ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Constantinus Lindfors

Sidor: [1] 2 3 4
1
Ström / SV: Ström
« skrivet: 2020-08-17, 19:28 »
Ur Uppsala landskansli koncept 1769 AIb:122.
 
Resepass för Saltpetter
Siuderie drängen Isac
Johansson Ström med 
des hustru och 3ne barn
at resa til Wärmelands
Näs i Wermeland.
 
p. at althenstund Saltpetter Siuderie
drängen Isac Johans Ström hos mig
anmält, thet han är sinnad med
des hustru Christina Malmberg
och 3ne des barn, dottren Lena och
Sönerna Jan och Isac och på någon tid resa till 
sin broder i Wärmelands Näs,
och sedan hit tilbaka, samt altther-
före om mitt resepass anhållit;
För then skull länder härmed på högst
bemelte hans kong. Maijts samt 
kall och ämbetets wägnar etc. Upsa-
la Slott d. 27 Novbr. 1769.

En mindre komplettering till ovan citerade inlägget av Sebastian.


Isak Johansson Ström. Salpetersjudardräng i Uppland.
Gift med Christina Malmberg.
Kända barn:
a/ Johan Ström, född 16/3 (döpt 17/3) 1765 i Dommarbo, Tolfta sn. Se nedan.
b/ Isak Petter Ström, född 15/12 (döpt 16/12) 1767 i Sjukarby, Tolfta sn.
c/ Zackarias Ström, född och döpt 11/5 1760 i Sandby, Västland sn. Död 6/9 (bg. 10/9) 1761 i Danmark sn (föräldrarna bosatta i Västland sn).
d/ Helena Catharina Ström, född 17/4 1763 i Åkerby, Österlövsta sn. Dopvittnade 24/4 1791 i Tierp sn. Gift 2/9 1786 i Österlövsta sn med soldaten Bengt Löfgren.


Johan Ström, född 16/3 (döpt 17/3) 1765 i Dommarbo, Tolfta sn. Död 25/1 1797 i Österlövsta sn. Salpetersjudardräng.
Gift med Catharina Ramström, död 12/1 (bg. 15/1) 1796 i Lundby, Tierp sn vid 40 års ålder. Hon är alltså inte identisk med Daniel Ramströms dotter från Öregrund, som tillsammans med blivande borgaren därstädes  Gert Allmin avlat ett oä barn Gert, född och död 17/6 1795 i Hedesunda sn 6 timmar gammal.
Kända barn:
a/ Johan Petter Ström, född 20/4 (döpt 24/4) 1791 i Tierp sn (föräldrarna bosatta i Alunda sn).
b/ Helena Ström, född 30/1 (döpt 1/2) 1793 i Tierp sn (föräldrarna bosatta i Österlövsta sn). Död 17/5 (bg. 29/5) 1796 i Österlövsta sn.


Ifall Isak Ström härstammade från Värmland, så kan han ha en möjlig bror vid namn Halvar Johansson Ström, född 2/2 (döpt 9/2) 1735 i Västra Bön, Karlanda sn (CI:1 sida 273). Halvar Ström gifte sig med Catharina Larsdotter, och makarna hade åtminstone en son Lars Ström född 18/3 (döpt 19/3) 1775 i Partille sn.

2
Flinta / SV: Flinta
« skrivet: 2020-08-17, 16:51 »
Jenny Moussa: Nästan sju år senare kommer ett svar. Bättre sent än aldrig. Vidrik eller Fredrik Gribbenfeldts hustru Anna Catharina Flinta var född 25/9 (döpt 26/9) 1764 i Enköping till glashandlaren från Limmareds glasbruk i Västergötland Jonas Persson Flinta och Catharina Melldahl.

Jag lade ganska nyligen in en sammanställning under resandesläkten Malm. Jonas Persson Flinta var sonson till Anna Lille, som återfinns under tabell 5. Catharina Melldahl från Sundsvall var dotter till Anna Catharina Norman, som återfinns under tabell 6. Man kan således konstatera att Gribbenfeldts svärföräldrar var tremänningar.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1552561#msg1552561


Jag har noterat att många forskare förväxlat Gribbenfeldts hustru med en annan Anna Catharina Flinta som dog 23/4 (bg. 26/4) 1810 i Hedesunda sn vid 70 års ålder. Men ämu har jag inte kunnat säkerställa att hon var dotter till makarna Nils Jonsson Flinta och Sigrid Carlsdotter Malm (som var tremänningar). Om så visar sig vara fallet rör det sig om en kusin till Gribbenfeldts svärfar. Anna Catharina Flinta d.ä. synes först ha varit trolovad med Petter Anthonii från Stockholm. med vilken hon fått ett oä barn Petter, född 4/11 (döpt 6/11) 1768 i Norrbärke sn. Hon gifte sig 29/4 1770 i S:ta Katarina fs i Stockholm med sin möjliga fyrmänning tillika salpetersjudaren och utridaren, sedermera borgaren och glashandlaren i Öregrund Daniel Ramström, som dog 10/5 (bg. 13/5) 1810 i Hedesunda sn vid 69 års ålder. Daniels föräldrar var Johan Ramström och Maria Malm, som återfinns under tabell 3 i min sammanställning.

3
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-15, 19:34 »
Dagens överraskning! Delar av Wickbergska samlingen finns, om än undangömd, hos Digitala forskarsalen. JIPPI! \(^o^)/

Förteckningar över soldater vid Hälsinge regemente omfattar perioden mellan 1681 och 1884.

F 4:5 med Liv- (Bollnäs), Alfta och Arbrå kompanier:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018927_00001

F 4:6 med Delsbo, Majorens (Forsa) och Järvsö kompanier:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018928_00001

F 4:7 med Ovansjö och Överstelöjtnantens (Österfärnebo) kompanier:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018929_00001


För Överstelöjtnantens kompani, inklusive Årsunda sn, fattas åren omkring 1725, och därmed lär ett besked om Erik Larsson [Hässle?] dröja mycket länge - om det kommer ett nytt överhuvudtaget.

För Nils Eliasson Norman (tabell 6) hänvisas till Majorens kompani (SVAR bild-id: A0018928_00395). Där framgår emellertid inte hans födelsedatum och -ort, varför en  inlämnad forskaruppgift från 2006 under resandesläkten Ström får väl konstateras vara felaktig.


Karl Göran: Maria Falks förste man Erik Lustig (tabell 9) tjänstgjorde vid Jämtlands regemente från 1694, och blev till sist korpral vid en rote i Hammerdal sn. Har du möjligen Erik Lustigs startdatum samt samtliga socknar och årtal under hans militära bana...?

4
Föräldrarna Anders Andersson (ca 1734-1813) från hemgården Kapell och Beata Eriksdotter (1736-1809) från Replot 5 Wäst vigda 22/1 1758.

Farföräldrarna Anders Andersson (ca 1687-1772) och Anna Andersdotter (borta tidigast 1741) vigda 13/1 1723.

Morföräldrarna Erik Hansson (1708-1792) och Barbro Andersdotter (ca 1705-1760) vigda 24/6 1728.

5
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-14, 15:32 »
Anders: Stort tack för att du lagt ner ett stort arbete på att skriva av samt tillgängliggöra protokollet till gagn för alla läsare i denna tråd!  ;D

Då Carl Malms dotter Helena föddes 13/9 (och döptes 14/9) 1725 i Persbo i Tärna sn i Västmanland så framträdde bland faddrarna en hustru Helena Eriksdotter samt soldaten Erik Larsson från Årsunda sn i Gästrikland, drygt 100 km norrut (AID: v74518.b28). Skulle det kunna röra sig om Carls syster och hennes son? Det vore ju spännande.  :D

Tyvärr visade det sig vara svårt att få en klarhet, eftersom generalmönsterrullor för Hälsinge regemente fattas åren 1722-1727. Erik Larsson har inte återfunnits i 1721:års respektive 1728:års rulla rörande Överstelöjtnantens kompani, på rote 121-139, 141, 144 och 150 belägna i Årsunda sn. Och dess kyrkoböcker är inte särskilt bra heller.  :(

7
Okänd socken i Västerbotten / SV: Israel Hansson f 1761
« skrivet: 2020-08-14, 08:29 »
Nu ser jag att Israel Hanssons mor Beata föddes 18/3 1721 till Zackris Eriksson och Margareta Mickelsdotter i Replot: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9064386

När det gäller Hans Hansson, så fick en Hans Mattsson med hustru Beata Mattsdotter en son Johan 14/4 1721. De hörde hemma på Replot 1 Lassila. Avskriften säger dock ingenting om en möjlig son Hans.

Lycka till med vidare efterforskningar.  ;D

8
Okänd socken i Västerbotten / SV: Israel Hansson f 1761
« skrivet: 2020-08-14, 07:47 »
Då föräldrarna var födda under ofreden, så lär det bli lite knepigt. Korsholm saknar födelse- och dopböcker för åren 1711-1718. Håll till godo med mantalslängder för Replot 12 (Klåvus), samt gå genom ministerialböcker för Korsholm. Om möjligt även domböcker och bouppteckningar, men jag tror inte att dessa är tillgängliga på nätet:

1723-1739: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=804247

1740-1759: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=815511

9
Okänd socken i Västerbotten / SV: Israel Hansson f 1761
« skrivet: 2020-08-13, 18:05 »
Vad motsäger att Hans Hansson (1713-1800) och Beata Zackrisdotter (ca 1715-1784) skulle vara föräldrarna?

IAa:1 opaginerad: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9057799

IAa:2 sida 26: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9057853

Tillägg:

Vigsel 18/1 1736 i Korsholm sn: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9057438

Kommunionbok 1777-1783 sida 78: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10125473

10
Efterlysningar / SV: Lisabeta Johansdotter
« skrivet: 2020-08-13, 03:38 »
Varför skapa en ny tråd när det redan finns en här?

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69458.0

11
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-08-13, 03:11 »
Ytterligare till släktboken:

Dubblett: Anders Lille + Anders Lille. Han var son till kapten Erik Lille. Mer läsning i tråden om resandesläkten Malm.

Var inte Anna Mårtensdotter Lille (1670? - 1748) och Bengt Mårtensson Lille (- <1735) barn till Mårten Lille (1630? - 1716) ?

Abraham Abrahamsson Ulf var snarare son till Jon Persson Ulfstad och Helena Abrahamsdotter. Faderns namn blev fel i födelseboken.

Dubblett: Filip Eriksson med Helena Nilsdotter
+ Filip Eriksson Linder (- <1733) med Helena Nilsdotter Pryss / Prytz / Preutz

12
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-13, 02:57 »
Tack för ditt svar, Karl Göran. Jag kände inte till Prästdragonerna. I tingsprotokollet från Söderhamn sades västgöten Lars Hässle ha variit en prästdragon, lejd av herr Joen i Hedesunda (Jonas Halenius). Då blev jag smått konfunderad, men man lär sig alltid något nytt.

Av din sista länk framgår att Erik Lille hade koppling till Hälsingland:


"Ting den 21, 22 och 23 mars 1698 Källa: Svea Hovrätt, Advokatfiskalens arkiv (Västernorrlands län), vol. E XI e:3483, fol. 515r – 531r, RA. Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A I:19a, fol. 137r – 152v, ÖLA. Häradsrättens version är svårläst och liknar närmast en kladd, därför är hovrättens renovation huvudkällan och pagineringen följer denna.

[...]


22. Kyrkioherden ehrewyrdige h:r Erich Staaf anhölt hoos rätten att efftersom lieutnant edell och  manhafftig  h:r  Erich  Lille  icke  hafwer  till  innewarande  ting  låtit  honom  citera  uti  dhen saken  om  någon  resterande  tijonde  han  wid  sidsta  ting  blef  dömd  in  contumaciam  [i  sin frånvaro]  före,  det  fördenskull  för  widare  anspråk  h:r  kyrkioherden  måtte [fol.  527v]  befrijas, hälst som länsman intygade att han straxt wid h:r lieutnantens heemkomst 14 dagar för tinget har låtit honom om besagde dom ansäija, hwilket med länsman corporalen Börie  Biörkmanz wittnade,  som  den  gången  warit  hoos  lieutnanten.  Parterne  till  rättelsse  uplästes  den  2  §  i processen, derpå lieutnanten swarade att han bedit länsman citera h:r kyrkioherden. Länsman swarade  att  det  warit  allenast  8  dagar  för  tinget,  dessutan  weet  han  intet  om  han  törs  citera kyrkioherden,  aldenstund  officerarne  på  hans  citation  intet  willia  comparera.  Lieutnanten förmente  at  såwijda  han  hade  h:r  öfwerstens  tillåtelsse  att  resa  bort  till  Hälsingeland  på  sine gårdar, så borde han wara ursächtad. Honom förehöltz att det war i hans private ährende, och intet  något  sådant  förfall  som  Kongl.  Maij:tz  process  dicterar.  Och  aldenstund  lieutnanten Lille  sagt  han  således  blifwit  om  domen  ansagd,  icke  har  effter  processens  2  §  h:r  kyrkioherden  till  innewarande  ting  låtit  stämma,  fördenskull  kunde  häradzrättem  med  dhenne  som en d..t[?] [fol. 528r] saak sig icke befatta, eller den nu mehra uptaga."



Bröderna Erik och Lars Lille var troligen barn till sergeanten Anders Eriksson Lille, som blivit fänrik vid Hälsinge regemente 12/9 1656 och fått avskedspass 14/7 1669 (AID: v793061.b387).

Fänrikens sonson Anders Eriksson Lille var med sin hustru skriven i Söderhamn åren 1708-1722, och han var utfattig enligt sista mtl.

Jag kan inte se något som kopplar ihop Erik Lilles familj med Nils Hansson Lilles dito, så tills vidare får dessa två anses utgöra två separata släkter.

13
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-12, 13:32 »
Apropå Lille... så avancerade Erik Lille till rustmästare vid Livkompaniet och togs till fånga vid Stralsund 26/12 1715 (AID: v374491.b150). Då Erik vigdes i Mo sn 1/1 1711 så anges han bo i Söderhamn, samt ha kapten Erik Lille i Tyby såsom fader (AID: v136098.b74.s139).

Om fadern står inte mycket hos Lewnhaupt: "Lillie, Erik, löjtn. vid Jemtlands dragonreg; kapten vid Vestgöta stånddragonreg. 1703 28/5; konfirm. s. å. 30/12; avsked 1710 16/6. (R. Kr. Def.)" (AID: v319671a.b2020.s399)

Jag kan då inte återfinna kaptenen i avlöningslistan för Västgöta kavalleriregemente. Har jag sökt på fel ställe?
År 1708: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065767_00045

Det vore onekligen intressant om denne Erik Lille skulle gå att knyta an till Nils Hansson Lille i Sundsvall.


Tillägg 1: Kapten Erik Andersson Lilles hustru noteras i Tyby, Mo sn åren 1705-1711 och 1713-1714. Dessförinnan dottern Catharina Lille år 1704, och så Anders Lille år 1712. År 1715: "Brukas av grannarna, sielf fattig", och 1718: "utfattig och hemmanet öde".

Tillägg 2: Erik Andersson Lille var löjtnant vid Jämtlands regemente åtminstone 1682-1692 (AID: v793065.b2563). I personregistret över skrivelser till Kungl. Maj:t påträffas en Erik Lillie som var löjtnant vid Lilliecrantz kompani av Jämtlands dragonregemente. Datum: 9/12 1690, 27/6 1691.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0002206_00630

Tillägg 3: Erik Lille dog i Tyby vid 75 års ålder och begravdes 10/9 1720 i Mo sn. Är hustruns namn känt? Lilles svärmoder hustru Karin Svensdotter begravdes 23/4 1705 i Mo sn.

14
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-12, 05:41 »
Tack för det fint utlagda utdraget ur stadens mantalslängder, som alltså inte ger något stöd för Carl Eriksson Malm såsom son i hsuhållet. Men ännu är inget hugget i sten, efter att jag tagit en närmare titt på protokollet i Söderhamns dombok från 14/12 1710. Där upptäckte jag att du förbisett en mycket liten, ändock kritisk detalj som berör min sammanställning.
 
Målet rörde makarna Hässles äktenskapsproblem. Lars Hässle "... hwilken hustrun nu närwaran[de] äfwen är med många tårar tillstår sig bek[änna?] för sin Broder och morbroders hustru ..." (AID: v404295.b1340)

Pål Malm uppgivit om Lars Hässle att "... han i många åhr fördt [ett?] Barbiskt lefwerne med sin hustru, hw[ilken] icke allenast war Mallms systerdotter ..." ! (AID: v404295.b1350)

Lars Hässle var tidigare en dragon, som kasserats vid sista mönstringen. Hans officerare var sergeanten Anders Lille och furiren Erik Lille som bägge befann sig i staden. Tråkigt nog saknar Hälsinge regemente generalmönsterrullor för åren 1696-1711.

I målet omtalas även en dotter till Nils Ström vid namn Kerstin (AID: v404295.b1330).

Erik Eriksson Mässings dotter Sigrid kan jag inte se i din databas. Hon bör väl ha tillkommit efter senaste gjorda uppdateringen från den 20/4 i år.

15
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-11, 09:02 »
Anders Olsson: Jag har funderat lite grann över Carl Eriksson Malm, född ca 1682 i Söderhamn. Se kommentar under tabell 1. Hur pass stor är chansen att denne Carl Malm kan vara son till Erik Eriksson Mässing, och därmed en lillebror till Clas Eriksson Hasselqvist, född 1678 och vars familj listas under tabell 13...?

16
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-10, 20:34 »
Jonas Menlös: Generalmönsterrullor - Hälsinge regemente (X) 672 (1715-1717) Bild 2480 (AID: v374491.b2480, NAD: SE/KrA/0023)

Att Sigrid Andersdotter var en Malm framgår av Nils Hansson Lilles dödsnotis (Bergsjö C:2 sida 404-405). Domböcker för Sundsvall, som mig veterligen ännu inte genomgåtts av någon, kan möjligen fastslå släktskapet med övriga bröder. Åtminstone omnämns Sigrid och hennes man i anslutning till Malmarna i Hedemoras dombok 26/1 1709, se Karin Uhrviks inlägg ovan.


Här bör jag passa på och inflika att en Henrik Hansson med oklar koppling, inte medtagits i min sammanställning. Bo Lindwall beörde honom lite grann i tråden rörande resandesläkten Ström den 27/9  2005: "Johan Ambjörnsson är kanske den morbror till ”tartaren och zigenaren” Jon Ambjörnsson som denne vid Rönö häradsrätt 1727 uppger sig ha tagit namnet Ambjörnsson från. Fadern hette Henrik Hansson."

Och möjligen rör det sig om samma individ i Ola Larssons inlägg från 13/10 2006 i denna (föregående) tråd: "Vid Fryksdals häradsrätts vårting 1737 begär länsmannen rättens yttrande om begravningen av Jan Matsson i Sörmarks säter, som knivhuggits till döds av en främling vid namn Henrik Hansson Malm. Denne har i sällskap med en kvinna, som uppgetts vara hans hustru, påstått sig kunna bota Staffan Eskilsson i Röjdoset och därvid sagt sig under kuren behöva ha hans pengar i sin vård om den skulle lyckas och dessutom förbjudit Staffan att inom nio dygn efter Malms avfärd titta på pengarna. Det mesta av dessa har sedan saknats, varför Jan Matsson och några andra följt efter och hunnit upp paret i Öyeren i Norge. Malm har dragit kniv och träffat Jan Masson, som genast dött,...(Gunnar Almqvist)"

17
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-10, 17:47 »
Tack igen. Jätteintressant! Hoppas att Vidrik Våghals fader hittas så småningom.  ;D   


Här är en familj i Torsboda, Hässjö sn. Känner någon till varifrån Pål kan ha kommit...?

Pål Vidriksson, död (bg. 28/8) 1796. Levat i 69 år, 8 månader och 30 dagar.
Gift med Kerstin Eriksdotter, död 23/10 (bg. 7/11) 1790. Levat i 73 år och 12 dagar.
Barn:
a/ Vidrik Pålsson, född 4/10 (döpt 8/10) 1749. Död 19/3 (bg. 25/3) 1750.
b/ Erik Pålsson, född 3/1 (döpt 6/1) 1751.
c/ Marta Pålsdotter, född 22/5 (döpt 27/5) 1753.
d/ Vidrik Pålsson, död 10/1 (bg. 22/1) 1775 i en ålder av 19 år och 8 månader.
e/ Pål Pålsson, född 19/8 (döpt 21/8) 1757.
f/ Lars Pålsson, född 5/1 (döpt 7/1) 1760. Död maj (bg. 5/6) 1797. Levat i 37 år, 4 månader och 19 dagar.
g/ Kerstin Pålsdotter, född 2/7 (döpt 7/7) 1765. Död 9/3 (bg. 24/3) 1776.

18
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-10, 13:53 »
Intressanta fynd, Karl Göran. Jag ser att Märta begravdes 7/9 1712. Makarna Vidriksson tvillingar bestod av varsitt kön, där flickebarnet Catharina kom endast att uppnå 8 veckor och 2 dagar. Hon begravdes den 12/10 samma år i Stöde sn. 

Vidrik Vidriksson var dragon uti Jämtland, vars hustru under en resa till hennes föräldrar i Örebro förlöste en son i Dalkarlsbo. Sonen Jöran döptes 29/9 1699 i Järlåsa sn (C:2 sida 55). 

Har du bland dina excerpter en dragon Vidrik Våghals i Hö....[?] som vigdes 10/5 1713 i Revsund sn med änkan hustru Cecilia Thoresdotter från Torshälla stad?

I detta sammanhang bör nämnas att i dödboken för Arboga lfs påträffas en sedan 28/2 1737 avskedad gardeskarl vid namn Vidrik Jakobsson Våghals, som avled i Godby vid 35 1/2 års ålder. Vidrik kom tillsammans med sin hustru Maria Lisa Grott från Nyköping, och de ämnade fortsätta vidare till Härnösand. Han dog 13/7 1740, och begravdes på kyrkogården två dygn senare (C:2 sida 182).

19
Norrala / SV: Norrala
« skrivet: 2020-08-07, 14:21 »
En bra observation där, Per. Undrar dock om "Svenska landtmätare" har namnen på Gulbrand Palms farföräldrar...?

Tillägg: Jag noterar med intresse att Gulbrand Palm ingått äktenskap med sin kusins änka, eftersom Johan Hambraeus från Stöndar i Boteå sn var också en Krook-ättling på mödernet.

Gulbrand Palm är omgift senast år 1718, då han med sin hustru Stina får en son Gulbrand född 27/9 (döpt 28/9) i Hov, Arbrå sn. (C:1 sida 329). Häradstingsnotarien Palms änka hette Christina Tunberg enligt Söderhamns dombok 17/7 1730:

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXId:799 (1717-1735) Bild 4910 (AID: v404296.b4910, NAD: SE/RA/42042202)

20
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-08-07, 14:02 »
Ljustorp, Hässjö och Tynderö socknar utgjorde ett gemensamt pastorat, och enligt Söderhamn AI:1a sida 12 var skomakaren Norström född vid "Åfwiks Bruk". Där finns en Olof Jonsson i mantalslängderna åren 1701-1712. Olof hade en hustru än 30/1 1706, men var ensam 24/1 1707 och ännu 15/3 1709, men har åter en hustru 8/1 1710. Enligt 1713:års ml var Olof Jonsson smed och då noterad i anslutning till byn Strand i Hässjö sn (SVAR bild-id: A0005630_00417). Där bodde tidigare en Ingemar Pålsson, som därmed får anses vara Ingemar Norströms morfar. Olof Jonsson försvinner från längderna, men en hustru Sigrid återfinns hos Herman Ingemarsson på Strand 4 åren 1714-1715. En lillasyster Kerstin föddes 24/10 1720 i Tynderö sn, och då var fadern ännu verksam vid Åvike bruk som inte långt efteråt blev nedbränt i samband med ryssarnas anfall.

Skomakaren Simon Norström, som således var Ingemars halvbror på fädernet, fanns i Sundsvall från 1720 (mtl). Han begravdes 12/5 1779 (LI:2 sida 276). Simon var örsta gången gift med Märta Andersdotter (AI:1 sida 101; begravd 6/5 1727 enligt LI:1 sida 6) och därefter med Sara Bäck (död mellan 18/10 1757 och 20/10 1758 enligt mtl) samt sista gnången 1760 med Catharina Slätt (DII:1 sida 71; begravd 14/10 1794 enligt LI:3 sida 221). Simon hade åtminstone sonen Olof samt döttrarna Cecilia, Marta och Ingrid (DII:1 sida 49; 239).

Jag har inte påträffat Maria Holtz dopnotis, men däremot hennes lillasyskon Alexander Holtz såsom döpt 12/3 1705, och Christina Holtz likaså 19/2 1707, båda i Hedvig Eleonora fs. Måhända döptes Maria i grannförsamlingen Jakob och Johannes, vars doplängd för den aktuella tiden är förkommen. Samma sak för andra större stockholmsförsamlingar som Klara och Maria, så ibland gäller det att ha tur när man letar runt i huvudstaden - att den eftersökta individen inte råkar vara döpt i "fel" församling.

Tillägg: Fann just Christoffer Holtz med familj i Sundsvall, kolla efter i AI:1 (AID: v122490.b87.s72) !

21
Gädda / Gedda / SV: Gädda / Gedda
« skrivet: 2020-08-06, 11:01 »
Urban Sikeborgs databas över "Familjer i Norrala" förtäljer en Petter Gulbrandsson Palm såsom lantmätare för Västernorrland från och med 1668. Mycket intressant! Petter Palm var otvivelaktigt en svåger till Johan Persson Gedda.  ;D

https://www.rotter.se/norrala/data/pc746f820.html

22
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-08-06, 10:49 »
Varsågod. Jag har ögnat genom databasen efter dubbletter, och hittat följande:

Anders Eriksson med hustru Karin i Valla, Söderala sn med barnet Brita 1722
+ Anders Eriksson med hustru Karin i Valla, Söderala sn med barnet Kristina 1731

Anders Gropman, häradshövding med Birgitta Larsdotter Lindvall (1725 - )
+ Anders Gropman, vice häradshövding med Birgitta Lindwall

Barbro Kristina Larsdotter Lindvall (1733 - ) + Barbro Kristina Larsdotter Lindwall (1733 - )

Brita Bengtsdotter Lille (1714 - ) + Brita Lille (1714? - )

Engelbrekt Klasson + Engelbert Kram

E P Torger + Erik Persson Torger

Johan Lundgren + Johan Lundgren

Jonas Jonsson Hällberg med Anna Eriksdotter (1727? - ) + Jonas Ellberg med Anna Eriksdotter

Katarina Kram och Kristina Kram var väl också barn till Klas Krams maka Kristina Skog...?

Kristina Tyrisdotter Åberg + Kristina Tyrisdotter Åberg

Laurentius Jonsson Halenius (1654 - 1722) med Katarina Kram + Laurentius Halenius med Katarina Kram

Nils Jönsson (<1723) + barnen Margareta och Ingrid
+ Nils Jönsson (<1723) + barnen Ingrid, NN (son) och Margareta

Nils Nilsson + Nils Nilsson Lind = son till Nils Eriksson Lindberg Lind och Gölin Nilsdotter


Några kompletteringar:

Guldbrand Palm synes ha varit gift två gånger. Detb finns mer om honom, modern och styvfadern  i Urban Sikeborgs databas över "Familjer i Norrala" :

https://www.rotter.se/norrala/data/pa2ac88af.html


Skomakaren Ingemar Olofsson Norström föddes 17/7 1712 i Tynderö sn till Olof Jonsson och Sigrid Ingemarsdotter vid Åvike bruk beläget inom Hässjö sn. Ingemars stockholmsfödda hustru Maria Holtz var dotter till borgaren Christoffer Pettersson Holtz och Margareta Alexandersdotter, vilka vigdes 28/9 1702 i Katarina fs; han var född i Tensta sn i Uppland, och hon i staden (CI:9 sida 108).


Två systrar Arnqvist från Umeå bodde i Söderhamn en kortare period: Maria åren 1761-1765, och Catharina åren 1771-1773 (AI:5 sida 116, längst nedan). De var barn till Jon Persson (1700-1780) och Maria Hansdotter (1704-1771) på Innertavle 2 i Umeå lfs. I sammanhanget kan nämnas att även två av deras bröder antagit släktnamnet Arnqvist och slagit sig ned i Umeå stad: Johan, som blev tullskrivare (född 27/9 1737, död 13/12 1800) respektive Erik, som blev skräddare (född 10/4 1744, borta 1782).

Maria Arnqvist, som var född 18/7 1734, dog 19/3 1814 i Färjebacken, Söderala sn. Hon gifte sig 1/12 1765 i Söderhamn med sockenskräddaren och änklingen Samuel Fahlborg, född i 26/6 1726 i Torsåker sn (enligt dödboken, dock ej funnen i dopboken). Död 15/5 1802 i Färjebacken, Söderala sn. Inga gemensamma barn.

Systern Catharina Arnqvist misstänker jag inte passar in i tidsramen för släktboken, som för närvarande har 1767 som slutår. Ändock för kännedom: Catharina, född 30/8 1747, dog 22/1 1823 i Färjebacken, Söderala sn. Hon gifte sig 19/10 1777 i Mo sn med torparen Anders Andersson, som senare blev båtsman Härnbom men jag har inte lyckats finna ut var de bodde. Catharina levde änka senast 24/11 1809 (Söderala AI:8a sida 144).
Makarna hade fyra barn:
a/ Anders Arnqvist, född 11/11 1778 i Nolhed, Mo sn. Död 1/1 1847 i Lynäs, Söderala sn. Sockenskräddare. Gift 10/11 1809 i Söderala sn med Margareta Olofsdotter, född i 3/9 1782 i Lynäs, Söderala sn. Död 31/10 1861 i Lynäs, Söderala sn.
b/ Jonas Arnqvist, född 4/8 1781 i Nolhed, Mo sn, Död 21/11 1847 i Söderala sn. Skomakare.
c/ Maria Arnqvist, född 20/10 1783 i Nolhed, Mo sn. Död 25/1 1859 i Sunnanå, Söderala sn. Gift 9/1 1814 i Söderala sn med saltpetersjudaren och änklingen Petter Blom, född 13/8 1764 i Kyrkobyn, Hanebo sn, Död 18/4 1828 i Färjebacken, Söderala sn.
d/ Johan From, född 18/10 1786 i Nolhed, Mo sn. Död 25/2 1874 i Norrbyn, Söderala sn. Kronobåtsman. Gift 21/1 1813 i Söderala sn med Magdalena Blom, född 2/12 1793 i Norrbyn, Söderala sn. Död 5/3 1867 i Norrbyn, Söderala sn.

23
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-05, 14:24 »
Tack, Karl Göran. Jag får hoppas att den uppdaterade översikten blir högst användbar som del i en framtida kartläggning av Sundsvalls tidiga befolkning. Sen kom du med ett mycket bra fynd rörande Per Andersson, hela tiden placerad precis ovanför Gabriel Anderssons namn i stadens mantalslängder! Per med hustru noteras åren 1700-1708, och hans änka 1709-1711. Senare försvinner både Pers och Gabriels änkor, samtidigt som en hustru Gloria Vidriksdotter dyker upp på sista sidan i 1712:års längd. Uppenbarligen blev Glorias fadersnamn för svårstavat för prästen i Stöde eftersom det står "Gloria N.dotter" i dess födelse- och dopbok.  ;)

Förresten, var kan man få upp rullorna för Jämtlands fältjägarregemente åren 1693-1697? Framgår ett precist dödsdatum för Ambjörn Svensson Falk där?

24
Ramström / SV: Ramström
« skrivet: 2020-08-05, 08:03 »
Mikael: Daniel Ramströms hustru hette Maria Jönsdotter Norman, och gifte om sig 14/7 1755 i Ytterlännäs sn med änklingen Christian Olofsson Winberg i Bygdeå sn. Läs mer här samt efterföljande inlägg från idag:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129310.msg1315990#msg1315990

Efter att ha undersökt saken närmare så tar jag tillbaka uppgiften om Maria Norman. Det är klarlagt att Johan Ramström föddes 15/12 1718 i Torsåker sn, och att Daniel Ramströms hustru hette Karin Henriksdotter. Var god läs mer under tabell 3 i den länkade tråden rörande Malm.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1552561#msg1552561

25
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-08-05, 07:52 »
Hej Anders! Jag har just postat in ett längre inlägg i tråden om resandesläkten Malm. Det är bara att föra in allt, eller delar, av min sammanställning som kan anses vara relevant för din släktbok över Söderhamn. Lycka till!  ;D   

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1552561#msg1552561

26
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-05, 07:44 »
Det har snart gått hela fjorton år sedan som Bo Lindwall påbörjat denna (numera uppdelade) angelägna tråd med en översikt om resandesläkten Malm från Hälsingland. När jag nyligen försökte bidra med uppgifter till Anders Olssons släktbok över Söderhamn, så visade det vara mycket rörigt och svårt att få ett bra grepp om kretsen kring Malmarna som tidigare diskuterats i otaliga trådar här på Anbytarforum. Då  tyckte jag att det vore dags för en uppdaterad version av Bo Lindwalls översikt från 2006 såsom forskningsläget såg ut 2020. En annan förhoppning med min till synes ordentliga sammanställning om 15 tabeller, med fokus på 1700-talets första halva, är att tydliggöra för alla läsare samt underlätta att få hit framtida ströfynd. Exempelvis så väntar domböcker från Sundsvalls rådhusrätt fortfarande på att gås genom, med eventuella nya rön som följd. Denna sammanställning hade inte varit möjlig utan tidigare postningar på forumet, så jag vill rikta ett stort tack till samtliga givare, ingen nämnd och ingen glömd! Fastän jag saknar en personlig koplling till resandesläkter, så känns det bara jätteroligt att kunna sätta ihop alla tillgängliga pusselbitar. På grund av Malmarnas täta band med Ambjörn Svensson Falks familj har jag valt att även inkludera dess medlemmar här. Alla rättelser och kompletteringar mottages tacksamt.  ;D




Tabell 1:

Anders.
Gift med NN.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Jon Andersson Mässing, se tabell 2.
b/ Sigrid Andersdotter Malm, se tabell 5.
c/ Paul Andersson Malm, se tabell 8.
d/ Gabriel Andersson Mässing, se tabell 14.


En individ med hittills oklar koppling till denna släktkrets är Carl Eriksson Malm, borgare i Sala och Öregrund. Han sägs vara 62 år gammal och född i Söderhamn (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744; AI:10). Det fnns indirekta kopplingar i och med att Carl Malms hustru Maria Johansdotter skall, enligt obekräftad uppgift, vara dotter till häktmakaren och borgaren i Sala Johan Severinsson (född år 1670, troligen i Gambol, Kila sn i Värmland, och död 1/6 1732 i Möklinta sn). Johan Severinsson var son till häktmakaren Severin Månsson, som i sin tur hade även barnen Gabriel Severinsson (se tabell 4), en till namnet okänd Severinsdotter (tabell 8 ) och Ingeborg Severinsdotter (se tabell 12). Carl Malm hade bland barnen en dotter Sigrid Malm som kom att träda in i äktenskap 30/11 1742 i Sala lfs med Nils Jonsson Flinta (son till soldaten Jonas Persson Flinta och Anna Nilsdotter Lille i Bergsjö sn, se tabell 5).



Tabell 2:

Jon Andersson Mässing (från tabell X). Nämnd i Sundsvall åren 1688-1706 (mtl). Död före 10/5 1709 (Söderhamns dombok).
Gift med NN, som levde än 1706 (mtl).
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Anders Malm, se tabell 3,
b/ Henrik Malm, se tabell 4.
c/ Jonas Malm, död 26/12 1715 såsom fånge vid Stralsunds övergång efter att ha blivit utkommenderad till Wismar. Jonas blev från och med december 1709 antagen till soldat vid Hälsinge regemente på rote 54 Menlös vid Delsbo kompani. Enligt 1715:års mönsterrulla var Jonas 25 år gammal, från Sundsvall, och noteras vara gift. Formellt var han trolovad med Margareta Ambjörnsdotter Falk, som var 12 år gammal år 1709 (Söderhamns dombok 2/9 1709) men avled innan äktenskapets fullbordande. Se tabell 8. Anders och Henrik Malm klagade gentemot deras farbror Paul Malm angående arvet efter brodern Jonas Malm (Söderhamns dombok 17/6 1717 respektive 10-17/7 1727).


Tabell 3:

Anders Jonsson Malm (från tabell 2). Var 24 år gammal 1714 (AI:1 sida 76). Död (bg. 30/4) 1760 i Sundsvall (LI:2 sida 8 ). Mässingslagare, sedermera hökare (mtl 1752). Nämnd 1708-1759 (mtl).
Gift före 11/3 1708 (mtl) med Karin Jönsdotter från Köping (Njurunda C:1 sida 132). Var 27 år gammal 1714 (AI:1 sida 76). Död (bg. 6/4) 1755 i Sundsvall (LI:2 sida 200).
Barn:
a/ Catharina Malm, död såsom änka 12/10 (bg. 18/10) 1767 i Gävle 58 år gammal. Gift 10/8 1729 i Ovansjö sn med Johan Hansson Starck från Säter, som var död senast 1746 då änkan kom att bo i Sundsvall fram till 1759 (DII:1 sida 163). Nämnd i Säter 1730-1732 (mtl). Makarna hade två söner: Johan Starck, född 1735, och Anders Starck, född 1739 (Sundsvall DII:1 sida 163; Torshälla AI:3a sida 104).
b/ Christina Malm. Gift med Paul Johansson Malm, se tabell 12.
c/ Gloria Malm, född 5/6 (döpt 8/6) 1715 i Enånger sn. Död ung.
d/ Gloria Malm, född 25/9 (döpt 29/9) 1717 i Maj, Njurunda sn. Se tabell 7.
e/ Maria Malm, född 14/6 (döpt 16/6) 1723 i Ovansjö sn. Död före mannen. En av hennes faddrar hette inte Maria Kristiansdotter såsom Bo Lindwall uppgivit, men däremot Henrik Malms hustru Maria Ambjörnsdotter (tabell 9). Gift 23/5 1743 i Selånger sn med Johan Ramström, född och döpt 15/12 1718 i Torsåker sn. Död 20/7 (bg. 21/7) 1780 i Rista, Gagnef sn. Om hans föräldrar, se nedanstående not.
f/ Margareta Malm, död ogift i Sundsvall antingen 1765 (bg. 26/5; LI:2 sida 58) eller 1771 (bg. 26/1; sida 114).
g/ Brita Malm, född (döpt 2/3) 1726 i Brunflo sn. Död 28/12 1796 (bg. 1/1 1797) i Hässjö sn. Gift 1750 (lysning 24/3 i Selånger sn) med stadsmålaren i Sundsvall Lars Persson Westberg, född 2/2 (döpt 7/2) 1725 i Västnår, Oviken sn och död (bg. 27/4) 1814 i Hässjö sn.
h/ Jonas Malmin, född 1730. Från Sundsvall (Torshälla AI:3a sida 116). Död 23/5 (bg. 31/5) 1755 i Julita sn vid 25 års ålder. Borgare och krämare i Torshälla. För hans egen familj hänvisas till Bo Lindwalls startinlägg.


Not: Johan Ramströms ursprung var länge höljt i dunkel. Nu har det visar sig att hans far var Daniel Abrahamsson Ramström från Säter, som var borgare i Sigtuna åren 1714-1740 (mtl). Familejn slog sig ned i Ytterlännäs sn från 1741 (mtl). Daniel dog (bg. 18/2) 1753 i Högsjö sn i en ålder av 68 år och några månader. Han var gift med Karin Henriksdotter, som blev mor till samtliga barn. Karin dog sannolikt 11/4 1766 i Bussjö, Ytterlännäs sn vid 81 års ålder (står bara Catharina Ramström i dödboken).
Av Johan Ramströms syskon har följande återfunnits:
- Henrik Danielsson, född (döpt 6/12) 1712 i Sveden, Österfärnebo sn.
- Margareta Danielsdotter, föddes och döptes 1/8 1714 i Årsunda sn.
- Abraham Danielsson, född och döpt 4/10 1715 i Kullbol, Vendel sn.
- Daniel Danielsson, född 19/7 (döpt 23/7) 1721 i By sn.
- Ulrika Danielsdotter, född 23/10 (döpt 25/10) 1722 i Hedesunda sn.
- Israel Danielsson, född (döpt 29/10) 1723 i Österlövsta sn.
- Samuel Danielsson, född 24/9 (döpt (26/9) 1727 i Skärsjön, Järlåsa sn.


Tabell 4:

Henrik Jonsson Malm (från tabell 2). Häktmakare. Nämnd i Köping stad 1709-1719 (mtl; nr 154). Senare i Söderhamn från 1723, formellt fram till 1733 då han är bortrest därifrån (mtl; nr 26).
Gift första gången omkring 1708 (mtl) med handelsmannen från Salberget, sedermera Köping Gabriel Severinssons (död 26/1 1705 i Köping stad, 50 år) änka Margareta Gunnarsdotter (dopnotis 29/9 1698 i Östervåla sn; C:2 sida 8 ). Död omkring 1714 (mtl).
Gift andra gången 7/8 1715 i Köping stad med Elisabeth Danielsdotter, död 20/11 (bg. 26/11) 1717 i Vetterskog, Skinnskatteberg sn. Måhända dotter till häktmakaren Daniel Nilsson Norling, se längst ned i detta inlägg.
Gift tredje gången 4/5 1718 i Hanebo sn med änkan Maria Ambjörnsdotter Falk i hennes fjärde äktenskap. Död 1732 i Söderhamn (testamentspeng 15/9, LIa:2 sida 131). För Marias egen familjekrets hänvisas till tabell 9. Enligt en tidigare inlämnad forskaruppgift finns "en skrivelse från Gävle landskansli daterad den 3 september 1728 där borgarhustrun i Söderhamn Maria Falks klagoskrift över sin man borgaren Henrik Malm omnämns. Henrik hade blivit beryktad att i Ovansjö ha våldtagit en vallflicka och var bortrymd till Bergslagen. Han hade tagit med sig en del papper som gjorde att Maria nu hade en ansenlig skuld. Henrik ska färdas med två okända kvinnfolk varav han utgav den ena för sin äkta maka. De ska resa på ett pass utfärdat av general Horn 1720 och Maria vill nu att mannen ska efterlysas och instämmas till tinget, vilket skrivelsen kungör (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6.)."
Barn:
2a/ Christina Malm, född 17/1 (döpt 20/1) 1716 i Köping stad.
2b/ Anna Malm, född mellan 6 och 7/11 (döpt 10/11) 1717 i Skinnskatteberg sn.


Tabell 5:

Sigrid Andersdotter Malm (från tabell 1). Död efter mannen.
Gift 1688 med häktmakaren Nils Hansson Lille från Askersund, död 30/10 (bg. 11/10) 1734 i Fiskvik, Bergsjö sn vid en ålder av 75 år och 4 månader, Enligt dödboken hade han varit gift under 46 års tid, samt varit borgare i Sundsvall 34 år och i Sigtuna 12 år. Nämnd i Sundsvall 1696-1710 (mtl).
Barn:
a/ Catharina Lille, se tabell 6.
b/ Anna Lille, född i juli 1692 (Bergsjö AI:4 sida 29). Död 1760 (mannens dödsnotis). Gift 13/4 1712 i Bergsjö sn med soldaten Jonas Persson Flinta, född i mars 1686 i Fiskvik, Bergsjö sn (AI:4 sida 29). Död 5/8 (bg. 7/8) 1763 i Bergsjö sn.
c/ Anders Lille, född i maj 1693. Död under marschen i norska fjällen natten mellan den 1 och 2/1 1719 (tacksägelse 18/5 1719 i Bergsjö sn) 25 år och 7 månader gammal. Korpral, sedermera fältväbel i Bergsjö sn. Gift efter tre års förlovning 18/7 1714 i Bergsjö sn med soldaten Ekorres dotter Karin Eriksdotter, född 23/11 (döpt 24/11) 1689 i Älgared, Bergsjö sn. Död 15/11 (bg. 25/11) 1764 i Bergsjö sn.
d/ Hans Lille, född 3/2 (döpt 6/2) 1701 i Skog sn i Hälsingland. Död i februari 1760 i Ockelbo sn (AI:3 sida 63; bg. 23/2 i Söderhamn). Nämnd i Sigtuna 1716-1723 (mtl). Svor borgareden i Söderhamn 23/4 1723 (dombok). Gift 30/12 1722 i Hanebo sn med Christina Clasdotter Hasselqvist från tabell 13. Född 19/10  1702 i Hanebo sn sn (Söderhamn AI:3 sida 63) . Död 6/11 (bg. 26/11) 1774 i Söderhamn.
e/ Sigrid Lille, född i januari 1702 i Forsa sn (dödsnotis). Död 5/5 (bg. 12/5) 1745 i Högen, Bergsjö sn. i en ålder av 43 år, 4 månader och 9 dagar. Gift 3/9 1738 i Tuna sn i Uppland med gördelmakaren, sedermera pannebyggaren vid salpetersjuderistaten i Stockholms och Uppsala län Hans Nilsson Frisk, som synes ha överlevt hustrun. De hade åtminstone en dotter Sigrid Frisk, född 27/11 (döpt 30/11) 1738 i Forsa sn.


Tabell 6:

Catharina Lille (från tabell 5). Död (bg. 4/4) 1774 i Sundsvall (LI:2 sida 209).
Gift första gången före 15/3 1712 (mtl) med Elias Jönsson Norman, död (bg. 26/2) 1744 i Sundsvall (LI:1 sida 114). Nämnd i Sigtuna 1712-1732, och senare i Sundsvall 1733-1745 (mtl). Hade han koppling till en Jöns Norman, nämnd 1730-1741 i Sundsvall (mtl) ?
Gift andra gången mellan 22/12 1747 (mtl) och 23/5 1748 (DII:1 sida 171) med handelsmannen Jonas Engmark, död (bg. 28/2) 1784 i Sundsvall (LI:2 sida 350).
Barn:
1a/ Nils Norman, född 2/7 (döpt 4/7) 1714 i Born, Husby sn. Död 11/10 (bg. 12/10) 1714 i Önsta, Sollefteå sn.
1b/ Johan Norman, född 14/1 1716 i Sundsvall (Sala stad AI:11a sida 4). Se tabell 7.
1c/ Sigrid Norman. Bodde hemma 1734 (AI:1 sida 74) och borta efter 1754 (sida 153).
1d/ Nils Norman. Dopvittnade för Paul Johansson Malms son Johan som föddes 3/1 1742 i Gnarp sn. Enlgt Erik Wickbergs samling om soldater och officerare vid Hälsinge regemente under 1600- och 1700-talen, som förvaras på Gävle stadsarkiv, skall denne Nils Norman vara född 8/10 1723 (uppgiften överensstämmer svårligen med systerns dopnotis från Sidensjö, dock hade fadern två söner upptagna från 1738:års mtl). Vidare blev Nils antagen till soldat på rote 119 Krabat i Bergsjö sn 11/1 1742. Han dog redan 17/9 1742 i Vaxholm. Dessa uppgifter har inte kunnat verifieras.
1e/ Anna Catharina Norman född (döpt 12/10) 1723 i Sidensjö sn. I senare husförhörslängder har hon emellertid födelseåret 1726 (Torshälla AI:4a sida 114, Norrtälje AI:3 sida 49). Död 23/2  (bg. 7/3) 1780 i Norrtälje. Gift första gången 1744 i Sundsvall (Gävleborgs läns landskansli E 1 b:133) med Magnus Melldahl från Borås, som blev borgare i Sundsvall. Död 1761 efter 14/6 (Sundsvall DII:1 sida 171). Anna Catharina hade under sitt änkestånd två barn med sin tremänning Petter Norling från tabell 15. Gift andra gången 28/12 1769 i Norrtälje med borgaren Johan Bure, född och döpt 3/11 1748. Död 18/5 (bg. 23/5) 1813 i Norrtälje.
1f/ Elisabeth Norman. Gift före 4/11 1753 (Sundsvall DII:1 sida 171) med Thore Holm, som var fiskare och utfattig med nio små barn 1772 (mtl). År 1776 hade han flyttat till Stockholm, men ej uppsagt burskapet (mtl). En son död (bg. 22/8) 1754 i Sundsvall (LI:1 sida 176).


Tabell 7:

Johan Norman (från tabell 6). Född 14/1 1716 i Sundsvall (Sala stad AI:11a sida 4). Död 7/11 (bg. 18/11) 1792 i Östersala, Sala stad. Nämnd i Hedemora 1746-1756 (mtl) och därefter i Sala.
Gift första gången (lysning 9/5 i Selånger sn) 11/7 1742 i Söderala sn med sin tremänning Gloria Malm från tabell 3. Född 25/9 (döpt 29/9) 1717 i Maj, Njurunda sn. Död (bg. 28/2) 1748 i Sundsvall (LI:1 sida 134).
Gift andra gången (lysning 15/12 1754) 8/4 1755 i Sala stad med Johan Christerssons änka Helena Sjöberg, född i september 1713 (Sala stad AI:7 sida 46). Död 9/5 (bg. 14/5) 1758 i Sala stad.
Gift tredje gången (lysning 6/5) 24/5 1759 i Sala lfs med Erik Sahlboms änka Johanna Tott, född 26/11 1730 vid Jäders bruk, Arboga lfs. Död 25/1 (bg. 4/2) 1810 i Östersala, Sala stad.
Barn:
1a/ Elias Norman, född 2/3 (döpt 3/3) 1745 i Lynäs, Söderala sn och död där 26/3 (bg. 31/3) samma år.
1b/ NN (dotter) Norman, död (bg. 6/1) 1747 i Sundsvall (LI:1 sida 124).
1c/ NN (dotter) Norman, död späd (bg. 19/6) 1748 i Sundsvall (LI:1 sida 134).
2d/ Johan Norman, född 21/1 1756 i Västerfärnebo sn (dödbok). Död 27/2 (bg. 7/3) 1756 i Sala stad.
3e/ Anna Catharina Norman, född 2/6 (döpt 3/6) 1760 i Östersala, Sala lfs.
3f/ Johan Fredrik Norman, född 26/2 (döpt 27/2) 1765 i Östersala, Sala lfs.
3g/ Catharina Elisabeth Norman, född 14/2 (döpt 16/2) 1769 i Östersala, Sala lfs. Död 5/8 (bg. 8/8) 1769 i Östersala, Sala lfs.
3h/ Elias Norman, född 30/4 (döpt 2/5) 1771 i Östersala, Sala lfs.


Tabell 8:

Paul Andersson Malm (från tabell 1). Död 13/1 (bg. 22/1) 1744 i Skog sn, Hälsingland vid en ålder av 75 år, 2 veckor och 5 timmar. Nämnd i Sundsvall 1695-1698 (mtl) och i Söderhamn från 1704 (mtl).
Gift första gången före 16/3 1695 (mtl) med NN Severinsdotter, som var död före 1704. Dotter till häktmakaren Severin Månsson.
Gift andra gången före 5/1 1704 (mtl) med änkan Kerstin Pålsdotter, som levde än 14/7 1735 (dombok). Kerstin var  änka efter värmlänningen Ambjörn Svensson Falk, som varit häktmakare och borgare i Hedemora 1683-1687 (mtl; DII:1 sida 308). Enligt forskaruppgift blev Ambjörn Falk slutligen soldat vid Brunflo kompani 1693-1697, där denne avled sistnämnda året. Med tanke på enstaka barns ålder så kan Ambjörn tidigare ha varit gift två eller flera gånger.
Inga barn.

Fosterson Paul Johansson Malm från tabell 12 (Söderhamns dombok 14/7 1735).

Paul Malms styvbarn i osäker ordningsföljd:
a/ Anders Ambjörnsson. Var häktmakare och gifte sig 1679  (Hedemora LIa:6 sida 23).
b/ Maria Ambjörnsdotter Falk, se tabell 9.
c/ Anna Ambjörnsdotter. Nämns med föräldrarna i Gussarvet år 1688 (Hedemora DII:1 sida 308).
d/ Ambjörn Ambjörnsson Falk, se tabell 10.
e/ Johan Ambjörnsson Falk, se tabell 12.
f/ Elias Ambjörnsson. Dopvvitnade för sin syster Marias barn 4/8 1705 i Hanebo sn, och likaså gjorde Elias hustru NN i Hertsjö, Bollnäs sn 31/7 1715 i Hanebo sn.
g/ Gloria Ambjörnsdotter Falk, född (döpt 3/8) 1684 i Husby sn i Dalarna. Se tabell 13.
h/ Margareta Ambjörnsdotter Falk. Var 12 år gammal (Söderhamns dombok 2/9 1709 respektive 10-17/7 1727). Trolovad med soldaten Jonas Jonsson Malm från tabell 2.


Tabell 9:

Maria Ambjörnsdotter Falk (från tabell 8 ). Född i Umeå stad (Hammerdal C:1 sida 75). Död 1732 i Söderhamn (testamentspeng 15/9, LIa:2 sida 131).
Gift första gången 25/10 1691 i Sevalla sn med Erik Jonsson Lustig, död (bg. 28/7) 1707 i Hanebo sn 55 år gammal. Kom från Stockholm vid vigseln, men var medelpading enligt rullorna. Enligt forskaruppgift tjänstgjorde Erik Lustig vid Jämtlands regemente från 1694, och blev till sist korpral vid en rote i Hammerdals socken, Erik Jonsson Lustig benämns dragon 1699-1703.
Gift andra gången efter 7/2 1708 (mtl) med Nils Jonsson Ström, död före 10/2 1711 (Söderhamns dombok). Borgare i Söderhamn, nämnd 1706-1709 (mtl).
Gift tredje gången före 10/2 1711 (Söderhamns dombok) med Jonas Larsson Styf. Borgare i Söderhamn, nämnd 1709-1713 (mtl).
Gift fjärde gången 4/5 1718 i Hanebo sn med Henrik Jonsson Malm. Detta äktenskap blev olyckligt, läs mer under tabell 4.
Barn:
1a/ Johan Lustig, född (döpt 2/7) 1699 i Brunflo sn.
1b/ Gloria Lustig, född (döpt 20/1) 1701 i Hanebo sn. Död ung.
1c/ Gloria Lustig, född och döpt 28/2 1703 i Åsen, Hammerdal sn.
1d/ Paul Lustig, född 30/3 1704 i Ström sn.
1e/ Elias Lustig, född (döpt 4/8) 1705 i Hanebo sn. Död (bg. 14/1) 1706 i Hanebo sn.
1f/ Catharina Lustig, född (döpt 5/5) 1707 i Hanebo sn. Död (bg. 19/5) 1707 i Hanebo sn.
2g/ Jonas Ström, född 30/1 (döpt 1/2) 1709 i Frösön sn. Gift med Elisabeth. Makarna hade åtminstone en dotter Margareta Ström, född 14/7 (döpt 15/7) 1733 i Söderala sn.
3h/ Paul Styf, född 31/7 1715 i Hanebo sn. Dopvittne 15/7 1733 i Söderala sn.


Tabell 10:

Ambjörn Ambjörnsson Falk (fråm tabell 8 ). Död under marschen till Dalarna 30/5 1716 i Bergsviken, Berg sn i Jämtland (bg. där 3/6). Från Kopparberget enligt rullorna. Mässingssmed i Sundsvall 1704-1709 (mtl), sedermera soldat vid Brunflo kompani och bosatt i Lockne sn.
Gift före 26/2 1704 (mtl) med Johanna Jonsdotter (Lockne AI:1 sida 190).
Barn:
a/ Kerstin Ambjörnsdotter Falk, född 1700 (Söderala AI:3a sida 113) eller 29/7 1704. Död 1784 i Arbrå sn (Söderala AI:6a sida 40). Gift första gången med båtsmannen Mårten Mickelsson Norberg (Söderhamns dombok 21/11 1735). Gift andra gången år 1747 i Söderala sn (Kerstin kallas felaktigt för Gloria Malm i EI:1 sida 218) med Johan Wetterberg från Askersund, död 18/6 1766 i Bärs, Söderala sn vid 74 1/2 års ålder. Johan var tidigare soldat Tjäder vid Alfta kompani och gift med en Margareta Abrahamsdotter Wallberg, med vilken han fått sönerna Abraham och Johan, som i sin tur kom att ingå äktenskap med Kerstins två brorsdöttrar från tabell 11.
b/ Ambjörn Ambjörnsson Falk, född (döpt 22/5) 1704 i Jättendal sn.
c/ Paul Ambjörnsson Falk, född (döpt 5/6) 1706 i Jättendal sn. Se tabell 11.
d/ Margareta Ambjörnsdotter Falk. Gift med båtsmannen Anders Andersson Grefberg från Bergslagen. Kända barn:
- Anders Grefberg, född 26/4 (döpt 28/4) 1734 i Söderhamn.
- Gloria Grefberg, född 22/10 (döpt 23/10) 1736 i Söderala sn (Söderhamn CI:1 sida 58).
- Christina Grefberg, född 15/4 (döpt 16/4) 1745 i Bråten, Österåker sn.
e/ Gloria Ambjörnsdotter Falk, död (bg. 11/8) 1717 11/8 i Hanebo sn i en ålder av 2 år och 39 veckor.


Tabell 11:

Paul Ambjörnsson Falk (från tabell 10). Född (döpt) 5/6 1706 i Jättendal sn. Död 19/10 (bg. 28/10) 1781 i Hålsjö, Norrbo sn. Soldat på rote 68 Sund vid Delsbo kompani mellan 1724 och 1744. Paul Sund kom senare att bli häradsprofoss i Norrbo.
Gift första gången 1726 med Anna Larsdotter, död 19/2 (bg. 27/2) 1743 i Ede, Delsbo sn vid 50 års ålder.
Gift andra gången 1/7 1744 i Norrbo sn med soldaten Per Sedigs änka Brita Olofsdotter, död 29/1 (bg. 4/2) 1776 i Hålsjö, Norrbo sn vid 72 års ålder.
Gift tredje gången 11/5 1776 i Norrbo sn med soldaten Jonas Kilanders änka Karin Jakobsdotter, född 3/10 (döpt 4/10) 1730 i Hålsjö, Norrbo sn. Död 25/7 (bg. 28/7) 1816 i Hålsjö, Norrbo sn.
Barn (med första hustrun fem söner och tre döttrar, av vilka två av varsitt kön ännu levde vid faderns bortgång, och med andra hustrun en ännu levande son):
1a/ Ambjörn Paulsson, född 20/4 (döpt 22/4) 1728 i Delsbo sn. Död 4/8 (bg. 7/8) 1763 i Sjömyra, Delsbo sn. Soldat på rote 149 Kjällström från 1747, vice korpral.
1b/ Christina Paulsdotter Sundin, född 3/6 (döpt 7/6) 1731 i Delsbo sn. Död 8/1 (bg. 22/1) 1775 i Vallen, Söderala sn, Gift  23/1 1757 i Söderala sn med salpetersjudaren Abraham Wetterberg, född 19/5 (döpt 23/5) 1731 i Gäddvik, Alfta sn. Död 15/4 1798 i Sofiedal vid Los bruk i Färila sn (bg. i Järsvö sn med motstridiga död- och begravningsdatum 2 respektive 9/4!).
1c/ Jonas Paulsson, född 3/4 (döpt 8/4) 1733 i Ede, Delsbo sn.
1d/ Gloria Paulsdotter Sundin, född 1736 i Ede, Delsbo sn (dödbok). Död 22/11 (bg. 27/11) 1791 i Bärs, Söderala sn. Gift 18/4 1762 i Söderala sn med salpetersjudaren, sedermera vice klockaren Johan Wetterberg, död 19/1 (bg. 29/1) 1809 i Ellne, Söderala sn i en ålder av 68 år, 1 månad och 9 dagar. Möjligen född 22/3 (döpt 24/3 1733 i Berga, Söderala sn?
1e/ Paul Paulsson, född 7/10 (döpt 8/10) 1738 i Ede, Delsbo sn.
1f/ NN Paulsson (faderns dödsnotis).
1g/ NN Paulsson (faderns dödsnotis).
1h/ NN Paulsdotter (levde ännu vid faderns bortgång 1781).
2i/ Olof Paulsson, född 1/2 (döpt 3/2) 1745 i Hålsjö, Norrbo sn. Död 7/5 (bg. 18/5) 1785 i Bästdal, Norrbo sn. Soldat på rote 96 Stor vid Majorens kompani från 1769. Gift 17/4 1768 i Norrbo med Elisabeth Larsdotter, född 10/1 1746 i Hålsjö, Norrbo sn. Död 26/1 (bg. 1/2) 1796 i Bästdal, Norrbo sn.


Tabell 12:

Johan Ambjörnsson Falk (från tabell 8 ). Död i december 1712 i Mecklenburg efter att ha avancerat till rustmästare samma månad (SVAR bild-id: A0065771_00548). Möjligen identisk med Paul Malms "son" i 1704:års mantalslängd. Häktmakare i Salberget, nämnd 1705-1710 (mtl; 1711: soldat i Hälsingland). Korpral på rote 73 vid Delsbo kompani från december 1709, och avancerade till rustmästare i december 1712 - samma månad som han dog.
Gift senast 1705 (mtl) med Ingeborg Severinsdotter, som var dotter till häktmakaren Severin Månsson. Både fadern och dottern var vittnen vid ett dop 10/10 1695 i Östervåla sn; (C:1 sida 80).
Barn;
a/ Gloria Johansdotter, född (döpt 9/6) 1705 i Torsåker sn. Död 15/2 (bg. 18/2) 1706 i Östervåla sn 35 veckor gammal.
b/ Paul Johansson, född 23/11 (döpt 25/11) 1706 i Östervåla sn. Död ung.
c/ Paul Johansson Malm, född postumt 6/3 1713 i Fjärdsäter, Delsbo sn. Död 1800 (bg. 1/1 1801) i Sundsvall (LI:3 sida 299). Bodde hos sin styvfarfar Paul Andersson Malm (Söderhamns dombok 14/7 1735). Gift första gången 12/12 1736 i Selånger sn med Christina Andersdotter Malm från tabell 3. Tre kända barn. Paul gifte sig andra gången med Helena Hansdotter (1748-1810; Sundsvall AI:2a sida 223).
- Catharina Malm, född 2/2 (döpt 5/2) 1738 i Bärs, Söderala sn. Död  (bg. 29/4) 1738 i Sundsvall (LI:1 sida 58).
- Johan Malm, född 3/1 1742 i Gnarp sn. Död (testamentspeng 13/6) 1742 i Söderala sn (LIb:2 sida 51).
- Ingeborg Malm, född 21/6 (döpt 24/6) 1743 i Ovansjö sn. Död (bg. 11/4) 1801 i Sundsvall (LI:3 sida 311)  Gift före 23/5 1763 (Sundsvall DII:1 sida 189) med Anders Jernberg, född 1735 (Sundsvall AI:2a sida 219; Söderhamn AI:10 sida 34). Död 19/7 1808 i Söderhamn.


Tabell 13:

Gloria Ambjörnsdotter Falk (från tabell 8 ). Född (döpt 3/8) 1684 i Husby sn i Dalarna. Död 4/6 1771 i Söderhamn.
Gift 1700 i Hanebo sn med Clas Eriksson Hasselqvist, född 1678 (Söderhamn AI:1a sida 9). Död före 1756 (AI:3 sida 63). Borgare i Söderhamn, nämnd 1702-1741 (mtl; nr. 16). Son till Erik Eriksson Mässing och dennes hustru (Margareta?), nämnd i Söderhamn 1697-1701 (mtl). Erik dog (bg. 13/4) 1712 i Hanebo sn 77 år gammal.
Barn:
a/ Margareta Hasselqvist, född (döpt 20/10) 1701 i Hanebo sn.
b/ Christina Hasselqvist, född 19/10  1702 i Hanebo sn (Söderhamn AI:3 sida 63). Se tabell 5.
c/ Erik Hasselqvist, född 13/6 (döpt 14/6) 1703 i Skog sn i Hälsingland.
d/ Maria Hasselqvist, född 28/1 (döpt 29/1) 1705 i Bollnäs sn (C:1 sida 39). Död 15/1 (bg. 211) 1787 i Bergsbyn, Berg sn i Jämtland. Gift med trumslagaren Anders Olofsson Krok, född 13/5 (döpt 20/5) 1700 i Mo, Berg sn. Död 12/7 (bg. 18/7) 1779 i Bergsbyn, Berg sn.
e/ Sigrid Hasselqvist, född (döpt 16/12) 1706 i Hanebo sn. Död 1/7 (bg. 5/7) 1778 i Maria fs i Stockholm. Gift 17/8 1740 i S:ta Katarina fs i Stockholm med kofferdikapten Johan Westman, död 15/8 (bg. 18/8) 1776 i Maria fs i en ålder av 72 år, 15 veckor och 16 dagar.
f/ Catharina Hasselqvist, död 7/6 (bg. 8/6) 1709 i By sn 14 veckor gammal (CI:1b sida 230).
g/ Gloria Hasselqvist, född (döpt 14/9) 1712 i Hanebo sn. Död ung.
h/ Catharina Hasselqvist, född omkring 1713 i Söderhamn, Enligt forskaruppgift var hon gift med Ernst Andersson Malm i Norge, men rymt och kom att sammanleva med änklingen Abraham Johansson Broberg, född omkring 1718 i Skedsmo sn i Akershus fylke i Norge (Jämtlands domsagas häradsrätt: Hede tingslag 7/7 1748).
i/ Clas Lindgren, född 1/1 1717 i Söderhamn (dödbok). Död 8/3 (bg. 20/3) 1796 i Hänsätter, Arbrå sn. Soldat från 1739 till 1760. Gift 1743 i Arbrå sn med Brita Eliasdotter, född 17/11 (döpt 24/11) 1712 i Norränge, Arbrå sn. Död 3/2 (bg. 12/2) 1792 Hänsätter, Arbrå sn. Gift andra gången 17/10 1792 i Arbrå sn med Kerstin Andersdotter, född 29/10 1755 (Arbrå AI:2 sida 54). Död 2/10 (bg. 8/10) 1837 i Hänsätter, Arbrå sn.
j/ NN Hasselqvist, död (bg. 18/9) 1715 i Hanebo sn 14 veckor gammal.
k/ Paul Hasselqvist, född (döpt 10/10) 1716 i Hanebo sn.
l/ Gloria Hasselqvist, född 3/10 (döpt 6/10) 1717 i Söderala sn. Död ung.
m/ Gloria Hasselqvist, född 10/2 1724 i Hanebo sn. Gift 24/11 1754 i Söderhamn med Henrik Henriksson Östlund, som då var 28 år gammal. Hjulmakare i Ockelbo sn, nämnd 1755-1775 (mtl; SVAR bild-id för 1775: A0005690_00062). Kronoskytt år 1795 (SVAR bild-id: A0005691_00069) ?


Tabell 14:

Gabriel Andersson Mässing (från tabell 1). Nämnd i Sundsvall 1700-1706 (mtl).
Gift före 16/3 1700 (mtl) med Maria (Söderala EI:1 sida 139) som levde änka 1708-1711 (mtl).
Barn:
a/ Catharina Gabrielsdotter Malm, se tabell 15.
b/ Hans Gabrielsson Malm,  död (bg. 11/5) 1771 i Eskilstuna 69 år gammal. Nämnd i Sundsvall 1732-1745 (mtl 1746: Salpetersjudare i Hedemora) och därefter i Hedemora (mtl 1755: Utur staden, bör efterhöras).
Gift första gången 5/4 1741 i Ljusdal sn med soldaten Jöran Högbergs änka Margareta Persdotter, född 16/12 1700 i Hybo, Ljudsdal sn. Död 2/12 1741 i Ljusdal sn.
Gift andra gången 1744 (mtl) med Petronella Christiansdotter Winberg, född i Norge och död 1/12 1798 i Eskilstuna 79 år gammal. Hennes familj inflyttad till Sverige sommaren 1732 (Bygdeå dombok 10/9 1741).
För familj hänvisas till Bo Lindwalls startinlägg.


Tabell 15:

Catharina Gabrielsdotter Malm (från tabell 14). Född 1696 (Hedemora AI:8a sida 62) eller 1699 (Torshälla AI:3a sida 110). Död (bg. troligen i februari) 1778 i Bärs, Söderala sn.
Gift 18/4 1720 i Bjuråker sn med glasföraren Israel Danielsson Norling, död 17/10 (bg. 19/10) 1757 i Svärdsjö sn i en ålder av 57 år, 3 månader, 2 veckor och 5 dagar. Enligt hustruns utsago född persmässodagen (omkring 29/6) 1700 i Hedemora. Född redan 1694? (Hedemora AI:8a sida 62). Borgare i Hedemora, nämnd 1721-1748 (mtl) och därefter i Torshälla. Israel var son till häktmakaren och borgaren i Hedemora, sedermera i Köping, Daniel Nilsson Norling, se längre nedan.
Barn (tio barn enligt moderns dödnotis; tre söner och sju döttrar av vilka samtliga söner ännu var i livet, och av döttrarna lever en i Stockholm):
a/ Maria Norling, född 1721. Levde än 1746 (Hedemora AI:8a sida 62).
b/ Daniel Norling, född 11/10 (döpt 14/11) 1722 i Malmkärra, Norberg sn. Död ung?
c/ Gabriel Norling, född 1724 (Hedemora AI:8a sida 62). Karduansmakare och garvare i Ronneby (1778). Gift 11/11 1759 i Växjö med Sara Östergren.
d/ Daniel Norling, född 1729 (Hedemora AI:8a sida 62). Karduansmakare, som kom att bli "en rik och ansenlig borgare i Polen".
e/ Christina Norling, född 1730 (Hedemora AI:8a sida 62; Söderhamn AI:3 sida 107). Gift 23/4 1753 i Söderhamn med tullbesökaren Carl Gustaf Pfeiffer, född 1730 i Stockholm.
f/ Catharina Norling, född 1737 (Hedemora AI:8a sida 62). Levde än 22/3 1761 (Torshälla AI:3a sida 110).
g/ Petter Norling, född 6/5 1741 i Hedemora (AI:8a sida 62). Borgare i Torshälla, sedermera Öregrund. Till Sveaborg 1778 (Norrtälje AI:3 sida 49 + 149). Gift 29/4 1770 i S:ta Katarina fs i Stockholm med Anna Catharina Brandt, född 17/1 1750 i Falun. Död 9/6 (bg. 11/6) 1776 i Ovansjö sn. Petter Noring hade innan sitt giftermål fått två barn med sin tremänning, änkan Anna Catharina Norman från tabell 6:
- Israel Norling, född 18/5 (döpt 19/5) 1763 i Högbo, Ovansjö sn. Död ung.
- Ulrika Norling, född och döpt 2/9 1764 i Ullvi, Köping lfs (Norrtälje AI:3a sida 149).



Det finns två intressanta uppslag för vidare undersökningar:

1. I Väddö skeppslags protokoll från 4/11 1675 sägs att länsman Erik Olsson fordrar av Mats Ersson i Studsboda på hustru Gloria Jonsdotters vägnar i Hälsingland några persedlar som insatts för sju år sedan hos hans svärföräldrar. Parterna förliktes och hon får sex daler kopparmynt. Kanske är hon identisk med den Gloria Jonsdotter som dog 4/1 (bg. 14/1) 1722 i Hernevi i Bro sn i Uppland vid 80 års ålder. Denna Gloria var gift med Anders Ingmunsson, död 25/6 (bg. 1/7) 1722 på samma ort. Kan dessa makar kopplas ihop med Malmarna...?

2. En borgaränka Gloria Vidriksdotter bodde i Sundsvall åren 1712-1722 (mtl). Hon omnämns i Sundsvalls dombok 13/9 1718, och hade en dotter hemma åren 1718-1722. Denna Gloria var möjligen syster till Christina Vidriksdotter, som kom att överleva sin man häktmakaren Daniel Nilsson Norling, död 27/6 1748 i Karbenning sn. Enligt dödboken var Daniel Norling född midsommarstiden 1671 i Munktorp sn, och var borgare i Hedemora, Sala 1705-1709 (mtl) sedermera i Köping. Daniel blev far till Israel Norling (tabell 15) och möjligen även till Henrik Malms andra hustru Elisabeth (tabell 4). Vad mer är känt om Vikriksdöttrarna och deras ursprung...?

27
Dubb / SV: Dubb
« skrivet: 2020-07-31, 05:18 »
Även när man gått en led bakåt så påträffas en tidigare dåligt utredd familj. Mitt resultat:


Mickel Olofsson Dubb, död i april (bg. 31/5) 1674 i Nikolai fs. Stamfar. "Skal warit ensam son af någon förmögen handlande eller Rådman i Stockholm." (Genealogica). Blev antagen till vice fiskal i Svea hovrätt uti Nils Lindegrens ställe 8/5 1647, advokatfiskal 19/7 1651 och slutligen assessor från 26/7 1655. Var år 1667 bosatt i ett hus vid  Slottsbacken på Österlånggatan inom Stadens östra kvarter (mtl; Nikolai AI:1a sida 7).
Gift 16/9 1653 i Nikolai fs med Brita Johansdotter, född (döpt 3/1) 1632 i Nikolai fs. Död (bg. 4/3) 1699 i Nikolai fs.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Brita Dubb, född (döpt 30/7) 1654 i Nikolai fs. Två faddrar. Den ene var Jöns Henriksson (fordom borgmästare som är gift ned Brita, dotter till framlidne borgmästaren Olof Andersson som i sin tur var kusin till rådmannen Johan Persson) och den andre var Johan Perssons änka (alltså barnets mormoder Brita Johansdotter, död 1658). Död ogift (bg. 19/5) 1715 i Nikolai fs.
b/ Johan Dubb, bodde hemma 1/3 1668 (Nikolai AI:1a sida 53). Inskriven vid Uppsala universitet 15/9 1670. Auskultant i Svea hovrätt 16/3 1683, senare stadsfiskal och rådman i Narva (Gösta Thimon).
c/ Olaus Dubb, bodde hemma 1/3 1668 (Nikolai AI:1a sida 53). Inskriven vid Uppsala universitet 15/9 1670. Auskultant i Svea hovrätt 19/11 1686. senare landssekreterare för Västerbotten - se tidigare inlägg.
d/ Nils Dubb, inskriven vid Uppsala universitet 15/9 1670. Företrädde på rådhusrätten i Torneå 3/3 1682 hans mors och övriga mostrars intressen i sterbhuset efter deras framlidne bror, borgmästaren i Torneå Petter Johansson.
e/ Helena Dubb, bodde hemma 1/3 1668 (Nikolai AI:1a sida 53).
f/ Margareta Dubb, bodde hemma 1/3 1668 (Nikolai AI:1a sida 53).
g/ Catharina Dubb, död ogift (bg. 25/8) 1709 i Nikolai fs.
h/ Clara Dubb, född (döpt 1/5) 1665 i Nikolai fs.
i/ Christina Dubb (tvilling), född (döpt 18/12) 1666 i Nikolai fs.
j/ Magdalena Dubb (tvilling), född (döpt 18/12) 1666 i Nikolai fs.
k/ Anna Dubb, död ogift 9/1 (bg. 18/1) 1741 i Umeå lfs vid 70 års ålder.

Åtminstone fem barn dog relativt tidigt, enligt kyrkoräkenskaperna för Nikolai fs:   
- ett barn begravt på landet 30/11 1667.
- en dotter begravd 19/5 1676.
- en dotter begravd 24/5 1678.
- två barn, gravöppning 18/5 1694.

Troligen var Olaus Dubb den ende av samtliga syskon som fått egna barn, och därmed fört släktleden framåt.


En liten översikt: Genealogica (o) 116 Bild 3610 (AID: v914756.b3610, NAD: SE/RA/7500001)

Mickel Dubbs begravningsvers hos Kungliga biblioteket: https://kortkataloger.kb.se/verser/29573/

Likvdation (löneavräkning) efter honom i "Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Justitiestaten t.o.m. 1680 serie B" (SE/RA/522/16/33/7):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067697_00101

En vänlig forskare har tillsänt mig en sida ur Gösta Thimons "Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800", del ett. Tack!

28
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2020-07-30, 19:14 »
Ströfynd från Stockholm: [Aprilis 1747] Borgaren och handelsmannen Nils Tanberg ifrån Sundswall, 48 år gammal  |  jordfästes d. 19 huius af Commnistern herr Petrus Rudberg.

Adolf Fredrik (A, AB) FI:1 (1742-1753) Bild 76 (AID: v81742.b76, NAD: SE/SSA/0001)

29
Agne, tack för intressanta uppgifter! Har du tidigare bemödat dig med att undersöka Lars Edvalls familj i Sundsvall närmare? Vid en snabb koll: Hans Jönsson Edhe, nämnd i mantalslängderna för Sundsvall åren 1689-1735, kom att efterträda sin blivande styvsvärmor Ingeborg Jönsdotter [Edenia] från föregående längd 1688. År 1714 var Hans Edhe 53 år gammal och hustrun Johanna 50 år. Makarna hade åtminstone fem barn: Jöns på 22:a året, Ingeborg på 19:e året, Lars på 17:e året, Carl på 13:e året och Johanna utan åldersuppgift (AI:1 sida 87).

Bland rättelserna till Bygdens herdaminne framågr att Hans Edhe "förordnades till hamnfogde vid Löröuddens fiskläge (Mdb. 5/5 1699). Den 6 sept. 1735 anhåller vällärde Hr Lars Edvall, att någon af rådmännen måtte constitueras, som nästkommande vecka förrättar arfskifte efter des genom döden afgångne föräldrar eller uti afledne rådmannen Hans Edhes sterbhus."

Johanna Wallander begravdes (eller peng gavs till kyrkan för henne, svårtolkat) 19/11 1732. Hans Edhe begravdes 24/8 1735 (LI:1 sida 18 respektive 38).

30
Varken Bygdéns herdaminne eller Bertil Hasselbergs komplement nämner att sonen med samma namn kom att bli handels- och rådman, sedermera tullskrivare i Östhammar. Lars Edvall den yngre anges vara född 1/10 1744 i Brunflo (Östhammar AI:1 sida 87; AI:2 sida 62). Men jag har inte kunnat återfinna denne i socknens födelse- och dopbok. Han dog 2/10 1806.

31
Dubb / SV: Dubb
« skrivet: 2020-07-30, 11:34 »
I Umeå stad fanns landssekreteraren Olaus Dubb f ca 1661 d 1724 som var gift med Anna Christina Clerck f 1679 d 1740 och dotter till häradshövdingen Wilhelm Clerck (adliga ätten 433).
 Olaus Dubb var son till assesorn i Svea Hovrätt Michael Olofsson Dubb och dennes hustru Britta Johansdotter som var dotter till rådmannen i Stockholm Johan Persson f 1594 d 1650.
 
Bland Olaus barn kan nämnas:
~ Carl f 1702 d 1770 i Östhammar, hovrättsråd i Svea hovrätt, adlad Dubbenhielm men ej introducerad.
~ Wilhelm Johan f 1710 d 1760 ogift, vice landssekrterare i Helsingfors, 1757 advokatfiskal i Kammarrevisionen
~ Helena Christina gift med fänrik Hans Jacob Hååf
~ Britta Margareta
~ Elisabet Catharina


Jag ämnar komplettera Staffans ovanstående inlägg med följande upplysningar:


Tabell 1:

Olaus Dubb, död (bg. 26/11) 1724 i Ytterhiske 7, Umeå lfs, 63 år gammal. Landssekreterare för Västerbotten med bas i Umeå stad från 1716 (mtl).
Gift med Anna Christina Clerck, född (döpt 10/8) 1679 i Vretaberg, Grödinge sn. Död 14/1 (bg. 21/2) 1740 i Ytterhiske 7, Umeå lfs.
Barn:
a/ Helena Christina Dubbe, född ca 1700. Se tabell 2.
b/ Carl Dubbe, född (döpt 24/11) 1702 i Vretaberg, Grödinge sn. Död 14/10 1770 i Östhammar fs. Hovrättsråd, adlad Dubbenhielm. "f. 1702 21/11; kanslist i Vesterbottens Landskansli 1718; notarie i Umeå 1721; t.f. borgmästare i Umeå 1723; t.f. landssekreterare i Vesterbotten 1724; riksdagsman för Umeå m. fl. städer 1727; vice häradshöfding i Vesterbotten 1728; riksdagsman för Vesterbottens städer 1731; e.o. kanslist i Justitie-Revisionen; häradshöfding i Roslagen 1735; bidrog att dämpa de s. å.  bland allmogen uppkomna oroligheter; lagmans fullmakt 1752; assessor i Svea Hofrätt 1756; adlad s. å. d. 9 November, då han fick ett vapen som liknade det Rosenhjelmska, af hvilken slägt hans mormor var; hofrättsråd 1758; ✝ 1770 14/10 ogift i Östhammar, då ätten utgick." (Schlegel och Klingspor, sida 55).
c/ Brita Margareta Dubbe, född (döpt 3/8) 1705 i Vretaberg, Grödinge sn. Död mellan 16/6 1761 och 7/2 1771 (bou efter bröderna).
d/ Wilhelm Johan Dubbe, född (döpt 23/1) 1707 i Vretaberg, Grödinge sn. Död 15/12 1760 i Nikolai fs (bg. 18/12) i Jakob fs). Advokatfiskal.
e/ Elisabeth Catharina Dubbe, född ca 1710. Död 1778 i Östhammar fs (AI:1 sida 48).
f/ Gustaf Erik Dubbe, född (döpt 14/9) 1712 i Vretaberg, Grödinge sn. Se tabell 3.


Avyttring av gården Ytterhiske 7 skedde genom köpekontrakt 15/5 1741 (ej 1744 såsom felaktigt uppgetts tidigare) enligt tinget 26/3 1747:  Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:46 (1747) Bild 9320 / Sida 927 (AID: v948442.b9320.s927, NAD: SE/RA/420422)

Bouppteckning efter Carl Dubbenhielm 7/2 1771: Svea Hovrätt - Adelns bouppteckningar EIXb:94 (1771) Bild 270 (AID:v364229.b270, NAD: SE/RA/42042201)

Bouppteckning efter Wilhelm Johan Dubbe 16/6 1761: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:185 (1761) Bild 6800 / Sida 630 (AID: v222736.b6800.s630, NAD: SE/SSA/0145a)


Tabell 2:

Helena Christina Dubbe, död mellan 15/3 1743 och 1/9 1744 (mtl för Kyrkobordet i Umeå lfs, samt sannolikt begravd i Bygdeå sn som saknar dödbok före 1745).
Gift mellan 22/4 1719 och 29/2 1720 möjligen i Umeå stad (mtl) med Hans Jakob Hååf, född (döpt 12/1) 1690 i Arboga stad. Död 6/12 (bg. 19/12) 1765 i Bobacken, Bygdeå sn. Kom i tjänst år 1710 (Lewenhaput). Förare vid Västerbottens regemente och Bygdeå kompani från maj 1711, second fältväbel vid Lövångers kompani 26/7 1715, fältväbel vid Bygdeå kompani 19/8 1716, fänrik vid Umeå kompani 18/3 1718, fältväbel där 12/12 1721, och till expectantlistan i december 1722. Sergeant med fänrik karaktär från augusti 1723, fältväbel 7/10 1727, fänrik vid Bygdeå kompani 2/1 1742 och slutligen löjtnant 6/5 1757 innan avsked 11/8 1760 (Kenneth Mossberg). Hans Jakobs förflyttning till Bygdeå kompani ägde rum under tiden han satt i fångenskap hos ryssarna efter slaget vid Villmanstrand 23/8 1741, och återkom först i december 1743. Under tiden kvarbodde familjen på Kyrkobordet i Umeå lfs enligt mantalslängderna.
Barn:
a/ Fredrik Wilhelm Hååf, född (döpt 6/1) 1721 i Umeå lfs. Död (bg. 11/3) 1721 i Umeå lfs.
b/ Ulrika Christina Hååf, född (döpt 24/5) 1722 i Umeå lfs. Levde än 7/2 1771 (bou efter morbror Carl).
c/ Eleonora Sofia Hååf, född (döpt 7/9) 1723 i Umeå lfs. Död (bg. 14/12) 1723 i Umeå lfs.
d/ Eleonora Sofia Hååf, född 3/11 (döpt 5/11) 1724 i Brännland, Umeå lfs. Död (bg. 6/2) 1725 i Brännland, Umeå lfs.
e/ Emanuel Hååf, född 1/4 (döpt 2/4) 1726 i Brännland, Umeå lfs. Död ung.
f/ Anna Beata Hååf, död 15/11 (bg. 28/11) 1802 på Kandala i Saarijärvi sn vid 74 års ålder. Gift 12/10 1749 i Bygdeå sn med lantmätaren Mattias Hackzell, född 8/3 (döpt 11/3) 1714 i Nederluleå lfs. Död 29/8 (bg. 9/9) 1768 i Nybyn, Nysätra sn.
g/ Eleonora Helena Hååf, född 19/12 (döpt 20/12) 1729 i Umeå lfs. Död (bg. 9/5) 1730 i Umeå lfs.
h/ Margareta Charlotta Hååf, född 19/8 (döpt 22/8) 1731 i Umeå lfs. Död 24/11 1817 i Röbäck, Umeå lfs. Gift 7/5 1769 i Nysätra sn med sockenskräddaren Jonas Håkansson Hertzberg, född 15/2 (döpt 19/2) 1738 i Gumboda 13, Nysätra sn. Död 11/1 (bg. 15/1) 1815 i Röbäck, Umeå lfs.
i/ Carl Johan Hååf, född 19/1 1733 (döpt 21/1) i Umeå lfs. Död ung.


Tabell 3:

Gustaf Erik Dubbe, född (döpt 14/9) 1712 i Vretaberg, Grödinge sn. Död 19/4 (bou) eller 20/4 (bg. 23/4) 1762 i Klara fs. Amiralitetssjöexpeditionssekreterare.
Utomäktenskapligt förhållande nummer ett (1734) med pigan Margareta Tyrsson.
Gift första gången i slutet av år 1740 på landet hos greve Horn (Kungsholm fs EII:1) med Elisabeth Forström.
Utomäktenskapligt förhållande nummer två (1749-1750) med pigan Elisabeth Friberg.
Utomäktenskapligt förhållande nummer tre (från ca 1751) tillika gift andra gången (lysning 18/4, inget bröllop) 1762 i Klara fs med Hedvig Pihlman, som senare blir omgift 25/9 1766 i Klara fs med kammarskrivaren vid postkontoret Carl Gustaf Nyberg.
Barn:
1oä/ Gustaf Dubbe, född och döpt 12/11 1734 på prästgården i Estuna sn. Död där 25/11 (bg. 28/11) 1734.
1a/ Arvid Axel Dubbe, född (döpt 21/3) 1741 i Kungsholm fs. Död 29/10 (bg. 6/11) 1795 i Östhammar fs. Borgare. Gift 4/7 1786 i Östhammar fs med änkan Anna Eriksdotter Markén, född 27/1 (döpt 31/1) 1748 i Marka, Harg sn. Död 27/12 1813 (bg. 2/1 1814) i Östhammar fs.
1b/ Maria Charlotta Dubbe, född (döpt 19/5) 1742 i Jakob och Johannes fs. Död 26/1 (bg. 6/2) 1806 i Östhammar fs. Gift senast 1776 med handels- och rådmannen, sedermera tullskrivaren Lars Edvall som var komministerson från Brunflo pastorat, född och döpt 7/10 1744 i Klocksåsen, Näs sn. Död 2/10 (bg. 7/10) 1806 i Östhammar fs.
1c/ Carl Gustaf Dubbe, född (döpt 27/3) 1744 i Skeppsholm fs. Trädgårdsmästarlärling 1772 (bou efter fadern).
1d/ Adolf Wilhelm Dubbe, född (döpt 9/8) 1745 i Jakob och Johannes fs. Död före 17/9 1762 (bou efter fadern).
1e/ Christina Elisabeth Dubbe, född 30/10 (döpt 1/11) 1747 i Klara fs. Död 25/1 (bg. 27/1) 1748 i Adolf Fredrik fs.
2oä/ Carl Gustaf Dubbe, född 24/2 (döpt 27/2) 1750 i Adolf Fredrik fs. Död 11/5 (bg. 13/5) 1750 i Adolf Fredrik fs.
3oä1/ Johan Erik Dubbe, född 6/4 (döpt 10/4) 1752 i Adolf Fredrik fs. Död 10/4 (bg. 14/4) 1752 i Adolf Fredrik fs.
3oä2=2f/ Anna Christina Dubbe, född oä 24/3 (döpt 27/3) 1753 i Adolf Fredrik fs. Död 28/10 (bg. 31/10) 1784 i Klara fs.


Bouppteckning efter Gustaf Erik Dubbe 17/9 1762: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:190 (1762) Bild 2550 / Sida 631 (AID: v222747.b2550.s631, NAD: SE/SSA/0145a)

32
Gun, tack ska du ha för hänvisningen som visade sig utgöra tre stycken! Inledningsvis (1741) upplyses om att Grisilla Christiersdotter är född i Norge, Trondheims län och Isfjäll socken och nu över 37 år gammal. Hon hade år 1732 om sommaren tillsammans med sin fader mässingsmeden Christier Olofsson och sin moder Anna Olofsdotter begivit sig från Norge till Västerbotten. Från Torneå socken reste familjen till Skellefteå socken där den uppehöll sig fram till år 1738 om sommaren fortsatt till Bygdeå socken, och vidare till Österbotten samma höst. Grisilla berättade att hon i Norge varit gift med sergeanten och snickaren Olof Isaksson, som drunknat den 27 november 1728. Grisilla uppvisade två attester, en från kyrkoherden Ellert Rosenvinge uti Bodö (Böö)  daterad den 29 december 1731 respektive prosten Petrus Anzenius uti Skellefteå daterad den 26 september 1738. I den senare betygas att Grisilla, hennes föräldrar och syskon under vistelsetiden fört ett stilla leverne och hinderlöst brukat salighetsmedlen.
 

10/9 1741: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3993 (1740-1741) Bild 6080 / Sida 601 (AID: v909026.b6080.s601, NAD: SE/RA/42042202)

2/5 1744: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3995 (1744-1745) Bild 830 / Sida 75 (AID: v909028.b830.s75, NAD: SE/RA/42042202)

Samma dag, resolution: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3995 (1744-1745) Bild 900 / Sida 82 (AID: v909028.b900.s82, NAD: SE/RA/42042202)

33
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-07-28, 18:14 »
Gloria Ambjörnsdotter och Gloria Ambjörnsdotter Falk är en och samma individ, tillika dotter till Ambjörn Svensson Falk och Kristina Pålsdotter, som senare blev omgift med änklingen Paul Andersson Malm. Var god och koppla ihop dessa personer.

Gloria hade åtminstone 11-12 barn, se Anders Bergs inlägg från 24/10 respektive 29/10 2006 i tråden om Broberg. I samma tråd finns en hel del kompletteringar att ta in i släktboken över Söderhamn.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=128880.0

Av formuleringen: "Pål Malms styvsonson, Pål Malms förra hustrus systerson. Pål Malms nuvarande hustrus sonson, Pål Johansson Malm, 21 år gammal." får jag konstatera att Paul Johansson Malm var son till Johan Ambjörnsson, som var bosatt i Salberget åtminstone 1709 - se Karin Uhrviks inlägg från 7/10 2014 i tråden om resandesläkten Malm här. Denne Johan Ambjörnsson Falk var korpral vid Delsbo kompani år 1712 (skärmdump av Stefan Jernberg 4/8 2009 i föregående tråd). Och därmed får Johan Malm strykas från släktboken.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1312709#msg1312709

Paul Johansson Malm, som alltså var född 6/3 1713 i Fjärdsäter i Delsbo sn, hade även en dotter Ingeborg, född 21/6 1743 i Ovansjö sn (AID: v134527.b76.s71; v136286.b20.s29).

34
Christoffer, din information var en intressant nyhet för mig. Tack så mycket, även om jag saknar koppling till resandefolk. Bara allmänt nyfiken!  ;D

Vid närmare eftertanke så verkar Detlof Rosenborg vara en betydligt äldre broder till Christian Jägare, så det är tveksamt om han på grund av kronologiska skäl kan vara en son till Maria Pettersdotter. Dessutom kompliceras familjebilden genom ett inlägg av Niclas Rosenbalck från 10/4 2008: "Ditloff Pettersson Rosenberg i Gävle omnämns i Umeå stads dombok 1781 som halvfaderbroder till drängen Jon Lind, 19 år och från Sidensjö socken i Ångermanland. Jons mor, soldatänkan Elisabet Johansdotter, hade gift om sig med Olof Mikaelsson i Röbäck i Umeå socken (...)". Mer läsning här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=128914.msg1308416#msg1308416

Olof G Strömbergs båtsmansdatabas har inte mycket om soldaten ifråga:

"Rote 076 Lind
Ordinarie båtsmän

2207610: Lind, Johan Hindrichsson
Född 1730 i Småland.
Antagen som ordinarie båtsman 1762, (32 år gammal).
Avsked 1763, (33 år gammal)..
Gift med Lisa Johansdr. Född 1732.
"


Tillkommer även Christian Jägares "brorsdotter" Beata på 14:e året 1763 enligt Lits dombok. Ytterligare pusselbitar krävs, men för oinsatta amatörforskare - inklusive mig - är det onekligen svårt att hänga med alla turer i den länkade långa tråden, och en annan rörande Peter Lorentssons släktkrets här. Plus många andra trådar på detta forum. 

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129160.0 

Om det finns en överskådlig sammanställning liknande den om resandesläkten Malm som Bo Lindwall låtit göra här redan 2006, så lär det bli mycket lättare för övriga forskare att framöver kunna bidra med oväntade fynd från diverse källor.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129121.0

En sådan sammanställning bör i så fall placeras i denna tråden som avhandlar just Rosenberg:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129184.0

35
Ullånger / SV: Ullånger
« skrivet: 2020-07-28, 13:30 »
Bra. Thomas Holm begravdes 17/8 1729 i Österlövsta sn vid 57 års ålder. I notisen framgår att fadern var biskopen Petrus Holm i Lund, samt att han blev skolmästare vid Lövsta bruk från och med 1695. Thomas stod brudgum år 1701 (Österlövsta LIa:1 sida 112). Hustrun Margareta Jakobsdotter nämns ej vid namn i hennes begravningsnotis från 15/4 1753. Hon uppnådde 91 1/2 års ålder, och haft tio barn varav två lever. Åldersuppgiften får dock tas med en nypa salt, eftersom Margareta i så fall skulle ha trätt in i äktenskap kort innan 40 år fyllda.

Erik Sehlberg nämner även en sonson Carl Holm, oklart till vilken av sönerna, som var "Acadamie.med. i Upsala".

36
Ullånger / SV: Ullånger
« skrivet: 2020-07-28, 00:08 »
Tack för ditt svar, Martin. Jag ser på Wikipedia att Petrus Holm gift sig första gången 1666 med Barbro Hedræa, en brorsdotter till astronomen Bengt Hedræus, och andra gången 1679 med Anna Jöransdotter Folcker, änka efter kyrkoherden Johannes Anthelius i Nederluleå. Två söner i första äktenskapet - är dessa kända vid namn?

Jag kikade efter i Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter" som har en översikt över ätten Folcker på sida 349 i första delen, men kan inte se någon koppling till Swedberg.

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:89 Bild 1540 / Sida 349 (AID: v910027.b1540.s349, NAD: SE/HLA/9010002)

Barbro Hedræa (död 1676) skall vara dotter till markscheidern (gruvmätaren) i Kopparberg Thomas Christiersson Hedræus, vars hustru jag inte kan finna på nätet. I sammanhanget bör påpekas att Jesper Swedberg hade en syster Barbro, som var gift med kronobefallningsmannen Johan Persson Moræus (Hans Johan Moræus enligt Wikipedia?). Föräldrarna till Jesper och hans syster var bergsmannen Daniel Isaksson och Anna Persdotter Bullernæsia. Förmodligen var Thomas Hedræus gift med en Isaksdotter, eller med en annan dotter till Petrus Nicolai Bullernæsius som slutligen blev kyrkoherde i Svärdsjö sn.

37
Ullånger / SV: Ullånger
« skrivet: 2020-07-27, 21:36 »
Petrus Holm var f.ö. gift med Svedbergs kusin

Kan du utveckla detta släktskap, tack...?  ???

38
Resandesläktnamn A-Ö / SV: Peter Lorentssons släktkrets
« skrivet: 2020-07-27, 21:10 »
Nu till lite frågor. Bo Lindwall nämner i Drabbrikan nr 4 Juli 2017 att Peter Lorensson ska vara farmorsfar till glas- och porslinshandlaren Peter Detlofsson (1738-1815). Vilken dotter till Peter Lorensson var då Detlofssons farmor?

Vilket sammanträffande! Svaret bör väl vara Maria Pettersdotter, död 14/5 1780 i Umeå lfs. Läs mer här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129310.msg1551630#msg1551630

39
Piteå landsförsamling / SV: Läshjälp födelsenotis 1722
« skrivet: 2020-07-27, 20:57 »
Anders Abrahamsson (1700-1747) på Svensbyn 2 gifte sig (lysning 13/2) 1720 med Marta Eriksdotter (1694-1765) från Lillpite. Ur Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente, Piteå kompani:


Pipare Anders Abrahamsson
Antagen 1719-05-00 Från: Värvd. Avgått 1720-01-00 Till: Soldat 037 Liten. Mönstringsår m.m; Vacant 1718-05-19--1719-05-00. 1719: 22 år Wästerbottning ½ tj.-år.


Soldat Anders Abrahamsson-Liten (på rote 37)
Antagen 1720-01-00 Från: Pipare Avgått 1726-06-00 Till: Corpral 093 Frisk. Vacant 1717-07-24--1720-01-00.


Corpral Anders Abrahamsson-Liten-Frisk-Blom (på rote 93)
Antagen 1726-06-00 Från: Soldat 037 Liten. Mönstringsår m.m; 1728: 27 år 8 tj.-år. Wästerbottning gift. 1735: 34 år 15 tj.-år. Wb bonde gift, är 37:e rotens livkarl. Recruterings och Utbytningsrulla af Kongl. Wästerbottens Regmente och Piteå Compagnie, hållen i Piteå den 10. 11. 12. och 13 Marti 1740; Roten hade ingen karl, blifver stående. 1740: 39 år 20 tj.-år. Wb bonde gift. 1741: 40 år 21 tj.-år. Wb gift, commenderad till Finland 1741-09-14. Kvitterat 1741 års lön i Piteå 1742-04-02; hans hustru Kerstin Jönsdotter. Rustmästare på extra stat 1743-03-00 o kallar sig nu Blom. Förflyttad till Rustmästare 1743-05-25


Rustmästare Anders Abrahamsson-Frisk-Blom
Antagen 1743-05-26 Från: Corpral 093 Frisk Avgått 1747-03-18 Till: Död. Från Rustmästare på extra stat med Furir character 1743-05-26. Rulla för de i Stockholm commenderade dehlen af Västerbottens Regemente, till hvilken Reqvireras 4 dagars Fält Tractamenter från 1 Marti till och med 4 dito 1744 som commenderingen den 5:e marti kommer att marschera härifrån. Mönstringsår m.m; 1744: 43 år 24 tj.-år. Wästerbottning.

40
Ramström / SV: Ramström
« skrivet: 2020-07-27, 20:15 »
Ang Daniel Abrahamsson Ramström ovan,så är det nog honom som vi hittar som inhyses i mtl för Ytterlännäs (Y),första gången 1741,och då med hustrun,och där finns dom tillsammans fram till 1753-02-18 då Daniel avlider genom drunkning i Högsjö sn 68 år gammal.dvs f1685 ca.Hustrun finns kvar fram till 1755 som utfattig,nämns ej till namn.
 
(...)
 
En Katarina Ramström avlider i Bussjö Ytterlännäs (Y) 1766-04-11,81 år.Kan detta vara Johan Ramströms moder och ev Daniel Ramströms hustru ?

Mikael: Daniel Ramströms hustru hette Maria Jönsdotter Norman, och gifte om sig 14/7 1755 i Ytterlännäs sn med änklingen Christian Olofsson Winberg i Bygdeå sn. Läs mer här samt efterföljande inlägg från idag:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129310.msg1315990#msg1315990

41
Christian Olofsson Winbergs andra hustru Maria Jönsdotter Norman synes vara änka efter tidigare borgaren i Sigtuna Daniel Abrahamsson Ramström, som var bosatt i Ytterlännäs sn från 1741 (mtl) och som begravdes i Högsjö 18/2 1753 (C:1 sida 260; AID: v121726.b138.s261). Se Mikael Nahlens inlägg här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129165.msg1313497#msg1313497

I så fall passar Maria perfekt in som syster till Elias Jönsson Norman, häktmakare och borgare i Sigtuna och senare i Sundsvall, där hennes i Ytterlännäs sn bosatte son Johan Ramström (1718-1780) även kom att bli borgare!

42
Apropå Christian Pettersson, så blev han enligt Kenneth Mossberg soldat vid Umeå kompani på rotem 147 Båtsman från 31/10 1755. Denna rote, under Västerhiske 12 samt Grubbe 1, bytte namn till Jägare år 1757. Christian lösgavs från tjänsten i februari 1761. Hans första hustru Larinna Jöransdotter från Umeå (fadersnamnet blev felstavat i tidigare inlägg, oops!) begravdes 18/1 1756 i Arnäs sn vid 28 års ålder. Ett ytterligare barn Jöran Christiansson död 1/2 (bg. 2/2) 1756 i Nordmaling sn i en ålder av 8 veckor och 3 dagar. Sonen kallad Gregorius i dödboken.

När man lägger samman uppgifterna från Umeå lfs AI:6 sida 93 (AID: v139803.b97.s93) och Lit sn AI:1 sida 409 (AID: v114757.b2100.s409) samt dess dombok från 12/11 1763 §19 (AID: v407646.b710.s67) så konstaterar man att av Maria Pettersdotters fyra barn som uppnått vuxen ålder så var dessa Detlof, Christian, Fredrik och Agneta.

I Lits dombok anges moderns ålder till 80 liksom systern Agnetas till 22, en differens på hela 58 år! Då  åldersskillnaden mellan mor och dotter är knappast riktigt så får man plocka bort 10 år. Kvarstår då 48 år och fortfarande en något för hög siffra, men rimligt om man går efter uppgiften från Umeå C:3 sida 182 (AID:  v139889.b199.s182) om att Maria i sitt 30:e år trätt in i äktenskap, och alstrat 13 barn (ej 14!). Agneta, född cirka 1741, skulle kunna vara Maria allra yngsta barn.

Härmed uppskattar jag Maria Pettersdotters födelseår till cirka 1693 (åldersuppgiften från Lits dombok subtraherad med 10 år) respektive vigselår till cirka 1723. Sonen, hovslagaren Detlof Pettersson Rosenberg från Gävle, död 24/8 (bg. 31/8) 1806 i Sörby, Ilsbo sn, uppges i dödboken vara född uti Stockholm (AID: v135757.b196.s385) . Prästen lade emellertid till: "Man förmente honom vara 97 år, som dock synas mindre trovärdigt." Fast då blir det knepigt att få sonsonen Petter Detlofsson att passa in baserat på dennes angivna födelseår som är 1738. Petter avled 25/9 (bg. 30/9) i Sigtuna vid 77 års ålder (AID: v89778.b61.s58).

Egentligen vore mina inlägg bättre placerade under " Resandesläktnamn A-Ö → Detlofsson / Ditlofsson" :

https://forum.rotter.se/index.php?board=12034.0

Efter alla år tycks familjefadern, alltså soldaten vid Upplands regemente, fortfarande vara okänd vid namn.

43
000 Osorterat / SV: Assessor Lennart Hansson Stockholm
« skrivet: 2020-07-07, 14:41 »
Var god läs även ett inlägg under släkten Ceder:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69313.msg1493216#msg1493216

44
000 Osorterat / SV: Assessor Lennart Hansson Stockholm
« skrivet: 2020-07-07, 02:10 »
Jag sitter tyvvärr inte på några svar, men är fundersam på om din frågeställning grundar sig på Svenska Ättartal 7 (1891) sida 404, not 4: "Frände till Lennart Ingelsson Eckornsköld, † 20/11 1644 i Wadstena, och ofta med honom förvexlad." ?

Källa hos Arkiv Digital: Svensk Slägtkalender (o) 7 (1891) Bild 207 / sid 405 (AID: v773680.b207.s405)

Se även: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ikornsk%C3%B6ld_nr_283

Jag kan komplettera med Lennart Hansson ingått hans respektive giftermål 1/6 1634 respektive 20/9 1653 i Nikolai fs. Tre barn återfinns i dopboken för Nikolai fs: Karin 9/5 1645, Magdalena 17 (eller 21?) /11 1650 och Lars 9/8 1659.

Från registret över döda i Nikolais fs kyrkoräkenskaper återfinns ett barn begravd i Hillersjö (bet. datum 15/3) 1648,  hustrun begravd i Klosterkyrkan (bet. datum 13/2) 1652, ett barn begravd i Riddarholmen (bet. datum 11/8) 1654. Från Riddarholmens begravningsbok tillkommer en son som begravdes samtidigt med sin fader 20/5 1660.

Härstammar du möjligen från Lennarts dotter Brita, gift 1654 med Lars Rothof?

Se tabell 4: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Roth%C3%A5f_nr_882

Varifrån kommer uppgiften om Chriistina Johansdotters dödsdatum 2/2 1652...? Förresten så ställer jag mig tveksam till Christinas släktskap med Nils Rosenflycht, då jag inte lagt märke till henne eller maken i diverse handlingar knutna till familjen Falck rörande ett stenhus vid Söderport.

Se tabell 3: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69990.msg1469928#msg1469928

45
Följande ur Kenneth Mossbergs material om soldater vid Västerbottens regemente, Piteå kompani: 


Hans Andersson-Kattis
Antagen 1663-00-00 Avgått 1672-00-00 Till: Casserad, mycket gammal och sjuk Mönstringsår m.m; Hemma 1667--1672. Göteborg 1675. Hemvist Roknäs


Johan Hansson-Kattis
Antagen 1669-00-00 Avgått 1672-00-00 Till: Utbytt Mönstringsår m.m; Går för fader Hans Andersson i Roknäs. I Skellefteå Kompani 1669--1672, hemma. Hemvist Roknäs


Anders Hansson-Kattis
Antagen 1672-00-00 Avgått 1677-00-00 Till: Corpral vid Piteå Kompani Mönstringsår m.m; Går för broder Johan Hansson i Roknäs. I Skellefteå Kompani 1672. Göteborg 1675. Stockholm 1676 i Piteå Kompani. På skeppet Jupiter 1676, o commenderad på Dalarö 1676-08-15. Hemvist Roknäs


Corpral: Anders Hansson-Kattis
Antagen 1677-00-00 Från: Soldat vid Skellefteå Kompani. Avgått 1678-11-07 Till: Rustmästare. Hemvist Roknäs o Piteå


Rustmästare: Anders Hansson-Kattis
Antagen 1678-11-07 Från: Corpral. Avgått 1683-06-15 Till: Förare. Mönstringsår m.m; Ystad 1679. Stralsund 1680, som Förare. Hemvist Roknäs o Piteå


Förare: Anders Hansson-Kattis
Antagen 1683-06-15 Från: Rustmästare. Avgått 1689-02-13 Till: Sergeant. Mönstringsår m.m; Piteå 1683. Kvitterat 1689 års lön i Piteå 1690-02-18; hans hustru Svinbor Persdotter i Roknäs. Hemvist Roknäs o Piteå


Sergeant: Anders Hansson-Kattis
Antagen 1689-02-13 Från: Förare. Avgått 1697-06-03 Till: Avsked. Mönstringsår m.m; Göteborg 1689--1690. Piteå 1694. Piteå Kompani 1695. Hemvist Roknäs o Piteå

46

På tal om Lars Jonsson Christen, då var det så att han inte hade någon hustru Sara som gifte om sig till Granö?


Nej, inte mig veterligen.

47
Du känner mycket väl till att personforskningen fösvåras av ett allmänt torftigt källäge. Förr eller senare hamnar man vid en vägspärr och då blir det bara att gilla läget samt byta riktning, med vad detta innebär för ens sinnesfrid.  :-\

Ingen känd Lars fanns i Kussjön vid tidpunkten för Jon Strandmans födelse. För att hålla alla möjligheter öppna, så kan man söka i närliggande byar. Dock undrar jag över exakt vad som gör Lars Mattsson på Degerfors 8, gift redan ca 1680 och noterad i mantalslängder för åren 1682-1700, en mer passande faderskandidat än en yngre Lars Jonsson Christen från Hjuken...?

Olof Mickelsson hade fyra kända barn: Mickel, Johan, Olof och Cecilia. Utgår man från rådande namnsed så döptes barnen i turordningsföljd efter deras farfar, morfar, far respektive farmor. Därför får det anses troligare att Saras far hette Johan och inte Nils.

48
Lang / SV: Lang
« skrivet: 2020-07-04, 11:01 »
Karin Uhrvik verkar ha koll på kopparslagare i allmänhet, exempelvis här. Hör efter med henne?

https://forum.rotter.se/index.php?topic=165937.msg1527514#msg1527514

49
Varsågod, men det är snarare tvärtom. Sara [Johansdotter?] på Granön 4 kan omöjligen vara mor till Jon Larsson  Strandman, däremot är det fortfarande öppet för Lars Jonsson Christen som en tänkbar far. Jag känner dock inte till exakt var man kan uppbringa information om gemene soldater, alltså fotfolket, vid Västerbottens regemente mellan åren 1696 och 1709. Vet dock att detta är fullt möjligt.

50
Toppen, Martin! Jag har just skickat iväg ett mejl till Kenneth. Stort tack för hjälpen. (^_^)b

51
Namnet på Erik Perssons hustru på Granön 5 i Umeå lfs (nämnd 1655-1665) får förbli okänt. Den ursprungliga källan till Barbro Simonsdotter är Erik Gunnar Lindgrens år 1975 utgivna "Anteckningar om Hedlunda by : jämte redogörelse för anslutna släktgrenar från angränsande socknar", sida 48:

"I Umeå sockens dombok från år 1700, 9/4, §10, s. 371, omtalas att i en svunnen tid har hustru Barbro Simonsdotter gett 2 skälsland jord i förgånga till sin moder Malin Mattsdotter. Av hemmansbrukarna i byn vid tiden 1660-1670 passar Erik Pädersson bäst in som make till Barbro Simonsdotter."

Om denna Barbro nu var dotter till Simon Olofsson på Granön 3 (nämnd 1602-1631) så skulle hon tillhöra en föregående generation, född under 1600-talets första eller andra decennium, och därmed vara för gammal att bli mor till Erik Perssons barn. Jättesynd att denna felaktiga uppgift fått en så pass vidsträckt spridning.  :(

52
Martin, har du lyckats komma i kontakt med Kenneth Mossberg? Har du hans e-postadress?

53
Oinsatta läsare hänvsas vänligen till denna tråd:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=13000.msg193250#msg193250

Med fortsättning här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=13001.msg193254#msg193254

Till Frank kan jag hälsa att inte mycket nytt har framkommit sedan inläggen producerades år 2012, men av mantalslängderna tycks Olof Mickelsson på Granön 4 redan ha ingått äktenskap mellan 25/1 1697 och 15/2 1698, vilket rimmar illa med Jon Larsson Strandmans födelseår 1699.

Om Olof Mickelsson, hans fars och farfar med familjer utifrån mantalslängder, se nytt inlägg här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=168040.msg1548980#msg1548980

54
Lycksele / SV: Släkten Jöns Gullesson t o m Olof Olofss.
« skrivet: 2020-07-03, 21:09 »
Efter genomgångna längder fås följande översikt:


Olof Simonsson på Granön 4, mtl 1633-1669.
Gift med Malin, mtl 1671.
Barn:
a/ son, mtl 1650-1656.
b/ son, mtl 1650-1665 - troligen Olof.
c/ dotter, mtl 1655-1665.
d/ son, mtl 1660-1665 - troligen Mickel.
e/ dotter, mtl 1662-1665.
f/ dotter, mtl 1663-1665.


Olof Olofsson på Granön 4, mtl 1674-1699.
Gift med Anna Olofsdotter.
Inga barn, däremot "sonen" Mickel med hustru i mtl 1674-1675.


Mickel Olofsson på Granön 3, mtl 1678. Soldat från 23/11 1677.
Gift före 1674 med Cecilia Persdotter, mtl 1679-1700.
Barn:
a/ dotter, mtl 1690-1700.
b/ Olof, mtl 1692-1700, med hustru från 1698.
c/ son, mtl 1693-1697.


Olof Mickelsson på Granön 3, mtl 1700-1709, 1711-1728.
Gift första gången ca 1697 med Sara, mtl 1710. Död (bg. 29/3) 1734.
Gift andra gången 29/9 1734 med Brita Olofsdotter från Bygdeå sn.
Barn:
1a/ Mickel, död ca 1725 (AI: sida 118).
1b/ Johan, död 5/9 1742 på kungliga örlogsskeppet Hessen-Kassel. Soldat på rote 88 Christen från 21/12 1741.
1c/ Olof, mtl från 1730. Död 1769 (AI:7 sida 258).
1d/ Cecilia, död 25/6 1741 i Vännäs 1. Gift 27/11 1737 med Anders Eriksson (1715-1801).

Syskon, mtl 1711-1712

55
Övriga släkter - D / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-30, 01:49 »
Janne: Varsågod, men tack skall du likväl ha som uppmärksammat oss på Jonas (Degermarks) vidare öden i Österbotten. Lycka till med vidare efterforskningar!  ;D


Gun: Ja, Villvattnet är inte enkelt att följa upp i diverse längder eftersom byn jämte Bursiljum hörde till Burträsk pastorat och kyrkorätt, men däremot till Lövångers tings- och sockenrätt.

Du kom med ett mycket bra fynd om Anders Olofsson Orre, nämnd i Bygdeträsk 4 åren 1698-1709 (mtl) - en perfekt tajming emellan Åsen och Åkullsjön! Han hade en hustru samtliga år. Då får sonen Anders (f. 1698) födelseort ändras till Bygdeträsk istället för Bygdeå.

Olof Anderssons hustru på Åsen förefaller ha avlidit år 1698 då testamentspeng gavs till kyrkan den 30/10 (Burträsk LIa:2 sida 111). Rör det sig om farmodern som omtalas i Annas (f. 1696) nekrolog så verkar notisen minst sagt märklig.  ???

Jag har inte kunnat finna Anders Orre i Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente, men däremot två äldre [halv?]bröder som varit soldater:

"Helge Olofsson
Antagen 1666-00-00 Avgått 1669-10-29 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; Går för fader Olof Andersson i Willvattnet Hemvist Willvattnet o Burträsk


Lars Olofsson-Orre
Antagen 1671-00-00 Avgått 1690-05-15 Till: Avsked. Mönstringsår m.m; Går för broder Helge Olofsson i Willvattnet. Bohus 1675. Stockholm 1676. På skeppet Nyckelen 1676, o commenderad på Dalarö 1676-08-15. Malmö 1677-06-01--11-30. Åhus 1678. Ystad 1679. Stralsund 1680. Lövånger 1683. Göteborg 1689. Niuter boskapspeng 1683. Hemvist Willvattnet o Burträsk
"

Från Ulf Lundströms "Skellefteå socken 1650-1790" sida 434 om Klutmark 1:

"Helge Olofsson (senast 1642- efter 1715) från Åsen inom Villvattnet i Burträsk socken var gårdens ägare 1686-96 och 1707-17. Han var enligt mantalslängden soldat för Lövångers kompani 1666-69 samt 1687. Han hade år 1680 bott på Kattisträsk a. År 1695 fanns på gården en häst, 6 kor och 11 småkreatur. Skatten var 3 tunnor och 2 skäl krono och mantalet 7/32. Helge Olofsson gifte sig första gången 1670 och andra gången med Kerstin Johansdotter (1674-1743) från Drängsmark 2. Efter att ha blivit änka gifte hon om sig på Mörön 3. Helge Olofsson hade barnen Östen, som var soldat på roten 76 Klut från 1695, Anders, som var bonde på gården och sedan näste soldat på roten Klut, Margareta (1689-1740) och Britta.

Sonen Anders Helgesson Klut ägde gården 1697-1703. Han var soldat på roten 71 Klut någon gång efter 1703. Anders Helgesson gifte sig med Karin Håkansdotter (1672-1743) från Ragvaldsträsk 3 och blev den gårdens ägare. Makarna hade barnen Anders f. 1702, som gifte sig på Gärdsmark 3, Malin samt Margareta (1702-70).
"


En samtida Anders Olofsson, omnämnd i Villvattnet 5 (Granträsk) i mantalslängderna för åren 1702-1719 och vars hustru hette Märit Andersdotter (Skellefteå dombok 9/3 1707) saknar relevans för denna tråd.

56
Övriga släkter - D / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-29, 16:30 »
Oops, ser nu att jag missat Abraham bland "Particular"-folket.  ;D Han trädde således in i giftermål någon gång mellan 8/12 1750 och 2/12 1751.

Jag hade redan, kanske otydligt nog, påpekat att  Jakob Johanssons hustru Kerstin Abrahamsdotter var en syster till Jon Abrahamsson.

Jonas Jonsson Sundbom, född 5/3 1728, blev länsman och bosatt i Husum där han dog 21/3 1801 (Grundsunda AI:1 sida 120).

Anders Persson noteras med hustru i Ultrå än 26/11 1773 (för mtl 1774). I nästa längd, daterad 26/11 1774: "Är 66 år efter attest och afstådt hemmannet til son". Makarna saknas emellertid på sida 180 för Ultrå 8 Sund i AI:1, påbörjad år 1779. Kyrkoräkenskapsböcker (LI-serien) före 1800-talet fattas helt.

57
Övriga släkter - D / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-29, 14:06 »
Jag ser att Kerstin Jakobsdotter, född 19/9 1723 i Fanbyn, var en kusin till Abraham Sundbom. Hennes mor Kerstin och hans far Jon var helsyskon, tillika barn till Abraham Persson och Brita Hermansdotter i Ultrå.

Strandfiskaren noteras i mtl för Grundsunda från och med 1754. År 1772: "Bortflyttadt til Wasa". Således bör man inte utesluta att Abraham Sundbom KAN ha gift sig samt fått de två döttrarna på annat håll.

58
Övriga släkter - D / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-29, 05:55 »
Gun: Stort tack för ditt idoga sökande. Abraham Sundbom avled alltså 1/9 1790 i Vasa. Även hans änka Catharina Jakobsdotter, född i september 1723, avled där 10/2 1806 (länk nedan):

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5389956

Mågen Jonas Degermark avled 15/6 1813 i Toby, Korsholm sn. Även hans änka Catharina Sundbom avled där 4/8 1820 (länk nedan):

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9066978


Jag har påtagit mig friheten att titta på Degermarks far Anders Persson (1722-1801) som blev soldat på roten 15 Hjort i Degernäs, Umeå lfs från 21/12 1742 tills 7/9 1768. Dennes ursprung vållade mig stort huvudbry. Enligt en domboksuppgift (vårtinget 1744) så var Anders Hjort en systerson till Anders Andersson på Flurkmark 2. Han var även sannolikt noterad såsom son hos Anders Hermansson och dennes maka Anna i samma by åren 1736-1741 (AI:4 sida 106). Emellertid vigdes detta par 1735, och kan omöjligen vara föräldrar. Anders Andersson härstammade från Bygdeå sn, vilket även systern Anna gjorde i samband med hennes giftermål. Därför bör Hjortens ursprung också sökas där.

Oturligt nog börjar Bygdeås födelse- och dopbok först 1724. Däremot kändes en passande domboksuppgift från 31/3 1721 intressant. Rätten tilldömde en Per Johansson i Klinten, efter anhållan, tre frihetsår på Anders Perssons hemman i Åkullsjön. Per Johansson återfinns riktigt där i mantalslängderna för åren 1720-1722, men är i nästföljande längd daterad 11/2 1723 redan uybytt mot en Per Jonsson (1697-1770) från Korssjön 1 i Nysätra sn, vigd där samma år med Anna Olofsdotter (1692-1766) från Gumboda 13.

Detta indikerar att Per Johansson försvunnit ut ur bilden mycket tiidigt, och rimligt är väl det om Anders Hjort saknar kända syskon. Per är möjligen ideentisk med Johan Perssons son på 12:e året som läste första gången år 1704 (Bygdeå AI:1 sida 72v). Johan Persson var bonde på Överklinten 2 åren 1696-1709 (mtl). Denne var gift med Brita Persdotter (dombok 24/1 1705 respektive 8/10 1722) som stod ensam för gården 1710-1725 (mtl).

Min fortsatta kartläggning gav inte riktigt vattentäta kopplingar. Nåja, håll till godo:


Anders Olofsson Orre från Villvattnet 11 (Åsen) i Burträsk sn, nämnd där åren 1690-1697 (mtl) och senare på Åkullsjön 1 i Bygdeå sn åren 1710-1712 (mtl). Var familjen uppehållit sig under mellantiden är mig obekant.
Gift 7/12 1690 i Burträsk sn (LIa:2 sida 37) med Margareta Eriksdotter, som tycks ha levt än 1712 (mtl).
Kända barn:
a/ NN Andersdotter. Möjligen gift med Per Johansson, född ca 1692 i Överklinten 2, Bygdeå sn. Brukade Anders Perssons ödeshemman i Åkullsjön åren 1720-1722. En son Anders Persson Hjort (1722-1801) i Degernäs, Umeå lfs.
b/ NN Andersson, död 1696 i Villvattnet 11 (Åsen), Burträsk sn. Testamentspeng gavs till kyrkan den 11/7 (LIa:2 sida )81).
c/ Anna Andersdotter, född 1696 i Villvattnet 11 (Åsen), Burträsk sn. Från tre års ålder kom hon ifrån sina föräldrar, och bodde då hos farmodern i Villvattnet (dödbok). Död 24/4 1760 i Flurkmark 3, Umeå lfs. Gift 19/10 1735 i Umeå lfs med Anders Hermansson (1707-1791) från Röbäck 8. Deras enda barn Catharina (1736-1804) kvarstannade i Flurkmark, samt gifte sig 2/11 1754 i Umeå lfs med Johan Jonsson (1730-1787) från Tjälamark 1.
d/ Anders Andersson, född 1698 i Bygdeå sn (dödbok). Död 28/10 1778 i Flurkmark 2, Umeå lfs. Gift 3/2 1723 i Umeå lfs med Malin Jakobsdotter (1702-1783) från Flurkmark 2.
e/ Sigrid Andersdotter, läste första gången 1711 (Bygdeå AI:1 sida 85). Möjligen piga hos brodern Anders i Flurkmark åren 1726-1730 (Umeå lfs AI:1 sida 142) och i så fall dopvittnat för dennes dotter Anna 19/1 1729 (C:1 sida 89).
f/ Barbro Andersdotter, född 1712 i Åkullsjön 1, Bygdeå sn. Läste första gången 1725 (AI:1 sida 111). Bodde hos brodern Anders i Flurkmark åren 1733-1735 (AI:3 sida 211).


Ovanstående familj skall inte förväxlas med Anders Perssons. Nämnd  i Åkullsjjön åren 1701-1716 (mtl).
Gift med Margareta Eriksdotter, död 24/12 1739 i Mikaelsträsk, Umeå lfs vid 70 års ålder.
Barn:
a/ Erik Andersson, född 1707 i Åkullsjön 1, Bygdeå sn (dödbok). Död 10/4 1780 i Mikaelsträsk 2, Umeå lfs. Gift första gången 3/12 1727 i Umeå lfs med Margareta Markusdotter (1702-1760) från  Mikaelsträsk 2. Gift andra gången 28/6 1761 i Umeå lfs med Kerstin Andersdotter (1710-1785) från Bodarna(?), Bygdeå sn.

59
Växjö stift / SV: Växjö stift
« skrivet: 2020-06-28, 15:32 »
Knuts barn kallade sig Balck.

Fordom slottsskrivaren Knut Eriksson Balck förekom i Stockholms tänkebok 12/2 1634 (sida 7 respektive 88 i stadsarkivvets avskrift). I så fall bör Knut ha varit först ut med släktnamnet. Att han var arrendator av Ärlinghundra härad framgår av Norra Förstadens tänkebok 21/8 1627 (sida 212 i stadsarkivets avskrift).

60
Övriga släkter - D / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-28, 15:17 »
Abraham var född den 19/3 1724. Föräldrar Jon Abrahamsson och Karin Jonsdotter i Sund, Grundsunda sn. Dödsdatum och -ort...?

Äldre dottern Christina Sundbom, född 11/6 1751, kom att ingå äktenskap 26/10 1775 i Korsholm sn med skomakaren Carl Fredrik Glasberg som föddes 22/3 1752 i Höstves, Korsholm sn samt dog 22/1 1800 i Kvevlax, Kvevlax sn. Vart tar hon vägen efter 22/10 1809, måtro...?

Kvevlax huvud- och kommunionsbok 1801-1812, andra delen från 1806, sida 77:
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10055701

Yngre dottern Catharina vigdes 19/1 1775 i Korsholm sn. Är makarna Degermarks respektive dödsdatum och -ort redan kända?

61
Övriga släkter - D / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-28, 10:55 »
Gun: Vad tror du om Jonas Andersson, född 5/12 1749 i Umeå lfs?

Umeå landsförsamling (AC) AI:2 (1722-1820) Bild 163 / Sida 157 (AID: v139799.b163.s157, NAD: SE/HLA/1010219)

Hans mor Christina Jonsdotter (1721-1769) tillhörde samma familjekrets från Degernäs 4 som tidigare diskuterats här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=142077.0

62
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2020-06-09, 21:28 »
Tack för utdraget. Det blir nog inte lätt att återfinna berörda supplik bland volymerna i Svea Hovrätts omfångsrika arkiv. Där måste förnamnet på Sven Linds dotter framgå.

En alternativ hypotes är att Elisabeth Lind kan istället vara en syster till Sven Lind, samt namndöpt efter deras mormor Elisabeth Hansdotter Bruggman i Härnösand (först vigd med Sven Eriksson Trast, och senare med Petrus Steuchius). Om Elisabeth Lind var redan uppemot 35-40 år gammal vid sitt ingångna äktenskap med postmästaren Jonas Molin, så förklarar det att paret fått ett enda barn (Helena) som levde till vuxen ålder.

63
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-09, 10:00 »
Tack, fast detta rör sig om punkt 3 i protokollet. Hm, går det att med säkerhet fastställa vem som blev mor till Elisabeth Lund (född den 1/10 1677) om faderns första hustru levt än 26/2 1676...? Tråkigt nog saknas mantalslängder för hela Norrland åren 1676 och 1677.  :(

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3158 (1676) Bild 2420 / sid 232 (AID: v421952.b2420.s232, NAD: SE/RA/42042202)

 

64
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-09, 07:32 »
Eftersom Jöns Enman hade en hustru tidigast år 1658 (mtl) så passar Elisabeth in i denna familjebild. I så fall sammanvigdes hon med sin styvmorbror i Härnösand. Förresten, Erik Jonsson Lund skall tidigare ha varit gift med en dotter till Nils Jonsson Lind i Sundsvall. Källa?

65
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-09, 04:25 »
Nu hittade jag rätt. I Söderhamn fanns en borgare Johan Jonsson Ångerman i mantalslängderna åren 1650-1657. Han hade en hustru från 1652. Tidpunkten passar bra ihop med Nils Larsson Sidenius, som samtidigt var regementsskrivare (alt. mönsterskrivare) vid Hälsinge regemente åren 1652-1658.

Enligt Söderhamns dombok 20/7 1658 var makarna Ångerman avlidna, och efterlämnade en son Jon Johansson. Till barnets målsman utsågs kaplanen herr Mårten (Golenius) i Sidensjö, med dess svåger Daniel Larsson som biträde.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3139 (1658) Bild 1260 / sid 115 (AID: v421272.b1260.s115, NAD: SE/RA/42042202)

66
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-08, 08:53 »
En bra synpunkt där, man tackar. Vad är källan rörande mågen, omnämns Johan i Ångermanlands dombok den 16/1 1682 måtro...?

67
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2020-06-07, 23:14 »

Överinspektören vid lanttulls- och acciskammaren i Stockholm, Gabriel Loning dog 16/3 1765 i Skeppsholm fs vid 72 års ålder. Hans änka Helena Molin tycks ha levt än 19/5 1774, enligt en skrivelse från Kammarkollegium till kronan:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0002209_00080


Per Sundin: Apropå Helena Molins mor Elisabeth Lind från Sundsvall, så antar jag att Elisabeth kan vara dotter till Sven Nilsson Lind, som lämnat efter sig en dotter som hade arvsanspråk i Härnösand enligt dess dombok 17/9 1694 §3. Jag saknar dock tillgång till protokollet ifråga. Känner du möjligen till var Sven varit bosatt, och med vem som han varit gift med...? Sven Lind var i sin tur son till borgmästaren i Sundsvall Nils Jonsson Lind (död 1667) och dennes maka Malin Svendotter Trast (Härnösands dombok 1685 12/10 §2).

68
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-07, 21:47 »
Rådmannen Jöns Johansson Enman omnämns i mantalslängderna för Söderhamn åren 1655-1698 (Johan Jönssons son 1655-1656). Han hade en hustru åren 1658-1670, men ensam 1673 och återigen med en hustru från och med 1678 (luckor för vissa årtal). Jöns var således gift två gånger. Sonen Jonas Enman omnämnd åren 1696-1712.

Enligt Per Sundin så var Jöns Enmans hustru Christina Lund dotter till smeden Jon Eriksson i Härnösand, bördig från Lunne 1:1 i Arnäs sn och död 1678 (RR 30/5 1698 §7) och dennes maka Sara Olofsdotter, bördig från Nordvik 2 i Nora sn (Härnösands RR 29/5 1682 §9). Sara dog omkring 1697 i Söderhamn (Härnösands RR 22/4 1691 §4: "i Söderhamn", 30/5 1698 §7: "bott hos mågen Jöns Enman i 7 år."). Christina Lund var första gången gift med lektor Johan Eriksson Warg, kyrkoherdeson från Nora sn och död 1672 i Härnösand (Hdpr 21/2 1675 §1, 25/2 §2).

Här förmodar jag att Elisabeth Enman, som var född år 1658 i Söderhamn och gift med borgmästaren i Härnösand Erik Jonsson Lund, var dotter till Jöns Enman i dennes första äktenskap. Erik var en bror till Christina Lund, och dog år 1708  i Skärsätter, Nora sn (kyrkoräkenskap). Elisabeth Enman dog 26/12 1730 i Skärsätter, Nora sn vid 78 års ålder (C:1 sida 249). Hon hade åtminstone en dotter Elisabeth, född 1/10 1677 och död 26/2 1756 i Skog sn (C:1 sida 362). Elisabeth Lund blev i sin tur gift med kyrkoherden Nils Sondell i Håtuna sn (död 1714) och senare med Gustaf Halsenius i Bro sn (död 1719).

Det återstår att ta reda på om Jöns Enman kan vara dotterson till kyrkoherden Lars Sidenius i Sidensjö sn.

69
Annat: soldaten Nils Winberg f. 1739, med familj noteras i Pörtom, Österbotten (Finska riksarkivet, Rippikirja 1771-1776, bild 56). Hans mor Grisilla Christiansdotter fanns med där.

Jättebra fynd där! Det verkar vara tunnsått med husförhörslängder rörande Pörtoms kapell.

Ur Närpes sn kommunionbok 1771-1776 (II):

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8382668

Ur Närpes sn kommunionbok 1784-1790:

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8383680

Nils Winbergs maka Anna Andersdotter dog 19/5 1794 vid 55 års ålder.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6976026

Änkan Grisilla Winberg dog 25/12 1796 vid 106 års ålder(!).

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6976028

Nils kan ha levt än 1812, då det blir avbrott i dödlängden fram till år 1831. Men familjen Winberg kan ha lämnat Pörtom redan efter 1797. Jag överlåter åt andra, mer intresserade, forskare att undersöka saken.


Kenneth Mossberg om Nils Winberg, soldat på rote 7 Wik vid Bygdeå kompani:

"Född 1739-04-25 i Petkioki by, Salo socken o Brahestad. Antagen 1759-04-10 Avgått 1759-11-23 Till: Utbytt. 1759: 19 år ogift Wästerbottning. Personalia: se under soldat 018 Högmodig."

Min kommentar: Födelseorten är möjligen byn Piehingi i Saloinen sn, ifall det nu inte rör sig om ett enskilt hemman. Födelseboken där påbörjad först 1749.


Om fadern, korpralen Nils Persson-Höök-Ståltz-Stolterström på rote 46 vid Bygdeå kompani:

"Född 1713-00-00 i Nysätra Död 1782-03-21 i Rickleå. Antagen 1742-12-24 Från: Soldat 042 Höök Avgått 1753-03-26 Till: Avsked. Rustmästare Stolterström på extra stat 1743-06-18. Från Rustmästare på extra stat niuter åter corpralslön här 1744-02-00--1753-03-26. Föräldrar: Per Andersson och Karin Nilsdotter i Korsjön. 1:a vigd 1745-11-05 med änkan Margareta Nilsdotter i Rickleå, född 1724-03-27 i Rickleå av Nils Larsson och Karin Persdotter, död 1771-04-27 47 år, 2:a vigd 1774-05-29 med Kerstin Hansdotter född 1742-08-14 i Norum av Hans Persson och Margareta Persdotter. Barn: Peter född 1745-03-20 i Rickleå, fader Stolterström, Margareta vigd 2:a 1786-07-16 med avskedade sockenhandvärkaren Johan Åberg. Nils oäkta son Nils född 1736-04-22 i Risvattnet moder Margareta Olofsdotter, Nils oäkta son Nils född 1739-04-25 i Österbotten moder Grisela Christiernsdotter, soldat Winberg."


Om brodern Isak Olofsson, soldat på roten 18 Högmodig vid Bygdeå kompani:

"Född 1728-00-00 i Norge. Antagen 1746-06-11 Avgått 1762-03-18 Till: Avförd. 1748: 20 år född i Norge 1 5/12 tj.-år. ogift. 1757: 29 år 10 3/12 tj.-år gift Norsk, commenderad till Pommern 1757-08-25. Rügen 1759-02-12. Bisdorff 1759-11-20: 32 år 13 tj.-år. Löitz 1760-11-14, på vakt. Gribbnow 1761-12-15, sjuk i Stralsund, 34 år 15 tj.-år. 1762-03-18 Bortkommen från Lazarettet i Stralsund. Föräldrar: Olof Isaksson sergeant o snickare i Norge och Grisela Christiernsdotter (Grisela senare i Näs o Bygdeå socken). Vigd 1750-11-18 med Anna Nilsdotter född 1724-09-14 i Gullmark av Nils Olofsson soldat Pålack o Karin Persdotter Dunder senare i Norum, Anna 2:a vigd 1771-11-17 med Anders Olofsson soldat Stridbar, från 1779 i Österbotten. Barn: Olof född 1751-06-15, Nils född 1752-08-17 1:a vigd 1780 senast med Maria Persdotter 2:a vigd 1784-10-10 som brukslandbonde i Ytterklinten med bondedotter Catharina Jonsdotter från Rickleå, Catharina född 1754-04-08, Fredrik född 1756-02-02 soldat Stridfeldt vigd 1779-06-00 med Maria Göransdotter från Överklinten, Anna Brita född 1758- 05-11. Dombok 1761: Daniel Persson i Öndebyn mot soldaten Nils Winberg om en häst som han lånat till Torneå, Winberg säger att det var hans broders hustru Anna Nilsdotter som lånat hästen, Winbergs moder Grisela Christiernsdotter haft hästen till Luleå."

70
Bureätten / SV: Söker bureättlingar
« skrivet: 2020-06-05, 21:41 »
Eftersom reklam inte är tillåten på detta forum så har jag PM:at Kevin om användbara hjälpmedel.

71
Introducerad adel - T / SV: Törnrose
« skrivet: 2020-05-14, 06:31 »
Komplettering till tabell 8 ovan:

Zackarias Törneroos andra hustru Maria Andersdotter döptes 12/9 1669 i Maria fs.

Deras första gemensamma barn Margareta Törneroos döptes 22/6 1689 i Maria fs.

72
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-05-09, 14:44 »
I Anders Olssons släktbok finns också ännu en familj Cederhamn, som troligen inte var släkt med Flymans familj.
Om man närmare (bild 296) granskar bouppteckningen efter Erik Kadou (inte Kadan som det står i bou-registret) från 1758 finner man uppgiften att Kadous hustru, Margareta född Cederhamn, hade en systerdotter vid namn Margareta Widström.

Jag har (ännu) inte återfunnit Margaretas födelseförsamling i Stockholm. Dock ingick en båtsman vid namn Gudmund Svensson Widström giftermål med Catharina Johansdotter 11/2 1728 i Hedvig Eleonora fs. En son Carl Jan döptes 19/3 1729 i Skeppsholm fs.

73
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-05-09, 12:55 »
I bouppteckningen på SSA 1810 efter Anna Catharina Nordman, född Cederhamn, uppges att hon hade "okända arvingar" men enligt testamentet var Johan Christopher Holmbergs hustru, Maria Elisabet, f Groth en släkting till henne.
Holmberg var bokhållare när han och makan fick sonen Jon Christopher, f 1774 7/5 i Sthlm (Nic). En grosshandlare Lorentz Groth fanns bland dopvittnena. Man kan undra hur detta släktskap såg ut?

Maria Elisabeth Groth, född 25/9 1739 i Falu Kristine fs och död 5/7 1817 i Nikolai fs, var dotter till handelsmannen Nils Groth, döpt 7/4 1705 i Katarina fs och död 28/12 1787 i Maria fs. Fadern gifte sig första gången 7/1 1733 i Eskilstuna Kloster och Fors fs med Susanna Bergqvist, och sista gången 14/10 1762 i Torshälla med Catharina Sofia Mejerhelm, född 8/8 1724 i Gronö, Björskog sn och död 5/11 1768 i Torshälla.

Nils Groth var son till traktören Lars Groth, se under tabell 3 här:

https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Groth

Nils Groths yngre halvbror var grosshandlaren Simon Daniel Hermanni, vars hustru Elsa Margareta Lenberg var en kusin till Anna Catharina Cederhamn. Där har du "släktskapet".  ;)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hermanni


För övrigt vore det önskvärt med ett klargörande från Anders Olssons sida. Vilken tidsperiod täcker släktboken över Söderhamn? Har exempelvis mantalslängder och domböcker gåtts genom? Bra att känna till så man har "rätt" förväntningar inför sökning i databasen.

74
Sidenbom / SV: Sidenbom
« skrivet: 2020-05-08, 23:26 »
Axel Sidenboms storebror Lars Sidenius. döpt 8/1 1659 i Riddarholmen fs, påträffas i en mönster- och examensrulla för artilleribetjänter vid Nyenskans i Ingermanland daterad 5/8 1693. Lars var hantlangare tillika konstapel i läran och antogs år 1684. Han var 34 år gammal, ogift, kan läsa och skriva.

Meritförteckningar 73 (1668-1811) Bild 2880 / Sida 57 (AID: v752511a.b2880.s57, NAD: SE/KrA/0321)


Tillägg: Brödernas fabror Nils Larsson Sidenius var regementsskrivare (alt. mönsterskrivare) vid Hälsinge regemente åren 1652-1658.

Rullor 1620-1723 1652:4 (1652) Bild 2110 / Sida 206 (AID: v751315.b2110.s206, NAD: SE/KrA/0022)

Rullor 1620-1723 1655:3 (1655) Bild 2470 / Sida 1161 (AID: v751337.b2470.s1161, NAD: SE/KrA/0022)

Rullor 1620-1723 1656:5 (1656) Bild 1070 / Sida 785 (AID: v751364.b1070.s785, NAD: SE/KrA/0022)

Rullor 1620-1723 1658:5 (1658) Bild 1430 / Sida 325 (AID: v751384.b1430.s325, NAD: SE/KrA/0022)

75
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-05-08, 22:49 »
Nils: Anna Hammall (ej Gammal) var en Blix-ättling och för snart två veckor sedan utredde jag hennes familjekrets. Sammanställningen kan beskådas här ( under tabell 8 ):

https://forum.rotter.se/index.php?topic=65271.msg1542038#msg1542038

Tyvärr kollade jag med Bromans Glysisvallur alltför hastigt, så att jag noterat Jonas Flyman såsom Flygare samt fel sidhänvisning. Nåja, lätt hänt. I sammanhanget bör påpekas att makarna Cederhamn alstrat sex barn varav tre levde till vuxen ålder. Dock inga, åtminstone officiella, barnbarn. Denna gren är således utslocknad.


Förresten, av din respons att döma på denna länk, så härstammar du även från familjen Sidenius i Sidensjö sn. Har du efterforskat kyrkoherdens till namnet icke kända dotter i Söderhamn...? 

https://forum.rotter.se/index.php?topic=74189.msg1036518#msg1036518

76
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-05-08, 17:11 »
Ett strålande initiativ! Jag kan lämna flera bidrag rörande Söderhamn:


Häradshövdingen Johan Engelbrekt Grevesmöhlen döptes 7/3 1685 i Nikolai fs i Stockholm och hette ursprungligen bara Hans (CIa1:4; sida 275 respektive 419) och begravdes 23/4 1747 i Riddarholmen fs (FI:1 sida 18). Död 19/4 enligt bouppteckning. Hustrun Johanna Adelgunda Frick med smeknamnet "Tonton" döptes 25/9 1686 i Tyska fs i Stockholm (CI:1a sida 660) och dog 4/9 1768 i Nikolai fs (FIa:2 sida 188).

Svensk Slägtkalender (o) 12 (1898) Bild 133 / sid 247 (AID: v773685.b133.s247)

Ingrid Törne var Grevesmöhlens mor, ej svärmor. Mer om hennes familjekrets här (under nr. 138):

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 350 / sid 43 (AID: v910440.b350.s43)

http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Grewesm%C3%BChl


Jag kunde i din databas inte finna Hans/Johans syster Ingrid Grevesmöhlen, född 3/5 1686 i Nikolai fs (CIa1:4 sida 442). Gift före 5/1 1705 (mtl) med häradshödvingen Petter Jansonius som bodde i Söderhamn åren 1705-1706 (mtl). I mtl för Skensta i Norrala sn påträffas Petter Jansonius med hustru den 5/2 1708, och utan hustru den 7/1 1709. Ingrid levde åtminstone den 31/5 1708 då hennes son Petter d.y. föddes i Uppsala (dop 2/6; Ca:2).

https://www.rotter.se/norrala/data/pf928f503.html
 

Handelsmannen Jonas Flyman dog i Livland (begreppet Lettland uppkom först under 1800-taöet). Hans son Anders Cederhamn, född 1692 i Söderhamn (Glysisvallur del 2, sida 712 respektive 792-793), begravdes 28/7 1753 i Sundsvall (LI:1 sida 168). Handels- och rådman. Nämnd i Sundsvalls mantalslängder 1730-1753 (mtl). Anders gifte sig 1721 med Anna Hammall från Sundsvall, som var 13 år gammal år 1714 (AI:1 sida 113). Hon dog 29/11 1752 i Nikolai fs i Stockholm (FIa:1 sida 240).


Handels- och rådmannen Lars Danielsson Stenbits maka Christina Bjur dog 21/10 1787 i Söderhamn. De gifte sig 1757 (lysning 28/8, vigsel i Stockholm) enligt vigselboken för Torneå.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7862365

Svägerskan Brita Bjur, döpt 30/5 1724 i Umeå lfs. avled 11/4 1802 i Söderhamn.


Slutligen en fråga. En dotter till kyrkoherden Lars Nilsson Sidenius i Sidensjö sn i Ångermanland, verksam åren 1632-1666, blev gift med borgaren Johan Johansson i Söderhamn enligt Bygdens herdaminne (efternamnet rättat till Jonsson i Carl Szabads supplement "Ångermanlands präster i äldre tider" i Släktforskarnas årsbok 2001, sida 245. Johan återfinns icke i databasen, är något ytterligare känt om honom, och om de fått barn?

http://runeberg.org/hernosandh/3/0260.html

77
Det visade sig vara inte enkelt att följa upp ii skattelängder eftersom byn (Bursiljum) hörde till Burträsk pastorat och kyrkorätt, men däremot (Siljum) till Lövångers tings- och sockenrätt. Mina noteringar:

Bursiljum 5:

Tiondelängder:
Olof Andersson 1639-1641, ev. längre (1639 på Anders Nilssons placering från föregående längd)

Mantalslängder:
Olof Andersson 1637-1656 (två personer 1637-1638, en person 1639-1640, har hustru 1641-1645, återigen ensam 1646-1648, har hustru 1649-1652, två döttrar 1653-1656)
Anna 1657 (två döttrar)
piga Kerstin 1658-1660 (två pigor 1658, två döttrar 1659-1660)
Carl Andersson med hustru 1662-1674
Lars Andersson med hustru 1675
piga Anna 1678, 1681
Per Giers soldat med hustru från 1682

Jordeböcker:
Olof Andersson 1629-1655
Kerstin piga 1656-1660
Carl Andersson 1665-1674
Lars Andersson 1675
Carl Andersson 1678
Lars Andersson 1679-1682
Carl Andersson 1683-1685
Per Giers från 1687


Bursiljum 8:

Tiondelängder:
Anders Nilsson 1635- 1638

Mantalslängder:
Anders Nilsson 1637-1639
hustru Sigrid 1640-1647
Olof Tomasson med hustru 1648
hustru Sigrid 1649-1660
Anders Nilsson med hustru 1662-1667
piga Karin 1669
Anders Carlsson med hustru 1671-1678
hustru Kerstin 1679-1685
Olof Larsson med hustru 1686-1695
Mårten Larsson med hustru från 1696

Jordeböcker:
Sven Hansson, 1629-1633
Anders Nilsson 1634-1638
hustru Sigrid 1639-1660
Anders Nilsson 1665-1668
piga Karin 1669
Anders Carlsson 1671-1682
Anders Nilsson 1683-1685
hustru Kerstin 1687-1694
Olof Larsson 1695-1696
Mårten Larsson från 1697


Jag vet inte hur Anders Nilsson respektive Karin Larsdotter passar in i en eventuell familjebild.

78
Catharina Burelia bör ha fått sitt namn via sin farmor Karin, herr Mickels i Burträsk, som levde änka 1/11 1625. Hennes namn framgår inte av Bygdens herdaminne.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044488_00066

79
Utdrag från Agneta Olofssons "Burträsk: Byar och gårdar 1539-1800".

Säkert att det inte skett en förväxling med gårdsnumret 5 och 8 eller?

80
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2020-05-04, 23:29 »
Räntmästaren Annifas Rutha begravdes den 28/5 1671, och hans änka likaså den 6/8 samma år i S:t Jakob fs i Riga (dess ministerialbok 1668-1704, sida 327-328).

Tillägg: En dotter till räntmästaren Anifas Rutha, Sabina Elisabeth, döptes 31/7 1669 i samma församling (sida 111 i samma volym).

81
Introducerad adel - T / SV: Törnrose
« skrivet: 2020-05-04, 20:07 »
Fortsättning från föregående inlägg. Förutom Petter Törnroses familj har jag påtagit mig en närmare titt på hans hustrus familjekrets.


Tabell 10:

Hans Müller, död (bg. 17/5) 1668 i S:t Jakob fs i Riga. Licentinspektor i Riga från åtminstone 1658.[51] Befordrad till generallicentinspektor genom Kungl. Majt:s fullmakt 18/12 1666.[52] Hade tjänat svenska kronan i 38 års tid.[53]
Gift med NN, som överlevde mannen.[53]
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Joachim Müller.[54], Se tabell 11.
b/ Anna Gerdruta Müller, se tabell 12.
c/ Johann Garlieb Müller.[53] Dopvittnade 1/11 1675 för sin brorsdotter i Tyska fs. Licentinspektor i Pernau 1698-1704.[55]


Källor:
[51] Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost), Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/53, bildid: B0002214_00064
[52] Livonica II: Smärre kommissioner samt fragment och lösa avskrifter ang. kommissioner; volym 562, nummer 13.
[53] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/M/I/M 17 a, bildid: A0069909_00245
[54] Samma som nummer 53. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0069909_00240
[55] Samma som nummer 53. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0069909_00253 + nästa sida


Tabell 11 (från tabell 10):

Joachim Müller. Licentinspektor i Riga åtminstone 1666-1686 [56][57] samt 1698-1700 [58]. Hans familj bodde i Stockholms södra kvarter år 1683 (mantalslängd).[59] Likaså år 1706.[60] Bosatt i Tyskland år 1710?
Gift möjligen i i Reval med Catharina Pfeiff, döpt 26/2 1647 i Tyska fs i Stockholm. Hon tillhörde adliga ätten Pfeiff, nummer 945.[61]
Barn: [62]
a/ Jacob Johann Müller, född i Reval. Meritförteckning åren 1691-1699.[63] Licentinspektor i Danzig. Gift med Anna Elisabeth Möller. Makarna var barnlösa.[62]
b/ Joachim Müller, döpt 15/7 1673 i Revals domkyrkoförsamling. Död 2/8 1728 i Klövsta, Ösmo sn hos sin kusindotter Catharina Christina Furubom (se tabell 13d). Överkrigskommissarie. Levde ogift.[62]
c/ Johanna Catharina Müller, döpt 1/11 1675 i Tyska fs. Död före 1683.[59]
d/ Margareta Hedvig Müller, döpt 17/10 1678 i Tyska fs. Död i mars 1732. Gift 14/9 1705 i Tyska fs med kapten, sedermera överstelötjnant Anton von Seumenicht. Ej omnämnd i Lewenhaupts "Karl XII:s officerare". Makarna fick åtminstone fem barn.[62]
e/ Carl Otto Müller, döpt 19/10 1681 i Tyska fs (enbart Carl i dopboken). Död 1743 i Lilla Malma sn. Var fänrik vid ett regemente i Livland.; avsked; löjtnant vid Bergsregementet 11/7 1703; konfirmerad 30/12 samma år; avsked 2/6 1713 (Lewenhaupts "Karl XII:s officerare").  Gift med Gettrud Molin.[62]
f/ Gustaf Friedrich Müller, döpt 7/8 1684 i Tyska fs. Fänrik i Riga. Var adjutant vid Skyttes livländska infanterieregemente 1705 (Lewenhaupts "Karl XII:s officerare"). Död ogift.[62]
g/ Wilhelm Gabriel Müller, döpt 3/5 1687 i Tyska fs. Död ung.
h/ David Gabriel Müller, döpt 6/8 1690 i Tyska fs. Död ung.

Christina, en amma hos inspektor Müller, död (bg. 19/3) 1672 i S:t Jakob fs i Riga.


Källor:
[56] Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost), Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/53, bildid: B0002214_00073
[57] Samma som nummer 56. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: B0002214_00439
[58] Samma som nummer 56. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: B0002214_00432
[59] Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:6:1 (1683) Bild 24 / sid 35 (AID: v367094a.b24.s35, NAD: SE/SSA/003106)
[60] Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/14 (1706), bildid: A0066618_00189
[61] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Pfeiff_nr_945
[62] Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 2.G-P Bild 4630 / sid 231a (AID: v910620.b4630.s231a)
[63] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/M/I/M 17 a, bildid: A0069909_00257


Tabell 12 (från tabell 10):

Anna Gerdruta Müller.[64] Dopvittnade 19/10 1681 för sin brorson i Tyska fs.
Gift med Petter Hansson Törneroos, sedermera Törnrose. Döpt 18/1 1627 i Nikolai fs (se tabell 2 ovan). Död 13/12 1690 (bg. 16/1 1691) i S:t Jakob fs i Riga. Sekreterare vid generalguvernementet i Livland från 27/6 1662.
Barn:
a/ Johan Törnrose, döpt 31/3 1668 i S:t Jakob fs i Riga. Död 26/3 (själaringning 28/3) 1740 i Nikolai fs. Auditör i Stockholm.
b/ Catharina Gertrud Törnrose, född ca 1669. Se tabell 13.
c/ Sabina Elisabeth Törneroos, döpt 16/7 1673 i S:t Jakob fs i Riga. Död ung.
d/ Petter Törnrose, född 1676? Död tidigast 1704. Kapten.
e/ Anna Törnrose, döpt 12/10 1680 i S:t Jakob fs i Riga.. Död 20/3 (själaringning 24/3) 1720 i Göteborgs domkyrkoförsamling. Gift 1698 troligen i Stockholm med Johan Lithén, född 1663 i Stengårdshult sn i Jönköpings län. Död 4/3 1725 i Göteborg. Kapten vid fortifikationen där från 2/3 1708. Han blev 17/11 1718 adlad Litheim nummer 1571.[65]


Källor:
[64] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/T/T 26 b, bildid: A0074142_00117
[65] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Litheim_nr_1571


Tabell 13 (från tabell 12):

Catharina Gertrud Törnrose, död 22/2 1736 på Claurenstein i Krappenhof sn i Livland (bg. 2/3) vid 66 års ålder. Boupptecknng 31/7 1736.[66]
Gift 31/1 1686 i S:t Jakob fs i Riga med Johan Johansson Furubom från Klara fs i Stockholm, död 1713.[67] Proviantmästare, sedermera amiralitetskommissarie i Riga.
Barn (bara fyra överlevde modern):
a/ Johan Erik Furubom, döpt 11/4 1691 i S:t Jakob fs i Riga. Död ung.
b/ Anna Margareta Furubom, döpt 1/7 1693 i S:t Jakob fs i Riga. Död ung.
c/ Petter Furubom, möjligen döpt 27/4 1697 i S:t Jakob fs i Riga (en son vars namn saknas i dopboken). Död i oktober 1742.[68][69] Militär vid Västerbottens regemente från 1716, slutligen löjtnant. Bosatt på Stråkanäs 5 (Nynäs) i Nederkalix sn. Gift 6/11 1722 i Nederkalix sn med Margareta Wollters från Pommern i hennes första äktenskap av två. Möjligen döpt 13/3 1694 i Katarina fs i Stockholm. Död någon gång mellan 8/3 1747 och 6/3 1748 i Kajana i Österbottens län (IAaa:1 sida 82).
d/ Catharina Christina Furubom, döpt 14/10 1698 i S:t Jakob fs i Riga. Död 9/11 1775 i Hedvig Eleonora fs.  Gift med kommissarien Mattias Säf från Västland sn i Uppsala län, död 30/3 1757 på Islinge i Lidingö sn vid 66 års ålder.
e/ Carl Gustaf Furubom, döpt 29/11 1699 i S:t Jakob fs i Riga. Död ung.
f/ Carl Gustaf Furubom, döpt 17/8 1702 i S:t Jakob fs i Riga. Död (bg. 1/9) 1702 i S:t Jakob fs i Riga.
g/ Beata Christina Furubom, döpt 29/6 1704 i S:t Jakob fs i Riga (enbart Beata i dopboken). Var dopvittne 7/8 1760 i Sissegal sn i Livland. Gift senast 1736 med kapten Baltzar Wesseling som innehade godset Claurenstein i Krappenhof sn.
h/ Ulrika Eleonora Furubom, död (bg. 22/9) 1737 i Kalmar. Gift första gången kort efter den 14/5 1723 troligen i Stockholm (äktenskapsförord [70] ) med postinspektorn Olof Reppler från Åby sn i Kalmar län i hans andra äktenskap. Död (bg. 12/12) 1730 i Kalmar. Gift andra gången 12/12 1732 i Kalmar med efterträdaren Carl Reinhold Berg i hans första äktenskap av två. Död (bg. 7/5) 1749 i Kalmar vid 44 års ålder.


Källor:
[66] Kalmar rådhusrätt och magistrat 1600-1830 (H) FI:6 (1734-1739) Bild 157 / Sida 303 (AID: v78329.b157.s303, NAD: SE/VALA/01674)
[67] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/F/I/F 22, bildid: A0069646_00065
[68] Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, SE/KrA/0009/A/G IV b/76 (1741), bildid: A0065783_00746
[69] Samma som nummer 68. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0065784_00676
[70] Kalmar rådhusrätt och magistrat 1600-1830 (H) FI:3 (1720-1743) Bild 22 / sid 35 (AID: v78326.b22.s35, NAD: SE/VALA/01674)

82
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2020-05-03, 08:15 »
Namnet Anifas är mycket ovanligt, t o m så ovanligt att det inte står i Svensk uppslagsbok. Jag har bara stött på det en gång och det gäller denne Anifas Parment. Här måste vi nog tillkalla etymologisk expertis.
Om tullnärens bakgrund har jag inte mer att meddela än att hans hustru (icke namngiven) begravs i rådman Jacob Barckmans grav 4/12 1664 i Nicolai fs i Stockholm (Register över Nicolai församlings döda 1627-80 på SSA)

Räntmästaren Annifas Rutha begravdes den 28/5 1671, och hans änka likaså den 6/8 samma år i S:t Jakob fs i Riga (dess ministerialbok 1668-1704, sida 327-328).

83
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2020-05-02, 10:17 »
Så intressant. Man tackar. Namnet Marit låter väl logiskt med tanke på att Jakob Polacks enda dotter (enligt SBL) som uppnådde vuxen ålder hette Margareta Elisabeth, vars första namn härrör från farmodern och andra namn efter mormodern Elisabeth Hernodia i Luleå sn. Margareta Elisabeth Polack ingick giftermål 9/9 1735 i Stockholm med brukspatronen vid Graninge bruk Jacob Clason "när han var 28 år och hon 21 år, och de bosatte sig på Holm. I äktenskapet föddes barnen Anna Margareta 1739, Hedvig Chatarina 1741, Jacob Efraim 1743 och Christina Elisabeth 1749."

http://arkivcentrumnord.se/guldkorn/guldkorn8.html

I Sundsvalls kyrkoräkenskaper påträffas direktören Polack som låtit begrava en icke namngiven 6-årig gosse 10/5 1747 (LI:1 sida 66v). Åldersuppgiften stämmer inte eftersom Anna Mört (född ca 1684) i så fall vore 57 år gammal vid sonens nedkomst ca 1741.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033596_00077

Känner du händelsevis till om Jakob Polack hade några syskon...?

84
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2020-05-02, 01:58 »
Karl Göran: Känner du till namnet på Jakob Polacks mor tillika Alexander Polacks hustru...?

85

Nils Johan Nilsson Lund, soldat på rote 57 Lund från 1704 gift med Anna Brita Jonasdotter Näsman.


Källa?

86
Avander / SV: Avander
« skrivet: 2020-04-29, 01:35 »
Lars-Olov Eriksson: I Stockholms stadsarkivs avskrifter för tänkeböckerna (t.o.m. 1635) har jag påträffat Mattias Francks hustru Elsa i fyra mål.

-Norra förstadens tänkebok 1633, konceptversionen: 27/8 1633 (sida 315 i avskriften)

-Norra förstadens tänkebok 1634 konceptversionen: 17/4 1634 (sida 272 i avskriften)

-Norrmalms kämnärsrätts protokoll 13 maj-22 december 1635: 26/10 1635 (sida 332 i avskriften) respektive 22/12 1635 (sida 352 i avskriften).

Kan du upplysa oss om ytterligare mål som involverar Elsa Hansdotter Crestman...?

87
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-04-29, 01:22 »
Om kamreraren Jöran Hansson (person-ID: 1390) med efterkommande kan man läsa här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=158560.msg1542340#msg1542340

88
Introducerad adel - T / SV: Törnrose
« skrivet: 2020-04-29, 01:16 »
Här kommer en större sammanställning rörande ätten Törneroos äldsta kända led. Ibland slås jag av hur mycket från 1600-talet som finns djupt inne i historiens mörka gömmor och bara väntar på att bli dragna ut i ljuset. Denna kartläggning hade inte varit möjlig utan hjälp av en eminent, dock anonym, forskare som varit mig mycket behjälplig. Bland annat visade det sig att adliga ätten Törnrose är en undergren till talrika Svinhufvud i Västergötland, något som inte varit känt tidigare. Eventuella rättelser och kompletteringar välkomnas med öppna armar.  ;D



Tabell 1:

Jöran Hansson, död  (bg. 28/4) 1627 i Nikolai fs. Härstammade möjligen från Västmanland.[1] Kamrerare i Stockholm.[2] Bebodde en fastighet uti Bredgränd vid Västerlånggatan från omkring år 1600, köp bekräftat 16/6 1615 (tänkebok). Familjen innehade ett hemman tillhörande Hässelby gård åren 1617-1637.[3] Jöran förvärvade en annan fastighet belägen i Gråmunkegränd 19/6 1626 (tänkebok).
Gift med Karin Danielsdotter Svinhufvud, född 10/10 1581 i Vika sn i Dalarna. Tillhör adliga ätten Svinhufvud i Västergötland, nummer 199.[2] Jöran Hanssons hustru dopvittnade för sin sondotter Elsa 9/5 1625 i Nikolai fs, samt omnämnd i samband med fastighetsköpet 19/6 1626 (tänkebok).
Barn:
a/ Hans Jöransson, se tabell 2.
b/ Zackarias Jöransson. Inskriven vid Uppsala universitet 30/1 1621. Ur Stockholms tänkebok 28/8 1624: "Samma daag uplätt Herr Zacharias Jöransonn sinom broder Hanns Jörensson ränte schrifware sin halfpart uti ett huus i Gråmunke gränd, emellan Erich Nillsonns huus och Kifwenäbbenn, för 450 dal. gått sölfmynt och till förähring 11 alnar fint swart kläde, giörandes honom handsträkning in för rättenn." Ränteskrivaren Hans Jöransson hade en bror bosatt på Åland år 1637.[3]

Kamreraren Jöran Hansson hade en icke namngiven bror som avlat ett barn tillsammans med Brita, dotter till klädskrivaren Sigfrid Olofsson och dennes hustru Ingeborg Jönsdotter i Stockholm.[4]


Källor:
[1] Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Döda:8 (1800-1899) Bild 900 / sid 76 (AID: v910586.b900.s76)
[2] Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Levande:14 (1800-1899) Bild 2180 / sid 198 (AID: v910600.b2180.s198)
[3] Johan Axel Almqvist: "Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden : med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. D. 1, Stockholms och Uppsala län, Bd 2, Säterier" (1931), sida 658-659.
[4] Johan Bures släktbok i autograf, fol. 236v [s. 234]. Person-ID: 1390 i Urban Sikeborgs "Johan Bures släktbok 1400-1600".


Tabell 2 (från tabell 1):

Hans Jöransson, död efter 10/4 (bg. 25/4) 1639 i Nikolai fs. Räntmästare.[5][6]
Gift med Karin Persdotter, död (bg. 25/7) 1643 i Nikolai fs.[6]
Barn:
a/ Jöran Hansson, döpt 1/4 1624 i Nikolai fs. Levde än 17/1 1651.[6]
b/ Elsa Hansdotter, döpt 9/5 1625 i Nikolai fs. Se tabell 3.
c/ Petter Hansson Törneroos, döpt 18/1 1627 i Nikolai fs. Från och med 13/12 1683 adlad Törnrose, nummer 1835.[7] Gift med Anna Gertrud Müller, dotter till licentinspektorn Hans Müller i Riga (någon överinspektör Johan Möller har icke påträffats där). Anna Gertrud dopvittnade för sin sonson Johan Törnrose 9/9 1714 i Nikolai fs.
d/ Hans Hansson Törneroos, döpt 16/10 1628 i Nikolai fs. Se tabell 4.
e/ Karin Hansdotter, döpt 11/3 1631 i Nikolai fs. Se tabell 5.
f/ Brita Hansdotter, döpt 8/8 1632 i Nikolai fs. Död (bg. 13/10) 1633 i Nikolai fs.
g/ Anna Hansdotter, döpt 2/7 1634 i Nikolai fs. Död (bg. 10/4) 1639 i Nikolai fs.
h/ Zackarias Hansson Törneroos, döpt 26/3 1637 i Nikolai fs. Se tabell 6.


Källor:
[5] Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 3.R-Ö Bild 3750 / sid 187b (AID: v910621.b3750.s187b)
[6] Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/206 (1663). Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0068125_00033
[7] https://www.adelsvapen.com/genealogi/T%C3%B6rnrose_nr_1835


Tabell 3 (från tabell 1):

Elsa Hansdotter, döpt 9/5 1625 i Nikolai fs. Död före 1681 (mtl).[8]
Gift (lysning 28/10 i Hovförsamlingen) 4/11 1655 i Riddarholmen fs med Nils Persson Psilander från Vittaryd sn i Småland, som var häradshövding på Åland från 1658.[9] Innehade från 1663 ett hemman i Jomala by i Jomala sn. Död 1682.[10]
Barn (sju efterlämnade varav fyra ännu omyndiga 1688 [10]; osäker ordningföljd):
a/ Hans Psilander, död 1/8 (bg. 24/8) 1696.[11] Bruksförvaltare vid Hällefors och Smedstorp, och senare vid järngruvorna på Utön i Stockholms skärgård. Gift 16/10 1681 [12] med Anna Catharina Goldtberg, död 1731. Makarna var barnlösa.[13] Anna Catharina blev senare omgift med hovrättskommissarien Johan Lidberg, död 28/6 1705 i Stockholm.[14]
b/ Nils Psilander, död 1709 i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava. Kronofogde i Gärds och Villands härad i Skåne från 1684. Fältkamrerare vid svenska armén från 8/8 1700. Gift med Catharina Kling.[9]
c/ Catharina Psilander. bodde hemma i Jomala by år 1681.[8]
d/ Petter Psilander, död 1731? Inskriven vid Åbo universitet 1683.[15]
e/ Samuel Psilander, död 1722. Inskriven vid Åbo universitet 1683.[16] Kyrkoherde i Hammarland sn på Åland från 1709. Gift 1701 med Maria Magdalena de Junii från Frankfurt i henens första äktenskap. Död 26/3 1738 i Finström sn på Åland vid 74 års ålder. Hon blev senare omgift med Gabriel Andersson Frondelius från Kimito sn. Kyrkoherde i Finström sn från 1719, död där 10/4 1737 vid 67 års ålder.[17]
f/ Daniel Psilander, född 13/7 1675 i Jomala by, Jomala sn. Död 27/5 1711 i Österlövsta sn. Inskriven vid Uppsala universitet 16/9 1685.[18] Kassör vid Lövsta bruk, sedermera befallningsman vid Lövsta bruk. Gift 22/2 1701 i Österlövsta sn med Ingrid Chrismanni i hennes första äktenskap. Hon blev senare omgift 2/9 1716 i Österlövsta sn med trädgårdsmästaren Erik Öberg. De bodde kvar på Lövsta bruk till 1722 (mtl).
g/ NN Psilander, som levde än 1688.[10]


Källor:
[8] http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12369361
[9] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Psilander_nr_146 (TAB 4)
[10] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/P/I/P 25. Bild-ID hos Digitala forskarsalen:: A0070061_00278
[11] https://kortkataloger.kb.se/verser/49439/
[12] https://kortkataloger.kb.se/verser/49438/
[13] Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Levande:11 (1800-1899) Bild 2810 / sid 257 (AID: v910597.b2810.s257)
[14] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:64 (1705) Bild 6150 / sid 604 (AID: v222357.b6150.s604, NAD: SE/SSA/0145a)
[15] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3090
[16] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3091
[17] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3836
[18] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=U428
Min fundering: Kunde Daniel redan ha varit inskriven vid tio års ålder...?


Tabell 4 (från tabell 1):

Hans Hansson Törneroos, döpt 16/10 1628 i Nikolai fs. Död 1671 (bg. 25/2 1672) i Mariefred. Landskamrerare i Gripsholms län från 1654.[19]
Gift 16/1 1659 i Kalmar med Anna Wallrave, född 22/5 1640 i Kalmar. Död 13/7 (bg. 21/8) 1670 i Mariefred. Tillhör adliga ätten Wallrave, nummer 1194. Dotter till tullnären Reinhold Wallrave och Maria Krååk i Kalmar.[20] Supplementet till Elgenstiernas verk från 2008, andra delen sida 1012, hade dock angett fel föräldrar.
Barn (5 söner och 3 döttrar, varav 2 söner och 1 dotter avlidna unga [21] ):
a/ Catharina Törneroos, född 6/11 1659 i Mariefred. Död 20/2 1696. Gift 30/9 1676 med guvernementskamreraren i Ingermanland Erik Andersson Borg från Göteborg, död 23/5 1713 i fångenskapen i Pereslay Resanski i  Ryssland.[1][22]
b/ Maria Törneroos, född ca 1665.[1] Död (bg. 22/9) 1742 i Korpo sn 77 år gammal. Gift första gången med Christoffer Olofsson Sundenius från Vårdö i Sund sn på Åland. Kyrkoherde i Finström sn från 1681, död där 1696.[23] Gift andra gången ca 1697 med kyrkoherden i Korpo sn i Egentliga Finland. Georg Prytz från Björneborg. Död 9/12 1699 i Korpo sn, 57 år gammal.[24] Gift tredje gången ca 1700 med efterträdaren Nils Månsson Fridelinus från Ås sn i Småland, Död 1/6 1738 i Korpo sn, 70 år gammal.[25]
c/ Johan Törneroos, född 1666 i Mariefred. Se tabell 5.
d/ Petter Törneroos. född (döpt 11/4) 1669 i Mariefred. Se tabell 6.
e/ Nils Törneroos, född (döpt 14/7) 1670 i Mariefred. Lärstyrman vid amiralitet senast 15/12 1692.[26] Medelstyrman därstädes 26/8 1696, extraordinarie underlöjtnant därstädes 2/5 1700. Död 23/2 1701 (Lewenhaupts "Karl XII:s officerare"). Levde ogift.[1]


Källor:
[19] Johan Axel Almqvist: "Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden : med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. D. 2 Nyköpings län och livgedingets Södermanlandsdel, Bd 1 Inledning och tabeller" (1934), sida 42.
[20] Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 3.R-Ö Bild 4300 / sid 215a (AID: v910621.b4300.s215a)
[21] Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 5.S-Ö Bild 2560 / sid 4361 (AID: v910615.b2560.s4361)
[22] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Borg_nr_1570 (TAB 2)
[23] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=1803
[24] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=1395
[25] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3766
[26] Generalmönsterrullor - Övriga rullor (A, AB, K) 1943 (1692) Bild 400 (AID: v494041.b400, NAD: SE/KrA/0023)


Tabell 5 (från tabell 4):

Johan Törneroos, född 1666 i Mariefred. Död (bg. 15/11) 1710 i Strängnäs. Bouppteckning 3/12 1712 [27]. Utgav en akademisk avhandling med titeln "Hasta Romana", tryckt 16/12 1696 i Uppsala.[28] Lektor i Strängnäs från 1701.
Gift 5/11 1701 i Strängnäs med Regina Christina Drosander från Julita sn i hennes andra äktenskap av tre. Död 1717 i Strängnäs. Hon var änka efter lektor Johan Wingius i Strängnäs (arvskifte hölls 10/10 1701 enligt dombok 3/12 1701 [29] ) och senare omgift (lysning 16/11) 1712 med lektor, sedermera rektor Lars Fraxén, död (bg. 27/4) 1729 i Strängnäs.
Barn:
a/ Anna Margareta Törneroos, troligen född 20/8 1702 i Strängnäs (med dopnamnet Maria). Död 2/2 1763 i Prästtorp, Lista sn vid 61 års ålder. Bouppteckning 27-28/4 1763.[30] Gift 4/9 1730 i Julita sn med frälseinspektorn Jakob Graan, död 6/12 1764 i Prästtorp, Lista sn.
b/ Johan Törneroos, född 10/12 1704 i Strängnäs. Död (bg. 12/7) 1705 i Strängnäs.
c/ Regina Christina Törneroos, född 23/7 1706 i Strängnäs. Död (bg. 24/10) 1710 i Strängnäs.
d/ Johan Adam Törneroos, född 17/1 1708 i Strängnäs. Pastor vid hospitalet i Nyköping, död där 17/6 1773.[31] Bouppteckning 16/8 1773.[32]
e/ Charlotta Törneroos, född 7/9 1709 i Strängnäs. Död (bg. 20/9) 1709 i Strängnäs.
f/ Herman Törneroos, född 9/4 1711 i Strängnäs. Död (bg. 22/4) 1711 i Strängnäs.


Källor:
[27] Strängnäs rådhusrätt och magistrat (D) F2:1 (1669-1730) Bild 382 / sid 379 (AID: v147855.b382.s379, NAD: SE/ULA/11470)
[28] https://books.google.se/books?id=XCdXAAAAcAAJ
[29] Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län (D) EXId:729 (1697-1707) Bild 1290 (AID: v404226.b1290, NAD: SE/RA/42042202)
[30] Västerrekarne häradsrätt (D) FII:2 (1760-1768) Bild 260 / sid 255 (AID: v147914.b260.s255, NAD: SE/ULA/11722)
[31] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=5876
[32] Nyköpings rådhusrätt och magistrat (D) FIIa:7 (1771-1780) Bild 532 / sid 529 (AID: v199651.b532.s529, NAD: SE/ULA/11126)


Tabell 6 (från tabell 4):

Petter Törneroos, född (döpt 11/4) 1669 i Mariefred. Död (bg. 19/4) 1710 i Klara fs. Kammarskrivare vid militiæavräkningskontoret.
Gift första gången med Ursilla Tabor, döpt 2/3 1669 i Tyska fs. Död (själaringning 5/1 i Nikolai fs samt i Tyska fs, och begravd 6/1 i Maria fs men noterad avliden den 24/1 enligt bouppteckning 20/7) 1697. Syster till rådmannen Petter Tabor i Dorpat.[33]
Gift andra gången 17/8 1697 i Riddarholmen fs med Anna Christina Wallmo, död (bg. 11/6) 1715 i Hedvig Eleonora fs.
Barn (tre stycken levde än 1718 [34] ):
1a/ Anna Maria Törneroos, döpt 5/7 1694 i Nikolai fs. Död ung. Ej omnämnd i bouppteckningen efter modern 20/7 1697.[33]
1b/ Catharina Törneroos, döpt 30/5 1695 i Nikolai fs. Död 9/10 1775 i Åbo svenska fs. Gift med handelsmannen Johan Wittfooth, död 15/2 1743 i Åbo svenska fs.[35]
1c/ Hans Törneroos, döpt 27/7 1696 i Nikolai fs. Omnämnd i bouppteckningen efter modern 20/7 1697.[33] Död före 1718.[34]
2d/ Fredrik Törneroos, född 1/6 1698 i Riddarholmen fs. Var 20/5 1718 soldat vid Jönköpings regemente och bosatt i Våthult sn.[36]
2e/ Zackarias Törneroos, född 15/12 1699 i Riddarholmen fs. Död före 1718.[34]
2f/ Anna Maria Törneroos, född 7/2 1701 i Riddarholmen fs. Död 28/2 1729 i Stockholm. Bouppteckning 3/9 1730.[37] Gift 24/4 1720 i Riddarholmen fs med pistolmakaren Bartolemeus Malherb.
2g/ Christina Regina Törneroos, född 3/9 1703 i Riddarholmen fs. Död före 1718.[34]
2h/ NN Törneroos, döpt 9/11 1704 i Riddarholmen fs. Död före 1718.[34]


Källor:
[33] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:54 (1697) Bild 9520 / sid 924 (AID: v222339.b9520.s924, NAD: SE/SSA/0145a)
[34] Kammarkollegiet: Ämnessamlingar, Riksrådet och Central Civilförvaltning efter 1680, SE/RA/522/16/31/27. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0067686_00024
[35] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=4839
[36] Samma som nummer 34. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0067686_00088
[37] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:102 (1730) Bild 10750 / sid 1026 (AID: v222414.b10750.s1026, NAD: SE/SSA/0145a)


Tabell 7 (från tabell 1):

Karin Hansdotter, döpt 11/3 1631 i Nikolai fs. Död 1651 i Nikolai fs (bg. 4/11 i Jakob fs).
Gift 16/4 1648 i Nikolai fs med proviantmästaren Nils Persson Askelöf i hans andra äktenskap av tre. Död före 15/2 1661.[38] Nils var tidigare gift 13/8 1645 i Nikolai fs med Brita Mattsdotter från Norrköping, död 1647 i Nikolai fs (bg. 13/3 i Jakob fs; syster till sekreteraren Johan Mattsson adlad Wijnbladh nummer 447).[39][40] Senare omgift 6/8 1655 i Nikolai fs med Elisabeth Danielsdotter Molsdorf, född 16/11 1629 i Stockholm.[41]
Barn:
a/ Karin Nilsdotter, döpt 15/1 1649 i Nikolai fs. Död (bg. 13/2) 1655 i Nikolai fs.
b/ Petter Nilsson, döpt 3/9 1650 i Nikolai fs. Död  (bg. 10/3) 1670 i Nikolai fs.


Källor:
[38] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, SE/RA/756/756.1/A/I/A 20. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0069226_00070.
[39] Samma som nummer 37. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0069226_00084
[40] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wijnbladh_nr_447
[41] Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 3.L-R Bild 1840 / sid 2329 (AID: v910613.b1840.s2329)


Tabell 8 (från tabell 1):

Zackarias Hansson Törneroos, döpt 26/3 1637 i Nikolai fs. Död 22/4 (bg, 22/5) 1702 i Maria fs.[42] Kom i tjänst vid Kungliga hovet ca 1662, sedermera kassör hos änkedrottningen Hedvig Eleonora.[43]
Gift första gången 11/6 1667 i Tyska fs med Anna Chrstina Stamm, döpt 27/4 1649 i Tyska fs. Hennes dödsdatum och -ort okända.
Gift andra gången före 9/7 1695 [44] med Maria Andersdotter, död 4/9 1739 i Ökna, Åker sn i Södermanland vid 69 års ålder. Dotter till bryggaren och borgaren i Stockholm Anders Johansson och  dennes maka Margareta Månsdotter.[45]
Barn:
2a/ NN Törneroos, död (bg. 30/12) 1691 i Maria fs.
2b/ NN Törneroos, död (bg. 5/10) 1693 i Maria fs.
2c/ Zackarias Törneroos, född ca 1694 i Maria fs. Se tabell 9.


Källor:
[42] https://kortkataloger.kb.se/verser/58648/
[43] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/T/T 26 a. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0074141_00127
[44] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:52 (1695) Bild 2380 / sid 212 (AID: v222336.b2380.s212, NAD: SE/SSA/0145a)
[45] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:53 (1696) Bild 6480 / sid 627 (AID: v222337.b6480.s627, NAD: SE/SSA/0145a)


Tabell 9 (från tabell 8 ):

Zackarias Törneroos, född ca 1694 i Maria fs. Antagen till kammarskrivare vid Krigskollegium 16/9 1715 och sedermera tygskrivare i Halmstad 24/12 1723.[46] Transporterad till tygstaten i Landskrona 12/10 1734.[47] Död 8/10 (bg. 13/10) 1741 i Landskrona.[48]
Gift 23/4 1723 i Maria fs med Christina Magdalena Eek, död 25/11 1763 i Nyköpings S:t Nikolai vid 63 års ålder. Bouppteckning 20/12 1763 [49-50]
Barn:
a/ Maria Margareta Törneroos, född 26/4 1724 i Halmstad. Död 9/5 1724 i Halmstad.
b/ Anna Christina Törneroos, född 20/5 1725 i Halmstad, Död före 20/12 1763.[49-50]
c/ Maria Elisabeth Törneroos, född 13/6 1726 i Halmstad. Levde än 20/12 1763 [49-50]
d/ Anna Margareta Törneroos, född 11/7 1728 i Halmstad. Levde än 20/12 1763 [49-50]
e/ Zackarias Törneroos, född 30/4 1730 i Halmstad. Död 6/7 1731 i Halmstad.
f/ Johan Törneroos, född 1/6 1732 i Halmstad. Död 6/10 1732 i Halmstad.
g/ Gabriel Törneroos, född 18/9 1735 i Halmstad. Död 8/10 1736 i Halmstad.
h/ NN (son) Törneroos, död  (bg. 10/7) 1737 i Landskrona.
i/ Magdalena Törneroos, född ca 1740 i Landskrona. Levde än 20/12 1763.[49-50]


Källor:
[46] Generalmönsterrullor - Artilleriregementet 1668 (1728) Bild 2100 (AID: v482205.b2100, NAD: SE/KrA/0023)
[47] Generalmönsterrullor - Artilleriregementet 1672 (1735) Bild 5360 (AID: v482210.b5360, NAD: SE/KrA/0023)
[48] Generalmönsterrullor - Artilleriregementet 1682 (1744) Bild 2280 (AID: v482220.b2280, NAD: SE/KrA/0023)
[49] Nyköpings rådhusrätt och magistrat (D) FIIa:6 (1761-1770) Bild 6500 / sid 634 (AID: v199650a.b6500.s634, NAD: SE/ULA/11126)
[50] Nyköpings rådhusrätt och magistrat (D) FIIa:6 (1761-1770) Bild 6530 / sid 637 (AID: v199650a.b6530.s637, NAD: SE/ULA/11126)

89
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-27, 18:44 »
Påhl Olofssons ska komma från Johan Nordlander. Hustruns från Hdpr 1661 18/9 §1.

Hm. Jag tolkar inte domboksuppgiften så. Märit tycks ha levt än 11/1 1661.  ???

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3142 (1658-1661) Bild 1510 / Sida 142 (AID: v421275a.b1510.s142, NAD: SE/RA/42042202)

90
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-27, 17:24 »
Jörgen: Så intressant! Jag kände inte till att Jonas Mört hade en dotter Anna. Detta kan möjligen förklara att Vränsta i Alnö sn, efter makarna Hammarberg, kom att brukas av handelsmannen Jakob Polack i Sundsvall (mtl 1722-1723). Denne var gift med Anna Mört, och i hushållet fanns även en skeppare Martinell (AI:1 sida 50).

Mer om Polack här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7336

Den tidigare alllmänt vedertagna uppgiften om att Jakob Polacks hustru var dotter till lektor Olof Eriksson Mört i Härnösand är således felaktig. Härmed konstaterar vi att Anna Mört (ca 1684-1767) var dotter till befallningsmannen Jonas Mört (död ca 1685) och Elisabeth Hernodia (död ca 1694) i Luleå sn.

På mormödernet härstammade Polacks hustru från klanen Alander i Sundsvall.


Per: Det är helt riktigt. Maria Märta Lundstedt var Brita Margaretas enda kvarlevande barn. Bland faddrarna år 1804 återfinns pastorskan Anna Stina Norden i Nordmaling sn och fröken Anna Lisa Martinell (Jonas M:s dotter född 31/1 1779 i Gålsjö sn).

Förresten, känner du möjligen till källorna rörande Hans Pålssons föräldrars dödsdata? Pål Olofsson i Härnösand skall ha avlidit 24/8 1630, och hans maka Märit Ragvaldsdotter 11/1 1654.

91
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-27, 06:41 »
Under arbetet med min fortsatta kartläggning av Anna Blix efterkommande, så har jag blivit tveksam till om hon alstrat barn över trettio års tid (ca 1653-1685). Hans Pålssons hushåll i Härnösand bestod av en person färre i 1657:års mantalslängd, så han kunde ha varit gift åmtinstone två gånger samt att Annas äldsta dotter Maria namndöpts efter makens föregående hustru. I sammanställningen har jag därför lagt sonen Jonas Mört i Nederluleå åt sidan. Och som vanligt emottar jag tacksamt eventuella rättelser eller kompletteringar.  :)


Tabell 1:

Anna Blix, död 21/9 1716 i Gävle. Nämnd i Härnösand 1668-1670 (mtl).
Gift första gången ca 1657(?) med Hans Pålsson i Härnösand. Nämnd 1648-1667 (mtl).
Gift andra gången med Simson Hansson Blackstadius. Stadsfiskal i Härnösand 1670-1673 (mtl), sedermera befallningsman på Smedsgården i Alnö sn 1679-1706 (mtl).
Barn (osäker ordningsföljd):
1a/ Maria Hansdotter Mört, född ca 1660 i Härnösand. Gift Walltier i Galtström, se mitt tidigare inlägg.
1b/ Anna Hansdotter Mört, född ca 1662 i Härnösand. Se tabell. 2
1c/ Margareta Hansdotter Mört, född ca 1663 i Härnösand. Se tabell 6.
2d/ Hans Blackstadius, se tabell 10.
2e/ Jonas Blackstadius, dopvittne 27/8 1693 i Galtström. Ej omnämnd i bouppteckningen efter hans faster Ester i Stockholm daterad 31/12 1709.
2f/ Magnus Blackstadius, se tabell 11.
2g/ Christina Blackstadia, född ca 1685 på Smedsgården 1, Alnö sn. Se tabell 14.


Tabell 2 (från tabell 1):

Anna Hansdotter Mört, född ca 1662 i Härnösand. Död (bet. datum 30/11) 1739 i Sundsvall. Innehade Vränsta i Alnö sn åren 1714-1720 (mtl).
Gift senast 1684 (mtl) med Johan Larsson Hammarberg, som levde än 3/12 1720 (bou efter Hans Blackstadius i Stockholm). Bokhållare, sedermera tullnär i Sundsvall men bosatt på Vränsta i Alnö sn åren 1684-1712 (mtl).
Barn (däribland två döttrar i mtl  åren1708-1715):
a/ Hans Hammarberg, född 2/1 1687 i Vränsta, Alnö sn. Se tabell 3.
b/ Magnus Hammarberg, se tabell 4.
c/ Maria Hammarberg, se tabell 5.
d/ NN (dotter) Hammarberg.


Tabell 3 (från tabell 2):

Hans Hammarberg, född 2/1 1687 i Vränsta, Alnö sn. Död 10/2 1719 i Undersåker sn.
Kyrkoherde i Undersåker från 1715 (Bygdéns herdaminne).
Gift 8/5 1715 i Undersåker sn med Catharina Eurenia från Härnösand i hennes andra äktenskap av tre.
Barn:
a/ Anna Catharina Hammarberg, född 14/2 1716 i Undersåker sn.
b/ Sara Hammarberg, född 16/1 1718 i Undersåker sn.


Tabell 4 (från tabell 2):

Magnus Hammarberg, död i november 1746 på Nordsjön emellan Holland och England (bou 9/4 1748 i Gävle). Skeppskapten.
Gift 1/5 1719 i Gävle med Catharina Simonsdotter Boman i hennes andra äktenskap. Död 27/4 1767 i Gävle vid 83 års ålder (bou 4/8 1767).
Barn:
a/ Maria Elisabeth Hammarberg, döpt 29/11 1719 i Gävle. Död 8/3 1720 i Gävle.
b/ Johan Hammarberg, döpt 4/4 1723 i Gävle. Död 5/5 1723 i Gävle.
c/ Magnus Hammarberg, döpt 12/4 1724 i Gävle. Styrman. Befann sig på resa till Ostindien 1748 (faderns bou) och i Helsingfors 1767 (moderns bou). Gift 2/5 1754 i Gävle med Sara Lindström, född 11/7 1727 i Gävle.
d/ Maria Elisabeth Hammarberg, döpt 13/12 1726 i Gävle. Död 22/2 1730 i Gävle.


Tabell 5 (från tabell 2):

Maria Hammarberg, nämnd 1752-1768 i Sundsvall (mtl).
Gift med Erik Martinell från Öregrund. Död (bet. datum 31/8) 1765 i Sundsvall. Skeppare. Nämnd 1727-1751 (mtl).
Barn:
a/ Anna Christina Martinell, född 13/3 1729 i Sundsvall (Nordmaling AI:6 sida 79). Framträder en gång 15/11 1745 (DII:1 sida 73). Död 12/6 1815 i Nordmaling sn. Gift 1/10 1761 i Överlännäs sn med Jonas Eriksson Nordén, född 1/5 1726 i Hornön i Nora sn, Ångermanland. Död 28/6 1812 i Nordmaling sn. Kyrkoherde i Nordmaling åren 1798-1812 (Bygdéns herdaminne).
b/ Brita Margareta Martinell, född 1734. Utflyttad från Sundsvall efter 22/4 1804 (AI:2 sida 174). Död kort före 11/2 1812 i Östby, Gudmundrå sn (bou; saknas i dödboken). Gift 1764 mellan 15/2 och 11/11  (DII:1 sida 73) med handelsmanen Lars Lundstedt, död (bet. datum 3/6) 1783 i Sundsvall.
c/ NN Martinell, död (bet. datum 21/3) 1736 i Sundsvall.
d/ Jonas Martinell, framträder en gång 14/2 1754 (DII:1 sida 73). Död  26/12 1784 vid Graninge bruk i Ångermanland (Inrikes tidningar 10/2 1785, sida 3). Bruksinspektor. Gift 26/10 1770 i Sollefteå sn med Catharina Christina Sedin, född 25/9 1752 vid Bollsta bruk, Ytterlännäs sn. Död 20/3 1814 i Hede sn i Jämtland.


Tabell 6 (från tabell 1):

Margareta Hansdotter Mört, född ca 1663 i Härnösand. Död (själaringning 26/11) 1732 i Sundsvall (LI:a sida 18). Nämnd i Sundsvall åren 1704-1705 samt 1720-1732 (mtl).
Gift första gången ca 1689 (mtl) med Per Olofsson Hammall, död ca 1703 i Sundsvall (mtl). Handelsman. Nämnd 1683-1703 (mtl).
Gift andra gången ca 1705 med Lars Bistedt, död ca 1719 i Sundsvall (mtl). Handels- och rådman. Nämnd åren 1705-1719 (mtl). Innehade Smedsgården i Alnö sn åren 1708-1712 (mtl).
Barn:
1a/ Catharina Hammall, se tabell 7.
1b/ Anna Hammall, född ca 1701 i Sundsvall. Se tabell 8.
2c/ Petter Bistedt, se tabell 9.
2d/ NN (dotter) Bistedt. Dopvittnade såsom barnets moster 12/3 1722 i Gävle. Identisk med Anders Cederhamns jungfru Maja som stod fadder vid Magnus Hammarbergs sons dop 4/4 1723?


Tabell 7 (från tabell 6):

Catharina Hammall, död natten mellan 10 och 11/4 1737 i Maria fs (bou 21+27/6 1737).
Gift första gången senast 1714 (AI:1 sida 54) med Mauritz Lenberg, död (bg. 4/3) 1729 i Galtströms bruksförsamling 52 1/2 år gammal. Notarie i Sundsvall 1700-1718 (mtl) och därefter brukspatron vid Galtströms bruk. Son till regementspredikanten Per Nilsson Lenberg från Berg i Nedre Ulleruds sn i Värmlands län, och dennes maka Elsa Mauritzdotter från Björsäter sn i Skaraborgs län (modern begravdes där 7/10 1704 vid 64 års ålder).
Gift andra gången 25/2 1731 i Galtströms bruksförsamling med Lorens Lorensson, född ca 1666 (bou efter sin fader, kommendören Lorens Pettersson i Stockholm 30/3 1694). Död 24/12 1739 i Maria fs (bou 14/1 1741). Handelsman och brukspatron i Stockholm.
Barn:
1a/ Elsa Margareta Lenberg, född 25/1 1728 i Galtströms bruksförsamling. Död 13/2 1789 i Maria fs. Gift med handelsmannen Simon Daniel Hermanni, död 28/10 1782 i Maria fs vid 71 års ålder.
2b/ Petter Mauritz Lorensson, döpt 15/4 1735 i Maria fs. Död 22/12 1741 (bou efter fadern).


Tabell 8 (från tabell 6):

Anna Hammall, var 13 år gammal år 1714 (AI:1 sida 113). Död 29/11 1752 i Nikolai fs.
Gift 1721 med Anders Cederhamn, född 1692 i Söderhamn. Död (bet. datum 28/7) 1753 i Sundsvall. Handels- och rådman. Nämnd 1730-1753 (mtl). Son till borgaren Jonas Flygare och dennes maka Dorotea Andersdotter Gris i Söderhamn (Glysisvallur, andra delen, sida 710).
Barn:
a/ Petter Cederhamn, döpt 12/3 1722 i Gävle. Död 1/7 1781 i Nikolai fs. Vice häradshövding.
b/ Anders Cederhamn, döpt 8/8 1723 i Gävle. Död samma år.
c/ Lars Cederhamn, döpt 23/3 1725 i Gävle. Död 10/4 1792 i Nikolai fs. Kramhandlare i Stockholm.
d/ Margareta Dorotea Cederhamn, döpt 7/7 1727 i Gävle. Död (bet. datum 6/11) 1729 i Sundsvall.
e/ Mauritz Cederhamn, född 1732. Död (bet. datum 29/7) 1732 i Sundsvall.
f/ Anna Catharina Cederhamn, död 15/3 1810 i Nikolai fs vid 74 års ålder. Gift 3/11 1763 i Katarina fs med bokhållaren Anders Petter Nordman, död 8/2 1790 (bou).


Tabell 9 (från tabell 6):

Petter Bistedt, död (bet. datum 22/3) 1759 i Sundsvall. Nämnd 1733-1759 (mtl). Handelsman.
Gift ca 1732 (mtl) med Brita Halenia, född 20/2 1705 i Söderala sn. Död (bet. datum 8/11) 1777 i Sundsvall, Nämnd i Sundsvall åren 1761-1763 (mtl).
Barn:
a/ Lars Bistedt, död (bet. datum 11/2) 1733 i Sundsvall.
b/ NN (dotter) Bistedt, död (bet. datum 9/5) 1736 i Sundsvall.
c/ NN (dödfött barn) Bistedt, död (bet. datum 27/8) 1738 i Sundsvall.
d/ Catharina Bistedt, framträder första gången 2/12 1753 (DII:1 sida 29). Död (bet. datum 6/8) 1798 i Sundsvall. Gift före 29/3 1761 (DII:1 sida 29) med handels- och rådmannen Olof Christoffer Smerling från Tullgarn i Hölö sn (1735-1806). 
e/ Margareta Sofia Bistedt, framträder första gången 9/11 1756 (DII:1 sida 29).
f/ NN (dotter) Bistedt, död (bet. datum 12/7) 1746 i Sundsvall.


Tabell 10 (från tabell 1):

Hans Blackstadius, död 8/1 (bg. 14/1) 1720 i Jakob fs (bou 3/12 samma år). Student vid trivialskolan i Härnösand 1685-1687. Kamrerare och assistent vid förmyndarkammaren i Stockholm.
Gift första gången 28/7 1696 i Tyska fs med Dorotea Kammecker, döpt 7/9 1673 i Tyska fs. Död 17/1 (bg. 20/1) 1712 i Jakob fs (bou 16/4 samma år).
Gift andra gången 18/12 1712 i Maria fs med Birgitta Margareta Psilanderhielm av en adlig ätt, nummer 1788. Född 19/8 1695 i Karlskrona. Död 17/1 1750 i Karlskrona.
Barn:
1a/ barn, död (gravöppning 3/11) 1700 i Jakob fs.
1b/ NN (dotter) Blackstadia, död (gravöppning 30/10) 1710 i Jakob fs.
1c/ NN (son) Blackstadius, död (gravöppning 31/10) 1710 i Jakob fs.

Bröllopsvers 1696 hos KB: https://kortkataloger.kb.se/verser/24657/

Bröllopsvers 1712 hos KB: https://kortkataloger.kb.se/verser/24658/


Tabell 11 (från tabell 1):

Magnus Blackstadius. Student vid trivialskolan i Härnösand 1684-1691. Kommissarie i Narva. Död före 3/12 1720 (bou efter brodern Hans) men möjligen redan i samband med ryssarnas belägring av Narva  sommaren 1704.
Gift med Elsa Margareta Thunou, som levde än 1720.
Barn:
a/ Alexander Blackstadius, se tabell 12.
b/ Anna Elisabeth Blackstadia, som var 16 år gammal 1720. Dopvittnade 28/6 1729 för sin brorson Carl Daniel i Karlskrona amiralitetsförsamling.


Tabell 12 (från tabell 11):

Alexander Blackstadius. Var 19 år gammal samt fången vid senaste sjöslaget mot ryssarna 1720 (bou efter farbror Hans i Stockholm). Medelstyrman.
Gift 29/9 1723 i Karlskrona amiralitetsförsamling med Elisabeth Lind.
Ett känt barn:
a/ Carl Daniel Blackstadius, döpt 28/6 1729 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Se tabell 13.


Tabell 13 (från tabell 12):

Carl Daniel Blackstadius, döpt 28/6 1729 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Död 14/1 1791 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Amiralitetskapten.
Gift 20/3 1757 i Rödeby sn med Dorotea Charlotta Bergenhielm, född 11/5 (döpt 13/5) 1741 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Död 8/5 1802 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Tillhör adliga ätten Bergenhielm, nummer 794.
Kända barn:
a/ Alexander Magnus Blackstadius, född 19/3 1757 i Snoketorp, Rödeby sn. Död 25/1 1835 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Amiralitetslöjtnant.
b/ Carl Fredrik Blackstadius. Amiralitetslöjtnant.
c/ Axel Ulrik Blackstadius, död 26/8 1810 i Karlskrona amiralitetsförsamling vid 37 års ålder (bou 15/9 1810). Överstyrman.
d/ Ulrika Dorotea Blackstadius, som var 36 år gammal 1810.
e/ Hans Simson Blackstadius, född 3/9 1775 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Död 19/11 1810 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Sergeant.
f/ Lovisa Charlotta Blackstadius, född 10/9 1776 i Karlskrona amiralitetsförsamling.
g/ Hedvig Blackstadius, som var 27 år gammal 1810.


Tabell 14 (från tabell 1):

Christina Blackstadia, var 24 år gammal 1709 (bou efter faster Ester i Stockholm). Död 13/10 1717 i Gävle.
Gift med Erik Eriksson Boman, död 30/5 1762 i Gävle vid 71 års ålder. Handelsman.
Barn:
a/ Erik Simson Boman, döpt 28/9 1717 i Gävle. Död 24/6 1724 i Gävle (med namnet Zackarias i dödboken).

Begravningsvers hos KB: https://kortkataloger.kb.se/verser/24652/

I bouppteckningen efter Christina daterad 21/6 1718 finns även en förteckning på ägodelar som Erik Bomans svärmor [Anna Blix] låtit medföra vid flytten till Gävle:

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) FIIa:5a (1716-1725) Bild 280 / Sida 287 (AID: v151943.b280.s287, NAD: SE/HLA/1050003)

92
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-13, 20:59 »
I samband med upprättandet av bouppteckningen efter Hans Blackstadius hade man missat att införa barnen till framlidna halvsystern Maria Hansdotter Mört (död före 13/3 1697 enligt mtl). Här känns det angeläget att komplettera de ovanligt sparsamma grunduppgifter om predikanten Erik Andersson Walltiers (1658-1709) familj i Bygdéns herdaminne.

Samtliga barn födda i Galtströms bruksförsamling:
a/ Hans Walltier, döpt 3/10 1680. Död 8/4 1738 på Kyrkobordet i Nederkalix sn. Kyrkoherde där 1715-1738. Gift senast december 1716 (herdaminne) med Anna Sofia Wollters från Pene i Pommern, död 16/9 1738 på Kyrkobordet i Nederkalix sn vid 39 års ålder.
b/ Anders Walltier, döpt 30/4 1682.
c/ Simson Walltier, döpt 5/12 1683.
d/ Magnus Walltier, döpt 15/11 1685. Död 4/7 1720 i Gävle. Borgare och handelsman. Gift första gången 20/2 1713 i Gävle med Ingrid Insulander, död 15/10 1718 i Gävle. Gift andra gången 12/4 1719 i Gävle med Margareta Höök, död 9/8 1729 i Gävle.
e/ Erik Walltier, döpt 13/11 1687.
f/ Anna Catharina Walltier, döpt 13/4 1691.
g/ Maria Walltier, döpt 28/2 1692.
h/ Elisabeth Walltier, döpt 27/8 1693. Död 7/1 1764 i Torneå stad. Gift 7/4 1720 i Nederkalix sn med handelsmannen Josef Davidsson Bäck, född 15/10 1692 i Innanbäcken 5, Nederkalix sn. Död 8/5 1752 i Torneå stad.
i/ Maria Walltier, döpt 3/10 1695.
j/ Maria Walltier, döpt 13/12 1696. Död (bg. 11/3) 1706.

Familjefaderns andra gifte (före 14/6 1699) med Helena Kanick från Älvkarleby var barnlöst.

En Jonas Blackstadius dopvittnade för banret Elisabeth Walltier år 1693. Jonas upptas icke i 1709:års bouppteckning (se mitt förra inlägg). Om namnet inte är en felskrivning för Hans B. så skulle det innebära att Anna Blix haft två vuxna söner med samma förnamn. Matronan Anna Blix stod för övrigt fadder vid ett dop den 25/1 1691 för bruksarrendatoren Jonas Parments dotter Ebba Christina.


Jag noterar med intresse att två manliga fyrmänningar slagit ned sina bopålar i Nederkalix sn och ingått äktenskap med två systrar Wollters, som jag förra månaden berört ytligt i tråden om ätten Furubom här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=137088.msg1537993#msg1537993

Per Persson [Blix] i Stockholm → Margareta Blix → Johan Furubom i Riga → Petter Furubom (1696-1742)

Jon Persson Blix i Styrnäs → Anna Blix → Maria Mört vid Galtströms bruk → Hans Walltier (1680-1738)

Visst är det fascinerande med oväntade kopplingar där man minst anar...!  ;D


Jag avslutar med en fråga om födelseåren på Mörtarna från Anna Blix första gifte. Nätuppgifter gör gällande Jonas såsom född 1653, Maria 1660, Anna 1662 och Margareta 1663. Härrör dessa årtal från trolldomsprocesserna? Finns dessa protokoll tillgängliga på nätet...?

93
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-13, 14:39 »
Nåväl, Jon Persson Blix hade sonen Magnus Blix som adlades med samma namn (nr 1189).  ::)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Blix_nr_1189

Det förefaller ganska logiskt om ett syskonpar ingått äktenskapliga förbindelser med ett annat syskonpar, dock med en generations förskjutning där: Anna Jonsdotter Blix gift med Hans Pålsson, respektive Magnus Jonsson Blix gift med Karin Pålsdotters dotter Catharina Lindeblad.
 

Fyra syskon (två hel- respektive två halvsyskon) omnämns i bouppteckningen efter assistenten och kamreraren Hans Blackstadius i Stockholm, död den 8/1 1720:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:88 (1720) Bild 10920 / Sida 1074 (AID: v222393.b10920.s1074, NAD: SE/SSA/0145a)


Befallningsmannen Simson Blackstadius förefaller själv ha härstammat från Stockholm. Mer om familjekretsen i bouppteckningen efter systern Ester Hansdotter Blackstadia, död den 28/4 1709:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:68 (1709) Bild 10510 / Sida 1022 (AID: v222364.b10510.s1022, NAD: SE/SSA/0145a)

94
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-13, 12:39 »
Jörgen: Så intressant! Jag hade tidgare varit inne på befallningsmannen Jonas Mört från Härnösand, var god se mina inlägg från september 2018 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=45153.msg1477489#msg1477489

"Jonas Mört bodde såsom ogift på Kyrkobordet i Piteå lfs från 1682 (mtl). Han blev gift före 16/2 1683. Makarna återfinns senare på Kyrkobordet i Nederluleå från 1684 (mtl). Jonas levde än 24/3 1685, men var död före 10/3 1686 då Elisabeth Hernodia levde änka (mtl)."

Om Jonas Mört nu visar sig vara en Blixättling, så underlättades hans flytt norrut förmodligen av släktförbindelser i Luleå genom Christina Blix (gift ca 1681 med Ture Andersson Ruuth) och Elisabeth Blix (gift ca 1682 med Hans Eriksson Björn). Christina och Elisabeth var systrar tillika barn till kyrkoherden Magnus Blix i Tuna sn i Medelpad.

Jag noterar även att Simson Hansson Blackstadius har en son med namnet Magnus. Uppkallad efter vem...?

95
Någon son Mårten upptas icke bland Nils Jonssons (nämnd åren 1607-1645) barn från Byske 4. I Ulf Lundströms "Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650" räknas fyra söner upp: Anders (knekt från 1630, död 16/10 1637);  Jonas (omnämnd i ett par längder åren 1640-1641; troligen identisk med den år 1634 inskrivne studenten vid Uppsala universitet som antar namnet Buscherus och som blir pedagogus i Umeå stad från 1642 och sedermera komminister där från 1649; död 1657); Olof [1619-1663] som kom att överta hemgården samt Per (knekt åren 1639-1659).

Var studerade Mårten Buscherus, och vad står det i så fall om denne i elevmatrikeln...?

96
Lycksele / SV: Släkten Jöns Gullesson t o m Olof Olofss.
« skrivet: 2020-03-26, 07:19 »
Åsyftade du bokstäverna a till m? Dessa står för respektive månad från a = januari till m = december.

Källa: Lycksele (AC) AI:1 (1742-1759) Bild 6 (AID: v139311.b6, NAD: SE/HLA/1010118)

Lycka till med dina vidare efterforskningar. (^_^)b

97
Introducerad adel - F / SV: Furubom
« skrivet: 2020-03-26, 06:44 »
Med hjälp av en eminent, dock tillbakadragen forskare har jag kunnat vaska fram ytterligare uppgifter om amiralitetskommissarien Johan [Erik] Furuboms familj från Riga. Enligt Carl Ludvig von Schantz hade han fem barn:

Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 3.R-Ö Bild 3750 / Sida 187b (AID: v910621.b3750.s187b, NAD: )

Furuboms änka Catharina Gertrud Törnrose slutade sina levnadsdagar den 22/2 1736 hos sin måg Wesseling på godset Claurenstein i Livland. En bouppteckning efter henne, daterad 31/7 1736 finns tacksamt nog bevarad här i Sverige.

Kalmar rådhusrätt och magistrat 1600-1830 (H) FI:6 (1734-1739) Bild 157 / Sida 303 (AID: v78329.b157.s303, NAD: SE/VALA/01674)

Man kan konstatera att Catharina Törnrose efterlämnat fyra barn:
a/ Petter Furubom, löjtnant vid Västerbottens regemente
b/ Beata Christina Furubom, gift med kapten Baltzar Wesseling
c/ Catharina Christina Furubom, gift med kommissarie Mattias Säf
d/ Ulrika Eleonora Furubom, gift med postinspektor Carl Reinhold Berg

Systrarna Beata och Catharina omnämns i bouppteckningen efter deras kusin, överstinnan Maria Catharina Furubom, daterad 20/5 1746:

Svea Hovrätt - Adelns bouppteckningar EIXb:28 (1746) Bild 2360 (AID: v364163.b2360, NAD: SE/RA/42042201)


Jag saknar tillgång till kyrkoböcker i Lettland, men tack vare ett fyndmeddelande från Kristian Lagerström här på Anbytarforum framgår att Beata Christina Furubom, änka efter von Wesseling, förekom såsom dopvittne i Sissegal sn i Livland den 7/8 1760. 


Catharina Christina Furuboms man Mattias Säf (ca 1691-1757) var son till komminister Mattias Säf och Catharina Netzelia i Västland sn. Kommissarien Säf bodde med sin familj först i Ösmo sn, först på Klövsta åren 1726-1739 och senare på Körunda säteri 1740-1753 (mtl). Därefter återfinns familjen på Islinge i Lidingö sn åren 1754-1765 (mtl).

Catharina Furuboms födelseår är inte lätt att fastslå. På sida 64 i Ösmo AI:2, daterad 22/1 1728, noterades Catharina vara 24 år gammal. I en motsvarande längd daterad 16/10 1753 angavs hon vara 50 år (AI:4b sida 28). År 1756 respektive 1757 var Catharina 55 resp. 56 år gammal (Lidingö sn AI:1 sida 157, 171). Hon avled 9/11 1775 i Hedvig Eleonora fs vid 76 års ålder. När uppgifterna lagts samman, får man ett tidsspann mellan 1699 och 1704.
 
Kända barn:
a/ Margareta Beata Säf, död (bg. Die Jacobi; 20/12) 1726.
b/ Johanna Ulrika Säf, född 15/3 1728. Död 28/11 1777 i Hedvig Eleonora fs. Gift 22/11 1747 i Jakob och Johannes fs med assessor i kammarrevisionen Olof Lettström (1718-1786).
c/ Maria Catharina Säf, född (döpt 8/6) 1729. Död (bg. 22/6) 1729, 14 dagar gammal.
d/ Johan Erik Säf, född 21/7 1730. Död (bg. 9/12) 1730.
e/ Carl Fredrik Säf, född 27/11 1731. Död 31/1 1742.
f/ Beata Catharina Säf, född 9/4 1735. Död 22/4 1738.

Här bör jag inflika en överkommissarie Joachim Möller som slutat sina levnadsdagar på Klövsta den 2/8 1728 (Ösmo C:3 sida 100). En släkting till Catharina Christina Furubom på sin mormor Anna Gertrud Möllers (gift med Petter Hansson Törnrose i Livland) sida...?


Ulrika Eleonora Furubom begravdes 22/9 1737 i Kalmar. Hon gifte sig första gången kort efter den 14/5 1723 troligen i Stockholm (äktenskapsförord i Kalmar rådhusrätt och magistrat FI:3, sida 37) med Olof Reppler, kykoherdeson från Åby sn i Kalmar län (1684-1730) i dennes andra äktenskap. Han var sedan 1707 postinspektor i Kalmar. Ulrika Eleonora blev senare omgift 12/12 1732 med efterträdaren Carl Reinhold Berg (ca 1705-1749).

Barn:
a/ icke namngiven son, född 10/3 1724 i Kalmar. Död före 31/10 1738 (bou efter modern).
b/ Olof Reppler, född (döpt 28/5) 1725 i Ljungby sn. Död före 31/10 1738 (bou efter modern).
c/ Anna Catharina Reppler, född 3/5 1727 i Kalmar. Död 28/3 1762 på Horns kungsgård i Högby sn. Gift med landsfiskalen och dykerikommissarien Johan Sahlsten (1701-1761) i dennes andra äktenskap.


Jag avslutar detta inlägg med ett fynd om en skrivare Johan Furubom som tillsamnans med kvinnospersonen Anna Mattsdotter avlat ett utomäktenskapligt barn, döpt till Johan 8/8 1696 i Jakob och Johannes fs (CIa:11 sida 163). Är barnafadern identisk med amiralitetskommissarien i Riga...?

98
Netzelius / SV: Netzelius
« skrivet: 2020-03-24, 22:47 »
Katarina: Catharina Netzelias åtta barn omnämns i en bouppteckning daterad 16/9 1724 efter deras morbror stånddrabanten Johan Netzelius, död 19/11 1723.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:92 (1724) Bild 10190 / Sida 1005 (AID: v222398.b10190.s1005, NAD: SE/SSA/0145a)

99
Hej igen. Utifrån noteringen får Henrik Johan antas vara född under januari månad, Och ja, hans mor hette Magdalena Persdotter.

Farfadern Håkan Håkansson gifte om sig 24/6 1762 med Karin Nilsdotter (1705-1772) som var änka efter Jakob Henriksson i Baggböle (de vigda 2/2 1736, brudens namn är felaktigt i vigselboken). Senare gifte Håkan Håkansson om sig en tredje gång 24/12? 1772 med Magdalena Nilsdotter från Skravelsjö.

Umeå socken är generellt jobbig att forska i, på grund av församlingens storlek och en rörig kyrkobokföring. Så känn dig duktig som kommit långt tillbaka i tiden. Bra gjort! (^_^)b

100
Natanael föddes i Klabböle och döptes 1/1 1737. Föräldrar: Håkan Håkansson (1707-1779) och Cecilia Olofsdotter (1703-1761) i Kåddis.

Magdalena föddes i Grubbe 27/9 1732 och döptes den 29/9. Föräldrar: Per Olofsson (1693-1757) och Anna Jonsdotter (1700-1767) i Västerhiske.

101
Introducerad adel - F / SV: Furubom
« skrivet: 2020-03-23, 23:20 »
Katarina Sohlborg: Du är nog på rätt spår. I Nederkalix bodde Petter Furubom (1696-1742) från Livland, son till amiralitetskommissarien i Riga Johan Johansson Furubom från Klara fs i Stockholm. Johan var gift med sekreteraren vid generalguvernementet i Livland Petter Hansson Törnroos (adlad Törnröse) dotter Catharina Gertrud Törnrose, som levde änka 8/4 1721 enligt en skrivelse från Stockholms läns landshövding till Kungl. Maj:t (källa: Riksarkivets ämbetsarkiv [samlingspost], Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/25; bildid: B0002186_00709).


Om Petters militära bana från Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente:

Fänrik vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1716-08-12 Från: Volonteur vid Majorens Kompani. Avgått 1717-09-28 Till: Secundlieutnant

Lieutnant vid Calix Kompani: Secundlieutnant Petter Furubohm
Antagen 1717-09-28 Från: Fänrik. Avgått 1718-03-18 Till: Lieutnant

Lieutnant vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1718-03-18 Från: Fänrik. Mönstringsår m.m; 1719: 23 år Lifländare 4 tj.-år. Tienstgör för den i Ryssland fågne Kapten Nils Brunsköld o delar 1722 års lön till juni, Brunsköld hemkom 1722-06-18 o förflyttas till Lieutnant vid Lövånger Kompani. Furubohm förflyttad till Fältväbel 1722-06-00.

Fältväbel vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1722-06-00 Från: Lieutnant, med Lieutnant character. Mönstringsår m.m; Förflyttad till Fänrik 1727-10-07.

Fänrik vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1727-10-07 Från: Fältväbel. Mönstringsår m.m; 1728 Lieutnant character. 1735: 39 år 20 tj.-år. Livland. 1739: 43 år 24 tj.-år. Livländare, commenderad till Finland 1739-11-28. Kvitterat 1741 års lön i Calix 1742-03-20; han själv. Är 1741 commenderad hem till landet efter Recreuter. Förflyttad till Lieutnant 1742-01-02.

Lieutnant vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1742-01-02 Från: Fänrik. Avgått 1742-10-00 Till: Död.



Petter Furubom ingick äktenskap 6/11 1722 (morgongåva 100 dukater) i Nederkalix med jungfru Margareta Wollters i hennes fösta äktenskap. Deras samtliga barn födda på gården Stråkanäs 5 (Nynäs):
a/ Hans Erik Furubom, född 14/10 1723.
b/ Margareta Beata Furubom, född 18/11 1724 (fadder barnets farmor Catharina Törnroos).
c/ Anna Catharina Furubom, född 10/3 1726 (faddrar bl.a. assessorskan Margareta Furubom gift Eritz med son Carl Blixenstråle samt kommissarskan Catharina Charistina Furubom).
d/ Ebba Maria Furubom, född 20/11 1727.
e/ Ulrika Eleonora Furubom, född 27/1 1729 (faddrar bl.a. kommissarien Mattias Säf och fru Ulrika Eleonora Furubom).
f/ Bernhard Magnus Furubom, född 13/7 1730. Död 24/7 1730.
g/ Petter Anton Furubom, född 18/11 1731.
h/ Hans Magnus Furubom, född 4/5 1733.
i/ Charlotta Christina Furubom, född 30/9 1737. Död 10/1 1738.
j/ Carl Gottfrid Furubom, född 29/5 1739.


Margareta Wollters skall ha kommit från Pommern, men det återstår att ta reda på om hon kan vara döpt 13/3 1694 i S:ta Katarina fs i Stockholm till snickaren Petter Baltzar Wollters och dennes maka Margareta Månsdotter, vigda 29/9 1687 i Huddinge sn. Bland faddrarna till barnen Furubom i Nederkalix märks pastorskan Anna Sofia Wollters på Kyrkoherdet (1724), fru Christina Maria Wollters (1730) och Baltzar Wilhelm Wollters med fru Anna Catharina Lathmers (1731). Margareta Wollters  gifte om sig 28/3 1744 i Nederkalix med kommendanten på Kajaneborg, Carl Fromhold von Köhler. Margareta synes ha dött någon gång mellan 8/3 1747 och 6/3 1748 (källa: Kajana IAaa:1 sida 82). Jag har inte efterforskat vart barnen Furubom tagit vägen.


För en översikt till Johan Eriksson Furuboms barn hänvisas till sida 176-177 publikationen "Stockholms råd och rådhus" från 1918...

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1150 / Sida 177 (AID: v910440.b1150.s177, NAD: )

...samt mitt meddelande under släkten Blix från 19/5 2018, familjetabell 2:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=65271.msg1469927#msg1469927

102
Zackris Könikssons dotter Brita Catharina från Tväråträsk (1765-1837) gifte sig 21/3 1788 med Per Persson i Skivsjön.

Henrik Johans far var Natanael Håkansson (1736-1767). Födelsedatum: "in ian de mense" = I januari månad.  :o

103
Du hittar Henrik Johans födelse- och dopnotis längst ned på vänster sida här:

Umeå landsförsamling (AC) C:3 (1756-1782) Bild 315 / Sida 275 (AID: v139889.b315.s275, NAD: SE/HLA/1010219)

Henrik Johan blev två gånger gift: 14/10 1781 (första hustrun född 25/2 1758) respektive 13/10 1788 (andra hustrun född 5/12 1760).

104
Lycksele / SV: Släkten Jöns Gullesson t o m Olof Olofss.
« skrivet: 2020-03-22, 02:04 »
Det vore klädsammare om du refererat, samt länkat, till mitt åtta år gamla inlägg här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=13001.msg193257#msg193257

Där skrev jag felaktigt att Simon Olofsson hade en son Simon. Det skulle förstås stå Olof!

Ur Agneta Olofssons "Umeå landsförsamling: Byar och gårdar 1539 - ca 1760" :



105
Piteå landsförsamling / SV: Läshjälp dopvittne 1789
« skrivet: 2020-03-17, 20:22 »
Jag uppfattar att Maria Charlottas efternamn stavas Zelman.

106
Allmänt / SV: Johan Larsson och Carin Andersdotter Ekorrsele
« skrivet: 2020-03-15, 23:42 »
Makarna flyttade till Djupsund, se sida 19 i samma volym.

107
Makarna återfinns på sida 571 i Leif Boströms år 2004 tryckta "Nederkalix sockens familjer 1539-1739".

Med hjälp av den utförliga publikationen kan man raskt spåra upp många generationer mot 1500-talet.

108
Jon Larssons ursprung är inte känt. Om Malin Olofsdotter, var god läs tråden om Kussjön 2 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=38917.msg591098#msg591098

109
Umeå landsförsamling / SV: Söker Anna Olofsdotter f ca 1530.
« skrivet: 2020-02-27, 22:46 »
Könik Olofsson på Baggböle 3, nämnd i diverse skattelängder åren 1547-1585, kallade sig aldrig Kenicius - något som enbart sonen, blivande ärkebiskopen, Per Köniksson gjorde (latiniserat namn: Petrus Kenicius).

Jag förmodar att det allra tidigaste belägget för namnet på Köniks hustru Anna härrör från sida 319 i krigskommissarien Nils Jakobsson Burmans släktbok, från första halvan av 1700-talet, som är bevarad på Kungliga biblioteket. Någon annan får gärna påpeka för mig om hen stött på en annan, äldre uppgift.

Alltså: Anna Olofsdotter är endast känd vid namn. Årtal och härkomst okända. Håll dig till godo med detta faktum!

110
Umeå landsförsamling / SV: Söker Anna Olofsdotter f ca 1530.
« skrivet: 2020-02-25, 22:00 »
Vad har du för belägg att Anna skulle vara född ca 1530 i Umeå?

111
Lars von Buschenfelt förefaller ha varit tidigare gift med en dotter till bokhållaren Olof Eriksson och Brita Zackariasdotter Falck i Nikolai fs i Stockholm, se under tabell 4 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69990.msg1469928#msg1469928

112
Lövånger / SV: Lövånger
« skrivet: 2020-02-14, 19:16 »
Johan Håkansson på Kräkånger 2 (mtl 1662-1671) synes ha varit måg till företrädaren Per Jönsson, som haft en måg i hushållet i mtl 1649-1657. För åren 1658-1660 kan Johan och hans hustru ha varit felaktigt noterade såsom son med hustru hos Per Jönsson.

Johan kom att sluta sina levnadsdagar hos sin styvsonson Anders Andersson på Bodbyn 2 (sonson till Mårten Jönsson på Edfastmark 1 i Bygdeå sn) år 1688: [29/4] "Dom: Miseri: I Testamente efter sahl. Johan Håkanßon i Bodhbyn ochr gÿfwit till Kÿrkian 6." (Burträsk LIa:2 sida 21).

113
Thorsell / Torsell / SV: Thorsell / Torsell
« skrivet: 2020-02-06, 17:34 »

f/ Juliana Christina Torsell, död 77-årig 4/7 1785 i Gamla Karleby. Gift första gången 30/9 1725 i Umeå lfs med landmedicus Christian Punt från Tyskland. Gift andra gången 1/3 1730 i Umeå lfs med Erland Noreen från Nor socken, död 79-årig 26/11 1767 i Gamla Karleby, Auditör, senare borgmästare i Gamla Karleby.

Lantfältskären [Christian] Punt från Umeå avled 24/2 1728 i Torneå stad vid 45 års ålder.

114
Finland / SV: Brenner
« skrivet: 2020-02-05, 09:01 »
Jag blev nyfiken och fortsatte att bläddra i Strelnas ministerialbok, påbörjad 1834 och som emellertid har luckor för många enstaka årtal (ex. 1845, 1849, 1851, 1854, 1856, 1859, 1863...). Här är resultatet efter min genomgång:


Georg Karl Michel Brenner, född ca 1827 i Neuhausen. Nybyggare (kolonist) i Neuhausen.
Gift ca 1845 med Helena Antonette Sauter, född ca 1825.
Barn, samtliga födda i Neuhausen:
a/ Georg Karl Brenner, född 6/8 1846.
b/ Katharina Charlotta Brenner, född 23/7 1848 och död ca 1849.
c/ Georg Michel Konrad Brenner, född 19/7 1850.
d/ Philip Adam Konrad Brenner, född 20/7 1852.
e/ Charlotta Elisabeth Brenner, född 10/3 1857.
f/ Adam Friedrich Brenner, född 9/1 1860.
g/ Anna Brenner, född 28/7 1862.
h/ Elisabeth Brenner, född 22/5 1866 och död 29/11 1867.


Georg Karl Michel Brenners föräldrar var nybyggare Georg Karl Brenner (ca 1803-1867) och dennes hustru Katharina Charlotta Bauer (ca 1806-1880). Georg Karl Michel skrevs oftast som Georg Michel i ministerialboken, vilket medför risk för förväxling med en kusin med ett snarlikt namn. Så för tydlighets skull tar vi även en titt på kusinens familj:


Georg Michel Brenner, född ca 1822 i Neudorf. Nybyggare i Neudorf.
(son till nybyggaren Franz Karl Brenner och dennes första hustru, avliden någon gång mellan 1830 och 1833)
Gift ca 1845 med Katharina Margaretha Löfler, född ca 1826 i Neudorf.
Barn, samtliga födda i Neudorf:
a/ Katharina Elisabeth Brenner, var 5 år gammal år 1850.
b/ Georg Friedrich Brenner, född 20/6 1847 och död 29/7 1848.
c/ Charlotta Barbara Brenner, död 1/2 1850 vid en ålder av 2 månader och 28 dagar.
d/ Charlotta Brenner, född ca 1851.
e/ Elisabeth Brenner, född 9/2 1853.
f/ Louise Christina Brenner, född 7/5 1855.
g/ Anna Katharina Brenner, född 24/4 1857.
h/ Peter Brenner, född 10/1 1861 och död 24/4 1861.
i/ Alexander Brenner, född 27/7 1865 och död 12/2 1866.
j/ Katharina Georgina Brenner, född 5/7 1867.
k/ Carolina Dorothea Brenner, född 12/10 1869 och död 15/2 1870.


Ha dock i åtanke att det kan förekomma ytterligare barn från saknade årtal. Kusinerna Brenner med respektive maka, ifall dessa stannat kvar inom Strelna församling, levde ännu efter 1891 som är det sista tillgängliga året hos Family Search.

Av sida 66 i Karl Stumpps år 1991 utgivna verk "Die Auswanderung aus Deutschland nach Rußland in den Jahren 1763 bis 1862" framgår att Strelna bildades år 1812, och bestod av två byar: Neudorf och Neuhausen. Tidiga folkräkningar, här kallade revisioner, för Strelna finns för åren 1810-1811, 1816, 1834, 1850 och 1858. Avskrifter ur dessa, plus en lista över sammanvigda par åren 1834-1885, finns i nedanstående länk:

https://www.deutsche-kolonien-spb.com/de/kolonien/neu-kolonien/strelna

Av 1816:års revision för byn Neudorf framgår att stamfadern Nikolaus Brenner (ca 1772-1819) ankom till Strelna 18/5 1809 från Inowlodz i preussiska Polen. Möjligen härstammade Nikolaus, som var änkling redan inför första revisionen 1810 och senare omgift, från Elsaß - en historisk tysk provins i nuvarande franska regionen Alsace. Hans äldste son Franz Karl (ca 1796-1868) var född i storhertigdömet Baden och konfirmerades 20/5 1808 i Birkenfeld, belägen ungefär 5,5 km från Pforzheim.

Lycka till med dina fortsatta efterforskningar, Anita. (^_^)b

115
Finland / SV: Brenner
« skrivet: 2020-02-04, 16:59 »
Här är en skärmdump respektive en nedladdad sida från Family Search (Volume 828-14/94 Births, marriages, deaths 1857 (p. 113). Allra första gången som jag sökt på Ryssland.  :o

116
Bokhandeln / SV: Bokhandeln
« skrivet: 2020-02-03, 16:02 »
Sedan 2018 finns Gustaf Elgenstiernas verk i nio band och de två tidigare omtalade supplementbanden från 2008 samt extra material på USB ute till försäljning hos Genealogiska Föreningen. Jättebra jobbat där! (^_^)b

https://gfsupersok.se/#!/digitala-produkter-cddvdusb/products/elgenstiernas-%C3%A4ttartavlor-2018-ordinarie-pris

Nu undrar jag om Förbundet kan tänka sig att digitalisera Släktforskarnas årsbok, förslagsvis de trettio första åren från 1988 till 2017 ihopsamlade i en USB? Dels för att nästan samtliga årgångar i pappersform är slutsålda i Rötters bokhandel, dels av utrymmesskäl, och och dels för att det är behändigare med läsning på dator eller surfplatta. Svar emotses tacksamt. m(_ _)m

117
Har du läst samtliga 164 inlägg uppdelade i fem mindre trådar? Du hittar svaret någonstans.  :)

118
Varsågod. Arjeplogs domböcker saknar ett allmänt namnregister, men viss hjälp kan fås från excerpter i kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv på Umeå universitetsbibliotek:

https://www.foark.umu.se/sites/default/files/arkiv/25/sefoark2561a.pdf


Jo, Per var en äldre son till Olof Jakobsson.

Karin Svensdotter den yngre var gift med Nils Persson (1712-1767).

119
Av en notis i Stockholms tänkebok från den 26/9 1579 framgår att Willem de Wijk d.ä. hade två svågrar (sida 83v-84; sida 110-111 i Kungliga Samfundets avskrift):


"Willam de Wÿck.

Samme dagh kom för rätten Godtschalck Olufson wälbetäncht och på sine egne, så och fulmÿndig och mechtig på sin broders Måns Olufsons wegne, hemlede och vploth theris swåger Willam de Wÿck twå parther vthi ett gammelt och bÿgfâlligt steenhus och liggiende grundh, som the sampt theris sÿster, förnempde Willam de Wÿckz hustru, tilhope åtthe och beläget är här i staden östen till vthi S. Olufz fierdingh in emoth Slotzbacken näst norden för hustru Elines, fordom Jacob Theÿtz ächte makes hus, huilke förnempde twå parther i huset samme Gotskalck och Måns Olufz shöner med theris elskelige moders wethskap, godh wilie och samptÿcke lagligen såldt hade förnempde Willam de Wÿck för 256 daler (34 1/2 runstycker vthi nu gångbartt suenst mÿntt vpå huar daler rächnet). Then summe förbemälte Godtschalck här in för sittiende rätten bekende och tilstodh sigh och sin broder Måns Olufson (nemligen 128 daler huardere) haffue bekommit och vpburit vdaf förnempde Willem till godh och fulle nöye, then sidzte pemningh med then förste. Huarföre afhende förnempde Gotschalck sigh och sin broder bägges theris anparther i för:ne steenhus och liggiende grundh och tilegnede them sampt med then tridie delen, som för:ne Willem med sin hustru hade bekommit i samme hus och grundh med sine frÿe mhurer och twå porther, then ene vpå Östre lång gaten och then annen på öffre gaten, jtem 4 källere, twå boder och alle sine wåninger och tilbehörelse, aldelis såsom thet aff grunden är vpmurett och nu för ögon står och thet gamble köpebreff innehåller och förmäller, förnempde Willem de Wÿck sampt hans hustru och rätte erffuinger quitt och frÿtt till att niuthe, bruke och behålle och thermed efther theris wilie, behagh och lägenhet till att handle, göre och lathe obehindredt och oclandredt såwäl för förnempde Gottschalck och Måns Olufzshöner och theris eftherkommende erffuinger, såsom elliest alle andre åthalere, både födde och ofödde, till ewerdelige äger. På huilkett oftenempde Willem de Wÿck vplade sin fridskillingh efther lagen.
"


En nätsökning på Gottskalk Olofsson gav följande träff: "Hovjunkare. Fick 1589-08-09 bekräftelse på adelskapet för den trohet han bevisat konungarna Johan och Sigismund. Följde sistnämnda konung till Polen."

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stubbe_nr_72


Inget ytterligare om honom efter år 1589 alltså. Men jag har nyligen påträffat en Gottskalk Olofsson som begravdes den 3/2 1590 i Storkyrkan med fri lägerstad efter ståthållarens befallning (källa: Borgmästare och Råd före 1636, G:219 sida 38, 43).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065216_00026


Svenskt Biografiskt Lexikon förtäljer att syskontrion Gottskalk, Måns och Margareta var barn till befallningsmannen Olof Larsson (död 1571) och dennes hustru Ingrid (levde än 1596). Familjefadern skall, enligt Palmskiöldska samlingen (E 253, UUB), ha adlats med sköldemärket en ekkvist med två gröna blad och förgyllda ollon i blått fält, dock utan att få något brev, varför sönerna Gottskalk och Måns, båda borgare i Stockholm, erhöll kung Johans stadfästelsebrev år 1579:

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7746


Härmed kan man konstatera att den allmänna uppgiften om Gottskalk Olofsson, såsom son till Olof Larsson till Väckijärvi, är oriktig och han får således avföras från den adliga ätten Stubbe. Dessutom verkar uppgiften om Olof Larsson till Väckijärvi (död 1589) såsom slottsfogde på Narva inte heller stämma bra. Enligt SBL blev en annan namne, Lille Olof Larsson (Ålänning; död 1590), anställd i kansliet i Stockholm, men kom från 1561 att tjänstgöra som tullnär i Reval och Riga, och befallningsman på Narva.

För övrigt finns följande om sonen de Wijk på sida 79-80 i den av Sjöhistoriska Samfundet år 1949 tryckta publikationen "Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet: Biografiska anteckningar" av Hjalmar Börjeson och Georg Hafström:


"de WIJK, WILLEM (WELAM) d. y., son t. myntmästaren Willem de Wijk d. ä. och Margareta Olofsdotter, skeppskapten 1598, dömd till döden och skjuten 11.8 s. å. - Bakom denna dödsdom döljer sig ett sorgligt livsöde. När Ebba Stenbock, änka efter hertig Carls bittraste fiende, överste amiralen Clas Eriksson Fleming (se denne), efter Åbo slotts fall 1597 fördes fången till Stockholm, sattes hon i tillfälligt förvar i nämnde myntmästares hus därstädes. Här råkade hans son, den unge Willem, som skall ha varit en mycket vacker man, få se en av fröknarna Fleming och blev häftigt förälskad. Detta utnyttjade modern till den tillbedda på ett sätt, som förr eller senare ofelbart skulle föra honom i fördärvet. Modern, intagen av hat till hertigen, lovade nämligen den upp över öronen förälskade mannen, att han skulle få dottern men endast om han ville bidraga till hertigens störtande. Utan något betänkande gick han med på villkoret och på den förblindade moderns förslag uppsökte han konung Sigismunds trotjänare, den polske adelsmannen Samuel Laski samt Clas Bielke, vilka båda innehade Stockholm för konungens räkning. Dessa sammansvurna gåvo nu den unge de Wijk i uppdrag att försöka vinna flottans personal för konungen. Efter från såväl svärmodern in spe som de båda uppdragsgivarna mottagna instruktioner och jämväl en del brev, bl. a. från konung Sigismund, vilka de Wijk oförsiktigt nog stoppade på sig, for han över till Åland, där flottan då låg vid Flisö under befäl av amiral Stolpe (se denne). Genast började de Wijk med att övertala några av befälet och framhöll bl. a. nödvändigheten av att de sökte skydd hos konungen, eftersom, ljög han, hertigen hade övergivits av "de förnämsta" medlöparna. Naturligtvis skulle de Wijks tillvägagångssätt inom kort komma till amiralens kännedom. Utan säkra bevis ansåg sig amiralen dock icke kunna göra något åt saken, men han uttänkte en lömsk plan för att fånga de Wijk i nätet. Stolpe ställde sålunda till ett dundrande gästabud ombord i sitt underamiralsskepp Blå Falken och därvid inbjödos en mängd officerare, bland dem naturligtvis de Wijk. Stämningen i kajutan blev allt högre och till slut föreslog amiralen, att när man drack varandra till, så skulle den skålande för varje skål draga av sig något klädesplagg och slänga ut det genom kajutdörren. Sagt och gjort. Amiralen föregick med gott exempel, gästerna måste följa manövern och till sist stod hela sällskapet i blotta linnet. Utanför kajutdörren försiggick något annat. Här stodo nämligen Peder stolpes tjänare och undersökte de Wijks kläder, varvid givetvis breven från Sigismund och fru Ebba anträffades. Den stackars de Wijk arresterades omedelbart och förhördes men nekade till vad som lades honom till last. Då tog amiralen fram ett av Laskis brev, riktat till Stolpes överbefälhavare, amiral Scheel (se denne), med uppmaning till avfall från hertigen. Med en obegriplig sorglöshet hade Laski i brevet angivit de Wijk såsom varande den, med vilken Scheel kunde göra upp saken. Flera skeppskaptener blevo nu mera öppna och berättade, att de Wijk också hade försökt övertala dem i samma riktning. De Wijk kunde icke längre neka. Det tillsattes dagen därefter en ståndrätt - väl med Stolpe som ordförande - vilken dömde den vilseförde de Wijk till döden. Han fördes bunden i land på en holme och sköts utan förbarmande. När hertig Carl fick kännedom om det inträffade, uttalade han sitt missnöje och beklagade djupt den vackre unge mannens för tidiga död."


https://sjohistoriskasamfundet.files.wordpress.com/2017/08/skrift04.pdf

120
Bra. Där ser du att det är viktigt med källhänvisningar för att underlätta för andra att kunna hjälpa dig här på Anbytarforum. Kom ihåg detta i fortsättningen.


Jakob Olofsson (1687-1766) var son till tingstolken Olof Jakobsson i Kuorrokveik, som efter ett stilla och saktmodigt leverne avled den 4/10 1733 vid 80 års ålder (C:2 sida 108). Olofs härkomst är okänd. Hans hustru levde än år 1713 enligt domboken från 16/1 1714.

Källa: Västerbottens lappmarkers domböcker (Lappmarkens justitiarius arkiv) (AC, BD) AI:2 (1706-1715) Bild 4870 / Sida 937 (AID: v487143.b4870.s937, NAD: SE/HLA/1040125)


Jakob Olofsson räknas upp bland syskonen i bouppteckningen daterad 31/1 1741 efter tolvmannen Per Olofsson (ca 1681-1740).

Källa: Arjeplogs tingslags häradsrätt (BD) FI:1 (1721-1876) Bild 115 / Sida 105a (AID: v153323.b115.s105a, NAD: SE/HLA/1040001)


Karin Svensdotter (1680-1752) torde vara dotter till Sven Sjulsson i Storbodan, som varit gift åtminstone två gånger och fått många barn. Karin återfinns i bouppteckningen daterad 22/1 1742 efter halvsystern Karin Svensdotter (ca 1710-1741) som gift sig till Maddejaur i Arvidsjaur sn, och senare drunknat i ett träsk under pågående fisketur (Arvidsjaur C:1 sida 84).   

Källa: Arjeplogs tingslags häradsrätt (BD) FI:1 (1721-1876) Bild 86 / Sida 76 (AID: v153323.b86.s76, NAD: SE/HLA/1040001)

121
Hur känner du till Olofs föräldrar? Under vilken tidsperiod levde familjen? Vilken by?

 

122
Anna Andersdotters ursprung hade redan varit upp till diskussion här:

https://forum.rotter.se/index.php?board=719.0

123
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2020-01-20, 16:44 »
En kanslist Carl Bröms lät döpa sitt barn 4/7 1617 i S:t Nikolai fs i Stockholm. Bland faddrarna hörde Jonas Buraeus och dennes svägerska Kerstin Krabbe (Anders Buraeus hustru).

Måste väl vara identisk med den Carl Olofsson Bröms, som ägde ett hus på Köpmangatan 17 (runt kvarteren Cepheus och Cassiopea).

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021863_01.pdf

124
Allmänt / SV: Kyrkoherden Bo Vernikssons klan från Umeå
« skrivet: 2020-01-20, 16:28 »
Och på dät att dänna ekunnuge brefwisare kunne hafua någon kiändom til förfoordring, hafuer wi, såsom och hela släckten, låtit skrifwa wår bekiända wän til, här i socknen upfödde, hederlig och wällarde M. Nils skolmäster i Stockholm, att han will för:de brefuisne hiälpa fram och förfrämma warande i dän goda tiförsickt, att han dät för wår skul giör, såsom och att dät blifuer til dät bästa uptagit.
Skrifwit i Wmå dän 16 Maij åår 1626.


Mäster Nils visade sig vara kyrkoherden Olof Persson Niurenius egen bror, enligt ett fynd i Stockholms tänkebok:


7/4 1627 (sida 34 i Stadsarkivets avskrift)

"Conrector m. Petrus begerer succedere m. Nills, efter han will see sigh om en annan legenhet; jtem at staden wille hiälpa hono[m] till hushyra, eller och om något af stadsens huus kune hono[m] inrymas.127
Swarades honom, efter man förnimer hans flitighet med dieknarne så och at erchebischopen berömer hono[m] för sin skickelighet skuld, då skall honom för någon annan efterlåtas scholan. Om hus eller hyra wele de betänkia sigh om.
"

(sida 257 i avskriften)

[Not] "127. Magister Nicolaus Niurenius var 1624-17/1 1629 trivialskolans rektor. Konrektor var till 1632 magister Petrus Falkovius. Matrikel över rektorer 1572-1639, Stockholms stads trivialskolas arkiv, C 1 (Annales scholae 1630-173 1), SSA; tryckt i Stockholms storskolas journal, utg. av Severin Sol-ders och Albert Wiberg (Årsböcker i svensk undervisningshistoria 83 - 84) Sthlm 1951, s. 22 ff."


Bygdens herdaminné (fjärde delen, sida 211) har inte mycket om umesonen: "stud. i Wittenberg 1614, fil.mag., rektor i Gefle 1623, sist i Sthm 1625". Känner någon möjligen till vart Nils Persson Nurenius tagit vägen från och med 1629...? Även ärkebiskopen Petrus Kenicius, verksam åren 1609-1636, hade sin härstamning från Umeå, så det är fullt tänkbart att han skaffat fram en prästerlig tjänst åt Nils Niurenius.

125
000 Osorterat / SV: Arkiv Digital
« skrivet: 2020-01-19, 14:37 »
Svart-vita böcker är så 1950-tal.  :P

https://www.arkivdigital.se/varfor

126
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-19, 04:12 »
Några kompletteringar till Bureskivan:


a/ Ur Stockholms tänkebok 26/8 1566 (sida 322 i avskriften) :

Anders Olsons lagmen aff Geffle.
Szamma dagh giorde Anders Olsson aff Geffla lagh med tesse sine medborgare, thet han aldriigh aff någen godh wilie haffuer druckit kongens i Danmarkz skåll eller the lÿbskes, som honom fórekastadh war, vtan beggie parterne tiill hån och spott etc.
Eriich Mechilsson        Lasse Marcusson
Lasse Erssonn            Lasse Claessonn
Peder Nilson laxfougte     Sten Hansson
Joonn Nilssonn         Eriich Bruddesson



Erik Mickelsson har ID-nummer 804 på Bureskivan.
Erik Bruddesson har ID-nummer 765 på Bureskivan.


b/ Av ett något längre mål i Stockholms tänkebok från 26/2 1621 framgår att Bertil Kröger (ID-nummer 424) var måg till framlidne handelsmannen Olof Ingemarsson och dennes änka Sigrid i Gävle (sida 134-136 i Stadsarkivets avskrift). Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägt" har mer om makarna Ingemarsson (sida 297-303 i Wilhelm Lindebergs avskrift, volym II:2). Bertil Kröger var död före 28/5 1640, då rådhusrätten i Gävle utsåg Petter Kröger till förmyndare för hans brorsbarn.

Källor:
Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:92 Bild 460 / sid 297 (AID: v910030.b460.s297, NAD: SE/HLA/9010002)

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) AIb:2 (1640-1650) Bild 70 (AID: v538240.b70, NAD: SE/HLA/1050003)


c/ Jag tar tillfället i akt och nämner ett annat fynd från Stockholms tänkeböcker: Carl Unesson på Grubbe 2 i Umeå lfs, nämnd 1587-1639 (person-ID: 1552), hade en måg vid Per Nilsson, som besvärade sig över änkan till en kansliförvant den 11/3 1626:

"Uhmo borgare contra Carl Jönssons hustro

Een mann ifrå Uhmo ben:d Peder Nillsonn beswärer sigh öfuer Carl Jönsonns efterlefwerscha, at hon förhåller honom sin swärfaders Caril Unesonns handschrift lydande på 53 r. daler som han haf. betallt honom, efter han war god för en lappfogte be:d Peder Erichsonn. Begerer at Mårten Trutz hustro som alle handlingar hoos sigh haf. måtte honom den samma igen lefwerera. De gode män som äre öf. räkningenn schulle fråga henne till om handschriften, och fordra besked här på.
"

Borgaren Per Nilsson i Umeå stad noteras dock ensam i kvarntullslängden för Umeå stad år 1635.

Källa: Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län 1631-1641 (AC, BD, X, Y) 19 (1637) Bild 3560 / sid 348 (AID: v900710a.b3560.s348, NAD: SE/RA/551127)

127
Allmänt / Kyrkoherden Bo Vernikssons klan från Umeå
« skrivet: 2020-01-19, 03:48 »
För att förenkla för övriga forskare samt räta ut felaktigheter i omlopp så har jag låtit kartlägga kyrkoherden Bo Vernikssons efterkommande i Umeå med omnejd under ungefär ett sekel från 1550 till 1650. Låt oss börja med upplysningarna från Leonard Bygdens "Härnösands stifts herdaminne", fjärde delen (1926) sida 205-206.


UMEÅ LANDSFÖRSAMLING:

"8.   Bo Warniksson (1530-48) uppges ha varit från Västerbotten. Under hans khdetid började den genom reformationen ändrade gudstjänstordningen tillämpas här i orten. Kyrkan lär redan 1535 genom hans försorg fått sitt första orgelverk, ett mycket tidigt datum för en landskyrka, första nattvardsgången enligt den nya ritualen sub utraque specie försiggick 1536 och första mässan på svenska hölls Kyndelsmässodagen 2 febr. 1537, enligt anteckningar i en gammal bibel. Herr Bo utgaf årligen 5 t:r stadgelax och brukade år 1543 2 pundland skattejord i Västerhiske by.¹ Han torde aflidit 1548, ty i detta års fogderäkenskaper redovisas för ett litet oförgylldt silfverstop om 11 lod, som testamenterats till konungen efter herr Boo i Uma. Fragmenten af en strax utanför kyrkan liggande grafsten, som ansetts vara hans, hade redan på 1700-talet oläslig inskrift. I Svea hofrätts arkiv (Acta  1441-1644) förvaras ett af 12 edsvurna män i Umeå s:n bevittnade slägtregister öfver khdens och hans hustrus afkomlingar, dat. 16 maj 1626 och besegladt med socknens och prosten Ol. Niurenii sigill.
G. m. hustru Anna.²
Barn: Warnich Booson, fogde, fader till kon. Carl IX:s kamrerare Bo Warnichson; Ingeborg  Boosdotter, Simon Jöns hustru i Anasjö by; Abluna Boosdotter, g. m. fogden Jöns Simonsson i Kåddis; Malin Boosdotter, g. m. Håkan Önesson i Strand.



¹ I samma by fanns enl. jordeboken för 1546 kyrkojord, som detta år lagts under kronan och hvilken fogden Lars Olofsson Björnram 30 juli 1547 fick tillbyta sig mot jord, som han ägde i Skärplinge i S:t Drottens s:n nära Söderköping. (KGR.)
² Enl. Bures släktregister var hon dotter till en Nils Olofsson i Burträsk och hans hustru Barbro."


Efteråt har släktregistret ifråga överförts från Svea hovrätts arkiv till:

[Biographica 1500t-1800t]
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/V, W/V, W 12.

Nuförtiden är dokumentet är tillgängligt hos Digitala forskarsalen på bildid: A0074962_00237.

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0074962_00237

Här är texten i sin helhet. Leif Boström har stått för korrekturläsningen - stort tack!


"Tålf Eedsworne uthi Nämden i Umå sockn uthi Wästerbothn, giöre här med witterligit och betÿge, att åår 1626 dän 5 Aprilis woro underskrifne gamle män och quinnor här inför een sittiande rätt, och offäntligen witnade, att Salige Her Boo fordom kiörkioheerde här i socknen, begaf sig här i äcktenskap med sin hustru benämd h: Anna, och aflade här tilsamman enn son Warnich Booson benämd, Salige Cammeraren Boo Warnichsons fader, och tre döttrar Ingeborg, Ablun, och Malin, hwilke äre begifne  wordne i äcktenskap här i socknen, efter som i efterföljande släcktregister förmäla med sin afföde.

[släkttavla, se bild längst ned]

Utaf dätta släcktregister, (:som tilbödz med Eed bekräftas, och ingen kunne någon twifwelsmål införa:) förstodo wi uthi rätten, att Simon Hermanson, och hans syster h: Karin äro af den ena h Boos dotter h: Ingeborg födde, och Skylle salig Boo Warnichson i tridie leedh linæ inæqualis sammaledes, och h: Malin Erlands Efterlefda i Bärg, h Kirstins Lars Hanssons änkia i Klaböle, och h: Elin Nils Olsons hustru i Gubböle, äre alla 5 Boo Warnichsons tremänningar, födde af dän andra sÿstran h: Malin i Strand Salige h Boos dotter, och äre ännu fattige änkian i lijfuet. Män dens ende Broder Håkan Örianson, och ena sÿstran h: Anna Pär Jonsons i Teegh, äre döde, och hafua barn efter sigh, och ibland för:de Håkan Öriansons barn, är een dotter, som dänne fulmächtige Jon Johanson hafuer til hustru, och för then skul giöre nu hela släckten här i socknen honom fulmyndig i wår närwaro med dänna skrifuelse, till at draga til Stockholm, och utfordra och til sig anamma uppå alla deras wägnar, dän arf som däm allom här i socknen, tilfaller i Stockholm eftter Süeriges lagh efter salige Boo Warnichson fordom h:k cammerare. Män huru widare kan wara med een s. her Boos son och dotter, som i Bygdå sockn woro gifte, hafua arfuingarne där i socknen wäll witnesbörd, att beggie partene hafua warit i Bygdå in för rätten, och låtit där alla utleeta sin släckt och hafua befunnit, att däm i Bygdå kommer annan halfparten till af arfuet, emot däm här i socknen är, som witnesborden utwisat, och när detta är klart, kunne wi wäl säga god före, at ingen närmare skÿl skal med någon skäll ankomma. Och om någon kan uthi detta arf förebära att länge här med drögdt är och försummat, så är hufwud orsaken den långe wäg här emillan, och fattigt gemeent folk däm blifua icke kunnigt af rycktet sådana mäns dödeligh afgångh. Icke häller kunne arfingarnes wederdelsmän med sanningen neka, att de iu wiste s: Boo Warnickson hafua här nör sin närmaste släckt, och för dän skul borde däm eftter naturligh lag (som med ingen skäl förneckene bör) med skrifuelse äller bud kungiöra släckten här nör. Och när dät då här blef släckten uppenbart omsider, fölgde strax rÿcktet, att een annan där söder, som mentes wara där säde afkommia den ena systren h. Ablun Jöns Suensons, som drog söderut. Och för dän skull skulle hela arfuet wara bort Testamenteret. Sådan och skall wäl wara bewisligit, att arfuet är lichuäl några resor klandrat igenom bud och skrifuelse, och om sådant alt är icke framkommit, så är orsaken dän långe wäg här är emillan. Att dätta så i sanning sig hafuer, samtÿcker socknen sitt signät här under, och uthi ho: fougdens och lagläsarens frånwaru på sin långe reso nör ut, hafua wi bedit wår Kiörkioherde, som uppå samma ransakning warit hafuer, att han dätta med sin hand och signet wille bekräfta, alla tillsammans medh däm som arfuet här tilfaller, ödmiukeligen och wänligen bekiendes wälachtatt och wälbetrodde godhe herrar och män Borgmästare och Råd i Stockholm, såsom och däm som arfuet hafua händer emillan att de förnämde Jon Johanson deras utskickade fulmäcktige och fulrenede willia förfordra til dät, han kan eftter lag wara rättigh, och icke anser hans eenfalligheet, oförstånd, oförfarenheet och ringheet, utan meer rätten och rättwisan, sampt de fattige änckior, faderlöse och moderlöse barn, och deras fattigdom, och suckan till Gud öfuer däm, som antingen däm deras rätt förhindra, heller icke, eftter ämbetet alla mackten förfordra. Är och någon Testamenteringh infallen, bedie wi deslikes, att dän icke må länge hafwa mackt och sig sträckia, än som Suerigis lagh dät tillåter och stadfäster. Och på dät att dänna ekunnuge brefwisare kunne hafua någon kiändom til förfoordring, hafuer wi, såsom och hela släckten, låtit skrifwa wår bekiända wän til, här i socknen upfödde, hederlig och wällarde M. Nils skolmäster i Stockholm, att han will för:de brefuisne hiälpa fram och förfrämma warande i dän goda tiförsickt, att han dät för wår skul giör, såsom och att dät blifuer til dät bästa uptagit.
Skrifwit i Wmå dän 16 Maij åår 1626.
Lars Pärson i Brön, Oluf Anderson i Hiössiön, Håkan Anderson i Strand,
h. Margreta Jon Olsons ifrån Pängsiön, h. Kelu i Röbäck.

Och långt Register uppå fler gamle woro till om man där med skulle kiängas.

Olai P. Niurenij, Pastoris Umensis, sigillum manusj.



Innan vi kör igång, låt oss även ta en titt på intressanta noteringar om sonsonen i Stockholms tänkeböcker:


4/9 1609 (sida 53 i Stadsarkivets avskrift)

"Opbödh cammererarens Boo Wernerßons hws. 1. gongen."


9/10 1609 (sida 59 i avskriften)

"Ähn opbödh cammererarens Boo Wernerßons hws som Eskil Jönßon åt hafwer. 2.gongen."


16/10 1609 (sida 60 i avskriften)

"3. gongen. Opbödh cammererarens Boo Wernerßons hws."


15/11 1609 (sida 62-63 i avskriften)

"Vplåtelse.

Samme dagh opstodh i sitiande retten Carl Månßon stadzens schrifware, fulmÿndig giord af beskedelig man Hans Nielßon i Österöö, vti Weßbro sochen i Södermanlandh, och efter then fulmachts 1ÿdelße, som honom vnder gode mäns signete medhgifwen war, hemblade och oplot, och bådhe medh handh och mundh lefrerade erligh konstrijk och försichtigh Mårten Weiler, högstbe:e h: k: mz: troo man och cammererares, högh och welbetrod Boo Wernickßons fulmechtige, ett steenhws, med sine frije fÿre murer och liggiande grundh, hwilket är beläget på Östrelongatun, öfwerst vti hörnet på östre siden, vthi Lille Clemmetz grendh, som förb:de Hans Nielßon och hans mederfwinger, war till arfz fallet, efter s: framledne hustro Karin Eskill Jönßons, sampt medh thet benckierum i stadzkÿrckian, som af ålder dertill hafwer leghat, och nu redeligen hafwer soldt förb:e cammererare Boo Wernickßon, för 1100 daler gott gongbart swenskt mÿnt här i rijket, efter såsom vthi sielfwe köpebrefwet, deropå vnder gode mäns försegling gifwet, vtförligare gifs tilkienne, och widere vttrÿckes och förmäles. Hwilke peninger förbe:de Hans Nielßons fulmechtige, både på hans och hans medarfwingers wegne, in för retten tilstodh och bekende sigh then förste peningen med then sidste, vthi godhe redhe till fulle nöÿe, hafwe opburet anammet och vndfonget, och sadhe fördenskull sigh, som berört är, på hans och samptlige hans mederfwingers wegne, wäl ware förnögdh, contenteret och tilfredz stelt, efter köpebrefwetz inneholdh till ÿtterste peningen. Hwarföre stodh oftbe:e Carl Månßon in för retten, och med handh och mundh afhende förb:de Hans Nielßon, sampt alle hans mederfwinger, samme förb:de steenhws, theß liggiande grundh, medh all tilbehör oppe och nedre, som thet af grunden opmuret är, och nu för öghon står, aldeles efter gamble hefdebrefwetz lÿdelße, intet vndentagendes, hwad som till samme hws af ålder hafwer tillegat, och än tilligger, vndan honom hans hustro, sampt alle theres mederfwinger och efterkommende slecht och förwanter, ehwad nampn the helst hafwe kunne. Och tilegnade thet oftbe:e cammererare Boo Wernickßon, hans elskelige käre hustro dÿgdesam qwinne Karin Larßdotter och theres barn, sampt begges theres / erfwinger, at niute bruke hefde och beholle, qwit, frit, obehindret, oklandret och oqwaldt, af alle så födde som ofödde åtalare, till ewerdeligh laghfongen fast egendom. Och war samme hws laghbudet laghfaret och laghstondet, såsom och nestom frendom heembudet, efter som stadzlagh vtwise. Der opå giorde förbe:e Carl Månßon, ofbe:e Mårten Weiler oplatningh och handstreckningh in för retten, och blef fredskillingen oplagdh af honom, efter förschrefne stadzlagz inneholdh och lÿdelße. Hwar så hende ( : thet man icke förmoder : ) at någhet klander nu eller i framtidhen, på thette förb:de hws hende kunde, af hwem eller på hwad sät thet helst skee kan, då hafwer förb:de Hans Nielßon vthlofwet, at han och hans mederfwinger, skole ware förplichtade, at sware der till, men ofbe:e cammererare Boo Wernickßon sampt hans käre hustro, och theres efterkommende erfwinger aldeles derföre frij. Der giorde och förbe:e Carl Månßon i lijke motte Mårten Weiler handstreckning opå."


12/3 1617 (sida 209 i avskriften)

"Erich Anderßon slottz fougthe, fulmechtigh aff Boo Wernichßon cammerere opbödh hans huus på Gineste gathan. [1.gången.]"


24/3 1617 (sida 217 i avskriften)

"Opbödhz (...) Boo Wernichsons huus på Gineste gathan . . . . . 2. gången."


8/12 1617 (sida 426 i avskriften)

"Kom för retten Päer Arfueßon borgere, och vpbödh sin gård på Östermallmen som han hafuer sålt och oplåthet h k m:tz tro tienere och camerere, erligh och welachtadh Boo Wernerßon, och tilstodh sigh derfore hafue vpburit aff welb:te Boo Wernerßon peninger - 400 daler"


25/3 1618 (sida 379 i avskriften)

"Peer Arfwedsons gårdh vpbödz 3:ie reesan, som Boo Wärnichßon aff honom köpt haffwer."


23/7 1621 (sida 169 i avskriften)

"Upböödz: (...) Boo Wernichsonns tompt på S. Mallm widh Badst.g. . . . . . 1 g:n."


13/8 1621 (sida 171 i avskriften)

"Upböödz: (...) Boo Wernichsons tompt på S. Mallm . . . . . . . . . . . . 2 [g:n]."


20/8 1621 (sida 173 i avskriften)

"Upbödz: Boo Wernichsonns bygning wid Badstugu gatan på S. Malm . 3 g:n."


8/10 1621 (sida 180-181 i avskriften)

"Uplåtelse

Upstod i rätten stadsens s:re Eggerdt Matsonn, fullmächtig aff edell och wälb. Johann Schytte, begärandes på sin principals wägna stadsens confirmation på een tompt som haf:r fordom hördtt Asser Päderson till, huilken sedan H. K. M:t hafuer donerat wälbetrodd Bo Wernichson camererare, dänn han nu hafuer sålldt till wälbem:te Johann Schytte. Då kom för rätten wälbetrodd Johann Ottessonn camererare fullmächtigh af bem:te Boo Wernichson, hemblade och uplätt edell och wälb. Johann Skytte . . .
"


4/10 1624 (sida 162-163 i avskriften)

"Her Israel i Balung sochen och borg. Olof Andersonn

Sedan kom för retten Her Israel i Balung sochen widh Westeråhrs, och klandrade på någott arff effter s. Boo Wernichssonns förre hustru hustru Karin s. hoos Gudh, på sin swär faders Lars Bertilsonns, och hans barns wegne, som war ett stenhuus belegett på Kinhestegatann, och ettusendt daler i rede pening[a]r, där till medh gårdenn uti Nyköpinng som Mårten Esbiörson boor uti, men hwadh gårdenn anlangar så är hann dem inrymdh, medh huseet intet, eij heller hafua de bekommitt de ettusenndt daler som s. Boo Wernichsonn dem lofuatt hafuer.
Der till swarade borg. Olof Andhersonn som hafuer bekommitt hustrun effter s. Boo Wernichsonn, att honom ringa witterligit war om samma arf, alldännstundh inga schriffter dem emillan haf:r want oprettade, och där Lars Bertilsonn medh sine barn och erfuinger icke wille wara till fridhz medh dett som dee bekommitt hafua, då måge de låta komma alt tillsammans, på nytt att delas och skifftas.
Der till swarade Her Isräll, altt hwadh som gifuitt war, undhentagandes huuseet på Kinhestegata[n], gården i Nyköping och ettusendt daler rede pening[a]r, dett war ett testamente och reknes innte på någott arff.

Då begerte borgmesteren Olof Andersonn att Her Isrell medh testamentsbrefuett wille sådant bewijsaa.
Her Israell sade sigh innte[t] testaments bref hafua seett, uthan dett war uti saning dett han sade, och hans swerfader Lars Bertillsonn, hafuer sådannt altt berettat för honom.
Sedan inlade i retten Her Lar²¹ en fullmachtt, som hans swärfader Lars Bertillsonn honom gifuuitt hafuer, och begerte att samma fulmachtt motte opläsinn warda.
Borg. Olof Andhersonn, sade, om dett ändeligen skall giella, så will han opleggia ett testamentts breff för honom, som well skall kassera den arfs rett som han nu af honom fordrar och kräfuer.
Men Här Isrell stodh altt där opå, att han wille hafua utt altt hwadh som s. Boo Wernichsonn hafuer lofuatt och tillsagtt Lars Bertilsonn och hanns erfuinng[a]r. Dett sade Olof Andherssonn dem hafua bekommitt, till yterste penningenn.



²¹ : Skall vara Israel."


6/10 1624 (sida 165-166 i avskriften)

"D. Israel i Balung contra Olof Andersonn

Sedan kom åther för retten Her Isrell i Balung, och begerte att denn saak emillan borgmestteren Oloif Anndhersonn och honom om arfuett motte på nytt optages, som fallitt är effter h. Karin s. Boo Wernichssonns fordom cammereres hustru, och bekännde Her Isrell att s. Boo Wernichssonn hade gifuuitt Lars Bertilssonn och hanns hustru och döttrar alla s. h. Karins gånge clädher, bådhe kappor, kiortlar, kassiackor, tröijor och annatt mhere, så wäll som hennes linne cläder dee som kostelige wore, uti testamente, så wäll som een hoop medh credentzer och sölfkannor, men gården i Nyköpinng, opå huilkenn dem ännu rester 200 da:r sampt huseet opå Kinhestegatan, och ettusendt daler, som s. Boo Wernichsonn hadhe gif:tt dem i förlikning, dett hafue de innte änu bekommitt.
Der emott sade borg. Olof Andhersonn att hustru Karin hade testamenterett, s. Boo Werninchsonn effter sin dödh, alt hwadh effter henne blefue, ty dett war deres aflinge godhz och icke arfuegodhz.
Sedann blef ett bref i retten opläsitt som Lars Bertilsonn hade schrifuitt s. Boo Werninchsonn till och beditt honom wara sigh behielpeligh i de saker som han wäll wiste, och honom anlegne wore, om dett och war om dänn saken någott meentt, eller war dett om dett han hade medh cronan till att giöra, om den rästenn han skyldigh war, wiste retten der af inntte att förnimma.
Då sade borgmesteren, Olof Andhersonn om han hadhe hafft ettusendt daler och huseett på Kinhestegatann, sampt gården i Nyköpinng medh retta att fordra af s. Boo Werninchsonn på sin dotters arff, hwarföre skulle han då thaga till lhäns af s. Boo, tiugu tunnor spanmål och betala Johan Bökman medh, medann han hadhe ettusendt daler att fordra af Boo Werninchssonn medh huseet och gårdhenn 1 Nyköpinngh; honom hade bettre waritt att taga för:de 1 000 da:r och der medh betala sin skuldh, ähn taga 20 t:r rågh till lhäns, att betala Johann Bökmann medh.
Her Isrell sade sådannt wäll hafue kunna waritt möijeligitt, att han hafuer begertt till lhäns af honom för:de spanmåll, och inte krafft hono[m] för:de 1 000 da:r.
Borgmesteren Olof Andersonn begerte att sakenn motte opskiutas till dess att han kann få dem tillstädes, som på denn tijdhen hade teentt s. Boo Werninchsonn, och elliest waritt under hans handh, som är Giöstaf Böös, Arent Jahansonn cammers:re och flere, huilke på deres eedh för rettenn förhöres kunne, hwadh dem där om wetterligit wara kann. Sköts op till lögerdagenn.
"


9/10 1624 (sida 169-170 i avskriften)

"Sedan kom åter för rättenn Her Isrell i Balung, och begerte rettens änttlige resolution i denn saak emillann honom, och borgmesterenn Oloff Andherssonn. Då lett b. Oloff Andhersonn opläsa een schrifft i retten som Päder Nilsonn cammeren hafuer skickett ifrå sinn gårdh, der han då stadder war, och war samma schrifuelses innehoid, att Päder Nilsonn inte hade hörtt af s. Boo Werninchssonn någott annatt ähn att han hade skiltt sin förre hustrus erfuing[a]r well ifrå sigh, och när hans lägenhet kan begifua sigh will han weil komma personligh på rådstugun och wijdere förklara sigh på hwadh han af honom hörtt hafuer.
Sedan skött sigh borgmesteren Olof Andherssonn wijdere till wittne på Arent Jahansonn een cammerschrifuere, som war hoos cammeren s. Boo Werninchssonn på denn tijden, och in till hans dödhsstundh, och all denn stundh han för må[n]ge infallande förfall skuldh, icke hade lägenheet sielf då personlig komma tillstädes och beretta, huadh honom där om wetterligitt wore, och han hörtt hafuer, hafuer han och gifuitt schrifftligitt inn, hwadh honom der om witterligitt war, men samma schriftt är förlagd, och om icke dett förfall wore om byte effter doctor Nils, aldenstund der är myckitt der medh att bestella, och han ingen tidh hafuer samma schrifft i hastigheet att opleta, då mente b. Olof Andhersonn wäll kunna fåå honom op, att wittne personlig hwadh honom der om witterligitt wore. Så frampt att dett gofues dilation till måndagen, så kunde han well sielf komma op.
Sedan bleef Giöstaf Bööss som på denn tijdh war i rekninge cammeren under hanns handh, framkallatt att wittne hwadh han af Lars Bertilsonn hörtt hadee denn tijdh han åhr 1619, war stadder her i Stocholm. Då wittnede och berettade han, att han hörde Lars Bertillsonn jembra sigh öfuer cammareren, att han war så dröghsam, män inte förstodh eller wiste han på hwadh sätt han war för dröghsam antingen uti konnungens saak, som han hade att giöra medh, el:r skulle dett wara om arffuett som nu talas om, dett wiste han inte men nogh grufuade han sigh men för hwar ordsak skuidh, wiste hann inte.
Affsades att Här Isräll i Balung inlegger een designations schrifft på alt hwadh som Lars Bertilsonn hafuer bekommitt, näste råstugu dagh.
"


11/10 1624 (sida 174-175 i avskriften)

"Samma dato, kom Här Israel i Balung för rätta, och begerte att rettenn wille nu giöra en endtskap på denn saak emillan borgmesterenn Olof Andherssonn och honom anlangande arfuett effter s. h. Karin s. Boo Wernichssonns. Då begerte borgmestere och rådh att Her Isrell wille opleggia denn designation som honom förre råstugu dagh blef pålagtt, att retten kunnde förnima, hwadh Lars Bertillsonn medh sine barn effter s. hustru Karinn Lars dotter bekommitt hafua.
Då hafuer Her Isrell satt på een lengdh hwadh som gåfuerne wore, och hwadh i förrådh fanns, i sölfuer och guldh som honom någorlunda witterligit war, och sade Her Isrell yterligere, att han wille bewijsa oanseett dett kunnde någott dröijes, dett s. Boo Werninghssonn hade lofuett dem huseet på Kinheste gatann, gårdenn i Nyköping, och ettusendt da:r rede pening:r för dett arf som Lars Bertilsonn medh sinn dotterer och söner erfua skulle, undantagandes dätt guldh sölf och clednatt som i förrådh fanns, och han dem utan arfwett testamenterede.
Sedan lätt borgmesteren Olof Andhersonnn opläsa ett bewijs som Aron Jahansonn hafuer gifwit borgmestere[n] Olof Annderssonn, om hwadh han af s. Boo Werninchssonn medan han under hans hand war, hade hörtt, n. att han inte hörde eller kunne förstå ähn att Lars Bertillssonn, war fulkomligh tillfridhz steltt, hörde och eij heller Lars Bärtillsonn någott tala om samma arf emedann han löfdhe.
Sedann blef ett Lars Bertillsonns breff i rettenn opläsitt, uti huilkett han begerer att cammare[ren] wille förstrekia Samuel Larsonn etthunndrade riksdaler, aldännstundh han änu är blefuen sine pening[a]r och moste nu medh hastt begifua sigh på reesann uti fremmande, landh. Detta breff war daterat 1618, den 3 Octobris.
Affsades af rettenn, att Her Isrell skall bewijsa dett medh bref och segell, el:r och medh sworne trowerdige wittnen, som kunna wetta att samma ettusendt daler medh huseett på Kinheste gatann och gårdenn i Nyköpinng för arf uttfästt är, effter s. h. Karinn, och om de ettusendt daler äre lefrerede eller icke.

Borg. Olof Anderssonn, sade sigh willia bewisa att h. Karin hade aldrigh erfft någott i sinne dagar, hwarken sin moder el:r någon annan; icke heller haf:r Nils Larssonn någott arf bekommitt. Då sade Her Isrell sigh kunna bewijsa att hon hade erfft och Nils Larsonn medh, så wäll som flere af syskonen, och fanns uti Nils Larsonns kista een stoor guldhkedh som rekte nidh på golfwett, och een stor sölf tacka, huilke Boo Wernichssonn mente höra H.K.M:tt till.
Affsades att Her Isrell skaffer sigh sådantt beskedh som förbe:tt är.
"


26/8 1626 (sida 239 i avskriften)

"Vplåtellse till Tomas Engelsm.

Olof Andersonn borgmest. giorde Thomas Parcher uplåtelse på s. Bo Wernichsons hus i Skåttgränden. Uplegg. fridskill. 2 r. daler.
"


22/2 1627 (sida 18 i avskriften):

"H. Jsrael i Bälinje cont. Olof Andersonn b.

H. Israell i Nicolai72 i Bälinge klandrar på ett arf efter s. hustro Carin Boo Wemichsons, efter saken blef [1]624 vppskutten. Hans inlago[r] blefue vpläsne och Olof Anderßon tillskickade, at swara till nästkommande r[ådstugu] daagh.
"


72 : "Sic! Här torde avses Israel Nicolai Recharius, kyrkoherde i Bälinge sedan 1620. Se M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne 2, Nyköping 1964, s. 372."


26/2 1627 (sida 22 i avskriften):

"H. Jsrael i Bähng[e]cont. Olof Anders.

H. Israell i Bälinge besuärer sigh öfuer Olof Anderson b[orgmestere], at han inthet will lefwerera honom thet arf som efter s. Boo Wemichsons hustro fallet är. Olof Andersons fullmecht[ig] Jöns Hendr. begerer dilation till ondsdagen. H. Israel beswärer sigh blifua uppehållen för Ol[of] And[ersons] uppehåldningh skuld. Förordnades Valentin Nilson, Petter Grönb[erg], Hendrich Karkmann, Hendrich Lemis, som förlijka them.
"


Till synes var arvet efter kamreren i Stockholm ingen enkel historia att reda ut. Men å andra sidan ger den oss relativt goda möjligheter att kartlägga kyrkoherdens i Umeå efterkommande:


Tabell 1:

Bo Verniksson. Kyrkoherde i Umeå lfs, verksam åren 1530-1548.
Gift med Anna. Nämnd i släktförteckningen från senvåren 1626.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Vernik Bosson, se tabell 2.
b/ Måns Bosson, se tabell 4.
c/ NN Bosdotter, se tabell 7.
d/ Ingeborg Bosdotter, se tabell 11.
e/ Abluna Bosdotter, se tabell 13.
f/ Malin Bosdotter, se tabell 14.


Tabell 2:

Vernik Bosson (från tabell 1). Död 1592. Fogde i Åker och Selebo i Södermanland åren 1583-1587. Han hade redan 1581 i förläning Vrana klosterhemman i Sköllersta socken i Närke, och han erhöll den 6 november 1583 i förläning ett hemman i Åkers socken av hertig Karl. (Källa: Johan Axel Almquists verk "Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630", sida 233. Dessa uppgifter härrör från Urban Sikeborgs Bureskiva; person-ID: 2003).
Gift med NN.
Barn:
a/ Bo Verniksson, se tabell 3.


Tabell 3:

Bo Verniksson (från tabell 2). Död år 1621 efter den 12/6 då han dopvittnade allra sista gången i Nikolai fs. Kamrer. Omnämnd första gången såsom vittne i ett mål 14/7 1602 (Stockhokms tänkebok). Tjänade hos kung Karl IX år 1611 (Johan Bures släktbok).
Gift första gången före 15/11 1609 (tänkebok) med Karin Larsdotter, som troligen kom från Nyköping och dopvittnade sista gången 25/1 1617 i Nikolai fs. Hon var dotter till Lars Bertilsson (tänkebok 4, 6, 9 och 11/10 1624) och svägerska till kyrkoherden Israel Nilsson Recharius i Bälinge sn i Södermanland (+ tänkebok 22/2 och 26/2 1627).
Gift andra gången 30/1 1620 i Nikolai fs med Maria Nilsdotter Chesnecophera, som var död senast 1660. Det är ovisst huruvida hon under sin levnadstid kallat sig Lillieram (adelsnamnet bekräftat genom regeringsbrev 15/9 1660). Maria kom att gifta om sig två gånger; dels 6/10 1622 med borgmästaren i Stockholm Olof Andersson, som var född i mars 1576 i Gävle och död 4/11 1627; och sista gången 27/11 1628 i Nikolai fs med borgaren i Stockholm, sedermera översten Jacob Forbes som var född år 1580 i Aberdeen i Skottland. Naturaliserad svensk adelsman med namnet Forbes af Lund år 1631 (introducerad i riddarhuset under nr 145, vilket nummer sedan ändrades till nr 174). Död 17/6 1656 på Lund, numera Marielund, i Funbo sn.
Inga barn.


Tabell 4:
Måns Bosson (från tabell 1). Den ende Bosson i hela Bygdeå, och passar därmed in på kyrkoherdesonen från Umeå. Bonde på Skinnarbyn 1 i Bygdeå sn åren 1547-1581.
Gift med NN.
Barn:
a/ Jöns Månsson, se tabell 5.


Tabell 5:

Jöns Månsson (från tabell 4). Bonde på Skinnarbyn 1 åren 1582-1606 och 1609-1618.
Gift med NN.
Barn:
a/ Nils Jönsson, se tabell 6.


Tabell 6:

Nils Jönsson (från tabell 5). Bonde på Skinnarbyn 1 åren 1607, 1619-1626 och 1628.
Gift med NN.
Barn:
a/ Per Nilsson, som var bonde på Skinnarbyn 1 åren 1627 och 1629-1658. Även gästgivare och länsman. En dotter till denne gifte sig ca 1647 med Carl Carlsson från Grubbe 2 i Umeå lfs, som kom att överta svärfaderns gård och bli bonde där åren 1659-1680.


Tabell 7:

NN Bosdotter (från tabell 1). Gift till Skäran enligt Johan Bures släktbok.
Gift med Erik Jonsson, som var bonde på Skäran 1 i Bygdeå sn åren 1543-1568 och 1571-1575.
Barn:
a/ Jöran Eriksson, som var bonde på Skäran 1 åren 1569-1570.
b/ Bo Eriksson, se tabell 8.
c/ Hans Eriksson, se tabell 10.


Tabell 8:

Bo Eriksson (från tabell 7). Var bonde på Skäran 1 åren 1576-1596.
Gift med Mariet Nilsdotter från Åbyn 2 i Skellefteå sn (från 1606 Burträsk sn; källa: Johan Bures släktbok).
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Nils Bosson, som var bonde på Skäran 1 åren 1597-1603.
b/ Ingeborg Bosdotter.
c/ Erik Bosson, se tabell 9.
d/ Kerstin Bosdotter.


Tabell 9:

Erik Bosson ( från tabell 8 ). Var bonde på Skäran 1 åren 1606-1653. Under denna tidsperiod, år 1624, bildades Nysätra församling genom utbrytning från Bygdeå.
Gift med NN.
Barn:
a/ Anders Eriksson, som var bonde på Skäran 1 i Nysätra sn åren 1654-1695.
b/ Nils Eriksson, som var bonde på Överklinten 3 i Bygdeå sn åren 1655-1665.


Tabell 10:
Hans Eriksson (från tabell 7). Bonde på Skäran 6 åren 1579-1609.
Gift med NN.
Barn:
a/ Anders Hansson, som var bonde på Skäran 6 åren 1610-1652. Gift sista gången ca 1650 med Elsa, som kom att stå för gården åren 1653-1671.


Tabell 11:

Ingeborg Bosdotter (från tabell 1). Var död senast senvåren 1626. Måhända identisk med Simons hustru i Granön, som på vintertinget i Umeå 1568 blev sakfällt till livet för något mjöl hon stulit ifrån kronan (uppgift ur saköreslängden) ?
Gift med Simon Jönsson, som var bosatt i Granön, Umeå lfs. Son till Jöns Gullesson därstädes, och bror till Gulle Jönsson - se tabell 22. Ej nämnd i skattelängderna.
Barn:
a/ Malin Simonsdotter, se tabell 12.


Tabell 12:

Malin Simonsdotter (från tabell 11). Var död senast senvåren 1626.
Gift med Herman Olofsson, som var bonde på Brännland 7, Umeå lfs åren 1598-1603.
Barn:
a/ Simon Hermansson, som var bonde i Baggböle, Umeå lfs åren 1622-1628, och senare på Brännland 7 åren 1631-1656.
b/ Karin Hermansdotter, som senast 1626 var gift med en skräddare i Nyköping.


Tabell 13:

Abluna Bosdotter (från tabell 1). Var död senast senvåren 1626.
Gift med Jöns Svensson. Fogde i Kåddis ? Ej nämnd i skattelängderna för Umeå lfs.
Barn:
a/ Bo Jönsson, som blev skrivare i Rekarne i Södermanland. Död senast senvåren 1626, barnlös.


Tabell 14:
Malin Bosdotter (från tabell 1). Levde än senvåren 1626.
Gift med Håkan Gunnarsson, som var bonde på Strand i Umeå lfs åren 1539-1561.
Barn:
a/ Örjan Håkansson, se tabell 15.
b/ Elin Håkansdotter, se tabell 22.
c/ Tomas Håkansson, se tabell 24.


Tabell 15:

Örjan Håkansson (från tabell 14). Var bonde på Strand 2 i Umeå lfs åren 1562-1600.
Gift med NN.
Barn:
a/ Håkan Örjansson, se tabell 16.
b/ Malin Öjansdotter, se tabell 18.
c/ Kerstin Örjansdotter, se tabell 19.
d/ Elin Örjansdotter, se tabell 20.
e/ Anna Örjansdotter, se tabell 21.


Tabell 16:

Håkan Örjansson (från tabell 15). Var bonde på Strand 2 i Umeå lfs åren 1601-1619 och 1621. Var emellertid avliden redan 1619 år enligt Älvsborgs lösen.
Gift med Mariet, som stod för gården åren 1620 respektive 1623.
a/ Sigrid Håkansdotter, se tabell 16.
b/ Anders Håkansson.
c/ Karin Håkansdotter.
d/ Ingrid Håkansdotter.


Tabell 17:

Sigrid Håkansdotter (från tabell 16). Stod för föräldrarnas gård år 1622 respektive 1630-1634.
Gift första gången ca 1623 med Jon Johansson, som var bonde på Strand 2 åren 1624-1629.
Gift andra gången ca 1634 med Zackris Tomasson, född ca 1609 (roteringslängd 1638: 29 år). Bonde på Strand 2 åren 1635-1667.
Barn:
2a/ Erik Zackrisson, som var bonde på Strand 2 åren 1669-1696.


Tabell 18:

Malin Örjansdotter (från tabell 15).
Gift med Erland Kettllsson, som var bonde på Berg 2 i Umeå lfs åren 1602-1623. Var dock död 1622 enligt kyrkoräkenskap.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Matts Erlandsson, född ca 1605 (roteringslängd 1638: 33 år). Bonde på Berg 2 åren 1624-1655.
b/ Jöran Erlandsson, som var soldat 1623.
c/ Olof Erlandsson, som var soldat 1639.


Tabell 19:

Kerstin Örjansdotter (från tabell 15). Efterträdde sin man på gården åren 1624-1630.
Gift med Lars Hansson, som var bonde i Klabböle, Umeå lfs åren 1591-1623.
Barn:
a/ Lars Larsson, som var bonde i Klabböle åren 1631-1633.


Tabell 20:

Elin Örjansdotter (från tabell 15).
Gift med Nils Olofsson, som var bonde på Gubböle 1 i Umeå lfs åren 1612-1641.
Barn:
a/ Jöran Nilsson, som var bonde på Gubböle åren 1642-1686.


Tabell 21:

Anna Örjansdotter (från tabell 15). Var död senast senvåren 1626.
Gift med Per Jonsson, som var bonde i Västerteg, Umeå lfs åren 1604-1628. Bror till kaplanen i Umeå lfs Carl Jonsson Arothegius, som kom att bebo sin fädernesgård i Västerteg fram till sin bortgång 1638.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Jon Persson, född ca 1622 (roteringslängd 1640: 18 år). Bonde i Västerteg åren 1639-1641.
b/ Erik Persson, som var bonde i Västerteg åren 1642-1647.


Tabell 22:

Elin Håkansdotter (från tabell 15).
Gift med Gulle Jönsson, som var bosatt i Granön, Umeå lfs. Son till Jöns Gullesson därstädes, och bror till Simon Jönsson - se tabell 11. Ej nämnd i skattelängderna.
Barn:
a/ Håkan Gullesson, se tabell 23.


Tabell 23:

Håkan Gullesson (från tabell 22). Var bonde på Granön 1 i Umeå lfs åren 1596-1622.
Gift med NN.
Barn:
a/ Olof Håkansson, född ca 1583 (roteringslängd 1638: 55 år). Bonde på Granön 1 i Umeå fls åren 1623-1654.


Tabell 24:

Tomas Håkansson (från tabell 14). Saknar vistelseort i släktregistret. Måhända identisk med bonden i Tväråmark, Umeå lfs åren 1579-1615 ?
Gift med NN.
Barn:
a/ Håkan Tomasson, som år 1626 bodde i Gästrikland ej långt från Gävle.



Jag hoppas att denna sammanställning är till en stor hjälp för er andra. Eventuella rättelser och kompletteringar emottas tacksamt.  :)

128
Övriga kända personer / SV: Anna Rosenbaner Brask
« skrivet: 2020-01-15, 23:48 »
Ifall man har ArkivDigital så går det att åtminstone börja med sida 24-25 i andra delen av verket "Stockholms rådhus och råd".

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 260 / Sida 25 (AID: v910440.b260.s25, NAD: )

Och även på sida 235-236 i Schlegels och Klingspors gemensamma verk "Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade: Svenska Adelns Ättartavlor".

Tryckt litteratur (o) Schlegel:1 Bild 120 / Sida 235 (AID: v102734.b120.s235, NAD: )

129
Två barn till myntskrivaren Daniel Hansson döptes i Nikolai fs; ett barn 31/8 1617 (bland faddrarna märks Carl Christofferssons hustru, se nedan) respektive ett barn 1/4 1620. Jag antar att dessa datum rör sönerna Hans respektive Daniel (Molsdorf).

Du har redan i ett annat inlägg här på forumet påvisat att Daniel Hanssons hustru Anna Hansdotter var dotter till hustru Anna Christoffersdotter († 1653).

https://forum.rotter.se/index.php?topic=74744.msg1491911#msg1491911

Anna Christoffersdotter var gift med en kunglig trotjänare, kammarskrivaren Hans Larsson, vilket framgår klart och tydligt i Stockholms tänkebok 20/10 1589 (sida 41-41v i tänkeboken; sida 102-103 i Kungliga Samfundets avskrift). Hans Larsson förvärvade då en fjärdedel i ett stenhus ovanför Västerlånggatan av hustruns morfader Mickel Hvits änka Brita († 1600). Den 20/6 1612 kallas Hans Larsson för "fordom arkelischrifware" (sida 115 i tänkeboken; sida 179 i Stadsarkivets avskrift) i ett mål beträffande en granntomt som inte angick honom själv. Hans dödsår förefaller vara okänt.

Annas föräldrar var Christoffer  Olofsson († 1576) och Karin  Mickelsdotter [Hvit] († 1599). Christoffer Olofsson var hovmästare hos hertig Karl, och erhöll genom hertigen en fastighet vid Gråmunkegränd. Anna var därmed syster till kunglige husgeråds- och myntskrivaren Carl  Christoffersson  († 1626) som uppenbarligen var gift två eller flera gånger, dock sista gången med Anna Nilsdotter Rosenbaner († 1625) som alltså dopvittnade för Daniel Hanssons barn år 1617,

Anna Rosenbaner, tidigare Brask, var tidigare gift med kung Johan III:s apotekare Simon Berchelt, († ca 1601). Hon var dotter till borgmästaren i Stockholm Nils Hansson Brask († 1590) och dennes första maka Helena Boheman från Finland. Bland Carl Christofferssons mågar märks borgmästaren i Stockholm Hans Nilsson Bennick († 1639), hovkirurgen Balthasar Salinus († 1660) och drottning Kristinas hovkansler Nils Nilsson Tungel († 1665). Makarna Christoffersson hade även en son Samuel Carlsson, som ännu var omyndig 31/3 1628 (sida 26 i Stadsarkivets avskrift).

Mer läsning: http://www.sahlinska.se/pdf-filer/balthasar_salinus_soh.pdf

130
Umeå landsförsamling / SV: Sara Jonsdotter
« skrivet: 2020-01-13, 22:29 »
Soldaten Strandmans barn i Granön begravd 13/2 1731 (Umeå lfs C:1 sida 183).

131
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2020-01-13, 15:07 »
1b/ Olof Elgfooth, död (bg. 12/1 1726) i Göteborg (...) Gift andra gången i februari 1711 (bröllopskväde på Kungliga biblioteket) med Birgitta Westberg.

Enligt Abraham Hülphers genealogier (volym III, sida 194 - se skärmdump nedan) härstammade Olof Elgfooth den yngres andra hustru Brita Westberg från Västerås, där hon föddes/döptes den 14/5 1680 (C:2 sida 14v). Föräldrar rådmannen Johan Rasmusson (1628-1692) och Anna Eriksdotter Nordlind (1650-1697). Efter att ha blivit änka för andra gången återflyttade Brita år 1730 till Västerås, där hon slutade sina levnadsdagar och begravdes 13/12 1753 (EI:1 sida 77). Brita (även Birgitta) Johansdotter Westberg var tidigare gift med domprosten Erik Simonsson Löfgren (döpt 18/4 1672 i Västerås och död 17/8 1709 i Göteborg - begravningskväde hos Kungliga biblioteket: https://kortkataloger.kb.se/verser/44938/

Makarna Löfgren fick åtminstone fem barn:
a/ Anna Catharina Löfgren, född 19/1 1699 i Bäckhammar, Ramnäs sn.
b/ Margareta Sofia Löfgren, född 20/1 1701 i Bäckhammar, Ramnäs sn.

Barnen Simon, Erik och Agneta radas upp hos Nils Wilhelm Marcks von Würtemberg:.

Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Levande:10 (1800-1899) Bild 430 / Sida 32 (AID: v910596.b430.s32, NAD: )


132
Trotzig / SV: Trotzig
« skrivet: 2020-01-11, 12:03 »
Enligt registret för döda i Mara fs gav hustru Karin Trautzig peng till kyrkan för sin dräng Olof Andersson den 22/5 1639 (LIa1:2 sida 68).

Tillägg: Den 14/1 1644 gavs peng till Nikolai fs för hustru Karin Mårten Trotzigs lik (LIa1:2 sida 40, 43).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056628_00022

133
Kahlmeter / Kohlmäter / SV: Kahlmeter / Kohlmäter
« skrivet: 2020-01-11, 01:29 »
Av Stockholms tänkeböcker framgår att Hans Siverts svor borgareden 10/5 1615. Löftesmän var Måns Torstensson och Petter To Möhlen (sida 62 i avskriften). Av ett mål 12/8 1615 framgår att Siverts brors hustrus far var Hindrik Hesselberg i Danzig (sida 116-117 i avskriften). Av Älvsborgs lösen kan man se att Hans Siverts var ännu ogift år 1616 (tänkebok, sida 465 i avskriften) och gift senast 19/11 1617 (sida 498 i avskriften). Hans Siverts levde än 1622 (sida 518 i avskriften) men var död före 15/11 1623 (sida 227 i avskriften). Siverts änka omtalas 21/4 1624 (sida 54 i avskriften), så då bör hon senare bli omgift med Jakob Kohlmäter. En köpman Hans Siverts från Lübeck, som omtalas i ett mål 3/3 1632, kan höra till samma släktkrets (sida 216 i avskriften).

134
Falck / Falk / SV: Falck / Falk
« skrivet: 2020-01-11, 00:53 »
Rättelser och kompletteringar...

Tabell 1:
Brita Nilsdotter var enligt verket "Stockholms rådhus och råd" dotter till rådmannen Nils Andersson (död före 10/2 1586) och Anna Ivarsdotter (död 1599). Jag beklagar mitt tidigare felaktiga antagande om Britas härkomst, och även för att ha missuppfattat Ulf H. Larssons artikel. Anders Olofsson och Anna Andersdotters (Kråka) saknade bröstarvingar!

Sigfrid Jakobsson var befallningsman på Svartsjö senast 9/7 1580 (tänkebok, sida 148 i avskriften).

Tabell 2:
Per Eriksson var bokhållare över Norrland 18/3 1633 (tänkebok, sida 8 i avskriften).

Tabell 4:
Brita Zackrisdotter och Olof Eriksson vigdes 6/3 1631 i Nikolai fs. En son Daniel döptes 28/4 1642 i Nikolai fs. Denne nämns ej i akten från 8/3 1679.

Tabell 5:
Karin Zackariasdotter och Johan Carlsson vigdes 3/10 1630 i Nikolai fs. Zackarias (Rechard) bör istället ha varit parets näst äldsta barn efter Carl den äldre.

Tabell 6:
David Reben avlade sin borgared 31/10 1632. Löftesmän var Mickel Buckou och Tomas Mickelsson (tänkebok, sida 273 i avskriften). Emellertid fick David avlägga sin borgared på nytt 26/8 1633. Löftesmän: Tomas Engelsman och skräddaren Mickel Buckou (sida 37 i avskriften). David Reben begärde 15/6 1635 att få instänga en gränd på sin faders gård på Södermalm (sida 112 i avskriften). Begäran beviljades den 13/7 samma år, dock med villkoret att David avhandlar med staden (sida 129 i avskriften).

David Reben den äldre på Södermalm uppsade sitt burskap på grund av ålderdom 3/3 1630 (sida 117 i avskriften. Av Älvsborgs lösen framgår att David Reben den äldre i stadens östra kvarter saknar en hustru år 1614-1615 (tänkebok; sida 248 respektive 286 i avskriften) och från 1616 (sida 454 i avskriften) en ny hustru, som begravdes 1639 i Maria fs (bet. datum 26/9).

135
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-10, 21:39 »
Men de finns ju tydligen på mikrokort från SVAR. Dessa bör ju kunna digitaliseras av SVAR, om det inte redan skett!

Lisse-lotte fick fota hela originalet i Gävle och har dessa foton i sin databas.  Jag har haft tillgång till dem, men har inte kvar länken till detta! Hon sa sig inte minnas. Jag får göra ett nytt försök!

Jag är inte förhoppningsfull, efter att själv ha mejlat Riksarkivets kundtjänst tre gånger gällande en förkommen renoverad dombok i Svea Hovrätt Advokatfiskalens arkiv med beteckningen E XI e: 3478 (Västernorrlands län nr 11; saknad sedan åtminstone den 14:e januari 1997). Lyckligtvis finns denna volym på mikrokort som hos SVAR har beteckningen D00362. Den vill jag få upp hos Digitala forskarsalen. Men... ingen respons överhuvudtaget! Hur går man tillväga för att förverkliga detta...? (T_T)


Åh, hela originalet? Det låter underbart! Skulle Lisse-Lotte möjligtvis kunna tänka sig att donera sina bilder till AD, måtro?

136
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-10, 14:01 »
Tack för förtydligandet, Stefan. Om biblioteket inte ens låtit din vän Lisse-Lotte få fotografera av originalböckerna, hur ska allmänheten då kunna ta del av materialet ifråga?   :(

137
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Släkt i Östanbäck
« skrivet: 2020-01-09, 17:32 »
För Norr- och Västerbottens del är årtalet 1539 en definitiv bortre gräns för allmogen. Landskapshandlingarna går inte längre bak i tiden än så.

138
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-09, 16:51 »
Svaret har kommit:

"Hej igen!

Vi har nu försökt att beställa volymerna som du hänvisar till på Riksarkivet i Marieberg, men fick till svar att det är dessa volymer som finns på stadsbiblioteket i Gävle.

Med vänlig hälsning/Best regards

ArkivDigital
"


Jaha. Detta budskap går inte riktigt ihop med ett av Stefans tidigare inlägg:

"(...) Böckerna finns endast i två slitna exemplar som inte lånas ut, men sedan Lisse-Lotte upprättat en digital version av dem har de blivit tillgängliga för fler. Stadsbibliotekets exemplar är i sin tur avskrifter av originalen som förvaras i Stockholm."

Så vem skall man tro på nu?  :-\

139
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-09, 07:16 »
Michael: Gruppen på Facebook heter "Genealogiska insamlingar". Direktlänk:

https://www.facebook.com/groups/2312402002360216/


Stefan: Arkiv Digital har inte möjlighet att påta sig beställningsuppdrag där företaget inte redan bedriver verksamhet, till exempel på Kungliga biblioteket i Stockholm eller i Gävle.


En sökning i Digitala forskarsalen ger följande träff:


Sehlberg, Erik, arkiv
Referenskod: SE/RA/860010
ExtraID: 860010
Arkivinstitution: Riksarkivet
Arkivbildare/upphov: Sehlberg, Erik (1794 – 1842)

[Förteckning]
Gefle och dess slägter
Volymer (2 st)


Då uppfattar jag att Riksarkivet har originalböckerna inne. Ska höra efter med AD.

140
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-08, 21:21 »
Avskrift finns i vart fall på Landsarkivets i Härnösand Avskrifts- och kopiesamling (vol 88 och 89) digitaliserat av AD. Se v910027.b190.s215. Urban refererade till det ovan.



Det var faktiskt jag som uppdrog åt AD att fotografera av de fem volymerna (88-92) i Härnösand för min räkning.  ;D

Landsarkivets exemplar är en xeroxkopia av Wilhelm Lindebergs avskrifter, och de bilder som jag hittills sett hos Gävledraget är exakt samma avskrifter. Jämför exempelvis Behm:

http://www.gavledraget.se/photogallery/Kroger/366_Michaelsson_Behm.jpg
med
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1730

Jag pröjsar gärna en slant om det går att tillgängliggöra Sehlbergs originalböcker hos AD.

141
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-08, 16:56 »
Angående Sehlbergs källor se Sehlgren, J., (1936), »Om Erik Sehlberg och Sehlbergska samlingen«, Medlemsblad för Genealogiska Föreningen 1936:11, s. 9–10. En text författad redan 1881 men publicerad i Medlemsbladet 1936. Enligt Sehlgren (som var syssling till Sehlberg) var Sehlbergs källor främst rådhusrättens arkiv (rådshusrättsprotokollen och bouppteckningarna). Min Behm-forskning bekräftar detta: Många av de mustiga anekdoter Sehlberg berättar återfinns där. Men han måste också ha haft andra källor för andra uppgifter men oklart för mig vilka. Sehlbergs verk om Gävle-släkterna omfattade ursprungligen sex band men idag återstår efter stadsbranden 1869 endast två. Kan förklara att vissa släkter saknas.

Angående min Behm-forskning så hoppas jag att den kommer att finnas med i Släktforskarnas årsbok 2020 under titeln »Släkten Behm från Gävle – dess historiografi och äldsta led i ljuset av ny forskning«. Det som kommit hittills är några delresultat på vägen till detta som blir mitt huvudresultat.

Vet du möjligen var Sehlbergs originalböcker försvaras idag - i Gävle eller i Stockholm? Hos vilken institution?

För övrigt önskar jag dig en god lycka med din slutarbetning om klanen Behm. (^_^)b

142
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-08, 16:24 »

"Nindrek Skreddare" i Snells artikel låter som ett udda namn. Är det inte en felläsning av Hindrek, dvs. Hindrik/Henrik? 'N' och 'H' kan skrivas mycket snarlikt. Flera av de andra systerbarnen som nämns i tvisten om laxfisket i Torneå är verksamma i Stockholm. En Hindrik Skräddare omnämns 1550 i Stockholms stads tänkeböcker den 7 juni 1550 – han vistades just då i Lübeck – som son till framlidne borgaren gamle Hans Skräddare och dennes hustru Birgitta. [s. 65] Den 16 oktober samma år är Hindrik Skräddare vittne i rådstugan och kallas då "hans nådz kópman". [Stockholms stads tänkeböcker 1549–1553, s. 91] Om det rör sig om just den "Nindrek (?) Skreddare" som Jakob Andersson nämner 1563 skulle det vara dennes hustru som var en av de kusiner på mödernet som var arvfallna till laxfisket i Torneå.

Det kan röra sig om en hovskräddare vid namn Henrik Kerstens, avliden före 13/3 1581. Ur Stockholms tänkeböcker:


25/4 1575 (sida 361 i avskriften, koncept)

"Hustrv Margrete, framlidne Adrian Tÿles eftherleffuersche, tiltalede Hans Fougt och Henrich schräddere vm ett lÿfte the haffue giort sampt med Hans Schultte för en, benempdh Hinrich Schride, för 54 daler, huilket för:ne Hans Fougte och Hinrich schräddere tilstode för rätten.
Sententia.
Then ther går i lÿfte, han går och i betalning etc.
"


25/4 1575 (sida 573 i avskriften, renskrift)

"Hustru Margrete, framlidne Adrian Tÿles.
Samme dag blef efther tiltaal, swar, skäl och bewÿs affsagdt för rätte emillen hustru Margrete, framlidne Adrian Tÿles efftherleffde änckie, och Hans Fogde, Hans Schulte och Hinrich Kerstens, hoffskräddere, vm 54 daler, som the hade gåth i lÿffte före för en benempdh Hinrich Schrÿde, att althenstundh samme Hans Fogde, Hans Schulte och Hinrich Kerstens nekede icke till lÿfftet vthen bestode thet nu för rätten, effther såsom förnempde Hinrich Schrÿdes handskrifft innehölt, nemligen att huar han icke betalede samme gäldh, dhå schulle lÿfftesmânnerne sware ther till och förnöye förnempde hustrv Margrete, therföre haffuer man inthet annet kunnet befinne, än att the äre plichtige att göre sitt lÿffte fyllest och måge sökie sin betalning igen hoos förwempde Hinrich Schrÿde eller hans erffuinger. Och efther thet förnempde hustrv Margrete och ther hoos berättede, att samme Hinrich Schrÿdes rätte handskrifft, som han hade vthgiffuit anno 68 på förnempde 54 daler, war förkommen och kunne icke nu finnes igen, therföre skall samme handskrifft inthet mere gälle efther thenne dag vthen aldelis ware caßeredh och bliffue dödedh in till ewig tÿdh, ehuar hon kan igen hittes anthen här eller annerstädz.
"


13/3 1581 (sida 242 i avskriften, koncept)

"Emillen Hinrich v. Brämen och Ålette, framlidne Hans v. Berlins eftherlefde enckie.

Ålette skall lathe komme thet tingest tilstädes, som Jacob glasmakere sampt andre flere inuenterede när henne efther registrens innehåldh sampt huadh mere henne kan bewÿses vpå, att hon haffuer efther framlidne Hinrich hoffskrädder.
"


[Målet saknas i renskriften]


Tillägg 1: Även Åletta var dotter till Hans skräddare och dennes hustru Birgitta.  Enligt "Stockholms rådhus och råd" var hon gift med borgmästaren Peder Nilsson, som var död före 9/4 1554, då förmyndare tillsattes för parets fyra barn. Åletta blev således omgift med Hans von Berlin.

Källa: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 240 / sid 21 (AID: v910440.b240.s21)


Tillägg 2: Formuleringen i "Stockholms rådhus och råd" förvirrade mig. Ålettas sonson, borgmästaren Hans Nilsson Bennick antog sitt efternamn efter styvfarfadern, inte styvfader! Åletta Hansdotter blev omgift med Jöran Bennick. Då vet jag tyvärr inte vem Hans von Berlins Åletta var. Följande ur tänkeboken 9/4 1554 (sida 58 i avskriften):

"Peder Nilsons barne peninger.

Anno Dominj 1554 then 9 dagen vti aprilj månådh [sic]. Szama dagh kom hederliig quinna hustrv Åletta, salige Pedher Nilsons epterleffuerska, jn fór retta och gaff tilkenne, thet hon med sin salige mandz slægtt och wenners rådhe och samtyckie haffuer affwittratt fÿre sine barn, som hon och salige Pedher Nilson tiill hopa ått haffue, fór theris retta fæderne j lósth och i fasth och epter then ÿttersta fórmógenhett, som med henne på thenna tiid på fárde ær, rede peningar tuhundrade q.ortuger. Och sama peningar skall hon och hennes man Jóren Beneke beholle jnne hoss siig och bruge theris beste med thom, dog med sådana fórord, att hustrv Åletta och hennes man, barnsens stiuffadher, skole fóde och klæde barnen och fóde thom erliga vp, fór att the bruke samma theris peningar, szå lenge sama barn komme tiill mogen ålder och kunne stå theris egiitt fórre etc. Och ee huad nódh eller tronng, som på færde koma kan, dhå skole tesse 200 q. barnne peningar huarken siwncka eller brinna. Och med tesse fórordh ære sadana peningar affwittrade och vtfeste. Och tesse godemen wåre ther vtóffuer, nær thenne fórliichning skedde: Staffan Sasse, Pedher Andersson, Hanns Gammall, Eriich Nilsson och Påuall v. Yttræckt."


143
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-07, 09:36 »
Åh! Att se vetgirige Urban ta sig an detta fall med stor iver  gör mig varm inombords.  ;D Tyvärr är jag ganska upptagen denna vecka, men kan kolla upp i mån av tid. Två mindre påpekanden hinner jag med nu. För det första framgår av Per-Olof Snells artikel att det var tre bröder som delat på laxfisket i Torne älv. En bland dessa bröder blev således stamfader för klanen Gammal. För det andra var Knut Ingelsson ingift senast 1563, och "ville därför  själv bli  besutten  på samma gods där han är beredd att svara för skatt och skuld" gällande laxfisket (sida 9 i Snells artikel). Jag uppfattar att Knut Ingelsson omnämns i diverse handlingar åren 1554-1563. Per Ångerman var bosatt i Gävle åtminstone 1575 enligt Bureskivan. Erik Broddesson omnämns första gången i Gävles tänkebok 29/1 1595 (AIa:1 sida 50-51) och sista gången 4/5 1605 (sida 119-120). Alltså blev det fel i släktboken rörande Margareta Jakobsdotters makar i ordningsföljd (som skall vara Knut, Per respektive Erik).

Vad jättetråkigt att Gävle stad saknas i Älvsborgs lösen 1571! Men hur kommer det sig att bara fem landssocknar i Gästrikland är medtagna där? Jag är helt oinsatt i svensk förvaltningshistoria, men amatörgissar att eventuella kungliga förläningar fördes med separata räkenskapsböcker som bör gå att uppbringa någon annanstans i det digra källutbudet.  :(

Stefan upplysning om att Erik Sehlbergs verk förvaras i Stockholm framkom som en nyhet för mig, som fram tills nu trott att originalböckerna förvaras på stadsbiblioteket i Gävle. Jag har nyligen mejlat till Arkiv Digital och bett dom att undersöka saken, och om  Riksarkivet har böckerna inne så ämnar jag lägga in en beställningsfotografering på dessa.

144
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-06, 18:46 »
Åh, så roligt med alla dessa nya uppgifter! Hans Månsson omnämns första gången i Gävles tänkebok 15/8 1578 (sida 29). Han var borgmästare 10/1 1584 (sida 108-109), men saknas bland rådmännen och ersatt med Lars Persson som borgmästare redan den 12/6 samma år (sida 43). För mig en indikation på att Hans Månsson avlidit under första halvåret 1584. Dennes änka Karin omnämns 25/4 1597 (sida 63-64). Hans Månsson bar själv inte släktnamnet Gammal, finns belägg för detta i andra källor...?

En Måns Hansson omnämns 4/5 1605 (sida 106-107) och 22/11 1606 (sida 113-114). Anna Månsdotter [Gammal] i Njurunda fick barn senast 1630, och ifall hon var Måns Hanssons dotter så måste denne ha varit gift åtminstone två gånger.


Tillägg: Finns Gävlebor med i Älvsborgs lösen år 1571...?

145
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-06, 10:29 »
Kul att du uppskattade mitt motbevisade och felaktiga resonemang. Din arbetshypotes om Hans Månsson Gammal låter djärvt och intressant, men först behövs några klargöranden - om möjlighet finns.

Måns Hansson var bonde i Iggesund åren 1618-1640. Han efterträdde Anders Olofsson, och efterträddes i sin tur av Erik Olofsson. Jag försökte snappa upp Måns Hanssons ålder i 1638:års roteringslängd, men kan inte återfinna Njutångers socken i materialet...?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055027_00001


En släkttavla över klanen Gammal finns i Erik Sehlbergs verk "Gefle och dess slägter". I Wilhelm Lindebergs avskrift (del I, sida 215) kan man läsa en kortfattad notering: "Rådman Måns Gammal nämnes 1610, troligen son till borgmästaren, man ej vet något vist."

Källa: Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:89 Bild 190 / sid 215 (AID: v910027.b190.s215, NAD: SE/HLA/9010002)

I Gävle stads tänkebok uppträdde en Måns Gammal bland de 14 undertecknare som den 4/3 1615 låtit bekräfta ett köpebrev emellan Anders Håkansson och Mårten Persson rörande sjöbodstomt (AIa:1 sida 129-130).

Det återstår att luska ut vad det blivit av med Måns Gammal efter 1615, och huruvida han är identisk med Måns Hansson i Iggesund från 1618 - men ändock förefaller mindre troligt att så är fallet.

För övrigt kom en Anna Månsdotter att ingå äktenskap med kyrkoherdarna Jöns Persson Niurenius och Jöns Svensson Ædenius i Njurunda sn, se Bygdéns herdaminne del II, sida 271-273. Anna skall ha avlidit 10/12 1686 och begravts 16/1 1687, men hennes namn framgår inte direkt av dödlängden: "Saliga Fastri" ? (Njurunda C:1 sida 15v). Finns det belägg för att denna Anna Månsdotter tillhörde klanen Gammal?

Jag noterar att Jakob Anderssons sonson underlagmannen Jakob Andersson (1557–1638) i Grubbe i Umeå lfs även haft döttrar med namnen Malin och Sara, dock med okända öden. Då börjar man fundera över ett eventuellt samband  = att det blivit knas någonstans.  :-\

146
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-05, 19:58 »
Hej Urban! Stort tack för ett snabbt och klargörande svar rörande Peder skrivare. Därmed tar jag tillbaka min tolkning som den felaktiga uppgiften i "Stockholms rådhus och råd" gett upphov till. Sen så kände jag inte till att avskrifterna till stadens tänkeböcker för åren 1474-1591 är redan digitaliserade och fritt tillgängliga på nätet. Så trevligt! Jag har nu tankat ned samtliga tolv volymer för framtida bruk - en bra början på detta år. (^_^)b

Per-Olof Snells nyskrivna artikel lades upp på Leif Boströms hemsida den 28/11 2019. Författaren får själv svara för dess alster, men man kan ju alltid hoppas att du får svar på dina frågor i sinom tid.

Bästa hälsningar från Constantinus


Tillägg: Jag har just fått veta att de olika inlagorna rörande tvisten om laxfisket 1563 kan läsas i original i den givna referensen: RA, Sandbergska samlingen KA FF, fol. 24822-24833.

147
Otto / SV: Otto
« skrivet: 2020-01-05, 17:14 »
Torbjörn Engelbrektsson kan möjligen vara identisk med den Torbjörn på Näs kungsgård som blev sammanvigd med Hans Erikssons dotter Ingeborg från Gävle enligt Nils Burmans släktbok, sida 303. Ingeborg saknas emellertid i Johan Bures egen släktbok, men återfinns på sida 50 i Bertil Alanders avskrift från år 1714. Ifall uppgiften står sig så tillhörde Ingeborg Hansdotter Bureätten via hennes farmors mor Elin, som var Bengt Germundssons maka på Österteg 3 i Umeå lfs (Agneta Olofsson). Näs kungsgård är belägen i Husby socken, samt utgjorde basen för dåvarande Näsgårds län i södra Dalarna. Jag tillönskar övriga forskare god lycka med vidare efterforskningar.  ;D

148
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-05, 10:59 »
Margareta Jakobsdotters (person-ID: 1969) två första makar hade fått ombytta placeringar. Egentligen blev Margareta först gift med Knut Ingelsson, senare med Per Ångerman och sist med Erik Broddesson. Av en skrivelse till lagmannen i Norrland, riddaren Ture  Bielke i  Uppsala, framgår att Knut Ingelsson var gift senast 11/2 1563. Se sida 9 i Per-Olof Snells artikel om "Tvisten om ett laxfiske i Torne socken på 1500-talet: Henrik Larsson i Vojakkala mot Lasse Olssons i Pörtesnäs anförvanter". Artikeln går att ladda ned från denna länk:

http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Tvist_laxfiske_Torne.pdf

På samma sida framgår även att Margaretas fader, lappfogden Jakob Andersson (person-id: 1136), var gift med en syster till Hans och Lars Gammal. Man kan läsa mer om dessa bröder i verket "Stockholms rådhus och råd" hos Arkiv Digital:

Hans Gammal, borgmästare: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 260 / sid 25 (AID: v910440.b260.s25)

Lars Gammal, rådman: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1010 / sid 149 (AID: v910440.b1010.s149)

Formuleringen som inleder textstycket om Hans Gammal i "Stockholms rådhus och råd" gör att min tolkning blir följande: Hans Gammal var son till en Peder skrivare, såsom uppges 10/5 1563 (källa?). Borgaren Måns Jönsson i Öregrund måste, med tanke på dess patronymikon, snarare vara måg till Per skrivare. Då blir det lätt att föreställa sig borgmästaren Hans Månsson Gammal i Gävle såsom son till Måns Jönsson i Öregrund samt dotterson till Per skrivare i Stockholm. För övrigt blev Hans Månsson Gammal svärfader till ärkebiskopen Petrus Kenicius från Umeå (person-ID: 2812).

Enligt Snells ovannämnda artikel innehade tre icke namngivna bröder  fiskerättigheter i Torne älv, och en bland dessa var alltså Per skrivare. Lappfogden Jakob Andersson i Umeå blev alltså gift med Per skrivares dotter från Stockholm. Dessutom hade Jakob Andersson koppling till såväl Gävle (tre döttrar bortgifta ditåt) som Öregrund (dottern Anna bortgift med Mickel Duse därstädes).

149
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2019-12-27, 22:26 »
En Christina Behm gifte sig 15/4 1794 i Svea livgardes fs med Erik Wulf som föddes 18/7 1754 i Öjebyn, Piteå lfs och dog 19/3 1806 i Svea livgardes fs.

Vigsel: Svea livgardes församling (A, AB) EI:1 (1791-1818) Bild 28 / Sida 49 (AID: v91098.b28.s49, NAD: SE/SSA/0005e)

Bouppteckning efter Erik: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:363 (1806) Bild 8610 / Sida 845 (AID: v223001.b8610.s845, NAD: SE/SSA/0145a)


Jag känner inte till Christina Behms födelse- och dödsdata. Vet någon varifrån hon kom...?

150
Stig-Lennart: Låt mig gissa att dottern i mtl 1704-1705, d.v.s. född omkring 1688, skulle kunna vara Barbros från ett eventuellt tidigare gifte...?


Mantalslängderna indikerar att Per Persson den äldre i Falmark, nämnd åren 1671-1711, var en bror till Sven Persson i byn. Sven hade lägrat änkan Kerstin Olofsdotter i Hjoggböle, och bägge två sakfälldes till fyrtio marker vardera (dombok 24/11 1664). De skulle så småningom ingå äktenskap med varandra.


Tabell 1:

Kerstin Olofsdotter. Brukade Hjoggböke 9 åren 1662-1667 (mtl). Levde än 1700 (mtl).
Gift första gången ca 1653 (mtl) med Jon Eriksson, som brukade Hjoggböle 9 år 1660 (mtl). Död 1660.
Gift andra gången med Sven Persson, som brukade Hjoggböle 9 åren 1669-1681 och sedermera Falmark 6 åren 1682-1700 (mtl).
Barm:
1a/ Olof Jonsson, mtl 1674-1675. Se tabell 2.
1b/ NN Jonsson, mtl 1675-1680.
2c/ NN Svensdotter(?), mtl 1680-1690.
2d/ NN Svensdotter, mtl 1684-1690.
2e/ Per Svensson, mtl 1687-1700. Se tabell 3.
2f/ NN Svensdotter, mtl 1690-1696.


Tabell 2:

Olof Jonsson (från tabell 1). Brukade Hjoggböle 9 åren 1682-1704 (mtl). Soldat 1677-1687.
Gift med Ingrid Persdotter, som var 70 år gammal 1724 (AI:1 sida 138). Nämnd 1705-1712 (mtl). Död 1742 (LIII:2 sida 101). Förmodligen syster till Sven och Per Perssöner i Falmark.
Barn:
a/ Elisabeth Olofsdotter, var 36 år gammal (AI:1).
b/ Kerstin Olofsdotter, var 34 år gammal (AI:1).
c/ Jon Olofsson, var 30 år gammal (AI:1). Brukade Falmark 3 från 1714 (mtl). Död 1767 (LIII:2 sida 234).
d/ Ingrid Olofsdotter, var 28 år gammal (AI:1).
e/ Barbro Olofsdotter, var 26 år gammal (AI:1).

Familjen var bosatt på Falmark 3 från och med 1710 (mtl).


Tabell 3:

Per Svensson (från tabell 1). Brukade Falmark 6 åren 1701-1716 (mtl).
Gift ca 1695 (mtl) med Malin Larsdotter, som var 43 år gammal 1724 (AI:1 sida 140). Nämnd 1717-1718 (mtl). Död 1767 (LIII:2 sida 235).
Barn:
a/ Margareta Persdotter, mtl 1714.
b/ NN (Kerstin?) Persdotter, mtl 1715.
c/ Lars Persson, född 15/6 1699. Brukade Falmark 6 åren 1718-1733 (mtl). Död 1734 (LIII:2 sida 37).
d/ Sven Persson, född 1704. Bonde på Myckle 2. Död 1785.
e/ Jakob Persson, var 14 år gammal (AI:1). Utflyttad till Piteå 1731.
f/ Per Persson. Bonde på Ytterursviken 2. Död 1770 (LIII:2 sida 262).
g/ Elisabeth Persdotter (AI:1).
h/ Malin Persdotter, död (bg. 10/11) 1749 i Rosvik 13, Piteå lfs 34 år och 9 månader gammal. Gift 8/12 1745 i Piteå lfs med Hans Andersson (1718-1773) i Rosvik 13, Piteå lfs.

151
Efter samråd med Agneta Olofsson angående hennes Umeå-sammanställning, så visade det sig att Olof Nilsson och hans syskon i Umeå nog var direkt släkt med Dordi Henriksdotter i Stockholm trots allt. Med anledning av detta har jag låtit uppdatera tabell 7 och 8, samt lagt till en ny tabell 9:


Tabell 7:

Karin Nilsdotter från Brännland (tabell 4). Nämnd på Hissjön 3 år 1606. Död före 13/10 1634.
Gift med Olof Larsson på Hissjön 3, nämnd 1572-1605. Kusin till ärkebiskop Petrus Kenicius.
Fyra barn:
a/ Nils Olofsson (Johan Bures släktbok, sida 183v [146] ). Död före 13/10 1634.
b/ Lars Olofsson, nämnd 1607-1612. Död före 13/10 1634.
c/ Anna Olofsdotter, se tabell 8.
d/ Margareta Olofsdotter, se tabell 9.


Tabell 8:

Anna Olofsotter (från tabell 7). Nämnd på Hissjön 3 år 1660 (mtl).
Gift med Anders Davidsson, nämnd 1613-1639. Levde än 26/8 1652 (dombok).
Tre kända barn:
a/ Olof Andersson, född ca 1613 (24 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd 1640-1656 (mtl). Gift med NN, död ca 1643 (mtl).
b/ Elisabeth Andersdotter, nämnd 1658-1659 och 1662 (mtl) samt 2/11 1660 (dombok). Gift med NN.
c/ David Andersson, nämnd i dombok 2/11 1660.


Tabell 9:

Margareta Olofsdotter (från tabell 7). Död före sin moster Anna Nilsdotter i Kåddis, alltså senast 1646 (dombok 26/8 1652).
Gift första gången med Nils Mårtensson på Västerhiske 8. Död senast 29/3 1620 (Älvsborgs lösen, restuppbörd - se nedan). Nämnd åren 1605- 1621.
Gift andra gången med Håkan Mickelsson på Västerhiske 8. Nämnd åren 1622-1638.
Tre barn:
1a/ Olof Nilsson, född ca 1607 (30 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd på Västerhiske 8 åren 1639-1663 (mtl). Gift första gången med NN, död ca 1640 (mtl). Gift andra gången ca 1642 (mtl) med NN.
1b/ NN Nilsdotter, död ca 1656 (mtl). Gift ca 1644 (mtl) med Olof Andersson, född ca 1610 på Röbäck 2 (27 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd på Röbäck 2 åren 1642-1687 (mtl).
1c/ NN Nilsdotter, död ca 1653 (mtl). Gift med Abraham Olofsson, född ca 1609 på Innertavle 1 (28 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd på Innertavle 1 åren 1631-1652 (mtl), och senare på Västerhiske 2 åren 1653-1682 (mtl).


"Anno 1620 den 29 Martij höltz Ransakningh i Umå medh almogenn (...) Nils Mårthenßon ibm [Wästerhiskie] dödh, hustrun går och tigger"
 
Källa: Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/56 (1620-1622).

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066061_00127


Eftersom Henrik Nilsson i Pedersöre har en dotterdotters dotterson i Umeå som är född ca 1607 gör att mitt tidigare antagande om att barnen från Henriks andra gifte var födda på 1560-talet, med hänvisning till kyrkoherden Knut Henrikssons (Canutus Henrici Westzynthius) vedertagna födelseår 1555. Men nu måste Knuts födelseår ifrågasättas. Varifrån kommer födelseuppgiften, och är det rimligt att Knut har en storbror, Johan Henriksson (med släktnamnet Fordell enligt herdaminnet) som blir kaplan hos fadern redan 1558...?  ???

152
Här är de utritade arvslinjerna från oktober-november 1634:

153
Pedersöre / Henricus Nicolai efterkommande från Pedersöre
« skrivet: 2019-12-17, 19:04 »
Henrik Nilsson (Henricus Nicolai) var kyrkoherde i Pedersöre sn, verksam åren 1543-1569. Utan att själv ha läst Genealogia Sursilliana, skulle jag ändock tro att barnen från Henriks första gifte med Karin Eriksdotter (Sursill) är väl kända. Eftersom deras halvsyskon från faderns andra gifte med en Kerstin utelämnats från berörda genealogi gör jag en kartläggning baserad på sursillättlingen Dordi Henriksdotters arvingar från Stockholms tänkeböcker åren 1634-1635. Låt oss börja med uppgifter från avsnittet Borgmästare i Stockholms rådhus och råd (del II från 1918, sida 25-26) :


"108. OLOF GREGERSSON blef kämnär 1569, rättafogde 70 och var rådman 1570-75. Han insattes af Johan III till borgmästare 1575 2/5, var stadens ombud vid herradagarna 1571, 87 (i Vadstena), 93 och 94 (i Uppsala), 97 (i Arboga) och 1602. Han utsågs 1592 9/1 att deltaga i den kungliga begrafningen och kröningen i Uppsala. Då hertig Karl IX 1594 27/12 bjöd borgmästare och råd till fadder åt sin unga son (Gustaf II Adolf), som skulle kristnas påföljande nyårsdag, utsågs till deras representant O.G., hvilken öfverlämnade stadens faddergåfva, tre förgyllda kredenser och 100 ungerska gyllen. När sedermera, efter slaget vid Stångebro, hertigen lät till straff för att staden stått på kung Sigismunds sida afsätta flera rådspersoner 1598 samt i deras ställe förordnade andra, var O.G. bland dem, som fingo behålla sitt ämbete, hvilket han förestod till 1603, då han afled. Han begrofs i Storkyrkan d. 24/8. Han var en välgörande och fridsam man, ägde fastigheter på olika platser i staden, däraf en på Köpmansgatans norra sida. - G. 1:o m. Margareta Månsdotter, + 1595. Med henne gjorde han inbördes testamente 1594 27/5, då de förärade stora summor till de fattiga och stadsskolan; 2:o m. Dordi Hindersdotter, + 1634 och begr. s. å. 6/7 i Storkyrkan, dotter till herr Henrik i Pernå (Perno socken) i Finland och dennes första hustru Margareta. (Kyrkoherdens andra husteu hette Kristina). Efter henne förärades till Storkyrkan en silfverkanna om 165 lod. Barnlösa."


Över till tänkeböcker (A:54-55) med hjälp av Stadsarkivets egna avskrifter:


Tänkebok, renskrift 13/10 1634 (sida 47 i avskriften)

"Träta om arff"

Samma dagh kommo för rätten sal. hustro Dordi Olof Grelsons arfwingar præsenterandes een arfflinia, huru när de äre henne skyld, där hoos begärandes att rätten willia erkenna, huem af dem närmaste arffwinger woro, och at dem måtte arffwet tilldeelt blifwa. Där till swarade Hendrich Pederson i Gäfle och Christoffer Clemetson i Vhmo, att de äre så när till arfwet som h[ustro] Dordis syschone barn. Resolut[io]: Efter de skääll och bewijs som i rätten uptagne och ransakade äre, kan mann ey annorledes befinna, än att h[ustro] Dordies rätta arfwingar och syskone barn af fäderne och möderne träda till arfwet och sunderkullans barn iffrå efter thet 2 cap. i erfd[aI b[alken] uti stadzlagen, och thet 3 och 9 cap. i erffd[a] b[alken] uti landzlagenns innehålld. Och där Hendrich Pädersonn i Gäffie skäligen kann bewijsa, att hanns fader Päder Hendrichßonn hafwer warit s. hustro Dordies sambroder, då skal han träda till arffwet lijka som de andre rätte syskone barnen, doch så at dän deelen som hann præetenderer uppå, schall i medler tijdh sättias i qwarstad, till deß hann sådant bewijser. Och lägges honom tijdh före till nästkommande Johannis. Och där han sådant till föresagdann tijdh icke efterkommer, då skall dänn quarsatte delen leffwereras de rätta arffwingarna till deelnings. Män huadh sal. h[ustro] Dordies sambroders och samsysters barnabarn wijdkommer, de slutas där iffrå efter de äre i slächtenn fiärmare, och elliest äre deres arfftagne förälidrar tillförende döde för änn dätta arfwet föll. Emot dänne doom inlade sunderkullanns barns fullmächtig n[emblig] Christoffer Clemetsonn i Vhmo sijn waadpenning appellerandes vnder dän lofflige konungslige hoffrätt, där dänne saak wijdare at utföra. Däremot protesterade de andra arffwingarne på all skada, expenser och försummellse, som på dänna saak ahnwändt är, och änn här effter ahnwändas kann.(23)


Fotnot 23: Härefter har på en halv sida ritats en detaljerad arvslinje. 1 dess mitt har noterats: "Questio är om sunderkullans barn må erfwa med samkullans barn? N".


Tänkebok, konceptversion 11/10 1634 (sida 185 i avskriften)

S. hustro Dordies Olof Grelsonns arfwingar begere vnderrättelse om deres arff.


Tänkebok, konceptversion 13/10 1634 (sida 186 i avskriften)

"Arfvingar effter h. Dordi O{lof] Grels[ons]"

S. hustro Dordi Olof Grelsonns arfwingar begere rättens resolution på den arflinea som de i rätten inlagt hafua.(130) Resolut[io]: Hendrich Pederson skall bewijsa att hans fader war h[ustro] Dordis sambroder. J medler tijdh skall hans part stå i arrest så länge. Sent[tentiam] ad fine[m].

Emellan s. hustro Dordi Olof Grelsonns arfwingar, blefafsagdtt 13 Octobr[is].

Efter de skääl och bewijs som i rätten uptagne och ransakade äre, kan man icke annorledes befinna, än at h[ustro] Dordis rätte arffwingar och syskone barn af fädeme och möderne, träda till arffwet, och sunderkullanns barn ifrå, efter thet 2 cap. uti erfde b[alken] i stadzlagen och thett 9 cap. [uti erfde balken] i landzlagens innehålld. Och där Hendrich Pederson i Gefie skäligen kann bewijsa, at hanns fader Peder Hendrichsonn hafwer want s. hustro Dordis sambroder, då skall hann träda till arfwet, lijka som de andre rätte syschonebarnen, doch så, att den delenn som han
p[ræ]tenderer upå, skall i medler tijdh sättias i qwarstad, till deß han sådant bewijsar, och legges honom tijdh före till nästkommande Johannis. Och där hann sådant till föresagdan tijd icke efterkommer, då skall den qwarsatte delen lefwereras de rätte arfwingarne till deelnings. Män huad s. hust[ro] Dordis sambroders och samsysters barnabarn widkommer, de slutas ifrå arfwet, efter de äre slächtene fiärmare, och elliest äre deres arftagne förälldrar tillförende döde för än dätta arffwet föll. Act[um] ut supra.

Här emot appellerade Christof[fer] Clemetson.

Emot dänne doom inlade sönderkullans barns fullmächtig Christoffer Clemetson i Vhmo sin waadpenning dänn 20 Octobr[is] appellerandes vnder dän loflige konung[slige] hoffrätt, där dänne saak wijdare at utföra. Däremot protesterade de andra arffwingame på all skada, expenser och försummelse som på denne saak ahnwänt är och än här efter ahnwendas kann.(131)



Fotnot 130: På separat blad har arvingarnas detaljerade arvslinje inbundits vid den 13 oktober. Den är något mer omfattande än versionen nedtecknad i Rt samma datum. Versionen i Kt har i övre vänstra hörnet följande notering: "Än kommer en prestman d. Georgius uti Haliko sochn, föregifwer, at hanns hustros faders moder Karin Hendrichsdotter är saligh h[ustro] Dordis Ol[of] Grels[ons] kötzlige syster".

Min kommentar: Georgius Mathiae Thauvonius, kyrkoherde i Halikko sn åren 1633-1650, som på sin hustrus vägnar gjort anspråk på Dordi Henriksdotters arv enligt konceptversionen av tänkeboken från 13/10 1634,, får på grund av kronologiska skäl avfärdas. Hustrun Karin Hansdotter Juustens farmors mor(!) Karin Henriksdotter, gift med slottsfogden Sigfrid Mattsson i Viborg, torde ha varit född senast på 1510-talet - se sida 386 i Jully Ramsays verk ”Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden”.

Direktlänk: http://runeberg.org/frfinl/0404.html


Fotnot 131: På separat blad finns en andra version av denna dom, numera inbunden invid den 11 oktober, i stort likalydande med den i löpande protokoll. Texten fr o m "Emot dänne doom osv ..." saknas i protokollsnoteringen och har här återgivits från den andra versionen. Hovrättsdom den 12 november 1634 i SHRA, huvudarkivet, B ha: 7, RA: "Vthi then twistige saak ifrån Stockholms rådhuus, emillan samsyskone- och halfsyskone barn, anlangande thet arff, som fallit är effter s. hustro Dårdi Oloff Greissons, ähr tetta then kongelige rättens sententz, afsagdh i Stocholm then 12 Novembris åhr 1634. Rätten approberer borgmestere och rådhz doom, och holler then vthij alla sijne clausuler godh och gill, och sådant medh retta. Actum ut supra." Handlingar i målet finns i SHRA, huvudarkivet, E VI a 2aa: 73, Liber causarum, uppslag 8, RA.


Tänkebok, konceptversion 13/10 1634 (sida 189 i avskriften)

"Olof Grelsons arfwingar"

Olof Grelsonns hustros h[ustro] Dordis arfwingar begäre rättens betänckiande om det arf som faller efter deres fränka, inleggiandes deres supplication. Der emot inlade Christoffer Clemetson i Vhrno en arflinia vnder kyrkioherdens secreet och herreds signete förmenandes det wara rätt, huilken strax blef refuterat, at h[ustro] Margreta war deres faders samsyschon. R[esolutio]: At sönd[erkullen] steller sufficient borgen.

"D. Jonas i Huddunge"

H[err] Jon i Huddunge begerer weta rättäns betänkiande om h[ustro] Cicilias datt[er] må äfwa. Resol[utio]: Skall förfrågas hoos h[err] Gabriel p[ræ]sident[en].

"Een tyff"

Mallmfogten klagar ahn en tyf Laß Markusonn byßskyt[tare] som plägar fischia i Fataburen. Jtem stulit i Olof Grelsons gård något lärft, blef taget med färsche gerningh och dicht upbasat. Ja, sade han, th[et] är så. Sedan rände han hufwudstupa i Ruddamben, der togo de hono[m]. Tillförende haf. han stulit i doct[or] Johans gårdh, där fängslader och bunden wid en stålpa, och äntlig där ifrå ryrnbd. Denne håller till på Capellbackan hoos en dödgräfware. Resol[utio]: Till gatulåpp.
 


Tänkebok, konceptversion 22/10 1634 (sida 191 i avskriften)

"H. Dordi Olof Grelsons arff[wingar]"

S. h[ustro] Dordi Olof Grelsons arfwingar begere efter deres inlago, att de kunne komma till deelningz, efter deres fränka. Resol[utio]: At thet skall förfrågas hoos h[err] Gabriel p[ræ]sid[enten].



Förhandlingar pågick i Svea Hovrätt från 30/10 till 17/11 1634.

Källa: Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/73 (1634).

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00285


Tänkebok, konceptversion 29/11 1634 (sida 214 i avskriften)

"Erich Erichson kyrkewärden"

Erich Erichson begerer gode männ som äre öfwer en räkning emellan d[octor] Johannes Bothvidi och h[ustro] Dordi Olof Grelsonns arfwingar. Förordnas borgm[estere] Erich Erichs[on], Hans Nils[on] och Jacob Barkman och Cnut Hendrichs[on].



Tänkebok, renskrift 15/8 1635 (sida 58 i avskriften)

"Olof Greelsons arfuingar"

Sammalunda anmodade sal. Olof Greelsons arfuingar att om någen wore theraß wederpart om arffwett, han motte framstellas och them tilltala, så wele the sig på hans kärornåhl förklara att een endskap i saken blifua motte, derpå rätten sig således resolverade, att närwarande personer måge till sig taga alt arffuet, doch medh the förord, att the stella fulkomlig borgen för den anpart på Carl Jönßons quota löpa kunde i löst och fast, så frampt han bewijsa kan sijn moder rättigat wara medh the andra arfwet att taga, som sig nu allena säya samsyskon wara, them pålegges och att inlefrera brefuen af donationerne på gården på Södremalm, så will sädan rätten sig och därpå resolvera.


Tänkebok, renskrift 17/8 1635 (sida 59 i avskriften)

"Oloff Grelsons arfuingar"

Sal. Olof Greelßons arfuingar protesterade på all hinder och skada emoot Carl Jönßon, så frampt the för hans skuld länger vppeholdne blifua, begärte och wetta huru länge the skulle caution stella. Resolutio: Till den senaste Octobris. Bleef och efter deraß begäran vpbuditt:

1 gång[en]
Et sätehuuß på Köpmannegatun
Et korßwärks huuß derhooß
Et korßwärks huuß på Kinhästegatun
En tompt i Bredegränden wästan till
En tompt i Hindrich Arentz gränd wästan till
Een trägård på Södremalm



Tänkebok, renskrift  31/8 1635 (sida 66 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Greelßons arfuingars huuß och tompter 2 g:n


Tänkebok, renskrift 23/9 1635 (sida 70 i avskriften)

"Testamente inlefreras"

Samma dag framträdde sal. Olof Greelßons hustrus arfuingar och inlefrerade een half förgylt silfuerkanna, som sal. hustru Dordi hade testamenterat till Store kyrkian. Them tilsades att the skole betänkte wara, att inlefrera tijionde penningen af theraß arf, thett the sadhe sig gärna göra wela så snart the kunde bekomma sijne penningar af Hans Vrbanßon.



Tänkebok, renskrift 5/10 1635 (sida 73 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Greelßons åthskillige huuß och tompter 3 g:n


Tänkebok, konceptversion 15/8 1635 (sida 133 i avskriften)

Oloff Gregelsons arffwingar inlade een supplicam, begärade att om någen af deraß wederparter wore, motte framstellas och dem här tiltala, så wille the sig therpå förklara, att een endskap i saken blifwa motte. Vplästes bewijset som wederparten ifrå Calix inlagdt hade, deremot deraß relation och witnen som dee hadhe ifrå Österbotn.
Resolutio: Att närwarande personer måge till sig taga altt arfwet, doch medh the förord att the ställa fulkomlig borgen för dän anpart på Carl JönBons quota löpa kunde i löst och fast, så frampt han bewijsa kan sin moder rätt wara arfwet medh the andra att taga, såsom sig nu allena samsyskon säija [vara], them pålegges och at inlefrera brefwen af donationeme på gården på Södremalm, sedan will rätten sig och där på resolvera.



Tänkebok, konceptversion  17/8 1635 (sida 135 i avskriften)

Olof Grelssons arfwingar inlade een protestation på hinder och skada emoot Carl Jönßon, så frampt the för hans skuld länger vppeholdne blifwa. Begärte wetta huru länge caution stå skulle. R[esponsio]: Till den seneste Octobris.

"Vpbiudning"

Begärte och vpbiudas heela raden af the huß på Köpmangatan, såsom och et på Kinnestagatan, item twå tompter westan till. Jtem åbygnadhen om malmgården på Södremalm, 1 g[ången] thet skedde.



Tänkebok, konceptversion 17/8 1635 (sida 144 i avskriften)

... Olof Gregerßons arfwingars åthskillige huuß och tompter 2 g:n


Tänkebok, konceptversion 23/9 1635 (sida 150 i avskriften)

Framtredde Oloff Gregelssons arfwingar och inlefrerade een half förgylt sölfwkanna, som s. h[ustru] Dordij hade testementerat till Store kyrkian. Dem pålades att the skulle betänkte wara inlefrerade tijionde penningen af deraß arff. Sadhe sig thet gärna göra willa, så frampt the kunde bekomma sin penningar af Hans Vrbanßon.



Tänkebok, konceptversion 5/10 1635 (sida 154 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Gregerßons arfwingars åthskillige huß och tompter 3 g:n


Med hjälp av tre utritade arvslinjer möjliggörs en släktkonstruktion.


Tabell 1:

Henrik Nilsson, kyrkoherde i Pedersöre sn. Verksam 1543-1569, enligt Leinbergs "Åbo stifts herdaminne 1554-1640, sida 164).
Gift första gången med Margareta (skall vara Karin Eriksdotter Sursill??)
Gft andra gången med Kerstin.
Sju kända barn:
1a/ Johan Henriksson, komminister i Pedersöre sn. Verksam 1558-1580.
1b/ Knut Henriksson, kyrkoherde i Pedersöre sn.
1c/ Dordi Henriksdotter. Gift med borgmästare Olof Grelsson i Stockholm.
1d/ Anna Henriksdotter. Gift med kyrkoherde Simon Johansson i Storkyro sn.
2e/ Per Henriksson, se tabell 2.
2f/ Elin Henriksdotter, se tabell 3.
2g/ Margareta Henriksdotter, se tabell 4.


Tabell 2:

Per Henriksson (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med NN.
Två barn:
a/ Henrik Persson. "Guldsmed i Gävle, n. 1638. Valdes till stadens sexman i lag med Hans Honnon 1639." (ur Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter", Lindebergs avskrift II:2 sida 338).
b/ Kerstin Persdotter, död före 13/10 1634. Hade en dotter Karin.


Tabell 3:

Elin Henriksdotter (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med en Nils i Kalix.
Två barn:
a/ Henrik Nilsson, död före 13/10 1634. Kyrkoherde i Knutby sn, Uppland. Ur Fant-Låstboms herdaminne över Uppsala ärkestift: ”8. Henricus Nicolai. Var Prost här 1626 och dog förmodligen 1634."
b/ Anna Nilsdotter. Gift med Carl Jönsson i Stråkanäs 5, Nederkalix sn. Nämnd 1605-1641, och länsman 1608-1630 (ur Leif Boströms "Nederkalix sockens familjer 1539-1739". sida 524).

Not: Eftersom Carl Jönsson själv inte påträffas i arvslinjerna, så måste uppgiften om hans mor i tänkeboken från 15/8 1635 vara felaktig. Istället skulle det röra sig om Carl Jönssons hustrus mor (svärmor).


Tabell 4:

Margareta Henriksdotter (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med Nils Larsson i Brännland, Umeå lfs. Nämnd 1551-1581 (ur Agneta Olofssons "Umeå församling: Byar och gårdar 1539-ca1760").
Fyra barn:
a/ Hans Nilsson, se tabell 5.
b/ Henrik Nilsson.
c/ Anna Nilsdotter, se tabell 6.
d/ Karin Nilsdotter, se tabell 7.


Tabell 5:

Hans Nilsson i Brännland, Umeå lfs (från tabell 4). Nämnd 1582-1605.
Gift med Kerstin Persdotter från Grisbacka (Johan Bures släktbok, sida 139).
Två barn:
a/ Johan Hansson i Brännland, död före 13/10 1634. Nämnd 1607-1615.
b/ Malin Hansdotter. Gift med Mårten Olofsson i Umeå stad, nämnd 1642-1643 (mtl).


Tabell 6:

Anna Nilsdotter (från tabell 4).
Gift med Christoffer Clemetsson. Nämnd i Kåddis, Umeå lfs 1604-1629, sedermera borgare i Umeå stad. Nämnd i staden 1642-1643 (mtl). Efter makarna gavs testamentspeng till landskyrkan kyrkoåret 1645/46 (LIa:1 sida 148).Inga barn. Efter hustru Anna uppkom en arvstvist 26/8 1652 (dombok, se nedan) 


Tabell 7:

Karin Nilsdotter i Hissjö (från tabell 4).
Gift med NN.
Två barn:
a/ Anna. Gift med Anders Davidsson på Hissjön 3. Nämnd 1615-1635. Makarna levde än 26/8 1652 (dombok).
b/ Margareta. Gift med en Mickel, vars namnattribut jag inte kunnat uttyda.


Umeå socken [sida 562-562v i renoverade domboken]
"Anno 1652, den 26 Augusti höltz Tingh.

Samma dagh kommo för Rätten Anders Dafuidson i  Hissiön, och Oluf Nilson i Hiske, begärandes af Rätten enn sentens och doom, om det arfuet som ähr fallit efter hustro Anna i Kaddis, och blef her om rannsakat och skärskådat, som föllier för:de hustro Anna i Kaddis har Anders Dafuidsons hustros moder sÿster, såsom och be:te Oluf Nilsons moders moder sÿster för:de Oluf Nilsons moder blef död enn god tidh för ähn hustru Anna död blef, men Anders Dafuidsons hustro lefuer ähn nu, altså tilspordes Rätten om icke Anders Dafuidsons hustro som lefuer efter hustro Anna behålla arffuet, och Oluf Nilson och hans mederfuingar gå därifrån (...)

Denna tings rätten tillfrågade ofuanbe:te Oluf Nilson om honom tänkas wädia eller Appellera emot domen så stod honom fritt, der till han Oluf Nilson och hans suågrar Oluf Anderson i Rödbäck och Abram i Hiske nekade och sade sig wäll willia wara tillfridz wid denna doom the bekommit hafua.



Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3134 (1650-1652) Bild 5610 / Sida 562 (AID: v421261.b5610.s562, NAD: SE/RA/42042202)


Tabell 8 (Nils Larssons dotter från ett tidigare gifte):

NN Nilsdotter från Brännland. Var sannolikt gift och hade ett barn:

- Dotter, död senast 1645/46 (dombok 26/8 1652, se nedan).
Gift med en Nils.
Tre barn:
a/ Olof Nilsson i Västerhiske 8, Umeå lfs. 30 år gammal enligt roteringslängden 1637. Nämnd 1642-1663 (mtl). Gift.
b/ NN Nilsdotter, död ca 1656 (mtl). Gift med Olof Andersson, möjligen på Röbäck 2, Umeå lfs. Nämnd 1642-1687 (mtl).
c/ NN Nilsdotter, död ca 1653 (mtl). Gift med Abraham Olofsson på Ytterhiske 2, Umeå lfs. Nämnd 1652-1682 (mtl).

Min kommentar: Olof Nilsson och hans systrar upptas icke i arvskiftet efter Dordi Henriksdotter i Stockholm, och var således inte direkt släkt med henne. Dessutom vore det även problematiskt ur en kronologisk synvinkel. Margareta Henriksdotter, född på 1560-talet, kan knappast ha fått en dotterdotters son redan omkring 1607.


Det var allt, puh. Eventuella rättelser eller synpunkter välkomnas tacksamt.  ;D

154
Från Agneta Olofssons "Umeå landsförsamling: Byar och gårdar 1539-ca 1760", Tegsnäset 2:

155
Gun: Karin, Per, Elisabeth och Erik är namn som även påträffas på Falmark 20. Detta indikerar en nära koppling, och man kan inte utesluta att Jon Gabrielssons maka Barbro kommit därifrån. Efter Lisbeta har jag kollat upp övriga syskon:


Johan Persson Ryttare. Från Kenneth Mossbergs material: "Soldat Johan Persson Ryttare. Antagen 1691-00-00. Mönstringsår m.m; Piteå 1694. Rote 43 i Skellefteå Kompani 1695. Denna rote har ingen soldat, ty transporteras Johan Ryttare ifrån rote 2 hit, som hafver här sin fader." Död senast 1704. Gift med Anna, som dopvittnade änka 20/5 1716. Hon levde än 1724 (AI:1 sida 145).


Karin Persdotter, var 47 år gammal år 1724 (AI:1 sida 145) eller född 1669 (Skellefteå lfs AI:2 sida 404). Utflyttad till Piteå med sin man 23/3 1726, återkom ensam 1729 och återigen utflyttad till Piteå 1/4 1731 (Piteå lfs HI:1 sida 117 och 158). Om hennes man hos Kenneth Mossberg: "Skellefteå Kompani Rote 50: Soldat Anders Nilsson Hybäck. Antagen 1716-05-00 Avgått 1724-12-00 Till: Lösgiven. Mönstringsår m.m; 1719: 35 år gift finne 4 tj.-år. Österbottning." Anders förefaller vara avliden senast 1729. En dotter Anna döptes 20/5 1716 (C:1 sida 56).


Ingrid Persdotter, död 24/10 1761 i Piteå stad vid 76 års ålder.
Gift första gången 3/10 1709 i Piteå stad med Erik Persson, döpt 30/11 1684. Död i november 1712 i Stockholm.
Gift andra gången 3/11 1726 i Piteå stad med Anders Svensson, troligen död mellan 5/1 och 23/11 1730 (mtl).
Gift tredje gången 30/1 1737 i Piteå stad med Daniel Smith, död 5/5 1754 vid 54 års ålder.
Tre barn:
1a/ Per Eriksson Hortelius, döpt 3/7 1710. Död 21/10 1747. Gift senast 1730 med Eva Olofsdotter Bolin, död 16/10 1779 vid 68 års ålder.
1b/ Erik Eriksson Hortelius, döpt 3/11 1712. Död  21/5 1761. Gift 19/11 1734 med Anna Mårtensdotter Teger, död 25/12 1782 vid 85 års ålder.
2c/ Sven Andersson Backman, döpt 3/12 1728. Död 8/1 1774. Gift 9/1 1759 med Anna Persdotter Pust, född 10/1 1735. Död 16/12 1790.


Cecilia Persdotter, död 31/1 1768 på Jävre 1, Piteå lfs vid 82 års ålder. Gift 5/11 1727 i Piteå lfs med finländaren Johan Gabrielsson från Kemi sn, som dog 14/11 1783 på Jävre 1, Piteå lfs vid 100 års ålder. Gästgivare.

156
Stefan: Jon Olofsson på Bodan 2 dopvitttnade 1727 för Gabriel Jonssons barn Anders på Kroksjön 1. Intressant i sammanhanget är att Jons syster Anna Olofsdotter kom att äkta sig med lille Per Persson på Falmark 20, alltså föremålet för tinget 1713.

Jag upptäckte att det fanns en, om än liten, koppling därifrån till Lövånger. Lill-Per Perssons faster Lisbeta var gift med soldaten Rasmus Fluur enligt 1714:års mantalslängd (sida 1183). År 1724 noterades Lisbeta, 49 år, med sina söner Per, 12 år, och Erik, 9 år, bo i Piteå (Skellefteå AI:1 sida 145). Sonen Erik döptes år 1709 på "Dom. Esto mihi fru Quinquagesima" (28/2? ; C:1 sida 25v). Som fader anges Rasmus Bäck.

Från Kenneth Mossbergs material:

Kapten Per Larsson Knagg Tremänningskompani Rödön o Jämtland 1678-01-08
Rasmus Nilsson. Hemvist Bäck o Skellefteå. Antagen 1676-03-18
Avgått 1678-07-11 Till: Soldat vid Bygdeå Kompani (sic!)


Skellefteå Kompani Rote 3 - Bäck
Soldat Rasmus Nilsson Bäck
Antagen 1678-07-11 Från: Soldat vid Kapten Knagg Tremänningar. Mönstringsår m.m; Tredieman som hava utgådt till Skåne, niuter boskapspeng 1678. Surte 1678 Bygdeå Kompani. Sj Malmö 1678-11-07 Ystad 1679 i Skellefteå Kompani. Stralsund 1680. Skellefteå 1683. Göteborg 1689--1690 i Skellefteå Kompani. Sj 1690-08-15. Piteå 1694. Rote 3 i Skellefteå Kompani 1695. Niuter boskapspeng 1681--1682--1683. Soldat för roten blir Rasmus Back som här är utlejd.

Lövånger Kompani Rote 50 - Finne
Soldat Rasmus Fluur
Antagen 1710-00-00. Mönstringsår m.m.; 1710: Sjuk i Reval.


Sönerna är borta 1730 (DII:1 sida 146). Lisbeta Persdotter dog 1758 (DII:2 sida 160). Efter henne gavs peng till kyrkan tredje söndagen i fastan den 26/2 (LIII:2 sida 182).

En piga Anna Rasmusdotter från Skellefteå dopvittnade i Piteå lfs 20/5 1734 (CI:2 sida 133). Anna återvände till kyrkostaden i Skellefteå, där hon dog 1764 (AI:2 sida 398). Eftersom namnet Rasmus var mycket ovanligt i Skellefteå, men betydligt vanligare i Lövånger, så kan Anna höra till Rasmus Nilssons familj.

157
Stefan, stort tack för domboksuppgifterna! Då är det fel i Ulf Lundströms bok, som har Kerstin och Karin såsom barn till Jon Jonsson den äldre på Bäck 3. Intressant med en förmyndare från Lövånger sn! Som tidigare påpekats så hade Jon Jonsson den äldre en son och sonhustru i hushållet åren 1686-1696 (mtl). Jon Jonsson den yngre återfinns dock inte bland de brudgummar som erlagt peng till kyrkan i Skellefteå åren 1685-86 (LIa:2 sida 214-215; LIa:3 sida 8v).

Då innebär detta att Jon bör ha gift sig i en annan socken. För Lövångers del fördes under denna tid inga kyrkoräkenskaper, enbart summariska redogörelser (KI:1 sida 25-25v). Eftersom klockaren Jon Johansson i Gammelbyn påtagit sig att bli förmyndare för Jon Jonsson den yngres döttrar på Bäck 3, så bör vi titta närmare på klockarens familj, var god se skärmdump från Agneta Olofssons "Lövånger byar och gårdar 1539-1800" nedan.

Enligt mantalslängderna hade Johan Jonsson på Gammelbyn 1 en son och två döttrar hemma år 1685. Nästföljande år, 1686, finns bara sonen (Jon) kvar på gården och har egen hustru. Detta indikerar att en av Johan Jonssons döttrar blivit bortgift till Bäck 3, eller hur...?

158
Gun, du har en bra poäng där. Jon Gabrielsson kan ha gift sig kort innan eller efter att han påtagit sig att bli soldat från och med 19/6 1694 (källa: Kenneth Mossberg) :

"Soldat Olof Hermansson: Antagen 1689-00-00 Avgått 1694-06-19 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; Göteborg 1689--1690. Sj 1690-05-15. Jon Gabrielsson inställd istället för Olof Hermansson, som går hem till fadern. Hemvist Ostvik o Skellefteå"

Jon Jonsson på Bäck 3 levde än 10/3 1700 (mtl) : "Joen Joenson eller Joen Gabrielß"

Mantalslängder 1642-1820 Västerbottens län 1642-1820 (AC, BD) 35 (1700) Bild 820 / Sida 704 (AID: v840644.b820.s704, NAD: SE/RA/5520329)

Jag förmodar att Karin Persdotter framträder i något tingsprotokoll. En ordentlig genomgång av Skellefteå domböcker behöver göras för åren från 1697 och framåt. För åren 1637-1696 finns en avskrift samt person- och ortregister att tillgå hos Digitala forskarsalen:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0043265_00001

159
Tyvärr har jag ingen susning om betydelsen av allehanda noter på vänster sida om namnen i AI:1.

Då Gabriel Jonsson är en anfader till mig så är jag angelägen av att få klarhet i hans ursprung. För övrigt tror jag inte att Gabriels maka Ingeborg Olofsdotter var född så tidigt som 1679 (AI:2 sida 244) eftersom en dotter dyker upp hos Olof Andersson på Kroksjön 1 först år 1705 (mtl). Dessutom noterades Gabriel vara 30 år gammal och Ingeborg 34 år (AI:1 sida 134). De gifte sig någon gång mellan 16/1 1718 och 4/4 1719, och avlade tillsammans åtminstone fyra barn. För min del gav faddrarna inga ledtrådar om Gabriels härkomst.

- Karin, döpt 3/5 1722 (C:1 sida 72v).
- Per, döpt 21/7 1723 (C:1 sida 78v).
- Jonas, född och döpt 8/8 1725 (C:1 sida 93).
- Anders, döpt 12/11 1727 (C:1 sida 114v).

Ingeborg Olofsdotters dödsår är okänt (AI:3 sida 617) men hon levde än 1773 (DII:3 sida 259).

160
Jon Gabrielssons födelseår 1671 är inte hugget i sten. Han noteras vara 50 år gammal på sida 143 i AI:1 som omfattar endast året 1724.

Det finns nog inte belägg finns att Jons hustru på Bäck 3 skulle vara född 1685 och död 1716. Som Gun redan påpekat så levde Barbro nämligen än 21/2 1717 och var borta senast 16/1 1718 (mtl). Någon gång mellan 4/4 1719 och 4/2 1720 gifte Jon om sig till Falmark.

I hushållet fanns även Jons faster, hustru Kerstin (1647-1737; var 74 år gammal enligt AI:1 år 1724) som inte återfinns i Ulf Lundströms bok. Jon Gabrielsson fick åtminstone 6 barn, men märkligt nog redovisas bara 3-4 stycken i Lundströms bok.

Födda på Bäck 3:
- Karin, född ca 1703 (18 år enligt A:1 år 1724). Borta före 1730 (DII:1 sida 144).
- Anders, född ca 1705 (16 år enligt AI:1 år 1724).
- Jon, döpt 4/8 1707 (C:1 sida 16v).
- Per, döpt 25/12 1708 (C:1 sida 24).
- Elisabeth, döpt på "die purificationis Mariæ" 1711 (C:1 sida 35v).
- Erik, döpt 22/8 1714 (C:1 sida 50v).

En son Gabriel fanns i 1714:års mantalslängd. Kan ni uttyda vad som står om denne?

Mantalslängder 1642-1820 Västerbottens län 1642-1820 (AC, BD) 49 (1714) Bild 1510 / Sida 1195 (AID: v840658.b1510.s1195, NAD: SE/RA/5520329)

161
Kuut / Kuuth / SV: Kuut / Kuuth
« skrivet: 2019-12-08, 18:49 »
Borgmästaren Anders Gertsson i Umeå stad avled den 22/12 1700. Jag tror inte att hans dödsdatum varit allmänt känt sedan tidigare. Anders Gertsson var troligen son till andre komminister Gert Gertsson (Gerhardus Gerhardi, död 1639) i Skellefteå. I så fall hade Anders Gertsson koppling till klanen Kuuth via fastrarna Brita och Kerstin Gertsdöttrar, som blivit bortgifta till Torneå stad.

Källa: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (AC, BD) 89 (1713) Bild 5710 / Sida 151 (AID: v840964a.b5710.s151, NAD: SE/RA/5511311)

162
Otto / SV: Otto
« skrivet: 2019-12-06, 17:57 »
Eftersom Ægidius Otto levt ända fram tills efter (den förkomna) dödbokens påbörjande år 1698, så blev han uppemot 90 år gammal. Det känns trevligt.  :)

Tyvärr var mitt antagande felaktigt. Ægidius Otto kallas salig i domboken för Skellefteå den 17/11 1697.

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3972 (1697) Bild 2850 / Sida 277 (AID: v427342.b2850.s277, NAD: SE/RA/42042202)

163
Olof Jonssons dotter Malin på Hjoggböle 1 flyttade till Umeå 1732 (DII:1 sida 135). Dock stämmer inte Malins angivna födelseår 1711, och likadant är det med flera av hennes syskon (AI:2 sida 267). Från dopboken C:1 återfinns följande barn till Olof Jonsson: Sara, döpt 17/3 1700 (sida 5v); Daniel döpt 1/10 1705 (sida 9v); Malin, döpt  16/12 1706 (sida 14); Johan döpt 28/11 1709 (sida 29); Kerstin döpt 4/6 1711 (sida 37v) och Benjamin döpt i augusti 1712 (sida 42).

Även jag ställer mig frågande till uppgiften om Olof Zackrisson, eftersom jag inte kan återfinna någon med det namnet i Agneta Olofssons material "Umeå landsförsamling: Byar och gårdar 1539-ca 1760". 

Emellertid verkar du ändå vara på rätt spår! En hustru Malin Olofsdotter från Djäkneböle stod nämligen fadder för min ana snickaren Erik Olofsson Burmans (1695-1759) i samband med dess son Eriks dop 16/4 1745 i Umeå lfs. Ifall Erik och Malin var syskon så blir det fullt begripligt att familjen Burman slagit sig ned i just Djäkneböle efter en tid i Lycksele. Där vittnade Christina Rehn och hennes man skolmästaren Bernhard Ask för Erik Burmans son Olof som döptes 9/10 1743 (Lycksele C:1 sida 49v). Christina Rehn var således en kusin till Erik och Malin.

164
Det som föranledde tillägget i rubriken (Bure?) kan alltså ha föranletts av mindre kända modern Karin ...

Ulf Lundströms bok saknar uppgifter om Karin Persdotters ursprung. Var Jon Gabrielsson en Bure-ättling...?

165
Dynaesius / SV: Dynaesius
« skrivet: 2019-12-05, 13:28 »
Jag söker uppgifter om Margareta Dynaesia. Hon och maken Mikael Renström får tre barn i Umeå stad (1771-1773). Jag hittar inga uppgifter om dem i husförhörslängden.

Familjen återfinns i Piteå stad. Både glasmästaren Michael Renström och hans hustru kom därifrån. Han föddes 22/3 1735 och dog eller begravdes 2/3 1773. Margareta Dynaesia föddes 2/4 1741. Makarna vigdes 8/7 1762, och de fick fem barn i Piteå mellan 1763 och 1768.

166
Vad motsäger att Gabriel Jonsson, född 1694 på Bäck 3, skulle vara son till Jon Jonsson den äldre, nämnd åren 1657-1699 (mtl), och dennes senare hustru Karin Persdotter, vigda någon gång mellan 20/2 1693 och 18/2 1694? Karin var möjligen änka efter knekten Gabriel Jonsson Falk, enligt Ulf Lundströms bok.

Kenneth Mossberg om Gabriel Jonsson Falk: "Antagen 1663-00-00. Avgått 1676-07-01 Till: Död vid Sjöslaget vid Öland. Mönstringsår m.m; Lejd av Nils Persson i Innervik. Hemma 1667--1672. Göteborg 1675. Stockholm 1676 i Livkompaniet. På skeppet Cronan, Draken, Anna Margareta 1676. Niuter boskapspeng 1675. Hemvist Innervik o Skellefteå"

I så fall var Gabriel Jonsson en yngre halvbror till Jon Gabrielsson.

För övrigt noteras Jon Jonsson med bl.a. en son och sonhustru i hushållet åren 1686-1696 (mtl). Sonen ifråga var Jon Jonsson den yngre, som förmodligen begravdes 27/3 1696 (dombok 3-7/2 1694 sida 674 och LIa:3 sida 24). Namnet på dennes hustru är mig veterligen inte känt.

167
Gädda / Gedda / SV: Gädda / Gedda
« skrivet: 2019-11-27, 16:51 »
Cecilia Geddas man Mattias Feüer blev fältskär vid Österbottens regemente (staben) senast den 1/12 1712, och avled den 28/4 1733.

Källor:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1052 (1698-1712), bildid: A0029096_00207

Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1056 (1737), bildid: A0029100_00027

168
Släkter / SV: Thi(e)le
« skrivet: 2019-11-27, 16:47 »
Otto Carl Thile blev mönsterskrivare för Ilmola kompani från och med 30/4 1730.

Källa: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1056 (1737), bildid: A0029100_00247

Enligt Ilmajoki husförhörslängd I Aa:4 föddes Otto Carl i september 1703. Notering under 1742:års kolumn: "abiit in militiam".

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6066739

Hustrun Margareta Fjellström skall vara född i februari 1704, men årtalet kan dock inte stämma eftersom hennes storasyster Eva Fjellström, gift Calamnius, är född 30/11 1703 (Gamla Karlebys husförhörslängd för åren 1736-1741, fjärde kvarteret).

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8241581

Den 25/3 1728 bötar Otto Carl till Kalajokis kyrka för otidigt sängelag:

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7536035

Tills vidare får Otto Carls farfar antas vara Hans Thile, som noteras med hustru i mantalslängder för Viborg åtminstone 1673-1678. Denne levde än 20/1 1678, men var död före 7/2 1679. Änkan bodde kvar än 29/1 1680, men är försvunnen i nästföljande längd daterad 15/1 1682.

169
Gädda / Gedda / SV: Gädda / Gedda
« skrivet: 2019-11-25, 19:14 »
Johan Persson Gedda, konduktör vid Jämtlands militär, vigdes nyårsdagen 1661 med jungfru Catharina Gulbrandsdotter i Hovförsamlingen (CI:1 sida 151).


Niklas Kant har gjort mig uppmärksam på att en Georg Camitz (troligen son till Mattias Camitz, halvbroson till Gustaf Camitz) gjort en Annika Gedda gravid under äktenskapslöfte enligt Kristinehamns dombok från 19/6 1701.

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län (S) EVIIBAA:1576 (1701) Bild 380 (AID: v279182.b380, NAD: SE/VALA/0382503)

I mantalslängderna fanns under Degernäs, Karlskoga sn brukspatronen Anders Arenberg (omgift med Mattias Camitz änka Ingeborg Warnmark) med skrivare:

1727 Giedda
1728 Göran Giedda
1729 Göran Göransson
1730 Göran Camitz

Niklas Kant misstänkte starkt att detta rör sig om samma individ och att denne var son till Georg Camitz och Annika Gedda. Stort tack!


Jag avslutar detta inlägg med att omplacera Anders Gedda (1686-1724) som yngsta kända barn till Jonas Persson Gedda i familjesammanställningen. Misstaget berodde på en tankevurpa i samband med åldersuträkning, oops.  :o

170
Kemelius / SV: Kemelius
« skrivet: 2019-11-16, 04:57 »
Henrik Persson Kemelius blev klockare i Ylivieska sn, där han kom att tjäna under 63 års tid enligt dödboken. Hustrun Margareta Olofsdotter dog där 14/8 1766 i en ålder av 77 år, 6 månader och 14 dagar. Henrik själv avled 17/4 1777 i en ålder av 87 år, 2 månader och 4 dagar. Med hjälp av dina uppgifter kan man med lätthet konstatera att Henrik är född 13/2 1690 till Per Henriksson Kemi och Elisabeth Niskainen i Brahestad. En bror Per föddes 14/12 1699.

Per Persson Kemi var gift med Karin Johansdotter, vars namn framgår av deras son Henriks födelse- och dopnotis i Brahestad (född 1/3 1723 och död samma år). Bland faddrarna finns en hustru Brita Kemelia. Vart makarna senare tagit vägen vet jag inte.

171
Övriga släkter - I / SV: Ihering
« skrivet: 2019-11-12, 01:29 »
Hej. Jag har ingen koppling till Iheringarna, men funderar likväl om klanens svenska gren är redan kartlagd? Några blev bosatta i Gävle.

Källa: Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:89 Bild 2100 / Sida 403 (AID: v910027.b2100.s403, NAD: SE/HLA/9010002)

172
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Axel Orm
« skrivet: 2019-11-11, 23:56 »
Carl Eriksson Wenmans styvdotter hette Anna Olofsdotter enligt Umeå stads dombok 2/5 1683. Anna hade ett innestående arv på 270 daler kopparmynt efter hennes fader Olof Olofsson Orm.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3470 (1683) Bild 4210 / Sida 414 (AID: v423995.b4210.s414, NAD: SE/RA/42042202)

173
I Piteå stad påträffas en Elisbeth Jonsdotter från Skellefteå som vigdes 11/4 1742 i med drängen Per Andersson från Lövånger, sedermera borgare med efternamnet Sjöberg (död 4/3 1791, 76 år). Elisabeth Jonsdotter avled 3/8 1794 vid 84 års ålder.


På sida 504 i Ulf Lundströms bok står att korpralen Jon Jonsson Flink från Ragvaldsträsk 2 var bosatt på Kroksjön 1 åren 1675-1684. Jon var gift med Karin Andersdotter. Jag funderar över makarnas dotter Karin Flink, som tillsammans med karelska ryttaren Johan E. Carlberg avlat en utomäktenskaplig dotter döpt till Karin 29/1 1716. Barnet bosatte sig på Lund 5 och gifte sig ur församlingen år 1756 (C:1 sida 55, AI:2 sida 237). Av Lundströms bok kan man läsa att "Karin Flink (-1767) bodde 1753-1756 på Prästbordet och flyttade sedan till Lycksele socken men återkom och bodde på Kyrkobordet 1761-1767." Det framgår inte ifall detta rör sig om antingen modern eller dottern. Dock återkom Karin redan 1759 (AI:2 sida 403). Går Flink/arna att påträffa i Lycksele?

Tillägg: Såg just att dottern i fråga är Karin Nilsdotter som med sin blivande man Hans Mårtensson återfinns i Skellefteås kommunionslängd DII:2 sida 133. Det barnlösa paret flyttade senare till Gargnäs nybygge i Sorsele sn. Ogifta modern Flink-Karin påträffas på sida 278. Den rätta barnafadern visade sig vara gifte bonden Nils Jakobsson på Lund 6 enligt Skellefteås dombok 15/3 1716 §13 respektive 26/11 1716 §3. Karin Nilsdotters härkomst hade länge gäckat mig, så det känns skönt att gåtan är äntligen löst!  ;D

174
Jo, jag har inte heller sett honom så kallad - och inte heller har här uppgetts från vilken källa det ska härledas.
det närmaste jag kommit är följande Rättelse till Skellefteå socken:
S. 575–576. Bodan 2. Olof Persson Holm sägs i dombok 1699 s. 155v komma från Ragvaldsträsk...

Denna dombok har jag dock inte funnit
:-[

Här är domboken. 39:e punkten.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3973 (1698-1699) Bild 1620 / Sida 156 (AID: v427343.b1620.s156, NAD: SE/RA/42042202)

175
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2019-10-26, 14:19 »
Räknemästaren Joachim Brasch i Narva var tidigare gift med Margaretha Elisabeth Kohl, som begravdes 8/3 1719. Brasch blev således omgift med Christina Govinia senast 7/11 samma år. Christina Govinia fick tre barn med hennes två makar:

1a/ Christina Elisabeth Brasch, döpt 9/9 1720 och begravd 23/2 1750. Gift 21/9 1738 med protonotarien Jacob Heinrich Laurentii, som begravdes 8/1 1748. Denne var 32 år gammal enligt inlaga till 1741:års mantalslängd (EAA.1646.1.632 - sida 92). Inga kända barn.
2b/ Lucia Gertruda Froriep, döpt 7/8 1724 och död 12/10 1725.
2c/ Johann George Froriep, döpt 21/2 1726 och begravd 7/5 1727.

Undrar vem/vilka som fått ärva makarna Froriep...? Finns bevarade bouppteckningar från Narva?


Majoren Zackarias Franckenhielms efterlevande maka Elisabeth Magdalena Brundert var förmodligen dotter till löjtnanten Otto Brundert, som begravdes i svenska kyrkan i Narva år 1689 (länsräkenskaper; sida 2180) samt syster till löjtnanten Otto Johan Brundert, som stupade i augusti 1704 vid belägringen av Narva. Otto Johan hade Margareta von Konow till hustru (Lewenhaupt).

Otto Brundert var (1669) måg till löjtnanten Christopher Plützow, som var död senast år 1659.

Sida 29 i 1660:års länsräkenskapsbok: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13218953

Sida 831 i 1664:års länsräkenskapsbok: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12951821

Sida 935 i 1671:års länsräkenskapsbok: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12796820

176
Estland / SV: Tollengren i Narva i början 1700-talet
« skrivet: 2019-10-26, 14:09 »
Att Nils och Jöns Tollengren var bröder frangår av sida 42 i Narvas mantalslängd daterad 8/6 1705 (SAAGA; EAA.1646.1.603). Där framgår även att Nils var gift med Brita Eriksdotter Gieting, som inte medföljt till Moskva.

Nils Tollengren befordrades till tullbesökare i Narva år 1685. Den 10/8 1704 bortfördes han av ryssarna, återkom och anmält sig hos Stora sjötullskontoret i Stockholm 16/5 1722. Nils slog sig ned i Norrköping, där han slutade sina levnadsdagar vid utgången av 1723.

Källa: Kammarkollegiet: Ämnessamlingar, Tullstaten efter 1680, SE/RA/522/16/50/12, bildid: A0067805_00186

Nils Tollengrens änka Brita Gieting levde än 14/9 1736, då hon anhhöll om ekonomiskt bistånd.

Källa: Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/T/T 14, bildid: A0074127_00150

177
Övriga släkter - G / SV: Sjötullinspektor Erich Gollsten
« skrivet: 2019-10-26, 14:02 »
Följande notiser har återfunnits i äldsta ministerialboken för tyska S:t Johannes fs i Narva:

Catharina Lunde, dopvittnade såsom änkefru 22/8 1679 (sida 303) och som fru 12/10 1691 (sida 270).
Gift första gången med apotekare Christian Jacobi, begravd 10/1 1678 (sida 288).
Gift andra gången 18/2 1687 (sida 227) med apotekare Friedrich Thilo.
Barn:
1a/ Anna Maria Jacobi, döpt 6/9 1670 (sida 153). Gift 17/11 1685 (sida 217) med borgare och handelsman Herman Koch.
1b/ Catharina Jacobi, döpt 24/5 1673 (sida 171). Gift 25/6 1691 (sida 265) med filosofiprofessor Gabriel Sjöberg i Dorpat.
1c/ Margareta Jacobi, döpt 16/2 1675 (sida 181). Gift 30/6 1691 (sida 265) med sekreterare Petter Gollsten.
1d/ Barbara Jacobi, döpt 12/7 1676 (sida 278).
2e/ Medea Elisabeth Thilo, döpt 12/7 1688 (sida 236; bland faddrarna märks fruarna Medea Koch och Anna Lunde).


Låt mig komplettera med ytterligare uppgifter från S:t Johannes fs i Narva, om inget annat framgår:

Catharina Lunde begravdes 9/5 1725 vid 72 års ålder. Apotekaren Friedrich Thilo begravdes 11/6 1721. Han vann burskap i Narva 5/2 1687 (SAAGA; EAA.1646.1.599).


Anna Maria Jacobi var gift två gånger. Även förste maken Herman Koch var tidigare gift 22/5 1683 med Levin Numers dotter Maria Numers, som bör ha avlidit efterföljande år (deras dotter Anna Maria Koch döptes 13/3 1684, och gifte sig 26/9 1721 i Narva med glasmästaren Wilhelm Vitter i Hamburg). Herman Koch begravdes 5/6 1690 (sida 2128 i länsräkenskaperna). Därefter blev Anna Maria Jacobi omgift med kyrkoherde Erik Bure (Nils Burmans släktbok sida 31; Ylioppilasmatrikkeli hade förvrängt hennes efternamn till Jakobsdotter). Makarna Bure blev bortförda till Ryssland, och under tiden därborta dopvittnade Anna Maria Jacobi för sin systerson Jacob Friedrich von Königsfels hösten 1712 (EAA.4380.1.2, sida 49). Senast 2/1 1716 (sida 53) är Erik Bure omgift med Anna Elisabeth Kettlewell (döpt 3/1 1687 i Narva och begravd där 4/9 1734). Erik Bure slutade sina levnadsdagar under tiden som fånge i Ryssland, och begravdes 20/6 1716.


Margareta Jacobi levde än hösten 1728. En sökning på Arhiivi Infosüsteem (AIS) gav fem mål hos rådhusrätten i Narva. Exempelvis 28/3 1726: "Akte in Suppliksachen der Margaretha von Goldstein, geb. Jacobi, wegen Gewalttätigkeit" (EAA.1646.3.478) och 14/8 1728: "Akte in Suppliksachen des Postdieners Johann David Röder wider die Witwe Margarethe von Goldstein wegen Schuldforderung" (EAA.1646.3.700). Ett barn till sekreteraren Gollsten begravdes 6/3 1692 (sida 1982 i länsräkenskaperna). Även familjen Gollsten bortfördes till Ryssland, där Petter dog och begravdes 4/5 1705. 

Den inspektor Petter Gollsten, som bodde i staden under samma tidsperiod, förmodas vara en son till Petter Gollsten och Margareta Jacobi. Petter den yngre var gift med Hedvig Albogia, som dopvittnade bland andra 28/7 1723 och 22/7 1726. AIS gav följande träff daterad 23/8 1728: "Akte in Testamentssachen der Hedwig Golstein, geb. Albogy" (EAA.1646.3.741). Vart makarna Gollsten tagit vägen efter 1728 förblir okänt för mig.

Hedvig bör vara dotter till kyrkoherden Justus Albogius i Ivangorod (död 29/6 1683; SVAR bild-id: A0067826_00040) och dennes senare maka Anna Elisabeth Hochmuth. En liten son till makarna Albogius begravdes 10/1 1688 i Narva (sida 2120 i länsräkenskaperna).

Hedvig Albogia hade tidigare varit gift med generalstabskirurgen David Heinrich von Hanneman, med vilken hon fått en dotter vid namn Anna Elisabeth von Hanneman, som begravdes 4/11 1776 vid 65 års ålder. Anna Elisabeth trädde in i äktenskap 28/6 1726 med stadsbokhållaren Gustaf Falck, som begravdes 23/12 1733.
Barn:
a/ Petter Zackarias Falck, döpt 18/1 1727 och begravd 5/4  1729 (bland faddrarna noteras en kammarjunkare vid namn Gustaf Gollsten).
b/ Johan Andreas Falck, född 19/12 1728 (uppräknad i inlaga till Narvas mantalslängd 18/9 1731;  EAA.1646.1.626 - sida 16).
c/ Hedvig Catharina Falck, döpt 18/10 1730.
d/ Adam Falck, döpt 7/11 1731 och begravd 11/11 1731.
e/ Gustav Adam Falck, döpt 2/11 1733 och begravd 8/4 1737.

Hedvig Albogia, doktor Döhnels fru, dopvittnade under tiden i Ryssland 3/8 1705. Hon blev alltså gift minst tre gånger. Intressant! Noterbart i sammanhanget att denne Johann Justus Döhnel varit gift med en Gollsten enligt en not på sida 30 i Eduard  Dieckhoffs manusskript "Die Familie Tretzel in Narva" från 1925. Det har bearbetats och publicerats i sjätte numret av "Baltische  genealogische  Hefte" utgiven år 2014 av Deutsch-Baltische Genealogische Gesellschaft i Darmstadt:

"Johann Justinus Döhnel: * 25.9.1661 Gotha, Thüringen, + (? 1711 Posen); I. oo (? Nyen) 28.5.1689 (N.) Golsteen aus Nyen (+ 1699 Narva); II. oo N. 27.7.1699 Hedwig Albogius aus Narva. - Arzt; Dr. med. (Leyden); seit 1688 in Nyen, danach Narva; nach 1704 Leibarzt des Zaren Peter I."


Catharina Lundes dotter från hennes senare gifte, Dorothea Elisabeth Thilo (ej Medea Elisabeth!) gifte sig 15/6 1710 med handelsmannen Tobias von Königsfels av adlig härkomst. Dorothea Elisabeth var änka enligt inlaga till mantalslängd 28/2 1728 (EAA.1646.1.623 - sida 48).
Barn:
a/ Jacob Friedrich von Königsfels, döpt hösten 1712 och begravd 18/1 1717.
b/ Tobias von Königsfels, döpt i april 1716. Dopvittne jämte sin mor 27/9 1737.
c/ Catharina Helena von Königsfels, döpt 9/2 1718.
d/ Carl Johann von Königsfels, begravd 24/1 1719.


Här finner jag det gott att även medta klanen Holsten som är sammankopplad med klanen Jacobi. Catharina Lundes syster Anna Lunde begravdes antagligen 18/6 1709 (notisen på sidan 45 är delvis bränd). Hon gifte sig i samband med äldsta barnets dop 9/6 1676 med handelsmannen Johann Holsten, som var avliden innan familjen bortfördes till Ryssland hösten 1704 (sida 258 i Heinrich Johann Hansens tryckta verk "Geschichte der stadt Narva" från 1858).
Barn:
a/ Johann Holsten, döpt 9/6 1676 och begravd 28/5 1748. Handelsman, levde ogift.
b/ Andreas Holsten, döpt 22/8 1679.
c/ Christian Holsten, se nedan.
d/ Maria Elisabeth Holsten, döpt 4/12 1683.
e/ Engel Holsten, döpt 2/12 1684.
f/ Catharina Holsten, döpt 23/6 1687 och begravd 31/8 1732.
g/ Herman Holsten, döpt 29/11 1688.
h/ Dorothea Holsten, som var 48 år gammal enligt inlaga till Narvas mantalslängd 9/10 1741: EAA.1646.1.632 - sida 79). Begravd 23/4 1769. Gift 15/2 1743 med handelsmannen Johann Hieronymus Casten.


Christian Holsten från ovanstående familj gifte sig 18/1 1705 med Martha Black, som var änka efter handelsmannen Philip Wichmann. Martha Black dopvittnade 6/8 och 2/9 1736.
Barn:
a/ Anna Catharina Holsten, döpt i december 1705. Död ung.
b/ Dorothea Elisabeth Holsten, som var 33 år gammal enligt inlaga till Narvas mantalslängd 1741 (EAA.1646.1.632 - sida 57). Gift 5/2 1736 med handelsmannen Johann Herman von Königsfels, som var 29 år gammal enligt samma inlaga 1741. Antagligen från Riga.
c/ Anna Catharina Holsten, döpt 28/3 1711 i Vologda. Födelseorten framgår av inlaga till Narvas mantalslängd 9/10 1741: EAA.1646.1.632 - sida 133). Begravd 8/5 1754 i Narva. Gift 2/10 1735 med två år äldre handelsmannen Jacob Seideler som var född i Novgorod.
d/ Johann Heinrich Holsten, som var 30 år gammal år 1741. Dopvittne 31/8 1768. Handelsman.
e/ Peter Holsten. Dopvittne 30/8 1740.


En hel del matig information som jag nyligen grävt upp, puh!  ;D
Och som vanligt tas kompletteringar och rättelser tacksamt emot.

178
Var god mejla ert underlag till Skellefteå museum:

https://skellefteamuseum.se/rattelser-till-bocker/

179
Övriga släkter - F / Fagg
« skrivet: 2019-10-17, 15:45 »
År 2013 skickade jag in en fråga under Luleå stad:

"Bergmästaren Sven Fagg testamenterar 50 daler till Luleå stads kyrka efter sin svärmor år 1693. Vem var hon? Källa:
Luleå domkyrkoförs LIa:1 (1684-1754) Bild 240 / sid 35 (AID: v396255.b240.s35, NAD: SE/HLA/1010117)

Enligt Bergsstatens hemsida förestod Sven Larsson Fagg tionde bergmästardömet (Västerbotten med lappmarkerna) åren 1685-1691 samt 1693-1694. Silverbruket i Kvikkjokk tjänade nog som bostadsort. Sven Larsson Fagg kom senare att förflyttas till sjätte bergmästardömet (Värmland jämte Dalsland och Bohuslän) där denne var åren 1694-1695. Alla upplysningar om hans familjeförhållanden tas tacksamt emot." varpå Stig-Lennart Johansson svarade:

"Enligt [http://nad.riksarkivet.se/bildvisning/B0002183_00309] myntproberare i Stockholm, sedermera ... Bergsstaten 1685-1702 och [SVAR Bildid: A0067812_00007] Myntverket efter 1680: proberare Sven Fagg.   
Fagg-släkt under 1600talet på Faggegården, Donsö, Styrsö (O) ..."

Och min replik: "Tack! Sven Fagg var således proberare vid Kungliga Myntet i Stockholm åren 1674-1684. Om han gift sig där är ovisst, då inga napp gjorts i Gamla stans församlingar.
 
Källa: Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Myntverket t.o.m. 1680 serie A och B, SE/RA/522/16/54/1, bildid: A0067811_00145 "

Här kommer ytterligare pusselbitar som kan vara till hjälp för framtida kartläggning. Bergmästaren Sven Fagg var avliden senast den 30/6 1696 enligt ett brev daterat detta datum, och Fagg hade till måg Jonas Andersson Borgman i Stockholm.

Källa: Kammarkollegiet: Ämnessamlingar, Präster t.o.m. 1680 serie B, SE/RA/522/16/65/5, bildid: A0067830_00183

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067830_00183


Jonas Borgman tycks kort efteråt ha blivit bergssekreterare i Falun, enligt en bouppteckning efter hans föräldrar hökaren Anders Johansson och Brita Börjesdotter i Bergsgränden på Norrmalm (Klara fs) från den 4/3 1698:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:55 (1698) Bild 2750 / Sida 258 (AID: v222341.b2750.s258, NAD: SE/SSA/0145a)

Jonas Borgmans son Carl född den 28/6 1699 i Falu Kristine fs (CI:1 sida 71). Förmodligen identisk med det barn som begravdes där den 13/10 samma år (sida 131).

180
Höppener / SV: Höppner
« skrivet: 2019-10-17, 08:40 »
I Borgå påträffas en Christian Häpnärs hustru Anna ensam i 1703:års mantalslängd. Dessa kan vara föräldrarna.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12141538

181
Höppener / SV: Höppner
« skrivet: 2019-10-13, 23:58 »
Jag skulle tro att Joachim Höpner är identisk med bryggaren i Klara fs i Stockholm, som dog där den 7/3 1732. Han var gift med Christina Eriksdotter Klingberg. Enligt stadens borgarbok vann Joachim Höpner som då var hökare, burskap den 9/7 1713 (Handelskollegiet DIa1:1 sida 155). Möjligen går hans härkomst att finna i protokollet för detta datum i Handelskollegiets volym AI:54, som ännu inte är avfotograferad och tillgänglig på nätet.

Fru Sofia Grisback är troligen identisk med Sofia Charlotta Grissbach (1694-1752) som var änka efter ryttmästaren vid Upplands femmänningskavalleriregemente Johan Fredrik Dolch. Sofia Charlotta Grissbach var kusin med Mattias Höpners hustru Gustaviana de la Chapelle.

182
Höppener / SV: Höppener
« skrivet: 2019-10-13, 23:20 »
Bertil Strömberg: Har du läst bouppteckningen efter bryggaren Joachim Höpner i Klara fs, daterad 13/6 1732 ? Han efterlämnade fem barn.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:104 (1732) Bild 6440 / Sida 635 (AID: v222418.b6440.s635, NAD: SE/SSA/0145a)

Bouppteckning efter Höpners svärfader besökaren Erik Gustafsson Klingberg, daterad 14/3 1712:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:76 (1712) Bild 9150 / Sida 895 (AID: v222375.b9150.s895, NAD: SE/SSA/0145a)

Bouppteckning efter Höpners svärmoder Christina Abrahamsdotter Ruth, daterad 7/5 1715:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:82 (1715) Bild 8960 / Sida 865 (AID: v222383.b8960.s865, NAD: SE/SSA/0145a)

183
Höppener / SV: Höppener
« skrivet: 2019-10-13, 20:39 »
Komplettering till Bo Perssons startinlägg ovan, tabell 1:

Handeslsmannen Martin Stevens och Anna Margareta Höppeners gemensamma dotter Anna Elisabeth Steven föddes i Långed, Nordmaling sn och döptes den 12/2 1719 (C:1 sida 25).

Denna födelseuppgift saknas i artikeln om "Släkten Stewens äldsta led" i  Genos 59 (1988) under tabell 6:

https://www.genealogia.fi/genos-old/59/59_18.htm

184
Intressant! Salomon Ransberg föddes 5/11 1759 i Piteå stad, men dennes fader Jonas Johansson Ransberg (1729-1801) var i sin tur son till Johan Olofsson (1695-1742) på Ragvaldsträsk 8. Bland Johans syskon märks Sven Olofsson (1700-1739) på Ragvaldsträsk 1 och Olof Olofsson, som var född år 1711 enligt sida 531 i Ulf Lundströms "Skellefteå socken 1650-1790".

Dessutom känns det orimligt att Stefan Furman och hans första hustru Marta Jonsdotter från Bodan 2 skulle ha varit kusiner ifall Stefans fader Olof Olofsson Holm härstammat från just Bodan 2! Därför måste Ragvaldsträsk 8 vara korrekt. I sammanhanget bör även nämnas att Olof Holm var en systerson till Nils Jonsson (1675-1751) på Renbergsvattnet 4 i Burträsk sn, en granngård till nummer 5 där Olof Holms son Stefan Furmans kusin Stefan Nilsson härstammade från.

Ur Agneta Olofssons "Burträsk byar och gårdar 1539-1800":

"Dmb1737 26/3 instämt Sven Olofsson ifr Ragaldträsk SKL för att han 3dag Jul när han skulle bevista Gudstjänsten varit drucken….icke förmått väl gå samt derföre illa gå till sin morbroders Nils Jonsson i Renbergsvattnets stuga i kyrkostaden….Sven Olofsson av 38 års ålder samt medelmåttlig växt…"

Nästa steg blir att försöka klargöra släktskapet mellan Nils Jonsson och Olof Holms mor Elisabeth, som i Lundströms bok, bar fadersnamnet Persdotter och som "troligen" kom från Falmark 14. Källa?
 
För övrigt kom Stefan Furmans andra hustru Maria Nilsdotter från Böle 11, vilket inte framgår av Lundströms bok.

185
Ifall Stefan Olofsson Furmans (1734-1813) födelseår är riktigt, så härstammade han ju från Åbyn 1 - och Burträsks äldsta födelsebok är påbörjad först 1740. Stefan var från och med 1749 dräng hos sin kusin Stefan Nilsson från Renbergsvattnet 5 (1709-1770; mor Barbro Dalin) som gift sig till Medle 5 (DII:1 sida 94, DII:2 sida 105). I hushållet fanns även en piga Lisa Olofsdotter - en syster?

186
Olof Holms ursprung blir nog svårt att spåra. Han var bonde på Åbyn 1 åren 1734-1735 (mtl) och de knapphändiga upplysningarna på sida 45 i AI:2 är inte mycket att hurra för.

Det som inte framgår av Agneta Olofssons Burträsk-material är att berörda gård i Åbyn inför 1719:års mantalslängd bytt nummer från 14 till 1. Detta gör Olofssons sammanställning någorlunda rörig att följa upp.

Ur mantalslängderna:
1714-1723: komminister Stefan Dalin (död 1719)
1724-1733: Jon Stegman
1734-1735: Olof Olofsson
1737-1741: Carl Nilsson (Spännare)
från 1742: klockare Anders Boström

"Dmb1724 9/3 Jon Jonsson ifrån Bursiljum 2g uppbud på det hemman han av pigorna Kerstin o Maria Dahlin köpt beläget i Åbyn"

"Dmb1734 1/10 Jon Jonsson Stegmans utgivna handskrift d 12 april 1724 till Stephan Dalins dotter, jungfru Maria Dalin, det han på ett hemmanssköp då betalt 50d …som MD genom sin syster Christina Dalin återfodrar.."

"Dmb1735 23/9 uppbjöds ett av soldaten Olof Olofsson Holm i SKL och hans hustru Elsa Dahlin d24 aug utgiven säljobrev deruti Holm o Dalin tillstå o bekänner sig hava försålt till avsked soldaten Carl Spännare uti SKL deras i Åbyn o BU belägna skattehemman av 2t4skl för 365d kpm"

"Dmb1741 7/3 uppbjöds 1g genom klockaren Anders Boström tillhanda ett skattehemman av 2½t skatt uti Åbyn som Carl Nilsson Spännare enligt utg köpebrev 8 nästl dec till honom för 400d kpmt upplåtit."

187
Tack. Ja, det rör sig helt klart om två olika individer.

Olof Olofsson från Åbyn vigdes 6/1 1734 i Burträsk sn (LIa:3 sida 65; Charta Sigillata-avgiften inbetald 27/1). Enligt Kenneth Mossbergs material var Olof soldat på roten 35 Holm i Bodan, Skellefteå lfs från 27/6 1735 fram till 12/7 1740.

Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (AC, BD) 113 (1734) Bild 2910 / Sida 667 (AID: v900825.b2910.s667, NAD: SE/RA/5511311)

Den 9/4 1738 lystes det i Burträsk sn för Olof Olofsson ifrån Skellefteå med hustru Malin Jonsdotter i Bygdeträsk (LIa:3 sida 97; Charta Sigillata-avgiften inbetald 25/4).

Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (AC, BD) 121 (1738) Bild 2910 / Sida 639 (AID: v900829.b2910.s639, NAD: SE/RA/5511311)

188
Hej. Jag skulle vilja ta en titt på Olof Holm i generalmönstringsrullorna. Har du källhänvisningar?

189
Fjällström / Fjellström / SV: Fjällström / Fjellström
« skrivet: 2019-10-08, 17:17 »
Tack för dina ytterligare upplysningar. Men vadan frågetecknet efter Elisabeths patronymikon? Finns någon källuppgift som anger Billsta såsom hennes ursprungsort? År 1689, då Olof Persson på Nässom 1 noterades sista gånngen, fanns en son och en dotter i hushållet. Inga drängar och/eller pigor. År 1690, när ogifte Erik Olofsson tagit över gården, fanns två pigor i samma hushåll. En av dessa skulle ju kunna vara en syster till Erik, med andra ord Elisabeth Olofsdotter i väntan på eventuell motsägelse.


För att krångla till det hela så fanns två samtida Per Olofssöner i Nässom. Den förste, nämnd åren 1655-1673 på Nässom 3, efterträdde Olof Anderssons maka Brita, och efterträddes i sin tur av Olof Persson åren 1679-1710. Från och med mtl 1688 har denne lagt till soldatnamnet Ulf. Ur Strömbergs båtsmansdatabas:

"Rote 177 Lockman
Ordinarie båtsmän

2117701: Ulff, Olof Persson
Antagen som ordinarie båtsman 1687..
Död 1710-12-30.
Gift med Karin Israelsdr. Född 1658. Död 1729-02-27 i Nässom, Bjärtrå."



Den andre Per Olofsson var bonde på Nässom 5 åren 1649-1692. Sannolikt identisk med 18-åringen i 1638:års roteringslängd. Efterträdde Erik Olofsson som var bonde åren 1636-1647, och efterträddes i sin tur av Olof Persson åren 1693-1718. Denne var gift med Anna, som dog år 1748 (AI:1 sida 8; LIa:1). Är Annas efternamn känt...?

190
Fjällström / Fjellström / SV: Fjällström / Fjellström
« skrivet: 2019-10-07, 21:39 »
Tack, Per Sundin. Då antar jag att Johan Persson var en yngre halvbror till Clemet och Karin.

Staffan: Var hittade du 1648:års mantalslängd? Där bör även finnas för 1642 och framåt.

Sen besvarar jag min egen fråga. "Lill-Per" Olofsson var troligen son till Olof Eriksson (tiondelängd 1620).

Av landskapshandlingarna framgår att våran Per Olofsson var bonde i Nässom redan år 1604! Han saknas emellertid i Älvsborgs lösens samtliga terminer.

1604: Bild 205 / sid 96 (SVAR bild-id: A0044344_00205)

1614: Bild 152 / sid 124 (SVAR bild-id: A0044355_00152)

1620: Bild 149 / sid 138 (SVAR bild-id: A0044361_00149)

1629: Bild 49 / sid 50 (SVAR bild-id: A0044367_00049)


Per tycks ha varit son till företrädaren Olof Persson, bonde i Nässom åren 1567-1603.

1567: Bild 285 / sid 47 (SVAR bild-id: A0044306_00285)

1603: Bild 172 / sid 36 (SVAR bild-id: A0044343_00172)

191
Fjällström / Fjellström / SV: Fjällström / Fjellström
« skrivet: 2019-10-07, 13:17 »
Så intressant! Jag kände inte till ovannämnda domboksuppgift, och nu blir man ju nyfiken på Erik Noraeus familjekrets. Hittills har jag bara hunnit ögna genom längderna från 1631 och framåt.


Källhänvisningar till länsräkenskaper för Norrlands län för åren 1631-1641 hos Arkiv Digital:

1631 (tiondelängd): Bild 2440 / sid 237 (AID: v900696.b2420.s237)

1632 (tiondelängd): Bild 2230 / sid 217 (AID: v900707.b2230.s217)

1633 (tiondelängd): Bild 2870 / sid 286 (AID: v900698b.b2870.s286)

1634 (tiondelängd): Bild 2580 / sid 251 (AID: v900699.b2580.s251)

1635 (tiondelängd): Bild 7010 / sid 693 (AID: v900700.b7010.s693)

1636 (tiondelängd): Bild 2410 / sid 234 (AID: v900701a.b2410.s234)

1637 (boskapslängd): Bild 2480 / sid 241 (AID: v900710a.b2480.s241)
1637 (mantalslängd): Bild 3010 / sid 293 (AID: v900710a.b3010.s293)

1638 (boskapslängd):  Bild 2590 / sid 254 (AID: v900711a.b2590.s254)

1639 (boskapslängd): Bild 2720 / sid 265 (AID: v900712.b2720.s265)

1640 (boskapslängd): Bild 2750 / sid 269 (AID: v900705.b2750.s269)

1641 (mantalslängd): Bild 3410 / sid 333 (AID: v900714a.b3410.s333)


Av vad jag kan se så noterades Per Olofsson på Nässom 1 åren 1631-1639 och 1641. Därefter Olof Persson åren 1642, 1644-1645 och 1647-1689. Olof hade en hustru från 1644, och var båtsman 1646. Olof efterträds i sin tur av Erik Olofsson åren 1690-1692, och förmodligen dennes syster piga Elisabeth år 1693. Därefter hennes blivande man Matts Eriksson åren 1694-1721.

I byn fanns en samtida Per Olofsson, som var båtsman år 1644. Möjligen var denne identisk med 18-åringen i 1638:års roteringslängd (SVAR bild-id: A0055027_00289). Men vem var lill-Pers fader...?

Syskonparet Clemet och Karin förmodas vara barn till Per Clemetsson på Saltå 6 åren 1617-1663. Denne efterträddes av Johan Persson åren 1667-1708. Är namnet på Johans hustru känt?

192
Emporagrius / SV: Emporagrius
« skrivet: 2019-03-14, 06:37 »
Christian Adolf, döpt 19/8 1750 i Skeppsholmen fs, kallade sig Emporell enligt bou efter respektive förälder daterad 7/5 1760 och 18/7 1763.


Stockholms eskader 1758-1824: Justitiekontoret (A, AB) F3:4 (1760-1763) Bild 790 (AID: v914355.b790, NAD: SE/KrA/0529B011)

Stockholms eskader 1758-1824: Justitiekontoret (A, AB) F3:4 (1760-1763) Bild 2700 (AID: v914355.b2700, NAD: SE/KrA/0529B011)

193
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Axel Orm
« skrivet: 2019-03-13, 23:34 »
Olof Svenssons ursprung är fortsatt höljt i dunkel, så det råder stopp där. Jag gissar att Axel Olofsson fått sitt förnamn efter regementschefen Axel Duwall som avlidit i Pommern 6/9 1630. Namnet Orm bars av Axel och hans dotter Margareta, men sannolikt hörde även en annan Axel Orm, som var skallmeiblåsare i Umeå (1689) och sedermera dulcenist i Piteå (1694), till berörda familjekrets. Se Rune Forsgrens startinlägg från 2006 ovan. Axel Orm den yngres patronymikon samt hans koppling till Vännäs har dock inte kunnat verifieras.

Generalmönsterrullor för Västerbottens regemente:

13/5 1689 - Bild 50 (AID: v374921b.b50)

18/6 1694 - Bild 980 (AID: v374921b.b980)

Axel Orm den yngre noteras med en hustru på Österbacken i Umeå lfs 1692-1694 (mtl) och på Kyrkobordet i Piteå lfs 1695-1697 (mtl). Axel dog där 21/8 1697, och hustrun Anna Nilsdotter Rubecka likaså 27/12 1728 i Luleå stad. Anna var dotter till krögaren och rådmannen Nils Andersson Röbäck och dennes hustru Anna Eriksdotter Flark i Umeå stad (här bör undersökas huruvida Anna Flark och Anders Larsson Flark var besläktade). År 1688 fick ogifta Anna Rubecka ett dödfött barn med löjtnantssonen Johan Hansson Sturck. Barnet hade nedkommit 6 eller 7 veckor innan (stadens dombok 18/7 1688).

Dulcenisten Axel Orms fick åtminstone en dotter Anna Christina, döpt 20/1 1696 i Piteå lfs, och död 1699 då peng gavs till landskyrkan efter henne den 3/8. Bland faddrarna påträffas organisten Jonas Andersson Wulf, som var son till Karin Jonsdotter i Grubbe 3, Umeå lfs. Karin var i sin tur dotter till Jon Abrahamssons hustru Karin, en möjlig syster till Barbro Håkansdotter. Karin Jonsdotters bror rådmannen Jon Jonsson Grubbman i Umeå stad kallades nämligen syskonbarn till fältskären Axel Orm enligt häradsrättens dombok våren 1672. När Anna Rubeckas senare barn Nils Holm döptes 10/9 1699 i Piteå lfs så närvarade Jonas Wulfs syster Catharina Wulf, senare gift sig med änklingen Erik Eriksson Biur i Umeå stad som är icke att förväxla med dennes brorson, lappfogden Erik Persson Biur.

194
Efterlysningar / SV: Herman i Kokkola
« skrivet: 2019-03-12, 20:51 »
Elva barn.

a/ Johan, född 16/1 1725.
b/ Matts, född 6/5 1726.
c/ Catharina, född 18/12 1727.
d/ Mickel, född 18/1 1729.
e/ Johan, född 16/12 1729.
f/ Anders, född 7/12 1730.
g/ Jakob, född 27/5 1732.
h/ Anna, född 14/12 1733.
i/ Abraham, född 24/1 1735.
j/ Maria, född 7/2 1736.
k/ Maria, född 11/4 1739.

195
Efterlysningar / SV: Herman i Kokkola
« skrivet: 2019-03-12, 15:53 »
Familjenamnet kan väl vara Härmes. Där råder lite olika bud. Systern Catharina (1727-1779) kallade sig Herman.

Gällande dottern så bör man titta efter i bouppteckningen efter någon förälder för att vara helt på den säkra sidan. Det är dock inte säkert att sådana handlingar finns bevarade, men hör efter med Uleåborgs landsarkiv.

196
Efterlysningar / SV: Herman i Kokkola
« skrivet: 2019-03-12, 12:25 »
Anders Härmas dog 4/8 1755. Hans änka Catharina Widmark gifte om sig 28/10 1756 med besökaren Jonas Salin (1722-1767). Catharina dog 23/4 1774.

Anders var son till Mickel Mattsson Härmas, som dog 27/6 1767, och Anna Mattsdotter, som dog 12/1 1775.  Föräldrarna vigdes 7/4 1724.

197
Den 11/8 1707 gavs fem riksdaler till Hedvig Eleonora fs i Stockholm för bår och kläder åt kofferdiebåtsmannen Erik Ananiasson Törner (LIaa:9 sida 36). Se tabell 30 ovan.

198
Bureätten / SV: Kyrkoherden Bolenius-släkten Gris (Bure)
« skrivet: 2019-03-09, 11:46 »
Per: Jag hade bara gått efter vad som står på sida 72 i avskriften. Tyvärr rör det sig om två individer med snarlika namn(?). Kyrkoherden i Torsåker dog 7/5 1680 (sida 613 i avskriften). Poeten i Stockholm, som var verksam åren 1669-1697, sägs ha dött 1707 och jag har letat förgäves efter denne i flertalet innerstadsförsamlingar. 

Eventuella intressenter kan läsa Stefan Simanders inlägg om "Nicandor" här:

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=70603.msg997532#msg997532


Lars Andersson Gris från Söderhamn fick med sin hustru Sara Werfving från Bollnäs en son Anders, döpt 30/1 1704 i Hedvig Eleonora fs. Bland faddrarna påträffas en kommendörska fru Anna Gris, som saknas i Burmans släktbok. Vem kan hon vara?


Olle: Tack för din omtanke. Men för min del räcker kära Anbytarforum, där poster med nya forskningsrön och rättelser ger en snabbare spridning utåt till breda forskarkretsar.  ;)

199
Kuut / Kuuth / SV: Kuut / Kuuth
« skrivet: 2019-03-08, 20:11 »
Uppemot nio år senare kan jag äntligen besvara min fråga om underlagmannen Carl Carlsson Burmans första hustru. Hon hette Margareta Hansdotter (Nils Burmans släktbok sida 260, 262-263) och var dotter till Hans Jönsson på Holm i Enånger sn enligt dess dombok 7/6 1655.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3136 (1654-1655) Bild 2430 / sid 206 (AID: v421263.b2430.s206, NAD: SE/RA/42042202)

Hans Jönsson var gift med en Malin som bebodde Holm åtminstone 1629 (SVAR bild-id: A0044202_00284). Härmed kan man konstatera att Könik Kuuths hustru blev namndöpt efter sin mormor i Enånger.  :)

200
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2019-03-08, 19:15 »
Gun: Tack för domboksnotisen, men jag förstår inte kopplingen till Bygdeå? I detta fall bestod nog svågerskapet av att Carl Carlsson Burmans (bosatt på Sunnersta 1 i Boteå sn) andra hustru Sara Olofsdotter Kroks syster Brita Krok var styvmor till Jakob Jakobsson Grubbs hustru Karin Larsdotter Nerbelia.

201
Bureätten / SV: Kyrkoherden Bolenius-släkten Gris (Bure)
« skrivet: 2019-03-08, 17:39 »
Jaha. Man förväntar sig att alla uppgifter i ett supplement skall vara korrekta, men så visar sig inte vara fallet.  :(

Enligt Nils Burmans släktbok på sida 91 så hade Margareta Gris en storasyster vid namn Dordi Andersdotter Gris som kom att bli gift med en klockare Per Hansson utan angiven ort. Barn: Anders, Hans, Per, Gunilla och Nils. Exakt samma namn som Per Jonssons samtliga barn på sida 94!! Sonen Nils bör vara identisk med Nicolaus Petri Gevalius, kyrkoherde i Torsåker sn åren 1670-1680. Denne hävdade nämligen bördsrätt på Per Hanssons gård i Gävle i samband med en försäljning år 1672. Två söner anog släktnamnet Torger (sida 613 i Wilhelm Lindebergs avskrift).

Om Per Jonsson i Nätra saknade blodsband med klanen Gris, så förefaller det föga troligt att hans barn velat anta detta släktnamn. Anders Persson Gris i Söderhamn och Gunilla Persdotter Gris i Hudiksvall hade var sin dotter med namnet Dordi. De var således barn till klockaren Per Hansson och Dordi Andersdotter Gris i Gävle.

202
Bureätten / SV: Kyrkoherden Bolenius-släkten Gris (Bure)
« skrivet: 2019-03-08, 09:53 »
Man tackar. Vad bra. Med tanke på att förekomsten av namnet Gunilla (Margareta Andersdotter Gris moder hette Gunilla Nilsdotter Bröms) samt att Per Jonssons barn antagit deras farmoders släktnamn, så får jag konstatera att uppgifterna i Burmans släktbok står sig - och att Szabads supplement har delvist fel. Per och hans syster Karin härstammade snarare från fadern Jonas Bolenius andra gifte, 

Uppgifterna i släktboken kompletteras med Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter" (sida 219-220 i Lindebergs avskrift). Per Jonsson blev visserligen inte klockare i Gävle (klockaren där hette Per Hansson, se sida 71-72 i samma avskrift) men väl i hemsocknen Nätra, där han var bosatt i Sörtjärn.

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:89 Bild 230 / sid 219 (AID: v910027.b230.s219, NAD: SE/HLA/9010002)

Gunilla Nilsdotter Bröms synes ha levat än 4/7 1647 (sida 240 i Lindebergs avskrift).

Är något mer känt om Anders Jonsson Gris, född omkring 1635 (supplementet) ?

203
Bureätten / SV: Kyrkoherden Bolenius-släkten Gris (Bure)
« skrivet: 2019-03-08, 03:08 »
Uppgiften om Margareta (Bolenia) kommer närmast från sida 231 i Carl Szabads supplement till Bygdéns herdaminne, publicerat första gången i Släktforskarnas årsbok '01. Nils Burmans släktbok upptar fyra barn till Margareta Andersdotter Gris på sida 93-94: Anders, Karin, Pähr (klockare i Gefle) och Margareta, som samtliga skulle ha kallat sig Gris. Boken fortsätter vidare med Pährs efterkommande, och jag funderar över uppgifternas riktighet...? Se bifogad bild.



204
Moman / SV: Moman
« skrivet: 2019-03-01, 13:54 »
Jag bugar och tackar för alla värdefulla upplysningar! Tror inte att jag har något ytterligare att tillföra. Ifall du hittar protokollet som klargör sambandet mellan Björn Jonsson och Björn Persson, så var god och lägg in fyndet här.  ;D

205
Moman / SV: Moman
« skrivet: 2019-03-01, 09:39 »
I så fall vore det anmärkningsvärt om Björn Jonsson, som fanns i Härnösand 1637-1639, byter fadersnamn huxflux till Persson efter sejouren i Nätra 1640-1643. Samtidigt hoppas jag innerligt att vi inte har att göra med en ny dubbelgångare à la Erik Carlsson Bröms i Gävle.

För att vara på den säkra sidan, så avled väl inte Margareta Jonsdotter barnlös ifall Måns Nilssons efterkommande var hennes dotterbarn tillika arvingar? Den 27/2 upplyste du nämligen om "att förberörde sal: hust: Margeta --- som barnlös dödde Testamenterat sin senare Man Biör Pährsson".

Erik Björnssons bägge föräldrar härstammade från Själevad sn. Björn Olofsson kom från Hörnett 4 och Margareta Jonsdotter från Åte 1, stämmer det?

206
Moman / SV: Moman
« skrivet: 2019-02-28, 19:59 »
Tack för en mängd nya och intressanta upplysningar! Malin Mattsdotters mor Anna Eriksdotter blev änka 1666 efter min anfader, kyrkoherden Lars Sidenius i Sidensjö sn. Nu fick jag kännedom om att Anna bodde i Härnösand 1674.

Vi ser också att Hans Höök sålt den omtvistade vreten till hans hustru Kerstins syster Malins (och mannen Björn Perssons gemensamma) styvdotters man Måns Nilssons syster Annas sonson Jonas Nilsson Lind, som själv var en svåger till Hans Höök (Jonas Lind var gift med Elisabeth Beronia). Är inte släkten värst så säg? Inte att undra på att Margareta Jonsdotters arvingar blev upprörda över tilltaget.  :D

Mitt intresse för denna diskussion grundar sig på Erik Björnsson med indirekt koppling till en annan anfader till mig, kyrkoherde Carl Hansson Bröms i Tuna sn. Nu blir jag ganska säker på att Erik var en bror till Måns Nilssons hustru, och därmed Björn Perssons styvson! Det motsägs visserligen av RR 6/6 1691 §4, men å andra sidan avled Erik Björnsson barnlös innan 1647 så rådhusrätten omkring 45 år senare bör inte ha fäst något avseende vid detta.

Detta innebär att Björn Persson var gift med Erik Björnssons mor Margareta Jonsdotter senast 1647. Björn Persson i Innerfälle noteras med hustru i mantalslängderna 1642-1646. Detta går inte ihop med Björn Jonsson i Nätra sn, som ännu var gift vid sin förmodade bortgång 1643. Därför måste uppgiften i Själevads dombok 9/12 1650 vara riktig. Du hade tidigare uppgivit att Björn Olofsson bodde i Härnösand 1600-1619. Men senare då? Denne Björn Olofsson är identisk med innehavaren av Innerfälle  2 åren 1631-1633, om man går efter ordalydelsen i 1691:års dombok: "(...) undfick hemmanet Fälle som föräldrarna i livstiden besutto (...)".

207
Moman / SV: Moman
« skrivet: 2019-02-27, 19:38 »
Tack. Det säger ju sig självt att Björn Persson omöjligen kunnat ingå ett nytt giftermål ca 1655 om föregående hustrun befunnit sig i livet än 1674.  ::)

Apropå Malin Mattsdotter, så skrev du bl.a. "Visas bl.a. av att efter hennes död var en av arvingarna landsskrivaren och befallningsmannen Hans Olofsson Höök Höök g m Kerstin Beronia." För mig låter detta som att Malin avlidit barnlös, eller fanns det någon särskild anledning till att Hans Höök med hustru fått ärva Malin istället för att Erik Persson Moman, under förutsättning att denne Erik är enda barnet, skulle få allt efter sin moder? Källa?

När är tidigaste belägget för Malin Mattsdotter såsom vigd med Björn Persson respektive Lars Olofsson? Någon forskare som är väl insatt i Härnösand behöver göra ett omtag, och kartlägga dessa äktenskapskedjor.

208
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Axel Orm
« skrivet: 2019-02-27, 19:15 »
Eftersom ingen annan forskare kartlagt Olof Svenssons familj så bidrar jag med följande uppgifter:


Olof Svensson. Mäster Olof var år 1624 regementsbarberare (fältskär) vid Patrick Ruthvens regemente från Kronobergs och Kalmar län, och vid Västerbottens regemente från åtminstone 1626. Påträffas i Skravelsjön i Umeå lfs åren 1630-1631, och därefter på Klabböle 5 som han köpt av Björn Olofsson i Stöcke för 100 riksdaler (häradsrättens renoverade dombok 11/6 1663, sida 372). Nämnd där åren 1632-1642, och eventuellt även 1643-1645 fast utan noteruing i mantalslängdens bonde-kolumn.
Gift med
Barbro Håkansdotter. Tilläts uppbära sin sal. mans deputat så länge hon försörjde regementet med skickliga och förfarna gesäller, och detta i väntan på att hennes son blir redo att ta över enligt en skrivelse från juli 1646  (brev 501 i Krigskollegii kansli, serie B:I registratur; år 1646). Nämnd 1646-1651 och 1656-1660 i Klabböle 5 (mtl). Levde än 11/6 1663 (häradsrättens renoverade dombok sida 372).
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ NN Olofsdotter, fanns i hushållet 1643-1644 (mtl).
b/ Olof Olofsson, fanns i hushållet från 1647 (mtl). Nämnd 1652-1655 i Klabböle 5 (mtl). Sannolikt död sistnämnda året. Gift ca 1651 med NN, död någon gång mellan 28/1 1686 och 4/2 1687 i Umeå stad (mtl). Änkan blev omgift senast 1660 med Carl Eriksson Wenman, nämnd 1660-1690 i Umeå stad (mtl). Olof efterlämnade en dotter som levde än 11/6 1663 (häradsrättens renoverade dombok sida 372). Dottern ifråga återfinns troligen hos styvfadern 1674-1675, och kan ha gift sig med dess efterträdare Anders Larsson Flark, nämnd 1692-1699 i Umeå stad (mtl). Flarks hustru dog någon gång mellan 26/1 1697 och 16/2 1698 (mtl). Har någon annan gått genom Umeå stads domböcker och träffat på kvinnornas namn, så var vänlig och posta hit ett inlägg.
c/ Anna Olofsdotter, fanns möjligen i hushållet 1650-1651 och senast från 1656. Borta efter 25/1 1697 (mtl). Nämnd med namn i häradsrättens renoverade dombok 21/6 1669, sida 841. Gift ca 1658 med Könik Persson från Granön 5. Nämnd 1662-1663 i Klabböle 5, och 1667-1709 i Granön 5 (mtl). Enligt uppgift så levde Könik än oktober 1712 (häradsrättens dombok).
d/ Axel Olofsson Orm, fanns i hushållet första gången 1651. Erhöll fullmakt att vara regementsbarberare vid Västerbottens regemente 18/8 1659 (Krigskollegii diarium). Nämnd 1665-1671 i Klabböle 5 (mtl). Fältskären mäster Axel dog 11/2 1672, och efterlämnade hustru och barn efter sig (rulla 1672:7, sida 342 respektive 1672:14a, sida 275). Gift tidigast 1665 med kyrkoherdedottern Malin Eriksdotter Niurenia, som dog kort efter sin man och efterlämnat två små barn (häradrättens renoverade dombok 22-25/4 1672, sida 82). Margareta Axelsdotter Orm gifte sig ca 1682 med uppemot 25 år äldre landskapten Jakob Jakobsson Grubb, som övertog Klabböle 5 (se mitt föregående inlägg). Hösten 1729 försålde Karin Axelsdotter sin halva del 25/64 mantal av hemmanet i Klabböle till sin systerson Jakob Jakobsson Grubb (häradsrättens dombok 2/10 1729). Enligt en uppgift nämns Karin även vid 1732:års höstting, oklart ifall levande eller död då.



Mäster Olof återfinns i följande rullor. Ytterligare fynd mottages tacksamt.

1624:6 - Bild 2120 / sid 243 (AID: v748579a.b2120.s243)

1626:5 - Bild 120 / sid 252 (AID: v750698a.b120.s252)

1630:18 - Bild 90 / sid 4 (AID: v750779.b90.s4)

1633:1 - Bild 590 / sid 55 (AID: v750861.b590.s55)

1635:28 - Bild 1000 / sid 501 (AID: v750941.b1000.s501)

1637:14 (1/5 1637) - Bild 2020 / sid 194 (AID: v750988.b2020.s194)

1637:12 (1/9 1637) - Bild 880 / sid 87 (AID: v750986.b880.s87)

1637:12 (8/6 1637) - Bild 1190 / sid 125 (AID: v750986.b1190.s125)

1638:3 (år 1637) - Bild 850 / sid 80 (AID: v750995.b850.s80)

1639:9 - Bild 1810 / sid 180 (AID: v751029.b1810.s180)



Mäster Axel återfinns i följande rullor. Ytterligare fynd mottages tacksamt.

1660:8 - Bild 1650 / sid 408 (AID: v751413.b1650.s408)

1661:5 - Bild 1630 / sid 723 (AID: v751430a.b1630.s723)

1662:5 - Bild 610 / sid 275 (AID: v751445.b610.s275)

1664:5 - Bild 1190 / sid 420 (AID: v751467.b1190.s420)

1665:6 - Bild 1350 / sid 402 (AID: v751477a.b1350.s402)

1667:5 - Bild 2460 / sid 523 (AID: v751499.b2460.s523)

1667:5 - Bild 2800 / sid 555 (AID: v751499.b2800.s555)

1668:5 - Bild 1110 / sid 401 (AID: v751510.b1110.s401)

1672:7 - Bild 3520 / sid 342 (AID: v751559.b3520.s342)

1672:14a - Bild 2800 / sid 275 (AID: v751566.b2800.s275)



Barbro Håkansdotter tros vara dotter till Håkan Nilsson på Klabböle 4. Mer läsning här:

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=68419.msg973646#msg973646

209
Gertner / SV: Gertner
« skrivet: 2019-02-27, 05:44 »
En familj Gertner har påträffats på Östra Åsen i Falun. Familjefadern, fångvaktaren Johan Jakob Gertner avled 18/5 1780. Oturligt nog saknas hans födelsedatum och -ort i dödboken. Är hans härkomst känd?

Falu Kristine (W) FI:1 (1776-1793) Bild 36 (AID: v129864.b36, NAD: SE/ULA/11441)

Falu Kristine (W) AI:1 (1776-1786) Bild 1100 / sid 92a (AID: v129777a.b1100.s92a, NAD: SE/ULA/11441)

210
Moman / SV: Moman
« skrivet: 2019-02-26, 17:20 »
Jag saknar tillgång till Härnösands domböcker så jag kan inte titta i protokollet efter vad som står ordagrant där. Glömde bort att Margareta skulle vara änka efter en Björn Jonsson, måhända en far till Björn Björnsson istället? Se mitt citat från gårdagens inlägg: "Björn Perssons släktskap är svårare att fastställa eftersom han var gift med änkan efter en Björn Jonsson, som fanns i Härnösand 1637-1639 och som kom att flytta till Norrtjärn 3 i Nätra sn där denne avled. Änkan ifråga saknade egna barn (Härnösands rådhusrätt februari 1691 §3)."

Jag hade dig som uppgiftslämnare. Kan det snarare vara så att Margareta Jonsdotter haft åtminstone en son Björn, som i sin tur avlidit barnlös någon gång efter 1673...?

Björn Jonsson i Tjärn noteras i längderna för Nätra sn åren 1640-1643. Åren 1642-1643 hade både han och Björn Persson i Fälle var sin hustru. Något stämmer inte här. Björn Persson var gift hela tiden fram till åtminstone 1646. Nästföljande år (1647) började klumpsummor användas istället, vilka försvårar/omöjliggör eventuella konstateranden.

211
Moman / SV: Moman
« skrivet: 2019-02-26, 06:28 »
Tack. Jag ser att Carl Szabad på sida 200 i sitt supplement till Härnösands stifts herdaminne på sida 200 hade dottern Malin som "g. 1) Per Nilsson, 2) m. Björn Persson i Innerfälle i Säbrå, borgare i Härnösand, 3) m. Lars Olofsson, borgare och rådman i Härnösand".

Finns det någon substans bakom uppgiften om Per Nilsson, måtro...?

Jag har kollat upp byn Innerfälle i Säbrå sn (Fälle ovanför Finsvik) i längderna för åren 1631-1700. Björn Persson fanns på nummer 2 åren 1639-1670 (ej 1657-1659). Gården förefaller inte vara ett arvshemman. Björn kan möjligen ha gift sig redan 1638 med en änka Margareta, och makarna fått en son vid namn Björn Björnsson som noteras i samma längder åren 1657-1673.


Innerfälle 2:

Björn Olofsson 1631-1633
(tom) 1634-1636
Gertrud änka 1637
Margareta änka 1638
Björn Persson 1639-1656, 1660-1670
Björn Björnsson 1657-1659
Jon Hansson 1673
hustru Elin 1679-1687
Mickel Olofsson 1688-1691
Grels Persson 1692-1697
Jon Jonsson 1698
Olof Eriksson Noraeus 1700


Innerfälle 4 (tillkommer från 1660):

Björm Björnsson 1660-1673
Anders Andersson 1679-1700

212
Moman / SV: Moman
« skrivet: 2019-02-25, 00:14 »
Hej!
Så här det med Lars Persson Moman:
Nej han har aldrig funnits. Enligt ett rådhusrättsprotokoll från Härnösand var Eric Hellbergs svärfar rådman Lars Olofsson Korstad i Härnösand. Varifrån har då namnet Moman kommit? Jo, rådman Erich Persson Moman i Härnösand var styvson till Lars Olofsson Korstad, men Barbara och Erich var säkert inte halvsyskon, utan Barbara föddes i ett tidigare äktenskap. Erichs mor Malin Matsdotter var innan giftet med Lars även g m en Björn Persson i Härnösand och troligen ännu tidigare med Erichs far som alltså hette Per.

Från tråden om klanen Bröms från Tuna sn: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=13752.msg1415781#msg1415781

Erik Beronis nämndes tidigare i denna tråd (den 26/11). På nätet florerar uppgifter om Eriks härstamning ur klanen Beronis från Arnäs sn, samt att han var gift med kronofogden Matts Mattsson Möllers dotter Elisabeth från Sörutansjö 1 i Högsjö sn. Men efter att jag bett Per Sundin att verifiera dessa uppgifter åt mig, så visade det sig att ingenting stämde överhuvudtaget. Inte heller hade ”Elisabeth” någon syster vid namn Anna Mört, gift med rådmannen Jakob Hansson [Unaeus] i Härnösand. Denne var istället gift med Anna Antonsdotter från Östanvik 6 i Stigsjö sn (Härnösands rådhusrätt 1685 4/11 §5). Vissa amatörforskare kollar aldrig mot källor innan man går ut med uppgifter som senare visar sig vara helt felaktiga, suck.  >:(

Protokollet från 15/9 1647, som citeras i Bygdéns herdaminne, klargör att Erik Björnssons två arvingar – Måns Nilsson och Björn Persson, skall svara för trolovningsgåvor som Erik gett kyrkoherde Carls nuvarande hustru. Enligt mantalslängder för Tuna sn gifte Carolus Johannis [Bröms] om sig cirka 1643. Av Säbrå dombok 26/6 1648 $9 och våren 1649 §6, samt Själevad hösten 1650 §10 framgår att Måns Nilssons svärfar var Björn Olofsson från Hörnett 4. Denne är sannolikt identisk med borgare Björn Olofsson som fanns i Härnösand åren 1600-1619. Erik Björnsson har emellertid inte påträffats i staden. Björn Perssons släktskap är svårare att fastställa eftersom han var gift med änkan efter en Björn Jonsson, som fanns i Härnösand 1637-1639 och som kom att flytta till Norrtjärn 3 i Nätra sn där denne avled. Änkan ifråga saknade egna barn (Härnösands rådhusrätt februari
1691 §3). Tills vidare får Björn Persson antas vara son till en Per Björnsson, som i sin tur är bror till Erik Björnsson och Måns Nilssons hustru. Samtidigt får namnet på Erik Björnssons hustru, tillika Carl Bröms andra hustru, förbli okänt.

Jag försöker få ihop uppgifterna om Björn Persson i Härnösand att stämma överens. Blev denne Björn gift två gånger? Först med änkan efter en Björn Jonsson (hon var barnlös enligt Härnösands rådhusrätt februari 1691 §3) och därefter med en annan änka Malin Mattsdotter som i sin tur hade sonen Erik Persson Moman från ett tidigare gifte. Malin blev senare omgift en tredje gång  med rådmannen Lars Olofsson, som i sin tur hade en dotter Barbro från ett tidigare gifte.

Samme Björn Persson i Härnösand blev arvinge till Erik Björnsson, vars änka blev omgift med kyrkoherde Carl Hansson Bröms i Tuna sn (Härnösands rådhusrätt 15/9 1647). Erik var i sin tur son till Björn Olofsson från Hörnett 4 i Själevad sn.

Intressant med dessa kopplingar i så fall! Är Malin Mattsdotters härkomst känd?

213
Soot / Soth / SV: Soot / Soth i Småland
« skrivet: 2019-02-14, 15:32 »
Varsågod. Petter Soths äldre halvbror Jakob Jakobsson Nordenstedt blev assessor i kommerskollegium. Jakob döptes 3/1 1669 i Hovförsamlingen, och begravdes 24/10 1734 i Hagby sn. Hans änka Brita Hadorph, i sin tur dotter till en riksantikvarie, bodde kvar på Ekbolanda säteri fram till sin bortgång 22/7 1762 vid 83 års ålder (bg. 15/8).

Av nedanstående bouppteckningar framgår att Karin Mårtensdotter hade åtminstone tre bröder: borgaren (1669) och kaptenen Johan Mårtensson Drake (död senast 1681), skomakaren Mårten Mårtensson Rytter (död sommaren 1680) och bonden Erik Mårtensson i Bloka i Ununge sn (nämnd i mtl 1674-1680). Syskonkvartetten kan vara barn till företrädaren Mårten Mårtensson i Bloka (nämnd i mtl 1650-1669).


Bou efter Jakob Tor[e]sson 16/6 1669: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:11 (1669) Bild 4730 / sid 912 (AID: v222295.b4730.s912, NAD: SE/SSA/0145a)

Bou efter Mårten Mårtensson Rytter 25/8 1681: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:31 (1681) Bild 7550 / sid 736 (AID: v222315.b7550.s736, NAD: SE/SSA/0145a)

214
Soot / Soth / SV: Soot / Soth i Småland
« skrivet: 2019-02-14, 00:45 »
Vid tidpunkten för Brita Marias födelse var familjen Soth bosatt på Hovmantorps säteri i socknen med samma namn. Hon påträffas dock ej i dess födelse- och dopbok.

Mantalslängd 1701: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001518_00174

Mantalslängd 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001519_00118

På Ulfsåkraholm i Nöbbele sn fick Petter Soth och hans hustru sönerna Georg, döpt 29/5 1696, och Petter, döpt hösten 1697. I Hovmantorp sn tillkom barnen Johan, född 11/10 (döpt 15/10) 1699, Catharina född 12/1 (döpt 13/1) 1701 som dog samma år 14 veckor gammal (bg. 30/5), och Isak, döpt 28/6 1703. Bland sönerna räknas endast Georg upp i bouppteckningen efter föräldrarna. En son begravdes 2/10 1710 i Klara fs. Födelseförsamlingen för döttrarna Catharina (16 år) respektive Magdalena Elisabeth (14 år) är inte känd (lucka åren 1704-1711). Yngsta dottern Christina Dorotea (12 år) döptes 20/9 1708 i Nöbbele sn.

215
Soot / Soth / SV: Soot / Soth i Småland
« skrivet: 2019-02-12, 15:25 »
Senhösten 1721 var Brita Maria Soth alltså 19 år gammal, och förlovad med vice aktuarien i Svea hovrätt Michael Eurenius Höjer. Hon avled 17/1 1762 i Rolfs 5, Nederkalix sn. Hennes fader Petter Soth var i sin tur född omkring 1670 såsom son till bryggaren Petter Pettersson Soth, begravd 20/12 1684 i Klara fs, och dennes hustru Karin Mårtensdotter i hennes mellersta gifte, begravd 23/9 1708 i Klara fs. Karin var tidigare gift med taffeltäckaren hos änkedrottningen Jakob Toresson (bou 16/6 1669)  och sedermera omgift med bryggaren Aron Olofsson Thelaus, begravd 5/1 1696 i Klara fs (bou 28/3 1696).

Bou efter farfadern 1/6 1686: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:37 (1686) Bild 1950 / sid 631 (AID: v222321.b1950.s631, NAD: SE/SSA/0145a)

Bou efter farmodern 18/11 1708: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:68 (1709) Bild 2150 / sid 191 (AID: v222364.b2150.s191, NAD: SE/SSA/0145a)


Ytterligare upplysningar om klanen Branting finns här:

http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Branting

216
Bosaeus / Bozaeus / SV: Lundius
« skrivet: 2019-02-06, 14:00 »
Få se vad vi har här då...


Paul Förster, döpt 18/4 1654 i Tyska fs. Död (bet. datum) 9/11 1680 i Tyska fs. Vinskänk. Son till barberare Georg Förster från Zelle i Lüneburg och Anna Grubben från Lübeck.

Gift 15/1 1680 i Tyska fs med
Maria Magdalena Schrickel, dotter till guldslagare Andreas Schrickel från Magdeburg, som blev gift tre gånger. Modern var troligen andra hustrun Maria Meijer (de vigda 24/8 1654 i Tyska fs).

Gift 10/12 1682 i Tyska fs med
Nicolaus Lundius. Kamrer, sedermera inspektor.

Gift med
Christina Rejer, som levde änka 30/10 1736 (bou efter styvmågen Michael Käsel).

Kända barn:
1a/ Anna Maria Förster, döpt 5/1 1681 i Tyska fs. Död 18/4 1741 i Nikolai fs (bou). Gift 22/7 1702 i Riddarholmen fs, med föregående lysning i Bromma sn, med accisskrivare, sedermera kontrollör vid stora viktualievågen Zackarias Lindhult, död 6/3 1737 i Nikolai fs (bou).
2b/ Sara Lundia, döpt 1/8 1683 i Tyska fs. Död före 14/8 1741 (bou efter systern Christina).
2c/ Christina Lundia, döpt 30/8 1684 i Tyska fs. Död 4/5 1741 i Nikolai fs (bou).
2d/ Maria Magdalena Lundia.
3e/ Olof Magnus Lundius. Styckjunkare. Fick en dotter vid namn Eva 6/8 1743 i Svea artilleriregemente fs.


Carina: En bouppteckning efter Johan Björkman finner du här:

Örebro rådhusrätt och magistrat (T) F2:6 (1737-1740) Bild 8850 / sid 878 (AID: v150417.b8850.s878, NAD: SE/ULA/118061)

217
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2019-02-05, 21:13 »
Enligt Väänänens herdaminne för Ingermanland så gifte Baltazar Govinius sig någon gång efter 11/2 1687, men före 14/2 1695. Verket gör även gällande att konrektorn vid katedralskolan i Narva, Erik Eriksson Holmenius, kunde erhålla en kunglig fullmakt som ny kyrkoherde i Moloskovits från och med 5/11 1702, efter att denne inför konsistorium i Narva hade förklarat sig sinnad att försörja förre kyrkoherden Govinius änka och hennes tre omyndiga barn.

Löjtnanten Michael Elgfooth gifte sig 18/11 1680 i Jakob fs i Stockholm med änkan Maria Larsdotter.

På sida 1288 i 1687:års länsräkenskapsbok påträffas en skrivelse daterad 1/8 1688 om att kronofogden Lars Germundsson Gahmberg (ej nämnd med namn) inte kunnat betala för ett fiskearrende, så att två borgensmän i Nyen skulle få stå för notan istället. Dessa två var Claes Larsson och mågen Didrik Buchert (gift med Elisabeth Gahmberg). För mig indikerar detta dokument en koppling mellan Claes Larssons familj och klanen Gahmberg, som i sin tur hade nära band till Bryngel Govinius.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12999434

Arrendeavtalet förnyas 22/3 1691, och nu står Gahmbergs namn med (sida 700-701).

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12716194

Sonen Lars Claesson var skeppare i Nyen och erlade år 1687 avgifter för hans farkost (länsräkenskaper; sida 2569, 2572 och 2576). Andre sonen Johan Claesson (Wäger) erhöll burskap i Nyen 8/5 1689 (sida 2143) och mågen Arvid Govinius likaså 30/9 1691 (sida 2576).

218
Här kommer vad jag lyckats skrapa ihop om svärdfejarens familj idag:

Augustin Rensfeldt, död 4/1 1721 i Tyska fs (själaringning 6/1, bg. 10/1 i Jakob fs). Svärdfejare.
Gift första gången 28/12 1683 i Jakob fs med Anna Klotz, döpt 27/1 1667 i Jakob fs och död 16/5 1704 i Tyska fs (själaringning 18/5, bg. 19/5 i Jakob fs). Dotter till sämskmakare Jakob Klotz och Catharina Gedicke i Jakob fs.
Gift andra gången 21/8 1706 i Tyska fs med änkan Elisabeth Jansen, död genom drunkning vid Kungsholmsbron 24/4 1707 (själaringning 25/4 i Tyska fs, bg. 27/4 i Jakob fs). Dotter till handelsman Jan Ilisen i Fyan(?), och tidigare gift 14/10 1684 i Tyska fs med guldsmeden Tobias Hickel från Pressburg i Ungern, död i juni (själaringning 22/6) 1705 i Tyska fs.
Barn:
1a/ Augustina Rensfeldt, döpt 14/9 1684 i Tyska fs. Död 1684 (bg. 11/12 i Jakob fs).
1b/ Augustin Rensfeldt, döpt 14/7 1688 i Tyska fs. Död 1741 i Katarina fs (bg. 24/3 i Nacka sn).  Kvartermästare, sedermera löjtnant. Bebodde egen gård i Katarina södra. Gift första gången 5/8 1712 i Kungsholm fs med Anna Juliana Nordstedt, död 1728 i Katarina fs (bg. 28/4 i Nacka sn). Gift andra gången 15/3 1730 i Katarina fs med Catharina Bäckman i hennes första äktenskap, född 3/2 1708 i Luleå stad. Död 6/1 1782 i Luleå stad.
1c/ Anna Catharina Rensfeldt döpt 15/2 1690 i Tyska fs. Död 1690 (bg. 6/8 i Jakob fs).
1d/ Jakob Rensfeldt, döpt 12/3 1692 i Tyska fs. Död 16/8 1742 (bg. 17/8) i Klara fs. Svärdfejare. Gift med Catharina Berg.
1e/ Carl Rensfeldt, döpt 2/6 1695 i Tyska fs. Var kornett vid livregementet år 1721.
1f/ Anna Sofia Rensfeldt, född 15/6 (döpt 22/6) 1699 i Tyska fs. Död 1710 i Tyska fs (själaringning 4/9, bg. 5/9 i Jakob fs).

Augustin Rensfeldt ägde två stenhus i kvarteret Ceres vid Stortorget och hörnet av Skomakargatan, som hans barn och arvingar kom att avyttra. Fastigheten n:o 9 försåldes till skomakaren Georg Lobiller (köpebrev i mars 1723) och n:o 10 till mätaren Lars Diurberg (köpebrev 18/3 1723).

219
Övriga släkter - G / SV: Gene
« skrivet: 2019-02-05, 15:12 »
Bengt Hansson Renfelt var generalkrigskommissarie åtminstone 1681. I övrigt okänt.

År 1650 adlades Bengt Hansson (Clausinck?) till Reenfelt (nr. 487). Mer om hans familj här:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Reenfelt_nr_487

220
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2019-02-05, 14:30 »
Två fynd från Jakob fs:

Klockaren i slottskyrkan Petter Hassel vigd 28/3 1682 med jungfru Anna Eriksdotter.

Bagaren Baltzar Rochus vigd 14/3 1686 med jungfru Christina Rönik.


På grund av felaktiga uppgifter i såväl tryckta skrifter som på nätet så är det önskvärt med en redovisning av husgerådsmästaren Baltzar Rochus samtliga giften. Denne blev i likhet med Anna Blix gift tre gånger. Första gången skedde 24/2 1639 i Nikolai fs med Judith Böckman, död (bet. datum 17/5) 1641 i Nikolai fs. Judith var dotter till borgaren Reinhold Böckman och Agneta Andersdotter (de vigda 5/11 1609 i Nikolai fs).

Två barn döpta i Tyska fs: Baltzar 11/1 1640, och ett utan namn 19/3 1641.

Baltzar Rochus gifte om sig troligen i Klara fs med Emerentia Tomasdotter, död (bet. datum 22/1) 1655 i Tyska fs. Emerentia var dotter till borgmästaren på Norrmalm Tomas Johansson och Maria Lemken. En halvbror Didrik Tomasson blev major och adlad von Eisen (nr. 994) samt gift med Christina Nilsdotter Emporagria, en syster till rådmannen Abel Nilsson Emporagrius i Klara fs - ett namn som ni nog känner igen.

Mer om Tomas Johansson (Eijse) hos Arkiv Digital: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1780 / sid 302 (AID: v910440.b1780.s302)

Fyra barn döpta i Tyska fs: Tomas 10/1 1645 (död [bet. datum 20/3] 1667 i Nikolai fs); Judith 19/2 1647 (gift 28/12 1663 troligen i Klara fs med handelsmannen Henry Lyell från Aberbrothock i Skottland, försvenskad Henrik Leijel - deras son Adam adlades med detta släktnamn, nr.1531); Elisabeth 19/10 1650 (bland faddrarna märks en Hans Rochus och en fru Engel Rochus) och Baltzar 1/11 1653 (död [bet. datum 18/6] 1654 i Nikolai fs).

Några uppgifter i dödsregistret för Nikolai fs är något svårtolkade. Peng betalades till kyrkan efter ett barn 29/9 och/eller 18/10 1657 (mannen?) samt 27/2 1663.

221
Brodinus / SV: Brodinus
« skrivet: 2019-02-05, 11:12 »
"Min" eftersökta Catharina Brodina visade sig härstamma från Gävle såsom dotter till handels- och rådmannen Johan Andersson och dennes hustru Margareta Hansdotter, vilka blev stamföräldrar för en handelssläkt Brodin i Gävle. Det finns mer om denna familj på sida 564 i avskriften till Erik Sehlbergs verk "Gefle och dess slägter" på Arkiv Digital:

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:90 Bild 1590 / sid 565 (AID: v910028.b1590.s565, NAD: SE/HLA/9010002)

Catharina Brodina levde än 30/8 1733 i samband med upprättandet av en bouppteckning efter hennes framlidne son, hökaren Isak Johansson Törngren i Hedvig Eleonora fs.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:107 (1733) Bild 4610 / sid 1161 (AID: v222422.b4610.s1161, NAD: SE/SSA/0145a)


Jag tar tillfället i akt och upplyser om att kamrer Lars Jonsson och Catharina Skoug ingått äktenskap 20/1 1656 i Jakob fs, och att makarnas äldsta dotter Aletta döpts samma år någon gång efter den 23/10.

222
Övriga släkter - G / SV: Gene
« skrivet: 2019-02-03, 07:57 »
"Om ett par personer har nämligen Palmsköld antecknat »Mårten Persson Blixes frände 1653». En lista på de mera bekanta personerna, som förekomma i Blixencrons anteckningar, ger han på ett blad med överskrift:
»Blixernes skyld- eller swågerskap med desse effterfölliande, skal nermare effterspörjas.» Listan upptager namnen »Stiernhielm; Nills Stiernflyckt; Nills Sölfwergreen; Gyllenklo; Mårten Olofsson; Jonas Abrahamsson; Baltzar Geese, ux[or] Sara; Hans Brehmer; Jonas Matson Palmgren; Olof Månson; Peter Gees; Erik Johansson Klöfwersköld; Olof Anderson Strömberg eller Strömskiöld; Jacob Barkman; Beijer ; Bengt Hanson Renfelt ; Hans Klärik; Börje Olofsson Cronoberg; Anders Boije; Oluf Mårtensson Bärling»."


Stort tack för mycket intressanta uppgifter! Efter en genomgång av samtliga namn har jag dock inte kunnat fastslå några släktskap - bortsett från Jonas Palmgren som gift sig med änkan efter Salomon Persson Blix. Det måste snarare ha rört sig om rena ekonomiska förbindelser individerna emellan. Å andra sidan har jag ingen koll på "Per i Porten" vars klan som bröderna Mårten Persson Blixencrona och Per Persson Blix blev ingifta i. Något eller några uppräknade namn skulle kunna höra dit. En tråd finns om Per Clemetssons släktkrets här:


https://forum.genealogi.se/index.php?topic=67038.0


Numreringen av adelsnamn står Riddarhuset för, och för samtliga borgmästare och rådmän i Stockholm hänvisas till andra delen av verket "Stockholms Rådhus och Råd" från 1918, som finns tillgängligt hos Arkiv Digital (under Tryckt litteratur).


Göran Olofsson från Kniva i Vika sn adlades Stiernhielm (nr 180). Gift med Cecilia Larsdotter Buraea, vars fader blev kyrkoherde i Riddarholmen fs i Stockholm. Cecilia tillhörde Bureätten, samt var kusin med Anders Gyldenklous hustru - se nedan.

Nils Nilsson från Stora Åkatorp i Österbitterna sn adlades Stiernflycht (nr 332). Gift med Sara Larsdotter från Jönköping. Deras dotter Helena Stiernflycht blev gift med Åke Wrång, adlad Wrång (nr. 603), i hans andra gifte, se nedan.

Nils Persson från Eksjö adlades Silfvergren (nr 378). Han gifte sg med änkan Ingrid (Inger?) Pålsdotter av obekant ursprung. Eventuellt kunde Ingrid vara dotter till rådmannen i Stockholm Pål Henriksson (nr. 424) och i så fall vore hon en yngre halvsyster till Brita Jönsdotter, hustru till rådmannen Jakob Barckman - se nedan.

Anders Gylle från Slomarp i Högby sn adlades Gyldenklou (nr 269). Han var gift med Anna Jakobsdotter Buraea från Uppsala. Anna tillhörde Bureätten samt var kusin med Göran Stiernhielms hustru - se ovan. Makarnas gemensamma dotter Anna Maria Gyldenklou blev så småningom gift med Börje Buraeus Cronberg, se nedan.

Borgaren Mårten Olofsson var född i Köping och son till borgmästaren i Stockholm Olof Andersson (nr. 118). De tillhörde Bureätten. En halvsyster Anna Olofsdotter var gift med Åke Wrång i dennes första gifte. Åke Wrång blev senare omgift med Helena Stiernflycht, se ovan.

Jonas Abrahamsson från Härnösand blev guvernementskamrerare i Västergötland. Hans föräldrar var borgmästaren Abraham Persson i Härnösand och Elisabeth Olofsdotter, kyrkoherdedotter från Arnäs sn. Jonas gifte sig med Brita Staffansdotter, dotter till tullskrivaren Staffan Olofsson och Margareta Olofsdotter i Stockholm.

Baltzar Gese var gift med Sara Olofsdotter enligt en nätuppgift, som gör gällande att Sara var syster till boktryckarna Anund och Olof Olofssöner Helsing. Sara dog (bet. datum 26/5) 1654 i Nikolai fs. En måg till makarna Gese var Hans Brehmer, se nedan.

Hans Brehmer från Bremen blev handelsman i Stockholm och dog (bet. datum 18/2) 1659 i Nikolai fs. En son till honom adlades von Brehmer (nr. 1837). Hans Brehmer var gift tre gånger - först med Dorotea Gese från Stockholm, död (bet. datum 25/2) 1636 i Nikolai fs. Därefter med Maria Du Rées från Amsterdam, död (bet. datum 26/10) 1638 i Nikolai fs. Sista giftermålet var med Christina Drysandra Ekman, kyrkoherdedotter från Löt sn i Östergötland, som dog såsom änka (bet. datum 5/6) 1660 i Nikolai fs.

Jonas Mattsson Loverus adlades Palmgren (nr 605). Han ingick äktenskap tre gånger. Andra hustrun var Karin Eriksdotter från Kopparberget och änka efter referendarien i kammarkollegium Salomon Persson Blix. Tredje hustrun var Catharina Utterklo från Stockholm, som hade nära band till Barckman respektive Boij - se nedan.

Om Olof Månsson saknar jag säkra uppgifter.

Bokhållaren Petter Gese, död (bet. datum 22/9) 1661 i Nikolai fs, var son till Baltzar Gese och Sara Olofsdotter tillika svåger med Hans Brehmer - se ovan.

Erik Johansson Klöfverblad adlades Klöfverskjöld (nr 579). Gift med Anna Barckman från Stockholm, rådmannen Jakob Barckmans syster - se nedan.

Olof Andersson från Harsbo i Tierp sn adlades Strömsköld (nr 590). Gift med Helena Johansdotter Klöfverblad, en syster till Erik Klöfverskjöld - se ovan.

Jakob Barckman var rådman i Stockholm (nr. 432). En syster Anna Barckman var gift med Erik Klöfverskjöld, se ovan. Jakobs hustru Brita Jönsdotter blev faster till syskonparet Johan och Catharina Utterklo (nr. 849). Johan, se nedan. Catharina, se ovan.

Johan Beier från Berlin adlades von Beijer (nr. 604). Gift med Margareta Weiler från Stockholm.

Bengt Hansson Renfelt var generalkrigskommissarie åtminstone 1681. I övrigt okänt.

Hans Klärich från Örebro adlades Clerck (nr. 433). Gift första gången med rådmannen i Stockholm Sven Hansson Svans (nr. 409) dotter Brita Svan, och andra gången med handelsmansdottern Margareta Hartman.

Börje Olofsson Buraeus från Örebro adlades Cronberg (nr. 646). Hans farmor Karin Larsdotter kom från Yttervik 2 i Skellefteå lfs och tillhörde Bureätten. Börje var första gången gift med borgmästaren Hans Hanssons (nr. 130) dotter Brita från Stockholm, och andra gången med Anna Maria Gyldenklou, dotter till Anna Buraea - se ovan.

Anders Henriksson Boij från Skottland (urspungligt namn Andrew Boye?) var borgmästare i Stockholm (nr. 135). Gift med myntmästaredottern Maria Grooth från Stockholm. Deras dotter Ingrid Boij blev gift med Johan Utterklo, vars faster Brita Jönsdotter var Jakob Barckmans hustru.

Olof Mårtensson Bärling från Enköping adlades Berling (nr. 568). Gift med Sara Larsdotter av obekant ursprung.


Jag avslutar med ett påpekande för oinsatta amatörforskare om att våra inlägg är någorlunda malplacerade, eftersom jag uppfattat att Elisabeth Blix var gift med en helt annan Abraham Persson än borgmästaren med samma namn i Härnösand. Låt mig citera Per Sundins inlägg i tråden om Bozaeus:

Nej, jag tror Jonas mor heter Elisabet Olofsdr och är kyrkoherdedtr från Arnäs. Någonstans finns uppgiften om att Per Månsson Blix och Anna Jonsdr Nortman skulle ha en dotter Elisabet f 1588 3/6 g m Abraham Persson (Gene?) i Björnö som levde 1647. Gene med frågetecknet tror jag är tillagt av någon som uppmärksammat att det samtidigt finns en handelsman i Härnösand som hette just Abraham Persson. Men jag tror att Elisabets man är en bonde Abraham Persson på Björned i Torsåker (som bara ligger knappt en km från Styrnäsgården på andra sidan Ångermanälven) f 1574. Han har en son Joen som är hans efterträdare på hemmanet, fadern Per Clemetsson bodde i Björned och Abraham Persson i Björned är inte identisk med Abraham Persson Gene som är från Lunne 5:1 i Arnäs (fadern Peder Larsson kan vara från Gene i Själevad).


https://forum.genealogi.se/index.php?topic=68917.msg1492951#msg1492951

223
Bosaeus / Bozaeus / SV: Lundius
« skrivet: 2019-02-01, 03:48 »
I samma skrift nämns också:
55  Första skriften är Tycke och Mißtycke i Giffto-wal till det borgerliga brudparet Körsner-Schütte 1721; den andra, Tycke-Bråk wid Giften, gällde det borgerliga brudparet Kæsell-Lundia 1723. 56  Bland skrifterna som anknyter till Brenner vill jag särskilt nämna Carl Johan Lohmans  Qwinkönets-Seger Öfwer männerna, 1720, till prästparet Holst-Tibelia(Tibelius), som hävdar att kvinnor skulle kunna överträffa män i bokliga konster om de bara fick möjlighet att studera.

Kæsell, Michael-Lundia, Christina  1723    367

Christina Lundia vigdes 2/2 1723 i  Hovförsamlingen, med föregående lysning i Nyköping, med perukmakaren och änklingen Michael Käsel som erhållit burskap i Stockholm 20/3 1712. Makarna hade en son Nicolaus Michael, döpt 26/2 1725 i Tyska fs, som emellertid dog ung.

Efter Michael Käsels bortgång 7/5 (själaringning 8/5) 1736 i Tyska fs så verkar hans änka ha gift om sig 13/5 1739 i Nikolai fs (Stockholm) med brukspatronen Johan Björkman, som avled redan 15/10 samma år i Örebro Nikolai fs vid 60 års ålder.

224
Baaz / Baas / SV: Baaz / Baas
« skrivet: 2019-02-01, 00:21 »
Eva var dotter till rådmannen i Stockholm Aegidius Aurelius. Svea hovrätts liber causarum 113:3:2.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068112_00036

Bara för att vara på den säkra sidan så var Eva Eggertsdotter väl dotter till Eggert Mattsson Aurelius i hans första gifte av tre? I så fall är Evas mor okänd vid namn, samt avliden senast 1624. Modern kan dock ha tillhört Tyska församlingen, eftersom ett barn begravdes där 27/3 1618.

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1140 / sid 175 (AID: v910440.b1140.s175)

Clara Salomonsdotter var tidigare gift med hovnotarien Abraham Reuter. Se Per-Olof Snells artikel om "Clara Johansdotter Grapes anförvanter 1500-1600", sida 10-11:

http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Clara_Grape.pdf

225
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2019-01-29, 09:58 »
En kanslist Carl Bröms lät döpa sitt barn 4/7 1617 i S:t Nikolai fs i Stockholm. Bland faddrarna hörde Jonas Buraeus och dennes svägerska Kerstin Krabbe (Anders Buraeus hustru).

226
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2019-01-29, 09:44 »
Niklas: Du är mycket skicklig som använder dig av mindre vanligt förekommande källor!  ;D Tack vare akten hos Svea hovrätt kunde jag konstatera att Jonas Abrahamssons svärföräldrar hette Staffan Olofsson och Margareta Olofsdotter. Staffan Olofsson var tullskrivare för finska tullen då han stod fadder vid ett dop 4/8 1614 i Nikolai fs. Ett barn till makarna döptes hemma 8/2 1615, sannolikt i det stenhus beläget på Själagårdsgatan som familjefadern knappt två veckor senare, den 20/2, erhöll fastebrev på (SVAR bild-id: A0068021_00236). Staffan dopvittnade återigen 19/2 1617. Hans änka Margareta Olofsdotter blev omgift 28/1 1621 i Nikolai fs med kanslisten Tomas Carlsson. Jag har en sedan tidigare gjord notering från en av Stockholms tänkeböcker om att Tomas var avliden senast 21/1 1633, samtidigt som han hade en bror Johan Carlsson (krigsrättssekreteraren Rechard - vid intresse kan ni kolla in dennes famlj under tabell 5).

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=69990.msg1469928#msg1469928

En eventuell koppling till klanen Blix från Norrland är väcker intresse i detta sammanhang. Tomas Carlssons brorson Zachris Rechard blev gift med Elisabeth Persdotter Blix från Nikolai fs (1637-1699). Vissa nätsidor har Jonas Abrahamsson [Gene] såsom son till Elisabeth Persdotter Blix från Styrnäs sn, född 3/6 1588 tillika faster till Rechards hustru. Jag får hoppas att Per Sundin kan klargöra för oss huruvida Jonas Abrahamsson var en Blixättling eller icke...?  :-\

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=45642.msg700058#msg700058

227
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2019-01-27, 00:48 »
Ursäkta mig om jag spårar ur här, men är nyfiken på mormodern till Nils Olofsson Bozaeus. Nils var son till Christina Genberg, som i sin tur döptes 6/3 1644 i Nikolai fs. Christina var dotter till Jonas Abrahamsson Gene från Härnösand, som blev kamrerare i Västgötska generalguvernementet med centrum i Göteborg. Jonas Gene ingick äktenskap 10/6 1638 i Nikolai fs med jungfru Brita Staffansdotter. Var Brita stockholmare till börden?

228
Bosaeus / Bozaeus / SV: Lundius
« skrivet: 2019-01-25, 16:39 »
Söker uppgifter om Helena Lundia. Hon var gift med inspektoren Johan Locrantz på Strängsbo i Bondstorp socken, Jönköpings län 1736. Jag vet ingenting om hennes ursprung dock verkar namnet Lundia/Lundius förekomma en del i grannsocknarna.
 
Alla uppgifter om dem emottages tacksamt.
 
Mvh
Kurt Rajala

Kurt: Jag vet inte om följande uppgifter är nya för dig. Två söner till Johan Locrantz och Helena Lundia blev döpta i Tyska fs i Stockholm: Carl Johan den 21/4 1714, och Gustaf Reinhold den 4/9 1716.

229
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2019-01-25, 00:09 »
Sofia Catharina Lundia, född 1679 i Uppsala, dog 17/1 1757 i Piteå lfs, där även hennes syster Margareta Lundia bodde under hela 1720-talet. Margareta stod fadder vid 25 tillfällen mellan 4/6 1720 och 29/9 1729. Vid fyra tillfällen (16/2, 2/11 och 20/11 1722 samt 12/12 1723) kallades hon för mamsell Greta Maria Lundia i dopboken.

I Uppsalas husförhörslängd återfinns i början av 1730-talet på salig professor Lundii gård belägen i elfte kvarteret Kroken systrarna fru Hoffrén, hustru Solander och mamsell Lundia.

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIa:1 (1728-1736) Bild 35 (AID: v126488.b35, NAD: SE/ULA/11632)

Helena Lundia, fru Hoffrén, hörde till akademistaten i mantalslängderna för åren 1720-1742. Hennes antagligen enda barn Gertrud Elisabeth Hoffrén från Klara fs begravdes i Uppsala 20/9 1711.

Christina Lundia begravdes i Uppsala 9/2 1749, och maken Nils Rommel likaså 19/2 1754 vid 81 års ålder.

Ja, nu har vi nog funnit samtliga kända barn till paret Carl Lundius och Gertrud Lohrman som alstrat sammanlagt 18 stycken. Jag uppskattar att ordningsföljden blir bland syskonen, födda ca 1662-1687: Carl (student 1680), Tomas (bör ha funnits, som är namngiven efter morfadern), Helena den äldre (1666), Vendela, Helena den yngre, Johan, Magdalena, Christina, Catharina (gift 6/6 1705 i Uppsala), Gustaf den äldre (1678), Sofia (gift 1698 enligt dödboken för Piteå lfs), Margareta och Gustaf den yngre. Då återstår fem individer som avlidit under barnaåren, och vars namn förblir obekanta för oss.

230
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2019-01-23, 22:59 »
Tack igen, Niklas. Jag har tittat på dopnotisen från 15/1 1696, och vill tyda ut faddern ifråga till häradsf[ogde] Molners hustru. En bruksbokhållare Henrik Mölner från Västland sn ingick giftermål 18/11 1688 i Nikolai fs i Stockholm med Sara Brandt. Henrik utnämndes till kronofogde för Seminghundra härad 31/7 1694, och makarna Mölner var vid doptillfället bosatta på Fogsta i Uppsala-Näs sn.

https://pontusmoller.se/2008/01/03/molner-moller-mollerson/

231
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2019-01-23, 20:32 »
Stort tack, Niklas! Jag hade förväxlat denna Vendela Lundia med en faster med samma namn som begravdes 27/4 1707 i Jönköpings Kristina fs. Eller handlar notisen på sida 45 i F:1 i själva verket om farmodern Vendela Laelia?  ???

232
Anthelius / SV: Anthelius
« skrivet: 2019-01-23, 04:08 »
Jag hittade möjligen Israel Martini Anthelius övriga barn. I Enköping finns en Helena Anthelia g 1677 m sm rådmannen Casper Horneman. De har barnen Maria Regina d 1682, Beata (1680-82) och Johannes f 1690. Dessutom hennes dotter i ett tidigare äktenskap Maria Johansdr Hartman. Marias far kan vara en Johan Persson Hartman, stadsskrivare och tullnär i Härnösand ca 1660. Helena hade en syster Anna som var fadder två gånger i Enköping 1680, och det bör vara hon som sm g m Hans Andersson på Björke 5 i Hille. Dessutom en syster Elisabet, fadder i Enköping 1688.

En jungfru Elisabeth Anthelia har påträffats som dopvittne i Uppsala domkyrkoförsamling 8/11 1699 respektive 6/2 1700.

Även en rådman Erik Hartman var dopvittne i Uppsala 17/7 1700. Hade han någon koppling till Enköping, måtro?

233
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2019-01-23, 03:45 »
En jungfru Helena Lundia var dopvittne i Uppsala domkyrkoförsamling 25/4 1695. Känner någon till hennes vidare öden?

Auditören Nicolaus Bozaeus dopvittnade för Johan Esbergius son Carl 11/1 1696.

Även en jungfru Christina Lundia, dopvittne 22/9 1698, förefaller vara okänd för oss. Vidare öden?

En dotter till Carl Lundius blev gift med Petter Hoffrén från Sotkamo sn i Kajanaland, som dog 1699 (själaringning 12/6) i Klara fs i Stockholm. När var de senast vigda, måtro? Under avsnittet rörande protonotarier i Anton Anjous tryckta verk från 1899: "Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614-1898" från 1899, sida 184:

Nr. 2 (1696-1697): "Peter Henricsson Hoffrén, Ausc. i Svea H. R. 25/9 1689; Proto Notarie i Hof Rätten 30/9 1696; Advocat-Fiscal i Kammar Collegio 1697. Gift med en dotter af Professoren vid Upsala Universitet Carl Lundius."

http://runeberg.org/sveapres/0210.html

https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=2834

234
Umeå landsförsamling / Böle 1
« skrivet: 2019-01-12, 17:03 »
Citera
Från Anbytarforums föregångare Rötters Efterlysningar:

#1031. (27 aug 1997) Klockare Samuel Andersson Bohlin född 1666 i Böle, Umeå, sedermera flyttat till Skellefteå. Gift med Margareta Eriksdotter Kråka född 1672. Känner någon till något mer om dessa? Bo Carlberg.

Svar: Hej. Klockaren i Skellefteå Samuel Andersson Bolin var mycket riktigt bördig från Böle i Umeå socken (se t ex renoverade domboken 1742, vårtinget i Umeå socken sid 18 och 20). Fadern var Anders Andersson som mestadels återfinns på hemmanet Böle 4 men som vissa år även antecknas som borgare i Umeå stad. Han är död senast 1674 då hustrun Dordi Östensdotter i Böle omnämns som blind änka med små barn. Hon hade enligt domboken varit blind i 12 år (begreppet blind användes nog även om sådana som var mer eller mindre svagsynta).

Samuels farfader Anders Håkansson var en av Umeå stads första borgare. Staden grundläggs 1622 och de äldsta bevarade längderna är från 1627 och Anders är uppförd i båda dessa längder. Dessförinnan finns det belägg för att han hade arrendekontrakt på lilla tullen fram till 1626 tillsammans med fyra andra borgare. På hemmanet i Böle, som ju låg snett över älven från staden, antecknas Anders Håkansson första gången 1607.

Samuel Bolin hade åtminstone tre syskon. Brodern Anders som tar över Bölehemmanet, systern Anna som gifter sig med Mickel Olofsson i Hjuken och brodern Per som blir soldat under namnet Lund och som ofta förekommer i domböckerna i mindre smickrande sammanhang.

Hälsningar Staffan Bengtsson."

Anders Håkansson, nämnd på Böle 1 åren 1608-1643, finns på sida 8 i Agneta Olofssons idoga sammanställning "Umeå landsförsamling: Byar och gårdar 1539 - ca 1760". Var god se bifogad bild. Här blir jag emellertid osäker på ifall Anders Håkansson härstammade från detta hemman eller om hans hustru var dotter till företrädaren Jakob Larsson, nämnd 1596-1607. Bland Anders Håkanssons söner räknas nämligen Jakob Andersson, nämnd 1644-1646, och Anders Andersson, nämnd 1647-1674 (femmans hemman var troligen avstyckad från ettan).

Av sida 156 i Johan Bures släktbok från 1613 framgår att Jakob Larsson från Fällan i Lövånger sn var Bure-ättling och gift med en syster till länsmannen Carl Unesson på Grubbe 2, nämnd 1587-1639. Då är det rimligt att anta att Carl och hans till namnet okända syster var barn till bonden Une Olofsson på Böle 1, nämnd 1547-1593. Une Olofsson var i sin tur måg till Fale Olofsson på Ytterhiske 2, nämnd 1539-1557.

Jag vore tacksam för ett eventuellt klargörande här. Blev Une Olofsson farfars far (→ Håkan Unesson → Anders Håkansson →) eller mormors far (→ NN Unesdotter → NN Jakobsdotter →) till min ana Anders Andersson...?

235
På grund av nyligen förekommen privat förfrågan rörande ursprunget på klockarhustrun Margareta Eriksdotter Kråka (1682-1752) på Lund 5 i Skellefteå lfs så väljer jag att publicera följande sammanställning här för allmänt beskådande. Den gjordes för snart tio år sedan med bistånd från två andra forskare, varför jag uttrycker en stor tacksamhet gentemot dessa.

Margareta Kråka döptes 1/2 1682 i Piteå stad (Piteå lfs C:1 sida 23) till borgaren därstädes Erik Hansson Kråka, som begravdes 55 år gammal 20/9 1708. Erik Kråka gav lysningspenning till Piteå landskyrka 4/4 1681 (LIa:2 sida 194) i samband med sitt giftermål med Gertrud Persdotter (begravd 17/6 1722) som antagligen var bondedotter från Sjulsmark.

Erik Hansson Kråka, som bör vara född cirka 1653 i Arjeplog sn i Pite lappmark, var son till Hans Henriksson Kråka som noterades i Arjeplog 1660-1668 (mtl) och som blev borgare i Piteå stad 6/4 1668 (RR). Återfunnen i stadens mantalslängd år 1669, dock med tomma kolumner. Hans Henriksson Kråka begravdes på julafton 24/12 samma år, och en bouppteckning upprättades efter honom 14/3 1670 (RR FIIa:2 sida 1a). Hans Kråkas änka, känd med bara förnamnet Margareta, gifte om sig med Matts Olofsson Dörr från Sjulnäs, som vann burskap 2/5 1671: "Mats Olofsson äktat en borgaränka, wann burskap utan buhrgeit." (RR). Matts Olofsson Dörr återfinns i mantalslängderna för åren 1671-1681, och begravdes 5/2 1681. Dörrs änka noteras i 1682:års mantalslängd, och efterträddes av hennes son Erik Kråka 1683. Den 2/5 1683: "Samma dag kärade hu Kerstin Sahl Anders Ståls till Erik Hansson Kråka om en tunna kött med hans styvfader sahl Mats Olofsson Dörr. Erik Hansson säger att hans styffader för 3 år sedan döder är, hade mist sitt arff efter sin sahl fader Hans Kråka." (RR). Erik Kråka gav testamentspenning till stadskyrkan efter sin moder 5/1 1696 (LIaa:1 sida 106).

Hans Henriksson Kråkas var i sin tur son till Henrik Persson och Margareta Hansdotter Kråka. Henrik Persson var tidigare borgare i Piteå stad, där han går att återfinna i längderna från åtminstone 1637. Vid tidpunkten för Arjeplogs sockens grundande lät familjen bosätta sig på nämnda ort cirka 1642-1659. Livet påbjöd dock svårigheter. Henrik Persson "vistas upp i lappmarken och nu går här kring bygden och tigger". (RR 8/4 1657). År 1658 beslutade makarna sig istället för att uppta ett ödehemman Svensbyn 41 (1660:års avkortningslängd).

Piteå tingslags häradsrätt 19/3 1681: "Kom för Rätta Ährligh och Beskiedlig Nils Henriksson i Swensbyn och Klomben framlade förgångsskrift utaf H. kära fader Henrik Persson och modren hustro Margeta Hansdotter Kråka utgifwen jempte collega Johan Ganhammar till wittnes underskriwen den 25 Juni 1678 hwaruti de bekänna för sin ålderdom och wanförhets skull begifwit sig till förgånga under denna sin son, Updragandes honom uthi Sytninge Löhn af bytto..." Henrik Persson begravdes 17/1 1680. Testamentspenningar gavs efter honom, hans hustru och ett sonbarn i januari 1686 (LIa:2 sida 225).
 
Margareta Hansdotter Kråka var dotter till landsköpmannen, sedermera borgaren Hans Nilsson som var skriven i Svensbyn åren 1602-1638 och i Piteå stad åren 1623-1637. Hans Nilsson var i sin tur son till landsköpmannen Nils Andersson i Sunderbyn, Luleå lfs (nämnd 1562-1613). Nils Andersson var i sin tur son till landsköpmannen Anders Larsson i samma by (nämnd 1539-1560) och dennes hustru Brita (nämnd 1561) vilka blev stamföräldrar för handelssläkten Kråka.

236
Vasa / Vaasa / SV: Vasa / Vaasa
« skrivet: 2019-01-10, 16:19 »
Per: Kommer du ihåg att jag berört postmästaren Jonas Molin från Sundsvall i tråden om klanen Wolgemuth från Härnösand? Denne blev ju fyrbåksinspektor vid Öregrund och bosatt i Stockholm.

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=75844.msg1468100#msg1468100

Tillägg: Din eftersökta Jonas Molin kom från Barkeryd sn i Småland och slutade sina levnadsdagar på Klemetsö i Korsholm fs den 2/11 1734. Han ingick äktenskap där den 29/12 1696 med Magdalena Ross i hennes andra gifte. Hon var dotter till häradshövdingen Jakob Ross och Margareta Bockmöller på Klemetsö, samt änka efter borgmästaren Jakob Willstadius i Gamla Karleby (död den 30/4 1693).

Studentmatrikel: https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3412

Avskrift ur mantalslängder 1695-1714: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=809863

Avskrift ur mantalslängder 1723-1739: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=804212

237
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2019-01-01, 22:01 »
Johan Andersson Wolgemuths hustru i Uppsala hette Gertrud Johansdotter, vilket framgår av konsistorieprotokoll från 15/3 resp. 22/3 1682 (Universitetets arkiv, serie A I:24) med avskrifter på sida 75 resp. 83 i Hans Sallanders verk ”Uppsala Universitet: Akademiska konsistoriets protokoll XV: 1682” från 1975.

Den 5/1 1738 gav hustru Patientia Molin efter sin moder fem riksdaler i testaments- och bårpenning till Piteå landskyrka (LIa:3 sida 168). Modern, som saknar namn i AI:1 sida 128,  påträffas icke i död- och begravningsboken.

238
Ur Kenneth Mossbergs material "Västerbottens regemente under Fredrik I 1720-1762" :

Piteå kompani, rote 38

Soldat Thomas Eriksson-Bärg
Antagen 1720-04-00 Avgått 1738-11-00 Till: Död. Mönstringsår m.m; 1728: 29 år 8 tj.-år. Finland gift. 1735: 36 år 15 tj.-år. Finländare gift.


Inför sitt giftermål gav Thomas Berg lysningspeng till landskyrkan 26/3 1721 (LIa:3 sida 30). Han begravdes 29/10 1738 vid 47 års ålder (E:1 sida 149). En testaments- och bårpeng gavs till kyrkan efter honom den 2/12 samma år (LIa:3 sida 172).

239
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2018-12-31, 16:50 »
Intressant. Anna Catharina Blomfelt verkar vara en möjlig dotter till Johan Jakob Blomfelt (1712-1765). Vet någon om Stralsunds kyrkoböcker finns tillgängliga på nätet? År 1751 jordfästes i familjegraven vid Ludgonäs två söner Jakob (död 21/2) och dennes lillebror Adolf Johan (död 17/2). Fadern var då löjtnant vid Ulrika Eleonoras livregemente (Drottningens livregemente till fot) i Svenska Pommern.

Samma år återfinns familjen i Snöstorp sn i Halland. Löjtnantskan på Skedala, välborna fru Charlotta Benedikta Wiesmantel (från Wismar, 1726-1771) bar ett inspektorsbarn till dess dop i kyrkan 18/10 1751. En son vid namn Jakob Emanuel avled dog 27/9 1754 i en ålder av 2 år, 5 månader och 3 veckor (sidan med hans eventuella födelsenotis är bortriven från födelselängden). En dotter Christiana Fredrika föddes 7/4 1753.

För övrigt blev Charlotta Benedikta, såsom änka, mor till en utomäktenskaplig dotter vid namn Johanna, född 3/10 1771 i Stora Kryckeläng, Ludgo sn. Detta mycket snart moderlösa flickebarn överfördes till Haksjön enligt AI:3 sida 80, men återfinns icke på sida 118.

240
Wising / SV: Wising
« skrivet: 2018-12-08, 20:37 »
Joakim Ihering och hans fru Christina Spärmann hade åtminstone fem barn, däribland fyra döttrar men ingen känd måg vid namn Sven Besk.

https://et.wikipedia.org/wiki/Joachim_Jhering#Perekond

241
Luleå stadsförsamling / SV: Luleå stadsförsamling
« skrivet: 2018-12-07, 22:42 »
Ett fynd från Harmånger i Hälsingland år 1721: "d. 29. Junji Begrofs en gammal Piga Elizabet Olofsdotter i Rösta, född i Luhle stad i Wästerbottn, och warit här i sochnen warandes i hela sin Lÿfstÿd, hos åthskilliga i tjänst, sedan hon kom från Hernosand, hennes fader war Olof Larsson fiskare och hustru Margeta Christiansdotter ifrån Luhle. Hon kunde mycket wäl sina Christendoms styck, och fördt ett ostrafhl. lefwerne, dödde efter 6 månaders siukdom d. 24. Maji, hennes ålder är wid pass 63 åhr."

Harmånger (X) CI:2 (1709-1755) Bild 98 / sid 151 (AID: v135251.b98.s151, NAD: SE/HLA/1010065)

242
Hans Elis som måg till Jakob Fahlgren? Huvudet på spiken!  :D Jag tackar för din redogörelse. Jo, jag lade visserligen märke till Olof Persson på Korsta 2, men kom då att fästa en större vikt till hemmanets storlek. År 1655 var 1:an på 36 mål, medan 2:an var avsevärt mindre på 12 mål.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005591_00130

Ifall Catharina Hoffmans dödsnotis inte går att finna i Gävle så kan det inte uteslutas att hon flyttat till sonen med familj i Boteå sn, som dessvärre saknar kyrkoböcker från tidigt 1700-tal. Johan Korstad var brukspatron vid Högfors och Gålsjö bruk åren 1705-1729 (mtl). Han var avliden senast 3/4 1741, inför upprättandet av en bouppteckning efter systern Christina Korstad.

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:8 (1738-1741) Bild 996 / sid 1841b (AID: v151948.b996.s1841b, NAD: SE/HLA/1050003)

Hustrun Brita Stridsberg var borta efter 1712 (mtl). Deras dotter Catharina Korstad började noteras från och med 1719 (mtl). "Cajsa" förblev ogift och begravdes 30/5 1779 vid 75 års ålder.

Boteå C:1 (1756-1854) Bild 159 / sid 157 (AID: v121145.b159.s157, NAD: SE/HLA/1010022)

243
En genomgång av Gävles mantalslängder gav ett oväntat resultat.  ???

Den 20/2 1688: Lars Korstads änka.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005606_00021

Den 20/2 1689: Jakob Fahlgren med hustru.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005607_00056

År 1690: Jakob Fahlgren med hustru och en son.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005608_00071

Den 2/10 1692 (5:e kv.): Jakob Fahlgren med hustru och en son.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005610_00056

Den  27/2 1696 (5:e kv.): Jakob Fahlgrens änka med en son.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005615_00426

Den 22-23/2 1698 (5:e kv.): Lars Korstads änka med en son.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005616_00450

Den 28/2 1701 (5:e kv.): Lars Korstads änka, och ännu ogifte Johan Korstad på nästa rad.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005619_00008

Den 6/2 1702 (5:e kv.): Jakob Fahlgrens änka, och Johan Korstad med hustru på nästa rad.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005620_00008

Den 6/2 1703 (5:e kv.): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005621_00142

Den 9/2 1704 (5:e kv.): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005622_00179

Den 13/3 1705 (5:e kv.): Jakob Fahlgrens änka ensam.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005623_00051

Den 20/2 1706 (5:e kv.): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005624_00127


Härmed kan jag konstatera att Olaus Petri Hoffman och hans maka Karin Hansdotter i Harmånger sn haft en ytterligare dotter vid namn Catharina Hoffman, som fått fel förnamn i Marta Christina Krafts dopnotis från 4/7 1697. Catharina Hoffman blev gift med Lars Korstad och senare med Jakob Fahlgren i Gävle. Samtidigt innebär detta att Brita Korstad inte var enbart syster till Lars Korstad utan även dennes, om än kortvariga, styvsvärmor!  :o Intressant. Syskonparet Korstad var barn till bonden Olof Hansson, nämnd 1642-1655 på Korsta 1 i Skön sn i Medelpad. Hans Olofsson efterträdde sin far på detta hemman åren 1656-1691 (mtl).

244
Av Gävle kämnärsrätts protokoll den 11/4 1701 i ett mål rörande misshandel i samband med indrivning så skymtas en kusin (det står causin!) Hoffman, till syskonparet Johan Korstad och Hans Elis hustru Catharina Korstad. Kusinen ifråga bör åsyftas sjömannen på skeppet Jupiter Nils Hoffman som hos rådhusrätten den 10/7 samma år ansöker om - och vinner burskap, med Johan Korstad som borgensman. Nils Hoffman var Pastoris Hr. Peders son från Harmånger.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXId:222 (1701-1701) Bild 5440 (AID: v403716a.b5440, NAD: SE/RA/42042202)

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXId:222 (1701-1701) Bild 2290 (AID: v403716a.b2290, NAD: SE/RA/42042202)


Per Sundin, är det möjligt att få ett utdrag ur Härnösands rådhusrätts protokoll daterat 5/10 1695 §1 där Jakob Fahlgren omnämns?

245
Tack för svaret, Per. Då får jag byta spår. Jakob Fahlgrens änka blev även dopvittne till Jakob Werfvings förstfödda barn Elisabeth, döpt 4/5 1705 i Gävle (CI:1 sida 129).

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:90 (0-9999) Bild 1930 / sid 601 (AID: v910028.b1930.s601, NAD: SE/HLA/9010002)

Barnamodern Beata Hoffman (död 1723) var i sin tur dotter till kyrkoherde Petrus Olai Hoffman i Harmånger sn (död 1685) enligt Fant-Låstboms herdaminne, som emellertid inte upptar någon dotter med namnet Margareta.

Kyrkoherden i Väddö sn Johannes Olai Hoffmans äktenskap med Elsa Halenia (i hennes första giftermål) förefaller ha varit barnlöst, av sida 337 i Nils Burmans släktbok att döma. I sammanhanget bör påpekas att Elsa Halenia hade bl.a. en syster Christina Halenia, gift med just Isak Kraft i Gävle.

Olaus Petri Hoffman skall enligt herdaminnet ha haft en son vid namn Olof Hoffman, som blev handelsman i Hudiksvall. Vad är känt om dennes familj?

Låt mig avsluta detta inlägg med ett inflikande om att ovannämnde Jakob Werfving senare blev omgift med Helena Brodina som hörde till samma släktkrets (Helena Brodina → Anders Johansson Brodin → Margareta Hansdotter → Hans Pålsson).

246
Jag funderar över Jakob Fahlgrens efterleverska Margareta Hoffman, som stod fadder till Isak Krafts dotter Marta Christina, döpt 4/7 1697 i Gävle (CI:1 sida 16) och till Johan Korstads son Lars döpt 4/10 1702 i Gävle (CI:1 sida 87). Johan Korstads föräldrar var förstås Lars Olofsson Korstad och Catharina Fahlgren.

Enligt Sehlberg så blev Olaus Petri Hoffmans dotter Margareta först gift med rådmannen Lars Andersson Lind i Gävle, och senare med rådmannen Lars Eriksson i Hudiksvall. Kan Margareta Hoffman alltså ha gift om sig en tredje gång med Jakob Fahlgren, och skulle hon därmed bli Johan Korstads styvsvärmor...?

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 (0-9999) Bild 1170 / sid 79 (AID: v910026.b1170.s79, NAD: SE/HLA/9010002)

247
Brita Korstad hade en bror Lars Olofsson Korstad som blev borgare i Gävle (död i april 1687).

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 (0-9999) Bild 1340 / sid 95 (AID: v910026.b1340.s95, NAD: SE/HLA/9010002)

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:90 (0-9999) Bild 270 / sid 427 (AID: v910028.b270.s427, NAD: SE/HLA/9010002)


Lars Korstad innehade vid sin bortgång ett gästgiveri, som Olof Olofsson Ström kom att överta och förvalta fram tills 1696. Denne var en styvson till Brita Korstad i hennes andra gifte med borgmästaren Olof Persson Ström i Hudiksvall.  Därtill ingick Olof Olofsson Ström (död 1712) giftermål med Helena Hansdotter från Gävle (död 1728). Hon var dotter till rådmannen Hans Christiersson (död före 1683) som i sin tur var son till Christier krukmakare, som i sin tur var en tidigare svåger till Olaus Petri Hoffman. Dessa två var mågar till borgaren Hans Pålsson i Gävle.

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:89 (0-9999) Bild 1330 / sid 329 (AID: v910027.b1330.s329, NAD: SE/HLA/9010002)

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:89 (0-9999) Bild 1450 / sid 341 (AID: v910027.b1450.s341, NAD: SE/HLA/9010002)

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:90 (0-9999) Bild 2330 / sid 645 (AID: v910028.b2330.s645, NAD: SE/HLA/9010002)

248
Du hittar familjen på sida 608 i Skellefteå lfs AI:3a.

249
01) Allmänt / Avlidna soldater på fälttåg
« skrivet: 2018-11-24, 17:33 »
I oktober 1790 dog tjugotre soldater från Västerbottens regemente i Vasa i Finland.


4/10, soldat Snar, 20 år
7/10, soldat Stormhjelm, 36 år
8/10, soldat Grefve, 32 år 6 månader
6/10, soldat Forsman, 28 år
9/10, soldat Grön, 38 år
9/10, soldat Tegenfeldt, 25 år
9/10, soldat Hurtig, 20 år
10/10, soldat Abbor, 51 år
12/10, soldat Bulder, 30 år
14/10, soldat Reslig, 27 år
15/10, soldat Spännare, 26 år
17/10, soldat Kruskopp, 37 år
16/10, soldat Lång, 30 år
24/10, soldat Ström, 34 år
24/10, soldat Manlig, 27 år
21/10, soldat Avander, 24 år
24/10, soldat Brännare, 30 år
15/10, soldat Lunda, 24 år
17/10, soldat Rusk, 21 år
17/10, soldat Järf, 24 år
30/10, soldat Stålberg, 25 år
30/10, soldat Granberg, 31 år
30/10, soldat Skarpsvärd, 25 år


Källan är dödboken för Korsholm: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9066539

250
Kjell-Åke: Anna Ægidiusdotter Otto is believed to have no children, unless you prove otherwise. Are you able to do that?

251
Otto / SV: Otto
« skrivet: 2018-11-23, 22:43 »
I en skrivelse till kronan daterad Skellefteå den 12/3 1679 vädjade Ægidius Otto om att låta mågen Olof Svensson få efterträda honom som lappfogde i händelse av bortgång. Själv hade Ægidius Otto tjänat länge i Tyskland och därefter varit bergmästare i Pite lappmark under många år, och på sistone som lappfogde för Lule, Pite, Ume och Ångermanlands lappmarker. Han skulle snart uppnå 70 års ålder. Är denna skrivelse känd sedan tidigare?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070029_00195

Eftersom Ægidius Otto levt ända fram tills efter (den förkomna) dödbokens påbörjande år 1698, så blev han uppemot 90 år gammal. Det känns trevligt.  :)

252
Garling / SV: Garling
« skrivet: 2018-11-23, 21:52 »
Jag funderar över Daniel Krämer (Kremer) som var befallningsman i Koporje län under 1680-talet, efter att ha observerat honom på två poster i länsräkenskapsböckerna för Kexholm och Ingermanland.

År 1682 (sida 708): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12715099

27/2 1689 (sida 2253): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13437926

Är något känt om Daniel Krämers egen familj? Blev han Henrik Gardelings svärfar, måtro?

253
Sankt Petersburg / Nyen
« skrivet: 2018-11-23, 21:11 »
Mot slutet av 1600-talet var Sankt Petersburgs svenska föregångare Nyen en relativt stor stad, och sägs år 1700 ha inrymt cirka 2.000 invånare (nätuppgift). Men på grund av Stora ofreden försvåras personforskningen av en total brist på kyrkoböcker och mantalslängder. Släktforskare med anor från Nyen hänvisas till länsräkenskapsböcker för Kexholm och Ingermanland, med tusentals sidor att plöja genom. Fast där verkar olika förteckningar med koppling till denna stad finnas för enbart åren 1687-1694, tråkigt nog. För intressenter ges härmed en sammanställning med direktlänkar till Finska Riksarkivets digitalarkiv.



Begravningsräkenskaper för Svenska kyrkan i Nyen:

1687 (sida 2766-2772): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13222216

1688 (sida 2207-2010): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13437897

1689 (sida 2260-2263): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13440203

1690 (sida 2187-2195): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13441521

1691 (sida 2675-2681): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13425623

1692 (sida 2030-2037): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13428975

1693 (sida 2059-2063): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13444970

1694 (sida 2194-2199): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13438502



Gåvoinsamlingar till Nyens hospital i samband med bröllop:

1687 (sida 2872): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13222269

1688 (sida 2257): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13437930

1689 (sida 2324): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13440259

1690 (sida 2940): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13441648

1691 (sida 2724): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13425762

1692 (sida 2082): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13429110

1693 (sida 2108): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13445116

1694 (sida 2233): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13438535



Vunna burskap i Nyen, ofta åtföljda av saköreslängder på efterföljande sidor:

1687 (sida 2584): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13222142

1688 (sida 2084): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13437844

1689 (sida 2143): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13440085

1690 (sida 2078-2079): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13441290

1691 (sida 2576): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13425798

1692 (sida 1944-1945): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13428733

1693 (sida 1957): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13444690

1694 (2120-2120v): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13438434



Renoverade domböcker för Nyens rådhusrätt åren 1684-1698:

http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=315349.KA

Renoverade domböcker för Nyens kämnärsrätt 1688-1699:

http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=315350.KA

Dessa böcker är försedda med namnregister i slutet av varje volym.


För Nyens trivialskola återfinns 1688:års elevmatrikel i länsräkenskapsboken.

1687:års bok (sida 2895-2896v): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13222292

Några studenter från Nyen i elevmatrikeln för Svenska skolan i Narva samma år:

1688 (sida 2245-2252): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13437922



Finns ytterligare förteckningar som kan beröra Nyens invånare så är ni välkomna att bidra här.   :)

254
Göran: Systrarna avled år 1800 (AI:5c sida 1476) men kan icke påträffas i dödboken.

255
Marianne: Flyttattesten anger sjömannen Anders Skogs rätta födelseår som är 1755. Så varifrån hade du fått till att han skulle vara född ungefär 1758 istället?

Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling HII:2 (1785-1793) Bild 3900 / sid 751 (AID: v607905.b3900.s751, NAD: SE/GLA/13179)

Det stämmer bra att Anders var son till Erik Tomasson Skog och Beata Andersdotter Woutell. Föräldrarna vigdes 13/10 1754, och fick även en dotter vid namn Brita Skog (f. 14/1 1757, d. ogift 5/9 1819).

Anders Skog går att följa i Gamla Karlebys husförhörslängder fram till hans utflyttning.

1755-1760: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8241911
1761-1767: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8241957
1768-1771: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8242226
1772-1777: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8242374
1778-1783: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8242630
1784-1788: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8242803

256
Överluleå / SV: Montell i Norrbotten
« skrivet: 2018-11-19, 18:27 »
Börje, har du redan läst mitt inlägg från 4/10 2013 i tråden om Åbo/Turku?

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=51697.msg775176#msg775176

257
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2018-11-13, 21:14 »
Här är beviset på att Bryngel Govinius och Brix Buschou kände varandra redan på 1660-talet (SVAR bild-id: A0069511_00132). Detta talar för att Catharina Franck och Anna Elisabeth Hülshorst kan vara kusiner. :)

258
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2018-11-13, 06:10 »
Apropå sergeanten Anders Pettersson Wolgemuth vid Hälsinge regemente: Jag tror att tidigaste noteringen om honom är att i egenskap av furir bli befordrad till förare vid Livkompaniet i september 1710(?), och vidare till sergeant vid Delsbo kompani i mars 1711. Den 17/1 1718 avancerade han till fältväbel vid Ovansjö kompani, för att slutligen bli avskedad 28/6 1719 såsom oduglig och kvarlämnad i Jämtland (SVAR bild-id: A0065769_00664, A0028667_00203, A0028667_00429, A0028668_00244, A0028670_00391 och A0028670_00340).

259
Hillerström / SV: Hillerström
« skrivet: 2018-11-13, 04:16 »
Intressant. För säkerhets skull bör påpekas att med "Södersta sn" så avses Segersta sn.

260
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-11, 22:43 »
Intressant. Det kan möjligen röra sig om Per Jönsson Harmånger, nämnd 1667-1684 (mtl).

Denne var ogift än 1673, så inte omöjligt att han kan ev. ha gift sig med Lars Bältares änka.

261
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-11, 04:00 »
Murmästaren kan inte vara född ca 1675 eftersom denne återfinns i mantalslängderna åren 1681-1698. Denne Per Persson, som förefaller komma från Rångsta i Hedesunda sn, gifte sig med Zackris Erikssons änka Margareta Mickelsdotter som fanns på samma rad i 1679:års mtl.

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 (0-9999) Bild 2420 / sid 199 (AID: v910026.b2420.s199, NAD: SE/HLA/9010002)

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:89 (0-9999) Bild 770 / sid 273 (AID: v910027.b770.s273, NAD: SE/HLA/9010002)


En borgare Per Persson, som avled 12/12 1725, kunde jag inte återfinna i mtl för samma år. Han blev begravd redan den 10/12 enligt kyrkoräkenskaperna (LIa:8 sida 14; källa LIa:2 bild 1600 hos Arkiv Digital).

262
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-08, 19:42 »
En genomgång av 1697-1698:års mantalslängder gav minst sju kandidater vars familjeförhållanden bör studeras närmare inför en slutsats rörande dopfaddern i Hille:

-Per Persson Torkils på sida 4180 i 1698:års mtl (son till Per Olofsson Torkils)
-Per Persson Jerff på sida 4036 i 1697:års mtl
-Per Persson Casten på sida 4039 i 1697:års mtl
-Per Persson murmästare på sida 4042 i 1697:års mtl
-Per Persson Kiäll på sida 4193 i 1698:års mtl (son till änkan Karin Kiäll)
-Per Persson Flygare på sida 4045 i 1697:års mtl
-Per Persson Valbo på sida 4047 i 1697:års mtl


Gun: Påträffas bröderna Erik och Carl Bröms från Tuna i Uppsala? Finns matrikeln/registret ute på nätet?

263
Högström / SV: Högström
« skrivet: 2018-11-07, 23:08 »
Jag söker info om Mårten Högström,f c:a 1745,d 1786,son till prosten Pehr Högström i Skellefteå, troligen flyttad till Stockholm som kamrer vid Nummerlotteriet och kollega till Bellman. Hade troligen en son Karl Högström som var uppfinnare och intresserad av gruvor,emigrerade på 1790-talet.
Kamrer Martin Högström förblev ogift och dog 22/8 1815 i Nikolai fs i en ålder av 62 år, 7 månader och 20 dagar.

  Storkyrkoförsamlingen FIa:4 (1800-1819) Bild 154 / sid 297 (AID: v90748.b154.s297, NAD: SE/SSA/0016)
  Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:397 (1815-1815) Bild 6310 / sid 449 (AID: v223036.b6310.s449, NAD: SE/SSA/0145a)
 

264
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-07, 13:00 »
Herr Hans hette den präst som höll i dopet, och bör avse förste komministern Johannes Petri Kellingius som var verksam åren 1645-1679 enligt sida 466 i Gunnar Hellströms herdaminne över Stockholms stad.

Förresten, Johan Larsson Bältare nämndes ej i protokollet från 1/12 1688. Innebär detta i så fall att Sara Hansdotter var gift två gånger - först med Lars Johansson Bältare och därefter med Per Persson?

Tillägg: Det går inte att läsa av Gävles mantalslängder om så var fallet. Johan Bältares änka Karin förekom åren 1642-1668, sonen Lars Bältare åren 1653-1673 (lucka 1674-1677) och sonsonen Johan Bältare från och med 1678 (denne avled åtta dagar efter Jakobsmässodagen 1731 enligt bou). Hittar ingen passande Per Persson i 1679:års kompletta mtl.

265
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-06, 01:00 »
Den 30/9 1665 lät en Carl Bröms döpa sin son till Erik i S:t Nikolai fs i Stockholm!!  :o

Storkyrkoförsamlingen CIa1:2 (1623-1639) Bild 109 / sid 199 (AID: v90665.b109.s199, NAD: SE/SSA/0016)

Uppgiften överensstämmer med att Erik Bröms skulle ännu ha varit omyndig år 1675.

Carl Bröms bör vara identisk med häradsfogden i Svartsjö som levde än 1673. Ursprung?

266
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-05, 23:56 »
Sehlbergs uppgifter om Hans Perssons familj är hämtade från rådhusrättens protokoll daterat 1/12 1688:

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3170 (1688-1688) Bild 3640 / sid 357 (AID: v421964.b3640.s357, NAD: SE/RA/42042202)

Ovannämnde hustru Malin visade sig vara gift med Johan Larsson Bältare, som ett knappt halvår tidigare besvärat sig mot hans moster Gölug Hansdotter över innehållen arvslott från morfaderns gård (Gävle rådhusrätt 6/6 och 18/6 1688). Sehlberg hade missat eller undanlåtit att föra in denne Johan Bältare, vars far verkar vara Lars Johansson Bältare som i sin tur omnämns väldigt kortfattat (med endast två rader) i samma verk.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3170 (1688-1688) Bild 2350 / sid 228 (AID: v421964.b2350.s228, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3170 (1688-1688) Bild 2390 / sid 232 (AID: v421964.b2390.s232, NAD: SE/RA/42042202)
Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 (0-9999) Bild 2120 / sid 171 (AID: v910026.b2120.s171, NAD: SE/HLA/9010002)


För övrigt tycker jag att ni, åtminstone tills vidare, kan bortse från epitet "Buhre" som antagligen rör sig om förväxling med en Hans Israelsson Bure utan känd koppling till berörda familj.

267
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-04, 20:48 »
BRAVO - jättebra jobbat, Bertil!  ;D Ifall Johan Larssons hustru Malin går att konstatera som en dotter till Sara Hansdotter i hennes gifte med någon Per Persson så har vi familjebilden klar för oss.

Per: Står du fortfarande fast vid att Hans Persson inte blev stamfader till klanen Schepper i Gävle? Hit med källan till att rådmannen ifråga saknade ättlingar på manssidan i Gävle efter 1700, tack.

268
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-02, 16:43 »
Enligt Sehlberg så var Gölugs far Hans Persson rådman i Gävle redan år 1606. Bortsett från det faktum att vi behöver ta reda på mer om Härnösandseleven Erik Bröms förehavanden mellan 1663 och 1688, så tycker jag att kronologin överensstämmer ganska bra.

Per: Blev denne Hans Persson stamfader till klanen Schepper i Gävle, måtro?

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:92 (0-9999) Bild 850 / sid 337 (AID: v910030.b850.s337, NAD: SE/HLA/9010002)

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:90 (0-9999) Bild 1800 / sid 587 (AID: v910028.b1800.s587, NAD: SE/HLA/9010002)

269
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-02, 02:10 »
Hm, mystiken tätnar. Kan det röra sig om två samtida Erik Carlssöner Bröms som spelar oss ett spratt?

a/ Gölug Hansdotters son Erik Bröms som kom att gifta sig med (Anna) Elisabeth Weylandt.

b/ Brita Hammarinas son Erik Bröms som kom att gifta sig med Christina Korstad.

Samtidigt funderar jag över oddsen att Gölug Hansdotter skulle kunna vara identisk med kyrkoherde Carl Hansson Bröms andra hustru i Tuna sn, tidigare gift med Erik Björnsson (se mitt tidigare inlägg från 2/12 2016) och senare omgift med en för oss okänd fogde? I så fall blev Gölug mor till den Erik Carlsson Bröms, som var elev vid trivialskolan i Härnösand åren 1659-1663.

270
Att snickaren Anders Weström kom från Piteå framgår av Visby AI:18 sida 112. Hans föräldrar förefaller vara soldaten Staffan Olofsson Spännare (1712-1758) och dennes maka Karin Andersdotter (1712-1779) i Roknäs. Deras son Anders Staffansson, född 10/10 1743 i Piteå lfs, var nämligen bosatt i Stockholm senast 1770 enligt AI:2 sida 341.

Utdrag ur Kenneth Mossbergs "Västerbottens regemente under Fredrik I 1720-1762: Piteå kompani" :

Rote 45
Soldat Stephan Olsson-Spännare
Antagen 1735-07-01 Avgått 1758-09-00 Till: Död vid Bergen. Mönstringsår m.m; 1735 1739: 28 år 4 tj.-år. Wästerbottning ogift, commenderad till Finland 1739-09-24. Stockholm den 21 februari 1744, commenderingen den 5:e marti kommer att marschera härifrån. 1744: 30 år 9 tj.-år. Wb. 1748: 34 år 13 tj.-år gift Wb. 1757: 43 år 22 tj.-år gift Wb. Commenderad till Pommern 1757-09-04. Rügen 1759-02-12 ant. 1759: ant död 1758-11-17.


271
Garling / SV: Garling
« skrivet: 2018-10-29, 10:39 »
Åbo svenska församling saknar födelse- och dopböcker före 1736. Christina Gardelings födelsedatum 26/5 1705 framgår som tidigare meddelats på sida 167 i kommunionboken IAa2:1.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7723799

Förblev äktenskapet mellan Joakim Gardeling den yngre och Christina Pratana barnlöst?

272
Garling / SV: Garling
« skrivet: 2018-10-28, 22:58 »
Bra jobbat. Här har du källreferenserna:

Turun tuomiokirkon isännistö III GIa:9 (opaginerad kyrkoräkenskap) rörande begravning av Henrik Garlings hustru:

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8048113

Åbo svenska församling I Eb2:2 sida 182 rörande majoren Malms änkefru Margareta(!) Christina Gardeling, 82 år:

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7769801

Axel Malm härstammade från Ingermanland, var god se under tabell 3 på sida 98 i Ingegerd Lundén Cronströms ”Släktbok. Ny följd” del II:1-2 från 1965. Där nämns Christina Gardelings föräldrar, men tyvärr ingenting om hennes förste make.

http://www.sls.fi/sites/default/files/pdf/2253.pdf

273
Garling / SV: Garling
« skrivet: 2018-10-28, 17:23 »
Du kan ha en poäng där. Majorskan Christina Gardeling bodde hos sin dotter i Sundby i Sund sn än 2/11 1777 (sida 21 i kommunionbokens andra del). För att vara säkra på saken behöver vi hennes dödsdatum.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8528543

Jag läste fel - det var häradsskrivaren Jakob Garlings späda barn som begravdes den 2/11 1699  i Åbo!

Förresten så blev Margareta Lindhs lik bortförd från Viborg till Kesälax sn - kan det vara så att hennes make låg redan begravd där...?

274
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-10-18, 13:16 »
Per: Bygdéns herdaminne hade alltså fel om Brita Bröms såsom dotter till Andreas Matthiae i Skön?

En kopia på Wilhelm Lindebergs avskrifter ur "Gefle och dess slägter" är tillgänglig hos Arkiv Digital.  :)

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) Vol:88 (0-9999) Bild 1420 / sid 103 (AID: v910026.b1420.s103, NAD: SE/HLA/9010002)


275
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-10-02, 08:25 »
Fortsättning från föregående inlägg:

Urban Sikeborg har i sin databas över Norrala sn kyrkoherden Olof Jonsson Chrochius dotter Karin Krok som gift med kyrkoherde Hans Svensson Bröms i Ockelbo.

https://www.genealogi.se/norrala/data/pd030865b.html

Ni har säkert märkt att Fant-Låstboms herdaminne felaktigt angett kyrkoherden i Tuna såsom son till Sven Bröms i Ockelbo. Av Bygdéns herdaminne (fjärde delen, sida 172-173) att döma verkar Carl Henriksson aldrig ha kallat sig för Bröms. Dessutom döptes äldsta sonen, född 12/3 1554, till namnet Hans. Härmed ser jag en möjlighet att Carls första hustru Helena (död 22/3 1561 i Gävle) kan vara syster till kyrkoherde Sven Hansson Bröms i Ockelbo - om familjen nu hade en koppling ditåt. Hans Carlsson, som efterträdde sin fader som kyrkoherde i Tuna sn, antog således sitt släktnamn efter mödernet.

Ifall Fant-Låstboms uppgift om härkomst står sig så är det förmodade syskonparet Helena och Sven Bröms barn till bonden Hans Olofsson i Fiskvik, Bergsjö sn. Men det är svårt att följa Hans Olofsson i mantalslängderna eftersom denne omnämns åtminstone åren 1544-1627. Naturligtvis måste det röra sig om två eller flera individer. Även grannen i Fiskvik Lasse Trondsson omnämns under en så pass lång tid 1544-1609, i likhet med bröderna Erik och Jakob Gunnarssöner i Älgared.

Här är direktlänkar till utvalda längder bland landskapshandlingarna:

1544 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044099_00055

1550 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044105_00058

1561 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044124_00045

1571 (Älvsborgs lösen): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001019_00100

1580 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044139_00049

1590 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044149_00067

1600 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044154_00127

1609 (jordebok): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044170_00011

1610 (hjonelagslängd): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044173_00052

1619 (spannmålslängd): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044189_00202

1627 (spannmålslängd): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044201_00046

1629 (årlig ränta; Olof Hansson): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044202_00195

276
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-10-01, 18:53 »
Fallet får vila tills boendeorten återfunnits för befallningsmannen över Hälsingland. Erik Isaksson Bröms verkar inte ha efterlämnat några egna barn. Under tiden noterar jag att Carl Isaksson Bröms far Isak Eriksson Bröms var bondson från Älgared i Bergsjö sn. Den enda faderskandidaten blir i så fall Erik Gunnarsson som ägde ett hemman i denna by enligt 1600:års jordebok.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044159_00059

Efter nätsökning på Carl Bröms i Gävle gavs en intressant träff:

”Sveno Johannis Bröms 1612-1693, s.t. kh Joh. B. i Ockelbo (GS1590t.), UU1628, med.dr i Padua 1651, livmedikus hos Karl X Gustav och Karl XI, grundade Ockelboverken 1675, översatte katekesen. Doktor Bröms och borgm. Carl Bröms skänkte fönster till det nya gymnasiehuset i Gävle. "Brömsens droppar" var länge en omtyckt folkmedicin. Hans dotter, storbruksidkaren Catarina Bröms, var gift med biskop Carl Carlsson i Västerås och stammoder för adelssläkten Cederström. SMK - Bröms hade rest mycket i Italien och även besökt påven vid jubelåret 1650. När han återkom till Sthm julen 1651, blev han strax förd "uppå slottet till H.Maj:t drottning Kristina, som honom mycket nådigt undfick, noga efterspörjandes vad han på sin långliga resa förnämligast remarkerat hade, och fann i hans diskurser ett särdeles nöje" (Var det Bröms som lockade Kristina till Rom?). Som framgångsrik livläkare hade han på 1660talet "hos H:s Kungl. Maj:t med sin underdåniga förbön förmått att Sthms gymnasium till Gefle transporterat blev" (parentalier, i: Från Gästrikland 1989/90; jfr där även Bröms biografi av Lars-Gösta Wiman; J. Bidner i "Pålsgården", Ockelbo 1984)”

http://www.vasaakademi.se/Vasa_Akademi/1600-talet.html

Sven Bröms farfar med samma namn i Ockelbo skall ha härstammat från Fiskvik i Bergsjö sn. Se skärmdumpen nedan från Fant-Låstboms herdaminne. Och eftersom kyrkoherden Carl Henriksson Bröms i Tuna sn i Medelpad, själv en hälsinge, låtit hämta sin andra hustru Barbro Stigsdotter från just Bergsjö, så börjar jag ana en gemensam ursprungsort för Brömsarna – men tyvärr blir det nog omöjligt att (lyckas) binda ihop samtliga individer till ett släktträd.  :'(

277
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-09-29, 18:49 »
Ifall någon undrar så var Jochim Weylandt (död 29/9 1702 i Gävle) son till borgaren Casten Weylandt (bg. 18/12 1672) och dennes maka Elisabeth Jörgensdotter (bet. datum 18/2 1675) i S:ta Katarina fs i Stockholm.

Bou efter makarna 22/2 1675: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:18 (1675-1675) Bild 4920 / sid 474 (AID: v222302.b4920.s474, NAD: SE/SSA/0145a)

278
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-09-29, 14:48 »
Åh, vad bra att veta att uppgiften i Fant-Låstboms föråldrade herdaminne är felaktig. Prosten Johan Ihering i Tierp (som alltså levde än 23/1 1701) hade fyra kända barn: Sebastian, Roland, Lars och Margareta vilka framgår av samma dokumentblad som jag tidigare länkat till, som tros härröra från avskriften till Erik Sehlbergs verk "Gefle och dess slägter" av bibliotekarien Wilhelm Lindeberg (1861-1941), försedd med kompletteringar, och som förvaras på Gävle stadsbibliotek. Jag önskar att både originalet och avskriften digitaliseras och görs tillgängliga hos Arkiv Digital - något som dock inte låter sig göras då företaget ifråga saknar representation på plats i Gävle. Nåja. Sen väcker tillgängliga mantalsländer för Gävle tyvärr fler frågor än svar:

1681 (sida 571) h: Göli Hansdotter 
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005604_00091

1683 (opaginerad) hust: Gölij Hans dotter 
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006019_00010

1684 (sida 478): hust: Gölo Hansdotter
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005605_00031

1688 (opaginerad) hustru Giöli Hansd:r. - med en son
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005606_00024

1689 (sida 1328) hustru Giöli Hans dotter - med en son
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005607_00058

1690 (sida 1654) h: Jölin Hans dotter - med en son
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005608_00070

1692 (sida 4702) hust: Giölig Bröms - med en son
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005610_00058

1696 (sida 4044) Erich Carlsson Bröms - med hustru
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005615_00428

1698 (sida 4193) Erick Carlss. Bröms - med hustru
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005616_00453


Erik Carlsson Bröms hade alltså övertagit änkan Gölug Hansdotters (Bröms) placering i mantalslängden. Erik var gift senast 27/2 1696, och ännu 23/2 1698 då hans hushåll förflyttades till raden ovanför inspektor Jochim Wejlandts hushåll. Erik Ca(r)lssons hustru dopvittnade vid åtminstone två tillfällen 6/1 och 21/1 1696. Notisen om hustruns frånfälle saknas dock i längden över döda. Den 28/10 1700 lystes det för Erik Carlsson Bröms och Christina Korstad. Men eftersom barnet hann komma ut inför makarnas bröllop den 15/11, så är sonen Fredrik (döpt 4/11) att betrakta som ett trolovningsbarn och att prästen skrivit in fel namn på modern. Så tolkar jag saken.

279
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-09-27, 19:19 »
Tack för påpekandet, Bertil! Undrar vem som Gölug Bröms kan ha blivit gift med? Nåja. I kortregistret till Brita Hammarinas (begravning 3/5 1694) likpredikan titulerades efterlevande maken Johan Ihering felaktigt för häradshödving över Gästrikland och borgmästare i Gävle.

https://kortkataloger.kb.se/verser/36057/

Jag har tidigare varit inne på kyrkoherde Johan Ihering i Tierp (död i januari 1698). Denne var alltså gift tre gånger.

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=68192.msg971301#msg971301

Styvsyskonen Sebastian Ihering (död 30/11 1694) och Botilda Bröms vigdes 11/10 1687.

https://kortkataloger.kb.se/verser/39164/

https://kortkataloger.kb.se/verser/39165/

Botilda Bröms (död 1/3 1735 i Gävle) blev senare omgift med efterträdaren Anders Tegenman (död 26/9 1706 i Tierp) som i sin tur var son till befallningsmannen Anders Persson Tegman i Umeå stad (nämnd i mtl 1654-1675).

280
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-09-26, 21:09 »
Efter nätsökning kan man konstatera att det fanns åtminstone två andra, samtida Carl Brömsar:

a/  Carl Bröms, död ca 1674. Son till Isak Eriksson Bröms som förestått Forsa och Hög pastorat i Hälsingland. Carl var landskamrerare i Gävle och erhöll kunglig fullmakt som justitieborgmästare därstädes. Han tillträdde sitt nya ämbete 1671, och efterträddes i sin tur 1674 av Daniel Christiernin. Carl blev gift två gånger - först med Brita Eriksdotter Hammarina, kyrkoherdedotter från Ovansjö sn, och senare med Gölug Hansdotter, rådman Hans Perssons dotter från Gävle som i egenskap av "fogdeänka" var dopvittne 26/8 1688 i Nordingrå sn.

http://www.gavledraget.se/photogallery/FOLCKER/103_Barbtro_Broms_Petter_Folcker.jpg

b/ Carl Bröms, död 1674 under ett tillfälligt besök i Stockholm. Son till kyrkoherde Andreas Matthiae i Skön sn i Medelpad. Carl var först skrivare hos landsfiskal Johan Huss och därefter tullnär i Sundsvall. Läs vidare på sida 337-338 respektive 351-352 i tredje delen av Bygdéns herdaminne (under Skön). Ogift?

281
Målaren Per Öhman i Umeå stad kan vara född 28/9 1752 i Film sn i Uppland. Jämför gärna med bouppteckningen från 28/9 1799 efter hans förmodade fader Per Öhman (F:2 nummer 118).

282
Om man följer Johan Hartvig Küsters fädernelinje bakåt i tiden...

Fader Hartvig Küster döptes 23/11 1723 i Jakob och Johannes fs, och dog 28/4 1776 i Nikolai fs. Vigd 21/4 1754 I Nikolai fs.

Bou: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:241 (1776-1776) Bild 370 / sid 30 (AID: v222855.b370.s30, NAD: SE/SSA/0145a)


Farfader Johan Jochim Küster döptes 13/1 1687 i Tyska fs, och dog 8/8 1730 i Nikolai fs. Vigd 9/11 1711 i Tyska fs.

Bou: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:103 (1731-1731) Bild 4930 / sid 481 (AID: v222415.b4930.s481, NAD: SE/SSA/0145a)

Farfars fader Mattias Küster från Tyskland, död i juli (själaringning 2/7) 1700 i Tyska fs. Vigd 26/11 1685 i Tyska fs.

Bou: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:65 (1706-1706) Bild 14910 / sid 1302 (AID: v222359.b14910.s1302, NAD: SE/SSA/0145a)

Jag förstår inte hur handelsmannen Fischer skulle passa in i denna familjebild.

283
Härnösand / SV: Härnösand
« skrivet: 2018-09-12, 14:31 »
Per: Ulf Holmberg har upplyst mig om att Elisabeth Johansdotter Hernodia blev omgift med efterträdaren Olof Persson Hellman. Källan är Härnösands gymnasiums matrikel (nr 46). Giftermålet måste ha skett innan 16/3 1687 (mtl). Detta år gavs testamentspenning efter befallningsmannen Jonas Mört och dess son (Nederluleå lfs LIb:3 sida 73 och 97). Elisabeth Hernodia kan ha avlidit någon gång mellan 21/2 1694 och 29/1 1695 enligt mantalslängd, dock utan notering i kyrkoräkenskapsboken. Sedan tidigare känner du väl till att Olof Hellman var häradsskrivare i Umeå lfs 1684-1686 (mtl), befallningsman i Nederluleå lfs 1687-1697 (mtl) och slutligen borgmästare i Piteå stad 1698-1699 (mtl).

Härmed är C-G-A Bartholomews fråga om Olof Hellmans okända hustru från 20/8 2008 besvarad.

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=45181.msg686297#msg686297

284
Råneå / SV: Råneå
« skrivet: 2018-09-05, 15:20 »
För kännedom: Catharina Rockstadia (född 29/1 1708) från Råneå sn dog 19/7 1794 i Vasa i en ålder av 86 år och 7 månader. Detta kände forskaren Ingeborg Dyhr Sylvin inte till när hon år 1962 lät författa sin artikel till tidskriften Genos (sida 71).

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9066585

https://www.genealogia.fi/genos-old/33/33_71.htm


285
Härnösand / SV: Härnösand
« skrivet: 2018-09-05, 15:00 »
Tack, Per. Jonas Mört efterträdde Olof Hellbohm som befallningsman, och efterträddes i sin tur av Olof Hellman från Härnösand. Jonas Mört bodde såsom ogift på Kyrkobordet i Piteå lfs från 1682 (mtl). Han blev gift före 16/2 1683. Makarna återfinns senare på Kyrkobordet i Nederluleå från 1684 (mtl). Jonas levde än 24/3 1685, men var död före 10/3 1686 då Elisabeth Hernodia levde änka (mtl). Hennes senare öden är okända.

Kan Olof Hellbohm möjligen ha varit från Härnösand, måtro? Han blev borgmästare i Torneå åren 1680-1689, och utsågs sistnämnda året till en fogdetjänst i Västmanland.


Komplettering till Karl Göran Erikssons senaste inlägg ovan:

Skepparen Johan Widmarck dog under en resa till Portugal i december 1739. Hans familj bodde i Maria fs.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:128 (1741-1741) Bild 4980 / sid 438 (AID: v222450.b4980.s438, NAD: SE/SSA/0145a)

Handels- och rådmannen Petter Widmarck dog 2/3 1791 i Vasa vid 81 års ålder.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9066580
 
En ytterligare bror var kofferdikapten Anders Widmarck som studerade i Härnösand från 1719 till 1722. Han föddes 8/5 1704 i Vi, Tuna sn och dog 7/2 1766 i Katarina fs.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:245 (1777-1777) Bild 1570 / sid 149b (AID: v222860.b1570.s149b, NAD: SE/SSA/0145a)

286
Härnösand / SV: Härnösand
« skrivet: 2018-09-05, 02:02 »
Vem var Elisabeth Hernodia som kom att bli gift med befallningsmannen Jonas Mört i Nederluleå?

Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 56 (1686-1686) Bild 7150 / sid 767 (AID: v900758.b7150.s767, NAD: SE/RA/5511311)

287
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2018-08-19, 17:54 »
I föregående inlägget hade jag glömt att foga in kyrkoherden Carl Gabrielsson Pomaelius hustru i Lempala till Baltazar Francks familj (se tidigare inlägg från 11 januari). Oops! För övrigt omnämndes denne Pomaelius jämte hans hustrus systerson Bengt Elgfooth i renoverade domboken för Duders pogost från 12/10 1688 sida 102: ”(...) producerade till bewijs, för detta Diaconi härsammastedes men nu Pastoris i Qwiwas Förambl: H: Caroli Pomœlij, fordom Præpos: Sahl: H: Magister Köchers Stiufsons Diaconi i Nyen H: Bened: Elgfootz, och för detta Doctorens [H: Johannis Reuters] Medhhielparens men nu Diac: i Tyris H: Erici Wackilenij skrifftel: Attester (...)”.

Om Carl Pomaelius står inte mycket på sida 254-255 i Väänänens herdaminne för Ingermanland: ”Kpl i Duderhof 1674. Kh i Lempala 1687. Död våren 1695 (medd. om hans död 29.4. s.å.). – Gift 1:o senast 1677 uppenbarligen med N.N. Franck, död antagligen 1686 (levde 27.2.1686, var död 21.2.1687), antagligen dotter till kh i Moloskovits Balthasar Franck (nr 105); 2:o före 18.1.1688 med Helena Aridlander i hennes 2:a gifte (gift 1:o senast 1666 med P:s företrädare i Lempala Sigfridus Martini Kostianus, nr 168, död omkr. 1686), levde ännu i oktober 1699, antagligen dotter till kh i Toksova Johannes Henrici Aridlander (nr 22) och Karin Fransdotter.”


Sen har det visat sig att Catharina Hülshorsts eventuella dotterson Johan Govinius och dennes hustru Gertrud Elisabeth Buschou i Narva kan ha varit sysslingar:

Anna Elisabeth Hülshorst (hette så enligt ett protokoll från 12/6 1695 på sida 126-127 i renoverade domboken för Jama län), död efter 26/2 1696 (sida 43-44 i mantalslängden för Kexholm och Ingermanland). Dotter till landshövding Johan Hülshorst (adlad 17/8 1646) och Anna Nilsdotter Björnram i Ostrogowitz, Jama län.
Gift första gången före 24/3 1666 (SVAR bild-id: A0069511_00123) med regementskvartermästare Brix Buschou, död i mars 1679. Från 13/1 1673 adlad von Buscho.
Gift andra gången före 17/11 1681 (sida 51 i mantalslängden för Kexholm och Ingermanland) med löjtnant Christian Christiersson Tollengren från Kattila sn i Toldoskoj pogost, död före 26/1 1694 (sida 37 i mantalslängden för för Kexholm och Ingermanland). Från 2/1 1693 adlad Tollerhielm (Elgenstierna; Tollerhielm nr 1254).
Barn:
1a/ Gertrud Elisabeth Buschou (1671-1740). Gift första gången före 18/6 1689 (sida 137-141 i renoverade domboken för Ivangorods län) med löjtnant Jonas Hollingsson Gadd, död i oktober 1689 (SVAR bild-id: A0065750_00226; A0065751_00350). Gift andra gången efter 26/2 1696 (sida 43-44 i mantalslängden för Jama län) med hospitalspredikant Henrik Grotte i Narva, som gissningsvis avled i samband med ryssarnas stormning av staden 1704. Gift tredje gången före 12/9 1707 (Väänänens herdaminne) med Johan Govinius, se tidigare inlägg.
1b/ Brix Mårten Buschou, se tidigare inlägg. Hade åtminstone en dotter vid namn Hedvig Elisabeth Buschou, som avled 21/11 1749 på Heickas i Mickelspiltom, Pernå sn vid 45 års ålder enligt dess dödbok. Hedvig Elisabeth blev gift och har ännu fortlevande ättlingar, var god läs Henrik Falcks artikel ”Meyer i Liljendal” på sida 89-98 och 112 i Genos 60 från 1989.
2c/ Adriana Sofia Tollerhielm, nämnd 6/10 1707 (Väänänens herdaminne) Gift med sitt kusinbarn Jöran Carlsson Sarkovius från Novabura sn i Samoskoj pogost. Dennes mormor Anna Persdotter var nämligen en halvsyster till Christian Tollerhielm. Komminister i Koprina sn i Svidskoj pogost från ca 1698, levde än 12/9 1707 (Väänänens herdaminne).
2d/ Anna Christina Tollerhielm, var död senast 1742 (René Ahrenbergs artikel ”Släkten Hoppenstong” på sida 40-51 i Genos 9 från 1938. Gift med kapten Conrad Lampeel, död 7/6 1754 på Kauppila i Toivola, Tuulois sn vid 85 års ålder. Makarna hade åtminstone en dotter vid namn Regina Lampeel som avled 9/12 1744 på Kauppila i Toivola, Tuulois sn vid 16 års ålder.


Efter att ha läst två utredningar i Ingegerd Lundén Cronströms ”Släktbok. Ny följd”, utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland, konstaterar man att Bryngel Arvidsson Govinius var svåger med Lars Germundsson Gahmberg (1618-1699) som från och med 1683 blev förvaltare av Puttilova arrendegods i Loppis pogost i Nöteborgs län. Fömodligen var denne Gahmberg gift med en syster till Bryngel Govinius. Dessutom hade Govinius till måg en arrendator vid namn Johan Larsson Malm, som även hade hand om Puttilova åren 1686-1688, och senare på Nurmishov i Järvisaari pogost från 1689. Cirka 1702 återvände Johan Malm till sin hemsocken Pyttis, och bosatte sig då på Botas hemman i Österkyrkby. Han avled vid 52 års ålder och begravdes i Pyttis kyrka 16/2 1709. Om Malms hustru är ingenting känt överhuvudtaget.

Malm–Ehrenmalm (II:1-2 från 1965; sida 96-106): http://www.sls.fi/sites/default/files/pdf/2253.pdf

Gahmberg (II:3-4 från 1971; sida 289-320): http://www.sls.fi/sites/default/files/pdf/2254.pdf


Bland noterna på sida 319-320 står bland annat att: ”Maria Gahmberg uppräknas bland de sörjande efter handelsmannen i Nyen Claes Larsson Wägare”. Jag förstår inte varifrån denna uppgift har sitt ursprung! Eftersom två barn till Bryngel Govinius blivit ingifta i Claes Larssons familj så har jag försökt ta reda på mer om Wägererna i Nyen, men hittills är resultatet magert. Eftersom invånarna i Nyen (även Narva och Göteborg för den delen) förefaller inte ha behövt pröjsa mantalspenning så innebär detta, tråkigt nog, att inga mantalslängder finns att tillgå. Bland redan tillgängliga domböcker på nätet finns renoverade domböcker för Nyen rådhusrätt för åren 1684-1698, liksom dess kämnärsrätt för 1688-1699. Jag vore därför tacksam för ytterligare uppgifter om dessa Wägerer.


Claes Larsson (även Clas, Claus), död (bg. 8/5) 1693 i Nyen (länsräkenskaper, sida 2061). Handelsman i Nyen.
Gift med NN.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ NN Claesdotter, död senast 1693. Blev mor till syskonparet Karin och Lars Falt utifrån ett rättsprotokoll från 20/2 1695 att döma (sida 51-52 i renoverade domboken för Nyens rådhusrätt).
b/ Lars Claesson. Utgav under 1687 två donationer till de fattiga på Nyens hospital (länsräkenskaper, sida 2871). Hade en innestående fordran i handelsmannen Nils Olofsson Dufvas sterbhus enligt ett rättsprotokoll från 27/6 1692 (sida 101 i renoverade domboken).
c/ Johan Claesson Wäger, levde än 20/4 1696 (sida 132 i renoverade domboken). Handelsman och krögare i Nyen. Erhöll fastebrev på ett gårdsköp 25/6 1687 (sida 198 i renoverade domboken), ett annat gårdsköp 13/2 1689 och ett tredje gårdsköp 19/11 1692 (sida 250 respektive 264 i 1692:års renoverade dombok). Johan Wäger var närskyld med gerichtsfogden Niklas Walding enligt ett annat rättsprotokoll från 16/4 1694 (sida 78 i renoverade domboken). Waldings två hustrur hette Hinnel respektive Blom i efternamn. För övrigt blev en son från Niklas Waldings första gifte, Zackarias Walding, handels- och rådman i Brahestad.
d/ Hans Claesson Wäger, död våren (före 25/4) 1698 i Järvisaari sn. Kyrkoherde i Järvisaari sn från 1693. Gift före 27/2 1692 (mtl) med Catharina Govinia, se tidigare inlägg.
e/ NN Claesdotter, död (bg. 12/3) 1690 i Nyen (länsräkenskaper, sida 2189). Identisk med ovanstående dotter?
f/ Margareta Claesdotter Wäger, död 3/9 1735 i Fredrikshamn. Gift 3/11 1691 i Nyen (länsräkenskaper, sida 2724) med handelsman Arvid Govinius, se tidigare inlägg.


Bland mina övriga noteringar: En ryss hade prånglat ut falska silverringar till Claes Larsson och några andra personer enligt ett rättsprotokoll från 11/12 1686 (sida 375 i renoverade domboken). Den 28/12 1689 firade Claes Larssons piga sitt bröllop (länsräkenskaper, sida 2324). Den 1/11 1692 uppdrog Claes Larsson åt stadens hospital att låta ta in en Elsa Divinia för 20 daler silvermynt (länsräkenskaper, sida 2084).

288
 Per: Framgår det möjligen av rådhusrättens protokoll i Härnösand ifall Christoffer Anderssons hustru Anna Drake var dotter till kyrkoherde Olaus Petri Drake i Brunflo sn? I annat fall utgör sida 78 i Bertil Hasselbergs supplement till Bygdéns herdaminne en primär källa till Annas härstamning.

289
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2018-08-11, 00:04 »
Brita von Gardens styvsyster jungfru Justina Groll begravdes den 14/5 1719 i Maria fs.

Maria Magdalena FI:1 (1716-1728) Bild 60 (AID: v88300.b60, NAD: SE/SSA/0012)

290
Garling / SV: Garling
« skrivet: 2018-08-11, 00:02 »
En häradsskrivare vid namn Jakob Garling begravdes den 2/11 1699  i Åbo.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8050445

Jakob kan vara en ytterligare son till Joakim Gardeling (se sammanställning ovan).

291
Bureätten / SV: Margareta Engelbertsdotter Janzonia
« skrivet: 2018-08-11, 00:00 »
Innan någon annan hinner rätta min tankevurpa, så var Elof Terserus möjligen gift med sin sysslings dotter och inget annat:

Olof Jönsson → Engelbert Olofsson → Elof Engelbertsson Terserus
respektive
Engelbert Jönsson → Margareta Engelbertsdotter → Hans Larsson → Margareta Hansdotter

För övrigt har jag påträffat en, ännu oidentifierad, rådman vid namn Engelbrekt Jönsson i personregistret till Percy Elfstrands publikation ”Gävle stads tänkebok” som täcker åren 1573-1659. Hänvisningen till sida 22 leder till ett protokoll daterat 3/5 1587 där han bara nämns i förbifarten: ”Engelzbrigdz gårdh”. Det skulle vara intressant att få reda på mer om denne rådman.

292
Falck / Falk / SV: Falck / Falk
« skrivet: 2018-08-10, 23:54 »
Tillägg: I själva verket avhandlade civilakten 1679/98 en långvarig ekonomisk tvist emellan bokhållaren Olof Eriksson, och i slutskedet hans arvingar, gentemot Mårten Rosenstiernas arvingar (Elgenstierna; Rosenstierna nr 172). Det blev så pass många noteringar för mig att ett litet fel smugit in sig under tabell 1 i ovanstående sammanställning. Per Sigfridsson hade en syster 27/6 1635 (fol. 17) men systen ifråga levde inte 23/6 1629 eftersom hennes namn saknas helt i tomtförteckningen.

Släktkretsen hade även vissa ekonomiska förbindelser med Carl Carlsson Gyllenhielms hushåll. Enligt en handling från våren 1656 (fol. 8 ) omtalas bokhållaren Olof Eriksson befinna sig i svågerskap med både sal. fru Christina Ribbing respektive förutnämnde sal. Mårten Rosenstierna. Gyllenhielms hustru avled ju 19/2 1656. Jag har ännu inte förstått hur dessa tre individer hänger ihop. Eventuellt så kan stammodern Brita Nilsdotter (tabell 1) vara moster till Carl Carlsson Gyllenhielm. I så fall var Brita dotter till kyrkoherden Nicolaus Andreae i Östra Husby sn i Östergötland, tillika sondotter till Stockholmsborgaren Anders Olofsson, som var bördig från Piteå sn och dennes hustru Anna Andersdotter (Kråka) från Sunderbyn i Luleå sn. Ulf H Larsson har tidigare skrivit om Anders Olofssons släktkrets här:

http://www.ulfhlars.se/Genealogi/Borgare/Borgare_2.htm#_Toc221286981

För övrigt kan David Reben (tabell 6) möjligen tillhöra samma familjekrets som borgare Hans Rebben i Norrtälje, omnämnd i Gävle stads dombok vid åtminstone fyra tillfällen under 1630-talet: 26 och 29/3 1635, 12/3 1636 och 29/5 1639.

293
Enligt  Wikipedia gifte sig en brorson till Stängnäsbiskopen Ericus Gabrielis Emporagrius (1606-1674) okända mor sig med en dotter till Nicolaus Petri (Turdinus) i Bygdeå.
 
Det vore ju intressant att få reda på källan till denna uppgift! Ifall den är riktig så gissar jag på Johannes Erici Gestrinius i Segersta sn (gift med Kerstin Nilsdotter Trast) som brorson. Dennes fader Ericus Nicolai Gestrinius var bl.a. rektor vid Gävle skola och  broder Martinus Erici Gestrinius var professor vid Uppsala universitet. Morföräldrarna till Erik Gabrielsson Emporagrius vore då fiskarborgaren Nils Persson Grå och Kerstin Olofsdotter i Gävle.

I själva verket var det en morbror till Ericus Gabrielis Emporagrius – och inte en kusin till denne – som kom att gifta sig med en dotter till Nicolaus Petri i Bygdeå!!! Detta framgår ju av sida 149 i andra delen av Bygdéns herdaminne. Dessa uppgifter hade jag tidigare förbisett.  ::)

”7. Christopherus Olai Gestricius (1613-37), f. sannolikt i Fernebo s:n, där han och hans syskon ägde ärfd fastighet. En af systrarna blef gift m. khden Gabriel Erici i Fittja år 1598, och khden Christopher var sålunda morbror till blifvande biskopen Eric Gabr. Emporagius i Strängnäs. Inskrefs ss. stud. vid Upsala univ. 15 dec. 1600; komm. i Skellefteå 1605, då han liksom under många följande år uppbär och kvitterar spannmål för de fattige i sjukstugan därstädes. Från 1613 är han khde i Löfånger. År 1622 tarfvade Löfångers kyrka reparation, hvartill kon. Gustaf Adolf 14 maj beviljade 8 t:r spannmål af socknens härbärge. Kvitto utfärdades härå af khden Christopher 1623 dominica 1 post Epiphaniam domini. Afled 4 mars 1637.¹
G. 1) m. C. K. [trol. Cath. Kuuth];
2) m. Karin Nildotter Trast, dotter af khden Nic. Turdinus i Bygdeå. Hon benämndes enl. traditionen Delsbo-Karin, på grund af sitt senare gifte m. prosten i Delsbo Dominicus Arnæsius. Ånyo änka 1653 återkom hon till Löfånger och afled här. Till så väl Bygdeå som Löfångers kyrkor skänkte hon 1658 predikstolar, till Löfångers prästbord dessutom en jordäga Långrödningen.
_________
¹ Hans grafsten, som låg i kyrkans kor, bar följande inskrift: Här ligger begrafwen wyrdige och wällärde herr Christopher O. Gest. fordom körkieherde i Löff. hwilcken i Herranom afsomnade den 4 Martii Anno 1637. Rom. 4. Christus är för wåre synder skul utgifwen och för wår rätfärdighet skull upstånden.
C. O. G.
C. K.
K. N. D.
Samt hans k. hustru gudfruchtige och dygdesamma matrona Karin N. D.”



Christoffer Gestricius hade anhöriga i Gävle. Här ett utdrag från ett protokoll 18/4 1634 på sida 88 i publikationen ”Gävle stads dombok 1631-1639”:
 
”Erich Anders[on] Roospigh fordrade barngots af Per Jons[on] u[id] Torgie
S.d. Kärte Erich Anderson Rospigh fulmectig på H[err] Christoffers wägner i Löfånger at fordra eth barnearf af Per Jöns[on] wid torgie, till huilket han eij nekade utan erkende sig skyldig allenast begärte dilation till Mikelsmessa och till ytermera wisso sathe sin liggiande gård och grund at samme barnegeld skole till forsagdan termin betalt blifua, Därutöfuer blef be[mel]te Per Jons[on] pålackt at gifua därpå sin egen skriftt hvilket han inför Retten utlofuade till wissare försekringh.”



Dessutom kan jag inte låta bli att spekulera om Gestricus första hustru kan ha varit en Kolmodin, och tillhört samma familjekrets som Michael Erici Kolmodin vars hustru var en kusin till Ericus Gabrielis Emporagrius. Läs Stefan Simanders inlägg i tråden om Emporagrius här:

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=69850.0

294
Här kommer ett utdrag från sida 122-123 i Percy Elfstrands publikation ”Gävle stads tänkebok” från 1956. Ursprunglig källa är Gävle stad: Rådhusrättens och magistratens arkiv, volym AIa:1 som täcker åren 1573-1659.

Sida 204: ”Per Jacobsons dombref på Stigz och dee andra wretedelarne.
Åhr 1645 den 30 julij och 1646 denn 22 janu. præsenterade wälachtade och wäluise Per Jacobsson Grub, radman och förnemlig handli[n]gzman här j staden, in för sittiande retten twenne köpebref, daterade det förre [1]645 den 3 julij, det andra dateradt [1]645 den 20 april. månad, med gode mänz  henders och signeters bekräftande, innehollandes det första hurulunda Per Jacobsson Grubz frende Per Jacobsson, Jacob Perz, boendes i Tuna sochn j Naijlarby, med sin käre hustruus inrådande, gode rad och friuilligt samtyckie hafua vndt och soldt bete Per Jacobson Grub en half wret, benemd Stigz wret, jtem en half wret, Jon smedz benemd, och et wretstycke där till vtj samma wret, noch en half wret, benemdh Ny wreten, belägen wijdh Konungs gårdz becken  nest s. Nils Biörsonz wret, alt till hoopa för 206 rdr. och 32 o/r huit mynt, och där vtofuer till vännegåfuor och j stillo 20 rdr.  och 4 tr. råg förährat, huilket alt sammans, både dee 206 rdr. 32 o/r huit mynt sasom och de 20 rdr. med dee 4 tr. råg, dee bekenne sig, den sidste pe[n]ing med den första, richtigt och wäl bekommit hafua, huar med de sig och j allo måtto åtnoija lata.”


Sida 205: ”Dernest förmäles vtj det andre köpbrefuet, at befalningzmannen i Ume, wel:tt Daniel Jonsson, med sin broder, magister Jonas Trast, rector scholæ här j staden, deraz s. broders barns förmyndare, hafue af et got betenckiande, barnen i framtijden till nytto, vndt och soldt Per Jacobson Grub den andre half deelen j Stigzwreten, half Jon smedz wret och half Ny wreten för 210 rdr. alt tilhopa, och det vore skedt med barnsenz moders gode samtyckie, sosom sielfue köpbrefvett j bokstafuen vttrycker och förmeler, med huilke 210 rdr. de vppå barnsens wägnar sasom deras trogne förmyndare och farbröder låte sig aldelez väl behaga och åtnöija. Afhender för den skul först Per Jacobsson sig, sin hustru, barn och effterkomandom, sammaledes wel:tt Daniel Jonson och magister Jonas Trast, barnsens rätte förmyndare, forst barnen och sedan deras efterkommandom föreschrifne wretedelar, tillägnar, vplåter och hemblar mherebete Per Jacobson Grub, hans hustru, barn och effterkommande arfuingar till ewerdelig oklandret egendom at beholla och possidera så för fodda som ofodda. Och ähr nu samma wrete deelar fulkomligen efftr lagsens stadga vtj sine clausuler lagbudit och lagstanditt, at eij må någon åtala wid sine penningar, som lag säger, vtan fasta stånda och aldrig återgånga. Herpå eskade han rettens confirmation. Effterschrifne ehreborne gode herrar och män: borgmestare Eliess Persson Gauelius, rådmen Anders Hakansson, Mårten Hansson, Ollof Moijson, Larenz Eliss, Brodde Person, Biör Jonsson, Rhazmus Car[l]son, Konich Jacobsson och Nilz Hanson. Till wisso med stadsenz secret här vnder. Gifuit och schrifuit på wart radhuss [j] Gefle. Dat. 25 feb. 1647.”         

Av ovanstående protokoll kan man konstarera att Per Jakobsson Grubb och Per Jakobsson var besläktade med varandra, och med hjälp av Urban Sikeborgs digitala publikation ”Johan Bures släktbok” kan man se att dessa två var sysslingar. Siffrorna inom parentes är ID-nummer.

Jakob Andersson i Grubbe, Umeå (1136)
→ Anders Jakobsson i Grubbe, Umeå (95)
→ Jakob Andersson i Grubbe, Umeå (1137)
→ Per Jakobsson Grubb i Gävle (2711)

respektive

Jakob Andersson i Grubbe, Umeå (1136)
→ Margareta Jakobsdotter i Gävle (1969)
→ Jakob Persson i Gävle (1183)
→ Per Jakobsson i Gävle (2713)

Av Erik Brännmans och Arne Lenners gemensamma publikation ”Gävle stads dombok 1631-1639”, från 1982, framgår att borgaren Anders Jonsson var avliden redan innan 10/4 1632 enligt ett protokoll. Hans änka Barbro framträdde flera gånger under denna period, men aldrig med fadersnamn eller övrig relation. Barbro levde änka än 16/3 1635. Per Jakobsson avlade sin borgareed 15/6 1635. Barbro blev omgift med denne Per Jakobsson senast 12/3 1636. Några år senare bör makarna ha bortflyttat till Naglarby i Morbygge fjärding i Enbacka sn –  som bildades omkring 1633 som kapellag under [Stora] Tuna sn, och namnändrades långt senare (1777) till Gustafs sn. Per Jakobsson i Naglarby påträffas i mantalslängderna för Tuna sn från 1642 till 1666. Sistnämnda år den 25/3 erhöll kyrkan testamentspenning efter Per Jakobsson i Naglarby (Stora Tuna LIb:1 sida 14v). Än så länge är det okänt huruvida hustru Barbro slutade sina levnadsdagar antingen före eller efter sin andre man.

Även Anders Jonssons måg Andreas Marci Grubb var  nära besläktad med Per Jakobssönerna:

Jakob Andersson i Grubbe, Umeå (1136)
→ Anders Jakobsson i Grubbe, Umeå (95)
→ Markus Andersson (2114; identisk med 2:e komminister Marcus Andreae i Skellefteå lfs, verksam åren 1612-1615)
→ Andreas Marci Grubb

295
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2018-08-03, 22:57 »
Här kommer en uppföljning med fokus på stammodern Catharina Francks egen familjekrets, som alla Goveniusättlingar även härstammar från. Men först några noteringar från byn Godås i Eskilsäters mantalslängder:

1642-1653: Arvid Bryngelsson, nämnd även 1627 (SVAR bild-id:  A0051212_00062).
1654-1674: Måns Arvidsson, nämnd 1654-1674 (mtl). Han gifte sig ca 1655.
1675-1676: hustru Anna. Hon gifte om sig ca 1676.
1677-1690: Jöns Hansson.
1689-1711: Arvid Månsson, gift 1/12 1689 i Eskilsäter sn med Ingeborg Olofsdotter från Lurön.
1712-1735: Måns Arvidsson, döpt 15/11 1691 i  Eskilsäter sn. Gift senast 1712 (mtl).


Min tidigare kartläggning i svårforskade Ingermanland gav en blodad tand, och denna sammanställning bjuder nog på många intressanta nyheter. På grund av magert källäge kan det (tyvärr) bli lite väl många antaganden, men jag tycker ändå att jag fått till en så pass godtagbar familjebild som möjligt – och vore förstås jätteglad för eventuella rättelser och kompletteringar!  :D


Tabell 1:

Baltazar Franck, Född i Guben i Niederlausitz vid dagens tysk-polska landgräns. Studerade i Frankfurt an der Oder 1619 och gjorde det fortfarande 1629. Nämnd som tysk präst och kyrkoherde i Moloskovits sn i Vrudskoj pogost 1637-1656 (Väänänens herdaminne för Ingermanland).
Gift (andra gången?) med Catharina, nämnd 1640-1656 (mtl). Hon kan vara identisk med Catharina Hülshorst som var änka efter Kalmarfödde tullnären Daniel Simonsson Falck i Narva (nämnd 1604-1629 enligt Svenskt Biografiskt Lexikon). Denna Catharina Hülshorst, som levde änka i Narva än 1636, var i sin tur sannolikt syster till överstelöjtnanten, sedermera landshövdingen Johan Hülshorst som bodde i Ostrogowitz i Jama län (Elgenstierna; Hulshorst nr 363) – mer under tabell 3.
Barn:
a/ Maria Franck, se tabell 2.
b/ Zackarias Franckenhielm, se tabell 3.
c/ Catharina Franck. Gift senast 1664 till Järvisaari sn, se mitt föregående inlägg från 11/1 2018.
d/ Johan Franck, döpt 22/4 1646 i S:t Johannes fs i Narva (sida 22 i ministerialboken för åren 1644-1724; Saaga EAA.4380.1.1). Bild bifogas med detta meddelande, och jag vore tacksam om någon kan uttyda namn på samtliga faddrar.

Eventuella styvbarn Falck finns att läsa på sida 72 (Falkenklou) i Schlegel & Klingspors verk.


Tabell 2:

Maria Franck, levde änka i Nyen våren 1697 (sida 81 i renoverade domboken för Nyens kämnärsrätt 13/4 1697).
Gift första gången senast 1651 med Olof Mickelsson Elgfooth (Olaus Michaelis). Född i Attorp, Fredsbergs sn i Västergötland såsom son till militären Mickel Börjesson, ”väl förfaren i krigstjänst”. Student i Dorpat 27/9 1639. Kyrkoherde i Gubanits sn i Saretskoj pogost ca 1647-1657, och i Duderhof sn i Duders pogost från ca 1659 (Väänänens herdaminne för Ingermanland). Var sjuklig 1666, och måste ha avlidit kort därpå eftersom ett inventarium kom att upprättas 15/8 1667 (sida 2-3 i renoverade domboken för Nyens rådstugurätt 14/1 1695).
Gift andra gången med Johan Casparsson Köcher (Johannes Caspari) från Österbotten. Student i Uppsala 22/11 1643 och i Dorpat 24/4 1648. Kyrkoherde i Duderhof sn i Duders pogost från ca 1669. Död 1684 i Duderhof sn (Väänänens herdaminne för Ingermanland).
Barn (osäker ordningsföljd):
1a/ Michael Elgfooth, var militär åren 1675-1680. Började som förare vid sin morbroder kapten Zackarias Francks kompani hos överste Christoffer Guntersberchs skånska regemente 1675. Blev fänrik 1/9 1677, därefter löjtnant 13/11 1678 och överförd till Joachim von Cronmans infanteriregemente – men blev reducerad 13/10 1680 (SVAR bild-id: A0066811_00080). Levde än september 1698 (sida 463-464 i renoverade domboken för Kuivas, Korboselskojs, Keltos och Spaskojs pogoster från 22-30/9 1698) men var död före februari 1699 (sida 367-369 i renoverade domboken för samma pogoster från 6-17/2 1699).
1b/ Olof Elgfooth, död (bg. 12/1 1726) i Göteborg, Var bokhållare och kammarskrivare i Stockholm åren 1674-1699. Därefter provinsialinspektor för småtullarna i Västergötland, Älvsborg och Skaraborgs län samt Dalsland från och med juli 1699. Meritförteckning (SVAR bild-id: A0069605_00515). Gift första gången senast 1700 med änkan Eva Christina Jakobsdotter, död (bg. 21/7) 1708 i Göteborg. Hon var dotter till kronoräntmästaren Jakob Larsson i Göteborg, och hade tidigare varit gift med Mariestadsfödde Arvid Bratt (död 17/5 1699 i Göteborg) som var Elgfooths företrädare i ämbetet. Olof Elgfooth kom att äga svärfaderns fastighet vid Stora hamnen och Lilla Torget, som avyttrades på auktion 30/4 1728 (Olga Dahl: "Göteborgs tomtägare 1637-1807"; sida 3 i avsnittet Tomt 5:45). Gift andra gången i februari 1711 (bröllopskväde på Kungliga biblioteket) med Birgitta Westberg.
1c/ Bengt Elgfooth (Benedictus Olai). Student i Åbo 23/1 1680 och i Uppsala 19/9 1682. Slutligen kyrkoherde i Skvorits sn i Deglinskoj pogost från 1693, död där 1695. Gift 28/12 1687 i Nyen (sida 2872 i länsräkenskapsboken för Kexholm och Ingermanland) med Anna Lang, död 7/11 1728 i Möcköis, Loimaa sn. Dotter till tullnären och rådmannen Jakob Andersson Lang och Kerstin Henriksdotter i Uleåborg.
1d/ Johan Elgfooth, död (bg. 11/12) 1708 i Göteborg. Handelsman i Nyen.
1e/ Elias Elgfooth, död före 18/12 1694 (sida 2-3 i renoverade domboken för Nyens rådstugurätt 14/1 1695).


Tabell 3:

Zackarias Franck, från 12/7 1690 adlad Franckenhielm (Elgenstierna; Franckenhielm nr 1290). Major vid Garnisonsregementet i Narva. Född ca 1637 i Narva, och hade per 14/6 1699 tjänat kronan i 41 års tid (SVAR bild-id: A0054441_00015).
Gift (första gången) med NN, som var änka efter kapten vid Halländska brigaden Jonas Menscher (Menniskierer i personregistret till ”Rullor 1620-1723”) som avlidit i maj 1670 i Dorpat. Hon levde än 18/9 1693 enligt en skrivelse till Likvidationskommissionen (SVAR bild-id: A0066820_00026). Kan namnet på hustrun framgå av antingen generalguvernören över Livland Clas Totts order från juli 1670  (SVAR bild-id: A0066883_00244) och/eller Kungl. Maj:ts generalresolution från 18/5 1686 (SVAR bild-id: A0066883_00229)...?
Gift (andra gången) med Elisabeth Magdalena Brundert, som levde änka i januari 1702 (sida 108-110 i renoverade domboken för Koporje läns vinterting 16-22/1 1702). Möjligen var hon dotter till en löjtnant Brundert som bodde inom Ivangorods län 10/2 1669 (sida 935 i 1671:års länsräkenskapsbok för Kexholm och Ingermanland). Därtill kan hon tidigare ha varit gift med kapten Wilhelm Jakob Andersson som avlidit barnlös 1696 i Narva (Elgenstierna; Andersson nr 738).
Barn:
1a/ Johan Zackarias Franckenhielm. Var mönsterskrivare vid sin faders kompani åren 1684-1688. Student i Doprat 11/3 1695, och författade samma år en likpredikan i samband med sin kusin kyrkoherde Bengt Elgfooths begravning (Kungliga biblioteket). Blev fänrik vid överste Henning Rudolf Horns regemente i Narva 23/3 1700, löjtnant därstädes 14/3 1701 och slutligen kapten vid Björneborgs läns fördubblingsinfanteribataljon 17/5 1704 (Lewenhaupt). Död redan samma år?
2b?/ NN Franckenhielm, död (bg. 1/8) 1699 i Narva enligt ett supplement till Elgenstiernas verk.

Styvson Henrik Johan Menscher, kapten vid Garnisonsregementet i Narva. Född ca 1664 i Riga, och hade per 14/6 1699 tjänat kronan i 20 års tid (SVAR bild-id: A0054441_00015). Död 10/8 1704 i samband med ryssarnas stormning av Narva. Henrik Johan var gift med Maria Andersdotter Falck, med vilken han fick en sannolik son Zackarias Johan Menscher, som småningom blev fänrik och stupade 19/2 1714 i slaget vid Storkyro.

Dessutom var Zackarias Franckenhielm svåger med regementskvartermästare Brix Buschou, som avled på hemvägen från preussiska marschen i mars 1679 (SVAR bild-id: A0065740_00526, A0066794_00340 respektive A0066820_00081). Brix Buschou (adlad von Buscho 13/1 1673; se Schlegel & Klingspor sida 37) var måg till landshövdingen Johan Hülshorst – och ifall Catharina Hühlshorst blev [styv]mor till Zackarias Franckenhielm så kan dennes svågerskap med Brix Buschou förklaras med att Buschous hustru Elisabeth Hühlshorst var kusin med Franckenhielm.

Här bör även inflikas att en son till Brix Buschou vid namn Brix Mårten Buschou kom att bli löjtnant vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente 3/10 1700 och sluta sina levnadsdagar 16/4 1704 i Viborg (Lewenhaupt). Denne var gift med Dorothea Elisabeth Freitag, som i sin tur förefaller vara en syster till handelsmannen Franz Diedrich Freitag i Nyen och sedermera Brahestad – hos vilken Baltazar Govinius från Moloskovits sn (ca 1693-1725) kom att bli köpsven.

296
Stora Tuna / SV: Stora Tuna
« skrivet: 2018-07-31, 00:24 »
Hej! Kan någon forskare som sitter på Stora Tuna-skivan ”Födda Vigda Döda 1641-1901” vara vänlig och försöka skaka fram ytterligare uppgifter om Per Jakobsson med familj i Naglarby. Per Jakobsson från Gävle påträffas nämligen i mantalslängder för Stora Tuna sn från 1642 fram till 1666. Den 25/3 1666 erhöll kyrkan testamentspenning efter Per Jakobsson i Naglarby (LIb:1 sida 14v). Är det känt när hans hustru Barbro avled? Hade makarna barn? Tacksam för all hjälp.  :)

297
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-07-23, 17:42 »
Tidiga ströfynd har välborne Carl Hansson Bröms som landsbokhållare. Vet någon var han var bosatt då?

Kvittens 21/3 1669: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 32 (1668-1668) Bild 3700 / sid 609

Kvittens 17/10 1670: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 33 (1669-1669) Bild 3410 / sid 240

Kvittens 8/1 1672: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 37 (1671-1671) Bild 4650 / sid 518

298
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2018-07-20, 18:21 »
Paul: Helena Furubom föddes i Klara fs, som saknar födelse- och dopböcker före 1744. Efter att jag publicerat min sammanställning så återfann jag makarna Hiolmans vigseldatum. Uppgiften om 10/1 1684 framgår av en tillfällesskrift i samlingen ”Verser över enskilda” på Kungliga biblioteket. Troligen gifte de sig i Klara fs, som saknar vigselböcker före 1740:

https://kortkataloger.kb.se/verser/37616/

Där återfann jag även Magnus Blix och Elisabeth Hassels bröllop som ägt rum 1/10 1668.

https://kortkataloger.kb.se/verser/24737/

Måns Blix dotter Anna Blix och hennes blivande make Olaus Aurivillius, okänt datum.

https://kortkataloger.kb.se/verser/24729/

Måns Blix son Petrus Blix och dennes blivande maka Anna Brodina, den 3/8 1676.

https://kortkataloger.kb.se/verser/24743/


299
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Kerstin Larsdotter f. 1616
« skrivet: 2018-05-20, 12:33 »
Efter att ha jämfört skrivningen i Kerstin Larsdotters dödnotis på sida 57 i Njurunda C:1 med före- och eftergående notiser så vill jag snarare tolka detta som att fadern Lars kommit (hit till socknen) ifrån Bäck i Skellefteå. Bortsett från Lasse Larsson, som var ägare till Bäck 4 åren 1604-1610, så kan jag inte se en annan lämplig kandidat i berörda by utifrån "Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650".

En Lars Nilsson fanns i Nolby enligt 1620:års tiondelängd. Värt att kolla upp?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044273_00062

300
Viborg / Viipuri / SV: Viborg / Viipuri
« skrivet: 2018-05-20, 10:35 »
Hm. I så fall håller jag tummarna att böckerna blir utlagda inom en inte alltför avlägsen framtid.

Sidan, som du länkat till, saknar Viborgs stads svenska församling.
Jämför med: http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=223523.KA

Deppigt att bl.a. kommunionböcker för åren 1729-1740 och 1758-1798 blivit kvar i Ryssland.  :'(

301
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2018-05-19, 07:28 »
Jag stödjer mig på uppgifterna från sida 182 i ”Stockholms rådhus och råd” från 1918. Samtliga av rådmannen Anders Torstenssons barn verkar ha antagit släktnamnet Hassel. Elisabeth hade i sitt senare äktenskap med rådmannen Abel Nilsson Emporagrius bl.a. kända söner Nils, Abel, Magnus och Carl.

302
Viborg / Viipuri / SV: Viborg / Viipuri
« skrivet: 2018-05-19, 04:41 »
Jag kan inte finna Viborgs domkyrkoförsamlings ministerialbok (d.v.s. födda, vigda och döda) för åren 1686-1697 (B II a: 1) samt kyrkoräkenskapsböcker för åren 1655-1704 och 1727-1810 (B VI a: 1-4) någonstans. Vet någon om dessa böcker är redan digitaliserade och fritt åtkomliga på nätet? Tack på förhand.

303
Falck / Falk / Zackarias Simonsson Falcks familjekrets
« skrivet: 2018-05-19, 02:17 »
Krigskommissarien Zackrias Simonsson Falcks familjekrets har gått att kartlägga tack vare ett så småningom omtvistat stenhus vid Söderport i Stockholm, som befallningsmannen Sigfrid Jakobsson på Svartsjö tillhandlat sig år 1587 av borgmästaren Per Anderssons änka Karin och deras son Hans Persson. Sigfrid Jakobssons sonson Nils Persson avyttrade, med föräldrarnas samtycke, huset år 1637 till dennes svåger bokhållaren Olof Eriksson vars arvingar kom att behålla fram tills år 1679 då detta såldes vidare med efterföljande rivning. Stenhuset låg inom nuvarande kvarteret Achilles vid Slussplan, som är mer känt som Räntmästarhuset. Mer läsning hos Stockholmskällan:

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/KUL/SSMB_0002798_01.pdf

Följande uppgifter kommer huvudsakligen från Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, civilakt 1679/98 (F2a: 185). Dessa handlingar är ännu inte digitaliserade. Eventuella rättelser eller kompletteringar tas tacksamt emot.


Tabell 1:

Brita Nilsdotter, levde än 23/6 1629 enligt tomtförteckning i civilakten men var död före 23/12 1637 (fol. 2).
Gift första gången med Sigfrid Jakobsson. Befallningsman på Svartsjö. Förvärvade ett stenhus vid Söderport och erhöll fastebrev från staden 13/11 1587 (fol. 20).
Gift andra gången med Jöns Torkilsson Lünow från Danmark. Död före 23/6 1629 enligt tomtförteckning i civilakten. Läs vidare i Elgenstierna; Lünow nr 373.
Barn:
1a/ Per Sigfridsson, se tabell 2.
1b/ NN Sigfridsdotter, levde än 27/6 1635 (fol. 17).
2c/ Anna Jönsdotter Lünow, se tabell 3.
2d/ Erik Jönsson Lünow. Var kapten för ett västmanländskt soldatkompani 1/12 1622 (fol. 18).


Tabell 2:

Elisabeth Jönsdotter, levde än 14/9 1640 (fol. 17). Död 1655 i Nikolai fs (bg. 23/4 i Jakob fs)?
Gift första gången med Per Sigfridsson från tabell 1. Var död före 1/12 1622 (fol. 18).
Gift andra gången med Per Eriksson, levde än 14/9 1640 (fol. 17). Död 1655 i Nikolai fs (bg. 23/4 i Jakob fs)? Kamrer.
Barn:
1a/ Sigfrid Persson, som levde än 23/6 1629 enligt tomtförteckning i civilakten men var död före 23/12 1637 (fol. 2).
1b/ Nils Persson. Försålde stenhuset vid Söderport till sin svåger Olof Eriksson 23/12 1637 (fol. 2).


Tabell 3:

Zackarias Simonsson Falck från Kalmar, död 21/5 1629 i Brunsberg. Krigskommissarie m.m.
Gift första gången med Anna Jönsdotter Lünow från tabell 1.
Gift andra gången 2/1 1620 i Nikolai fs med Brita Svensdotter, som var änka än 23/8 1656 (fol. 9). Tidigare gift med kamrer Johan Nilsson (Elgenstierna; Gyllenax nr 261 och Rosenflycht nr 580).
Barn (från faderns första äktenskap återfinns tre barn som döpta i Nikolai fs: 13/8 1612, 10/9 1615 respektive 22/11 1617):
1a/ Brita Falck, se tabell 4.
1b/ Karin Falck, se tabell 5.
1c/ Elisabeth Falck, se tabell 6.
2d/ Petter Falck, döpt 4/8 1620 i Nikolai fs. Nämnd i bou  efter brodern Johan 19/11 1669. Borgmästare i Viborg. Var gift och hade barn. Jag efterlyser ytterligare uppgifter om familjen ifråga.
2e/ Johan Falck, döpt 9/10 1625 i Nikolai fs. Se tabell 7.

Styvson Nils Johansson Rosenflycht, en av undertecknarna  27/6 1635; 3/4 1669 respektive 5/4 1679 (fol. 5, fol. 12 respektive fol. 25)
Styvson Hans Johansson, en av undertecknarna 27/6 1635 (fol. 5).

Familjefaderns biografi i SBL: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15063

Om ätten Falk från Kalmar: https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=15010

Sterbhuset instämt om gamla skuldfordringar åren 1650-51: Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/132 (1651), bildid: A0068051_00308

En långvarig tvist med Mårten Rosenstiernas arvingar om caution: Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/254 (1669), bildid: A0068173_00877


Tabell 4:

Brita Zackariasdotter Falck, död (bg. 24/8) 1675 i Nikolai fs.
Gift med Olof Eriksson, död före 8/3 1679 (fol. 1). Bokhållare. Förvärvade ett stenhus vid Söderport av sin svåger Nils Persson 23/12 1637 (fol. 2).
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Erik Olofsson Flyckt. Var löjtnant vid Adelsfanans fördubbling 1679.
b/ Brita Olofsdotter, död (själaringning 16/10) 1672 i Nikolai fs. Gift med Mattias Eriksson Orre, Kapten och drabant vid Livgardet åren 1662-1674 enligt rullorna. Tre efterlevande barn 8/3 1679 (fol 1). Påträffade döpta barn: Elin 26/5 1663 i Hovförsamlingen, Brita 20/6 1666 i Hovförsamlingen och Johanna(?) 11/1 1672 i Nikolai fs.
c/ Margareta Olofsdotter, döpt 31/5 1635 i Nikolai fs. Död (själaringning 25/2) 1679 i Nikolai fs. Gift med Petter Tårsk, död (själaringning 25/8) 1668 i Nikolai fs. Bokhållare. Tre efterlevande barn 8/3 1679 (fol 1). En son Olof döptes i Nikolai fs 6/6 1665.
d/ NN Olofsdotter, död före 8/3 1679 (fol 1). Gift med en Lars Busch, som verkar vara identisk med sedermera adlade kapten Lorens von Buschenfeldt, död 18/9 1700 i Viborg. I så fall var denne gift två gånger. Tre efterlevande barn 8/3 1679 (fol 1). Påträffade döpta barn: Christina 2/3 1666 i Jakob fs och Zackarias 15/5 1672 i Katarina fs. Från Buschs senare äktenskap med Catharina Willberg döptes en dotter Christina Juliana 22/10 1682 i Hedvig Eleonora fs. Ytterligare upplysningar om den icke introducerade ätten von Buschenfeldt finns att tillgå i Christopher von Warnstedts utförliga artkel på sida 93-96 i Genos 61 (1990).


Tabell 5:

Karin Zackariasdotter Falck
, död (bet. datum 9/12) 1635 i Nikolai fs.
Gift med Johan Carlsson Rechard, som var död senast 1646 då arvskifte ägde rum efter honom (fol. 17). Krigsrättssekreterare.
Barn:
a/ Zackarias Johansson Rechard, som levde än december 1699 då han gav peng till Maria Magdalena kyrka för själaringning åt sin framlidna hustru. Landsbokhållare m.m. i Västerbotten med bas i Umeå 1671-1695 (mtl). Zackarias Rechard och  Elisabeth Persdotter Blix (1637-1699) från Nikolai fs hade åtminstone fyra barn.
b/ Carl Rechard, döpt 21/9 1631 i Nikolai fs. Död (bet. datum ) 22/10 1632 i Nikolai fs.
c/ Anna Rechard, döpt 4/8 1634 i Nikolai fs. Död ung.
d/ Carl Rechard, döpt 22/10 1635 i Nikolai fs. Död ung.


Tabell 6:

Elisabeth Zackariasdotter Falck, levde än 18/3 1665 (Svea Hovrätt [Liber causarum] 120:7 mål nr 15, sida 80).
Gift 18/5 1637 i Nikolai fs med David Reben, död (bg. 31/5 1659 i Maria fs. Bosatt där 1652 (mtl).
Kända barn:
a/ NN Reben, död (bet. datum 14/9) 1639 i Maria fs.
b/ David Reben, döpr 10/11 1642 i Nikolai fs.
c/ Johan Reben, döpt 22/4 1646 i Nikolai fs.
d/ Anna Reben, döpt 12/3 1648 i Nikolai fs.

En son död (bg. 20/6) 1665 i Maria fs, kan möjligen vara David eller Johan.


Tabell 7:

Johan Zackrisson Falck, döpt 9/10 1625 i Nikolai fs. Var död före 19/11 1669 (bou). Tullnär vid Blockhusudden, och innehade en gård vid Sankt Paulsgatan på Södermalm.
Gift med NN, som levde än 18/3 1665 (Svea Hovrätt [Liber causarum] 120:7 mål nr 15, sida 80) men var död före 19/11 1669 (bou efter maken).
Barn:
a/ Johan Falck, som var 13 år gammal 1669.
b/ Christina Falck, som var 12 år gammal 1669.

304
Blix / Blixarna i Stockholm
« skrivet: 2018-05-19, 01:59 »
Trots att Per Persson Blix i Stockholm efterlämnat ännu fortlevande ättlingar så har ingen forskare hittills bemödat sig med att utreda hans familj! Något förbryllande, men nu är detta äntligen genomfört, och jag får verkligen hoppas att uppgifterna kommer till stor nytta. Som vanligt tar jag tacksamt emot eventuella rättelser eller kompletteringar. 



Tabell 1:

Per Persson Blix, född 4/1 1602 Styrnäs sn. Död 20/10 1645 i Nikolai fs (två ringningar och bårkläde 3/12 i Jakob fs). Landsbokhållare/kamrer i Uppland.
Gift 19/11 1626 i Nikolai fs med Margareta Olofsdotter Wederstedt, död i maj 1643 i Nikolai fs (bet. datum 24/5; den 30/5 inköptes en lägenhet för sista vila i högkoret i Jakobs kyrka). Dotter till kamrer Olof Eriksson och Margareta Olofsdotter, som i sin tur var dotter till kanslisten Olof Larsson Ålänning och Karin Persdotter.
Barn:
a/ Margareta Blix, uppenbarligen född före föräldrarnas giftermål 14/9 1626 i Torsätra, Västra Ryd sn. Se tabell 2.
b/ Per Blix, döpt 5/2 1628 i Nikolai fs. Se tabell 3.
c/ Olof Blix, döpt 10/12 1631 i Nikolai fs. Var kanslist samt död 1656 enligt Palmskiöldska samlingen (uppgift per email).
d/ Anna Blix, döpt 23/10 1633 i Nikolai fs. Se tabell 4.
e/ Helena Blix, döpt 27/3 1635 i Nikolai fs. Se tabell 5.
f/ Elisabeth Blix, döpt 4/10 1637 i Nikolai fs. Se tabell 6.
g/ Sara Blix, döpt 15/2 1639 i Nikolai fs. Se tabell 7.
h/ Magnus Blix, troligen döpt 27/8 1641 i Nikolai fs. Se tabell 8.
i/ Karin Blix, döpt 11/5 1643 i Nikolai fs. Död i oktober 1643 i Nikolai fs (bet. datum 16/10; bg. 31/10 i Jakob fs).


Tabell 2:

Margareta Persdotter Blix, född 14/9 1626 i Torsätra, Västra Ryd sn. Död 18/5 1706 i Jakob fs  (Elgenstierna; Furumarck nr 889).
Gift första gången 20/9 1653 i Nikolai fs med Johan Eriksson Furubom från Råcksta i Angarn sn. Död i mars 1668 i Klara fs (bg. 20/4 i Jakob fs). Slottsbokhållare, sedermera rådman. Stockholmsförsamlingen S:t Johannes fick sitt namn efter honom.
Gift andra gången 1669 med Petter Olofsson Carling, död 5/8 (bg. 7/10) 1694 i Jakob fs. Rådman.
Barn:
1a/ Petter Furubom, död (bg. 5/3) 1691 i Klara fs. Notarie i Byggningskollegium. Gift med Sara Rhalambia, kyrkoherdedotter från Östervåla sn. Död 15/11 1710 i Klara fs.
1b/ Catharina Furubom, född 1656 i Klara fs. Död 26/3 1678 i Klara fs. Gift 7/7 1674 med Olaus Andreae Bergius från Södermanland, död 19/4 1692 i Klara fs. Kyrkoherde i Klara fs 1672-1692.
1c/ Beata Furubom, var död före 22/9 1706 (bou efter modern). Gift första gången 26/1 1675 i Klara fs med Georgius Michaelis West, född 24/4 1644 någonstans i Stockholm. Död 11/5 1678 i Jakob fs. Andre komminister i Jakob fs 1670-1678. Gift andra gången 18/3 1679 i Jakob fs med Esaias Fougstedt. Notarie i Amiralitetskollegium.
1d/ Margareta Furubom, född 1661 i Klara fs. Död (bg. 14/3) 1730 i Klara fs. Gift med Carl (Eriksson Agrelius) Eritz från Köping, död 21/9 1693 i Nikolai fs (bg. 29/10 i Klara fs). Assessor i Svea hovrätt (Elgenstierna; Blixenstråle nr 1627).
1e/ Johan Furubom, född 1663 i Klara fs. Levde än 22/9 1706 (bou efter modern). Amiralitetskommissarie i Riga. Gift med Catharina Gertrud Törnrose, född 1679 (Elgenstierna; Törnrose nr 1835).
1f/ Helena Furubom, död 19/2 1726 i Nikolai fs. Gift 10/1 1684 med Hans Hansson Hiolman, död 23/12 1724 i Nikolai fs. Handels- och rådman.
2g/ Carl Carling, död 10/2 1699 i Nikolai fs (bg. 5/3 i Jakob fs). Notarie i Byggningskollegium. Gift 14/4 1695 i Tyska fs med Dorotea Frick, döpt 18/12 1678 i Tyska fs. Död 26/12 1739 i Tyska fs.


Tabell 3:

Per Persson Blix, döpt 5/2 1628 i Nikolai fs. Levde än 25/5 1676 enligt en supplik rörande brodern Magnus Blix.
Gift med NN.
Troliga barn:
a/ Maria Blix, avyttrade senast 7/6 1688 en kryddgårdstomt i Possola till handelsmannen Diderich Buschert (sida 327 i renoverade domboken för Nyens rådstugurätt 2/10 1689), Gift med Olof Stiernman från Uppland. Levde än 9/9 1687 men var död före 13/10 samma år (sida 2593-2595 i länsräkenskapsboken för Kexholm och Ingermanland). Justitieborgmästare i Nyen (Elgenstierna; Von Stierneman nr 2048). I en rättsprocess rörande oklarheter i Stiernmans räkenskapsbok omtalas en Petter Hassel i Stockholm (sida 165 i renoverade domboken för Nyens rådstugurätt 12/5 1688). Petter Hassel var slottsklockare och bodde på Kungsholmen 1676 (mtl). Antagligen var denne en bror till Elisabeth Hassel, se under tabell 8.
b/ Petter Blix, död (bg. 12/12) 1712 i Viborgs svenska fs 55 år gammal. Handelsman i Nyen. Kvitterade på sin systers vägnar ut sin framlidne svågers lön 18/11 1687 (sida 2629) och ännu 20/10 1688 (sida 2114). Gift med Maria Lång, död (bg. 27/12) 1723 i Viborgs svenska fs (databasen HisKi). En sergeantänka Anna Lång från Nyen bodde hos systern Maria 1719 (Viborgs svenska fs I Aa:1 sida 79, samt Aminoff-Winbergs "Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden" nr 6059).

Supplik från 25/5 1676: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0069481_00108


Tabell 4:

Anna Persdotter Blix, döpt 23/10 1633 i Nikolai fs. Död 2/1 1709 i Nikolai fs.
Gift första gången 20/10 1655 i Nikolai fs med Baltzar Rochus, död (bg. 26/11) 1657 i Tyska fs? Husgerådsmästare.
Gift andra gången med Samuel Nilsson, död (bg. 15/8) 1669 i Nikolai fs. Klädskrivare.
Gift tredje gången med Jockim Ahlstedt, död 1680 i Nikolai fs (bg. 9/2 i Maria fs). Bryggare.
Barn:
1a/ Baltzar Rochus, död före 2/1 1709 (bou efter modern). Barberare. Var gift och hade två barn i Dorpat.
1b/ Petter Rochus. Var militär åren 1681-1720, och till sist kapten vid skånska arméns fortifikationsfältstat (Lewenhaupt).
2c/ Johan Samuelsson Enhorn, döpt 31/8 1659 i Nikolai fs. Dopvittne 12/1 1686 i Tyska fs. Död före 2/1 1709 (bou efter modern).
2d/ Carl Samuelsson, döpt 15/12 1661 i Nikolai fs. Troligen död (bg. 16/2) 1666 i Nikolai fs.
2e/ Margareta Samuelsdotter Blix, döpt 31/5 1665 i Nikolai fs. Död 28/1 1741 i Nikolai fs (bg. 31/1 i Maria fs). Gift 25/2 1685 i Riddarholmen fs med Herman Ahlstedt, död före 1721 (mtl). Kommissarie, bosatt i Nikolai fs.
2f/ Helena Samuelsdotter, döpt 28/9 1666 i Nikolai fs. Död (själaringning 5/6) 1700 i Jakob fs. Gift första gången 6/3 1687 i Riddarholmen fs med Johan Jockim Schmer, döpt 8/4 1665 i Tyska fs, Död (bg. 29/11) 1691 i Nikolai fs. Källarmästare. Gift andra gången 5/12 1697 i Riddarholmen fs med Johan Morström, död (bg. 4/11) 1723 i Klara fs. Kamrer.
2g/ Elisabeth Samuelsdotter, var 2 ½ år gammal i september 1670 (bou efter fadern). Död 16/9 1696 i Nikolai fs (bou, själaringning dock 13/9). Gift 1/11 1687 i Riddarholmen fs med registatorn vid kungliga kansliet Hieronimus von der Burg, död (själaringning 28/4, bg. 23/6) 1694 i Nikolai fs.  Registrator vid kungliga kansliet.

+ möjligen två barn från andra äktenskapet begravda 29/9 1664 i Nikolai fs.


Tabell 5:

Helena Persdotter Blix, döpt 27/3 1635 i Nikolai fs. Död (bg. 1/3) 1666 i Jakob fs.
Gift med Per Ivarsson, död (bg. 19/9) 1679 i Jakob fs. Kanslist/aktuarie. Son till kyrkoherden Ivarus Olai (Edhelius) i Ed sn, Uppland. Per gifte om sig senare med Dorotea Jönsdotter, död i augusti 1713 (bou).
Barn:
a/ Petter Rönberg, var kanslist hos greve Magnus Gabriel De la Gardie 1680 (bou efter fadern).
b/ Margareta Rönberg, var 20 år gammal 1680. Gift första gången med Lars Höök, död våren 1692 (bou 19/9 1694 i Stockholm). Landssekreterare i Västmanland. Gift andra gången med Per Danberg. Kanngjutare i Nikolai fs.
c/ Helena Persdotter, döpt  23/11 1661 i Nikolai fs. Död (bg. 4/8) 1662 i Jakob fs.
d/ Johan Rönberg, tjänade hos tullnären Erik Kyding i Viborg 1680.
e/ Magnus Rönberg,  döpt 11/11 1664 i Jakob fs. Bodde hemma hos styvmodern 1680.


Tabell 6:

Elisabeth Persdotter Blix, döpt 4/10 1637 i Nikolai fs. Dopvittne 21/1 1699 i Riddarholmen fs. Död i mars 1699 i Maria fs.
Gift med Zackarias Johansson Rechard, som gav peng till Maria Magdalena kyrka för själaringning åt sin framlidna hustru i december 1699. Landsbokhållare i Viborg, sedermera i Västerbotten. Bosatt i Viborg 1660-1666 (bänklängd, nätuppgift). Nämnd i Umeå stad 1671-1692 (mtl) och i Umeå lfs 1694-1695 (mtl). Son till krigsrättssekreteraren Johan Carlsson Rechard och Karin Zackariasdotter Falck i Nikolai fs.
Barn:
a/ NN Rechard, död 1662 i Viborg (kyrkoräkenskap enligt nätuppgift).
b/ Johan Rechard, död (bg. 13/8) 1715 i Hedvig Eleonora fs. Bokhållare i Åbo. Undertecknade omkring 1690 ett antal kvittenser som återfinns i länsräkenskapsböckerna för Västerbotten (nätuppgift).
c/ Elisabeth Rechard, död 9/8 1724 i Teuva sn. Gift första gången ca 1692 i Umeå lfs med Johan Henriksson Drysell, död 1695. Landssekreterare i Österbotten med bas i Vasa från 1694. Gift andra gången 12/1 1702 i Vasa med Simon Johansson Carlander från Ijo sn, död 1714/15. Komminister i Teuva sn från 1694.
d/ Carl Rechard, död 25/1 1697 i Vasa.


Tabell 7:

Sara Persdotter Blix, döpt 15/2 1639 i Nikolai fs. Dopvittne 12/1 1686 i Tyska fs och 16/7 1695 i Nikolai fs. Benämnd salig 24/5 1709 (bou efter systern Anna Blix).
Gift med Simon Chamnitz, död (bg. 5/1 1676) i Jakob fs. Svarvare.
Barn:
a/ Margareta Chamnitz, död (bg. 31/3) 1696 i Jakob fs (betalt av hennes moster Petter Carlings änka).


Tabell 8:

Magnus Persson Blix, troligen döpt 27/8 1641 i Nikolai fs. Död (bisättning i åtta dagar från 31/10, bg. 9/11) 1674 i Jakob fs. Landssekreterare i Uppland.
Gift med Elisabeth Andersdotter Hassel, död i juni 1697 (bg. 11/4 1698) i Klara fs. Dotter till rådmannen i Stockholm Anders Torstensson, ursrungligen från Värmland. Elisabeth gifte om sig 18/6 1676 med Abel Nilsson Emporagrius, död 1693 i Klara fs. Rådman.
Barn:
a/ NN Blix, död (själaringning 22/8) 1670 i Jakob fs.
b/ NN Blix, död (bg. 8/12) 1671 i Jakob fs.
c/ NN Blix, död (bg. 22/12) 1672 i Jakob fs.
d/ NN Blix, död (bg. 2/4) 1674 i Jakob fs.



Pers bröder Salomon och Måns Perssöner Blix med respektive familj i Stockholm då? OK, dessa kommer här:


Salomon Persson Blix, född 1599 i Styrnäs sn (nätuppgift). död 28/12 1643 i Nikolai fs. Referendarie i Kammarkollegiet från 1628.
Gift första gången 5/8 1627 i Nikolai fs med Karin Olofsdotter Wederstedt, död (bet. datum 23/10) 1640 i Nikolai fs. Syster till Per Persson Blix hustru Margareta Olofsdotter Wederstedt,
Gift andra gången 29/8 1641 i Nikolai fs med Karin Eriksdotter, död 1655 i Nikolai fs (bg. 12/4 i Klara fs). Dotter till tullnären Erik Eriksson och Elsa Johansdotter vid Kopparberget (Elgenstierna; Palmgren nr 605).
Barn:
1a/ Olof Blix, döpt 6/4 1629 i Nikolai fs.
1b/ Anna Blix, döpt 6/5 1630 i Nikolai fs.
1c/ Petter Blix, döpt 11/5 1631 i Nikolai fs. Bör vara det barn dött (bet. datum 13/5) 1631 i Nikolai fs.
1d/ Salomon Blix, döpt 23/12 1632 i Nikolai fs.

Två barn, oklart vilka, döda (bet. datum 5/8) 1631 respektive (bet. datum 1/5) 1633 i Nikolai fs.



Måns Persson Blix, född 1607 i Styrnäs sn (nätuppgift). Död (bg. 6/7) 1658 i Jakob fs. Kamrer i Amiralitetskollegium. Köpte 30/5 1643 en lägenhet i högkoret i Jakobs kyrka, och lät sätta dit en liksten året därpå.
Gift med Brita Hansdotter Anthelia från Gävle, som försålde graven i Jakobs kyrka 31/7 1672. Död 1694 i Östanbäck, Valbo sn?
Barn (Nils Burmans släktbok sida 117-118):
a/ Anna Blix, döpt 10/8 1637 i Nikolai fs. Levde än 1680 (mtl). Gift med Olaus Olai Aurivillius, död i december 1679 i Älvkarleby sn. Kyrkoherde där från 1677.
b/ Margareta Blix, född 10/11 (döpt 13/11) 1638 i Nikolai fs. Död 26/8 1690 i Uppsala. Gift 20/1 1667 med Petrus Olai Aurivillius, född 23/3 1637 i Knutby sn. Död 28/10 1677 i Uppsala. Professor.
c/ Petrus Blix, döpt 19/5 1642 i Nikolai fs. Död 1689 i Gävle. Lektor i grekiska där från 1667. Gift med Anna Johansdotter Brodina, nämnd 1695-1709 i Östanbäck, Valbo sn (mtl). Dotter till handelsmannen Johan Andersson och dennes hustru Margareta Hansdotter i Gävle, tillika syster till Torneåfödde grosshandlaren i Stockholm Johan Isakssons hustru Catharina Johansdotter Brodina.
d/ Hans Blix, döpt 5/12 1644 i Nikolai fs. En Johannes Magni Blix var student i Uppsala 1659.
e/ NN Blix, död i november 1646 i Nikolai fs (bg. 11/11 i Jakob fs).
f/ Olof Blix, döpt 5/11 1647 i Nikolai fs. Student i Uppsala 1659.
g/ Brita Blix (Nils Burmans släktbok). Bör vara den dotter död (bg. 12/7) 1651 i Jakob fs.
h/ Carl Blix ((Nils Burmans släktbok).
i/ Anders Blix (Nils Burmans släktbok).

Ett barn, död (bg. 4/5) 1651 i Jakob fs, kan möjligen vara Carl eller Anders.



En Jonas Blix, som dopvittnade för Anna Blix dotter Margareta 31/5 1665 i Nikolai fs, förmodar jag var en kusin tillika son till lappfogden Jon Persson Blix i Styrnäs sn. Sitter någon händelsevis på ytterligare information om denne Jonas Blix...?

305
Bureätten / SV: Margareta Engelbertsdotter Janzonia
« skrivet: 2018-05-17, 05:06 »
Låt mig framkasta en hypotes som förmodligen ingen forskare grunnat över sedan tidigare: Ifall uppgiften om bonden Olof Jönsson i Hälsingtuna såsom farfar till Elof Engelbertsson Terserus i Leksand står sig (jag känner dock inte till dess ursprung) – så vore det inte helt otänkbart om denne Olof Jönsson skulle ha en bror vid namn Engelbert Jönsson, som i så fall blev farmors far till Margareta ”Stormor i Dalom” Hansdotter. Elof Terserus vore då gift med sin egen kusindotter. Dessutom kunde bröderna Jönsson mycket väl ha tillhört den lokala överklassen, med andra ord en bondearistokrati. Tja, vad vet vi andra egentligen – hela 500 år senare...?  ::)

306
Otto / SV: Otto
« skrivet: 2018-05-17, 03:58 »
Citat från: Erik Holmlund 2010-05-29, 17:50:21
Alltså, har ingen sökt efter Ingeborg Torbjörnsdotter anor? Som sagt så är Torbjörn ett mkt ovanligt namn i Västerbotten så det rimliga antagandet vore att Aegidius träffat henne i trakten av sin uppväxt, dvs Dalarna/Bergslagen. Dessutom hade Aegidius & Ingeborg en son vid namn Engelbrekt, ett tämligen ovanligt namn i Västerbotten det med, men däremot inte helt ovanligt i Dalatrakten. Dessutom tycks inte namnet Engelbrekt återfinnas bland Aegidius kända anor, så det namnet bör ha kommit från Ingeborgs sida av släkten. Vet någon om det fanns någon Torbjörn Engelbrektsson i Falun? Eller i Dalarna/Bergslagen? Bara för att konstruera ett namn och kasta ut ett förslag...
 
Engelbrekt tycks vara den näst äldste sonen i Aegidius/Ingeborgs barnaskara, så det vore även rimligt av den anledningen att namnet Engelbrekt kom från Ingeborgs sida, eftersom den äldsta kända sonen(Ludvig) fick sitt namn från Aegidius sida av släkten.
 
Som sagt, om det fanns någon Torbjörn Engelbrektsson så hade det varit intressant undersöka honom närmare.

Erik: Ifall följande uppgifter skulle vara av intresse för dig så blev en herr Torbjörn Engelbrektsson och Ingeborg Hansdotter sammanvigda i S:t Nikolai fs i Stockholm 22/7 1610 (EII:1 sida 3).

En nätuppgft omtalar en avskrift nummer två i Arthur Erikssons arkiv (Riksarkivets film nummer 95) som berör ett fastebrev till en gård i Vad, Söderbärke sn från 1625. Utan exaktare källhänvisning lyder dess inledning så här:

”För allom dem som detta mitt närvarandes öppna bref sedermera läsandes hafva bekänner jag Torbjörn Engelbrektsson härads-höfdinge som hafvande i ----- och i VästerDala och Vesterbergslagen gör härmed veterligt att år 1625 den 15 juni då jag laga ting höll med allmogen uti Söderbärkes sockenstuga i arrenderarens närvaro ärliga och välaktade Magnus Jynning. […] ”

Den 11/10 1631 höll Torbjörn Engelbrektsson, som då var landsdomare i Söder Järnbergslagen, med Säters och Näsgårds län, en rättegång på på Säters kungsgård där ståthållaren Petter Kruse var närvarande (en son till denne, Frans Crusebjörn, skulle ju bli landshövding i Västerbotten åren 1641-1653). I slutet av handlingen återfinns Torbjörns bomärke.

Källa: Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/73 (1634), bildid: A0067992_00187


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00187

I Fredric Wilhelm Radloffs år 1795 utgivna verk ”Beskrifning Öfver Åland” kan man på sida 155-156 notera att Andreas Buraeus från Säbrå sn var häradshövding på Åland åren 1616-1640. Under hans tid var flera lagläsare verksamma på Åland, exempelvis Torbjörn Engelbrektsson åren 1634-1636. Buraeus efterträddes som häradshövding på Åland av Johan Olofsson Dalkarl (senare adlad Stiernhöök) från Rättvik åren 1641-1646.

http://runeberg.org/rfwaland/0164.html

Lycka till med fortsatt utforskande av denne så intressanta Torbjörn Engelbrektsson.  :)

307
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2018-04-29, 21:09 »
Funnet! Arkivbildaren var en nyhet för mig. Västerbotten saknar en motsvarighet för aktuell tid.  :o

Ångermanlands domsaga AIa:3 (1647-1648) Bild 1180 / sid 51 (AID: v525753.b1180.s51, NAD: SE/HLA/1040100)

308
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2018-04-29, 11:34 »
Per Sundin: För att syskontrion Berghem skall antas härröra från Berg 5 hänger på att Per Nilsson i 1670:års mtl inte är son i familjen, gulp. En genomgång av mantalslängderna ger följande sammanställning:

1642-1645 Nils Persson, död före 7/5 1647
Gift med hu Brita (dombok 7/5 1647 §7) som överlevde sonen Olof enligt dombok 8/3 1688 §6
1646-1663 Olof Nilsson, gift ca 1643
NN Olofsdotter gift med Olof Eriksson i Skule enligt dombok 8/3 1688 §6
1667-1668 och 1673 Nils Nilsson
1670 Per Nilsson
1679 Erik Persson
1681-1700 Nils Olofsson, gift 1681 eller 1682
1701-1702 hu Anna Danielsdotter, död 19/10 1735 vid 82 års ålder
1704 Johan Nilsson
1705-1733 Daniel Nilsson, gift 1/11 1710 och död 19/4 1730 vid 39 års ålder


Var finns 1647:års dombok att tillgå? Jag hittar bara åren 1648-1649 här:

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3133 (1646-1650) Bild 80 (AID: v421260.b80, NAD: SE/RA/42042202)

Att Nils Perssons hustru hette just Brita är intressant, eftersom Christina Nilsdotters Berghems äldsta dotter i Härnösand verkar heta Brita Wolgemuth – om man skall tro Alf Nilssons hemsida som emellertid inte ger ytterligare uppgifter...?

http://www.alfnilsson.nu/Webbkort/ps12/ps12_404.htm

309
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2018-04-28, 22:34 »
Under kvällens gång kikade jag i Sundsvalls mantalslängder. Tullnären Nils Andersson Wolgemuth verkar ha varit bosatt i staden endast under åren 1692-1696. Var bodde hans familj annars? En dotter Catharina Wolgemuth går att påträffa som född i Å by i Njurunda sn 14/12 1693.

Anders Hambraeus bodde i Sundsvall åren 1690-1694. Han blev senare mönsterskrivare på Frösön, där han begravdes 13/3 1704 vid 45 år och 2 månaders ålder. Anders var gift med Brita Larsdotter Holmer (död 1721 i Sundsvall) som var dotter till änkan Brita Andersdotter i Sundsvall (mtl 1688-1689). Jag är osäker på fadern tillika maken i 1684:års mtl, möjligen rör det sig om klockaren Lars Hansson.

I mitt tidigare inlägg från 14/1 berörde jag Molinarna. Utifrån mantalslängder kan jag konstatera att Jonas Molin och Erik Molin var kusiner. Först nämns en Erik Persson Molin åren 1642-1668, och därefter hans söner som var postmästaren Per Eriksson Molin åren 1670-1684 samt Anders Eriksson Molin åren 1673-1688.

Per Molins hustru hette Helena Jonsdotter Östling, nämnd i mtl 1688-1696. I hushållet fanns en dotter 1688-1690 (troligen Christina Molin, senare gift med Erik Olofsson Färstad) samt en son från  1689 och framåt. Postmästaren Jonas Molin tillträder sin mor 1697, och har från 1701 en hustru (Elisabeth Lind). Familjen Molin bodde i Sundsvall 1713, men bör ha flyttat bort under året. Jonas Molin skulle istället bli handelsman och fyrbåksinspektor vid Öregrund. 20/8 1715 köpte han ett stenhus benämnt Deuc alion 55 på Västerlånggatan i hörnet av Bredgränden vid Järntorget i Stockholm. Jonas Molins enda barn Helena Molin, gift med överinspektor Gabriel Loning, avyttrade fastigheten 25/4 1748.

I detta hushåll fanns 1721 en åttaårig pojke vid namn Petter Molin, vilken passar in på pojkbarnet med samma namn som döptes 6/10 1711 i Piteå stad till Erik Andersson Molin och Patientia Wolgemuth.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:13 (1715-1715) Bild 2170 / sid 393 (AID: v678864.b2170.s393, NAD: SE/SSA/0138)

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:12:1 (1721-1721) Bild 235 / sid 58 (AID: v367118a.b235.s58, NAD: SE/SSA/003106)

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:96 (1727-1727) Bild 13510 / sid 1310 (AID: v222405.b13510.s1310, NAD: SE/SSA/0145a)

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:32 (1747-1749) Bild 2500 / sid 141 (AID: v678883.b2500.s141, NAD: SE/SSA/0138)

310
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2018-04-28, 15:23 »
Åh, vad trevligt med sammanhängande Stockholmsfynd om syskonparet Petter och Margareta Wolgemuth samt deras brorson skomakaren Anders Wolgemuth! Dessutom noterade jag med intresse att prostinnan Catharina Henriksdotter Byrelia (ca 1680-1746) från Rasbo sn, en fadder till dåvarande befallningsmannen Jeremias Wolgemuths son Nils döpt 10/3 1705 i Alumge sn, senare skulle gifta om sig 6/7 1729 i Almunge sn med kyrkoherden Johan Sundius (född 9/10 1695 i Undersåker sn och död 22/12 1781 i Almunge sn). Här ser man att Jeremias Wolgemuth (→ Nils Wolgemuth → Christina Nilsdotter Berghem) och Johan Sundius (→ Christina Berghemia → Petrus Nicolai Berghemius) var tremänningar. Man kan inte låta bli att fundera över eventuellt samband eller ren slump.

I Släktforskarnas årsbok 2001 skrev Carl Szabad kortfattat under avsnittet ”Komministrar i Vibyggerå” på sida 226 om att ”Petrus Nicolai Berghemius (1648-1650) är troligen från Norrala och bror till rådmannen i Härnösand Lars Nilsson Berghem”. Någon koppling mellan syskontrion Berghem och Norrala sn saknas emellertid i Urban Sikeborgs databas över Norrala, som har Lars Nilsson Berghem som bosatt på gården Borg 1 från ca 1652, och senare i Härnösand från ca 1655.

https://www.genealogi.se/norrala/data/p733611b2.html

Men ifall uppgiften i Bygdéns herdaminne (del IV, sida 273) om Bergs by i Vibyggerå sn, som ursprungort för min anfader Petrus Berghemius, fortfarande står sig så heter familjefadern Nils Persson, omnämnd i exempelvis 1627:års tiondelängd.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051943_00045

Lars Nilsson Berghem var gift med Brita Andersdotter Krok. Detta innebär att Lars var svåger med Johan Andersson Hambraeus. Lars Berghem var morbror till Margareta Wolgemuth, och Brita Krok moster till Carl Hambraeus. Man kan här konstatera att att giftermålen gick runt inom vissa familjer/släkter. Systrarna Brita och Cecilia Krok var döttrar till kyrkoherde Andreas Olai Chrochius och Ingrid Larsdotter (Schalin) i Norrala sn.

https://www.genealogi.se/norrala/data/p3be8eea1.html


Någon som vet något om Dorothea Wolgemuth som gifte sig med volontären vid Kongl. Amiralitetet Hans Cant 12/9 1738 i Jakob & Johannes?

Dorotea Wolgemuth begravdes 21/3 1746 i Hedvig Eleonora fs (LIaa:41 sida 30, nummer 79).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054420_00024

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054339_00174

Äktenskapet förefaller ha vart barnlöst. Hans Johansson Kant gifte om sig redan samma år (1746) med pigan Christina Sondell från Adolf Fredrik fs (dåvarande S:t Olof fs). Makarna fick åtminstone en son Johan Mårten Kant, född 25/3 1748 i Hedvig Eleonora fs och blev såsom bandvävargesäll gift 21/6 1772 i Hovförsamlingen. Jag har inte återfunnit Hans Kants dödsnotis, men gissar ändå att denne döptes 7/4 1707 i Västerås till Johan Kant och Maria Adrian på Slottsgatan.

Eftersom Dorotea Wolgemuth stått fadder för Söderhamnsfödde Anders Pettersson Wolgemuths dotter Anna Maria i Kungsholm fs 16/5 1735 så blir frågan var inom klanen som Dorotea och hennes bror bokhållaren Olof Wolgemuth i Gävle (död ogift 1727; 16/8 enligt dödbok men 24/7 enligt bouppteckning!) går att placera i. Syskonparet skall även ha haft en till namnet okänd halvsyster.

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:6 (1724-1730) Bild 306 / sid 539 (AID: v151946.b306.s539, NAD: SE/HLA/1050003)

311
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2018-04-27, 09:58 »
Anna Catharina Kanick finns i Bjuråker:
Bjuråker C:1 sid 214, SVAR Bildid: C0030528_00233
Anno 1716
"...Fänriken Johan Carlsten med sin hustrun Anna Catharina Kanick till Bjuråker och blevo boendes hos Per Larsson i Tjärna; Holmensis barn från Ovanbsjö."
Med vänlig hälsning
Anders Ahlberg

Löjtnanten Olof Kanicks syster Anna Catharina Kanick begravdes i Hedvig Eleonora fs 31/10 1743 (LIaa:39 sida 60, nr 458).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054418_00051

312
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2018-04-26, 21:04 »
Johan Andersson Wolgemuths hustru i Uppsala hette Gertrud Johansdotter, vilket framgår av konsistorieprotokoll från 15/3 resp. 22/3 1682 (Universitetets arkiv, serie A I:24) med avskrifter på sida 75 resp. 83 i Hans Sallanders verk ”Uppsala Universitet: Akademiska konsistoriets protokoll XV: 1682” från 1975.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1077239/FULLTEXT01.pdf

Om deras dotter Catharina Wolgemuth (1694-1756) i Svea artilleriregementes fs:
Gift första gången 3/6 1718 med konstapeln Mattias Myntgross, död okänt när (dödboken har lucka för åren 1725-1734).
Gift andra gången 2/8 1733 med konstapeln och änklingen Sven Apelqvist (tidigare gift 28/12 1726 med Brita Eriksdotter Jörling). Död 4/7 1745.
Barn:
1a/ Anna Catharina Myntgross, döpt 12/10 1718. Död troligen innan dödbokens påbörjande 1720.
1b/ Carl Gabriel Myntgross, döpt 6/1 1722. Död (bg. 2/9) 1722.
1c/ Anna Maria Myntgross, döpt 10/3 1724. Död (bg. 15/9) 1738.
2d/ Christina Apelqvist, döpt 26/2 1734. Död troligen samma år.
2e/ Christina Apelqvist, döpt 29/1 1738. Död (bg. 21/2) 1738.


Om Nils Andersson Wolgemuths son länsmannen Jeremias Wolgemuth, död 2/2 1746 i Valö sn 70 år gammal:
Gift med Anna Mattsdotter Forsman, död (bg. 29/1) 1726 i Ed, Börstil sn 41 år och 7 månader gammal. Trolig syster till länsmannen Anders Forsman i Rekinge, Edsbro sn.
Kända barn:
a/ Abraham Wolgemuth, döpt 20/11 1708 i Edebo sn. Nils Wolgemuth (farfadern?) stod fadder.
b/ Anna Wolgemuth, född 6/5 1711 i Ed, Börsti snl.
c/ Christina Wolgemuth, född 31/8 1713 i Ed, Börstil sn. En jungfru Elisabeth Wolgemuth stod fadder.
d/ Jeremias Wolgemuth, född 15/5 1716 i Ed, Börstil sn. Död (bg. 17/11) 1717. Hustru Christina Wolgemuth stod fadder, liksom en jungfru Gunilla Forsman.
e/ Margareta Wolgemuth, född 21/3 1719 i Ed, Börstil sn. Jungfru Margareta Forsman stod fadder.
f/ Per Wolgemuth, död (bg. 20/8) 1721 i Ed, Börstil sn 10 veckor och 4 dagar gammal.
g/ Lars Wolgemuth, född 11/2 1723 i Ed, Börstil sn. Död (bg. 15/3) 1723.
h/ Johan Könik Wolgemuth, född 12/5 1725 i Ed, Börstil sn.


Ytterligare notiser med ovissa kopplingar till Härnösandsklanen:


Notarien Petter Wolgemuth lät begrava sitt barn på Klara kyrkogård 3/8 1689.


En Margareta Wolgemuth får med sin man Carl Hambraeus en dotter Hedvig Christina, döpt 23/10 1692 i Jakob och Johannes fs. Sitter någon på ytterligare upplysningar om denna familj?


Skomakaren Anders Wolgemuth gift 23/8 1713 i Barnhusförsamlingen med änkan Justina Nilsdotter.


Stadsvakten Jakob Wolgemuth och Brita Eriksdotters fick följande barn i Jakob och Johannes fs:
a/ Jakob Wolgemuth, döpt 5/3 1711.
b/ Magdalena Wolgemuth döpt 6/1 1713. Död 15/2 1780.
c/ Petter Wolgemuth, döpt 26/9 1714.
d/ Johan Wolgemuth, döpt 6/1 1716. Troligen död (bg. 13/3?) 1763 i Johannes fs. Artillerist.
e/ Anna Wolgemuth, döpt 1/5 1717. Hon lät begrava sitt oäkta barn 26/2 1745 i Klara fs.

En soldat Wolgemuth, död (bg. 22/3) 1760 i Johannes fs, kan höra till sistnämnda familj.

313
Dickman / SV: Hautboist Jonas Dickmans familj
« skrivet: 2018-03-18, 18:55 »
Per: Svaret är nej. Johan Ingevald Dikman från Gävle blev tullförvaltare i Göteborg, där han avled 13/2 1774 vid 64 års ålder. Läs vidare i den andra Dickman-tråden.

Göteborgs Domkyrkoförsamling C:2 (1762-1780) Bild 245 / sid 481 (AID: v30151.b245.s481, NAD: SE/GLA/13180)

Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900 EIIIa:21 (1772-1774) Bild 465 / sid 909 (AID: v67667.b465.s909, NAD: SE/GLA/12098)


Johan Ingevald Dikman gifte sig 7/10 1735 i Svea artilleriregementes fs med Maria Elisabeth Lohm (död 59 år gammal 8/11 1773) och fick bl.a. en dotter Maria Elisabeth, döpt 12/4 1739 i Skeppsholms fs.

Svea artilleriregementes församling AIa:1 (1713-1721) Bild 71 / sid 132 (AID: v90372.b71.s132, NAD: SE/SSA/0005j)

Skeppsholm CI:1 (1714-1757) Bild 140 / sid 233 (AID: v89890.b140.s233, NAD: SE/SSA/0014)

 
Johan Ingevald Dikmans mor Margareta Lohm döptes 29/5 1672 i Grödinge sn till befallningsmannen Ingevald Bengtsson Lohm, som begravdes 31/7 1715 i Sorunda sn.

Grödinge CI:1 (1666-1843) Bild 10 / sid 12 (AID: v85059.b10.s12, NAD: SE/SSA/1512)


Sorunda CI:1 (1714-1721) Bild 152 (AID: v90234.b152, NAD: SE/SSA/1565)

Kolla in Niklas Kants omfattande inlägg om Ingevald Lohm med familj här:

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=72358.msg1017273#msg1017273

314
Övriga släkter - S / SV: Scharling
« skrivet: 2018-03-17, 23:15 »
Catharina Elisabeth Scharling, vars namn framgår av bouppteckningen daterad 24/11 1738 efter hennes syster Beata (död 25/8 samma år) i Visby, dog 15/6 1742 i Svea Livgardes livbataljons fs (C:3 sida 369; nummer 40).

Niklas Scharling saknas i berörda bouppteckning, och får således avföras från familjen.

Förresten, vet du om Jonas Dikman var son till assessorn Petter Dikman som begravdes 11/3 1717 i Klara fs?

Mer om denne i SBL på: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17540

315
Övriga släkter - S / SV: Scharling
« skrivet: 2018-03-15, 14:38 »
Du bör ta en närmare titt på skrivaren vid byggnadskollegiet Erik Scharling som med hans hustru Brita bodde inom distriktet Norrmalms västra övre del år 1721, och inom Norrmalms östra övre del år 1729.

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:12:5 (1721-1721) Bild 84 / sid 81 (AID: v367122b.b84.s81, NAD: SE/SSA/003106)

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:12:13 (1729-1729) Bild 75 / sid 143 (AID: v367130b.b75.s143, NAD: SE/SSA/003106)


Elisabeth Scharling lät bl.a. döpa sitt barn Anna Brita Wiker 9/5 1730 i Jakob och Johannes fs. Stod fadder gjorde bl.a. notarien Erik Scharling och hustru Catharina Elisabeth Dikman.

Beata Scharling gifte sig 12/3 1738 i Jakob och Johannes fs. Hautboisten Jonas Dikman kaverade.

Hedvig Scharling gifte sig 4/12 1757 i Skeppsholms fs, och dog 10/11 1781 i Jakob och Johannes fs vid 68 års ålder.

Maria Helena Scharling döptes 23/11 1718 i Jakob och Johannes fs, gifte sig där 20/1 1741, och begravdes 7/3 1760 i Kungsholms fs vid 42 års ålder.

Tillägg: Auskultanten Niklas Scharling, som begravdes 18/6 1741 i Jakob och Johannes fs, kan höra till denna familj.

316
Övriga släkter - G / SV: Sjötullinspektor Erich Gollsten
« skrivet: 2018-03-12, 19:41 »
Man hittar direkt med hjälp av referenskoden EAA.4380.1.1 hos Saaga ( http://www.ra.ee/dgs/ ).

317
Övriga släkter - G / SV: Sjötullinspektor Erich Gollsten
« skrivet: 2018-03-12, 15:15 »
Följande notiser har återfunnits i äldsta ministerialboken för tyska S:t Johannes fs i Narva:

Catharina Lunde, dopvittnade såsom änkefru 22/8 1679 (sida 303) och som fru 12/10 1691 (sida 270).
Gift första gången med apotekare Christian Jacobi, begravd 10/1 1678 (sida 288).
Gift andra gången 18/2 1687 (sida 227) med apotekare Friedrich Thilo.
Barn:
1a/ Anna Maria Jacobi, döpt 6/9 1670 (sida 153). Gift 17/11 1685 (sida 217) med borgare och handelsman Herman Koch.
1b/ Catharina Jacobi, döpt 24/5 1673 (sida 171). Gift 25/6 1691 (sida 265) med filosofiprofessor Gabriel Sjöberg i Dorpat.
1c/ Margareta Jacobi, döpt 16/2 1675 (sida 181). Gift 30/6 1691 (sida 265) med sekreterare Petter Gollsten.
1d/ Barbara Jacobi, döpt 12/7 1676 (sida 278).
2e/ Medea Elisabeth Thilo, döpt 12/7 1688 (sida 236; bland faddrarna märks fruarna Medea Koch och Anna Lunde).

318
Övriga släkter - G / SV: Sjötullinspektor Erich Gollsten
« skrivet: 2018-03-12, 11:01 »
Per: I filen har du Markus Helsingius och Johan Ulrik Törnes respektive hustru som döttrar till Erik Olofsson Gollsten. På hurdant sätt kan man undra, eftersom dessa kvinnor hette nämligen Holst i efternamn?

Däremot kan du lägga till Beata Gollsten som befann sig i Stockholm såsom flykting år 1714.

"1511. Margareta Golsten, Kyrkioherde Enkia
 b: 3. d: 1 utd. _med des Syster Beata kiöpmans Enkia och 3 barn."

https://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting36.htm


Sen föreslår jag att du synar apotekaren Christian Jacobi i Narva närmare - möjlig far till Barbara Jacobi?  :)

319
Övriga släkter - G / SV: Sjötullinspektor Erich Gollsten
« skrivet: 2018-03-11, 21:55 »
Frans Johan Crusebjörn (tabell 10) blev kapten vid Bremiska dragonregementet i november 1699. Carl Gollsten bör således ha varit fältväbel där.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Crusebj%C3%B6rn_nr_136


"Bremiska dragonregementet. Bremen (800 man).

Uppsatt 1699 av överste Krassow i Bremen genom värvning. Regementet deltog i det Holsteinska fälttåget 1700. Med huvudarmén i
Polen 1705-06. Garnisonsförband i Stralsund 1712. Deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713. Några kompanier fånget  vid Stralsunds fall 1715. Åtta officerare och 109 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska  dragonregementet."

http://www.hhogman.se/regementen_varvade_kavalleriet.htm


Tyvärr verkar det inte finnas några bevarade generalmönsterrullor från Bremiska dragonregementet.  :(

320
Släkter / Ryttmästare Lars Brase
« skrivet: 2018-03-11, 15:35 »
Sitter någon forskare på ytterligare upplysningar om ryttmästaren Lars Brase vid Karelska dragonregementet, och dennes svåger bokhållaren i Nylands och Tavastehus län Hans Larsson Jernelius? Lundaprofessorn Arvid Mollerus, bördig från Livland, tillhörde ätten Brase på mormödernet enligt egen utsago från 1742, läs mer här:

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=150243.0

Hittillsvarande uppgifter från sida 298 i första delen av Gabriel Anreps "Svenska adelns ättar-taflor" från mitten av 1800-talet har Lars Brase som son till stamfadern Mårten Brase, och själv ha en dotter vid namn Vendela Brase gift med bokhållare Johan Jernelius.

http://runeberg.org/anrep/1/0306.html

Av kronologiska skäl är det helt omöjligt att placera Arvid Mollerus (1674-1758) såsom sondotters son till Mårten Brase (1637-1697). Även en dotterson vore föga troligt, så därför bör syskonparet Lars och Vendela Brase, åtminstone tills vidare, uteslutas ur adliga ätten nummer 998. Håller ni med om detta...?

321
Riddarholmen / SV: Riddarholmen FI:1 (1738-1807) Bild 8 / sid 9
« skrivet: 2018-03-01, 22:13 »
"Maii | 6 | Jordfäste Magister Tilleus husgeråds drängen wid Kongl. hofwet Tollgreen."

322
Grubb / Goldsmidt
« skrivet: 2018-02-23, 08:16 »
I Husby-Sjutolft vigdes 1695-09-01 Mr Johan Gohlsmitt och Brita Grubb uti herregården.

Detta är troligen samma Johan Golsmit som är trädgårdsmästare vid Vik i Balingsta och får barnen Gabriel f.1700 i februari och Hedvig f.1702 i april.  Madame Brita Golsmit är fadder där 1704-09-21.

Vem kan Brita vara och känner någon till familjen i övrigt?

mvh Katarina

Trädgårdsmästaren Johan Goldsmidt var dotterson till Elsa Jockimsdotter, som dog 15/2 (bg. 8/3) 1700 i Klara fs i Stockholm, från hennes första gifte. Elsa blev omgift redan på 1650-talet med bryggaren Johan Andersson, som dog 5/5 (bg. 3/6) 1697 i Klara fs. Fyra barn i senare giftet. En möjlig bror till Johan kan vara barberargesällen Wilhelm Goldsmidt som dog (bg. 20/2) 1694 i Klara fs.

Bou efter Johan Andersson 27/11 1697: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:54 (1697-1697) Bild 15900 / sid 1569 (AID: v222339.b15900.s1569, NAD: SE/SSA/0145a)

Bou efter Elsa Jockimsdotter 23/3 1700: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:57 (1700-1700) Bild 4400 / sid 420 (AID: v222343.b4400.s420, NAD: SE/SSA/0145a)

323
Övriga släkter - G / SV: Gollsten
« skrivet: 2018-02-21, 23:55 »
Att forska i Ingermanland är vanskligt. Här får du ytterligare pusselbitar att jobba vidare med. Erik Olofsson Gollsten och hans maka Elisabeth Ruuth i Nyen (vigda 24/9 1661 i Viborg?) hade, förutom barnen Petter och Margareta, även barnen Erik och Anna.

Sjötullsinspektor Erik Gollsten bodde av allt att döma ensam i Fredrikshamn från åtminstone 1732 fram tills sin bortgång 6/1 1740 vid 77 års ålder.

Fredrikshamn I Aa:1 sida 34: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=36674201
Lovisas ministerialbok 1726-1756: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8691845

Anna Gollsten blev gift med handelsman Robert Cuming, och de lät döpa en son till Robert 22/3 1702 i Finska fs i Stockholm (CI:3 sida 79). Bland faddrarna märks bl.a. Annas morbror kammarrådet Barthold Persson Ruuth och dennes dotter Beata gift Sölfversparre. Var god läs vidare om släkten Ruuth i Jully Ramsays verk "Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden".

En Hedvig Margareta Gollsten, som gifte sig 24/6 1738 i Sankt Petersburgs finska Maria fs med Johan Dahlman, måste rimligen höra till denna släkt.

S:t Petersburgs finska Maria fs I C:2:  http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8096597

324
Golenius / Golén / SV: Golenius / Golén
« skrivet: 2018-02-21, 21:55 »
Mårten Golén var sonson till kyrkoherde Mårten Johansson Golenius (verksam 1668-1690, död sistnämnda år) och Brita Larsdotter Sidenia (död 1716) i Sidensjö sn i Ångermanland.


Ur Ingeborg Dyhr Sylvins artikel "Arnkil och Arenkiel" i på sida 23-29 i Genos 38 (1967):

"Tab. 2.

II. Michael Arenchil (son till Fredrich Christophersen, tab. 1) [denne var borgmästare i Kungälv, min anm.]. Känd som informator för kanslipresidenten Bengt Oxenstiernas barn; samtidigt hovpredikant hos Oxenstierna, och åtföljde denne på beskickningsresa till Wien 1674; magister vid Altdorfs universitet i närheten av Nürnberg 4.9.1674, kyrkoherde i Kjellstorp och lilla Boddinge församl., Wemmenhögs härad, Lunds stift. Begraven i Källstorp 11.10.1698. - Gift med Ingrid Erlandsdotter, begr. i Källstorp 11.10.1699, dotter till borgmästaren i Vadstena Erland Svensson och syster till Sven Erlandsson »Banketröja», adlad Ehrenflycht.

III. Barn (äro kända):

Fredrik Arenkil, student 10.4.1686, disp. 23.5.1696; sedermera militär vid artilleriet, sekundlöjtnant vid Vestmanlands regemente 30.1.1701, sekundryttmästare vid Södra skånska kav.reg. chef för Halleruds kompani 21.12.1705, kaptenlöjtnant därst. 2.11.1706, ryttmästare därst. juni 1708, kompanichefsboställe i Sallerups socken. Vistades 14.6.1705 vid högkvarteret i Rawitz, medföljde Karl XII till Turkiet och råkade efter avresan från Bender i rysk fångenskap vid Czernowitz 24.9.1709, rymde och kom hem jan. 1710. Major efter slaget vid Hälsingborg. Död 1710.

Beata Arenchil, fadder i Källstorp 30.11.1690, levde änka 1735. - Gift i Källstorp 3.2.1698 med kyrkoherden i Sallerup Erik Golén, f. i Ångermanland 1656, död 1734.

Ingrid, dpt. i Källstorp 7.11.1681."


Källa: https://www.genealogia.fi/genos-old/38/38_23.htm


"Gustaf Tegman, adlad Tegensköld, till Sälna i Skånella socken Stockholms län. Född 1637. Ryttare vid De la Gardies livregemente till häst 1654. Korpral därst. 1655. Kvartermästare 1657. Fänrik vid arvprinsens livregemente 1658. Regementskvartermästare därst. 1659. Avsked 1660. Löjtnant vid Upplands regemente till fot 1661-10-05. Regementskvartermästare därst. 1667. Reformerad 1669-04-28. Ord. regementskvartermästare 1673-05-28. Förrättade kaptens tjänst 1674. Kapten 1675-03-30. Adlad 1678-02-28 (introd. 1680 under nr 928). Avsked 1700-01-11. Död 1709. Han bevistade fälttågen i Livland och Litauen 1657–1660 samt var med regementet kommenderad till Pommern 1675–1678, varest han bevistade belägringarna av Wismar och Greifswald samt slaget på Rügen 8 jan. 1678, där han särskilt utmärkte sig.1. Gift 1:o med Maria Erlandsdotter, dotter av borgmästaren i Vadstena Erland Svensson samt syster till överkrigskommissarien Sven Erlandsson, adlad Ehrenflycht. Gift 2:o med Maria Canterhielm, född 1660, död kort före 1708-06-15, dotter av assessorn Nils Andersson Cantherus, adlad Canterhielm, och Catharina Lindeström.

Barn:

1. Carl Fredrik, friherre Tegensköld, född 1665. Generalmajor. Död 1735. Se friherrliga ätten Tegensköld (introd. 1727 under nr 196)."


Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tegensk%C3%B6ld_nr_928


Här kan vi konstatera att kopplingen till ätten Tegensköld går via gammelmorföräldrarna i Vadstena. Ur Claes Westlings artikel: "En handelsman i 1600-talets Sverige: Upptäckten av Erland Svenssons böcker." framgår bl.a. att:

"Erland Svensson dyker upp i källmaterialet vid början av 1630-talet, då han svor sin borgared den 9 juli 1632. Strax efter att ha svurit borgareden bör han ha gift sig, eftersom hans fru, som hette Ingeborg Andersdotter, berättas ha blivit änka då hennes tidigare man, löjtnanten Olof Bång, stupade vid Lützen den 6 november 1632. För det mesta gifte en änka eller änkling om sig ganska snabbt vid den här tiden. Från 1641 var han rådman och valdes till borgmästare 1647. Åren 1643 och 1650 representerade han Vadstena för borgarståndet i riksdagen. (...) Vi vet inte var Erland var född och heller inte när han var född. Kyrkoböckerna, där prästerna antecknade födda barn, vigda och döda, finns inte från tidigt 1600-tal. I bästa fall började de att föras mot mitten av 1600-talet. Men hans död finns nedskriven i Vadstenas kyrkoarkiv. Han avled alltså i början av 1657, "BM" betyder borgmästaren. Också hans bouppteckning från 1657 finns kvar i Vadstena rådhusrätts arkiv (F II:2, s 1)."

Källa: http://broartillhistorien.se/posts/295

325
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / SV: Werdt, von
« skrivet: 2018-02-18, 21:23 »
Alheit von Werdt hade varit gift åtminstone en gång tidigare, nämligen den 19/1 1686 i Nikolai fs med furiren vid Upplands infanteriregemente Anders Bäckman.

326
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2018-02-17, 00:33 »
Hej Desirée, och varmt välkommen hit till Anbytarforum. Vad roligt att du intresserat dig för Caspar Fredrik Blomfelt och hans dunkla bakgrund!  :) Själv är jag en amatörforskare och saknar intresse för fördjupningar på personnivå samt har ingen koppling till Blomfeltarna överhuvudtaget, men är likväl nyfiken på Caspar Fredriks ursprung. Eftersom Carina Widells utlovade sammanställning dröjer, och du frågat om makan Britas ursprung så kommer upplysningarna här. Att börja med så står det visserligen ”fru Brita Blomfeldt de [=född] Weingardten” i dödsnotisen från 13/6 1761 på sida 566/376 i Nederluleå lfs C:3. Men eftersom Brita inte påträffats med just Weingardten i andra källor, så vill jag mena att detta rör sig om ett hörfel eller en missuppfattning från prästens sida! Man borde kanske ha skrivit in ”fru Brita Blomfeldt de Van Garden” i dödlängden. I Stockholm fanns nämligen en familj von Garden, som ibland även skrevs van Garden i källorna.

Av tidigare inlägg har vi kunnat konstatera att Brita von Garden, såsom hon kallade sig år 1718, döptes 7/7 1686 i Maria fs till lärftkrämaren Gabriel Meinertsson och Catharina Pålsdotter, som gifte sig där 24/2 1673 (CIa:1 sida 215). Gabriel i sin tur föddes (döptes 2/9) 1645 i Tyska fs, och begravdes 1/8 1690 i Maria fs (LIa 1:41 sida 215). Varför Gabriel och hans storebröder Herman och Christian valt att ”försvenska” deras efternamn till Meinertsson har jag inget svar på.

Deras föräldrar skomakaren Meinert von Garden och Maria Kruus var, jämte en gesäll vid namn Carl, bosatta i Stadens inre kvarter år 1652 (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:4:1 sida 47). Makarna var avlidna sommaren 1674, men det är ännu inte klarlagt i vilken av stadens församlingar som båda kom att sluta sina levnadsdagar,

Catharina Pålsdotter begravdes 29/7 1695 i Maria fs (LIa 1:46 sida 154, nr. 577). Hon var dotter till skutskepparen Pål Clemetsson och Brita Andersdotter, som gifte sig 18/6 1652 i Nikolai fs (CIa 1:3 sida 155). Eftersom Pål låtit begrava ett barn 9/12 1653 i Maria fs och ett annat barn även där 3/10 1656, så gissar jag att Catharina sett världens ljus mittemellan dessa datum. Pål Clemetsson själv begravdes 26/4 1678 i Maria fs (LIa 1:29 sida 107, nr. 395) och Brita Andersdotter saknar känt död- eller begravningsdatum, men hon var fortfarande i livet 1676 (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:5:1 sida 353).

Bouppteckning finns efter...
Gabriel Meinertsson från 4/11 1691: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:43, sida 1628.
Catharina Pålsdotter från 12/10 1697: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:54, sida 1342.
Farföräldrarna från 6/7 1674: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:17, sida 805.

Förresten, sitter du möjligen på ytterligare kunskap om Johan Henrik Blomfelt, som ankom till Svea livgarde 1711 – samma år som Caspar Fredrik Blomfelt, utöver vad som redan framgår av alla tidigare inlägg i denna jättelånga tråd? Johan Henrik kom att bli ingift i adliga ätten Appelgren (nr. 290).

Med vänlig hälsning från Constantinus

327
Grahm / Gram / SV: Grahm / Gram
« skrivet: 2018-01-26, 00:48 »
Känner någon möjligen till kapten Mattias Grams i Stockholm ursprung? Han dog 1693 bg. 16/7 i Jakob och Johannes fs. Mattias var gift med Catharina de Scharding och fick många barn. Jag vore tacksam för ytterligare uppslag eller ledtrådar.
 
Mattias hade minst två systrar; den ena var Catharina Gram, död 1729 28/5 i Luleå stad. Hon gifte sig 1693 10/1 i Jakob och Johannes fs med kollegan vid S:t Jakob skola, sedermera borgmästare i Luleå stad Anders Malmström, som var född i Malmö.
 
Andra systern hette Beata Gram, död 1753 24/5 i Svea Livgarde fs. Hon var gift två gånger; första gången 1707 26/12 i Fransk-lutherska fs med arkitekten Philippe Bordreau [död 1710] i S:t Nikolai fs och andra gången med skärsliparen Georges Bennair [död 1719] i Jakob och Johannes fs.

Beata Gram var Mattias Grams dotter och inte syster! Beklagar misstaget.  :-[

Här kommer kompletterande upplysningar om hans familj:

Kapten Mattias Gram dog redan i maj 1693 (själaringning 22/5). Han hade två år innan, 21/1 1691, köpt en grav på kyrkogården i Jakob fs, som hans änka senare låtit avyttra till bryggaren Hans Persson Helsing 24/4 1702.
Barn:
a/ Beata Gram, se tidigare inlägg. Död 24/5 (bg. 27/5) 1753 i Svea livgardes livbataljons fs 70 år gammal. (bg. den 25/5 i Riddarholmen fs enligt dess begravningsbok). Hennes andre man Georges Bennair dog 20/11 1719 i Klara fs (ej Jakob och Johannes fs, som jag felaktigt angett; dock var han troligen skriven i Fransk-Lutherska fs som saknar dödbok för denna tid). Beata gifte om sig tredje gången efter 6/6 1723 (bou efter andre mannen) med hautboisten vid livgardet Carl Gustaf Greiff.
b/ Maria Gram, döpt 21/1 1680 i Jakob och Johannes fs. Levde än 28/11 1745 (bou efter andre mannen). Gift första gången med lakejen hos hertigen av Holstein Chrysostomus Möller, död 19/5 1720 i Jakob och Johannes fs. Gift andra gången med vaktmästaren vid Svea Hovrätt Anders Wahlman, död 12/9 1745 i Klara fs.
c/ Susanna Gram, döpt 6/4 1681 i Jakob och Johannes fs.
d/ Catharina Gram, döpt 30/5 1683 i Jakob och Johannes fs. Död (bg. 15/1) 1709 i Klara fs.
e/ Mattias Gram, döpt 10/6 1685 i Jakob och Johannes fs.
f/ Magdalena Gram, döpt 11/8 1687 i Jakob och Johannes fs.
g/ Gustaf Gram, döpt 24/2 1689 i Jakob och Johannes fs.

En kamrer Grams änka död (själaringning 11/3) 1703 i Nikolai fs = Catharina de Scharding?

Svåger Henrik de Scharding död 2/1 (14 dagar innan bou från 16/1; bg. 10/1) 1691 i Jakob och Johannes fs. Färgare.

Fransosen Philip Bordreau lät begrava sin svägerska 10/10 1710 i Katarina fs (nr. 1355).

328
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2018-01-25, 00:20 »
Brita von Gardens fader Gabriel Meinertsson vann burskap i Stockholm den 4/2 1673.

Källa: Handelskollegiet AI:14 (1673-1673) Bild 120 / sid 16 (AID: v818685.b120.s16, NAD: SE/SSA/0147)


Kasper Fredrik Blomfeldt och hustrun Brita von Gerten/Garden har till sonen Johan som föds 1718 i Svea Lifgardes norra bataljonsförsamling, en fadder vid sonens dop, Hustru Stina Bruno. Hon är identisk med Christina Melchiorsdotter som vi har konstaterat i inlägg tidigare i den här diskussionen. Christina Melchiorsdotter, död 5/8 1749, gift med skepparen Johan Bruno. De hade många barn, varav hon överlevde de flesta utom en son ( har jag för mig, plus en son som rest till främmande land som aldrig hörts av mer och som de befarade var död ).Hon var dotter till Melker ( Melchior ) Classon, död 1700

Melker Claesson från Reval vann burskap vid samma tillfälle (se föregående bild i ovanstående källa). För övrigt lät skepparen Johan Bruno begrava sin svärmoder Catharina Hansdotter (det står felaktigt Melkersdotter i begravningsboken) i Katarina fs den 20/12 1709.

329
Thun / SV: Thun
« skrivet: 2018-01-25, 00:00 »
Känner någon möjligen till ursprunget på sterbhuskamrern i Stockholm Gustaf Thun? Han kom att ingå äktenskap 16/4 1711 i Dunker sn i Södermanland med handelsmannen Erich Hüpedens änka Dorotea Tuckscher från Tyska fs (döpt där 23/8 1685, död 2/8 1729 i Jakob och Johannes fs). Makarna hade bl.a. dottern Elisabeth Thun som såg världens ljus (döptes 8/10) 1713 i Stålberga i Dunker sn, och som slutade sina levnadsdagar 14/2 1799 på Lindö säteri i Tenala sn i Finland. Vid Elisabeths dop stod en Jonas Thun fadder – kanske en farbror. Stod fadder vid samma dop gjorde även en matrona Elisabeth Jöransdotter, som gissningsvis är barnets farmor.

330
Fynd från begravningsboken för Katarina fs:

Änkan Elisabeth Thun lät begrava sin son den 22/11 1710 (CI:11, nummer 2828). Det rör sig således om någon av hennes och Johan Anderssons söner Johan (f. 1684) eller Roloff (f. 1689).

Studenten Gustaf Lind lät begrava änkan Catharina Thun den den 2/12 1710 (nummer 2953). Ifall hon är identisk med Baltzar Thun den äldres dotter får tills vidare anses som osäkert (Baltzar hade ju en son med namnet Gustaf).

331
Colling / Collin / Colinet / SV: Colling / Collin / Colinet
« skrivet: 2018-01-24, 22:44 »
Jag har också antecknat att det finns en Johan Collingsson som gifte sig 1652 21/11 i S:t Nikolai församling med Kristin Ericsdotter.

Christina Andersdotter lät begrava sin man Johan Collingsson i Katarina fs den 24/4 1697 (CI:7 sida 240).

332
Grape / SV: Grape
« skrivet: 2018-01-24, 22:28 »
En skepparhustru Dordi Grape stod fadder för korpralen Arendt Jakobsson Grapes dotter Elisabeth Margareta Grape, döpt 12/9 1718 i Svea livgardes livbataljons fs. Arendt Grapes (ca 1693-1720) troliga födelseort är Grisbacka i Umeå lfs. Hans föräldrar var dåvarande lanträntmästaren Jakob Arendtsson Grape och Elisabeth Isaksdotter Calicia från Torneå. Men var passar Dordi Grape (eller hennes man skepparen, ifall det rör sig om ingifte) in i släkttträdet...?

Källa: Svea livgardes livbataljons församling C:1 (1706-1722) Bild 154 (AID: v91110.b154, NAD: SE/SSA/0005a)

333
Burman / SV: Murmästare Carl Gustaf Buhrman
« skrivet: 2018-01-22, 13:34 »
Landsfiskal Carl Burman med familj var från 1720-talet bosatt i Västra Kumla i Turinge sn, där dottern Mariana Sofia Burman döptes 10/12 1732. Doplängden saknas för åren 1714-1730, och sannolikt även notisen för Carl Gustaf Burman.  :(

334
Övriga släkter - G / SV: Erik Christian Gollsten
« skrivet: 2018-01-22, 13:10 »
S:ta Katarina fs, nummer 181 på sida 127 i volymen FI:3.

335
Burman / SV: Burman
« skrivet: 2018-01-22, 13:02 »
Hurra, nu är Niklas Kants informativa inlägg åter synliga på detta forum. Välkommen tillbaks, Niklas!  :D

336
Mollerus / SV: Koppling Mollerus-Lang
« skrivet: 2018-01-14, 22:30 »
Äh, mantalslängderna behövs inte längre. Jag fann nyligen svaret, tack vare Google och självaste Arvid Mollerus!  :o

I tredje verket av ”Regiae Academiae Lundensis Historia” från september 1742 inledde lundaprofessorn nämligen med en kort redogörelse om sin bakgrund på sida 159-160:

”Natus sum in paterno conductitio prædio Vorhoff ad Dorpatum in Livonia anno 1674. d. 19 Febr. & triduo post Sacris Christianis initiatus a Doctore Georgio Preussio, Generali Livoniæ Superintendente. Patrem habui Christiernum Moller, Prædii Regii Laivakullahoff, subiacentiumque villarum rusticarum possessorem, nec non, sub bello Livonico, rerum belli usui comparandarum Commissarium, Avum vero Matthiam Mollerum, Pastorem in Padasjoki & Kumois, & Proavum, Laurentium Mollerum, Pastorem in Tamela, genus ducentem a Matthia quodam, qui olim sub Stenone Sture in Finlandia contra Russos militavit. Mater fuit Maria, Rationarii quondam Tavasthusanæ Præfecturæ, Hans Larsson Jernelii filia, & Centurionis equitium L. Brase neptis. (...)”

https://books.google.se/books?id=tmFQAAAAcAAJ&pg=PA159&lpg=PA159

Enligt HisKis förteckning över kyrkoherdar i Padasjoki sn förestod en Matthias Laurentii (utan släktnamn) denna församling åren 1642-1650. Vi kan härmed konstatera att Mattias Laurentii blev far till Bertil Mollerus (död 1678, kyrkoherde i Mäntyharju sn), Johan Möller (ca 1622-1695, konstapel i Viborg lfs) samt Christian Möller/Mollerus i Livland. En motsvarande förteckning över Tammela sn har farfadern Laurentius Matthiæ (även här utan släktnamn) som komminister åren 1593-1603. Möjligen var denne Laurentius en son till företrädaren Matthias Johannis Mulli, komminister i samma församling (Tammela) omkring 1560 och som kyrkoherde åren 1557-1575.

Genom Arvid Mollerus egen berättelse får vi även kännedom att hans mor Maria Jernel hade till morbror Lars Brase som var rustmästare (vid Karelska dragonregementet). Lars tillhörde adliga ätten nr 998 Brase. Men på grund av kronologiska skäl tror jag att den officiella ättavlan innehåller felaktigheter, och att Lars påstådda dotter Vendela var snarare en syster till honom - om man tolkar Arvids text så. Vendela Brase var enligt ättavlan gift med bokhållare Johan Jernelius (namnet bör här stå Hans Larsson Jernelius), och de vore sålunda föräldrar till Maria Jernel.

Hela 275 år senare bockar och tackar vi släktforskare så himla mycket för din värdefulla hjälp, professor Mollerus!!  ;D

337
Mollerus / SV: Koppling Mollerus-Lang
« skrivet: 2018-01-14, 19:42 »
Tja, när det gäller din andra fråga så handlar det nog om två helt olika klaner med samma namn.

Om Johan Mollerus i Uleåborg (på finska):  https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3765

En förmodad farfar Didrik Mollerus...? https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=159

I så fall är farfarsfadern Petter Didriksson (död 1649) som var kyrkoherde i Långasjö sn i Småland.


När det gäller Arvid Mollerus far Christian Mollerus, så sägs den senare vara hemmahörande från Padasjoki sn. Jag har inte sett Christians patronymikon framgå någonstans. Om du har tid och ork så får du hemskt gärna gå genom avskrifterna ur mantalslängder för Padasjoki socken:

Åren 1634-1653: http://digi.narc.fi/digi/hak_view.ka?hakid=1729

Åren 1654-1673: http://digi.narc.fi/digi/hak_view.ka?hakid=1739

Hojta till om du upptäcker något intressant, så kan vi ta en närmare titt i själva mantalslängderna. Lycka till! (^_^)b

338
Umeå landsförsamling / SV: närvilä
« skrivet: 2018-01-14, 14:35 »
Vad har MyHeritage för belägg att Olof Närvilä skulle komma från Umbyn?

Förresten så klingar namnet Närvilä betydligt mer finskt än samiskt.

339
Oops, felet låg på min sida. Detta är nu korrigerat.  ::)

Och så glömde jag att infoga följande om Johan Wahlström ur Mossbergs material:

"Trumslagare o Pipare vid Skellefteå Kompani

1:a Trumslagare Johan Wahlström
Antagen 1737-05-14 Avgått 1742-09-17 Till: Död. Mönstringsår m.m; 1740: 30 år 7 tj.-år. Wästerbottning. 1741: 31 år 8 tj.-år. Wb, commenderad till Finland 1741-09-16. Kvitterat 1741 års lön i Skellefteå 1742-04-06; hans hustru Sara Joensdotter."
 

340
8/5 1737 lystes i Skellefteå för föravskedade soldaten Johan Wahlberg och pigan Sara Jonsdotter från Burträsk sn.

Källa: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 119 (1737-1737) Bild 60 (AID: v886279.b60, NAD: SE/RA/5511311)


Följande ur Kenneth Mossbergs "Västerbottens regemente under Fredrik I 1720-1762" :

"Skellefteå Kompani Rote 97

Soldat Thomas Philiphsson-Wahlberg
Antagen 1720-01-00 Avgått 1731-06-00 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; Roten vacant 1718-01-15--1720-01-00. 1728:27 år 8½ tj.-år. Wästerbottning gift. Utbytt mot brodern.

Soldat Johan Philiphsson-Wahlberg
Antagen 1731-06-00 Avgått 1735-06-27 Till: Casserad. Mönstringsår m.m; 1735: 21 år 4 tj.-år. Wästerbottning klensmed ogift, har ont i halsen af en stark fluss, så att han ej kan wähl swällia och alltså icke gillas. Thomas Philiphsson blir stående för soldat.

Soldat Thomas Philiphsson-Wahlberg
Antagen 1735-06-27 Avgått 1740-07-12 Till: Avsked. Mönstringsår m.m; 1740: 39 år 16½ tj.-år. Wästerbottning gift klensmed, ät bonde, och föregifver sig hafva swår wärk i hufvudet men utan ... der till uppta något bevis, förnekar sig och willia undergå visitation och blifver derföre stående till dess han med rotens tillhielp kan warda utbytt. Roten inställer Thomas Östensson 24 år och Thomas Philiphsson får avsked."


Följande ur Ulf Lundströms "Skellefteå socken 1650-1790" på sida 918:

"Tomas Philipsson (1701-83) från roten 74 Varg var soldat på roten 1720-31 samt 1735-40. Han blev bonde 1725 på Storkåge 2. Beträffande familj, se under Storkåge 2. Tomas Philipsson  bytte ut sig 1731 mot sin bror. År 1740 hade han ca 16 tjänsteår bakom sig.

Brodern Johan Philipsson f. 1712 från roten 74 Varg  var soldat på roten 1731-35. Han gifte sig 1737 med Sara Jonsdotter f. 1701 från Renbergsvattnet i Burträsk socken. Johan Philipsson fick avsked från roten 1735 p.g.a. halsfluss som medförde halsont och svårighet att svälja. Johan Philipsson var 1735 klensmed. Han förtennade 1735 siffrorna till psalmtavlan i kyrkan samt levererade spik och lät reparera redskap i kyrkan."

Apropå brödernas far på roten 74 Varg i Medle på sida 896: "Philip Philipsson (1660-1740), som sannolikt kom från Ragvaldsträsk 1, var soldat från 1683 och på roten från 1695. Han flyttade 1704 till Varuträsk 2. Beträffande familj, se under Varuträsk 2. Philip Philipsson bodde sedan i kyrkstaden och har troligen gett namn till Vargbacken väster om kyrkstaden."

Vidare under Varuträsk 2 på sida 387: "Philip Philipsson (1660-1740) från Ragvaldsträsk 1, som tidigare ägt Medle 10b, var ägare till gården 1704-06. Han gifte sig 1683 med Sara Tomasdotter. Philip Philipsson gifte om sig 1700 med Mariet Tomasdotter (ca 1670-1759) från Långträsk 1. Makarna hade barnen Tomas f. 1701, som var soldat på roten 97 Wahlberg och bonde på Storkåge 2, Karin f. 1711, som gifte sig 1738 och var soldathustru på roten 74 Varg och bondhustru på Medle 8, samt Johan f. 1714, som blev soldat på roten 97 Wahlberg och senare trumslagare. Philip Philipsson och hustrun flyttade sedan till Kyrkobordet. Gården låg därefter öde 1707-23. En granne berättade 1737 att Philip Philipsson lämnat hemmanet på grund av fattigdom och "oförmögenhet". Hemmets ängar brukades 1721 av löjtnanten Enhielm och 1722 av kapten Fabricius."

Familjen går att återfinna på sida 96 i Skellefteå lfs AI:2.

341
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2018-01-14, 05:22 »

Patientia Wolgemuth omnämns i systern Catharina Wolgemuths (d 1756 20/3 i Stockholm) boupteckning. Catharina var änka efter artillerikarlen Sven Apelqvist och dog barnlös. Hennes syskon var enligt bouppteckningen;
1/ Patientia Wolgemuth, änka efter Erik A Molin, komminister i Piteå
2/ avl. Johan Wolgemuth, spannmålshandlare, hade dottern Catharina som var gift med tröjvävargesällen Anders Thunberg.

Undrar om inte Patientia och hennes syskon egentligen är barn till tullnären i Sundsvall Nils Wohlgemut ohh Dorotea Jeremiasdr Weiland. Orsaken är att hennes unika namn kan komma från Weiland och att hon har en dotter Dorotea. Det enda kruxet är att hon i så fall är syster till Jeremias Wolgemut, länsman i Börstil, men han kan ju ha varit utan arvingar när han dog i Valö 1746.



Patientia Wolgemuth och Erik Molin vigdes i Alsike sn 30/6 1704. Enligt vigselboken kom hon från Kungshamn samt var dotter till Johan Wolgemuth. Patientia dog 11/7 1761 i Klara fs 79 ½ år gammal.

Jag skulle tro att Johan Wolgemuth är identisk med den skeppsålderman i Uppsala som avled 53 år gammal och begravdes 27/9 1706. Denne noteras med hustru i Uppsalas mantalslängder från 1682. Johan Wolgemuths änka bodde kvar än 1709, och då med en dotter som bör vara Catharina Wolgemuth som avled den 20/3 1756 i Katarina fs 75 år gammal. Men denna åldersuppgift är sannolikt felaktig eftersom hon går att påträffa som född 6/1 1694 i Uppsala.


Spannmålshandlaren Johan Wolgemuth (död okänt när) gifte sig 16/4 1711 i Maria fs med skomakaren Petter Tillbergs änka Elisabeth Themolin, död (begravd 3/2) 1725 i Nikolai fs.
Barn:
a/ Carl Wolgemuth, döpt 1/11 1711 i Nikolai fs. Död där (bg. 26/8 alternativt 11/9) 1717.
b/ Johan Wolgemuth, döpt 3/9 1713 i Nikolai fs. Död dör (bg. 26/8 alternativt 11/9) 1717. Postmästare Jonas Molin stod fadder.
c/ Elisabeth Wolgemuth, döpt 18/8 1714 i Nikolai fs. Utflyttad 29/8 1734. Död före 14/4 1756 (fasterns bou).
d/ Johan Wolgemuth, döpt 17/12 1717 i Nikolai fs. Utflyttad 20/8 1742. Död före 14/4 1756 (fasterns bou). Catharina Christina Wolgemuth och Helena Molin stod faddrar.
e/ Catharina Wolgemuth, döpt 3/5 1721 i Nikolai fs. Se nedan. Gustaf Zetterman och Nils Wolgemuth stod faddrar.
f/ Adam Wolgemuth, född 7/2 1724 i Nikolai fs. Död där (gravöppn. 24/12) 1724 eller (dito i april) 1725.
g/ Eva Wolgemuth, född 7/2 1724 i Nikolai fs. Död där (gravöppn. 24/12) 1724 eller (dito i april) 1725.


Catharina Wolgemuth, döpt 3/5 1721 i Nikolai fs. Se ovan.
Gift första gången 4/10 1744 i Boo sn med lärftskrämaren Jakob Burman.
Gift andra gången 21/4 1751 i Katarina fs med tröj-, sedermera strumpvävaren Anders Thunberg.
Barn:
1a/ Jakob Burman, döpt 3/2 1745 i Katarina fs. Död 3/8 1745 i Svea artilleriregementes fs.
1b/ Johan Burman, döpt 3/2 1745 i Katarina fs. Död 7/8 1745 i Svea artilleriregementes fs.
1c/ Anna Catharina Burman, döpt 18/9 1746 i Katarina fs. Död som liten?
2d/ Agata Sara Thunberg, döpt 18/8 1751 i Katarina fs. Agata Sara Molin (se nedan) och Abraham Thunberg stod faddrar.
2e/ Brita Catharina Thunberg, döpt 27/9 1753 i Katarina fs.
2f/ Olof Thunberg, född 3/10 1757 i Katarina fs. Brita Christina Thunberg stod fadder.
2g/ Anna Magdalena Thunberg, född 8//6 1760 i Katarina fs.
2h/ Ulrika Thunberg, född 15/9 1761 i Katarina fs.


Agata Sara Molin var dotter till kryddkrämaren Johan Molin (döpt 6/5 1706 i Piteå stad, död 3/3 1762 i Klara fs) som i sin tur var äldsta barnet till Patientia Wolgemuth och Erik Molin.


Kan Catharina Christina Wolgemuth
, död 17/4 1731 i Nikolai fs,  vara Petter Wolgemuths dotter från Söderhamn? Hon blev gift med hattstofferaren Gustaf Zetterman, död 2/6 1735 i Nikolai fs.
Barn:
a/ Magnus Zetterman, född 6/12 1716 i Nikolai fs. Elisabeth Themolin och Helena Molin stod faddrar.
b/ Petter Zetterman, döpt 11/5 1718 i Nikolai fs. inspektor Jonas Molin stod fadder.
b/ Gustaf Zetterman, född 20/5 1719 i Nikolai fs.
c/ Johan Zetterman, född 31/8 1720 i Nikolai fs. Död där (gravöppning 14/12) 1720. Nils Wolgemuth stod fadder.
d/ Catharina Elisabeth Zetterman, född 20/12 1721 i Nikolai fs. Död där (gravöppning 27/6) 1723.
e/ Johan Zetterman, döpt 18/1 1723 i Nikolai fs. Död där (gravöppning 28/1) 1723.
f/ Anders Zetterman, döpt 7/4 1724 i Nikolai fs. Död där 14/1 1732.
g/ Jakob Zetterman, döpt 6/4 1725 i Nikolai fs.
h/ Anna Catharina Zetterman, döpt 24/9 1726 i Nikolai fs.
I/ Christina Elisabeth Zetterman, född 4/11 1727 i Nikolai fs. Död där 2/1 1728.
j/ Beata Elisabeth Zetterman, född 1/2 1729 i Nikolai fs.


Nils Wolgemuth var kanslist vid bergskollegiet och dog ogift 3/6 1739 i Nikolai fs.

Helena Molin var dotter till fyrbåksinspektor Jonas Molin (död i april 1723 i Nikolai fs; själaringning 3/4 och begravd 5/4) och dennes maka Elisabeth Lind. Kan Jonas Molin ha varit en bror till Patientia Wolgemuths make Erik Andersson Molin från Sundsvall, död 1717 i Piteå lfs...?


342
Burman / SV: Murmästare Carl Gustaf Buhrman
« skrivet: 2018-01-13, 00:14 »
Carl Gustaf Burman var son till landsfiskalen Carl Burman, vigd 22/7 1720 i Hovförsamlingen med Anna Euphrosina Dargeman som var dotter till en Jakob Dargeman (en syster Eva Sophia Dargeman gifte sig 1/4 1729 i Tyska fs med murmästaren Johan Christopher Körner).

Carl Gustaf Burmans födelseförsamling har ännu inte gått att återfinna, men han hade två systrar:

a/ Christina Catharina Burman, död i januari 1801 (4/1 i dödbok, 2/1 i bou) i Jakob fs 80 år gammal.
Gift första gången efter 1741 med murmästaren Christian Wüstner, död 28/10 1744 i Tyska fs.
Gift andra gången 28/11 1745 i Tyska fs med murmästaren Gottfrid Franck, död 26/9 1757 i Jakob fs.

b/ Mariana Sofia Burman, levde än 10/3 1801 (systerns bou). Var 26 år gammal enligt 1760:års mantalslängd. Gift i Tyska fs 1755 11/5 med murmästaren Gabriel August Zincke, död 13/3 1763 i Klara fs 38 år gammal.

Bou 10/3 1801: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:343 (1801-1801) Bild 3130 / sid 302 (AID: v222982.b3130.s302, NAD: SE/SSA/0145a)

Även Sigrid Bergströms ursprung är än så länge okänt, men hon hade två bröder:

a/ Per Bergström (1724-1804). Handelsman i Sundsvall (Gustaf Adolf AI:2a sida 78).

b/ Olof Bergenson, död 9/11 1797 i Jakob fs 65 år gammal. Ingenjör vid lantmäterikontoret.

Bou 24/1 1798: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:329 (1798-1798) Bild 1260 / sid 117 (AID: v222968.b1260.s117, NAD: SE/SSA/0145a)

343
Govenius / Klanen Govinius
« skrivet: 2018-01-11, 17:14 »
Efter alla år är det äntligen dags för en sammanställning över Govenius från Ingermanland, som finns i mitt eget släktträd!  :D Här har jag valt att tillämpa I-stavningen på familjenamnet för enkelhets skull, eftersom de tre första generationerna i Bryngel Arvidssons klan omnämndes betydligt oftare som Govinius i källorna. Denna gång har kartläggningen varit väldigt utmanande, men tack vare tekniska framsteg går det numera att söka efter grundkällor i både Finland och Estland utan att lämna hemdatorn. Som vanligt välkomnas eventuella rättelser och kompletteringar.  :)


Tabell 1:


Bryngel Arvidsson Govinius
(Brynolphus Arvidi). Student i Karlstad åren 1639-1649, och inskriven vid Dorpats universitet 25/9 1650. Var senast 1659 informator åt gossen Matts Mickelsson från Jäsnäs, Pernå sn i Östra Nyland (Källa: Renoverade domboken för Perneå sn 19-20/9 1659 sida 25). Kyrkoherde i Järvisaari sn (dåvarande Jeroselskij pogost) i Nöteborgs län åren 1664-1693. Levde än 24/3 1693, men var död 27/7 samma år. I övrigt hänvisas till Georg Luthers och Kyösti Väänänens herdaminne för Ingermanland, samt Sven U Johanssons artikel ”Arvid i Godås – Om en gård i Eskilsäter och en värmlänning som blev präst långt hemifrån” på sida 4-7 i VärmlandsAnor 2002:4.

Gift senast 1664 (mantalslängd) med Catharina Franck från Moloskovits sn. Nämnd i dombok 22/1 1695: ”Pastor H:r Hans Wäger på sin swermoders dygdesamma hustru Cath: Francks wegnar (...)”  (Källa: Renoverade domboken för Loppis, Jeroselskijs, Inkeris och Liisilas pogoster från 21–26/1 1695 sida 4). Nämnd i 1696:års mantalslängd daterad 28-29/1.
Barn:
a/ Baltazar Govinius, se tabell 2.
b/ Arvid Govinius, se tabell 3.
c/ Catharina Govinia, se tabell 4.
d/ Johan Govinius, se tabell 5.
e/ Magnus Govinius, se tabell 6.
f/ Zackarias Govinius. Omtalad som köpman från Viborg i Torneå stads dombok 7/3 1710. Död såsom flykting under kyrkoåret 1717/1718 i Härnösand (LI:2). Ogift?

Något som inte förefaller ha varit känt sedan tidigare är att Catharina Franck hade en syster som blev gift med kyrkoherde Carl Pomelius i Lembala sn (verksam 1687-1695; sannolik son till kyrkoherde Gabriel Carlsson och dennes maka Margareta Pose i Puumala sn i Södra Savolax) samt var avliden senast 6/9 1693. I ett tingsmål där en Elisabeth Berentsdotter låtit instämma Jakob Limatius angående ett brutet äktenskapslöfte, så förkastade rätten Baltazar Govinius vittnesmål med följande motivering: ”Emedlertijdh hwadh [Rect: H: Balth:] Govin: belangar, jäfwade Limacij fullmechtigh honom, emedan Past: i Lembala H:r Carl Pomælius wore Lisbetas syskonebarn hafwandes för detta ägt till hustro Govinij kötslige morsyster, hwilket hon tillstodh, och således woro när beswährade, dij kunde dess wittnesmåhl icke anttagas.” (Källa: Renoverade domboken för Kuivaisis, Korboselskijs, Kelttos och Spasskijs pogoster från 4-13/9 1693 sida 312-313).


Tabell 2:

Baltazar Govinius
, död ca 1701 i Moloskovits sn. Inskriven vid Åbo universitet 24/5 1683. Adjunkt åt sin fader i Järvisaari sn från 1686, rektor vid Nyens trivialskola från 1689, kyrkoherde i Koprina sn från 1694 och slutligen dito i Moloskovits sn från 1697 – samma pastorat som morfadern Baltazar Franck tidigare förestått mellan 1637 och 1656.
Gift med NN, som levde än februari 1702: ”Mons:r Johan Govinius instälte sig uppå sin swägerskas Sahl: H:r Pastoris Baltzar Govini Enkias wägnar (…)”   (Källa: Renoverade domboken för Jamo län från 29/1-7/2 1702 sida 67).
Barn:
a/ Christina Govinia. Möjligen från denna famlj. Var 49 år gammal enligt mantalsuppgift daterad Narva 8/10 1741 (Källa: Sida 70 i serien ”Списки и сведения о жителях города Нарвы” år 1741 under ”Materjalid linna ja linna elanikkonna kohta”; Saaga EAA.1646.1.632). Död (bg. 14/5) 1753  i S:t Johannes fs i Narva (Källa: Sida 266 i ministerialboken för åren 1704-1777; Saaga EAA.4380.1.2). Gift första gången troligen före 4/10 1716 enligt mantalslängd (Källa: Sida 20 i ovannämnda serie på ryska för åren 1715-1724; Saaga EAA.1646.1.610) – men definitivt före 7/11 1719 (dopvittne i S:t Johannes fs i Narva) med Joachim Brasch som var tysk skolmästare i Viborg 1688-1696 och sedermera räknemästare i Narva från 1699, enligt herdaminnet för Ingermanland. Död (bg. 26/4) 1722 i S:t Johannes fs i Narva. Gift andra gången 26/11 1723 i S:t Johannes fs i Narva med Johann Hinrich Froriep. Tysk räknemästare i Narva, var 42 år gammal 8/10 1741. Död (bg. 31/7) 1752 i S:t Johannes fs i Narva.
b/ Baltazar Govinius, död 21/4 1725 i Brahestad 32 års gammal. Köpsven hos handelsmannen Franz Diedrich Freitag i Brahestad (tidigare verksam i Nyen).


Tabell 3:

Arvid Govinius, död såsom flykting sommaren 1716 i Sundsvall och begravd på Selångers kyrkogård enligt dess dödbok F:1. Handelsman. Nämnd på sida 149 i renoverade domboken för Kuivaisis, Korboselskijs, Kelttos och Spasskijs pogoster från 21-26/1 1698. Dopvittnade 30/11 1713 för handelsmannen Freitags barn i Brahestad.
Gift 3/11 1691 i Nyen (länsräkenskaper, sida 2724) med Margareta Wäger från Nyen. Död 3/9 1735 i Fredrikshamn (Lovisas dödbok) där hon bodde hos sin son Johan (I Aa:1 sida 12).
Barn:
a/ Claes Govinius, född 3/10 1692 i Nyen. Död 4/3 1739 i Luleå stad. Handelsman. Gift 12/3 1721 i Luleå stad med Brita Ström, född 9/9 1704 i Rånbyn, Råneå sn. Död 21/5 1778 i Luleå stad.
b/ Johan Govinius, död 3/1 1776 i Lovisa 81 år gammal. Handelsman i Fredrikshamn, sedermera i Lovisa där han mot slutet av sin levnad även var kyrkvärd. Gift senast 1723 (barnfödsel) med Elisabeth Pose från Strömsby, Veckelax. Död 22/2 1776 i Lovisa 77 år gammal. Av nätuppgifter att döma så var Elisabeth en kusin till kyrkoherden Carl Pomelius i Lembala sn – läs vidare under tabell 1.
c/ Carl Govinius, död natten mellan 9 och 10/7 1735 i Fredrikshamn 48 år gammal (Lovisas dödbok). Här får åldersuppgiften anses vara för hög. Gift 4/11 1726 i Viborgs svenska fs med Anna Catharina Dannenberg, död 20/3 1771 i Lovisa 70 år gammal.
d/ Zackarias Govinius, död 11/9 1766 i Veckelax 63 år gammal. Handelsman i Frredrikshamn, tullskrivare och slutligen skolmästare i Veckelax. Dopvittnade med fadersnamnet Baltazarsson 19/11 1733 i Fredrikshamn? Gift senast 1732 (Fredrikshamn I Aa:1 sida 10) med framlidne skolmästaren Sven Frondelius dotter Catharina Frondell från Kexholm fs. Död 21/5 1762 i Veckelax 80 år gammal – men även här är åldersuppgiften något för hög. Makarnas enda barn Carl Govinius, född 30/1 1732 i Fredrikshamn, blev så småningom kyrkoherde i Luumäki sn där denne slutade sina levnadsdagar 9/8 1807.
e/ Arvid Govinius, död (bg. 7/4) 1709 i Viborgs svenska fs.


Tabell 4:

Catharina Govinia, var 13 år gammal enligt 1690:års mantalslängd daterad 27-28/2. Död (bg. 16/3) 1750 i Narvas svensk-finska fs (Källa: Sida 65 i ministerialboken för åren 1740-1752 och 1762-1776; Saaga EAA.1222.1.16).
Gift första gången före 27/2 1692 (mantalslängd) med Hans Claesson Wäger från Nyen. Inskriven vid Åbo universitet 4/7 1685. Adjunkt åt sin blivande svärfader i Järvisaari sn från 1691, och efterträdde denne som kyrkoherde 1693. Död där våren (före 25/4) 1698.
Gift andra gången med Edvard Johansson Nybeck från Nyen. Inskriven vid Åbo universitet 29/7 1690. Kyrkoherde i Järvisaari sn från 1698. Därefter följde en rad meriter, bl.a. som kyrkoherde i Resmo och Mörbylånga pastorat på Öland från 26/9 1716. Död 22/1 1727 under pågående riksdag i Stockholm 56 år gammal, och begravd på Klara kyrkogård (Resmo C:1 sida 19).
Barn:
1a/ Claes Hansson Wäger, död 6/8 1732 i Viborgs svenska fs 39 år gammal. Handelsman. Gift 8/3 1722 i Viborgs svenska fs med änkan Elisabeth Sesemann, död 12/8 1765 i Viborgs svenska fs 76 år, 10 månader och 5 dagar gammal.
2b/ Edvard Nybeck, död (bg. 24/2) 1734 i Uppsala domkyrkofs. Inskriven vid Uppsala universitet 19/7 1732.


Tabell 5:

Johan Govinius, död (bg. 23/1) 1740 i S:t Johannes fs i Narva. Inskriven vid Åbo universitet 19/7 1700. Komminister i Moloskovits sn från 1702. Blev 1708 deporterad till Vologda, och vidare till Novgorod. Återkom långt senare. Kyrkoherde i S:t Johannes fs i Narva från 1722. Död där (bg. 23/1) 1740.
Gift ca 1707 med änkan Gertrud Elisabeth Buschau, död (bg. 15/1) 1740 i S:t Johannes fs i Narva 68 år, 3 månader och 28 dagar gammal (Källa: Sida 151 i ministerialboken för åren 1704-1777; Saaga EAA.4380.1.2).
Barn:
a/ Johan Govinius, död (bg. 17/5) 1775 i S:t Johannes fs i Narva 63 år och 7 månader gammal. Inskriven vid Rostocks universitet 5/4 1730. Komminister i S:t Johannes fs i Narva från 1743, kyrkoherde där från 1755. Gift första gången 12/2 1736  i S:t Johannes fs i Narva med Maria Dorothea Steffens, född där (döpt 1/4) 1719 och död där 18/10 1754. Gift andra gången okänt när med Maria Sophia Schwartz, född 20/1 1724 i Riga och 6/12 1793 i Riga. (Jag saknar tillgång till lettiska kyrkoböcker och emotser gärna att någon annan uppsöker dessa uppgifter bland Rigas församlingar.)


Tabell 6:

Magnus Govinius, död efter 12/12 1730 i Villmanstrand. Handelsman i Nyen, Uleåborg och Villmanstrand. Nämnd i mantalslängder för Villmanstrand åren 1724-1731 (år 1732 saknas).
Gift med Maria Streng från Narva (Nils Burmans släktbok sida 20). Levde änka 15/12 1732 i Villmanstrand enligt 1733:års mantalslängd.
Barn:
a/ Axel Govinius, död 16/5 1740 i Fredrikshamn 35 år gammal (Lovisas dödbok). Gift 19/11 1730 i Fredrikshamn (Lovisas vigselbok) med Maria Fabritia, död 16/3 1764 i Veckelax 53 år gammal.
b/ Magnus Govinius, död 1/5 1762 på Humleberg i Överkervo by, Tusby sn 56 år gammal. Handelsman i Villmanstrand, nämnd i mantalslängder 1728-1730. Ogift?
c/ Petter Govinius, död (bg. 2/4) 1710 i Sääminki sn ½ år gammal.
d/ Zackarias Govinius, död 17/2 1788 i Helsingfors 78 år gammal. Handelsman, rådman och slutligen borgmästare där. Gift första gången 17/11 1737 i Fredrikshamn (Lovisas vigselbok) med Catharina Elisabeth Fabritia, död 2/4 1761 i Helsingfors 40 år gammal. Gift andra gången 13/4 1762 i Esbo sn med Anna Elisabeth Charlotta Böstling, död 12/2 1813 i Helsingfors 75 år gammal.
e/ Carl Gustaf Govinius, född 24/9 1712 i Brahestad. Borgare i Helsingfors. Okänt vart han tagit vägen efter sin hustrus bortgång 1740. Gift 1/11 1739 i Helsingfors med Margareta Dammert, död 7/7 1740 i Helsingfors.
f/ Christian Govinius, född 3/10 1713 i Brahestad. Död där 14/10 1713.
g/ Maria Elisabeth Govinia, död (bg. 20/2) 1722 i Uleåborg 1 ½ år gammal.
h/ Henrik Johan Govinius, född 28/8 1722 i Uleåborg. Död med namnet Margareta (bg. 21/1) 1724 i Uleåborg 1 år, 5 månader och 3 dagar gammal.

344
Umeå landsförsamling / SV: närvilä
« skrivet: 2018-01-09, 22:27 »
Var i källorna är denne Olof Närvilä omnämnd...?

345
Bjärtrå / SV: Bjärtrå
« skrivet: 2018-01-08, 12:31 »
Låt oss se vad vad som är känt hittills om familjen Skogman-Örn i Bjärtrå sn:

Benedikta Johansdotter Brusell
, död 1766 i Fjärdingen, Bjärtrå sn (kyrkoräkenskap).
Gift första gången med NN Skogman. Förmodligen från Finland.
Gift andra gången 3/10 1735 i Selånger sn med Johan Carlsson Örn, född 24/8 1712 i Österede, Fors sn. Död 1753 i Strinne, Bjärtrå sn (kyrkoräkenskap). Båtsman i Sollefteå sn, senare sockensmed i Bjärtrå sn.
Barn:
1a/ Brita Portina Skogman, död 8/11 1792 i Nordmaling sn. Gift senast 1753 (Bjärtrås kyrkoräkenskap) med Bengt Olofsson Tid[e]blad, född i Västergötland. Död 14/3 1800 i Strinne, Bjärtrå sn i en ålder av 75 år och 5 månader. Båtsman Frimodig i Bjärtrå sn 1753-1763, senare manufakturgesäll. Makarna levde på vart sitt håll från ca 1780.
1b/ Per Skogman, död 14/4 1800 i Skoglund, Bjärtrå sn vid 70 års ålder. Inspektor. Gift 1751 i Bjärtrå sn (kyrkoräkenskap) med NN.
1c/ Gustaf Skogman, född 1730. Utflyttad från Uleåborg till Stockholm 1788 (Uleåborg domkyrkofs IAa:12 sida 25). Kopparslagare. Gift 10/3 1754 i Hudiksvall med Elisabeth Duhan, född 7/6 1728 i Hudiksvall.
2d/ Carl Johansson, född 20/12 1736 i Sollefteå sn. Död ung.
2e/ Johan Johansson, född 26/2 1738 i Sollefteå sn.
2f/ Carl Johansson, född 3/4 1739 i Ed, Bjärtrå sn. Död 9/4 1739 i Ed, Bjärtrå sn.
2g/ Anders Johansson, född 3/4 1740 i Ed, Bjärtrå sn. Död 22/8 1740 i Ed, Bjärtrå sn.
2h/ Nils Johansson Örnberg, född 28/2 1742 i Ed, Bjärtrå sn. Död 3/8 1809 i Bursjö, Ytterlännäs sn. Gift första gången 15/6 1765 i Ytterlännäs sn med Christina Ramström, död 28/1 1803 i Bursjö, Ytterlännäs sn vid 67 års ålder. Gift andra gången 2/4 1804 i Helgum sn med Märta Danielsdotter, född 1757 i Jämtland. Död 17/4 1828 i Bollsta, Ytterlännäs sn.


Karl Göran: Går sistnämnda Märta Danielsdotter (1757-1828) att återfinna någonstans i Jämtland?

346
Dahlbergh / SV: Dahlbergh
« skrivet: 2017-12-24, 14:17 »
Mikael: Jag stödde mig delvis på uppgifter från sida 745 i Ulf Lundströms bok "Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1650-1790". Barn till Lars Dahlberg saknas där, fast inget konstigt i sig eftersom syskonparet Arvid Johan Dahlberg (1725-1759?) och Eleonora Charlotta Dahlberg (1728-1785) inte gått att påträffa i födelse- och dopboken. Härmed får jag beklaga mitt tidigare felaktiga antagande.  ::)

347
Stråhle / Stråle / SV: Stråhle / Stråle
« skrivet: 2017-12-16, 15:21 »
Tyvärr är verkligheten inte så enkel som den verkar vara. Anna Maria Stråhle var dotter till besökaren Isak Hansson Stråhle och dennes andra hustru Maria Jöransdotter i Stockholm. Familjen bodde vid Kungsbacken på Norrmalm, och efter makarna Stråhles bortgång åtog ryttaren Matts Eriksson Öman sig att bli fosterfar till Anna Maria. Där har du nog förklaringen.  ::)

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:67 (1708-1708) Bild 2140 / sid 203 (AID: v222362.b2140.s203, NAD: SE/SSA/0145a)

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:69 (1710-1710) Bild 1160 / sid 101 (AID: v222365.b1160.s101, NAD: SE/SSA/0145a)

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:77 (1712-1712) Bild 4370 / sid 1384 (AID: v222376.b4370.s1384, NAD: SE/SSA/0145a)

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:10:7 (1711-1711) Bild 31 / sid 55 (AID: v367105b.b31.s55, NAD: SE/SSA/003106)

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:12:6 (1721-1721) Bild 29 / sid 26 (AID: v367123b.b29.s26, NAD: SE/SSA/003106)

348
Stråhle / Stråle / SV: Stråhle / Stråle
« skrivet: 2017-12-16, 02:21 »
Accisbesökaren Matts Mattsson Öman dog den 28/4 1748, och begravdes i Hedvig Eleonora fs. Bouppteckningen har bröderna Johan Israel och Olof Unander som Ömans syskonbarns söner. Greta Stina Sjöberg omnämns icke.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:143 (1748-1748) Bild 5620 / sid 523 (AID: v222469.b5620.s523, NAD: SE/SSA/0145a)


Matts Ömans fader var brandvakten Matts Eriksson Öman som avled den 14/8 1740. Denne var 74 år gammal enligt mantalslängden för sistnämnda år.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:136 (1745-1745) Bild 3390 / sid 326 (AID: v222460.b3390.s326, NAD: SE/SSA/0145a)

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:17:2 (1740-1740) Bild 187 / sid 368 (AID: v367145a.b187.s368, NAD: SE/SSA/003106)

349
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2017-12-10, 11:34 »
Nils Sjulsson (nämnd i mtl 1679-1720, död 1724) och Petrus Sundberg var bröder tillika söner till rådmannen Sjul Nilsson i Sundsvall (nämnd 1648-1683). Sjul gifte sig omkring 1648, och hans hustru hette Märta Persdotter enligt Bygdéns herdaminne. Sivert Sundberg i Sundsvall och dennes namne i Skellefteå var alltså kusiner.

Sen tänkte jag inte på att först kolla upp Hans Ångerman den äldre i mantalslängderna. Det skulle nämligen visa sig att Hans Persson Ångerman (nämnd 1688-1716) var son till Per Jonsson Ångerman (nämnd 1652-1690), som i sin tur var son till Jon Persson (nämnd t.o.m. 1651). Oops.  ::)

350
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2017-12-10, 01:05 »
Tack för alla svar. Nu har jag kollat upp, och kan konstatera att hustru Brita Kanick i Sundsvall var en kusin till löjtnanten Olof Kanick. Brita noterades i egenskap av Jonas Fahlbergs (änka) i mtl åren 1706-1713, och som Sivert Sundbergs änka i mtl åren 1722-1730. Hon var  dotter till prästmannen Johan Olofsson Kanick i Hälsingland, vigd 8/9 1665 i Riddarholmen fs i Stockholm med Brita Olofsdotter Tresk (Håkan Lenæsii svärmor begravd 6/11 1739 i Sundsvall). Föräldrarna vigdes i Riddarholmen fs i Stockholm 8/9 1665. Brita Kanick blev två gånger gift; först med befallningsmannen Jonas Fahlberg (noterad första och sista gången i 1705:års mtl) och därefter senast 1714 (AI:1 sida 53) med rådmannen Nils Sjulssons son Sivert Sundberg (död 1721).

För övrigt så upptäckte jag en ganska lustig detalj med mina båda frågor: Löjtnanten Olof Kanicks mor hette Anna Catharina Myra, och begravdes 22/3 1724 i Rogsta sn. Även Ingeborg Ångermans svärmor i Stockholm visade sig heta Anna Catharina Myra (vigd 30/12 1733 i Maria fs, och död där 15/12 1790 vid 75 års ålder). Man blir ju lite fundersam där...  ::)

351
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2017-12-08, 20:55 »
Karl Göran: Stort tack för dessa länkar! Man får alltid hoppas på att en större kartläggning blir genomförd någon gång.

När det gäller Sundsvall så har jag ett hittills olöst fall rörande en Catharina Malmström, född (döpt 27/7) 1695 i Jakob och Johannes fs i Stockholm. Jag eftersöker hennes dödsdatum eller -årtal. Catharina var änka efter Olof Kanick som var löjtnant vid Hälsinglands infanterieregemente, och vars familj kom att bo i Rogsta sn från och med 1745 (mtl). Jag känner inte till var familjen uppehöll sig tidigare. Catharina Malmström och hennes dotter Magdalena Christina Kanick kom att flytta till Sundsvall år 1771 (Rogsta AI:2 sida 52). Jag kan varken återfinna någon av dom i Sundsvalls mtl för 1772, och inte heller i kyrkoräkenskaperna. Spåret är således borttappat. Catharina var ännu i livet 1/6 1779 enligt en bouppteckning efter hennes syster Beata Malmström i Luleå stad (FIIA:2 nummer 50; AID: v153415.b348.s50).

Förresten så återfinns i Sundsvalls kyrkoräkenskaper en änka vid namn Brita Kanick, med oklar släktrelation, som begravdes 7/5 1758 (LI:1 sida 216). 1755:års mtl för Sundsvall gav inte något upplysande svar om vem Brita varit gift med, och nästa längd är från 1759. Olof Kanick, men inte Brita Kanick, räknas upp bland framlidne kapten Jonas Kanicks syskonskara  i en bouppteckning i Stockholm daterad 19/9 1734 (F1A:110 sida 1112;  AID: v222425.b11140.s1112). Ifall någon forskare sitter på djupare kunskaper om klanen Kanick från Hälsingland(?) så får denne gärna höra av sig hit.

352
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2017-12-08, 12:25 »
Per: Tack för ditt svar. Vet du om en samlad översikt över Sundsvalls befolkning under 1600- och 1700-talen går att uppbringa någonstans? Jag kan inte undkomma känslan av att staden är en vit fläck på Norrlands karta, så att säga.  :-\

353
Släkter / SV: Thi(e)le
« skrivet: 2017-12-07, 13:31 »
Catharina Margareta Thile gifte sig 13/1 1765 i Riddarholmen fs i Stockholm med mästerkocken Nils Eklund.

354
Sundsvall / Ångerman
« skrivet: 2017-12-07, 13:07 »
En Ingeborg Hansdotter Ångerman från Sundsvall blev gift den 24/3 1765 i Maria fs i Stockholm med trädgårdsmästaren Johan Gustaf Jernberg (döpt 23/3 1737 i Maria fs, död där 27/12 1786). Hon avled den 15/9 1789 i Maria fs 58 år och 8 månader gammal. Jag förmodar att Ingeborg var dotter till Hans Ångerman den yngre, född ca 1703 (Sundsvall AI:1 sida 119) som i sin tur var son till Hans Ångerman den äldre, född ca 1658 (AI:1 sida 35).

Med tanke på namnet Ångerman - kan det finnas någon koppling till gästgivaren Jöns Hemmingssons familj från Fjäl, Hässjö sn?

355
Benzelberg / SV: Benzelberg
« skrivet: 2017-12-07, 12:18 »
Henrik Benzelberg kan inte komma på fråga, eftersom han var avliden senast 1780.

En möjlig kandidat kan vara nålmakarens son Hans Georg, född den 26/3 1768 i Jakob och Johannes fs i Stockholm.

Båtsmannen har inte återfunnits i Rullor flottan 1635-1915 volym IV:61 (Västergötland).

356
Benzelberg / SV: Benzelberg
« skrivet: 2017-12-05, 19:40 »
Anna Möller avled den 9/5 1800 i Lidköping vid 61 års ålder, utan någon särskild dödsorsak.

Kan nålmakaren Benzelberg vara identisk med båtsmannen Benzenberg, eh...? (AI:3 för åren 1787-1790 sida 67)

357
Benzelberg / SV: Benzelberg
« skrivet: 2017-12-05, 13:59 »
Tack, Gun. Anna Möller var alltså klensmeden Johan Georg Möllers och dennes maka Bolla Hansdotters dotter född den 2/2 1739.

Hennes dotter Anna Magdalena Benzelberg utflyttade till G[öte]borg den 7/7 1800.

358
Nordin, af / SV: Nordin, af
« skrivet: 2017-12-01, 11:23 »
Redan existerande uppgifter i Bygdéns herdaminne kan kompletteras med följande:

Carl Magnus Nordin gifte sig (lysning 6/3) 1744 i Indal sn med Margareta Stecksenia, född (döpt 1510) 1721 i Luleå stad. Makarna hade ytterligare tre barn som är icke omnämnda i herdaminnet:

a/ Sofia Margareta Nordin, född 18/1 1745 i Indal sn.
b/ Johan Magnus Nordin, född 15/6 1746 i Svea livgardes norra livbataljons församling (C:2 sida 140).
c/ Lovisa Dorotea Nordin, död  11/2 1748 i Svea livgardes norra livbataljons församling (C:2 sida 387).
d/ Carl Gustaf Nordin, född 2/1 1749 i Svea livgardes norra livbataljons församling (C:2 sida 175).
e/ Ulrika Christina Nordin, född 29/7 1751 i Svea livgardes livbataljons församling (C:3 sida 188) och död 6/11 1751 i Svea livgardes norra livbataljons församling (C:2 sida 411).
f/ Adolf Fredrik Nordin, född 3/12 1752 i Svea livgardes norra livbataljons församling (C:2 sida 230) och död där 10/2 1753 (sida 417).
g/ Ulrika Christina Nordin, född 17/2 1754 i Svea livgardes norra livbataljons församling (C:2 sida 241).
h/ Efraim Wilhelm Nordin, född 4/10 1761 i Bygdeå sn, och död där 1/1 1762.
i/ Carolina Wilhelmina Nordin, född 12/8 1764 i Bygdeå sn, och död där (bg. 5/10) 1764.

Eftersom Carl Magnus Nordin var regementspastor så vistades han ute i fält emellan 27/7 1757 och 7/1 1760 (C:2 sida 278). Jag har inte kunnat återfinna svärmodern Sofia Renmarks dödsnotis. Enligt Indals mantalslängder bortflyttade hon till Stockholm någon gång emellan 5/11 1745 och 25/10 1746. Kan övriga familjemedlemmar, inklusive Sofia, ha medföljt Carl Magnus till utomlandet...?

359
Benzelberg / SV: Benzelberg
« skrivet: 2017-12-01, 10:52 »
Efter alla år bör det vara dags för en sammanställning över familjen Benzelberg:


Magdalena Nilsdotter Lång, född ca 1717 i Västerhiske, Umeå lfs. Död 28/11 1780 i Umeå lfs 62 år gammal.
Gift första gången 23/4 1738 i Umeå lfs med
Hans Eriksson Benzelberg, född (döpt 1/7) 1703 i Bensbyn 8, Nederluleå lfs. Död 18/6 1749 i Nederluleå lfs. Enspännare vid vargeringskarlarna i Umeå. Tillfällig klockare i Nederluleå  lfs 1741.
Gift andra gången 1753 med
Johan Eriksson Asplund, född 22/2 1713 i Vasa. Död (bg. 6/12) 1761 i Västerhiske, Umeå lfs. Sockenskrivare m.m.
Barn:
1a/ Anna Magdalena Benzelberg, född 17/1 1740 i Umeå lfs. Levde än 20/8 1809 (Umeå lfs AI:10b sida 573). Gift i februari 1764 i Umeå lfs med soldat Anders Östensson Bergkvist (1726-1775) från Bygdeträsk 14, Burträsk sn.
1b/ Johan Benzelberg, född 14/4 1741 i Nederluleå lfs. Nålmakare vid Vedevågs bruk 1768-1775 (Lindesberg AIb:2 sida 5). Gift 1765 med Anna Möller, född 1737 i Lidköping (ej funnen där).
1c/ Nils Benzelberg, född 9/7 1743 i Umeå lfs. Död 10/7 1785 i Härnösand. Perukmakare. Gift 11/10 1770 i S:t Nikolai fs i Stockholm med Margareta Kjellberg (1734-1784).
1d/ Henrik Benzelberg, född 29/10 1745 i Nederluleå lfs. Bosatt i Stockholm 1761 (Umeå lfs AI:6 sida 187). Avliden innan 28/11 1780 enligt moderns dödsnotis (Umeå lfs C:3 sida 185).
1e/ Gustaf Erik Benzelberg, född 26/12 1747 i Nederluleå lfs. Död 5/4 1752 i Umeå lfs.
1f/ Jakob Benzelberg, född 26/11 1749 i Umeå lfs. Död 18/2 1842 i Skellefteå lfs. Skomakare. Gift senast 10/7 1774 (Umeå lfs AI:7 sida 362) med Margareta Persdotter Hedmark (1745-1824) från Ytterhiske 7, Umeå lfs.
2g/ Maria Johanna Asplund, född 1757 i Västerhiske, Umeå lfs (AI:6 sida 187). Död 29/7 1794 i Västerhiske, Umeå lfs. Gift 20/12 1774 i Umeå lfs med Abraham von Ahn, född 19/6 1753 i Sjulsmark, Bygdeå sn. Fältväbel vid Överstelöjtnantens kompani 1773-1788, och avliden senast 1794.

+ två söner från andra äktenskapet enligt Johan Asplunds dödsnotis (Umeå lfs C:3 sida 47)

360
Thunström / Tunström / SV: Thunström / Tunström
« skrivet: 2017-11-25, 19:58 »
Kommentar till Peder Anderssons inlägg från 4/10 2010:

Komministrarna Thunströms och Höglins maka hette i själva verket Catharina Elingia, som var en återkommande dopvittne i Skellefteå åren 1699-1707. Vid ett dop den 14/11 1705 stod både hon och dottern Susanna Thunström faddrar (C:1 sida 10). Dessutom lät Susanna namnge sin äldsta dotter till just Catharina (sida 43) - gissa efter vem som namnet kommit ifrån?  ;)

Olof Höglins änka dog 60 år gammal och begravdes i Lövångers kyrka den 11/5 1728.
 

361
Stök / Steuchius / SV: Stök / Steuchius
« skrivet: 2017-11-25, 19:14 »
Apropå klanen Stöök i Lerbo sn:

Enligt Lerbos kyrkoräkenskaper så avled välaktade Erik Persson Stöök 1658, och hans hustru 1653. Deras son Christian Eriksson Stöök (inskriven på Uppsala universitet i februari 1627) har inte påträffats i berörda räkenskaper. Christian blev mönsterskrivare vid Björneborgs läns infanteriregemente, och sedermera provinsialskrivare över Åbo och Björneborgs län. Han var skriven på Moijois säteri i Merimasku sn under åren 1653-1689.

1653: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1284050
1654-1673: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1287220
1674-1689: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1284525

Det är inte känt när Christian Stöök avled, eftersom Merimaskus första kyrkoräkenskapsbok är påbörjad 1682. Klart är dock att Christian var död långt tidigare eftersom han omtalas som salig i ett brev daterat den 2/7 1665 från brodern Petrus Steuchius i Härnösand till kung Karl XI rörande hemgården i Speteby.

http://allkindofhistory.blogspot.se/2012/05/brev-skrivet-av-petrus-steuchius-till.html

Sonen Erik Christiansson Stöök blev inskriven på Åbo universitet 1648. Erik Stöök påträffas långt senare såsom klockare i Sagu sn senast 1678. Enligt mantalslängderna saknade Erik då en hustru. Han begravdes i Sagu kyrka den 20/8 1682.

Något som inte verkar vara allmät känt är att Christian Stööks änka Karin Tomasdotter slutade sina levnadsdagar i Speteby vid 64 års ålder, och begravdes i Lerbo kyrka den 21/2 1666. För övrigt känns namnet Karin igen i dotterdottern Catharina Elingia från Härnösand (dotter till Susanna Stöök därstädes), blivande hustru till komministrarna Johan Thunström och Olof Höglin i Skellefteå lfs. Hon kallades där för Karin Elingia vid ett dop den 26/3 1706. Här måste jag påpeka att Catharina Elingia, som efterlämnat än fortlevande ättlingar, heter Susanna Elingia i Bygdéns herdaminne - en felaktig namnuppgift som tyvärr fått en massiv spridning.

362
Rase / SV: Rase
« skrivet: 2017-11-12, 11:25 »
Karin: Åh, vad trevligt med en inblick i denna familj som jag saknar en personlig koppling till, men finner likväl dina uppgifter högintressanta.  :)

Förresten... på tal om Livland, så var Nils Rase den yngres maka Dorotea Catharina Lagergren ett syskonbarn till lantmätarna Gabriel Thoring i Närke och Petter Thoring i Livland. Av separata inlägg här på Anbytarforum uppfattar jag att dessa två var bröder tillika söner till lantmätaren Johan Persson Thoring, vars familj i övrigt har andra forskare gått bet på. Av Spångas vigsellängd att döma verkar Dorotea Catharina, som då hette Jahn, inför sitt giftermål ha tjänat på Ulriksdal(s slott). Bröllopet ägde rum där. Och efternamnet Jahn klingar utländskt - kanske livländskt/balttyskt ursprung? Oavsett så bör Dorotea Catharinas mor vara en dotter till Johan Persson Thoring. Det är bara att hoppas att någon vänlig forskare där ute sitter på ytterligare upplysningar om berörda familj, och vill posta ett meddelande här.

Tillägg: Dorotea Catharina Lagergren hade en bror Carl Fredrik Lagergren, som blev handelsman i Klara fs och dog där 9/4 1731. Han gifte sig före 6/7 1723 (bou) med framlidna handelsmannen Elias Åkerbloms dotter Christina Åkerblom, född ca 1705 i Klara fs och död där 1/12 1734.

363
Rase / SV: Rase
« skrivet: 2017-11-11, 16:42 »
Mathias: Familjen återfinns i Maria fs i Stockholm. Din anteckning innehöll dock flera felaktigheter:

Nils Jonsson Rase, död (bg. 25/6) 1687 i Maria fs. Bryggare.
gift första gången 10/10 1675 i Maria fs med
Elisabeth Berntsdotter, död (bg. 26/4) 1682 i Maria fs.
gift andra gången efter 13/10 1683 (bou efter blivande hustruns förre man) med
Elisabeth Jöransdotter Wick, död (bg. 20/9) 1706 i Maria fs. Hon var änka efter skeppare Jonas Persson, och senare omgift med bryggare Jakob Oljens.
Barn:
1a/ Anna Rase, född ca 1678 i Maria fs.
1b/ Engel Rase, född ca 1679 i Maria fs.
1c/ Elisabeth Rase, född ca 1682 i Maria fs.
2d/ Maria Rase, född (döpt 2/8) 1684 i Maria fs. Död (bg. 13/12) 1684 i Maria fs.
2e/ Nils Rase, född (döpt 6/4) 1686 i Maria fs. Bryggare, levde än 28/3 1738 (bou efter hustrun). Gift 4/7 1709 i Spånga sn med Dorotea Catharina Jahn / Lagergren, död 11/4 1737 i Maria fs.

Styvson Jonas Jonsson Lind, möjligen född (döpt 6/4) 1681 i Maria fs. Levde än 28/3 1738 (bou).

364
Född 8/6 1755 i Svea livgardes livbataljons församling (C:3 sida 244).

365
Valbo / SV: Margareta Eleonora Högmarck
« skrivet: 2017-09-13, 09:59 »
Under året 1781 inflyttade tio personer från Valbo sn, dock inte makarna Wetter, in på Stensta gård i Karlskyrka sn i Uppland (AI:2 sida 76-77). Samtliga individer saknas, lustigt nog, i 1781:års utflyttningslängd för Valbo (B:1 sida 38).

366
Johan Strokirck blev notarie i Göta hovrätt, och fick en dotter Ulrika Lovisa född uä den 1/10 1803 i Östuna sn.

367
Anbytarforum / SV: Anbytarforum
« skrivet: 2017-08-22, 23:26 »
Åh, man tackar för upplysningen. Niklas Kant hade bidragit med många intressanta upplysningar, som inte längre finns kvar, i Burman-tråden. Samma dag som upptäckten gjordes (den 2/8) så mejlade jag till anbytarvärden och bad om en förklaring, men hittills inte fått något svar därifrån.

http://forum.genealogi.se/index.php?topic=69161.new;topicseen#new

368
Lysningsdatumet var den 31/10 1725 (LIa:3 sida 52). Något vigseldatum finns såvitt jag vet inte antecknat.

369
Bygdeå / SV: Bygdeå
« skrivet: 2017-08-19, 22:49 »

370
Bygdeå / SV: Bygdeå
« skrivet: 2017-08-18, 00:42 »

371
Touscher / Tuscherus / SV: Touscher / Tuscherus
« skrivet: 2017-08-17, 15:06 »
Ulla: Tack för hänvisningen till herdaminnet, som jag inte visste fanns tillgängligt på nätet.  ;D

372
Torneå / Tornio / SV: Torneå / Tornio
« skrivet: 2017-08-17, 14:50 »
Apropå mitt tidigare inlägg om syskonparet Liff från 12/3 2013:
Citera
Två fynd från S:ta Katarina fs vigselböcker i Stockholm. Känner någon till syskonparet Liffs föräldrar?

5/8 1693: Skrivaren Joel Persson Liff född i Norrbotten och Torneå stad med hustru Elisabeth Wellamsdotter, änka efter trädgårdsmästaren Per Andersson sedan ett år.

AD-källa: Katarina CI:6 (1693-1695) Bild 107 / sid 103 (AID: v86983.b107.s103, NAD: SE/SSA/0009)

29/7 1694: Rustmästare Lars Jonsson Lindquist, född i Östergötland och Dals härad med hustru Beata Persdotter Liff född i Norrbotten och Torneå stad, hennes förre man ullkammaren Per Jonsson dött för två år sedan.

AD-källa: Katarina CI:6 (1693-1695) Bild 123 / sid 119 (AID: v86983.b123.s119, NAD: SE/SSA/0009)
Joel Persson Liff har påträffats begravd i S:ta Katarina fs 21/4 1700. Han synes icke ha fått några egna barn.

Beata Persdotter Liff gifte sig första gånngen i S:ta Katarina fs 29/11 1690. Med andre maken, ryttaren Lars Jonsson Lindquist, fick Beata en son döpt till Lars i Jakob och Johannes fs 3/12 1696.

Syskonparets ursprung är fortfarande höjd i dunkel, men teoretiskt finns det en liten chans att de kan vara barn till Per Persson Liff (död 1687) och Brita Johansdotter Brodina (död 1729) i Gävle. Brita Brodinas syster Catharina Brodina var nämligen gift med handelsmannen Johan Isaksson från Torneå stad, som begravdes i just S:ta Katarina fs 8/12 1693. Men detta förutsätter i så fall att även Beata Liff och hennes barn är avlidna senast 20/7 1705, eftersom de inte räknas upp bland Per Liffs arvingar i Gävle (FIIa:3 sida 63).

373
Umeå stadsförsamling / SV: Umeå stadsförsamling
« skrivet: 2017-08-17, 12:28 »
Ett fynd från S:ta Katarina fs vigselbok: Sjöman Petter Larsson Kubb, född i Umeå, och jungfru Margareta Kullberg, född i Umeå, vigda den 18/3 1716 (EI:1 sida 28). Att Petter Kubb var son till Lars Jonsson Kubb i Umeå stad, nämnd i mantalslängder för åren 1688-1712, är lätt att lista ut - men vilka var Margareta Kullbergs föräldrar...?

374
För kännedom: Hans Erssons son Könik Granlund ankom till barnaskolan i Umeå den 2/2 1699. Han var inneboende hos Marcus Bostadius i staden. En förteckning över Köniks personliga utgifter för de första 65 veckorna daterad 3/5 1700 (redan då kallar han sig Kenicius Joannis Granlund) återfinns bland länsräkenskperna ifall någon vill läsa. Enligt Per Sundins register över elever vid trivialskolan i Härnösand så studerade Könik Granlund där från år 1706, och därefter blev han inskriven vid Uppsala universitet från och med 14/10 1710 (Bygdéns herdaminne). Resten är, som bekant, historia.

Källa: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 73 (1699-1699) Bild 8340 / sid 1396 (AID: v840961.b8340.s1396, NAD: SE/RA/5511311)

375
Touscher / Tuscherus / SV: Touscher / Tuscherus
« skrivet: 2017-08-17, 06:13 »
Vem var herr Lars Tuscherus som, utan kostnad, låtit begrava bl.a. sin fader den 23/11 1689, och sin lilla son den 3/9 1690 inne i S:ta Katarina kyrka i Stockholm (LIa:43 sida 90 respektive CI:5 sida 66) ? Det verkar röra sig om en prästman.

376
Handelsman Anders Mickelsson (tabell 9) dog i Stockholm och begravdes i S:ta Katarina fs den 4/7 1713.

Erik Kuoksu har vänligen meddelat mig att Margareta Henriksdotter Chore (tabell 15) hade även sonen Christian Elingius från sitt första äktenskap. Denne Christian dog enligt domboken för Jukkasjärvi 1746 på Västersjön i Norge 1745. Vidare kan nämnas att förste maken Christian Elingius (död hösten 1710) fått ett utomäktenskapligt barn, Nils Christiansson, född 18/10 1708 i Jukkasjärvi sn. Barnets mor var lappmannen Per Nilsson Pannaks dotter Ingrid Persdotter Pannak (Jukkasjärvi dombok 1/2 och 3/2 1709). Nils fortsatta levnadsöden är okända. Bland Anders Eriksson Stålnackes barn är det bara Henrik och Karin som har många nu levande ättlingar.

377
Hultenberg / SV: Hultenberg
« skrivet: 2017-08-17, 02:04 »
Petter Hultenberg den äldre har påträffats i Trankils dödbok. Han avled 10/9 1766 vid 66 års ålder i Smogesund. Familjen flyttade från Köla sn till Trankil sn år 1745, och återfinns där i 1746:års mantalslängd.  I bouppteckningen daterad 27/6 1767 nämns även barnen Paul, myndig, och Anders, omyndig. De var således födda i Trankil sn, som tyvärr saknar födelsebok innan 1760. Sonen Carl, född 27/8 1738 i Luleå stad saknas i nämnda bou. Denne dog i Karlstad år 1741 och begravdes där den 28/6.

Källa: Nordmarks häradsrätt FII:2 (1750-1784) Bild 48 / sid 85 (AID: v47967.b48.s85, NAD: SE/VA/11172)

378
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2017-08-17, 01:57 »
Komplettering av Anna Carlssons inlägg ovan från 30/12 2013:

Färgaren Christian Fredrik Waxmuths änka Elisabeth Lemarinie, döpt 17/8 1673 i Katarina fs i Stockholm, kom att gifta om sig 3/4 1720 i Katarina fs med färgaren Anders Revell från Nörenberg (dagens Ińsko i Polen) som i sin tur begravdes i Härnösand 10/4 1755 vid 73 års ålder.

Barn påträffade i ministerialböckerna för Katarina fs:
a/ Christian Waxmuth, döpt 18/4 1697. Begravd 16/5 1697.
b/ Catharina Waxmuth, döpt 10/5 1698. Begravd 22/6 1698.
c/ Carl Waxmuth, döpt 7/5 1699. Levde troligen än 4/8 1717 (faderns bou).
d/ Fredrik Waxmuth, döpt 10/6 1700. Död hösten 1710, se nedan.
e/ Engell Waxmuth, döpt 30/5 1701. Begravd 10/8 1701.
f/ Elisabeth Waxmuth, döpt 5/4 1702. Begravd 2/6 1702.
g/ Christian Waxmuth, döpt 15/3 1703. Död hösten 1710, se nedan.
h/ Elisabeth Waxmuth, döpt 20/5 1704. Död hösten 1710, se nedan.
i/ Maria Waxmuth, döpt 1/9 1705. Begravd 16/4 1706.
j/ Johanna Waxmuth, döpt 31/1 1707. Begravd 2/11 1707.
k/ Anna Catharina Waxmuth, döpt 25/3 1708. Död hösten 1710, se nedan.
l/ Helena Waxmuth, döpt 3/4 1709. Begravd 26/4 1709.
m/ Christian Fredrik Waxmuth, troligen född på annan ort vid årsskiftet 1710/1711.
n/ Johan Waxmuth, döpt 31/5 1712. Begravd 12/3 1715.

Hösten 1710 var mycket betungande för familjen Waxmuth, som förlorade fyra barn till den grasserande pesten – i begravningsboken för Katarina fs påträffas två barn den 28/9; ett barn den 15/10, och en son den 2/11. Dessutom dog svärmodern Catharina Jonsdotter och begravdes den 10/10. Låt mig tillägga att denna Catharina kom från Västergötland och att hon gifte sig första gången 25/5 1670 i Maria fs med färgaren Nicolas Lemarinie. Andra vigseln skedde 17/10 1691 i Katarina fs och då med bokhållaren Baltazar Schultz från Volgast i Pommern (begravd 28/1 1694). Catharina Jonsdotter lät själv begrava sin styvdotter, hustru Margareta Lemarinie 4/8 1697. Margareta var i sin tur änka efter klädmakaren Noak Verlin som begravdes 10/4 1696.

Enligt 1711:års mantalslängd stod färgaren Christian Waxmuths gård öde, vilket indikerar att familjen flytt till en annan ort där sonen Christian Fredrik junior kan ha nedkommit.

Källa: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:10:14 (1711-1711) Bild 128 / sid 244 (AID: v367112b.b128.s244, NAD: SE/SSA/003106)


En ytterligare upplysning: Christian Fredrik Waxmuth lät begrava sin piga Kerstin 21/5 1698 i Katarina fs.

379
Cleophas / SV: Cleophas
« skrivet: 2017-08-12, 03:24 »
LarsOlof: Namnet ifråga är slarvigt skrivet Trotzig, var god läs mitt inlägg från 17 april 2015.

380
Lenning / SV: Lenning
« skrivet: 2017-08-12, 03:15 »
Kompletteringar till min sammanställning ovan:

En personskrift i diktform från 1678 över Sven Lenning och Sofia Enckell finns på Nationalbiblioteket i Helsingfors. Den är även mikrofilmad med beteckningen Rv.Mf. 2643 ( källa: https://www.doria.fi/handle/10024/113587 ). Det återstår att läsa innehållet, men jag bör redan nu poängtera ifall det handlar om ett bröllopskväde så måste Sven Lenning ha varit gift hela tre gånger - och barnen Carl och Brita härstamma från faderns första äktenskap med NN. Om någon forskare i Helsingfors läser detta och vill påta sig eventuellt besvär kolla upp saken så vore jag mycket tacksam. Även skrifterna om (barnet?) Christoffer Lenning från 1679 respektive 1681 (Rf.Mf. 2663 och 2738) är av intresse.  :)

Carl Lenning (tabell 2) hade även en dotter Christina Lenning, som gifte sig 4/3 1722 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm med blivande tullbesökaren Jakob Björkegren. Familjen utflyttade till Kyrkslätt sn senast våren 1728, och var bosatt i Porkala by än 4/4 1742 (I Aa:1 sida 143).

Sofia Lenning (tabell 4) har påträffats i död- och begravningsboken för Bjärnå sn. Hon avled såsom änka i Väärlä 1747 (bg. 7/6) vid 67 års ålder, vilket ger 1680 som ungefärligt födelseår. I Väärlä by bodde dottern Helena Frisberg, som dock avled redan 14/10 1748 vid 30 års ålder. Helena ingick äktenskap 19/10 1743 i Bjärnå sn med rusthållaren Johan Danielsson Forsbom (1716-1789) vars föräldrar var rusthållare Daniel Persson och Anna Tomasdotter Forström (ca 1687-1746) i Väärlä.

Till Sven Lennings första (andra?) barnkull kan även läggas dottern Anna Lenning, född 17/11 1682 i Ikala, Urdiala sn, och död 13/2 1771 i Väärlä, Bjärnå sn. Efter att tidigare ha varif gift på annat håll så blev Anna omgift 18/12 1746 i Bjärnå sn med ovannämnde Daniel Persson, som dog 1762 (bg. 25/5) i Väärlä vid 81 års ålder.

För övrigt fick en Brita Lenning tillsammans med sin man Michael Gunnar i Innanbäck, Ingå sn, ett tvillingpar av varsitt kön döpta till Sven och Hedvig den 26/6 1713. En Elisabeth Lenning stod fadder för sonen och Anna Lenning för dottern. Med tanke på namnet Sven så bör det väl finnas någon sorts koppling till befallningsmannen Sven Lennings familj, men på hurdant sätt är helt oklart än så länge. Det är till och med fullt möjligt att denna Brita Lenning föddes inte långt efter halvsysterns bortgång som ju skedde år 1694 (tabell 3).

381
Fjällström / Fjellström / SV: Fjällström / Fjellström
« skrivet: 2017-08-10, 23:29 »
I detta fall jämförde jag särskilt sida 247 i kommunionlängden DII:1a (sista notering 25/3 1773) med sida 256 i DII:1b (första notering 21/1 1776). Makarna Åström vigdes den 12/12 1773, och dessutom närvarande i samband med systersonsonen Zackarias Johanssons dop den 28/3 1789 (C:4 sida 584).

382
Fjällström / Fjellström / SV: Fjällström / Fjellström
« skrivet: 2017-08-10, 21:45 »
Carin: Zackarias Åström var bondson från Avan 11, född där den 11/7 1741. En syster Maria Åström (1736-1815) kom att gifta sig den 25/3 1792 i Nederluleå lfs med kopparslagaren i Piteå stad Samuel Lang (1736-1816) i dennes fjärde äktenskap. Magdalena Johansdotter Skytt föddes den 25/10 1752 i Luleå gamla stad.

383
Burman / SV: Burman
« skrivet: 2017-08-02, 14:40 »
Niklas Kant hade tidigare bidragit med många intressanta inlägg i denna tråd om Catharina Kraak och hennes senare man, arrendator Erik Elofsson Burman, och deras efterkommande i Mälardalen. Niklas Kant hade även pekat på komminister Elof Olofsson Burman (död 1654) i Horla sn i Västergötland som trolig fader. Men vart har hans samtliga inlägg tagit vägen???  >:(

384
Lenning / Klanen Lenning från Finland
« skrivet: 2017-07-31, 04:48 »
Med anledning av ett spörsmål per mejl så kollade jag upp om Lenning i södra Finland, där en familjemedlem hittat ända till Tornedalen. Men jag fann till min förvåning att det inte finns någon tidigare sammanställning om denna släkt. Härmed anlägger jag en grund, som andra forskare får bygga vidare på. Rättelser och/eller kompletteringar tas alltid tacksamt emot.  :)


Tabell 1:

Sven Eriksson Lenning, död 22/5 1697 i Nöteborg? Befallningsman i Sääksmäki härad från 1677, sedermera häradshövding i Nöteborgs län från 1697. Knappt identisk med den Sven Eriksson Venander från Vena sn i Småland, som skrevs in på Åbo universitet 3/11 1664?
Gift första gången med Sofia Enckell, dotter till kronofogde Christoffer Enckell och Brita Josefsdotter Lepus i Nohkua, Karkku sn.
Gift andra gången 2/7 1687 i Sääksmäki sn med Elisabeth Helena Rehn.
Barn:
1a/ Carl Lenning, se tabell 2.
1b/ Brita Lenning, se tabell 3.
1c/ Sofia Lenning, se tabell 4.
2d/ Adam Johan Lenning, född 30/5 1689 i Kemmola, Sääksmäki sn. Död där (bg. 2/6) 1689.
2e/ NN Lenning (tvilling?), död (bg. 2/6) 1689 i Kemmola, Sääksmäki sn.
2f/ Göran Gustaf Lenning, född 9/6 1690 i Kemmola, Sääksmäki sn. Död där 10/6 1690.
2g/ Sven Lenning, se tabell 5.
2h/ NN Lenning, död 1694 i Koskis, Kalvola sn (mantalslängd; Urdiala sn kyrkoräkenskap).
2i/ Hans Lenning, död (bg. 15/5) 1704 i Voipaala, Sääksmäki sn 7 år och 8 månader gammal.

Befallningsmannen Sven Lenning har påträffats i mantalslängden för...
år 1682 i Ikala, Urdiala sn: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11826370
år 1684 i Ikala, Urdiala sn: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11033559
år 1691 i Ikala, Urdiala sn: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11822178
år 1693 i Koskis, Kalvola sn: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10917875
år 1694 i Koskis, Kalvola sn: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12125885

Lennings andra hustru Elisabeth Helena Rehn verkar ha någon slags koppling till adliga ätten Rutenhjelm. Bland faddrarna till Adam Johan Lenning år 1689 märks nämligen majoren Göran Simonsson Rutenhjelm (född Ruuth, adlad Rutenhjelm 1681), hans mor Maria Nöteborn, hans fru Sofia Elisabeth Romanovitz med sin bror Gustaf Romanovitz samt svåger Gabriel Gardemeister (gift med Sofia Ruuth). Rutenhjelmarna var bosatta i just Voipaala, där barnet Hans Lenning slutade sina levnadsdagar år 1704.


Tabell 2:

Carl Lenning, död (bg. 18/6) 1705 i Abramsby, Kyrkslätt sn. Mönsterskrivare. Rusthållare i Abramsby 1699-1705.
Gift 26/7 1692 i Ackas sn med Maria Neümeijer, född 7/3 1675 i Helsingfors. Död (bg. 13/4) 1749 i Abramsby, Kyrkslätt sn. Dotter till överstelöjtnant Anders Neümeijer och Beata Grissbach i Kurisjärvi, Ackas sn. Omgift 1706 med fältväbel Johan Jespersson Tallqvist, född cirka 1655 i Tallnäs, Karislojo sn. Död (bg. 30/1) 1746 i Abramsby, Kyrkslätt sn. Rusthållare i Abramsby 1706-1724.
Barn:
a/ Sven Lenning, född 22/10 1693 i Ackas sn. Levde än 1/8 1747 i Kumo fs (dess födelse- och dopbok). Löjtnant vid Björneborgs infanteriregemente. Rusthållare i Abramsby 1724-1729. Gift 20/1 1728 i Kangasala sn med Christina Rundeel, död 10/7 1791 i Noxois, Kuhmalax sn 82 år gammal. Makarna hade bl.a. en son Fredrik Lenning (ca 1729-1799) som blev sergeant vid Björneborgs infanteriregemente, och gift med Johanna Maria von Qvanten.
b/ Hans Lenning, död 17/5 1764 i Lovisa 67 år gammal. Jaktbåtsman, sedermera besökare. Gift 9/4 1730 i Helsingfors med Anna Persdotter Törn, död 4/12 1776 i Lovisa 83 år gammal.
c/ Anders Lenning, död 21/5 1738 i Helsingfors 30 år och 5 månader (fel åldersuppgift?). Besökare. 
d/ Carl Lenning, född 12/12 1703 i Abramsby, Kyrkslätt sn. Död där 21/1 1758. Rusthållare i Abramsby 1729-1750. Gift 14/6 1730 i Kyrkslätt sn med Margareta Henriksdotter från Lillnägels, Kyrkslätt sn. Död 2/2 1781 i Abramsby, Kyrkslätt sn 75 år gammal.


Tabell 3:

Brita Lenning, död 1694 i Ikala, Urdiala sn (kyrkoräkenskap; Kyrkslätts dombok 22-23/1 1709 samt Asikkalas dombok 25-26/5 1709).
Gift före 26/10 1693 (Ackas födelse- och dopbok) med Samuel Wilckman, son till tullbesökare Axel Mattsson Wilckman och Margareta Henriksdotter i Helsingfors. Häradsskrivare i Övre Hollola härad 1693-1713. Omgift före 9/2 1700 (Asikkalas dombok) med Anna Sofia Helsingh, dotter till krigsmanshusbokhållare Erik Carlsson Helsingh och Margareta Andersdotter Orraea.
Inga barn.


Tabell 4:

Sofia Lenning, död 1747 (nätuppgift).
Gift första gången med en kornett vid namn NN.
Gift andra gången 6/2 1715 i Lembois sn med rusthållare Petter Frisberg i Vaihamala. Han hade tidigare varit gift med Anna Tyck, dotter till kvartermästaren vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente Jakob Tyck och Anna Larsdotter Roth.
Barn:
2a/ Henrik Frisberg, född (döpt 5/7) 1716 i Vaihamala, Lembois sn.
2b/ Michael Frisberg, född (döpt 22/9) 1717 i Vaihamala, Lembois sn.
2c/ Helena Frisberg, född (döpt 9/11) 1718 i Vaihamala, Lembois sn.
2d/ Johan Frisberg, född (döpt 7/10) 1720 i Vaihamala, Lembois sn.


Tabell 5:

Sven Lenning, troligen född i Koskis, Kalvola sn. Död 21/9 1761 i Matarengi, Övertorneå sn. Fältväbel, sedermera länsman på Kyrkobordet i Övertorneå sn 1725-1758.
Gift med Brita Forsman, född 3/3 1698 i Rånbyn, Råneå sn. Död 27/11 1775 i Matarengi, Övertorneå sn. Dotter till länsmannen och gästgivaren Johan Jönsson Forsman och Catharina Halsia i Rånbyn, Råneå sn.
Barn:
a/ Adam Johan Lenning, död 14/9 1778 i Torneå stad 58 ½ år gammal. Borgare. Gift första gången 7/4 1747 i Torneå stad med Brita Abrahamsdotter Chore, född 7/7 1727 i Torneå stad. Död där 24/6 1755. Gift andra gången 1/8 1758 i Torneå stad med änkan Anna Margareta Hansdotter Tårati, som i samband med giftermålet kom från Liedakkala by i Kemi lfs. Död 13/12 1786 i Torneå stad 61 år gammal.
b/ Catharina Lenning, född 9/7 1722 i Rånbyn, Råneå sn. Död 17/3 1786 i Helsingbyn, Hietaniemi sn. Gift 26/6 1753 i Övertorneå sn med Mickel Johansson Helsingren, född 20/6 1722 i Helsingbyn, Hietaniemi sn. Död 12/3 1788 i Helsingbyn, Hietaniemi sn.
c/ Gabriel Lenning, född 7/1 1725 i Rånbyn, Råneå sn. Dödsdatum och -ort okända. Länsman i Övertorneå sn 1759-1790. Gift 24/4 1763 i Övertorneå sn med Brita Maria Hernodia, född 25/9 1741 i Sunderbyn, Nederluleå lfs. Död 5/6 1788 i Matarengi, Övertorneå sn.
d/ Sven Lenning, född 19/5 1727 i Kyrkobordet, Övertorneå sn. Död som liten.
e/ Brita Lenning, född 2/7 1729 i Kyrkobordet, Övertorneå sn. Död 14/11 1768 i Haparanda, Nedertorneå sn. Gift 10/2 1757 i Nedertorneå sn med kyrkvärden Abraham Johansson Asplund, född 27/7 1734 i Haparanda, Nedertorneå sn. Död 6/3 1816 i Haparanda, Nedertorneå sn.
f/ Elisabeth Lenning, född 23/10 1732 i  Kyrkobordet, Övertorneå sn. Död 11/12 1807 i Koivukylä, Hietaniemi sn. Gift 15/12 1763 i Övertorneå sn med fänrik Anders Hernodius, född 16/4 1731 i Sunderbyn, Nederluleå lfs. Död 20/7 1800 i Koivukylä, Hietaniemi sn.
g/ Sofia Lenning, född 14/10 1735 i Kyrkobordet, Övertorneå sn. Död där 7/10 1739.
h/ Sven Lenning, född 20/4 1736 i Kyrkobordet, Övertorneå sn. Död 1/6 1811 i Koivukylä, Hietaniemi sn. Gift 14/3 1761 i Övertorneå sn med Anna Hansdotter, död 8/8 1813 i Koivukylä, Hietaniemi sn 73 år gammal.
i/ Margareta Lenning, född 18/4 1740 i Kyrkobordet, Övertorneå sn. Död där 27/4 1740.

385
Norrala / Dominicus Nerbelius
« skrivet: 2017-07-18, 04:14 »
Den 8/5 2014 skrev jag i denna tråd om Dominicus Larsson Nerbelius i Stockholm, som varit gift under fem månaders tid år 1673. Nu har det visat sig att även han begravdes i Katarina fs. Den 25/4 1683 betalade vaktbetjänten Jöns Ek för gravöppning på kyrkogården med bår och päll åt sin kamrat Dominicius Nerbelii lik.

Källa hos SVAR: Katarina kyrkoarkiv, Kyrkoräkenskaper med verifikationer, SE/SSA/0009/L I a/36 (1682-1683), bildid: C0055900_00098

386
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2017-07-18, 03:50 »
Carina: Catharina var dotter till en skomakare vid namn Jakob Prima i Danzig enligt hennes första vigselnotis i Tyska fs från 6/5 1675. Bild- och stenhuggaren Johan Real, levde fortfarande den 19/3 1679 (då sonen Johan Gerd döptes i Tyska fs) men var död före 15/6 samma år då hans änka gav peng till S:ta Katarina fs för gravöppning på kyrkogården, bårpäll samt tre ringningar i alla klockor. Makarna Real var troligen bosatta inom Danvik-Sicklaö fs, där Catharina (Priff) kan ha gift om sig någon gång efter 19/8 1682 med skräddaren Henrik Schutz. Men redan 6/11 1684 träder Catharina (Printz) in i ett nytt äktenskap i Tyska fs med bild- och stenhuggaren Andreas Blom, och likaså 3/1 1689 med gulddragaren Jakob Rogier.

Johan Reals begravningsnotis hos SVAR: Katarina kyrkoarkiv, Kyrkoräkenskaper med verifikationer, SE/SSA/0009/L I a/33 (1679-1680), bildid: C0055897_00079

Bou efter Johan Real hos Arkiv Digital: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:32 (1682-1682) Bild 9880 / sid 969 (AID: v222316.b9880.s969, NAD: SE/SSA/0145a)

För övrigt ser jag, och många andra, väldigt fram emot din kommande sammanställning. Mycket väl forskat hittills! (^_^)b

387
Johan Hartvig Küster föddes den 17/3 1755 i S:t Nikolai fs i Stockholm till handelsmannen tillika järnkrämaren Hartvig Küster och dennes maka Margareta Christina Dahlin (CIa1:10 sida 109).

388
Släkter / SV: Kempe
« skrivet: 2017-05-08, 11:46 »
Per Olov: Varsågod. Jag hade utgått från uppgifterna på sida 54-55 i Per-Olof Snells artikel "Brottstycken ur det tidiga Haparanda-Tornio: Bebyggelsen och människorna 1500-1700", som dock saknar källhänvisning för Brita Kempe.

http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Haparanda-Tornio.pdf

389
Ett utdrag ur tornedalskännaren Per-Olof Snells artikel ”Brottstycken” apropå Olof Anundsson med flera:

"Israel Eskilsson synes ha avlidit i mitten av 1599 eftersom han i början av året uppges vara länsman men har försvunnit då hjälpskattelängden upptecknas i november. Hustru Anna upptas då i längden och redovisas med spannmål 4 tnr och 9 kor, men ger inte något i skatt. Ingeborg huskona med 2 kor upptas också i längden. Någon av dem synes ha varit Israels änka, dotter till borgaren Clas Bertilsson i Stockholm, som 1601 gift om sig med Olof Anundsson i Armassaari. En tvist på rådstugan i Stockholm den 23 september 1601, mellan rådmannen Urban Mickelsson i Stockholm och Olof Anundsson i Torne, visar att Israel Eskilsson av barnen till Henrik i Rutvik köpt ett laxfiske, som Henriks barn redan pantsatt hos Urban för 102 daler. Den 25 april 1615 kärar i Svea Hovrätt Lars Persson och Clemet Matssons från Lule socken till Hans Hindersson i Rutvik, som var deras frände, för att han till Olof Anundsson pantsatt ett fiske som de var arvingar till. Troligen avsågs fisket Clemet Matsson Kopparslagare försökt överta men 1614 fick återlämna till Israel Eskilssons barn. En tvist 1602 mellan Olof Anundsson och Eskil Anderssons änka om en äng i Pudas antyder att arvsskifte i Herr Eskils familj ännu inte gjorts. Olof Anundsson bevakade också arvet efter svärfadern Clas Bertilsson och gav 1613 stockholmsborgaren Henrik Nyman fullmakt att sälja svärfaderns stenhus i Stockholm."

390
Planck / SV: Planck
« skrivet: 2017-04-29, 21:50 »
Varför inte? Jonas Plancks eventuella nutida ättlingar skulle nog uppskatta din gest, ifall de kikar in på denna sida i framtiden.  ;)

391
Nykarleby / Uusikaarlepyy / SV: Nykarleby / Uusikaarlepyy
« skrivet: 2017-04-26, 18:38 »
Skeppsskrivaren på skeppet Järnvågen, Nils Johansson Ruuth från Luleå stad, kom att ingå äktenskap med Brita Josefsdotter Carlandra från Nykarleby. Bröllopet ägde rum i Katarina fs i Stockholm den 30/4 1694 (CI:5 sida 594; CI:6 sida 108). Nils Ruuths sannolika föräldrar var handelsmannen Johan Nilsson Ruuth (död 1678) i Luleå och dennes maka Barbro Abrahamsdotter Burelia (född i Silbojokk sn, död 1735 i Torneå). Jag kan dock inte hitta någon passande faderskandidat till Brita Carlandra. Hittade bara en Josef Johansson Carlander från Nykarleby (född 1674; student i Uppsala 1688; komminister i Pyhäjoki 1694 och död 1699) som är av förklarliga skäl alltför ung. Har någon koll på klanen Carlander i Nykarleby...?

392
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Nils Caström
« skrivet: 2017-04-26, 01:34 »
Efter alla år vore en sammanfattning om familjen Caström (som även stavas Casström) på sin plats:


Nils Håkansson Caström från Kåddis 1, Umeå lfs. Död 16/3 1749 i Ede, Delsbo sn 76 år gammal. Anges dock vara 18 år gammal i 1697:års dombok. Organist i Skellefteå 1699-1710 och 1712-1717. Soldat på roten 59 From i Kåddis, Umeå lfs 1710-1712. Åter bosatt i Kåddis 1717-1720. Därefter i Sundsvall 1720-1727; rådman i denna stad från 1721. Organist i Delsbo sn 1725-1739.
Utomäktenskapligt förhållande med Margareta Persdotter från Granön, Umeå lfs. Var 20 år gammal enligt 1697:års dombok.
Gift första gången senast 4/3 1703 (mtl) med NN, död någon gång mellan 13/2 1711 och 10/2 1714 (mtl).
Gift andra gången senast 25/1 1715 (mtl) med Christina Fransdotter Rusk från Selet 4, Lövånger sn. Död 25/8 1750 i Ede, Delsbo sn 77 år gammal.
Barn:
1a/ NN Nilsdotter, dödfödd i januari 1697; tre veckor inför tinget (Umeå lfs dombok 4/2 1697).
2b/ Per Caström, född 22/6 1702 i Kyrkobordet, Skellefteå lfs (Haverö AI:1 sida 37). Död (bg. 1/6) 1755 i Sundsvall (LI:1 sida 202). Båtsman i Haverö sn 1726-1745, sedermera kyrkvaktare i Sundsvall. Gift 29/9 1736 i Haverö sn med Marta Jonsdotter från Ytterhogdal sn.
2c/ NN Caström (dotter), född (döpt 13/1) 1707 i Kyrkobordet, Skellefteå lfs. Möjligen död (bg. 24/12) 1721 i Umeå lfs.
2d/ Nils Caström, född i december 1709 i Kyrkobordet, Skellefteå lfs men död samma natt efter dopet (C:1 sida 29).
3e/ Nils Caström, född ca 1719 i Kåddis, Umeå lfs. Död 27/4 1769 i Uppsala domkyrkofs 50 år gammal. Rektor vid katedralskolan. Gift 30/5  1758 i Ovansjö sn med Anna Christina Wallrave från Uppsala domkyrkofs.
3f/ Anna Christina Caström, född (döpt 22/12) 1721 i Lövånger sn. Död 17/4 1798 i Ede, Delsbo sn. Gift första gången 31/3 1755 i Delsbo sn med soldat Olof Olofsson Qvick från Oppsjö, Delsbo sn. Gift andra gången ca 1760 med sämskmakare Hans Persson från Näsbyn, Delsbo sn.
3g/ Olof Caström, född 5/6 1725 i Delsbo sn. Död 1/9 1768 i Ede, Delsbo sn. Glasmästare. Gift 29/9 1761 i Delsbo sn med Catharina Johansdotter Hurtig från Ovanåker sn.


Urban Sikeborg har sedan tidigare gjort en översättning av Nils Casström den yngres dissertation författad på latin från 1746 över de båda Fale Bures välgärningar mot fosterlandet.  :) Ifall någon är intresserad - var god klicka på följande länk:

http://www.academia.edu/19821967/Nils_Casstr%C3%B6ms_dissertation_fr%C3%A5n_1746_%C3%B6ver_de_b%C3%A5da_Fale_Bures_v%C3%A4lg%C3%A4rningar_mot_fosterlandet_i_%C3%B6vers%C3%A4ttning_fr%C3%A5n_latinet

393
Släkter A - Ø / SV: Lindbeck
« skrivet: 2017-04-25, 18:33 »
Hej Berit! Jag utgår från att du redan funnit Anna Kamilla i kontraministerialboken för åren 1908-1935.

https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=17116431#152299,25342734

Men när det kommer till personforskning i modern tid så antar jag att du bör ta kontakt med Rigsakivet.

https://www.sa.dk/brug-arkivet/oplysninger/bestil-oplysninger-om-enkeltpersoner

Lycka till hälsar Constantinus

394
Släkter / SV: Isak Erikssons släkt i Torneå
« skrivet: 2017-04-24, 13:15 »
Jag hade tidigare missat att Anna Margareta Lohman och hennes förste man Friederich Stangenberg låtit döpa deras son Johann Friederich 1699 7/12 i Tyska fs. Emellertid begravdes detta barn 1700 13/11 i S:ta Katarina fs.

395
Planck / SV: Planck
« skrivet: 2017-04-23, 06:12 »
Ulf: Nej, det gjorde jag inte. Det vore intressant att läsa brevet. Finns detta tillgängligt på nätet?

396
Släkter / SV: Svan(e)
« skrivet: 2017-04-22, 09:24 »
En Michael Swan fanns i Vasa. Han avled 5/10 1732 vid 37 års ålder. Gift 3/9 1724 med Margareta Henriksdotter Rönlund. Tre barn: Anna, född 20/2 1725; Brita, född 11/9 1728 och Johan, född 25/5 1730. Ursprung?

397
Planck / SV: Planck
« skrivet: 2017-04-22, 09:20 »
Karin: Tack för dina för övrigt intressanta uppgifter! En välboren Jonas Planck gifte sig 1/1 1673 i Husby-Oppunda sn med jungfru Karin Johansdotter. Ifall detta par är identiskt med makarna Planck i Enköping, så betyder det att barnen Samuel och Anna härstammar från faderns tidigare gifte. Borgmästaren Jonas Planck hade dessutom en son vid namn Salomon, som begravdes 4/4 1680. Barberaren vid Vågbron Carl Schneider begravdes 16/6 1701, och hans hustru 13/10 samma år.

398
Vasa / Vaasa / SV: Vasa / Vaasa
« skrivet: 2017-04-21, 10:42 »
Jag söker efter tullskrivaren Fulmo Schoug (f. 8/7 1691 i Brahestad) vars familj förefaller vara utflyttad från Vasa efter år 1733 (mtl). Hans son Gustaf Fulmo Schoug (f. 26/4 1723 i Vasa) var bosatt på Kyrkobordet I Nederluleå lfs åren 1745-1755.

Ur Kenneth Mossbergs “Västerbottens regemente under Fredrik I 1720-1762”, delen Livkompaniet:

“Sergeant Gustaf Fulmo Schoug
Antagen 1743-01-15 Från: Mönsterskrivare på extra stat vid Överstel. Komp. Mönstringsår m.m; Fältväbel character 1743-03-10. Rulla uppå den här i Stockholm varande dehlen af Kongl. Majts mig nådigast anförtrodda Västerbottens Regemente, till hvilken Reqvireras Fält Tractamenter och Proviant, för instundande Marti månad, undertecknad Stockholm den 21 februari 1744, G. R. Palmstruch. Commenderingen den 5:e marti kommer att marschera härifrån. 1744: 24 år 3 tj.-år Wasa. 1748 Förflyttad till Fältväbel 1752-05-07.”

”Fältväbel Gustaf Fulmo Schoug
Antagen 1752-05-07 Från: Sergeant. Avgått 1755-03-16 Till: Avsked.”


Gustaf Fulmo Schoug gifte sig 26/6 1748 i Nederluleå lfs med Anna Larsdotter Carlbom, född 29/10 1728 i Sunderbyn 10. Makarna fick åtminstone tre barn:
a/ Margareta Schoug, född 15/9 1749.
b/ Anna Maria Schoug, född 27/9 1751.
c/ Catharina Elisabeth Schoug, född 11/8 1755.

Familjen försvinner mot okänd ort efter 10/8 1755 (AI:4a första delen sida 91). I hushållet ingick även modern Margareta Root, förmodligen änka senast 1745. Var hon dotter till guldsmeden Johan Root och dennes maka Christina Arvidsdotter i Vasa?

399
Planck / SV: Planck
« skrivet: 2017-04-21, 10:35 »
En familj Planck fanns i Luleå stad från och med 1703 (mtl). Organisten, sedermera notarien Johan Planck (döpt 11/12 1673 i S:ta Katarina fs i Stockholm och begravd 21/6 1706 i Luleå) var gift med Anna Maria Dealander (död 10/5 1723 i Luleå) i hennes första äktenskap. Johan Planck dopvittnade i Enköping 2/10 1689 samt 1/6 1696, och torde därmed vara son till borgmästaren därstädes Jonas Olofsson Planck (från Norrköping, 1628-1682). Känner någon till namnet på dennes hustru? Johan Planck hade åtminstone tre barn: Jonas, döpt 12/7 1700 i S:ta Katarina fs; samt två döttrar döda 10/8 1712 i Luleå.

Anna Maria Dealanders andra bröllop ägde rum 5/7 1720 i Indal sn och då med Hans Johansson Öman från Härnösand, som kom att bli skräddare på Kyrkobordet i Nederluleå lfs, där denne var bosatt fram till 1743 (AI:3b sida 182). Eftersom namnet Dealander var så ovanligt bör hennes ursprung gå att spåra någonstans.

400
Gropman / SV: Gropman
« skrivet: 2017-04-21, 10:32 »
En kommentar till Staffan Bengtssons inlägg från 7/1 2000: Han hade läst fel i Umeå lfs dombok från 14/11 1694. Handelsmannen Petter Folcker var måg till borgmästaren Carl Bröms i Gävle (gift med dennes dotter Barbro Bröms).

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3969 (1694-1694) Bild 820 / sid 76 (AID: v427339.b820.s76, NAD: SE/RA/42042202)

401
Burman / SV: Burman
« skrivet: 2017-04-08, 00:33 »
Sedan tidigare finns en sammanställning här, var god kolla under tabell 8:

http://forum.genealogi.se/index.php?topic=15478.msg229571#msg229571

402
Holmsten / SV: Anders Holmsten
« skrivet: 2017-04-07, 15:01 »
Anders Holmsten dopvittnade 22/9 1805 åt skepparen Carl Holmstens förstfödda barn Anders Erik, född den 20/9 i Tjuvö. Carl Holmsten stod i sin tur fadder för skomakaren Anders Holmstens förstfödda barn Maja Lena, född 22/9 1808 i Isnäs. Då är det ju rimligt att anta att de var bröder. Carl Holmsten (1770-1817) hette tidigare Hemming, och återfinns med föräldrarna på sida 190 i andra volymen av 1794-1804:års husförhörslängd. Anders saknas dock där, men går emellertid att återfinna i Edö på sida 100 i första volymen. Han gick då i skomakarlära och bakom det överstrukna namnet tycker jag att efternamnet framgår som Hermansson. Efter flytten till Isnäs år 1801 (sida 122 i samma volym) står Anders nu med namnet Holmsten.

403
Släkter / SV: Svan(e)
« skrivet: 2017-04-06, 00:17 »
En änka Margareta Swan, med okänt ursprung, kom att sluta sina levnadsdagar i Tornioniemi i Rantasalmi sn i Södra Savolax där hon begravdes den 5/7 1713. Hon blev 69 år, 4 veckor och 2 dagar gammal enligt begravningsboken. Margareta Swan hade två kända barn - Maria Wenander (död 1707; själaringning den 3/10) som var gift med stadsbetjänten Anders Nilsson Westberg i S:t Nikolai fs i Stockholm, och Johan Wenander, som blev handelsman i Sordavala. Johans änka Sidonia Bruun (för övrigt en dotter till rådmannen uti Sordavala, Bruno Olofsson, som dog hösten 1720 i just Tornioniemi i Rantasalmi sn) kom att gifta om sig cirka 1718 med komminister Henrik Engmark (död 1722) i Karleby lfs i Österbotten, där hennes dotter Margareta Wenander kom att ingå äktenskap med Carl Johan Tawaststjerna den 28/4 1723. Sitter någon på ytterligare information om Margareta Swans familjeförhållanden...?

404
Holmsten / SV: Anders Holmsten
« skrivet: 2017-04-05, 23:27 »
Pernå socken / församling. Alternativt Pernajan seurakunta på finska, om man så vill.

405
Holmsten / SV: Anders Holmsten
« skrivet: 2017-04-01, 22:16 »
Jag skulle tro att skomakaren Anders Holmsten är född den 16/10 1779 till torparen Herman Jakobsson Hemming (ca 1743-1804) och dennes hustru Lena Mattsdotter (ca 1740-1812) i Tjuvö, Pernå sn. Undersök gärna denna familj.

406
Piteå landsförsamling / SV: Piteå landsförsamling
« skrivet: 2017-03-26, 15:38 »
Jag har kartlagt familjen Noraeus från Arvidsjaur med efterkommande, och undrar vart Per Göransson 1788 tagit vägen...?
 

Erik Eriksson Noraeus från Silbojokk sn, död 1723 i Arvidsjaur (C:1 sida 242). Klockare tidigast 1696, efterträdde Mårten Jakobsson som dömts ifrån livet (Arvidsjaurs dombok 18/1 1696).
Utomäktenskapligt förhållande med Karin Nilsdotter från Semisjaur (Arjeplogs dombok 10/2 1686 samt Silbojokk LI:1 sida 34).
Gift före 25/2 1702 (mantalslängd under Piteå lfs) med Margareta Persdotter (Arvidsjaurs dombok 14/1 1703). Död 23/12 1740 i Gråträsk vid 65 års ålder. Per Noraeus efter sin moder 31/12 1740; LIa:3 sida 203). Sannolikt Per Larssons dotter från Gråträsk 1.
Barn (tre stycken enligt Nils Burmans släktbok sida 367).
1a/ NN, död efter födseln troligen 1685.
2b/ Per Noraeus Skråm, se nedan.
2c/ Barbro Noraea, dopvittne 6/8 1724 i Arvidsjaur och  5/12 1734 i Piteå lfs. Vidare öden okända.
2d/ NN.


Per Eriksson Noraeus Skråm, född 1695 (Piteå lfs AI:2 sida 342-343) eller ca 1704 (var 24 år gammal enligt 1728:års generalmönsterrulla) i Arvidsjaur sn. Död 18/4 1784 i Lillpite vid 90 års ålder. Var år 1724 klockare i Arvidsjaur år och senare soldat inom Piteå kompani, först på rote 79 Skråm åren 1725-1731 och senare på rote 52 Smäll åren 1731-1735.
Gift första gången 21/2 1731 med Malin Göransdotter, född (döpt 17/9) 1699 i Roknäs 16. Död 20/5 1743 i Roknäs.
Gift andra gången 21/3 1744 med Christier Jonssons änka Karin Larsdotter, född (döpt 26/8) 1699 i Roknäs 24. Död 24/12 1749 i Roknäs.
Barn:
1a/ Erik Noraeus, född 24/9 1732 i Roknäs. Död där 3/11 1738.
1b/ Göran Skiltvakt, se nedan.
1c/ Margareta Persdotter, född 16/3 1737 i Roknäs. Död där 14/11 1762.
1d/ Per Persson, född 6/6 1739 i Roknäs. Död där (begravd 9/7) 1739, tre veckor gammal.
1e/ Brita Noraea, född 30/10 1740 i Roknäs. Bosatt i Arjeplog åren 1752-1758 samt 1769-1770. Utflyttad från Kyrkobordet i Piteå lfs till Stockholm 5/7 1805 (AI:3c sida 251).


Göran Persson Skiltvakt, född 5/12 1734 i Roknäs. Död tidigast 1789 i Lillpite (AI:3e sida 623). Soldat på rote 54 Skiltvakt åren 1754-1789.
Gift första gången 3/2 1765 med Brita Eriksdotter, född (döpt 20/2) 1720 i Lillpite. Död 29/8 1779 i Lillpite.
Gift andra gången 5/3 1780 med Olof Persson Courages änka Karin Persdotter, född 29/3 1747 i Porsnäs 8. Död såsom änka 8/2 1805 i Lillpite.
Barn:
2a/ Per Göransson, född 16/2 1781 i Lillpite. Död där 22/8 1781.
2b/ Magdalena Göransdotter, född 16/4 1782 i Lillpite. Död där 13/10 1788.
2c/ Catharina Göransdotter (tvilling), född 19/3 1785 i Lillpite. Död där 5/9 1785.
2d/ Brita Göransdotter (tvilling), född 21/3 1785 i Lillpite. Död där 14/4 1786.
2e/ Per Göransson, född 11/2 1788 i Lillpite. Okänt öde.

407
Släkter / SV: Svan(e)
« skrivet: 2017-03-26, 15:08 »
Tornedalskännaren Per-Olof Snell har vänligen meddelat följande upplysningar om familjen Swan. Stort tack till honom!  :)

"Anund Curtelius är gift redan 1675 så han kan eventuellt ha tagit med sig hustrun Kristina Svan från Uppsala. Uppgifter i Bygden är tyvärr inte alltid tillförlitliga så att Kristina kommer från Österbotten behöver inte vara korrekt. Prästsläkten Cygnaeus skulle kunna vara möjlig men där har ingen lämplig adept hittats. Den 21 december 1705 anges i räkenskaperna för Hietaniemi kyrka ett testamente efter hustru Kirstin Swan 3 daler. Anund Curtelius är ensam i socknens mantalslängd fram till 1707 då en ny hustru uppträder, och det är änkan Margareta Andersdotter från Torneå som gift om sig med Anund.

Israel Svan (d.ä.), som skulle kunna vara en son till Kristina Svan eller möjligen en bror till henne, upptas med hustru bland particulares i anslutning till Anund Curtelius i Övertorneå 1698. Hustru Kirstin Israel Swans, det vill säga Israel Israelsson Svans mor, upptas i Siepijärvi 1701. Den 24 september 1705 anges i räkenskaperna för Hietaniemi kyrka constabel Israel Swan test efter dess son 1 daler 28 öre. Sedan följer ett antal donationer av Israel I Swan, Israel Svan Junior 1708, och 1709. Han upptas 1709 sist i mantalslängden under Koivukylä med beteckningen son. 1710, 1711 och 1712 lämnar länsman Israel Swan 1 daler 28 öre, 1 daler 28 öre och 2 daler till kyrkan. Den 26 mars 1711 har constabel Israel Svans hustru gett 1 daler 15 öre. Länsmannen Israel Israelsson Svan är ogift enligt mantalslängden 1711 men den 1 januari donerar han 1 daler 28 öre, den 6 januari 1 daler 28 öre och den 25 juli 1 daler 28 öre. Troligen ges donationerna i anslutning till hans giftermål. Han är gift 1712 och donerar den 29 januari 2 daler och samma belopp den 29 januari 1713. Den 26 februari 1713 donerar länsman Israel Svans hustru 2 daler 26 öre. 1714 donerar han kyrkan 1 daler 23 öre. Han har blivit änkling då han den 28 februari 1715 skänker kyrkan 3 daler 24 öre efter sin hustru. Den 21 oktober 1716 lämnas i testamente efter constapel Israel Svahn 2 daler. Den 14 april 1717 lämnar länsman Israel Svan 2 daler 11 öre i testamente efter sonen Nils. Efter det att sockenskrivaren Henrik Strand dött 1715 synes Israel ha tagit över tjänsten, och har utsetts till sockenskrivare när han 1719 gifter sig i Torneå med Magdalena Burman. Länsmanstjänsten har då övertagits av Anders Henriksson. Israel Svan fortsätter årligen att lämna donationer till kyrkan och ger 1719 som nygift 5 daler 8 öre. 1725 upptas enbart Hustru Magdalena Svan i Koivukylä men året därpå är åter Israel på plats. Anders Henriksson uppges 1726 vara utfattig och som ny länsman har Sven Lenning tillträtt. Israel Svan med familj, möjligen även hans moder Kirstin, har 1728 flyttat från Koivukylä troligen till gården Bakjordet i Ofoten där Israel blir länsman."

Jag passar på och inflikar att Anund Curtilius andra hustru Margareta Andersdotters egna barn går att återfinna under tabell 6 i min kartläggning av Torfast Abrahamssons klan i Torneå:

http://forum.genealogi.se/index.php?topic=14918.msg226521#msg226521

408
Egentligen inte. Här är vad jag lyckats luska fram om familjen ifråga:

Anna Persdotter, född (döpt 17/12) 1705 i Lillpite 25. Död 10/12 1774 i Trundavan 1.
Gift första gången 26/11 1732 med Per Jonsson, född (döpt 11/12) 1710 i Trundavan 1. Troligen antagen till soldat Klumberg från april 1743 och död redan 14/6 samma år (källa: Mossberg).
Gift andra gången  2/7 1744 med Johan Olofsson, född (döpt 6/10) 1713 i Öjebyn 5. Soldat Sturck åren 1736-1744. Död 9/1 1792 i Trundavan 1. Johan kom att gifta om sig 21/9 1777 med Sofia Andersdotter (1731-1810) från Kopparnäs, som i sin tur blev omgift 23/6 1793 med änklingen Lars Eriksson (1728-1799) i Lillpite 14 och ytterligare en gång 7/8 1800 med änklingen Olof Andersson Holmström (ca 1736-1820) i Öjebyn.
Barn:
1/ Karin Persdotter, född 18/3 1734 i Trundavan 1. Död 14/3 1815 i Pitholm 2. Gift 12/12 1762 med Jon Jonsson (1730-1788) i Pitholm 2.
2/ Brita Persdotter, född 28/7 1736 i Kalamark. Gift 16/12 1759 med Per Persson, född 16/2 1732 i Öjebyn 20. Familjen borta efter 1770.
3/ Jon Persson, född 22/6 1739 i Kalamark. Död där (begravd 5/7) 1739.
4/ Jon Persson, född 20/12 1740 i Trundavan 1. Död där 3/10 1817. Gift 4/3 1764 med Karin Jonsdotter (1728-1801) från Pitholm 2.
5/ Per Johansson, född 2/5 1746 i Trundavan 1. Okänt öde.
6/ Johan Johansson Lundberg, se ovan.

409
Patrik: Jag skulle tro att Johan Lundberg var född 12/11 1747 på Trundavan 1, där hans söner Per Anton, Jonas Magnus respektive Fredrik kom så småningom att tjäna på fädernegården – som för övrigt benämndes Rönn (AI:4e sida 40). Johan Lundberg gifte sig i Piteå stad 11/4 1776 med Helena Christina Klingberg, född 27/4 1756 på Kyrkobordet i Skellefteå lfs. Makarna Lundberg slutade sina levnadsdagar i Trundavan 5/4 1816 respektive år 1822 (AI:5a sida 40). Låt mig komplettera dina grunduppgifter rörande barnskaran:

1/ Anna Christina.
2/ Greta Maria.
3/ Johan Petter, född 12/8 1781 i Piteå stad. Död där 29/12 1781.
4/ Helena Sofia, född 2/2 1783 i Piteå stad. Död där 24/5 1783.
5/ Anders, född 26/7 1784 i Piteå stad. Död där 6/3 1785.
6/ Johan Gustaf, född 25/3 1786 i Piteå stad. Ej nämnd i bouppteckning efter fadern daterad 2/1 1819 (Piteå tingslags häradsrätt AII:23, nr 14). Möjligen identisk med soldaten Johan Gustaf Silverspjut, som avlidit i november 1808 under fälttåg enligt Piteå lfs dödbok. 
7/ Per Anton, född 29/9 1789 i Piteå stad. Antagen till soldat 1807. Ej återfunnen under Piteå kompani i 1811:års generalmönsterrulla, samt i bouppteckningen efter fadern (se ovan). Möjligen identisk med soldaten Per Rön[n]berg, som avlidit i november 1808 under fälttåg enligt Piteå lfs dödbok.
8/ Jonas Magnus, född 5/9 1793 i Trundavan, Piteå lfs (två notiser finns – jämför med den från 8/4 samma år!). Antog soldatnamnet Triumf. Död där 1/2 1842.
9/ Helena Catharina, född 14/5 1794 i Trundavan, Piteå lfs. Död där 21/6 1794.
10/ Brita Catharina, född 13/12 1795 i Trundavan, Piteå lfs.
11/ Fredrik, född 18/1 1799 i Trundavan, Piteå lfs. Antog soldatnamnet Hjelte. Död där 29/1 1862.

410
Avander / SV: Avander
« skrivet: 2017-02-21, 18:30 »
Numera har jag tillgång till Agneta Olofssons ”Umeå landförsamling byar och gårdar 1539-ca 1760”. Där återfinns Olof Svensson Orm med familj under Klabböle 5 på sida 225. Jag har försökt klura ut Anders Avanders släktskap med klanen Orm, och kommit fram till två skilda alternativ. Det första alternativet är att Anders Persson Avander och Margareta Axelsdotter Orm var endast svågrar (de var gifta med syskonparet Brita respektive Jakob Grubb från Grubbe 1). I så fall saknade rådmannen Avander en personlig koppling till Axel Orms döttrar. Mer om Margareta Orms familj på följande länk: 

http://forum.genealogi.se/index.php?topic=38543.msg589266#msg589266

Det andra alternativet förutsätter biologisk släktskap, och i brist på säkra bevis så framställer jag följande hypotes: Per Anderssons (nämnd 1609-1656) hustru Barbro Nilsdotter i Avan 1, Lövånger sn (om hennes fadersnamn, se Staffan Bengtssons inlägg i denna tråd från 1/5 2000) får antas vara dotter till Nils Olofsson i Klabböle 4, Umeå lfs (nämnd 1575-1596) och därmed syster till Håkan Nilsson, som kom att överta hemgården (nämnd 1597-1629; död 1645). Sen får Håkan Nilsson i Klabböle 4 antas ha en dotter Barbro, som blir gift med regementsfältskären Olof Svensson Orm (död senast juli 1646 enligt brev 501 i Krigskollegii kansli, serie B:I registratur; år 1646). I så fall var Barbro Håkansdotter kusin med Anders Persson Avander, som dog 26/1 1689 enligt sida 62 i Nils Burmans släktbok. Barbro, vars fadersnamn framgår av nämnda brev, levde än 11/6 1663 i samband med ett tingsmål rörande arvskifte av hemmanet Klabböle 5:

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3144 (1663-1663) Bild 3810 / sid 372 (AID: v421277.b3810.s372, NAD: SE/RA/42042202)

En nackdel med alternativ nummer två är det till synes mer avlägsna släktskapet emellan Anders Persson Avander och Axel Olofsson Orms döttrar. Hans Eriksson från Granön vore
– dock under förutsättning att denne var gift med Barbro Köniksdotter som i sin tur var dotter till Anna Olofsdotter Orm i Granön 5 och sålunda kusin med Margareta Axelsdotter Orm – en betydligt närmare ingift släkting, men så var inte fallet vilket 1680:års misslyckade hemmansköp påvisat oss...

411
Piteå / SV: Anders Bäckman och Helena Degerman
« skrivet: 2017-02-16, 18:46 »
Gun: Nu har jag kollat upp Anders Christoffersson Bäckman. Bygdeåsonen omnämns i en bouppteckning efter Christoffer Jonsson i Bäck 3 daterad 4/10 1763 (FII:2 nummer 53). På sida 141 i Umeå AI:4s första del framgår att drängen Anders Christoffersson kom från just Bygdeå sn. Jämför sedan med sida 104 i volymens andra del, och då tror jag att vi hittat rätt person.  :)

Christoffer Courages son Anders i Långnäs då? Denne stannade kvar i byn, gifte sig 23/4 1797 och dog 11/8 1809 vid 60 års ålder (Piteå lfs AI:3e sida 709, AI:4a sida 206).

412
Piteå / SV: Anders Bäckman och Helena Degerman
« skrivet: 2017-02-16, 14:13 »
Gun: Väl forskat! Är du också en ättling till Margareta Degermark? Jag ser att min farfars farfars farfars far Jon Svensson i Åbyn (en måg) nämns i bouppteckningen efter rådmannen Lars Degermark i Piteå. Kul!  :)

Ulf: Härmed kan du upplysa din forskarförening om Helena Tomasdotter Degermarks (Lena Jonsdotter Topp i ungdomsåren) bopålar inför hennes vigsel 20/1 1785 i Piteå stad:

1768-1774: Umeå lfs AI:2 sida 156, Stöcke
1775-1776: Nordmaling sn A:3 sida 108, Gräsmyr 7
1776-1777: Umeå lfs AI:7 sida 353, Grisbacka 9
1778-1779: Umeå lfs AI:8a sida 343, Grisbacka
1780: Umeå stad AI:4 första delen, sida 171
1780: Umeå stad AI:4 första delen, sida 287
1782-1783: Umeå stad AI:4 andra delen, sida 134

413
Piteå / SV: Anders Bäckman och Helena Degerman
« skrivet: 2017-02-16, 01:54 »
Gun: En piga Lena Jonsdotter från Stöcke i Umeå, född 1759, återfinns på Gräsmyr 7 i Nordmaling sn (AI:3 sida 108). Hon flyttade åter till Umeå 1777. Frågan är om någon orkar plöja genom Umeå lfs AI:8 och/eller Umeå stad AI:4? Ifall hon hittas och har noteringen "Piteå" vid ett visst årtal, då är saken så gott som klar.

414
Piteå / SV: Anders Bäckman och Helena Degerman
« skrivet: 2017-02-13, 22:55 »
Helena Degermark var sannolikt född utom äktenskapet 11/12 1759 i Degernäs, Umeå lfs till Tomas Mattsson (1731-1803) i Stöcke 9 och Elsa Jonsdotter (1730-1784), som i sin tur var syster till Lars och Anders Degermark i Piteå stad. Elsa gifte sig 13/12 1761 med soldaten Jon Nilsson Topp (1737- borta efter 1783). Helena flyttade bort till Nordmaling 1774 (Umeå lfs AI:2 sida 156) och en halvbror Jon Jonsson (1770-1835) antog familjenamnet Degermark (AI:9 sida 56, 154).

415
Anthelius / SV: Anthelius
« skrivet: 2017-02-05, 03:49 »
Komplettering till Per Sundins intressanta inlägg ovan:

Helena Anthelia, dopvittne 30/7 1699.
Gift första gången med Johan Jakobsson, som levde än 19/2 1676 (C:2 sida 57).
Gift andra gången 1/5 1677 med rådman Casper Horneman, död (bg. 3/4) 1692.
Gift tredje gången före 25/10 1694 (C:2 sida 165) med fältskär Daniel Lund, dopvittne 22/8 1705.
Barn:
1a/ Maria Johansdotter Hartman, född (döpt 25/9) 1673. Gift före 24/4 1698 (C:2 sida 186) med Olof Olofsson Enman.
1b/ Jakob Johansson Hartman, född (döpt 11/1) 1676. Gift före 27/3 1704 (C:2 sida 221) med Catharina Larsdotter.
2c/ Beata Horneman, född (döpt 26/9) 1680. Dopvittne 27/2 1709.
2d/ flickebarn Horneman, död (bg. 21/12) 1682.
2e/ Johan Horneman, född 26/9 (döpt 29/9) 1690. Dopvittne 27/2 1709.


Johan Jakobsson hade åtminstone två syskon:
a/ Mickel Jakobsson, död (bg. 16/9) 1684. Rådman. Gift med NN, död (bg. 2/5) 1686.
b/ Märta Jakobsdotter Hartman, dopvittne 22/8 1705. Gift 15/1 1671 med rådman Johan Persson Sundelius.

Tillägg: Per har vänligen meddelat mig per e-mail att syskontrions föräldrar var rådman Jakob Berntsson (försvinner från mtl 1669) och dennes hustru Maria.

416
Men i nämnda bok på sida 587 (Tjärn 4) står det att Johan Nilsson Tjernbergs föräldrar var Nils Nilsson (1674-1750) och Margareta Hansdotter (1674-1754). Att bägge föräldrarna skulle vara blott 15 år fyllda vid Johans födelse låter orimligt! Inte heller ger mantalslängderna något stöd för detta påstående. Nils Nilsson bör istället vara en bror till Johan Tjernberg, och i så fall är de rätta föräldrarna Nils Nilsson (begravd 16/1 1697) och Brita Olofsdotter, som levde än 1709 enligt boken. Brita stod för gården tillsammans med två söner i 1697:års mantalslängd, daterad den 15/2. Åren efter (1698-1699) stod Nils Nilsson den yngre för denna gård, tillsammans med en egen hustru och ett syskon (Johan?) som tycks inte ha bott hemma år 1701.

417
Karin Mårtensdotters ursprung är höjt i största dunkel, och själv har jag inga förhoppningar att lyckas där.

418
Kyrkoherde Andreas Marci Grubb hade en ytterligare dotter, Malin Andersdotter Grubb, som trolovade sig omkring 1677-1678 med Erik Jönsson från Harads i Luleå landsförsamling (en bror till bonden Lars Jönsson därstädes). Paret hann dock inte ingå giftermål innan Malin avled i barnsäng, och även Erik blev så småningom död. De efterlämnade en son vid namn Jonas Eriksson, som morfadern såg till att uppgraderas till ”äkta född” på tinget i Jokkmokk den 30/1 1683.

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3470 (1683-1683) Bild 6710 / sid 662 (AID: v423995.b6710.s662, NAD: SE/RA/42042202)

419
Gädda / Gedda / SV: Gädda / Gedda
« skrivet: 2017-01-06, 06:25 »
Här kommer en sammanställning av familjen Gedda från Lövånger socken i Västerbotten.
Om någon av er sitter på ytterligare upplysningar så är ni mer än välkomna med bidrag!  :)


Per Olofsson, nämnd 1635-1657 i Broändan 2, Lövånger sn (mtl). Var 50 år gammal enligt 1637:års roteringslängd.
Troligen gift med Malin, som hade en bror som i sin tur var gift med en Ingrid i Piteå (dombok 16/6 1660).
Barn:
a/ NN Persdotter, som hade en dotter som i sin tur var gift med en son till Lars Eriksson i Villvattnet, Burträsk sn (dombok 4/5 1672).
b/ Herman Persson, nämnd 1658-1659, 1662 och 1667-1671 i Broändan 2, Lövånger sn (mtl). Död före 4/5 1672 (dombok). Gift ca 1651 (mtl) med Cecilia, som kom att flytta bort till Skellefteå före 26/10 1675 (dombok).
c/ Johan Persson Gedda, se nedan.
d/ Jonas Persson Gedda, se nedan.


Dombok 16/6 1660: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3141 (1660-1660) Bild 3070 / sid 297 (AID: v421274.b3070.s297, NAD: SE/RA/42042202)

Dombok 4/5 1672: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3965 (1672-1674) Bild 900 / sid 167 (AID: v427335.b900.s167, NAD: SE/RA/42042202)

Dombok 26-27/10 1675: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3157 (1675-1675) Bild 8430 / sid 831 (AID: v421951.b8430.s831, NAD: SE/RA/42042202)



Johan Persson Gedda, död våren 1680 i Jakob och Johannes fs i Stockholm (liggande i valvet från 21/4 1680 och begravd på kyrkogården 7/5 1681). Inspektor vid lantmäterikontoret. Tidigare nämnd 1663-1665 i Broändan 2, Lövånger sn (mtl).
Gift med Catharina Palm, som levde än 25/7 1710 i samband med mågen Camitz begravning i Rudskoga sn.
Barn:
a/ Petter Gedda, född 31/12 1661 i Broändan 2, Lövånger sn. Död 19/6 1697 i Karlskrona. Lantmätare, senare styrmansdirektör.
b/ NN Gedda, död (bg. 16/7) 1667 i Jakob och Johannes fs.
c/ NN Gedda, död (bg. 12/8) 1667 i Jakob och Johannes fs.
d/ Catharina Gedda, död (bg. 30/5) 1731 i Karlstad. Gift första gången 18/2 1694 i Jakob och Johannes fs med Gustaf Camitz (1672-1710) från Kristinehamn och andra gången ca 1712 med Andreas Wikner (1672-1740) från Välsviken, Karlstad lfs. Dessa två var komministrar i Rudskoga sn.
e/ NN Gedda, död (bg. 5/2) 1675 i Jakob och Johannes fs.
f/ Anna Gedda, var 19 år gammal 1694 (bou).
g/ Margareta Gedda, var 16 år gammal 1694 (bou).
h/ Johan Gedda, var 15 år gammal 1694 (bou).
i/ Helena Gedda, var 14 år gammal 1694 (bou).

Svärmoder NN, död (bg. 18/3) 1667 i Jakob och Johannes fs.


Bou efter Johan Gedda 28/6 1694: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:49 (1694-1694) Bild 2270 / sid 963 (AID: v222333.b2270.s963, NAD: SE/SSA/0145a)


Jonas Persson Gedda, död 6/3 1697 i Smedsby, Korsholm sn. Nämnd år 1671 i Grubbe; 1674-1684 i Västerhiske 4 och 1690-1695 i Grubbe 2, Umeå lfs (mtl). Lantmätare.
Gift med Cecilia Jakobsdotter Grubb, född 19/1 1653 i Grubbe 1, Umeå lfs. Död 28/11 1738 i Gammelbyn, Lövånger sn.
Barn:
a/ Christina Gedda, född 6/7 1670 troligen i Grubbe 1, Umeå lfs. Gift 18/6 1687 i S:ta Katarina fs i Stockholm med Mattias Andersson Rahm, som var född i Södermanland och vaktmästare vid Blockhusuddens sjötull, i hans andra äktenskap (första hustrun Margareta Mattsdotter Kämmer kom från Gamla Karleby). Christina Gedda dopvittnade för sin kusindotter Gustava Johanna Camitz, född i augusti 1693 i Jakob och Johannes fs (CIa:11 sida 159).
b/ Malin Gedda, född 10/1 1672 troligen i Grubbe 1, Umeå lfs.
c/ Anders Gedda, född i Västerhiske 4, Umeå lfs. Död 16/6 1724 i Solf sn 38 år och 4 månader gammal. Kyrkoherde i Malax sn 1716-1724. Gift 6/1 1719 i Offerdal sn med Christina Abrahamsdotter Burman, född 21/9 1701 i Offerdal sn. Död 15/9 1778 i Piteå lfs.
d/ Catharina Gedda, född i Västerhiske 4, Umeå lfs. Död 9/3 1744 i Böle, Lövånger sn 66 år gammal. Gift första gången 30/5 1697 i Korsholm sn med lantmätare Gustaf Ulstadius (1668-1705) från Ijo sn, och andra gången 30/3 1723 i Lövånger sn med komminister Erik Meander (1674-1737) från Mädan, Nordingrå sn.
e/ Cecilia Gedda, född 2/8 1679 i Västerhiske 4, Umeå lfs. Död 5/11 1768 i Böle 3, Lövånger sn. Gift med regementsfältskär Mattias Feüer, död 1734 i Solf sn.

[vissa födelseuppgifter framgår av sida 62 i Nils Burmans släktbok]

420
Eva: Jag hade inte tänkt på att kolla upp Annas Mårtensdotter födelseår tidigare, något som visar sig vara 1694 enligt Lycksele AI:1 sida 69 samt AI:2 sida 20. Hon delar alltså födelseår med brodern Johan Mårtensson i Falträsk. Jag hade en gammal notering om 1695, som tros härröra från Ossian Egerbladhs bok "Sorsele 1671-1821". Tack för påpekandet!

Här får jag spekulera om tingsprotokollet för Ume lappmark 10-11/1 1696. Skolmästaren Nils Gran beskyllde då sin svåger kyrkoherde Måns Bång om en oriktig ryktesspridning under föregående år. Herr Nils skulle, medan han fortfarande var änkling, ha plägat olovligt umgänge med klockarhustrun Karin Mårtensdotter. Dessutom hade herr Måns, då han lät kristna klockarens barn, frågat Karin vem som var rätte barnafadern.

Någon forskare (Egerbladh?) hade troligen gjort den tolkningen att barndopet ägt rum under 1695, men protokollet nämner inget alls om vare sig tidpunkt, antal, kön eller namn. Efter koll i mantalslängderna för Umeå lfs kan man konstatera att Nils Gran hade en hustru 12/1 1692, ingen hustru 18/1 1693, likaså 17/1 1694, och har återigen en hustru 29/1 1695. Händelsen ifråga torde alltså ha utspelat sig under 1694, och berör således Mårten Mårtenssos båda barn Johan och/eller Anna...


Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3971 (1696-1696) Bild 9230 / sid 911 (AID: v427341.b9230.s911, NAD: SE/RA/42042202)

421
Karl-Göran: Per var sannolikt son till organisten Nils Håkansson Caström från Kåddis 1, Umeå lfs (död 16/3 1749 i Ede, Delsbo sn) som var bosatt på Kyrkobordet i Skellefteå lfs, där denne i mantalslängderna noterades ogift 1/2 1702 och har en hustru 4/3 1703. I den delvis brandskadade dopboken för Skellefteå lfs har jag påträffat två helsyskon till Per - en icke namngiven syster döpt 13/1 1707 (C:1 sida 14) och Nils född i december 1709, som dock dog samma natt efter sitt dop (sida 29). Första hustrun var bortgången någon gång mellan 13/2 1711 och 10/2 1714 (mtl). Senast 25/1 1715 var Nils Caström omgift med länsmansdottern Christina Fransdotter Rusk från Selet 4, Lövånger sn (död 25/8 1750 i Ede, Delsbo sn).

Mer läsning i denna tråd: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=39028.0

422
Umeå stadsförsamling / SV: Per Sikström
« skrivet: 2016-12-27, 08:03 »
Denne mångsysslare bör väl benämnas dagsverkskarl? I stadens burskapsmatrikel förekommer Per Sikström då inte, men däremot en fiskare Olof Sikström (1772) och en skeppare Anders Sikström (1787).

Umeå stad Rådhusrätt och magistrat DI:1 (1690-1864) (AID: v618544.b10)

423
Umeå stadsförsamling / SV: Per Sikström
« skrivet: 2016-12-26, 10:06 »
Ulf: Innan du postade ditt startinlägg så skulle du först ha kollat om Per Sikströms familj återfinns i Umeå stad - framförallt AI:4, första delen sida 58 och andra delen sida 258 samt AI:5, sida 143...