ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Stefan Gelow

Sidor: [1]
1
Markaryd / SV: Måns Larsson Kamp
« skrivet: 2020-10-26, 20:34 »
Jag passar på att skapa en ny notis för detta.

Det hela verkar luta åt att Anna Eriksdotter är, som jag antydde från början, född i Markaryd, varför hennes födelsedatum noterats i sin helhet. Hennes fader är troligen den soldat Erik Larsson Dahlström som noteras i soldattorpet i Hannabad från 1746 till 1757 i mantalslängderna. Denna kan säkert slås upp i generalmönsterrullan också, men är inte något jag gjort hittills.

Den Erik Larsson som finns i Hansatorpet i Skånes-Fagerhult under andra halvan av 1760-talet kallas "gamla avskedade soldaten" i Smedhult i mantalslängden 1764. Det står dock ingenstans hans soldatnamn, så går inte fullständigt koppla denna till Erik Larsson Dahlström i Hannabad, men allt sammantaget, verkar det vara den rimliga lösningen. Det är svårt att se någon Hannabadskoppling för Måns Kamp, och Anna Eriksdotter sägs ju vara just piga i Hansatorp i vigseluppgiften jag noterade tidigare, som uppenbarligen inte är en stor plats. Givet att Erik Larsson då är en gammal avskedad soldat verkar det ju helt rimligt kronologiskt att han är Annas fader, och att det då "råkar" finnas en soldat i Hannabad vid rätt tid, verkar för mycket av en slump. Detta torde åtminstone vara en bra utgångspunkt för att bekräfta dessa uppgifter ytterligare.

Uppdatering:Ett stärkande av kopplingen (om än inte något slutgiltigt svar):
Om man följer mantalslängderna i Skånes-Fagerhult noteras omkring 1770 efter Erik Larsson dels en son Johan och dels en dotter Elsa. Den senare går att hitta i utflyttningslängderna 1774 då hon flyttar till Markaryd (men jag är lite osäker på var hon hamnar där). Den förra, Johan Eriksson, gifter sig till Fedingshult i Skånes-Fagerhult och från omkring 1775 noteras där också fadern Erik Larsson med hustru.
Vid det första barnet jag hittade till denna Johan Eriksson i Fedingshult, sonen Gunne född 1776-05-04 kan noteras bland faddrarna soldaten Måns Camp i Hannabad. Kan noteras att ytterligare ett syskon i familjen, en piga Bengta Eriksdotter i Fedingshult också noteras där.

Fagerhult (Skånes-Fagerhult) (L) CI:1 (1732-1778) Bild 1060 / sid 197 (AID: v98244a.b1060.s197, NAD: SE/LLA/13076)

Sammantaget måste Anna Eriksdotter vara dotter till denna Erik Larsson. Om vederbörande dessutom är den Erik Larsson soldat i Hannabad kanske måste styrkas ytterligare, men får anses vara sannolikt.

2
Markaryd / SV: Måns Larsson Kamp
« skrivet: 2020-10-26, 19:53 »
Ok, Anna Eriksdotter verkar inte helt lätthittad.

Efter indikationer i Måns Kamps bouppteckning om vittnen och en av mågarna om placering i Höjalt och Örnalt så verkar det finnas en tråd till Skånes-Fagerhult och jag har kunnat lokalisera, om inte ännu Anna Eriksdotters födelseplats, men åtminstone deras vigselnotis:

Fagerhult (Skånes-Fagerhult) (L) CI:1 (1732-1778) Bild 1670 / sid 315 (AID: v98244a.b1670.s315, NAD: SE/LLA/13076)

1769-02-05: Soldaten Måns Camp med Pig:n Anna Eriksdott:r i Hansatorp...

Uppdatering:Hittade inte Hansatorp först, men det verkar ligga under Smedhult. Där finns omkring denna tid en Erik Larsson med hustru och till synes några barn, inklusive en dotter Elsa och en person kallad moder Tyra/Tora (men behöver ju inte vara Eriks moder, utan kan vara svärmoder eller dylikt). Detta kommer från mantalslängderna omkring 1770. Det verkar inte omöjligt att detta avser Annas fader, men jag har egentligen inte hittat tillräckligt för att styrka detta direkt.Nedan är en av dessa mantalslängder som torde avse 1767. Detta dokument innehåller även påföljande mantalslängder om man följer det framåt.

Fagerhult (Skånes-Fagerhult) (L) CI:1 (1732-1778) Bild 1670 / sid 315 (AID: v98244a.b1670.s315, NAD: SE/LLA/13076)

/Stefan Gelow

3
Markaryd / SV: Måns Larsson Kamp
« skrivet: 2020-10-23, 20:59 »
Om du använder DDSS ovan kommer du ganska snart komma fram till att så många saker verkar stämma att det är otroligt att denna Måns Larsson Kamp är någon annan än den Måns Larsson son till ryttaren Lars Kamp i Torsjö i Västra Torup, döpt 1746-11-30:

Västra Torup (L) CI:2 (1734-1751) Bild 240 / sid 21a (AID: v102137a.b240.s21a, NAD: SE/LLA/13482)

Namnet Kamp kommer uppenbarligen inte från Hannabad, där det inte funnits tidigare, så att namnet kommer från fadern är fullt sannolikt (jämför till exempel Karl Hamberg från Hannabad som blir ryttare i Skåne, men det är i Hannabad där det soldatnamnet normalt används, till exempel av hans bror Lars Hamberg).

Vidare står Måns Kamp född 1746 i första hfl i Markaryd vilket ju stämmer med ovan notis.

Markaryd (G) AI:1 (1770-) Bild 33 / sid 49 (AID: v19079.b33.s49, NAD: SE/VALA/00245)

Det verkar finnas mer skrivet om denna Lars Kamp på anbytarforum. En snabb googlesökning får upp en notis som hävdar att hans hustru var Lucia/Lusse Månsdotter. Men det är som sagt lätt att hitta.

Angående Måns Larsson Kamps hustru Anna Eriksdotter står hon i första hfl född 1748-02-01. Även om namnet där verkar ändrat, vilket skulle kunna indikera att han hade en tidigare hustru, så verkar datumet finnas kvar även i senare hfl, så möjligen skrev någon bara in fel namn initialt. I de flesta fall då hela datumet finns i hfl så betyder det att personen kommer från Markaryd, så hennes ursprung torde främst letas efter där. Jag har inte gjort någon större sökning ännu om det.

/Stefan Gelow

4
Ryssby (G) / SV: Ryssby (G)
« skrivet: 2020-08-03, 23:38 »
Det jag vet är att han gifter sig 1734 och sedan dör hastigt i Mårarp Lunden 1748. Jag skulle säga att det troligen inte är den person du talar om i Tolg, men har inte kollat upp det ytterligare:



Vb: Berga-C-1-1680-1720-Bild-33-sid-55 [1734] Fer[?] 2 Pentec. [1734-06-03] Copulerades drängen Israel Bengtsson från Lunden och Ryssby Socken, med pigan Ingred Suhnes dotter i Torlarp


Db: Ryssby-CI-4-1735-1762-Bild-92-sid-177 [2] [nr 6 1748] Mårarp Lunden, Ryssby 1748-04-04 begrofs Israel Bengtsson från Lunden i Mårarp, blef hastigt siuk, afled 1748-03-11, 42 1/2 åhr gammal.


/Stefan Gelow

5
Markaryd / SV: Påvel Nilsson(1634-1689) i Flässeryd
« skrivet: 2020-07-29, 18:14 »
Vill lägga till något jag plötsligt upptäckte.


Det andra inlägget i denna tråd innehåller en domboksnotis som i praktiken listar Nils Jakobssons barn. Denna saknar en viktig rad vilket innebär att dotter Kerstin har placerats fel och dottern Ingrid har missats. Gå gärna till originalkälla, tex AID:v205987.b1040



Se raden efter Jöns Nilsson, tullare i Halmstad.


Vad som står i ursprungsnotisen [och jag är inte så noga med stavning så kolla gärna upp]: Raderna mellan * * har försvunnit i transkriberingen.


Thesslikest systrarna Kirstin Nillsadotter *i Preastorp för sin arfwalott i Söregårdh Markarydh 22 D:r Smt. Ingredt Nillsadotter* i Kyllhult 22 D:r Smt...


/Stefan Gelow

6
Hej!
 
Kort notis om ett slumpfynd jag gjort, som någon möjligen kan vara intresserad av då det verkar som om personerna dyker upp på nätet. Jag är något kortfattad så ställ gärna ytterligare frågor (möjligen under Markaryd) eller mejla mig för detaljer. Angående Carl Nilssons föräldrar och släkt försöker jag fortfarande skapa en helhetsbild, så inget är färdigt. Som alltid bör de som har ett intresse dubbelkolla alla uppgifter och göra en egen rimlighetsbedömning.
 
Vad det handlar om är i vilket fall den adelsryttare Carl Nilsson Hamberg (kallas ”Handberg” i åtminstone någon fb) som gift sig 1703-09-09 med Tyra Larsdotter från Kungsgården (i Rebbelberga?) enligt vb Baråkra CI:1 bild 43 [se tex AID: v97820a.b430]. Dessa bägge har sedan ett stort antal barn mellan 1707 och 1723 födda i Munka-Ljungby, först i Hillarp och senare i Axtorp. Slutligen dör Carl Nilsson enligt db CI1 Munka-Ljungby s206 [se tex AID: v101577.b210.s206] 1756-06-05 av bröstvärk, begravd 1756-06-09, 81 år gammal, vilket indikerar födsel  1675, även om inga källor i Munka-Ljungby verkar indikera hans ursprung.


Nu stötte jag på några domboksinlägg om Lars Nilsson i Hannabad Hulegård, Markaryd socken, Kronobergs län, där denne gör uppbud och får laga fasta på jord i Hannabad Hulegård för köp av denna från sina syskon, vilket bland annat sägs vara Carl Nilsson i Axtorp [troligen avseende perioden omkring 1732 då köpet gjorts]. Den tydligaste [avseende orten, som ofta är svårläst] av dessa torde vara den där Lars Nilsson får laga fasta på jorden i småprotokollen för domboken, Sunnerbo härad tinget som börjar 1741-10, paragraf 61 [se tex AID: v950421.b1520], som följer nedan [utan bibehållen stavning]:


**Lars Nilsson i Hannabad lät hos rätten uppvisa 2:ne erhållna salubrev, det förra underbevittnat igenom Bergsfogden välbetrodde Anders Bergström Nils Larsson i Hylte, Lars Nilsson i Holma och Truls Jönsson i Sjöhult av 1728-11-11, varmedelst Lars Jakobsson tillika med dess hustru Ingeborg Broddesdotter vidgå sig försålt till bem:te Lars Nilsson för betingad och riktigt bekommen köpeskilling sextio Dr Smt en åtting av hem:t Hannabad Hulegård, vilken befinnas i följe därav vara lagl. uppbjuden 13 Januari, 5:e Maj och 7: Oktober 1729, samt det senare av 1732-12-10 även på 1/8d arvejord i be:t hemman som dess broder och svåger Karl Nilsson i Axtorp[?] och Gunne Persson i Ry[?] uti vittnens Dan Nilssons i Hannabad, Nils Jönssons i Hannabad och Gunnar Perssons i Prästorp närvaro till honom upplåtit och sålt; Näml Karl Nilsson sin broderlott för 39 Dr och Gunne[?] Persson å dess hustrus Ingeborg Nilsdotters vägnar en halv systerpart för 9 Dr 27öre ihopa fyrtionio Dr 13öre Smt dem de vidgå sig bekommit havande han dessutom själv en broderlott 39 Dr 17 öre Smt så att Lars Nilsson och dess hustru Ingierd Nilsdotter såsom både ärvt och köpt blivit ägare av en hel fjärding i gården, och är detta samma köp uppbjudet 27 februari, 4:e Juni och 30 Oktober 1740 samt bägge klanderlöst fullståndna; Och som Karl Nilsson [står så men ska uppenbarligen avse Lars Nilsson] nu om fastebrev därå anhöll, så vart ock slikt i anseende till förbe:de laga med fastebrev beviljat; vilket i tjänlig form skall utskrivas och meddelas.**

Detta skulle möjligen kunna vara en slump, då det skulle kunna finnas fler Axtorp. Vad som gör mig ganska säker på att det är rätt är att den Lars Nilsson som nämns ovan själv noteras som Lars Hamberg när han är ryttare 1731. Även en (trolig) broder som inte verkar nämnas i köpebreven (så möjligen var död eller av andra skäl inte längre ägare av marken) Anders Hamberg finns stundtals i Hannabad Hulegård.


Av rena tidsskäl går jag inte in i detaljer (då jag tenderar bli långrandig), men den familj som Carl, om kopplingen ovan är korrekt, ingår i, är att han är son till Nils Karlsson i Hannabad Hulegård, vars hustru åtminstone 1690 och framåt är Ingrid Jonsdotter. Se tex födelseboken för Lars Nilsson som nämns ovan, vilket är sista kända barnet fött i familjen, 1696-04-30, fb Markaryd CI:1 s113 [se tex AID: v30466.b63.s113], döpt 1696-05-03.


Detta är uppenbarligen 21 år senare än då Carl Nilsson sägs ska vara född, vilket kunde indikera att det handlar om en halvbror snarare än en helbror [vilket domböckerna sällan tydligt noterar], men jag skulle säga att det lutar åt helbror, även om ingen fb finns i Markaryd före 1690. I dombok, Sunnerbo härad som påbörjas 1705-05, paragrafnummer saknas [se AID: v280356.b560.s107] tar Nils Karlsson upp en sak på sin svärfaders Jon Larssons i Haghult vägnar. Denna Jon Larsson verkar flyttat till Haghult på ålderns höst och finns inte där före 1700 [och troligen slutligen till Flässeryds torp där han dör, begravning 1709-01-31, 86 år gammal, men inte helt lätt att följa], men verkar vara den Jon Larsson som noteras under Åmot Skattegård till i början av 1690-talet.


Gåendes bakåt i mantalslängder gör det att han troligen är den Jon som nämns på Åmot skattegård under lång tid tidigare. 1675 finns Jon och hustru på denna gård, men 1676 finns dessutom noterad på samma gård Nils och hustru. Nils Karlssons patronymikon i Åmot står i senare mtl på denna gård och det finns till exempel ett lönskalägermål där han nämns om kring 1680, så denna Nils torde vara ”rätt” person, speciellt då han när han sedan flyttat till Hannabad någon gång under 1680-talet (alla barn födda i fb står i Hannabad) så är han medsäljare till jord i Åmot, så kopplingen verkar klar.


Den sammanvägda tolkningen av detta är såvitt jag kan se, att Nils Karlsson kom in som måg i Åmot omkring 1675 och hustrun var just den Ingrid Jonsdotter som nämns under 1690-talet och torde varit dotter till Jon Larsson. Det årtal som nämns i Carl Nilssons dödsuppgifter är därför fullt förenligt med Ingrid Jonsdotter som moder, då om hon var runt 20 år 1675, skulle vara omkring 41 när Lars föddes 1696. Det skulle då också innebära att Carl Nilsson troligen föddes i Åmot Skattegård i Markaryd socken, men växte upp i Hannabad Hulegård, från vilket hans ryttarnamn Hamberg härstammar. Nils Karlssons far var troligen den Carl med hustru Ingeborg som står på Hannabad åtminstone från 1660-talet, men det är ett område jag måste titta vidare på.
 
Som sagt, detta är när jag är kortfattad… Förhoppningsvis får någon ändå nytta av detta och fortsätt gärna tråden.
 
Hälsningar
Stefan Gelow

7
Hej!

Jag har kommit fram till denna familj (via domböcker och bouppteckningar) genom att Nils Persson i Visslaryd var gift (åtminstone före 1725) med Lisbeth Olofsdotter, en dotter till en av mina anor, Olof Andersson i Gnustorp (ursprungligen från Bräkentorp), Tutaryd och hans hustru Botil Andersdotter (urpsrungligen från Nygård i Ryssby; bägge diskuteras på olika ställen på anbytarforum) vars söner tagit namnet Collin (som häradsskrivaren Petter Collin, min ana, och kyrkoherden Jonas Collin).

Jag har upptäckt att Ljungby verkar tungforskat med ont om tidiga kyrkoböcker, så jag undrar om någon som forskat där sedan tidigare vet mer om dessas öde. En bouppteckning från 1773 verkar göra mycket sannolikt att en dotter till dessa var Botil Nilsdotter, gift med Måns Svensson i Visslaryd och senare Håkan Jönsson, med vilka hon totalt hade sex barn (där förmyndare till dessa inkluderar uppenbara släktingar till Lisbeth, en i Gnustorp och en i Össjö, samt den äldsta sonen benämns Coulin vilken knappast är en slump) .

 Frågorna jag har är sådant som när Nils och Lisbeth avled, om de hade andra barn, om det framgår när de gifte sig osv. Om någon redan vet dessa saker får ni gärna beskriva det!

/Stefan Gelow

8
Markaryd / SV: Påvel Nilsson(1634-1689) i Flässeryd
« skrivet: 2020-02-28, 00:20 »
Ett tillägg till min långa utläggning om Påvel i Flässeryd i förra inlägget:


Jag råkade stöta på en domboksnotis där [åtminstone en av] Påvel Nilssons tidigare hustrur de facto nämns och hennes namn är Gunnel Nilsdotter, så min spekulation om att hon skulle vara en Persdotter stämmer inte. Exakt vilka barn hon är moder till är fortfarande inte klart.


Framgår i dombok Sunnerbo 1664-03-09, där ett köpebrev visas upp i vilket skrivaren i Malmö Carl Broddesson [Carl Brodsson] har sålt mark i Flässeryd till Påvel Nilsson [Påfwel Nilsson] och dennes hustru Gunnel Nilsdotter [Gunnil Nilsadotter].
[/color]
[/color]Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 1830 (AID: v205987.b1830, NAD: SE/VALA/0382503)

9
Björkvik / SV: Släktskap
« skrivet: 2020-02-24, 16:44 »
Hej!


Informationen är inte så svår att hitta, men det är en del diskrepanser mot det du säger i frågan, så inte helt klart att rätt personer avses.

Den August Jakobsson du talar om torde vara den man som enligt hfl i Danbyholm, Björkvik 1876-1881 (Björkvik AI:21a (1876-1881) Bild 166 / Sida 159) är född 1844-09-07 i Björkvik socken och dör 1876-08-27 i Danbyholm i samma socken. Denna bor då där med hustru Albertina Larsdotter född 1847-05-10 i St. Malm, samt med 5 barn.

Denna August Jakobsson kommer uppenbarligen från den familj som till exempel kan hittas i Marieberg, Björkvik mellan 1851 och 1855 (Björkvik AI:16a (1851-1855) Bild 256 / Sida 244). August är där ett av 5 barn till Jakob Jakobsson, född 1808(9?)-06-27 i Björkvik socken och hans hustru Eva Ersdotter född 1808-09-27 i Björkvik socken. Samtliga barn är födda i Björkvik, men ingen av dem heter Carl Henric. Detta till trots verkar det troligt att du menar Carl Henning, som är en av sönerna och som sägs vara född i Björkvik 1841-03-06.


Denna Carl/Karl Henning Jakobsson kan hittas här och var i Södermanland. Han dör slutligen i Graneberg i Gryt socken enligt hfl (Gryt AI:22 (1886-1890) Bild 59 / Sida 52) 1888-10-31. Han står där noterad med hustrun Anna Maria Andersson född 1854-03-24 i Gryt socken med vilken han ska ha gift sig 1876-10-26, och finns på familjen noterad dotter Hulda Maria född 1876-11-30 i Björnlunda socken, sonen Karl Hjalmar född 1879-04-28 i Björnlunda socken samt slutligen sonen Oskar Henning född 1882-12-01 i Björnlunda socken.




/Stefan Gelow

10
Jag tror jag löste frågan själv, så noterar kort om någon råkar hamna här som har intresse för personerna.


Har fortfarande inget specifikt bevis för Jons hustru Kierstina som dotter till Nils Andersson (även om det fortfarande finns gott om indicer), men, den alternativa Kierstina Nilsdotter, dotter till Nils Månsson och Inger Hansdotter i Björstorp, framgår det tydligt i Inger Hansdotters bouppteckning från 1759-10-24, att hennes och Nils äldsta dotter Kierstina, som är aktuell här, är gift med Tor Tuvedsson i Hästberga, Verum socken, så kan uppenbarligen inte vara kvinnan gift 1756 med Jon Olofsson i Havraljunga.


Västra Göinge häradsrätt (L, M) FIIa:16 (1758-1759) Bild 7030 / sid 126 (AID: v158750.b7030.s126, NAD: SE/LLA/10076)

/Stefan Gelow

11
Detta är en kort fråga om någon råkar ha information.
Jon Olofsson (John Ohlasson ed) i Havraljunga gifter sig 1756-05-09 i Vittsjö med Kierstina Nilsdotter från Björstorp.Vittsjö (L) CI:3 (1749-1770) Bild 81 / sid 76 (AID: v101896.b81.s76, NAD: SE/LLA/13458)
Frågan är vem denna Kierstina Nilsdotter är.

Såvitt jag kan avgöra tyder alla indicier (som dopvittnen, det faktum att hon fanns i Björstorp 1754 när modern dog, namn på barn od) på att detta avser Kierstina Nilsdotter född 1733-07-08 i Hyngarp, dotter till Nils Andersson och Nilla Jönsdotter. Familjen flyttade till Björstorp omkring 1750 (om jag tolkar det rätt tog Nils Andersson över sin farbroders hemman) och när Nilla Jönsdotter dör (bou 1754) så är Kierstina ogift.
Det verkar dock som att åtminstone någon, givet vad som finns på nätet, menar att denna Kierstina Nilsdotter avser dottern till Nils Månsson och Inger Hansdotter i Björstorp född 1736-02-22.
Även om jag har svårt att tro att den senare är korrekt, utan bara är fråga om en feltolkning, så eftersom egentligen allt jag har här är indicier (med alla hål i hfl, kyrkoböcker och mantalslängder och dylikt i Vittsjö under perioden) så går det inte utesluta att det senare är korrekt och någon har hittat något som talar för detta och som jag missat.

Därför slänger jag ut frågan för att se. Finns det något som kan bekräfta den senare, snarare än den förra tolkningen här?
/Stefan Gelow



12
Hej!
 
Håller med om att familjen inte är lätt att hitta. Jag har inte gjort någon komplett sökning, men har hittat ett par stenskott i alla fall som du förhoppningsvis kan söka vidare utefter.
 
Hela familjen verkar finnas i Kullerstadstorpet i Västra Husby omkring 1805 och om jag läser hfl nedan korrekt reser de vidare till Östra Ryd omkring 1809 (har inte vidare beforskat det):
Västra Husby (E) AI:6 (1803-1810) Bild 29 / sid 39 (AID: v27098.b29.s39, NAD: SE/VALA/00447)
 
Detta boende verkar också inkludera födandet av sonen Carl Peter 1805-10-06
Västra Husby (E) C:3a (1743-1830) Bild 158 / sid 310 (AID: v42236.b158.s310, NAD: SE/VALA/00447)
 
Mycket senare (vilket var det jag först lyckades lokalisera) kan Carl Peters familj och där även modern, nu som änka (och kallad Maja Greta), hittas i Tegelbruket, Nyköpings Sankt Nicolai. Carl Peter verkar kommit dit 1834 och flyttat 1837, bägge gångerna från/till Hölö.
Nyköpings Sankt Nicolai (D) AIa:11 (1836-1840) Bild 393 / sid 395 (AID: v60084.b393.s395, NAD: SE/ULA/11128)
 
Modern dör där som fattighjon 1839-01-16. Kallas i dödnotisen Maja Greta Svensdotter Bergquist.
Nyköpings Sankt Nicolai (D) FI:3 (1788-1843) Bild 139 (AID: v60136.b139, NAD: SE/ULA/11128)
 
Änkan finns i Tegelbruket även föregående hfl, 1831-1835:
Nyköpings Sankt Nicolai (D) AIa:10 (1831-1835) Bild 391 / sid 383 (AID: v60083.b391.s383, NAD: SE/ULA/11128)
 
Och även föregående period, 1826-1830, och det verkar som om sonen Anders då är på Tegelbruket, de båda från Ö. Husby 1816.
Nyköpings Sankt Nicolai (D) AIa:9 (1826-1830) Bild 386 / sid 385 (AID: v60082.b386.s385, NAD: SE/ULA/11128)
 
I Östra Husby finns familjen på Tegelbruket fram till 1816. Anders Bergquist dör enligt hfl 1815-06-22.
Östra Husby (E) AI:9 (1804-1815) Bild 37 / sid 62 (AID: v26543.b37.s62, NAD: SE/VALA/00486)
 
Änkan, två söner och en dotter flyttar därifrån till S:t Nicolai enligt utflyttningslängden, nr 16 1816, 1816-04-22.
Östra Husby (E) BI:1 (1792-1830) Bild 31 / sid 57 (AID: v42732.b31.s57, NAD: SE/VALA/00486)
 
Faderns dödnotis i Östra Husby, död av "bröstfeber" 1815-06-22:
Östra Husby (E) C:4 (1765-1828) Bild 259 / sid 595 (AID: v42739.b259.s595, NAD: SE/VALA/00486)
 
Nu sökte jag fram lite mer än jag hade tänkt (och du hade kanske en del av detta dessutom), men finns fortfarande lite hål att stoppa i. Du lär åtminstone ha lite mer på fötterna. Ursäkta ordningen (som mer eller mindre var den ordning jag tog fram sakerna)...
 
/Stefan Gelow
 


13
Övergran / SV: 1713 vigsel
« skrivet: 2020-01-22, 13:48 »
Ingen har besvarat denna och svaret ger inte så mycket hjälp, men för formens skull:


Det står inte namnet på hans käresta och det verkar svårt att ta reda på på annat sätt eftersom namnet på mödrarna inte ges i fb. Hfl verkar inte heller ge tydliga indikationer om hennes namn.


Det står ungefär (ej bibehållen stavning:)
Dito [alltså samma datum som ovanstående] Lystes för Tpn [torparen] Lars Bengtsson i Skeele[?] och vigdes [datum ej angivet] [oklart ord, möjligen "samt"] lovade i morgongåva 30 [daler? osäker över myntenheterna] kopparmynt och en hedersklädning[?].


Skeele avser väl antagligen det torp i Åby som verkar kallas Skelet i hfl och dylikt, och där Lars Bengtsson sedermera finns.


14
Tack!
Jag var alltså förvirrad.  ;D
Jag hade redan gjort detta åtminstone två gånger, men verkar lyckats scrolla förbi registren bägge gånger... Hittat nu dock  :)

15
Jag har levt i villfarelsen att bouppteckningregistret i riksarkivet täcker i princip allt. Nu verkar jag inte kunna hitta bouppteckningar för folk från Vittsjö, och trots att NAD verkar hävda att det existerar ett bouppteckningsregister för Västra Göinge häradsrätt, verkar åtminstone jag inte kapabel att hitta det, varken i riksarkivet eller på arkivdigital.

Är jag bara förvirrad, och registret är lätt att hitta? Om inte, har ni med mer erfarenhet av detta geografiska område någon idé om hur/var man kan söka (utan att gå igenom samtliga bouppteckningar manuellt)?

Detta gäller väl antagligen fler socknar än just Vittsjö, men det råkade vara den socknen jag behövde information om.
Mer specifikt vill jag se om det finns någon bouppteckning för Pernilla Olaidotter i Björstorp, vars man Nils Nilsson avled 1786-04-25. Den senares bouppteckning letade jag fram manuellt till

Västra Göinge häradsrätt (L, M) FIIa:30 (1786-1787) Bild 2690 / sid 52 (AID: v158764.b2690.s52, NAD: SE/LLA/10076)

Men det vore ju lättare att hitta ett register...
Hälsningar
Stefan Gelow



16
En av mina anor jag stör mig på att jag inte kan hitta ursprunget för är den Jon Nilsson som gifter sig till Misterhult mellangård omkring 1799. Dyker upp där i följande hfl där han uppenbarligen gifter sig med Kristina/Stina/Kerstin Mattisdotter, född 1779-12-24. Det är hon som tillsammans med sin styvmoder Anna Stina Aulander vid detta tillfälle har gården och hon är född där.

Markaryd (G) AI:3 (1788-1799) Bild 198 / sid 375 (AID: v19081.b198.s375, NAD: SE/VALA/00245)
Från nästföljande hfl 1800 och framåt noteras Jon Nilsson som född 1766-04-20, vilket (om jag minns rätt) är systematiskt upprätthållet resten av hans livstid.

Markaryd (G) AI:4 (1800-1812) Bild 73 / sid 131 (AID: v19082.b73.s131, NAD: SE/VALA/00245)
Hans hustru dör 1825 vilket kan ses i hennes bouppteckning.https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0112573_00943
Jon Nilsson dör 1832 enligt hfl:Markaryd (G) AI:7 (1827-1832) Bild 144 / sid 265 (AID: v19085.b144.s265, NAD: SE/VALA/00245)
Hans bouppteckning finns
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0112577_00612
Notervärt på den senare är förmyndarna för barnen, vilka är Jöns Persson och Tuved Åkesson i Erikstorp.
(Lite sökande i Arkivdigital)

Hm. Möjligen har jag löst frågan själv, men behöver jobba vidare på det. Undersökte dessa förmyndare (vilket jag tydligen inte gjort tidigare). Då visar det sig att Tuved Åkesson är inrest från Vittsjö 1833.
En kontroll av födelseboken i Vittsjö visar att det föddes en son Jon till Nils Nilsson och Pernilla Olofsdotter i Björstorp, Vittsjö 1766-04-13 som dock är döpt 1766-04-20. Pernilla för övrigt namnet på en av Jons döttrar.
Hm. Ja, det måste ju undersökas vidare, och generellt bör det nog vara födelsedatumet som noteras i hfl i Markaryd (men såvitt jag märkt tidigare är det inte säkert man kan lita på det). Det må inte vara en rykande pistol men det verkar vara lite för mycket för att vara en slump.
Jag väljer att posta detta i alla fall, så om någon har ytterligare för att stärka eller motbevisa den hypotes jag själv lagt fram, eller har någon annan, så är jag ytterst öppen för alla poänger.

Hälsningar
Stefan Gelow


17
Jag tror de som avses där är Anders Andersson i Östanbäck 2 med sin hustru. Födelseböckerna skiljer sällan mellan Ostvik och Östanbäcken under den där perioden (även om det händer).

18
Det står inte i SkS när hon gifte sig, men hon ska ha varit född 1695. Kan hon verkligen fortfarande varit piga 1742?

19
Jag undersökte lite vidare angående dopfaddrar och har börjat titta på de hos sonen Anders Jonsson [alltså till Jon Gabrielsson].


Gabriel Jonsson i Kroksjön med hustru är dopfadder ett par gånger och även Jon Gabrielsson (1742, C:2 s132). Också Per Persson i Falmark.




Men vad jag funderade över var att Erik Olofsson i Falmark 13 var dopvittne åtminstone två gånger. Det var väl visserligen gården intill, men det verkar ändå notervärt, dels för att det är återkommande, dels för att hans son Olof Eriksson senare har två döttrar Barbro, utan att namnet verkar finnas i hans hustrus familj (eller Erik Olofssons hustrus). Erik Olofsson ska enligt SkS komma till socknen 1727 och sedermera dö 1770.


Ytterligare att tillägga här är att en dopfadder till Anders Jonssons barn 1742 är pigan Barbro Olofsdotter i Falmark. Men det verkar inte finnas någon sådan någonstans (inte heller i kommunionlängden, men tex Falmark 13 är i princip oläslig 1730-1750)! Även här skulle man kunna misstänka att vederbörande kommit utsockens ifrån.


Så frågan är, är det någon som vet varifrån denna Erik Olofsson kom 1727? Kanske kan det ge information om Jon Gabrielssons hustru (och kanske inte). Det är ändå ganska ont om utsocknes dopvittnen i Skellefteå, trots att det finns en hel del som flyttat in dit, så möjligen var Jons hustru inte från socknen.


Eftersom någon medlem i Erik Olofssons hushåll flyttat till Burträsk enligt kommunionlängden letade jag där, men en snabb genomgång hittade ingen rimlig kandidat (men det var inte noggrant genomletat).


20
Constantinus, mycket intressant att kommentera, men intialtt noterar jag en sak (som jag tänkte på när du talade om Jon Olofsson i Bodan).


Dopfaddrarna för Jon Gabrielsson är ett sammelsurium som inte verkar ha något mönster där ingen verkar kunna kopplas till någon.


Men sammantaget med Gabriel Jonsson så går att notera åtminstone ett mönster som kanske indikerar något släktskap [och det kan möjligen vara intressant oavsett Gabriel och Jons släktskap].


För Gabriel Jonsson så är Olof Persson i Bodan 2 dopvittne 1725 (C:1 s93) och sedan hans son Jon Olofsson dopvittne 1727 (C:1 s115). Olof Persson tros enligt SkS vara son till Per Andersson i Ragvaldsträsk 6 [vet inte ursprunget till detta påstående, men verkar kunna vara riktigt]. Dennes son Anders Persson med hustru (i Ragvaldsträsket) är dopvittne för Jon Gabrielsson 1707 (C:1 s17).


Inte vet jag vilket släktskap detta skulle kunna innebära, men det verkar tillräckligt många med samma ursprung för att försöka undersöka vidare.

21
Jo, ibland strular det här programmet verkligen till det. Det var skälet till mitt teckensnittsbyte tidigare, för hälften av texten presenterades i typsnitt 0 eller något sådant ;D


Förresten, jag har tittat igenom dopvittnena för Gabriel Jonsson, och inte verkar väl (den här aktuella) Karin Persdotter vara något av dessa vittnen?


Den enda Karin Persdotter jag kan hitta är soldat Hybäcks hustru som visserligen är intressant här, men definitivt en annan person. Hon är troligen den Karin Persdotter som är käranden i det domboksmål som jag tror togs upp under frågan om Olof Holm åtminstone, och diskuterats här också, från Skellefteå, 1713-03, paragraf 24:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3979 (1713-1716) Bild 220 / sid 16 (AID: v909011b.b220.s16, NAD: SE/RA/42042202)


Jag upprepar sammanfattningen (som jag uppfattat den:):
Käranden är pigan Karin Persdotter i Falmark. Hon önskar besitta sin faders hemman fram till dess hennes broderson Per är gammal nog att ta över det (och hon tillåts av rätten att göre det). Per är son till hennes broder, avlidne Lill Per Persson. Unge Per Perssons moder Karin Johansdotter kan inte själv ta över hemmanet. Inte heller Karin Persdotters ålderstigna moder som alltså fortfarande lever. Svarandena är unge Pers moderbröder, och alltså hans moder Karin Johansdotters bröder, Olof Johansson i Ragvaldsträsk, Lars Johansson i Falmark, samt unge Pers förmyndare Jon Gabrielsson i Bäck. Nämns gör också Karin Persdotters systrar (som plural, men ej vid namn).


Som diskuterades i den andra tråden stod hustru Karin som ägare för gården, Falmark 20 något år och sedan en syster till henne.


Den aktuella gården, Falmark 20, återfinns i AI:1  s145
Skellefteå landsförsamling (AC) AI:1 (1724) Bild 149 / sid 145 (AID: v139525.b149.s145, NAD: SE/HLA/1010174)

Här syns att den unge Per Persson tagit över gården. Både hans moder och farmoder samt fastrarna som hänvisas till i domboksnotisen står listade. Karin Persdotter verkar sannolikt vara den Knekthustru Karin Hybäck, 47 år [ca 1722].

Den intressant detaljen i allt detta är väl just att Jon Gabrielsson är förmyndare till Per Persson. Det brukliga är att förmyndare söktes bland närmsta släktingar till de döda, så i detta fallet till Lill Per Persson. Vidare är alltså Karin Persdotter, Per Perssons syster, dopfadder hos Gabriel Jonsson. Just det känns ju åtminstone inte som en slump (även om jag inte vet exakt hur det ska tolkas angående eventuellt släktskap).

För övrigt angående dopfaddrarna verkar den enda troliga släktingen (såvitt vi vet) som är dopfadder hos Gabriel Jonsson vara Karin Jonsdotter (1727) som benämns utan titel, och som väl sannolikt avser Jon Gabrielssons äldsta dotter (som var 18 i AI:1 s 143).

22
Lite tveksam om kolumnen, men 1714 års mantalslängder verkar ganska noggranna med släktskapen och tar upp bröder och systrar. Det verkar mycket troligare att en halvbroder skulle benämnas åtminstone "broder" snarare än "son" i alla fall (oavsett i vilken kolumn vederbörande listas).


Dessutom verkar det osannolikt att, även om Jon Jonsson (och det är väl tveksamt om det är yngre eller äldre Jon Jonsson som då vore troligast) hade en son Gabriel, att Jon Gabrielsson inte också skulle ha en son med det namnet givet hans faders namn, men de kända övriga sönerna döptes ju i stället till Anders, Jon, Per och Erik. Jag tycker inte det verkar speciellt troligt att någon annan än Jon Gabrielsson är hans fader, allt sammantaget.

23
Finns mer att säga men återkommer. Har ett par påpekanden angående det ovan åtminstone.

Lite oklart när Jon Jonsson dog, men han levde definitivt 1701-03 då han (såvitt jag kan avgöra) vittnar i ett dommål.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3974 (1701-1705) Bild 920 / sid 86 (AID: v494184b.b920.s86, NAD: SE/RA/42042202)

Avser Skellefteå ting VT-1701, paragraferna 24-26 med mycken diskussion om Bäck och dess åkrar. Det relevanta redan på första sidan där det talas om något gamle mannen Jon Jonsson ibidem [i Bäck] vet berätta [som väl verkar innebära att han sagt det mer eller mindre där och då]. Inget tyder på att han är död då. Det finns ett mål året efter 1702 där han hänvisas till, återigen till synes inte död, men inget direkt vittnesmål, så kan inte sägas vara lika säkert.[/i][/size]


Angående Jons andra hustru så är åtminstone hennes namn med säkerhet Karin Persdotter, om man får tro dombok Skellefteå 1711-04 paragraf 17.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3978 (1711-1712) Bild 140 / sid 8 (AID: v909010b.b140.s8)

Målet är långt, så kolla gärna själva, men såvitt jag kan avgöra är de relevanta sakerna följande:

Klockaren Joen Johansson i Gammelbyn och Lövånger utses till förmyndare för [Unga?] Joen Joenssons barn i Bäck, Kerstin och Karin.
Han för käromål mot nämndemannen Joen Gabrielsson i Bäck angående Joen Joenssons barns fäder- och modersarv som enligt Sockenskrivaren Olof Fattenborg finns hos denne.
Nämns gör barnens faderfader Gamle Joen Joensson. Nämns gör (gamla) Joen Joenssons änka Karin Pärsdotter som ärver [morgongåva med mera] och altså lever.

Kort sagt så är gamla Jon Jonsson död, medan hans änka lever. Unge Jon Jonsson torde varit gift men båda parterna avlidna.

--

En helt annan sak att notera är just Jon Johanssons förmyndarskap. Jag återkommer till detta, men han är också förmyndare till barnbarn till Per Persson i Falmark, vilket troligen avser samma Per Persson i Falmark vars barnbarn [annan son] Jon Gabrielsson också är förmyndare till enligt domboken jag tror finns ovan i tråden någonstans. Jag undrar om detta kan indikera något släktskap mellan dessa som man kan peta vidare i, men det är bara en början på vidare spekulationer...

 
/Stefan Gelow
 

24
Har läst igenom trådarna om Olof Holm med mera och är mycket tacksam till alla inblandade! Den oäkta födda Lisa Olofsdotter är en ana jag har skjutit framför mig under lång tid, men nu verkar detta ha lösts utmärkt av er andra!


Angående Jon Gabrielsson kan jag bara säga en sak apropå kommunionlängden. Hans notering "död" ser förvirrande ut, men är en konsekvens av att längden går till 1753 och inte 1750. I stället för att starta en ny längd så började de notera igen under 1730 (i de flesta fall för 1751, 1752 och 1753, men det är inte helt konsekvent, då 1752 ibland står noterat i tredje rutan).


I Jon Gabrielssons fall så verkar han noterats för 1751 och/eller 1752 och sedan "död". Detta verkar också bekräftas av att testamentspengar lämnas 2:ndra dag Påsk 1753: efter Jon Gabrielsson i Sjöbotten.

Skellefteå landsförsamling (AC) LIII:2 (1729-1773) Bild 1670 / sid 157 (AID: v394263a.b1670.s157, NAD: SE/HLA/1010174)


/Stefan Gelow


25
Jag är inte helt insatt i detta så kanske ute och cyklar.


Min misstanke är dock att ursprunget till att Olof Persson i Bodan sägs förmodligen varit på rote 35 Holm, har med födelsenotisen för en Margareta Olofsdotter, döpt i Skellefteå 1710 VIII Trinit att göra: "Olof Perssons barn i Kusmark, som gick till soldat för Östen Olofsson i Bodan. Margaretha...."
[Skellefteå landsförsamling (AC) C:1 (1699-1729) Bild 38 / sid 33 (AID: v139631.b38.s33, NAD: SE/HLA/1010174)]
[Kan vara värt att notera att INDIKO felaktigt säger "Gärdsmark"]


Jag vet inte om det går att avgöra vem denna Olof Persson var, men verkar inte konstigt om någon trott det avsåg Olof Persson i Bodan. Östen Olofsson är sedermera 1712-1713 soldat just på rote Holm, så steget till att tro att Olof Persson i Bodan var där verkar inte så långt. Det verkar också tekniskt möjligt givet andra barns födsel, samt inte spontant lätt att avgöra vilken annan Olof Persson som kan avses med denna notis (men detta är inte någonting jag undersökt noggrant).


Det kan tilläggas att åtminstone jag inte hittat något som förknippar denna Olof Persson i Kusmark med soldatnamnet Holm. Notera att han är en av soldaterna som ger(?) pengar 18-20 Mars 1710 och som står listade i kyrkoboken. Han noteras där också som "Olof Persson i Kusmark" utan rotenamn, även om många andra har soldatnamn i den listan. Ingen person med soldatnamnet Holm nämns.
[Skellefteå landsförsamling (AC) LIa:3 (1686-1714) Bild 560 / sid 50 (AID: v394236.b560.s50, NAD: SE/HLA/1010174)]


/Stefan Gelow




26
Mycket intressant!


Jag det låter ju onekligen så. Verkar inte finnas några rimliga andra tolkningar. Att det är ett så ovanligt namn gör ju att man kanske kan hitta ytterligare information kring familjen där.


Såvitt jag förstår kommer Anders Olofsson från Bräkentorp, men jag är inte säker på om det är via hans fader eller moder. Det verkar vara något att titta vidare på. Tydligen är Per Andersson i Bräkentorp släkt med Sten Nilsson i Tutaryd och Anders Olofsson i Bräkentorp, vilka var arvingar till den förra som dog 1658, men frågan är om det går att lista ut hur.


/Stefan Gelow

27
Markaryd / SV: Påvel Nilsson(1634-1689) i Flässeryd
« skrivet: 2019-08-06, 18:03 »
Jag har tittat lite på den här frågan nu och sammanfattningsvis tyder allting på att Påvel Nilsson i Flässeryd verkligen är son till Nils Jakobsson. Om det finns en enkel lösning på denna fråga så skulle jag dock inte säga att jag har hittat den så om någon hittar något enklare sätt att påvisa detta så skulle jag uppskatta det. Utgångspunkten om Nils Jakobssons familj är domboksmålet 1661-11-18 som nämns ovan som verkar lista syskonen i familjen, inkluderandes Jakob, Nils, Johan, Jöns, Påvel, Kerstin och Anna. Det verkar gå att visa (se nedan) att en av frågeställningens Påvel Nilssons i Flässeryd söner är kusin till Jöns Nilssons döttrar. Även om det skulle kunna vara på modersidan så tyder ingenting på det, utan det verkar kombinerat med vissa andra indikationer vara tillräckligt för att säga att Påvel Nilsson var son till Nils Jakobsson.
I mer detalj så är det som följer:
 
Först och främst går det att påvisa att Påvel Nilsson i Flässeryd troligen har åtminstone fyra barn, Nils, Jakob, Per och Per. Nils och Jakob var bägge ryttare och finns i Flässeryd vid olika tidpunkter även om Jakob var ryttare för Hinneryd, med sin hustru i (och från) Hult. Tex framgår i domboksnotis 1) och 2) 1689 tillsammans nedan att Nils och Jakob Påvelssöner verkar ansvariga för skulder i Påvels sterbhus samt att de är änkan Bothild Månsdotters styvbarn mot vilka hon har någon arvspretention efter Påvel i Flässeryd. Enda rimliga tolkningen är uppenbarligen att de är Påvel Nilssons söner i ett tidigare äktenskap och hon är Påvels änka. Vidare verkar samma mål diskuteras i 3) 1690, där Bothild företräds av Johan Ingevaldsson i Prästorp, Markayd och det avser ett arv efter Per Påvelssons i Kylhult fader, vilket han med henne kommer överens om för sig själv och alla sina syskon. Här verkar det omöjligt att det kan handla om någon annan familj än just Påvel Nilssons i Flässeryd varför alltså även Per Påvelsson är en son. Hans släktskap styrks även av att han är kautionist för böter som Jakob Påvelsson får för ett lönskaläger 1693 (Dombok Sunnerbo 1696-10 Par 103)  samt att hustru Elin i Kylhult, vilket är namnet på Pers hustru, är dopvittne för Nils Påvelssons dotter Gunnel född 1693-02-20 (Markaryd C:1 s77).


Den fjärde kända sonen är Per Påvelsson i Fägerhult. Här är det alltid en delikat fråga när en familj har barn med samma namn. Det är knappast vanligt, men det är definitivt existerande, och då speciellt om det är stor åldersskillnad och det är frågan om halv- snarare än helsyskon. I detta fall går det inte säga om han delar moder med Nils, Jakob och Per. Möjligen är hans moder Bothild Månsdotter, men i vilket fall så verkar det inte gå att reda ut. Att han alls är ett syskon verkar dock framgå i första hand från domboksnotiserna 4) och 5) från 1718, där arv efter den äldre Per Påvelsson diskuteras. Här kallas den äldre Per Påvelsson Gamaliel Jakobssons farbroder, och likaså kallas den yngre, som var Gamaliels förmyndare, också dennes farbroder. Notiserna innehåller en del fel (vilket inte är helt ovanligt i de renoverade domböckerna) där ”Per Jakobsson i Skrubberyd” tex, som nämns i dessa, nästan säkert avser Jakob Persson i Skrubberyd, vilken var Gamaliels moders andra man (se tex hfl Skrubberyd 1717-1723: Hinneryd (G) AI:1 (1717-1723) Bild 116 / sid 110 (AID: v18565.b116.s110)). Frågan om de två Per Påvelsson verkar dock enklast lösas som att det är som det står. Den äldre Per Påvelsson, i Kylhult, Traryd, begravdes i Traryd 1716-02-26 och sägs där vara 60 år gammal, medan den yngre Per Påvelsson i Fägerhult, Markaryd, verkar ha dött omkring 1717 vilket tex framgår i mantalslängder där han står under Fägerhult frälsegård 1717, men har ersatts med ”änkan Ingierd” 1718, vilket måste avse hans hustru Ingierd Gissledotter (som står i flera fb-notiser för barn till dessa och som han gifte sig med i Markaryd 1698). Detta stämmer väl med det som står i domboksnotiserna.
Ytterligare stöd för att dessa är åtminstone släkt, om än inte säkerställda som bröder, är domboksnotisen 6) från 1716 där Per Påvelssons i Kylhult änka Elin Jakobsdotter kärar till arvingarna Per Påvelsson i Fägerhult och Påvel Nilsson i Fägerhult. Uppenbarligen dog den äldre Per barnlös och Påvel Nilsson torde vara Nils Påvelssons son. Troligen var han i Flässeryd vid denna tidpunkt snarare än Fägerhult (vilket stöds av tex kyrkopenningar) men i vilket fall verkar det rimligt att det var Pers bröder och deras avkomma som också var hans arvingar.


Därnäst sägs det också i domboksnotisen 5 att den äldre Per köpte Kylhult i Traryd av sina syskonbarn {alltså kusiner}, döttrarna till Jöns Nilsson i Kylhult. Detta kan endast avse gästgivaren i Kylhult som talas om ganska mycket i domböcker under denna period. Att denna Jöns Nilsson är samma Jöns Nilsson som är en broder till Nils Nilsson i Markaryd och benämns tullare i Halmstad i domboksmålet 1661-11-18 framgår bland annat av den domboksnotis 7) där Jöns sägs vara farbroder till Erland Markman, vilken där sägs vara son till Nils i Markaryd. Då Markman är det återkommande släktnamnet för ättlingarna till Nils Nilsson nämnd i domboksmålet 1661-11-18, måste detta alltså rimligen innebära att Jöns är dennes (Nils Nilsson den äldre) broder. Att Per Påvelsson är syskonbarn till Jöns döttrar innebär då att Pers fader Påvel Nilsson är broder till Jöns Nilsson och därför också en av syskonen i familjen. Uttryckssättet i sig, att han är syskonbarn just till Jöns Nilssons döttrar verkar klargöra att detta är just på farssidan, men det finns i vilket fall ingen rimlig anledning att tro att Per och Jöns döttrar skulle var syskonbarn på morssidan även om det finns ytterst begränsad information där.


Angående den alternativa hypotesen om Påvels ursprung finns egentligen ingenting specifikt som tyder på att Påvel skulle vara son till den Nils som finns i Flässeryd före honom och det bör noteras att Påvel i mtl [från 1677 till 1680] verkar ta över den gårdsdel som Jakob i Flässeryd står på snarare än Nils och det verkar tveksamt kronologiskt om Nils är tillräckligt gammal för att vara Påvels fader. Vidare finns flera domboksnotiser som säkerställer Nils Jakobssons släkts kopplingar till Flässeryd och nära kopplingar mellan Påvels barn och Kylhult. Slutligen finns en domboksnotis 1688 (se 8 ) där det noteras att Påvel Nilsson vid något tillfälle troligen varit förmyndare för Nils Nilsson i Markaryds son {Jakob eller Jöns, här är inte domboksnotisen klar} eftersom den senare kallas Påvels ”pupill” och noteras att den senare nu nått sina myndiga år. Även om jag inte är bekant med den specifika lagtexten som användes under denna tid var förmyndare alltid (eller såvida det var alls möjligt) så nära släktingar som möjligt till den avlidne och var oftast, i den mån det fanns, myndiga syskon, farbröder/morbröder eller makar till fastrar/mostrar, till barnen som behövde förmyndare. I detta fall är detta alltså helt i enlighet med att Påvel Nilsson var broder till den då avlidne Nils Nilsson [den äldre]. Även om det inte går att hitta något om Påvels första hustru (eller hans tidigare hustrur) är det värt att notera att det första kända dotterbarnet både för Nils Påvelsson och Per Påvelsson i Fägerhult döptes till Gunnel. Att inte mindre än två söner hette Per skulle troligen också antyda att hon var en Persdotter, så det går knappast att utesluta att hon var syster till Nils Persson. Men det får tills vidare betraktas som spekulationer som inte går att bekräfta.


Källor (från renoverade häradsrättens domböcker; transkriberade men med moderniserad stavning):
1)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:38 (1687-1690) Bild 4000 / sid 265 (AID: v206205.b4000.s265). Dombok Sunnerbo 1689-10 Par 121
Uti saken emellan Johan Ingevaldsson i Prästorp å den ena sidan kärande samt Nils och Jakob Påvelssöner i Flässeryd å andra sidan svarande, angående 11 Dr 25 öre Smt käranden föregiver sal.(?) Påvel i Flässeryd till honom skyldig vara skulle. Blev resolverad och avsagt, att efter såsom Johan Ingevaldsson icke allenast med Jönses i Århult och Lars Nilssons i Brånhults vittnesskrift av 1689-09-17, beviste sig rättmäteligen av Påvels sterbhus i Flässeryd 11 Dr 25 öre Smt hava att fordra, utan och det med ed å bok själv inför Rätten betygande sant vara. Dy imponeras, Nils och Jakob Påvelssöner samma penningar med forderligaste[?] att betala, var och icke de undergå exekution.
 
2)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:38 (1687-1690) Bild 4000 / sid 265 (AID: v206205.b4000.s265). Dombok Sunnerbo 1689-10 Par 122
Därnäst efter kom för rätten änkan Bothild Månsdotter i Flässeryd ["Botil"; uppenbarligen Påvels senare hustru], delandes med sina styvbarn Jakob och Nils Påvelssöner om arv efter sal. Påvel i Flässeryd, men såsom svaranderna föregiver sig inga skäl eller vittnen hava vid handen, vad begära dilation till nästa ting, vilket rätten dem så ej desto mindre neka kunde som det är nu allena 1 gång denna sak är vorden instämd.


3)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:38 (1687-1690) Bild 4540 / sid 75 (AID: v206205.b4540.s75) Dombok Sunnerbo 1690-02 Par 147
 
Samma dag kommo för rätten Johan Ingevaldsson i Prästorp och Per Påvelsson i Kylhult ["Pehr Påhlsson"] incaminerandes en förlikningsskrift, angående den pretention Bothild Månsdotter ["Botill"] kan hava av sina styvbarn lydandes ord ifrån ord som följer: Jag Per Påvelsson tillstår mig efter välb:a Herr Häradshövdingens och den lovl. rättens begäran hava å samtl. mina syskons vägnar förlikts, med fullmäktigen å vår styvmoders Bothild Månsdotters sida Johan Ingevaldsson i Prästorp, om den pretention, som hon oss lagl. har citerat för, henne att svara emot det hon med sig hade uti min sal. faders bo, så hava vi å båda sidor således förlikts, att vi barn giva till vår styvmoder fjorton Dr. Smt med vilka pgr hon är kontant, begära vi fördenskull att denna förlikning av den högt:de tingsrätten måtte konfirmeras, vilket länder sanningen tillstyrka. Datum Ljungby 1690-02-28.; [Underskrivet] Fullmäktigen Johan Ingevaldsson i Prästorp; Per Påvelsson i Kylhult; Ovanstående förlikningsinstrument, blev efter parternas begäran härmed uti alla sina klausuler konfirmerat och till exekution remitterat.


4)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAABA:558 (1718) Bild 190 / sid 29 (AID: v324001.b190.s29) Dombok Sunnerbo 1718-01 Par 35:
Till sistl. hösteting 1717-10-04 månde väl Per Jakobsson i Skrubberyd[?] tilltala Jon Olofsson i Kylhult angående 1/3 skattejord, vilken Jon Olofsson köpt efter brev 1716-02-04 av avlidna Per Påvelsson för 141 Dr Smt, men han på sin omyndiga styvsons Gamaliel Jakobssons vägnar, som härtill skall hävda bördsrätt, därpå talte; men som bem:te gosse en förmyndare, näml. dess farbroder Per Påvelsson i Fägerhult finnes tillförordnad, och han icke därpå talte, så blev Jon Olofsson ex capite non competentius actionis, från kärandens talan befriad. Varföre till nu påstående Ting[?], Kerstin Gamalielsdotter, på dess sons vägnar, i samma mål stämt Jon Olofsson, emedan den honom till förordnade förmyndare är med döden avgången och Gamaliel, dessutan nu snart fyller sin 16 år, ytterligare påståendes att som Per Påvelsson vilken sålt denna 1/4ding skattejord Kylhult, var Gamaliel Jakobssons farbroder och ägde denna 1/3, som dels arve, dels bördköpt jord, och hustru Gamaliel därtill är nästa bördsman, så påstås att samma 1/3ding få lösa, insinuerades, däröver till skriftl. som lachiberades[?] ad acta. Svaranden insinuerade även till skriftl. av innehåll, att bem:te gosse Gamaliel är 18 år gammal och således nu haver[?] ingen rätt att tala på ett köp, vilken han förmenar skulle vara beståndet[?]. Påståendes ytterligare, att jorden icke är arvejord utan avlinge, uti vilken Per Påvelssons händer[?], vilket han med skriftl. skäl och dokumenter, vill bevisa om honom allenast måtte dilation lämnas till nästa ting, helst emedan han sig förmäler visa[?] heller stämningen i Rätten tro[?] undfått så att han haft rådrum sig med förbem:te skäl att förse. Resolution: Såsom svaranden Jon Olofsson i Kylhult till bibehållande av den 1/3 skattejord i Kylhult han av avlidne Per Påvelsson köpt, och dess broderson Gamaliel Jakobsson söker börda, andrager Rätt icke allenast bem:te Gosse Gamaliel är 18 år gammal, och således de fatalia till börd honom utur höndran[?] lupit, som lagen förelägger, den som sedan han blivit myndig, son arvejord börda vill: vilket att han med faddern, som varit över dopet tillstädes, påstår sig kunna bevisa, utan och att bem:te 1/3 skattejord Kylhult aldrig uti avlidna Per Påvelsson höndras[?] varit annat än avlingejord, den han fått dispnera efter eget godfinnande, men käranden påstår den dels varit ärv, dels bördköpt, för vilka tvenne momentis, som häradsrätten in meritis bok hava grundfästa;  och vilken käranden eller svaranden, med bevis uti de mål äro försedda, så kan häradsrätten sig för denna gången över huvudsaken intet utlåta, utan därest parterna sig åsämjas, haver Gamaliel Jakobsson som sina efter lag myndiga år ämnat, att vid nästa ting efter förgången stämning Jon Olofsson tilltala, då parterna med förnämnda skäl och bevis histera[?] bära.
 
5)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAABA:558 (1718) Bild 580 / sid 107 (AID: v324001.b580.s107) Dombok Sunnerbo 1718-05 Par 75:
Uti den vid höstetinget 1717-10-03 incaminerade och sedermera 1718-01-29 vid vintertinget fullföljda sak, emellan unga drängen Gamaliel Jakobsson och Per Jakobsson i Skrubberyd, av vilka den förre påstår under bördsrätt, den senare att få lösa 1/3 skattejord i Skrubberyd, vilken han sig av Gamaliels avlidna farbroder Per Påvelsson för 148 Dr Smt tillhandlat, varann{?} acta och de däröver hållna protokollen förmå. Till följd av häradsrättens resolution under 29 Januari föreställde Per Jakobsson tvenne ärliga hustrur, Ingeborg Svensdotter och Karin Jönsdotter bägge i Hult [Hinneryd], vilka relative berättade, att Gamaliel Jakobsson är 31 December 18 år gammal, vilken som käranden medgav, så sant ej heller häradsrätten nödigt dem edl. att avhöra. Vad angå den andra moment[?], vilket svaranden vid sistl. vinterting förmente sig vid detta ting kunna bevisa, näml. att Per Påvelsson ["Per Pålsson"] varit ägare av 1/3 skattejorden Skrubberyd, varan tvistas, som avlinge, så kunde[?] han nu därtill inga skäl att visa, utan förmälte allenast, att Per Påvelsson densamma köpt, i sin livstid av dess syskonbarn reserverandes sig för övrigt skadeslöshållande för den på Skrubberyd, av honom gjorda omkostnad, med melioration och förbättring. Häradsrätten företog sig denna sak till äntel.st[?] avslutande och stannade i följande slut.

 
Uti den incaminerade tvistiga sak emellan unga drängen Gamaliel Jakobsson, å ena sidan kärande, och Jon Olofsson i Kylhult å andra svaranden, angående 1/3 skattejord i Kylhult, vilken Per Jakobsson av Gamaliel Jakobssons avlidna farbroder Per Påvelsson sig för 144 Dr Smt tillhandlat, men käranden påstår såsom börd återlösa, är detta Sunnerbo häradstings Rättsl. utslag och dom avlagd i Ljungby 1718-05-29: Det påstår väl Jon Olofsson att unga drängen Gamaliel Jakobsson icke skall vara befogad, att klandra som[?] bördsrätt det köp, han med kärandens numera avlidna farbroder i livstiden ingångit ["köp" struket] om 1/3ing skattejord i Kylhult, emedan samma 1/3ding skall varit uti Per Påvelssons händer, som avlinde, dock likaväl och oaktat inga skrifter eller bevis å någondera sidan kunna företas[?], som visa under vad tistull[?] Per Påvelsson samma 1/3 ägt; Så betygar dock nämnden med[?] kärandens påstående att Per Påvelsson i livstiden sig denna 1/3 tillhandlat av sina syskonbarn, näml. avl. Jöns Nilssons barn, som voro tvenne pigor, i anseende vartill ofta[?] bem:te 1/3 uti Per Påvelssons händer icke annorledes är bördköpt med; Och till följe därav prövar häradsrätten Gamaliel Jakobsson, såsom rätta bördeman till sin farbroders bördsköpta gårde, gjorda klander för lagl.st och enligast med det 9 Kap: Jordab. Ll helst och emedan klandret är lagl. med penningars presterande skett och som svaranden påstår sig hava gjort, ansenliga meliorationen på hemmanet med byggnad och kultur, så finna och häradsrätten enligast med Kongl. förordningen angående Testam: Par[?] 3 det bör käranden efter föregången syn, hålla svaranden därföre skadelös, såvisda han någon ansenligen meliorerat för de åren, han hemmanet åbott, om[?] 1681 års husesynsordning honom tillbjuder. Innan domen publicerades inkommo parterna igen och förmälte sig i vänlighet vara förenta, i så måtto att Jon Olofsson, bliver vid sitt köp och skattejorden av 1/3 Kylhult, att orubbad för Gamaliel Jakobssons klander frias[?] och på jorden nu erhålla sköte, alldenstund den numera för andras klander är lagstånden, däremot Jon Olofsson, giver Gamaliel Jakobsson för det han avstått sitt klander till Kylhult i förening fyrtio Dr Smt hälften i silverpenningar och hälften i myntatecken[?], varmed därå bägge sidor äro väl tillfreds och efter deras begäran bliva denna frivilliga förlikning med dom konfirmerat 30 Maj[Mars?] Storbönedagen

6)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:500 (1716) Bild 1620 / sid 29 (AID: v323939.b1620.s29) Dombok Sunnerbo 1716-05 Par 59 Änkan hustru Elin Jakobsdotter i Kylhult citerat Torsten Jonsson i Sånna, Per Påvelsson i Fägerhult och Påvel Nilsson i Fägerhult, för det den första gjort sig till bytesman efter avl. Skjutsrättaren Per Påvelsson och de senare som arvingar det emottagit. bestående uti 6 Dr contant, dess mans kläder och en koppargryta, tvärtemot ett upprättat testamente av 1711-12-13 näml. avl. Per Påvelsson och dess hustru som nu är kärande, vilket tillägger den längst levande av dem all kvarlåtenskapen i löst och fast, detta testamente finns intecknat 1712-01-30, då änkans man ännu levat. Svarandena förklarade sig detta hava av enfaldighet gjort, fördenskull bliva de pålagda att all egendomen återbära, och om de skulle hava något att tala på testamentet, kunna de det sedan lagl. göra, men nu uti expenser till käranden betala, varsin 1 Dr Smt tillsammans 3 Dr Smt.


7)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:38 (1687-1690) Bild 1590 / sid 65 (AID: v206205.b1590.s65) Dombok Sunnerbo 1688-03 Par 143 {Kort sammanfattning}
 
Emellan Erland Markman å ena sidan kärande och dess farbroder gästgivaren Väl:te Jöns Nilsson i Traryd å andra sidan svarande… Den senare tydligen förmyndare för den förra. Erlands fader salig Nils i Markaryd.


8 )
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:38 (1687-1690) Bild 2060 / sid 157 (AID: v206205.b2060.s157). Dombok Sunnerbo 1688-11 Par 74: Uppå inspektorns välbet:de Nils Nilssons klagan i Markaryd såsom fullmäktig på sin broder Jakob Nilssons vägnar efter skriftl. fullmakt av 11 November förledne, resolverades, att såsom Påvel Nilsson i Flässeryd [som "Paul"] själv tillstod inför rätten att vara skyldig sin pupill ben:de Jöns Nilsson {torde vara "Jakob" som ovan och nedan} en hop arv efter det instrument som däröver upprättat och med vederbörlig underskrift ratificerat är, enär allenast de 63 Dr Smt som Påvel intet bekommit, utan är innestående, dels hos inspektorn Nils Nilsson och dels hos några andra hans medarvingar, bliva först däråt av Decourteramde. Alltså prövar rätten skäligt, att Påvel bör detta arv i så måtto fullgöra, och därför rannsakning prestera sist till 20 December nästkommande, eller I vidrigt[?] full anrätta exekution, efter samma Jakob Nilsson numera till sina laga år kommen är, skolandes ock Påvel Nilsson för de däruti begripna penningars bortavarande, efter rätten moderation betala dessförutan 10 Dr Smt uti intresse som han ock utlovade.

/Stefan Gelow

28

Jag uppskattar all information om dessa platser och personer!


Det kan dock vara värt att påpeka här att Olof Andersson sannolikt inte kommer från Gnustorp, utan skälet till att han hamnar där är hans hustrus första make Sten Månsson som jag utan några vidare undersökningar ändå skulle tro kommer därifrån [tex mtl Tutaryd 1643 listar en Måns Andersson med hustru Christion Svensdotter vilket verkar stämma bra som Stens föräldrar givet att han och Botel Andersdotters dotter hette Christion].


Olof Andersson kommer till synes snarare från Bräkentorp, Tutaryd och är son till Anders Olofsson. Syskon till Olof Andersson är åtminstone Isak Andersson [som dör ca 1695 givet att han var med på hösttinget 1694-11 noterad i Luddö men hans änka Kerstin Gudmundsdotter företräder honom i sommartinget 1695-06] samt Per Andersson som dör någon gång före 1693 i Sickinge i Ljungby socken. Detta framgår från följande domboksnotis [som är transkriberad med moderniserad stavning]:

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:39 (1691-1693) Bild 3750 / sid 151 (AID: v206227.b3750.s151) Dombok Sunnerbo 1693-05, Par 114: Nämndemannen Olof Andersson i Gnustorp tillika med sin broder Isak Andersson, för rätten sig framträdde, klagandes till sal. Nils Jonssons i Sickinge arvingar om något efter deras broder Per Andersson kvarlämnat arv, som de förmena i Sickinge blivit, den tid deras broder därsammastädes genom döden avled. Jöns Olofsson och Erik i Sickinge uppå arvingarnas av sterbhusets vägnar såsom svarander för Rätten sig sisterade, med berättelse, att de varken av skriftliga dokumenter eller andra omständigheter, hava någon underrättelse om samma pretension inhämta kunnat, vidare än det nämndemannen Måns i Bockaboda ["Båckaboda"] själv inför Rätten tillstod, att han av kärandernas fader sal. Anders Olofsson i Bräknetorp, en gång låntagit 10RDr, därpå han bevarat ett[?] par oxar en svart och en röd för 12 RDr varutav 10 RDr avsättas till Kapitalets klarerande, en RDr uti interesse och en RDr bliven honom strax in contenti betalt; Av de saker som varit hos Per Andersson något förr än han dödde, behåldne, tillstod Olof Andersson sig köpt, och på efterföljande sätt betalt, näml. en kor för 15 Dr[?] samt därtill med ett skjortelärft[?], ett sto och en fåle för 7 RDr, dem Per Andersson, som käranderna föregiva, själv emottagit den tid han var i Sickinge; Resolutio, såsom Tingsrätten ingen efterrättelse kunde nå, vem de saker som på specifikationen finnas, skall hava emottagit, såsom betalning, ej heller på vad sätt debitorerna dem betalt hava, dy lämnades länsmannen Jonas Broman därefter att inkvirera, och till nästa Ting inkomma med sin berättelse däröver hos tingsrätten.

Jag upptäckte denna ganska nyligen och har inte forskat vidare alltför mycket på detta, men i mtl 1643 (se tex riksarkivet, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001477_00342) noteras Anders Olofsson med hustru Märta Larsdotter. Givet att Olof Anderssons och Botel Andersdotters första kända dotter heter just Märta verkar det inte osannolikt att detta också är Olof Anderssons moder.

Några korta punkter om övrigt i frågan (be mig om källor den som vill ha).
Isak Andersson hade åtminstone en son Anders Isaksson, som dör 1716 i Förarp, Tutaryd, drygt 30 år gammal och där noteras som född i Replösa [Ljungby socken]. Vidare är även Jöns Persson i Replösa tillsammans med Isak Andersson kärande i ett arvsmål mot Olof Andersson och Nils Jonssons arvingar i Sickinge, så man skulle ju kunna tänka sig att möjligen något ytterligare syskon eller annan släktkoppling till familjen finns just i Replösa, Ljungby, men det är inget jag vet mer om just nu.

Isak Anderssons hustru gifter efter Isaks död om sig till Skoggård i Tutaryd. Det finns vissa diskrepanser i dödnotiserna om denna och sonen Anders, men taget tillsammans så verkar det inte finnas något tvivel att det är rätt personer.

/Stefan Gelow

29
En komplettering i denna fråga för information om någon skulle råka komma hit vid ett senare tillfälle.


Jag har identifierat vad som verkar vara den sjunde dottern som uppnådde vuxen ålder. Jag kommer återkomma med källor eftersom jag inte har dem tillgängliga just nu, men kort sagt är det som följer:


Barnen till Simon i Västraby Norregård (även kallad Ryssby Norregård) och hans hustru, har Nils Andersson Nyman (som nämns ovan) som morbroder så Simons hustru är troligen ett ytterligare syskon i familjen (och dopfaddrar och andra noteringar verkar stödja detta).


Hennes namn verkar endast stå i dottern Anna Simonsdotters dödnotis (1743) där föräldrarna kallas Simon Nilsson i Västraby och Märta Andersdotter i Nygård (såvitt jag kan avläsa). Allt tyder på att Simon de facto hette Simon Svensson, men moderns namn verkar sannolikt är korrekt.


Det är oklart när Simon och hans hustru dog, men bägge verkar varit döda 1706 och Simon verkar levat 1696.


De barn jag hittat till dessa är Anna Simonsdotter född 1687 och död 1743 sedermera gift med Jöns Eriksson död 1739, Isak Simonsson född 1689 som blev soldat och död troligen i Polen före 1724 och Jon Simonsson (omkring 1720 skräddargesäll Westbom eller Westberg) född 1692 samt Anders Simonsson som torde vara äldre än alla dessa så född troligen senast 1686 och senare kvartermästare, också troligen död före 1724 oklart när, men efter 1706.


/Stefan Gelow

30
Hej!


Det här är mest en kontroll, om det är så att det finns evidens för ursprunget till Jon Olofssons i Kattisträsk Liden (1702-1774) första hustru Karin Andersdotter.


Enligt Skellefteå socken (1650-1790) Red Ulf Lundström, ska denna vara från Östanbäck 2 (står på sid 473 under Kattisträsk 2 Liden, men ej under Östanbäck 2 där det väl då skulle avse en dotter till Anders Andersson, 1661-1738). Nu undrar jag om någon kan säga varifrån denna uppgift kommer, alltså vad det kan finnas för evidens för den.


Det verkar mer troligt, givet en domboksnotis, som jag har lite svårt att tolka på annat sätt än att Jon Olofssons första hustru var dotter till Anders Danielsson i Pjäsörn (kallad Långträsk ibland).


Detta avser renoverade domböckerna Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3997 start bild 980 [AID:v909030.b980.s91] avseende Skellefteå ting 1748-04. Detta innehåller ett testamente från 1740-12-26 för Anders Danielsson i Långträsk och dennes hustru Malin Andersdotter, i vilket de ger sig till förgånga till sin son Anders Andersson och avvittrar de övriga barnen. Av intresse är slutet av testamentet där det står: Närvarande sonen Daniel Andersson och uppå dotterbarnens vägnar, fadern Jon Olofsson i Kattisträsk.


Min spontana uppfattning är att detta endast kan innebära att Jon Olofssons första hustru (död 1736) var dotter till Anders Danielsson, men jag är inte bekant med exakt alla möjligheter här, så om någon känner till vad som skulle tyda på Östanbäck 2 som hennes ursprung är jag ytterst intresserad av att få veta. Sådana eventuella misstag brukar inte vara tagna ur luften, så även om det är en feltolkning skulle det ju möjligen kunna indikera någon annan typ av koppling mellan familjen och Östanbäck 2, till exempel för Anders Danielssons hustru (vars ursprung jag inte känner till).


/Stefan Gelow

31
Tack Niklas!


Ja, jag ser att du har ungefär samma uppgifter om barnen i denna familj som jag. Johan Israelsson var död 1748 i alla fall, men verkar inte gå att hitta någon mer specifik dödsuppgift.


Uppgifterna om att deras moder var från Nygård har jag varit medveten om dem, men jag har innan jag hittade kompletterande uppgifter uppfattat att det inte varit fullt tillräckligt eftersom Anders Jonsson, en bror till Ingeborg Jonsdotter, och hans hustru Ingefred Månsdotter, torde varit i Nygård ungefär vid den tiden då även Kerstin föddes, så han skulle ha kunnat vara en potentiell fader, snarare än Anders Nilsson (men som sagt, de andra uppgifterna verkar klargöra att så inte är fallet). Jämför dödboken för Jonas Andersson, deras son, när han dör omkring 1710-01, begravd 1710-01-09, där han noteras född 1655 med just dessa föräldrar i Nygård [Ryssby (G) CI:3 (1701-1735) Bild 240 / sid 41 (AID: v30302a.b240.s41)]


Angående Per Israelsson:
Db: [Nr 52 1739] Tesås, Ryssby; "förgitet[?] att in föras om Sal Rustmästarens Pehr Israelsson i Tesås Pgård[?] [borde vara skattegården, men något oklart] lefwerer[?] och död han var född i Tykatorp Berga S. Fad:r Skogvakt. Israil. Mod.r H. Kersti Nilsdotter [Observera att detta är enda stället där "Nilsdotter" finns om modern; Verkar troligt att det verkligen är Andersdotter som för de andra barnen] blef gift med nu Enka H. Brita Olofsdotter i Tesåhs hade sex[?] barn, 4 lefva. Blef svårt siuk besokt[?] med Herr[ens] Hel[iga] nattward, afled 1739-04-02 [oklart datum, men ser ut som detta] och [oklart, ålder ej angiven] gammal." [Ryssby (G) CI:4 (1735-1762) Bild 770 / sid 147 (AID: v30303a.b770.s147)]


Jag har inte forskat vidare så mycket på Per Israelsson och hans hustru Brita Olofsdotter [som dör 1755-04-02, 78 år gammal, se Ryssby CI:4 s189]  eftersom de ligger en bit utanför mina anor [vilka kommer från Bengta och Bothild Andersdöttrar], men jag har noterat lite om barnen:


* Anders, född Mårarp Lunden 1702-09-12, döpt 1702-09-14 [Ryssby CI:3 s11 Nr 30 1702]
* Kerstin, född Tesås 1705-07-15, döpt 1705-07-22 [Ryssby CI:3 s21, nr 21 1705; Bengt Israelsson bland faddrar], gift andra 1734-12-28 i Ryssby med änklingen Lars Christiernsson från Mårarp, hon i Långhult Södergård [Ryssby CI:3 s69, nr 13 1734]; Levde i Långhult Södergård omkring 1767 men troligen död därefter [Hfl Ryssby AI:3 s377].
* Ingeborg född Tesås 1708-05-17, döpt 1708-05-31 [Ryssby CI:3 s33, nr 16 1708], troligen den piga som gifte sig med Jöns Jonsson i Nygård 1723-05-26 [Ryssby CI:3 s63, nr 6 1723]
*Olof, född Tesås 1711-10-24, döpt 1711-10-29 [Ryssby CI:3 s45, Nr 27 1711; Bengt Israelsson bland faddrar]
* Israel, född Tesås 1715-08-11, döpt 1715-08-14 [Ryssby CI:3 s73, Nr 26 1715; Korpral Nils Nyman bland faddrar]; Noterad i Hfl i Ryssby, Östraby Jäppagård åtminstone till Ryssby AI:3 s 51 [1767-1788] med hustru Karin Jonsdotter född 1721 [som noteras som hans hustru redan i Ryssby AI:2 s33 i Tesås; Hon torde vara född utsocknes givet bristen på exakt födelsedatum]
* Anders[?] född 1723-07-16[?], döpt 1723-07-28 [Ryssby CI:3 s95, Nr 36 1723], död 1744-04-24, begravd 1744-05-07 i Tesås [Ryssby CI:4 s167, Nr 24 1744]


/Stefan Gelow

32
Angående Kerstins koppling till Nygårdsfamiljen:


Kerstin född omkring 1657, död 74 år gammal, begravd 3p Epiphania 1731 [1731-01-24], Tykatorpet, Berga [Berga (G) C:1 (1680-1720) Bild 156 / sid 301 (AID: v30789.b156.s301)], gift med Skogvaktaren Israel Bengtsson, begravd Dmca Palmarum 1706 [1706-03-18], Tykatorpet, Berga.
 


Jag är egentligen inte helt nöjd med mitt resonemang bakom Kerstin Andersdotters bakgrund, men jag betvivlar det inte riktigt heller. Det bygger i princip på två delar.


1)      Deras barns dopnotiser. Det står inte alltid faddrar i Berga, men det står ofta vem som burit fram barnet vid dopet, och i detta fall målar det upp en ganska tydlig bild:
Vid sonen Nils födelse, döpt 1681-04-24: Hustru Elin vid Tranebro och Ryssby socken [Berga (G) C:1 (1680-1720) Bild 35 / sid 59 (AID: v30789.b35.s59)]
Vid sonen Anders födelse, döpt 1687-01-09: Hustru Botil i Gnustorp [Berga (G) C:1 (1680-1720) Bild 45 / sid 79 (AID: v30789.b45.s79]
Vid sonen Johans födelse, döpt 1689-08-25 välborna frun Catarina Svan [alltså Jon Nymans hustru] [med Nils Andersson som ett av vittnena] [Berga (G) C:1 (1680-1720) Bild 54 / sid 97 (AID: v30789.b54.s97)]
Med andra ord, av de 7 barnen jag känner till, finns födelsenotis för 5 och 3 av dessa barn bärs fram av två döttrar och en sonhustru i familjen i Nygård, vilket i sig verkar ganska starkt.


2) Förutom detta så finns en domboksnotis renoverade häradsrättens domböcker för Sunnerbo Härad 1716-02 Par 23 [Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:500 (1716) Bild 1340 (AID: v323939.b1340)] där sonen Per Israelsson i Tesås [står i dödboken 1739-04-02 i Tesås, Ryssby att Pers fader var Skogvaktaren Israel i Tykatorpet och modern hustru Kerstin Nilsdotter, men det verkar inte finnas större skäl att tro att den senare patronymikonen är korrekt, utan det torde vara samma moder som de andra barnen, alltså Kerstin Andersdotter] har syskonbarnet [alltså kusin] Anders Håkansson i Nygård. Detta kan endast rimligen avse Anders Håkansson, född 1689-06-23 i Tranebro, son till Håkan Månsson och Elin Andersdotter, vilka bor i Nygård från i början av 1700-talet. Det är svårt att tänka sig andra sätt på vilket denna person skulle kunna vara Per Israelssons kusin, annat än just genom att mödrarna Kerstin och Elin är systrar, och Elin är utan tvivel en dotter i familjen [står entydigt i dödboken].


Jag skulle jättegärna hitta en mer direkt koppling, men jag har samtidigt svårt att se att detta inte skulle vara tillräckligt för att säga att Kerstin är ett av syskonen i Nygårdsfamiljen.


Vet du förresten  något mer om Israels bakgrund? Jag hade absolut för mig att jag nyligen hittat en uppgift om att han skulle ha en bror Håkan Bengtsson i Ryssby någonstans, men nu när jag letar hittar jag inte något om detta. Är det något som låter bekant?


/Stefan Gelow

33
Tack Niklas!


Jag ska återkomma om Israel och hans hustru. Mina uppgifter är inte perfekta, men jag tycker mig kunna säga hon är dotter i familjen, men du kanske redan har det bekräftat.


Först vill jag dock tacka för uppgiften om Anna Andersdotter och gästgivaren i Rydaholm, vilket gav napp direkt.


Jag har bara gjort mycket rudimentära undersökningar hittills, men även om jag inte hittar när de gifter sig så får de (åtminstone) två barn född i Torp, Rydaholm 1704 respektive 1706.


1704-10-20 föds och 1704-10-30 döps Anders, son till Johan Svahn i Torp och hustru Anna Andersdotter [Rydaholm (F) C:1 (1694-1720) Bild 108 / sid 209 (AID: v35993.b108.s209), nr 45 1704]


1706-07-23 föds och 1706-07-29 döpt Ingeborg, dotter till Johan Svahn i Torp och hustru Anna Nyman [Rydaholm (F) C:1 (1694-1720) Bild 120 / sid 233 (AID: v35993.b120.s233), nr 20 1706]


Det intressanta är dock att Anders födelsenotis får sägas direkt bekräfta Annas härkomst, då ett av vittnena är "Nils Andersson uti Nygård, barnets moderbroder"! Det verkar helt enkelt ganska säkert att denna Anna är den femte dottern som levde vid modern Ingeborgs död 1705.


Johan Svahn verkar ha dött redan 1706-11-18[16?] i Grevaryd[?], Aneboda socken, och begravt i Aneboda kyrka 27p Trinit 1706 [Rydaholm (F) C:1 (1694-1720) Bild 189 / sid 371 (AID: v35993.b189.s371), nr 45 1706] så nästa fråga blir vad som kan ha hänt med Anna därefter.

Nu har jag vidare uppgiften att Jon Nymans hustru var Catarina Svahn [från Rydaholm?]. Det verkar ju svårt att tro att det inte finns något samband med Johan Svahn ovan. Något som är känt? Jag kommer undersöka det, men lyfter frågan direkt. Mina initala undersökningar verkar inte hitta någon koppling i alla fall. Samma dopnotis som talar om Nils Andersson som barnets moderbroder, verkar säga att barnets faderbroder är Per Andersson i Ugglaryd, Hjälmseryd socken [men det går inte helt utesluta att den avser dessa som två olika personer] vilket inte verkar stämma med patronymikonen som verkar vanligast kopplad till Katarina.


Det visar sig att Johans flyttningsattest in till Rydaholm verkar antyda att släktskapet noterat ovan att han skulle vara bror till [rusthållaren] Per Andersson i Ugglaryd troligen stämmer. Han får attest för flyttning till Rydaholm 1703-10-04, kallas då Furiren Johan Andersson Svahn och har fått attest från Hjälmseryd [Rydaholm (F) C:1 (1694-1720) Bild 270 / sid 533 (AID: v35993.b270.s533), nr 19 1703]. Kan inte se att dessa personer skulle gå att koppla till Katarina, så det är kanske en slump i alla fall...


/Stefan Gelow

34
Hej!


 Den ibland kallade ”Nygårdssläkten”, som inkluderar ättlingarna till Anders Nilsson [1617-1684] och Ingeborg Jonsdotter [1630-1705] vid gästgivaregården Nygård i Ryssby har diskuterats en hel del genom åren på anbytarforum, och nu vill jag kolla vilka av deras barn som vid namn eller koppling faktiskt finns belägg för. Jag är övertygad om att det finns folk här som vet mer än jag, och nu är det dags att försöka lista ut vad som går att veta...


Utgångspunkten för antalet barn är dödnotisen för Ingeborg Jonsdotter [och även om dessa brukar ha en del fel, så verkar uppgifterna om antalet levande barn generellt stämma väl], när hon dör 1705-09-06 [på samma ställe noterad född 1630-05-13 i Nygård, Ryssby] [Ryssby (G) CI:3 (1701-1735) Bild 150 / sid 23 (AID: v30302a.b150.s23), Höger sida, höger kolumn nr 3 uppifrån], där det står att hon och maken Anders Nilsson gifte sig 1646 och hade tillsammans 4 söner och 8 döttrar, av vilka 2 söner och 1 dotter avlidna i ung ålder, 2 döttrar som dött senare [alltså före 1705] och nu levande [1705] 2 söner och 5 döttrar.


Sönerna nämns vid namn redan i denna källa ovan och verkar inte behöva ifrågasättas av någon anledning, nämligen häradshövdingen Jon Nyman och korpralen Nils Andersson. Jag har inte undersökt den förra ytterligare [men verkar relativt välkänd]. Den senare återkommer frekvent i domböcker och militaria under många år och begravs, boende Östraby Jeppegård, 1729-03-23 [även om placeringen i dödboken något suspekt map månad] enligt dödboken [Ryssby (G) CI:3 (1701-1735) Bild 930 / sid 177 (AID: v30302a.b930.s177), Vänstra sidan, begravning nr 36 1729]. Där bekräftas föräldrarna och han sägs vara född 1649-11-30.
Frågan är alltså i första hand om det är känt vilka döttrarna är, vilket alltså verkar avse 7 som uppnådde vuxen ålder, varav 5 fortfarande levde 1705.
För att den här inledande frågan inte ska bli för lång har jag avstått från alla källor om döttrarna jag har lyckats koppla, men är någon intresserad, be om det eller mejla mig. I den ordning jag tror de är födda, så är de kända fyra döttrarna:
Bothild [Botel], född troligen mellan 1651 och 1653, död omkring 1730-08 i Gnustorp, Tutaryd, gift omkring 1669 med Sten Månsson [död omkring 1672-07] i Gnustorp Södergård, gift andra omkring 1674 med Olof Andersson, död omkring 1701-01 i Gnustorp.


Bengta, född möjligen omkring 1652, död 1715-10-14 i Ottersnäs, Ryssby gift omkring 1670 med Erik Jonsson, född troligen omkring 1636 i Ottersnäs, död 1719-04-16 i Ottersnäs.


Kerstin, född 1657 enligt åldersuppgift dödbok, begravd 1731-01-24 i Tykatorpet, Berga, gift med skogvaktaren Israel Bengtsson, boende i Tykatorpet, Berga, död där omkring 1706, begravd 1706-03-18.


Elin, född omkring 1660, död 1734-11-01 i Nygård, Ryssby gift 1679 med Håkan Månsson i Tranebro, född troligen omkring 1649 i Tranebro, död 1713-08-16 i Nygård, Ryssby.


Alla uppgifter ovan har jag källor/resonemang bakom inklusive källor som styrker åtminstone i någon mån att dessa är döttrar till det aktuella paret.
Det är därefter det verkar bli knepigt, och jag har inte hittat något ytterligare. Speciellt undrar jag om den femte dottern som ska ha levat då Ingeborg dog 1705, om någon har någon indikation om henne. Jag har sett uppgifter om att det ska finnas döttrar vid namn Anna och Karin, och det verkar väl rimligt givet dessa generiska namn, men jag har inte själv lyckats identifiera någon källa med vilken man kan koppla döttrar med de namnen direkt eller indirekt till Anders och Ingeborg, så jag är väldigt intresserad av vad som finns.


En person jag misstänker är en dotter (och en av de två som alltså dog före 1705), men som jag inte undersökt ytterligare speciellt mycket, är första hustrun till Bengt Knutsson i Össlöv, Berga, vars namn var Ingeborg Andersdotter och dog 1700 enligt db 28 år gammal. Bengt Knutsson förekommer ett par gånger i faddernotiser och dylikt och åldern verkar fungera för en yngsta dotter i familjen. Eventuella källor som styrker denna hypotes vore också välkomna.


Hälsningar
Stefan Gelow

35
Nysätra / SV: Olof Jonsson Viol f. 1685 Estersmark
« skrivet: 2019-04-05, 23:36 »
Inlägget är uppenbarligen förkortat till det relevanta här, nämligen att Malin Olofsdotter har en morbroder Lars Brunberg [som för hennes talan] och en fader Olof Jonsson [om vilket det hela handlar].
Om du är intresserad av målet finns det på Arkiv Digital
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3981 (1721-1723) Bild 370 / sid 32 (AID: v909014.b370.s32, NAD: SE/RA/42042202)
Avser renoverade domboken för Bygdeå ting som påbörjats 1721-03-31.


Notisen är inte så kort. En del konstigheter som jag antagligen läst fel, men dess mening är ganska lättolkad. Malin Olofsdotter, som initialt oäkta dotter men erkänd som äkta i efterhand, till soldaten Olof Jonsson, son till Jon Olofsson i Estersmark, vill, med sin morbroder Rustmästaren Lars Brunberg som representant, få tillgång till arv efter sina farföäldrar, vars hemman hennes farbroder Gabriel Jonsson nu verkar besitta. Men eftersom det finns ett testamente från hennes farföräldrar från 1719-11-30 i vilket de ger Gabriel full tillgång till deras lösa och fast egendom, inklusive hemmanet som inte är speciellt stort, kan rätten inte detta tillåta utan kan bara erkänna henne ha rätt till de totalt 40 daler som Gabriel Jonsson själv nu och tidigare erbjudit henne.

Har inte bibehållit stavningen, men i möjligaste mån försökt använda samma ord:
[
Det[?] månde Malin Olofsdotter ["Ohls dåtter"] i Estersmark igenom sin morbror Rustmästaren Lars Brunberg påstod, att ärva sin fader Olof Jons far och mor, utav dess farbroder Gabriel Jonsson i bemälte by, havandes hennes fader gått ut soldat och varit ogift, men en tid därefter har denna flicka blivit oäkta född, och dess moder sedan av soldaten Olof Jonsson för ärl. eller dess hustru förklarat, varemot Gabriel Jonsson praesenterade, den Testamentsskrift av 1719-11-30 därutinnan hans fader Jon Olofsson i Estersmark med sin hustru uppdrager all sin fasta och lösa egendom till bemälte Gabriel och den behålla och nyttja utan klander, alltså och som saken befanns av sådan beskaffenhet som förmältes jämväl att hemmanet ej består av mera än 9 skällsland i skatt, varav föräldrarna tagit en[?] tunnland jord till sitt i livstiden uppehälle och förgånga efter landstens[?] vanl. bruk och sedvana, finner Rätten för skäligt i anledning av Kongl. Maj:st Testamentsordning av år 1686 Par 1, bibehålla Gabriel Jonsson vid sitt av föräldrarna med fångna Testamente havandes dock Gabriel Jonsson erbjudit sig i förledet år, att giva denna sin brorsdotter Malin utan laga process 30 Dr och nu påökta 10 Dr Kmt men dess morbroder rustmästaren vill ej den med sig benöja låta, utan påstår mera, vilket som det strävar[?] emot Testametsskriften av förenämnda Dato så kan ej heller rätten henne mera till denna än som Gabriel Jonsson godvilligt henne bjudit och än erbjuder sig vilja och lova giva.
]


/Stefan Gelow

36
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-10-31, 21:52 »
Mycket intressanta inlägg angående bomärken. Om vi kan hitta något korrekt kopplat bomärke från före 1605 som är detsamma som Olof Larsson som länsman har borde det ju en gång för alla klargöra kontinuiteten. Jag har den absoluta känslan av att jag sett bomärken på vissa ställen men inte säker på var.


Angående ditt sista inlägg så verkar som du säger sid 132 vara nämndemännens och prostens bomärken. Möjligen har Olof Larssons bomärke stått vid sidan av hans namn, men högerkanten ser avkortad ut.
Missförstod resten (såg inte att det var olika böcker). Ja, det är lite konstigt att det är olika bomärken då det verkar vara samma person. Kanske användes mer än ett? Man kan dock konstatera att det är samma bomärke men vridet 90 grader. Kanske fanns det något skäl till att det skrevs i en annan riktning. Jag antar att bomärken kunde skrivas på sådana ställen att de inte fick vara för känsliga för den exakta orienteringen.


Angående boskapslängden Gun refererade till 1620 så verkar de enda bomärkena som finns vara prostens, länsmans och kyrkans sexmän på sidan
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021550_00154
Det andra bomärket är samma som Olof Larssons ovan i den första länken. Det är också känt att han troligen var nämndeman vid detta tillfälle (han står på listan över nämndemän för restlängden över Älvsborgs lösen, vilken inte är årtalsbeskriven men troligen avser just 1620). Möjligen var han också sexman, eller så var noteringen från då han fortfarande var länsman. Det borde nog med säkerhet handla om just Olof Larsson.


Jag är inte så säker som ni på att just Olof Larsson inte var skrivkunnig även om det knappast går att veta. Bomärken användes nog troligen som namnteckning för att många inte var det, men de användes med säkerhet även av skrivkunniga i de fall bomärken var kutym.

37
Burträsk / SV: Olof Eliassons, Gammelbyn hustrur
« skrivet: 2018-10-25, 14:30 »
Hm, det låter ju kanske inte som ett sammanträffande, men det måste definitivt undersökas vidare.

[Jag har insett i efterhand att de första två notiserna nedan troligen avser "fel" Nils Mattson än aktuell ovan, men jag låter det hela vara kvar eftersom det möjligen kan ge intressant information ändå. Allt innan "ytterligare komplettering" kan därför möjligen ses som en avvikning...]

Det finns en domboksnotis om Gunsmark som är svårtolkad men intressant i sammanhanget, från VT1685 i Bygdeå
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3472 (1685) Bild 5650 / sid 551 (AID: v423997.b5650.s551)
Ett försök till transkribering (jag har inte behållit stavningen):
Belangande den pantäng som Håkan Andersson i Gunsmark gör åtal uppå emot Olof Jonsson ibidem, att vara kommen under hans bolstad, så emedan Nils Mattsson befanns besitta brodersdelen utav hemmanet, och således närmare än Håkan till ängens inlösen, den där för 25 Dr utsatt är; dy står honom det fritt, till dess änkan hustru Malin, vilkens hemmanskap ängen egentligen tillhörer, blivit mäktig den inbörda, bekommandes i medler tid uti utlagornas hjälp 20 öre av Nils och 12 öre av Olof som brukat ängen.


Jag har ingen aning om detta på något sätt refererar till samma hemman i Gunsmark. Syftningarna är nästan helt otolkbara, men det verkar som om Nils Mattsson lever då inget antyder annat, så änkan Malin borde inte vara hans änka. I övrigt så torde det väl innebära att Nils Mattsson själv kommer från Gunsmark och Håkan Andersson likaväl, med ursprung i samma hemman. Möjligen är de kusiner. Svårt tolka utan ytterligare information dock.


[Komplettering:]
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3966 (1691) Bild 5710 / sid 558 (AID: v427336.b5710.s558)
- VT1691 Bygdeå Angående testamentsskrift som Olof Abrahamssons salig moder i Gunsmark 1678 givit till sin måg, Olof Abrahamssons svåger, Håkan Andersson.


Med andra ord, Håkan Andersson var (åtminstone någon gång före 1678) gift med en dotter till Olof Abrahamssons moder. Bonden på denna gård, som väl torde vara Olof Abrahamssons fader, var Abraham Mattsson som föregicks av Matts Abrahamsson. Jag tror nog att det är denna gård i Gunsmark som avses i allt detta, men jag inser också att det finns kronologiska problem. Det finns nog olika generationer av Nils Mattsson som diskuteras, så fortsatta problem med att få ihop det hela. Mats Abrahamsson är enligt roteringslängden 1637 30 år gammal född omkring 1607 [A0055026_00095], vilket torde vara alltför ung för att vara farfader till Erik Jonsson och morfarsfader till Nils Eriksson.


[Ytterligare komplettering]
Den Matts Olsson som sitter på ett hemman i Gunsmark åtminstone under 1590-talet verkar väl då vara en bättre föregångare till Nils Mattsson. Vidare undersökning väntar för att se om han möjligen kan vara farfader till Erik Jonsson i Tväråmark.


Denna verkar sista gången vara noterad i tiondelängden 1606
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044506_00319
Därefter, första gången i öresmantalslängden 1606 noteras Per Mattsson på vad som verkar vara samma hemman i Gunsmark.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044464_00076


Åtminstone vid första anblicken verkar det väl rimligt att det är denna Per Mattsson som är fader till Rågierd Persdotter, Per Jonssons hustru och att Jon Mattsson och Nils Mattsson är dennes bröder, även om det tills vidare får ses som en arbetshypotes. Det verkar också kunna innebära att Nils Mattsson inte syns någonstans i Gunsmark utan gift sig annorstädes. Om man hittar en Nils Mattsson som dyker upp någonstans under första delen av 1600-talet kanske en moderlinje går att testa för att eventuellt stärka en sådan hypotes.

Det kan också tilläggas angående de första notiserna i detta inlägg, att det avser två olika hemman. Abraham Ivarsson, som väl torde vara Mats Abrahamssons fader, tar över ett intilliggande hemman i Gunsmark omkring 1606. Namnet Mats skulle dock möjligen kunna innebära en koppling till Mats Olofssons hemman, men det är inte uppenbart hur, om alls.


*



Angående att möjligen finna Nils Mattsson, så visar det sig att det inte är ett vanligt namn i Västerbotten vid denna tid. I Älvsborgs lösens sammanfattningar av de 6 terminerna (1613-1618) så finns det exakt två i hela södra Västerbotten (Skellefteå, Burträsk, Lövånger, Bygdeå och Umeå), och den förra verkar inte nämnas i andra längder under perioden (utan i stället Moses Andersson som står för första terminen 1613). Dock finns han där åtminstone 1625. Den senare har mantal åtminstone redan 1596, så det är kronologiskt på gränsen att han kan vara den eftersökta personen. Får nog säga att det ser ganska mörkt ut ändå...
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066064_00178 Nils Mattsson Vallen, Lövånger, noterad 1614-1618
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066064_00180 Nils Mattsson Hökmark, Lövånger, noterad 1613-1618


*


En sista fråga om detta är Anders Tomasson i Grimsmark som nämns i Guns källor och som klandrar Per Jonsson och Rågierd Persdotter i Gunsmark och som därför själv eller genom sin hustru torde ha arvsfordran i hemmanet i Gunsmark. Hur kan denna släktkoppling se ut? En del av Anders Tomassons närmaste släktingar görs klara i Bygdeå VT1694 enligt nedan. Denna notis gör klart att han har en son Olof Andersson, en fadersyster Karin Östensdotter och en moder Malin Nilsdotter. Anders föregångare på gården (vilket inte står i denna notis men framgår i mtl od) är Tomas Östensson, vilket ju då måste vara hans fader, så Anders kommer från Grimsmark.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3969 (1694) Bild 6590 / sid 653 (AID: v427339.b6590.s653)
Malin Nilsdotter ska enligt begravningsboken vara 81 år vid begravning 5 Trinit. 1694 så född omkring 1613
Nysätra (AC) C:1 (1688-1723) Bild 89 / sid 165 (AID: v139761.b89.s165)
Agneta Olofsson har uppgiften att hans hustru skulle heta Elisabet Andersdotter. Jag har inte kunnat hitta den uppgiften, men om den är sann så antar jag att den mest rimliga släktkopplingen för honom är att hans moder är dotter till Nils Matsson, eftersom hans hustru i sådana fall knappast är en av Rågierd Persdotters systrar.




38
Burträsk / SV: Olof Eliassons, Gammelbyn hustrur
« skrivet: 2018-10-25, 13:47 »
Tack Gun. Det förklarar ju vem hustru Rågel/Rågierd är i den första domboksnotisen från 1673 (vilket är samma jag refererade till ovan). Det kan noteras att hennes koppling till sin make och hennes patronymikon inte de facto står där, men det framgår ju tydligt med de två senare domboksnotiserna.

Jag antar att fippla med Gunsmark är nästa uppgift där släktkopplingarna är allt annat än tydliga. Det vore definitivt intressant om man kunde koppla Rågierd Eriksdotters förmyndare Nils Olofsson, Estersmark och Per Olofsson i Brände [lilla eller stora Per Olofsson?] till Gunsmark om så är möjligt.

39
Burträsk / SV: Olof Eliassons, Gammelbyn hustrur
« skrivet: 2018-10-25, 11:10 »
Ja, angående mtDna så var det just den uppgiften jag sett, att Karin Nicodemidotter och hennes moder Margareta Persdotter ska vara av samma linje som testerna på Olof Eliassons barn. Om denna linje är tillräckligt ovanlig så är det ju definitivt information som kan användas, men om det gäller hälften av alla linjer i Burträsk blir det ju mindre intressant. Framförallt behöver man ju helst veta vilka exakta linjer testerna har gjorts på eftersom alla inte alltid är lika säkra rent släktforskningsmässigt. Om Elisabet Danielsdotter skulle komma från samma linje som Margareta Persdotter så kan det ju åtminstone tyda på att hon kommer från området trots svårigheterna att lyckas lista ut vilken Daniel som skulle kunna vara hennes fader. En följdfråga här: Vilka eller vilken linje på Olof Eliassons barn är det du har uppgifter för? Är det just för dottern Elisabet och dottern Margareta som står i första inlägget?

Angående kopplingen till Sara Krok så är det tyvärr bara fråga om en feltolkning som tydligen hände för ganska länge sedan (givet inlägg på anbytarforum från 2006 om detta)... Domboksnotisen i fråga finns tillgänglig i original på Arkiv Digital och avser tinget i Lövånger och Burträsk 1722-08 (20-22) Paragraf (3?), sid 100 höger sida:
Lövånger och Burträsks tingslags häradsrätt (AC) AIa:2 (1720-1730) Bild 1060 / sid 100 (AID: v521471.b1060.s100)


Några rader ner: Det avser någon bok och drängen Mårten "enär han frågat hans fader Johan Persson varest han fått den boken, svarat att han [fadern?] fått boken av Olof Eliassons son Kråk Olle; Mårten sade att hans mormor Kaptenskan Sara Krook givit honom en dylik bok, som"...


Med andra ord så torde enda rimliga tolkningen av detta stycke vara att Sara Krok är Mårten Johanssons mormor, inte Olof Olofssons. Denna koppling är dessutom helt bekräftad av andra källor, se dombok Lövånger och Burträsk 1707-03 (4-7) Paragraf 7 där det talas om Kapten Nymans hustru Sara Abrahamsdotter Krook och en bit ner "hennes dotter Sara Johan Pederssons i Gammelbyn", så Mårtens far Johan Persson är följaktligen gift med Sara Kroks dotter.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3976 (1706-1707) Bild 2440 / sid 238 (AID: v494186.b2440.s238)


Jag kan ju lägga till att jag inte har läst de renoverade domböckernas version av detta stycke (eller det har jag nog, men inte noterat något...). Det går ju inte att utesluta att det blev fel redan där, även om stycket ifråga (till skillnad från stora delar av originalböckerna) är relativt lättläst.

40
Burträsk / SV: Olof Eliassons, Gammelbyn hustrur
« skrivet: 2018-10-24, 16:42 »
Bra sammanfattning av källor Gun!


Släktkopplingarna på Erik Perssons sida är klara. Erik Persson, Abraham Persson och Olof Persson i Gammelbyn var bröder och systern Margareta Persdotter var gift med Nikodemus Håkansson i Gammelbyn. Detta är så att säga den etablerade bilden och jag har kontrollerat domböckerna som grund för detta (det är bara ett par ytterligare källor förutom det du nämner ovan) och det verkar inte finnas något tvivel (lägger möjligen in länkar när jag får tid för att få det svart på vitt). Lars Nikodemusson och Per Nikodemusson var bägge söner till Nikodemus Håkansson och det är därför Lars Nikodemusson är kusin ("syskonbarn") till Erik Perssons dotter Rågerd samt till Olof Perssons söner Östen, Olof och Isak Olofsson.


En svårare fråga är just Olof Eliassons hustru eller hustrur, som den här diskussionen påbörjades med. Utan någon annan bevisning att han var gift två gånger, så borde det ju vara just Elisabet Danielsdotter som är modern till Olof Eliassons barn och DNA-tester på moderlinjen skulle kunna vara en indikation på Elisabet Danielsdotters ursprung. Om han å andra sidan är svåger till Rågerd Eriksdotter (och det kan han ju fortfarande vara även om jag är tveksam till det, även om hans hustru då knappast är just Karin Eriksdotter) kan det i stället leda oss uppåt på modern Karin Nilsdotter som nämndes ovan.


Gun, uppgiften om Rågierds förmyndare är väldigt intressant. Jag tror jag hade sett den där notisen tidigare, men inte riktigt funderat på den. Karin Nilsdotter är (givet min tolkning) dotter till Nils Matsson i Gunsmark, Nysätra som domboken Bygdeå 1673-02-12 säger:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3965 (1672-1674) Bild 2670 / sid 511 (AID: v427335.b2670.s511)
Det ska noteras att släktuppgifterna i denna notis är svårtolkade, speciellt då "sammanfattningen" till vänster talar om att den avser ett hemman i Tväråmark, men det är ganska säkert Per Jonssons hemman i Gunsmark som tvisten avser. Nils Eriksson i Gammelbyn torde dock endast kunna avse Erik Perssons son i Gammelbyn (alltså Rågierd Eriksdotters bror), och denna sägs uttryckligen vara dotterson till Nils Matsson, som hade arvslott i aktuella hemmanet (som troligen alltså avser Gunsmark).
Förmyndarna till Rågierd Eriksdotter torde, som förmyndare brukade vara (enligt lag skulle vara?; Jag har läst åtminstone en dom från omkring de här åren där en person påtvingades förmyndarskap han inte ville ha eftersom han var enda släkting som kunde vara förmyndare), vara släkt till henne och frågan är då hur. Det är inte helt lätt att reda ut, men eftersom bägge är i Nysätra så verkar det åtminstone initialt troligt att de är släkt till Rågierd på hennes moders sida, vilket är en pusselbit att använda sig av. En inital gissning skulle vara att de bägge är gifta med döttrar till Nils Matsson, men det är verkligen något som man måste försöka avstämma med källor, och det är inget jag satt igång med ännu.


{Kan tilläggas från källan ovan som dock är vid sidan av frågan: Per Jonsson i Gunsmark vars hustru är bördig från hemmanet sägs också ha inlöst "såväl hustru Rågierds som Erik Jonssons faders arvslott i hemmanet"; Min initiala tolkning av detta är att denna Rågierd och Erik är syskon, men möjligen skall "hustru Rågierds" arvslott och "Erik Jonssons faders" arvslott betraktas som två olika, vilket gör deras släktskap tvetydigt; Per Jonsson kallas också svåger till Erik Jonsson och Nils Eriksson i notisen, men det kan knappast vara någon "normal" svågerkoppling mellan dessa}

Nu är det en fråga jag verkligen undrar och det är om det finns någon antydan om vem denna Elisabet Danielsdotter kan vara. Jag har ögnat vissa mantalslängder och mest frustrerat konstaterat att det finns väldigt få Daniel i den här delen av Västerbotten under den här perioden. Det borde göra det lättare att hitta kandidater som hennes fader, men om något verkar det göra det svårare. Den enda egentliga tidsmässigt korrekta Daniel i Burträsk finns i Granträsk, och han hade verkligen en dotter Elisabet, som verkar varit gift med en helt annan människa hela denna period, så oavsett när Olof gifte sig med henne kan det inte vara den Elisabet Danielsdotter (under förutsättning att det inte skrevs in fel namn i kyrkoräkenskaperna, så att en syster med ett annat namn var den egentliga bruden). Här är dock frågan om mtDna kan ge ytterligare information.


Jag kan här inte helt släppa tanken att hon kan vara syster till Anders Danielsson i Långträsk/Pjäsörn, Skellefteå som i domboken 1716(?) sägs komma från Gammelbyn i Burträsk. Tyvärr leder detta inte nödvändigtvis vidare, då även hans ursprung är höljt i dunkel. Tidsmässigt borde det dock stämma väl, då han sägs vara född 1668.

Så en fråga till den ursprungliga trådskrivaren: Har du information om denna mtDna? Är det något som kan jämföras med mtDna för andra personer? Det finns en uppgift på nätet (via Leif Boström tror jag, men osäker på ursprunget) som verkar säga att denna mtDna är liknande eller lika den för Margareta Persdotter (alltså Nikodemus Håkanssons hustru, ett av syskonen i Gammelbyn som nämndes inledningsvis). Har du någon vetskap om detta? Min kunskap om Dna-forskning är i princip noll, men det känns som om just på dessa grenar skulle den kunna leda vidare. En fråga då är om någon av dina tester bygger på kvinnolinjer som härstammar från Erik Perssons andra döttrar, Rågierd eller Märit? Detta verkar vara enda sättet att få någon reda på detta, även om jag är ytterst osäker på om det finns några sådana linjer. Jag antar Märit, gift med Mats Elofsson, torde vara bästa chansen då, eftersom jag inte är säker på att Rågierd, gift med Gudmund (glömt patronymikon) hade några barn alls.


***



Ett tillägg givet de många källorna Gun ger ovan som inbegriper Östen Olofsson i Gammelbyn. En föga spridd uppgift som kan noteras om dennes hustru är att hon heter Brita Johansdotter (patronymikonen verkar inte nämnas på många ställen om alls). Detta kommer från ett domboksinlägg om något helt annat, där hon används som vittne. Från Lövånger och Burträsk 1700-01-16(till 18) Paragraf 4 sista stycket:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3818 (1700) Bild 3490 / sid 343 (AID: v427334.b3490.s343)


41
Burträsk / SV: Olof Eliassons, Gammelbyn hustrur
« skrivet: 2018-10-23, 22:55 »
Det finns några domboksnotiser om Råggierd och hennes syskon (Råggierd verkar vara en notorisk kverulant, men möjligen är det bara Olof Eliasson hon hade problem med...), men inte så många som ger ytterligare information.


En speciell notis, som är av det mer förvirrande slaget borde nog dock nämnas. Såvitt jag kan tolka det så antyder det att Olof Eliasson har någon släktkoppling till gården via Erik Perssons hustru Karin Nilsdotter (föräldrar till Rågierd Eriksdotter och väl troligen också till hennes syskon), men åtminstone jag kan inte lista ut vilken.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3491 (1704) Bild 6320 / sid 624 (AID: v494169.b6320.s624)


Avser Dombok Lövånger och Burträsk 1704-01 Paragraf 16.


Inlägget är långt så jag sammanfatttar:
Det avser något arv i silver, som enligt byteslängden 1660-07-16 mellan Erik Persson [i Gammelbyn] och hans barn uti deras möderne, avseende hans hustru Karin Nilsdotter tillfallit Rågierd Eriksdotter och hennes systrar (syskon?). Detta silver ska ha kommit till Olof Olofsson i Bygdeträsk och därigenom till hans efterträdare och systerson Elias Månsson som nu håller på detta och Rågierd vill få åtkomst till...


[Tolkning:] Jag kan bara tolka det som att Olof Olofsson av någon anledning, antagligen som förmyndare, skulle hålla detta silver. Det verkar endast rimligt om han på något vis själv eller genom sin hustru är släkt med någon i Gammelbyhemmanet, och då sannolikt Karin Nilsdotter. Problemet är bara att det inte verkar finnas något rimligt sätt att koppla ihop de två vad gäller patronymikoner, så tolkningen får ses som ett pågående arbete.


I vilket fall är Olof Eliasson helt klart Elias Månssons son, så om en släktkoppling verkligen finns mellan Olof Olofsson och Karin Nilsdotter så finns också åtminstone en rimlig förklaring till varför Olof Eliasson hamnade på gården i Gammelbyn, utan att man behöver förklara det med att han gifte sig med en Eriksdotter.
[Ang. Olof Eliasson som son till Elias Månsson, se tex dombok 1698-08-28 Lövånger och Burträsk Paragraf 5:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3973 (1698-1699) Bild 2680 / sid 262 (AID: v427343.b2680.s262) ][/i]

42
Burträsk / SV: Olof Eliassons, Gammelbyn hustrur
« skrivet: 2018-10-23, 19:24 »
Jag kan inte tolka detta som att Olof Eliasson hade någon första hustru Karin alls. Åtminstone utgående från detta domboksexempel som uppenbarligen talar om en Karin Eriksdotter, död ca 1695 i Råneå som möjligen har barn vilka man inte vet lever. Ingenting i denna notis säger att hon ska ha varit Olof Eliassons hustru, vilket jag sett verkar hävdas på andra ställen till synes just byggd på denna källa.


Jag har gjort en så fullkomlig kontroll som jag kunnat, men har naturligtvis säkert missat intressanta källor. Såvitt jag har kunnat avgöra finns det ingenstans i dessa källor noterat att Rågierd Eriksdotter eller någon av hennes systrar skulle vara svägerskor till Olof Eliasson. I själva verket verkar första källan Gun tar upp ovan klart antyda att Olof Eliasson eller hustru inte är bördiga till hemmanet utan köpt in sig i det, medan Rågierd och Rågierds svåger Mats Elofsson (gift med Märta Eriksdotter) är de till hemmanet närmast arvsberättigade.


Jag skulle utan ytterligare information (och den kan väl definitivt finnas) säga att Olof Eliasson bara var gift en gång med just Elisabet Danielsdotter, så att alla barnen har samma haplopgrupp verkar väl då stämma väl.


Men som sagt, om jag missat något här, ta gärna upp det så saken blir klarggjord. Jag är ganska intresserad av den här familjen också.

43
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-10-10, 16:32 »



Angående domen diskuterad ovan från 1601 om åkertegen Lars Olufsson blev sak för att med våld ha intagit och som Olof Larsson var laglig tillsynt
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044459_00138
verkar det bara kunna avse de två bönderna Lars Olofsson och Olof Larsson som då är på sina respektive gårdar. Oavsett vad "med våld tog" de facto innebär så måste denna Lars Olofsson vara den som några få år senare blir länsman, såvida vi inte gjort någon grov feltolkning om vem som tillhör vilken gård under dessa år.
 Den senare Lars Olofsson är ju Olof Larssons efterföljare och väl troligen son, så han måste rimligen tillhört samma gård som Olof Larsson redan 1601 och domen måste ju avse folk från olika gårdar.


Gun, angående de två läsarbarnen 1650 och 1654 får man nog säga att det åtminstone inte försvagar hypotesen att de är knekten Lars Olofssons döttrar, givet att den första heter Karin, som Lars föregångare knektmodern hustru Karin, som mycket väl då torde kunna vara dessa flickors farmoder. Tidsmässigt verkar det stämma rimligt. Den första indikationen att knekten Lars Olofsson är gift är om jag minns rätt från omkring 1640 (men jag kan behöva kolla upp det).


Tillägg: Stället där hustru Karin kallas knektmoder är i fattigdelen av kvarntullslängden 1639. Har inte hittat den från riksarkivet (även om jag tror den finns där) men på Arkiv Digital har den följande bildID: v900712.b3480.s341
(PS. Lyckades hitta den relevanta längden i NAD, Länsräkenskaper 1631-1641 Norrlands län nr 25, och den verkar inte ha digitaliserats så troligen inte tillgänglig alls via Riksarkivet. DS.)


44
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-10-09, 17:11 »
Bra sammanfattning!


Jag kommer återkomma om ett par punkter (men har lite ont om tid just nu).


En kortis om funderingen om Lars Olofsson som 1628 har Erik Olofssons gård.
Jag funderade i samma banor, men det verkar inte helt gå ihop.


Denna Lars Olofsson (som anlitas av Zacharias Andersson) verkar helt klart vara samma Lars Olofsson som fortsättningsvis noteras som knekt och sedermera tar över delar av den tredje gården (som innehas av Per Nilsson under tidigt 1600-tal). Han gör det direkt efter att denna gårdsdel innehas av hustru Karin, som på ett ställe betecknas knektmoder. Detta får mig att tro att han verkligen var bördsman till denna gård (snarare än ingift), som du initialt också gissade (och då kanske troligtvis som son till Olof Persson, vilket rent kronologiskt borde kunna stämma). Den Lars Olofsson som 1628 innehar Erik Olofssons gård borde snarare då vara son till Olof Larsson, förutsatt att denna uppgift överhuvudtaget stämmer. Det kan, som du först också gissade, vara en felaktighet i materialet.


(Ursäkta avsaknad av källor just nu, men kan återkomma).


/Stefan Gelow

45
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-09-14, 23:15 »

Hej!


Nu har jag inte varit helt systematisk i min genomgång av uppgifterna du beskriver, så det är möjligt att jag missat saker. Därför bara ett par frågor för att klargöra dina resonemang.


Angående gård 2 ovan, vad är det som får dig att tro att Lars Olofsson 1568 är samma Lars Olofsson fram till 1632 [om det är det du menar]? Förutom att det verkar vara en orimligt lång tid, så tycker jag mig inte komma fram till samma slutsats, givet hur det ser ut omkring 1604-1607, då ägarskiften verkar ske på gårdarna. Det finns dock oklarheter även i mitt resonemang och jag har inte tittat före 1602.


[Notera att jag inte klargjort vilken typ av längder som avses för att jag är lite osäker]
[Numreringen är godtycklig; Bara för att lätt kunna referera till respektive rad]
[1] 1602:7 bild 156 [A0044460_00156]: 1 mtl Olof Larsson; 1/2 Per Nilsson; 1 Lasse Olsson
[2] 1603:4 bild 49 [A0044461_00049]: Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson
[3] 1604:2 bild 149 [A0044462_00149] 1 mtl Olof Larsson; 1/4 Per Nilsson; Läns: 1 Lasse Olsson
[4] Norrland 1604:11 bild 188 [A0044504_00188] Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson [inget tionde; länsmansfrihet?]
[5] Norrland 1605:06 bild 190 [daterad 1604] [A0044505_00190] Per Nilsson; Olof Larsson
[6] 1605:3 bild 121 [A0044463_00121] 2/3 mtl Olof Larsson; 1/4 Per Nilsson; Läns: 1 Lasse Olsson
[7] 1606:3 sid 71 [A0044464_00051] 1 U[?] Lasse Olsson; 1/4 Per Nilsson; 2/3 G[?] Lasse Olsson
[8] 1606:3 sid 95 [A0044464_00075] Lasse Olsson; U[?] Lasse Olsson; Per Nilsson
[9] Norrland 1606:2 bild 318 [A0044506_00318] Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson
[10] 1607:10 bild 68 [A0044466_00068] Per Nilsson; Lasse Olsson; Olof Larsson
[11] Norrland 1607:11 bild 363 [A0044507_00363] Per Nilsson; Lasse Olofsson; Olof Larsson
[12] Norrland 1608:7 bild 185 [A0044508_00184] [daterad 1607]  Per Nilsson; Lasse Olofsson; Olof Larsson
[13] Norrland 1609:6 bild 192 [A0044510_00191] [daterad 1608] Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson
[14] 1609:2 bild 35 [A0044469_00035] Per Nilsson; Lasse Olsson; Olof Larsson
[15] Norrland 1609:13 bild 45 [A0044512_00045] Peder Nilsson; {Lasse Olofsson/Olof Larsson}; Lars Olofsson
[16] 1610:11 bild 13 [A0044471_00013] Per Nilsson; Lars Olsson; Olof Larsson
[17] Norrland 1611:5 bild 174 [A0044516_00174] [daterad 1610] Peder Nilsson; Lasse Olofsson; Olof Larsson
[18] 1611:11 bild 10 [A0044473_00010] Lasse Olsson; Olof Larsson [Per Nilsson ej nämnd]
[19] Norrland 1612:2 bild 167 [0044522_00167] [daterad 1611] Lasse Olofsson; Olof Larsson; Per Nilsson
[20] 1612:11 bild 94 [A0044475_00094] Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson
[21] 1613:9 bild 27 [A0044476_00027] Per Nilsson 1/4 mtl; Lasse Olsson 5/8; Läns: Olof Larsson 1
[22] 1613:9 bild 77 [A0044476_00077] Per Nilsson; Lars Olsson; Olof Larsson
...
[23] Älvsborgs lösen sammanfattning 1-6 terminerna [ca 1613-1618] [A0066064_00186]
Per Nilsson [1-6 terminen]; Knekt Joen Andersson alla terminerna på tåg;
Lars Olsson [1-6 terminen]; Olof Larsson [1-6 terminen, länsman 1:a och 4-5 terminerna, "frånlagd" 6:e]


*Min tolkning givet detta är att dels är ordningen på gårdarna godtycklig, så den ger ingen extra information för Junkeboda. Dels så verkar de relevanta åren här vara 1605-1607. Fram till och med 1605 [nr 6] finns kontinuerligt tre gårdar under Per Nilsson, Olof Larsson och Lars Olofsson. Den sistnämnde verkar 1604 och 1605 vara länsman. 1605 [nr 6] har Olof Larssons gård 2/3 mtl och Lars Olofssons 1. 1606 [nr 7 och 8] finns två Lars/Lasse Olofsson och sedan 1607 har den ena försvunnit och därefter är det återigen kontinuerligt Per Nilsson, Olof Larsson samt Lars Olofsson som har gårdar. Notera 1609 [nr 15] där Lasse Olofsson och Olof Larsson står i klammer vilket möjligen indikerar en far och son [ger dock inte så mycket information]. De två faktorer som verkar rimliga avseende tolkning av vad som hänt är dels [nr 21] 1613, som visar att Lasse Olssons gård har mindre än 1 i mantal medan Olof Larssons gård har ett. Visserligen kan bägge ha ändrats sedan [nr 7] 1606, men rimligare är att den då hela gården är densamma och att den andra modifierats något från 2/3 till 5/8. Vidare verkar det rimligt att Olof Larsson från 1607, som senare är länsman, kommer från samma gård/är son till Lasse Olofsson som också var länsman, då sådant får betraktas som vanligt.


Givet detta är Lasse Olofsson [länsman] tom 1606 [och möjligen 1609] företrädare på gården och sannolikt fader till Olof Larsson som har den gården från 1607 [ersätter alltså fadern mellan nr 8 och nr 9] och sedermera också är länsman.
Medan Olof Larsson under de första åren är på sin gård tom 1605 [nr 6] och ersätts 1606 [nr 7] med Lasse Olofsson [som väl rimligen kan vara en son] som sedan står på den gården till sisådär 1630.


Det som kan ifrågasättas här är möjligen beteckningarna 1606 på nr 7, året med två Lasse Olsson. Min tolkning som "U" och "G" skulle väl innebära "unge" och "gamle", men det är såpass svårläst att det kan betyda något annat. Tolkningen av hur gårdarnas succession ser ut verkar gå tvärtemot den tolkningen då det skulle innebära att den "unge" Lasse Olsson är länsmannen som stått länge på sin gård medan den "gamle" är den som just tagit över sin gård. Det verkar dock som om mantalsuppgifterna är viktigare här, så även om tolkningen av "unge" och "gamle" är korrekta, kan det ju helt enkelt vara en felkoppling i källan mellan mantalet och "rätt" Lasse Olsson.


Som sagt, min tolkning är inte helt klar, men verkar fungera väl, till skillnad från tolkningen att samma Lasse Olofsson är på en gård i 64 år. Det är fullt möjligt för den senare Lasse Olsson att vara utgammal 1627 även om han tog över gården 1606.


/Stefan Gelow

46
Eftersom jag satte igång frågan så ska jag försöka strukturera upp det om någon råkar komma hit med faktiskt intresse därtill.

Den initiala domboksnotisen, som verkar säga 1) Att Anna Svensdotters måg är Olof Johansson i Falmark; 2) Anna Svensdotter har en avliden son, soldaten Erik Norman som hon inväntar arv ifrån 3) Anna Svensdotter har bott hos Måns Månsson i Gärde i flera år. 4) Talas slutligen om förgångsjorden i Nolbyn (något oklar syftning, men Anna har definitivt något med denna att göra). Denna notis finns i
Advokatfiskalen, häradsrättens renoverade domböcker EXIe:3976, Västerbotten 12 (1706-1707) s45 [AID:v494186.b510.s45], avseende Lövånger och Burträsk ting 1706-01 (29-30) Par 9 [Komplett men ej bevarad stavning:]

{Måns Månsson i Gärde besvärade sig över hustru Anna Svensdotter, som för åtta år sedan begivit sig i förgånga hos honom, och lovat giva åt honom förgångsbrev, det han intet bekommit, och han fött henne första året 1695, då dyr tid är, och han sin förgångsjord i Nolbyn till sin nytta hävdat, anhållandes, om ett säkert förgångsbrev, eller undta[?] betalning för oårsfödan: bekännandes sig året efter ernått betalning för förgångsjorden i Nolbyn 32 Dr för förkovringsjorden ibm - 5 Dr: Resp. genom mågen Olof Johansson i Falmark, att förgångsbrevet förnekas honom intet på förgångsjorden, men det hon efter sin son knekten Erich Norman sedermera kan ärvt, förmenar hon honom intet vara berättigad till, och att hon meradels kunnat förtjäna sig födat. Rp. att hon kan om sommaren sytt hans barn och spunnit åt sig själv. Varemot invändes, att hon kan undertiden åt sig spunnit i hans bröd till beklädnad och varit i Selet hos Lantmätar Kruger, däremot hon skull skaffa honom getter, vartill hon intet kunde neka. Actor, att han sålt en kristall till Hans Andersson i Gärde för två Karoliner, vartill intet kunde nekas, och väl kunde till handpenning behövas, eftersom han hennes förkovringsjord försålt, och att hon väl kan komma till honom igen.

Nämndens betänkande: Såsom hustru Anna Svensdotter haver för åtta år sedan begivit sig i förgånga hos Måns Månsson i Gärde, och han i det anseende försålt dess förgångsjord i Nolbyn för 32 Daler och dess förkovringsjord för 5 Dr kmt två stycken kor och två st. får, oansett intet förgångsbrev därpå är givet. Och som rätta förståndet av all förgånga är, att all dess dåvarande egendom lämnas därtill, om icke något i synnerhet undantagas, men icke av någon tillfallande arv, som sedermera hustru Anna tillfallet är. Hon och härtill intet sytningshjon varit; Alltså prövar rätten skäligt, att Måns Månsson är berättigad till hustru Annas havda egendom, enär hon begav sig i hans förgånga, och där han den icke in alles ernått, haver hon skäligen att fordra, men intet till det henne sedermera kan ärftligen vara tillfallet.}


*

Denna verkar kunna kompletteras med nedan domboksnotis som inbegriper en hustru Anna Svensdotter i Gärde, vilken har en framliden son Erik Jonsson med arvsrätt i Nolbyhemmanet vilket Anna Larsdotter och hennes man Anders Tomasson bytt till sig. Vidare har denna Anna Svensdotter en son Olof Jonsson.
Advokatfiskalen, häradsrättens renoverade domböcker EXIe:3975, Västerbotten 11 (1703) s478 [AID :v494185.b4880.s478], avseende Lövånger och Burträsk ting 1703-01 (26-28) Par 8 [Komplett men ej bevarad stavning:]

{Hustru Anna Svensdotter i Gärde, tilltalade Anna Larsdotter i Nordbyn, för sin framlidne sons Erik Jonssons arvsrätt uti Nordbyhemmanet, som byttes emot Gärde, och skulle betalas medelst mellangåva av hustru Anna Larsdotter, och dess man Sergeanten Anders Tomsson, som var 61 Daler 4 1/2 öre Kmt varav Rådman Per Matsson [Päder Matsson] å sin fodran bekommit 10 Daler. Resp att hon intet nekat betalningen, men Per Matsson föregiver sig hava mera att fodra, nämligen 9 Daler 3 öre och vill hålla sig till henne som på hemmanet efter gälden varit 60 Daler, därpå sergeants hustru levererat 10 Daler, och Aktorskans son Olof Jonsson betalt på tio[?] Daler tre öre när.

Resolutio: Rätten finner skäligt, det hustru Anna Larsdotter i Nolbyn skall innevarande år betala tio daler till hustru Anna Svensdotter, på sin sons salig Erik Jonssons arvrättighet av Nolbyhemmanet 50 daler kopparmynt, och sedan vart år 10 daler till dess summa bliver klarerad. Men hustru Anna Svensdotter måste vara sorgfälligt i medler tid, att Rådman Per Matsson kan bliva sina 9 daler 3 öre mäktig, varom icke innehålles därav berörde skuld}


*

Slutligen kan en explicit koppling mellan hustru Anna Larsdotters hemman som nämns ovan och Jon Olofsson hittas
Advokatfiskalen, häradsrättens renoverade domböcker EXIe:2980, Västerbotten 10 (1701, 1705) s303-304 [AID:v494184b.b3090.s303], avseende Lövånger och Burträsk ting 1705-01, 1705-02 Par 26
Målet rör marker i Nolbyn och på sid 304 så noteras att "hustru Anna Larsdotter besitter Jon Olufssons...".

*

Sammanfattningsvis uppfattar jag att dessa stödjer mitt initiala påstående, att Sigrid Jonsdotter som gifter sig med Olof Johansson i Falmark 1705 är en dotter till Anna Svensdotter och Jon Olofsson i Nolbyn. Detta eftersom de tillsammans säger att 1) Olof Johansson i Falmark är Anna Svensdotters i Gärde måg; 2) Anna Svensdotter i Gärde har bytt hemman med Anna Larsdotter i Nolbyn, och Annas sons arvejord finns i Nolbyn; 3) Anna Svensdotter i Gärde har åtminstone två söner, Erik Jonsson som är död samt Olof Jonsson, varför hon varit gift med en Jon; 4) Det hemman Anna Larsdotter bytt till sig från Anna Svensdotter är det hemman Jon Olofsson i Nolbyn tidigare haft.

Svagheterna i teorin kan sammanfattas som följer:
1) Är det "rätt" Olof Johansson som avses? Här gäller att Skellefteå socken 1650-1790 [Ulf Lundström, red, 2001] inte verkar lista någon annan Olof Johansson dessa år som är hemmansägare i Falmark, förutom på Falmark 12 (se sid 561). Mantalslängden 1706 har också bara en Olof Johansson [AID:v840650.b1140.s1010]. Att han står som nummer fyra snarare än 12 säger inte mer än att ordningen detta år är helt annan än ordningen det år som används som referens för Falmark. Jag har dock inte följt denna Olof framåt och bakåt, men det verkar inte troligt att det är "fel" Olof.
2) Är det samma Anna Svensdotter som avses i de olika domboksinläggen? Här verkar den kompletta bilden göra det omöjligt för någon annan tolkning. Om det fanns två Anna Svensdotter i Gärde skulle bägge behöva ha en son Erik, koppling till Nolbyn och barn med patronymikonen Jon... vilket verkar alltför långsökt. Mantalslängder och husförhörslängder verkar inte ge stöd för det heller.
3) Är verkligen Erik Jonsson och Erik Norman samma person? Detta är snarare ett störmoment än något stort problem. Jag har inte lyckats hitta någon soldat med detta namn i Lövånger med omnejd. Erik Norman 1695 lär ska ha patronymikonen Stefansson. Det är dock sådana hål mellan 1695 och 1710 att det inte behöver betyda någonting. Likväl, om någon lyckas bekräfta att det faktiskt fanns en soldat Erik Jonsson Norman under den tiden så vore det uppskattat.

47

Hej!


Jag har en teori och vill se om någon med mer Lövånger-kunskap än jag kan hitta något för att styrka den.


Det gäller Jakob Jönsson i Hedensbyn 9 i Skellefteå (som ägde gården till 1715). Hans hustru var Anna Tomasdotter (1662-1738), se tex "Skellefteå socken 1650-1790" red Ulf Lundström (SkS) sid 625, Hedensbyn 9. Min teori, som än så länge är i sin linda är att hon är dotter till Tomas Olofsson i Risböle (kallas Risböle 3 ofta).


Ursprunget till misstanken är att Jakob och Anna är sparsamma dopvittnen i Skellefteå, enbart till några grannar i byn. Sedan dessutom till Nils Jakobssons dotter i Bäck 1710 (Skellefteå C:1 s32 AID:v139631.b37.s32). Nils Jakobsson (1673-1761) är enligt SkS s726 Bäck 6 från Lövånger och gift andra gången 1706 med Margareta Persdotter (1667-1760) från Risböle i Lövånger. Det finns inga uppenbara skäl till att de är dopvittnen här, så möjligen kan man misstänka en Lövånger-koppling, men Jakob Jönsson är född i Hedensbyn.


Vad gäller Jakobs giftermål verkar det jag kunnat få fram tyda på att han gifter sig omkring 1692-1693. Om man tittar på mantalslängden i Hedensbyn 9 1692 (se tex AID:v840637a.b660.s1131) är hustru Cielu ägare, med 2 söner, 1 sonhustru och 2 döttrar. Ena sonen och sonhustrun kan givet SkS s625 Hedensbyn 9 och SkS s604 Böle 12 vara Olof Jönsson som ska ha gift sig med Sara Svensdotter 1690 och tar över Böle 12 1693. Den andra sonen torde vara Jakob, men ingen sonhustru till honom.
1693 (se AID:v840638.b290.s1000) är Kelu ägare med 2 söner och 2 sonhustrur samt 2 döttrar. (Olof Jönsson verkar inte stå på Böle 12 så möjligen avser SkS någon annan ägandeuppgift än just mantalslängden).


Jämförelsevis i Risböle (3) 1692 (AID:v840637a.b600.s1119) är Tomas Olsson ägare med 1 måg och 2 döttrar. Året efter 1693 (AID:v840638.b220.s986) har han en måg och en dotter.
En ytterligare indikation att den "försvunna" dottern blev bortgift snarare än försvann av andra skäl ges i kyrkoräkenskaperna Lövånger KI:1 s49 som avser perioden mellan 1692-05-01 och 1693-05-01. Vänster sida tredje mot slutet: "När Thomae mågh frå Rijsböle war brudgum [-;24]; dito sammansköts i hans bröllopp [2;16]".


Sammanfattningsvis verkar det som om Tomas Olofsson i Risböle hade en dotter som gifte sig samma år som Jakob Jönsson i Hedensbyn och varandes dopvittne till Nils Jakobsson i Bäck kunde möjligen indikera en koppling till Lövånger i allmänhet och även Risböle i synnerhet. Jag skulle säga att det är en god start, men det är naturligtvis alldeles för svagt än så länge. Det är därför jag uppskattar alla inlägg som kan peka på möjliga ytterligare kopplingar, eller för den delen påvisa sådant som med säkerhet skjuter teorin i sank, Varje pusselbit uppskattas!


Hälsningar
Stefan Gelow
 

48
Berga / SV: Faderns efternamn...Länk
« skrivet: 2018-06-25, 21:58 »

Det kan i sammanhanget vara värt att påpeka att det alltså är Erik Svensson i Torlarp (inte Tyklarp). Han har diskuterats en del på anbytarforum tidigare. Han gifte sig tidigare samma år:


Vb: Berga-C-1-1680-1720-Bild-19-sid-27 [1693] Dia: Qvinqvag: [1693-02-26] Copulerades Drängen Erick Swänsson ifrån Ryssby Sockn och Wäraboda medh Pijgan Elisabet Danielsdotter[?] i Torlarp.
Riksarkivet, se: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024204_00023


Att han kom från Väraboda i Ryssby (G) innebär att han var son till Sven Bondesson och Kersti Larsdotter som kom från Voxtorp, bodde flera år i Väraboda i Ryssby (G) och sedan i Tuna Norregård. Dessa har också diskuterats på anbytarforum tidigare vilket ska gå att hitta.
 
/Stefan Gelow

49
Efter en hel del undersökning så tror jag nog kunna konstatera att uppgifterna ovan helt enkelt är en sammanfattning av det man kan få fram av Rullor 1620-1723 för perioden om soldaten (men jag blir gärna motbevisad). Den blir väldigt mycket mer långdragen om man inkluderar källförteckning...


Jag har lokaliserat det mesta här nu utom ett par uppgifter. Dels uppgiften om att han skulle varit vid Åby fältläger 1677-08 i Bygdeå kompani som jag inte hittat. Och dels uppgiften om att han skulle njuta boskapspeng 1677. Den uppgiften funderar jag på. Om den finns antar jag att det är i landsboksverifikationerna 1677, som inte finns tillgänglig på SVAR.


/Stefan Gelow

50
Hej!


Jag har nu lärt mig den hårda vägen att jag inte är tillräckligt bekant med militaria så jag ska undersöka om någon kan hjälpa mig.


Det är egentligen en mer generell fråga om var uppgifterna nedan kan finnas, men råkar då i förstone avse en specifik soldat, Samuel Johansson i Gammelbyn.
Det enda jag själv lyckats hitta är i rullor 1620-1723 (1677-7) där det framgår att han som del av Major Henrik Walters kompani, blir slagen vid Landskrona 1677-07-14. (Se SVAR:A0053954_00180). Det verkar dock som om andra hittat mycket mer information, och också möjligen på ett och samma ställe, oklart vart. Nedan är en sammanfattning om personen som ligger till allmän beskådan utan källanvisning. Kanske är allt detta uppsnappat från många olika rullor ed, men en hel del av det verkar åtminstone jag ha svårt att hitta. Om någon kan tänkas veta, ge mig gärna lite tips om var (eller hur) detta skulle kunna gå att få fram.

**

KM: ”Soldat Samuel Johansson- Snäckia. Antagen 1660?- avgått 1677-07-14. Död vid Landskrona. Malmö 1667-1668, Christianstad 1669, Helsingborg 1671-1672, Stockholm 1673-01-13, Bohus 1675, Stockholm 1676. På skeppet Cronan, Draken, Anna Margareta 1676, commenderade ähro och effective befunna uti Calmar den 24 juni anno 1676. Åby fältläger 1677-08 i Bygdeå kompani. Njuter boskapspeng 1675, 1677. Hemvist Gammelbyn, Burträsk”. KM: Förskoningslängd 1675-01-21. Samuel Johansson i Gammelbyn. 1675: Han ähr sielf stadder i fiendelandh och hustrun i stoor fattigdoom hemma medh två små barn”.
**


Hälsningar
Stefan Gelow


Tillägg: Detta introducerar också en följdfråga för de med mer erfarenhet av militärjargong. Innebär "slagen" alltså att vederbörande dog, eller bara blev skadad för att senare avlida/avskrivas/sjuknoteras osv? Det står helt enkelt "död" på många andra. Vad skiljer dessa termer här i betydelse?

51
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Kerstin Larsdotter f. 1616
« skrivet: 2018-05-20, 19:26 »
Av nyfikenhet så tittade jag också på detta och håller med Constantinus att dödnotisen helt klart säger att fadern Lars var ifrån Skellefteå och Bäck by. Jag tog då och undersökte de längder jag känner till från denna period (mellan 1600 och 1627) och som bekräftar ovan så är Lars Larsson, ägare i Bäck (Bäck 4 kallad i boken hänvisad till ovan) den enda Lars, och i själva verket den enda med Lars som förnamn ELLER patronymikon, noterad i Bäck under hela denna epok. Jag hittade honom dock bara 1604-1608 (se X nedan om du vill kolla källorna; jag har ju troligen missat längder).


Nu är det ju så att dödnotisen egentligen inte klargör om det var redan fadern som flyttade till Njurunda eller Kerstin själv, så möjligen är det så att den Lars du söker kom ifrån Bäck, men var en son därifrån som gifte sig/flyttade till Njurunda innan han syntes i någon längd i Skellefteå (eller åtminstone i Bäck). I det fallet kanske han också dött i Njurunda, så det kan vara värt att undersöka vidare om det finns någon aktuell Lars med hustru Margreta i Njurunda som kan höra till Kerstin (eftersom det verkar finnas dödböcker väldigt tidigt där).


Hänvisningar till riksarkivet är tyvärr bara till första sidan för Skellefteå. Det blev lite jobbigt att göra kopior för varje sida för Bäck. I de flesta fall är Bäck mot slutet av Skellefteå, så man får klicka fram några sidor. De flesta längderna finns under Landskapshandlingar (förutom roteringslängder, boskapslängder och Älvsborgs lösen tror jag). Med reservation för vad det avser för typ av längder...

1600
TiondelängdA0044458_00018
1600
BågamantalslängdA0044458_00076
1601
BågamantalslängdA0044459_00042
1601
TiondelängdA0044459_00114
1601
HjälpskattelängdA0051947_00054
1602
KvartalspenningsräkenskaperA0044460_00039
1602
MantalslängdA0044460_00148
1603
TiondelängdA0044461_00038
1604
MantalslängdA0044462_00143X
1604 (under Norrland)TiondelängdA0044504_00196
1605 (under Norrland 1605)TiondelängdA0044505_00198X
1605
MantalslängdA0044463_00114X
1606
MantalslängdA0044464_00045X
1606
ÖresmantalA0044464_00069X
1606 (under Norrland)TiondelängdA0044506_00326X
1607
SkjutsfärdsmantalslängdA0044466_00062X
1607 (under Norrland)TiondelängdA0044507_00374X
1608 (under Norrland)TiondelängdA0044508_00193 (1607?)X
1608 (under Norrland 1609)TiondelängdA0044510_00197X
1609
JordebokA0044469_00029
1609 (under Norrland)TiondelängdA0044512_00040
1610
JordebokA0044471_00008
1610 (under Norrland 1611)TiondelängdA0044516_00183
1611
MantalslängdA0044473_00006
1611 (under Norrland 1612)TiondelängdA0044522_00180
1612
TiondelängdA0044475_00083
1613
MantalslängdA0044476_00022
1613
TiondelängdA0044476_00069
1614
TiondelängdA0044477_00039
1615
TiondelängdA0044478_00046
1616
TiondelängdA0044479_00149
1617
MantalslängdA0044480_00168
1617
TiondelängdA0044480_00047
1618
TiondelängdA0044481_00133
1619
TiondelängdA0044482_00098
1619
Mantalslängd 1 {Årliga räntor}A0044482_00181
1619
Mantalslängd 2A0044482_00238
1613-1618Älvsborgs lösenA0066064_00123
1620
Mantalslängd {Årliga räntor}A0044483_00056
1620
TiondelängdA0044483_00163
1620
BoskapslängdA0021550_00142
1621
Mantalslängd {Årliga räntor}A0044484_00093
1621
TiondelängdA0044484_00220
1621
RoteringslängdA0055023_00216
1622
TiondelängdA0044485_00028
1623
Mantalslängd {Årliga räntan i Penningar, Smör och Tiera}A0044486_00056
1623
TiondelängdA0044486_00172
1623
BoskapslängdA0021555_00229
1623
RoteringslängdA0055023_00451
1624
TiondelängdA0044487_00056
1625
TiondelängdA0044488_00053
1625 (under Norrland 1627)KvarntullslängdA0044542_00284
1626
TiondelängdA0044489_00048
1626
BoskapslängdA0021557_00229
1627
TiondelängdA0044490_00050
1627-03-16RoteringslängdA0055024_00247
1627
BoskapslängdA0021558_00356
[/size][/size]

52
Vamlingbo / SV: Sonen född 1628, modern 1624 och fadern 1620
« skrivet: 2018-05-18, 20:10 »
När det gäller generationen du primärt talar om, med Paul och Erik Tynnesson i spetsen är släktkopplingarna i princip säkra och explicit noterade på flera ställen. Notera nedan att AID avser Arkiv Digitals register medan SVAR avser (svenska) riksarkivet.


Deras patronymikoner framgår tydligt i mantalslängderna 1698 [se SVAR: A0007645_00105] och 1699 [SVAR: A0007647_00072] där Nore är delat i tre mellan Erich Tynisson, Hans Zachrisson och Paul Tynisson. Det står vidare 1699 att Paul fläckfört sig under sin son Jacob efter häradsrättens protokoll 1698-10-19. Hur dessa personer hör ihop görs klart vid tinget vid Gotlands södra häradsrätt 1698-05-10(-16) Par 12 RenDB Gotland 2 (bild 2190) [AID: v420564.b2190]. Där besvärar sig Hans Nore i Vamlingbo över sina gårdsmän Erik och Jakob angående uppdelningen av gården. Framgår att denna skulle vara skiftad jämt i 3 lika delar till hus, åker och äng med mera mellan Hans svärmoder Valborg och hennes bröder Erik och Jakobs fader [som ej nämns vid namn men som alltså givet ovan är Paul], trots att Valborg egentligen bara hade en systerlott (en femtedel av gården i jämförelse med en tredjedel).


Angående fadern Tynnis så är det troligen den Tynnis som nämns första gången jag har kunnat hitta som ”indester” på gården Nore 1631 [Se danska riksarkivet https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#297601,61067996 ] Han nämns sedan många gånger genom åren med aningen varierande stavning och namn (som Tommis eller Tomas ibland tom), men inget tyder på att det avser olika personer. Vid jordrannsakningen 1653 [se tex AID:v570272.b24.s17 ] står det att gården ”brukas af Hr Niells Olofsson och Tynis Larsson hwilka bägge hafwa ärfdt gården medh sina hustrur” [vilket är enda stället jag hittat hans patronymikon, men möjligen finns den på andra ställen]. Sista tidpunkten jag själv hittat honom levande är i arkiv från Gotlands Sudertreding, där det finns två inlagor till häradsrätten skrivna februari  1668 där den första nämner Tönnis Nore vid namn angående händelser Augusti 1666 [se SVAR: J0000062_00159] och det senare, på efterföljande sida [SVAR: J0000062_00160] är författat av Pavel Tönesson Nore som hänvisar till sin far [som ej nämns vid namn men måste vara Tynnis/Tönnes], och även till brodern Erich samt till en icke namngiven syster. Uppfattningen man får är att Paul har tagit över gården redan vid det här laget, 1668. Jag har inte hittat något ställe som gör klart när Tynnis dör även om jag sett uppgiften 1687 på olika ställen. Möjligen finns den uppgiften någonstans, men vad jag har hittat är endast en hänvisning till byteslängden som görs i Gotlands södra häradsrätt 1690-05-14(-16) Par 92 RenDB Jämtland 1 s668 [AID: v427332.b6920.s668] där Hans Nore anklagar sina gårdsmän Påvel och Erik Nore för att inte följa byteslängden från 1687-04-02. Det hänvisas inte där till att denna gjorts i nära samband till Tynnis död.


I sammanhanget kan nämnas att det med (i mitt tycke) stor sannolikhet finns en ytterligare broder i familjen, även om jag inte sett denna uppgift nämnas någonstans tidigare. Grunden i resonemanget är ett mål vid Gotlands södra häradsrätt 1698-02-15(till 26) Par 81 RenDB Gotland 2 (bild 1810) [AID: v420564.b1810] där en arvstvist diskuteras mellan Sören Markusson Sandes i Grötlingbo och Lars Botvede i samma socken efter Lars fader, som också heter Lars. Ett skiftebrev nämns daterat 1668-10-13 och i detta nämns att Lars fader, den avlidne Lars Botvede, hade fått 8 Dr till arv ifrån Nore i Vamlingbo. Det visar sig också att en inlaga finns till Gotlands suderting 1668 [SVAR: J0000062_00164] underskriven 1668-02-17 av Lars Tynnesson, Bottwede Grötlingbo, som måste vara denna avlidne Lars Botvede. Detta kombinerat med det faktum att Tynnis faktiskt har patronymikonen Larsson, verkar endast rimligen kunna innebära att Lars Botvede också var en son.


Uppgiften om systern Brita/Birgitta (Tynnesdotter) förekommer flitigt och nämns till exempel i Boken om Vamlingbo och Sundre (1997) i vilken Kerstin Jonmyren utfört/sammanställt gårdsutredningar för dessa socknar. Där som på andra ställen saknas dock källhänvisningar och detta är en av flera uppgifter om Nore i den boken, som jag själv inte lyckats hitta ursprunget till. Hon ska tydligen varit gift med Jacob Hansson, Sallmunds i Hamra. Detta låter ju inte som något man tar ur luften, så det verkar väl sannolikt att det finns en källa till detta, men jag vet inte vilken den är. Utan den källan skulle jag vara försiktig i förhållande till den uppgiften, främst eftersom det finns flera Sallmunds i södra delen av Gotland och som jag upptäckt verkar det funnits en Jacob i åtminstone tre olika Sallmunds omkring denna period, så om inte uppgiften om Brita, var den nu är, är väldigt explicit, kan det vara risk att missförstå vilken Jacob som avses.


***


Angående födelseuppgifterna du hänvisar till får de ses som mycket approximativa och måste tas med mycket stor nypa salt. Utan källa så får man anta att det bara är en grov uppskattning, och eftersom inga död- eller födelseböcker finns för perioden i Vamlingbo, så finns inga naturliga ställen från vilka uppgifterna kan ha kommit.


Uppgiften om att Tynne skulle vara född 1620 är i princip omöjlig och verkar inte heller finns i någon källa jag kunnat hitta. Som jag sade ovan nämns han 1631 och är då troligen åtminstone myndig och sannolikt även måg i familjen, så knappast under 20. Det går inte heller att säga hur länge han varit på gården då det helt enkelt inte finns några uppgifter från 1620-talet. Uppgiften om hans hustru, som också står i Vamlingbo-boken, har jag ingen aning om ursprunget till då jag inte hittat henne någonstans. Även under antagandet att dessa uppgifter stämmer och hon verkligen är dotter till Erik Nore (jag vet inte hur säker uppgiften att han är son till Christen verkligen är) så går det inte att utesluta att Tynne hade två hustrur, som båda kom från gården, och hon är den senare. Allt tyder på att Paul var äldre än Erik, och det verkar inte helt logiskt om deras morfader var en Erik. En förklaring skulle kunna vara att Tynne hade två hustrur och den första var dotter till Paul och den andra till Erik (vilka skulle kunna vara bröder till varandra) vilket skulle göra Tynnes söner till halvbröder. En kanske enklare förklaring vore att hans hustru helt enkelt var en Paulsdotter. Utan att kunna hitta och bekräfta uppgifterna som talar om hennes ursprung går det inte att utesluta en sådan möjlighet (så att ”Eriksdotter” helt enkelt är någons missförstånd, om Tynne tex kallats måg någonstans, om vems dotter han var gift med). Det kan i sammanhanget noteras att det kan ha funnits en Paul på gården omkring 1615, vilken då skulle kunna ha varit en svärfader till Tynne rent kronologiskt, se sakören i Hoborgs ting 1614-1615: Avser” Påffel Nore”[?] och något för mig svårtolkat om en piga… N:et är inte helt klart, så möjligen avses en annan gård. https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#297589,61063610


Angående Paul Tynnesson står i ett tingsmål hos Gotlands södra häradsrätt 1698-10-18(till 26) Uppbud Par 54 RenDB Gotland 2 (bild 2640) [AID: v420564.b2640] att han är en skröplig man om sina 70 år som med sin hustru Gertrud Jonsdotter har fläckfört sig hos sin son Jakob. Detta torde vara ursprunget till födelseåret 1628 som är angivet om honom. Noteras bör dock att 7:an i 70 är överskrivet en 9:a, och man kan nog också diskutera hur viktig den exakta åldern var för tinget när en äldre, skröplig man kom för att låta sin son ta hand om sig och sin hustru. 67 eller 72 var inte nödvändigtvis i fokus. Jämför mantalslängderna, där det verkar räknas mantal för honom så sent som 1698, vilket skulle antyda att inte fyllt 63 år ännu och alltså skulle varit född bra mycket senare än 1628.


Uppgiften om Erik, att han är född omkring 1641, torde ha sitt ursprung i just mantalslängderna. Han räknas i mantalslängden 1703 [SVAR: A0007650_00020], men inte längre i mantalslängden 1704 [SVAR: A0007651_00030]. Detta skulle antyda att han inte fyllt 63 1703, men möjligen gjort det 1704, då han inte uttryckligen noteras som sjuklig/eländig eller dylikt.


Uppgifterna om Valborg född ungefär 1646 och Brita född 1648 verkar ju antyda att det finns någon kunskap om deras födelseår, men jag är tveksam till varifrån den skulle komma. Jag har inte lokaliserat något som skulle säga detta, och det är inget som nämns i Vamlingbo-boken heller. Även om det skulle kunna utgå från rimliga skäl, så verkar det lika gärna kunna vara godtyckliga uppskattningar som bygger på ordningen barnen räknats upp någonstans, som i sig inte behöver ha sitt ursprung i faktisk kunskap om denna ordning som kronologisk.


***


Slutligen om frågan huruvida det är rimligt att ha alla tre syskon som anor i sitt släktträd, så är svaret helt klart ja. Beroende på hur många grenar som går bakåt från ungefär samma geografiska utgångspunkt så är det mer eller mindre sannolikt, men inte alls ovanligt med tre syskon födda under första halvan av 1600-talet vilka alla räknas som anor. Jag har åtminstone två sådana ställen i mitt eget släktträd (som visserligen är i Skellefteå, men principen är densamma). Om det de facto är så kan man dock bara avgöra genom att säkerställa varje steg bakåt, då användandet av databaser och andras forskningsuppgifter alltid är behäftade med stora osäkerheter. Förutom att en databas aldrig är bättre än dess sämsta forskare (åtminstone om man har otur, eftersom man inte vet kompetensen på den som tagit fram just de uppgifterna man behöver), finns dessutom en risk att rent tekniska aspekter strulat till släktträdet, då sammanslagningar av data från olika källor kan blandas ihop av dataprogrammet och den som slagit ihop uppgifterna. Jag har själv ett sådant fall i Roes i Öja, där närvaron av två Zachris Larsson vid ungefär samma tidpunkt gjort att de flesta som rapporterar om dessa släktled i hög grad blandat ihop barnen för dessa två, och som också leder till felaktiga anor längre bak i tiden. Ett annat tekniskt problem som lätt uppstår är att sådana sammanslagningar lätt kan leda till att vad som var en korrekt rapporterad födelse- eller dödsuppgift ursprungligen (som tex ”uppskattad till före 1620”) omvandlas till vad som i praktiken blir något helt annat (1620. Punkt) eftersom GEDCOM-filen inte kan omvandla hela uppgiften.


Men vilket antagligen är klart från ovan, så är huvudproblemet just om man inte vet ursprungskällan. Även tryckt material av högt respekterade personer bör i möjligaste mån kontrolleras mot ursprungskällan eftersom många skäl kan ha funnits till feltolkningar, som man inte bör föra vidare utan kontroll.


Hälsningar
Stefan Gelow

53


Det verkar ju nära till hands onekligen, men såvitt jag kunnat erfara är det nog faktiskt inte så (även om det inte går att vara helt säker). Det finns två småprotokoll [se nedan] som gör ganska klart att Lars Henriksson under flera år varit måg på den andra gårdshalvan, där Per Persson står för mantalet under 1690-talet. Uppenbarligen är han gift med dennes syster Maria. Även om det inte explicit omöjliggör att han kommer från gården så finns det egentligen ingenting i de uppgifter som verkar finnas som antyder det, och namnet Henrik verkar inte tillräckligt ovanligt under den här perioden för att det inte kan vara fullt möjligt att det är en slump att han har den patronymikonen.


Jag har inte lyckats lista ut riktigt Henrik Persson eller Per Perssons ursprung och kopplingar i gården, men det verkar vara en Rasmus Henriksson på gården 1653. Det verkar väl inte så långsökt att tro att Catharina Rasmusdotter nedan är en dotter till denna.


***


Svea Hovrätt - Advokatfiskalen HäradsrättersSmåprotokoll:5 (1711-1712) Bild 7520 / sid 1487 (AID: v834964.b7520.s1487)
Avser Gotlands södra härad 1711-05-10 Par 9:
Uppvistes en 4 feb. 1703 utgiven dispositionsskrift, förmedelst vilken hustru Catharina Rasmusdotter med dess sons, Peder Pederssons Sandgårdes i Sanda samtycke och under trovärdiga mäns vittnesbörd testamenterar och upplåter sin måg, Lars Hindrichsson en fjärdepart av bemte Sandgårde, därtill hon säger sig vara förorsakad såväl av en moderlig omsorg för en god endräktighet stiftande sina barn emellan, som till ett vedergällanden trogen tjänst hennes dotter, Lars Hindrickssons nuvarande hustru, henne flera åren bortåt, utan viss lön, gjort haver, jämväl ock till att därigenom förse sig i framtiden om skötsel och uppehälles åtnjutande uti sin ålderdom hos bemte sin måg Lars, under vilken hon sig fläckföra tänker; och som denna fjärdepart för Lars 3 gånger och sist den 16 febr. 1704 lagbunden varit, jämväl ock honom därå den 16 Maj 1705 av denna Rätten redan laga fasta beviljad är, ty blev ock honom nu densamma efter begäran in forma extraderad.


***


Svea Hovrätt - Advokatfiskalen HäradsrättersSmåprotokoll:5 (1711-1712) Bild 16190 / sid 3211 (AID: v834964.b16190.s3211)
Avser Gotlands södra härad 1712-02-26 Par 31:
Sammaledes upplästes under goda mäns vittnesbörd man och hustru, Lars Hindricksson och Maria Persdotter Sandagårde emellan den 30 sistl. Maj upprättat Testamentum reprocum, som in quantum juris konfirmerat blev; vederbörande dock obetagit, efter kontrahenternas död, som Kungl. testamentsordningen innehåller, därpå att få tala.

54
Hej!


Nyligen så upptäckte jag [till min förvåning; trodde inte jag skulle komma någon vart på den grenen] att min ana Jakob Henriksson [Jacob Hindricksson ed] i Rågåkra i Hejde, som var gift med Elsa Olofsdotter från Möllner i Väte, själv med största sannolikhet har sitt ursprung i Sandgårde, Sanda*. Som syns nedan står endast helt i klartext att han är broder till Nils Henriksson, men kombinerat med mantalslängder 1697 [se SVAR:A0007644_00017], där Nils och hans broder Jakob noteras på gården [nämns också en syster Magdlena] med föräldrarna skyldiga betala mantal, samt 1698 [se SVAR:A0007645_00086] där i stället fadern Hindrich Pärsson noteras och sönerna endast som en siffra i kolumnerna, verkar det inte finnas något rimligt tvivel om att de bägge är söner till Henrik Persson.


Det är ungefär dit jag kommit. Så jag tänkte fråga om det är någon som möjligen forskat på denna gård tidigare och därför redan vet något om då framförallt Jakobs syskongeneration och tidigare generationer på Sandgårde och deras släktkopplingar. Jag kommer med största sannolikhet dyka in i detta ganska snart, men är tacksam för att all initial information som kan tänkas finnas!


* Uppgiften [som troligen också finns i domböcker från perioden, men de verkar inte tillgängliga på nätet åtminstone] kommer från:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen HäradsrättersSmåprotokoll:11 (1718-1718) Bild 8790 / sid 870 (AID: v834965.b8790.s870, NAD: SE/RA/420422)
Avser Gotlands södra häradsrätt, 1718-10-16 Par 9.
[Stavning ej bevarad:] På halva skattehemmanet Sandgårde i Sanda, var på Nils Henrikssons [Nils Hindricksson] ibidem Broder, Jakob Henriksson [Jacob Hindricksson] Rågåkra, och svågrarna, Lars Persson Mölner och Botel Persson [Pedersson] Eskes, den 17 September 1712, givit honom avkall samt trenne Laga Ting, nämligen 10 oktober 1716, 20 februari och 7 Maj 1717, för honom uppbjudet blivit och hitintills oklandrat stått, beviljades nu, efter begäran, Nils Henriksson Tingssköte och fasta.


/Stefan Gelow

55


Väldigt intressant påpekande Mikaël! Jag hade inte tänkt på detta eftersom jag inte kopplat just denna Anders Jonsson till den i målen (men det verkar väl rimligt, även om jag inte helt kontrollerat det). Det verkar ju onekligen stärka diskrepanserna.


Angående Ingrids patronymikon så står den specifikt i domboksmålet Lövånger och Burträsk 1708-02 Par 24 RenDB Västerbotten 13 s49 AID:v494187.b540.s49 "Hustru Anna Jonasdotter i Åbyn Hans Jonssons hafwer Citerat sin Swärmoder hustru Ingrij Andersdotter[…]."
Domboken Lövånger och Burträsk 1709-03 Par 21 RenDB Västerbotten 13 s254-255 AID:v494187.b2590.s254 bekräftar Hans Jonssons fader som en Jon Hansson, där det talas om barnens fadermoder Ingrid och faderfader Jon Hansson i Åbyn. Jag ser nu också att denna verkligen verkar tala om Jon som om han vore död.


/Stefan

56
Jag skulle vilja veta om någon kunnat hitta något konkret som säger att Jon Hansson (1638-1725) som enligt Skellefteå socken 1650-1790, red Ulf Lundström, s638 ägde Tuvan 2 1678-1701 och s644 ägde Bergsbyn 2 från 1703, verkligen kan vara identisk med den Jon Hansson som ägde Åbyn 6 i Burträsk 1662-1679.


Inte bara boken Skellefteå socken, men även Agneta Olofsson verkar ha denna koppling, men såvitt inget konkret kan hittas, känner jag att den är osannolik.


Det mest graverande verkar avse Jon Hanssons hustru och barn.
Sonen Hans Jonsson till Jon Hansson i Åbyn 6 dör i början av 1700-talet, vilket diskuteras åtminstone på tre ställen i domböckerna, dels i Skellefteå 1707-03 Par 47 (se AID:v494186.b2820.s276), dels i Lövånger och Burträsk, 1707-08 par 23 (AID:v494186.b3130.s307) samt 1708-02 par 24-26 (se AID: v494187.b540.s49).
Sammanfattningsvis verkar dessa enas om dels att Jon Hanssons barn vid arvsskiftet (efter Jon Hansson?) 1698 var två söner, Hans och Anders, och fyra döttrar, Sara, Malin, Kerstin och Karin. Dels att Hans Jonssons barns farmoder är hustru Ingrid Andersdotter, och denna citeras i de senare domboksnotiserna på så vis att det verkar svårt att hävda att hon inte levde då, 1708. I själva verket, verkar det som om den "hustru Ingrid" som
åtminstone åren innan Hans Jonsson tar över i slutet av 1600-talet är just denna och att hon var Jon Hanssons hustru. Vidare så verkar det konstigt att påstådda sonen Kristoffer till Jon Hansson i Tuvan, som ska vara född 1668, inte överhuvudtaget dyker upp i diskussionen om arvet i domboksnotiserna ovan.


Som det nog hörs så verkar det för mig uppenbart att Jon Hansson i Tuvan och Bergsbyn, om han var gift med en Margareta Andersdotter, som står i bland annat Skellefteå socken, omöjligt kan vara Jon Hansson från Åbyn 6. Jag upplever dock inte att något ens i dessa domboksnotiser inte skulle kunna förklaras bort , då sådana ofta kan vara notoriskt svåra att tolka. Därför så vill jag höra om det finns några konkreta skäl, mer än att Jon Hansson i Åbyn försvinner ungefär samtidigt som Jon Hansson i Tuvan dyker upp, samt att Jon Hansson i Åbyns barn uppenbarligen har en stark koppling till Bergsbyn och området däromkring (flera gifter sig i Skellefteå och åtminstone två Bergsbyn har jag för mig).

Tillägg: Finns det möjligen några DNA-analyser på linjer från söner från Jon Hansson i Tuvan och Jon Hansson i Åbyn? Har inte undersökt om det finns sådana linjer alls (även om det definitivt finns söner), och det är väl osannolikt att personer i dem skulle ha gjort DNA-test, men tar bara upp frågan ifall att...


/Stefan Gelow

57
Ett kort tillägg om den senare hypotesen, att Sigrid först gift med Jon Jonsson i Vallen.

Mantalslängderna kan väl aldrig sägas bekräfta sådana saker, men de är fullt förenliga med att dessa två gifter sig omkring 1686/1687, givet att den första hypotesen, att Sigrid dotter till Jon Olofsson, är korrekt.

Hos Jon Eriksson i Vallen noteras 1686 två söner [som då borde vara Jon och Nils] och hos Jon Olofsson i Nolbyn 1 son och 2 döttrar. [Se SVAR A0001783_00068 för Vallen och A0001783_00069 för Nolbyn]

1687 noteras hos Jon Eriksson i Vallen 2 söner och en sonhustru [A0001784_00067], medan det hos Jon Olofsson i Nolbyn noteras 1 son och 1 dotter [A0001784_00068]

58
När jag ändå talar om detta tar jag gärna upp en annan arbetshypotes om Sigrid Jonsdotter som jag uppfattar som trolig, men som jag inte testat i någon större omfattning. Även här är jag glad om någon kan styrka eller motbevisa hypotesen.


Som kan noteras ovan i vb så kallas Sigrid Jonsdotter för "hustru", vilket är emot regeln i Lövånger runt denna tid, där ingenting alternativt "piga" normalt används, så det verkar troligt att Sigrid varit gift tidigare.


Min hypotes är att detta giftemål var med Jon Jonsson i Vallen och källan till denna misstanke är en domboksnotis 1705-02 Lövånger och Burträsk Par 17 [i Västerbotten 10] s299 AID:v494184b.b3050.s299
De viktiga sakerna [släktforskningsmässigt] i denna avser att Jon Jonssons i Vallen änka heter Sigrid Jonsdotter, som var hos sin makes fader Jon Ersson i sju och ett halvt år [ngt oklart om hela tiden med sin man eller även efter hans död någon tid] och blev därefter utträngd av Nils Jonsson, Jon Jonssons broder. Vidare hade hon och Jon två barn varav det ena levde i ett år och det andra i 12 veckor. Ett arvskifte hölls 1697-04-16.


Det står inga årtal här, men möjligen dog Jon Jonsson omkring andra halvan av 1692, se kyrkoräkenskaper för 1692-05 till 1693-05, 6 post Trinit 1692 [1692-07-03] Lövånger KI:1 s48 AID:v394108.b530.s48 där Jon Ersson i Wallen gaf Testam:t efter sin salig son [2;24] Detta verkar väl tidigt givet arvskifte 1697 men jag kan inte hitta någon bättre kandidat.


Angående de två barn som nämns i dombok har jag möjligen hittat ett, se Lövånger C:1 s19 AID:v139384.b23.s19
{Dom 1 Adv 1692 [1692-11-27] Anna Jon Jönssons i Wallen [Test:] Jon Hansson i Fällan och hans hustru; item Olof Nilsson i Böle och hans hustru}


Allt detta sammantaget så verkar det åtminstone möjligt att denna Sigrid Jonsdotter, som vid tillfället var ogift och änka (detta avser 1705-02) och utan barn uppfyller grundkraven för den Sigrid Jonsdotter som gifte sig med Olof Johansson Forsman 1705. Även om sannolika åldrar inte är så specifika så verkar det som om även om uppgiften om Jons död 1692 är korrekt (vilket den kanske inte är), så är det förenligt med att hon var född omkring 1665 vilket är i utkanten av, men inom det rimliga för att kunna ha den dotter Magdalena (min ana), som Olofs hustru Sigrid sannolikt får 1709 [det kan vara föregående hustrun om årtalet som endast finns i hfl helt fel, men då hennes sista barn är född 1749-06 så är det tveksamt om det möjligt]. Det får dock ännu endast betraktas som arbetshypotes och jag ska göra vad jag kan för att styrka den. Givet min hypotes i föregående inlägg om hennes ursprung, är det notervärt att den sannolika dottern döptes till just Anna (som skulle vara Sigrids moders namn), men med så generiska namn bör man nog vara försiktig med att dra några överdrivna slutsatser...[/i]

59
Ett kort tillägg angående Sven Jonsson och hans eventuella son Lars Svensson.


Som sagt ovan så efterträddes Sven Jonsson enligt roteringslängden av Lars Svensson (som ibland kallas Hjerpe).


En domboksnotis Lövånger och Burträsk 1702-01 (21-23) Par 8 [Jämtland 5] s949 AID:v494177.b9560.s949 ger vid handen att Sven Jonsson i Bygdeträsk verkligen har en son Lars Svensson {Sven Jonssons [Swän Jonsson] obilgation i Bygdeåträsk uppviste fullmäktigen Sandmark av 1697-02-12 på 50 Dr 9 - vara skyldig till hustru Sigrid Grubbman vilken skuld sonen Lars Svensson tillstår vara riktig... }


Detta sammansatt verkar bekräfta Lars Svenssons Hjärpe så gott det nu går, då det verkar rimligt att det är just Sven Jonssons efterträdare på gården som också är sonen.


En annan komplettering är att Sven Jonsson Hjärpe när han var vittne i ett domsmål Burträsk 1712-11-29 till 1712-12-02 Par 8 [Västerbotten 14] s455-359 [ej tillgänglig digitalt] sägs vara 81 år gammal, så han torde vara född omkring 1631. Testament lämnas sedermera efter denne 1720-11-13 enligt kyrkoräkenskaperna i Burträsk LIa:2 s250 AID:v393307.b119.s250 {Testamente efter gml rustmästaren Sven  Jonsson Hierpe [-;18]}

60
Hej!


Som rubriken säger så avser detta Sigrid Jonsdotter i Gärde och dennas ursprung. Hon gifter sig i Lövånger med Olof Johansson i Falmark 1705 (hans andra hustru)


{Vb: Lövånger-AC-C-1-1691-1724-Bild-17-Sida-13 [AIDv139384.b17.s13] Lövånger [1705] den 19 Octobr [1705-10-19] Sammanwigdes Oloff Joh. Forsman ifrån Schelleffteå och Phalmark, med hust. Segri Jons dotter ifrån Löfånger och Gärde 20 Drs mårgongåfwa.}


Jag har från och till utan större lycka försökt lista ut hennes ursprung, men av en slump så fann jag nu en domboksartikel [som jag just nu inte kan hänvisa till, men ska ta fram] som antyder att hennes moder heter Anna Svensdotter i Gärde och tidigare i Nolbyn, samt att hon har en broder Erik Jonsson (död före 1703). Utifrån detta har jag försökt koppla dessa personer till en fader, och det lutar just nu åt en Jon Olofsson i Nolbyn, vars hemman senare tas över av sergeanten Anders Tomsson.


Jag är dock relativt ovan vid Lövånger och har inte undersökt det hela så mycket. Därför undrar jag om någon annan som tittat på detta möjligen kan avgöra om det hela är rimligt (som till exempel vad Jon Olofssons hustru heter, som jag inte alls vet är denna Anna Svensdotter), eller kanske redan löst grundfrågan om Sigrids ursprung, men med ett annat svar.

61
Erik! Jag uppskattar försöken att sprida ljus över detta, men jag kan nog säga med viss säkerhet att just kyrkoräkenskaperna inte räcker i detta fall. Jag har transkriberat inkomstsidan mellan 1631 och 1740 och även om det finns några inlägg avseende Nils Persson klockare och Ljusvattnet-familjen så finns det ingenting som kopplar ihop dem. Det skulle ju kunna finnas något på utgiftssidan, men jag är tveksam över det då den inte generellt är så omfattande för perioden omkring 1670- och 1680-talen. Jag tror därför att om det finns något som kan koppla Olof Nilsson med Nils Persson klockares hustru eller dylikt, är det troligare att det är någon domboksnotis, eller möjligen någon anteckning i hfl eller db eller dylikt som jag missat.


Grundproblemet är att givet mantalslängderna så ser det verkligen ut som ett klart fall av att en Nils Persson i Ljusvattnet [11], som har söner i slutet av 1680-talet och efterträds av "Nils Perssons Kerstin" därefter efterträds av sin son Olof Nilsson. Nils Persson skulle kunna ha varit gift flera gånger, men det har funnits en hustru Kerstin på gården från och till åtminstone sedan tidigt 1660-tal. Det står inte att Olof Nilsson är en son, men det är den enklaste lösningen. En domboksnotis 1704 gör klart att Olof Nilssons morsyster heter Malin Persdotter (som också bekräftas i kyrkoräkenskaperna när hon dör 1709), så den spontana indikationen vore att Olof Nilssons moder är en Kerstin Persdotter.


Detta vore förstås förenligt med att Olof Nilsson gifter sig med Nils Persson Klockares änkehustru Margareta Håkansdotter. Då skulle alltså både Olof Nilssons fader och hans hustrus förre man heta Nils Persson. Problemet är att då verkar alla tänkbara skäl till att tro att Margareta gifter om sig med just Olof Nilsson försvinna, om det inte går att hitta en extern uppgift som bekräftar det. Det verkar inte bättre av att Nils Persson klockare torde gift sig 1672 (enligt kyrkoräkenskaperna) och inget tyder på att han gifte om sig. Olof Nilssons hustru är enligt hfl född 1657, vilket verkar vara på gränsen om hon skulle gift sig en första gång 1672, så även det verkar göra uppgiften tveksam.

62
Hej!


Jag sliter mitt hår och har kommit till ett stadium där jag skulle behöva hjälp.


Det är helt klart (från kyrkoräkenskaper) att Nils Persson klockare i Burträsk (som dog före 1685) hade en hustru Margareta och vederbörande gifte om sig 1685. Se tex AID v393307.b6.s2.
Vidare så verkar det gå att härleda mha domboksuppgifter att denna hustru Margareta var dotter till Håkan Andersson i Renbergsvattnet (detta kan möjligen ifrågasättas, men vad jag har sett så är det till synes mycket troligt).
De gifter sig sannolikt 1672 (vilket är året Nils Persson klockare gifter sig enligt kyrkoräkenskaper, se AID v393306.b69
En domboksnotis från 1679 verkar göra klart att Nils Persson är bror till Olof Persson i Gammelbyn.


Vad jag inte klarar av att koppla är (vad som verkar betraktas som ett etablerat faktum) att Nils Perssons hustru Margareta gifter om sig med Olof Nilsson i Ljusvattnet (brukar kallas Ljusvattnet 11, vilket är dess nummer omkring 1702).


Jag skulle vara jätteglad att få reda på någon indikation att detta stämmer, eftersom jag inte hittat det ännu, och det inte verkar vara en uppgift man tar ur luften.


Olof Nilsson är uppenbarligen gift med en hustru Margareta, och hans föregångare heter uppenbarligen Nils Persson.
Jag kan dock inte hitta något som säger att denna Nils Persson är Nils Persson klockare (verkar inte stå i någon mtl) eller att Nils Persson klockare äger hemman i Ljusvattnet. Jag har heller inte hittat något som kopplar Olof Nilssons hustru till Nils Persson klockare, eller någon indikation på vilken patronymikon Olof Nilssons hustru har.


Jag tar gladeligen emot alla tips, för detta stör mig! Att jag har extra problem med det är för att mantalslängderna aldrig någonsin talar om Nils Persson i Ljusvattnets hustru som annat än hustru Kerstin. Möjligen är detta felaktigt givet en första hustru som dör före 1672, men det är ständigt återkommande långt in på 1680-talet, och inget år där vederbörande kallas hustru Margareta. Det verkar lite långsökt, att felet skulle vara så återkommande. Det får ju accepteras att så är fallet om andra uppgifter styrker det, men som jag har sagt har jag själv inte kunnat hitta det ännu...

63
Jag försöker med ganska dåliga resultat lista ut ursprunget för Sven Mosesson i Ytterursviken 5 (se tex Skellefteå socken 1650-1790 red Ulf Lundström s666). Boken ifråga säger att han kommer från Innerursviken 3, vilket verkar troligt (sid 661). Där finns dock både uppgiften om att han skulle vara son till Moses Mosesson och att han skulle vara son till Moses Olofsson (som är Moses Mosessons brorson).


Jag har inte hittat någon information som egentligen indikerar vilket som är korrekt och det finns problem med bägge. Dels så finns väldigt få tecken på Moses Mosessons existens efter 1646 eller något sådant, vilket i och för sig inte hindrar att han är fader, då han ska vara född omkring 1622. Å andra sidan verkar dopvittnen och dylikt för Sven Mosesson och Moses Olofssons kända söner möjligen tyda på någon koppling, men tveksamt om det motiverar att de skulle vara bröder.


Om någon hittat något som kan råda reda i detta är jag ytterst intresserad!


/Stefan Gelow

64
Tur eller otur så verkar det inte som om frågan egentligen kommer in när det gäller min egen släkt visade det sig.


Den ana jag har är Lars Svensson i Bygdeträsk (1664-1734) och hans hustru Karin (1661-1735) (se tex Burträsk AI:2 s30 v139030.b35.s30) och efter att ha studerat mantalslängderna (främst från 1695-1705) och jordeböckerna 1697 och 1699, samt konstaterat att Rune Forsgren på forumet redan 2003 tog upp frågan om svårigheterna med "Lars Svensson" i Bygdeträsk omkring detta sekelskifte, så har jag kommit fram till att Lars Svensson ovan helt klart tog över hemmanet som före honom innehades av rustmästaren Sven Jonsson Hierpe (som dör 1720), och också ett tag själv kallas Lars Svensson Hierpe, medan den Lars Svensson vars moder (Elsa) dog 1701 (och själv dog 1704), konsekvent kallas "Stora Lars Svensson" och var på det hemman där Sven Larsson och sedan hustru Elsa är föregångare. Även om jag inte kunnat hitta konkreta bevis för att "min" Lars är en son till Sven Jonsson (och den andra Lars en son till Sven Larsson) verkar det sannolikt i detta fall, vilket då också innebär att Mikael Svensson i Bygdeträsk, som 1723 har en tvist med honom om arv efter fadern och en broder, är son till Sven Jonsson.


Samtidigt så verkar konsensus på nätet vara att Lars Svensson (1664-1734) skulle vara son till Sven Larsson. Även om det inte verkar troligt så är det naturligtvis inte omöjligt. Är det någon som känner till något som specifikt talar för detta så skulle jag verkligen vilja veta det!

Senare tillagt:
Det kan vara värt att lägga till, eftersom mantalslängderna i sig själva är såpass svårtolkade (med hemmanen konstant bytandes ordning och tre olika Lars Svensson med varierande tilläggsbenämningar samt att de gårdar som avser de två lättast sammanblandade Lars Svensson dessutom har samma mantal 13/64) att ordningen också går att hitta mer uttryckligen i generalmönsterrullorna för 1727 (vilket påpekades av Rune Forsgren). Notera att "vid roteringen" avser ungefär 1695.


Om den gård som "min" Lars Svensson stod för står (se SVAR A0028744_00393):
- Sven Jonsson vid roteringen skatte, sedan Lars Svensson, nu Lars Andersson.
Lars Andersson är (vilket lätt kan ses i hfl som jag hänvisar till ovan) måg till just Lars Svensson (1664-1734), vilket påvisar föregångaren till denna Lars Svensson.


Den andra Lars Svensson (som mestadels kallas "Stora" Lars Svensson och som är gift med Kerstin) finns i stället på sista gården på nästa sida (SVAR A0028744_00394)
- Stora Lars Svensson vid roteringen skatte, efter honom Jakob Johansson, Anders Hansson, nu Olof Månsson
Givet detta kan man sedan gå till mantalslängderna och följa Lars Svensson bakåt (vilket då är något lättare) och konstatera att denna föregångare är Sven Larsson. Jakob Johansson är (och jag har inte detaljstuderat detta, men inget talar emot) en måg till denna Stora Lars Svensson och flyttar till Bodan 6 (se tex hfl 1712-1717 Lövånger AI:2 s13 AID:v139357.b17.s13 och AI:3 s2 AID:v139358.b6.s2) i Lövånger där vederbörande finns från ungefär 1712 med hustru Lisbeth (som bekräftas Larsdotter i dödboken 1764) och är där till sin död 1761. "Svärmodern hustru Kerstin" finns där noterad och dör 1717.


Den tredje Lars Svensson (oftast kallad lille) i Burträsk omkring 16/17 sekelskiftet är lättare att följa eftersom gården har annat mantal (21/64), men är fortfarande struligt då hans efterföljare kallas omväxlande Jon Jonsson och Jon Ikorn. I generalmönsterrullorna (samma sida som stora Lars Svensson) står:
-L. Lars Svensson vid roteringen skatte efter honom Jon Jonsson nu Erik Östensson.

65
Tack för detta (om än sent...)!


Mycket bra att veta, även om det då sätter igång eftersökningar efter de verkliga släktkopplingarna...


/Stefan

66
Efter att ha letat vidare är jag ganska nöjd med familjens utseende till slut, även om det kräver viss tolkning.


Domboksnotisen i Svea Hovrätt Ren. domböcker Västernorrland 22 s659 Dombok Skellefteå 1704 (29 och 30 Januari, 1, 3, 4, och 5 februari) Par 41 AID:v494169.b6660.s659 verkar svår att tolka på annat sätt än att familjen är sammansatt som antaget:


Transkriberat: "Mats Håkansson i Liuswattnet och Mårten Håkanssons mågh Päder Johansson i Kuusmark, äro förlijkte med sin broderson Jacob Josephsson i Drängsmark, och han gifwit dem hwar sina tijo dahl. Kmt såsom till arff efter Herman Christiers senare hustru Märitt Håkansdotter, som barnlöös dödde."


Detta verkar sammantaget allt tidigare noterat om dessa personer endast rimligt om Mats Håkansson i Ljusvattnet, Mårten Håkansson (i SkS, Skellefteå socken 1650-1790 red. Ulf Lundström, s343, noterad på Kusmark 3 i Skellefteå, död som knekt 1678-10) och Herman Christierssons senare hustru Märitt Håkansdotter (enl. SkS s241 avses Drängsmark 12 i Skellefteå) är syskon och "brodersonen" Jakob Josefsson (sannolikt också på Drängsmark 12, möjligen som dräng ed, men framgår inte klart) son till ytterligare ett syskon, Josef Håkansson i Åbyn (ofta kallad 4), Burträsk.


Frågan om sex snarare än fem syskon är inte helt löst av detta, men den enda som verkade tveksam var Mareta (när någon av Olof och Mats kunde kopplas till de andra), som måste vara personen ovan nämnd (och alltså tidigare gift med Jon Larsson i Krokvattnet, Burträsk, i hans senare gifte, efter vilken lämnades testamente 1686, se Burträsk LIa:2 s8 AID:v393307.b9.s8 ) och härmed bekräftad. Även om den notis som talade om de fem syskonen hänvisade till 1672 så var den från 1679 då Mårten antagligen var död (och jag kan tolkat det hela fel), så det är inte orimligt att de fem då, 1679, levande syskonen avsågs (oavsett hur många som faktiskt skrivit under 1672).


Jag tror inte intresset för detta är jättestort, men tänkte att jag ändå kunde avsluta det såvitt mig anbelangar, om någon kommer till detta vid ett senare tillfälle.

67
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2017-12-09, 16:13 »
Tack Ulf, det visste jag inte!

/Stefan Gelow

68
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2017-12-02, 20:02 »
Hej Ulf!


Ja, jag håller med om det i allmänhet, men det är lite tveksamt här, eftersom det uppenbarligen föddes tre barn 1696-10, 1698-03 och 1699-12, som knappast är fel namngivna eller dylikt. Möjligen skulle det kunna ha fötts en dotter 1699-02 som inte står i fb, men det är ytterst tveksamt tidsmässigt och knappast troligt. Det skulle innebära att hon är född antingen före 1696-02, vilket är tveksamt på grund av när föräldrarna gifte sig (om hon var inomäktenskaplig), eller efter 1701-01 ungefär, vilket verkar vara väl många år felräknade och på gränsen för när hon sedan själv gifte sig. Jag tycker inte det är uppenbart vad som är en riktig lösning här faktiskt. Noteras kan att födelsebok inte finns för Tuna före 1710, så barn födda där går inte att säkerställa.


En ytterligare möjlighet som jag inte tog upp förut, är att Gunborg/Gunilla skulle kunna vara Saras dotter från ett tidigare äktenskap. Sara kallas hustru vid vigseln, så hade antagligen varit gift tidigare. Den maken hette naturligtvis inte Olof Häfling, men dottern skulle troligen haft vederbörande som styvfar under såpass lång tid att det inte vore så konstigt om hon benämndes Häfling ändå.


/Stefan Gelow

69
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2017-11-27, 17:27 »
Jag tänkte ta upp en tidigare fråga angående det vidare ödet för Sara Johansdotter Dandanell (som togs upp 2014-01), gift med Olof Eriksson Häfling. Jag har fått fram en del, men är övertygad om att det finns mer att komplettera med, förhoppningsvis någon redan tagit fram eller kanske hittar framöver. Jag väljer därför att lägga fram vad jag har för att se om någon kan fylla i luckor.


Uppgiften (som jag antar kommer från Bo Lindwalls genomgång av (min morfar) Elof Ahrles släkt) om att Olof Häfling dog 1713-06-07, begravd i Stockholm, S:t Olof, har jag inte kunnat helt bekräfta, men enligt kyrkoräkenskaperna i S:t Olof/Adolf Fredrik står att en drabant Olof Häfling begravdes[?] 1713-06-06 [SVAR: C0075543_00019]. Jag har inte följt militärrullor så inte säker på att det rör rätt person, men det verkar rimligt, då det inte verkar finnas andra Olof Häfling under perioden som gör något större intryck.


Frågan är då vad som senare händer med Sara Dandanell. Så långt jag har kommit så levde hon åtminstone 1722-11 då hon var från Mösa, Lillkyrka (C) och dopvittne, samt 1725-11 [Fb Lillkyrka C:1 s64]  då hon också var dopvittne i samma socken. Hon är då dopvittne till Nils Ekbom och (styv?)dottern Gunborg Häflings dotter Sara Charlotta född 1725-11-20 och kallas "Hr Corporalens Svärmoder Madam Sara Dandenell". Det är oklart om hon bor i socknen vid denna tidpunkt, men det är sista gången jag sett något tecken om henne.


***


Angående Sara och Olof Häflings familj har jag åtminstone fått fram en del.  Välkänd är sonen Jakob Olofsson, enligt dödboken död 1777-12-16, 70 år, 9 m och 9 dagar, född omkring 1707-03 [Db Tuna (D) C:3 b65 Nr 25 1777], föräldrarna på Sörby (antagligen i Tuna (D)). Jag har inte hittat någon fb för honom, men om familjen var i Tuna vid detta tillfälle är det förklaring nog då den fb inte börjar förrän 1710. Såvitt jag hittills funnit hade han (åtminstone) 7 barn med Brita Persdotter, enligt db född omkring 1707-10-15 i Brink, Stigtomta socken och död 1785-12-18 i Torp, Tuna (D) [Db Tuna C:3 b73 Nr 14 1785].


***


 Tre ytterligare barn har jag hittat, födda i Jordsbol, Björkvik (D).


Maria, född 1696-10-22 [enl. Fb Björkvik C:1 s75 AID:v54504.b79.s75], gift med rusthållaren Erik Andersson åtm före 1723, därefter boende i Blacksta, Boglösa (C). Erik enligt Hfl Boglösa AI:2 96 (omkring 1750-51) sägs vara född 1686-04-14, oklart var och död 1771-11-11, till synes i Blacksta, Boglösa, men ej funnen i db. Maria död 1777-01-28 i Blacksta Boglösa [Db Boglösa C:2 s175]. I db står att hon var född 1696-10-21 och eftersom fb verkar ha ändrat uppgiften om ”22” är det oklart vilken som är korrekt. Hon sägs i första tillgängliga hfl i Boglösa, Hfl Boglösa AI:2 s96, vara från Södra Jobo (ed) vilket möjligen avser Jordsbol, och ska ha kommit till socknen 1723. I senare hfl står att hon är född i Tuna i Sörmland. Oavsett detta måste det sammantaget avse dottern till Olof och Sara noterad i fb i Björkvik. Jag har hittills hittat åtta barn i denna familj, alla i fb i Blacksta, Boglösa mellan 1723 och 1735.


***


Johan, född 1698-03-28, Jordsbol, Björkvik (D) [Fb Björkvik C:1 s5 AID: v54504.b9.s5]. Jag misstänker att han kan ha uppnått vuxen ålder, men jag har inte klart kunna identifiera honom senare.  Det verkar inte vara den soldat Johan Häfling som har flera barn med Ebba Olofsdotter i Bred socken (C) mellan 1715 och 1724, eftersom ett vittne för dotter Kierstin 1722 är ”barnets fahrsyster Hust: Anna Johans dåtter ifrån Lillkyrka S:n” [Fb Bred C:1 s44b AID: v123798.b27.s44b]. Denna person verkar dock fortfarande kunna ha någon koppling till Olof Eriksson Häfling (möjligen men inte säkert släkting; Jag är inte helt klar över i vilken mån ”Häfling” ska betraktas som ett släktnamn eller soldatnamn) då Lillkyrka socken är det ställe Sara Dandanell senare dyker upp i.


***


Erik, född 1699-12-15, Jordsbol, Björkvik (D) [Fb Björkvik C:1 s13 AID: v54504.b17.s13]. Återigen misstänker jag att han kan ha uppnått vuxen ålder då det finns flera Erik Häfling som verkar kunna vara kandidater, men jag har inte kunnat klargöra något om detta.


***


Slutligen har jag identifierat ytterligare en dotter[?] (som nämndes inledningsvis), men hennes status är fortfarande oklar:


Gunborg (Kallade omväxlande Gunnebårg och Gunnilia, så oklart vad hon bör kallas) Häfling, gift 1719-10-22 i Lillkyrka med korpralen Nils Ek[e]bom i Mösa, Lillkyrka [Vb Lillkyrka F:1 s5]. Jag har hittat fem barn till dessa, varav fyra i fb i Mösa, Lillkyrka och den femte till synes ej i fb. Gunilla dör i Hässlinge, Lillkyrka 1736-01-15, begravd 1736-01-23 [Db Lillkyrka F:1 s15]. Hon sägs ska ha varit 48 år på 3 1/2 månader när hon dog, vilket skulle innebära födsel 1689-05, vilket skulle göra det mindre troligt att Olof och Sara var hennes föräldrar eftersom de gifte sig 1695. Det är dock så att hon kallas Olofsdotter på ett par ställen, och som sagt ovan kallas Sara Dandenell för korpralens svärmoder då hon är dopvittne 1725-11 [Fb Lillkyrka C:1 s64]. Notera också att till de första två barnen 1721 och 1723 är hennes (syster?) Maria dopvittne och 1725 är hennes make Erik Andersson dopvittne, så kopplingen till familjen är uppenbarligen stark.


Det verkar angående denna dotter finnas tre möjligheter:


* Uppgiften i db är felaktig och hon är egentligen född senare.
* Hon är dotter till Olof Häfling, men inte till Sara Dandanell. Som styvdotter torde hon åtminstone vuxit upp med Sara från 6 eller 7 års ålder i sådana fall, vilket gör beteckningarna fullt rimliga.
* Hon är dotter till Olof Häfling och Sara Dandanell, men var född utom äktenskap flera år tidigare. I det fallet kan man möjligen hitta någon domboksuppgift om detta, men det är ingenting jag givit mig på än så länge.


Jag uppfattar mig inte ha tillräcklig information för att säga vilken av dessa tre som är rimligast, men det verkar inte som om det vore omöjligt att åtminstone få tydligare indikationer. Jag tror dock att åldern är korrekt. Det finns inga tydliga hål i Sara och Olofs barnaskara inom deras äktenskap, då Gunilla skulle kunna vara född (mellan giftemål 1695-11 och tredje barnet 1699) och om hon vore född senare skulle det vara gränsfall (men fullt möjligt) åldersmässigt att hon skulle kunna gifta sig 1719.


***


Slutligen kan det vara notervärt att Johan Andersson i Häflinge, Lillkyrka och hans hustru Karin Erlandsdotter samt deras barn är återkommande dopvittnen till barnen till såväl Gunilla som Maria. Jag har egentligen inte kunnat lista ut varför, men Johan verkar enligt dopvittnena för ett barn på 1710-talet ha en syster i Blacksta och det skulle kunna avse Blacksta i Boglösa. I det fallet kan man tänka sig att han är en broder till Erik Andersson, Marias make. Jag har dock inget ytterligare att indikera detta, så hans koppling till familjen är tills vidare osäker.


Något man också kan notera är att Olof Eriksson och familjen verkar ha återkommande kopplingar till Lillkyrka socken, där det finns ett ställe som heter Häflinge. Det verkar kunna vara en utgångspunkt för att utforska Olof Erikssons ursprung, men det är ingenting som jag hittills kommit någon vart med, så om någon har något att lägga till där skulle jag uppskatta det.


 
/Stefan Gelow

70
Tack! Ja, som du nog såg hade jag funderat lite på noteringen om Umeå, men hade inte undersökt det mer noggrant.  Ger dock en utmärkt påminnelse om att aldrig skippa dödnotisern
a...


/Stefan



71
Tveksamt om någon annan än jag är intresserad av det, men kan ändå lägga till att jag pallrade mig ner till riksarkivet i Marieberg för att kolla på källan 16) ovan som jag inte hade läst själv. Den är mycket riktigt från tinget i Burträsk 1733-03 (började 19 men detta avser 20) och överlag verkar sammanfattningen korrekt. Isaks hustru verkar (felaktigt) kallad Maria. Det som kan läggas till är att Eriks hustru kallas Larsdotter på ett ställe i texten, men Persdotter på tre eller fyra andra, så det är nog ändå Larsdotter som är felaktigt. Vad som dock också står som inte nämndes ovan är att Erik och Kerstin inte hade några gemensamma barn, vilket uttrycks explicit. Det finns inget intryck av att Erik skulle gift om sig senare så det verkar verkligen vara samma Kerstin som var gift med Anders Olofsson och senare med Erik Philipsson.


/Stefan

72
Jag har lite problem med en ana här och skulle vilja se om någon kan klargöra frågan.


Det handlar om Lars Andersson i Myckle 6 (kallas 5, 6 eller 7 beroende på när under 1700-talet) född 1703 enligt AI:2 och död 1784. (Se tex AI:2 sid 178 AID:v139526.b188.s178 ). Enligt Skellefteå socken 1650-1790, red. Ulf Lundström, och också Knut Lundbergs familjeregister som troligen är ursprunget för uppgiften, så kommer han från Medle 8 och är son till Anders Andersson där (se AI:2 s 188 AID:v139526.b198.s188 ) Det finns uppenbarligen en son Lars där, givet AI:1 s94 (AID:v139525.b98.s94 ) men sen kommer problemen. Jag verkar inte kunna hitta något som verkligen påvisar släktkopplingen. Det verkar inte osannolikt, men åldersuppgifterna på Lars verkar variera vilt och det verkar inte vara möjligt att följa denne Lars som dräng mellan olika ställen. Dopvittnen till Lars barn är också allt annat än entydiga. De omöjliggör inte släktskapet, men bekräftar det inte heller (i själva verket är dopvittnena extremt spridda och blandade).


Av detta skäl undrar jag om någon hittat någon mer direkt koppling till gården Medle 8  eller någon av de säkra barnen på den gården, som tex i en dombok eller dylikt, som åtminstone ordentligt styrker Lars bakgrund? Det verkar rimligt att det kan finnas en sådan koppling, men jag verkar inte ha lyckats hitta den hittills. Tackar på förhand för alla indikationer!


/Stefan Gelow


73

Att Mats Håkansson och hans bror Olof Håkansson är söner till Håkan Mårtensson i Åbyn verkar vara ett accepterat faktum, så därför skulle jag vilja veta vilket underlag som finns för detta. Jag har letat relativt febrilt och verkar inte kunna hitta några klara indikationer. Det är kanske möjligt, men det verkar svårt att påvisa.

Klart är att Olof och Mats är bröder. Klart är också att Joseph, Christer och Mårten Håkanssöner i Åbyn är bröder och sannolikt söner till Håkan Mårtensson som dör 1656. Problemet är att det verkar också allmänt accepterat att Mareta Håkansdotter som gifter sig 1675 med Jon Larsson i Krokvattnet tillhör syskonkretsen. Detta skulle innebära 6 syskon, men det står specifikt i en domboksnotis 1679 att skifte utfördes mellan alla 5 syskon 1672. Visst, detta kan möjligen tolkas annorlunda men det är ändå notervärt. Att Olof och Mats är söner verkar också relativt troligt, men inte mer än så.

Det enda jag sett som verkligen verkar indikera en koppling är en domboksnotis för hösten 1712 (som ej finns på nätet såvitt jag kan avgöra) som av Tommy Andersson beskrevs här på anbytarforum som följer:
 
”soldaten Per Sjömans enka, hustru Barbro Olofsdotter (d.t. Olof Håkansson) här på kyrkobordet, minderårige son Olof..tillsätta förmyndare som blir gamle länsman Jon Håkansson i Renbergsvattnet som är gossens mors morbror och Abraham Josephsson i Åbyn som är gossens syskonbarn (Joseph Håkansson i Åbyn bror till Olof Håkansson i Gammelbyn)”

Problemet här är att om denna är korrekt sammanfattad så stämmer inte notisen eftersom Abraham Josephsson då skulle vara gossens MODERS syskonbarn, så om inte släktskapsförhållandena för fadern Per Sjöman är fastställda (vilket jag inte vet om de är) så verkar det som det lika gärna skulle kunna hänvisa till ett släktskap på fadersidan.

Jag är nyfiken på om det kanske finns någon annan domboksnotis som verkligen kopplar Olof eller Mats till någon av Joseph, Christer eller Mårten för just nu känns det lite svagt i min mening.


74
 
Ytterligare mer perifera noteringar om personerna ovan:


Givet mina tolkningar skulle Anders Olofsson alltså ha (åtminstone) barnen Olof, Johan, Per, Lars, Anders och Märit. En fråga som kvarstår är då huruvida alla har samma moder. Frågan är egentligen tvådelad i det att den första frågan är huruvida Anders Olofsson var gift tidigare och den senare då huruvida några av barnen kommer från detta äktenskap.



Även om mantalslängder är notoriskt lätta att feltolka så verkar dessa åtminstone indikera ett tidigare äktenskap för Anders Olofsson. Han är noterad i mantalslängderna första gången 1652 (SVAR: A0001758_00065) och fram till 1656 är ingen hustru noterad. 1657 (SVAR: A0001765_00252) är en bonde och en hustru noterad och det får antas som åtminstone rimligt att detta verkligen avser en hustru till Anders Olofsson. Denna är noterad 1657 och 1658 men sedan är ingen hustru noterad de följande åren till och med 1663, förrän återigen från 1665 (SVAR: A0001769_00163) och framåt (jag har inte hittat mtl för 1664). Det finns en notis i kyrkoräkenskaperna om en brudgumme i Ljusvattnet 1657 (se 20)) som skulle kunna avse Anders Olofsson. Det finns dock ingen notering om testamente lämnat efter en hustru till Anders Olofsson eller dylikt under de sista åren av 1650-talet, men kyrkoräkenskaperna i Burträsk under denna period har inte många sådana notiser, så oavsett vad skälet är kan de knappast anses speciellt kompletta avseende döda personer i socknen. Det finns heller inga notiser i Skellefteås kyrkoräkenskaper, vilka verkar vara mycket mer kompletta för perioden.


********




Om nu Anders Olofsson var gift tidigare är nästa fråga huruvida några av barnen kom av detta tidigare äktenskap. Avsaknaden av Olof och Johan i 1) skulle kunna indikera detta då åtminstone det domboksnotisen avser verkar handla om just hustru Kerstin och dennes barn med Anders Olofsson. Eftersom alla de andra barnen var omyndiga med förmyndare skulle detta dock kunna bero på att Johan och Olof var myndiga. Angående deras åldrar ger inte mantalslängderna heller några entydiga svar. Den första gången en son är entydigt noterad i mantalslängderna är 1681 (SVAR: A0001778_00078) och därefter 2 söner noterade 1683 (SVAR: A0001780_00072). Dessa skulle kunna vara födda 1663 eller senare snarare än 1657 eller 1658. De flesta mantalslängderna däromkring innehåller dock inte sådana uppgifter överhuvudtaget varför det inte heller kan sägas ge något entydigt svar på frågan. 1684 noteras en son och en sonhustru (SVAR: A0001781_00028) vilket måste avse Olof Andersson, som väl torde vara den äldre brodern givet namnet, som gifter sig omkring 1684, se 21) Även här är åldern svår att använda som indikation då 20 år knappast vore en konstig ålder att gifta sig och inte heller 27. Den troligen tydligaste indikationen på att de kommer från ett tidigare äktenskap kan nog sägas vara deras namn. Den vanliga praxisen att döpa första sonen efter farfadern och andra sonen efter morfadern skulle här indikera att modern ifråga var en Johansdotter. Detta är återigen knappast entydigt då Johan naturligtvis är ett väldigt generiskt namn, men ingenting tyder egentligen på några Johan i Anders Olofsson eller Kerstin Persdotters historia, varför det är notervärt och antyder en annan moder än barnen i 1).



********


Den avslutande frågan jag undersökt avser ödet för de i 1) nämnda barnen. Angående Märet så har jag knappast hittat något nytt, utan det verkar som hon måste ha gift sig med Anders Olofsson i Granträsk 1704, se 22). Märets bror Anders verkar inte ha lämnat några avtryck. Möjligen var han soldat och som nämnt ovan verkar han inte leva 1707, men bortsett från det har jag inte hittat något av intresse. Detsamma kan sägas om Lars. Han torde, givet 1) ha levat 1699-07 då Mats Håkansson tar ut pengar ur kyrkan för de omyndiga barnen (AID: v393307.b52.s116) och kan därför vara den son som noteras på Erik Philipsson i mantalslängden 1698 (SVAR: A0001793_00093) och 1699 (SVAR: A0001890_00080) men det skulle också kunna avse Anders. Bortsett från detta vet jag dock inget om hans vidare öden (och har inte undersökt noggrant heller).
Kvarstår gör då Per, om vilken åtminstone lite mer verkar kunna sägas. I hfl i Burträsk från 1750, (se 23) noteras Isak Josephssons (även kallad Burman) hustru med patronymikon Persdotter, född 1699 (Grape verkar på samma uppslag spekulera om att dennes fader är Per Philipsson i Ljusvattnet, men detta verkar osannolikt och är också av Grape noterat som spekulation) vilket givet 16) och min diskussion ovan skulle innebära att det är just denna Per Andersson som var far till Isaks hustru och styvbarn till Erik Philipsson. Redan i en tidigare hfl i Burträsk runt 1727 (se 12) noteras Isak Josephssons svärmoder som hustru Karin född 1678-12-25 och gift 1697, vilket då torde vara Per Anderssons hustru och sannolikt änka vid detta tillfälle. Hos Erik Philipsson i Ljusvattnet noteras det åtminstone en son från 1692 (AID: v840637a.b680.s1135) till 1696 (AID: v840641.b820.s573) och två söner 1695 (AID: v840640.b840.s839). Dessa verkar rimligen kunna vara just Per och Lars. 1697 noteras inga söner men en knekt (AID: v840640.b840.s839). 1698 noteras en knekt och en knekthustru (SVAR: A0001793_00093). En inte orimlig tolkning är att hustru Karin 1697 (eller möjligen 1698, se 23) gifte sig med styvsonen till Erik Philipsson, och att denna styvson var knekt. En trolig kandidat är då 24) dels eftersom soldaten heter Per och dels eftersom roten Harr tillhörde just Ljusvattnet. Jag tror att detta avser just Per Andersson, men längre än så verkar man inte kunna komma då inga ytterligare tecken på personens existens verkar finnas. 



********


 
20)   Kyrkoräkenskaper Burträsk LIa:1 b36 AID: v393306.b36
[Från ungefär påsk 1656 till påsk 1657:] Twå brudgummar en från Liuswattn den andra ifrån Skråmtresk 2 daler


21)   Kyrkoräkenskaper Skellefteå LIa:2 s214 s AID: v394235.b2230.s214
[Brudgummar mellan 1683-02 och 1684-06, troligen ganska nära det senare datumet] Bastutresk Olof Andersson [-;24]


22)   Kyrkoräkenskaper Burträsk LIa:2 s147 AID: v393307.b68.s148
[Anno 1704, April] Anders Olofssons Brudgums Pr. Ifrån Graanträsket [1;-]


23)   Hfl Burträsk AI:4 s89 AID: v139032.b96.s89
[Ljusvattnet nr 7 1750-] Isaak Josephsson född 1693, död 1762, utfl. från förs. (till Umeå?) 1757, gift 1721 med Hust. Chirstin Pehrsdr [det senare tillagt] född 1699, utfl. 1757; Son Per Isaaksson född 1721, gift 1745 med Sonh. Chirstin Ersdr född 1720 från p. 13, död 1756; Sw.M. H. Karin född 1675, gift 1698, död 1756; […]


24)   Kyrkoräkenskaper Burträsk LIa:2 s95 AID: v393307.b42.s96
[Avser troligen 1696-06-26] Såldatens Per Harrs brudgums Pr [1;-]
 

75
Angående ”Hustru Kerstin”.


[Kommentarer ang.  1)] Notera att i SS, s 481 antyds att Karin Persdotter i Finnfors nämnd i 1) gifter om sig med Erik Philipsson (men kallas faktiskt Kerstin). Detta torde vara ett försök att förklara ovan domboksinlägg 1) med antagandet att Kerstin var död vid byteslängdens skrivelse och domboksnotisen därför felaktig. Det är dock inte en rimlig tolkning eftersom både Karin och Erik lever långt efter detta (Karin död 1740 som lätt hittas i Skellefteå hfl och Erik död tidigast 1735, se nedan) men aldrig skrivs tillsammans. Ett annat skäl till denna tolkning torde vara för att vad som har tolkats som Kerstins dödnotis finns i Burträsk kyrkoräkenskaper 1685, källa 7) nedan. Detta går dock att tolka annorlunda, se nedan. Det rimligaste är att helt enkelt tolka domboken 1) precis som den står, vilket ger vid handen att Kerstin levde och gifte om sig med Erik Philipsson sannolikt efter byteslängdens skrivelse 1686.


En svårare fråga om hustru Kerstin är huruvida hon fortfarande levde 1707 när domboksnotisen 1) är skriven. Det går inte med säkerhet tolka vad byteslängden avsåg men ingenting i 1) tar upp hustru Kerstin specifikt som levande men ej heller som död (”som ”salig” ed). Givet att som det står Erik Philipsson var hennes senare man och barnen såsom Märit växte upp hos Erik Philipsson, måste rimligen Eriks äktenskap noterat 1686 vara just med denna hustru Kerstin, se 8). Kyrkoräkenskaperna i Burträsk från 1686 och framåt får betraktas som relativt kompletta och ingenting om att hans fru avlidit eller att han gift om sig förekommer förrän långt senare, 1717, se  9). Den hustru som dör då heter givet hfl jus Kerstin, se 10) och ingen senare hustru verkar finnas. Erik Philipsson finns fortsatt noterad i Ljusvattnet till åtminstone 1727, se 11) och 12). Flyttar sedan till Kroksjön, Skellefteå 1729 enligt hfl i Skellefteå, 13) och flyttar därifrån tillbaka till Ljusvattnet ca 1734, se kommunionlängd i Skellefteå 14) samt är noterad i Burträsk ytterligare ungefär 1 år i kommunionlängden där, se 15). Jag har inte lyckats hitta honom i kyrkoräkenskaperna i Burträsk eller Skellefteå så oklart huruvida han dör i Burträsk eller inte. Det kan noteras att enligt SS, s479 var Erik Philipsson tillsammans med Per Philipsson, en annan bonde i Ljusvattnet, troligen söner till Philip Thomasson i Bastuträsk 2 och den bonde som sålde gården till Anders Olofsson. Jag har egentligen inte hittat något som bekräftar detta men det behöver inte vara felaktigt heller då jag inte letat speciellt noggrant. Möjligen låter formuleringen i 1) om vad som kan ha hänt efter att Erik Philipsson ”giftade sig i gården”  lite konstig om gården ifråga var den han växte upp i bara några få år tidigare, men det är knappast något entydigt åt endera håll.


Skälet till denna långa utläggning om Erik Philipsson handlar om ytterligare information som finns om hustru Kerstin. Ett domboksinlägg verkar enligt generiska källor på webben finnas från 1733 som styrker flera av punkterna ovan, se 16) och givet ovan avser denna Erik Philipsson i Kroksjön ”rätt” Erik Philipsson. Såvitt jag vet finns inte detta tillgängligt i Arkiv Digital eller SVAR och jag har inte läst det själv, utan jag utgår från den tolkning som verkar gjorts av andra [möjligen av Agneta Olofsson?]. Vad inlägget verkar bekräfta är att den hustru Erik Philipsson hade då han köpte hemmanet i Ljusvattnet av änkan hustru Margareta Zackrisdotter var en Kerstin Persdotter och att denna var moder till Isaks hustru (som i denna tolkning verkar kallas Maria, vilket ej kan vara riktigt då hon enligt hfl som hänvisas nedan helt klart heter Kerstin) var dotter till hustru Kerstins son i ett tidigare gifte. Detta kan endast rimligen vara någon av de styvbarn till Erik Philipsson som nämns i 1), alltså Anders Olofssons barn med Kerstin, vilket då också skulle klargöra hennes patronymikon. Ingenting i detta inlägg verkar antyda att Erik Philipsson var gift ytterligare en gång och i mantalslängden är han skriven i Ljusvattnet första gången 1687 (SVAR: A0001784_00077]. Därutöver kan man konstatera att Erik Philipsson inte verkar ha haft några egna barn. Det finns inga noterade i hfl och inga noteringar i kyrkoräkenskaperna om avlidna barn till honom. Detta verkar gå lättast att förklara just om hans hustru var Anders Olofssons förra hustru. Anders Olofssons verkar ha gift sig med denna Kerstin Persdotter (inga senare noteringar om vigsel eller avliden hustru) 1663, se 17) vilket skulle innebära att hon troligen var född senast omkring 1645 och skulle vara omkring 42 år eller äldre när hon gifte sig med Erik Philipsson. Allt detta sammantaget gör att jag tror att Anders Olofssons hustru Kerstin verkligen är den Kerstin Persdotter som var gift med Erik Philipsson och var den hustru till honom som dog 1717, men det går knappast att helt säkerställa.


**********


I detta sammanhang kan det vara av intresse att undersöka om det går att avgöra Kerstins ursprung (oavsett när hon dör). Enligt SS, s479 så kom Kerstin ”troligen från hemmanet”, alltså Bastuträsk 2. Denna uppgift verkar inte finnas i Knut Lundbergs familjeregister och det är oklart om det finns någon specifik källa som styrker detta, men givet att 16) är korrekt, och att Kerstin har patronymikonen Persdotter, verkar det osannolikt att hon skulle kommit från Bastuträsk 2 eftersom den enda rimliga fadern då vore Philip Tomasson, Anders Olofssons föregångare. Patronymikonen ”Persdotter” verkar också sannolikt då den först nämnda (och därmed sannolikt äldsta) sonen som nämns i 1), hette just Per. Det finns en domboksnotis (AID: v421956.b10030.s985) om försäljningen till Anders Olofsson som enligt domboksregistret för Skellefteå skulle säga att det var Anders Olofssons arvejord men såvitt jag kan avgöra är det en feltolkning av syftningen och avser enbart att det är Philip Tomassons arvejord.


Att Kerstin kom från Skellefteå verkar troligt eftersom Anders Olofssons brudgumspengar betalades där. Den förklaring som ligger närmast till hands är att hon kommer från den intilliggande gården i Bastuträsk, kallad Bastuträsk 1 i SS, även om det inte går mer än att troliggöra. Dels så verkar det finnas någon koppling till denna gård givet att ett av vittnena i 1) är Anders Larsson, som sedermera tar över gården genom att gifta sig med Brita, som i SS, s477 sägs vara en dotter på gården (vilket också verkar troligt) baserat på en domboksnotis från 1744 jag ej har läst själv och i sådana fall troligen skulle vara en dotter till Per Larsson och syster till Kerstin. Gården ifråga ägdes enligt SS, s477 av denna Per Larsson (oklart ursprung) 1655-1664. Han verkar ha varit knekt av något slag men jag har inte undersökt det mera. Jag har inte hittat någon mantalslängd från just 1664, men i kyrkoräkenskaperna gives testamente efter Per Larsson omkring 1664, se 18). 1665 (SVAR: A0001769_00161) har mantalslängden för Bastuträsk 1 den besynnerliga konfigurationen att ha ingen bonde, ingen bondhustru och fyra döttrar, men med noterade ägaren som ”hustru Kerstin”. Enligt SS, s 477 så dör denna Kerstin 1665, men det verkar vara en övertolkning, se 19). Kyrkoräkenskaperna säger bara att den som dör är [pigan] Cecilias syster, men då flera systrar finns på gården och pigan Cecilia möjligen redan noteras som ägare omkring 1665 (givet jordebok 1665/1666 där hon noteras som ägare) skulle det kunna finnas andra skäl att denna Kerstin inte längre noteras som ägare, medan det är en annan av systrarna som faktiskt avlidit. Jag håller öppet att denna hustru Kerstin som av något juridiskt skäl är noterad, till och med skulle kunna vara Anders Olofssons hustru, men det är varken möjligt att klargöra eller nödvändigt för poängen. Mantalslängderna för denna gård är inte helt lätta att tolka och även om det ser ut som om en hustru till Per Larsson är noterad i början av 1660-talet så finns inga testamenten givna efter någon sådan och åtminstone från 1665 finns enbart döttrar noterade. Vad som ytterligare kan tala för att Kerstin är en av dennas döttrar är just namnen på de sannolikt äldsta sönerna som nämns i 1, Per och Lars. Detta är ju visserligen helt generiska namn, men inte några som verkar finnas centralt i Anders Olofssons släkt (vars fader torde vara föregångaren Olof Andersson). Det andra vittnet som används i 1) (förutom sockenskrivaren), verkar definitivt finnas i gemenskapen, men verkar inte ge ytterligare information. En arbetshypotes från min sida är att hans hustru är syster med Anders Larsson i Finnforsens hustru, men detta är än så länge ganska outforskat. Om så vore fallet skulle hans koppling snarare vara till Finnforsen än till Bastuträsk i första hand.


**********


7)      Kyrkoräkenskaper Burträsk LIa:1 b108 AID: v393306.b108
[Avser möjligen 1685-02-22] ”Item gaafs i testamente samma gång af And: Oloofs hustru ij bastuträsk, twå Dlr: kopparmynt.”
[Kommentar:] Detta verkar ha tolkats som ”efter” Anders Olofssons hustru på olika ställen och det är lätt att förstå varför. I Skellefteå kyrkoräkenskaper för denna tid används en förkortning av ”efter” som är i princip omöjlig att skilja från ”af”. Detta är dock inte på samma sätt i Burträsks kyrkoräkenskaper som detta avser, utan på samma sida finns flera ”af” och på de föregående sidorna åtminstone någon ”efter” vilket verkar klargöra vad som menas här. Den normala formen är ”af X efter Y” men på vissa står det inte efter vem testamentet avser, vilket verkar vara fallet här. Kanske avser det testamente efter Anders Olofsson, som inte står i mantalslängden följande år, men det går egentligen inte att avgöra.


8)      Kyrkoräkenskaper Burträsk LIa:2 s10 AID: v393307.b10.s10
[Den första avser möjligen S:t Mikaelsdagen 1686-09-29 medan samkvämet troligen avser en annan dag, oklart när] – Erich Filipsson i Liuuswatnet hafv. Uthgifwit sin Brudgumms. D. [1;-] – I samqwämmet hoos bemälte Erich Filipsson ähro sammanskutet[?] till dhe fattige [-;30]


9)      Kyrkoräkenskaper Burträsk LIa:2 s234 AID: v393307.b111.s234
[1717-03-17] Testam efter Erik Philipss hustru i Liuswatnet [1;16]


10)   Hfl Burträsk AI:1 s49 AID: v139029.b30.s50
[Ljusvattnet] 1710-1717: 1710: Erich Philipsson och h. Cherstin; gos. Pär. Syst. [oklart till vem, verkar överskrivet annat] Marget; 1713: Hust. Karin [Harres?]; dott. Cherstin


11)   Hfl Burträsk AI:1 s100 AID: v139029.b69.s100
[Ljusvattnet 1718-1721:] 1718: Erich Philippss med h. Karen och dott. Chirstin; Syst. Marget; getare[?]flicka Marit; 1719: flicka Anna; 1721: pigan Sara
[Ljusvattnet ca 1722-1726] 1722: Isac Burman och h. Cherstin; Fad. Erich Philipsson; Swärmoder h. Carin; Flickan Marget


12)   Hfl Burträsk AI:2 s50 AID: v139030.b55.s50
[Ljusvattnet ca 1727-] Isak Josephsson född 1693-02-12, gift 1720 [sannolikt med] hustru Cherstin född 1699-11; Fad. Erich Philipsson född 1660, gift 1686; Swärmod h. Carin född 1678-12-25, gift 1697; [listning av barn till Isak och Kerstin]


13)   Hfl Skellefteå AI:2 s244 AID: v139526.b255.s244
[Kroksjön ca 1720-1770] Gabriel Joensson född 1694, död 1758; Hustru Ingeborg född 1679; Pehr Thomasson född 1691, död 1767 gift [1:a] med hustru Mereta född 1696 död 1730, bägge till församlingen 1729, Pehr gift 2:a 1730 med hustru Malin v.p. 108; Morsystern Margeta född 1668 till församlingen 1729, från församlingen 1742; Erich Philippsson född 1666, till församlingen 1729, ”rest till Burträsk”; […]


14)   Kommunionlängd Skellefteå DII:1 s123 AID: v394211.b1280.s123
[Kroksjön 1730-1750] […] Erich Philippsson noterad till omkring 1734, ”rest til Burträsk” […]


15)   Kommunionlängd Burträsk DII:1 b170 AID: v393268.b170
[Ljusvattnet 1731-1740:] Isak Josephsson; H. Cherstin; Modern; Gubben Erich Phil. [noterad 1734 och in på 1735]; Son Pehr 1:a gången [noterad från 1736]


16)   Dmb1733 19/3 [Burträsk?] anhöll Erik Philipsson uti Kroksjö SKL igenom sin fullmäktig Nils Johansson ifrån Böleå by i nästberörda socken att Isak Josefsson uti Ljusvattnet måtte avstå det hemman av ? Skl uti Ljusvattnet som han Erik tillika med sin avl hu Kerstin Persdotter uti Ljusvattnet under vardande äktenskap skall köpt av änkan hu Margareta Zackrisdotter dersammastädes.. Isaks hu Maria (?)deruti rätta arvingen medan hon är härkommen av hu Kerstins son av förra giftet


17)   Kyrkoräkenskaper Skellefteå LIa:2 s88 AID: v394235.b930.s88
[Brudgumspengar mellan 1662-11-30 och 1663-11-30] [Nr 22 av 31] Andhers Olofsson i Liuswatnet [1;-]

18)   Kyrkoräkenskaper Skellefteå LIa:2 s91 AID: v394235.b990.s93
[Testamenten mellan 1663-11-30 och 1664-11-30] [Nr 34 av 51] Efft Padh Larss i Bastuträsk [1;-]


19)   Kyrkoräkenskaper Skellefteå LIa:2 s99 s AID: v394235.b1060.s99
[Testamenten mellan 1664-11-30 och 1665-11-30] [Nr 17 av 35] Efft Cicilas Syst. I Bastuträsk [-;8]
 äsk [-;8]

76
  Mitt syfte från början var att försöka tolka vilka alla relevanta personer var i domboksnotisen nämnd i denna tråd vilket jag tror mig kunna göra någorlunda, se nedan. Notera att detta är ganska långdraget, men det är för att om någon har något att invända eller lägga till så ska det framgå tydligt vad som är grunden för mina antaganden även då dessa uppgifter redan är väl kända. De flesta av källorna är samlade och numrerade i slutet av varje del. Transkriberingarna är säkerligen fulla med fel, så det är kanske inte nödvändigt att påpeka det om det inte kraftigt ändrar meningen på innehållet. Källhänvisningar avser Arkiv Digital (AID) eller SVAR beroende på var jag tagit fram dem (i vissa fall går de att hitta i båda, tex mantalslängder). Jag benämner boken Skellefteå socken 1650-1790 (red. Ulf Lundström), 2001 för SS nedan.
Jag har valt att dela upp detta på tre inlägg med något olika huvudsyften.
 
   
1)      Dombok Skellefteå 1707-03 (9-13) Par:7 Ren. Db Västerbotten 12 s260v AID: v494186.b2670.s261



[Transkriberat:] {Anders Olufsson i Willwattnet och Burträsk Sochn tiltalade hustru Karin Pädersdotter i Finfårssen för sin hustrus Märit Andersdotters andel i en Sölfwerbägare medh brodren Anders Andersson efter byteslängden 10 Juni 1686 är hans Swärmoder hustru Kerstin tillfallit - 28 lod, och därpå allenast uppburet eeen skedhkienst[?] 2 lodh, och warit därtill anslagit en bägare. Resp. genom sonen Anders Nilsson, at Actoris hustrubroder Anders Andersson hafwer bägaren med annat wid sin afresa till fiendeland, förärat och skänkt till sin fästemö Sara Nilsdotter i Finforssen somdess skrift, d. 2 Aprilis 1702 utwijsar. Testes därtill äre Socknskrifwaren Johan Plogman Anders Danielsson i Långträsk och Anders Larsson i Bastuträsk, som det tilstå hwar emoth exciperades, at det kan wäl så wara, men intet hade han sin syster där uti utlöst, men wittnen Anders Danielsson och Anders Larsson berätta honom så hafwa sagt. Hustru Kerstins senare man Erich Philliphson bekänner inte sölfwer eller betalning där på wara betalt sedan han giftade sigh i gården och Actoris hustru opfödt. Jon Olufsson och Mats Håkansson i Liuswattnet och Burträsk Sochn warit Anders och Systren Marits förmyndare och Mattes, skall uthu kyrkian barnsölfret tagit, och delt till twenne bröder Pär och Lars först, och sedan till Anders een bägare, som förmenas wara den som han till sin fästmö gifwit, och förmäles warit 18 dahl. wärd, som de då i behåld hos hennes broder Anders Nilsson, men icke för handen. Erich Phillipsson berättar, Anders af förmyndaren emothtaga bägaren  och en sked, men skeden allenast hos sig lämnadt til systren Marit, och medh bägaren rest till sin fästermö, och lofwadt förnöija Systren, som intet skiedde för hans hastiga upbrått och resa skuld. Såsom Jon Olufsson och Mats Håkansson i Liuswatnet warit Anders Anderssons och Märit Anderrsdotters förmyndare, och Mattes skall omtwistade[?] Sölfwer utur kyrkian tagit och förseedt[?] Anders Andersson een bägare och een sked, och Maret intet meer där af bekommit, än skeden af twå lod hwarföre pröfvas skiäligdt, at Mats åligger som een förmyndare för deras tillfallne Sölfwer göra reda, af hwar må komma till sitt.}


[Tolkning av information:] {Anders och hustru Kerstin var gifta och hade barnen Märit Andersdotter och Anders Andersson. Ytterligare barn är sönerna Per och Lars, för vilka det inte framgår entydigt vilka föräldrar de har, men det verkar troligt att de också är barn till både Anders och Kerstin. Märit har sedermera gift sig med Anders Olofsson i Villvattnet (vilket måste avse Granträsk där enda Anders Olofsson i Villvattnet finns). Anders Andersson hade 1702-04-02 fästmön Sara Nilsdotter i Finnforsen, broder till Anders Nilsson. Deras fader torde vara Nils Johansson i Finnfors 1 som dock ej nämns här och deras moder hans hustru Karin Persdotter, som är den som tilltalas. Förmyndare för barnen ifråga är Jonas Olofsson i Ljusvattnet och Mats Håkansson i Ljusvattnet i Burträsk. Det exakta syftet med byteslängden 1686-06-10 kan inte helt klargöras. Hustru Kerstin gifte, sannolikt efter byteslängden ifråga upprättades, om sig med Erik Philipsson, åtminstone vid dombokens skrivelse i Ljusvattnet i Burträsk, hos vilken barnen ifråga växte upp (åtminstone Märit men sannolikt även de andra nämnda). Vittnen till Anders Anderssons gåva till sin fästmö var Anders Danielsson i Långträsk, vilket avser Pjäsörn, samt Anders Larsson i Bastuträsk, som kallas Bastuträsk 1 i SS, s477. Sara Nilsdotter och/eller Anders Andersson verkar såvitt man förstår det inte längre vara i livet, eller åtminstone inte vara lätt tillgängliga, men detta är inte klart specificerat. Hustru Kerstins status är mer tveksam, vilket jag återkommer till}


Det primära syftet här är att identifiera hustru Kerstin och Anders vilket verkar gå att göra med viss säkerhet givet nedan domboksnotis.


2)      Dombok Skellefteå och Burträsk 1697-02 (22-25) Ren Db Västerbotten 8 s186v AID: v427342.b1950.s187


[Transkriberat:] {Joen Olsson i Liuswattnt sampt Matts Håkansson Ibidem underge beswär emot Oluf Andersson i Bastuträsk, angående något arf som dheras puppiller och Brodersbarn hoos honom Oluf hafwa att fördra till - 78 Dr 26 öre kopp:r myntt, förutan 4 skrinessland[?] och 2 tunland jord uppå hwar Broderslott, men begiäran att han till barnhens säkerhet, måtte detta ifrån sig lefwerera, efter som dhe elliest befruchta, att denne Oluf i framtijden icke borde mächtig blifwa dhem att förnya; Fördenskull far[?] och häradsrätten skiäligt, Joen Olssons och Matts Håkanssons begiäran i detta måhl att aggeera så att Oluf Andersson, efter Byteslängdens innehålld af d: 10 Juni 1686, bör straxt ifrån sigh lefwerera dhe löesören som han emottagit, antingen in natura eller med Penningar. Men Jorden får han inlösa efter byskiöp[?] i 4 Dr kopp.r;mt Skrinesslandet[?], hwilcket han efter handen, dock med det fördeeligaste[?] som hin kan, bör betala, skolandes ofwanbenm:te förmyndare detta arff sättia utij säkert förwahr till barnhens myndiga åhr.}


Denna hänvisar till en byteslängd 1686-06-10 vilket också 1) gör och talar om samma två förmyndare, Jonas Olofsson och Mats Håkansson i Ljusvattnet. Det verkar omöjligt att det finns två uppsättningar barn dessa är förmyndare till utifrån en byteslängd av samma datum, utan det måste rimligen avse samma som i 1), alltså åtminstone några av Per, Lars, Märit och Anders. Ytterligare information om kopplingen till Anders och hustru Kerstin i 1) ges då av att delar av arvet finns hos Olof Andersson i Bastuträsk. Han och Johan Andersson är söner till just Anders Olofsson i Bastuträsk 2, se 3) nedan. Vidare talas i 2) om att barnen ifråga är Jonas och Mats ”brodersbarn och pupiller”.  Jonas Olofsson i Ljusvattnet är broder till Anders Olofsson i Bastuträsk. Detta är klart från dels att Jonas Olofsson och Anders Olofsson i Ljusvattnet är bröder, se 4) samt att Anders Olofsson i Bastuträsk köpte denna gård och tidigare var bonde i Ljusvattnet, alltså Jonas broder, se 5). Ordet pupill verkar inte ha en entydig betydelse men det går att notera att Mats Håkansson köpte gården i Ljusvattnet av just Anders Olofsson samt vidare är dennes svåger, vilket klargörs av att Anders Olofssons syster är gift med Mats Håkansson, se 6). Förutom detta verkar det troligt att Anders Olofssons hustru hette just Kerstin, givet att i mantalslängderna står Anders Olofsson som ägare 1685 (AID: v840632.b730.s644), hustru Kerstin som ägare 1686 (SVAR: A0001783_00074) och Olof Andersson från 1687 (SVAR: A0001784_00073). Sammantaget verkar det inte gå att tolka annorlunda än att såväl 1) som 2) avser samma byteslängd härrörande på något ej helt klargjort sätt till just Anders Olofsson i Ljusvattnet/Bastuträsk och dennes hustru, hustru Kerstin.


********************

3)      Dombok Skellefteå 1693-02 (6 och 7) Ren Db Västerbotten 4 s618v AID: v427338.b6280.s619.

[Sammanfattning:] Beslutas att den lösa egendomen tillhörande salig Anders Olofsson i Bastuträsk skall försäljas och sättas i kyrkan för dennes barn. Denna är inte av mig helt lättolkad på grund av att syftningen inte är klar (alltså om Olof och Johan är Tutorerna eller Anders Olofssons barn), så den kan antingen innebära att Olof och Johan Anderssöner i Bastuträsk ska försälja denna egendom efter dess fader för Anders [omyndiga] barn, eller att det är Olof och Johan som avses som barnen. I vilket fall verkar det inte gå att tolka annorlunda än att Olof och Johan betecknas som barn till Anders Olofsson.


4)      Dombok Lövånger och Burträsk 1701-02-22 Par 20 Ren. Db. Västerbotten 10 s56v AID: v494184b.b630.s57.
[Sammanfattning:]Håkan Matsson till sin granne Jon Olofsson i Ljusvattnet om något ärende. Framgår att dessas gårdar var ett och samma hemman som delades 29 år tidigare [alltså omkring 1672] emellan Jonas Olofsson och dennes broder Anders Olofsson, vars del Håkan Matsson nu bebor [som är en son till Mats Håkansson vilket dock ej står här]


5)      Dombok Skellefteå och Burträsk 1676-09 (14-16) Ren Db Gävleborg 24 s805r AID: v421952.b8160.s805. [Uppbud:] [Transkriberat:] 1. Gången lät Anders Olufsson i Liuuswatnet upbiuda det skattehemman han af Philip Thomsson i Bastuträsk kiöpt hafwer den 4. Januari 1675.


6)      Dombok Burträsk 1680-11 (12-13) Ren Db Västernorrland 1 s379r AID: v423992.b3860.s379. [Sammanfattning:] {Mats Håkansson framlägger ett köpebrev från 1675-03-07 i vilket Anders Olofsson säljer sin arvsjord och därefter tillagd jord i Ljusvattnet till sin systers man Mats Håkansson}. [Kommentar:] Denna bekräftar ganska klart Anders koppling till Mats hustru, men det går aldrig att utesluta att det handlar om halvsyskon snarare än helsyskon, speciellt då det går lång tid mellan det att Anders troliga fader Olof Andersson sista gången är noterad på gården och första gången Anders Olofsson är det, så man skulle kunna tänka sig att de endast har en gemensam moder. I detta fallet verkar det dock mycket troligt att de har åtminstone en gemensam fader, då det är väl känt att Mats två kända söner är Håkan Matsson i Ljusvattnet och Olof Matsson som flyttar till Kattisträsk i Skellefteå, vilket stämmer väl med att Mats hustru är en Olofsdotter.
 

77
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Jöns Ersson i Åbyn
« skrivet: 2017-10-02, 12:55 »

Sådana fynd är alltid av intresse!


Om någon undrar, utgående från "Skellefteå socken 1650-1790" av Ulf Lundström (red) så avser detta alltså gården Åbyn 2, dit Jöns Eriksson 1745 gifter sig med änkan Lisbet Augustinsson (1716-1794) (även före tidigare äktenskap från gården). Jöns Ersson ska leva 1721-1796 (vilket antagligen lätt kan fås från hfl, men jag har inte tittat efter).


Det är alltså denna Jöns Ersson som enligt dokumentet ovan har en bror Erik Ersson i Rödupp, Överkalix, vilken han låter helt ta över sin (deras gemensamma får väl antas) faders hemman.


/Stefan

78

Tack Gun!


Jag ska strax sammanfatta mina uppgifter om Anders Olofsson. Det hela blev en lite större grej än jag hade tänkt, men jag kommer återkomma. Registret ifråga är mycket användbart här!

79
Nej, det måste vara något annat skäl just när det gäller registret. Själva domboksprotokollen är ju som du säger ofta inbundna i andra län, men det är generellt just de tidigare åren, som faktiskt finns i registret. Det är ju också så att själva kopiorna av domböckerna hos advokatfiskalen för första åren av 1700-talet finns, även om de flesta av dem inte finns tillgängliga på nätet (finns till 1710 ungefär för Västerbotten såvitt jag kan avgöra).

80

Tack igen Gun!

Nej, du har helt rätt. Jag är själv lite tveksam till påståendet att Nils Hök är en av förmyndarna (kan det möjligen misstagits för "Mats Håk" vid något tillfälle?) men det du påpekar att det faktiskt funnits en Nils Hök kan möjligen antyda att han var förmyndare vid något tillfälle.


Som jag sade så behövs det nog inte för mitt huvudsyfte, att försöka reda lite ordning på Anders Olofsson och hans avkomma, utan domboksparagrafen från 1697 kommer räcka som komplettering till den från 1707 ovan. Jag håller fortfarande på att sätta ihop alla delarna här och ska sammanfatta när jag är klar men nu kommer jag vara på semester en vecka så jag får nog återkomma efter det.


Finns förresten domboksregistret du hänvisar till tillgängligt på nätet via SVAR eller Arkiv Digital eller annat? Det som jag hittat på SVAR är en fil som sägs täcka hela tiden från 1637 till 1736 men det är en stor lucka mellan ungefär 1705 och 1730 så det är inte alltid så användbart. Det är också inte speciellt komplett utan många instanser av personer nämns inte.


/Stefan

81

Tack Gun!


Nja, det är just det protokollet jag behöver bekräfta verkligen avser Anders Olofssons i Bastuträsk barn och hustru. Det var därför jag behöver ett annat protokoll som också talar om denna byteslängd, vilket då borde göra det helt klart att det är en och samma byteslängd och därmed samma personer som avses. Notera att förmyndarna som nämns här är Jon Olofsson och Mats Håkansson, inte Jon Olofsson och Nils Hök, så ursprunget till den uppgiften måste (om korrekt) komma någon annanstans ifrån.


Jag har inte ännu hittat det jag talar om först i frågan, men jag tror jag hittat en annan domboksnotis som faktiskt uppfyller samma syfte från 1697. Jag ska själv sammanfatta det hela här senare för att klargöra min poäng.

82



Jag har en fråga om källa som någon kanske råkar veta.


Det handlar om Anders Olofsson från Ljusvattnet som var i Bastuträsk 2 mellan 1675 och 1685. Det finns en uppgift på nätet avseende en byteslängd 1686-06-10 och att Anders barns förmyndare skulle vara Jon Olofsson och Nils Hök i Ljusvattnet.
Det låter som om dessa båda uppgifter är nämnda i någon domboksnotis, antagligen avseende någon arvsfråga efter Anders död, men det står ingenstans exakt varifrån/närifrån de kommer. Är det någon som vet deras ursprung? Om de kommer från domböcker tror jag inte de kommer från före 1696 och knappast efter 1707, men utan register eller dylikt är det fortfarande mycket domböcker att leta i, så jag vore väldigt glad om någon känner till ursprunget! Kanske är ursprunget något annat.


Vad jag egentligen behöver detta till är för att styrka indicierna om att Märet Andersdotter, gift med Anders Olofsson (död 1719) i Granträsk/Villvattnet i Burträsk är en dotter till Anders Olofsson i Bastuträsk 2, så om någon har uppgifter/källor som mer direkt stödjer det påståendet vore jag också glad...

83
Ett par saker kan läggas till det sagt ovan.


Först är tyvärr bouppteckningar inte speciellt effektivt eftersom de börjar finnas med någon frekvens alltför sent i Skellefteå.



Primärt så är det i stället hfl man får använda för tiden omkring 1725 till 1815. Årtalen för folks död är relativt konsekvent noterade under denna period (i hfl AI:2 till AI:5). Notera dock att perioden från omkring 1750-talet till 1771 är lite sämre och dödsår saknas ofta (speciellt problematiskt under 1760-talet). Generellt är det lättaste sättet för att följa hfl från en volym till nästa att använda INDIKO som nämns ovan, eftersom det där är specifikt noterat vilken bok och sida varje uppgift är tagen från (gäller dock ej födelse- och dödböcker som inte använder samma beteckningar och därför kan vara svåra att hitta givet INDIKO). Hfl är generellt inte så bra för att hitta barn som dog mycket unga dock, eftersom de ofta inte alls är noterade (men kan vara noterade i räkenskaperna för fattigvård jag nämner nedan).


I den mån dessa uppgifter behöver kompletteras, till exempel om man misstänker att någons död inte noterats, så kan man med fördel använda kommunionslängderna DII:1 till DII:4. Dessa är ofta ganska förstörda och svåra att hitta i, men kan ibland ge information om ungefär när någon dog, som inte går att hitta i hfl (eftersom de är noterade döda under specifika årtal).


För att bli något mer specifik map när döden inträffade, kan man också använda sig av LIII:2 och LIII:3 (räkenskaper för fattigvård) som täcker perioden 1729-1814. Här står när testamente gavs för olika personer, vilket ofta (åtminstone i Skellefteå) i den mån det går att kontrollera, är samma dag som begravningsdagen. Det finns vidare också register till dessa två böcker som kan göra det lättare att söka i dem. Dessa register finns inte, såvitt jag vet, i Arkiv Digital, men de finns på SVAR (Riksarkivet), så om du har tillgång till ett konto där så börjar dessa på sidorna A0037588_00001 respektive A0037587_00001
Här kan också nämnas att registret över de döda 1802-1814 som hänvisas till av Maud Svensson ovan också finns på SVAR med startsida A0037585_00001


Slutligen kan också nämnas att dödsuppgifter för 1600-talet inte saknas i Skellefteå utan finns med i kyrkoräkenskaperna (avseende testamentspengar) i ganska hög grad, även om det ofta kan vara svårt att identifiera den specifika personen som avses på grund av avsaknaden av hfl. Detta avser alltså LIa:1 (som är någorlunda användbar åtminstone från 1620-talet till 1650), LIa:2 (1651-1685) och LIa:3 (användbar för perioden 1686-1697). Perioden från 1698 till 1720-talet är generellt svår såvitt jag kan avgöra.

84
Markaryd / SV: Påvel Nilsson(1634-1689) i Flässeryd
« skrivet: 2017-03-30, 01:37 »
Jag hittar en Påvel i Tånneryd 1662 tillsammans med en hustru Elisa. Det verkar kunna vara samma Påvel som finns i Tånneryd åtminstone från 1653 och åtminstone till 1676 (men inte 1680) även om hans hustru verkar vara en hustru Kierstin åtminstone 1653 och 1654, och att han noteras dragon utan hustru 1658 (jag har bara kollat vissa år här). Om det är en och samma Påvel är det nog dock inte en Påvel av intresse för dig eftersom han kallas Påvel Gunnesson 1653. Det verkar dock vara den enda Påvel som noteras på tidigt 1660-tal i Markaryd. Oavsett ursprung så skulle man väl kunna misstänka (vilket du antyder) att din Påvel Nilsson var i en annan socken vid den här tiden.

85
Markaryd / SV: Påvel Nilsson(1634-1689) i Flässeryd
« skrivet: 2017-03-29, 01:38 »

Trots att jag forskat en hel del på Markaryd verkar jag inte ha stött på just personerna du tar upp ovan.


Vill bara säga så att detta inte missas. Det står faktiskt i transkriberingen ovan av det aktuella domboksmålet
"Samaledes påfwell Nillson betallning wpburit för
sin Jorda arfweluth i soragårdh Markarydh 44 dlr Smt"
Så uppenbarligen fanns det en son Påvel till Nils Jacobsson.


Jag skulle nog säga att det inte nödvändigtvis innebär att det är "rätt" Påvel Nilsson, men bara för att förtydliga så att det inte missades...

86
Burträsk / SV: Mårten Nilsson 1661 Kalvträsk
« skrivet: 2017-02-22, 21:48 »

Jättebra, tack! Jag hade inte tänkt på att kolla roteringslängderna. Även om det i sammanhanget låter som en rimlig ålder på Anders Andersson så gör det nog också det rimligt att Per Andersson kan vara en son, även om hans äldsta son i sin tur är född 1646, vilket då skulle innebära det möjligt att Per och Nils är bröder.


Jag tror jag lokaliserat den aktuella roteringslängden på SVAR nu för övrigt, vilken kan hittas som bildid SVAR: A0055026_00089
Avser alltså första Anders Andersson på sidan, under Willwattnet.

87
Burträsk / SV: Mårten Nilsson 1661 Kalvträsk
« skrivet: 2017-02-19, 18:10 »

 :)


Tänkte lägga till en sak bara.


Efter det att jag funderat lite på det här så måste jag nog erkänna att det inte egentligen går att vara speciellt säker på vilken generation Per Andersson kan tänkas tillhöra. Även om uppgiften om Anders Perssons födelse 1646 är överdriven, så verkar det definitivt som om Per Andersson är äldre än Nils Andersson och även om vi antar att alla dessa personer faktiskt kommer från samma släkt, behövs det nog mer för att avgöra om Per Andersson då är en son till Anders Persson, eller en son till Anders Andersson.


Hela släktskapsfrågan verkar ytterligare kompliceras av att den person som står på gården 1629 verkar vara en Anders Jonsson...
Landskapshandlingar 1629: SVAR A0044494_00083

88

Hej!


Jag har ytterligare ett problem jag inte verkar kunna lösa själv som jag misstänker kanske inte är så avancerat.


Stora(?) Sven Larsson i Bygdeträsk sägs på många ställen vara gift med en Elsa Andersdotter, ca 1630-1701, och hon ska vara dotter till Anders Värnicksson (Wernicksson ed) i Bygdeträsk. Det hela verkar knappast orimligt och inte heller en uppgift som man bara skulle ta ur luften, så jag antar att det finns något skäl till att denna koppling gjorts. Jag har gjort vad jag kunnat för att hitta domboksinlägg eller dylikt som styrker detta men verkar ha misslyckats hittills. Kan någon som vet varifrån uppgiften härrör klargöra detta så vore jag ytterst glad. Gärna med källnoteringar, men i vilket fall mer klargörande varifrån uppgiften alls kommer!


Hälsningar
Stefan Gelow

89

Tack bägge för att ha avslutat det åt mig!


Vi får nog anta att rätt person avses även om prästen räknade fel på 10 år (och säger att han var 35 år 6 månader och 16 dagar, snarare än 45 år, 6 månader och 16 dagar...).

90
Burträsk / SV: Mårten Nilsson 1661 Kalvträsk
« skrivet: 2017-02-18, 23:56 »



Att gå längre bak än Nils Andersson är lite mer vanskligt och verkar inte helt enkelt. Allt jag har hittat är mantalslängder och jordeböcker, så utan specifika domboksuppgifter eller dylikt blir det hela ganska spekulativt.


Föregångaren på samma gård är Per Andersson och det verkar rimligt att det är en bror till Nils Andersson. När Nils Andersson tar över gården verkar en liten del av gården innehas av Zachris Svensson, som verkar vara gift med en dotter till just Per Andersson.


Pers son Anders är sannolikt den lilla Anders Persson från Kalvträsk som senare tar över Hedensbyn 1 i Skellefteå omkring 1687. Se här Ulf Lundströms "Skellefteå Socken 1650-1790" s 615. I själva verket verkar det rimligt att den Per Andersson som enligt denna bok arrenderade en del av Hedensbyn 1 1662-1665 är just Per Andersson från Kalvträsk. Det är just 1665 han verkar börja noteras i mantalslängder på Kalvträsk. Därför bör det noteras att uppgiften i boken om att "Per Andersson möjligen är en bror till Erik Andersson" inte verkar sannolik. Det verkar nämligen helt klart att Anders Persson inte var släkt med Erik Andersson eftersom det finns domboksuppgifter från 1688 (tror jag) som ger honom rätt att ta över gården eftersom ingen av Eriks släktingar och fränder var beredd att göra det.


Den rimligaste tolkningen jag kan göra är att den Anders Andersson som, såvitt jag kan tolka jordeböckerna, står på samma gård före Per och Nils, är deras fader. Han har mantal åtminstone 1642 till 1663 såvitt jag kan se (det står 1665 någonstans men jag verkar inte kunna hitta honom det årtalet). Det verkar som att 1642 vilket är första året jag hittat honom, så är hemmanet delat mellan honom och en hustru Anna. Det är mest spekulation om vem denna Anna skulle kunna vara. Föregångaren till dessa verkar vara en Anders Persson, som finns i jordeböckerna 1636 åtminstone. Möjligen är det Anders fader, men jag tycker det är lite för svagt för att vara beredd att dra den slutsatsen. En Anders Persson, som möjligen är denna, dör omkring 1660:
Tp: Burträsk LIa b43: AID:1v393306.b43: "Efter S. Anders Pärsson i Kalffträsk ___ 4 daler"


Nils Anderssons fader, oavsett om det nu är Anders Andersson eller inte, verkar dö omkring 1687.
Tp: Burträsk LIa:2 s11 SVAR C0034003_00015: Dom Remi 1687 [1687-02-20]: [Oklar beteckning] Nils Andersson i Kalfträsk gifwit i Testamente efter sin salig[?] fadher och barn [8;-]

91
Burträsk / SV: Mårten Nilsson 1661 Kalvträsk
« skrivet: 2017-02-18, 23:28 »

Är ingen expert på detta men har intresse av samma information. De som har mer uppgifter får därför jättegärna komplettera.


Angående just Mårten Nilsson i Kalvträsk så är det ganska klart att fadern är Nils Andersson. Jag har sett att han ska ha kallats Nils Mårtensson någonstans, men hittade inte det när jag undersökte mantalslängder nu åtminstone, utan han verkar kallas Nils Andersson alla år han har mantal mellan 1678 och 1702.


Just 1702, se tex SVAR A0001796_00112 Villvattnet 1/Kalvträsk står det "Nills Andersson eller sonen Mårten Nilsson" som ägare, vilket jag har fått förklarat för mig är ett uttryckssätt som används när det varit två ägare under perioden. Det verkar rimligt att uppfatta uppgiften precis som den låter, alltså att Mårten är en son till Nils, eftersom söner och även döttrar noterats i mantalslängderna vid flera tillfällen tidigare på Nils Andersson.


Detta är också rimligt vid detta tillfälle eftersom Nils Andersson dog detta år, troligen omkring Mars 1702:
Tp: Burträsk LIa:2 s135 SVAR C0034003_00068: 1702-03: Testamentet efter Gamle mannen Nils Andersson från Kalfträsk är gifwit [1;28]


Vidare noteras ingen hustru på Mårten ovan, vilket också stämmer med att han verkar gifta sig först senare samma år:
Kyrkopengar: Burträsk LIa:2 s139 SVAR C0034003_00070: 1702-12: Mårten Nilsson i Wilwatnet gifwit för brudgumsdaler [1;-]
Senare i hfl noteras också 1702 som året det Mårten och Malin gifte sig.


Avseende Nils Anderssons hustru har jag inte hittat så mycket information. Allt jag lyckats få fram är att det verkar som om hon dog 1715.
Tp: Burträsk-AC-LIa-2-1685-1722-Bild-106-Sida-224 [AIDv393307.b106.s224] Kalvträsk, Burträsk [SVAR C0034003_00112]: 1715-09-18: Testamente efter Mårten Nilss moder i Kalfträsk [-;30]


En uppgift som verkar fara runt om att Nils Anderssons hustru dog 1698 tror jag är felaktig. Jag har tittat noga på uppgiften ifråga och jag tror att det står "faster" snarare än "hustru". Även om "far syster" eller "fader syster" eller dylikt verkar mycket vanligare vid denna tid så står det också på ett annat ställe på samma sida "moster" ytterst tydligt så jag tror det är rimligt att det faktiskt kan stå "faster". Även om det liknar sättet som "hustru" brukar skrivas på, verkar det skilja sig från andra "hustru" på samma sida.
Tp: Burträsk LIa:2 s109 SVAR C0034003_00055: 1698-07-16: Testamente efter Nils Anderssons faster i Kalfträsk [-;24]


En annan uppgift som verkar dyka upp här och var är att Nils Anderssons hustru skulle vara Elin Olofsdotter, dotter till Olof Olofsson och Cecilia Påvelsdotter från Kattisträsk 3 i Skellefteå. Jag vet inte vad ursprunget till uppgiften är (det hänvisas ibland till boken "Bönder och gårdar i Skellefteå socken", men den verkar inte ha uppgiften ifråga"; Där står i stället att Elin Olofsdotter var gift med Lars Mårtensson i Kalvträsk; något som ska ha kommit från Bureuppgifterna). Jag kan inte se annat utan specifik källa än att det verkar väldigt orimligt rent tidsmässigt och att i den mån Elin Olofsdotter finns i släkten är det i sådana fall snarare som Nils Anderssons farmorsmor eller dylikt, även om jag alls inte undersökt detta i någon större grad.


Angående Mårten Nilssons hustru Malin har jag inte hittat någonting alls, så någon som vet mer får gärna upplysa om det...

92
Burträsk / SV: Olika Nils Hansson i Burträsk
« skrivet: 2017-02-15, 19:24 »

Hej!


Jo, såvitt jag också kan avgöra så är det väldigt struligt om dessa olika Nils Hansson i Åbyn, och jag har mest frustrerat kommit fram till att jag inte riktigt får det hela att gå ihop. Kanske är det någon som faktiskt vet något som kan svara på denna fråga?


Vad som är klart dock är att den Nils Hansson som levde 1607-1688 och som går att spåra bak till Jöns i Avan bodde i Åbyn 1, Skellefteå och inte Åbyn 1, Burträsk. Såvitt åtminstone jag kan avgöra finns inga kopplingar mellan den familjen (där det fanns länsmän och personer med namnet Åman) och Nils Hansson i Åbyn, Burträsk.


Det verkar dock ändå finnas två Nils Hansson i Åbyn, Burträsk, även om jag inte riktigt fått det klart för mig. Den jag själv försökt undersöka är far till (såvitt jag förstår) Karl Nilsson och Östen Nilsson i Åbyn, Burträsk, men det måste rimligen vara en tidigare Nils Hansson än den du är ute efter.


"Din" Nils Hansson verkar nämnas i två domboksmål 1692-1693 där det talas om åkertegar under Skråmträsk, Skellefteå, som hans far Hans Nilsson brukat i Åbyn, Burträsk. Hans Nilsson sägs där ha gift sig till Burträsk, vilket torde antyda att han kom från Skellefteå (men knappast Åbyn, Skellefteå). En spekulation här (och det är verkligen en spekulation eller arbetshypotes) är att denna Hans faktiskt kommer från Skråmträsk. Om så vore fallet är den mest sannolikaste platsen han skulle komma från gården Skråmträsk 6, och då (enligt Ulf Lundström Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650 2:a upplagan s361; Ingen Hans Nilsson nämns dock där) skulle rimligen hans föräldrar vara Nils Svensson och Anna Hansdotter. Den första som tar upp frågan om ängsstycket Hans Nilsson brukat i Skråmträsk är Johan Jonsson på just Skråmträsk 6, vilket i sådana fall skulle vara en brorson till Hans Nilsson. Det faktum att det inte nämns kanske kan tas som att min spekulation är felaktig, men ingenting jag skulle dra alltför stora växlar på. I vilket fall är läget, såvitt jag vet, ytterst oklart.


Om någon vet något mer, eller upptäcker att jag pratar strunt på något vis får de gärna påpeka det! Jag har troligen inte efterforskat allt detta tillräckligt för att vara säker på att jag inte är helt fel ute.

93
Umeå landsförsamling / SV: Maria Andersdotter, 1749-1818 (?)
« skrivet: 2017-02-11, 22:36 »


Hej!


Jag är övertygad om att det går att hitta rakare och säkrare kopplingar med lite tid och tålamod, men det är möjligt att åtminstone göra kopplingen mycket trolig.


Notera i Granträsk, Burträsk AI:4 s123 AID:v139032.b130.s123 att Maria har en broder Johan Andersson född 1739 som är noterad "soldat i Piteå".


Senare i Ekorrsele 3, Degerfors, hfl 1809-1814 Degerfors AI:1 s328 AID:v139161.b330.s328 så står Zachris Olofsson född 1760 och Hustru Maja Andersdr född 1749 med sonen Anders Wilhelm född 1789. Nedan står "dess Svåger" Nyb. Jan Andersson Friskopp född 1739, död (ca 1813). Han finns också i dödboken 1813 där han noteras "soldat Friskopp" AID:v139193.b154.s300 .


Det verkar inte finnas någon anledning att tro att han är Zachris svåger på annat sätt än just genom att vara bror till Maria.


Han torde också ha varit soldat Friskopp i just Piteå, vilket kan troliggöras genom födelsenotisen för en son Johan född (döpt?) i Hortlax 1770-10-27 Fb Piteå lfs CI:4 s213 AID:v138644.b111.s213 där Johan noteras son till en Soldat Johan Friskopp.


Jag erkänner att detta fortfarande inte är vattentätt, men jag tror att det går att göra det. Men det verkar som om det lättaste sättet kanske är att säkerställa Johan Friskopps anor snarare än den troliga systern Maria. I vilket fall så uppfattar jag att det är lite för mycket "sammanträffanden" för att det inte ska betraktas åtminstone som en mycket stark arbetshypotes.


Det verkar för övrigt som om Maria for runt, och hon verkar bland annat ha varit i Kattisträsk, Skellefteå 1770-71.


Tillägg: Noterar just att ett av dopvittnena vid sonen Anders Vilhelms födelse 1789-07-17 AID:v139192.b25.s21 är "Mårten Andersson i Hjuken". Detta måste rimligen vara den Mårten Andersson som finns i hfl Degerfors 1794-1800 i Hjuken 9 AID:v139161.b33.s26 där det noteras en Mårten Andersson född 1741. Det finns också en broder till Maria i Granträsk som heter Mårten och är född 1741 i hfl AI:4 som nämns ovan. Det är ett sammanträffande för mycket såvitt jag kan se... Sen kanske man bör leta upp lite mer direkta kopplingar om man vill...


94

Hej!


Jag har försökt klargöra ödet för de (såvitt jag kan avgöra) 18 barnen (med två hustrur) till Per Persson Lundberg (född 1758-04-29 i Flarken, död 1811-05-02 i Flarklund). Jag har nu spårat alla utom just Per född 1790-05-04 så nu undrar jag om någon vet vad som hände med honom och var han sedermera dog. Han levde omkring 1813, oklart var, då det gjordes bouppteckning och dylikt efter fadern, men verkar inte finnas noterat var han var och jag har inte lyckats hitta honom heller. Möjligen inte svår att hitta, men ett frustrationsmoment till dess...


Hälsningar
Stefan Gelow

95

Hej!


Alla jag kan hitta verkar eniga om att Karin, som 1718-11-30 gifter sig med Mikael Olofsson (född 1702-01-12, död 1767-05-16 i Ljusvattnet), och är född 1694-10-14 och död 1760-12-25, är dotter till Erik Eriksson i Risåträsk. Detta verkar fullt möjligt, och en Karin verkar "försvinna" i hfl Risåträsk vid rätt tid. Detta till trots verkar det inte finnas refererat till någon specifik källa som faktiskt klargör denna koppling. Jag är nästan säker på att det finns någonstans, men jag har inte kunnat hitta någon och är lite trött på att försöka uppfinna hjulet igen. Därför så skulle jag uppskatta om någon refererar till ett ställe i kyrkoböcker eller domböcker som faktiskt gör klart Karins ursprung åtminstone indirekt via syskon eller dylikt.


Skulle vara väldigt trevligt att få detta bekräftat innan jag jobbar vidare på Risåträsk-grenen!


Hälsningar
Stefan Gelow

96
Berga (G) / SV: Berga (G)
« skrivet: 2017-01-15, 22:29 »

Birte och Lars,


Inser att allt det här nog måste sammanställas på något vis. Tack Birte för presenterade domboksnotiser! Om du har några fler sådana om Sven Bondesson och hans hustru och deras barn får du jättegärna ta upp dem, speciellt om det kan koppla Sven eller Kerstin till några syskon från Voxtorp eller dylikt.


Skulle bara göra en viss komplettering till Birtes inlägg, för att klargöra något. Personerna i målet nr 22 1743 som nämns ovan har följande relationer till Arvid och Erik Svensson, såvitt jag kunnat påvisa (avser Berga om inget annat sägs):


Käranden:


[Avskedade nämndeman Johan Israelsson i Ramskog] - Gift 1722-12-28 med Eriks dotter Kerstin (döpt 1706-09-23 i Torlarp)


[Lars Eriksson i Torlarp] - Eriks son, döpt 1701-01-(06 eller 13) i Torlarp


[Petter Arvidsson i Mansnäs] - Gift 1726-10-30 med Eriks dotter Elisabet, född 1708-11-22 i Torlarp


[Sune Persson där sammastädes] - Gift 1711-06-18 med Eriks dotter Brita (döpt 1695-11-24, begravd 1766-03-16 i Torlarp)


[Nils Carlsson i Tofta] - Det här är inte en person jag stött på tidigare, men det verkar väl rimligt att vederbörande skulle kunna vara gift med den Märta Eriksdotter i Toffta, som bar fram barnet vid tex Sunes son född i Torlarp 1723 och att detta då är en ytterligare dotter till Erik. Det är dock inget jag kan bekräfta, då jag inte har hittat någon födelsenotis för en sådan dotter.


[Gustaf Andersson i Nygård.] Som sagt av Birte avser detta sannolikt Annas son född 1719-06-29 i Nygård, Ryssby


Svaranden:
[Änkan Malin Zackrisdotter] Arvids andra hustru, död 1743-10-04 i Mårarp, Ryssby, 76 år gammal, med vilken han gifte sig 1721-04-10 i Ryssby (varför ingen av Arvids barn har henne som moder)


[Bengt Israelsson i Mårarp Lunden] - Änkling efter Arvids dotter Anna (lysta 1705-05-28) (Anna döpt 1689-10-07 i Staffansboda, Ryssby, död 1733-07-16 i Mårarp Lunden, Ryssby)


[Johan Eriksson i Ottersnäs] - Gift 1709-06-07 i Ryssby med Arvids dotter Märta (född 1692-10-06 i Staffansboda, Ryssby, död 1747-01-09 i Ottersnäs, Ryssby)


[Lars Jönsson i Boaryd.] - Gift 1724-05-10 i Ryssby med Arvids andra dotter som också hette Anna (!), född 1706-06-24 i Staffansboda, Ryssby, död 1774-06-27 i Stora Stockaryd, Ryssby


(Lars Jönsson och Anna Arvidsdotter för övrigt mina anor här)

97

Det framgår inte riktigt hur mycket du sett från annat som skrivits på anbytarforum, men jag tror det nämnts tidigare (om än troligen under Ryssby (G)) att Erik Svensson är son till Sven Bondesson och Kerstin Larsdotter, vilka kom från Voxtorp men bodde i Väraboda, Ryssby och senare Tuna Norregård, Ryssby. Det går att hitta en del om den familjen i anbytarforum på några olika ställen (bland annat en diskussion omkring november 2014 under Ryssby som du möjligen redan sett). I själva verket lär dessa två vara anor till en mycket hög andel med anor från Ryssby, Berga och Agunnaryd, eftersom de hade åtminstone 9 barn som uppnådde vuxen ålder och hade egna barn. Jag har funderat tidigare på att gå igenom den släkten här så att det skulle gå att komplettera med sådant jag missat men andra har upptäckt, för att undvika att hjulet uppfinns alltför många gånger, men det har inte riktigt blivit av...


/Stefan G

98
Övergran / SV: Övergran
« skrivet: 2016-12-25, 12:14 »

Hej Monica!


Det vore lättare om du skrev något mer om personen så man vet att det är rätt person som avses, men eftersom jag ser att den Anna Andersdotter du verkar hänvisa till ska vara född 1748, så är det antagligen den Anna Andersdotter, noterad svärmoder till tolvmannen Jan Ersson i Brunsta, som dör 1837-10-30 och begravs 1837-11-05, 89 år och 7 månader gammal i C:6 s137 dödnotis nr 31 [Övergrans kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11834/C/6 (1824-1852), bildid: C0004749_00160]


Vederbörande har också en bouppteckning där det står att hon dog 30/10 1837 och lämnar efter sig sonen torparen Jan Andersson i Stubbhagen och Yttergrans socken, samt dottern Christina Andersdotter som är gift med nämndemannen Johan Ersson i Brunsta [Håbo häradsrätt, Bouppteckningar, SE/ULA/10423/F I/14 (1835-1839), bildid: C0104529_00280]

99
Ryssby (G) / SV: Jonas Andersson
« skrivet: 2016-09-08, 00:31 »

Jag har Jonas Andersson bland mina anor (genom sonen Karl) och har arbetat en hel del med den där familjen så om det är några andra födelse- eller dödsnotiser eller dylikt du behöver hitta är det möjligt att jag redan noterat dem och kan hjälpa till. Jag antar att du hittade notisen för hustrun eftersom du inte frågade om det?






100
Tack så mycket! Jag hade inte insett att den faktiskt gick att hitta i Arkiv Digital så nu är det inget tvivel om kopplingen mellan Sara Olofsdotter och Erik Olofsson.


Fins det också något ställe med vilket man kan koppla Erik Olofsson till Olof Jacobsson och också på något vis få in Elisabet?




101

Hej!


Det här är mest en kort fråga då jag inte verkar kunna riktigt hitta källor. Enligt till exempel "Skellefteå socken..." så är Elisabet Olofsdotter från Bygdsiljum (1645-1733) gift med Johan Andersson från Skråmträsk, senare i Medle, samt Sara Olofsdotter (1654-1730) gift med Erik Andersson Lamm i Skråmträsk (Johans broder). Det verkar ganska klart.
Generellt (i diverse släktträd och på anbytarforum) verkar det som om dessa båda kopplas till Bygdsiljum 5 som döttrar till Olof Jacobsson, och jag har notoriskt svårt att hitta var kopplingen har visats. Någon hänvisade till dombok där Elisabet indirekt kunde kopplas dit (via en broder tror jag). Nu hittar jag dock inte var det gjordes. Sara Olofsdotter kan jag inte ens hänföra till Bygdsiljum då det verkar stå Bygdeträsk i vigselnotisen...
Därför, skulle någon lite kort hänvisa till domböcker (gärna med sammanfattningar om domboken inte finns tillgänglig i Arkiv Digital) eller andra källor som kopplar dessa till Bygdsiljum och helst då också till Olof Jacobsson innan jag blir gråhårig av det här... Tack på förhand!


Hälsningar
Stefan Gelow

102
Tutaryd / SV: Maria Sjöberg Tutaryd
« skrivet: 2016-07-04, 00:55 »

Jättebra fynd!


Jag ska jobba vidare med detta, men nu direkt skulle säga att det är mycket osannolikt att det inte handlar om rätt person. Som du säger står Marias födelsedatum noterat i Tutaryd i hfl och namnet Sjöberg torde inte vara enormt vanligt i området. Förutom detta så finns också som dopvittne till första dottern (Fb Ryssby CI:3 s117 dop nr 41 1731) en J Siöberg i Hielmary. Skulle naturligtvis gärna styrka detta ytterligare, men verkar som en mycket stark länk att arbeta vidare på. Tack för det !


Hälsningar
Stefan G


103

Hello!


Just want to mention that the problems you are having with Ancestry is because the normal records for Markaryd simply aren´t available (by any means) for those years because of fires and the like, so it's always a problem when dealing with Markaryd.


Anyway, I think I have found the family in question.


Looking in the SCB records for 1860, the G Svensson mentioned by Lars-Ola, born 1838, can be found [Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Primärmaterial, utdrag ur husförhörslängderna, SE/RA/420401/03/H 1 A/42 (1860), bildid: A0056049_00444] however there is another G Svensson in Hannabad on the next page A0056049_00445 who seems more likely, in the following family:
G Svensdotter [noted as widow], torpare at Pehrsbacken born 1811; A Svensdotter born 1833, J Svensdotter born 1835 and G Svensson born 1838.


The family can be found in Pehrsbacken under Hannabad Hulegård in 1833-1837 [Markaryd (G) AI:8 (1833-1837) bild 228 / sid 217 (AID: v19086.b228.s217, NAD: SE/VALA/00245)]
Swen Gunnesson [changed from Gunnarson] born 1800-03-05; Wife Gustafwa Swensdotter born 1811-07-22; Daughter Anna born 1833; Daughter Johanna born 1835-02-11.


The husband of Gustawa apparently dies in 1841-07-13 [Sunnerbo häradsrätt (G) FII:38 (1842-1843) bild 122 / sid 239 (AID: v76243.b122.s239, NAD: SE/VALA/01582)]. Likely in Pehrsbacken but the estate only says "under Hannabad Hulegård". He is said to have left his wife Gustawa Swensdotter and three children, namely daughters Anna, 9 years of age, Johanna, 7 and son Gunne, 3. Another thing to note [when going further back] is that one of the custodians [uncertain if that is the correct term] is Jonas Gunnesson in Norra Ösjö[?] of Hishult county in Halland, so it seems far from unlikely the father of Gunne might have some connection to Hishult.


Later in 1871, the family can be found in Hannabad Westregård [on the page for Pehrsbacken, the widow is said to be owner and living in Hannabad Westregård] [Markaryd (G) AI:9 (1871-1876) bild 194 / sid 184 (AID: v19087.b194.s184, NAD: SE/VALA/00245)]. Gustawa is noted to have been born in Markaryd 1811-07-22, becoming a widow 1841-07-13 and dying 1876-08-07. Both her daughters are still there, but Gunne is not, so it seems likely he can be the one noted to have left Markaryd in 1865.


I haven´t really checked if there is another Gunne Svensson that could be the one moving in 1865, so I leave that as an excercise, but I'd say it's likely this is the right person and therefore the right parents (which of course is the next thing to work on...).


Regards, Stefan, Järfälla




104
Hellvi / Hellvi
« skrivet: 2015-12-27, 16:07 »
Jag har problem med bruksägaren Olof [Olofsson?] Hederstedt i St Olofsholm i Hellvi. Han ska enl. hfl Hellvi AI:1 s65 AIDv61034.b800.s65 födas 1726-01-01 och gifter sig antagligen omkring 1758 med änkan Cecilia Neostadius då de har en dotter född 1759, Brita Elisabeth. Olof dör 1791-04-29, begravd 1791-05-04, enl db Lärbro CI:1 s585 AIDv62079.b3020.s585.
 
Enligt uppgift ska han vara son till Olof Olofsson och Brita Jönsdotter i Mölner, Väte, och det är det jag har problem med att hitta. Det verkar inte osannolikt då hans (givet att detta är korrekt) brorson verkar kalla sig Hederstedt, så någon koppling till familjen verkar det finnas, men skulle någon kunna peka ut vad som faktiskt kopplar honom mer specifikt till Mölner, Väte eller familjen ifråga? Ja har inte lyckats lokalisera ngn bou eller dylikt, även om det möjligen skulle kunna finnas en. Han nämns inte heller i brodern Jöns bou och ingen fadderkoppling finns åtminstone för dotter Brita Lisa.

105
Burs / Burs
« skrivet: 2015-12-19, 23:39 »
Hej,
 
Jag undrar om någon kan referera till vilka källor som använts av folk på nätet och här på anbytarforum avseende Hummelbos i Burs och då kanske framförallt Jacob Larssons familj (född cirka 1630 enligt uppgift), där han har ett antal barn med två hustrur. Det refereras till en uppdelning av gården 1698 och jag kan tänka mig att dokument om detta skulle kunna vara en källa, men jag skulle uppskatta om någon kan peka ut det. Jag är annars intresserad av att få reda på vilka källor (alltså dombokshänvisningar eller dylikt) som används även för tidigare anor i den släkten.
 
Skälet är Lars Smiss i Lau, som då enligt ovan ska vara Jacobs son Lars Jacobsson från Hummelbos i Burs. Jag upptäckte att en domboksnotis (kan referera till den i morgon men har inte tillgång till den här) gjorde klart att min ana Nils Tomasson i Rotarve, Lye, var gift med en syster till Lars Smiss och det verkar som det då ska avse Beata Jacobsdotter (vilket verkar rimligt då min ana här råkar vara Nils dotter med just namnet Beata som gifter sig till Sibbenarve i Öja). Samma domboksnotis gör också klart att Lars å sin sida är gift med en syster till Nils i Rotarve och därför rimligen är en Tomasdotter, vilket för övrigt också kan förklara varför han har en son med namnet Tomas.
 
Men som sagt, av detta skäl upptäckte jag att Jacob Larsson torde vara en ana, men skulle då vilja veta vilka källor som kopplar honom till Lars Smiss i Lau i första hand.

106
Hej Katrin,
 
Jag har inte själv haft någon källa för fasta helgdagar utan har bara gått till wikipedia vid behov, men ser att sidan du hänvisar till faktiskt också hänvisar till en listning över just fasta dagar som var samma datum varje år (som kyndelsmässodagen eller helgondagarna avser).
https://familysearch.org/learn/wiki/en/Fixed_Feast_Day_Calendar_for:_Sweden
 
Om du går till respektive bokstav står både Andersdagen och Tomasmäss där.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-12-11 12:56)

107
Jag är inte expert på just detta, men jag skulle gissa att det handlar om Tomasdagen (Tomasmäss) 1693, alltså 21 december, som begravningen utfördes. Notera att den översta här avser 22 p. Trinit, (12 November 1693), och den andra sannolikt Sankt Andreas-dagen (Andersmäss) 30 November, varför tidslinjen verkar stämma.
 
Avseende dödsplatsen tror jag som du att det står Backe, och det verkar väl inte orimligt att det avser Västerbacke eftersom du förväntar dig en som dör just där, men jag har inga specifika kunskaper om Själevad för att kunna avgöra om det är rimligt att anta. Dock inte ovanligt motsvarande förkortning eller ospecificerad beteckning av en plats som senare (när en ny backe dyker upp...) specificeras.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-12-10 00:00)

108
Ryssby (G) / Ryssby (G)
« skrivet: 2015-12-08, 00:04 »
Ulf, eftersom dödnotiserna i Ryssby är såpass noggranna finns det ganska mycket att hitta om dessa personer. Ska bara ta upp ett par saker.
 
Först vill jag bara påpeka att Bengt Israelsson verkar ha döpts 2 advent 1683 (och inte 1684) vilket innebär 1683-12-09 [Berga-C-1-1680-1720-Bild-39-sid-67 AID:v30789.b39.s67]. Såvitt jag har fått fram så hade han (åtminstone) 5 bröder (varav tre finns i fb) och 1 syster (i fb), men Niklas har troligen fler detaljer där (jag har inte dem bland mina anor).
 
Sen avseende modern Anna Arvidsdotter (vars föräldrar är mina anor, via hennes syster) så står som Niklas säger hennes föräldrar i db. Den gör också att man kan identifiera henne i fb. Hon föddes 1689 döpt 1689-10-07, dotter till Arvid  Svensson i Staffansboda och hans hustru Karin Jönsdotter [Ryssby-CI-2-1688-1700-Bild-13-sid-17 AID:v30301.b13.s17]. Hon ska enligt faderns dödbok 1742 vara ett av sju barn varav två vid det laget var i livet, även om jag bara kunnat lokalisera sex, fem döttrar och en son.
 
Faderns db, död 1742-05-19: Arvid Svensson: Ryssby-CI-4-1735-1762-Bild-83-sid-159 [Nr 22 1742] AID: v30303a.b830.s159
Han är i sin tur son till Sven Bondesson och Kerstin Larsdotter (enligt faderns db en av 12 barn även om jag bara hittat 10) och om du letar här så finns det mer om den familjen under Ryssby i anbytarforum.
 
Moderns db, död 1719-08-29: Karin Jönsdotter: Ryssby-CI-3-1701-1735-Bild-780-sid-147 [Nr 43 1719] AID: v30302a.b780.s147
Om hennes föräldrar har jag inte hittat så mycket. Möjligen vet någon här mer om Karins fader Jöns Arvidsson i Staffansboda. Modern Botel Larsdotter dör bara veckor efter dottern Karin, 1719-09-14 och hennes dödnotis är två db ner, som nr 45 1719.
 
De ungefärliga årtalen givna i db måste tas med en nypa salt i Ryssby (verkar som information om ålder vid giftemål och antal år gifta och dylikt är någorlunda korrekta, men summerat så blir de ofta överdrivna). Det verkar dock som om det finns en vigselnotis för Arvid och Karin Trinitatis 1688 [1688-06-10], nr 7 1688 Ryssby-CI-1-1676-1691-Bild-104-sid-173 AID: v30300.b104.s173

109
Övergran / Övergran
« skrivet: 2015-11-02, 15:30 »
Bertil, de flyttar inte till Övergran utan till Össeby-Garn.  
Son Erick Alfred Nr 12 1857 fb Össeby-Garb CI:2 b35 AID:v94822.b35 född 1857-05-19, döpt 1857-05-24 i Hakunge[?]
Son Carl Wilhelm Nr 16 1859 fb Össeby-Garn CI:2 b37 AID:v94822.b37 född 1859-04-06, döpt 1859-04-10 i Wik, fadern noterad avliden.
 
Hfl Pukeby 1856-1860: Össeby-Garn AI:8 s470 AID:v94799.b335.s470 Jonas Wenngren noterad död 1858-10-02, hustru flyttad till
Hfl Rönninge ägor 1856-1860: Össeby-Garn AI:8 s351 AID:v94799.b213.s351
 
Db Össeby-Garn FI:1 b76 Nr 31 1858 AID:v94831.b76 Jonas Wenngren död av förkylning 1858-10-02, begravd 1858-10-08, 46 år, 6 månader, 15 dagar gammal. [Plats något svårläst: Aspenbro?]
 
Hälsningar
Stefan Gelow

110
Övergran / Övergran
« skrivet: 2015-11-02, 15:01 »
Salka, tror du behöver ha tillgång till (själv eller på bibliotek ed) Arkiv Digital eller något för att komma vidare. Kan dock säga detta: Mats Matsson dör uppenbarligen 1778-05-01, 67 år gammal [se AID:v127761.b158.s150 Övergran C:4 s356]. Men hur säker är du på uppgiften om födelse? Jag lyckades inte (snabbt) hitta honom i hfl omkring hans död, men finns födelsedatumet noterat någonstans i hfl? I fb så har Mats Andersson i [Muranbo?] en son född just 1711-07-19 [se AID:v127758.b74.s69 Övergran C:1 s70] men han heter Johan, så utan uppgifter som kan bekräfta att detta är fel av prästen, så skulle jag inte säga att han har hittats än. Verkar inte finnas någon Mats Matsson född i de krokarna såvitt jag (snabbt) kan avgöra.
 
Om ditt år 1737 är korrekt så finns en trolig vigselnotis i Övergran vilken är mycket svårläst. Övergran C:2 s35 AID:v127759.b40.s35
1737-10-05. Drängen Mats Matsson[?] från Nyborg i Håtunas Sn och Pigan Lischen[?] Andersdotter på [kan inte läsa detta; Pjäklan?]. Detta antyder antyder nog att man bör söka vidare efter Mats i Håtuna. Finns ej fb för Håtuna 1711. Föds en Mats Matsson till Mats Pärsson i Kolsta döpt 1712-01-30 Håtuna CI:1 s7 AID:v85951.b10.s7 men kan nog inte vara säker på att det är rätt, då Mats verkar vara ett rätt vanligt namn i Håtuna. Finns en Mats Matsson som dräng i Nyborg på 1730-talet som väl kanske kan vara rätt person, men vet inte om han går att spåra bakåt. Håtuna AI:1 s95 AID:v85920.b54.s95.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-11-02 15:02)

111
Ryssby (G) / Ryssby (G)
« skrivet: 2015-11-02, 14:10 »
Anna, dina släktingar kommer från Ryssby i Kalmar län, alltså Ryssby [H].
Inger, möjligen bör du också kolla upp om det inte kan vara Ryssby [H] som verkar något närmare Hovmantorp och Augerum. Verkar dock inte finnas någon Peter/Per/Petter Nilsson född där heller under 1794.

112
Det här går nog inte att veta, men din tolkning verkar vara den korrekta. Jag har familjen i min släkt och det visade sig att jag hade gjort en redogörelse där som liknar din ovan [vilket innebär 7 barn i familjen med Sara den äldsta]. Det är i vilket fall inga tveksamheter med att Sara Nilsdotter gifte sig 1729 med Anders Dubblare och att hon var dotter i familjen. Eftersom en dotter Sara är nämnd i AI:1 s24 [cirka 1721-1724 men inkonsekventa åldrar] och hon där är två år äldre än Brita [sägs vara 14, Brita 12] tror jag man med viss säkerhet kan säga att strulet med 1709 är just strul. Men det går nog inte att vara helt säker. Skellefteå socken listar två Sara, men jag tror det är felaktigt.
 
Hon dör för övrigt 1783, med tp 1783-02-16 (Septuagesima 1783) i LIII:3 SVAR A0014885_00064 [alltså bild 64]
 
PS. Ovan bygger på vad jag skrivit i mitt släktprogram, så jag har inte de facto kollat källorna igen idag. Därav att jag inte har Arkiv Digital-nummer för LIII:3 tex.

113
Jag kan hålla med om det. Det är definitivt en implicit koppling, men den är inte SÅ svag.
 
Vad vi vet är att Elsa i Medle 1 flyttar dit och är änka senast 1744 och att hon har en dotter Elsa som torde vara i en ålder att hon borde varit född ungefär 1734-1739. Denna är en Larsdotter, så soldatänkan var gift med en soldat Lars som dog före 1744. Vidare dör soldatänkan ifråga 1759.
 
Sedan har vi en soldatänka Elsa Johansdotter Duva som dör 1759, om än i Morön. Vi vet också att dennas make rimligen borde varit Lars Duva som dog 1741 och att även om ingen dotter Elsa finns noterad, så finns ett tydligt hål för en sådan omkring 1733-1735.
 
Vidare verkar ingen annan soldatänka Elsa dö 1759 som kan hittas i Morön och ingen annan soldatänka Elsa som kan hittas i räkenskaperna för fattigvården som död 1759.
 
Jag tycker nog att det är tillräckligt för att motivera ens tro att det handlar om en och samma soldatänka Elsa och jag skulle nog notera det, om än med notis om önskan efter starkare koppling, om det avsåg mitt eget släktträd. Jag tror nog dock att det borde gå att hitta sådant som stärker kopplingen. Någonting som kan göra rimligt att Elsa Johansdotter har en koppling till både Medle 1 och någon person i Morön till exempel. Men det förstås, om noteringen om Morön i fattigräkenskaperna bara helt enkelt är fel hjälper ju inte det. Men jag tycker ändå att det finns en hel del som talar för denna koppling.

114
Krister,  
 
Upptäckte att jag tittade på fel år. Dom Quasim 1737 ska vara 1737-04-17
 
Angående Elsa:
I rättelserna till Skellefteå socken http://skellefteamuseum.se/wp-content/uploads/2011/05/Rattelser_2011.pdf
så står det två saker:
 
[S. 895. Roten 73 Duva. Lars Johanssons (1699-1741) dotter Elsa var född 1734 och hon gifte
sig till Ersmark 11.
 
S. 334. Ersmark 11. Jakob Ambrosiussons dotter Kerstin dog 1755. Per Arvidssons hustru
Elsa Larsdotter kom från roten 73 Duva. Elsa och hennes mor bodde ett tag på Medle 1.
Dottern Helena f. 1764 flyttade till Byske 4 och var gift med Olof Jönsson (1771-1847)]
 
Jag har inte hittat hela kedjan här för att koppla Elsa till familjen, men notera åtminstone följande:
Skellefteå lfs DII:1 s92 AID:v394211.b970.s92 [Kommunionlängd 1730-1750, Medle 1]
Här står Sold: Änkan Elsa noterad från 1744 och des dotter Elsa Larsdr noterad från 1750 (vilket borde antyda födsel under perioden 1734-1739 som du säger ovan)
 
Vidare Skellefteå lfs DII:2 s103 AID:v394212.b1150.s103 [Kommunionlängd 1753-1770, Medle 1]
Sold.änk. hust. Elsa noterad till 1758, död på 1759; Pigan Elsa Larsdr noterad till 1762, på det året nu i Ersmark.
 
Vidare Skellefteå lfs DII:2 s74 AID:v394212.b860.s74 [Kommunionlängd 1753-1770, Ersmark (11)]
Sonen Pehr Arwedsson [och under denna] hustru Elsa Larsdotter noterad 1762.
 
Detta ovan torde göra det rimligt att Elsa Larsdotter, dotter till en soldatänka Elsa, är den som gifter sig med Per Arvidsson. Har inte tittat igenom resten av Ersmark i kommunionlängden, men det verkar rimligt att inte hitta någon annan Elsa som kommer in där exakt 1762. Möjligen finns information för att stärka dessa kopplingar ytterligare om man tar tid på sig.
 
Sedan är frågan huruvida soldat-änkan Elsa är Lars Duvas hustru och här finns kanske mer att säga, men jag misstänker att det i första hand bygger på hennes tp:
Räkenskaper för fattigvård 1729-1773 Skellefteå lfs LIII:2 s189 AID:v394263a.b2020.s189 [avser 1759]
3. Sönd: Trinit: [1759-07-01] Efter Soldatänkan Elsa Johansdr Dufva ifrån Morön; 1;-.
 
Detta verkar ju inte stämma med Medle 1, men ingen alternativ änka Elsa finns i Morön i kommunionlängden, så om hon flyttat så verkar det ej finnas noterat. Uppgifterna i övrigt verkar dock göra det rimligt att det är just denna soldatänka Elsa som avses. Kanske finns något annat som ytterligare stärker denna koppling, men det här är åtminstone en start.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-10-26 15:42)

115
Boken Skellefteå socken använder en del källor som INDIKO inte använder och det är inte alltid så lätt att veta vilka. Jag antar att något antytt att Elsa tillhörde familjen, även om jag inte direkt kan hitta vad.
 
Lars däremot kommer från Räkenskaper för fattigvård 1729-1773 Skellefteå lfs LIII:2 s 57, se Arkiv Digital v394263a.b640.s57
Testamentspengar Dom Quasim [1737-03-29] Soldaten Dufva efter sin lilla son Lars; -; 10.
Det finns också ett digitaliserat register över denna bok (och den efterföljande) på SVAR under Västerbotten, och den är överlag en bra källa för dödsuppgifter för Skellefteå lfs som ju saknar dödbok under 1700-talet.

116
Hallaryd / Hallaryd
« skrivet: 2015-10-18, 12:55 »
Niclas, det verkar som om personen ifråga finns i Sveriges dödbok 1901-2009.
Aron Peterson, född 1875-02-25 i Pjätteryd
Planteringsgatan 8 i Åstorp, död 1975-01-02 i Björnekulla Åstorps kommun.
Ogift man.
 
Verkar rimligt att söka vidare utifrån de uppgifterna.

117
Tutaryd / Tutaryd
« skrivet: 2015-10-02, 16:32 »
Det verkar ju som om det skulle kunna ge information om släkten, men jag tror kommentarerna om Karlskrona (Landskrona?) på Catharina och Borås på Anders inte avser var de föddes utan vart de flyttar under hfl:s gång (antagligen omkring eller efter föräldrarnas död).

118
Tutaryd / Tutaryd
« skrivet: 2015-10-02, 12:23 »
I frågan som jag och Dagny haft uppe och som varit här på forumet sedan åtminstone 1999 slog det mig att jag aldrig funderat över när och var Petter Collin var häradsskrivare som han sägs ha varit. Har någon en uppgift om det? Jag hade tagit för givet att det var i Sunnerbo härad, men såvitt jag hittat hittills verkar det inte så. Jag är inte säker på att han ens var i Kronobergs län innan han flyttade tillbaka till Gnustorp 1747 (gick igenom Sunnerbo härads mantalslängd för 1744 utan att hitta honom...).
 
En annan möjlig ingång vad gäller hans hustru kan vara den Eric Sjöberg som verkar vara tillfällig förmyndare för någon av döttrarna när Petter med hustru dör 1758. Han ska vara häradsjägare, om än oklart var, och det verkar väl rimligt att han var släkt med Maria, och kanske troligast då en bror eller brorson (även om mer avlägsen släkting naturligtvis är möjligt). Någon som stött på honom någonstans?

119
Tutaryd / Tutaryd
« skrivet: 2015-09-23, 22:35 »
Förresten Dagny, har du någon källa som bekräftar att Botil, Petter Collins mor, var från Nygård och därmed dotter till Ingebor Jönsdotter och Anders Nilsson, som du säger ovan i tråden? Det hela verkar fullständigt möjligt (de ska ha haft fem levande döttrar 1705 och jag har bara noterat tre), men jag har inte kunnat bekräfta det någonstans.
 
Jag undersökte hennes tidigare gifte. Enligt db för dottern Christion (som nämnt ovan Petters halvsyster) Db Ryssby CI:3 s174 så föddes hon 1670-01 i Gnustorp Södergård och dog 1728-10-18 i Gnustorp Skattegård, begravd 1728-11-10. Föräldrarna Sten Månsson och Botil Andersdotter.
De torde gift sig 1669. I mtl 1669 på Gnustorp står Sten och änka Christion, vilken jag misstänker är hans moder. SVAR:A0001501_00109
1670 står Sten med hustru i Gnustorp SVAR:A0006982_00098
I kyrkoräkenskaperna finns Sten död 1672:
Tp: Tutaryd LIb:1 s68 SVAR:C0025988_00044 1672-07-14 I Testament efter Sten i Gnustorp; 16
 
I mtl Tutaryd 1673 SVAR:A0006985_00151 står Änka Botil under Gnustorp
I mtl 1675 (1674 saknas) SVAR:A0001502_00097 står Oluf och hustru, så rimligen gifte de sig omkring 1674.
 
Dotter Märta (alltså Petters syster) döptes till synes 1676-02-06 Fb Ryssby CI:1 s110b och hon torde vara den Märta Olofsdotter jag frågade om ovan och som alltså begravdes 1744-09-14 enligt KGF. I db framgår det att den uppgiften är fel. Hon dog 1744-10-02 i Olofstorp och begravningen var sannolikt 1744-10-14, vilket var en söndag. Db Ryssby CI:4 s167
 
Att ha barn 1670-02 och 1698-08 lär väl dessutom ganska strikt begränsa när Botil föddes, vilket torde vara sisådär mellan 1652 och 1654.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-09-23 22:35)

120
Tutaryd / Tutaryd
« skrivet: 2015-09-23, 16:54 »
Dagny, jag tittade på den aktuella db för Helena Kjellgren igen och det stora problemet verkar inte vara att Marias far skulle heta Håkan utan att det inte verkar finnas något skäl till att hon skulle heta Sjöberg, eftersom fadern inte hette det. Dessutom så är det något fel i db. Någon uppgift är fel, och det är inte klart vilken. Det står att hon var 73 år gammal, alltså född 1668, därefter gift vid 18 års ålder, alltså 1686, därefter gift 10 år alltså till 1696 och slutligen änka 3 år till dess hon gifte sig 1709. Utan att lokalisera någon specifik uppgift så kan man inte veta vilken uppgift som är inkorrekt, även om den son som dör i db efteråt ska ha varit född 1691, så det verkar inte som om uppgiften om ålder och gifte är fel, utan om något antingen antalet år gift eller antalet år änka.

121
Tutaryd / Tutaryd
« skrivet: 2015-09-23, 13:47 »
Jag håller med om att dessa uppgifter verkar svårt att få bekräftade. Har själv misslyckats med det. En annan uppgift på anbytarforum jag inte lyckats bekräfta och inte vet vad den har för ursprung är att hon skulle vara född i S. Hjälmaryd. Det skulle möjligen kunna vara i Ljungby [G] socken i sådana fall, men där finns ingen fb före 1750.
 
Angående Maria, har du hittat patronymikonen någonstans när du letat (alltså i en direkt källa)? Det verkar lite konstigt för mig att föräldrarna skulle heta Håkan och Helena när ingetdera namn givits till något av barnen (åtm. de 5 döttrar och 3 söner jag känner till).

122
Tutaryd / Tutaryd
« skrivet: 2015-09-22, 16:46 »
Tack för snabbt svar!

123
Tutaryd / Tutaryd
« skrivet: 2015-09-22, 16:40 »
Skulle någon kunna kolla om det står i senaste versionen av KGF-databasen när Märta/Marta Olofsdotter i Olofstorp, Tutaryd dör. Det torde vara någon gång mellan 1730 och 1755 och det kan vara den Märta som föddes 1676, så hennes ålder borde vara därefter. Hon lär finnas i dödboken för Ryssby, men jag antar att det står under Tutaryd i databasen.

124
Collin / Collijn / Kollin / Collin / Collijn / Kollin
« skrivet: 2015-09-22, 15:42 »
Det är möjligt att uppgifterna redan finns här på anbytarforumet, men jag har inte riktigt kunnat bekräfta eller hitta dem.
 
[Ändrat: Hittade svaret på frågan nedan under Tutaryd. Uppenbarligen är han son i Gnustorp]
Häradsskrivaren Petter Collin i Gnustorp Södergård, Tutaryd, som nämns här och där sägs vara son till Olof Andersson och Bothild Andersdotter i Gnustorp Norregård. Kan någon visa på åtminstone starka indicier för detta? Någon källa som bekräftar Petter Collins patronymikon till exempel? Det hela verkar troligt då Petter har kopplingar till Gnustorp Norregård i bouppteckningen och åldern stämmer väl med den Petter Olofsson döpt 1698-07-24 i Gnustorp Norregård, Tutaryd, men det hela verkar fortfarande långt från starkt.  
 
[Frågan nedan återstår dock:]
 
En annan fråga är om det finns någon koppling mellan kyrkoherden i Ryssby Johannes Collin och häradsskrivaren ovan. Jag har inte kunnat hitta någon men det behöver ju inte betyda att det inte finns en.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-09-22 15:43)
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-09-22 16:42)

125
Hernodh / Hernodh
« skrivet: 2015-08-07, 17:30 »
Vet inte om det är så stor idé att besvara 5 år gamla meddelanden, men möjligen har någon nytta av informationen...
 
Avseende Anders Erik Hernod i Tumbo Berga, så gifte han sig 1747-10-20 med Sara Christina Kempe [Vb Nora C:2 b62]
Därefter bodde de i Åby, Östervåla till omkring 1755 och hade där barnen  
Eric Simon, född 1748-09-03 och döpt 1748-09-07 [Fb Östervåla C:3 s66], sedermera länsman (död före 1784 givet faderns bou)
Anders Olof, född 1750-03-24 och döpt 1750-03-26 [Fb Östervåla C:3 s75], sedermera åtm. sergeant
Johanna Christina, född 1754-05-28, döpt 1754-05-29 [Fb Östervåla C:3 s106], sedermera gift 1778-12-15 [Vb Tumbo C:2 s216] med handelsmannen och borgaren i Torshälla Jacob Peter Ståhle
 
Flyttade till Andersbo, Nora och hade där barnen
Anna Hedvig, född 1756-03-18, döpt 1756-03-19 [Fb Nora C:2 b91], sedermera gift 1785-10-16 [Vb Tumbo C:2 s217] med skrivaren Nils Samuel Schedin i Öflingeby, Tumbo
Jon Niclas, född 1759-09-19, döpt 1759-09-23 [Fb Nora C:2 b103], sedermera åtm. fourier
Elisabet Catharina, född 1761-09-30, döpt 1761-10-04 [Fb Nora C:2 b110], sedermera gift 1782-06-13 [Vb Tumbo C:2 s216] med länsmannen i Tumbo Jacob Malmgren
 
Anders Hernod föddes 1719-12-13 och döptes 1719-12-16 i Västerås domkyrkoförsamling [Fb Västerås C:3 s206]. Notera att han kallas endast Anders i alla instanser av fb, fb för barn, vb, hfl od fram till Tumbo hfl 1770. Möjligen hade han tillnamnet Erik vilket aldrig noterades, eller så tog han det på senare dagar för att hedra fadern. Personligen tror jag dock att det noterades i hfl 1770 i Tumbo för att markera patronymikon (Alltså att And: Er: Hernod betydde Anders Eriksson Hernod) men att senare präster missförstod detta som ett andranamn.
Han dog sedan 1784-09-14 i Berga, Tumbo och begravdes 1784-09-21 [Db Tumbo C:2 s179]
 
Anders far var (vilket väl var det väsentliga i frågan) Eric Hernodius, kyrkoherde i Nysätra 1724 till 1737 och son till Olaus Jacobi Hernodius, komminister i Östervåla 1672-1695 och kyrkoherde i Tillinge därefter, varför Eric antagligen var född i Östervåla, även om jag inte vet exakt när han föddes. Möjligen i Vassunda där fadern var mellan 1670 och 1672. Erics moder var Anna Noraea, död 1713 i Tillinge (se herdaminnet), troligen född i Nora där fadern Ericus Matthiae Noraeus var komminister innan han blev kyrkoherde i Harbo.
 
Anders mor var Johanna Barbro Giers, vilken jag inte vet alltför mycket om, men såvitt jag erfarit var hon dotter till kyrkoherden i Ekeby Anders Giers, även om han inte var i Ekeby då hon föddes.
 
Av intresse kan också vara Anders hustru Sara Christina Kempe, född Juli 1720 i Nora [Fb Nora C:1 s165] dotter till kaptenen Simon Kempe och hans hustru Christina Noraea. Hon dog sedermera 1805-03-07 i Tumbo, begravd 1805-03-12 [Db Tumbo C:2 s191].
 
Slutligen för att sätta Anders i perspektiv till Olof och Johan Hernod nämnd i inlägget från 2005 så bör noteras att kopplingen är stark. Dessa bägges fader Johan var också son till Olaus Hernodius, kyrkoherden i Tillinge, så Anders var följaktligen en kusin till dem.  
Dessutom är det faktiskt så att Anders Hernods hustru Sara Christina, var kusin till Olof Hernods första hustru Anna Margareta Noraea, eftersom Saras moder Christina var syster till Anna Margaretas fader Christian!.

126
Boglösa / Boglösa AI:1 Tolkning av socken/platsnamn
« skrivet: 2015-08-03, 19:35 »
Tack! Jo, det är nog troligt att hon kommer från Tuna. Jag ser nu också att det står på senare hfl (tänkte inte på hur den var konstruerad). Hoppades att hon kunde vara född i en annan församling eftersom Tuna innebär att jag inte kan komma fram till om hon tillhör familjen eller inte eftersom fb och hfl saknas! Finns platser i Tuna som heter Lilla och stora Jobstorp. Skulle möjligen kunna vara det som avses?

127
Boglösa / Boglösa AI:1 Tolkning av socken/platsnamn
« skrivet: 2015-08-03, 18:02 »
Kan någon tolka vilken församling (eller möjligen plats, men de verkar kommit utifrån) som Hust. Maria fötts i? Jag verkar kunna tolka alla platser i den där hfl-en utom den enda jag faktiskt behöver...
 

128
Gotländska släkter / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-07-26
« skrivet: 2015-07-26, 19:59 »
Utan att ge mig in alltför mycket i diskussionen så vill jag säga att jag fick en hel del uppslag från databasen när jag använde den. Speciellt när personer flyttar mellan socknar så kan det vara nog så svårt att själv följa dem, så en databas som denna kan ge indikationer man inte själv skulle kunna enkelt hitta. I vissa fall innebär det att man slipper leta igenom hela kyrkoböcker för att hitta enstaka födelse- eller dödsuppgifter till exempel. Men kanske är inte alla lika förberedda på att man måste undersöka och kontrollera materialet själv. Förutom fördelarna så fick jag också en hel del problem med bland annat en sanslös sammanblandning av två personer med samma namn bland mina anor (med barn och föräldrar från bägge i en salig röra) och om jag inte hade sådant kontrollbehov skulle jag mycket väl kunnat bli lurad av det och nöjt mig. Men jag kan ändock se fördelarna.

129
Honterus / Honterus
« skrivet: 2015-07-13, 23:47 »
Jag står mest vid sidan och håller med om det mesta ni säger. Ska bara säga att jag utan exempel på rak arm tycker mig påminna mig om bou där endast senaste kullen tagits hand om. Poängen är att bou förr, delvis som nu, endast tar upp de av arvet direkt berörda parterna. Av det skälet verkar det inget konstigt med om en tidigare kull bortsetts från om de av olika skäl fått allt arv de är berättigade till. Varför man kan fundera om just den här bou är att den verkar överlag så välskriven och täckandes det mesta att det ändock känns som ett stort hål att inga direkta eller indirekta antydningar om barn från ett tidigare äktenskap till den döde finns alls...  
 
Utan att ha läst om förmyndartvisten du nämner ännu så tror jag ändock det är troligt att Johannes och Samuel var Lars barn. Jag skulle dock vara gladare om jag kunde koppla speciellt Samuel mer direkt (som är en ana till mig), speciellt då namnet inte verkar komma från Honterus-sidan.

130
Honterus / Honterus
« skrivet: 2015-06-30, 18:59 »
Okej, jag blandade ihop det ytterligare. Poängen var huruvida Erik Berg och Magdalena Agrivillia var föräldrar till Magdalena Berg eller inte. Om de var, så skulle Daniel och Magdalena vara kusiner, vilket var vad som påstods.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-06-30 18:59)

131
Honterus / Honterus
« skrivet: 2015-06-30, 17:44 »
Det här är antagligen en dum fråga och jag kan inte säga att jag nödvändigtvis läst allt som behövs för att se att det är det, så om någon kan, klargör gärna.
 
Är det säkert att Johannes och Samuel är söner till just denna Laurentius Honterus? Varför jag frågar är just för att de inte nämns alls i Laurentius Honterus bouppteckning och såvitt jag förstår kan bägge ha levt då (Samuel med säkerhet). Det var ju inte heller så att de andra barnen var barn till Elsa Grubbe, så jag ser ingen uppenbar anledning till att de inte skulle vara med. Finns det någon klar källa som verkligen säkerställer denna koppling?
 
[Rasbo-häradsrätt-F-1-1683-1826-Bild-1490-sid-11 AID:v149245a.b1490.s11]
 
(De som nämns och sålunda ska ha levt 1708/1709 är Abraham, Elisabet, Lars, Elsa, Isak, Jakob och Daniel)
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-06-30 17:51)
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-06-30 18:00)

132
Honterus / Honterus
« skrivet: 2015-06-30, 17:28 »
Jag misstänker att detta redan klargjorts i tanken hos alla inblandade i tråden, men tycker det kanske bör skrivas ut också för att undvika framtida förvirring.
 
Såvitt jag förstår så bekräftar det bara vad som redan står i (det utmärkta) längre inlägget ovan.
 
Daniel är son till Sara Agrivillea vars syster Magdalena Agrivillea är gift med Lars Berg. Om Magdalena Berg ovan är dotter till dessa två så blir Daniel och Magdalena följaktligen kusiner genom sina mödrar som är systrar.
 
 
 
 
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-06-30 17:51)

133
Anckarheim / Anckarheim
« skrivet: 2015-06-14, 15:19 »
Tack för informationen! Jag hade slagit upp svärföräldrarna i hiski men hade uppenbarligen varit för dum eller lat för att slå upp även Lars med hustru!

134
Anckarheim / Anckarheim
« skrivet: 2015-06-14, 00:03 »
Jag undrar om någon möjligen vet VAR Lars Grise dog 1779-05-03, då jag inte ännu lyckats hitta honom (eller hans hustru för den delen, död 1805-09-28).
 
För övrigt, om det är någon som möjligen är intresserad av det, vill jag bara påpeka att Lars Grise föddes 1720-10-20 i Järlåsa prästgård, döpt samma dag [Fb Järlåsa C:2 s111] och inte 1698-03-24 som jag tror Elgenstierna har utan rättning. Denna Lars dog redan 1701 [Fb Järlåsa C:2 s51, Db Järlåsa C:2 s129]

135
Krister, jag är rätt säker på att jag hittat fb för Sven Ersson, vilken möjligen kan antyda födelsedatum, men det ger nog inte så mycket mer då den viktiga delen är bränd. Fb Skellefteå C:3 s51 AIDv139633.b55.s51 som avser 1747. Högst upp till höger: Vittnen inbegriper person från Ersmark, en soldat [Fällskär? en rote i Ersmark] samt en piga Maret Thomasdotter från Norsjö som torde vara Erik Tomassons syster från Norsjö 11. Efterföljande dop 5 September, dop på föregående sidan i Juli och August. Det hela torde tyda på att 1747-08-30 är närmast sanningen avseende hans födelse.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2015-05-30 23:50)

136
Burträsk / Burträsk
« skrivet: 2015-04-11, 16:30 »
Hej,
Jag försöker få lite ordning och reda på familjen till Anders Nilsson (1667-1733) och Anna Persdotter (1677-1759) i Gammelbyn och just nu försöker jag avgöra om äldsta dottern Karin hade några barn eller inte. Såvitt jag kan avgöra var hon första hustru till soldaten Jon Olofsson Wik/Kurfurste (1702-08-08 till 1742-05) och dog omkring 1726-12 (tp 1727-01-08). Frågan är då om hon eller Jons andra hustru Ingeborg Jonsdotter är moder till de första barnen Sara och Anders som finns i AI:2. Jag vet inte om det är så lätt att avgöra med avseende på sonen Anders som verkar vara född någon gång mellan 1726 och 1728 beroende på vilken källa man tittar på, men Sara verkar ska vara äldre. Är det någon som vet om hon är Karins dotter? Och är det någon som vet vad som händer med henne, om hon gifter sig, dör eller liknande? Hon borde vara född omkring 1724-1725 såvitt jag vet.
Tack för all information!

137
Jag sliter mitt hår en aning över Nils Andersson (Rot) 1703-1766, gift med Elsa Olofsdotter från Gammelbyn, Burträsk och sedermera Hedensbyn 6. Nils hade mtl Hedensbyn 6 1733 och därefter Hedensbyn 7.
 
Kan någon hänvisa till källor som gör klart huruvida denna Nils Andersson är son till Anders Nilsson (1655-1716) och Anna Nilsdotter (död 1717) på Hedensbyn 5, eller son till Anders Nilsson (1667-1733) och Anna Persdotter (1677-1759) i Gammelbyn Burträsk (typ Gammelbyn 13 eller 14 har jag för mig)?
 
Skellefteå socken 1650-1790 hävdar numera det första, medan gårdslistorna från Knut Lundberg som torde vara del av källorna till den boken hävdade det senare såvitt jag kan minnas. Personligen tycker jag mer tyder på det senare, men jag antar att man fann något när boken skrevs som skiftade över bevisningen åt det förra. Frågan är bara vad... Jag är i vilket fall lätt frustrerad...

138
Vrigstad / Vrigstad
« skrivet: 2015-01-26, 21:44 »
Kort fråga till er som kan Vrigstad. Tidiga (och inte så tidiga) fb är smockfulla med folk från/i Måhlen, men ingen hfl verkar ha någon uppenbar variation av detta ställe. Vet någon vad som avses, om det finns i hfl under något annat namn eller dylikt?

139
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2014
« skrivet: 2014-09-28, 14:58 »
Tack för informationen Ingegärd och Niclas! Det här var onekligen nyheter för mig. Även om jag kände till att man ofta döpte efter äldre släktingar kände jag inte till att det kunde vara striktare än så.

140
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2014
« skrivet: 2014-09-28, 07:46 »
Jag kände inte till begreppet. Men menar du att om en moster Elin plötsligt avlidit så skulle nästa dotter som föddes behöva kallas Elin, även om det fanns en fortfarande levande Elin i syskonskaran som var bara några år äldre? Det låter snarare som om du menar att ett nytt syskon får samma namn som ett som nyligen avlidit, och det håller jag med om är mycket vanligt. Saken i det här fallet är ju att det äldre syskonet fortfarande levde och bägge sedermera levde till vuxen ålder. Det har jag stött på tidigare en enda gång, så jag kan inte uppfatta det som vanligt även om det kanske är vanligare än jag kände till. Frågan är ändå här om det kan vara korrekt eller inte... Möjligen kallades de olika saker i det här fallet, även om kyrkoböckerna är liberala med att blanda Jon/Jonas/Jöns om samma personer.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2014-09-28 07:47)
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2014-09-28 07:52)

141
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2014
« skrivet: 2014-09-27, 15:38 »
Ja, tack, det är rätt Jonas! Det löste dock inte problemet då det verkar stå där att han verkligen också är son till Sven Bondesson... Även om jag kan inse att pragmatik kring namngivning skulle innebära att man kan återanvända namn så länge ingen risk finns för förväxling kan jag inte påstå att jag funnit speciellt många exempel där två överlevande barn haft samma namn (jag har ett fall i Markaryd som inte kan förklaras på annat sätt, men ett är inte många). Som jag uppfattat det var inte prästerna speciellt glada över sådant beteende. Har ingen riktigt annan förklaring för tillfället dock...
 
Det finns ett till exempel i Ryssbyböckerna som nämndes här 2004 som avser de två Elin Eriksdöttrarna till Erik Jönsson och Bengta Andersdotter i Ottersnäs. Jag lokaliserade bägge db och det finns åtminstone inga oklarheter där utan bägge sägs verkligen vara döttrar i den familjen. Till skillnad från de bägge Jonas ovan skulle man dock kunna tänka sig där att det blivit fel med patronymikoner eller för den delen förnamnet på den äldre Elin (som map db-åldern föddes flera år innan Erik och Bengta gifte sig) så att den äldre Elin antingen hette något annat eller var född i Ottersnäs till andra föräldrar. Med Jöns/Jonas ovan vet jag dock inte om jag kan se någon sådan förklaring... Nåväl...

142
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2014
« skrivet: 2014-09-26, 18:55 »
Jag är lite förvirrad och undrar om någon skulle kunna hjälpa mig.
Det gäller Jonas Svensson i Tuna som var gift med Karin Eriksdotter från Ottersnäs. De har nämnts ett antal gånger tidigare här i tråden och jag trodde jag hade klart för mig Jonas bakgrund, men upptäcker att jag inte längre är så säker. Karin är med all säkerhet dotter till Erik Jönsson (Jonsson?) i Ottersnäs och gifte sig med Jonas Svensson i Tuna 1706-10. Jag trodde att han var son till Sven Bondesson från Voxtorp, i Väraboda och Tuna, men det verkar som om den sonen, som ibland kallas Jöns och ibland Jonas var gift med Anna Arvidsdotter från Ljunga och dog 1723-02 (AID v30302.b83.s155). Det verkar inte vara någon större åtskillnad på namnen Jon/Jonas/Jöns i Ryssby för den här tiden, så jag har svårt att tro att Sven Bondesson skulle ha en son Jöns och en son Jonas. Dessutom så kallas den som dör ovan ibland det ena, ibland det andra. Samtidigt så är vittnena för bägges barn från samma krets av Sven Bondesson-avkomma, vilket gör det hela förvirrande för mig. Kanske går det att enkelt lösa problemet med db-notisen för Jonas Svensson som jag inte lyckats lokalisera (och min KGF-skiva är från 2010 och saknar 1700-talet). Det bästa jag har att komma med nu är att han skulle vara ett barnbarn till Sven Bondesson, men spekulation lär inte lösa problemet. Tacksam för all hjälp...

143
Öja / Äldre inlägg (arkiv) till 17 augusti, 2014
« skrivet: 2014-08-17, 22:36 »
Jag håller på och pular med Jöns Jönsson Sten, son till Jöns Olofsson Sten och Anna Rasmusdotter Fellerman. Han gifter sig 1735 med Elsa Samuelsdotter Hontera, som dör 1775-05-10. Nu undrar jag om någon har något överhuvudtaget som kan indikera när eller var (Visby eller Öja) Jöns föds eller dör. Som det är är han helt blank i det avseendet. Hans hustru verkar inte sägas vara änka, så möjligen lever han 1775. I övrigt har jag sett att han noteras född ibland 1683 eller 1690, men ingetdera av dessa årtal verkar vara kopplat till någon faktisk källa. Jag antar att 1683 kommer från den Jöns som föds till en Jöns Olofsson i Visby det året, men som antagligen inte är Jöns Olofsson Sten, och att 1690 är en uppskattning, men om någon har någon specifik källa som indikerar dessa årtal skulle jag uppskatta hänvisningen. 1683 verkar osannolikt då Jöns Olofsson gifter sig 1688 och inget verkar indikera att han haft en hustru före Anna Rasmusdotter. 1690 är i praktiken omöjligt eftersom syskonen är födda däromkring med Anna Catharina 1688, Olof 1690, Maria 1691 och Judit 1692. Brodern Rasmus föds 1700 och systern Anna 1703 eller 1705, så möjligen är någon gång mellan 1693 och 1699 rimligast, vilket troligen skulle innebära Öja, men det vore trevligt att ha något mer exakt årtal. Dessutom gifter han sig flera år efter Rasmus, så kanske är han inte äldsta sonen i familjen, varför efter 1700 också verkar möjligt såvitt jag kan avgöra.

144
Markaryd / Markaryd
« skrivet: 2014-07-24, 21:50 »
Tack Martin, utmärkt tips!

145
Markaryd / Markaryd
« skrivet: 2014-07-24, 17:52 »
Jag försöker bringa lite reda bland de olika klumparna av Håkan och Håkanssöner/döttrar som finns i Markaryd i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Det är definitivt ett pågående arbete, men jag tänkte att om någon redan vet något som jag inte vet så tar jag gärna emot det redan nu...
 
I vilket fall så finns där uppenbarligen två kärnor för Håkan/Håkansson/Håkansdotter i Markaryd, nämligen i Misterhult respektive Västra Haghult, som är i princip särskiljda från varann. Dessutom finns det Håkan och Håkan-patronymer i bland annat Ekhult och Göshult. Mitt intresse är framförallt i Misterhult, där en Håkan uppenbarligen hade mtl under större delen av 1680-talet, sista gången 1687, och denna Håkan verkar ha haft åtminstone barnen Johan som gifter sig med Bothild Nilsdotter; Olof, som gifter sig med Signel Persdotter i Hallaryd socken och sedermera hamnar i Göshult; Per som gifter sig med Sissa Nilsdotter och flyttar till Ulvaryd; Sara som gifter sig med Nils Nilsson, samt Nils som gifter sig med änkan Elin Nilsdotter. I princip samtliga av dessa har ett antal barn som åtminstone inte dör i tidig barndom och jag har spårat anor för mig själv till åtminstone Sara (via sonen Nils född 1718) och Olof, så jag gissar att många med Markarydskopplingar har anor i den släkten.
 
Specifika frågor som jag tänker på och som jag skulle uppskatta om någon råkat få tag på är tex allt möjligt om Håkan, såsom ungefärlig ålder, ursprung, namn på hustru, patronymikoner osv, där jag har i princip ingenting eftersom jag hittills inte gett mig på domböckerna i någon större utsträckning... Sedan också om någon kunnat hitta hur och/eller huruvida korpralen Gunnar Håkansson i Södra Århult är släkt med familjen. Han verkar vara en frekvent fadder, men jag undrar om han kan vara i rätt ålder i jämförelse med resten av barnaskaran för att vara son till Håkan.
Vidare så undrar jag, om någon lyckats få fram det, hur kopplingen ser ut mellan Misterhult-Håkan och de Håkan/Håkanpatronymer som finns i Göshult sent 1600-tal. Jag har egentligen inte hittat någonting, men det känns lite för långsökt att det skulle vara en slump att Olof Håkansson efter några år i Stenshult, Hallaryd, flyttar till Göshult om ingen koppling alls finns.

146
Markaryd / Markaryd
« skrivet: 2014-07-05, 16:42 »
Är det någon som har hittat någon uppgift om hustrun till Måns Botvidsson född 1703-09-19 i Misterhult Södergård och död 1764-04-25 på samma ställe?
 
Enligt hans bouppteckning framgår att de hade fem barn, vilka mha första tillgängliga hfl kan identifieras som Lars Månsson född 1724-08-05, Gunnel Månsdotter född 1727-01-18, Ingeborg Månsdotter född 1729-09-14, Nils Månsson född 1732-01-08 och Kierstin Månsdotter född 1736-02-10, vilka alla är på olika ställen i Misterhult kring 1770.  
 
Måns själv är född i Misterhult södergård och föräldrar är Botvid Nilsson och Bothild Månsdotter. Hans bror Mattis (som är min egentliga ana) gifter sig till Misterhult Mellangård och tillsammans så tar deras avkomma upp en betydande del av Misterhult vid slutet av 1700-talet
 
Frågan jag dock inte kan släppa är just vad Måns hustru hette och/eller kom ifrån, så om någon råkar veta det får ni gärna upplysa mig... Jag misstänker att hon hette Gunnil eftersom detta namn återkommer hos barnbarnen, men det är inget jag vet. I mtl för 1746 så kallas Måns bara änkling...

147
Jag undersöker Jon Persson, cirka 1731-1758, soldat rote 33 Bergskråva/Tjernström. Enligt Skellefteå socken 1650-1790 [UL], s858 [rote 33] kom han från Ragvaldsträsk 5. Vidare denna gård, s529 sägs han vara son till Per Andersson Skytt och Margareta Christiersdotter.
 
Problemet är att i kyrkböckerna har jag inte lyckats påvisa existensen av denna Jon Persson i Ragvaldsträsk 5 överhuvudtaget. Han finns inte upptagen i AI:2 Ragvaldsträsk 5 [de intressanta sidorna map fadern Per Andersson är sid 263 och 265] och ej heller i kommunionlängden DII:1 s134 övre gården. Han verkar ej heller finnas i födelseboken.
 
En såvitt jag kan se annan kandidat till att vara Jon Persson Bergskråva är den Jon Persson som bevisligen [fb] föds i Yttervik 5 1730-07-20, son till Per Svensson och Anna Persdotter och som AI:2 s372 [kallat Yttervik 4] är noterad ”soldat” [om än född ”1733”, men samtliga barn i den familjen verkar noteras 1 till 2 år senare födda än fb visar]. Kommunionlängden kan inte kontrolleras eftersom Yttervik saknas i DII:1. Änkan Magdalena Svensdotter noteras senare i AI:3b s278 på soldatroten Käck i Rönnbäcken, vars soldat då är Erik Persson Käck, en annan son från Yttervik 5. Åldrar och dylikt stämmer uppenbarligen, men det finns inte så många uppgifter att gå på. Jon Persson Bergskråva/Tjernström och Magdalena Svensdotter hade tre barn, Per född 1754-09-05 AID v139633.b170.s166, Sven född 1756-01-02 AID v139633.b200.s196 och Anna född 1757-09-27 AID v139633.b227.s223. De allra flesta dopvittnena är släkt till Magdalena eller från Tjärn där roten låg och ingen specifikt noterad från Yttervik eller Ragvaldsträsk. Dock finns en dräng Erik Persson som fadder till Anna. Han skulle kunna vara broder till Jon [den broder som blev soldat Käck 1759] men har ingen motsvarighet från Ragvaldsträsk.
 
Som det antagligen framgår så tenderar jag att tro på teorin att Jon Persson Bergskråva kom från Yttervik 5. Indicierna är inte så starka (även om ålder, soldatstatus och dylikt stämmer), men det finns inga uppenbara bättre kandidater och ingenting som direkt talar emot. Men uppgifterna om Ragvaldsträsk 5 borde ju kommit någonstans ifrån, så jag vore glad om någon som kan stödja eller dementera min egen teori upplyser mig eller ge mig tips vad jag mer skulle kunna kolla.

148
Jag söker efter information om första hustrun till Nils Larsson från Kusmark 4, som verkar notoriskt svår att få reda på något om.
 
Nils Larsson var född 1730-03-19 och dog 1784, son till Lars Persson och Karin Persdotter i Kusmark 4. Han gifte sig andra gången 1756 med änkan på Ostvik 10, Margareta Eriksdotter [1727-1808] med vilken han hade åtta barn.  
 
Frågan är dock vem hans första hustru var. Hennes namn var Maria Jonsdotter (från fb för dottern Catharina och testamentspengar), och de hade dottern Katarina född cirka oktober 1752, död kort därefter, samt två dödfödda barn. Nils Larsson och Maria Jonsdotter gifte sig 1751 enligt hfl i Kusmark 4, och Maria Jonsdotter verkar ha begravts 1755. Där tar dock min information slut, och det verkar svårt att komma längre utan att ens veta när hon föddes eller dylikt, så jag skulle uppskatta om någon som vet mer kan berätta något om det.

149
Hejde / Hejde
« skrivet: 2013-11-30, 16:44 »
Angående föregående: Lyckades hitta honom [Anders Andersson] död 1812-01-28 [AID v61954.b1780.s353] näst längst ner vänstra sidan]...
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-11-30 16:46)
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-11-30 16:46)

150
Hejde / Hejde
« skrivet: 2013-11-30, 16:22 »
Jag försöker få fram när Anders Andersson i Kvie, Hejde dog. Han föddes 1743-10-30, son till Anders Larsson [död 1769-03-16, 70 år gammal, Kvie, Hejde] och Anna Jakobsdotter [född i Rågåkra, Hejde cirka 1710, död 1772-12-10, Kvie, Hejde]. Denna Anders Andersson var gift med {sin kusin} Maria Henriksdotter [född 1742-11-02 i Rågåkra, Hejde, död 1785-02-28, Kvie Hejde och vid gifte änka efter Kristoffer Ståhlman]. Jag har dock problem med att hitta något mer om Anders efter det att hans (första?) hustru dog, så jag vore glad för eventuell information någon skulle kunna tänkas ha...

151
Hamneda / Hamneda
« skrivet: 2013-09-19, 11:42 »
Tack för hjälpen! Det verkar vara rätt familj!
 
Detta till trots verkar de inte göra det lätt för mig. Oklart om någon av dem kommer från Göteryd även om de reser därifrån till Hamneda och kommer tillbaka dit. Därefter flyttar de till Åsa eller Traryd (eller möjligen iväg till Åsa, tillbaka till Göteryd, iväg igen till Traryd)... Och det är fortfarande bara 1780-tal...  
 
/Stefan G

152
Hamneda / Hamneda
« skrivet: 2013-09-18, 23:49 »
Jag söker efter en familj som finns i Fjärdingstorpet i Hamneda omkring 1775-1777, men jag verkar ha notoriskt svårt att hitta dem någon annanstans, tidigare eller senare, så om någon vet något mer vore jag ytterst tacksam.
 
De finns i Hamneda AI:1 s477 (Arkiv Digital AID v18519.b248.s477):
Carl Nilsson född 1747
Johanna Nilsdotter född 1745
Lena född 1776
Anders född 1777.
 
Bägge barnen är födda i Hamneda och finns i födelseboken (AID v30655.b75.s143 respektive AID v30655.b70.s133 )
 
Förutom detta vet jag ingenting. Jag kan inte hitta några rimliga kandidater i hfl, fb eller db, i Hamneda eller någon annanstans, förutom möjligen för Lena, vilken jag tror är den Lena Carlsdotter som gifter sig med Sven Nilsson i Markaryd omkring 1802, men det är just den kopplingen jag vill bekräfta och än så länge verkar det ytterst knepigt. Såvitt jag kan avgöra är det inte rimligt att Carl Nilsson är den Carl Nilsson som föds i Öija i Hamneda i början av 1750-talet, och då är det slut på egentliga kandidater...

153
Nej, det var inte det min fråga handlade om. Jag har använt INDIKO mycket och frågan här handlar inte om födelsedatumen angivna för personen, utan informationen som anges komma från den specifika källan, i det här fallet födelseboken. I Skellefteå fram till och med C:6 har i INDIKO noterats precis det som finns i födelseboken (och inte sällan t o m mindre än vad som finns i födelseboken). I C:7 och C:8 finns det i stället ofta mer material än så. Såvitt jag kan avgöra beror det antingen på att det material INDIKO bygger på är andra versioner av födelseböckerna som inte är lika brända i kanten [notera att till skillnad från hfl så är hänvisningen till födelseböcker i INDIKO Skellefteå inte C:1 od utan till Föd. & dop VOL 45 (1699-1750 och liknande, vilken har samma ordning och uppenbarligen bara är en annan samling av samma material åtminstone fram till C:6] eller att detta material till skillnad från det tidigare är kompletterat med sådant som kommer från tex hfl. Jag vet inte vilket av detta det är, men tänkte att någon kanske visste mer. Om det är det senare är det ganska problematiskt, eftersom det innebär att man inte kan lita på INDIKO alls med avseende på om det som står under Föd och dop faktiskt härrör från födelse- och dopböcker.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-09-01 22:29)

154
Hej!
 
Är det någon som vet om det finns versioner av födelseboken C:7, eller åtminstone sådana födslar som ligger där runt första decennierna kring 1800? Jag tittade på i Akriv Digital C:7 sid 271 högst upp till vänster där man i princip ser modern och födelseorten. I INDIKO står i motsvarande fb-inlägg barnets namn, födelsedatum, fadern osv (Anna Lisa i Bjurvattnet, född 1817-02-02, fader Nils Andersson). Någon som vet hur det här gått till och för den delen var jag kan hitta källan för detta (det gäller flera personer än just denna, men här var det så flagrant)?

155
Arvidsjaur / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2014
« skrivet: 2013-08-11, 16:45 »
Jag studerade (vad jag tror är) en samefamilj i släkten kopplad till Lycksele och har via dopvittnen stött på en till synes totalt oförklarlig Skellefteåkoppling och därför undrar jag om någon möjligen har en specifik förklaring eller för den delen mer allmänna funderingar om detta, för jag förstår ingenting.
 
Det handlar om familjen Per Larsson och hustru Marta (kallad Maria i hfl men det måste vara samma) i Gransele. I första hfl finns de AI:1 sid 18 (bild 24 respektive 72) (Arkiv Digital v137513.b24.s18 och v137513.b72.s18). Dottern Segrid född 1739 finns i fb C:1 sid 150 längst ner vänstra sidan och högst upp på högra (v137532.b41.s150). Det jag noterar här är faddrarna på dopet vilka är Johan Andersson och hustru i Myckel(!) och Gabriel Christophersson ibidem.  
 
När jag tittar vidare verkar det som om Myckle och Klutmarks-bor (alltså från Skellefteå) var vittnen även till dopet före i boken (som dock verkar skett en annan dag), och i vilket fall så ter det här sig ganska underligt för mig. Några tankar? Jag är inte helt bekant med Arvidsjaur normalt så möjligen är det självklart för er med mer vana här. Det enda som är helt klart är att personerna verkligen kommer från Myckle (givet mtl för året ifråga). Kan dopen ha skett i Skellefteå? Något speciellt skäl till att det skulle vara så?

156
Jag har ytterligare en fråga som jag hoppas någon kan leda mig rätt angående.
 
I Skellefteå och Norrlångträsk så fanns i början av 1700-talet bonden Johan Nilsson (enl hfl född 1679 men troligen närmare 1672)-1749 och hustru Brita Nilsdotter (1679-1753[kallad 1754 i hfl]). Jag fann på nätet en antydan (hänvisande till Ingalill Brännström) att denna Brita Nilsdotter kom från Piteå, oklart var. Liknande nätsökningar verkar ha henne född 1679-10-22 och giftemål utfört 1700. Bägge dessa specifika uppgifter verkar stämma illa såvitt jag kan hitta (åtminstone i lfs), men jag vet inte om jag sökt tillräckligt, och en Piteåkoppling verkar långtifrån otrolig då en av sönerna, Olof Johansson, sedermera flyttade till och gifte sig i Högsböle, Piteå.
 
Knut Lundberg och Ulf Lundström har ingenting om denna Brita Nilsdotters ursprung i arbetena om Skellefteå, vilket om inte annat kan tyda på en utomsockenskoppling, men helt klart finns inga tendenser om denna i Skellefteåarkiven, utan i sådana fall måste informationen komma ifrån Piteå.
 
Vidare så verkar (givet mtl i Skellefteå) giftemålet ha skett tidigast 1703 (då Johan Nilsson tar över gården i Norrlångträsk) och senast 1706 (då första med säkerhet existerande barnet föds), även om jag tror på runt 1703 (även om tidigare är möjligt om Johan faktiskt bodde i Piteå, vilket inte är helt omöjligt).
 
All information eller tips som skulle kunna leda vidare av intresse!
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-08-05 18:53)

157
Tack för hjälpen!

158
Jag söker efter Clemont Svensson och Brita Olofsdotter, vilka gifter sig 1773-11-28 [CI:4 sid 303; AIDv138644.b156.s303]. Jag vet inte exakt hur jag enklast kan hitta dem i hfl eftersom jag inte vet var jag ska börja, så jag skulle uppskatta om någon som redan stött på dem kan leda mig åtminstone till rätt by/område...
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-08-04 15:56)

159
Jag undrar en sak som någon kanske kan klargöra.
 
Familjen Anders Danielsson och Malin Andersdotter i Pjäsörn/Långträsk 2/Södra Långträsk [kärt barn...] AI:1 AID v139525.b115.s111 och AI:2 AID v139526.b232.s221. De har enligt tex Skellefteå gårdar tre barn, Daniel född 1705, Anders född 1711 och Magdalena född 1708. Dottern ifråga, Magdalena finns i fb runt december 1708 AID v139631.b30.s25 , men det är där helt omöjligt att se något namn. Alltså, varifrån kommer namnet Magdalena? Jag har letat så gott jag kunnat men inte hittat något ställe där detta framgått. Har någon någon aning om detta?

160
Burträsk / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-31, 23:41 »
Jo, det FINNS en dotter Margareta till Isak Zachrisson, jag menade bara att bouppteckningen inte gjorde klart att det var rätt Margareta.
 
Försökte undersöka Olof Arwedsson men stötte på patrull (gjorde antagligen samma sak som du). Han står på gården 1701 och föregicks tydligen i Bygdsiljum av Joen Arwedsson 1699 och Anders Arwedsson före dess, men även om det skulle vara fråga om bröder (vilket är långt ifrån säkert) hjälper det inte. Om man följer gården bakåt så sitter Anders Arwedsson på den från cirka 1669 till 1697 med hans hustru Marjet 1698. 1667 står en Olof Larsson som ägare, så möjligen har Anders Arwedsson köpt den därefter. Kanske domböckerna kan ge något...

161
Burträsk / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-31, 23:03 »
Ja, jag antar ju att Agneta Olofsson inte tagit uppgiften ur luften (verkar inte så troligt), men det verkar åtminstone inte finnas något om denna koppling i Isak Zachrissons bouppteckning AID v152978.b47.s15.

162
Burträsk / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-31, 22:20 »
Anton, angående Maria som du hittade i Burträsk AI:2 (1727-1770) Bild 14 / sid 9 är min åsikt lite annorlunda. Det ser inte ut som ett frågetecken, utan är bara ett s och punkt för förkortning, så min tolkning är att det helt enkelt står Anders Jonssons dotter Maria född 1723. Specifikation är just för födelseåret, så det skulle varit otydligt vem som var fadern om inte fadern specificerades. Jag har inte gått in i detalj här, så jag vet inte om Brita är hans första eller andra hustru, men i vilket fall är hon född 1681, varför det inte är något speciellt konstigt med att hon får en dotter när hon är 42 år gammal även om Anders Jonsson då var 51. Att det är ett sådant gap mellan barnen får mig att misstänka att det är hans andra hustru dock. I just sådana fall har jag sett mycket värre exempel (en av mina anfäder fick ett sladdbarn i sitt tredje äktenskap när han var 68 år som var sisådär 45 år yngre än sina äldsta halvsyskon...).

163
Burträsk / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2013
« skrivet: 2013-05-31, 21:51 »
Anton, du frågade för ett tag sedan om Maria Olofsdotter född 1710 enligt uppgift i Bygdsiljum, Burträsks församling, som sedan gifte sig med Jon Andersson född 1722-05.
 
Jag har inte alla svar där, men jag tror jag har en rimlig teori på gång, och kanske går den att kontrollera ytterligare.
 
Det finns faktiskt en Maria (Olofsdotter?) i AI:2 i Bygdsiljum född 1710, och min teori är att det är rätt person även om Grape inte bekräftar detta. Se AI:2 sid 73 AID v139030.b78.s73 i Bygdsiljum. Här finns Christian Köniksson med hustru Marget vilka gifte sig 1717. Där finns en son Isak noterad Olofsson född 1708, som troligen är från Margets tidigare äktenskap, därefter en gemensam son Jonas född 1718, och sedan en Maria född 1710-11-27. Christian verkar inte ha såpass unga barn i sitt tidigare äktenskap, varför jag tror detta är Maria Olofsdotter, snarare än Christiansdotter och således dotter till Marget och hennes tidigare make. För att spara plats verkar prästen, då Maria antagligen inte längre var på gården, ha skrivit över henne (dot. Maria) till hustru Malin, då Jonas gifte sig (vilket skedde 1745), men det är fullt läsbart.
 
Grapes noteringar finns i AI:4, sid 142 AID v139032.b149.s142. Här finns denna Maria (felaktigt noterad född 1710-09-27) och sedan står det: försv. 1736 synes varit gift med någ. sold vilket mycket väl kan vara sant, utan att det hindrar att det är den person du söker efter.
 
För att gå åt andra hållet måste vi ta reda på hennes föräldrar. Det skulle ju kunna vara fråga om fosterbarn (Isak och Maria) snarare än moderns från tidigare äktenskap.
 
Det verkar dock som det är det senare. Christian Köniksson och Marget gifter sig mycket riktigt 1717, runt Maj (se kyrkoräkenskaperna LIa:2 sid 118 SVAR C0034003_00118). Min teori är att Marget tidigare var gift med Olof Arwedsson i Bygdsiljum, som på AI:1 sid 72 AID v139029.b41.s72 står två gårdar upp ovanför Christian Köniksson som där står med sin första hustru Elsa. Jag vet inte exakt när Elsa dog, men Christian står ensam i mtl 1712 men med hustru 1710. Olof Arwedsson finns i mtl 1710 (där som första gård i Bygdsiljum) men från 1712 står hustru Margeta. I Mtl 1717 (SVAR A0001811_00084) står hustru Margeta och även Christian Köniksson fortfarande ensamma, medan mtl 1718 (SVAR A0001812_00200) står Christian med hustru och Margetas gård(SVAR A0001812_00199) verkar övergå under året till Jonas Persson från Bygdeträsk (kommentaren har jag lite svårt att läsa; möjligen kan domböcker förtydliga detta), varför jag tror att det är denna Margeta som sen är hustru till Christian.
 
Notera vidare att Olof Arwedsson mer exakt verkar ha dött i början av 1711 (testamentspengar 1711-04-02 SVAR C0034003_00100) vilket är fullt förenligt med två barn födda 1708 och 1710. Det finns också en kommentar på hfl-sidan av AI:4 sid 142 som nämnts ovan som verkar bekräfta att moder Margeth född 1683 var gift med en Olof (död?) April 1711 (om än något svårtolkat) som gör denna koppling än troligare. Jag har inte hittat vad Marget hade för efternamn. Hon dör i alla fall 1758, begravd(?) 1758-04-23 C:1 S333 (AID v139072.b171.s333).
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-05-31 21:58)

164
Hinneryd / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2013
« skrivet: 2013-05-07, 18:43 »
Är det möjligen någon som vet vad första hustrun till rusthållaren Sten Pe(de)rsson i Tansjö Västergård (ca 1658-1743) hette? Han var sedermera gift med Sara Swickersdotter (Wijkman) (ca 1687-1747), men de flesta barnen (min ana är sonen Anders Stensson) torde varit med en tidigare hustru, som verkar ha dött 1705 (testamentspengar i juni det året) och jag har ännu inte lyckats hitta något mer om henne än att hon dog.

165
Håtuna / Håtuna
« skrivet: 2013-05-01, 02:09 »
Är det någon som möjligtvis har lokaliserat en Johan Hansson, född 1753 i Håtuna? Jag misstänker att jag får traggla mig igenom husförhörslängden till slut, men om någon vet var i Håtuna han finns får vederbörande gärna avslöja det... Man kan hitta honom i Prostgården som dräng 1782, men var han är dessförinnan vet jag inte och födelseboken är (såvitt jag kan avgöra) inte tillgänglig för 1753. När han gifter sig 1785-10-02 står det bara drängen Johan Hansson och pigan Margareta Holmberg uti Prostgården.

166
Allmänt / Hitta min släkt
« skrivet: 2013-05-01, 01:50 »
Som du kanske kan se så kan det också vara lätt att göra misstag om man har för bråttom. Jag hade läst på fel Per Johan, född 1867-06-02. Det står faktiskt rätt hänvisning i födelseboken, till sid 262 i husförhörslängden, men det fanns en Per Johan till några rader upp från sid 355...  
 
Annars är det än vanligare att det är fel i kyrkböckerna. Ofta kan ganska triviala fel få folk att leta i timtal och ibland förgäves efter rätt personer... Det verkar som om Kerstin nämnd ovan var född 1821-12-17 snarare än 1822-12-17 som det står i hfl och finns på Fryksände CI:5 sid 13 och i hfl AI:17a sid 264 som dotter till Jon Jonsson och Ingeborg Jonsdotter, bägge födda 1795, men [vilket jag ser var nämnt ovan], hennes mor var [se fb] makens tidigare hustru Stina Olsdotter.
 
Allt detta gör det ganska tydligt vilka knepigheter man kan hamna (eller sätta sig själv) i... För att inte tala om det faktum att en normal socken ofta har ett stort antal Jon Jonsson, Karin Persdotter, Nils Andersson, Brita Johansdotter osv eftersom det sällan är mycket mer än 10 namn per kön som går runt...
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-05-01 01:51)
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-05-01 01:54)

167
Allmänt / Hitta min släkt
« skrivet: 2013-04-30, 17:33 »
Man får väl säga att du har allt du behöver, så egentligen är det bara att sätta igång... Jag vet dock att ancestry kan vara lite otympligt, och om man är ovan så kan det vara oklart hur man ska bete sig.
 
Den korta versionen i ditt fall är ungefär såhär: Du har (speciellt sådär sent) att tillgå födelseböcker, dödböcker, vigselböcker och husförhörs- eller församlingsböcker.
 
För att hitta hela familjen är det de senare som gäller (kort hfl för husförhörslängd, även om de kallas församlingsböcker efter 1900). För att följa familjer över tid är det dem som gäller, och de innehåller ofta tillräcklig information för att följa personer mellan församlingar.
 
I ditt fall är dock det bästa att utgå från födelseboken i Fryksände som täcker 1892 för att hitta Alma. I senare födelseböcker finns då hänvisningar till sidnummer eller åtminstone gårdsnamn i husförhörslängden, varefter man kan fortsätta därifrån.
 
Det finns olika tjänster för att hitta kyrkoarkiven (Ancestry/Genline, ArkivDigital och SVAR(Riksarkivet)) vilka har olika beteckningar för sidor och dylikt, men alla kyrkoböcker har en generell beteckning som kan användas som referens. Givet en viss församling så har husförhörsböckerna (oftast) något i stil med AI:3, AII:5 eller dylikt medan födelseböckerna börjar med C. Det finns flera beteckningar, men det är här av mindre intresse. Det sista numret är kronologiskt, så den äldsta boken har 1, den näst äldsta 2 och så vidare.
 
Jag började nu och lokaliserade Alma i Fryksände CI:12 sid 103. Där kunde man förutom föräldrarnas namn och dylikt också se en hänvisning till husförhörsboken sid 331. Där, i Fryksände AI:37 sid 311 finns mycket riktigt hela familjen och man kunde tex konstatera att fadern Per Johan Andersson också var född i Fryksände. Med en liknande manöver hittade jag då honom i CI:10 sid 133 (ungefärlig siffra, ej sidnummer i boken) och (vilket är lite tur, för så är det inte alltid i såpass gamla böcker) också här en hänvisning till husförhörslängden 355, eller snarare till AI:27 sid 355, där hans föräldrar finns (vilka dock flyttar under perioden).
 
Mitt förslag är att du försöker gå igenom de här turerna själv för att lära dig hur det fungerar och vad man kan och inte kan göra. Även Agnes Elisabet gick att finna i födelseboken med en hänvisning till husförhörslängden och är mycket riktigt helsyster med Alma.
 
Att hitta när folk dör är något mer ansträngande eftersom det normalt innebär att man måste följa dem i husförhörslängderna tills de är noterade döda, och därefter söka upp dem i den aktuella dödboken. För de här personerna kan du dock gå en genväg och använda dig av Sveriges dödbok 1900-2010, en CD tillgänglig från Riksarkivet och ofta möjlig att finna på ett lokalt bibliotek.
 
Det finns naturligtvis mer att säga, men förslaget är att du försöker lite själv och sedan ställer lite mer specifika frågor när det tar stopp.

168
Nysätra / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2013-04-18, 13:49 »
Jo, jag tror verkligen det också. Specialnamnen i den andra släkten (som Matts tex) lyser med sin frånvaro, årtalen då barnen är födda stämmer bättre, samt Store Per Olofsson är tidigare varför det verkar mer logiskt att han avses så länge det bara sägs vara Per Olofsson. Dessutom försvinner en dotter i mantalslängden precis det år då giftemålet sker från just Estersmark 13.
 
Men jag vet att skriften ovan bygger på en hel del data jag inte tagit hänsyn till, varför det kanske finns något jag missat. Bäst att vara på den säkra sidan i alla fall...
 
Sen har jag ännu inte gått in på det, men såvitt jag förstår var Anna gift två gånger (så kanske Per också?), så frågan är om det är hon som är mor eller inte i sådana fall. Inget jag gått in på än så länge dock.

169
Nysätra / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2013-04-17, 22:44 »
Jag sitter och försöker lista ut vem Karin Persdotter från Estersmark (enligt db C:3 s275 död 1768-10-03, 90 år gammal), som är gift (vb C:1 sid185, cirka 1701)  med Jon Hansson i Ånäset (enligt db C:2 s82 begravd 1741-09-13 77 år gammal) är. Det verkar troligt att hon är den Karin, dotter till Per Olofsson i Estersmark som konfirmeras 1694, 12 år gammal i Estersmark (Bygdeå AI:1 s49).
 
Problemet är att det fanns två Per Olofsson i Estersmark på den här tiden. Utifrån det enda jag kan hitta verkar Store Per Olofsson någorlunda trolig (i Estersmark 13), men jag ser att diverse nätkällor, hänvisandes till Nysätra byar och gårdar 1650 - 1800  hävdar att det är lille Per Olofsson i Estersmark 2 som är fadern. Detta är naturligtvis fullt möjligt, men kan någon (tex någon som har boken ifråga eller vet av andra skäl) hitta vad det finns för specifika skäl för detta, för jag har ännu inte kunnat hitta något (något db-inlägg eller något kanske?).
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-04-17 23:14)

170
Markaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2013
« skrivet: 2013-03-18, 19:56 »
Kjell, angående Thims barn:
 
Om du använder Arkiv Digital så finns bouppteckningar för hans hustrur, och här torde speciellt Eleonora Basks vara av intresse. Den är lite svårläst och otydlig så jag har ärligt talat inte tänkt ge mig på här att tolka hela, men det handlar om FII:18 nr 251, AID: v76223.b144.s251
Det intressanta för dig är att den, om jag läser korrekt, säger att Eleonora Bask avled 1803-11-27, vilket gör barnfrågan något mer klarlagd.
 
Mvh Stefan

171
Markaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2013
« skrivet: 2013-03-18, 19:41 »
Jag söker efter en Lena Carlsdotter, alltså hennes ursprung, föräldrar ed. Jag har notoriskt svårt att hitta något som stämmer. Den tidigaste uppgiften jag har är att hon var piga i Markaryd Norregård, Markaryd AI:3 sid 383 (eller sid 68 beroende på sidnummer som används) från cirka 1798. Hon gifter sig senare cirka 1802 med Sven Nilsson, torpare i Markaryd Mellangård, och hon sägs då vara född 1777-01-08 (1770 första gången de två står tillsammans) och dör 1842-04-29. Frågan är bara var hon kommer ifrån och var hon var före 1798.
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-03-18 19:42)

172
Jag har en till fråga om Jon Olofsson och hans familj i Rödå, om någon möjligtvis hamnat på det:
 
I AI:3 sid 70 Umeå lfs finns i Jon Olofssons hushåll en syster Anna som noteras (och har noterats i AI:1 och AI:2 också) fram till slutet av perioden (1736), men som inte finns i nästa bok. Vet någon vem denna person är och var hon hamnar? Om hon är syster med Jon torde hon vara en Anna Olofsdotter eller Anna Jonsdotter (Jons moders andra make hette Jon) och om hon är en syster till Malin torde hon vara Jonsdotter eller Johansdotter (Möjligen har någon klargjort detta, men Jons db har första hustrun Malin som Jansdotter och hennes egen har henne som Jonsdotter).
 
Allt ni råkar veta om denna Anna är av intresse...

173
Har någon möjligen stött på någon av systrarna Brita eller Barbro Andersdotter Dryg, födda 1720 respektive 1722 i Gärdsmark, Skellefteå och inresta till Piteå 1741. Den senare var sedan tillbaka i Skellefteå och kom igen till Piteå 1754.
 
Jag skulle också vara intresserad av Margareta eller Elsa Nikodemusdotter, födda i Hjoggböle, Skellefteå. Den förra kom till Piteå med systrarna ovan 1741 och den senare kom några år senare.
 
Jag misstänker att jag kommer få tragla mig igenom Piteås tidiga hfl i slutändan, men ytterst nöjd om någon redan råkar känna till var/om man kan hitta någon av dem...

174
Tack Stig-Lennart! Hade bara frekventerat registret och där inte lyckats hitta Jon Olofsson...
 
Tycker det är lite smålustigt dock att alla mina Lyckselegrenar verkar hamna någonstans i en Olof Jonsson...

175
En fråga: Karin Persdotter, född ca 1696, gift med Anders Andersson Dryg, soldat rote 53 Dryg 1716-1757. Bägge levde 1770-talet och ska ha flyttat till Piteå, men verkar inte gå att hitta där.
 
I bla Skellefteå gårdar sägs dels att hon är dotter till en Per Norman i Norsjö 3, dels att denne Per Persson i själva verket hade soldatnamnet From. Det står också att han kort tid hade soldatnamnet Norman, men det hela ser lite konstigt ut. Kan någon visa mig på källor som faktiskt stärker att hon är dotter till just Per Persson From i Norsjö 3, snarare än tex Per Andersson Norman? Jag är inte riktigt klok på hur klar kopplingen är där och har inte ännu lyckats hitta något som klargjort frågan.
 
Det står också att makarna bodde i Norsjö. Vet någon var detta kommer från? Det verkar som om de, såväl som dotter Sara och svärson Olof Nikodemusson From, bodde i Norsjö när Anders slutat som soldat, men vet någon vad som säger att de gjorde det även tidigare?

176
Jon Olofsson i Rödå, Umeå, har någon en aning om när han dog?
 
Jag har inte de exakta sidorna till hfl och db här just nu (kan ta fram senare), men det här är i alla fall grundfakta:
 
Jon Olofsson föddes enligt diverse hfl i Umeå 1695, troligen i Rödå och son till Olof Jonsson (död cirka 1708) och hustru Lucia (död 1729, gift minst två gånger), och bodde sedan i Rödå och var gift med Malin. Denne Malin dör samtidigt med två av hans barn i Augusti 1743 och db identifierar henne som Malin Jonsdotter, 51 år gammal vid sin död. Jon gifter om sig med en annan Malin, som i sin tur dör 1778 och visar sig heta Malin Nilsdotter, född 1694 vars föräldrar är obekanta. I hfl så bor de i Rödå fram till 1760-talet då de flyttar till Håkmark 3 (finns i hfl) och sedan efter ett tag flyttar tillbaka till Rödå och bor hos Jons son Carl Jonsson. Där står de i hfl som slutar 1767, men försvinner sedan såvitt jag kan se. Malin Nilsdotter verkar fortfarande vara i Rödå när hon dör, och troligen har Jon Olofsson dött före henne, men inte heller det är klart.
 
Är det någon som stött på denna Jon Olofsson i db eller hfl vid sin död? Jag verkar inte kunna hitta honom varken i db i Umeå eller Degerfors än så länge... Teoretiskt skulle han kanske kunnat flytta ut (han hade säkerligen släktingar i Lycksele efter dottern Anna gift i Siksele tex) men det verkar inte helt troligt. Db för andra hustrun säger att han blev blind om min snabbtolkning var korrekt...
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-02-07 14:29)
 
(Meddelandet ändrat av sgelow 2013-02-07 14:46)

177
Gyllenpalm / Gyllenpalm
« skrivet: 2012-07-10, 23:20 »
Tack!
 
Jag letade så noga jag kunde och konstaterade att hon bodde hos en dotter och hennes man i Maria. Jag hittade dem i husförhörsböckerna till 1858 varefter de flyttade vidare till en annan del av Maria församling, där hennes svärson verkar ha dött runt 1860. 1869 så flyttar hennes dotter ut ur Maria församling till Ladugårdsland (Hedvig Eleonora). Jag tycker det mesta tyder på att hon verkligen bodde i Maria församling när hon dog, men hon finns inte i dödboken. Finns det någon annan dödbok hon kan tänkas hamna i boendes där? Maria sjukhus verkar inte vara aktuell förrän några år senare och hon verkar inte finns i någon regementesdödbok som jag kan tänka mig. Jag antar att jag får försöka spåra familjen vidare i husförhörsböckerna runt 1860 och sedan ta mig in till stadsarkivet och se om jag kan hitta en bouppteckning...

178
Hallenstedt / Hallenstedt
« skrivet: 2012-07-08, 17:12 »
På ätten Hallenstedt i adelskalendern (gamla versionen, vad jag råkar ha tillgång till just nu...) står att Jonas Oestani Hallenius (kyrkoherden i Lycksele och Bergsjö) var gift med Anna Kenicia. Poängen är att hon sägs vara dotter till König Olofsson i Baggböle (Bureätten) och Anna Olofsdotter, samt halvsyster till ärkebiskopen Petrus Kenicius.
 
Nu undrar jag, varifrån kommer detta halvsyster? Är det taget ur luften och senare visat felaktigt, eller har det någon substans? Såvitt jag kan hitta sägs Anna Olofsdotter överallt vara moder till såväl Anna Kenicia som till Petrus Kenicius, vilket ju naturligtvis skulle göra dem till helsyskon. Finns det någon som har information tillgänglig som kan reda ut det här för mig?

179
Gyllenpalm / Gyllenpalm
« skrivet: 2012-07-07, 20:46 »
Ok, jag ger upp (för tillfället).
 
Är det någon som vet var jag kan hitta dödnotisen för (min mormors farmors mormor) Carolina Sophia Fredrica Anckarheim, född 1778-08-05 och enligt på nätet cirkulerande uppgifter död i Stockholm 1868-04-28. Hon var änka efter Gustaf Wilhelm Gyllenpalm (1780-12-02 - 1829-05-25) och cirkulerar i mantalsregistren i Stockholm under 1800-talet (verkar varit bosatt i Katarina församling till slutet av 1840-talet och därefter i Maria församling). Jag kan dock inte hitta henne i mantalsregistren senare än 1855 (då i Maria) och hon finns inte (såvitt jag kan hitta) i dödregistren för Maria eller Katarina 1868. Det finns naturligtvis mer att göra, men om någon redan vet var jag kan hitta henne skulle jag uppskatta det.

180
KGF / KGF
« skrivet: 2012-06-12, 15:08 »
Vet någon om KGF:s databas finns hos något bibliotek eller släktforskarförening i närheten av Stockholm? I förlängningen kan jag mycket väl tänka mig att köpa ett exemplar, men tillsvidare är mitt behov lite för begränsat för att det skall vara ekonomiskt försvarbart.

181
Öja / Äldre inlägg (arkiv) till 17 augusti, 2014
« skrivet: 2012-05-21, 23:38 »
I slutet av 1600-talet finns enligt mantalslängden en Mårten Larsson med hustru och en ogift syster Valborg Larsdotter på Roes i Öja (som om jag förstått det hela rätt sedermera gifte sig med Rasmus Baltzarsson från Gissle, Öja och fick sonen Lars). Är det någon som vet vem deras far (eller för den del mor) var?

182
Markaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2012
« skrivet: 2012-05-21, 16:49 »
Lars, apropå datum:
Jag tror det mycket väl kan vara ett prästfel.
Jag har letat mycket i Markaryds böcker och det verkar verkligen vimla av sådana fel, och när de väl kommit in i boken så verkar de svåra att få bort. Däremot är det knepigt för dig att få reda på vad som är det korrekta datumet...
 
Jag hade ett fall i Markaryd under den där perioden där en person ströks och skrevs om längre ner på samma sida som ny bonde. Då blev månaden och dagen fel (det som modern som stått ovanför hade). I nästa bok så stod det felaktiga födelsedatumet, men då hade någon upptäckt felet och ändrat. Dock BARA månaden, inte dagen, och sedan i de därefter följande husförhören var det nu felaktiga datumet konstant bevarat...

183
Markaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2012
« skrivet: 2012-05-21, 16:41 »
Åsa, det är möjligen så att andra har mer specifika förslag, men när jag själv försökte komma förbi det problemet så var det mest hårt arbete som gällde:
 
Första frågan är VAD du är ute efter. Om du har en familj 1871 så har du rimliga möjligheter att hitta de äldsta i den familjen 1837. Rörligheten i Markaryd under 1800-talet verkar såvitt jag har sett ganska begränsad, så börja med att söka 1830-1837 på gårdar som familjen och deras avkomma bor på efter 1870. Eftersom födslar och vigslar finns bak till 1860 så kan du få söka upp familjemedlemmarna för att få ytterligare information om hemviste åtminstone så långt bak.
 
I mitt fall så gick en person 1871 ej direkt koppla till föräldrar 1837, men genom att undersöka dopvittnen till hennes barn gick det att ringa in troliga familjer. Sedan undersökte jag deras barns dopfaddrar vilket i slutändan ledde till en familj som med stor sannolikhet var den rätta. Man bör här också undersöka bouppteckningar för de tänkta föräldrarna, eftersom barnen oftast nämns i dem, men det är inte säkert att det finns bouppteckningar (i mitt fall fanns det inte). Ibland får man till slut acceptera att man inte kan vara helt säker.
 
Naturligtvis ökar problemen om familjen är inflyttad eller dylikt, men så är det ju alltid...

184
Hejde / Hejde
« skrivet: 2012-05-12, 16:53 »
Tack så hemskt mycket!
 
Det gör dock att jag verkligen får försäkra mig om (som jag uppfattade det när jag ögnade mantalslängderna) att föregångaren Jakob Hindricksson verkligen är far till Hindrick snarare än hustrun Cecilia...

185
Hejde / Hejde
« skrivet: 2012-05-11, 16:29 »
Jo, det var den jag tänkte på när jag hänvisade till att hon måste fötts 1705. Men var finns uppgiften att hon hette Jakobsdotter? Jag har inte hittat det någonstans.

186
Angående frågan om Kerstin Andersdotter i Lycksele ovan så kan jag inte besvara varifrån uppgiften att hon är dotter till soldat Anders Lund kommer, men jag erkänner att jag funderat på samma sak, eftersom jag inte hittat någon källa. Detsamma gäller hennes syster Brita, född 1728, som i samma bok (Skellefteå socken 1650-1790) sägs vara samma Brita Andersdotter som gifter sig med Lars Jonssons bror Olof.  
 
Jag tror dock att den Kerstin Andersdotter du hittat i Degerbyn mycket väl kan vara Anders Lunds dotter. De finns inte dubbelt någonstans, och eftersom hon är äldsta dottern, kan det mycket väl vara så att hon inte bodde hemma. Familjen sägs i samma bok efter faderns död finnas i Lund 6, och där kan man hitta de andra döttrarna, även i kommunionboken, men inte Kerstin.
 
Såvitt jag kan hitta finns ingenting som säger emot att de bägge döttrarna till Anders Lund kan vara de som gifter sig med Lars respektive Olof Jonsson i Lycksele, men någon typ av bekräftelse känns som man skulle vilja ha. Britta (som skulle vara min ana genom gifte med Olof Jonsson) står i Lyckseleböckerna konsekvent som född 1732 i Lycksele, inklusive när hon dör, 90 år gammal (94 om född 1728), medan Kerstins födelsedatum ändras på alla ställen de förekommer i Lyckseleböckerna. Dessutom är Lyckseleböckerna för 1788-1809 väl så noggranna med att notera släktskap, och inte bara för männen, så det känns lite otrevligt att ingen notering finns om Kerstin eller Britta, som bägge lever och finns med i den husförhörsboken.

187
Laurin / Laurin
« skrivet: 2012-05-11, 15:20 »
Jag hyser inga större förhoppningar om napp, men jag försöker i alla fall.
 
Jag söker upplysningar om varifrån Maria Helena Laurin, född 1766-06-20 kommer. Hon är troligtvis från Finland, men det är inte helt hundra.
I vilket fall så var hon gift med överstyrman Johan Nyholm vid Sveaborgs eskader (som jag heller inte vet varifrån han kommer). Han dog åtminstone tidigare än 1816, då Maria Helena kom till Johannes församling i Stockholm (från Sveaborg, Finland) tillsammans med sin dotter Johanna Fredrika Nyholm (född 1795-08-24) och sonen Carl Isak Nyholm. Troligen var hon också mor till fanjunkarna Johan Fredrik Nyholm (född 1794-08-16 och gift med Elisabeth Henriette Sophie Gyllenpalm född 1806-05-15) och Johan Henric Nyholm. Jag är tacksam för alla eventuella uppgifter om Johan Nyholm (dä) eller Maria Helenas ursprung, för det känns som det här verkligen är ett stopp.

188
Hejde / Hejde
« skrivet: 2012-05-11, 15:02 »
Jag har en fråga om Cecilia Jakobsdotter gift med Hindrick Jakobsson i Rågåkra i Hejde.
 
Hon dog 1767 och (om jag minns rätt) 62 år gammal, så född cirka 1705.
 
Frågan är var Jakobsdotter kommer ifrån. Här på forumet såväl som därhelst uppgifter om dessa kommer fram kallas hon Jakobsdotter, men jag har inte kunnat hitta detta i några originalkällor. Det är sant att en Cecilia Jakobsdotter i Rågåkra dör 1762, men (även om jag inte bekräftat det), det är troligen ett barn till sonen Jakob och alltså ett barnbarn. Kan det vara så att det helt enkelt är en fråga om sammanblandning, eller finns det faktiskt någon källa som kallar henne Jakobsdotter (vilket naturligtvis är viktigt att veta om man skall försöka identifiera henne).

189
Gällstedt / Gellstedt / Gällstedt / Gellstedt
« skrivet: 2012-05-09, 12:49 »
Angående släkte(rna) Gällstedt, är det någon som gjort klart kopplingen mellan Gällstedts i Västland och i Gävle (som nämns ovan)? Såvitt jag kan avgöra är det relevanta för namnet i Västland kopplingen till Gällbo. Den Gällstedt (Gellstedt, Gjellstedt) jag har i släkten heter Olof Gällstedt och föddes i Västland 1749-09-28 till föräldrarna Eric Olofsson och Maria Olofsdotter (såvitt jag kan avgöra; han kallas aldrig Gällstedt tillsammans med föräldrarna så kopplingen är inte bekräftad, men sannolik, bland annat genom en syster som var dopfadder åt hans barn och som kallas Gällstedt som dopfadder men Ersdotter i husförhörsboken). Poängen är dock att han var iväg till Gävle två gånger, 1770 såväl som 1777 och det var först efter hemkomsten (som byggmästare i Västlands bruk) som han kallas Gällstedt. Detsamma gäller sedan två av hans söner, som relativt unga åker iväg och kommer tillbaka (en stannar) till Gävle. Har någon som forskat på Gällstedt i Gävle konstaterat när och vem som inledde den släkten? Notera också att jag inte kan hitta någon omedelbar koppling mellan mina Gällstedt och de som nämns i tråden ovan (också från Västland), även om jag inte undersökt det så mycket än.
 
För övrigt så reste Olof Gällstedt med familj vidare till Harg 1810. Är det någon som stött på honom där (jag har inte lyckats lokalisera honom ännu).

Sidor: [1]