Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Anki Hagberg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-11-01, 10:40 »
Jodie: You can change the language to English. Look at the upper, right corner.
2
« skrivet: 2016-11-01, 10:34 »
3
« skrivet: 2016-10-23, 13:11 »
Ridå  Det visste jag ju, men tack för påminnelsen!
5
« skrivet: 2016-07-31, 12:00 »
Tack, Ulf!
Kollade just vigselboken. Där heter Ingrid Andersdotter i efternamn! Vilket namn är det egentligen som gäller?
6
« skrivet: 2016-07-26, 10:01 »
Tack för all info. Har du lust att berätta vigseldatum för Ingrid och Erik? Apropå Petter Sjöbergs son Erik, som var snickare i Kvistbro: Han gifte sig med en änka med två barn Wikander. Styvsonen Johan blev redan i unga år en bemärkt herre och är omskriven i en doktorsavhandling av Linus Karlsson. Avhandlingens namn är "Bergsmän och tackjärnspatroner" och kan läsas här: http://www.avhandlingar.se/avhandling/93ff685d88/ 
7
« skrivet: 2016-07-16, 13:42 »
Ulf, tusen tack för ditt svar som innehöll en ny uppgift - deras medverkan på smedsskivan Rena julafton här, nu! Vilka är barnen som är uppräknade där? Ang. modern Ingrid, står det något mer om henne, t ex födelseår, föräldrar? Beträffande Andersson, det verkar stämma trots allt. Men lite konstigt är det, för jag såg nånstans i hfl att Eric Siöberg och Ingrid Svennsdotter ska ha haft en son Anders (Ersson Sjöberg). Finns det namnet med bland barnen? Varför hette han Ersson och inte Andersson som Petter?? Snurrigt! En annan sak: Kollade igenom gamla mejl dig och mig emellan. I ett skrev du att Petter var omnämnd så tidigt som 1756 i mantalslängderna för Lervik. På svar.ra.se är det årtalet inte med, det är en lucka för åren 1750-1767. År 1768 står däremot Petter skriven på Lerviken. Jag frågar eftersom Daniel Harbe skriver att Sjöberg inte kom till Lerviken förrän i mitten av 1760-talet, årtalet 1767 är nämnt. F ö dog Eric Siöberg 1738, på samma dag som hans lilla nyfödda dotter Maria. De två begravdes i samma grav och kista 
8
« skrivet: 2016-07-15, 16:42 »
I aktuell dödbok står det att Eric Siöberg dog den 24 maj, 1738. Samma dag dog hans nyfödda dotter Maria. Hon föddes den 11 maj. De båda begravdes i samma grav och kista.
Men, i hfl för aktuell period står antecknat att Eric Siöberg dog den 19 maj. Jag lutar åt att det är detta datum som är korrekt och att prästen har skrivit begravningsdatum (24 maj) för både honom och dottern. Enligt dödboken var hon 9 dagar gammal då hon dog den 11 maj, men egentligen skulle hon, med anledning av Erics första dödsdatum, ha varit 8 dagar gammal.
Vad tror du Brattis och ni andra?
9
« skrivet: 2016-07-15, 01:18 »
Brattis,
Kollade födelse-och dopboken för 1738. Lilla Maria föddes den 11 maj och nöddöptes. Det står nåt mer i mariginalen som jag inte kan tyda fullt ut, bl a namnen. Maria kanske föddes för tidigt?
10
« skrivet: 2016-07-15, 01:08 »
Tack igen, snälla Brattis. Men, så tragiskt - i flera bemärkelser. Både han och lilla dottern dör och de får ingen egen grav och läggs i en "fattiggrav". Eller var det ett område på kyrkogården för s k "självspillningar" och brottslingar?
Detta skulle jag vilja ta reda på mer om. Det låter ju märkligt att dottern och han dog på samma dag. Har du nåt förslag på hur man kan gå vidare, om det ens är möjligt? Än en gång tack!
11
« skrivet: 2016-07-14, 16:38 »
Ulf Berggren:
"Per själv föddes 1734, som son till Mästersmeden Eric Siöberg och hans hustru Ingrid. Tyvärr har jag inte kunnat klura ut hennes efternamn, men det kommer."
Så skrev jag i mitt ovanstående inlägg. Jag ber att få korrigera detta. Per Sjöberg föddes 1735. Så står det i födelse- och dopboken. Men på alla de ställen där jag hittat honom i hfl, och där hans födelseår står, uppges alltid 1734.
Och Eric Siöbergs hustru Ingrid hette Svennsdotter i efternamn.
12
« skrivet: 2016-07-14, 16:23 »
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0039309_00021Om jag nu gjort allt rätt, ska denna bild visa Mästersven Eric Siöbergs död på Jonsbols bruk, Visnum, den 24 maj 1738. Jag blir dock inte klok på vad det står efter hans åldersangivelse: Mäster på  Sen följer en notis om en nio dagar gammal flicka - Maria från samma plats. Handlar det om en dotter?? Jag blir glad om någon kan hjälpa mig att tyda dessa "kråkfötter". Nej, det fungerar inte, tyvärr. Kopierade och klistrade från nya bildvisningen. Men notisen står på högra sidan i boken, näst längst ner.
13
« skrivet: 2016-07-14, 12:28 »
Monica,
Jag ser nu att han föddes 1735. Miss av mig. Men, som jag sa, på alla platser i hfl där jag hittat honom och där födelseåret är nämnt, står det 1734! Jag antar att dopprästen visste vad han gjorde, så jag ändrar till 1735. Återigen tack för att du uppmärksammade mig på detta.
14
« skrivet: 2016-07-14, 12:17 »
Monica! Du har så klart alldeles rätt. Tusen tack för din hjälp. Ser nu att du skrivit 1735 och strukit under det. Men Pähr föddes ju 1734. Det årtalet står nämnt på alla platser jag hittat honom. Nu blir jag förvirrad igen 
15
« skrivet: 2016-07-14, 12:12 »
Hans Olof och Sven-Ove! Varmt tack! Detta hade jag aldrig kunnat reda ut på egen hand. Guldstjärna till er båda 
16
« skrivet: 2016-07-13, 23:27 »
I husförhörslängden AI/1, för Visnums församling i Värmland åren 1733-1740, under Bäckshammar, står namnet Chenon nämnt. Det nämns vid Anders Ersson Sjöbergs namn, lite längre ner på sidan. Det står också något om en attest från 1737. Vad menas med allt detta? Själv tror jag Anders Ersson Sjöberg ville kalla sig Chenon, men jag är inte säker. Hans far Eric Siöberg var mästersven/smed i trakten och född nån gång på 1680-talet. Han dog 1738 på Jonsbols bruk. Möjligheten finns ju att släkten (mina anor) härstammar från Chenon, men det har jag alltså ingen aning om. Jag hoppas naturligtvis på att någon insatt kan hjälpa mig så att jag får en förklaring på skrivningen i husförhörslängden. Håller tummarna för det
17
« skrivet: 2016-07-13, 23:02 »
Tack för din hjälp. Tyvärr hittar jag ingen Eric Svennsson i Bäck som har en hustru som heter Brita Andersdotter  Jag undrar lite över stavningen på Svennsdotter och Svennson. I de flesta fall skrevs väl efternamnen bara med ett n? Jag är urusel på att läsa gammal text, tyvärr. Jag tror kanske att det står Wisnum efter moderns namn. Prästen använder "test" i de andra rutorna. Och vad står det egentligen efter Wisnum/wittnen?
18
« skrivet: 2016-07-13, 17:04 »
Den 6 februari 1734 föds gossen Pähr i Sörgården. Faderns namn är Eric Siöberg, moderns Ingrid xxxdotter. Vad står det? Jag lutar åt Servasdotter eller Servesdotter, men är osäker och tar tacksamt emot hjälp. Även vittnenas namn vore väldigt roligt att få reda på. Tusen tack
19
« skrivet: 2016-07-11, 14:29 »
I många år har jag, som du säkert känner till, grubblat på mästersnickaren Per Andersson (?) Sjöbergs bakgrund. Han och hans familj flyttade till Lervik i Skagershult 1767 (enligt Daniel Harbe). Sjöberg hade anställts av Melker Falkenberg själv för att bistå med upprustningen av Bålby. Nu är mysteriet löst! Till min stora skam måste jag erkänna att detta kunde ha lösts för väldigt länge sen, men då hade jag inte de kunskaper om släktforskning som jag har idag Du skriver i din bok att sonen Fredrik Sjöberg vistades ett år på Västanås ägor i Kvistbro. Där bodde också hans äldre bror, sockensnickaren Eric Sjöberg, född 17 oktober 1766 i Visnum. Jag minns att jag kollade Visnum då, den där gången för länge sen. Men hittade förstås ingenting eftersom det handlade om Visnums-Kil! Det begrep jag inte då. Den här gången gick det bättre! Via Eric Sjöberg gick det som en dans att få fram en mängd uppgifter, bl a namnet på Per Andersson (?) Sjöbergs första hustru, hon som benämns NN i din bok och som dog i Skagershult 178(0). Hon hette Lisa Catharina Nilsdotter Norrman, och skrivs mest Lisa Norrman. Hon var född i Visnum 1735. Per själv föddes 1734, som son till Mästersmeden Eric Siöberg och hans hustru Ingrid. Tyvärr har jag inte kunnat klura ut hennes efternamn, men det kommer. Eric Sjöberg var smed på Jonsbols bruk och dog där 1738 i en ålder av 53 år och 8 månader. Hans var således född ca 1683. Per och Lisa fick ytterligare en son, Carl, född 1762. Året dessförinnan föddes ett dött barn, den 27 februari. Paret flyttade runt en del under åren före avfärden till Skagershult. Bl a bodde de på den stora gården Kilsbyn där Per var verksam som snickare. En sak undrar jag dock över, och det är efternamnet Andersson (som jag satt frågetecken efter). Enligt gängse normer skulle hela namnet väl ha varit Per Eriksson Sjöberg, eftersom fadern hette Eric. Jag funderar nu på att det är den mänskliga faktorn som ligger bakom - alltså att nån helt enkelt läst fel nånstans. En tanke bara! Hälsningar från en glad en
20
« skrivet: 2015-05-11, 10:58 »
Historiska lönedatabasen (HILD) innehåller den viktigaste svenska officiella lönestatistiken för åren 1865-1990. Målet med att samla historiska lönedata i en och samma databas är: att stimulera historisk arbetsmarknadsforskning kring löner att uppmuntra och underlätta för studenter att skriva uppsatser om arbetsmarknadsfrågor under den industriella eran att tillhandahålla information till allmänheten om vad olika löntagarkategorier har tjänat HILD-projektet har genomförts med finansiellt stöd från Riksbankens Jubileumsfond och Göteborgs universitet. HILD innehåller tabeller med digitaliserade lönedata (excel-filer) och originaltabellerna som skannade bilder (pdf-filer). Statistiken är uppdelad efter ekonomisk sektor/näringsgren, län/storstäder, yrke/anställningskategori och kön. http://es.handels.gu.se/avdelningar/avdelningen-for-ekonomisk-historia/historisk a-lonedatabasen-hild
21
« skrivet: 2015-05-06, 19:37 »
Per Månsson's parents are:
Måns Nilsson born 175(3), dead 181(2). He was suffering from gout.
Lisa Nilsdotter born 1769, dead 1848. She was the daughter of Nils Svensson at Lidatorp.
Per Månsson, who was born 21 Feb 1797, later moved to Husby in Viby Parish. He worked as a farmhand at Grytebäck, and later at Drättinge, Lidatorp and Spaketorp. He was married to Brita Olofsdotter.
The above info comes from Ulf Berggrens book.
22
« skrivet: 2014-08-07, 21:59 »
Tack, Bo! Men under dagen har det kommit fram uppgifter om fallet.
Av hänsyn till ev. efterlevande har detaljer tagits bort från inlägget.
Med vänlig hälsning,
Viktoria Jonasson
Anbytarvärd/moderator Västergötland
23
« skrivet: 2014-08-07, 12:36 »
Ett par dagar före julafton 1942 hittades en kvinna mördad intill vägen mellan Rinkaby och Fjälkinge. Är det någon här som vet mer om detta mord?
Av hänsyn till ev. efterlevande har detaljer tagits bort ur inlägget.
Med vänlig hälsning,
Viktoria Jonasson
Anbytarvärd/moderator Västergötland
24
« skrivet: 2014-06-09, 16:27 »
I flera år nu har jag förgäves sökt bakgrundsinformation om min ana Per Andersson Sjöberg (Siöberg) som var mästersnickare på Bålby gods i Närke. Ca 1765 värvades han till Skagershults församling för att delta i upprustningen av det då mycket förfallna godset, ägt av greve Melker Falkenberg. Det var Falkenberg själv som städslade honom och skrev hans kontrakt.Familjen bosatte sig på torpet Lervik/Lerviken och fick hjälp att sätta det i ordning, enligt Falkenbergs egna anteckningar. Per (Petter) blev stamfader för den mycket stora Sjöbergsläkten, där snickeriyrket gick i arv i generationer. Per dog 1811 i Skagershult. Hans bou är bevarad men svårt skadad. Eftersom kyrkböckerna i Skagershult blev lågornas rov har det inte gått att komma bakåt i tiden.
Jag skulle så väldigt gärna vilja veta varifrån PAS kom. Falkenberg ägde flera gods, bl a i Sörmland, och jag har funderat på om han så att säga tog med sig PAS från något av dem. Enligt Falkenbergs anteckningar var Sjöberg en mycket skicklig yrkesman och jag har fått för mig att han redan var i Falkenbergs tjänst, fast då på något annat gods. Tyvärr har min forskning inte givit några svar, härvidlag. Men hoppet är ju som bekant det sista som överger människan, därav mitt inlägg här :-)
25
« skrivet: 2014-03-05, 19:12 »
Återigen, stort tack, Bengt!
26
« skrivet: 2014-03-05, 15:20 »
Tack Bengt! Det var min första tanke också, när jag hörde namnet Auken. Att det var ett danskt namn, alltså. Men jag fick den här uppgiften av M van de Pol, som sköter sidan här nedan med massor av information om skepp och de resor de gjorde, kaptener, m m, i Ostindiska kompaniet. Skeppet Leusden står med där också. Jag mejlade van de Pol för att få verifierat att Outjes verkligen kom från Stockholm. Och det gjorde han, sa van de Pol, Outjes var t o m född där och hade först namnet Joakim Aukens! Johan Outjes är ju superintressant. Han kan mycket väl vara far till Joakim. Men jag förstår fortfarande inte var namnet Aukens kommer från. Denne Joakim som du refererar till, har han möjligen något andranamn? Johans hustru, vad hette hon? Framgår det? Jag har inte abonnemang just nu, så jag kan inte kolla. http://resources.huygens.knaw.nl/das/index_html_en
27
« skrivet: 2014-03-04, 16:11 »
I januari 1738 gick det holländska slavskeppet Leusden på grund utanför Surinams kust. Skeppet tog in vatten och det stod klart att hon skulle gå under. Ombord fanns hundratals afrikanska slavar, män, kvinnor och barn. 702 av dem följde skeppet i djupet, sedan kaptenen J ochem Outjes beordrat manskapet att spika för dörrarna till de utrymmen slavarna förvarades i. Denne kapten, som alltså gjorde sig skyldig till berått massmord, hette egentligen Joakim (Joachim) Auken(s) och var född i Sverige! Han var anställd av Västindiska kompaniet (förmodligen i Holland). Jag har förgäves sökt hans svenska rötter. Var och när var han född? Minsta lilla info som kan bringa mer klarhet om denna person, mottages med största tacksamhet. Läs gärna mer på länken här nedan, om den största katastrofen i slavhandelns mörka historia. http://www.culturalheritageconnections.org/wiki/The_search_for_the_slaveship_Leu sden
28
« skrivet: 2013-09-25, 23:00 »
Tusen tack, Hjördis! Jag ska genast kolla upp detta. Vad skulle man ta sig till utan alla hjälpsamma vänner här?
Än en gång, stort tack för tipset.
Glada hälsningar!
29
« skrivet: 2013-09-25, 15:02 »
Hej alla,
jag har kört fast och ber om er klokskap och kunnighet. Söker mer information om föräldrarna till Nils Peter Westerberg, född 26 januari 1837 i Gråmanstorp. Föräldrarna hette Olov (Ola) Westerberg, brännerist, och hans hustru Kerstin Nilsdotter. I födelseboken står det att föräldrarna kom från (?) eller bodde i, Östra Karup i Halland. Eller kanske var det endast modern?
Hur jag än letar hittar jag varken föräldrarnas födelseförsamling eller födelseår. Har varit inne på Gråmanstorps hfl för det aktuella födelseåret 1837 och även åren dessförinnan. Men, som sagt, ingenting. Använder Svar.
Jag vill så väldigt gärna försöka komma vidare. Kan och vill någon här hjälpa mig? Tusen tack.
Bästa hälsningar!
30
« skrivet: 2013-01-13, 16:25 »
Solveig,
Hade Anders Berglin fler barn? Finns det möjligen en dotter Maria Lovisa född 1812?
31
« skrivet: 2012-11-22, 21:51 »
Om Augusts bror Johan Petter Forsberg, min morfarsfar, kan ni läsa mer på www.johanpetter.se Johan Petter (Janne) var precis som sin far skogvaktare i Hasselfors.
33
« skrivet: 2012-01-05, 12:04 »
Tack, Kenneth! Kan du även hjälpa mig med frågan angående kyrkböckerna? Vilken bok ska jag leta i? Karlstad (om det nu är där de riktigt gamla Degerforsuppgifterna finns) är ju uppdelat i landsförsamling, bergsförsamling och stadsförsamling. Eller finns Lervik i Degerfors under nån annan församling - och i så fall vilken? Hälsningar, Anki.
34
« skrivet: 2012-01-04, 16:38 »
Hej alla!
Det finns många Lervik ute i landet, men jag letar specifikt efter ett Lervik som lär ha funnits/finns? i Degerfors. Har Degerfors nån gång i tiden tillhört T-län? Jag har sett uppgifter på en ana till mig, som påståtts vara född 1772 i Degerfors (T-län). Kan detta verkligen stämma?
Var och hur hittar jag rätt Lervik? Antar att jag måste leta under Karlstad, men i vilken församling? Jag tar tacksamt emot all eventuell vägledning:-)
35
« skrivet: 2011-09-14, 13:11 »
Min ana, Per Andersson Sjöberg (Petter Siöberg) kom till Skagershult, Närke, i mitten av 1700-talet. Han var mästersnickare och hade skrivit kontrakt med Melker Falkenberg på Bålby. Vid den här tiden, närmare bestämt 1767, var Bålby svårt förfallet och skulle rustas upp. Per, som beskrevs av Falkenberg som snickaren, konsterfarne, mäster Sjöberg, en beteckning som indikerar att det rörde sig om en yrkesman med mästarvärdighet och en utbildningstid bakom sig på minst åtta år.
Petter, som är min morfarsfarmorsfarfar, fick hjälp med att ställa snickarebostället Lervik/Lerviken i ordning, skriver Falkenberg, och bruka detta i utbyte mot 48 sommardagsverken om året då han får fri mat, ett halvt kvarter brännvin och två kannor dricka om dagen. För allt annat fick han också fri mat och två daler om dagen. Under vintern 1767 skulle han göra fönster och dörrar färdiga efter profwen, d v s han hade förlagor och mönster att arbeta efter.
Petter tillverkade också en del sängar och fötterna till Bålbys runda kakelugnar. Han blev även stamfader för snickarsläkten Sjöberg. Yrket gick i arv i flera generationer.
I min släktforskning har jag gått bet varifrån han kom - och det irriterar mig oerhört. Kyrkböckerna blev ju eldens rov tyvärr, men det mesta tyder på att Petter flyttade till Skagershult från någon närliggande församling eller stad. Sjöbergssläkten är stor, och min förhoppning är nu att någon annan också släktforskat och möjligen fått reda på varifrån Petter kom ursprungligen. Han dog f ö 1811. Bou är bevarad, men i mycket dåligt skick, så därifrån finns ingen hjälp att få.
36
« skrivet: 2011-08-22, 10:46 »
Jag tar tillbaka mitt påstående om att burken inte skulle vara tillverkad i Sverige! Nu, efter lite efterforskningar på nätet, vet jag att Sweden återfinns på mängder av svensktillverkade keramikföremål från 1920 och 1930-talen.
37
« skrivet: 2011-08-21, 16:52 »
Jag tror detta är en importerad (tobaks) burk. Om den vore tillverkad i Sverige skulle det inte stå SWEDEN. Möjligen importerades den av Frans Svenssons tobakshandel i Stockholm.
38
« skrivet: 2011-08-19, 16:14 »
Apropå KB och deras digitaliserade dagstidningar: Jag hade anledning att mejla KB för några månader sedan. Jag fick svar från Pär Nilsson som berättade att fler tidningar är på gång, nämligen Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Dessutom föreligger ett projektförslag med drygt 30 titlar från äldsta tid fram till 1890, där bl a Nerikes Allehanda finns med för 1843-1890. Än så länge finns dock ingen finansiering till detta projekt, som beräknas gå på 10-15 miljoner.
39
« skrivet: 2011-08-19, 15:59 »
Tyvärr är det nog ingen som kan hjälpa dig, så länge vi inte får se bild på sakerna, eller på ev. stämplar. Försök igen att lägga upp en bild, det är inte så svårt:-)
40
« skrivet: 2011-08-10, 20:30 »
Hej!
Enligt Ulf Berggrens utmärkta rekonstruktionsbok av Skagershults kyrkböcker 1635-1870, är föräldrarna Anders Magnus Bovall, född 30 november 1801 och hans hustru Stina Maria Larsdotter, född 24 juli 1799.
Anders Bovall,som var son till Johan Bovall, arbetade som torpare och senare som gårdssnickare. Åren 1824-27 bodde familjen vid Fiskarstugan. 1828 flyttade de till Bålby, där f ö Anders Bovall tidigare arbetat som dräng, åren 1821-1822.
Din Sophia Maria, står upptagen som Sofia, i Ulfs bok. Hon hade två syskon, Stina född 30 september 1825 samt Anders Walerius, född 29 april 1828. Han blev sedermera klockare.
Om Sofias farfar Johan Bovall står det ganska mycket. Han var född 1 augusti 1776 i Vena, Bodarne socken. Han dog 26 mars 1842. Han arbetade som klockare och var gift med Ingrid Persdotter, född 1762, död 1840, sannolikt den 11 november. Hennes bouppteckning finns bevarad och är daterad 12 januari 1841.
Släkten Bovall är för övrigt rikligt omnämnd i boken.
41
« skrivet: 2011-08-05, 19:51 »
Nej, fotot är sannolikt från 1930-31. Känner du till platsen? Är det en fors i bakgrunden?
42
« skrivet: 2011-08-05, 18:06 »
Bilden sägs vara tagen i Hälsingland, ca 1930. Vet någon var, samt vem familjen är? Mannen sägs vara bilhandlare, den förste i länet. 
43
« skrivet: 2011-07-28, 11:53 »
Vad skulle man göra utan internet? Eftersom jag själv använder www.geni.com i min släktforskning, gick jag dit och sökte på namnen Racle, Fredsell och Teurnell. Och vips, kom det upp massor av uppgifter om kungens och mademoiselle Racles allians. Om jag inte minns fel förekom även namnet UDDGREN på något/några ställen. Dock kunde jag inte hitta någon som helst dokumentation, men det behöver ju inte betyda att uppgifterna inte stämmer. Fortfarande förstår jag inte varifrån namnet Fredsell kommer från. Den förmodade kungadottern kallades Riri i släkten och bar efternamnet Fredsell. Det går bra att kontakta respektive profilförvaltare från sajten - ifall någon känner för att forska vidare. Det foto som finns av Riri är detsamma som visades i 100 svenska år. Namnet Racle dyker också upp när man googlar. Helt klart att det är en schweizisk släkt.
44
« skrivet: 2011-07-27, 23:56 »
Tack, Leif! Det var väldigt intressanta uppgifter. Nu får vi försöka koncentrera oss på modern, tycker du inte? En annan sak jag undrar över: namnet Fredsell, var kommer det ifrån?
45
« skrivet: 2011-07-27, 19:20 »
Av en händelse råkade jag titta på näst sista avsnittet av TV-produktionen Hundra svenska år, av Olle Häger och Hans Villius. Avsnittet hade rubriken Å, dyre prins och handlade om den svenska monarkin. Lite drygt tre minuter in i filmen, framträder en kvinna vid namn Birgitta Norman, Åkersberga. Hon berättade att hennes svärmor var oäkta dotter till Oscar II. Namnet på svärmodern nämndes aldrig, men ett svartvitt foto visade en mycket söt, ung flicka.
Birgitta Norman sa att svärmodern gick till slottet för att träffa Oscar II, vilket hon också lyckades med. Hon framförde sitt ärende - och kungen blev mycket förgrymmad. Han hade sagt: Jag är inte van vid att mina oäkta barn ger sig till känna. Kvinnan svarade: Jag var tvungen Ers Majestät, jag har ingenting att leva på.
Besöket ledde emellertid till att Birgitta Normans svärmor fick en livränta utbetald ända fram till sin död. Pengarna fick hon hämta varje månad på slottet. Birgitta Norman hävdar i filmen att hon följde med sin svärmor till slottet vid flera tillfällen.
Det aktuella avsnittet kan ses på svt.se/play och ligger ute till den 17 augusti. Är det någon här som har mer uppgifter kring detta? Tilläggas kan att Hundra svenska år producerades 1999.
46
« skrivet: 2011-05-20, 16:32 »
Hej! Eftersom jag lägger in mina släktforskaruppgifter på amerikanska www.geni.com fick jag för mig att söka på Karl XV. Jisses, så många oäkta barn det dök upp! Bland annat två bröder, födda 1871 respektive 1873, med efternamnen Hägerfelth och Simonsson. Den senare föddes alltså flera månader efter kungens död. I just detta fall har profilförvaltaren åtminstone haft den goda smaken att sätta två frågetecken efter Karl XV:s namn. Men i andra fall kör profilförvaltarna på i ullstrumporna och presenterar sina uppgifter som rena fakta. Några sidoanteckningar som eventuellt skulle kunna belägga informationen, finns naturligtvis inte. Också Karl XIV Johan och Oscar I har många oäkta barn. Om ni söker på deras namn dyker barnen upp. Jag förundras storligen över hur lättvindigt vissa personer handskas med sina släktuppgifter! Fallet Bolander ställer jag mig också mycket tveksam till.
47
« skrivet: 2011-05-17, 11:52 »
Jag letade på Wikipedia efter uppgifter om Ulriksdals slott och hamnade så småningom på Wikipediasidan om Karl XV. Där fanns en uppgift om en oäkta son - Carl Johan Bolander - född 1854. Se länken nedan. Där står att han föddes i Bankeryd, men det ska vara Barkeryd. Jag kikade (via svar.ra.se) i kyrkböckerna, men födelseboken för det årtalet är tydligen förkommen. Jag tror dock inte det skulle ha stått något där som kunnat kasta ett ljus över vem fadern skulle ha varit. Anna Margareta Pettersdotter Lindqvist var född 17 november 1825 i Barkeryd och gift med Anders Magnus Bolander, född i Sandsjö 1825. De hade en son, Per August född 1850, samt kungasonen Carl Johan, född 4 februari i Barkeryd. Efter diverse förflyttningar hamnade familjen 1863 på Åhult Kullagård i Nävelsjö församling. 1867 försvann Anders Magnus Bolander till Amerika (jag tror det står att han rymde dit) och året därpå gjorde sonen Per August honom sällskap. Modern och Carl Johan flyttade till Stockholm, eftersom Carl Johan då hade sökt och kommit in på musikaliska akademien. Han blev sedermera domkyrkoorganist och fick i sin tur sonen Nils Fredrik född i Västerås 1902, som också han blev domkyrkoorganist. Nu undrar jag bara varifrån dessa uppgifter kommer? Men vem som helst kan ju skriva vad som helst på Wikipedia. Också på Nils Fredrik Bolanders wikisida står att han var sonson till Karl XV. Är det möjligen någon här som sitter inne med fler fakta? http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_XV#Barn
48
« skrivet: 2011-05-12, 16:46 »
Åke! Nu är du min idol! Tusen tack!
49
« skrivet: 2011-05-12, 13:09 »
Hej alla!
Jag har förtvivlat försökt lista ut vilken sjukdom min ana Nils Jansson dog av den 1 december 1810, i Svarttorps församling, Jönköpings län. Troligen är det en latinsk förkortning, men jag klarar som sagt inte att tyda prästens anteckning.
Om någon här kan hjälpa mig, blir jag evigt tacksam.
Bästa hälsningar,
Anki
50
« skrivet: 2010-10-28, 10:30 »
Hej Per!
Tusen tack. Änkefru Lundin var Pehr Ottos svärmor. Det vore kul att få reda på hur det kom sig att kusksonen PO blev taffeltäckare på slottet och sedermera välbärgad gårdsägare i Gillberga. Jag kan bara spekulera om att han fick hjälp av dåvarande ägaren till Hedensö.
Du vet möjligen inte var Närsjö gårdsarkiv finns? Har mejlat nuvarande ägarna, men inte fått svar.
Hälsningar,
Anki
51
« skrivet: 2010-10-27, 13:44 »
Hej!
Är det nån här som vet något om Närsjö gårds tidigare ägare? Jag söker uppgifter om en Pehr Otto Yttergren, född i Näshulta församling 1835. Han blev sedermera taffeltäckare på Stockholms slott, flyttade därefter till Bro församling där han står som handelsman. I slutet av 1800-talet köpte han Närsjö gård, så Pehr Otto måste ha lyckats väl här i livet:-)
Mycket tacksam för all eventuell info.
52
« skrivet: 2010-08-14, 16:54 »
Irene!
Johan Gustaf Skyllbergs föräldrar var Johan Skyllberg, född 13/12 1803, och Lisa Andersdotter, född 1789, död 1860. Johan Gustaf hade en syster, Hedda, född 2/4 1836. Hon gifte sig med Anders Gustaf Johansson, född 21/4 1834, son till Jan Persson i Dansåsen.
Det finns mer uppgifter i Ulf Berggrens bok. Ovamstående info kommer därifrån.
53
« skrivet: 2007-08-19, 16:05 »
Läshjälp önskas i födelseboken C:5 för Munktorp. Gäller Johanna Evelina som föddes den 23 augusti 1830. I en notering under modern står att hon kyrkotogs 10 oktober samma år som hustru till betjenten C E (?) Pettersson vid, och så kommer nåt jag inte kan tyda. Står det över huvud taget vid? Jag tycker ordet slutar på sjö, men är väldigt osäker. Lisjö, tror jag definitivt inte det står. Faddrarna kom ju alla från Lisjö, men vid faderns namn står trolien nåt annat som jag inte blir klok på. Jag har Svar och har förstorat och förstorat, men jag får ändå inte ihop det.
Noteras kan att Johanna Evelina tydligen döptes i Odensvi dagen efter sin födelse. Har tittat på ortregistret därifrån, men hittar inget som liknar det jag söker. De volymer som ev skulle kunna hjälpa mig är fortfarande under skanning.
Tacksam för all ev hjälp!
54
« skrivet: 2007-08-12, 17:52 »
Till Maud,
Kanske känner du till det redan: Alva Myrdal var född Reimer.
Hennes bror Folke hade antikaffär i Eskilstuna. Jag brukade handla där ibland.
55
« skrivet: 2007-08-12, 15:57 »
Tusen tack, Henrik:-)
56
« skrivet: 2007-08-12, 15:08 »
Hej alla!
Är det nån som på rak arm känner till under vilken fjärding jag kan hitta Öby ägor i Fellingsbro? Det finns fyra att välja mellan år 1805, och jag hittar inga gårdsregister. Jag har Svar, och om någon kan ge mig aktuellt sidnr i hfl blir jag överlycklig!
Tack på förhand.
Hälsningar,
Anki
57
« skrivet: 2007-07-21, 21:29 »
Margareta - ÄNGEL!
Tack! Har funnit det jag sökte:-)
Anki
58
« skrivet: 2007-07-21, 13:40 »
Hej alla!
Nu sitter jag i klistret och tar tacksamt emot hjälp. Dopvittnen samt föräldrar till en flicka född 1806 i Ramnäs, står alla som boende vid Ram Ö Bruk. Det är i alla fall vad jag TROR det står. Jag tolkar Ram som Ramnäs. När jag tittar i hfl för aktuell tid hittar jag inte nåt Ramnäs Ö(stra) bruk, bara Ramnäs Slussar. Letar jag på fel ställe?
Alla tips välkomna!
59
« skrivet: 2007-07-20, 11:15 »
Tragedin i Skagershult 1854 är berättelsen om torparen Nils Lekman från Västra Sirsjötorp, som mördade sina tre små barn och blev dömd till livstid på Varbergs fästning. Många Skagershultsbor passerar revy, liksom människor från Nysund, Knista m fl platser. Jag hoppas ni vill läsa om denna familjs tragiska öde. Min berättelse finns på http://www.lekmanmorden.se
60
« skrivet: 2007-07-11, 23:00 »
Tack, tack alla! Ja, det är rätt familj! Oskar Alfred föddes Lekman, tog sig namnet Nilsson men bytte till Wettervik. De flyttade ut o in i Stockholms församlingar. Jag vet redan en hel del om deras historia, men jag har inte lyckats hitta de två först födda barnen. De k-a-n ju ha varit hennes egna så att säga, men tror inte det. Kanske var barnen dödfödda. Charlotta har bara Astrid Charlotta kvar 1900.
Mannen dog i Stockholm 1896. Då var han f d lokförare. Jag undrar så vad som hände på vägen??
Charlotta var född i Nor, Värmland. Kanske går det att spåra vidare via henne?
Tack alla för all hjälp!
61
« skrivet: 2007-07-11, 15:37 »
Kan någon vänlig själ hjälpa mig med uppgifter (från Genline hfl) angående Oskar Alfred Wettervik och hans hustru Charlotta Ryman, som flyttade till Bollnäs från Stockholm, i juli 1883. (Jag har endast tillgång till Svar och aktuella hfl finns inte skannade). Den 2 september samma år föddes deras dotter Anna Charlotta, som uppges vara det tredje barnet. Jag vet att familjen bodde vid stationen i Bollnäs, OAW var lokomotiveldare/förare vid denna tid. Hur länge bodde familjen vid stationen? Finns det några noteringar om dem? Allt är av intresse. De flyttade senare till Uppsala. Jag undrar när?
Tusen tack på förhand för all ev hjälp!
62
« skrivet: 2007-07-08, 20:27 »
Jag tycker det ser ut som om flickan är blind.
63
« skrivet: 2007-07-06, 23:20 »
Britt-Marie!
I lavv jo:-)))
TACK!
64
« skrivet: 2007-07-06, 20:16 »
Nykil finns inte skannat på Svar, (däremot på Genline) vad jag kan se, och därför skulle jag väldigt gärna vilja ha hjälp med följande:
Söker info om en Johan Diedrichs, född i Nykil 2 februari 1808. Han var bruksförvaltare på Svartå (T) och brukspatron på Österhammar i Fellingsbro (T). 1870 flyttade han tillbaka till Kihl enligt hfl. Det bör väl vara Nykil???
Vart flyttade han, när dog han och av vad, om det framgår?
Tacksam för all ev hjälp!
65
« skrivet: 2007-07-05, 23:38 »
Inom kort kommer jag att presentera hela historien kring torparen Nils Lekman, V Sirsjötorp, Skagershult, som 1854 slog ihjäl sina tre små barn, (se mina inlägg här ovan). Det är en gruvlig historia som inrymmer stor tragik. När jag först noterade Ulf Berggrens anteckning i hans bok, att fadern dömts till livstid på (Varbergs) fästning och att hans tre barn dött samma år, 1854, insåg jag att något fruktansvärt hade hänt. Tyvärr blev jag sannspådd. Jag ville omedelbart veta mer.
Det är en gripande historia. En hel familj ödelades. Det är också historien om en stark kvinna, Lekmans hustru Maja Stina Persdotter, som aldrig gav upp hoppet om att hennes man en gång skulle få sin frihet åter. Håller just nu på att lägga sista handen vid redigering, m m. och siten kommer att presenteras under egen domän på webben.
Jag återkommer när allt är klart. Många personer inom Edsbergs härad passerar revy.
66
« skrivet: 2007-06-24, 17:49 »
Vad innebar det när en straffånge flyttades upp till första klassen för gott uppförande? Detta gäller 1850-talet och platsen är Varbergs fästning. Jag förstår att uppflyttningen innebar vissa privilegier, men vilka? Om någon vet mer om detta blir jag jätteglad för mer info! T ex: Hur många olika klasser var straffångar indelade i??
Tack på förhand.
Anki
67
« skrivet: 2007-06-19, 18:52 »
Henrik, tack för tipset!
Jag har tyvärr inte Genline, endast Svar, och där finns inte Bromma med bland kyrkoarkiven. Ligger månne Bromma under nåt annat arkiv på Svar???
68
« skrivet: 2007-06-19, 17:54 »
Ulvsunda? Vilket kyrkoarkiv ska jag titta i för att få fram uppgifter om en person bosatt i Ulvsunda på 1880-1890-talet???
Tacksam för all hjälp.
69
« skrivet: 2007-06-11, 23:57 »
Gåtan har fått sin lösning! Tusen tack alla Sherlocks, vad vore släktforskaremödan värd utan er:-)
Hälsningar,
Anki
70
« skrivet: 2007-06-11, 11:46 »
Samppa!
Mannen i fråga dog den 9 februari 1876 och bou upprättades 4 mars samma år. Om det nu kan vara till nån hjälp:-)
71
« skrivet: 2007-06-10, 23:22 »
Tack för alla intressanta tips. Men, detta är inte en bou efter en präst, utan efter man som dels dödade sina tre barn, satt 20 år på Varbergs fästning och som två år efter frigivningen hängde sig. Trots att han var s k självspillning fick han en hederlig begravning men utan klockrigning och på norra sidan av kyrkogården. Och han fick inte bäras genom kyrkgrinden utan över kyrkogårdsmuren! Men kanske rör det sig ändå om en stola i meningen band som prästen skulle bära vid förrättningen. Detta med enligt konvention blir jag dock inte klok på.
72
« skrivet: 2007-06-09, 13:57 »
I en bou har jag sett följande: Jag tror det står jurastola men är inte helt säker. De sex sista bokstäverna är korrekta. Det står också, att denna jurastola är avsedd för kyrkoherden enligt Konvention. Summan som nämns är 11.20 Kr.
Är det nån som har en aning om vad detta handlar om?
Tacksam för all ev hjälp!
73
« skrivet: 2007-06-05, 22:14 »
Jag kanske uttryckte mig lite oklart i mitt tidigare mejl Det ska nog vara Andrealund Nr (kvarter?) 65 på Söder i Örebro. Gårdsnumren ändrades ju så småningom till gatuadresser och det är här jag skulle behöva hjälp. Plötsligt står det bara gatuadresser i hfb och eftersom jag inte vet vilka adresser som kom att ligga där Andrealund låg, har jag inte kunnat gå vidare.
Snälla, snälla någon här, finns det nån hjälp att få?
Kvinna ifråga som bodde på Andrealund 1900 (enligt folkräkningen) hette Anna Helena Öbom Larsdotter.
74
« skrivet: 2007-06-05, 11:18 »
Kan nån hjälpa mig med info om var jag ska leta efter Andreelund i husförhörsböckerna? Vad jag förstår har man ändrat till gatunamn, och nu är jag helt lost. Jag letar efter en kvinna som 1900 bodde i Andreelund på Söder. Men jag vet inte alls på vilken gata. Jag tror Andreelund var numrerat 65 i en tidigare husförhörsbok men sen blev det som sagt bara gatuadresser.
TUSEN tack för all ev hjälp!
75
« skrivet: 2007-05-31, 10:09 »
Tusen tack till Sven och Helena för dessa uppgifter!
76
« skrivet: 2007-05-30, 18:42 »
Den 4 april 1896 dör en 41-årig man på Serafimerlasarettet. Dödsorsaken anges som krosskada. Polisen har varit inkopplad och konstaterar att mannen ådragit sig skadorna genom en olyckshändelse.
Jag är ganska säker på att mannen ifråga bodde inom församlingen, ev på Sven Vintapparegränd 2. (Finns den kvar?)
Vad jag undrar särskilt över är vilket polisdistrikt/station som kan ha varit inkopplat på ärendet? Och var finns i så fall aktuellt polisarkiv? Jag är mycket intresserad av att få ta del av polisutredningen.
Tack på förhand för all ev hjälp!
77
« skrivet: 2007-05-20, 19:07 »
Tack snälla Lennart för informationen! Den betydde mycket för mig.
78
« skrivet: 2007-05-19, 19:00 »
Finns det nån söktjänst på nätet som berättar om hur väderleken var en viss dag, på en viss plats ett visst år i Sverige??
Mycket tacksam för all ev hjälp!!
79
« skrivet: 2007-05-19, 11:28 »
På 1840- och 50-talen fanns en bruksförvaltare på Svartå Bruk som hette Diedrichs i efternamn. Jag har förgäves letat på folkräkningen efter honom. De Diedrichs jag hittar är troligtvis släktingar, men de är för unga.
Kan nån hjälpa mig att hitta rätt Diedrichs skulle jag bli mycket tacksam.
Mvh,
Anki Hagberg
80
« skrivet: 2007-05-17, 12:31 »
Jag söker efter uppgifter om en Nils Lekman, född 20 november 1827, Hidinge socken (T). Enligt utflyttningslängd för Skagershults församling (T) flyttade han och hans hustru o hennes oäkta dotter till Askum, Göteborg, den 28/7 1874. De återvände till Skagershult redan den 24 oktober 1875.
Det k-a-n stå Askim också, men jag tror inte det.
Jag vill så väldigt gärna veta var de bodde under den korta tiden i Göteborg och om möjligt vad mannen gjorde.
Tack snälla för all ev hjälp!
Detta inlägg står också under Göteborg, jag visste inte att Askum tillhör Bohuslän.
81
« skrivet: 2007-05-17, 12:23 »
Jag söker efter uppgifter om en Nils Lekman, född 20 november 1827, Hidinge socken (T). Enligt utflyttningslängd för Skagershults församling (T) flyttade han och hans hustru o hennes oäkta dotter till Askum, Göteborg, den 28/7 1874. De återvände till Skagershult redan den 24 oktober 1875.
Det k-a-n stå Askim också, men jag tror inte det.
Jag vill så väldigt gärna veta var de bodde under den korta tiden i Göteborg och om möjligt vad mannen gjorde.
Tack snälla för all ev hjälp!
82
« skrivet: 2007-05-16, 22:14 »
Oskar Alfred (Lekman Nilsson) Wettervik, född 1854 i Skagershult (T) flyttade ut från Uppsala Dom.
Wale, den 12 augusti 1892.
Vart flyttade han? Han har sannolikt avlidit något eller några år senare. Var och hur dog han? Hans hustru Charlotta Ryman och deras gemensamma dotter Astrid Charlotta flyttade ut från Uppsala till Folkärna, Kopparberg, den 31 oktober 1891.Skilsmässa? I folkräkningen 1900 står hon som änka.
Jag har inte Genline så jag kommer ingen vart med detta. Mycket tacksam för all ev hjälp!
Mvh,
Anki Hagberg
83
« skrivet: 2007-05-16, 22:02 »
Vad skulle man göra utan Rötter och alla hjälpsamma människor?
Man lär sig nåt nytt vareviga dag.
Tack Mats:-)
Mvh,
Anki
84
« skrivet: 2007-05-16, 19:37 »
En man dör 1876. Bou visar att boets behållning är 1174.49 Kronor.
Ungefär hur mycket är detta omvandlat till dagens penningvärde? Tacksam för all hjälp.
Mvh,
Anki Hagberg
85
« skrivet: 2007-05-11, 15:27 »
Strålande Ingela!
Tog fram förstoringsglaset och kollade igen, visst står det försvar! Tusen tack för hjälpen!
Mvh, Anki
86
« skrivet: 2007-05-11, 11:02 »
1874 benådades en man som suttit 20 år på Varbergs fästning. Han återvände till sin hemförsamling, där också brottet (mord) begicks. I fångakten står det bl a följande: frigifven på laga förvar hos Disponenten...
Jag undrar nu vad på laga förvar innebär? Ett slags husarrest eller skulle den aktuelle Disponenten fungera som en dåtida övervakare? Jag vore mycket tacksam om någon här kan hjälpa till att förklara den verkliga innebörden.
Vänliga hälsningar,
Anki Hagberg
87
« skrivet: 2007-04-21, 15:10 »
Hej alla,
Finns det någon här som känner till torpet Holland i Nysunds socken? Finns det kvar än i dag? Var låg/ligger det?
Där föddes en Maria Stina Persdotter den 21 oktober 1821. Hon var dotter till Petter Andersson, född 1794 i Brännåsen, Nysund.
Maria Stina är inte min ana, men av intresse ändå.
Tacksam för all ev hjälp!
88
« skrivet: 2007-04-17, 22:07 »
Hanne - stort tack!
Sistnämnda Maria är min! Men Emma Karlsdotter är inte hennes syster!
Nu vet jag i alla fall att Maria for till Minneapolis!
Tack!
89
« skrivet: 2007-04-17, 19:08 »
Tack Hanne!
Tyvärr finns inte Maria i CD-Emigranten så?det verkar kört att få reda på var i Amerika hon skulle.
Mvh, Anki
90
« skrivet: 2007-04-17, 17:08 »
På förhand tack till den vänliga själ som kan hjälpa mig med uppgifter angående:
Maria Karlsson, brukaredotter från Lilla Trysslinge, Skagershults församling (T), som står som utvandrad till Norra Amerika 1893-05-05. Hon återvände till Sverige redan 1896-12-30.
Maria var född 1871-02-24. Jag skulle gärna vilja veta hennes destinationsort, färdväg och namn på båt.
Hälsningar,
Anki
91
« skrivet: 2007-04-17, 17:04 »
Tack Bo! Men detta kan absolut inte vara min Maria! Ledsen för det!
Mvh,
Anki
92
« skrivet: 2007-04-17, 14:38 »
På förhand tack till den vänliga själ som kan hjälpa mig med uppgifter angående:
Maria Karlsson, brukaredotter från Lilla Trysslinge, Skagershults församling (T), som står som utvandrad till Norra Amerika 1893-05-05. Hon återvände till Sverige redan 1896-12-30.
Maria var född 1871-02-24. Jag skulle gärna vilja veta hennes destinationsort, färdväg och namn på båt.
Hälsningar,
Anki
93
« skrivet: 2007-04-16, 13:59 »
Tack till Dan o Lennart!
Edlas - och sonen Johns - utvandringsdag är 1914-07-24. Det står alltså fel på CD-skivan!
Immigrantreg. hade jag totalt glömt bort! Tur att det ändå finns hjälpsamma människor.
Hälsningar,
Anki
94
« skrivet: 2007-04-15, 13:22 »
Min morfarsmor Edla Amanda Forsberg, född Sträng den 2 augusti 1862 på Systerängs ägor i Viby, utvandrade till Amerika i juli 1914 från Skagershult.
Edla kom dock tillbaka till Sverige, troligen i juli 1926. Hon bodde först vid Myrhult i Skagershult och senare i Stockås, Mullhyttemo, Kvistbro församling. Hon avled den 23 mars 1933.
Kan någon här hjälpa mig att få fram exakt när hon återvände till Sverige (och med vilken båt?) och när hon flyttade från Myrhult till Stockås?
Enligt en osäker uppgift skulle hon ha dött av en hjärnblödning nånstans i Skagershults församling (men hon bodde alltså i Stockås, Kvistbro). Kanske avled hon under ett besök i grannförsamlingen?
Tacksam för all eventuell hjälp!
95
« skrivet: 2007-04-15, 12:56 »
I Riksantikvariets databas Kulturmiljöbild finns en teckning på den kyrka (mellankyrkan) som brann ner i Skagershult på nyårsdagen 1893! Det var extra roligt eftersom i alla fall jag inte har sett någon bild alls av denna kyrka tidigare. Jag vet inte vem som ritat teckningen (kan det möjligen vara arkitekten Karl Lundmark, Örebro?) eller var den varit publicerad. Inte heller RAÄ vet något. Hur som helst fick jag tillåtelse att använda bilden på min hemsida http://www.johanpetter.se där jag berättar historien om min morfarsfar, skogvaktaren Johan Petter Forsberg. Om nån här vet mer om teckningen får ni gärna höra av er. I samma databas står det också nämnt om Skagershults ödekyrka! Själv har jag inte en aning om vad det var/är för byggnad. I databasen Fornsök finns dessutom en hel rad intressanta uppgifter om fornlämningar och annat från nyare tid som rör Skagershult. Bland annat en inventering som gjordes för många år sedan vid Råtorp, där min morfarsfar bodde. Då, liksom nu, finns bara husgrunder kvar på platsen.
96
« skrivet: 2007-04-10, 23:36 »
Marianne o Calle!
Stort tack för hjälpen. Nu har jag lite att nysta i:-)
Hälsningar,
Anki
97
« skrivet: 2007-04-10, 13:42 »
Är det nån som vet var man kan hitta fångarkiven över Varbergs fästning? Jag söker uppgifter om en Nils Lekman, från Sirsjötorp i Skagershults församling, Närke, född 20/11 1827 på Lekhytte ägor, Hidinge socken. I ett anfall av sinnesförvirring slog Lekman ihjäl tre av sina fyra barn 1854 och dömdes till livstid på fästning (Varberg).
Går det möjligen att få veta mer om honom och vart vänder jag mig i så fall? Tacksam för all hjälp.
98
« skrivet: 2007-03-31, 13:02 »
Hej alla!
Är det nån som vet om det finns byggnader/människor kvar vid Lerviken i Skagershult? Min ana, mästersnickaren vid Bålby, Petter (Andersson) Sjöberg, bodde där från mitten av 1700-talet. Han dog 1811. Jag planerar att åka till Skagershult i veckan som kommer och vill gärna ta en titt vid Lerviken. Alla tips välkomna!
99
« skrivet: 2007-03-25, 14:09 »
Detta fann jag i Medicinhistoriska databasen ( http://pub.ep.liu.se) under serierubriken Årsberättelser från Provinsialläkare. Läkaren Joh. Chr. Kull. berättar i sin rapport från Örebro 1838 om ett fall med siamesiska tvillingar som föddes vid Stacketorp i Askersunds socken. Så här står det: I Febr. månad d.å. framfödde för 3:dje gången gift Torparehustru, i sin 7:de barnsäng vid Stacketorp i Askersunds socken 2:ne sammanväxta, döda flickebarn, hos hvilka alla lemmar och yttre organer voro fullkomligt skilda och utbildade (2:ne Siamesare). Endast nafvelstrengen och placenta voro gemensamme för båda. Sammanväxningen, som hade obetydlig bredd började vid nafvelsträngen, och sträckte sig 5 a 6 tum uppåt bröstet, hvarigenom fostren i moderlifvet lågi i famnen på hvarandra. Wid förlossningen, som skedde med fotbjudning, inträffade den oväntande omständigheten, att de 4 axlarnes framfödande förorsakade största uppehållet och plågorna för qvinnan, hvaremot båda hufvudena, sedan vägen blifvit öpnad, på en gång utpasserade ledigt och utan hinder. Modren led ingen ruptur och befinner sig an rätt väl, som efter en vanlig barnsäng.
100
« skrivet: 2007-01-07, 22:40 »
Tack Chris!
Det är samme John, min morfars yngste bror. Jag visste att han bott tillsammans med sin mor Edla första tiden, men hade inte adressen. Tack så hjärligt!
101
« skrivet: 2007-01-07, 19:37 »
Bengt o Birgitta!
Änglar finns:-)
STORT tack från en jättelycklig Anki.
102
« skrivet: 2007-01-07, 16:35 »
Hej alla!
Kan någon vänlig själ titta i CD-Emigranten efter min morfarsmor Edla Amanda Forsberg (född Sträng 1862) och hennes yngste son John Yngve Forsberg, som utvandrade från Skagershults församling (T) i juli 1914? Jag skulle väldigt gärna vilja veta exakt när de avseglade och varifrån och kanske med vilken båt? Slutdestination var förstås Amerika. Mycket tacksam för all hjälp!
103
« skrivet: 2006-11-24, 17:12 »
Hej alla!
Jag tror mig nu ha svaret på mitt eget inlägg/min egen fråga, från den 23 oktober, angående Nils Lekman och hans tre döda barn. I Daniel Harbes bok, som jag lusläst de senaste dagarna, står det på sidan 169: Den lilla kyrkogården torde ha varit omgrävd flera gånger. En del träkors funnos på kullarna, när kyrkan 1878 övergavs. Ett sådant kors stod där längre än de övriga. Det var rest över tre små barn från torpet Sirsjön, vilka bragts om livet av deras fader - troligen i ett anfall av sinnesförvirring. Han fick sona sitt brott med att i 20 år sitta inspärrad på Varbergs fästning, där han bl. a. fick lära sig träsnideri. I djup ånger över sin hemska gärning skar han under fängelsevistelsen ett vackert kors, som han sände hem och lät sätta över sina barns grav.
Detta kan inte vara någon annan än Nils Lekman. Vilken tragedi...
104
« skrivet: 2006-11-08, 20:46 »
Skagershultbor, se hit! Jag har berättat historien om min morfarsfar, skogvaktaren Johan Petter Forsberg, född 1830 på Råtorp i Skagershult, Närke. Min berättelse finns att läsa på http://www.johanpetter.se Några av personerna som passerar revy på bilderna är ej identifierade. Om någon har ytterligare upplysningar är jag väldigt tacksam för kontakt!
105
« skrivet: 2006-11-08, 20:43 »
Hej alla! Nu ligger min berättelse om min morfarsfar Johan Petter Forsberg, Råtorp, Skagershult, ute på nätet! Adressen är http://www.johanpetter.se Ta en titt, många Skagershult-Närkebor passerar revy. En del är inte identifierade. Om någon har ytterligare upplysningar och kommentarer är jag tacksam för kontakt. E-postadress finns också på aktuell sida. Johan Petter (Janne) var skogvaktare under Hasselfors Bruk under flera decennier på 1800-talet!
106
« skrivet: 2006-11-02, 10:25 »
Se hit - forskare på/ättlingar till bonden Anders Petter Andersson,(f. 1837) torpet Stensmossen, Skagersghult! Vet ni om att det finns en dagbok av Anders Petters hand, förvarad i Hasselfors bruksarkiv, nu på Arkivcentrum i Örebro? Dagboken finns i en dossier om torpet Stensmossen. I dagboken finns också en bild av de tre skogvaktarna i Hasselfors i slutet av 1800-talet, nämligen Johan (Jan) Petter Forsberg, Råtorp, Axel Eriksson, Hagalund samt Per Gustaf Pettersson, Södra Kvarnåsen.
Bilden, som fyndades av min släkting Ingvar Rod?n, kommer snart att läggas ut på nätet på en sida jag just nu sammanställer om min morfarsfars, JP Forsberg, öden och äventyr.
107
« skrivet: 2006-10-30, 10:29 »
Finns det någon här som har tillgång till Hugo Samzelius böcker? Jag skulle så väldigt gärna vilja veta om han nånstans nämner skogvaktare Johan (Jan) Petter Forsberg, Råtorp, i Skagershults församling, Närke?
Janne, som är min mff, var skogvaktare under Hasselfors Bruk under flera decennier på 1800-talet. Hans far, farfar och farsfarsfar innehade samma yrke. Janne är omnämnd i flera andra böcker, bl a av Jöran Sahlgren, Saxon och Bergström, så det KAN ju tänkas att hans namn även finns med på nåt litet hörn i Samzelius produktion.
Hälsningar,
Anki
108
« skrivet: 2006-10-26, 16:23 »
Johanna Andersson skrev den 10 oktober om en bou som finns i Vadstena och som var i så dåligt skick att den inte kunde kopieras.
Jag råkade ut för samma sak i dag, när en anställd vid Uppsala landsarkiv ringde och meddelade mig samma sak. När jag frågade om de ändå inte kunde ta fram uppgifterna genom att exemplevis skriva ner dem åt mig, svarade hon att liggaren inte fick röras över huvud taget! Den var rödmärkt och i mycket dåligt skick (1811). Jag blev oerhört besviken. Just denna bou från Skagershult var särskilt viktig för mig. Jag undrar nu om detta är ett korrekt förfarande av landsarkivet? Får inte ens personalen titta i handlingarna?
109
« skrivet: 2006-10-23, 22:46 »
Jag satt och bläddrade i Ulf Berggrens bok häromdagen. Under Sirsjötorp på sidan 256 såg jag namnet Nils Lekman, f 1827, som \188(5) dömdes till livstids fängelse på fästning. Han var gift med Maria Stina Persdotter. De hade fyra barn. Tre av dem, två söner och en dotter, dog samma år, 185(4). Är det någon som känner till om barnens död har något samband med faderns livstidsstraff? Tog han deras liv, eller dog barnen i en olyckshändelse eller av sjukdom?
Jag blev berörd av uppgiften och undrar vad som kan ha hänt. Makarna skildes 1863.
110
« skrivet: 2006-08-03, 10:16 »
Jag har ingen ansknytning till Ärla, men ville ändå dela med mig av nedanstående gruvliga och tragiska obduktionsprotokoll, som jag hittat i Medicialhistoriska databasen vid Linköpings universitet. Kanske kan det vara av intresse för någon som forskar på Ärla. http://pub.ep.liu.se/medhist/ Mvh, Anki Hagberg Näshulta Protocoll hållet öfver den Medico Legala undersökning, Som nedannämnde dag blifvit företagen å Flickans, Stina Lotta Carls dotters i Lilla Hällaren och Ärla Församling, döda kropp, till följe af erhållen Remiss ifrån Höglofl, Landshöfdinge Embetet af innehåll, att Bonden Eric Larsson i Lilla Hällaren, Söndagen den 20:de November, så slagit ofvannämnda Flicka att hon deraf dödt. Flickan Stina Lotta Carls dotter, som den 16:de October detta år fylde 10, år, hade vid pass 14 dagar före den 20:de November blifvit antagen uti tjenst hos ofvannämnde Eric Larsson. Hennes Mor har blifvit död för 4 a 5 år sedan, och hennes Far, (.Bror till Eric Larssons Hustru), upgafs vara artillerist vid Svea Artillerie. Maja Stina Anders dotter (.Eric Larssons Hustru.) och deras Dräng Olof Olsson ginge Söndagen, den 20:de November, klockan omkring 9 f:m: till Gudstjensten i Ärla Kyrka. Eric Larsson med båda sina Barn, Gossen Lars 4 3/4 år och Flickan Anna Lotta 2. år blefvo de enda hemmavarande. Eric Larsson var då, enligt sin Hustrus intygande, redig till sinnes, nychter och till sinnes stämning sig fullkommeligt lik. Tillgång till 2 co bränvin, som fants i huset var honom icke från stängd. Han upgafs äga den oseden, att stundom förtära mer deraf, än han kunde tåla, och att, i detta tillstånd, vara häftig till sinnes, sträng och stundom i någon mohn Våldsam. Dottren Stina Ols dotter i Södertorp 15. år gammal, hade klockan half till 12 om middagen kommit till Lilla Hällaren och i förstugan träffat Eric Larsson, sysselsatt med granrisqvistars handlenande och utläggande derstädes. Under samtal med honom, märkte hon, att Eric Larsson var något rusig, men anmärkte icke då någon upretad sinnesförfattning hos honom. Stina Ols dotter geck derefter in i stugan och en stund derefter Eric Larsson. Båda Barnen voro då inne i stugan och då dörren till förstugan vid ett tillfälle af dem öpnades, så blef tjenste flickan Stina Lotta af Stina Ols dotter sedd i förstugan, visande ett ängsligt och sorgeligt utseende. Stina Lotta hade litet derefter inkommit i stugan, men ingendera af dessa båda flickor tilltalade den andra Dock anmärkte Stina Ols dotter, att Stina Lotta oroligt och ängsligt fästat sin blick på Eric Larsson, som dervid yttrat: ”bläng på mig Du, jag sitter väl qvar; Jag har Skåpet på den ena sidan och Bordet på den andra och faller intet af stolen:” Då börjde Stina Lotta att gråta; hvarvid Eric Larsson åter yttrade under vrede: ”Jag har brändt mig på Eldtången ock det för din skuld Moster som icke vill säta”, hvarvid han tillagdt för Stina Lotta en anvisning till helfvetet. Lilla Sonen Lars skall till en flere dagar derefter, till Lilla Hällaren kommen grannhustru hafva yttrat, att hans Far Eric Larsson, slagit Stina Lotta med Eldtången, hvilket han äfven sjelf vid arresteringen skall hafva erkändt. Men ofvannämnde Flicka Stina Ols dotter hade under sitt ofvanbemälte besök vid Lilla Hällaren, som påstod en half timme, icke kunnat se på Stina Lotta att hon då var slagen, ehuru omständigheterne af bränningen på Eldtången m:m: föranleda till denna förmodan. Då Hustra Maja Stina Anders dotter och Drängen Olof Olsson kommo hem ifrån Kyrkan klockan efter 2. e.m, funno de Eric Larsson, jemte båda Barnen sofvande i Sängen; men saknande tjenstflickan Stina Lotta, gingo de ut att söka henne, och funno henne död, liggande med hufvudet på en Snöplog vid ett Äppleträd nära Stugans gafvel, vänd med högra sidan nedåt marken, klädd i tröja, i en genom nötning mycket trasig kjortel, trasigt linne, förkläde, Ullstrumpor på fötter och ben, men med endast en känga på ena foten. Till Klädernes våldsamma sönderslitning var intet tecken, äfvensom icke eller till någon Blod å dem, å Flickans Kropp, ej eller på marken. Luftens temperatur var öfver 0 grader. Sedan flickans Stina Lottas döda Kropp blifvit inlagd uti en Bod, hvartill Drängen Olof Olsson gömde nyckeln, begaf sig hustrun Maja Stina med sina Barn till Pålskällan i Lilla Medlösa Socken, utan att väcka Eric Larsson. Hon återkom icke till Lilla Hällaren, förrän darpåföljande Tisdag, sedan Mannen blifvit af Fjerdingsmannen bortförd. Genom de fråger, som med lika mycken varsamhet som enkelhet framstäldes till lilla Gossen Lars, har anledning yppats därtill, att Stina Lotta efter liden handa verkan, befunnit sig vid ett tillfälle på trappan, som föres till Förstugan, och derifrån fallit på hufvudet ned i marken ifrån 6? qvarters höjd, qvarliggat där en stund, men sedan under qvidande och jämmer krupit till Äploträdet, där hon sedan befants död liggande. Vid likets yttre undersökning, voro följande förhållanden att anmärka: 1:o Hullet något ringare än vanligt vid denna ålder, men utan all missbildning och utan tecken till sjukdomsanlag. 2:o En starkt mörkröd blånad började med en spets vid 10:de Ryggkotan, och sträckte sig därifrån triangulärt utföre hela Ryggen samt sidvårts öfver båda Höftbenens öfre ränder (.cristae saperiores osscium innominatorum.) till samma Bens öfre och främre utskott (. Spina anterior superior) å båda sidor och följande äfven samma båda Bens främre ränder utföre, nedåt båda Lårens yttre sidor; Hvarvid märkes, att hela denna starka blånad intog utan minsta afbrott hela den qvadratyta, (.öfver Ländkotor och Sätets tjocka Kött, (nates sell clunes) som begränsas af ofvannämnde yttre linier av Uti oafbrutit sammanhang sträckte sig samma blånad ännu vidare öfver båda Lårens både bakre och yttre sidor till 3 tum nära hvardera Knävecket. Endast Lårens främre yta var fri. Hvar som hälst på denna yta som Knifven genomskar Hud och Muskler, träffades starkaste blodutgjutningar i cellulosan samt uti och emellan Musklerne. Likaledes äfven vid Ryggmusklarne; Alt i förening med betydlig svullnad, men utan öppet Blodsår. 3:o Täta men spridda blånader här och där af olika form på båda Benens (.crurisutriäesqve) både yttre och äfven främre sidor. 4:o En annan hisklig blånad hade sin äfven oafbrutna utsträckning från 1:sta Ryggkotan, tvärt öfver båda skulderbladen, och intagande hela deras Yta ända ned till deras nedersta vinklar, sammanhängande äfven öfver hela denna del af Ryggen med en litet utdragen spets nedåt ända till emellan 8:de och 9:de Ryggkotornas processusspinose, så att spetsen af denna blånad på en Knapp tum nära sammanflöt med den under N:o 2 beskrifne nedre blånaden. Vidare sträckte den sig till och öfver båda axlarne och därifrån sammanhängande intog hela den vänstra armens hela yta rundt omkring ända ned till Handleden med stark svullnad särdeles omkring Armbogs ledgången med ymnigaste blodutådringar i och under huden, samt i de Muskulösa delarne och sådan contundering i de senare, att förarmens (antibrachie) muskel = fästen på öfvre armpipan (os hum?ri) aflossat och dess halfva nedre ända Låg blottad i blodextravasatet, likväl utan fracktur och utan öppet Blodsår i huden. Hela högra öfverarmen (.Humerus). var intagen af dylik blånad, men något mindre Qontunterad och med endast tätt strödde Blånader rundt omkring förarmen (Ant?brachium).Naglarna voro blå. Vid Hufvudets yttre undersökning före kom en oval blånad, intagande högra ögonbrynet och af 1 ?. tums vidd i sin största diameter med ett litet Blodsår i dess medelpunkt. En dylik symmetrisk på vänstra sidan, dock med den skilnad, att den sträckte sig öfver och intog trackten af Tinningen och Aponevrosis temporalis samt Musculus temporalis med ett litet Blodsår i samma aponevrosis, med därunder liggande blodutådring som äfven genomträngt Muskeln. En rund blånad af 3/4 tums diameter under hakan. Sedan hufvudets yttre betäckningar blifvit frånskiljde, förekommo följande därunder varande blodutådringar: 1:o En af 2 tums diameter midt öfver sutura Lambdoidea och fagittalis, där ossabregonatis förena sig med os occipitis i margo sagittalis och lambdoideus. 2:o En af 1?. tums diameter öfver angdlus mastoideus ossis bregmatissin?stre. 3:o En trekantig triangulär med 2 tums sidor å samma ställe på högra Sidan. vid hufvudskålens öpnande förekom ett tunt lager af blod utådring på flere ställen emellan cranium och hårda hjernhinnan särdeles på de ställen som svara emot nyss nämnde blånader, så att dura mater på desse ställen var lossad från cranium. Hårda hjernhinnan (.dura mater). var till sin nästan hela pars cephalica starkt inflammerad, äfvensom arachnoidea och pia mater. Hjernans blodkärl voro till det högsta updrifne. Dura mater, afsköljd i vatten och torkad med linne, visade emot dagen altigenom en hög röd färg. Stora hjernans bakre lober voro på ytan af deras substantia cortiealis äfven starkt inflammerade, äfven som lilla hjernan. Vattnet i hjernkamrarne var Blodfärgat, och i basis cranii utgjuten blod till en knapp matsked. Intet bildningsfel Kunde i hjernan uptäckas. Bröstets innanmäten voro alla i naturligt godt skick, utan sjukdoms symptomer eller missbildning; men såsom följd af det häftiga våldet på skulderbladen och ryggen emellan dem, var lungornes hela yta emot ryggen starkt inflammerad. Bukens samteliga innanmäten voro likaledes friska och utan tecken till sjukdomstillstånd; men småtarmarne voro till en lindrig grad inflammerade, icke genom något å dem anbringat direct våld, men consensuett genom Huvudskadorne och den ytterst häftiga retningen på Ryggmärgen. Lilla Hällaren i Ärla Socken d: 5. December 1825. E S Bogman. Af de flere Personerne af båda könen, som voro närvarande vid undersökningen, underskrifver Olof Söderberg kronofjärdingsman. I öfverensstämmelse med de iakttagelser, som uti Besigtnings Protokollet inne fattas, förklaras de beskrifne skadorne i Hufvudet vara till deras verkan ovillkorligt dödande; äfven som att den utomordentligt häftiga retningen på hela Nervsystemet, af Ryggradens och öfrige delars vidsträckta mörbultning, icke kan annorlunda anses än såsom ovilkorligt dödande, hälst som, om än hufvudskadorne icke funnits, och om än Nervretelsen af de öfrige icke genast haft lifvets förlust till påföljd; så hade likväl oacktadt Läkare konstens alla åtgjärder, så gränslösa Bulningar upkommit att ett hectiskt dödsätt icke kunnat förekommas; hvilket attesteras icke allenast på förr aflagd Embetes Ed utan och nu med denna min Edeliga förpligtelse, så sant mig Gud hjelpe till Lif och Själ, bekräftas. Eskilstuna den 15 December 1825. E S Bogman.
111
« skrivet: 2006-02-05, 12:19 »
Hej Niklas,
Far: Johan Gustaf Hane, f 11 augusti 1810. Mästersven, eldvaktare. Son till Johan Hane, f 1775, son till Jonas Hane, f 1745, son till Anders Eliasson Hane.
Mor: Maria Catharina Hellström, f 7 februari 1812 i Axberg socken.
Födda i Hasselfors:
Johan Gustaf, f 1835
Klara Lovisa, f 1838
Per August, f 1841
Adolf, f 1847
CAROLINA, f 1844, 25 augusti
Carl, f 1850
Johan Alfred, f 1854
Du ska absolut köpa eller låna Ulf Berggrens bok, det står massor om din släkt.
112
« skrivet: 2006-01-20, 13:31 »
Mikael,
Om Carl Abraham Jakobsson Bog, Boda, står det i alla fall en hel del i Ulf Berggrens bok. Bogs bror Jakob Jakobsson Englund bodde i Gatan 1806-50.
Ingrid Jakobsdotter nämns också och mycket riktigt var hon född 1789, den 3 februari.
113
« skrivet: 2006-01-17, 21:46 »
Jag har just läst professor Jöran Sahlgrens akademiska avhandling från 1912, Skagershults sockens naturnamn, Kungl. Boktryckeriet. P.A. Norstedt & Söner. Jag fjärrlånade det lilla häftet, men har nu lyckligtvis ett eget exemplar inköpt på ett antikvariat. Denna avhandling är av stort personligt intresse, eftersom min morfarsfar, skogvaktaren Johan (Jan) Petter Forsberg, Råtorp, Skagershult, var den då mycket unge, blivande professorn Jöran Sahlgrens främste meddelare. (Sahlgren växte upp i Skagershult där hans far under många år var kyrkoherde. Fadern är också begravd där).
I avhandlingens förord skriver Sahlgren bland annat: Min värdefullaste ock mäst intelligente meddelare har alltsedan 1905 varit f.d. skogvaktaren Jan Petter Forsberg, född i Råtorp i Skagershult d. 21 nov. 1830.
Janne, som han för det mesta kallades, citeras på flera ställen i avhandlingen. Om namnet Kryddehultsgölen sa Janne att det alltid luktat så gott i det där hultet. I början av 1900-talet växte Linnea borealis där i stora mängder och Jöran Sahlgren skriver att det möjligen är förekomsten av denna starkt doftande ört som en gång var anledningen till namngivningen.
För bara någon vecka sedan fick jag dessutom ett fotografi som Jöran Sahlgren tog av Janne när han hjälpte honom vid Edetorp i Skagershult. Min morfarsmor Edla Amanda Sträng - Jannes hustru i andra äktenskapet - har själv skrivit detta på fotots baksida. Fotografiet bör vara taget ca 1905-1907 då Sahlgren ofta vistades i Skagershult.
Morfarsfar hjälpte inte bara till med att förklara Skagershults naturnamn. Han lämnade också viktiga upplysningar om Skagershultsdialekten. Till exempel uttalades Skagershult inte ordagrant - man sade Skarshult.
Jannes upplysningar sammanställdes av Sahlgren i Typordlista för undersökning av de svenska folkmålen, och finns att läsa på Språk och folkminnesinstitutet (SOFI) i Uppsala. Där finns också annat Skagershultsmaterial av Jöran Sahlgren.
Morfarsfar, som finns att se i Porträttfynd, dog 1914. Han blev 84 år gammal. Jöran Sahlgren föddes 1884 och avled 1971.
114
« skrivet: 2005-06-02, 20:23 »
Tusen tack Jan-Erik!
115
« skrivet: 2005-06-02, 13:06 »
Hej!
Jag undrar om nån med tillgång till CD-emigranten kan hjälpa mig följande: Finns det en man vid namn Thunberg utvandrad till Amerika 1890? Han bodde i Jönköping. Jag tror det ska finns tre småländska Thunberg, en av dem är min farmorsfar (Johan Vilhelm). Vad heter de andra två? Om det finns någon bland alla 15 Thunberg som utvandrat med förnamnet Karl Gustav (Carl Gustaf) vore jag tacksam att få också de uppgifterna.
Tusen tack på förhand!
Mvh, Anki Hagberg
116
« skrivet: 2004-10-22, 14:21 »
Tusen tack till Jan för uppgifterna. Och till Stefan: Visst var det Bo Lindwall och ingen annan!
117
« skrivet: 2004-10-22, 11:17 »
I väntrummet hos doktorn bläddrade jag i en veckotidning och fann en artikel om släktforskning. Om jag minns rätt handlade den om Björn Lindwalls forskning kring kändisars anor. Bland annat nämndes att den amerikanske författaren Ray Bradbury skulle ha anor från Eskilstuna. Är det nån som vet mer om detta?
118
« skrivet: 2004-06-10, 15:51 »
Storartat Börje! Jag bugar och bockar - detta bör vara min farfarsmor och hennes föräldrar. Jag har dock inte gett upp hoppet angående Anders Johan Hagbergs anor. Hoppas nån kan hjälpa mig med hans uppgifter. Vad skulle man göra utan Anbytarforum???
Vänliga hälsningar,
Anki
119
« skrivet: 2004-06-09, 12:40 »
Jag letar uppgifter om min farfarsfar, smeden Anders Johan Hagberg, född 1845 i Dalstorp, Älvsborgs län. Han var gift med Johanna Matilda Carlsdotter, född 1857, också hon i Dalstorp. Familjen flyttade till Barnarps församling, Jönköping.
Om nån har forskat extra på Dalstorp skulle jag bli mycket glad om jag kunde få hjälp med uppgifter angående Anders Johans och Johanna Matildas föräldrar i första hand. Tusen tack!
120
« skrivet: 2004-05-05, 20:57 »
Hej Sam!
Jag vet när farmor är född och har givetvis letat där, men det står bara fader okänd. Att min farmorsfar hette Thunberg i efternamn vet jag eftersom jag har ett fotografi av Thunberg där min farmor skrivit: Ja, du som var min far fast jag ej kände dig. I en bok som farmor lämnat efter sig skriver hon tre efternamn; Thunberg plus efternamnet på sin mor samt på styvfadern.
Men nu tror jag bestämt att jag hittat farmorsfar. Han hette troligen Johan Vilhelm i förnamn. Tack än en gång till Peter här ovan!
121
« skrivet: 2004-05-05, 14:06 »
Jag söker förtvivlat efter uppgifter om min farmorsfar som utvandrade till Amerika någon gång mellan åren 1883-1890. Det enda jag vet är att han hette Thunberg (Tunberg) i efternamn. Jag har ett foto av honom taget i Rockford, Illinois, i oktober 1890. Min farmor föddes i februari 1884, så han bör ha utvandrat det året, eller kanske på senåret före? Jag vill inte gärna kosta på mig Emigrant CD:n bara för att söka enkom efter ett enda namn. Jag undrar nu om någon vänlig själ med tillgång till CD:n skulle vilja kontrollera om det finns någon Thunberg utvandrad från Småland under denna period. Jag är osäker på församling, men Barnarp KAN vara ett alternativ. Men det är alltså högst osäkert. Mitt bibliotek har inte CD:n heller så jag kan tyvärr inte forska där. Hoppas på tur!
Med vänlig hälsning!
122
« skrivet: 2004-03-22, 13:04 »
I Dagens Nyheter från 21 mars 2004, finns ett fotografi av Anna Hofman-Uddgren. Det står att hon var illegetim dotter till Oscar II och att hovet bekostade hennes teaterutbildning i Paris. Mannen som lämnat uppgifterna är dotterson till Anna Hofman-Uddgren.
123
« skrivet: 2004-02-07, 17:18 »
Hej alla!
Lars Larsson (min mfmff) föddes 6 februari 1790 i Gräsholmen, Karlskoga. Hans far hette Lars Ersson, modern Catharina Jonsdotter.
Lars Larsson var gift med Anna Catharina Jonsdotter, född 29 november 1791. Plats okänd.
Jag skulle bli mycket lycklig om någon kunde ge mig lite mer kött på benen beträffande Lars föräldrar.
Vänliga hälsningar,
Anki Hagberg
124
« skrivet: 2004-02-06, 11:10 »
Hej!
Jag söker uppgifter (på föräldrar och ev syskon) om min mormorsfar, dödgrävaren Anders Vilhelm Nilsson Vilhelmsson, född den 2 februari 1867 i Färnebo. Anders tog sig namnet Wilhelmsson i ett senare skede av livet. Han var bland annat gruvarbetare i Dalkarlsberg men flyttade sedan till Nora med sin familj och fick tjänst som kyrkogårdsvaktmästare. Anders avled i Nora den 24 september 1931.
Mvh,
Anki
125
« skrivet: 2004-02-05, 17:07 »
Hej!
Tack än en gång till Kjell för tipset om Arkivnämnden. Jag mejlade i går, tisdag, och i dag på morgonen ringde en mycket trevlig man vid namn Anders Edlund och berättade att han hittat mammas morbror i rullorna för Styrsö Kustsanatorium. John var 11 år vid sitt första besök där. Han återkom ytterligare två gånger. Vid sista besöket stod det att han skulle opereras på vanföranstalten som också fanns på Styrsö. Anders Edlund hade dock inte hittat några anteckningar därifrån. Kanske blev det ingen operation?
Jag blev alldeles perplex när Anders Edlund ringde. Jag hade varken meddelat adress eller telefonnummer eftersom jag räknade med att bara få ett kortfattat mejlsvar. Denne ambitiöse arkivarie hade då gjort sig besväret att Googla efter mig på nätet och fick bland annat napp på Rötter! Han ville nämligen skicka rapporterna till mig - gratis dessutom. Det kallar jag service!
Det ska bli väldigt intressant - och sorgligt också - att se vad det står om John och hans sjukdom. Tyvärr hjälpte inte vården, det fanns ju ingen antibiotika då. De stora bölderna läkte aldrig och John dog endast 27 år ung.
Till Karin: Du får väldigt gärna lägga ut bilden. Tack!
Mvh, Anki
126
« skrivet: 2004-02-03, 21:34 »
Tack Kjell!
Efter lite fler efterforskningar tror jag denna vanföranstalt är identisk med den hafskuranstalt för barn med skrofler som tydligen fanns på Styrsö. Det var en läkare Silfverschiöld som drev den.
127
« skrivet: 2004-02-03, 17:19 »
Min mamma berättade att hennes unge morbror var intagen på något hon kallade vanföranstalten på Styrsö. Jag har ett foto därifrån av John Wilhelmsson som är taget cirka 1920. John hade en icke diagnostiserad sjukdom med fistlar på fötter och ryggrad. Dessa fistlar läkte inte och han hade mycket svårt att gå. Finns det någon kunnig här som vet mera om denna vanföranstalt?
Om det funnits en sådan, var finns arkiven i så fall? Tacksam för all hjälp.
Mvh,
Anki Hagberg
128
« skrivet: 2004-01-19, 13:11 »
Tack snälla Eivor, det var mycket intressant att få veta detta! Hälsningar, Anki Hagberg
129
« skrivet: 2004-01-18, 11:39 »
I kvarlämnade papper efter min farmor hittade jag ett mycket fint arbetsbetyg undertecknat av en Therèse Gyllenhammar i Göteborg, från den 14 mars 1905. Min farmor hade varit i tjänst hos henne sedan den 1 december 1904, men ville nu sluta på egen begäran. Är det någon här som känner till något om denna Therèse Gyllenhammar? Det vore trevligt att få veta lite mer.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy