksamhet, därav namnet Teaterobligation.

28
22 Mått, mynt & stämplar / Revers
« skrivet: 2010-03-22, 15:04 »
Reverserna bör rimligtvis ha övergått till dödsboet som sedan kan ha krävt in skulderna eller överlåtit fordringarna till arvtagarna.

29
Yrken P / Puddlare
« skrivet: 2010-02-25, 17:39 »
Det har inte direkt med masugnen att göra, utan nästa led i kedjan. Puddling är en metod för att omvandla tackjärn till smidesjärn. Läs mer om metoden i Nordisk familjebok.

30
Begravningssed / Begravningssed
« skrivet: 2010-01-29, 09:45 »
Männen som föregick begravningsföljet med stavarna kallas med ett låneord från ryskan(?) för prestaver, vilket lär betyda just föregångare. Att gå före följet kallas att prestavera.

31
Mätare / Stadsmätare
« skrivet: 2010-01-15, 10:42 »
I Nordisk familjebok 2:a upplagan finns denna artikel om stadsmätare:
 
Stadsmätare  kallas de i städerna  tillsatte betjänte, som äro anställda för officiell mätning af torra varor, då sådan af köpare eller säljare be-gäres, enligt särskildt stadgade taxor. I Stockholm fastställas dessa hvart fjärde år af stadsfullmäktige. I de medeltida städerna och långt senare var på grund af de invecklade och divergerande måttsystemen mätarnas bemedling nödvändig och lagstadgad vid köp mellan borgare och de främmande. Stadslagens konungabalk (kap. 16) stadgar, att hvarje stad skall ha sina justerade målkärl, i Stockholms ämbetsbok äro under 1400-talet (från 1444) införda namnen på de särskildt anställde vräkarna eller mätarna af ved, bräder, fisk, lin, hampa och allehanda tunnegods, edsvurna mätare omtalas i Stockholms stads af Johan III 1575 konfirmerade gamla statuter, och i ämbetsboken äro åter 1618 införda namnen på saltmätare (se d. o.) och 1636 på kalkmätarc. Efter skråmönster organiserades senare under 1600-talet i två olika lag salt- och spannmålsmätare samt kalk-, krita- och stenkolsmätare, hvilken indelning sedan i hufvudsak kvarstod. På grund af 1638 års riksdagsbeslut förordnades, att i alla städer skulle finnas edsvurna mätare, och städerna fingo rättighet att upptaga mätarpengar af alla inkommande varor, som blef en riklig, numera bortfallen, del i deras inkomster. Kedan två år tidigare hade Stockholm genom privilegium erhållit rätt att uppbära tunnepengar. Genom resolution på städernas besvär 1723 stadgades, att mätarhus skulle uppföras i alla de städer, där sådana ej förut funnos. Parmmätare kallades mätarna af hö, hvilket såldes efter pärm (se d. o.), innan det började säljas efter vikt. I Stockholm upphörde mätningsskyldigheten på inkommande varor med år 1872, och redan ett år tidigare hade det gamla salt- och spannmålsmätarlaget erhållit afsked. Enl. k. br. 13 juli 1887 skola mätarna ej längre vara edsvurna.
I- Sn.
 
(Meddelandet ändrat av bobe 2010-01-15 10:43)

32
Eldare / Martineldare
« skrivet: 2010-01-08, 00:12 »
Namnet Martin syftar (om det handlar om järnframställning) på bröderna Émile och Pierre Martin i Sireuil nära Angoulême i Frankrike, vilka 1865 uppfann en process, genom vilken smidbart järn i flytande form framställes i flamugn.

33
Eldare / Martineldare
« skrivet: 2010-01-07, 10:49 »
Skulle kunna vara en som skötte eldningen av en martin-ugn. Handlar i så fall om järnframställning.

34
AAA - Enskilda fartyg / Sigrun
« skrivet: 2009-11-09, 09:33 »
Sigrun är/var en tender särskilt avsedd för tvättbyte. Sjösatt 1961, längs 32 m, bredd 6,8 m, djupgående 2,5 m fart 10 knop. (enligt Marinkalender 1964)
 

 
Bild från Marinkalender 1964. Bättre bilder kanske finns på någon sjöhistorisk site .

35
Järnvägsanställda / Lokomotivputsare
« skrivet: 2009-08-15, 17:00 »
Ångmaskinerna i lantbrukets tjänst var nog oftare lokomobiler.

36
Äldre ord L - Ö / Urfat
« skrivet: 2009-07-28, 11:22 »
En mindre variant utgör urglas, som kan inhandlas för några tior hos leverantörer av laboratoriematerial.

37
12 Företag / Chokladfabrik i Uddevalla
« skrivet: 2009-06-28, 23:17 »
Här finns en adress, Skolgatan 8.

38
Borås / Borås
« skrivet: 2009-05-07, 15:31 »
Alma Sofia Henriksdotter, f 1866 i Bråten, Ljushult, dotter till Henrik Abrahamsson f. 1819 i Västra Sävshult, Ljushult s:n, i dennes andra äktenskap med Christina Larsdotter, f. 1828 i Bollebygd s:n. Flyttade från Kovra, Ljushult s:n, till Seglora s:n 1889.
 
första raderna med normaliserad stavning:
Denna bok tillhör mig Alma Sofia
Henriksdotter i Bråten

39
Arbetare / AK-arbetare
« skrivet: 2009-03-16, 10:09 »
Statens arbetslöshetskommission var det fullständiga namnet på myndigheten.

40
Yrken på Engelska / Yrken på Engelska
« skrivet: 2009-02-21, 10:27 »
Crofter fungerar bra i brittisk engelska, men lite sämre i amerikansk. Jag har fått det intrycket (rätt eller fel), att någon direkt motsvarighet till torpare inte funnits i Nordamerika.

41
12 Företag / Hotell Kung Karl Göteborg
« skrivet: 2009-01-28, 20:23 »
I Göteborgs Adress- och Industrikalender 1904 står handlanden J A Holmdahl som ägare till fastigheten. Det betyder dock inte att han ägde hotellet som affärsföretag, bara att han ägde själva huset och tomten.

42
13 Geografisk och administrativ indelning / Sockengränser
« skrivet: 2008-08-20, 21:56 »
Exempel på ovanstående:
 

43
13 Geografisk och administrativ indelning / Sockengränser
« skrivet: 2008-08-20, 21:51 »
Enklast är att klicka på knappen kartinställningar och sedan välja att visa socken. Då markeras sockengränserna med en klarblå linje.

44
07 Byggnader / Byggnadskonstruktion
« skrivet: 2008-08-07, 20:31 »
Västra Hamngatan vid domkyrkan omkring 1900. I bildens högra kant syns vattentappningsbyggnaden på sin ursprungliga plats vid kanalen.
Här kunde göteborgarna hämta källvatten från Kallebäck.
 

 
Bilden återgiven efter Lagerberg. Original i Göteborgs museum (?)

45
07 Byggnader / Byggnadskonstruktion
« skrivet: 2008-08-07, 16:36 »
Vattenledningen slutade i brunnen i Västra Hamngatan, framför domkyrkan. Brunnen finns kvar, men har flyttats närmare kyrkan.

46
000 - Hur mycket... / 1851
« skrivet: 2008-06-26, 14:36 »
När jag använder den länkande sidan, blir det bara 24500 kr om lönen var i kronor, 36750 om lönen var i Riksdaler Banco coh 98000 om det var Riksdaler Specie.
Hur fick du fram 745000?

47
Spinnare / Hampspinnare
« skrivet: 2007-07-11, 23:11 »
En hampspinnare bör rimligtvis ha spunnit hampa, dvs garn. Garnet kan sedan ha använts till rep, men repen gjordes av repslagare.
Hampspinnandet och repslagandet hör ihop, men är två skilda stadier på vägen från växt till färdig produkt.

48
10 Folkliv / Gammal belysning
« skrivet: 2007-06-28, 12:20 »
Den första fotogenlampan konstruerades redan 1853 av polacken Jan J?zef Ignacy Lukasiewicz (1822-1882).
Gasljus har använts i hemmen i de städer som haft gas. Det första svenska stadsgasverket uppfördes i Göteborg 1848.

49
08 Böcker / Bok om olika pastorat och socknar.
« skrivet: 2007-06-14, 18:06 »
Direktlänk till Sveriges församlingar genom tiderna.

50
00 Sjöfart / Skepp
« skrivet: 2007-04-09, 13:54 »
T/S står för Turbine Ship, dvs turbindrivet fartyg, till skillnad från ett med kolvmaskin.
Fast 1911 åkte han nog med T/S Virginian, hon fick inte namnet Drottningholm förrän 1920 .

51
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-07
« skrivet: 2007-01-04, 23:24 »
I februari 2005 roade jag mig med att räkna antalet inlägg under senaste dygnet. 280 diskussioner innehöll 481 inlägg, vilket blir 1,72 inlägg per diskussion. Senare räkningar visar att detta genomsnitt är ganska normalt, så de 242 diskussionerna bör innehålla omkring 400 inlägg. Har någon lust att kontrollräkna?

52
Happy Halloween! / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-01
« skrivet: 2006-11-01, 14:18 »
Inte ens Jantelagen är svensk .
Den formulerades ursprungligen av dansk (sorry Anders B). Det var först senare som Sandemose bytte nationalitet och blev norrman.
Eftersom mänskligheten inte uppstod i Sverige ens på stenåldern, är det rimligt att anta att stenyxor mm. har kommit till genom inflytande från stenåldersinvandrarnas hemorter.

53
08 Böcker / Skriv din egen historia
« skrivet: 2006-10-10, 10:08 »
Eller kanske avses den här:
 
`b7Thorsell, Elisabeth, 1945-}  
Släktforskning: vägen till din egen historia
Elisabeth Thorsell i samverkan med Ulf Schenkmanis  
förlag/år:  Västerås: Ica, 1993  
omfång: 159, [1] s. : ill., faks.; 25 cm  
ISBN: 91-534-1530-2

54
Gästgiverier / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-02
« skrivet: 2006-10-02, 21:42 »
1831-årskartan är inte i bokform. Det är ett blad c:a 66 x 95 cm, nedvikt till c:a 11 x 19 cm, uuppskuren i 30 delar som monterats på väv.
Kartan omfattar hela Sverige och hela Norge.

55
Gästgiverier / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-02
« skrivet: 2006-10-02, 00:04 »
Varje namngiven ort har ett gästgiveri.

56
Gästgiverier / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-02
« skrivet: 2006-10-01, 23:27 »
Hej Sam,
 
I diskussionen Källor: Kartor: Kartor och gårdar frågade du 28 mars 2001 kl. 18.14 efter .Res-Karta öfver Sverige, Södra delen, efter officiella uppgifter från LäneStyrelserne sammandragen av C. Akrell, År 1830. Tillökad och förbättrad 1836 .
Fick du någonsin tag på den kartan?

57
Gästgiverier / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-02
« skrivet: 2006-09-30, 14:48 »
Beträffande gästgiveriernas belägenhet under 1800-talet skannade jag för drygt fyra år sedan in Brandenburgs Karta öfver landswägaren uti Sverige och Norrige från 1831. Där finns gästgiverierna utsatta med avstånden emellan dem i gamla fjärdedels mil.
En kopia av inskanningen hamnade hos Sam Blixt, som bearbetade kartbilderna till en storlek lämplig för nätet. Besök gärna Sams hemsida för närmare studium.

58
Handlande / Handlare / Lärftkrämare
« skrivet: 2006-08-06, 08:23 »
Lärft är vävt i tuskaft, inte tre-.
 
Källa: Nordisk familjebok, 2 uppl. samt ett flertal vävböcker.

59
22 Mått, mynt & stämplar / Famn
« skrivet: 2006-08-03, 23:18 »
Nu var en svensk fot bara 29,7 cm, vilket ger oss en kubikfamn på 5659 liter .

60
Seder och bruk / Seder och bruk
« skrivet: 2006-07-18, 10:24 »
Nysilver är en legering av koppar, zink och nickel. Metallen kallas så oavsett om den är försilvrad eller ej.

61
Jag känner inte till några diskussioner om just vigselringar, men här diskuteras ädelmetaller och deras stämplar.

62
CH bör väl vara C + en siffra - om det är en svensk årtalsstämpel.

63
Mäklare / Stadsmäklare
« skrivet: 2006-07-03, 23:36 »
Enligt Svenska Akademiens Ordbok:
 
STADS-MÄKLARE. i stads tjänst varande mäklare (se d. o. 2; särsk. (numera mindre br., handel.) i vissa städer: av handels- o. sjöfartsnämnd ss. officiell mäklare auktoriserad o. under viss kontroll av stadsmyndighet stående tjänsteman; motsatt: privat l. fri mäklare. BoupptSthm 1673, s. 1239 a. De officiella mäklarna, de s. k. stadsmäklarna. SvAffärslex. 320 (1948)

64
03) Osorterat / Vad heter han i efternamn?
« skrivet: 2006-06-21, 15:57 »
Samme kopparslagare. Till Horn kom han 1870.
Äktenskapet med Anna Lisa Nilsdotter ingicks 1871 10 24 enligt Horns hfl, två månader efter sonens födelse.

65
03) Osorterat / Vad heter han i efternamn?
« skrivet: 2006-06-21, 15:19 »
I Skara födelsebok finns en Carl Gustaf Hwarfv?n, född 6 juli 1818, döpt 7 juli, son av kopparslagare F.U. Hwarfv?n ohh Britta Elisabeth Falk.
Något att följa upp kanske?

66
03) Osorterat / Vad heter han i efternamn?
« skrivet: 2006-06-21, 15:09 »
Enligt vigselnotisen bor han i Källemåla. Husförhörslängden för 1850-1856 sid. 123 tar där upp Carl Gustav med hustru Anna Stina. Efternamnet är även där svårläst, men jag tolkar det som Hwarf?n. Han uppges vara född i Skara 1818-07-06.

67
Bläddra gärna tillbaka i diskussionen, inlägget 2 december 2004 är särskilt intressant.

68
Järnvägsanställda / Baninspektor
« skrivet: 2006-06-01, 22:24 »
Ja, titeln synes ha varit kortlivad. Enligt den angivna källan fanns år 1931 endat två baninspektorer kvar i tjänst.

69
Järnvägsanställda / Baninspektor
« skrivet: 2006-05-31, 23:44 »
Ja visst har det funnits baninspektorer vid SJ. Från 1917 till 1923 fanns det 5 stycken vid Banavdelningen. De var placerade i lönegrad 22.
 
Statens Järnvägar 1906-1931, s.75.

70
10 Folkliv / Telefonsvarar kultur
« skrivet: 2006-05-02, 21:58 »
Det förekom också något som kallades namnanrop, man begärde inte ett visst nummer, utan angav namnet på abonnenten. Detta fanns kvar i min hemstad ända in i 1950-talet.

71
05) Datum / Festum circumcisionis Domini
« skrivet: 2006-04-25, 09:58 »
Omskärelsefest (Festum circumcisionis Domini) kallas i några gamla kalendarier l jan., emedan kyrkan på den dagen firade minnet af Frälsarens omskärelse och namngifning .
 
NF2 bd 20

72
02) Ortnamn N - Ö / Veselången
« skrivet: 2006-04-23, 11:58 »
.Sjönamnet Veselången (Uisulangi början av 1300-talet) anses innehålla ett visa 'fuktig ängsmark' och betyda 'långsjön i maden' eller eventuellt 'långsjön i maden med namnet Visa' (Thorsten Andersson i NoB 1970 s 31) . Samma stam vis- ingår tydligen i såväl Veselången som Viskan .
 
citat ur Känn Sjuhäradsbygden, Del 6 Ortnamn (Borås 1991) s.51

73
22 Mått, mynt & stämplar / Kronans värde i dollar
« skrivet: 2006-03-09, 19:13 »
Just denna uppgift, om dollarkursen, kommer från en gammal uppslagsbok från 1910-talet, Nordisk Familjebok andra upplagan, nätutgåvan.

74
22 Mått, mynt & stämplar / Kronans värde i dollar
« skrivet: 2006-03-09, 11:38 »
Omkring 3:75

75
Incest / Incest
« skrivet: 2006-03-03, 09:51 »
För att återknyta till rubriken:
Har Kristoffers Landslag några synpunkter på incest?

76
Vinköl / Vinköl AI:7 s. 181 Blombacka GID 1606.1.11000
« skrivet: 2006-02-23, 14:49 »
6/10 1800 i Härenhed. Troligen nuvarande Norra Härene.

77
Yrken F / Författare
« skrivet: 2006-01-25, 19:31 »
Sanna kvinnor, skådespel i tre akter (1883) skrevs enligt Libris av Anne Charlotte Leffler (1849-1892).  
Den enda kvinna som passar in av de som förekommer på Sveriges befolkning 1890 är denna:
 
di Cajanello Leffler, Anna Charlotta
Författarinna (Hertiginna)
f. 1849 i Klara (Stockholms stad, Uppland)
Gift kvinna, mor i familjen
Hagen
Fågelås (Skaraborgs län, Västergötland)
Frånvarande vid inskrivningen
f. Leffler
Födelseort i källan: Klara Stockholms stad

78
Första ordet är hälsa.

79
00 - Behandlingsmetoder / Blindtarmsoperation
« skrivet: 2005-12-30, 19:09 »
Till ovanstående kan läggas att artikeln är tryckt 25/1 1905.

80
22 Mått, mynt & stämplar / Rev / Kvadratrev
« skrivet: 2005-11-28, 23:44 »
Ett (en?) rev är alltså 100 svenska fot.

81
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-20
« skrivet: 2005-11-20, 16:07 »
Någonting i den här stilen alltså:
 

82
Bifoga bild / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2009
« skrivet: 2005-10-18, 09:52 »
Du kan t.ex. följa dessa anvisningar.

83
Titlar och befattningar / Sappör
« skrivet: 2005-10-10, 09:30 »
Lindstams bok finns i tre upplagor, 1945, 1962 och 1986, förutom det nämnda supplementet.
Allt enligt Göteborgs stadsbiblioteks nätkatalog.

84
15 Historia / Tiden...
« skrivet: 2005-10-06, 10:42 »
Nollan bör väl rimligtvis markera det klockslag som ligger mellan (motsvarigheten till) 31 december år 1 före vår tideräkning och 1 januari år 1 enligt vår tideräkning.

85
Toarp / Toarp GID 1253.7.40900
« skrivet: 2005-10-04, 20:37 »
Det kan också vara Tomarp.

86
AAA - Enskilda fartyg / Patricia
« skrivet: 2005-10-04, 18:33 »
Namnet Fyllepia fick hon därför att hon gick med ständig slagsida, vilket sades bero på de högt monterade kanonerna.

87
Latinska ord / Äldre inlägg (arkiv) till 20 oktober, 2009
« skrivet: 2005-09-27, 23:50 »
Hm, nej det går nog inte ihop.

88
Latinska ord / Äldre inlägg (arkiv) till 20 oktober, 2009
« skrivet: 2005-09-27, 21:59 »
Nominum obitus, den dödes namn ?

89
Mag- / Magtorsk
« skrivet: 2005-09-05, 14:49 »
Nordisk familjebok, första upplagan, ger en intressant beskrivning av hur man såg på sjukdomen under det sena 1800-talet.

90
Titlar och befattningar / Pontonjär / Pontonier
« skrivet: 2005-09-02, 11:05 »
Visst går det att jämföra dem, hur skulle vi annars kunna påvisa likheter och skillnader? Pontonjärtrupper kan sägas vara ingeniörstruppernas föregångare. Läs t.ex. vad Nordisk Familjebok säger om P.:
 
Pontonjärer (af p o n t o n, se d. o.), sådana tekniska trupper, som hufvudsakligen sysselsättas med krigsbromaterielens handhafvande och parktjänst. Sådana trupper finnas i alla ordnade arm?er, men benämnas ej alltid pontonjärer, utan äfven ingeniörtrupper och pionjärer.  
.
I Sverige funnos pontonjärer 1867-92.

 
Så visst finns det likheter i deras uppgifter även om de inte är identiska.

91
Yrken F / Förgyllare
« skrivet: 2005-08-23, 21:42 »
Som framgår av yrkesbenämningen sysslade han med att förgylla föremål.
Det kunde handla om att lägga på bladguld eller att brännförgylla. På senare tid också galvanisk förgyllning.
Arbetsplatsen kunde nog variera, det kunde t.ex. vara en verkstad för tillverkning av prydnadsföremål av skilda slag, tavelramar förgylldes o.s.v.

92
Detta fenomen med fel födelseförsamling förklaras här.

93
Yrken B / Baljmakare / Bajonettbaljmakare
« skrivet: 2005-07-12, 10:06 »
Vad gjorde man på faktoriet?
Balg är enligt SAOB besläktat med bälg, balja och kan syfta på t.ex. svärdsbaljor/svärdsskidor men även på andra höljen.

94
Sekreterare / Magistratsekreterare
« skrivet: 2005-07-01, 16:35 »
Visst vet någon. Sålunda vet SAOB:
 
Magistratssekreterare: . i vissa städer: chef för magistratens kansli (vilken närmast handhar de ärenden vilkas handläggning ankommer på magistraten).

95
Yrken S / Sällskapsfruntimmer
« skrivet: 2005-07-01, 00:22 »
Än mer känt är nog framställningen av osläckt kalk, den process som har gett upphov till benämningen.

96
46 Ordet är fritt om släktforskning / Trevlig midsommar
« skrivet: 2005-06-24, 17:59 »
Västkusten drabbades av perfekt midsommarväder, nästan vindstilla, strålande sol och knappast ett moln på himlen.
Som vanligt har vi gårdsfest med bl.a uppträdande av folkdanslaget Västanvind, för dagen förstärkt med en gästande skotsk trupp från Ayre utanför Glasgow, 16 dansare och en säckpipeblåsare.
 

 
Firandet fortsätter hela kvällen.

97
Kanske ska vara Västra Hisings härad? Omfattar sju socknar: Backa, Björlanda, Nödinge, Rödbo, Säve, Torslanda och Öckerö.

98
Yrken J / Juvelerare
« skrivet: 2005-06-07, 00:54 »
I adresskalendern för 1904 finns juvelerare Gust. Wikström på Västra Hamngatan 23/Södra Larmgatan 6.  
1890 var han bosatt på Södra Vägen 3, 5/Storgatan 53.
 
Ur Sveriges befolkning 1890:
 
Wikström, Gustaf Leonard
Guldsmed
f. 1858 i Göteborgs Kristine (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Gift man, far i familjen
14 Roten 11-12
Göteborgs domkyrkoförs (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Christine

 
Kan det möjligen vara han?

99
Styrelser igen... :-) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-16
« skrivet: 2005-05-15, 21:02 »
Ekonomiska föreningar registreras numera hos Bolagsverket, tidigare hos PRV och ännu längre tillbaka hos Länsstyrelserna.

100
Fjärdingsman / Fjärdingsman
« skrivet: 2005-05-07, 21:55 »
Fjärding torde i detta sammanhang syfta på en fjärdedels härad.
Mera om fjärdingsmän finns att läsa här.

101
1724 inföll annandag påsk den 6 april.

102
Äldre ord A - K / Camblott
« skrivet: 2005-05-03, 14:55 »
Camblott är väl snarare en äldre version av kamlott.
Kambrik, försvenskning av Kamerijk,  är inte samma sak.

103
Yrken på Engelska / Yrken på Engelska
« skrivet: 2005-04-22, 10:26 »
Cannery översätts nog lämpligast som Konservfabrik.

104
Albert Einstein publicerade vid 26 års ålder de arbeten som 16 år senare belönades med nobelpris.
William Pitt d.y. blev premiärminister vid 24 års ålder.
Med sina 28 år på nacken är Micha?l kanske på väg att bli för gammal för såväl forskning som politik?

105
Bryggare / Bryggare / Bryggmästare
« skrivet: 2005-04-08, 22:00 »
Hans yrke var naturligtvis bryggarens.
Åldermannen var den valde ledaren bland mästarna i ett gille, med dagens språkbruk skulle han kanske ha kallats ordförande.

106
Titlar och befattningar / Gardeskarl, gardesman
« skrivet: 2005-04-08, 09:21 »
GARDES-KARL.  
FORMVARIANTER: ( gardi- (-die-) 1674--1682. garder- 1795. gardes(-dies-, -dis-) 1882--1923)  
ETYMOLOGI: [jfr d. garderkarl]
BRUK: (numera föga br.)
BETYDELSE: gardist.
 
Svenska Akademiens Ordbok, nätupplagan

107
Visst finns hamnkapternerna kvar, det verkar finnas en i varenda liten hamn.
Om Wallroth är Göteborgs enda hamnkapten vet jag inte, kanske finns det fler?
Så du hittade huset. Nu vet du hur man gör julkort .

108
Ja Eivor, hamnkapten är en yrkesbenämning:
person (i Sv. kommunal tjänsteman) som har överinseendet över en hamn o. dess anläggningar
SAOB

109
SFS nr: 1987:230
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L2
Rubrik: Äktenskapsbalk (1987:230)
Utfärdad: 1987-05-14
Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:107
 
.
3 ? /Träder i kraft I:2005-01-01/
Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon.
 
Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 ?.
 
Vid tillämpningen av första och andra styckena jämställs adoptivförhållande med släktskap. De som därvid anses som helsyskon får dock ingå äktenskap med varandra efter tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 ?. Lag (2004:763).

110
Ingegerd
 
Om du följer Micha?ls länk så får du begreppet förklarat.

111
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-13
« skrivet: 2005-02-13, 10:46 »
Hur var det nu förbundsordföranden skrev 13 september 2003:
 
Förbundet har i det längsta värjt sig mot förkortningsivern. I nödfall kallar vi oss SSf  
(skrivet så), men helst undviker vi detta. Det finns allt för många förkortningar ute för att en till skulle vara motiverad.  
 
Nöden tycks plötsligt ha blivit mycket stor .

112
281 kl 22:44

113
Dessa 280 diskussioner innehöll 481 inägg.

114
280

115
Äldre uttryck / """"Under en rök""""
« skrivet: 2005-01-20, 22:56 »
En förklaring till Rök i detta sammanhang ges i Svenska Akademiens Ordbok.Följ länken och bläddra ner till position 5)

116
Titlar och befattningar / Konstapel
« skrivet: 2005-01-20, 01:50 »
Konstapel
på vissa större handelsfartyg (segelfartyg): innehavare av den lägsta befälagraden(närmast under styrman), som bl. a. förvaltar o. utdelar fartygets proviant.  
 
Svenska Akademiens Ordbok

117
Några skopliggare från Istambul har jag inte hört tals om, men i Borås förekom enkonstantinopolitanskbasfiolsmakaregesäll. Det skulle sägas snabbt, som ett ord och utan att man stakade sig eller tvekade .

118
Oäkta eller inte.... / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-23
« skrivet: 2005-01-15, 00:56 »
Inhyses diskuteras under Yrken/Inhyses.

119
Hytt- / Hyttarbetare
« skrivet: 2005-01-03, 10:36 »
Svårt att svara på om man inte vet vad för sorts hytta det handlar om. Är det frågan om järnbruk eller glasbruk eller sjöfart . ?

120
Förnamn - M / Mabelin
« skrivet: 2004-11-08, 15:38 »
Enligt SCB var ni två stycken 2003-12-31.

121
Musik- / Spelmästare
« skrivet: 2004-10-25, 23:41 »
Han undervisade i instrumentalspel eler förestod spelhjulet vid en gruva.
Se vidare i Svenska Akademiens Ordbok.

122
Feltolkade yrken / Vullkmakare
« skrivet: 2004-09-25, 09:49 »
Vullkmakare kanske är en form av valkmakare?
Vid en stamp bereddes ylletyger, valkades, till kläde och klädesliknande kvalit?t.

123
Mellansverige? / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-18
« skrivet: 2004-09-18, 15:29 »
Inte heller jag har hört talas om Näröstern, men däremot om Främre Orienten. Kanske avses samma område?

124
Till viss del kan släktforskning inlemmas under begreppet Informationsteknik. En icke oväsentlig moment i denna (informationstekniken) är ju datainsamlandet. Vidare kan de delmoment som Anders Berg nämner ses som en praktisk tillämpningsövning i hanterandet av informationsteknikens verktyg.

125
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-19
« skrivet: 2004-09-01, 23:24 »
I Egon Bosveds Nordiska kalender anges Rogatianus namnsdag torsdag 24 maj, dagen efter fjärdedag pingst.

126
Fläng och flängd förekom i södra Västergötland på femtiotalet.

127
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-08-18, 22:55 »
Grotesk är en gammal typografisk benämning på den grupp av teckensnitt som numera kallas linjärer.
Dit hör Verdana. Den engelska motsvarigheten till grotesk är i detta sammanhang gothic.

128
Väv- / Vävlagare
« skrivet: 2004-08-18, 21:07 »
Nej, han lagade själva  väven som höll på att växa fram i vävstolen, knöt ihop trådar som gått av och sådant.
Och ja, en vävlagares status var högre än vävarens.

129
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-29
« skrivet: 2004-08-18, 20:55 »
Den som vill ha exempel på en diskussionssite med grotesksnitt, Verdana tror jag att det är, kan pröva denna. Liksom Anbytarforum körs den i Discus och texten är svart på grå botten. Rubriker/länkar i blått/magenta.
Varning dock för att uppdateringen tar en evinnerlig tid.

130
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-18
« skrivet: 2004-08-16, 18:57 »
Framför allt behövs mer luft ovanför. Som det ser ut nu, är det mer svårläst än det var med de gamla rubrikerna.

131
Salpetersjudare / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-13
« skrivet: 2004-08-13, 23:58 »
Det fanns också alun-, beck-, kalk-, lim-, och såpsjudare.

132
Infarctus / Infarctus myocardi
« skrivet: 2004-08-09, 21:40 »
Kungsvatten har faktiskt används inom sjukvården en gång i tiden. Se bara här vad NF2 skriver:
 
Kungsvatten, kem., en fri klor innehållande blandning af salpetersyra och klorvätesyra, som nyttjas till att lösa guld (metallernas konung) och platina.  
-- Kungsvatten har inom medicinen haft användning mot vissa sjukdomar i lefvern och mjälten, mot skörbjugg och rödsot, mot gammal syfilis och kroniska hudsjukdomar m. m. Vanligen har man blandat kungsvattnet i bad, antingen helbad eller, oftare, fotbad. Sådana bad verkade starkt retande och framkallade affjällning af huden. Enligt uppgift skulle efter en längre stunds bad i utspädt kungsvatten uppträda sur smak, spottflytning, koliksmärtor och diarr?.  
-- Numera torde kungsvatten ej vidare användas som läkemedel.

133
Lantmätare / Kommissionslantmätare
« skrivet: 2004-08-03, 20:38 »
En titt i Svenska Akademiens ordbok ger detta:
 
KOMMISSARIE-LANDTMÄTARE (KOMMISSARIE-LANTMÄTARE)  
BRUK: (förr)
BETYDELSE: urspr. var särskild av de landtmätare som vid midten av 1700-talet anställdes (ss. medlemmar i olika mätningskommissioner) för utförande av särskilda arbetsuppgifter, för vilka den förutvarande landtmäteripersonalen var otillräcklig; sedermera titel för ordinarie landtmätare som icke uppnått befordran till andre l. förste landtmätare; 1909 utbytt mot: distriktslandtmätare.

134
15 Historia / Solförmörkelser på 1840-talet
« skrivet: 2004-08-01, 12:10 »
Även solförmörkelsen 8/7 1851 var synlig i södra Sverige.

135
Inte förstår jag vad detta har med obefintlighetsregister att göra, men att han vändes mer eller mindre regelbundet var för att han skulle slippa få liggsår.

136
01) Allmänt / Genline translation
« skrivet: 2004-07-17, 23:56 »
Statement for the mortgate institution/building society regarding children.

137
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-17
« skrivet: 2004-07-14, 17:37 »
Nejdå, det är inte genuint gotländskt. Det är vanligt förekommande i södra Västergötland.

138
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-17
« skrivet: 2004-07-14, 11:43 »
Intressant är att särskrivningen av vidtala blir tala vid, alltså med omkastad ordföljd.
Detta fenomen finns ju också om vi särskriver särskriva; då blir det skriva isär .

139
04) Arkiv (diskussioner t o m 2007) / Åker, döda 1899
« skrivet: 2004-07-13, 17:16 »
.medels fosfor.
 
Icke sällan dog inte bara fostret, utan även kvinnan av behandlingen.

140
Nagelsmed / Nagelsmed
« skrivet: 2004-07-12, 20:06 »
Han värmde nitarna innan nitaren satte dem på plats i nitförbandet. Nagelvärmare fanns på alla industrier som tillverkade nitade föremål. Det kunde handla om broar, fartyg, ångpannor eller annat.

141
14) Fotografier och vykort / Tyda ett vykort
« skrivet: 2004-07-10, 21:39 »
Tolkningsförsök:
 
Mr Alfred Nicklason,
Amo? & Bowman Co?
N.D.
 
Seranton N.D. Dec 22 1908
Bäste Mr A Nicklason
                 må så gott
Som ni nog har sport är vi här i Dakota  
också inte så långt ifrån Eder,om ni vill
vara snäll skrifva Tala om hvilken
section township och range ni lefver i
vore ni snälla, vi vill komma och hälsa
på Eder någon gång och är lättare finna Eder
om vi vet hvilket township och range ni lefver i
Nu är det snart jul, en glad och fröjdefull
jul samt ett godt nytt år efter, många helsningar
Adrian och Oscar Lindgren  
Scranton?, Bowman Co. N.D.

142
06 Barn / Dött syskons namn.
« skrivet: 2004-07-01, 22:13 »
Om namnet Ansgar hade man för hundra år sedan denna uppfattning:
 
Ansgar (An.sk ar), västfrankiskt mansnamn,
latiniseradt till Ansgarius hos den förnämste bäraren af detsamma. Den fornnordiska motsvarigheten till A. är A s g e i r. I Ossians sånger har namnet formen Oskar. Se A n s g a r i u s.
 
Nordisk familjebok 2:a uppl.

143
Äldre ord L - Ö / Regarnsstrumpor
« skrivet: 2004-06-30, 23:39 »
Skrivs numera oftast redgarn.

144
Förnamn - M / Margareta / Margeta / Margta
« skrivet: 2004-06-28, 08:51 »
Lite mer namnstatistik:
På skivan Sveriges befolkning 1970 finns 86 Margta.
Alla utom två är födda i Hälsingland.

145
22 Mått, mynt & stämplar / Vad betyder 12 Tun hö
« skrivet: 2004-06-26, 17:43 »
Tja, åtminstone den andra frågan kan jag kommentera. Mina rosenbuskar föredrar absolut hästdynga framför avgaser.

146
22 Mått, mynt & stämplar / Vad betyder 12 Tun hö
« skrivet: 2004-06-25, 23:24 »
Gatunamnet har tidigare diskuterats under Yrken M-R: Parmmätare.

147
Glad Midsommar ! / Glad Midsommar !
« skrivet: 2004-06-25, 20:58 »
Hej Elisabeth,
 
Visst får du låna den. Vill du ha den i högre upplösning, eller duger den som den är?
 
Bosse

148
Glad Midsommar ! / Glad Midsommar !
« skrivet: 2004-06-25, 16:44 »
Så var det dags igen, klockan 13.00 restes stången:
 

 
och kvart över tre kom som vanligt Västanvind. Folkdanslaget alltså, vinden var annars sydostlig i år.
 

 
Ganska trevligt, trots ihållande gråväder med enstaka lättare duggregnskurar.

149
Äldre ord A - K / Fätå
« skrivet: 2004-06-18, 19:34 »
En markbit avsedd för kreatursbete.

150
Tråddragare / Tråddragare
« skrivet: 2004-06-16, 16:02 »
Slå upp Nordisk familjebok 2:a upplagan Tråddragning så får du en beskrivning av tillvägagångssättet.

151
Gesäll / Gesällhustru
« skrivet: 2004-06-15, 14:52 »
Nej, en gesäll är icke någon lärling.
Lärlingen kunde efter avslutad lärlingstid avlägga gesällprov, och blev då gesäll. En gesäll är att betrakta som en fullt utlärd hantverkare, medan lärlingen fortfarande är en elev.

152
Vid närmare eftertanke finner jag att punkterna 7 och 8 i Daniels beskrivning bör byta plats.

153
Punkt 6. När du startar en ny bild stänger Paint den gamla. Du måste då välja om du vill spara den eller inte. Det är inget fel, utan beror på att Paint inte kan hålla två dokument öppna samtidigt.
 
Punkt7. Paint kommer ihåg storleken på den vita rutan du använde senast. Om din nya inklistrade bild har andra proportioner, så blir det en vit kant kvar. Du måste alltså beskära bilden för att slippa den vita kanten. Du gör egentligen inget fel, det är Paints begränsningar som är orsaken.
 
Så här ser din understa bild ut när jag behandlat den i Paint:
 

154
För Daniel Berglund och alla som kör W98 kan jag bekräfta att den beskrivna metoden fungerar utmärkt även i Windows 98, åtminstone SE-versionen.

155
Koppor / Koppor
« skrivet: 2004-06-09, 00:13 »
Om vaccination, dvs inympning av kokoppor, står detta i Nordisk familjebok:
 
. Fr. o. m. 1810 utöfvades den allmänt i Sverige ej blott af läkare, utan äfven af klockare och präster, och 1815 blef den i lag påbjuden som obligatorisk. .
 
Detta förklarar kanske varför noteringen saknas under hennes tidigaste levnadsår.

156
01) Allmänt / Amerikaniserade svenska förnamn
« skrivet: 2004-06-06, 10:24 »
En tänkbar amerikanisering av Lave är Lewis eller Louis.
De flesta nutida svenska Lave tycks finnas i Skåne, så id?n att namnet har ett danskt ursprung är kanske inte helt fel.

157
01) Allmänt / Amerikaniserade svenska förnamn
« skrivet: 2004-06-05, 22:40 »
I Sveriges dödbok 1950-199 finns en Lave Olof Eriksson (1896-1975), även han född i Östra Broby.
Men om man amerikaniserar Lave, vad blir det då? Kanske är det det som frågan gäller?

158
01) Allmänt / Amerikaniserade svenska förnamn
« skrivet: 2004-06-05, 22:31 »
Jag utgår ifrån att det gäller den Lave Eriksson som Anne-Lee efterlyser i en annan diskussion.
På CD:n Emigranten skrivs han som Lave redan vid den första utresan 1889, så det verkar inte vara någon amerikanisering av namnet. En sådan borde ju inte ha gjorts redan i Sverige?
För övrigt finns det enligt SCB i dagens Sverige 274 män som bär förnamnet Lave.

159
Släktforskningshumor / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-22
« skrivet: 2004-06-05, 22:24 »
Det var förstås ett par sladdbarn .

160
Släktforskningshumor / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-22
« skrivet: 2004-06-05, 12:13 »
På en amerikansk webplats fann jag detta under rubriken Genealogy jokes/Släktforskningshumor. Som all riktig humor rymmer den en hel del sanning och visdom:
 
Every family tree needs pruning.
 
Eller, för oss som föredrar ärans och hjältarnas språk:
 
Varje släktträd behöver beskäras.

161
Förslag:
 
. 5 res. inbrott.
Samt misstänkt för  . flera gånger.

162
22 Mått, mynt & stämplar / Bushel
« skrivet: 2004-06-04, 10:04 »
Kan vara bushel d.v.s. skäppa. Hur stor en amerikans bushel är, vet jag tyvärr inte.

163
Yrken O / Operasångare
« skrivet: 2004-05-27, 09:42 »
Några data ur Sveriges dödbok 1950-1999:
 
19060514-5044
Lindedal, Ebba Alice Cecilia
Per Dubbsg 4
413 46  Göteborg
Död 15/2 1995.
Folkbokförd (1995) i Annedal Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.
Född 14/5 1906 i Kungsholm (Stockholms stad).
Änka (5/5 1991).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000: Annedal, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan: KUNGSHOLM (Stockholms län)
Källor: SPAR 95, RTB 95, SPAR 92
 
19041105-5056
Lindedal, Styrbjörn
Vallg 21
411 16  Göteborg
Död 5/5 1991.
Kyrkobokförd (1985) i Domkyrkoförs i Göteborg, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1985) på samma ort.
Född 5/11 1904 i Tyskland.
Gift man (17/12 1939).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000: Domkyrkoförs i Göteborg, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan: TY
Källor: SPAR 92, RTB 91

164
Notarie / Notarie
« skrivet: 2004-05-23, 11:54 »
En notaries uppgift var att notera, eller för att citera Nordisk Familjebok 2:a upplagan:
 
Notarie (lat. notärius, eg. snabbskrifvare, stenograf; se Nota),  
stenograf (i svenska riksdagen); i allmänhet detsamma som protokollsförare, särskildt benämning på vissa tjänstemän i hofrätternas civilexpeditioner eller i de centrala ämbetsverkens kanslier. Dessa notariers befattning är hufvudsakligen att föra protokoll vid domstolens eller ämbetsverkets sessioner samt att ombesörja uppsättandet och expedierandet af domar, utslag och beslut.

165
Fotograf / Klichéfabrikör
« skrivet: 2004-05-20, 12:58 »
Det handlar väl om denne man:
 
Ernst Hilding Ellqvist, f. 19/7 1878 i Ausås  
 
Han uppges vara Fabrikör (kischefabr.)

166
Yrken D / Doktor
« skrivet: 2004-05-15, 11:15 »
Vet ingenting? Inte ens när han levde? Kanske är det den här gubben?
 
19090719-0839
Sandegren, Knut Evald
Sara Moraeas v 134
122 35  Enskede
Död 6/2 1973.
Kyrkobokförd i Skarpnäck, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 19/7 1909 i Maria Magdalena (Stockholms stad).
Gift man (20/5 1939).
--------------
Födelseförsamling i källan: MARIA MAGD. (Stockholms län)
Källor: RTB 73, MTL 71

167
Beckman, Bjarne:  
Dalupproret 1743 och andra samtida rörelser inom allmogen och bondeståndet
(Göteborg 1930)

168
01) Ortnamn A - M / Grubbe
« skrivet: 2004-05-11, 23:06 »
Motsvarande sökning i Svenska ortnamn 1999 ger bara 173 träffar, de flesta i norra Sverige.
 

 
Varje röd prick är en plats vars namn börjar med Grubb-.

169
17 Juridik / Morgongåva
« skrivet: 2004-05-05, 12:50 »
Har du läst inläggen i diskussionen Morgongåva?

170
Tolkningsförsök:
 
Octob. 21 föddes, d. 24 döptes Gb.(gossebarnet?) fr. Westr. Stigåsa Carl Joh.
Par(entes) Peter Svensson och h(ustru) Lena Svensdotter –40
Test(es). And. Mårtensson? h(ustru) Lena Kathr. Svensd(otte)r i Ö. Stig-
åsa, Dr. Jonas Svensson i Västra Do. pig(an) Caisa Svens-
d(otter)r, Ö. Do.

171
Torpare / Gatuhusman
« skrivet: 2004-04-12, 20:14 »
En person som bor i ett hus på gatan (backen, tån), dvs. ungefär detsamma som en backstugusittare.

172
Fjärdingsman / Kronofjärdingsman
« skrivet: 2004-04-10, 18:25 »
Antagligen detsamma som en kronofjärdingsman.

173
Norra Vi / Norra Vi GID 343.15.3700
« skrivet: 2004-04-07, 13:44 »
Även Kälemålen återfinns på dagens karta, mitt i bilden:
 

174
Norra Vi / Norra Vi GID 343.15.3700
« skrivet: 2004-04-07, 13:37 »
På häradskartan från 1868-1877 återfinns gårdarna Kärremåla eller Kälemålen och, längre söderut i socknen, Kölemåla.

175
Äldre ord A - K / Deja
« skrivet: 2004-04-01, 20:40 »
En annan stavning av deja?

176
000 - Att sortera / Latinska förkortningar
« skrivet: 2004-03-31, 09:34 »
sic = sålunda, på följande sätt, så utan vidare, i följd härav, under rådande omständigheter, alltså, etc.
 
Lintrup, Jorge: Latin för släktforskare s.19

177
Feltolkade ord / Wargärning
« skrivet: 2004-03-28, 22:22 »
Svaret på din fråga finns under Yrken-Vargeringsman/Vargärningsman.

178
Yrken S / Skörare
« skrivet: 2004-03-19, 15:00 »
Han eldade glasugnen.

179
Äldre ord A - K / Gratial
« skrivet: 2004-03-19, 11:08 »
Se diskussionen Yrken - Gratialist.

180
03) Osorterat / Anna - drunknad
« skrivet: 2004-03-17, 19:26 »
. svimning påkommit .

181
Vallonen som fotpall / Vallonen som fotpall
« skrivet: 2004-03-16, 15:35 »
Något inlägg från 27 oktober 2002 med Bo Olsson som författare finns dessvärre inte under Etniska grupper-Resande.
Kanske syftar Jonas Palm på Olssons inlägg denna dag under rubriken Ordet är fritt?

182
Förkortningar / Garfvareges.
« skrivet: 2004-03-15, 15:43 »
Det är med modern stavning en garvaregesäll.

183
03) Osorterat / Infl Umeå Lands 1861 Gid 2021.11.47200
« skrivet: 2004-03-13, 17:48 »
Det står nog snarare Ume stad.  
När började man förresten skriva Umeå?

184
Dom. 6 Trinit. d.v.s. sjätte söndagen efter trefaldighet, vilket enligt Egon Bosveds kalender var den 1 juli 1733.

185
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 18 oktober, 2009
« skrivet: 2004-03-03, 11:47 »
Det kan betyda kvartermästare eller kanske kvartmästare.

186
Vakt / Väktare / Slussvakt
« skrivet: 2004-02-29, 18:02 »
Några tidiga svenska slussar enligt Fredrik Sch?tz, Från fornborgar till flygfält:
 
Den första slussen vid Lilla Edet togs i bruk 1607.
 
Den första kanalen mellan Hjälmaren och Mälaren stod färdig 1610. Den hade 14 slussar. Kanalen ersattes 1629-1639 med en ny i den nuvarande Hjälmare kanals läge.
 
Stockholm fick sin första sluss 1642.

187
Äldre ord L - Ö / Trähusgeråd
« skrivet: 2004-02-27, 11:57 »
Stuthöflar kan lika gärna vara stöthyvlar, d.v.s. avsedda för att hyvla ändträ.

188
Järnvägsanställda / Järnvägskusk
« skrivet: 2004-02-25, 22:35 »
Kanske gjorde han så här, körde häst och järnvägsvagn?
 

 
Arboga 1875 enligt bildtexten.

189
46 Ordet är fritt om släktforskning / Vauxhall
« skrivet: 2004-02-23, 20:28 »
Bilmärket, som skrivs Vauxhall, ägs av General Motors. Bilarna kan närmast beskrivas som engelska varianter av Opel.

190
46 Ordet är fritt om släktforskning / Vauxhall
« skrivet: 2004-02-23, 14:37 »
Den första Vauxhallen i Göteborg öppnades 1773 efter mönster från London. Denna lokal som låg vid Första långgatan 8 (nutida adress) kunde ståta med bl.a. .en af tusen personer besökt konsert, gifven för hertig Karl af Södermanland med gemål, den 12 juli 1786 maskerad till ära för konung Gustaf III och kronprinsen Gustaf och i november 1788 en storartad fest för konung Gustaf III.
 
Lagerberg, Carl: Göteborg i äldre och nyare tid (Göteborg 1902)

191
Pip- / Piplekare
« skrivet: 2004-02-23, 14:13 »
En piplekare lekte på pipa d.v.s. spelade blåsinstrument, vanligen flöjt eller liknande.

192
Yrken A / Assessor
« skrivet: 2004-02-21, 11:40 »
Skåne ska väl vara Skåne och Blekinge

193
Yrken G / Gyllmakare
« skrivet: 2004-02-20, 18:53 »
Svenska Akademiens Ordbok har en något annorlunda uppfattning. Sökning på Gyllmakare ger en hänvisning till gördelmakare, vilket i sin tur beskrivs som  
 
handtvärkare som förfärdigar bälten o. därtill hörande beslag o. spännen; sedermera bl. ss. benämning på utövare av ett handtvärk som består i förfärdigande (o. förgyllande) av (i allm. mindre) föremål (i sht spännen, knappar, beslag, ljusstakar o. d.) av mässing l. av annan kopparlegering (gulmetall, brons); gälbgjutare;.
 
Även om förgyllningen finns där, så tycks tillverkningen vara det primära i verksamheten.

194
Skepparslöv / Skepparslöv inflyttningsattest 1798
« skrivet: 2004-02-10, 21:50 »
ta bort mellanslaget, så här:
 
`image{text}

195
Äldre ord L - Ö / Tallrik
« skrivet: 2004-02-06, 22:01 »
Enligt Nordisk Familjebok kommer ordet från italienskans tagliare, skära.

196
Uppbörds- / Uppbördsman
« skrivet: 2004-02-06, 19:02 »
Uppbördsman.  
1. I allmänhet person, som omhänderhar, ansvarar för och redovisar viss materiel eller penningmedel.  
2. Vid marinen finnes en mängd olika förråd, företrädesvis spannmåls-, proviant-, beklädnads-, sängpersedel- och sjukvårdsförråd samt å flottans varf inventarie- och materialförråd, hvilka alla omhänderhas af olika uppbördsmän, merendels marinintendenter eller underofficerare.  
Ombord å flottans fartyg benämnas inventarieuppbördsmännen:
artilleriuppbördskonstapel, uppbördsskeppare, torpeduppbördsman, minuppbördskonstapel, uppbördsstyrman, gnistuppbördsman, uppbördsmaskinist, uppbördselektriker och uppbördstimmerman. Förrådsuppbördsman är fartygsintendenten eller, där sådan ej finnes, en underofficer som redogörare. Å smärre fartyg handhar samma person flera uppbörder.
 
Nordisk Familjebok, 2:a uppl.

197
Järn- / Järnbärare
« skrivet: 2004-02-03, 00:31 »
Ålderman, vald ordförande (styrande mästare)
i ett gille eller skrå.
 
Nordisk Familjebok, 2:a uppl.

198
Järn- / Järnbärare
« skrivet: 2004-02-02, 23:03 »
JÄRN-BÄRARE.  
vid en järnvåg anställd arbetare med uppgift att där ombesörja in- o. utvägning o. transport av järn.
 
SAOB

199
Svenska Likbränningsföreningen bildades i Stockholm 1882 och utförde sin första kremering 15/11 1887.

200
20 Mat och dryck / Mat
« skrivet: 2004-01-26, 23:06 »
Makroner (fr. macarons), små runda, gulbruna, halftorkade bröd, gräddade af finstött mandel och socker jämte ägghvitskum. Makroner kallas ofta i Sverige oriktigt för biskvier, liksom ordet stundom förväxlas med makaroner (se d. o.).
 
Nordisk familjebok, 2:a uppl

201
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-02
« skrivet: 2004-01-25, 23:04 »
256 kl. 23.01

202
Spam / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-24
« skrivet: 2004-01-23, 13:16 »
SpyBot.

203
03) Äldre osorterade inlägg / Ett ord...
« skrivet: 2004-01-15, 22:42 »
I min tyska ordbok finns ordet Gefreite(r) med betydelsen vicekorpral.

204
Skeppare / Skeppare
« skrivet: 2004-01-06, 14:29 »
ungefär 35 tons lastförmåga

205
22 Mått, mynt & stämplar / Tum
« skrivet: 2003-12-15, 22:53 »
5 fot 8 tum blir inte mer än c:a 170 cm, så det är något fel i omräkningen.

206
Järnvägsanställda / Lokomotivputsare
« skrivet: 2003-12-15, 14:15 »
Blanda inte ihop smörjare och lokputsare.
En smörjare sysslade främst med att smörja axellager, gejdrar och andra rörliga delar.
Lokputsaren putsade lok. Att hålla ångloken rena från allsköns smuts som fastnat under dagens lopp var ett tidsödande och tungt arbete vilket ofta gjordes nattetid eller på tidiga morgontimmar.

208
Stiltzkin var väl sagans dvärg, han som lärde kungadottern spinna guld. Det är också namnet på skurken i filmen i{Tjejen som visste för mycket}.

209
Begravningslagen SFS 1990:1144, kap. 7 Gravrätt  
säger följande:
 
5 ? En gravrätt får upplåtas för viss tid, minst 15 och högst 50 år, eller för alltid.
 
Upplåtelse för alltid gäller bara så länge gravplatsen utgör en del av en allmän begravningsplats.
 
6 ? Om någon upplåtelsetid inte har bestämts, varar upplåtelsen i 25 år.
 
Äldre bestämmelser upphörde att gälla 1991-04-01.

210
Tegelbruksarbetare / Tegelbruksarbetare
« skrivet: 2003-11-17, 23:27 »
Det är naturligtvis omöjligt att ge ett bestämt svar på frågan eftersom du inte nämner något om huset annat än att det ligger i Borrby.
Det fanns ett tegelbruk nordost om tätorten, vid den röda pricken på kartan:
 

211
Bränn- / Brännugnsmästare
« skrivet: 2003-11-08, 18:57 »
En brännugnsmästare förestår arbetet vid en brännugn i ett tegelbruk, porslinsfabrik eller annan keramisk tillverkning.

212
Yrken M / Månadskarl / Månadstjänare
« skrivet: 2003-11-07, 10:27 »
En månadskarl är/var en arbetskarl som anställdes per månad.

213
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Ihjälljungad
« skrivet: 2003-11-06, 00:23 »
Dödad av blixten låter troligt. Ordet ljunga betyder ju blixtra, så varför skulle det vara en felläsning?

214
06 Barn / Föddes barnet eller ej?
« skrivet: 2003-10-26, 14:31 »
Bergsunds Strand finns åtminstone i postnummerkatalogen, nummer 117 38. På nr 7 bodde 1970 55 personer.
Detta torde vara den omnämnda fru Karin Engström:
 
19030625-0549
Engström, Karin Maria
Bergsunds Strand 7 2 tr
117 38  Stockholm
Död 12/9 1976.
Kyrkobokförd i Högalid, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1969) på samma ort.
Född 25/6 1903 i Johannes (Stockholms stad).
Änka (20/9 1958).
--------------
Födelseförsamling i källan: JOHANNES (Stockholms län)
Källor: RTB 76, MTL 71

215
Äldre ord L - Ö / Luta
« skrivet: 2003-10-23, 22:11 »
Något i den här stilen:
 

216
Äldre ord L - Ö / Luta
« skrivet: 2003-10-23, 14:33 »
En luta kan vara lite av varje, t.ex.
 
Ett musikinstrument
En sorts hacka med tvärställt blad
En sluttning

217
15 Historia / Byggnadsteknik för kyrkor
« skrivet: 2003-10-22, 20:58 »
Från Riksantikvarieämbetets webplats kommer följande:
 
NJUTÅNGERS KYRKA
Raä-nr:  2426-K-0001-01-0000  
Upprättat av : M DAHLBERG  
Datum: 95-01-10  
Vid/genom : RAÄ  
Landskap/Län : Hälsingland Gävleborg  
Kommun/Socken : Hudiksvall NJUTÅNGER  
Stift/Kontrakt: UPPSALA SUNDHEDE  
Pastorat/Förs.: ENÅNGERS PASTORAT NJUTÅNGER  
Ort:  
Fast.h.beteckn:  
Ek.karta : 15H6D  
Koordinater: X= 6834.4100 Y = 1566.0400  
 
Registrerade uppgifter per 2000-08-09  
 
SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI
Skyddsform KML 4 kap 3? uppförd före 1940    
Status Församlingskyrka    
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård    
 
KORT KARAKTÄRISTIK
Njutångers kyrka, en av landskapets bäst bevarade medeltidskyrkor, är vackert belägen vid fjärden med samma namn. Väster om kyrkan står en spånklädd klockstapel, sannolikt från 1700-talets första hälft. Kyrkan är huvudsakligen murad av gråsten och består av rektangulärt långhus med vidbyggd sakristia i nordost och vapenhus i sydväst. Ingång via vapenhuset. Av den äldsta stenkyrkan, uppförd under 1100- eller 1200-talen, består huvuddelen av långhuset. Vid en senmedeltida ombyggnad utvidgades koret till samma bredd som långhuset, sannolikt tillfogades då även sakristia och vapenhus. Kyrkans vitputsade murar har fortfarande kvar sin medeltida resning, även om de befintliga fönsteröppningarna och klassicerande hörnlisenerna representerar senare förändringar. Kyrkorummets senmedeltida ribbvalv har efterreformatoriska kalkmålningar från 1500-talets första hälft (framtagna 1928-29), men är till form- och symbolspråk fortfarande medeltida. Kyrkan äger flera förnäma inventarier, däribland en predikstol i senbarock. Markus Dahlberg 1997-03-24  
 
 
 
HISTORISKA UPPGIFTER
Historiska uppgifter Byggherre: I BREANT  1704 - 1705  
Dominerande stilepok, exteriör Medeltid    
Dominerande stilepok, interiör Medeltid    
Uppförande, långhus Period/år  1200 - 1520  
Uppförande, sakristia Period/år  1450 - 1520  
Uppförande, vapenhus Period/år  1450 - 1520  
Förändring av kyrkan Period/år  1704 - 1705  
 Period/år  1450 - 1520  
Förändring interiör Period/år  1955  
 Period/år  1888  
 Period/år  1928 - 1929  
 
BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION
Plantyp, församlingsrum Enskeppig    
Plantyp, altarvägg Rak    
Uppbyggnad Salkyrka    
Väderstreck, sakristia Norr    
Väderstreck, vapenhus Söder    
Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk, natursten    
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Puts/putsad    
Fasadkulör Vit    
Yttertak form, långhus Sadeltak    
Yttertak form, sakristia Sadeltak    
Yttertak form, vapenhus Sadeltak    
Taktäckning Spån    
Väggbekl. int, långhus Puts/putsad    
Innertak form, långhus Stjärnvalv    
Innertak mtrl, långhus Tegel    
Dekorationer int, långhus Kalkmålning    
 Kalkmålning    
 
INREDNING OCH INVENTARIER
Inredning och inventarier Altarskåp: H GULLESON TILLSKR  1500 - 1549  
 Bänkinredning:  1955  
 Dopfunt: CALCARIUS TILLSKR  1200 - 1249  
 Läktare:  1955  
 
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Kyrkan äger en rik samling senmedeltida träskulptur.  
 
 
 
ÖVRIGA BYGGNADER
Övriga byggnader Förråd, ekonomibyggnad    
 Gravkapell    
 Klockstapel, klocktorn    
Inhägnader Häck    
 Järnstaket    
 
LITTERATUR OCH KÄLLOR
INGRID SWARTLING, KYRKORNA I NJUTÅNGER, NIANFORS OCH IGGESUND, 1961. (HÄLSINGLANDS KYRKOR X).

218
Grönby / Grönby AI:2 (1813-1819)
« skrivet: 2003-10-19, 20:29 »
Skriv `image{} istället så går det bättre.

219
Släktforskarord på engelska / Släktforskarord på engelska
« skrivet: 2003-10-18, 20:03 »
Apprentice är lärling, målargesäll blir  
painter's journeyman.
Stenhuggare - stone-mason

220
Skeppsbyggare / Skeppsbyggmästare
« skrivet: 2003-10-12, 23:35 »
SKEPPBYGGMÄSTARE  
 
BRUK: (numera i sht i skildring av ä. förh.)  
 
#(titel för) person som yrkesmässigt konstruerar fartyg l. handhar den tekniska ledningen av skeppsbygge (l. genomgått utbildning för sådan verksamhet); i fråga om nutida fÖrh. vanl. ersatt av: fartygskonstruktör l. skeppsbyggare l. skeppsbyggnadsingenjör; i fråga om ä. förh. särsk. om (l. ss. titel för) statlig ämbetsman med uppgift att leda byggande av krigsfartyg.  
 
SAOB nätupplagan

221
Äldre ord A - K / Braf / Braff
« skrivet: 2003-10-12, 19:31 »
Ur SAOB:
 
Braf
ETYMOLOGI: [af nt. brav, adj. l. adv., af fr. brave, tapper, hederlig, af ital. bravo (se BRAVO); jfr nor. bra, d. brav l. bra, holl. braaf, t. brav, eng. brave.  
Formen braff torde angifva uttal med f-ljud. I fråga om slutkonsonantens bortfall jfr hvard. ga för gaf, å för åf (se AF)]
 
BETYDELSE: tapper, modig, manhaftig; käck, flink.

222
Fabrikör / Tobaksfabrikör
« skrivet: 2003-10-12, 19:01 »
Bokhållaren Rikard Ossian Ullström kommer till Stockholm 1882-02-11, utvandrar 1882-08-14 och återkommer till Söder 1887-11-24 som cigarrfabrikör. Han avlider 1892-02-14 i Katarina.
Som framgår av hans titel tillverkade han tobaksvaror, speciellt cigarrer.
 
Söderskivan

223
Släktforskarord på engelska / Släktforskarord på engelska
« skrivet: 2003-10-09, 23:27 »
Förslag:
 
Underskeppare - second skipper, non-commissioned skipper
Kanonjär - gunner
Välfrejdad - of good character, good reputation
Kryddkramshandlare - Spice merchant
Viktualiehandlare - Provision merchant

224
I Nordisk Familjebok första upplagan, 1889 kan man läsa:
 
Rudis, Lat., egentl. rå; oöfvad, oerfaren, okunnig, obildad.
 
Ytterligare ett belägg före SAOB:s.

225
Hjälp att läsa/tyda / Hjälp att läsa/tyda
« skrivet: 2003-10-02, 22:17 »
Han ska till Providence, Rhode Island och har så vitt jag kan se, ingen vän.

226
Har du varit i kontakt med Björkmans? Företaget finns faktiskt kvar ännu.
 
http://www.bjorkmans.com/information.html

227
Förslag:
 
Tarmvred

228
Hjon / Hjon
« skrivet: 2003-09-18, 23:13 »
Från Nordisk Familjebok, 2:a upplagan:
 
Hjon.   Se Hjonelag
 
Hjonelag (H j ön a la g), äktenskap. Ordets första del är det fsv. hjon, som betyder till ett hushåll hörande person, familjemedlem eller tjänare, i plur. särskildt om äkta makar (jfr fästehjon, trolofvade), och numera väsentligen nyttjas i några sammansättningar (fattighjon, tjänstehjon, hjondagsverke).

229
Inte lätt att tyda när bilden fattas  
Vänd på snedstrecket till ` så går det nog bättre.

230
Moderpassion / Moderpassion
« skrivet: 2003-09-07, 21:07 »
Frenesi 1. Frenitis (fr. fr?n?sie, af grek. i{fre'nesis,
af f ren, egentl, mellangärde, själsförmö-genheter),
ursinne, raseri; namn, hvarmed äldre författare
betecknade än inflammation i hjärnan och dess
hinnor, än feber med yrsel, än sinnessjukdom. -
Frenetisk (fr. fr?n?tiqne), ursinnig, rasande.
F. B.*
 
Till Korsberga utackorderades sinnessjuka från Växjö hospital.
 
Nordisk Familjebok, 2: uppl

231
00 - Sånger, ramsor mm / Sånger
« skrivet: 2003-09-04, 00:20 »
Lika så gott att vi tar melodien också:
 

232
00 - Sånger, ramsor mm / Sånger
« skrivet: 2003-09-03, 23:37 »
Du lilla bäck som ilar käck  
igenom grönan lund.  
Vi hastar du ack stanna nu  
och lek med mig en stund.  
Vi hastar du ack stanna nu  
och lek med mig en stund.  
 
Det kan jag ej sa bäcken nej  
så brått jag har, så brått jag har,  
ty mycket än skall ske och sen  
en väg så lång är kvar.  
Ty mycket mer skall ske och sen  
en väg så lång är kvar

233
Smed - allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-12
« skrivet: 2003-08-28, 14:12 »
Han var ålderman i svärdfejarnas skrå.

234
09 Döden / Ovanliga dödsfall
« skrivet: 2003-08-25, 00:42 »
Det fanns vid förra sekelskiftet en veckotidning, Askersunds veckoblad.

235
09 Döden / Ovanliga dödsfall
« skrivet: 2003-08-22, 17:35 »
Huggormen (Vipera Berus) är den enda inhemska giftormen i Sverige. Bettet är sällan dödligt, men dödsfall förekommmer.

236
1914? Var det inte 1936-1939?

237
Styrsö / Styrsö Sn GID 610.20.69400 (Styrsö C:3 sid 102)
« skrivet: 2003-08-20, 12:33 »
Säkerligen Tynnered. Namnet har stavats Tonnered, Tunnered, Tynered.
Han bör då eftersökas i Västra Frölunda, någon av gårdarna i Tynnereds by.

238
Styrsö / Styrsö Sn GID 610.20.69400 (Styrsö C:3 sid 102)
« skrivet: 2003-08-20, 11:33 »
Jag har inte sett texten, men på fastlandet innanför Vrångö finns både Tynnered och Önnered, båda i Frölunda (i Askims härad).

239
Oanständiga ortnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-10
« skrivet: 2003-08-20, 09:42 »
Så här skriver Hugo Karlsson i Känn Sjuhäradsbygden, Del 6 Ortnamn (Borås 1991) sid. 23:
 
Sexdrega skrevs de Sexdrethum 1312. SOÄ 7:1 s 210 anser att namnet betyder ett ställe (vid Ätran) med sex olika platser för fiskfångst genom notdragning, medan Linde 1982 s 92 nämner, att sex gamla vägar möts i Sexdrega. Förleden är av allt att döma räkneordet sex, senare leden *drägh (drätt), n 'dragande, dragning; dragställe' mm. Ordet är nära besläktat med drag, n. Linnde återger drätt med 'ett stycke väg'. Sexdrega tillhör de sockennamn som synes förtjäna en närmare studie.

240
Gösta Knutssons frågeprogram i radio hette om jag minns rätt Vem vet vad.

241
Så finns det några färdiga att hämta:
 
`clipart{angry} =  
`clipart{crazy} =  
`clipart{lame} =  
`clipart{proud} =  
`clipart{wink} =

242
Vi gör dem själva .
Bläddra upp en bit i diskussionen så hittar du receptet på både  och .

243
Kalmar län, Genline / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-05
« skrivet: 2003-08-14, 10:43 »
Förslag till tolkning:
 
Johan är född i Dahlhem 1754
Hedvig är född 1758

244
Äldre ord A - K / Annotation
« skrivet: 2003-08-13, 10:13 »
Annotation betyder anteckning eller anmärkning.

245
Rusthållare / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2006
« skrivet: 2003-08-03, 12:30 »
Det finns lite att läsa här också.
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Rusthållare. / Moderator Yrken

246
Djorarp ligger i Ödestugu, Jorarp i Byarum, så det är bara att välja önskad socken .

247
15 Historia / Torpen före Skiftena
« skrivet: 2003-07-27, 20:52 »
Ni kan ju börja läsa här.

248
Sjöman / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-02
« skrivet: 2003-07-25, 23:44 »
Om skeppsgossekåren, som var en sjömilitär inrättning, kan du läsa här.

249
Källarmäst(are)

250
Bränn- / Brännmästare
« skrivet: 2003-07-15, 13:56 »
BRÄNN-MÄSTARE,  
 
1)  
BETYDELSE: person som förestår bränningen vid tegelbruk l. dyl.
2)  
BETYDELSE: föreståndare för brännvinsbränneri, brännvinsbrännare.  
3)  
BETYDELSE: person som är anställd för att utföra brännmärkning af boskapsdjur vid premieringsmöten o. d.  
 
Svenska Akademiens Ordbok, nätupplagan

251
Fotograf / Stereotypör
« skrivet: 2003-07-13, 10:20 »
Han framställde klich?er, rastrerade tryckplåtar, för bildtryck.

252
46 Ordet är fritt om släktforskning / Jehovas vittnen
« skrivet: 2003-06-23, 11:13 »
Mera om tionde finns här:

253
Glad Midsommar ! / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-24
« skrivet: 2003-06-20, 18:40 »
Hemskt vad det klagas på midsommarvädret på sina håll. Var befinner ni er egentligen?
Här på framsidan har vi haft strålande solsken hela dagen.
 

 
Bilden tog jag hemma på gården för några timmar sedan. Folkdanslaget heter Västanvind, och det är just en sådan vi har, en frisk en.

254
01) Ortnamn A - M / Hester / Hestra
« skrivet: 2003-06-19, 10:49 »
Jag återger en text av Hugo Karlsson i Känn Sjuhäradsbygden,del 6 Ortnamn, sid. 15:
 
En annan jämförelsevis ung  ortnamnstyp är -hester, pl -hestra (även osammansatt Hester, Hestra). Namntypen förekommer blott i Götaland, där talrikast i Småland och Västergötland. Substantivet hester endast belagt i ortnamn, är ett inlån från kontinenten. Medellågtyska hester betyder 'ung ek eller bok'; jfr franska h?tre 'bok'. Innebörden anses i svenska ortnamn vara 'bestånd av fruktbärande träd?(Verner Ekenvall) eller snarare 'skottskog' (Lars Gunnar Romell). Namnen anses ha varit produktiva under perioden sen vikingatid - ca 1300. Flertalet av dem är relativt unga.

255
Tungsten var det namn Scheele 1781 gav åt mineralet i vilket han upptäckte metallen volfram.
Mineralet fick senare namnet scheelit av en tysk kemist Leonhard.
Men frågan kvarstår, varför gavs metallen i engelskan det namn som Scheele använde om mineralet?

256
Släktforskarord på engelska / Släktforskarord på engelska
« skrivet: 2003-06-10, 14:37 »
Förslag:
first ancestor
progenitor

257
Yrken M / Mältare
« skrivet: 2003-06-06, 13:55 »
En mältare är en person som (yrkesmässigt) sysslar med beredning av malt.
 
SAOB

258
35 Äktenskap / Borgerligt äktenskap
« skrivet: 2003-06-02, 20:41 »
Om borgerligt eller civiläktenskap i äldre tider kan du läsa här.

259
Yrken O / Oljeslagare
« skrivet: 2003-06-01, 17:54 »
Oljeslagare:
person som framställde olja ur oljehaltiga frön, ursprungligen genom att bearbeta fröna med hammare o. stampverk; jfr uttr. slå olja  
 
SAOB

260
Dikare / Täckdikare
« skrivet: 2003-05-31, 23:32 »
En täckdikare har inget med tegelbruk att göra. Det bör rimligen vara en person som sysslade med att dränera åkrar med s.k. täckdikning, om vilket du kan läsa här.

261
Mitt lexikon föreslår som översättning av svinhugg går igen:
tit for tat eller the biter bit  
och för vet hut:
none of your insolence.
De ohemula kraven och sjufaldigt hut finns inte upptaget där.

262
Mitt lexikon föreslår som översättning av svinhugg går igen:
tit for tat eller the biter bit  
och för vet hut:
none of your insolence.
De ohemula kraven och sjufaldigt hut finns inte upptaget där.

263
Land's End är väl Storbritanniens västligaste udde. Både Gwennap Head och Lizard Point ligger en bit längre söderut.

264
Musik- / Sockenspelman
« skrivet: 2003-05-15, 11:16 »
Enligt SAOB var en skötte detsamma som en skytt.

265
Inget problem alls

266
Roliga namnkombinationer / Roliga namnkombinationer
« skrivet: 2003-05-08, 23:17 »
Den har i alla fall vandrat runt i den här diskussionen. Se Micael Granströms inlägg 25 juni 2002 kl. 11.57.

267
Förnamn - E / Enevald
« skrivet: 2003-05-06, 19:53 »
På Sveriges befolkning 1970 finns det 23 stycken som bär detta namn. Sex av dem heter Svenonius i efternamn.

268
06 Barn / Vaccination
« skrivet: 2003-05-04, 11:50 »
Det gamla pålitliga huslexikonet Nordisk familjebok, 2:a uppl. kan berätta följande:
 
Den Jennerska vaccinationen infördes 1801 av professor E. S. Munck af Rosenschöld i Lund med flera läkare. Fr. o.m. 1801 utövades den allmänt i Sverige, ej blott av läkare, utan även av klockare och präster, och 1815 blev den i lag påbjuden som obligatorisk.
 
Det finns hela fyra sidor om vaccination, men här är en del av svaret på dina frågor.

269
Dåliga odds! / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-01
« skrivet: 2003-04-30, 12:21 »
Ann
 
Det motsvarande svenska idiomet är nu börjas det igen.

270
00 - Kläder och dräktskick / Hembygdsdräkter
« skrivet: 2003-04-28, 15:15 »
Rackeby-dräkten enligt Inga Arnö Berg & Gunnel Hazelius Berg: Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige:
 

 
Dräkten är sydd 1936 efter nordiska mus?ets original.

271
Yrken K / Kärnarbetare / Kärnmakare
« skrivet: 2003-04-20, 11:09 »
En kärnarbetare eller kärnmakare sysslade med att tillverka kärnor för gjutformar.
En kärna är en del som läggs in i gjutformen för att skapa en hålighet i gjutgodset. Den smälta metallen fyller ut mellanrummet mellan formen och kärnan, och man får på så sätt ett gjutet skal.

272
Visst är Överselö en egen socken. Den har dessutom en alldeles egen diskussion här.

273
04) Äldre inlägg 1998-2003 / Kohlsbygd - AI:12 - 107.48.54100
« skrivet: 2003-04-15, 03:00 »
Dömd 1851 för handel med misstänkt person.

274
Förnamn - O / Olander
« skrivet: 2003-04-13, 20:33 »
32 svenska män bär förnamnet Olander, ingen av dem har det som tilltalsnamn.
Ingen kvinna har förnamnet Olander.
Olander är något vanligare som efternamn med 2111 bärare.
 
SCB

275
Penningvärde / Penningvärde
« skrivet: 2003-04-12, 23:49 »
Som silvervikt var lod = 13,2 g. 30 lod silver var alltså 396 g silver, vad det nu kan vara värt idag. Silver noteras till dagspriser.

276
Förnamn - C / Concordia
« skrivet: 2003-04-08, 19:37 »
Concordia (latin), endräkt.
Concordia är en av de tidigaste personifikationerna i den romerska religionen. Under kejsartiden dyrkades C. särskilt såsom äktenskapsgudinna .
 
Nordisk familjebok 2:a uppl

277
Förnamn - P / Prudentia
« skrivet: 2003-04-02, 20:56 »
Det låter som om det kommer från latinets prudens = klok.
Namnet finns i engelsk form som Prudence, kanske lite vanligare där.
Prudentia är dessutom en av småplaneterna.

278
Incest / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-03-23, 15:14 »
Här som så ofta annars, gäller att hålla reda på när.
Kusingifte var förbjudet i Sverige i 1734 års lag. Konungen kunde dock ge särskilt tillstånd för sådant äktenskap. Först 1845 blev äktenskap mellan kusiner tillåtet här i landet.

279
Den andra boken är Fäderneslandets historia . av Christian Wåhlin, (1761-1829), Teologie Professor och Domprost.
Vidare står det inte We ordet Wase ., utan (Se ordet Wase .)

280
Hägerstad / Hägerstad Födelseboken 1723 gid 309.18.38700
« skrivet: 2003-03-22, 18:33 »
8:e söndagen efter trefaldighet, vilket 1723 var den 4 augusti.

281
AAA - När var... / Första böndagen 1702
« skrivet: 2003-03-19, 16:35 »
Fredag 18 april.

282
Förvaltare fanns åtminstone i flottan, hur det var i kustartilleriet minns jag inte.
För övrigt är väl 1945-1972 historia det också .

283
Nix, flaggunderofficer var den näst högsta underofficersgraden, glöm inte bort förvaltarna!
En flaggunderofficer hade en ställning som motsvarade arm?ns fanjunkare. De benämndes efter yrkesinriktningen: flaggstyrman (däck) flaggmaskinist (motor, maskin, eldare) flaggkonstapel (sjukvård) flaggtorpedmästare etc.

284
Tegel- / Tegeldräng
« skrivet: 2003-03-05, 18:19 »
Det låter som en enklare hantlangare på ett tegelbruk eller ett bygge.
När och var?  
Fanns det tegeltillverkning i trakten eller bodde han i en ort med omfattande nybyggnad?

285
04) Äldre inlägg 1998-2003 / Baksidan av ett foto
« skrivet: 2003-03-03, 22:06 »
2 st
N=19535 Brosc N-24
dubbel samma sort med
mannen å kort A
Kort-B

286
Pest / Pestilentia / Pestilentia
« skrivet: 2003-03-02, 20:18 »
Pest, pestilentia = kallades förr varje farsot eller epidemi med stor dödlighet. Numera avser man främst böldpest.
 
Lintrup, J: Latin för släktforskare

287
03) Osorterat / Baksidan av ett fotografi
« skrivet: 2003-02-26, 18:24 »
Förslag: O S

288
Förnamn - H / Huvud
« skrivet: 2003-02-20, 23:09 »
Om Hufvudsson/Hufvudsdotter i 1600-talets Borås skriver Gunnar Håkansson:
 
ANDERS HUFVEDSSON synes ha dött före 1642, ty hans namn förekommer icke i dödboken. Förmodligen var H. som av Hufve Andersson, som nämnes i boskapslängden 1627. Gift m. Ebba (efternamnet ej känt) som dog 1643 d. 2 apr. Här möter oss för första gången namnet Hufvedsson, som sedermera bars av en stor och ansedd släkt i borås under 1600-talet.
 
ELIAS SVENSSON WINDRUFF, . Gift 1663 d. 9 juni m. Ingeborg Hufvedsdotter, död 1682, tillhörande den kända boråsslläkten. Makarna skänkte 1662 200 dlr kopparm. till kyrkans ombyggnad och 1670 pat?n av silver till kyrkan (Gåvoboken).
 
PEDER OLUFSSON, . Gift m. Ingrid Hufvedsdotter. Makarnas barn antogo namnet Uttervik, ty då en ogift dotter dog 1693 d. 2 juli, kallas hon så.
 
Boråsbor under sexton- och sjuttonhundratalen

289
Valloner? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-16
« skrivet: 2003-02-19, 23:45 »
Dagobert, namn på tre frankiska konungar av merovingernas ätt. Den namnkunnigaste av dem är Klotar II:s son D. I, vilken från 622 var sin faders medregent i Austrasien och 628-638 hans efterträdare såväl där som i Neustrien.
 
Nordisk familjebok 2:a uppl.

290
Zakarias, Sakarias eller annan variation på stavningen.
Ett vanligt israeliskt namn, bärs av omkring 30 personer i Bibeln. Mest känd är den elfte av de små profeterna.

291
Lag- / Lagförare
« skrivet: 2003-02-17, 15:21 »
Enligt SAOB är en lagförare en lagstiftare, domare eller lagskipare.

292
Äldre ord A - K / Danneman
« skrivet: 2003-02-16, 15:06 »
Hon bör väl rimligen vara dotter till en förträfflig, duglig, hederlig, årlig, redbar, rättrådig, rättskaffens, aktad, ansedd man l. medborgare.

293
Seder och bruk / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-06
« skrivet: 2003-02-15, 22:53 »
Om en liknande sed vid Rägna källa i Kvänums (eller Öttums) socken, berättar Olof Henricson på sid. 82-87 i boken Stora Wånga (Skara 1978). Han hänvisar till västgötaforskaren Hugo Jungners avhandling Gudinnan Frigg och Als härad (1922)

294
Förnamn - G / Gurie
« skrivet: 2003-02-10, 12:41 »
Det finns enligt SCB tre kvinnor i Sverige som heter Gurie, två har det som tilltalsnamn.

295
Äldre ord A - K / Bredåka
« skrivet: 2003-02-09, 18:12 »
Enligt SAOB är det en slags släde. Bredåka återfinns i litteraturen hos Selma Lagerlöf, Gösta Berlings saga.

297
Väv- / Klädesvävare
« skrivet: 2003-02-07, 20:54 »
Vävde kläde, d.v.s. visst slags tyg av kardullagarn, vanl. tvåskaftat, som gm appretering (valkning, ruggning m. m.) erhållit en fast konsistens o. en filtartad yta; numera företrädesvis ett dylikt tyg av hög kvalitet (med slät o. glänsande yta)
 
SAOB

298
Kalmar län, Genline / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-06
« skrivet: 2003-02-06, 00:37 »
Kalmar ligger i Småland
Valsjöbyn ligger i Hotagen, Jämtland

299
Yrken L / Laggare
« skrivet: 2003-02-02, 14:09 »
LAGGARE,  
GENUS: m.  
ETYMOLOGI: [fsv. laggare, isl. laggari; sannol. urspr. avledn. av LAGG sbst.1,, med bet.: person som förser laggstäver med krösar (jfr LAGG sbst.1, 1)]
BRUK: (i sht förr)
BETYDELSE: person som tillverkar laggkärl
 
källa: SAOB

300
Förnamn - A / Angrid
« skrivet: 2003-01-30, 17:33 »
Enligt SCB finns det bara 12 Angrid i Sverige. 8 tilltalas med detta namn.

301
Förnamn - J / Jean
« skrivet: 2003-01-30, 16:52 »
Torparfamiljerna kanske inspirerades mer av valloner och deras namnskick än av kungar, som inte ens kallades Jean i det officiella Sverige.
Då är vi ju åter i 1600-talet.

302
Förnamn - J / Jean
« skrivet: 2003-01-30, 14:23 »
Om namnet är modeinfluerat eller ej, vet jag inte, men franska influenser finns långt före Bernadottes tid. Så är t.ex. arkitekten Jean de la Vall?e verksam i Sverige redan i mitten av 1600-talet.

303
Förnamn - K / Kilian
« skrivet: 2003-01-29, 22:02 »
Låter möjligt. Missionären Kilian har getts tillnamnet den Helige, kanske är han det helgon Laxness uppkallats efter.

304
Förnamn - K / Kilian
« skrivet: 2003-01-29, 17:57 »
Kilian var en iro-skotsk missionär som antas ha varit den förste som predikat kristendom i Franken (sydvästra Tyskland). Han sägs ha dödats omkring 690.
I dagens Sverige finns 75 st Kilian, 18 har namnet som tilltalsnamn.
 
Nordisk familjebok 2 och SCB

305
Förnamn - E / Emilian
« skrivet: 2003-01-29, 17:50 »
Idag finns 25 män i Sverige som heter Emilian, därav 12 som har detta som tilltalsnamn.
Vi kan väl därför vara överens om att namnet åtminstone nu är tämligen ovanligt.
 
källa: SCB

306
Blågarn, blångarn, blaggarn. Garn spunnit av blånor, d.v.s. korta linfibrer som bara går att spinna grovt garn av.

307
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-01-27, 23:17 »
Vad hände med Nytt senaste dygn?
Vid en uppdatering fick jag en blank sida med rubriken:
 
Inga diskussioner har fått nya inlägg.

308
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-23
« skrivet: 2003-01-27, 11:14 »
234 kl.11.10

309
AAA - Enskilda fartyg / Monitor och Merrimac
« skrivet: 2003-01-26, 21:50 »
Inte heller sänktes Merrimac av Monitor. Det s.k. slaget på Hampton Road 9 mars 1862 slutade med att båda fartygen drog sig tillbaka relativt oskadade efter en dags ömsesidig beskjutning.
Merrimac förliste i en storm utanför Florida 15 februari 1865. Även Monitor gick under i en storm 31 december 1862 utanför North Carolina.

310
Parentes=föräldrar, Susceptores=faddrar

311
Jag hittade en vilsekommen kartbild som fladdrade omkring i cyberrymden. Hör den möjligen hit?
 

312
00 - Dop / Icke döpt- vanligt förekommande?
« skrivet: 2003-01-23, 22:51 »
Har du tänkt på möjligheten att föräldrarna kan ha varit baptister? Dessa låter ju som bekant inte döpa barn. I Sverige fanns ett flertal baptistförsamlingar i mitten och slutet av 1800-talet.

313
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-24
« skrivet: 2003-01-20, 17:09 »
229 kl. 17.08

314
Musik- / Skalmejeblåsare
« skrivet: 2003-01-20, 00:19 »
Fortsättning:
 
Skalmeja (fr. chalumeau, af lat. calamus, rör) urgammalt folkligt träblåsinstrument, oboens föregångare, anses ha fordom anvandts i svenska fältmusiken, men kommit ur bruk efter Karl XII:s död. Skalmeja är äfven benämning på det lägsta registret hos klarinett4n och på den melodiförande stämman i säckpipan samt på en äldre orgelstämma.
 
Nordisk Familjebok, 2:a uppl
 
Hittar tyvärr ingen bra bild på en skalmeja.

315
Musik- / Skalmejeblåsare
« skrivet: 2003-01-20, 00:07 »
En som spelar det numera ovanliga blåsinstrumentet skalmeja.

316
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-24
« skrivet: 2003-01-11, 17:19 »
219 diskussiioner har nya inlägg under senaste dygnet kl.17.17. Nytt rekord igen?

317
Förnamn - A / Aida / Aïda / Ajda
« skrivet: 2003-01-11, 15:37 »
1176 kvinnor i Sverige har detta namn, 1006 av dem har det som tilltalsnamn. Så det hör inte till de allra ovanligaste.
 
källa: SCB

318
Förnamn - A / Abigael
« skrivet: 2003-01-11, 15:18 »
Ett par kvinnor Abigail förekommer även i bibeln, 1 Samuelsboken 25 kap. och 2 Sam. 17:25 samt i 1 Krönikeboken 2:16

319
46 Ordet är fritt om släktforskning / Bokstavsterror
« skrivet: 2003-01-09, 13:40 »
Patentverket, som sedan länge heter Patent- och Registreringsverket, kan lämpligen förkortas PRV -med versaler-, men hur jag än räknar så får jag SAAB till två stavelser, inte en.

320
Förnamn - R / Rigel
« skrivet: 2003-01-09, 13:13 »
Rigel är också namnet på en stjärna i Orions stjärnbild.

321
04) Äldre inlägg 1998-2003 / Mortorp vigselbok
« skrivet: 2003-01-07, 22:25 »
Visst står det Björnasjö. Det närmaste Björnasjö finns idag i Oskar. Här finns kanske förklaringen:
 
Oskar 088108  
Pastoratskod:
061408 Namn: -1847 Mortorps kapell, 1847-05-18- Oskar. Indelning: utbruten ur Mortorp som kapellförsamling. Pastorat: -1961 Mortorp, 1962-1976 Karlslunda, 1977- Madesjö. Husförhörslängd: 1805-. Födelsebok: 1797-  
 
Svenska ortnamn 1999 och Sveriges församlingar genom tiderna

322
02) Ortnamn N - Ö / Nymunde
« skrivet: 2003-01-04, 16:17 »
Nym?nde, N?munde, eller D?nam?nde, fästning och hamnplats i Livland vid floden D?nas utlopp i Rigaviken, erövrades av Sverige 1621, uppgavs 10 augusti 1710 av kommendanten Stackelberg till Sjeremetjev, avträddes till Ryssland 1721.

323
Söka socken / Söka socken
« skrivet: 2003-01-01, 20:05 »
Gustaf-Adolfskyrkan, i Stockholm, Svea Lifgardes garnisonskyrka, äfven använd som gudstjänstlokal af Göta lifgarde, Lifgardet till häst, Svea artilleriregemente samt tillsvidare Positionsartilleriregementet, invigdes 1894..
 
Nordisk familjebok 2:a uppl. bd 10 sp. 692, tryckt 1908-05-12

324
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-30
« skrivet: 2002-12-30, 00:03 »
201 kl. 23.46

325
Tutaryd / Tutaryd
« skrivet: 2002-12-15, 15:20 »
På cd:n Svenska ortnamn 1999 finns Sefridstorp i Fryksände, så namnformen Sefrid har tydligen levt kvar till idag, om än inte i Småland.
Namnformen Seved (Sefed) finns i Sevedstorp i alla tre smålandslänen.

326
Tutaryd / Tutaryd
« skrivet: 2002-12-15, 12:33 »
Det ser ut att stå Sefridsgården
men någon gård med det namnet tycks inte finnas idag, i allafall inte i Svenska ortnamn 1999

327
Ealdorman har en viss ljudmässig likhet med det svenska Ålderman. Finns där något samband?

328
Tyska / Tyska - Svenska
« skrivet: 2002-11-26, 12:40 »
Dienstbote = tjänare

329
04) Äldre inlägg 1998-2003 / Kulltorp
« skrivet: 2002-11-19, 11:53 »
Vigdes drängen och Frälse Rätts Ägaren Anders Andersson i Sonakull och Pigan Ingebor Johansdotter derstädes af Kyrkoherden Magi(ster)
 
FRÄLSER-RÄTT,  
BETYDELSE: rätt l. rättighet som grundar sig på gm rusttjänst, börd osv. vunnet frälse l. på innehav av frälse jord

330
Förnamn - S / Skuldfrid
« skrivet: 2002-11-18, 09:22 »
Det finns 17 kvinnor i Sverige som har förnamnet Skuldfrid. Av dessa har 3 namnet Skuldfrid som tilltalsnamn/förstanamn.  
 
källa: SCB

331
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-30
« skrivet: 2002-11-17, 22:15 »
188 kl. 22.15. Nytt rekord - igen.

332
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-30
« skrivet: 2002-11-17, 21:28 »
För tredje söndagen i rad har 180 eller fler diskussioner fått nya inlägg.

333
Äldre ord L - Ö / Risbitare
« skrivet: 2002-11-16, 23:08 »
Visserligen anger SAOB som enda betydelse av gräsbitare skadeinsekter, gräshoppor, men varför i all världen skulle någon ha anledning att räkna upp skadeinsekter bland husdjuren?  
Nej, jag tror mer på Olle Elms tolkning.

334
Förnamn - A / Abigael
« skrivet: 2002-11-16, 14:44 »
Det finns i Sveriga 101 kvinnor som har förnamnet Abigail. Av dessa har 51 namnet Abigail som tilltalsnamn/förstanamn.
 
Källa: SCB

335
Förnamn - R / Romil / Romild
« skrivet: 2002-11-16, 11:08 »
Sveriges befolkning 1970 tar upp 11 Romilsson och 4 Romilson, de flesta från Stockholmstrakten.
Endast 2 Romil finns med.

336
Hebreiska / Hebreisk skrivstil
« skrivet: 2002-11-15, 17:41 »
Jag har just provat länken ifråga och visst fungerar den. Den går till Babel Site. Där klickar man på den israeliska flaggan.

337
Yrken S / Skrubblare
« skrivet: 2002-11-14, 10:03 »
I Alingsås fanns  mellan 1723 och 1847 Alingsås manufakturverk, grundat av Jonas Alström (adlad Alströmer). Det drevs med varierande framgång av Alströmer fram till hans död 1751, sedan av hans son Patrik fram till 1804.
1729 fanns här strump-, band-, klädes- och frisväverier, kattuntryckeri, tobaksplantering och tobaksspinneri, hatt-, nål och tapetmakeri, ullkamning, filtstrumpstickeri, färgeri m.m.
Om detta kan man läsa i G.H. Stråle: Alingsås manufakturverk (1884)
 
ur: Nordisk Familjebok 2:a uppl. 1903

338
Yrken S / Skrubblare
« skrivet: 2002-11-13, 13:40 »
Och så här kunde det se ut, arbete med ullen på skrubbstol
 

 
ur: Anna-Maja Nylén: Hemslöjd (Lund 1968)

339
Yrken S / Skrubblare
« skrivet: 2002-11-13, 11:18 »
Britta, Rune och Maud säger ju egentligen samma sak, fast i lite olika ordalag. Att man sen norr om Dalälven använder en annan form av ordet, förändrar inget i sak.

340
Förnamn - Z / Zion
« skrivet: 2002-11-12, 17:57 »
I Sveriges befolkning 1970 finns endast en Zion, en kvinna.
I Sveriges dödbok 1950-1999 finns också endast en Zion, även det en kvinna, dock ej samma som i SB.
SCB:s namnsök ger oss 10 kvinnor Zion och 12 män Zion.
Så namnet tycks ha fått en viss renässans, om än blygsam.

341
03) Osorterat / Vart kom han ifrån?
« skrivet: 2002-11-11, 14:57 »
Norunga (skrivs även Nårunga)

342
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-30
« skrivet: 2002-11-10, 13:06 »
187 kl 13.06

343
Nää . jag är så blyg.
Och förresten är datum fel oxå.
Bosse

344
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-30
« skrivet: 2002-11-04, 01:28 »
181 kl. 01.25

345
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-03
« skrivet: 2002-11-01, 10:53 »
Akademiska sjukhuset utgjorde väl ingen egen församling, men hade egna födelseböcker. Se här under Domkyrkoförsamlingen:
 
Uppsala domkyrkoförsamling 038001  
Pastoratskod: 010101 Namn: -1961 Uppsala, 1962- Uppsala domkyrkoförsamling. Indelning: omkring 1550 utbruten ur Helga Trefaldighet. Pastorat: 1621-1806 Uppsala och Helga Trefaldighet, 1806- eget. Husförhörslängd: 1728-. Födelsebok: 1693-. Övrigt: födelser vid Akademiska sjukhuset 1816-1899 införda i särskild födelsebok i sjukhusets arkiv, 1900-1946 i särskild födelsebok i kyrkoarkivet; oklart hur födelser vid Uppsala privata sjuk- och förlossningshem -1927 blivit införda; 1846-1948 särskilda kyrkoböcker och register (jämte födelsebok 1930-1947) för länsfängelset, på landsarkivet.
(min kursivering)
 
Sveriges församlingar genom tiderna

 
Dessa särskilda böcker kan naturligtvis ställa till med svårigheter, men de ska nog inte betraktas som särskilda församlingar. Övrigt kan säkert vara en passande rubrik.

346
Äldre ord L - Ö / Seminant
« skrivet: 2002-10-28, 15:37 »
SAOB har en något avvikande uppfattning:
 
SEMINANT
ETYMOLOGI: [av lat. seminans, sående]
 
BRUK: (?)
1)  
BETYDELSE: åkerbrukare (som producerar spannmål); bonde.
 
2)  
BETYDELSE: om landområde som producerar spannmål: spannmålsproducent; äv. närmande sig l. övergående i bet.: åker.

347
Skomakare / Skoflickare
« skrivet: 2002-10-27, 14:30 »
Visst fanns det något som hette så:
 
SKO-FLICKARE.  
ETYMOLOGI: [jfr t. schuhflicker]
BRUK: (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.)
BETYDELSE: person som yrkesmässigt reparerar skor, lappskomakare, skoreparatör; i fråga om förh. under skråtiden äv. om skoreparatör med rätt att tillverka enkla skodon.
 
SAOB

348
Kan det möjligen vara fråga om Fredrik Hård af Segerstad? Här är ett utdrag ur SBL, vad det nu kan vara värt i sammanhanget:
 
. Knut Fredrik H(ård) (1877-1957). Fredrik H disputerade 1924 i Uppsala på avhandlingen Sydsv florans växtgeografiska huvudgrupper o blev fil dr 1925, lektor i Karlstad s å o i Gbg 1931 samt docent där 1934. Förutom doktorsavhandlingen kan bland hans arbeten framför allt nämnas Pflanzengeographische Studien im nordwestlichen Teil der Eichenregion Schwedens (1935) o Den värmländska kärlvätflorans geografi (1952). Omfattande materialsamlingar av H finns i GUB.

349
Gå iställer till Statistiska Centralbyrån:
 
www.scb.se
 
Välj Befolkning>Namn>Namnsökning
eller gå direkt via länken här ovan.

350
Med tanke på det tidigare mycket omfattande planteringsväsendet vid SJ, håller jag för högst troligt att trädgårdsmästaren var anställd vid järnvägen.
I SJ:s minnesskrift från år 1931 kan man t.ex. läsa:
Under senaste 10-årsperioden hava i medeltal årligen utplanterats omkring 2000 fruktträd, 4300 bärbuskar, 3800 löv- och barrträd, 8600 parkbuskar och klängväxter, 17l800 häckplantor, 20000 fleråriga blomsterväxter och rosor samt 518000 diverse växthus- och drivbänksplantor. . Allt detta växtmaterial, med undantag av mindre delar, som ej med fördel kunna förökas inom landet, är uppdraget och förberett inom statsbanornas egna depåer.
Så nog fanns det behov av trädgårdsmästare.

351
Hemmansägare / Fastighetsägare
« skrivet: 2002-10-18, 21:37 »
Så här förklaras begreppet lägenhet i den gamla pålitliga uppslagsboken:
 
Lägenhet, kam. 1. Egoområde å land eller i vatten (torp, utjordar, skogstrakter, kvarn- och sågplatser, fisken m.m.) som icke ingått i hemmans skattläggning, utan betraktas som från äldre tider för sig bestående egendom. - 2. Tillhörighet till hemman, såsom torp, kvarnar m.m., som fått sig åsatt särskild ränta eller kronotionde eller varit roterad. - 3. Område, som från fastighet upplåtits under nyttjande- eller eganderätt. Lägenheter af första slaget skola vara i jordeboken upptagna och i jordregistret uppföras på eget upplägg. De af andra slaget ha äfven skolat införas i jordeboken, men genom grundskatternas afskrifning och roteringens upphörande ha förutsättningarna härför bortfallit. Afsöndringar för alltid skola numera blott antecknas i jordeboken och skola i jordregistret upptagas på samma upplägg som stamfastigheter.  
C.F von Otter  
friherre, kammarråd
 
Nordisk Familjebok 2:a uppl. bd 17
tryckt 1912-03-27

352
46 Ordet är fritt om släktforskning / Skifter
« skrivet: 2002-10-15, 00:38 »
Källbomark ligger i Byske socken, Högdal i Jörn, Blåfors i Fällfors och Högheden i Fällfors och Jörn, samtliga i nuvarande Skellefteå kommun, Västerbottens län.
De övriga namnen har jag inte kunnat identifiera.
Kanske du ska flytta över ditt inlägg till Landskap - Västerbotten istället, det tycks ju handla om det landskapet.

353
Skomakarelärling
Visst står det Dagsberg

354
Kuddby / Kuddby, hfl, 1846, Blacksta, vilken är församlingen?
« skrivet: 2002-10-03, 00:16 »
Årtalet ska vara 1922, inte 1022.  
Hollstedt har döpts om till Holmstedt.

355
Kuddby / Kuddby, hfl, 1846, Blacksta, vilken är församlingen?
« skrivet: 2002-10-03, 00:12 »
Den översta är Sankt Johannes, men vilken? Kanske Norrköpings Sankt Johannes? (namnändringen från 1022-05-01)
 
Den undre kan vara Norrköping, men i så fall, vilken av församlingarna?

356
03) Osorterat / Födelsbok Glava
« skrivet: 2002-10-01, 00:02 »
Utan att ha sett bilden tror jag att Johan Lundell var Belgmakare (bälgmakare med modern stavning) d.v.s. han tillverkade och reparerade blåsbälgar till masugn och/eller smedja.

357
03) Osorterat / Födelsbok Glava
« skrivet: 2002-09-30, 22:12 »
Ingvar
 
Börja med ` dvs. AltGr +, därefter ordet image följt av {, som du tydligen har hittat, skriv sedan namn på bilden, avsluta med }.
Inget mellanslag mellan `image och {.
Tänk också på bildstorleken och formatet, max 100kB, .jpg eller .gif.

358
Tingstad / Tingstad, vem är mor och far..?
« skrivet: 2002-09-25, 23:31 »
Drängen Johan heter Jonasson, inte Honsson, slarv av mig. Men Pers efternamn går jag bet på.

359
Tingstad / Tingstad, vem är mor och far..?
« skrivet: 2002-09-25, 23:22 »
Moder: Anna Brita Carlsdotter
Faddr(ar): Per ? i Hollstad. Pig. Lena-Stina Hansdotter Ibid. Hu(stru) Inga Ericsdotter Ibid Dräng Johan Honsson i Hollstad

360
Om sekretess i folkbokföringen finns stadgat i:
 
SFS nr: 1980:100
.
15 ? Sekretess gäller
 
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,
 
2. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,
 
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
 
Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Om en uppgift för vilken sådan sekretess gäller har lämnats till en annan myndighet, gäller sekretessen också där.
 
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst
sjuttio år. Lag (1999:328).
.
 
29 ? Sekretess gäller hos statens nämnd för internationella adoptionsfrågor i ärende om sådana frågor för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.
 
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst
femtio år.
Lag (1989:385).

361
Förnamn - G / Gamaliel
« skrivet: 2002-09-20, 14:34 »
Marianne Andersson:
 
Gamaliel var en judisk rättslärd på Jesu tid. Om honom kan man läsa i Apostlagärningarna 22:3

362
03) Osorterat / Flyttbetyg Rudskoga, 1794
« skrivet: 2002-09-17, 11:49 »
. är i nämnda Pastorat och Soken född 1768, läser försvarligen sine Kristendoms (?) så uti som utom bok, med vördnad nyttjat de dyra nådemedlen, fördt en ärlig och utmärkt beskedelig lefnad, och är utan all mig veterligen hinder till egtenskap . Rudskoga d. 16 September 1794.

363
Yrken L / Lämpare
« skrivet: 2002-09-12, 21:43 »
En lämpare är naturligtvis en person som sysslar med lämpningsarbete. Detta är dock inte begränsat till enbart kollämpning, det kan handla om lasten likaväl som bränslet. Ordet har även använts utanför sjöväsendet om förflyttning av styckegods, att lämpa över något från en plats till en annan.
En kollämpare kunde antingen lasta ombord kolet eller föra fram det från kolboxen till eldaren, men det var eldarens sak att skyffla in kolet i pannan.

364
Yrken S / Sytningsman
« skrivet: 2002-09-02, 12:27 »
Se också SAOB, uppslagsord Sytningsman

365
Yrken P / Patron
« skrivet: 2002-08-27, 20:47 »
En av betydelserna av patron:
 
om ägare av vissa (större) egendomar l. företag o. d. a) (utom i vissa trakter numera företrädesvis om ä. förh.) om (icke högadlig) ägare (l. brukare) av större lant- l. skogsegendom l. av industriell anläggning (järnbruk l. sågvärk o. d.); godsägare l. storbonde resp. bruks- l. sågvärksägare o. d.; äv. använt ss. titel (vid tilltal l. omtal)
 
källa: Svenska Akademiens Ordbok

366
Kalmar län, Genline / Äldre inlägg (arkiv) till 27.12.2002
« skrivet: 2002-08-26, 13:57 »
Högersidan är tydligen skadad så att ordet efter ifrån är försvunnet.
 

 
Andra raden ser ut att börja med lerum, vilket ju stämmer bra med Sams uppgift.

367
Yrken A / Apologist
« skrivet: 2002-08-22, 12:40 »
SAOB anger följande betydelser:
 
APOLOGIST  
 
ETYMOLOGI: [af nylat. apologista, eg. räknemästare, lärare i räknekonsten, bildadt med (den urspr. gr.) afledningsändelsen -ista, föra räkenskap, af, berättelse, beräkning, räkenskapsbok (se APOLOG)]
 
1)  
BETYDELSE: titel dels för lärare som skötte undervisningen i den gm 1649 års skolordning inrättade, med trivialskolan förenade skrifvarklassen, dels för lärare vid den gm 1724 års skolordning inrättade apologistklassen, dels för vissa lärare vid den gm 1820 års skolordning inrättade apologistskolan.  
 
2)  
BRUK: (mindre br.)
BETYDELSE: lärjunge tillhörande apologistskola.
Lärjungar äro:  
1) #Trivialister ..  
2) #Civilister ..  
3) #Apologister -- de som begagna undervisningen i alla Läroämnen utom i Grekiska och Latin. Betänk. ang. undervisn. 1828, Bil. B, s. 1.
--  
ANMÄRKNING: Ännu i början af 1850-talet användes ordet för att beteckna lärjunge på reala linjen, realist.  
 
3)  
BRUK: (hvard.)
BETYDELSE: klass l. afdelning af apologistskola; apologistklass.

368
03) Osorterat / Läskontroll
« skrivet: 2002-08-19, 20:21 »
Bröckgården som Marita nämner ligger nere i kartans vänstra hörn. Ån i mitten är Nossan.
 

 
Om gården låg här 1711 är förstås en annan sak, jorden har väl antagligen skiftats under 1800-talet.

369
Kopparslagare / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2006
« skrivet: 2002-08-17, 15:34 »
Enslingen på Johannisskäret när en roman från 1846 av Emilie Flygare-Carlén, och ska nog inte förväxlas med Erik Zetterströms och Stig Järrels radioparodi om Enslingen Johannes.

370
Förkortningar / Borg.
« skrivet: 2002-08-10, 10:59 »
Förslag: Borgerlig vigsel.

371
Yrken B / Borstbindare
« skrivet: 2002-07-19, 15:53 »
Borstbindare kalla(de)s just för det-borstbindare. Att det saknats i listan kanske beror på att ingen tidigare känt behov av att diskutera yrket.

372
Mask / Likmask
« skrivet: 2002-07-19, 15:49 »
SAOB ger följande betydelser av ordet:
 
LIK-MASK,  
ORDKLASS: sbst.1
 #kräfta (se KRÄFTA, sbst. 5, kancer; äv.: frätande sår. i  
 
2)
BETYDELSE: viss sjukdom hos får, bovetesjuka.
 
3)  
BETYDELSE: om olika slag av insektlarver, särsk. fluglarver, som leva i o. förtära as; äv. bildl.  
TEGN?R (WB) 10: 42 (c. 1830; i bild).
Larverna, som komma ur äggen (av likflugan), kallas .. likmaskar.  
 
LIK-MASK,  
ORDKLASS: sbst.2
 
BETYDELSE: dödsmask.
 
Som dödsorsak torde endast den första betydelsen vara aktuell.

373
Mätare / Parmmätare
« skrivet: 2002-07-17, 18:54 »
Yrket har också gett namn åt en gata i Göteborg: Parmmätaregatan samt i Stockholm: Parmmätargatan.

374
Förnamn - H / Herdina
« skrivet: 2002-07-16, 00:25 »
Enligt SCB finns det i Sverige idag 65 män som heter Herder, därav 10 som har detta tilltalsnamn.
Det finns 9 kvinnor som heter Herdina, 1 har detta som tilltalsnamn.
Namnen är alltså inte särskilt vanliga idag.

375
Kvalitetsutredningen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-15
« skrivet: 2002-07-11, 19:03 »
In Capsulum.
Betydelse, ungefär: Styrelsen fattar ett beslut utan att fysiskt vara samlad, t.ex. genom telefonkontakt eller dylikt.

376
Judiska släkter A-Ö / Marcus
« skrivet: 2002-07-09, 19:57 »
Elisabeth
Att du inte hittar Klara och Jacob hos Svenska Kyrkan beror nog på att de uppgick i Stockkholms domkyrkoförsamling 1989-01-01.

377
Yrken G / Garmakare
« skrivet: 2002-07-05, 00:27 »
En garmakare/gårmakare sysslade med att raffinera (rena) koppar.

378
Förnamn - A / Alexander
« skrivet: 2002-07-03, 21:50 »
Vidare i modern statistik:
 
Enligt SCB finns det idag i Sverige
53649 Alexander
4001 Alexandersson
100 Alexanderson
 
Förnamnet är alltså numera ganska vanligt, men det måttliga antalet Alexandersöner kan tolkas som att namnet var ovanligare förr, när man fortfarande bar patronymikon.

379
Förnamn - M / Modvig
« skrivet: 2002-06-24, 20:42 »
Enligt SCB finns det idag ingen i Sverige som bär detta namn.

380
Den engströmska ordleken berättas ofta om professorerna Martin Lamm och Gösta Bagge, den senare ecclesiastikminister (hoppas stavningen blev rätt nu) i samlingsregeringen under 2:a v.kr.

381
Förnamn - T / Timoleon
« skrivet: 2002-06-22, 12:39 »
Timoleon (grek. Timoleon, lat. Timoleon), forngrekisk statsman och frihetshjälte, f. omkr. 411 f. Kr. i Korint af förnäm släkt, .
 
Resten av artikel i Nordisk Familjebok, 2:a uppl, är för lång för att återge här.

382
Förnamn - P / Potentia
« skrivet: 2002-06-21, 19:14 »
Fast Potentissimus blir den mäktigaste.

383
Förnamn - S / Skuldfrid
« skrivet: 2002-06-20, 13:19 »
Skuld hette en av de tre förnämsta nornorna i den nordiska mytologin, de båda andra var Urd och Verdandi.
Namnet Skuld anses höra till verbet skola (skall, i modern svenska)

384
Förnamn - A / Amor
« skrivet: 2002-06-18, 10:58 »
Enligt SCB finns det 74 Amor i Sverige.

385
Förnamn - S / Skrif
« skrivet: 2002-06-14, 09:52 »
Påhitt eller ej, den ene brodern finns på Dödskivan:
 
18920306-0034
Carlsson, Skrif Bror Ernst
Ekholmsv 54, II
127 48  Skärholmen
Död 6/1 1980.
Kyrkobokförd (1978) i Skärholmen, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1978) på samma ort.
Född 6/3 1892 i Motala (Östergötlands län).
Gift man (27/4 1918).
--------------
Födelseförsamling i källan:
MOTALA LF (Östergötlands län)
Källor:
SPAR 80, RTB 80

386
Hemmansägare / Bonde
« skrivet: 2002-06-03, 01:15 »
Rune
Visst visste dom vad hemmansägare var även söderut. Åtminstone kallades min fmf hemmansägare av prästen i Toarp, vilket visserligen inte ligger allra närmast kontinenten, men ändå tilläckligt långt ner för att vara söderut.
Bosse

387
Yrken B / Brukare
« skrivet: 2002-06-01, 17:30 »
Hälftenbruk, det rättsförhållande, som uppstår då en person öfverlämnar brukandet av sin jordegendom till en annan person (hälftenbrukare) på det villkor, att egendomens årliga afkastning delas lika mellan egaren och brukaren.
 
Nordisk Familjebok 2:a uppl.

388
00 Sjöfart / Sjökaptener som trafikerat Vättern 1650-1680
« skrivet: 2002-05-29, 09:29 »
Hasse,
 
Har du letat i Sjömanshusets i Västervik arkiv? Det ska finnas på landsarkivet i Vadstena. Handlingarna går tillbaka till 1758 men de är så vitt jag vet inte filmade.
 
Bosse

389
20) Engelska / Vem skulle han besöka?
« skrivet: 2002-05-22, 11:55 »
Och gatan heter nog Racine Avenue.

390
Bergs- / Bergsnotarie
« skrivet: 2002-05-16, 17:27 »
Lyckligtvis finns det med i Svenska Akademiens Ordbok:
 
BERGS-NOTARIE  
UTTAL: ~0200.
BRUK: (förr)
1)  
BETYDELSE: notarie i bergskollegium.
T. SÄVE i Ill. Sv. hist. 6:97 (1881)  
2)  
BETYDELSE: notarie vid viss bergslagsstat; jfr GRUFRÄTTS-NOTARIE.

391
Garvare / Sämskmakare
« skrivet: 2002-05-15, 00:42 »
Ett par utdrag ur uppslagsboken:
 
Vid sämskgarfning förarbetas mest hudar af ren, älg, hjort, får och get, men äfven hudar av nötkreatur (gröfre vara).
 
. Sämskgarfvadt skinn har stor användning till handskar, ridbyxor, tröjor m.fl. klädespersedlar liksom äfven till gehäng, bantler, kirurgiska bandage o.s.v.
 
Nordisk Familjebok 2:a uppl

392
Garvare / Sämskmakare
« skrivet: 2002-05-13, 23:44 »
Antingen har han sysslat med att garva hudar enligt den metod som kallas sämskgarvning, eller så har han tillverkat föremål av sämskskinn, t.ex. handskar.

393
I Nordisk Familjebok, 2:a upplagan står:
 
Brylling (fsv. brö?rungi, bröllungi, bryllungi), urspr, brorsbarn, syskonbarn (kusin) på fädernet; numera syskonbarns barnbarn.
 
Artikeln är tryckt den 30/6 05, så betydelsen tycks ha förändrats för omkring hundra år sedan eller mer.

394
Häradsregister för Bohuslän, Dalsland, Värmland och Västergötland finns sammanställda av Jörgen Tollesson på http://www.nog.nu/harader/harad.html

395
Penningvärde / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-12
« skrivet: 2002-04-27, 22:35 »
Cirka 582.000 kr enlingt SCB

396
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-06-25
« skrivet: 2002-04-25, 16:58 »
Även jag har observerat förändringen av uppdateringen, så som Peter nämner här ovan. De andra fenomenen har jag dock hittills varit förskonad från. Nuvarande webläsare är Explorer 6, om nu det kan spela någon roll.

397
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-06-25
« skrivet: 2002-04-18, 11:00 »
Hans
 
jag har inte märkt någon sådan förändring över huvud taget. Jag använder numera IE 6 och det ser likadant ut som det gjorde i v. 4 och 5. Kolla inställningarna i din webläsare, Visa->Textstorlek.

398
Skölvene / Skölvene husförhörslängd
« skrivet: 2002-04-13, 19:20 »
Möjligen är det första namnet Sem (Säm), följt av loco.
Sedan följer Eriksb. (Eriksberg?), föjt av Loco fem gånger.
Loco = på plats, d.v.s. i den aktuella socknen Skölvene.

399
Sten,
SAOL är den gängse förkortningen för Svenska Akademiens OrdLista, vilken inte ska förväxlas med ordboken. SAOB finns för övrigt på adress http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

400
Äldre ord A - K / Horva
« skrivet: 2002-04-03, 14:34 »
Enligt SAOB är horva en liten inhägnad åker eller äng.

401
Förnamn - A / Azuelina
« skrivet: 2002-03-28, 11:30 »
På Söderskivan anges hennes förnamn till Albertina Aquelina, vilket skulle kunna associera till örn.

402
Slag / Maskslag
« skrivet: 2002-03-25, 22:27 »
MASK-SLAG,  
 
BETYDELSE: om svimning, medvetslöshet o. d. som enl. ä. medicinsk uppfattning antogs bero på inälvsmaskar
 
enligt SAOB

403
Hatt- / Hattstofferare
« skrivet: 2002-03-23, 10:26 »
Ur Svenska Akademiens Ordbok:
 
HATT-STOFFERARE. ( hatt- 1635 osv. hatte- 1636 (: hattestopherare Embete)-1685 (: Hatte Stofferare boodhen))  
 
BETYDELSE: urspr.: person som monterade o. gjorde i ordning de från hattmakaren kommande hattarna; handlande som sålde hattar o. mössor till hattmontering o. d. hörande artiklar, modevaror m. m.; handlande som förde galanterivaror o. herrartiklar

404
Titlar och befattningar / Auditör
« skrivet: 2002-03-21, 22:01 »
SAOB:
 
AUDITÖR  
ETYMOLOGI: [jfr t. auditeur, bisittare i vissa domstolar, särsk. vid krigsmakten anställd juridisk tjänsteman, af fr. auditeur, åhörare lärjunge, auskultant vid domstol l. rådsförsamling (auditeur des guerres, vid krigsmakten anställd juridisk tjänsteman), af lat. auditor (se AUDITOR); jfr äfv. holl. auditeur-militair]
 
BETYDELSE: lagfaren tjänsteman anställd vid krigsmakten l., numera bl. i ssgn HOF-AUDITÖR, vid riksmarskalksämbetet o. hofexpeditionen; jfr KRIGS-DOMARE.  
(O. Wredh skall vara) auditeur under be(mäl)te wårt lijfgardie, artollerie elliest widh regementz och vnderrätterne här j Stockholm. SCH?CK Wivallius 1:231 (cit. fr. 1651). Stadg. ang. landtmil. 1:54 (1680).
En vijd nambn Brase, som för detta varit Auditeur vijd Ammiralitetet. 2 RARP 2:89 (1723).
De vid Krigs Under-Rätterne förekommande ärender föredragas af en Auditeur, som vid Rätten vara skal, och der äger säte och stämma, samt tillika förer Protocollet. Rättegångsordn. 14 Mars 1791, s. A 3 a. Vid hvardera (flott-)stationen finnes en Auditör, men i Stockholm och Götheborg är Auditören tillika Sekreterare hos Stationsbefälhafvarne. GYNTHER Förf. (1851; efter handl. fr. 1824). Auditören biträder vid regementschefsexpeditionen uti alla befordrings, ekonomiska, juridiska och andra civila mål. Tj.-regl. 1858, 1:92. I Sverige finnes en auditör vid hvarje regemente och äfven, med få undantag, en vid hvarje kår. NF (1876).
Auditör i regemente eller viseauditör, som tillhör regementsstaben, lyder omedelbart under regementschefen, Han har enahanda tjenstgöringsskyldighet som auditör på stat. Tj.-regl. 1889, s. 207.
Första gången han (dvs. Wivallius) nämnes såsom auditör är i juni 1645. SCH?CK Wivallius 1:230 (1893).
 
BETYDELSE: Sv. statskal. 1902, afd. 301. jfr: Dessutom voro vid denna stat (dvs. en särskild jägeristat för Småland) anställde: en Auditör, en Commissarie, en Adjutant och en Fiskal. Alla dessa borde i krigstid göra tjenst som dragoner. THELAUS Skog. 134 (1865

405
01) Latinska ord A - V / Copulatio
« skrivet: 2002-03-13, 10:36 »
Svenska Akademiens Ordbok ger bl.a. följande betydelser av copulera/kopulera:
 
BETYDELSE: i allm.: sammanbind a, sammanfoga, sammankoppla; förbinda, förena; förr äv. med indir. personobj. betecknande den varmed ngn är förenad l. förbunden.  
Jag förmärckte .., att. . (danskarna) intet gärna see, det vij så arcte (dvs. fast) ähre dem (dvs. holländarna, copulerede. OxBr. 10: 179 1616.
Kopulerade (äro längdväggarna i fuktgömmet) .., när de äro äfven så litet lossade från fruktaxeln som från sidorna. MARKLIN Illiger 423 1818. CANNELIN 1921.  
 
BETYDELSE: förena i äktenskap; sammanviga; äv. refl: ingå äktenskap, låta viga sig; jfr KOPULATION 2.

406
Kalmar regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2002-02-24, 23:01 »
Ska det möjligen vara Köge bukt? Där har stått flera slag mellan svenska och danska flottan, 1677 och 1710.

407
Förnamn - L / Löfving
« skrivet: 2002-02-24, 15:16 »
Löfving tycks vara ett typiskt efternamn, SCB uppger att 500 Löfvingar (efternamn) finns i landet. Av dessa finns 234 st upptagna i telefonkatalogen.

408
Tunn- / Tunnbindare
« skrivet: 2002-02-18, 19:37 »
Enligt SAOB  är det samma sak som en tunnbindare

409
Äldre ord L - Ö / Likstod / Likstol
« skrivet: 2002-02-18, 10:37 »
I SAOB finns två betydelser av ordet likstol:
 
LIK-STOL,  
BETYDELSE: benämning på en (efter den avlidnes förmögenhet beräknad) avgift till prästerskapet för jordfästning av lik.
 
BETYDELSE: ställning varpå ett lik placeras intill begravningen; äv.: likbår.

410
Feltolkade yrken / Smärjare
« skrivet: 2002-02-15, 00:00 »
Smärglare kallas en person som utför smärgling. (SAOB)
Att smärgla innebär att man bearbetar, slipar eller putsar främst metaller med smärgel.
Smärgel är i sin tur ett korund, ett naturligt slipmedel som varit känt av människan i tusentals år. Under 1900-talet har det nästan helt trängts undan av konstprodukten karborundum, som är betydligt effektivare för bl.a. skärpning av verktyg.
Benämningar som smärgelduk och smärgelskivor levar kvar trots att det ofta är karborundum som används.

411
15) Möbler och föremål / Vart ligger gården?
« skrivet: 2002-02-11, 20:22 »
Om vi nu ska tolka det som någon stavningsvariant av Bellevue, så finns ju Bellevue i Västerstrands s:n, numera i Karlstads kommun. Andreas hade ju sina funderingar om Värmland redan från början.

412
15) Möbler och föremål / Vart ligger gården?
« skrivet: 2002-02-11, 10:32 »
Det kan vara Bälarydstorp, i socknen Bälaryd, nuvarande Aneby kommun, Jönköpings län

413
01) Ortnamn A - M / Bosgård / Bossgård
« skrivet: 2002-02-10, 10:10 »
Jan-Åke.
 
Först en fråga: Tror du att Bosgård och Bossgård är detsamma?
Bosgård finns bl.a. i Halland i Torup och Skällinge, och Småland Skärstada, Västra Torsås och S:t Sigfrid. I Halland finns minst en gård Bossgård i Ås f:g.

414
00 Sjöfart / Hummer-hukare / Hukert
« skrivet: 2002-02-07, 22:06 »
HUMMER-HUCKERT, 
BETYDELSE: äv. -HUKARE. 
BRUK: (förr)
BETYDELSE: mindre fartyg inrättat för transport av levande hummer.
 
Holländare, som komma årligen med sina Hummer-Hukare hist. EDMAN Bahusl. 31 (1746).
CARLÉN Köpm. 1: 435 (1860).
Hummern fördes från uppköpsstationerna på s. k. hummerhuker lefvande öfver till England. NF 7: 59 (1883).
 
källa: SAOB

415
15 Historia / Stockholmsutställningen 1897
« skrivet: 2002-02-06, 13:40 »
Gå in på http://unow.kb.se/ALEPH och sök efter Stockholmsutställningen 1897så får du nio poster om denna utställning.

416
Ulf,
 
Kanske dessa kan passa?
 
Folke S Broman, 23 år, titel: jordarbetare, församling: Råneå BD,  
Utresehamn Göteborg, dag 1926-03-19 destination Chicago Ill.
Källkod 117:453;21:779
 
Torsten B Broman, 24 år, titel: f Bjurholm, församling: Råneå BD,
Utresehamn Göteborg, dag 1028-12-14 destination Chicago Ill.
Källkod 124:1241:2921
 
Verna K Broman, 25 år, titel: f Piteå, församling: Råneå BD,
Utresehamn Göteborg, dag 1928-12-14 destination Chicago Il.
Källkod: 124:1241:2921

417
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-23
« skrivet: 2002-01-23, 17:18 »
Karin,
 
Jag känner inte till någon litteratur om just Nya Varvet, men kanske kan du få lite uppgifter ur Anders Åman: Om den offentliga vården (Stockholm 1976). Det är en översikt över olika offentliga vårdinrättningar, fängelser, sjukhus m.m. under 1800- och 1900-talen.
 
Bosse

418
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-23
« skrivet: 2002-01-23, 14:29 »
Nya Varvet i Göteborg anlades som flottstation år 1700. 1870 överläts anläggningen åt Fångvårdsstyrelsen för inrättande av ett Centralfängelse. Bland villkoren ingick att vid behov varvet skulle återlämnas till sjöförsvaret, vilket också skedde, varvid cellfängelset överfördes till Härlanda, byggt vid sekelskiftet 1900.
 
 

 
 
Numera är anläggningarna helt civila och har varken sjöförsvar eller fängelse.

419
35 Äktenskap / Hinderslöshet
« skrivet: 2002-01-17, 11:15 »
Hinderslöshet innebär att det inte finns något hinder för äktenskap. ??? kan vara attest, intyg eller annat ord med motsvarande betydelse.
Vid den här tiden var alla ogifta kvinnor omyndiga, därför fordrades förmyndarens samtycke.

420
00 Sjöfart / Sjökaptener som trafikerat Vättern 1650-1680
« skrivet: 2002-01-16, 17:17 »
Sjömanshus vid Vättern har funnits i Vadstena och i Jönköping.
Institutionen Sjömanshus inrättades i Sverige genom reglemente för kofferdi skeppare och skeppsfolk 30 mars 1748. För tiden före 1748 måste nog uppgifter sökas på annat håll

421
Jan och Johan betraktades av många präster som samma namn, födelsebokens Johan blev ju t.ex. Jan, skriver du.
Att din farfar inte adopterades av Sörling är helt klart, adoption fanns inte i svensk rätt vid denna tiden, fosterbarn saknade arvsrätt och hade närmast ställning som tjänstehjon.

422
Förnamn - A / Agunda
« skrivet: 2002-01-13, 20:13 »
Enligt SCB:s namnsök finns det 5 kvinnor som bär namnet Agunda.

423
Yrken H / Hållkarl
« skrivet: 2002-01-08, 21:46 »
HÅLLKARL.  
BETYDELSE: person som vid skjutsstation har uppsikt över skjutsningen, förser de resande med nya hästar o. anskaffar hästar, när hållet är utgånget o. d. GiästgOrdn. 1734, ? 21. Östman, hvilken förut sutit som hållkarl på Rotebro; en ganska utmärkt man för sin villighet att skaffa resande hästar. ALMQVIST Lad. 15 (1840).
 
SAOB

424
Förkortningar / GB
« skrivet: 2002-01-08, 20:57 »
GB kan betyda Göteborgs och Bohus (län).

425
Stöde / Födelsebok från Stöde
« skrivet: 2002-01-08, 14:05 »
Ett av de överstrukna namnen tycks vara Johan Holmberg.

426
Skolväsende / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2007
« skrivet: 2001-12-12, 23:17 »
Lite mer om Gyllenhjelms skola:
 
Nordisk Familjebok 2:a uppl. skriver om Sundbyholm:
 
. kungsgård i Sundby socken, .
En af Gyllenhielm stiftad folkskola med prästerlig lärare eger ännu (1918) bestånd. .
 
Inget årtal nämns för stiftandet, men G. fick gården som donation 1627.

427
Skolväsende / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2007
« skrivet: 2001-12-12, 23:01 »
Ur Svenskt Biografiskt Lexikon:
 
I Ingermanland och vid Sundbyholm grundade G skolor. Barnen skulle få lära sig läsa, skriva och räkna, på det att de ?dess skickligare vara må både till att prisa Gud i församlingen med sånger och psalmer såsom ock oeconomiam och hushållningen veta bättre förestå

428
Förnamn - R / Reet
« skrivet: 2001-12-10, 21:47 »
Reet kan vara ett estniskt kvinnonamn. Jag har träffat en estniska som bär detta namnet.

429
Volontär / Äldre inlägg (arkiv) till 13 maj, 2009
« skrivet: 2001-11-26, 21:12 »
En volontär var på 1700-talet en frivilligt tjänande soldat. Volontärer förekom i krigsmakten till någon gång omkring 1900. Jag minns inte om de försvann med indelningsverket.
Senare kom volontär att användas inom andra yrken, t.ex. i tidningsbranschen, där den som ville bli journalist kunde börja som volontär på en redaktion, men detta är en företeelse från 1800-1900-talet.

430
Förnamn - N / Naum
« skrivet: 2001-11-21, 18:16 »
Förutom en plats i norra Ryssland är Naum en socken i Västergötland, numera i Vara kommun.

431
Förnamn - A / Axelina
« skrivet: 2001-11-20, 18:54 »
Enligt SCB finns det 1145 kvinnor i Sverige som heter Axelina

432
Vad står det här?? / Äldre inlägg (arkiv) till 21.12.2001
« skrivet: 2001-11-18, 16:09 »
Förslag: Weinhardt

433
Äldre ord A - K / Backstuga
« skrivet: 2001-11-18, 13:35 »
SAOB: Backstuga
BETYDELSE: eg.: på l. i (skogs) backe anlagd stuga l. bostad; särsk. om mindre bebyggd lägenhet som anlagts på annans egendom (i sht å allmänning) o. för hvars invånare jordbruk icke är den hufvudsakliga inkomstkällan (jfr TORP); mindre, tarflig bostad på landet; stuga, koja; ofta med ett visst bibegrepp af missaktniug; ngn gg användt om bostad nedgräfd i en kulle l. sluttning.

434
Förnamn - V W / Vitalis
« skrivet: 2001-11-17, 01:03 »
Vitalis, helgon, enligt legenden aposteln Petrus' lärjunge, tjänade under Nero som officer, kastades i en grav och dödades med klubbor. Vitalis är skyddspatron för åtskilliga städer, bl.a. Ravenna och Toledo.
 
Nordisk Familjebok, 2:a uppl. band 32

435
Winfield, Queens
 
På nedanstående karta kan vi se var Winfields en gång låg. I väster skymtar Manhattan, i sydväst ser vi Brooklyn breda ut sig. Queens är fortfarande relativt glest bebyggt - det införlivades med Newe York först på 1890-talet.
 

 
Winfields finns mitt i kartan, som tyvärr har ganska dålig upplösning. Idag är hela området en enda stor sammanhängande bebyggelse, men Woodside Avenue finns fortfarande.

436
Är i mitt förra inlägg ska betraktas som s.k. historiskt presens. Den forna staden town som fanns vid förra sekelskiftet, har väl smält samman med resten av bebyggelsen på Long Island och finns knappast kvar som självständig enhet. Den hade dock t.om. egen järnvägsstation, Winfield Junction. Jag tror, utan att vara helt säker, att Queens numera inte ens är något självständigt county.

437
Adressen tycks vara:
8 Woodside Ave. Winfield L.I
Winfield är en stad i countyt Queens, Long Island.

438
Orts & gårdsnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 27.11.2001
« skrivet: 2001-11-13, 21:21 »
Bangbro är antagligen Bångbro, samlad bebyggelse i Ljusnarsberg.

439
Orts & gårdsnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 27.11.2001
« skrivet: 2001-11-13, 20:37 »
Ska det verkligen vara Kyskefalla? Det namnet finns inte med i Svenska ortnanm 1999.
Det finns annars ett Kyrkefalla i nuvarande Tibro kommun.

440
Förnamn - F / Fatima
« skrivet: 2001-11-13, 17:42 »
Fatima är väl snarast ett arabiskt namn. Profeten Muhammed hade en dotter med detta namn.

441
Yrken P / Packmästare
« skrivet: 2001-11-08, 18:16 »
SAOB (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/) förslår:
 
BETYDELSE: person som förestår (avdelning vid fabrik o. d. för) förpackning av varor l. som förestår inpackning av flyttgods vid expressbyrå o. d.  
Pack- och Limmästare (vid Tumba pappersbruk). AMBROSIANI DokumPprsbr. 375 (i handl. fr. 1777).
Ner Alleh. 1896, nr 232, s. 3 (vid expressbyrå). SvD(B) 1944, nr 297, s. 17.  
 
2)  
BETYDELSE: äldre benämning på tjänsteman som medföljer ett tågs resgodsvagn(ar) o. förestår mottagning o. utlämning av res- o. styckegods på tåget (numera kallad: godsvårdare); förr äv. med inbegrepp av viss tjänsteställning.  
TjReglSJ 1862, s. 72.

442
Förnamn - U / Urania
« skrivet: 2001-11-07, 17:06 »
Urania, grek. Oroania (den himmelska), lat. Urania, myt.
1. Tillnamn på kärlekens gudinna.
2. En av de nio muserna.
Men var kommer nobelpristagarna Marie Curie och Wilhelm Konrad Röntgen in i sammanhanget?

443
Söka socken / Söka socken
« skrivet: 2001-11-05, 20:41 »
Enligt rsv (http://www.rsv.se/folkbokforing/forsamlingar/index.html) finns ingen socken/församling Vike, men däremot en Vika. Den ligger i Dalarna, numera i Fallun k:n.

444
00 - Kläder och dräktskick / Hembygdsdräkter
« skrivet: 2001-10-31, 11:14 »
I den ovan nämnda boken -vare ena författarinna blivit av med sitt förnamn, Inga (Arnö-Berg)- finns en bild och beskrivning på?Ölme bygdedräkt.
 

 
Vidare står det I Väse härad bärs samma dräkter med mindre variationer. Mansdräktens strumpeband är där olika liksom kvinnodräktens förkläde och halskläde.

445
Läsproblem - äldre inlägg / Wass eller Wafs
« skrivet: 2001-10-29, 19:31 »
Ylva
 
Det står förmodligen Wass. Under 1700- och 1800-talen skrev man ofta ett utdraget s på ett sätt som för den ovane läsaren kan tolkas som f, men bokstaven saknar f:s tvärstreck. Detta skrivsätt förekommer knappast alls numera.

446
46 Ordet är fritt om släktforskning / Kyrkbokföringen
« skrivet: 2001-10-28, 18:29 »
Ylva
 
Nedanstående utdrag från RSV:s hemsida kan kanske vara svar på dina frågor:
 
Kyrkobokföring: den del av folkbokföringen, som sker fortlöpande hos pastorsämbetena (den folkbokföring, som handhas av den lokala skattemyndigheten kallas mantalsskrivning). Kyrkobokföringen omfattar numera anteckningar i födelse- och dopbok, konfirmationsbok, äktenskapsbok (tidigare lysnings- och vigselbok), död- och begravningsbok, församlingsbok (tidigare husförhörslängd), församlingsliggare, emigrantregister, obefintligregister (de tre sistnämnda har förts fr o m 1947 och består av personakter), inflyttningsbok, utflyttningsbok samt församlingsregister (registret består av kort från länsskattemyndighetens dataenhet).
I slutet av 1800-talet kommer nya regler:
Enligt 1894 års förordning angående kyrkoböckers förande, som trädde i kraft den 1 januari 1895, antecknades nedkomstorten som födelseort utom i städer med flera församlingar. Där angavs i stället hemförsamlingen, dvs moderns kyrkobokföringsort. Inskrivning av barnets födelse skulle alltid ske i hemförsamlingen men dessutom skulle födelsen antecknas i nedkomstorten då anmälan gjordes till denna församling. Genom 1946 års folkbokföringsförordning ändrades fr o m 1947 reglerna och begreppet födelsehemort infördes
Mera om kyrkkobokföringen kan du hitta här:
 
http://www.rsv.se/folkbokforing/forsamlingar/index.html

447
Äldre ord A - K / Fördelsman
« skrivet: 2001-10-23, 22:02 »
SAOB ger följade förklaring:
 
FÖRDELSMAN.  
BRUK: (numera föga br.)
BETYDELSE: manlig födorådstagare.
 
FÖDORÅDSTAGARE.  
BRUK: (i sht förr)
BETYDELSE: till -RÅD 2: undantagsman.

448
Dödskivan* / Dödskivan*
« skrivet: 2001-10-17, 14:07 »
Alvar,
För det första: Skivan har en egen diskussion under Källor>CD-skivor>Sveriges dödbok 1950-1999
För det andra: Som så många gånger har påpekats, finns inte namnen med på personer avlidna före november 1970. Det står också på skivan.
För det tredje: Hon finns med följande uppgifter:
 
18911116-8002
(Inga namn- eller adressuppgifter)
Död 5/8 1964.
Kyrkobokförd i Attmar, Matfors kn, Västernorrlands län.
(Ingen uppgift om födelseort)
Änka (1923).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Attmar, Sundsvalls kn, Västernorrlands län
Källor:
DOR 64, UTD 61-67

449
Förnamn - L / Leander
« skrivet: 2001-10-11, 17:48 »
Leander (Leiandros)
är ett grekiskt namn. Varje natt simmade Leander enligt historien över Hellesponten för att besöka sin älskade, prästinnan Hero. Han drunknade under en stormig natt när facklan som Hero tänt till hans ledning slocknat.

450
Oäkta barn? * / Oäkta barn? *
« skrivet: 2001-08-31, 22:07 »
Tor,
 
Om undersökningen gjorts i bara en klass, med bara 30 individer, kan resultatet knappast överföras någon annan stans. Undersökningsmaterialet är alldeles för litet för att man ska kunna dra några generella slutsatser.
 
Bo Berndtsson

451
Tullpersonal / Kustroddare
« skrivet: 2001-08-29, 21:03 »
Kustroddare, enligt SAOB:
 
KUSTRODDARE.  
BRUK: tullv.
 
BETYDELSE: intill 1923 titel för underordnad tulltjänsteman som i främsta rummet tjänstgjorde som besättnings man på kustbevakningsfartyg. SFS 1838, nr 8, s. 4.  
 
Bo Berndtsson

452
Stupade militärer / Stupade militärer
« skrivet: 2001-08-20, 11:30 »
Ungefär 10 km NNO om Laiuse ligger en plats som på kartan kallas Sadala. Kan detta vara det omtalade Sadallez? Sadala ligger, mätt med ögonmått på bildskärmen c:a 50 km norr om Tartu.
Jag har använt kartan på www.expedia.com.
 
Bo Berndtsson

453
Förnamn - A / Agathodaman
« skrivet: 2001-08-17, 23:31 »
Nordisk Familjebok, 2:a uppl. band 1 ger oss följande upplysning:
 
Agatodemon (grek. Agatodaimon, lat. Agathod?mon), grek myt., god ande, den förkroppsligade gudomliga välsignelsen, mest framträdande vid jordbruk och vinodling. Åt honom offrades vid måltiden en bägare oblandat vin.
 
Bo Berndtsson

454
Ull- / Ullmelerare
« skrivet: 2001-08-11, 13:21 »
En ullmelerare sysslade med att melera d.v.s. blanda ull.
 
Om melera skriver SAOB:
 
BETYDELSE: sammanföra en färg med annan l. andra färg(er) o. därigm åstadkomma en färgblandning; särsk.: blanda samman ull av olika färger; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv., om tyg, garn, klädespersedel o. d.: förfärdigad av olikfärgade spånadsämnen som blandats före tillvärkningen; som har en skiftande, obestämd färg; spräcklig; motsatt: enfärgad; äv. i utvidgad anv., om färg: kännetecknad av färgblandning
 
Bo Berndtsson

455
Sexman / Tolvman
« skrivet: 2001-04-27, 19:57 »
Tolvman var enligt Nordisk Familjebok 2:a uppl. i dagligt tal detsamma som nämndeman.
Bo Berndtsson

456
Titlar och befattningar / Rotemästare inom infanteriet
« skrivet: 2001-04-26, 21:40 »
Rotebåtsman enligt SAOB:
BETYDELSE: båtsman (vid flottan) som upp sattes o. underhölls av en rote. EkenäsDomb. 1: 217 (1657).  
Mvh Bo Berndtsson

457
29 Skolor och skolgång / Prästutbildning
« skrivet: 2001-04-22, 23:04 »
Hej Björn och Åke
 
Några uppgifter från NF:2 om prästexamen (Sacerdotalexamen):
Enligt 1686 års kyrkolag skulle domkapitlet anställa förhör av sökande, i såväl humanistiska som teologiska ämnen. Någon universitetsutbildning var inte obligatorisk före 1831, men blev vanlig från 1750-talet.
Prästseminarier inrättades i Sverige vid Uppsala universitet 1806 och Lunds universitet 1809, men då har vi för länge sedan passerat den tidsperiod frågan ursprungligen gällde.
 
Mvh Bo Berndtsson

458
Äldre ord L - Ö / Sockenman
« skrivet: 2001-04-07, 21:46 »
Sockenman enligt SAOB:
 
BETYDELSE: (förr; se dock slutet) (manlig) sockenbo; särsk. om deltagare i sockens skyldigheter o. utskylder, i sht om ägare till i mantal satt jord; sedermera äv. liktydigt med: på sockenstämma röstberättigad sockenbo; äv.: (manlig) sockenbo osv. från samma socken (som den l. den).  
 
särsk.  
BETYDELSE: (numera bl. jur.) i fråga om  
församlingsbos skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad o. underhåll av prästgård
 
SAOB finns på nätadressen  
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html
 
Bo Berndtsson

459
Äldre ord A - K / Hemgång
« skrivet: 2001-04-07, 19:13 »
Hemgång kallades i Sveriges äldre lagar en svårare art av hemfridsbrott, vilken bestod däri att man begav sig hem till en annan i avsikt att skada honom själv eller någon, som hörde till hans hus eller i trångmål dit tagit sin tillflykt.
Allt enligt Nordisk Familjebok 2:a uppl.
 
Bo Berndtsson

460
Penningvärde / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-12
« skrivet: 2001-03-31, 15:41 »
Hej Bengt,
Det kan du räkna ut t.ex. genom att gå till SCB:s hemsida www.scb.se och där klicka på prisomvandlare.
I det här fallet blir svaret 23539:88.
Mvh Bo Berndtsson

461
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-23
« skrivet: 2001-03-29, 21:13 »
Hej Mikael,
Ska det verkligen vara förlust av medborgerliga rättigheter? Eller ska det vara förlust av medborgerligt förtroende? Det sistnämnda uttrycket avsåg viss påföljd utöver straffet för grövre brott och utdömdes endast i samband med straffarbete.
Mvh Bo Berndtsson

462
Rallare / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-09-29
« skrivet: 2001-03-29, 20:14 »
Siv,
Din mmf tycks ha arbetat vid flera olika järnvägsbyggen i nedre Norrland, av platserna att döma. Du nämner inte vad för sorts dokumentation du söker. Banorna byggdes av SJ,så dokumentation kan sökas i Riksarkivet, dit SJ:s äldre arkiv fördes på 1970-talet.
Mvh Bo Berndtsson

463
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-04-24
« skrivet: 2001-03-26, 21:59 »
Linda och Mats
 
Stämmer detta verkligen? På mitt tangentbord måste jag inleda varje siffersekvens med 0 (noll) innan jag skriver bokstavens kod.
Använder Windows 98, men det var likadant med Win95 och Win3.1
 
Mvh Bo Berndtsson

464
46 Ordet är fritt om släktforskning / 1000000
« skrivet: 2001-03-22, 21:53 »
Nu börjar räknarna komma i fas!
IE=1001120
NS=1001121

465
46 Ordet är fritt om släktforskning / 1000000
« skrivet: 2001-03-22, 19:07 »
Det tycks stämma, nu blev det 1000532.

466
46 Ordet är fritt om släktforskning / 1000000
« skrivet: 2001-03-22, 18:46 »
Det ligger något, men vad, i det du skriver. Med Netsape blev jag plötsligt besökare nr 1000461.

467
46 Ordet är fritt om släktforskning / 1000000
« skrivet: 2001-03-22, 18:27 »
Har vi olika räknare?
På min skärm står 934255 besökare sedan 8 mars 1999.

468
Yrken K / Klampare
« skrivet: 2001-03-18, 16:22 »
Klampare var också en person som staplade tegel i klamp.
Källa: SAOB
Bo Berndtsson

469
Förkortningar / m.h.p.p.
« skrivet: 2001-03-13, 12:17 »
Inger
Med hand på pappret är snarare ett alternativ än en feltolkning. I båda fallen vill mam markera att personen i fråga närvarit och godkänt att hans/hennes namn skrivits av någon annan.
Mvh Bo Berndtsson

470
Vakt / Väktare / Ledvaktare
« skrivet: 2001-03-13, 12:11 »
Ledvaktare
Enligt SAOB:  
LED-VAKTARE.  
led- 1655--1822.  
leda- 1659.  
lede- 1661  
BRUK: (i fråga om ä. förh.)
BETYDELSE: grindvakt (vid Ombärgs djurgård l. kronopark). RP 16: 299 (1655).  
 
Mvh Bo Berndtsson

471
Förkortningar / m.h.p.p.
« skrivet: 2001-03-12, 11:05 »
Det kan syfta på Med Handen På Pennan, ett uttryck som används när en person som inte är skrivkunnig undertecknar ett dokument via ombud.
Ombudet skriver namnet, och den icke skrivkunnige håller samtidigt handen på pennan.
Mvh Bo Berndtsson

472
Penningvärde / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-12
« skrivet: 2001-03-11, 19:12 »
Kerstin
 
Enligt SCB:s prislathund motsvarar 800 000:- år 1915 26 500 000:- idag.
Prisindex för 1910 finns tyvärr inte i lathunden.
 
Mvh Bo Berndtsson

473
Skrivare / Skeppsskrivare
« skrivet: 2001-03-11, 17:19 »
SAOB ger följande innebord av Skeppsskrivare
 
BETYDELSE: (skepp- 1551--1691.  
skepps- 1535 osv.)  
 
ETYMOLOGI: [fsv. skips skrivare; jfr mlt. schipschriver]
 
BRUK: (förr)
 
BETYDELSE: (titel för) tjänsteman på fartyg (l. vid skeppsvarv o. d.) med uppgift att föra räkenskaper o. handha frågor rörande utrustning o. förnödenheter; jfr -sikter o. fartygs-intendent, förvaltare a , proviant-skrivare, purser, redogörare 1 slutet.  
TullbSthm 1535, s. 25 a.  
Skipzfolckett wid Skipzholman, hafuer bekomett (följande), som Skipz schrifuaren quiterett hafuer. KlädkamRSthm 1596 A, s. 21 b.  
(Till besättningen räknas) icke skeppsskrivare, proviantförvaltare, uppassare eller annan, som är anställd ombord till passagerarnas tjänst. SFS 1914, s. 1668.  
 
Svenska Akademiens Ordbok finns på adress
 
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
 
Mvh Bo Berndtsson

474
Söka socken / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2004
« skrivet: 2001-03-11, 16:29 »
Ulla
 
En sökning i Svenska ortnamn ger ingen träff på Torilstorp, men hela 12 på Torestorp, 4 i Jönköpings län, 2 i Kalmar län, 4 i fd Skaraborgs län och 2 i fd Älvsborgs län.
Lantmäteriets kartsök är ett förträffligt hjälpmedel, men många namn på mindre platser saknas i sökmotorn, även om de finns utsatta på kartan.
 
Mvh Bo Berndtsson
 
PS Riksförsäkringesverket i mitt tidigare inlägg ska naturligtvis vara Riksskatteverket.

475
Söka socken / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2004
« skrivet: 2001-03-11, 01:14 »
Andra vägar att hitta socknar och orter är CD:n Svenska ortnamn med 410 000 namn och en lättanvänd sökmotor. Se Rötters bokhandel>CD:skivor.
På Riksförsäkringsverkets hemsida kan man söka nutida församlingar. Där finns också en kort historik för församlingar som ändrats under årens lopp.
www.rsv.se/folkbokforing/forsamlingar/index.html
 
Mvh Bo Berndtsson

476
05 - Namnkombinationer / Filius Sextius
« skrivet: 2001-03-11, 01:00 »
Jojje.
Jag böjer mig för sakkunskapen. Mitt latin är mer gissningar än kunskaper.
Fast visst är Bomsterlycka ett vackert namn.
Mvh Bo Berndtsson

477
05 - Namnkombinationer / Filius Sextius
« skrivet: 2001-03-10, 11:48 »
Namnen verkar vara konstruerade. Översatt från latin till svenska blir det ungefär Sjätte sonen restpektive Lyckoblomma. Det är högst otroligt att de har varit vanliga som namn.
Mvh Bo Berndtsson

478
Sjöartilleriet / Olander, Esau
« skrivet: 2001-03-07, 22:20 »
Skara land kan eventuellt stå för Skara landsförsamling.
Mvh Bo Berndtsson

479
46 Ordet är fritt om släktforskning / Räddningsinstitut?
« skrivet: 2001-03-07, 11:40 »
Tillägg
 
Råby räddningsinstitut, som kom till på initiativ av friherre Axel Gustaf Gyllenkrok (1783-1865) finns kvar som ungdomsvårdsskola, Sveriges äldsta. Namnet har bytts till Råby yrkesskola. Den är belägen c:a 1 km väster om St. Råby kyrka, alldeles intill Lunds flygplats.
Bo Berndtsson

480
46 Ordet är fritt om släktforskning / Räddningsinstitut?
« skrivet: 2001-03-07, 11:01 »
Räddningsinstitut.
Därom skriver Nordisk Familjebok, 2:a uppl.:
 
Förbättringsanstalter, Tvångsuppfostringsanstalter, Räddningsinstitut, Skyddshem, Skolhem  
äro sådana i de flesta fall av enskida eller kommuner upprättade och förvaltade, ehuru i regel under offentlig kontroll ställde och med allmänt bidrag understödde anstalter, som ha till uppgift att genom uppfostrande vård förbättra och rädda vanartade barn och minderåriga brottslingar, ...
Sveriges äldsta anstalt ... är Råby räddningsinstitut (invid Lund, uppr. 1838) ...
 
Artikeln som är längre, innehåller uppgifter om lagstiftning, statistik m.m.
 
Bo Berndtsson

481
Orts & gårdsnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 22.4.2001
« skrivet: 2001-03-04, 22:55 »
Åbo
 
Det finns minst tre Åbo i Sverige:
I Gävleborgs län söder om Färila kyrka.
i Gävleborgs län nordost om Delsbo.
I Jämtlands län vid väg 336 nära norska gränsen.
 
Bo Berndtsson

482
34 Väder / Hur hitta väderlek från förr?
« skrivet: 2001-03-04, 22:27 »
Väderstatistik
Bernt, gå in på SMHI:s websida och klicka dig fram till statistiksidan. Där finns väderstatistik för åren 1860-1999.
 
www.smhi.se
 
Bo Berndtsson

483
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-07
« skrivet: 2001-03-04, 16:15 »
Christer Gustavsson
 
Med anledning av ditt inlägg prövade jag funktionen Sök inlägg och alternativet ett dygn. 114 nya inlägg listades efter 8 sekunder, så funktionen är inte helt ur funktion.
Jag uppgraderade till IE 5.5 igår, så jag vet inte om felet har att göra med ver. 5.0, eftersom jag inte brukar söka på inlägg.
IE 5.5 finns till nedladdning på en vid det här laget välkänd tillverkares hemsida.
 
Bo Berndtsson

484
Orts & gårdsnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 22.4.2001
« skrivet: 2001-03-04, 11:42 »
Även lantmäteriets online-karta ger namnformen Åbrolla, vid östra stranden av Åbrollasjön. Det tycks vara några få hus.
Bo Berndtsson

485
Sot / Svartsot
« skrivet: 2001-03-02, 13:43 »
Enligt SAOB äldre benämning på svår form av gulsot.
 
Bo Berndtsson

486
Yrken K / Kvacksalvare
« skrivet: 2001-03-01, 22:06 »
SAOB ser så här på kvacksalvare:
 
BETYDELSE: urspr.: person som reste omkring o. (ofta med braskande reklam) försålde läkemedel o. utövade värksamhet ss. läkare; numera nedsättande benämning på person som utan behövliga kunskaper o. utan laglig behörighet utövar läkaryrket; jfr CHARLATAN b.  
SkrGbgJub. 6: 491 (1603).  
Hr Öfverståthållaren och magistraten i staden skola vara plichtige.. bard berare embetet i synnerhet att adsistera, intet tillåtandes någon quacksalvare öfver 14 dagar sin näring .. att drifva. HJELT Medicinalv. 1: 229 (cit fr. (1682).
Man (må) akta sig för qvacksalfvare och skojare, som utgifva sig kunna bota alla sjukdomar, och dertill vanligen bruka de skadligaste saker. BERLIN Lsb. 225 (1852).  
SvD(A) 1934, nr 16, s. 10.  
-- särsk.  
BETYDELSE: bildl.; ofta om person som på oskickligt sätt söker att avhjälpa ngt missförhållande o. d. Läsare, eller andlige qvacksalvare, som jag kallar dem. VLBibl. Brev 11/1 1832. politikens kvacksalvare. GHT 1934, nr 260, s. 9.  
 
Varför just barberare skulle övervaka kvacksalveriet framgår dock inte.
 
Bo Berndtsson

487
01) Allmänt om efternamn / Kolarken
« skrivet: 2001-03-01, 21:01 »
SAOB anger som förklaring till ordet kol-ark detsamma som kol-läst vilket i sin tur beskrivs som ett rymdmått för kol, motsvarande 12 tunnor.

488
Äldre ord A - K / Danneman
« skrivet: 2001-02-28, 16:43 »
SAO anger betydelsen av danne som
förträfflig, duglig, hederlig, årlig, redbar, rättrådig, rättskaffens, aktad, ansedd man l. medborgare (med undantag för den äldsta tiden i sht om person ur borgar- o. bondeklasserna); en man sådan han bör vara; hedersman; ofta i förb. tro (dvs. trofast, redbar) danneman.

489
Wargeringskarl: Använd Sök på ord i spalten härintill, så får du förklaringen.
Fältväbel: Tidigare den lägsta graden av underofficer. Ersattes 1833 med fanjunkare.
Corporal: Ålderdomlig stavning av korpral. Lägsta graden av underbefäl.
Rustmästare: Högsta graden av underbefäl (åtminstone i förra seklet). Graden numera avskaffad.
Sergeant: Lägsta graden av underofficer.
Lillhärdal, liksom andra platser, kan du söka med samma sökmotor som ovan. Sök på rubrik så kommer du till rätt landskap och socken.
Vill du veta var L. ligger, så gå till lantmäteriets sida kartsök:
 
http://www.lantmateriet.se/ksindex

490
22 Mått, mynt & stämplar / Kronans värde i dollar
« skrivet: 2001-02-20, 21:56 »
Två öres skillnad under 28 år! Det är knappast mer än den dagliga fluktuationen idag.
Med andra ord har dollarns värde gentemot kronan varit tämligen stabilt under en längre tid.
Vågar vi gissa att värdet på 1890-talet var ungefär detsamma?
Hälsningar
Bosse

491
22 Mått, mynt & stämplar / Kronans värde i dollar
« skrivet: 2001-02-20, 21:42 »
NF 2 anger dollarns värde till 3:75 år 1906.

492
46 Ordet är fritt om släktforskning / Nybörjare
« skrivet: 2001-02-20, 19:42 »
Anders!
 
Jag har (är) ett exempel på att detta inte alltid stämmer!
När jag föddes var mina föräldrar och äldre syskon bosatta i Toarps församling. Jag är född på Borås lasaretts BB.
Både i mina pass, nya som gamla, och i alla de åldersbetyg jag under åren hämtat på pastorsexpeditioner står emellertid att jag är född i Borås Gustav Adolf!
Jag har aldrig förstått varför, eftersom varken jag eller mina föräldrar någonsin bott i den församlingen.
Förklaring?
 
Bo Berndtsson

493
Gruvarbetare / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2010
« skrivet: 2001-02-19, 21:55 »
Hej Hans,
 
Min tvekan beror på att jag känner till att det fanns (finns?) uppsättare vid masugnar och andra schaktugnar, men jag har inte läst eller lärt om uppsättare i gruvor. Om en sådan yrkeskår verkligen funnits (finns?), faller naturligtvis min invändning.
Uppsättningen innebär att man varvar malm, träkol och kalksten i olika lager i ugnen.
Och som sagt, bruket hade inte bara gruvan, utan också masugn, vattenkraft och skog.

494
Gruvarbetare / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2010
« skrivet: 2001-02-19, 20:04 »
Hej Hans,
 
Arbetade han verkligen i själva gruvan? Till Skinnskattebergs bruksegendom hörde även Bilsjö masugn.  
En uppsättare var en arbetare som uppsatte kol och smältgods på masugnar och andra schaktugnar, d.v.s. fyllde masugnen.
 
Bo Berndtsson

495
Smed - allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-06
« skrivet: 2001-02-10, 19:11 »
Enligt NF 2 var en svärdfejare en handtverkare, som hufvudsakligen tillverkar fästen och metallbeslagna läderslidor (förr äfven klingorna) till sablar, värjor, dolkar o.d. Svärdfejeri plägar vara förenadt med metallfabrik.

496
Räntmästare / Räntmästare
« skrivet: 2001-01-07, 13:47 »
Räntmästare, benämning på vissa tjänstemän, som ha till uppgift att förvalta offentliga kassor. Så t.ex. finnes i Statskontoret en räntmästare, som är chef för verkets kassaafdelning, hvilken kallas Räntekammaren, För att sköta länens kassaförvaltning fanns till slutet af 1908 ända sedan 1600-talet i samband med länsstyrelsen i hvarje län en landträntmästare. Vid universitetens drätselverk ha särskilda akademiräntmästare jämväl sedan 1600-talet funnits anställda. Akademiräntmastaren är själfskrifven ledamot af universitetets drätselnämnd och har säte i såväl det större som det mindre akademiska konsistoriet i ekonomiska ärenden. - Stället, där de under en räntmästares uppsikt befintliga värdepapperen, valutor och handlingar förvaras, kallas räntekammare l. ränteri.
 
NF 2 bd 24 sp 69
 
Bo Berndtsson

497
Yrken R / Ratticus
« skrivet: 2000-12-22, 12:26 »
Om jag minns rätt, var ratticus en råttjägare eller råttutrotare. Jämför med latinets rattus.
En råttjägare kan naturligtvis ha klättrat på den kommunala/sociala stegen och blivit rådman.
 
Bo Berndtsson

498
Yrken I / Ingenjör
« skrivet: 2000-12-20, 20:11 »
Hej Martin,
 
Titeln ingeniör (av latinets ingenium, medfödda anlag, naturlig begåvning) förekommer i Sverige åtminstone så tidigt som 1611 då den används av militärbyggmästaren Johan Baptista Bresselisij. En militär ingeniörskår inrättas under Gustav II Adolf 1613.
En ingeniör under 1700-talet kan ha sysslat med vägbygge, dammbygge, befästningsarbete, brobygge m.m. Det är svårt att spekulera om man inte vet vad som eventuellt försiggick i Lövånger vid den tiden.
 
Bo Berndtsson

499
Titlar och befattningar / Konduktör
« skrivet: 2000-12-14, 22:57 »
Conducteur, (fr. förare, ledare)
.Förr har denna titel burits också av tjänstemän vid Byggningsstaten, sedermera Slottsbyggnadsdeputationen och -direktionen samt Överintendentsämbetet (1864 förändrades den till andre arkitekt), av byggnadstekniska biträden vid amiraitetet (åtminstone under slutet av 1600-talet), och av officeraare vid Fortifikationetn, då konduktör motsvarade löjtnant och konduktör i läran (sedermera underkonduktör) fänrik. I början av 1700-talet kallades de förutvarande konduktörerna löjtnanter, och lägsta officersgraden fick då konduktörstitel, vilket senare först vid omorganisatioonen 1811 utbyttes mot underlöjtnant, varjämte alla underorriceraare samtidigt benämndes underkonduktörer i st. f. vallmästare och sergeanter; 1845 uppdelades sedermera underofficeraarna i konduktörer, som  då motsvarade fanjunkare, och underkonduktörer, som  motsvaraade sergeanter (de förra titlarna utbytters mot de senare genom k. br. 26 ferg. 1875).
Allt enligt Nordisk Familjebok, 2: uppl.

500
Titlar och befattningar / Svärdsman
« skrivet: 2000-03-05, 18:27 »
Hej Peter,
 
Svärdsmedaljen som instiftades av Oscar I 26 juni 1850, är ett hederstecken som tilldelas manskap vid svenska armén och marinen, vilka tjänat minst 16 år och därunder ådagalagt gott uppförande.
På framsidan finns en glob med Tre Keonor och ett upprättstående svärd och texten Konung och fäderneslandet, på baksidan inskriften För krigsmannaförtjänster. Medaljen är av silver och bärs i gult band med blå kanter.
Källa: Nordisk Familjebok, 2 uppl.
 
Bosse

Sidor: [1] 2 3 ... 7