Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Christer Edenfjord
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-06-17, 19:35 »
Knappast det andra Pommerska kriget. Din anfader var med i alla aktioner från 1757 till 1761 med compagniet, men 1761 tas han ut till elittruppen Fricorpsen som man kan säga var ett embryo till de kommande husarerna. Bara eliten togs ut till detta. Kolla vidare på den linjen.
2
« skrivet: 2023-06-17, 17:17 »
Häst hustru? Jag tycker nog att "Karl och häst vid frij Corpsen" är väldigt intressant! Din anfader Eskil var alltså uttagen till eliten inom hela kavalleriet under Pommerska kriget. Borde ju vara intressant, eller?
3
« skrivet: 2023-02-24, 14:43 »
Secundcorporal Nils Wilhelm Piculell i Fjelie 1805 -1811.
Forskar inte specifikt på Piculell, utan kartlägger alla ryttare med familjer o historik i nuvarande Lomma kommun, dvs Flädie o Fjelie socknar från 1699 -1883.
År 1805 dyker det upp en Secundcorporal Nils Wilhelm Piculell som ryttare i Skånska linjedragonregementet (som blir Skånska husarregementet året efter), Landskrona Compagnie No 89 i Önnerup. Han bör ha militär bakgrund eftersom han nu är Secundcorporal. Han tjänstgör från juli 1805 till december 1811 då han får interimsavsked. Både 1805 och 1807 tjänstgör han hemma när 1:a resp 2:a bataljon sänds till Pommern. Ingen ålder nämns under tjänstetiden. Se bild GM 1807.
Här är min fråga: båda bilderna är Hfl för Laxmans Åkarp 2, 1805 och 1815:
I AI:1 1805 har vi en kvartermästare Piculell, 23 år: Han är knappast min Nils Wilhelm eftersom han då är placerad kvartermästare i Månstorps Compagnie.
Det finns en Nils, 13 år strax under, son till adjutant L. Piculell, knappast denne heller.
I AI:2 1815 finns Afsk. Qwart. m. Nils Piculell f 1790 och från Helsingborg 1803. Han kan knappast vara identisk med Qwart. m. Piculell 1805 men skulle kunna vara den då 13-årige Nils.
Ingen av dessa verkar kunna vara identisk med "min" Secundcorporal Nils Wilhelm Piculell 1805 -1811, eller är jag helt ute och reser?
Men, vem är han då?
Taxam för hjälp!
4
« skrivet: 2022-09-07, 09:04 »
Synd att du inte anger källan, dvs generalmönsterrullan i första hand. "LifSquadronens 4de trupp" är dock knappast ett regemente. Livskvadronen är regementschefens / överstens eget kompani i regementet (skvadron i kavalleriregementen) och 4:e corpralens ryttare, troligen motsvarande vad vi idag skulle kallat en pluton. Utan källan går det inte att säga mera.
5
« skrivet: 2022-07-25, 17:47 »
Hej Sven-Göran!
Tänkte jag kunde lägga ut min pdf i samma ämne här, då den också innehåller klipp med källhänvisningar från rullor o kyrkböcker.
Skulle vara trevligt om det fanns någon annan här på Anbytarforum som kanske har ytterligare info om Jöran Leibholz eller kan påtala eventuella fel?
Christer E
6
« skrivet: 2022-05-21, 18:05 »
Hej Markus, och stort tack för detta tillfällighetsfynd!
Södra Skånska och Göinge Compagnies ryttare för No 84 Njura Måns Palm tappade jag bort i rullor och rapporter efter Thorn 1707 (liksom de flesta andra av regementets ryttare). Han antogs den 13 juli 1693 och utskeppades från Karlshamn till Kurland den 13 november 1701. Därefter de vanliga noteringarna 1705, 1706 och sist 1707. Återfanns inte heller i någon lista över återvändande från ryska fångenskapen.
Att få veta här att han var med till Bender och nu 1712 ingick i Benderska dragonerna var väldigt intressant!
7
« skrivet: 2022-05-02, 22:40 »
Hej Daniel.
Om han avlider den 31 december 1788 så är det lite väl lång tid efter slaget vid Hogland som ju utspelade sig den 17 juli. Med tanke på datumet så skulle jag starkt misstänka att han dog i den svåra epidemi som bröt loss efter att 74-kanoners skeppet Vladislaff togs som pris vid slaget och bogserades till Sveaborg. Här spred sig sjukdomen raskt med hjälp av klädlöss både i fästningen och på flottans fartyg. Idag vet man att det handlade om återfallsfeber (Borrelia recurrens).
Min egen anfader soldaten Jeppa Brask var bland de sjuka som lämnades kvar här när flottan gick åter till Karlskrona men överlevde.
8
« skrivet: 2022-04-23, 17:26 »
Hej Ann!
Du ställde frågan för mer än ett år sedan, men jag såg den först idag. Kanske Du fått svar på annat håll, men här är vad som hände Johan Ekström. Han var ju bland dem som mobiliserades för att tjänstgöra ombord på flottan våren 1790. 103 ryttare av Livcompagniet embarkerade flottans fartyg i Carlscrona den 23 - 26 april 1790, varav 14 man ombord på linjeskeppet Lovisa Ulrica.
No 2 Johan Ekström var en av dem. Han var med när ryska flottan attackerades i Reval (nuv. Tallinn) och i sjöslaget vid Kronstadt den 3-4 juni där 2 ryttare dog och 5 sårades, men ingen på Lovisa Ulrica. Därefter gick hela flottan in i Viborgska viken med Gustav III som överbefälhavare, men blev instängda av hela ryska flottan och en envis vind som hindrade dem att slå sig ut. I gryningen den 3 juli blev det möjligt och man bröt igenom den ryska flottan i det som kallas Viborgska gatloppet.
I det kaos som uppstod förlorade örlogsflottan 7 linjeskepp och 3 fregatter och bland dessa var 4 av regementets fartyg. 256 ryttare stupade eller blev tillfångatagna. Lovisa Ulrica gick på grund och bordades av ryssarna och ingen av Livcompagniets män ombord på henne återkom. Johan Ekström var en av dessa. Av Livcompagniets 103 man överlevde bara 43.
9
« skrivet: 2022-04-22, 16:52 »
Kan vara intressant att se hela posten 1 1728 års rulla med rotebönder, ekonomisk redovisning och originaltexten om hans avsked.
10
« skrivet: 2022-04-22, 16:44 »
Det bör vara i Livkompaniet, Rote 17 Råneå socken. Soldat Per Johansson-Berg Antagen 1718-02-00 Avgått 1728-07-11 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; 1719: 25 år Wästerbottning ogift 1 5/6 tj.-år. 1728: 33 år 10 tj.-år Wb gift, har ärfvt stort hemmansbruk och får låf att sig utbyta emot Per Knutsson 18 år Wästerbottning. Uppgiften från Kenneth Mossbergs eminenta forskning.
11
« skrivet: 2022-03-06, 12:39 »
Hej!
Här har det varit tyst i 8 år nu. Är det någon som har kartlagt Tomas Gäddas liv närmare under vistelsen i egentliga Sverige, eller vad som hände efter återkomsten till Finland hösten 1721? Jag har försökt, och har väl fått ihop en hel del från militära arkiv, men tappat honom efter återkomsten till Finland. Troligen har han fått avsked ganska omgående, men jag har inte hittat något belägg för det.
12
« skrivet: 2022-02-08, 15:08 »
Hej,
noterar att inget har skrivits här sedan 3 år, och undrar bara om verkligen inget nytt har tillkommit om Mårten och hans härkomst?
13
« skrivet: 2022-02-02, 22:02 »
Hans Högman skriver såhär om Viborgs Infanteriregemente under den tid Du efterfrågar: "Uppsatt på 1620-talet som Viborgs läns infanteriregemente (1696 indelt). Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter. I 1634-års regeringsform omnämns Viborgs läns infanteriregemente som trettonde regementet. Regementet överfördes till Livland år 1700 och ingick där i Wellingks avdelning. Regementet läggs senare i Riga som garnisonsförband. Regementet gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland. Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland." Om Du inte stött på hans eminenta sidor om militärhistoria, så är det hög tid :-) http://www.hhogman.se/militaria.htm //Christer
14
« skrivet: 2022-02-02, 21:42 »
Glömde fråga om Du kollat igenom vad som kan finnas i domböckerna, men det har Du väl...
15
« skrivet: 2022-02-02, 21:40 »
Hej igen Desirée!
Verkligen intressant!
Som jag försiktigt har antytt är detta ett verkligt stort intresse hos mig och jag kommer att bevaka utgivningen och stå först i kön! Det skrivs så litet om allt det som hände norr om Stockholm under denna tid. Attacker från ryssarna levde mina (och gissningsvis Dina) förfäder med i många år under Stora Nordiska kriget i denna landsdel. 15 av mina raka anor i Skelleftetrakten deltog på olika sätt och 8 av dem dog på olika håll av direkta krigshändelser och naturligtvis fick deras anhöriga genomleva allt elände därhemma.
De tillhörde givetvis alla Västerbottens Regemente och på tal om det, "Kungl. Västerbottens Regementes Krigshistoria" av C.G.A. Bergenstråhle, Stockholm 1917, tar upp en del av omständigheterna i Norrbotten/Västerbotten under denna tid, ryssens härjningar, plundringarna och bränderna, flyktingströmmen från Finland mm.
Men det Du vill skildra här är mycket intressantare. Har noterat Dina andra frågor här och eftersom jag rotade runt en hel del efter min Jöran Leibholtz skaffade jag mig en viss inblick i vad som finns av finska regementen. Får se om jag kan åstadkomma något.
Vi hörs vidare!
16
« skrivet: 2022-02-01, 21:46 »
Hej Kennet,
vet inte om Du behöver närmare uppgifter om Jon Ljungbergs korta tid i kriget, men här är vad jag vet.
Han embarkerade linjeskeppet Lovisa Ulrica (70 kanoner) på Carlscrona redd den 23 april 1790 tillsammans med 14 andra ryttare från Överstelöjtnantens Compagnie. Deras huvudsakliga uppgift var som kanonbetjäning som de var helt utan erfarenhet av, så det blev hårda dagar med ständiga övningar innan ens flottan kom iväg. I gryningen den 30 april seglade hela flottan ut från Carlscrona redd, 58 fartyg och 16.000 man, en imponerande flottstyrka.
Det första målet var Reval, nuvarande Tallin, där man den 13 maj anföll en stor rysk flottstyrka som låg förankrad här. Lovisa Ulrica hade en tillbakadragen roll här, varför man kan gissa att det inte var av sårskador som Jon Ljungberg fördes över till ett sjukskepp en dryg vecka senare, den 21 maj, utan sjukdom är nog den troligaste orsaken.
Sedan försvinner alla spår av honom i rullorna konstigt nog, annars brukar dödsdatumet vara noterat någonstans. Så när han dog, eller av vad lär vi aldrig få veta.
17
« skrivet: 2022-02-01, 17:39 »
Tackar jag för, Staffan!
Hatar att sitta o småknacka i denna ruta, utan tar hellre fram svaret i Word. Skall öva på det, jag lovar! :-)
18
« skrivet: 2022-02-01, 13:50 »
Hej Desirée,
glöm inte att hela Finland var ockuperat av ryska trupper från hösten 1714 och framförallt Österbotten härjades svårt av ryska kosacker. Din lilla grupp kunde knappast ta sig tillbaka hem. Bristen på mat var också närmast total i hela landsänden.
Vet inte vad Du menar med "svenska kosacker"?
Denna litteraturhänvisning slaktade Anbytarforum i förra svaret, typsnittet omvandlades från 11 till kanske 0,5... totalt oläsligt trots flera försök:
På flykt i eget land. Internflyktingar i Sverige under stora nordiska kriget, Johanna Aminoff-Winberg, Åbo Akademis Förlag, Åbo 2007. (Finns nerladdningsbart på nätet.
Kan Du nog ha nytta av!
En väldigt intressant historia Du har! Skulle vara intressant att få veta mera, eftersom jag lagt mycket tid och intresse på just krigstiden i norra Sverige och alla små och stora historier är av intresse.
Hur har Du stött på denna grupp? Egen forskning eller i någon bok? Tacksam för all information Du kan avvara om detta.
Lägger in ett utdrag ur min forskning om min mf mf mm ff Jöran Leibholtz där Du kanske hittar någon info av intresse.
19
« skrivet: 2022-01-31, 15:46 »
Hej Desirée! Gissar att Du inte söker vanliga historieböckers snuttifierade skildringar... har själv en ryttare Thomas Gädda, som var med hela vägen från 1701 – 1721 i Finland och Norrland och en Corporal Jörgen Leibholtz som var med från Rigas fall 1710 till 1737, så har letat fram en del. Allmänt om de viktigare slagen: Svenska slagfält, Lars Ericson m.fl. 2003. Några böcker om sådant som inte hanteras i vanliga historieböcker: Mordängeln – Teemu Keskisarja Det svenska försöket att erövra Ösel 1711, Voitto Ahonen, Historisk Tidskrift för Finland 1 * 1992 årg.77.Carl Gustaf Armfeldt är ju den befälhavare som ledde motståndet och hela reträtten genom Finland, men tyvärr verkar den mesta litteraturen om honom behandla Karolinernas dödsmarsch över fjällen 1718-19.Väldigt mycket nyttigt hittar man på nätet: Johan Henrik Frisenheim – Karolinen som aldrig gav upp. En historia om framgång, rikedom, tragedier och krig, http://www.frisenheim.se/ På flykt i eget land. Internflyktingar i Sverige under stora nordiska kriget, Johanna Aminoff-Winberg, Åbo Akademis Förlag, Åbo 2007. (Finns nerladdningsbart på nätet. Wikipedia: (Tyska inlägg i dessa ämnen är vanligen mycket mera detaljrika än svenska eller engelska.) Gefecht an der Newa, Gefecht bei Koporje. Evakuierung bei Kolkanpää. Schlacht bei Pälkäne. Schlacht bei Storkyro. (Jag ger upp att få en vettig text när man kopierar in text från ett vanligt Word-dokument... suck! Textstorlek samma, inga konstiga mellanslag i början på meningar fanns.)
20
« skrivet: 2022-01-10, 12:16 »
Hej Klas!
Eftersom Gabriel Falck är gratialist 1735 är det ju ingen mening att söka honom i samtida rullor. Gratialist innebär nämligen att han är avskedad med beviljat underhåll, dvs pensionär. Du bör söka honom antingen bakåt i rullorna hela vägen, hitta avskedet och sedan vidare. Eller eftersom Du har att han är ryttare 1721, söka i de närmaste rullorna först. Har tyvärr inte möjlighet att själv kolla just nu.
21
« skrivet: 2021-12-29, 18:07 »
Västerbottens fältjägarkår bildades inte förrän 1843 då Västerbottens Regemente delades i Västerbottens och Norrbottens fältjägare. Du söker tydligen i Riksarkivet och då måste Du söka på Västerbottens Regemente.
Anders Johansson Loo blev antagen för rote 33 i Råneå socken i februari 1729, 1735 kasserades han efter 6½ års tjänst: "är liten och uppbär icke munderingen, kan icke gillas."
22
« skrivet: 2021-12-19, 15:48 »
Så här lyder texten, med stavfel o allt:
Föregående mönstring 1735:
Hans Olsson som har hemmansbrûk får afskied och betalar 1 daler. Pär Hansson är frisk gillas.
Denna mönstring 1740:
Af Officerare och hela Compagniet intygades, at denna Karl har så swag syn at han ei kan giöra tienst, fass ei något ûtvärtes eller synbart fel på des ögon fans, enligit Fältskiärens attest, och derföre i anseende till det förra Casseres, dock ståendes tills Rotan blifwer ärsatt.
23
« skrivet: 2021-10-31, 15:03 »
Hej Fredrik,
Min egen farfars farfars farfar värvades också 1812, den 18 februari, som No 14 Per Ling i Sandby skvadron. Han ansågs nog för färsk när sex fältskvadroner sattes upp av regementets åtta och fick alltså stanna hemma och det var säkert fallet med Per Cramer också.
24
« skrivet: 2021-10-15, 09:08 »
Hej Hans Inge!
Gjorde en sökning på friryttare och då dök denna din drygt 2 år gamla fråga upp. Av någon anledning missade jag den då, trots bevakning? Du har kanske fått svar på annat håll, om frågeställningen kvarstår så sänd mig ett mejl, eller svara här. Jag kanske har några klargöranden då jag rotat en del i ämnet.
25
« skrivet: 2021-10-14, 09:44 »
Hej Anders,
eftersom Rullor 1620-1723 numera finns på AD så använder jag det så långt det går, och blir lite hemmablind, sorry! "Major Bengt Joel Gyllenströms värvade infanteribataljon" består bara av 22 uppslag. De stora fuktskadorna gör den bitvis mycket svårläst i RA:s sv/v version.
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1712/7 (1712), bildid: A0054661_00005.
De tvångsvärvade soldaterna från Skåne sattes in i olika regementen efter behov. De 54 skånska rekryter som redovisas här kom alla från Överste Banérs tremänningsregemente i Riga och de bildar i stort kapten Isak Wattrangs kompani i Gyllesströms bataljon.
Jag har ett exempel som dök upp i en skånsk dombok på en återkommen soldat som berättar om sina upplevelser i ett vittnesmål.
Bifogas.
26
« skrivet: 2021-07-25, 17:40 »
I all hast: Nils Henningsson är ryttaren,
”Nilss Henningsson Nilss Xxxxss: St: (Sventjänare) i Baggetorp.” Har lite svårt att tolka namnet på Nils No 2 och hinner inte ta fram rullan o jämföra med övrig text nu. Men Du kanske vet det namnet redan?
27
« skrivet: 2021-06-21, 15:15 »
Hej Hans!
Det här en svår nöt, närmast omöjlig att lösa. Om han var ryttare i Norra eller Södra Skånska Kavalleriregementet borde det inte stått "til krigztienst utskrifn.", Vid denna tid (1700 -1708) tvångsutskrevs däremot många skåningar och sändes över till Livland och Estland för att fylla upp luckorna bl a i de svenska garnisonsregementena där och de allra flesta försvann för gott. Har dock hittat en del av dessa skåningar i den "Finska värvade Infanterie bataljonen" som sattes upp av resterna av dessa när ryssen erövrat hela Balticum. Första bevarade rullan är från 1712 dock.
Jag kan kolla igenom rullan och se om det finns någon trolig Hans Persson där, chansen är dock liten eftersom de flesta som inte dog i ryssens härjningar strök med i pesten 1710.
Uppgifterna finns i: Rullor 1620-1723 1712:7 (1712) Bild 30 (AID: v752322.b30, NAD: SE/KrA/0022).
//Christer E
28
« skrivet: 2021-03-03, 08:22 »
Vet inte, och det är just därför jag samlar ihop hela gänget i en tabell. Det verkar slumpmässigt vem som noteras med " Commenderad till Neumunde..." eller med en bock. För båda sorterna finns det sedan senare noteringar om "Död i Refel d. 21 Sept" etc. Dock inget alls för många, som ändå aldrig kommer tillbaka, som Moses och även mina anor. Troligen för att de dör av pesten ombord på hemresan, kanske i finska skären.
Jag kommer att lägga in hela regementet och försöka få helhetsbilden klar för mig. Skellefte-filen är klar, skickar gärna den om Du är intresserad. Mejla mig i så fall.
//Christer
29
« skrivet: 2021-03-02, 20:38 »
Hej Richard,
Du hittar rullorna från Reval den 24 september 1710 här (AD): Rullor 1620-1723 1710:9 (1710) Bild 990 / sid 96 (AID: v752288.b990.s96, NAD: SE/KrA/0022).
Udda sammanträffande! Sitter precis med rullorna över dessa soldater och lägger in i Excel med de få uppgifter som finns i syfte att med hjälp av olika dödsdatum, göra en tidslinje och få en bättre helhetsbild av denna vansinniga expedition.
Och sitter precis med Skellefteå Compagnie när det plingar till i mejlen med Din fråga!
Flertalet dog ju av pesten som härjade för fullt här, och redan hade nått Stockholm, men det läser Du ju om i Kungl. Västerbottens regementes krigshistoria.
Har själv fyra anfäder som dog här:
Mm ff mf fm ff No 3 Per Påhlsson Bäck, bonde på No 9 Bäckån, Bäck, Skellefteå lfs. Kommenderad till Neumünde 28 maj 1710 och troligen död i Estland samma år, ca 45 år gammal.
Mm fm fm ff f No 62 Olof Mickelsson Nimmernyckter, bonde på No 11 Norrbyn, Norsjö, Skellefteå lfs. Kommenderad till Neumünde 28 maj 1710, rapporteras sjuk i Reval och troligen död i Estland samma år, ca 50 år gammal.
Mf ff fm fm f No 108 Hans Johansson Herre, bonde på No 6 Måis, Östanbäck, Skellefteå lfs. Kommenderad till Neumünde 28 maj 1710 och troligen död i Estland samma år, ca 45 år gammal.
Mm mm mf fm ff No 119 Ambrosius Nilsson Frimodig , bonde på No 10 Drängsmark, Skellefteå lfs. Kommenderad till Neumünde 28 maj 1710 och troligen död i Estland samma år, ca 50 år gammal.
Hör gärna av Dig om Du stöter på något annat skrivet om detta!
Med vänlig hälsning
Christer E
30
« skrivet: 2021-01-27, 21:55 »
Hej,
Troligen på grund av att det för de flesta soldater i rullorna står "Westerbottn.", "Westgiöthland" etc. för födelseplatsen när den nämns, dvs länet eller landskapet och ibland en stad. Nyland är ju ett landskap i östra Sverige eller Finland. Du ser aldrig någon by som födelseplats här i rullorna.
//Christer E
31
« skrivet: 2021-01-17, 21:40 »
Det verkar som om Dahlrots-ättlingar är synnerligen envisa i alla fall 
32
« skrivet: 2020-12-27, 12:15 »
Väldigt få bevarade. Du hittar en del på Rullor 1620-1723, ex. vis : 1677:2,
Några exempel:
RA bildid: A0053973_00277 Armén i Skåne. Del 2. Kavalleri och dragoner. Överste Hans Ramsvärds värvade kavalleriregemente "Ûti Gredbÿ(?) i Skåne och Willands Härad den 11 Jûnÿ Anno 1678". RA bildid: A0053983_00001 för 1679.
Dessutom: 1671 Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet (K, L, M, N) GIIIc4 (1670-1672) m fl.
1690 - 1703:Regementsräkenskaper -1723: Sverige, Södra Skånska rytteriregementet.
Bara som några exempel.
33
« skrivet: 2020-12-11, 12:38 »
Hej Ido,
För Jeppa står det noterat ”R:K:” vilket betyder Reserve Karl, dvs. förstärkningskarl el. vargeringsman, vilket gjorde att jag letade efter honom i de rullorna men inget napp. Men eftersom det står ”Utkommenderad i fält” också, så gissar jag att noteringen R:K: står kvar sedan tidigare Hfl (ej bevarad som så många andra i Skåne vid denna tid.)
Jag hittar en stark kandidat i Rullor 1724- FI:303 (1812-1813) Bild 1570 (AID: v788266.b1570) i Besiktning- och Cassationsmönsterrullan för Harlösa Compagnie 1812. N:o 52 Jeppe Alm, 32 år från Harlösa socken som tjänstgjort ½ år liksom alla andra, compagniet är ju nyuppsatt.
Sedan sänder regementet en fältbataljon till Tyskland och den mönstras vid embarkeringen i Carlscrona den 16 mars 1813. Dessa rullor är alltid ynkliga till innehållet, men i 3:e Fältcompagniet hittar man N:o 120 Alm, 34 år, en av några Alm i bataljonen men den ende i 30-årsåldern. Att numret är ett annat är inget konstigt, manskapet har fått nya nummer när de sattes in i en fältbataljon. Rullor 1724- FI:303 (1812-1813) Bild 3010 (AID: v788266.b3010).
Du kan läsa kortfattat om detta i klippet från ”Anteckningarrörande Svenska Regementernas Historia” J. Mankell 1866.
”Död 1814” - i Brödmönsterrullan för 3:e Fältcompagniet för juli månad 1814 är No 120 vacant och mycket mera får vi kanske inte veta utan att dyka in i Krigsarkivets arkiv.. Rullor 1724- FI:304 (1814-1825) Bild 110 (AID: v788267.b110)
Christer E
34
« skrivet: 2020-11-15, 22:22 »
Hej,
eftersom han dog den 25 mars 1758 så har han med största sannolikhet fallit offer för fältsjukan, såhär skriver Gustaf von Schantz i "Försök till en Historia öfver det förra Pommerska kriget": "---att i början af Mars, af 7.000 man, knappt 4.000 kunde komma under gevär.---"
Har själv en anfader i Södra Skånska, Majorens Compagnie, som dog av fältsjukan i Stralsund samt åtminstone 3 anfäder i Västerbottens regemente som dog denna vinter...! Sjukdomar tog många gånger fler liv i krigen än direkta krigshandlingar.
35
« skrivet: 2020-10-02, 13:50 »
Hej Curt!
Har forskat mycket på Södra Skånska Kavalleriregementet, men Norra egentligen bara i samband med krigståget ombord på flottan 1790, samt rusthåll i nuvarande Lomma och Burlöv kommuner.
Hittade dock omgående 3 ryttare i nuv. Lomma kommun med Småland angivet som födelseort.
Månstorps Compagnie No 6 Flädie, Per Persson Rooth f. 1689 och antagen 1710-03.
Var trossdräng i Kurland 1708. Återkommen från Riga 1709.
1710-10-15:
“I stället är Pär Pärsson Roth ûtj Martij Månad innewarande åhr legd, som A:o 1708 gåt ûth för Trotz dreng ock A:o 1709 om hösten tilbakars kommit, Smålänning ock 22 åhr gl: Hästen en brûnskimlat Klippare ûtj 8:de åhret. V”
1713
“Antagen ûtj martij 1710 föd i Småland och Nöbelöf(?) Sochn 24 år gl: gift, warit 1708 legd till tråtz dreng och ifrån Rijga 1709 komit tilbakars.”
1719-01-30:
“Denna Pehr Rooth befûnnen död på Rûsthållet d: 30 Janû: 1719.”
Landscrona Compagnie No 85 Fielie, Lars Ekebom f. 1705 och antagen 1728-11-14.
1728: “I stället d: 14 Now: samma åhr anskaffat Lars Ekebom, 27 åhr gl, född i Småland och med gl: No 9 hijt Transport ifrån Månstorps Compagn:”
1737-09-07:
” Rÿttaren 32 åhr gl:, född i Småland tient 9 åhr. Hästen håller målet, aprob:s.”
1742:
” Rÿttaren för sin siûklighet och swaghets skûll begiärt och fått Inter: afskied förledet år.”
Landscrona Compagnie No 92 Önnarp, Johan Gustaf Scheibe, f. 1795 och antagen 1819-10-12.
1819:
“Insatt den 12 October 1819 Johan Gustaf Scheibe - Småländning.”
1820:
”Karlen sjuk på Rusthållet. V”
1823-10-05:
” Scheibe fått interims afsked den 15 september 1823.”
Med vänlig hälsning
Christer E
36
« skrivet: 2020-05-28, 09:19 »
Hej igen Frank,
bara en tanke, för min kartläggning av Södra Skånska Kavalleriet under dessa dimmiga år har jag hittat en hel del för mig ny info i Defenskommissionens inkommande rapporter om läget i regementena. Nya utsända ryttare, döda o försvunna etc. Tyvärr refererar man ibland bara till numren och då blir det ju kinkigt. Finns också andra källor att undersöka, regementsräkenskaper mm
Västerbottens regemente har ju också sina årliga rapporter som jag inte hunnit kolla ännu (kartlägger Skellefteå, Lövånger och Överstelöjtnantens compagnier där mina många anfäder tjänstgjort). Kanske dags att ta tag i den biten och se om det kan finnas någon liten pusselbit för rote 57?
Återkommer om jag hittar något!
37
« skrivet: 2020-05-27, 21:12 »
Hej Frank, Kenneth Mossberg presenterar rote 57 såhär (som han direkt sammanställt från det han funnit i rullorna), gediget arbete i mina ögon... : Soldat Nils Eriksson-Lund Antagen 1695-00-00. Mönstringsår m.m; Lejd 1695 av Anders Andersson i Lund och i framstått av Nils Andersson i Nordsiön. Rote 57 i Skellefteå Kompani 1695. För roten ställes Nils Lund som här är utlejd Soldat Nils Lund Antagen 1704-00-00. Mönstringsår m.m; Utgång 1704-06-04. Corpral Anders Olsson-Lund Antagen 1711-09-00 Avgått 1713-00-00 Till: Död. Mönstringsår m.m; 1712: 20 år infödd ogift, sjuk i qvarteret. 1713 I rullan 1710 är här en lucka i Rotenr mellan No 56 och No 59. Under Compagnienr 57 (vilket inte borde vara aktuellt iofs) står rotenr 71 Pehr Kluuth. Någon Östen finns inte här. Frågan som uppstår för mig är, var kommer Ulf Lundströms uppgifter från? Bara nyfiken... 
38
« skrivet: 2020-04-26, 18:16 »
Arkivet använder det sista namnet, men för att citera Hans högman: "Uppsatt 1658, benämnt Skånska kavalleriregementet (Skånska regementet till häst eller Lybeckers Skånska ryttare), 1676 Norra Skånska regementet till häst (1680 indelt), 1682 Norra Skånska kavalleriregementet, 1801 Skånska linjedragonregementet (Lätta dragonregementet), 1807 Skånska husarregementet, 1893 värvat regemente. 1927 indraget." Om Du får anledning att söka andra regementen finns det anledning att gå till: http://www.hhogman.se/militaria.htm där Du finner det mesta som finns anledning att veta .
39
« skrivet: 2020-04-23, 15:27 »
Bara en detalj, men Skånska Husarregementet hette vid denna tid Norra Skånska Kavalleriet.
40
« skrivet: 2020-02-21, 16:08 »
Tillfällighetsfynd - såg Magnus Lindskogs inlägg ovan och lägger in denna bild från 1779 om den kan vara intressant för någon.
41
« skrivet: 2020-01-02, 15:52 »
Hej Inga,
Bara lite funderingar...
I Vånga socken i Villands härad har jag 7 ryttare från Skånska tremänningsregementet bosatta mellan 1700 - 1720 och 5 av dem med familjer. Födslar, giftermål och dödsfall noteras i Vånga kyrkoböcker. Bara en av dem kommer från socknen, av de övriga med känd härkomst kommer några från närliggande socknar och någon från nordvästra Skåne. Samtliga tillhör Erland Finmans Compagnie från början. Säkerligen följer familjen med.
Kan man tänka sig att ryttarenumren fick flytta till de rusthåll som skall försörja dem, åtminstone i närheten av dem? Några ryttaretorp är inte aktuella för dessa, de bor oftast inhyses i gatehus.
Din Nils Ramb är ju då No 10 i Kollmans Compagnie, född i Torups socken i Småland, antagen 1705 och alltså 5-männingsryttare. Ser man på hans närmaste kollegor i GM 1713 är de både från Småland och från Skåne. Men vilka är deras rusthåll? Hade man vetat det kunde man gå in där och söka Din Isak och eventuella andra barn i den då aktuella socknen.
Tyvärr kan man inte som i GM för ordinära regementen se vilka rusthåll som står för respektive ryttare och jag kan för lite om detta för att veta var man skulle kunna leta. Landskontoret kanske?
42
« skrivet: 2019-11-17, 09:30 »
Ytterligare tack till Dig!
Eftersom jag samlar all info om ryttarfamiljerna i Vånga är dessa uppgifter mycket värdefulla.
Letar just nu igenom möjliga regementen i Stralsund på jakt efter Abrahams eventuella infanteritjänst.
43
« skrivet: 2019-11-16, 14:41 »
Alldeles underbart, Kristina!
Precis vad jag hoppades på, att någon med skarpa ögon skulle hitta någonting jag missat! Och TVÅ notiser dessutom! Denna bok C:3 har jag plöjt igenom flera gånger och ändå missat dessa, obegripligt för mig?
Detta öppnar nya perspektiv och vägar att kolla, Stralsund nästa!
Dessutom ställer det sig på något sätt rimligare att änkan Olu från 1755 faktiskt kan vara denna Matsdotter.
Tackar ödmjukast för hjälpen!
44
« skrivet: 2019-11-16, 09:29 »
Hej Kristina,
Jo jag vet, och studsade till, men ... verifiera så blir jag jätteglad! Hon dör i Furustad som var den fattigaste av de fattigas plats i byn, och är änka, född ca 1687 och det är allt att stötta sig på (men innerst inne hoppas jag det är hon...).
En sak som talar emot är att hon inte kallas "ryttare-änkan" eller liknande. Visserligen har det gått snart 30 år sedan han fick avsked, men när jag följt alla ryttarfamiljer i Vånga från 1690 ser jag att närmast samtliga ryttar-,soldat- och båtsmansänkor beskrivs så i begravningsnotiserna med ytterst få undantag.
45
« skrivet: 2019-11-15, 09:40 »
Gunga är inget ovanligt båtsmansnamn i Blekinge, men denne är en båtsmansson född 1690 i Asarum, som tar värvning som ryttare i det efter Poltava nyuppsatta Södra Skånska Kavalleriet, Ö. Göinge Compagnie, i september 1709 vid rusthållet No 117 Snäckestad i Villands Vånga.
1720 uppsöker han sin kyrkoherde prosten Hans Widding i Oppmanna och begär att få gifta sig med den jämngamla Olu Matsdotter, hustrun till en ryttarkollega som dräpte en ryttare i Västanå 5 år tidigare och varit på rymmen sedan dess. Det blir en intressant historia med Domkapitlet i Lund, prosten Widding och den förrymde dråparen Olof Gamberg som huvudpersoner och slutar med att paret tillåts gifta sig i Vånga.
Nu har jag utrett och skrivit om hela denna fascinerande historia i detalj med all brevväxling och parets fortsatta liv fram till att No 117 Abraham Gunga får interimsavsked från ryttartjänsten den 6 januari 1727.
Men, de försvinner helt från radarn efter detta! Inte ett spår i kyrkoböcker, flyttlängder, katekisations- och mantalslängder, varken i Vånga eller en hel del andra omgivande socknar i Skåne och Blekinge. Inte heller Blekinge båtsmansregister, Listerlandets släktdatabas, DDSS, eller Disbyt innehåller något spår.
Så min fråga är - finns det någon som stött på denne avskedade ryttare Abraham Gunga och hans hustru Olu Matsdotter någonstans i Skåne efter 1727? Skulle vara oerhört tacksamt att få avsluta historien.
46
« skrivet: 2019-11-06, 09:55 »
Hej, om Du tittar under "Medaljer och utmärkelser" finner Du flera inlägg med bilder om detta och även var Du finner mera info.
47
« skrivet: 2019-07-08, 09:48 »
Hej Inge,
har själv ingen info om Carl Knagg, men har denna familjeöversikt från Disbyt. Kan givetvis inte gå i god för något, men jag känner uppgiftslämnaren som en ytterst samvetsgrann släktforskare. De uppgifter hon har givit mig tidigare har vid uppföljning visat sig vara 100% korrekt. Alltså kan det vara lönt att följa upp dessa, kan vara en bra utgångspunkt.
Maja Lisa Knagg tror jag dock inte riktigt stämmer :-) Det är nog i en tidigare relation.
Uppgiftslämnare är Ingrid Clenman och uppgiften är från 2002, så förutsättningarna är ju helt annorlunda idag att komma vidare.
Om man skall utgå ifrån deras boendeort så är Södra Skånska Kavalleriet och Majorens kompani närmast till hands, men han kan ha haft kvartermästaretjänsten även i Norra Skånska Kavalleriet på kompani eller regementsnivå.
Lycka till!
Christer E
48
« skrivet: 2019-06-19, 11:27 »
Lite kompletterande info. Det anges mycket riktigt i GM 1791 att No 92 Jöns Rosengren dog den 7 juli 1790 (Karlen aflidit d: 7 Julii 1790.), men som så ofta i GM efter kriget stämmer det inte.
Jöns embarkerade linjeskeppet Lovisa Ulrica på Carlscrona redd den 23 april 1790 tillsammans med 116 av sina kamrater från regementet och flottan seglade iväg i gryningen den 30 april.
Den 13 maj anfölls den del av ryska flottan som låg ankrad vid Reval (nuvarande Tallinn) under mycket ogynnsamma förutsättningar och ett linjeskepp, Prins Carl, förlorades till ryssarna och samtliga ryttare ombord togs till fånga. Dessutom gick linjeskeppet Riksens ständer på grund och fick överges när man drog sig ur striden. Ingen bra början på krigståget.
I överbefälhavaren hertig Carls order för attacken framgår att Lovisa Ulrica inte är placerad i stridslinjen, utan ”på södra ändan af Merkimtala grundet” vilket innebär att de aldrig blev inblandade i själva striden.
Flottan ligger nu overksam utanför Reval ända tills den 25 maj då den får order av kung Gustaf III att avsegla till Hogland, och senare att segla vidare in i Finska viken till Kronstadt. Där möttes man av stora delar av den ryska Kronstadtflottan och strid utbröt den 3 juni.
Det blev hårda strider och på Lovisa Ulrica sköts två ryttare ihjäl den dagen, ytterligare en, No 91 Sven Rosendahl som också var från Önnerup, dog ombord den 6 juni och No 92 Jöns Rosengren den 7 juni. Båda säkerligen av skador från striderna. Får man spekulera lite, kan man med utgångspunkt från att de båda från samma by säkert var placerade i samma kanonbetjäning med stor sannolikhet anta att de träffats av ett kanonskott alternativt splitter och blivit svårt skadade.
"Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873 A:17 (1790) Bild 5140 / sid 1017 (AID: v743170.b5140.s1017, NAD: SE/KrA/0503035"
Lovisa Ulrica uppbringades av ryssarna under Viborgska gatloppet den 3 juli och hade då 92 man ombord från regementet. Av dessa tillfångatogs 57 man och ingen av dem återkom efter kriget.
49
« skrivet: 2019-06-16, 21:48 »
Nu har jag inte kollat upp detta i Grill, utan enbart arbetat med rullorna. Grill beskriver indelningen ca 1855 och då var redan Västerbottens regemente uppdelat i Västerbottens och Norrbottens fältjägare. Jag vet inte hur eller ens om det har påverkat rotarna eftersom jag bara har intresserat mig för regementet under den tid mina förfäder tjänade där.
De var alla så smarta att de försvann upp i Lappland som nybyggare för att slippa detta helvete... så jag har nästan inga soldater i släkten efter 1770!
Johan Ångermans nummer var 138 i regementet, 119 var numret i bataljonen som sändes till Pommern.
50
« skrivet: 2019-06-16, 14:48 »
Hej Francois, visst finns han i rullorna, som här på bifogade bilder 1748 och 1758."Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 744 (1748-1759) Bild 890 / sid 78 (AID: v374927a.b890.s78, NAD: SE/KrA/0023)" och "Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 744 (1748-1759) Bild 3870 (AID: v374927a.b3870, NAD: SE/KrA/0023)". Har inte följt just honom så noga eftersom flertalet av mina anor i Västerbottens regemente finns i Skellefteå och Lövångers kompanier, men har med honom i min översikt över alla de enskilda Västerbottensoldaternas öden i Pommerska kriget. Han var med största sannolikhet med vid Fehrbellin den 28 september 1758 då regementet fick allvarliga förluster när de försvarade och höll staden mot en mångfaldig preussisk styrka. Inte omöjligt att han avled av skador från denna strid. Min egen mm mf fm mm far, Corporalen Daniel Andersson Boman blev svårt sårad, tillfångatagen och dog i fångenskap i december. Mm ff mf mf Olof Johansson Flinta dog också här och min mf mm mf ff Corporal Göran Thomasson Rolig blev också tillfångatagen och dessutom tre andra släktingar som dock alla återkom i maj 1761. Så det kanske finns en anledning till mitt intresse för denna tid 
51
« skrivet: 2019-01-24, 13:19 »
Hej,
Har följt den intressanta diskussionen omkring min mm mm mm ff mm f Mårten Nyman hela denna tid. Det närmar sig faktiskt 20-års-jubileum för första inlägget!
Har inte sett något mera här om hans tid i Livgardet, och undrar därför om någon har uppmärksammat notiserna om honom i rullorna?
I den första noteringen över nyantagna 1672 står det noteringar om tidigare sysselsättning för de flesta. För Mårten är noterat Skräddare, trol. Skräddaregesäll, men osäker på första ordet.
Bild 1.
Året efter är han pikenerare och begär permission för att resa till Nyland vilket han får.
Bild 2.
Och på sista bilden ses att han ”förlåfias på tre Månader åt Nÿlandh”.
Bild 3.
Tacksam om någon med bättre rutin på 1600-talsskrift kan verifiera och framförallt tyda den första noteringen om skräddare?
Varför skall Mårten resa till Nyland? Kommer släkten härifrån? Året efter gifter han sig med Sara Abrahamsdotter. Möts de här?
Med vänlig hälsning
Christer Edenfjord
52
« skrivet: 2019-01-22, 15:22 »
Hej,
stötte på en båtsman Sven Olsson Grå, BBG 3:e Båtsmanskompaniet nr 498. Han var båtsman från 1720 till förlisningen den 26 november 1738 för Möllelycke 128 i Jämshögs socken.
Lägger in det här om någon skulle vara intresserad. Han kom in i min forskning genom sonen Sven som var ryttare No 109 Ståhl i Östra Göinge Compagnie, Södra Skånska Kavalleriet. Uppgifterna ovan kommer ifrån Blekinge Båtsmansregister, en ovärderlig databas för alla med intresse för båtsmännen i denna del av Sverige!
Vill också ge en stor eloge till alla inblandade i denna tråd. Precis så skall Anbytarforum fungera, med generösa både frågeställare och svarare som delar med sig av allt som kommer fram i ämnet, även om det har gått några år!
Tackar!Christer E
53
« skrivet: 2018-12-13, 21:11 »
Lite mera om Eric Norman:
No 47 Eric Norman var grenadjär i Överstelöjtnant Baron Björnmarks kompani i Konungens Eget Värvade Regemente till Fot. Han kommer från Norge och har säkert varit värvad ett antal år eftersom han var en av 8 grenadjärer (elitsoldater) i kompaniet.
Vid krigsutbrottet kommenderas ca 90 man av kompaniet till tjänst ombord på flottan och Eric Norman embarkerar linjeskeppet ”Försigtigheten” på Karlskrona redd den 4 juni 1788. Han är med om det blodiga sjöslaget vid Hogland den 17 juli där hela den svenska flottan möter den ryska flottan men han klarar sig undan skador.
Fredrich Hjerta Larsson, en svensk underofficer, skriver: "Ögat kunde ingenting urskilja. Kanonernas gruvliga brak och dån; blesserades skrik, kulornas väsande i mån av deras storlek, gjorde en konsert, som kunde injaga fasa hos den modigaste, i synnerhet då flera personer stupade på en gång för en och samma kula, hjärnan av deras sönderskjutna huvuden kringspridd, och jämte deras blod trampad under de levandes fötter, skärvor av krossade huvudskålar fastsittande i skeppets inre sidor, ditförda av kulors kraft, armar och ben skiljda från kroppen, hastigare än ögonblicket och slutligen de döda avsides vräkta i högar eller genast kastade i sjön. Sådana händelser äro vanliga i en sjöbatalj och kunna vara ännu hiskeligare, om ett skepp skjutes i eld eller flyger i luften eller sjunker.”
Han är ombord på ”Försigtigheten” till den 20 november, då han stiger iland i Karlskrona igen. Under vintern tjänstgör han i Karlskrona eller i Kristianstad. Ett av de erövrade ryska fartygen förde med sig en fruktansvärd epidemi tillbaka till Karlskrona som drabbade mängder av båtsmän och soldater denna vinter och vår. Tidvis låg upptill 7.000 man sjuka samtidigt över hela Karlskrona och i provisoriska tält ute på Tjurkö utan vård och mängder dog i kölden. Sammanlagt under hela kriget beräknas minst 25.000 insjuknat i och runt Karlskrona.
Även detta klarar sig Eric Norman ifrån och den 17 juni 1789 embarkerar han linjeskeppet ”Kung Adolph Fredric”. Flottan gick knappast att bemanna på grund av alla sjuka och döda i, som den nu kallades, ”Karlskronasjukan”. Man mötte ändå ryska flottan den 25-26 juli i ett slag vid Öland som kan betecknas som oavgjort och den 7 september stiger han i land i Karlskrona igen.
Var han tjänstgör denna vinter vet vi inte, men den 23 januari 1790 mönstras han i Kristianstad och den 1 maj embarkerar han linjeskeppet ”Finland” på Karlskrona redd tillsammans med 13 kamrater från samma kompani för årets krigståg mot Finska viken. Den 13 maj är han med i anfallet mot Reval där linjeskeppet ”Prins Carl” sköts sönder och samman och sedan togs av ryssarna. Några veckor senare, den 3 - 4 juni, är han också med om sjöslaget runt Kronstadt.
Därefter tvingas svenska flottan upp i Viborgska viken av ryska flottan och ogynnsamma vindar och här ligger den utan att kunna göra något med både vatten- och matbrist stigande tills vinden äntligen vänder och möjliggör en utbrytning i gryningen den 3 juli. Den svenska flottan under ledning av Gustav III själv bryter igenom den ryska blockaden, men linjeskeppet ”Finland” med Eric Norman råkar ut för ett missöde vid ankarlättningen och går ohjälpligt på grund. Ryssarna erövrar skeppet, de som inte dör tas till fånga och här tar det slut på Erics tur.
Om Eric Norman dör eller blir svårt skadad under striden eller dör senare under fångenskapen kan vi inte veta, men han återkommer aldrig.
54
« skrivet: 2018-12-12, 22:51 »
Mantalslängder för Skåne finns från 1658.
55
« skrivet: 2018-08-21, 21:39 »
Lite synpunkter i sammanhanget från egna erfarenheter:
En sak som många inte alltid tänker på, är att patronymikon i äldre tider (16 - 1700-tal, tidigt 1800-tal) är att betrakta som en egenskap, inget efternamn - man är Sven eller Maja, någons son eller dotter. Prästen skriver i dopboken ”Sven, torparen Per Svenssons son i Kvisterhult”. Grabben heter Sven i byn men får säkert frågan i olika sammanhang, ”Vems son är du?”, ”Jag är Pers son. ”
Något efternamn som vi tolkar det i nutid är det inte frågan om, men när han gifter sig står det ”Drängen Sven Persson” för att skilja honom från alla andra Sven i byn. Jag tror inte han kallade sig själv Sven Persson om inte det behövdes för förtydligande, snarare ”Sven i Kvisterhult” kanske.
Man ser i princip alltid att män skrivs ”Sven Persson”, men kvinnor ”Maja Pers dotter” med mellanrum i äldre kyrkböcker. Åtminstone min erfarenhet genom seklerna i Skåne och Västerbotten.
Når det gäller knektnamn ser jag att i Västerbottens regemente är rotenamnet väldigt strikt genom åren såtillvida att alla soldater på en viss rote har samma namn. (Flertalet blev dock ändrade 1748 eller 1757 när kungligt påbud utgick att många soldat- och ryttarnamn var alldeles för ”adliga” och måste ändras), ex. roten No 1 Bäck i Skellefteå Compagnie: Giedda, Gädda från 1600-tal fram till 1757 då det ändrades till Söderman och sedan 1815 till Givakt.
Bland mina ryttare i Södra Skånska Kavalleriregementet under samma tid verkar det dock vara fritt fram. Ex.vis rusthållet No 108 Esperyd (före 1732 No 125) i Östra Göinge Compagnie: 1696 Horn, 1701 Alm, 1709 Rönneberg, 1722 Sundberg, 1747 Esberg, 1778 Lustig, 1786 Ljungqvist och faktiskt 1791 en Ljungqvist till!
I både Västerbottens regemente och Södra Skånska Kavalleriregementet är det mycket sällsynt före 1870-tal att barnen övertar faderns soldat- eller ryttarnamn även om det förekommer.
Skulle vara intressant med åsikter och erfarenheter från andra delar av vårt avlånga land eftersom jag har en känsla av att det kan skilja sig ganska mycket.
56
« skrivet: 2018-08-17, 18:26 »
Tackar Eva, "wärde Själe sörjare" trodde jag mig nu för en stund sedan ha löst, men kändes högst osäkert. De andra orden visar bara på hur kinkigt det kan vara. När jag återgår med Din tolkning ser jag ju att det är korrekt. Nyttigt att ventilera sådant som känns darrigt. Petrus Neosander har jag läst sedan 1746 utan bekymmer, men i inkomna attester stöter man ofta på helt annorlunda stilar som man får kämpa med och känner sig som nybörjare igen . Än en gång, tack för klargörandet!
57
« skrivet: 2018-08-17, 13:41 »
Hej, forskar i Vånga/Oppmanna sedan länge och har hittills lyckats tolka alla flyttattester från allehanda präster trots varierande läsbarhet. Men denna gång går jag bet på några ord i Jämshögsprosten Jöran Öllers attest! Kanske någon här som är van att läsa dessa?
Det är de tre orden som är ersatta med streck i slutet av attesten och understrukna i detaljbilden.
Källa: 1781 Oppmanna (L) HII:1 (1746-1785) (Bild 3370 i AD):
”Afskedade Rÿttaren Olof Hall och dess Hûstrû Ellna Nils dotter, hafwa wid Näsums Församling obehindrade och med försvarlig Christendoms Kûnskap, nÿttjat de dÿra Salighets Medlen, men befinnas eij hafwa begått den Högwärdiga Nattwarden sedan d. 30 April sistlidit År 1780, hwartill Hall berättar en ûpkommen twist hafwa warit altsedan, hwilken dock nû är bilagd. De lefwa i öfrigt, mig wetterligen, ûnder deras fattigdom och sjûklighet, fört en Christen anständig wandel, och äro nû flÿttade till Wånga Sockn, hwarest de har deras nûwarande ____ ____ _____, till det bästa recommendera.
Jemshög d. 3 Augusti 1781.
Jöran Öller
Länz, Hofprädikant och Probst.”
Tacksam för hjälp, och om någon upptäcker fel i övrig text så är det välkommet med påpekande.
58
« skrivet: 2018-07-27, 15:58 »
Hej Stig!
Jodå, både ordinarie 50.000 skalan (Gröna kartan) och historisk (1850-tal gissar jag) knappt 350 mB tillsammans. Kontakta mig via email-adress i kontaktuppgifterna.
59
« skrivet: 2018-05-31, 16:37 »
Hello again,
Oh no, they were often brutally pressed into service and put straight into Prussian units, often at the southern front where they had to fight against Austrian and Russian Corps. Prussia had a constant lack of soldiers since at least 50% were mercenaries of foreign nationalities and they often deserted because of the extremely harsh discipline.
Several Swedish soldiers escaped by fleeing over to the Austrian side during battles, where they were welcomed as allies and often got help to get back to their own units.
Welcome to contact me via e-mail (see my profile) and I will send you the complete story abt Löcknitz.
60
« skrivet: 2018-05-29, 22:11 »
For immediate use, try this site for more information regarding the Swedish campaigns in Pomerania , it is the complete history of the Seventh Year War: http://www.kronoskaf.com/syw/index.php?title=CampaignsI have made some research on this regiment in this war, mostly Skellefteå and Löfånger Compagnies since I have several ancestors in those, but only two in Överstelieutenantens Compagnie where your soldiers served. However, most often they fought together so I will try to put together what happened and what they might have experienced at Pasewalk and Löcknitz (the correct German name for Lycknäs). If you are able to understand some Swedish I can send you the history of my own ancestors at the affaire of Löcknitz, else I will try to translate it for you. Prisoners of this war was seldom put in regular prisons, they were marched far into Prussian territory, to some town where they tried to make a living under guard. For those at Löcknitz the town Stettin became their "prison". Often they were pressed into Prussian service. Some could flee, some with luck were exchanged and some had to wait until the war ended. Of those 26 lost that night, 2 managed to flee the same night, 3 died in captivity, 12 were exchanged in January 1761, 8 were never heard of again and 1 showed up at the muster at home in Västerbotten in January 1763. Bissdorf is just a small village in then Swedish Pomerania where muster of the regiment took place the 20th November 1759.
61
« skrivet: 2018-05-29, 17:12 »
If you have a name and perhaps number for your soldier, I might be able to shed some light. Have myself two ancestors who were there that scary night between the 2nd and 3rd of October 1760. One fled and one was taken prisoner, both badly wounded but survived.
Also, Bissdorf was no campaign, it was the place for the "Generalmönstring" (don't recall the term in english just now...)
62
« skrivet: 2018-03-22, 09:56 »
Tack Stefan för manskapsrullan! Skall gå igenom den med intresse! Har ytterligare ett tips om läsning på nätet. Här finns oerhört mycket info om allt inom "Seven Year War" där ju vår intressebit är Pommern. Mycket om deltagande enheter i olika arméer, personer, slag, belägringar, politik, fördrag etc. http://www.kronoskaf.com/syw/index.php?title=Main_Page God fortsatt info-jakt!
63
« skrivet: 2018-03-21, 20:57 »
Var tvungen att ta en titt på von Schantz "Försök till..." och ser nu att från sidan 127 där uppsättandet av FriCorpsen beskrivs, till bokens slut, handlar det mesta om just Sprengtporten och FriCorpsens insatser den sista krigsvintern, från Ferdinandshof och Rotemühlen till Malchin! Intressant läsning, att rekommendera den med anor i Fricorpsen, elitförbandet!
Sist jag läste den sökte jag info om mina Västerbottningar och lade kanske inte så stor vikt vid detta...
64
« skrivet: 2018-03-21, 20:39 »
Både "Kungl. Skånska Dragonreg..etc" och Teofron Säves "Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-1763 " fick jag tag i på Bokbörsen i snygga ex med alla kartor oskadade, och "Försök till en Historia öfver det förra Pommerska Kriget: 1757 - 1762" av Gustaf von Schantz (Stockholm 1811) finns på nätet som Google-bok, och kan vara nyttig trots dammet. Här beskrivs en del angående Malchin och Sprengtportens insatser här.
https://books.google.se/books?id=-oZBAAAAcAAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false
Känner någon till någon ytterligare bok som behandlar ämnet utförligt?
65
« skrivet: 2018-03-21, 16:04 »
Hej Stefan o Lars!
Har själv ett antal anor i detta krig, bl a ryttare i Östra Göinge Compagnie. 15 ryttare från detta kompani togs ut till "Fricorpsen" år 1761 och i "Kungl. Skånska Dragonregementets historia Del III av C.G. von Platen beskrivs det så här:
"För att avvisa de närgångna anfallen nöjde sig Ehrensvärd till en början med att utsända detachement men vidtog senare åtgärder för att skapa en frikår av lätta trupper, något som visade sig vara till stor nytta. Kåren sammansattes av infanteri och kavalleri, som antingen på frivillighetens väg eller genom order uttagits för tjänsten.
Kavalleriet utgjordes av dels 60 frivilliga från varje kavalleriregemente, dels 60 kommenderade från vartdera av de skånska kavalleriregementena. Infanteriet bestod av fyra kompanier frivilliga och dessutom av tre kommenderade bataljoner med sina regementskanoner. Major J. M. Sprengporten som gjort sig känd som en framstående, företagsam och djärv krigare placerades som chef för frikåren. Från Södra Skånska regementet kommenderades till frikåren löjtnant A. Schönström samt kornetterna Funck, Segerstedt och Stålhammar."
// Christer E
66
« skrivet: 2018-01-20, 18:37 »
Hej, har tyvärr bara en Frimodig bland anorna, Ambrosius Nilsson Frimodig, men han togs, närmare 50 år gammal, från sin gård i Drängsmark 1710 och skickades ut på det vansinniga försöket att rädda Kurland från ryssarna. Naturligtvis dog han liksom nästan alla västerbottningar här, troligen i pesten som var det enda svenskarna fick tillbaka från den här resan. Nils Johansson Frimodig är lite sen för mina anor, han antogs som soldat 1768 och sändes till Finland där han dog på något lasarett i december 1789, troligen i den grymma fältsjukan som härjade vilt. Nej mina soldatanor i Västerbotten, sånär som några enstaka, var så smarta att efter hemkomsten från Pommerska kriget 1762 begärde de som inte var blesserade avsked och gav sig sedan uppåt älvarna som nybyggare. Så efter mitten på 1760-talet har jag rätt mycket färre anor i kustlandet... Skall med nöje lusläsa allt om Ekorrsele och kanske sätta sprätt på resten av historien om Jakob Dahlrot sedan. Har Du själv någon anknytning till honom?
67
« skrivet: 2018-01-20, 00:29 »
Hej Annelie, jag har ett 90-tal soldater som anfäder i Västerbotten, och har också jobbat mycket med deras upplevelser i de krig de deltog i. Alltså har jag haft anledning att skaffa mig Kenneth Mossbergs enastående redovisningar över de olika regementena.[size=78%] Hjälper gärna till, bara mejla mig![/size]
En anfader är Jakob Jöransson Dahlrot som jag kartlagt från Finland via Pommerska kriget till Ekorrsele. Där pausade jag för att jag inte hade så mycket research på hans liv där ännu. Såg på Din proffsiga hemsida att Du har mycket om Ekorrsele så vi kanske kan byta lite info?
Ursäkta knasig textstorlek, just därför jag aldrig använder surfplatta för svar normalt sett...
68
« skrivet: 2018-01-16, 21:58 »
Tycker nog att detta hör hemma under yrket eftersom det är en udda kombination jag stötte på nu.
Det handlar om en födelsenotis från 1751. Jag håller på att kartlägga ryttare och deras familjer från 1690 och framåt i Villands Vånga (L).
Här har vi plötsligt en ryttare, alltså inte en avskedad ryttare, som vid sonens födelse skrivs "Eric Löfgren, Rÿttare och Glasförare". Till saken hör att i socknen finns minst två platser som benämns "Glasbruket" samt hyttlämningar vid det ena.
Annorlunda extraknäck för en ryttare, eller hur?
Vånga (L) CI:4 (1743-1766) Bild 72 / sid 67 (AID: v101953.b72.s67, NAD: SE/LLA/13462)
69
« skrivet: 2018-01-01, 22:59 »
Återkommer till rotemästarefrågan eftersom jag åter stött på detta på sistone.
Håller sedan en tid tillbaka på med att kartlägga ryttarna i Villands Vånga (Skåne) från 1690 och framåt, med deras familjer och släktband inom socknen och närliggande socknar.
Min ursprungliga frågeställning var ju angående att min anfader Ola Sandberg i Villands Vånga 1815 benämns ”Carabinieren och Rotemästaren” i bouppteckningen efter sin hustru och lite senare i sin dödsnotis ”Rotemästare wid Carabineer Regementet”.
1727 antas Zacharias Ljungman från Västergötland som ryttare för rusthåll 112 i Östra Göinge Compagnie vid 29 års ålder. När han får sitt första barn i socknen (han var gift sedan tidigare) så skrivs han ”rotemästare och ryttare”. Och så skrivs han (oftast bara som rotemästare) i dopnotiser som fader eller vittne hela sin karriär tills han får avsked vid GM 1754.
Det underliga är bara att detta finns inte omnämnt i någon militär rulla under denna tid??
I senare tider består Corporalskapet av 4 rotar och rotemästaren ansvarade alltså runt 8-10 ryttare inför Corporalen. Detta passar ju hyfsat in med Vånga och deras 11 rusthåll och i någorlunda nutid skulle det alltså motsvara en vicekorpral, men jag vet inte säkert hur förhållandet är vid denna tid.
70
« skrivet: 2017-11-30, 11:21 »
Hej Kennet,
har ju inte med hans ursprung att göra, men kanske intressant ändå. Har kartlagt regementet under Gustaf III:s krig 1788 - 91 och Din Erland Lindberg embarkerade linjeskeppet Äran i Karlskrona den 2 juni 1788 och var med om det blodiga slaget vid Hogland den 17 juli samma år.
1789 embarkerade han linjeskeppet Adolph Fredrik den 26 september i Karlskrona, återkom dit sjuk den 7 november, men överfördes till fregatten Galathea dagen efter, den 8 november och landsattes i Karlskrona den 14 november.
1790 ankom han till linjeskeppet Prins Carl Fredric den 4 maj, men "Afpolleterad i Land d: 13/5 med Kost och aflöning för denna dagen och bröd för den 14/5." och därmed var kriget i princip över för hans del.
Hade verkligen tur, för 6 av hans kollegor i Baron Hiertas Compagnie var med på linjeskeppet Enigheten och sprängdes i luften den 3 juli, medan ytterligare 13 man var med på linjeskeppet Finland som gick på grund samma dag (Viborgska gatloppet), erövrades av ryssen och alla tillfångatogs. Väldigt få av dessa återkom ur fångenskapen.
71
« skrivet: 2017-07-04, 12:06 »
Kort sammanfattning av läget, debatten har ju pågått här i Anbytarforum sedan 1999:
På ena sidan av beviskedjans saknade länk har vi ”Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/324 (1741-1744), bildid: A0052324_00274”. Här finns första noteringen om Jacob Jöranssons antagning till Överstelöjtnantens kompani i december 1742 med hans ålder och att han kom från Nyland. Hans fortsatta liv har vi sedan kunnat följa framåt i arkiven.
På andra sidan med HISKI:s hjälp: I ”Nummi syntyneet-vihityt-kuolleet, 1723-1756 TK703-704 Kuva 101” har vi kunnat urskilja en Jacob Jöransson född i Nyland med rätt födelseår och rätt fadersnamn. Några andra kandidater finns inte inom rimlig tids- och geografisk aspekt. Krigshändelserna i december 1742 ger också anledning till rimliga antaganden - MEN - faktum kvarstår - mellan dopnotisen i Nummi den 21 augusti 1723 och mönstringen den 29 oktober 1744 i Umeå har vi inga belägg….
Ett besök på KA för att söka i Rekryteringsrullan (om den finns..) kanske kunde givit någon ytterligare ledtråd?
Detta inlägg också inlagt på FB "Ättlingar till Jakob Jöransson Dahlroth".
72
« skrivet: 2017-05-11, 18:16 »
Hej, har inget direkt svar till Dig, men har själv två personer i Villand med den yrkesbeteckningen. Dels min ff mf ff f Anders Nilsson f 1744 i Bonslätt, Vånga, som är järnbrukskarl när han gifter sig i Vånga 1766, dels en Tufve Svensson f 1733 i Kjuge by, Kiaby som är järnbruksdräng.
Har själv ställt mig den frågan men inte stött på något järnbruk här denna tid. Några små glasbruk fanns det ju och det var driftigt folk i denna bygd så ett järnbruk är väl ingen omöjlighet? Men var?
Finns säkert någon mera kunnig som vet?
73
« skrivet: 2017-03-22, 22:42 »
Känner någon till lastfregatten Falks strandning vid Hoburgen natten till den 9 oktober 1790? Hon avgick från Sveaborg i slutet av september destinerad till Karlskrona och ombord fanns bland andra ett antal ryttare från Norra och Södra Skånska Kavalleriet, minst 39 man. Flertalet hade tjänstgjort på Arméns flotta och inte hunnit komma med den reguljära transporten tillbaka till Karlskrona i början av september. Många var också svårt sjuka.
Såhär berättas det i en okänd källa:”vid Gotland råkade hon ut för storm och dimma och gick på grund vid Hoburgen nattetid den 9 oktober1790. Fartyget blev totalt vrak, men satt fast på sandbankarna över natten, och på morgonen lyckades man få iland alle man och inte en enda omkom”.
Däremot dog 11 ryttare sedan på Gotland den 15 - 26 oktober, troligen redan svårt sjuka och inte som en direkt följd av strandningen.
I senare halvan av november 1790 förolyckas också lastdragaren Sohlen på resa från Finland till Karlskrona också vid Gotland med ett antal ryttare ombord.
Nu undrar jag vad som hände ryttarna på Gotland och hur de överlevande tog sig vidare till fastlandet och hem? Vid mönstringen i januari 1791 var nämligen 22 av de totalt kanske 52 ryttarna hemma och närvarande. Lastdragaren Sohlens tidigare besättning avmönstras på Karlskrona skeppsvarv den 6 december 1790, men inte en ledtråd om vart deras ”passagerare” tog vägen?
Kartlägger de avsuttna skånska kavalleriregementenas upplevelser till sjöss under 1790 års krigståg och vore mycket tacksam för all hjälp och ev. ledtrådar!
74
« skrivet: 2017-03-20, 11:29 »
Hej,
säkerligen känd av alla Er "Piculellister," men ändå... Kartlägger Norra Skånska Kavalleriregementet till sjöss 1790 och finner en Secund Corporal Johan Christian Piculell för rote 62 Skyrup i Lifcompagniet.
I GM för 1791 är han 35 år med 7 tjänsteår. Fick sin corporalsfullmakt den 12 oktober 1788, och är en av de lyckliga av kompaniet som fick stanna hemma och tjänstgöra i Skåne.
Gick illa för många av hans kollegor i detta krigståg.
75
« skrivet: 2017-02-20, 21:19 »
Hej Frank, och tack för Dina berömmande ord! Om Du har några soldater i Västerbottens regemente denna tid, så har jag med hjälp av rullorna, Västerbottens Regementes Krigshistoria och en del annan litteratur satt ihop en komplett tidslinje från mönstringen den 30 juni 1757 strax innan mobiliseringen. Sedan händelserna för varje knekt i regementet under kriget (i den mån det finns info) månad för månad fram till första mönstringen i hemsocknen i januari 1763, även hemmavarande. Hör av Dig med personuppgifter, min mejladress finns i profilen, så kan jag plocka fram vad jag har. Det är ett Excel-ark på ca 1300 rader, en rad för varje knekt, så hopp finns. Själv har jag 23 släktingar som deltog (anor och deras bröder) varav 9 raka anor (varav Jacob givetvis är en) Av dessa dog 6, varav 4 raka anfäder och bara två i strid, båda i Fehrbellin. Kanske därav mitt stora intresse för dessa händelser? Totalt är 11,09% av min anfäder knektar på något sätt räknade jag ut ikväll. För mig är Jöran, Göran, Jörgen, Jürgen eller Jurgen bara en fråga om vilken myndighetsperson som skrivit namnet. I sak är det samma namn och jag vet inte om han någonstans skrivit sitt eget namn, så vi vet ju inte hur han själv kunde stavat det. Den enda standard som finns vid denna tid är godtyckligheten Jag har en Göran vid ungefär samma tid ungefär som någonstans skrivs Jörgen och även Görgen. Samma sak med Liebholt, Leibholz, Liebelt. Om man säger namnet högt hör man att den exakta stavningen mycket väl kan variera. Vad gäller Elisabet Eriksdotter, eller menar Du kanske Lisa Ersdotter månne , så nej tyvärr, men har inte kollat närmare på sistone, mantalslängder, BoU och andra möjligheter är ännu okollade. Blev inspirerad att gå på det nu. Ojdå, upptäckte att jag lovade för mycket ovan. Vad gäller tidslinjen så är det enbart för Skellefteå och Löfånger Compagnier som jag även har de hemmavarande soldaterna inlagda. För hela regementet är det enbart de som fanns med i de båda kommenderingarna till Pommern. MVH Christer E
76
« skrivet: 2017-02-17, 00:35 »
Jag skulle som sagt uppskatta om Du kollar upp min halvdana utredning, men blir sur om jag inte får en konstruktiv kritik tillbaka Mycket av Pommern-biten är givetvis antaganden fram till Passewalk, byggda på "Västerbottens Regementes krigshistoria" m fl källor. Det är en intressant kille det här, liksom hans släkt! Ursprunget tror jag vi kan känna oss säkra på, men Pottemakaren i Viipuri känns ännu lite darrig. Kan för lite om släktforskning i så tidiga Sverige/Finland för att känna att det är ett säkert kort utan att ha några originalkällor.
77
« skrivet: 2017-02-16, 22:39 »
Hej Frank,
om Du tittar efter i den visserligen svårlästa texten i dopnotisen, så står det:
”D:19 Koskis Jacob, Hr: Corpr: Jöran Leipholtz, des H: Lisbetha Johans dot: Son född, d. 21 döpt, Witnen etc.."
Jag kan inte tolka det till annat än att han är född den 19 och döpt den 21 augusti. Inte för att det har någon större betydelse när det gäller mönsterrullorna. Har sysslat med Västerbottens regemente i ett antal år nu, och kan konstatera att tjänsteår hölls det väldigt noga reda på, medan åldern på soldaten inte alltid var så noga. Har flera exempel där mönsterskrivaren slarvat med åldern, kanske blandat ihop vid kopieringen från tidigare rullan.
Intressant med Din uppföljning av Eriks ättlingar!
Jag lade i december upp en pdf-fil med min halvfärdiga utredning av Jacobs liv fram till nybyggartiden på Fb-gruppen "Ättlingar till Jakob Jöransson Dahlroth". Skulle uppskatta om Du som sysslat så länge med denne man, ville titta på den och ge lite synpunkter.
Hälsningar
Christer E
78
« skrivet: 2016-12-19, 08:33 »
Hej Eva,
Om Du inte hittar något antecknat i kompaniets rullor om hans död så finns alltid en liten möjlighet att det är noterat i aktuell skeppsrulla. Givetvis förutsatt att han hade sjökommendering vid dödstillfället. Ofta noteras det bara "vakant" i GM och andra rullor, medan man är tydligare i skeppets rulla när någon dör ombord.
79
« skrivet: 2016-12-15, 10:58 »
Lite bildmaterial till diskussionen:
80
« skrivet: 2016-11-25, 07:49 »
Bara en kommentar, DISBYT kan vara ovärderligt, rätt använt. Om seriösa användare lagt in uppgiften finns också källhänvisningar att gå till via Dispos med direktkoppling till AD och SVAR.
Givetvis finns här också massor av fel och rent skräp, eftersom det är all slags mer eller mindre seriösa släktforskare som lagt in sina utdrag. Dock inte i närheten av en del populära webbaserade släktträd....
Så man skall ta DISBYT för vad det är, ett effektivt sätt att hitta nya vägar att gå. Dessa måste självklart sedan följas upp via källorna och verifieras.
Med fn 36 miljoner poster inlagda är det i högsta grad användbart för detta.
81
« skrivet: 2016-11-22, 17:34 »
Kan tillägga att Ola hade fått ny häst i april 1789, och att han slapp gå ombord på Flottan i april 1790, utan tillbringade kriget hemma, troligen på någon sorts vakttjänst eller i garnison i någon av städerna.
Av hans kollegor från Västra Vram dog No 117 Nils Winnberg, bara 22 år, ombord på fregatten Eurodice den 19 juli 1790 när hela flottan var instängd i Viborgska viken och No 106 Pehr Ljungstedt slängdes svårt sjuk iland på Jacob Ramsö från samma fregatt och dog där utomhus troligen utan ens ett tält i någon fältsjuka.
Så Din fm mf ff Olof kunde skatta sig lycklig som slapp detta helvete...
Av 95 starka och friska pågar av Premier Majorens Compagnie som steg ombord på Flottans fartyg i Karlskrona den 18 - 21 april 1790 återstod bara 56 i maj 1791. Av dessa dog 48, de allra flesta i fältsjuka, och 8 st togs till fånga när linjeskeppet Prins Carl erövrades vid Reval den 13 maj 1790.
82
« skrivet: 2016-11-10, 08:32 »
AD är den självklara grunden med sin totalt överlägsna bildkvalitet, men SVAR är nödvändigt med mängder av kompletterande information.
Som Olle beskriver, men också så mycket mera i form av alla "smådokument" såsom vigsel- och flyttattester, Arméns rullor förutom GM och alla mantalslängder och mycket, mycket mera. Kartmaterialet, porträttsamlingarna, så mycket som ger djup åt ens forskning,!
83
« skrivet: 2016-10-13, 18:10 »
Jag har själv min mf mm mm f Kronobåtsman No 114 Johan Ersson Falk (Grön från 1775) i Andra Norrlands båtsmanskompanis 1:a del. Han omkom när linjeskeppet Sophia Albertina strandade vid Texel, Holland, på konvojtjänst 1781. Jag har följt honom från födseln i Finland 1740 till katastrofen i Nordsjön 1781 och hans liv på Flottstationen i Stockholm och på båtsmanshållet i Junsele.
Om Du är intresserad, kan jag sända Dig min utredning som pdf-fil eftersom jag hela vägen har angivit källorna och det kanske kan underlätta för dig att hitta mer info om Dina egna båtsmän. Mejla mig i så fall, adressen finns angiven i mina uppgifter här i Anbytarforum.
84
« skrivet: 2016-10-13, 07:45 »
Aha, det har bara att göra med att folk som inte förstår sig på knektnamn/båtsmansnamn lätt blandar ihop dem med släktnamn. Som Du själv är väl medveten om nu, är dessa namn snarare namn på roten/båtsmanshållet än på den person som innehar tjänsten, även om undantag finns.
Finns massor att läsa om detta, bl a på Hans Högmans eminenta hemsida.
85
« skrivet: 2016-10-12, 07:35 »
Hej Lennart,
Bara nyfiken på varför detta skulle ha varit otroligt eller omöjligt?
86
« skrivet: 2016-02-29, 08:33 »
Hej Monica,
det finns en Per Andersson Wahlberg i rote 97 i Storkåge och Bodviken i Skellefteå kompani. Antagen den 6 februari 1769 och var då 21 år gammal. Han blev senare gift och byttes ut den 31 maj 1781. Dessa mycket kortfattade upplysningar finns hos Lennart Andersson Skellefteåbygdens soldater 1695 - 1895. Kan väl fungera bra som en utgångspunkt för att hitta honom? Född ca 1748, gift någonstans 1770-73 gissningsvis.
MVH
Christer E
(Meddelandet ändrat av chrede 2016-02-29 08:34)
87
« skrivet: 2016-02-19, 09:48 »
Hej Sven, det finns en intressant site som har ganska mycket info omkring Seven Years War, bland annat det Du efterfrågar. Sidan heter Kronoskaf och länken hittar Du här: http://www.kronoskaf.com/syw/index.php?title=Swedish_Army Hoppas den funkar, har inte testat att hyperlänka här :-)
88
« skrivet: 2016-01-13, 16:58 »
Bråddöd.
MVH Christer E
89
« skrivet: 2015-12-29, 21:58 »
Måste spontant säga, Magnus, att med Dig och Hans Högman i bagaget har man en bra intro till soldatforskningen!
Och Dina kunskaper i ämnet Eva, gör en svag i knäna :-)
Ha ett Gott Nytt År och stort tack till Er för alla tips and trix genom åren!
90
« skrivet: 2015-12-06, 08:57 »
Hej Ingemar!
Raufarhöfn är den korrekta stavningen idag, och du hittar denna fiskehamn längst upp i nordost på Ìsland. En betydande utskeppningshamn för sillexporten på den tiden.
MVH
Christer E
91
« skrivet: 2015-11-30, 19:58 »
Det förekommer bara denna enda gång, och jag har också kollat igenom C:1 i den långsökta förhoppningen att det skulle återfinnas någon annanstans som kunde ge en ledtråd till vad det är.
Visst, prästen har ju säkert stavat efter vad han hört, just därför har jag också tillåtit mig att spåna vilt hit och dit runt detta, men...logiken kommer aldrig ifatt, en rimlig förklaring saknas...
92
« skrivet: 2015-11-30, 19:16 »
Tack Eva,
ja, det är inte heller orimligt, men fortfarande ger det ingen förståelse av vad som menas.
Du har aldrig sett något ryttarnamn som ens är avlägset likt? Om första bokstaven varit Q (inte helt omöjligt) skulle man kunna associera till något som Knasthård som ryttarnamn...men nej, det låter för krystat och olikt allt annat man sett vid denna tid.
Min förhoppning var att någon därute i det blå kanske någon gång stött på något liknande namn någonstans...
Men, förfrågan har bara stått ute i 3 timmar, så det finns hopp om liv...
93
« skrivet: 2015-11-30, 16:58 »
Hej, söker hjälp med ett ord som helt undgår min tolkning. Det skulle kunna vara ett tillnamn typ ryttarenamn eftersom fadern Göran var avskedad ryttare redan 1716, men hittar honom inte i Södra Skånska kavalleriet. Kan givetvis vara något annat regemente. Ett annat alternativ är möjligen en referens till bostället, men enligt expertis på Kjuge by finns där ingenting som kan kopplas till detta ord. Göran bor i gatehus No 4 i Kjuge by vid doptillfället. Här är dopnotisen från 1723:  âEURd.24 Febr: Dom:50: lät Giöran Jönsson Gvastenhårdt??? ock hûstrûn Hanna Ohlsdr i Kiuke, döpa sin Son né Jöns föddes d.12 febr: om morgonen. Jungfru Johanna Påhlsdr. Liungberg på Bäckaskog bar barnet. Manfolksfaddrar. Mons: Carl Bergkvist? på Bäckaskog Anders Eskelson i Kiuke. Ohla  ? i Kiuke. Qvinfolksfaddrar Ällsa Jöns Ohlss i Kiuke hust. Karna Ohlasd. och hust Ohlû Niels Anders i Kiuke.âEUR Här ordet separat  Har rådfrågat erkända experter på tidig 1700-talsskrift, men utan resultat. Kan någon här hjälpa mig? Göran Jönsson är min ff mm ff ff f. Christer E
94
« skrivet: 2015-10-01, 22:03 »
Har nu använt Genney parallellt med Disgen 8.2 i flera månader, dvs lägger fortfarande in nya data i Disgen men importerar konstant till Genney och leker med innehållet fram och tillbaka, provar alltså alla möjliga sätt att hantera mina data. Mycket imponerad så långt.
Allt verkar mycket väl genomtänkt. Importen fungerar utomordentligt via Gedcom, men vad jag ännu saknar är möjligheter att kunna organisera källorna och orterna efter eget önskemål. Disgens upplägg passar perfekt mitt sätt att redovisa, men det finns säkert många andra sätt att lägga upp det på.
Just det faktum att programmet fortfarande är i utvecklingsstadiet som Alf ovan påpekar gör dock att jag känner att allt som rimligen går att lösa också kommer att lösas. Därmed känns det också mycket mera pålitligt än etablerade och stelnade program.
Ett mycket aktivt forum där ställda frågor får snabba svar och diskussioner leder utvecklingen framåt inger också stort förtroende.
Jag ser bara stora fördelar med programmet, framförallt att kunna integrera allt kringmaterial i form av Word- och Excelfiler som jag använder mig mycket av och koppla direkt till rätt individ. Att kunna välja en person och direkt se allt material, BoU, kyrkoboksnotiser, kartor, foton, utredningar, tidslinjer etc som tillhör forskningen kring just den personen.
Kommer troligen att emigrera hela min forskning ganska omgående, bara några småsaker löses.
Ser bara oanade potentialer i detta program!
Och ja, jag har faktiskt provat på de flesta svenska och en del utländska program...
(Meddelandet ändrat av chrede 2015-10-01 22:06)
95
« skrivet: 2015-10-01, 18:00 »
Hej Bengt,
Du beskrev ett sätt att splitta ett släktträd i Genney i en annan tråd här, Family Tree Builder.
Har liknande problem som frågeställaren där och Din lösning verkar mycket smidig.
Min fråga är, på det sätt Du beskriver, kommer alla ättlingar till syskon etc med då? Dvs, kommer alla inlagda personer på den sidan med?
96
« skrivet: 2015-10-01, 17:49 »
Hej Bengt,
Nu är jag medveten om att vi är i Family Tree Builder, men en snabb fråga angående Ditt inlägg kanske är OK?
Jag lägger den i Genny för ordningens skull :-)
97
« skrivet: 2015-09-15, 20:59 »
Hej, beställde också boken, och har precis läst igenom den, men som Du såg Jonatan, så var det inte många rader om våra Carabinierer. Tog en ny titt i Kungl. Skånska Dragonregementets historia Del III och upptäcker att det faktiskt står en hel del här, mina ursäkter till C.G von Platen... Det var länge sedan jag läste boken och då var nog fokus mera på 1790 års äventyr. Så här skriver han om Bornhöft (skilda utdrag): Första träffen bestod av de sju Mörnerska husarskvadronerna. Till vänster om dem grupperades en skvadron av Skånska husarregementet och Schills två skvadroner i andra träffen. I tredje träffen, som stod till höger om den första, ingingo 1. och 4. fältskvadronerna av Karabinierbataljonen, under befäl av resp. ryttmästaren Holger Rosencrantz och löjtnanten Mathias Königsfelt. 2. fältskvadronen under ryttmästare C Hagerman hade blivit efter och kunde ingripa först mot stridens slut, medan 3. fältskvadronen enligt Skjöldebrands order följde långt efter för att taga mot och konvojera krigsfångar och annat eventuellt krigsbyte.  I slutet av anfallet beskrivs Karabinierernas insats: I rätta stunden kommo emellertid tredje träffens två karabinierskvadroner upp till höger om husarerna, redo samtidigt med dessa över jordvallen och höggo in på fienden. Standarföraren vid 1. karabinierskvadronen stupade och standaret föll till marken, men ryttmästare Rosencrantz kastade sig av hästen, tog upp standaret och förde det sedan personligen till stridens slut. Befälhavaren för 4. fältskvadronen, löjtnant Königsfelt sårades redan i stridens början, varför kornetten F. Rosencrantz övertog befälet. Även här drevs fienden i oordning tillbaka mot byn. --- I ursinnig fart fingo de svenska ryttarna passera gatlopp förbi de danska infanteristerna, vilka från vallarna öppnade en häftig men illa riktad eld. Väl utkomna på heden formerade sig svenskarna hastigt.---Under det att detta hände, anlände 2. fältskvadronen, som av major Weidenhielm fördes fram till understöd. Danskarna voro emellertid redan i färd med att utrymma Bornhöved och på marsch norrut. Mörnerska husarerna hade 2 officerare, 1 underofficer och 7 menige döda, samt 1 officer, 1 underofficer och 28 menige blesserade. Skånska karabinierregementet 5 karabinierer döda och 1 officer, 2 underofficerare och 11 menige sårade. Schills husarer räknade 2 döda och 5 blesserade, och slutligen Skånska husarregementet 1 död och 1 blesserad. Sammanlagt voro sålunda de svenska förlusterna 2 officerare, 1 underofficer och 15 menige döda och 2 officerare, 3 underofficerare och 45 menige sårade. Som synes en blodig upplevelse för våra mannamannar från Skåne... För övrigt erhöll ryttmästare Holger Rosencrantz svärdsorden, löjtnanterna H. L. Rosencrantz och Königsfeldt samt kornetterna G. von Rosen och F. Rosenblad guldmedalj för tapperhet i fält samt 14 underofficerare och menige samma medalj i silver, varjämte 1 korpral och 3 menige erhöllo hedersomnämnande. På SVAR finns embarkerings och debarkeringsrullor för dem vid återresan, Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/236 (1814-1821), bildid: A0052236_00004, skall kolla igenom dem lite noggrannare nu, liksom GM för 1815. //Christer
98
« skrivet: 2015-09-09, 21:08 »
Tog direkt en snabbtitt på sexman i WikiRötter!
Informationen börjar: En sexman, eller rotemästare, var förr i tiden etc. Det som finns rakt under näsan borde man ju inte missa. Tack återigen för styrningen in på, som jag tror, rätt spår.
MVH
Christer E
99
« skrivet: 2015-09-09, 21:00 »
Tack för vinklingen Anders!
Absolut inte orimligt med någon förtroendebefattning inom socknen. Han ägde faktiskt sitt gatehus vid frånfället och det finns ett antal tecken på att han var väl etablerad. Och varför skulle han annars bara omnämnas som rotemästare i BoU och kyrkboken, och inte alls i någon militär handling?
Får rota vidare i detta!
//Christer
100
« skrivet: 2015-09-08, 20:10 »
Hej,
Är väl medveten om att vi har ett ämne ”Rotemästare” här i ”Titlar och befattningar”, men jag vill gärna veta vad en rotemästare i en kavalleriskvadron hade för uppgift?
I indelningsverket var ju rotemästare beteckningen för den som ansvarade för rotarnas, båtsmans- och rusthållens åtaganden gentemot uppdragsgivaren, kompaniet/regementet. Det var rotemästaren som skulle se till att soldaten/båtsmannen/ ryttaren fick sin rättmätiga lön, att torpet hölls i stånd, hästar fick lånas etc.
Därför blev jag lite förvånad när min anfader Ola Sandberg i Villands Vånga 1815 benämns ”Carabinieren och Rotemästaren” i bouppteckningen efter sin hustru och lite senare i sin dödsnotis ”Rotemästare wid Carabineer Regementet”. Hade svårt att se att sysslan som ansvarig för rusthållsbönderna skulle kunna ligga på en av de meniga karabiniererna? Hittade ingenting om detta, ens på Hans Högmans utförliga och lärorika hemsidor.
Så läser jag plötsligt i Peter Englunds eminenta bok ”Ofredsår” där han nämner, citat: ”-- varje kompani på 120 man delades in i korpralskap och rotar - det sistnämnda var förbandets minsta enhet och bestod av sex man. De som var mer erfarna utsågs till rotemästare.--” Dessa skulle träna de andra karlarna i roten till att bli lika skickliga som de själva.
Nu gäller detta infanterister på 1600-talet, men som Ola var med om Södra Skånska Kavalleriets hela avsuttna krigsinsats ombord på flottan i Finska viken med attacken på Reval, slaget vid Kronstadt och under Viborgska gatloppet 1790 och dessutom som ryttare i Pommern under 1807 års mediokra fälttåg, så var han ju synnerligen rutinerad liksom många av sina kollegor. Visst kan det tänkas att han då hade en sådan uppgift?
Någon här som känner till hur det förhöll sig och kan förklara vad en rotemästare i en kavalleriskvadron gjorde?
Tacksam för all information i ämnet, smått som stort!
Christer E
101
« skrivet: 2015-09-04, 19:53 »
Fjärrlån givetvis...
Jämra IPad...
102
« skrivet: 2015-09-04, 19:51 »
Den påminnelsen tackar vi för!
Vet vilken bok Du menar, läste en recension för flera år sedan men hade glömt både titel och författare... Pinsamt men sant.
Fjärrlås nästa!
// Christer
103
« skrivet: 2015-09-04, 17:17 »
Hej!
Såg Jonatans fråga och har i princip samma fråga, också med släktingar i dessa skvadroner som jag någorlunda kunnat följa under hela kampanjen utom just vid Bornhöft. Var kan man läsa till sig bättre och mera detaljerade kunskaper än de som bjuds i C.G von Platens Kungl. Skånska Dragonregementets historia Del III från 1945?
Någon som vet?
MVH
Christer E
104
« skrivet: 2015-08-16, 20:03 »
Hej Birgitta!
Du nämner inte var soldaterna kan tänkas ha tjänstgjort vid vigseltillfällena. Har Du kollat i eventuella garnisonsförsamlingar som ex vis här i Skåne Kristianstad, Landskrona,Malmö m fl Garnisonsförsamlingar? I själva rullorna hittar Du ingenting annat än notisen Ogift eller Gift.
105
« skrivet: 2015-07-20, 08:43 »
Trevligt med fler kommentarer omkring Sofia Albertina! Hoppas Ni fortsätter höra av Er här när något nytt påträffas.
Om tillräckligt många ättlingar till de överlevande hör av sig har vi dessutom snart genererat en lista över de överlevande .
Tack för Din länk Maria, hade iofs artikeln tidigare, men på holländska och mina kunskaper i det språket är inte vad de aldrig varit heller...
Skall bli intressant att se hur mycket rätt jag gissat av innehållet.
106
« skrivet: 2015-06-08, 22:12 »
Jag tackar för ytterligare tips!
Får väl se vad jag kan hitta och fylla på historien med.
MVH,
Christer E
107
« skrivet: 2015-06-07, 21:47 »
Eftersom Du bara behöver kvista över dit avundas jag Dig :-)
Jag har följt honom hela vägen med inmönstrings- och avmönstringsrullor, sjukbok etc. Har t o m en notering om Commend: til Skogsh** (skogshuggning?) wid Mälaren d: 13 Jan 1778.
Vakthållningsplatser har jag förstått att det var, skulle bara vara roligt att veta var det skulle vara någonstans i dag ...
Sällan så mycket info har unnats mig med andra soldater, har 112 i Västerbottens regemente och 21 i skånska regementen...
Din hänvisning till Pommerska krigets rulla är mycket värdefullt att veta, har ju bara från olika ställen att han antogs 17600516 men inte var någonstans och att han var i Pommern 1762. Har jobbat mycket med Pommerska kriget i övrigt vad gäller Västerbottens regemente så jag har god kunskap om händelserna, vore spännande att få veta om han kommer in någonstans, för sent för Frisches Haff i alla fall...
Tack för all hjälp!
//Christer
(Meddelandet ändrat av chrede 2015-06-07 21:50)
108
« skrivet: 2015-06-07, 17:41 »
Hej Lennart!
Jag tackar för informationen!
Jag har inte haft kännedom om min kronobåtsman No 114 Grön så länge, men jag har följt hans tjänstgöring så mycket jag kunnat genom bl a kostmönsterrullor 1768 - 1778. Dock har jag ännu dålig lokalkännedom om Galärvarvet i Stockholm som ju var hans och övriga norrlandsbåtsmäns huvudsakliga tjänstgöringsort.
Vet Du något lämpligt ställe att bilda sig på den punkten, någon bok ex vis, som behandlar ämnet? Noteringarna om honom hade ju fått en helt annan substans om man vetat var Pikposten eller Laststället låg. Har iofs inte sökt bland kartor etc på SVAR ännu.
MVH
Christer E
109
« skrivet: 2015-06-06, 14:15 »
Hej Eva, Du har helt rätt.
En smartare person än undertecknad hade väl direkt kollat Fredriks länk, och där står klart vad det handlar om. Men jag liksom tydligen Fredrik, förstod inte vad numren står för.
Tack för upplysningen!
//Christer
110
« skrivet: 2015-06-06, 08:50 »
Hej Fredrik!
Vilket sammanträffande!
Jag har länge letat efter min mf mm mm:s far och fann honom bara för någon månad sedan. Det visade sig vara kronobåtsman No 114 Johan Ersson Grön i Andra Västernorrlands båtsmanskompanis 1:a del, med rusthåll i Junsele.
När jag följt honom i båtsmansrullorna ett tag framgick det att han var med på Sophia Albertinas sista resa och omkom vid förlisningen och därmed har jag lagt en hel del tid på skeppet och den sista resan förutom Johan Gröns liv i Junsele och tjänstgöringar på Galärvarvet.
Jag har ännu inte hittat någon förteckning på överlevande mera än vad som nämns i Christer Fredholms artikel i ”Tidskrift i sjöväsendet” Nr 2 2001 ”Linjeskeppet Prinsessan Sophia Albertinas förlisning vid Texel den 20 augusti 1781” sid 180 - 184. Han nämner ”en lärstyrman som hette Anders Forsman, en högbåtsman, två korpraler, fem volontärer, tre soldater och 19 båtsmän”.
Bland källorna anger han bl. a. ”Konteramiral C.G.Grubbes rapporter 1781” och där kanske finns mera att hämta. Troligen bara tillgänglig på Krigsarkivet (har inte kollat ännu).
Den källa Du nämner, Film Wa 2283 vet jag inte alls vad det är, men är heller ingen expert på området.
Som Du förstår har jag ju lagt min tid på att utreda norrlandskompaniernas medverkan, men ett möjligt alternativ är väl kanske att jämföra expeditionsrullan från 1781 med båtsmansrullorna från 1783 -1803 för Södermöre som ju finns på SVAR: ”SE/KrA/0500-0503/0503/036/IV/49” .
Då kanske man kan se om några av de 43 båtsmännen från Södra Möre som mönstrades ombord återkommer vid senare mönstringar. 4 av dem fördes sjuka i land före avseglingen (och före eldsvådan) och en, No 266 Joen Målberg av 2:a Compagniet, anmäls ”Saknad efter Eldsvådan den 5 Junii.” men det har Du väl själv sett.
Hittar Du andra källor eller uppgifter omkring denna händelse vore jag tacksam att få ta del av dem!
Med vänlig hälsning
Christer E
(Meddelandet ändrat av chrede 2015-06-06 08:54)
111
« skrivet: 2015-05-24, 18:55 »
Såg Patricks inlägg i dagens skörd och vill lägga till min tacksamhet!
Alla dessa energiska och outtröttliga eldsjälar som gör sitt arbete tillgängligt för oss andra!
Jobbar själv med att samla fakta från alla tillgängliga källor om ett kompani som deltog i Pommerska kriget, som nu håller på att utvecklas till regementet och vidare till deras civila liv efterhand. Lägger upp register och kämpar och fattar först nu egentligen hur mycket av andras hårda och enträgna arbete jag själv fått ta del av genom åren!
TACK till alla Er som givit mig mina snabbingångar genom åren!
112
« skrivet: 2015-03-23, 07:24 »
Hej Gunnar!
...den 25 april 1789 ärsat den 25 derpå följande maij, Måns Önfelt etc
Alternativt maÿ givetvis, kan ofta vara svårt att se skillnaden.
Med vänlig hälsning,
Christer E
(Meddelandet ändrat av chrede 2015-03-23 08:08)
113
« skrivet: 2015-02-12, 16:09 »
Hej Kennet, En karta från ca 1855-60 visar Saltvikshusen, men inga beteckningar, eller enskilda hus/torp. Har Du kollat Lantmäteriverkets historiska kartor?  Tyvärr mycket klen upplösning här, p gr av de begränsningar som finns. MVH Christer E
114
« skrivet: 2015-01-30, 21:38 »
Inte om Sprengtportska, sorry...
/Christer
115
« skrivet: 2015-01-30, 20:26 »
Här har Du dem i den GM jag nämnde:  Verkar som det mesta av kompaniet blev tillfångatagna och knappast några återvände, bara ett par som själva flydde. //Christer
116
« skrivet: 2015-01-30, 19:24 »
Förresten Paul, vad heter grabbarna? Jag har ju rullorna framför mig eftersom jag håller på med Konungens Eget Regemente just nu...!
Christer
117
« skrivet: 2015-01-30, 19:23 »
Hej Paul,
Nej tyvärr har jag inte mycket specifik info om Sprengtportska regementets äventyr. Men i GM Konungens eget värvade regemente, dess föregångare och efterträdare 1287 (1791-1793) kan man läsa att Capitain Sodenstjerna själv med ett större antal av sitt manskap blev tillfångatagna när skeppet Gustaf Adolph förlorades till ryssarna den 6 augusti 1788.
Hur det gick till beskrivs i Journal öfver Expeditionen år 1788 med Svenska flottan bestående af 17 Skjepp, en handskrift av Gustaf Harald Wahlbom. Finns i Forum Navale Nr 44 som Du hittar på nätet.
Kollade i mitt register som jag nämnde ovan och det finns 43 rullor som innehåller Sprengtportska regementet till sjöss 1788-90. Mejlar gärna den sökningen till Dig om Du är intresserad att gräva vidare i Flottans arkiv om detta.
MVH
Christer E
118
« skrivet: 2015-01-30, 08:31 »
Gomorron,
Självklart skall jag sända Dig materialet. Synd bara att det inte gällde Södra Skånska Kavalleriet för där har jag varje ryttares öden under kriget 1790, närmare 900 grabbar som skickades ut i det stora och ofattbara helvetet som detta krigståg var...
Hästar fanns dock inte med, ryttarna beordrades ombord avsuttna i första hand som kanonbetjäning och marinsoldater. Ingen populär order, men hästarna fick väl njuta en sommar på grönbete i alla fall...
Observera att alla bildnr refererar till AD, men volymernas nummer går ju bra att använda hos SVAR också.
Med vänlig hälsning,
Christer E
119
« skrivet: 2015-01-29, 17:13 »
Hej Anette, Norra Skånska kavalleriregementet befann sig 1790 ombord på stora flottan som utgick från Karlskrona till Finska viken, och var bl a med om sjöslagen vid Reval och Kronstadt samt det sk Viborgska gatloppet. Jag kan inte några detaljer om just deras äventyr, eftersom jag följt mina anfäder i Södra skånska kavalleriregementet under samma krigståg månad för månad. I Flottans arkiv hittar Du dem ombord på olika fartyg. Jag har gått igenom samtliga fartygsrullor 1788 - 1790 för att följa Södra skåningarna och Konungens eget regemente ombord dessa år, och Norra Skåningarna finns ju också med under 1790.  Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873 Det är sammanlagt 483 rullor så det tar lite tid att kolla igenom. För 1790 finns det 295 rullor med varierande innehåll. Just på grund av detta gjorde jag ett register i Excel av innehållet och vilka militära enheter som fanns på de olika fartygen. Om Du är intresserad av att spara lite tid kan jag mejla Dig en sökning på vilka fartyg och i vilka rullor Du hittar just Norra Skånska? MVH Christer E
120
« skrivet: 2015-01-28, 21:24 »
Hej Markus!
Tolkningen är helt säkert korrekt! Jag har själv gjort noteringen i min pågående sammanställning av Jeppas och Kierstinas liv i Österslöv med tonvikt på Vagnlidhuset, att när de flyttar hit 1761, är inte deras pojkar Ola (född 1756 i No 26 Österslöv) och Lars (född 1759 troligen i No 23 Österslöv) nämnda, men året efter, 1763 är hela familjen med i Hfl. Kanske de lämnats kvar hos åboen Lars Truedsson på Kjelkestad No 15 där de hade sin sista tjänst innan de flyttade till Vagnlidhuset? Finns inte noterade någonstans? Kierstina är ju troligen höggravid och de behövde kanske avlastning i det sammanhanget?
Låter rimligt att klockaren gjort noteringen när man ser skillnaden i handstil (och bläck) mellan ursprungsnoteringar vid husförhörslängdens upprättande och den tillkommande noteringen, men i så fall har vännen Johan också gjort flera noteringar bakåt i tiden i samma bok. Bild 210 i samma längd för år 1755 exvis. Kolla handstilen...
Nils Hjort tvivlar jag på att han var så god kännare av de fattiga och ynka i församlingen eftersom han i samband med Kierstinas absolution efter att deras förstfödda dotter förqwäfts i sömnen 1753 envisas med att placera dem på fel gård och dessutom kallar Kierstina för Svenborg vilket var den döda dotterns namn...
Tack för Din hjälp! Öppnar nya vinklar på min bild av deras liv i Vagnlidhuset...
Christer E
121
« skrivet: 2015-01-27, 20:27 »
Hej, I denna husförhörslängd från 1762 är min ff ff mm mf Jeppa Jönsson noterad med sin familj i Vagnlihuset, Österslöv.  [color=0000ff]Österslöv AI:3 (1751-1765) Bild 570 / sid 92 (AID: v102539.b570.s92, NAD: SE/LLA/13514)[/color] Prästen har senare lagt till med annat bläck ”Son Pär född d. 23 Junii 1763” och fortsatt med samma bläck, kanske vid samma tillfälle: ”NB efterfrågat(?) men intet ”. Kan någon hjälpa mig att förstå vad han skrivit? Det gäller tydligen hustrun Kierstina, men vad gäller anteckningen? Tacksam för hjälp! Christer E
122
« skrivet: 2015-01-22, 16:38 »
Hej, Har en karta från ca 1860 över området, här är visst flera gårdar märkta som No 10, men kanske kan vara till någon hjälp tills någon som kan området hör av sig.  Vet dock inte själv mycket om området. MVH Christer E
123
« skrivet: 2015-01-21, 14:33 »
Nu hamnade vi långt från Skåne men det är ju så det funkar i det här gamet!
Jättetack för informationen och framförallt källorna, litteraturhänvisningar att gå vidare på!
//Christer
124
« skrivet: 2015-01-21, 10:54 »
Återigen tack för info, Mats!
Ganska logiskt att det ligger där och inte där jag gissade. I Hfl kommer ju Vagnlidhuset i samband med Tegelgården och Dammhuset. På min karta från ca 1860 är Tegelgård utsatt, men på kartan uppmätt 1929 verkar bara namnet finnas kvar. På dagens Gröna Kartan finns ingenting utsatt.
Än en gång, tack för hjälpen!
/Christer E
125
« skrivet: 2015-01-21, 09:02 »
Tack för informationen Markus, skall kolla upp dessa av ren nyfikenhet.
Anledningen till namnvinklingen är att jag har en soldat Anders Persson Budde (senare Biur)i Västerbottens Regemente och Luleå socken i min släkt(stupade förresten vid Lund 1676). Han var troligen uppsatt som soldat från Buddbyn utanför Boden, kanske liknande etymologiskt ursprung?
Visserligen har jag inte stött på tillnamnet bland mina skånska soldater och ryttare ännu, men ändå :-)
Mvh
Christer E
126
« skrivet: 2015-01-20, 19:33 »
Hej,
någon som känner till var Vanglihuset kan ha varit beläget? Min ff ff mm mf gifte drängen Jeppa Jönsson f. 1729 flyttade hit vid 37 års ålder ca 1766 efter att ha tjänat först på Österslöv No 7 och sedan No 26. Sedan föds tre generationer efter varandra här tills min ff ff m Sissa Larsdotter gifter sig och flyttar till Vinslöv 1849.
Har aldrig lyckats få klarhet i var detta gatehus (som det väl troligen var) låg någonstans. Har snappat upp någonstans att det skall finnas en mosse eller ett kärr i skogarna nordväst om Helmershus med namnet Vanglimossen eller -kärret men har inte kollat upp det på Lantmäteriet ännu.
Någon välbevandrad i Österslöv som vet?
MVH
Christer E
127
« skrivet: 2015-01-20, 19:08 »
Hej,
stöter på förleden Budda- på flera torp och gårdar i NÖ Skåne. Buddatorpet strax öster om Högsma är ett exempel och Buddahus vid Årröd i Västra Vram där den stora silverskatten hittades 1894 är ett annat. Nu undrar jag om någon vet vad denna förled betyder och kommer ifrån.
Är det härlett från ett namn Budde eller vad betyder det egentligen?
Någon som vet?
MVH
Christer E
128
« skrivet: 2015-01-18, 09:53 »
Glömde givetvis att nämna att Anders Westerberg dog 1840-11-23 på Fattighuset Nyköping St: Nicolai och hustrun Anna-Stina Jonsdotter 1849-06-14 i samma församling hemma hos sonen Carl Fredrik.
Christer E
129
« skrivet: 2015-01-18, 09:48 »
Hej, Min fm mf ff Anders Nilsson Westerberg, torparson från Kvisterhult i Julita (D) föddes 1774-07-30. Därefter finner jag inga spår av hans liv förrän han år 1813 dyker upp i Årdala, Fjärde Roten Östra Tufkärr (Årdala-AI-4-1804-1819-Bild-247-sid-239) som ”Afsked. Solld. And. Wästerberg med hustrun Anna-Stina Jonsdotter f. 1783-02-06 i Skrikkärr, Julita (D).  Han har nu hunnit bli 39 år och bör ju då haft en karriär som soldat någonstans? I Södermanlands regemente finns några Anders Westerberg under tänkbar tidsperiod, men ingen passar in. Inte heller i flera närliggande regementen, vars rullor jag gått igenom. Centrala Soldatregistret ger inte heller någon hjälp. Har inte heller hittat deras vigsel, ej heller bouppteckningar. I Årdala får paret sonen Carl Fredrik år 1815 och flyttar året efter in till Nyköping där sonen August Wilhelm föds 1823. Anders Westerberg försörjer sig där bl.a. som varvsarbetare, dykeridräng och slottsknekt och slutar sina dagar på fattighuset. Paret bor på skilda håll 1837 och hustrun Anna-Stina straffas samma år för första resan snatteri. Trots dessa fattiga förhållanden kommer bägge sönerna att ägna sig åt musik; Carl Fredric som hautboist vid Södermanlands Regemente, August Wilhelm först som hautboist vid regementet och senare en karriär som musikdirektör där han gör en resa runt Europa och t o m rör sig en kortare tid i Parissocieteten. En sonsons sonson till Anders Westerberg var den kände dirigenten Stig Westerberg (1918-1999). Nu åter till frågan: Hur skall jag kunna få grepp om Anders liv fram till 1813? Några tips & råd från kloka Sörmlandsforskare? Christer E
130
« skrivet: 2015-01-15, 11:00 »
Hej Tomas,
Fältberedare hittar du en del om under Yrken: Garvare
Med vänlig hälsning,
Christer E
131
« skrivet: 2015-01-15, 10:25 »
Hej Björn,
Du har säkert kollat GM för ev ledtråd, men eftersom jag just nu sitter och jobbar med GM för Södra Skånska Kavalleriregementet kollade jag efter ev patronymikon när han värvades. Tyvärr, den 11 maj 1785 antas han under namnet Trulls Siögren. Föregångaren hette Johan Gyllentorn så han har redan namnet Sjögren.
MVH
Christer E
132
« skrivet: 2015-01-13, 17:42 »
Omgiven av bara intelligenta medmänniskor!
Jag har tagit fram BoU för både Sissa och Ola men inte tänkt tanken att kolla efter Jöns's...
Tackar!
Är det möjligen någon som har utrett mera omkring Vångas ryttare? Själv gick jag på djupet med Olas finska äventyr först i höstas och har kartlagt regementets alla ryttares öden månad för månad 1790 m h a GM och Flottans rullor. Det gav mersmak att gå djupare med de övriga från Vånga också, liksom deras öden i Pommern 1807.
Tacksam för tips!
//Christer
133
« skrivet: 2015-01-13, 07:34 »
Stort tack, Mats!
Du öppnade mina hemmablinda ögon! Själv har jag nämligen stirrat blint österut och glömt att dåtiden varken hade GPS eller Motormännens vägvisare. Detta är ju den normala rutten hem även för gyngarna.
Fjälkinge fungerade som uppsamlingsplats vid mobiliseringen i april. Eftersläntrarna i regementet var en blandning från alla kompanier och de har säkert gått i samlad tropp från Karlskrona hit för att sedan hemförlovas härifrån. Då är det ju också logiskt att Jöns Carolin lagts i sjukbädd här. Att han kunnat forslats hem och begravts inom sju dagar passar också väl in med avståndet.
Åhus är en bra tanke, men jag tror knappast att Flottan skulle lägga pengar på lyxtransporter till soldater som ju kunde marschera själva, hur sjuka och medtagna de än var.
Än en gång, tack för hjälpen!
//Christer
134
« skrivet: 2015-01-12, 20:12 »
Hej, Hoppas någon kan hjälpa mig att fastställa var ryttare Jöns Carolin dog någonstans på sin väg hem till Vånga från Finland i oktober 1790. Han var en av de 8 ryttare från Ö. Göinge Compagnie som hamnade på fregatten Eurodice när Södra Skånska kavalleriregementet mobiliserades avsuttet till flottan i april 1790. Av dessa dog 4 st ombord och av de övriga sändes de 3 med huvuddelen av regementet hem med linjeskeppet Konung Adolph Fredric och hemförlovades från Karlskrona den 17 september. Jöns däremot, finns inte med i flottans rullor under hemtransporten utan nämns först i denna dödsnotis. Han dör alltså nära hemorten nästan 6 veckor efter att hans kamrater kommit hem. På vilka vägar han tagit sig så långt vet jag inte, och en säker ortsbestämning hade varit ovärderlig för att lösa den gåtan! Inte alls säkert att orten ligger mellan Karlskrona och VångaâEUR¦ han kan ha kommit från Kalmar.  âEUR25 Jöns Carolin Rÿtt. i Wånga, född i Wiby Sockn af Rÿtt. Per Malmborg och hústrú Karna Jons d. 1745, gift med pig Sissa Oreds dt. i Wånga 15 års tid och med henne afladt 3ne Söner och 2nne döttrar hwaraf 1 Son och 1 dotter redan äro döda, sjuk 14 dagar af förkylning, död under hemresan från Finland i d 30 Oct, begrafven i Wånga d. 7 Nov.âEUR Här en closeup på ortsnamnet:  Min ff mm ff far No 104 Ola Sandberg var också med flottan denna krigssommar och gifte sig sedan med Jöns Carolins änka, Sissa Oredsdotter som blev min ff mm ff mor. Med hopp om hjälp med denna min gåta, Christer E
135
« skrivet: 2014-12-23, 09:55 »
Hej Elisabeth,
stötte på Ditt inlägg om Mårten idag, och antar att Du sedan länge fått svar, men ändå.
Mårten Olofsson Wippa (som f ö är min mm ff fm f:s bror)var med på samtliga mönstringar i Pommern 17590212,17591120,17601114 och 17611215. Han har nr 146 i Palmstruchs kompani och råkar tydligen inte ut för något anmärkningsvärt. Samma sak med hans yngre bror Lars Nr 147 Frisk i samma kompani.
Du kan följa Lövångers kompani i rullorna för Capitain Palmstruchs, Capitain Hinricii och till viss del i Öfwerste Lieutenantens kompanirullor under krigsåren.
Rullorna tillsammans med Bergenstråhles krigshistoria, Teofron Säves Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-1762 och Försök till en Historia öfver det förra Pommerska Kriget: 1757 - 1762 av Gustaf von Schantz ger tillsammans en bra och ibland riktigt levande bild av vad Västerbottningarna fick genomlida dessa år.
Med vänlig hälsning,
//Christer
136
« skrivet: 1999-09-18, 21:48 »
Hej!
Har en anfader Gustaf Run(n)man, född 1785-12-15. Dräng o senare torpare i Sörmland (Hannäs). I kyrkboken sägs han komma från Stockholm, men Namnet Runnman är känt som båtsmansnamn från Nordmaling-trakten (AC). Båtsmännen härifrån tillbringade ofta långa pass i Stockholm i tjänst eller under utbildning.
Kan det tänkas att han från Stockholmstjänstgöring sökt sig till Sörmland? Vid första barnets födelse skrivs han (som dräng)som beväringskarl.
Tacksam för någon ledtråd, speciellt som detta är min fars släkt (från Skåne mest) och min mors släkt bl. a. härstammar från Nordmaling!!
137
« skrivet: 1999-02-27, 23:08 »
Hej!
Jag har flera skickare i släkten,exvis Mårten Mårtensson från Umbyn, d 1719, nybyggare i Falträsk, Lycksele. Klart är, att det är en förtroendepost och som Lotta skriver, en slags uppassare till häradshövding etc. En sorts tidig fjärdingsman kanske?
Christer
138
« skrivet: 1999-01-29, 21:02 »
Hej i båtsmansforumet!
Jag har en anfader ifrån Sörmland, Gustaf Runnman, född 1785 och inflyttad från Stockholm. Nu har jag fått veta, att namnet Runnman är välkänt som båtsmansnamn från Nordmaling-trakten (AC). Båtsmännen härifrån tillbringade ofta långa pass i Stockholm i tjänst eller under utbildning.
Självklar följdfråga: Min Gustaf, kan han tänkas ha kommit från Nordmaling till Stockholm, innan han dök upp i Sörmland som dräng? Vid första barnets födelse här 1816 skrivs han som Beväringskarl.
Tacksam för minsta ledtråd eller tips!
139
« skrivet: 1999-01-29, 20:50 »
Om man har intressen i området, finns det en intressant artikel i Göinge Hembygdsförenings årsbok 1963: Salpetersjuderiet i Brobytrakten av Erik Leander. Förutom en allmän beskrivning finns här detaljerade uppgifter om gårdarna i Broby och Emmislöv 1736.
Dessutom hänvisning till andra artiklar i ämnet som: A.Erlandsson: Salpetersjudarna i Skåne 1679 - 1762 (Vetenskapssocietetens i Lund årsbok 1961),
A.Lindberg: De småländska salpetersjudarna (Värendsbygder 1959,
och A.Lindberg: Socknarna Blädinge, Aringsås och Lekaryd i Karl XI:s salpetersjuderiindelningsverk (Värendsbygder 1960).
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy