Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Anders Forvass
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-10-23, 12:37 »
I en samtida krönika eller text, som jag ej har tillgänglig nu, tror jag att detta nämndes i förbigående. Jag har ingen egen anknytning till släkten Döbeln men har läst en del om den store krigarens umbäranden under Sveriges senare krig. Mot detta reagerade jag på att efternamnet nämndes någonstans i ett helt annat sammanhang, som rörde "siare", "spådomar", "mysticism" och liknande. Detta är ett litet stickspår från mitt intresseområde, men tänkte bara höra om någon kände till mer.
En stor del av befolkningen i landet, i alla samhällsskikt, var ju i början av 1800-talet fortfarande fatalister, innan korn av liberalismen, indeterminismen och senare existentialismen började gro på olika håll (även om få, särskilt inom allmogen, kunde formulera sig i filosofiska termer, så växte åtminstone känslan av att deras livsöden inte behövde vara fullständigt förutbestämda).
Men som sagt, blint övertygade fatalister och en ganska stor vidskepelse återfanns i alla samhällsskikt de första årtiondena på 1800-talet, och om ett känt adligt efternamn som Döbeln poppar upp i dessa sammanhang väcker det nyfikenheten.
2
« skrivet: 2016-10-22, 21:44 »
Stort tack Maud för dina grundliga efterforskningar.
Jag har ej tillgång till dessa databaser, har du möjlighet att ta en skärmdump av Ullströms bouppteckning? Även om hon egentligen var ekonomiskt trygg, kanske finns däri någon ledtråd om hur hon levde och spenderade sin tid.
3
« skrivet: 2016-10-21, 20:22 »
Det finns en person Döbeln som redan diskuterats på detta forum som bodde på Södermalm vid denna tidpunkt, ensamstående tillsammans med sin son; Christina Carolina Döbeln, född Ullström
Född 1763-10-02 i Synnerby sn, Skaraborg Död 1845-02-20 i Stockholm, Maria församling http://forum.genealogi.se/index.php?topic=65423.0Sonen hette Napoleon, född 1802-03-19 och död 1847-10-14; https://www.geni.com/people/Napoleon-von-D%C3%B6beln/6000000012059330619Fadern var alltså inte vem som helst, utan en av svenska krigshistoriens större personer, nämligen självaste 'Döbeln vid Jutas'; https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=17775Mor och son bodde år 1835 i kv Guldfjädern mindre nr 8, Maria Församling, Södermalm, Stockholm. Hon nämns även i Post- och inrikes tidningar kort efter sin död, se under rubriken "Bouppteckningar" i denna länk; http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:257971&sequence_number=4&recordNumber=&totalRecordNumber=Frågan är, hur försörjde sig Christina Carolina Döbeln, särskilt efter ex-makens bortgång 1820?
4
« skrivet: 2016-10-18, 21:55 »
Det lär kring denna tidpunkt ha funnits en "siare" (spåkvinna) på Södermalm, troligen med namnet von Döbeln eller bara Döbeln, eller något snarlikt.
Finns någon ytterligare information om denna person, inkl fullständigt namn och adress, födelseår/dödsår, samt hur "känd" hon var i sin profession i Stockholm?
5
« skrivet: 2015-11-11, 11:01 »
Fråga om drängen och f d livgardisten Jan Andersson Lännander (1789-1812):
Deltog i drängupproret på försommaren 1811, arresterades och dömdes till döden av HD den 3 december samma år. Benådades ej av Bernadotte. Halshöggs den 29 januari 1812 på Axala hed.
Det LÄR vara så, att Lännander förekommer under namnet Jonas Mörk i Margit Geijers roman De gjorde uppror (1975). Geijer (1910-1997) skriver mycket tidsepoktroget om bygdelivet och spänningarna i samhället vid denna tid, och många offentliga personer, anekdoter, sekvenser och tidsangivelser (t ex vid rättegångar m m) i romanen är faktamässigt korrekta.
Men när det gäller just personen Lännander/Jonas Mörk i boken, tycks Geijer eventuellt ha gjort lite större justeringar. Min fråga gäller romanens vändning att Jonas Mörk hade en son med en av pigorna, sonen född ca 23-24 december 1811, som han fick träffa i häktet under ett kort ögonblick i januari 1812, därefter aldrig mer. I kyrkböckerna kallades pigans son för oäkta.
Känner man till om verklighetens Jan Andersson Lännander hade någon oäkta son eller dotter?
6
« skrivet: 2013-09-17, 15:28 »
I början av 1800-talet lär det ha varit så, under tiden då Napoleon lade under sig stora delar av Europa på ett ofta brutalt sätt, att det i t ex Sverige (kanske främst på landsbygden) uppkom flera talesätt som anspelade på den fruktade Napoleon.
Man kunde t ex säga till barn att ä du inte snäller kommer Napoleon å tar dej!, och mellan vuxna människor kanske man skulle kunna tänka sig något i stil med dä va dä hemskaste ja upplevt, som att möta självaste Napoleon!.
Ovanstående har jag läst om någonstans, men är det någon som vet mer om Napoleon-relaterade talesätt och kan hänvisa till någon källa?
7
« skrivet: 2013-09-07, 14:01 »
Jag undrar om någon på forumet haft tid ännu att titta på föregående fråga, som rörde ett giftermål 1810 och de gängse (om sådana fanns) sedvänjorna och procedurerna kring händelser som denna vid början av 1800-talet, eller om någon vet vart jag kan vända mig för mer information om detta (t ex folklivsforskare med kunskaper om denna tidsperiod och samhällsklass).
Tackar på förhand.
8
« skrivet: 2010-01-26, 12:37 »
Drängen och brukaren Nils Johansson i Släte samt pigan Ingeborg Maria Larsdotter gifte sig den 22 november 1810 (källa Frödinge C I:3 s 205).
Den 22 november 1810 var en torsdag. Nils var vid tidpunkten 20 år gammal, Ingeborg var 19.
Frågor;
1) Hur vanligt var det att giftermål ägde rum på vanliga veckodagar vid denna tidpunkt, tidigt 1800-tal? Gjordes åtskillnad mellan de fattigare och/eller yngre i socknen, gentemot de mer välbeställda? (Detta förefaller i så fall inkonsekvent, då t ex det föregående gifermålet i kyrkboken var mellan en bonde och en änka, och ägde rum på måndagen samma vecka.)
2) Kan man anta att giftermålet ägde rum i sockenkyrkan (d v s Frödinge) om inget annat anges, eller hur vanligt var det med andra platser som t ex ett av gemålernas föräldratorp?
3) Hur fungerade själva giftermålsrutinen/-proceduren vid denna tidpunkt? Fanns någon standardmall för mindre/fattigare bröllop, t ex vilka repliker som skulle utväxlas och vilka utantillkunskaper i bibeln/katekesen som prästen alltid (i princip undantagslöst) frågade efter?
Vad gäller punkt 3 så beskrivs giftermålet mellan Rasken och Ida ganska väl i Vilhelm Mobergs 'Raskens' (kapitel 7), men detta fiktiva bröllop ägde ju rum ca 50 år efter den tid jag frågar efter (1810), och sedan önskar jag en mer konkret och formell beskrivning av själva giftermålsakten/-protokollet, om sådan finnes.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy