ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Bengt Nordstrand

Sidor: [1]
1
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-08-28
« skrivet: 2009-08-24, 18:04 »
Hej,så här står det:  
/1737/ d. 13 Aprill föddes Swen Hanssons och Chierstin Persdotters barn i Stollpetorp. Bapt. d. 17 Nomen Catharina.
testes: Erik Nilsson, Per Mattsson, dreng Olof Nilsson Ibidem,  
hust. Lisken Hansdotter från Daln, Kierstin Olssdotter i Stolpetorp, pig. Britta Nilsdotter ibid., Kierstin Nilsdotter i Aggerud.

2
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 22 december, 2007
« skrivet: 2007-12-20, 20:02 »
Birgit
Det står Vargerningskarlen (kan inte tolka, kan vara felläst)
Johan Persson, född 1768 i Ljusnarsberg, kom från Ljusnarsberg 1804,  
Gruvarbetare åt Patr. Castorin, blir här vistande någon tid
Flyttat till Gränge (torde vara Grängesberg), har noteringar till 1808.  
Sidan hör till: Rockesholm, bruk i södra delen av Grythytte socken.  
Har hustru och fyra barn.  
Hälsn Bengt

3
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 2007-10-16, 19:16 »
Hej Margaretha!
 
Tack för svar! Vad trevligt: Jag förstår att vi är 7-männingar, samt ytterligare besläktade på ännu längre håll.  
Först litet om Ingvald Persson i Västra Klenoret.  
Och något ord om mtl. och domböcker.  
Slutligen ännu ett exempel på gifte mellan besläktade.  
 
A) Nu har jag hittat anteckningarna från Färnebo domb. om Ingvald Persson.  
 
1) I mars 1688 blev han instämd av bergsfogden Elias Hult. Det gällde tvist om en häst som en västgötadräng  Lars från ”giörstadh gård”, som sålt en häst först till bergsfogden, sedan till Ingvald Persson och dennes hustru. Ingvald döms, trots protester, att lämna ifrån sig hästen till bergsfogden.  
 
2) I juni 1689 klagade Ingvald Persson och hans hustru Kerstin Jacobsdotter på Per i Björnbotten om skada på boskap, om tolkningen av ett kungligt brev samt om en stulen säck kol från Hytte kolhus.  
 
B) Man hoppas ju alltid på napp med uppgifter om släktskap i domböckerna. Av och till får man det, ibland överraskande och mycket givande. Men inte den här gången. Det jobbiga är ju att materialet är omfattande, oordnat (ur forskarens synvinkel) och ofta svårlästa texter.  
Mantalslängderna är också jobbiga, de ger mest när man följer en och samma gård år efter år och lägger märke till förändringarna. Det ger oftast inte bevis, som kyrkböckerna, men ger upphov till hypoteser som kan vägleda fortsatt forskning.  
 
C) Jag tror jag förstår din beskrivning av släktskapsförhållandena (det hjälper med papper och penna).
Här är ett annat exempel. Våra första gemensamma anor är tydligen Anders Persson och Kerstin Månsdotter i Källmo, gifta 1731. Anders är ju sonson till ovannämnde Ingvald Persson.
 
1) Om jag nu i stället utgår från Kerstin Månsdotter:  
Hon var född 1712, dotter till Måns Persson i Hytte, 16(84) (åu) - 1732, och första hustrun Kerstin Andersdotter, 16(83) - 1724. Dessa två var 4-männingar. De gifte sig 1711 17/9 i Lungsund, Kerstin var änka i Hytte efter Anders Månsson (i dennes 3:e gifte!). Kerstin och Anders Månsson hade gift sig 1707 29/9 i Kristinehamn (eftersom Kerstin kom från Varnums socken).  
 
2) Måns Perssons föräldrar:  
Per Månsson och Gunilla Hindriksdotter i Arvidstorp, Varnum. Per finns i Arvidstorp 1683 till 1715/17 enligt mtl.  
De fick en dotter 1702 (enl födelse- och dopbok 1701 - 1712), tyvärr är det en lucka i Kristinehamns kyrkoböcker för åren dessförinnan, så de andra barnen kan inte beläggas. Dessutom nämns Gunilla som dopvittne 1703. Gunilla levde i juni 1710, men har dött i nov. 1719. Då uppbuds del i Bergsjö, som Gunilla delvis tillbytt sig av brodern Udder Henriksson i Dye, mot att hennes systerdel i Dye tillkommer brodern. I mars 1721 köps Gunillas andel i Bergsjö av brukspatron Gunnar Låstbohm, som får fasta i nov. 1723. Sonen Måns Persson nämns i ärendet som ett av Gunillas barn. Mågen Sven Eriksson efterträder Per Månsson i Arvidstorp. - Jag har inte kunnat finnas Per Månssons eller hustruns dödsfall i död- och begravningsboken.  
 
3) Hustrun Kerstin Andersdotters i Hytte föräldrar:  
Vid giftet 1707 kom hon från Sjöändstorp, ett nybygge i Varnums socken. Hon är då dotter till Anders Torstensson och dennes hustru Maria Björnsdotter.  
Anders Torstensson kan följas från hemmanet Sandvik, beläget strax norr om Lungsunds kyrka. Detta upptogs av förste brukaren Torsten och dennes hustru Kerstin. De finns åtminstone i mtl. 1646 och ännu 1656. 1661 finns änkan Kerstin i Sandvik. (Det ska gå att fylla igen glappet mellan årtalen.) Torsten nämns i Färnebo domb. aug. 1651. I mtl. 1672 finns Anders Torstensson i Lungstorpet, 1675 - 81/82 i Mossviken, några år antecknad för soldat. 1681/82 - 85 är han brukare i Matlången, alla dessa i Lungsunds sn. Tidpunkten för giftermål kan inte ringas in med mtl. Men förmodligen är Kerstin Andersdotter född i Matlången.  
I domb. okt. 1681 söker han tillträde till del i hemmanet Hallen hos Sigrin Segolsdotter, ”en gammal ogift kvinnsperson”  mot försörjning ”till dödsstunden”. Hennes bror Erik Segolsson i Hallen invänder.
1685 - 92 är Anders Torstensson mantalsskriven i Bergsjö, Varnums socken, i anslutning till Björn Erikssons andel i byn. Från 1692 finns Anders i oskattlagda nybygget Sjöändstorp. I början på 1700-talet avbyts han av sonen Johan Andersson, som gifter sig 1707 med Ellika Hersensdotter från Niclasdam.  
1702 finns Anders Torstensson och hans hustru Maria Björnsdotter på ”Fallet” ( = Sjöändstorp) som dopvittnen hos Per Månsson i Arvidstorp.  
 
4) Per Månssons föräldrar:
Måns Persson och Kerstin Svensdotter. Per Månsson döptes 6 jan. 1660 (Kristinehamns kyrkobok 1645 - 89). Måns Persson står som förste brukare i Arvidstorp 1653 - 1683 (mtl.). Måns Persson i Bergsjötorp gifter sig 1648, trefaldighetsdagen, med Kerstin Svensdotter från Eriksbol. Han efterträder Per i Bergsjötorp, ”Måns Päderss.” står för Bergsjötorp i mtl. till 1653, dyker sedan upp i Arvidstorp.  
Måns Persson är därför säkert son till Per i Bergsjötorp. Denne begravs 1649 (nummer 11 det året i begravningsboken, datum oläsligt). Han finns i mtl. och liknande 1626 och framåt. Han nämns även i Ölmehärads domb. mellan 1629 och 1646.  
I Eriksbol finns en  Sven Eriksson, som bör vara Måns´ svärfar.  
 
5) Gunilla Hindriksdotter är dotter till Hindrik Nilsson i Dye och hustru Marit Uddersdotter.  De gifter sig 1652, fjärdedag jul, Hindrik är från Bergsjö, Marit från Dye. Marit är dotter till Udder Persson i Dye, som finns i hjonelagslängden 1610 och framåt.  
 
7) Kerstins Andersdotters morföräldrar bör alltså vara:  
Björn Eriksson i Bergsjö och hustrun Segrid Kettilsdotter. De finns med i ett allvarligt dråpsfall, enl. Ölmehärads domb. april 1671 och maj 1672, då Björn ställs för rätta för att ha bragt grannen Hindrik Eriksson i Bergsjö om livet med en yxa, det skedde vid allhelgonatiden, begravning 1670 30/11. Björn var bortrymd vid första rättegångstillfället, men närvarande året därpå, då han hävdade att det inte varit avsikten att ta Hindrik av daga. (Jag har avskrift av den fulla dombokstexten).  
Ovannämnde Nils Ivarsson hade en dotter Britta Nilsdotter, som 1649 1/1 gift sig med Sven Andersson från Visnums-Kil. Denne var död 1670, men deras dotter Gunilla Svensdotter hade gift sig 1670 23/10 med nämnde Hindrik Eriksson från Visnum. Änkan Gunilla försonas med Björn Erikssson.  
Björn Eriksson var son till Erik Ivarsson, som också var bonde i Bergsjö samtidigt med brodern Nils. Erik avled 1672, begr. 28/4.  
 
10) Hindrik i Dye är son till Nils Ivarsson i Bergsjö. Nils Ivarsson finns i mtl. för Bergsjö från 1630 till 1677. Han förekommer, oftast med fadern Ivar och brodern Erik, i domb. t.ex. Ölmehärad 1640, 1641 och 1649. Han nämns i ovannämnda rättegång 1670 - 71 mot brorsonen Björn.  
 
20 och 28) Nils och Erik Ivarssöner var söner till Ivar Månsson i Bergsjö. Nämns i Bergsjö 1590 och framöver. Ivar stod för rätta i Värmlandsberg 1610 för att ha slagit Olof i Släbråten och ofta i Ölmehärads domb. från 1629 i bl.a. olika tvister med grannar. 1646 Dnica judica begravs Ivars hustru i Bergsjö, ”öfr 90 åhr gammal”. 1649 dom. judica begravs Ivar i Bergsjö ”som war 100 åhr gammal”.
 
Stämmer detta med vad du har?
God fortsättning
Bengt Nordstrand
Karlstad

4
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2009
« skrivet: 2007-10-07, 00:39 »
Hej Lasse och kaxe
Den Magnus som Lasse nämner, 1808 11/4, hör till en familj jag forskade i för några decennier sedan! Magnus mor, Kerstin Magnusdotter, var nämligen syster till min ff mm f.  
Hon var först gift med Fredrik Berglund, mästersven vid Åminnefors. Han dog tidigt, och Kerstin gifte om sig (1815) med en Nils Karlsson, som hon flyttade till Södra Skälstabacken med.  
Styvsonen Magnus Berglund dog emellertid redan 1828 1/4, så det är knappast han som kaxe söker.  
mvh Bengt

5
03) Osorterat / Läshjälp födda Filipstad
« skrivet: 2007-09-24, 10:23 »
Hej
När det gäller faddrarna, så står det nog att Torsten Nilsson etc är från Born.  
Born, eller Bornshyttan, ligger på östsidan av sjön Yngen, inte så långt från Saxån.  
Hälsningar
Bengt

6
Ishbel
I realised after I sent my piece, that the original question was six years old.  
So I tried to email you, but it failed.  
Nice that you were alerted after all!
 
Bengt

7
Hi Ishbel (and Ted),  
Interesting! I have a side connection to this.  
 
First: Johan August Rydin was born Jonasson, not Johansson. The mistake comes in the exit record (Tranemo B:2, which also covers Mossebo) for 1877.  
Johan August was born Oct. 17 1845 in Kyrkebo, Mossebo. His parents were:  
Jonas Rydin. born 1816 (3 May?,I have not checked) in Månstad (halfway between Mossebo and Ulricehamn to the north) - he died in 1846; and
Anna Lena Magnusdotter, born 1810 5 Apr. in Mossebo. She married Arvid Molander who came to live with her in Kyrkebo. Anna Lena died 17 June 1870.
Jonas and Anna Lena also had a daughter Matilda, born 1843 24 June.  
Arvid Molander and Anna Lena had two children:  
Mårten, born 21 July 1853,and
Christina born 1855.  
Johan August Jonasson leaves Kyrkebo in 1862, serves as dräng in Stackebo 1862 - 63, in Åstabo 1863 - 64, in Foglabo 1864 - 65. There I lost him.  
 
1875 10 Nov. he comes to Mossebo from America with his wife Anna Josefina Hansdotter and rents lodgings from Anna Josefina´s parents in Trollabo.  
Johan August and Anna Josefina has a son: Johan Ludvig, born 27 Sept. 1875 in Trollabo. Bapt. 3 Oct, witnesses are Anna Josefina´s parents.  
 
Anna J was born 1853 18 Apr. (not 22!), bapt. 24 with the name Anna Josefa (one witness has the name Josefa), daughter of Hans Johansson and Eleonora Pettersdotter in Trollabo, Mossebo.  
Anna Josefa leaves for America 1870 18 Oct. and comes back with her husband in 1875.  
 
In 1877  11 June the following people sign out for America:  
Rydin (Johansson!) Johan August
Hansdotter, Anna Josefina hustru
Rydin, Johan Ludvig, gosse /boy
Hansdotter, Christina  /Anna J´s sister 14 yrs  
Hansdotter, Augusta /Anna J´s sister 20 yrs
Hansson, Anders Josef  /Anna J´s brother  17 yrs
 
In 1881 10 Aug. the following move in to Mossebo from America: Johan Aug. Rydin with wife and three sons.  
From 1881 Johan August Rydin is owner of Hällhult, Mossebo and remains so in 1897, which is as far as I have followed the family. The rest of the family:  
hustru Hansdotter, Anna Josefina
son Johan Ludvig, b. 1875 27 Sept., moves to Båraryd (today the town of Gislaved) 1897 22 Oct.  
son Martin Birger, b. 1877 18 Sept. America
son Emil Henning, b. 1880 30 Jan. America
dotter Elvira Josefina, b. 1882 8 March Mossebo
dotter Kristina Elise Ottilia, b. 1884 7 Feb. Mbo
dotter Adina Sofia, b. 1891 19 Aug.  
 
My farmor´s farmor (grandmothers grandmother) was Johanna Pettersdotter, sister of Anna Josefa´s mother Eleonora.  
 
Eleonora Pettersdotter was born 1825 17 May. She became 102 years old. On her 100th birthday she was visited in Mossebo by crown prince Gustav Adolf (later king Gustav VI Adolf)! There is a photo of the event, with the 100 years old woman in the middle, in the book: Mossebo: kyrkan - bygden - folket, publ. 1994.  
This book by the way has a lot of detailed information of the people in Mossebo.  
 
Best wishes/ BN

8
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2007
« skrivet: 2007-06-15, 20:37 »
Jan Peter,  
Petter Andersson är bror till min ff mm ff: Magnus Andersson, 1744 - 1786, brukstorpare i Källtorp.  
De var också bröder till den Anders Andersson i Hytte, som nämns i mitt inlägg här under Lungsund den 13 maj i år.  
Petter föddes i verkligheten 1755  4/4 i Källmo till brukstorparen Anders Persson och dennes hustru Kerstin Månsdotter.  
Petter var dräng i Hytte 1773 - 74 hos en moster. Dräng i Mossviken 1774 - 76 hos systern Stina. Dräng i Västra Klenoret 1776 - 78. Se Lungsunds hfl. 1772 - 78, sid. 84, 81, 94 och 120.  
Petter gifte sig 1778 25/10 i Kroppa med Maria Andersdotter i Västra Berg, Kroppa. Petter och Maria var hos Marias föräldrar till 1791. Det är här Petters födelseår blir felskrivet.  
Petter efterträder sin döde broder Magnus som brukstorpare i Källtorp, där Petter avlider 1803 30/5 (bröstfeber, håll och styng). Maria gifter om sig till Björnbotten.  
Kommer du från Petters son Anders eller sonen Petter?
Hälsningar
Bengt

9
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2007
« skrivet: 2007-05-22, 21:46 »
Om Maria Jansdotter, 1774 24/4 - 1813 7/3.  
Gift 1) 1791 26/12 med Olof Persson, brukstorpare i Sälderdrågen (i södra delen av Lungsund), 1762 - 1808 1/5.  
Gift 2) 1811 25/6 med Carl Johansson, inhysesman i Östra Klenoret i dennes andra gifte, var tidigare brukstorpare i Trehörningen, också i södra Lgs.  
Sonen Magnus i andra giftet var bara ett år när modern dog.  
 
Maria Jansdotters föräldrar:  
Jan Jansson, 17(42) - 1803 16/11, brukstorpare i Mossen (på 1700-talet vanligen Måsen) i södra Lgs. Gift 1765 20/10 med
Karin Hansdotter, 1745 4/2 - 1809 16/4.  
Vid vigseln står Jan som dräng i Klenoret, var han verkligen kommer från har jag inte sett.  
Karin var född i Östra Klenoret. Det barn som föds 1745 heter i dopboken Annika. Så antingen kallas Annika i fortsättningen Karin, eller är Karin född något tidigare eller senare (utrymmet är inte stort).  
 
Karin Hansdotters föräldrar:  
Hans Göransson, 1711 16/7 - 1790 18/9, brukare i Östra Klenoret. Gift 1) 1734  13/10 med Kerstin Ersdotter nedan. Gift 2) 1771 13/10 med Sara Persdotter, som kom från Björnbotten.  
Kerstin Ersdotter, 1714 27/6 - 1771 19/4.  
 
Hans Göranssons föräldrar:  
Göran Larsson, 16(73) - 1742 7/3, brukare i Östra Klenoret. Gift 1) 1702 23 post trinit. med Sigrid Svensdotter från Östra Klenoret, 16(77) - 1710, begr. 10/7. Gift 2) 1711 1/1 med änkan Gunilla Töresdotter från Björkåsen. Det är Gunilla som är Hans? mor.  
Göran Larsson uppges komma från Berg. (Det finns tre Berg att välja på, den ena är i Lungsund och kallas också Stegelvikstorp, en är i Kroppa socken.  
 
Kerstin Ersdotters föräldrar:  
Erik Månsson, brukare i Gäddetjärn (även kallat Svaltjärn). Gift 1710 30/5 med
Annika Persdotter från Björnfallet.  
 
Hälsningar
Bengt

10
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-16
« skrivet: 2007-05-13, 14:13 »
Hej Ulf,  
 
Anders Olsson var förståss inte född 1883, utan 1833 7/12 i Matlången.  
 
Anders Olssons föräldrar:
Olof Olsson, 1796 26/11 - 1879 9/10, brukare i Matlången. Gift 1824 15/2 i Lungsund med
Kajsa Andersdotter, 1803 30/1 - 1875 26/12. Vigselnotisen anger att hon var från Hytte.  
 
Kajsa Andersdotters föräldrar var:  
Anders Andersson, 1752 29/11 - 1811 3/10, brukare i Hytte. Gift 1785 19/6 i Bjurtjärn med
Lisa Svensdotter, 1765 14/3 - 1855 25/1.  
Anders Andersson var bror till min ff mm ff Magnus Andersson i Källtorp. Anders och Magnus var födda i Källmo, men deras mor var från Hytte.
Dessutom var Lisa Svensdotter syster till Magnus Anderssons hustru Britta Svensdotter, som var min ff mm fm. Britta och Lisa var födda i Djupnoret på Bjurtjärnssidan av det vatten som i dag kallas Bergslagskanalen.  
 
Anders Anderssons föräldrar:
Anders Persson, 1701 25/11 - 1773 10/7 (i rödsotsepidemin), brukare i Källmo. Anders varfödd i Källmo. Gift 1731 4/10 med
Kerstin Månsdotter, 1712 30/4 - 1779 6/12. Kerstin var född i Hytte.  
 
Lisa Svensdotters föräldrar:  
Sven Månsson, 1727 27/4 - 1794 14/1 (drunknade i Nässundet med sonen Jonas), bergsman i Djupnoret, Bjurtjärns sn. Sven var född i Grytingskogen, Ölme sn. Gift 17(57) (notisen saknas) med
Kerstin Jonsdotter, 1739 25/2 - 1798/1800 (dödbok saknas). Kerstin var född i Djupnoret.  
 
Karl Andersson föddes 1878 11/12 i Matlången till Anders Olsson och Carolina Magnusdotter. Anders och Carolina gifte sig 1861 24/6.  
Carolina var född 1835 8/10 i Blomsterhult.
 
Carolinas föräldrar:  
Magnus Carlsson, född 1812 12/1 i Östra Klenoret. Gift 1832 29/8 med
Kajsa Andersdotter, född 1802 29/6 i Grytingsbron. Kajsa var gift 1) 1821 11/11 med Anders Andersson, brukare i Udden till 1827, därefter i Västra Ackkärrstorp till Anders avled (ca 1830, ej kollat datum).  
 
Magnus Carlssons föräldrar:  
Carl Johansson, 1752 11/8 - 1827 5/2, brukare i Trehörningen från 1774, änkling 1810. Blev inhyses i Östra Klenoret. Gift 2) 1811 25/6 med
änkan Maria Jansdotter, 1774 24/4 - 1813 7/3.  
Magnus växte upp i Hållsjövik 1824 - 1828, därefter i Udden och Västra Ackkärrstorp.  
 
Cajsa Andersdotters föräldrar:  
Anders Larsson, 1757 27/5 - 1817 30/9.  
Kajsa Jansdotter, född 1768 19/6.  
 
Carl Johanssons föräldrar:  
Johan Mårtensson, 17(06) - 1773 15/6, masmästare och bergsman i Sjötorp. Gift 1746 28/9 med
Ingeborg Carlsdotter, 1727 4/3 - 1788 6/3. Ingeborg dog hos en son i Stockvikstorp, Bjurtjärns sn. Ingeborg var född i Sjötorp.  
 
Orter är i Lungsunds sn. om ej annat sagts.  
Hälsningar
Bengt

11
Östra Frölunda / Äldre inlägg (arkiv) till 22 januari, 2011
« skrivet: 2007-05-10, 16:58 »
Hej Rose-Marie
Det var roligt. Vi är åtminstone 6-männingar då.  
 
Det var ändå litet svårt att förstå.  
1) Om vi börjar med Johanna Pettersdotter, 1803 - 1879. Om hon är din fm fm morbrors dotter, så måste morbrodern vara hennes pappa, Petter Jönsson i Ellebäckstorp yttre, som levde 1776 - 1855. Din fm fm m måste då vara en syster till Petter. Vilken?
Petter hade systrar:  
Britta 1761. gift 1785 Hans Hansson i Sexdrega
Annika 1763, gift 1790 Petter Magnusson i Häljabo, Håcksvik
Kerstin 1766, gift 1792 med Magnus Andersson i Ulfshed
Anna 1771, vet inget
Britta 1773, gift 1791 med Magnus Nilsson  
Elin 1780, vet inget
 
2) Du kommer från Carl August Johansson i Fjärhults hustru Johanna Emanuelsdotter. Då kommer du väl också från Carl August också?  
I så fall är vi släkt en gång till (Carl Augusts farfar Samuel Nilsson är gemensam ana). Eller??
 
3) Hon är min fm fm fasters sondotters dotter. Där fick jag allt rita rutor på ett papper för att hänga med.  
Hon = Johanna Ed?
Då är Johanna 4-männing med din fm!?
Eller har jag missförstått?
 
Johanna Emanuelsdotter, född 1848 till Emanuel Johansson och Kerstin Magnusdotter i Rävåsen.  
Kerstin Magnusdotter, född 1826 till Magnus Johansson och Sara Svensdotter, också i Rävåsen. Gifta 1822 31/1. Sara från Mölneby. Magnus ifrån ??  
 
Intressant att höra om Nora. Vet du om det finns fotografi på Nora eller något av hennes syskon? Du kan skicka e-post om du inte vill skriva om det här.  
 
vänligen  
Bengt

12
Östra Frölunda / Äldre inlägg (arkiv) till 22 januari, 2011
« skrivet: 2007-05-09, 10:45 »
Hej Rose-Marie
Det var roligt att se din fråga om Fjärhult och Eleonora Johansdotter därifrån.  
Min farmors farfar Andreas Samuelsson (1801 - 1879) var bror till Johannes Samuelsson (1804 11/3 - 1876 7/10) i Fjärhult.  
Johannes och Andreas var söner till Samuel Nilsson (1760 - 1825) och dennes andra hustru Catharina Andersdotter (1777 - 1857). Både Johannes och Andreas föddes i Kyrkarp övre, Bosebo sn. (Jönköpings län, nuv. Gislaveds kommun). Familjen flyttade till Sjötofta, sedan till Håcksvik och sist till Ellebäckstorp övre i Östra Frölunda, där Samuel dog. Modern Catharina bodde till 1845 hos sonen Johannes i Fjärhult.  
Om Johannes hustru Britta var född i Fjärhult har jag inte undersökt närmare.  
Jag har en del del mer material om Samuel Nilsson-familjen och återkommer gärna litet senare när jag har bättre om tid.  
Jag vill gärna veta mer om Eleonora, som lämnade Fjärhult till Mårdaklev 1876. Kommer du själv direkt från henne?
Hälsningar
Bengt

13
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-21
« skrivet: 2007-03-27, 08:37 »
Thomas, Carin, Rune!
Det finns en artikel om de äldre Hero:
Bertil I W Kjellsdorff, Släkterna Hero/Herou i tidiga led, Släkt och hävd, nr 3-4, 1994.
Den stämmer i grova drag med uppgifterna citerade från smedskivan.  
 
Som Bjurtjärnsforskare har jag följande:  
Om Claudus (födelseboken) eller Clas Hero, född 1722 27/10 i Lanforsen är rätt, så är han son till Hindrik Andersson (Hero), 1691 17/4 - 1743 12/4 och hustrun Birgitta Eriksdotter, 1693 21/4 - 1769 31/3. Dessa gifte sig 1713 27/9 och hade 15 barn (!).  
Det föddes en Hindrik Andersson 1692, döpt 24/7, i Lanforstorp. Det är en annan HA, Lanforstorp verkar vara identiskt med ett torp också kallat Anderstorp och vanligen Dråga, som låg i närheten. Torparen Anders Svensson där har en son Hindrik.  
 
Hindrik A:s mor Margitha, 16(49) - 1720, bgr. 4/9, var gift två gånger, den förste Anders bör vara fadern och av Hero-familj, men kallas möjligen också Forsman (i varje fall gör en dotter det). Hans uppgivna dödsdatum 1691 5/10 har jag inte kunnat belägga och undrar var det kommer ifrån (finns ej i Bjurtjärns eller Karlskoga kyrkböcker). Andre mannen från ca 1692 hette Anders Gunnarsson var också smed i Lanforsen. Han levde 16(51) - 1722, bgr. 4dag pingst.  
 
En syster till Hindrik Andersson verkar vara Margitha Andersdotter Forsman, 16(84) - 1759 12/9, gift 1710 25/9 med sedermera hammarsmedsåldermannen i Lanforsen Reinhold Nilsson Bleckerts, 16(83) - 1761 16/9. Hans barn kallade sig Lekberg. (Henrik Hero som gifter sig 1779 med en Margareta Lekberg - de blir då släkt med varandra).
 
Det fanns två hammare vid Lanforsen, en övre och en nedre, jag tror Hindrik Andersson var vid den nedre hammaren.  
 
Hindrik Anderssons hustru Birgitta Eriksdotters föräldrar var:  
Nämndemannen och häradsdomaren Erik Eriksson, 16(63) - 1726, bgr. 24/7, och dennes hustru Annika Larsdotter.  
Erik Eriksson var son till hammrsmeden Erik Eriksson och dennes hustru Susanna Andersdotter. Denne Erik Eriksson var son till häradsdomaren i Karlskoga härad på 1630-talet Erik Hansson och hustru Anna Simonsdotter, han ägde och brukade på slutet Stensviken.  
 
Hälsningar
Bengt Nordstrand

14
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-13
« skrivet: 2007-03-26, 21:40 »
Hej Anna-Britta!
Det var roligt.  
Undrar om Gullbritt vill säga hur hon kom in på dessa, om det var via någon av döttrarna?  
Tyvärr är jag inte klar över var Erik Andersson var ifrån. Smeder var ju ofta söner till smeder.  
Bengt

15
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-21
« skrivet: 2007-03-26, 21:36 »
Till Ann Catrine Svärd och Irene Södergren
Jag har inte lösningen på Erik Ersson, f. ca 1742, boende i Viklandstorp. Det var svårt.  
Däremot kan han inte vara identisk med den Erik Ersson som föddes i Trättetjärn 1743. Han dog nämligen ogift 1768 21/2. (Hans far Erik Ersson hade dött redan 1761).
Det fanns en Erik Ersson i nästan rätt ålder, son till en Erik Ersson i Engstorp, som låg alldeles vid Bjurtjärn. Men han gifte sig 1768 2/10 med en piga från Lövnästorp, dit de flyttade 1772, så det kan inte vara han heller.  
 
Tyvärr antyder inte vigselnotisen frånn 1771 15/9 varifrån Erik Ersson kommer. Vi får leta vidare!
Hälsningar
Bengt Nordstrand
 
P.S. Äldsta dottern Maria föddes 1772 17/1 i Bjurtjärnstorp. Dopvittnena är alla från Bjurtjärn och Bjurtjärnstorp.

16
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-13
« skrivet: 2007-03-21, 16:09 »
Till Gullbritt Hammarbäck, fråga ställd den 24 febr.:  Jag söker uppgifter om mästersmeden Erik Andersson * 1700 som 1747 flyttar med sin familj från Grythyttan till Kroppa.  
 
Jag har faktiskt stött på smeden Erik Andersson, och det måste vara den du åsyftar, när jag höll på med ett ”stickspår” för ett tag sedan.  
 
Jag har följande.  
Giftermål, finns i Filipstad C:2 (Filipstad var ju kyrka också för Färnebo socken):
1730, d. 29 sept. Eric Andersson vid Svartsången
 och Margr. Jonsdr. vid Långhyttan.  
 
De bosatte sig vid Skarphytte hammar i Kroppa. De finns här i mantalslängd fram till 1738.
Jag har en dotter Annika född där 1731 26/4
och en dotter Elisabet född 1733 22/4.
 
Sedan var EA smed vid Finnhytte hammar i Grythyttan.  
Jag har följande två döttrar födda där:  
Maria, född 1742 21/12
och Catharina, född 1747 24/2
Husförhör, Grythyttan AI:3, s. 25, mästersmed EA antecknad från 1738/39
Grythyttan AI:4, s. 133, mästersmeden EA, anteckning: ”flyttat till Kroppa sokn 1747”.
En fadder vid dopet 1742 var ”änkan Catharina Jonsdotter i Kroppa socken” - skulle kunna vara en syster till Margareta Jonsdotter. Värt att hålla utkik efter.  
 
Från 1747 finns familjen i Åskagen i Kroppa socken.  
De finns i Kroppa AI:2, s. 7 för 1751 - 1754 och s. 91 för 1755 - 1760.
Årtalen för barnens föder är väldigt ungefärliga här. Yngste sonen Jan uppges vara född 1750.  
Det finns utrymme för fler barn, som kan ha dött små. Jag har inte letat systematiskt.  
Kroppa AI:3, s. 129 för 1759 - 1765 och s. 70 för 1767 - 1772. Här står ”död” vid Margareta Jonsdotter. Enligt kyrkoboken avled hon 1771 9/6 i vattusot. Hur det gick för änkemannen Erik Andersson har jag inte. Hittade honom inte i hfl. från 1774.
 
Jag kom in på dessa via de två äldre döttrarna. Den äldsta, Anna, gifte sig i Grythyttan 1748  (Gryhyttan C:3, s. 171) när övriga flyttade till Åskagen i Kroppa:  
1748 6 sept. bergsmannen Johan Olofsson wid Wästgiötorp,  
samt mästerswensdottren wid Skiärhytte hammar Anna Ericsdotter.  
Finnhyttan och Skärhyttan verkar vara samma ställe.  
Mannen Johan Olsson avled i Västgötetorp 1777 11/3. Anna gifte om sig 1779 27/5 i Grythyttan med Lars Larsson i Västra Kejåsen i Karlskoga sn. Anna flyttade med till Karlskoga och avled där 1812 2/7.  
 
Näst äldsta dottern, Elisabet, måste vara den Lisa Eriksdotter, som gifter sig i Kroppa 1753 21/10 med Erik Hansson vid Åskagen.  
 
Erik Hansson, född 1724 1/4, son till bergsmannen Hans Hansson i Åskagen och hans hustru Lisken Carlsdotter. Erik följde fadern och levde till  1790 29/9, dog i gikt. Hustrun Lisa Ersdotter  levde till 1791 5/7, hon dog också i gikt!
 
Det intressanta är nämligen att Jan Jansson, född 1754 4/3 i Västgötetorp åt bergsman Jan Olsson och Anna Ersdotter, gifter sig i Kroppa 1781 2/10 med Lisa Ersdotter, född i Åskagen i Kroppa 1754 3/4 åt bergsman Erik Hansson och Lisa Ersdotter. Brud och brudgum är om detta stämmer kusiner, eftersom deras mödrar är systrar!
 
Hur kommer du in i detta?
 
Hälsningar
Bengt Nordstrand

17
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-16
« skrivet: 2007-02-19, 15:00 »
Hej igen,  
Jag har nu fått tag i Anna Lovisa Nilsdotters bror Carl Nilsson. Han hade ju hand om Per Vilhelm Larsson de första åren.  
Carl Nilsson föddes 1719 25/11 i Södra Lervik, Lungsunds sn. Jag har en lucka mellan 1737, när han lämnar Lungsund, och 1746. Då kommer han från Linde (antagligen den i Örebro län) och bosätter sig i Övre eller Varnums kvarn, Varnums sn., hos mjölnaren Petter Qvarnström (f. 1801) och dennes hustru Sara Rudgren (f. 1807 i Lungsund). Sara Rudgren är halvsyster till Carl och Anna Lovisa. De har samma mor, Anna Andersdotter (f. 1781 i Flottuvan, Lungsund), som först var gift med Olof Christian Rudgren (1775 - 1812) i Södra Lervik.  
 
Vid Varnums qvarn har Carl Nilsson tagit sin svågers efternamn, Qvarnström.  
1848 - 1850 är Carl N Qvarnström vid Älvegrens kvarn, Ölme sn.  
Han gifter sig 1850 med Anna Maria Pettersson (f. 1826), får en son Carl Petter i Ölme 1850 3/10. De flyttar samma år till Karlskoga.  
1850 - 1851 är Carl mjölnare vid Stockfors, Karlskoga.  
1851 - 1853 inhyses i Östra Kärne, Karlskoga.
1853 - 1856 inhyses i Kristinehamn, står som ofärdig och sjuk
1856 - 1863 åter inhyses i Varnums kvarn, Varnum; Peter Qvarnström avled 1856 12/1, änkan Sara Rudgren flyttar till Nyeds sn. 1857.  
1863 till sin död 1879 22/6 bor Carl Nilsson Qvarnström med familj i Stackängen, Kristinehamn.  
I husförhörsboken där AI:23 1861 - 1865 finns följande anteckning (sid. 410):  
”förlorade en arm såsom sågare vid Öfre Qvarn 1854, har sedan haft underhåll vid åthskilliga tillfällen. Småskollärare i Warnums sn. 1859 - 1862 samt privatlärare där.”
Carl Nilsson dog i lunginflammation.  
 
Frågan är alltid fri
Mvh Bengt Nordstrand

18
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-16
« skrivet: 2007-02-17, 16:47 »
Hej Helen och Olle
Jag noterade att det stod Roglanda m.m. som tangerar mina områden.  
Annars förstod jag först ingenting, tid? plats?
Jag fann dock, efter Olles hänvisning, Per Vilhelm Larsson i slutet av 1850-talet bland Ölme sockens rotehjon. Han uppges vara född i Lungsund 1850 3/6. Det borde vara enkelt.  
Men den födseln återfinns inte i Lungsund, inte i Ölme heller, och inte i Bjurtjärn (Roglanda ligger vid gränsen till Bjurtjärn).  
 
Men här är Per Vilhelm Larssons födelsenotis. jag återger den in extenso från Kristinehamn C:8, sid. 343 (GID 500.51.3800) Födde i Warnum 1850 (Varnum var landsförsamling till Kristinehamn):  
Juni 3.5 (dop), Wassgårda, pig. Anna Lovisa Nilsdrs Barn Per Wilhelm, oäkta, inf. p. 130.
Fadern uppgafs vara Drengen Lars Larsson från Råglanda i Lungsunds sn. Barnet är födt i Lungsund och döpt i Bjurkärn.  
V(ittnen): Brukaren Johan Jansson i Råglanda och hn.Lotta Jonsdr. D. Gihl /präst i Bjurtjärn/.
 
Jag kom dit genom att följa Anna Lovisa Nilsdotter, som Helen nämner. Hon uppges i husförhör redan från Lungsundstiden vara född 7/7 1822. Men hon är född 7 mars 1822 i Södra Lervik, Lungsunds socken. (Lungsund C:4, GID 504.40.33000)
 
Hon gifter sig 1855 23/5 (Kristinehamn E:5, s. 127, GID 500.56.75300) med en änkling och backstugsittare på Östra Sunnäs ägor, Ölme socken. Men hon avlider redan 1856 2/2 i wattusot. (Ölme F:2, s. 127 – GID 547.47.42100)
 
Per Wilhelm finns med hos Olof Nilsson i Östraa Sunnäs i AI:22 (s. 191, GID 547.28.75300).
Han uppges bo hos sin morbror Carl Nilsson i ----- (svårläst) i Warnum. Har ej funnit detta, men det kan gå om man kan följa Carl Nilsson från föräldrahemmet. Per Wilhelm uppges föras till ”Rotlängd” 1858. Därmed är cirkeln sluten.  
 
Nu är det så att jag redan känner till Anna Lovisa Nilsdotters familj i Södra Lervik, Lungsund. Hennes äldre bror Nils Nilsson har en ättling i staten New York, som jag korresponderar med, som härstammar från honom. Nils och Anna Lovisas anor är ganska väl utforskade.  
 
Jag tror också jag vet vem Lars Larsson i Roglanda är.  
 
Hälsningar
Bengt Nordstrand

19
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-09
« skrivet: 2007-02-02, 16:30 »
Hej Ann och Lennart!
I födelsenotisen mars 1706 står det att Jon föddes i kierne, d.v.s Kärne, en avde större byarna i norra Karlskoga.  
Fadern är då Pål (Påvel) Olofsson i Västra Kärne. Efter mantalsl. har han gift sig 1692. Han är son till Olof Påvelsson i Västra Kärne, gift ca 1660, son till nämndemannen Påvel Jonsson i Västra Kärne.  
 
Sidan i hfl 1757, som Lennart hänvisar till, gäller byn Lämås.  
 
Hälsningar
Bengt Nordstrand

20
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-12
« skrivet: 2006-11-14, 22:34 »
Hej igen,  
Uppgiften om att Johan Palin var född 1707 16/12 i Myran, Ånimskog, kommer via Anders Edestam i Karlstads stifts herdaaminne. Han skriver detta med parentesen; enligt egen uppgift. Exakt var källan till denna uppgift finns är jag inte helt säker på, Edestam citerar bl a DKÄK 1771 29/6, jag antar det avser handlingar i domkapitlet i Karlstad.  
Edestam anger att Johan(nes) Palin var son till bonden Jonas Larsson och Anna Johansdotter (också Palins egen uppgift?).  
Ånimskogs äldsta bevarade födelsebok börjar 1711, men det är ändå något mystiskt med uppgiften om Myran, Ånimskog. I mantalslängderna finns inga spår av någon Jonas Larsson, och inte i kyrkoboken efter 1711 heller.  
Dessutom har Johan Palin sin mor med sig när han kommer till Bjurtjärn 1756/57. Hon bor hos honom i Tåbäcken tills hon dör 1759 3/8, 79 år gammal. Hon heter Anna Larsdotter (inte Johansdotter). Se Bjurtjärns hfl. 1758 - 62 samt dödboken.  
 
Britta Svala, som dog redan ca 1710 (mannen gifte om sig), var dotter till Arvidus Johannis Svala (1649 - 1719 25/4), kyrkoherde i Högsäter. Hans hustru Magdalena Westelia levde ännu 1723.  
 
Arvid Svala var son till frälsefogden Hans Bryngelsson och Malin Arvidsdotter Fontelia. De bodde i Svalungebyn (därav Svala) i Ör.  
Magdalena Westelia var dotter till kyrkoherden i Högsäter Olavus Svenonis Westelius, hennes makes företrädare, han dog 1689 17/1. Olavus Westelius var son till bonden Sven Andersson i Skåkerud, Erikstad, och hans hustru Malin Olofsdotter. Han bodde tidigare i Västergården, Erikstad, därav Westelius.  
 
Malin Arvidsdotter i Svalungebyn (1617 17/11 - 1681/83) var dotter till Arvidus Brynolphi, kykroherde i Ör, levde 1569? - 1644 28/11, bodde i Källhult, Dalskog, hans mödernearv. Hans far var Brynolphus Haquini, pastor i Ör, död 1623.  
Arvidus Brynolphi var gift 1600 3/8 med Ingeborg Halvardsdotter Fergillander, dotter till kyrkoherden i Färgelanda Halvardus Arvidi.  
 
Det mesta av detta är inte min forskning utan Edestam m.fl. Ska vi fortsätt med detta bör vi kanske öppna under namnet Alsterlund eller Palin.  
 
Hälsningar
Bengt

21
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-12
« skrivet: 2006-11-12, 22:58 »
Hej Irene, Rune, Sven-Ove och Kent
 
Med hjälp av Karlstads stifts herdaminne, volym 2. har vi följande om Johan Palin, uppgav sig själv vara född 1707 16/12 i Dalsland. Karlstads skola 1721, student i Uppsala från 1736, prästvigd 1738, pastorsadjunkt i Frändefors, vide pastor i Ör ett år, pastorsadjunkt i Högsäter 1742, i Bolstad 1743, åter till Högsäter, sockenadjunkt i Mo, alla dessa i Dalsland. Från 1756 komminister i Bjurtjärn. Han avled i Bjurtjärn 1783 7/12.  
I Mo var han bosatt på Haserås.  
I Bjurtjärn bodde han på komministerbostället Östra Tåbäcken.  
Han gifte sig 1739 med Ingrid Maria Wennerberg, född 1709 10/6 i By (vid Säffle), dotter till vice pastorn senare kyrkoherden Lars Wennerberg och dennes hustru Britta Svala, som i sin tur var dotter till kyrkoherden i Högsäter Arvidus Johannis Svala.  
Ingrid Maria avled i Bjurtjärn 1784 7/2.  
Johan Palin och hans hustru hade barnen:  
1) Anna Britta, född 1740 8/1, gift med Sven Alsterlund, comminister i Bjurtjärn, också bosatt i Tåbäcken.  
2) Maria Greta, död i Mo 1747 12/7.  
3) Magdalena (Malin) Palin, född 1747 10/9 i Haserås, Mo, gift 1780 26/11 i Bjurtjärn med Erik Norstrand, senare komminister i Ånimskog (Dalsland).  
4) Jonas, född 1749 30/11 i Mo, anställd i handel i Karlstad, ofärdig, avled i Bjurtjärn 1826 20/3.  
5) Maria Greta / Maria Lisa, född 1751 28/11 i Haserås, Mo, gift 1) 1780 26/11 i Bjurtjärn med masmästaren Peter Olsson (1753 19/5 - 1784 16/7), Brunnstorp, Bjurtjärn.  
Gift 2) 1787 30/9 i Bjurtjärn med masmästaren och kyrkvaktaren Erik Eriksson (1755 16/11 - 1829 16/2). Maria Lisa avled i Bjurtjärn 1826 20/3.  
 
När det gäller Linus Brodins bok lider den i viss mån av samma som A G Petterssons skrifter, särskilt när man kommer till äldre förhållanden så har primärkällorna inte studerats tillräckligt noga, utan där finns diverse felaktigheter. Man kan naturligtvis alltid använda dessa skrifter som ingång till egen forskning om man är medveten om dessa risker.  
 
Hälsningar
Bengt Nordstrand
/P.S. D:et i Nordstrand lades till hos min ff f på 1870-talet.

22
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-12
« skrivet: 2006-11-10, 22:34 »
Hej Irene,  
Jag härstammar från Johan Palin och hans hustru Ingrid Maria Wennergren, genom dottern Malin Palin, som gifte sig med prästen Erik Norstrand.
 
Både Johan Palin och hans hustru var från Dalsland. Genom Ingrid Marias mor kommer hon från välkända prästsläkter i Dalsland på 1600-taletoch ännu tidigare. Detta kan man följa genom Anders Edestams forskning i Karlstad stifts herdaminne.  
 
Jag kan inte skriva mer nu, ska upp tidigt i morgon bitti. Kan återkomma vid senare tillfälle.  
 
Bengt

23
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-12
« skrivet: 2006-10-28, 18:06 »
Hej Helen
Det här har ingenting med Bjurtjärns socken att göra.  
Via Karolina Lindgrens födelse i Lungsund, där Bjurbäcken ligger, har jag hittat föräldrarna.  
Fadern Jan Petter är född vid Vassgårda bruk i Varnum, utanför Kristinehamn.  
Modern Anna Greta Harström var född 1826 i Forsbacka bruk i Valbo socken utanför Gävle!
Jag skickar de data jag fann i detta lilla svep till din epostadress.  
Hälsningar
Bengt

24
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-12
« skrivet: 2006-10-10, 02:16 »
Hi Pat,
the Anna Andersdotter you are referring to lived 1781 - 1849.  
Her father was Anders Halvarsson in Mosserud (Flottuvan), Lungsund, lived 1755 - 1821.  
His father was Halvard Andersson in Mosserud, ca 1725 - 1756.  
His father was Anders Halvardsson in Mosserd, 1695 - 1753.  
His father was Halvard Sigfridsson in Mosserud, 16(53) - 1734.  
His father was the Sigfrid Persson in Mosserud I mentioned above, whose wife was Karin Halvarsdotter, died as widow in 1690.  
Sigfrid´s father was Per Simonsson in Mosserud (the proof of that is  in the court records). He may be identical to a skrivare (secretary?)with the same name at Nykroppa works around 1620. Where he came from is not known.  
Bengt

25
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-09
« skrivet: 2006-10-09, 12:07 »
Hej Monica,  
Olof Nilsson i Sund födddes 1704 1/6 i Näs.  
Olof gifte sig 1730 6/1 med änkan Annika Ivarsdotter i Sund.  
Deras dotter Annika föddes 1732 15/5.  
 
Annika Ivarsdotter dog 1739 14/5, efter åldersangivelsen var hon född 16(87).
Olof Nilsson gifte om sig 1740 7/4 med Margareta Nilsdotter från Kexsund (född 1713 24/11 tvilling, dotter till Nils Nilsson och Ingeborg Larsdotter).
Annika Ivarsdotter var först gift 1713 1/1 med masmästaren och änklingen Sven Felling, 16(66) (efter ålder) - 1727, begr. 13/8. Sven Fellings första gifte har jag inte, men han var son till Per Svensson i Ökna och dennes hustru Elsa.  
Jag har noterat sex barn till Sven Felling och Annika Ivarsdotter: Petter 1713, Birgitta 1715, Hans 1717, Anders 1721, Sven 1725 och Margitha 1726.  
Jag har avskrift av husförhörs/kommunionslängderna från 1704 till 1764. :  
 
Olof Nilssons föräldrar var:  
Bergsman Nils Larsson i Näs, 16(49 - 1736 20/1 och hans hustru Karin Eriksdotter, ca 1670 - 1736 17/4. De gifte sig 16(91) efter mantalsl.  
 
Annika Ivarsdotters föräldrar var:  
Bergsman Ivar Haraldsson i Sund, död 16(98) efter mtl. Gift 16(69) (mtl.) med Marit Larsdotter.  
 
Nils Larssons i Näs föräldrar:  
Bergsman Lars Mårtensson i Näs, begr. 1703 1/3. Gift 16(48) med Marit Eriksdotter, 16(24) (ålder) - 1706, begr. 23/12.  
 
Karin Eriksdotters föräldrar:  
Erik Olofsson i Stackefallet (ibland kallat Brunnstorp), 16(39) - 1713, begr. 25/10. Gift 16(70) med Britta Sigfridsdotter, 16(52) - 1729, begr. 17/8.
 
Ivar Haraldssons föräldrar:  
Nybyggare och bergsmannen i Sund Harald Svensson, i mtl. 1639 - 1671. Sund upptaget 1638 enl. jordeboken. Haralds hustru hette Marit. Namnskick antyder släktskap med Jon Månsson i Granviken, som hade Ivar i familjen.  
 
Marit Larsdotter kan vi bara gissa om, det finns indicier som pekar på Lars Eriksson, nybyggaren i Nolby (vid Herrnäs) och dennes hustru Marit Jonsdotter som tänkbara föräldrar. Lars Eriksson upptog Nolby ca 1654, dog 1669. Marit levde 16(30) - 1698, begr. 13/2. Denna Marit är sannolikt dotter till Jon Jordansson i Herrnäs (död 1652), som bör vara son till Jordan Arvidsson i Brickegården, Karlskoga.  
 
Lars Mårtensson i Näs: Hans far återfinns ej, men hans farfar var Sten Persson i Näs, nämnd 1610 - 1652, sannolikt son till Per (Peder) i Näs, nämnd i slutet av 1500-talet.  
 
Marit Eriksdotters far var Erik Ivarsson i Bergsjö, Varnum. död 1672, begr. 26/4. Erik var son till Ivar Månsson i Bergsjö, nämnd redan 1590-talet, död 1649 100 år gammal, hustrun avled 1646.  
 
Erik Olofsson i Stackefallet var son till nybyggaren Olof Persson där och hans hustru Karin. Olof var bl.a. kyrkvärd när Bjurtjärns kyrka kom igång på 1650-talet. Karin död 16(59) (mtl.), Olof hade en andra hustru Annika Olofsdotter, som kom från Östervik i Karlskoga. Olof Persson dog 16(68), Annika gifte om sig med Erik Olofsson i Ullvetterstorp, nämndeman.  
 
Britta Sigfridsdotters föräldrar: Sigfrid Persson i Mosserud (även kallat Flottuvan), Lungsund och hustrun Karin Halvarsdotter. Sigfrid var son till Per Simonsson i Mosserud.  
Sigfrid gifte sig ca 1645 med Karin Halvarsdotter. Sigfrid Perssons efterleverska Karin begravs 1690, dom. misericordi, 80 åhr. Sigfrid verkar vara död senast 1685. Mera står i inlägg under Lungsunds socken från mars 1999.  
 
Hälsningar
Bengt

26
Lois,  
Höje (or Höja) was a village in Varnum socken (geogr. parish), it had parts Mellan, Norra and Södra (middle, north and south). I think it was within the present built up urban area of Kristinehamn (started in 1642). The rural area Varnum and the urban town Kristinehamn shared the church. Varnum was incorporated into the town in 1950.
best wishes
Bengt

27
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-01
« skrivet: 2006-04-27, 22:38 »
Hej Anders,  
Det står nog Warn = Varnum (grannsocknen i väster) för Jan Jonsson, och Carlsd = Karlsdal, annex i Karlskoga, för Maria.  
M v h  
Bengt

28
Hi Pat,  
One problem is that the later flyttningslängder (moving records) and to some extent marriage, birth and death records after 1860 are not available through Genline (although the SCB copies are). This makes it hard to follow people.  
 
If you look at the husförhör from  St. Kil (1886 - 90), you can see there that the Karl Johan Karlsson came from Nyed parish 1890 26/11.  
 
You also have Karl Johans moving from Galtskär, Lungsund parish to Nyed parish in 1879 31/10.  
 
Without the flyttningslängder you can see places if you look for the marriage in 1885 and the childrens births via the SCB.  
 
With a quick look round this is a summary:  
Until we look in inflyttningslängd for Nyed we do not have where in Nyed Carl Johan lived 1879 - 1881.  
 
1881 he moves to Väse:  
Väse AI:36 (3) 1881 - 1885, p, 824
drg / Arb (worker) Karl Johan Karlsson, Olof Jonsson in Wiberg eller Nyborg, Väse 1881 7/11 - 1885 26/10. A note tells about his marriage, and that he moves to Brattfors parish.  
Note that Karl Johan?s brother Anders Karlsson comes here from Lungsund 1882 10/11, back to Lungsund 1883 22/10.  
 
Karl Johan?s coming wife is with her parents in Lindfors village, Nyed parish; Nyed AI:26, p. 611 /516.11.16200/, she moves to Brattfors in 1885.  
 
They move from Brattfors parish to Nyed in 1887:  
See AI:28, 1886 - 90, p. 539 /516.28.25900/,  
Jernv. arb (railway worker) Karl Johan Karlsson etc., in Fageråshöjden, Nyed. They move in 1889.
(The birth-notice you cite from 1888 leads to the address as Fageråshöjden).  
 
Jernv. arb. Carl Johan Carlsson in Spätterud, Nyed from 1889, moves to Kil in 1890.  
AI:28, p. 820 /516.28.49800/
 
From 1890 Kolare (char-coal maker) Karl Joh. Karlsson in Hastersby, Stora Kil. The 4th child, daughter  Signe is born here 1891 29/3.  
 
Another thing, Karl Johan?s sister moved to Frykerud in 1886. Frykerud is a neighbour parish of Stora Kil.  
 
Hastersby is overloking the long lake Fryken.
 
Bengt
 
P.S. I will reply to your last email later.

29
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-27
« skrivet: 2006-03-27, 21:35 »
Irene,  
Kul! Jag återkommer om jag hittar mer. Något ledigt veckoslut eller så.  
Bengt

30
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-09
« skrivet: 2006-03-27, 21:33 »
Hej Fredd,  
Du ska få litet assistans till. Jag missade sist att du frågade om Margareta Arvidsdotters födelse 1762.  
 
Så här lyder födelsenotisen tror jag:  
1762, Novemb. Åkwiken, Arwid Arvidssons och Brita Persdotters barn Margaretha, föddes d. 8 och döptes d. - Novemb. af Com. Palin.  
dopwitt: Anders Andersson på Skattkiärsedet, och Pelle Persson i fernbotten samt deras hustrur Brita Jonsdotter och Margaretha Persdotter, dr. Anders Arwidsson i Åkewiken, Sven Hansson ibidem, pig. Margaretha Persdotter i Rishögden och Gretha Strömberg på Ahlqvittern.
Anm: Fernbotten är den gård som ligger ytterst på den långa udden som sticker ut i sjön Ullvettern nordväst om Bjurtjärns kyrka.  
 
AI:12, s. 155 Åkviken, här var namnen näst intill oläsliga eftersom de strukits över med kraftiga streck vid dödsfallen. Datumen är dock tydliga. Jag tror en rekonstruktion blir:  
M. Arvid Arvidsson
H. Brita Pehrsdotter, död 4 dec. 1814
måg Jordan Jordansson
H. Margaretha Arfwedsdotter, död 24/12 1816.  
 
Födelsen 1803:  
1803 11 /Jan/ 11  Eric, Åkviken, Jordan Jordansson, h. Margretha Arvidsdott.
Nils Nilsson på Skatkiersedet och dess h. Annika Jordansdotter, Olof /svårläst, ser mest ut som Björnson/ och des h. Maria /Annersd/ i Biurvik.  
 
Men det står ju att dessa dopvittnen är från Bjurvik, så det är bara att gå till husförhöret och se:  
AI:10, s. 128 /464.11.61500/:  
Bjurvik, m. Olof Henriksson, 1771
H. Maria Arvidsdotter, 1765
/Barnen födda 1786 - 96 heter Nilsson/Nilsdotter, så Olof torde vara styvpappa till dem./
 
Så har vi födelsen 1767:  
Öfre Landafors, mästersvenen Olof Pehrsson Kroners och Ellicka Gustafsdoters doter Catharina, föddes den 8 och döptes 9 Decembris af S. Alsterlund.
Dopsvit: Peter Jonson i Esphögden, Johan Pehrsson i Rishögden, Enk. Maria Zigfridsdot. wid Öfre Landafors, hust. Britta Pehrsdot. i Esphögden, dräng Johan Larsson Landafors och pigan Sara Sigfridsdoter dar sammastädes.
Anm. 1: S Alsterlund var gift med företrädaren Johan Palins dotter.  
Anm. 2: Äsphöjden ligger längs vägen mellan Alkvettern mot nordost upp till Kedjeåsen, på Karlskoga-sidan. Första gården efter Rishöjden.  
Anm. 3: Strecket över m i därsammastädes står i stället för dubbelskrivning av m:et. För övrigt ganska udda stavning genomgående.  
Anm. 4: Se på det långa slanka s:et i Esphögden, jämför med s:et i Rishögden. Det första är ett s som det brukar se ut inne i ett ord, det andra är ett s.k. slut-s (slutet på Ris).  
 
Olof Persson i Mossen, låg tydligen nära Dalbäcken, som Kent skriver. Där fanns ingen hytta, var Olof P hyttearbetare är Åsjöhyttan den naturliga gissningen, det är inte långt dit.  
P.S. Det står att Olof P?s (andra?) hustru Britta är född 1766 i Elfd. (Älvdalen = Klarälvdalen). Har du funnit ut var hon var ifrån?
 
Slutligen födelsen 1810:  
1810, Juli 1. 2  Brita, Måsen Olof Pehrsson, Brita Pehrsd., // Jonas Nilsson och hans hu .. Maria Nilsdotter, Olof Pehrsson i Dahlbäck, Madam Hedda Eldh, Pig. Anna i Måsen
 
Hej då, lycka till
Bengt

31
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-09
« skrivet: 2006-03-25, 19:24 »
Hej Fredd,  
 
Lars Eriksson:
I AI:11 (1808 - 12), finns han 1808 i Nedre Lanforsen som smdr /smeddräng/, struken, vart?
I AI:12 (1813 - 18), p. 183, Nedre Lanfors, El(d)vagtaren Lars Ersson med hustru, dotter Cajsa född 1814 /ser ut att ha dött liten/ och son Anders 1817. Strukna. Son Anders anges (födelseboken) vara född i Lanforsen.  
 
I AI:13 (1818 - 19) finns familjen som torpare i Tyskebo, p. 214, åren 1819 - 20. Strukna därifrån. Vet ej vart. Sonen Petter föds i Tyskebo 1820 24/7.  
Ängdalsbron finns på sid. 202 och 203. Lars är inte skrivrn där.
I AI:14 (1824 - 28) finns familjen dagkarl Lars E i Ängdalsbron, p. 203, finns där redan 1824. Kan ha kommit dit tidigare utan att antecknas?
Barn: Anders 1817, Petter 1820, Maja Cajsa 1825 /dör  liten/, Stina 1826.  
I AI:15 (1829 - 35) finns familjen i Ängdalsbron, får son Lars 1830.  
Anteckningen om hustrun Eva fr o m AI:16 är Sjukl. ur mtal, dvs p g a sjuklighet tas inte hustrun med i mantalslängden.  
 
Jordan Jordansson. Födelsenotisen, fann inget otydligt, så kan handstilen ut på den tiden, man får öva. Så här står det:  
Födde 1767, Bjurvik, Jordan Nilssons och Stina Ersdrs Jordan, som föddes d. 24 och döptes d. 25 af Com. Palin.  
Dopv: Mr /mäster/ Anders Lekberg, Johan Svensson i dråga och deras hustrur Margaretha Hinsdr och h. Maria Persdr, dr. Lars Jonsson i härsiötorp, pig. Brita Andersdr vid Lanfors bruk.  
 
Margareta Arvidsdotters död: Bjurtjärns död- och begravningsbok saknas 1798 - 1845. Tråkigt. Man får gå på det som står i husförhörslängderna.  
 
Olof Persson, födelsenotisen:  
1757, Biörkeberg, Per Olofssons och hust. Catharina Jonsdrs son Olle, föddes d. 9 /OBS/ och döptes d. 10 Jan. af Palin.  
dopw: Lars Olofsson i Sundstorp, Nils Håkansson i W. Biurkiärn,  
Qw: hust. Brita Nilsdr. i Sundstorp och hust. Annika Jonsdr. i W. Biurkiärn.
Anm: Västra Bjurtjärn = Bjurtjärnstorp. Till skillnad från Bjurtjärns gård, som då var Östra Bjurtjärn.  
 
Olof Persson gifter sig 1782. Kan inte se vart han tar vägen. Mossen, är det = Mosstorp vid Qväggen? När var han där? Eller vad har du annars för ingång till Olof P?
 
Det finns ingen bra modern bok om Bjurtjärn. Men litet spridda saker finns. Jag ska återvända till det och göra en liten lista.  
 
Hälsningar
Bengt

32
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-27
« skrivet: 2006-03-25, 17:11 »
Hej Irene,  
Här kommer några pusselbitar om Lund, Karlskoga:  
 
Födelsenotis 1722, Novemb., Anders Waltensson ifrån Lunden, /född:/ 28 octob., /dop:/ 7 nov.  
Modren är Britta Pädersdotter ibidem.  
 
Valltin Hindersson står i Lunden, jag har tagit stickprov på mantalsl. 1724, 1730, 1736.  
 
Vigsel (EI:1) finns följande från 1721:  
1721, Junio d. 25, drengen Photen henners. i Lund, och pigan Brita Pärsdr. ifrån Kellmo.  
Svårläst, Photen (!) kanske ska vara Phaltin.  
 
Så därmed tror jag du har Anders Valentinssons födelse och föräldrarnas vigsel.  
 
Hälsningar  
Bengt

33
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-21
« skrivet: 2006-03-20, 22:48 »
Hej igen,  
Göran Ekberg har gjort en god insats med att dela med sig av sitt domboksregister.  
Så här är det: Bjurtjärn, östra delen av Lungsund och Karlskoga socknar utgjorde Karlskoga härad.  
Det finns Nolby, 1/4 mtl. krono i Bjurtjärn, beläget alldeles intill Herrnäs.  
Så finns det Nolby, också 1/4 krono, som var granne med Rosendal och Immen i Karlskoga. Dessa byar ligger längst uppe i norr, eller nordväst, vid sjön Immen.  
De som listas under Nolby i Görans register är från båda Nolby om vartannat. Karlskoga Nolby var betydligt flitigare vid tinget än Bjurtjärns Nolby. Lars Månsson och Nils Andersson, nämnda 1710, hör dock till Bjurtjärns Nolby.  
Bengt

34
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-21
« skrivet: 2006-03-19, 22:45 »
Irene,  
När det gäller din andra fråga:
Jag följer din linje bakåt först till Per Månsson, född 1691 29/11 i Nolby, son till Måns Larsson och Britta Persdotter.  
Brittas härkomst har jag ingen id? om, farnamnet Per är alltför vanligt.  
Måns Larsson, 16(55) - 1716, bgr. 25/7, var kronobrukare i Nolby, gift 1679 eller 1680.  
Han var uppenbarligen son till Lars Eriksson, den förste brukaren i Nolby, som upptogs på Herrnäs? ägor. Denne står i början av 1650-talet i mtl. under Herrnäs, men har senast under 1654 öppnat eget en bit därifrån. Han dör 1669, änkan står några år för gården. Hon heter Marit, och Marit Jonsdotter i Nolby begrovs 1698 13 feb. och var efter åldern född ca 1630.  
Hon bör då vara dotter till Jon Jordansson i Herrnäs. Han var gift två gånger, den första hustrun Marit Ivarsdotter var gift tidigare med Anders Olsson (död ca 1611), andra gången, troligen efter mitten av 1630-talet med Ingfrid (inte Ingrid) Persdotter, som efter domboken var från Mörkviken. Ingfrid gifte om sig ca 1653 med Erik Håkansson. Alla dessa fyra giften lämnade barn efter sig.  
Nu är det så trevligt att en domboksanteckning från maj 1653 räknar upp alla barnen i de tre första äktenskapen med namn (men tyvärr ej var de bor) efter att Jon J just har gått bort.  
Anders och Marit hade barnen: Måns, Sigrid och Karin, där Måns torde vara den som finns i Tåbäcken.  
Jon och Marit  hade: Kerstin, Arvid, Elin, Ingrid, Britta, Anders och Margeta. Arvid fanns i Sörby, Elin i Herrsjötorp och Anders i Herrnäs. Margeta tror jag är den Marit som gifter sig med Lars Eriksson i Nolby.
Jon och Ingfrid hade: Marit, Jordan, Enar, Per, Nils och ett oförr foster som torde vara Jon.  
Jordan kom till Stensviken, Enar i Herrnäs, Per till Mörkviken, Nils till Losseby samt Jon till Herrnäs.  
Jon J hade alltså två döttrar Marit, den yngsta uppkallad efter första hustrun. Den yngre Marit tror jag är Marit Jonsdotter, 16(37) - 1721, andra hustru till Erik Nilsson i Sundstorp.  
Eftersom Marit i Nolby gifte sig strax efter 1650, så är hon troligare än den yngre Marit.  
 
Bengt

35
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-21
« skrivet: 2006-03-19, 22:16 »
Hej Irene,  
När det gäller Engelbrekt Larsson frågade du i ditt epost varför jag skrev att jag var så gott som säker på att han var son till Lars Engelbrektsson i Granviken.  
Engelbrekt gifte sig ca 1686 om man går på när han dyker upp i mantalslängderna (1687). Det finns ingen vigsellängd bevarad från den tiden för Bjurtjärn. Efter åldersuppgiften skulle Engelbrekt vara född ca 1654, men jag gissar att han är född ca 10 år senare. Men det finns inga födelseböcker att stödja sig på.  
Att han var son till Lars Engelbrektsson i Granviken grundar jag på hans namn och hur namn ärvdes, samt på utbytet av dopvittnen åt båda hållen mellan Granviken och Kyrksten, som inte är så nära grannar. Var för sig är det inte så starka indicier, men kombinationen av det ovanliga namnet Engelbrekt och dopvittnena gör det ändå svårt att se hur svaret kan vara något annat, även om direkt bevis saknas.  
 
Lars Engelbrektsson begrovs 1703 d. 19 juli. Åldern ger hans födelse till ca 1635. Hustrun Karin Larsdotter begrovs 23 sept. 1716 och bör vara född ca 1638. Efter mantalsl. finns de i Granviken från ca 1674, verkar ha funnits i Lövnäs 16(66) - 16(74), möjligen i Granviken innan dess igen. Gifta tidigast 1661.  
 
Lars kan inte vara från Granviken, så Karin måste vara dotter till Lars Jonsson och hustrun Elseby i Granviken. Lars i sin tur kan antas vara son till förste brukaren i Granviken från 1610, Jon Månsson.  
 
Adresserna du söker har jag ingenting om.  
Hälsningar
Bengt

36
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-21
« skrivet: 2006-03-16, 21:45 »
Hej Irene,  
Var har du hört om Lars från Lyrestad? Det är ju liksom längesedan.  
Jag är så gott som säker på att EL är son till Lars Engelbrektsson i Granviken och dennes hustru Karin Larsdotter. Granviken och Kyrksten byter dopvittnen, trots att de ligger i olika ändar av Bjurtjärns socken. Johan Larsson i Granviken är då Engelbrekts bror.  
EL?s var först gift med Ingiäl Larsdotter från Kyrksten, hon begrovs 1696 22/11. Nästa hustru hette Maria Persdotter och kom från granntorpet Lövbackarna. Hon dog 1738.  
M v h  
Bengt

37
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-13
« skrivet: 2006-03-15, 14:03 »
Hi Pat,  
I could not stop but went on to follow Carl Carlsson, born 1730 4 Aug. in Kroppa.  
 
After his mother died in 1837 14 Jan. he lived in the following places:  
1) Storfors bruk, as fosterchild with smith Erik Ferm 1837 - 1841  (AI:15, p. 57, AI:16, p. 59)
2) Storfors, fosterson to Bruksskom. = shoemaker for the works Lars Larsson Bäckström 1841 - 1844 (AI:16, p. 66). The shoemaker went to Lungsund taking Carl with him.
The following places are in Lungsund and Lungsund husförhör:  
3) Matlången, torp Bergängen, fosterchild of skomak. Lars Bäckström, 1844 - 1845. (AI:16, p. 201)
4) Galtskär, gosse (boy) with åbond. (farmer) Nils Nilsson, 1845 - 1846 (AI:16, p. 209, AI:17A, p. 21)
5) Galtskär, gosse with bergsman Jan Andersson, 1846 - 1848 (AI:17A, p. 22)
6) Galtskär, dräng with farmer Erik Andersson, 1848 - 1854 (AI:17A, p. 23, AI:18, p. 225)
7) Sundsta, dräng with bergsman Olof Eriksson,  
1854 - 1858 (AI:18, p. 232, AI:19, p. 225)
Married 1858 7 Nov. in Lungsund with piga Anna Lovisa Nilsdotter in Sundsta, born 1839.  
 
Bengt

38
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-13
« skrivet: 2006-03-15, 08:52 »
Hi Pat,  
You did right with the message.  
Greta Nilsdotter:  
You probably saw her in Husförhör AI:14 1831 - 35, page 110, Södra Höjden, with Torp. Erik Andersson, as piga Greta Nilsdr. /född = born/ 1804 29/4 Kroppa. She is there with two oäkta children, Carl Carlsson /f:/ 1830 4/8 Kroppa and Anna Andersdotter /f:/ 1835 16/7 Kroppa.
 
In the inflyttning column, beside Greta?s name you find p. 118 - 34, meaning she moved in here in 1834, her former place will be found at page 118 in the same volume.  
Next column is utflyttning, beside Greta?s name you find p. 262 - 35, she moved in 1835 to page 262.  
 
On page 262 we find the heading Försvarslöse personer (unemployed persons). This means she is homeless, or has no fixed living. Pigan Greta Nilsdotter is under this heading with nothing under utflyttning, so she will be transported into the new husförhör volume in 1835/36.  
 
Husförhör AI:15, 1836 - 40, I look at the last pages of the volume for Försvarslöse personer, and sure enough, on page 233 is pigan Greta Nilsdr with her two children. The sad thing is, here we discover that Greta dies: död på Latzar ... 37.  
The death book in C:5 has on page 399:  
1837, Jan 14. 22 Philipstads Latzar. försvarslösa pigan Greta Nilsdr. - Lungsot, 32 år.  
So, she died 32 years old from lung disease, in Filipstad hospital (lasarett). There was a hospital in Filipstad since 1773.  
What happened to the children?
 
Utflyttning on page 233 in AI:15 says:  
Anna Andersdr. - to page 70, 1837.  
Page 70: fosterbarnet Anna Andersdr 1835 16/7, död 1/7 37. She died shortly before she would have become 2 years old.  
The place is Krakbo (I think it says), near Storfors works, under Hjelpsmed Anders Blom, a help - smith.  
Carl Carlsson - to p. 57 - 37.  
Page 57: Storfors bruk (S iron works), with Mästsven /smith/ Erik Ferm:  
Fosterbarnet oäkta Carl Carlsson, 1830 4/5.  
So he came there about 6 ? years old as a fosterchild. No utflyttning, so to continue go to the next volume Husförhör AI:16, look up Storfors in the index at the beginning to get the page number, look for mästersven Erik Ferm, then you should find Carl Carlsson in his household.
Look out for the inflyttning / utflyttning notes. When Carl (or someone) leaves the parish the utflyttning column will give to what parish he/she moves.  When you go to a new parish, try to find your person in the Inflyttningslängd (B in the archives series) first if possible, you can hope to find the page number or at least the name of the village he/she moves to there.  
 
Good luck
Bengt

39
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-21
« skrivet: 2006-02-25, 13:56 »
Elsie,  
Litet till, har tittat runt litet en stund.  
 
Anders A och Annika A fick en dotter Annicka 1772 15/11. De bodde då i V(ästra) Carlstorp. Flickan dog redan 1773.  
 
Husförhör 1769 - 74, p. 35 har Anders och Annika i tjänst hos bruksidk. Eric Lindberg i Carlstorp.  
p. 37 V. Carlstorp, här finns Anders och Annika och en dotter, som dör (ser ut som Kerstin).  
Här står det att Anders Andersson är född i Bresätter 1750.
 
Det sista är litet skumt, kan inte finna någon tänkbar fader Anders i Bresätter.  
Den nämnde i Bjurkärnstorp kan vi glömma, stämmer inte.  
Hittat ett par Anders Andersson till.  
En föddes i Löfbackarna 1751 28/1 till Anders Engelbrektsson och Margareta Pärsdotter. Han finns sedan i husförhörslängderna som född i 1751. Vistas i Fagerås, Rishöjden, Storbergstorp och Kyrkosten. Han tycks dock fortsätta fram till 1774 och kan då strykas som din AA.  
En annan föddes i Nytorp 1751 4/10 till Anders Andersson och Kerstin Pärsdotter. De får dock en ny Anders 1761, så även han kan avskrivas.  
 
Annika Andersdotter. Den som är född till Anders Olsson och Catharina i Kexsundet flyttar först till Eric Lindberg i Carlstorp (ca 1766 - 68), är ett år hos masmäst. Nils Nilsson i Åsjöhyttesåg.  Sedan i Engtorpet (Ängtorp) under Bjurtjärn, hos Erik Ersson. Denne är fadder åt dottern född 1772.  
 
Så det är därför giftermålet står som det ägde rum i Bjurtjärn och inte hennes hemort Kexsundet. Men härledningen av henne till Kexsundet ser då ut att vara rätt.  
 
Anders A är fortfarande ett mysterium.  
 
Bengt

40
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-21
« skrivet: 2006-02-25, 11:44 »
Hej igen Elsie!
Jo, jag har vigseln från 1772 i mina listor. Det står bara att bröllopet ägde rum i Bjurkjärn, d.v.s. Bjurtjärns gård. Så endera Anders eller Annika hade någon  anknytning dit. Hur kan jag inte se. Där finns ingen Anders, som kunde vara föräldrar till Anders eller Annika.  
I grannbyn Bjurtjärnstorp finns åtminstone en Anders Håkansson, kanske värt att följa upp?
 
Du menar att Annika var från Kexsund. Hur vet du det? Vet du var Anders och Annika bodde efter bröllopet? I så fall kan man kanske börja nysta därifrån.  
 
Anders Andersson var i varje fall inte från Runsås. Men om du berättar litet mer om vad du har att utgå från, kan vi kanske hjälpas åt att komma vidare.  
 
Bengt

41
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-21
« skrivet: 2006-02-21, 23:51 »
Hej Elsie
 
Här är något som jag har tillgång till kring Eskil Andersson i Kexsundet. Är det litet av vad du söker?
Han står som kronobonde i Kexsund i mantalsl. 1670 - 1703.  
Han är född 16(46) efter åldersuppgiften, son till Anders Eskilsson i Kexsund. Eskil avled 1715, bgr. 25/3.  
Hustrun Marit Halvarsdotter, född 16(45) (åu), dotter till Halvar Jonsson och Karin, Åsviken. Gift 16(70) efter mtl. Marit avled 1731, bgr. 5/9.
Barn: 1. Jon, 16(74), gift 1710 16/10 med Karin Larsdotter, till Åtorp.  
 2. Anders, 16(77), gift 1714 1/8 med änkan Annika Eriksdotter, till       Stackefallet (även kallat Brunnstorp).
 3. Olof, 16(79), gift 1707 20/10 med Kerstin Olofsdotter, till Kexsund.
 4. Ingiäl, 16(80), gift 1714 5/12 med Jordan Ivarsson, till Sundet A1.  
 5. Kerstin, 1692 3/5, gift 1717 17/3 med Anders Olofsson (fr Qväggestorp).  
Någon dotter Catharina har jag inte sett till, men kan ju finnas ändå. Var har du henne från?
Eskil figurerar ibland i Karlskoga härads dombok, jag har sett: 1675 uppbud hyttedel i Kväggeshyttan, 1682 skuld till Linderot i Alkvettern, 1698 skuld till bruksskrivaren Sven Falck, 1703 ägojustering med en granne, änkan Karin Mickelsdotter.  
 
Olof Eskilsson, född 16(79) (åu), son till Eskil Andersson och Marit Halvarsdotter, Kexsund.  
1766 apr. avled gl. blinde Olof, 86 år.
Hustru: Kerstin Olofsdotter, född 16(78), möjligen dotter till Olof Olofsson och Elisabet Eriksdotter, Stensnäs.  
Gifta 1707 20/10, enl. vigselnotisen från Stensviken. Kerstin avled  -- 1753
Barn: 1. Anders, 1719 12/5, gift 1739 22/9 med Catharina Nilsdotter
 2. Catharina, 1711 5/12, avled 1737 17/4.
 
Simon Eriksson, gift med Catharina Olofsdotter, 1711 5/12 - 1737 17/4.  
Barn: 1. Olof, 1728 11/5
 
Anders Olofsson, född 1719 12/5. Inhyses Anders avled 1773 25/3
Hustru: Catharina Nilsdotter, född 1717 15/1, dotter till  Nils Påvelsson och Segrid Larsdotter, Dalstorp. Gift 1739 22/7.  Catharina avled 1773 23/4.  
 
Jon Eskilsson, född 16(74), son till Eskil Andersson och Marit Halvarsdotter, Kexsund. Jon avled 1733.
Hustru 1: Karin Larsdotter, född 16(83), dotter till änkan Lisken Johansdotter. Gift 1710 16/10. Karin avled 1719.  
Barn: 1. Lars, 1711 28/6, gift 1734 8/9 med Kerstin Andersdotter, till Åtorp.  
 2. Johan, 1715 27/2
 3. Anders, 1717 4/12
 4. Kerstin, 1713 16/x
Hustru 2: Annika Larsdotter, gift 1721 3/1.  
Barn: 5. Olof, 1723 12/11
 
Lars Jonsson i Åtorp, hustru: Kerstin Andersdotter
 
Jordan Ivarsson, född 16(79), son till Ivar Haraldsson och Marit Larsdotter, Sund(et).  
Jordan avled 1755 23/1. Hustru: Ingiäl Eskilsdotter, född 16(80), dotter till Eskil Andersson och Marit Halvarsdotter, Kexsund.  Gift  1714 5/12. Ingiäl avled 1742 16/12.  
Barn: 1. Lars, 1717 26/9, gift 1738 26/2 med Karin Olsdotter, till Sundet.
 2. Eskil, 1721 3/2
 3. Margitha, 1723 26/3
 
Lars Jordansson i Sundet, född 1717 26/9.
Hustru: Karin Olsdotter, född 1708 6/2, dotter till Olof Persson och Kerstin Larsdotter, Hultet. Gift 1738 26/2. Karin avled 1773 19/11 i feber
 
Bengt Christophersson i Sundet, f. 1730, fr Wilångstorp, hustru: Kerstin Larsdotter, f 1739. Gift 1757 17/4.
 
Olof Nilsson i Stackefallet (Brunnstorp), född 16(73), son till Nils Jonsson, Fisksjön, Karlskoga, levde till 1712, bgr. 21/9.  
Hustru: Annika Eriksdotter, född 16(71), dotter till Erik Olofsson i Stackefallet. Gift 1702 26/10. Omgift 1714 1/8 med Anders Eskilsson, till Stackefallet.  
Barn: 1. Kerstin, 1703 5/8
 2. Erik, 1705 27/11
 3. Nils, 1707 23/5
 4. Erik, 1711 25/6, gift 1745 23/6 med Gunilla Larsdotter fr. Dalåsen.
Anders Eskilsson, född 16(77), son till Eskil Andersson och Marit Halvarsdotter, Kexsund.
Från domboken: Anders angav hur vådeld utbröt 22 sept. 1714 och lade en stugubyggnad av 8 knutar i aska med all inredning och därtill en liten stuga; värderat till 200 dlr. kmt förutom kläder och husgeråd.  
1718 tillstår Anders att han i vredesmod med en stol slagit sönder sin svärmors Britta Sigfridsdotters skåp. Befinns att Anders och hans svärmor för ett oanständigt och oroligt leverne med varann.  1718 påläggs Anders  stå vid den förlikning av 1716 med grannen Nils Larsson i Brunnstorp om 5 dlr. kmt för det slagsmål varmed Anders? hustru överfallit Nils Larsson. 1719 om delning av äng, vall och fårhagen med Nils Larsson; åberopas även 1727. 1721 tvist med svågern Johan Öhman om hemgåvor och bröllopskost. Hänvisas till inventarium upprättat sept. 1714 efter Erik Olofsson över  lös egen-dom, där sterbhusets skuld befinns vara högre än egendomen. 1723 mellan Anders och Nils Larsson. 1723 mellan Erik Eriksson i Herrsjötorp och Anders. 1724 mellan Anders och svärmodern om hennes ko, en fäll, 5 st. fårskinn m.m. på hennes inventarium, efter hennes död åter till Anders.  
1725 när gästgivaren Petter Jonsson i Herrsjötorp en gång i sommaren skulle ta ut skjutshäst, råkade i handgemäng med Anders och hustr Anna. Båda sidor fick böta.  1729 mellan Anders och Jon Eriksson i Stensnäs, att denne beskyllt Anders? hustru för tjuvnad och slagit Anders för bröstet. 1731 intygar nämnden att Anders och hans hustru svurit mycket över Nils Larsson när kronobetjän-ten var där att dela ägorna dem emellan efter skattningen.  
Hustru: Annika Eriksdotter, änka efter Olof Nilsson, Stackefallet A2. Omgift 1714 1/8.
Barn:  1. Catharina, 1715 2/5
 2. Anders, 1716 S.Andreas
 3. Margitha, 1720 9/8
 4. Brigitta, 1722 12/11
 
Hälsningar
Bengt

42
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-27
« skrivet: 2006-01-09, 19:44 »
Hej Britt-Louise m.fl.
 
Gunnar Jönsson var gift (minst) två gånger, sista gången med Anna Simonsdotter från Stensviken. Han hade bara barn i första giftet.  
 
Anna Simonsdotter var gift två gånger, sista gången med Gunnar Jönsson. Hon hade bara barn i första giftet.  
 
Uppskattningsvis var både Gunnar och Anna födda så där 1585/1590. De bör ha gift sig efter 1646, två till åren komna änkepersoner med varsin barnkull bakom sig.  
 
Gunnar Jönsson känner jag äldst från tiondelängden 1610, då han finns i Bregården. Barnen i första giftet bör vara födda i spannet 1610 - 1630.  
 
I Karlskoga dombok 1646 2 maj i Kroppa tingfördes Gunnar Jönsson i Bredegården i Carlskoga sochn å skatte, ogifft, och anklagades för thet han hade haft lönskeläge medh en Enkia, Marit wäfwerska ifrån Westergötland .... Han var tydligen änkeman då och var tydligen på spaning efter en ny partner!
 
Uppgiften om Gunnar Jönssons andra äktenskap bygger på Karlskoga dombok 28 Nov. 1662 i Boo: Näst upstegh nämpedemannen Simon Erichsson i Stensswijken och frågade, huadh hans modher, Anna Simonsdotter, skulle haffua, effter hans affledne styfffadher och hennes man, Gunnar Jönsson i Bregården. Ther på, effter intagne skiäl å alle sijder, resolverades, att Anna må aff oskiffte få sin mårgongåffua 15 Lod silffuer, sampt en gångsklädningh och sängh then bäste, sammaledes och sonen Nils Gunnarsson, för begges theras wårdsel och skötsel, skiäl aff opskifte, efter mätemanna ordres, sedan bytes alt i tre parter, ther aff bör Anna Tredingen och samptlige hans Barn Tuådelen, medh så skiäl, att then mindre haffuer bekommit, effter sin sal. modher, för sin fijlnad, och sedan skifftes fthem emellan thet öffuerige effter Lagh, Brodher Brodherlått och syster systerlått, och ingen Giffua ahter uthan then skulle wara alla uphafwen.
Gunnar J avled således senast 1662.  
 
Om arvskiftet mellan Gunnar Jönssons barn talas i Karlskoga dombok 1663, 22 - 23 Juni i Boo: Näst affsades emellan Nils Gunnarsson i Bregården och hans syskon Oluff, Karin, Gunilla och Kirstin Gunnarsbarn, att när the haffua lagdt alt fädherne och mödherne tillsammans, så skall delas Nils halffparten till, och sedan then andra hälfften skifftas emellan them samptligen, effter Lagh, alt förty han haffuer skiöt och wårdat sigh om sine föräldrar, theras ålderdoms suagheet, mehr än the andra.  
 
Anna Simonsdotter var i först gift med Erik Hansson. Han var först skrivare vid Kroppa bruk, men hade hemmet i Herrsjötorp, i vad som senare blev Bjurtjärns socken. Han finns också med 1610. Han bodde senare en kort tid i Ölme socken, finns i tiondelängd 1621 på frälsehemmanet Ullvettern. 1630 skattköper han det tidigare frälsehemmanet Stensviken, som kort innan blivit krono. Bonden där verkar flytta till Ullvettern: ett byte!
 
På 1630-talet var Erik Hansson häradsdomare vid Karlskoga häradsrätt (alltså nämndens ordförande). Han dog 1635 eller något senare. Bland barn har jag kunnat identifiera: Margareta, Hans, Simon, Erik och Jacob.  
 
Erik Hansson var son till en tidigare skrivare vid Kroppa bruk. Kring 1620 fanns en vice skrivare vid Kroppa bruk, samtidigt med Erik Hansson. Han hette Per Simonsson. Så utifrån den tidens sociala vanor kan man lätt unna sig gissningen att denne Per och Anna var syskon. Det lär troligen aldrig kunna visas om det är sant.  
 
En annan gissning, väl så sannolik, är att denne Per Simonsson är identisk med den med samma namn som brukar Mosserud, även kallat Flottuvan, i senare Lungsunds socken. Han var också fader till en stor barnaskara som man ofta hittar igen i släktutredningar. Om jag tar ur minnet har vi sönerna: Sigfrid, Eskil, Olof, Johan, Simon.  
 
Hälsningar
Bengt
 
När jag får tid inom de närmaste dagarna ska jag säga ett par saker också till Barbro Källström Ericson, även om jag inte har lösningen på hennes fråga.  
D.S.

43
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-08
« skrivet: 2005-05-02, 21:34 »
Till Susanne, Lasse, Carin och andra intresserade:  
 
Peter Jonsson och Britta Nilsdotter vigdes 1786 29/1 i Bjurtjärn. Peter från Låsseby och Britta från Bjurtjärnstorp. Jag kallar dem för Generation I och anor 2 och 3 och försöker följa anorna bakåt.  
 
Det kan vara bra att veta att Losseby alternativt då och då kallas Höjden.  
 
Generation II:
Peter Jonssons föräldrar:  
4. Jonas Svensson, död 1790 26/3 (af åld. Och begrofs 5 April, lefvat christeligen uti 90 år).  
/Parentetiskt; Bjurtjärns dödbok saknas 1798 till 1845. Det har inget med genline eller SVAR att göra./
Jonas, bergsman i Losseby, var gift två gånger.  
Gift 1) 1725 24/10 som dräng i Losseby med Maria Olofsdotter från Etala.  
Maria föddes 1704 21/8 i Etala, dotter till bergstorparen Olof Larsson och hustru Gertrud Olofsdotter. Maria drunknade 1737 25/2.  
Gift 2) 1740 1/3 med pigan från Stensviken
5. Annika Olofsdotter, 1712 23/4 - 1797 18/3 (dödde af ålderdomskrämp.).  
 
Jonas Svensson uppges vara född 1700. I två av husförhörslängderna finns uppgift om var.  
AI:5 1763 - 1774 uppges han vara född i Fryksdal.  
AI:7 1781 - 1785 uppges Fryksdaln.  
Annars saknas denna uppgift.  
Härmed avses förståss Fryksdals härad, som från söder omfattade socknarna Östra och Västra Ämtervik, Sunne, Gräsmark och Lysvik i söder, och Fryksände (idag med Torsby tätort), Lekvattnet, Vitsand och Östmark i norr.  
Jag fortsätter med funderingar kring Jonas härkomst under nästa generation.  
 
Britta Nilsdotters föräldrar:  
6. Nils Håkansson, 1729 29/4 - 1767 6/5, bergsman i Bjurtjärnstorp. Giftt 1752 26/12 med änkan från Bjurtjärnstorp
7. Annika Jonsdotter, 1718 14/4 - efterlevde sin man. Annika var gift (minst) tre gånger:  
Gift 1) 1740 19/1 med Nils Olsson i Bergsjö, Varnums sn.  
Gift 2) 1747 21/12 med Olof Jönsson, bergsman i Bjurtjärnstorp, i dennes andra gifte (Olof kom från Kilsta i Karlskoga, gift 1723 24/6 i Karlskoga med Cecilia Larsdotter från Bjurtjärnstorp (16(79) - 1747 24/4), Olof Jönssons dödsnotis verkar saknas.  
 
Generation III:  
Jag hade inte tidigare sett uppgiften att Jonas Svensson skulle vara född i Fryksdals härad. Mina funderingar kring hans härkomst fick då baseras på vad som kunde fås utifrån Bjurtjärns kyrkböcker och Karlskoga härads domböcker.  
1737 års husförhörslängd upptar följande hushåll på den ena av två gårdar i Losseby:
pag. 32, Låsby,  
Giöran  
hust. Karin
son Jonas
hustr. Maria död
 
Eftersom Jonas Svensson uppges vara son till Göran och Karin, men inte kan vara son till Göran, borde han vara son till Karin i ett tidigare gifte. Vilka är Göran och Karin?
 
I längden för 1719 - 1725 finns på pag. 197, Låsseby,  
giöran
hust. Karin
son Jon  
hust. Maria
 
I längden 1711 - 1718 finns på samma gård i Låsseby (pag. mellan 110 och 116):  
Nils Joensson  
hust. Annika
sonen Erik /struken
dått. Chirstin  
 
I mantalslängderna finns Göran Ersson från 1722, men inte 1720 (1721 saknas). Han har alltså tillträtt i Låsseby ca 1721. 1724 anges han ha en son, man får anta Jonas Svensson.  
 
Bergsmannen Göran Ersson avled 1741 30/4, uppges vara 95 år gammal. Han skulle då ha varit 75 år när han tillträdde, det låter ju ca 20 år för högt.  
Görans hustru Karin Ersdotter avled 1737 18/6, uppges vara 86 år gammal. I så fall född ca 1651, och uppemot 50 år gammal när hon blev mor till Jonas Svensson, om nu dennes uppgivna födelseår stämmer någorlunda.  
 
Hustru Karin förekommer i Karlskoga härads dombok:  
1721, 10 mars: Hustru Karin Erichsdotter i Låseby påstod det Nils Larsson i Säfwijka måtte wijsa huru Nils kommit at besittia hemmanet Säfwijka, tädan Karin blifwit drefwen, utan at rätteligen wara afsagd / .../ i rätten d. 1 Aug. 1706 /../ attest, at Enkian Karin Erichsdotter som då detta Cronohemman bebodde, war odugelig til at bruka hemmanet  (Nils Larsson kom närmast från Dalbäcken, där hans hustru var född, men själv var han född i Bjurtjärnstorp).  
 
1724, 7 mars: lämnades Göran Erichsson i Låsseby  at få afwittring i skog och mark efter öre och örtug med sin bolby Stenswijka (Losseby upptogs ursprungligen 1630 på Stensvikens ägor).  
 
1725, 4 sept.: Göran Eriksson i Låsseby i skuld til /... / för husröta på hemmanet Matlången i Lungsunds sn.
 
Tidigare:  
1698, april: Johan Mejer /.../ fordran hos hustru Karin Erssdotter i Säfwijken /.../ i hennes sahl, mans liftid
 
1701, sept.: Enkan Karin Erichsdotter som åboor hällften af 1/4dehlss Cronohemt Säfwijka aldeles oförmögen
 
1707, aug.: Enkan Karin Erichsdr. I Säfwijken blef 1 dlr. Smt bötande // wägrar att afflyttia.
 
1710, mars: sal. Swän Nilssons i Säfwijka änkia Karin Eriksdotter ärkände det hennes man blifwit skyldig till Brukspatron sal. Hr Johan Meijer
 
Karin Eriksdotter är alltså identisk med den Karin E. som är änka efter Sven Nilsson i Sävviken, efter mantalsl. brukare där 1686 - 1697. Möjligen var Sven N. Gift två gånger.  
 
Mitt försök till rekonstruktion var då att Karin E. troligen var dotter till Erik Nilsson i Losseby (brukare 1647 till 1673) och dennes hustru Elisabet Nilsdotter. Att hon gifte sig med Sven Nilsson i Sävviken (troligen dennes andra gifte). Jonas Svensson bör då vara son till Sven Nilsson i Sävviken och född senast 1698.  
 
Karin E. var då syster till Annika Eriksdotter (16(54) - 1718), gift med Nils Jonsson i Låsseby (16(51) - 1713). Karin övertog systerns del i Låsseby efter att hon gift sig med Göran Ersson, kanske i Lungsunds sn. (Matlången).  
 
Nu uppges han vara född 1700 i Fryksdals härad. Kanske det. Här är en grov gissning, som jag inte vet om den är sann. Anta att det är Göran Ersson som är från Fryksdalen (t.ex. Östra Ämtervik eller Sunne). Han kan ändå ha mött Karin E. i t.ex. Lungsund. Men Jonas Svensson, styvsonen, föddes i Sävviken i Bjurtjärn.  
I så fall är:  
8. Sven Nilsson, 16(43) - 1697, begr. 13/6, bergsman i Sävviken
9. Karin Eriksdotter, gift 2) med Göran Ersson, bergsman i Losseby
 
De sista tre styckena är förståss inte vetenskap utan spekulation, men medtaget här som exempel på att många förklaringar kan vara tänkbara. Vilken som är sann vet jag inte.  
 
Annika Olofsdotters föräldrar:  
10. Olof Jordansson, 16(76) - 1736 8/9, bergsman i Stensviken. Gift 1703 i juni i Karlskoga med  
11. Clara Elofsdotter, 1682 - 1736
 
Nils Håkanssons föräldrar:  
12. Håkan Andersson, 1692 12/8 - 1754 13/8, bergsman i Bjurtjärnstorp, gift 1722 24/6 med
13. Britta Nilsdotter, 16(94) - 1767 5/5
 
Annika Jonsdotters föräldrar:  
14. Jon Jonsson, 16(81) - 1739 13/4, bergsman i Björkeberg, gift 1712 29/6 med
15. Maria Persdotter, 16(82) - 1761 6/6
 
Generation IV:
 
Karin Eriksdotters föräldrar kan ha varit Erik Nilsson och Elisabet Nilsdotter i Losseby. Erik Nilsson var son till förste brukaren i Losseby, nämndemannen Nils Ersson.
 
Olof Jordanssons föräldrar:  
20. Jordan Jonsson, 16(43) - 1719 (begr. 3/1 1720), bergsman i Stensviken, nämndeman. Gift med
21. Ingrid Hansdotter, 16(39) - 1728, begr. 10/6.
 
Clara Elofsdotters föräldrar:  
22. Elof Arnesson, bergsman i Knapped, Karlskoga
23. Britta Jönsdotter
 
Håkan Anderssons föräldrar:  
24. Anders Larsson, 16(60) - 1725, begr. 14/3, bergstorpare i Åsjöhyttebacken, gift 16(92) med
25. Ellika Gustavsdotter, 16(61) - 1723, begr. 15/12
 
Britta Nilsdotters föräldrar:  
26. Nils Hindriksson, bergsman i Åsjöhult, gift 16(92) med  
27. Kerstin Andersdotter, 16(72) - 1742 12/10.  
 
Jon Jonssons föräldrar:  
28. Jon Larsson, 16(37) - 1718, begr. 27/4, bergsman i Björkeberg, gift 16(67) med
29. Karin Olofsdotter, 16(43) - 1707, begr. 24/8
 
Maria Persdotters föräldrar:  
30. Per Olofsson, bergsman i Råtorp 1675 - 1694 (mantalsl.), gift med  
31. Karin Mårtensdotter, 16(56) - 1740 31/10.  
 
Generation V:  
 
Jordan Jonssons föräldrar:  
40. Jon Jordansson, död 1652, bergsman i Herrnäs, gift 1) med Marit Ivarsdotter (först gift med Anders Olsson i Herrnäs), gift 2) med  
41. Ingfrid Persdotter, gift 2) med Erik Håkansson, bergsman i Herrnäs, nämndeman
 
Ingrid Hansdotter var dotter till en Hans Eriksson, bror till barnlöse Simon Eriksson i Stensviken, nämndeman.  
 
Britta Jönsdotter var dotter till Jöns Jordansson, förste brukare i Knapped, Karlskoga. Kan ha varit bror till Jon Jordansson i Herrnäs.  
 
Anders Larssons föräldrar:  
48. Lars Amundsson, bergman i Bjurtjärnstorp ca 1660 - 1685 (mantalsl.), gift med
49. Ingrid
 
Ellika Gustavsdotters föräldrar:  
50. Gustav Johansson, död 1705, bergsman i Sandetorp, gift 16(55) med
51. Britta
 
Nils Hindrikssons föräldrar:  
52. Hindrik Folkesson, död 1720, begr. 15/4, bergsman i Stockviken från 1658 (mantalsl.). Gift 1) med ana 53,  
gift 2) med Gunilla Nilsdotter.  
53. Karin Olofsdotter
 
Kerstin Andersdotters föräldrar:  
54. Anders Påvelsson, 16(38) - 1711, begr. 4/5, bergsman i Västra Tåbäcken 1663 - 1675 (mantalsl.), därefter i Lofallet, Karlskoga, slutligen bergsman i Åsjöhult från 1687. Gift med
55. Ingrid Arvidsdotter, 16(34) - 1713, begr. 25/3.  
 
Jon Larssons föräldrar:  
56. Lars Staffansson, kan vara en Lars, som finns i Ullvettern på 1630-talet. Från 1641 förste brukare i Björkeberg.  
57. Marit
 
Per Olofsson var  troligen son till Olof Eriksson, bergsman i Ullvetterstorp, nämndeman. Denne var son till nämndemannen Erik Olofsson i Qväggen.  
 
Karin Mårtensdotters föräldrar:  
62. Mårten Påvelsson, bergsman i Råtorp 1649 - 1674 (mantalsl.), nämndeman från 1672. Gift med
63. Anna Persdotter
 
Generation VI:
 
Jon Jordansson var troligen son till Jordan Arvidsson i Brickegården, Karlskoga, nämndeman.  
 
Ingfrid Persdotters föräldrar:  
82. Per Persson, bergsman i Mörkviken, gift med
83. Kerstin Enarsdotter
 
Hans Erikssons föräldrar:  
84. Hans Eriksson, först skrivare vid Nykroppa bruk, bosatt i Herrsjötorp, då i Karlskoga senare i Bjurtjärn, senare brukare i Ullvettern och slutligen i Stensviken. Häradsdomare. Dog efter mitten av 1630-talet. Gift med
85. Anna Simonsdotter, nämnd i början av 1660-talet, gift 2) med fjärdingsman Gunnar Jönsson i Bregården, Karlskoga i dennes andra gifte.  
 
Lars Amundsson torde ha varit son till Amund Hemmingsson, förste brukare i Bjurtjärnstorp. Det fanns en Hemming i Herrsjötorp ca 1600.  
 
Gustav Johanssons föräldrar:  
100. Johan Mattsson, bergsman i Sandetorp, gift med
101. Gertrud Hindriksdotter, dotter till Hindrick Engelbrektsson i Gammalkroppa.  
 
Hindrik Folkesson var säkerligen son till Folke Ivarsson, förste brukar i Stockviken. Denne kan vara son till Ivar Månsson, bonde i Bergsjö, Varnums sn.  
 
Anders Påvelsson var troligen son till nämndeman Påvel Jonsson i Kärne, Karlskoga. Påvel var son till Jon Hindriksson i Kärne.  
 
Lars Staffansson kan ha varit son till Staffan, som nämns i Bjurtjärn strax efter 1600. Möjligen identisk med Staffan i Släbråten (numera Lungsunds sn), nämnd 1599.
 
Mårten Påvelsson var son till Påvel sson, förste brukare i Råtorp. Son till Olof Persson, bonde i Västankärr, Ölme sn.  
 
Hälsningar
Bengt

44
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-02
« skrivet: 2005-04-25, 21:10 »
Hej Per,  
 
Det fanns en Anders Olsson i Bregårdstorp (eller Bredgårdstorp som det brukar stavas idag). Han verkar ha gift sig 1655 och finns upptagen i mantalslängderna för byn Bregårdstorp fr o m 1656 till 1683.  
Se: http://web.telia.com/~u19310034/karlskoga/karlskogamantal.htm
 
Anders Olsson förekommer i Karlskoga härads dombok 1661, 1663, 1665, 1670, 1676 och 1684.  
Se: http://go.to/ekeby
 
Anders Olsson var gift med Karin Andersdotter.  
Karin var dotter till Anders Enarsson i Bregårdstorp och hans hustru Britta. Anders nämns i mantalsl. från 1628, avled i början av 1660-talet. Hans gård i byn delades mellan sonen Enar Arvidsson och mågen Anders Olsson. Det var intressant att kunna visa att Anders Olsson var från Visnum. Det finns inga tecken på att han flyttade tillbaka till Visnum. Han hade barn som fortsatte i Bregårdstorp.  
 
Barn till Anders och Karin jag vet om:  
a. Erik Andersson i Bregårdstorp, död ca 1691 (mantalsl.)
b. Annika (nämnd i dombok 1724)
c. Margareta Andersdotter, gift med Erik Eriksson, Bregårdstorp
 
I ditt domboksutdrag nämns också en Elin i Kiömmen. Torde vara Kymmen i Sunne, senare i Gräsmark.  
 
Hälsningar
Bengt

45
Skede / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-05
« skrivet: 2005-02-13, 13:53 »
Hej Barbro Lang och Karl-Henrik Rydén!  
 
Min mm fm Lena Maja (Helena Margareta) Jonsdotter, född 1812 20/5 i Skede, var bror till den Sven Jonas Jonsson som föddes 1809 20/11 i Kolbråna storegård.  
 
Jag vet följande om föräldrafamiljen:  
Jonas Svensson, född 1771 16/8 i Prästtorp, Hults sn., död 1825 24/8 i Ömmastorp östergård, Skede sn. Gift 1794 1/11 i Vetlanda med  
Elisabet (Lisa, Lisbet) Jonsdotter, född 1773 24/9 (döpt i Skede, föräldrar i soldattorp Isatorp, Vetlanda sn.), död 1847 23/7 i Ömmastorp östergårds ägor, Skede sn.  
 
Jonas Svensson var torpare eller gårdsbrukare på många ställen:  
1794 - 1797 brukare i Perstorp, Vetlanda sn. (hos Jonas föräldrar)
1797 - 1798, 1799  brukare i Månstorp, Vetlanda sn.
1798 - 1799 brukare i Älmesås, Mellby sn.
1799/1800 - 1804  brukare i Ustorp södergård, Mellby sn.
1804 - 1809 brukare i Markaryd, ryttartorp under Stora Deleryd, Vetlanda sn.
1809 - 1811 brukare i Kålbråna storegård, Skede sn.  
1811 - 1814 brukare i Hällaryd östergård, Skede sn.  
1814 - 1823 brukare i Kålbråna lillegård, Skede sn.  
1823 - 1825 / 47  brukare / änka  i Ömmastorp östergård, Skede sn.  
 
Barn:  
1. Johannes, 1795 21/11 - 1796 28/1
2. Catharina, 1797 4/3 - 1837 1/3, gift 1829 22/3 med Nils Petter Zachrisson, född 1807 4/1 i Ökna, fr. 1829 torpare i Kråkshult, Fageräng, torp under Fagerhult säteri
Mannen gift (2) 1838 4/1 med Catharina Salomonsdotter, född 1804 7/12 i Ökna.
3. Christina  Stina Lisa, född 1799 24/9
4. Johannes, född 1802 7/1
5. Anna Maria, född 1805 20/1
6. Eva, född 1807 22/1, gift 1834 med Johannes Zachrisson Strid, född 1804 20/1 i Ökna,  
1834 - 37 korpral i Åtvina, Kråkshult; 1837 till Ökna
7. Sven Jonas, född 1809 20/11
8. Helena Margareta  Lena Maja, 1812 20/5 - 1872 14/9, gift 1837 26/3 i Kråkshult med Carl Gustaf Andersson, 1809 8/10 - 1889 18/5, stugsittare, Carlsberg, Bellö sn.
9. Johanna, född 1815 23/8
Jag är tacksam för att nu ha fått ett spår efter vart Sven Jonas tog vägen. Om någon vet något om de andra syskonen också, så är jag intresserad av det med.  
 
Jag är fortfarande på jakt efter anor till dessa föräldrar.  
Vad jag vet hittills är att  
Jonas Svenssons föräldrar var:  
Sven Gudmundsson, 17(31) - 1804 15/10, gift 1765 10/4 i Hult med  
Elisabet Johansdotter, 17(25) - 1809 29/3
Vid giftermålet uppges drängen Sven komma från Hässelås och pigan Lisa från Sjömarken. Båda ställena finns i Hults sn., men jag har inte kunnat identifiera några föräldrar.  
Enda kända barnet är Jonas, född 1771 i Hult. Sedan är en lucka till 1789 då Sven och Lisa finns i Perstorp, Vetlanda sn. Där de är till 1797. Senast 1798 finns de i Månstorp, Vetlanda sn., där Sven dör. Änkan flyttar till sonen i Markaryd ryttartorp där hon dör.  
Födelseåren är de som uppges i Vetlanda husförhörslängder och stämmer med uppgiven ålder i begravningsboken. Men de bör betraktas som litet osäkra - i varje fall inte exakta. Modern gifte sig då 40 år gammal och fick (enda?) barnet 46 år gammal. Inte omöjligt.  
 
Elisabet Jonsdotters föräldrar är:  
Soldat Jonas Dimming, 1749 28/2 (Vetl. husfh) - 1824 16/5, gift 17(73) med  
Anna Catharina Nilsdotter, uppges född 1747 - 1831 1/4.  
De bodde på Isatorpet, under Stora Delleryd, Vetlanda sn. Flyttade 1803, när Jonas var fått avsked, först till Skede sn., sedan snart till Markaryd ryttartorp, Vetlanda sn. Den efterlämnade änkan bodde sedan i backstuga, Klinteqvarn, också under Stora Delleryd.  
Barn:  
1. Elisabet, se ovan
2. Anders, född 1775 8/12, flyttat 1792
3. Nils Blomberg, född 1778 9/2, till Höreda sn. 1799, till Gotland (!?) 1803
4. Catharina, född 1783 7/6, död liten
 
Jonas Dimmings föräldrar var:  
Jonas Fastesson Åbrant, 17(21) -  1775 3/4 (förkylning), gift ca 1745 (?) med
Maria Olofsdotter, 17(15/22)- 1780 5/6 (bröstsjuka)
Jonas Åbrant var delbrukare i Ekekull mellangård, Skede sn. samt soldat.
Barn: 1. Annika, 17(47?) - 1765 24/6
2. Ingrid (gift 1767 25/4), 3. Nils, 4. Jonas, 5. Sven, 6. Anders,  
7. Olof, 17(60) - 1773 16/7 (rödsot)
8. Catharina, 1765 14/12 - 1765 29/12
Jonas Åbrant delade gården med brodern Johan Wastesson Åbrant, 17(26) - 1766 20/2, delbrukare och ryttare, gift med Lisbeth Jonsdotter.  
Fadern till dessa bröder hette Faste eller Wadsten (mantalsl.), bonde på 1/6 mtl i Ekekull mellangård.  
 
Jonas Dimmings hustrus härkomst har jag ingen aning om.  
 
Jag är glad för alla kompletteringar och kommunikation kring dessa.  
 
Hälsningar
Bengt

46
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-15
« skrivet: 2005-02-09, 22:04 »
Hej Per!
Tack ska du ha för upplysningarna.  
När det gäller Margareta Danielsdotters fm f Nils Håkansson verkar han vara son till nämndemannen Håkan Andersson i Stora Strömtorp.  
 
I Karlskoga häradsrätt 1648 nämns Håkan och son Nils Håkansson i Visnums sn.  
Dito 1673 finns en uppräkning av Håkans barn, bl.a. Nils i Hallerudsbacken.  
 
mvh  
Bengt

47
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-15
« skrivet: 2005-02-07, 17:38 »
Hej Per!
 
Högberg, ibland Högeberg, i Karlskoga ligger på den västra sidan om sjön Möckeln, den sidan som ligger närmast Visnum. Om man utgår från E18 mellan Karlskoga och Kristine-hamn så tar man av söderut på vägen vid Linnebäck. Efter Stråbergsmyren kommer Högberg.
 
Högberg upptogs ca 1639 från Strömtorps hemman. Strömtorp överfördes från Visnum till Karlskoga 1587 i anslutning till Karlskoga sockens bildande.  
 
Den Per Nilsson du nämner bör vara den Per, som är född 1702, dop 25/3, som son till Nils Arvidsson 16(55) - 1743 10/1 och hustrun Elin Eriksdotter 16( 61) - 1756 22/4. Nils Arvidsson är en av de tre brukarna i Högberg omkring år 1700. Nils är son till Arvid Svensson i Högberg. Elin är dotter till Erik Jönsson i Brickegården.  
 
Mer om Elin och hennes familj och härstamning finns på Kathleen Hedbergs hemsida: http://home.pmt.org/~khedberg/
 
Nils Arvidsson i Högberg efterföljs på sin gård av sonen Nils Nilsson, sedermera nämndeman. Det är mycket tänkbart att brodern Per Nilsson flyttat till Visnum. Jag vill gärna veta om giftermålet finns med i Visnums vigselbok och för den delen om Per med hustru går att återfinna i Visnum. Jag har funnit följande födslar till Nils Arvidsson och Elin: Nils 1690, Per 1693 (död liten?), Arvid 1694 (död liten?), Erik 1698, Annika 1700, Per 1702, Jöns 1704 och Arvid 1707.
 
Själv har jag kommit in på detta hushåll utgående från Erik Nilsson, gift 17(26) (mantalsl.) med Maria Persdotter i Spjutberg, och som var bergsman i Spjutberg. Min misstanke är att han kan vara identisk med Erik Nilsson, son till Nils Arvidsson i Högberg, som föddes 1698, dop 1/11. Jag har bara indicier, ingen säker evidens för att denna misstanke är riktig. Kanske någon annan kan bidra med något om detta?
 
Mvh Bengt

48
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-10
« skrivet: 2005-01-30, 22:47 »
Hej!
En komplettering till Elisabeth Thorsells lista den 27 jan. på barn till Olof Persson och Annikas barn i Yngshyttan:  
Catrina (Catharina) född 1730 17/3
Olaus född 1733 13/5
 
Husförhörslängden Färnebo AI:3 sid. 77 upptar:  
Yngshyttan, Olof Persson
hust. Annica
son Per
son Nils  gift
son Olof
dot. Catrina  gift
 
Filipstads vigde (C:4) ger vigseldatum 1747 3/11 för dräng Carl Carlsson ifrån Bowik uti Grythytte sockn och pig. Catrina Olsdr. från Yngshyttan.  
 
Det troligaste är väl att de äldre barnen Karin/Catharina (f. 1718 resp. 1725) dött som små och att det är den yngsta, född 1730, som gifter sig till Bovik i Grythyttan? Visserligen är hon då bara 17 år gammal, men det är inte unikt.  
 
Carl och Catharina i Bovik har inget barn vid namn Håkan. Barnens namn är Anna, Carl, Catharina, Anna, Lisa, Olof, Stina och Maria. Catharina Olsdotter i Bovik dör 1771.  
 
Jag är också intresserad av att spåra Olof Perssons och Annika Ersdotters föräldrar. Tyvärr är Yngshyttan och Born så stora byar.  
 
Hälsningar
Bengt

49
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-25
« skrivet: 2005-01-11, 22:50 »
Anna-Lisa
Jag är inte riktigt säker på om jag förstår frågan.  
På SVARs sida finner du all information. Där kan du logga in dig. Årsabonnemang kostar tydligen 399 kr, jag tror jag betalade 300 kr i höstas.  
I spalten t.v. en bit ner finns information om mantalslängderna. Det är tydligen nio län som hittills scannats av.  
Annars finns de väl på microfiche att beställa ur SVARs katalogpärmar, som brukar finnas på biblioteken.  
Jag som bor i Karlstad gick ju förr och såg på Värmlands mantalslängder på stadsbiblioteket i rullfilms-format i CD-serien. Det jobbiga var ju att man i regel var intresserad av några få socknar, men tvingas leta väldigt innan man fann var de var lokaliserade.  
Jag babblar kanske helt vid sidan om vad du vill veta.  
Ha det så bra
Bengt

50
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-25
« skrivet: 2005-01-11, 19:48 »
Mantalslängder 1642 - 1820 finns scannade på SVAR:s hemsida - www.svar.ra.se. Alla län är dock ännu inte klara. Örebro län finns, men ännu inte Värmlands. Tyvärr tar de betalt en årsavgift för tillträdet.  
mvh Bengt

51
Archive - Swedish names / Last Names of Illegitimate Children
« skrivet: 2004-12-31, 14:46 »
Hello,  
One thing I wonder about here: There was a change in the name-laws in Sweden about the year 1900. The (rural) custom of patronyms should be dropped and the (urban) with family names or surnames in stead.  
So I am actually wondering how Ruth´s grandmother was named before marriage and ship register (which years are those?). Is there a husförhör´s book?
Here is an example. My farmor (grandmother) - she was born in her parents marriage in 1881 - was first called Augusta Laurentia Salomonsdotter, after her father Salomon Andreasson, the mother was Anna Abrahamsdotter. This was on the countryside of inner Halland (Gällared).  
Later Augusta moved to the city, Halmstad, and after 1900 she appears as Augusta L Andersson. Her parents up in the woods also were taken down as Andersson from this time. But there never was any Anders.  
 
Bengt

52
Hej
Bjurtjärn belonged to Karlskoga härad, which is the only part of Värmland that belonged to Örebro län (T), nothing to be confused about.  
Lungsund, Kroppa etc. were in Färnebo härad, which was in Värmlands län (S).  
 
Bengt

53
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-13
« skrivet: 2004-11-23, 14:43 »
Anna-Lisa
Tack för det. Dina tolkningar verkar helt rätt. Det blir mening och stämmer med ungefär hur jag minns att det såg ut.  
Det behövs ingen scanning för min del.  
 
Bengt

54
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-13
« skrivet: 2004-11-23, 13:39 »
Hej igen, några ytterligare pusselbitar:  
 
1703 (mtl) finns följande smeder vid Sikfors bruk:  
Olof Olsson, Olof Persson, Erik Nilsson, Hans och Hindrik.
 
1703 26/2 får smeden Olof Persson i Sikfors dottern Anna; bland dopvittnena är mästersmed Olof Olsson och hustru Elisabet samt smed Erik Nilsson.  
 
1703 den 8 Aprilis föddes mot aftonen smeds Olof Perssons barn wid Sikforsen och döpten den 10 Aprilis och kallades Johan.
Witnen woro: Hindrich kolare i Nytorp och dess hr Sig(rid), Erich Nilsson wid Sikforsen och dess h. M.... Persdotter
Det här är skumt. Jag tror faktiskt att Anna 1703 26/2 är smeden Olof Perssons, men att Johan 1703 8/4 i stället är Olof Olssons, felskrivning i födelseboken alltså, inte särskilt ovanligt.  
 
1705, den 21 feb. föddes mästaren Olof Olofssons wid Sikforsen och döptens den 24 feb: och kallades Cherstin.  
witnen woro smeden wid Sikforsen Olof Persson och drängen Olof Olofsson, hstr Gertrud wid Sikforsen och smedens Erich Nilssons hustru Margareta ibid.
Detta torde vara den Christina Olofsdotter Lund, som 1724 gifter sig med Jan Mårtensson.  
 
1708, den 10 feb. föddes Mäster Olof smedens barn wid Sijkfors och döptes den 13 feb. och kallades Johan.  
witnen woro H. Daniel Girenius och Monsr Petter Ekström, Magdalena Höjer och Lars Frans´ Encka hustru Märta.
 
1712 7/1 smeden Per Anderssons son Per i Sikfors.  
Witnen woro: Mr Olof och son Daniel Olsson item, mäster Olofs hustru och dottren Maria Olsdotter.  
Alltså hade Olof Ols en dotter Maria som levde och var dopvittne 1712.
 
1715 gifte sig Daniels Olsson (med en syster till Petter Ekström vid Sikfors?).
 
Anno 1716, den 26 Trinit. sammanwigdes Nils Burck hammarsmeden med pigan Annika Olsdotter.  
 
1734, den 13 octob. copulerades Lars Olsson Knapp och pigan Maria Danielsdotter Lund wid Sijkfors, des morgongåfwa war 50 lod silfr.  
 
Bengt

55
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-13
« skrivet: 2004-11-23, 11:35 »
Till Anna-Lisa och Carin
om smeden Olof Olsson Lund i Sikfors.  
Tack vare datum för hans och hustruns död kunde jag gå direkt in och läsa de underbara dödsnotiserna - en trevlig snabbexpedition till VärmlandsArkiv i Karlstad.  
När det gäller åren, så står det visserligen i Olofs dödsnotis att han var 94 år. Det är säkert fel, han torde ha varit 74 år. Han var 24 år vid första giftet, 28 vid andra giftet, som varade 37 år, alltså tills han var 65, därefter levde han ytterligare 9 år, summa 74!
Det står i hustru Lisas dödsnotis att äktenskapet varade 37 år, i Olofs står det visserligen 27 år, men det är uppenbarligen fel.  
Ungefärliga årtal blir då: Olof Olsson föds 1664, gift med Susanna 1688, som dör 1691, omgift med Lisa 1692, hon dör 1729.  
 
Från Hällefors F:1, döde:  
1738, Julii 16, Begrofs mästersmeden och åldermannen ifrån Sijkfors bruk: Mäster Olof Olsson. Han war född uti Näsby sokn och biörklunds by af ährliga föräldrar, fadren beskiedlige smedsåldermannen Olof Persson, modren ährliga Annika Persdotter. När han war 7 åhr gammal blefwo  hans föräldrar döde, tå kom han först til tienst hos bokhållaren herr Petter Brandijn 1 åhr. Sen till Mölnarp 1 åhr. derifrån till Jäders bruk til åldermannen Abram Ersson i 6 åhr, theras /?/ han ock blef gesäll. härifrån kom han sedan til bruksPatron Swän Biörson Mölman i 9 åhr. Kom att så på sitt 24 åhr i ächtenskap med sin för detta i herranom afsomnade K. hustru Susanna Håkansdotter med hken han kiärligen sammlefde uti 3 åhr, och afled, med henar 2ne söner och 1 dotter. Som blef hustrun död och han wardt änkling 1 åhr.
Kom altså andra resan i ächtenskap med sin äfwen för detta i herranom afsomnade k. hustru Lisa Jansdotter Pack /?/  med hken han lefde tilsammans uti 27 åhr. och under den tiden med henne aflat 7 stycken barn, af hka 2 söner och 3ne döttrar lefwa, och under denna tiden tiente wid Opboga bruk i 15 åhr och på Fröwij bruk hos bruksPatron Johan Söderholm i 5 åhr. Kom altså til Sijkfors bruk och tiente derför ålderman uti 39 åhr, men tå han wid Sijkfors warit i 30 åhr blef ther andra hustrun död och han war sedan änkling uti 5 åhr. Sen kom han 3die resan uti ächtenskap med sin nu i sorgen qwarlemnade k. hustru Karin Johansdotter Swan; med hkn han kiärligen sammlefde uti 4 åhr; dock utan någon lifsfrucht. Hwad Eljest hans lefwerne widkommer så har han warit en ährlig still och sachtmodig man som fördt ett /Nerfuet ??/ och ärbart lefwerne. med grannar och någrannor Wäl begådt sig. siukdomen beträffande, så bestod den merendels uti ålderdomsbräckligheter, hehr tillstötte för 5 weckor sedan en Wattusoot, som handswuldnad /bejgaten i banan ??/ och steg sedan up uti magen deraf han ock dödde den 9 Julii sedan han lefwat uti 94 åhr.
 
Hällefors C:3:  
1729, den 4 Maij begrofs åldermannens Mäster Olofs Lunds älskeliga kära hustru Elisabet Johansdotter, hwilken är född 1672, lefwat med sin man mäster Olof i 37 åhr, aflat tilsammans 7 barn, hon war en gudfruchtig och achtsam hustru, mild, sachtmodig och ferm emot alla, dödde ifrån wärlden den 26 April, då hon och flyt har sina 57 åhr.
 
Jag återkommer om en del av barnen.  
 
Bengt

56
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-13
« skrivet: 2004-11-23, 11:05 »
Till Sven-Ove
Bra, tack för det. Och vad trevligt - åtta svar inom 36 timmar på mitt enda inlägg!
 
Sven-Ove: Det verkar som smeden Jan Mårtensson i Sikfors fortfarande möjligen kan vara den som föds 1703 i Lesjöfors.  
För säkerhets skull: Den Jan Mårtensson. som föds där 1718, det kan inte vara så att hans far är samma som JM 1703?s far, och den tidigare Jan har dött i mellantiden?
 
När det gäller smeden JM i Sikfors? barn, så har jag tyvärr fortfarande inte gjort en fullständig genomgång av Hällefors födelsebok. Jag har hittills noterat Lisa 1725 och Daniel 1738.
 
Bengt

57
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-13
« skrivet: 2004-11-21, 17:07 »
Hej
Om Sikfors smeder m.m.:
Som fortsättning på diskussionen i oktober med Barbro Källström Ericsson, Anna-Lisa Göransson och Sven-Ove Brattström.  
 
Smeden Jan Mårtensson, bör ha varit född kring 1700. Jag har kollat litet i mantalslängderna. De ger att han finns som smed vid Sikfors bruk fram till 1748. Jag vet fortfarande inte vart han sedan tog vägen.  
 
Sven-Ove pekade på en Johan Mårtensson född vid Lesjöfors bruk, då i Gåsborns sn., 1703. Jag hittade den födelsenotisen.  
 
Jag fann sedan en smed vid Lesjöfors 1748, som flyttade till Gustavsströms Manufactur-hammar innan 1752. Han fanns kvar där till 1770, i mtl. 1773 står bara hustr. Margareta Larsdotter.  
 
En koll i mtl. 1747 ger att det finns en Jan Mårtensson vid Sikfors, och en annan vid Lesjöfors. Man kan ju kolla Jan Mårtenssons giften och dödsfall i Gåsborn, Lesjöfors resp. Gustavsström. Men detta tyder ju på att det är den JM som föds i Lesjöfors, som har en bana som smed i den trakten. Jan Mårtensson i Sikfors är en annan. Det är ju inte otroligt att han ändå har smedbakgrund, men varifrån?
 
Jan Mårtenssons hustru Christina Olofsdotter Lund verkar av allt att döma vara bror till smeden Daniel Olofsson vid Sikfors. Hans dödruna 1753 är utförlig, och uppger att han föddes 1693 vid Oppboga bruk i Fellingsbro som son till smeden Olof Olsson och Lisa Johansdotter. Denne OO flyttade något senare till Sikfors.  
 
Ett stickprov i mtl. 1703 visar att smeden Olof Ols då redan finns vid Sikfors. Kring 1700 finns han ännu i Oppboga. Jag lade också märke till att både Oppboga och Sikfors vid den här tiden drivs av olika medlemmar av familjen Christiernin. Det kan vara länken.
 
Jag väntar nu på SVAR-kort från Fellingsbro kyrkoböcker.  
 
Hälsningar
Bengt

58
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-12
« skrivet: 2004-11-15, 20:41 »
Hej Barbro, och Carin!
Tack själv, Barbro.  
 
Till Carin: Lars Månsson och Elin Larsdotter står i den äldsta husförhörslängden under  
Lars Xxxxxxson död 1699
Malin Persdotter död 1699
under Saxhyttan. Lars?patronym ser mest ut som Samuelsson, men när jag tittar närmare efter kan det nästan vara vad som helst, även Andersson!
 
Det var inte meningen att mitt förra inlägg skulle bli i två versioner. Jag trodde jag hade tappat den första.  
 
Barbro: Jag, och Carla C, har kämpat länge med att finna var Margareta Danielsdotter kom från. Alltså hustrun till Olof Olsson (1740 - 1802) i Kastenshult, som var son till skomakaren i Saxhyttan. Margareta anges piga i Saxhyttan vid giftermålet 1765, senare uppges hon vara född 1739 i Karlskoga. Men vi kan inte återfinna henne där. Någon id??
 
Hälsningar
Bengt

59
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-12
« skrivet: 2004-11-11, 09:51 »
Hej -  
Tack för det, Carin - jättebra! Jag hade faktiskt lyckats missa dessa dödsnotiser.  
När det gäller Elin Larsdotter, det kan hända du har rätt. Jag ska kolla mer. Elin var i varje fall från Saxhyttan.  
Hälsningar
Bengt
P.S. Jag har nyss fått ny epostadress.

60
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-12
« skrivet: 2004-11-11, 09:43 »
Hej Carin
 
Tack för det, Carin - jättebra! Jag hade hittills missat de dödsnotiserna.  
Det gick kanske litet fort med Elin Larsdotters föräldrar. I husförshörslängden AI:1 står Olof och Elin i vad som ser ut som samma hushåll som Lars Samuelsson i Saxhyttan. I varje fall är Elin dotter till någon Lars i Saxhyttan. Vi får kolla det om igen.
Bengt
P.S. Jag har bytt epostadress nyligen

61
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-12
« skrivet: 2004-11-10, 21:03 »
Hej Barbro
Jag ser att vi följer varann i spåren, sökande efter anor till Olof Olsson och Catharina Carlsdotter i Kastenshult (gifta 1809).  
 
Det gäller nu Olofs farföräldrar. Här är vad jag har hittat hittills:  
 
Olof Hansson
Kerstin Mattsdotter
Gifta 1740 13/1 i Grythyttan
AI:4 pag. 229 (torpare inhyseshion på norra Saxhytte ägor)
Olof och Kerstin lever uppenbarligen 1753, men efter luckan i husförhörslängderna till 1771 är de försvunna. Jag vet inte hur länge de levde. Det är ju lucka också i dödboken.  
Barnen:  
Olof  född 1740 16/2, gift 1765 13/5 i Grythyttan
Anders, född 1742 1/2
Kerstin, född 1743 21/12
Hans, född 1745 11/5
 
Kerstins första gifte:
Sven Nilsson Barck, mjölnare i Saxhyttan, död 1737 19/11, uppges vara född i Hova (norra Västergötland) 1686 enligt åldersuppgiften
Kerstin Mattsdotter
Gifta 1730 21/5, Kerstin anges som piga i Saxhyttan vid giftermålet
AI:2, pag 133 och AI:3, pag. 3, pag. 5
 
Olofs första gifte:  
Olof Hansson
Elin Larsdotter
Gifta 1721 1/10, Olof uppges vara skomakare från Heden, Elin är hustru (d.v.s. änka) i Saxhyttan
AI:3, pag. 11
Elin dog 1739 9/5, Olof och Elin var barnlösa. Efter åldern var Elin född 1676.  
1740 AI:4 pag. 19 Heden östra en hustru Kerstin Hansdotter, uppges född 1705, gift med arrendator Olof Olsson, de flyttar till Saxhyttan 1742. En syster till Olof Hansson?
 
Elin Larsdotter var först gift med  
Lars Månsson i Saxhyttan (AI:1, pag. 3)
Elins föräldrar var Lars Samuelsson och Malin Persdotter i Saxhyttan.  
 
Så Olof H verkar komma från Heden, Grythyttans kyrkby. Spåren efter Kerstin Mattsdotter slutar i Saxhyttan 1730.  
 
Hälsningar
Bengt

62
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-16
« skrivet: 2004-10-15, 08:24 »
Barbro och Sven-Ove!
Tack för synpunkter.  
Ungefär när borde Annika Olofsdotter Lund vara född? Det låter onekligen som en syster till Christina. Vi får väl höra av oss igen när någon har hittat något mer som indikerar eller säkerställer vilka deras föräldrar är.  
Gåsborn/Lesjöfors låter som ett troligare spår för Jan Mårtenssons ursprung, tack för det!
Eftersom Jan Mårtensson flyttade från Sikfors 1746, borde man kanske se om han flyttade till Lesjöfors?
Hälsningar Bengt

63
Hällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-16
« skrivet: 2004-10-08, 12:58 »
Hej Barbro!
Detta berör också Anna-Lisa Göranssons inlägg från augusti i år.  
 
Jag har stött på smedfamiljen vid Sikfors bruk när jag tillsammans med Carla Corin i Alaska har sökt efter hennes anor.  
 
Smeden Johan/Jan Mårtensson med hustruns dotter Lisa Jansdotter (1725 - 1800) var gift sedan 1746 med torparen och sexmannen Jan Jansson i Gillershöjden. Jag har inte alla anteckningar framför (så jag återkommer), men jag har för mig att jag noterat en yngre bror till Lisa med namn Daniel.  
 
Vi har också funnit giftermålet 1724.  
Det finns en kommunionslängd (DII:1) för Hällefors 1737 - 46. Där finns Jan Mårtensson med, liksom Daniel Olofsson. Det är lätt att misstänka att denne Daniel är Jan Mårtenssons svåger.  
 
Senare saknas Jan Mårtensson i Sikfors, han finns i kommunionslängden fram till 1745 och i mantalslängden senast 1746. Så 1746 verkar familjen ha flyttat, förmodligen till något annat bruk.  
 
I letandet efter föräldrar till Jan Mårtensson och Christina Olofsdotter har jag noterat följande. Jag saknar dock bevis än så länge för att detta är rätt personer.  
 
Det finns en smed i Sikfors, Olof Persson, som gifter sig 1693 17/9 med Britta Johansdotter i Svanvik. Olof P. kallas hammarsmedsgesäll i giftermålsnotisen.  
 
Barn har jag hittills hittat:  
Elisabet, född 1698, döpt 2/2
Jan, född 1700 7/2
Catharina, född 1702 9/9
Anna, född 1703 26/2, - kan vara Annnika som efterlyses av Anna-Lisa Göransson
Johan, född 1703 8/4
De två sista är obegripliga, kan ha inte ha samma mödrar. Finns det två smeder Olof Persson vid Sikfors? Eller har smeden skaffat sig ett barn vid sidan om?? - Får kolla en gång till att det verkligen är samma år.  
 
Det finns en Mårten Johansson/Jansson i Silken, som får barn:  
Johan, född 1700 15/7. - Är det Jan Mårtensson i Sikfors?
Olof, född 1703 13/12
 
Hälsningar
Bengt

64
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-08
« skrivet: 2004-09-08, 11:20 »
Hej Ann-Catrine!
 
Skomakaren Göran Nilsson bodde i Viklandstorp under Bjurtjärns gård.  
Han gifte sig 1741 29/9 med pigan Margareta Jonsdotter från Sörby.  
 
Göran Nilssons föräldrar:  
Dessa är inte helt lätta att finna. Det står i vigselnotisen att Göran är dräng i Stensnäs. Man kunde då misstänka att han är son till bergsman Nils Jonsson och dennes hustru Kerstin Svensdotter därstädes. Det stämmer emellertid inte – dessa har ingen son Göran i födelseboken, ingen syns i husförhör/kommunionslängderna heller.  
 
Det föds emellertid en Göran Nilsson vid ungefär rätt tid. Jag kan inte länka ihop denne sammanhängande helt fram till 1741, men allt talar för att denne Göran Nilsson är den du söker. Han är född 1714 3/2 vid Åsjöhyttan. Föräldrarna är:  
 
Far: Nils Mattsson, även kallad Nils Bratt; född i Mörkvikstorp, brukare där från 1698, gift 1699 (mantalsl.), ca 1702 till Gamla Åsjöhyttan, ca 1707 till Skogsberg, ca 1712 åter till Åsjöhyttan. Död troligen före 1719. Nils figurerar i domboken 1696-97 för ”lönskeläge”.
Mor: Gertrud Persdotter, född 16(73) (efter åldersuppgift) i Åsjöhyttebacken, död 1728, begr. 15/9. Barn: Per 1700 13/9, Matts 1702 23/2 – gift 1724 – drunknad 1727, Göran 1704 9/1, Nils 1706 12/2, Hindrik 1709 6/2, Hindrik 1711 16/7 och Göran 1714 3/2.  
 
Farfar: Matts Göransson, masmästare, bergsman i Mörkvikstorp från 1673/74 till 1698 (död) (mtl.). Mörkvikstorp kallas även Västra Mörkviken (Mörkviken är då Östra Mörkviken), ej att förväxla med Viviken som på 1600-talet också ofta kallas Mörkvikstorp. Gift med
Farmor: Marit Larsdotter, 16(40)(åu) – 1708, begr. 26/4.  
Matts figurerar ibland i domboken, värst är anklagelsen från grannen Jon Bengtsson i Viviken 1678 för att Matts ska ha våldtagit dennes hustru Cecilia Håkansdotter.  
Jag är osäker på Matts och Marits härkomst, även om jag har en del funderingar.  
 
Morfar: Per Jonsson, bergstorpare i Åsjöhyttan (Backen) 1673/74 – 1683 (mtl.).  
Mormor: Elin Hindriksdotter, gift (2) 1684 med Ivar Hindriksson, 16(53) – 1713, begr. 4/10, från Stockviken, bergstorpare i Åsjöhyttebacken.  
 
Mormors far: Hindrik Johanssson, bergstorpare i Åsjöhyttan från ca 1642.  
Mormors mor: Marit Persdotter.  
 
Mormors farfar: Johan Matsson, bergsman i skatteköpta hemmanet Sandtorp (nära Åsjöhyttan) från ca 1630, levde 1676.  
Mormors farmor: Gertrud Hindriksdotter, dotter till Hindrik Engelbrektsson i Gammalkroppa.  
 
Margareta Jonsdotters föräldrar:  
Far: Jon Ivarsson, 16(81)(åu) – 1741 18/11 (fyra dagar efter dotterns bröllop), bergsman i Sörby. Gift 1711 8/10 med
Mor: Segrid Persdotter, 16(77)(åu) – 1749 2/7.  
 
Farfar: Ivar Arvidsson, död 1698, bergsman i Sörby. Gift med
Farmor: Karin Larsdotter, 16(50) (åu) – 1739. Gift (2) med Erik Olofsson, Sörby, 16(64)(åu) – 1754 20/9.  
 
Morfar: Per Nilsson, 16(33) (åu) – 1697, bergsman i Dalen (även kallat Dalåsen), gift ca 1666 med
Mormor: Elin Nilsdotter, 16(47) (åu) – 1705.  
 
Farfars far: Arvid Jonsson, förste brukare och bergsman i Sörby från ca mitten 1640-talet, upptaget på Herrnäs´ ägor, död 1705, begr. 30/4. Gift med
Farfars mor: Marit Enarsdotter
 
Farmors föräldrar, min gissning är Lars Mattsson i Åsbergsviken och Elin Nilsdotter.  
 
Farfars farfar: Jon Jordansson i Herrnäs, död ca 1652. Gift 1) ca 1615/18 med  
Farfars farmor: Marit Ivarsdotter, änka efter Anders Olsson i Herrnäs (nämnd 1610 – 12).  
Jon gift 2) efter mitten av 1630-talet med Ingfrid Persdotter från Mörkviken. Ingfrid omgift med Erik Håkansson, som blev nämndeman i Herrnäs.  
 
Farfars morfar: Enar Andersson, frälsebonde i Alkvettern från början av 1600-talet, död ca 1633. Troligen identisk med frälsebonden Enar i Gälleråsen på 1590-talet. Troligen gift två gånger. Gift (2?) ca 1606 med  
Farfars mormor: Sigrid Svensdotter, omgift med Anders Stensson (från Stubberud, Ölme sn.), som blev frälsetorpare i Skattkärrsedet. Sigrid var dotter till Sven och Marit Persdotter i Västankärr, Ölme sn.  
 
Farfars farfars far torde vara nämndeman Jordan Arvidsson i Brickegården (Brickegårdstorp), son till bonden Arvid i Brickegården på 1500-talet.
 
Hälsningar
Bengt

65
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-08
« skrivet: 2004-04-19, 21:43 »
Hej Stellan!
Efter ett påsklov har jag läst ditt meddelande.  
 
Din tolkning av vilka släktskapsförhållanden jag finner TROLIGA (obs!) är helt korrekt uppfattade. Ursäkta otydligheten!
 
Frälsetorpen under Alkvettern måste uppfattas som småbruk. De var frälse under Alkvetterns rå och rör enligt jordeböckerna. Bönderna eller torparna torde ha varit arbets- eller dagsverksskyldiga till inspektorn på herrgården (Alkvettern) i stället för att vara skattskyldiga till kronan. Flera av torpen dubblerades och fick två brukare efter ett tag.  
 
Vad man levde av, en forskningsuppgift i sig. Men det torde ha rört sig om en kombination av litet odling, jakt och fiske, litet kreatursskötsel m.m. Knappast skogsbruk i modern mening, skogen tillhörde herrgården. Vid gränsen till Karlskoga socken anlades två stångjärnshammare, Lannfors övre och nedre, till vilka det också hörde kolare.  
 
Jon Jonsson i Fallet vet jag inte mycket mer om. Han finns i mantalslängderna och är försvunnen från år 1700. Ingen aning om härkomst, namnet Jon är ganska vanligt och ger ingen vägledning. Han och hustrun får barn 1688 (Olof), 1690 (Jon, död 1698), 1693 (Per), 1697 (Enar) och Jon 1700. Fyra dopvittnen förekommer per tillfälle, men ger ingen hjälp om härkomsten.  
 
Alkvetterstorpen låg spridda i alla väderstreck (utom rakt söderut där sjön Alkvettern finns) från någon km till ca 5 km. Alkvetterns ägor bildar en triangel eller cirkelsektor med spetsen i norr och där ena benet är gränsen mot Karlskoga.  
 
Hälsningar
Bengt

66
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-08
« skrivet: 2004-04-08, 21:37 »
Svar till Stellan Larsson och Carin Wid?n m.fl.
Jag har flyttat över en diskussion som började i Karlskoga socken hit, eftersom den mer berör Bjurtjärns socken.  
 
Det gällde bl a anor till Sara Enarsdotter, som bodde i Åkviken, frälsetorp under Alkvettern.  
Saras far Enar Jonsson föddes 1697 19/4 i torpet Fallet under Alkvettern.  
 
Enars föräldrar var Jon Jonsson och hustru Ingiäl Enarsdotter. Jon var torpare i Fallet från ca 1687 till 1700, han levde i februari 1700, men Ingiäl är änka redan i 1700 års mantalslängd.  
 
Ingiäl Enarsdotter levde 16(60) (åldersuppg) till 1721, begr. 21/7 i Tåbäcken. Ingiäl var dotter till Enar Jonsson och Kerstin Larsdotter. I mantalsl. 1656 finns Enar Jonsson i Runsås, frälse under Alkvettern,  med hustru Kerstin hos Anders Jonsson, troligen Enars bror. Året innan finns bara pigan Kerstin i Runsås hos Anders.  
Enar upptar frälsetorpet Wallmo 1656, hustrun heter Kerstin, och han är kvar där till 1673/74.  
Efter mitten av 1680-talet dyker Enar Jonsson upp som nybyggare i Trättekärnshöjden, också under Alkvettern. Enar Jonsson avlider i Trättekärnshöjden 1705, begraven 31 mars, 94 åhr gammal (det låter så där tio år för gammalt). Hustrun Kerstin Larsdotter avled redan 1702, begr. 25/10, 93 åhr gammal (låter för gammalt).  
 
Från före 1621 till ca 1650 (mantalsl. m.m.) levde Jon Persson som frälsebonde i Alkvettern. Efter honom börjar gården Alkvettern omvandlas till säteri och ett betydande antal torp växer upp runt om. Flera av torparnybyggarna har patronym Jonsson, t.ex. Per Jonsson i Rishöjden (med sonen Enar Persson), Nils Jonsson i Runsås, Anders Jonsson i Runsås, Olof Jonsson i Lövbacken. Namnen Enar och Ingiäl förekommer bland deras barn. Så min GISSNING är att de, eller de flesta av dessa, är barn till Jon Persson i Alkvettern.  
 
Jon Persson delar Alkvettern med Enar Andersson,  som först är ensam i Alkvettern. Han tycks först ha bott i Gälleråsen (n. 1590, 1599), men bor strax efter sekelskiftet i Alkvettern och har gift om sig med en Segrid Svensdotter från Västankärr i Ölme socken (enligt domboken 1645 och 1662). Segrid gifte om sig ca 1633 med Anders Stensson från Stubberud i Ölme, som först bodde i Alkvettern, men senare flyttade till torpet Skattkärrsedet.  
Enars och Segrids barn är kända: Marit gift med Arvid Jonsson i Sörby, Karin gift till Linnebäck, Karlskoga, samt Olof Enarsson, nybyggare i Kyrksten, senare klockare när Bjurtjärn blev egen socken.  
Enars första gifte är okänt, men troligen var en dotter gift med Jon Persson, en dotter Kerstin gift med Per Persson i Mörkviken samt sonen  Anders Enarsson bergsman i Bregårdstorp, Karlskoga.  
 
Vallonsambandet gällde Göran Göransson i Hult, som föddes 1712 11/12. Han var son till Göran Mattsson och hustru Ingebor Tossengsdotter i Mörkvikstorp (16(72)- 1742 17/12), gifta 1702 annandag jul i Karlskoga.  
 
Ingebor var dotter till masugnsskrivaren Tosseng Svensson, bosatt i Lundedet, Karlskoga. Tosseng var son till Sven Vincentsson, rådman i Filipstad. En artikel i Släkt och hävd 1986, nr 3-4, sid. 208, refererar bl a till domboksprotokoll i Färnebo juni 1670 samt Filipstads rådhusrätt 1659.  
 
Sven Vincentsson var son till Vincent Touffar Toussentsson, köpman, rådman, borgmästare i Filipstad. Död i jan. 1669. Gift med Kerstin Svensdotter, död 12 post trinit 1674 (80 år).  
Toussaint är väl ett franskspråkigt namn.  
 
Till Stellan: Olof Olofsson, gift 1750 var från Åsbergstorp, Karlskoga, enligt giftermålsnotisen i Bjurtjärn.  
 
Hälsningar
Bengt

67
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-22
« skrivet: 2004-04-07, 21:51 »
Hej igen,  
Jag kan lägga till att Sara Enarsdotter från Åkviken gifte sig 1750 30/9 med Olof Olofsson från Åsbergstorp i Karlskoga. De finns med under Åkviken i husförhörslängden för 1758 - 63.  
 
Bengt

68
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-22
« skrivet: 2004-04-07, 21:18 »
Hej Stellan
 
Jag kan inte reda ut förbindelserna i Karlskoga åt dig, åtminstone inte för närvarande.  
 
Catharina Göransdotter: Om hon är född ca 1748 och är från Bjurtjärn, så finns där egentligen bara ett hushåll som är tänkbart. Det är frälsetorparen i Hult under Alkvettern Göran Göransson (1712 11/12 - 1767 6/3) och hans hustru Margareta Månsdotter (född 1717 27/3), gifta 1740 17/2 i Bjurtjärn.  
Vi får kolla Bjurtjärns födelsebok kring 1748 och se om det verkligen stämmer.  
Jag vet en del om Görans och Margaretas anor längre bak. Görans morfars farfar var vallon.  
 
Sara Enarsdotter saknas i Bjurtjärns födelsebok - jag har en avskrift hemma som sträcker sig fram till 1730.  
Hon var dotter till Enar Jonsson (1697 19/4 - 1761 26/10) och Maria Christoffersdotter (död 1765 12/9, uppges vara 78 år, kan vara överdrivet) i frälsetorpet Åkviken under Alkvettern.  
Enar och Maria fick barn i Åkviken 1727 28/1 (Kerstin) och 1728 15/11 (Maria). Däremot saknas vigseln mellan Enar och Maria, så den kan ha skett i annan församling, kanske Karlskoga, möjligen är då den äldre dottern Sara född där modern Maria kommer ifrån.  
Jag vet en del mer om Enar Jonssons härkomst. Hans morfars morfar var troligen frälsebonden Enar Andersson, först i Gälleråsen (slutet av 1500-talet), senare i Alkvettern (början av 1600-talet).  
 
Om vi kommer in mer på Bjurtjärn, bör vi kanske ta den diskussionen under den socknen.  
 
Hälsningar
Bengt

69
Allmänt / Kartor för gårdar runt och i Karlskoga
« skrivet: 2004-03-24, 21:02 »
Hej
Jag håller med Jan Wallander.  
Man kan ju köpa de blå och gröna kartorna, som ger en god bild av Karlskoga idag, men också förr, de flesta gårdar finns ju kvar. Lantmäteriets hemsida är en guldgruva, där man kan man också studera kartorna on line. Det brukar gå bra med litet övning.  
 
Under historiska kartor kan man under häradskartor, Örebro län, komma åt kartan från 1885, som är en guldgruva. Den ger en bild av så gott som varje gårdshus, som fanns på den tiden.  
Dessa finns också upptryckta i en facsimilupplaga. Det är säkert nästan ett dussin kartblad för att täcka upp hela Karlskoga. Jag tror de säljs på Värmlands museum i Karlstad om inte upplagan har tagit slut. Tel. 054 - 14 31 00.
Annars: pröva nätupplagan.  
 
Hälsningar
Bengt Nordstrand

70
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-20
« skrivet: 2004-03-09, 22:11 »
Hej!
Ett litet tillägg om paret Håkan Hindriksson och Karin Hindriksdotter i Stockviken.  
Håkan var son till Hindrik Folkesson i Stockviken (i dennes andra gifte).  
Men hustrun Karin var dotter till Hindrik Jönsson i Carlstorp, Bjurtjärn.  
Kan det ha varit härstamningen från bergshemmanet Carlstorp, Bjurtjärn, som motiverade att några av Håkans och Karins barn tog sig namnet Carlstedt?
 
Bengt

71
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-20
« skrivet: 2004-03-09, 20:38 »
Hej Bror!  
Jag har inget tillfredsställande svar.  
Men jag kände vagt igen namnet Carlstedt från mina forskningar i Bjurtjärns befolkning.  
Nu har jag kollat och ser att det namnet finns  bland några i byn Stockviken, ett kronobergsmanshemman med tre brukningsdelar.
 
Måns Jonsson tillträder en av de tre Stockviken-gårdarna 1740. Han gifter sig 26/10 med Annika Nilsdotter därifrån. Själv kommer han från Lanfors övre hammar. Måns avlider redan 1761 12/2 och änkan gifter om sig med 1762 12/4 med Petter Ersson från Åsjöhyttesågen.  
 
Näste brukare blir Måns Jonssons och Annikas son Nils Månsson (1750 - 1812), som gifter sig 1770 28/10 med Stina Petersdotter Carlstedt (hfhl) (1750 - 1795), i vigselnotisen kallad bruksidkaredottern Christina Carlstedt, allt enligt Bjurtjärns kyrkoböcker.
 
Redan i husförhörslängden för 1763 - 68 upptäcker jag emellertid att Peter Erssons och Annika Nilsdotters hushåll innehåller en Peter Carlstedt med (hustru får man utgå från) Maria Damstedt samt dotter Lisa.  
 
I hfhl. 1769 - 74 har Nils Månsson gift sig med Stina, som uppges vara född i Färnebo 1750. Dessutom finns där en piga Lisa Carlstedt uppgiven född 1756. Men Peter Carlstedt och hans dam är nu borta. I begravningsboken finner jag dock bruksIdk. Peter Carlstedt, Stockviken, död 1769 14/5, 45 år.  
 
Emellertid finns samtidigt på en av granngårdarna i Stockviken en dräng Johan Håkansson Carlstedt, anges född 1722, bortflyttar.  
Jag har misstänkt honom för att vara son till förre brukaren där, Håkan Hindriksson (16(72) efter åldersuppgift - 1739 29/10) och hustru Karin Hindriksdotter (16(76) (åu) - 1746 16/11). De fick en son Johan 1716 20/9. De hade också en son Petter, född 1721 19/5 i Stockviken. I så fall, har jag tänkt är det kanske han som tog sig namnet Carlstedt.  
 
Men det sista vet jag inte säkert. Och inte heller om det är din Peter Carlstedt. Det går kanske att luska vidare. Det stämmer ju inte helt med giftermålet 1746 med en Lisa Nilsdotter. Kanske han gifte om sig före mitten av 1760-talet?
 
Däremot har jag reda på anor till Stockviken-folken ytterligare några generationer bakåt. Det kan vi ta upp under Bjurtjärns socken vid tillfälle.  
 
Hälsningar
Bengt Nordstrand

72
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-08
« skrivet: 2004-02-13, 09:48 »
Hej Kjell och Krister
Tack för kompletteringarna.  
Roligt att ni uppskattade sommarspelen!
Hälsningar
Bengt

73
Hi
My grandfather, born 1883 in Örebro, started as filare at Köping-Hults verkstäder from about 1896, that was a railroad workshop. A filare was definitively working on iron with his tools.  
My grandfather later became steam-engine locomotive driver.  
Bengt

74
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-08
« skrivet: 2004-02-08, 13:31 »
Hej Ingegerd
 
Helena Jonsdotters äldre syster Kerstin, som bodde kvar i Djupnoret, var min ff mm fm m.  
Det stämmer att Helena var gift med den betydligt äldre Fredrik Lindeberg på Kväggen. Men hon  var inte kapten Lindebergs första hustru.  
Erik Lindberg hör till en annan familj, jag tror han kan ha med hemmanet Karlstorp i Bjurtjärn att göra.  
 
Du skriver inte vem du citerar, men jag tycker mig känna igen Bo Lindwalls antavla.
 
Jag kan säga litet om  
1) Helena Jonsdotters bakgrund;  
2) Fredrik Lindebergs giften, familj och relationer;  
och 3) Fredrik Lindebergs bakgrund;  
 
1) Helena Jonsdotter var dotter till Jonas Andersson och Maria Mårtensdotter i Djupnoret, ett bergsmanshemman i västra Bjurtjärn norr om Nässundet. Gården finns inte längre kvar, några lövträd visar var den legat.  
 
Jonas Andersson var född 21 jan. 1706 i Djupnoret, död 30 aug. 1773 i Djupnoret, Bjurtjärns sn., kronobergsman i Djupnoret, Bjurtjärns sn. Gift 29 sept. 1738 i Bjurtjärn med
Maria Mårtensdotter, från Väsby, Bjurtjärn, fosterdotter till Mårten Hallorsson, död 7 dec. 1788 i Djupnoret. Det finns två olika hypoteser om vilka Marias föräldrar var.  
 
Jonas var son till Anders Jonsson, född 16(72) (åu) i Dalbäcken, död 1715, begr. 27 mars., i Djupnoret, kronobergsman i Djupnoret.  Gift 1695 (mtl.) med Elin Månsdotter, född 16(71) (åu) i Djupnoret, död 27 apr. 1746 i Djupnoret. Gift (2) 30 jan. 1718 i Bjurtjärn med Carl Nilsson, född Fallet, Kroppa sn, omgift 1748 22 dec. till Åsjöhyttan.  
 
Anders Jonsson var son till Jon Nilsson, född 16(44) (åu) i Dalbäcken, Bjurtjärns sn, död 1707, begr. 7 apr., i Dalbäcken, kronobergsman i Dalbäcken.  Gift 1670 i Kristinehamn med
Britta Andersdotter, född 16(35) (åu), död 1707, begr. 9 juni, i Dalbäcken.
 
Elin Månsdotter var dotter tilll Måns Amundsson, född 16(27) (åu), var sannolikt ca tio år yngre, död 1711, begr. 9 apr., i Djupnoret, kronobergsman i Djupnoret. Gift 1662 (mtl.) med
Kerstin, död 1693, begr. 5 feb., i Djupnoret.
 
Jon Nilsson var son till Nils Jonsson i Dalbäcken, nämnd 1632 - 1651. Gift med
Marit Jönsdotter, gift 1) med Jöns, Dalbäcken, nämnd 1626 - 28.  
 
Måns Amundsson var son till Amund Jonsson, brukare i Galtskär, Lungsunds sn., senare i Djupnoret, Bjurtjärns sn. 1636/38 - 1659. Gift med Ingebor.  
   
Jonas Andersson och Maria Mårtensdotter hade tre barn, alla döttrar:  
1) Kerstin, f. 1739 24/2, gift med Sven Månsson, bergsman i Djupnoret;  
2) Catharina, f. 1743 26/8, antecknas senare som ofärdig;  
3) Helena, f. 1747 7/3, gift 1) med Fredrik Lindeberg på Qväggen, 2) 1785 med Nils Andersson, bergsman i Blinäs, sedan Stora Strömtorp, sist arrendator i Sulviken, Varnums sn.  
 2) Fredrik Lindebergs giften, familj och relationer;  
 
Fredrik Lindeberg var först gift 1745 med Agnes Olsdotter från Rönneberga i Skåne.  
Jag har inte fullständiga data om den första familjen.  
Men dottern Anna Stina Lindeberg, 1746 i Rönneberg - 1830 22/7 på Qväggen.  
Anna Stina var gift med majoren Kristoffer Eldh, 1732 16/5 - 1797 25/1. De hade många barn födda mellan 1767 och 1790.  
Anna Stina var känd som majorskan på Kväggen och skötte herrgården ensam från 1797.  
Ett av Bjurtjärns hembygdsförenings sommarspel handlade för några år sedan om henne och spelades på Kväggens gårdsplats.  
 
Fredrik Lindeberg och Helena Jonsdotter hade åtminstone fem barn, födda från 1767.  
Äldsta dottern Sara Lindeberg, 1767 26/3 - 1857 27/9, var gift med klockaren Peter Wikström i Bjurkärnstorp, 1758 7/4 - 1830 5/3.  
Övriga barn:  Lars, fänrik, drunknad;  
Agneta, död liten;  
Maria Kristina, gift med Jonas Olsson i Åsviken;  
Jonas Fredrik, 1777 - 1849, bosatt på Kväggen.  
 
Fredrik Lindeberg och Helena var ett par gånger (1768 och 1775) dopvittnen för svägerskan Kerstin Jonsdotters i Djupnoret barn.  
 
Jag har följt Karlskoga häradsrätts protokoll fram till 1730. Där förekommer Fredrik Lindeberg i en tidigare relation. (Han förekommer säkert flitigt hela sitt liv, men det har jag inte följt).  
Följande är ett citat ur tidigare anteckningar jag gjort om Fredrik Lindeberg och Kerstin Svensdotter:
 
Fredrik Lindeberg hade emellertid (minst) en kvinna till - före det första giftet. Inte så märkligt, i och för sig, men det ledde till en svit av framträdanden vid Karlskoga häradsrätt. 1726 20/11 föddes utom äktenskap en pojke, Petter, av bergsmansdottern Kerstin Svendotter från Sörby (på Herr-näs-halvön i Bjur-tjärn). Efter bekännelse fick fadren vara fältväblen Linberg, står det i födelsebo-ken. Kerstin själv var född 1697, jämnårig med Fredrik Lindeberg.  
 
Häradsrätten 8 mars 1727: Kerstin påstår att Fredrik Lindeberg lovat gifta sig med henne. Fältväbeln är inte närvarande utan på kompanimöte och svarar skriftligt att han inte kan gifta sig med henne på grund av hennes förda leverne och att hans mor är alldeles emot.
 
Häradsrätten 27 okt. 1727: Kerstin instämmer Fredrik Lindebergs mor, kaptenskan Kristina Engelbrecht (änka på Qväggen sedan 1708) att hon ska visa sina skäl att inte låta sonen gifta sig med Kerstin. Kerstin har ett consistorii protocolli från maj 1727 att Fredrik Lindeberg tillstått att han gjort henne med barn under äktenskapslöfte och att han för sin del vore nöjd låta äkten-skapet vinna sin fullbordan. Fru Engelbrecht har med sig två attester från personer som intygar att Kerstins dygd och ärbarhet icke var aktad. På ett gästabud hösten 1725 i Sörby hittades Kerstin i höstallet under samma fäll som en spelman. Några nämndemän och drängar berättade att Kerstin varit offer för illvilligt tal, men ingen visste säkert att hon varit med annan än Fredrik Lindeberg. Kerstin sa att han hade friat och gett henne ring och nämnden intygade att de länge varit ihop. Fredrik Lindebergs kapten hade däremot skrivit ett brev där han anhåller att fältväbel Lindeberg icke ska anmodas gifta sig med en lösaktig piga. Ärendet hänförs till nästa ting.
 
Häradsrätten 9 mars. 1728: Ärendet återupptas, nu med fältväbel Lindeberg närvarande. Han erkänner att han lovat äkta Kerstin, men hänvisar till sin mors häftiga motstånd och att Kerstin inlåtit sig med andra. Rätten tycker sig inte kunna tvinga fältväbeln, men Kerstin är missnöjd och överklagar till lagmanstinget.  
 
Häradsrätten mars 1731: Fältväbeln Fredrik Lindeberg är instämd för att han söker undan-dra sig vigseln med sin förlovade maka Kerstin Svensdotter sedan han blivit dömd att äkta henne, be-so-vit henne under äktenskapslöfte och låtit predikstolen lysa. Fältväbeln är inte närvarande men hävdar i en skrift att han visserligen är far till Kerstin första barn men inte till det senare, som hon framfött efter lysningen. Födseln skulle inte stämma med tiden då de var tillsamman. Kerstin invänder och fältväbeln inkallas till nästa ting.  
 
Häradsrätten okt. 1731: Det framkommer att Kerstin bor hos fältväbeln Lindeberg och det kan inte visas att hon varit med någon annan när han varit bortrest. Rätten friar Kerstin från Linde-bergs beskyllningar. Lagmansrätten har 10 aug. 1728 vid vite ålagt honom att äkta henne och i alla händelser har hon lika rätt som en trolovad fästmö. Eftersom Lindeberg inte kan fås att ingå detta äktenskap dömer rätten nu att, till dess han ingår äktenskapet, ska han försörja Kerstin och de två barnen.  
 
Kerstin Svensdotter gifter sig 1742 med änkemannen Per Jonsson vid Åsjöhyttan. Kerstin lever till 1769. Hennes och Fredrik Lindebergs son Petter Fredriksson blir bergsman i hennes föräldra-hemman Sörby.  
 
3) Fredrik Lindebergs bakgrund;  
Fredrik Lindebergs morfar var Friedrich Engelbrecht, som kommit från Tyskland, blev förste postmästare i Kristinehamn, senare tullinspektor, rådman och gästgivare. Han var gift med Margareta Persdotter Flygge och blev genom henne ägare till Ackkärrs och Matlångs bruk i Lungsunds sn.  
Fr. Engelbrecht fick 1674 4/11 kronohemmanet (tidigare kyrkohemmanet) Qväggen i gåva av Karl XI. FE bodde aldrig på Qväggen och avled april 1682.  
FE:s dotter Kristina Margareta Engelbrecht var gift med löjtnant Lars Lindeberg, 16(59) - 1708. De flyttade till Qväggen ca 1700. Madam Stina Engelbrecht stod för gården tills sonen Fredrik var redo att ta över.  
 
Hälsningar
Bengt

75
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-25
« skrivet: 2003-11-18, 18:26 »
Till Barbro Källström Eriksson  
och andra intresserade.  
Jag har tittat tillbaka på utbytet den 20 - 21 sept. och 14 - 17 oktober.  
 
Carl Gustaf Andersson, född 11/3 1820, är identisk med den CGA som anges som fader till Maria Olsdotters (f. 1812 12/1) oäkta barn: Anna Lisa Carlsdotter (f. 1841 1/7).  
Maria gifte sig 1846 med en Nils Nilsson, bosatta i Trösvattnet från 1854. Maria avled 1859 13/3 och Nils gifte om sig. Maria och Nils hade barnen Maja Stina, f. 1848 27/4, och Nils, f. 1855 7/4.  
 
Är det Anna Lisa, som du härstammar från, Barbro?
Anna Lisa blev fästequinna ca 1866 åt en Petter Andersson. De får två barn, men Petter rymmer till Amerika 1868! Det ena barnet har dött, men ena dottern, Anna Stina (f. 1867 12/11), lever ännu 1870.  
 
Carl Gustaf Anderssons farfar, Erik Persson, var född i Spjutberg, Karlskoga. Hans föräldrar var:  
Per Ersson i Spjutberg, 1729 11/4 - 1798 20/12, gift 1752 28/5 med Catharina Olofsdotter, 17(36) - 1819 25/12.  
Per Ersson var son till Erik Nilsson i Spjutberg, 16(99) - 1769 19/6, gift med Maria Persdotter.  
 
Stämmer detta med ditt, Barbro?
Hälsningar
Bengt

76
Grythyttan / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-25
« skrivet: 2003-10-14, 20:32 »
Carin Wid?n och Barbro Källström Eriksson
 
Hej! Jag forskar tillsammans med Carla Corin i Alaska efter hennes anor i bergslagen. En av dessa är Anna Olsdotter, f. 1816 2/10 i Kastenhult är en av dessa. Här följer vad vi har funnit hittills av Anna O?s anor.  
 
Generation II, Annas föräldrar:  
2. Olof Olsson, 1780 23/5 - 1838 11/8, Kastenshult, Grythyttan. Gift 1809 8/10 med
3. Catharina Carlsdotter, 1781 23/6 - 1845 20/5.  
 
Generation III:  
4. Olof Olsson, 1740 16/2 - 1802 9/9, först i Skålen, Hällefors, senast från 1769 i Kastenshult, Grythyttan. Gift 1765 13/5 i Grythyttan med
5. Margareta Danielsdotter, 1739 (husfhl) - 1813 2/2. Margareta uppges i husförhörslängderna vara född i Karlskoga, men är (hittills) inte funnen där.  
 
6. Carl Carlsson, 1752 21/1 - 1814 17/2, Bovik, Grythyttan. Gift 1774 16/10 i Hällefors med
7. Anna Jansdotter, 1749 9/5 - 1820 26/11.  
 
Generation IV:  
8. Olof Hansson, 1690 (husfhl) - ?, skomakare, Saxhyttan, Grythyttan. Gift (1) 1721 17/11 i Grythyttan med Elin Larsdotter (hennes andra gifte), 16(77) (åldersuppg) - 1739 9/5, barnlöst.
Gift (2) 1740 13/1 i Grythyttan med
9. Kerstin Mattsdotter, 1700 (husfhl) - ?, andra giftet. Gift (1) 1730 21/5 med mjölnaren Sven Nilsson Barck, Saxhyttan, 16(86) (åu) - 1737 19/11. Sven uppges vara från Hova (Västergötland).  
 
12. Carl Carlsson, 1718 14/2 - 1785 11/3, bergsman i Bovik, Grythyttan.  
Gift 1747 3/11 i Färnebo med
13. Catharina Olsdotter, 1730 17/3 - 1771 3/8.  
 
14. Jan Jansson, 1711 9/1 - 1790 28/4, Gillershöjden, Norra torpen, Hällefors.  
Gift 1746 6/1 med  
15. Lisa Jansdotter, 1725 18/12 - 1800 11/2.  
 
Generation V:  
24. Carl Jonsson, 16(82) - 1758 3/3, bergsman i Bovik, Grythyttan. Gift med
25. Karin Göransdotter, 16(84) - 1753 8/5.  
 
26. Olof Persson, bergsman i Yngshyttan (Önshyttan), Färnebo.  
Gift 1717 20 post trinit i Färnebo med
27. Annika Eriksdotter, död 1765 4/1.  
Olof var från Yngshyttan, Annika från Born (eller Båren, Bornshyttan), bergsmansbyar runt sjön Yngen.  
 
28. Johan Danielsson, död 1729 27/9, Gillershöjden, Hällefors.  
Gift 1707 17/4 i Hällefors med
29. Anna Mattsdotter, 16(87) - 1765 10/3.  
 
30. Johan Mårtensson, smed i Sikfors, Hällefors. Gift 1724 20 post trinit i Hällefors med
31. Christina Olofsdotter Lundh.  
 
Generation VI:  
48. Jon Carlsson, 16(44) - 1733 1/10, bergsman i Bovik, Grythyttan. Gift med
49. Anna Björnsdotter, 16(56) - 1735 29/3.  
Jon är säkert son till Carl Jonsson i Bovik.
Anna är dotter till Björn Nilsson och Karin Persdotter i Saxhyttan.  
 
50. Göran Zachrisson, död 1703 (husfhl), Heden, Grythyttan. Kan vara den profossen Göran Zachrisson jag stött på i domboken från 1680-talet. Gift med  
51. Elisabet Svensdotter.  
 
58. Matts Simonsson, Sången, Hällefors. Gift med
59. Lisa Persdotter.  
Matts torde vara sonsons son till Simon (Jakobsson) finne, förste brukare i Sången.
 
Hälsningar
Bengt

77
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-06
« skrivet: 2003-05-08, 16:45 »
Hej Cathe!
Jag har själv rötter i Herrnäs, med det ligger långt tillbaka i tiden, närmare bestämt från byns/gårdens grundläggning ca 1590 och fram till 1737.  
Jag har också släktingar som for med i den tidiga utvandringen till Amerika 1853 - 1854 från Karlskogabygden. Mycket av den utvandringen utgick ju från personer med anknytning till Herrnäs.  
Jag har också tyckt att själva gården, med husen och byns placering varit mycket tilltalande. (Jag har besökt platsen, som du förstår).  
Jag skulle gärna få kontakt, ha litet utbyte kring Herrnäs. Kanske få göra ett nytt besök någon gång i sommar om det passar.  
Dessutom måste jag gratulera till fyndet av brevet du berättar om, det låter fantastiskt att kunna rädda det ännu i denna sena tid. När det gäller personerna som du nämner skulle jag gärna hjälpa till. Jag bor i Karlstad och har ju tillgång till Bjurtjärns kyrkoböcker här, både på Arkivcentrum och Stadsbiblioteket. Tyvärr har jag mycket att göra just nu, så det kan inte bli förrän i bästa fall mitten av nästa vecka.  
Skulle du inte kunna ringa mig, hem: 054 - 18 99 61. Eller skicka epost till: nordstrand5@telia.com ?
Jag försökte svara dig personligen, men din e-post fungerade inte.  
Hälsningar
Bengt

78
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-04-25, 15:01 »
Till Krister!
Här är pusselbitar till Elin i Lövnästorp.  
 
2. Jon Olofsson, 1708 8/7 - 1780 19/4, bergsman i Lövnästorp.  
Gift 1) med Margitha Segfridsdotter, död 1728, begr. 1728 1/9. (Gifta i annan socken, kolla Lungsund, möjligen Karlskoga - det äktenskapet kan inte ha varat många månader!).  
Gift 2) 1731 26/9 med
3. Annika Larsdotter, 1711 23/1 - 1771 7/7.  
 
Jon Olofssons föräldrar:  
4. Olof Jonsson, död 1737, begr. 6/3. Bergsman i Lövnästorp.  
Vigselnotisen uppger att Olof är från Grytberg, Färnebo socken (Filipstad).  
Gift 1703 18/10 med  
5. Elin Månsdotter, 16(83) (åu) - 1728, begr. 5/5.  
 
Annika Larsdotters föräldrar:  
6. Lars Bertilsson, 16(68) (åu) - 1744 30/9, bergsman i Dalen (även kallat Dalåsen) från 1692 (mtl.). Gift 16(96) (mtl.) med
7. Ingiäl Hansdotter, 16(79) (åu) - 1750 10/7. Ingiäl är en dialektal form av Ingegerd.  
 
Elin Månsdotters föräldrar:  
10. Måns Jönsson, död 1701 (mtl.), bergsman i Lövnästorp 1666 - 1701 (mtl.). Gift med
11. Kerstin Nilsdotter, 16(43) (åu) - 1716, begr. 6/5.  
 
Lars Bertilssons föräldrar:  
12. Bertil Larsson, 16(27) (åu) - 1696, begr. 2/7, bergsman i Dalen 1662 - 1692 (mtl.).  
Gift 16(63) (mtl.) med  
13. Gunilla Andersdotter, 16(47) (åu) - 1712, begr. 12/6.  
 
Ingiäl Hansdotters föräldrar:  
14. Hans Nilsson, bergsman i Åsviken (också kallat Värningsviken) 1671 - 1687 (mtl.).  
Gift 16(71) (mtl.) med  
15. Anna Halvarsdotter, i livet åtminstone 1719. Gift 2) med Simon Eskilsson, 16(63) (åu) - 1727, begr. fjärdedag pingst, bergsman i Åsviken från 1688 (mtl.). Det andra äktenskapet var barnlöst.  
 
Måns Jönssons föräldrar:  
20. Jöns Biörsson, förste brukare i Lövnästorp 1643 - 1666/1672 (mtl.). Gift med
21. Ingiäl (mtl. 1650-talet).  
 
Anna Halvarsdotters föräldrar:  
30. Halvar Jonsson, död 1695, begr. 21/7, bergsman i Åsviken från ca 1642 (mtl.). Gift 1) med Karin (mtl. 1650-talet), död efter 1661 (mtl.). Gift 2) 16(64) (mtl.) med Marit Nilsdotter (dotter till nämndemannen Nils Ersson i Losseby). Anna måste vara född i första giftet.  
 
Jöns Biörsson i Lövnästorp är säkerligen son till  
40. Björn Månsson i Lövnäs, i olika längder 1610 - 1650. Denne är säkert son till förste brukaren i Lövnäs, Måns Håkansson (från 1580).
 
Hälsningar
Bengt

79
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-04-23, 21:28 »
Hej Krister!
 
Jag kanske kan hjälpa dig med några pusselbitar.  
 
Lena i Stensviken. Jag återkommer till Lövnästorp vid ett senare tillfälle.  
 
Lenas föräldrar:  
2. Nils Pålsson, från Östra Kärne, Karlskoga sn.. Gift 1752 15/3 med
3. Elin Ersdotter, född i Qväggestorp.  
Gift 1) 1740 9/11 med Olof Jonsson från Viviken. Masmästaren Olof Jonsson i Qväggestorp omkom i siönöd 1750 10/1.  
Nils Pålsson finns som masmästare med hustru i Qväggestorp i husförhörslängden 1758 - 1762, strukna därifrån, tillskrivna i Stensviken i samma längd.  
 
Giftermålsnotisen från 1752 lyder: /vigdes/ upsättaren Nils Påfwelsson ifrån Öst. Kärne, Carlskoga sochen, och änkan Elin Ersdotter ifrån Qwägstorp.  
I mitten av 1600-talet levde nämndemannen Påvel Jonsson i Kärne. Nils skulle möjligen kunna vara en ättling till honom.  
 
När det gäller Qväggestorp är det litet knöligt. Byn hade tre bergsmän i början av 1700-talet, två av dessa hette Erik, båda var sin dotter som hette Elin! Dessa Elin föddes 1716 respektive 1720.  
Den ena Elin var den som gifte sig 1) 1740 med masmästaren Olof Jonsson, och 2) 1752 med masmästaren Nils Pålsson.  
Den andra Elin gifte sig 1743 26/12 med Jan (Johan) Jonsson från Lanfors övre hammare. Denne levde 1717 1/3 - 1773 16/7, var skräddare i Qväggestorp. Hans hustru uppges vara född 1717 i husförhörslängden 1758 - 62.  
 
Elin Ersdotters föräldrar, huvudversion:  
6. Erik Olofsson, 1690 22/7 - 1756 4/8. Bergsman i Qväggestorp. Gift 1715 23/10 med
7. Ingrid Jonsdotter, 1690 9/6 - 1750 4/12.  
Erik och Ingrid hade dottern Elin, född 1720 28/2. Elin finns hos föräldrarna i husförhör 1739 - 1740. Jag har inte kollat de bevarade husförhören från 1744 och 1748, om det med hjälp av dem går att säkert identifiera vilken Elin som är vilken. .  
 
Elin Ersdotters föräldrar, reservversion:
Erik Mårtensson, 16(86) - 1760 24/11. Bergsman i Qväggestorp. Gift 1711 15/10 med  
Birgitta Månsdotter, 16(86) - 1765 17/9.
Erik och Birgitta hade dottern Elin, född 1716 13/9. Finns hos föräldrarna i husförhör 1739 - 1740. Hon är troligen den Elin, som gifter sig med skräddaren Jan Jonsson.  
 
Erik Olofssons föräldrar:  
12. Olof Nilsson, död 1719, begr. 1/3 (uppges vara 82 år, men 62 skulle kännas mer sannolikt), bergsman i Qväggestorp från 1689 (mantalsl.). Gift med  
13. Karin Persdotter, 16(67) (åldersuppg.) - 1748 16/4, uppges vara blind i dödsnotisen.  
 
Ingrid Jonsdotters föräldrar:  
14. Jon Olofsson, död 1699 (mantalsl.), bergsman i Granviken (mtl. 1675 - 1699).  
Gift (troligen 1686, mtl.) med  
15. Segrid Persdotter, 16(58) (åu) - 1747 13/7. Gift 2) 1699/1700 med Hans Jordansson (från Stens-viken), 16(72) (åu) - 1740 30/8, bergsman i Granviken, nämndeman och häradsdomare.
 
Olof Nilssons föräldrar:  
24. Nils Andersson, förste brukare i Qväggestorp från 1639, i mtl. till 1677, nämnd i dombok sept. 1682, är död okt. 1687.  
25. Elin (mtl. 1650-talet, 1681 - 83).  
 
Jon Olofssons far:
28. Olof Eriksson, bergsman i Ullvetterstorp från 1630 (mtl. 1632 - 1662). Nämndeman 1635/37 - 1671. Var död april 1671. Gift två gånger. Ena hustrun hette Ingrid.  
 
Segrid Persdotters far:  
30. Per, frälsebonde i Ullvettern, mtl. 1664 - 1690.  
31. Kerstin Arvidsdotter, 16(29) (åu) - 1713, begr. 15/3.  
 
Olof Erikssons far var
56. Erik (Olofsson?) i Qväggen, kronobonde, nämndeman. Nämnd 1610 - 1636.  
 
Per i Ullvettern var troligen son till
60. Anders Olofsson i Ullvettern (mtl. 1639 - 1650).  
 
Erik Mårtensson i Qväggestorps föräldrar:  
Mårten Larsson, 16(54) - 1724, begr. 8/3, bergsman i Qväggestorp 1679/80 - 1703 (mtl.).  
Marit Nilsdotter, 16(49) - 1720, begr. 17/1.
 
Birgitta Månsdotters föräldrar:  
Måns Larsson, 16(55) - 1716, begr. 25/6, bergsman i Nolby. Gift 1679/80 (mtl.) med
Britta Persdotter, 16(55) - 1736 27/2.  
 
Mårten Larssons föräldrar:  
Lars Mårtensson, död 1703, bergsman i Näs. Mer om honom (och hans farfar Sten Persson i Näs) tidigare under Bjurtjärn i Anbytarforum.  
Marit Eriksdotter, död 1706. Dotter till Erik Ivarsson i Bergsjö, Varnum.  
 
Marit Nilsdotters föräldrar:  
Nils Andersson i Qväggestorp, se ovan. - Elin
 
Måns Larssons föräldrar:  
Lars Eriksson, förste brukare i Nolby från 1654, troligen död 1669 (mtl.).  
hustru: Marit Jonsdotter, 16(30) - 1697. Dotter till Jon Jordansson i Herrnäs i dennes första gifte med Marit Ivarsdotter.  
 
Hälsningar
Bengt

80
Bellö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-23
« skrivet: 2003-03-04, 22:42 »
Hej
Det var litet intressant. På min mormors begravning 1958 (när jag var 15 år) hälsade jag på en släkting till min mormor, som hette Frank. Jag har senare, bl.a. via bouppteckning efter min mormors yngre bror, som dog barnlös, och alltså ärvdes av alla syskon och deras barn och barnbarn, hittat familjen Frank. Min mormor, Hildur, var dotter till stenhuggaren Anders Gustaf Carlsson (1849 - 1910) och dennes hustru Joh. Sofia Johansdotter (1850 - 1926), som bodde i olika stugor i Bellö (Carlsberg under Borstrulla) och i Ingatorp.  
En syster (Hilma) till min mormor var gift Berg i Ingatorp och hade många barn, varav en dotter var gift med en Axel R Frank, som levde i Järfälla vid tiden för bouppteckningen i fråga. Det var en son till denne som var på min mormors begravning.  
Kan han vara identisk med den Axel Rupert Frank, som nämns ovan?
Var ligger Björndal?
 
Hälsningar
Bengt

81
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-02-18, 22:54 »
Hej Carin Widén, Göran L och Carla!
Här kommer de ättlingar (descendants) till Anders Olofsson, som jag har anteckningar om, och som jag utlovat tidigare.  
Sådana här listor är ju normalt ofullständiga, så även här.  
Petter Jansson i Skarptorp, tabell 8, är min egen farfars morfars far (genom sonen Olof). Petters ättlingar har jag minst lika mycket till om, men få av dem bodde i Bjurtjärn.  
När det gäller den Catarina, som gifte sig till Jungfrubo, så är jag intresserad om någon av er så småningom kan bekräfta (eller ej) att det är rätt Catharina (den från Runsås) det är fråga om där. Giftermålsnotisen eller annat sammanhang ur husförhörslängder etc. Jag har tyvärr dåligt med tid att kolla själv den närmsta tiden.  
 
Hälsningar
Bengt
 
Tabell 1.  
Anders Olofsson, 1718 10/4 - 1792 22/1, frälsetorpare i Runsås  under Alkvettern.  
Gift 1744 7/10 med
Maria Johansdotter, 1718 - 1792 5/8.  
Barn:  
1. Catharina, 1745 21/3 - 1748 21/12
2. Johan, 1747 21/4 - 1820 6/5, torpare i Beckedaln under Bjurtjärns gård, inhyses i Runsås från 1814. Se Tabell 2.  
3. Olof, född 1748 30/12, se Tabell 3.  
4. Anders. 1750 1/12 - 1751 6/1 (av magsjuka)
5. Petter, 1751 13/11 - 1815, inhyses i Runsås från 1792, se Tabell 4.  
6. Catharina, 1753 26/12 - 1754, begr. 25/5 (okänd barnsjukdom)
7. Anders, 1755 29/3 - 1826 20/4, frälsetorpare i Runsås, se Tabell 5.  
8. Lars, född 1757 7/5, torpare i Rishöjden, se Tabell 6.  
 
Tabell 2.  
Johan (Jan) Andersson, 1747 1747 21/4 - 1820 6/5.  
Dräng i Åsjöhult 1768, i Herrsjötorp 1769 - 70, på Alkvettern 1770 - 71
Gift 1774 23/10 med Annika Persdotter (från Stockviken), 1751 - 1809 17/4.  
Bodde i Runsås 1774 - 77, i Ullvettern hos farbror Per Olsson 1777 - 79, i Runsås 1779 - 80.  
Torpare i Beckedaln, Bjurtjärns gårds ägor, 1780 - 1808, inhyses i Dalbäcken 1808 - 14, inhyses i Runsås från 1814.  
Barn:  
1. Anders, 1775 22/10 - 1845 13/1, brukare i Svartbäcken, Karlskoga, se Tabell 7.  
(Anm. Anders födelsedatum avviker från det av Göran L. angivna - personförväxling?)
2. Petter, 1777 10/9 - 1829 3/3, torpare i Lilla Skarptorp under Skarphyttan, Kroppa, se Tabell 8.  
3. Lars, född 1779 20/10, följd till 1810, se Tabell 9.  
4. Jan (Johan), född 1782 14/2. följd till 1836, se Tabell 10.  
5. Maria, född 1785, följd till 1800
6. Jonas, född 1787 26/2, följd till 1802
7. Anna, 1789 27/6 - 1855/61, gift med torpare i Fallet under Alkvettern, se Tabell11.
8. Britta, född 1791 14/12, följd till 1814
9. Stina, född 1794 25/1, följd till 1850, gift med torpare i Trättetjärnshöjden, från 1850 Engdalsbron, se Tabell 12.  
 
Tabell. 3.  
Olof Andersson, född 1748 30/12.  
Dräng i Alkvettern 1766/7 - 68, flyttar från Runsås 1769, vet inget mer.  
 
Tabell 4.  
Petter Andersson, 1751 13/11 - 1815.  
Dräng hos farbrodern Per Olsson, Ullvettern 1765 - 67, i Kväggen 1770 - 71.  
1792 återflyttar Peter Andersson från Karlskoga sn.och blir inhyses i Runsås,  
med hustru Maria Eriksdotter, 1747 - 1803.  
Barn:  
1. Stina, född 1782
2. Anders, född 1789  
 
Tabell 5.  
Anders Andersson, 1755 29/3 - 1826 20/4.  
Dräng i Storbergstorp 1771 - 72, hos Per Olsson i Ullvettern 1772 - 73, i Smedstorp 1773 - 74.  
Gift 1782 3/11 med Maria Persdotter, från Spjutberg, Karlskoga sn., 1764 enl. Bjurtjärns hfhl. - 1815 17/12.  
Frälsetorpare i Runsås.  
Barn:  
1. Anders, 1785 14/2 - 1849 24/2, torpare i Runsås.  
2. Carl, 1787 11/8 - 1793
3. Olof, född 1789 3/12, i Hollsjötorp och Immen, Karlskoga sn., följd till 1855
4. Maria, född 1792 1/1, följd till 1815
5. Lars, född 1794 1/3, död
6. Carl, född 1796 11/3, död
7. Johan, född 1798 20/6, död
8. Catharina, född 1802 5/3, gift (när?) med Lars Olsson i Jungfrubo, Karlskoga sn.  
9. Carl, 1805 2/7 - 1806
 
Tabell 6.  
Lars Andersson, född 1757 7/5, följd till 1810
Gift 1) 1789 24/11 i Karlskoga med Catharina Persdotter från Spjutberg, Karlskoga sn., död ca 1799 (hfhl.)  
Bosatt i Runsås 1789 - 91, därefter torpare i Rishöjden, Karlskoga sn. Anm: Rishöjden ligger precis på sockengränsen mellan Bjurtjärn och Karlskoga. öster om Alkvettern, och har räknats än till det ena och än till det andra, men stannar  till sist i Karlskoga.  
Barn:
1. Maria. född 1790 17/?
2. Cajsa, född 1794
3. Olof, född 1798
Gift 2) med Maria Svensdotter, född 1770 (hfhl.)
4. Peter, född 1801
5. Lars, född 1803
6. Sven, född 1805
7. Anna, född 1809
 
Tabell 7.  
Anders Jansson, 1775 22/10 - 1845 13/1.  
Gift ca 1800 med Maria Persdotter, 1776 18/4 - 1841 30/10, fosterdotter till Olof Olsson i Jungfrubo, Karlskoga sn.  
Anders var brukare i Jungfrubo från 1800, flyttade mellan 1806 och 1831 till Svartbäcken, Karlskoga sn-  
Maria Persdotters barn:  
Maria Persdotter, född 1792
Anders´ och Marias gemensamma barn:  
1. Anders, född 1801
2. Olof, född 1803
3. Anna, född 1807 26/9, gift med Olof Olsson, till Karlsdal 1832.  
4. Jan, född 1810 26/4
5. Petter, född 1812 27/9, brukare i Svartbäcken 1843 - 79
6. Britta, född 1815 6/11
7. Carl, född 1820 10/4
 
Tabell 8.
Petter Jansson, 1777 10/9 - 1829 3/3.  
Dräng hos farbror Anders Andersson i Runsås 1795, i granngården i Runsås 1796 - 97, i Stockviken 1798, hos farbror Lars Andersson i Rishöjden 1802 - 03, i Lofallsängen, Karlskoga 1803 - 04.  
Gift 1806 18/1 i Grythyttan med Maria Mattsdotter, 1779 14/3 - 1853 28/3.  
Bodde vid Trösvattnet, Grythyttan 1805 - 06, vid Flosjönäs, Grythyttan 1806 - 08, vid Tröshyttan, Grythyttan 1808 - 10, i Spångtorp, Grythyttan 1810 - 11. Torpare i Lilla Skarptorp under Skarphyttan, Kroppa 1811 - 29.  
Barn:
1. Anna Pettersdotter, 1805 12/11 - 1893 6/10 i Filipstad. Gift 1829 med Jan Jansson, 1801 6/8 - 1876 12/8, torpare i Lilla Skarptorp.  
2. Maria, 1807 12/11 - 1808 22/11 (koppor)
3. Jan Pettersson Nyberg, 1809 8/12 - 1857 10/11 i Grythyttan.  
4. Maria Pettersdotter, 1812 14/1 - 1893 15/4 i Bjurtjärn. Gift 1835 med Olof Andersson, 1810 9/10 - 1892 6/9 i Bjurtjärn.  
5. Stina Pettersdotter, 1814 12/2 - 1903 18/12 i Kvistbro.  Gift 1842 9/10 med Lars Persson, 1815 3/8 - 1901 10/2.  
6. Olof Pettersson, 1816 26/5 - 1910 15/3 i Örebro.  
7. Lisa Pettersdotter, 1818 7/8 - 1880 20/4 i Varnum. Gift 1853 med Carl Andersson,  
8. Jonas Pettersson Sten, 1820 24/5 - 1874 6/12 i Grythyttan.  
9. Anders Pettersson, 1823 12/4 - 1900 28/12 i Kroppa.  
10. Petter, 1825 27/8 - 1826 26/4.  
 
Tabell 9.  
Lars Jansson, född 1779 20/10, följd till 1810.  
Dräng i Bjurvik 1796 - 98.  
Gift 1803 26/12 med Maria Nilsdotter, född 1780.  
Brukare i Dalbäcken till 1810.  
 
Tabell 10.  
Jan Jansson, född 1782 14/2. följd till 1836.  
Dräng i Åkviken 1797 - 99.  
Gift 1805 27/12 i Grythyttan med Maria Ersdotter
Brukare i Dalbäcken, Bjurtjärns sn. ca 1810 - 14, i Norra Kärret. Lungsunds sn. 1814 - 36, flyttar till Fågelvik 1836.  
Barn:  
1. Magnus, född 1805 25/7
2. Jan, född 1811 7/9
3. Erik, 1814 25/5 - 1816 3/9
4. Kajsa, 1819 23/4 - 1819 5/5
 
Tabell 11.  
Anna Jansdotter, 1789 27/6 - 1855/61
Gift med Olof Olsson, 1792 6/7 - 1867 12/12, torpare i Fallet under Alkvettern
Barn:  
1. Anna, född 1818 29/6, till Kroppa 1846
2. Stina, född 1820 6/3, följd till 1837
3. Maria, född 1822 2/3 - 1828 12/7
4. Cajsa, född 1824 5/4, följd till 1855, uppges vara sjuklig
5. Olof, född 1826 25/4, torpare i Fallet, följd till 1870
6. Maria, född 1828 25/12, oäkta barn 1853 och 1869, bodde i Fallet ännu 1870
7. Carolina, född 1832 12/3 - 1834 31/8
8. Anders, född 1835 1/2, följd till 1865
 
Tabell 12.  
Stina Jansdotter, född 1794 25/1, hon uppges vara ofärdig.  
Hos fadern i Runsås 1814 - 20, piga hos syster Anna i Fallet 1820 - 23, piga i Nyttorp till 1830, åter till Anna i Fallet 1830.  
Gift ca 1830 med Olof Larsson, född 1806 19/11.  
Dräng i Runsås till 1833, torpare i Trättetjärnshöjden 1833 - 50, från 1850 i Engdalsbron under Alkvettern.  
Barn:  
1. Olof, född 1831 11/7, död
2. Anna Lisa, född 1832 21/9, följd till 1850.  
3. Lars Johan, född 1835 23/9, följd till 1850.

82
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03
« skrivet: 2003-02-12, 23:52 »
Hej
I en diskussion kring Anders Olofssons i Runsås anor, som förs under Bjurtjärns socken, har inkommit några inlägg kring Bregården och Lämås på 1600-talet.  
Meddelat för den intresserade.  
Hälsningar
Bengt N.

83
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-02-12, 23:49 »
Hello Carla
I will make some additional notes to Göran?s ancestral tables for Anders Olofsson in Runsås.  
I will send you a translation by ordinary email to avoid this taking too much space.  
Bengt
 
Hej Göran
 
Här kommer litet kompletteringar till Anders Olofssons i Runsås anor. Jag sänder en engelsk översättning till Carla.  
Eftersom detta delvis berör Karlskoga snarare än Bjurtjärn, sätter jag in en blänkare under Karlskoga.  
Jag börjar bakifrån den här gången, med Anders Olofssons ff ff:  
 
Gunnar Jönsson, brukare i Bregården (idag Bredgården i centrum av Karlskoga).  
Mantalslängder m.m.: Gunnar nämns första gången 1610, företrädaren Olof Olofsson finns kvar parallellt till 1621, Gunnar är i mantalslängden sista gången 1650.  
Domboken: I den reviderade domboken från 1621 finns Gunnar med bland nämndemännen. Han avgår som nämndeman 1631. Han väljs till fjärdingsman 1630 och är kvar som sådan ännu 1648. Gunnar förekommer flitigt vid tinget.  
Gunnar Jönsson har varit gift två gånger: 1646 i maj är han ogift (änkeman), men anklagas för lönskeläge med änkan Marit väverska från Västergötland. I nov. 1662 har Gunnar dött och efterlämnas änkan Anna Simonsdotter, tidigare gift i Stensviken. I juni 1663 nämns skifte av arvet mellan barnen Nils Gunnarsson i Bregården och hans syskon Olof, Karin, Gunilla och Kerstin.  
 
Gunnar Jönssons son:  
Olof Gunnarsson, förste brukare i Lämås, Karlskoga sn., upptaget 1646, i mantalslängd till 1673.  
En son till Gunnar Jönsson i Bregården vid namn nämns i en längd över manspersoner 1641, samt i domboken juni 1663. Det finns en annan Gunnar i Karlskoga vid rätt tid, Gunnar Eriksson i Vibäck, men inget tyder på att denne har en son Olof.  
Olofs hustru: Karin (mantalsl. 1650-talet). Hon kan tidigare ha varit gift med en Per, eftersom mågen Jon Arvidsson i Lämås  är gift med en Kerstin Persdotter.  
 
Olof Gunnarssons son:  
Johan Olofsson, 16(47) - 1706 13/1, brukare i Lämås, Karlskoga sn. från 1673/74 (mtl.). Johans födelsedatum bygger bara på åldersuppgiften och är osäkert.  
Hustru: Karin Eriksdotter.  
Johan Olofssons barn: Gunnar (1681), Olof (1683), Karin (1685), Per (1687), Bengta (1689), Erik (1693), det finns också en son Jöns.  
 
Johan Olofssons son:  
Olof Johansson gifter sig 1707 1/11 med Ingrid Håkansdotter i Runsås, Bjurtjärns sn.  
Olof blir frälsetorpare i Runsås.  
 
Ingrid Håkansdotters föräldrar:  
Håkan Andersson, frälsetorpare i Runsås från 1686 (mtl.).  
Karin Olofsdotter, 16(44) - 1713, begr.  22/11.  
Håkan gifter om sig 1719 med änkan Maria Börjesdotter och flyttar till henne i Östra Kejåsen, Karlskoga sn. Jag vet inte exakt när han dör (han nämns i domb. 1722).  
 
Håkan Andersson hade två systrar:  
Ingiäl Andersdotter, gift med Erik Simonsson, också i Runsås, samt  
Bengta Andersdotter, gift till Lövbackarna, också torp under Alkvettern.  
Av allt att döma är dessa barn till Anders Jonsson i Runsås, enl. mantalsl.torpare i Runsås från 1653 - 86, gift kring 1660. Hustrun är väl den gumma Karin Olofsdotter i Runsås, som avlider 1720, begr. 14/4, 95 år gammal, vilket nog är överdriven ålder.  
 
Diverse namnförhållanden leder till antagandet att Anders Jonsson är son till Jon Persson, brukare på frälsehemmanet Alkvettern. Anders ser ut att ha en bror Enar Jonsson (senare i Wallmo, Fallet och slutligen Trättekärnshöjden). Per Jonsson i Rishöjden har en son Enar Persson.  
I början på 1600-talet finns en bonde Enar Andersson i Alkvettern, som är gift med Sigrid Svensdotter, som kommer från Västankärr i Ölme sn. (hon blir omgift med Anders Stensson, som flyttar till Skattkärrsedet). Enar Andersson verkar ha flyttat till Alkvettern från Gälleråsen, Karlskoga sn., där han finns på 1590-talet. Han är trolig fader, i ett tidigare gifte, till Kerstin Enarsdotter, gift med Per Persson i Mörkviken, och till Anders Enarsson i Bregårdstorp. Min gissning (obs!) är att Jon Persson i Alkvettern är gift med ännu en dotter i första giftet till Enar Andersson.  
 
Det får räcka för den här gången.  
Hälsningar
Bengt

84
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-02-09, 20:53 »
Hej Göran!
Här kommer fortsättning på mitt svar den 23 jan.  
 
Om vi gör ett barn till Erik Andersson i Hedås, så får vi:  
 
Generation I:  
2. Erik Andersson, Hedås, gift 1775 26/2 med  
3. Catharina Jonsdotter  
 
Generation II:  
4. Anders Jonsson, 1721 23/7 - 1773 13/4 (dog i feber, möjligen rödsotsepidemin), Hedås. Gift 1749 29/9 med  
5. Annika Ersdotter, född 1729 10/6 (i Näs)  
 
6. Jonas Svensson, 1721 8/11 - 1761 20/9, Värnsvikstorp. Gift 1749 15/5 med  
7. Sara Johansdotter, född 1718 25/7. Gift 1) 1739 30/9 med Hindrik Persson fr. Ullvettern, 1713 15/9 - 1747 3/12, Värnsvikstorp. Gift 3) 1764 26/12 med Lars Bertilsson fr. Kexsund.  
 
Generation III:
8. Jonas Eriksson, 16(77) (åu) - 1754 13/3, bergsman i Smedstorp1709, i Hedås från 1710.  
Vid det första giftet uppges Jonas komma från Filipstad. Gift 1) 1709 24/10 med Cecilia Hindriksdotter (fr. Smedstorp), levde 1711 29/7 (tvillingfödsel). Gift 2) 1712 24/6 med  
9. Elin Andersdotter, 16(86) (åu) - 1762 15/12.  
 
10. Erik Nilsson, 1693 27/8 - 1758 16/12, bergsman i Näs.  
Gift 1) 1724 11/10 med 11.
Gift 2) 1751 23/1 med Kerstin Eriksdotter (fr. Stensviken)  1711 29/10 - 1766 27/7.  
11. Birgitta Eriksdotter, 17(02) (åu) - 1746 30/8. Kan inte finna i födelseboken, men finns i kommunionslängd hos föräldrarna i Stockvikstorp fr.o.m. 1711.  
 
12. Sven Jonsson, 1698 5/4 - verkar ha avlidit någon gång 1758/61, bergsman i Dalen (även kallat Dalåsen). Gift 1720 23/10 med
13. Karin Persdotter, 1699 1/4 - 1761 25/8.  
 
14. Johan Jacobsson, 16(87) (åu; bör vara född senare, senast 1696) - 1741 31/10, brukare i Värnsvikstorp. Gift 1717 29/10 med
15. Margitha Mattsdotter, 1691 24/10 - 1763 3/12.  
 
Generation IV:
18. Anders Nilsson, 16(55) (åu) - 1735 15/7, bergsman i Qväggestorp. Gift 16(85) (mtl.) med
19. Britta Olofsdotter, 16(53) (åu) - 1738 13/2.  
 
20. Nils Larsson, 16(49) (åu; kan vara född ca 10 år senare) - 1736 20/1, bergsman i Näs. Gift 16(91) (mtl.) med  
21. Karin Eriksdotter, 16(60)(åu; bör vara född ca 1670) - 1736 17/4.  
 
22. Erik Eskilsson, 16(52) (åu) - 1738 20/11, bergsman i Stockvikstorp (även kallat Norra Stockviken). Gift 1) 16(82) (mtl.) med 23.  
Gift 2) 1715 23/10 i Lungsund med Sara Olovsdotter (fr. Bjurön, Lungsund), 16(69) (åu) - 1753.  
23. Ingrid Gustavsdotter, 16(60) (åu) - 1714, bgr. 26/9.  
 
24. Jon Jonsson, 16(64) (åu) - 1735 2/8, bergsman i Viviken. Gift 16(92) (mtl.) med
25. Karin Svensdotter, 16(71) (åu) - 1739 30/8.  
 
26. Per Persson, 16(69) (åu) - 1734, bgr, 22/12, bergsman i Dalen (Dalåsen).  
Gift 16(96) (mtl.) med
27. Elsa Larsdotter, 16(73) (åu) - 1736 8/3. .  
 
28. Jacob Johansson, 16(56) (åu) - 1737 2/2, brukare i Näs (mtl: 1692 - 98), i Bjurtjärns krogen (1698 - 99), fattig i Näs (1699 - 1700), skräddare i Fallet under Alkvettern 1700 - 03, skräddare i Näs 1703 - 1707/08, skräddare i Värnsvikstorp från 1707/08.  
Utförligare i mitt inlägg den 14 jan. 2001.
Gift senast 16(92) (mtl.) med  
29. Ingiäl Larsdotter, 16(55) (åu) - 1745 4/8. Sista barnet föds 1709, det känns rimligt att Ingiäl är född ca 10 år senare än vad åldersuppgiften ger. Även mannen kan vara yngre.  
 
30. Matts Gustavsson, 16(57) (åu) - 1726, bgr. 16/1, bergsman i Sandetorp. Utförligare i mitt inlägg den 14 jan. 2001.  
Gift 1) 16(90) (mtl.) med 31.  
Gift 2) ca 1710 med Birgitta Olofsdotter.  
31. Sara Nilsdotter, 16(73) (åu) - 1710, bgr. 13/3.  
 
Generation V:
36. Nils Andersson, förste brukare i Qväggestorp, upptaget 1639. Gift med
37. Elin (namn i mtl. 1650-talet; änka Elin fr. 1681 (mtl.)).  
 
40. Lars Mårtensson, 16(05) (åu; bör vara 20 år (!) yngre än så) - begr. mars 1703, bergsman i Näs. Vikarierade som nämndeman, bl.a. 1680. Uppges i domb. 1691 ha varit kyrkvärd.  
Gift 1648 5:e eft. trefald. i Varnum/Kristinehamn med  
41. Marit Eriksdotter, 16(24) (åu) - 1706, bgr. 23/12.
 
Efter Karlskoga domb. mars 1720 är Nils Larsson i Näs måg till änkan Britta Sigfridsdotter i Brunnstorp. Detta stöds av flitiga dopvittnesutbyten mellan Nils Larssons familj i Näs och Erik Olofssons och hans mågars familjer i Stackefallet (även kallat Brunnstorp).  
42. Erik Olofsson, 16(39) (åu) - 1713, bgr. 25/10, bergsman i Stackefallet. Var fjärdingsman (nämns april 1671, avgår 1680), nämndeman 1673 - 93, riksdagsman för Karlskoga 1676 och 1680. Gift 16(70) (mtl.) med
43. Britta Sigfridsdotter, 16(52) (åu) - 1729, bgr. 17/8.  
 
44. Eskil Persson, var i livet 1693 (domb.), först i Mosserud (även kallat Flottuva), Lungsunds sn., bergsman i Stockvikstorp (även kallat Norra Stockviken) 1656 - 82. Se även mitt inlägg den 14 jan. 2001.
Gift 1653 (mtl.) med
45. Karin Gunnarsdotter (med förnamn i mtl. på 1650-talet, i domb. 1660 och 1688).  
 
46. Gustav Johansson, levde till 1705, begr.3 dec., bergsman i Sandetorp (mtl. 1655 - 84). Nämnd i domb. fr. 1649, i mantalsl. fr. 1652. Utförligare i mitt inlägg den 14 jan. 2001.  
Gift 16(55) (mtl.) med  
47. Britta, namn i 1650-talets mantalslängder.  
 
48. Jon Bengtsson, bergsman i Viviken 1664 - 89 (mtl.), levde okt. 1698, var död maj 1700 (domb.). Jon fick fasta på skattehemmanet Viviken i okt. 1663, som han köpt av bröderna Erik, Jon och Nils Perssöner från Mörkviken, som upptagit Viviken, som ursprungligen hette Mörkvikstorp (En granngård upptogs med samma namn, vilket kan förvilla).  I Karlskoga domb. april 1667 intygas Jon ha bott i socknen i 20 år och att han är född i Västergötland.  
I domb. april och sept. 1678 anklagas grannen Matts Göransson i Mörkvikstorp för att vid två tillfällen ha misshandlat och våldtagit Jons hustru Cecilia.  
I domb. okt. 1689 intas en testamentsdisposition, som nämner Jons andra hustru Elsa. I okt. 1698 förordnar han sonen Jon Jonsson att överta hemmanet.  
Gift 1) 16(64) (mtl.) med 49.  
Gift 2) med Elsa, nämns okt. 1689 för stor flit, trohet och arbete gentemot Jon Bengtsson. .  
49. Cecilia Håkansdotter, andra giftet, avlider mellan april och september 1678. Nämns i mtl. i Stensnäs 1655 och -56. Gift 1) 16(56) med Jon Olofsson, son till Olof Persson i Stackefallet, brukare i Bjurtjärn 1657 - 64 (mtl.), där han avled. Barnen i detta gifte nämns senare som styvbarn till Jon Bengtsson i Viviken.  
 
Jon Jonssons svärmor nämns i kommunionslängden i Viviken och i dödboken.  
51. Karin Svensdotter, 16(34) (åu) - 1720, begr. 28/2.  
 
52. Per Nilsson, 16(33) (åu) - 1697, bgr, 13/6, bergsman i Dalen (Dalåsen) 1666 - 92 (mtl.).  
Gift 16(66) (mtl.) med
53. Elin Nilsdotter, 16(47) (åu) - 1705, begr. 17/9.  
 
54. Lars Engelbrektsson, 16(35) (åu) - 1703, begr. 19/7, bergsman i Granviken 1673/74 - 1692 (mtl.). - Gift med  
55. Karin Larsdotter, 16(38) (åu) - 1716, begr. 23/9.
 
58. Lars Mårtensson = 40.  
59. = 41.  
 
60. Gustav Johansson = 46.
61. = 47.  
 
62. Nils Persson, 16(39)(åu) - 1724, begr. 26/4, brukare 1675 - 96 av Bjurtjärns gård, som ägs av kyrkoherden i Karlskoga. Han är också kyrkvärd. Han köper tidigare frälsehemmanet Bresätter (även kallat Högskog) när kyrkoherdens änka vill bosätta sig i Bjurtjärns gård. Han flyttar till Bresätter 1696, får fasta på köpet 1705.  
Gift med
63. Ellika Persdotter, 16(39) (åu) - 1718, begr. 28/12.  
 
Generation VI:
 
80. Mårten Stensson. Jag har inget belägg för denne. I Karlskoga domb. aug. 1652 nämns Lars Mårtenssons farfar Sten Persson och farbror Per Stensson, båda i Näs.  
 
82. Erik Ivarsson, brukare i Bergsjö, Varnum, i mtl. 1632- 65. Erik begraven i Varnum / Kristinehamn 1672 28/4. Han nämns i Ölmehärads domb. 1633 (belägrat sin legopiga), 1640, 1642, 1649 (arv efter fadern).
 
84. Olof Persson, förste brukare i Stackefallet, upptaget 1632 (jordeb. 1636), efterlämnad änka nämns okt. 1669, levde i vart fall till 1668 (mtl.). Anges vara klockare i mantalsl. 1653, kyrkvärd i sockenst. 1658 och senare.  
Gift 1) med 85.  
Gift 2) 1659/60 med Annika Olofsdotter, dotter till Olof Persson i Östervik, Karlskoga sn. (framgår i domb. maj 1674). Gift 2) 16(70) (mtl.) med Erik Olofsson i Ullvetterstorp.  
85. Karin (med namn i 1650-talets mtl.), avled 1659/60 (mtl.).  
   
86. Sigfrid Persson, brukare i Flottuvan (även kallat Mosserud), Lungsunds sn. Levdde 1682 (mtl.), men var död sept. 1685 (Karlskoga domb.) då arvet till änkan och barnen behandlas.  
1663 nämns att han brukat faderns gård i 18 år.  
Gift med  
87. Karin Halvarsdotter, begr. dom. miseric. 1690.  
 
88. Per Simonsson, ägare och brukare i Mosserud (Flottuva), Lungsund (från 1643, tidigare i Karlskoga), nämns i boskaps- och mantalsl. 1626 - 55. Förekommer ofta i domboken. Per lever 1663, då testamentet införs i domboken. Arvskiftet äger rum 29 aug. 1670 (domb.).    
Mosserud/Flottuvan-folket har berörts flera gånger också i diskussioner under Lungsunds socken.  
 
90. Gunnar Olofsson, Lungsund, Lungsunds sn. (från 1643, tidigare Varnums skogsbygd).  
Nämns i boskapsl. 1626 och senare.  
 
92. Johan Mattsson upptas i mantalslängderna för Sandetorp 1630 - 1659/60. Sandetorp skatteköptes från krono 1630. Johan förekommer i diverse ärenden i Karlskoga domb. 1631 - 1662. Johan var riksdagsombud för Karlskoga 1652 och var fjärdingsman (1653). Johan hade kvarn vid Åsjöhyttan. I Karlskoga domb. sept. 1696 nämns att Johan och hustrun avled för ca 20 år sedan, i så fall kring 1676.  
Gift med  
93. Gertrud Hindriksdotter
 
98. Håkan Olofsson, upptagen i mantalsl. för Stensviken 1628, förste brukare i Stensnäs, som upptogs 1630, och som han brukade till ca 1660 (mtl.). Håkan levde ännu 1678 (domb.)
Gift med
99. Anna (nämns med namn i mantalsl. under 1650-talet).  
 
110. Lars Jonsson, brukare i Granviken till 1666 (mtl.). En Lars är brukare i Lövnäs 1666 - 75 (mtl.) och följs av en Nils Larsson, som verkar vara Lars Jonssons son Nils.  
Gift med
111. Elseby (nämnd med namn i mantalsl. i mitten av 1650-talet).  
 
116. = 80. 118. = 82.  
120. = 92. 121. = 93.  
 
(124.) En gissning har varit att Nils Persson är son till Per Bertilsson, förste brukare i Bresätter. Belägg saknas.  
 
Generation VII:
 
160. Sten Persson, brukare i Näs. Denne finns i tiondelängden 1610, i saköreslängd 1613 för nidingsverk och i mantalslängderna fram till slutet av 1640-talet, då han följs av sonsonen Lars Mårtensson. Sten lever 1652.  
 
164 Ivar Månsson i Bergsjö, Varnum. I tiondelängd 1582 är Bryngel brukare i Bergsjö. I fogdehandling 1590 nämns Ivar i Bergsjö och i tiondelängder 1609, 1610 och 1621, boskapslängden 1626, i mantalslängder ända till 1647. Ivar i Bergsjö begrovs Judica 1649, 100 åhr gammal. Utförligare, se mitt inlägg 14 jan. 2001 (under Bjurtjärn).  
165. Ivars hustru i Bergsjö begrovs Judica 1646, öfr 90 åhr gammal.  
 
172. = 88.  
   
180. Olof, brukare i Lungsund, nämns i tiondelängder o.dyl. 1590, 1599, 1610. .  
 
(184). Johan Mattsson skulle kunna vara son till Matts i Åsjön (nämnd 1600). Är Åsjön detsamma som Åsjötorp alternativt ett annat namn på Sandetorp? Båda ställena ser ut att vara upptagna i början av 1590-talet.  
 
Gertrud Hindriksdotters härkomst framgår av Färnebo domb. sept. 1656: Erik Nilsson vid Gammelkroppa uppvisade köpebrev och nämnden vittnade att han löst och köpt i Gammelkroppa av bl.a. sin faster Gertrud Hindriksdotter i Sandetorp. Gertrud är därmed dotter till  
186. Hindrik Engelbrektsson i Gammelkroppa, nämnd 1611.  
 
Håkan Olofsson är sannolikt son till  
(196). Olof Andersson, brukare i Stensviken, nämnd 1590 och fram till 1630. Är troligen den gamle brukare Olof, som finns i Ullvettern första hälften av 1630-talet. (Ullvettern, frälse, bytte brukare med Stensviken, tidigare frälse, som skattköptes av Erik Hansson från Ullvettern 1630).  
 
Lars Jonsson är sannolikt son till  
(220). Jon Månsson, förste brukare i Granviken, som upptogs 1610, i mantals. till 1644.  
 
Generation VIII:
 
320. Sten Persson i Näs bör vara son till Per i Näs, nämnd 1583, 1591, 1599 och 1601.
 
Hälsningar
Bengt

85
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-02-09, 20:45 »
Hello Carla
 
I cannot help you with the Lars Olsson family, but I am myself a descendant of Anders Olofsson and Maria Johansdotter, peasants in Runsås, Bjurtjärns parish from 1744. They were both born in 1718 and died in 1792.  
On the 21 st of Jan. Göran L asked about them and if anyone knows about Maria?s ancestors (anor). I replied on the 23rd of Jan. I said that in church records from 1781 and onwards Maria is mentioned as born in Råda parish. The trouble is that there are two parishes in Värmland with the name Råda. Södra (South) Råda is the most likely of the two however.  
The marriage notice in Bjurtjärn from 7th oct. 1744 says Maria is a servant at Alkvettern manor, so not where she comes from before that.  
However another person from Södra Råda is married in 1744 in Bjurtjärn, a certain Jöns Johansson from Kronkärra, Södra Råda. There is no proof, however, that he is a brother of Maria.  
I have looked in the church books of Södra Råda, but have not been able to come to any definite conclusion about Mari??s parents.  
I am working on a reply to Göran about ancestors to people in Hedås and to Anders Olofsson in Runsås, and also on what I know about descendants from Anders Olofsson and Maria. These replies will come in due course.  
Bengt

86
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-01-28, 22:02 »
Hej Marianne!
 
Per eller Petter Arvidsson i Herrsjötorp gifter sig med Catharina Persdotter 17/4 1763. Av Bjurtjärns vigselbok framgår att Catharina är från Äsphöjden.  
Äsphöjden ligger några hundra meter in i Karlskoga socken från gränsen till Bjurtjärn. Det ligger öster om Alkvettern och närmast öster om Rishöjden. Äsphöjden upptogs 1643 av en son Per Nilsson från Kölebråten (Keijåsen).  
 
Jag har inte tillgång till dem här och nu, men titta i Karlskoga husförhörslängd 1757 - 60 och se vilken familj som lever i Äsphöjden ett par år innan Catharina gifter sig. Återkom gärna och berätta vad du finner.  
 
I Bjurtjärns husförhörslängder uppges Catharina vara född i Karlskoga 1746. Dock är födelseåren vid den här tiden i Bjurtjärn ofta ungefärliga. Petter Arvidsson med familj uppges flytta till Lungsund 1775.
 
Petter är son till Arvid Jonsson och Maria på en av Herrsjötorps fyra gårdar.  
 
Hälsningar
Bengt

87
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-01-28, 21:48 »
Hej Göran!
Det ser ut som om jag är 7-männing med din mormor! Min sonson blir då 9-männing till dig, han är ett år. Själv är jag född 1943.  
 
Jag har tänkt att ge dig en antavla till Hedås-folket, men det blir senare, tidigast efter helgen. Jag är ganska överbelastad just nu.  
 
Och sedan borde vi titta på Anders Olofssons anor.  
 
Själv kommer jag från Anders Olofssons äldste son, Johan Andersson, som är min ff mf ff.  
 
Jag tänker återkomma till vad jag har om Anders Olofssons ättlingar, även till Carin Wid?n. Inklusive något om Jungfrubo i Karlskoga.  
 
Hälsningar
Bengt

88
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-01-23, 22:35 »
Hej Göran!
 
Roligt nog har jag Anders Olofsson och Maria Johansdotter i Runsås bland mina egna anor. Det har jag genom deras son Johan. Vilken väg är det för din del?
 
Tyvärr har jag inte kommit någon vart med Marias härkomst. Husförhörslängderna från 1781 säger att hon är född i Råda. Jag har bedömt att Södra Råda är mer sannolikt än Norra Råda. Men har inget bevis.  
Vigselnotisen från 7/10 1744 säger att hon är piga i Alkvettern. Inte så lätt.  
 
En annan vigsel från samma år är mellan Jöns Johansson i Kronkärra, /Södra/ Råda socken, som gifter sig 11/11 1744 med Annika Johansdotter från Värnsvikstorp. Det skulle ju kunna vara en bror till Maria, men det är osäkert (då skulle gärna Anders och Maria ha en Jöns bland sönerna, men det finns det inte).  
Jag har tittat i Södra Rådas kyrkoböcker utan att komma fram till något.  
 
Anders Olofssons förfäder har jag däremot en del om.  
 
När det gäller den andra frågan:  
Om vi gör ett barn till Erik Andersson i Hedås, så får vi:  
 
Generation 1:  
2. Erik Andersson, Hedås, gift 1775 26/2 med
3. Catharina Jonsdotter
 
Generation 2:  
4. Anders Jonsson, 1721 23/7 - 1773 13/4 (dog i feber, möjligen rödsotsepidemin), Hedås. Gift 1749 29/9 med
5. Annika Ersdotter, född 1729 10/6 (i Näs)
 
6. Jonas Svensson, 1721 8/11 - 1761 20/9, Värnsvikstorp. Gift 1749 15/5 med
7. Sara Johansdotter, född 1718 25/7. Gift 1) 1739 30/9 med Hindrik Persson fr. Ullvettern, 1713 15/9 - 1747 3/12, Värnsvikstorp. Gift 3) 1764 26/12 med Lars Bertilsson fr. Kexsund.  
 
Jag har 4 - 5 generationer till, men det får vänta litet tills jag får bättre tid.  
 
Hälsningar
Bengt

89
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-25
« skrivet: 2003-01-04, 23:11 »
Hej Bengt
Jag börjar med några notiser från Bjurtjärns kyrkoarkiv.  
 
Husförhlgd 1758, Säfviken:  
Olof Svensson 1701
h: Annika 1704
måg Nils Olofsson 1711
h: Catharina 1729
 
Catharina Olofsdotter, född 1729 30/4 i Säfviken, dotter till Olof Larsson och Annika Nilsdotter.  
Gifta 1750 1/5 Nils Olsson från .... dalen, Karlskoga sn. och pigan Catharina Olsdr från Säfviken.  
Bergsman Nils Olsson i Säfviken avled 1765 8/8, 52 år.  
Gifta 1769 31/12 Olof Larsson i Tåbäcken (2. giftet) och Catharina Olofsdotter (2.giftet). Jag har inte kontrollerat om detta kan vara C O från Säfviken.  
 
Husförhör 1744, Säfviken:  
Nils Larsson  - död
hust. Gunnila
mågen Olof
hust. Annika
Dott. Catharina 15 år, son Nils 9 år, dott. Maria 4 år.  
 
Annika Nilsdotter, 1704 2-/9 - 1764 29/4, gift med Olof Svensson, får äldsta barnet Catharina 1729 30/4. Catharinas fader har jag noterat som Olof Larsson, men kan vara fel avskrivet av mig, eller fel inskrivet i födelseboken, ej helt unikt. Annars kan jag inte se några tecken på att Annika var gift mer än en gång. Dessutom saknas vigselnotisen i Bjurtjärn för Olof Svensson och Annika, som borde finnas kring 1728, men tyvärr. Jag har ingen aning om varifrån Olof Svensson kom.  
 
Annika Nilsdotters föräldrar:  
Nils Larsson, 16(66) (åu) - 1747 1/11, och hustru Gunilla Jordansdotter, 16(73) - 1750 12/8. Nils Larsson gifte sig med Gunilla 1699 (mantalsl.) och var först bergsman hos svärfadern i Dalbäcken, 1707 flyttade Nils och Gunilla över till Säfviken, närmast väster om Dalbäcken. Jag har inte funnit någon släktskap med tidigare brukare i Säfviken.  
 
Nils och Gunillas dotter Ingrid, född 1702 8/6, gifter sig 1717 20/10 med Olof Persson från Råtorp (son till Per Olofsson och Karin Mårtensdotter). De är brukare i Säfviken, får barn där (Catharina 1719, Per 1721 och Annika 1722). Någon gång under andra halvan av 1720-talet tycks de ha flyttat bort.  
 
Nils Larssons föräldrar har jag inte funnit någon klar angivelse av. Jag har dock en hypotes och gissning: att Nils är son till Lars Amundsson i Bjurtjärnstorp och dennes hustru Ingrid.  
I så fall är Nils Larsson bror till Hemming Larsson och Olof Larsson, båda i Bjurtjärnstorp, och Anders Larsson i Åsjöhyttebacken samt till hustru Ingrid Larsdotter i Bjurtjärnstorp. Hemming Larsson är dopvittne hos Nils Larsson 1710 och 1712.  
Lars Amundsson i Bjurtjärnstorp (begr. 1/5 1692) var son till Amund Hemmingsson i Bjurtjärnstorp. 1599 nämns en Hemming i Herrsjötorp.  
 
Många av de som heter Gunilla i dessa bygder härstammar från bonden Ivar Månsson i Bergsjö, Varnums sn. Så visar sig vara fallet även med Gunilla Jordansdotter i Dalbäcken.  
 
Gunilla Jordansdotters föräldrar:  
Jordan Olofsson, 16(44) (åu) - 1727, begr. 10/9, och Segrid Larsdotter, död  1739 30/10, uppges vara 90 år, men det är troligen ca 5 år för högt om man går efter föräldrarnas  giftermål. Jordan var bergsman i Dalbäcken från 1673/74 (mtl.). Jordan bodde i Alkvettern (troligen dräng) enl. Karlskoga DB nov. 1673, bör ha gift sig strax efter. Jordan var bror till Måns Olsson i Västansjö, Karlskoga sn.  och hade arv efter fadern i Skogskärr, Karlskoga sn. (DB maj 1674, mars 1677). Jordan förekommer för övrigt flitigt vid tings-rätten  i diverse tvister. Maj och oktober 1684 framkom-mer att han är kusin till hustru Karin Arvidsdotter i Stackefallet, och därmed är Arvid Nilsson i Vibäck, Karlskoga sn. hans morbror.  
Jordans del i Dalbäcken delas mellan sönerna Lars och Nils. En son Olof blir bergsman i Stockviken.  
 
Jordan Olofssons föräldrar:  
Olof och n.n.Nilsdotter (se ovan). Olof tycks ha någon förbindelse med Skogskärr, Karlskoga sn., oklart hur.  
Jag har funderat en del på en frälsebonde vid Alkvettern Olof (Persson enl. jordbok 1652) från 1645 (mtl.) och en bit in på 1660-talet, som flyttar senast till när Elias Linderot tillträder på Alkvettern 1665. Det är bara ett hugskott.  
 
Segrid Larsdotters föräldrar:  
Lars Jönsson och Gunilla Eriksdotter. De gifter sig i Varnum (Kristinehamn) 1654, 4:e eft. trefald. Lars är bergsman i Dalbäcken 1654 - 73/74 (mtl.) Lars delar Dalbäcken med sin mor (DB nov. 1661), vars del övergår till Lars?  halvbror Jon Nilsson.  
 
n.n. Nilsdotters föräldrar:  
Nils Jordansson och Bengta Persdotter. Nils är brukare i Kvarntorp, Karlskoga sn.  
 
Lars Jönssons föräldrar:  
Jöns och Marit Jönsdotter i Dalbäcken. Jöns torde vara Dalbäckens förste brukare. Dalbäcken upptas 1618, skattläggs 1625 till 1/4 mtl. krono. Jöns nämns 1626 (bosk.lgd) och 1628 (mtl.). 1630 finns däremot änkan.  
Att Lars Jönssons mor hette Marit Jönsdotter framgår först i DB 1661.  
Marit gift (2) med Nils Jonsson, kronobonde/bergsman i Dalbäcken, nämnd i mtl. 1632 - 1650. Han nämns i DB i diverse tvister 1637, 1641, 1645 och i mars 1652.  
 
Gunilla Eriksdotter var dotter till Erik Ivarsson, bonde i Bergsjö, Varnums sn. från senast kring 1630 till 1665 (mtl.). Erik begrovs 1672 28/4. Erik anklagas inför Ölmehärads tingsrätt juli 1633 för att ha legat med sin piga. Han döms till döden men benådas. Nämns ett flertal gånger i Ölmehärads DB.  
 
Nils Jordansson torde vara son till nämndeman Jordan Arvidsson i Brickegården, Karlskoga sn. Han upptar ett en ny enhet vid Brickegården 1584, kallas till en början Brickegårdstorp. (Brickegården stavas på 1600-talet vanligen Bryttiegården). Jordan nämns som gammal man ännu 1642. Han torde vara son till Arvid Jonsson i Brickegården, som levde på 1500-talet.  
 
Erik Ivarsson var son till Ivar Månsson i Bergsjö, som nämns 1590. Han begrovs 1649, dom. judica. Han uppges då vara 100 år gl., vilket säkert är att ta i minst tio år i överkant.  
1646 dom. judica begravs Ivars hustru, hennes namn anges inte, hon sägs vara över 90 år gammal.  
Ivar nämns i Värmlandsbergs DB 1610 för slagsmål med Olof i Släbråten.  
Efter Ivar delas gården mellan sönerna Erik och Nils. Troligen är också förste brukaren i Stockviken, Folke Ivarsson, en son.  
 
Bergsjö hör till Varnums sn. fram till 1586, förs till området Varnums skogsbygd 1586 - 1643, huvuddelen av detta sammanläggs med andra områden för att bilda socknarna Kroppa och Lungsund, men den sydliga delen med Bergsjö återförenas med Varnums sn.
 
Hälsningar
Bengt

90
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-10
« skrivet: 2002-12-28, 20:25 »
Hej Bengt
Olof Jansson gifter sig 29/9 1734 med Annika Nilsdotter från Södra Skälstabcken. Olof är brukare i Västra Klenoret.  
 
Olof Jansson i Västra Klenoret, är född 14/3 1708, son till Johan Ingvaldsson och Elisabet Olsdotter i Västra Klenoret. Föräldrarna gifter sig Dn. Michaelis 1701, Johan är från Västra Klenoret, Elisabet Olofsdotter uppges vara från Östra Åskagen (Kroppa sn.).  
Elisabet lever 16(79) (åldersuppg.) - 1756.  
 
Johan är son till Ingvald Persson och Kerstin Jacobsdotter i Västra Klenoret. Dessa gifter sig 21/6 1668 i Varnum/Kristinehamn. Ingvald är från Västra Klenoret, Kerstin är dotter till Jacob kolare i N. Hugstret (Varnums sn.)
 
Ingvald Persson lever 16(32)(åu) - 1704, begr. 4. lent (4 sönd i fastan). Ingvald brukar V Klenoret från ca 1660 (mantalsl.) efter sin far, Per Andersson. Denne finns nämnd från åtm. 1626 (bosk.lgd).  
 
Hälsningar
Bengt

91
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-12-21, 22:43 »
Hej Krister
 
Beträffande Lars Larsson som gifte sig 1754 29/9 med Maria Hansdotter i Bresätter, även kallat Högskog, så kan jag kan inte avgöra om han är identisk med Lars Larsson från Dalbäcken, född 1721. Jag har funnit att den senare Lars L. finns hemma i Dalbäcken ännu 1737 (enl. husförhörslgd). Om vi hittar belägg för att Marias Lars Larsson är identisk med Lars från Dalbäcken, så kan jag bidra med ytterligare anor till Dalbäcksfolket.  
Paret Lars L med Maria H finns i Bresätter enl husfh 1758, men är därefter strukna därifrån.  
 
När det gäller Marias föräldrar är de, som du säger, Hans Persson, 1705 28/10 - 1781 17/6, bergsman i Bresätter, kyrkvärd och hyttefogde, och Britta Olsdotter, 1713 28/12 - 1769 26/5.  
 
Hans Perssons i Bresätter var son till Per Nilsson, 16(67) (efter åldersuppgift) - 1732, begr. 5/3, bergsman i Bresätter, nämndeman och kyrkvärd, och Maria Hansdotter 16(70) (åu) - 1738 9/1. Gifta 16(97).  
 
Britta Olsdotter var dotter till Olof Gustafsson, 16(70) (åu)  - 1731, begr. 5/9, bergsman i Sandetorp, och Annika Elofsdotter, 16(87) (åu) - 1745 14/6. De vigdes i Karlskoga 4:e efter trefaldighet 1705. Santorpet eller Sandetorp står idag som Sandsjötorp på kartan, ligger norr om Dalbäcken och väster om Åsjöhyttan nära sjön Ullvettern i norra delen av Bjurtjärns sn.  
 
Per Nilsson i Bresätter var son till Nils Persson, 16(39)(åu) - 1724, begr. 26/4,  och Ellika Persdotter, 16(39) (åu) - 1718, begr. 28/12. Per Nilsson är brukare 1675 - 96 av Bjurtjärns gård, som ägs av kyrkoherden i Karlskoga. Han är också kyrkvärd. Han köper tidigare frälsehemmanet Bresätter (Högskog) när kyrkoherdens änka vill bosätta sig i Bjurtjärns gård.  Han flyttar till Bresätter 1696, får fasta på köpet 1705.  
 
Maria Hansdotters far är Hans Persson i Näs, avliden 1706, begr. 17/6, uppges vara 89 år gammal, vilket nog är minst tio år för mycket. Hans Persson gifter sig 13:e efter trefaldighet 1655 i Kristinehamn med Justina Hemmingsdotter.  
När Hans långt efter detta dyker upp i fädernegården Näs är han i stället gift med Karin Eriksdotter, 16(30) (åu) - 1716, begr. 5/2. Förmodligen är barnen Johan, Gustaf, Margareta och Maria i andra giftet.  
I Karlskoga domb. okt. 1681 strider bröderna Hans och Lars Perssöner om besittningen av avlidne faderns gård. De förliktes mot att Hans tar till sig sin gamla styvmor Rangella Hallorsdotter.  
I april 1698 förliktes Håkan Hindriksson i Stockviken med Hans Persson i Näs. Håkan hade friat till Hans? dotter, men hon gifte sig med Per Nilsson i Högskog.  
 
Olof Gustafssons föräldrar var Gustaf Johansson, avliden 1705, begr. 1/3, bergsman i Sandetorp, och Britta. Gifta 16(55) (mantalsl.).  
 
Annika Elofsdotter var dotter till Elof Arnesson, bergsman i Knaped, Karlskoga sn., avled 1722, 8/3. Elof var först gift i slutet av 1650-talet med Britta Jönsdotter, som var dotter till förste brukaren i Knaped, Jöns Jordansson och dennes andra hustru, Elin Eriksdotter. Efter Jöns död gifte Elin om sig med Anders Persson. Mågen Elof Arnesson nämns i Karlskoga domb. 1660 (testamente efter Anders Persson och Britta Jönssdotter) och 1676, då han får fasta på Knaped.  
I domb. maj 1683 heter Elofs hustru Agnes Pålsdotter, som tidigare varit gift med Jöns Nilsson från Bregården. Efter Annikas ålder att döma bör hon vara dotter till Agnes Pålsdotter.  
 
Nils Persson i Bjurtjärn är gissningsvis möjligen son till Per Bertilsson i Bresätter, förste brukare. Det kan jag inte belägga.  
Ellika Persdotters härkomst vet jag inget om.  
 
Hans Persson var son till Per Stensson, som står för Näs i mantalslängden först 1630 och därefter fram till 1662. Han bör ha gift sig första gången i intervallet 1626 - 30. Han åtalas för mökränkning 1625.  
Per blev senare omgift och var nyligen avliden i okt. 1681.  
 
Karin Eriksdotters härkomst vet jag inget om.  
 
Elof Arnessons härkomst vet jag inget om. Hans namn och patronym förekommer annars inte tidigare i Karlskogabygden.  
 
Agnes Pålsdotters härkomst vet jag inte heller. Nämndemannen Påvel Jonsson i Kärne är en möjlighet.  
 
Gustaf Johanssons föräldrar var Johan Mattsson och Gertrud Hindriksdotter.
Johan Mattsson upptas i mantalslängderna för Sandetorp 1630 - 1659/60. Sandetorp skatteköptes från krono 1630.  
Johan förekommer i diverse ärenden i Karlskoga domb.  1631 - 1662.  
I Karlskoga domb. sept. 1696 nämns att Johan och Gertrud avled för ca 20 år sedan, i så fall kring 1676.  
 
Per Stensson i Näs var son till Sten Persson i Näs. Denne finns i tiondelängden 1610, i saköreslängd 1613 för nidingsverk och i mantalslängderna fram till slutet av 1640-talet, då han följs av sonsonen Lars Mårtensson. Sten lever 1652.
 
Johan Mattsson skulle kunna vara son till Matts i Åsjön (nämnd 1600). Är Åsjön detsamma som Åsjötorp alternativt ett annat namn på Sandetorp. Båda ställena ser ut att vara upptagna i början av 1590-talet.  
 
Gertrud Hindriksdotters härkomst framgår av Färnebo domb. sept. 1656:  Erik Nilsson vid Gammelkroppa uppvisade köpebrev och nämnden vittnade att han löst och köpt i Gammelkroppa av: sin faster Ingrid Hindriksdotter i Filipstad hennes fäderne och möderne i Gammelkroppa, dito av Marit Hindriksdotter i Herrhult, dito av Anna Hindriksdotter i Svartsången,dito av Gertrud Hindriksdotter i Sandetorp, dito av Sigrid Hindriksdotter vid Asphyttan, dito av Britta Hindriksdotter.  
Gertrud är därmed dotter till Hindrik Engelbrektsson i Gammelkroppa, nämnd 1611.  
 
Sten Persson i Näs bör vara son till Per i Näs, nämnd 1591 och 1599.  
 
Hälsningar
Bengt

92
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-12-20, 17:20 »
Hej Ulf
Här kommer vad jag har kunnat hitta om dina anor.
 
Jag börjar med makarna Olof Olofsson och Annika Påvelsdotter.  
En genombläddring av husförhörslängden 1758 ger att det måste vara Olof och Annika, som bor i Wärretorp, som ibland också kallas Västra Vilångstorp.  
Torparen Olof Olsson i Västra Vilångstorp avlider 20/4 1763 i 52 års ålder. Änkan Annika Pålsdotter.i Wärretorpet avlider 11/5 1775 i lungsot 64 år gammal. Om åldersuppgifterna är riktiga är båda födda ca 1710.  
Vad var det då för Olof som dog 1771, född 1697? Jag finner ingen. Men gamle soldaten Christopher Bengtsson drunknade i Vilången 25/11 1771, begrovs i Kristinehamn. Han var 74 år, alltså född ca 1698. Är det han? Han var granne till Olof Olsson. Hustrun hette Ellika Larsdotter.  
 
En titt i husförhörslängden 1741 ger följande i Wärretorp:  
Påvel Mickelsson
mågen Olof Olsson
hust. Annika Påvelsdotter
dotter Ingebor 4 år
Här har vi Annikas far. Han dyker upp i Bjurtjärn när han som änkling gifter sig 19/11 (10?) 1725 med Birgitta Bertilsdotter i Wärretorp. Men i husförhörslängderna fram till 1725 finns inget Wärretorp och ingen Påvel, så var han bodde i sitt första gifte har jag ingen aning. Skulle jag leta vidare ligger väl Varnums socken i första rummet.
Varken Olof eller Annika verkar vara födda i Bjurtjärns sn.  
 
Så till makarna Lars Olofsson och Britta Nilsdotter i Sundstorp. De gifte sig 19/10 1729.  
Lars Olofsson avled 24/3 1773.  
Han uppges vara född 1704 i Sundstorp, men saknas trots detta i födelseboken. Det finns det fler som gör: Han finns ända med i husförhörs/kommunionslängderna under Sundstorp.  
Lars Olofsson var son till Olof Eriksson, 16(75) (åu) - 13/7 1755, bergsman i Sundstorp, och Margitha Persdotter, 16(72) (åu) - 8/4 1753. De gifta sig 16(96) (efter mantalslängden).  
 
Britta Nilsdotter var dotter (framgår bl.a. av giftermålsnotisen) till Nils Andersson, 16(61) (åu) - 1/5 1735, bergsman i Nolby, och dennes första hustru Marit Persdotter, 16(71) (åu) - 1707, begr. 17/11. De gifte sig 16(94) (mtl.), bodde först i Herrnäs, flyttade till grannbyn Nolby 1697 (mtl.). Nils gifte om sig 8/11 1708 med Karin Nilsdotter från Äsplund, som levde till 1749.  
 
Olof Eriksson i Sundstorp var son till Erik Nilsson, som var förste brukare i Sundstorp, som upptogs 1647, skattlades 1653 (1/4 krono). Erik avled 1703, begr. 26/7.  
Erik var gift två gånger: 1) med Ingiäl (nämns i mtl. 1650-talet), tycks ha gått bort 1659/60 (efter mtl.); 2) med Marit Jonsdotter, 16(37) (åu) - 1721, begr. 30/4. Stämmer Olof Erikssons ålder och dessa data för giftermålen, så är det Marit Jonsdotter som är modern. Hon kallas också moder i några av husförhörslängderna.  
 
Olof Erikssons hustru Margitha Persdotters härkomst kan jag inte avgöra.  
Inte heller Nils Anderssons i Nolby.
 
Nils Anderssons hustru Marit Persdotter är dotter (se bl.a. Karlskoga domb. mars 1718) till Per Andersson, 16(45) (åu) - 1703, begr. 8/1, bergsman i Herrnäs och Britta Andersdotter, 16(45) (åu) - 1730, begr. 10/5. Efter mtl. kan Per och Britta ha gift sig redan 1665.  
 
Per Andersson i Herrnäs var son till Anders Jonsson, bergsman i Herrnäs till 1671, nämns 1675, och Karin Olofsdotter. De bör ha gift sig kring mitten av 1640-talet
 
Per Anderssons hustru Britta Andersdotters härkomst kan jag inte belägga. Min privata gissning är hon är dotter till nämndemannen Anders Welamsson i Qväggen, men det kan jag inte belägga.  
 
Anders Jonsson är son till Jon Jordansson i Herrnäs, som avled ca 1653, i dennes första gifte med Marit Ivarsdotter. Marit var gift först med Anders Olofsson i Herrnäs (nämns 1610 - 1611). Marit avled, troligen i första delen av 1630-talet. Jon var gift andra gången med Ingfrid Persdotter från Mörkviken. I barnakullen med henne finns bl.a. Marit Jonsdotter, som av allt att dömma är den Marit, som är gift med Olof Eriksson i Sundstorp!
Slutligen gifter Ingfrid om sig 16(54) med Erik Håkansson, som blir bergsman i Herrnäs och nämndeman.  
Fullständiga tre barnkullar efter Anders och Jon i Herrnäs räknas upp i Karlskoga domb. maj 1653 i samband med skifte efter Jon Jordansson som avlidit.  
 
Karin Olofsdotter var dotter till Olof Persson i Östervik, Karlskoga sn. (Östervik ligger öster om sjön Möckeln). Detta framgår i Karlskoga dombok maj 1674 då sju systrar till Lars Olofsson i Östervik räknas upp.  
 
Jon Jordansson är rimligen son till nämndemannen Jordan Arvidsson i Brickegården, Karlskoga. Se tidigare diskussioner under Bjurtjärn och Karlskoga här i anbytarforum.  
 
Hälsningar
Bengt

93
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-12-06, 22:30 »
Hej Willum, här är ungefär vad jag har om dessa:  
 
Per Johansson i Fernbotten, född 1686 (efter ålder och Bjurtjärns husförhörslängd 1758), död 1763 10/2.  
Gift 1) 1719 18/10 med Margareta Persdotter, född 1693 11/8, död 1737 21/3.  
Gift 2) innan 1744 med Karin Jonsdotter, född 1689 (husfhlgd), död 1769 14/6.  
Fernbotten delades i två brukningsdelar i och med Pers tillträde 1719. Han efterträddes i Fernbotten av sonen Per Persson med hustru Margareta Andersdotter.  
Om Per i husfhlgd 1737: swag uti sin christendomb.  
 
Två av de tre brukarna i Mossviken, Lungsunds sn., kring 1686 heter Johan och skulle alltså kunna vara fäder till Per Johansson.  
1) Den ene heter Johan Persson, i Mossviken från 1679/80 (min sista tillgängliga notis är från 1707). .  
2) Den andre heter Johan Olofsson, 16(33) (åu) - 1698 8/5, i Mossviken från 1672/74.  
Båda är möjliga, Johan Perssons patronym Persson gör honom kanske något sannolikare. Mer vet jag inte.  
 
Margareta Persdotters föräldrar:  
Per Persson, kronobergsman i Fernbotten (även kallat Udden), född 16(47) (åu), död 1705, begr. 31/12, drunknade i Smedstorpssundet med mågen Hindrik Larsson. Gift 16(77) (mtl) med
Ingrid Larsdotter, född 16(59) (åu), död 1723, begr. 24/3.  
 
Per Perssons föräldrar:  
Per Siggesson, förste brukare i Fernbotten 1639 - 1672 (mtl.). 1/8 mtl. (jordb. 1639), 1/4 mtl. krono (jordb. 1642). Hustru: Karin.

94
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-09-04, 21:19 »
Aha! Nu förstår jag litet mer.  
Den Catharina Olofsdotter som gifter sig 1740 med Olof Larsson i Dalbäcken kommer enligt vigselnotisen från Äsplund. Det rör sig då om äldsta barnet till Olof Nilsson och dennes hustru Karin Svensdotter, född 1714 10/10.  
Olof Nilsson är son till Nils Persson i Äsplund, Karin Svensdotter är dotter till Sven Månsson och Karin Persdotter i Stockviken.  
Olof Larsson i Dalbäcken är född 1715 13/9, son till Lars Jordansson och dennes andra hustru Birgitta Olofsdotter i Dalbäcken.  
Lars Jordansson är son till Jordan Olofsson och Segrid Larsdotter i Dalbäcken.  
Birgitta Olofsdotter är dotter till Olof Månsson och Britta Andersdotter i Stockviken.  
 
Hälsningar
Bengt

95
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-09-04, 18:41 »
Hej igen
Rättelse av en detalj. Catharina VAR född 1715 6/11, som du skriver. Jag har kontrollerat i min avskrift av födelseboken och det stämmer. Det är jag som råkade förväxla med en annan Catharina som föddes ett par veckor tidigare. Jag ber om ursäkt om jag orsaket förvirring.  
Bengt

96
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-09-04, 17:27 »
Hej Carin  
Det var ett tag sedan vi bytte information här i anbytarforum.  
 
När det gäller din Catharina, född 1715 18/10 i Dalbäcken, så vet jag tyvärr inte vart hon tar vägen eller vad som händer henne. Hon finns med i Olof Jonssons hushåll i communions-längden som går fram till 1725.  
 
Så jag bollar tillbaka frågan till dig. Har du något senare spår efter henne? Eller varför frågar du om hennes giftermål - vet du att hon alls gifte sig? Vad jag kan se finns hon inte med i Bjurtjärns vigselbok.  
 
Jag ser nu vid en genomläsning att födelsedatumet inte stämmer helt heller. Är du säker på att det är rätt Catharina?
 
Men för att stämma av ska du få vad jag har om Olof Jonssons familj. Obs - han heter Olof Jonsson (inte Jansson), han är nämligen son till Jon Nilsson och hustru Britta Andersdotter i Dalbäcken, som gifte sig 1670 i Varnum, Britta är från sjöändsskogen. Jon Nilsson är son till Nils Jonsson i Dalbäcken och dennes hustru Marit Jönsdotter (hennes andra gifte).  
 
Olof Jonsson, 16(74) (åu) - 1750 22/5, bergsman i Dalbäcken, var gift två gånger.  
1) Gift 1709 29/6 med Maria Eriksdotter, 16(77) - 1733, begr. 4/11. Maria var dotter till Erik Olofsson och Britta Sigfridsdotter i Stackefallet (= Brunnstorp) (Britta var dotter till Sigfrid Persson i Flottuvan, även kallat Mosserud, Lungsunds sn.).
Maria var först gift 1706 2/2 med masmästaren Simon Jonsson, 16(71) - 1708, begr. 16/2, bosatt i Stackefallet, son till Jon Bengtsson och Cecilia Håkansdotter i Viviken.  
Maria hade dottern Annika Simonsdotter i första giftet, född 1707 21/3, som växer upp hos styvfadern Olof Jonsson i Dalbäcken.  
2) Gift 1734 21/9 i Kroppa sn. med änkan Karin Svensdotter från Backa, 1680 31/12 - 1743 15/5.  
 
Olofs och Marias barn:  
1. Britta, f. 1710 4/5, gift  1734 3/11 med Anders Larsson, till Dalbäcken.  
2. Margitha, f. 1711 9/11, troligen död liten
3. Maria, f. 1713 16/10, vart?
4. Catharina, f. 1715 18/10, vart?
5. Helena, f. 1717 8/12, gift 1750 20/2, till Värningsviken
6. Margitha, f. 1719 10/12, vart?
7. Christina, f. 1722 26/2, gift 1747 12/6 med änkeman i Sälderdrågen, Lungsunds sn.  
 
Hälsningar
Bengt

97
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-02-17, 21:22 »
Hi Karl Fryklind
Thanks for your nice words!
Your name tells me of Värmland origin!
A first reponse to your interesting questions:  
 
1) How to get information before the times of the church records. The challenge is to combine information from all the sources you can find. For ex: tax records (mantalslängder), records erected each year showing how many grown up people lived in each place, usually with names for one or more, they exist regularly from around 1626, but there are even earlier similar records on tax to support the priest (Tiondelängder) and such things;  
court proceedings (in Karlskoga from 1621), from the Karlskoga härads-court, which met at one of the big farmsteads in the area, at least twice a year. When you are lucky you find inheritance disputes or settlements, where all the living relatives are mentioned. - You have to like reading old hand-writing and old Swedish language to go through those.  
Not only me, but Göran Ekberg and Kathleen Hedberg has done a lot with Karlskoga older records, and you can find some of it on the net. Try this one: http://w1.193.telia.com/~u19310034/
and click on Karlskoga and enjoy.  
 
2) Places that have names are usually what is called a gård or hemman, something like farm-stead in English. Often, like in the 1600-s one gård was divided into two or more units, with all their buildings lying huddled close together, forming a by or village.  
Now, those you mention are frälsetorp under Alkvettern. Torp is a small gård. Frälse means they paid there rent to the owner, who belonged to the nobility. Alkvettern was originally a frälse-farmstead, but in 1665 it was given to a man, Elias Linroth, who made it into a manor and led a lot of activities in the area. Round Alkvettern grew up a circle of frälsetorp, serving Alkvettern with labor and other things. The oldest of those is Skattkärrsedet from 1624, then comes Hult, Lövbackarna, Rishöjden, Kyrkosten, Åkviken, Runsås, Wallmo and other from around 1640 and later.  
 
3) There is a lovely piece in the court records from 1674, mentioning a inspection that took place 6th of aug 1668: Alkvettern consists of the following main building with four old rooms with their stoves and two smoke-outlets, four windows, three tables and a bed. A low barn with two floors. Three animal houses for 40 cows, a small house for sheep and goats.  
Two fields for 40 loads of hay, but with forest growing on them.  
The following torp belong: Skattkärrsed and Rishöjden, with necessary houses built and kept, Kyrkosten, completely rotten down, Hult and Runsås in almost the same condition but slightly better, Lövbacka - two small cottages, barn and animal house, Fagerås, a small cottage, barn and animal house, Åkviken completely desterted, houses rotten down and ruined.  
Close to the main farm a small stream, a saw(mill) and a little foot-mill almost without dams and no necessary tools.  
Obviously not to mr Linroths liking!
Hult was divided into 2 peasant units from around 1680, Lövbackarna the same from 1675, Kyrkosten frpm 1693 etc.  
 
4) Best maps today are the green or topographical maps in scale 1: 50 000, where most of these farm-steads are shown as they lie today. A nice map is the economic map from around 1885 showing conditions a little more than a hundred years ago, very different from today. It is in scale 1 : 20 000 and can be bought from Värmland museum in Karlstad I think.  
 
Best wishes
Bengt N

98
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-01-06, 22:18 »
Hej Birgitta
Zachris Gustavsson i Näs, f. 1704 11/9, avled 1750, begr. 16/9, efter att ha sparkats ihjäl av en häst!  
Jag hittar inte giftermålet med Margareta Mattsdotter, så hon kommer möjligen från annan socken. Om du har barnens födelsenotiser kanske det finns något uppslag bland dopvittnena? Jag vet inte heller vart hon tog vägen som änka.  
Zachris var son till Gustaf Hansson i Näs, 16(71) (åldersuppg.) - 1726, begr. 23/1. Han var gift 17(01) om man går efter mantalslängden. Hustrun hette Margitha Hindricksdotter. Hon gifte om sig 1734 30/4 med Jöns Sonesson i (Åsjöhytte-)Sågen (död där 1739 17/4). Margitha dog 1758 24/5, 86 år, i så fall född ca 1671.  
Gustaf var son till Hans Persson i Näs, död 1706, begr. 17/6. Dennes hustru hette Karin Eriksdotter, död 1716, begr. 5/2.  
Hans Persson var son till Per Stensson i Näs.  
Per Stensson var son till Sten Persson i Näs, som troligen var son till den Per, som brukade Näs i slutet av 1500-talet.  
Hälsningar
Bengt

99
Mårdaklev / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-17
« skrivet: 2001-12-21, 17:04 »
Hej Anders!
 
Tack för raskt svar! Jag tackar så hemskt mycket, det var spännande med den här öppningen. Jag kan inte låta bli att skriva ner några ytterligare kommentarer, trots att julstöket pockar på uppmärksamheten.  
 
Först ett skrivfel i mitt förra inlägg, jag syftade på Bengt Svensson Hjulberg, men skrev Hans i hastigheten, tänkte nog på Bengts ene son.  
 
A propos herdaminnen: Jag upptäckte först nu att Kalvs pastorat hör till Göteborgs stift och inte till Skara stift, som man kanske skulle kunna tro när det ligger i Västergötland. Jag var på biblioteket i Karlstad, där jag bor, och titta i Göteborgs stifts herdaminnen i går. Det visade sig att de herdaminnen som finns där är från 1878 och inte mycket att ha, inga släktskapsangivelser för Hjulberg och han uppges ha dött 1692, vilket måste vara fel. Jag antar att det finns nyare herdaminnen för Göteborgs stift.  
 
Att Bengt Hjulberg skulle kunna vara från Julåsa i Roasjö låter bra, jag hade precis börjat rota efter orter med förleden Jul-. Att Britta Austrenia är av prästbörd torde vara klart, dels av namnet, dels av den anledningen att en bondson som studerar till präst vid den här tiden så gott som måste (!) gifta sig med en prästdotter eller prästänka för att komma in i systemet.  
 
Så till familjen Bengt Andersson (1711 - 1772) i Boda. Jag var nog trött, för jag slarvade litet på slutet med listan på barnen. Efter nr 7. Anders Bengtsson, som jag härstammar från, finns två barn till:  
8. Johan, som avled 1763 3/3 i mässlingen, 11 månader gammal, har ej funnit födelsenotisen.  
9. Johannes/Johan, född 1765 15/5, nämns i husförhörslängd hos modern i Orratorpet 1772.
 
Det var trevligt att få veta vart systrarna Anna och Kerstin tog vägen.  
 
När det gäller Bengts hustru Anna Larsdotter (1722 - 1773) tyder som sagt allt på att hon är från frälsehemmanet Skeppshult i Mårdaklev, som hade tre brukningsdelar. Jag har följande notiser: Fadern heter Lars Nilsson, avled 1751 17/10, uppges vara 74 år - i så fall född 1677. Lars gifter sig 1705 (mtl. 1706) med Kerstin Persdotter (med nämn i Annas födelsenotis 1722 11/5), som avled 1774 22/6, uppges vara 96 år (!) - i så fall också född ca 1677.  
 
Lars Nilssons son Anders Nilsson uppges vara född april 1719 (i husförhörsl. 1772). Han gifter sig 1748 16/3 med Ingebor Torbiörnsdotter.  Dessa har i sin tur sonen Tobias Andersson, som med hustrun Edla Persdotter fortsätter bruket i Skeppshult.  
 
Lars Nilsson är son till Nils (nämns i mtl. 1682), som uppges vara död i mars (1698; enl mtl. 1699). Nils´ änka heter Ingebor, finns i mantalsl. för Skeppshult till 1709, då hon skrivs som tiggare.  
 
Låt mig slutligen beröra Bengt Hjulbergs son Hans Hjulberg. Jag har stött på honom i jakten på härkomsten till min fm fm ff f: Lars Persson i Ellebäckstorp yttre, (Östra) Frölunda sn. Lars Persson gifter sig 1722 (mtl. 1723) med änkan Kerstin Jönsdotter i Ellebäckstorp yttre (änka efter Anders Hansson därstädes - gifta 1712 (mtl.), Anders avled 1721 (mtl.)). Lars Persson avled 1754 2/12, uppges vara 76 år (vilket verkar väl högt!?) - i så fall född 1678.  
 
Mantalslängderna ger följande ledtrådar: Anders Hanssons änka gifter (1722) sig med drängen, som kommer till Anders Hansson 1720 från Backen i Lerbäcksbo, Frölunda. I Backen i Lerbäcksbo finns från 1715 fänrik Hans Hiuhlberg, som hela tiden 1715 - 20 har samma dräng, som efter fem år flyttar till Ellebäckstorp. Därföre slutar tyvärr spåren för mig efter Lars Persson.  
 
Hälsningar
och en God Jul
från Bengt N

100
Kalv / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-21
« skrivet: 2001-12-19, 21:27 »
Hej Anders Brokelind!
 
Jag är också en ättling till Bengt Andersson i Boda. Det du skriver tar mig trevligt nog en generation ytterligare bakåt. Jag vill gärna veta mer om komministern Hans Hjulberg och hans hustru, om du känner till något.  
 
Det gör att jag gärna redovisar vad jag har funnit hittills och blir glad för kommentarer. Jag har placerat mitt inlägg under Mårdaklevs socken, där det hör hemma.  
 
Hälsningar  
Bengt Nordstrand

101
Mårdaklev / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-17
« skrivet: 2001-12-19, 21:26 »
Hej Anders Brokelind!
 
Jag syftar på ditt inlägg under Kalv den 19 dec.  
 
Jag är också en ättling till Bengt Andersson i Boda. Det du skriver tar mig trevligt nog en generation ytterligare bakåt. Jag vill gärna veta mer om komministern Hans Hjulberg och hans hustru, om du känner till något.  
 
Det gör att jag gärna redovisar vad jag har funnit hittills och blir glad för kommentarer, t.ex. om det stämmer med vad du har.  
 
Anders Björnsson var en av två bönder i skattehemmanet Boda, Mårdaklevs sn.  Han gifte sig 1702 (1703 års mantalslängd). Hustrun hette Ingebor(g) Bengtsdotter (se födelse- och dopnotis 1718 - sonen Lars). Ingeborg avled 1721 (1722 års mantalslängd).  
Anders Björnsson gifte sig andra gången 1722 8/7 (Örsås kyrkobok) med änkan Kerstin från Enesbo, Örsås sn. (se även mtl. 1723). Anders avled 1724 (mtl. 1725), änkan återvände till Enesbo, Örsås sn., där hennes son (i hennes första gifte) gift sig.  
 
När Anders tillträder i Boda finns Bengts änka där (mtl. 1699 - 1705, 1706 antecknas om henne: Lembnat bruket och tigger).  
 
Det har varit svårt att hitta länkas till tidigare generation. Åren  1683 - 98 saknas mantalslängder i Älvsborgs län. 1675, -79 och -82 upptas för Boda: Anna (hustru).  1671 står till och med: Anna Andersdr. (hustru).  
 
Från 1707 finns dräng Sven (Hiuhlberg) på den andra delen i Boda (från mtl. 1708), gift 1717 (mtl. 1718). Rustmästaren Swen Hiulberg avled 1748 28/2 (av andtäppa), ålder 67 år - i så fall född ca 1680.  
Jag vet inte vad Svens hustru hette. Dock avled 1751 27/12 änkan Anna Larsdotter från Boda av ålderdomskrämpor och swagsot, 93 år - i så fall född ca 16(58). Är det månne Hjulbergs änka, möjligen med överdriven åldersuppgift?
 
I Boda finns vid denna tid (mtl. från 1699) i torpet hustrun till en soldat, som får antas vara ute i Karl XII:s krig. Han hade tur så tillvida som  att han ca 1712 är tillbaka, fattig, hemförlovad, flyttar 1714 till Svanabo, Kalvs sn. (mtl. 1715).  
 
På Anders Björnssons del i Boda följer Anders Persson, brukare 1726 - 28 (till Skeppshult) och Johan Andersson (från Snöggan) 1728 - 30 (till Mårdaklef /by/ uthi Jul).  
 
1731 kommer Jöns Andersson, som gifter sig med piga från Swen Hiulberg (mtl. 1732). I husförhörslängden 1772 bor Jöns Andersson som inhyses hos sonen Anders Jönsson. Jöns Andersson uppges vara född nov. 1701, hustrun Kerstin Andersdotter, född april 1706.  
 
Jag har funnit följande uppbud första gången i Kinds häradsrätts dombok 25/5 1737. Dannemannen Jöns Andersson presenterar ett köpebrev undertecknat i Boda den 23 mars 1737 av Sven Hiuhlberg: att han försålt och upplåtit sina andelar och skatterättigheter i Boda, Mårdaklefs sn., en fierding, till wår swåger Jöns Andersson för 65 daler silvermynt.  - Ordet svåger här har förbryllat mig, men har du rätt är det egentligen systerns måg!
Jöns Anderssons hustru Kerstins syskon har skrivit under dokumentet, nämligen Bengt Andersson, Lars Andersson samt Lars Nilsson Kellberg, trumslagare vid Södra Kinds kompani och hans hustru Catharina Andersdotter och förmyndaren Jon Siggesson för yngsta dottern Sara Andersdotter i Skog.  
Efter ytterligare två uppbud är köpet lagståndet och Jöns Andersson beviljas skaft och sköte på Boda en fierding 1739 5/2. Samma personer finns med även nu, utom att trumslagaren nu heter Nils Andersson Kellberg.  
 
Sven Hjulbergs efterträdare på sin del i Boda blir systersonen Bengt Andersson, gift med Anna Larsdotter från Skeppshult. Bengt Andersson är nämndeman till 1760. Vad händer då? Har han blivit sjuk eller kommit på ekonomiskt obestånd. Hur som helst säljer han sin del i Boda, i två halvor, den 10 dec. 1760 till Carl Andersson från Göphult resp. Hans Andersson från Grävingsås.  
 
Bengt och hans hustru flyttar först till ett torp Qwarnåsen, och senare till Orratorpet (troligen 1769 då det blir ledigt), där han avled 1772 27/6 (61 år - i så fall född 1711), änkan avled 1773 29/11 (53 år - i så fall född 1720).
Anders Björnsson  i Boda får en son (namn uppges ej) 1711 26/11, kan vara Bengt (Mårdaklefs kyrkobok). En son Lars föds 1718 1/12.  
 
Bengt Anderssons hustru Anna föddes 1722 11/5 i Skeppshult, dotter till Lars Nilsson och Kerstin Persdotter.  
 
Jag ska sluta med barnen till Bengt Andersson och Anna Larsdotter:  
 
1. Ingebor(g) Bengtsdotter, gift med Jöns Larsson, torpare i Orratorpet. (Husförhörslängden 1775, Ingebor uppges då vara 35 år - samt i doplängden 1775, 1778, 1779, 1782 ...).
 
2. Anders, född 1745 18/10, död i kopporna 1746 8/8.  
 
3. Anna, född 1747 28/5.  
 
4. Sven Bengtsson, född 1750 3/1, finns hos systern i Orratorpet 1775, är då klockare. Gift 1777 22/6 med Britta Andersdotter i Åsebo, Mårdaklevs sn. Där är Sven brukare och samtidigt klockare till sin död 1813 27/10. Äldste sonen Bengt, född 1778 26/3 beger sig till Onsala (norra Hallandskusten) enligt husförhörslängd 1809 - 12.  
 
5. Elisabet, född 1751 1/12. Hon kan vara den Lisken Bengtsdotter som 1779 26/12 gifter sig med Sven Larsson i Mårdaklev Liagården. Dessa bor i nybygget vid Klef (dopbok 1784), senare kallat Kullen, där de finns ännu enligt husförhörslängd 1809 - 12. Lisken uppges där vara född 1752 (utan datum).  
 
6. Kerstin, född 1757 1/2.  
 
7. Anders Bengtsson, född 1759 7/8, finns i Orratorpet 1775, antogs till sockenskomakare vid sockenstämman 1783 7/5. Gift (1) 1790 18/3 med Anna Larsdotter i Grenhult. Anders är bonde (en av fyra) i Grenhult 1790 - 1811. Hustrun avlider 1809 14/6 (av gikt), bouppteckning finns bevarad.  
Anders gifter sig (2) 1811 6/1 med den avsevärt yngre Anna Andersdotter (levde 1788 27/11 - 1876 11/6) från Pajered. Anders köpte 1811 16/11 hälften i Wallen yttre, Mårdaklevs sn (Kinds härads dombok 1812 28/1, första uppbudet). Anders Bengtsson avled 1831 23/1, bouppteckning finns bevarad.  
 
Hälsningar
Bengt Nordstrand

102
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2001-12-01, 18:37 »
Hej Anne!
Du nämnder Johan Olsson född 1829-05-18 i Bjurtjärn. Jag har rätt bra koll på Bjurtjärn fram till ca 1750. Om du kan komma ett par generationer vidare med hjälp av kyrkböckerna, så kan jag säkert hjälpa dig med de äldsta leden, där man behöver ta hjälp av mantalslängderna och domböckerna för att pussla ihop det.  
Hälsningar
Bengt

103
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2001-12-01, 18:31 »
Hej Lars!
 
Först åter till  Olof Olofsson och Catharina Mattsdotter.  Jag har ingenting om dem bortsett från giftermålet 1751 12/11.  Jag har bläddrat igenom husförhörslängden 1758 - 62 med resultatet att Olof och Catharina inte finns kvar i Bjurtjärn. Jag har inte hittat något dödsfall mellan 1751 och 1758 heller. Så de har nog flyttat ut.  
 
Du säger att en dotter Maria föds i Hult 1752 29/11. Har du sett i födelseboken att föräldrarna finns i Hult då?
Jag hittar ingen vigselnotis för Olof Larsson och Maria Olofsdotter, men Maria kan ju ha bott i t.ex. Karlskoga vid den tiden - titta där!  
 
Nu till Olof Larsson:  
När det gäller barnen till Lars och Britta i Hult får jag hänvisa till Bjurtjärns kyrkobok, som vid den aktuella tiden är tydlig och ordentligt förd. Min egen kopia av födelse- och doplängden slutar 1730.  
När det gäller död- och begravning har jag fram till 1783 här hemma, och vigslar fram till 1789.  
 
Här är vigslar som berör Hult:  
Drängen Peter Larsson från Hult gifter sig 1766 28/10 med pigan Maria Larsdotter från Sundstorp.  
Mjölnaren Peter Eriksson från Alkvettern gifter sig 1776 26/12 med pigan Annika Larsdotter från Hult.  
Drängen Johan /Jan/ Larsson från Hult gifter sig 1782 10/11 med pigan Stina Eriksdotter från Sörby.  
Drängen Nils Hansson från Alkvettern gifter sig 1785 16/10 med pigan Stina Larsdotter i Hult
 
Begravningar:  
1773 22/8 begravs Peter Larsson i Hult, död 19/8 (uppges 35 år), och dess hustru Maria Larsdotter, död 17/8 (uppges 30 år). Båda avled i den fruktansvärda dysenteri (rödsot)-epidemin det året.  
1775 5/11 begrovs dräng Jonas Larsson från Hult, som vandrat i bygden, hemkom och döde av olycklig händelse den 1/11, 18 år.  
 
Frälsetorpet Hult upptogs ca 1639 och delades på två i nästa generation, från 1682 (mantalsl.). Alldeles intill ligger frälsetorpet Lövbackarna, som upptogs nästan samtidigt och delades från 1673/74 (mantalsl.).  
 
Här kommer anorna. En del finns utförligare om i tidigare inlägg under Bjurtjärn (Stackefallet, Herrnäs m. fl.).  
 
Gen. I:  
f: Lars Olofsson, 1713 5/4 - 1773 18/9, frälsetorpare i Hult (rå och rör under Alkvettern). Lars dog av slag, inte i rödsotepidemin som grasserade samtidigt. Gift 1736 26/12 med
m: Britta Larsdotter, född 1715 25/9.  
 
Gen. II:
ff: Olof Persson, 16(78) (åu) - 1752 27/4, frälsetorpare i Hult. Gift 1705 2/7 med  
fm: Kerstin Larsdotter
 
mf: Lars Månsson, 16(77) (åu) - 1750 20/3, bergsman i Nolby. Gift 1707 6/10 med  
mm: Annika Persdotter, 16(80) (åu) - 1769 29/5.  
 
Gen. III:
ff f: Per Olofsson, 16(33) (åu, möjligen väl tidigt) - 1713, begr. 23/8, frälsetorpare i Lövbackarna. Gift 16(64) (mantalsl.) med
ff m: Lucretia Andersdotter, 16(32) (åu) - 1713, begr. 10/5.
 
fm f: Lars Olofsson, 16(48) (åu) - 1716, begr. 3/6, bergsman i Stackefallet (Brunnstorp). Kyrkvärd m.m.
Gift 16(71) (mantalsl.) med
fm m: Karin Arvidsdotter, 16(52) (åu) - 1725, begr. 8/8.  
 
mf f: Måns Larsson, 16(55) (åu) - 1716, begr. 25/7, bergsman i Nolby. Gift 1679/80 (mantalsl.) med  
mf m: Britta Persdotter, 16(55) (åu) - 1736, begr. 27/2.  
 
mm f: Per Andersson, 16(45) (åu) - 1703, begr. 8/1, bergsman i Herrnäs. Gift (kanske så tidigt som 1665/mantalsl.) med
mm m: Britta Andersdotter, 16(45) (åu) - 1730, begr. 10/5.  
 
Gen. IV:
ff ff: Olof Jonsson, förste brukare och frälsetorpare i Lövbackarna 1639 - 1658, är möjligen den Olof med hustru Elin som finns i Trättekärn 1658 - 64.  
ff fm: Elin, nämns i mantalsl. från 1653  
 
fm ff: Olof Persson, förste brukare och kronobergsman i Stackefallet 1632 - 1668 (jordbok, mantalsl.). Kyrkvärd. Gift 2) 1659/60 med Annika Olofsdotter (syster till Karin Olofsdotter i Herrnäs, nedan). Annika blev gift 2) med Erik Olofsson i Ullvetterstorp, nämndeman. Olof var gift 1) med
fm fm: Karin, död ca 1659 (mantalsl.)
 
fm mf: Arvid Nilsson, bergsman i Vibäck, Karlskoga, i mantalsl. 1641 - 1675.  
fm mm: oklart; Arvids hustru heter Elin i mantalsl. 1659. Någon hustru i Vibäck upptas inte 1653 - 56, osäkert om Arvid var gift en eller två gånger.  
 
mf ff: Lars Eriksson, dog 1669, förste brukare och kronobergsman i Nolby 1654 - 69.  Upptagen under Herrnäs 1653. Gift med
mf fm: Marit Jonsdotter, 16(30) (åu) - 1698, begr. 13/2.  
 
mm ff: Anders Jonsson, bergsman i Herrnäs, i mantalsl. till 1671. Levde 1675. Gift i mitten av 1640-talet med  
mm fm: Karin Olofsdotter, hennes släktskap framgår i Karlskoga domb. maj 1674.  
 
Gen. V:  
ff ff f - skulle kunna vara son till frälsebonden Jon Persson i Alkvettern. Kan ej bekräftas.  
 
fm mf f: Nils Jordansson, Kvarntorp, Karlskoga
fm mf m: Bengta Persdotter
 
fm mm f - troligen Gunnar Eriksson, Vibäck, Karlskoga
 
mf fm f: Jon Jordansson, Herrnäs. Gift 2) med Ingfrid Persdotter. Gift 1) med  
mf fm m: Marit Ivarsdotter. Gift 1) med Anders i Herrnäs.  
 
mm ff f: Jon Jordansson, Herrnäs.  
mm ff m: Marit Ivarsdotter
 
mm fm f: Olof Persson, Östervik, Karlskoga
 
Gen. VI:  
fm mf ff, mf fm ff, mm ff ff: Jordan Arvidsson, Brickegården, Karlskoga.  
 
mm fm ff: Per Persson, Östervik, Karlskoga.  
 
Hälsningar
Bengt

104
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2001-11-27, 13:17 »
Hej igen Mats!
 
Jag glömde fråga det jag tänkte:  
Vad vet du om dottern Brittas från Boviken vidare öden? Jag vet inget efter giftermålet 1725.  
 
Hälsningar
Bengt

105
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2001-11-26, 21:35 »
Hej Mats
 
Här kommer huvuddelen av vad jag har om Boviken. Boviken är en gård, som ligger precis vid gränsen mellan Bjurtjärns och Karlskoga socknar, upptagen 1632 mitt emellan de ca 50 år äldre gårdarna Mörkviken och Åsbergsviken söder om sjön Alkvettern.  
 
Anders Persson hör till tredje generationen och var bergsman i Boviken 1685 - 1710. Jag har inte hittat begravningsnotisen, men han är i livet nov. 1709 och har avlidit okt. 1710 (Karlskoga domb.).  
 
Anders Persson var gift 1) med Britta, dog 1692, begr. 6/11.  
Barn:
1. Nils, gift 1) med Elin Johansdotter, som avled i barnsäng 1718 2/11, gift 2) 1720 16/10 med Margareta Andersdotter, änka från Östervik, Karlskoga. Margareta avled 1741 4/11.
2. Britta, avled ogift i Boviken 1763 28/2
3. Olof, f. 1690 17/1, död 1711/18.  
4. Bengta, f. 1692 9/2, dog ogift i fattighuset 1773 17/2.  
 
Anders Persson var gift 2) 16(93) med Agnes Larsdotter, 16(73) (åu) - 1734, begr.15/12.  
Barn:
5. Margreta, f. 1694 9/12, levde 1725
6. Britta, f. 1697 12/5, gift 1725 19/5 i Karlskoga med Anders Tyrisson i Botorp, Karlskoga.
7. Gertrud, 1700 26/5 - 1746 4/9, gift 1738 17/8 med Hindrik Persson, 1715 5/4 - 1775 30/10 (från Mörkviken), bergsman i Boviken efter Gertruds halvbror Nils. Hindrik var gift 2) 1752 1/11 med Ellika Månsdotter, f. 1719 25/1 i Hult.
8. Per, 1702 5/4, avled ogift i Boviken 1729, bgr. 3/8.
9. Maria, 1705 16/1
10. Annika, 1707 22/9, gift 1731 28/3 med Nils Gunnarsson, till Bobäcken, Karlskoga.
11. Lars, 1709 20/5 - 1769 7/5, bergsman i Boviken efter styvfadern Lars Eskilsson, gift 1) med Britta Månsdotter, avl. 1763 1/5, gift 2) 1765 18/8 med änkan Maria Andersdotter från Gräsmossen, Karlskoga.  
 
Anders Perssons änka, Agnes Larsdotter, gifte om sig 1713 21/8 i Karlskoga med änklingen Lars Eskilsson från Skogskärr, Karlskoga. Anders Perssons del i Boviken delades mellan Anders son Nils och Lars Eskilsson, som levde 16(67) (åu) - 1734, begr. 15/12.  
Barn: Anders, f. 1718 19/5.  
Karlskoga domb. 19 juli 1713:  Agnes Larsdotter och hennes styvson Nils Andersson enas om att Nils tillträder hälften av det som Agnes brukar och besitter i Boviken. Agnes med sina barn och tillkommande man Lars Eskilsson i Skogskärr, Csk.,behåller och besitter den andra hälften.  
I sept 1718 förordnas på Nils Anderssons ansökan att husen delas mellan honom och Lars Eskilsson liksom att dela skulden dem emellan.
 
Jag har inget säkert svar på var Agnes Larsdotter kom ifrån, troligast någonstans från Karlskogasidan. Bland dopvittnena finns folk från Linnebäck, Åsbergsviken, Stråbergsmyren (hust. Britta Larsdotter n. 1700), samt längre bort i Karlskoga från Sibbo (hust. Annika Larsdotter n. 1707).
 
Anders Perssons föräldrar:  
f: Per Töresson, bergsman i Boviken 1649 - 85 (mantalsl.). - Per T. nämns då och då i Karlskoga DB: aug. 1651 att ”han ska svara till nya kykobyggningen som alla andra”, 1660 tilltalad för okvädingsord, maj 1664 (vittne), maj 1673  att Per Töresson tillhandlat sig stubberättighet i Tåbäcken, som hamnat i fattigdom; Per har måst använda stort arbete till husens, gärdsgårdarnas, åker och ängs reparation;  april 1676 samt 1680, 1682, 1684, 1686 och 1688 i diverse transaktioner. Ännu april 1696 nämns Per Töresson i livet.  
m: Bengta, hennes namn finns medtaget på 1650-talet.
Barn:  
1. Töres Persson i Tåbäcken, Åsbergstorp, Karlsk., m.fl.ställen. Töres levde 1691, var död i mars 1692 (domb.). Hustrun var från Åsbergstorp.  
2. Bengta Persdotter, ogift, levde 1725.
3. Jordan Persson, 16(51?) - 1713, begr. 18/1, bergsman i Boviken, gift 1687, 6 post trinit. i Lungsund med Segrid Olofsdotter
4. Ingrid Persdotter, 16(53) (åu) - 1715, begr. 3/7, gift med Nils Olofsson, bergsman i Kexsund, dennes andra gifte
5. Anders Persson i Boviken, se ovan
6. Per Persson i Frövetterstorp, 16(56) (åu) - 1729, begr. 16/2, bergsman i Boviken 1685 - 87, därefter nybyggare/bergsman i Frövetterstorp, gift 1) med Kerstin (Olofsdotter?), gift 2) 16(94/5) med Annika Bertilsdotter
7. Olof Persson, Anders Persson hade en brorson Per Olofsson, som nämns 1709, då bosatt i Nors sn.  
8. Kerstin Persdotter, 16(62) (åu) - 1743 jan., ogift.
9. Karin Persdotter, 16(63) (åu) - 1734, begr. 6/1, gift med Jon Olofsson, nybyggare/bergsman i Frövetterstorp (som rymde och tog värvning i maj 1709)
 
Anders Perssons morfar:  
Per Persson, förste brukare i Boviken från 1632 - 1650 (mantalsl.).  Nämns i Karlskoga domb. 1649, lånat ut pengar till Ingrid Jonsdotter i Bjurtjärn.  
En lockande gissning, som jag inte har någon dokumentering för, är att Per Perssons hustru är syster till Nils Jordansson i Qvarntorp, Karlskoga (son till Jordan Arvidsson i Brickegården) (det förklarar namnet Jordan i barnaskaran) och att Per Persson är bror till Nils Jordanssons hustru Bengta Persdotter (det förklarar namnet Bengta i barnaskaran). Den typen av parallella syskonäktenskap var vanliga.  
 
Hälsningar
Bengt

106
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-26
« skrivet: 2001-11-25, 17:04 »
Hej Lars!
 
Svar till 20 nov.: Jag vet  inte vart Olof Olofsson och Catharina Mattsdotter tar vägen. När husförhörslängden börjar 1758 är de inte kvar i Hult, då finns där två frälsetorpare: Lars Olofsson  och Göran Göransson. Vet du vart Olof och Catharina tar vägen?
 
Men vigselnotisen från 1751 finns: Olof och Catharina gifter sig 1751 12/11. Olof är från Näs, Catharina från Bokärr. Här följer vad jag vet om Olofs och Catharinas anor. Vissa delar har jag berört mer utförligt i tidigare inlägg under Bjurtjärn, bl.a. 30 mars 1999 till Peter Brisback (om bl.a. Dalbäcken, Bergsjö och Sandetorp) och 16 juni 1999 till Sonja Färeby (om bl.a. Bökärr, Vilångstorp, Dalbäcken och Sandetorp). I den senare har några annummer råkat bli fel p.g.a automatnumrering i wordprogrammet.  
 
A Olof Olofssons anor. Olof Olofsson är född 1721 24/8 i Näs.
 
Olof Olofssons föräldrar:  
f:  Olof Larsson, 16(58) (åu) - 1735 23/2, bergsman i Näs. Dessförinnan brukare av fädernegården Smedstorp 1694 - 1701 (mantalsl.).  
Gift 1) 1702 12/10 med Ingiäl Eriksdotter, 16(67) (åu) - 1708, bgr. 1/5, dog i barnsäng. Ingiäl var änka efter Olofs företrädare, Hindrik Larsson, bergsman i Näs 1679/80 - 1699 (mantalsl.). Ingiäls föräldrar är svåra att iddentidiera. Olof L var gift 2) 1709 9/10 med Karin Larsdotter, 16(74) (åu) - 1710, begr. 23/10, dog i barnsäng hon också. Karin var dotter till Lars Olofsson och Karin Arvidsdotter i Stackefallet ( = Brunnstorp).  Tredje gången gifte sig Olof L 1711 2/7 med
m: Annika Jordansdotter, 1689 14/3 - 1766 25/5.  
 
Gen. II:
ff: Lars Olofsson, förste brukare i Smedstorp 1654 - 1673/74 (mtl.). Gift 1652 (mtl.) med
fm: Kerstin
 
mf: Jordan Olofsson, 16(44) (åu) - 1727, begr.10/9, bergsman i Dalbäcken 1673/74 - 1699 (mtl.). Mer uppgifter finns i tidigare inlägg i diskussionerna här under Bjurtjärns socken. Gift med
mm: Segrid Larsdotter, 16(49) (åu, troligen ca 5 år för tidigt) - 1739 30/10.  
 
Gen. III:
ff f: Olof Eriksson, bergsman i Ullvetterstorp 1630 - 1662 (mtl.), nämndeman från 1635/37 - 1671, var död i april 1671. Var gift två gånger.  
 
mf m: var syster till Arvid Nilsson i Wibäck, Karlskoga.  
 
mm f: Lars Jönsson, bergsman i Dalbäcken 1651/52 - 1673/74 (mtl.). Gift 1654 i Varnum med
mm m: Gunilla Eriksdotter
 
Gen. IV:
ff ff: Erik Olofsson, kronobonde i Qväggen från 1605/10 - 1638, nämndeman omnämnd 1621 - 1637.  
 
mf mf: Nils Jordansson, bonde i Qvarntorp, Karlskoga.
mf mm: Bengta Persdotter.  
 
mm ff: Jöns, förste brukare i Dalbäcken (upptaget 1618, skattlagt 1625), nämnd 1626 och 1628, därefter finns änkan i Dalbäcken.  
mm fm: Marit Jönsdotter, omgift med Nils Jonsson (Jönsson ?), bonde i Dalbäcken 1630 - 1651/52 (mtl.). Marit levde i nov. 1661.  
 
mm mf: Erik Ivarsson, bonde i Bergsjö, Varnum. Erik dog 1672, begr. 28/4.  
 
Gen. V:
mf mf f: Jordan Arvidsson, Brickegården, Karlskoga, nämnd från 1585 till 1642. Nämndeman.
 
mm mf f: Ivar Månsson, bonde i Bergsjö, Varnum, nämnd 1590, dog 1649, begr. Dom. Judica, 100 år gammal.  
 
 
B Catharina Mattsdotters anor. Catharina var född 1726 11/6 i Bokärr.  
 
Catharina Mattsdotters föräldrar:  
f: Matts Johansson, 16(68) (åu, verkar betydligt för hög ålder) - 1753 27/3, bergsman i Bokärr. Innan han gifte sig torpare hos fadern  i Vilångstorp.  
Gift 1) 1716 28/10 med Marit Mickelsdotter, 16(85) (åu) - 1720, begr. 6/6, dotter till Mickel Nilsson och Segrid Arvidsdotter i Bokärr.  
Gift 3) 1729 14/12 med Birgitta Ivarsdotter, 16(78) (åu) - 1752 16/4, dotter till Ivar Haraldsson i Sund.  
Gift 2) 1721 26/12 i Karlskoga med  
m: Kerstin Persdotter, 1688 (dop 25/3)  - 1729, begr. 9/4.  
 
Gen. II:  
ff: Johan Mattsson, 16(48) (åu) - 1734, begr. 9/6. Torpare i Vilångstorp (även kallat Koja) ca 1693 - 1707/08 (mtl.). Johan Mattsson, var först i Lövnäs 1676 - 1679/80, därefter frälsetorpare i Skattkärrsedet 1679/80 - 1685 (mtl.). Ser ut att vara gift från 1677 (mtl.). Karlskoga dombok nämner 1710 att Johan Mattsson i Koja är styvson till Måns Björnsson i Lövnäs.  
fm: Britta Persdotter, 16(55) (åu) - 1723, begr. 1/9.  
 
mf: Per Carlsson, bergsman i Spjutberg, Karlskoga, från 1686 (mtl.). Gift 2) 1705 8:e efter trefald. med Elin Jonsdotter från Sjötorp, Lungsunds sn. Jag vet ej namnet på första giftet.  
 
Gen. III:  
ff f: Matts Johansson, bergsman i Sandetorp (Sandsjötorp på moderna kartor), nämnd i domboken mellan 1644 och 1649, var död senast 1652 (mtl.).  Gift med
ff m: Elisabet Olofsdotter, nämns i Karlskoga domb. 1658 vara omgift med Måns Björnsson, bergsman i Lövnäs, vars hustru i mtl. 1653 redan heter Elisabet. Elisabet dog 1692, begr. 24/1. Måns Björnsson, 16(27) (åu) - 1707, begr. (datum ?), är bergsman i Lövnäs 1650 - 76 (mtl.). Måns är gift 2) med Rangela Jonsdotter, 16(44) (åu) - 1713, begr. 5/12.
 
mf f: Carl Persson, bergsman i Spjutberg, Karlskoga 1657 - 86 (mtl.). I Karlskoga domb. 1670 nämns att Carl och hans hustru efterträtt Jon Arvidsson och Ingiäl Ralsdotter, som var barnlösa. De är besläktade och en läng rad släktingar omnämns, men utan att det går att bestämma vari släktskapen består. Carl blev gift 2) 1708 2:a advent med änkan Annika Hallorsdotter i Bratte.  
mf m: Ragnil Larsdotter.  
 
Gen. IV:  
ff ff: Johan Mattsson, bergsman i Sandetorp. Nämnd i mantal 1630 - 1659/60. Avliden ca 1676 enligt Karlskoga dombok 1696. Johan var riksdagsombud för Karlskoga 1652 och var fjärdingsman (1653). Johan hade kvarn vid Åsjöhyttan. Gift med
ff fm: Gertrud Hindriksdotter
 
Gen. V:  
ff fm f: Hindrik Engelbrektsson i Gammalkroppa, Värmlandsberg (senare i Kroppa sn.), nämnd 1610 - 11.
 
Hälsningar
Bengt

107
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-26
« skrivet: 2001-10-12, 09:25 »
Hej igen Karin
1) Svar: Ja. Att Anders är son till Welam (Vilhelm) i Varnum framgår av domboksnotiser. Jag kan återkomma när jag har letat upp dem igen.  
Welam var bonde i Löten, Varnums sn. När Kristinehamns stad bildades 1642 var Welam en av bönderna på det tänkta stadsområdet som tvingades flytta på sig. Han fanns på gamla dar i Hedhult, Varnum, litet längre från själva staden.  
2) Det är ytterst rimligt att tänka sig att Anders? kom till Kväggen som måg till förre nämndemannen därstädes, Erik. Men något bevis känner jag inte till.  
Det är ont om data om nämndeman Erik i Kväggen, Har du funnit något som inte jag har?
Hälsningar
Bengt

108
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-26
« skrivet: 2001-10-11, 22:02 »
Ja, Maria Svensdotter , född 1771 22/11, är dotter till Sven Månsson och Kerstin Jonsdotter i Djupnoret. Hon är också syster till min ff mm fm Britta Svensdotter.  
 
Jag bifogar här anor i fem generationer till Anders, Maria och Britta Svensbarn i Djupnoret.  
 
Hälsningar
Bengt Nordstrand
 
*** Generation I ***  
 
f
2 Sven Månsson, född 27 apr. 1727 i Grytingskogen, Ölme sn, död 14 jan. 1794 i Djupnoret, Bjurtjärns sn (drunknade i Nässundet tillsammans med sonen Jonas Svensson, 1768 - 1794).
Kronobergsman i Djupnoret, Bjurtjärns sn. Gift (möjl. 11 apr.) 1757 (i Bjurtjärn) med
 
m
3 Kerstin Jonsdotter, född 24 feb. 1739 i Djupnoret, Bjurtjärns sn, död ca 1798 (efter 17 apr. 1797) i Djupnoret, Bjurtjärns sn.  
Sven och Kerstin har följande barn: 1. Britta f. 1757, gift 1773 till Källtorp, Lungunds sn., 2. Anders, f. 1759, d.1811 i Djupnoret, 3. Peter, f. 1762, till Stockholm 1786, 4. Lisa, f. 1765, gift 1786 till Hytte, Lungsunds sn., 5. Jonas f. 1768, drunknade med fadern 1794, 6. Maria, f. 1771, 7. Magnus, f. 1775, 8. Carl, f. 1778, till Borås i Västergötland 1800.    
 
*** Generation II ***  
 
ff
4 Måns Olsson, född 1686 (hfhl) i Arvidstorp, Varnums sn, död 25 maj 1772 i Arvidstorp, Varnums sn.  
Brukare i Buxerud, Varnums sn 1718 - 21, i Grytingskogen, Ölme sn 1721 - 43, i Arvidstorp, Varnums sn från 1743.  
Gift 28 okt. 1718 i Kristinehamn med
 
fm
5 Margareta Andersdotter, född 5 (dom latare) 1700 i Grytingskogen, Ölme sn, död 9 dec. 1776 i Arvidstorp, Varnums sn.  
 
mf  
6 Jonas Andersson, född 21 jan. 1706 i Djupnoret, Bjurtjärns sn, död 30 aug. 1773 i Djupnoret, Bjurtjärns sn.  
Kronobergsman i Djupnoret, Bjurtjärns sn. Gift 29 sept. 1738 i Bjurtjärn med
 
mm
7 Maria Mårtensdotter, född 7 feb. 1714 i Väsby, Bjurtjärns sn, oäkta dotter till blinda Kerstin Olofsdotter, fader Per Johansson från Lämås, Karlskoga, fosterdotter till Mårten Hallorsson och hustru Margitha Olsdotter i Väsby, död 7 dec. 1788 i Djupnoret, Bjurtjärns sn.  
 
*** Generation III ***  
 
ff f
8 Olof Månsson, född 25 juni 1665 i Arvidstorp, Varnums sn, död 1700 (mtl.) i Gåsviken, Varnums sn.  
Brukare 1687/89 - 91 i Arvidstorp, Varnums sn, 1691 - 95 i Bergsjö, Varnums sn, 1695 - 1700 i Gåsviken, Varnums sn. (mtl.)  Gift med
 
ff m
9 Marit Arvidsdotter (Arentsdotter?)  Gift (2) 6 okt. 1701 med Bengt Svensson, född i Bergsjötorp. Brukare i Gåsviken, Varnums sn.  
 
fm f
10 Anders Hallorsson, född 5 feb. 1671 i Eskilstorp, Varnums sn, död  i Grytingskogen, Ölme sn.  
Brukare 1698 - 1700 i Eskilstorp, Varnums sn, 1700 - 1727 i Grytingskogen, Ölme sn.
 
mf f
12 Anders Jonsson, född 16(72) (åu) i Dalbäcken, Bjurtjärns sn, död 1715, begr. 27 mars., i Djupnoret, Bjurtjärns sn.  
Kronobergsman i Djupnoret, Bjurtjärns sn.  Gift 1695 (mtl.) med
 
mf m
13 Elin Månsdotter, född 16(71) (åu) i Djupnoret, Bjurtjärns sn, död 27 apr. 1746 i Djupnoret, Bjurtjärns sn.  
Gift (2) 30 jan. 1718 i Bjurtjärn med Carl Nilsson, född Fallet, Kroppa sn, död  
 
mm f
14 Per Johansson, född 1687, dop 31 juli, i Lämås, Karlskoga sn, död 11 feb. 1735 i Åsjöhult, Bjurtjärns sn.  
Gift 19 juni 1715 med Annika Nilsdotter. Brukare i Åsjöhult, Bjurtjärns sn.  
 
mm m
15 Kerstin Olofsdotter, född möjligen ca 1686 i Kväggen, Bjurtjärns sn, död 30 okt. 1743 i Alkvettern, Bjurtjärns sn.  
Blind piga i 50 år (kyrkobok, begravning).  
 
*** Generation IV ***  
 
ff ff  
16 Måns Persson, född i Bergsjötorp, Varnums sn, levde  i Arvidstorp, Varnums sn.
Brukare 1648 - 53 i Bergsjötorp, 1653 - 83 i Arvidstorp. Gift 1648 dn. trinit. i Varnum med
 
ff fm
17 Kerstin Svensdotter, född i Eriksbol, Varnums sn
 
fm ff
20 Hallor Eskilsson.  Brukare i Eskilstorp, Varnums sn.  Gift jan. 1668 i Varnum med
 
fm fm
21 Anna, Johan sågares dotter
 
mf ff
24 Jon Nilsson, född 16(44) (åu) i Dalbäcken, Bjurtjärns sn, död 1707, begr. 7 apr., i Dalbäcken, Bjurtjärns sn.  
Kronobergsman i Dalbäcken, Bjurtjärns sn.  Gift 1670 i Kristinehamn med
 
mf fm
25 Britta Andersdotter, född 16(35) (åu), död 1707, begr. 9 juni, i Dalbäcken, Bjurtjärns sn.
 
mf mf
26 Måns Amundsson, född 16(27) (åu), var sannolikt ca tio år yngre, död 1711, begr. 9 apr., i Djupnoret, Bjurtjärns sn. Kronobergsman i Djupnoret, Bjurtjärns sn. Gift 1662 (mtl.) med
 
mf mm
27 Kerstin, död 1693, begr. 5 feb., i Djupnoret, Bjurtjärns sn.  
 
mm ff
28 Johan Olofsson, född 1647 i Lämås, Karlskoga, död 13 jan. 1706 i Lämås, Karlskoga. Gift med
 
mm fm
29 Karin Eriksdotter, död 23 aug. 1712 i Lämås, Karlskoga
 
mm mf
30 Olof Månsson, född i Ökna, Bjurtjärns sn, död 1695, begr. 21 apr., i Lindås, Bjurtjärns sn.  
Brukare 1683 - 93 i Qväggen, Bjurtjärns sn, 1693 - 95 i Lindås, Bjurtjärns sn. Gift 1683 (mtl.) med  
 
mm mm
31 Karin Andersdotter, född 16(60) (åu)  i Kväggen, Bjurtjärns sn, död 1711, begr. 3 sept., i Stensnäs, Bjurtjärns sn.  
Gift (2) 23 okt. 1710 med Nils Håkansson, kronobergsman i Stensnäs, Bjurtjärns sn., i dennes andra gifte.  
 
 
*** Generation V ***  
 
ff ff f
32 Per, begr. 1649 i Varnum. Brukare i Bergsjötorp, Varnums sn, nämnd 1626 - 1648.  
 
fm ff f
40 Eskil Svensson. Brukare i Grytingskogen, Ölme sn., nämnd 1632 - 53, i Eskilstorp, Varnums sn. 1653 - 1663.  
 
fm fm f
42 Johan sågare. Brukare i Grytingskogen, Ölme sn. 1663 - 1675/7.  
 
fm fm m
43 Karin
 
mf ff f
48 Nils Jonsson, Dalbäcken, Bjurtjärns sn., nämnd 1632 - 1651. Gift med
 
mf ff m
49 Marit Jönsdotter, Gift 1) med Jöns, Dalbäcken, nämnd 1626 - 28.  
 
mf mf f
52 Amund Jonsson, brukare i Galtskär, Lungsunds sn., senare i Djupnoret, Bjurtjärns sn. 1636/38 - 1659.
 
mf mf m
52 Ingebor
 
mm mf f
60 Måns Olofsson, brukare i Ökna, Bjurtjärns sn
 
mm mf m
61 Malin
 
mm mm f
62 Anders Welamsson, född i Varnums sn. Kronobonde i Kväggen, Bjurtjärns sn. Nämndeman
Gift 2) med Segrid Jonsdotter fr. Släbråten, Lungsunds sn. Gift 1) med
 
mm mm m
51 Karin

109
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-18
« skrivet: 2001-06-05, 23:28 »
Hej Sonja
Jag kan inte ge dig slutliga lösningen om Sven Göransson. Men följande är ett spår som kan vara värt att följa upp.  
Jag har inte hittat några Göransbarn födda i Karlskoga vid den aktuella tiden.  
Men över Bjurtjärnsgränsen, söder om sjön Alkvettern, finns Mörkvikstorp, ibland kallat Västra Mörkviken. Där föddes en Sven Göransson 1716 28/6, son till Göran Mattsson och Ingebor Tossengsdotter, gifta annadag jul 1702 i Karlskoga.  
Göran var son till masmästaren Matts Göransson i Mörkvikstorp (avl. 1698/mtl.) och hustrun Marit Larsdotter (avl. 1708, bgr. 26/4). Gifta 1673/74 (mtl.).  
Deras härkomst har jag bara gissningar om: Matts kan vara från Göran i Äspenäs, Karlskoga. Marit från Lars Mattsson i Åsbergsviken, Karlskoga.  
Ingebor Tossengsdotter (16(72) (åu) - 1742 17/12) var från Tosseng Svensson i Lunedet, Karlskoga.  
Denne var troligen son till Sven Vincentsson, rådman i Filipstad, son till Vincent Touffar Toucentsson, köpman, rådman, borgmästare i Filipstad, var avl. jan. 1669.  
Går det inte att hitta Sven Göranssons giftermål i Karlskoga?
Hälsningar
Bengt Nordstrand

110
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-24
« skrivet: 2001-02-23, 21:12 »
Hej Carin och Karin!
 
Jag härstammar från en syster till Anders Svensson i Djupnoret och från folk i bl.a. Hytte, Lungsunds sn., längre tillbaka. Därför har jag anteckningar från dessa gårdar.  
 
Carl Nilsson och hustru Catharina Svensdotter bor i Hytte från ca 1771, på Anders Melkerssons tidigare gårdsdel. De flyttar vidare till Södra Lervik 1793.  (Husfhl.)
 
Dottern Cajsa, född 1765 1/1, gifter sig 1783 19/10 i Lungsund med Anders Svensson i Djupnoret, Bjurtjärns sn. Anders och Cajsa bor hos Carl Nilsson i Hytte 1783 - 1791, därefter i Djupnoret. Anders Svensson avlider i Djupnoret 1811. Cajsa gifter om sig med Jonas Persson, 1751 1/11 - 1814 26/3. Enligt Bjurtjärns hfhl. 1813 - 18 flyttar Cajsa med barnen till Wäsehärad 1816.  
 
Att Cajsa skulle ha dött 1816 i Bjurtjärn har jag missat.  
 
Anders och Cajsas barn:  
1. Kerstin, f. 1785 21/4
2. Carl, f. 1788 17/12
3. Maria, f. 1790 21/8
4. Anna, f. 1793 19/6
5. Lisa, f. 1795
6. Anders, f. 1797 28/3, död
7. Anders, f. 1799 1/1
8. Sven, f. 1801 5/2
9. Stina Cajsa, f.1803
10. Petter, f. 1805
11. Magnus, f. 1807
 
Hälsningar
Bengt

111
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-26
« skrivet: 2001-02-18, 22:13 »
Hej Per-Åke
 
När det gäller paret Anders och Sara i Fagerås har jag följande. Samtliga gårdar är i Bjurtjärn om inte annat sägs.  
 
2 Anders Andersson, 1706 3/3 - 1780 29/2, frälsetorpare i Fagerås under Alkvettern. Gift 1732 15/10 med
3 Sara Olofsdotter, 1706 4/6 - 1781 27/5.  
Anm: Torpet Fagerås, ca 1 km nordväst om Alkvetterns herrgård, kallas ibland även för Sågen. Måste noga skiljas från hemmanet Sågen vid Åsjöhyttan i samma socken.  
Gen II:  
4 Anders Nilsson, 16(75) (åu) - 1760 6/4 (som gamle blinde änkemannen), frälsetorpare i Fagerås från 1703 (mantalsl.). Brukare i Äsplund 1699 - 1703 (mtl.). G. 16(99) (mtl.) med
5 Ingrid Bryngelsdotter, 16(76) (åu) - 1740 6/5.  
 
6 Olof Persson, 16(78) (åu) - 1752 27/4, frälsetorpare i Hult under Alkvettern. Gift 1705 12/7 med
7 Kerstin Larsdotter, levde 1737 (husfhl.) men saknas 1744.  
 
Gen III:  
8 Nils Persson, 16(53) (åu) - 1722, begr. 29/4, kronobergsman i Äsplund (ligger väster om sjön Ullvettern) från ca 1671 (mantalsl.). Gift med
9 Kerstin Svensdotter, 16(49) (åu) - 1734, begr. 24/2.  
 
10 Bryngel Östensson, 16(44) (åu) - 1705, begr. 22/5, frälsetorpare i Fagerås. Gift 1673/4 (mtl.) med
11 Karin Persdotter, 16(44) (åu) - 1708, begr. 29/11, står för Fagerås 1670 - 73/74 (mtl.).  
 
12 Per Olofsson, 16(33) (åu) - 1713, begr. 23/8, frälsetorpare i Löfbacka(rna) under Alkvettern från ca 1664. Gift med
13 Lucretia Andersdotter, 16(32) (åu) - 1713, begr. 10/5.  
 
14 Lars Olofsson, 16(48) (åu) - 1716, begr. 3/6, kronobergsman i Stackefallet (även kallat Brunnstorp). Kyrkvärd. Gift 16(71) (mtl. ) med
15 Karin Arvidsdotter, 16(52) (åu) - 1725, begr. 8/8.
 
Gen IV:
16 Per Nilsson, nybyggare och bergsman i Äsplund från ca 1633. Kyrkvärd. Gift med
17 Karin Jonsdotter, 16(10) (åu) - 1697, begr. 17/1.  
 
20 troligen Östen Månsson, bergstorpare vid Åsjöhyttan 1639 till andra halvan av 1660-talet. Gift med
21 Karin Byngelsdotter
 
22 Per Persson, brukare i Bjurtjärns gård 1650 - 54 (mtl.), dömdes 1654 till döden för stöld, men blev tydligen benådad, finns inhyses i Släbråten, Lungs. 1659 (mtl.), sedan frälsetorpare i Fagerås 1659/60 - 1670 (mtl.). Gift med  
23 Marit Staffansdotter, 15(98) (åu) /verkar ca 10 år för tidigt/ - 1697, begr. 24/1.  
 
24 Olof Jonsson, nybyggare och frälsetorpare i Löfbacka 1639 - 58 (mtl.), brukare i Trättetjärn 1658 - 64 (mtl.). Gift med
25 Elin
 
28 Olof Persson, nybyggare och kronobonde i Stackefallet ca 1632 - 16(68) (mtl.). Gift 1) med 29.  
Gift 2) med Annika Olofsdotter
29 Karin, till 1659/60.  
 
30 Arvid Nilsson, Wibäck, Karlskoga.  
31 Elin Gunnarsdotter
 
Gen V:
60 Nils Jordansson, Qvarntorp, Karlskoga
61 Bengta Persdotter
 
62 Gunnar Eriksson, Wibäck, Karlskoga
 
Jag har berört Stackefallet utförligare tidigare: 18 aug. 1999 och 13 aug. 2000.  
Beträffande Fageråsen och kopplingen till Bjurtjärn, se 3 febr. och 5 april 2000.  
 
Hälsningar
Bengt

112
Soldaten Blids hustru Anna Lena hade en äldre bror Andreas som var min farmors farfar. Följande har jag kring honom och hans familj.  
 
Andreas Samuelsson, född 1801 25/9 i Bosebo, död 1878 2/9 i Mjöbäck (Bouppteckning upprättad 1878 16/9).  
1825 - 32  dräng hos Jöns Andersson i Anfastorp, Frölunda;  
1832 - 1842 brukare i Kullboarp övre, Håcksvik
1842 - 1862 torpare i torp Björkeryd, vid Häljabo, Håcksvik;  torpet brann upp i eldsvåda.  
1862 - 1878/79  ägare i 1/16 i Kattarp, Mjöbäck
Gift 1833 18/4 med Johanna Pettersdotter, 1803 4/4 i Frölunda, död 1879 24/8 i Mjöbäck
 
Barn:
1. Salomon Andreasson, född 1833 31/12, tvilling, död 1906 10/1 i Gällared
1855 - 56  dräng hos Gabriel Abrahamsson i Bullsäng Pellagård, Örsås
1856 - 57  dräng hos Andreas Petersson i Örsås storegård, Örsås
1857 - 58  dräng hos orgell. E. Lidell i Hede församlingshus, Örsås stom, Örsås
1858 - 59  dräng hos David Stallin i Örsås Jönsagård, Örsås
1859 - 60  dräng hos Anders Larsson i Lerbäcksbo södergård, Frölunda
1860 - 64  dräng hos farbrodern Anders Samuelsson i Ågården, Kalv
1864 - 65  dräng hos änkan Johanna Persdotter i Hunnabo, Kalv
1865 - 70  skriven hos föräldrarna i Kattarp, Mjöbäck
Gift 1867 20/9 med Anna Abrahamsdotter, född 1843 14/10 i Mårdaklev, död 1935 4/9 i Gällared.
 
2. Johannes Andreasson  född 1833 31/12, tvilling död 1854 28/9 i rödsotsepidemin
1850 - 52  dräng hos Emanuel Andersson i Kullboarp övre, Håcksvik
1852 - 54  dräng hos mosters man Anders Josef Mårtensson i Häljabo, Håcksvik
 
3. Anna Lisa, född 1835 20/11, avled 1836 28/1 av slag
 
4. Lisa Katarina Andreasdotter, född 1837 22/2, död 1891 19/5 i Mjöbäck.  
Gift 1877 9/6 med vice korpral Carl Johan Tyr, född 1839 29/12 i Kalv  
(gift (1) 1862 11/1, änkling 1875 14/5).
1875/77 - 1891/ - -  h-ägare i Lindsbo,  Mjöbäck
C J Tyr hade 5 barn i första giftet.  
Barn i 2:a giftet:  
Ada Josefina, född 1880 17/8
C J Tyr gift (3) 1894 27/12 med Johanna Eleonora Karlsdotter
 
5. Anna Britta Andreasdotter, född 1839 23/8, levde 1898.
1879 till Strömma soldattorp, Älvsered
Gift 1881 30/12 med Hans Johan Larsson, född 1829 18/11 i Mjöbäck
1879 - /98/    torpare i Strömma soldattorp, Älvsered
 
6. Peter Andreasson, född 1842 31/1
1861 - 63  dräng hos Josef Johansson i Köljhult, Håcksvik
1863 - 67  skräddare(lärling) hos Johannes Hansson i Gullskog, Örsås
1867 - 71  skrädderiarbetare, Göteborg Gustavi domkyrkoförsamling
1871, okt. utskriven för utflyttning till London
I bouppteckningen efter fadern 1878: sonen Peter, som för 8 års sedan rest till utrikes ort utan att lämna underrättelse om sitt vistande.
 
Av Andreas och Johannas barn hade Salomon sex döttrar, varav tre fick barn, två av döttrarna har efterlevande idag, däribland undertecknad.  
Lisa Katarina hade en dotter, öde okänt.  
Om Peter fick barn senare i livet är också okänt.  
 
Hälsningar
Bengt

113
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-26
« skrivet: 2001-02-14, 23:53 »
Hej
Jag är väldigt upptagen just nu, men tänker återkomma senare när det blir litet tid över.  
Till Per-Åke Lonnfors: Jag har en del om anor till paret i Fagerås.  
Till Björn:  
Jag har något om paret i Losseby liksom Stockvikstorpsbröderna, som är söner till Eskil Persson därstädes, i sin tur son till Per Simonsson i Mosserud / Flottuvan, Lungsund
På återseende
Bengt

114
Hej igen!
Här kommer sammanfattning av vad jag har om Samuel Nilsson och om hans hustru Catharinas anor.  
 
2. Samuel Nilsson, född 1760 18/3 (födelsebok saknas, enligt Bosebo husförhörslängd från 1775 och framåt, förändringen i Håcksvik är förmodligen felskrivning), död 1825 4/2 i Ellebäckstorp övre, Östra Frälunda sn. Bouppteckning finns. Samuel, som blev föräldralös 1779, var gift två gånger.  
 
Hustru 1: Anna, född 1760, gift 1780/81, död 1800 27/4. Enligt Bosebo husförhörslängd, Annas namn och födelseår är kraftigt överstruket och svårläsligt.  
I första giftet brukade Samuel 3/16 mantal Kyrkarp övre, Bosebo socken.  
Samuels och Annas barn:  
1. Beata, född 1781 18/12
2. Nils, född 1785 12/6
3. Anders, född 1788 20/1
4. Carl, född 1790 7/10, till Sexdrega 1806
5. Catharina, född 1793 8/3
6. Anna, född 1796 26/3
 
Hustru 2:  
3. Catharina Andersdotter, född 1777 10/4 i Lunden, Bosebo sn., död 1857 20/12 i Ågården, Karlvs sn.  
Samuel var fortsatt brukare i Kyrkarp övre, Bosebo sn., till 1809 (husförhörsl.).  
De flyttade närmast till Ekedals säteri, Sjötofta sn. , där dottern Britta föddes i febr. 1810.  
1810/11 flyttar de vidare till Hulugärde (Hålegärde), Håcksviks sn. Slutligen någon gång 1817/19 flyttar man vidare till Ellebäckstorp övre, Östra Frölunda sn., där Samuel står som tredingsbrukare /arrendator/ (mantalsl. 1825). De båda sista hörde till familjen Bånge.  
Samuels och Catharinas barn är i stort som Peter och Jerker, med litet komplettering av datum och de barn som dog små:  
7. Andreas, född 1801 25/9 (Bosebo husförhörsl.), död 1878 2/9 i Kattarp, Mjöbäcks sn.  
8. Johannes, född 1804 11/3 (Bosebo husförhörsl.), död 1876 7/10 i Fjärhult, Östra Frölunda sn.  
9. Anna Lena, född 1807 6/2 (Bosebo födelsebok), död 1870 30/7 i Nyabygget soldattorp, Östra Frölunda sn.  
10. Britta, född 1810 16/2 på Ekedal (Sjötofta födelsebok) - inte i Kyrkarp som Jerker skriver, död 1877 18/5 i Hylten, Kalvs sn.  
11. Agneta, född 1812 3/11 i Hulugärde (Håcksviks födelsebok), död 1813 9/10 i rödsot (epidemi den hösten).  
12. Anders, född 1814 8/10 tvilling, i Hulugärde, död 1815 9/10 i kikhosta.
13. Agneta, född 1814 8/10 tvilling, i Hulugärde, död 1815 2/10 i kikhosta.
14. Anders, född 1816 15/12, död 1893 14/2 i Älvshult övre, Ambjörnarps sn.  
15. Agneta, född 1820 8/7 i Ellebäckstorp övre (Frölunda födelsebok), död 1822 15/2.  
 
Samuel och Catharina hade tvillingar bland barnen. Flera av barnen hade också tvillingar i sina barnaskaror, bl.a. var min farmors far, Salomon Andreasson, tvilling. Tvilllinganlaget kommer via Catharina, som har tvillingar bland syskonen och bland sin fars syskon.  
 
Catharina Andersdotters föräldrar:  
6. Anders Larsson, född 1747 8/3 i Mängsbo, Bosebo sn. (husfhl.), död 1805 12/5 i Lunden, Bosebo sn. I Boupp-teckningen av 1805 31/5 nämns dottern Catharina som gift med Samuel Nilsson i Kyrkarp, så det är helt säkert rätt fader. Gift 1773 med
7. Anna Jonasdotter, född 1750 12/12 i Smalås, Wåthult (födelsebok), död 1832 i Lunden, Bosebo sn.  
Barn:  
1. Ingierd, född 1774 29/4, gift med Magnus Larsson, Hulu, Bosebo sn.  
2. Anna, född 1775 17/10, gift  
3. Catharina, född 1777 10/4
4. Beata, född 1780 29/1 tvilling, död 1780 26/2
5. Elsa, född 1780 29/1 tvilling, gift 1812 med Lars Samuelsson (1783 - 1854), från 1813 brukare i Mon, Sjötofta sn. Elsa avled 1860 2/4.  
6. Niclas, född 1782 25/9 tvilling, gift 1808, bosatt i Lunden till 1830.  
7. Beata, född 1782 25/9 tvilling, död 1782 22/12
8. Beata, född 1785 11/4
9. Peter, född 1787 1/5, gift 1813, Torsås, Bosebo sn.  
10. Johanna, född 1796 26/9, till Svenljunga 1825
 
Anders Larssons föräldrar:  
12. Lars Andersson, född 1710 29/10 i Mängsbo, Bosebo sn., död 1782 25/6 i Mängsbo, Bosebo sn.  
Hustru 1:  
13. Ingierd Nilsdotter, född 1728 25/5 (husfhl.), död 1749 dec. i Mängsbo, Bosebo sn. (husfhl.)
Barn: 1. Anders, född 1747
Hustru 2: Maria Jönsdotter, född 1728 25/6
Barn:  
2. Erland, född 1755 1/4 tvilling, gift 1780, till Smalås, Wåthults sn.  
3. Carl, född 1755 2/4 tvilling, Mängsbo, Bosebo sn. , gift med Johanna Magnusdotter
4. Ingierd, född 1757 28/7
 
Anna Jonasdotters föräldrar:  
14. Jonas Norström, född 1712 25/2 (enl. Båraryds och Bosebo hfhl. fr. 1751, har inte funnit i vilken socken).  
Soldaten Jonas i S. Wisse gifte sig 1739 11/2 (Bredaryds ministerialbok) med Anna Persdotter.  
Dottern Elin föddes 1744 till corpralen Jonas på Näsets soldattorp, Bredaryds sn.  
Sonen Magnus föddes 1745 till corpralen Jonas Norström och Anna Persdotter i Signelsö torp, Båraryds sn.  
1747 - 51 bor corpral Norström i Smalås, Wåthults sn.  
1751 - 55 i Hule, Gislaved södergård, Båraryds sn.  
1755 - 73 bor föravskedade corpralen Norström som brukare på gården Lunden, Bosebo sn.  
1773 flyttar Jonas med hustru och de yngsta barnen till Elmås, Björketorps sn., Bollebygds härad, d.v.s. mellan Borås och Göteborg. Efter hustruns död i rödsotepidemin det året vet jag inte vart Norström tog vägen. Bouppteckningen efter hustrun visar bl.a. att Jonas ägde en fiol.  
15. Anna Persdotter, född 1720 27/12 i Mo, Wåthults sn., flyttade till Bredaryd ca 1737, död 1773 23/12.
Barn:  
1. Elin, född 1744 24/4 i Bredaryds sn, död
2. Magnus, född 1745 3/7 i Båraryds sn, blev borgare i Falkenberg
3. Christina, född 1747 21/8 i Våthults sn., gift 1767
4. Anna, född 1750 12/12 i Våthults sn.
5. Catharina, född 1753 24/12 i Båraryds sn.  
6. Karin, född 1757 11/5 i Bosebo sn.  
7. Peter, född 1761 12/12 i Bosebo sn.  
 
Lars Anderssons föräldrar:
24. Anders Persson, bonde i Mängsbo, Bosebo sn., död 1740 (struken i hfhl.). Gift med
25. Kerstin Nilsdotter, född 1679 2/2 (husfhl.), död 1761 28/9 (husfhl.)
Barn: Ingierd, Erland, Jöns, Ingeborg, Anna, Lars, Britta, Britta, Kerstin.  
 
Anna Persdotters föräldrar:  
30. Per Helgesson, född 1677 28/9 (Wåthults husfhl. fr. 1751), död 1752 24/4. Först brukare i Abborrkull, Wåthults sn. Från ca 1720 bonde i Mo, Wåthults sn.  
31. Elsa Månsdotter, född 1688 26/3 (Wåthults husfhl. fr. 1751), död 1765 21/3.
Barn:  
1. Ingebor, född 1712 7/4
2. Martha, född 1714 12/6
3. Karin, född 1717 6/3
4. Anna, född 1720 27/12
5. Kerstin, född 1724 6/2
6. Ingierd, född 1729 20/6, gift 1753 23/3 med änklingen Petter Persson (1720 4/4 - 1794 22/1), brukare i Mo, Wåthults sn.  
 
Per Helgessons föräldrar:  
60. Helge Persson, född 16(43) (åu), död 1711 19/11, brukare i Mo, Wåthults sn.  
61. Karin, född 16(46) (åu), död 1715, begr. 27/2.  
Barn:  
Per
Ingebor, gift 1700 15/4 med Anders Olofsson , död 1718 15/3, brukare i Mo, Våthults sn.  
Ingrid, gift 1710 11/4 med Jöns Svensson, brukare i Mo, Wåthults sn.  
 
Hälsningar
Bengt

115
Hej Per-Olof, Peter och Jerker!
 
Jag tror jag börjar med de äldre leden, nämligen Anna-Lena Samuelsdotters farfar och farmor (jag sätter annummer med Anna Lena som nummer 1):  
 
4. Nils Andersson
Han uppges i Bosebo husförhörslängder vara född 1720 9/2.  
Vigseln 1752 17/5 finns i Våthults kyrkobok och Nils uppges där vara från Björstorp.  
Bosebo och Våthults socknar ligger ju i Småland, Västbo härad. Men Björstorp är rimligen i Sjötofta, Västergötland, Kinds härad, som ligger precis i höjd med Våthult, närmast västerut. Där finns Stora Björstorp och Lilla Björstorp. Jag har försökt identifiera någon Anders där som kunde vara far till Nils, men det är inte lätt. Födelseboken börjar först 1731. I Stora Björstorp finns enligt mantalslängderna en soldat Anders Jonsson, som avlider 1719 och vars änka gifter sig med en Lars Andersson från Västbo härad 1721. I Lilla Björstorp finns en dräng Anders Börjesson, som 1722 gifter sig med en piga från Våthult. Allt enligt mantalslängderna. Om någon av dessa två är Nils Anderssons far är mer än vad jag kan avgöra.  
 
Nils Andersson blev brukare i Kyrkarp övre, Bosebo.  
Peter skriver att han avled 1779. Efter Bosebo husförhörslängd avled han redan 1769.  
 
Nils Anderssons hustru:  
5. Britta Bengtsdotter, född 1733 15/4 i Våthult Jäppagård, Våthults socken (födelsenotis i kyrkoboken). Det fanns följande gårdar i Våthults by: Jäppagården, klockargården, Loftsgården och Norra gården.  
Britta gifter om sig 1772 med Erik Larsson, född nov. 1743, som fortsatte bruket i Kyrkarp, men avled 1776 15/12 av bröstsot. Bouppteckning upprättades redan 23 dec.  
Några år senare avled Britta - 1779 7/2 i rötfeber.  
 
Nils och Brittas barn (födelsedatum enligt Bosebo husförhörslängd, födelsebok saknas):
Christina, född 1753 1/3 (Peter skriver 1752 ??), struken (avliden eller flyttad?)
Anna, född 1754 8/5, gift med Johannes Jönsson (1753 13/10 - 1825 6/1), efterträdde brodern Samuel i Kyrkarp övre ca 1809. Anna avled 1846 15/7 i Kyrkarp. Sonen Jöns  (1782 - 1833) fortsatte i Kyrkarp, gift med Lena Carlsdotter  (f. 1786), släkting till Samuel Nilssons andra hustru.  
Carl, född 1757 21/1, struken    
Samuel, född 1760 18/3 (se nedan)  
Brita, född 1761 30/5, flyttad till Kinds härad (någon gång 1775/87)  
Anders född 1765 25/7 (Peter skriver 1769 ??), struken
Annika, född 1768 2/5, flyttad till Kinds härad
 
Erik Larsson och Britta hade dottern:  
Agneta, född 1776 30/4, struken    
 
Britta Bengtsdotters föräldrar var:  
10. Bengt Bengtsson, född 1703 26/1 (Våthults husförhörslängder), död 1779 31/3. Frälsebonde i Våthult Jäppagård, Våthults sn. Gift 1731  7/11 i Våthult med
11. Anna Andersdotter, född 1698 10/3 (Båraryds kyrkobok) i Örnaholm, Båraryds sn (nuv. Gislaved), död 1781 12/4.  
Bengt och Anna hade barnen:  
1. Britta, född 1733 15/4 (se ovan)
2. Anna, född 1737 6/1, gift 1760 8/6 med Lars Persson, f. 1733 31/1, brukare i Våthult Jäppagård  
3. Anders, född 1738 23/4, gift 1761 29/11 med Maria Andersdotter
4. Kerstin, född 1741 8/10, död 1743 10/9
 
Bengt Bengtssons föräldrar är jag inte säker på, men kan säkert finnas med litet mer idog forskning.  
Ett uppslag är den änkling  (20?) Bengt Jönsson som finns i Våthult Jäppagård åtminstone från ca 1744 (husförhörslgd), som avlider 1757 13/1, 90 1/2  år gammal.  
 
Anna Andersdotters föräldrar var:  
22. Anders Larsson, bonde i Örneholm, Båraryd.  
23. Britta Jönsdotter, när dottern Anna gift sig 1733 bor änkan Britta hos henne i Våthult Jäppagård, Britta står död (trol. 1740) i husförhörslängden.  
Anders och Britta hade barnen:  
1. Ingierd, född 1696 14/5, gift 1720 12/5 med Anders Gunnesson
2. Anna, född 1698 10/3 (se ovan)
3. Jöns, född 1700 6/1, gift 1720 29/5
4. Måns, född 1702 19/1
5. Britta, född 1704 16/3, död 1704 12/6
6. Kerstin, född 1705 26/3, död 1706 21/7
7. Simon, född 1707 29/6
8. Erland, född 1710 20/7
9. Jöns, född 1712 26/12
 
(44?)  Lars i Örnaholm avled 1714 20/8, 92 år. En hustru Anna i Örneholm avlider 1707 10/7, 72 år.  
Barn kan vara:  
Kerstin Larsdotter, gift 1694 9/4 med Samuel Eriksson fr. Bondaryd. När husförhörs-längderna i Våthult börjar 1717 finns Samuel och Kerstin i Väthult Jäppagård. Samuel lever till 1747, Kerstin dör 1754 5/12. Dottern Anna (f. 1702 4/11, som änka till Bosebo) och hennes man Lars Bengtsson (1707 6/2 - 1779 13/3) följde Samuel och Kerstin i Jäppagården. Kerstins brorsdotter Anna och hennes man Bengt Bengtsson tycks ha tillträtt en utbrytning ur Samuels gård.  
Anders Larsson (se ovan)
Måns Larsson, gift 1689 4/4 med Kerstin Andersdotter. Måns död 1693 18/10.  
 
Hälsningar
Bengt

116
Till Per-Olof Simfors och Peter Kronander
 
Min farmors farfar, Andreas Samuelsson, var bror till soldaten Blids hustru: Anna Lena Samuelsdotter. Per Linus (Johansson?) blir då tremänning (syssling) med min farmor.  
 
Jag har med soldaten Blid och en del av hans efterkommande i mina anteckningar kring min farmors bakgrund. Däremot har jag inte sökt efter hans föräldrar. När han gifter sig med Anna Lena 1834 bor han på Mölneby Bosgården Nedre hos Lars Andersson (född 16/7 1772) och dennes hustru Kerstin Jonsdotter (f. 1772, död 1837 15/1). Jag har dock inte kontrollerat om detta är hans föräldrar.  
 
Är det verkligen riktigt att Anders Larsson föddes i Mölneby första mellomgården? Enligt mina noteringar bodde där 1812 Per Persson med hustru Britta Nilsdotter (i hennes andra gifte, först gift med Olof Andersson från samma gård) .  
 
När det gäller hustrun Anna Lena och hennes bakgrund har jag en del rättelser och kompletteringar till Peter Kronander.  
 
Anders Larsson och Anna Lena bodde i ett torp Johansberg 1835 - 37, därefter som soldat Blid i soldattorpet No. 1016 Nyabygget under Lerbäcksbo Backen. Anders Larsson Blid avled där 1864 16/4, Anna Lena bodde kvar som änka och fattighjon, avled 1870 30/7.  
 
Barnen:  
Min lista på barnen stämmer med Peter Kronanders. Ett frågetecken är dock Britta Maria, född 1833 26/4, som finns i hushållet endast i husförhörslängd 1844 med notisen till Strömsnäs 1843. Är det verkligen ett barn i hushållet? Jag kan inte tolka uppgiften.  
 
Äldste sonen Johannes blir soldat Johannes Wile, bosatt i soldattorp No 963 Telakebo under Vränglarp mellangård.  
 
Fortsättning följer om ca en vecka, eftersom jag är bortrest några dagar. Det var spännande att hitta avlägsna släktingar till min farmor. Jag fortsätter gärna utbytet.
 
Hälsningar
Bengt

117
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-26
« skrivet: 2001-01-20, 20:42 »
Till Thomas Johansson
 
Angående ditt bidrag den 27 nov. som handlar om en Jonas Nilsson, f. 1763 12/6 i Bjurtjärn, med föräldrarna Nils Svensson, f. ca 1709, och Margareta Nilsdotter, f. ca 1726.  
 
En svårighet var att du inte anger vilken gård eller by dessa personer fanns på.  
Jag har tittat i min avskrift av husfhl. från 1758 och där finns ett enda hushåll som passar in på dina.  
De bor i Skogsberg:  
Nils Svensson f. 1709
Margretha  f. 1726
 
Jag utgår från dessa och har då följande, med Jonas Nilsson som 1 proband, och Nils och Margareta som nr 2 och 3 etc. Gårdar är i Bjurtjärns sn om inte annat sägs.  
 
2 Nils Svensson, 1710 7/10 - 1770 17/1, kronobergsman i Skogsberg.  
Gift 1) 1742 26/12 med änkan Gunilla Olofsdotter i Skogsberg, 16(87) (åu) - 1752 19/4. Hon var dotter till Olof Larsson i Etala (även kallat Bäcketorp) och hans hustru Gertrud Olofsdotter. Etala ligger strax norr om Skogsberg. Gunilla var först gift 1710 2/1 med Per Torstensson från Nysunds socken, som strax efter blev bergsman i Skogsberg, han levde 16(76) (åu) - 1740 2/4.  
Gift 2) 1752 4/12 med  
3 Margareta Ersdotter från Herrsjötorp, född 1723 25/11. Margareta gifter om sig 1771 10/3 med drängen Johan Olofsson från Lonntorp, Karlskoga.  
Således har vi en kedja av minst fyra äktenskap som står för Skogsberg från 1710 och framåt. Jag har inte tagit reda hur länge Margareta eller hennes andre man levde.  
 
Anmärkning 1: Födelsedatumen stämmer inte helt med uppgifterna om födelseår i husförhörslängden 1758. Det är tyvärr helt normalt, jag har kontrollerat födelseår med födelseboken för dde flesta vuxna i Bjurtjärn i denna husfhlängd. Det är vanligare att födelseåret avviker något år än att det inte gör det. Prästen eller klockaren måste ha nöjt sig med att fråga folk hur gamla de var och räknat baklänges eller något liknande.  
 
Anmärkning 2: Litet större bekymmer är att Margaretas patronym inte stämmer med Nilsdotter, som du skriver. Så det bör kontrolleras. Vad kallas hon i födelsenotiserna för Jonas och hans syskon födda 1753, 1763 och 1765?
Nils Svenssons hustru i Skogsberg hette hur som helst M. Ers- eller Eriksdotter.  
 
4 Sven Ersson, 16(63) (åu) - 1733, begr. 14/10, bergsman i Björkhöjden fr. 1684 (mantalsl.), ligger närmast väster om Skogsberg.  Sven finns i Skogsberg som son fr. 1677 (mtl.).  
Sven har först två barn Anders f. 1690 och Walbor f. 1692. Sedan kommer Malin f. 1702, Olof f. 1704, Hindrik f. 1708, Nils f. 1710. Den senare gruppen är med säkerhet barn till hustrun Kerstin Hindriksdotter. Glappet mellan de två första och den andra kullen skulle kunna bero på att Sven hade en annan första hustru och sedan gifte om sig. I mantalslängden står Sven ensam utan hustru 1697 - 1700 (kan bero på sjukdom m.m. eller att hon är avliden). Den första hustrun borde vara dotter till Lars Nilsson och hustru Walbor i Björkhöjden.
5 Kerstin Hindriksdotter, 16(55) (åu) - 1742 8/8 (åldersuppgiften är orimligt hög, minst 10 år). Hennes härkomst kan inte avgöras. Det finns ett par Hindrikar i Bjurtjärn som kunde komma ifråga, men dopvittnen och annat ger inga vinkar. Kerstin kan ha kommit längre bort från.  
 
Det gäller att se upp litet för det finns flera Erikar i Herrsjötorp, som från 1680-talet hade fyra brukningsdelar, men så här ska det vara:  
6 Erik Eriksson, 1697 3/9 - 1736 30/1, skattebergsman i Herrsjötorp. Gift 1716 7/10 med granngårdsflickan
7 Kerstin Jonsdotter, 1691 31/10 - 1741 13/3.  
 
Nästa generation:  
8 Erik Jonsson, nybyggare och kronobergsman i Skogsberg. Skogsberg upptogs 1651/52. Erik upptog först ett nybygge Brevik, förmodligen strax norr om Bjurtjärns kyrka, i varje fall på ägorna till Bjurtjärns gård som ägdes av kyrkoherden i Karlskoga. Erik uppsades därifrån av Karlskoga tingsrätt, DB feb. 1651 och flyttade då en bit åt nordost och upptog Skogsberg. I DB sept. 1680 är han åtalad för att ha utsatt skogseld. I DB apr. 1687 anklagas han om bortstulna saker, även hustrun nämns med namn. Han döms skyldig okt. 1687. Det är sista notisen.  
Erik var först gift med Karin (mantalsl. till 1655). Därefter med
9 Marit Andersdotter, gift ca 1655 (mtl.). Hennes far och bror (Olof Andersson i Etala) nämns i DB sept. 1667. Hon nämns även 1685 och 1687.  
 
12 Erik Persson, 16(48) (åu) - 1725, begr.  17/5, skattebergsman i Herrsjötorp. Förekommer i mantalsl. från 1675. Han och brodern Per fick fasta på hälften av Herrsjötorp okt. 1695 och delning av husen dem emellan skulle ske. Salubrevet är av 1/8 1692 då tre systerdelar löstes ut.  
13 Gertrud Larsdotter, 16(65) (åu) - 1739, begr. 2/7. Nämns som piga i Herrsjötorp i DB sept. 1685. Efter mantalsl. senast gift med Erik 1688. Hennes härkomst kan inte fastställas, dopvittnen ger ingen vägledning.  
 
14 Jon Persson, 16(49) (åu) - 1704, begr. 13/5, skattebergsman i Herrsjötorp från 1678 (mantalsl.).  
I DB maj 1683 tvistar Jon med sin ogifte bror Anders om vem som ska till fädernegården. Jon fick rätt men Anders överklagar. Modern Elin Jonsdotter vill bo hos Anders. Anders gifter sig strax efter och gården delas mellan Jon och Anders.  - Jon Persson är fjärdingsman 1683 - 87.  - Jon får fasta på sin fjärdedel i Herrsjötorp sept. 1693, i salubrev 1690 21/9 har han löst ut sina två systrar Annika och Kerstin  och en bror Håkan.  
15 Annika Carlsdotter, 16(52) (åu) - 1728, begr.11/2.  
Gift 2) 1705 16/7 med Anders Nilsson från Mörkviken, 16(68) (åu) - 1757 18/5, som bosatte sig i Herrsjötorp och var Bjurtjärns kyrkoväktare. En bouppteckning efter Jon Persson upprättades daterad 1718 2/9 med delning mellan modern och barnen.  
 
 
Nästa generation:  
18 Anders Olofsson, frälsebonde i Ullvettern, i mantalslängder 1640 - 50. Troligen son till Olof, som nämns i Ullvettern 1632 och 1635, som sannolikt är den gamle Olof från frälsehemmanet Stensviken, nämnd 1590 och framåt. 1630 övergår Erik Hansson i Ullvettern till Stensviken genom skatteköp, det ser ut som ett gårdsbyte. Anders bör vara gift redan före 1630.  
 
24 store Per Jonsson, avled 1691, begr. i dec., skattebergsman i Herrsjötorp, i mantall. 1640 - 73. Nämns i Karlskoga DB 1640 (tredska), sept. 1642 mot halvbror Nils Mickelsson i Bokärr, nov. 1645 om en oförtullad stut, gästgivare 1648. Nämns vidare 1652, 1653, okt. 1663 som Per Jonsson then äldre jämte brodern Per Jonsson then yngre, okt. 1665, maj 1674, nov. 1675 om häftig vådeld hos Per Jonsson och hans måg, som alldeles avbrände hans man- och ladugårdshus med all deras lösa egendom utom boskapen. Tvister med avlidne broderns barn om ägandet i Herrsjötorp juni 1680, maj 1683, är fjärdingsman 1680 - 83, nämns okt. 1690.  
I Ölmehärads DB okt. 1687 vill hans brorsbarn i Mellanhöje, Varnum, lösa ut sin farbror Per Jonsson i Herrsjötorp därifrån. Uppbud sker från 1692.
25 Anna (i mtl. 1650-talet)
 
28 unge Per Jonsson, eller lille Per, Per den yngre, yngre bror till Per Jonsson ovan, skattebergsman i Herrsjötorp, nämnd separat i mantalsl. 1649 - 78, avled 1678. Nämns ibland i DB vid sidan av brodern, men inte i någon större sak.  
29 Elin Jonsdotter (mtl. 1650-talet), avled 1695, begr. 20/1. Nämns i DB sept. 1682 om dottern Marit, som avled förlovad med Bengt Svensson i Stensviken, samt maj 1683.  
Jon Jordansson i Herrnäs hade i första giftet med Marit Ivarsdotter en dotter Elin (DB maj 1653). Det kan mycket väl vara Elin i Herrsjötorp.  
 
30 Carl Persson, bergsman i Spjutberg (iblad kallat bara Berg), Karlskoga, 1657 - 86 (mtl.). Carl Persson nämns (DB) i livet 1698, men 1703 är han död. I Karlskoga DB okt.1670 uppvisar Carl Persson ett testaments- och gåvobrev av 1656 9/11 där gamla barnlösa folken Jon Arvidsson och hustru Ingiäl Relsdotter testamenterar allt löst och fast på bröllopsdagen till Carl Persson och hans hustru Rangela Larsdotter. Texten innehåller en lista på släkt och förvanter, tyvärr utan att det förklaras hur de är släkt.  
31 Ragnil Larsdotter
 
Nästa generation:  
48, 56  Jon Månsson, Herrsjötorp. Nämndeman (i första listan 1621 och fram till 1632, tycks sedan ha avlidit). Se mer i svar till Kent Lindkvist.  
 
Hälsningar
Bengt

118
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-26
« skrivet: 2001-01-19, 19:44 »
Hej Anna-Lisa
 
För det första vill jag tacka för tipset om en länk mellan Bjurtjärn och Grythyttan, sådana är ofta svåra att belägga. Jag letar i princip efter alla som kan härledas till 1600-talets Bjurtjärn, så jag tackar.  
 
Sedan är ju Grythyttans dödbok på 1700-talet en guldgruva med sina ibland detaljerade livsbeskrivningar. Jag vet, jag är själv ättling till en som flyttade från Bjurtjärn till Grythyttan och gifte sig där.  
 
Nu till Sven i Säfby by.  
Först att Brita Persdotter var syster till Annika Svensdotter. De skulle i och för sig teoretiskt kunna vara halvsystrar. Eller kanske Brita ska heta Svensdotter. Finns det mer än ett belägg på hennes namn? Brita bodde med Jon Nilsson i Trehörningen? Det borde kunna finnas fler belägg, som ger hennes rätta patronym?
 
Låt oss anta att det är rätt att de är döttrar till Sven. Dödbokens uppgift att Annika är från Bjurtjärn får man väl anta att den är korrekt. Nu anges fadern vara Sven Persson, medan jag misstänker att det kan vara en Sven Andersson. Kan vi komma runt det? Svårt att säga, tidsavståndet mellan uppgiften i Hällefors dödbok 1737 och Sven Andersson, som avled 1688, är onekligen stort. Så det verkar inte så omöjligt att uppgiften kan ha blivit fel i Hällefors ca 80 år efter Annikas födelse och på geografiskt avstånd dessutom.  
 
Så strängt taget måste nog dödboksuppgifterna tas med en nypa salt, även ortnamnet kan vara missuppfattat eller förvrängt. Å andra sidan är den uppgiften allt vi har att bygga på.  
 
En möjlighet kunde ju vara att det är Sörby i Bjurtjärn som avses, upptaget vid Herrnäs. Men Sörby upptogs av Arvid Jonsson från Herrnäs, och delades sedan mellan sönerna Sven Arvidsson och Ivar Arvidsson. Men dessa gifte sig runt 1680, så det passar inte in i tiden.  
 
Om vi letar efter Sven i Bjurtjärn på 1650-talet så finns det bara två möjligheter: Sven Persson i Bresätter (som ibland kallas Högskog) och Sven Andersson i Säfviken. Sven Perssons i Bresätter hade hustrun Karin. Men den sökte Sven skulle enligt dödboken ha haft en hustru vid namn Marit Nilsdotter.  
 
Sven Andersson i Säfviken hade en hustru som hette Marit (1650-talets mantalslängder)!
 
Det skulle vara roligt att titta i dödnotisen om inte Säfby by trots allt kunde vara Säfwijka, alltså att b ska vara w, y och ij ser ju nästan identiska ut i handskrift, det andra b kunde vara k (båda har ju uppåtstapel) och sista y skulle vara a. Tja, svårt att säga innan man vet hur det ser ut.  
 
Säfviken upptogs 1641, brukades först av Östen (1641 - 47), kanske samme Östen som finns i Bjurtjärn 1626. Näste brukare är Anders Östensson (1647 - 50), som bör vara son till företrädaren.  
Sedan följer Sven Andersson, som rimligen inte är son till Anders Östensson (som en ren gissning kanske till Anders Olofsson i Ullvettern).  
Sven blir nämndeman 1675 och kallas konsekvent för Sven Andersson. Vid tinget okt. 1688 är han angiven död.  
 
En sak kan jag klara ut i alla fall. Sven Andersson finns inte i Bjurtjärns dödbok eftersom han avlider innan den äldsta bevarade börjar. Det finns dock en annan Sven, som avlider 1697, med åldersuppgift född 16(43). Det är Sven Nilsson, som tillträder i Säfviken på 1680-talet, möjligen Sven Anderssons måg, men senare omgift med Karin Eriksdotter från Losseby. Säfviken delas mellan Sven Nilsson och en Johan Johansson.  
 
Ja, det finns ingen säkerhet att nå här tror jag. Men det är så långt vi kommer antagligen.  
 
Hälsningar
Bengt

119
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-16
« skrivet: 2001-01-16, 22:31 »
Hej Anna-Lisa
Det får fortfarande anstå litet med detaljerna, eftersom det tar litet tid för mig.  
Men i all hast: Sven Andersson i Säfviken tillträdde som brukare i Säfviken 1650 (enl. mantalslängderna), han avled 1688 (se DB okt. 1688 då han som avliden nämndeman ska ersättas). Så han passar utmärkt i tiden. Ska man gissa när Sven är född blir det senast i slutet av 1620-talet. 1644 är helt fel.  
A G Pettersson går inte att använda vad gäller 1600-talet, där är mer som är fel än som är rätt. Senare uppgifter från 17- och 1800-talen som bygger på kyrkböckerna kan man använda (med försiktighet, några personförväxlingar från 1700-talet har jag stött på, så egentligen bör allt kontrolleras med källan.)  
Det är så att A G Pettersson gissar.  Det är inget fel i det, det gör jag med. Men jag brukar åtminstone tala om när jag gör det. Det gör tyvärr inte den käre A G.  
 
Margareta Larsdotter är också har inte heller något enkelt svar. Jag har hittat hennes giftermål i Lungsund, faktiskt den äldsta bevarade vigselnotisen för Lungsund. Där står att hon är från Biurkärn sockn föregånget av någon oläslig krumelur som borde stå för gårdsnamnet, tyvärr omöjligt att läsa.  
 
Jag ska se om det går att ringa in henne på något indirekt sätt, tyvärr är farsnamnet Lars rätt vanligt.  
 
Jag återkommer. Hej så länge
Bengt

120
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-16
« skrivet: 2001-01-15, 21:53 »
Hej Anna-Lisa
Nu blev det mycket klarare!
Jag är ganska säker på att den sökte Sven är nämndemannen Sven Andersson (inte Persson!) i Sävviken, vars hustru hette Marit.  
Det som ser ut som Säfby by kan nog vara Säfwijka eller liknande.  
Jag kan inte skriva mer i kväll (måste upp kvart över fem i morgon bitti för att ta ett tåg), men i slutet av veckan ska jag försöka skriva en utförligare argumentation.  
Hälsningar
Bengt

121
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-16
« skrivet: 2001-01-14, 22:48 »
Till Anna-Lisa Göransson
 
Hej, jag har läst dina tidigare inlägg.  
Läs gärna mitt svar ovan detta till Kent Lindkvist.  
Under 16 och 17 finner du litet om Sven Persson i Bresätter.  
Vad jag undrar förståss är var din uppgift om en hustru Margitta Nilsdotter kommer ifrån. Likaså har jag inte stött på de nämnda döttrarna. Kan du berätta mer?  
Den nämnda dödboksuppgiften kan jag inte heller identifiera. Vilket år? Jag har en egen avskrift av Bjurtjärns dödbok hemma, så får jag året kan jag nog se vad du syftar på.  
Hälsningar
Bengt

122
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-16
« skrivet: 2001-01-14, 22:41 »
Till Kent Lindkvist
 
Hej, här kommer kompletteringar till Stina Pettersdotters antavla (ditt inlägg 20 nov.). Som du ser menar jag att Karin Svensdotter är dotter till Sven Persson i Bresätter och inte hans hustru.  
 
Gen. II:  
4  Hindrik Persson, född 1713 5/9 i Ullvettern (OBS, rättat födelseår). Var torpare i Vernsvikstorp.  
5 Sara Johansdotter, född 1718 25/7 i Väringsvikstorp (justerat födelsår). Gift 2) 1749 15/5 med Jonas Svensson från Dalen (f. 1721 8/11, d. 1761 20/9), i Värnsvikstorp. Gift 3) 1764 26/12 med Lars Bertilsson fr. Kexsund.  
En tragisk händelse finns med i begravningsboken 1767: Väringsviketorp, flickan Sara Jonsdotter stupade i vallskogen d. 16 Juli vid middagstiden under boskapens hemdrivande på en oslidat tälgkniv, som stötte in i veka livet varav hon utan någons vållande inom en timmas tid  avled på stället och efter noga undersökning christl. begrovs d. 19/7. - 12 3/4 år.  
 
6 Nils Månsson, född 1722 5/2 i Värningsviken (Åsviken) (obs. årtalet). Han och hustrun Stina Bengtsdotter finns i Stensnäs i husfhl. som börjar 1758. Jag har letat i vigsellängden men hittar inte giftermålet med Stina. Så här gäller väl att leta i grannsocknarnas vigsellängder.  
 
Gen. III:  
8 Per Svensson, född 16(67) (åu), troligen i Bresätter. Brukare i Ullvettern från 1705.  
9 Britta Larsdotter, född 16(80) (åu) i Carlstorp. Barn har jag noterat: Sven 1706 30/9, Hindrik 1713 5/9, Catharina 1715 18/10, Johan 1718 28/9.  
 
10 Johan Jacobsson, född 16(87) (åu), men knappast i Värnsvikstorp, se nedan, och möjligen ca 5 år senare.
Gift 1717 29/10 med
11 Margitha Mattsdotter, född 1691 24/10 i Sandetorp.  
 
12 Måns Arvidsson, född 1696 14/4  i Rishöjden (infört i Karlskoga födelsebok). Bergsman i Åsviken / Värningsviken. Gift 1) 1718 2/11 med 13.  Gift 2) 1731 4/10 med Elin Olofsdotter fr. Qväggestorp (f. 1693 30/3).  
13 Ingiäl Olofsdotter, född 16(94 (åu), d. 1731, begr. 2/5.  
Så här står det i Karlskoga DB sept. 1718: Barnlösa folket Simon Eskilsson och hustrun Anna Halvars-dot-ter i Åsvi-ken uppvisade en försäkran till drängen Måns Arvidsson från Rishöjden,  som de givit hemvist hos dem för att bygga äktenskap med Simons brorsdotter Ingiäl Olofsdotter, som Simon upp-fost-rat från barndomen. Mot att Måns och Ingiäl går de gam-la tillhanda och sköter dem i ålder-domen får de all kvarlåtenskapen utom vad Simons styvbarn har av lösöret efter sin mor.  
Anm: Anna Halvarsdotter var dotter till Halvar Jonsson i Åsviken. Hon var först gift med Hans Nils-son i Åsviken. Gården delades 1698 mellan dennes son Nils Hansson och Simon Eskilsson.  
 
Gen. IV:
16 Sven Persson, brukare i Bresätter 1656 - 1687 (mtl.). Förekommer i DB 1661, 1667, 1670 och 1681. Full bevisning saknas, men följande är rimligen barn till Sven: Bengt Svensson i Ullvettern, Per Svensson i Ullvettern samt Karin Svensdotter (16(55) - 1710, begr. 20/11), 1687 (mtl.) g.m. Anders Jonsson (16(54) - 1704, begr. 6/3), brukare i Bresätter 1687 - 96 (mtl.), därefter i Ullvettern. Änkan Karin med barn finns på den gård som Per Svensson övertar (hfhl. 1704 - 10).  
17 Sven Perssons hustru hette Karin (mtl. 1650-talet), möjligen den hustru Karin Engelbrektsdotter i Ullvettern som begravs 1711 9/4, född 16(40) (åu).  
 
Jag kan alltså inte hitta något som uttryckligen säger att Bengt och Per är bröder. Närmast är DB 1712 7 mars, som nämner Bengt och Per Svenssöner i ett andetag. I samma protokollsparagraf framgår dock att Per Svensson varit i tjänst hos sin svåger sal. Anders Jonsson, han är därmed bror till Karin Svensdotter. (Efter mantalsl. är Per dräng hos Anders i Bresätter 1692 - 96). Bengt Svensson är dopvittne hos Anders? barn 1689 och 1692 och Anders hos Bengt 1696.  
 
18 Lars Svensson, född 16(46) (åu), d. 1736 4/10. Bergsman i Carlstorp 1679/80 - 1706 (mtl.). Karlskoga DB sept/okt 1680: att Lars Svensson ska få bruka 1/3 i Carlstorp så länge hans svärfar Jöns Olofsson lever, sedan görs förordning med Jöns Olssons barn. DB okt. 1683: tillåts Lars Svensson åtnjuta 1/3 av humlegården mot sin svåger Hindrik Jönsson efter deras far och svärfar till dess Lars kan få uppstå sig humlegård på nybygget han der på ägorna har upptagit straxt vid byn. DB mars 1690 jämkas ägorna mellan Lars Svensson och Hindrik Jönsson. Gift med  
19 Karin Jönsdotter, född 16(53) (åu), d. 1732, begr. 3/12. Nämns i DB sept. 1693, skvaller på kyrkvägen.  
 
20 Jacob Johansson, född 16(56) (åu), d. 1737 19/2. Brukare i Näs 1692 - 98 (mtl.), 1698 - 99 i Krogen (nära kyrkan), 1699 - 1701 fattig skräddare i Näs, 1701 - 03 skräddare i Fallet, oskattlagt torp under Alkvettern, 1703 - 07/8 skräddare i Näs, slutligen skräddare i Värnsvikstorp. DB mars 1692 tillåts inte Lars Mårtensson i Näs låta sin måg Jacob Johansson göra sig nybygge på Näs? ägor. DB mars 1700 om Jacob Johansson och hans svärfar Lars Mårtensson som suttit i fäle. DB sept. 1701 att skräddaren Jacob Johansson skrivits på Fallet. Gift (senast) 1692 (mtl.) med
21 Ingiäl Larsdotter, född 16(55) (åu), d. 1745 4/8.
 
22 Matts Gustavsson, född 16(57) (åu), d. 1726, begr. 16/1. Bergsman i Sandetorp. Gift 1) 1690 (mtl.) med 23. Gift 2) ca 1710 med Birgitta Olofsdotter.  DB mars 1703 om förlikning den 15 sept. 1701 med bröderna Matts och Olof Gustafssöner och systrarna Segrid, Ingrid, Ellika, Karin och Marit efter fadern Gustaf Johansson. DB aug. 1706 om arv efter farfadern Johan Mattsson i Sandetorp, förlikning med hammarsmed Matts Olofsson i Norge, brorson till Gustav Johansson.  
23 Sara Nilsdotter, född 16(73) (åu), d. 1710, begr. 13/3.  
 
24 Arvid Månsson, frälsetorpare i Rishöjden 1673/74 till början av 1700-talet (mtl.). Om Arvid Månssons död berättas:
Karlskoga DB mars 1726:  Hammarsmeden vid övre Lanfors hammar Renholt Nilsson kom om aftonen den 6 feb. in i Rishöjden till åbon Arvid Månsson. Då Renholt visade sig något otidig ville Arvid driva honom ut ur sitt hus då hammarsmeden sköt Arvid ifrån sig så han föll bak-läng-es i golvet och strax på stunden blev där död liggande. Olof Sigfridsson i Lofallet som då varit inne i stugan hos Arvid Månsson vittnade: När Olof kommit in till Arvid Månsson och Ren-holt Nilsson, höll Arvids hustru på att tvista med hammarsmeden om 12 öre smt. Även dottern Karin kom dit in till henne. Arvid sa: Kasta eldmörja och slå vatten på honom eftersom han inte vet att tiga. Karin Arvidsdot-ter tog till en vattenspann, som Renholt fick uti med hen-ne och då de rycktes slogs vatt-net ut på golvet. Då tog Arvid ett vedträ och gav hammar-sme-den några slag över ryg-gen. Då fattade Renholt honom i axlarna och sköt Arvid Månsson bak-läng-es i golvet. Han reste sig genast upp på knäna och kom att stå på ena foten, men föll strax omkull och avled. Nämndemännen som synat den döda kroppen fann på honom ingen åkom-ma, varken blött eller blodigt, på huvudet eller annorstädes. Nämnden intygade att Ar-vid Måns-son var över 80 år gammal och mycket sjuklig och i tre års tid har gjorts för-bön för ho-nom från predikstolarna i både Bjurtjärns och Karlskoga församlingar. Ytter-ligare ransakning i hovrätten.
25 Agnes Larsdotter, nämns dopvittne i Bjurtjärn 1693, 1700, 1703.  
 
26 Olof Eskilsson, mtl. 1695 nämns skomak. Olof Eskilsson med hustr. i Värningsviken, mtl. 1696 Olof Eskilsson, hustr. 1695 får Olof i Väringsviken en dotter Karin, född 23/7. I DB febr. 1697 nämns Olof Eskilsson i Värnsviken att han skulle kunna bruka Värnsvikstorp. Han nämns ej därefter, han avled antagligen.  
 
Gen. V:
32 Per Bertilsson i Bresätter (1645 - 56, mtl.), förste brukare i Bresätter, som upptogs på Ullvetterns ägor (jb. 1652; DB 1653). Han skulle kunna vara identisk med Per, förste brukaren i Åsviken /Värningsviken/ (1638 - 44, mtl.). Det finns även en Per i Stensviken, nämnd en enstaka gång i boskapsl. 1635.  
Per Bertilsson följs av Sven Persson 1656, någon annat stöd för att Per är Svens fader har jag inte.
I Färnebo DB 1666 nämns att Lars Persson vid Åsjöhyttan (nybyggare i Sågen sedan 1654) är bror till Sven Persson i Bresätter. Tyvärr står det inget om fädernet.  
33 Ingebor (mtl. 1650-talet). Anknytningen mellan Bresätter och Ullvettern skulle göra det naturligt om Ingebor var syster till Anders Olofsson i Ullvettern, det har jag dock inget bevis för. Brukarna i Ullvettern kom genom byte från Stensviken 1630. Ingebors far skulle då kunna vara Olof i Stensviken.  
 
Jag saknar uppgift om Lars Svenssons far. Det finns två möjliga inom nuvarande Bjurtjärn, av dem är följande mest sannolik (Lars Svensson barn har dopvittne från Säfviken 1689 och 1694, Sven Nilssons barn i Säfviken har dopvittne från Lars i Carlstorp 1690):  
(36) Sven Andersson i Säfviken (1650 - 86,mtl.), nämndeman 1675 - 88, var död i okt. 1688.  
(37) Marit (mtl. 1650-talet)
 
38 Jöns Olofsson i Carlstorp (1641 - 68, mtl.), förekommer i DB 1652, 1660, 1664, 1670, 1680. Okt. 1664 nämns att Jöns är son till Olof Jonsson i Roglanda, Lungsund. Jöns? bröder är Olof Olofsson i Åsjöhult, Johan Olofsson i Roglanda, Jon Olofsson i Roglanda.  
39 Marit Mårtensdotter (mtl. 1650-talet)
 
42 Lars Mårtensson i Näs, bgr. mars 1703, uppges vara 97 år, vilket är helt orimligt, troligen 20 år yngre än så.  
1648 dom. V. trin. vigdes i Kristinehamn/Varnum Lars Mårtensson ifrån Carlskoga med Karin Erichsdr. i Bergsjö. Det torde vara Lars Mårtensson från Näs, vars hustru på 1650-talet heter Marit. Felskrift i vigselnotisen?
I DB aug. 1652 nämns Lars Mårtenssons farfar Sten Persson och farbror Per Stensson, båda i Näs. Lars? fader saknar jag någon uppgift om, kanske avled han i unga år och lämnade sonen efter sig. Lars nämns i DB även 1662, 1663, 1668, 1680, 1682, 1685, 1686, 1691, 1700, han vikarierade några gånger som nämndeman och var kyrkvärd.  
43 Marit Eriksdotter, född 16(24) (åu), bgr. 23 dec. 1706. Marit hade barn med bl.a. namnen Hindrik, Ivar och Nils, vilket stämmer med gängse namn bland Ivar Månssons ättlingar i Bergsjö. Marit bör  vara dotter till Erik Ivarsson i Bergsjö.  
 
44 Gustav Johansson i Sandetorp, i mantalsl. från 1652, från 1655 gift med Britta, till 1659/60 med fadern Johan Mattsson, därefter ensam till 1684. Gustav Johansson begrovs 3/12 1705.        
DB okt. 1649:  Gustaf Johansson i Åsjöhyttan har slagit Jon Gullbrandsson i Stegelviken i huvudet med en bössa. Olof Gullbrandsson i Stegelvikstorp slagit Gustaf Johans-son. (Del av ett större gräl mellan familjerna).
DB aug. 1655:  Gustaf och Walborg Mårtensdotter fälls för samlag och lägersmål.
Färnebo DB okt. 1658:  Göstaf Johansson om 4 järnstänger han betalt smed Jon och fört till Olof Nilsson i Kristinehamn.  Karlskoga DB maj 1674:  Nämns Gösta och brodern Erik Johansson.  
DB okt. 1681:  Gösta skyldig sin avlidne bror Jacob Johanssons efterleverska Elin Klemetsdotter.  
DB apr. 1687:  Sandetorp uppbuds av Gösta Johansson, som äger 11/14 ärvt och köpt och Elin Klemetsdotter 3/14 som hennes avlidne man Jacob Johansson ärvt och inlöst. DB mars 1692:   Gösta Johansson i Sandetorp betalar sin syster Annika Johansdotter för hennes del i Sandetorp för sin och systern Dordi i Stockholm samt avlidne Jacob Johans-sons delar. DB mars 1699:  Dorothea Johansdotter, som är född i Sandetorp, boende i Stockholm, berättas nu vara död, närmaste arvingar på orten Gustaf Johansson och Annika Johansdotter i Etala.  
45 Britta (mantalsl. 1650-talet)
 
46 Nils Persson, född 16(39) (åu), död 1724, bgr. 26/4, var brukare i Bjurtjärn (gården Bjurtjärn, nära kyrkan, som ägdes av kyrkoherden Anund Håkansson i Carlskoga), 1675 - 1696 (mtl.). Nils köpte 1694 26/6 (uppbud 1694 - 95) Bresätter, även kallat Högskog, från frälse (Sigrid Ekehielm), och flyttade dit 1696 och lämnade plats för kyrkoherdeänkan Anna Ekebohm att flytta in i Bjurtjärns gård. Anna Ekebohm begär apr. 1696 besiktning efter Nils Persson i Bjurtjärn. Anders Jonsson i Bresätter flyttade till svågern Bengt Svensson i Ullvettern.  
I DB 1717 16/10 citeras den disposition av 17/8 som ålderstigne äkta folket Nils Persson och h. Ellika Persdotter gjort, att äldste sonen Per Nilsson skall besitta Bresätter (som han brukat sedan 1697) och lösa ut syskonen Johan Nilsson i Carlstorp (gift 1694 med Karin Gustavsdotter från Sandetorp, änka i Carlstorp), Annika Nilsdotter, Ingeborg Nilsdotter (gift 1705 till Melltorp, Lungsund) och avlidna Sara Nilsdotters arvingar i Sandetorp. /Syskon, svågrar och svägerskor är regelbundet dopvittnen hos varandra.  
Nils Persson skulle mycket väl kunna vara bror till Sven Persson i Bresätter. Bevis saknas.  
47 Ellika Persdotter, född 16(39) (åu), död 1718, bgr. 28/12.
   
Olof och Simon Eskilssöners föräldrar nämns inte någonstans jag känner till. Men jag vet egentligen bara en som passar. Eskil Persson i Stockvikstorp hade bl.a. bröderna Simon Persson i Roglanda och hammarsmeden Olof Persson.  
(52)  Eskil Persson, brukare i Stockvikstorp 1656 - 82 (mtl.), nämns i Karlskoga DB 1660, 1670, 1673 (att fadern är Per Simonsson i Flottuva, Lungsund), 1675, 1685 (arv), 1689, sept. 1693.  Om Per Simonsson, se tidigare diskussioner under Lungsund. Gift 1653 (mtl.) med
(53) Karin Gunnarsdotter, mtl 1650-talet, nämns med patronym i DB 1660. Hon var antagligen dotter till Gunnar Olofsson i Lungsund, Lungsund.  
 
Gen. VI:  
76 Olof Jonsson i Roglanda (Karlskoga, senare till Lungsund). Nämns i saköreslängd 1618, tiondelängd 1621, i mantalsl. till 1658. Förekommer mycket ofta i tvister i domböckerna 1630 - 1664. I DB okt. 1664 framgår att barnen 1643 i sämjo bytte ifrån sin fader, och att modern Kerstin Töresdotter om våren dödde för vårfrudagen (vilket år som avses inte helt klart).  - I DB juli 1660  nämns Olof och hans hustru och maka Kerstin Andersdotter (!?). Inte helt klart om det är samma Kerstin. I DB nov. 1661 nämns Olof Jonsson ha en styvdotter Kerstin Bengtsdotter och arv efter hennes avlidna moder. Vad det här sammantaget betyder angående Olof Jonssons hustru eller hustrur verkar oklart.  
1610, 1611 och 1613 (saköreslängd) finns en Olof Jonsson i Släbråten, möjligen samme?
 
78 Mårten Persson, förste brukare i Carlstorp, upptaget 1619, i mantalsl. till 1647, jb. 1652, DB 1645
 
84 Mårten Stensson (i Näs??), nämns ingenstans jag vet, men är det mellanled som gör Lars Mårtensson till Sten Perssons sonson.  
 
86 Erik Ivarsson, brukare i Bergsjö, Varnum, i mtl. 1632- 65. Erik begraven i Varnum / Kristinehamn 1672 28/4.  
Nämns i Ölmehärads DB 1633 (belägrat sin legopiga), 1640, 1642, 1649 (arv efter fadern).  
 
88 Johan Mattsson, i mantalsl. för Sandetorp 1630 - 1659/60. Sandetorp skatteköptes från krono 1630.  
Karlskoga DB:  Johan förekommer 1631 (köper kvarn upprättad på hans ägor), aug. 1637, mars 1645 (tvist om sjöängarna vid Åsjön), aug. 1652, okt. 1653 (tillstäds Johan Mattsson låta fängsla Ivar Jonsson, som utan lov nersatt sig på hans hytteskog), maj 1654, mars 1656, apr. 1657 (Börje Andesson och Östen Månsson i Åsjöhyttan skyldiga upprätta halva Johan Mattssons kvarnhus, som avbrändes ett dygn efter de haft kvarnen om händer),  okt. 1658, juli 1660, jan. 1662 (om förlikning sept. 1655 mellan Johan Mattsson i Sandetorp och dennes son Gustaf), sept. 1696 (Dordi Johansdotters i Stockholm krav på lösarv upphävs efter föräldrar-na, som avled för ca 20 år sedan).  
89  Gertrud Hindriksdotter, Karlskoga DB aug. 1652 (Johan Olofsson i Roglanda förliktes med Johan Mattssons hustru Gertrud Hindriksdotter om okvädingsord), Färnebo DB sept. 1656:  Erik Nilsson vid Gammelkroppa uppvisade köpebrev och nämnden vittnade att han löst och köpt i Gammelkroppa av: sin faster Ingrid Hindriks-dot-ter i Filipstad hennes fäderne och möderne i Gammelkroppa, dito av Marit Hindriks-dotter i Herrhult, dito av Anna Hindriksdotter i Svartsången,dito av Gertrud Hindriks-dotter i Sandetorp, dito av Sigrid Hindriksdotter vid Asphyttan, dito av Britta Hindriks-dotter.  
 
Gen. VII:
168 Sten Persson i Näs, finns i längder 1610 -11, i saköreslängd 1613 för nidingsverk och i mantalslängderna fram till slutet av 1640-talet, då han följs av sonsonen Lars Mårtensson. Sten lever 1652.  
Sten kan vara son till Per i Näs (1573 finns Olof i Näss. Tiondelängd 1583 upptar Pedher, likaså 1591, 1599, 1601. )
 
172 Ivar Månsson i Bergsjö, Varnum. I tiondelängd 1582 är Bryngel brukare i Bergsjö. I fogdehandling 1590 nämns Ivar i Bergsjö och i tiondelängder 1609, 1610 och 1621, boskapslängden 1626, i mantalslängder ända till 1647. Ivar i Bergsjö begrovs Judica 1649, 100 åhr gammal.  
Värmlandsberg renov DB 1610: Ivar Månsson i Bergsjö slagit Olof i Släbråten, skadat hans hand.  
Ölmehärads DB apr. 1629:  Begärs laga syn av grannarna i Bergsjö.  
DB aug. 1629:  Tvist mellan Ivar i Bergsjö och Per i Bergsjötorp, huggit på varandras ägor, om fiske och bruk och byggnad av kvarnställe.  
DB juli 1636:  Fasta ges på Bergsjö, skatteköpt för 60 dlr silver.  
DB maj 1640:  Ivar Månsson och sönerna Erik och Nils klagar att Sven Eriksson fått uppta och skattköpa torpet Sjöänden på deras egna ägor, hämtar av deras skog, har sin boskap där, fiskar mitt för deras äng, fördärvar rågfallet med sina svin och hästar.  
DB maj 1642:  Förlikning med Sven Eriksson i Sjöänden.  
DB aug. 1649:  Att när kronohemmanet Bergsjö skattköptes, då löste Erik Ivarsson 1/4, hans avlidne fader 1/4 och brodern Nils 1/2. Faderns del fördelas till syskon och svågrar.
173 Ivars hustru i Bergsjö begrovs Judica 1646, öfr 90 åhr gammal.
 
178 Hindrik Engelbrektsson i Gammelkroppa, nämns 1610.  
 
Hälsningar
Bengt

123
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-16
« skrivet: 2000-12-11, 21:55 »
Hej Kent!
 
Trevligt att höra från dig igen! Jag har påbörjat kommentarer till Stina Pettersdotters antavla, men inser att det inte blir färdigt den här veckan, förhoppningsvis kan jag ta mig an det nästa vecka. Till dess denna inledning.  
 
Jo, det är ganska roligt det där att Jon Jordansson i Herrnäs (d. 1652/3) finns med i nästan alla antavlor som berör Bjurtjärn. Han var i och för sig gift två gånger med flera barn i bägge giftena. Han finns med också i min (min farfars) antavla i ett antal olika grenar.  
 
Beträffande Jon Månsson i Herrsjötorp, d. ca 1632, nämndeman, gästgivare m.m. De båda breven som bekräftar hans tillträde till Herrsjötorp, visst finns de i arkiv, var annars? Riksarkivet tror jag.  Själv har jag skrivit av dem från Karlstads stadsbiblioteks mikrofilmsrullar en gång i tiden. Det finns en serie landskapshandlingar med kronologiskt sorterat material från åren 1540 - 1630. Lapparna om Jon Månsson finns någonstans i CD 3156 - 58.  
 
De är en trevlig övning i gammalsvenska och säregen stavning. Sakligt ger de väl inte så mycket. Det mesta av ordsvallet känns som typiskt standardfomulär för tiden. Och Jon Månssons långa och gamla tjänst som krigsman eller fänrik, hur lång var den och när var det?
 
I Vestergötl. handl. 1621: 3 finns följande (reservation för att någon bokstav kan vara feltolkad):  
Wij Carll Philip med Gudz nåde Suerigäs, Giötäs och Wändes Arffurste Härtigh till Sudärmanland, Närijkie och Wärmeland, giöre wijtärligit at wij aff gunst och nåde såsom och wppå det breffuisare och förlamade krigzmann Jon Månsson sin longge och gamble tienst dän han Cronan och fädärnäslandit wti åtskillige fegdetijder giort och bewijst hafuär motte thill godo niuta haffue wndt och Effterlåtit som wij och nu med dette wårt öpne wnderskrefna bref wnne och gunsteligh bewijslige honom et tredingztorp wtij Carlskoga Sokn liggiandes Härsiötorp benämdt som räntar åhrligän et lisp. Smör at niuta bruka och wtij sin lifztid både för wissa och owijssa Partselär beholla wndantagändäs Boskapzskattän dän skall han wara förtängt ifrån sigh leggie, Efftär dän till rijckssäns bästa och nytto ähr påbudin, såsom och icke hellär waradt befrijat för hand som till Fåhrs brukz fortgång ährligän kan behöffuäs såsom ähre dagzwerkerkiörsslär och anat sådant de skall han mewd andre vtgiöra. Efftärrätta icke giörandes honom her Emot något inpas här wppå i någor måtto.  
Aff Philippistad dän 5 Februarij åhr 1621.   /Carolus Philippus
 
Kopior i Västergötl. handl. 1624:14 och 1625:15:  
Wij Gustaff Adolph medh Gudz nåde Sweriges, Giötes och Wändes konung, storfurste till Finnlandh, Härtigh wthi Estlandh och Carelen, Herre vtöffuer Ingermannelandh. Giöre witterligitt att breffuissare och förlambatt fänndrick Joen Månsson benempd haffuer waritt här hoos oss och vthi vnderdånigheet lathett oss praesentere ett breff som hann för sin gamble tienst skuldh aff wår kiere her broder, christelig och höglofflig i åminnelse, Hertig Carll Philip bekommit haffuer, daterat i Philipstadh denn 5 Februari 1621 opå ett tredingzhemman benämdh Härsiötorp uthi Carlskoga sochen i Wärmelandh belegett, fritt uthi sin liffztidh både för wisse och owisse parzeler att behålla, ödmiukeligen begerett wij nådeligen annsedt och höghbe:te wår s. her broders breff nådigest confirmere, att be:te Joen Månsson må dett niuta till godo alldeles medh sådane conditioner och willkor som wår s. her broders förre breff vthi bookstaffwen  innehåller och förmäler. Förbiude fördennskuld wårt Cammerådh, Ståthållare, Camererare och alla andra som för wåre Skuldh wele och skole giöre och låthe att tillfoga be:te Joen Månsson här emott hinder, meen eller förfång i nogen måtta.  
Aff Grijpzholm den 6 Decembris åhr 1623.  / GUSTAVUS ADOLPHUS  /Peder Erikssonn
Att denne Copia sannfardeligenn vtaff  hufvudvreffet dragenn ähr wittner iag medh mitt signete. Datum Carllskog Prestegård denn 28 Maij 1625   /Olaus Johannis  (sigill)
 
I den äldsta listan på nämndemän i Karlskoga (renoverade domboken 1621) finns Jon i Herrsjötorp redan etablerad i den kretsen. Så jag tror att han flyttade in i Herrsjötorp tidigare så. Företrädare var skrivaren vid Kroppa bruk, Erik Hansson, som flyttade till Skanum i Ölme (senare till Ullvettern, skattköpte slutligen Stensviken), det var ca 1616.  
 
Hälsningar
Bengt

124
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-08
« skrivet: 2000-11-08, 01:12 »
Hej Gösta
Det var en tag sedan någon diskuterade Bjurtjärn. Trevligt.  
1) Kerstin Olofsdotter i Ullvetterstorp, 16(34) (åu) - 1719, bgr. 8 nov.: Nej, hon har DOTTER till Olof Eriksson i Ullvetterstorp. Hon var gift med Lars Mattsson i Ullvetterstorp, 16(47) (åu) - 1724, bgr. 16 feb. Lars var son till Matts Larsson i Degernästorp, Karlskoga (Domb. 1716).  
Olof Eriksson var tydligen gift två gånger. Den enda hustrun med namn heter Ingrid (mtl. 1650-talet), förmodligen hustru nr 2?  
 
2) A. JA, Frövetterstorp kallas ibland Frövetterssand.  
B. 1) AJ fasen! Just det, jag missade tydligen Per Perssons son i första giftet: Olof Persson. Slarvigt, han finns med i husförhörslängden till och med.  
Olof Persson gifter sig 1711 12/11 med Britta Persdotter, 1694 5/11 - 1731, bgr. 22/8. Britta är dotter till Per Larsson och hans hustru Britta Enarsdotter i Herrnäs. Olof Persson gifter om sig 1736 30/5 med Karin Mattsdotter från Mörkvikstorp.  
Jag saknar också uppgift om vart Olof Persson tog vägen, tyvärr. 1737 i husförhörsl. är Olof och hustru Karin inhyses i Ullvetterstorp.  
Per Larsson, 16(55) (åu) - 1731, bgr. 21/4 var son till Lars Olofsson, förste brukaren i Smedstorp (fr. 1654), upptaget på Ullvetterstorps ägor. Lars Olofsson var son till Olof Eriksson i Ullvetterstorp. Per gifte sig 16(92) (mtl) med
Britta Enarsdotter, 16(73) (åu) - 1733, bgr. 4/2, var dotter till Enar Jonsson och hustru Marit Hansdotter i Herrnäs.  
Enar var son till Jon Jordansson i Herrnäs i andra giftet med Ingfrid Persdotter.  
Marit var son dotter till Erik Hansson i Stensviken.  
2) Annika Persdotter, gift till Stensviken, hon finns också i husförhörslängden, tydligen Per Perssons äldsta barn. Per Persson tillträdde Frövetterstorp ca 1687, var tydligen gift i Boviken först två år dessförinnan (mtl.)
C. Per Perssons dotter Gunilla syns inte i husförhörslängderna, inte heller någon giftermålsnotis. Hon dog säkert som liten.  
 
Hälsningar  
Bengt

125
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-08
« skrivet: 2000-09-21, 23:54 »
Hej Sten-Åke
 
Jag har inte riktigt bra koll på Lanfors hammar. Det låg precis på gränsen mellan Karlskoga och Bjurtjärn och kyrkobokförs ibland här ibland där, dock mest i Bjurtjärn.  
 
Johan Olofsson och Catharina Bryngelsdotter får barn där:  
Olof 30/3 1718
Carl 17/2 1720
Maria 8/12 1721
Claes 27/6 1725
 
Se också tidigare inlägg här ovan, egentligen om Stockviken, men med ett stickspår till Lanforsen: inläggen kom 3 juli, 20 juli och 19 augusti 1999. Rör en JONAS Olofsson i Lanforsen.  
 
Vet inget om ev. omgiften.  
 
Hälsningar
Bengt

126
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-08
« skrivet: 2000-09-21, 23:39 »
Hej Marianne
 
Här är en sammanfattning av vad jag har om Per Perssons föräldrar.  
 
Per Persson i Herrsjötorp, avled 1732, bgr. 13/2. Per står för egen brukningsdel i Herrsjötorp i mantalsl. från 1682, men ser ut som han står som gift bror hos Erik från åtminstone 1678.  
 
Efter salubrev 1/8 1692 uppbuds Herrsjötorp hälften var till bröderna Erik och Per Perssöner i Herrsjötorp,  1. gången hösten 1692, dels ärvt och dels köpt andelarna till systermännen Jöns Andersson i Bäck och Sten Persson ifrån Norrbäcke, 2. gången feb. 1693, 3. gången sept. 1693, fasta okt. 1695 då husen ska bytas och delas dem emellan.  
 
Erik Persson och Per Persson är alltså söner till företrädaren Per Jonsson i Herrsjötorp.  
Förvirrande nog ägdes och brukades Herrsjötorp av två bröder, som delade ursprungsgården mellan sig, där båda hette Per Jonsson. Den äldre kallas store eller gamle Per Jonsson, den yngre för lille eller unge Per Jonsson.  
Erik och Per är söner till gamle Per Jonsson. Denne finns i mantalsl. 1640, och bör ha tillträtt ca 1639. Hans hustru heter Anna (1650-talets mantalsl.). Gamle Per Jonsson avled 1691, bgr. dec.
 
Gamle Per Jonsson förekommer i Karlskoga DB: juni 1640, böter för tredska, sept. 1642 om honom och hans halvbror Nils Mickelsson i Bokärr, nov. 1645 har fört en stut genom tullen i Fors, sept. 1648 satt till gästgivare, okt. 1653 besvär över frälsebonden i Alkvettern. Några gånger 1663 - 65, resterar utlagor, okt. 1665 tvist om beskyllning med Simon Eriksson i Stensviken, maj 1674 klandrar ett köp i Ökna. Nov. 1675 vådeld hos PJ och hans måg Måns Andersson, som avbrände hela man- och ladugårdshusen med all lös egendom utom boskapen. PJ var fjärdingsman juni 1680 till maj 1683.  
Hösten 1684 uppbuds byte mellan PJ och avl. insp. Petter Flygge, del i Herrsjötorp mot Skärongsbol i Varnum. Fast okt. 1687.  
Okt. 1690 uppbuds 1/12 i Herrsjötorp 1. gången till Per och Erik Perssöner, som är gamle Per Jonssons söner.  
 
Brodern unge Per Jonsson tillträdde ca 1648 (mtl.). Dennes hustru hette Elin Jonsdotter. Unge Per avled redan 1678 (mtl. och DB). Elin levde till 1695, bgr. 20/1.  
Lille Per nämns i Karlskoga DB okt. 1663, okt. 1664, mars 1670, apr. 1671. Han följdes av sina två söner på var sin del, 1) Jon Persson och 2) Anders Persson, nämndeman. Dessutom hade unge Per barnen:  
3) Håkan, till Kölebråten, Karlskoga; 4) Marit, fästmö till Bengt Svensson, men var död okt. 1681;  
5) Kerstin, gift med Per Olofsson i Kölebråten; 6) Annika, gift med Erik Eriksson i Mörkviken.  
Ett antal ägoregleringsärenden mellan unge Per Jonssons barn och gamle Per Jonsson förekommer; viktigast juni 1680, sept. 1680, apr. 1681, maj 1683, okt. 1683, okt. 1687. I dessa framkommer ytterligare syskon till gamle och unge Per Jonsson: avl. Mickel Jonsson samt systrarna Ingebor, Segrid och Anna. Mickel Jonssons ättlingar i Mellan-Höje i Varnum nämns i Ölmehärads DB.  
 
Brödern Per Jonsson är då söner till Jon Månsson i Herrsjötorp, som nämns nämndeman 1621 och till 1632, då han tycks ha avlidit (även efter mtl.). Hans hustru verkar ha varit gift tidigare med en Mickel. Enligt brev av hertig Karl Filip (feb. 1621) och bekräftat av Gustav II Adolf (dec. 1623) hade Jon fått Herrsjötorp efter tjänst som soldat / fänrik. Herrsjötorp överfördes från krono till skattehemman.  
 
Hälsningar
Bengt

127
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-08
« skrivet: 2000-09-06, 23:35 »
Hej Daniel och Bo!
 
Tillägg:  
 
Jag skrev nyligen en tänkbar antavla till Anders Persson, f. 1736 och Britta Persdotter, f. 1746, som bodde i Dalbäcken. Jag kände att det var för mycket osäkerheter i utgångspunkten, så jag har tagit mig före att under en timmas tid rota kring litet i Bjurtjärns kyrkoböcker på 1700-talet, i den mikrofilmuppsättning som finns på Karlstads stadsbibliotek. Jag vill här redovisa resultatet. Jag kan väl lägga till att jag inte i någon större utsträckning kan ge mig in på att utföra forskning för andra, utan nöjer mig med att delge det jag har tillgängligt i hemmet. Men här kände jag att jag kanske varit inne och gett vilseledande uppgifter. Så här är det:  
 
Anders Persson och Britta Persdotter flyttar till Dalbäcken 1788. De bokförs där som nybyggare, de bebor alltså inte en av ursprungsgårdarna utan startar en egen enhet. De kommer närmast från Grythyttan, där de bor 1782/84 - 1788. Dessförinnan finns de i Bjurtjärn. Med ledning av barnens födelsenotiser kan vi spåra var:  
 
Barn:  
1. Clara, f. 1769 18/3 i Ladufallet, död 1772
2. Britta, f. 1771 4/1 i Ladufallet
3. Catharina, f. 1774 23/2 i Lilla Alkvettern (även kallat Tyskebo)
4. Peter, f. 1776 18/9 i Lilla Alkvettern
5. Clara, f. 1779 12/3 i Lilla Alkvettern
6. Maria, f. 1782 4/1 i Bjurvik
 
Anders Persson benämns uppsättare 1769 - 1774
I Lilla Alkvettern finns även pigan Margareta Persdotter, f. 1753. Kan vara Brittas syster.  
 
Hemma har jag vigselnotiserna, men jag kunde först inte finna vigseln mellan ANders och Britta, som måste ha ägt rum senast 1769. Vid en noggrann genomgång fann jag följande:  
 
1766 2/11 mellan dr. Anders Petersson, Nolby
och p. Brita Pehrsdr. fr. Stensviken.  
 
Anders Petersson är möjligen felläsning för Anders Pehrsson. (?) - bör kollas upp.  
I så fall är Britta född 1745 25/12, dotter till Per Nilsson och Britta Olsdotter i Stensviken.  
Britta Olsdotters i Stensviken mor hette Clara! Så nu är vi nog på rätt spår.  
Anders Perssons födelse i Nolby bör tas reda på.  
 
Jag utgår från att detta är rätt (överlämnar slutliga uppföljningar i dopbok och husförhörslängder för Nolby och Stensviken till de intresserade. Obs att Per Nilsson i Nolby gifte sig 1738, så Anders bör vara född ett par år senare än vad senare husförhörslängd anger). I så fall får vi en ny antavla, som nu inbegriper båda kontrahenterna.  
 
Anor till Anders Persson  
 
f Per Nilsson, f. 1710 2/5 i Nolby, bergsman i Nolby. G. 1738 9/10 med
m Bengta Nilsdotter, f. 1710 12/10 i Kexsund. G1. 1733 24/6 m. Anders Larsson i Dalen (Dalåsen), 170823/5 - 1734, bgr. 18/8.  
(Jag saknar dödsår, de tycks ha blivit gamla.)
 
ff Nils Andersson, f. 16(61) (åu), d. 1735, bgr. 1/5. Bergsman, först i Herrnäs 1694 - 96 (mtl.), fr. 1697 (mtl.) i Nolby.  G1. 16(94) (mtl.) m. Marit Persdotter, 16(71) (åu) - 1707, bgr. 17/11. (Dotter till Per Andersson i Herrnäs).  G2. 1708 8/11 m.  
fm Karin Nilsdotter, f. 16(82), d. 1749 10/1.  
 
mf Nils Nilsson, f. 16(80) (åu), d. 1746 3/10. Bergsman i Kexsund. G. 1705 6 post trin. i Karlskoga m.  
mm Ingeborg Larsdotter, f. 16(79) (åu), d. 1739 17/12.  
 
Nils Anderssons härkomst obekant.  
fm f Nils Persson, f. 16(53) (åu), d. 1722, bgr. 29/4. Bergsman i Äsplund. G.1671 (mtl.) m.  
fm m Kerstin Svensdotter, f. 16(49) (åu), d. 1734, bgr. 24/2.  
 
mf f Nils Olofsson, d. 1699 (mtl.). Bergsman i Kexsund. G1. 16(62) (mtl.) m. okänt namn Eriksdotter.  
G2. 16(78) (mtl.) m.  
mf m Ingrid Persdotter, f. 16(53) (åu), d. 1715, bgr. 3/7.  
 
mm f Ingeborg var från Stenbäcken, Karlskoga.  
 
fm ff Per Nilsson, förste brukare i Äsplund från 1633. G.m.
fm fm Karin Jonsdotter, f. 16(10) (åu), d. 1697, bgr. 17/1.  
 
mf ff Olof Nilsson, frälsetorpare, Hult. (DB 1712: kusiner som får barn med varandra, samt mtl.). Gm  
mf mf Ingeborg (mtl. 1650-talet).  
 
mf mf Per Töresson, bergsman i Boviken fr. 1640-talets slut, levde ännu apr. 1696 (DB). Gm.  
mf mm Bengta
 
mf mm f Per Persson, förste brukare i Boviken fr. 1632. (Hustrun kan ha varit Jordansdotter fr. Brickegården).  
 
 
 Anor till Britta Persdotter:  
 
f Per Nilsson, f. 1707 6/4 i Dalbäcken, d. 1767 20/3. Bergsman i Strensviken. G. 1733 1/9 m
m Britta Olsdotter, f. 1709 16/9 i Stensviken, d. 1762 10/4.  
 
ff Nils Jonsson, f. 16(71) (åu), d. 1739 14/6. Bergsman i Dalbäcken. G. 1692 17 post trin. i Kroppa m.  
fm Karin Persdotter, f. 16(72) (åu) i Gammalkroppa, Kroppa, d. 1739 20/11.  
 
mf Olof Jordansson, f. 16(76) (åu), d. 1736 8/9. Bergsman i Stensviken. G. 1703 juni m.  
mm Clara Elofsdotter, f. 1682, d. 1765 3/10.  
 
ff f Jon Nilsson, f. 16(44) (åu), d. 1707, bgr. 7/4. Bergsman i Dalbäcken. G. 1670 i Varnum m.  
ff m Britta Andersdotter, f. 16(36) (åu), d. 1707, bgr. 9/6. Kom enl. vigselnotisen från hustru Elsas torp på Sjöändsskogen, Varnum.  
 
mf f Jordan Jonsson, f. 16(43) (åu), d. 1719 (bgr. 3/1 1720). Bergsman i Stensviken. Nämndeman (1686 - 1710). Gm.  
mf m Ingrid Hansdotter, f. 16(39) (åu), d. 1728, bgr. 10/6.  
 
mm f Elof Arnesson, bergsman i Knapped, Karlskoga. I mtl. 1659 och framåt. G1. m. Britta Jönsdotter (dotter till Jöns Jordansson och Elin Eriksdotter i Knapped). G2. m.  
 
mm m Agnes Pålsdotter, f. 16(34) (åu), d. 1724 13/2. n. DB 1683. G1 m. Jöns Nilsson, Bregården.
 
ff ff Nils Jonsson. Brukare i Dalbäcken 1630/31 - 1652 (mtl.), levde mars 1652 (DB).  
 
ff fm Marit Jönsdotter. G1. m. Jöns, förste brukare i Dalbäcken, som upptogs 1618. Jöns avled 1628/29 (mtl.).  
 
mf ff Jon Jordansson, Herrnäs, n. 1621 - 52. G1. m. Marit Ivarsdotter (G1. m. Anders i Herrnäa). G2. 1630-talet:  
mf fm Ingfrid Persdotter. G2. m. Erik Håkansson, d. 1685. Bergsman i Herrnäs. Nämndeman.  
 
mf mf Hans Eriksson, nämnd som broder till Simon Eriksson i Stensviken. Livstid och vistelse ej bekant.  
 
mf ff f Jordan i Brickegården (Brickegårdstorp).  
 
mf fm f Per Persson, Mörkviken, n. 1610, i mtl. till 1647. Testamente 1659 (DB 1664). Gm.  
mf fm m Kerstin Enarsdotter, lever 1664.  
 
mf mf f Erik Hansson, d. mitten av 1630-talet. Skrivare vid Kroppa bruk, bosatt i 1) Herrsjötorp, 2) Skanum, Ölme (kring 1620), 3) Ullvettern (n. 1621), 4) Stensviken (fr.1630). Häradsdomare.  
mf mf m Anna Simonsdotter  
 
mf mf ff Hans, skrivare vid Kroppa bruk. Herrsjötorp.  
 
Hälsningar
Bengt

128
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-08
« skrivet: 2000-09-03, 22:52 »
Till Daniel Hellberg m.fl.
 
Hej, jag fortsätter i din lista med Anders Persson och Britta Persdotter i Dalbäcken. Alla gårds eller bynamn är i Bjurtjärn om inget annat sägs.  
 
Som med paret i Hult så finns osäkerhet i början, som jag hoppas du kan klara av genom att gå till födelseboken.
 
Om Anders är född i Dalbäcken bör han vara son till:  
 
f Per Persson, f. 1693 26/9 i Råtorp, d. 1763 10/2. Bergsman i Dalbäcken. G. 1721 24/9 m.
 
m Ellika Nilsdotter, f. 1698 25/8 i Dalbäcken, d. 1773 2/6.  
 
Per Persson följdes i Dalbäcken närmast av
Matts Jonsson fr. Herrnäs, g. 1742 10/10 med Per Perssons dotter Annika, f. 1722 17/5.  
Annika dog 1758 3/2. Matts gifter om sig 1759 25/7 med Britta Persdotter fr. Åsjöhyttan. Matts stryks därefter under Dalbäcken i husförh-längden 1758 - 62. Jag vet inte vart han tog vägen. Så du bör kolla vad som händer i Dalbäcken i de följande hfh-längderna.  
 
ff Per Olofsson, d. 1694 (mantalsl.) Var död enl. DB okt. 1694. Bergsm. i Råtorp. G. 1675 (mtl.) m.
 
fm Karin Mårtensdotter, f. 16(56) (åu) i Råtorp, d. 1740 31/10.
 
mf Nils Jonsson, f. 16(71) i Dalbäcken, d. 1739 14/6. Bergsman i Dalbäcken. G. 1692 17 post trinit. enl. Kroppa kb.  
 
mm Karin Persdotter, f. 16(72) i Gammalkroppa, Kroppa, d. 1739 20/11.  
 
ff f Per Olofssons härkomst kan jag inte bevisa. Jag har en gissning: att han är son till nämndemannen Olof Eriksson i Ullvetterstorp (som i sin tur är son till nämndeman Erik Olofsson i Qväggen).  
 
fm f Mårten Påvelsson, gift senast 1649 (mtl.), var enl. DB död mars 1675. Bergsman i Råtorp, nämndeman 1672 - 1675. G.m.  
 
fm m Anna Persdotter
 
mf f Jon Nilsson, f. 16(44) (åu) i Dalbäcken, d. 1707, bgr. 7/4. Bergsman i Dalbäcken. G. 1670 i Varnum med  
 
mf m Britta Andersdotter, f. 16(37) (åu), d. 1707, bgr. 9/6. Kom enl. vigselnotisen från hustru Elsas torp på Sjöändsskogen, Varnum.  
 
fm ff Påvel Olofsson, född i Västankärr, Ölme. Brukare i Sandetorp (bosk.lgd 1626), från 1631 förste brukare av Råtorp, upptaget på Stensvikens ägor. I mantalsl. till 1647. Påvels härkomst framgår i DB 1645 i samband med hans dotter Ingebors gifte med sin tremänning Olof Enarsson.  - 1613 fanns en knekt Påvel Olofsson vid Näs. Vet inte om det är samme.  
 
fm fm Påvels hustru levde som änka efter DB dec. 1660.  
 
mf ff Nils Jonsson, brukare i Dalbäcken 1630/31 - 1652 (mtl.), levde mars 1652 (DB).  
 
mf fm Marit Jönsdotter, gift 1) m. Jöns i Dalbäcken, förste brukare i Dalbäcken, som upptogs 1618. Jöns avled 1628/29 (mtl.).  
 
fm ff f Olof Persson, Västankärr, Ölme
 
fm ff ff Per i Västankärr, Ölme. Levde på 1500-talet.  
 
Hälsningar
Bengt

129
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-08
« skrivet: 2000-09-03, 22:36 »
Hej Bo
Vad roligt att det kuggade in för dig.  
Jag brukar skriva torpet Lövbacka eller Lövbackarna i stället för Lövbäcken.  
Alkvetterstorp var bara en samlingsbenämning på alla de torp som togs upp, främst på 1600-talet, på Alkvetterns ägor, och de flesta skattlades som rå- och rörs frälsehemman under Alkvettern. Dit hör Skattkärrsedet, Lövbacka, Rishöjden, Hult, Runsås, Kyrkosten, Åkviken, Wallmo, Bjurvik m.fl.  
Hälsningar  
Bengt

130
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-08
« skrivet: 2000-08-31, 20:44 »
Till Daniel Hellberg
 
Hej, den 24 juli hittade jag en lista från dig på personer i Bjurtjärn. De lever alla kring mitten av 1700-talet. Det är litet glapp mellan dessa personer och det material jag har.  
 
Semester, och sedan hektisk start på arbetet har lagt hinder i vägen för mig att svara snabbt. Den gångna helgen har jag emellertid slagit litet i böckerna. Det rör sig om fem par. Jag kan droppa litet funderingar kring deras härkomst. Jag kommer att ta paren ett och ett allt eftersom.  
 
Jag börjar med Erik Andersson och Ingrid Göransdotter.  
 
Erik anger du var född 1745 5/11 i Lövbäcken. Lövbäcken antar jag är det Alkvetterstorp, som brukar skrivas Löfbacka eller Löfbackarne. I så fall bör han vara son tillföljande. Du bör själv kontrollera detta med födelseboken, det har inte jag gjort. Alla gård- och bynamn nedan är i Bjurtjärn om inget annat sägs.  
 
f Anders Engelbrektsson, f. 1712 21/12 i Kyrkosten, Frälsetorpare i Lövbacka. Gift 1) 1742 26/12 med nedanstående, gift 2) 1769 29/9 med Kerstin Eskildotter från Linnhöjden, Karlskoga.  
 
m Margareta Persdotter, f. 1721 25/11 i Lövbacka, d. 1768 6/1 i Lövbacka.  
 
ff Engelbrekt Larsson, (f. 16(54) enl. åu, är nog minst 10 år för tidigt), d. 1739 30/9 i Kyrkosten. Frälsetorpare i Kyrkosten. Gift 1) med Ingiäl Larsdotter från Kyrkosten, 16(58) - 1696, bgr. 22/11, gift 2) 16(97) med Maria nedan.  
 
fm  Maria Persdotter, f. 16(71) (åu) i Lövbacka, d. 1738 14/12 i Kyrkosten.  
 
mf Per Månsson, f. 1691 29/11 i Nolby, frälsetorpare i Lövbacka. Gift 1720 9/10 med
 
mm Ellika Eriksdotter, (f. 16(77) enl. åu, är nog minst 10 år för tidigt), från Skattkärrsedet, d. 1752 17/10.  
 
ff f Lars Engelbrektsson, f. 16(35) (åu), d. 1703 i Granviken. Kronobergsman, först i Lövnäs 1666 - 1675 (mtl.), sedan i Granviken. G.m.
 
ff m Karin Larsdotter, 16(38) (åu) i Granviken, d. 1716, bgr. 23/9 i Granviken.  
 
fm f Per Olofsson, f. 16(33) (åu), d. 1713, bgr. 23/8 i Lövbacka. Frälsetorpare i Lövbacka. G.m.
 
fm m Lucretia Andersdotter, f. 16(32) (åu), d. 1713, bgr. 10/5 i Lövbacka.  
 
mf f Måns Larsson, f. 16(55) (åu) i Nolby, d. 1716, bgr. 25/7 i Nolby. Bergsman i Nolby. G. 1679/80 (mtl.) m.
 
mf m Britta Persdotter, f. 16(55) (åu), d. 1736, bgr. 27/2 i Nolby.  
 
mm f är osäkert. Skulle dock kunna vara Erik Nilsson, torpare i Skattkärrsedet 1676 - 1699 (mtl.).  Han var gift med  Kerstin Olofsdotter, d.1708 i Skattkärrsedet. Kerstin var gift 1668 (mtl) med Anders Stensson i Skattkärrsedet i dennes andra gifte, hon blev änka 1673/74 (mtl.)
 
ff mf Lars Jonsson, kronobonde i Granviken. Nämns i mtl. 1644 - 1666. Nämns i DB maj 1672 och maj 1684.  
 
ff mm Elseby (mtl. 1650-talet)
 
fm ff Olof Jonsson, frälsetorpare och förste brukare i Lövbacka. I mtl. 1639 - 1658.  
 
fm fm Elin (mtl. 1650-talet)
 
mf ff Lars Eriksson, kronobonde och förste brukare i Nolby, upptaget på Herrnäs´ ägor. I mtl. 1654 - 1669, följd av änkan Marit. G.m.
 
mf mm Marit Jonsdotter, f. 16(30) (åu), d. 1698, bgr. 13/2 i Nolby.  
 
ff mf f Jon Ivarsson, kronobonde och förste brukare i Granviken, som upptogs 1610. I mtl. till 1644.  
 
mf mm f Jon Jordansson i Herrnäs, först  kronobonde, sedan skattköpt, i Herrnäs. I tiondel. 1620 Avled ca 1652. Gift 2) m. Ingfrid Persdotter, omgift med nämndeman Erik Håkansson i Herrnäs.  
 
mf mm m Marit Ivarsdotter, 1) g.m. Anders i Herrnäs (tl. 1610),  
 
Ingrid Göransdotter uppges vara född i Hult. Då är hon säkert dotter till
 
f Göran Göransson, f. 1712 11/12 i Mörkvikstorp, d. 1767 6/3 i Hult. Frälsetorpare i Hult. G. 1740 17/2 m.  
 
m Margareta Månsdotter, f. 1717 27/3 i Hult.
 
ff Göran Mattsson, f. 16(81) i Mörkvikstorp, d. 1757 21/4 i fattigstugan. Bergsman i Mörkvikstorp. G. 1702 annandag jul m.  
 
fm Ingebor Tossengsdotter, f. 16(72) (åu), d. 1742 17/12 i Mörkvikstorp.  
 
mf Måns Andersson, f. 16(81) (åu) i Hult, d. 1758 31/3. Frälsetorpare i Hult. G. 1717 17/3 m.  
 
mm Kerstin Jonsdotter, f. 1692 3/2 i Skattkärrsedet, d. 1760 (hfl. /?)  
 
ff f Matts Göransson, d. 16(98) i Mörkvikstorp. Bergsman i Mörkvikstorp fr. 1673/74.  
 
ff m Marit Larsdotter, f. (16(40) (åu), antagligen ca 10 år senare), trol i Åsbergsviken, Karlsk. d. 1708, bgr. 26/4 i Mörkvikstorp.  
 
fm f Tosseng Svensson, bruksskrivare, bosatt i Lunedet, Karlskoga.  
 
mf f Anders Olofsson, f. 16(59) (åu) i Hult, d. 1732, bgr. 11/8 i Hult. Frälsetorpare i Hult. G. 16(82) m.  
 
mf m Gunilla Olofsdotter, f. 16(61), d. 1725, bgr. 4/7  i Hult.  
 
mm f Jon Nilsson, f. 16(53) i Viviken (Mörkvikstorp), d. 1709, bgr. 20/7 i Skattkärrsedet. Frälsetorpare i Skattkärrsedet. Härkomst enl. DB apr. 1685.
 
mm m Margitha Persdotter, 16(48) (åu) (verkar väl tidigt), d. 1751 3/5 i Skattkärrsedet. Gift 2) 1715 11/9 m. Jonas Engelbrektsson fr. Kyrkosten, frälsetorpare i Skattkärrsedet.  
 
ff mf Lars Mattsson, Åsbergsviken, Karlskoga.  
 
ff mm Elin Nilsdotter
 
fm ff Sven Vincentsson, rådman, Filipstad
 
mf ff Olof Nilsson, frälsetorpare i Hult, i mtl. 1640 - 1671.  
 
mf fm Ingebor (mtl. 1650-talet)
 
mm ff Nils Persson, f. i Mörkviken, d. 1691, bgr. 6/1 i Mörkviken. Förste brukare i Mörkvikstorp (senare kallat Viviken), mtl. 1642 - 1661, bergsman i Mörkviken 1661 - 1675 (mtl.).
 
mm fm Kerstin (mtl. 1650-talet)
 
ff mf f Matts Hindriksson, Åsbergsviken
 
ff mf m Britta Larsdotter
 
ff mm f troligen Nils Eriksson, Losseby
 
fm ff f Vincent Touffar Toucentsson, d. bgr. jan 1669 i Filipstad. Köpman, rådman, borgmästare, Filipstad
 
fm ff m Kerstin Svensdotter, d. 1674, bgr. 12 p.tr.
 
mm ff f Per Persson, Mörkviken, n. 1610 (tl.).  
 
mm ff m Kerstin Enarsdotter (DB 1659)
 
Hälsningar
Bengt

131
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-29
« skrivet: 2000-08-30, 22:10 »
Thank you, Kathleen. Very nice!
I am a bit overloaded by work these days. But as soon as there is a break I will most probably return to among other things the Jordan-discussions.  
By the way, do you have an e-mail address that you would care to disclose to me?? (If so, you can click on my name).  
Yours
Bengt

132
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-30
« skrivet: 2000-08-15, 22:04 »
Hej Lars
 
Jag har litet svårt för den där FamilySearch, där framgår inte var uppgifterna kommer ifrån. Jag förstår inte var något av årtalen grundar sig på.  
 
Till exempel:  Jordan i Bryttiegården nämns från 1584  i ett extract över nya upptagne gårdar och torp, som ett på det förutvarande arv ocg egne hemmanet, nu uppdelat i två. Alltså bör Jordan inte vara född så mycket senare än ca 1560. I andra änden av hans liv, kan jag nämna att Jordan lever ännu 1642, nämnd i en lista på gamlingar, huusarma och förlamat folk till mantalslängden 1642: Jordan i Bryttiegården - utgammal.  
 
Hälsningar
Bengt

133
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-08
« skrivet: 2000-08-15, 12:58 »
Försökte sända den här i går kväll, men förbindelsen krånglade.  
 
Hej Jörgen
 
Lisa Nilsdotter i Wäsby var från Ökna, som ligger strax intill. Hon gifte sig med Petter Mårtensson 1753 7/10.  
 
Lisas föräldrar var:  
Nils Larsson från Melltorp, Lungsund. Kronobergsman i Ökna. Död 1754 24/5. Gift 1720 26/6 med
Maria Persdotter, 1699 23/12 - 1737 21/10.  
 
mf  Per Andersson, 16(60) - 1705, bgr. 2/2. Ökna 1693 (mtl.) - 1705. Gift med
mm  Karin Persdotter, 16(69) - 1751, bgr. 29/3.
Omgift 1706 28/10 med Olof Nilsson från Kexsund (16(80) - 1744 15/12.
 
hypotes (dopvittnen m.m.): mf f Anders Welamsson i Qväggen, h1: Karin
mm f: Per Svensson i Ökna
mm m: Elsa
 
Hälsningar
Bengt
 
Till Lars
Jo jag fick det där om FamilySearch av dig. Jag har en del frågetecken kring det som står där. som jag ska meddela när jag får mer tid. Svårt att diskutera det där eftersom det inte anges vad som är källorna till uppgifterna.  
 
Hälsningar
Bengt

134
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-08
« skrivet: 2000-08-13, 22:47 »
Hej Lars!
 
Jag ska återkomma till en del frågor ovan när jag får tid, men kan svara på den sista av den 11 aug. nu.
 
Karin Olsdotter var enl. vigselnotisen från Hult, som är ett skattlagt frälsetorp under Alkvettern, som har två brukare vid den här tiden.
 
Karin är då född 6 feb. 1708 (inte 26!).  
far: Olof Persson, 16(78) - 1752 27/4,  
frälsetorpare, Hult
mor: Kerstin Larsdotter, saknar data.  
Gifta 1705 2/7.  
 
farfar: Per Olofsson, 16(33) - 1713, bgr. 23/8.  
frälsetorpare, Lövbackarna (under Alkvettern)
farmor: Lucretia Andersdotter, 16(32) - 1713, bgr. 10/5.  
 
morfar: Lars Olofsson, 16(48) - 1716, bgr. 3/6
kronobergsm. Stackefallet (Brunnstorp)
mormor: Karin Arvidsdotter, 16(52) - 1725, bgr. 8/8.  
 
ff f: Olof Jonsson, förste torpare i Lövbackarna 1639 - 1658 (mtl.)
ff m: Elin
 
mf f: Olof Persson, förste brukare i Stackefallet 1632 - 16(68) (mtl.), död ca 1668 (mtl.m domb.)
gift 2) med Annika Olofsdotter
mf m: Karin, död ca 1659 (mtl.)
 
mm f: Arvid Nilsson, bergsm. Vibäck, Karlskoga.  
mm m: Elin Gunnarsdotter
 
mm ff: Nils Jordansson, förste brukare i Kvarntorp, Karlsk.  
mm fm: Bengta Persdotter
 
mm mm: Gunnar Eriksson, Vibäck.  
 
Hälsningar
Bengt

135
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-11
« skrivet: 2000-08-08, 21:04 »
Till Cate Olsson
 
Vad roligt! Jag är jätteintresserad av Herrnäs. desl eftersom jag har avlägsna rötter där själv, och dels har byn ett spännande läge mitt på en egen halvö i sjön Alkvettern.  
 
Jag har varit förbi och tittat en gång, det var verkligen så att man kunde ana den gamla gårdsplatsen. Era renoveringsplaner låter spännande.  
 
Jag har någorlunda koll på gården och dess brukare fram mot ca 1800. Kanske bör man räkna med avgärdabyarna Sörby och Nolby. Jag bidrar gärna med att göra en sammanställning av det jag har om Herrnäs. Det kan dock ta litet tid. Jag har just återkommit från semestern och hör nu till det arbetande folket på dagarna.  
 
Du vore roligt om du vill ta kontakt med mig. Antingen genom att klicka på mitt namn ovan och skicka ett e-postmeddelande. Eller ring gärna, jag står i telefonkatalogen under Karlstad.  
 
En preliminär skiss på historiken blir ungeför så här:  
 
Herrnäs upptogs ursprungligen 1591 som ett krononybygge i dåvarande nybildade Karlskoga socken., i den del som då kallades Skogsbygden. Herrnäs är först kronohemman, 1/3 mantal. 1630 eller strax efter köps det till skatte av brukaren Jon. Hemmanet upptaxeras mellan 1639 och 1642 till 1/2 skatte.  
 
Om brukarna:  
1. Olof, belagd 1599
2. Anders, belagd 1610. Hustru: Marit Ivarsdotter (enl. arvsuppgörelse Karlskoga domb. 1654).  
3. Jon Jordansson, av namnskäl säkert son till Jordan i Brickegården. Jon är belagd 1621.
    Hustru 1: företrädarens änka Marit Ivarsdotter
    Hustru 2: Ingfrid Persdotter (kom över sjön från Mörkviken, Per Perssons och Kerstin Enarsdotters dotter).  
 
Efter Jon grenar det ut sig.  
Sörby upptas 1644 av sonen i 1. giftet: Arvid Jonsson, g.m. Marit Enarsdotter från Skattkärrsedet.  
Nolby upptas 1654 av Lars Eriksson, g.m. Marit Jonsdotter, som troligen är Jons dotter.  
 
Herrnäs självt börjar nu delas upp:  
 
A) Den ena halvan tillkommer Anders Jonsson, son i 1. giftet. Han har på 1640-talet gift sig med Karin Olofsdotter från Östervik, öster om Möckeln i Karlskoga. (domb. 1674)
Anders gård delas i två:  
 
A1)  
1. Per Andersson, 16(45) - 1703, H: Britta Andersdotter (möjligen från Anders på Qväggen), 16(45) - 1730.
Pers barn framgår i domb. 1718. En måg Nils Andersson flyttar efter ett par år till Nolby. Från 1700 mågen:  
2. Håkan Jonsson, 16(76) - 1727, från Viviken (Jon Bengtsson och Cecilia Håkansdotter). G.m. Britta Persdotter, 16(69) - 1737. Son:  
3. Erik Håkansson 1706 - 1762, G.1729 m. h. Catharina Eriksdotter fr. Råtorp, 1708 - 1784.  
Denna brukningsdel upphör.  
 
A2)  
1. Matts Larsson, 1652 - 1697, från Åsbergsviken (Lars Mattson och Elin Nilsdotter). Nämndeman. Tillträdde 1681, g.m. Anders Jonssons dotter Britta Andersdotter, 16(58) - 1737.  
2. Hindrik Simonsson 16(69) - 1734 (möjligen från Källmo, Karlskoga / osäkert). Gift 1698 med änkan Britta. Nämndeman. Följdes av styvsonen
3. Jonas Mattson, 16(86) - 1764. -  G. 1717 m. h. Annika Jonsdotter 1696 - 1740 (från Viviken, Jon Jonsson och Karin Svensdotter). Son:  
4. Jonas Jonsson, 1723 - 1791. G. 1753 i Karlsk. m. Stina Nilsdotter, f. 1734 - 1788.  Son:  
5. Anders Jonsson, 1757 -  1824.  G. 1789 m. h. Maria Carlsdotter, 1767 - . Måg:  
6. Fredrik Wikström, 1791 - 1869, (klockaren Peter WIkstöms och Sara Lindebergs). Nämndeman, häradsdomare.G. 1819 m. Maja Andersdotter, 1792 - 1855. Måg:  
7. Peter Petersson, 1825 - 1892 (från Immen, Karlskoga). G. 1857 m. Sofia Wikström, 1833 - 1876.  
 
B) Den andra halvan av Herrnäs blir Jon Jordanssons änka Ingfrid Persdotters. Hon gifter sig med:  
Erik Håkansson, avled 1685/6 (domb.), nämndeman. Erik och Ingfrid har två barn: Kerstin och Erik. Dessa gifter sig med två syskon från Herrsjötorp. Kerstin med nämndeman Anders Persson, Herrsjötorp. Erik med Annika Persdotter, tillträder moderns hemman i Mörkviken. Eriks och Ingfrids gård delas mellan två av hennes söner i 1. giftet, Jon och Enar.  
 
B1)  
1. Jon Jonsson, g.m. Annika Torstensdotter, 16(50) - 1745. Son:  
2. Jon Jonsson, 16(81) - 1731. G. 1712 m. Elin Mattsdotter (från A2:1 Matts Larsson), 16(80) - 1758. Måg:  
3. Lars Jonsson, 1712 - 1761 (från Råtorp, Jon Jordansson och Marit Hallorsdotter). G. 1734 m. sin tremänning Britta Jonsdotter, 1714 - 1773 (i rödsotsepidemin). Son:  
4. Jonas Larsson, 1735 - 1809. G.m. Margareta Olofsdotter, 1740 - 1809. Son:  
5. Olof Jonsson, 1773 - . Maria Olsdotter, 1769 - .
6. Peter Jonsson, 1777 - 1821. Stina Ersdotter, 1788 - .
 
B2)  
Enar Jonsson, 16(46) - 1719, g.m. Marit Hansdotter, 16(38) - 1715 (från Stensviken). Enars bror Jordan i Stenviken, nämndeman, var g.m. Marits syster Ingrid.  
Enars gård delades i två, en till vardera mågen:  
 
B21)  
1. Per Larsson, 16(55) - 1731 (från Smedstorp, Lars Olofsson och Kerstin). G.1692 (mtl.) m. Britta Enarsdotter, 16(73) - 1733. Son:  
2. Hans Persson, 1716 - 1789. G1. m. Kerstin Carlsdotter, 17(15) - 1745. G2. 1746 m. Maria Simonsdotter, 1719 - 1787 (från Stensviken, Simon Jordansson).  Son:  
3. Simon Hansson, 1750 - . G.m. Maria Eriksdotter, 1761 - .
 
B22)  
1. Anders Persson, 16(76) - 1749 (från Björkhöjden). G.1706 m. Kerstin Enarsdotter, 16(75) - 1760. Son:  
2. Per Andersson, 1715 - 1766. G. 1741 m. Annika Håkansdotter, 1720 - 1750 (från Herrnäs A1: 2). Måg:  
3. Anders Pettersson, 1734 - 1814 (från Herrsjötorp, nämndeman Petter Jonsson och Margitha Mattsdotter, dotter till Herrnäs A2: 1), nämndeman, häradsdomare. G. 1765 med Margareta Persdotter, 1744 - 1809. Son:  
4. Petter Andersson, 1767 - 1833. G.m. Sara Helena Alsterlund, 1772 - .
 
Hälsningar
Bengt

136
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-11
« skrivet: 2000-04-24, 22:30 »
Hej Kent
 
Om Henrik Jakobssons hustru Sara. Tyvärr finns det bara mödosamma sätt att leta rätt på var hon kom ifrån. Om man inte har tur förståss.  
 
Att leta i grannsocknarna efter giftermålsnotiser är ett sätt: Karlskoga, Kroppa och Varnum är de vanligaste från Bjurtjärn sett.  
 
Eller notera dopvittnena till Henriks och Saras barn. Det ger ofta uppslag, om än inte alltid.  
 
Se´n kan det ju inte uteslutas att Sara är från Bjurtjärn, men att vigseln av någon anledning inte finns med.  
 
Lycka till. Får du napp vill jag gärna veta.  
 
Hälsningar  
Bengt

137
Länsman Wallström bodde i Årbol, Ärtemarks sn.
Jag har Sidonia Wallström, gift med Segol Larsson i Grean, Ärtemark, bland mina förfäder.  
Wallströms härkomst är obekant, men hustrun finns det en del kunskap om.  
Jag återkommer i veckan efter påsk, när tiden medger.  
 
Hälsningar
Bengt

138
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-11
« skrivet: 2000-04-16, 23:46 »
Hej Kent!
 
Nej, jag klarar inte denna just nu.  
 
Jag hittar bland annat inte giftermålet mellan Henrik och Sara. Har du uppgift om det?
 
I hfhl. 1758 - 62 finns Henric Jacobsson och hustru Sara, som uppges vara född 1733.  
 
Anders Nilsson och Catharina Mattsdotter finns i Åsjöhult, inte Åsjöhyttan. De gifter sig 1730 29/9, Anders från Åsjöhult, Catharina från Sandetorp. Deras barn har jag inte uppgifterna på.  
 
Men 1757 9/10 gifter sig änkemannen Per Larsson i Roglanda (Lungsunds sn) med pigan Sara Andersdotter i Åsjöhult.  
 
Så detta börjar verka som någon slags förväxling. Jag misstänker att Henriks Sara är någon helt annan stans ifrån, troligen inte i Bjurtjärns sn. eftersom giftermålet verkar saknas där.
 
Det rätta svaret vet jag tyvärr inte.  
 
Hälsningar
Bengt

139
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-11
« skrivet: 2000-04-16, 21:34 »
Till Anders Forsell
 
Om Britta Nilsdotter, som ska ha varit född 1714 i Bjurtjärn, gift 1750 i Nysund. Kan hon identifieras i Bjurtjärn?
 
Jag kan inte ge något definitivt negativt eller positivt svar. Eftersom jag har avskrifter ur Bjurtjärns kyrkoböcker hemma, bl.a. födelseboken 1688 - 1730, kan jag redovisa vad en genomläsning ger:  
 
I. Födda Britta/Birgitta Nilsdotter i Bjurtjärn 1710 - 1730:  
nr, födelsedatum, gård, föräldrarnas namn:  
1. 1711 3/1   Dalbäcken   Nils Jonsson och Karin Persdotter
2. 1715 12/3  Näs     Nils Larsson och Karin Eriksdotter
3. 1715 22/6  Boviken     Nils Andersson och Elin Johansdotter
4. 1722 18/11 Dalbäcken   Nils Jordansson och Karin Olofsdotter
5. 1728 19/5  Lövnästorp Nils Eriksson och Sara Eriksdotter
 
II. De födda Brittornas förekomst i kommunions- och husförhörslängder
nr, längd 1711-18, längdd 1719-25, husförhör 1737ff:
1.  ja ja  -  
2.   -  ja  -  
3.   -   -   -  
4.  -   -  dott. Britta
5.   -  -  ja
 
III. Gifta Britta Nilsdotter i Bjurtjärn 1728 - 1758:  
nummerbokstav, datum, från gård, gift med, från, bosatt i:  
A. 1729 19/10  Nolby   Lars Olofsson Sundstorp  Sundstorp
B.  1751 13/10  Lövnästorp Erik Andersson Herrsjötorp Lövnästorp
C.  1752 24/6  Råtorp änkem. Erik Ersson Blinäs, Csk.     ?  
D.  1752 25/8  Frövetterstorp  Abraham Lekberg Övre Lanfors hammar
E.  1753 21/10  Dalbäcken dr. Sven Jeansson Väglösa, Nysunds sn.
F.  1754 dec.   Sinret  änkem. Gustav Andersson  Åsjöhyttebacken
 
 
IV: Resonemang:  
 
1. Britta fr. Dalbäcken 1711:
Skulle möjligen kunna vara Britta i giftermål C 1752, pigan från Råtorp.  
Britta i Dalbäckens äldre syster Ellika Nilsdotter gifte sig 1721 med Per Persson i Råtorp, som efterträdde Nils Jonsson som brukare i Dalbäcken. Det vore naturligt med fortsatta relationer mellan Dalbäcken och Råtorp.  
Britta är i så fall 41 år vid giftermålet. Att forska i t.ex. hfhl Karlskoga: Finns Erik Ersson och Britta Nilsdotter i Blinäs. Kan åldern på Britta bekräftas?
2. Britta fr. Näs 1715:
Hon har uppenbarligen överlevt småbarnsåren. Återfinns inte bland giftermålen.  
Skulle kunna vara Britta som gifter sig i Nysunds sn.  
 
3. Britta fr. Boviken 1715:
Vidare uppgifter saknas. Trolig orsak: Död liten. Att forska: Undersök dödboken.  
 
4. Britta fr. Dalbäcken 1722:
Är sannolikt Britta i giftermål E. Att forska: Flyttar till Nysund?
 
5. Britta fr. Lövnästorp 1728:  
Är helt säkert Britta i giftermål B. Erik Andersson övertog Lövnästorp efter svärfadern.  
 
Så av de fem födda Brittorna verkar onekligen Britta från Näs 1715 sannolikast. Om det skulle gå att finna ett bevis kan man inte veta.  
 
Återstående giftermålsbrittor:  
A. 1729: Britta från Nolby var född 1703 och är därmed identifierad.  
D. 1752: Britta från Frövetterstorp, säkert en ung dotter till Nils Persson i Frövetterstorp. Jag har inte haft tid att kontrollera födelseboken efter 1730.
F. 1754: Britta från Sinret, finns i hfhl. 1758 - 62 hos Gustav Andersson i Åsjöhyttebacken, uppges vara född 1734. Därmed är hon identifierad.  
 
Hälsningar
Bengt

140
Touffar / Touffar
« skrivet: 2000-04-11, 22:54 »
Ytterligare något finns under Värmland - socknar - Karlskoga: 23 - 24 mars.  
 
Hälsningar
Bengt

141
Hej Fritz!
 
Knutsbo / Knutsbol och Östervik ligger i Karlskoga socken. Karlskoga räknas till landskapet Värmland, men hör till Örebro län.  
Båda gårdarna ligger på östsidan av den stora sjön Möckeln.  
Karlskoga, där den nuvarande staden har sitt centrum på nordsidan av sjön, ligger vid E18 mellan Kristinehamn och Örebro, om du vill titta på en karta.  
 
Hälsningar
Bengt

142
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-11
« skrivet: 2000-04-05, 23:46 »
Hej igen, Kent!
 
Jag börjar med Per Persson i Bjurtjärn. Per med hustru Marit finns efter mantalsl. i Bjurtjärns gård 1650 - 1654. 1653 dessutom med en son Staffan. Per Persson nämns även i en historik om Bjurtjärns gård i DB aug. 1655 om dåvarande ägaren till Bjurtjärns gård, kyrkoherden i Karlskoga Jacobus Jonae, som skattköpt Bjurtjärn från kronan 1631. Redogörelsen är inte helt klar, men vad som sägs om Per Persson och hans försök att bosätta sig vid Bjurtjärn, tydligen vid nuvarande Björkeberg, tycks avse senare delen av 1630-talet.  
 
Per Persson i Bjurtjärn ställs alltså inför tingsrätten i maj 1654, tilltalad för tionde som han bortstulit ur kyrkoboden vid Bjurtjärns kapell. Detta renderade en dödsdom. Jag har inte full avskrift av domboksnotisen tillgänglig. Jag har inte heller haft tillfälle att söka efter ärendet i högre instanser, där det säkerligen hamnade.  
 
Men: I det 1657 upptagna frälsetorpet under Alkvettern, som kallas Fagerås, ibland kallas det Sågen, där tillträder en ny torpare 1659/60 och kvarstår i mantalsl. till 1670. Han heter Per, visar sig heta Per Persson. Hans hustru heter Marit Staffansdotter. Hon avlider 1697, begr. 24 jan. Anges vara 98 år, vilket kanske är i överkant. Är tio år yngre riktigt är hon född ca 1608.  
 
Hur som helst är nog detta vår olycksbroder som 1654 tvingades lämna Bjurtjärn med en dödsdom på halsen. Som frälsetorpare verkar livet ha varit lugnare. I alla fall lämnar han inga fler spår i domboken. Han följs av Karin 1670 - 1673/74, som nog är dottern Karin Persdotter, 16(44) (åu) - 1708, begr. 24 nov., som gifter sig med Bryngel Östensson, 16(44) (åu) - 1705, 22 maj, som är näste torpare i Fagerås/Sågen. Bryngel följs av Anders Nilsson (från Äsplund), som gifter sig med Bryngels och Karins dotter Ingrid och blir stamfar till följande generationer i Fagerås.  
 
En genomgång av mantalsl. visar två inhyses personer hos Håkan Jonsson i Släbråten, Lungsunds sn. 1657 - 58. Året därpå visar sig dessa heta Per och hustru Marit. De finns i Släbråten till 1659/60. Så där. Per saknas nu bara i tre år, 1654 - 57. Man kan föreställa sig att han varit inspärrad på Örebro slott eller liknande.  
 
Nu är det roliga det att i tiondelängderna 1599 och 1600 heter brukaren i Släbråten Staffan. Han saknas där 1601, men då finns i stället en Staffan i det för ett årtionde sedan upptagna kronotorpet Bjurtjärn, som ligger tvärs över sjön Ullvettern från Släbråten. Nästa hållpunkt jag har är 1610, då brukaren i Bjurtjärn heter Lars. Troligen man till den senare änkan i Bjurtjärn Ingrid Jonsdotter. Troligen har Staffan dött och hustrun kan ha gift om sig. Staffan är ovanligt. Denne Staffan bör vara far till Marit Staffansdotter liksom till Lars Staffansson i Björkeberg. Dessutom finns en piga Gulborg Staffansdotter hos Ingrid Jonsdotter i Bjurtjärn, nämnd i mantalsl. 1656 och i DB mars 1656 i samband med ett slagsmål i Bjurtjärn med gårdsgrannen Olof Persson. (Mer om denne Olof i anbytarforum från feb. 1999 under Lungsund, han flyttade nämligen till Rålanda, Lungsund.)  
 
Har andra dödsdomar verkställts i Bjurtjärn? Bjurtjärns begravningsbok har följande anteckning 1758:
”D. 15/11 aflifvades tidelagsman Per Nilsson från Åsiöhulta, 52 år gl. ” - Det är lätt att känna rysningar av en sådan lakonisk rad.  -  En tidelagsprocess ägde rum i Karlskoga i början av 1600-talet. - Den 12 juni 1721 hölls extra ting mot drängen Erik Eriksson, som också tilltalades för tidelag. Några vittnen hördes, men den svarande var tydligen borta, så rättegången kunde inte fullföljas. Erik var son till Erik Jonsson i Åkviken.  
 
Jag har inte hittat någon häxprocess just i Karlskoga, om jag nu inte har missat det. Men andra exempel på hur grannar spred rykten om varandra och baktalade varandra med grova beskyllningar är inte ovanliga.  
 
I Bjurtjärns begravningsbok fann jag också denna när jag bläddrade:  1756, 9 april, begrofs den så kallade Skam Peter, som det ... (af / åt ??) allmogen att taga huden af hästar  ...  50 år gl.  
 
Hälsningar
Bengt

143
Hej
 
Bjur är ett äldre ord för bäver.  
 
Som personnamn kan det vara taget indirekt efter ett ortnamn, som börjar på Bjur: t.ex. Bjurholm, Bjurtjärn, Bjurfors etc. Det finns många sådana runt om i landet.  
 
Hälsningar
Bengt

144
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-11
« skrivet: 2000-03-31, 00:13 »
Till Kent och Anders
 
Anders har ju svaret på Kents fråga. Jag kan bara komplettera en del.  
 
2, 3. Giftermålet mellan Erik Eriksson och Annika Nilsdotter äger rum 26 dec. 1755.  
Erik dog ”i feber” den 24 dec. 1773, troligen ett offer den rödsotsepidemi som rasat under hösten.  
 
4. Erik Månsson, gifte sig först 18 sept. 1720 med den unga änkan Sara i Björkeberg. Sara gick bort 7 apr. 1742.  
Erik gifte om sig 17 juni 1744 med Kerstin Persdotter, född 19 juni 1703 i Frövetterstorp, dotter till Per Persson och Annika Bertilsdotter i Frövetterstorp. Kerstin Persdotter avled 23 dec. 1764. Erik Månsson hade avlidit redan 26 mars 1752.  
 
5. Sara Persdotter gifte sig först 6 juni 1715 med Per Olofsson från Trättekärn. Denne avled 1719, begr. 8 mars. Jag skrev förut att han saknas i begravningsboken, det var alltså ett fel i hastigheten, som härmed korrigeras.  
 
6. Nils Persson, född 5 mars 1694 i Frövetterstorp. Nils gifte sig  10 okt. 1725 med Margitha Persdotter från Herrnäs. 10 aug. 1757 dog ”bergsmansgubben” Nils Persson.  
9 mars 1725 inställde sig Nils Persson i Frövetterstorp och löskonan Britta Hansdotter i Ullvetterstorp för att ha avlat barn, fött vid persmäss året innan. Nils nekar och friar sig med ed.  
 
7. Margareta Persdotter, född 5 dec. 1697, avled 24 okt. 1769 i Björkeberg, levde som änka hos dottern Annika.  
 
12. Per Persson, 16(56) (åu) - 1729, begr. 16 feb.  
Frövetterstorp upptogs 1686 på Ullvetterstorps ägor. F. bestod från början av två brukningsdelar. Jon Olofsson från Ullvetterstorp på den ena från 1686, Per Persson från 1687 på den andra. Per Persson var brukare på hemgården Boviken 1685 - 87 (Mantalsl.)  - Jon var gift med Pers syster Karin.  
Per Persson var gift två gånger, med: 1) Kerstin Olofsdotter, som lever i maj 1693 (dopvittne), 2) Annika Bertilsdotter, 16(72) (åu) - 1732, begr. 1 okt. , dotter till Bertil Larsson och Gunilla Andersdotter i Dalen (även kallat Dalåsen). Annika är gift i sept. 1697 (dopvittne).
I en tvist med Erik Larsson om en båt (lång berättelse i Karlskoga DB febr. 1693) vittnar Per Perssons hustru Kerstin Olofsdotter och nämns att hennes mans syster Karin Persdotter är hustru till gårdsgrannen Jon Olofsson. I sept. 1694 uppbuds Frövetterstorp, som lagts till 1/4 mtl. skatte, för Jon Olofssons och Per Perssons räkning. De har båda utgivit bördspengar och vill ha fasta på egendomen. Det tyder möjligen på att även Kerstin är från Ullvetterstorp. En komplikation är att det finns ännu en Kerstin Olofsdotter, som är från Ullvetterstorp (gift med Lars Mattsson därstädes). Å andra sidan har Jon Olofsson en likalydande bevislig broder Jon Olofsson, bergsman i Granviken. Så varför inte? - Fastan beviljas okt. 1697. - 5 okt. 1720 framkommer att Per Persson brukar norra delen i Frövetterstorp, Karin Persdotter den södra (mannen Jon Olofsson rymde 1710 och blev soldat). - Om arvlotter i Boviken för syskonen Per och Karin berättas i DB 7 mars 1723.  
Per Perssons barn: 1) Per 1692, säkert i första giftet; 2) Nils 5 mars 1694, troligen i första giftet; 3) Karin 24 mars 1696, möjligen i första giftet; 4) Kerstin 1698 säkert i andra giftet; 5) Bengta 1701, 6) Kerstin 1703, 7) Gunilla 1705, 8) Bertil 1708, 9) Bengta 1710 och 10) Birgitta 1712.    
 
13. Troligen Kerstin Olofsdotter, död 1694/96.  
 
14. Per Larsson, 16(55) (åu) - 1731, begr. 21 april. Gift 1692 (mtl.).  
 
15. Britta Enarsdotter, född 16(73) (åu) - 1733, begr. 4 feb.  
 
I nästa generation finner vi:  
22. Lars Staffansson, först i Ullvettern, sedan i Björkeberg
23. Marit
 
24. Per Töresson, bergsman i Boviken 16(49) - 1685. Levde apr. 1696 (DB). Förekommer flitigt i domboken mellan 1651 och 1696.  
25. Bengta (Persdotter), namnet i mtl. 1650-talet.  
 
28. Lars Olofsson, förste brukare i Smedstorp, upptaget 1654 på Ullvetterstorps ägor, skattlagt 1/4 mtl. krono. Lars finns i mtl. till 1673. Gift 1652 (mtl.), son i Ullvetterstorp.  
29. Kerstin
 
30. Enar Jonsson,  16(45/6) (åu) - 1719, begr. 21 juni.  Bergsman i Herrnäs. Nämns i DB maj 1683. Om arv i Herrnäs och för hustrun i Stensviken se DB sept. 1696 och feb. 1697. Enars bror Jordan i Stensviken var gift med Ingrid, syster till Enars hustru.  
31. Marit Hansdotter, 16(38) (åu) - 1715, begr. 7 aug. Nämns i DB okt. 1681.  
 
44. Staffan, i Släbråten, sedan Bjurtjärn
46. troligen Olof, först i Stensviken, senare i Ullvettern
 
50. Per Persson, förste brukare i Boviken 1632 - 1650 (mtl.). I DB 1649. Hustrun kan ha varit dotter till Jordan i Brickegårdstorp.  
 
56. Olof Eriksson, skattebergsman i Ullvetterstorp, nämndeman. Gift två gånger.  
 
60. Jon Jordansson i Herrnäs. Gift 1) efter 1610 med Marit Ivarsdotter, änka efter Anders i Herrnäs. Gift 2) på 1630-talet med  
61. Ingfrid Persdotter. Omgift med Erik Håkansson i Herrnäs, nämndeman.  
 
62. Hans Eriksson
 
112. Erik Olofsson i Qväggen, nämndeman
120. Jordan i Brickegårdstorp, nämndeman
122. Per Persson i Mörkviken
123. Kerstin Enarsdotter
124. Erik Hansson, Herrsjötorp, sedan Ullvettern, sedan Stensviken. Häradsdomare.  
125. Anna Simonsdotter.  
 
Litet kortfattat på slutet. Men dessa finns nämnda i tidigare inlägg.  
 
Hälsningar
Bengt

145
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-03-25, 15:54 »
Hej Anders
 
Om Hans Eriksson. Med dottern Marita antar jag du menar Marit Hansdotter, gift med Enar Jonsson i Herrnäs, och syster till Ingrid Hansdotter, gift med Enars bror Jordan Jonsson i Stensviken.
 
Tyvärr är denne Hans endast känd indirekt. Han är ju son till häradsdomaren Erik Hansson i Stensviken och Anna Simonsdotter. Stensviken kommer ju först till Eriks son Simon Eriksson. När Simon avlider barnlös 1681 delas gården: först mellan broderns måg den just nämnde Jordan Jonsson och Simon änka. När änkan avlidit inkommer på hennes del Simons bror hammarsmeden Erik Eriksson, som strax går vidare till dennes son, som också heter Erik Eriksson.  
 
Hans E. är för mig bara känd till namnet genom döttrarnas patronym. Jag vet inte ens var han bodde. Han finns inte nämnd i Stensviken och ingen annan stans i Bjurtjärn heller. Han kanske inte levde så länge och döttrarna kan ha vistats hos farbrodern i Stensviken, för att antyda en möjlighet.  
 
Vid sidan av Simon och Erik finns även en son Jacob omnämnd.  
 
Hälsningar
Bengt
 
P.S. I brist på tid - ska med ett tåg -  hinner jag inte räkna upp årtalen för de relevanta ställena i Karlskoga DB. De flesta tror jag är hänvisade till redan i tidigare inlägg under Bjurtjärns socken.
D.S.

146
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-03-24, 20:58 »
Hej Anders!
 
Jag är tveksam till Erik Jonsson som far till Karin Eriksdotter.  
Erik dyker först upp som brukare i Tåbäcken 1686 - 1689, därefter flyttar han till Åkviken. Enklast är att anta att han gift sig 1686.  
 
Erik Jonsson begravs 8 sept. 1727, åldersuppgiften 66 år ger att han fötts ca 1661.  
Karin gifter sig 1693 och hennes ålder ger födelse ca 1668, som ger 25 års ålder när hon gifter sig, som verkar fullt normalt. Så Erik verkar vara alldeles för ung.  
 
Erik Jonsson och hustrun Karin Andersdotter har följande barn: 1. Anders född 1689, gift 1710, 2. Britta född 1693, död 1695, 3. Kerstin, född 1695, död, 4. Kerstin, född 1696, gift 1717.  
 
Hälsningar
Bengt

147
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-30
« skrivet: 2000-03-24, 00:22 »
Till Anders och Torbjörn
 
Jag har noterat en artikel i Släkt och hävd nr 3-4 år 1986, sid. 208, som verkar stödja Anders hypotes.
 
Tosseng Svensson i Lunedet har jag stött på som far till bl.a. syskonen Ingeborg, 16(72) (åu) - 1742, och Vincent Tossengsson, 16(78) (åu) - 1712, båda gifta till Mörkvikstorp, Bjurtjärn. Ingeborg gift 1712 med Göran Mattsson där, och Vincent gift 1708 med Görans syster Annika.  
 
Hälsningar
Bengt

148
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-03-24, 00:10 »
Hej Anders!
 
Skattkärrsedet upptogs 1624. Det är det äldsta bland de så småningom ganska många frälsetorpen under Alkvettern.  
 
Den förste torparen hette Olof, möjligen Hindriksson.  
 
Från 1639 finns där Anders Stensson, rättare på Alkvettern, som först var frälsebonde på Alkvettern, gift med förre bonden Enars änka Segrid Svensdotter. Anders var son till Sten i Stubberud, Ölme sn. Segrid var dotter till Sven och Marit Svensdotter i Västankärr, Ölme sn.  
 
Anders gifter om sig, ca 1668 (mtl.) med Kerstin Olofsdotter. Anders Stensson avled 1673/74 (mtl.). Han följdes av Erik Nilsson, som möjligen gifte sig med Anders´ änka Kerstin. Kerstin avled 1708, begr. 19 jan. Erik Nilsson ser ut att ha dött 1699 (mtl.).  
 
Från ca 1680 har Skattkärrsedet två brukare. Från 1688 heter gårdsgrannen Jon Nilsson.  
 
Erik Nilsson följs 1699 av Måns Eriksson med hustru Karin Eriksdotter. Måns finns (mtl.) som dräng från 1690 hos Erik Jonsson i det närbelägna Åkviken. Måns är gift brukare i Åkviken jämte Erik Jonsson 1693 - 1699.  
 
Måns kallas förvillande nog i mtl. för Skattkärrsedet från 1699 och några år framåt för Måns Engelbrektsson i stället för Eriksson.  
 
Måns Eriksson är enl. åldersuppgift född 1657, hustrun Karin Eriksdotterskulle vara född 1668. Måns avled 1732, Karin 1735. Åldersuppgifterna är inte särskilt tillförlitliga.  
 
Måns och Karins föräldrar kan jag tyvärr inte bestämma. Erik Jonsson i Åkviken verkar för ung för att komma ifråga. Erik Nilsson i Skattkärrsedet känns inte heller rätt. Jag har ibland funderat på om Erik var son till Nils Persson i Mörkviken. Denne hade också en bror, Erik Persson. - Tyvärr svårt att komma vidare här.  
 
Måns och Karin hade många barn: 1. Erik 1695, 2. Per 1697, 3. Kerstin 1700, 4. Annika 1702, 5. Ingrid 1705, 6. Lisken 1707, 7. Karin 1710, 8. Nils 1713, 9. Måns 1714, 10. Nils 1718. De två första föddes i Åkviken.  
 
När det gäller Björkeberg är Sara född 1 okt. 1695, dotter till Per Håkansson, 16(54) (åu)- 1732, begr. 27 feb. , och Ingeborg Larsdotter.  
Sara gifte sig 6 juni 1715 med Per Olofsson, son till Olof Persson och Maria Jonsdotter i Trättekärn. Per dog, troligen 1718 (saknas i begr. boken), och Sara gifte om sig 18 sept. 1720  med Erik Månsson från Skattkärrsedet. Sara hade i 1:a giftet barn: 1. Anna 1716, 2. Olof 1718. I andra giftet börjar barnskaran med: 3. Kerstin 1721, 4. Margitha 1723 och 5. Lars 1725.  
 
Saras bror Jon Persson, född 1692, gifte sig med en syster till Saras första man, och blev brukare i Trättekärn.  
 
Per Håkansson var bergsman i Björkeberg från 1679/80. Hans härkomst är osäker. Hustrun Ingeborg var dotter till förste brukaren i Björkeberg, Lars Staffansson och hans hustru Marit. Han finns omnämnd tidigare här under Bjurtjärn.  
 
Hälsningar
Bengt

149
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-03-12, 23:07 »
Hej Marianne!
 
Vigseln i Bjurtjärn var 27 okt.  1761 mellan ”skogupsyningsman Jonas Mosberg från Storfors” och ”pig. Ellika Ersdr.”, i Engtorp.  
 
I husförh.längden 1758 - 62 finns Engtorp som torp under Bjurtjärns gård. Där bor uppsättaren Erik Ersson, anges vara född 1700, och hustrun Britta född 1710.  
I min excerpering av denna längd har jag bara med hushållsföreståndarna, så jag kan inte se här hemma om någon dotter Ellika finns upptagen. Men det är tydligen Ellikas föräldrahem.  
Jag har sett igenom födelseboken, åren 1726 till juni 1730 finns ingen födelsenotis för Ellika Eriksdotter.  
 
Däremot har jag följande dödsfall:  
Gamle uppsättaren och Torparen Erik Ersson avled 5 maj 1768 i Engtorp, anges vara 68 år.  
Gamla enkan Britta Andersdotter avled 1 april 1770 i Engtorp, anges vara 60 år.  
 
Redan i husförhörslängden 1737 finns Erik Ersson och hustru Brita som inhyses i Krogen (Breviks krog) i närheten av Bjurtjärns kyrka.  
 
Sedan är det litet osäkert.  
Här är en vigsel jag funderar på: 11 juni 1732 med drängen Erik Andersson (ingen hemvist anges) och Britta Andersdotter från Åsjöhyttebacken. Jag har inga ytterligare spår efter någon Erik Andersson med hustru Britta. Och ingen lämplig Erik Andersson avlider mellan 1732 och 1737, Men patronymslarv är rätt vanligt, så antag att detta är Erik Ersson? Då är kanske Ellika född 1732 eller senare!?
 
Jag har hittat en Erik Ersson född rätt tid:  
I Åkviken, ett av Alkvettersfrälsetorpen, föds 19 jan. 1701 Erik, son till Erik Jonsson och hustru Karin Andersdotter i Åkviken. Sonen Erik finns hos föräldrarna i kommunionslängderna fram till 1719.  
Erik Jonsson, född 16(61) (åu), död 1727, begr.  8 sept. Frälsetorpare i Åkviken från 1690 (mtl.), 1686 - 89 var han brukare i Tåbäcken.  
Hustrun Karin Andersdotter, död 1715, begr. 20 mars, var dotter till Anders Ivarsson och Rangella Jonsdotter i hennes andra gifte. Rangela var först gift med Erik Bertilsson, förste brukare i Trätttetjärn. Anders Ivarsson, död 1692, begr. 13 juni i Åkviken. Detta framgår i Karlskoga DB okt. 1688. Då har Ragnilla avlidit efter att ha legat två år i säng.  
 
Britta Andersdotter från Åsjöhyttebacken föddes 1 juli 1711, dotter till Anders Larsson och Ellika (sic!) Gustavsdotter. Dottern Brigitta finns upptagen hos föräldrarna i kommunionslängden 1719 - 1725.  
Anders Larsson, född 16(60) (åu) i Bjurtjärnstorp, död 1725, begr. 14 mars, på Backen. Anders var brukstorpare vid Åsjöhyttan från 1692 (mtl.). Han var son till Lars Amundsson, kronobergman i Bjurtjärnstorp, och hustru Ingrid (gifta 1658, mtl.). Lars verkar leva 1690 (domb.). Han är förståss son till Amund Hemmingsson, förste brukare i Bjurtjärnstorp från 1628/29. Han är möjligen son till en Hemming som finns i Herrsjötorp 1599.  
 
Anders Larsson i Åsjöhyttebacken var gift med Ellika Gustavsdotter, född 16(61) (åu) i Sandetorp, död 1723, begr. 15 dec., på Backen. Hon var dotter till Gustav Johansson i Sandetorp och hustrun Britta (gift 1655, mtl.). Gustav lever till 1705, är skattebergsman i Sandetorp 1655 - 1684 (mtl.). Gustav är bror till Hindrik Johansson, förste torpare på Åsjöhyttebacken. De är söner till Johan Mattsson i Sandetorp och hustru Gertrud Hindriksdotter. Gertrud är dotter till Hindrik Engelbrektsson i Gammalkroppa. Sandetorpsfamiljen förekommer i tidigare inlägg under Bjurtjärn.  
Alla gårdsnamn som nämnts utom Gammelkroppa ligger inom Bjurtjärn.  
 
Jag vet inget om Mossbergarna. Man undrar om de är från Mosserud / Flottuvan i Lungsund.  
 
Hälsningar
Bengt

150
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-03-12, 10:44 »
Tack Jan för dina upplysningar.  
Tyvärr har jag för närvarande inte mer att komma med än det jag redan meddelat.  
 
Hälsningar
Bengt

151
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-02-24, 22:45 »
Rättelse.
nr 72 ska vara Olof Persson, Västankärr, Ölme.  
 
Bengt

152
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-02-24, 22:41 »
Hej Marianne!
 
Vad trevligt! Då kan vi fortsätta litet.  
 
Nu har vi en Elias född 1737, den förre kandidaten var född 1755. Då undrar jag: Har du någon sorts åldersuppgift på din Elias Bäckman? Är han gift? När? Var? Var dyker han upp första gången. Har du begravningsnotisen?
 
Då går vi till den Elias, som är född i Råtorp, Bjurtjärn 1737. Det är onekligen ett lockande alternativ, eftersom fadern kallas Beckman.  
 
Råtorp (ibland Rådetorp) är en gård centralt i Bjurtjärns socken, några km söder om kyrkan. Den upptogs 1631 av Påvel Olofsson (född i Västankärr, Ölme).  
 
Jag har här hemma en fullständig egenhändig avskrift av Bjurtjärns födelseböcker, som sträcker sig 1688 - 1730 (gjordes i min flitiga period i början av 70-talet). Därför har jag inte direkt tillgång till år 1737. Men dessutom har jag fullständig avskrift av Bjurtjärns kommunions- och husförhörslängder 1704 - 1762 (jag har missat en liten del på 1740-talet av någon anledning, ska komplettera vid tillfälle).  
 
Husförhörslängden 1737 (Bjukiärns-roten daterad 1 april), pagina 33: Råtorp, Här återfinns förutom de tre ordinarie gårdsbönderna, kronobergsmännen, en inhyses:
Olof Beckman
hust. Lena
dott. Kirstin liten
dott. Catharina liten.  (Elias nämns inte).
 
Denne Olof hette först Olof Larsson, född 3 feb. 1702 i (Västra) Tåbäcken. I så fall kommer nog Bäckman av Tåbäcken. Tåbäcken, närmast öster om Råtorp, är ett kronohemman från 1617, där den östra delen disponerades av socknen som komministerboställe, den västra fortsatte att vara kronobergsmanshemman.  
I komm.lgderna 1704 - 1718 finns ”sonen Olof” hos föräldrarna. 1719 - 25 står han som  
”gossen Olof”, med tillägg ”hust.”. Han har gift sig senast 1725. Tyvärr saknas han i vigselboken. 1725 - 1737 är tyvärr en lucka i längderna.  
 
I födelseboken fram till 1730 finner vi:  
12 mars 1725 föds i Tåbäcken Olof Larssons och hustru Helena Eliasdotters (!) dotter: Kerstin. 6 mars 1727 föds i Åsjöhyttan Olof Larssons och hustru Helena Eliasdotters son: Lars.  
15 sept. 1729 föds i Låsseby (närmast söder om Råtorp) Olof Larssons och Helena Eliasdotters dotter: Catharina.  
Senare födslar har jag inte tillgång till just nu. Månne där finns någon Gustav eller Carl?
 
Husförshörslängden 1740, pagina 89, Råtorp. Här står bara de tre bergsmanhushållen.  
Pagina 165 finns Råtorp den 7 nov. 1744, de tre hushållen och en inhyses änka.  
Tyvärr är mina noteringar från 1740-talet inte av den kvaliteten att jag kan säkert lokalisera Olof och Helena någonstans i socknen.  
 
Hfhl. 1758 - 1762 finner jag under Tåbäcken, bl.a.:
Enk. Lena, född 1702
qvinsperson Catharina, född 1732  (lika med dottern ovan, eller en syster om den första Catharina dog.)
 
Slutligen, begravningsboken 1765, i Råbäck (torp under Alkvettern) avled 3 feb. inhys. Enkan gl. Lena Eliasdotter, 64 år.  
 
Mellan 1737 och 1758 avled alltså Olof Larsson Bäckman. Han finns, vad jag kan se inte i Bjurtjärns begravningsbok. Det verkar inte osannolikt att de fanns utanför socknen del av denna tid. Husförhörslängden 1748 - 51 bör förståss sökas igenom. Om de finns med, vore det trevligt att få bekräftelse på att där finns en son Elias. Just nu har jag (tyvärr) inte tid med det.  
 
Men det vore spännande om det visar sig gå att få de två spåren (från Tåbäcken resp. till Varnum och vidare till Nyed) att mötas.  
 
Litet om vidare anor. Jag kallar Olof Larsson Bäckman nr 2 och Helena Eliasdotter nr 3.  
 
Då är Olofs föräldrar:  
4. Lars Hallorsson, född 16(70) (åu) i Råtorp, död 1713, begr. 4 okt., omkom olyckligen i Kexsundet. Bergsman i Tåbäcken från 1693 (mtl.), gift 1692 (mtl.), första året i Råtorp.  
 
5. Ingrid Olofsdotter, född 16(54) (åu), död 1734, begr. 22 sept. i Tåbäcken, ”gamla gumman”. Trots det sista epitetet tror jag att åldersuppgiften är ca 10 år för hög. Osäker härkomst.  
 
8. Hallor Larsson, bergsman i Råtorp, fjärdingsman. För data, se mitt inlägg ovan av den 3 februari.  
9. hustru Kerstin Mårtensdotter.  
 
16. Lars Staffansson, Björkeberg.  
17. hustru Marit
 
18. Mårten Påvelsson, Råtorp. Nämndeman
19. Anna Persdotter
 
32. troligen Staffan, först i Släbråten, Lungs. (1599), sedan i Bjurtjärn (gården) 1601 - 04.  
34. troligen Olof i Stensviken, 1630 till Ullvettern.  
36. Påvel Olofsson, Råtorp
37. troligen Walbor
 
72. Per, Västankärr, Ölme  
 
När det gäller Helena Eliasdotter råder viss osäkerhet. Svårigheten är att vigselnotisen saknas.  
I Åsjöhyttan (norra delen av Bjurtjärns socken) finns följande hushåll, som får en dotter Helena, född 29 dec. 1707. Då får vi:  
6. Elias Svensson, född 16(76) (åu), död 10 jan. 1743 i Åsjöhyttan.  
Gift 1707 22 post trin. med  
7. Karin Nilsdotter, född 16(68) (åu) i Äsphöjden, Karlskoga sn., död 4 okt. 1749 i Åsjöhyttan. Åter verkar åldern tio år för hög! (Kanske kunde klockaren inte ”låna” vid minus!)
 
Då blir
12. Sven Svensson, född 16(47) (åu), död 1735, begr. 20 apr. i Åsjöhyttan. Skrivare. Bosatt vid Åsjöhyttan från 1693 (mtl.)
13. Helena Larsdotter.  
 
Men dels blir Helena Eliasdotter då bara ca 17 år när hon gifter sig, inte omöjligt, men senare antyds hon vara litet äldre. Dessutom borde vigselnotisen finnas i Bjurtjärn (fast det är inte den enda som inte blivit införd i så fall). Dessutom upptar längderna över Elias Svenssons hushåll bara Helenas yngre syster Kerstin. Kanske dog Helena liten.  
 
Lanfors hammar, vid gränsen till Karlskoga, där bor en Elias Jonsson, född 16(33) (åu), död 1708, bgr. 26 maj, vid Lanfors hammar. Elias Eliasson där fick barn: Sara 1695 (död s.å.), Johan 1700, Hindrik 1701, Elias 1707. Månne det finns barn mellan 1701 och 1707? Karlskoga kyrkobok borde undersökas. Även vad gäller vigseln ca 1725.  
Samtidigt med Elias Eliasson finns också Carl Eliasson och Anders Eliasson i Lanforsen.  
 
Jaha, det var det. Så långt.  
 
Hälsningar
Bengt

153
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-02-23, 18:37 »
Hej Marianne!
 
Men då tyder väl allt på att Elias Bäckman INTE är son till ryttaren Petter Falk i Hedås, Bjurtjärn.  
För denne har vad jag kan se inte någon son Carl, om nu Elias har en bror Carl Bäckman.  
 
Vi ska nog inte alls till Bjurtjärn. Därför borde väl diskussionen fortsätta under annan rubrik, lämpligen som en efterlysning under Värmland?
 
Men är verkligen Bjurbäckenspåret kört i botten? (Bjurbäckens bruk, Lungsunds sn.)  - Dels är ju Elias och Carl bruksfolk, så det är ju rätt sorts miljö. Och så himla långt är det ju inte att ta sig därifrån till Lindfors bruk heller. Och  BjurBÄCKen verkar ju rätt som bakgrund till efternamnet Bäckman. Och det antyddes ju något om Bjurbäcken i någon av husförhörslängderna.  
 
Har du gått igenom vilka hushåll som fanns vid Bjurbäcken i mitten av 1700-talet? Det finns ju husförhörslängder från Lungsund kring den rätta tiden, de är inte av toppenkvalitet, men ändå. Fadern till Elias och Carl behöver inte ha kallat sig Bäckman, bara för att sönerna började göra det. Det kan säkert finnas någon förklaring till att Elias inte återfinns i födelseboken. Har du tittat på andra år? De kan ha flyttat till Bjurbäcken någon annanstans ifrån efter Elias´ födelse etc.  
 
Hälsningar
Bengt

154
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-02-22, 23:46 »
Till Jan Bäck!
 
Hej. Jag känner till bergsmanshushållet i Herrnäs, Jonas Jonsson och Stina Nilsdotter. Husförhörslängden uppger att Stina är född i Karlskoga 1734. Årtalen är otillförlitliga i Bjurtjärns hfhl. vid den här tiden, men just detta bör vara ungefär rätt.  
 
Jag har en hastig anteckning att Jonas och Stina gifte sig den 30 sept. 1753 i Karlskoga. Jag har inte haft tillfälle att kontrollera detta. Men har du tillgång till Karlskoga kyrkoböcker så tycker jag du ska titta en gång till på detta datum. Berätta gärna om du finner något.  
 
Jonas föddes ju 10 jan. 1723 i Herrnäs, son till Jonas Mattsson i Herrnäs och dennes hustru Annika Jonsdotter, gifta 29 sept. 1717.  
 
Jonas var bror till min ana, hustrun Margitha Mattsdotter, Petter Jonssons i Herrsjötorp.  
 
Jonas Mattsson var son till nämndemannen Matts Larsson i Herrnäs och hustru Britta Andersdotter.  
 
Annika Jansdotter var dotter till Jonas Jonsson i Viviken och dennes hustru Karin Svensdotter.  
 
Samtliga dessa och deras vidare anor finns berörda tidigare här i Anbytarforum under Bjurtjärns socken.  
 
Hälsningar
Bengt

155
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-02-22, 23:31 »
Hej Marianne!
 
Jag har varit en sväng om stadsbiblioteket i Karlstad och vevat igenom Bjurtjärns födelsebok för att se om jag kan läsa födelsenotisen för Elias av den 18 maj 1755.  
 
Jag upptäckte att jag kunde läsa den utan problem. Det ÄR intressant det här med handstilar, vad som ser helt oläsligt ut kan bli helt genomskinligt vid ett senare tillfälle när man vant sig vid just den handstilen. (Jag har jobbat med Bjurtjärns kyrkoböcker sedan ca 1973). Nog skrutet. Så här lyder födelsenotisen, varsågod:  
 
1755, Elias /född:/ d. 18 maji, /ort: / hedåhs, /dop:/ 19 maji.  
föräldr: Peter Jonsson, Sissla Jonsdr.  
fadd: Anders Jonsson ib., Carl Christophersson i Åtorp,  
dr. Nils Jonsson i hedåhs, Pär Pehrsson ib.,  
hust. Annica Ersdr. ib., pig. Annika Olsdr. Biurkiärnstorp.  
 
Orten (”Jadsnåf”) är alltså Hedås, ett kronobergsmanshemman upptaget  ca 1655 (av Olof Håkansson från Stensnäs), beläget ca 3 km söder om Kväggen och ca 1 km söder om Åtorp vid vägen mellan Kristinehamn och Kexsundet, ca 1 km öster om Kväggeshyttans hyttruin.  
 
Men det vet nog katten om denne Elias är den Elias du är ute efter. En inspektion av Peter och Sisselas (Cecilias) hushåll i husförhörslängderna från 1758 innehåller ingen Elias. En slutlig koll bör göras av dödboken (så mycket tid hade jag inte, tyvärr), men jag misstänker att vi finner att lille Elias dog tidigt, annars borde han finnas med bland barnen.  
 
Namnet Elias finns dock i trakten, bl.a. hos smeder i anslutning till Lanfors hammar på gränsen mellan Bjurtjärn och Karlskoga socknar.  
 
Resten av familjeförhållandena för Peter Jonsson i Hedås får jag dock lätt fram ur mina egna Bjurtjärnsmaterial. Med lille Elias som proband i numreringen:
 
2. Per Jonsson är född 18 april 1712 i Sörby, död som gamle ryttaren Peter Falk den 4 aug. 1772 i Hedås. Han finns i husförhörs-längden för Hedås först 1741 som (Jonas Erikssons) måg Petter, ca 1748 och framåt som ryttaren Petter Falck. Barn: Britta, Petter, Sara. Från 1764 står det Inhyses afsk. Rytt. Peter Falck.  
Gift 30 sept. 1739 med
 
3. Cecilia Jonsdotter, född 2 jan. 1713 i Hedås, död 25 juni 1773 i ”feber”, just då gick en ruskig ”rödsot”-epidemi genom bygderna.  
 
4. Jon Ivarsson, född 16(81) (åu) i Sörby, död 18 nov. 1741 i Sörby.  
Gift 8 okt. 1711 med
 
5. Segrid Persdotter, född 16(77) (åu) i Dalen, död 2 juli 1749 i Sörby.  
 
6. Jonas Eriksson, född 16(77) (åu), från Filipstad enl. vigselboken, död 13 mars 1754 i Hedås. Brukare i Smedstorp 1709 - 1711, därefter i Hedås.  
Gift (1) 24 okt. 1709 med Cecilia Hindriksdotter, född i Smedstorp, död i Hedås 1711.  
Gift (2) 24 juni 1712 med nr 7.
 
7. Elin Andersdotter, född 16(86) (åu) i Qväggestorp, död 15 dec. 1762 i Hedås.  
 
8. Ivar Arvidsson, född i Sörby, död 1698 (mtl.) i Sörby. Brukare i Sörby enl. mtl. 1677 - 1698. Gift i början av 1680-talet (mtl.) med
 
9. Karin Larsdotter, född 16(50) (åu), död 18 feb. 1739 i Sörby.  
 
10. Per Nilsson, född 16(33) (åu), död 1697, begr. 13 juni, i Dalen. Brukare i Dalen från 1666 (mtl.). Gift med
 
11. Elin Nilsdotter, född 16(47) (åu), död 1705, begr. 17 sept., i Dalen.  
 
14. Anders Nilsson, född 16(55) (åu) i Qväggestorp, död 15 juli 1735 (omkom i vattnet) i Qväggestorp. Brukare i Qväggestorp från 1685 (mtl.). Gift med
 
15. Britta Olofsdotter, född 16(53) (åu), död 13 feb. 1738 i Qväggestorp.
 
16. Arvid Jonsson, född i Herrnäs, död 1705, begr. 30 apr., i Sörby. Förste brukare i Sörby, upptaget på Herrnäs´ ägor i mitten av 1640-talet. Gift med
 
17. Marit Enarsdotter, född i Alkvettern, död i Sörby.  
 
18. hypotes: Lars Mattsson i Åsbergsviken, Karlskoga. (Allt tyder på att Karin är syster till Matts Larsson i Herrnäs, utbyte av dopvittnen, namnskick o.dyl. Det kan inte bevisas, men Matts är med stor sannolikhet från Åsbergsviken.)
19 efter samma hypotes, Lars Mattssons hustru Elin Nilsdotter.  
 
28. Nils Andersson, förste brukare i Qväggestorp från början av 1640-talet.  
29. Hustru Elin.  
 
32. Jon Jordansson, med stor sannolikhet född i Brickegårdstorp, Karlskoga, död 16(52) i Herrnäs.  
Gift (1) med nr 33.  
Gift (2) med Ingfrid Persdotter, född i Mörkviken, död i Herrnäs. Gift (2) med Erik Håkansson i Herrnäs, nämndeman.  
 
33. Marit Ivarsdotter. Gift (1) med Anders i Herrnäs (längd 1610). Omgift med Jon senast i mitten av 1610-talet. Död i mitten av 1630-talet.  
 
34. Enar, frälsebrukare i Alkvettern, död ca 1633.  
 
35. Segrid Svensdotter, född i Västankärr, Ölme, död i Skattkärrsedet.  
Gift (2) med Anders Stensson, född i Stubberud, Ölme. Brukare i Alkvettern, från 1639 (mtl.) frälsetorpare i Skattkärrsedet. Gift (2) med Kerstin Olofsdotter.  
 
Hälsningar
Bengt

156
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-02-14, 21:34 »
Hej Marianne!
 
Jag kan inte svara på din fråga.  
Men ett påpekande och en motfråga:  
 
Bjurbäckens bruk ligger i Lungsund.  
 
Var står uppgiften om Elias födelsedatum och den obegripliga födelseorten? (Eller har jag missförstått och det är också från Nyeds hfhl.?)
 
Hälsningar
Bengt

157
Hej Danne!
 
Jag kan inte hjälpa dig direkt med din Maria Stina från Lungsund.  
 
Däremot finns en Sven Felling i Sund, Bjurtjärns sn. i början av 1700-talet. Jag berättar vad jag vet. Om det finns länkar ner till din Maria Stina vet jag inget om, men det verkar ju inte otroligt. Lungsund och Bjurtjärn gränsar ju intill varandra och hade ständigt utbyte av människor mellan sig.  
 
Masmästaren Sven Felling gifte sig 1 jan. 1713 med Annika Ivarsdotter i Sund. Sven Felling levde 16(66) (åu) - 1727, bgr. 13 aug. Möjligen är Svens åldersuppgift för hög? Sven och Annika hade följande barn:  
1. Petter, född 1713 26/8
2. Birgitta, född 1715 12/9
3. Hans, född 1717 5/4
4. Anders, född 1721 4/1
5. Sven, född 1725 30/1
6. Margitha, född 1726 2/1
Petter, Birgitta och Hans finns i kommunionslängden för 1719 - 25, så åtminstone de av barnen överlevde. Britta och Margreta finns i husförhöret 1741. Petter och Hans kan ha fört namnet Felling vidare.  
 
Annika Ivarsdotter, 16(87) (åu) - 1739 14/5. Hon gifte sig 1730 6/1 med Olof Nilsson, född 1704 1/6 i Näs.  
Olof Nilsson i Sund gifte om sig 1740 7/4 med Margareta Nilsdotter, född 1713 24/11 i Kexsund.
 
Sven Felling var son till Per Svensson i Ökna och hustru Elsa. Sonen Sven Persson bor hos modern 1689 enligt mtl. Var han uppehöll sig mellan 1689 och giftermålet 1713 vet jag inte, och inte precis när tillnamnet Felling antogs. När han gifte sig 1713 var han änkling, men det första giftet har jag inte lokaliserat. Inga barn från detta första gifte figurerar.  
 
Per Svensson i Ökna finns från 1675, gården delas ca 1694 mellan sonen Anders Persson och mågen Per Andersson. Anders Persson dör ca 1701 och hans del övertas av brodern Johan Persson, som en tid varit brukare i Qväggen.  
 
Per Svensson verkar ha kommit från Sjöändan i Varnums sn. Troligen son till förste brukaren där, Sven Eriksson.  
 
Annika Ivarsdotter i Sund var dotter till Ivar Haraldsson i Sund och hustru Marit Larsdotter. Ivar var son till förste brukaren i Sund, Harald Svensson och hustru Marit. Sund, som ligger strax söder om Kexsund, upptogs i slutet av 1630-talet.  
Gården Ökna upptogs 1648 av en Måns Olofsson med hustru Malin. Släktskapsrelation med Per Svensson och Elsa är inte bekant. Namnet Elsa förekommer i granngården Granviken.  
 
Berätta gärna om du finner en förbindelse mellan Maria Stina och Sven Felling.  
 
Hälsningar
Bengt

158
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-02-03, 22:37 »
Hej Peter!
 
Jag har en del att tillägga och att ändra på!
Det berör också det tidigare utbytet med Kent Lindkvist, som har med Marit Hallorsdotter i Råtorp ibland de sina. Hon är ju syster till Jon Hallorsson i Ullvetterstorp.  
 
Jag har försökt notera var de som gifter sig i Bjurtjärn bosätter sig. Carl och Ellika, gifta 1750, hörde till de ”försvunna”. Trevligt att få veta att de flyttade till Baggetorp.  
 
Jag börjar i Gen III i Peters lista.  
 
5. Kerstin Persdotter är väl den Kerstin i Spjutberg, som döps i Karlskoga 1688 25/3.  
 
Gen IV:  
 
10. Per Carlsson i Spjutberg, Karlsk. från 1686 (mtl.).  
 
12.  Hallor Larsson, 16(42) (åu) - 1730, bgr. 10/5, bergsman i Råtorp (en av fyra brukningsdelar), fjärdingsman.  
Hallor är brukare i Råtorp från 1672 (mantalsl. första året som dotter och måg hos Mårten, därefter i eget namn till 1702, sonen Per står för hemmanet 1702 - 1705, hustru Kerstin 1705 - 1707, därefter mågen Jon Jordansson).  
Hallor nämns skallfogde i DB sept. 1682. Hallor blev fjärdingsman okt. 1687. I apr. 1698 utsatt för snatteri. Sept. 1699 besvärade sig Hallor och en granne över Lars och Erik i Stackefallet (Brunnstorp) att deras gåssar bundit hop rumporna på deras hästar. Aug. 1707 gäller det några grannars åverkan på milebygge. Okt. 1710 ställs Hallor och bergsman Nils Eriksson i Losseby till svars för att av vårdslöshet låtit en kvinnsperson undkomma, som skulle föras till Örebro slott. Hon ska ha mördat en ryttare. Hallor och Nils lossade handklovarna på henne när de rastade i en krog i Villingsberg, varvid hon undkom i mörkret. Det blev böter för Hallor och Nils.  
 
13.  Hustru Kerstin Mårtensdotter, 16(48) (åu) - 1727, bgr. 3/4. Kerstin nämns i DB nov. 1677.
Barn:  
1. Lars Hallorsson, 16(70) (åu) - 1713, bgr. 4/10, ”omkom olyckligen i Kexsund”, gift 16(92) (mantalsl.) med Ingrid Olofsdotter, 16(54) (åu) - 1734, bgr. 22/9. Bergsman i Tåbäcken från 16(93) (mantalsl.), första året bodde paret hos Hallor i Råtorp.  
2. Jon Hallorsson, 16(75) (åu) - 1763 24/3, gift 1711 5/11 med Ellika Larsdotter, 16(71) (åu) - 1742 22/4, från Ullvetterstorp. Bergsman i Ullvetterstorp.  
3. Annika Hallorsdotter, gift 1703 4/10 med Bengt Gunnarsson i Brätte, Karlskoga.
4. Marit Hallorsdotter, 16(83) (åu) - 1744 19/2, gift 1707 7/7 med Jon Jordansson från Stensviken, bergsman i Råtorp, nämndeman.  
5. Per Hallorsson, 16(83) (åu) - 1705, bgr. 25/1. Ogift.  
6. Mårten Hallorsson, 1689 18/4 - 1764 13/1, gift 1719 29/9 med Margareta Olofsdotter, 16(94) (åu) - 1776 11/10, från Wäsby i hennes andra gifte. Bergsman i Wäsby.
7. Olof, 1694 18/8 - 1697, bgr. 24/10.
 
14. Lars Mattsson, 16(47) (åu) - 1724, bgr. 16/2,  bergsman i Ullvetterstorp.  
Efter mtl. finns Lars Matsson i Ullvetterstorp från åtminstone 1671, en måg finns redan från 1668, som kan vara Lars.  
1700 - 03 följs Lars av dottern Kerstin, 1703 - 11 av dottern Britta Larsdotter. Därefter Jon Hallorsson.
I Karlsk. DB okt. 1726 om arvet efter Lars Mattsson, där gårdens delning mellan Jon Hallorsson, gift med dottern Ellika, och Olof Hansson, gift med dottern Ann(ik)a. Dessutom nämns döttrarna Maria, Segrid och Karin. Okt. 1727 fortsätter ärendet: Jon Hallorssons 2/3 av gården och Olof Hanssons 1/3 ska utjämnas till hälften var. Jon vill fortsatt ha den större delen under hänvisning till sin skötsel av svärföråldrarna. Detta nekas. Mars 1728 behandlas svärföräldrarnas skulder och deras fördelning.  
En dotter Kerstin Larsdotter, 16(70) (åu) - 1714, bgr. 28/2, gifter sig 1703 11/10 med skomakaren Nils Larsson från Bjurbäcken.  
 
15. Hustru Kerstin Olofsdotter, 16(34) (åu) - 1719, bgr. 8/11.  
 
Gen V:
 
20. Carl Persson i Spjutberg, brukare 1657 - 86 (mtl.)
21. hustru Ragnil Larsdotter.  
Dessa nämns  bl.a. i Karlskoga DB okt. 1670 om testamente, givet dem av företrädaren, barnlösa Jon Arvidsson i (Spjut)Berg och hustru Ingiäl Ralsdotter.  
 
24. Lars Olovsson i Råtorp. Det måste vara galet.  
Enl. mtl finns Lars Olofsson som brukare i Råtorp1672 - 81, efter Olof Påvelsson. Lars´ änka heter Anna. Hon gifter om sig 16(83) (mtl.) med Jon Olofsson och följs senare av mågen Hans Larsson (från Smedstorp), som gifter sig 16(92) med  Catharina Larsdotter, 16(70) (åu) - 1697, bgr. 3/10. Detta är inte Hallor Larssons gård i Råtorp. Hallor är i stället efterföljare till Olof Påvelssons bror Mårten Påvelsson i Råtorp. Lars Olofssonspåret är alldeles fel.  
 
Som tur är vet vi var Hallor Larsson kom från. I en tidig bouppteckning, sept. 1718, efter avlidne Jon Larsson i Björkeberg, blir Hallor förmyndare för brorsdottern Ingrid Jonsdotter.  
 
Hallor Larssons föräldrar:  
24. Lars Staffansson i Björkeberg.  
I Ullvettern finns en brukare Lars, nämns först i mantalsl. 1633, ditkommen t.ex. genom gifte ca 1632. Han finns där samtidigt med Olof  (mtl. 1632, boskapsl. 1635), som jag misstänker vara svär-fadern, sedan tillsammans med Anders Olofsson (i Ullvettern i mantalsl. 1639 och fram t.o.m. 1650), som antagligen är svåger. Lars finns i Ullvettern sista gången 1641.  
Därefter finns Lars, senare Lars Staffansson och hustru Marit (mantalsl. 1653 - 59), i det nya hemmanet Björkeberg, avstyckat från hemmanet Bjurtjärn. Hur Björkeberg upptogs på Bjurtjärns och kyrkoherden Jacob Jonaes ägor och upplåts till Lars Staffansson år 1640 berättas i DB aug. 1655. Lars är brukare i Björkeberg 1641 - 1667 (mantalsl.).  
 
25. hustru Marit
Barn:  
1. Jon Larsson, 16(37) (åu) - 1718, bgr. 27/4, gift 16(67) (mtl.) med Karin Olofsdotter, 16(43) (åu) - 1707, bgr. 24/8.  
Bergsman i Björkeberg.  
2. Hallor Larsson, gift med Kerstin Mårtensdotter. Bergsman i Råtorp.  
3. Ingeborg Larsdotter, 16(56) (åu) - 1727, bgr. 5/3, gift 1679/80 (mtl.) med Per Håkansson, 16(54) (åu)  - 1732, bgr. 27/2. Bergsman i Björkeberg.  
 
Kerstin Mårtensdotters föräldrar:  
26. Mårten Påvelsson i Råtorp.  
Mårten finns i Råtorp från 1648/49 (mtl.). DB: I nov. 1656 mellan bröderna Olof och Mårten Påvelsson om ansvaret för modern, som återlever.  Okt. 1665 framgår att Mårten Påvelsson var kusin till Simon Erikssons i Stensviken hustru Elin Olsdotter. På vilket sätt framgår inte, tyvärr.  
I Karlskoga DB mars 1675 har Mårten Påvelsson avlidit ”för en kort tid sedan”. Han blev nämndeman 9 maj 1672 efter den nyss avlidne brodern Olof Påvelsson.  
 
27. hustru Anna Persdotter
DB: I dec. 1660 om grannen svågern Olof Påvelsson, vars häst var kommen i råggärde och pojken Erik Eriksson hos Anna steg för Olofs stuvudörr att be ta ut hästen. Han blev inte bättre fägnad än tre Olofs söner kom utlöpande och kallade honom kattunge och tyttunge. Pojkens matmor Anna steg ut ur sin förstuvudörr och tog honom i försvar. Olofs son Mårten tog en kas och skulle kasta, men Anna tog den av honom och sa: ”Wore tu heelskapat skulle iagh slijta uth thenne här på tigh”, sköv omkull honom och bultade med handen. Ut kom Olofs hustru Ingrid och tog Anna i armen. Anna grep Ingrid i håret och Ingrid henne så båda föll över ända. Mårten slog Anna i huvudet med en stör, så hon fick ett sår. Samtliga fick böta och vite uppsattes.
Okt. 1688 framgår att Anna är syster till Olof Persson, först brukare i Bjurtjärn, köpte senare i Roglanda, Lungsund.  
Barn:  
1. Kerstin Mårtensdotter, gift med Hallor Larsson från Björkeberg, bergsman i Råtorp.  
2. Karin Mårtensdotter, 16(56) (åu) - 1740 31/10, gift 16(75) (mtl.) med Per Olofsson, troligen från Ullvetterstorp, bergsman i Råtorp.  
 
Lars Mattsons far:  
28. Matts Larsson i Degernästorp.  
I Karlsk. DB aug. 1716 framkommer att Lars Mattsson är son till avlidne Matts Larsson i Degernästorp., Karlsk. Denne hade två söner: Lars i Ullvetterstorp samt hammarsmeden Johan Mattsson vid Jonsbols hammar, Visnum. De har en syster, avlidna skoflickarhustrun Catharina (Karin) Mattsdotter i Stockholm.  
 
Kerstin Olofsdotters far:  
30. Olof Eriksson i Ullvetterstorp.  
Denne var gift två gånger (DB mars 1699 där sonen Erik Olofsson har helsyskon och halvsystern Britta Olofsdotter. ) På 1650-talet hette Olofs hustru Ingrid (mtl.).  
Olof Eriksson tillträder 1630/31 och är i mtl till 1662, var död april 1671. Ullvetterstorp skattköps 1630 eller kort efter. Uppbud 1640, fasta 1668. Olof blir nämndeman 1635/37 och kvarstår till sin död.  
Olof och hans barn har diskuterats tidigare på dessa sidor.  
 
Gen VI:  
 
Lars Staffanssons föräldrar.  
48. Staffan.  
Finns en Staffan i tiondel. 1599, brukare i Släbråten (nuv. Lungsunds sn., då en del av ett större Karlskoga). 1601 tycks han ha flyttat tvärs över sjön Ullvettern och blivit brukare i gården Bjurtjärn.  
 
49. troligen Ingrid Jonsdotter. Omgift 1605/10 med Lars. Brukare i Bjurtjärn. Ingrid i tvist sept. 1641 med Nils Jonsson i Dalbäcken och hans vallfolk. Okt. 1649 återbetalar kyrkoherden i Karlskoga, Jacob Jonae, som skattköpt Bjurtjärns gård, pengar till Ingrid Jonsdotter som velat köpa hemmanet. Kyrkoherden unnar henne ”lidliga villkor i sin livstid”. Mer om kyrkoherden och Ingrids villkor för sig och sin dotter Elin Larsdotter aug. 1652. I mars 1656 redovisas för rätten ett större bråk med Ingrid Jonsdotter, dottern Elin Larsdotter och Gulborg Staffansdotter å ena sidan och Olof Persson, också i Bjurtjärn, å den andra. Gärdsgårdsstörar, yxhammare och andra tillhyggen förekommer tillsammans med grova tillmälen.  
Staffans barn:  
Lars i Björkeberg
Gulborg Staffansdotter (n. mars 1656 i Bjurtjärn)
Marit Staffansdotter, gift med Per Persson, brukare i Bjurtjärn 1650 - 54 (mtl.), dödsdömd för stöld, dyker upp i Släbråten, slutligen frälsetorpare i Fagerås, även kallat Sågen, under Alkvettern, 1659/60 - 70 (mtl.). Marit begr. 24/1 1697 i hög ålder.  
 
Marits far kan antas vara (utifrån att Lars Staffansson börjar i Ullvettern):  
50. Olof i Stensviken.  
Från ca 1630 till Ullvettern. Hustrun hette möjligen Ingiäl (bosk.lgd 1626).  
 
Mårten Påvelssons far:  
52. Påvel Olofsson, först brukare i Sandetorp, upptog 1631 nybygget Råtorp på Stensvikens ägor. Hustrun hette möjligen Walbor.  
Barn:  
1. Olof Påvelsson, brukare i Råtorp från senast 1639 till 1672 (mtl.), hustru Ingrid, nämndeman april 1671, är nyligen död maj 1672.
2. Mårten Påvelsson, Råtorp
3. Ingeborg Påvelsdotter, död 1690, bgr. 11/6, gift med sin tremänning Olof Enarsson, 16(18) (åu) - 1697, bgr. 24/5, förste frälsetorpare i Kyrkosten under Alkvettern 1648 - 1664, 1664 blir han klockare i Bjurtjärn, bosatt 1664 - 68 i Bjurtjärns gård, 1669 - 71 i Björkeberg, 1671 - 73/74 i Tåbäcken, slutligen bosatt i frälsetorpet Åkviken, från 1692 kyrkväktare;    
samt möjligen Per Påvelsson, gift med Ingiäl Andersdotter, dotter till Anders Welamsson i Qväggen. Per upptog Wäsby på Qväggens ägor 1661.
och möjligen Nils Påvelsson, gift med Marit Håkansdotter, dotter till Håkan Olofsson i Stensnäs, upptog Dalstorp 1663.
 
60. Erik Olofsson i Qväggen från 1605/10 och till slutet av 1630-talet, nämndeman till 1635/37. Hustrun hette möjligen Britta (mtl. 1639 h: Britta).  
 
Gen. VII:  
 
104. Olof Persson, brukare i Västankärr, Ölme sn.  
I Ölmehärads DB aug. 1649 köper en Gillius Gilliusson jord i Västankärr av Olof Andersson i Västankärrs hustru, av Påvel Olofsson i Rådetorp, Karlskoga socken, och hans syster Kerstin Olofsdotter.  
I Karlskoga DB mars 1645 (kompletterande uppgifter nov. 1662) utreds att Olof Enarsson från Skattkärrsedet har sin mormor Marit Pedersdotter i Västankärr, Ölme, hennes dotter, Segrid Svensdotter gifte sig med Enar i Alkvettern, ca 1634 gifte hon om sig med Anders Stensson (från Stubberud, Ölme), som 1639 (mtl.) flyttar från Alkvettern till frälsetorpet Skattkärrsedet.  
Olof Enarsson gifter sig med Ingeborg Påvelsdotter, dotter till Påvel Olofsson i Råtorp och farfar är Olof Persson i Västankärr. Marit Persdotter och Olof Persson är barn till Peder i Västankärr.  
 
Gen. VIII:  
 
208. Per / Peder, brukare i Västankärr, Ölme sn.  
 
Hälsningar
Bengt

159
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-26
« skrivet: 2000-01-16, 22:56 »
Hej Kent
 
Jag har skrivit ett svar om Folke i Stockviken. Eftersom Stockviken ligger i Bjurtjärn. så har jag placerat svaret under Bjurtjärns socken.  
 
Hälsningar
Bengt

160
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-30
« skrivet: 2000-01-16, 22:52 »
Till Kent Lindkvist!  
 
Svar på fråga under Lungsund.  
 
Nej, jag känner inte till något entydigt bevis för att Folke Ivarsson i Stockviken (i det som senare blev Bjurtjärn) verkligen är son till Ivar Månsson i Bergsjö (i Varnum). Det är en hypotes, som har mycket som talar för sig. Men jag skrev faktiskt troligen ovan.  
 
I Ölmehärads DB 22 aug. 1649, när Ivar Månsson nyligen har avlidit, behandlas ägandet till Bergsjö, som skattköpts: 1/2 av Nils Ivarsson, 1/4 av Erik Ivarsson och 1/4 av fadern Ivar Månsson (fasta på köpet meddelades vid tinget i juli 1636). Erik begär att få lösa ut faderns fjärdedel. ”Och alldenstund den fjärdeparten, som fadern åtte, var nu fallen barnen till arv, och alle syskonen och svågrarna hade, som deras skrifteliga attest de dato Bergsjö den 6 juli 1647 utviste, unt honom (Erik) sina lotter till köp att han måtte komma till hälften i gården emot Nils. Men Nils ville lösa lika mycket.”
 
Det låter som det finns gott om syskon. Tyvärr är de inte uppräknade med namn. Jag borde gå igenom Ölmehärads domboken igen, för att se om man kan finna något bättre. Men jag vet inte när det blir tid till det.  
 
Indicier i övrigt, när det gäller Folke:  
 
1) Ivar är ett förekommande men sällsynt namn. I hjonelagslängden 1610 finns, förutom Ivar i Bergsjö, en Ivar till i Varnums sn, i Sörkastet. I Karlskoga-Bjurtjärn finns ingen. I Värmlandsberg finns en Olof Ivarsson i Torskebäcken (nuvarande Kroppa sn) och en Carl Ivarsson i Gåsborn.  
 
2) Stockviken och Bergsjö ligger i nära anslutning till varandra.  
 
3) Namnen Hindrik och Gunilla finns både hos Nils´ och Eriks barn och ättlingar och hos Folkes.  
Hindrik:  
Folkes son Hindrik i Stockviken.  
Nils´ son Hindrik i Dye.  
Eriks son Hindrik Ersson i Bergsjö.  
Eriks dotterson Hindrik Larsson i Näs, Bjurtjärn.  
Gunilla:  
Folkes dotterdotter Gunilla Månsdotter i Stockviken.  
Nils´ sondotter: Gunilla Hindriksdotter, gift i Arvidstorp, Varnum.
Nils´ dotterdotter Gunilla Svensdotter i Bergsjö (vars första man blev dräpt 1670).  
Eriks dotter Gunilla, gift 1654 med Lars Jönsson i Dalbäcken, Bjurtjärn.  
Detta bevisar givetvis ingenting i sig. Gunilla och Hindrik är inte ovanliga namn i området, men betydligt glesare förekommande än Olof, Per, Karin och Kerstin som finns i nästan varje barnkull.  
Namnet Folke är däremot ytterst ovanligt. Därför hade man ju gärna velat se någon Folke bland t.ex. Erik eller Nils Ivarssons barn eller ättlingar. Men tyvärr har ingen sådan påträffats.  
 
Det finns ytterligare ett Ivarsbarn i (sedermera) Bjurtjärns socken: Marit Ivarsdotter, först gift med Anders i Herrnäs (i 1610 års längd). Sedan gift med Jon Jordansson, Herrnäs, i dennes första gifte. Marits barn i båda giftena finns uppräknade efter Jon Jordanssons död. Där finns en son Måns Andersson i första giftet (efter Ivar Månsson?), men annars har inget av hennes barn självklar anknytning till Ivar i Bergsjö. Det gör att hon kanske är någon annanstans ifrån?
 
Däremot har jag funderat på Granviken och Stockviken, som ligger på ömse sidor om gården Näs i Bjurtjärn, Granviken visserligen med vatten emellan, men det var knappast ett hinder på den tiden. Båda ligger nära Bergsjö. Både Stockviken och Granviken upptogs samtidigt 1610, kanske var båda avsöndringar från Näs.  
En hypotes är att förste brukaren Jon i Granviken också är son eller måg till Ivar i Bergsjö. Stödet för det är betydligt svagare än vad gäller Folke i Stockviken.  
 
Det finns en pojke Ivar i Granviken 1655. Ivar Haraldsson i Sund, var kom han från? På mödernet från Granviken? Slutligen: En nybyggare vid Bjurtjärn figurerar 1641 - 1653 (mtl., även i DB) vid namn Ivar Jonsson.  
 
Det sista var ytterst spekulativt. Men att Folke Ivarsson var från Bergsjö: Inte bevisat, men verkar sannolikt.  
 
Hälsningar
Bengt

161
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 2000-01-16, 11:31 »
Hej Margareta!
 
Du undrar hur gick det med dråparen Björn Eriksson i Bergsjö?  Efter förhållandena väl, tror jag. Vid den andra rättegången enligt Ölmehärads dombok maj 1672 avslutas protokollsanteckningen med de skäl som rätten fann hade ”trängt dråparen till gärningen” och han döms till 26 2/3 daler silvermynt i böter. Domen underställs därefter hovrätten för vidare omdöme.  
 
De fyra skäl som anförs vara förmildrande är: 1) Björn hade lidit orätt och övervåld på sitt lagliga arbete av sin farbror Nils Ivarsson  och den dräpne när de högg sönder och bortforslade hans ”tällior” (trädstockar) samt att han utsattes för hårda ord och hot med yxan.  
 
2) Den dräpne gick mot honom med vred mod och hade vapen med sig.
 
3) När de därefter försonats, har den dräpne åter brutit genom att han först slog dråparen på armen och ville hugga yxan i hans hustru, som han ville hindra, och med det slaget skadat den döde till sitt liv.  
 
4) Han njuter nu vänskap av den dödes hustru, som är rätt målsman, och hon ber för honom.  
 
Hovrättsdomen har jag inte eftersökt (än).  
 
Mantalslängderna för Bergsjö: Björn tillträder i Bergsjö 1662/64 (kan ringas in bättre, jag saknar två år) och finns till dråpsåret 1670. Därefter står det: Sigrid, d.v.s. hustrun, på Björns del under två år, ett år utan brukare. 1673/74 är Björn åter i Bergsjö, först till 1685, då han följs av mågen Anders Torstensson. Från 1688 har Björn en del, och Anders Torstensson en del (till 1692 då han följs av en Sven Månsson). Från 1691 tillkommer Björns andre måg, Olof Gunnarsson i Bergsjö, och efter 1692 saknas Björn helt i mantalslängderna för Bergsjö.  
 
Jag kan komplettera med följande, som jag glömde sist: I ett mål i juni 1663 i Filipstad (Färnebo häradsrätt): Nils Ivarsson i Bergsjö och Björn Eriksson i Jordkullen kräver då arv efter Sigrid Ivarsdotter i Södra Lungstorp av hennes avlidne mans brorson, Anders Toresson i Södra Lungstorp. Beslöts att det fasta ska följa Anders Toresson. Testamentet var gjort av Anders Toresson den äldre och hustru Sigrid d. 24 april 1653. Vittnen: Johan Hansson, Ivar Kettilsson och Jacob pålack (kålare?). Och sedan ”resterat” ( = kompletterat?) av Sigrid på hennes yttersta d. 16 februari 1657. Vittnen: Herr Zacharias Petri, Erik Månsson, Anders Ivarsson och Hans Ivarsson.  
 
Helt genomskinligt är inte detta. Men den troliga tolkningen är att Sigrid Ivarsdotter i Södra Lungstorp är syster till Nils och Erik Ivarssöner i Bergsjö, alltså barn till Ivar Månsson i Bergsjö. Och att Björn Eriksson är Erik Ivarssons son, alltså den Björn Eriksson i Bergsjö som blir vår dråpare.  
 
Björn Erikssons hustru hette ju Sigrid Kettilsdotter. Det finns inte så många Kettil. Vid något tillfälle skrev jag av samtliga i mantalslängden för 1646 för Kroppa (inklusive Lungsund). Där finns en Kettil Sonesson, utan egen gårdsangivelse, men står efter ”Nils i Brevikstorp”, och i Färnebo DB 1658 och 1660 nämns en Kettil Sonesson i Breviken. Brevik ligger vid västra stranden av Östersjön strax norr om Jordkullen. Så min gissning är att Björn var måg till Kettil Sonesson.  
 
Sone förekommer, men är också ett ganska ovanligt namn. Det finns en Sone vid rätt tid i trakten: Sone Håkansson i Näverviken. Han finns i hjonelagslängder 1609 och 1610 och sist i boskapslängden 1635. Han efterträds av Jon Sonesson i Näverviken, nämndeman i Färnebo härad.
 
Det ovannämnda testamentsvittnet Ivar Kettilsson i Lungstorp pekar hän mot en äldre Kettil. En Kettil i Lungstorp finns 1609, 1610 och 1618.  I Färnebo DB 1659 nämns Ivar Kettilssons sonhustru Marit Olofsdotter i Lungstorp, som framvisar testamente givet av hennes man Hans Ivarsson, som nu är knekt. I dec. 1663 (DB) återkommer Marit: hennes man Hans Ivarsson är avliden.  
 
I tidigare längder finns i Lungstorp 1583 en Segol Ivarsson. 1572 och 1573 finns en Ivar Jonsson i Lungstorp.  
 
Så det finns en del material att skapa hypoteser kring. Ytterligare lusläsning av Färnebo domböcker och genomgång av mantalslängder från 1600-talet kan kanske något förtydliga eller komplettera bilden. Däremot är det väl osäkert hur mycket som kan bevisas av släktskap. Men antaganden kan ju också vara en trevlig sysselsättning.  
 
Hälsningar
Bengt

162
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 2000-01-02, 23:44 »
Hej Margaretha!
 
Tack för svar! Vad trevligt: Jag förstår att vi är 7-männingar, samt ytterligare besläktade på ännu längre håll.  
Först litet om Ingvald Persson i Västra Klenoret.  
Och något ord om mtl. och domböcker.  
Slutligen ännu ett exempel på gifte mellan besläktade.  
 
A) Nu har jag hittat anteckningarna från Färnebo domb. om Ingvald Persson.  
 
1) I mars 1688 blev han instämd av bergsfogden Elias Hult. Det gällde tvist om en häst som en västgötadräng  Lars från ”giörstadh gård”, som sålt en häst först till bergsfogden, sedan till Ingvald Persson och dennes hustru. Ingvald döms, trots protester, att lämna ifrån sig hästen till bergsfogden.  
 
2) I juni 1689 klagade Ingvald Persson och hans hustru Kerstin Jacobsdotter på Per i Björnbotten om skada på boskap, om tolkningen av ett kungligt brev samt om en stulen säck kol från Hytte kolhus.  
 
B) Man hoppas ju alltid på napp med uppgifter om släktskap i domböckerna. Av och till får man det, ibland överraskande och mycket givande. Men inte den här gången. Det jobbiga är ju att materialet är omfattande, oordnat (ur forskarens synvinkel) och ofta svårlästa texter.  
Mantalslängderna är också jobbiga, de ger mest när man följer en och samma gård år efter år och lägger märke till förändringarna. Det ger oftast inte bevis, som kyrkböckerna, men ger upphov till hypoteser som kan vägleda fortsatt forskning.  
 
C) Jag tror jag förstår din beskrivning av släktskapsförhållandena (det hjälper med papper och penna).
Här är ett annat exempel. Våra första gemensamma anor är tydligen Anders Persson och Kerstin Månsdotter i Källmo, gifta 1731. Anders är ju sonson till ovannämnde Ingvald Persson.
 
1) Om jag nu i stället utgår från Kerstin Månsdotter:  
Hon var född 1712, dotter till Måns Persson i Hytte, 16(84) (åu) - 1732, och första hustrun Kerstin Andersdotter, 16(83) - 1724. Dessa två var 4-männingar. De gifte sig 1711 17/9 i Lungsund, Kerstin var änka i Hytte efter Anders Månsson (i dennes 3:e gifte!). Kerstin och Anders Månsson hade gift sig 1707 29/9 i Kristinehamn (eftersom Kerstin kom från Varnums socken).  
 
2) Måns Perssons föräldrar:  
Per Månsson och Gunilla Hindriksdotter i Arvidstorp, Varnum. Per finns i Arvidstorp 1683 till 1715/17 enligt mtl.  
De fick en dotter 1702 (enl födelse- och dopbok 1701 - 1712), tyvärr är det en lucka i Kristinehamns kyrkoböcker för åren dessförinnan, så de andra barnen kan inte beläggas. Dessutom nämns Gunilla som dopvittne 1703. Gunilla levde i juni 1710, men har dött i nov. 1719. Då uppbuds del i Bergsjö, som Gunilla delvis tillbytt sig av brodern Udder Henriksson i Dye, mot att hennes systerdel i Dye tillkommer brodern. I mars 1721 köps Gunillas andel i Bergsjö av brukspatron Gunnar Låstbohm, som får fasta i nov. 1723. Sonen Måns Persson nämns i ärendet som ett av Gunillas barn. Mågen Sven Eriksson efterträder Per Månsson i Arvidstorp. - Jag har inte kunnat finnas Per Månssons eller hustruns dödsfall i död- och begravningsboken.  
 
3) Hustrun Kerstin Andersdotters i Hytte föräldrar:  
Vid giftet 1707 kom hon från Sjöändstorp, ett nybygge i Varnums socken. Hon är då dotter till Anders Torstensson och dennes hustru Maria Björnsdotter.  
Anders Torstensson kan följas från hemmanet Sandvik, beläget strax norr om Lungsunds kyrka. Detta upptogs av förste brukaren Torsten och dennes hustru Kerstin. De finns åtminstone i mtl. 1646 och ännu 1656. 1661 finns änkan Kerstin i Sandvik. (Det ska gå att fylla igen glappet mellan årtalen.) Torsten nämns i Färnebo domb. aug. 1651. I mtl. 1672 finns Anders Torstensson i Lungstorpet, 1675 - 81/82 i Mossviken, några år antecknad för soldat. 1681/82 - 85 är han brukare i Matlången, alla dessa i Lungsunds sn. Tidpunkten för giftermål kan inte ringas in med mtl. Men förmodligen är Kerstin Andersdotter född i Matlången.  
I domb. okt. 1681 söker han tillträde till del i hemmanet Hallen hos Sigrin Segolsdotter, ”en gammal ogift kvinnsperson”  mot försörjning ”till dödsstunden”. Hennes bror Erik Segolsson i Hallen invänder.
1685 - 92 är Anders Torstensson mantalsskriven i Bergsjö, Varnums socken, i anslutning till Björn Erikssons andel i byn. Från 1692 finns Anders i oskattlagda nybygget Sjöändstorp. I början på 1700-talet avbyts han av sonen Johan Andersson, som gifter sig 1707 med Ellika Hersensdotter från Niclasdam.  
1702 finns Anders Torstensson och hans hustru Maria Björnsdotter på ”Fallet” ( = Sjöändstorp) som dopvittnen hos Per Månsson i Arvidstorp.  
 
4) Per Månssons föräldrar:
Måns Persson och Kerstin Svensdotter. Per Månsson döptes 6 jan. 1660 (Kristinehamns kyrkobok 1645 - 89). Måns Persson står som förste brukare i Arvidstorp 1653 - 1683 (mtl.). Måns Persson i Bergsjötorp gifter sig 1648, trefaldighetsdagen, med Kerstin Svensdotter från Eriksbol. Han efterträder Per i Bergsjötorp, ”Måns Päderss.” står för Bergsjötorp i mtl. till 1653, dyker sedan upp i Arvidstorp.  
Måns Persson är därför säkert son till Per i Bergsjötorp. Denne begravs 1649 (nummer 11 det året i begravningsboken, datum oläsligt). Han finns i mtl. och liknande 1626 och framåt. Han nämns även i Ölmehärads domb. mellan 1629 och 1646.  
I Eriksbol finns en  Sven Eriksson, som bör vara Måns´ svärfar.  
 
5) Gunilla Hindriksdotter är dotter till Hindrik Nilsson i Dye och hustru Marit Uddersdotter.  De gifter sig 1652, fjärdedag jul, Hindrik är från Bergsjö, Marit från Dye. Marit är dotter till Udder Persson i Dye, som finns i hjonelagslängden 1610 och framåt.  
 
7) Kerstins Andersdotters morföräldrar bör alltså vara:  
Björn Eriksson i Bergsjö och hustrun Segrid Kettilsdotter. De finns med i ett allvarligt dråpsfall, enl. Ölmehärads domb. april 1671 och maj 1672, då Björn ställs för rätta för att ha bragt grannen Hindrik Eriksson i Bergsjö om livet med en yxa, det skedde vid allhelgonatiden, begravning 1670 30/11. Björn var bortrymd vid första rättegångstillfället, men närvarande året därpå, då han hävdade att det inte varit avsikten att ta Hindrik av daga. (Jag har avskrift av den fulla dombokstexten).  
Ovannämnde Nils Ivarsson hade en dotter Britta Nilsdotter, som 1649 1/1 gift sig med Sven Andersson från Visnums-Kil. Denne var död 1670, men deras dotter Gunilla Svensdotter hade gift sig 1670 23/10 med nämnde Hindrik Eriksson från Visnum. Änkan Gunilla försonas med Björn Erikssson.  
Björn Eriksson var son till Erik Ivarsson, som också var bonde i Bergsjö samtidigt med brodern Nils. Erik avled 1672, begr. 28/4.  
 
10) Hindrik i Dye är son till Nils Ivarsson i Bergsjö. Nils Ivarsson finns i mtl. för Bergsjö från 1630 till 1677. Han förekommer, oftast med fadern Ivar och brodern Erik, i domb. t.ex. Ölmehärad 1640, 1641 och 1649. Han nämns i ovannämnda rättegång 1670 - 71 mot brorsonen Björn.  
 
20 och 28) Nils och Erik Ivarssöner var söner till Ivar Månsson i Bergsjö. Nämns i Bergsjö 1590 och framöver. Ivar stod för rätta i Värmlandsberg 1610 för att ha slagit Olof i Släbråten och ofta i Ölmehärads domb. från 1629 i bl.a. olika tvister med grannar. 1646 Dnica judica begravs Ivars hustru i Bergsjö, ”öfr 90 åhr gammal”. 1649 dom. judica begravs Ivar i Bergsjö ”som war 100 åhr gammal”.
 
Stämmer detta med vad du har?
God fortsättning
Bengt Nordstrand
Karlstad

163
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 2000-01-02, 23:41 »
Hej Margaretha!
 
Tack för svar! Vad trevligt: Jag förstår att vi är 7-männingar, samt ytterligare besläktade på ännu längre håll.  
Först litet om Ingvald Persson i Västra Klenoret.  
Och något ord om mtl. och domböcker.  
Slutligen ännu ett exempel på gifte mellan besläktade.  
 
A) Nu har jag hittat anteckningarna från Färnebo domb. om Ingvald Persson.  
 
1) I mars 1688 blev han instämd av bergsfogden Elias Hult. Det gällde tvist om en häst som en västgötadräng  Lars från ”giörstadh gård”, som sålt en häst först till bergsfogden, sedan till Ingvald Persson och dennes hustru. Ingvald döms, trots protester, att lämna ifrån sig hästen till bergsfogden.  
 
2) I juni 1689 klagade Ingvald Persson och hans hustru Kerstin Jacobsdotter på Per i Björnbotten om skada på boskap, om tolkningen av ett kungligt brev samt om en stulen säck kol från Hytte kolhus.  
 
B) Man hoppas ju alltid på napp med uppgifter om släktskap i domböckerna. Av och till får man det, ibland överraskande och mycket givande. Men inte den här gången. Det jobbiga är ju att materialet är omfattande, oordnat (ur forskarens synvinkel) och ofta svårlästa texter.  
Mantalslängderna är också jobbiga, de ger mest när man följer en och samma gård år efter år och lägger märke till förändringarna. Det ger oftast inte bevis, som kyrkböckerna, men ger upphov till hypoteser som kan vägleda fortsatt forskning.  
 
C) Jag tror jag förstår din beskrivning av släktskapsförhållandena (det hjälper med papper och penna).
Här är ett annat exempel. Våra första gemensamma anor är tydligen Anders Persson och Kerstin Månsdotter i Källmo, gifta 1731. Anders är ju sonson till ovannämnde Ingvald Persson.
 
1) Om jag nu i stället utgår från Kerstin Månsdotter:  
Hon var född 1712, dotter till Måns Persson i Hytte, 16(84) (åu) - 1732, och första hustrun Kerstin Andersdotter, 16(83) - 1724. Dessa två var 4-männingar. De gifte sig 1711 17/9 i Lungsund, Kerstin var änka i Hytte efter Anders Månsson (i dennes 3:e gifte!). Kerstin och Anders Månsson hade gift sig 1707 29/9 i Kristinehamn (eftersom Kerstin kom från Varnums socken).  
 
2) Måns Perssons föräldrar:  
Per Månsson och Gunilla Hindriksdotter i Arvidstorp, Varnum. Per finns i Arvidstorp 1683 till 1715/17 enligt mtl.  
De fick en dotter 1702 (enl födelse- och dopbok 1701 - 1712), tyvärr är det en lucka i Kristinehamns kyrkoböcker för åren dessförinnan, så de andra barnen kan inte beläggas. Dessutom nämns Gunilla som dopvittne 1703. Gunilla levde i juni 1710, men har dött i nov. 1719. Då uppbuds del i Bergsjö, som Gunilla delvis tillbytt sig av brodern Udder Henriksson i Dye, mot att hennes systerdel i Dye tillkommer brodern. I mars 1721 köps Gunillas andel i Bergsjö av brukspatron Gunnar Låstbohm, som får fasta i nov. 1723. Sonen Måns Persson nämns i ärendet som ett av Gunillas barn. Mågen Sven Eriksson efterträder Per Månsson i Arvidstorp. - Jag har inte kunnat finnas Per Månssons eller hustruns dödsfall i död- och begravningsboken.  
 
3) Hustrun Kerstin Andersdotters i Hytte föräldrar:  
Vid giftet 1707 kom hon från Sjöändstorp, ett nybygge i Varnums socken. Hon är då dotter till Anders Torstensson och dennes hustru Maria Björnsdotter.  
Anders Torstensson kan följas från hemmanet Sandvik, beläget strax norr om Lungsunds kyrka. Detta upptogs av förste brukaren Torsten och dennes hustru Kerstin. De finns åtminstone i mtl. 1646 och ännu 1656. 1661 finns änkan Kerstin i Sandvik. (Det ska gå att fylla igen glappet mellan årtalen.) Torsten nämns i Färnebo domb. aug. 1651. I mtl. 1672 finns Anders Torstensson i Lungstorpet, 1675 - 81/82 i Mossviken, några år antecknad för soldat. 1681/82 - 85 är han brukare i Matlången, alla dessa i Lungsunds sn. Tidpunkten för giftermål kan inte ringas in med mtl. Men förmodligen är Kerstin Andersdotter född i Matlången.  
I domb. okt. 1681 söker han tillträde till del i hemmanet Hallen hos Sigrin Segolsdotter, ”en gammal ogift kvinnsperson”  mot försörjning ”till dödsstunden”. Hennes bror Erik Segolsson i Hallen invänder.
1685 - 92 är Anders Torstensson mantalsskriven i Bergsjö, Varnums socken, i anslutning till Björn Erikssons andel i byn. Från 1692 finns Anders i oskattlagda nybygget Sjöändstorp. I början på 1700-talet avbyts han av sonen Johan Andersson, som gifter sig 1707 med Ellika Hersensdotter från Niclasdam.  
1702 finns Anders Torstensson och hans hustru Maria Björnsdotter på ”Fallet” ( = Sjöändstorp) som dopvittnen hos Per Månsson i Arvidstorp.  
 
4) Per Månssons föräldrar:
Måns Persson och Kerstin Svensdotter. Per Månsson döptes 6 jan. 1660 (Kristinehamns kyrkobok 1645 - 89). Måns Persson står som förste brukare i Arvidstorp 1653 - 1683 (mtl.). Måns Persson i Bergsjötorp gifter sig 1648, trefaldighetsdagen, med Kerstin Svensdotter från Eriksbol. Han efterträder Per i Bergsjötorp, ”Måns Päderss.” står för Bergsjötorp i mtl. till 1653, dyker sedan upp i Arvidstorp.  
Måns Persson är därför säkert son till Per i Bergsjötorp. Denne begravs 1649 (nummer 11 det året i begravningsboken, datum oläsligt). Han finns i mtl. och liknande 1626 och framåt. Han nämns även i Ölmehärads domb. mellan 1629 och 1646.  
I Eriksbol finns en  Sven Eriksson, som bör vara Måns´ svärfar.  
 
5) Gunilla Hindriksdotter är dotter till Hindrik Nilsson i Dye och hustru Marit Uddersdotter.  De gifter sig 1652, fjärdedag jul, Hindrik är från Bergsjö, Marit från Dye. Marit är dotter till Udder Persson i Dye, som finns i hjonelagslängden 1610 och framåt.  
 
7) Kerstins Andersdotters morföräldrar bör alltså vara:  
Björn Eriksson i Bergsjö och hustrun Segrid Kettilsdotter. De finns med i ett allvarligt dråpsfall, enl. Ölmehärads domb. april 1671 och maj 1672, då Björn ställs för rätta för att ha bragt grannen Hindrik Eriksson i Bergsjö om livet med en yxa, det skedde vid allhelgonatiden, begravning 1670 30/11. Björn var bortrymd vid första rättegångstillfället, men närvarande året därpå, då han hävdade att det inte varit avsikten att ta Hindrik av daga. (Jag har avskrift av den fulla dombokstexten).  
Ovannämnde Nils Ivarsson hade en dotter Britta Nilsdotter, som 1649 1/1 gift sig med Sven Andersson från Visnums-Kil. Denne var död 1670, men deras dotter Gunilla Svensdotter hade gift sig 1670 23/10 med nämnde Hindrik Eriksson från Visnum. Änkan Gunilla försonas med Björn Erikssson.  
Björn Eriksson var son till Erik Ivarsson, som också var bonde i Bergsjö samtidigt med brodern Nils. Erik avled 1672, begr. 28/4.  
 
10) Hindrik i Dye är son till Nils Ivarsson i Bergsjö. Nils Ivarsson finns i mtl. för Bergsjö från 1630 till 1677. Han förekommer, oftast med fadern Ivar och brodern Erik, i domb. t.ex. Ölmehärad 1640, 1641 och 1649. Han nämns i ovannämnda rättegång 1670 - 71 mot brorsonen Björn.  
 
20 och 28) Nils och Erik Ivarssöner var söner till Ivar Månsson i Bergsjö. Nämns i Bergsjö 1590 och framöver. Ivar stod för rätta i Värmlandsberg 1610 för att ha slagit Olof i Släbråten och ofta i Ölmehärads domb. från 1629 i bl.a. olika tvister med grannar. 1646 Dnica judica begravs Ivars hustru i Bergsjö, ”öfr 90 åhr gammal”. 1649 dom. judica begravs Ivar i Bergsjö ”som war 100 åhr gammal”.
 
Stämmer detta med vad du har?
God fortsättning
Bengt Nordstrand
Karlstad

164
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 1999-12-30, 00:12 »
Hej, Margareta!  
 
Vad roligt. Då är vi (avlägset) släkt. Här kommer en del av det jag vet.  
 
Min ff mm ff var Magnus Andersson i Källtorp, Lungsund, levde 1744 - 1786, gift med Britta Svensdotter från Djupnoret.  
 
Magnus var son till Anders Persson (1701 - 1773) i Källmo och hustrun Kerstin Månsdotter (1712 - 1779).  
 
Anders var son till Per Ingvaldsson ( 16(69) - 1732) i Källmo och hustrun Kerstin Månsdotter   (16(77) - 1747, begr. 30/12). Per tillträder i Källmo 1698 (mtl.). Tyvärr saknas vigselnotisen med Kerstin. Jag antar (dopvittnen m.m.) att hon är dotter till Måns Jonsson i Hytte.  
 
Per var son till Ingvald Persson ( 16(33) - 1704) i Västra Klenoret och hustrun Kerstin Jacobsdotter.  
”Ingewall” är vanligaste stavning i mtl. och domb. ”Enevald” i kyrkböckerna.  
 
Ingvald var son till Per Andersson i Västra Klenoret. Per finns i bosk.lgden 1626 och i mantalslgder, sista gången 1659. I längderna på 1650-talet förekommer son Måns Persson och döttrar Elin och Marit. Ingvald står för hemmanet med två pigor 1661, säkert de två systrarna.  
 
I Kristinehamn 1668 den 21 juni vigs ”Ingewal Päderss. ifrån Clenora medh Kirstin, Jacob kolares dr. uthi N. Hugstre”. Varnums socken delar kyrka med Kristinehamns stad.
 
Samma år 5 juli vigs ”Petter, Jacob kolares son i n. hustre medh Marit Päders dr. ifrån Klenora”.  
 
Mtl, Västra Klenoret:  
1690 - 92 Ingevall, hustru, son Pär
1693  Ingewall, son Per, p. Kerstin
1695  Ingewall, sönr Pär och Jan
1697  Ingwald, 2 söner
1698, 1699  Ingewall, son
1701  Johan Ingewalsson
 
Ingvald begravs 1704, ”feria 4. Lent.”.  
Hustrun Kerstin begravning saknas i kyrkoboken. Hon var dopvittne sista gången i januari 1693 (för Jonas i Källmo) tillsammans med sonen ”dr. Pär Ennwalson i Klenoret”.
Så Per och Johan var helt säkert bröder. Några andra barn till Ingvald figurerar inte.  
 
Johan Ingvaldsson gifte sig i Kroppa 1701 med Elisabet Olofsdotter från Östra Åskagen. Johan uppges vara från Klenoret, så det är givet att han är son till Ingvald Persson. Johan efterträder fadern som brukare i Västra Klenoret. Johan och Elisabet och brodern Per i Källmo och dennes hustru är flitigt dopvittnen vid åt varandra när barnen kommer.
 
Jacob kolare finns i mtl. i Persbol ( = Norra Hugstret) i Varnum 1654, 1655 och 1659. Tyvärr har jag inte den fullständiga listan. Jag har en Jacob kolare vid Bjurbäcken, Värmlandsberg 1646, men kan inte bedöma om det är samma.  
 
Per Andersson i Klenoret står för rätten i Färnebo i dec. 1659. Han avkrävs 1653 års utlagor till kronan. Ingvald Persson nämns i domb. aug. 1670 (slagsmål) och okt. 1671 (tagit kol ur arrest). Jag har också noterat att han finns med hustrun Kerstin Jacobsdotter i domb. två gånger 1689, men finner inte texten i mina anteckningar just nu.  Jag återkommer till detta.  
 
I renover. domb. 1623, bergslagen 13 januari, kom för rätta en kvinna Gunilla Jonsdotter, som i sin mans frånvaro medan han var ”på tåg” lät sig belägra av en gift bonde Anders i Klenoret. Båda blev avsagda efter Guds lag och efter straffordningen ifrån livet och sedan efter den Konungsliga hovrätts dom stodo sitt straff.  - Per Anderssons far??
 
Hälsningar
Bengt

165
Mörling / Meurling / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-26
« skrivet: 1999-12-14, 21:50 »
Ibland är det svårt att hålla gränserna.  
Vid en genomläsning upptäcker jag att frågan står under rubriken NAMN, alltså vadan namnet Meurling. Där tror jag svaret nu är givet.  
 
Mitt inlägg handlar väl så mycket om SLÄKTEN Meurling, mer spännande tycker jag. Men vill någon fortsätta den diskussionen bör det kanske skapas en ny rubrik Meurling under släkter, inte under namn.  
 
Bengt

166
Mörling / Meurling / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-26
« skrivet: 1999-12-14, 21:40 »
Meurling
 
Min mormors morfars mor, Gustafva Maria Meurling, 1793 - 1875, var dotter till fältväbel Lars Johan Meurling, 1753 - 1827, Fläsås, Hult (Jönköpings län).  
 
Dennes farfars far Olof Meurling, 16(58) (åu) - 1738, var kyrkoherde i Kristdala, Kalmar län. Comminister 1688, kyrkoherde 1708 efter sin svärfar Johannes Bartholdi Duraeus i Kristdala.  
Olof Meurling var son till skattebonden Håkan Olofsson i Träthult, Kristdala. Denne avled 1690, var gift med Karin Bringia, död 1712, dotter till kyrkoherde Magnus Bringius, 1572 - 1650, i Mörlunda, därav namnet Mörling.  
 
Magnus Bringius hade tydligen en son Lars Mörling, 1630 - 1689, adlad 1688. Inskriven Uppsala universitet 1649, senare revisionssekreterare.  
 
Mer se Svenskt biografiskt lexikon, band XXV, Sthm 1987. Enligt tidigare cirkulerade uppgifter var Olof Mörling som till en handlande i Döderhultsvik (nu Oskarshamn), men det är tydligen inte riktigt. Se hänvisning i artikeln om Meurling i lexikonet.  
 
Olof Meurling hade 8 söner. Åtminstone fem lämnade efter sig barn och ättlingar.  
1. Lorentz (Lars) Meurling, 1688 - 1740, sekundlöjtnant
2. Nils Meurling, 1690 - 1761, kyrkoherde i Hult
3. Carl Meurling, 1697 - 1784, löjtnant
4. Jöns Meurling, 1703 - 1778, kyrkoherde i Stora Åby
5. Per Meurling, 1707 - 1794, kyrkoherde i Kristdala
En son Håkan drunknade, som scolaris i Kalmar.  
En son Magnus blev sjöman och dog på Ceylon.  
En son Johan blev fältväbel, skjuten på Ålands hav.  
 
Meurlingar var kyrkoherdar Kristdala i rakt led från 1708 till 1953!
Bland övriga ättlingar till Olof Meurling finns många präster och militärer. Även köpmän och ämbetsmän. Nils Meurlings son Jöns var tullkommissarie på Ceylon.  
 
Hälsningar
Bengt

167
Ölme / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-06-17
« skrivet: 1999-12-09, 19:04 »
Till Marianne
 
Nej, jag har inte ens letat! Jag vet ingenting alls om de personerna. Så leta du själv i Ölme. Min synpunkt var bara den om Amnehärad.  
 
Lycka till
Bengt

168
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-11-30, 22:28 »
Hej Kent!
 
Tack för kommentaren. Nu börjar det klarna vad gäller folket i Äsplund, Stockviken och Näs. De gårdarna ligger ju i ett område som en egen liten ö mellan sjöarna.  
 
1) Först Hindrik Folkessons första hustru. Hon uppges 1720 i DB ha hetat Karin Olofsdotter, död sedan femtio år. Hon har kanske med Roglanda att göra.  
Jag har två tidigare notiser, vars innebörd jag inte har helt klar för mig. I Karlsk. DB nov. 1661, där det står något i stil med: ”Näst bleff  Oluff Jonsson i Rollanda tilldömbd att ge stuv ifrån sigh till sin stiuffdotter h. Kerstin/Karin (? svår-läsligt) Bengtsdotter i Ståckewijken för arff effter hennes sahl. modher, en klädes, en filts och en aff (?) skin kiortlar såsom och en klädhes Linnetröija, och ware sedan frij för allt annat.”  
Går man till mantalsl. vid den här tiden så är Måns Svensson i Stockviken gift med en Karin, gifter om sig 1663 med en Kerstin Jonsdotter från Kristinehamn. Hindrik Folkessons hustru heter Karin år 1659. Och längre norr ut i Norra Stockviken, även kallat Stockvikstorp, sitter Eskil Persson, son till Per Simonsson i Roglanda. Hans hustru heter Karin, men kallas i en senare DB-notis Karin Gunnarsdotter. Så, vem är egentligen Olof Jonssons styvdotter?
I Karlsk. DB juli 1660 finns också en kryptisk passage: ”Näst Oloff Joensson i Rålanda hade icke allenast mästeparten uptagit, uthan ock annars ärfwe och inlöst ther i Rålanda, tillijka medh sin hustru och maka, Kirstin Anders dr. ther medh be-te Oluff kom tvådelen och henne Kirstin tridingen altså hennes triding fallin Barnen till arffs: så erkende Rätten mehrbe-te Oluff råda hafua hooss och när sigh Brodersonn Eskill Joenson som han hälst will och åstundar på sin tuädel och Barnen Johan och Joger böra låta sigh benögia medh sin  sal. moders Treding, att the andra syskonen unna them sin deel ther uthi, alt effter ther 29 och 9 Cap. Jord...”
Tja!?
 
2) Var fanns Karl Nilsson och Stina Larsdotter 1764 - 1772 innan de flyttade till Äsplund? Det vet jag inte. Eftersom Stina var från Kråkelund i Karlskoga, har du letat i Karlskoga fb. kring 1767 (och 1770 25/8, eller vet du var Nils var född?) ?   Äsplund ligger ju annars nära Lungsund och Varnum.  
 
3) Peter Olsson i Äsplund var ju född ca 1732, jag har inte sett födelsenotisen, men Olof Nilsson i Äsplund har en son Peter i hfhl. 1738 och 1741 och den gifte Peter Olofsson finns under Olof Nilsson i hfhl. 1758 - 62, så det finns ingen större anledning till tvekan om släktskapet. Förresten ser jag att giftermålsnotisen för Peter från 1756 26/12 bekräftar att han är hemmahörande i Äsplund, så det är ingen tvekan alls.  
 
4) Nu kommer vi till Näs:  
Catharina Johansdotter är född 17(01) efter åldersuppgiften och står född 1702 i hfhl. 1758 - 62. Hennes man Nils Carlsson och hon finns också på just Johan Hanssons brukningsdel i Näs (det var fyra gårdenheter i Näs). I kommunionslängden 1711 - 18 har Johan Hansson just en dotter Catharina och när Catharina gifter sig 1723 är hon från Näs där Johan Hansson är den ende Johan, så det är inte öppet för tvivel att Catharina är Johan Hanssons äldsta barn, trots att hon saknas i födelseboken. Den lotten är hon för övrigt inte ensam om vid tiden runt 1700, det finns ett antal personer som måste vara födda i Bjurtjärn som inte har antecknade dop.  
 
Catharinas man Nils Carlsson uppges vara från Åsjöhyttan. I kommunionslängden 1719 - 25 finns en liten anteckning i marginalen under Åsjöhyttan intill Lars Carlssons hushåll: ”Nils Carlsson, hust., dott Anika. ”  Nils Carlsson och hustru Catharina har mycket riktigt en dotter Annika, född 1724 16/9, fast i Näs.  Så man kan utgå från att Nils är bror till Lars Carlsson i Åsjöhyttan och son till Carl Persson i Åsjöhyttan och dennes hustru Annika Bryngelsdotter.  
 
Carl finns i mantalslängderna för Åsjöhyttan från senare delen av 1670-talet. 1690 nämns att Carl Persson resterar utlagor för åren 1684 - 89. I Karlskoga DB mars 1690 nämns att skomakaren Christopher Gabrielsson vill betala av sin salig fars skuld till Carl Persson vid Åsjöhyttan. Carl avled efter mantalslängderna i intervallet 1698 - 1700.
Annika Bryngelsdotter, född 16(47) (åu).  I Karlskoga DB maj och okt. 1684:  Hustru Annika Bryngelsdotter i Åsjöhyttans Bryngelstorp åberopas som vittne i ett mål.  
Annika är uppförd som änka vid Nya Åsjöhyttan eller Sågen 1700 - 1708. Sistnämnda år gifter sig sonen Lars Carlsson och fortsätter bruket. Lars är född 16(81). En yngre syster till Lars, Britta, upptas i födelseboken 1693. Annika Bryngelsdotter begravs 3/5 1724.
 
Annika måste vara dotter till Bryngel Bryngelsson i Åsjöhyttan och hustru Ingrid. Bryngel är torpare vid Åsjöhyttan från 1639 till slutet av 1650-talet enligt mantalslängderna. Hustrun Ingrid är uppförd som änka under större delen av 1660-talet.  
I Karlskoga DB:  mars 1645: nämns Bryngel Bryngelsson i Åsjön i tvist om sjöängarna vid Åsjön.
sept. 1647:    Mårten Drosts andel i Åsjöhyttan utmäts hos bl.a. Bryngel Bryngelsson.  
nov. 1654:  Östen Månssons hustru Karin Bryngelsdotter i Åsjöhyttan och systern Britta Bryngelsdotter krävde av deras svåger resp. bror Bryngel Bryngelsson penningar som han ska ha uppburit för deras arvjord i Högstakan av farbrodern Sven Tholsson 27/10 1639. Bryngel är alltså son till en Bryngel Tholsson i Högstakan, som jag inte vet var det ligger.  
 
När det gäller Näs är Johan Hansson, 16(69) - 1736 20/3, gift med Kerstin Svensdotter, 16(81) - 1758 22/7. Johan  är son till Hans Persson i Näs och hustru Karin Eriksdotter, Hans i sin tur är son till Per Stensson i Näs, son till Sten Persson i Näs, son (antagligen) till Per i Näs i slutet av 1500-talet.  
Jag har sammanfattat en del kring gården Näs i svar till Christina Backman den 25 maj här i Anbytarforum under Bjurtjärn.  
 
Kerstin Svensdotter är möjligen (obs obs) dotter till Sven Svensson och hustru Helena Larsdotter i Nya Åsjöhyttan.  
 
Hälsningar
Bengt

169
Ölme / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-06-17
« skrivet: 1999-11-28, 22:11 »
Till Marianne Tornfalk
 
Hej
Jag har ingenting när det gäller dina Olof Olsson och Johanna.  
Men Anne Härad? Jag undrar om det inte är: Amnehärad.  
Amnehärad är Västergötlands nordostligaste socken, med orterna Gullspång och Otterbäcken. Den socknen gränsar till Värmland (Södra Råda socken i Visnums härad ligger närmast).  
 
Angående språkbruket kan jag upplysa om att även Ölme socken tidigare ofta kallades Ölmehärads socken, trots att Ölme härad omfattade socknarna Ölme och Varnum (nuvarande Kristinehamn).  
 
Hälsningar
Bengt

170
Vallby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-16
« skrivet: 1999-11-26, 23:48 »
Har någon kompletteringar om Nils Nilsson och Anna Olsdotter, släktingar och härkomst?
 
1778 28/7 gifter sig Nils Nilsson och änkan Anna Olsdotter i Wallby.  
Vem är Anna änka efter? Hon har en dotter Britta i första äktenskapet, född 1773 (hfhl; kyrkobok saknas före 1774).  
 
Jag har studerat mantalslängderna 1770, 1775, 1780. År 1780 dyker mycket riktigt upp en Nils Nilsson på 1/4 av en hel i Wallby Nr 2. Det finns ingen föregångare till Nils gård, utan den verkar vara en utbrytning ur Olof Olssons (1775), Olof Larssons gård. En möjlighet kunde vara att Anna är dotter till Olof Larsson i Wallby.  
 
Nils och Anna bor i Wallby till 1802/03. De får sju barn där, däribland Olof, född 1780 15/12, som så småningom blir comminister i Tumbo. Han har då namnet Olof Wallqvist.  
 
Hos Nils och Anna bor också änkan Anna Ersdotter, avlider 1796 17/1. I hfhl. kallad modren enkan, uppges vara född 1719. Är det Nils eller Annas moder? Jag gissar Nils?
 
Från 1802/03 flyttar familjen till Grundby Nr. 1 i Wallby socken. Nils Nilsson avlider där  
1831 17/6. Anna Olsdotter avlider 1833 6/4.  
 
Hälsningar
Bengt

171
Hjelm / Hjelm
« skrivet: 1999-11-26, 23:29 »
Vet någon något om släktingar eller härkomst för Catharina Hielm?
 
Catharina Hielm, 1720 - 1792, gift ca 1744/45 med kronolänsman Johan Folke i Glanshammar. Blir änka under senare delen av 1750-talet. Bor mot slutet av sitt liv hos mågen, kronoskogvaktaren Hans Lundberg i Brotorp, Glanshammar.  
 
Hälsningar
Bengt

172
Lundberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-25
« skrivet: 1999-11-26, 23:27 »
Kronoskogvaktaren Hans Lundberg i Brotorp, Glanshammar (T), levde 1744 - 1831. Vet någon något om hans härkomst?  
Barn:  
Magdalena, född 1775 2/9, gifte sig med arrendatorn Anders Lindqvist, Stora Släbro, Nikolai /Nyköping/ (D);  
Catharina Elisabet, död liten 1779 28/12 (koppor)
Sofia Lovisa, född 1781 23/7;  
Johan, född 1784 31/8;  
Christina Catharina, född 1788 9/1, gift 1809 med Olof Wallqvist, senare comminister i Tumbo (D);  
Carl Fredrik, född 1790 24/9, gift med Anna Cath. Thalbom, ägare i Kvasta, Fellingsbro (T).  
 
Hälsningar
Bengt

173
Folke / Folke
« skrivet: 1999-11-26, 23:25 »
Vet någon om det finns något samband mellan följande tre personer med efternamnet Folke?
 
Johan Folke: länsman, bosatt (trol. ogift enl. mtl. 1744) i Hagby, Glanshammar (T).  
1745 och framöver bor kronolänsman Johan Folke och hustru Catharina Hielm i Kumla, Glanshammar. Från någon gång på 1750-talet (hfhl.) bor änkan i Tyrestorp, Glanshammar. Senare till Åshuvud, Glanshammar.  
Änkan, född 1720 (hfhl.) bor hos mågen Hans Lundberg till sin död 1792 10/11.
Barn:  
Elisabet, född 1745 21/5
Helena Catharina, född 1747 18/10
Christina Lovisa, född 1749 19/12, konfirmerad 1765, avled 1804 16/6, gift 1774 3/11 med kronoskogvaktaren Hans Lundberg i Brotorp, Glanshammar;  
Britta Sofia, född 1751 13/12, gift med arrendatorn Bengt Lindqvist, Stora Släbro, Nikolai /Nyköping/ (D);
Anna Beata, född 1753 20/9, avled 1755 12/3 (bröstfeber).  
 
Christina Folke, 1726 - 1799 (Glanshammars hfhl.).  
Kerstin Olofsdotter är gift med skomakaren Nils Lindberg i Glanshammar. Får son Daniel 1764 i Hult (död 1773), son Erik 1767 i Västertorpet. Nils Lindberg dör 1773 30/4. Familjen bor då på Åshuvuds ägor.  
Änkan Kerstin Folke gifter sig med kronoskogvaktaren Jöns Westberg 1774, han avlider redan 1775 1/3.  
Änkan bor därefter ensam kvar på Åshuvuds ägor till sin död.  
 
Ryttaren Olof Folke, 1692 - 1754 (Fellingsbro hfhl. 1746 - 60, vol. c), bosatt på Öby ägor med hustru Kerstin Ersdotter, 1688 - 1750; Olof gifter om sig med Lisa Göransdotter (f. 1712), med vilken han får son Erik 1752. Änkan kallas även Lisa Kröger, när hon efter mannens död bor på Nordlunds ägor.  
 
Jag är intresserad av alla ytterligare upplysningar om dessa personer, deras släktingar och härkomst.  
 
Hälsningar
Bengt

174
Sankt Nicolai (-1952) / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-21
« skrivet: 1999-11-26, 23:19 »
På 1790-talet (från senast 1795, hfhl.) bodde i Stora Släbro:
Arrendatorn herr Bengt Lindqvist, född 1755 (hfhl.)
och hustrun Britta Sofia Folke, som jag vet var född 1751 13/12 i Kumla, Glanshammar (T), dotter till kronolänsman Johan Folke och dennes hustru Catharina Hielm.  
Vidare bodde där Bengt Lindqvists brorson, först kallad Anders Persson (f. 1780 hfhl.), som gift kallad Anders Lindqvist. Gift strax efter 1800 med Magdalena Lundberg, född 1775 2/9 i Brotorp, Glanshammar, dotter till Britta Sofia Folkes syster och kronoskogvaktaren Hans Lundberg.  
 
Jag är glad för alla upplysningar ytterligare om härkomst och släktingar till alla dessa personer.  
 
Hälsningar
Bengt

175
Glanshammar / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-27
« skrivet: 1999-11-26, 23:15 »
Vet någon något om Hans Lundberg?  
 
Till 1774 finns kronoskogvaktaren Hans L. bosatt i Sättertorp, Glanshammar. Hans uppges i hfhl. vara född 1744 15/4, ingen födelseförsamling anges. I fortsättningen finns inget datum för hans födelse, men årtalet behålls.  
 
1774 3/11 gifter sig skogvaktaren med Stina Lovisa Folke, dotter till avlidne kronolänsman Johan Folke och dennes hustru Catharina Hielm, som tidigare bott i Kumla, Glanshammar.  
Paret bor först vid Åshuvud, flyttar sedan (1779/81) till Brotorp, Glanshammar, där de blir boende.
 
Det föds en Hans i Glanshammar 1744 16/7, son till Per Persson i Kumla, med bl.a. länsman Johan Folke som dopvittne. Annars har jag ingen anledning tro att det är rätt Hans.  
 
 
Vet någon något om härkomst eller släktingar till Hans Lundbergs svärföräldrar kronolänsman Johan Folke (avl. 1750-talet) och hustru Catharina Hielm, 1720 - 1792? De bodde i Kumla, Glanshammar.  
   
 
Hälsningar
Bengt

176
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-11-22, 22:38 »
Till Kent Lindkvist (och andra intresserade).  
 
Den 20 sept. utlovade jag mer om Äsplund, Stockviken m.fl. gårdar. Den första längre delen här utgår från Hindrik Larsson i Äsplund. På slutet kommer en del som utgår från Olof Nilsson på den andra delen av Äsplund.  
 
Själv har jag följande anor bland nedanstående:  
Annika Svensdotter och hennes man Jonas Nilsson i Stockviken. Samt Matts Larsson och Britta Andersdotter i Herrnäs.  
 
Angående Äsplund i Bjurtjärn. När det gäller  
Katarina Karlsdotter och hennes föräldrar, Karl Nilsson och Stina Larsdotter, har jag inget att komma med. Jag har avskrift av hfhl. till 1762. Fram till dess finns Peter Olofsson på den ena Äsplundsgården. Tydligen har han avlösts av Karl Nilssons hushåll någon gång på 1760-talet.  
 
Däremot kan jag nysta utifrån Hindrik Larsson på den andra delen av Äsplund och dennes hustru Kerstin Ersdotter.  
Hindrik var född 1724 24/6. Kerstin var född 1728 15/9. De gifte sig 1758 15/8. Jag kallar dem för Generation I.  
 
Gen. II:
 
Hindrik Larssons föräldrar:  
Lars Hindriksson, 16(81) (åu) - 1751 19/11, bergsm. i Äsplund. Lars gifte sig 1714 10/10 med Kerstin Nilsdotter, 1690 7/2 - 1785.  
Barn:  
Birgitta, 1718 10/1, gift 1739 24/6 med Per Jordansson i Lövnäs.  
Per, 1720  23/10, gift 1751 27/10 (Lungs.) med Annika Månsdotter; brukare i Hytte, Lungsund.
Hindrik, 1722 6/8
Hindrik, 1724 24/6, gift 1758 15/8 med Kerstin Ersdotter fr. Herrsjötorp; bergsm. i Äsplund
Anders, 1726 16/12, gift 1751 13/10 (Lungs. ) med  Margareta Håkansdotter fr. Myra
Catharina, 1730 26/1
 
Kerstin Ersdotters föräldrar:  
Erik Andersson, 1689 20/9 - 1743 15/6, bergsm. i Herrsjötorp (en av fyra). Erik gifte sig 1718 26/10 med Kerstin Jonsdotter, 1694 7/1 - 1773 20/1. 1731 uppbuds 1/4 i Herrsjötorp, som Erik Andersson fått dels som arv och det övriga av Chris--topher Eriksson i Mörkviken och Jon Eriksson i Stensnäs mot att avstå del i Mörkviken.  
Barn:
Jon, 1720 14/1 - 1773 24/11, gift 1746 5/10 med Margareta Renholtsdotter fr. Övre Lanfors hammar, 1727 6/1; bergsm. i Herrsjötorp. Margareta gifter om sig 1777 med änkemannen Per Jonsson i Stockviken.  
Anders, 1722 16/5 - 1767 2/4, gift 1749 5/11 med änkan Annika Hansdotter, 1710 20/11 - 1773 11/5; bergsm. i Råtorp
Erik, 1724 20/11
Petter, 1725 30/10, gift 1753 21/10 med Maria Nilsdotter fr. Lövnäs
Christina, 1728 15/9, gift 1758 15/8 med Hindrik Larsson i Äsplund
Margareta
Segrid
Britta
 
 
Gen. III:
 
Lars Hindrikssons föräldrar:
Hindrik Folkesson, 16(23) (åu) - 1720, bgr. 15/4, bergsm. i Stockviken och dennes hustru i andra giftet Gunilla Nilsdotter, 16(57) (åu) - 1723, bgr. 19/5.  Mantalsl.: Hindrik finns som dräng hos svågern Måns Svensson i Stockviken till 1656. 16(58) har han gift sig, hustrun heter Karin i mantalsl. 1659. Året för omgiftet med Gunilla kan inte skönjas i mantalsl. men bör enl. nedanstående vara i början av 1670-talet. I så fall var nog Gunilla kanske tio år äldre än vad dödsnotisen uppger.  
 
I Karlskoga DB 1720 30/9 uppvisades den förordning som Henrik Folkesson och hans hustru Gunilla Nilsdotter i Stockviken gjort till sin son Håkan Henriksson 1702 14/9 att som han gift sig ”efter föräldrarnas behag och vilja”, varit stadigt hemma  samt gått dem med tjänst och lydnad tillhanda, så har han ensam lämnats besittningen av hemmanet. Däremot ska Håkan hjälpa sina syskon med bröllopskost om de honom därom tillita, när de inträder i ärligt äktenskap.  
 
1720 1/10 fodrade Lars Larsson på Ed och Anders Nilsson i Liksta sina hustrurs Karin och Kerstin Henriksdöttrars innestående arv efter deras mor avlidna Karin Olofsdotter och deras arv efter avlidna fadern Henrik Folkesson i Stockviken av halvbrodern Håkan Henriksson där. Döttrarnas mor avled för 50 år sedan. Håkan är född i senare giftet med deras styvmor Gunilla Nilsdotter.  
 
Barn:
1.    Karin, gift med Lars Larsson på Ed (gissningsvis = Daglösedet, Kroppa).
2.    Kerstin, gift med Anders Nilsson i Liksta, Färnebo (ca 4 km söder om Filipstad, sjön Daglösens västra strand).
3.    Ivar, 16(53) (åu) /kanske senare?/ - 1713, bgr. 4/10, gift 16(84) med Elin Hindriksdotter, dotter till Hindrik Johansson i Åsjöhyttan, änka efter Per Jonsson i Åsjöhyttebacken; torpare i Åsjöhyttebacken.  
4.    Nils, i mtl. 1689 - 90 ”son Nils” i Stockviken, gift 16(92) med Kerstin Andersdotter (16(72) (åu) - 1742 12/10); brukare i Åsjöhult.
5.    Erik, i mtl. 1692. -93 och -95 ”son Erik” i Stockviken, gift 1) 16(95) med Annika Gustavsdotter fr. Santorp (16(70) (åu) - 1706, bgr. 16/12), gift 2) 1710 29/1 med Marit Larsdotter fr. Carlstorp; torpare i Åsjöhyttebacken.  
6.    Ingiäl, gift 17(00) med Erik Nilsson, 16(65) (åu) /hellre 1675?/ - 1748 25/5, bergsm. i Lövnästorp.
7.    Håkan, 16(72) (åu) - 1739 29/10, gift 1702 29/9 med Karin Hindriksdotter fr. Carlstorp (16(76) (åu) - 1746 16/11); bergsm. i Stockviken.
8.    Per, 16(78) (åu) - 1697, bgr. 1/11.
9.    Lars, 16(81) (åu) - 1751 19/11, gift 1714 10/10 med Kerstin Nilsdotter; bergsm. i Äsplund
10.  Britta, 16(85) (åu) - 1697, bgr. 3/10.
11.  Rangela, gift 1717 13/10 med Sven Olofsson i Bergsjö, Varnum.
 
Kerstin Nilsdotters föräldrar:  
Nils Persson, 16(53) (åu) - 1722, bgr. 29/11, bergsm. i Äsplund och dennes hustru Kerstin Svensdotter, 16(49) (åu) - 1734, bgr. 24/2. Mantalsl.: Nils verkar ha gift sig 1671. Han följs 1699 av Anders Nilsson, efter 1703 av Olof Nilsson.
Barn:
1.    Anders, 16(75) (åu) - 1760 6/4 (”gamle blinde”), gift 16(99) (mantalsl.) med Ingrid Bryngelsdotter från Fagerås, 16(76) (åu) - 1740 6/5; bergsm. i Äsplund 1699 - 1703, från 1703 frälsetorpare i Fagerås under Alkvettern.
2.    son, 16(77) (åu) - 1696, bgr. 1/5; drunknade i Åsjön.
3. Olof, 16(80) (åu) - 1767 5/7, gift 1713 29/9 med Karin Svensdotter från Stockviken, 1688 1/12 - 1766 29/11; bergsm. i Äsplund
4. Nils, avled 1726, bgr. 28/8; ”har swagt förståndh” (hfhl. 1707 etc.)
5. Karin, gift
6. Kerstin, 1690 7/2, gift 1714 10/10 med Lars Hindriksson från Stockviken; bergsm. i Äsplund
7. Annika, bgr. 1697 3/10, 16 veckor gammal.
 
Erik Anderssons föräldrar:  
Anders Persson, 16(50) (åu) - 1719, bgr. 5/4, bergsm. i Herrsjötorp och dennes hustru Kerstin Eriksdotter, 16(56) - 1725, bgr. 11/6. Anders nämns i DB maj 1683 med brodern Jon Persson i Herrsjötorp. Anders är då ogift, men ser efter mantalsl. ut att ha gift sig 1683. Feb. 1686 beviljas Anders fasta på del i Mörkviken, som köpts av svärfadern Erik Håkansson i Herrnäs. I oktober 1688 blir Anders Persson nämndeman. Anders del i Herrsjötorp uppbuds okt. 1688, mars och okt. 1689, fasta beviljas i feb. 1691. Anders är sjuk och frånvarande vid tinget feb. 1691.  
Barn:  
1. Marit, gift 1709 20/6 med Christoffer Eriksson från Lofallet, Karlskoga. Från ca 1720 bergsm. i Mörkviken.
2. Erik, 1689 20/9, gift 1718 26/10 med Kerstin Jonsdotter från Granviken; bergsm. i Herrsjötorp
3. Britta, 1692 22/6, gift 1715 2/10 med Jon Eriksson från Nolby, 1688 17/11 - 1751 24/5; bergsm. i Stensnäs
4. Per, 1702 1/3
 
Kerstin Jonsdotters föräldrar:  
Jon Olofsson, bergsm. i Granviken 1675 - 1699 (mantalsl.) och Segrid Persdotter. Segrid gifter om sig med Hans Jordansson fr. Stensviken, som blir bergsm. i Granviken, nämndeman och slutligen häradsdomare.  
Barn:
1.     Ingrid, 1690 9/6, gift 1715 23/10 med Erik Olofsson, bergsm. i Qväggestorp.
2.     Kerstin, 1694 7/1, gift 1718 26/10 med Erik Andersson, bergsm. i Herrnäs
3.     Lars, 1696 11/4, bergsm. i Granviken
4.     Elsa, 1699  28/4, gift 1722 21/10 med Per Engelbrektsson, Bergsjö, Varnum.
Hans Jordanssons och Segrids barn:  
5.     Britta
 
Gen. IV:
 
Hindrik Folkesson är son till Folke Ivarsson, förste brukare i Stockviken. Stockviken upptas 1610, skattläggs till 1/4 krono 1619. Folke finns i längder 1626 - 1650. - Folke nämns i Karlskoga DB 1634 (tredska), 1637 (tredska), apr. 1641 (försatt vägröjning) och feb. 1651.  
Folkes barn:  
1.     Hindrik i Stockviken; dräng i Stockviken 1651, 1654 - 56 (mtl.)
2.     Karin, gift med Måns Svensson i Stockviken, 1651/52 - 1682 (mantalsl.). Karin verkar avlida 1662 (mantalsl.). Måns blir omgift 1663 5/7 i Kristinehamn med Kerstin Jonsdotter. Måns avlider 1692, bgr. 20/11.  
 
 Gunilla Nilsdotters föräldrar:  
Nils Hallorsson i Sjötorp, Lungsund och hustrun Rangella Håkansdotter. Nils är förste brukare i Sjötorp, står för hemmanet 16(41) - 1687  (mantalsl.). Nils begravs 1687 15:e efter tref. Nils får fasta på Sjötorp för sin hustrus arvslott i Släbråten, Karlskoga DB nov. 1673.  
Barn:  
1.     Jon, 16(44) (åu) - 1691, bgr. 20 post trinit, gift 16(69) (mtl) med Karin Jonsdotter fr. Mörkviken; brukare i Mörkviken 1669 - 1689 (mtl.), i Sjötorp 1689 - 1691.  - Jon Nilsson i Mörkviken nämns i Karkoga DB mars 1677 (Jon och Erik Håkansson i Herrnäs klandrar på sina hustrurs vägnar inspektor Elias Linderots köp av del i Mörkviken), apr. 1678, sept. 1678, juni 1680, sept. 1680, maj 1682, okt. 1683, febr. 1686 (Erik Håkanssons i Herrnäs arvingar beviljas fasta på halva Mörkviken), aug. 1686, okt. 1688 (Erik Håkanssons arvingar får fasta, de har nu  
betalt Jon Nilssons skulder), mars 1690 (Jons barn finns nu i Sjötorp).  
2.     Håkan, Sjötorp
3.     Olof, Bjurön, Lungs., (Bjurön ligger på ön med samma namn i sjön Ullvettern) nämns i Karlskoga DB 1720 1/10, då han på egna och syskonens vägnar begär likvidering mellan dem och avlidne Håkan Nilssons  mågar Björn Svensson och Jonas Uddersson i Sjötorp, som besitter Olofs mors avlidna Rangela Håkansdotters arvjord i Sjötorp. Fadern avlidne Nils Hallorsson nämns också.  
3.     Gunilla, gift med Hindrik Folkesson, Stockviken.  
 
Nils Perssons föräldrar:  
Per Nilsson i Äsplund och Karin Jonsdotter, 16(10) (åu) - 1697, bgr. 17/1. Per är förste brukare i Äsplund, finns i boskapslängd 1635, men det är upptaget 1638 enl. jordeboken 1639, skattlagt 1640. Per står för Äsplund fram till 1673 (mantalsl.).  - Färnebo DB juli 1668 omtalar Per Nilsson i Äsplund och dennes son Per Persson om ägandet av Björnbotten, Lungsund.  
Barn:
1.      Per; Per Persson i Björnbotten, Lungs., nämns i förlikning om arv med brodern i Karlskoga DB vår 1684 och sept. 1708. Per var gift med Sara, dotter till Jon Håkansson i Släbråten (DB 1704).  
2.      Nils, Äsplund.
 
Anders Perssons föräldrar:  
Lille eller unge Per Jonsson i Herrsjötorp och Elin Jonsdotter. Elin avlider 1695, bgr. 20/1.  
Det finns också en Store eller gamle Per Jonsson i Herrsjötorp (med hustru Anna). De delar gården mellan sig, finns där alltså samtidigt i många år. Det visar sig att de är två bröder med samma förnamn. Gamle Per Jonsson står i mantalsl. för Herrsjötorp 1640 (han bör ha tillträtt i slutet av 1630-talet) fram till 1673. Unge Per Jonsson delar Herrsjötorp med den äldre brodern från senast 1649 fram till 1678, då han avlider. Karlskoga DB: I okt. 1649 nämns både Peder Jonsson then äldre och Peder Jonsson then yngre i Herrsjötorp (de förordnas båda till gästgivare). Båda nämns även i okt. 1663 och okt. 1664. I feb. 1670 nämns lille Per i Herrsjötorp. Likaså i apr. 1671 för att ha ”sidvördat” fjärdingsman då han sa till om skjutshäst för landshövdingen.  
I juni 1680 tvistar unge Per Jonssons barn med farbrodern gamle Per Jonsson om ägande och tillträde till Herrsjötorp. I sept. 1682 kräver Elin Jonsdotter lösören efter sin avlidna dotter Marit Persdotter, som var fästmö till skomakaren Bengt Svensson i Stensviken, men avled innan äktenskap. Maj 1683 tvistar bröderna Jon och Anders Perssöner om inlösen av fädernejorden i Herrsjötorp. Äldste brodern Jon har förestått hemmanet sedan faderns död för fem år sedan. Anders är ogift, men vill komma till och syskonen Håkan, Annika och Kerstin vill sälja honom sina andelar. Modern Elin Jonsdotter vill helst vara hos Anders. I feb. 1691 får Anders Persson fasta på sin del i Herrsjötorp, i sept. 1693 får Jon Persson fasta på sin del.  
Barn:
1.      Jon, 16(49) (åu) - 1704, bgr. 13/3, brukare och ägare i Herrsjötorp från 1678, fjärdingsman 1683 - 87, gift 16(78) med Annika Carlsdotter från Spjutberg, Karlskoga, 16(52) (åu) - 1728, bgr. 11/2. Bouppteckning/arvsdelning efter Jon Persson från 1718 finns bevarad. Annika gifte om sig med Anders Nilsson från Mörkviken, var kyrkvaktare och brukare i Herrsjötorp.  
2.      Anders, brukare och ägare i Herrsjötorp från 1683, gift med Kerstin Eriksdotter från Herrnäs.  
3.      Håkan, brukare i Kölebråten, Karlskoga.  
4.      Annika, 16(63) (åu) - 1738 10/5, gift med Erik Eriksson från Herrnäs, 16(55) (åu) - 1728, bgr. 24/11, brukare och ägare i Mörkviken  
5.      Kerstin, gift med Per Olofsson i Kölebråten, Karlskoga.  
6.      Marit, avliden senast 1681, fästmö till skomakare Bengt Svensson i Stensviken.
 
Kerstin Eriksdotters föräldrar:
Erik Håkansson i Herrnäs och hustrun Ingfrid Persdotter i andra giftet. Erik Håkansson var nämndeman från sept. 1680. I feb. 1686 hade han avlidit. Hustrun överlevde honom. Erik var brukare och ägare i Herrnäs 1653 - 1685 (mantalsl.).  
Ingfrid var från någon gång på 1630-talet gift med Jon Jordansson i Herrnäs i dennes andra gifte. Jon avled 1652/53 (arvskifte 1653 4/3).  
Barn:
1.       Erik, 16(55) (åu) - 1728, bgr. 24/11, brukare och ägare i Mörkviken, gift med Annika Persdotter från Herrsjötorp.  
2.       Kerstin, 16(56) - 1725, bgr. 11/6, gift med Anders Persson i Herrsjötorp.  
 
Jon Jordanssons och Ingfrid Persdotters barn:  
1.       Marit, 16(37) (åu) - 1721, gift med Erik Nilsson i Sundstorp (avled 1703) i dennes andra gifte.  
2.       Jordan, 16(43) (åu) - 1719, bgr. 1720 3/1, brukare och ägare i Stensviken, gift med Ingrid Hansdotter i Stensviken
3.       Enar, 16(45) (åu) - 1719, bgr. 21/6, brukare och ägare i Herrnäs, gift med Marit Hansdotter från Stensviken
4.       Per, avled 1689, brukare och ägare i Mörkviken, gift med Segrid Eriksdotter från Sundstorp
5.       Nils, 16(51) (åu) - 1713, bgr. 22/2, brukare i Losseby, gift med Annika Eriksdotter i Losseby
6.       postumt född: Jon, brukare och ägare i Herrnäs, gift med Annika Torstensdotter
 
Jon Olofssons är son till Olof Eriksson i Ullvetterstorp  
 
Segrid Persdotter är troligen dotter till Per Andersson i Ullvettern
 
 
Gen. V:
 
Folke Ivarsson var troligen (svårt hitta andra Ivar i trakten) son till Ivar Månsson i Bergsjö, Varnum; nämnd från 1590, avled i hög ålder 1649.  
 
Nils Hallorsson är säkerligen son till Hallor Persson, förste brukare i Mossviken, Lungs., nämnd i längder 1621 - 1651.  
Barn: Per, brukare i Mossviken; dotter Ramfrid, gift med Jon Bengtsson, brukare i Mossviken; dotter Rangela, gift med brukare i Mossviken.  
 
Rangella Håkansdotter är dotter till Håkan Jonsson i Släbråten
 
Unge Per Jonsson är son till Jon Månsson i Herrsjötorp. Jon i Herrsjötorp finns med i nämndemannalistan av den 19/7 1621, där han finns med sista gången i sept. 1632, har  tydligen avlidit innan nästa ting i aug. 1633.
1621 5/2 fick ”förlamade krigsman Jon Månsson (som) sin långa och gamla tjänst gjort kronan och fäderneslandet uti åtskilliga fejdetider” sig beviljat Herrsjötorp ”att njuta och bruka uti sin livstid” enligt brev underskrivet hertig Karl Filip i Filipstad. Detta bekräftas av Gustav II Adolf i Gripsholm 1623 6/12 till ”färlamad fänrik Jon Månsson”, enligt en avskrift bevittnad i Karlskoga prästgård 1625 28/5 av kyrkoherden Olaus Johannis.  
Jon Månsson tycks ha efterträtt bruksskrivaren vid Kroppa bruk Erik Hansson, som var bosatt i Herrsjötorp till ca 1615. Efter några år i Ölme finns denne på frälsehemmanet Ullvettern, senast 1621 (tiondel.), flyttar senare till Stensviken, som skatteköps. Erik Hansson efterträder Jon Månsson i Karlskoga häradsnämnd 1633, då han blir häradsdomare.  
Jon Månsson finns i Herrsjötorp enligt tiondelängden 1621. Jon finns i mantalslängderna 1628, 1630, 1632. Vad som händer i Herrsjötorp efter Jon Månsson är till en början en aning oklart. I mtl. 1633 upptas ”Olof”. Samtidigt finns ”gl. Brita”. I Boskapslängden 1635 upptas två st. i Herrsjötorp: ”Håkan” och ”h. Anna”. I mtl. upptas 2 pers. för Herrsjötorp, men utan namn. Fr.o.m. 1640 är store Per Jonsson brukare.  
Barn:  
1.      store Per Jonsson, avled 1691, bgr. decemb.; gift med Anna; Per nämns i Karlskoga DB juni 1640. 1644 - 45 görs uppbud på Herrsjötorp, som skatteköpts. I nov. 1645 Per Jonsson i Herrsjötorp inför rätta för att ha fört in en stut utan att betala tull, enligt tullnären Erik Bengtsson i Fors. I sept. 1648 sätts Per till gästgivare. Vid midsommartid 1675 utbryter en häftig vådeld hos Per Jonsson, som helt avbrände mans- och ladugårdshus med all lös egendom    utom boskapen. Per Jonsson är fjärdingsman  juni 1680 - maj 1683.
2.      lille Per Jonsson, avled 16(78)  (mtl., db); gift med Elin Jonsdotter
3.      Mickel Jonsson, är avliden 1680, hans och systrarnas del i Herrsjötorp görs anspråk på av lille Pers arvingar Karlskoga DB 1680 - 83, uppbud och fasta). I Ölme härads DB 1687 okt.-nov. vill soldaten Per Mickelsson och en rad syskon till honom inlösa sin arvjord i Mellan Höje, Varnum från farbrodern Per Jonsson i Herrsjötorp, som varit förmyndare.  
4.      Ingeborg
5.      Segrid
6.      Anna
Barnens halvbror:  
Nils Mickelsson i Bokärr; I Karlskoga DB sept. 1642 mellan Per Jonsson i Herrsjötorp, på sig och sina samsyskons vägnar, och hans halvbror Nils Mickelsson i Bokärr att Nils inte har någon arvjord i Herrsjötorp men att Nils, som flyttat in från annat ställe, får odriven sitta vid det nyupptagna torpet Bokärr.  
 
Elin Jonsdotter är troligen den dotter Elin, som Jon Jordansson i Herrnäs har med sin första hustru Marit Ivarsdotter i hennes andra gifte.  
 
Erik Håkansson var möjligen son till Håkan Olofsson i Stensnäs och dennes hustru Anna.  
 
Ingfrid Persdotter var dotter till Per Persson och Kerstin Enarsdotter i Mörkviken. I DB maj 1664 nämns testamente gjort 1659 2/11 av hustru Kerstin Enarsdotter till sönerna Jon och Nils för föda och skötsel av sig och hennes avlidne man Per Persson. Kerstin hade köpt Mörkviken.  
Barn:  
1.     Nils Persson, finns i mantalsl. för Mörkvikstorp, som senare kallas Viviken, 1642 - 1661. 1661 - 1675 (mtl.) är Nils Persson brukare i Mörkviken, där han avlider 1691, bgr. 6/1. Hustru: Kerstin.
2.     Jon Persson, brukare i Mörkviken 1647 - 1668 (mtl.). Hustru: 1) Elin, nämns 1653, avliden 16(55) (mtl.); 2) Ingiäl, gift 16(56) (mtl.), nämnd mtl. 1659.  
3.     Erik Persson, mtl. 1650 - 51 i ”Quarnåhs”, 1652 - 61 brukare i Mörkviken, 1661 - 64 i Viviken, 1664 - 78 i Mörkviken (mtl.). Troligen är han identisk med den Erik Persson som finns i mtl. för Emterud 1678 - 83 med en ”wanför” hustru. Erik Persson i Emeterud avlider 1708, bgr. 19/7, född 16(30) (åu).  
        Erik i Mörkviken är gift 1) med Ingiäl (mtl. 1653 - 6) och 2) med Gunilla (mtl. 1659)  
4.     Ingfrid Persdotter, gift 1) med Jon Jordansson i Herrnäs i dennes andra gifte, 2) med Erik Håkansson i Herrnäs.  
(Anders Persson i Knaped har något med Mörkviken att göra, men oklart hur, DB nov. 1676).
 
Olof Eriksson var son till Erik Olofsson i Qväggen
 
Per Andersson i Ullvettern var son till Anders Olofsson i Ullvettern
 
 
Sedan har vi den andra gården i Äsplund:  
Olof Nilsson i Äsplund, 16(80) (åu) - 1767 5/7, gift 1713 29/9 med Karin Svensdotter från Stockviken, 1688 1/12 - 1766 29/11.
 
Karin Svensdotters föräldrar:
Sven Månsson i Stockviken och Karin Persdotter. Sven avled 1743 25/3, efter åldersuppgift född 16(50), men kan lika troligen vara tio år yngre. Karin avled 1752 3/3, enligt åldersuppgift född 16(56), men måste vara född ca tio år senare. Se nedan. Sven följer fadern i mtl. för Stockviken, giftermålet ser ut att komma 16(86).
Barn:  
1.      Karin, 1688 1/12, gift 1713 29/9 med Olof Nilsson i Äsplund
2.      Marit, 1682 13/12, gift 1715 29/9 med Erik Engelbrektsson i Bergsjö, Varnum
3.      Annika, 1696 28/4 - 1696, bgr. 2/7
4.      Annika, 1697 8/6 - 1756 1/5, gift 1719 11/10 med Jonas Nilsson från Nysund. Brukare i Stockviken.  
5.      Britta, 1701 23/4, död som liten
6.      Kerstin, 1704 13/7 - 1718, bgr. 19/1 (kopporna)
7.      Maria, 1711 3/2
 
Sven Månssons föräldrar:  
Måns Svensson i Stockviken och dennes första hustru Karin. (se ovan). Måns avled 1692, bgr. 20/11. I mtl. för Stockviken 1652 - 82, från 1678 anförd ”wanför”. I Karlskoga DB sept. 1693 om arvspretension efter avlidne Måns Svensson, som i 8 års tid legat på säng och varit en syting: sönerna Sven och Olof, deras styvmor Kerstin, mågen Håkan Nilsson i Sjötorp och dottern Gunilla Månsdotter.  
Barn:  
1.    Sven Månsson i Stockviken
2.    Olof  Månsson i Stockviken, gift 1687 med Britta Andersdotter från Brunnsbol, Lungsund.  
3.    dotter, gift med Håkan Nilsson i Sjötorp, Lungsund
4.    Gunilla Månsdotter, 16(46) enl. åu., troligen tio år yngre, avled 1719, bgr. 22/11.  
 
Karin Persdotters föräldrar:  
Per Andersson, 16(45) (åu) - 1703, bgr. 8/1, bergsm. i Herrnäs och Britta  Andersdotter, 16(45) (åu) - 1730, bgr. 10/5. Per Andersson finns i mtl. för Herrnäs som gift son till Anders från 1665, i eget namn 1672 - 93.  
I Karlskoga DB 1718 12/3 står att Håkan Jonsson 1717 26/12 köpt ut sina fyra svågrars delar i Herrnäs.  
Barn:  
1.     Olof Persson, nämns på faderns gård i Herrnäs i mtl. 1692 - 1700, har möjligen avlidit.  
2.     Karin, 16(66?), gift 16(86) med Sven Månsson i Stockviken
3.     Marit, 16(71) - 1707, gift 16(94) (mtl.) med Nils Andersson, först i Herrnäs, från 16(97) i Nolby
4.     Lisken, 16(76) - 1744, gift 1702 12/10 med Jon Persson i Herrsjötorp
5.     Annika. 16(77) - 1750, gift 1707 6/10 med Lars Månsson i Nolby.  
 
Måns Svensson var möjligen från Varnum.  
Måns´  hustru Karin var säkerligen dotter till Folke Ivarsson i Stockviken.  
 
Per Anderssons föräldrar:
Anders Jonsson i Herrnäs och hustru Karin Olofsdotter:  
Anders bör vara gift kring mitten av 1640-talet, upptas under eget namn i mantalsl. 1650 - 1671. Levde 1675 i nov. (uppbud på hälften i gården Herrnäs).  
Barn:  
1.      Per Andersson i Herrnäs
2.      Britta Andersdotter, 16(58) - 1737 4/4, gift 16(81) med Matts Larsson från Åsbergsviken, brukare och nämndeman i Herrnäs, 16(52) - 1697, bgr. 31/10. Britta gifte om sig 16(98) med Hindrik Simonsson, även han nämndeman i Herrnäs.  
   
 
Britta Andersdotter (Per Andessons hustru) var möjligen dotter till Anders Welamsson i Qväggen i dennes första gifte.
 
Anders Jonssons föräldrar:
Jon Jordansson i Herrnäs och Marit Ivarsdotter.  
 
Karin Olofsdotter var dotter till Olof Persson i Östervik, Karlskoga.  
I Karlskoga DB maj 1674 framgår att Lars Olofsson i Östervik köpt ut sina sju systrar:  
1.     Cecilia i Berg, Karlskoga
2.     Britta i Björskogsnäs, Grythyttan
3.     Karin i Herrnäs, Bjurtjärn
4.     Elisabet i Tåbäcken, Bjurtjärn
5.     Marit i Qvarntorp, Karlskoga
6.     Annika i Ullvetterstorp (först gift med Olof Persson i Stackefallet / Brunnstorp i dennes andra gifte, sedan med nämndemannen Erik Olofsson i Ullvetterstorp i dennes första gifte; det senare äktenskapet var barnlöst. )
7.     Margareta i Ölsdalen, Karlskoga
 
Olof Persson i Östervik var väl son till Per Persson i Östervik.  
 
Hej så länge
Bengt

177
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 1999-11-22, 22:14 »
Hej igen Margareta!
 
Men: Du har alltså giftermålnotisen? Vilket år är den från? Är det i Lungsunds, eller menar du Kroppa kyrkobok? Hur anges brudgummen? (dräng Olof Andersson i Hytte) ???
 
mvh
Bengt

178
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-03
« skrivet: 1999-11-18, 20:36 »
Hej Bengta!
 
1) Gälleråsen ligger litet i utkanten av mitt forskningsområde som har centrum i Bjurtjärn. När det gäller häradsdomaren Nils Jonsson i Gälleråsen och åldersföljden på hans barn, så är det svårt att förmoda så mycket. 1654 nämns de i följande ordning: Jon, Lars, Karin, Rangela, Gunilla, som alla är skyldiga att betala till systern Marit i Källmo. 1673 nämns först Rangella och salig Jon från Gälleråsen. Därefter nämns de två sönerna för sig och därefter de fyra döttrarna: Rangella, Gunilla, Marit och Karin. Så de nämns i litet olika ordning de bägge gångerna. Mer vet inte jag.  
 
2) Jacob Persson i Gälleråsen och frågan om hur vi vet att han var från Gräsholmstorp. Du bygger på andra forskare, där vi vet att i varje fall A G Pettersson gissade friskt när källorna inte räckte till för honom, d.v.s. när det gäller 1600-talet.  Hittar någon en hänvisning till ett belägg eller ett resonemang, som gör det troligt eller säkert att Jacob P var från Gräsholmstorp, så är jag intresserad att veta.  
3) Gräsholmstorp: upptogs 1645 av Per Gälarsson med hustrun Dordi Larsdotter. Enligt häradets DB var Per i livet i varje fall 1677 och Dordi möjligen ännu 1685. Gräsholmstorp verkar vara en avstyckning från Gräsholmen, som ägs och brukas av Lars Påvelsson med hustrun Marit Tomasdotter. Den naturliga hypotesen är att det är Dordis föräldrar. Marit, liksom systern Kerstin, är dotter till Tomas Andersson i Sälviken, Visnum.  
Du nämner Påvel och Jacob på 1670-talet. Det måste röra sig om Lars Påvelssons söner, Påvel och Jacob Larssöner i Gräsholmen, inte Gräsholmstorp. Påvel nämns i DB 1669 - 1697, är död 1703. Jacob nämns 1669 - 1704, är död 1708.
Vilken Jacob, som finns i Gälleråsen redan 1680 har jag ingen aning om.  
I Gräsholmstorp mot slutet av 1600-talet finns Anders Persson, som dock är död 1693 och Lars Perssons, som nämns i DB från 1686. Han blir nämndeman 1714 och häradsdomare 1726.
 
4) Stråbergsmyretorp: Karlskoga DB mars 1701 - Jag har bara noterat att Halvar Sigfridsson i Flottuvan, Lungsund, ska betala sin svåger Jacob Persson i Gälleråsen för ett lån som Halvars avlidna hustru Margareta Larsdotter fått innan hon blev gift för tre år sedan. Alltså är Margareta syster till Jacob Perssons hustru. Det är det hela.  
Lars Svensson i Stråbergsmyretorp är förste brukaren där, avdelat från Stråbergsmyren, som grundlagts av svärfadern Jon Björnsson. Lars hustru Marit Jonsdotter är död 1662 (DB), så Lars har säkert gift om sig.  
 
Hälsningar
Bengt

179
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 1999-11-17, 21:43 »
Hej Margareta!
 
Vet jag om A A hade en son Olof född 1778?
Svar: Ja, det vet jag.  
Vill du veta mer?
Svar: Nej, det hade han inte.  
 
Mvh
Bengt
 
P.S. Det här var litet näsvist skrivet, erkänner jag. Så då frågar jag väl litet tillbaka: Varför skulle A A ha en son Olof född 1778? Annorlunda uttryckt:  
1)  Vad är det för en Olof du letar efter? (d.v.s. vad vet du mer om denne Olof?)
2)  Vad är problemet? Har du sett efter i Lungsunds födelsebok?
 
Anders Andersson, född 1752 29/11 i Källmo, Lungsund, död 1811 3/10 i Hytte (vattensot), Lungsund. Brukare i Hytte 1786 - 1811.  Gift i Bjurtjärn 1785 19/6 med  
Lisa Svensdotter, född 1765 14/3 i Djupnoret, Bjurtjärn, död 1855 25/1 i Hytte, Lungsund.  
Barn:  
1.  Anders, f. 1786 2/3, död 1795 19/5
2.  Anna f. 1787 10/12, gift ca 1815, till Kroppa 1816
3.  Petter, f. 1790 1/5,  
4.  Magnus, f. 1792 1/7, död 1792 25/9
5.  Magnus, f. 1793 23/6
6.  Anders, f. 1796 24/5
7.  Maria, f. 1798 29/8
8.  Sven, f. 1801 19/2, död 1802 6/3 (mässling)
9.  Cajsa, f. 1803 30/1
10.  Erik, f. 1806, död 1808 3 / 4 (koppor)
11.  Sven, f. 1808, död 1809 11/2
 
När jag ändå håller på så kommer här (baktanken är förståss att ev. andra ättlingar från Källmo och Hytte, ska lockas fram ur buskarna och höra av sig. Det vore trevligt. Själv härstammar jag från Magnus Andersson i barnaskaran här nedan.):
Anders Anderssons föräldrar och syskon:  
Anders Persson, född 1701 dp. S.Andreas i Källmo, Lungsund, död 1773 10/7 (i rödsots- epidemin det året).  
Brukare i Källmo 1731 - 1770.  Gift i Lungsund 1731 4/10 med  
Kerstin Månsdotter, född 1712 30/4 i Hytte, Lungsund, död 1779 6/12 (av andtäppa).  
Barn:  
1.  Petter, f. 1733 30/9, död 1753, bgr. 17/1 (av bröstsjuka)
2.  Kerstin, f. 1739 2/3, död liten
3.  Stina, f. 1740 8/8, död 1809 18/11; gift 1764 1/11 med Niclas Jansson, brukare i Mossviken, Lungsund.  
4.  Magnus Andersson, f. 1744 9/2, död 1786 17/11 (av förstoppning); gift 1773 24/10 i Bjurtjärn med Britta Svensdotter (syster till Lisa Svensdotter ovan.). Magnus var brukare i Källtorp 1773 - 1786.  
5.  Maria, f. 1747 10/4, död i kopporna 1752, bgr. 28/6.
6.  Margareta, f. 1750 14/7, död 1804 30/7; gift 1770 4/11 med Anders Olsson (från Rönningen, Kroppa), brukare i Källmo. Lungsund 1770 - ca 1801. /Denne Anders och Margareta hade en son Olof, f. 1780 - så inte heller han passar in på den ursprungligen efterfrågade Olof/.  
7.  Anders Andersson, f. 1752 29/11 (se ovan)
8.  Petter Andesson, f. 1755 4/4, död 1803 30/5; gift 1778 25/10 i Kroppa med Maria Andersdotter från Västra Berg, Kroppa. Petter var brukare i Västra Berg 1778 - 1791, därefter i broderns Magnus bergstorp Källtorp i Lungsund 1791 - 1803.  
 
Tack för i kväll
Mvh
Bengt

180
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 1999-11-16, 22:20 »
Hej Ingvar!
 
Jag har uppgifter om hushållet i Hytte, Lungsund. Jag har också en del om Björnbotten, som jag återkommer till litet senare.  
 
Jag är övertygad om att Anders Månsson i Hytte faktiskt är bror till Annika, som gifter sig 1698.  
 
Hytte bestod av två brukningsdelar vid den aktuella tiden. Detta handlar huvudsakligen om den ena delen.  
 
Måns Jonsson  
Måns Jonsson var bonde i Hytte 1677 - 1698 (efter mantalsl.). Han levde 16(40) (åu) - 1710, bgr. 18/9. Hans hustru var Marit Arvidsdotter, 16(47) (åu) - 1701, bgr. Septuagesima.  
 
Måns var granne i Hytte med Simon Sigfridsson, född i Mosserud, även kallat Flottuvan, gift med Ingeborg Arvidsdotter.  
 
Anders Månsson  
Måns Jonsson efterträddes i Hytte av sonen Anders Månsson, 16(76) (åu) - 1710, bgr. 16/10.
Som dräng i Hytte nämns Anders Månsson som dopvittne 1696 och 1698. Han var sedan gift tre gånger:  
1)  1700 20 post trinit. med Karin Persdotter från Björnbotten, 16(75) (åu) - 1705, bgr. 19 post trinit.  
2)  1706 22 post trinit. med  Elin Persdotter från Björnfallet, 16(74) (åu) - 1706, bgr. 4 advent.  
3)  1707 29/9 med Kerstin Andersdotter från Sjöändstorp, Varnum, 16(82) (åu) - 1724, bgr. 25/5.
 
Måns Persson  
Anders Månssons änka Kerstin gifte om sig 1711 17/9 med Måns Persson från Arvidstorp, Varnum, 16(84) (åu) - 1732, bgr. 30/1, som var bonde i Hytte 1711 - 1732. Han gifte i sin tur om sig 17(25) med Maria Melkersdotter från granngården i Hytte, 1706 23/3 - 1770 14/1.
 
Per Jonsson  
Måns Perssons änka Maria gifte om sig 1732 11/10 med Per Jonsson från Gammalkroppa,  
17(05) - 1747, bgr. 13/12, som var bonde i Hytte 1732 - 1747.  
 
Tre män och fyra kvinnor bildar ett hushåll bestående av en kedja av sex äktenskap som varar från 1700 till 1747, den sista änkan avlider 1770.  
 
Följande var säkerligen syskon till Anders Månsson i Hytte:  
 
1)  Annika Månsdotter, 16(74) (åu) - 1744 10/8; gift 1698 6 post trinit. med Arvid Hansson i Arvidstorp, även kallat Höjden, vid Matlången, 16(53) (åu) - 1718, bgr. 25/5. Arvid var först gift med Margareta Persdotter, 16(58) (åu) - 1697, bgr. 22 post trinit.  
     Annika uppges i vigselnotisen vara från Hytte. Någon annan som hon kan vara dotter till än Måns Jonsson finns inte där. Anders, Annika och Kerstin Månsbarn är systematiskt dopvittnen hos varandra.  
     Som piga i Hytte finns Annika Månsdotter som dopvittne minst tio gånger åren redan 1689 - 1694.  
     1736 gifter sig bruksskräddaren Zachris Fallman från Lungsund, 17(14) - 1767 29/10, med pigan Eva Algren i Alkvettern, Bjurtjärn. 1737 29/12 inflyttade hust. Annika Månsdr. från Arvidstorp, Lungsund, till Bjurtjärn. ”Är nu hos sin son bruksskräddare Zachris vid Alkvettern.”. Avliden 1744 10/8: Annika Månsdotter i skräddarstugan vid Alkvettern.  
 
2)  Kerstin Månsdotter, 16(77) (åu) - 1747, bgr. 30/12; gift 16(98) (mantalsl.) med Per Ingwaldsson, Källmo, Lungsund. Pers och Kerstin son Anders Persson i Källmo (1701 - 1773) gifte sig 1731 med Kerstin Månsdotter (1712 - 1779), dotter till Måns Persson och Kerstin Andersdotter i Hytte (se ovan). Anders Perssons och Kerstins son, Anders Andersson, blev från 1786 brukare av sin morfars brukningsdel i Hytte.  
 
3)  Olof Månsson, dräng från Hytte, nämns som dopvittne 1706, 1708
 
4)  Per, 16(85) (åu) - 1697, bgr. 25 post trinit.
 
5)   Margareta, född 1687, dp. 21 post trinit.; piga från Hytte, nämns som dopvittne 1705 - 1710 minst fem gånger.  
 
6)   Jonas, 16(88) (åu) - 1697, bgr. 3 advent
 
7)   Karin, 1690, dp. 13 post trinit. - 1691, bgr. Sexages.
 
Mer tveksamt är det med Erik Månsson, som nämns dräng från Näset, vittne vid Måns Jonssons dotter Margaretas dop 1687. 1688 och 1691 är han dopvittne, nämns drång i Hytte. 1694 är han bosatt i Hytte och har själv barn till dop, en son Olof. Senare bor han i Näset (Bergsjönäs), Varnum. Han är möjligen därifrån. Relationen till Måns Jonssonfamiljen kan jag inte säga.  
Hälsningar
Bengt

181
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-03
« skrivet: 1999-11-11, 21:40 »
Tack Bengta Källström!
 
Jag har inte vetat så mycket om Jacob Persson i Gälleråsen. Vilken källa ger att han är från Gräsholmstorp - inte för att jag betvivlar, jag är bara nyfiken? Jag kan tillägga att Jacob Persson blev nämndeman 1 sept. 1713.  
 
Jag har en notis från Karlskoga DB 1689 om avlidne Töres Olssons i Gälleråsen omyndiga dotter Rangela och hennes äldsta farbror Olof Olsson i Gälleråsen. Töres, inte Tore, var alltså namnet på Jacob Perssons föregångare i Gälleråsen.  
 
Töres och Olof Olsson var i sin tur barn till Olof Töresson i Gälleråsen och dennes hustru Ragnil /Rangella/ Nilsdotter. Olof T. finns i mantalsl. från 1651, var vikarierande nämndeman 1664 samt ordinarie från 1668 fram till mars 1688, då han hade avlidit.  
 
I DB 1673 om hur Olof Töresson och hans svåger, nu avlidne Jon Nilsson, delade Gälleråsen efter svärfadern / fadern Nils Jonsson i Gälleråsen, som skatteköpt hemmanet 28 juni 1631. Nils Jonssons barn räknas upp:  
1. avlidne Jon Nilsson i Gälleråsen
2. Lars Nilsson i Duvedalen
3. Rangella, gift med Olof Töresson i Gälleråsen
4. Gunilla Nilsdotter i Strömtorp
5. Marit Nilsdotter, gift med nu avlidne Arvid Olofsson i Källmo
6. Karin Nilsdotter i Santorp
 
I DB 1671 meddelas fasta på Gälleråsen för Olof Töresson.  
I DB 1654 räknas Nils Jonssons barn upp.  
Jon Nilsson var nämndeman från 1652 till juli 1660, då han avlidit.  
 
Nils Jonsson finns i längder för Gälleråsen 1610 och fram till 1650. Han var bland nämndemännen i Karlskoga i listan 1621, blev häradsdomare 1636, avgick 1649.  
 
Hälsningar
Bengt

182
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 1999-10-27, 00:17 »
Hej Kent och Peter!
 
Den här Halvard Andersson och hans giftermål och barn var onekligen förbryllande. Tyvärr kan jag inte heller reda ut saken. Där jag sitter just nu har jag inte fullständig tillgång till Lungsunds kyrkoböcker, endast spridda anteckningar,som jag har hemma.  
 
Men först litet geografi (topografiska kartan från idag kompletterad med t.ex. ekonomiska kartan från 1880-talet  är bra att ha till hands). Söder om tätorten Storfors ligger en ganska stor, nästan rund höjd: Stegelvikshöjden. Söder om denna, på sluttningen ned mot sjön Ullvettern ligger Råglanda med Mosserud (Flottuvan) närmast västerut. 1 km längre åt väster ligger Stegelviken, 1 km väster därom ligger Kärret (ca 1,5 km NNV om Släbråten). Ännu 1 km VNV om Kärret ligger Tranmyren. Alla dessa gårdar/byar ligger alltså i närheten av varandra söder om Storfors i den del av Lungsunds socken, som överfördes från Karlskoga socken i samband med Lungsunds bildande 1642.  
 
Lungsund har husförhörslängder från 1733, 1750, 1752 och 1755 och därefter mer kontinuerligt. Den första innehåller mest listor med förnamn på befolkningen, inga födelseår. Man får vara glad åt vad som bjuds. Så min första fråga är om ni har tittat på vilka som bodde i Kärret och Tranmyren? Finns här risk för förväxlingar mellan personer med samma namn?  
 
När det gäller Roglanda  och Mosserud (Flottuvan) har jag däremot en gång skrivit av vilka som finns där enligt husförhörslängderna fram till 1755. I Mosserud finns 1755 bl.a. ett hushåll med:  
Halvard Andersson /struken/ f. 1732
Jan Nilsson
hust. Annika
änkan Annika f. 1696
Var finns Halvar Andersson efter 1755? Det ser ut som om hemgården övertagits av syster Annika och svåger Jan Nilsson (varifrån - kolla deras giftermål! Kanske Jan är bror till någon av Lena/Catharina/Anna Nilsdotter?). Har Halvar flyttat till Tranmyren, eftersom han  - om det nu är han - bor där när han gifter sig? Vem bor i Tranmyren senare?
 
Namnet Halvar är vanligt i trakten. Jag har hittat ett giftermål 1719 16/10 mellan Anders Halvarsson i Tranmyra och Kerstin Halvarsdotter från Flottuva. Hamnade de i Tranmyra eller Flottuva?? Anders Halvarsson i Flottuvas hustru hette Annika. Så antingen är det en annan Anders Halvarsson, eller är Annika en hustru nummer två. Alltså måste födelseboken kollas, vad heter modern till Anders Halvarssons barn?
 
Anders Halvarsson från Flottuva begravs 1753 4/3. Han har blivit kvävd till döds under ett halmlass. Han uppges vara 60 år (vilket som vanligt inte stämmer med husförhörslängdens födelseuppgift: år 1700).  
Husförhörslängden 1752 upptar:  
Anders Halfwardsson  /struken/ f. 1700
hust. Annika f. 1696
son Halvard f. 1732, dott. Lisken f. 1725, dott. Annika f. 1737, Catharina
 
1750 upptas: And.  h:Anica  s. Half, d.Lisken, h.Cata, d.Anica, Enk.
 
1733 upptas: Anders, h. Annika, s. halfward, d. Lisken, d. Catharina str. , d. Annika
 
Anders Halvarsson är antingen son eller måg till Halvar Sigfridsson i Mosserud, som begrovs 1734 31/3, ”80 åhr gl.”.
Denne var gift tre gånger. 1) med Lisken Jönsdotter, 2) 1700 festo epiphan. med Margareta Larsdotter (som var svägerska till Jacob Persson i Gälleråsen, Karlskoga, enl. Karlskoga DB 1701 mars; då hade Margareta redan avlidit), 3) 1701 4 post trinit med Marit Nilsdotter från Tranmyren.  
 
Halvar Sigfridsson var son till Sigfrid Persson i Flottuva med hustru Karin Halvarsdotter (vidare, se bl.a. mina inlägg under Lungsund från 14 mars och framåt).  
 
Sigfrid Persson var son till Per Simonsson i Mosserud.  
 
Så går vi till 10/12 i Kents anor från 23 okt.: Per Larsson.  
Hfhl 1755 upptar i Roglanda:  
Lars Carlsson f. 1690
Pär Larsson f. 1724
hustr. Sara f. 1736
s. Olof f. 1750
 
1752: Lars Carlsson  f. 1690
son Per Larsson f. 1724
 
1750: Lars Carlss., s. Per, s. Carl, d.Marg., Sara
 
1733: Lars Carlss.
h. Brita  str.  
s. Olof, d. Catharina, d. Ingeborg str., d. Margreta, son Pär, Carl str.  
 
Lars Carlsson torde vara son till Carl Johansson i Roglanda, brukare från 1681 eller -82 (mantalsl.).  
 
Carl Johansson är son till Johan Olofsson i Roglanda och hustru Karin. Nämns i mtl. från början av 1650-talet.  
 
Johan Olofsson är son till Olof Jonsson i Roglanda. Denne nämns i saköreslängd 1618. I Karlskoga DB okt. 1664 framgår att följande var bland barnen till Olof Jonsson i Roglanda: Olof Olofsson i Åsjöhult, Johan Olofsson i Roglanda, Jöns Olofsson i Carlstorp, Jon Olofsson i Roglanda. En dotter var gift med Hindrik Folkesson i Stockviken. Olof Jonsson var gift mer än en gång.  
 
Roglanda upptogs 1610, skattlades 1619.  
 
När det gäller Äsplund kan jag återkomma under Bjurtjärn. Jag har en ofullbordad redogörelse om folk i Stockviken och Äsplund, som dyker upp vid tillfälle.  
 
Hälsningar
Bengt

183
Tingberg / Tingberg
« skrivet: 1999-10-18, 22:46 »
Hej!
 
Erik Tingberg hette en komminister (caplan) i Bjurtjärn, församling i Karlskoga härad i Värmland, som var född kring 1652, borgarson från Karlstad. Han tillträdde i Bjurtjärn vid mitten av 1690-talet och avled där 1732. Jag har ingen aning om han kan vara farfar till din Tingberg eller om han är på något annat sätt besläktad.  
 
Se vidare i Anders Edestam, Karlstads stifts herdaminne.  
 
Hälsningar
Bengt

184
Archive - Swedish names / Otto Hjalmar Pettersson
« skrivet: 1999-10-12, 22:13 »
Well, hemman is a farm, not just any home.
 
Thus hemmansägare, or hemmansegare in old spelling, is owner of a farm. The word was above all used for farmers who lived on, used and owned their own farms, as opposed to tenants.  
The word came into use, I think, around 1800, when more modern forms of landownership were established.  
 
Bengt N

185
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-09-20, 23:19 »
Till Kent Lindkvist
 
Erik Olofsson gifte sig 1758 med Maria Persdotter. I Bjurtjärns hfhl. (som ofta är ungefärlig med födelseår) anges hon vara född 1741, så visst måste hon ha varit ung.  
 
Äsplund och Stockviken: Hindrik Larsson i Äsplund var son till Lars Hindriksson i Äsplund, son till Hindrik Folkesson i Stockviken, son till förste brukaren i Stockviken Folke Ivarsson, som troligen var son till Ivar Månsson i Bergsjö (Varnum).  
 
Herrsjötorp-spåret stämmer också.  
 
Jag återkommer gärna till dessa vid ett senare tillfälle.  
 
Hälsningar
Bengt

186
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-09-20, 23:07 »
Till
Peter Brisback
 
Den 23 aug. presenterade du en antavla, som berör bl.a. gårdarna Viviken och Dalen i Bjurtjärn. Här är litet kompletteringar till den:  
 
Gen III:
5. Elin Persdotter
Födelseboken 1705 24/2: ”Pähr Pährssons dåtter ”, namnet utelämnat. Jag har kommit till samma slutsats, att det är Elin det gäller.  
 
6. Lars Jonsson i Granviken, avled 1773 27/6.
 
7. Marit Nilsdotter. Jag har tyvärr ingen aning varifrån hon kommer. Eftersom Lars och Marits giftermål saknas i Bjurtjärns kyrkobok, så kan man väl leta i grannsocknarna (Karlskoga, Lungsund, Kroppa, Varnum, Ölme etc). Lars Jonssons syster Elsa (född 1699 28/4) gifte sig 1722 med Per Engelbrektsson i Bergsjö, Varnum. Kanske hade man blickarna åt det hållet även för Lars´ del?
 
Gen IV:
8. Jon Jonsson gifte sig 16(92) att döma av mantalslängderna för Viviken (d.v.s. Jon dyker upp med hustru i längden 1693). Jon är upptagen för Viviken från 1689. I sept. 1696 sägs att Jon har odlat i 5 år hos Lars Andersson i Kexsund, som illa hanterat sitt hemman.
11 okt. 1698 förordnade fadern skriftligen att sonen Jon var den som skulle efterträda honom i Viviken och lösa ut sina syskon, eftersom Jon kostat mest på hemmanets uppodlande.  
Relationerna till Jons syskon behandlas i olika tingsärenden 1706, 1709, 1711. I aug. 1706:  Simon Jonsson sökte få dela gården med sin bror Jon Jonsson. Mot det-ta framhölls 1) salige faderns förordning 10/10 1698 att Jon får besittningen av hela hemmanet mot lösen av syskonen, 2) att hemmanet är för svagt för två brukare enligt nämndens intygande, 3) syskonens förlikning efter faderns död och 4) köpebrev 25/7 1706 om lösen för brodern Håkan Jonssons och systern Marit Jonsdotters andelar. Samtidigt reglerades mellan Jon och brodern Nils Jonsson i Stensnäs, med beaktande att bröderna bekostat och brukat hemmanet Hedås för 5-6 år sedan.
I aug. 1716:  uppbud på Viviken för Jon Jonsson, som köpt ut syskonen Håkan Jonsson i Herrnäs, Marit Jonsdotter i Lannhöjden, Bengt Jonsson, Simon Jonsson, Nils Jonsson i Stensnäs.
I mars 1717: uppbud andra gången, dessutom på andelar efter salig brodern Erik Jonssons dotter Ellika Eriksdotter och efter salig brodern Anders Jonsson.
I mars 1720: Jon Jonsson beviljas fasta på hela Viviken.
 
10. Per Persson i Dalen, eller Dalåsen,  som gården ibland kallas. Per är upptagen i mantalslängderna från 1692, enl. mantalsl. gift 16(96).  
 
11. Elsa Larsdotter. Jag har också antagit just att Elsa är dotter till Lars Engelbrektsson i Granviken, men jag kan inte bevisa att det är så. Indicierna är: 1) Namnet Elsa förekommer i Granviken och granngården Ökna. 2) Johan Larsson i Granviken med hustru är dopvittnen hos Per och Elsa en gång (just vid dopet 1705 ovan). Johan är son till Lars Engelbrektsson.  
 
12. Jon Olofsson i Granviken; 13. Segrid Persdotter.  
 
Gen. V:
16. Jon Bengtsson i Viviken, enl. mantalsl. 1664 - 1689 (sedan sonen Jon). Men Jon Bengtsson lever i okt. 1698. Men i maj 1700 är han avliden. Viviken kallas i början även Mörkvikstorp, upptaget i början av 1640-talet av Nils Persson, son till Per Persson i Mörkviken, som skattköpt sitt hemman, varför Mörkvikstorp skattläggs som 1/8 skatte. Nils Persson återgår till fädernegården.  Jon Bengtsson får fasta på Mörkvikstorp i okt. 1663, men köpet ska ha ägt rum redan 1649.  
Förvirrande nog börjar en annan gård, upptagen i början av 1650-talet, också att kallas Mörkvikstorp, senare ibland Västra Mörkviken. Den skattläggs som krono.  
Jon har en del tvister med grannar. I maj 1664 med Sven Persson i Bresätter, som olovligen tagit hans båt. I april 1667 med Harald Svensson i Sund för slagsmål, blodvite. Jon hade fällt träd på Haralds skog. I sept. 1667: Nämnden vittnar om Jon som kom till socknen för 20 år sedan, att han är född i Västergötland och alltid ställt sig ärligen och väl.  
I april 1678 kommer Jon Bengtssons hustru Sissla Håkansdotter, mäkta svag och sjuklig, och anklagar masmästaren Matts Göransson, gift man i Mörkvikstorp, att han 1676 vid två tillfällen våldtagit henne och att han var upphov till hennes sjukdom. När ärendet fullföljs i sept. 1678 har Sissela avlidit.  
I okt. 1689 tillkännager Jon Bengtsson att han råkat i stor fattigdom på grund av förra hustruns sjukdom. Hans andra hustru Elsa hade ”rätt väl och troligen upprättat hans bo”. För hennes stora flit och trohet disponerar han att hon får bo kvar på Viviken efter hans död och dela med Jons barn i första giftet. Elsa hade inga barn.  
 
17. Cecilia Håkansdotter finns i mantalsl. hos fadern Håkan Olofsson i Stensnäs 1654 - 56. 1656 - 57 finns måg och dotter hos Håkan . 1657 - 64 finns Jon Olofsson med hustru Cecilia som en av två brukare i gården Bjurtjärn. Från 16(52) - 1656 finns sonen Jon Olofsson hos Olof Persson i Stackefallet, senare ofta kallat Brunnstorp, så jag tippar att det är den Jon Olofsson som är brukare i Bjurtjärn några år tills han avlider 1664.  
Cecilia hade två barn i första giftet: Olof och Lars Jonssöner. Jon Bengtsson i Viviken fick hand om barnens farsarv under deras uppväxt. Att detta ska utbetalas till pojkarna behandlas i rätten apr. 1676 och mars 1688.  Olof Jonsson blir brukare i Emterud. Vart Lars tar vägen vet jag inte.  
 
19. Jon Jonsson i Viviken (ovan) hade hustrun Karin Svensdotter. Enl. kommunionslängden 1711 etc. bodde i Viviken Jons svärmor Karin. 1720 28/2 begravs Karin Svensdotter i Viviken 85 ½ år gammal. Karins mor hade alltså samma namn. Jag har inte listat ut varifrån dessa Karin var.  
 
20.  Per Nilsson i Dalen. Per eller Pelle är upptagen i mantalslängderna för Dalen 1666 - 1692.  Per begravs 13/6 1697. Gift 16(66) med
 
21.  Elin Nilsdotter. Elin begravs 17/9 1705.  
 
22. troligen Lars Engelbrektsson i Granviken
Lars är upptagen i mantalslängderna för Lövnäs 1666 - 1675 (?), för Granviken 1673/4 - 1692.  
 
23. troligen Karin Larsdotter. Född 16(38). Karin begravs 1716 23/9.  
Barn: Johan Larsson i Granviken, Engelbrekt Larsson i Kyrkosten.  
 
 
Gen. VI:
 
34. Håkan Olofsson i Stensnäs. Håkan Olofsson finns i mantalslängder för Stensviken 1628 och 1630. Håkan är upptagen i mantalslängderna för Stensnäs 1630  - 1659/60. DB juli 1630:  Håkan Olsson får uppta torpställe Stensnäs på Stensvike ägor. I okt. 1649:  Harald Svensson i Sund har lagt sina nät på Håkan Olofssons fiskevatten i Stensviken. Sept. 1678:  Håkan Olsson enas med sin dotter Karin om att hon med sina små barn får bruka en del så länge fadern lever, sedan förordnas med yskonen. I maj 1683 verkar Håkan ha avlidit.  
 
35.   Anna, nämns i mantalsl. 1650-talet.
 
46.  Lars Jonsson i Granviken. Lars är upptagen i mantalslängderna för Granviken 1644 - 1666.
DB maj 1672: Lars förhölls låta sin son Nils Larsson försörja sig och vara i fäle med honom, som han sagt honom då han hade sitt bröllop i Alkvettern. Men Lars vräkte honom och intog den andre sonen Per Larsson på samma villkor som Nils lovats.  
 
47.  Elseby, nämns i mantalsl. 1650-talet.
 
 
Gen. VII:
 
68.   Olof i Stensviken. I saköreslängd 1590: Olof i Stensviken, frälsebonde, högg svedjeland i sin nådig furstes skog.
Olof nämns i fogdehandling 1590, tiondelängder 1599, 1610, 1621, mantalslängd 1606. I 1626 års boskapslängd nämns i stället en Ingiel, hustrun?  
Karlskoga renov. DB juni 1605:  Nämns Olof i Stensvik.    
Stensviken var frälsehemman, men kom att skatteköpas 1630 av Erik Hansson, som närmast kom från frälsehemmanet Ullvettern. Den gamle Olof som finns i Ullvettern enligt mantalslängden 1632 och boskapslängden 1635 är säkerligen Olof från Stensviken.  
 
92. Jon i Granviken. Granviken upptas 1610. Jon står för gården till 1640-talet.  
 
Hälsningar
Bengt

187
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-03
« skrivet: 1999-09-19, 23:18 »
Till Kent och Lena!
 
Det har sitt pris att skriva meddelanden sent på kvällen. Det jag skrev om Karlskoga i äldre tider blev säkert förbryllande.  
 
I mitten av mitt inlägg av den 15 sept. ska stå:  
I jordeboken för Värmland 1540 finns följande bönder etc. Det gäller den s.k. Gustav Vasas jordebok. - Men årtalet ramlade bort när jag skrev in texten.  
 
Jag skriver alltså om tiden innan Karlskoga fanns. Socknen inrättades ju, som många vet, 1586. Och den tillskapades genom att delar av Varnum och Visnum i Värmland lades ihop med delar av Knista och kanske ytterligare någon socken i Närke.  
 
På samma sätt skapades t.ex. Grythyttan 1633 genom att delar av Karlskoga, Värmlandsberg (nuvarande Kroppa och Färnebo m.fl)och Nora lades samman.  
 
Så det här med ägorna till Bregården och andra gårdar. Lena pratar om var bytomten låg, d.v.s. boningshusen, fähusen, kålgården etc. Runt om fanns åker och äng, en del ängar låg ofta längre bort i skogen. Och så fanns stora områden med skog och mark.  
 
Inom det som ursprungligen var Bregårdens ägor i den vidaste bemärkelsen upptogs sedan, särskilt under 1600-talet, nya gårdar, som t.ex. Lämås och Knappedet.  
 
Slutligen tackar jag för tipset om K Hedbergs avhandling, som jag tänker ta del av när jag får tillfälle.  
 
Hälsningar
Bengt

188
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-09-19, 23:00 »
Hej Kent!
 
Giftermålet 1758 är säkert riktigt, även om det bör kontrolleras. Karlskoga har ju hfhl. från 1757, så Prästbäcken kanske återfinns där.  
 
När det gäller Stockviken har vi säkert beröringspunkter. När det gäller Äsplund, som tydligen är utgångspunkten, så upptogs gården i mitten av 1630-talet. Från 1714 är Äsplund delat på två brukare. De senaste uppgifterna jag har hemma är från runt 1760:
 
På den ena gården finns Peter Olofsson (född 1732)med hustru Annika Månsdotter, gifta 1756.
 
På den andra finns Hindrik Larsson (1724 - 1806)med hustru Kerstin/Kristina Ersdotter, gifta 1758.  
 
Passar Peter Andersson, som bör ha levt senare, in på någon av dessa?
 
Hälsningar
Bengt

189
Hej Sam!
 
Jag ser att jag missade följande giftermålsnotis i Bjurtjärn 1731 12/9:
 
gårdsfougden på ahlquitters herrgård Jonas Nilsson Johlberg med Johanna Christina Fischer.  
 
Hälsningar
Bengt

190
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-09-15, 00:26 »
Till Kent Lindqvist  
 
Det här ett svar på ett inlägg under Karlskoga, som bl.a. handlar om Erik Olofsson i Nolås, Bjurtjärn.  
 
Begravningsnotisen efter Erik Olofsson lyder: ”Igiälslagna Bärgsm. Erik Olofsson af rymda dräng Lars, Olof Gunnarssons son i Källmo, sattes efter föregången besiktning och tils wodare ransakning, i en öpnad graf på kyrkogården, obegrafwen han blef slagen vid Carlsdahl d. 20/2 --- och dödde d. 23/2 wid middagstiden. 35 år.”
 
Det är inget osäkert med Eriks födelseår. Han föddes 1738 8/10 i Nolås. Han blev alltså bara 28 år. I hfhl. ser födelseåret ut som 1731, men det kan inte vara rätt.  
 
Eriks hustru Maria Persdotter var tydligen från Karlskoga. Har du giftermålsnotisen? De ser ut att ha fått sonen Olof år 1759 (jag har inte tillgång till kyrkoboken nu). En son Anders anges född 1765.  Maria gifte om sig två gånger. Först 1768 31/7 med Matts Andersson från Åsjöhult. Han var i Nolås tills han avled i rödsotsepidemin 1773 22/8. Maria gifter sig för tredje gången 1774 4/9 med Olof Jonsson från Låsseby.  
 
Olof Eriksson i Nolås (f. 1759 hfhl) gifter sig 1787 2/12 med Annika Petersdotter från Lövnästorp.  
 
Erik Olofssons föräldrar:  
Olof Bryngelsson i Nolås och hustrun Lisken Ersdotter.  
Olof var född 1717 18/4, inte 1716. Bjurtjärns födelsebok för åren 1714 - 1720 är i fullt kaos, födslarna är inte införda kronologiskt utan sidorna har fyllts ut i oordning. Det går att göra ett register över vilka års födslar finns på vilka sidor.  
 
Olof och Lisken gifte sig 1736 5/9. Olof avled 1741 10/4. Änkan gifte om sig 1743 2/10 med Arvid Andersson, 1713 13/9 - 1769 24/7, från Lövbackarna. Arvid och Lisken fanns mesta tiden i Nolås, men flyttade på gamla dagar till Brunnstorp där de avled. Lisken dog 1771 9/6.  
 
Lisken Ersdotter finns i Nolås vid giftermålet 1736. Ingen Lisken/Elisabet har jag kunnat hitta född i Bjurtjärn, som passar. Så hon är kanske någon annan stans från. Född tidigast 1711/12, kanske senare.
 
Olof Bryngelssons föräldrar:  
Bryngel Mattsson i Nolås och Karin Larsdotter.  
Bryngel Mattsson finns i Nolås redan från 1699 efter mantalsl. Han gifter sig 1703 15/11 med änkan Annika Persdotter i Nolås, själv kommer han från Bråten, Karlskoga.  
Annika gifte sig 1679/80 (mantalsl.) med Anders Ersson, brukare i Nolås från 16(71), avlider 16(99).  
Annika Persdotter avlider 1709, bgr. 19/9. Hon hade inga barn med Bryngel Mattsson.  
 
Anders Ersson hade en bror Lars Ersson, 16(60) (åu) - 1720, bgr. 11/9. Lars gifte sig 16(84) med Kerstin (Persdotter?) och delade Nolås med brodern. Lars och Kerstin uppförs i kommunionslängden som fattiga. Oklart vart hustru Kerstin tar vägen efter 1720.  
 
Lars Ersson och Kerstin hade dottern Karin Larsdotter, född 16(83) (åu). Hon gifte sig med farbrorn Anders Erssons änkas andre man, Bryngel Mattsson! Det skedde 1716 4/4. Bryngel avled 1728, bgr. 29/9. Karin gifte om sig 1730 14/6 med Johan Jonsson från Skattkärrsedet, född 1704 6/3. Efter Karins Larsdotters död 1744 17/4 lämnar Johan Nolås, obekant varthän.  
 
Själv härstammar jag från Anders Ersson och Annika Persdotter, genom deras son Per Andersson, 1689 - 1763, som övertog Nolås efter styvfadern Bryngel Mattsson när denne gifte sig med unga pigan Karin i granngården. Per var gift med Sara Larsdotter, 1692 - 1763, dotter från Brunnstorp/Skattefallet och Lars Olofsson där, som tidigare varit aktuell på dessa sidor.  
 
Anders och Lars Ersson var söner till förste brukaren i Nolås, Erik Svensson och hustrun Annika/Anna Andersdotter.  
Nolås upptogs 1638, blev 1/4 krono. Erik står för Nolås till 1671. Hustrun Anna lever 1684 (DB), då hon är omgift. Utan  namn på den nye mannen.  
 
Hälsningar
Bengt

191
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-09-15, 00:23 »
Johan Olofsson i Lämås, Karlskoga, hade fyra barn, som blev boende i Bjurtjärns socken. Lämås-folket och deras ättlingar har diskuterats i några inlägg under Karlskoga med Kent Lindkvist. Jag fortsätter den del som berör Bjurtjärn här.  
 
Här kommer litet av vad jag har om Johansbarnen från Lämås:  
 
1:
Olof Johansson, dop 1683 9/12, gift 1707 1/11 med Ingrid Håkansdotter från Runsås och blev brukare i Runsås, frälsetorp under Alkvettern, Bjurtjärn. Olof avled 1755 6/4. Ingrid levde 16(82) (åu) - 1752 31/7.  
Olofs och Ingrids barn var:  
a:  Annika, 1708 17/12 - 1739 29/11, gift 1738 17/9 med Anders Andersson från Åkviken, brukare i Runsås 1738 - 40 (omgift 1740 med änkan Johanna Fischer och bosatt i Rishöjden). Annikas och Anders son Olof 1739 1/9 - 1740 18/1. Mer om Anders Andersson och Johanna Fischer finns i inlägg under efterlysningar.
b:  Johan, 1712 2/8 - , gift 1739 11/6 med Margareta Andersdotter från Smedstorp (1721 16/10 - 1767 8/7), kronobergsman i Smedstorp.
c:  Olof, 1714 2/2 - 1778 18/10, gift 1736 26/9 med Maria Olsdotter från Wallmo ( - 1763 5/10, vådligt fall i skogen), brukare i frälsetorpet Wallmo. Olof omgift 1764 23/9 med änkan Catharina Nilsdotter  
d:  Catharina, 1716 14/1 - 1718 , bgr. 9/3 (kopporna)
e:  Anders, 1718 10/4 - 1792 22/1, gift 1744 7/10 med Maria Johansdotter  (17(18) - 1792 5/8) som varit piga på Alkvettern. Enligt senare husförhörslängder var hon född 1718 i Råda (Norra eller Södra Råda? Troligast Södra Råda.)
f:  Catharina, 1720 9/1 - 1774 6/11 (rödsot)
g:  Maria, 1722 3/2, antagligen död liten
h:  Per, 1724 7/2 - 1784 7/2, gift 1764 4/11 med Margareta Hindriksdotter, bosatta i torp på Ullvetterns ägor
 
Olofs hustru var dotter till frälsetorparen i Runsås Håkan Andersson, brukare i Runsås enl. mantalsl. från 1686, och dennes hustru Karin Olofsdotter (16(44) (åu) /åldern verkar hög/ - 1713, bgr. 22/11). Håkan gifte om sig (Karlskoga kyrkobok) 1719 4/10 med änkan Maria Börjesdotter i Östra Kejåsen, Karlskoga.  Håkan nämns i DB 1722 29/8 i Östra Kejåsen med hustrun Maria Börjesdotter.  När Håkan avled vet jag inte. Maria Börjesdotter avled 1740 4/8, ”80 år”. Hon var troligen dotter till Börje Larsson i Flosjöhyttan i Grythyttan.  
Håkan Andersson och Karin Olofsdotter hade även en son Olof Håkansson, 16(83) (åu) - 1747, gift 1712 25/5 med änkan Marit Jonsdotter i Åsviken (Värningsviken), där Olof H. blev kronobergsman.
 
Håkan Andersson hade två systrar:
Ingiäl Andersdotter, 16(63) (åu) - 1706, bgr. 11/2, gift 16(92) (mtl.) med Erik Simonsson (16(57) (åu) - 1747), brukare i Runsås, som delades mellan Håkan och Erik. Erik gifte om sig 1707 28/7 med Maria Eriksdotter från Lofallet, Karlskoga.  
Bengta Andersdotter, 16(69) (åu) - 1732, bgr. 17/9, gift med Per Olofsson (16(66) (åu) - 1737 17/8) från Lövbacka(rna), ännu ett frälsetorp under Alkvettern. Per var brukare där, men när hustrun avled hade de flyttat till Runsås. Per gifter om sig med svågern Håkan Anderssons måg Olofs syster Karin från Lämås, Karlskoga.
 
2:  
Karin Johansdotter, dop 1685 5/4, gift 1734 11/8 med Per Olofsson i dennes andra gifte, i frälsetorpet Lövbackarna. Han var änkeman efter en syster till Olof Johanssons svärfar. Karin och Per blev boende i Runsås. 1746 5/7 avled änkan Karin Jansdotter i Runsåsen.  
 
3:
Per Johansson, dop 1687 31/7 - 1735 11/2, gift 1715 19/6 med Annika Nilsdotter (1693 22/11 - 1776 12/2) i Åsjöhult, Bjurtjärn. Per blev brukare i Åsjöhult. Annika gifte om sig med Olof Larsson (17(07) - 1752 30/4, omkom i vatten) från Kroppa, även han brukare i Åsjöhult.  
 
Innan han gifte sig angavs Per Johansson i Lämås som fader när blinda pigan Kerstin Olofsdotter den 7 feb. 1714 fick en dotter Maria. Kerstin hörde hemma i Västby (där hennes mors släktingar bodde), som ligger mellan Granviken och Qväggen. Vid tinget 16 feb. 1714 inkallas drängen Per Johansson, som i tjänst på sätesgården Alkvet-tern, avlat barn med löskonan Kerstin Olofsdotter, också vid Alkvettern. Per tillstår. Båda döms till böter och kyrkoplikt för lägersmålet och Per att ge 6 rdr till barnets föda och uppfostring.
Kerstin Olofsdotter var född troligen 1686/88 i Qväggen, Bjurtjärn, dotter till Olof Månsson och Karin Andersdotter i Qväggen, senare till Lindås. Kerstin avled 1743 30/10 på Alkvettern, ”sedan 50 år blind”. Kerstin var tjänstekvinna på säteriet Alkvettern.  
Pers och Kerstins dotter Maria? Mårten Hallorsson och Margitha Olsdotter har enl. kommunionslängden 1719 - 25 en flicka Maria, men någon egen dotter med det namnet har de inte. Men 1738 gifter sig Maria Mårtensdotter från Västby med Jonas Andersson i Djupnoret. Jag menar att Maria är Mårtens fosterdotter och identisk med Pers och Kerstins oäkta dotter född 1714.  
Maria Mårtensdotter finns med i flera antavlor jag har sett, men de flesta antar att hon är från Ölme. Det tror jag inte är riktigt.  
 
4:
Bengta Johansdotter, dop 1689 29/9, gift 1737 24/10 med Nils Ersson i Lövnästorp, Bjurtjärn, i dennes andra gifte. (Gift 1) 1727 17/9 med änkan Sara Eriksdotter, född 1696 7/8 i Wallmo, gift 1) 1720 2/10 med Olof Ersson i Runsås, som avled 1723, bgr. 9/8, Sara avled 1735 22/10). Bengta avled 1750 12/3, Nils Ersson gifte sig 3) med Ingebor Persdotter. Nils avled 1783 11/10.  
 
Hälsningar
Bengt

192
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-03
« skrivet: 1999-09-15, 00:17 »
Till Kent Lindqvist
 
Tack för ditt spännande svar.  
 
Visst är det en kuslig historia som drabbade Olof O. i Lämås. Från modern rättsuppfattning säger ju skräddarens vittnesmål att Olof blev rejält provocerad innan något hände. Det gränsar mot självförsvar alternativt olyckshändelse kan man tycka. Olof försvinner, som sagt, och jag vet inte hur det gick.  
 
När det gäller slagsmålet från 1767 visste jag om det genom begravningsnotisen i Bjurtjärn. Jag skulle gärna läsa domboksprotokollet vid tillfälle. Visst är handstilen ofta trälig. På 1700-talet är den ofta slarvig i domböckerna. Ibland är ännu äldre handstilar lättare att forcera.  
 
Jag har själv anor i Nolås i Bjurtjärn, så där har vi tydligen ännu en gemensam tråd. Däremot inte från Bryngel Matsson för min del. Detaljerna om det återfinns under Bjurtjärn.  
 
Jag har misstänkt någon förbindelse mellan Lämås och Anders Olofsson i Åsbergstorp. DB nov. 1673: ”Näst kunde Rätten Anders Olofsson i Åssbergswikstorp betahla till Oluff Olufsson i Lämåhss på sin broders wägnar 5dlr. kopprmynt för dhet han hadhe brutet hans häst tå han Legdde honom till Elfshyttan och een dahler förhögningh på hästeleigan, efter han reedh hästen annor wägh ähn ändha till Elfshyttan ..”
Det är inte glasklart för mig vem som är bror till vem i den här texten. Men det kanske finns fler belägg för att att Anders Olofsson är från Lämås.  
Kathleen Hedbergs avhandling känner jag inte till. Det låter spännande. Jag vill naturligtvis gärna veta mer om den. Hur får man tag i den? Vilka belägg anförs där?
 
Johan Olofssons barn, som flyttade till Bjurtjärn, finns nu under Bjurtjärn.  
 
Visst var det glesbebyggt i gamle dagar! Även Knappedet upptogs på Bregårdens ägor, så ägorna måste ursprungligen ha sträckt sig från sjön Möckelns nordvästra strand tvärs över skogen ända till sjön Alkvetterns östra sida. I jordeboken för Värmland finns följande bönder på gårdar inom nuvarande Karlskoga då i Varnums socken: Nils i Boo, Oloff i Bredegården. Inom nuvarande Bjurtjärn finns: Oloff i vluethen (Ullvettern), Jöns i Näss, Sigge j queggen.  
Allt väster om Möckeln och söder om Lonnen och Timsälven hörde till Varnum i Värmland.  
Området norr och öster därom hörde till Knista i Närke, t.ex. Brickegården.  
I söder hörde t.ex. Strömtorp till Visnum.  
 
1573 har vid sidan om Bo och Bregården tillkommit Bregårdstorp och Aggerud. Mellan 1580 och mitten av 1600-talet upptas nästan alla övriga gårdar, som nu finns. En explosiv utveckling!
 
1573 heter brukaren i Bregården Eskil. 1599 är där två brukare: Eskil och Olof. Därefter är Bregården delat i två, mot senare delen av 1600-talet i ännu fler delar. När Gunnar Jönsson bebor den ena delen heter hans granne Olof Eskilsson, nämndeman.  
 
Slutligen:  
Du nämner Bryngel Mattsson i Nolås, Bjurtjärn. Denne var enligt åldersuppgift född 16(55), enligt giftermålsnotis från Bråten, Karlskoga. Bråten ligger norr om Brickegården i den del av Karlskoga som hörde till Knista.  
 
Jag har bara spridda och ofullständiga notiser om Bråten. De jag har ger följande.  
Upptaget 1623.  
Mantals- och boskapslängder m.m.:
1626, 1628:  Östen
1632, 1635, 1646:  Lars
1650:  enkian
jordeboken 1652:  hust. Sisilia
1653: Matts, hust. Elin;  1656: Matts Bryngelsson, hust. Elin, 1666: Matts
 
Hälsningar
Bengt

193
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-03
« skrivet: 1999-09-08, 22:28 »
Till Kent Lindqvist
Fortsättning vad gäller Johan Olofsson och dennes far Olof Gunnarsson i Lämås på 1600-talet.  
 
Jag vill mena att Olof Gunnarsson är son till Gunnar Jönsson i Bregården. I princip finns andra möjligheter. Närmast är Gunnar Jönssons samtida i Vibäck, Gunnar Eriksson. Längre bort finns enstaka Gunnar i Lungsund och Varnum.  
 
Skälen för att betrakta Gunnar Jönsson i Bregården som Olofs fader är:  
1) Olof upptog Lämås på Bregårdens ägor.  
2) Gunnar Jönsson hade en son som hette Olof, enligt arvskiftet juni 1663. Tyvärr står det inte vilken gård denne Olof Gunnarsson hörde hemma i.  
3) Namnskäl: Olof Gunnarssons son Johan Olofsson hade söner med både namnen Gunnar och Jöns.  
 
Olof i Lämås nämns även i DB okt. 1670 i samband med testamente efter barnlösa paret i Berg ( = Spjutberg): Jon Arvidsson och Ingiäl Ralsdotter (Ral = Ravel = Ragvald?). Dokumentet bevittnas av ”närmaste släkten och förvanter”: Nils (Gunnarsson) i Bregården, Anders (Esbjörnsson) i Kilsta, Ral i Immetorp, Arvid (Nilsson) i Vibäck, Arvid (Olofsson) i Källmo och Olof (Gunnarsson) i Lämås. Hur dessa var inbördes besläktade med Jon och Ingiäl i Berg kan jag tyvärr inte reda ut.  
 
Vad jag för övrigt vet om Gunnar Jönsson i Bregården är följande:  
 
Gunnar finns i hjonelagslängden 1610 och nämns 1617. 1610 nämns han jämte två stycken Olof i Bregården, den ene helt säkert Olof Eskilsson. 1618, 1620 och 1621 nämns en Olof Olsson i stället för Gunnar i Bregården (kanske svåger eller svärfar). Från 1626 och fram till 1650 finns Gunnar i boskaps- och mantalslängderna.  
 
Gunnar var bland nämndemännen 1621 (lista finns i renoverade domboken, originalet saknas) och fram till 1631. Gunnar Jönsson blev fjärdingsman 1630 8/7, vilket han ännu är 1648.  
1626 hade dottern Karin Gunnarsdotter blivit ”belägrad”.  
Gunnar nämns i Karlskoga tingsrätt bl.a 1630, 1634, 1643, 1646, 1648 samt 1653.  
 
Gunnar Jönsson var gift två gånger. 1646, när han anges ogift, anklagas han för lönskeläge med änkan Marit väverska från Västergötland.  
1662 28/11 har Gunnar Jönsson avlidit. Nämndemannen Simon Eriksson i Stensviken (Bjurtjärn) yttrar sig och det framgår att hans mor, Anna Simonsdotter, tidigare gift med häradsdomaren Erik Hansson i Stensviken, senare varit gift med den nu avlidne Gunnar Jönsson. Simon undrar vad hans mor ska ha efter hans styvfar gentemot dennes barn i första giftet. I juni 1663 behandlas skiftet mellan Gunnars barn: Nils, Olof, Karin, Gunilla och Kerstin.  
 
Av barnen, utom Olof, är sonen Nils Gunnarsson den som efterträder fadern i Bregården. Hans hustru heter Ragnil. Nils är nämndeman från maj 1653. Vid tinget 4/4 1687 har Nils avlidit och följs av sonen Erik Nilsson i Bregården.  
 
Dottern Gunilla var gift med Måns Jordansson i Bregårdstorp.
Dottern Kerstin är jag osäker på: Lars Mattsson i Brattebäcken hade en hustru Kerstin och son Gunnar Larsson. Björn Jonsson i Björnstorp hade en hustru Kerstin och son Gunnar Björnsson. Gunnar i Vibäck kan också ha haft en dotter Kerstin.  
 
Avslutningsvis: På 1670-talet nämns kring mitten av 1670-talet en Olof Olofsson i Lämås, som antagligen är son till Olof Gunnarsson. Han nämns i DB nov. 1673, betalar ersättning för bruten häst till Anders Olofsson i Åsbergsviketorp.  
 
Mars 1675 förekommer Olof i följande historia. Måns Olofsson i Västansjö hade förledne hindersmässetid slagits ihjäl i ett slagsmål med Olof Olofsson i Lämås. Olof svarar: ”Mycket illa är skett, men alldenstund jag blev av honom först överfallen, som merendels tillförene har varit min gode vän, skedde en sådan olycka.”
Skräddaren Nils Eskilsson i Bregården var närvarande när Måns skadades till döds. Han berättar: Den 22 jan. var han med sin ämbetsbroder Olof Nilsson vid Björkborns hammar hos bruksskrivaren Petter Andersson Wäster för att lämna av landshövdingen beställda kläder. Därefter begav sig bägge till Bo hamrar in hos Elias hammarsmed dit Olof kom strax efter dem med en bergsknekt och sin rotemästare. Olof tog in ett stop öl åt sin rotemästare. Då kom Måns Olsson in med sin morbror Nils Nilsson i Qvarntorp, tackar skräddarna för att de gjort så vackra kläder. I stället för dricks vill han spendera en kanna öl eller två, som han gjorde. Han bad skräddarna stanna litet. När de druckit omkring några gånger kom en änka hustru Elin i Forsby fram till deras lag och klagade gråtande för dem över Olofs rotemästare Erik Olofsson, att han medan utskrivningen pågick i bergslagen hadde friat till hennes dotter för att slippa bli knekt. Efter utskrivningarna övergav han frieriet. Måns såväl som änkan beskyllde Olof vara den som avrått sin rotemästare från frieriet till änkans dotter. Måns och Olof, som förut varit goda vänner och bröder började ordskaffas.  
Då sade Nils skräddare: Ska ni längre låta så ska jag gärna efterlåta er mitt rum.  
Måns sade till Olof: Om du nämner sådant mer idag ska jag straxt slå dig en örfil.  
Olof svarar: Du kan slå till.  
Måns började tala om bergsknektarna: Av alla knektar i Karlskoga är ingen starkare än Jöns Beske.  
Olof sade: Jag vill fritt slåss med Besken. Men jag vill inte gärna tas med dig.  
Måns bad Olof att tiga, annars skulle han få en örfil.  
Olof satt och skar tobak. Måns steg upp i bänken, över bordet och slog Olof, som satt på sätet, en örfil. Men Olof slog inte igen utan sade: Slår du en gång till så ska det bli annat av.  
Då tog Måns en mässingkittel av bordet med öl i och ville slå Olof. Men det hindrades av skräddarna. Då tog Måns en skräddarsax på bordet och tänkte slå Olof. Det blev också avvärjt. Då lutade sig Måns över bordet och tog Olof i håret. I samma veva stack Olof Måns i bröstet, två tvärfingrar under /.../wårtan med värden Jöns´ kniv, som Olof hade karvat tobak med och låg på bordet.
Då ville skräddare Nils rycka dem isär. Men Måns tog sig hårt för bröstet, som var öppet innan skadan skedde, ty råcken var oknäppt. Måns sade: Gud nåde mig, han högg mig med kniv. Ta fatt honom.
Då sprang Olof ut med kniven i handen. Måns tog hastigt till en bössa som låg på bordet och ville springa efter, men föll av svaghet och vidöppen skada i golvet  och efter ett pustande blev han strax på golvet död. Olof gav sig på flykten hem till Lämås. Där greps han, fängslades och fördes till Örebro torn.  
Olof tillstod att vittnesmålet var sant.Och sade att det gör honom mycket ont att en sådan stor olycka skulle hända honom. Han kunde inte begära att han måtte till livet pardoneras, önskade att om han skulle till livet straffasej måtte länge plågas i fängelset. Han dömdes till döden.  
Hur det gick i högre instanser är mig obekant.  
 
Med detta har jag i stort sett uttömt vad jag har om Lämås på 1600-talet.
 
Hälsningar
Bengt

194
Hej Sam!
 
Här kommer en komplettering. Jag ser att Johanna Fischer förekommer vid Karlskoga häradsting, enligt DB 1730 mars, §§ 14 och 49:
 
Inkom för Rätten ogifta qwinsperson Johana Fischer som angav att hon veckan före pingst år 1725 haft sammanläge med nuvarande borgaren i Nora stad Olof Risberg, som då tjänt med henne på säteriet Alkvettern. Hon påstod att hon lockats av honom med äktenskapslöfte. Hon åberopar två skrivelser av honom från november samma år. Där stod dock inget om vare sig äktenskapslöftet eller lägrandet. Hon berättar att hon därefter rest ner till Göteborg där hon fött barnet vid kyndermässetiden året efter. Barnet levde bara 3/4 år. Olof Risberg förekallades. Han nekade enständigt. - I §49 framkommer en attest av vittnet Olof Stenström av den 4 mars 1730, att de legat tillsammans i säng åtskilliga nätter och att Risberg en gång sökt köttslig beblandelse, men om det kom till fullbordan visste han inte.  
 
Hälsningar
Bengt

195
Hej Sam!
 
Här är några möjliga pusselbitar:
 
1739 3/5 avled gårdsfogden Jonas Nilsson Johlberg (eller Sohlberg ?) på Alkvettern, Bjurtjärn. Han efterlämnade änkan Johanna Fischer.  
 
1740 16/9 gifter sig i Bjurtjärn änkan Johanna Fisker från Rishöjden (ett frälsetorp under Alkvettern) med änkemannen Anders Andersson från Åkviken (ett annat av frälsetorpen).  
 
Anders och Johanna finns i Rishöjden ännu enligt Bjurtjärns husförhörslängd för 1758 - 62.  
 
1770 20/9 avled gamle Anders Andersson i Rishöjden, 56 år.  
Anders är nog den son som föds 1715 6/1 i Åkviken till Anders Eriksson och Bengta Andersdotter. Denne gifte sig 1738 17/9 med Annika Olofsdotter i Runsås (frälsetorp under Alkvettern), dotter till Olof Johansson och Ingrid Håkansdotter. Hustrun Annika avlider i Runsås 1739 29/11. Anders och Annika fick sonen Olof 1739 1/9, men denne avled 1740 18/1.  
 
1773 9/5 avlider gamla änkan Johanna Johansdotter i Rishöjd av ålderdomsbräcklighet, 77 år. Är det samma Johanna, tro?
 
Det verkar som om Anders och Johanna kunde ha en dotter Ingrid född 1742. Jag har inte tillgång till kyrkoböckerna nu, men jag skulle föreslå att du kollar där. Observera att Rishöjden ligger precis på gränsen mellan Bjurtjärn och Karlskoga socknar. Därför förekommer det att nyfödda från Rishöjden står än i den ena socknens och än i den andras dopbok.  
 
Hälsningar
Bengt

196
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-03
« skrivet: 1999-08-30, 21:58 »
Hej Håkan!
 
Jöns Jonsson med hustru i Lämås: tyvärr har jag inte stort mer att komma med än det jag skrev sist (22 augusti). Om du läser dopvittnena, så tycks de utesluta att Jöns hustru var Karin eller Segrid. Alltså blir hypotesen att hon hette Annika.  
 
Britta Olsdotter från Åsbergstorp:  
Jag har en del mantalslängdsuppgifter för Åsbergstorp. Tyvärr är de ofullständiga, särskilt efter 1682. Vid 1690-talets slut finns masmästaren Anders Olsson, som avbyts av (måg?) Arne (från Knapped?), på ena gården, och Johan Ersson med son på den andra.  
Anders Olsson tillträdde någon gång första halvan av 1660-talet. Han kom att dela gården med Olof Arvidsson (från 1670 till 1682, från 1676 utskottskarl eller soldat) och Töres Persson (tillträdde 1676, bort igen 1679). Om Britta var född senast 1682 skulle hon kunna vara dotter till Olof Arvidsson.  
(Töres Persson, som är från Boviken, är mantalsskriven i Bjurtjärnsgårdarna Tåbäcken 1667 - 1673/4, i Boviken 1679 - 1683 och i Mörkviken 1685 - 1688. )
Företrädaren till dessa tre hette Arvid Bengtsson med hustrun Segrid Andersdotter.  
I Karlskoga härads dombok (DB) feb/mars 1670: Anders Olsson och Olof Arvidsson i Åsbergsviketorp beviljas delning hälften vardera i åker, äng och hus.  
Nov. 1670: Olof Arvidsson är skyldig sin svåger tackjärn.  
Nov. 1673: Jordan Olofsson i Alkvettern om försutten arbetstid mot Olof Arvidsson.  
April 1676: Per Töresson i Boviken (Bjurtjärn) om fordran på Olof Arvidsson. Om Olof ej betalar efterlåts Per tillträda och bruka Olofs åttondel som han bebor i Åsbergstorp för Pers son Töres Persson, som är gift med Olofs syster.  
April 1678: Bevisar Töres Persson i Åsbergstorp hur han löst och köpt av svågern Anders Olsson den stubberätt, som är hälften av Åsbergstorp för 400 daler kopparmynt. Töres har också erlagt 100 dlr. kpmt samt en kviga till svärmodern Segrid Andersdotter. Svågrarna förpliktas försörja henne.  
Maj 1679: Nämns Töres Persson och grannkvinnan hustru Kerstin Eskilsdotter, Töres döms för sabbatsbrott.  
- Anders Olsson klagar på svågern Töres Persson att han på elak berättelse drivit honom från sin kronojord Åsbergstorp. Senare är dock Anders kvar, men Töres har gett sig av.  
Maj 1682: Töres Persson är nu i Mörkviken, Bjurtjärn, i tvist med Kerstin Eskilsdotter i Åsbergsviketorp.  
Sept. 1682: Avlidne soldaten Olof Arvidsson har för 9 år sedan  vid midsommartid innan förelagd termin återbudit och betalt Töres Persson i Boviken de penningar han lånat av Töres far, Per Töresson, som hade en äng Sjöängen i underpant. Töres skall gottgöra soldatens änka Kerstin Eskilsdotter i Åsbergstorp med hö eller pengar.  
Konflikten mellan Anders Olsson och Töres Persson fortsätter i maj 1692, då Töres har avlidit, men med Töres bröder i Boviken.  
Olof Arvidsson avled tydligen mellan maj och september 1682 och efterlämnade änkan Kerstin Eskilsdotter.  
 
Arvid Bengtsson finns i Åsbergstorp enl. boskapslängd 1635 och fram till början av 1660-talet.  
I DB okt. 1669 om änkan Segrid Andersdotter och hennes avlidne man Arvid Bengtsson, att de efter hans far först betalt 100 dlr. kpmt i gäld, sedan 200 dlr efter hans mor och styvfar. Dömdes änkan hennes barn Olof och Britta Arvidsbarn att behålla och besitta kronohemmanet Åsbergsviketorp utan andra skyldigheter till andra svågrar och svägerskor. Nämns även begravningsomkostnad för Ingeborg Olofsdotter, som sonen Nils Bengtsson lagt ut.  
Nils Bengtsson var förste brukare i Fågelmon eller Mon 1645 - 1651/2, därefter brukare i Linnebäck. Nils var gift med Karin Enarsdotter från Alkvettern.  
I mantalslängderna på 1650-talet nämns Arvids hustru Segrid, sonen Bengt samt döttrarna Ingrid och Kerstin.  
 
Åsbergstorp upptogs 1618 och skattlades 1625. Förste brukaren hette Bengt, nämns i olika längder 1626 - 1632.  
Var det Bengts hustru som hette Ingeborg Olofsdotter?  
 
Men kopplingen från Britta Olofsdotter till Olof Arvidsson kunde gärna behöva litet mer underbyggnad om den går att finna.
 
Hälsningar
Bengt

197
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-12-03
« skrivet: 1999-08-22, 21:28 »
Hej Kent!
 
Jag tror du är på rätt spår. Det var roligt att vi har gemensamma beröringspunkter. Om jag räknar rätt är du 7-männing med min far.  Min egen linje går via en bror till Johan Olsson i Smedstorp, nämligen Anders, som övertog faderns bruk i Runsås.  
 
Det finns en del att fundera kring när det gäller de berörda familjerna. Jag tar en bit i taget. Jag föreslår att vi börjar med Johan Olofsson i Lämås. Efter mantalslängden är han brukare i Lämås 1673/74 - 1704/05.  
 
Johan tycks ha förhållit sig lugn, jag har inte hittat många spår av honom i domboken. I feb. 1694 har åstadkommits enighet mellan Jöns (Jonsson) och Johan om ägofördelningen i Lämås. I okt. 1697 får han svara för en skuld till kyrkoherden Tingström. I mars 1702 klagar knektänkan Kerstin Olofsdotter i Bäcketorp att rotmästaren Johan Olofsson i Lämås undanhållit hos sig en del av hennes mans städslepengar och rotepengar. Johan hävdar att det är betalt. Även nov. 1705 finns Johans namn. I feb. 1714, efter Johans död uppdras att reva och justera åker, äng och röjningsland i Lämås mellan Olof och Jöns Jonssöner å ena samt Gunnar och Jöns Johanssöner å andra sidan.  
 
En svårighet har varit att sätta namn på Johans hustru. Visserligen finns dopbok i Karlskoga från 1680, men tyvärr tas inte moderns namn med förrän i början av 1700-talet. Jag försökte pussla med dopvittnesnotiser för 20 - 25 år sedan och kom då fram till att Johans hustru hette Karin Eriksdotter.  
 
Hustru Karin Eriksdotter från Lämås avled 1712 23/8  65 år gammal. Alltså född ca 1647, samma år som Johan.  
 
När jag nu tittar igenom anteckningarna så känns det inte helt vattentätt, men fortfarande troligast. För det första är det synd att dödboken inte skriver änkan Karin etc. Mannen Johan dog ju 1706. Men det kan ju vara hon ändå.  
 
I Lämås är det tre brukare kring 1690-talet: Johan Olofsson, samt Jöns Jonsson och Olof Jonsson på Jon Arvidssons tidigare del. Dessutom finns ett ställe som heter Lämåstorp med en Olof Eriksson.  
Vid dop i Mosserud 1688 är tre vittnen från Lämås: Johan Olsson, Karin Eriksdotter och Segrid Jonsdotter.  
Dop hos Jöns i Lämås:
1688 vittnen fr. Lämås: Olof, hustrur Karin och Segrid.  
1696 vittnen fr. Lämås: Olof, hustru Karin.
Så Karin och Segrid är i alla fall inte hustrur till Jöns.  
Dop hos Olof i Lämås:  
1691 vittnen fr. Lämås: Jöns, Johan, Karin, Kerstin
1695 vittnen fr. Lämås: Johan, Karin
1696 vittnen fr. Lämås: hustru Karin.  
Alltså bör Karin  inte vara hustru till Olof, alltså är bara Johan kvar.  
Kerstin skulle kunna vara Jon Arvidssons hustru, som ju hette Kerstin (Persdotter?).
Dop hos Johan i Lämås:  
1689 vittnen fr. Lämås: Jon
1693 vittnen fr. Lämås: Jon, Jöns, hustru Annika
 
När det gäller Johans (och troligtvis Karins) finns följande:  
1) Gunnar Johansson, dop 1681 31/7, avled 1716 20/6, brukare i Lämås. Hustru: Lisken Andersdotter.  
2) Olof Johansson, dop 1683 9/12, gift till Runsås, frälsetorp under Alkvettern, Bjurtjärn.  
Anmärkning: arrendator kan väl inte vara från tiden, alldeles för modern benämning. Brukarna på Alkvetterstorpen var frälsebönder under Alkvetterns rå och rör, d.v.s befriade från annan skatt än vad som skulle erläggas till sätesgårdens ägare. Om krav på arbete vid sätesgården förelåg vet jag inte. Det är möjligt. På en del sätesgårdar fanns s.k. hälftenbrukare som ibland översatts till arrendator, de behöll alltså hälften själva och lämnade hälften till ägaren. Men frälsetorparna var frälsetorpare.  
3) Karin Johansdotter, dop 1685 5/4, gift 1734 11/8 med Per Olsson i dennes andra gifte, i Alkvetterstorpet Lövbackarna. Han var änkeman efter en syster till Olof Johanssons svärfar. Karin och Per blev boende i Runsås.  
4) Per Johansson, dop 1687 31/7, gift 1715 19/6 med Annika Nilsdotter i Åsjöhult, också i Bjurtjärn.  
5) Bengta Johansdotter, dop 1689 29/9, gift 1737 24/10 med Nils Ersson i Lövnästorp, Bjurtjärn, i dennes andra gifte.  
6) Erik Johansson, dop 1693 9/4
7) Jöns Johansson, 16(86), brukare i Lämås, gift 1707 med Ingrid Larsdotter från Stenbäcken.  
 
Det finns mer kring de fyra som kom till Bjurtjärn. Jag återkommer till dessa, men under Bjurtjärns socken.  
 
Hej så länge
Bengt

198
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-08-18
« skrivet: 1999-08-18, 23:26 »
Till Håkan Karlsson om Lämås.  
 
Frågan om Jon Arvidsson i Lämås är tyvärr inte lätt att besvara.  
Jag har själv hamnat i Lämås: den förste brukaren där, Olof Gunnarsson, var min ff mf ff ff ff.
Låt mig första redovisa mantalslängderna:
Lämås finns med från 1648:  Oloff i Lämmåss  
Olof finns med till och med 1673. Hustrun hette Karin.  
 
Jon Arvidsson dyker upp på 1650-talet. Så här ser det ut i mantalslängderna:
1653. nybyggare Oluff i Lemåhs, hustru Karin, gossen Joen
1654. nybyggiare Oluff i Leemåhssen, hustru Carin, drengen Joen
1655. Olof i Lemåhs, h-o Carin, drengen Joen, h-o Cherstin
1656. Oluf Gunnarsson, h-n Carin, Joen Arfwidsson, h-o Cherstin
1657. Oluff Gunnarsson, hustru, mågh, dotter
1658. Oluff Gunnarsson, hustru  ;  /otydl.?/
1659. Ollof i Lämåås, hustru Karin;  Joen ibidem., hustru Kierstin
 
Från 1661 är längderna mer tabellariska och ger inte lika mycket information. Olof följs av sonen Johan Olofsson från 1675.  - Jon finns fram t.o.m. 1679. 1681 i stället Arfwedh Jonsson ett enda år. Därefter Jöns Jonsson fram till början av 1700-talet. Från 1691 finns ännu en brukare, Olof Jonsson.  Jöns Jonsson och Olof Jonsson är antagligen söner till Jon Arvidsson.  
 
Bilden är så långt att Olof och Karin i Lämås gifter sin dotter Kerstin (som måste vara född mer än tio år innan Lämås upptogs) med (den ganska unge drängen) Jon Arvidsson.  
 
Men så har jag en begravningsnotis från 1740: Det gäller Jöns Jonsson från Lämås som avled 1740 11/4, begr. 20/4. Han uppges vara 80 år. Alltså född 1659/60. Samt: fad. Jon arfwedsson,  mod. Kjerstin Persdr.
 
Att Jöns är son till Jon Arvidsson stämmer bra, och tiden för Jöns födelse likaså. Modern heter Kerstin, som Jons hustru heter på 1650-talet. Men Persdr.?  
Möjligheter: - Jag har skrivit av fel. (Får kolla en gång till ..)  Ska vara Kerstin Olofsdotter??  
- Olofs hustru var gift en gång tidigare med en  Per. Kerstin är från detta äktenskap.  
 
Det var det. Ett litet tillägg: hösten 1741 begravs h. Kjerstin Olsdotter af lämås.   95 år.
Är åldern rätt är hon född ca 1646. Hon var inte hustru till Olof Gunnarssons son Johan (hon hette Karin Eriksdotter). Jag har inte pusslat fram vems hustru hon var. Var hon hustru till någon av Jonssönerna verkar åldern i högsta laget.  
 
Nu blir det inte mer. Var Jon kom ifrån har jag ingen aning om.
Hans far, som hette Arvid, finns det några stycken kandidater till i Karlskoga (bland annat i Brickegårdssläkterna - men det finns fler möjligheter), och ännu fler om man går litet längre bort.  Dessutom finns det fler Jon Arvidsson i bygderna.  
 
Hälsningar  
Bengt

199
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-08-18, 22:30 »
Hej Peter Brisback
 
Tack för provokationen. Det är hög tid att ta fram det jag har till de sista av de av dina anor, som du frågade om den 26 mars. Jag har själv Lars Olofsson i Stackefallet bland mina anor, nämligen genom dottern Sara, gift med Per Andersson i granngården Nolås. - Jordan Olofsson i Dalbäcken, som figurerar nedan, finns omnämnd även i en del av mina andra inlägg.  
 
1. Det gäller Olof Persson, 16(78) (åu) - 1752 27/4, och hans hustru Kerstin Larsdotter. De gifte sig  1705 2/7 och bosatte sig i Hult (eller Hultet), ett av frälsetorpen under Alkvetterns rå och rör. Kerstin finns i hfl. 1725, saknas 1737. Någon gång däremellan tycks hon ha dött. Jag har intet hittat begravningsnotisen. Olof och Kerstin kom till Hult utan omedelbar familjeförankring. De efterträdde Olof Larsson och hustru Ingeborg Svensdotter, gifta 17(01) (mtl.), som var fattiga och fick flytta därifrån. Ingeborg var född i Hult.
 
2. Olof Perssons föräldrar:
Per Olofsson i Lövbacka (eller Lövbackarna), 16(33) (åu) - 1713, begr. 23/8, och hans hustru Lucretia Andersdotter, 16(32) (åu) - 1713, begr. 10/5. Per var en av två torpare i Lövbacka 1664 - 1696 (mtl.).  
Barn:  a. Anders Persson 16(73) - 1743, frälsetorpare i Lövbacka
           b. Olof Persson i Hult  
           c. Maria Persdotter 16(71) - 1738, gift med Engelbrekt Larsson i Kyrkosten i dennes andra gifte.  
           d. Elin Persdotter 16(78) - 1743, gift 1709 med Nils Larsson i Stackefallet (se nedan).            
 
3. Kerstin Larsdotters föräldrar:  
Lars Olofsson i Stackefallet (eller Brunnstorp), 16(48) (åu) - 1716, och hustru Karin Arvidsdotter, 16(52) (åu) - 1725. Lars var brukare i Stackefallet 1671 - 1703 (mantalsl.).  
Lars förekommer rätt flitigt i domboken (för att inte tala om hans granne och bror Erik). Lars besittning i Stackefallet behandlas i DB okt. 1670, jan. 1673, mars 1675, apr. 1687.  
Lars var kyrkvärd. Trots det figurerar han i DB maj och okt. 1684 i följande ärende: Jordan Olofsson i Dalbäcken besvärar sig att hans hustru Segrid Larsdotter har kommit i elakt rykte  om bedreven hordom med gift karl Lars Olofsson i Stackefallet, som har Jordans syskonbarn till äkta: Jordan var alltså kusin till Karin Arvidsdotter. En kvinna berättar om persmässtiden 1683 att Lars och Segrid och annat folk var vid Åsjöhyttan och drack. Hon såg att Lars hade Jordans hustru i knäet, sittandes på spisfallen och halstog henne. Det var om ljusa dagen, men Lars var drucken. Morgonen efter låg Lars vid logen, de andra kvinnfolken stod och såg på honom och skrattade, då böxremmen var uppe på honom. En piga berättar att Lars lagt sig vid Segrid och pigan hörde när Segrid försökte hålla Lars från sig: Om du inte låter bli mig ska jag slå dig så att du aldrig blir ärlig karl m.m. Målet slutar med att Jordan friar sin hustru från skuld och Karin Arvidsdotter friar sin man. Någon verklig gärning har inte ägt rum, men Lars döms för att ha haft fullt uppsåt och döms undergå kyrkoplikt.  
Uppgiften att Jordan Olofsson var kusin till Karin Arvidsdotter kan kombineras med uppgifter att Jordan var bror till Måns Olofsson i Västansjö,  Karlskoga (DB 1674.)  I ett dråpsmål mars 1675 efter att Olof Olofsson i Lämås haft ihjäl Måns Olsson med kniv i ett slagsmål framkommer att Måns Olssons morbror var Nils Nilsson i Qvarntorp.  Summan  av alla pusselbitar blir till sist att Karin Arvidsdotters far, Arvid Nilsson var bror till Jordan och Måns Olssöners mor och att Arvid Nilsson och systern var barn till Nils Jordansson i Qvarntorp.  
- Slutligen några kompletteringar när det gäller listan på Lars Olofssons och Karins barn:
Sonen Nils Larsson, 16(80) - 1735 4/11, gift 1709  26/12 med Elin Persdotter från Lövbacka, en syster till ovannämnde Olof Persson. Nils övertog faderns bruk  i Stackefallet.  
Sonen Olof Larsson, 16(68 - hellre 78?) - 1731, gift 1715 3/1 med Marit Nilsdotter i Losseby, brukare i Losseby.  
Arvid, född 1689 11/5
tvillingar Sara och Marit födda 1690 8/11, begrovs båda 1691 6/1.  
Sara, född 1692 7/6, gift 1713 med Per Andersson, brukare i Nolås.  
Karin, född 16(76?), gift 1709 9/10 med Olof Larsson i Näs. Hon dog i barnsäng 1710, bgr. 23/10. Se också mitt tidigare inlägg kring Näs i Bjurtjärn.  
 
4. Per Olofssons föräldrar var säkert Olof Jonsson, förste torpare i Lövbacka och hustru Elin (från ca 1639).  
 
6.    Lars Olofssons föräldrar:  
Olof Persson, förste brukare i Stackefallet och hans första hustru Karin. Enligt jordboken 1636 upptogs nybygget Stackefallet 1632 och skattlades 1636/9 till 1/8, vilket 1639/42 höjdes till 1/4 mantal krono.  
Olof gifter sig andra gången 1659/60 med Annika Olofsdotter, dotter till Olof Persson i Östervik, Karlskoga.  
Olof avlider ca 1668 och Annika gifter sig andra gången 1669 med Erik Olofsson i Ullvetterstorp i dennes första gifte.  
Olof Persson var klockare enligt mantalsl. 1653. Var senare kyrkvärd, flitigt omnämnd vid sockenstämman.  
Olof Persson och Karin hade barnen:  
a. Erik Olofsson, brukare i Stackefallet 1669 - 1702, fjärdingsman, nämndeman m.m., gift  
16(70) med Britta Sigfridsdotter, dotter till Sigfrid Persson i Mosserud/Flottuva, Lungsund. I DB 1669 uppges Erik ha 5 samsyskon och 2 halvsyskon.  Tyvärr utan namn.  
b. Nils, nämnd i mtl. 1659
c. Jon Olofsson, nämnd i mtl. 1653 -56, gift 16(56) med Cecilia Håkansdotter från Stensnäs. Jon var brukare 1657 - 1664 i Bjurtjärn, där han avled. Cecilia gifte om sig med Jon Bengtsson i Viviken.  
d. Lars Olofsson, brukare i Stackefallet, se ovan.
Olof Persson och Annika Olofsdotter hade en son  
e.     Jon Olofsson, som växte upp i Ullvetterstorp hos Erik Olofsson.  
 
7. Karin Arvidsdotters föräldrar:  
Arvid Nilsson i Vibäck, Karlskoga och hustru Elin. Brukare 1650 - 1675 (mantalsl.).  
Barn: bl.a. Anders (16(56) - 1715 17/4)  och Nils Arvidssöner i Vibäck, Karin i Stackefallet,  
samt Ingrid Arvidsdotter (16(48) - 1709, bg. 5/12), g.m. Per Persson i Herrsjötorp.    
 
14. Arvid Nilssons föräldrar:  
Nils Jordansson i Qvarntorp, Karlskoga, och hustru Bengta Persdotter. Qvarntorp, nära Möckelns sydvästra strand, upptogs 1617, skattlagt 1619. Nils finns i mantalsl. för Qvarntorp till 1650. Bengta döms för okvädingsord 1651. Hon nämns död 1669, mannen Nils är gammal. Nils Jordansson var förståss son till Jordan i Brickegården.  
 
15. Arvid Nilssons svärfar:  
Gunnar Eriksson i Wibäck. Döms (ogift) för mökränkning 1612. Finns i mantalsl. för Vibäck till 1650.  Säkerligen son till företrädaren Erik, nämnd i längd 1610.
 
Hälsningar
Bengt

200
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-07-20, 10:18 »
Numreringsfel!
När jag tittar tillbaka på filen Stinas anor, som är bifogad mitt meddelande till Sonja Färeby den 16 juni, ser jag att en del nummer har blivit fel. Förklaringen är att ordbehandlingsprogrammen numera är så intelligenta att de automatiskt ändrar numren när jag skriver numrerade stycken. Förargligt!
I Gen. III ska styckena numreras från 4 till 7.
I Gen. IV  ska första stycket ha nummer 8. förståss. Och de två sista styckena ska ha nummer 14 och 15.  
 
Hälsningar
Bengt

201
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-07-20, 10:06 »
Svar till Ingrid Björkudd 3 juli
 
Om Margareta Månsdotter i Stockviken.  
Margareta Månsdotter var granne till anor till mig, som bodde i Stockviken i mitten av 1700-talet.  
 
Margaretas make:  
Margareta gifte sig 1770 25/11 med Anders Ersson från Qväggen. Anders var enl. hfl. född 1740 i Karlskoga, så det bör kunna löna sig att gå till Karlskoga födelsebok och leta kring 1740. (Obs att födelseårsangivelser i Bjurtjärns hfl. vid den här tiden ofta är ungefärlig). Anders Eriksson finns i Stockviken till ca 1786 (hfl. 1786 - 93), då han tycks ha avlidit. Änkan Margareta finns kvar i Stockviken, och tycks ha avlidit där 1812. (hfl. 1808 - 12)
 
Margareta Månsdotters föräldrar:
Måns Jonsson och Annika Nilsdotter i Stockviken. De gifte sig 1740 26/10. Måns Jonsson avled 1761 12/2. Annika Nilsdotter, 1720 11/11 - 1777 22/2, gifte om sig 1762 12/4 med Peter Eriksson, 1720 26/10 - 1795 (hfl. 1794 - 1801), som övertog Måns Jonssons bruk i Stockviken. (Petter var son till Erik Eriksson och Marit Nilsdotter vid Nya Åsjöhyttan).  
Måns och Annikas barn i Stockviken (jag har bara tagit dem ur hfl., inte gått igenom födelseboken):
- Catharina, född 1741, gift 1761 1/11 med Melker Jonsson i Klenoret, Lungsund.
- Margareta, född 1743
- Annika, född 1746  
- Britta, född 1748
- Nils Månsson, född 1750, från ca 1773 brukare i Stockviken (den del som brukats av hustruns farfar Håkan Hindriksson), gift 1770 28/10 med Stina Pettersdotter Carlstedt, 1750 - 1795. Nils lever ännu 1818.
 
Margaretas ff och fm:  
Måns Jonsson uppges vara född 1715 (hfl. 1758 - 62). I hfl. 1758 - 60 står hos Måns Jonsson i Stockviken även skrivet fad. gl. smed Jon Olsson. Enligt giftermålsnotisen 1740 kom Måns från Lanfors övre hammar. Där finns mästersven Jonas Olofsson och Margitha Månsdotter 1717, då de får sonen Johan. Måns´ födelsenotis kan jag inte finna i Bjurtjärn. Jag vet f.n. inte så mycket mer på den här sidan.
 
Margaretas mf och mm:  
Nils Jordansson, 16(81) (åu) - 1735 14/5, och Karin Olofsdotter, 1689 17/8 - 1755 11/5, i Dalbäcken. Annika Nilsdotter och hennes man Måns Jonsson efterträdde Olof Jordansson, 16(76) (åu) - 1739 10/7, och Britta Andersdotter, 16(64) (åu) - 1741 12/5, i Stockviken. Denne Olof var Annikas farbror. Dessutom var Annikas mor Karin dotter till Britta Andersdotter i hennes första gifte med Olof Månsson i Stockviken. Karin gifte sig alltså med en bror till sin styvfar! Karin och Nils Jordansson gifte sig 1712 29/9. Efter Nils död gifte Karin om sig 1743 6/11 med änkemannen Lars Carlsson, 16(81) (åu) - 1757 5/6, vid Nya Åsjöhyttan. (Lars var först gift 1708 11/10 med Lena Håkansdotter, 16(89?) - 1743 15/2).  
Nils och Karins barn i Dalbäcken:  
- Olof Nilsson, 1714 6/1, gift 1738 27/8 med Annika Larsdotter fr. Åsjöhyttan
- Catharina, 1716 14/3
- Jordan, 1718 20/7
- Annika, 1720 11/11, till Stockviken
- Britta, 1722 18/11
- Catharina, 1725 14/12
 
mf f och mf m:  
Jordan Olofsson och Segred Larsdotter i Dalbäcken. Mer om dessa finns i mitt svar den 16 juni till Sonja Färeby, pkt. 6 i filen Stinas anor.  
Barn:  
- Gunilla, 16(73), gift 16(99) med Nils Larsson fr. Bjurtjärnstorp, fr. 1707 i Sävviken
- Olof, 16(76), gift 1703 4/10 med änkan Britta i Stockviken, till Stockviken
- Lars, 16(79), gift 1) 1704 9/10 med Kerstin Hansdotter, till Dalbäcken,  
 gift 2) 1715 2/1 med Birgitta Olofsdotter, syster till brodern Nils´ hustru Karin.
- Nils, 16(81), gift 1712 29/9 med Karin Olofsdotter fr. Stockviken, till Dalbäcken
- Annika, 1689 14/3, gift 1711 2/7 med änkeman Olof Larsson i Näs
- Marit, 1691 20/3, lever 1707/09
- barn, begr. 1696 15/3
- Karin, 1698 25/8 (trol. död liten)
 
mm f och mm m:
Olof Månsson och Britta Andersdotter i Stockviken. Gifta 1687 allhelgona i Lungsund. Olof var brukare i Stockviken 1687 - 1701 (mtl.), då han tycks ha avlidit. Se även pkt. 7 i filen Stinas anor i mitt svar till Sonja Färeby.  
Barn:  
- Karin, 1689 17/8, gift 1712 29/9 med Nils Jordansson, till Dalbäcken
- Ingrid, 1682 6/2, gift 1718 28/10 med Nils Nilsson, Bergsjö (Varnum)
- Britta, 1694 31/1, gift 1715 2/1 med änkeman Lars Jordansson i Dalbäcken
- Anders, 1697 14/1 (trol. död liten)
Britta gifter sig 1703 4/10 med Olof Jordansson fr. Dalbäcken. Barn:  
- Olof, 1706 11/2 (trol. död liten)
- Annika, 1708 4/12, gift 1729 29/9 med Per Jonsson fr. Gammelkroppa, Annika begr. 1731.  
 
Hälsningar
Bengt

202
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-07-20, 09:59 »
Svar till Sonja Färeby
 
Hej!
 
Tack för din reaktion på mitt svar. Det är en trevlig form för utbyte av meddelanden det här. Jag har också varit hemifrån ett tag, naturligt i sommartid. Jag har givetvis ingen åsikt om vilken Carl, som skulle kunna vara far till din Maria Carlsdotter. Mina tips är två:  
 
1. Jag föreslår att du placerar dina funderingar kring Carl i Attersta även under Närke, Gällersta socken. Vem vet? Kanske någon Närke-forskare har någonting att bidra med!  
 
2. Den yttersta möjligheten att någonsin kunna få veta något är om det finns något spår i domböckerna. Ett barn utom äktenskap förutsatte ju en förbindelse som vid den här tiden betraktades som olaglig. Det brukade därför leda till en rättslig prövning, där modern anmanades uppge vem barnafadern skulle vara. Den angivne fadern, om en sådan uppgavs, vilket ofta skedde, skulle sedan erkänna att det verkligen var han. Eventuellt fanns vittnen att tillgå. Ett sådant här ärende dök vanligtvis upp första tinget efter att barnet fötts.  
I det här fallet finns två möjligheter, som skulle kunna undersökas. Den ena är Karlskoga häradsting, som modern Stina Mattsdotter hörde hemma under. Den andra är i Närke där brottet kan antas ha ägt rum (eller?) och där i varje fall den utpekade barnafadern tydligen ska finnas.  
Nu är ju tingsprotokollen ofta tämligen tunglästa - handstilen är ofta ljusår från varje försök till skönskrift. Sedan är ju själva prosan inte alltid särskilt lättillgänglig. Men jag ser tyvärr ingen annan möjlighet att eventuellt komma längre med saken. Och någon garanti finns ju inte heller för att det finns något att finna.  
 
Jodå. Allt tyder på att vi har gemensamma förfäder i Karlskoga bergslag du och jag. Men vad jag kan se är de yngsta av dem i den generation som är födda någon gång på 1620-talet. Annars är ju alla människor släkt med varandra, om man går tillbaka tillräckligt långt. Att det räcker med ca 350 år är ju inte så illa då!
 
M v h  
Bengt

203
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-06-16, 00:58 »
Till Sonja Färeby den 12 april
Om Maria och hennes mor Stina Mattsdotter i Bjurtjärn.  
 
Det var spännande att läsa om pigan Maria, född 1780 i Bjurtjärn på torpet Ängland, som växer upp i Närke och gifter sig 1812 med en skogvaktare i Alsike i Uppland.  
 
Jag tror att jag kan tipsa om vem Marias moder, Stina Mattsdotter, var, vilket sammanhang hon finns i. Det bör vara den Stina, som var född 1755, dotter till Matts Mattsson och Britta Larsdotter i Bokärr. Bokärr är en gård i Bjurtjärn, ca en km söder om torpet Ängland där Maria föddes 1780. Bokärr bestod av två brukningsenheter sedan senare delen av 1600-talet.  
 
1. Matts Mattsson i Bokärr och Britta Larsdotter från Dalbäcken gifter sig 1752 8/11. Hfhl 1764 - 68 upptar upptar på ena gården i Bokärr Matts Mattsson och hustru Britta med följande barn:  Stina f. 1755, Lars f. 1755, Sara f. 1760, Jan f. 1762, Britta f. 1764 och Maria f. 1766. I juni 1768 finns hushållet kvar i Bokärr. I nästa hfhl. 1769 - 74  har de ersatts med ett annat hushåll.  
Från 1769 finns för mig en lucka, men den som noggrannt går igenom Bjurtjärns hfhl. 1769 ff. kanske finner Matts familj någonstans. Matts Mattsson i Bokärr avlider 1773 29/12 på fattighuset. Änkan Britta Larsdotter finns från 1776 i torpet Ängland med sonen Johan, född 1762.  
 
I Ängland finns samtidigt diverse folk:  - änkan Britta Olofsdotter född 1707, änka efter skomakaren Olof Öberg.  
- min ff mm fm far Johan Persson  med familj, som kom dit 1776 från hemgården Nolås som man lämnade 1774. En sorts obestånd som liknar Matts-familjens från Bokärr. Johans hans första hustru dör 1777 och Johan flyttar vidare med barnen 1779.
- samtidigt bor där just änkan Britta Larsdotter från Bokärr.
- och skräddaren Nils Eriksson med familj
- och ca 1780 tillkommer urmakaren Olof Smedberg med familj.  
 
Jag bifogar en rtf-fil som innehåller upplysningar om Stina Mattsdotter vidare anor.  
Följande gårdar i Bjurtjärn är bland dem som förekommer: Alkvettern, Bokärr, Dalbäcken, Sandetorp, Stockviken, Sörby, Vilångstorp.
 
Hälsningar  
Bengt
 
Stinas anor
 (22 k)

204
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-06-15, 22:40 »
Peter Brisback
 
Här är vad jag har om Sund, Jordan Ivarsson och hans hustru Ingiäl ( = Ingegerd) Eskilsdotter, gifta 1714  5/12. Samt deras förfäder.  
 
1. Jordan Ivarsson i Sund 16(79) (åu) - 1755 23/1, hustru Ingiäl Eskilsdotter 16(80) (åu) - 1742 16/12. Jordan är upptagen i mantalslängden som brukare i Sund redan från 1702.  
 
2. Jordan Ivarssons föräldrar:  
Ivar Haraldsson i Sund (är avliden enl. DB okt. 1698) och hustru Marit Larsdotter 16(49) (åu) - 1717, begr. 22/). De tycks ha gift sig 16(69),  efter mantalsl. Ivar är brukare i Sund fram till 1698. Han följs först av (ogifta) sonen Jon Ivarsson, 1699 - 1702 står änkan Marit för hemmanet.  
Ivar nämns i Karlskoga DB maj 1682 (skuld till insp. Linderot i Alkvettern), okt. 1683 (skogsdelning med Kexsund), samt
aug. 1686: Ivar dömd för ”hordoms synd och enfalt hor” med änkan Kerstin Persdotter i Mörkviken, som fått en flicka. Bötesstraff och ”straff till kroppen”;  
okt. 1688 (skuld till Linderoth), okt. 1689 anklagas Ivar för att ha spritt ut osanning om att hustru Marit Andersdotter i Stensnäs i sin ungdom fött ett oäkta barn och mördat det. Ivar skyller ifrån sig att han hört det av Ivar i Sörby i dryckenskap;  
mars 1690 (resterar utlagor), okt. 1690 (begär syn av skillnaden mot Kexsund och Dalstorp), feb.1694 (skulder till Anders och Jon Perssöner i Herrsjötorp, till prästen och till Hans Siggesson i Kristinehamn),  
i sept. 1699 har bröderna Jon och Jordan stulit från Gunilla och Elin i Dalen: råg, kött, linkorn m.m. Det blir förlikning genom deras mor Marit Larsdotter;
mars 1703 får Marit böta för att hon låtit sina barn avstubbat (!?) änkan Karin Mickelsdotter i Kexsund.  
 
3. Ingiäl Eskildotters föräldrar:
Eskil Andersson i Kexsund, 16(46) (åu) - 1715, begr. 25/3, och hustru Marit Halvarsdotter, 16(45) (åu) - 1731, begr. 5/9. Gifta 16(70) efter mantalsl., brukare i Kexsund 1670 - 1703 (byn har 4 - 5 brukare i perioden).  
Det finns inget tvivel om att dessa är Ingiäls föräldrar. Vigselnotisen 1714 säger Kexsund. Ingiäl är dotter hos Eskil och hustr. Marit (hfhl. 1704 - 06).    
       I Karlskoga DB: nov. 1675 (Eskil ägde andel i Qväggeshyttan), sept. 1682 (skuld till Linderot på Alkvettern), aug.-sept. 1696 (vittne), apr. 1698 (skuld till bruksskrivaren Sven Falck), sept. 1703 (om att justera ägorna mellan Eskil och grannen änkan Karin Mickelsdotter i Kexsund).  
 
4. Ivar Haraldssons föräldrar:
Harald Svensson i Sund och hustru Marit. Harald är förste brukare i Sund, finns i mantalsl. 1639 och fram till 1671. Jordebok 1639 uppger att Sund upptogs av nybyggare Harald 1638. I Jb 1642 står Sund för 1/8 mtl. krono, i jb. 1652 har hemmanet höjts till 1/4 krono.  
I Karlskoga DB: okt. 1649 (Harald har lagt sina nät på Håkan Olofssons fiskevatten i Stensviken), Harald nämns mars 1652, apr. 1667 (Harald slagen av Jon Bengtsson i Mörkvikstorp / = Viviken/, Harald fick blodvite på vänstra armbågen. Jon hade fällt trän på Haralds skogsarv. Jon fick böta både för åverkan och blodvite).  
 
5. Marit Larsdotters föräldrar saknas belägg för. Min gissning är att hon är dotter till Lars Eriksson, nybyggare i Nolby under Herrnäs, tvärs över sjön, och dennes hustru Marit Jonsdotter, 16(30) (åu) - 1698, begr. 13/2, som i sin tur är dotter till Jon Jordansson i Herrnäs i första giftet med Marit Ivarsdotter  (jmf. pkt. 4 om Herrnäs i mitt svar till Susanne Flink). Lars Eriksson är i mtl. 1654 - 1669, därefter änkan. Det skulle förklara varför Marit Larsdotter i Sund har en son med namn Jordan.  
 
6. Eskil Anderssons föräldrar:  
Anders Eskilsson i Kexsund och hustru Ingiäl (mtl. 1653 - 59). Anders finns i mantalsl. 1630 och fram till 1662. Sonen Eskil finns i mtl. 1659. Anders följs av sönerna Lars Andersson och Erik Andersson, den senare följs av brodern Eskil.  - I Karlskoga DB apr. 1641 att Kerstin i Kexsund och hennes son Anders Eskilsson och hans hustru inte kan bli tillsammans på grund av vrånghet och otidigheter.  
 
7. Marit Halvarsdotters föräldrar:  
Halvar Jonsson i Åsviken (även kallat Värningsviken) i första giftet med Karin.  Halvar finns i mantalslängd som en av två brukare i Åsviken första gången 1643 och finns sedan till 1671, då han följs av mågen Hans Nilsson. Första hustrun (med namn 1653 - 59) finns i längden till 1661. Senast 1664 har Halvar gift om sig.  
Halvar Jonsson begravs 1695 21/7. I Karlskoga DB mars 1677 omtalas Nils Ersson i Losseby och dennes faster Marit Nilsdotter i Värningsviken. Fastern bör vara Halvars andra hustru. Hon är då dotter till nämndemannen Nils Eriksson, förste brukare i Losseby. Halvar nämns kort i DB mars 1652 och mars 1656.  
 
12. Eskil i Kexsund och Kerstin.  
 I tiondelängd 1599 finns en Eskil i Qväggen. 1605 är Qväggen övergivet och får sedan en ny brukare (Erik Olofsson).  1606 finns i stället en bonde med hustru, som 1610 visar sig heta Eskil. Det kan vara en och samme.  
 I längden 1621 saknas namn för brukaren i Kexsund, men 1626 och 1628 är namnet Kerstin. Det står dock inte änka, så Eskil kan vara i livet, om än inte i stånd att sköta gården. 1630 är sonen Anders Eskilsson brukare.  
 1632 - 1641 är emellertid Lars brukare i Kexsund jämsides med Anders. 1642 är Lars utgammal och sjuklig, 1643 återfinns änkan Kerstin. Det verkar alltså som Kerstin gift om sig med Lars 1632 och blivit änka igen 1642.  
 Kerstins brukningsdel i Kexsund övertas av en annan son, Erik Eskilsson med hustrun Cecilia.  
 Ännu en trolig son är Hindrik Eskilsson, nämnd i Stensviken DB 1637 och 1642, mantalsl. 1639 - 1645. Hustru Margareta Eriksdotter i Vik nämns i DB sept. 1646 i en tvist med Losseby.  Deras son Olof brukade Vik eller Ladufallet, en utbrytning ur Stensviken. Hindrik Eskilsson var antagligen måg till Erik Hansson i Stensviken.  
 
 
Hälsningar
Bengt

205
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-06-13, 11:21 »
Jag fick ett e-postmeddelande av en person som frågar med anledning av ovanstående inlägg om Jordan Olofsson i Boviken och undrar om det finns någon förväxling med en likbenämnd Jordan Olofsson i Bjurtjärnstorp. Här kommer huvuddelen av svaret, som jag tycker kan platsa i Anbytarforum:  
 
 
Jo, jag tror jag kan svara på hur det är med de två Jordan Olofsson.  
 
Den ene är Jordan O. i Boviken.  
Det är han som är född 1718 21/9 i Boviken, son till Olof Jordansson därstädes etc. Och som gifter sig 1745 3/11 med Catharina Nilsddotter, dotter till Nils Larsson i Ökna.  
 
Du skriver att Jordan skulle vara född ca 1709. Jag har en avskrift hemma av Bjurtjärns husförhörslängd 1758 - 62. Där har jag skrivit att Jordan är född 1719. Möjligen har du läst samma årtal som 1709? Vart och varannat födelsår i husförhörslängden är fel, när man jämför med födelse- och dopboken. Prästen har helt enkelt inte kollat med dopboken, utan tydligen bara frågat folk - Hur gammal är du? och räknat baklänges med diverse olika resultat, kan man tänka sig.
 
Den andre är Jordan O. i Bjurtjärnstorp.  
Änkan Kerstin Nilsdotter i Bjtp gifter om sig 1761 25/3 med drängen Jordan Olsson från Näs, enligt vigselboken. Det leder på rätt spår:  
 
Denne Jordan O. är född 1718 23/1, son till Olof Larsson i Näs och hustrun Annika Jordandotter. Det är sista ledet i en kedja på fyra äktenskap i Västra Näs.  
 
i) Kedjan börjar när Hindrik Larsson i Näs bildar familj, senast 1688, med Ingiäl (= Ingegerd i modern stavning) Eriksdotter. Hindrik avlider 1699 (mantalsl.). Hindrik var son till Lars Mårtensson i Näs och Marit Eriksdotter. (Se även mitt inlägg 25 maj om Näs). Vilka Ingiäls föräldrar är är osäkert.  
 
ii) 1702 12/10 gifter sig änkan Ingiäl (begr. 1708 1/5) med Olof Larsson (16(58) - 1735 11/3), son till Lars Olofsson i Smedstorp och hustru Kerstin. Lars Olofsson är son till Olof Eriksson i Ullvetterstorp. (Mer i Granvikenfilen av 19 april). - Ingiäl Eriksdotter dör i barnsäng.  
 
iii) 1709 9/10 gifter Olof L. om sig med Karin Larsdotter (16(74) - 1710, begr. 23/10, död i barnsäng), dotter till Lars Olofsson i Stackefallet, även kallat Brunnstorp, och hustru Karin Arvidsdotter.  
 
iv) 1711 2/7 gifter sig Olof L. för tredje gången, nu med Annika Jordansdotter (född 1689 14/3), dotter till Jordan Olofsson (en tredje sådan!) i Dalbäcken och hustru Segrid Larsdotter. (Mitt inlägg 30 mars om Etala berör också Dalbäcken). Ett kommande inlägg till Stina Färeby kommer att innehålla mer om denne Jordan.  - Denne Jordan Olofsson i Dalbäcken är för övrigt kusin till Karin Arvidsdotter i Stackefallet. Olof L:s två sista hustrur var alltså tremänningar till varandra!
 
Kerstin Nilsdotter i Bjurtjärnstorp:
 
far: Nils Persson (1694 - 1757) i Frövetterstorp, mor: Margitha Persdotter, född 1697, gifta 1724.  
 
ff: Per Persson (16(56) - 1729) i Frövetterstorp i första giftet, fm: Kerstin Olofsdotter ( - 1694)
 
mf: Per Larsson (16(55) - 1731) i Herrnäs, mm: Britta Enarsdotter (16(73) - 1733).
 
ff f: Per Töresson i Boviken, ff m: Bengta (Persdotter)
 
mf f: Lars Olofsson i Smedstorp (se ovan), mf m: Kerstin
 
mm f: Enar Jonsson i Herrnäs (16(46) - 1719), mm m: Marit Hansdotter (16(38) - 1715)
 
mm ff: Jon Jordansson i Herrnäs ( - 1652/3) i andra giftet, mm fm: Ingfrid Persdotter
 
mm mf: Hans Eriksson, son till Erik Hansson i Stensviken
 
Kerstins förste man var Lars Ersson (1720 - 1759) i Bjurtjärnstorp, son till Erik Månsson därstädes och hustru Kerstin Christophersdotter.  
 
Det får duga.
Bengt

206
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-11-30
« skrivet: 1999-06-13, 11:11 »
Hej Torbjörn!
 
Jag har just skrivit ett svar om Släbråten. Det återfinns under Lungsund.
 
Hälsningar
Bengt

207
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-08-27
« skrivet: 1999-06-13, 11:08 »
Svar till Torbjörn Näs´ inlägg under Bjurtjärn, som mer berör Lungsund.  
 
Hej Torbjörn!
 
Svaret är: Ja.  
Segrid Jonsdotter i Qväggen var syster till Per och Ivar i Släbråten.  
Det framgår först av Karlskoga DB mars 1703 om Ivar Jonsson i Släbråten och hans avlidna syster Segrid Jonsdotters barn. Senare i DB mars 1729 och sept. 1731: där uppbuds och ges fasta på ett köp av 1/8 i Släbråten som Frans Fassing i Släbråten  (Dordi Ivarsdotters första man) gjorde redan 1705 24/8 av Jon Andersson i Hedås och Erik Olofsson i Kexsund, båda i Bjurtjärns socken. Där sägs att Frans Fassing var säljarnas morbror Ivar Jonssons måg.  
Alltså: Segrid Jonsdotter var gift med Anders Welamsson i dennes andra gifte och hade med denne två barn: Jon Andersson i Hedås samt Annika Andersdotter, gift med Erik Olofsson i Kexsund. Se mitt inlägg 8 juni under Bjurtjärn.
Ivar Jonssons testamente av 1/8 1697 nämns.  
I Karlskoga DB mars 1721 delas Ivar Jonssons halva i Släbråten mellan Olof Ivarsson och Dordi Ivarsdotter, enligt Ivar Jonssons disposition av den 1717 8/7.  
 
Mer kring Ivar Jonsson:  
Fråga: Ivar Jonssons hustru uppges heta Margareta Olofsdotter
Jag har missat detta. Jag vill gärna veta källan.    
 
Jon Håkansson i Släbråten: efter mantalslängderna tillträder han Släbråten i andra hälften av 1640-talet, och gården delas mellan sönerna Per och Ivar, som tillträder någon gång 1676 - 78.  
Jon Håkansson fick fasta på Släbråten i Karlskoga DB nov. 1673 i arv efter fadern Håkan Jonsson efter att ha löst sin systerson Bertil Perssons moderlott.  
Samtidigt ges Nils Hallorsson fasta på Sjötorp för sin hustru (Ragnils) arvslott i Släbråten, upptaget med hennes avlidne svärfar Håkan Jonssons tillstånd.  
På samma sätt Anders Persson i Brunnsbol för sin hustru (Karins)  arvslott i Släbråten;  
och samma för Jon Gulbrandsson i Lervik.  
Jon Håkansson begrovs 1694, 20:e efter trefaldighet, uppges vara 80 år gammal.
 
Håkan Jonsson i Släbråten finns i tiondelängden 1621 samt i mantalslängderna till slutet av 1640-talet.  
 
Hälsningar
Bengt

208
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-08-18
« skrivet: 1999-06-13, 11:02 »
Hej Christina!
Jag skulle önska jag kunde ge alla svar på dina frågor. Vad jag har är följande:  
 
1. Var Jöns Jordansson i Knappedet son till nämndeman Jordan i Brickegården?
Svar: Jag vet inte.  
Jag gissar att han är det. Det enda argumentet är egentligen att jag inte hittat någon annan med namnet Jordan under rätt tid.  
Följande Jordanssöner och -döttrar har jag funnit i nästa generation:
1. Arvid Jordansson i Brickegården. Har efterträtt Jordan i Brickegården, finns i boskapslängden 1635 och i mantalslängderna fram till 1651. I slutet av 1500-talet finns en Arvid i Brickegården.    
2. Jöns Jordansson i Knapped, g.m. 1) n.n., 2) Elin Eriksdotter
3. Nils Jordansson i Kvarntorp, g.m. Bengta Persdotter; Kvarntorp upptaget 1617, skattlagt 1619, i mantalslängderna till 1650. Nils lever 1669, hustrun avled 1668 (DB 1669).
4. Jon Jordansson i Herrnäs, Bjurtjärn, g.m. 1) Marit Ivarsdotter, 2) Ingfrid Persdotter; se mina inlägg 1 juni och 8 juni under Bjurtjärn  
5. Måns Jordansson i Bregårdstorp, nämnd från 1635, g.m. Gunilla Gunnarsdotter; se mitt inlägg 31 mars under Karlskoga.
6. Matts Jordansson i Brickegården, i mantalslängderna från slutet av 1640-talet, då Jordansdelen i Brickegården delas. Matts Jordansson är nämndeman från 1646 1/9, blir häradsdomare 1666 3/2, avgår för ålderdomssvaghet 1680 30/9.
7. Ingeborg Jordansdotter, gift med Måns Persson i Bregårdstorp i dennes andra gifte
8. n.n. (Jordansdotter), gift med Per Persson i Boviken, Bjurtjärn
 
2. Jöns Jordansson:
Knapped upptaget 1624 (jordeboken 1625). Jöns nämns i boskapslängden 1626 och fram till mantalslängden 1633.  
I boskapslängden 1635 finns i stället Anders i Knapped. Anders Persson finns i mantalslängderna till 1659. Sistnämnda år finns mågen Elof Aronsson med hustru Britta.  
DB 1631 nämns Jöns i Knapped.
DB  1634 26/3 om olaga hävding på Bregårds ägor. Jöns i Knapped, som uppröjt och upptagit sitt torp på Bregårdens gamla ägor, i tvist med Gunnar i Bregården angående fiske.  
DB  1646 2/5 i Kroppa: Nils Jönsson i Knapped, soldat, att han för 18 år sedan gett sig i knekttjänst i stället för sin far Jöns Jordansson, som var skriven till knekt, på villkor att han skulle få den andres knektlega, vilket han i faderns livstid ofta blev försäkrad om, så vill hans styvmor h. Elin Eriksdotter, som nu omgift, inte betala den.  
DB aug. 1652  förliks Anders Persson i Knaped med corpralen Nils Jönsson därstädes, om vad hustru Elin Eriksdotter lovat 1646.  
DB  1660 testamente av Anders Persson i Knapped och hans hustru Elin Eriksdotter den 23 juni, ger sin måg Elof Aronsson och Anders hustrus dotter all egendomen. Elof har betalt deras skulder.  
DB   1676 Elof Aronsson får fasta på Knapped, som han med sin hustru fått genom testamente och betalt stor skuld för sina svärfolk Anders Persson och hustru Elin Eriksdotter. Elof givit sin hustrus styvfar Anders Persson en systerdel i halva skattegården Mörkviken 1664.
 
Vad får vi ut av detta: Nils Jönsson skrevs till knekt 16(28). När var han då född? Troligen ca 1610.  
Jöns Jordansson var då född 1585/1590? - Då är han ett av de äldre av Jordansbarnen.  
Man undrar: Var bodde Jöns innan Knapped upptogs 1624? Han var tydligen knekt i början.  
 
En hypotes jag har är att hustru Elin Eriksdotter skulle kunna vara dotter till Erik i Wibäck. Jag argumenterar inte vidare för det här.  
Vad som sägs i DB 1660 tyder väl ändå på att Britta Jönsdotter var väl dotter till Jöns J:s andra hustru Elin Eriksdotter och inte till den första hustrun.
 
Oklart är det som sägs om arvet i Mörkviken: Var Anders Persson son till Per Persson och Kerstin Enarsdotter där, eller vad menas?  
 
3. Till sist  undrar du: Var i all sin dar kommer Elof Aronsson från?  Tyvärr har jag ingen aning.  
Både namnen Elof och Aron är vad jag vet utan förankring i bygden.  
När Elof avled 1722 anges han vara 106 år gammal. Det verkar vara ca 20 år för mycket!
 
Hälsningar
Bengt

209
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-06-08, 22:24 »
Till Torbjörn Näs
 
Den bifogade filen innehåller vad jag har om förfäder till Olof Jordansson i Boviken, 1746 - 1793.  
 
Gårdar i Bjurtjärn som berörs i texten är bl.a.:
Boviken, Herrnäs, Herrsjötorp, Mörkviken, Qväggen och Ökna.  
 
Hälsningar  
Bengt
 
Olof Jordansson i Boviken
 (30 k)

210
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-06-08, 22:21 »
Till Torbjörn Näs
 
Den bifogade filen innehåller vad jag har om förfäder till Olof Jordansson i Boviken, 1746 - 1793.  
 
Gårdar i Bjurtjärn som berörs i texten är bl.a.:
Boviken, Herrnäs, Herrsjötorp, Mörkviken, Qväggen och Ökna.  
 
Hälsningar  
Bengt
 

211
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-06-01, 00:17 »
Hej  
Jag snickrar sporadiskt på svar till Torbjörn Näs den 26 maj, Tage Kjellner 22 april, Sonja Färeby 12 april och Peter Brisback 26 mars. Här kommer först ett svar till Susanne Flink 27 maj:
 
Jag kan tipsa om följande, när det gäller Jordan Simonssons i Stensviken förfäder. Han hör via två grenar till de Stensvike-ättlingar som härstammar från häradsdomaren Erik Hansson och hans hustru Anna Simonsdotter, som levde i den första hälften av 1600-talet.  
 
Jordan Simonsson i Stensviken var född 1734 26/3. Han gifter sig 1764 11/3 med Maria Persdotter i Skattkärrsedet.  
 
1. Jordans föräldrar:
Simon Jordansson i Stensviken, 16(80) (åu) - 1742 14/9, och hustru Margareta Eriksdotter, 1690 6/12 - 1753, begr. 1/7. De gifte sig 1711 23/10. Simon och Margareta var tremänningar (sysslingar).  Simon och Margareta hade en stor barnskara, där sonen Jordan kommer på slutet, när modern Margareta är 43 år.  
 
2. Simon Jordanssons föräldrar:  
Jordan Jonsson i  Stensviken, 16(43) (åu) - 1719/20, begr. 3/1, och hustru Ingrid Hansdotter, 16(39) (åu) - 1728, begr. 10/6. I mantalslängderna upptas i Stensviken 1672 - 78 en ”dotter” och ”måg” hos Simon Eriksson, som bör vara Simons brorsdotter och man, Ingrid och Jordan. 1678 - 1703 står Jordan Jonsson i Stensviken under eget namn, han följs sedan av sonen Olov. Jordan och Ingrid bör ha gift sig senast 1672. -  Från Karlskoga DB: April 1681 om arvet efter barnlöse nämndeman Simon Eriksson i Stensviken, i vars hemman Jordan Jonsson får hälften. Jordan gör uppbud okt. 1695 på hälften av Stensviken, enligt arvsförening konfirmerad april 1681. Uppbudet disputeras till viss del av grannen Erik Eriksson april 1696, men Jordan får rätt sept. 1696. Då nämns också Jordans hustru Ingrid Hansdotter, som ärvt i Stensviken från sin fader. I feb. 1697 att nämndeman Jordan tillbytt sig sin bror Enar Jonssons i Herrnäs hustru Margareta Hansdotters  jord i Stensviken mot sin egen arvjord i Herrnäs. Bröderna Jordan och Enar från Herrnäs var alltså gifta med systrarna Ingrid och Marit (Margret) Hansdöttrar från Stensviken. Jordan blir nämndeman 1686 12/2 efter Erik Håkansson i Herrnäs, som avlidit. Jordan  tog avsked mars 1710.
Barn till Jordan och Ingrid: 1.  Hans Jordansson i Granviken, 16(72) - 1740, nämndeman, 2. Olof Jordansson i Stensviken, 16(76) - 1736, 3. Simon Jordansson i Stensviken, 16(80) - 1742, 4. Jon Jordansson i Råtorp, 16(83) - 1769, nämndeman, häradsdomare, 5. Margitha Jordansdotter, 16(70) - 1745, gift 1) med Lars Larsson från Smedstorp, bosatt hos svärfadern i Stensviken, gift 2) med Lars Andersson från Åsjöhult, bosatt i Smedstorp.  
 
3. Margareta Eriksdotters föräldrar:  
Erik Eriksson i Stensviken  och hustru Annika Larsdotter. Erik Eriksson var fjärdingsman, nämndeman, häradsdomare, kyrkvärd. Se vidare mitt inlägg under Bjurtjärns socken den 19 mars.
 
4. Jordan Jonssons föräldrar:  
Jon Jordansson i Herrnäs och dennes andra hustru Ingfrid Persdotter. Jon i Herrnäs finns i en tiondelängd 1621 och i mantalslängderna till 1650. Jon nämns i livet i mars 1652 (bötfälls), han är död i maj 1653. I Karlskoga DB maj 1653 uppräknas Jon Jordanssons tre efterlämnade barnkullar: I) Jons styvbarn efter första hustrun Marit Ivarsdotter och hennes första man Anders (nämns i längd 1610): Måns, Segrid och Karin; II) Jons och Marits egna barn: Kerstin, Arvid, Elin, Ingrid, Britta, Anders, Margreta; III) Jons och senare hustrun Ingfrid Persdotters barn: Marit, Jordan, Enar, Per, Nils och en ofödd ”nu räknad för pilt” /= sedermera Jon Jonsson i Herrnäs/.  Jons änka gifter om sig ca 1653 med Erik Håkansson, Herrnäs, nämndeman. Ingfrid och Erik har barnen Erik och Kerstin.  
 
5. Ingrid Hansdotter var dotter till någon Hans Eriksson. Det följer av de skrivningar om arv m.m. som finns i Karlskoga DB. Jag har inte funnit något direkt omnämnande av Hans själv. Jag vet inte var han var bosatt.  
 
6. Erik Erikssons föräldrar:  
Erik Eriksson, hammarsmed, och Susanna Andersdotter. EE var smed i bl.a. Kortfors hammar. Se vidare mitt inlägg under Bjurtjärns socken den 19 mars.
 
8. hypotes: Jon Jordansson var son till Jordan i Brickegården (”Bryttiegårdstorp”), Karlskoga.  Se inlägg om Jordan under Karlskoga socken.  
 
9. Ingfrid Persdotters föräldrar:  
Per Persson i Mörkviken och Kerstin Enarsdotter. I DB maj 1664 nämns det testamente som Per Persson och Kerstin Enarsdotter gjort 1659 2/11, där gården ges till sönerna Jon och Nils Perssöner, för föda och skötsel av henne och hennes avlidne man. Per finns i längden av 1610 och i mantalslängderna till 1647. Per nämns i renoverade DB 1625 och i DB 1637. Ingfrids hemhörande i Mörkviken bekräftas entydigt i upprepade processer om hennes barns arvsrätt. (Se ett kommande inlägg om Boviken och Mörkviken).  
 
10/12. Hans Erikssons och Erik Erikssons föräldrar:  
Erik Hansson och Anna Simonsdotter. Erik var först bruksskrivare vid Kroppa bruk, där det anges att han bodde i Herrsjötorp. Erik finns i Herrsjötorp enl. längden 1610. I tiondelängd 1621 finns Erik Hansson på frälsehemmanet Ullvettern. 1630 har han skatteköpt det tidigare frälsehemmanet Stensviken och den tidigare frälsebonden från Stensviken flyttar till frälsehemmanet Ullvettern. Erik Hansson är häradsdomare, d.v.s. nämndens ordförande, i Karlskoga på 1630-talet. I aug. 1633 är han domare första gången och ännu i april 1635. I aug. 1637 är han borta, sannolikt död. I DB mars 1648 omtalas en syneförrättning med nämnden under ”förre domaren salig” Erik Hansson 14 år tidigare, dvs. 1634. - I längder fram till 1635 finns Erik i Stensviken, i mantalslängd 1639 i stället ”hustru Anna”.  Simon Eriksson i Stensviken talar för sin mor Anna Simonsdotter i DB nov. 1662. Hon har då varit omgift med Gunnar Jönsson i Bregården, Karlskoga, och Simon undrar vad modern ska ha i arv efter denne, som avlidit.  
Följande barn till Erik och Anna kan dokumenteras: 1. Simon Eriksson i Stensviken, nämndeman, barnlös; 2. Hans Eriksson; 3. Erik Eriksson, hammarsmed; 4. Jacob Eriksson. Möjligen är Margareta Eriksdotter, gift med Hindrik Eskilsson i Stensviken, senare Vik / = Ladufallet/ också ett barn.  
 
Hälsningar  
Bengt

212
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-05-25, 23:35 »
Hej Christina!
 
Det var ju smickrande att bli utnämnd till expert. Jag är snarare amatör. Vad jag har är början på ett register över befolkningen i Bjurtjärn från äldsta möjliga till f.n. mitten av 1700-talet. Idén är att kombinera olika sorters källor för att få ut maximal information. Huvudkällorna är förståss mantalslängder, domboksprotokoll och, från slutet av 1600-talet, kyrkobokföringen.  
 
Gården Näs, som du frågar om, är en av de fyra gårdar inom nuvarande Bjurtjärn, som finns med i ”Gustav Vasas jordebok” 1540. Näs var ett kronotorp, som tidigare varit kyrkotorp. Min gissning är att det var en utbrytning ur Qväggen, som varit kyrkogods. Från 1606 är Näs 1/2 mantal kronohemman.  
 
Tidiga brukare i Näs nämns: Jöns (1540), Olof (1573), Per/Peder (1583, 1591, 1599, 1601). 1606 finns hustru och husfolk, Per kan vara sjuk eller död.  
 
Med de följande brukarna börjar man kunna skönja släktskapsrelationer. Per efterföljs av:
 
Sten Persson, finns 1610, 1621 och från 1626 i mantalslängder etc. regelbundet fram till 1647. Han följs där av Lars Mårtensson. Den gårdsdelen kallas senare på 1600-talet Västra Näs.  
 
Från och med 1630 finns Per Stensson vid sidan av Sten, fram till 1662. Han följs där av Lars Persson. Den delen kallas Östra Näs.  
 
I Karlskoga DB aug. 1652 klagar Lars Mårtensson på sin farbror Per Stensson, att han först bett Lars´ farfar Sten Persson ta bort hans häst, sedan plöjt upp Lars´ åker, att hans farfar slagot del av hans bästa äng, och när han ville föra ut götslen på sin åker så har farbrodern Per Stensson hindrat.  Det slutar med att Lars nöjer sig med att få fyra såter hö i ersättning.  - Samtidigt införs en förlikning av den 25 maj mellan Lars Mårtensson och Per Stensson: att Sten Persson, även kallad ”gubben Sten”, som hållit till hos sin sonson Lars Mårtensson, nu begär komma till sin son Per Stensson. Den som Sten vill vara hos får 2/3, den andre 1/3 av hemmanet. Efter hans död delas lika.  
 
Delningen av Näs fullföljs sedan, Per Stensson och Lars Mårtensson nämns i DB nov. 1662, juni 1663, april 1667 och juli 1668.  
 
Lars Mårtensson vikarierar som nämndeman oct. 1680 och feb. 1686. Lars Mårtensson är gift med Marit Eriksdotter, dotter till Erik Ivarsson i Bergsjö, Varnum.  Lars begravs 1703 3/1, uppges vara 97 år, vilket nog är minst 20 år för högt om han ska kunna vara sonson till Sten Persson. Hustrun Marit begravs 1706 23/12, efter åldersuppgift född ca 1624, vilket är sannolikare.  
 
I DB okt. 1681 är bröderna Hans och Lars Perssöner stridiga om besittningen av sin avlidne faders efterlämnade stubberätt i Näs. Förlikningen innebär 1) att de brukar hälften var, 2) att Hans ska ta till sig sin gamla styvmor Rangela Hallorsdotter och föda henne till döddagar, 3) Lars får hälften av Noviksängen, som Hans löst från Äsplund, 4) Hans behåller för sig alla köreredskap som fadern efterlämnat, 5) åker. äng och husen delas genom tre nämndemän.  
 
I DB maj 1685 återspeglas ännu en konflikt mellan Västra och Östra Näs: Lars Persson besvärar sig över Hindrik och Nils Larssöner (till Lars Mårtensson), att de kom förbi Lars´ hus, slog honom, och den tredje brodern Ivar Larsson har hårt hanterat Lars´ hustru och slagit Lars´ son Hans Larsson. Slutar med att Lars Persson åläggs stänga sin gärdsgård mot sin granne Lars Mårtensson!
 
Mantalslängderna ger följande bild: Brodern Lars Persson är uppförd tiden 1662 - 1693. Hans finns i kyrkoboken: begraven 1697 3/1. Efter åldersuppgiften född ca 1638. Från 1683 upptas också son och sonhustru, visar sig heta Hans Larsson med hustru Lisken Nilsdotter. Lisken begravs 1697 24/10, skulle vara född ca 1656. Hans Larsson saknas i mantalslängden efter 1697. Hans gifter om sig (Lungsunds kb. 1701, epiph.) med Annika Jonsdotter och bosätter sig i Dråga, Lungsund. Där gifter han om sig igen, nu med Sara Persdotter från Björnbotten, Lungs. , 1705 trefaldigh.
 
Brodern Hans Persson finns som ”son Hans” hos Per Stensson i mantalslängderna 1653 - 1655. 1655 efter tref. vigs Hans Persson från Karlskoga och Justina Hemmingsdotter i Kristinehamn. Sedan har jag inga spår efter honom förrän protokollet från 1681. I mantalslängden finns först dräng Per Hansson, antagligen en son, för 1689 - 91. Därefter ”Hans Perssons dotter Margareta” för 1691 - 93. Från 1693 står Johan Hansson för hemmanet tillsammans med syskon. Först 1701 tycks Johan och brodern Gustav gifta sig och dela Östra Näs mellan sig.  
 
Från 1704 finns kommunions/husförhörslängder från Bjurtjärn. Där finns Hans Persson med hustru Karin och (son) Johan med hustru Kerstin. Från 1707 Jean Hansson, hustru Kerstin, modern Karin samt systern Lisken. Det är ingen tvekan om att Johan är son till Hans Persson.  
 
Hans Persson begrovs 1706 17/6, uppges vara 89 år gammal, det bör vara 10 eller 20 år för högt. Hustrun Karin Eriksdotter begravs 1716 5/2, efter åldersuppgift född ca 1630. Om giftermålet i Kristinehamn 1655 gäller samma Hans, så var han gift två gånger.  
 
Följande barn till Hans Persson kan identifieras (om alla är barn till Karin, eller bara de senare, kan inte avgöras):  
1) Margareta, 16(65?) - 1748, gift 1702 12/10 med Johan Persson i Ökna, 16(61) - 1735. Denne var innan gift i Qväggen med Anders Welamssons änka Segrid Jonsdotter.
2) Lisken, 16(58) - 1741 17/5, ogift rotepiga i Näs.  
3) Maria, 16(70) - 1738, gift 1697 med Per Nilsson i Bresätter (även kallat Högskog). I DB april 1698 betalar fadern Hans Persson 10 rdr. till Håkan Hindriksson i Stockviken, som tidigare varit förlovad med Maria och så att säga lagt ut i förskott.  
4) Johan Hansson, 16(69) - 1736, begr. 1/3, i Näs, gift 1701 med Kerstin Svensdotter
5) Gustav Hansson, 16(71) - 1726, begr. 23/1, i Näs, gift 1701 med Marit Hindriksdotter.  
 
Hälsningar
Bengt

213
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-04-19, 00:23 »
Kent Lindqvist har funderingar av den 16 april som gäller relationen mellan gårdarna Ullvettern, Södra Ullvettern resp. Ullvetterstorp. Var låg den ursprungliga gården Ullvettern?  
 
Den senare frågan kan jag inte säkert svara på.  
1) Ullvettern är en gammal frälsegård i bygden. Den är en av de fyra gårdar i nuvarande Bjurtjärn som finns med i jordeboken 1540. Olof i Ullvettern hör då till Varnums socken. Frälsegårdar brukades av bönder som arbetade åt någon adelsman som ägde gården. 1707 köptes Ullvettern av Claes Linroth på Alkvettern.  
Ullvettern brukades mestadels av en bonde, men från 1705 delas gården i två brukningsenheter mellan bröderna Bengt och Per Svensson. (Mer om dem vid ett senare tillfälle).
2) Hur Södra Ullvettern uppkommer ur det ursprungliga Ullvettern vet jag inte. På den ekonomiska kartan från 1885 finns hus betecknade Ullvettern på båda ställena, nuvarande Ullvetterns gård och Södra Ullvettern. Vilket läge som så att säga är det ursprungliga kan jag inte säga. Någon med god förankring i bygden borde kunna säga hur det förhåller sig.  
3) Ullvetterstorp har inte så mycket med Ullvettern att göra. Det upptogs 1579 som separat kronotorp, var kronohemman tills det skattköptes av Olof Eriksson efter 1630.
 
Hälsningar
Bengt

214
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-04-19, 00:18 »
Angående Peter Brisback frågor av den 26 mars om en del anor i Bjurtjärn från början av 1700-talet. Jag har fyllt på med litet uppgifter kring några av dem. Senast gällde det:  
Kväggestorp: Olof Nilsson med hustru Karin (föräldrar till Erik Olofsson född 1690 22/8)  
Nästa på listan är:  
Granviken: Jon Larsson f. 1666 död 1751 18/8 med hustru Ingeborg Olofsdotter f. 1683 död 1746 7/1  
 
Den nämnde Erik Olofsson i Qväggestorp gifte sig 1715 23/10 med Ingrid Jonsdotter från Granviken. Jag antar därför att det är denna Ingrids föräldrar i Granviken som Peter främst är ute efter.  Här kommer litet om det.
 
I den bifogade filen berättas om Ingrid Jonsdotters föräldrar Jon Olofsson och hustrun Segrid Persdotter i Granviken, som levde vid slutet av 1600-talet, och om deras härkomst / möjliga härkomst från gårdarna Ullvetterstorp, Ullvettern och Qväggen.  
 
Jon och Segrid är även föräldrar till Kerstin Jonsdotter, som nämns av Kent Lindqvist i ett inlägg den 15 april.  
 
Punkt 3 i den bifogade filen handlar även om Segrid Persdotters syster Cecilia Persdotter, som var gift med Bengt Svensson i Ullvettern. Bengt och Cecilia berörs i Kent Lindkvists inlägg den 16 april.  
 
Efter rekommendation i Redaktören meddelar av den 6 april bifogar jag texten i en s.k.RTF-fil, som jag hoppas kan läsas utan problem.  
 
Jon i Granviken
 (19 k)

215
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-04-15, 22:58 »
Till Kent Lindkvist och Peter Brisback
 
Det fanns ingen Jon Larsson i Granviken. Däremot fanns Johan Larsson (Jean Larsson), gift 1702 med Ingebor Olofsdotter från Aggerud i Karlskoga. Denne Johan var mycket riktigt son till Lars Engelbrektsson och Karin Larsdotter i Granviken.  
 
Kerstin, född 1694,liksom Ingrid, född 1690 och gift till Kväggestorp, var inte döttrar till denne Johan utan till Jon Olofsson i Granviken och dennes hustru Segrid Persdotter.  
 
Jag återkommer med en utförligare förklaring till detta, så fort jag får tid.  
 
Hälsningar  
Bengt

216
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-04-10, 23:14 »
Till Peter
 
Jag glömde säga något om Johan Johanssons krönika. JJ var en riksdagsman med stort hembygdsintresse som skrev av mycket ur bl.a. de gamla tingsprotokollen och gav ut på 1890-talet har jag för mig. Det mesta avskrifter och sammanfattningar. De jag har jämfört med original verkar riktigt.  
 
Jag har naturligtvis ingen möjlighet att avge något fullständigt betyg, men intrycket är att mannen håller sig till källorna.  
 
Hälsningar
Bengt

217
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-04-10, 23:07 »
Till Lena
 
Jag har material om så gott som varenda hushåll i Bjurtjärn under 1600-talet och fram till 1700-talets mitt. Men ner till den tiden är ju kyrkobokföringen i Bjurtjärn i gott skick.  
 
Jag svarar gärna på frågor i mån av tid, men du måste ner till första halvan av 1700-talet först.  
 
Hälsningar
Bengt

218
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-04-10, 23:02 »
Åter till Peter Brisbacks lista av den 26 mars.  
 
Först missade jag att få med en notis om Etala i Karlskoga DB 1719 20/4. Det är Sven Eriksson i granngården Björkhöjden som gör anspråk på hälften i Skogsberg för sin son Anders Svensson. Sven påstår sig vara närmare besittningen än Olof Larssons måg Per Torstensson, som Olof överlåtit besittningen till. Svens fader, salig Erik Jonsson, har upptagit Skogsberg av skogsroten. Sven hänvisar också till en skuld som Olof i Etala haft till Svens bror Olof Eriksson och hans änka och Sven tillträdde halva Skogsberg vid broderns död 1699. Olof Larsson uppvisade sin likvidation med Olof Erikssons änka Margareta Michelsdotter, som inte förmådde betala skulden, varför Olof Larssons av kronobefallningsman tilläts anta hemmanet halva Skogsberg. Därför får Olof Larssons måg kvarstanna.  
 
Kväggestorp: Olof Nilsson med hustru Karin (föräldrar till Erik Olofsson född 1690 22/8)  
 
1. Olof Nilsson brukade en av tre delar i Qväggestorp. Efter åldersuppgiften i begravningsnotisen skulle han vara född 1636, men med tanke på livsförloppet i övrigt kan den rätta födelsetiden ligga 10 eller lika gärna 20 år senare. Han bör i vilket fall vara son till förste brukaren i Qväggestorp Nils Andersson och hustrun Elin.  
Olof begravs 1719 1/3.  
Hustru: Karin Persdotter, född 16(67) (åu). Härkomsten har jag ingen idé om. Efter mantalslängden gifter hon sig 1689. Karin avlider som blinda änkan 1748 16/4.  
Karlskoga DB: I mars 1690 och feb. 1693 nämns Olof Nilsson i Qväggestorp. Sept. 1708 åtalas Anders och Olof Nilssöner för att ha fällt skog till ved och haft sina getter, allt på hemmanet Qväggens hörande hägnader.  
Barn: 1. Erik, 1690 22/7, gift 1715 23/10 med Ingrid Jonsdotter från Granviken. Erik efterträder fadern i Qväggestorp.  I DB sept. 1731 vittnar Erik Olofsson om ett slagsmål mellan grannarna i Qväggestorp Erik Mårtensson och Nils Andersson.  
 - . dödfödd dotter begravs 1692 24/1.  
2. Elin, 1693 30/3, gift 1731 4/10 med änklingen Måns Arvidsson i Åsviken.
3. Anders, 1698 25/2, gift 1717 17/3 med Kerstin Eskilsdotter från Kexsund
4. Per, möjligen den ofullständiga födelsenotisen 1703, gift 1732 med Britta Persdotter från Frövetterstorp 28/12.
 
2. Nils Andersson nämns i mantalslängden som brukare i Qväggestorp perioden 1641 - 1677. Enligt jordeboken 1642 upptogs nybygget Qväggestorp år 1639. I jordeboken 1652 är Qväggestorp skattlagt för 1/4 krono.  
Hustrun hette Elin (mantalsl. 1650-talet), änka Elin står för hemmanet 1681 - 83.  
Barn: 1. Marit, född 16(49) (åu), gift 1679/80 (mantalsl.) med Mårten Larsson från Näs, brukare i Qväggestorp.
2.  Segrid, född 16(50) (åu), ogift, avled i Qväggestorp 1738 25/1.
3.  Anders, född 16(55) (åu), gift 16(85) (mantalsl.) med Britta Olofsdotter, brukare i Qväggestorp.
4.  Olof, se ovan.

219
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-08-18
« skrivet: 1999-03-31, 22:28 »
Till Hans Egeskog
 
Om Lilla Strömtorp / Stenkullen.  
 
Det finns massor med exempel på gårdar med olika namn som används parallellt. Exempel: Stackefallet / Brunnstorp i Bjurtjärn,  Flottuvan / Mosserud i Lungsund,  Åsviken / Värningsviken i Bjurtjärn etc.  
 
En gissning är väl att den ena benämningen kan vara lokalt använd i dagligt tal. Den andra är den som av någon anledning kommit in i jordbok och andra myndighetshandlingar. Men riktigt så renodlat är det nog inte heller, utan det går i vartannat. Men benämningarna finns i långa tider parallellt och inget tyder på att det är annat än en och samma gård som har olika benämningar.  
 
När det gäller Lilla Strömtorp, så finns det ju tre gårdar intill varandra med snarlika namn: 1) Strömtorp = Stora Strömtorp samt 2) Lilla Strömtorp = Stenkullen, som ligger mellan Östersjön och Västersjön. På andra sidan Östersjön ligger 3) Strömed(et).  
 
1) (Stora) Strömtorp är äldst, hörde till det hörn av Visnums socken som 1587 överfördes till Karlskoga nya socken. Strömtorp var skattehemman, från 1606 1/2 mantal skatte.  
 
2) 1591 upptas nybygget Strömedet, är kronohemman 1600, från 1606 1/4 mantal krono. Någon gång mellan 1630 och 1642 har Strömed skatteköpts samt utökats till 1/3 mantal skatte. Brukare: Jon Nilsson (1610 tiondel. etc  och ännu 1632 boskapsl.), Per Jonsson (mantalsl. 1630, domb. 1643, sista g. mantalsl. 1649), Erik Persson (1640- och 50-tal), Nils Svensson etc.  
 
3) 1608 upptas nybygget Lilla Strömed, skattläggs 1616 för 1/4 mantal krono, mellan 1630 och 1636 skatteköpt till 1/4 mantal skatte.  
Jordboken har Lilla Strömed fram till 1636 eller 1639, Lilla Strömtorp fr.o.m. 1642.  
Mantalslängder har Lilla Strömed 1626 till 1632, Stenkullen 1635 till 1656, 1666 står Lilla Strömtorp.  
Domboken har Stenkullen 1665, etc.  
Brukare: Sven Nilsson (boskapsl. 1626, till 1640-talet), sedan är det rörigt: en Olof 1646, Arvid 1649, - 50,  Bengt 1650, Nils Svensson (en annan än namnen i Strömed) med hustru Kerstin, Sven Persson domb. 1665, Sven Nilsson etc.  
 
Det var litet om detta. Jag har ingen fullständig följd anteckningar när det gäller dessa gårdar i mantalsl. etc.  
 
Hälsningar  
Bengt

220
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-08-18
« skrivet: 1999-03-31, 00:58 »
Till Hans Egeskog, Ingvar Jonsson, Göran Ekberg
 
Om Gunilla Jordansdotter. Visst var hon dotter till Jordan Månsson i Lilla Strömtorp, även kallat Stenkullen.  
Hustru Karin Svensdotter nämns i Karlskoga DB 1690.  
 
Jordan Månssons föräldrar var Måns Jordansson och hustru Gunilla Gunnarsdotter i Bregårdstorp. Gunilla Jordansdotter hade alltså namn efter sin farmor. Nu hänger allt ihop snyggt!
 
Måns Jordansson uppträder i Bregårdstorp i boskapslängd 1635, samt i mantalsl och DB fram till 1656. Gunilla är omgift med Torbjörn Jönsson, en skräddare, 1658. (Mantalsl. samt DB 1658)
Måns och Gunillas samtliga barn, inklusive Jordan, räknas upp i samband med arvskifte, DB maj 1664.  
 
Gunillas far:  I Karlskoga finns två Gunnar vid den relevanta tiden: Gunnar Jönsson, fjärdingsman m.m., Bregården å ena sidan, och Gunnar Eriksson i Vibäck å den andra. Vid arvskifte (DB juni 1663) efter Gunnar Jönsson i Bregården finns en Gunilla bland barnen, så allt tyder på att det är han.  
 
Gunnar Jönsson i Bregården finns i längden 1610, är nämndeman en period, men kvarstår som fjärdingsman. Han förekommer flitigt i Karlskoga DB. På äldre dagar gifte han om sig med änkan Anna Simonsdotter efter häradsdomaren Erik Hansson i Stensviken, Bjurtjärn.  
 
Gunnar föregås av en Olof i Bregården (tiondelängd 1599).  
 
Utifrån att det inte återfinns någon annan Jordan i Karlskoga kring 1600 än Jordan i Brickegården, så är hypotesen att denne är far till Måns Jordansson.  Jordan torde vara son eller måg till Arvid som nämns i Brickegården vid slutet av 1500-talet.  
 
Hälsningar
Bengt

221
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-03-30, 00:15 »
Hej Peter!
 
Jodå, jag har faktiskt försökt kartlägga tillkomsten av bebyggelsen i Bjurtjärn. Inom den senare socknens gränser fanns 1540 fyra gårdar. I slutet av 1600-talet är befolkningen ganska stor, fördelad på över 100 gårdsenheter. Den snabbaste tillväxten var på 1630-talet.  Jag börjar idag med vad jag har kring familjen i Etala, så fyller jag på med resten allt eftersom.  
 
Etala: Olof Larsson f. c:a 1655 död 1738 12/10 gift med Anna Johansdotter död 1708.  
 
1. Olof Larsson, brukare i Etala, även kallat Bäck, från 1686 (mantalsl.).  
Född 16(55) (åu), son till Lars Jönsson och Gunilla Eriksdotter i Dalbäcken. Olof avled 1738 12/10.
Hustru 1: Gertrud Olofsdotter
Född 16(59) (åu), dotter till Olof Andersson och Annika Johansdotter, Etala. Gift 16(86). Gertrud avled 1719, bgr. 20/9.
Karlskoga DB: I okt. 1689 nämns Olof Larsson i Etala, feb.1694 bestulen ur sitt visthus på 4 st. fina ostar, juni 1697 åter bestulen.
Barn: 1. Lars, 1692 20/2, avled 1697, bgr. 14/3.
2.    Gunilla, 16(87), gift 1710 2/1 med Per Torstensson fr. Nysunds sn., till Skogsberg.    
3.    Ellika, 1696 29/2, gift 1721 1/10 med Per Andersson fr Wibäck, Karlskoga.
4.    Marit, gift 1725 24/10 med Erik Nilsson fr Grythyttan, till Etala.
5.    Maria, 1704 21/8, gift 1725 24/10 med Jonas Svensson, till Losseby.
Hustru 2: Kerstin Månsdotter
Född 16(80) (åu), dotter till Måns Amundsson, Djupnoret. Gift 1722 10/8. Kerstin avled 1754 28/3 i Djupnoret.
Barn:  6. Gertrud, 1723 4/5
 
2. Lars Jönsson, bergsman i Dalbäcken 16(51/52) - 16(73/74) (mantalsl.).
Son till Jöns och hustru Marit Jönsdotter i Dalbäcken.  
Hustru: Gunilla Eriksdotter, dotter till Erik Ivarsson i Bergsjö, Varnum. Gift 1654 efter trefaldighet (vigsel nr 5 i Varnums kyrkobok 1654).  
Karlskoga DB: 1646 stämmer Hindrik Johansson i Åsjöhyttan Lars Jönsson i Dalbäcken.  
- 1653 finns Lars Jönsson i Dalbäcken skyldig ge 1½ Rdr till Börje Andersson i Åsjöhyttan för en häst som blev borta i ett moras eller hängedy.  
- 1661 beviljas syn mellan Lars Jönsson och Sven Andersson i Sävviken.  
- I nov. 1661 samtycktes att hustru Marit Jönsdotter i Dalbäcken och hennes son Lars Jönsson skulle bruka hälften var i hemmanet.  
- jan/feb. 1665, Lars Jönsson nämns.  
Barn:  1. Olof, född 16(55), till Etala, se ovan
2. Jöns, 16(59), sockenskomakare, ogift, avled 1735 20/5.  
3. Erik, 16(58), avled 1717, bgr. 10/3.  
4. Segrid, 16(54?), gift 16(73/74) med Jordan Olsson, till Dalbäcken
5. Kerstin, 16(62), gift 16(88) med Matts Ersson, till Kolarhagen
 
3. Olof Andersson, brukare i Etala, även kallat Bäck, från 1664 - 1679/80 (mantalsl.). Olof Andersson med hustru Anna var brukare i Ullvettern 1650 - 1664 (mantalsl.).
Son till Anders Olofsson, Ullvettern.  
Hustru: Annika Johansdotter, dotter till Johan Mattsson och Gertrud Hindriksdotter i Sandetorp.  
Annika (Anna) avled 1708, bgr. 15/11.
Karlskoga DB: Olof Andersson, som bor i Bäcketorp, nämns sept. 1667. Vittnades om syn på Bäcketorp på kronans allmänning vid Åsjöhyttan, kan ej göras till fjärdingshemman, utan ett bergsmanshem. som antar en del i hyttan att bruka.
- I sept. 1667 tilltalas Olof Andersson i Bäck för ha utsläppt eld.  
- sept. 1667 förliktes Olof med sin syster Marit Andersdotter i Skogsberg, Olof skulle betala fadern Anders Olofssons skuld till bergmästaren Gustaf Ekebohm mot att Marit ger Olof ett fönster och kärvar halm m.m.  
- I oct. 1670 tillåts Olof Andersson i Etala få sitta kvar i sitt torp över vintern, men ska nästa vår ge sig till annat ställe, om inte godvilligt häves per exekution ut.  
- I nov. 1673 skattläggs ”Ethala nybygge på Åsiöhytte allmänning och skough, som Olof Andersson åhboor, för ett bergstorp, skall lägga 6 osmundh jern.”  
- I maj 1674 Olof Andersson böter för stämningsspillo.  
- I mars 1692 lovar Gösta Johansson i Sandtorp betala sin syster Annika Johansdotter för andra systern Dordi.  
- Aug/sept 1696 hustru Dordi Johansdotter i Stockholm om fast jord efter fadern Jan Mattsson, som dog för 20 år sedan, som hon upplåtit till sin syster Annika Johansdotter.
- I mars 1699 nämns Anna Johansdotter och brodern Gustav i Sandtorpet som arvingar till systern Dorotea.  
Barn:  1. Gertrud, 16(59), gift 16(86) med Olof Larsson, till Etala
2.    Elin Olofsdotter, nämnd sept. 1682 i arvstvist efter sin morbror hammarsmeden vid Degerfors hammar Jacob Johansson, som dött barnlös.  
 
4. Jöns i Dalbäcken.  
Dalbäcken upptaget 1618, skattlagt 1625 för 1/4 krono. Jöns nämns mantals- resp. boskapslgd 1626 och 1628.  
”Änkan” nämns 1630.  Från 1632 till 1652 nämns Nils Jonsson för Dalbäcken, i Karlskoga DB nämns han 1637, 1641, 1645, 1646 och mars 1652. Man kan anta att Nils gift sig med företrädarens änka, eftersom han själv efterlämnar änkan Marit Jönsdotter med sonen Lars Jönsson. Marits halva av Dalbäcken (se DB 1661 ovan) tillträds senare av Jon Nilsson i Dalbäcken, som alltså är son i hennes andra gifte.  
 
5. Erik Ivarsson i Bergsjö, Varnum.  I mantalsl. fr. ca 1630 till 1665.  
Erik avled 1672, bgr. 28/4.  
Ölmehärads DB: juli 1633 anklagas gift man Erik Ivarsson i Bergsjö att han trätt ifrån sin äkta säng med sin legopiga Kerstin Matssdotter. Fälldes att dö för sina synder. Nåden hemställdes höga överheten.  
- 1640 och 1642 finns han med i tvist med grannen i Sjöändan.  
- Aug. 1649: Erik Ivarsson, att när kronohemmanet såldes till skatte, löste hans sal. fader en fjärding, hans bror Nils en halvpart och han själv en fjärding i Bergsjö. Faderns fjärdepart faller nu barnen till arv och alla syskon och svågrar hade unt honom sina lotter.  
Barn: 1. Sirin, gift 1645 med Nils från Karlskoga
2. Marit, gift 1648 med Lars Mårtensson i Karlskoga /fr. Näs, Bjurtjärn/
3. Gunilla, gift 1654 med Lars Jönsson i Karlskoga  /fr. Dalbäcken, Bjurtjärn, se ovan/
4. Måns, gift 1656 med Marit Persdotter fr. Väse.  
5. Biörn Eriksson, följer på en del av Eriks del i Bergsjö, figurerar i en dråphistoria i Bergsjö, se Ölmehärads DB april 1670 samt maj 1672. Björns hustru hette Sigri Kettilsdotter.  
6. troligen Hindrik Eriksson, som följer på Eriks andra del i Bergsjö.  
 
6. Anders Olofsson i Ullvettern, enligt mantalsl. 1640 - 1650.
 
7.  Johan Mattsson i Sandetorp upptas i mantalslängderna för Sandetorp 1630 - 1659/60. Sandetorp skatteköptes från krono 1630.  
Karlskoga DB:   - Johan förekommer 1631 (köper kvarn upprättad på hans ägor), aug. 1637, aug. 1652, maj 1654, mars 1656, okt. 1658, juli 1660 (har kolat).  
- mars 1645:  Nämns Johan Mattsson i tvist om sjöängarna vid Åsjön.  
- 1652 nämns Johan Mattsson som riksdagsombud.  
 - okt. 1653:  Tillstäds Johan Mattsson låta fängsla Ivar Jonsson, som utan lov nersatt sig på hans hytteskog.  
 - apr. 1657:  Börje Andesson och Östen Månsson i Åsjöhyttan skyldiga upprätta halva Johan Mattssons kvarnhus, som avbrändes ett dygn efter de haft kvarnen om händer.  
 - jan. 1662:  Om förlikning sept. 1655 mellan Johan Mattsson i Sandetorp och dennes son Gustaf.  
 - sept. 1696:  Dordi Johansdotters i Stockholm krav på lösarv upphävs efter föräldrarna, som avled för ca 20 år sedan.  
Hustru: Gertrud Hindriksdotter
Karlskoga DB aug. 1652:  Johan Olofsson i Roglanda förliktes med Johan Mattssons hustru Gertrud Hindriksdotter om okvädingsord.  
Färnebo DB sept. 1656:  Erik Nilsson vid Gammelkroppa uppvisade köpebrev och nämnden vittnade att han löst och köpt i Gammelkroppa av: sin faster Ingrid Hindriksdotter i Filipstad hennes fäderne och möderne i Gammelkroppa, dito av Marit Hindriksdotter i Herrhult, dito av Anna Hindriksdotter i Svartsången,dito av Gertrud Hindriks-dotter i Sandetorp, dito av Sigrid Hindriksdotter vid Asphyttan, dito av Britta Hindriksdotter.  
Barn: 1. Hindrik Johansson, torpare vid Åsjöhyttan  
2. Matts Johansson i Sandetorp, avled 1651/2, hustrun Elisabet Olofsdotter omgift med Måns Björnsson i Lövnäs.  
3. Gustav Johansson, gift 16(55) med Britta, till Sandetorp  
4. Erik Johansson
5. Jacob Johansson, hammarsmed, gift med Elin Clemetsdotter
6. Annika Johansdotter, gift med Olof Andesson i Etala
7. Dordi Johansdotter, gift, bosatt i Stockholm
 
10. Ivar Månsson i Bergsjö, Varnum
I tiondelängd 1582 är Bryngel brukare i Bergsjö. I fogdehandling 1590 nämns Ivar i Bergsjö och i tiondelängder 1609, 1610 och 1621, boskapslängden 1626, i mantalslängder ända till 1647.    
Värmlandsberg renov DB 1610: Ivar Månsson i Bergsjö slagit Olof i Släbråten, skadat hans hand.  
Ölmehärads DB apr. 1629:  Begärs laga syn av grannarna i Bergsjö.  
 - aug. 1629:  Tvist mellan Ivar i Bergsjö och Per i Bergsjötorp, huggit på varandras ägor, om fiske och bruk och byggnad av kvarnställe.  
 - juli 1636:  Fasta ges på Bergsjö, skatteköpt för 60 dlr silver.  
 - maj 1640:  Ivar Månsson och sönerna Erik och Nils klagar att Sven Eriksson fått uppta och skattköpa torpet Sjöänden på deras egna ägor, hämtar av deras skog, har sin boskap där, fiskar mitt för deras äng, fördärvar rågfallet med sina svin och hästar.  
 - maj 1642:  Förlikning med Sven Eriksson i Sjöänden.  
Ivars hustru i Bergsjö begrovs Judica 1646, öfr 90 åhr gammal.  
Ivar i Bergsjö begrovs Judica 1649, 100 åhr gammal.  
 
12. Olof i Stensviken:  I saköreslängd 1590: Olof i Stensviken, frälsebonde, högg svedjeland i sin nådig furstes skog.
Olof nämns i fogdehandling 1590, tiondelängder 1599, 1610, 1621, mantalslängd 1606. I 1626 års boskapslängd nämns i stället en Ingiel, hustrun?  
Karlskoga renov. DB juni 1605:  Nämns Olof i Stensvik.    
Stensviken var frälsehemman, men kom att skatteköpas 1630 av Erik Hansson, som närmast kom från frälsehemmanet Ullvettern.  Den gamle Olof som finns i Ullvettern enligt mantalslängden 1632 och boskapslängden 1635 är säkerligen Olof från Stensviken.
 
14. möjligen Matts i Åsjön: Matts i Åsjön upptas i tiondelängder 1599, 1601. 1590 års jordebok anger nybygget Åsjön upptaget 1590. 1600 års jordebok upptar Sandtorp för halvt kronotorp. Är Åsjön identiskt med Sandetorp?  
Sandetorp uppges öde 1602 - 04. 1610 års tiondelängd upptar Bengt (Engelbrektsson?)  i Sandetorp.  
Eller är Åsjön identiskt med Åsjötorp? Åsjötorp anges som nybygge upptaget 1592. Åsjötorp är öde 1610, bebos något senare av knekten Erik Bengtsson.  
 
15. Hindrik (Engelbrektsson?) i Gammelkroppa. Tiondelängd 1610.  
 
Hälsningar  
Bengt

222
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-08-18
« skrivet: 1999-03-30, 00:00 »
Till Hans Egeskog (Hasse)
 
Jag har mest sysslat med Bjurtjärnsidan av Karlskoga härad, men jag är i princip intresserad av hela Karlskogabygdens utveckling och historia.  
 
Jag har inte så mycket notiser om Tällekullen. Nybyggaren ”Lars i Tällekulla” ska betala kronotionde 1604. Gården skattläggs 1613 för 1/4 mantal krono. 1621 års tiondelängd upptar ”Hindrick i Tellekulla.”  Hindrik Andersson heter brukaren i Tällekullen därefter och fram till åtminstone 1650. 1656 finns två brukare: Hans Hindriksson och Olof Hindriksson.  
 
Sedan har jag inte så mycket mer utom två lösryckta notiser från Karlskoga DB (dombok) okt. 1712:  Först sökte Jordan Johansson i Linnebäck halva besittningen i Tällekullen med sin svåger Jonas Andersson. Hammarsmeden Hans Lang nämns, samt Jordans fader salig Johan Lang i Tällekullen. - Dessutom nämns att Jordan Johansson från Tällekullen, med hustru Kerstin Persdotter, är måg till Per Björnsson i Linnebäck med hustru Kerstin Hindriksdotter.  
 
Men en sak kan inte stämma i din antavla. Ana 403. Gunilla Jordansdotter kan inte vara den person med samma namn som dör i Sävviken 1750 08 12.  Det är möjligt att Nils Hindrichsson i Tällekullens hustru heter som G J, men var kommer hon ifrån? Exakt vad står det i giftermålsnotisen 1705?  
 
Gunilla Jordansdotter i Sävviken var dotter till Jordan Olofsson och hustru Segrid Larsdotter i Dalbäcken, Bjurtjärn. Hon gifte sig 16(99)  /efter mantalsl./ med Nils Larsson, troligen från Lars Amundsson i Bjurtjärnstorp. Nils och Gunilla bodde i Dalbäcken hos svärfadern till 17(07)  /mantalsl./  då de flyttar till Sävviken där de blir boende. Nils Larsson avlider 1747 och Gunilla som sagt 1750. De får barn i Dalbäcken: 1700, 1702, 1704 och i Sävviken från 1708, 1710 och 1712.  
 
Hör gärna av dig om du kommer på mer om hur det hänger ihop. Jag har själv arbetat med en trevlig arbetshypotes: att alla personer med namnet Jordan i Karlskogabygden härstämmar från nämndemannen Jordan i Bryttiegårdstorp (Brickegården), som nämns redan 1584 och som lever ännu 1642.  - Den här Jordan Johansson från Tällekullen har jag faktiskt ingen idé om han kan inordnas under min hypotes. Vore kul om det kunde göras troligt.  
 
Hälsningar  
Bengt

223
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-04-15
« skrivet: 1999-03-19, 23:24 »
Till Kenneth Mossberg
 
Om din fråga från 22 februari.  
 
Jag har mest hållit på med Bjurtjärn, Karlskoga samt södra delarna av Lungsund. Det jag har om Mosserud / Flottuvan är i stort sett före 1700.
 
Emellertid fann jag följande från Lungsunds kyrkobok i en av mina pärmar:
Född: 2 mars 1713  Pär Pärssons och Annika Carlsdr barn i flåtufva N. Petter.  
För att uttala sig säkert måste man ju gå igenom Lungsund kyrkoböcker etc systematiskt.  
Men arbetshypotesen borde vara: Din Per Persson är inte son, utan sonson till Per Sigfridsson i  Mosserud / Flottuvan. Det finns en mellanliggande Per Persson, han som fick barn 1713, född troligen på 1680-talet.  
Den födde gossen Petter skulle rentav kunna vara identisk med din Per Persson. Lycka till med fortsättningen.  
 
Berätta förresten gärna om/när du kommer på var systrarna Axberg var ifrån.
 
Hälsningar
Bengt

224
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-03-19, 23:15 »
Hej Peter!
 
Här kommer litet mer om Erik Eriksson, hammarsmeden vars hustru hette Susanna Andersdotter.  
 
Först en rättelse. Jag antydde att han varit vid Wassgårda (i Varnum). Det är det enda jag skrev ur minnet. Jag är inte säker på att det är rätt. Han var i varje fall huvudsakligen verksam vid Kortfors hammar i Karlskoga. Jag har ingen komplett svit av mantalslängdsnotiser på Kortfors, men två disparata noteringar. Den ena Kortfors hammar 1673, då finns där Erik Eriksson hammarsmed och hustru. Den andra är från 1689: Då finns där dels Erik Ersson hammarsmed, dels Erik hammarsmed (säkert sonen) och hustru samt dräng Anders Ersson. 1691 finns Erik Ersson, hustru och piga i Stensviken (i Bjurtjärn), d.v.s. sonen Erik Eriksson, gift med Annika Larsdotter har installerat sig i Stensviken under 1690.  
 
I Karlskoga DB finns: 1679 nämns Erik Ersson hammarsmed vid Kortforsen.  
April 1681: Erik Ersson hammarsmed har undertecknat en förlikningsskrift med hustru Elin Olsdotter och Jordan Jonsson om arvspretension efter avlidne nämndemannen Simon i Stensviken. Efter hustrun Elins död ska mäster Erik Eriksson hammarsmed ha halvparten (av Stensviken) och inlösa den av sina syskon.  /Den andra halvan är Jordan Jonssons/
sept. 1685: hammarsmed vid Kortfors hammar Erik Eriksson. Om hans skattehemman Stensviken, som Eriks broder salig Simon Erikssons hustru  bebor.  
okt. 1688: dito av hammarsmeden Mäster Erik Eriksson att inlösa.  
okt. 1689: Erik Ersson, hammarsmed uti Stensviken.  
feb. 1691: åbo Erik Eriksson (far eller son?)
april 1696, höst 1696: Erik Eriksson /den yngre/ disputerade Jordan Jonssons uppbud på 1/2 sk. Stensviken rörande Eriks farbror Jacob Erssons del.  Mot detta anförs att salig farbror Jacob Ersson försålt sin del till Simon långt innan testamentet. Eriks fader salig Erik Eriksson har köpt för Jacobs arvslott efter sin fader. Inte helt begripligt, men kontentan blir att klandret ogillades.  /Här nämns alltså ytterligare en son till Erik Hansson i Stensviken, utöver tidigare nämnda Simon, Hans och Erik. /  
 
Hej så länge
Bengt

225
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-06-10
« skrivet: 1999-03-19, 00:23 »
Hej Peter!
 
Minsann! Jag väntade nästan på den kommentaren!  
Vad hette Erik Erikssons hustru i Stensviken, hustrun Annika till nämndemannen, häradsdomaren, och en period var han också fjärdingsman?  
Först: Husförhörs- eller kommunionslängderna, 5 stycken från 1704 till 1725. Här heter Erik Erikssons hustru kort och gott hust. Annika.  
Begravningsnotisen 1734: Domarehustru Annicka i Stensviken,  84 åhr. Ingen hjälp där, det är Domarehustru som säkrar att det är rätt person.  /Åldersuppgiften är nog ca 10 år för hög efter hennes barnafödande att döma./
Födelsenotiser för Erik Erikssons barn finns 1690, 1693, 1695, 1698, 1701 och 1704. Tyvärr anges inte moderns namn alls.
Men hon är dopvittne för andra. I regel står det bara hust. Annika (1691 och 1693 åt Per i Kexsund, 1703 och 1705 åt Hindrik Simonsson i Herrnäs, 1704 åt Nils Jonsson i Stensnäs, 1694 åt Lars Larsson i Stensviken, !704 åt Olof Jordansson i Stensviken, 1704 och 1707 åt Erik Olofsson i Ladufallet, 1707 och 1708 åt Petter/Per Brun i Åsviken/Väringsviken).  
Men tre gånger, åtminstone, finns hust. Annika Larsdotter: 1700 åt Lars Larsson i Stensviken, 1705 åt Petter  Brun i Åsviken, 1707 åt Olof Jordansson i Stensviken.  
Slutligen, oberoende av kyrkoböckerna: Karlskoga DB mars 1703 har nämndeman Erik Eriksson och hustru Annika Larsdotter som vittnen i ett mål mot Kerstin Nilsdotter från Lövnästorp, som anklagades för barnamord.  
Så hon får nog kallas Annika Larsdotter.  
Däremot gifte sig sonen Erik Eriksson 1711 03 29 med Annika Persdotter (från Frövetterstorp).  
 
Redaktören i Kristinehamn, A. G. Pettersson, har ju lagt ner ett stort arbete på släktforskning från Bjurtjärn. I hans skrifter finns tyvärr en hel del förväxlingar och andra fel. Värst är 1600-talet, när inte kyrkböcker finns att tillgå. Där vimlar det av felaktiga hypoteser. Alltså: Varning för A. G. Pettersson.  
 
Hälsningar  
Bengt

226
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-04-15
« skrivet: 1999-03-16, 23:07 »
Hej Peter!
 
 
Erik Hansson, med hustrun Anna Simonsdotter, som slutade som ägare till Stensviken i det som senare blev Bjurtjärn och häradsdomare i Karlskoga härad, var inte bara en viktig person i sin samtid, utan också rotfader, eller vad det heter, till en lång rad bönder och nämndeman i bl.a. Stensviken. Erik avled i mitten av 1630-talet, men hustrun levde till 1660-talet.  
 
Nu blir det bara en liten sammanfattning, detaljer och hänvisning till belägg får jag återkomma till senare.  
 
Erik Hansson hade bl.a.  sönerna  
1) Simon Eriksson, nämndeman i Stensviken, som avled barnlös 1681.  
2) Hans Eriksson, vars döttrar Ingrid och Marit var gifta med bröderna Jordan resp. Enar Jonsson från Herrnäs. Jordan Jonsson var nämndeman i Stensviken.  
3) Erik Eriksson (OBS - inte Hansson!), som var hammarsmed i bl.a. Wassgårda bruk, men som slutade som ägare till en del i Stensviken. Han dog någon gång innan 1704 (när kommunionsböckerna i Bjurtjärn börjar). Hans hustru hette Susanna Andersdotter och begrovs 1713 04 19, då hon ährl. Christl och Berömmelig lefat sina 73 åhr. (Bjurtjärns kyrkobok).  
 
Erik Eriksson och Susanna hade bl.a. sönerna:  
1) Erik Eriksson, 16(63) - 1726, nämndeman och till sist häradsdomare, i Stensviken, gift med Anna Larsdotter.  
2) Per Eriksson Bruun, 16(72) - 1735, uppbördsskrivare, exekutionsbetjänt, senare sockenskräddare, brukare i Wäringsviken, även kallat Åsviken från 1705.  Gift två gånger.  
3) Simon Eriksson, 16(81) - 1753, begr. 07 29, gift 1715 10 16 med Dordi Ivarsdotter i Släbråten (begr. 1745 12 15),  änka efter Frans Fassing i Släbråten  (begr. 1714 03 14).  
 
Det får räcka så länge. Domkyrkoklockan klämtar 11 på kvällen och det är en arbetsdag i morgon också.  
Hej så länge!
 
Bengt

227
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-04-15
« skrivet: 1999-03-16, 21:49 »
Hej Margareta!
 
Tack för den snabba reaktionen. Det är ganska kul det här. Här får du en liten kommentar till:  
 
Det är lätt att svara på varför bönderna i Råglanda, Mosserud etc. primärt förekommer i Karlskogatinget domböcker. Gårdarna hörde helt enkelt till Karlskoga härad.  
 
När Karlskoga socken bildades 1586 sammanföll till en början socken och härad och omfattade inte bara nuvarande Degerfors och Karlskoga utan också södra delen av Grythyttan, hela nuvarande Bjurtjärn och nordöstra delen av Lungsund och södra delen av Kroppa.  Varnums skogsbygd kallades mellan 1586 och 1642 området väster om Karlskoga, norr om Varnum och söder om Värmlandsberg, som Färnebo/Filipstad ursprungligen kallades. Det fanns också en liten Ölme skogsbygd väster därom. Slutligen kallades de norra delarna av Karlskoga, d.v.s. det som senare blev Bjurtjärn och norr därom, ibland för Skogsbygden.  
 
När Kroppa bildades 1642, sedan delat igen 1643 med Lungsund som den sydvästra delen, skedde det genom att delar av Karlskoga, Varnums skogsbygd, Ölme skogsbygd och Filipstad/Värmlandsberg sattes samman till de nya socknarna. Detta var inte smärtfritt. Bl.a. bönderna i bl.a. Råglanda och Mosserud klagade högljutt och ville alls inte åka den krångliga vägen till Lungsunds kyrka. Det krävdes ett flertal bestämda påstötningar från överheten, bl.a. i tinget, för att få dem dit.  
 
Gränsen mellan Bjurtjärn och Lungsund är väldigt godtycklig. Den skiljer gårdar som naturligt hör ihop så att de hamnar på var sin sida om gränsen. Mosserud och Råglanda på ena sidan, medan granngårdarna Carlstorp och Sandetorp ligger på andra sidan.  
 
De gårdar som överfördes från Karlskoga socken till Kroppa, senare Lungsund, var: Släbråten, Råglanda, Mosserud, Lillefors (Storfors på andra sidan älven kom i stället från Varnums skogsbygd), Stegelviken, Vargtorp, Baggetorp, Rönningen, Kärret, Fallet, Bäcken, Tranmyren, Stegelvikstorp, Sjötorp. (1652 års jordebok).  
 
Exakt hur länge Råglanda och Mosserud etc. hörde till Karlskoga härad vet jag inte. Åtminstone en bra bit in på 1700-talet.  
 
Naturligtvis förekommer dessa bönder rätt flitigt i Färnebo härads DB, de hade ju flitiga kontakter åt det hållet också. Men när det gäller arv och egendom, så hör de till Karlskoga.  
 
Hälsningar  
Bengt

228
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-04-15
« skrivet: 1999-03-14, 22:59 »
Till Peter Brisback, Margaretha Karlsson, Göran Ekberg m.fl.
Om Råglanda och Mosserud/Flottuvan, Anders Olofsson etc.  
1) Sigfrid Andersson i Råglanda var son till Anders Olofsson och Maria Sigfridsdotter i Roglanda (mer om sigfridsbarnen från Mosserud nedan punkt 6).  
a) I följden av mantalslängder följer Sigfrid Andersson på Anders Olofsson på just dennes brukningsdel i Råglanda. Råglanda hade fyra brukare i början av 1700-talet.  
b) Anders och Maria bör ha en son Sigfrid enligt traditionellt namnskick.  
c) Anders och Maria fick barn väldigt tätt i slutet av 1680-talet: Catharina 1687 ”dnica Rogationum”; Sigfri 1688 ”Dn. 1..Advent”; Sigri eller Sigfri nov. 1689. Sigfrid Andersson bör alltså vara född 1688 eller 1689.  
d) Att Anders Olofsson var måg till Sigfrid Persson i Mosserud/Flottuvan framgår redan i Karlskoga DB sept.  1685, återigen DB mars 1689. Att Anders hustru hette Maria Sigfridsdotter nämns direkt i DB okt. 1700, då Maria fick fasta på 1/10 av Flottuvan, och sept. 1713, som anger hur hon köpts ut av bröderna i Flottuvan.  
2) Anders Olofsson tillträdde i Råglanda ca 1683 (mantalsl.) efter Olof Persson, som var ägare och brukare i Råglanda 1672 - 1683 (mantalsl.). I Karlskoga DB maj 1672 klandras det köp där Johan Olsson sålt 1/4 i Råglanda till Olof i Bjurtjärn. Klandret ogillas och Olof Persson får fasta på egendomen i DB mars 1675.  
3) Anders Olofsson var bror till Per Olofsson i Östra Klenoret enligt Karlskoga DB aug. 1702. Per Olofsson var en av de två brukarna i Östra Klenoret från 1686 till 1702/3 (mantalsl.)
4) Anders Olofsson, född ca 1656, var son till Olof Persson i Råglanda. Olof Persson nämns i Karlskoga DB juni 1680, april 1687, mars 1689 samt i aug. 1691, då han klagar över sonen Anders Olofsson. Olof Persson hade släktingar i Bjurtjärn: I Karlskoga DB okt. 1688 framgår att Olofs systerdotter var gift med Hallor Larsson i Råtorp i Bjurtjärn. Hallors hustru hette Kerstin Mårtensdotter och var dotter till Mårten Påvelsson och dennes hustru Anna (Persdotter). Vidare nämns att Olof Persson är ”syskonbarn”, d.v.s. kusin, till Elin Olofsdotter, just avliden änka, först efter Simon Eriksson i Stensviken, sedan efter Bengt Svensson, som flyttat till Ullvettern. Elin hade också en halvsyster på mödernet Ingeborg.  
5) Olof Persson var brukare i Bjurtjärn i Bjurtjärns socken 1654 - 1672 (mantalsl.) innan han flyttade till Råglanda. Olof Perssons hustru hette Gunilla (enligt mantalsl. 1653 - 59). I Karlskoga DB mars 1656 fälls Olof Persson för att han ”uthi wreede och heftigheet” slagit grannhustrun Elin Larsdotter mot en gärdsgård: blod på armen och köttsår i pannan. Striden gällde ”skurfläsk” i hans och Elins pörte. Åandra sidan fälldes Elin Larsdotter och ytterligare två grannkvinnor, hustru Ingrid Jonsdotter och Gulborg Staffansdotter, för att ha burit hugg på Olof Persson: Elin för slag på armen med en käpp, Ingrid för slag på axeln med en yxhammar, Gulborg för ett slag på ryggen med en käpp. Elin och Ingrid skulle också ha kallat Olofs hustru barnamörderska, men det förnekade de.  
6) Sigfrid Persson och Karin Halvarsdotter i Mosserud, Lungsund.  
Mosserud, även kallat Flottuvan, Lungsund, beläget på nordsidan av sjön Ullvettern.
Sigfrid var son till Per Simonsson i Mosserud (se nedan punkt 7).  
Sigfrid gifte sig ca 1645 med Karin Halvarsdotter. Sigfrid Perssons efterleverska Karin begravs 1690, dom. misericordi, 80 åhr.
I Karlskoga DB sept 1685 framgår att hustru Karin Halvarsdotter får besitta 1/3 av Mosserud som hon med sin man Sigfrid Persson fått dels genom testamente 1663 22/6 och dels genom köp. Karin vill ha med sig i livstiden sin yngsta dotter Annika Sigfridsdotter. Sönerna Per och Halvar besitter nu hemmanet, där de äger brorslotter och har inlöst övriga syskons andelar. - Söner och mågar uppräknas även i Karlskoga DB mars 1689.  
I Karlskoga DB okt 1690 nämns salig hustru Karin Halvarsdotter i Flottuva och alla hennes arvingar.  
Med hjälp av de olika domboksnotiserna får vi följande lista på Sigfrids och Karins barn. 3 söner, 4 döttrar:  
a) Simon Sigfridsson. I Karlskoga DB nov. 1671 fälls för att ha huggit en tall på Åsjöhytteskogen. Simon och hans fader Sefre nämns. Från 1673/74 är Simon Sigfridsson en av två brukare i Hytte, Lungsund. Hans hustru heter Ingeborg Arvidsdotter och hon begravs 1707 07 14. Simon nämns i livet ännu i Karlskoga DB feb. 1714.  
b) Per Sigfridsson i Mosserud.  
c) Halvard Sigfridsson i Mosserud. Halvard och systern Anna ( = Annika) nämns i Karlskoga DB feb. 1691.  Halvard var gift 1) med Lisken Jönsdotter, gift 2) 1700 festo epiphan. med Margareta Larsdotter från Karlskoga; Halvard begravs 1734 03 31.  
d) Britta Sigfridsdotter, född ca 1652, gift ca 1670 med Erik Olofsson i Stackefallet även kallat Brunnstorp, Bjurtjärn. Britta begrovs 1729 08 14. Erik Olofsson, född ca 1639, begrovs 1713 10 25, var en av två brukare i Brunnstorp, var nämndeman i Karlskoga 1673 05 30 till 1693 09 23 då han frånträdde. Erik Olofsson var till riksdagen i Uppsala 1676.
e) Maria Sigfridsdotter, gift med Anders Olofsson i Roglanda (se ovan punkt 1 och 2).
f) Margareta Sigfridsdotter, g.m. Gillius Skönsson, hammarsmed vid Storfors. I Färnebo DB nov. 1661 nämns Gillius Skensson  i Fors, ogift, inför rätta för ha besovit gifta Ingeborg Lars-dotter vid Mögsjön, Kroppa och avlat barn i lönskeläge.  I Färnebo DB nov. 1662 framgår att Ingeborg Larsdotter är död. Gillius Skensson är förpliktad uppföda barnet i fyra år. - Gillius far Sken Chrispinsson i Fors nämns kort i Färnebo DB aug. 1643 och aug. 1652.
g)Annika Sigfridsdotter, i Karlskoga DB sept 1694 framgår att Annika Sigfridsdotter är gift med Erik Nilsson  i Flottuva; i Karlskoga DB mars1703 står att bergskarlen Erik Nilsson i Mosserud / Flottuva har med sin avlidna hustru Annika Sigfridsdotters köttsliga samsysters, Margareta Sigfridsdotters dotter, Karin Gilliusdotter, för några år sedan begått blodskam och på sin svåger Erik Olofssons i Stackefallet inrådan rymt till Norge, där han var i två år.  
7) Per Simonsson i Mosserud, Varnums skogsbygd, senare Lungsund. I en mantalslängd för Kroppa bruk 1618 upptas vice skrivaren Per Simonsson. Ordinarie bergsskrivaren heter Erik Hansson, bor då  i Herrsjötorp, senare i bl.a. Ullvettern och till sist Stensviken. Eriks hustru heter Anna Simonsdotter. En syster till Per?  
       Gården Mosserud eller Flottuvan upptogs 1610, skattlades till 1/4 krono 1618. I tiondelängden 1621 heter brukaren Jöns. 1624 återfinns Per Simonsson i Mosserud.  
       Per förekommer rätt ofta i Karlskoga DB, inte minst i ständigt återkommande tvister med grannen Olof Jonsson i Roglanda.  T.ex. i renov. DB sept. 1624 och i DB juli 1629,  juli 1630, sept. 1641, aug. 1643, sept. 1644, okt 1658.  - I Färnebo DB feb. 1662 är Per Simonsson i Mosserud är vittne för Sr. Johan van Sageland vid Storfors.
I Karlskoga DB juni 1663 anförs välförståndig Per Simonssons i Mosserud testamente: Sonen Sigfrid Persson och hans hustru får halva Mosserud eller Flottuvan för deras 18-åriga tjänst och flitiga arbete, den andra hälften efter Pers död. Sigfrid ska lösa de övriga syskonens andelar i Mosserud.
I Karlskoga DB okt. 1670 stadfästes arvsskiftet 29/8 1670 i Mosserud eller Flottuvan efter salig Per Simonsson och hans hustru mellan barnen: Sigfrid, Simon, Eskil och Johan Perssöner samt barn-barn efter salig Olof Persson såsom bytesinstrumentet visar.  Barnen:  
a) Sigfrid Persson i Mosserud (se punkt 6.)
b) Simon Persson i Råglanda. I Karlskoga DB sept. 1670 beviljas Simon Persson fasta på köpet av halva Råglanda, köpebrev Storfors 1667 07 15.  - I Karlskoga DB april 1671 införs testamente upprättat av Simon Persson och Ingeborg Jacobsdotter, barnlösa. - I Karlskoga DB mars 1689 har Simon Persson avlidit, efterleverskan heter Ingeborg Jacobsdotter. Hon begravs 1694, Dnica exaudi, 80 år.  
c) Eskil Persson. I Karlskoga DB maj 1653 fälls Eskil Persson i Mosserud för lägersmål med Ingeborg i Roglanda, avlat barn i lönskeläge. I Karlskoga DB nov. 1654 fälls Eskil Persson andra gången lönskeläge, nu med löskonan Elin Olofsdotter i Tåbäcken. Eskil finns som son hos Per Simonsson i Mosserud i mantalslängden 1653. Året därpå med hustru Karin. Han skulle alltså ha gift sig 16(53/4)! - Eskil Persson är därefter brukare i Stockvikstorp 1656 - 82 (mantalsl.). Han efterträdde där Jon Olofsson och dennes hustru Barbro.  - I Karlskoga DB dec. 1660 nämns Eskil Perssons hustru Karin Gunnarsdotter.  - I Karlskoga DB nov. 1673 nämns att Eskil Perssons i Stockvikstorp fader är Per Simonsson i Mosserud.  - Eskil levde 1692.  
d) Johan Persson, borgare, tullskrivare i Kristinehamn. I Karlskoga DB april 1676 får tullskrivaren Johan Persson 50 dlr kmt av Sigfrid Persson i Flottuvan för avlidne brodern hammarsmeden Olof Perssons del i Flottuvan. Denna betalning har fordom borgmästaren i Karlstad avlidne bergmästaren Johan Börgesson transporterat till sin systerdotter, Anna Eriksdotter, som är tullskrivaren Johan Perssons hustru.  - I Karlskoga DB mars 1689 är Johan Persson död och hustrun med två söner är avresta till Stockholm.  
e) Olof Persson. Olof var hammarsmed. Han tycks ha funnits vid Ransäter 1665. I Karlskoga DB nov 1670: Johan Persson, borgare (tullskrivare) i Kristinehamn, presenterar på borgmästarens i Karlstad, Johan Börjessons, vägnar en dennes förre hammarsmed och Johans bror Olof Perssons skuld på 255 dlr kmt, daterat Ransäter 30/11 1665.  
Olofs son var Johan Olofsson i Roglanda, Lungsund. I Karlskoga DB okt 1688:  Salig Simon Perssons i Roglanda efterleverska Ingeborg Jacobsdotter  bevisade hur de löst in hälften av Roglanda av Olof Jonsson och hans arvingar enligt fastebrevet av den 3/10 1670. Och så företedde hon det ömsesidiga testamentet mellan makarna av den 20/12 1670, att efter deras död skall salig Simons brorson, Johan Olofsson, få hälften av all egendomen, löst och fast.  - I Karlskoga DB mars 1692 beviljas Johan Olofsson på Roglanda fasta. Enligt dom 25/10 1688 och ingången förlikning med sin salig farbrors Simon Perssons arvingar blir Simons och hans efterleverska Ingeborg Jacobsdotters testamente till Johan Olofsson gillat och opåtalt och Simons bror Eskil Persson i Stockvikstorp är nöjd och har inget klander. Johan bör hålla hustru Ingeborg i livstiden enligt testamentet.

Sidor: [1]