Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Mats Carlin
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-04-13, 13:14 »
Angående Forsberg som diskuterades här 2010. Jon N och Lars som omtalas heter inte Forsberg, men Torpberg, så de är inte besläktade med löjtnanten Anders Forsberg, som började sin militära karriär som livdrabant. I Sköllersta dombok framgår det att löjtnanten Anders Forsberg var gift med en dotter till korpralen Per Carlsson och genom sin hustru övertar rusthållen i Ökna från korpralen.
Vid Sköllersta häradsting 7.november 1725 kiärade Lieutenanten Hr Forssberg sielf persohnligen så wäl som och igenom sin antagna fullmächtige Hr Fendrichen Lars Biörnram till Rusthållaren Petter Blom, som är Hr Lieutenant Forssbergs måg, angående ett Testamente af Corporalen Per Carlsson underskrifwit, hwarutinnan bemälte Per Carlsson till Blom skall för testementeradt 1/3 dels Rusthåll i Ökna by, jemte den lösa egendomen hwilken testaments skrift kiäranden nu påstår måtte upwisas samrt aldeles häfwar och annulleras efter Testator Corporalen Per Carlsson, som är Hr Lieutenantens swärfader, ett sådant förordnande intet skall underskrifwit eller widkiännas, jemte expenswer å Swarandens sida instälte sig efter fullmacht d 2.November förledne achtade Salomon Nillsson hwilken anhölt att som denna sak är utaf conseqvence och åtskillige wittnen erfordras nödiga att höras, det måtte fördenskull anstånd bewillias till nästa ting, att samma wittnen måtte kunna inkallas, som nu eij låtit giöra, aldrenstund de utom häradet en del äro boende. Hr Fendrich Biörnram å sin Principals wägnar protesterade aldeles att måtte Salomon Nilsson eij tillstämd lemnas, åth advocera för Petter Blom, aldenstund saken oförgripeligen lärer finnas af den beskaffenhet och af en sådan efterfölgd, att den samma torde ankomma på någons heder och redelighet, hwarföre anhåller att denna sak af Petter Blom persohnligen måtte utförd blifwa och att honom intet må tillåtas sig af någon advocat i sådant måhl betiena, men i fall och på den händelsen der fullmächtigen Salomon Nilsson skulle tillåtas agera, som doch till rättens godtfinnande hemställes, så anhålles, det Salomon Nilsson måtte påläggas innan han tillträder processen, att för sig præstera nöijaktig caution och borgen uti denna sak; Aldenstund Blom är frisk och sund och intet af något förfall hindrad. Salomon Nilsson repicerade jag finner intet denna protest meritera swar, utan itererar mit förra om den begiärte dilationen. Detta uplästes och Resolverades uti det af Hr Lieutenant Forssberg instämde kiäromåhl emot sin måg Rusthållaren Petter Blom, angående ett af Hr Lieutenantens swärfader Corporalen Per Carlsson till Blom öfwerlemnat Testamente som Hr Lieutenanten will hafwa och ändra, söker fuller Hr Lieutenanten betaga swarande parten Petter Blom att betiena sig utaf fullmächtig, efter han förmenar saken wara af den beskaffenhet, att den torde röra någons heder och redelighet, men aldenstund här är en ren qvæstion om et testamenterligit förordnande, hafwandes Hr Lieutenant Forssberg ännu intet med skiähl sig yttradt huru wida utaf en sådan uppkommen civil tiänst något ähre rörigt skall kunna hänflyta eller argumenteras, än mindre sådant någon än positive tillspråkat och stämt; Fördenskull kan med sådanna omständigheter häradsrätten eij betaga Petter Blom de beneficia som Kongl Maijts lag och förordningar en part förunnar, utan i förmågo af 1695 åhrs rättegångs process 15 § och 87 åhrs Kongl Maijts hoffarticl 8 puncter pröfwas skiäligt, det nu Petter Blom tillstånd hafwa, att nyttia sin antagne fullmächtige Salomon Nillsson, som honom uti des enfalldighet nu kunna bispringa och underrätta om sakens omstendigheter. Beträffande 2 Hr Lieutenant Forssbergs påstående att bör fullmächtigen præstera full caution och borgen innan han saken må få agera; Så emedan slikt är emot all lag och praxis i synnerhet in prima instantia och uti ett sådant måhl som nu här kommer att ventileras; Ty kan häradsrätten slikt eij anse eller Hr Lieutenanten uti en sådan orimmelig begiäran bifalla. Sedan resolution war upläst och parterne påmint om 1718 åhrs förordning, förklarade sig Hr Lieutenanten Forssberg, att han är nögd det Salomon Nilsson må wara des contraparts fullmächtige i detta måhl och påstod nu Hr Lieutenanten att testamentsskriften måtte framwisas. Salomon Nilsson swarade sig den intet kunna upta eller sig nu för denna gången uti action inlåta, innan aldra först de wittnen som underskrifwit, rådman Arfved Boman i Öhrebro, nemdeman Per Swensson och Lars Swensson blifwa inkallade, anförandes ytterligare att äfwen wähl Testator Per Carlsson är nödig stämmas och höras. Hr Lieutenanten Forssberg replicerade att hwad des swäfader anbelangar så är han en gammal man som har swårt att komma hit till tinget, men skulle så bepröfwas, ärbiuder sig Hr Lieutenanten att honom hit förskaffa, men emedlertid till at wisa det des swärfader Corporalen Petter Carlsson intet bifallit till testamentet, ingaf Hr Lieutenanten en des d 4.November förledne uthgifne attest underskrefwen af Swen Swensson i Ökna, Jan Larsson och Anders Swensson ibidem, hwarutinnan bemälte Pehr Carlsson sig förklarar att han intet den ringaste underrättelse eller kundskap om samma testamente äger och att han aldrig hwarken sielf eller igenom andra underskrifwit eller igenom andra bemälte skrift med sin wettenskap underskrifwa låtit, förklarandes samma aldeles för osanning och utan ringaste kraft och werkan, tillstår doch att han förundt honom Munderingen, som och intet återkallas, med hwad mehra som af samma attest närmare kan läsas. Salomon Nillsson: Thet lär alt wisas enär wittnerna blifwa hörde, hwarförinnan iag intet kan swara hwar öfwer han åstundade resolution. Resolutio. Aldenstund häradsrätten finner att denna sak tillfullo eij kan skierskådas eller decideras innan de blifwit hörde som det omtwistade testamentet, såsom wittnen, underskrifwit, så är och nödigt och angelägit att testator Per Carlsson sielf och persohnligen är närwarande, att han sig här utinnan behörigen, må kunna förklara; Fördenskull i förmågo af 11 § 1695 åhrs rättegångsförordning pröfwar häradsrätten skiähligt att samtycke till det af Salomon Nilsson begierte anståndet doch på det parterne uti sin råatt eij må uppehållas, utan de lagligen och ändteligen, må blifwa åtskilda, warde de wid 5 D Smt wite förelagde att wid nästinstundande Winterting sig sielf stämde infunna, hwartill Rusthållaren Blom åligger, under förlust af ofwannemde wite, att låta inkalla och lagligen instämma dem som testamentsskriften bewittnat och underskrifwit, såsom och incitera Corporalen Pär Carlsson, med hwad mena de sielfwa finna sig hafwa till sin talans och rätts förswar att anföra [Sköllersta häradsrätts dombok 1725 EXIe:1857 p.627-629].
2
« skrivet: 2023-09-30, 22:21 »
Angående lantjägaren Georg Schultz som omtalas i tidigare inlägg, så framgår det av Grimstens häradsrätts dombok 28.maj 1697 och 10.november 1697 at Georg Schultz hade haft besittningsrätten till Systeräng i 4 år med bonden Erik Jönsson, före det hade Anders Larsson Qvidman haft besittningsrätten till Systeräng. Svea hovrätts kopia av domboken 1693 fattas, men det borde finnas ett uppbud i denna.
Högvälborna fru Maria Elisabeth von Falkenberg beviljades fasta på Skarboda och Systeräng vid tinget 17.februari 1681, men jag antar att godset kanske indrogs under kronan med reduktionen, för redan året efter vid tinget 2.mars 1682 innehade Hans i Systeräng halva hemmanet som skogvaktare i Edsberg härad. Hans i Systeräng är troligen identisk med Hans Storkarsson på Systeräng som var son av Storkar Jönsson på Systeräng som igen var broder till min ana Lars Jönsson på Ekeberg.
3
« skrivet: 2023-08-26, 23:23 »
Storcker Jönsson på Systeräng i Viby socken var broder till en ana av mig. Första gången jag hittar honom är i Grimstens häradsrätts dombok 1644 EXIe:1784 p.29. Han levde åtminstone 1666, troligen betydligt längre, jag har bara inte hunnit gå genom källmatrialet ännu. Namnet skrivs Storkar, Stoorkar, Storker, Storcker, Starkar & Stårckar.
4
« skrivet: 2023-08-26, 23:16 »
I Grimstens häradsrätts dombok 1666 EXIe:1800 p.936-938 uppträder det en Gälar i Stavåna i Viby socken som låg i en bitter strid med sin son Nils Gälarsson. Gälar finns alltså även i Närke.
5
« skrivet: 2022-02-18, 19:02 »
Hej Anna-Carin, Trevligt med gemensamma intressen  Söfren Christensen och hans hustru är också inblandat i jesuit processerna 1624 i Malmö mot den flamländske handlande Arnold Weisweiler, hans hushållerska och hennes syster. Källa: Oskar Garstein: Rome and the Counter-Reformation in Scandinavia: The Age of Gustavus Adolphus. Mats
6
« skrivet: 2022-02-13, 12:06 »
En märklig observation till:
Flera av Hacks barn kallas Skovgård eller Schougård. Holger Jensen Ulfstands hustru var Anne Hansdatter Skovgaard til Gundestrup, född 1569 i Holbæk i Randers, död 21.juli 1645 i Malmö. Ett märkligt sammanfall?
MVH
Mats
7
« skrivet: 2022-02-13, 09:25 »
Hej,
Intressanta upplysningar. Jag har Hacks syster Anne bland mina anor och jag är därför intresserade av all information som finns om denna släktkrets. Värt att märka sig är Fulltoftas ägarelängd; Riksrådet Mogens Henriksen Gyldenstierne blev ägare till Fulltofta i utbyte mot gårdar på Fyn och Langeland 1546, sonen riddaren Mogens Mogensen Gyldenstierne d.ä. var ägare fram till sin död 1618, då sonen Mogen Mogensen Gyldenstierne d.y. övertog fram till sin död 1639, hans änka Sophie Rantzau sålde 1648 egendomen till Iver Krabbe till Jordberga som var Jörgen Krabbes fader.
Söfren Christensen skal enligt historikern Sjöborg ha haft fattiga föräldrar och varit kreatursvaktare på Skabersjö i sin ungdom, något jag tror är en feltolkning av det danska ordet "fehirde" som betyder skattmästare eftersom Söfren var fogde 1606-1608 på Häckeberga. Både Häckeberga och Skabersjö ägdes på denna tiden av friherren (baronen) Holger Jensen Ulfstand och jag tvivlar på at högadeln rekryterade från kreatursvaktare till fogde. När Holger Jensen Ulfstand dog 1609, uppträder Söfren som borgare och fastighetsägare i Malmö och han måste ha disponerat betydliga penningbelop, då han bara några år senare köper Flensburgska huset i Malmö. Söfren blev senare både hospitalsmästare (syssloman) och borgmästare i Malmö, så detta var en person som hade gått på skola i sin barndom.
Orsaken till att jag drar upp detta är att Holger Jensen Ulfstands moder var av ätten Gyldenstierne och om man antar att Söfren var i tjänst hos Ulfstand och hans son Hack tjänade på Fulltofta som ägdes av ätten Gyldenstierne, så börjar det skimta ett mönster. Holger Jensen Ulfstand ärvde Häckeberga efter sin farbroder som hette Hack Holgersson Ulfstand, och Hack är inte något vanligt namn bland allmogen i Skåne. Även förnamnet Tale återhittar vi i ätten Ulfstand och det är heller inte något vanligt allmoge-namn. Så att det finns någon slags förbindelse här genom tjänsteförhållandet, är ganska säkert.
MVH
Mats Carlin
8
« skrivet: 2022-01-03, 22:31 »
Sebastian Borelius broder i Varberg, som nämns av Stefan Simander ovan, var troligen glasmästaren Baltzar Borelius, född ca.1675, dog 5.november 1756 i Varberg.
9
« skrivet: 2022-01-02, 22:14 »
Anna Brita Hagelberg var född 27.maj 1762 i Varberg stad, död 20.oktober 1811 i Göteborgs garnisonsförsamling. Föräldrar: Snickaremästaren Johan Christian Hagelberg och hans första hustru Catharina Maria Lilljegren.
10
« skrivet: 2022-01-02, 22:13 »
Anna Brita Hagelberg var född 27.maj 1762 i Varberg stad, död 20.oktober 1811 i Göteborgs garnisonsförsamling. Föräldrar: Snickaremästaren Johan Christian Hagelberg och hans första hustru Catharina Maria Lilljegren.
11
« skrivet: 2022-01-02, 22:08 »
Johan Lilljegren var snickaremästare i Varberg 1736-1767, gift 1736 med [/size]Maria Elisabeth Borelia.
12
« skrivet: 2021-12-31, 15:14 »
Hjärtligt tack! Den hade jag översett. Nu kan jag leta vidare i Varberg.
13
« skrivet: 2021-12-31, 09:16 »
Söker föräldrar och födoplats för Anna Britta Hagelberg (född ca.1761/1762) som bodde som piga hos apotekaren Fredrik Nisser på Marstrand no.84 i Marstrand 1790 tillsammans med 20-åriga pigan Susanna Cecilia Hagelberg. Oäkta dottern Eva Maria Westman föddes 23.januari 1789 i Marstrand, som hon fått med sjömannen Petter Westman, men nästa barn Anna Catrina Lindqvist föddes 15.november 1791 på Karlstens slottsförsamling. Fader var artilleristen Arvid Lindqvist vid Vestgöta artilleribrigad som var kommenderad till Karlsten slott och fästning 1787-1793. 30 år gamla artilleristen Arvid Lindqvist vigdes 2.augusti 1794 i Göteborgs garnisonsförsamling med 34 år gamla pigan Anna Brita Hagelberg. Artillerikonstapeln Arvid Lindqvist blev kommenderad till Karlstens slott och fästning från 1811 under det norska fälttåget, men rullförs som ogift 1815 (något som tyder på att Anna Brita Hagelberg
ar död). Arvid Lindqvist fick avsked samma år eftersom han var "besvärad av svaghet i huvudet efter et svårt slag på det samma och därigenom mindre förmögen at tjäna sitt uppehälle".
14
« skrivet: 2021-12-31, 09:15 »
Söker föräldrar och födoplats för Anna Britta Hagelberg (född ca.1761/1762) som bodde som piga hos apotekaren Fredrik Nisser på Marstrand no.84 i Marstrand 1790 tillsammans med 20-åriga pigan Susanna Cecilia Hagelberg. Oäkta dottern Eva Maria Westman föddes 23.januari 1789 i Marstrand, som hon fått med sjömannen Petter Westman, men nästa barn Anna Catrina Lindqvist föddes 15.november 1791 på Karlstens slottsförsamling. Fader var artilleristen Arvid Lindqvist vid Vestgöta artilleribrigad som var kommenderad till Karlsten slott och fästning 1787-1793. 30 år gamla artilleristen Arvid Lindqvist vigdes 2.augusti 1794 i Göteborgs garnisonsförsamling med 34 år gamla pigan Anna Brita Hagelberg.
Artillerikonstapeln Arvid Lindqvist blev kommenderad till Karlstens slott och fästning från 1811 under det norska fälttåget, men rullförs som ogift 1815 (något som tyder på att Anna Brita Hagelberg är död). Arvid Lindqvist fick avsked samma år eftersom han var "besvärad av svaghet i huvudet efter et svårt slag på det samma och därigenom mindre förmögen at tjäna sitt uppehälle".
15
« skrivet: 2021-11-25, 21:45 »
Tillfällighetsfynd : Den 31 dito [Martij 1650] bleff Peder Jeps /: som kom siug hid fra Esleff til Asmundtorp :/ nedsatt i Gullerup kierkegaard [Gullarp kyrkobok 1650].
16
« skrivet: 2021-05-31, 23:07 »
Ambjörn Molins berättelse om sin resa till Kamchatka från Tobolsk finns publicerad av August Strindberg 1880, se https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/StrindbergA/titlar/KulturhistoriskaStudier/sida/379/etextAmbjörn Molin deltog troligen vid byggandet av skeppet Vostok (Öst) som var det första skeppet som byggdes i Okhotsk, samt deltog troligen på den resan som Kozma Sokolov företog till Kamchatka 1716-1717. Skeppet Vostok deltog senare på Vitus Berings utforskande av 3500 mil av östkusten, samt Bering-stredet efter att ha reparerats 1725.
17
« skrivet: 2020-08-15, 09:02 »
Hjärtligt tack för upplysningarna.
Eva Elisabeth Molin föddes 14.oktober 1670 I Stockholm, men dog troligen ung eftersom Eva Elisabeth Molin föddes 12.augusti 1680 i Stockholm. Om jag inte minns fel kallas en av dom Lisken, alltså lilla Elisabeth. Catharina Molin föddes 27.februari 1686 i Stockholm. Moderns namn Elisabeth.
Magnus Molin blev invald av prästerståndet som bankkommissarie 29.september 1668 från krigskollegium [Adelns riksdagsprotokoll].
19
« skrivet: 2020-07-12, 11:04 »
)
Sköllersta C:2 (1666-1693) Bild 41 / sid 36 (AID: v53785.b41.s36, NAD: SE/ULA/11356)
Sköllersta 30 december 1683 döps Mäster Ols barn Brita (Brytha)
(samt Pehrs dotter Elin i Sörby)
Kan ev vara en kandidat till din Brita.
/Annika
Hej Annika, vill bara påpeka att det Måns i Össbij som får dotter Brijta i bilden ovan. Det är inte Mäster Ols ... Måns i Össby är troligen identisk med Måns Olofsson som bodde 1668-1702 på 1/2 skatte mantal på Ösby i Sköllersta enligt mantalslängden. Mvh Mats
20
« skrivet: 2020-05-20, 20:15 »
Markus, Du har ju tidigare skrivit om Ludolph Magnus Molin under släkten Scholander i Landskrona, se https://forum.rotter.se/index.php?topic=74029.0Du uppger att han var gift med en syster till Maria Christina Ram. Finns det några fler upplysningar där?MVH
Mats
21
« skrivet: 2020-05-20, 14:27 »
Markus, Väldigt spännande. Ambjörn Molin var född 3.november 1682 i Stockholm och son av bank-kommissarien Magnus Molin som gjorde betydliga donationer till Uppsala Universitet. Ambjörn hade åtminstone 6 syskon som jag lyckats spåra så långt. Ambjörns reseberättelse finns att läsa online på https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/StrindbergA/titlar/KulturhistoriskaStudier/sida/197/etext Det var August Strindberg som tryckte reseskildringen 1880. Mycket fascinerande språkdräkt på reseskildringen.Ambjörn var k orporal vid Norra Skånska kavalleriregementet 1702-1705, regementsadjutant 1705-1707, kornett 1707-1708, sekundlöjtnant 1708-1709, krigsfånge i Tobolsk i Sibirien 1709-1722 och slutligen ryttmästare 1722-1730. Delar av tiden leddes Norra Skånska av Gustaf Horn och kallades då Gustaf Horns regemente. Ambjörn hade ännu ett barn till från tiden i Fosie: Ludolph Magnus Molin döpt [fest Mickaelis] 1728 i Fosie. MVH
Mats
22
« skrivet: 2020-05-17, 20:57 »
Tack Markus! Väldigt intressant! Det löste en släktsgåta som jag länge försökt lösa. Löjtnanten Ambjörn Molin var tydeligtvis fångatagen i Tobolski i Sibirien 1709-1722 under Stora Nordiska kriget och skrev en berättelse 1725 om sitt uppehåll i Stora Tartariet. Vet du om även krambodsgesällen Magnus Molin i Malmö var broder till Lena Lisa Molin? Mats 
23
« skrivet: 2020-05-16, 20:09 »
Hej, jag söker information om Mätta Hofverberg som uppges vara svärmoder till kopparslagaren Anders Bergman i Lund vid et dop 1766. Anders Bergman var gift med Lena Lisa Molin och hade tidigare varit gift med Johanna Maria Lindskog. 1764 är också Rachel Hofverberg dopvittne i Lund för Anders Bergmans barn. Till information är också medlemmar av familjen Liffertz dopvittnen. Jag har spekulerat i om Mätta kan vara identisk med den Margaretha Hofverberg (som har en syster Rakel) som på denna tiden var gift med Carl Friederich Bergman, tullnär i Landskrona, men då är hon knappast svärmoder till Anders Bergman. Det är ju också flera personer i släkten som har namnen Rachel och Margaretha, så jag undrar på om någon har mer information.
24
« skrivet: 2020-05-02, 20:59 »
Fordum byfogd Nils Jakobsson i Sölvesborg [Söllwidsborg] begravdes påskafton 1650 i Gullerup [nuvarande Gullarp].
25
« skrivet: 2019-08-19, 22:13 »
På mail har jag fått en fråga från Annika (utan e-post eller efternamn) om var uppgifterna om Berta von Gent stammar. Dessa är från Svea hovrätts domböcker - Örebro län - Lekebergslagens tingsrätt som du kan läsa på Arkiv Digital. Uppgifterna fick jag först från Arne Cajdert som studerat dessa, men just nu håller jag på att läsa genom domböckerna för att hitta min äldsta släkt på Blackstahyttan i Kil.
21.maj 1664 : skattlades den Nye och Millersta Klåckarehyttehammaren h Bartge von Gent tilhörig, som Ao 1660 d 6.Novembris aff det höglofl Kongl Bergz Collegio priviligerat ähr för ett skeppundh stångjärn till wijdare förordning åhrligen alt uthgiöres begynnandes innewarande åhr 664.
Opbudh : 23.juni 1674 lätt Assessoren Uthj det kongl Bergz Collegio Wälb Johan Utterklo opbiuda den Öfwersta Klåkarehytte Hammaren medh Ett och Ett halftt hemman Klåkarehyttan, sampt gården wijdh hammaren här i Lekebergzlagen belägen som han aff Ehreborne Matrona, hustru Barta von Gent den 13.Julij Ao 1673 med flere Godz och Hambrar i Örebro häradh för 4000 Rixdaler in Specie eller 21000 P Kopparmynt kiöpt hafwer. 1 g.
26
« skrivet: 2019-03-30, 19:28 »
Jag såg diskutionen om Greta Cajsa Persdotter på Öster Aspa och hennes föräldrar Per Eriksson och Anna Greta Persdotter. Dessa är även mina anor. jag der att upplysningarna här kompletterar det jag visste från tidigare, se http://www.carlin.no/slekt/Ancestors/mm/ana114.htmlNu undrar jag på om någon vet var Anna Greta Persdotter kom från? Mvh Mats
27
« skrivet: 2018-08-19, 21:55 »
Fru Ingrid Boije nämns även i Lekebergslagens dombok [LD] då hennes man assessor i Bergskollegium Johan Utterklo ägde andel i Klockarehyttan, samt hammaren därstedes som han 13.juli 1673 köpt av hustru Berta von Gent. Ingrid omtalas 2.oktober 1683 och 31.maj 1684 i LD. Då hade hon nyligen blivit änka eftersom Johan dog 1682.
28
« skrivet: 2018-01-28, 00:35 »
29
« skrivet: 2016-10-08, 21:28 »
Mats,
Har ni hittat någon ort i Pommern som kan passa på Grim, som det tycks stå i Helsingborgs hfl? Din släkting Gunnar lade in en läshjälpfråga, som jag också länkar till här ovan under Äldre inlägg. Om det finns någon bra kandidat bör man förstås kolla födelseboken i Grim!
Anders, Du har helt rätt, Grimmen i Pommern, se nedanför: Johan Luther antogs som husar vid Svenska Husarregementet 8.december 1758. Regementet delades i två 1762, Johan Luther antogs igen 21.december 1761 som no.87 i ryttmästare Jacob Tage Silverskölds skvadron vid Gula Wrangelska Husarregementet efter att han deserterat under sjuårskriget mot Preussen och själv betalat ranson. Johan Luther var 22 år gammal, hade tjänt i 4 år 1762 och uppges vara svensk Lutheran som red en 9 år gammal svart vallack som kasserades vid generalmönstringen [gmr]. När stilleståndet slöts med Preussen reducerades regementet till hälften och Johan Luther transporterades 21.december 1762 till no.40 i ryttmästare Jacob Tage Silverskölds skvadron vid Gula Wrangelska Husarregementet. Johan Luther uppges vara gift 1764 och 1768 [gmr]. Barbara Regina Johansdotter Luther uppges vara född 1764 i Grim[men] i Pommern i Tyskland [hfl]. Troligen är det staden Grimmen i Pommern som ligger 3 mil söder om Stralsund och 3 mil väster om Greifswald. Johan Luther tycks varit stationerad i Grimmen, då Maria Elisabeth Luther döptes 17.mars 1767 i Grimmen, fadern uppges vara husar [EG]. Dopvittnen var konstapeln [wachtmeister] Rendorf, Maria Elionore Frenseln och trumpetaren Olander. Korporalen/konstapeln Fried.Rendorf och Trumpetaren Magnus Ullander tjänstgjorde vid ryttmästare Silverskölds skvadron 1762 [gmr]. Johan Luther red på en 10 år gammal brun vallack vid mönstringen i Stralsund 25.maj 1768. Johan Luther uppges ha rymt från tjänsten 18.februari 1769 och ersattes samma dag av rekryten Joachim Schmitt.
30
« skrivet: 2008-02-25, 18:55 »
Krögaren Carl Bougman i Lännäs är son av länsman Lars Bougman (c1651-1717). Han är dopvittne för minst ett av brodern länsmannen Johan Bougmans (1696-1737) barn och även Johan Bougman och Elisabeth Bougman är dopvittnen för Carl Bougmans barn och namnen på äldsta barnen stämmer överens med detta.
Carl Bougmans barn var: Brita Stina Bogman föddes 14.oktober 1720, Brita Stina Bogman dog 3 månader gammal 24.januari 1721, Anna Greta Bogman föddes 16.december 1721, Catharina Regina Bogman föddes 13.april 1724, Brita Stina Bogman föddes 1.oktober 1725, Johan Bogman föddes 4.maj 1728, Maria Elisabet Bogman föddes 2.augusti 1729, Hedvig Bogman föddes 19.oktober 1730, Nils Bougman föddes 19.juni 1733, Lars Bogman föddes 16.juni 1734, Lars Bogman dog 10 månader gammal 3.april 1735, Johan Bogman föddes 23.november 1735, Johan [Lars] Bogman dog 3 månader gammal 7.mars 1736, Olof Bogman föddes 28.januari 1737, alla i Lännäs. Dessutom hade Carl Bougman sonen Carl Gustav Bougman, som jag inte lyckats hitta i dopboken.
31
« skrivet: 2008-02-25, 18:37 »
Hej! Finnes det någon som vet var Julnäs ligger?
Mats Carlin
32
« skrivet: 2007-06-30, 20:31 »
Jag försöker lokalisera var Nils Sehlberg och Christina Lind bodde 1743 i Maria församling. I deras vigselnotis står antecknat at de bodde i Hornsgatan uthi Rgm Roseli[us] malmgård wid Kroken. Är det någon som vet vilket kvarter detta gäller?
33
« skrivet: 2007-06-30, 15:55 »
Hej Claes,
Jag har inte någon kännskap till någon förbindelse mellan Alexander Funck och Jöns Larsson Funck, men jag har hittat mer precisa upplysningar om hattmakaren Jöns Larsson Funck. Upplysningarna ovanför om hans dödsdatum är fel, riktigt datum är 25.oktober 1729 i Gävle [då en epidemi härjade i Gävle, det dog 11 personer samma dag i Gävle, alla efter svårt utstånden sjukdom]. Jöns Larsson Funcks första hustru avled 17.februari 1719 i Gävle och han gifte sig på nytt med Catharina Eliedotter Gavelholm den 25.oktober 1720 i Gävle.
34
« skrivet: 2007-06-30, 13:19 »
Gällerstedt/Gellerstedt antyder nog bara att personen eller släkten kommer från socknen Gällersta utanför Örebro. Nils Otto Gellerstedt utgav en bok om släkten Gellerstedt från Gällersta, denna är dock långt i från komplett eftersom det finns många olika personer från Gällersta som kallades Gellerstedt efter att de flyttat från socknen.
35
« skrivet: 2006-12-27, 21:49 »
Pigan Barbara Regina Luther vigdes 18.september 1789 i Landskrona med timmerdrängen Ingel Jönsson [Lundblad]. De bodde 1789-1801 i Landskrona [hfl], 1803-1805 på Sireköpinge gård i Halmstad (Malmöhus län) och 1809-1837 i Helsingborg. Jag har inte lyckats spåra Barbara Regina före 1789, men hon kallas flera gånger Johansdotter i Helsingborg hfl och uppges växlande vara född 1764 i Pommern eller Tyskland. Tidigaste åldersuppgift i Landskrona hfl stämmer överens med detta.
Jag tycker dock inte det har kommit fram upplysningar som säkert stödjer någon av de framsatta hypoteserna om Reginas föräldrar. Någon som har någon id? om hur man kan komma vidare?
36
« skrivet: 2006-04-21, 16:03 »
Jag vet inte om dessa upplysningar är av interesse, men eftersom Erik Gustaf Malmgrens föräldrar är bland mina anor, så har jag noterat några fakta om Erik Gustaf Malmgren.
Hattmakaren Erik Gustaf Malmgren med hustru Maria Elisabeth Forselia bodde i Gävle då dottern Johanna Gustava Malmgren föddes 27.juni 1776 i Gävle stad. Avskedade soldaten Erik Gustaf Malmgren bodde 1816 hos systern Anna Dorothea Malmgren och hennes man Nils Nilsson Sehlberg på Strömsbro [hfl]. Före detta hattmakaren Erik Gustaf Malmgren dog 24.oktober 1816 i Gävle stad av feber, 71 år gammal. Dopvittnen 1776 är målarmästaren Peter Hultén, skräddarmästaren Johan Glasberg, hattmakaren Peter Axbergs Hustru och jungfru Maria Catharina Malmgren [Erik Gustaf Malmgrens syster].
Erik Gustaf Malmgrens morfar Jöns Larsson Funck var även han hattmakare i Gävle. Jöns Larsson Funck var hattmakare och blev borgare i Gävle 25.november 1703. Jöns Larsson Funck vigdes oktober 1720 med Catharina Eliedotter Gavelström. Dottern Ingrid Catharina Funck föddes ca.1723. Jöns Larsson Funck avled 25.november 1727. Catharina Eliedotter Gavelström vigdes 2.gång 1.augusti 1731 i Gävle stad med hattmakaremästaren Johan Åberg. Johan Åberg var från Köpings län och var änkemann efter hattmakaränkan Anna Olsdotter Märling. Johan Åberg blev borgare i Gävle 13.juni 1733. Johan Åberg avled 7.maj 1744. Hattmakaren Johan Åbergs änka Catharina Gavelström avled 15.november 1772 i Gävle stad av ålder, 96 år gammal.
Om Erik Gustaf Malmgrens föräldrar har jag lite mer upplysningar:
Sadelmakaren Gustaf Malmgren blev borgare i Gävle 7.mars 1738. Sadelmakarmästaren Gustaf Malmgren vigdes 20.november 1743 i Gävle med dygdesamma jungfru Ingrid Caisa Funck. Erik Gustaf Malmgren föddes 2.februari 1745, Johannes Malmgren föddes 28.september 1746, Maria Catharina Malmgren döptes 26.februari 1749 [FS], Anna Dorothea Malmgren föddes 12.oktober 1751, Ulrica Malmgren föddes 5.december 1753 och Ingrid Elisabeth Malmgren föddes 9.juni 1756, men dog 31.augusti 1756 av okänd barnsjuka, alla i Gävle stad. Enligt husförhöret är Gustaf Malmgren född 1712 och Ingrid Funck född 1722. Sadelmakarålderman Gustaf Malmgren avled 2.januari 1793 i Gävle stad av ålderdom, 83 år gammal. Sadelmakarålderman Gustaf Malmgrens fru Ingrid Funk avled 29.april 1798 i Gävle stad av ålderdom, 75 år gammal.
Källor är i huvudsak kyrkoböcker och husförhörslängder i Gävle, samt Erik Sehlbergs Gefle och dess slägter och min mormors släktforskningsnotater.
37
« skrivet: 2005-12-20, 10:46 »
Jag har lyckats leta upp Zachris Tyresson som torpare på Ökna ägor i Gällersta 1807-1812. Zachris Tyresson dog 20.december 1812 i Gällersta och änkan Anna Stina Andersdotter dog 16.juli 1823 i Gällersta.
38
« skrivet: 2005-04-07, 11:09 »
En generell fråga om Tunaberg. Husförhöret 1688-1719 har et tillägg de sista hundra sidorna som inte är daterade med årstall. Tillägget har maskinskrivet register. Är det någon som vet vilka år detta husförhör är från?
Grindstugan i Tunaberg (som jag är interesserad i) finns endast i tillägget, inte i det ordinarie husförhöret.
39
« skrivet: 2005-01-29, 14:45 »
Korrektion til efterlysningen ovanför. Det gäller sockenskomakaren Per Sörensson som vigdes 1755 i Bosarp med Elna Olasdotter. Min tolkning Jöransson är fel.
40
« skrivet: 2005-01-27, 10:25 »
Jag söker upplysningar om skomakaren Per Jöransson som bodde i Bosarp 1769, då sonen Ola föddes.
41
« skrivet: 2004-12-28, 13:33 »
Hej Lennart,
Tack för tipset. Genealogiska Föreningen hade en avskrift av ingressen till bouppteckningen och från den kan jag läsa att Sven Svensson varit gift tre gånger, först med Ingrid Månsdotter i Mörjö, andra gång med Brita Månsdotter [i Vargdal] och tredje gång med den efterlevande änkan Karin Persdotter [som kom från Skälläng eller Stensätter]. Det var en efterlevande dotter i varje äktenskap, Maja gift med Måns Månsson på Åkerby i Häradshammar, Ingrid gift med torparen Olof Lydersson på Fårtorp [som är min ana] och Brita, 16 år gammal vid bouppteckningen.
Dermed har jag bevis för släktskapet och flera ledtrådar att leta vidare efter... Hjärtligt tack för hjälpen!
42
« skrivet: 2004-12-09, 11:25 »
Jag har et litet släktforskningsproblem från Rönö som jag lägger fram här i hopp om svar.
Min ana Ingrid Svensdotter uppges vara född 8.mars 1755 i Rönö enligt Jonsberg husförhörslängd och flyttningslängd. En Ingrid Svensdotter föddes 3.mars 1755 på Vargdal i Rönö med föräldrar Sven Svensson och Brita Månsdotter. Ingrid Svensdotter avled dock 9.januari 1757 på Vargdal i Rönö av kopporna, 2 år gammal [så henne kan det inte vara], men en ny Ingrid Svensdotter på Vargdal föddes 13.mars 1757 i Rönö. Änklingen Sven Svensson i Mörje vigdes 24.juni 1754 i Rönö med pigan Brita Månsdotter i Vargdal. Kerstin Svensdotter föddes april 1760 på Vargdal i Rönö. Hustru Brita Månsdotter från Vargdal avled 7.januari 1761 i Rönö av verk, 29 år gammal. Kerstin Svensdotter dog 5.februari 1762 på Vargdal i Rönö av fluss. Sven Svensson tycks ha gift om sig med NN Persdotter, då Brita Svensdotter föddes 16.februari 1763 på Vargdal i Rönö. Brita Svensdotter dog 16.mars 1763 på Vargdal i Rönö av okänd sjukdom, endast 4 veckor gammal. Kanske är Sven Svensson identisk med fiskaren Sven på Vargdal som dog 20.mars 1763 i Rönö av håll och styng, 32 år och 2 månader gammal [men vi hittar ingen Sven Svensson i Rönö kyrkobok kring januari 1731].
En alternativ innfallsvinkel til problemet följer nedanför.
När Ingrid Svensdotter vigdes 7.november 1779 i Rönö med drängen Olov Lydersson på Kåreholm var hon piga på Svarttorp i Rönö. Kanske är hon dotter av den Sven Svensson på Svarttorp som dog 9.september 1779 i Rönö av lungsot, 61 år gammal [inte heller 1718 hittar vi någon Sven Svensson i Rönö kyrkobok]. Ingrid Svensdotter tycks ha haft minst två systrar i pigan Christina Svensdotter på Svarttorp som dog 18.mars 1771 i Rönö av lungsot, 18 år gammal och pigan Maja Svensdotter på Svarttorp [enligt Häradshammars hfl född 1750] som vigdes 17.april 1775 i Rönö med änkemannen Måns Månsson på Åkerby i Häradshammar, samt minst två bröder i drängen Johan Svensson på Svarttorp som dog 11.februari 1768 i Rönö av lungsot, 22 år gammal och drängen Sven Svensson på Svarttorp som dog 22.september 1770 i Rönö efter flera års sängliggande med lungsot, 21 3/4 år gammal. På grund av ålder kan den sistnämnde inte var fader till syskonen Brita Svensdotter på Svarttorp som föddes 7.maj 1764 i Rönö och Sven Svenssons dödfödda piltebarn [pojke] som begravdes 10.april 1768 i Rönö. Brita Svensdotters moder hette Sven Svenssons hustru Karin Persdotter och är sannolikt identisk med änkan Karin Persdotter på Svarttorp som vigdes 28.oktober 1780 i Rönö med drängen Jonas Simonsson [något som stämmer överens med Sven Svensson seniors död 1779]. Jonas med hustru Karin i Svarttorp är dopvittnen 26.februari 1781 i Rönö [Jag har inte lyckats spåra dom efter detta, men det bor nya personer på Svarttorp 1783]. För att gjöra förvirringen komplett dog även pigan Ingrid Svensdotter på Svarttorp 22.februari 1790 i Rönö av rödsot, 23 år gammal [hon skulle med andra ord vara född 1767, men i den perioden hittar vi ingen Ingrid Svensdotter som föddes i Rönö]. Om vi antar att alla barnen är Sven Svensson seniors, så består syskonskaran av Johan född 1746, Sven född 1749, Maja född 1750, Christina född 1753 och Ingrid född 1755 [men inga träff i Rönö utöver Ingrid som dotter av Sven Svensson i Vargdal].
Kan Sven Svensson i Vargdal och Sven Svensson i Svarttorp vara en och samma person? Finns det någon med upplysningar som kan hjälpa mig vidare? Finns det mantalslängder eller liknande för den perioden som kommer på tal?
43
« skrivet: 2004-11-10, 17:36 »
Fiskaren [Hans] Grundel som enligt adelskapsansökan skal ha hjälpt kung Wenzel (Venceslas) ur fängelse i Wien 1394 nämns i ett dokument om Habsburgarna på internet, dock några år senare... 11 November 1403: König Wenzel entflieht aus Wien: Wenzel erfreut sich in seiner Gefangenschaft großer Selbständigkeit, die er fleißig zu Ritten in Stadt und Umgebung benützt: Diesmal reitet er wieder vor das Stadttor und gelangt wie zufällig an das Donauufer bei Stadlau: Hier nimmt den König und sein nächstes Gefolge eine Barke auf und bringt sie über den Fluss zu dem dort harrenden Johann von Liechtenstein, in dessen Geleite Wenzel ungefährdet Mähren erreicht; der Sage nach wird Wenzel von der Bademagd Susanna und dem Fischer Grundel befreit;[34] andere sagen, Wenzel selbst habe den Boden seines Zimmers durchgebrochen, sei so in den Stall und von dort in das Freie gelangt;[35] Källor är : [34] Bachmann: Geschichte Böhmens, Band 2. [35] nach Mailath. Se på web-sidan Der Habsburger. Finns det någon som har tillgång till Bachmann eller Mailath ?
44
« skrivet: 2004-09-04, 13:42 »
Hej Carin,
Tack skal du ha. Det förklarar saken. Jag letade i Flackarp eftersom Trolleberg lite senare tycks höra inn under Uppåkra [som tycks varit annex till Flackarp ?].
Genline tycks inte ha registrerat St.Peters kloster församling. Är det någon som kan ge et hint om denna församlingen finns registrerad under någon annan socken?
Mats
45
« skrivet: 2004-09-03, 21:46 »
Hej!
I vilken socken lokaliserar jag Värpinge/Werpinge kring 1849? Jag har försökt leta i flera av socknarna kring Lund utan resultat.
mvh Mats
46
« skrivet: 2004-08-04, 09:49 »
Hej,
Jag blandar mig friskt inn i diskutionen. Jag såg under Medelpadsrötter en efterlysning efter rådman Anders Hess i Helsing?r som pantsetter släktsegendommen i Malmö ca 1570. Han hadde en bror Marcus Hess i Köpenhamn, som också var rådman og köpman. Deras fader skulle heta Hans Hess, köpman i Köpenhamn.
Anders Hess broder Markus Hess uppträder ofta i Köpenhamns diplomatarium. Er dessa personer identiska med vår Hess-familj i Malmö?
47
« skrivet: 2004-07-12, 09:24 »
Jag är interesserad av Joachim Reich[en] som föddes 5.mars 1644 i Tyskland, kom till Visby före 1673, stadsnotarie, kallas Syndicus [HAL]. Joachim Reichens dotter begravdes 25.juli 1680 i Visby stad [OÖ], Petronella Dorothea Jochuusdotter Reichen föddes 21.augusti 1681 [BUT], Joachim Reichens son begravdes 27.juni 1683 i Visby stad [OÖ] och Joachim Reichens dotter dog 6.januari 1691 i Visby stad [OÖ]. Apologist och notarie Joachim Reich[en] dog 2.februari 1717 i Visby stad [OÖ]. Jockum Reicks änka begravdes 28.april 1726 i Visby stad [OÖ].
Joachim Reich[en] kan ju tänkas vara identisk med den Jochum Reich du hittat i domböckerna?
48
« skrivet: 2004-07-12, 09:24 »
Jag är interesserad av Joachim Reich[en] som föddes 5.mars 1644 i Tyskland, kom till Visby före 1673, stadsnotarie, kallas Syndicus [HAL]. Joachim Reichens dotter begravdes 25.juli 1680 i Visby stad [OÖ], Petronella Dorothea Jochuusdotter Reichen föddes 21.augusti 1681 [BUT], Joachim Reichens son begravdes 27.juni 1683 i Visby stad [OÖ] och Joachim Reichens dotter dog 6.januari 1691 i Visby stad [OÖ]. Apologist och notarie Joachim Reich[en] dog 2.februari 1717 i Visby stad [OÖ]. Jockum Reicks änka begravdes 28.april 1726 i Visby stad [OÖ].
Joachim Reich[en] kan ju tänkas vara identisk med den Jochum Reich du hittat i domböckerna?
49
« skrivet: 2004-07-12, 09:11 »
Avskrift av Nils Butendorffs genealogiska samlingar rörande gotländska släkter. [Nummerordning är min]
Langeland
Jacob Jensson Langeland, pastor i Rone 1676 (under kh Johan Nicolai Lindii fångenskap i Köpenhamn) til 1680, g 30.augusti 1676 m Margareta Thomasdr Ronander (i hennes 1a gifte), d 20.mars 1695.
1. Jöns Langeland, skall ha blivit präst och prost på Zeland.
2. Thomas Langeland kallade sig också Ronander, död 17.november 1730, guldsmed, g 16.oktober 1707 m Petronella Dorothea Jochuusdr Reich, döpt Dom.XII.p.Trinit 1681, begr 2.juli 1727.
2.1. Lyttegård Margar. Ronander, f 8.juni 1708, d 26/28.december 1784, g 16.november 1731 m guldsm Berndt Eriksson Falkengren, f 8.september 1708, d 10.juli 1785.
2.2. Catharina Dorothea Ronander, f 12.juli 1710.
2.3. Jacob Ronander, f 27.januari 1713, d 22.oktober 1780, ord til Weskinde 1740, consist notarie 1744, past i Ruthe eft Mats Matsson Nöblev [?], g 30.maj 1745 m Anna Jönsdr Gane, f 30.augusti 1723, d 12.mars 1788.
2.3.1. Elisabet Abigael Ronander, f 25.mars 1746, d 28.januari 1806, g 11.december 1766 m koff.skepp. Mårten Hindricson Procopeus, f 10.maj 1737, d 1784.
2.3.2. Dorothea Margareta Ronander, f 17.januari 1748, d. 6.oktober 1749.
2.3.3. Anna Magdalena Ronander, f 26.mars 1751, d 18-- i Ruthe, g 28.december 1769 m koff.skepp. Johan Clasver [?], f 18.november 1739, d 21.januari 1797.
2.3.4. Dorothea Margareta Ronander, f 17.juni 1753, trolofvad 1o m koff.skeppskapten Lorentz Christian Krokstedt, d 1774, druncknade i frädhamn då han årnade sig hem för at fulborda ägtenskapet, 2o g 15.juli 1779 m kaplan uti Ruthe Elias Berndtsson Wiberg, f 22.september 1754, d 22.juli 1784.
2.3.5. Catharina Cecilia Ronander, f 21.februari 1756.
2.3.6. Gabriel Jacob Ronander, f 8.juni 1758 i Weskinde, d 8.juli s.å. ibid.
2.3.7. Jacob Ronander, f 8.maj 1763 i Ruthe, d 20.juli 1763 i Ruthe.
2.4. Joachim Ronander, f 26.april 1714.
2.5. Thomas Ronander, f 6.april 1716, d 16.april s.å.
2.6. Jöns Ronander, f 12.september 1717.
2.7. Peder Ronander, döpt 14.september 1720.
2.8. Christina Ronander, döpt 12.april 1722.
2.9. Sophia Elisabet Ronander, d 30.augusti 1727.
Mats Carlin
50
« skrivet: 2004-05-28, 18:00 »
Bertha Charlotta Djuberg föddes 11.juni 1860 i Marstrand som oäkta dotter till Charlotta Djuberg som sannolikt tillhör Marstrands-grenen av släkten Djuberg. Stamföräldrar till denna grenen är Anders/Andreas Djuberg född ca.1770 gift 4.september 1796 [?] i Marstrand med Anna Catharina Hultberg född ca.1768, 6 kända barn: 1. Andreas Djuberg, född 28.november 1792 i Marstrand 2. Anna Christina Elisabeth Djuberg, född 2.september 1796 i Marstrand, gift 14.oktober 1821 i Marstrand med Carl Gustaf Lindqvist 3. Brita Cajsa Djuberg, född 18.november 1798 i Marstrand 4. Lars Djuberg, född 18.juli 1801 i Marstrand, se tabell nedanför 5. Gustaf Djuberg, född 19.september 1804 i Marstrand, gift 27.december 1826 i Marstrand med Britta Maria Dufwa, född ca.1802 6. Peter Djuberg, född 16.juni 1810 i Marstrand Lars Djuberg, född 18.juli 1801 i Marstrand, gift 7.december 1824 i Marstrand med Catrina Hansdotter, född ca.1799, 10 kända barn 1. Hedvig Charlotta Djuberg, född 18.oktober 1824 i Marstrand 2. Johanna Maria Djuberg, född 20.september 1825 i Marstrand 3. Charlotta Elisabeth Djuberg, född 28.oktober 1826 i Marstrand [kanske identisk med Bertha Charlotta's moder ?] 4. Anna Maria Elisabeth Djuberg, född 18.oktober 1828 i Marstrand 5. Carolina Wilhelmina Djuberg, född 23.april 1830 i Marstrand 6. Carl Gustaf Djuberg, född 2.november 1832 i Marstrand 7. Hedvig Charlotta Djuberg, född 14.november 1834 i Marstrand 8. Carl Gustaf Djuberg, född 26.juni 1836 i Marstrand 9. Anna Sophia Djuberg, född 11.augusti 1839 i Marstrand 10. Albertina Wilhelmina Djuberg, född 16.april 1844 i Marstrand Källa: Mormonernas genealogiska databas på web (som tydligtvis har registrerat delar av kyrkoboken i Marstrand) Själv har jag anknytning till Gävle- och Halmstad-grenarna av Djuberg-släkten, men har inte lyckats kartlägga mina anor där ordentligt ännu.
51
« skrivet: 2004-05-21, 08:42 »
Hej Roland,
Enligt SBL var guldsmedsmåldermannen Henrik Grundel (1594-1673) broder till borgmästaren och urmakaren Jacob Grundel (1590-1663) som adlades Grundel 1663. Henrik och Jacob Grundel var med andra ord söner till urmakaren och kammartjänaren Peter Grundel, som omtalas under diskutionen på Rötter om adliga ätten Grundel.
Jag undrar om bouppteckningsregistret har med flera av Henrik Grundels barn?
De enda jag kände till från förut var äldsta dottern Elsa Grundel (c1625-1679) gift 1645 med guldsmedsåldermannen Henrik Müller d.y. (c1615-1690) och sonen guldsmeden Petter Grundel i Örebro (levde 1687). Dessa var båda från Henrik Grundels första gifte med Elsa Pickel (död 1640).
mvh
Mats Carlin
52
« skrivet: 2003-12-25, 14:58 »
Hej !
En av mina förfäder var åkare (och borgare) i Halmstad. Är det någon som vet vad åkare är för yrke ?
mvh
Mats Carlin
53
« skrivet: 2003-12-06, 07:42 »
At kyrkoherden Per Bengtsson Norby i Rone (c1590-1655 - anfadern till Norby-släkt no.2 ovan) skulle härstamma från Sören Norby är inte på något sätt belagt i samtida källor, se Tommy Sundberg : Sören Norrby - Anfadern, Gotländska studier 2 utgiven av St.Knuts Gille i Visby 1973, s.47-58. Antagelsen om Sören Norby är och blir en släkt-sägen. Den tidigaste pålitliga källan jag känner till om Per Bengtsson Norby är när han skrivs inn som student vid Köpenhamns universitet 1614.
Man skal vara mycket försiktig med att använda Hallgren som källa, då Hallgren har en del grova fel, t.ex. om Ronander och Norby släkterna.
Mats Carlin
54
« skrivet: 2003-12-06, 07:09 »
Hej Thom,
Per Bengtsson Norbys son Tomas Persson (c1620-c1673) var pastor i Rone efter fadern och tog namnet Ronander. Det är dessa två Jens Lerbom diskuterar ovanför som Herr Peder Bendsen Norby och Thomes Pedersen (som är danska namnformer av samma namn).
Det kan var på sin plats att uppge fullständig källanteckning för Tommy Sundbergs artikel : Tommy Sundberg : Sören Norrby - Anfadern, Gotländska studier 2 utgiven av St.Knuts Gille i Visby 1973, s.47-58.
Jag tar kontakt med Thom och Lenah per e-post.
Jag håller på at göra en avskrift av Butendorffs anteckningar om släkten Ronander, som jag skal försöka lägga ut här inom kort tid. Min kopia är dock dårlig, så jag måste kontrollera några uppgifter innan de läggs ut.
Mats Carlin
55
« skrivet: 2003-09-09, 19:56 »
Är din Lars Reich identisk med Lars Reich gift 15.juni 1718 i Martebo med Catharina Persdotter ? I så fall är möjligen Margareta Reich gift 21.juni 1713 i Martebo med Paul Trygard en syster  Upplysningar enligt www.FamilySearch.org.
56
« skrivet: 2003-09-06, 02:47 »
Hej Stefan, Henrik Müller d.ä. (161(5)-1690) hade också en dotter Anna Maria Müller (1659-1692) som var gift med guldsmedsåldermannen Rudolf Wittkopf ( -1722) i Stockholm som är känd för sina utmärkta trådarbeten (filigrain). En av hans fantastiska kulbägare finns utställd på Nationalmuseets permanenta utställning om form. Denna Müller-släkten finns med i Örnborg : Svenska ättartal 1896, s.305-314 och Elgenstierna : Den introducerade adelns ättartaflor, Stockholm 1927, s.186-190 (Grundelstjerna). Müller betyder nog möllare på tyska och är ett ganska vanligt namn, ungefär som Miller på engelska...
57
« skrivet: 2003-08-29, 08:58 »
Jag söker upplysningar om Elisabeth Gahn (från Falun ?) som var gift med Nils Nilsson Sehlberg (1688- ) som var borgare i Gävle minst 1719-1729.
58
« skrivet: 2003-08-22, 21:57 »
Hej Jens, Jag är egentligen ganska snäll, men i bland biter också snälla hundar... Jo, jag känner Per Bengtsson Norby, jag har en svartvit bild av hans epitafium på mina web-sidor, se http://www.carlin.no/slekt/rone1.jpg Du har kanske en bättre bild av det ? Jag har länge haft en färg-bild av epitafiet i Rone kyrka på önskelistan ... Och det är några år sedan sist jag var på Gotland. Ja, jag känner Norby-sägnen och slutar min antavla med Per Bengtsson Norby. Jag stödjer mig på Tommy Sundbergs artikkel Sören Norby - anfadern, en underhållande artikkel, detektiven som snublar när han väl kommit i mål och måste erkänna att sägnen inte till fullo kan tillkännas Fegraeus. En annan interessant artikel om Sören Norby är Niels H.Kragh-Nielsen: Om Sören Norby och hans baggrund i (Dansk) Personalhistorisk Tidsskrift 2000:2 s.180-205. Jag har haft kontakt med författaren och eftersom han inte kände till Tommy Sundbergs artikkel, skickade jag den till honom. Niels H.Kragh-Nielsen uppger en annan artikel => P.Hampton Frosell: Sl?gten Ronander, (Dansk) Personalhistorisk Tidsskrift 1991:1, s.87-104 som källa för en eventuell son Bernt, men jag har inte lyckats skaffa en kopia av denna artikeln. Jag tror nog att det skal bli svårt att bevisa någon härkomst från Sören Norby, så även om jag tycker Tommy Sundberg går lite långt i sin aktiva källkritik, så står hans huvudtes, någon linje mellan Per Bengtsson Norby och Sören Norby kan inte bevisas. Jag har kontrollerat flera av mina källor till Thomas Jacobsson Ronander som Petronella Dorothea Reichs man och Jonas (Jöns) Thomasson Ronanders fader. Nils Butendorffs genealogiska samling rörande gotländska ätter i Kungliga Biblioteket (finns på microfilm) har riktig Thomas Jacobsson Ronander på riktig plats i sina tabeller (dvs. stödjer min version). Märtha Köhler uppger i sin artikel att guldsmeden hette enligt Visby husförhörslängd Jacobsson Ronander och visar till Butendorff. Jag har inte kunnat kontrollera husförhörslängden, men någon som sitter nära källorna borde kunna reda ut det. Butendorff har förresten med Catharina Dorothea Ronander född 12.juli 1710 som dotter av Thomas Jacobsson Langeland [Ronander] och Petronella Dorothea Jochuusdotter Reich. Jens, tack så mycket för de andra uppgifterna, jag kommer tillbaka till den saken senare...
59
« skrivet: 2003-08-19, 18:41 »
Hej Lotte,
Efter att åter ha läst dina inlägg här, så ser jag att det blev lite väl hårda ord mot dig. Förlåt! Olle Överby skrev dock både att mina uppgifter var orimliga och dina uppgifter mer trovärda på ett grundlag som du också borde veta är fel.
Du satte frågetecken vid uppgifter som jag har dokumenterat med källa på mina web-sidor, för att upprepa uppgifter som du har hämtat från släktböcker. Du uppger själv mycket riktigt att Thomas Persson Ronander är född 20.december 1696 i Hörsne och felaktigt att han gifte sig 2.juli 1707 i Visby. Du uppger dock inte någon källa till dina uppgifter. Enkel källkritik och kontroll av dina egna uppgifter ville gett dig svaret på att dina uppgifter är orimliga. Att en tioåring skulle ha gift sig är en kritikvärd uppgift. Vidare skulle han varit 11 år gammal när han fick sitt första barn. Det är på gränsen till att vara en medicinsk sensation.
Lotte, för att reda ut detta felet [som trots alt härstammar från en gammal släktsbok], kan du kontrollera artikeln i Släkt och Hävd, eventuelt kan jag skicka dig den som en bildfil. Så borde du korrigera det material du har om dessa två personer på web, så är saken ute ur världen. Alternativt kan du uppge källorna för båda alternativen, så folk kan göra upp sin egen mening.
Jag är själv en efterkommare efter Jonas Thomasson Ronander, en känd guldsmed i Stockholm, och Thomas Jacobsson [Langeland] Ronander, en mindre känd guldsmed i Visby. Jonas Thomasson Ronander var fader till krigsfiskalen och häradshövdingen Henrik Gerhard Ronander (1752-1819) och farfar till den kända professor Carl Henrik Wilhelm Ronander (1794-1847), överläkare på Serafimerlasarettet, samt kunglig livmedicus. Jag härstammar från sistnämndes syster Ulrika Elisabeth Ronander (1809-1874). Mera upplysningar skickas till den som är interesserad.
60
« skrivet: 2003-08-19, 16:29 »
Hej Olle och Lotte ! Ni diskuterar trovärdigheten till mina web-sidor utan att kontrollera om Ni själva har fel och utan att kontakta mig för att se om jag kanske har rätt. Mycket oförskämt !!! Olle: På min web-sida står det att Thomas Jakobsson Ronander (1679-1730) är fader till Jonas Thomasson Ronander (1717-1781), inte son. Det är en standard antavla med standard nummering av anorna som du misstolkat. Lotte: Thomas Jakobsson Ronander (1679-1730) var gift med Petronella Dorothea Reich[en] (1681-1727). Han förväxlas i flera släktböcker från Gotland med sin kusin Thomas Persson Ronander (1696-1737). Källa för att reda ut felet är angivet på min web-sida : Märta Köhler i Släkt och hävd nr.1-2, 1975, s.312. Lotte, på din sida om Gotlands guldsmeder ( http://w1.498.telia.com/~u49815801/anor/smed/smed.htm ) upprepar du detta fel. Efter dina uppgifter skulle Thomas Persson Ronander (1696-1737) gift sig 2.juli 1707 i Visby med Petronella Dorothea Reich. Thomas Persson Ronander var då bevisligen 10 och et halvt år gammal och skulle ha gift sig med en kvinna som är 15 år äldre. Det anser jag som mycket lite troligt. Petronella och Thomas Jakobsson Ronander är ungefär jämngamla och båda kusinerna Thomas Ronander var guldsmeder i Visby. Dessa uppgifter har jag flera gånger påpekat till dig i e-posts form. Mina uppgifter är därför trovärda och styrkta av källor i et renommerat tidskrift (Släkt och Hävd). Jag måste medge att jag är lite förbannad då Ni antyder att jag har oredliga uppgifter på min web-sida. Mats Carlin
61
« skrivet: 2003-08-15, 10:30 »
Lite mer upplysningar om Porselia i Piteå ...
Jag har registrerat en Anna Porselia som vigdes 9.januari 1759 i Piteå stad med Sven Beckman. Vid alla barnens dop 1759-1773 kallas hon Anna Påst (eller är det Pust med streck över u ?).
62
« skrivet: 2003-08-15, 10:17 »
Jag har en Jonas Åström (c1774-1834) som gifte sig 21.maj 1797 i Piteå stad med Anna Christina Svensdotter Bäckman (1774-1840).
Var gifte Olof Åström sig 1797 ?
63
« skrivet: 2002-10-04, 10:27 »
Pigan Lovisa Condé är dopvittne i Helsingborg 20.september 1829 för min ff mm m Fredrika Lovisa Lundblad. Hon tycks ha gift sig med korporalen C.G.Öhman då hon nämns som hans hustru vid et dop 11.december 1837 i Helsingborg (Fredrika Lovisas yngre broder Fritz Wilhelm). Jag vet inte om detta hjälper dig, men det ger ju en ledtråd till att leta i Helsingborg på denna tiden.
64
« skrivet: 2002-10-01, 22:28 »
Söker kontakt med släktsforskare med interesse för den tidiga historien til gårdarna Horn, Lapptorp, Säby, Marsö och Brinkstugan (båtsmanstorp) i Svärta (före och under Stora Nordiska kriget).
65
« skrivet: 2002-10-01, 22:21 »
Jag söker upplysningar om pigan Greta Catharina (Cajsa) Persdotter i Öster Aspa som vigdes 24.januari 1817 i Nicolai med frälsebondesonen Anders Nilsson i Öster Aspa (1793-1854). Enligt dopnotiserna för deras barn borde hon vara född ca.1791.
66
« skrivet: 2002-08-26, 12:06 »
Jag är på inget sett en expert på området, men nedanför är en del upplysningar som jag samlat.
Enligt Christopher von Warnstedt's Befäl och stabsbetjänte vid Kungl. Livregementet till Häst 1680-1709, Släkt och Hävd 1-1998, s.40 uppflyttades furirerna till kompaniadjudanter med den nya tittelen kvartermästare fr o m 1.januari 1674. Detta var et beslut fattat av Karl XI som förde till en stor omrockering då furirerna var yngre och ekonomisk svagare enn många av korpralerna med lång tjänstetid. Därför bytte många furirer frivilligt tittel till 2. eller 3.korpral och man flyttade upp 1.korpralerna som kvartermästare, medan furirsgraden slopades.
Den naturliga karriärvägen i Karolinska armeen var därför korpral, kvartermästare, kornett, löjtnant, ryttmästare/kaptenlöjtnant/regementskvartermästare, major, överste. En del av kvartermästarna blev nog rekrutterade utifrån ekonomiska betraktningar, då några var trumpetare, drabanter och även 3.korpraler strax innan de befordrades till kvartermästare.
Regementet hade dessutom en regementskvartermästare som rekruterades från löjtnanterna. I et kompani var det i utgångspunktet bara en kvartermästare, men under Stora Nordiska Kriget, dublerades många officerare och kompaniet kunde därför ha en sekundkvartermästare i tillägg till den ordinarie kvartermästaren.
67
« skrivet: 2002-08-26, 10:58 »
Jag har en ana Barbara Regina Johansdotter Luther, född 1764 i Tyskland, död 2.december 1836 i Helsingborg, gift med timmergesällen Ingel Lundblad, född 1.april 1760 i Västra Sönnarslöv, död 2.april 1840 i Helsingborg. Mannens släkt kan spåras i Västra Sönnarslöv, men hennes anor är för mig helt okända. Alla upplysningar mottas med tack !
68
« skrivet: 2002-08-26, 10:42 »
Jag har också noterat mig en mäster Lucas Kopparnäsa i Fellingsbro församling tidigt på 1700-talet på grund av det besynderliga namnet (jag har tyvärr inte noterat exact årstal).
69
« skrivet: 2002-01-15, 16:02 »
Är Margareta Montin identisk med den jungfru Maria Montin som nämns vid ett dop i Kil (E) 30.oktober 1715?
70
« skrivet: 2002-01-15, 15:55 »
Kyrkoherden i Kil (E) hette Ericus Magelius 1712.
71
« skrivet: 2001-11-21, 14:01 »
Hej !
Denna Taberman-släkten från Kil har också interesserat mig. Sven Taberman är kanske broder till nämndemannen Johan Taberman, född 1645 [kb], bergsman på Blackstahyttan i Kil socken, död 6.januari 1723 i Kil, gift med Brita Carlsdotter (1645-1735). Johan hade minst fem barn (Tyres, Sara, Jan, Abraham och Isac). Jag härstammar från Johan Taberman via sonen Jan Jansson Taberman (1683-1761), bergsman på Lövåsen och Blackstahyttan i Kil, gift med Anna eller Elin Andersdotter (1681-1741), sonsonen Samuel Jansson Taberman (1721-1776), bergsman på Lövåsen i Kil, gift med Maria Eriksdotter (1726-1787) och deras dotter Anna Samuelsdotter Taberman (1756-1821) som flyttade till Längbro.
Sven Taberman är kanske identisk med den Sven Taberman som är torpare på Ullavid i Kil som uppges vara född 1661 [hfl]. Denne Sven Taberman tycks ha varit gift minst två gånger, först med Maria Persdotter, född 1674 [hfl], så med NN, född 1656 [kb], död 4.september 1725 i Kil (eller er det samma fru ?). Sven Taberman har minst två söner Samuel (som nämns ovanför) och Sven, född 1707 [hfl].
Namnen Jan, Samuel, Sven och Abraham går igen i denna släkten. Jag har en del mera upplysningar som jag kan skicka interesserade släktforskare fast det inte alls är färdigt utforskat. Jag är också interesserad i den information andra kan ha om denna släkten.
Mvh
Mats Carlin
72
« skrivet: 2001-03-22, 14:41 »
Hej Christina,
Jag har haft kontakt med flera amerikanare som letar efter Grundel i sydöstra Tyskland. På slutet av 1800-talet fanns det en familj med namnet Grundel i Frauendorf i Bayern. Därifrån är det inte långt till Böhmen.
Hälsningar
Mats Carlin
73
« skrivet: 2000-05-12, 08:58 »
Jag söker upplysningar om Jonas Åström, född ca. 23.mars 1774 (1777?) i Skellefteå , död 28.augusti 1834 i Ingsta i Rogsta, knivspikmästare, mästersmed och sjöman, okända föräldrar. Han bodde i åren 1813-1834 på Ingsta i Rogsta, men exact när han flyttade dit vet jag inte. Han var gift 21.maj 1797 i Piteå med Anna Christina Svensdotter Bäckman, född 4.juni 1774 i Piteå, död 18.december 1840 i Rogsta, dotter av Sven Bäckman & Catharina Andersdotter Norlin. Barn : 1. Johan Gustaf Åström, född 27.augusti 1797 i Piteå stad, död 27.september 1850 i Rogsta, lantbonde, gift med Helena Månsdotter, född 29.maj 1794, död 1830. 2. Jonas Magnus Åström, född 16.januari 1799 i Piteå stad, död 13.juli 1855, kronolänsman. 3. Catharina (Kajsa Lisa) Åström, född 15.augusti 1801 i Piteå stad, död 15.december 1855. 4. Lena Stina Åström, född 20.september 1806 i Piteå, död 2.mars 1837, gift med Erik Olsson Bålreg, född 27.juli 1805, död 28.maj 1837, lantbonde, 3 barn. 5. Anders August Åström, född 11.oktober 1813 i Rogsta. 6. Anna Margareta Åström, född 21.november 1815 i Rogsta, gift med Elias Larsson, född 10.november 1810, död 13.december 1883, husman, 6 barn.
74
« skrivet: 2000-05-12, 08:38 »
Rättaren Kjellgren från Jonsberg var min mormors farfar och hette Gerdt Karl Kjellgren. Han var född 27.oktober 1826 i Nyköpings Nikolai, dog 1.december 1897 i Styrnäs, Västra Norrlands län. Han var rättare vid Gottenvik i Jonsberg, son av Anders Nilsson & Greta Catharina Persdotter. Anders Nilsson var frälsebonde på Öster Aspa i Nyköpings Nikolai och föräldrarna hade rötter från Svärta som jag tyvärr inte hunnit utforska helt.
Gerdt Karl Kjellgren var 1.gång gift 1.november 1857 med Anna Sophia Österlund, som dog året efter, den 29.september 1858 i Jonsberg.
Han var 2.gång gift 22.oktober 1859 i hennes 2.giftemål med Anna Katarina Månsdotter, född 27.januari 1822 i Jonsberg, död 17.mars 1898 i Styrnäs, dotter av Måns Carlsson & Brita Olofsdotter, med rötter från Vikbolandet. Anna Katarina hade tidigare varit gift med skräddaren Bengt Svensson Ålin (död 1856).
Gerdt var i tillägg till rättare en stund befallningsman på olika ställen rundt Nyköping.
Gerdts og Anna Katarinas son Karl Gustaf Kjellgren, född 5.februari 1860 i Jonsberg, död 23.april 1918 i Sundsvall, blev kyrkoherde i Sundsvall.
75
« skrivet: 2000-04-27, 15:12 »
Om det finns någon med upplysningar om kronolänsmannen i Hedesunda Wilhelm Åström (1832-1915) och hans hustru Eugenia Magdalena Djuberg (1832-1910), så vore jag tacksam för dessa upplysningar. Jag känner begges föräldrar, men vore interesserad av flera upplysningar om deras liv i Hedesunda. De bodde i Hedesunda från 1872. Wilhelm lär ha spelat något blåsinstrument i en liten orkester i Hedesunda.
76
« skrivet: 2000-04-27, 14:52 »
Är interesserad av kontakt med de som har interesse för släkterna Sehlberg, Djuberg, Engquist, Malmgren, Funck, Gahn och Gavelström i Gävle stad i perioden fram till 1800-talet.
Jag har läst Erik Sehlbergs samling av Gävle stads släkter och har dessa upplysningar. Grundstammen i min antavla i Gävle är tre generationer Nils Nilsson Sehlberg, tunnbindare i Gävle.
Som tips til Christiernin diskutionen ovanför så hette prosten i Fellingsbro socken (Västmanland) Christiern Christiernia på början av 1700-talet. Jag vet inte om det finns upplysningar om honom i herdaminne etc. och om han är i släkt på något sätt med ovannämnde, men det är nog värdt att kolla ?
77
« skrivet: 2000-04-25, 11:36 »
Hej Leif,
Jag har en ana i Asker med Gabriel i namnet :
Olof Gabrielsson, f 1669 [db], d 1741 i Asker sn, bonde på Lyckkiärr i Asker sn 1702-1741.
Asker är ju grannsocken till Sköllersta ...
Dessutom en födselsnotis :
12.april 1646 föddes et fremmande barn i Skruke Gabriel i Sköllersta.
Det är ju inte så mycket, men bättre enn ingenting.
78
« skrivet: 2000-02-07, 11:45 »
Til Elaine Löfgren : Det finns en släkt Bergsten som kommer från Viby socken, men som har förgreningar till Snavlunda socken. Om du kontaktar mig per e-post kan jag ge dig adressen till en forskare som är interesserad i Bergsten. Jag antar at din ana inte var född i 1977 ?
Til Mats Holgersson : Ankarfultz kan mycket väl vara min feltolkning av Åkerfelt, jag har varit inne på den tanken. Jag tror också att han är identisk med Jöns Larsson Finåker/Västansjö (död 1723), men har inte lyckats bevisa detta. Gamle ryttaren Jöns Larsson Ankarfultz är rusthållare för ryttaren David Arens (no.99) 1705. 1711 heter rusthållaren Jöns Larsson Västansjö för ryttaren Hans Arens (no.99). Allt enligt generalmönsterrullan. Under samma tid är det bara en Jöns Larsson som bonde på Västansjö enligt husförhörslängden. Jag är dock osäker på var ryttaren och rusthållaren Jöns Larsson kom från. Hans fru Karin Matsdotter var från Finåker. Hans broder Erik Larsson Västansjö hade köpt ut honom från Västansjö före 1683 (enligt domboken) och 1649 dog det en Lars Jönsson Västansjö. Lars Jönsson Gåsta hade sönerna Erik och Jöns och kan vara rätt ana, men jag känner mig inte säker på detta. Se separat e-post.
79
« skrivet: 1999-12-30, 13:42 »
Förlåt Jonas,
Det är tydligt att jag tog fel när det gäller vem som skrivit artikkelen om Grundel, men du förstår säkert att det var lätt att tro att det var Alf Åberg som skrivit båda två artiklarna, när den ena var osignerad ...
Men jag menade ju inte att trampa på någons tår, bara dela med mig de upplysningar som jag samlat i loppet av de sista två-tre åren.
Jag förstår din tveksamhet till en fördjupning i en släktlegend som med rätt stor sannolikhet är fel, men tycker ändå att det har ett värde att kontrollera de uppgifter som faktiskt finns i den enda detaljerade hypotesen om Stockholms-urmakaren Peter Grundels anor. Om någon kan påvisa att någon av Peters angivna anor faktiskt har levt, så styrker det ju hypotesen om att detta är Peter Grundels ursprung, men det kvarstår ändå att bevisa att Peter var son av Johan och Maria Anna, något som knappast kan åstadkommas till fullo. På samma sätt ville det försvaga hypotesen om någon upplysning i legenden var fel. Så långt jag kan se har ingen lyckats redovisa några uppenbara felkonstruktioner i denna legend. Den som skrev legenden hade dock den gången legenden uppstod en viss kännskap till historiska förhållanden 100 till 300 år tillbaka i tid (om vi skal fästa någon lit til den delen som omhandlar Hans Grundel).
Hypotesen om att Peter Grundels ursprung är borgerligt är dock framsatt utan några detaljer utöver en generell misstro till 1600-tals släktslegender. Det finns inte en enda detalj som styrker eller försvagar denna hypotes tills någon faktiskt har redovisat andra möjliga anor enn de som är angivna i legenden. Om någon lyckas göra det, så är ju det aldeles utmärkt, men ingen har lyckats göra detta till nu, i alla fall så långt jag vet. Om du Jonas har några indisier om ett borgerligt ursprung för Peter Grundel så vore jag mycket tacksam om du kunde redovisa dessa, så att flera kan kontrollera dessa.
Vi måste därför sammanfatta med att min och många andras ankedja tillbaka i tid för nuvaranda slutar med Peter Grundel, förnäm urmakara och mycket betrodd man i Stockholm ungefär år 1600. Den bästa hypotesen vi till nu har om hans ursprung är den legenden som finns redovisad tidigast av von Schantz på 1700-talet, drygt hundra år efter våra sista spår av Peter Grundel i urkunderna. Fram till dess någon kan redovisa, styrka eller försvaga denna eller någon annan hypotes med belägg i historiska urkunder, vet vi knappast något mera om Peter Grundels ursprung. En interessant undersökning vore dock att försöka följa Peter Grundel tillbaka i tid från Stockholm till Köpenhamn, Nürnberg, Hamburg och eventuelt Pskov (om nu det är möjligt eller sant ...).
Till slut en liten not till Agneta : Fast du heter Grundel till efternamn så är det inte säkert att du tillhör den Grundel-ätten som diskuteras här, det finns flera ätter med namnet Grundel om jag inte minns fel.
80
« skrivet: 1999-11-26, 18:14 »
N och S anger Örebro Norr och Söder, precis som L anger Längbro. Dessa förkortningar är vanliga i alla socknarna runt Örebro.
81
« skrivet: 1999-11-26, 17:38 »
Ewa : Hur Rynninge var organiserat på slutet av 1800-talet vet jag inte. Min släkt på Rynninge bodde där före reduktionen. På 1700-talet bestod Rynninge av minst 7-8 självständiga enheter/gårdar efter mina notater. Flera av dessa var stora nog att vara rusthåll för en ryttare var vid Livregementet till häst. Jag har inte kontrollerat detta i detalj, så du får ta uppgifterna som de är. Det borde vara fort gjort att kolla hur Rynninge var organiserat i husförhörslängden.
Anita : Jag har tyvärr ingen Anders Andersson eller Anna Jansdotter som stämmer med dina upplysningar, men jag skall hålla ögonen öppna.
Mats
82
« skrivet: 1999-08-13, 13:36 »
Fellingsbro är väl inte någon specielt rörig socken att forska, folktalet är rätt stort och det kan gjöra det svårt att hitta sina anor, men källorna är rätt bra, kyrkböckerna går tillbaka till mitten av 1600-talet, husförhörslängderna börjar tidigt, domböcker finns för en lång period, det finns källor på internett (se http://www.bibks.uu.se/ som har en del fastebrev från 1689-1721 datoriserade i sina arkiv) och militära rullor ger et fint supplement över rusthållare och ryttare. Det är dock en period under stora nordiska kriget 1700-1721 då det kan vara svårt att hitta personer i kyrkoboken. Om det beror på att prästen varit slarvig eller om tiderna generelt var röriga, vet jag inte ... Jag har själv över 100 anor från en rad gårdar i Fellingsbro och vill gärna ha kontakt med andra forskare. Mina Fellingsbro-anor hittar du på http://www.ifi.uio.no/~matsc/slekt/carlin.html (som snart ändras till http://www.ifi.uio.no/~matsca/slekt/carlin.html ) Gårdarna det gäller är Hälla, Västansjö, Övre, Rynninge, Fågryta, Ängeby, Gåsta, Oppeby, Norlund, Lund, Norsäter, Norrby, Berga, Finnåker, Ekeby, Vestvalla, Korrvike. Dessutom vore jag tacksam för alla upplysningar om en ryttar med namn Jöns (Larsson ?) Ankarfultz som var ryttare vid Livregementet till häst 1705.
83
« skrivet: 1999-08-13, 12:02 »
Jag söker upplysningar om Zachris Tyresson (1749- ), mjölnare på Attersta i Gällersta sn 1773-1806, 1 g g 1774 i Gällersta m Anna Inga Andersdotter (1746-1798), 2 g g 1801 i Gällersta m Anna Stina Andersdotter (1770- ).
Barn (1) :
1. Anna Inga Zachrisdotter (1775-1864), g m Gustaf Pehrsson (1765-), minst 4 barn.
2. Maria Christina Zachrisdotter (1779-1862), g 1802 m Jan Ersson (1773-1825).
3. Anders Zachrisson (1782- ).
4. Jacob Zachrisson (1785-1788).
Barn (2) :
1. Sara Lovisa Zachrisdotter (1803- ).
Ca 1806 flyttar Zachris och Anna Stina från Attersta och jag har inte lyckats ta reda på vart de flyttade. Alla upplysningar mottas med tack.
Zachris Tyresson var son av Tyres Olofsson (1713-1775), rusthållare i Gällersta by och Maria Zachrisdotter (1725-1782).
Källor : Gällersta, Asker & Fellingsbro kyrkoböcker & husförhörslängd.
84
« skrivet: 1999-08-13, 11:47 »
Jag söker upplysingar om länsmannen Lars Bo(u)gman/Bågman (c1651-1717) i Sköllersta, gift med Kristina Löf ( -1721). 6 barn :
1.Gustaf Bogman, (c1686-1716), g 1714 m Emerentia Jakobina Montgomery (-1714)
2.Elisabeth Larsdotter Bogman (c1689-1751), g 1713 m Olof Andersson Gambo
3.Maria Larsdotter Bogman (1692-1751) g 1714 m Zachris Persson i Gällersta.
4.Johan Bogman, (c1697-1737), länsman i Sköllersta 1717-1737, g m Sara Flosundia
5.Carl Bogman, levde 1707-1717
6.Margreta (Greta) Bogman, g 1712 m slottskanslist Lars Efring i Stockholm.
Lars är rusthållsbonde på Höra/Valsta i Asker sn 1689-1692, länsman på Årla i Sköllersta 1696-1717.
Källor :
Svenska Antavlor 3 & 4 (218:70 & 225:358)
Asker kyrkoböcker
Sköllersta kyrkoböcker
GMR Närke-Värmlands reg 1689
85
« skrivet: 1999-08-10, 15:32 »
Hans Jörgen Jochumsen Thuritz, f.20/4/1577 i Osterumur, kom till Köpenhamn 1601, pastor i Havdhem 1602-1650, troligen student i Magdeburg, d. 3/10/1650. Sannolikt son av Jochum Thuritz i Greifswald som kan vara bror till den Hans Thuritz Saltwedel som 1615 var borgmästare i Visby. Personer med namnet Thuritz finns i tyska urkunder tillbaka till 1317. Några av personerna i släkten kallar sig Thuritze de Soltwedel/Salzwedel. Jag menar att jag sett släkten Thuritz i något tyskt standardverk. I Starke Verlags översikt på http://www.rootsweb.com/~autwgw/sgi/sgix.htm finns Saltzwedel med referans no.778 till Genealogisches Handbuch des Adels, Adelige Häuser B Volume XIV, 1981, Starke Verlag. Jag har inte kollat denna referans.
86
« skrivet: 1999-08-05, 09:01 »
En tack till Nina Olds för att hon gjorde mig uppmärksam på diskutionen här i Rötter om Kettler/Grundel. Jonas Kuschner är med rätta skeptisk till om Maria Anna Kettler och Johan Grundel existerat. Vi har dock en ganska detaljerad beskrivelse av äktaparet med många bitar med information som kan kontrolleras. Jag citerar Elgenstierna (efter förlorad adelskapsansökan från 1663 i avskrift av Palmskiöld [SBL]. Palmskiöld är som regel pålitlig efter vad jag kan förstå) : Denna ätt skall, enligt ett gammalt tyskt, år 1562 av en von Saltza skrivet dokument, härstamma från Hans Grundel, en fiskare, vilken 1394, genom att förskaffa tyska kejsaren och böhmiske konungen Venceslaus ett silkesrep, varmed denne nedhissade sig, befriade honom ur sitt fängelse i Wien, och därför av bemälde kejsare blev 1402 adlad samt med gods i Böhmen begåvad, undfående till vapen tre flätade grundlar (ett slags fisk) och därunder några strömvågor som drivas av vädret i stilla vatten. Den adlade Jakob Grundels härstamning sådan den här nedan enligt originalgenealogien framställes, torde vara tvivel underkastad. Johan Grundel, tysk kejserlig krigsöverste, blev 1571, tillika med sina fyra äldsta fullväxta söner i ett olyckligt utfall vid Reval av ryssarna nedsablad. Han skickades 1565 av tyska kejsaren Maximilian 2 till hjälp åt Livländerna emot ryska tsar Ivan Vasiljevitj den förskräcklige, gjorde dem goda och nyttiga tjänster, var i stort anseende samt förvärvade sig godset Joala i Estland. Gift med Maria Anna Kettler, brorsdotter till härmästaren, sedan hertigen Gotthard Kettler. Hon, som bodde på ett lantgods nära Reval, skall, kort före mannens utfall, blivit av ryssarna fängslad, avklädd naken, överstruken med honung och med järnkedjor bunden vid en lind på gården, där hon blottställd för sina egna bins styng, uthärdade i tre dagar innan hon dog, varefter ryssarna uppbrände hennes samt mannens, sönnernas och husfolkets döda kroppar på et bål. Peter Grundel, född tvilling och sina föräldrars femte son, fördes, jämte sin tvillingsyster, efter föräldrarnas dödande 1571, av ryssarna till Pskov (Pleskow), där han sedan skänktes såsom slav till en tysk överste i rysk tjänst, vilken sedermera tog honom med sig först till Stockholm och därefter till Köpenhamn, varest han lämnade den unga Grundel alldeles utblottad efter sig på gatan, upptogs först på barnhuset i Köpenhamn, sedan av konung Fredrik 2 i Danmark underhållen i urmakarlära i Hamburg, av konung Johan 3 inkallad från Nürnberg till Sverige där han redan 1586 var bemälde konungs sejermakare (urmakare), sedermera därjämte kronprinsen Sigismunds kammartjänare och sist, 1607, vägare i den nya vågen i Stockholm. Han fick 1589 av konungen brev på Ålstens hemman i Bromma socken. Gift med Elsa Dobbert. [ANR & ELG] Maximilian II, Ivan IV, Venceslaus IV och Gotthard Kettler är dokumenterade historiska personer som finns i en rad urkunder, som man borde kontrollera. Det största problemet är att ryska och svenska arkiv från livländska kriget är mycket sparsamma, i huvudsak på grund av bränder i arkiven i både Stockholm och Moskva efter denna tid. Signaturen i SBL är A.Åg. (Åberg ?), inte Gillingstam. Vi borde kolla detta igen. SBL skriver inget mera enn at Johan Grundel och Maria Anna Kettler inte kan beläggas tidigare enn von Schantz på 1700-talet och de måste därför räknas som osäkra. Adelskapsansökan blev innlämnad ca.1663 och är troligen riktigt avskriven i Palmskiöld. Detta är ungefär 90 år efter Revals belägring i 1571. Kettler-dynastin satt ännu vid makten i hertigskapet Kurland (under Polen-Litauen). von Salza är et namn med nära anknytningar till Tyska orden (om detta dokumentet existerat eller är en förfalskning vet man ju inte). Sverige kontrollerade ännu Reval och det omliggande Estland/Livland. Jag vet inte hvilka rutiner Riddarhuset/drottningen använde för att kontrollera upplysningar på den tiden, men sannolikt ville det varit relativt enkelt på denna tid att kontrollera en del av upplysningarna om Kettler/Grundel (om de gjorde detta har jag ingen aning om). Vilka fakta kan vi kontrollera ? 1. Venceslas IV var fängslad i Wien 1394 [BRI]. 2. Grundel är et slags fisk (Sandkrypare [BOH]) med det namnet enbart i Österrike [COF]. 3. Silke existerade i Europa 1394 [SNL]. 4. Venceslas IV är känd för att ha innsatt trogna bönder/borgare i viktiga positioner till adelns misnöje [BRI]. 5. Maximillian II var protestant från 1562 och var kejsare i 1565 [BRI]. 6. Reval blev belägrat 1570-1571 av ryssarna [USU]. Reval hade 7000-8000 invånare i 1561. 7. Joala strax söder om Narva finns dokumenterad som by från 1497 och gods från 1600-talet [BHO]. Ryssarna kontrollerade dock Narva med omgivningar 1558-1581. 8. Det är dokumenterat att Ivan IV brände fienden på bål, då krimtatarer som härjat Moskva blev brända i 1571 [BRI]. 9. Trädslaget lind är viktigt för biodling [SNL]. 10. Gotthard Kettler hade flera bröder [se nedanför] Det som fattas är att hitta samtida urkunder som bevisar Johan Grundels och Maria Anna Kettlers existens och vem Maria Annas fader var. Hans Grundel kan det bli en del svårare att dokumentera, om han nu någonsin existerat. Familjen Kettler Kettler är en gammal Westfalisk släkt som är relativt väldokumenterad. Hertigen Gotthard Kettler var son av Gotthard Kettler zu Melrich som dog 9.februari 1556 och hans hustru Sibylle von Nesselrode som dog 1571, dotter av Wilhelm von Nesselrode zu Stein [SCH]. Dessa skulle enligt legenden vara Maria Annas farmor och farfar. Fadern Gotthard Kettler zu Melrich anor är dokumenterade tillbaka till Conradus de Hustene som levde 1274-1275 [FAH1]. Hertigen Gotthard Kettler var enligt [KET] nionde barnet till riddaren Gotthard Kettler zu Melrich (nämnd 1527-1556) och hans hustru Sophie von Nesselrode, dotter av Wilhelm von Nesselrode och Elisabeth von Birgel. De nio barnen var [KET] : 1. Gertrud Kettler 2. Diederich Kettler, domherre i Münster 3. Goswin Kettler 4. Wilhelm Kettler, biskop i Münster 1553-1557, död 15.maj 1582 i Coesfeld 5. Johann Kettler zu Melrich, Amboten och Esseren, gift med Agnes Schenck von Niedeck, dotter av Johann Schenk von Niedeck och Anna con Viettinghoff Schell. Johann Kettler var drost i Elberfeld och geheimsråd och kammarmästare till hertigen Wilhelm von Cleve 6. Wirich Kettler, som dog i Ungern 7. Elisabeth Kettler, gift med Johann von Plettenberg 8. Bertram Kettler 9. Gotthard Kettler, härmästare i Tyska orden i Livland, den förste hertig av Kurland och Semgallen 1561, född 1517, död 17.maj 1587, Lutheran, gift 1566 med Anna, hertiginna von Mechlenburg, dotter av hertig Albrecht (dem schönen) von Mechlenburg och prinsessan Anna von Brandenburg, född 1533, död 4.juli 1602. Huvudstad Mitau. Det er altså 6 möjliga bröder som kan ha varit föräldrar till Anna Maria Kettler. En av dessa bröder kan dock uteslutas då [KET] anger Johann Kettlers 9 barn. Hertigens äldre broder Johann Kettler zu Melrich, Ambothen och Essern var gift med Agnes Schenk von Nideggen, dotter av Johann Schenk von Nideggen och Anna von Vittinghoff Schell [SCH]. Johann Kettler, född 1514, död 9.oktober 1586, var gift ca. 1550 med Agnes Schenk von Nydeggen (Niedeck) och var riddare på Mellrich och Nesselrode, drost i Elberfeld, rådman och kammarmästare för hertigen Wilhelm von Kleve. Agnes Schenk von Nydeggen var dotter till Heinrich Schenk von Nydeggen och Angela von Vittinghoff, som dog 1602. 28.augusti 1553 fikk Johann Kettler till län en borg i Warstein kallad den Kettlerska borgen av erkebiskopen Adolf. 1572 och för några år senare erhöll han flera län (Ebf Salentin ?). 17.februari 1574 blev Johann Kettler zu Nesselrodt, rådman och kammarmästare för de Jülichska grevarna med sete i Elverfeldt och skulle besörga god rustning. Johann Ketler zu Eggeringhausen hette han också som rusthållare. 15.november 1578 gav domprosten i Paderborn Dieterich von Fürstenberg och amtmannen i Oistinghausen Dietherich Ketteler zue Hovestadt hovet i Niggen Meldercke till Johan Ketteler zu Nesselrodt efter nytta och behov [GRU]. Johan Kettlers nio barn [KET] : 1. Wilhelm Kettler zu Melrich, Ambothen, Esseren och Nesselrode, drost till Elberfeld, gift 1. 1587 med Adela von Stommel, dotter av Arnold von Stommel zu Neuenhof och Adela von Langen, gift 2. med Guda von Romberg, dotter av Georg von Romberg zu Massen och Hellenberg von Harss. 2. Heinrich Kettler, död i Frankrike 3. Gotthard Kettler, död i Rom 4. Agnes Kettler, gift 1. med Arnold Haes von Turnich, gift 2 med markgreven von Bronckhurst-Batenburg 5. Anna Kettler, gift med Matthias von der Reck zu Neuenburg 6. Sybille Kettler, gift med Lutter Quadt von Wickradt 7. Elisabeth Kettler, gift med Dietrich Heinrich von Schonberg zu Bacharach 8. Anna Catharina Kettler, gift med Georg Heyden zu Schönrath 9. Johann Sigismund Kettler zu Ambotten, Esseren, Melrich, Montjoie, Oie och Aldendorp, guvernör von Cleve, gift 1594 med Anna Catharina Loë zu Wissen, dotter av Matthias Loë zu Wissen och Anna von Flodorp zu Leuth, han köpte 1603 Melrich av greven von Rietberg. Varken för Agnes (4), Anna (5) eller Anna Catharina ( finns det något som tyder på at en av dom är identisk med Maria Anna Kettler. Men namnet Anna är tydligen vanligt i denna familj. Vem av de andra bröderna kan vara fader till Anna Maria ? Goswin (3) och Wirich (6) vet man inget om, bortsett från att Wirich skall ha dött i Ungern [GRU]. Om Goswins hustru, se nedanför. Diederich studerade 1522 i Köln, blev senare prost i Kollegiatstiftet St.Suibert i Kaiserswerth och domherre i Münster 1546-1564. Fast Diederich var äldsta sonen, sa han ifrån sig sin farsarv 24.juli 1551. 3.oktober 1554 blev han befriade från Exkommunikation (++). Han dog 10.februari 1564 i Livland [GRU]. Wilhelm var född ca. 1512 och dog 1582. 1526 blir han antagen til studier och 1539 er han domherre i Bologna (nob., canonicus Monasteriensis). 21.juni 1550 fikk Wilhelm fullmakt av riksdagen i Augsburg som fyrstlig biskop, 1552 avlägger han ed som domprost (prelat). Han var rådman för hertigen av Jülich-Kleve-Mark och ansvarlig för domkapitlet i Münster. 21.juli 1553 blir Wilhelm vald till fyrstlig biskop i Münster, 29.november 1553 med påvlig godkännelse och 24.februari 1554 med kejserliga regalia. En samtidiga Reinhard Lüdicke skriver at Wilhelm resignerade 4 år senare då han haft en disput med det Tridentiniska Konsil om sin trosriktning. Wilhelm förblev trogen til den Katolska tänkningen. 24.februari 1557 la han ned sitt embete och levde de resterande 24 år av sitt liv i stilla eftertänksamhet. 30.september 1558 fikk han livslång fri logi och underhåll, samt från 1559 årligen 1000 riksdaler utbetalt. Han dog den 18.maj 1582. Hans gravkapell finns alltjämnt i et sakristi i Coesfeld. Gravplattan med vapen finns i Westfaliska amtet Denkmalpflege, Münster med följande förfader; Ketteler, Nesselrode, Batenborch (Batenburg), Birgell, Hartzfeld, Gronsfeld, Gemmen (Gemen) och Raesfeldt [GRU]. 18.mars 1566 blev Wilhelm Kettler fullmektig för biskoparna vid riksdagen i Augsburg [GRU]. [GRU] nämner också marskalken Wilhelm von Neuhoff Ley som följde Wilhelm Kettler 5 av 6 gånger till riksdagen i Augsburg. Wilhelm von Neuhoff Leys dotter skal ha varit gift i sitt andra ekteskap med Goswin Kettler. Källor : [ANR] Anrep : Svenska adelns ättartaflor II, s.41-44. [BHO] Feldmann : Baltisches Historisches Ortslexikon, vol.I. [BOH] Bohusfisk : Våra fiskar ( http://www.bohusfisk.se/Sandkrypare.htm) [BON] Bonniers Lexikon. [BRI] Encyclopedia Brittanica. [COF] William N.Eschmeyer (editor) : Catalog of fishes 1998 ( http://www.fishbase.org/) [ELG] Elgenstierna : Den introducerade adelns ättartavlor, Stockholm 1927, s.186-190. [FAH1] Fahne von Roland : Geschichte der Westphälischen Geschlechter under besonderer Berücksichtigung ihrer Nebersiedelung nach Preussen, Kurland und Liefland, neudruck der ausgabe 1858, Osnabrück 1966. [FAH2] Fahne : Geschichte der Kölnischen, Jülichschen und Bergischen Geschlechter in Stammtafeln, Wappen, Siegeln und Urkunden. [FEN] Lutz Fenske und Klaus Militzer : Ritterbrüder im Livländischen zweig des Deutschen Ordens, 1993. [GRU] Hans Grusemann : Die Frühgeschichte des geschlechts Ketteler (Kettler), 12.-16.Jahrhundert, Soest 1990, s. 253-256. [KET] Friedrich von Kettler : Stammtafeln der familie Kettler (Ketteler), Görlitz 1900, s.14-16. [KUR] Kurländischen Ritterschaftskomité : Geschlechtsregister derer von Kettler und Grafen von Kettler. (förmedlat av Klas Lackschewitz). *[LIN] Carl von Linné : Systema Naturae ed.X, s.1-824, 1758. [SBL] Svenskt biografiskt lexikon, bind 17, 1967, s.356-359. [SCH] Ditleff Schwennicke : Europäische stammtafeln zur geschichte der Europäischen staaten (neue folge) Band VIII, tafel 91 (die Ketteler). [SID] Sidenbladh, Elis : Urmakare i Sverige under äldre tider, Stockholm 1947. [SIE] Siebmacher : Der Adel der Russischen Ostseeprovinzen (Estland, Kurland, Livland, Oesel) band 25, 1980, bearbetad av Maximilian Gritzner, barnd III, 11.kapittel, 2.del, Nichtimmatrikulierter Adel. [SMK] Svenska män och kvinnor, bind 3, 1946, s.121-122. [SNL] Aschehougs og Gyldendals Store Norske Leksikon, 1999. [STA] Oskar Stavenhagen : Die Kettler, bez Friherrn und Grafen von Kettler, in Kurland. Genealogischen Gesellschaft der Ostseeprovinzen zu Mitau : Jahrbuch für Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1909 und 1910, Mitau 1913. [USU] Ulf Sundberg : Svenska krig 1521-1814. Stockholm 1998. Okontrollerade källor : Monumenta Germaniae Historica, Zeitschrift: Deutsches Archiv für Erforschung des Mittelalters (DA) Band 43 (1987) Thomas R. Kraus, Eine unbekannte Quelle zur ersten Gefangenschaft König Wenzels im Jahre 1394, S.135-159. Holtz, Eberhard, Reichsstädte und Zentralgewalt unter König Wenzel 1376-1400 (Studien zu den Luxemburgern und ihrer Zeit 4) 1993. Hlavacek, Ivan, Das Urkunden- und Kanzleiwesen des böhmischen und römischen Königs Wenzels, 1970 (MGH Schriften 23). Karl Johann v. Blomberg : An Account of Livonia; with a Relation of the Rise, Progress and Decay of the Marian Teutonic Order (London 1701) Donnert : Der Livländische Ordens ritterstaat und Russland, 1963, pp.299-310. Rüdling : Det i Flor stående Stockholm.
87
« skrivet: 1999-03-04, 14:07 »
Några av mina anor; Jan Jansson (1709-1792), rusthållare och bonde på Övre i Fellingsbro och hans fader Jan Jansson (1688-1768), bonde på samma gård, nämns båda som uppsyningsmän i Fellingsbro husförhörslängd på mitten av 1700-talet.
Jag har tills nu trott att dessa höll uppsyn med avvirkning av skog i området, men har inget skriftligt belägg för detta. Även om Fellingsbro är en stor socken på denna tiden tror jag knappast de hade poliser i socknen, den arbetsuppgiften hade nog länsmannen.
Någon som har en uppklarande kommentar ? Vad hade dessa uppsyningsmän uppsyn över ?
88
« skrivet: 1999-03-04, 13:39 »
Dragonerna i Närke, Värmland och Västmanland tillhörde nog i huvudsak Livregementet till häst (LRTH).
Det klassiska verket för att undersöka vilket regemente en dragon eller soldat tillhör är : Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket Av Claes Lorentz Grill. Regementen, rotar och boställen under den indelta tiden.
89
« skrivet: 1998-12-22, 09:27 »
Min morfars farfar Lars Jansson (1822-1923) uppges i gamla släktpapper att ha varit skogvaktare i Dyklä, men jag har aldrig lyckats bekräfta detta. Jag känner hans levnade som torpare och brukare på olika torp i Fellingsbro, Götlunda och Ervalla fram till 1894, då han flyttar till Längbro. Här fattas det så upplysningar fram till 1920 då han igen uppträder i Ervalla som inhyses hos sin dotter. Det verkar lite konstigt att han skall ha blivit skogvaktare i en ålder på över 70 år, men var kan jag hitta mera upplysningar om skogvaktare i denna tidsperiod ?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy