ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Johan Lundberg

Sidor: [1]
1
Norberg / Äldre inlägg (arkiv) till 27 augusti, 2012
« skrivet: 2011-12-18, 22:03 »
Min farfars farfars farfar, snickaren Mr Frantz Henning (Hennings), gift med Anna Gedda, upptas i Norbergs husförhörslängd AI:3 (1729-1747), fol. 81v, som bosatt i Norbergs by. I marginalen vid hans namn finns en notering, ”flyttat til Kop.” (möjl. Köp). Jag undrar om någon Norbergsforskare har stött på den förkortningen och vet vad den kan tänkas stå för?
 
M v h
Johan Lundberg

2
Martin!
 
Det var mycket intressant att Du hittat  
begravningsdatum för Brita Corneliusdotter i  
kyrkoräkenskaperna.  
 
I övrigt kan jag nämna att Edelfelts biografiska  
notiser om Brita Corneliusdotters och hennes  
mans  
ättlingar i allmänhet är mycket kortfattade.  
 
Om Britas och Eriks dotter Anna Ersdotter har  
Edelfelt följande att förtälja [Edelfelt, W.:  
Cornelius Svinhufvud och hans släkt, del 3, s.  
5]:
f. 1660, d. 1751 6/5. G. 1:o m. Peder Larsson  
från Borås, d. 1687  (Paret hade 3 barn och  
skall  
ha varit bosatta i Syrholn); 2:o 1688 m. Erik  
Jonsson Hök fr. Syrholn, f. 1658, d. 1743  
18/10  
(Paret uppges ha varit bosatta i Syrholn).
Edelfelt räknar upp följande barn till Anna  
Ersdotter och Erik Jonsson Hök [a.a., s. 7]:  
Anna Ersdotter, f. 1689
Brita Ersdotter, f. 1691
Jon Ersson, f. 1693
Elisabet Ersdotter, f. 1695
Per Ersson Hök, f. 1701, d. 1772 7/10 (G.  
1726 m.  
Kerstin Ersdotter från Holsåker, f. 1703, d.  
1785  
26/4, bosatta i Syrholn; 9 barn).
Kerstin Ersdotter, f. 1702
Kerstin Ersdotter, f. 1706 14/1, d. 1768 24/7  
(G.  
1728 m. Olof Larsson från Hagen, f. 1704, d.  
1742, bosatta i Hagen; 5 barn.  
 
När det gäller Anna Ersdotters och Erik  
Jonsson  
Höks dotter Anna Ersdotter inskränker sig  
informationen hos Edelfelt alltså till angivande  
av ett födelseår: 1689.  Men här har Du  
uppenbarligen mer information att bidra med.  
 
Mvh
Johan Lundberg

3
Martin!
Den bästa tryckta källan för kunskap om  
Cornelius  
Jönssons (Svinhufvud i Westergötland)  
ättegren  
torde vara Walter Edelfelts omfattande  
släktutredning i tre delar, ”Cornelius  
Svinhufvud  
och hans släkt”, publicerad på 1970/80-talen.  
Den  
tredje delen, utkommen från trycket 1982,  
innehåller för övrigt en förteckning över  
ättlingar till just Brita Corneliusdotter och  
hennes make Erik Mårtensson i Kyrkbyn  
(Floda sn).
 
Enligt Edelfelts ambitiösa utredning - som  
dock  
tyvärr lider av den stora bristen att den saknar  
detaljerade hänvisningar till genomgångna  
originalkällor - skall, som Ove Renger  
påpekat  
ovan, Cornelius ha haft två döttrar (Cherstin  
och  
Brita) med en kvinna före äktenskapet med  
Malin  
Andersdotter. Kvinnans identitet kunde  
Edelfelt  
aldrig fastställa. I stället understryker han:  
”Man saknar alla uppgifter om Cornelius  
Jönssons  
första hustru” [Edelfelt, Cornelius Svinhufvud  
och hans släkt, del 2 Finnmarksgrenen, s. 6].  
Mig  
veterligen är Britas moder fortfarande  
oidentifierad.  
 
Ang. Britas dödsår kan det vara värt att  
poängtera vad Edelfelt skriver i sin utredning:  
”En lucka i begravn.boken för Floda sn, har  
gjort  
det omöjligt att fastställa året för Britas död.  
En kommunionslängd visar dock att hon levde  
1709.” [a. a., s. 16].  
Mvh
Johan Lundberg
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i  
Westergötland

4
Man lär  så länge man lever...  
Tack, Torsten, för ditt påpekande rörande  
Anna  
Jönsdotter.  
 
Johan Lundberg

5
Bäste Bengt!
Det skulle föra alldeles för långt att här  
redovisa de genealogiska förhållandena i den  
äldre Svinhuvud-släkten i Dalarna. Det finns ju  
dessutom ganska mycket information  
publicerad om den äldre Svinhuvud-släkten  
och de bägge introducerade  
Svinhufvud-ätternas tidiga medlemmar.  I  
äldre litteratur (och även i viss nyare) finns  
emellertid många  felaktiga uppgifter. För  
allmän översikt över den äldre  
Svinhuvud-släktens genealogi får jag hänvisa  
Dig - och andra intresserade av dessa frågor  
- till Bertil Bo?thius verk ”Kopparbergslagen  
fram till 1570-talets genombrott”, Uppsala  
1965. De släkttavlor som redovisas i detta  
verk innehåller emellertid vissa från äldre  
litteratur ärvda felaktigheter. Därför bör Du  
komplettera genomläsningen med  
information hämtad ur bl a följande källor:
Gillingstam, H.: Svinhuvud och Svinakula.  
Personhistorisk Tidskrift (PHT) 1966, s. 3ff.
Bo?thius, B.: Svinhuvud och Svinakula.  
Fortsatt diskussion. PHT 1966, sid 120ff.
Winroth, A.: Vilket vapen förde bergsfogden  
Jöns Ingemarsson? PHT 1985, s. 1ff.
Gillingstam, H.: Måns Nilsson (svinhuvud).  
Svenskt Biografiskt Lexikon, bd 26, 1987-89
Winroth, A.: Svinhufvud-ätternas  
gemensamma ursprung. Släkt och Hävd  
2001, s. 150ff.
 
Vill du ha en enkel, summarisk och mer  
snabbläst redogörelse får jag hänvisa Dig till  
Elisabeth Hemström, Kulturförvaltningen i  
Falun som för några år sedan förfärdigade en  
sådan (Hemström, E.: Ätterna Svinhufvuds  
historia, stencil 1998).  
 
Även boken  - ”Svinhuvud-släkten i Aspeboda.  
Släktkrönika 1534-1991”. Falun 1992 -  
innehåller i vissa avseenden intressant  
information, för den vetgirige.
 
Att den sägenomspunna Barbro Stigsdotter  
tillhörde den äldre Svinhuvudsläkten är per  
definition oriktigt, även om det i många  
sammanhang brukar hävdas så. Men hennes  
mormor, Ingeborg, var troligtvis ett äldre  
Svinhuvud, ehuru denna varelse gäckat  
genealogerna i århundraden och hennes  
plats i den äldre Svinhuvud-släktens  
vittförgrenade stamträd ännu inte med  
säkerhet kunnat fastställas (teorier saknas  
dock inte).  
 
Den enda person, med direkt anknytning till  
äldre Svinhuvud-släkten,  som jag på rak arm  
kan erinra mig adlades 1561 är domaren  
Jöns Persson i Risholn. Han skall enligt ”Den  
med sköldebref förlänade, men ej å  
Riddarhuset introducerade svenska adelns  
ättartavlor” (Schlegel & Klingspor 1875) och  
Elgenstiernas ättartavlor ha upptagit  en halv  
älg i vapnet. Hemström 1998, däremot, skriver  
att vapnet föreställer en halv hjort  (vilken  
uppgift som är riktig har jag ej undersökt, men  
att döma av hans ursprung låter hjorten  
troligare). Jöns Persson var:
1) gift med Margareta Hansdotter (äldre  
Svinhuvud-släkten)
2) svärfar till den år 1581 adlade Daniel  
Torkelsson (Svinhufvud i Westergötland, nr  
199)  
3) farbror till den år 1574 adlade Peder  
Hansson  
(Svinhufvud af Qvalstad, nr 145).  
 
Jag önskar dig lycka till på din resa in i den  
snåriga Svinhufvud-djungeln! Vi är åtskilliga  
som vandrat i den skogen före dig - och  
förhoppningsvis - fast Gud vet - kommit ut  
något klokare på andra sidan - om vi  
någonsin hittat ut.
 
Johan Lundberg,
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i  
Westergötland.

6
Sveriges Ridderskaps och Adelskalender  
(SRAK) har i de senaste utgåvorna genomgått  
en grafisk och innehållsmässig  
ansiktslyftning. Inte minst de omarbetade och  
utvidgade ingresserna tilll varje redovisad ätt  
är välkomna.I den omarbetade ingressen för  
ätten Svinhufvud i Westergötland i 2001 års  
kalender finns emellertid faktafel, vilket jag  
bland annat påpekat i Riddarhusets tidskrift  
Arte & Marte [Meddelande från
släktföreningarna, 2001:2, s. 21].  I 2004 års  
utgåva av SRAK (s. 783) har påpekandena  
beaktats – dock ej alla. Fortfarande görs  
gällande att det är genom skräddaren och  
bergsmannen Torkel Anderssons första  
hustru som ätten är befryndad med den  
mäktiga äldre Svinhuvud-släkten, som  
framträder i Kopparbergsbygden på  
1400-talet.  Varför denna felaktiga upplysning  
får kvarstå i ännu en utgåva av kalendern är  
obegripligt.  Den är ämnad att skapa förvirring  
förstår jag av en del brev jag får per e-post.  
Elgenstierna anger nämligen i ättartavlorna  
(andra vedertagna källor gör det också) att det  
är genom sonen Daniel Torkelsson första  
hustru, Anna Margareta Jönsdotter, som ätten  
har kopplingar till den äldre Svinhuvudsläkten.  
Vem ska man lita på, undrar brevskrivarna? I  
det här fallet skall man absolut lita på gamle  
Elgenstierna - detta ånyo poängterat för att om  
möjligt undvika att vissa felaktiga uppgifter  
från 2001- och 2004 års SRAK-ingresser  
rörande ätten Svinhufvud i Westergötland  
sprider sig in i släktforskares och andras  
medvetanden och arbeten.  
 
Johan Lundberg
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i  
Westergötland

7
Äras den som äras bör! Det är väl så att det är  
den norrländska släktforskningens  
förgrundsfigur,  
2004 års Victor Örnbergpristagare Thord  
Bylund  
som skall ha credit för att ha återupptäckt den  
Qvist/Nordqvistska grenen av ätten Svinhufvud  
i  
Westergötland, nr 199.  I slutet av 1970-talet i  
samband med en kartläggning av förre  
folkpartiledaren och statsministern Ola  
Ullstens  
förfäder och farmödrar, upptäckte han att den  
Qvistska ättegrenen, som bortlade namnet  
Svinhufvud i slutet av 1600-talet, inte alls var  
utdöd, men hade bytt namn en gång till, nu till  
Nordqvist. och därför tappats bort i  
genealogierna.  Sedan utredningen även  
godkänts  
av Riddarhuset utgör den Qvist/Nordqvistska  
grenen ätten Svinhufvuds huvudmannagren.  
Vid  
1981-års släktmöte, då ätten även firade  
400-årsjubileum (kopparbergsmannen Daniel  
Torkelsson adlades av kung Johan III 1581),  
deltog medlemmar från den nya  
huvudmannagrenen  
för första gången i festligheterna på  
Riddarhuset.  
 
Det kan påpekas att ingen nu levande  
medlem av  
den Qvist/Nordqvistska grenen hittills ansökt  
om  
att få återta släktnamnet Svinhufvud. Samtliga  
medlemmar skriver sig fortfarande Nordqvist.  
 
På 1700-talet gjorde emellertid en medlem av  
Qvist-grenen, assessorn i bergskollegium,  
ledamoten av Kungl. Svenska  
Vetenskapsakademin  
och Kungl. Patriotiska Sällskapet m. m.  Bengt  
Andersson Qvist (1726-1799) ett allvarligt  
menat  
försök att ”å egne och och samtelige  
Ätteläggars  
vägnar” få återta det ursprungliga  
släktnamnet.  
Det framgår av en i Riksarkivet förvarad  
skrivelse till Kungl.  Maj:t, daterad 1785 7/8,  
förnyad 1799 26/2, som mig veterligen inte  
uppmärksammats av forskningen.   För  
Släktföreningen Svinhufvuds i Westergötland  
medlemmar är skrivelserna dock bekanta,  
eftersom  
jag presenterat dem i en kort artikel i  
släktföreningens skriftserie [Lundberg, J. ”Två  
dokument ur arkivens gömmor” (1995)]. ”Icke  
igenom missgjerningar, icke igenom  
nedrighet,  
utan blott igenom en ärlig fattigdom, under  
den  
svåra reduktionstiden, har timat, at vår Sköld  
blivit nedlagd och vårt namn förbytt. Under  
Eders  
Kongl. Maij:ts altid så lysande, som  
välsignade  
Spira, har vår lycka börgat mera uppklarna.  
Värdes deföre af Högsta Nåd och Rättvisa,  
låta  
oss, Eders Kongl. Maij:ts trogne tjänare och  
undersåtar, åter få införlivas med den Flock af  
Svenske män uti hvilken vi äro ätteborna”,  
skriver Bengt Andersson Qvist 1785.  
Uppenbarligen  
blev ansökan inte behandlad av  
myndigheterna, ty  
1799 inlämnas, som antytts ovan, en förnyad  
anshållan, nu undertecknad av Bengt  
Anderssons  
befullmäktigade ombud Johan Qvist (rimligtvis  
en  
släkting, men oklart var han hör hemma i  
släktträdet). Inte heller denna gång synes  
ärendet ha rönt någon större uppmärksamhet  
från  
myndigheternas sida. Bengt Qvist, som avled  
1799  
14/10, erhöll troligen aldrig något besked, inte  
heller hans efterlevande nära släktingar efter  
vad man kan förstå. Hade Kongl. Maj:t  
bevärdigat  
sig att behandla saken kanske beslutet blivit  
positivt (Bengt Andersson hade i alla fall  
utverkat stöd för sin anhållan hos ättens  
dåvarande huvudman, löjtnanten Lars Vilhelm  
Svinhufvud, som förklarat sig villig att avstå  
huvudmannavärdigheten till Bengt Qvist).  
 
Spekulativ slutsats: om 1700-talsbyråkratin  
fungerat hade måhända Bengt Andersson  
Qvists  
kusinbarn Jacob aldrig behövt förvirrat  
eftervärlden med sitt namnbyte till Nordqvist;  
då  
hade kanske de bägge ännu fortlevande  
ättegrenarna kunnat återförenas mycket  
tidigare  
än på 1970-talet, då Thord Bylund gjorde sin  
upptäckt - därtill under gemensamt  
släktnamn...
 
Johan Lundberg
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i  
Westergötland.

8
Lundin / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2006
« skrivet: 2004-07-05, 21:48 »
Jag söker primärt födelse- och dödsdatum  
och sekundärt. andra kompletterade  
upplysningar om följande barn till min  
mormors farfar Johan Eric Lundin  
(garvarsläkten i Stockholm), f. 1817, d.  
1900 på Garvargatan 7 i Sthlm och h. h.  
Charlotta Lindström, f. 1822 i Sthlm, d. 1912  
på Garvargatan 7  - samt, om möjligt, födelse-  
och dödsdatum för och kompletterande  
upplysningar om barnens äkta hälfter m. fl:
 
1) Th?r?se Lundin. G. m. häradshövdingen  
Hjalmar Åhrberg. Paret hade en son Carl  
Åhrberg, vilken 1901 företrädde sin mor vid  
arvsskiftet efter Johan Eric Lundin.  
2) Anna (Christina Charlotta) Lundin. G. m.  
doktor Bernhard Forsblad.  Paret hade två  
barn, som verkar ha dött unga, varav den ena  
hette Viola. Anna drabbades av psykisk  
sjukdom och skall enligt uppgift ha vistats på  
flera olika vårdanstalter. Eventuellt var hon vid  
sin död bosatt hos brodern Erik Lundin på  
Granbäck, Kortebo (osäker på var detta  
Granbäck är beläget).
3) Emma (Justina) Lundin. G. m. löjtnanten  
Claës (Erik) Åhrberg. Paret bodde på en gård  
Wallsjö (osäker på var Wallsjö  är beläget).  
Okänt om paret hade barn.
4) (Carl) Erik Lundin, lantbrukare. G. m. Ebba  
Svensson. Paret bodde på ovannämnda  
Granbäck, Kortebo.  
5) (Elisabeth Carolina) Elin Lundin. G. m.  
grosshandlare Erland Hellman .  
6) (Sofia) Wilhelmina /Mina/ Lundin. G. m.  
sjökapten Benedict Carlos.  Paret bosatte sig i  
Kina och hade barnen Märta, Bengt och Sylvia,  
av vilka Märta skall ha blivit ”mördad” i Kina  
och Sylvia (d. omkr 1964, trol. i Malmö) vid  
1960-talets början återvände till Sverige  
tillsammans med en son Bengt och slog sig  
ner i Malmö.  Sylvia och hennes son Bengt lär  
ha begagnat efternamnet Walter.
7) Ernst Lundin, d. som spädbarn okänt när  
och var.
8) Knut Gabriel Lundin, enl. uppgift f. 1856 och  
d. 1901 (vilar enl. gravbrev i Lundinska  
familjegraven på Norra begravningsplatsen,  
Solna, där han jordades i augusti 1801). Han  
ägde och drev bokhandel på Fredsgatan i  
Stockholm (sedermera Fritzes), vilken han  
skall ha fått hjälp att förvärva av sin förmögne  
farbror, läderfabrikören A. W Lundin (Garvar  
Lundin). Tror ej att han var gift.  
9) (Erik) Wilhelm Lundin, sjökapten, trol. död  
ogift. Representerades vid arvskiftet efter  
fadern 1901 av en förmyndare och tituleras  
”förre sjökaptenen”.
10)  Waldemar Lundin, lantbrukare. Trol. ogift.  
Skall enl. uppgift ligga begravd på  
Skeppsholmen i Stockholm.  
 
När Johan Eric Lundin och parmmätardottern  
Charlotta Lindström gifte sig är okänt för mig,  
men äldste barnet Eug?ne (ej upptagen ovan,  
eftersom jag har flertalet data om honom) var  
född 1848 5/3 på Garvargatan 1 på  
Kungsholmen (Sthlm). Paret bör rimligtvis ha  
gift sig i Kungsholms församling. 1849 köpte  
Johan Eric Lundin gården Stjernholm i Estuna  
sn, Lyhundra härad (Uppland), och bosatte  
sig där med hustrun. Det är rimligt att tro att  
flertalet (kanske alla) uppräknade barn ovan  
är födda på Stjernholm, som Johan Eric sålde  
1877 m. tillträde för köparen 14/3 1878. Efter  
försäljningen av Stjernholm bosatte sig Johan  
Eric med sin familj på Ragnhildsborg (invid  
Södertälje, som det verkar hos en släkting  
Dahlin) och därefter i Kårsta, Backa och  
Viggbyholm, tills han efter brodern A. W  
Lundins bortgång kunde flytta in i dennes  
pampiga palats på Garvargatan i Stockholm,  
där han alltså avled 1900.  
 
År 1917 anordnade sonen Eug?ne Lundin  
(1848-1929) en middag för familj och släkt i  
hemmet på Garvargatan för att fira  
100-årsminnet av fadern Johan Erics födelse.  
Då var fyra av Eug?nes syskon döda, men sex  
fortfarande i livet. Tyvärr framgår ej av talet  
vilka av de ovan uppräknade som var levande  
och vilka som var döda (utöver Knut och Ernst)  
.
 
Hoppas någon kan hjälpa mig med  
efterfrågad information.  
 
Mvh
 
Johan Lundberg, Kungsholmen, Stockholm

9
Lundin / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2006
« skrivet: 2004-07-05, 16:52 »
Hej Louise Lundin!
 
Så vitt jag kan förstå är Du en för mig okänd  
dotter till Karl-Johan Lundin, vilket innebär att  
Du och jag de facto är sysslingar. Din pappa  
har  
jag aldrig träffat, däremot vid få tillfällen din  
faster Mary, din farmor Elsie (f. Wessman,  
ehuru  
det var länge sedan nu – lever hon?) – och en  
enda gång din farfar Ernst (1881-1974, en  
mycket  
stilig gammal herre, minns jag att jag tyckte),  
som alltså var bror till min mormor Karin  
Lundin,  
gift Svinhufvud i Westergötland (1885-1965).
 
Det är min kusin Joachim Svinhufvud i Skåne  
som  
uppmärksammat mig på dina många frågor  
här på  
Nättidningen Rötter.
 
Jag har länge samlat information om  
Lundinarna,  
bland annat i avsikt att så småningom författa  
en  
skrift om läderfabrikören A. W Lundin, som ju  
fått en liten gatstump uppkallad efter sig i  
kvarteret Wattuormen på Kungsholmen, där  
han  
levde och var verksam. Vederhäftig  
information om  
honom hittar du snabbast i Svenskt  
Biografiskt  
Lexikon, SBL, bd 24 (finns i referensexemplar  
på  
de flesta bibliotek).  
 
Vill du se bilder från A. W Lundins fashionabla  
bostadshus på Garvargatan 7, byggt på  
1860-talet,  
kan du gå till biblioteket och låna Birgit  
Geijwalls utmärkta avhandling ”1800-talets  
Stockholmsbostad” (Uppsala 1954).
 
Vad gäller Lundinarnas ursprung längre  
tillbaka i  
tiden är denna bristfälligt utredd.
 
Det är känt att  A. W Lundin och hans äldre  
bror  
Johan /Janne/ Lundin (din farfars farfar, min  
mormors farfar) var söner till garvaren Eric  
Lundin (f. okänt var omkr 1777, d. 1839 och,  
liksom din farfar,  begraven i Lundinska  
familjegraven på Norra begravningsplatsen i  
Solna) och Brita Christina Lindh (f. omkr.  
1784,  
d. 1838 på Marum, Ljusterö i Sthlms skärgård  
– f.  
ö. granngård till Kårboda, som din farfarsfar  
Eugène Lundin köpte till sommarställe i slutet  
av  
1800-talet, och där även din farmor Elsie en  
period hyrde permanentbostad på  
1970/80-talen).
 
Brita Maria Lind, som tycks ha drabbats av  
psykisk sjukdom och ej var vid sina sinnens  
fulla  
bruk när hon dog, var  enligt en på nätet spridd  
uppgift dtr till en handlare Anders Lind och  
Wilhelmina Justina Broman . Tyvärr är Eric  
Lundins härstamning däremot höljd i dunkel.  
Jag  
har mig bekant att din fars numera avlidne  
halvbror Erik Lundin gjorde vissa försök att  
spåra förfadern Eric Lundins ursprung, men  
utan  
att lyckas.  Enligt släkttraditionen skall  
släkten ha invandrat från Vallonien och slagit  
sig ner i Lunda socken i Uppland, därav  
släktnamnet Lundin. Om denna muntliga  
tradition  
äger någon som helst riktighet  kan jag inte  
säga.  En annan av släkttraditionen omhuldad  
uppgift – ofta använd som förklaring till  
svårigheterna att bringa någon reda i  
Lundinarnas  
ursprung – gör gällande att  läderfabrikören A.  
W  
Lundin, som ju med tiden blev en mycket  
förmögen  
och omsusad man (det är inte för inte han  
ibland  
kallas ”Kungsholmskungen) skall ha raderat i  
eller ryckt sidor ur kyrkböckerna för att dölja  
sin enkla bakgrund. Huruvida det finns någon  
sanning i detta kan man bara spekulera om.  
Hur  
som helst vädjar även jag: om det finns någon  
här  
på Rötter som i något sammanhang stött på  
uppgifter i kyrkböcker eller andra källor som  
kan  
kasta ljus över garvaren Eric Lundins  
ursprung,  
så tager jag mer än tacksamt emot  
upplysningar  
härom.  
 
Den forskning din fars halvbror Erik Lundin  
lade  
ner i arkiven har bland annat utmynnat i  
följande  
information om garvaren Eric Lundin ( din  
farfars  
farfars far): var i slutet av 1700-talet anställd  
som handskmakargesäll hos garvaren Petter  
Hedman  
i kv. Klippan i Ladugårdslands förs  
(sedermera  
Hedvig Eleonora resp. Adolf Fredriks förs.)  
[Lundin, Erik: LM 1]; återfinns 1812 i  
fastigheten Marietorp, S:t Paulsgatan 26 i  
kvarteret Rosendal Mindre N:o 5 [Lundin, Erik:  
LM  
1];  erhåller s. å. 9/6 tillstånd av  
kommerskollegium att ”här i staden anlägga  
och  
driva fabrik för att tillverka och förfärdiga  
alla sorter saffianer och skinn”, samt ”efter  
engelska sättet bereda och garva stövelskaft  
och  
alla sorters läder” [Kommerskollegiums  
resolution  
1812 9/6/LM 1]; erhöll burskap som  
”manufakturist” 1813 2/2 och som garvare s. å  
16/12 [Lundin, Erik: LM 1]; förvärvade 1815  
fastigheten S:t Paulsgatan 26 (möjligen hade  
han  
förvärvat fastigheten 1812 och fick laga fasta  
på  
köpet 1815) [Lundin, Erik: LM 1]; förvärvade  
1825  
8/8  strandfastigheten Garvargatan 1, med  
bostadshus i sten, i kv. Vattuormen på  
Kungsholmen i Sthlm av fru Ulrika Bonck,  
änka  
efter stadsarkitekten mm C. F Bonck, för 11  
000  
Riksdaler banco transportsedlar och erhöll  
laga  
fasta på egendomen 1827 27/10 [Fastebrev  
från  
Borgmästare och Råd i Sthlm 1827 27/10/LM  
1].  
 
Jag ser att Du även efterfrågat information om  
din farfar Ernst Lundins mor Mary Blom (f.  
1858  
10/11, d. 1920 19/6  i A W Lundins år 1925  
tyvärr  
rivna patricierpalats på Garvargatan 7 ). Mary  
Blom var dotter till grosshandlaren i  
Stockholm  
Erik Blom (1825-1898) och Maria Günther  
(1825-1903). Även jag är intresserad av  
ytterligare information om ”Blomarna” längre  
tillbaka i tiden, vad den saken anbelangar. Jag  
har vissa noteringar gjorda någonstans, men  
hittar dem inte just nu (porträtt av Erik Blom  
och hans maka, som min mormor hade, skall  
finnas  
hos en annan av mina kusiner). Mary Bloms  
mor  
Maria Günther var, enligt släkttavlor i det  
Svinhufvudska släktarkivet, dotter till  
kofferdikaptenen Johan Friedrich Gottlieb  
Günther  
(f. 1775, d. 1845 i Lübeck)  och Dorothea  
Fredrika Christina Wachtman (f. 1796, d. 1867  
3/3). Mary Blom har jag faktiskt framför mig  
just  
nu, ty ett porträtt av henne har jag inscannat  
och liggande på datorns skrivbord. Där ligger  
förövrigt även ett porträtt av hennes man  
Eugène  
Lundin (d. 1929) och ett ungdomsfoto av  
deras  
dotter, min vackra mormor Karin (1885-1965).  
 
I övrigt kan jag nämna för dig att jag i  
egenskap  
av sekreterare i släktföreningen Svinhufvud i  
Westergötland även har tillgång till handlingar  
som min mormor lämnade efter sig. Det  
gäller  
bland annat korrespondens och hennes  
dagbok från  
år 1903. I denna dagbok, som förmedlar  
intressanta interiörer från det Lundinska  
hemmet  
på Garvargatan, figurerar även din farfar Ernst  
Lundin och hans blivande första hustru  
Celine, f.  
Tournois (1880-1964).  
 
En komplett förteckning över alla ättlingar till  
din farfarsfar bergsingenjören Eugène Lundin  
upprättades år 1980 av min morbror Bengt  
Svinhufvud (1920-1982). Den skulle utan  
tvekan  
behöva uppdateras, men det är ett fasligt jobb,  
bland annat därför att många ättlingar är  
bosatta  
i andra länder (främst USA och Argentina).  
Jag  
noterar exempelvis att du ej finns med i  
förteckningen, Louise, antagligen för att Du  
inte  
var född när den upprättades. Meddela mig  
alltså  
uppgifter om dig själv och dina föräldrar,  
syskon/halvsyskon, så kan vi åtminstone  
uppdatera  
nämnda förteckning i det avseendet.
 
Med vänlig hälsning
 
Johan Lundberg,  
Kungsholmen, Stockholm

10
Film / Teater / Malmberg, Claes (f. 1961)
« skrivet: 2001-01-11, 02:56 »
Är claes av resandesläkt????????

Sidor: [1]