Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Bengt Rydh
1
« skrivet: 2022-06-28, 20:44 »
I Karlskrona finns, åtminstone under perioden 1767 till 1773, arkialiemästaren Christoffer Thiemern. 1767-08-16 föds sonen Berndt Christioffer, 1771-10-24 dottern Anna Charlotta och 1773 dottern Carolina Wilhelmina.
Christoffer Thiemern är sannolikt identiskt med kaptenen Berndt Thimerns "oäkta" son med pigan Birgitta Knutsdotter, denne son föddes 1737-12-17 på Stora Haghult i Villstad.
Någon som vet något mer om Christoffern Thiemern?
2
« skrivet: 2022-06-28, 19:51 »
Fältväbeln Carl Fredrik Thiemern (171(6/7)-1762) vid Norra Vedbo kompani uppges enligt [Jönköpings regemente 373, p 3879 ha avlidit 1764-09-12. Frågan är var han bodde och avled. Han hade förares indelning, förarboställen finns i såväl Adelöv som Säby men har inte funnit honom där.
3
« skrivet: 2022-06-11, 22:01 »
Hur kan man hitta uppgifter om en emigrant som tillbringade 2 år (1i881-1883) i Montreal?
4
« skrivet: 2022-05-03, 22:13 »
Vart flyttar dottern Elin, Sundet, Dörarp[Vittaryd AI:2 p 334/AD176]?
5
« skrivet: 2022-02-15, 00:12 »
Hej Håkan,
Min argumentation är följande:
(1) [Grönahög AI:5 p 130/AD70]
Här framgår att Johannes Nilsson (f. 1791 27/12) och Maria Svensdotter (f. 16/6 1793) har sonen Nils, född 1/11 1823 (ingen födelseort angiven) och att han 1852 flyttar till torpet
(2) [Grönahög AI:5 p 134/AD72]
Här framgår att Nils Johansson född 1/11 (födelseort anges till Ölsremma) kommer till Guntorp torp från Guntorp 1852 och att han tillsammans med hustru och dotter flyttar till Holmö 1854
(3) [Grönahög AI:5 p 62/AD63]
Här framgår att Nils Johansson född 1/11 (födelseort anges till Ölsremma) med hustru flyttar till Holmö från Guntorp torp 1854.
(1), (2) och (3) kan under inga omständigheter tolkas på annat sätt är att det är frågan om samme Nils Johansson.
(4) [Ölsremma AI:3 p 41/AD 27]
Magnus Carlsson, som står för ena fjärdingen i Åremma, har en son Nils född 1/11 1823, denne finns också upptagen i [Ölsremma C:1 p 128/AD 68].
(5) [Ölsremma AI:3 p 41/AD 27]
Johannes Nilsson med hustru Maria Svensdotter (med samma födelsedatum som under (1)), som står för andra fjärdingen i Åremma, har en son Nils född 1/10 1823, denne saknas i födelseboken [Ölsremma C:1 p 128/AD 68].
Av (4) och (5) framgår att det finns två Nils boende i Åremma, den ene son till Magnus Carlsson och den andre son till Johannes Nilsson. I ålder skiljer en månad mellan dessa. Att Johannes Nilsson med hustru i Åremma är samma personer som senare förekommer i Guntorp följer av deras födelsedatum. Slutsatsen kan inte bli annan än att Nils Johansson i Holmö är son till Johannes Nilsson och Maria Svensdotter och att uppgiften i Grönahögsboken därigenom är felaktig.
Hälsningar
Bengt
6
« skrivet: 2021-09-10, 23:25 »
Paul Kindbergs ursprung har jag länge försökt att spåra men inte kommit särskilt långt.
Min hypotes är att namnet är relaterat till Kinds härad där det förkommer några Kindberg i källorna. 1707 nämns Lars Andersson Kindberg, bror till soldaten Hans Anderssson i Låckryd [Göta Hovrätt EVIIAABA:207 Nr 37 AD1670 1707-10-25]. Sannolikt är det samme Lars Kindberg som 1705 nämns som betjänt till befallningsmannen Anders Wahlberg [Göta Hovrätt EVIIAABA:143 Nr 30 AD1450].
1734 vigs frälsefodgen Anders Håkansson Kindberg med pigan Marja Mårtensdotter på Ömmestorp, Tranemo. [Tranemo C:4, p 43 AD48]
1742 säljer Sven Johansson Kindbergskatterättighet i Västergården Ebbarp som han ärvt av sin salig fader handelsmannen i Borås Johan Kindberg "af den fierdingen i västergåden Ebbarp som han efter sine Sahl föräldrar ärft" [Kinds härad AIa:17 1742 nr 3].
Något samband med Paul har jag dock inte hittat.
En annan ledning skulle kunna vara förnamnet Paul (Pål, Påvel) som inte är alldeles vanligt.
7
« skrivet: 2021-08-18, 22:02 »
Varifrån inflyttar Lotta Larsdotter till Stora Kärret Istorp 1873?
8
« skrivet: 2021-08-05, 21:51 »
Det är nog så att Frank Thul är identisk med Frank Thor och att åldersuppgiften i Census i så fall är felaktig. I City Directories för New Rochelle 1910 anges Frank Thor på adressen 137 Centre Avenue. Att han är coachman (kusk/chaufför) stämmer med muntliga uppgifter från hans syster, min farmor.
9
« skrivet: 2021-07-22, 23:55 »
Inser jag läst slarvigt ..
Dock hittade jag hans invandring 1905-02-24 (Ellis Island) där han är registrerad som Fabian Thor. Destinationen är New Rochelle där morbrodern Carl J(ohan) Nilsson bor på Island Avenue. Carl J Nilsson, född 1862 och utvandrad 1882, är hans "styvmorbror".
10
« skrivet: 2021-07-21, 23:53 »
Tack för uppgifterna, jag hade inte observerat sidan 2. Här anges ju också destinationsadressen, 469 Main Street, New Rochelle. Det märkliga är att en bror, Carl Johansson, anges som kontaktperson. Någon bror Carl Johansson hade inte Frank, och hade han haft en bror Carl skulle patronymikon varit Carlsson eller möjligen Peterson, men inte Johansson. Kanske är det en annan släkting, det finns en del emigranter att välja på ...
Franks adress i registreringen i samband med Annas invandring 1906 är, om jag läser rätt, 125 Centre Avenue, La Rochelle.
Frågan är om det finns sätt att ta reda på vem som bodde på de aktuella adresserna 1906 respektive 1912.
När det gäller Anna stämmer det att hon många år bodde i Bronx. Sista åren, fram till sin död 1965, bodde hon hos sonen på Long Island.
Det jag försöker få mer information om när det gäller Frank är hur han kom i tjänst hos en av USA's allra mest välbärgade släkter - Vanderbilt.
11
« skrivet: 2021-07-20, 21:36 »
Frans Fabian Thor (1884-1924) utvandrar från Voxtorp, Jönköpings län, sannolikt 1905 [utvandringsnotering i Voxtorp AIIa:1 p 230 anger datum 1904-12-31]. 1911/12 är han på Sverigebesök och återvänder till USA 1912-03-29 [Noteringar Ellis Island]. Han registreras då under namnet Fabian Thor (Fabian var tilltalsnamnet i Sverige) men kallas i USA för Frank.
Efter återkomsten 1912 finns divers registeruppgifter om honom, bl.a. i Folkräkningen 1920 där han är "servant" hos familjen Vanderbilt Twombly med adress 684 Fitfth Avenue, New York. Här anges att han invandrat 1905.
Problemet är att jag inte hittar några spår i USA under tiden 1905-1911/12. Vid tiden för Sverigebesöket arbetar hans som privatchaufför [direkt muntlig uppgift], möjligen arbetar han redan då hos familjen Vanderbilt Twombly men han finns inte under denna familj vid Folkräkningen 1910. Eventuellt kan han tidigare ha arbetat för familjen Rockefeller [muntlig uppgift utan säkert ursprung].
Var fanns Frans (Frank) Fabian Thor under perioden 1905-1911/12?
12
« skrivet: 2021-07-15, 12:55 »
1870-04-16 anges i [Voxtorp AI:1, p 114] att pigan Lisa Katarina Pettersdotter (f. 1850-11-20) utvandrar till Norra Amerika. Hon är dotter till Petter Andersson (1818-1866) och Johanna Persdotter (1821-1899) i Sjöbo, Voxtorp.
Frågan är var hon hamnar efter emigrationen.
Mellan 1871 och 1874 finns hon i Elk Grove Village, Illinois (förstad till Chicago?) [USA, Evangelisk-lutherska kyrkan i Amerika, svenskamerikanska kyrkböcker, 1800-1947].
En ledning kan vara hennes äldre bror Johan (John) Pettersson Aberg (1848-1921) som utvandrar i slutet av 1860-talet (antecknas som avförd 1869, enligt traditionen i släkten följde han med andra emigranter han skjutsade till Göteborg). Han finns i mitten av 1870-talet i Ottowa, Illionois, och senare från 1885 i Shell Lake, Wisconsin. I Shell Lake hamnar också en yngre bror, Johannes Pettersson Aberg (1858-1906), som utvandrar 1890.
13
« skrivet: 2021-07-06, 22:25 »
Har svårt att tolka födelseort för Anders Johansson och Maja Lisa Samuelsdotter, Hägnatorpet, Månstad.
Vilken är orten?
14
« skrivet: 2021-06-03, 22:04 »
Enligt röstlängden för Chicago 1890 har Andrew Berquiest, 293 1/2 N. Market St. bott i samma "Precinct" (distrikt nr 2) i 6 år, alltså sedan 1884. Bouppteckningen för Johannes Andersson upprättades 1885. Andrew Berquist behöver inte nödvändigtvis ha bott på exakt samma adress men nog är det ännu ett indicium som pekar på att han är identisk med Anders Petter Johannesson.
Vidare, enligt Illinois, USA, vigslar, 1860-1920, gifter sig Andrew Bergquist med Emma Peterson 1882-03-06.
15
« skrivet: 2021-06-02, 21:14 »
Tack för dessa uppgifter, adress, nära födelsedatum, emigrationsår och hustruns födelseort gör spåret mycket intressant att söka vidare. Lite för många sammanträffanden för att det inte skulle vara någon substans. Trodde aldrig jag skulle komma vidare här, har säkert sökt i 30 år...
Har också noterat att Anders Petter saknas i Katarina Andersdotters bouppteckning men med tanke på behållningen, 35 kr och 50 öre varav 20 kr utgjordes av gångkläderna, är det väl inte alldeles säkert att man tog "svängen" om Chicago. Jag har i och för sig aldrig hört något om någon kontakt med denne morbror till min farmor, men det kan också bero på att min farmors mor dog redan 1898.
16
« skrivet: 2021-06-01, 21:10 »
Anders Petter Johannesson, f. 1849-04-05, Voxtorp, Jönköpings län, , utvandrar 1870 [1870-01-27 Voxtorp AI:2] från Voxtorp, Jönköpings län, till USA.
En uppgift i faderns bouppteckning [Östbo FII:22 p 1459] anger hans bostadsort till Chicago med adressen "Nort Märket 293 1/2" (North Market?).
Någon som vet något mer om denne Anders Petter eller den angivna adressen?
17
« skrivet: 2021-01-08, 18:13 »
Hej Lennart,
Tack för uppgifterna.
Anledningen till min fråga är en dansk DNA-matchning där Carl-Johan Segerling dyker upp som enda svenska ana vilket gör det hela extra intressant.
Hälsningar
Bengt
18
« skrivet: 2021-01-06, 15:36 »
Någon som vet något om skolmästaren Gustav Wilhelm Segerling (Sagerling) och hans familj?
Gustaf Vilhelm Segerling f. 1774-12-24
hustrun Maria Margaretha Lindberg f. 1777
sonen Gustaf f. 1803-12-02 d. 1809-08-30
dottern Maria Charlotta f. 1806-02-02
sonen Carl Johan f. 1808-10-08, flyttar möjligen till Halmstad och kan ha avlidit i Köpenhamn 1839
hustruns oäkta son Gustaf f. 1811-09-14
Bor i Krokatorpet, Villstad fram till 1808.
Flyttar till Backstugan under Ölmestad Gunnagård 1808, i sonen Gustaf dödenotis samma år kallat torpet Segerholm.
Gustav Wilhelm Segerling är upptagen i reftele AI:8 som sträcker sig till 1811. Saknas i AI:9. Övriga familjen flyttar till Långaryd 1813.
19
« skrivet: 2020-09-25, 17:46 »
Hej Nils,
Uppgiften om Kerstin Månsdotter som hustru till Måns Jönsson kommer från en summarisk notis om en arvsdelning [Kind AIa:6, VT1697, Nr 21]. Arvsdelningsdokumentet verkar inte finnas bevarat (har kollat inneliggande handlingar). Jag accepterade länge Kerstin Månsdotter som Måns Jönssons hustru men det var för mycket som inte stämde. Ytterst handlar det om arv och arvstransaktioner Gölingstorp som är mycket svårt att få ihop om inte Elisabet Lysell var hustru till Måns Jönsson och mor till gästgiverska Kerstin Månsdotter (169(0)-1760). Dessutom företräder änkan Elisabet Lysell arvingarna efter gästgivaren Jöns Månsson (Måns Jönssons far) i ett skuldfordringsmål 1697 [Kind AIa:6, HT1697, Nr 28], hon kan knappast ha gjort detta i annan egenskap än änka efter Måns Jönsson. Min slutsats blir att det finns en förväxling i notisen om arvsdelningen där dotterns namn angivits som hustrun. I boken finns ett utförligare resonemang som landar i denna slutsats.
Hälsningar
Bengt
20
« skrivet: 2020-09-24, 18:42 »
Hej Rickard, Tack för uppgiften, jag borde förstås kollat i Ölsremma boken, står i min bokhylla ... På andra vägar har jag dock fått koll på Daniel Magnusson (1821-1881), Hästhagen, Ullasjö, och Salomon Carlsson (1830-1910), Öjerud, Ör, som tog släktnamnet Carlson/Carlsson likt flera av sina kusiner. Nils Johansson i Holmö är dock sannolikt inte Magnus Carlssons son. Av [Grönahög AI:5, p 131/AD70] framgår att Nils är son till Johannes Nilsson och Maria Svensdotter i Guntorp Östregård. Sökte uppgifterna inom ramen för min bok Gölingstorpsläkten, som nu är utgiven men är fortsatt intresserad att komplettera.
21
« skrivet: 2020-08-12, 22:29 »
Försöker få koll på barnen till Måns Jonsson (1710-1785) och Karin Månsdotter (1720-1797) i Siringe Mellangård.
Den bild jag har är:
1. Lars Månsson (1748-1814)
Denne är min farfars morfars farfar
2. Måns Månsson (1745-1748)
3. Måns Månsson (f. 1780)
I bouppteckningen efter Måns Jonsson [Vista FIIa:2, p 187] nämns han som hejderidaren Magnus Svenberg i Stackeryd. Han är gift med en 23 år äldre kvinna, Annika Oliviana Svenberg (f. 1727).
Någon som vet mer om dessa och vart de tog vägen?
4. Britta Månsdotter (1753-1754)
5. Britta Månsdotter (1755-1756)
6. Marit Månsdotter (1757-1759)
7. Karin Månsdotter (1757-1759)
8. Per Månsson (f. 1760)
Nämns som ogift i ovan refererade bouppteckning. Någon som vet var han tog vägen?
9. Sara Månsdotter (f. 1765)
Nämns som ogift i ovan refererade bouppteckning. Någon som vet var hon tog vägen?
Har jag hittat alla barn?
22
« skrivet: 2020-08-02, 18:08 »
Vad står i marginalanteckningen för pigan Cathrina Larsdotter:
23
« skrivet: 2020-03-29, 22:38 »
I Gölingstorp Södergården finns Gunnar Larsson (1723-1795) och Maria Larsdotter (1732-1802). Dessa har barnen:
1. Kajsa Gunnarsdotter (f. 1755).
2. Lars Gunnarsson (f. 1756)
3. Kerstin Gunnarsdotter (1764-1819). Gift med Jonas Jönsson (1750-1826). Bonde i Nygården, Nittorp.
4. Magnus Söderström (1774-1815). Handlande, Gölingstorp Södergården. Gift med Märta Jansdotter (1776-1818).
Någon som vet något om Kajsa Gunnarsdotters och Lars Gunnarssons vidare öden?
24
« skrivet: 2020-03-29, 22:34 »
I Tostarp finns gästgivaren Nils Jonsson (1707-1773) gift med Annika Larsdotter (1723-1778). De har barnen:
1. Kajsa Nilsdotter (1746-1822). Gift 1768 med Mattias Jönsson (1739-1805). Rusthållare i Älghult, Källeryd.
2. Lars Nilsson (1751-1796). Gästgivare i Tostarp, Tranemo. Gift med Katarina Mårtensdotter (f. 1746)
3. Katarina Nilsdotter (f. 1745)
4. Johannes Nilsson (f. 1762).
Någon som vet något om Katarina Nilsdotters och Johannes Nilssons vidare öden?
Någon som vet när och var Katarina Mårtensdotter avled?
25
« skrivet: 2020-03-29, 22:28 »
I Lindås Södregård bor Anders Persson (1701-1748) som är gift med gästgivare dottern Katarina Larsdotter (1713-1770) från Gölingstorp, Nittorp. Dessa har barnen:
1. Petter Andersson (f. omkring 1734).
2. Maria Andersdotter (f. 1736)
3. Lisken Andersdotter (f. 1740)
4. Lars Andersson (f. 1745)
5. Annika Andersdotter (f. 1748)
Någon som vet något om barnens vidare öden?
Katarina Larsdotter gifter 1751 om sig med Måns Olofsson (f. 1722). De bor kvar i Lindås och för barnen:
1. Anders Månsson (f. 1751).
2. Mårten Månsson (f. 1755)
3. Maria Månsdotter (f. 1758)Någon som vet något om barnens vidare öden?
Någon som vet när Måns Olofsson avled?
26
« skrivet: 2020-03-25, 21:38 »
Försöker få koll på barnen i andra giftet.
Vad jag förstår bör döttrarna Anna Greta och Greta ha avlidet före Georg då det i bouppteckningen [Kind FIIa:5] endast anges fyra söner i det andra giftet. Lotentz, Malcolm och Gabriel har jag hyfsad koll på men har tappat bort Mårten.
Mårten är soldat, först för under Redvägs kompani, Älvsborgs regemente under Stora Gärdet i Hössna mellan 1776 och 1780 [GMR Älvsborgs regemente] och sedan åter under Norra Kind kompani, Askåker, 1786 [Centrala Soldatregistret] men finns inte i GMR 1790. Han gifter sig i Kalv 1782-12-27 med Annika Jakobsdotter från Udden och nämns då som volontär. Vart tog han sedan vägen?
27
« skrivet: 2019-08-24, 14:22 »
Bland barnen till lantjägmästaren C.M. Ericsson (1795-1854) och hans hustru Christina Carlson (1789-1854) i Bergsgård Norra Unnaryd finns sonen Carl Gustaf Ericsson (f. 1823-11-09). Han uppges ha flyttat till Byarum 1844 [Stengårdshult BI:1] men jag kan inte finna honom där. I faderns bouppteckning [Mo FII:13 p 1013] benämns han bruksinspektor.
Någon som vet var Carl Gustaf Ericsson bodde?
28
« skrivet: 2019-08-17, 10:12 »
Att Kerstin Larsdotter är dotter till Lars Jönsson Alander och Ingeborg Persdotter i Lindås framgår av Lars bouppteckning 1760-05-27 [Kinds häradsrätt FIIa:5 p 405]. Se bifogad bild där det sägs "...dottern Kerstin gift med gästgivaren Nils Svenningsson i Kättsjö" (stavningen normaliserad).
29
« skrivet: 2019-08-16, 19:47 »
Faddersamband tyder på att Kerstin Larsdotters mormor, Ingeborg Pedersdotters mor Britta Olofsdotter i Övrabo, är faster till hennes man Nils Svenningsson. Den gemensamma nämnaren, Kerstins mormor far och Nils farfar, är - givet att faddersambanden pekar rätt - klockaren Olof Persson i Björstorp. Personerna är en del av ett intressant släktkomplex där det finns flera giftermål mellan släktingar eller personer nära relaterade på andra sätt.
30
« skrivet: 2019-07-29, 19:24 »
I Åremma bor Magnus Carlsson (1787-1837), gift första gången med Annika Larsdotter (d. 1816) och andra gången med Lisa Catarina Andersdotter (1787-1883). Barn i först giftet: Barn i andra giftet: - Lars Magnusson Lund (f. 1819), soldat i Lilla Lindrum Ölsremma 1844-1860, bonde i Backa Ullasjö 1860-1869, utvandrad till Norra Amerika 1869. Gift med Agneta Nilsdotter (f. 1812)
- Carl Magnusson (1819-1874), bonde i Ulfshestra, Ölsremma. Gift med Anna Lisa Andersdotter (f. 1822), utvandrad till Norra Amerika 1882.
- Daniel Magnusson (f. 1821)
- Nils Magnusson (f. 1823)
- Salomon Magnusson (g. 1830)
Någon som vet mer om familjens vidare öden?
31
« skrivet: 2019-07-04, 22:45 »
Det är, som sagt, dessvärre ganska tunt med husförhörslängder för Nittorp under 1700-talet. Helt tomt är det dock inte. I Dalstorp AI:1 finns en längd från 1763. Av sidan 31 framgår att den Jonas du söker bör vara son till Olof Olofsson och Britta Jonsdotter i Gölingstorp Näbbagården. Jonas uppges vara 21 år och bör då vara född omkring 1742.
För Britta Jonsdotter finns även en bouppteckning från 1773 [Kinds häradsrätt FIIa:7, sidan 493].
32
« skrivet: 2019-02-09, 20:08 »
I en fråga 2017-02-12 undrar jag över ursprunget för Hans Håkansson (169(1)-1739) i Ingaregården (Nils Andersgården).
1722 skänker drängen Hans Håkansson i Kroken 12 öre till kyrkan [Nittorp LI:1]. Enligt samma källa skänker drängen Hans i Kroken 6 öre 1723.
Drängen Hans i Kroken är 1722 fadder för Marta Olofsdotter i Gisslarps torp, dotter till Olof Tjäder och Margareta Olofsdotter. 1718 är Håkan i Kroken fadder för Sven Olofsson, dotter till Olof Tjäder och Britta Olofsdotter. [Nittorp C:1]
En möjlig hypotes är att nämnde Hans Håkansson i Kroken är son till Håkan Hansson (166(3)-1742) och Ingrid Nilsdotter (d. 1726). Dessa är ofta förekommande faddrar. [Nittorp C:1].
Frågan är om Hans Håkansson i Kroken är den samme som drängen Hans Håkansson vilken dyker upp under Ingaregården första gången 1724 och som 1725 uppges vara gift med dottern från Amundabo (vigseln sker 1724-05-17 enligt Ljungsarp C:1). Kronologiskt är detta möjligt även med hänsyn till hans och Håkan Hanssons ålder.
Någon som vet mer om Håkan Hansson och Ingrid Nilsdotter i Kroken?
33
« skrivet: 2019-01-15, 19:46 »
Tack Bo för uppgifterna som tar bort alla tveksamheter. Jag hittade domboksuppgiften i anteckningarna från en mer systematisk genomgång av Västbos domböcker jag gjort under "mikrofishe-tiden" för mer än 10 år sedan. Denna genomgång hade ett helt annat fokus men jag noterade ändå det som kunde vara utgångspunkt för framtida forskning och nu blev det alltså lön för denna möda  HälsningarBengt
34
« skrivet: 2019-01-10, 20:20 »
Hej,
Tror mig i Västbo dombok (Göta Hovrätt EVIIAAAC:9 p 27 AD bild 2630) 1658-06-22 ha hittat det definitiva belägget för släktskapet. Här företräder landbofogden Erik Svensson i Gössbo sin svåger herr Joen Månsson i <kan inte tolka orten>) rörande ett arvskifte efter Jöns i Gummarp. Då det är frågan om Gummarp och då Joen Månsson nämns herr torde det inte vara någon tvekan om att det är frågan om Jonas Magni Gummelius.
Hälsningar
Bengt
35
« skrivet: 2019-01-08, 20:25 »
En intressant notering i herdaminnet, band 5, s 7, säger att Jacobus Benedictis hustru Elin har en halvsyster, Lisbeth, gift med en guldsmed, Olof, i Växjö. Kanske på något sätt kan förklara hur Bengt Giös blir guldsmed.
36
« skrivet: 2019-01-08, 20:09 »
Tack Bo! Kyrkoräkenskaperna för Torskinge och Forseda har gått mig helt förbi.
Erik Svensson verkar ha varit en ganska flitig givare. Sista noteringen [bild 24] om hustru Ingeborg hittar jag 1672 när hon betalar 28 öre i "intresse" för ett lån på 9 daler. Sedan förekommer även gåvor från sönerna, Bengt förstås med ett flertal poster, men också Johan Giös 1676 [bild 26] och 1677 [bild 26] och Hans Giös 1679 [bild 28]. Dottern Elin ger en gåva redan 1658 [bild 14].
Uppgiften i Forsheda LIa:1 [bild 18] där Ingeborg och Maria Jacobsdöttrar skänker ett altarkläde. Jag kan inte göra någon annan tolkning än att dessa är systrar. Enligt Växjö Stifts Herdaminne, Band 5, s 8, är efterträdaren till Jacob Benedicti Forshet, Jonas Magni Gummelius, gift med hans dotter Maria Jacobsdotter Forselia. Samma herdaminne, band 5, s 347, berättar att kyrkoherden i Kärda, Hieroymus Canuti, är gift med Anna Jacobsdotter, dotter till Jacob Benedicti i Forsheda. Hustrun till kyrkoherden i Ryssby, Sven Jacobi Fagelius är gift med Helena Forselia dotter till Jacob Forselius i Forsheda och Elin Blomma, enligt herdaminnet band 3, s 139.
Givet att uppgifterna i herdaminnet stämmer tror jag vi med hyfsad säkerhet kan foga Ingeborg Jacobsdotter till syskonskaran Maria, Anna och Helena (ett namn som kan skriva som Elin).
Hälsningar
Bengt
37
« skrivet: 2019-01-06, 21:39 »
Hej Bo,
Stort tack för uppgifterna. Uppgifterna om de övriga barnen är helt nya för mig. Är källan Växjö skolas matrikel eller finns också andra källor?
Att inte Erik Svensson finns i mantalslängden beror sannolikt på att han är "adelns tjänare". Före 1653 kan jag inte hitta honom i någon kameral längd. Har du sett honom någonstans? Det första belägget för Erik Svensson jag har är en domboksnotis från 1637 [Göta Hovrätt EVIIAAAC:8, p33/AD2240, Västbo 1637-11-22] då han är Elsa Soops fullmäktige i ett mål mot Hans Kyle. Inget om var han bor framgår här.
Min enda uppgift om Hans Giös är det bördsbrev du nämner.
En gissning/hypotes jag har är att Ingeborg Jacobsdotter (Jacon är inte ett särskilt vanligt namn) skulle kunna vara dotter till kyrkoherden i Forsheda Jacobus Benedicti Forshet, som kom till pastoratet som komminister 1621, belv kyrkoherde 1627 och avled 1662. Kronologiskt skulle det kunna stämma. Några belägg har jag dock inte.
Hälsningar
Bengt
38
« skrivet: 2019-01-04, 20:07 »
I Gössbo finns från 1653 befallningsmannen Erik Svensson tillsammans med hustrun Ingeborg Jacobsdotter. Erik avlider omkring 1664 då Ingeborg anges som änka detta år. Sista noteringen om änkan finns 1676. Paret har åtminstone 2 barn, Elin Eriksdotter Giös (164(6)-1710), gift med regementsfältskären Kristian Fischer, och remmsnidaren Hans Eriksson Giös.
Någon som har mer upplysningar?
Var fanns familjen innan de noteras i Gössbo 1653?
39
« skrivet: 2018-12-30, 12:42 »
Vad står det efter Sven?
40
« skrivet: 2018-11-17, 17:45 »
Dessvärre tror jag inte vi kommer att finna Anders dödenotis i kyrkböckerna.
Det man slås av är hur "prydligt" förda kyrkböckerna är för de aktuella åren (se t.ex. uppslag [Slätthög CI:1 p 342-343] som visar slutet 1726 och början 1727). Min gissning är att prästen inte fört anteckningarna löpande utan samlat koncept "på hög" vilka sedan förts in i kyrkboken samlat vid vissa tillfällen. Det som då kan ha hänt är att konceptet rörande Anders "tappats bort".
Tyvärr verkar det vara en lucka i mantalslängderna för den aktuella tiden och det hela är också före det att bouppteckningar normalt är bevarade. Ett "hopp" skulle kunna vara om domböckerna innehåller något om arvet efter Anders, har inte i någon större utsträckning varit inne i Allbos domböcker.
41
« skrivet: 2018-11-17, 16:09 »
Jöns Jönsson är måg till Anders Gudmundsson och gift med dottern Anna (f. 1700). Vid vigseln står Jöns som arrendator på Strömhult. Året därpå nämns Anders Gudmundssons son, Jonas Andersson Uhrlin (d. 1735), som arrendator på Strömhult vid vigseln med Metta Margreta Reetz.
En gissning är att Anders avled inte allt för långt efter 1726, kanske var han redan avliden redan då Jöns Jönsson tillträder som nämndeman.
42
« skrivet: 2018-11-06, 18:22 »
Petter Zachrisson är född på angivet datum i Gunnarstorp, Nittorp, och son till Zachris Nilsson och Lisa Josefsdotter [Nittorp C:2, p 60/AD bild 34].
Lisa tillhör Biuggsläkten och är född i Gunnarstorp 1736-12-23 [Nittorp C:1, AD bild 52].
Annikas födelseort skulle kunna vara Stengårdshult, dock inte självklart församlingen utan kan även avse pastoratet.
43
« skrivet: 2018-09-20, 22:12 »
Tack Hans Olof!
Nu ytterligare ett steg på vägen. 1861 flyttar Carl Johan Carlson till Göteborg. Sökandet fortsätter...
44
« skrivet: 2018-09-20, 17:20 »
Det stämmer att det står Halmstad i Nittorp AI:8 och för 1842 finns också en notis om flyttning till Halmstad i Dalstorp B:1 (p 13/AD59 Nr 5).
Halmstads husförhörslängder, för den aktuella tiden, har maskinskrivna register men någon Carl Johan Carlsson hittar jag inte i dessa.
45
« skrivet: 2018-09-19, 19:21 »
Vart flyttar Carl J Carlson?
[Dalstorp B:1, p 17, AD61]
46
« skrivet: 2018-09-09, 17:22 »
En möjlig ledning till ovanstående fråga finns i namnet Gunberg/Gundberg.
1774-12-23 gifter sig Nils Hansson Gundberg från Nedre Gunnarsbo med pigan Maria Larsdotter från Nygården.
Någon som vet något om Nils Hansson Gundberg?
47
« skrivet: 2018-09-06, 19:03 »
I Gunnarsbo Nedregård, som jag tolkar är identisk med Sjögunnarsbo, finns från 1723 Lars Persson och hans hustru Anna Andersdotter med barn. Lars Perrson avlider 1770 men saknar uppgift om när hustrun avlider.
Barnen är:
(1) Sven Persson Gunberg (f. 1725-04-25), möjligen skräddare. Första hustrun avlider i Gunnasrbo Nedregård 1773-03. Andra hustrun heter Maria Larsdotter.
(2) Hans Persson (1728-12-10 -- 1741-11-04)
(3) Anna Persdotter (f. 1731-04-16), gift med soldaten Anders Öjman, f 1737.
(4) Kerstin Persdotter (f. 1733)
(5) Maria Persdotter (f. 1736-10-26)
(6) Nils Närberg (1740-06-16 -- 1804-09-06). Ryttare i Närarp, Gällstad. Gift första gången med Maria Andersdotter (1736-1775). Gift andra gången med Ingeborg Larsdotter (1750-1840)
(7) Hans Persson (f. 1746-01-16). Finns kvar i mantalslängderna under Gunnarsbo Nedregård till 1780.
Perioden 1699 till 1722 finns en Lars Andersson på gården, som skulle kunna vara far till Per Larsson eller Anna Larsdotter. Denne uppges komma från Marbäck 1699.
Om man analyserar faddrar finns några återkommande Lars Larsson och hustrun Anna Larsdotter i Storegården samt Jonas Larsson och hustrun Kerstin Larsdotter i Björkered.
Någon som vet något mer om vad som hände barnen (Nils Närberg har jag koll på) eller något om Per Larssons och Anna Larsdotters ursprung.
48
« skrivet: 2018-08-20, 21:38 »
Vad är det för penningar som "undfås" (Arkiv digital Bild 424/Sida 41):
49
« skrivet: 2018-02-24, 11:42 »
[Volym 18 1627 bild 398]
Vad heter bonden i Hackered?
50
« skrivet: 2018-02-08, 20:04 »
I Götåkra Skattegården bor åtminstone under åren 1715 till 1725 en Nils Andersson. Denne har barnen: - Anders Nilsson (168(7)-1763), g.m. Karin Nilsdotter (169(6)-1745). Boende i Stigamoet, Gällstad.
- Lars Nilsson (169(1)-1779), g.m. Margaretha Christoffersdotter (170(0)-1782). Boende i Götåkra Skattegården.
- Kerstin Nilsdotter, g.m. soldaten Bengt Gök
Någon som vet mer om denna familj och Nils Anderssons ursprung och hustru? En möjlig ledning skulle kunna vara en notis från Kinds härads vinterting 1681 [Göta Hovrätt EVIIAAAB:62, Nr 18] där " Nils Andersson i Giötåkra en ung person" anklagas av saltpetersjuderiinspektoren Lars Fröling för att ha avviket från saltpetersjuderiet och istället tagit värvning som soldat.
51
« skrivet: 2017-12-29, 20:46 »
Enligt en bilaga till farbroderns, Oscar Carlsson i Gölingstorp, Nittorp, bouppteckning inställer sig samtliga tre bröder på svensk-norska konsulatet i Chicago den 4 februari 1904 och undertecknar en fullmakt för farbrodern "grosshandlaren och Kommendören" August Carlsson "att besörja om bouppteckningen efter den aflidne, försälja boets egendom, indrifva dess fordringar samt själf eller genom ombud, som af honom förordnas, utföra boets talan vid alla domstolar och myndigheter, där sådant kan förekomma". Fullmakten är undertecknad Oscar Carlson, Ernest Carlson och August Carlson.
Boets behållning slutade på nästan 108 000 kronor av vilka en tredjedel bör ha tillfallet de tre bröderna.
Om Frans Oscar och Ernest finns, som framgår av ovan, en del uppgifter. En ytterligare fråga är vad som hände brodern August. Någon som vet?
52
« skrivet: 2017-12-28, 22:41 »
Enligt [Nittorp AI:8] flyttar Carl Johan Carlson, född 1822-11-25 i Gölingstorp, Nittorp, till Halmstad. År anges inte men längden avser perioden 1841-1850. I moderns bouppteckning [Kind FIIa:50] 1852 nämns han som handlande. En ledning kan vara att det i bouppteckningen nämns en revers på 4500:- till "Handelsbolaget Carlson och Thomson" i Halmstad.
Någon som ved vad som hände Carl Johan?
53
« skrivet: 2017-12-28, 12:03 »
Om Frans Oscar Carlson finns uppgifter på Findagrave
54
« skrivet: 2017-11-18, 13:43 »
Tack för uppgiften om det troliga ursprunget från Kättebofamiljen.
I mantalslängden 1716 anges att man flyttar till Branåhs(2) i Gällstad. Har inte hittat förekomsten av detta namn i Gällstad, möjligen har jag också tolkat anteckningen fel. Någon som vet mer?
55
« skrivet: 2017-11-09, 18:33 »
I Kättebo bor från 1717 [mantalslängd] Anders Persson (168(4)-1769) och hans hustru Anna Olofsdotter (168(8 )-1752). Paret har åtminstone 3 barn, sönerna Johannes (f. 1724) boende i Kättebo, Per (171(4)-1767) boende i Kättebo torp och Sven Andersson (1722-1791, boende i Ingaregården, Nittorp.
Kättebo är en skattegård och att familjen äger andel i gården framgår av att Sven Andersson, i egenskap av förmyndare för Per Anderssons omyndiga barn, begär att få sälja deras andel i Kättebo [Kind AIa:46 VT1771, Nr 64]. Frågan är åtkomsten var.
Den uppgift jag har om ägandeförhållanden är från VT1686 [Göta Hovrätt EVIIAAAB:64 VT1686 Nr 46]. Här framgå att ena halvan ägs av Lars Olofsson, som ärvt 5 marker och löst 13 1/8 marker från änkan Elin Svensdotter. Den andra halvan ägs till huvuddelen av Nils Börgesson, förutom 1 1/2 marker tillhörande hans halvsyster Märta.
Lars Olofsson kan antas vara identisk med den Lars Olofsson, som enligt mantalslängden, avlider i december 1699.
Om man ser på namnen på brukare i Kättebo före 1717 förekommer det ingen Per, däremot en Olof, som uppges ha dött i pesten 1712. En hypotes skulle kunna vara att denne Olof är Anna Olofsdotters far.
Någon som vet mer om förhållandena i Kättebo?
56
« skrivet: 2017-08-12, 16:33 »
I Ragnar Odhnoffs Genealogiska samling Volym 52 (sid 18/AD36) står om Måns Andersson i Nittorp Olofsgården: "skall vara Måns Månsson".
Inget nämns om hur denna slutsats är dragen.
57
« skrivet: 2017-08-06, 12:09 »
1853 flyttar Johannes Johansson (född 1835-06-19 i Ljushult) från Sexdrega till Fässberg [Fässberg B:2, p 57]. Finns upptagen under Kvarnen 4 1/2 Långeberg i [Fässberg AI:6 (1851-1855) p 158]. Saknas under Kvarnen 4 17" i Fässberg AI:7. Någon som vet var han tog vägen?
58
« skrivet: 2017-08-05, 13:22 »
Tack, här fastnade jag för mer än 30 år sedan och genom dessa svar har jag nu kommit vidare Hälsningar Bengt
59
« skrivet: 2017-08-04, 11:50 »
Tack Britt-Marie för snabbt svar.
Har du någon relation till Johan Algot?
Hälsningar
Bengt
60
« skrivet: 2017-08-04, 09:37 »
1869 flyttar Johan Oljan Karlsson, född i Roasjö 1845-04-15, till Fässberg [Fässberg B:3 p 68].
Han återfinns under Gunnebo [Fässberg AI:19 p 157] med namnet Johan Algott Carlsson, födelseår anges felaktigt till 1844 (datum stämmer) och födelseort felaktigt till Ljushult.
Kan inte återfinna honom i senare längder. Någon som vet vart han tog vägen?
61
« skrivet: 2017-07-22, 21:29 »
Jag är ingen expert på medeltidsgenealogi. I de fall jag ändå givit mig in på området har jag undvikit "gamla" skrifter av det slag du nämner. Ett vederhäftigt standardverk på området är Äldre Svenska frälsesläkter utgivna av Riddarhuset. Del II häfte 1 utgiven 2001 innehåller den släkt vi idag benämner Vasa.
62
« skrivet: 2017-06-06, 10:15 »
Hej Håkan,
Tack för informationen från VT1741. Denna gör att bilden blir betydligt klarare.
Genom Hans Månsson i Haga går det att bygga en explicit "beviskedja". Hans Månsson flyttar 1759 till Ekered Månsagården, Dalstorp. Genom åldersuppgifter i Dalstorp AI:1 framgår att han är född omkring 1707 vilket identifierar honom med den Hans Månsson, född 1707-08-23, son till Måns Andersson och Anna Jönsdotter i Tommared (Hans Månsson skulle utan denna "beviskedja" kunnat vara identisk med Måns Månssons son Hans född 1715). Måns Andersson i Tommared måste vid denna tidpunkt åtminstone vara en bra bit över 60 år. Anders Månsson i Ortorp, förmodligen den äldste sonen, var utifrån åldersangivelsen 80 år, då han dog 1740-12-15, född omkring 1660.
Måns Månsson bor i Olofsgården och sonen Måns Månsson (f. 1727) tar över bruket före 1750. I Nittorp AI:1 1750 står Måns Månsson (d.y.) för gården medan Måns Månsson (d.ä.) står som inhyses. Måns Månsson (d.ä.) avlider 1754 i en ålder av 77 år vilket ger ett födelseår omkring 1677. År 1763 finns Måns Månsson (d.y.) i Månsagården. Faddersambanden pekar tydligt mot att Måns Månsson (d.ä.) ingår i syskonskaran varför det är märkligt att han inte förekommer 1741.
Måns Andersson i Olofsgården avlider den 6 april 1740 i en ålder av 75 år, d.v.s. född omkring 1665, och är därigenom i samma generation som första kullen av Måns Andersson i Tommared barn. Det märkliga i sammanhanget är att arvsförordnandet enligt VT1741 är undertecknat den 2 november 1740, alltså efter Måns Anderssons död. Måns Andersson nämns också som en av undertecknarna den 11 januari 1741.´
En möjlighet är att Måns Andersson i Olofsgården är släkt med Anders Månssons hustru. Anders Månssons hustru verkar saknas i dödeboken men hon noteras i mantalslängden 1722 (året därpå lämnar Anders Månsson över bruket till mågen Olof Johansson). Bland faddrarna förekommer vid flera tillfällen hustru Kerstin Hansdotter i Ortorp, som kan förmodas vara Anders Månssons hustru.
Hälsningar
Bengt
63
« skrivet: 2017-06-03, 11:34 »
Genom fadderanalys träder följande syskonkrets fram ur Nittorps födelsebok:
- Märta Månsdotter (d. 1730), Gift med klockaren Hans Persson (165(3)-1706) i Spånarp.
- Sven Månsson (167(5)-1741). Bonde i Spånarp, Nittorp. Gift 1704, Hulared, med Elin Andersdotter.
- Måns Månsson. Bonde i Tommared, Nittorp. Gift 1706, Nittorp, med Karin Svensdotter.
- Kerstin Månsdotter. Gift med korpralen Nils Svensson i Södra Åsarp.
- Anna Månsdotter. Gift med Arvid Jönsson (167(0)-1710). Bonde i Knestorp, Nittorp
Syskonkretsen finns också med i boken Stora Spånarp i Nittorps Socken [Karl Gustaf Junhall 2004]. Där fadern uppges vara en Måns Svensson i Spånarp d. 1724 och farfadern en Sven Månsson i Spånarp. Junhall har också med syskonet Hans Månsson.
I mantalslängderna, som börjar 1643 och som tyvärr innehåller en lucka 1683-1698, nämns dock ingen Måns Svensson eller Sven Månsson i Spånarp, som uppfyller de kronologiska villkoren. En Måns Svensson avlider visserligen i Spånarp 1724-03-02 men detta skulle kunna vara Måns Svensson född 1721-08-05, son till Sven Månsson (i födelseboken anges Tommared som födelseort).Sven Månsson uppges bo i Tommared 1704 då han är fadder till Svenning Arvidsson, son till Arvid Jönsson och Anna Månsdotter i Knestorp.Då Måns Månsson gifter sig 1706 uppges han komma från Tommared.I mantalslängden för 1682, sista året före luckan, finns i Nittorp endast en person med namnet Måns. Detta är Måns Andersson i Tommared (patronymikonet ges genom att han finns bland undertecknarna av mantalslängden). Ett alternativ är att det är Måns Andersson i Tommared, som är far till syskonskaran.
Någon som vet något mer om denna syskonkrets?
64
« skrivet: 2017-05-20, 14:34 »
Klockaren Hans Persson i Spånarp (165(3))-1706) har ett antal barn, bl.a. nämndemannen Anders Hansson i Nittorp Södergården, som nämns ovan. Två av barnen har jag inte full koll på: - Dottern Brita Hansdotter, f. 1702-04-07. Någon som vet mer om vad som hände henne?
- Sonen Per Hansson, f. 1705-04-02. Han blir först bonde i Gumpebo för att omkring 1750 flytta till Knestorp Skattegården. I mantalslängden upphör spåren 1768/69. Hittar ingen dödenots. Vad hände honom?
65
« skrivet: 2017-05-19, 18:20 »
Fadderanalys ger att Britta Andersdotter var gift med Jan Hansson i Gisslarp, Södergård.
66
« skrivet: 2017-05-19, 17:44 »
Hej Håkan!
Tack för info. En koll i Dalstorp AI:1 ger att det är Annika som är gift med Nils Andersson i Gundlabo [s24/AD95] och Marta som är gift med Anders Andersson vilket gör att Marta bör vara gift med Anders Andersson i Gumpebo, som verkar saknas i Dalstorp AI:1 (även innehållande Nittorp 1763).
Hälsningar
Bengt
67
« skrivet: 2017-04-14, 18:28 »
Thor Persson i Grytered förekommer i mantalslängderna mellan 1670 och fram till den lucka som börjar 1683. Från fadderuppgifter kan antas att han har följande barn. - Anna Thorsdotter (167(0)-1755), gift med Olof Persson (167(0)-1747) i Gisslarp Norregård, Nittorp.
- Hans Thorsson, gift med Britta Hansdotter, boende i Grytered, Hulared, förekommer i mantalslängderna fram till den lucka som börjar 1733
- Malin Thorsdotter, gift med Lars Hansson, boende i Skogsered, Hulared,förekommer i mantalslängderna fram till den lucka som börjar 1733
- Maria Thorsdotter, nämnd som fadder 1703 och då boende i Hulared
- Kerstin Thorsdotter, nämnd som fadder 1706 och då boende i Nittorp
Dottern Anna har jag koll på. För övriga söker jag kompletterande data (födelse, död, vem Maria och Kerstin var gifta med).
Har inte heller namnet på Thor Perssons hustru.
68
« skrivet: 2017-02-19, 17:51 »
Någon som kan tolka understrukna ord nedan:
69
« skrivet: 2017-02-18, 18:11 »
Nämndemannen Anders Hansson (169(0)-1753) och hans hustru Brita Carlsdotter (170(4)-1768) i Nittorp Södergården har följande tre döttrar vars vidare öden jag inte lyckats spåra: - Annika Andersdotter (f. 1728).
- Marta Andersdotter (f. 1732).
- Britta Andersdotter (f. 1741)
Samtliga lever vid faderns bouppteckning 1754-02-06. Någon som vet mer om vad som hände med dessa?
70
« skrivet: 2017-02-12, 18:26 »
Hans Håkansson (169(2)-1739) i Nils Andersgård (Ingaregården) förekommer första gången i mantalslängden 1723. Året därpå gifter han sig med Karin Gunnarsdotter (1702-1745) från Amundabo, Ljungsarp. Dessa får barnen: - Anna Hansdotter (1724-1773), gift med Sven Andersson (1722-1791). Familjen bodde i Nils Andersgården.
- Nils Hansson (f. 1727)
- Ingeborg Hansdotter (f. 1734)
- Gunnar Hansson (f. 1737)
- Johan Hansson (f. 1739)
- Arvid Hansson (d. 1796), gift med Kerstin Svenningsdotter (1721-1796). Familjen bodde i Boda, Ljungsarp.
Frågor: - Hans Håkanssons ursprung?
- (2) Nils Hanssons vidare öden?
- (3) Ingeborg Hansdotters vidare öden?
- (4) Gunnar Hanssons vidare öden?
- (5) Johan Hanssons vidare öden?
71
« skrivet: 2017-02-12, 16:39 »
Johan Andersson i Kättebo, gift med Marta Mårtensdotter, nämns sista gången i mantalslängden 1780. Kan vare sig återfinna honom eller hustrun i dödboken. Någon som vet när nämnd personer avlider?
72
« skrivet: 2017-02-12, 14:29 »
Lisbeth,
Det är nog ingen tvekan om att det är rätt dödenotis då Pers bröder Svens Andersson i Nittorp och Johan Andersson i Kättebo utses till förmyndare för Pers omyndiga barn samma år[Kind AIa:51, ST1767, Förmyndarskapsprotokoll, Nr 11]. En ny koll i förmyndarskapsprotokollet gör dock att jag måste släppa spåret med Jutatorpet då Pers barn heter Nils, Catharina, Ella och Maria vilket inte överensstämmer med de barn som föds på Jutatorpet.
Mvh
Bengt
73
« skrivet: 2017-02-12, 11:15 »
1767-01-15 avlider Per Andersson på Kättebo torp [Gällstad C:2 p 350].
Under åren 1743, 1744, 1747, 1749 och 1756 noteras barn till Per Andersson och Brita Jönsdotter på Jutatorpet.
Är Jutatorpet och Kättebo torp identiska?
I Kättebo förekommer i mitten av 1600-talet en Björn Juthe [Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Älvsb., EVIIAAAB:19, p29/AD180] vilket skulle kunna indikera ett samband.[/size][/color]
74
« skrivet: 2017-02-09, 20:46 »
Nu finns boken " En korpral, en länsman, en gästgivare - Ett bidrag till släkten Kjöllerströms personhistoria" publicerad. Boken är främst en personhistoria över Mikael Björnsson, Ingemar Kjöllerström och Petter Kjöllerström. I fördjupningar ges en teori för släktens ursprung innebärande att Mikael Björnsson är son till knekten och trumslagaren Björn Nilsson i Hillerstorp, Kävsjö, och sonson till fältväbeln Nils Björnsson i Hillerstorp, Kävsjö. Se vidare min blogg.
75
« skrivet: 2017-02-08, 23:27 »
Det finns ytterligare en möjlig Sven Persson född 1734-04-25 i Åfälla, Svarttorp [Svarttorp C:1 p 82].
Födelseåret 1743 tror jag helt kan uteslutas med tanke på att vigseln ägde rum 1756. Sven var knappast 13 år när han gifte sig.
Mvh
Bengt
76
« skrivet: 2017-01-23, 22:59 »
Kanske har Olof Svensson en bror. I mantalslängden finns det en Arvid Svensson (patronymikon nämnt 1668-1671), som förekommer parallellt med Olof Svensson under perioden 1658-1682 (d.v.s. sista året innan luckan).
Olof Svensson nämns första gången 1649. En änka nämns också 1648-1652 (namn anges 1652 till Ingr...) samt 1642 och 1644. En Sven förekommer 1642-1648 men också 1651, 1652, 1653 och 1655.
I boskapslängden 1635 förkommer Sven i Ljungsnäs och u[nge] Sven i Ljungsnäs. Den förste av dessa skulle kunna var kandidat till Olof Svenssons far. Kanske är det i de senare mantalslängderna unge Sven som förekommer om den noterade änkan är Olofs mor Ingeborg.
77
« skrivet: 2017-01-22, 23:09 »
Tackar för än mer fyllig information, som verkligen leder vidare. Sockenstämmoprotokollet ger ju både far och bröder till Sven Olofsson och bekräftar misstanken jag hade när jag började titta i mantalslängderna att han var son till kronorättaren Olof Svensson i Ljungsnäs. Sedan pekar Odhnoff på Olofs mor Ingeborgs begravningsnotis från 1668 utifrån vilken hennes födelseår kan beräknas till 1589.
Det jag funderar över är hur säkra vi kan vara på att Kirsti är dotter till Sven Olofsson i Brogården då notisen saknar ortsangivelse. Du har möjligen inga ytterligare uppgifter som pekar på att Kirsti är hans dotter?
78
« skrivet: 2017-01-22, 18:32 »
Tack för uppgiften om Sven Olofssons begravningsnotis.
När jag tittar vidare på uppgifterna om barnen blir jag lite konfunderad vad gäller Carl. Jag hittar ingen son Carl på [Tranemo C:3 p60/bild 67]. Den 8 mars anges att Svens dotter Kerstin kristnas. Ort anges inte men bland faddrarna finns Carl i Ljungsnäs.
79
« skrivet: 2017-01-22, 12:42 »
Tack för uppgifterna. Det är ganska uppenbart att jag blandat bort mig. Den bild jag får efter en "djupdykning" i mantalslängderna är:
1710: Sven Olofsson flyttar från Ljungsnäs till Brogården. Carl Jönsson flyttar samtidigt till Ljungsnäs.
1716: Sven Olofsson lämnar bruket till "drängen" Johan Svensson. Två mantal tas upp för son och moder.
1717: Johan Svensson "gift i år" [avser giftermålet med Märtha Pädersdotter 1716-11-11]. Här anges att modern är inhyses
1718: Anges att "inhysingen är en gammal änka"
1719: Johans Svensson anges avflyttad till Tyggestorp Stommen
För gården noteras Svens Olofsson med hustru och dotter
1721: Sven Olofsson noteras som fattig, han, son och dotter upptas men inte hustru.
1722: Nils Svensson och moder noteras. Dottern [Karin Svensdotter] uppges gift till Yttre Haga
1723: Drängen Nils och moder tas upp
1724: Drängen Nils tas upp, modern anges död. I begravningsnotisen 1724-01-01 [Tranemo C3 p 112] anges "Svens hustru i Brogården Elin Arvidsdotter"
Utifrån ovanstående drar jag slutsatsen att Sven Olofsson lämnar bruket 1716 för att återta det när sonen Johan Svensson år 1719 flyttar till Tyggestorp Stommen. Han lämnar sedan bruket till sonen Nils [anges inte explicit] 1722 men lever fortfarande, utan att vara upptagen i mantalslängden, vid hustruns begravning 1724-01-01. Hittar dock inte när han avlider.
Den enda invändningen är noteringen 1718 "inhysingen är en gammal änka" (modern anges 1717 vara inhyses). Detta skulle kunna förklara med att "inhysingen" 1718 är någon annan än modern eller att uppgiften om "änka" är felaktig.
80
« skrivet: 2017-01-21, 18:15 »
I mantalslängderna för Bogesund, t.ex. 1682, för under rubriken "Ämbetsmännerne" ett ganska stort antal personer från Redvägs och Kinds härader.
Någon som vet mer om detta?
81
« skrivet: 2017-01-21, 17:56 »
I Brogården avlider Sven Larsson i juni 1698 (begravs 1698-06-24 [Tranemo C:3 p4]). Enligt mantalslängden 1700 gifter änkan om sig med Carl ("äger Svens änka"). Jag har gjort antagandet att änkan är identisk med Elin Arvidsdotter som avlider i Brogården 1723-12 [Tranemo C:3 p12].
Har också gjort antagandet att Karin Svensdotter, som gifter sig med Lars Gunnarsson i Haga 1721-10-08 och då uppges komma från Brogården, är dotter till Sven Larsson och Elin Arvidsdotter. Karin Svensdotter avlider 1758 och uppges då vara 59 år vilket innebär att hon bör vara född omkring 1699.
I Tranemo C:3 hittar jag varken Karin Svensdotters födelsenotis eller vigdenotisen för Carl och Svens änka.
Någon som vet mer om denna familj?
82
« skrivet: 2016-12-30, 14:23 »
Kan någon tolka understruken text: 
83
« skrivet: 2016-12-30, 14:16 »
Tyvärr fanns inget i de inneliggande handlingarna [Vista FIa:1] och inte heller ytterligare information i originaldomboken [Visa AIa:5]
84
« skrivet: 2016-11-22, 19:57 »
Mycket intressant! Har sökt efter Adolf Elmings ursprung sedan slutet av 1970-talet och detta är den första konkreta uppgiften om släktingar till honom. Det som borde kollas är om det refererade brevet möjligen skulle kunna finnas bevarat i inneliggande handlingar (Vista FIa:1), sannolikheten kanske inte är så stor men man vet aldrig. Jag har en gissning om ursprunget (se [size=78%]http://forum.genealogi.se/index.php?topic=69824.msg989368#msg989368[/size]) innebärande att han skulle kunna vara son till kaptenen Sven Elling boendes i Vireda, och att namnet av någon anledning skulle ha förändrats till Ellming. Sven Elling dog 1706 vilket innebär att han skulle kunna ha varit mottagare till det refererade brevet.
85
« skrivet: 2016-11-20, 13:35 »
Skicket att ge samtidigt levande barn samma namn förekommer även på andra i Småland. Jag har noterat det både i Västbo och Östbo men det är ovanligt. Jag har i dessa områden en handfull exempel. Förklaringen, som jag förstått, är att man gav namn efter avlidna släktnngar och att hedrandet av en avliden släkting ansågs överrida olägenheten att ytterligare ett barn får samma namn.
Har inte fördjupat mig så mycket i Skärstad (där jag har nästan1/8 av mina anor) men det blir intressant att studera detta fenomen när jag så småningom tar mig an dessa anor på ett mer systematiskt sätt.
86
« skrivet: 2016-10-22, 22:10 »
I Gölingstorp Södergården bor mellan 1753 och fram till sin död 1795 Gunnar Larsson. Han uppges i dödenotisen vara 72 vilket skulle innebära att han var född omkring 1723. Gunnar är 1750 dräng i Gölingstorp Norregård och gifter sig 1753 med dottern i denna går, Maria Larsdotter (dotter till gästgivaren Lars Mårtensson och Kerstin Månsdotter).
I november 1722 föds i Haga, Tranemo , en Gunnar Larsson, son till Lars Gunnarsson och Kerstin Svensdotter.
Kan Gunnar i Gölingstorp Södregården vara identisk med den Gunnar som född i Haga? Åldersmässigt stämmer det bra överens.
87
« skrivet: 2016-10-22, 18:00 »
I Haga bor Lars Gunnarsson (1663-1739). Han är gift åtminstone två gånger, först gången med Karin Larsdotter (164(9)-1719) och andra gången 1721 med Karin Svensdotter (169(9)-1758).
Har dålig koll på det första äktenskapet.
Att det finns en son framgår av mantalslängden. Om denne noteras 1714 att han är skriven i Stora Hestra. I Stora Hestra finns en Bengt Larsson med noteringen "gift i år". Tranemo C:3 innehåller en vigdenotis 1714-05-19 där Bengt Larsson gifter sig med Karin Nilsdotter. Karin Nilsdotter är fadder till Lars Gunnarssons son i andra äktenskapet, Gunnar, 1722. Ser det därför som troligt att Bengt Larsson är en son.
Någon som vet nåt mer om Bengt Larsson och eventuella syskon till honom?
88
« skrivet: 2016-10-22, 17:42 »
Tack Anneli! Jag hittade i mantalslängden men nu besparade du mig mödan att gå in i kyrkböckerna:)
89
« skrivet: 2016-10-21, 20:10 »
1740-11-30 [Tranemo C:4 p 89/AD94] gifter sig änkan Karin Svensdotter (169(9)-1758) i Haga med Sven Andersson också från Haga.
Någon som har data för Sven Andersson?
90
« skrivet: 2016-08-09, 11:30 »
Ja, kan det vara så att "rem" betyder orm och att orsaken till stämningen är att han anklagas för att ha försökt skrämma någon med den?
91
« skrivet: 2016-08-09, 11:05 »
Vad är det Lars Jonsson tar upp? Understrukit med rött i bifogad bild.
92
« skrivet: 2016-08-01, 19:36 »
Tack Conny!
93
« skrivet: 2016-07-31, 10:05 »
År 1803 gifter sig Nils Jansson (f. 1773) och Stina Carlsdotter (f. 1774) och bosätter sig i Stora Spånarp. De finns med i Nittorp AI:1, som slutar 1812, men saknas i Nittorp AI:2, som börjar 1814.
Någon som vet var de tog vägen?
94
« skrivet: 2016-07-29, 21:57 »
Bifogade bild visar en del av Anna Hansdotter, Nittorp Nils Andersgård, bouppteckning från 1773 [FIIa:8 p 449]
Markerat är ett ord jag läser som "warkans" och som av sammanhanget att döma är någon sorts tyg.
Någon som vet något om detta?
95
« skrivet: 2016-07-29, 09:44 »
Änkan efter Nils Svensson (1747-1800) i Växtorp Byagården, Brita Johansdotter (f. 1749), nämns, som "Mod Brita", i Dalstorp AI:1 p 35. Här anges att familjen, med sonen Hans Nilsson i spetsen, flyttat till Gunlabo. Hans Nilsson och hustrun finns i Gunlabo men inte Brita.
Någon som vet var Brita tog vägen?
96
« skrivet: 2016-07-24, 08:45 »
Inser jag skrev fel dödsår. Har också protokollet från det urtima tinget.
Jöns Carlsson dör 1808-06-28 [Tranemo C:8, pp 23/AD27]. Enligt en notering i husförhörslängden visats han i Gisslarp, där systern Elin bor. Jöns Carlsson är ogift.
97
« skrivet: 2016-07-21, 12:34 »
I äktenskapet mellan Anders Nilsson (1724-1801) och Maria Larsdotter (1724-1800) [Marias andra äktenskap, första gången gift med Carl Jönsson (1720-1745)] föds barnen: - Kajsa (f. 1755)
- Katarina (f. 1762)
- Nils (1766-1807)
I Marias bouppteckning [Kind FIIa:17:733] sägs att hon har en son och dotter i varje äktenskap, men de nämns inte vid namn. Första äktenskapet har jag koll på, i det andra har jag koll på sonen Nils.Någon som vet något mer om döttrarna Kajsa och Katarina?
98
« skrivet: 2016-07-17, 20:21 »
Lisa Katarina Petersdotter, född 1850-11-20 i Voxtorp, Jönköpings län, utvandrar 1870-04-15 till Norra Amerika. Något år innan, 1868 eller 1869, har hennes bror, Johan Pettersson [i USA John Aberg] (1848-1921) utvandrat. Han verkar först hamna i Illinois och bor 1880 i Chicago, för att senare bosätta sig i Wisconsin och slutligen i Minnesota.
Någon som vet något om Lisa Katarinas vidare öden?[/i]
99
« skrivet: 2016-07-17, 09:40 »
Tack Maud! Dina uppgifter för mig verkligen framåt i utforskningarna i denna gren, där jag tror den sista kontakten förlorades under tidigt 1920-tal. Dödsdatum (enligt familjetraditionen omkommen i en tågolycka) för John P. Aberg (Johannes Petersson innan utvandringen), min farmors farbror, har jag sökt ett tag...att Aberg också kan skrivas Oberg borde jag förstås tänkt på Vad jag förstår har Johanna gift om sig med en Gustaf Nelson, som kan förmodas vara död vid tidpunkten för Census 1940. Mvh Bengt
101
« skrivet: 2016-07-16, 19:40 »
Anna Maria Johannesdotter föds 1887-03-09 i Voxtorp, Jönköpings län, och är dotter till Johannes Petersson (f. 1858) [i USA John P. Aberg] och Johanna Kristina Petersdotter (f. 1964) [i USA, Johanna Aberg]. Familjen, i vilken även ingår sonen Wilhelm Aberg (1889-1968), utvandrar 1890 och hamnar först i Shell Lake, Wisconsin.
I Minnesota State Census 1905 har familjen, utökad med ytterligare 3 barn, adressen Cloquet, Ward Number:02, Carlton, Minnesota. I denna kallas hon Anna Aberg och det är sista spåret jag har efter henne. Enligt en av hennes brorsdöttrar kan hon ha varit bosatt i Kalifornien.
Någon som vet något mer om Anna Aberg?[/i][/i]
102
« skrivet: 2016-05-09, 22:29 »
Intressant!
Tack för uppgifterna om Kronoboda!
Det har i släkten funnits uppgifter om en relation till Kronobergs län, här finns något att nysta i.
103
« skrivet: 2016-05-08, 10:35 »
Någon som känner till ortsnamnet Kronobo? Hittar det inte i Voxtorp AI:1.
Petter Johansson med hustrun Inga Stina Andersdotter i Kronobo finns nämnt i bouppteckningarna efter Inga Stinas far Anders Persson [Östbo FII:4 p 699] och bror Petter Andersson [Östbo FII:15 p 475].
104
« skrivet: 2016-01-12, 22:28 »
Lisbet Antonsdotter förekommer även, vid åtminstone två tillfällen, i Mo härad.
Vintertinget 1696 [Göta hovrätt EVIIAAAC:44, VT1696, Nr 11]
Isak i Bränhult stäms för att ha kallat Nils i Ingelsbo, Båraryd, för tjuv, mördare, horridare och skälm. Nils i Ingelsbo och kvinnfolket Elisabet Antonsdotter har från sin sida beskyllt Isak för att ha stulit en kopparkittel i Sprottebo, Båraryd, och att ha intresserat sig med hästtjuvar och haft ett tjuvastall i sitt gärde. Isak döms för skällsorden tjuv, mördare och skälm men menar sig ha skäl för horridare då han påstår att Nils haft samläger med Elisabet som uppges vara hans halvsyster. Denna del remitteras till Västbo häradsrätt (gissar det är målet som refereras i Annelis inlägg 11/1 ovan).
Vid samma ting [Göta hovrätt EVIIAAAC:44, VT1696, Nr 25] anklagas Daniel i Snärebo, Norra Hestra, att i länsmannen Ingemar Kjöllerströms namn ha budat efter kvinnfolket Elisabet Antonsdotter för att möta länsmannen i Kyrkebo. Syftet var att få till ett möte med ryttaren Erik Håkansson Tillia, som ville tala med henne om en påstådd beskyllning om tjuvnad. Daniel döms för missbrukande av kronobetjänts namn.
Mvh
Bengt
(Meddelandet ändrat av berydh 2016-01-12 22:30)
105
« skrivet: 2016-01-11, 19:19 »
Hej Johan,
Tack för uppgifterna.
Jag planerar något i bokform, som förhoppningsvis kommer ut under våren.
Hälsningar
Bengt
106
« skrivet: 2016-01-10, 10:44 »
Hej Johan,
Virdestams herdaminne innehåller en del beskrivningar av detta slag. Det är självfallet svårt att bedöma relevans och sanningshalt utan stöd i primära källor. Att något ligger bakom är väl sannolikt men det kan mycket väl, som du beskriver, ha sin bakgrund i tvister och osämjor.
Det vore intressant att få veta lite mer om prostinnans tidigare förhållande med ryttmästaren Stålhammar. Jag håller på med ett arbete, som fokuserar på Mikael Björnsson, Ingemar Kjöllerström och Petter Kjöllerström d.ä., i detta försöker jag på något sätt täcka in barn och barnbarn till nämnda personer, därav mitt intresse.
Hälsningar
Bengt
107
« skrivet: 2016-01-09, 12:13 »
Hej Johan!
Tack för uppgifterna. Genom herdaminnet, Sven Folin och Ulrica Eleonora fick jag upp spåret till Väraboda och fann Magdalena Fredrika, sen tappade jag henne igen. Till Pjätteryd lyckades jag inte spåra henne.
Ur Växjö stifts herdaminne, Svarttorp, kan följande noteras om Ulrica Eleonora:
””En ogudaktig och elak kvinna” vid vilkens död hemska tecken lär ha försports”
Hälsningar
Bengt
108
« skrivet: 2016-01-09, 12:04 »
Tack Eva!
109
« skrivet: 2016-01-08, 16:54 »
Tack och God Forsättning Rune!
110
« skrivet: 2016-01-07, 23:44 »
Vilket är ortsnamnet som anges i husförhörslängdens utflyttingskolumn? 
111
« skrivet: 2016-01-07, 23:17 »
Inspektoren Petter Kjöllerström, som diskuteras i några inlägg ovan, har en dotter Magdalena Fredrika Kjöllerström, f. 1749. Någon som vet något om hennes vidare öden?
112
« skrivet: 2016-01-07, 23:10 »
I Skånsberg finns en dragon, Hans Holmgren, gift 1779 med Petronella Alexandrina Kjöllerström (1751-1808). Någon som har födelse och dödsdata för Hans Holmgren?
113
« skrivet: 2015-11-11, 18:09 »
D 26 apr. Drunknade och thy medelst avled avskedade Saltpetter Siuderi wärkmästaren Jöns Remmelin i Södra Påbo wid tillfället då han i sin insjö skulle wettja sitt fiske... det han wid Håmmastakens(?) uppdragande föll baklängel. ur sin ökestock, 72 år 2 månader och 15 dygn gammal samt begrofs d 5 Maij.
114
« skrivet: 2015-10-28, 20:01 »
Smörhult blev, enligt boken Gislaveds Historia (1971), kaplansboställe (d.v.s. löneboställer för komministern) vid slutet av 1600-talet. Enligt samma bok var Smörhult tidigare ett kronohemman, som tillsammans med Våthult Klockaregård köptes av greve Axel Lillie.
115
« skrivet: 2015-10-22, 23:00 »
Min tolkning av texten är:
d 12 Sept: föddes Hr Davidz dotter i Smörhult och till Christendomb fram bars d 24 Aff hustru Ingierd uthi Wilstad kallad Catharina
Catharina Pärsdotter Virgandra är syster till David Virgander. Hennes man, Anders Jakobsson, är son till Jakob Knutsson (161(4)-1692) i Stora Våthult (senare kallad Jeppagården).
(Meddelandet ändrat av berydh 2015-10-22 23:12)
116
« skrivet: 2015-10-21, 20:58 »
Vad är ortsnamnet: 
117
« skrivet: 2015-10-15, 20:58 »
Tack för tipset.
Nästkommande år (1623:7 bild 213) står Nils i Hillerstorp som wachtm. Wachtmeister var, som jag förstår det, en grad ekvivalent med fältväbel. Problemet borde därför vara löst.
(Meddelandet ändrat av berydh 2015-10-16 02:36)
118
« skrivet: 2015-10-14, 20:51 »
Förteckning över knektar behållne under Peder Börjessons kompani. Hur kan marginalanteckningen till vänster tolkas. 
119
« skrivet: 2015-09-25, 04:38 »
Paddans stavingskontroll kan ha sina sidor...men nej någon kommunist var nog inte min mm mm fm mm f och i detta avseende har nog arvsmassan bevarats helt intakt ...
120
« skrivet: 2015-09-24, 16:15 »
Då första raden säger H[err] Davids lilla sohn i Östra Smörhult är det ingen tvekan om att det är kommunister David Virganders son Petrus. Smörhult var kommunisterboställe.
121
« skrivet: 2015-09-13, 23:43 »
Absolut men du har rätt det står ÿ och inte ö.
122
« skrivet: 2015-09-13, 23:10 »
Tack.
Mvh
Bengt
123
« skrivet: 2015-09-13, 23:08 »
afflöt till Körningsgierde i Tranemo Sochn och ingen taget bruket obesutit
124
« skrivet: 2015-09-13, 12:24 »
Någon som kan ge en second opinion på tolkningen av denna text: 
125
« skrivet: 2015-09-12, 19:15 »
Orten det rör sig om är Nuewarp Nowe Warpno på polska och ligger nån mil söder om Swinoujcie.  Följande visar Nuewarp 1664, fyra år innan Mikael Björnsson kommenderades dit:  Meddelandet ändrat av berydh 2015-09-12 19:47
126
« skrivet: 2015-09-01, 23:55 »
Det står Bäckeg Återås
127
« skrivet: 2015-09-01, 20:33 »
Jöns Carlssons och hust. Brita Pärdotters barn i Återås Bäckeg föddes d 8 sept och christnades s 14 dito sept. Nils Pärsson i Bäckeg Återås Anders Knutsson ibm Nils Andersson i Wikelsberg hust. Elin Swensdotter i Nore Släthult pig. Brita Jönsdoyye i Wickelsberg, pig Elin Pärdotter ibm
128
« skrivet: 2015-09-01, 20:01 »
Såvitt jag vet finns inte regementsräkenskaperna tillgängliga digitalt varför de får läsas i orginal på Krigsarkivet.
129
« skrivet: 2015-08-31, 21:54 »
Det som möjligen kan styrka hypotesen att Mikael kommit bort är en anteckning i [Regementsräkenskaper Infanteri Jönköpings län G:4] från 1660 där han förs under Gemene Ao 1658 skrefne och härtill intet under compagnier worde fördelte.
130
« skrivet: 2015-08-31, 19:58 »
Hej Fredrik,
Mikael Björnsson ger en gåva på 1 daler och 1 marker till kyrkan på heliga trefaldighetsdag [Åsenhöga C:2 p 87]. Tidigare har jag tolkat att noteringen gjorts 1659 men efter närmare studium bör den ha gjorts 1660. Sidan anger gåvor som givits efter det att kyrkan spånats 1659, på föregående sida [p 86] anges att detta skedde den 5 juni 1659. Heliga Trefaldighet 1659 inföll den 29 maj. Av detta följer att Mikaels gåvan avser 1660 då Heliga Trefaldighet inföll den 17 juni.
Min hypotes är att gåvan gavs när Mikael återkom från kriget i Danmark. Mantalslängden fördes vanligen i början av året (datumangivelse saknas såvitt jag kan se). Vid förandet av längden kan man mycket väl ha trott att Mikael var död varför hustrun Elsa antecknas som änka. De kommande åren skulle det kunna vara så att skrivaren gjort det lätt för sig och skrivit av föregående år vilket då resulterat i att änkan noteras i längderna t.o.m. 1667.
Mvh
Bengt
131
« skrivet: 2015-08-31, 00:03 »
Hej Fredrik,
Uppgifterna i mantalslängden är förbryllande men jag tror det är frågan om en felskrift. Skälet till detta är:
(1) Förutom de rullor de nämner finns Mikael Björnsson med under samtliga aktuella år i de rullor, som finns i regementsräkenskaperna.
(2) Åsenhöga C:1 p 270 1664-05-01: Mickels barn i Ingarp.
(3) Åsenhöga C:1 p 272 1667-03-19: Mickels barn i Ingarp
Ovanstående visar att Mikael fanns i Ingarp under den aktuella tiden.
Mvh
Bengt
132
« skrivet: 2015-08-29, 18:25 »
Hej Fredrik,
Min uppfattning är att Ingemar är den som först använder namnet. Första gången jag funnit namnet är vid höstetinget i Mo 1689 [Göta Hovrätt Mo EVIIAAAC:43] då han skrivs Kyhlström. Dock nämns han även senare Ingemar Mickelsson. Jag har inte funnit något belägg för att Mikael Björnsson använt namnet Kjöllerström varför jag väljer att inte använda detta namn om honom.
Håller med om att Petter föddes i Stora Bosarp. Min bild är att man flyttar till Öreryd 1694/95.Ingemar får fullmakt på gästgiveriet den 11 maj 1694 [Göta hovrätt Mo EVIIAAAC:43, ST1694, Nr 15].
Mvh
Bengt
133
« skrivet: 2015-08-29, 11:07 »
Hej Fredrik,
Mikael Björnsson börjar och avslutar sin militära karriär med krigskommenderingar.
Mikael Björnsson deltar Karl X Gustavs andra danska krig. Sannolikt startar marschen mot kriget kort efter det att han mönstrats i Eksjö 1658-10-07 [Rulla 1658:5 p 319, p320]. En marginalanteckning i en rulla som finns i regementsräkenskaperna 1659 [Regementsräkenskaper Infanteri Jönköpings län G:3 (ej digitalt tillgänglig)] anger Schlagels vilket bör innebära den själländska staden Slagelse (större delen av Själland var besatt av svenskarna). Hemkomsten, från Fyn, dokumenteras i rullan från 1660 [Rullor: 1660:10 p 110]. I vilka krigshandlingar Michael Björnsson deltog i är förstås svårt att ha någon uppfattning om. Möjligen deltog han i stormningsförsöket av Köpenhamn 1659, där delar av Jönköpings regemente fanns med. När det gäller den svenska framfarten i Slagelse, under detta krig, berättar Uno Röndahl i boken Skåneland utan förskoning:
”Slagelse fick också betala dyrt pris till turisterna. Här kunde man nämligen räkna inte mindre än 115 brända eller nedbrutna hus och gårdar och mer än 200 människor stod utan hus och hem. Allt de ägde försvann med den karolinska armén.”
Att Mikael Björnsson deltog i dessa handlingar får anses sannolikt.
1674 dras Sverige in i en en konflikt med Brandenburg. En del av Jönköpings regemente förs i juli 1674 via Kalmar över till Pommern. Av en rulla upprättad i Pommern i augusti 1674 finns Mikael Björnsson under Erik Orrhanes kompani [Rulla 1674:5, p 696]. När regementet åter mönstras i Eksjö den 13 augusti 1675 finns en marginalanteckning, som anger att Mikael Björnsson finns i Stargard, en befäst stad, som idag ligger i Polen och heter Stargard Szczecinski [Rulla 1675:9 p 612]. Efter återkomsten från Pommern tar Mikael Björnsson avsked senast i februrai eller mars 1676 [Rulla 1676:9 p 572].
Mikael Björnssons befordran till korpral sker 1667 [Rulla 1668:4 p 262].
Mvh
Bengt
134
« skrivet: 2015-08-24, 18:42 »
Hej,
En möjlig ledning är att Kexbo fram till 1759 innehades av frälseinspektoren Carl Erlandsson [Västbo AI:35, HT1760, Uppbud Nr 23].
Mvh
Bengt
135
« skrivet: 2015-08-21, 17:26 »
Hej Marcus,
Min bild är att det är relativt vanligt att datumangivelser i födelsebok respektive husförhörslängd inte stämmer. Jag har exempel från det aktuella området där det inte enbart skiljer dagar och månader utan också år.
Ett annat angreppssätt för att ytterligare underbygga ditt antagande är att gå igenom mantalslängden för 1712 och där titta på hur många Erland det finns i Anderstorp och intilliggande socknar. Erland tillhör inte de vanligaste namnen varför detta kan säga en del.
Mvh
Bengt
136
« skrivet: 2015-08-01, 17:23 »
Du hittar Smålands kavalleriregemente under Smålands husarregemente (som fick detta namn 1822).
137
« skrivet: 2015-07-30, 14:28 »
Funderar över marginalanteckningen Schlagels, misstänker att det är ett ortsnamn då det i en marginalanteckning några rader under står Hellsingb. Vilken ort kan det vara frågan om? Kan det avse danska staden Slagelse? Eller står det något som skulle kunna ha meningen slagen?  (Meddelandet ändrat av berydh 2015-07-30 17:55)
138
« skrivet: 2015-07-28, 08:45 »
Hej Tomas,
Förekom det att namnet kom från någon på en kvinnosida?
Ett exempel finns inom en gren (Örerydsgrenen/Yngre grenen) av släkten Kjöllerström. Dottern till gästgivaren Petter Kiöllerström i Öreryd (1690-1773), Kajsa Kjöllerström (1718-1805), är det enda äkta barnet som överlever och bildar familj. Kajsa gifter sig med bondsonen Svenning Jonsson (1713-1773). Barnen, söner och döttrar, använder moderns släktnamn Kjöllerström (även om det sker omväxlande/kompletterande med användning av patronymikon Svenningsson/Svenningsdotter).
Hälsningar
Bengt
139
« skrivet: 2015-07-27, 16:46 »
Tillfällighetsfynd ur Regementsräkenskaper Sverige, infanteri Jönköpings län, G:2 (1657-1660):
Dhesse effterskreffne Soldate hustruer haffua sijne mähn uthan Lands emot Cronans Fiender
Reffeles Gäldh döde och leffuandes
Bengta i Kyllebodh .........Lars Håkonsson
Kirstin i Mälby ............Jacob Andersson
Bengta i Nybbele ...........Knut Jönsson
Inger i Haakarp ............Lars Nielsson
Inger ibn ................. Måns Månsson
Ingebor i Röplinge .........Jöns Jönsson
Inger i Haakarp ............Måns Jönsson
Märtha i Biörnhult .........Anders Månsson
Martha ibid ................Anders Håkonsson
Ingebor i Löffås ...........Anders Månsson
Kirstin i Hult .............Bengt Ingemarsson
Gertrud i Henia ............Anders Jönsson
Maria i Fiflaryd ...........Biörn Larsson
Karin i s.g. ...............Thor Larsson
Elin i Fiflarydh ...........Jon Andersson
Ingebor i Kloo .............Jöns Månsson
Anna i s.g................. Niels Jönsson
Karin i Street .............Jon Jacobsson
Gertrud i s.g. .............Anders Nielsson
Witnar Jagh underteknad
Ericus Spinerus
140
« skrivet: 2015-07-10, 10:28 »
Någon som vet om det finns en sammanställning av vilka svenska förband som deltog i Andra polska krigets tredje skede 1626-1629?
141
« skrivet: 2015-06-30, 21:52 »
Hur kan datumangivelsen nedan tolkas?  [AD bild 1090, s 119]
142
« skrivet: 2015-05-15, 16:52 »
Hej Johan,
Här följer ytterligare ett indicium i riktning mot Petter Kjöllerström d.ä.
En av inspektorn Petter Kjöllerströms döttrar, Anna Christina Catarina Kjöllerström visats under några år före sitt giftermål 1776 på Stommen i Mossebo, Kinds härad [Mossebo AI:1, p 18]. På Mossebo stom bor bondeståndets talman Josef Hansson och hans hustru Ingeborg Arvidsdotter. En av talmannens söner, Hans Josefsson, är gift med Maria Svenningsdotter Kjöllerström, som är dotterdotter till gästgivaren Petter Kjöllerström.
(Meddelandet ändrat av berydh 2015-05-15 16:54)
143
« skrivet: 2015-05-10, 20:08 »
Hej Johan,
När jag tittar i mitt material hittar jag en skogsdelning från 1735. Här framgår att Niklas Silfverschiöld äger Öreryd Landbogården, granngård med Klockaregården.
Hälsningar
Bengt
(Meddelandet ändrat av berydh 2015-05-10 20:14)
144
« skrivet: 2015-05-10, 19:00 »
Hej Johan,
Vid vintertinget i Mo 1754 (Nr 34) intygar häradsnämnden och komministern Lars Bjugg att välacktad Peter Köllöström är över 63 år och att han överlåtit hela bruket till sin måg och enda dotter föreståendes allena värdskapet för resande. Dock, de fortsatta domboksnotiserna visar att han var högst delaktig även i gårdsbruket efter sitt överlåtande av bruket.
Hälsningar
Bengt
145
« skrivet: 2015-05-10, 17:52 »
Hej Johan,
Inser att jag blandade ihop Anders Vilhelm och Adolf Fredrik.
Nils Silverschiölds ägande är, som jag ser det, ytterligare ett indicium för Örerydsrelationen. Sedan hade väl förmodligen även Mikael, som bodde i Värnamo, kvar kontakten med Öreryd då hans bror bodde där. Ändå pekar kanske uppgiften mer i riktning mot hypotesen att det var Petter d.ä., som var fadern.
När det gäller dödenotisen i Stengårdshult B:1 (p 521) är jag ganska övertygat om att denna avser Petter Kjöllerström d.ä., och att åldersangivelsen är 83 år. Prästen har helt enkelt skrivit en för stor 8:a. Åldersangivelserna ges i tre kolumner, den första (längst till vänster) för avlidna upp till 5 år, den andra (i mitten) för avlidna upp till 50 år och den tredje (längst till höger) för avlidna över 50 år. Petters ålder står i den högra kolumnen. Samma problem finns 3 rader längre ned i dödenotisen för mäster Jon Melberg på Nissafors, 65 år, men för stort skrivet så att endast 6:an ryms i kolumnen.
Uppgiften om föräldrarna är uppenbart felaktiga och min bild är att man ska vara mycket försiktig med de föräldrauppgifter, som ges i denna längd.
Hälsningar
Bengt
146
« skrivet: 2015-05-09, 22:44 »
Hej Johan,
Vad jag förstår bor Anders Vilhelm Kiöllerström i Gränna. Även om inte Svarttorp direkt gränsar till Gränna är inte avståndet mer än 3 mil. Kanske valde man den släkting, som bodde närmast.
Jag känner inte till någon egendom tillhörig släkten Silverschiöld i Örerydstrakten (...vilket ju inte behöver innebära att det inte funnits). Däremot ägnade sig Petter Kiöllerström d.ä. åt att låna ut pengar och då även till adelspersoner. Det ganska rika domboksmaterialet om Petter ger bilden av en välbärgad och inflytelserik person, som inte är främmande för konflikter. Utifrån detta förefaller det inte orimligt att han mycket väl på något sätt skulle kunnat ordna en position för sin oäkta son Per även i det avlägsna Skåne.
Tyvärr har jag inga uppgifter om klander på prostinnans testamente. Min egen anknytning är genom Petter Kiöllerström d.ä. dotter Kajsa Kiöllerström.
Hälsningar
Bengt
147
« skrivet: 2015-05-09, 15:08 »
Johan,
Stort tack för informationen!
Har du möjligen skrivningen i domboken vad gäller relationen (volymen verkar inte vara digitalt åtkomlig), står det kusin eller står det syskonbarn?
Vad jag förstår kunde ordet kusin i äldre tider ha en vidare betydelse än idag vilket då inte utesluter att Petter är identisk med Petter Kiöllerström d.ä. son Per. Det finns en del som talar för detta.
- Mikael Kiöllerströms 1713 inprotokollerade testamente utesluter, som jag ser det, att han har äkta barn vid detta tillfälle. Sonen och inte syskonen borde varit förmånstagare.
- Hade Mikael haft en oäkta son, som han i någon mening erkänt då sonen bär släktnamnet, borde detta ha satt spår i form av ett lägersmål i domboken. Myndigheterna var nitiska i dessa ärenden, målet mot Petter Kiöllerström och Elsa Månsdotter är ett exempel på detta. Det finns inget lägersmål i närområdet (Mo, Östbo, Västbo och Kinds härader), där Mikael förekommer.
- Per uppfostras av Petter Kiöllerström d.ä. vilket framgår av sommartinget i Mo 1714 [Göta Hovrätt EVIIAAAC:43, ST 1714 Nr 11]. Utifrån detta är det kanske naturligt att Per/Petter tar upp släktnamnet.
Hälsningar
Bengt
148
« skrivet: 2015-05-08, 21:45 »
I Östra Ljungby, Kristianstads län, finns inspektoren Petter Kiöllerström, som avlider 1772 i en ålder av 62 år, vilket ger ett det beräknade födelseåret 1710. Denne Petter antas vara son till fältväbeln Mikael Kjöllerström i Värnamo.
Mikael Kjöllerström är utifrån åldersuppgifter i militära rullor född 1691/92 (enligt uppgift i samband med brodern Bernt Kiöllerströms vådaskott till döds 1709 [Mo AIa:4 extra ordinarie ting 1709-03-31] ges en åldersuppgift på 14 år men det kan knappast stämma då Mikael startade sin militära bana redan 1709). I samband med att Mikael 1712 med regementet kommenderas till Stralsund skriver han ett testamente som inprotokolleras av brodern gästgivareen Petter Kiöllerström i Öreryd vid sommartinget [Mo AIa:5 ST1713 Nr 5]. Det är oklart vem som är förmånstagare men notisen avslutas med ...blef till Protocollet fördt och in qvantum Juris Confirmerat så wida ingen annan af dess medarfwingar som nu frånwarande äro härigenom kiänna sig praejudiserade. Denna sista skrivning tyder på att det är syskonen, som är arvingar. Slutsatsen är att inspektoren Petter Kiöllerström, om han var född 1710, knappast kan ha varit äkta son till Mikael Kjöllerström.
Enligt en andrahandsuppgift skall det finns en bouppteckning för en av inspektoren Petter Kiöllerströms döttrar, oklart vilken, där det anges att Anders Vilhelm Kiöllerström (son till Petters förmodade bror/halvbror Gustaf Reinhold) är förmyndare för sin kusins (d.v.s. Petters dotters) omyndiga barn. Har inte kunnat lokalisera denna bouppteckning.
Någon som vet något om den nämnda bouppteckningen eller som har andra uppgifter i denna fråga.
149
« skrivet: 2015-05-04, 00:00 »
Här följer några en vecka gamla bilder över gravstenar för Youngstrom och Gustafsson:  
150
« skrivet: 2015-04-26, 17:50 »
Någon som har en bild över barnen till Nils Mikalesson och Ingrid Jönsdotter i Marsås?
Har dessa barn:
Mikael Nilsson (1702-1751). Bonde i Marsås, Kävsjö. Gift med Anna Nilsdotter (f. 1695).
Jon Nilsson (f. 1704). Gift med Britta Mattesdot-ter.
Elsa Nilsdotter (1708-1753). Gift med Per Ud-desson (1703-1790). Bonde i Österskog, Kulltorp.
Märta Nilsdotter (f. 1712)
Ingemar Nilsson (f. 1715)
Söker kompletteringar till ovanstående.
Saknar också födelseår och dödsår för Ingrid Jönsdotter.
151
« skrivet: 2015-04-24, 17:44 »
Ovanstående Nils Kyllerström finns 1728 i GMR Kronobergs Regemente 333a (AD 128). Antagen 1725-02-10, patronymikon uppges vara Persson och ålder 23 år, d.v.s. född ~1705.
152
« skrivet: 2015-03-26, 03:51 »
Det förekommer att samtidigt levande syskon har samma förnamn. Har flera exempel detta från Kinds, Västbo och Mo härader under 1600-tal och tidigt 1700-tal. Skälet till denna namngivning är förmodligen att man namngivit efter personer (ofta äldre släktingar). Hedrandet av personen har då gått före att två syskon råkat få samma namn.
Mvh
Bengt
153
« skrivet: 2015-03-10, 22:29 »
Tack Annelie och Mats!
Oxar som gett sig på självsådd råg bli då min tolkning.
154
« skrivet: 2015-03-10, 21:15 »
Har svårt att tyda markerat ord, vad står det? 
155
« skrivet: 2015-03-01, 17:48 »
Tolkar nedanstående marginalanteckning: I Ingarp. hwars hustru Jöns Nillsson will föregifa att Nills Mickelson tillbudet ... medh Vilket är det saknade ordet? 
156
« skrivet: 2015-03-01, 08:41 »
Från Värnamo.
157
« skrivet: 2015-02-22, 12:16 »
Enligt [Stengårdshult LIa:1, p 79] 1686-05-26 gifter sig Nils Ambjörnsson och Britta Månsdotter i Mårtenstorp (Öreryd). Båda uppges komma från Västbo. Kan denne Nils vara identisk med den Nils Ambjörnsson som senare förekommer i Jära?
158
« skrivet: 2015-02-22, 12:07 »
Inlägget 19 februari 2015 - 07:53:
Vem hon var gift med första gången är osäkert, möjligen med gästgivaren i Jära Måns Jonsson men tveksamt (nämnda mål talar om en änka Märta som borde ha varit hans änka; Mulseryds kyrkböcker börjar 1711) men som ev kan ge en förklaring till det felaktiga patronymikonet Månsdotter.
I det ifrågavarande målet [VT1712 Nr 21] förekommer änkan hustru Lisken Christiansdotter Fischer som vittne för Måns Jonssons änka Märta i en tvist rörande arvet efter Sara Månsdotter, dotter till Måns Jonsson, som tillsammans med hela sin familj avlidit i farsoten. Teorin om Elisabeth Fischer, som änka efter Måns Jonsson kan därför avskrivas.
159
« skrivet: 2015-02-22, 12:00 »
Tack för denna uppgift.
Det finns en husförhörslängd för 1716 [Växjö AI:1] där Telestad ingår. Någon Peter Storck finner jag inte här men detta är ju 4 år efter angivelsen i Mo härads dombok så han kan ha flyttat eller avlidit.
160
« skrivet: 2015-02-22, 09:53 »
I en av mig tidigare inte observerad notis vid Mo vinterting 1712 (Nr 12) står:
Skytten Petter Storck ifrån Tillestad wed Wexiö genom bref till Länsmannen Anders Andersson låtit instämma Sahl. hustru Catrina Eks arfwingar för utgifne gåfr och giftermåhlshandell, bemte Storck och Sahl Catrina Ek emellan
Jag kan inte identifiera orten Tillestad.
161
« skrivet: 2015-02-19, 21:53 »
Jag har inte tidigare noterat Maria Sturck. Har inga explicita källor som visar att Magnus Fischer är son till fältskären Christian Fischer men transaktionen i Rosendahl 1696 är ytterligare ett indicium att lägga till andra indicier som namn, geografiskt område och kronologi. Sedan kan man fundera på om Magnus är född i Christian Fischers första äktenskap med Jonas Gyllenhammars syster Britta Månsdotter eller i det andra äktenskapet med Elin Eriksdotter Giös.
Att nysta vidare runt Maria Sturck för att hitta Petter Sturck känns som en väg att pröva. Otvivelaktigt finns det en relation mellan släktkretsarna.
162
« skrivet: 2015-02-19, 19:01 »
Ja, Catharina Eek var avliden när äktenskapshandeln nämns, dock har äktenskapsplanerna uppenbarligen avbrutits före det att Catharina avled. Av målet vid HT1710 (Nr 10) framgår nämligen att en förlikning, under överinseende av kyrkoherde Sven Tilliander i Stengårdshult, ägt rum där man bland annat kommit överens om gåvorna ville de å båda sidor likvidera och rätta med. Det är gåvorna målet gäller. Här stämmer Petter Sturck Catharinas barn och förmyndare.
Catharina Eek ursprung är höljt i dunkel och det finns stor anledning att vara försiktig med diverse uppgifter, som förekommer på nätet. Det enda substantiella, jag funnit, är att hon sannolikt (...utifrån namn och fadderuppgifter) är syster till gästgiverskan Britta Eek i Jära (gift 1711 [Bottnaryd CI:1] med gästgivaren Nils Ambjörnsson i Jära, och sedan med gästgivaren Erik Wallkvist i Jära [Mo FII:2 p 59]). När Britta Eek avlider 1753 [Mulseryd C:1] anges föräldrarna heta Nils och Karin. Utifrån detta har sedan, på sina håll, konstruerats en fader Nils Eek, som mig veterligt ännu inte identifierats i källorna. Föräldrauppgifter i samband med dödenotiser är andrahandsuppgifter och inte nödvändigtvis riktiga. Ett exempel på detta är Catharinas son gästgivaren Petter Kjöllerström, vars far i dödenotisen 1773 [Stengårdshult B:1] uppges vara Mikael Kjöllerstöm vilket är hans bror och inte far som ju var Ingemar Kjöllerström.
163
« skrivet: 2015-02-18, 22:19 »
I Mo härads domböcker (bl.a. HT1710 Nr 10, Nr 11 och HT1712 Nr 16) nämns en Petter Sturck i samband med äktenskaphandel med länsmansänkan Catharina Eek i Öreryd.
Vem var denne Petter Sturck?
164
« skrivet: 2015-02-16, 17:50 »
En metod jag använt i fall då det är oklart vilket myntsystem som avses är att jämföra med andra bouppteckningar, från närliggande område, där myntsystem anges explicit. T.ex värde på silver, där vikt anges, eller boskap brukar då kunna ge viss ledning.
165
« skrivet: 2015-02-14, 21:29 »
Kan Erik Wallqvist ha varit bror till Nils Ambjörnsson, med vilken Britta Eek gifter sig 1711-05-21 [Bottnaryd CI:1, p 5]?
Enligt Erik Wallqvists dödenotis [Mulseryd C:1, p 77] heter fadern Ambjörn.
166
« skrivet: 2015-01-27, 23:54 »
Tack, det bör stämma.
Det avlider en torpare Erik i Tastahult, 72 år gammal, 19/1 1750. Fadern uppges visserligen heta Håkan Eriksson men föräldrauppgifterna är inte nödvändigtvis helt tillförlitliga.
Hälsningar
Bengt
167
« skrivet: 2015-01-27, 20:15 »
I en bouppteckning (Kinds häradsrätt FIIa:1, p 977) för Sven Johansson i Gumpebo, Nittorp, nämns, som förmyndare, hans bror Erik Johansson.  Jag tolkar broderns bostadsort som Tytahult, Mulseryd, men kan inte hitta någon gård med detta namn. Någon som vet mer om detta?
168
« skrivet: 2015-01-25, 10:08 »
Tack, är ganska övertygad om att din tolkning stämmer då regementet (Jönköping) skeppats ut till Pommern i juli 1674. Denna idag polska ort verkar idag heta Stargard Szczecinski. I krigsarkivet 0406 Utländska stads- och fästningsplaner 1550-1989, 25 Tyskland, 257 Stargard, 001 finns en på nätet tillgänglig fästningsplan från 1692.
Hälsningar
Bengt
169
« skrivet: 2015-01-25, 09:48 »
Tack för denna tolkning. Intressant med ord som helt fallit bort från vårt språk.
Hälsningar
Bengt
170
« skrivet: 2015-01-24, 20:19 »
...eller annan måtto anbefalles med största ... och försummelse Vad står det efter med största? 
171
« skrivet: 2015-01-24, 09:47 »
Hur skall maginalanteckningen för Mickel i Ingarp tolkas? 
172
« skrivet: 2015-01-18, 11:02 »
Någon som har koll på Äspås (Espås) vid 1600-talets slut?
Genom fadderuppgifter har jag haft förmodat att Kerstin Svensdotter, hustru till Zachris Johansson i Fiåsatorp, Nittorp, kommer från Äspås. En notis från höstetinget i Mo 1699 (Göta Hovrätt EVIIAAAC:44, AD bild 2860) styrker nu denna förmodan då det anges att Zachris Johansson var förmyndare för barnen till den avlidne Jöns i Äspås. Jöns kan identifieras i mantalslängden och där finns även en Sven, dock svårt att dra slutsatser från mantalslängdens summariska noteringar.
173
« skrivet: 2015-01-17, 13:44 »
Vad är det Jon Larsson olovligen tagit?  AD bild 2740
174
« skrivet: 2014-12-26, 16:06 »
Om gården Lilla Bryna i Angerdshestra sägs: lijtet, magert och ganska ... Vilket är det sista ordet? 
175
« skrivet: 2014-12-14, 10:09 »
Roland,
Grunden för hypotesen om Berndt Tiemerns giftermål i Ryssland är födelseåren för hans söner Carl Fredrik 1716 [har slarvat med källuppgiften men vill minnas att det är en rulla] och Henrik Vilhelm 1720 [Stengårdshult AI:1 p4,p 28 och p 90]. Intressant i sammanhanget är att Berndt 1716 förflyttas från Solligallitz till Vologda [Krigsarkivet. Stora Nordiska Kriget, Likvidationer, 2 Avräkningskontoret, Nr 790] vilket möjligen skulle kunna ha med giftermålet att göra.
Min bild är att namnet Burmeister inte är helt ovanligt i tyskspråkiga områden varför man kanske skall vara försiktig med att dra allt för långtgående slutsatser om släktskap.
Mvh
Bengt
176
« skrivet: 2014-12-06, 12:12 »
Har inget explicit bevis på det men Jöns Mattsson är sannolikt son till glasmästaren Mattis Assarsson (167(3)-1746) och hans hustru Ingeborg Nilsdotter (168(3)-1673) i Törestorp Mellangård. Jöns uppges i vigselnotisen 1739 (Kulltorp C:1, p 432) komma ifrån Törestorp och där finns två Mattis, som kan vara möjliga fäder, kusinerna Mattis Assarsson och Mattis Simonsson. Då någon Jöns Mattsson i Ekholmen inte finns med i Mattis Simonssons bouppteckning faller han bort.
Förmodligen är Jöns Mattsson född före 1717, d.v.s. före det att kyrkböckerna börjar.
177
« skrivet: 2014-12-02, 14:08 »
Det står glasmästaren Jöns Mattsson i notisen och inte glasblåsaren. Då jag är på resande fot har jag inte mina underlag tillgängliga men jag vill minnas att Jöns Mattson tillhör Törestorpssläkten där det finns flera glasmästare.
178
« skrivet: 2014-11-24, 21:56 »
Vid sommartinget 1678 (Kind AIa:4, 1678-05-04, AD bild 301) finns följande notis:
Inkom Kyrkioherden wyrdige och wällärde Hr Gudmundh Lyselius medh sin skrifwelse om inbyrdandet af Skattegården i Sexdrega från Sahl W:t Andre Austrelij effterlefwerska och som samma gårdh lyder undet Torpa Borrätt blef härom dijt remmiterat.
Är osäker på om domboken för Torpa Borgrätt 1678 finns bevarad.
Någon som vet något om ägandeförhållandena i Skattegården Sexdrega före 1678?
179
« skrivet: 2014-09-27, 11:30 »
Före ovannämnde Arvid Bengtsson finns i Knogarem en Bengt. Denne finns med i längderna för Älvsborgs lösen åtminstone från 1616 (1613-1615 nämns inte namn på brukaren), sista gången jag funnit honom är i boskapslängden 1623. Utifrån patronymikon och kronologi kan Bengt mycket väl vara far till Arvid Bengtsson. Någon som har ytterligare uppgifter om Bengt i Knogarem?
180
« skrivet: 2014-08-19, 00:18 »
Hej Anneli,
Tack för uppgifterna.
Hälsningar
Bengt
181
« skrivet: 2014-08-17, 22:06 »
I Mörkö bor från 1672 [mtl] frälsebefallningsmannen Björn Arvidsson, han nämns sista gången, såvitt jag vet, 1700 då han vid två tillfällen ger pengar till kyrkan [Ölsremma LI:1]. Björn Arvidsson har sonen Carl Björnsson [framgår explicit av Kind AIa:44, VT1769, Nr 34]. I Släkt och Hävd 2010:1 troliggör Nils Hård af Segerstad även att Arvid Lindman, sedermera kyrkoherde i Mjöbäck och stamfar för släkten Lindman, är son till Björn Arvidsson.
Som frälsebefallningsman verkar Björn Arvidsson ha varit relativt välbärgad att döma av storleken på gåvor i kyrkoräkenskaperna och också det faktum att sonen Arvid studerar till präst.
Frågan är varifrån Björn Arvidsson kommer.
I gåvolängden för Ölsremma kyrkbygge 1663 [Ölsremma LI:1] nämns en Björn i Knogarem, som skänker 2 daler och 16 öre. I pastoratet skänker endast länsmannen Gunnar Andersson mer, 3 daler, medan Bröms Gyllenmärs skänker samma summa som Björn i Knogarem.
I mantalslängderna förekommer ingen Björn i Knogarem, däremot en Tor Arvidsson, som nämns mellan 1663 och 1675. Tor föregås av en änka och innan henne fram till 1646 nämns Arvid, som rimligen är änkans man.
Uppgifterna ovan ger upphov till hypotesen att Björn Arvidsson kommer från Knogarem och han är son till den där nämnde Arvid. Tor Arvidsson skulle kunna vara en bror.
Någon som har ytterligare uppgifter om detta som antingen stärker eller förkastar hypotesen?
182
« skrivet: 2014-08-02, 16:11 »
Tack för infon.
Min tolkning blir då att man ska se kollekt- och stamboksmedel i ett sammanhang och som resultatet av den rikskollekt som av Kungl. Majt. beviljas t.ex. för ett kyrkbygge.
Mvh
Bengt
183
« skrivet: 2014-08-02, 12:58 »
Vid t.ex. kyrkbyggen var det vanligt att socknar ansökte om stamboksmedel för att finansiera sina projekt.
Någon som har mer information om vad som ligger i begreppet stamboksmedel?
184
« skrivet: 2014-07-16, 23:03 »
Anneli,
Det tackar jag för.
Jag har protokollet från urtima tinget, som ju ger mycket intressanta detaljupplysningar. Har noterat att Carls mor lever då men har varit tveksam om det är Ingrid Andersdotter med tanke på den 20 åriga åldersskillnaden mellan Sven och Carl. Men visst det är ju full biologiskt möjligt.
Mvh
Bengt
185
« skrivet: 2014-07-16, 21:48 »
Annelie,
Jöns Svensson tillhör mina förfäder genom sonen Carl. Jag håller nu på att gå igenom denna del av min antavla. Min Tranemoforskning är ganska gammal och jag hade tyvärr inte fokus på dessa delar när jag gick igenom domböckerna.
En fundering jag har är om Jöns var gift en eller två gången. Äldste sonen Sven föds 1700 och yngste sonen Carl föds 1720. Emellan dessa finns Anders född 1705, Kerstin 1709, Elin 1713-1718 och Nils född 1716. När Carl köper andelar i Algustorp 1747 sker det från brodern Sven och svågen Lars Johansson i Skårtebo, som jag gissar är gift med systern Kerstin. Jag hittar ingen dödenotis för hustrun Ingrid Andersdotter men heller ingen notis som säger att han gift om sig (det finns visserligen en Jöns Svensson som gifter sig med Elin Mårtensdotter i Algustorp 1730, men jag tror att detta är en yngre Jöns Svensson, när Jöns Svensson avlider 1743 sägs det uttryckligen den äldre).
Av Carls köp 1747 kan slutsatsen dras att det är frågan om arvejord, men jag har inte hittat några handlingar som berättar om Jöns Svenssons åtkomst till Algustorp. I Algustorp finns en bonde Sven Nilsson som har barnen Anders född 1663, Karin född 1668 och Christina född 1672. Svens hustru, enligt dödenotisen 1676, heter Elin Nilsdotter. Gissningsvis är denne Sven Jöns far men någar belägg har jag inte.
Det finns alltså en del att fundera över här.
186
« skrivet: 2014-07-16, 16:04 »
Tack för hjälpen, insåg inte riktigt att denna notis avser två personer. Prästen i Tranemo vid den aktuella tiden verkar ha haft oskicket att inte börja nya notiser på ny rad.
Jöns Svensson i Algustorp är mitt promära intresse i denna notis.
Mvh
Bengt
187
« skrivet: 2014-07-15, 21:55 »
Önskar tolkningsförslag till denna text relaterad till Jöns i Algustorp lysning, särskilt rad 3 och 4. 
188
« skrivet: 2014-07-06, 17:52 »
Gerti,
Se vigselnotis 1767-10-10 [Nittorp C:2, sid 49]. Ortsangivelsen är Övre Moghult men oklart om denna avser båda.
Mvh
Bengt
189
« skrivet: 2014-06-28, 22:17 »
Tack för förslagen.
Jag ansluter mig till Hafto då jag inte tolkar tredje bokstaven som ett k om man jömför med andra bokstaven i skreddare.
190
« skrivet: 2014-06-28, 17:20 »
Var otydlig, menar understa raden.
191
« skrivet: 2014-06-28, 12:05 »
Vad är förnamnet för denne skräddare i Fagerberg? 
192
« skrivet: 2014-05-11, 23:49 »
Intressanta uppgifter!
Min tolkning av notiserna VT1686 (...sin hustru Karins vägnar...) och ST1671 (...deras fader ...) är att Per Joensson bör vara bror till Håkan Svenssons hustru Karin. Detta är också i linje med mantalslängdens notering under barnen, rörande Jon, 1660-1662.
I mantalslängden för Ängabo 1699 och 1700 nämns en Karin, och sistnämnda år står sonen gift och på raden efter Sven gift i år, detta bör vara den Svens Håkansson, som nämns 1712.
Av originaldomboken VT1686 [Kind AIa:5 AD bild 15] framgår att Per Håkansson överklagar till lagmansrätten. Möjligen kan ytterligare upplysningar finnas här.
193
« skrivet: 2014-05-06, 23:05 »
Ett rimligt antagande, då namnet Helge (Helje) är ovanligt, är att Anders Heljesson är son till den i mantalslängderna 1663-1675 nämnde Helge Håkansson (patronymikon nämns 1668-1671). 1679 och 1682 samt 1699-1708 nämns en Malin (lucka längderna 1682-1698). År 1707 uppges sonen vara gift och på raden efter står Anders med noteringen gift i år, Anders förekommer härefter i mantalslängden och bör vara identisk med Anders Heljesson. Slutsatsen blir då att Malin bör vara Anders mor och änka efter Helge Håkansson.
Möjligen är Helge Håkansson son till Håkan Svensson i Ängabo, som nämns i mantalslängden 1658-1682. Under Ängabo nämns också Per Håkansson åtminstone från 1667 och förmodligen fram till 1706 (mantalslängden innehåller endast förnamn men i kyrkoräkenskaperna [Gällstad C:1] 1699 nämns en Per Håkansson i Ängabo). Det förkommer även en Sven Håkansson i Ängabo (nämnd med patronymikon [Gällstad C:1] 1699) som kan förmodas vara identisk med den Sven Håkansson, som nämns i domboksnotisen 1712.
Släktskapet med Persönerna, som framgår av domboksnotisen 1712 (ny uppgift för mig), skulle kunna vara att ovannämnde Håkan Svensson är gift med en syster till Per Jonsson. Åtminstone från 1642 till 1662 finns en Jon i Ängabo. Åren 1660-1662 berättar marginalanteckningen under barnen. Under samma period finns både Per [Jonsson] och Håkan [Svensson] i Ängabo.
Min egen anknytning är genom Nils Perssons dotter Karin Nilsdotter (169(6)-1745). Enligt Nils inlägg har han även dottern Anna. Hade Nils Persson fler barn?
194
« skrivet: 2014-03-24, 19:45 »
I Smålandshandlingar 1606:4 finns en längd över mantalspenningar för Vista och Mo härad. Funderar över vad sifferbeteckningarna står för. Här följer ett exempel från bild 115:  Står siffrorna för personer som betalar mantal? Marginalanteckningen 1 af dhem förrymder til Vessbo efter Måns i Ölfuestorp tyder på detta. Någon som vet mer i detta ämne?
195
« skrivet: 2014-03-04, 18:27 »
Hej,
Kan någon hjälpa till att reda ut begreppen om benämningen av gårdsdelarna i Ulvestorp. Enligt jordeboken består Ulvestorp av ett helt skattehemman (4 1/2 lispunds smörränta) och ett halvt skattehemman (1 1/2 lispunds smörränta). I källorna förekommer benämningarna Övregården, Nedregården, Västergården och Södergården. Hur kopplas dessa benämningar till jordeboksgårdarna?
Mvh
Bengt
196
« skrivet: 2014-03-04, 18:18 »
Hej,
Namnet Vilhelm är som sagt ovanligt, här följer en möjlig ledtråd som dock inte är något svar på frågan.
Det fanns en ryttare Vilhelm Hansson, tjänande under Sjöeryd i Tofteryd men bosatt i Törestorp, Kulltorp, som stupade den 12 maj 1702. Denne ryttare kan på goda grunden [utrett i min bok Gölebosläkten] antas vara far till gästgivaren Hans Vilhelmsson i Gislaved. En trolig dotter är en piga Kerstin Vilhelmsdotter i Törestorp som förekommer som fadder både i Törestorp och Gislaved. Dock kan denna Kerstin inte vara identisk med ovannämnda Kirstin Vilhelmsdotter då Kerstin Vilhelmsdotter i Törestorp nämns som piga fortfarande 1721.
Mvh
Bengt
197
« skrivet: 2014-02-18, 20:26 »
Anneli,
Tack för hjälpen! Sexmännen knäckte jag inte.
Hälsningar
Bengt
198
« skrivet: 2014-02-17, 21:14 »
Tacksam för åsikt om hur följande marginalanteckning (Svar Bild 309)kan tolkas: 
199
« skrivet: 2014-02-04, 02:40 »
Uppehållles.af.herrskapet är mitt förslag till tolkning vilket väl då innebär att han försörjs av herrskapet
200
« skrivet: 2014-01-27, 20:37 »
I Släkt och Hävd 1986:2 finns en artikel Margareta Pedersdotter (Roos), Sven Laurentsson (tre blad) i Vadstena och Magnus Drake i Kalvenäs. På sidan 77 i anges att Magnus (Birgersson) Drake i ett utslag från häradshövdingen i Västbo får rätt att lösa en gård i Älghult (Jällundstofta s:n). Informationen finns också i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven under SDHK-nr:27866. Älghult i Jällundtofta den enda gården med detta namn i Västbo härad. Före 1754 tillhörde Källeryds socken Västbo härad och även i Källeryd finns ett Älghult.
Har inte haft möjlighet att studera orginaltexten i pergamentsbrevet. Brukar sockennamn anges i detta slag av handlingar eller har relationen till Jällundstofta gjorts på något annat sätt?
För tydlighets skull skall nämnas att min kunskap om medeltida källmaterial är mycket låg.
201
« skrivet: 2014-01-07, 18:00 »
Vad heter brukarna i tiondelängden 1600 [Västergötlands Handlingar SE/RA/5121.06/1600 15] för gårdarna Remmabo och Fiås: 
202
« skrivet: 2013-12-08, 13:34 »
Är dåligt förtrogen med arkivserien Rullor 1620-1723.
Vad är bästa sättet att i rullorna försöka identifiera en knekt som förekommer i skattehandlingar (t.ex. boskapslängder) och roterings- och utskrivningslängder?
Har ett konkret fall från Kävsjö, Jönköpings län, där jag försöker hitta en knekt Björn byn Hillerstorp. Denne Björn förekommer enbart i boskapslängden för 1631. Hittar honom inte i rullorna för infanteriet i Småland 1630 och 1631 där övriga knektar från Östbo härad verkar finnas under Adolf Hårds kompani.
203
« skrivet: 2013-11-01, 09:27 »
Om Johan Peter är oäkta skulle det möjligen kunna finnas något i domboken.
Mvh
Bengt
204
« skrivet: 2013-10-31, 21:41 »
Vilhelm född 1733 är gästgivaren Vilhem Hansson i Gislaved Norregård, en person som lämnat efter sig en hel del i källorna.
Mvh
Bengt
205
« skrivet: 2013-10-28, 21:43 »
Hej Roland,
Har inte artikeln tillgänglig just nu då jag är bortrest men vad jag minns är det en traditionell stamtavla för släkten Lundgren med manliga ättlingar. Denna släkt förekommer egentligen bara i pereferin av mitt eget intresseområde genom ingifte. Däremot känner jag det geografiska ursprungsområdet väl.
Mvh
Bengt
206
« skrivet: 2013-10-25, 21:35 »
Intressant upp gift om korpralen Erland Håkansson Kiöllerström. Denne är rimligen identisk med den senare borgaren i Uddevalla Erland Kiöllerström (1695-1761), då födelseort och ålder stämmer. Denne är son Mikael Björnssons son till Håkan Mikalesson (d. omkring 1728) i Skärvhult, Åsenhöga.
207
« skrivet: 2013-10-25, 20:26 »
Hej,
Om släkten Lundgren från Roasjö se Svenska Släkter I:2 (utgiven av Genealogiska Föreningen 1985).
Mvh
Bengt
208
« skrivet: 2013-09-29, 23:43 »
Min tolkning:
Bengt i Sälle och Ölfwing i Karsbo äro sins emillan förlijchte om det syneller(?) eller Munbruuk som dem emillam warit förelupet och sättes dem 20 D: Smt wijte emillan, det den skall förbrutit till Torsåhs Kyrkia, som den sndra först medh ord eller gierningar jnuirierar(?) och oförrättar.
Jöns i Joansllycke förlijgthes på samma sätt med Ölfwingh i Karsbo.
Mvh
Bengt
209
« skrivet: 2013-09-05, 22:40 »
Hej Elisabeth,
Intressant uppgift om Israel Torchilli Greftelius, som jag helt missat. Hade Greftelius några ättlingar (...har inte herdaminnet tillgängligt)?
Om inte Greftelius hade några ättlingar är min slutsats att han är son till den Torkel Björnsson i Gräfthult som avled 1707-04-06 i en ålder av 87 år. Grunden för denna slutsats är att den andre Torkel Björnssons (avled 1708-05 78 år gammal) arvingar nämns i en arvstvist 1732 [Västbo AI:15 VT1732, Nr 5]. Ingen av de nämna arvingarna, dottern Britta, dottern Anna, dottermannen Arvid Andersson och dotterdottermannen Simon Matthisson, kan relateras till Greftelius eventuella arvingar.
210
« skrivet: 2013-08-14, 20:45 »
Det är sannolikt Kinds härad, till vilken Båraryd gränsar, som avses. En ide kan vara att börja söka i gränssocknarna Mossebo och Sjötofta på Kindssidan.
211
« skrivet: 2013-08-07, 09:51 »
Hej Johan, Jag har tittat ganska mycket på Törestorpssläkten och sammanställt resultatet i ett avsnitt i min bok Gölebosläkten. Min egen anknytning är genom Jöns Simonssons bror Mats Simonsson (168(7)-1740), som är min mormors morfars morfars farfar. Både Mats och Jöns förekommer en del i domböckerna och är, åtminstone i yngre dagar verkar, inblandade i landsköp, d.v.s. otillåten handel med varor från landet. Äldste kände stamfadern för Törestorpssläkten är nämndemannen Arvid i Stackebo, Gnosjö. Hans son var hövitsmannen Assar Andersson, död i mars 1626. Assar erhöll 1613 Törestorp i förläning av Karl IX som ersättning för sin långa krigstjänst. Sonen Lars Arvidsson bodde i Stackebo, Gnosjö, medan dennes son glasmästaren och nämndemannen Jöns Larsson bodde Törestorp Mellangården. Så här långt är släkten utredd i Svenska Antavlor Nr 102, 1987. Det jag sedan funnit, genom ett flertal belägg, är att Jöns och Mats Simonssons far, ryttaren Simon Jönsson, är son till glasmästaren Jöns Larsson. Om detta finner du en del diskussioner under Kulltorp här på Anbytarforum. När det gäller Jöns Simonssons hustru, Elin Jönsdotter, härstammar även hon ifrån Törestorpssläkten. Assar Arvidsson hade en son, Filip Assarsson boende i Målskog. Filip var knekt och dog förmodligen under något fälttåg på 1620-talet. Filips son, Lars Filipsson (162(4)-1705) hade sonen Jöns Larsson (166(  -1738). Jöns Larsson var far till Elin Jönsdotter. Elin Jönsdotter var för övrigt kusin med Mats Simonssons hustru, Märta Börjesdotter, som var dotter till Lars Filipssons dotter Britta Larsdotter. Mvh Bengt
212
« skrivet: 2013-08-06, 10:01 »
Hej Johan,
Anders Jönsson föddes i Törestorp Västergården.
Anders far Jöns Simonsson tillhör det jag brukar kalla för Törestorpssläkten.
Mvh
Bengt
213
« skrivet: 2013-07-25, 21:13 »
Hej,
Warholms herdaminne, utgiven 1871, berättar följande under komministrar i Toarp (vid denna tid en del av Rångedala pastorat):
Petrus Andr. Pihldahl blef student 1700 och var känd som ostadig och förut temligen oskicklig; prestv. 1701,: kommin. i Toarp 1702, för att upprätta det fattiga sterbhuset. Dör 1729 i juni.
Gift m. Elisabet Ahlebom, d:r af en länsman i Rångedala. Hom blef omg. m. kyrkoh. Lars Lundbeck i Herljunga och kommin. S. Lidhenius i Björke.
Med vänlig hälsning
Bengt
214
« skrivet: 2013-07-14, 09:38 »
Tack Markus, länken du delger är verkligen nyttig för alla som ägnar sig åt de tidiga domböckerna.
215
« skrivet: 2013-07-13, 20:05 »
Tack Rune, vad det hela rör sig om är stöld av ett antal persedlar till ett sammanlagt värde av 3 daler och 24 öre silver, året är 1639 och dömande instans är Torpa Borgrätt [Göta Hovrätt EVIIAAAB:13, AD bild 800].
Mvh
Bengt
(Meddelandet ändrat av berydh 2013-07-13 20:05)
216
« skrivet: 2013-07-13, 18:29 »
Någon som vet vad 6:38 i Tjuvabalken, Kristoffers landslag, säger?
217
« skrivet: 2013-07-12, 10:22 »
Hej Johan,
Jag har i min bok Gölebosläkten sammanfattat tvisten på följande sätt:
En tvist med den andre åbon i Svinabo, Lars Svensson, utmynnar år 1755 i en syn genomförd av länsmannen och två nämndemän. Med denna som grund träffas en förlikning som beskrivs i följande punkter .
Åker, äng och beteshagar skall användas och innehas på samma sätt som tidigare. Dock får Lars Svensson en liten ”lycka” och ett litet ängsstycke som ersättning för att han fått flytta sin nattstugubyggnad 1 ¼ aln vid Knut Nilssons humle-gård och för det att Knut Nilssons fårhustomt är något större.
Humlegårdarna skall också användas och innehas som tidigare med den skillnaden att man skall byta sina andelar i den humlegård som uppodlats vid fägatan.
I de delar, som utnyttjas enskilt i gärdet, skall ingen förfördela den andre och i den övriga ängen skall Knut Nilsson ha den östra delen och Lars Svensson den västra delen.
Skogen och ljungslåttern i utmarken skall som tidigare utnyttjas samfält. När någon behöver timmer för byggande, skall man vara ense om detta.
Hädanefter skall heller inga åkerrenar uppköras, utan åkrarna skall förbli i det tillstånd de är.
Då vägen vid mangårdshusen blivit så trång att man varken ”körandes eller ridandes” kan komma fram på grund av humle¬gårdarnas utvidgning, skall Lars Svensson, som har sin humlegård mitt för Knut Nilssons hus, ta bort gärdesgården så att det obehindrat går att komma fram med vagn. Knut Nilsson skall i sin humlegård lämna så stor öppning att Lars Svensson kan hämta vatten och köra igenom med gödsel.
Även senare förkommer tvistigheter mellan brukarna av de två gårdsdelarna i Svinabo. Knut Nilsson anklagar 1774 sin granne för att sommartid, ”då gräs och säd stå i växt”, tjudra kreatur i åker- och ängsgärdet och även för att släppa in lösa kreatur att beta. Rätten sätter upp ett vite på 5 daler smt, utöver laga plikt och skadans ersättning, för den som tjudrar eller släpper in lösa kreatur i åker- och ängsgärdet.
Min bild av granntvister av det här slaget är att de var ganska vanliga. Konflikterna fortsätter i nästa generation. 1784 stäms Lars Svenssons änka Karin Arvidsdotter. med barn, av Anders Göransson i Gölebo, gift med Knut Nilssons enda barn Ingeborg. Orsaken är att han anser hustruns gårdsdel är sämre till äng och slåtterval än Karins gårdsdel. Stämningen slutar med att Anders Göransson begär storskifte [Västbo AI:58, VT1784, Nr 108].
Storskiftet sker 1785 men redan vid denna visar Karin Arvidsdotter stort missnöje och erbjuder sig att betala 200 daler om hon i stället får den andra gårdsdelen. Följden blir en ny rättsprocess där det också genomförs en häradssyn. Slutligen ingås en förlikning som innebär viss förändring av storskiftet. In i det sista tvistar man dock om vem som skall stå för kostnaden för häradssynen.
Jag är ingen som helst expert på området men skulle kunna tänka mig att en del av orsaken finns i det skiftessystem som fanns. Grundtanken i detta var att gårdens äng och åker skulle delas på ett sådant sätt att alla fick lika del i varje jordstycke för att säkerställa att man hade samma bärkraft. Följden blev att jorden delades upp i ett stort antal tegar där varje teg, som jag ser det, var ett potentiellt område för konflikt. Går du in på Lantmäteriets hemsida kan du titta på skifteskartan över Svinabo. Denna karta ger en mycket tydlig bild på problematiken.
Mvh
Bengt
218
« skrivet: 2013-07-03, 17:17 »
Utifrån min erfarenhet är det vanligt att personuppgifter blandas bort. Både födelseuppgifter i dödböcker och husförhörslängder måste ses som sekundärkällor. Jag har exempel på personer under 1700-talet där kyrkobokföringen innehåller både tre och fyra olika födelseår.
Mvh
Bengt
219
« skrivet: 2013-06-30, 10:07 »
Hej Johan,
Köpet verkar vara någon form av skatteköp från kronan och vilket som är det egentliga datumet för köpet och hur köpförfarandet var upplagt är för mig oklart. Kanske skulle det gå att hitta mer i landskontorets arkiv.
Här följer det jag har om tvisten 1756 [Västbo AI:32, VT1756, Inteckningar Nr 25 (observera att det felaktigt står 35 i mitt förra inlägg)]:
Till Tingsrätten inlefwerades eb förening sp lydande:
Anno 1755 den 20 augusti infunno sig underteknade at enligt Then högtärade Tingsrättens gunstiga förordnande den 4 sidstlidna februari besiktiga the twistigheter som sig yppat emellan åboerne Knut Nilsson och Lars Swensson i Swinabo rörande åker, äng och humlegårdar med mera, då samma åboer sedan the twistadt och skierskådat blifwit hwadan swar saftar påstå, stannade the uti en vänlig förlikning och öfwerenskommelse på fölljande sätt:
1mo Åker, Äng och Beteshagar skola på lika sätt som de nu innehafwa framdeles nyttjas, utom thet Lars, som wederlag, mot thet han fått flöttjia sin nattstufwu Byggnad wid pass 1 ¼ al uppå Knuts humlegård och dess fårhuustomt äfwen är något större än den andra, lämnadt sin . en liten lycka, som ligger inn till hans fårahuus gafwel, hwarpå några strängar humle är anlagde jämte ett litet ängsstycke wid giärdesgården der inn till
2do Med humlegårdarna skall äfwenn förblifwa som de nu innehafwer mer än den ena som begge åboerne af fägatan upodlat, nu kommer at ombytas, så att Lars får den som ligger wid hans Ladugårdshuus och Knut wid sina, samt skillnaden blifwer der husen sammanstöta
3tio Uti alt hwad som nyttjas enskilt, så i gärdet som hagarna skall, skall skogen(?) tillhöra ängen .betet at ingen den andra therutinnan bör förfördela och med de öfriga ängen, som slås åhr om skiftas , skall Knut hafwa den östra, och Lars deremot på den wästra dehlen men
4do Skogen och Liungslåttan uti sielfwa utmarken, skall nu som tillförne nyttjas samfält; dock så, at enär något timmer tarfwas till Byggnad, böra the wara ense therom, så at ingen blifwer lidande,
5to Blef afslutat ingen hädan efter skall upkiöra åker renar utan åkrarne förblifwa i det stånd de nu äro, så wida icke både åkern och ängen ewnthera enskilt tillhöra, då utan någons präjudicie upodlingen kan skiee
6to Som wägen inntill sielfdw mangårdshusen, medels humlegårdarnbas utwidgande blifwit så trång, at man hwarken kiörandes eller ridandes kan ther framkomma, altså blef afslutat, at Lars Swensson, som hare sin humlegård mitt för Knut Nilssons huus, skall efter thet märke som sattes rätta ock borttaga giärdesgården, så at man med wagn obehindrad kan framkomma och Knut Nilsson theremot uti sin humlegård lämna så stor öppning, at Lars Swensson ther på lika sätt äfwen kan hafwa öpning till wattn och kiörawäg för giödsel och annan nödwändighet
Och som åboernes friwilliga öfwerens kommande nu handslag och 20 D smt wite utfästande, till hwilket then skall wara förfallen, som nu eller i framtiden härpå någon åthalan giör, är bestyrkt, så blef der ock med theras nambns undersättjande i Syningsmännernes närwaro bekräftatdt jämte ödmiuk anhållan denna förlikning äfwen af den högtärade Tingsrätten gunstigt nu gillad och stadsfästad blifwa
Swinabo den 21 Aug 1755
Peter Sederdahl
Harald Knutsson i Högakull Nämndeman
Lars Swensson i Swiunabo
Knut Nilsson ibidem
Hwilken förening härmed uppå begiäran, till framgien efterrättelse uti domboken ord ifrån ord införd wardt.
Mvh
Bengt
220
« skrivet: 2013-06-29, 23:05 »
Hej Inger,
Magnus är med stor säkerhet son till gästgivaren Carl Nilsson (1757-1827) och Elisabeth (Lisken) Mårtensdotter (1758-1848) i Gölingstorp. Att Carl och Lisken har en son Magnus framgår av bouppteckningen [Kind FIIa:30, p 733]. Även vigdenotisen [Ölsremma C:1, p 303] anger att Magnus kommer från Gölingstorp. I [Nittorp AI:1 1808-1812 p 15] finns dessutom en marginalanteckning invid Magnus som säger Åremma. Tydligen har man missat att föra in Magnus i födelseboken.
Mvh
Bengt
221
« skrivet: 2013-06-29, 22:14 »
Hej Johan,
Den aktuella notisen i domboken (Västbo AI:10, Ting 1718-10-14, Nr 13) lyder:
Fierdings Mannen Pehr Helgesson har efter LandsCammereraren H Anders Furuträ Remisse dat. 30 augusti 1718, samma dag lefwererat i Jönköping Ränterij för Skatterätten af Cronohemmanet Swijnabo 3/8 i Wåthult Sochn 50 dahl smt, och med den efter samma Remisse nu skiedde auctionering åboerne å besagde hemman Nills Knutsson och Lars Swensson giordt öfwerbud ad 5 dahl smt, så att summan blef 55 d. Men fierdingsmannen Pehr Helgesson, intet så mycket, fast mindre mer biuda wille ty lemnas detta till bewijs.
Lars Nilsson är 1755 inblandad i en tvist med den andre åbon, Knut Nilsson - som till Nils Knutsson. Se Västbo AI:32, VT1756, Inteckningar Nr 35.
Nils Knutsson och Knut Nilsson är mina anfäder.
Mvh
Bengt
222
« skrivet: 2013-05-15, 18:17 »
Alla,
Tack för hjälpen. Slutsaten måste bli att det avser Korrebo.
Mvh
Bengt
223
« skrivet: 2013-05-11, 10:04 »
Vilken var tingsorten [AD340/p335] i nedanstående ingress? 
224
« skrivet: 2013-04-27, 14:33 »
Inger,
Min tolkning är:
”D 14 Sept: föddes och d 23 ejusd. Döptes Nilses och hustru Ingrids lilla dotter i Rannebo som kallades Christina
Test Bapt Jon Månsson i Welebo, drängen Anders ibid. Jöns i Rackhult, hustru Lucia uti Welebo, Pigan Britta i Haralsbo, Pigan Karin i Rannebo”
Med vänlig hälsning
Bengt
225
« skrivet: 2013-04-27, 14:07 »
Inger,
Jag tolkar det som Styrshult Stengårdshults Sochn
Med vänlig hälsning
Bengt
226
« skrivet: 2013-04-02, 19:59 »
Hej Lasse,
Det som avses är nog en bilaga till inflyttningslängden. Längden finns bevarad i Villstad C:4, där det framgår att Johannes flyttar in 1821-09-29. Dock kan jag inte i arkivförteckningarna se att några bilagor är bevarade.
Mvh
Bengt
227
« skrivet: 2013-04-01, 18:20 »
Hej Lasse,
Jag är ingen expert på latin, det normala uttrycket är nog egentligen nota bene (NB) som betyder märk väl, varför prästen vänt på det till väl märk har jag inget svar på.
Åsenhöga (förkortat Åsenh) ligger i norra delen av Gnosjö kommun. Alltså inte jättelångt ifrån Våthult. Åsenhöga är en komplicerad församling när det gäller kameralt och juridiskt källmaterial. Fram till 1869 (...om jag minns rätt) tillhörde en del av församlingen Västbo härad och en annan del, den s.k. Fintorpaskaten, Östbo härad. Härefter var Åsenhöga en del av Mo härad.
Intressant att Johannes är den frus ffff, vilken av sönernas grenar, Johannes, Alexander eller Elias, tillhör hon?
228
« skrivet: 2013-03-30, 20:28 »
Hej Lasse,
Om det är den översta anteckningen står det:
varit sockenskomakare i Åsenh. benae nota enl Bil.
Johannes Andersson som denna anteckning avser är min mormors mormors far.
Mvh
Bengt
229
« skrivet: 2013-03-17, 22:45 »
Vilket ord är det understrukna? 
230
« skrivet: 2013-03-10, 07:13 »
I Släkt och Hävd 2010:1 finns en artiklen Om släkten Lindmans ursprung av Nils Hård af Segerstad. Denna pekar mot att den förste Lindmannen, kyrkoherden Arvid Lindman, är son till befallningsmannen Björn Arvidsson, som bodde i Mörkö, Ölsremma.
231
« skrivet: 2013-03-05, 20:55 »
Hej,
Har försökt identifiera Kerstin Persdotters man Sven Johansson i källorna. Fållagärde är en gård som kyrkligt ligger i Norra Unnaryd, Jönköpings län, men kameralt i Ölsremma, Älvsborgs län.
Sven Johansson med hustru finns enligt mantalslängden för Ölsremma i Fållagärde t.o.m. 1755. År 1756 anges att man flyttat Portesbo, Unnaryd.
Enligt dödeboken [Norra Unnaryd C:1, p 183, AD bild 97] avlider Sven Johansson i Portesbo 1758-03-02 57 år gammal vilket innbär att han bör ha varit född omkring 1701. Portesbo är förövrigt granngård till Långalycke även om det går en länsgräns emellan.
232
« skrivet: 2013-03-04, 22:27 »
Marian,
Tack, då är jag inte fel ute. Det som är förvillande är fjärde bokstaven från slutet som ser ut som r men som då måste tolkas som t. Dock förekommer samma utformning av t i ordet uplåtit på femte raden, i tuhundrida på sjätteraden och i sista ordet lagståndhin.
Den aktuelle Nils Arvidsson bör vara identisk med nämndemannen Nils i Gunnarstorp, vars patronymikon jag tidigare inte haft.
233
« skrivet: 2013-03-03, 22:16 »
AD bild 9, p 6 Varifrån kommer Nils Arffuidson? 
234
« skrivet: 2013-03-03, 22:09 »
Hej,
Att Kierstin Pedersdotter i Långalycke begrofs d 2 Februarii 1707 framgår av Ljungsarps dödebok [Ljungsarp C:1, AD bild 12].
Har inte tidigare sett uppgiften att Kerstin Persdotter är gift med Anders Jonsson i Kumbo. Finner följande när jag nu tittar i Dalstorpsböckerna:
I Dalstorps husförhörslängd för 1756 [Dalstorp AI:1, AD bild 50, p 8] heter Anders Jonssons hustru Carin Hansdotter. Det visar sig att hon avlider 1759-01-16 [Dalstorp C:2, AD bild 34] i en ålder av 43 år. Året därpå 1760-06-14 gifter änkemannen Anders Jonsson om sig med änkan Kerstin Persdotter [Dalstorp C:1, AD bild 38].
235
« skrivet: 2013-03-03, 12:25 »
Hej,
Jag har följande barn till Per Hansson och Anna Andersdotter (d. 1745) i Långalycke:
Kerstin Persdotter(1701-1707)
Annika Persdotter (1703-1768), gift med Johan Gunnarsson (1696-1755), bonde i Mossebo, Öreryd (son till nämndemannen Gunnar Nilsson och svåger till sin syster Ellika, som var gift med Hans Persson)
Anders Persson (1706-1711)
Hans Persson (1708-1770), bonde i Gisslarp, Nittorp, gift med Ellika Gunnarsdotter (dotter till nämndemannen Gunnar Nilsson och svägerska till sin bror Johan Gunnarsson, som var gift med Annika Persdotter)
Anders Persson, (f. 1711), nämns som Hyttedräng vid Tabergs masugn, när syskonen säljer Långalycke till brodern Per Persson 1753.
Måns Persson (1712-1787), bonde i Östra Rya, Nittorp, gift med Annika Månsdotter (f. ~1717)
Kerstin Persdotter (f. 1714), gift med Sven Johansson, bonde i Fållagärde, Norra Unnaryd
Per Persson, (1718-1763), bonde i Långalycke, gift med Kerstin Persdotter (f. ~1722)
Catharina Persdotter (1721-1780), gift första gången med smeden Gustaf Moback (~1710-1744) och gift andra gången med Håkan Ljungsten (1725-1810)
Ovanstående syskonskara bekräftas av ett uppbud vid höstetinget 1753 [Kind AIa:28, HT, uppbud L:K]
Några exakta födelsedatum för Per och Catharina lär vi nog inte kunna hitta. Vi får nog nöja oss med årtalen här.
(Meddelandet ändrat av berydh 2013-03-03 14:17)
236
« skrivet: 2013-03-02, 21:00 »
Hej,
Min tolkning är att Catharina Persdotter är född 1721, lucka i födelseboken för Ljungsarp detta år. Grundar detta på åldersuppgift, 27 år, i den husförhörslängd för Ljungsarp från 1749 [Hulared A:1 p 8, AD bild 17]. Detta skulle ge 1722 som födelseår, hon finns inte i födelselängden för detta år. Dock, beroende när husförhörslängden upprättades och när på året Catharina var född kan hon också mycket väl ha varit född 1721.
Peders barn i Långalycke 1718 tror jag är sonen Per, som i nämnda längd uppges vara 30 år.
Uppenbarligen gifter Håkan Ljungsten om sig men det verkar som att samtliga fem barn (Stina, Annika, Kerstin, Gustav och Anders) är födda i första äktenskapet då inga barn från det andra äktenskapet förekommer i Håkan Ljungstens bouppteckning [Kind FIIa:21, p 203].
Mitt eget intresse i detta är genom Catharina Persdotters syster, min anmoder Annika Persdotter (1703-1768).
237
« skrivet: 2013-03-01, 20:37 »
Hej,
Uppgiften att Håkan Ljungsten är född i Småland finns i Generalmönsterrulla 1753 på hantverkarna vid Jönköpings gevärsfaktori.
Trots uppgiften om att han är född i Småland skulle man utifrån fadderuppgifter för barnen möjligen kunna gissa att han är son till Gustaf Jönsson i Askåker. Vid dottern Stinas födelse 1746 nämns Ingeborg Gustafsdotter (dotter till Gustaf Jönsson) som fadder och vid dottern Annikas födelse 1750 nämns Gustaf Jönsson som fadder.
(Meddelandet ändrat av berydh 2013-03-01 21:06)
238
« skrivet: 2013-02-11, 00:19 »
Tack för tolkningen, då var jag inte fel ute.
239
« skrivet: 2013-02-10, 11:57 »
AD bild 145, sid 280. Vad heter fänrik Hannings barn? 
240
« skrivet: 2013-02-09, 12:49 »
Inger,
Du pekar på en brist i min sammanställning, jag borde nog behandlat ättlingarna till Assar Jönsson mer utförligt. Nu nämns endast Kerstin endast förbigående på sidan 207. Här kan också nämnas att Brita Nilsdotter var syster till prästen Olof Lagerqvist, se not 156 på sidan 54.
Hälsningar
Bengt
241
« skrivet: 2013-02-05, 22:11 »
Inger,
Om Nils Amundssons ursprung har jag inga egentliga uppgifter. Jag misstänker att han är bror till Kerstin Amundsdotter (1706-1785) som var gift med Axel Andersson (1700-1760), vilka först bodde i Hädinge Norregård, Kävsjö och sedan i Hemmerhult, Fryele. När de gifter sig i Åker 1725 uppges Kerstin komma från Ryd i Åker. Axel Andersson är son till korpralen Anders Hörnberg och Elin Jönsdotter i Elgarem, Anderstorp. Har också en anteckning om en Per Amundsson som skulle kunna vara bror.
Britta Nilsdotter är sannolikt dotter till Nils Persson och Kerstin Assardotter (1671-1744) i Törestorp Östergården, Kerstin tillhör den släkt jag brukar benämna Törestorpssläkten och är dotter till glasmästaren Assar Jönsson (1640-1724) och hans hustru Anna Olofsdotter (1644-1719).
Törestorpssläkten har jag utrett i min bok Gölebosläkten.
242
« skrivet: 2013-02-05, 21:58 »
Marian,
Jag observerade just detta i mitt fortsatta sökande. Dock verkar båda ha överlevt då båda Per finns parallellt i husförhörslängderna.
Även om det är ovanligt förekommer det att samtidigt levande helsyskon har samma namn. Har ytterligare några exempel på detta från Kind och Västbo. Skälet till detta (tyvärr hittar jag inte varifrån jag har denna uppgift) skulle vara att man gav namn efter avlidna släktingar. Om dessa avlidna släktingar råkade ha samma namn verkar i dessa fall ha saknat betydelse.
243
« skrivet: 2013-02-05, 21:01 »
Hej Peter, Stort tack för ditt tips rörande Rångedala. I Rångedala C:2, sidan 75, för år 1740, finner jag följande:  Detta är med stor sannolikhet Pers födelsenotis, föräldrarnas namn, Håkon Assmundsson och Elisabeth Persdotter stämmer bra överens med uppgiften i dödenotisen. Assmundsson är ett relativt ovanligt namn och födelseåret rimligt. Denna uppgift har gäckat mig i över 30 år, verkligen ett genombrott.
244
« skrivet: 2013-02-05, 20:29 »
Hej Peter,
Det enda jag har om Pers ursprung är uppgift om föräldrar i dödenotisen [Äspered C:2 p 38]. Här uppges föräldrarna heta Håke Assmund[sson] och Lisbeth Persdotter. Födelseår för Per, enligt åldersuppgifter i husförhörslägder och dödenotis, bör vara omkring 1742/43.
245
« skrivet: 2013-02-04, 00:58 »
Peter,
Vet tyvärr inget om Sven Lengberg men är intresserad av hans hustru, Maria Håkanssdotter, som jag starkt misstänker är syster till min anfader Per Håkansson, också han boendes i Anders Arvidsgården. Min misstanke grundas på att Sven Lengberg i bouppteckningen efter Per Håkansson och hans hustru Britta Olofsdotter nämns som förmyndare och de äkta makars nära fränder. Vet du något om Maria Håkansdotters ursprung?
246
« skrivet: 2013-01-17, 20:28 »
Hej Susanne,
1749-01-16 finns ingen födelsenotis men väl 1750-01-16 med en Måns, dock heter hans far Anders Månsson och inte Jon.
Kanske finns den Måns du söker istället under 1749-12-18 (samma sida):
den 18 Dec: föddes och d: 28 dito döptes Barnet Måns i Baseberg
Par: Jon Arfvidsson, h Segrid Månsdr
Test; Daniel Månsson i Harfhult, Bengt Månsson och Anders Swensson i Baseberg, h: Gunnil Arfwidsdotter i Ålaryd Millagl pn Kirstin och Karin Nilsdöttrar i Kyllåhs
247
« skrivet: 2013-01-14, 00:20 »
I Oskar Fredrik AI:14, sid 1220 [AD bild 225] finns följande röda överstrykning och en röd notering 132 i kolumnen för vigde. Ingen notis om flyttning förekommer. Någon som vet vad denna röda överstrykning och notering 132 kan tänkas stå för? 
248
« skrivet: 2013-01-05, 12:43 »
Hej Britt-Marie,
Stort tack för uppgifterna. Dessa löste verkligen upp knuten samtidigt som jag nu börjar ana hur kyrkobokföringen i Domkyrkoförsamlingen hänger ihop.
Mvh
Bengt
249
« skrivet: 2013-01-03, 20:33 »
Hej Britt-Marie,
Tack för uppgifterna, hjälpte mig en bit på vägen men blir fortfarande inte klar över hur man höll-reda-på bostadsadresser. Hittar den familj jag söker i personalregistret AIa:10, s 484, men ser där inte var de bor. Familjen är sedan överstruken och i högerkolumnen finns en anteckning Landala p 323. Då det inte, som jag tolkar der, är en regelrätt flyttning utom församlingen söker jag på sidan 323 men hittar inget här. Tillhörde Landala under perioden 1865-1883 Domkyrkoförsamlingen eller någon annan församling?
250
« skrivet: 2013-01-02, 12:10 »
Kyrkoarkivet för Domkyrkoföramlingen är en ny bekantskap för mig och följer inte alls, vad jag kan se vanligt, upplägg. Vad är metoden att utifrån en vigdenotis från 1860-talet hitta respektive personer i någon motsvarighet till husförhörslängder (...som tycks saknas)?
251
« skrivet: 2012-11-19, 21:58 »
Under Släkter Lyselius finns en fråga relaterad till prästerna Jacobus Gudmundi Solingius och Gudmund Lysell, präster i Dalstorp.
252
« skrivet: 2012-11-19, 21:57 »
Under Släkter Lyselius finns en fråga relaterad till befallningsmannen Gudmund Eriksson som uppges ha verkat i Ljushult under 1600-talets förra hälft.
253
« skrivet: 2012-11-19, 21:52 »
I Dalstorp fanns 1655-1671 kyrkoherden Jacobus Gudmundi Solingius. Dennes son Gudmund, som efterträdde sin far, tog namnet Lyselius. Andra ättlingar tog namnet Lysell.
Jacob Gudmundi Solingius uppges vara son till befallningsmannen Gudmund Eriksson, boende i Ljushults socken. Ljushult anses här vara ursprunget till namnet Lyselius. Möjligen är Jacob Gudmundi Solingius identiskt med kommunistern Jacobus Gudmundi, som enligt Skarstedts herdaminne blev kommunister i Sexdrega pastorat 1634.
Ovanstående förhållanden beskrivs i såväl bygdelitteratur som i släktböcker. Det jag saknar är primärkällorna bakom uppgifterna. Någon som kan ge tips om primärkällor?
254
« skrivet: 2012-08-29, 00:12 »
Min tolkning är att det står Kålfwarp d.v.s. Kolvarp
255
« skrivet: 2012-07-26, 21:48 »
Här följer några alternativa tolkningsförslag:
Sanna Persdotter
Jacob i Skiepshult [Skeppshult]
Soldat Bengt i Östra Kalset
hust Anna i Swenshult
pig Ingiar [Ingiär] Andersadotter
Svårigheten är gårdsnamnet efter Knut Swensson, med tanke på att faddrarna kommer från södra delen av socknen (Skeppshult, Östra Kallset och Skeppshult) tror jag att namnet kan tolkas som Swennhult [Svenshult].
256
« skrivet: 2012-07-26, 18:42 »
Min tolkning är:
[Marginalanteckningen]
d 4 Johannes
Fål Lunna gl
in Januario
[Notisen]
Knut Swenssons och hust Karin Pärsdotters barn i Fållinge Lunnagl
föddes dh 30 Januarii och Christnades dh 2 Febr, Test. Anders i Rödjetorpet Mårten[?] i Hyltetorpet dr Knut i Klinten hust Elin i [?] pig Elin i Lunnagl pig Ingier i Skattegl
257
« skrivet: 2012-06-01, 21:47 »
Hej,
Att bönderna i trakten reste till Skåne förkom. Ett annat exempel är bonden Knut Johansson i Törestorp Mellangård, Kulltorp, som är på resa där 1765, samtidigt som hustrun föder ett barn som hon dör och gömmer undan [Västbo AI:39, urtima ting 1765-08-13/14]. Av dombokshandlingarna framgår att hans granne Jöns Mattsson varit på resa i Halland, inte lika långt, men ändå på resa. Vad detta var för resor vet jag inte men att resor förekom står ändå klart.
Mvh
Bengt
(Meddelandet ändrat av berydh 2012-06-01 21:48)
258
« skrivet: 2012-05-12, 20:17 »
Inte helt enkelt men kanske:
Afwitringen sedt(?) för(?) alt af Nämbdem Harald Knutsson i Högakull.
Då brudgummen är änkeman har han troligen barn och vad texten förmodligen på något sätt säger är att arvssituationen ordnats innan det nya äktenskapet.
259
« skrivet: 2012-04-19, 17:58 »
Zachrias Mattisson är sannolikt son till Mattias Persson i Mårtenstorp, Öreryd, enligt ett resonemang jag redovisat i min bok Gölebosläkten.
Grunden för resonemanegt är att Zacharias vid vintertinget i Västbo 1787 [Västbo AI:61, VT1787, nr 23] nämns som syskonbarn, d.v.s. kusin, till min ana Jean Håkansson i Assarebo, Norra Hestra. Jean Håkanssons morfar är Per Håkansson i Fagerberg, Öreryd. Av mantalslängderna framgår att Per Håkansson har en son Mattis. Denne Mattis gifter sig 1715 [Stengårdshult LIa:1] med Malin Zachrisdotter i Mårtenstorp och paret bosätter sig i Mårtenstorp. År 1722 [Öreryd C:1 s 39] får man sonen Zachris.
Födelseåret, som förkommer i Båraryds husfröhörslängder, och kusinrelationen med Jean Håkansson leder till slutsatsen att Zachris sannolikt är son till Mattis Persson.
260
« skrivet: 2012-04-17, 21:23 »
Tack Carl, volymen är Boskaps- m fl längder, Västergötland och Dalsland, Volym 8, bild 351.
Sedan kan man fundera över vad innebörden av Butta är.
261
« skrivet: 2012-04-16, 22:16 »
/SE/RA/5119/5/8 bild 351  Vilket är det första ordet: Butte(  ) Niels i Giöingstorp
262
« skrivet: 2012-04-14, 10:46 »
Tack
/Bengt
263
« skrivet: 2012-04-12, 20:19 »
SE/RA/5121/5121.06/1612:8B bild 22 Någon som kan läsa sista ordet?  af fienden brendhe och säden förtrampat och op...
264
« skrivet: 2012-04-11, 22:39 »
Hej Tomas,
Tack för uppgifterna. En second opinion är alltid värdefull, något jag lärt mig den hårda vägen
Hälsningar
Bengt
265
« skrivet: 2012-04-10, 22:37 »
SVAR: SE/RA/5121/5121.06/1600:5 bild 121 I längden över Hjälpepenningar förekommer förkortningar som antagligen står för myntsorter. Någon som vet vad de står för? T.ex. första raden nedan 5 (?) 3 (?) 16 (?) 
266
« skrivet: 2012-04-10, 22:08 »
Så här tolkar jag texten:
...5 barn, 3 s [söner] och 2 döttr af hwilka 2 s [söner] och 1 d [dotter] lefwer, hon war sjuklig inemot 1 år och sängliggande i 11 dagar dog d. 10 Ejus. af wattusot 38 år gl
Mvh
Bengt
267
« skrivet: 2012-04-08, 20:35 »
Hej Johan,
Jämfört med många andra socknar går Våthults kyrkböcker relativt långt tillbaka och är dessutom ganska väl förda. För att komma längre tillbaka får man nog sätta hoppet till alternativa källor som domböcker och skattelängder av olika slag. En annan källa, unik för Våthult och Båraryd, är de Drakanderska personalierna som förvaras på länsmuseet i Jönköping. Detta är personbeskrivningar, har du tur finns Lars Svensson och/eller Karin Arvidsdotter med bland dessa.
Klart är dock att Lars Svensson finns i Svinabo 1718, då han tillsammans med den andre åbon Nils Knutsson (far till Knut Nilsson) köper 3/8 Svinabo genom någon form av auktionsförfarande [Västbo AI:10, ST1718, Nr 13]
Mvh
Bengt
268
« skrivet: 2012-04-08, 17:42 »
Hej Johan,
Din Arvid Larsson är son till Lars Svensson i Svinabo.
Tror inte det finns någon anledning att betvivla att Lars är fadern, han gifte sig med den betydligt yngre Karin Arvidsdotter 1744-05-13 [Våthult C:2, AD bild 10] som uppges komma från Lönshult i Brydaryds socken. Av Våthult AI:1 [AD bild 99] framgår att den förra hustrun hette Marit och att hon dog omkring 1742. Av Våthult C:2 [AD bild 9] framgår att hon heter Marit Jonsdotter och avlider 71 år gammal 1742-08-01.
Det dödsdatum som anges i Våthult AI:3 [AD bild 109] är riktigt och finns också i Våthult C:2 [AD bild 21] där Lars Svensson (nr 2 under döda) uppges ha avlidit den 5 februari 1768 och begravts den 21 februari. Han uppges vara 86 år gammal och vara död av ålderdomssvaghet.
Lars Svensson hade en grannfejd med min anfader Knut Nilsson i Svinabo som slutade i en förlikning [Västbo AI:32, VT1756, Inteckningar Nr 25]
Mvh
Bengt
269
« skrivet: 2012-03-29, 22:35 »
Hej Inger,
Vad jag vet kommer uppgiften från att Germund Persson 1665 säljer en andel i Apelhylta och att hans bror då klandrar köpet [Östbo VT1665]. Detta pekar på arvejord varför Peder Trulsson och Kerstin Gertonsdotter som innehaft gården på 1650-talet möjligen skulle kunna vara föräldrarna. Har någon mer uppgifter som ytterligare skulle kunna klarlägga relationen vore det mycket intressant.
Mvh
Bengt
270
« skrivet: 2012-03-24, 02:11 »
Björn i Bockebo är en mytisk person som visserligen nämns i Herdaminnet där det under Åsenhöga påstås att kyrkoherden Bergerus Colliander var gift med en dotter, Ingrid Björnsdotter, till befallningsmannen Björn i Bockebo. Ingrid Björnsdotter var dotter till länsmannen Björn Björnsson i Tokarp, Anderstorp [Västbo AI:5, HT1673].
Såvitt jag vet har ingen i källorna funnit något belägg för att befallningsmannen Björn i Bockebo överhuvudtaget funnits.
271
« skrivet: 2012-03-17, 23:35 »
I längden förkommer på flera ställen, t.ex. SVAR bild 487, en text som jag tolkar som Öhzd  Vad står Öhzd för?
272
« skrivet: 2012-02-19, 16:46 »
Någon som har förslag på tydning av sista delen i marginalanteckningen?  förlofvat ...
273
« skrivet: 2012-01-28, 01:29 »
Problemet jag har med Mons på andra raden är att sista bokstaven i ordet böjer åt höger medan övriga s böjer åt vänster. På raden under står Hans men det verkar och det verkar som att någon del av slutbokstaven är överskriven av s i Hans.
En alternativ tolkning är kanske Moug (=måg), någon som har nån åsikt om detta?
274
« skrivet: 2012-01-27, 20:54 »
Önskar hjälp med en förutsättningslös tolkning av punkten 4 nedan: 
275
« skrivet: 2011-12-28, 19:07 »
Såvitt jag kan se står det Svensdotter.
Observera att Elena även förkommer längre ned på samma sida under namnformen Helena avseende tidsperioden 1747-1753.
276
« skrivet: 2011-12-19, 17:44 »
Anna Eriksdotter kom också från N. Tunnabohult torp då det står därstädes efter hennes namn.
277
« skrivet: 2011-11-13, 20:41 »
Ingemar,
Här följer min tolkning:
Söra Ingarp
[överstruket] Änk Märith Larsdotter 14 maj
Lars Nilsson 1725 23 sep
h Ingrid Mechelsdotter 1729 30 jul
Sonen Nils 1752 18 jul
[överstruket] dott Kierstin 1755 2 maj
dott Sigrid 1758 24 feb...flyttat till Svinhult
sonen Michel 1761 19 jan
dott: Elin 1764 2 Feb
dott Britta 1767 24 maj
[överstruket] gossen Petter Johansson bortflytt.
Du finner även familjen på sid 474 då modern Ingrid är änka.
Möjligen är det så att Ingrid Mikaelsdotter är identisk med dottern Ingrid i Marsås, Kävsjö, [Kävsjö AI:1 sid 42], dotter till Mikael Nilsson och Anna Nilsdotter. Denne Mikael är sannolikt identisk med den Mikael Nilsson som föds i Marsås 1702-02-03 [Kävsjö C:1 sid 37].
Mikael Nilsson är son till Nils Mikaelsson (d. omkring 1729) och hans hustru Ingrid Jönsdotter. Nils Mikaelsson, som var en ganska stridbar person som lämnat en del spår i domböckerna, bodde först i Ingarp och sedan i Marsås, Kävsjö.
Nils Mikaelsson är son till korpralen Mikael Björnsson (163(3)-1695) och hans hustru Elsa Ingemarsdotter (162(5)-1697).
Ovanstående är en sidolinje till mitt intresseområde vilket gör att jag inte är helt säker på de senare sambanden. Själv härstammar jag från Mikael Björnssons son länsmannen Ingemar Kjöllerström.
278
« skrivet: 2011-11-13, 11:34 »
Notisen överst på sid 92 C:4 lyder enligt min tolkning:
Caijsa [överstruket Cahtarina] Mickaeljdotter i Söra Ingarp född d 7 octobrij, xstnad d: 10 do Föräldrar Michail Latsson och hustru Martha Månsdotter, witnen Alexander i Ingarp Norreg Nils i Granstorp dr Anders i Granstorp h: Sigrid Larsdotter i Svinhult, pig: Martha Nilsdotter i Grimarp pch pig: Sigrid Alexandersdotter i Swe(?)hult.
På sid 444 i AI:2 står:
[övertruket] B Michael Larsson 1761 Jam 10 ... död 1826 d 2 april
[övertruket] hustru Marta Månsdotter 1775 Jan 24 ... död 1823 d 10 febr
[övertruket] s B Lars 1795 nov 6
[övertruket] s Magnus 1798 oct 10
[övertruket] dr Caijsa 1802 oct 7 ... [utflyttning] 1830 Elgh
[övertruket] s Nils 1806 marti 30 ... [utflyttning] 1828 Byn G.
[övertruket] s Johannes marti 25
[övertruket] s Anders 1815 jul 27
B Lars Michalesson 1795 6/11
hust Caijsa Svensdotter 1080 11/4
son magnus 1829 28/11
son Sven 1831 4/9
Brodern Anders Michalesson 1813 27/7
[överstruket] Pig Stina Manusdotter 1813 25/9
Pig Marta Petersdotter 1809 16/6
279
« skrivet: 2011-11-13, 11:32 »
Notisen överst på sid 92 C:4 lyder enligt min tolkning:
Caijsa [överstruket Cahtarina] Mickaeljdotter i Söra Ingarp född d 7 octobrij, xstnad d: 10 do Föräldrar Michail Latsson och hustru Martha Månsdotter, witnen Alexander i Ingarp Norreg Nils i Granstorp dr Anders i Granstorp h: Sigrid Larsdotter i Svinhult, pig: Martha Nilsdotter i Grimarp pch pig: Sigrid Alexandersdotter i Swe(?)hult.
På sid 444 i AI:2 står:
[övertruket] B Michael Larsson 1761 Jam 10 ... död 1826 d 2 april
[övertruket] hustru Marta Månsdotter 1775 Jan 24 ... död 1823 d 10 febr
[övertruket] s B Lars 1795 nov 6
[övertruket] s Magnus 1798 oct 10
[övertruket] dr Caijsa 1802 oct 7 ... [utflyttning] 1830 Elgh
[övertruket] s Nils 1806 marti 30 ... [utflyttning] 1828 Byn G.
[övertruket] s Johannes marti 25
[övertruket] s Anders 1815 jul 27
B Lars Michalesson 1795 6/11
hust Caijsa Svensdotter 1080 11/4
son magnus 1829 28/11
son Sven 1831 4/9
Brodern Anders Michalesson 1813 27/7
[överstruket] Pig Stina Manusdotter 1813 25/9
Pig Marta Petersdotter 1809 16/6
280
« skrivet: 2011-11-03, 14:53 »
Allan,
Domboken verkar inte innehålla något om fallet.
Kanske någon ledning skulle kunna finnas i det kamerala materialet. Tyvärr är jag mycket dåligt förtrogen med detta källmaterial. Om det finns avkortningslängder eller motsvarande, var skulle man då kunna hitta dem?
281
« skrivet: 2011-11-03, 00:08 »
Allan,
Nej att en gård blir skattevrak efter ett eller två år har jag aldrig noterat. Jag håller med om att det nog ofta kan ha gått mer än de föreskrivna tre åren innan en gård blev skattevrak.
Problemet, lite beroende på hur man tolkar skrivningen i jordeboken, består istället i att en ödegård av skattenatur tas upp på frihet utan att för den skull vara skattevrak. Upptagningen på frihet verkar alltså ha skett innan gården hunnit bli skattevrak. Det är detta som är mitt bekymmer och det är här jag försöker förstå hur ägande till skatterätt och bördsrätt hanterades.
282
« skrivet: 2011-11-01, 14:30 »
När skattegård drogs in till kronan, enligt regelverket efter tre år, blev den s.k. skattevark varigenom, om jag förstår det rätt, jordens natur förändrades från skatte till krono. Denna typ av gårdar övergick under 1700-talet ofta åter till skatte genom s.k. skatteköp.
Det min ursprungsfråga, som nog är lite otydlig, avser är när en skattegård som är öde men inte skattevrak tas upp på frihet. Hur hanterades då ägandet av skatterätten och de som hade bördsrätt i hemmanet?
283
« skrivet: 2011-11-01, 00:18 »
Chris,
Tack för denna referens. Frågan om ödeläggelse tas upp men inte på detaljnivån kring ägande och bördsrätt. Det som nämns i sammanhanget är att urminnes hävd hade en betydelse.
Det borde finnas någon kunglig förordning som berör frågan.
284
« skrivet: 2011-10-31, 10:16 »
Någon som har klart för sig hur regelverket kring upptagning av ödeshemman, som var skatte, fungerade under slutet av 1600-talet?
Ett ödeshemman kunde tas upp på frihet, d.v.s. frihet från räntor, under ett visst antal år.
Om hemmanet var skatte vad hände då med skatterätten till hemmanet. Övergick denna till den som tog upp hemmanet och hur hanterades i så fall de som hade bördsrätt i hemmanet?
285
« skrivet: 2011-10-04, 17:44 »
Här följer ett försök till tolkning:
Julii
17. Efter Trinitatis gillade dom af Kongl. Giötha Hofrätt samt Konungens höga bekräftelse derå, wardt drängen Petter Persson i Härsköp 38 år gaml. halshuggen kl. 10 förm. på Moen öster norr om Kyrkian härstädes, för begångit dråp å sin granne Anders Johansson i Härsköp d: 28 Dec. förledit år.
Lades wid norra sidan på kyrkogl.
286
« skrivet: 2011-09-05, 20:22 »
Paul,
Mulseryd, är såväl en socken som en (kyrk)by. Socknen gränsar till både Kinds härad, i Västergötland, och Tveta härad medan (kyrk)byn ligger central placerad i socknen och inte i direkt anslutning till någon häradsgräns.
/Bengt
287
« skrivet: 2011-09-04, 16:36 »
Ingela och Olle,
Tack för dessa uppgifter varigenom domboksnotisen och dess sammanhang får en klar mening.
/Bengt
288
« skrivet: 2011-09-04, 12:52 »
I Mo härads dombok, AI:2 tinget den 11/9 1689, förkommer några begrepp jag funderar över:
Länsmannen Kyhlström, som berättar dhetta att rätta orsaken till ofwanbemte slagsmåhl hafr dher aff förorsakats, att han Länsmannen, skrivit 2ne härads rätter på Jönses gård i Mulserydh, det han bordt giöra efter K: Maijt:s allernådigste Stadga och befallning såsom dher 2ne booleker finnes.
Hur skall man i detta sammanhang tolka begreppen häradsrätt och bolek?
289
« skrivet: 2011-08-29, 17:08 »
Bortflyttat til Hestra Sochn sochn 1756
290
« skrivet: 2011-08-26, 18:05 »
Ovannämnde Anders Persson förekommer också i diskussionen Udde Jacobsson i Kulltorp, född omkring 1680. Är det någon som har en uppfattning om dennes ursprung? Genomgång av mantalslängden bakåt gör det rimligt att anta att Anders är identisk med den Anders Persson som nämns i katekisationslängden 1691 [Växjö domkapitel FII:12, p 582] och som då är 20 år, son till änkan Elsa, uppgiven ålder 75 år men sannolikt felaktig med tanke på barnens ålder, samt syster till Dorothea, 15 år. Det är svårt att spåra dessa i mantalslängden före 1691. I Bränneshylte nämns 1683 en länsman Per med hustru och 1681 en länsman med hustru. Möjligen är denne länsman Per identisk med den Per Larsson i Bränneshylte som förekommer vid höstetinget 1683 (nr 219). Jag har inte läst domböckerna ur ett Bränneshylteperspektiv. Någon som vet mer om dessa förhållanden?
291
« skrivet: 2011-08-14, 10:25 »
Här följer ett försök till tolkning med reservation för ortsnamnen:
Nils Jönsson i Hästrum a(?) 36 åhr född H: hwars far, farfar och förfärder för hoo der(?) bodt, och dy fa... a(?) 95 åhr, som förliden winter blif:t död, berättat det han alldrig annat hördt sägas(?) eller wiste än att denne(?) park legat till Mässvjk(?), huilket och första witnet Carl i Koongäng(?) säger sig hördt säja, berätta jembwähl at Cop(?) en gång frågat hoo om han wiste att denne ängen någonsin legat till N... men han swarat det han aldrig annat hördt än att hon(?) altijdh lydt mässwijk till.
292
« skrivet: 2011-08-04, 20:42 »
Hej Stefan,
Tack det verkar stämma bra.
293
« skrivet: 2011-07-20, 10:23 »
Ovanstående frågor kvarstår, dock med följande kompletteringar.
Sven Bondberg var gift med dottern Maria Andersdotter.
Per Månsson var gift med Kerstin Andersdotter
Dessutom fanns ytterligare en son Jöns Andersson, som var ryttare och hade namnet Karlund(?), någon som vet något om denne?
294
« skrivet: 2011-07-09, 16:09 »
Läser detta som Taglarp Norregl Byarum
295
« skrivet: 2011-07-08, 20:15 »
Paul,
Vet du vid vilket regemente Joachim Christian Fischer är regementsfältskär?
I tidigare inlägg i denna diskussion från 2001 nämns regementsfältskären vid Jönsköpings regemente, Christian Fischer (d. 1684). Även om det är ett långskott skulle det kunna finnas ett samband utifrån förnamnet och yrket som ibland gick i arv.
296
« skrivet: 2011-06-25, 23:37 »
Tror där står:
berättas af Nämbd vara fåned
297
« skrivet: 2011-05-17, 20:53 »
Har börjat titta en del i landskapshandlingarna (Västergötlands handlingar) före 1600, ett material som jag inte har någon erfarenhet av alls. Den bild jag får är att det oftast endast finns en bonde antecknad för varje helgård. Från andra källor, t.ex. Älvsborgs lösen 1571, noterar jag att åbons namn ibland är ett annat än det som står för samma år i landskapshandlingen. Domboksuppgifter som refererar bakåt i tiden pekar på att det funnits fler åbor på en gård än den som anges i landskapshandlingarna.
Min tolkning av detta är att det var jorden som beskattades och att det därför var den som var det viktiga att notera. Sedan verkar man ha valt att ange en av åborna i längden.
Någon som vet mer om detta?
298
« skrivet: 2011-04-27, 22:11 »
I Krakhult (benämns först Stora Krakhult sedan Norra Krakhult) förekommer under perioden 1679 - 1709 två stycken brukar med namnet Lars. Den förste dyker upp i mantalslängden 1679 och den andre 1685. En av dessa nämns sista gången 1695 medan den kvarvarande lämnar över bruket till en son Erik 1709, allt enligt mantalslängden. Av Norra Unnaryd C:1 framgår att hustrurna hette Märit och Karin.
En son till någon av dessa Larsar är förmodligen en Anders Larsson från Krakhult som 1703 gifter sig med Ingrid Assarsdotter från Knogarem, Ölsremma [Stengårdshult LIa:1].
Någon som vet något med dessa Larsasr och deras familjer?
(Meddelandet ändrat av berydh 2011-04-27 22:12)
299
« skrivet: 2011-04-11, 21:52 »
 Vad står de inringade tecknen för?
300
« skrivet: 2011-04-04, 20:13 »
Glasmästaren Jöns Mattisson tillhör Törestorpssläkten och är son till glasmästaren Mattis Assarsson (167(3)-1746) och hans hustru Ingeborg Nilsdotter (168(3)-1763). Jöns Mattisson är fjärde generationen glasmästare då både hans farfar Assar Jönsson (164(0)-1724) och farfars far Jönbs Larsson (d. 1677) var häradsglasmästare.
301
« skrivet: 2011-04-03, 20:58 »
Försöker att reda ut förhållandena kring barnen till Anders Larsson i Mossebo (d. 1725). Anders var gift 3 gånger [Bilder från Öreryd, not 25 i Einar Perssons artikel om Sven Månsson i Bjärsved]. Sista äktenskapet med Elin Jonsdotter, ingånget 1723, var barnlöst. Hur barnen fördelades sig mellan det första äktenskapet med N.N. Arvidsdotter (d. 1677) och andra äktenskapet med (?)Ingierd Jönsdotter är dock inte fullt klart även om de flesta barnen bör vara födda i det andra äktenskapet.
Ett mål vid Mo härads sommarting 1727, Nr 6, ger en uppfattning om den överlevande barnaskaran:
Lars Andersson i Vägabo. Denne har jag identifierat med den Lars Andersson som kommer till Vägabo i Ölsremma 1720 från Mohärad och finns kvar här till åtminstone 1732 då luckan i mantalslängden börjar, 1744 finns han inte kvar. Någon som vet något om Lars Anderssons äktenskap eller hans vidare öden?
Sven Andersson i Hjulvhult (står Hiulwed i notisen). Detta bör röra sig om Sven Andersson i Hjulvhult, Källeryd, (168(5)-1744) gift med Ingeborg Månsdotter (168(0)-1750). Denne Sven bör alltså tillhöra baranskaran från andra äktenskapet.
Måns Andersson i Elghult. Detta bör röra sig om Måns Andersson i Elghult (167(9)-1752) gift med Elsa Andersdotter (1695-1742) [se även Svenska Antvlor IV:6 Nr 239]. Denne Måns bör alltså tillhöra baranskaran från andra äktenskapet.
Mågen Per i Långalycke. Detta bör röra sig om Per Hansson i Långalycke, Ljungsarp, som var gift med Anna Andersdotter (d. 1745). Åldersuppgift saknas i Annas dödenotis. Anna och Per gifter sig 1700, varför det är möjligt att Anna tillhörde den första barnskaran då hon bör ha varit i 20-årsåldern vid giftermålet.
Ryttaren Sven Bondberg. Denne bör ha varit gift med en dotter till Anders Larsson då det i domboksnotisen verkar vara så att sönerna nämns först, dessutom finns det redan en son Sven. Någon som vet något om denne och dennes hustru?
Jon Gudmunsson i Mossebo. Denne bör vara den (Jon/Johan/Jan/Jaen) som enligt mantalslängden finns i Mossebo första gången 1723 och sista gången 1746 (påföljande år nämns enkan). Hustrun hette såvitt jag kan förstå av Öreryd C:1 Stina som då bör vara Anders Larssons dotter. Någon som vet något mer om denna familj?
Per Månsson i Mårtenstorp. Någon som vet något om denne och hans hustru?
302
« skrivet: 2011-02-27, 19:56 »
I ett mål i Östbo härads dombok vid sommartinget 1670 där fältskären Kristian Fischer anklagas för dråp på sin gesäll Gilius Quinckert finns bl.a. följande text:
...betygas huru Gilius Quinckert hafwer sigh Comporterat och förehållit på åthskillige orter och stelle, både emot sin husbonde, så wähl som emot andra Cavalerer och stånde Personer, ...
Vad kan ordet Comporterat tänkas stå för i detta sammanhang?
303
« skrivet: 2011-02-14, 21:46 »
Peter,
Jag hittar just nu inte mitt exemplar av Svenska Släkter, men vill minnas att den inte innefattar alltför många generationer. Min egen relation till denna släkt är endast perifer och jag har därför inga egentliga egna uppgifter.
Jag läser notisen i födelseboken på följande sätt:
den 17 augusti födes Håkan Anderssons och Christina Jonsdotters barn på (?)...holm som vid dopet denn 22 Dito kalade Johanis
Testes
Anders Andersson på (?)Rogsberg
Anders Larsson i Holmarp
h Ingeborg Assarsdotter i Kärrsgärde
h Ingeborg (?)...dotter ibidem
mvh
Bengt
304
« skrivet: 2011-02-14, 20:53 »
Peter,
Jag tror att du finner din Johan i Roasjö C:3, sid 41. Roasjö ligger i Sexdrega pastorat, därav angivelsen i Ålem.
Se också Svenska Släkter I:2, 1985, utgiven av Genalogiska Föreningen, där denna släkt Lundgren är utredd.
mvh
Bengt
305
« skrivet: 2011-01-30, 13:48 »
I Kinds härads dombok 1753 (Sommartinget Uppbud L:K) omtalas en Anders Persson hyttedräng vid Tabergs masugn. Någon som kan identifiera denna Anders Persson?
306
« skrivet: 2011-01-30, 13:06 »
Enligt Rosenberg är Fållegärde en by i Ölsremma socken. Problemet är att jag inte kan hitta den i innehållsförteckningarna för Ölsremma AI:1 1748 och 1743, inte heller i Hulared AI:1 (som innehåller Ölsremma 1749 och 1756) eller i Ljungsarp AI:1 (som innehåller Ölsremma 1758) eller i Dalstorp AI:1 (som innehåller Ölsremma 1765). Då jag vet att den kyrkliga tillhörigheten inte alltid är densamma som den administrativa, i denna trakt, har jag också tittat i Stengårdshult AI:1 (som innehåller Norra Unnaryd 1773) min inte heller här blir det någon träff.
Någon som vet var Fållegärde kan återfinnas?
307
« skrivet: 2011-01-23, 11:29 »
Min poäng med matematiken var att det är fullständigt meningslöst med ett släktträd med mer än cirka 10-15 generationer
10-15 generationer är också det djup som omfattas av det källmaterial som vi normalt utnyttjar oss av. Med domböcker och diverse kameralt material går det med lite tur att ta sig igenom 1600-talet men sedan blir det oftast oåterkallerligen stopp. Visst har väl många en eller annan frälseana med vilken man kan haka på, seriös eller mindre seriös, genealogisk litteratur (...eller dess förvanskningar på nätet)och uppvisa släktskap med både Gorm gamle och Karl den store. För mig är dock det sistnämnda mer av kuriöst intresse.
Om man funderar vidare över de rent matematika implikationerna gör jag en annan reflektion. Om vi räknar 3,5 generationer på 100 år når vi vikingatiden efter storleksordningen 30 generationer. Teoretiskt har vi då dryga miljarden anor (1 073 741 824). Jag har ingen siffra på hur stor befolkningen var under medeltiden men vid tiden för Älvsborgs lösen (1571) brukar man uppskatta folkmängden till storleksordningen en halv miljon. Om vi bara för att göra ett räkneexempel antar att hela den nordiska befolkningen 30 generationer bakåt bestod av en halvmiljon (vilket förmodligen är för högt) skulle det innebära, rent matematiskt, att varje person som levde då skulle förekomma på mer än 2000 ställen i min antavla. Kanske är det därför rentav sannolikt att vi i princip härstammar de flesta av de individer som levde då, även om vi givetvis inte exakt kan visa hur.
308
« skrivet: 2011-01-14, 20:54 »
Carl Svensson hade högst sannolikt endast två barn som uppnådde vuxen ålder, sonen Göran (1695-1776) och dottern Beata (1702-1764). Om Skrivaregårdssläkten, den släkt Carl Svensson tillhör, finns för övrigt en artikel i senaste utkomna numret av Släkt och Hävd, författad av Peder Claesson.
309
« skrivet: 2011-01-07, 11:48 »
1809-12-31 gifter sig Peter Petersson från Unnaryd med Christina Carlsdotter från Gölingstorp, Nittorp [Nittorp C:3, p 329]. Christina omnämns i faderns, Carl Nilssons, bouppteckning 1827, men framgår ej var hon bor [Kind FIIa:30 , p 733].
Någon som kan identifera denne Peter Petersson i Unnaryd?
310
« skrivet: 2011-01-04, 17:52 »
Bertil,
Man skulle önska att AD även publicerade registret för att förenkla åtkomsten. För 1700-talet har jag fotograferat av registret för eget bruk och det blev 134 bilder.
/Bengt
311
« skrivet: 2011-01-03, 17:31 »
Stina,
Såvitt jag kan se finns inte Västbos domböcker i Arkiv Digitals material. Här följer notisen [Västbo AI:15, VT1732, mål nr 5]:
Petter Simonsson Granstedt har instämtdt samtel. Afledne Torkill Biörnssons i Gräftthullt arfwingar, at han utaf dem måtte erhålla sitt tillständige arf efter sin bemte afl faderfader Torkill Biörnsson, infinnandes sig nu bemte arfwingar nembl; döttrarne och enkioarne hustrurs Brita och Anna Torkilsdöttrar, dottermannen Arfwed Andersson i Gullared samt dotterdottermannen Simon Mattisson i Gislaved, hwarefter kiärandene upwiste en under afledne Hr Kyrkioherdens Petter Beets samt Comministerns Hr David Wirganders bewittnande d 6 1702(?) af förebemälte Torkel Biörnsson och dess hustru afl. Ingierd Simonsdotter utgifwen skrift derutj de förklarar kiäranden för sin sohnesohn och at han med de öfrige deras barn skall efter dem hafva lika rätt så i löst som fast, med widare förtydligande at deras afl sohn soldaten Simon Torkellsson har Kiär med sin trolofwade fästeqwinna Maria Pehrsdotter denne bemte Petter Granstedt afladt, hwarom skriften widlyftigare be…der, I lika måtto upwistar … ock Kiäranden et bref daterat Callmar d 24 Octobr 1702 af Simon Torkellsson till sine föräldrar skrifwit, derutj balnd annat han beder sine föräldrar hollha hans kiäresta Maria Pehrsdotter med 100000000 frögder och bedia henne hålla sig braf(?) till will gud han kommer hem igen med widare yttrande dett han förmodar det föräldrarne intet glömma hans Kieresta, yttermera uplägger kiäranden en Lieutenantens wällädle herre(?) Bromans d 30 sidsl Decemb: utgifne attest därutij han bewittnar at när han med Kiäranden war hos Börta Torkelldotter ock upläste … förbenembde föräldrarnas skrift för henne samdt begiärde få se mannens(?) kiöpebref på Gräftshullt, swarade hon hwad det förra angår at hon intet har något till honom och beträffande det senare att hon myckit mehr hade at fråga …
Swarandena förklarar att dee förmoda det hwarken den upwiste förberörde Skriften af d 6 Maij 1702, ej heller dett uptedde Simon Torkellssons bref skall äga ringaste viktighet, emedan det skall wara allom … bekant det aldrig afledne Simon Torkelsson skall warit trolåfwat med benämnde Kiärandens Moder Maria Persdotter, utan henne allenast lägrat, hwareffter hon framfödt denna sin sohn Kiäranden , insinuerades till bekreftande heraf en utaf åtskillige den 16 Eujus utgifwen, upläsen och actiterad attest, hwarjämte äfven hustru Börta Torkelsdotter inlefwererade ett denna Tingsretts Skaftebref ad d 5 Junii 1701 därigenom wistes at Torkell Biörnsson igenom Salubref d 11 Junii 1699 har till sin Måg Jöns Jönsson och hans benemnde hustru för betalte 62 Dr 16 ./. smt försåldt Skatterätten af halfwa gården i Södra Gräfthult, hwarpå de ock erhållit bemte Skiöte förtydandes nu sedermera widare at sedan afl Torkell således hade såldt sin Jord hade han intet widare än ganska ringa el någon lös egendom, hwilken des Enkia Ingierd Simonsdotter sedermehar siellf afl…, som effter honom på 102 åhret lefde, bedyrandes sig icke det ringaste arft efter föräldrarne bekommit, dock tillstår Börta och Anna så wäll som Arfwed Andersson att de någon ringare svinföllgd undfådt, anhållandes i högsta att Hr Comministern Wirgander måtte Edeligen afhöras hwad skriften af d 6 Maj 1702 angår hwilket som rätten äfven finner nödigt, så blifver ock härmed till nästa ting uthställt hwar till Kiäranden bör Hr Comministern Wirgander till den ändan behörigen inkalla och parterne sig widare då heruthi inställa
Av notisen framgår att Torkel Björnsson och Ingegerd Simonsdotter är föräldrar till Brita (Börta) Torkelsdotter. Dessa bor i Gräfthult Södregård.
Det som ställer till det, och som du nämner, är att det finns två Torkel Björnsson i Gräfthult. Den ene avlider 1707-04-06 i en ålder av 87 år [Våthult C:1, p 116] och den andre 1708-05 i en ålder av 78 år [Våthult C:1, p 118]. Vår Torkel är den sistnämnde då följande anteckning finns i dödenotisen ...lovade hjälpa sin sonson som andre barnen för han blev död, vilket kan relateras till målet i domboken.
312
« skrivet: 2010-12-30, 22:22 »
Någon som har koll på 1600-tals präster i Bogesund?
Enligt mantalslängden för Ljungsarp 1682, under Björstorp, finns antecknat en Jöns och hustru. I marginalanteckningen anges att mannen är präst i Bogesund. Året innan uppges han vara skriven i B.S. vilket bör avse Bogesund.
Nåhon som kan identifiera denne Jöns med en känd präst?
313
« skrivet: 2010-12-18, 21:58 »
 Någon som kan hjälpa till att tyda det understrunkna ordet Torebråte
314
« skrivet: 2010-12-12, 19:30 »
Att nämnde- och riksdagmannen Mårten Larsson (163(7)-1723) i Lindås var gift två gånger framgår av en disposition som inprotokolleras vid vintertinget 1700 [renoverad dombok] där det anges att båda barnkullarna skall vara lika delaktiga i arvet efter föräldrarna. Andra hustrun var Märta Gunnarsdotter (165(7)-1730) men vem var första hustrun?
En möjlig ledning skulle kunna vara att Mårten Larsson några år under slutet av 1670-talet bor i Spolabo.
315
« skrivet: 2010-12-12, 17:19 »
Stina,
Jag har antagit att detta är Torkel Björnssons hustru, Simonsdotter är inget vanligt namn och att Torkels hustru hette Ingegerd Simonsdotter framgår bl.a. av Västbo AI:6, ST1689, Nr 70. I Västbo AI:16, VT1732, Nr 5, påstås att Ingegerd Simonsdotter blev 102 år, men kanske är uppgiften i dödenotisen rimligare.
Vad det står efter: d.2 nov.begrofs husrtu Ingiard Simonsdotter i Gräfthult lefvat all sin tid beröml og wäll 90½ åhr lofvade på sitt yttersta? lämna barn og barnbarn ... är inte lätt att tyda men jag tycker mig kunna urskilja två ord kan finnas.
316
« skrivet: 2010-12-07, 21:51 »
I Karsbo Västergård bor mellan 1699 och 1727 Arvid Olofsson och hans hustru Ingeborg Olofsdotter. Enligt mantalslängden 1727 flyttar man till torpet Enet undet Borrarp.
Någon som vet något om dessas ursprung och vidare öden efter 1727?
Fadderuppgifter tyder på att någon av dessa kan vara barn till klockaren Olof Persson i Björstorp, Ljungsarp.
317
« skrivet: 2010-11-28, 20:11 »
Håller på att försöka få en bild över barnen till Olof Persson i Björstorp Mellangård, som förmodligen avled mellan 1719 [sista anteckning i mantalslängd] och 1722 [luckan i Ljungsarps kyrkböcker upphör]. Olof Persson var klockare och även snickare.
Mantalslängder och fadderuppgifter tyder på följande barn:
Svenning Olofsson (168(1)-1758). Gästgivare,klockare och nämndeman i Kättsjö Ljungsarp. Gift 1:a gången med Kerstin Mårtensdotter (d. 1719), gift andra gången med Kerstin Nilsdotter.
Olof Olofsson (f. 168(5)). Bonde i Ljungsarp Liagård. Gift med Kesrtin Andersdotter.
Gustav Olofsson (169(3)-1746). Bonde i Björstorp, Ljungsarp. Gift med Ella Persdotter (168(2)-1752)
Britta Olofsdotter. Gift med Peder Andersson, Övrabo.
Arvid Olofsson. Bonde i Karsbo, Dalstorp. Gift med Ingeborg Olofsdotter. Alternativt är det Ingeborg Olofsdotter som är dotter.
Alla uppgifter om ovanstående personer sökes. Även eventuella uppgifter om Olof Perssons hustru.
318
« skrivet: 2010-11-27, 22:00 »
Föregående notis avser 1705, påföljande år framgår att Olof är skyldig 12 daler. Tror därför att det kan stå Låfut (lovat).
319
« skrivet: 2010-11-27, 21:32 »
 Nytt ord jag har svårt med, vad står det? Det övriga tolkar jag som: Oluf Pehrsson i Biörstorp ... på denna Sochnestämban 12 12 daler är en ansenlig summa.
320
« skrivet: 2010-11-27, 21:29 »
Tack Irene, har nu sett flera sådan anteckningar.
321
« skrivet: 2010-11-27, 20:28 »
 Vilket är det understrukna ordet? Det övriga tolkar jag: Klåckaren Swening Olufsson i Biörstorp bekommit sin Löhn för det han gåår och ... sampt skriijfer åth Kyrkian Nembl 2
322
« skrivet: 2010-11-25, 20:38 »
I Öjared, Marbäck, bodde från 1728 Bengt Gök och hans hustru Kerstin Nilsdotter. Sista anteckningen i mantalslängden om hustrun är från 1756 då det står att hon är söndervärkt. Mantalslängden sista notering om Bengt Gök är från 1763 då det står att han tigger. Har inte hittat dessa i Marbäck C:2 dödenotiser. Någon som vet var och när de avled?
323
« skrivet: 2010-10-31, 09:59 »
Sten,
Det står bortfl. på samtliga barn men det är överstruket för Måns vilket förmodligen beror på att han flyttat tillbaka. Måns, f 1761-12-01, bor sedan i Assarebo och avlider där 1836-08-05. Måns är gift med Stina Svensdotter (1766-1795).
Sonen Anders, f 1758-09, flyttar till Velebo i Åsenhöga där han 1789 gifter sig med änkan Maria Katarina Kinberg (1757-1828). År 1811 flyttar man till Remmabo i Nittorp där Anders avlider 1838-07-18.
Dottern Britta, f 1761-12-01 (tvilling med Måns), gifter sig 1788 med Nils Jönsson (1758-1834) i Stora Hestra. Britta avlider 1810-12-20, i Stora Hestra.
Vart sönerna Sven och Håkan sedan tar vägen vet jag inte men har någon upplysning om detta är jag intresserad.
mvh
Bengt
324
« skrivet: 2010-10-17, 22:03 »
Har tittat på uppgifter kring Ekeremmasläkten som finns att tillgå på släktens hemsida och har då hittat några frågetecken.
1) Det anges att Anders Håkanssons (165(0)-1712) hustru skulle vara identisk med den Ingeborg Larsdotter som avlider i Ekeremma 1741-05-26 80 år gammal [Ljungsarp C:1 AD bild 47 (sidnummer saknas)].
Detta strider mot uppgifter i mantalslängden där det år 1711 anges att Anders hustru är död. Genomgång av dödeboken för 1710/11 ger följande möjliga personer som kan vara hustru till Anders:
- Maria Hansdotter som begravs 1701-05-29 41 år gammal
- Ingeborg Pedersdotter som begravs 1710-06-26 50 år gammal
[Ljungsarp C:1 AD bild 15 (sidnummer saknas)]
Av vigdeboken 1700 framgår att Maria Hansdotter gifter med Håkan Persson i Ekeremma.
Slutsatsen är att det bör ha varit Ingeborg Pedersdotter (166(0)-1710) som var Anders Håkanssons hustru.
2) Enligt uppgifterna är Anna Andersdotter (169(2)-1758), Örshestra, bror med Håkan Andersson (168(3)-1763), Ekeremma. Annas dotter Karin gifter sig 1747 med Håkans son Anders. Detta innebär i så fall kusinäktenskap, som såvitt jag vet var förbjudet till 1845 och krävde kunglig dispens.
Är det någon som har mer uppgifter om Ekeremmasläkten och ovanstående frågeställningar?
325
« skrivet: 2010-10-16, 17:54 »
Någon som stött på en gardessoldat vid namn Assar Andersson? Vilker regemente?
Assar var son till Anders Larsson (1675-1729) och hans hustru Ingrid Assarsdotter boende i Askåker, Ljungsarp, Älvsborgs län. Förmodeligen var Assar född före 1707 då familjen fortfarande bodde i Knogarum, Ölsremma, Älvsborgs län.
326
« skrivet: 2010-10-03, 11:41 »
Bengt,
Troligen var det så att Elsa Ingemarsdotter kom från Ingarp och var dotter till Ingemar Bondesson i Ingarp. Denne Ingemar var i sin tur son till Bonde i Bondarp [Västbo renoverad dombok 1627-01-31].
Varifrån Mikael kom vet jag inte men här håller jag på och nystar i ett antal trådar. Klart är dock att han inte var son till den mytiske befallningsmannen Björn i Bockebo [detta har jag utrett i min bok Gölebosläkten]. Uppgiften om Björn i Bockebo har sitt ursprung i en hypotes uppställd av Einar Persson och publicerad i artikeln Släkten Kjöllerström från Åsenhöga [Värnamo Nyheter 4/2 1957]. Denna hypotes har, trots att författaren tydligt förser hypotesen med reservationen kanske gissningsvis, av vissa tagits för sanning varigenom den ibland återfinns i diverse antavlor och då även tryckta sådana.
Sedan skall framhållas att det, mig veterligt, inte finns några belägg för Mikael Björnsson själv skulle använt namnet Kiöllerström. Förste bärare var sonen och länsmannen Ingemar Kiöllerström. Namnet upptogs också senare även av två söner (Erland Kiöllerström, borgare i Uddevalla och Mikael Kiöllerström, gästgivare i Bölaryd) och två dottersöner (Håkan Månsson Kiöllerström och Johan Månsson Kiöllerström) till Mikael Björnsons son Håkan Mikaelsson i Skärvhult.
Mvh
Bengt
327
« skrivet: 2010-10-02, 20:44 »
Söker dödsdatum och dödsort för Lisken (Elisabeth) Larsdotter, f 1717-09-26 Gölingstorp Norregård, Nittorp, och änka efter kronolänsmannen Georg Dinnetz, död 1761-10-14, och boende på Bosgården i Södra Säm. Efter mannens död flyttar Lisken till Lindås Södregård, Ljungsarp där sonen Lorentz Dinnetz (senare kronolänsman) bor undre några år, även brodern Mårten Dinnetz (skrivs Dinnetsson) finns på gården till början av 1770-talet. År 1775 anges under Lindås Södregård att kornolänsman Dinnetz bo i Säm. Spåret av Lisken Larsdotter är en marginalanteckning under Lindås Södregård från 1763 där det står fr Bodsg Säm Sn med mod: som giör pigotienst. Allt detta enligt mantalslängder.
Kan inte hitta dödenotis för Lisken Larsdotter vare sig i Ljungsarp eller Södra Säm.
328
« skrivet: 2010-09-30, 22:17 »
Söker dödsdatum och dödsort för Måns Olofsson, född 1722 i Fiås, gift 1751 med Catharina Larsdotter (1713-1760). Mellan 1751 och 1760 bodde familjen i Lindås Södregård, Ljungsarp men flyttar 1760 till Gölingstorp där man bor på ett torp Salteryr(?). I hustruns dödenotis anges orten till Gölingstorp.
329
« skrivet: 2010-09-26, 16:35 »
Tina,
Tack för hänvisningarna i domboken.
Det fall det rör sig om finns som nr 8 (AD bild 299) vid det föregående sommartinget 1708. Assar har 1696 lånat 30 daler silvermynt av en Erik Svensson, som nu är avliden. Den som stämmer är Eriks far Sven i Bentorp.
Mvh
Bengt
330
« skrivet: 2010-09-21, 18:23 »
Jonas,
på togh innebär, som jag förstått det, att knekten i fråga var inkallad d.v.s. ute på fälttåg, därav togh.
331
« skrivet: 2010-09-19, 13:00 »
Jonas,
Med referens till min föregående kommentar och utifrån det faktum att det rör sig om en tioendelängd är nog en rimlig förklaring att ödeshemman i detta fall avser att hemmanet saknar skatteförmåga och inte att hemmanet skulle sakna invånare. Detta utesluter inte att den aktuelle Locke kan ha tagit upp hemmanet på frihet innebärande ett antal års skattefrihet. Senare i tiden, slutet på 1600-talet och början av 1700-talet, har jag bl.a. i Västbo och Mo härader sett sakttefria perioder på 8 och 12 år.
332
« skrivet: 2010-09-19, 09:13 »
Växjöprofessorn Lars-Olof Larsson diskuterar i boken Bönder och gårdar i stormaktspolitikens skugga (1983) begreppet ödeshemman. Från sidan 206 kan följande citeras:
Medan förmedlingarna i allt väsentligt förblir konstanta, ökar ödeshemman under den senare delen av Karl XII:s regering. Det är en företelse som sedan länge uppmärksammats av den historiska forskningen och tidvis föranlett en intensiv debatt om det ekonomiksa tillståndet i riket under Stora nordiska krigets slutskede. En väsentlig del av denna debatt har gällt den faktiska innebörden om termen öde, ödehemman, etc. Medan äldre forskning var benägen att uppfatta ödetermen bokstavligt, hävdade särskilt Sigurd Schartau, att begreppet öde inte var fixerat till sitt innehåll utan växlade, inte minst när det användes som kameral term i avkortningslängder och liknande. I det senaste större inlägget i debatten om det inre tillståndet i riket under Karl XII:s tid har Gunnar Olander däremot kategoriskt hävdat, att ödeshemman överallt avsett hemman utan åbo. Olanders uppfattning står helt i strid med de resultat, som senare forskning har kommit fram till vad gäller kameralt öde under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal. Även för det sena 1600-talet har Jörgen Weibull i sin undersökning av läget i Skåne efter kriget 1676-79 påvisat att ödetermen inte alltid kan tolkas bokstavligt som hemman utan åbo, alltså dom demografiskt öde
När det gäller den refererade forskningen anger Larsson följande källor:
? Österberg E., Gränsbygd under krig. Ekonomiska, demografiska och administrativa förhållanden i sydvästra Sverige under och efter sjuårskriget (1971)
? J. Weibull, Ödesjord och ödemantal i 1680-talets Skåne (1958).
Själv har jag någon gång stött på att ett hemman i mantalslängden står som öde men att det i domboken framgår att det bott personer på ödeshemmanet.
333
« skrivet: 2010-09-18, 23:08 »
Tina,
Jag tror att jag identifierat vår Assar som kompaniprofossen Assar Persson i Knogarum, Ölsremma, som dog under en kommendering i Pommern 1715 [Älvsborgs regemetes GMR 1717, Regementsstaben]. Assar är profoss redan 1691 [Älvsborgs regementes GMR 1691, Regementsstaben].
Bevisföringen är som följer: 1707-09-08 föds Petter Andersson i Lagmanshaga, Ljungsarp [Ljungsarp C:1]. Föräldrar är Anders Larsson och Ingrid Assarsdotter. Bland faddrarna finns Hans Assarsson i Knuggarem (som jag tolkar som Knogarum, Ölsremma) och Britta Assarsdotter i Ekered, Dalstorp.
1710-10-02 förd Karin Andersdotter i Askåker Nedregården [Ljungsarp C:1]. Föräldrar är Anders Larsson och Ingrid Assarsdotter. Denna Karin är sannolikt identiskt med den Karin Andersdotter som avlider 1751-03-19, 40 år och 5 månader gammal i Askåker Nedergård, vilken är den Karin som finns i den av dig hittade bouppteckningen från 1751 och där Mårten Mårtensson nämns som morbror.
Mantalslägderna säger att Anders [Larsson] 1707 kommer till Lagmanshaga från Knuggarem. År 1710 flyttar han med hustru till Askåker Nedregård.
Anders Larsson avlider, i Askåker Nedregård, 54 år gammal 1729 och begravs 1729-05-06 [Ljungsarp C:1]. För hustrun Ingrid Assarsdotter har jag inte hittat någon dödenotis men hon finns med i mantalslängden 1732. Härefter har mantalslängderna en lucka till 1744.
(Meddelandet ändrat av berydh 2010-09-18 23:10)
334
« skrivet: 2010-09-18, 18:10 »
Knuggarum skulle kunna vara Knogarum i Ölsremma. Någon som vet något om namnformerna?
335
« skrivet: 2010-09-18, 17:20 »
Bland faddrarna till Petter Andersson i Lagmanshaga, född 1707-09-08. finns en Hans Assersson och tolkar att han kommer från i Knuggerem men hittar inte detta ortsnamn någonstans. Står det något annat än Knuggerem? 
336
« skrivet: 2010-09-15, 21:07 »
Tina,
I min entusiasm glömde jag besvara din fråga om kyrkoräkenskaper för Ljungsarp, det finns, se Nationella Arkivdatabasen.
Hälsningar
Bengt
337
« skrivet: 2010-09-15, 20:33 »
Tina,
Stort tack för uppgiften, den förde mig snabbt, via Google, vidare till Ekeremmasläkten. De av dig nämnda uppgifterna finns här, visserligen utan källangivelser, men nu ska jag kontakta släktföreningen som sannolikt har mer information.
Hälsningar
Bengt
338
« skrivet: 2010-09-14, 23:29 »
I Örshestra bodde från 1718 Lars Nilsson (168(4)-1749) och hans hustru Anna Andersdotter (169(2)-1758). Lars Nillson kan i mantalslängden följas bak till 1711 då han finns som mjölnardräng i Gunnarsbo, Dalstorp. Han gifter sig omkring 1713 och flyttar då till Askåker Övregård för att omkring 1717 flytta till Ulfshestra för att slutligen 1718 noteras i Örshestra. Ljungsarp C:1 för 1710-talet verkar inte vara komplett och för Ölsremma börjar kyrkboken först 1736. Detta gör att det är svårt att hitta uppgifter om giftermålet och eventuellt tidiga barn. De barn som kan noteras i Ljungsarp C:1 är ? Mårten f 1722-03 ? Anna f 1725-03. Gift med 1757 med Jöns Larsson i Askåker Nedregård ? Jöns f 1727-03. Gift 1759 med Kerstin Olsdotter. Bonde i Örshestra ? Gunne/Gunnar f 1730-03 Larsson gift med Cathrina Olsdotter. Bonde i Björstorp och sedan i Örshestra Utöver dessa är jag, genom bl.a. förmyndarskapsuppgifter, ganska säker på att en ytterligare son är Anders Larsson (171( -1776) i Björstorp Yttre, gift med Anna Gustavsdotter (1727-1776) Jag söker följande uppgifter: 1) Lars Nilssons ursprung? 2) Anna Andersdotters ursprung? (Har en notering, från en tid då jag slaravde med att skriva ner varifrån uppgifterna kom, att hon skulle kunna vara dotter till länsmannen Anders Gunnarsson Gröndell som ägde Örshestra men är osäker och har i domböcker och fadderuppgifter så långt inte hittat något som stödjer denna hypotes) 3) Vidare öden för sonen Mårten? 4) Vidare öden för dottern Anna? 5) Vidare öden för sonen Jöns? 6) Vidare öden för sonen Gunne?
339
« skrivet: 2010-09-08, 22:26 »
Tina,
Ett annat område där namnet Assar förekommer är Kulltorp och den släkt jag kallar för Törestorpssläkten, d.v.s. ättlingar till hövitsmannen Assar Arvidsson i Törestorp som avled 1626. Denna släkt har jag tittat på en hel del men har så långt inte funnit någon Assar som skulle kunna passa in i sammanhanget, dock finns säkert grenar jag inte har koll på.
mvh
Bengt
340
« skrivet: 2010-09-07, 22:47 »
Tina,
Mycket intressant. Denna ökar på Stina Andersdotters syskonskara med Karin Andersdotter. Det man kan fundera över är att Karins döttrar inte förekommer i processen om arvet efter Håkan Pettersson i Ekered. Förmodligen har de avlidit unga. Min gissning är att syskonens far hette Anders Assarsson eftersom Håkan Petterssons mor hette Britta Assarsdotter. Någon Anders Assarsson har jag dock ännu inte lyckats identifiera.
När det gäller Kinds härads domböcker har jag gått igenom dessa till 1775. Denna genomgång gjorde jag för 20 år sedan. Då min förmåga att läsa domböcker vid denna tid kanske inte var lika upptränad som nu finns en uppenbar risk att jag missat en del. Jag var också slarvig med sidhänvisningar och håller nu på att komplettera upp dessa. Det jag hittat om Mårten Mårtensson är följande:
- ST1751, Nr 4: Utses, tillsammans med Petter Andersson, till förmyndare för Ingrid och Kerstin Jönsdöttar i Nedre Askåker (d.v.s. notisen som svarar mot den av dig hittade bouppteckningen)
- VT1752, Nr 49: Annhållan om att jämte Petter Andersson bli satta till förmyndare för Håkan Pettersson i Ekered Månsagården.
- ST1753, Nr 48: Förmyndarärendet kring Håkan Pettersson.
- HT1753, Nr 14: Bland de anklagade för att ha svedjat på samfälld skog.
- HT1753, Nr 53: Mårten Mårtensson och Petter Andersson utses till medförmyndare för Håkan Pettersson.
- VT1754, Nr 78: Angående förmyndarförvalningen för Håkan Pettersson.
- VT1755 Uppbud L.C.C. Förening om arvet efter Håkan Pettersson
- VT1759 Nr 26, Nr 28: Angående delning av Ekereds skog
- ST1760 Nr 28: Anhållan om bevis på att Mårten och Britta Jönsdotter är besuttna på 1/6 repektive 2/6 i skatterusthållet Ekered
- HT1762 Nr 40: Bland undertecknarna av förening rörande rågången mellan Jorstorp och Gudmundstorp
- VT1763 Nr 26, Nr60: Pliktfälld för upprops försummelse. Målet gäller att Mårten hindrat styvdottern Christin att träda i tjänst hos Jöns Jönsson i Ekeremma.
- HT1764 Nr 1 (Förmyndarskapaprotokoll): Utses tillsammans med Erik Mårtensson i Askåker till förmyndare för barnen till avlidne Peter Andersson på torpet Bygget.
mvh
Bengt
341
« skrivet: 2010-09-05, 21:59 »
Tina,
Petter Andersson är bror till Stina Andersdotter. De har ytterligare en bror, gardessoldaten Assar Andersson. Detta framgår bl.a. i en förening om arvet efter Håkan Pettersson i Ekered Månsagården, som förmodligen var deras kusin. Föreningen undertecknades den 13/8 1754 [Kind AIa:9 Höstetinget, Nr LCC (AD bild 252)].
När det sedan gäller bouppteckningen från 1806 så måste detta rimligen vara bouppteckningen efter Mårten Mårtensson då det hänvisas till sonen Petter Mårtensson därstädes d.v.s. i Sjögården. Det märkliga är dateringen År 1806 2 Maij ... Som med döden afled förleden månad. Enligt dödeboken avled ju Mårten Mårtensson 29/3 1799. Ska jag göra en gissning, på mycket lösa grunder, är att man missade lämna in bouppteckningen 1799 och sedan kanske inte var helt sanningsenlig när det gäller dödsdatum kanske för att undvika någon form av förseningsavgift.
mvh
Bengt
342
« skrivet: 2010-09-05, 12:03 »
Hej Tomas,
Alltid bra med en second opinion, tack!
343
« skrivet: 2010-09-05, 12:01 »
Tina, Också jag har funderat över en eventuell koppling till Gölingstorparna, som även dessa är mina anfäder, men jag kan inte få in Mårten Mårtensson i sammanhanget (...mer än att hans sondotter Stina Pettersdotter (1771-1856) gifte in sig i släkten genom äktenskapet med gästgivarsonen Petter Mårtensson (1765-1811)). I det av dig nämnda köpet 1730 där gästgivaren Lars Mårtensson (obs inte Månsson) i Gölingstorp köper andelar i sin fädernegård Lindås är säljarna: - Brodern Jöns Mårtensson i Sjögården - Systern Kerstin Mårtensdotter i Kättsjö (i köpet nämns hennes man Svenning Olofsson) - Systern Anna(?) Mårtensdotter i Växtorp (i köpet nämns hennes man Olof Johansson) I syskonskaran fanns också en son Mårten (169(3)-1725). Jag tror att din tanke på att söka i Småland är god. Det fanns mycket kontakter över landsskapsgränsen till socknar som t.ex. Norra Unnaryd, Norra hestra och Öreryd. En möjlig ledtråd är att Mårten Mårtenssons andra hustru Kerstin Olofsdotter, enligt mantalslängden 1759, kom från Stuvaryd (Stufvared) i Stengårdshestra (se Läshjälp). Detta tyder på kontakter åt Mo-hållet.
344
« skrivet: 2010-09-04, 20:28 »
I marginalen för 1/4 Sjögården, Mårten Måtrensson, står:  Min tolkning är: hustrun död gift från ... Stengårds hulta Sn Jönk: län. Har svårt att tolka ortsnamnet, möjligen står det Stufvered som i så fall avser gården Stuvaryd men är osäker.
345
« skrivet: 2010-09-04, 10:39 »
Tina,
Har följt Hans Månsson och Britta Mårtensdotter bakåt i tiden. De kommer till Ekered Månsagården 1758 eller 1759 och brukar 1/6. Det bör vara frågan om den 1/6 del som Mårten Mårtensson och Stina Andersdotter får fasta på 1757.
Fram till 1758 bor Hans och Britta i Haga, Nittorp. Tyvärr slutar den obrutna serien av mantalslängder 1750 och före 1732, då serien åter börjar, finns endast mantalslängd för 1744. Dock är det så att det finns en Hans Månsson med hustru både 1744 och 1732, 1731 och 1730. Om denne sistnämnde är samme Hans Månsson är dock inte säkert. Hans Månsson gifter sig 1730-02-02 med en Margareta Pedersdotter [Nittorp C:1] som i mantalslängden uppges vara dotter till en Nils Mårtensson i Haga. Då patronymikonet inte stämmer är det antingen en felskrift eller är det så att Margareta kan ha varit styvdotter till Nils.
Är det frågan om samme Hans Månsson 1730 som 1750 bör Britta Mårtensdotter ha varit hans andra hustru. Att Britta Mårtensdotter är hustru 1750 framgår av husförhörslängden 1750 [Nittorp AI:1, p 8].
346
« skrivet: 2010-09-03, 19:13 »
Tina,
Intressant ledtråd. Noterar också att Mårtens son Petter Mårtensson underskrivit bouppteckningen, förmodligen som värderingsman.
Som du förmodligen vet ägde Mårten Mårtensson och hans första hustru Stina Andersdotter en del i Ekered Månsagården. Detta var ett arv efter den barnlöse Håkan Pettersson, förmodligen en kusin på mödernet till Stina Andersdotter.
Ska nu kolla lite i mantalslängderna.
Mvh
Bengt
347
« skrivet: 2010-08-30, 20:16 »
I Gunnarsbo Nedregård, som jag tolkar är identisk med Sjögunnarsbo, finns, enligt mantalslängden, från 1723 Per Larsson. Av födelsenotiser framgår att hustrun heter Anna Larsdotter.
Per Larsson avlider 1770-03-03 i Sjögunnarsbo. Hustrun har ej hittats i dödeboken. Förekommer sista gången i mantalslängden 1759 men åren 1775-1779 finns en notering vid sonen Hans att modern gör pigtjänst.
Följande barn kan noteras:
1) Sven f. 1725-04-25. Tar namnet Gunberg och finns i Gunnarsbo 1774-1776 där han är bosatt hos brodern Hans (enligt bouppteckning efter första hustrun). Gift första gången med Karin Andersdotter död i feb 1773, okänt var. Tre barn föds i äktenskapet, Hans, Maria, Stina.
Gift andra gången 1774 med Karin Andersdotter från Hössna.
Möjligen kan Sven ha varit skräddare vilket kan förklara att han tagit ett namn. Möjligen är sonen Hans identisk med skräddaren Hans Gundberg, död 1827, på torpet Brodal i Södra Säm.
2) Hans f. 1728-12-10 d. 1741-11-04
3) Anna f. 1731-04-16. Gift 1763-08-24 med soldaten Anders Öijeman.
4) Kierstin f. 1733-09-17
5) Maria f. 1736-10-26
6) Nils Närberg (1740-1804). Ryttare i Närarp, Gällstad.
7) Hans f. 1746-01-16. Övertar gården efter fadern. I mantalslängden 1780 uppges han bo i Marbäck och förekommer inte vidare under Gunnarsbo Nedregård.
Nils Närberg har jag koll på, om övriga, inklusive Per Larsson och Anna Larsdotter, söker jag kompletterande upplysningar.
(Meddelandet ändrat av berydh 2010-08-30 20:27)
(Meddelandet ändrat av berydh 2010-08-30 20:44)
(Meddelandet ändrat av berydh 2010-08-30 20:52)
(Meddelandet ändrat av berydh 2010-08-30 21:21)
(Meddelandet ändrat av berydh 2010-08-30 21:31)
348
« skrivet: 2010-08-28, 09:02 »
Någon som vet något om ursprunget för Mårten Mårtensson i Sjögården, Ljungsarp, död 1799-03-29? Olika uppgifter förekommer kring Mårtens födelseår, Ljungsarp AI:1 ger en åldersuppgift som kan tolkas som att han är född 1709 medan dödenotisens åldersuppgift ger födelseåret 1714.
Möjligen är Mårten bror till klockaren Erik Mårtensson i Askåker. De båda förekommer 1764 som förmyndare till avlidne Peter Anderssons barn på torpet. Här anges dock uttryckligen att Erik är utom släkt. Om Mårten via sin hustru har någon relation vet jag inte.
Detta är ett problem jag från och till försökt lösa under många år.
349
« skrivet: 2010-08-28, 08:35 »
Någon som vet vidare öden för Maria Pettersdotter, född i Sjögården, Ljungsarp, 1777-02-16, dotter till Petter Mårtensson (1745-1811) och Marta Johansdotter (1746-1814)? Övriga barn till Petter och Marta har jag koll på.
350
« skrivet: 2010-07-20, 12:00 »
Stig-Ove,
Intressant, finns det fler äldre gravstenar (16-1700 tal) än de du har bilder på?
351
« skrivet: 2010-07-05, 10:47 »
Inger,
Jag ser ingen Marit Erlandsdotter född den 10 oktober 1682. Denna månads anteckningar tolkar jag enligt följande:
den 1 Octob. Elin Håkonsdotter i Mässeberg
den 8 Octob. Peder Svensson i Mässebrg
Marit Svensdotter i Elliebo
den 15 Oct. Elsa Jonsdotter i Nygård
den 22 Oct. Kirstin Andersdotter i Biörary
När det så gäller notisen den 26 november tolkar jag den:
den 16 No. Arfwedh Jonsson i Påhlskog
alltså inte Anders Jonsson
352
« skrivet: 2010-07-04, 19:04 »
Inger,
I vilken källa finns födelseorten?
353
« skrivet: 2010-06-07, 22:46 »
Lännart,
Enklaste sättet är att utnyttja föramlingsböckerna som bör finnas på landsarkivet i Vadstena.
354
« skrivet: 2010-06-05, 19:35 »
Om ätten Kåse finns en del av Sten Östensson i Personhistorisk Tidskrift. Dels 1968-69 i artikeln Småländskt låg- och halvfrälse och del 1975 i Randanmärkningar till biskop Hans Brakssläktbok.
Det som bl.a. kommer fram här är att hövidsmannen Arvid Pedersson Kåse troligen var son till en bonde, Peder, som bodde i Pjätteryd. Denne bonde var gift men en Märta Arvidsdotter, vilken av dotter till väpnaren Arvid Kåse, belagd 1475.
355
« skrivet: 2010-05-09, 10:14 »
År 1796 flyttar änkan Britta Andersdotter, med döttrarna Merta och Cajsa till torpet Harås[en] från Kärr [Stengårdshult AI:3 p 126]. Hon gifter 1798 om sig med Olof Johannesson [Norra Unnaryd C:2, p 17] och här noteras paret som blivande torpare på Haråsen.
I påföljande husförhörslängd [Stengårdshult AI:3, p 176] finns inte Britta under Haråsen.
Någon som vet något om Brittas vidare öden?
356
« skrivet: 2010-05-02, 18:13 »
Tack Jörgen. Detta löser mystiken, i Stengårdshult BI:1 (innefattar även Unnaryd) hittar jag dödenotisen för den av mig eftersökte Jöns Petersson.
357
« skrivet: 2010-05-02, 16:44 »
Under Ljungsarp finns en diskussion som berör frälsegården Kärr i Ölsremma. Gårdsnamnet Kärr finns inte på CD Svenska Ortsnamn under Ölsremma. Någon som vet om denna gård bytt namn?
358
« skrivet: 2010-05-02, 16:36 »
Hej Anneli,
Tack för uppgifterna.
Gårdsnamnet Kärr i Ölsremma förekommer som jag ser det inte på CD Svenska Ortsnamn och jag hittar det heller inte i registret för Ölsremma AI:1 (1807-1812) och inte heller i registret för 1773, men denna del av husförhörslängde´n tycks vara ofullständig. Frågan är om gården någon gång byter namn.
Hälsningar
Bengt
359
« skrivet: 2010-05-02, 09:01 »
Ovannämnda Britta Andersdotters man hette Jöns Pettersson och inte Bengtsson.
Det finns en bouppteckning för Jöns Pettersson [Kind FIIa:14 s. 709] där det framgår att han avled 1792-09-28. Av bouppteckningen framgår att man hade 5 barn, sönerna Peter (myndig) och Samuel (15 år d.v.s. född omkring 1777) samt döttrarna Anna, Marta och Cajsa. I bouppteckningen anges att man bor i Kärr och det framgår också att Jöns tillhandlad sig 1/8 frälsegård Kärr och att han även har en förpantning i denna.
Problemet är att socken inte anges i bouppteckningen. Det finns gårdar Kärr i både Hulared och Dalstorp men kan inte finna vare sig Jöns Peterssons dödenotis (1792) eller sonen Samuels fördelsenotis (1776,77,78) i dessa. Möjligen är det så att denna gård Kärr inte ligger i Hulared eller Dalstorp utan att den någon gång bytt namn och ligger i någon annan socken. Får heller ingen träff i mantalslängderna (husförhörslängder saknas i princip under perioden). Någon som vet något om denna gård Kärr?
360
« skrivet: 2010-04-26, 22:43 »
Anders Larsson (171( -1776) och Anna Gustavsdotter(1727-1776) i Yttre Björstorp hade 8 barn vilka samtliga levde 1776 vid bouppteckningen efter föräldrarna [Kind FIIa:9 p 425]. Av barnen har jag koll på yngsta dottern Maria Andersdotter, min anmoder, (1766-1845), och äldste sonen Nils Andersson (1748-1820), bonde i Örshestra. Uppgifter söks om övriga barn: Gustav Andersson f. 1753-01-17 Britta Andersdotter f. 1750-06-27 Var enligt föräldrarnas bouppteckning gift med Jöns Bengtsson i Kärr (finns i Dalstorp och i Hulared). Har ej kunnat identiferas vidare. Ellika Andersdotter f. 1755-10-26, d. 1821-05-11 i en backstuga under Askåker Nedregård. Nämns som änka. Vem var hon gift med? Annika Andersdotter f. omkring 1758, saknas i födelsebok men nämns i bouppteckningen efter föräldrarna. Lars Andersson f. 1761-01-26 Andreas Andersson f. 1763-07-10. Det finns en Andreas Andersson i Nittorp Månsagården som avlider 1799-02-18 [Kind FIIa:16 p 707]. Saknas i dödeboken varför ålder inte är känd vilket gör det svårt att bedöma om detta är rätt person.
361
« skrivet: 2010-04-22, 23:13 »
Ryttaren Nils Närberg (1741-1804) i Närarp hade med sin andra hustru Ingeborg Larsdotter (1750-1840) sju barn av vilka två avled tidigt, nämligen äldsta Lorentz (1777-1779) och Annika (1778-1779).
Är det någon som vet vad som hände de övriga barnen i denna andra kull:
? Maria Nilsdotter f. 1780-04-04
? Andreas Nilsson f. 1785-07-10
? Anna Nilsdotter f. 1788-04-05
? Lars Nilsson f. 1791-07-26
? Petter Nilsson f. 1795-11-12
362
« skrivet: 2010-04-21, 17:57 »
Enid,
Åsenhöga är en lite besvärlig socken då den har gårdar både i Östbo och Västbo. Granstorp tillhör Östbo och i mantalslängderna, under Östbo, finns Stefan/Staffan i Granstorp med hustru under perioden 1657-1665. Före 1657 hittar jag inte Östbodelen av Åsenhöga i mantalslängderna.
mvh
Bengt
363
« skrivet: 2010-04-18, 21:12 »
Enid,
Namnet Stefan/Staffan är, utifrån den bild jag har, mycket ovanligt i denna trakt under den aktuella tidsperioden. Den ende Stefan/Staffan jag har noterat är Stefan Håkansson i Granstorp [avser förmodligen Granstorp i Åsenhöga]. Tidsmässigt skulle nog denne Stefan kunna vara far till den av dig nämnda Märit Staphansdotter men någon säker slutsats kan inte göras enbart på grund av fadersnamn och kronologisk möjlighet.
Från Östbo sommarting 1676 kan följande notis noteras:
Samma dagh insinuerades och uplästes Birgie Swenssons i Moo , Lars Birgiesson i Håkantorph och Elin Håkansdotters i Slungsås original kiöpebref hwaruthi dee Samtel tilstå och bekienna sigh hafwa medh sine hustru och anförwanters goda Ja och Samtycke Sålt och uplåtit till Jacob Jacobsson i Slungsåhs . Een Systerlått uthi een fierdingh i Slunghsåhs, och derföre fullkommeligh och Nödigachlige Betallningh upburit och bekommit tillsammans Tiugu Tree daler 36 öre smt ad . Räknadt, Sampt Ett lb humble som sielfwa instrumenten uthwijsa, dessförruthan hafwer Jacobh Jönsson och hans Syster Kierstin Arft een Broderlott i Bemelte Skattefierdingh som deras fader Jacob Erichsson af Stephan Håkansson i Granstorp, inlöst hafwer för 20 Rdr som original kiöpebrefwet af den 29 december 1664 uthwijsar, Noch hafwa begge Syskonen effter sin Moder Arfft Systerlott i bemelte skattefierding, så at Jacob medh sin syster igenom kiöp och arff är Rådande öfwer een fierdingh skattejordh Slungsåsa Gårdh hafwa och så bemelte Skattefierding effter Sweriges Lagh warit upbuden och Lagstånden, alt förty dömbdes detta kiöph stadigt fast effter det 10 Cap. Jordeb. L.L.
Troligen är det totalt frågan om fyra systerlotter och en broderslott [Stefan Håkansson]. I Slungsås finns två Håkan som skulle kunna vara aktuella som fäder till syskonen. Håkan Jönsson, nämnd sista gången 1645 och lille Håkan nämnd sista gången 1654 alternativt 1661 beroende på hur man tolkar mantalslängden. Den förstnämnde, Håkan Jönsson får fasta på Slungsås vid laga ting i Värnamo den 14 juli 1624:
Kom för retta Jon Jonsson i Hillerstorp fullmechtigh på Jöns Byrgessons syskons wegnar i Slångsåhs, noch fullmechtig på Per Börgesosn wegnar i Trolsboo, Noch på Nils Börgessons wegnar i Grunhult, Kierstin Börgesdotter i Julwedh på Märrthas wegna i Swenshult, tingsskiöta ifrån alle tesse förte Slungsåsa gårdt, och hemblade honom in under Håkan Jönssons och hans hustru Elin Jonsdotters och dheras arfwingar till Ewerdeige ägor.
Det var ett tag sedan jag höll på med detta och släkterna i Slungsås men jag avser nu att titta på detta igen som ett led i att försöka utreda släkten Kiöllerströms äldre led som har kopplingar till Slungsås.
mvh
Bengt
364
« skrivet: 2010-04-14, 20:28 »
1828-12-27 [Ljungsarp C:3 p 343] gifter sig Kajsa Pettersdotter i Amundabo med Olof Johannesson (Johansson), dräng i Amundabo. Dessa flyttar sedan till något som jag tolkar som Gränget. Vad är detta för gård/torp/ort? Se även bilden nedan ur Ljungsarp AI:1 [1827-1830 p 18]. 
365
« skrivet: 2010-04-12, 22:46 »
Inger,
Den födelsenotis du avser är från 1716 [Åker C:1 s. 130] och gården är Uljeshult (Ulieshult i notisen).
366
« skrivet: 2010-04-11, 13:27 »
I herdaminnet och i diverse diskussioner, här och på andra ställen, finns seglivade uppgifter att kyrkoherde Bergerus Collianders hustru, Ingrid Björnsdotter, skulle vara dotter till Björn i Bockebo, befallningsman i Östbo. Vidare uppges att denne Björns hustru vara syster till Collianders företrädare i Åsenhöga, Jakob Andreae.
Enligt vad jag kommit fram och mer utförligt redovisar i min bok Gölebosläkten är Ingrid Björnsdotter dotter till länsmannen Björn Björnsson i Tokarp, Anderstorp. Denne länsman var i sin tur son till en länsman Björn i Nennesmo, Reftele. Någon släktskap till kyrkoherden Jakob Andreae har jag inte kunnat påvisa.
367
« skrivet: 2010-04-07, 21:27 »
Här följer lite ytterligare information om Nils Siggesson i Jära från Mo dombok vid ordinarie Ting 1687-11-10/11. I ett mål om ”tvistiga rågångar” mellan Jära Södregården och Norregården på ena sidan och Svedbrandshult i Mulseryd vittnar Nils Siggesson och följande kan citeras:
Nills Siggesson i Södregården Jära 56 åhr, utan Edh betygar, att hans fader, så wäll som han, äro födde och upfödde i Swebrandshult, Jembwäll hans fahrfader flytte ifrån Bexhult och till Swebrantzhult, der han Bygde en Backestuga, på den tijden hade Swebrantzhult ett Tiärbränna straxt Söder om det hagh, som står i marken
368
« skrivet: 2010-04-06, 17:41 »
Hej Peter,
Jag skulle vilja uppmana till försiktighet när det gäller uppgifter i stamtavlor som finns på nätet. När det gäller ätten Ribbings äldre led finns, såvitt jag vet, den mest uppdaterade och vederhäftiga informationen i Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL). Andra uppgifter bör granskas mot vad som anges i SBL.
369
« skrivet: 2010-04-02, 21:05 »
I fallet med avbildningar (SVAR, Genline, ArkivDigital, ...) tycker jag det är mest praktiskt att alltid utgå från orginalhandlingen, enligt beteckning i respektive arkivs arkivförteckning samt sid- eller paragrafnummer (...om sådant finns). Sedan kan man alltid som kompletterande upplysning ange identifikation innehållande bildnummer från den leverantör man använder.
Jag har fler än en gång haft problem med referenser här på Anbytarforum som hänvisar till t.ex. Genlines beteckningar. Då jag inte har Genline utan ArkivDigital och SVAR har jag inte enkelt kunnat återfinna källan. Hade den officiella arkivbeteckningen använts hade det inte varit något problem.
370
« skrivet: 2010-04-02, 14:31 »
Hej Rune,
Tack för svaret.
Ser man på vad som finns i mantalslängden under Stora Byhult så förekommer Gumme/Gudmund sista gången 1740. Följande år finns (givet att ordningen mellan de fyra gårdsdelarna är den samma):
1741: lucka
1742: hustrun Kerstin sonen Anders
1743: modern Kerstin (svårläst) sonen Anders ogift
1744: Anders ogift modern Kerstin
1745: Anders ogift flickan Ingeborg
1746: Anders ogift flickan Ingeborg
1747: Anders p. Ingeborg
1748: Anders p. Ingeborg
1749: Anders p. Ingeborg
1750-1754: lucka
1755: Anders och hustrun
1756-1758: lucka
1759: Anders och hustrun
1760-1767: lucka
1768: Sven och modern Kerstin
Lucka avser de hos SVAR tillgängliga digitaliserade versionerna.
En möjlighet här är att den Anders som anges är Anders Gummesson som förekommer i brodern Jöns bouppteckning 1763. Vi vet också genom Sven Gummessons vigselnotis från 1746 att denne kommer från Stora Byhult. Stämmer detta bör hustrun till Gumme i Stora Byhult ha hetat Kerstin.
Tittar man vidare i Jöns Gummessons bouppteckning finner man här, bland de som lånat pengar av Jöns, ytterligare två Gummesöner, Jonas Gummesson i Skruva och Per Gummesson i Elmhult. Nu är väl namnet Gumme/Gudmund ganska vanligt i denna trakt och vid denna tid varför inga slutsatser kan göras från detta. Noterbart är dock att Jonas i Skruva är fadder vid dopet av Stina Jönsdotter, dotter till Jöns Gummesson, är 1756 [Slätthög CI:2 p 76].
Lite anmärkningsvärt i bouppteckningen är att familjen är förmögen med tillgångar på över 3000 daler smt. (En undersökning jag gjort där jag gått igenom 84 bouppteckningar för Västbo härad 1768-1770 visar på en medianbehållning av 300 daler smt och av de undersökta bouppteckningarna är det endast 2 där tillgångarna överstiger 2000 dlr smt).
Slutligen, du refererar vidare till Per Gudmundsson Strömfelt, vem avser du här?
Mvh
Bengt
371
« skrivet: 2010-04-01, 22:44 »
Hej Rune,
31 mars 2010 - 16:01: Sven [Gummesson] var född i Stora Byhult, Nydala socken. För honom går det inte följa anorna bakåt.
Min gissning är att Sven är son till den Gumme/Gudmund som nämns i mantalslängden för Stora Byhult 1716 till 1740. Denne nämns som adelsryttare 1716-20 och ryttare 1721. Möjligen skulle rullor för Adelsfanan (...vet inte vad som finns här) kunna sprida något ytterligare ljus. Har en notering att Gumme/Gudmund heter Svensson men är just nu inte klar över varifrån den kommer.
mvh
Bengt
372
« skrivet: 2010-03-31, 22:09 »
Om släkten Uhr kan också läsas i Släktforskarnas Årsbok 2004 där det finns en artikel Pengarna eller livet! - Ett dråpsmål i Allbo härad 1618 av Gunnar Ståhl.
Artikeln i Norra Allbo Hembygdsförenings Årsbok 1935 Tre sekler i en smålandsgårds historia av P.G. Vejde beskriver turerna kring äktenskapet mellan Hans Retz och Anna Maria Strömfelt. Här försökte inledningsvis Anna Marias farbror och förmyndare landshövdingen Harald Strömfelt stoppa vigseln medan Anna Marias mor, Metta Ribbing, var för den.
När det gäller Elgenstiernas ättartavlor får man gå till supplementet i band IX för att hitta Anna Maria. I huvudartikeln uppges fadern Per vara barnlös.
373
« skrivet: 2010-03-28, 21:46 »
Tror att det står:
Flyttad till Yabergs Sörg.
374
« skrivet: 2010-03-28, 21:25 »
Tror att det står:
Flyttad till Yabergs Sörg.
375
« skrivet: 2010-03-07, 09:03 »
Kenth,
På raden står do do (dito dito) vilket hänvisar till raden ovanför där det står flytt. Gällstad
376
« skrivet: 2010-03-06, 22:06 »
Det finns faktiskt fall där två syskon som lever samtidigt har samma namn. Har exempel på detta både i Bosebo och i Norra Hestra under 1700-talet. Förklaringen, som jag läst någonstans men inte kan hitta, skulle vara att man namngivits från två olika personer som haft samma namn.
377
« skrivet: 2010-02-28, 12:06 »
Tack Jan-Erik,
Du vet inte om det möjligen finns någon sammanfattande litteratur på området som beskriver vilka poster skatten bestod av och hur denna skiljer sig mellan olika gårdsnaturer?
För frälsehemmanen noterar jag att endast årliga hästar och konungahästar tas upp. Här är min förmodan att detta var den del som tillföll kronan och att den övriga delen av skatten (räntan) som tillföll frälseägaren inte tas upp i längden.
378
« skrivet: 2010-02-27, 12:57 »
Har kommit till slutsatsen att det på tredje raden står stödie koo och har också nu sett stödie oxe. Frågan kring andra raden kvarstår.
379
« skrivet: 2010-02-27, 11:26 »
Här följer en notering för Högabråten i Åkers socken och Smålands lanskapshandlingar (1601:12) och den årliga räntan:  För skattegårdar noteras skatten i penningar, smör, dagsverken, årliga hästar och konungahästar. För kronogårdar, som Högabråten noteras under, noteras två andra poster (2 och 3) i listan som jag inte riktigt förstår vad de innebär. Läser dem som f:n: penning(?) och Stod .. koo. Någon som kan bringa klarhet i detta?
380
« skrivet: 2010-02-23, 18:37 »
Däremot förekommer det i skattelängder från 1600-talet men inte särskilt ofta.
Min erfarenhet från mantalslängder för Västbo och Östbo härader i Småland, från 1642 och framåt, är att det inte är alldeles ovanligt att det finns släktskapsuppgifter. Dock krävs att man går igenom år för år då en person ett år kan nämnas dräng och ett annat år son.
381
« skrivet: 2010-02-10, 21:18 »
Tror att Olof heter Bergesson (d.v.s.Börjesson/Birgersson) och att Elisabeth heter Arfwedsdotter. De kommer från Biädesiö (Bjädesjö).
382
« skrivet: 2010-02-06, 22:34 »
Med reservation för att en del bokstäver kan vara feltolkade bör det stå ungefär:
d 27 aug föddes Swens d Septemb döptes och hust Kierstin pigeb Helena Swensdotter i Ryssbyqwarn från Ryssbyqwarn
Test hust Kierstin i Hulu
Jöns i Ryssby hust Kierstin i Ryssby
Anders Israelsson ibid
Arvid i Krakebo pig Kierstin ibidem
dräng Peter ibidem pig: Cathrina i Krakebo
383
« skrivet: 2010-02-05, 18:16 »
Kanske står där Korebo. Namnet återkommer på sista raden Kirstin i Korebo(?)
384
« skrivet: 2010-01-25, 21:36 »
Detta bör avse månadsnamn, på raden ovanför står febr. Möjligen står här sbris som då skulle betyda Septembris.
385
« skrivet: 2010-01-16, 20:36 »
Ann-Louise,
En bok som innehåller en hel del om Nittorp är Kent Anderssons Dalstorps pastorat, En resa genom tiden, del 1, utgiven 1989.
386
« skrivet: 2010-01-07, 11:47 »
Lutar och åt fyrhaake men vad kan det betyda? Borde stå för något då släktnamn knappast förekommer vid denna tid.
Ser att jag skrivit fel år ska vara 1642 (Nils fyrhake finns även angiven 1643 men inte 1644).
387
« skrivet: 2010-01-06, 20:35 »
Vad står det efter Nills? 
388
« skrivet: 2010-01-01, 13:22 »
Rune,
Tack för uppgifterna.
/Bengt
389
« skrivet: 2009-12-30, 16:22 »
Till ett skolhus fört under Skriperyd Södregård (Rydaholm AIIa:2 p 256) flyttar 1906 småskollärarinnan Emilia Elisabeth Andersson född i Voxtorp 1883-02-35. Någon som vet något om hennes vidare öden?
390
« skrivet: 2009-12-26, 20:44 »
1:a ??) Förmodligen Eliesson
2:a ??) en Son
3:e ??) Åbyget
4:e ??) Hulan
5:e ??) Elied[otter].
6:e ??) Holte
7:e ??) Elied[otter].
8:e ??) Nässa
Saknar lokalkännedom för att kunna relatera ortsnamnen till nuvarande namn.
391
« skrivet: 2009-12-21, 21:32 »
Det är också min erfarenhet att Excel är ett bra hjälpmedel vid genomgång av mantalslängder. Håller man formatet vid användandet av Excel kan det också användas för import till databas. I ett rekonstrueringsprojekt av den storlek som diskuteras här tror jag att användandet av en klokt uppbyggd databas är en nödvändighet.
Har också fortsatt att titta lite i källorna och gjorde en liten djupdykning i 1820 års mantalslängd. Här visar det sig att det också ingår en del bilagor till själva mantalslängden. T.ex. finns för Voxtorp en detaljerad förteckning över alla torp under Lundboholm och Ed. Denna innehåller födelsedatum för samtliga hushållsmedlemmar. Gjorde här ett fynd som kompinerat med en bouppteckningsuppgift kan ha givit mig en nya ana. Även för Värnamo finns en del bilagor.
392
« skrivet: 2009-12-20, 22:41 »
Har gjort ett stickprov för att se vad man kan komma med mantalslängder för det aktuella området. Utgångspunkten är en vigdenotis som Rune Johansson fäste min uppmärksamhet på i ett svar under Gällaryd 2006-06-20. Det som framgår här är att drängen Peter Persson från Rusarebo och pigan Stina Persdotter, Stora Hult gifter sig 1778-10-25. Utifrån detta och med genomgång av mantalslängder tillgängliga på SVAR (1708, 1712, 1715-1717, 1719-1726, 1730-1740, 1742-1749, 1755, 1759, 1768-1790) fås följande bild: Från åtminstone 1715 finns i Rusarebo: Jan (Johan) med hustru Hustrun avlider mellan 1726 och 1730 Jan brukar gården till 1733 och nämns sista gången utan bruk 1735 Barn: Dottern Marta [Jansdotter] Dottern Elin [Jansdotter] Möjligen även en sonen Jöns men denne nämns enbart som dräng och inte explicit son Per och Elin [Jansdotter] Gifta omkring 1734 Per avlider omkring 1773 (Elin nämns som änka 1774) Elin nämns som änka sista gången 1776 Barn: Sonen Joen Sonen Israel Dottern Karin Dottern Anna Sonen Peter (Per) Min anfader Peter Persson verkar vidare bo kvar i Rusarebo efter sitt giftermål 1778 till 1783. På andra halvan av gården bor en Per Trottesson, möjligen gift med systern Anna. Det som kan noteras är att en son omväxlande kan finnas under beteckningarna gosse, dräng och son och att en dotter på motsvarande sätt kan förekomma under beteckningarna flicka, piga, dotter. I exemplet ovan var det möjligt att för samtliga finna något år där de benämns son eller dotter. Jag har inte koll på vad Rusarebo har för gårdskaraktär men är det en skattegård är ovanstående en bra stomme för fortsatt domboksgenomgång. Det borde också gå att hitta ovannämnda Per och Elin i charta sigillataavgifterna som börjar 1733. Ovanstående, som jag ägnade några timmar åt, indikerar att det skulle gå att komma ganska långt när det gäller en rekonstruktion av kyrkböckerna.
393
« skrivet: 2009-12-20, 11:21 »
Niclas,
Jag har använt äldre mantalslängder en hel del och kan bara hålla med. Utifrån min erfarenhet innehåller längderna ofta uppgifter från vilka man kan dra slutsatser kring släktskap. Ibland finns också uppgifter om flyttningar (...ett exempel är här Kinds härad i Västergötland under tidigt 1700-tal). Dock har jag funnit att man, för att få ett bra resultat, systematiskt bör gå igenom varje år, vilket för hela socknar blir tidskrävande. I mina mantalslängdsgenomgångar brukar jag arbeta med en matris och där enkelt markera när samme person återkommer under nästa år, finns minsta olikhet blir det en ny rad i matrisen. På detta sätt brukar jag få en ganska bra översikt.
Vet du något om innehållet i mantalslängderna efter 1820 vad gäller uppgifter hustru och barn? I 1820 års mantalslängd används fortfarande, om jag minns rätt, ibland men inte alltid endast beteckningen hustru. Härigenom har jag för Voxtorp/Värnamo någon person där jag känner ungefärligt födelseår, då det finns en åldersuppgift, men inte namn.
394
« skrivet: 2009-12-12, 23:47 »
Det finns en serie i kyrkoarkiven, LIb, upplagd på Arkiv Digital. Denna innehåller kyrkoräkenskaper. Har tittat lite i denna för Voxtorp och Värnamo. Här finns dels uppgifter om testamentspengar och dels står det ofta angivet när brudpar och brudgummar skänkt pengar. Denna serie borde kunna utgöra utgångspunkt för rekonstruktion av såväl dödebok som vigselbok.
För Voxtorp finns en volym omfattande perioden 1807-1833. För Värnamo finns en volym 1799-1800, 1807-1831 och 1831-1856.
395
« skrivet: 2009-12-12, 11:59 »
Hej Niklas och Niclas, Jag har egentligen inte ägnat mig så mycket åt Voxtorp/Värnamo efter ett inledande arbete någon gång runt 1980 då jag både var oerfaren som släktforskare och som en följd av detta även slarvig med källor. Jag hittade en väg ut via Gällaryd och Slätthög som jag hållit på en del med men för Voxtorp/Värnamo gick jag i väggen ganska omgående. Dock vet jag att jag på landsarkivet hade framme en del mantalslängder från tiden efter 1820 (d.v.s. efter det att längderna finns tillgängliga på SVAR) som , om jag minns rätt, var ganska fylliga. Då jag just i dagarna avslutat det projekt Gölebosläkten som tagit all min tid för släktforskning i anspråk de senaste 5 åren känns min Voxtorp/Värnamo-gren ganska frestande att ge sig på. Har därför senaste tiden gjort en del stickprov i materialet. Hittade igår en bouppteckning som innehåll spår både i form av förmyndaruppgifter och uppgifter om en skuld som avsåg ett arvsskifte 15 år tidigare. Bara detta säger mig att det finns en hel del att gräva upp. Om man tar detta utifrån ett perspektiv att tillgängliggöra ersättningskällor så känns t.ex. följande källor som goda kandidater: ? Mantalslängder 1821 - 1860 (...husförhörslägderna finns sedan från 1861) ? Domböcker från AIa:1 och framåt (finns för sommarting 1827) samt heltäckande från och med 1834. Kan inte se att dessa är tillgängliga som mikrofiche hos SVAR. Dock verkar renoverade domböcker (Göta Hovrätt serien EVIIAABA) finnas för hela den period som krävs. ? Övriga handlingar i häradsrättens arkiv. Min erfarenhet är att det kan finnas mycket användbart i dessa kringhandlingar. Har t.ex. gjort verkliga fynd i serien FIa för Västbo. ? Bouppteckningsregister. Osäker på om det finns men hittar det inte på AD Utöver detta noterar jag att det i Häradskrivarens i Östbo fögderi arkiv finns handlingar från tiden före bränderna. Svårt att avgöra hur relevant detta material kan vara men det borde givetvis undersökas. Vill också hålla med Niclas om att rekonstruktionen, för att inte bli övermäktig, måste delas upp i tidsperioder. Som jag ser det bör en första etapp ta sin utgångspunkt från 1860-talet då de husförhörsländerna är tillgängliga. Hur lång tidsperiod varje etapp sedan skall vara får man fundera vidare på. mvh Bengt
396
« skrivet: 2009-12-11, 20:00 »
Noterar att det finns en volym under Östbo häradsrätt FIII:1 (tillgänglig hos ArkivDigital) som innehåller uppgifter om dödsfall perioden 1834-1870. Tittade endast i början av volymen och fann då förteckningar över döda för Värnamo pastorat 1836.
397
« skrivet: 2009-12-08, 22:44 »
Hej
Det skulle vara mycket intressant att få till en rekonstruktion. Dock tror jag att det skulle behövas en inte allt för liten grupp som tog sig an detta projekt som nog inte skall underskattas. Vad det är frågan om är att hitta en strategi att utgå ifrån och sedan dela ut arbetsuppgifter utifrån denna.
Jag gissar att en utgångspunkt är de första husförhörslängderna genom vilka en första rekonstruktion av födelselängden kan göras ett antal år bakåt i tiden. Genomgång av grannsocknar bör nog också ingå i detta.
En annan del är givetvis mantalslängderna där man kanske inledningsvis kunde gå igenom var 5:e år för att ge någon form av grund.
Sedan följer domboksmaterialet med lagfartsprotokoll och förmyndareprotokoll som första mål. Dessa är normalt placerade för sig i domböckerna varför en genomgång borde vara genomförbar om några delar på arbetet. Även att gå igenom de bouppteckningar som finns borde vara genomförbart.
Själv kan jag tänka mig att bidra med att göra någon del i arbetet.
/Bengt
398
« skrivet: 2009-12-06, 12:52 »
Rune,
Jag är tveksam till om verkligen kopior av bouppteckningarna lämnades in till hovrätten, men det måste givetvis kollas. Min bild är att det främst var avskrifter av själva domböckerna som inlämnades till hovrätten. Dock går ju domböckernas uppteckningar ändå att använda för att till viss del rekonstruera dödeböckerna.
En annan intressant källa är lagfartsprotokoll. När fasta beviljades finns ganska mycket information även i de renoverade domböckerna. En systematisk genomgång av dessa skulle otvivelaktigt kunna ge ett betydande bidrag till en rekonstruktion. Jag tror att dessa protokoll i hovrättens renovationer, från någon gång i slutet av 1700-talet, är utbrutna och om jag inte minns fel finns det också någon form av register. Tyvärr, utifrån mitt perspektiv, har hovrättens arkiv flyttats från Jönköping till Vadstena, vilket gjort det lite mer svåråtkomligt och jag är inte helt säker på detaljeringsgraden och fullständigheten i de förteckningar som finns tillgängliga via nätet.
Mvh
Bengt
399
« skrivet: 2009-12-05, 18:55 »
Finns det några initiativ för att på ett systematiskt sätt med utnyttjande av icke uppbrunna källor försöka återskapa kyrkboksinformation för Voxtorp och Värnamo?
Med 3/16-delar av mina anor från dessa socknar är jag ganska intresserad av sådana initiativ...
400
« skrivet: 2009-11-04, 19:53 »
Någon som vet något om föräldrarna till gästgivaren Hans Vilhelmsson i Gislaved (169(7)-1746)? Se också min fråga under Kulltorp.
401
« skrivet: 2009-11-04, 19:46 »
Någon som vet något om den ryttare Vilhelm som förekommer i mantalslängden under Törestorp Mellangård under perioden mellan 1697 och 1703 då marginalanteckningen berättar sägs död. Denne är sannolikt identiskt med ryttare Vilhelm Hansson som tjänar för Sjöeryd i Tofteryd och som enligt Generalmönsterullan för Smålands Kavalleriregemente 1706, Jönköpings kompani Nr 36. Vilhelm Hansson stupar i ett parti den 12 mars 1702. År 1704 nämns en änka Ingrid eller möjligen Ingerd som bör ha varit Vilhelms hustru. Har en hypotes om att hustrun kan ha varit Ingegerd Assarsdotter (166( -1741), dotter till glasmästaren Assar Jönsson i Törestorp Östergård och tidigare var gift med Nils Knutsson (d. 1694). Fadderuppgifter pekar på att Vilhelm kan vara far till gästgivaren Hans Vilhelmsson i Gislaved. Någon som har mer upplysningar om detta?
402
« skrivet: 2009-10-29, 21:13 »
Olle,
Stort tack för uppgifterna.
Vissa namn verkar ha använts inom ganska små områden medan andra i princip förekommer överallt. Börje verkar vara ett exempel på det förstnämnda fallet.
mvh
Bengt
403
« skrivet: 2009-10-28, 23:33 »
Hej Olle,
Har du någon uppfattning om hur vanligt namnet Börje är i det aktuella området? Jag vill minnas (...har just nu inte mitt material inom armlängds avstånd) att det under 1600-talet fanns en Börje i Rupphult som på något sätt var ingift i eller befryndad med Almqvist-släkten.
mvh
Bengt
404
« skrivet: 2009-10-28, 12:04 »
Bertil,
Tack för ditt klarläggande. Det var säkert på detta sätt jag drog slutsatsen om Nils Mattisson som far till Lars Nilsson.
En intressant fråga i detta är hur det kom sig att två bröder tog sig, den på den tiden, ganska långa vägen från Haurida till Villstad och Burseryd. Har du några funderingar om orsakerna till detta?
Skall också läsa ditt mail kring Hans Vilhelmsson (...vars härstamning jag inte har fullt klar för mig). Då jag är bortrest just nu, och glömde inloggningsuppgifterna till min mail, kan det dock dröja tills helgen innan jag kan läsa mailen.
Bengt
405
« skrivet: 2009-10-28, 00:20 »
Intressanta uppgifter om Laggarebo.
Ovan omnämnde Börje [inlägget 26 oktober 2009 - 19:04] är som jag ser det identiskt med min anfader Börje Larsson i Rupphult, Vireda, där han avlider 1789-08-18. Det var längesen jag höll på med denna gren och tyvärr var jag då slarvig med källnoteringar men jag har en notering om att Lars Nilsson är son till den i inlägget omnämnde Nils Mattisson, död 1737. Får försöka leta fram vad denna härledning grundar sig på.
Olle: Är nyfiken på bakgrunden till din förmodan att namnet Börje kommer från moderns [Britta Johansdotters] släkt. Som föräldrar till Britta Johansdotter har jag Johan Larsson (166(6)-1736) och Kerstin Svensdotter. Britta är då född 1699-03-09 [Haurida C:2 p 301]. Denna härledning som väl inte är 100-procentig, bygger jag på att flera av Johans och Brittas barn har faddrar från Frännarp och att man har barn med namnen Johan (f. 1738) och Kerstin (äldsta dottern f. 1726).
Att två av Börje Larssons bröder flyttar till Västbo, mitt nuvarande huvudsakliga forskningsområde, är en nyhet och visst känner jag igen både Mattias Lagerstedts namn och släktkretsen kring gästgivaren Hans Vilhelmsson från domböckerna, även om dessa inte finns bland mina anor.
406
« skrivet: 2009-09-27, 13:59 »
Vad var straffet för mordbrand på 1850-talet?
407
« skrivet: 2009-09-20, 22:16 »
Susanne, Jag har en känsla av att frågan berör ännu levande personer, som enligt hur jag uppfattat reglerna inte skall hanteras här. Tror du kan hitta det du söker på t.ex. www.upplysning.se.
408
« skrivet: 2009-09-14, 19:02 »
Jag har en och samma person som i källorna (1730-1791) förekommer under benämningarna Johan, Johannes, Hans och Jean. Barnen kallade sig Janssson/Jansdotter. Alltså gäller det att hålla tungan rätt i mun.
409
« skrivet: 2009-09-13, 10:54 »
Tina,
Tack för uppgifterna.
Sedan jag satte in ovanstående frågor har jag kommit en bra bit på väg när det gäller förhållandena kring Fagerberg. Här har jag också antikvariskt lyckats få tag på boken Bilder från Öreryd med den mycket intressanta artikeln av Einar Persson. Det visar sig att jag kan koppla ihop den av mig nu utredda Fagerbergsgrenen med en helt annan del av min antavla (...som jag utredde för ett antal år sedan). Följden är att det både blir dubbel- och trippelanor här.
Sedan har jag också noterat en felaktighet i Einar Perssons artikel, not 32, där det anges att Lars Månsson i Fagerberg skulle varit gift med Malin Zachrisdotter från Fiås i Nittorp [Fiåsasläkten]. Jag har här tolkat mantalslängden och Kind AIa:3 (p 280) så att det istället är Håkan i Fagerberg, sannolik far till ovannämnde Per Håkansson, som var gift med Malin Zachrisdotter.
/Bengt
410
« skrivet: 2009-09-06, 19:11 »
Kyrkoherden i Villstad Anders Davidsson Krok hade 4 barn i sitt första äktenskap med Kerstin Persdotter och 10 barn i sitt andra äktenskap med Kerstin Torsdotter [Dugg]. Är osäker på en del data för barnen i andra äktenskapet: Gudmund Krok (f. 1650). Pastor vid svenska församlingen i Riga. [Data enligt Smolandi Upsaliensis nr 239] Fråga: Dödsdatum? Gertrud Krokia (165(0)-1715). Gift med Anders Wichaelius (1632-1703). Komminister i Anderstorp. [Data enligt dödenotis i Anderstorp C:1] Katarina Krokia (165(3)-1720). Ogift. [Data enligt dödenotis i Villstad C:2] Anna Maria Krokia (165(7)-1740). Gift 1691 med Johan Ilaenius. Frälseinspektor Ilabäck, Villstad. [Data enligt dödenotis i Villstad C:2] Samuel Krok (1661-1716). Professor i matematik vid universitetet i Pernau. [Data enligt Smolandi Upsaliensis nr 239] Nils Krok adlad Lagerkrook (1663-1715). Assessor vid Svea Hovrätt, Stockholm. Gift första gången med Christina Krok (d. 1698). Gift andra gången 1699 med Anna Bröms (f. 1657). [Data enligt Elgenstirena] Theodor Krok (f. 1665). Advokatfiskal i Svea hovrätt. [Data enligt Smolandi Upsaliensis nr 239] Fråga: Dödsdatum? Malin Krokia (166( -1706). Gift 1699 Anders Jönsson. Ryttare. [Data enligt dödenotis i Villstad C:1] David Krok (d. 1694). Kyrkoherde i Villstad. Gift med Ingegerd Burselia (1639-1715). [Data enligt Smolandi Upsaliensis nr 239] Fråga: Födelsedatum? Rakel Krokia (d. 1734). Gift 1707 med Magnus Comerus. Handelsman, Rosendal, Villstad. [Data enligt dödenotis i Villstad C:2] Fråga: Födelsedatum?
411
« skrivet: 2009-08-31, 21:04 »
Kaj,
Tack för denna upplysning. Jag tolkar den som att uppgifterna i Theutenbergs bok skall användas med iaktagande av viss försiktighet.
412
« skrivet: 2009-08-31, 18:26 »
I Bo J Theutenbergs nyligen utkomna bok Mellan liljan och sjöbladet framförs möjligheten att Lindorm är identisk med Lindorm Eskilsson nämnd i ett brev 1360 (RPB nr 446). Vidare anges att denne Lindorm Eskilsson (Del 1:32 tabell kan tillhöra den släkt som kallas Eskilssönerna. Då jag själv är helt oerfaren när det gäller medeltidsgenealogi har jag lite svårt att ta till mig resonemangen i boken. Finns det någon recension av nämnda bok? (Meddelandet ändrat av berydh 2009-08-31 18:28) (Meddelandet ändrat av berydh 2009-08-31 19:15)
413
« skrivet: 2009-08-30, 08:45 »
Tack Kaj.
414
« skrivet: 2009-08-29, 17:06 »
Raneke anger i Svenska Medeltidsvapen I (399) att Åke Pik har barnen:
- Margareta
- Ebbe
- Fjällar
- Johan
- Arvid
På andra håll (...gammal notering hittar tyvärr inte referensen) har jag sett uppgifter om att Arvid Pik inte anses vara son till Åke Pik.
Kan någon bringa klarhet i detta?
415
« skrivet: 2009-08-19, 20:15 »
En detalj, i uppgifterna i ovan referade bok, som jag ifrågasätter är att försäljningen skulle ha skett 1723. Så här står det i domboken:
Jöns och Mattis Simonsöner i Törestorp tala till Mårten Jonsson i Stackebo angående ¼ skattejord dersammstädes till hwilken deras fader Ryttaren Simon i Törestorp och Måns Jönsson i Qwarnabo jemte flera deras Sysskon woro arftagare och Måns i Qwarnbo, bemelte ¼ försålt till Samuel Persson i Stackebo derpå samma erhållit fasta men sedermera försålt till benämnde Mårten Jönsson, hafwandes Mårten dertill ingen börd, derföre kärandene påstå denna ¼ få återlösa erbioudandes till den ändan 100 Dr, 70 Dr i Silfvermynt och 30 dr i plåtar.
Swaranden genom sin måg Nils Arfwidsson i Marås låter upwijsa et af Kärandens Faderbroder Måns Jönsson i Qwarnabo och Broder Jöns Simonsson, Lars Nilsson, Lars Knutsson och Jöns Knutsson i Uppebo på deras hustrurs wägnar utgifvit kiöpebref till Samuel Persson af d 6 Decemb. 1702 på denna ¼ hwilket kärandena widgå wara slutat men at sådant skett i deras omyndige åhr, deslikast upwistes Tinsrättens till Samuel gifna fatsebref af d 1 Martii 1705 innan hwilken tid kiärandene myndige war derföre swaranden påstår at få behålla bemelte ¼ efter börden genom fastebref blifwit den afhände.
Resolutio
Såsom Kärandene Jöns och Mattes Simonsöner icke kunna förneka med mindre så till sine lagl åhr kommne war då Tingsrättens fastebref efter laga upbud at stånd blef Samuel Persson i Stackebo medehlat på denne ¼ skattejord i Stackebo gjort, Altså kan tingsrätten icke tilldömma dem någon börd på detta hemman, utan har Samuel sedermera frihet att sälja denna jord, såsom des arflinge till hwem han wille likmächtigt 9 Cap Jordeb C:C: och således swaranden wid sitt kiöp bibehålles. [Västbo AI:11, ST1723, Nr 6]
416
« skrivet: 2009-08-19, 17:50 »
Om Samuel Persson vet jag att han köpte Stackebo 1702:
S. dag präsenterades i rätten ett kiöpebref, dat d 6 Decemb: 1702 af effterskrefne sälljare utgifvit och underskrifwit, der de sig bekiänner till kiöp upplåtit Ehrlig danneman Samuel Persson i Stackebo, theras eftda skatterättsandelar bestående af ¼ i samma gård, och hwarför de undfått nöijachtig betalning Nembl. Måns Jönsson i Qwarnebo för sin broderslottsandehl 20 Dr, Simon Jönssons i Törestorp arfwingar för theras faderslott 20 Dr, systrarna Vallborg och Britta Jönsdottrar tillhopa 20 Dr jembwäl theras systers Ingegiers Arfwingar för deras lott efter modern 10 Dr smt, som giör tillsammans 70 Dr smt, bewilliades skiöte. [Västbo AI:9, VT1705, Nr 64].
Har gått igenom mantalslängder för Stckebo till 1699 men Samuel Persson finns inte med varför han torde ha kommit till Stackebo efter nämnda år.
Senare, när vet jag inte, har han sålt gården till Mårten Jonsson som äger den 1723 [Västbo AI:11, ST1723, Nr 6].
417
« skrivet: 2009-08-16, 23:22 »
Av rullan 1720 framgår som jag ser det att den andre Lars i Svinhaga är Mäster Lars Hagbeck som står under pistolsmeder/slipare/borrare.
Med detta som utgångspunkt verkar det troligt att vagnmakaren Lars Nilsson är identisk med Lars Nilsson Ek. Sannolikt finns det mer i domböckerna då det uppenbarligen finns en del gårdsaffärer här.
418
« skrivet: 2009-08-16, 20:41 »
Fredrik,
Det som förbryllar är födelseåret 1677. Det förefaller något osannolikt att han köpt gården vid 12 års ålder 1689 (om nu inte detta skett genom förmyndare). Myndighetsåldern var 15 år vid denna tid om jag förstått det rätt. Att han blivit mästare som stockhuggare vid 22 års ålder är väl däremot möjligt (min bild är att man blev mästare som stockhuggare direkt när man engagerades).
Dock kan det mycket väl vara så att jag dragit förhastade slutsatser av mantalslängden. Det kan vara så att det sker ett byte av Lars runt 1700 (1699 och 1700 finns änklingen Lars och 1701 finns Lars med hustru). Vidare finns det även tidigare, åtminstone från 1679, två Lars i Svinhaga, den ene heter Lars Larsson (troligen son till en tidigare nämnd Lars Joensson) och så Lars Nilsson.
Det är också så att det under 1720-tal finns två Lars i Svinhaga, där endast den ene, vagnmakaren Lars Nilsson, kan identifieras med patronymikon. Så visst, den andre Lars (om vilken det också antecknas att han är under faktoriet) kan mycket väl vara Lars Nilsson Ek. Då denne sistnämnde finns under faktoriet borde rullan göra det möjligt att utreda detta ytterligare. Rullan har jag sett i orginal på krigsarkivet, vet du om den finns tillgänglig någonannanstans?
419
« skrivet: 2009-08-16, 18:08 »
Har försökt att i mantalslängderna skapa en bild av ovannämnde Lars Nilsson. Detta är nu inte helt enkelt då det förekommer flera samtidiga Lars i Stora Svinhaga. Vidare finns en lucka mellan 1711 och 1714. Givet att personerna i huvudsak förekommer i samma ordning i mantalslängderna blir bilden följande:
? År 1674 dyker drängen Lars upp.
? År 1675 finns Lars och hustrun noterad.
? År 1681, 1686, 1689 nämns han Lars Nilsson
? År 1699 och 1700 nämns han som änkling
? År 1701 finns Lars och hustrun noterad
? År 1707, 1708, 1709, 1710, 1715, 1717, 1719, 1720, 1721 nämns han Lars Nilsson
? År 1716, 1717, 1719, 1720 nämns han vagnmakaren
? Från år 1717 och framåt finns marginal anteckningen under faktoriet
? År 1729 är sista gången han nämns
? År 1730 står Lars hustru
? År 1731 står Lars änka
Före det att Lars dyker upp i Stora Svinhaga kan följande noteras:
? År 1673 finns på motsvarande gård (om ordningen i mantalslängden är den samma) änklingen Nils.
? År 1672 finns Nils och hustrun
? Åren 1666 1667, 1669, 1670, och 1671 noteras Nils Månsson
? Nils och hustrun kan sedan följas tillbaka till 1643.
? Från mellan 1643 och 1658 förekommer hustrunamnen i mantalslängden och här framgår att Nils hustru heter Elin.
? Från 1659 till 1667 finns en dotter noterad under Nils. Från 1662 namnges dottern som Elin
Skall man våga sig på en slutsats skulle det kunna vara så att Lars Nilsson (nämnd 1674 till 1729) är son till Nils Månsson (nämnd 1643 till 1673) och hans hustru Elin (nämnd 1643 till 1672).
Vidare, då Nils hustru heter Elin och inte Karin så pekar detta inte på att Lars Nilsson och ovannämnda Britta Ek skulle vara syskon.
Dock, dödeboksuppgiftens föräldrauppgifter är andrahandsuppgifter varför det inte går att göra en tvärsäker slutsats.
420
« skrivet: 2009-08-16, 11:33 »
Fredrik, Intressant. Jag plockade fram den av Jan Åke refererade dödenotisen ur Mulseryd CI:1, p 83:  En möjlig hypotes, som fungerar även kronologiskt, är att Lars Nilsson Ek skulle kunna vara bror till de förmodade systrarna Catarina och Britta Eek. Kanske kan mantalslängderna ge ytterligare upplysning här.
421
« skrivet: 2009-08-11, 00:38 »
Svein-Henry:
I marginalen står bor i Smalåhs. Detta avser Smalås i Våthult där också Anders Davidsson kan återfinnas (Våthult AI:5 p 18), härifrån flyttar han 1792 till Henja i Anderstorp.
422
« skrivet: 2009-08-10, 17:45 »
Svein-Henry:
Det finns dessvärre inga födelseböcker (och ej heller döde- eller vigselböcker) för Bosebo före 1805.
Däremot är det så att husförhörslängderna ibland innehåller en del information med födelsedatum och dödsdatum. Husförslängderna finns bevarade från 1717.
423
« skrivet: 2009-07-25, 20:07 »
Söker vidare öden för Anders Arvisson, född 1754-11-24 [Bosebo AI:3, p 116], Älebo, Bosebo, som 1783-04-06 [Villstad C:3 p 321] gifte sig i Villstad med Lena Nilsdotter, född 1762-03-19 [Villstad AI:5 p 158], från Röksbo, Villstad.
Har tappat bort dessa i husförhurslängderna.
424
« skrivet: 2009-07-19, 23:38 »
Åsenhöga är något komplicerat när det gäller indelningen. Det finns en del, Fintorpa skaten har jag för mig det kallas, som ligger i Östbo härad. Detta är förvirrande i en del äldre mantalslängder och i domböcker. Exempelvis är Ingarp en gård i Åsenhöga som hanteras av Östbo i 1600-talets domböcker. Hur det är med Mo vet jag inte.
425
« skrivet: 2009-07-19, 18:33 »
Claës:
Vill också göra dig uppmärksam på att avståndet från Lockryd i Sexdrega till Åsenhöga är mer än några mil. Eniro säger att bilvägen idag är 65.5 km vilket i gamla tider var en avsevärd sträcka.
426
« skrivet: 2009-07-19, 18:27 »
Claës:
Mo i Åsenhöga förekommer perifert i min forskning. Här följer de personer jag observerat i Mo under 1600-talet:
Under 1600-talet bodde här en Börje Svensson död 1684, i en uppgiven ålder av 84 år gammal, och hustrun Elin Nilsdotter i en uppgiven ålder av död 1690, 90 år gammal. Elin är dotter till länsmannen Nils Nilsson i Hökhult, Kävsjö.
En misstänkt son är Nils Börjesson i Mo som 1664 gifter sig med en Karin Andersdotter från Södra Torestorp. Denne Nils drunknar sedan 1672.
År 1664 vigs också en Elin Börjesdotter i Mo med en John i Grytås. Elin kan förmodas vara dotter.
427
« skrivet: 2009-07-15, 18:11 »
Tack för uppgiften, det verkar då högst troligt att de aktuella föremålen (brudgumshandskar och en väggbonad) ärvts via Tors farfar folkskolläraren Johannes Modeén och då ursprungligen tillhört dennes föräldrar Jöns Nilsson och Kristina Andersdotter.
Kristina Andersdotter är halvsyster till en av mina anfäder.
428
« skrivet: 2009-07-15, 11:39 »
Om man på nya www.digitalmuseum.se söker under Nordiska Museét och på Våthult finner man att en H Modéen skänkt några föremål. Någon som vet vem denne kan ha varit?
429
« skrivet: 2009-06-14, 16:26 »
Tolkar det som det står:
med fölliande Corp:skap
430
« skrivet: 2009-04-27, 22:13 »
Inger,
Har du någon uppfatttning om när Cecilia Michelsdotter kan ha varit född?
Mvh
Bengt
431
« skrivet: 2009-04-20, 21:54 »
Jag har följande utdrag noterade ur Västbo härads domböcker rörande Joseph Jönsson:
HT1689
41
Dernäst efter framtredde för retten heijderijdharen Hr Carl Rosenkrantz tillijka Skoghvachtaren Nils Ehrichsson i Baggebo, anklagandes dr Pehr Jönsson i Törstorp å Crono för någre krenkelliga(?) ordh han skall hafva brukat emodt Jägemästaren Hr Hammerijn, som skulle intet kunna … sig dett …föra honom för des …han uthi Baggebo igentogh, Begierandes dett hann för slijk uthlåtenhett plichta måtte. Hafvandes Eliest honom misstänkt för olåfligit Skiutandhe och diurs bortförandhe åth Halmstadh.
Till laga answar sigh inställte Peher Jönsson, berättandhes sigh hafwa haft samma hundh till låhns af Ryttmästaren wällb Hr Carl Gustaf Lodh och wara oskyldigh till något olåfligt skiutande der uppå, Klaganden till witnes framkalladhe Ryttaren Simon Jönsson i Törstorp hwilken effter affsagdh Edh å bok berättadhe att enähr Pehr Jonsson och Jönss i Hagagården i Hillerstorp kommo till att tala om samme Jachthundh, sadhe Jöns till honom kan icke du då hoss, näghr Pehr Jönsson fällte dhe ordhen i Österskogh, att Hr Jägemästaren Hammarijn intet torde anklaga honom för Jachthunden hwilket Simon inför retten tillstodh och inlade och klaganden några attester emot hwilka Pehr Jönsson … så wijda sielfwa attestanterna intet ähro tillstädes sine gifne vitnesskrefter Edl. Att verifiera.
Desföruthan … … producerade klaganden til wittne Lensmannen Lars Nilsson i Thörstorp hwilken berättade sigh intet weta dett Joseph Jönsson som swarandes(?) broder något diur skulle ha … skutit men sedt i förledhen Vårass något teken på snön effter creaturs fallandhe Joseph Jönsson … efter tillfrågan alldeles nekadhe sigh något diur skiutet, men wille intet befrija broder Pehr Jönsson för ett diurs skiutandhe som skulle wara försålt i Halmstadh
Resolutio
Pehr Jönsson påladhes En 3 manna Edh till nästa tingh sigh dermedh befrija intet diur skiutet och i Halmstadh försåldt hafwa och såsom han utj det förre … emodt attestanterne Exciperade som woro Jon Pehrsson i Österslough och Pehr Jonsson i Nisare, Effter dhe intet personligen woro tillstädes blifr det ährendet till nästa ting differerat, imdelertijd åligger klagandene samma wittnen att dijtskaffa dp parterne rettens uthslagh skola hafwa att för …
HT1700, Uppbud
12
Joseph Jönsson i Törestorp låter uppbiuda ¼ del af een fierding som är 1/16 af Östergården Törestorp som han af sin broder Per Jönsson för 19 Dr smt kiöpt Qwarnen undantagande, bref dat: d 20 Seoptemb: 1700 uppbiudes
VT1701
93
Uppå Rytttarens Joseph Jönssons från Törestorp emot sin broder Per Jönsson Ibm anförde anseende 1/16 del skattejord uthi Östergården Törestorp, den käranden för 19 dr wmt af Swaranden sin broder sigh tillhandlat, med försäkran, der hoos, ut skohlat wed rättan fahrdag förledet åhr, kiöparen uthi besittningen, af samma skattejords andehl inrymbt, resolverade Retten, att alldenstund sälljaren Per Jönsson sitt slutna kiöp med ofwannämbde sin broder Joseph Jönsson in för Retten wedergått, fördehnskull böhr han wed nu näst instundande fahrdagh inrymmet deraf åthniutha
HT1709
37
S. dag inför Rätten förliktes Per Perssons i Lanna arfwingar med Joseph Jönssons enkia och arfr samt Per Jönsson uti den fodran som hos dem kan innestå för ¼ Skattejord i Östregården Törestorp till nästkommande midsommar at betala eller och då utan längre dröjsmåhl erhålla skiöte.
432
« skrivet: 2009-03-14, 20:01 »
Detta är Medaljen för medborgerlig förtjänst vilket framgår av baksidan som jag nu haft tillfälle att kolla.
(Meddelandet ändrat av berydh den 14 mars, 2009)
433
« skrivet: 2009-03-07, 19:52 »
Första stället står:
Matthias i Wäggia ____ 1 R Dr in Specie
Andra stället står:
Mattias B. I Wäggia gaf till Sala KyrkioBygning silfv. m. 2 mk them antuardade jag Dno Superdti
Gissar att du är bekant med att detta rör sig om Mattias Bengtsson [Retzius] som var familjen Stenbocks kamererare och hauptman på Torpa.
434
« skrivet: 2009-03-03, 21:40 »
Söker kompletterande uppgifter om barnen till ovannämnde Petrus Virgander och hans hustru Christina Krokia. Sonen David Virgander, kommunister i Våthult och Båraryd, har jag hyfsad koll på men vill veta mer om övriga (Virgman skrivs ibland Wirgman):
? Andreas Virgander (1670-1709). Komminister i Dörarp. Gift 1700 med Ingerd Colliander (1679-1758).
? Samuel Virgman. Död i Västmanlands bergslag.
? Malin Virgman
? Nils Virgman (d. före 1716). Frälseinspektör.
? Peter Virgman (d. före 1716)
? Gudmund Virgman. Rusthållare i Östergötland.
? Gabriel Virgman (d. 1718). Kapten.
? Abraham Virgman (f. 167(4)). Guldsmed, Göteborg.
? Maria Virgandra. Trolovad med Simon Torkelsson, Gräfthult, Våthult . Gift 1705 med Sven Håkansson.
? Catharina Virgman. Gift 1689 med befallningsmannen Anders Jacobsson från Loftsgården Våthult.
435
« skrivet: 2009-02-16, 19:14 »
Tack för infon.
Det som förbryllar är bandets färg. På patriotiska sällskapets hemsida står följande:
År 1802 fick Sällskapet Kungl. Maj:ts tillstånd att dela ut medaljer, avsedda att bäras. Sällskapet beslöt att medaljerna skulle bäras i ett band, till hälften halmgult och till hälften gräsgrönt, en symbolisk erinran om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling.
436
« skrivet: 2009-02-15, 08:18 »
Är detta Konungens medalj för medborgerlig förtjänst eller är det någon annan medalj? 
437
« skrivet: 2008-11-20, 21:28 »
Ovannämnde Håkan och Brita har patronymikonen Månssson och Persdotter och vigs 1715-06-18 [Stengårdshult LIa:1, p 165]. I Vigselnotisen uppges båda komma från Fagerberg. Av mantalslängderna kan slutsatsen dras att Håkan är son till Måns Larsson och Ingeborg Johansdotter i Fagerberg Östergård. Frågan är om också Britta är född här.
1690-09-05 föds Pers dotter Brita i Fagerberg Östergård [Öreryd C:1, p 7] och 1693-10-26 föds Pers och hustru Ibbas son Sven i Fagerberg [Öreryd C:1, p 10]. Utifrån mantalslängden finns endast en Per som kan vara aktuell och genom fadderuppgifter i Öreryd C:1 är hans patronymikon sannolikt Håkansson. Denne Per förekommer i mantalslängden nämnd vid namn först 1678 men förekommer sannolikt under benämningen dräng (och 1676 son), skriven under en änka, redan från 1672. År 1671 noteras Håkan och hustrun vilket nog kan förmodas vara Pers föräldrar. Per förekommer sista gången 1708.
Det som förbryllar något är att det 1709 nämns en änka Ingeborg med son Mattes 1709 på motsvarande plats i mantalslängden. År 1708 finns Mattes skriven som son under Per. Födelsenotisen från 1693 pekar dock på att hustrun hette Ibba, var han möjligen gift två gånger? I mitt ovanstående inlägg 2008-10-18 nämns en dotter med svårläst namn född 1728. Detta namn är nu tolkat till just Ibba vilket är ett indicium på släktskap.
Någon som har uppgifter som kan bringa klarhet i detta?
438
« skrivet: 2008-11-05, 18:43 »
I Bondstorps ryttaretorp bor, åtminstone från 1753, Jöns Larsson och hans hustru andra Anna Månsdotter. Jöns Larsson avlider 1766-01-09 [Bondstorp C:3, p 225].
Av ett mål vid Mo häradsrätt [Mo A:20, ST1769, Nr 16] framgår att Jöns har 3 söner och döttrarna Stina och Catrina. Catrina föds 1753-10-14 [Bondstorp C:3] och av domboken framgår att det endast är hon som dotter till Anna Månsdotter. Målet rör byte av förmyndare för barnen, från Johan Jönsson och Bengt Andersson i Ekornahult (som var oskylda) till Måns Håkansson i Fagerberg, Öreryd, och Johan (Jean) Håkansson, i Assarebo, Norra Hestra.
Någon som vet mer om Jöns Larsson och vem hans första hustru var? Har inte hittat födelsenotiser för de tidigare barnen.
(Meddelandet ändrat av berydh den 05 november, 2008)
439
« skrivet: 2008-10-19, 11:30 »
En möjlig lösning på problemet kring ursprunget för ovan diskuterade Jean/Jan/Johan Håkansson i Assarebo finns i mitt inlägg 2008-10-18 under Öreryd
440
« skrivet: 2008-10-19, 11:25 »
Någon som vet något om hustrun till saltpetersjudaren Lars Pärsson (född i Askebo 1735-03-26 och son till Per Nilsson och Margareta Larsdotter)? Lars Persson nämns sista gången i Askebo 1767 då det står att han är gift till Bolbynäs [Våthult AI:3 p 95]. Dock uppges han bo i Askebo 1769 [Mo AI:20, ST1769, Nr 15]. Se också mitt inlägg 2008-10-18 under Öreryd.
441
« skrivet: 2008-10-18, 23:42 »
Har nu en teori om den i inlägget 2008-08-07 nämnde Johan Håkanssons ursprung. Se mitt inlägg 2008-10-18 under Öreryd
442
« skrivet: 2008-10-18, 23:21 »
I Fagerberg bor Håkan och hustru Brita som får följande barn: ? Per 1720 ? Ingebor 1722 ? Måns 1725 ? dotter namn svårläst 1728 ? Joha 1730 ? barn namn svårläst 1734 Ser man på faddrarna till barnen kan noteras att hustru Anna [Månsdotter] i Amundabo [Ljungsarp] 1720 och 1725 bär barnet. Hennes man Gunnar Nilsson i Amundabo förekommer som fadder 1722 och 1728. Dessutom är dottern Karin [Gunnarsdotter] fadder 1722. 1751-05-30 begravs Håkan i Fagerberg 67 (eller 61) år gammal. 1751 vigs Måns Håkansson och Britta Andersdotter i Fagerberg. Enligt Mo härads bouppteckningsregister finns en bouppteckning 1771 för Måns Håkansson i Fagerberg Östergård (FII:1 p 1069), hustrun heter Brita Andersdotter. Vid höstetinget i Mo 1769 (AI:20 Nr 15) stämmer Måns Håkansson i Fagerberg och Johan Håkansson i Assarebo ,förmyndare för avlidne Jöns Larsson i Bontorp ryttaretorp barn, de föregående förmyndarna Johan Jönsson i Beth och Bengt Andersson i Ekornahult kring redovisning av arvet. Det framgår att Jöns Larsson har 3 söner och 2 döttrar. Vidare framgår att Jöns Larssons hustru Anna Månsdotter endast är mor till den yngsta dottern. Det framgår dessutom att Johan Jönsson och Bengt Andersson inte är släkt med barnen. Något annat framgår inte om släktskapen. Vid samma ting (Nr 14) stäms Johan Håkansson i Assarebo av sin svåger saltpetersjudaren Lars Persson i Askebo [Våthult] angående hustruns arv då Johan varit förmyndare för hustrun. Då de ingått förening framgår inget ytterligare. Johan Håkansson (kallas också Jean) var bonde i Assarebo i Norra Hestra och gift med Ingegerd Andersdotter (172( -1813). Johan dog 1791. Kring hans födelseår finns olika uppgifter, utifrån åldersuppgiften i dödenotisen är han född 1725 medan Norra Hestra AI:1, p 14, anger 1727. Frågor: ? Ovanstående ger upphov till antagandet att Måns Håkansson och Johan Håkansson är bröder och barn till Håkan och Brita i Fagerberg. Är det någon som vet mer om detta? ? Är det någon som vet vad saltpetersjudaren Lars Perssons i Askebo hustru hette? ? Är det någon som vet något om en eventuellt släktskap mellan Håkan och Britta i Fagerberg och Gunnar Nilsson och Anna Månsdotter i Amundabo? (Meddelandet ändrat av berydh den 19 oktober, 2008)
443
« skrivet: 2008-10-18, 22:16 »
Vad heter barnet till Håkan och Brita i Fagerberg? 
444
« skrivet: 2008-10-18, 22:01 »
Vad är namnet på dottern till Håkan och Brita i Fagerberg? 
445
« skrivet: 2008-10-12, 15:07 »
Fredrik,
Jag har gått igenom Mo's domböcker från 1672 till 1775 med fokus på Kiöllerströmarna. Tyvärr är materialet inte digitaliserat utan har formen av handanteckningar. Håller nu på med en andra genomgång men då med fokus på andra personer och gårdar.
446
« skrivet: 2008-10-11, 20:31 »
Fredrik,
Blir lite konfunderad, ser nu att du frågar efter källan till Katarinas vigdenotis.
Av Mo härads dombok vid vintertinget 1686 kan utläsas att länsmannen Ingemar Kiöllerströms bröllop ägde rum i Bosarp [Mulseryd] tredje dag jul 1685. I ett mål klagar här vice pastorn i Bottnaryd, Sveno Gunnarius, på att gästgivaren i Öreryd, Jöns Torstensson, på bröllopet överilat honom med nesliga ord.
Några kyrkböcker för 1685 finns såvitt jag vet inte bevarade.
447
« skrivet: 2008-10-11, 20:20 »
Ur Bottnaryd CI:1, s 5, kan följande citeras 1712:
den 21 Maii war giästgifwaren i giära Mäster Niels Ambiörnson Brudgumme och dygdesamma hustru Brita Eek Brud, hwars Sons fäderne Lagligen thessförinnan afsattes
Något om hennes föräldrar finns alltså inte här, däremot bör slutsatsen kunna dras att hon varit gift då hon kallas hustru (och inte piga som används som benämning på bruden i närstående notiser) och då hon dessutom haft en son.
448
« skrivet: 2008-10-11, 17:46 »
Källan till uppgiften om Britta Eeks föräldrar är hennes dödenotis i Mulseryd CI:1, s 82.
Det är nog viktigt att komma ihåg att detta är en andrahandsuppgift. Att man måste vara mycket försiktigt med denna typ av andrahanduppgifter framgår av Petter Kiöllerströms dödenotis [Stengårdshult BI:1, s 521] där dödenotisen anger föräldrarnas namn till Micael Kyllerstr: och Lisken när föräldrarna i själva verket var ovannämnda Ingemar Michelsson Kiöllerström och Catarina Eek.
449
« skrivet: 2008-10-05, 15:56 »
Söker på detta sätt kontakt med ättlingar till Elias Johansson (1833-1910) och Inga Greta Carlsdotter (1829-1910) i Ödegärde, Båraryd. Se vidare mitt inlägg 2008-10-05 under Våthult.
450
« skrivet: 2008-10-05, 15:45 »
Håller på att slutredigera min bok Gölebosläkten som innehåller anor och över 300 ättlingar till häradsdomaren Anders Carlsson (1827-1907) i Gölebo, Våthult, och hans hustru Maria Johansdotter (1828-1912).
Söker på detta sätt kontakt med ättlingar till:
? Elias Johansson (1833-1910) (Marias bror) och Inga Greta Carlsdotter (1829-1910) (Anders syster) i Ödegärde, Båraryd.
? Mattias Jonasson (1826-1889) (Anders kusin} Gustava Johannesdotter (f. 1837) (Marias syster) i Mårtenstorp Yttergård, Ullasjö.
Syftet är att samla in kompletterande uppgifter och då främst sådant som inte kan hittas i de vanliga arkiven.
Mer information om boken finns på min hemsida Gölebosläkten
(Meddelandet ändrat av berydh den 05 oktober, 2008)
451
« skrivet: 2008-09-25, 22:24 »
Elgenstierna anger inte vem som var mor till Abjörn Jönsson [Tab 3].
Har dock sett uppgifter (tyvärr har jag missat källan) att modern skulle ha varit Jöns Abjörnssons [Tab 1] första hustru Christina Magnusdotter. Elgenstierna säger att hon sannolikt är dotter till en Magnus Nilsson i Tovaryd. De andra uppgifterna jag har säger att hon är dotter till en Magnus Gislesson och en Katarina Jönsdotter.
Någon som vet något kring detta?
452
« skrivet: 2008-09-25, 19:45 »
Enligt en del inlägg ovan var hette hustrun till Arvid Kåse (av den äldre släkten) Karin Jönsdotter. Karin Jönsdotter skall i sin tur ha varit dotter till en Jöns Skytte. Har sett uppgifter som identifierat denne Jöns Skytte med den äldre Stenbockssläktens stamfar Jösse skytte, en uppgift som dock saknar stöd i Äldre Svenska Frälseätter, Stenbock, äldre ätten, Tab 1.
Någon som vet något om denne Jöns Skytte och hans eventuella ursprung?
453
« skrivet: 2008-09-22, 21:40 »
Zachris Mattisson som nämns i ovanstående inlägg var förmyndare för avlidne Gunnar Anderssons barn i Lilla Båraryd [Västbo AI:64, HT1790, Förmyndarskapsprotokoll Nr 8]. 1790 överlämnas förmyndarskapet till Sven Jönsson i Slätteryd och Hans Jönsson i Flahult.
Någon som vet något om Gunnar Andersson och hans ursprung?
454
« skrivet: 2008-08-10, 12:46 »
Hej Sten!
Vad bra att du hittat det du sökte.
Jag har inte gått igenom domböckerna för Östbo under 1700-talet och är därför intresserad av gårdstransaktioner i Hädinge Norregård. Av Ingemar Wickströms inlägg 2008-03-08 framgår att Axel Esbjörnsson 1622 köpte 1/2 Hädinge Norragård. Min gissning är sedan att gården går i släkten Axel Esbjörnsson -> Esbjörn Axelsson -> Jon Esbjörnsson -> Anders Hörnberg -> Axel Andersson. Då Anders Hörnbergs andra barn, dottern Sara, förvärvade Anders Hörnbergs båda andra gårdar, Elghult i Källeryd och Elgarem i Anderstorp, är det sannolikt att Hädinge tagits över av Axel Andersson.
Axel Andersson flyttar från Hädinge Norragård 1749, har någon sett någon gårdstransaktion i samband med detta, eller någon transaktion där Axel förvärvar gården?
/Bengt
455
« skrivet: 2008-08-07, 17:50 »
Någon som vet något om ursprunget för Zachris Mattisson (1721-1799) i Sprottebo, Båraryd?
Zachris kommer till Sprottebo omkring 1758 (Båraryd AI:3, p62) tillsammans med hustrun Kerstin Svesndotter (f. 1731). Hustrun har förmodligen varit gift en gång innan då det finns en dotter Merta Jönsdotter (eller Hansdotter som hon kallas i vigdenotisen 1778 Båraryd C:3, p 55). Tillsammans har man sonen Matthis född 1761-08-30.
Av Västbo AI:61, VT1787, Nr 23, framgår att ovannämnde Zachris Mattisson är syskonebarn, d.v.s. kusin, med Johan Håkansson i Assarebo, Norra Hestra. Det är denne Johan Håkanssons ursprung jag försöker utreda.
456
« skrivet: 2008-08-04, 14:17 »
Inger,
Också min bild är att namnet Sune är ganska ovanligt i Östbo och Västbo. Namnet förekommer bland ättlingar till Tor Sunessons far Sune Germundsson i Nässja:
? Sune Håkansson (1741-1792), Slungsås, Kävsjö. Var son till Tor Sunessons bror Håkan Sunesson (1701-1781)
? Tre av sönerna till Anna Håkansdotter (f. 1733) i Hökhult. Sune (f. 1760), Sune (1778-1778), Sune (f. 1779). Också Anna var dotter till Håkan Sunesson i Slungås.
? Sune Jönsson (f. 1762). Son till Katarina Håkansdotter (1730-1823) i Brännehylte, Kulltorp. Även Katarina var dotter till Håkan Sunesson i Slungås.
När det gäller namnet Tor vet jag inte hur vanligt det var men det tillhör knappast de allra vanligaste namen.
Även om man inte kan vara säker tror jag att det är en god hypotes att Märta Torsdotter är dotter till Tor Sunesson.
mvh
Bengt
457
« skrivet: 2008-08-04, 12:30 »
Sten,
Tror att gården du avser är Hädinge Norregård och inte Kädinge. Det finns en del om denna i inlägg ovan.
mvh
Bengt
458
« skrivet: 2008-08-01, 22:50 »
Någon som fullt kan tyda vad det står i utflyttningskolumnen i Borås AI:32 sid 159, rad 15, som avser drängen Carl Adolf Karlsson? 
459
« skrivet: 2008-07-17, 11:28 »
Någon som kan ge tips och råd hur man på ett enkelt sätt kan få uppgifter ur nuvarande folkbokföring. Håller på med en utredning som omfattar något hundratal personer och har genom kyrkböcker t.o.m. 1991 och diverse andra källor (t.ex. www.upplysning.se) skapat en grund där också personnummer ingår. Det jag nu vill göra är att följa dessa personer i nutid. Har tittat en del på skatteverkets hemsida och där funnit att det finns en folkbokföringsdatabas som med all säkerhet innehåller de uppgifter jag söker. Innan jag kontaktar Skatteverket skulle det vara värdefullt att få lite erfarenheter från någon som gjort detta innan.
460
« skrivet: 2008-06-04, 22:38 »
I några inlägg ovan diskuteras det rätta förnamnet för Jean/Jan/Johan Håkansson i Assarebo. För att belysa hur inkonsekventa man var när det gällde att ange namn kan nämnas att den aktuelle personen i ett och samma mål vid Västbo häradsrätt (Västbo AI:57b, HT1783, Nr 116) förekommer under alla tre namnformerna.
461
« skrivet: 2008-06-04, 00:20 »
Visst kan man se det så men förräntningen på frälserätten kan ju vara bättre än förräntningen på alternativa investeringar. En alternativ placering (om man förutsätter att bonden har ett kapital) var att låna ut till en ränta som låg på 5-6 procent (i alla fall i Västbo under tidsperioden 1760-1780 som jag just nu håller på med). Även silver var ett vanligt investeringsobjekt och här vet jag inte hur värdeutvecklingen såg ut.
En intressant fråga är hur stor jordräntan var. I ett exempel, som redovisas i mitt inlägg 23/5 ovan, får en bonde frälserätten i förpantning under 50 år för 166 riksdaler, vilket motsvarar 3 riksdaler och 32 skilling om året. Var detta en summa som svarade mot jordräntan? I detta fall var det en relativt välbärgad bonde som sedan tidigare ägde två gårdar och som förmodligen också satt på ett visst kapital att investera.
462
« skrivet: 2008-06-03, 21:39 »
Utgångspunkten för diskussion har varit om det var förmånligare för en bonde att äga besittningsrätt till frälsejord än att äga skattejord. Frågan kan vidgas till att gälla vilken jord det var förmånligast att inneha.
Utifrån ett rent skatteperspektiv är min slutsats av diskussionen att frälsejord med eller utan besittningsrätt, skattejord och kronojord bör ha varit likvärdigt. I samtliga fall betalar bonden jordeboksränta (till kronan eller frälseman), mantalsränta och kronotionde. Om bonden däremot förvärvar frälserätten (vilket är möjligt efter 1789) befrias han från jordeboksräntan. Den stora skillnaden mellan jordslagen är sedan givetvis bördsrätten vars värde man kan fundera över.
Tittar man vidare i 1734 års lag är skattebondens förfoganderätt över jorden starkare än krono- och frälsebondens vilket bl.a. exemplifieras av Bygningabalken 10.8 som säger Skattebonde må nyttja sin enskilta skog til hustarf och salu; doch thet så sparsamt att skogen inte utöde, .... Ett annat exempel är reglerna om husesyn där kronojord skall synas vart 3:e år medan skattejord skall synas endast vid vanhävd och missbyggnad (Byggningabalken 27:1). Ett tredje exempel är att själv får fullmächtig taga i jordatvist (Rättegångsbalen 15:5). Fortsätter man att gå igenom lagen finns liknande exempel. (Dock är ju inte skattebondens förfoganderätt total då det finns inskränkningar t.ex. om bärande träd och masteträ där det förstnämnda överhuvudtaget inte fick huggas medan det sistnämnda skulle hembjudas kronan. Exempel på andra inskränkningar är jakträtten).
463
« skrivet: 2008-06-01, 16:54 »
Ytterligare relaterad information finns i Nordisk familjebok/uggleupplagan 1911 som berättar följande om skatteköp:  Här står alltså en del om återköp på Johan III's tid även om detta regelverk verkar ha upphävts långt innan 1734 års lag.
464
« skrivet: 2008-06-01, 16:42 »
I Nordisk familjebok/uggleupplagan 1911 kan följande läsas om kronoskatte:  Vidare finns ytterligare ledning i 1734 års lag där följande står i Rättegångsbalkens 2:a kapitel och 4:e paragraf: När fast gods upbiudes, ther Kronan äger räntan af, gifve Häradshöfding thet Konungens Befallningshafvande tilkänna, tå tredie upbudet sker; men i the orter, ther allenast ett Ting om åhret hålles, giör thet vid andra upbudet: och Konungens Befallningshafvande skaffe sedan besked, innan lagfarten ute är, om Kronan thet lösa vil. Sker thet ej; hafve Häradshöfding våld, at gifva ther fasta å. Utifrån ovan refererade pargraf (JB 4:5) och denna paragraf kanske det faktist är så att kronan hade inlösensrätt till all skattejord, i alla fall om den såldes utom börd. Begreppen kronoskatte och skattekrono har då ingen betydelse i detta sammanhang och då även Nordisk familjebok säger att kronoskatte är synonymt med skatte och jag dessutom inte finner något mönster i exemplen i mitt eget material så får detta tillsvidare bli min slutsats. Är det någon som sett att kronan utnyttjat sin inlösenrätt i samband med försäljning av skattejord?
465
« skrivet: 2008-05-31, 22:22 »
Tack för många intressanta litteraturhänvisningar. Tycker nu ha fått klart för mig vad frälseränta innebar och även skillnaden mellan skattefrälse och frälseskatte.
Det som fortsatt är något oklart är begreppen skattekrono/kronoskatte. Har gjort några stickprov i mitt material och det är svårt att ur dessa hitta något mönster. Jag har exempel på skatteköpta hemman som kallas skattekrono likväl som jag hittar exempel där gamla skattehemman kallas kronoskatte. Som framgår av mitt inlägg den 24/5 ovan har jag också exempel där båda begreppen används om samma gård.
Samtidigt tycker jag det är svårt att bortse från jordabalkens skrivning. Denna måste rimligen ha en innebörd och som sägs i mitt inlägg har jag exempel på hantering av hembud i fallet frälseskatte. Har dock aldrig sett exempel på att kronan haft hembud när det gäller gamla skattehemman och på något tycker jag det skulle strida mot principen om ägandet till jorden.
Kanske är det ändå så att den egentliga meningen av kronoskatte är att det är kronojord som ursprungligen ägts av kronan och som sedan antingen sålts eller donerats. Det finns då en logik till hembudsrätten på samma sätt som för frälseskattehemman. Sedan verkar det i praktiken vara så att begreppen skattekrono respektive kronoskatte inte alls används stringent.
466
« skrivet: 2008-05-25, 10:30 »
Ytterligare ledning kring begreppen frälseskatte och kronoskatte finns i 1734 års lag. Ur Jordabalkens 4:e kapitel och 5:te paragraf kan följande citeras:
Nu kan skattejord utom börd säljas: är thet kronoskatte, hembiude thet kronan, och thet som frälseskatte är, honom, som frälserätt ther å äger, innan tridie upbud ther å tages, och hafve the macht then jord at lösa, och sedan lagfarten fullfölja låta, som sagdt är
Jag har sett ett exempel där det tog stopp vid tredje uppbudet för att frälseägarens tillstånd inte inhämtats (Västbo AI:35, VT1760, Upppbud Nr 23).
Det finns alltså en legal skillnad mellan skattefrälse-frälseskatte respektive skattekrono-kronoskatte som innebär att ursprungsägaren vid försäljning utom börd har förköpsrätt.
467
« skrivet: 2008-05-24, 23:20 »
Tycker nog också att bitarna börjar falla på plats. Klickar man sig vidare på grundskatt ges följande information: På 1892 års riksdag togs beslutet att helt avskaffa grundskatterna. Grundskatterna kom att successivt avskrivas mellan 1893 och 1904. Grundskatt, en sammanfattande benämning på de ordinarie skatter som från medeltiden till 1903 gällde för en jordegendom. Begreppet grundskatt inkluderar förutom den skatt som togs ut av skattehemman och i viss utsträckning från allmänna frälsehemman även den avrad som betalades av brukare på kronohemman. Grundskatterna bestod av jordeboksräntan, mantalsräntan och kronotionden. På 1892 års riksdag togs beslutet att helt avskaffa grundskatterna. Grundskatterna kom att successivt avskrivas mellan 1893 och 1904. Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Grundskatt En längre beskrivning av grundskatt finns i http://runeberg.org/nfbj/0234.html och min tolkning är att det var jordeboksräntan som frälserättsinnehavaren förfogade över medan mantalsränta och kronotionde utgick till kronan även för allmänt frälse. Däremot var säterier befriade från kronotiondet.
468
« skrivet: 2008-05-24, 20:09 »
Googlade lite på frälseränta och under Wikipedia fanns följande beskrivning: Frälseränta, en årlig återkommande ränta för fastighet. Frälseränta uppkom antingen genom att kronan till någon enskild överlämnade grundskatten till skattejord (skattefrälseränta), eller genom att en ägare med frälserätt sålde jord men behäll sin rätt till ränta motsvarande grundskatten (frälseskatteränta). I undantagfall uppstod frälseskattränta genom att jordägaren lämnade ifrån sig rätten till ränta men behöll äganderätten till jorden. Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Fr%C3%A4lser%C3%A4nta
469
« skrivet: 2008-05-24, 11:23 »
Berit,
För att komma tillbaka till början av denna diskussion om det på något sätt var förmånligare för en bonde att inneha frälsejord än skattejord är min bild av diskussionen ovan följande:
Besittningsrätt innebär att bonden betalar räntan till frälseägaren. Det skulle vara intressant att veta något om storleken på denna ränta, var den samma som den ränta en skattebonde betalade till kronan?
Frälserätt innebär rätt till räntan av från frälsejord. Om bonden, t.ex. genom förpantning eller senare genom köp, innehar denna rätt bör detta innebära att han inte behöver betala någon ränta. Det bör också vara i detta sammanhang som frågan om grundskatt kommer in och där det under 1800-talets debatt ansågs orättvist att olika jord beskattades olika.
Har jag förstått situationen?
/Bengt
470
« skrivet: 2008-05-24, 10:41 »
Michael,
Tack för litteraturtipsen.
När det gäller begreppet skattekrono är det vanligt använt i Västbo härad. Efter att ha tittat på några exempel kan jag inte se någon koppling till skattevrak utan snarare är det så att begreppet används åtminstone för gamla skattegårdar. Användningen är dock inte entydig. Ett exempel är Törestorp Mellangården, Kulltorp, som 1762 omnämns som kronoskatte men som 1776 omnämns skattekrono. Denna gård är förmodligen från början en kronogård men donerades redan 1613 från kronan.
/Bengt
471
« skrivet: 2008-05-23, 22:38 »
I ett av mina exempel ovan visar det sig att bonden förutom att han köper besittningsrätten 1781 även mot 166 rdr 32 skilling på 50 år får förpantning i frälserätten. Besittningsrätten hade han betalt 200 rdr för. Min tolkning är att ha nu slipper att betala ränta. Frågan är då om räntan i princip är samma sak som grundskatten?
När det gäller jordnatur förekommer också begreppen skattekrono respektive kronoskatte, vad är skillnaden? Syftar något av begreppen på att gården förvärvats genom skatteköp? Någon gång förekommer också begreppet gammalt skatte, var kommer det in i sammanhanget?
472
« skrivet: 2008-05-13, 19:16 »
Stig,
Tack för uppgiften.
Gymnasisten Olaus Nicolai är med största sannolikhet identisk med Olof Lagerqvist. I ovan refererade domboksnotis tituleras Olof Lagerqvist studenten (...att märka är att Nils Lagerqvist enligt herdaminnet var student under en lång tid, han uppges vara student i Uppsala 1730 men prästvigs först 1749). Av nämnda notis framgår också att Nils Amundsson är hans svåger. Nils Amundsson bor i Törestorp Östergården (framgår bl.a. av Kulltorp C:1 p 91) och hustrun heter Brita Nilsdotter av vilket följer att Brita är syster till Nils Lagerqvist.
Valborg Assarsdotter var gift med en Jöns och bodde fram till omkring 1730 i Gislaved Norregård, Båraryd, men flyttar då till Kulltorp (Båraryd AI:1 p 94).
Då Valborgs man hette Jöns kanske det är mest troligt att det är Ingierd Assarsdotter som är mor till Brita och Nils. Har dock inga uppgifter om vad Ingierds man hette.
473
« skrivet: 2008-05-10, 23:48 »
I Växjö Stifts Herdaminne (Band 8, s 64) finns prästen Olof Lagerquist (1705-1786) upptagen. Om honom sägs tjänstgjorde på många ställen i stiftet men var sällan till behag. Herdaminnet anger att han sannolikt dog hos en syster i Törestorp. Av Kulltorp C:1, p 591, framgår också att han avled i Törestorp Östergård 1786-11-01. Klart är att Olof Laqerquist är dotterson till glasmästaren Assar Jönsson (1640-1724) i Törestorp Östergården. Detta framgår av Västbo AI:21, HT1738 Nr 20, där det anges att Olof Assarsson och Mats (Mattis) Assarsson är hans morbröder. Assar Jönsson hade åtminstone döttrarna Ingierd Assarsdotter (166( -1741), som dog i Törestorp Östergård, och Valborg Assarsdotter (f. 168( ) som bodde i Gislaved (enligt Kulltorp C:1 p 34). Vem var Olof Lagerquists mor och vem var hans far?
474
« skrivet: 2008-05-10, 10:56 »
Hej Carina,
Tack för uppgiften. Hittar nu Alfred Willman Gasslander i herdaminnet där det visar sig att han är kvar som komminister i Gryteryd till sin död 1916. Han var född i Svinabo Våthult och om han hade någon anknytning till Gasslandersläkten bör denna vara flera generationer bakåt i tiden då både far- och morföräldrar är bönder från Villstad med med patronymikon.
mvh
Bengt
475
« skrivet: 2008-05-09, 22:04 »
År 1875 lånade Våthults församling ut 300 kronor till den från församlingen bördige studenten Alfred Gasslander som studerade vid universitetet i Uppsala. Med ränta uppgick skulden 1884 till 405 kronor. Församlingen hade haft goda förhoppningar om denne och inte sett någon större risk i att låna ut och en borgen ”en för alla alla för en” hade utfärdats. Lånet togs upp i kyrkokassan. Dock visade det sig att Alfred Gassander inte levde upp till förväntningarna varför man ansåg det osannolikt att denne någonsin skulle kunna betala tillbaka. Vid denna tid kallar sig Gasslander för Willman varför skulden benämns Gasslanderska-Willmanska skulden. Skulden figurerar i samband med tvist rörande finansiering av renovering av kyrkan i Våthult.
Någon som vet vem denne Alfred Gasslander-Willman var och vart han tog vägen?
476
« skrivet: 2008-04-07, 22:21 »
I de aktuella fallen var förmodligen både frälseinspektoren och prosten ofrälse ståndspersoner som då på ett lagligt sätt förvärvat frälserätten. Gårdarna låg inte under något säteri. I ett annat exempel jag har förvärvar en löjtnant en frälsegård 1739. När han avlider 1766 ärvs gården av sonen som nog får betraktas mer som en bonde än som en ofrälse ståndsperson. Så visst fanns det flera sätt på vilka frälsejord kunde övergår i bondeägo.
Som jag tolkat det uppkom begreppet skattefrälse under 1600-talets donationspolitik där kronan gav bort räntan/skatten av skattehemman till adeln. Hur mycket av dessa donationer som överlevde reduktionen vet jag inte. Dock har jag inte observerat några fall under 1600-talet eller tidigt 1700-tal där bönder köper besittningsrätt av adeln. Det som sedan sker längre fram under 1700-talet tror jag är något annat, vilket inte hindrar att det rent skattetekniskt är samma sak som 1600-talets skattefrälse.
I Gislavedsboken (1972) skriver Josef Rydén följande:
En annan viktigare förändring när det gäller jordinnehav under 1700-talet var att bönderna efterhand medgavs rätt att inneha frälsejord. Ännu vid frihetstidens början var frälsehemman i princip förbehållna adeln, som därmed ensam undgick en stor del av grundskatterna och belastades mindre av indelningsverket. En viss uppluckring hade dock i praktiken börjat ske redan vid denna tid, och 1723 medgavs präster, borgare och ofrälse ståndspersoner rätt att inneha viss frälsejord/.../Bönderna erhöll inte samma formella rätt förrän genom Gustav III:s privilegieutjämning 1789, men då hade man länge kringgått förbudet att överta hemmanet mot förpantning eller låtit förutvarande ägaren uppbära ett slags frälseränta så att hemmanet gavs vad man kallade frälseskatte natur/.../Gislavedsområdet erbjuder talrika exempel på hur frälsejorden gled över i bondehänder, ofta via ofrälse ståndspersoner.
Det är just från Gislavedområdet jag hämtar mina exempel men det kanske är troligt att detta skett även på andra håll.
Kärnan i mina funderingar är vad det innebar att inneha besittningsrätt respektive frälserätt. Om bonden köpt även frälserätten, d.v.s. efter 1789, är det uppenbart att han var priviligerad i den meningen att han drabbades mindre av grundsskatten. Just frågan om grundskatten tillika med indelningsverket hörde till, om jag uppfattat det rätt, de stora politiska stridsfrågorna under 1800-talet. Men åter till huvudfrågan, var det på något sätt förmånligare att inneha frälsejord med besittningsrätt men utan frälserätt jämfört med att inneha skattejord?
Sedan tror jag inte man helt kan frikoppla mantalet från gårdens värde då ju mantalet ändå på något sätt, om än grovt, var relaterat till gården storlek. Om man t.ex. tittar i mantalslängden för Jönköpings län 1813 (första året då hemmanets värde anges) och Våthults socken så finns här 26 hemmansdelar värdesatta. Resultatet är följande:
? 1 st 1/2 hemman, värderas till 500 riksdaler
? 12 st 1/4 hemman, 9 värderas i 300 riksdaler och 2 i 250 riksdaler, 1 i 200 riksdaler
? 4 st 3/16 hemman, samtliga värderas i 150 riksdaler
? 9 st 1/8 hemman, 7 värderas riksdaler medan 2 värderas i 100 riksdaler
Även om det självklart finns variationer tycker jag det ändå pekar mot en schablonmässig värdering. Här finns dock inget som tyder på att denna är relaterat till frälse respektive skatte. Också i domböckernas köpebrev tycker jag mig se (...men har inga siffror på det just nu) en schablonmässig värdering men visst jag kan ha fel. Jag ska ta och titta igenom uppbudsprotokollen för något år i Västbos domböcker och se vad detta ger.
Hälsningar
Bengt
477
« skrivet: 2008-04-06, 22:37 »
Berit,
Tack för dina kommentarer.
Vet inte riktigt om det är skattefrälse i 1600-talets mening jag har exempel på. I ett fall köptes gården från en frälseinspektör (1759) och i ett annat fall från en prost (1781). I inget av exemplen hade bonden, eller hans släkt, bott på gården tidigare utan han flyttade dit. I båda exemplen talar vi om förhållandevis välbärgade bönder.
Min fundering gäller om det var förmånligare att besitta frälsejord än skattejord och dina uppgifter pekar på att man även som bonde kunde tillgodoräkna sig vissa privilegier. Sedan tror jag det också var så att frälsejorden inte ingick i indelningsverket vilket gjorde att man slapp soldathållet. Frågan är dock hur stor räntan var som bonden i dessa fall betalade till frälseägaren, motsvarade den vad en skattebonde betalade till kronan?
Om besittningsrätt till frälsejord gav vissa privilegier jämfört med skattejord kanske det ändå inte är helt ologiskt att det påverkat priset. I exemplet från 1759 var priset för en halv gård 1020 dlr smt medan en fjärding skattejord i en grannsocken gick för 400 dlr smt 1761. Visst det kan vara lokala variationer och något statistisk underlag har jag inte men tycker ändå frågan är intressant.
/Bengt
478
« skrivet: 2008-04-06, 11:03 »
Under 1700-talet har jag flera exempel på när bönder köper frälsejord. Detta sker då genom att bonden köper besittnings- och skatterätten medan frälseägaren behåller frälserätten. Först 1789 fick bönder rött att inneha frälsejord.
I ett köpebrev från 1781 (Västbo AI:55, uppbud nr 55) är ett villkor i köpet att räntan skall betalas till husbonden. Är det någon som vet vad detta innebar rent praktiskt? Var det på något sätt förmånligare att inneha besittningsrätt till frälsejord jämfört med att inneha skattejord?
Utan att ha tillräckligt statiskt underlag får jag också känslan av att besittningsrätt till frälsejord betalades högre än skattejord men det kan givetvis bero på att gårdarna var större då hemmanstalet (1/2, 1/4,..) kanske inte säger så mycket om areal.
479
« skrivet: 2008-03-25, 23:16 »
I Svenska Antavlor Nr 185 (Band III, häfte 7) finns ett tidigare belägg för namnet Åleta än 1661. Här anges att hustrun till Johannes Petri Angermannus, d 1607 , kyrkoherde i Medåker, hette Åleta.
Inlägget flyttades 18 februari 2010 från Släkter: Cleophas.
480
« skrivet: 2008-03-10, 20:17 »
Ingemar,
Kopplingen mellan Axel Andersson och Anders Jonssson Hörnberg ser ut som följer:
? 1700-09-11 föds Axel Anders Jonssons barn uti Ellgarem i Anderstorp [Anderstorp C:1, p 128]. I Fryeles husförhörslängd anges födelsedatum till 1700-09-14 [Fryele AI:2, p 140, p 262]. Även om det skiljer 3 dagar är detta ett starkt indicium på att det rör sig om samme Axel. Noteras kan också att det bland faddrarna finns en dräng Axel i Hädinge. Sannolikt är väl detta den Axel Jonsson du nämner i detta ovanstående inlägg. Gissningsvis har sedan denne Axel Jonsson omkommit i kriget.
? I maj 1701 kallas Anders Hörnberg ut i kriget med Smålands Kavalleriregemente. Året innan har dock Anders hunnit inleda en mer än 20-årig process om rusthållet Elghult i Källeryd. Detta mål förekommer sedan ett flertal gånger vid Mo häradsrätt under Anders bortavaro. Hans hustru Elin Jönsdotter hävdar dock hela tiden att hennes man är i fält vilket gör att processen gång på gång uppskjutes. Anders blir sedan fången i Poltava 1709 och man antar att han är död. Jonas Esbjörnsson utses till förmyndare för de omyndiga barnen [Mo renoverad dombok, ST1714 Nr10] och att han är barnens farfar framgår explicit i protokollet från VT1716 där det bl.a. sägs ”...Anders Ifvarsson såsom fullmächtig för förmyndaren Jonas Esbjörnsson i Hädinge å dess omyndige sonebarns wägnar” [Mo renoverad dombok, VT1716, Nr 14].
? En tredje koppling är när Anders Hörnberg, som slutligen löser in Elghult, säljer denna gård vidare till mågen Jöns Mattisson och dottern Sara Andersdotter. Härvid sägs att försäljningen sker med ”Kiöparens Swågers Axel Anderssons i Hedinge samtycke” [Mo AI:9, Uppbud HT1728].
Jag har ett ganska omfattande material om bl.a. rättsprocessen kring Elghult som är för stort för att lägga ut här men mailar det gärna till dig om du är intresserad.
Hälsningar
Bengt
481
« skrivet: 2008-03-09, 22:07 »
Hej!
Har lite snabbt tittat i mantalslängden och funnit att Axel [Esbjörnsson] finns i Hörle fram till 1656. Den hustru som nämns i mantalslängden heter Susanna varför det kan förmodas att han gift om sig. I Hörle brukade han en fjärding i en frälsegård.
Hälsningar
Bengt
482
« skrivet: 2008-03-09, 15:18 »
Tack för uppgiften.
Familjen finns också i husförhörslängderna (Fryele AI:2 och 3). Det visar sig att Axel avlider 1760 i Skåne (...kanske på någon handelsresa) medan hustrun dör i Hemmershult 1785.
483
« skrivet: 2008-03-09, 12:03 »
Niclas,
Intressant. Helt klart är ju att Axlarna rör sig i samma geografiska område. Hädinge ligger i Kävsjö som gränsar till Värnamo, där Hörle ligger, och Värnamo i sin tur gränsar till Voxtorp. Sedan blir det mer spekulativt men att uppkalla någon efter sin farfars farfar tyder dels på en god kännedom om ursprunget men kanske också på att denne Axel på något sätt var bemärkt eller tillhörde en bemärkt släkt. Möjligen skulle identifieringen av fler Axlar i området kunna bringa ytterligare klarhet.
Namnet Axel som sådant är enligt släktforskarförbundets namnlista en nordisk form av det bibliska namnet Absalon.
/Bengt
(Meddelandet ändrat av berydh den 09 mars, 2008)
484
« skrivet: 2008-03-09, 10:16 »
Ingemar, Stort tack för uppgifterna. Från min erfarenhet är namnet Axel ganska ovanligt i Östbo och Västbo under både 16- och 1700-talet. I min intressesfär har jag endast en person med detta förnamn, Axel Andersson, en bror till min anmoder Sara Andersdotter Hörnberg, Elghult, Källeryd. Denne Axel är sannolikt en sonsons sonson till Axel Esbjörnsson. Axel Andersson växte upp hos sin farfar Jon Esbjörnsson i Hädinge Norragård och bor kvar här till 1749. Vart han flyttar har jag inte kunnat tyda men har en utestående fråga kring detta. Man kan fundera över vad det var som gjorde att Axel Andersson namngavs efter sin farfas farfar men på denna fråga lär vi nog aldrig få ett svar. Hälsningar Bengt
485
« skrivet: 2008-03-03, 23:06 »
Ulrica,
Tack för uppgifterna. Genom dessa fick jag Catharina Wirganders dödsdatum som jag inte haft tidigare. Detta ”inspirerade” mig att gå igenom Hyssnas kyrkböcker för den aktuella perioden vilket gav en del ytterligare kompletterande uppgifter.
Med det som framkommit kan nog uppgiften om att David Kindberg varit fältskär strykas, då han uppenbarligen var rusthållare i Drared, Hyssna.
Det kan också vara så att Paul och Catharina hade ytterligare en son. Vid dopet för Johannes Kindbergs dotter Maria Katarina förekommer regementsfältskären Staffan Kindberg som fadder. Detta skulle kunna vara en son.
Vad vidare gäller din uppgift att Catarina Wirgander skulle vara född i Villstad är denna felaktig. Hon föddes 1688-10-12 i Smörhult, Våthult [Båraryd C:1, p 55].
Här följer en sammanfattning av de uppgifter jag har kring Paul Kindbergs och Catharian Wirganders barn:
Britta Lena Kindberg, född 1719-04-15 (datum kan vara dopdatum), Hyssna (gård ej angiven men troligt Drared) [Hyssna C:1, p 144], död 1795-04-28, Drared, Hyssna [Hyssna C:4, p 45].
Gift första gången 1747-06-14, Hyssna [Hyssna C:2, onumrerat] med inspektoren Sven Säfström, född 1706-07-18 (om beräkning görs från ålder i dödenotis) [Hyssna C:2, onumrerat], död 1758-12-21, Drared, Hyssna [Hyssna C:2, onumrerat]. Bodde i Drared, Hyssna.
Barn:
Eleonora, född 1747-10-29, Drared, Hyssna, (datum kan avse dopdatum) [Hyssna C:2, onumrerat], död 1750, Drared, Hyssna [Hyssna C:2, onumrerat]
Sara, född 1750-03-30, Drared, Hyssna [Hyssna C:2, onumrerat]
Paulus, född 1753-02-10, Drared, Hyssna [Hyssna C:3, onumrerat]. Bland faddrarna Eva Hanning, Johannes Kindbergs blivande hustru.
Eleonora, född 1756-09-12
Gift andra gången 1760-01-01, Hyssna [Hyssna C:3, p 378] med Andreas Rabe, född 1704 (beräknat från åldersuppgift i dödenotis) [Hyssna C:3, p 484] , död 1779-12-06, [Hyssna C:3, p 484], Drared, Hyssna. Fältväbel.
Barn:
Reinhold, född 1761-02-01 [Hyssna C:3, p 17]
Johannes (Johan) Kindberg, ödd 1716 [enligt Rångedala AI:3, p 57] eller 1722 (om beräkning görs från åldersuppgift 40 år i dödenotis) [Rångedala C:3, p 147]. Ej återfunnen i födelsebok vare sig för Våthult eller Hyssna. Död 1770-08-22, Finnekumla Smedsgården, Rångedala [Rångedala C:2, p147] . Fältskär vid Älvsborgs regemente. Under hans tid hade regementet kommenderingar både i Pommern och Finland.
Gift första gången (okänt när) med Eva Hanning, född 1732-03, Finnekumla Smedsgården, Rångedala [Rångedala C:2, p 29], d 1767-08-11, Finnekumla Smedsgården, Rångedala [Rångedala C:3, p 143]. Bouppteckningen visar på en behållning av 405 dlr och 25 öre [Ås FII:6, p 671].
Barn:
Beata Katarina, född 1756-07-04, Önnared, Hyssna [Hyssna C:2, onumrerat], död ung (finns ej med som arvinge i bouppteckningen efter modern)
Maria Katarina, född 1757-10-06, Önnared, Hyssna [Hyssna C:2, onumrerat], bland faddrarna finns regementsfältskären Staffan Kindberg. Kom efter faderns död till sin farmors syster Margareta Virgander och hennes man komministern Jonas Dracander d.ä. i Smörhult, Våthult [Våthult AI:3 p 120, p 145]. Död 1828-03-15, Remmabo, Nittorp [Nittorp C:3, p 204].
Greta Stina, född 1762 [Rångedala AI:3, p 57] (sannolikt född i Rångedala då hon inte kan återfinnas i Hyssnas födelsebok och då det finns en lucka i födelseböckerna för Rångedala 1753-1766)
Gift andra gången 1769 [Rångedala C:3, p 223] med Stina Lundgren, född 1731 [Rångedala AI:3, p 57].
Barn:
Eva Elisabeth, född 1770-05-29 [Rångedala C:3, p 11]
David Kindberg, född 1725-06-11 (datum kan avse dopdatum) Drared, Hyssna [Hyssna C:1, p 186], död 1793-12-18 [Hyssna C:3, p 512]. Soldat mellan 1743-03-07 och 1747 Kåhult, Björketorp, Marks Kompani, Älvsborgs regemente. Rusthållare i Önnared Hyssna [Hyssna C:3, 379].
Gift 1760-12-28 [Hyssna C:3, 379] med Ingrid Eriksdotter från Stora Hökås, född 1729 (beräknat från åldersuppgift 56 år i dödenotis) [Hyssna C:3, p 495], död 1785-04-05, Önnared, Hyssna [Hyssna C:3, p 495]
Barn:
Paulus, född 1761-12-19, Önnared, Hyssna [Hyssna C:3, p 21]
Marta, född 1764-08-15, Önnared, Hyssna [Hyssna C:3, p 45]
Catharina, född 1768-03-03, Önnared, Hyssna [Hyssna C:3, p 77]
/Bengt
486
« skrivet: 2008-03-02, 17:58 »
I Hädinge finns enligt mantalslängen, under perioden 1643-1671, en bonde vid namn Esbjörn. Hustruns namn är Kerstin. Har inte patronymikon på någon av dem.
Denne Esbjörn har skrivit under mantalslängen 1655 vilket tyder på att han varit sexman eller kanske kyrkvärd.
Är intresserad av alla upplysningar om Esbjörn och hans hustru.
487
« skrivet: 2008-03-02, 10:36 »
Ulrica,
Jag skulle vara tacksam för data om David Kindberg. Min ambition är att för varje syskon till mina anor ta reda på årtal, vem de var gifta med och var de bodde. För David har jag endast födelsedata. Jag håller just nu på att färdigställa en skrift om anor och ättlingar till min mm mf och mm mm och är därför tacksam för varje komplettering.
Davids bror Johannes Kinberg är min mm mm fm f.
Bengt
488
« skrivet: 2008-03-01, 08:59 »
Ulrica,
Tack för uppgifterna. De källuppgifter du fått är såvitt jag förstår de som finns i ett kortregister i Krigsarkivets expedition. Hursomhelst så finns det en generalmönsterrulla för Älvsborgs regemente för 1696. Jag ska försöka gå igenom denna. Vidare har jag en notering att källuppgifterna i Lewenhaupt är Militiekontorets avlöningslistor och Riksens ständers kontors lönelikvidationer. Är osäker på om nämnda källor finns på Krigsarkivet eller Riksarkivet.
När det gäller Catharina Wirganders härstamning kan jag inte få det till annat än att min notering om en annan mor än Anna Larsdotter är någon form av sammanblandning. Jag kan inte påminna mig att jag använt några andra källor än Herdaminnet och där sägs inget om en annan hustru.
489
« skrivet: 2008-02-28, 17:59 »
Ulrica,
Uppgiften om Paul Kindbergs militära karriär före 1709 är ny för mig. Dock hittar jag nu dessa på en CD som följer boken Älvsborgs Regemente under 374 år där det också anges att han slutade vid regementet 1703. Frågan är vad han gjorde under tiden fram till 1709.
Om du bland uppgifterna från krigsarkivet har mer specifika källuppgifter skulle jag vara tacksam att få ta del av dessa. Jag har inte ägnat mig åt källstudier i det militära materialet kring Paul Kindberg men det kanske är läge att titta lite på detta nu. Kanske finns här någon ledtråd till Paul Kindbergs ursprung. En gissning är att namnet Kindberg har med häradsnamnet Kind att göra.
Tyvärr har jag slarvigt nog ingen källuppgift avseende noteringen att David Kindberg var fältskär. På ovansnämna CD finns David Kindberg upptagen som soldat under Kåhult, antagen 17430307 och med avsked 1747.
När det gäller uppgiften om Catharina Wirganders härstamning till Jöns Skytte är jag något förvirrad. Jag antar att du här avser härstamningen till kyrkoherden i Åker, Jonas Jonae Dusaeus (d. 1607) och hans hustru Anna Larsdotter vars mor, Botil Kåse, var av frälsesläkt med bl.a. Jöns Skytte som ana. Här har jag en notering (...också den från en tid när jag var slarvig med att notera källor) att den dotter som var gift med Nicolaus Ahasveri, och från vilken Catharina Wirgander härstammar, var dotter till en annan hustru till Jonas Jonae Dusaeus. Här kan jag dock mycket väl ha blandat ihop uppgifterna. I herdaminnet finns ingen uppgift om att Jonas Jonae Dusaeus skulle varit gift två gånger.
490
« skrivet: 2008-02-26, 19:04 »
Har tyvärr inga uppgifter om Paul Kindbergs härstamning. Första gången jag själv hittat honom i källorna är när han gifter sig med Katarina Virgandra 1716 (Våthult C:1 p 131). Han bör då ha bott på Stora Haghult i Villstad som var boställe för kaptenslöjtnanten.
Hans korta militära karriär har jag huvudsakligen från Lewenhaupts Karl XII's officerare. Han bör ha kommit till Jönköpings regemente när detta sattes upp igen efter katastrofen i Poltava. Rimligen bör han haft någon form av militär bakgrund då han går in som fänrik.
Dottern Britta Lena blev kvar i Drared och dog där 1795-04-28. Hon var gift första gången med en Sven Säfström och hade med honom barnen Sara, f. 1750-03-20, Paulus f. 1753-02-03, Eleonora f 1756-09-12. Hon var gift andra gången med Andreas Rabe, d. 1779-12-06, och hade sonen Reinhold f 1761-02-01.
Sonen Johannes, eller Johan som han ofta benämns, blev fältskär vid Älvsborgs regemente. Johannes bodde först i Önnarp, Hyssna men flyttar sedan till Rångedala där hustruns mor, Anna Elisabeth Edler, bor. Han dog 1770-08-22 i Finnekumla Smedsgården, Rångedala. Hustrun i första giftet var Eva Hanning, f. 1732-03 och död 1767-08-11 med vilken han hade döttrarna Beata Katarina, f. 1756-07-04, Maria Katarina (min mm mm fm) f. 1757-10-06 och d. 1828-03-15 samt Greta Stina f. 1762.
Hustrun i andra giftet var Stina Lundgren med vilken han hade dottern Eva Elisabet, f. 1770-05-29.
Om sonen David har jag noterat att han var fältskrä men vet för övrigt inget. Är därför intresserad av uppgifter om David.
491
« skrivet: 2008-02-20, 21:17 »
Ur Brismene C:2 p 96, år 1773, kan följande citeras om Catahrina Larsdotters död:
d 30 Sept: dödde d 10 Oct: begrofs Corprals Enkan i Skattegl: 74 år död af rödsodt.
492
« skrivet: 2008-02-12, 20:38 »
Någon som känner till ägareförhållandena för Pålsbo under 1600-talet?
År 1775 köper Jon Nilsson och hustrun Britta Ivarsdotter andelar i Pålsbo av bröderna Anders och Håkan. Dessa syskon är barn till Nils Håkansson (1679-1768) och Anna Jonsdotter (1674-1747). Nils Håkansson är son till den Håkan som nämns i Pålsbo i mantalslängden sista gången 1708.
Bland den del som Jon Nilsson köper av sin bror Håkan finns också en del denne sistnämnde köpt av Nils Knutsson i Svinabo vid en icke angiven tidpunkt.
Nils Knutsson (1674-1762) och hans hustru Anna Jönsdotter (1685-1766) kommer enligt mantalslängden till Svinabo 1717 från Pålsbo och är sannolikt identisk med den förlovade soldat som nämns i Pålsbo 1715 och 1716. Dock har Nils Knutsson bott i Svinabo även tidigare då sonen Knut är född där 1706.
Ovanstående tyder på att Nils Knutsson eller hans hustru Anna Jönsdotter haft arv i Pålsbo. Någon som vet något om detta?
493
« skrivet: 2008-01-27, 20:47 »
Ingemar,
En mycket intressant hypotes du kommit fram till och den verkar mycket trolig.
Gårdsnamnet i notisen 1657 har jag tolkat som Stora Gassbo. Jag tror detta rör sig om Gössbo i Burseryd där det bodde en skogvaktare vid namn Sven Johansson.
Hans fullmakt som skogvaktare lästes upp på Västbos hösteting 1662-12-17. Denne skogvaktare råkade på höstmarknaden 1664 i Gislaved dräpa adelsmannen Isac Hierta. Dråpet ansågs ha begåtts i våda. (En sammanfattning finns i Gislavedsboken 1972).
Hälsningar
Bengt
494
« skrivet: 2008-01-26, 16:10 »
Ingemar,
Om man söker på CD'n Svenska Ortsnamn får man fram Månsabo i Åker och i Tofteryd, dock inget i Mo. Inte heller en sökning med M i början och bo som slutled ger någon gård i Mo härad som har något liknande namn. Jag tycker nog det hela talar för en förväxling med den av dig nämnde Björn Eriksson i Månsabo, Åker.
När det gäller den andra systern bör dennes man Erik vara identisk med skogvaktaren Erik Jönsson i Baggebo som vid vintertinget 1659-01-20 låter uppläsa sin fullmakt.
Hälsningar
Bengt
495
« skrivet: 2008-01-25, 21:12 »
Ingemar,
Stort tack för uppgifterna.
När det gäller Börje så skulle jag nog hålla på att detta trots allt avser Börje Svensson i Mo. Min erfarenhet är att man i domböckerna vanligen refererar till gård/by och inte härad. I de fall hänvisning sker till härad brukar detta anges explicit.
Att vidare Börje Svensson förekommer i transaktionen kring Nässja pekar också åt detta håll.
Hälsningar
Bengt
496
« skrivet: 2008-01-22, 19:19 »
Tror att det står Erick
497
« skrivet: 2008-01-20, 23:05 »
Har tittat lite vidare på Nils Nilsson i Hökhult. Från egna tidigare domboksgenomgångar har jag följande noteringar (...dock inte som resultat av sökande efter Nils Nilsson utan tillkomna som biprodukter varför de säkert inte är fullständiga): ? 1629-05-15: Dannemannen Nils i Hökhult och hustrun Ingeborg Torsdotter köper två fjärdingar i Hökhult, Kävsjö, från Giermund Giermundsson ? 1635-05-25: Nämns explicit som länsman i ett barnamordsmål. ? Som fullmäktig vid gårdstranskationer, 1624-09-17 Slungsås, 1630-09-15 Elgebo, 1636-03-21 Flahult, 1637-11-20 Hädinge Mellangård, 1639-10-14 Slungsås, 1642-10-14 (tillsammans med nämndemannen Tor i Högabråten) Mörkebo torp Om det är samme Nils i alla notiser bör slutsatsen kunna dras att han blev länsman någon gång mellan 1629 och 1635. Tittar man i mantalslängderna finns en Nils i Hökhult, Kävsjö, från den första mantalslängden 1642 till 1653. År 1653 antecknas hustrun som död men Nils finns kvar och har undertecknat längden. År 1654 har Nils undertecknat längden men tas inte upp under Hökhult där endast dräng och piga anges. Åren 1655-1657 finns en Nils med hustru Marit(Märit) upptagen och 1658 en endast hustru Marit. Från 1659 finns Joen och hustrun upptagan för Hökhult. Har också googlat lite och då funnit följande sida: http://hem.bredband.net/b136296/a-o/hook/hook.htm där det sägs att Nils hade 7 barn: ? Tor Nilsson (1597-1673) ? Peder Nilsson, student i Uppsala 1632, stadskrivare i Torshälla, uppges vara den förste som använt namnet Hök ? Håkan Nilsson ? dotter gift med Erik ? dotter gift med Börje Eriksson ? dotter gift med Johannes Nicolai (präst?) ? Karin (yngst) gift med Germund Persson Som källa uppges arkivstudier av Kjell Henrysson. I inlägget 2008-01-07 förmodas även Elin Nilsdotter, gift med Börje Svensson i Mo (felaktigt Persson i mitt inlägg 2008-01-08), vara en dotter. Är Börje Eriksson en förväxling med Börje Svensson? Elin avled 1690 i en ålder av 90 år och bör, om dödebokens uppgift stämmer, vara född 1600. På den refererade sidan sägs vidare att Nils Nilsson kom från Hökhult i Kärda vilket med utgångspunkt från ovanstående uppgifter verkar vara felaktigt. Vid en genomgång av mantalslängden för Kärda 1642-1660 kan ingen Nils i Hökhult, Kärda, identifieras. Det som förbryllar lite är försäljningen av Nässja Västergård som refereras i inlägget 2008-01-07. I denna kan endast 3 barn identifieras: ? Tor Nilsson, halva gården ? en dotter (med sönerna Nils och Jon Hansson), en fjärdedel, här ligger det väl närmast till hands att denna dotter då var gift med ovannämnde Johannes Nicolai utifrån vilken det är möjligt att konstruera patronymikonet Hansson. ? Karin Nilsdotter, en fjärdedel, gift med Germund Persson. Varför förekommer inte övriga fyra förmodade barn? Var det ett mödernearv och olika mödrar eller finns annan förklaring? Tor Nilsson ges årtalen (1597-1673), någon som vet varifrån denna uppgift kommer?
498
« skrivet: 2008-01-17, 01:05 »
Lyckas inte helt tyda det, går fortfarande bet på ett ord.
Jan: 7 Föll Jons Jöns i Törestorp Östregl tå han skulle hämta hem wed ur skogen baklänges med sin nacke emot det /.../ drögökant af hwilket fall han samma afton dödde 49 år och 9 månader gammal, och begrofs d 24 ejusdem.
Får ordet till eftessa ...men det måste vara något annat.
Drög var väl någon slags kälke?
/Bengt
499
« skrivet: 2008-01-15, 23:21 »
Jan: 7 Föll Jons Jöns i Törestorp Östregl tå han skulle hämta hem wed ur skogen baklänges med sin nacke emot ... af hwilket fall han samma afton dödde 49 år och 9 månader gammal, och begrofs d 24 ejusdem.
Om du anger vilket år detta är kan jag försöka kolla vidare på Arkiv Digital som är tydligare och där det går att förstora upp.
500
« skrivet: 2008-01-15, 21:24 »
Denna diskussion är intressant och handlar ytterst om vilka referensramar och värderingar vi ska använda oss av när vi analyserar ett historiskt skeende. Ibland är det lätt (...jag vet av egen erfarenhet) att hamna i fällan att ta vår samtid som referens. Att försöka skapa andra mer historiska referenser är dock svårt även det då vi aldrig säkert kan veta.
Här följer några exempel som jag snappat upp:
När en av mina förfäder, regementsskrivaren Sven Joensson, får en gård i donation av kronan 1649 inleds det av drottning Kristian utfärade brevet:
Vi Christina med Guds nåde Sveriges Götes och Vendes utkorade drottning och arvfurstinna, storfurstinna till Finland, hertiginna uti Estland och Karelen, fröken över Ingermanland...
Från denna titel är det uppenbart att drottning Christina anser sig härska över något mer än bara Sverige. Att tala om en nation Sverige bestående av svenskar blir svårt i detta perspektiv.
Ett annat exempel, där samme regemenstskrivare är inblandad, kan hämtas ur Västbo dombok HT1657 där kyrkoherde Krok beskyller regementsskrivaren att han fördröjer knektar ifrån vår arme, som föres och utstyrder är emot våra fiender Jutarna i Danmark. Detta skulle kan kanske tolkas som nationalistiskt där en nation eller åtminstone folkgrupp pekas ut.
Min slutsats är att vi måste ödmjuka och undvika tvärsäkerhet. Under alla omständigheter krävs stor försiktighet med de referensramar vi använder.
|
Visa inlägg
Cookie policy