Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Wulfila Enkler
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2012-10-06, 17:32 »
Om åkeanerna,
Det finns ganska mycket skrivet om sekten åkeanerna.
Åke Svensson dog 11 oktober 1788 i Stockholm.
Hans hustru Marta blev frisläppt från Danviken 1794. Det var intressant att läsa att hon återkom till sin hemsocken. Det har annars oftast antagits att ingen av de dömda på Danviken återvände till hemorten.
/Wulfila
2
« skrivet: 2008-01-03, 15:24 »
Av en brevkopia framgår att prästen i Riala kyrka av en trädgårdsmästare fick en anhållan att nedanstående brev skulle uppläsas i kyrkan. Brevet är daterat 30 oktober 1830. Jag har då två frågor: 1) Var det vanligt att prästen i samband med sina kungörelser kunde göra reklam en lokal näringsidkares produkter. (Jag vet ju inte om prästen villfor trädgårdsmästarens anhållan.) 2) Kan någon hjälpa mej att tyda myntenheten för priserna. (Jag gissar att 4:5:6 betyder olika prisgrupper beroende på kålhuvdens storlek.) Tacksam för kommentarer. Wulfila 
3
« skrivet: 2006-09-27, 21:54 »
Håkan Krans finns i Carl Gustav Collins bok Knektar i Konga kompani upptagen under Rote 81 Kavsjömåla med följande notering:
Håkan Olsson Krans april 1812-13/6 1843 (soldattid)
Född i Älmeboda 13/7 1791. Längd 173 cm. Bevistade fälttågen 1813-1814. Bodde efter avskedet i en backstuga i Kavsjömåla Ngd. Dog där 16/9 1862. År 1827 angavs att han ägde ett eget torp.
Hälsningar från Wulfila
4
« skrivet: 2006-03-30, 21:22 »
Artur! Det blev lite fel i hastigheten.
Där det står Jon Erngisslesson skall det stå Jon Eliasson (1730 - ) (inte 1750)
Alla är födda i Älmeboda.
Wulfila
5
« skrivet: 2006-03-30, 19:31 »
Artur! Erngissle är ju ett lite ovanligt namn och jag blev därför nyfiken att se om din Johannes Erngisslesson kan vara ättling till en av mina anfäder Erngissle Svensson född 1679. Och, jo, det ser ut att vara så. Här följer ättlistan: - Erngissle Svensson (1679 - 1709) - Hans dotter Britta Erngisslesdr (1700 - 1767) - Hennes son Jon Erngisslesson (1750 - ) - Hans son Erngissle Jonsson (1758 - ) - Hans son Johannes Erngisslesson (1809 - ) Släktleden fram till Erngissle Jonsson är väl belagd i kyrkböckerna. Mer uppgifter kan du finna på min hemsida www.algonet.se/~wulf_e/index.html under menyn Mors anor Om Elm?r: I Älmeboda fanns ungefär 1920 - 1950 en sybehörsaffär vars innehavarinna hette Nanny Elm?r. Kanske en ättling till din Elof Elm?r? Hälsningar. Wulfila
6
« skrivet: 2004-10-14, 10:44 »
Om Collin från Älmeboda:
I Kållebo har funnits två rotar, Nr 104 (Västergård) och Nr 106 (Mellangård). Båda har haft soldater med namnet Collin, men dessa var inte släkt med varandra. I boken Knektar i Konga kompani skrive Carl Gustav Collin om sin farfader i Nr 104 (Västergård):
Carl Pettersson Collin (soldat 26/2 1849 - 23/6 1876). Född i Deralycke, Linneryd 2/3 1824. Längd:174.
Bodde på soldattorpet men ägde i varje fall hela 1860-talet 1/16 Kållebo Vg, som han 1870 sålde till Johannes Larsson.
Carl Collins son Petter Gustaf gifte sig med Johannes Larssons dotter Karolina. Dessa båda var
föräldrar till bl a författarens far Hjalmar Collin i Follsebo och Herman Pettersson i Botamåla.
Efter avskedet bodde Carl Collin i backstugan Collins under Kållebo Vg 1:5. Dog där 12/7 1888.
Den andra släkten Collin i Nr 106 (Mellangård) har sitt ursprung från Elias Nilsson i Brunamåla (född 1731). I den släkten utvandrade många till USA och idag finns släkten där vida utbredd. Och förenad i en livaktig släktförening.
Mina uppgifter här är hämtade från Älmebodaboken 1981, där Carl Gustav Collin skrivit en artikel om USA-släkten.
/Wulfila
7
« skrivet: 2004-09-09, 10:44 »
Soldaten Wigren
I CG Collins utmärkta bok Knektar i Konga kompani står att läsa under rubriken Rote 81 Kavsjömåla (Älmeboda) att Olaus Olsson Wigren antogs som soldat 16/3 1865 och fick avsked 3/9 1895 på grund av sjuklighet. Han antecknades vara 174 cm lång. Flyttade i samband med avskedet frän soldattorpet till Östergöl där han dog 5/1 1902. Han var den siste soldaten på den roten som sedan indrogs till Statsverket 1/1 1896.
Hälsningar, Wulfila
8
« skrivet: 2004-03-12, 17:44 »
Hej Yvonne, Tack för ditt påpekande!
Nu fungerar det perfekt och nu kan jag konsten! När man väl lärt sig är det enkelt, som så mycket annat här i världen.
/Wulfila
9
« skrivet: 2004-03-12, 15:58 »
Hej Karin och Daniel. Tack för era svar.
Det var en omfattande diskussion som fördes i januari om hur man skall bära sig åt för att automatiskt starta en CD. Men trots alla fina råd och synpunkter har jag misslyckats. Jag har gjort så här:
I programmet Anteckningar skrev jag:
autorun
shellexecute=slide.htm
Detta sparade jag med filnamnet autorun.inf
Sedan brände jag in programmet autorun.inf på CDn som innehåller alla slide-filerna inklusive startfilen som heter endast slide.htm. I utforskare kan jag sedan konstatera att autorun.inf finns med tillsammans med slide-filerna. Men ingen självstart!!!
Klickar jag på slide.htm så startar ju programmet som det skall. Klickar jag på autorun.inf så öppnar sig Anteckningar med texten enligt ovan. Kan jag göra på annat sätt?
/Wulfila
10
« skrivet: 2004-03-11, 18:25 »
Automatisk start av CD-skivor?
Jag har gjort ett bildspel med hjälp av PowerPoint och överfört till HTML-version. Bildspelet har jag sedan fört över till en CD-skiva. När jag så skall titta på bilderna måste jag gå till utforskaren, leta upp startfilen som heter slide.html och klicka på den, och så startar bildspelet. För mej är det inget problem men för några av mina släktingar kan det vara näst intill oöverkomligt att komma dithän. Finns det något sätt att göra så att bildspelet startar automatiskt så fort man sätter in CDn i CD-spelaren? Jag har för mej att det finns, men vet inte hur man bär sig åt.
Tacksam för hjälp./Wulfila
11
« skrivet: 2004-02-03, 12:58 »
Hej Roger och tack för dina synpunkter.
Det jag nu vet är vad jag fått fram ur KGFdatabas.
1) Märta och Jon (Johan) hade nog bara ett barn, sonen Johannes. Dopvittnena var Mattis Johansson i Broddamåla, Erngisle Eliasson i Toramåla, hustrun (Gertru) Eliasdotter i Munkamåla. Pigan Annika ibm. Vittnena verkar alltså inte ge någon ledtråd.
2) Vigselboken har två vigslar för Jon Johansson
a) Vigda 1741
Jon Johansson med bostad Summemåla
Märta Gudmundsdotter med bostad Siersnäs
Anm: bo i Siersnäs
b) Vigda 1752
Enkiomannen Jon Johansson med bostad Skjärsiönäs
Märta Eliasdotter med bostad Toramåla
Anm: bo i Skjärsiönäs
Det synes som det är samma Jon i båda vigslarna, i all synnerhet som dödboken visar att Märta Gudmundsdotter i Skjärssiönäs blev död 1748 vid 25 års ålder
.
3) Det finns alltså två Jon (Johan) att välja på. Antingen han från Skräddaremåla född 1715 eller han från Summemåla född 1716. Problem är också att jag idag inte kan göra reda för varför jag en gång noterade Skräddaremålasonen som min ana, kanske från notering i husförhörslängden. Den har jag inte här och nu tillgänglig. Din uppgift att Jons (Jon född 1715?) föräldrar flyttade från Skärsnäs till Summemåla styrker ju på att Summemålasonen är min ana.
Hälsningar,Wulfila
12
« skrivet: 2004-02-02, 17:55 »
Vem var Jon Johansson i Skärsnäs?
Märta Eliasdotter från Toramåla vigdes 1752-12-27 med enkemannen Jon Johansson i Skärsnäs. Kan någon hjälpa mej med Jon Johansson födelsedatum och hans föräldrar. Jag har hittills antagit att han var från Skräddaremåla och född 1715-10-16 med föräldrarna Johan Jonsson och Karin Nilsdotter. Har emellertid börjat misstänka att han är född i Summemåla 1716-12-08 med föräldrarna Johan Nilsson och Ingegerd Erngislesdotter.
Kan någon hjälpa mej med mitt problem?
Hälsningar, Wulfila
13
« skrivet: 2002-10-16, 21:21 »
Vem var Oscar?
En för mej okänd diktare har skrivit en diktsamling som jag fann bland papper efterlämnade från min mor Ruth Johnsson (1896-1976). Diktsamlingen, som omfattar 44 sidor, är maskinskriven i ca A5-format med karbonkopia och är mycket välgjord med text på båda sidorna och sammanhäftad med trådbindning. På omvikta omslaget finns en etikett med den handskrivna texten Dikter av Oscar, kanske med min mors handstil. Efter en av dikterna finns en datering: Böksholm natten den 19/6 1920. Ett Böksholm ligger i Drevs församling i Kronobergs län.
Jag har ingen ledtråd till vem denne Oscar var. Kanhända finns bland Rötters läsare någon som vet vem han var, kanske till och med någon ättling som skulle sätta värde på att överta häftet.
/Wulfila
14
« skrivet: 2001-05-20, 13:39 »
 Kan någon hjälpa mej att identifiera personerna på bilden. Kortet är taget i Visby och föreställer med största sannolikhet åtminstone några av barnen till Johan Erik Johansson och Magdalena Gustevsdotter. De kom från Älmeboda (G) men bodde på Gotland 1899-1903. Några av barnen bodde också på Gotland men några hade utvandrat till Amerika vid den tiden så jag kan inte få personer och åldrar att stämma. Bilden skulle kunna vara tagen vid moderns begravning 1903, men personernas klädsel stämmer ju inte alls med det. Tacksam för tips/Wulfila
15
« skrivet: 2001-03-15, 08:44 »
Jan och Torsten! Tack för litteraturhänvisningen och uppgifterna om Esbjörn Blåpanna. Jag skall försöka låna skriften ifråga.
Om det nu rör sig om samma släkt här i Älmeboda så måste förmodligen donationen skett på 1400-talet eller tidigare. Och det är kanske också troligt med hänsyn till att inga uppgifter som jag känner till anger namnet Blåpanna. Jag syftar då till mantalslängder från 1640-talet och Älvsborgs lösen 1571 och 1613. Måhända märkligt då att lämningar från gården skulle varit synliga i mitten av 1700-talet.
Men det finns ju andra möjligheter, t ex en annan släkt eller kanske det endast rör sig om ett gårdsnamn efter någons öknamn. Jag får hoppas att Hildebrands skrift kan ge några synpunkter.
/Wulfila
16
« skrivet: 2001-03-14, 09:53 »
I sin Beskrivning om Småland skriver Samuel Rogberg 1759 om Älmebodas kyrka så här:
Prästegården I.h. ligger nära wid Kyrkan. Har genom donation af 2:ne ogifte fruentimmer, hwilkas namn genom tiden råkat i förgätenhet, blifwit förökt med deras bredwid belägne gård; densamma skall hafwa hetat Blåpanna och synas ännu några lämningar där gården stått, äfwen
som det ena af Prästgårdens gjärden än kallas Blåpanna. Tiden då denna donation skedt är obekant.
I senare beskrivning av socknen säges de två fröknarna ha hetat Blåpanna.
Min fråga är om det finns uppgifter om att en släkt Blåpanna skulle skulle ha bott i Älmeboda eller någonstans i Kronobergs län. Eftersom lämningar av gården var synliga i mitten av 1700-talet bör ju gården ha funnits kanske hundra år tidigare eller åtminstone i början av 1600-talet. Gärdet som Rogberg omnämner kallas även idag för Blåpanna och vägen intill har fått namnet Blåpannevägen.
Tacksam för uppgifter och kommentarer/Wulfila
17
« skrivet: 2000-04-17, 09:45 »
Vissa kvarnar benämndes tullkvarnar och jag har några frågor om dessa:
- I en tullkvarn betalde bönderna avgift (tull) efter mängden förmald säd. Var denna tull avgift både till mjölnaren och till kronans uppbördsman? I så fall, hur var fördelningen dem emellan?
- Vilka kvarnar fick status tullkvarn? Alla små bykvarnar som kanske hade tillräckligt vatten bara några veckor på våren, betalde de också tull?
- När infördes kvarntullen och när slopades den (kronans andel)?
- Har någonstans läst kvarntullen är mycket gammal och att det är den som sedan omvandlades till mantalspenning. Hur förhåller det sig?
Det vore intressant att få svar på några av dessa frågor./Wulfila
18
« skrivet: 2000-02-27, 18:10 »
Låt mej påpeka att vi faktiskt har en rikskändis som heter Engla. Det är Bag- och kondtoriinnehavare Engla Sjödin som har sin verksamhet sedan länge förlagd till Grönköping.
/Wulfila
19
« skrivet: 2000-02-20, 09:48 »
Mai, Hjortsjö stenbrott ligger sydost om Rydaholm. Helt säkert finn brottet markerat på det topografiska kartbladet. Strax efter samhället finns en liten körväg (idag dålig bilväg)in på höger sida (om man kör mot Växjö) och den leder efter ett par km fram till det gamla stenbrottet som brutits på diabas, ibland kallad för svartgranit. Det är imponerande att se de enorma skrotstensblocken som ligger kvar och minner om brottets storhetstid. För några år sedan gjordes ett försök att tillvarata en del av dessa, men jag tror att verksamheten snart upphörde. Jag har ingen litteraturhänvisning, men jag minns att för några (många) år sedan hade Värnamo Nyheter en stor artikel därom. Kontakta tidningen. Och säkert har någon hembygdsförening i Rydaholm väl reda på ev litteratur.
20
« skrivet: 2000-01-01, 17:54 »
Emma,
Även om fogde idag kan ha en negativ klang så är säkerligen ladufogde en helt neutral term för arbetsledare på gård/ladugård, kanske motsvarar det den lite ålderdomliga beteckningen rättare. Jag har själv en ladufogde från 1800-talet i Blekinge. Inom gruvnäringen används även idag termen gruvfogde.
Hälsningar/Wulfila
21
« skrivet: 1999-09-16, 22:15 »
Hans, jag tror inte att du har missuppfattat ordet Coopvaerdiekapten. Jag har själv en coopvaerdiekarl i mina blekingska anor född i mitten på 1700-talet och det har jag tolkat så att han var sjöman på ett handelsfartyg, alltså inte i flottan. Att ordet har samma ursprung som kofferdikapten från holländskan betvivlar jag ju inte. Men varför din kapten seglade på Kap Verde är förstås en anna fråga.
22
« skrivet: 1999-06-30, 15:47 »
Väderleksutsikter i Västergötland under gången tid” är rubriken på en lista som jag för några år sedan fick av en granne. Listan, som omfattar perioden 1172 - 1980, består av sex tätskrivna maskinskrivna sidor och av ortnamnen att döma hänför sig uppgifterna till Falbygden. Den är sammanställd av någon förening eller studiegrupp men jag vet inget närmare därom. Jag lämnar gärna listan vidare om någon vill använda den för att låta innehållet helt eller delvis ingå i någon större sammanställning. För godordnings skull borde jag väl då först försöka få tag i de som gjort listan. Det ligger uppenbarligen ett stort arbete nedlagt. Om någon av dessa raders läsare känner till upphovsmännen/kvinnorna så ber jag om kontakta med mej.
Några exempel på innehållet:
1172 blev träden gröna i slutet av februari och fåglarna byggde bo i feb.
1585 stod säden i ax vid påsktiden
1716 den 8 juni kl 8 om aftonen var stark jordbävning, att tak och väggar brakade
1812 förstördes grödan av snöfall vid midsommartid
23
« skrivet: 1999-02-17, 11:25 »
Hur gick det till med nödmynten?
Bland mina förfäder finns ett par bönder som troligen förlorade pengar på Karl XIIs nödmynt.
Jag har flera frågor härom men börjar med att citera från Konga Härads tingsprotokoll som jag
läst från den renskrivning som framlidne Karl Olin har gjort. Hans sammanställningar är en guldgruva för Älmebodaforskare, täcker protokoll från tiden 1614-1717.
Från extrating 27/4 1717:
”infann sig häradshövdingen (...) att anteckna och emottaga (...) gamla 1715 års mynt-tecken
(...) som häradets inbyggare (...) kunnat hava till att angiva och med (...) sedlar och nya
mynt-tecken komma att utväxlas.”
Sedan upplästes nådiga plakat och ordres varefter ”företog man sig att inkassera alla de gamla
mynte-tecknen som häradets inbyggare vid efterfrågan i varje socken hade till att angiva (...)
varvid var och ens namn, hemvist och summa ut infra blev annoterad”
Här finns nu i protokollet antecknat var och en namngiven med inlämnade summa. För
Älmebodas socken rör det sig om 12 personer med sammanlagt 169 daler silvermynt.
En dryg månad senare vid ordinarie ting den 31 maj lämnades till dessa personer samma
summa, men nu i nya 1716 års mynt-tecken. Således blev ”nu genom rättens utskickade
nämndemännerna (...) till en lika summa (...) i nya sedlar och nya 1716 års mynt-tecken från
välbemälta kansliet återbrakt”
I protokollet finns sedan antecknat samma personer som vid tinget i april och med desamma
summor. Alla hade fått sitt till ”sin fulla förnöjelse”.
Jag vill ju gärna försöka förstå lite av levnadsvillkoren för de dagarnas bönder i Älmeboda,
och några frågor söker sina svar:
Varför lämnade de namngivna personerna in sina gamla mynt? Fanns tvång eller lockbete?
Vilka utfästelser hade lämnats? Alla lämnade inte sina pengar, för nog måtte väl socknens alla
invånare haft mer än 169 daler.
Jag har läst att dessa ”nödmynt” återlöstes från juni 1719 varvid 1 daler (32 öre) gav tillbaka 2
öre plus en försäkringssedel på 14 öre som eventuellt skulle komma att inlösas. Det var således
en rejäl förlust, och de tolv bönderna i Älmeboda måste väl ha känt sig ordentligt lurade? Om
de inte hunnit förbruka mynten och lämnat till någon annan. Kanske till lön för Per och Kersti
från Värnamo?
Går det att få en bild av hur mycket reda pengar som användes på landet under 1700-talets
första hälft? Hade alla bönder kontanta pengar? Man köpte ju trots allt varor som salt,
kryddor, husgeråd, redskap etc. Skräddare och skomakare, fick de pengar som betalning. Och
intäkter kom väl vid försäljning av djur, ägg och smör? Ett gårdsköp på 100 daler, gjordes det
med kontanter, ev lånade? En tjänstedräng eller -piga hade de lön i kontanter?
24
« skrivet: 1999-02-04, 21:48 »
Håkan!
Gisa låter som den feminina formen av mansnamnet Gise. Detta förekommer i Älmeboda 1682. Gise död 1682 (mördad) och Gises son heter Abraham Gisesson född omkring 1669, död 1741. Men vad namnet Gise kommer från har jag ingen uppfattning om.
//Wulfila
25
« skrivet: 1999-01-30, 21:22 »
Hej Björn,
Grosshandlare Joachim Mörck, född 1775 10/2 i Jönköping, bodde enligt HFL 1825-1830 i Karlshamn Qvart. Europa, 3. Rutan.
//Wulfila
26
« skrivet: 1999-01-18, 18:47 »
Varför fick första sonen dopnamnen Carl Julius?
Min fmf föddes 6/8 1829 och gavs dopnamnen Carl Julius. Jag vet naturligtvis inte varför han
fick just de namnen, men har ändå inte kunnat låta bli en gissning. Föräldrarna var båda
tjänstefolk hos grosshandlaren Mörck i Karlshamn och strax efter giftemålet flyttade de till
annat arbete och annan bostad. Där föddes först dottern Regina, som jag skrivit om härovan
och hon fick farmors namn. När så föddes den första sonen fick han inte namn efter sin farfar (Måns), men grosshandlaren hade två tvillingsöner Carl och Julius och de namnen fick pojken. Jag vill gärna se detta som ett tecken på att föräldrarna hos grosshandlaren haft goda
förhållanden och såg upp till sin förre husbonde. Men kanhända också att namnen därmed
förlänade bäraren lite status. Carl Julius Petersson blev så småningom, inte grosshandlare, men väl öppnade hade han en lanthandel hemma på gården i Dragsnäs, Ronneby lfs.
27
« skrivet: 1999-01-16, 21:19 »
Hur stort indicievärde har ”namnregeln”? Jag har här ett exempel där jag har använt regeln om
bundna namn för att ”bevisa” identitet mellan två personer med olika namn uppgivna.
På gården Stora Mälby i Ljungby socken (Kalmar län) föddes enligt dopboken 7/8 Petter med
fadern Måns Andersson och modern Regina Persdotter. Petter kom sedan att flytta ett flertal
gånger och det har inte varit helt lätt att läsa de ibland spretiga anteckningarna inklämda längst
ner i husförhörsböckerna. Så här flyttade Peter Månsson.
1791 född i Stora Mälebo, Ljungby, Kalmar län
1792 flyttat därifrån, ev till Kristvalla
1804 inflyttad till Skrubbetorp, Åby (utan föräldrar)
1810 flyttat till Bäcketorp, Åby
1816 flyttat till Skedhult, Eksjö landsförsamling
1816 flyttar han till Eksjö stadsförsamling. Här inträffade något märkligt i husförhörslängden.
Nu skrivs han Peter Magnus Petersson, men under detta namn står också Peter Månsson. Båda
namnen är överstrukna med gemensamt streck och en enda rad anges födelsedata och att han
utflyttar till Karlshamn. Han får flyttningattest med namnet Peter Magnus Petersson.
1819 flyttar han till Karlshamn som arbetskarl hos grosshandlare Mörck. Gifter sig med
tjänstepigan och deras första flicka får namnet Regina. Och även i de två följande
generationerna föds flickor som får namnet Regina.
Regina är ju ett så pass ovanligt namn att jag här tycker att de samlade indicierna tyder på att
Peter Månsson är identisk med Peter Magnus Petersson.
Har någon en tänkbar förklaring till varför Peter Månson byter namn?
28
« skrivet: 1999-01-13, 19:27 »
Lars Albin Elmstedt född Johansson 30/11 1874 i Stenvarmsholm,Älmeboda (G). Han
kallade sig ibland agent men var i själva verket lösdrivare med ett par fängelsevistelser bakom
sig då han flyttade från Stockholm till Gotland. Där försvinner alla spår efter honom. Han
hade nog aldrig mer kontakt med föräldrar eller syskon. Det har berättats att han så sent som
på slutet av trettitalet bodde i Vilhelmina, men pastorsexpeditionen där har svarat att man inte kunnat finna någon anteckning om honom. I en TV-utsändning för ett par år sedan flimrade förbi
en kommentar att bland de som efter revolutionen i Ryssland flyttade dit från Sverige fanns en Elmstedt (som jag då uppfattade namnet). Har Du stött på hans namn i något sammanhang blir jag glad om Du hör av dej.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy