Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Nils Hård af Segerstad
1
« skrivet: 2024-04-14, 18:44 »
Söderhamns RR o Mag, (bouppteckning) F ll:26 (1906-08), bild 4520, s 199:
Bouppteckning 1908 efter grosshandlaren Carl Gabriel Schöning.
I sitt testamente ger han sina utomäktenskapliga söner, Carl Gustaf Biörck samt tvillingarna CJ och CG Schöning all sin kvarlåtenskap.
Den äldsta sonen, f 1884 1/11 i Hedvig, Sthlm, blev fosterson hos sin faster Hilda Biörck, född Schöning.
Vem el vilka som var mor till de tre sönerna är mera svårbedömt. Födelsenotiserna ger ingen vidare vägledning.
Att den avlidne grosshandlaren var en givmild natur visar denna passus i hans testamente:
"Å min begravningsdag skola de å försörjningshuset intagna samt i övrigt mycket fattiga härstädes bespisas med en riklig måltid."
Behållningen var enl bouppteckningen 40.247 kronor.
2
« skrivet: 2024-04-07, 19:12 »
Prästegårdstorp, jfr en av faddrarna som också bor där.
3
« skrivet: 2024-04-06, 09:10 »
Jaså, fanns det en sådan? Har du någon hänvisning till denna obituary, är jag intresserad, men jag har inte Ancestry.
Mvh
Nils H
4
« skrivet: 2024-04-01, 09:43 »
Tack för uppgifterna, som jag delvis redan kände till.
5
« skrivet: 2024-03-27, 17:01 »
Hej,
En broder till en förmoder till mig är denna person:
Anders Persson f 167(4), d 1755 2/4 i Habo, bonde på Åsebygd, var g 1o 1701 m Ingeborg Hansdtr, 2o 1708 m Elin Jonsdtr, i hennes 2a gifte, 3:o 1717 22/2 i Habo m Kerstin Persdtr f 1686 på Gubbhulan, Habo, d 1746 1/8 i Habo.
Enl dödsnotisen var Anders ”en hedersam bonde”, som i sina 3 giften fått 16 barn, av vilka 10 levde vid hans frånfälle.
(Jfr Anbytarforum under Habo, några inlägg från år 2000 av J Sandahl och J-Å Sandberg).
Jag tror inte det bodde så många i Åsebygd, så denne Anders kan ha varit far till din Cathrina Andersdtr .
Mvh Nils
6
« skrivet: 2024-03-26, 13:09 »
Ja, tyvärr bara från år 1869, så jag hittade inte "min" emigrant som gjorde resan 1867.
7
« skrivet: 2024-03-26, 08:14 »
De svenska utvandrarna tåg väl först båten till Hull och därifrån tåget till Liverpool, där fartyget med destination New York väntade.
8
« skrivet: 2024-03-13, 16:46 »
Här är några till Högabergsbor, som figurerar i häradsrättsprotokoll utanför Kinds härad.
Mo hr (Jönk län) renov domb 1680 HT: Löjtnant Olof Dahlberg (gift Svinhufvud) skulle böta betr de pengar han "tagit av Anna Björnsdotters i Högaberg man, Jöns Svensson i Göteborg, att hemföra, men dem försatt".
Mo hr (Jönk län) renov domb 1681 ST: Hustru Anna Björnsdtr i Högaberg stämmer löjtn Olof Dahlberg (som nu stod inför Krigsrätt!) betr en 3 år gammal skuld med anknytning till hennes man, "en sjätting" (= soldat), som gjort något arbete i Göteborg.
(Anna Björnsdtr i Högaberg omnämnd som syster till Johan B i H i A Isakssons domboksregister åren 1681 och 1711.)
Mo hr (Jönk län) renov domb 1716 ST: Soldaten Bengt Larsson i Älsebo, Mulseryd sn och "kvinnfolket" Maria Johansdtr på Högaberg, Grönahög sn. Fråga om lönskaläge dem emellan.
(Kommentar: Maria var ev identisk med den dotter till Johan Björnsson på Högaberg, i hans 1:a gifte, som enl Kinds hr domb 1732 6/6, [se A Isakssons dombokssammanställning på nätet], redan hade fått ut sin "del av bo och möderne".)
Källhänvisningar:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:42 (1673-1688) Bild 1330 (AID: v190319.b1330, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:42 (1673-1688) Bild 1530 (AID: v190319.b1530, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:498 (1716) Bild 3650 (AID: v328852.b3650, NAD: SE/VALA/0382503)
9
« skrivet: 2024-03-12, 17:34 »
PÅ Högaberg, Grönahög sn, Gällstad pastorat finns en Björn Johansson vid den här tiden, men om han var salpetersjudare är obekant.
Om man kollar mantalslängderna omkr 1715 finns på Högagärde i Tvärred ingen Björn Johansson.
Kanske var det Högaberg som avsågs i domboksnotisen i Marks häradsrätt 1713 ?
10
« skrivet: 2024-03-12, 09:42 »
Komplettering till Elgenstiernas ättartavlor, del 3, s 734,
Tabell 79:
Alma Helena, född i Åsarne (Jämtl), dog mycket riktigt 1890 11/10 i Uppsala, på hospitalet, men är införd i Östersunds dödbok.
Ida Hard, f 1867, död 1936 8/4 i (Chicago?), Cook county, IL, USA, begr i Worth, Cook county; yrke: f d hembiträde (retired housemaid), invandrade 1892 10/9 till Boston, MA, USA och blev amerikansk medborgare (naturalization) 1928 27/1.
Henrik, Henry Hard i USA, begr 1930 2/6 i Chicago, g 1893 21/1 i Chicago m Hulda Lindqvist, f 1870 16/12 i Fellingsbro (ej i födelseb), d 1950 28/10 i Chicago, dotter till Carl Peter Lindqvist och Lovisa Albertina Allard.
Henry var enl en adresskalender för Buffalo, NY, 1891-92 byggnadsarbetare (bricklayer) där och enl census 1900 maskinist i Kewanee township, IL, USA.
Barn:
1. Mabel (Mable) Maria f 1894, d 1973 18/9 i Peoria, IL, USA
2. Bessie Louise f 1895, d 1983 24/9 i Los Angeles, CA, USA, g 1922 31/8 i Cook county, IL m Howard W Palmer f 1898, levde 1950, försäljare i herrekiperingsbranschen; de bor 1950 i Des Plaines, Cook county, IL.
Tabell 80:
Gustaf Magnus Hards maka Mathilda Andersson f 1861 26/12 i Gestad (Älvsb), dotter till Mattias Andersson och Kajsa Larsdotter, död 1946 25/5 i Chesterton, Indiana, USA (enl Hårdska släktboken)
Källor: familysearch.org och svenska kyrkböcker
11
« skrivet: 2024-03-09, 09:13 »
Silvermedaljören på 800 meter i senaste inomhus-VM, Andreas Kramer, svepte in sig i en stor svensk flagga efter sin prestation. Verkligen bra gjort! Men hans mor kommer från Norge.
Andreas´ farfars farfars far, "Fritz" Kramer (f 1831 i Hannover, Tyskland) kom med sin maka på 1860-talet till Malmö och grundade det kända Hotel Kramer, som väl fortfarande existerar.
12
« skrivet: 2024-02-14, 08:48 »
I Norrala socken nära Söderhamn finns byn Styfje. I Sikeborgs register över denna socken finns flera personer i denna by som tagit namnet Styf, kanske hade borgaren Jakob Isaksson (Styf) sitt ursprung i denna by?
13
« skrivet: 2024-02-14, 08:26 »
Ja, Calle, så har jag också tänkt.
14
« skrivet: 2024-02-13, 13:21 »
Ja, Carin, så kan det ju vara.
15
« skrivet: 2024-02-13, 09:35 »
En bekant till mig har DNA-testat både på Family Finder och på My Heritage.
Han får massor av matchningar på släktingar på hans farmors, morfars och mormors sidor, men inte en enda på farfars sida.
Kan det tolkas som att den han trodde var hans farfar var fel farfar eller är det så att inga DNA-spår från farfadern följt med till hans egna DNA?
16
« skrivet: 2024-02-02, 16:44 »
Hej Fredd,
Vendel Al:3b, bild 123, s 117:
soldat nr 84 under Gunbo, Per Flinta f 1763 i Tensta, hustru Greta Isacsdtr, etc.
Centrala soldatregistret:
Per Johansson Flinta f 1763, d 1826, antagen 1789, avsked 1820, på Gunbo rote, Vendel, Livkomp, Upplands reg.
Vendel C:6, död i april 1795: soldat Per Flintas mor, Catharina Persdtr fr Skuttunge, 61 år.
Mvh
Nils Hård
17
« skrivet: 2024-01-25, 22:03 »
Yfre är en by i Tierp med många hushåll.
I 1759 års mantalslängd hittar man två olika Anders Persson och deras hustrur.
18
« skrivet: 2024-01-20, 20:45 »
"Du har rätt, du ska skjutas först", heter det visst nånstans.
Nej, det är riktigt det är ju samma vigseldatum i båda församlingarna, så var det problemet löst!
19
« skrivet: 2024-01-15, 10:18 »
Komplettering till Släktboken.
OLOF BOLLIN f 1711 14/12 i Bollnäs, d 1798 11/8 (86 ¾ år) i Hälsingtuna, kronobefallningsman i Tunbyn, g 2:o, lysning 4/1, 1767 i Hälsingtuna m (sin hushållerska) Christina Elisabet Brandström f 1735 i Ockelbo, d 1797 19/1 i Hälsingtuna, dotter till fältväbeln Peter Brandström och Sara Landin.
Son i 2:a giftet:
Olof Bollin f 1771 19/3 i Hälsingtuna, d 1839 17/7 i H, vice häradshövding och landsfiskal i Tunbyn, g 1:o 1801 5/7 i Hudiksvall m Maria Brita Westman f 1775 i Hudiksvall, d 1822 25/4 i Hälsingtuna (ej i dödb), 2:o 1831 16/10 i Hälsingtuna m Sigrid Rolin f 1792 13/3 i Rogsta, d 1840 13/9 i Hälsingtuna.
Olofs föräldrar:
Olof Larsson f 166(2), d 1739 (testamente 25/11) i Bollnäs, nämndeman i Håå, g 1693 troligen i Bollnäs (maken står brudgum 8/10) m Ella Mickelsdotter, d 1749 (testamente 22/1) i Bollnäs.
Ledtrådar:
I Hälsingtuna Al:2, s 67 uppges att OB var född i Bollnäs.
OB:s dödsdata stämmer, på 3 dagar när, med födelsenotisen för OL:s son Olof.
OB:s dotter Anna Helena: mormor hette Anna och farmor, enl ovan, Ella = Helena.
OB:s son hette Olof, väl uppkallad efter farfadern.
I lysningsnotisen mellan OB och hans 1:a maka uppges att hans föräldrar var “bondefolk i Bollnäs”, som nu var avlidna.
Källhänvisningar:
Hälsingtuna (X) AI:2 (1784-1800) Bild 91 / sid 67 (AID: v135637.b91.s67, NAD: SE/HLA/1010080)
Hälsingtuna (X) C:2 (1723-1799) Bild 166 (AID: v135668.b166, NAD: SE/HLA/1010080)
Hälsingtuna (X) C:2 (1723-1799) Bild 165 (AID: v135668.b165, NAD: SE/HLA/1010080)
Hälsingtuna (X) C:2 (1723-1799) Bild 220 (AID: v135668.b220, NAD: SE/HLA/1010080)
Bollnäs (X) C:1 (1698-1733) Bild 76 / sid 74 (AID: v134080.b76.s74, NAD: SE/HLA/1010020)
Bollnäs (X) LIb:2 (1714-1743) Bild 123 / sid 263 (AID: v134103.b123.s263, NAD: SE/HLA/1010020)
Bollnäs (X) LIb:3 (1743-1770) Bild 34 / sid 59 (AID: v134104.b34.s59, NAD: SE/HLA/1010020)
Bollnäs (X) LIb:1 (1670-1703) Bild 1250 / sid 120 (AID: v239676.b1250.s120, NAD: SE/HLA/1010020)
Gävleborgs läns landskontor (X) EIb:133 (1740) Bild 1310 / sid 370 (AID: v401388.b1310.s370, NAD: SE/HLA/1030002)
20
« skrivet: 2024-01-12, 16:43 »
Jag kan inte se att de nyfunna födelseorterna för Jonas Wattlander och Karl Boström är inskrivna i Släktboken.
21
« skrivet: 2024-01-09, 15:00 »
Hej Helena,
Anna Kajsa Ersdotters biologiske far hette antagligen Erik.
Jo vi har gemensamma rötter långt tillbaka i Björklinge socken.
Min forskning under rubriken Anders Mattsson i Erlandsbo var svar på en fråga från Gunilla Gregnert, vars bekant har denna härstamning.
/Nils
22
« skrivet: 2024-01-06, 11:23 »
Magnus Gabriel Sparr(e)man (1654-1746), g 7:o (!) 1739 11/2 i Stockholm (Barnhusfs) m Christina Maria Hägg, som överlevde maken.
23
« skrivet: 2024-01-05, 17:05 »
Mats Andersson Wendin (f 1761 13/11 i Gryttby) var son till Anders Matttsson i Gryttby, född i Erlandsbo; jfr inlägg tidigare i år under rubriken Anders Matsson 1722 Erlandbo Vendel.
24
« skrivet: 2024-01-05, 16:14 »
När det gäller Hård af Segerstad och DNA, kan jag nämna att jag gjort test hos Family finder, bl a Y-DNA, som ska ange släktskap mellan manspersoner på deras raka fäderne.
De tre översta matchningarna på den listan är tre personer, som alla härstammar från Jonas Andersson (1711-1780) i Holmestad, Kinne härad, Skaraborgs län, numera Västra Götalands län.
Kanske var denne Jonas en agnatisk ättling till en Hård af S genom ett utomäktenskapligt förhållande?
Flera Hårdar (både Segerstad och Torestorp) höll till i Västergötland, men ingen, vad jag kan se, i närheten av Holmestads socken.
25
« skrivet: 2024-01-05, 15:51 »
Johan var son till hovstallmästaren Gustaf Hård af S, som enl uppgift lärde Karl Xll att rida.
Erik Hård af Segerstad skriver i Hårdska släktboken om Johan bl a: "Dömdes för äktenskapsbrott till pliktpall eller 200 daler silvermynts böter till Sparlösa kyrka, men lämnade i stället en kyrkklocka."
Om äktenskapet med Margareta Soop: "Ett osällt äktenskap".
26
« skrivet: 2023-12-16, 13:32 »
Nej, Olle, jag har inget att tillägga i detta ärende.
Mvh
Nils
27
« skrivet: 2023-12-12, 19:01 »
(Revsunds tingslags häradsrätt (Z) AI:10 (1750) Bild 60 / sid 3 (AID: v409363.b60.s3, NAD: SE/ÖLA/10829)
"Efter stämning androg länsman Olof Lundahl huru qvinnan eller pigan Lisa Hindrichsdotter skall betjäna sig av sidentyg till kofta och sammet till mössa".
Frågan var nu om "sådant vore henne tillåtit".
Lisa "berättar sig genom skrift hava varit handelsbetjäntens Näsström trolovade fästekvinna samt numera hans änka, såvida han näst före nu vigseln skulle ske, med döden avgick.
Hon, som i övrigt gör sin broder hr komministern Strindberg [= Henrik S, den förste bäraren av namnet S och förfader till August S] hjälp med boskapsskötsel, förmente sig alltså kunna njuta denna lilla förmån att få bära en liten gemen damastkofta till hedersklänning i anledning av Kongliga Förordningar.
Vid så fasta omständigheter och innan detta mål slutligt avhjälpas kan, ansåg Häradsrätten dessutom för nödigt att tillika vara underrättad huruvida de kläder, som Lisa H brukar, är av inrikes tillverkningar eller icke.
28
« skrivet: 2023-11-21, 17:28 »
Catharina Christinas kusin Anna Margareta Hufvudskott var g m ryttmästaren Lars Berg, kankse en bror till Mattias?
29
« skrivet: 2023-11-20, 22:43 »
[size=0px]Centonalen:[/size][/color] [size=0px]1696-12-17. [11]Centonalen, en retroaktiv skatt på en procent av stadsbetjänternas löner från och med 1661 till 1696 som skulle betalas till Vadstena krigsmanshuskassa.
"Olof Geting död och inga witterliga arfwingar
eller ägendomb tient 1 Åhr 1661. bekommit 6:
21:8: -:2:3: penningar Sifwer mt. är Centonalen"
(Källa: Släktbok över Söderhamn, på Anbytarforum)
[/size][/font]
30
« skrivet: 2023-11-16, 13:48 »
Nils, Ingrid, Anders och Lena var ju syskon till Per Persson Ekengren (f ca 1681), medan Maria och Carl var två av sju barn till samme PP Ekengren.
31
« skrivet: 2023-11-15, 22:24 »
Ja det är nog rätt gissat. Jag är också Skumpe-ättling.
32
« skrivet: 2023-11-14, 18:40 »
196 Per Persson Eke(n)gren f (1685 enl GMR i Torsö, men trol 1681, eftersom han är med i mtl redan 1697), levde 1750 (mtl, ej i dödb) på Risa i Torsö, ryttare.
Torsö C:1, s 262, sockenstämma 1703 24/6 (jfr under fadern) Punkt 18: ”Angavs att Pers barn i Risa, den största dottern och bägge sönerna voro den andra böndagen (= 19/6) och plockade bär medan gudstjänsten påstod, vilket Joen på Rud berättar sant vara”.
Han blev i december 1709, 24 år gammal, ryttare för nr 112 av Vadsbo kompani, Livregementet till häst och ”hade varit med rekryterna uti Riga för samma rusthåll”, enl GMR 1710. Av GMR 1712 framgår att han var ryttare för Bällefors, var 26 år gammal och hade tjänat i 4 år. Rusthållare var remsnidaren Petter Petterssons änka, Sidonia Pettersdtr.
Syskon:
Hasslerörs tg domb 1716 ST, 30/5, § 23: Samtliga Per Larssons i Risa barn och arvingar, nämligen bröderna Per och Anders Perssöner samt döttrarna Ingrid och Lena Persdöttrar, ”disputerade” sinsemellan om lösningsrätten till ¼ skattehemmanet Risa på Torsön. Deras far, Per Larsson, ”jämte dess hustru och nuvarande änka, Marit Tolsdtr” hade löst in jorden från kronan för 40 dsmt. Modern ägde 1/3 ”efter testamentsbrev av den 16/1 1714”. Per var ”äldste son”, Anders ”yngste son”.
Men sonen Nils är ej upptagen där, kanske var han död?
a. Nils Persson, var 1703 ryttare. Domb 1703 (vol 75), VT, bild 1430: ”Ryttaren NP i Risa på Torsön” och knekthustrun Marit Svensdtr hade gjort sig skyldiga till ”olovlig beblandele” på Torsö prästgård. Han fick böta 40 d smt och hon 160, eftersom hon var gift. Om de inte kunde betala böterna väntade ”corporlig plikt”, varjämte ryttaren skulle 3 söndagar och ”kånan” 6 söndagar ”uppenbar kyrkoplikt”. Han skulle vidare bidra till barnets försörjning flera år framåt.
”Ryttarens far, korpralen i Risa, gick i löfte för drängens böter”
b. Ingrid Persdtr f 168(2), d 1752 18/5 på Rud, Torsö, g m Wiar Gustafsson; de bor 1719 (mtl) på Rud Sörgård.
Hon levde 1716. Hon eller Lena bör vara f 1683 (mtl 1699).
c. Anders Persson, levde 1716
d. Lena Persdtr, levde 1716
197. Ingrid Andersdtr Timan f 1690 19/12 i Ransberg, d 1759 20/5 i Torsö, g 1713 15/7 i Torsö (och 1714 27/6 i Ransberg!) m ana nr 196.
Syskon:
a. Sven Andersson f 1693 2/7 i Ransberg, d 1769 7/12 i Ransberg , rusthållare på Åstabol, g 1715 6/11 i Ransberg m Magdalena Larsdtr Wollin f 169(4), d 1767 23/2 i Ransberg (hennes farfar, se under ana nr 7550!)
(I Warholm, Skara stifts herdaminne uppges felaktigt att hon var g m en insp Sven Löfving; däremot hade hon en dotter g m Jonas Löfving).
b. Erik Andersson f 169(4), d 1764 23/1 i Ransberg (av svullnad), torpare på Tomten under Åstabolet, g ca 1720, m NN.
33
« skrivet: 2023-11-10, 21:58 »
Lars-Göran:
Palme var också släkt med följande statsministrar: Arvid Posse, Ernst Trygger, Louis De Geer, Hjalmar Hammarskjöld, Carl Bildt, Fredrik von Otter, Hjalmar Branting samt fruarna till dessa statsministrar: Samuel Åkerhielm, Arvid Lindman och Oscar von Sydow.
Gemensam anfader: Knut Pedersson Ribbing, död 1507, väpnare i Västergötland.
34
« skrivet: 2023-11-10, 21:42 »
Barthold Duraeus hade ännu en dotter: Catharina (Cajsa) Duraea f 1709 24/8, g 1732 17/9 i Skepperstad m Carl Svensson på Simonsgården, Skepperstad (1704-1775), från vars farbror, ryttaren Jacob Månsson i Vallsjö, jag råkar härstamma.
35
« skrivet: 2023-11-05, 15:36 »
Sven Nilssons (ca 1640-1728) på Skepperstad övregård tycks vara son till Nils Nilsson och hans 1a maka Ingierd Svensdtr på samma gård; hon var dotter till Sven Diursson där, medan Nils Nilsson har sina rötter i Älgabäck; han var säkert son till endera Nils Holmstensson eller Nils Erengislesson där, jag tror nog mest på den sistnämnde.
Maja Jacobsdtrs föräldrar var ryttaren i Skepperstad Jacob Månsson och Margareta Jonsdtr; Jacobs far var Måns Andersson på Skepperstad simonsgård; jag återkommer med källhänvisningar, när jag fått ordning på krånglande dator.
36
« skrivet: 2023-11-04, 15:55 »
Hej Kjell och tack för ditt inlägg!
Jag vet säkert att jag härstammar från Sven Nilsson (ca 1640-1728, omtalas som 100-åring enl en källa!) på Skepperstad övregård, men nu blir jag lite osäker betr hans föräldrar, kanske var Nils Erengislesson i Älgabäck hans far?
Jag ska försöka klara ut detta.
När det gäller Maja Jacobsdtr har jag mer på fötterna och återkommer till det.
/Nils
37
« skrivet: 2023-11-03, 13:47 »
Stig Östenson har i sin utredning i SoH 1985, nr 1 uppgett att "enl uppgift" från år 1650 var korpralsänkan Karin Larsdtr (änka efter Törne Persson) kusin till Törne Tornerefelt, men Östenson antar att det snarare var Karins make Törne som var denne kusin, vilket skulle passa in på den släkttavla Ö byggt upp.
Nyare forskning, redovisad i denna tråd, har ju dessvärre kommit fram till att Törne Persson var styvbror till Törne Tornerefelts far, så då kanske det ändå var Karin Larsdtr som var Törne Tornerefelts kusin, men knappast på Törne T s fäderne, eftersom ingen Lars finns där utan i så fall på Törnes okända mors sida.
Jag har nyligen gått igenom Östra Häradsrätts renov dombok för år 1650 men inte hittat någon notis, där kusinskapet mellan Karin och Törne T nämns.
38
« skrivet: 2023-11-02, 16:33 »
Tack May, det här var en del att titta på!
Gården i Västra Härad och Bringetofta sn som Börje red för är Vakås (Wakås) i Hylletofta sn, som ju är annex till Bringetofta.
Mvh
Nils
39
« skrivet: 2023-10-31, 13:22 »
I vigselboken för Torsö finns 1713 5/7 en vigsel mellan ryttaren Pelle i Risa och pigan Ingrid i Ramsberg (avser väl Ransberg)
I vigselboken för Ransberg finns 1714 27/6 en vigsel mellan ryttaren Per Persson Ekegren "från Torsöna" och pigan Ingrid Andersdtr i Åstabol (som ligger i Ransberg)
Gifte sig dessa personer ena året i Torsö och nästa år i Ransberg ?
40
« skrivet: 2023-10-30, 17:07 »
Ja, May, att Börje Clemetssons far hette Clemet Börjesson verkar ju mycket sannolikt!
Denne Börje måste ha blivit väldigt gammal om han "nämns" (var?) så sent som 1687 och redan ca 1614 jobbade som "ökepojke", är väl samma sak som vallpojke, som kanske bara var 8-10 år gammal?
41
« skrivet: 2023-10-26, 10:44 »
På "släktforskningssajten Genvägar" påstås att Jakob Jakobsson Pistol (1595-1655) var son till en Jacob Ziheli (1573-1649), vars mor skulle heta Margaretha Ziheli (f 1552).
Varifrån dessa uppgifter kommer, kan man fråga sig...
42
« skrivet: 2023-10-25, 19:07 »
May skrev i ett inlägg 2023-07-06 att hon "lutar nu åt" att Hemmings hustru NN Törnesdtr varit gift tidigare med en Clemet, men enl Östra Häradsrätts dombok 1674 ST vittnade Börje Clemetsson i Storegård (kanske avses Byestad storegård, Alseda sn) om att han "vid pass 60 år sedan var ökepojke och följde sin morbror Törne i Bockaberg (bör vara = Törne Hemmingsson) " till något ställe, så detta visar väl att Hemming i Bockaberg ohh NN Törnesdtr var föräldrar till Törne Hemmingsson och NN Hemmingsdtr, den senare g m Clemet.
Källa: Östra Häradsrätts arkiv, Domböcker vid ordinarie ting, SE/VALA/01656/Ala/5 (1670-1674), bild 131.
Östra häradsrätts arkiv, Domböcker vid ordinarie ting, SE/VALA/01656/A I a/5 (1670-1674)
43
« skrivet: 2023-10-24, 09:11 »
Hej,
Ja, ett släktträd över komminister Ekengrens morfar (ej farfar) Per Ekengren skulle vara intressant.
Komministerns morbror, Carl Persson (1731-1804), blev överlanthushållare i Ullervad; hans son Lars Carlsson var riksdagsman och stamfader för en släkt Carlander och dottern Ingrid Carlsdotter stammor för en släkt Holmgren (min mors släkt).
Komminister Ekengrens sonsöner Johannes (1835-1898) och Carl Wilhelm (1848-1914) kom till Lowell, Massachusetts, USA, där de fick flera ättlingar, som kan hittas på Family search, mormonernas släktforskningssidor.
44
« skrivet: 2023-10-18, 09:09 »
Inte så lätt att hitta tillbaka till denna tråd; lite tokigt att den hamnat under "smed och/eller vallonsläkter", när det finns en särskild tråd Ekengren i kategorin vanliga släktnamn.
Har forskat lite i komminister Ekengrens efterkomlingar och funnit att nu levande ättlingar tycks bara finnas kvar i USA.
45
« skrivet: 2023-10-12, 09:10 »
Enligt Norunda hr renov dombok 1697 HT, s 311 var hustru Malin Thomsdotter mor till kyrkoherde Myrander och styvmor till Erik Andersson i Onslunda, Tensta sn, vars far var Anders Mattsson i Onslunda, som levde 1663.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:708 (1697) Bild 3150 / sid 311 (AID: v420525a.b3150.s311, NAD: SE/RA/42042202)
46
« skrivet: 2023-10-06, 09:19 »
Hej Kjell,
Det finns en skrift av Elna Nilsson, Jonas Jonsson Brunk - från Komstad till Bronx (Sävsjö 2007), där bl a finns en fyllig redogörelse för Brunks härstamning och där morbröderna i Flensburg omnämns.
Skriften finns tillgänglig på nätet. Nilsson har bl a använt samma källa (från Henry Renshults forskning), som jag skrev om i mitt inlägg.
/Mvh
Nils
47
« skrivet: 2023-10-04, 22:40 »
Kan denne Jon Nilsson vara identisk med ryttaren Jon Nilsson i Komstad, som blev ryttare 1615 och var g m Marit Jonsdtr Brunck och hade sonen Jonas Brunck f ca 1600, d 1643 i Bronx, New York, en stadsdel, som skulle ha varit uppkallad efter denne i juni 1639 emigrerade smålänning?
Jonas Bruncks syster var enligt uppgift Elin Jonsdtr, g m Måns Nilsson, gästgivare i Komstad (dotter: Ingegerd, 1624-1701, emigrerade till Bronx).
Jon Nilsson skulle vara son till ryttaren Nils Jonsson, som enl Älvsborgs lösen dog 1615 och var g m Bengta Gudmundsdtr, dotter till Gudmund Nilsson (enl jordebok 1545), son till Nils.
Dessa uppgifter har jag fått från framlidne forskaren Henry Renshult, som skrev ned det på en liten lapp under rubriken KOMSTAD BACKEGÅRD.
Det handlar alltså om andrahandsuppgifter, men kanske finns någon sanning däri?
I landskapshandlingarna 1626 finns i början av N Ljunga en Jon i Komstad och några sidor senare står efter varann Peder och Jon i Komstad.
48
« skrivet: 2023-09-25, 17:22 »
Jag härstammar också från ryttaren Per Eke(n)gren i Torsö; intressant med dottersonen som tog morfaderns namn och blev komminister i Torsö!
Men jag tvivlar lite på att han var född 1685 och död 1735; visserligen skulle han enligt generalmönsterrullan 1709 vara 24 år gammal, men redan i mantalslängden 1697 finns hos fadern, f korpralen Per Larsson på Risa, Torsö, en son, som bör ha varit ca 15 år då och alltså född snarare 1681 än 1685.
Enl Hasslerörs tg dombok 1716, ST, 30/5, § 23 var Per Larssons i Risa efterlämnade barn sönerna Per och Anders och döttrarna Ingrid och Lena och Per kallas här "äldste son" och Anders "yngste son", så då bör det ju vara Per som finns i mtl från 1697 och några år framåt.
Dog Per P Ekengren verkligen 1735? Han finns iaf inte i Torsö dödbok och vad jag kan se i mantalslängderna är han och makan upptagna där ännu 1750 - sistnämnda år med sonen Carl (min anfader); 1751 finns Carl och systern Lena där, utan föräldrarna; modern Ingrid dog ju 1759,
49
« skrivet: 2023-09-17, 10:05 »
Kinds häradsrätt (N, P) FIIa:6 (1763-1767) Bild 316 / sid 621 (AID: v142748.b316.s621, NAD: SE/GLA/11160)
(Bou 1764: 621 efter änkemannen Per Persson på Marbäck smedsgård; bland arvingarna märks dottern Brita, g m "bonden Anders Andersson härstädes".)
50
« skrivet: 2023-09-16, 15:34 »
Enligt mina uppgifter fick Lisken Nilsdtr och hennes 2:e make, Hans Andersson i Ulveskog, en son Anders född 1738.
I sitt 1 a gifte med Anders Andersson fick Lisken en son Petter f 1730, som blev salpetersjudare.
51
« skrivet: 2023-09-15, 18:27 »
Han flyttade ju från Ernevi by i Funbo till Uppsala, så det var väl från namnet på denna by han bildade sitt efternamn E(h)rngren.
52
« skrivet: 2023-09-14, 11:06 »
Hej Jan,
Uppgiften om Nils Brun ohh har jag fått från numera avlidne släktforskaren Henry Renshult och källan skulle vara Västra Häradsrätts dombok 1740 HT § 129, där barnen till Tor Larsson på Ö Rågrena, Bringetofta sn, räknas upp, bl a dottern Sara, g m Nils Brun.
Hälsn
Nils
53
« skrivet: 2023-09-12, 11:22 »
Nils Brun f 1699, soldat på Möcklamo soldattorp, Barkön, N Sandsjö, g m Sara Torsdotter f 1689; de flyttar 1758 till Backen under Äpplaholm i samma församling.
Så kanske var namnet Brun ett soldatnamn.
54
« skrivet: 2023-08-30, 10:20 »
Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen, del 3, s 135 har under rubriken "Källmaterial i bild" bl a en bild på en gravsten och texten "Krabbe Persson av ätten Hård. En äldre gravsten har kommit till användning och ett vapen med två kavlar bildade av vågskuror skymtar till dexter om Krabbes eget vapen. Då detta vapen ej huggits bort har det sannolikt tillhört en tidigare anfader, som fört en okänd brisyr av ett 'vågskurevapen' . Ett sådant vapen fördes ju även av Peder Hård".
Den sistnämnde var riksrådet Peder Hård till Häringe; när Riddarhuset inrättades 1625 fick ätten Hård af Segerstad ett lågt nummer i och med att man räknade ätten till riddarklassen, då man antog att ättemedlemmarna härstammade från riksrådet Peder H, vilket var felaktigt, eftersom denne var systerson till vår ätts stamfader Peder Hård!
55
« skrivet: 2023-08-26, 15:51 »
Hej Ola,
Då måste du nog bege dig till Riksarkivet i Stockholm
/Nils
56
« skrivet: 2023-08-22, 22:19 »
Wernblad?
57
« skrivet: 2023-07-29, 09:07 »
Källhänvisningar till mitt föregående inlägg
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län (R) EVIIBAA:2004 (1694-1700) Bild 610 (AID: v221620.b610, NAD: SE/VALA/0382503)
Årstads häradsrätt (N) AIa:12 (1677-1683) Bild 101 / sid 99 (AID: v199219.b101.s99, NAD: SE/LLA/10078)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län (R) EVIIBAA:2004 (1694-1700) Bild 770 (AID: v221620.b770, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län (R) EVIIBAA:2004 (1694-1700) Bild 850 (AID: v221620.b850, NAD: SE/VALA/0382503)
58
« skrivet: 2023-07-29, 09:00 »
Falköpings RR renov dombok 1695 30/5, § 42
Majoren, välborne hr Erik Orrhane hade i en skrivelse daterad Marieholm 9/5 riktat besvär mot tullnären i Falköping, Bengt Mårtensson, som "än understår sig benyttja det adliga Mourmanska vapnet emot Årstads häradsrätts tingsdom av 1681 18/6 [anm hr sammanträdde inte detta datum, kanske avses 1691, vars domböcker saknas], såväl som Kgl Hovrättens sedermera däröver ställd resolution av 1692 11/10, varutinnan uttryckligen förmäles Hindrik Månsson och dess broder, framlidne Mårten Månsson, vars son tullnären är, föra sin salig farfaders, Måns Mourman, adliga stam, namn och vapen, alltså-------befalldes tullnären samma mourmanska namn att avlägga efter förbemälte domar".
Årstads HR dombok 1680 21/9, sid 99 o 100
Välborne hr majoren Erik Orrhane på Österö (Dagstorp sn) mot sal vb Mons Mormans bägge oäkta söner; hade låtit citera hr Morten Magnusson på Axtorp, som skulle "olagl tillställa några gårdar till sin oäkta son (= Morten).
Majoren Erik Orrhane hade på sin hustrus vägnar gjort en "presention" på brev från ädel och välbördig Claes Morman till Österö, som var g m en ofrälse Maria Söffrinsdotter, vilka hade en dotter, som Orrhane ville "legitimera och uti adeligt stånd sätta"; Orrhane och Mormans dotter gifte sig enl denna domboksnotis 1673 20/6, möjligen i Stockholm?
Falköpings RR renov dombok 1695 28/9, § 70
Här talas om tullnären Bengt Mårtensson, "som sig nu kallar Mourman".
Samma dombok, 30/10, § 85
Bengt Morman var g m Anna Christina Silfverswärd.
(Enl uppgift från Kinnevedskännaren Lena Persson hade detta par dottern Kristina Mourman, f ca 1693, d 1771 i N Åsarp, g tidigast 1724 m länsmannen i Börstig, Sven Lundgren, i hans 2a gifte, f ca 1682 (trol i Slutarp, Kinneved), d 1758 i Börstig), Sven var g 1a gången 1710 i Börstig m Margareta Torbjörnsdtr, f ca 1682, d 1724 i Börstig (vars syster är min förmoder).
59
« skrivet: 2023-07-22, 20:18 »
Det är nog bäst att fråga släktforskaren Göran Sollin om det, för det är väl från honom jag fått den uppgiften.
60
« skrivet: 2023-07-20, 18:50 »
I mitt inlägg den 7/7 skrev jag att Hemming på Bockaberg "kan vara identisk med H på Rackaberg och att Karin Hemmingsdtr, g m Per Svensson, etc, var en dotter i ett "eventuellt gifte med Karin Larsdtr.
Men kronologien talar ju emot att Hemming på Bockaberg = H på Rackaberg.
Stig Östenson i SoH 1985, s 267 : Hemming i Bockaberg var troligen son till Måns i Bockaberg, "belagd åtminstone 1555-1586".
Hälsn
Nils Hård
61
« skrivet: 2023-07-07, 09:31 »
Hej May,
Detta har jag om Hemming i Bockaberg:
NN Törnesdtr, g senast 1586 m Hemming Månsson Gran, levde 1584-1624 på Bockaberg, Korsberga sn; han kan vara identisk med Hemming på Rackaberg, Skirö sn. Enl Östra Hd renov domb 1604 ST tingskötte Jon i Knixhult, fullmäktig på Olofs vägnar i Kyrketorp, Solberga sn, Hemming i Bockaberg 1/12 av Bockaberg; domb 1624 aug: Hemming hade för 30 år sedan lagt ut pengar för inköp av en oxe.
BARN (i giftet med NN Törnesdtr, som ev var hans första maka)
1 Törne Hemmingsson, levde 1632 på Bockaberg, ryttare; T är väl den "lilla Törne" som enl domb 1631 ST var ryttare och nyss hemkommen från Preussen och som förnekade att han försnillat ett bälte och enl domb 1632 VT blev Törne i Bockaberg frikänd från beskyllning att ha "dolt" ett bälte.
(Jag har inget namn på hans maka men uppgifter om 6 barn)
2 Måns Hemmingsson (Enl Stig Östenson i SoH 1985, nr 1)
3 NN Hemmingsdtr, g m Clemet
(Deras son var Börje Clemetsson; enl domb 1674 ST bodde han på Byestad storegård, Alseda sn och vittnade att han "vid pass 60 år sedan" varit "ökepojke" hos sin morbror, Törne i Bockaberg
4 Jon Hemmingsson, Ö Skirö, dit fadern flyttar "senare" enl Stig Östenson.
i ev 2:a giftet, m Kerstin Larsdtr
5 Karin Hemmingsdtr, levde 1672, bor 1643 hos föräldrarna i Rackaberg, Skirö sn, g 1645 m Per Svensson, d 1666, ryttare på Rackaberg (Son Törne Persson, 1645-1722, korpral på Björntorp, Skirö sn, g m Brita Gudmundsdtr 1647-1741)
Mvh
Nils
62
« skrivet: 2023-07-06, 08:53 »
Hej May,
Jag ser att du från din "uppställning" plockat bort Clemet som son el måg till profossen; kanske finns inte tillräckliga uppgifter om anknytningen?
När det gäller Per Törnesson tror jag han kan vara son till Törne Persson.
I Östra Häradsrätts renoverade dombok 1661, ST § 19 uppges att Törne Andersson Tornerefelt och Gabriel Andersson Tornerefelt hade gått "i löfte" för en skuld som ryttmästaren Per Törnesson i Nyaby hade (på 147 daler 16 öre kopparmynt).
Det kan tyda på släktskap och i detta fall att bröderna Tornerefelt var brorsöner till Per Törnesson.
Mvh
Nils
Källa:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:31 (1651-1661) Bild 3080 (AID: v190308.b3080, NAD: SE/VALA/0382503)
63
« skrivet: 2023-07-05, 10:27 »
Hej May,
Jaså Törne Persson fanns redan "1554 och tidigare" i Östbo härad; var finns den uppgiften?
I din uppställning över TP:s barn har du namnet Ingerd på dottern som var g m Hemming, var står det?
Jag tror på din "hypotes 2" när det gäller "Kirstin Tornes"; jag har sett i andra sammanhang att man ska tolka det som Kirstin, Törnes hustru, och inte dotter.
Östensons artikel omfattar ju massvis med namn och kanske inte konstigt att fel insmyger sig.
64
« skrivet: 2023-06-28, 10:46 »
Hej Anders,
Du kanske har observerat inlägget här på AF under adl ätten Stråle af Ekna, 2014-01-02 med uppgifter om Moberg, Hartwig mm och en hänvisning till en bouppteckning med många medlemmar av släkten Hartwig nämnda?
65
« skrivet: 2023-06-12, 10:11 »
I Släktforskarnas Årsbok 2019, sid 222 o 23 framgår att Johan Eskilsson i sitt äktenskap med Anna Mårtensdtr (Rödbeck) var mormors far till Emanuel Swedenborg.
Jag råkar härstamma från Annas halvbror, justitieborgmästaren i Gävle, Elias Pedersson Gavelius, och även från borgmästaren i Söderhamn, Magnus Blix.
Ja, hur var det med släktjävet mellan Blix och Bälter? Man kan undra vad gamla lagbestämmelser har att säga om hur nära eller avlägset ett släktskap vid denna tid skulle vara för att räknas som hinder för att vittna.
66
« skrivet: 2023-05-27, 17:38 »
Catharina Johansdtr f 1778, infl 1802 fr Solkaryd; finns Solkaryd Mellangård s 316, infl 1801 fr Helgag, utfl dit 1802.
67
« skrivet: 2023-05-24, 10:04 »
Som Tornerefelt-ättling har jag med stort intresse tagit del av May Kjellströms "funderingar" kring Törne Perssons släkt; jaså han var inte bara profoss utan även "hovman"; det låter ju intressant!
Det är inte bara "här på forumet" som det skrivits om den här släktkretsen, Stig Östenson har ju en ingående artikel i ämnet i tidskriften Släkt och Hävd 1985, s 259 och där uppges att Hemmings i Bockaberg maka var Kerstin Törnesdotter, inte Ingerd T; vidare skulle hustrun till korpralen Törne Persson, han död tidigast 1648, vara kusin till Törne Tornerefelt, men Östenson tror det snarare var hennes make som var det. I Kjellströms uppställning är korpralen farbror till Tornerefelt.
Profossen Törne Persson skulle alltså haft 7 barn och hans änka med sin nya make ytterligare ett barn, korpralen Törne Persson.
Kanske var änkan Kerstin Jönsdotter profossens 2:a maka? Äldst i syskonskaran på 7 var väl Per Törnesson, "nämnd 1575-1579, gift", nästa son, Erik, nämnd redan 1573. Kan dessa båda bröder ha en mor som bör vara född ca 1537?
Här blir det nog lite svårt att få ihop kronologien.
Man kan tänka sig att Per och Erik Törnesson var barn till profossen i ett tidigare gifte, vilket kan förklara att han med (2a frun) Kerstin Jönsdtr fick ännu en son Per, då var ju de båda Per halvsyskon.
68
« skrivet: 2023-05-14, 23:44 »
Jag samlade en gång i tiden några anteckningar om släkten Caméen.
Herman döpt 1691 21/4 i Finja, son till löjtnanten vid N Skånska kavallerireg, "löjtnant, ädel och manhaftig" Gullbrand Söfrinsson Orrhane, från 1674 Cameen, f ca 1640, begr 1704 13/7 i Finja, g m Hedvig Cathaina Balck f ca 1665;
Gullbrand var son till Söfrin Knutsson , g m Kerstin Gullbrandsdtr Orrhane (av den adliga ätten Årrhane), som bodde på Säljeryd, Ö Torsås sn.
Jfr Lewenaupt, K Xlls officerare, som uppger att Gullbrand hade 9 barn; åtminstone 6 av dem var födda i Finja 1691 -1703.
Släkt och Hävd 1994, s 27, V Göinge hr dombok 1701 VT § 28, 1704 HT § 133, V Häradsrätts domb 1721 HT § 4.
Om Carl Sevald, se H Gillingstam i PHT 1963, s 122-125 och Riksarkivet, Arméns meritförteckningar, M:1012.
Jaha, men Herman hette ju Carlsson, hur kan han då vara son till Gullbrand? Ja, inte vet jag..
69
« skrivet: 2023-04-20, 18:25 »
Enligt Erik Hård af Segerstad, Hårdska släktboken, sid 154 hette Gustafs maka Dorotea von Weissen och enligt Nye fs (Jönk län) sockenstämma 1678 4/12 var Gustaf nyligen död.
70
« skrivet: 2023-03-20, 19:22 »
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:752 (1720) Bild 14090 / sid 1405 (AID: v841411.b14090.s1405, NAD: SE/RA/42042202)
Thomas Olofsson, g 1687 i Björklinge m Carin Larsdotter; de bodde först på hans ärvda gård i Norrvissjö, men 1697 köptes den ut av hans bror Mats Olofsson (f ö en anfader till konstnären Bruno Liljefors, jfr mitt inlägg på anbytarforum bland "kända personers anor"), vilket kan läsas om i domboken från 1720, hänvisning här ovan;
Thomas avled redan 1698 8/5 och änkan bodde kvar på Södervissjö i Björklinge sn, dit de flyttat 1697;
vi kan följa änkan i mantalslängderna fram till 1709, då hon kallas "gammal, utfattig, (och) jorden brukas av hr pastor";
I Björklinge födelsebok hittar man (åtminstone) 2 barn till paret:
Brita f 1689 2/5 och Olof f 1692 27/4 - och dessa namn stämmer ju bra på de syskon som sedan kom till Älby i Vendel sn;
jag råkar härstamma från en syster till Thomas och Mats Olofsson, så jag har rotat en hel del i den här släkten....
71
« skrivet: 2023-03-20, 13:57 »
Vendel C:1, s 67:
Död 1715 3/4: Tomas Olofssons änka i Ählby; inget namn på henne eller ålder;
jag kan tänka mig att hon och Tomas var föräldrar till Olof Thomsson och hans systrar;
dessutom finns i mtl 1715 ogifte Olof Thomsson och i "hustrukolumnen" ett stort E, som brukar betckna änkling el änka; passar ju bra till Olofs mor!
Troligen hade Tomas dött i annan socken och änkan och barn flyttade ca 1711 till Vendel och Älby.
72
« skrivet: 2023-03-19, 21:18 »
Nja, hörrudu, jag har bara fått fram att Olof Thomsson bodde ogift i Älby, Vendel 1712-1716, enl mantalslängderna; 1713 - 1715 med systern Karin och 1716 med systrarna Brita och Karin; enl mtl 1710 och 1711 var deras framtida hemman obebott; fadderskapsrelationer pekar mot ett ev ursprung i Björklinge.
73
« skrivet: 2023-03-18, 08:43 »
Hej Gunilla,
Här lite uppgifter om Cajsa Olofsdotters familj;
OLOF THOMSSON f 168(9), d 1760 9/5 i Åkra, Vendel, g 1716 30/12 i Vendel (han från Älby, Vendel, hon från Viksta sn) m BRITA MÅRTENSDOTTER f 168(9), d 1760 13/5 i Åkra, Vendel;
BARN:
1 Karin Olofsdotter f 1718 18/4 i Älby, Vendel; är väl identisk med det barn till OT som dog 3/7 samma år;
2 Mårten Olofsson f 1719 11/5 i Älby, Vendel, g 1761 4/1 i Vendel (han fr Åkra, hon fr Smultrongärde) m änkan Lisa Olofsdotter; enl mantalslängden (mtl) 1762 flyttar paret från Åkra till Brunby, också i Vendel sn;
3 Kerstin Olofsdotter f 1722 8/8 i Tällsgärde, Vendel, g 1753 3/7 i Vendel (hon fr Åkra, han fr Dragby, Skuttunge sn) m Johan Johanson (Jan Jansson) f 1724 i Vendel, d 1776 i Dragby, Skuttunge;
4 Brita Olofsdotter f 1726 13/11 i Tällsgärde, Vendel, g 1753 2/12 i Vendel (hon fr Åkra, han fr Alberga) m Lars Mattsson, Alberga, Vendel;
5 Carin (Cajsa) Olofsdotter f 1729 (?) i Björklinge sn (ej i födelseboken!), g 1760 28/10 i Vendel (hon fr Åkra) m Anders Mattsson f 1722 31/10 i Ärlandsbo, Vendel, bosatta i Grytby, Vendel;
Olof Thomsson med familj bor i Älby 1716 - senast 1721, 1722-1727 i Tällsgärde, båda i Vendel sn, 1728-1737 i Läby, Björklinge sn (de finns sista gången i mtl 1727 på Tällsgärde och första gången 1728 i Läby); i mtl 1737 är antecknat om OT att han är "hälftenbrukare i Viksta sn"; familjen återfinns 1738-1743 i Valby, Viksta sn; i hfl 1743 uppges familjen bestå av OT, hans hustru samt de tre barnen Mårten, Karin och Brita; var famljen uppehöll sig 1744-1749 är obekant men i mtl 1750 finns på Åkra, Vendel den ogifte Mårten Olofsson med sin mor (fadern var väl skriven ur mantal) och 10 år senare dör ju Mårtens föräldrar där;
I mtl 1750 och 1751 under Åkra finns alltså Mårten med modern och i marginalen Kerstin, Brita och Karin, som väl inte var vanliga pigor utan Mårtens systrar, som sedan gifte sig;
bland de många fadderrelationerna för systrarnas barn märks bl a Anders Mattsson i Grytby, som 1759 13/11 står fadder för ett barn till paret Kerstin O och Jan J i Dragby, Skuttunge,; Anders gifte sig ju ett knappt år senare med Carin Olofsdtr, som väl var Kerstin Olofsdtrs syster;
Vendel Al, 1 b (1775-1781), s 43, Grytby med Anders Mattsson m familj, m fl; här är att märka att alla i Vendel födda personer försetts med fullständiga födelsedata medan Caisa Olofsdotter endast uppges född "1729 i Vendel" utan angivet datum, vilket tyder på att prästen här inte hittat henne i födelseboken!
Hälsn
Nils Hård
74
« skrivet: 2023-03-13, 10:16 »
I dessa mantalslängder är den första kolumnen inte någon "manskolumn" och någon "hustrukolumn" finns ej heller här
De fyra kolumnerna är:
Behållna
Militie
Fattige
Hemman
I mtl 1670 står : Thomas ohh (och hustru), där en av makarna är insatt under fattige-kolumnen.
I mtl 1671 står Thomas ensam
I mtl 1672 är det två personer i hushållet, nämligen Thomas ohh
75
« skrivet: 2023-03-13, 09:35 »
RH brukar står för ryttarhustru;
Karin Mattsdotter 161(9)-1700, g m Nils Svensson 162(6)-1701, fänrik på Åkershult, Malmbäck; ja hon var väl dotter till Matts Trulsson på Åkerhult.
76
« skrivet: 2023-03-07, 17:12 »
Ja, mycket tyder ju på att Anders Andersson (från Svartbäcke, gift till Solberga) var son till Anders Larsson i Svartbäcke;
Brita Andersdotter gifter sig, lysning 1706 27/10 i Vendel med Jan Bengtsson i Kläringe; där ges uppgiften att hon var dotter till Anders Larsson i Svartbäcke;
När Lars Andersson i Svartbäcke får barn 1711 är mansfaddrarna Johan Bengtsson i Kläringe och Anders Andersson i Solberga.
Anders Larssons i Svartbäcke hustru hette Karin Olsdotter, som enl domboken 1678 ST s 651 var halvsyster till Johan Ersson i Fasma, Tensta; som enl domb 1674 ST var styvson till nämndem Olof Pålsson i Fasma (således far till Karin); Karins mor var Wallborg Ersdtr, g 1:o m Erik Ersson i Fasma.
Wallborg ägde jord i Sävasta och Rångsta i Viksta sn, som hennes 2e make Olof Pålsson uppbjöd till försäljning, enl domb 1670 VT o ST, s 973; samtidigt uppbjuder Erik Eriksson i Onslunda och Mickel Olsson i Åkra sin mödernejord i Sävasta och Rångsta!
77
« skrivet: 2023-02-27, 13:26 »
Brassbo är ett "indraget länsmansboställe" i Almesåkra socken, enl Rosenbergs ortlexikon;
Jag råkar härstamma från en kusin till Sven Götessons hustru.
78
« skrivet: 2023-02-13, 09:26 »
Tillägg:
836 Per Svensson, död 1732 i Stengårdshult (enl mtl o småprot), bonde på Tunabo, g 1:o 1683 28/5 (han från Tunabo) i Stengårdshult m Karin Håkansdotter, d 1704/1705 i Stengårdshult (mtl), 2:o trol 1705 m Elin Svensdotter, levde 1737 (mtl) på Tunabo.
Göta Hovrätt småprotokoll 1732 (vol 51), HT §11, s 319: "Uppvisades en förordning om testamente som Pär Svensson i Tunabo och dess hustru Elin Svensdotter gjort med sina barn, varvid avlidne Per Svenssons vilja var att barnen av bägge kullarna i det fasta 3/8 [av Tunabo] skulle vara lika delaktiga samt att de yngsta lika som de äldsta hava sin hemgift av bo oskifto, vilket intecknades och som barnen av förra kullen disputerade den senare kullen hälften i jorden. Ty lämnas sådant till lagligt utförande."
Barn i 1:a giftet: Håkan, döpt 1687 8/1 på Tunabo i Stengårdshult, var d 1694; Sven f 1690 19/3 där, d 1692 där; Sven fr 1693 14/4 där, d 1752 i juli i S, danneman på L Sandsebo, g m Gunilla Månsdotter f 1676 (enl hfl), levde 1755; Håkan f 1694 7/5 ipå Tunabo, d späd; dödf barn 1695 5/10; Anders f 1698 15/1 på Tunabo, kallas bror till Johan i mtl 1733-38, var enl broern Svens bou död 1755 och hade omyndiga barn; kan vara identisk med Anders Persson f 1701 i Småland, antagen 1716 från Tunabo till Jönköpings faktori; under "hemvist mm": Bajonettsmed Knut Håkanssons änka; Per f 1701, d 1749 = ana nr 418; barn i 2:a giftet: Johan f 1706 15/9 på Tunabo, Stengårdshult, g ca 1737 m NN; de finns på T i mtl 1739 men är borta 1740; Johan kallas bror till jakob i mtl 1739;i kyrkoräkenskaperna 1738 finns efter varandra Håkan i Tunabo, Jan ohh där, Jakob i T; Jakob f 1714 (enl hfl), 1717 (enl GMR), (Stengårdshults födelseböcker har lucka 1714-15 och 1716-19 bara enstaka födslar), levde 1764 på Lindås södergård, Ölsremma sn, trummemakare vid Jönköpings faktori, g 1746 22/6 i Stengårdshult m Ingierd Månsdotter, i hennes 2a gifte f 1705 30/1 påPlombo, Stengårdshult, levde 1759; han blev 1748 enl domboken (se under systern Carin, nedan) utsedd till systerdotterns förmyndare och i brodern Svens bou från 1755 uppges att Jakob var förmyndare "för systern Karins efterlämnade omyndiga barn"; Carin trol f ca 1720 i Stengårdshult, d 1747/48 på Ryd, Ölsremma sn, g 1743 (mtl) i Ö m Sven Johansson (Jönsson) f 171(7), d 1786 10/12 i Ölsremma, bonde på Ryd; Kinds hr dombok, Ala 23) 1748 7/3, bild 30 o 31, under rubr "följande bouppteckningar ingavs" bl a efter "avlidna hustru Karin Persdotter i Ryd o Ölsremma" Till förmyndare för hennes dotter föreslogs Jakob Persson i Plombo och Sven Persson (Carins bröder).
79
« skrivet: 2023-02-09, 19:06 »
Tillägg:
96 Andreas Eriksson f 172(0), d 1785 26/7 på Dalbogården, Brismene, (g 1:o 1744 m Brita Bryngelsdotter från Ekesgärdet, Brismene, f 171(6), begr 1763 6/3, Ekesgärdet, Brismene), 2:o 1763 13/11 i Brismene m
97 Annika Persdotter, döpt 1743 20/2 i Brismene, d 1819 1/5 på Dalbogården, Brismene.
98 Johannes Eriksson, döpt 1739 25/7 på Tången, Brismene, d 1792 20/4 på Tången, Brismene, g m
99 Ingrid Svensdotter f 1753 20/11 på Angrimstorp, Brismene, d 1828 15/2 på Skattegården, Brismene (omg m Erik Olofsson, f 1762, d 1810, Tången, Brismene).
100 Anders Gabrielsson f 1734 4/5 i Brismene (enl hfl, fb har lucka), d 1796 27/4 på Sonarp Dalbogården, Brismene, g m
101 Karin Nilsdotter f 1741 i Möne (ej i fb), d 1816 11/9 på Dalbogården, Brismene.
102 Bengt Svensson f 1748 på Kringlarp yttergård, Börstig, d där 1807 (enl hfl, ej i dödb), g (1:o m Maria Andersdotter f 1743 i Blidsberg, d 1778 10/12 i Börstig), 2:o 1779 24/10 i Möne m
103 Annika Pehrsdotter f 1759 28/8 i Möne
108 Jonas Månsson Öjebom f 173(7) i Västergötland, d 1779 9/7 som hemmansbrukare på Östergården, Brismene, var 1767-1774 soldat, sedan korpral på Östergården, Brismene; enl GMR 1778 Skaraborgs reg, Vilske komp, nr 942, befordrad till korpral 1774 26/6, 40 år, tjänstgjort 17 ½ år, "otjänlig i kronans tjänst, avskedas", g m
109 Annika Svensdotter f 173(3), d 1780 14/2 i Brismene, "Bengt Jonssons mor på skattegården Västarp".
192 Erik Andersson, g m
193 Anna Andersdotter
194 Per Andersson Lagergren f 1698, begr 1771 15/7 på Dalbogården, Brismene, soldat på Gunnestorp backgård, Börstig, g tidigast 1732/1733 (mtl) m
195 Kerstin Andersdotter, d 1773 31/3 på Dalbogården Sonarp, Brismene (enl bou 1773:315, ej i dödb)
196 Erik Hansson (Sandin) f 170(4), d 1767 25/7 på Tången, Brismene, finns som ogift 1728 och 1729 på Stommen och som gift 1730 och som ryttare 1731-32, på Tången fr 1733, g 1:o 1729 5/10 i Brismene m
(Erik g 2:o 1752 8/11 i Brismene m änkan Margareta Persdotter)
197 Karin Svensdotter f 170(7), d 1752 12/3 på Tången, Brismene.
198 Sven Jonsson, döpt 1718 6/1 på Bryngelsgården, Brismene, d 1772 14/2 på Angrimstorp mossagård, Brismene, g 1743 3/5 i Brismene m
199 Karin Jansdotter f 1722, d 1806 7/6 på Sonarp Mellomgården, Brismene. Hon var piga på Angrimstorp vid vigseln.
200 Gabriel Jonsson f 170(0), begr 1772 20/12 på Dalbogården, Brismene
206 Pehr Månsson, rusthållare på Sjöarp, Möne (1760 o 1772), g m
207 Kerstin Månsdotter
216 Måns Andersson, g m
217 Carin Svensdotter
396 Jonas Andersson f 168(9), d 1771 12/3 på Hjelmsered, Börstig, ryttare på Bryngelsgården, Brismene, g 1:o 1717 14/4 i Brismene m
(2:o 1720 23/10 i Börstig m Annika Nilsdotter fr Hjelmsered)
397 Karin Andersdotter, begr 1720 2/2 på Bryngelsgården, Brismene
398 Jan Andersson, g m
399 Ingeborg Månsdotter
794 Anders Larsson, omnämnd 1688-1736 på Östergården (Bryngelsgården), Brismene, kallas klockare, när han 1706 är dopvittne, efterträddes 1708 av unge sonen Måns (en anfader till Nils Hård af Segerstad). Mtl har lucka 1682-90 och 1692-95; i mtl 1691 hittas varken gården el AL, men han fanns tydligen där åtminstone 1690 och kanske redan 1688 enl domboken, Han undertecknar kyrkoräkenskaperna 1707 och var väl då kyrkvärd. Han ger 1735 13/6 pengar till kyrkan. I domboken 1688 vårtinget, sakören: En ryttare Anders Larsson i Brismene dömdes betala 8 öre "stämbningspenningar". Han kan vara identisk med Anders på Östergården, som är omnämnd i domboken 1690 VT § 13, g ca 1688 m
795 Ingrid Andersdotter, kallas "oförmögen" i mtl 1723 och 1730 och "utgammal" 1732, är dock mantalsförd 1734-36!
Hon namnges i födelseboken, när sonen Bryngel föds.
80
« skrivet: 2023-02-09, 16:48 »
Komplettering av "Släktboken" (personer som finns i Släktboken skrivs här ut med VERSALER)
Småprotokoll 1715, sid 437:
Pehr Joensson Flys förmyndare var hans morbror Carl Persson Biur
(Pehr kan tänkas vara son till JOEN OLOFSSON FLY och BRITA PERSDOTTER).
Fem namngivna barn till JON ERIKSSON "ERIK PERS" BJUR var omyndiga 1700 6/4 enl domboken, inbunden i Gotlands län:
Förmyndare var bl a Pär Ångerman och Carl Persson.
Småprotokoll 1719, sid 492:
OLOF HANSSON NÄS intecknade ett testamente från sin hustrus farmor, den ålderstigna änkan Karin Eriksdotter Biur, som han skött under hennes ålderdom och som haft fast egendom i Tälje och Gunnarbo, som Olof skulle få ärva.
Borgaren PER OLOFSSON ÅNGERMAN uppges här vara svärfar till Näs och son till Karin Biur.
Källhänvisningar:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIa:8 (1715) Bild 4480 / sid 437 (AID: v951419.b4480.s437, NAD: SE/RA/420422)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIa:12 (1719) Bild 5230 / sid 492 (AID: v951423.b5230.s492, NAD: SE/RA/420422)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gotlands län (I) EXId:991 (1700) Bild 5910 / sid 588 (AID: v404493.b5910.s588, NAD: SE/RA/42042202)
81
« skrivet: 2023-02-07, 20:53 »
MF = mansfaddrar, QF = kvinnofaddrar
82
« skrivet: 2023-02-07, 13:58 »
Hej Gunilla,
Var finns uppgiften att Thomas Davidsson skulle vara född i Libbarbo?
Dina uppgifter om att Olof Thomsson i Lisboo haft 2 söner, en tidigt död, med namnet Olof 1684 och 1687, stämmer, men var har det med Thomas Davidsson att göra?
I mtl 1694 för Vendel finns ingen David (som skulle kunna vara far till Thomas). Namnet David är ju mycket ovanligt här.
/Nils
83
« skrivet: 2023-02-07, 09:20 »
Ja, Mikael, de båda syskonen släppte -son i Augustinsson. Jag får hänvisa till Årsboken, som väl borde gå att låna på bibliotek, kanske köpa, om man vill?
84
« skrivet: 2023-02-07, 09:16 »
Hej Gunilla, detta har jag om min förfader Matts Hansson i Gryttby; hans maka och föräldrar okända för mig men en kusin nämns här nedan
/Hälsn Nils H
Matts Hansson, d 1659, nämndeman, finns i mtl 1650-1656 (ej 1643 el 1666) under Gryttby, Vendel, g 2:o m NN, d 1659 (domb).
Domb 1640 (vol 650), VT, s 1: Mats sitter i nämnden, fast han ”gjorde sin ed” först året därpå!
Domb 1641 HT: Matts Hansson i Gryttby ”gjorde sin ed å lagboken” och tog plats i nämnden.
Domb 1647 HT: Matts Hansson i Gryttby sitter i nämnden.
Domb 1649 ST s 431: Matts Hanssons hemman i Gryttby uppbjuds.
Domb 1660 VT s 198: Håkan Mattsson i Gryttby, salpetersjudare: ”Förlidne vår, när kornet skulle sås, blev hans fader och styvmoder samt hans hustru, ett barn och en tjänstepiga därsammastädes döda i en häftig brännsjuka.
Domb 1660 HT, 8/10: En ny nämndeman utsågs i Matts Hanssons ställe, som avlidit.
Domb 1665 12/6, s 60: MH:s syskonbarn var Per Bengtsson.
Domb 1678 ST s 68: Nu kallas han Matts Mattsson och det är Per Bengtssons döttrar som är hans syskonbarn.
Hans ”syskonbarn”, dvs kusin, enl domb 1679, VT s 549: Per Bengtsson, var d 1679 (hade döttrarna hustrurna Agneta och Ebba).
Domb 1660 VT s 198: Håkan Mattsson i Gryttby, salpetersjudare. ”Förlidne vår, när kornet skulle sås, blev hans fader och styvmoder samt hans hustru, ett barn och en tjänstepiga därsammastädes döda i en häftig brännsjuka.” Han ville nu ha Rättens bevis på att han då inte kunnat sköta salpetersjudarsysslan, vilket Rätten inte kunde förvägra honom.
Domb 1667 VT s 873: Storbiörn Olsson och Håkan Mattsson i Gryttby tvistade om 11 tunnor spannmål, som SO:s far, Olof Persson, skall hava tagit av H:s far Matts Hansson, på det han skulle föda MH:s moder till döddagar.”, vilket Olof inte gjorde ”utan när han hade spannmålen bekommit sände han gumman tillbaks igen, så länge hon levde”. Håkan ville därför ”räkna bemälda spannmål till betalning för SO och hans medarvingars jordelott i Gryttby”.
85
« skrivet: 2023-02-06, 17:05 »
Nej Ingel och Christina var inte barn till Peter Weinholtz men däremot till hans syster.
86
« skrivet: 2023-02-05, 21:13 »
Catharina Margareta född 1664 13/1 i Ö Broby.
Syskonen Augustin var barn till korpralen och ryttaren Per Augustinsson, d 1656 i juni i Warszawa, g 1646 6/12 i Skärkind m Margareta Ingelsdtr (Weinholtz), trol f 1630 30/3 på Lundby, Ö Skrukeby, begr 1665 5/7 i Tobo, Nykil, i hennes 1:a gifte.
Jfr min artikel i Släktforskarnas årsbok 2020, s 322, om ätten Weinholtz.
87
« skrivet: 2023-01-30, 20:35 »
Tänkte sticka ut hakan och försöka mig på ett s k långskott. Frågan är då om det blir stolpe in eller stolpe ut, när bollen når målområdet...
Enligt vigselboken för Kristinehamn vigdes 1666 31/10 "Peder Andersson" och "Chierstin Ericksdotter". Början av hennes patronymikon är något kluddigt, kanske tvekade prästen om det verkligen var Ericksdotter?
Ett drygt halvår senare, 1667 29/6 avlägger "Petter Andersson Gravander" sin borgared.
PG ohh finns ffg i mtl 1668 i Kristinehamn.
Kunde man tänka sig att ovanstående vigselnotis avser P A Gravander ohh Kerstin Henriksdotter?
Felskrivning av namn är inget ovanligt i våra kyrkböcker. Inte minst kvinnornas, har jag märkt. Kvinnor omnämndes ju ofta bara med förnamn och många gånger bara som t ex Erik skomakares hustru el änka.
Om Gravanders maka var dotter till en Henrik Eriksson el hade en styvfar Erik, kan det förklara prästens eventuella fadäs.
Jag kan inte se någon (annan) PA ohh i mtl, som passar in på det år 1666 vigda paret.
88
« skrivet: 2023-01-30, 09:05 »
Efter att korpralen Håkan Holm avlidit, 1719, i Varnhem, gifte änkan Anna Maria (Annika) Warenberg om sig i Varnhem 1720 7/2 m korpralen Petter Hofling. De bor kvar på Björsgården t o m 1735 (mtl), där han senare blev gästgivare.
I den sista mtl (1736), där de finns där kallas PH "inh. korpral", och under hans namn med hustru finns "son" Abraham och "dotter" Sara. Åtminstone Sara bör vara en dotter till A M Warenberg i hennes gifte med Håkan Holm: Sara f 1716 4/11 i Varnhem, dotter till korpral Håkan Holm, enl födelseboken.
Arkiv Digital, sök i register: generalmönsterrullor, fyll i namnet Håkan Holm, så kommer flera träffar upp, av vilka några rör Sven Cederboms bror.
89
« skrivet: 2023-01-28, 23:26 »
Håkan Holm var tydligen korpral på 3e korpralskapet av Västgöta kavalleriregemente och Gudhems kompani och bosatt i Varnhem (Skarke) socken, Valle hd.
GMR 1710: När företrädaren avancerat till 2:e korpral, kom i stället Håkan Holm som korpral. Han uppges vara född i Edsvära! I GMR 1722 talas om "änkan Britta Aurells måg Håkan Holm som var död. Hans änka, Annika Warenberg omg m kpr Petter Hofring.
Enl Örnberg, Sv ättartal, del 8, s 84 var Britta Aurell d 1718, g 1692 m Johan Warenberg, 1670-1710, "mördad av allmogen vid soldatutskrivning i Binneberg, kronofogde i Vadsbo."
Så den där mönsterskrivaren HH är en helt annan person.
90
« skrivet: 2023-01-27, 09:42 »
Nämnde- och uppsyningsmannen Måns Olssons 2:a maka, Wahlborg Gudmundsdtr, hade förut varit g m Magnus (Måns) Johannis Hwarf, d 1698, komminister i Skarstad.
Måns Olsson kan vara identisk med den MO, som enl rulla 1663:7 (mönstring i sept 1661 under A J De la Gardies reg o komp) blev ryttare för Kvarngården, Edsvära, med sin far Olof Nilsson som rusthållare; finns även där enl rullor 1665-1672.
Måns var kanske identisk med den MO, som 1668 friade till sin blivande hutrus syster Anna? Se vidare nedan.
Skånings hr domb Ala:2, 1693 feb, § 15: Rusthållaren Anders Jonsson i Gammeltråva, Tråva sn, fordrade av sin svåger Måns Olsson 4 års ränta för ½ gården i G, som M förut skulle ha "åbott". M skulle ha bott där de 4 åren fö 20 år sedan.
Nu inlade Måns kvittenser från sin svärfar Joen Olofsson för åren 1670-72, vilka Anders "vidkände" men ej betr 1673.
Anders tillfrågades varför han inte tidigare hade gjort gällande dessa fordringar. Nej, tyckte A, så länge som föräldrarna levde, kunde han inte göra det. På frågan hur länge sedan det var som fadern dött, blev svaret "vid pass 14 el 15 år sedan" och modern "avsomnade" 1690. Anders påstod vidare att modern "på sitt yttersta" hade "bekänt" att hon aldrig uppburit den resterande räntan från Måns.
Sven Cederboms mor:
Brita Jonsdotter, f ca 1652 (?), trol d 1697 i Edsvära, g trol 1668 (mtl) m Måns Olsson.
Halvsyskon (möjl styvsyskon) :
a. NN Persdtr, f senast 1632, finns i mtl 1647 som "dotter" till "änkan Ingierd, Peders" på Gammaltråvad.
Helsyskon:
b. Kirstin Jonsdtr f ca 1650, d 1713 20/3 i Kvänum, g trol 1672 m Nils Torbjörnsson, d 1705 3/5 i K, 70 el 80 år gammal. De bodde 1673-82 i Gammaltråvad, där han var rusthållare, "men omkr de första åren av 1680-talet, i varje fall senast 1686, flyttade han med familjen till Kvänum och Hästekulla gård. Nils var född i mitten av 1600-talets förra hälft", enl John Jansons artikel om släkten Kullberg fr Hästekulla i årsboken Kvänumbygden 1973.
Deras son, Olof Kullberg, f 1676, var kyrkoherde i Segerstad. Hans sonsons son, Carl Anders K (1815-1897) var skald och En av de aderton i Svenska akademin.
c Olof Jonsson, var enl rulla 1670:3 och 1672:3 ryttare för Joen Olofsson för Gammeltråva och kallas där för dennes son.
d. Anna Jonsdotter, var 1682 (mtl) g m Erik Larsson i Årebo, Fyrunga sn. Han var ryttare där 1683-87 och sedan som "civil" 1688-91, men ej kvar 1695.
Skånings hr renov domb 1668 5/3: Jon Olofsson i Gammeltråva beklagade sig över att hans f d legopojke spritt ut rykten om Jons dotter Anna "som skulle hennes friare Måns Olsson intet vinna henne med mödomen." Men MO var inte misstänkt utan fick "nu av var man ett ärligt och tuktigt lovord". Dessutom skulle pojken vara "en ostadig och föga trovärdig person". Anna friades från "ogrundat tal" och den ryktesspridande pojken var nu försvunnen.
Skånings hr renov domb 1688 s 128 (bild 126): Ragnilla Larsdtr, som tjänade hos Anna Jonsdotters föräldrar i Gammaltråva, var anklagad för barnamord, men frikändes, men hennes partner, Anders Nilsson (som i ilska tagit ner en pistol som hängde på väggen hos Annas mor Ingerd Månsdtr , och velat "slå" R och kallade henne "sacramentskade hora") fick böta för mökränkning.
e. Anders Jonsson, f ca 1663 (enl Skånings hr domb 1693 feb § 15 hade hans mor dött 1690, när han var "på 28:e året"), d mellan 1726 juni och 1729 sept i Tråvad, rusthållare på Gammaltråvad, g 1:o 1683 28/10 i Tråvad m Margareta Andersdtr, d ca 1718 i Tråvad, 2:o 1724/25 m Kerstin Persdtr.
91
« skrivet: 2023-01-26, 09:29 »
Sven Cederboms far:
MÅNS OLSSON, f 163(0), d 1714 24/1 i Edsvära, Skar, nämndeman och uppsyningsman på Karstorp, g 1:o trol 1668 i Tråvad (mtl) m BRITA JONSDTR , trol d 1697 (trol i barnsäng)– nämns som gudmoder 1691 -, 2:o 1698 i Edsvära (datum ej angivet i vb) m Wallborg Gudmundsdtr, i hennes 2:a gifte f 164( 8 ), d 1718 21/7 i Edsvära (”avsomnade sal Måns Olssons änka i Karstorp, 70 år ohngefähr gammal”).
Paret bodde enl mtl 1669-1671 i Gammaltråvad, Tråvads sn och de finns tidigast på Karstorp, Edsvära i mtl 1673, då med en Gunnela som inhyst – kanske mor till någon av makarna?
Skånings hr renov domb VT, i mars 1679 avlade M O i K ”nämndemannens ed och insattes i Rätten”.
Skånings hr domb 1679 HT § 40: Efter föregången rannsakning måtte bl a nämndem MO i Karstorp ”examineras” betr hur många aspar och björkar som huggits på vissa ägor.
Skånings hd domb 1680 VT, feb och ST 14/6, 1685 VT och 1698 HT 17/10: Nämndeman Måns Olsson i Karstorp.
Skånings hr domb 1682 ST § 27: Nämndem MO i K anklagades av ”borgmästare och råd och samtliga borgerskapet” (i Skara) för att mot gällande lag och stadsprivilegier ha tagit 400 d smt av Nils Andersson i Alingsås och åt honom köpt en stor mängd oxar. MO förklarade att bönder och ryttare ”vid sin trångmål” inte fick låna pengar eller fick kontant betalning för sin boskap av Skaraborna, etc.
Domb 1687 VT: Publicerades Göta Hovrätts resolution över Bryngel Skumpe angående beskyllning från Kerstin Torstensdtr att han skulle begått tidelag med en kviga. Men Hovrätten friade honom och dömde Kerstin till 40 d böter, som länsman ville omvandla till kroppsstraff. Men Kerstin hade innestående lön hos Måns Olsson i Karstorp.
Domb 1687 november: Efter gudstjänsten lät välborne Axel Kafle ”genom sin betjänte Måns Olsson i Karstorp” framföra något ärende.
Domb 1687 november: Måns Olsson i Karstorp tilltalade sin ”legopiga” Elsa Michelsdtr för att hon inte i ”rättan tid” sagt upp sin tjänst utan honom ovetande tagit tjänst hos hans svåger, Anders Jonsson i gammal Tråfva. Pigan dömdes återbetala sin lön till Måns: ”3 daler: 4 par skor, ett par strumpor och vantars värde”. Svågern dömdes till 40 d böter.
Domb 1698 VT, jan, § 18: ”Nämnde- och uppsyningsmannen i Edsvära sn, Måns Olsson i Karstorp”.
92
« skrivet: 2023-01-24, 09:34 »
Carl Sjöström, Smålands nation i Lund, sid 154:
Student inskriven 1765: Jacob Georg Lindeberg (inte Lindberg) f 1743 19/10 i Malmbäck, son till kronobefallningsmannen Bengt Lindeberg (1697-1759) och Christina Magdalena Bortei.
"Farfadern var Johan Lindberg, f 1656, f d kronofogde, d på Åsen 1739."
93
« skrivet: 2023-01-22, 16:56 »
Tack, då är jag med. Håkan Holm hade ju dött i april, men domboksnotisen är från juni! Kanske visste tingsskrivaren inte om att Håkan var död.
94
« skrivet: 2023-01-22, 10:06 »
Vilket volymnummer? Vol 569 skall innehålla Valle hr mfl från 1719, men något sidnr 84 kan jag inte hitta där.
95
« skrivet: 2023-01-20, 16:06 »
I mantalslängden 1716 för Varnhem (Skarke) bor Håkan Holm "den större" på Björsgården; 1713 finns på Björsgården sal befm Warnbergs änka medan det finns en "f d" (?) korpral Holm ohh på Pickegården (?)
Mtl 1720: Björsgården; Håkan Holms änka. Så nog var det kpr Håkan H på Björsg som dog 1719.
96
« skrivet: 2023-01-20, 13:15 »
Korpral Holm begravd 1719 12/4 i Varnhem sn. Finns inte i denna församling före 1713.
97
« skrivet: 2023-01-19, 22:26 »
Jag återkommer till Cederboms och Holms möderne.
Genom Släktnamnsregistret för Skaraborgs län såg jag att en korpral Håkan Holm en tid höll till i Varnhem el Skarke församling, åtminstone i mtl 1713-1718.
Han var g m Annika Warnbergh, tydligen dotter till befallnman Lars W. De fick dottern Sara f 1716 4/11 i Varnhem.
98
« skrivet: 2023-01-19, 19:05 »
Ja, Cederbom tycks ha varit ganska "stökig".
Man undrar vad den omtalade "smädesskriften" innehöll, som han skulle ha författat under sin gymnasietid.
En annan fråga är: Vid vilket (värvat) regemente var han fänrrik efter skoltiden och innan han blev präst?
Jag har en hel del uppgifter om Sven Cederboms mödernesläkt.
99
« skrivet: 2023-01-19, 10:53 »
Jaha, Christer, du har ju nu 10 år senare besvarat din fråga i samband med inlägg om Petter Gravanders hustru.
Sven Cederboms far var alltså nämndemannen på Karstorp i Edsvära sn, Måns Olsson, som avled 1714, 84 år gammal.
Endast 2 år före sin död finns Måns som första namn bland faddrarna vid ett dop i socknen (N Vånga C:1, s 395):
1712 24/8 "kristnades ett hittebarn nedlagt på Algutstorps gästgivargård uti en kärra och blev kallad Eva."
100
« skrivet: 2023-01-17, 18:02 »
Intressant! Det där hade jag tydligen hoppat över.
101
« skrivet: 2023-01-17, 13:20 »
Ok, då blir det till att gå igenom domboken för denna period.
Enligt Edestams herdaminne skulle ju Gravander ha varit gästgivare och rådman. Gästgiverier förknippar man väl med landsbygden och jag har inte sett något i Kristinehamns domböcker om nåt gästgiveri eller några gästgivare.
Man vet ju inte när Peter var född, efter 1630 är väl ganska säkert. Kan man tänka sig att han var gästgivare någonstans innan han fick herrar Camitz och Biörn att bli "cautionister" år 1667 för hans plats som borgare?
Var kanske hustrun dotter till en gästgivare, som lät svärsonen Peter en tid förestå gästgiveriet, kanske utan större framgång?
Lite lösa spekulationer, det må medges....
102
« skrivet: 2023-01-16, 19:04 »
Tack, Erik, för uppgiften om bröllopsvers för paret Carlbohm-Gravander!
Christer: Korpral Håkan Holm var ny för mig. Har du närmare uppgifter om honom?
Mvh
Nils Hård
103
« skrivet: 2023-01-15, 19:04 »
Väse häradsrätt (S) AIa:2 (1685-1693) Bild 74 (AID: v66332.b74, NAD: SE/VA/11106):
1687 april: Under rubriken "skuldfordran" uppges att borgmästarinnan Anna Rhoman (g m bm i Kr-hamn Gustaf Ekebom) anhöll om uppbud 1:a gången på insp Nils Carlboms fasta egendom för skuldfordring efter hans obligationer 1682 5/12 och 1686 13/7.
Kyrkoherden Erik Frykman och rådmannen i Kristinehamn, Peter Gravander, hade gått i "caution", dvs borgen, för NC enl revers 1687 10/3 till Kammarkollegium.
Det handlade om stora summor, vilket kan ha medverkat till Gravanders dåliga ekonomiska situation.
104
« skrivet: 2023-01-14, 16:47 »
Kristinehamn (S) CI:1 (1645-1689) Bild 60 / sid 82 (AID: v7270.b60.s82, NAD: SE/VA/13289):
Hendrik Eriksson i Bergsjö ihjälslagen av sin granne Biör Eriksson, 1670 30/11.
105
« skrivet: 2023-01-13, 16:31 »
Gravanders äldsta barn var väl Brigitta, men hon finns varken i födelseboken el vigselboken för Kristinehamn.
Väse Cl:2, bild 198, sid 191:
Den 30/3 1702 begravdes fram uti koret under fönstren (?) inspektoren hr Nils Carlbohms hustru Brigitta Gravander, som föddes 1668 av förnäma och kristeliga föräldrar, kom i äktenskap 1686, blev sjuk den 15/1, död den 20/1.
Vigselåret bör stämma då Carlbohms 1:a frun, Anna Fogelia, dött 1685.
A Edestam, Karlstads stifts herdaminne, del 3, sid 82: Här uppges att Brigitta Gravander var dotter till rådmannen och gästgivaren (!) i Kristinehamn, Petter G "och (trol) Christina Henriksdotter."
Eftersom varken födelse- eller vigseluppgift för Brigitta finns i Kristinehamns kyrkböcker, misstänkte kanske Edestam att hon var född och vigd på annat håll och att Petter G varit gift en föregående gång.
Eller också hade han vid studiet av stadens domböcker funnit att Christina Henriksdotters livsföring inte alltid var av det "kristeliga" slaget.......
106
« skrivet: 2023-01-13, 09:52 »
Om man ska lita på Geni var fadersnamnet Johan: Christina Gustava Gustafsdotter Ekebom[/t][/size][/size][/font][/color]Födelsedatum:22 juli 1663[/t][/font]Födelseplats:Kristinehamn, Värmland, Sverige[/t][/font]Död:1716 (52-53)
Ölme, Värmland, Sverige[/t][/font] |
|
|
|
107
« skrivet: 2023-01-11, 19:24 »
Tack, Christer, för upplysningarna! Man kunde ju tro att en person som Peter Gravander, som vid sin död var konkursfärdig, passat på att inteckna makans ev fastighetsinnehav. Kanske gjorde han det också, men om hon kom från annat härad, så finns ju en sådan uppgift inte i Kristinehamns RR domböcker.
Mvh
Nils Hård
108
« skrivet: 2023-01-10, 18:38 »
Ja, nu ser jag att Henrik Nilsson i Bergsjö år 1653 gifter sig i Varnum med Marit Uddesdotter i Dyrie.
En Peder Andersson gifter sig 1666 3/10 i Kristinehamn med Chierstin Ericsdtr.
109
« skrivet: 2023-01-10, 10:43 »
Ja, det var säkert Henrik Johansson Schröder, som skulle vara född ca 1620 och gift 1654. Kanske var Gravanders maka dotter u ä till Henrik? Hon bör vara född ca 1640-1645.
Hon kanske inte alls är dotter till någon borgmästare, det finns många bönder med förnamnet Henrik i omgivningen, som kan passa in som hennes far. Nämndeman Henrik Nilsson i Dyer, Varnum t ex, men han blev nämndeman 1669, så är kanske för ung att passa in.
Kanske kan Christer tala om i vilken domboksnotis Christina Henriksdotters patronymikon är omnämnt, jag har tappat bort var jag för många år sedan läste att det var just Henriksdotter. Kanske i Fryxells skrift?
110
« skrivet: 2023-01-09, 19:29 »
I Kristinehamns rådhusrätts dombok Ala:6, 19/10, bild 43, s 69 omnämns att befallningsmannen Hendrik Johansson uppbjöd av Jörgen Kapsth (?) pantsatta persedlar för mantals- och boskapspengar.
Jag ser inga mer spår av denne Henrik i Kristinehamn.
På div sajter på nätet (Ancestry bl a) finns Peter Gravander med angivet födelseår 1640, var man nu fått det ifrån.
Men hustruns namn finns ej med där.
jag har tyvärr ingen källhänvisning betr Peters hustru Kerstins patronymikon, men vill minnas att det var angivet med frågetecken, så kanske inte bergsäkert att hon hette Henriksdotter.
111
« skrivet: 2023-01-08, 10:06 »
Var finns uppgiften att Peter Gravander gifte sig 1671? Han var nog gift redan 1669.
Kristinehamns RR domb 1669 HT 13/9 s 77: Hustru Karin, Anders Olofssons, anklagar Petter Gravander för att hans hustru ”haver skällt h Karin för en trollpacka,det Gravander icke nekar,då h Karin obehörligen kom till hans hus och brukade munnar om det gårdeköpet” (torde syfta på att PG enl domb 18/4 uppbjöd en gård från anders Olofsson [Berg]), men G:s hustru kunde inte bevisa att h Karin begått någon trolldom, ”dy erkände Rätten henne, hustru Chirstin Gravander att plikta 6 daler smt”.
Samtidigt dömdes h Kirstin G att böta 6 dsmt för att hon på torget,när de skulle handla säd,i vittnes närvaro kallat en gift kvinna ”båtsmanshora” (möjligen ”-kohna”).
112
« skrivet: 2023-01-07, 14:35 »
Kinds häradsrätt (N, P) AIa:23 (1748) Bild 30 (AID: v14746.b30, NAD: SE/GLA/11160):
Arvingar efter Nils Håkansson på Ryd, Ölsremma sn, ohh Maria Svensdotter:
Daterat Ryd 1747 19/11.
Jöns Svensson i Algrena (sonson till Nils Håkansson på Ryd)
Tor Nilsson i Grönahög (son till N H på Ryd)
Jöns Månsson i Bohestra (g m en dotter till Håkan Nilsson, son till Nils H på Ryd)
Nils Håkansson i Guntorp (son till Håkan N, som var son till Nils Håkansson på Ryd)
Johan Falck, profoss vid Norra Kinds kompani, Älvsborgs regemente.
Dessutom omnämns "nu myndiga sönerna" (till vem?), som Tor Nilsson varit förmyndare för enl ett beslut från Lysings häradsrätt i Östergötland, vilka hade "uttagit sin arvedel"
Fråga: Hur kan Johan Persson Falck vara arvinge i detta fall? Han var född ca 1693, var i flera år soldat för Nils Anderssongården och Tommared i Nittorp sn, där han dog 1756 efter att ha varit kompaniprofoss de sista ca 15 åren.
Han var gift 3 gånger: 1/ 1721 (k-räk) Anna Andersdtr el Jönsdtr? (Måns Anderssons i Tommared änka), f ca 1673, d 1743 på Tommared; 2/ca 1744 m Kerstin Johansdtr, i hennes 3e gifte, d 1747, från Högaberg, Grönahög, där JP Falck bodde några år; 3/Anna Andersdtr f ca 1704.
Johan P Falck dog 1756 (av en "olyckel händelse") på Knuggerum, Ölsremma sn, dit han kommit fr Högaberg 1753 som "Tambour".
Av GMR 1714 för Älvsb reg framgår att JPF inskrevs som soldat för roten nr 832 av N Kinds komp i Borås 1714 7/4
Kanske var han son till den Per Falk, som bodde i området och som kronologiskt kan passa in som Johans far; se Anneli Isakssons dombokregister.
Men frågan kvarstår Hur kunde JP Falck vara arvinge till paret Nils Håkansson-Maria Svensdotter på Ryd i Ölsremma sn?
Nils Håkansson hade varit gift förut, med en till namnet okänd kvinna, som levde 1682. Möjligen hade både första och andra hustrun varit gift tidigare.
113
« skrivet: 2022-12-31, 18:23 »
Jag kan inte se att jag missförstått något i detta sammanhang Däremot har jag fullt klart för mig att denna tråd bör behandla släkten Topprider och att alla uppgifter om läkten Tungel bör hänföras till annan rubrik.
Jag visste inte att Liedgrens SoH-artikel blivit ifrågasatt av flera anbytare.
Efter att ha läst deras mångordiga inlägg i frågan blir iaf inte jag mycket klokare.
Kanske kunde någon eller några av dessa förstå-sig-påare bekväma sig med att sammanställa en artikel, där de post-Liedgrenska rönen framgår? Det berör ju bl a den framstående Johan Skyttes anor. Härstammade han från adliga ätten Soop?
114
« skrivet: 2022-12-30, 16:45 »
Nej, jag kan inte erbjuda någon tårtbit men däremot ett surt äpple till Palmschöld, som felaktigt uppger att Nils Larsson Toppriders mormor hette Elin Larsdotter Soop.
Detta framgår av Jan Liedgrens artikel i Släkt och Hävd 1988, nr 1, sid 1.
115
« skrivet: 2022-12-24, 08:29 »
Njae, nog hör Ullervad till Kjeckestads tingslag av Vadsbo härad och inte till Hova tg.
116
« skrivet: 2022-12-16, 21:52 »
De där dopvittnena mäster Anders Lundmark och madame Christina Lundmark är nog identiska med sämskmakaren AL ohh Kerstin Danielsdotter.
Deras dotter Beata Lundmarck var född 1758 i Hanebo och var hushållerska hos stabskaptenen Johan Adolf Hård (af Segerstad) f 1744 d 1794, med vilken hon gifte sig 1790 på Sibo boställe i Hanebo.
De fick bl a sonen Carl Hård, sjökapten, som med sin 2a maka emigrerade till USA på 1840-talet och anslöt sig till Bishop Hill-rörelsen i Illinois.
(Elgenstiernas ättartavlor, del 3, s 719 och Szabads supplement, del 1, s 467).
117
« skrivet: 2022-12-13, 20:56 »
Hej Markus!
Ja, det var en maffig titel!
/Nils
118
« skrivet: 2022-12-12, 19:59 »
I ett protokoll från 1754 har Carl Fredrik Bielke denna titel (med moderniserad stavning):
"Presidenten uti höglovliga kungliga statskontoret samt riddaren och kommendören av alla kungliga majestäts ordnar högvälborne herr greve."
Denne "högbemälte herr greve och president" köpte ett halvt skattehemman i Onslunda i Tensta socken av min anfader Jan Bengtsson.
Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:59 (1754) Bild 4760 / sid 469 (AID: v948653.b4760.s469, NAD: SE/RA/420422)
119
« skrivet: 2022-12-11, 16:42 »
Det står att hon var född 1721 i Dannemora och kom till Lena 1749.
120
« skrivet: 2022-12-11, 10:03 »
Nu står det faktiskt inte "borgare" framför Jonas Hytters namn utan "bagar", dvs bagare.
121
« skrivet: 2022-12-09, 19:02 »
Här blev det något fel, det är på sid 215 (inte 209) som notisen om försäljningen av 1/4 hemman i Hånsta storegård finns.
På sid 216 uppges att Brita Ersdotter hade två svågrar "gamla och unga Erik Erssöner", som "å sina hustrurs vägnar" (de var tydligen systrar till Brita) motsatte sig försäljningen.
122
« skrivet: 2022-12-09, 16:12 »
Enl småprotokoll i Norunda häradsrätt 1731, januari:
Anders Andersson ohh Brita Ersdotter i Kyrsta, Ärentuna sn, säljer ½ hemmanet Hånsta storegård i Lena sn, som Brita ärvt efter sina föräldrar, till hökaren Olof Wennman i Stockholm.
En svåger till Anders (kanske bror till Brita?), Erik Ersson bodde på gården i Hånsta.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:24 (1731) Bild 2170 / sid 209 (AID: v948418.b2170.s209, NAD: SE/RA/420422)
123
« skrivet: 2022-12-08, 09:41 »
Hej Anders!
Här kommer ännu en komplettering till Släktboken.
/Nils
OLOF PERSSON KLOCK har ju en maka Brita Persdotter. Från nedanstående källa (småprotokoll år 1719 från Söderhamn) kan man inhämta att hon hade tillnamnet Päsk.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIa:12 (1719) Bild 5090 / sid 479 (AID: v951423.b5090.s479, NAD: SE/RA/420422)
124
« skrivet: 2022-12-07, 10:29 »
Olof E Sunds son PETER OLOFSSON SUNDIUS blev kyrkoherde i Ljusdal, där han dog 1795 7/1.
Källa: Uppsala stifts herdaminne (det nya) 2:16, Ljusnans kontrakt, sid 158.
Han kallas där Per Olof Sundius.
125
« skrivet: 2022-12-06, 17:03 »
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIa:25 (1732) Bild 10770 / sid 1066 (AID: v951436.b10770.s1066, NAD: SE/RA/420422)
(= småprotokoll Söderhamn 1732 26/4)
Borgaren Jonas J Bjur var förmyndare för borgaren OLOF E SUNDS 2ne barn av förra giftet.
Deras "innestående mödernearv" fanns hos Olof.
(Kanske var Bjur släkt med Sunds 1a fru?)
126
« skrivet: 2022-12-05, 10:02 »
Den gäckande ryttarens föräldrar var Per Jonsson Kardus och Brita Persdotter.
Källa: Leaby häradsrätt Fll1 (år 1752), s 277.
Jag råkar härstamma från Anna Olofsdotter i hennes 1.a gifte, med klockaren Olof Gunnarsson på Brismene lillegård.
127
« skrivet: 2022-11-29, 08:53 »
Svea Hovrätt, Advokatfiskalen, EXllb:9 (1716), bild 170, sid 10. (den "kompletta källhänvisningen" vet jag inte var man hittar.......) :
Ulleråker hr (Upps) ST 29/5: Fallet handlar om uppbud av jord på Sunnersta ägor, Helga Trefaldighets sn.
Professor DANIEL DJURBERG och hans "svågrar Lars och Erik Olssöner Sundström" samt Brita Sundström i Uppsala var inblandade.
Hur släktskapet mellan professorn och de tre andra såg ut kan man ju undra.
I Släktbok över Söderhamn finns ju många uppgifter om Daniels och hans hustruns släkt.
Begreppet "svåger" hade ju en annan betydelse förr än vad det har nu. Enligt SAOB var definitionen "manlig släkting genom ingifte".
128
« skrivet: 2022-11-25, 15:27 »
Rättelse: Olof Boberg skall det vara, inte Broberg.
129
« skrivet: 2022-11-25, 08:33 »
Komplettering till Släktboken:
ERIK PERSSON STENSVED hade, utöver barnen Karin och Erik, även döttrarna Margeta och Kerstin.
Margeta var "gift i Holland" och dottern Kerstin var ogift.
Källa: Svea Hovrätt Advokatfiskalen EXla:58, bild 14920 = småprotokoll från Söderhamns RR 1764 1/10, där Karins make, Olof Broberg, visar upp ett "arvs- och delningsinstrument" från 1730 15/4, efter sin avlidne svärfar, faktoriearbetaren EPS.
130
« skrivet: 2022-11-23, 16:10 »
Svea Hovrätt, Advokatfiskalen EXlla:13, bild 6440, sid 630 (= småprotokoll år 1720):
Per Jonsson Stockmakares änka, Karin Eriksdotter hade i mars detta år skrivit sitt testamente.
Utöver i "Släktboken" kända barn nämns en sjuklig dotter Kerstin samt mågen (var väl g m en dotter Anna?) Per Månsson Päsk.
131
« skrivet: 2022-11-16, 22:14 »
Enligt Generalmönsterrullan år 1753 för Smålands kavalleri, majorens kompani, rusthåll nr 68 Strete, bild 1540 hade Anders Falck dött, "änkan gifter sig efter 1744 års inskrivning med Johan Nielsson".
GMR 1744, bild 740: Mönstringen ägde rum 1744 15/10.
Troligen har prästen i Bringetofta skrivit fel i vigselnotisen 1744 28/10.
Det borde stå Johan Nilsson (inte Pärsson), gift med Brita, inte Maria - obs att det inte står pigan Maria.
Det hände ganska ofta att det skrevs fel namn.
Johan kom alltså från ekesjö hovgård i vallsjö socken.
132
« skrivet: 2022-11-16, 19:06 »
Hej Johan!
Jo vigslar 1744 finns i Bringetofta Bl:2, s 71, bild 38:
Vigde 1744 28/10: Johan Pärsson från Eksjö hovgård och Maria i Strete - men de passar ju inte så bra in här.
/Nils
133
« skrivet: 2022-11-08, 17:00 »
Det var nog i Norrköping S:t Olai.
134
« skrivet: 2022-11-07, 21:46 »
Kanske bytte Dan Eklöf så småningom yrke (vilket inte var ovanligt i Norrköping) och är identisk med stärkelsearbetaren med samma namn, som med sin hustru Margareta Elisabet Scherling år 1788 får barn i Norrköping.
135
« skrivet: 2022-10-19, 16:36 »
Kanske redan känt, men en släktkarta över Christoffer Jönsson Ekorn och hans ättlingar finns utvikbar i "Släkten Sundström från Harg", av Ingrid Sundström (Sthlm 1944).
Några personer med namnet Ekorn som ej kunnat inplaceras i denna släkt är även upptagna i boken.
Skådespelaren Gösta Ekman den yngres farmor tillhörde släkten Sundström med härstamning från släkten Ekorn.
136
« skrivet: 2022-10-06, 13:35 »
Några rader föll bort i mitt inlägg, gällande Jons broder A/Peder (Per) Påhlsson:
Efter rad 2 "1659-1660" och före raden som börjar med "egendom..." skall stå:
Enl Advokatfiskalen, Gävleb län, EXl:e, s 463 (år 1680): Borgaren i Söderhamn, Jon Påhlsson, tvistade med sin bror Per Påhlsson i Kyrkbyn "om några hus och jordepenningar jämte annan lös
137
« skrivet: 2022-10-05, 17:11 »
Några kompletteringar:
JON PÅLSSON BJURÅKER.
Han finns med sin hustru ffg i Söderhamn enl mtl 1657 (Mtl 1642-1820, Västernorrl län, Gävleb län, bild 840, sid 73):
"Jon Pålsson Biöråker" ohh.
De bör vara identiska med Jon Påvelsson ohh i Kyrkbyn, Bjuråker sn enl mtl 1655 (bild 950, sid 81) och 1656 (bild 1080, sid 97). De är ej kvar där enl mtl 1657 (bild 1030, sid 92).
Mtl 1654 (bild 1120, sid 98): Pål Olofsson där med son och sonhustru (kanske = Jon Påvelsson ohh?).
Mtl 1657 (bild 1030, sid 92) Nu är Pål Olofsson ohh och en dotter åter på Kyrkbyn, Bjuråker sn.
SYSKON:
A/ Peder (Per) På(h)lsson, är gift 1659, finns i mtl 1659-60 och 1662-1681 på Kyrkobyn, Bjuråker. Han är troligen identisk med med den son och sonhustru som finns hos Pål Olofsson på denna gård 1659-1660.
egendom som honom efter hans sal moder skall tillfallen vara". Modern uppgavs ha varit änka i 14 år.
Jon var ej nöjd med beslutet från 1678 2/1 (dombok saknas för VT detta år) betr "hus och jord i Västansjö" (är en by i Bjuråker) och hotade därför att gå till "högre Rätt".
B/ Olof Påhlsson, var troligen död 1677 (domboken vol 3159, HT, s 189) och omtalas som "salig" i domboken 1680, VT, vol 3163, sid 464).
C/ Margeta Pålsdotter, g m Erik Jonsson, Svedjebo, Bjuråker (domboken 1680, vol 3163, VT s 463).
D/ Märit Pålsdotter, g m Jon Persson, Västansjö, Bjuråker, som var död 1680 (enl domboken HT, s 470).
Med sin "målsman och bror", Lars Pålsson, anklagade hon brodern Jon Pålsson i Söderhamn betr några silverföremål, som hon fått av sina svärföräldrar, men som Jon lagt beslag på.
E/ Lars Påhlsson, Tjärna, Bjuråker (domb 1680, s 463). Lars var nämndeman och enl dombok 1668 (vol 3150, s 59) ägde en stöld rum hos honom.
Syskonens föräldrar:
PÅL OLOFSSON, levde 1662 (enl mtl, uppförd sist i längden under rubriken "fattige, sjuklige och förlamade", där han uppges vara "gammal och födes av barnen"., bonde på Kyrkobyn, Bjuråker..
Han finns där enl landskapshandlingarna 1625 och mtl 1642-1654 och 1657-1660.
PÅLS HUSTRU, var död 1680 (domb vol 3163, VT, s 463), var kanske redan 1625 och åtminstone 1642 gift med Pål.
Enl domboken 1680, hade hon som nämnts ovan, varit änka i 14 år..
138
« skrivet: 2022-10-01, 13:59 »
Dags för lite fler Hum(b)lerötter:
Stefan Simander har i sin sammanställning 2019-09-30 bl a dessa uppgifter
Hans Larsson Humble, född på 1570-talet, g m Valborg, också född på 1570-talet.
Svea Hovrätt, Advokatfiskalen, Vendels dombok 1621 (vol 644), HT, s 138: Hans Humble "haver belägrat Valborg, hustru Annas dotter i Öster Ekeby" och "lovat taga [henne] till äkta". Hans fick böta för detta tilltag.
Kommentar: Var Hans och Valborg verkligen födda så tidigt som på 1570-talet? Det mindre vanliga förnamnet Valborg återkommer ju bland ättlingarna, så Valborg var väl snarare född 1590-1600?
Vem var hustru Anna på Öster Ekeby? Kanske mor till min förfader i denna by, Jöran Eskilsson, som ser ut att vara jämnårig med Valborg?
139
« skrivet: 2022-09-26, 17:34 »
Lite senare i samma dombok, sid 204, hösttinget 1630, när 2a uppbudet av Degerbo är antecknat, kallas Claes Svensson "borgare i Söderhamn" (en stad som då bara var 10 år gammal) och styvbrodern Johan Larsson benämns här "S", dvs salig och bosatt i Degerbo.
Tydligen hade Claes tidigare sålt hemmanet till styvbrodern, som därefter avlidit, varpå Claes köpt tillbaka gården såsom närmaste släkting.
140
« skrivet: 2022-09-25, 13:03 »
Svea Hovrätt, Advokatfiskalen, Uppsala län, EXle:644, bild 2110, sid 199 (Tierp och Tolfta socknar år 1630 8 maj):
Claes Svensson i Söderhamn lät 1:a gången uppbjuda ett hemman i Degerbo, som han sålt till sin styvbroder Johan Larsson.
(Degerbo ligger i Tierps socken)
141
« skrivet: 2022-09-23, 13:50 »
Man kan ju fråga sig om en 15-åring ("på 16e året) på den här tiden bar peruk.
142
« skrivet: 2022-09-18, 17:21 »
Då får jag väl svara själv på min fråga för nära tre år sedan.
Från min antavla:
3988 Olof Larsson Humble, finns 1635-1651 i Åkra, Vendel. I mtl 1654 finns Mickel Olsson på samma plats, bör alltså vara en son. Enl boskapslängden 1635 fanns i Olofs hushåll 3 personer i åldern 12-60 år.
3989 Karin Mickelsdotter, levde 1671 (domb), g m ana nr 3988.
Hon ägde jord i i Rångsta och Sävasta, båda i Viksta.
Norunda hr domb 1670 (vol 867), VT, s 969 och ST, s 973 samt 1678 VT, s 629: Erik Ersson i Odenslunda (Viksta) och Mickel Olsson i Åkra uppbjuder sin mödernejord i Sävasta och Rångsta.
Domb 1671 ST s 875: Hustru Karin i Åkra, hustru Elin i Skolstad (Litslena sn?) och hustru Karin i Fasma (Tensta) uppbjuder sina andelar i Sävasta.
Norunda hr domb 1678 (vol 683), VT s 629: Mickel Olsson i Åkra mot Mickel Larsson i Sävasta betr den förres moders jord i Rångsta och Sävasta. Enl domb 1676 (vol 679), VT, s 52 hette MLs svärfar Mats Andersson.
Karins bror:
Lars Mickelsson, var d 1678 (domb), nämndeman i Sävasta, Viksta (domb 1670, vol 667, VT, s 969).
7978 Mickel Eriksson, levde 1609 i Sävasta, Viksta..
Domb 1675 (vol 675), s 268: Talas om salig Mickel Erikssons i Sävasta sonson Mickel Larsson i Sävasta. ME hade år 1609 givit Mats Anundsson pengar för 2 öres jord i Sävasta. Nu ville Erik Ersson i Rångsta "igenlösa" den jord som hans faders halvbroder MA "för en rund tid sedan" sålt "från hans fäderneshemman i Rångstad" till Mickel Eriksson. Erik gick segrande ur denna tvist.
143
« skrivet: 2022-09-01, 20:27 »
Jo den uppgiften finns i RA: Digitala forskarsalen: Örnbergska samlingen, Släkter på S-U, vol 17:17, bild 383.
Men det är ju en andrahandskälla, där hr Örnberg själv gjort upp en släkttavla och lagt till olika uppgifter.
I Biographica-samlingen T:15, bild 20 finns under Topprider inlagt ett "hänvisningsblad" om en skrivelse från Nils T till Georg von Schröer 1650 10/11 och till hans hustru Elisabet 1648 10/11.
Dessa skrivelser borde väl finnas bland von Schröer-handlingarna under S:19 i samma samling.
Kanske finns uppgiften om Johans morbror, livgardet etc i Arméns meritförteckningar på RA, där Johan T:s änka Brita Mårtensdtr inlämnat en supplik.
I Biographica-samlingen T:15 bild 21 hittar man en skrivelse från 1643 från Kgl Majt, där det nämns att Nils T suttit i fängelse och förbjudits att under sex års tid vistas i Nyköping.
144
« skrivet: 2022-08-19, 10:28 »
Eftersom Hans Jörgen Mörner bodde på Olstorp i Askeryd sn, så kanske även det där torpet på Svart---- fanns där?
145
« skrivet: 2022-08-15, 14:14 »
Gjorde några nedslag i domböckerna fö Nyköpings rådhusrätt:
Svea Hovrätt Advokatfiskalen Örebro län EXle:1786 bild 5210, sid 494 (åren 1645-46), Nyköping 1646 18/4: Då hade staden inte mindre än 3 borgmästare samtidigt:
Jöran Classon Rising, Jochim Danckwardt och Knut Larsson.
Ele:1781, bild 2480, sid 211, 1636 i januari: 2 borgmästare: Mårten Esbiörsson och Jochim Danckwardt.
Man var i allmänhet väldigt noga med titlar på folk förr, men i den långa artikeln om Joakim Danckwardt i SBL (del 10, s 143) läser man. " D (dvs Joachim Danckwardt) och en Nils Topridder, som tillhandlat sig Per Larssons andel..."
Gällde tiden kring 1625. Ingen titel på Nils alltså.
När kan vi finna honom som borgmästare i staden? Tja, det återstår att visa.
Kanske handlade det om att flera år senare förgylla hans titel?
146
« skrivet: 2022-08-15, 09:14 »
Det låter som ett intressant namn!
147
« skrivet: 2022-08-14, 18:32 »
Kanske kunde du även avslöja vem Elisabet Nilsdotter var gift med?
148
« skrivet: 2022-08-14, 13:54 »
Uppgifter om Topprider finns i Riksarkivet: Digitala forskarsalen, Örnbergska samlingen, Släkter på S-U, vol 17:17, bild 383.
149
« skrivet: 2022-08-14, 13:32 »
Och vad hette dottern till Nils Larsson Topridder?
150
« skrivet: 2022-08-14, 09:03 »
Nils Larsson Topridder, borgare i Nyköping. Han processade 1625 om arrende av tullrättigheter i staden och även år 1636 med borgmästaren i Nyköping, Joachim Danckwardt (Sv Biografiskt Lexikon, del 10, s 138 ff, som åberopar Svea Hovrätt Liber Causarum 77:4, fol 39.
Nils levde 1650 10/11 i Sthlm, gammal och fattig; 1648 11/11 uppges att han "levde i stor nöd och ålderdoms svaghet, synen och fötterna ville ej stå honom bi."
Källa: Örnbergska samlingen.
Jaha, vem var Christina Nilsdotter? Menar du den Elisabet Nilsdotter, som enl dig skulle vara g m Nils Larsson Topprider?
Varifrån kommer den uppgiften och att hon skulle ha dött 1624?
Nej jag vet inte namnet på morbrodern.
Även om det står att Nils var borgmästare i något personregister behöver det inte betyda att det är riktigt Det var ju hans trätobroder Danckwardt, som var borgmästare.
Jag har en del uppgifter om Nils Larssons son Johan och hans maka, om du är intresserad, själv är jag ättling till Nils´ syster Margareta Larsdtr Topprider, gift Rijk och Nenne.
151
« skrivet: 2022-08-13, 21:38 »
Nej, Nils Lasson Topprider var borgare, inte borgmästare, i Nyköping.. Att han var g m Elisabet Nilsdtr, d 1624, visste jag inte. Nils levde ännu 1650. När sonen Johan hemkom från Tyskland 1650 blev han "satt under livgardet" av sin morbror, som väl bör ha varit någon officer?
152
« skrivet: 2022-08-13, 13:40 »
Enligt Svensk Genealogisk Tidskrift 2016:2, s 103 (artikel av Olle Elm) fanns år 1548 en nämndeman "Lass i Toperidh", men i personregistret på s 158 blir han "Lasse i Tokeryd, Ölmstad sn".
Enl Georg Ericsson, Vadstena äldsta tänkeböcker (1952), s 78 var namnet Toprider taget efter gården Topperyd i Forserum sn.
153
« skrivet: 2022-08-11, 18:27 »
Är det någon Norra Åsarp-kännare som kan tala om var Espet låg?
"Brita i Espet" dog i N Åsarp 1773, 80 år gammal. Men när man letar i div register hittar man inget Espet där.
154
« skrivet: 2022-07-29, 16:42 »
Ernst Valdemar var väl född 1875, det var frun som var född 1879.
Eftersom han hamnade i obefintlighetsboken, är det väl troligt att han lämnade Sverige.
155
« skrivet: 2022-06-28, 09:25 »
Konstnären Bruno Liljefors´ antavla.
1. Bruno Liljefors f 1860 i Uppsala, d 1939 i Uppsala
2. Anders Liljefors f 1813 i Ärentuna
3. Maria Margareta Lindbeck f 1829 i Uppsala
4. Erik Liljefors f 1786 i Ärentuna
5. Anna Ersdotter f 1789 i Ärentuna
6. Mathias Lindbeck f 1783 i Gryttjom, Dannemora, d 1845 i Uppsala.
7. Margareta Eriksson (Eriksdotter) f 1793, g 1822.
8. Anders Ersson f 1741 i Slavsta, Vaksala
9. Stina Mattsdotter f 1750 i Forsa, Tensta
10. Erik Ersson f 1752 i Eke, Ärentuna
11. Maja Mattsdotter f 1758 i Kättsta, Ärentuna
12. Johan Buss f 1755 i Åknarby, Dannemora
13. Maria Lindbeck f 1751 i Gryttjom, Dannemora
16. Erik Thomsson f 1706 i Vittulsänge, Vaksala
17. Beata Thomsdotter f 1714 i Åby, Vaksala
18. Mats Larsson f 1711 (trol i Kyrsta, Ärentuna)
19. Stina (Kerstin) Olofsdotter f 1715 i Lunda, Vaksala, d 1750 i Forsa, Tensta, g 1742 i Ärentuna
20. Erik Ersson f 1720 i Eke, Ärentuna
21. Anna Ersdotter f 1723 i Kättsta, Ärentuna, g 1745 i Ärentuna
22. Mats Persson f 1719 i Norrvissjö, Björklinge, bosatt i Kättsta, Ärentuna
23. Margareta Ersdotter f 1729 i Fjukeby, Ärentuna
24. Anders Andersson f 1711
25. Kerstin Jansdotter f 1713, fr Åsarby, Åknarby, Dannemora
26. Mats Lindbeck f 1721
27. Maja Persdotter f 1726, d 1773 i Gryttjom, Dannemora
32. Thomas Hansson f 166(8 ), d 1748 i Slavsta, Vaksala.
33. Brita Bengtsdotter från Fullerö, g 1700 i Ärentuna.
34. Thomas Persson f 168(0), d 1730 i Åby, Vaksala
35. Karin Mattsdotter f 168(3), d 1729 i Åby, Vaksala
36. Lars Lindorm f 1686 i Björklinge, levde 1751 på Kyrsta, Ärentuna, var 1708 trädgårdsdräng på Sätuna säteri, Björklinge
37. Anna Matsdotter Waker, levde 1750 på Kyrsta.
38. Olof Eriksson f 165(5), d 1721 i Lunda, Vaksala
39. Karin Jöransdotter, levde 1732 på Lunda, Vaksala.
40. Erik Ersson, Eke, Ärentuna
41. Maria Andersdotter, g 1715 i Ärentuna.
42, Erik Ersson f 169(3), d 1753 i Ärentuna, finns i Ugglesta fr 1714, Kättsta fr 1723.
43. Maria Andersdotter f 169(1), d 1767 i Ärentuna, kom fr Kättsta, g 1714 i Ärentuna
44. Per Mattsson f 1699 i Norrvissjö, Björklinge, d 1751 i Kättsta, Ärentuna, kom ca 1725 dit fr Norrvissjö.
45. Anna Andersdotter, fr Kättsta, g 1718 i Ärentuna.
46. Erik Mattsson f 169(9), d 1734 i Fjukeby, Ärentuna.
47. Anna Larsdotter fr Kolje, g 1:o 1724 i Ärentuna, 2:o 1735 i Ä m drängen Jan Persson, Fjukeby.
68. ? Per Thomsson f 164(6), d 1723 i Åby, Vaksala.
72. Nils Lindorm, var 1708 trädgårdsmästare på Sätuna säteri, Björklinge
74. Mattias (Matts) Eriksson Waker f 166(0), d 1749 i Kyrsta, Ärentuna, korpral, bodde 1708 i Bengtsbo, Björklinge
75. Anna Jacobsdotter f 166(4), d 1747 i Kyrsta, Ärentuna, g 1690 i Björklinge
78. Jöran Olsson, Lunda, Vaksala
82. ? Anders Mattsson, bor 1715 i Eke, Ärentuna
86. Anders Staffansson, d 1697, Kättsta, Ärentuna
87. Karin f 167(7), d 1723 i Kättsta, Ärentuna, omg ca 1699 m Per Jansson, Kättsta
88. Mats Olofsson f 167(4), d 1738 på Norrvissjö, Björklinge
89. Gertrud Persdotter f ca 1660, d 1730 i Björklinge
90 = 86
91 = 87
92. Mats Andersson f 166(3), d 1741 i Fjukeby, Ärentuna
93. Margeta Andersdotter, levde 1727 på Fjukeby, g 1690 i Ärentuna
94 ? Lars Andersson, Kolje, Ärentuna
148. Erik Ersson, d 1687, Mjölinge, Björklinge
149. Anna Nilsdotter, omg 1688 i Björklinge m Thomas Andersson i Mjölinge; de flyttar 1697 till Malmen, Björklinge.
150. Jacob, var d 1680.
151. Beata Larsdotter, d 1716 i Läby, Björklinge, omg m Anders Andersson, Läby, Björklinge (som i sitt föregående gifte är en ana till antavleförfattaren).
172. Staffan Markusson, arrendator på Kättsta säteri, Ärentuna.
176. Olof Thomasson, var d 1679, nämndeman på Norrvissjö, Björklinge (som jämte sin maka är anor till förf)
177. Brita Matttsdotter, d 1702 i Björklinge.
186. Anders Ersson, d 1695, Fjukeby, Ärentuna (som jämte sin maka är anor till förf)
187. Brita Jöransdotter f 164(7), d 1729 på Backa, Ärentuna.
298. Nils Andersson, Mjölinge, Björklinge
352. Thomas Olofsson, d 1674 i Björklinge, nämndeman på Norrvissjö.
374. Jöran Bengtsson, levde 1651- 1682 på Överbacka och Fjukeby, Ärentuna.
156
« skrivet: 2022-06-09, 09:02 »
Svea Hovrätt, advokatfiskalen, Uppsala län (vol 685), Tierps hr renov dombok, 1679 ST, s 586, bild 5960:
Kapten, sal Stephan Gråstens änka hustru Brita Bruusberg (Brunsberg?). Hans bror hette Magnus Gråsten.
Britas bror var Anders Andersson i Väsby, Tierp, som på "sin sotesäng blivit intalad" upprätta ett testamente.
Brita hade arvejord i Väsby.
157
« skrivet: 2022-06-02, 15:43 »
Det finns/fanns? en släkt Chytraeus, som är spridd i landet.
I kronotaxeringslängden för Ladugårdslandets fs (= Hedvig Eleonora) för år 1775 finns på sid 932 överminören Fredrik Kytreus´ hustru + 2 söner.
Kan hon vara dopvittnet från detta år?
158
« skrivet: 2022-05-13, 20:36 »
Hej Per-Olov
Det är inte lätt att läsa den svaga blyertstexten, men jag tycker det långa andra ordet i meningen ser ut som
"försörjningsdom"
/Nils H
159
« skrivet: 2022-05-09, 19:14 »
Olof Carlsson på Almby var son till Carl Ersson (d 1674-1677 enl mtl, i mtl 1677 kallas hustrun "Carl Ers´änka) på Almby ohh Walborg Olofsdtr (f ca 1637, begr 1712 14/1 på Almby), omgift tidigast 1680 (mtl) m Carl Mickelsson, d 1690 på Almby.
Enl domboken 1688 HT s 473 kallas hennes son Eric Carlsson för Carl Mickelssons "styvson".
Enl domboken 1698 VT s 1229: Olof Carlsson på Almby var bror till Eric Carlsson.
I mtl för 1657 är Carl Ersson ej upptagen på Almby; mtl 1657-1665 saknas.
Rulla 1656/4, Uppl reg, s 3131: år 1654 rustas soldaten Gustaf Gustafsson i Almby av Carl Ersson ibidem.
Roterings- o utskr längd 1662: Carl Ersson i Almby.
Enl mtl 1697 frånträdde Walborg hemmanet i Almby till sonen Eric Carlsson, eftersom "modern är utgammal".
Eric Carlsson uppges i födelsenotisen för Matts Carlssons dotter Malin (f 1692 i Hel Trefald fs) som fadder och "farbror" till Malin.
Domb 1697 VT s 781: Talas om en tvist mellan Matts Carlsson och hans "syskonbarn" dvs kusin, Olof Thomasson i Gränberga (Hel Trefald fs), som sedan kom till Gränby, Ärentuna sn, där han dog som "domare" 1729, 68 år gammal.
Bälinge hr domb 1699 VT s 90: Här räknas några syskon till Olof Thomasson upp, vilka ägde jord i Åkerby sn.
Kanske kom Carl Erssons maka Walborg Olofsdtr från detta område?
Omkr år 1699 rådde svåra tider i Sverige. Walborg Olofsdtr bodde då hos svärsonen Hans Olofsson på Malma, Hel Trefald sn och , heter det i mtl, "går och tigger". Hans var akademibonde och klagade över sin magra jord och stora skulder.
Ja, det här var en del om denna släkt.
160
« skrivet: 2022-05-06, 18:15 »
Är Janne Nyberg nöjd med svaret?  ?
161
« skrivet: 2022-05-04, 22:10 »
Ja, just det, nu ser jag man kan klicka på "inställningar mm", så kan man sedan välja fliken "sök på sidan" och sätta in det önskade efternamnet, som i detta fall var Svedman, och hitta några med det namnet som blivit markerade.
Tack för tipset!
/Nils
162
« skrivet: 2022-05-04, 13:48 »
Jaha, Hans, här kommer lite uppgifter om denna släkt:
Bondsonen Olof Olofsson (f 1702 i Vänge) kom enl herdaminnet 1718 till skolan i Uppsala och fr o m 1719 finns en matrikel för katedralskolan tryckt i serien Uppsala stifts (nya) herdaminne, en serie som f ö är långt ifrån slutförd, tyvärr...
Enl 1719 års matrikel heter Olof redan Tibelius. Han var ju född på gården Täby, så det var väl därför det blev Tibelius.
Föräldrar: Olof Carlsson, f 166(9), d 1729 28/5 i Vänge, sist bonde på Almby, g 1694 21/10 i Vänge m "Maria i Vagnsby" i hennes 2:a gifte.
Mantalslängden 1694, Vagnsby: Mats Larssons änka; d:o 1695: Mats Larssons änka g m Olof Carlsson.
Tyvärr saknas mantalslängderna 1679-1693, så det går inte att följa Maria och hennes 1:e make bakåt i tiden.
Paret som vigdes 1702 9/4 i Vänge var Olof Eriksson (ej Carlsson) i Ekeby och Maria Matsdtr fr samma gård.
I mantalslängde 1732 kallas Olof Carlssons hustru Maria för "änka" (maken hade ju dött 1729) med anteckningen "borta till Sigtuna", så hon flyttade väl till någon son där?
Fortsättning följer om Olof Carlssons ursprung.
/Nils
163
« skrivet: 2022-05-04, 13:24 »
En fråga till Anders:
Måste man veta förnamnet på en person man söker i släktbokens personregister?
/Nils
164
« skrivet: 2022-05-03, 18:06 »
Hej Hans!
Jag återkommer om detta. kan även nämna att jag också härstammar från Matts och Olofs bror Carl Carlsson.
Hälsn
Nils
165
« skrivet: 2022-05-03, 16:25 »
Jaså denne Olof blev präst med namnet Tibelius. Intressant. Finns familjen i någon tryckt skrift?
Själv råkar jag härstamma från Olofs farbror, Matts Carlsson.
166
« skrivet: 2022-05-01, 09:31 »
Sedan finns ju också en bouppteckning (Kinds hr 1793:999) efter denne Johan Persson på Holmö, där bl a sonen Carl finns upptagen.
/NH
167
« skrivet: 2022-05-01, 09:24 »
Enl bouppteckningen efter klockaren Sven Jönsson i Långared, Dalstorp (Kinds häradsrätt 1785:121) var hans omyndiga barns förmyndare deras fars "kusiner": Johan Andersson i Kartsändan, Jöns Johansson i Solberga och Carl Johansson i Holmö.
I bouppteckningen efter Johan (Jan) Jönsson i Elmhestra (Kinds hr 1781:407) uppges att dottern Lisken var förlovad med Carl Johansson i Holmö. Här nämns också att den senares far var dannemannen Johan Pehrsson i Holmö.
168
« skrivet: 2022-04-29, 13:25 »
Nja, det var nog själva bouppteckningsförfarandet som ägde rum 1761 efter ryttaren Sven Sandal, som avlidit 2 år tidigare, dvs ca 1759, i Pommern.
De två omyndiga barnens farfar, Per Sandal i Solslätt, förde sina barnbarns talan.
169
« skrivet: 2022-04-28, 08:59 »
"efter upgift å läseroten"
Från SAOB:
-ROTE.(läs- 1905-1927. läse- 1788-1894)
1) (i vissa trakter) till 1 ): husförhörsrote.
(Det var tydligen vid ett husförhör som det framkom att detta barn hade fötts)
170
« skrivet: 2022-04-19, 18:00 »
Guje, så här (i något redigerat skick):
Norra Vedbo häradsrätt F ll : 47, bild 135, sid 149:
Sidorna 1 och 4 (av 4):
Sid 1: Ingiven vid tinget i Hallaryd den 10 okt 1815.
År 1815 den 15/8 blev på begäran laga bouppteckning förrättad på sterbhuset efter dragon ISAK LIND för nr 5 Taleryd mellangård, som förmodligen förmenades skall vara avliden uti fiendeland sistlidet år 1814.
Och som befinnes efter honom 3ne söner, alla omyndiga, den äldsta sonen vid namn Anders, om 9 år, den andre vid namn Jaen om 5 år, den tredje dito vid namn Charl Petter om 4 år gammal.
Men erinras att den äldsta sonen Anders är född och avlad före äktenskapet, men säges likväl vara nämnda dragon Linds barn, och för de 3ne omyndiga barn: Rusthållaren Jaen Hansson uti Taleryd mellangård att bliva och vara laga förmyndare och förmanades (?) änkan Catharina Andersdotter att rätt och redeligen uppgiva egendomen sådan den befinnes och företogs förrättningen i följande ordning....
Sid 4: Gäld och skuld:
till rusthållaren Jaen Hansson, Taleryd mellangåd.................40
till dito man för 7 råghalm.................................................32
till Petter Andersson uti Lundaryd......................................2.40
till Samuel Samuelsson i Taleryd......................................11.5.4
samt ränta för ett år...........................................................32
Summa skulder: 16.5.4
Behållning : 48.4
Sålunda redigt och rätt uppgivit egendomen skall jag med livlig ed bestyrka, om så skulle påfordras.
Chattarina Andersdotter
K.A.D.
Till att uppskriva och värdera egendomen.
Samuel Samuelsson och Jaen Hansson i Taleryd
Fattigprocenten betald till Linderås fattigkassa intygar och kvitterar, Linderås d 8 okt 1815
Thollander, komminister.
Örberga C:3, bild 117, sid 225: Född 1805 30/11 i Örberga, modern en piga Cajsa Andersdtr, som nyligen kommit från Säby sn, i Lackerstad, där hon hos Peter Andersson födde barnet
Örberga Al:3 (1802-1806), bild 49, sid 85: Luckerstad: pigan Cajsa Andersdtr, inflyttad 1805 från Säby, icke uppvist attest.
(Kommentar: Räknar man 9 månader bakåt från barnets födelse hamnar man i februari 1805. Det var alltså 3 år innan Isak Lind, f 1785 i Bringetofta, inflyttade till Linderås från Säby som nybliven dragon. Trädgårdsmästaren Isak Lindqvist, också född 1785 i Bringetofta, kom 1804, trol på hösten, från Almesåkra till Säby och kan alltså några månader senare gjort pigan Cajsa med barn, en piga som i all hast lämnade Säby för att i Örberga föda sitt "oäkta" barn).
/Nils
171
« skrivet: 2022-04-17, 12:07 »
Säby Al:5a-b (1803-1808), bild 2820, sid 268, under Åbonäs och major Rosenborg med familj:
Trädgårdsmästaren Isac Lindqvist f 1781 i Bringetofta, inflyttad 1804 från Almesåkra, struken.
OBS: Födelseåret struket med tillägget: "bör vara 1785".
Jönköpings läns landskontor E lll:47, bild 225, s 436 (= mantalslängd år 1809 för Säby sn):
Under Åbonäs och Rosenborg: bl a en ej namngiven trädgårdsdräng, samma sida under Traneryd och fam Mörner:
en dräng Lindqvist.
Kommentar: Kan den unge trädgårdsm Isac Lindqvist sadlat om till dragon och då fått namnet avkortat till "Lind" ?
Isak Lind skulle ju kommit till Linderås från Säby 1808, kan han då finnas med i mantalslängden 1809? Ja, för den är sammanställd 1808 24/10 (sid 436, bild 225) och de flesta flyttade i november, så visst kunde Isak, sedermera Lind, finnas med där.
Isak Lindqvist var alltså 18-19 år, när han kom från Almesåkra. Kan han vara identisk med "gossen" Isac (lite otydligt förnamn) Johansson, som finns i Almesåkra Al:4, s 301 under torpet Sjöholm och en trädgårdsmästare (!) Landberg och en smed. Denne Isak är struken i längden och har tyvärr inga födelsedata angivna.
Dragon Isak Linds första son (om han nu var fadern), född u ä, hette ju Anders (efter sin mor) och som gift med Cajsa Andersdtr, hette deras första son Johan. Barnens namn: Anders efter morfar, Johan efter..... ja kanske farfar?
Det blir till att rota vidare i detta ärende!
172
« skrivet: 2022-04-16, 08:13 »
Hedesunda L l b:5 (1783-1807), kyrkoräkenskaper, sid 80:
1790 21/2: "qv.p." (= kvinnspersonen, vanlig beteckning på ogifta mödrar) Carin Larsdotter i Landa, "4:e gången" (underförstått: lönskaläge), plikt: 32 öre.
173
« skrivet: 2022-04-15, 19:16 »
Ja, Per-Olov, ditt alternativ verkar ju mycket troligt, när det nu står i Hedesunda Al:10 B, s 218 att en Carin ( Larsdotter) flyttar 1795 till Älvkarleby: "Har 3 levande oäkta barn, 4 gången plikt 1790". Och det 4:e redan avlidna barnet var väl Carin (1778-1783)
Vi känner ju de båda uä-barnen Stina, f 1784 och Anna f 1789 i nov. Det var väl för den sistnämnda, som modern år 1790 fick "undergå plikt", som det brukar heta. Tydligen fanns ännu ett barn, vem det nu kan ha varit.
/Nils
174
« skrivet: 2022-04-14, 18:36 »
Jaha, Per-Olov, då föll ju ytterligare några bitar på plats i detta pussel.
Här kommer lite mer:
Hedesunda Hll:2, s 5: Avskedade soldaten Lars Lanströms dotter Carin Larsdtr i Kågbo, hade fått en dotter, Anna, u ä, f 1778. Fadern var bondsonen Olof Jonsson i Ingersbo (ett Ingarsbo finns i Österlövsta).
Hedesunda C:3, s 407: Anna f 5/11 1778 u ä, döpt i Söderfors, dotter till Carin och Olof.
Hedesunda Al:8 (1776-82), s 258a Kågbo husfolk: avsk sold Lars Landström, hh Margareta Jönsdtr f 1722; dotter Carin f 1756, flyttar till Gävle.
Hedesunda Al:9 (1783-1789), s 266, Kågbo: Landströms och deras dotterdotter Anna Olsdtr f 1779 d 1783.
Hedesunda Al:9: s 212, Landa: pigan Carin Larsdtr f 1754 (sista siffran lite otydlig), deltog bara i husförhör i nov 1787.
Hedesunda C:2, s 361: Född 1754 17/8: Karin, dotter till Lars Landström o Margareta Jönsdtr i Kågbo.
Kommentar: Vallhjonet Carin Larsdtrs i Älvkarleby uppgivna födelseår 1752 är väl inte hugget i sten. Så kan man tänka sig att Landströms dotter Karin är det vallhjon som var "3 ggr lägrad" ?
1778 fick hon uä dottern Anna (d 1783), som kvarstannade hos morföräldrarna. Carin flyttade så till "Gävle", fick sitt 2:a uä-barn Stina 1784, återvände till Hedesunda och fick 3:e uä-barnet, ännu en Anna, f 1789.
(Invänder kanske någon: Jamen om pigan Carin L i Landa 1787 var mor till Stina f 1784, borde väl den senare vara upptagen jämte modern i längden. Ja, kanske det, men ibland "glömmer" man bort att ta upp en del personer i hfl.)
/Nils
175
« skrivet: 2022-04-14, 16:29 »
Ojdå, Guje, jag gav nog ett dåligt råd. Det är ju inte säkert att Isak finns kvar i Bringetofta 1796, större chans att hitta honom i den första husförhörslängden som börjar 1791.
Om det står "Bringetofta" som födelseort kan det lika gärna avse någon av dess annexförsamlingar Norra Ljunga och Hylletofta.
/Nils
176
« skrivet: 2022-04-14, 10:30 »
Födelseboken för Bringetofta har lucka 1782 18/8 - 1788 9/1.
Men om Isak var född 1785 i Bringetofta, bör han ju finnas i hfl AL:2 (1796-1800).
Den består ju bara av 536 sidor....
177
« skrivet: 2022-04-13, 09:05 »
Hej Per-Olov,
Kanske en liten ledtråd beträffande Anna Ersdotter född 1788 i Hedesunda:
Älvkarleby Al:7 (1802-1809), s 117, Marma: pigan AE f 1788 i Hedesunda (inflyttad 1795, står ej varifrån); 2 rader längre ned i längden: drängen Per Asplund. Båda flyttar till s 118, där namnen står intill varandra. Under rubriken "omständighet" finns betr Anna siffran 111.
Sid 111 i samma hfl: Vallhjonet Carin Larsdotter f 1752, infl 1795 fr Hedesunda, "lägrad 3 gånger"; oäkta dotter Anna f 1788, struken.
Älvkarleby Al:6 (1794-1801), s 113, Båtsmansbacken: Vallhjon Carin Larsdtr, infl 1795 fr Hedesunda, "lägrad 2 gånger"; oäkta döttrar: Stina f 1784, nu "på Hyttön" och Anna f 1788.
(Al:6, s 150, Hyttön: En Stina Ersdtr under Olof Persson ; Al:7, s 137, Hyttön, pigan Stina Ersdtr f 1784, flyttar 1804 till Gävle).
Men varken Stina eller Anna kan hittas i Hedesunda födelseböcker och de kan inte heller hittas (med sin mor) i Hedesunda All:10 a el b (1790-1796).
Utomäktenskapliga barn antecknades nog inte alltid i födelseböckerna. Men om vallhjonet Carin Larsdotter var "lägrad 3 gånger" borde man ju hitta hennes namn som mor till något barn.
Hälsn
Nils
178
« skrivet: 2022-04-06, 17:58 »
Hej Rolf,
Nej jag håller med om att flytten till och från Vaksala troligen aldrig ägt rum och heller inte flytten till Harbo. kanske skedde en förväxling med systern Cajsa Mattsdtr, som ju gifte sig till Harbo.
Jo, det är sant att "Stockholm" ska tolkas som Stockholmstrakten.
Vad jag kan se flyttade inte Carl tillbaka till sina hemtrakter. han borde väl i så fall funnits med bland faddrarna till syskonbarnen i området.
Tyvärr brukar folk från landsorten som på 1700-talet flyttar till "Stockholm" ofta försvinna.
/Nils
179
« skrivet: 2022-04-05, 21:34 »
Tack, Rolf, för tipset! Tydligen flyttade Carl till Vaksala och sedan tillbaka till Östervåla 1794 och vidare 1795 till ...... jag tycker det står "Stockhm", dvs Stockholm.
180
« skrivet: 2022-04-05, 09:28 »
Vart tog dessa båda bröder vägen?
Erik Ersson f 1732 18712 i Heliga Trefald församling (Upps), levde troligen 1741, då föräldrarna flyttade till Norrby, Vaksala sn.
Jonas Ersson f 1736 10/3 i Hel Trefald fs, var dräng i Norrby, Vaksala, när han 1759 var dopvittne till ett barn till en av hans systrar.
(Föräldrar: Erik Ersson (d 1769 i Norrby) och Kerstin Jonsdtr (d 1779 i Norrby).
181
« skrivet: 2022-04-05, 09:10 »
Vart tog dessa båda kusiner vägen?
Olof Ersson f 1770 4/1 i Östervåla, flyttar från Råttebo i samma socken 1793 till Nora socken, men finns ej i dess inflyttningslängd.
Carl Mattsson f 1774 8/10 i Östervåla (men i hfl felaktigt: Vaksala), flyttar 1794 från Östervåla till Harbo sn, men finns ej i dess hfl, Al:6 (1792-1795).
Jag kan inte återfinna dessa personer i Arkiv Digital Befolkningen i Sverige 1800-1947.
182
« skrivet: 2022-03-30, 13:37 »
Hej Kristina och Per Olov,
Jag har med intresse tagit del av era uppgifter om Per Asplund och hans familj.
Jag har en del data om hans maka Greta Ersdotters ursprung. Hon var mycket riktigt född 1761 27/6 i Vida, Tierp som dotter till Erik Ersson ohh Ingeborg.
Erik och Ingeborg får 9 barn: Erik (f 1754 24/9 i Halsta, Tierp, son t EE och Ingeborg); Anders (f 1756 22/9 i Halsta, Tierp, son t EE och Ingeborg Ersdotter); Stina (f 1758 17/6 i Vida, Tierp, dtr t EE och Ingeborg); Petter (f 1759 28/11 i Vida, Tierp, son t EE och Ingeborg); Greta (f 1761 27/6 i Vida, Tierp, dtr t EE o Ingeborg); Jonas (f 1764 12/5 /ej 1765!/ i Vida, Tierp, son t EE o Ingeborg); Karin (Cajsa) f 1766 10/3 i Vida, Tierp (dotter till EE o Ingeborg Ersdotter); Olof f 1770 4/1 i Korbo, Östervåla, son t EE o Ingeborg); Kerstin (f 1772 2/12 i Korbo, Östervåla, dtr t EE o Ingeborg Ersdotter).
Greta Asplund, f Ersdotter, d 1833 29/3 på V Vad, Västland som fattighjon. Hon kom dit 1827 från Råttebo, Östervåla, där hon bott hos brodern Jonas efter att 1823 ha inflyttat dit från Gårdskär, Älvkarleby, som änka.
Gretas föräldrar:
Erik Ersson f 1732 (enl hfl), d 1805 2/3 på Råttebo, Östervåla (hade bott en tid på Bärby). Hans maka i 1:a giftet, Ingeborg Ersdotter, d 1773 24/7 på Korbo, Östervåla. Hon uppges i dödboken vara född 1730 i Vaksala och haft 9 barn, varav 7 fortfarande levde.
Någon Ingeborg Ersdotter född 1730 finns inte antecknad i Vaksala födelsebok men däremot en Ingeborg E f 1731 1/1.
Kunde det vara hon? En piga I E gifter sig 1753 26/12 i Tierp med drängen i Igelbo, Erik Ersson.
När EE o IE 1756 får sonen Anders finns bland dopvittnena pigan Greta Ersdotter i Götbrunna, Viksta och när de 1759 får sonen Petter finns Per Andersson i Åsbone, Tierp, bland dopvittnena.
Eftersom jag härstammar från just denne Per Andersson, så råkar jag veta att han just gift sig med pigan Greta Ersdtr i Götbrunna. Och hon var yngre syster till Ingeborg E, som var född 1731 1/1 i Vaksala. Bingo!
Föräldrar till Ingeborg och Greta: Erik Ersson (ca 1700-1769), g 1769 i Vaksala m Kerstin Jonsdtr (1703 el 1708-1779).
Båda dog i Norrby, Vaksala, men hade tidigare (ca 1731-40) bott i Hel trefald fs.
Jag känner till fyra syskon till Kerstin, men har ändå inte kunnat få fram föräldrarnas namn.
Varifrån kom då Erik Ersson (ca 1732-1805), sist i Råttebo, Östervåla?
När han och Ingeborg får sonen Anders 1756 finns bland faddrarna en Per Ersson från Sjöhagen, Björklinge. Kanske var denne en bror till Erik Ersson?
183
« skrivet: 2022-03-20, 18:46 »
Man kan undra vem denna adelsjungfru Pistol var, som var kusin ("syskonbarn") med ryttmästaren Anders Tornerefelt.
Hon bör ha varit dotter till någon av Anders Tornerefelts fastrar Magdalena, g m Göran Pistol eller Elisabet, g m Gustaf Pistol.
Göran Pistol hade en dotter Märta, född 1665, som kanske vid 18 års ålder gifte sig med en ryttare i Skåne.
Gustaf Pistols äldsta barn var Jacob ( f ca 1660, men knappast senare, då han redan 1673 var i krigstjänst).
Kanske var adelsjungfrun en yngre syster till Jacob och född ca 1662?
184
« skrivet: 2022-03-19, 12:03 »
Enligt Erik Wikén, New light on the Erik Janssonist Emigration 1845-1854 i The Swedish-American Historical Quarterly, 1984, juli, nr 3 förliste fartyget Betty Catharina från Söderhamn på överresan till Amerika med 65 personer ombord. Senare for två Bishop Hill-kolonister till Sverige för att för kolonins räkning göra anspråk på de omkomnas kvarlåtenskap. De mottogs med misstro, var involverade i flera arvsprocesser och skulle till slut ha fått 6 000 dollar med sig tillbaka till Amerika.
185
« skrivet: 2022-03-19, 11:50 »
Han hade väl arbetat på gevärsfaktoriet i Söderhamn.
186
« skrivet: 2022-02-04, 09:36 »
När och var dog Hedvig Westerberg, född Hoffman?
Hon var född 1737 19/3 i Husby som dotter till smidesmästaren på Stjärnsund, Zacharias H, och Margareta Isacsdtr.
Som änka 1804 (efter skomakaren Carl Fredrik W) flyttade hon 1805 14/10 från Klara fs i Sthlm till katarina fs i samma stad.
Vad hände sedan?
187
« skrivet: 2022-01-21, 09:16 »
Det kan vara Ragvaldus Andrae Fagrelius, död 1691, kyrkoherde i Brunskog.
188
« skrivet: 2022-01-20, 17:04 »
Om Lennart Tornerefelt kan tilläggas att han är inplacerad med ett frågetecken framför namnet under Tabell 4 i Elgenstierna, något som inte ändrats i Szabads supplement.
I ett rättsfall i anledning av Lennarts död, påstås att han hörde hemma bland barnen till Anders T i Tabell 3 :
Norrvidinge häradsrätts renov dombok 1711 23/10, e o ting med anledning av "det olyckeliga dråp som skedde i Skougby gästgivargård den 18/10, då löjtnant von Vietinghoff hade varit hos H J Stråhle på måltid "och över måltiden hade de allehanda lustighet för händer."
Von Vietinghoff ville tala med Tornerefelt och de gick ut på gården. T slog då V över ansiktet med sin värja, men då stack den andre ihjäl honom med sin. Von Vietinghoff sade att han känt Lennarts "sal. broder, ryttmästaren Tornerefelt".
Ryttmästare T var väl identisk med Anders T (Tab 4) som stupade i Polen 1702. Denne var alltså inte far till Lennart utan hans bror.
I Szabads supplement, del 2, s 998, uppges att Lennart redan år 1678 var ryttare vid södra skånska kavalleriregementet. så han hör rätteligen hemma bland barnen till ryttmästaren Anders Tornerefelt i Tabell 3.
189
« skrivet: 2022-01-20, 10:15 »
Enligt Mo häradsrätts (Jönköpings län) renoverade dombok 1690, vårtinget (bild 740 på Arkiv Digital), förde "scholepersonen" Johan Agrelius talan mot sin "sal. mors styvfar" Nils Jonsson i Lyckna, Mulseryd socken.
Har någon träffat på denne Johan eller kanske har tillgång till skolmatrikeln för Jönköpings skola, där Johan kan tänkas ha varit elev?
190
« skrivet: 2022-01-20, 10:01 »
Förslag:
försvar under Askersund sn.
191
« skrivet: 2022-01-16, 19:28 »
Kerstins dödsår föll bort, skall vara 1769. En dotter, Catharina, var g m Johan Isaksson Berggren, Sibbarp och en annan dotter, Sara f ca 1742 anklagades för att ha 1764 fått en oäkta dotter med fänrik Jakob Hård (af Segerstad). Man kan undra vart hon tog vägen och om dottern överlevde till vuxen ålder.
192
« skrivet: 2022-01-16, 19:24 »
Kan någon Sik/Sijk-forskare upplysa om hur detta "svågerlag" hänger ihop?
Enl Västra Härads dombok 1732 ST § 66 hade Måns Stare köpt del i Sibbarp, Vallsjö sn av "sin svåger" Nils Joensson Sijk.
Trossdrängen Måns Jonsson (Stare), g 1718 i Vallsjö m Kerstin Månsdtr, piga i Sibbarp.
Han blev sedermera ryttare på Sibbarp , f 1689, d 1759, hh Kerstin f 1698, d
193
« skrivet: 2022-01-16, 14:43 »
Tack Åke för dessa uppgifter!
194
« skrivet: 2022-01-14, 15:23 »
I radioprogrammet Släktband kunde man nyligen höra en spännande berättelse om en soldat Sibbe från Sibbemåla i Småland, som dömts för mord på en skogvaktare men som rymt och dykt upp i västgötska Kinneved, där han fick tjänst som soldat. Känner någon till under vilket namn han tjänade i Kinneved?
195
« skrivet: 2022-01-09, 09:31 »
Kanske förhöll det sig så här: När Anna Nilsdotter avled var ju hennes son Johannes Haraldi Wallerius kyrkoherde i Vallerstad, så han var väl ansvarig för anteckningen i dödboken om att modern var änka efter hans far.
Möjligen tyckte han det var en viktigare uppgift att anteckna än att modern senare blev änka även efter sin 2:e make Olaus Henrici, Johannes Wallerius´ styvfar.
Kan man ana en motsättning mellan Johannes och hans företrädare och styvfar?
196
« skrivet: 2022-01-08, 10:14 »
Jovisst kan jag titta i de äldsta domböckerna och kanske även i Domkapitlets handlingar, men jag tänkte att kanske någon annan släktforskare också funderat över detta problem och hittat en förklaring.
Kanske gifte Anna inte alls om sig, vid 50 års ålder, med den nya kyrkoherden?
197
« skrivet: 2022-01-07, 16:57 »
I herdaminnet uppges att änkan efter prosten Haraldus Johannis (d 1597), Anna Nilsdotter, gifte om sig ca 1600 med makens efterträdare Olaus Haqvini Scheningensis, d ca 1625.
Men enl Vallerstad C:1 begr 1641 26/1: hr Harald Petri, fordom pastor i V, hustru Anna Nilsdotter, på sitt niotionde år.
Men om Olaus Haqvini var hennes 2:e make borde det ju stått att hon var änka efter honom???
Kanske ägde detta 2:a äktenskap aldrig rum?
1:e maken benämns Harald Petri även på annan plats i dödboken, så herdaminnets uppgift att han hette Harald Johannis bör väl vara fel.
198
« skrivet: 2021-12-26, 22:37 »
Enligt Sabbatsbergs fattighus, Stockholm, Al:3, s 344: Sjömannen Nils Leiman f 1768 29/7 i Torneå, inskriven 1827.
Hans far dog vid 108 års ålder och modern, som är "lappska" lever ännu 50 mil norr om Torneå och är 106 år gammal (om det stämmer var hon 47 år när sonen föddes...) och 7 qv lång, dvs ca 104 cm.
Nils Leiman tillhörde Finska församlingen i Stockholm innan han och makan, Ulrika Grönlund från Norrköping, flyttade till Sabbatsberg.
199
« skrivet: 2021-11-12, 08:55 »
"Brukar hemmanet till hälften åt glasmästare Holm".
Cultivating half of the farmstead for glassmaster Holm.
200
« skrivet: 2021-11-08, 19:01 »
Sven Johansson f 170(1), d 1758 2/3 i N Unnaryd, g 1:o senast 1733 m NN Mårtendtr, d 1737 (avvittring 27/1 enl domb vol 13, bild 170), 2:o tidigast 1738 m Christina Persdtr, i hennes 1:a gifte, d 1762 i N Unnaryd (bou).
Sven ohh bor 1733-1756 på Fållagärde, Ölsremma, därefter på Portesbo, N Unnaryd.
Mo hr bou Fll:2 (1742-1770), s 719, bild 408: 1758 13/3 inlämnad av änkan Christina Persdtr, Portesbo. Som förmyndare för de två omyndiga barnen, en dotter på 19 år och en son på 13 insattes ”gamla farbröderna” frälsefogden Håkan Rydberg och hejderidaren Hans Moberg. Barnen skulle ärva lika mycket.
Anm. I bouppteckningen anges ej den dödes namn, men det måste ha varit Sven Johansson, som ju dött 11 dagar innan förrättningen.
201
« skrivet: 2021-11-06, 15:33 »
I mantalslängderna 1712-1715 hittar man en dräng Thomas hos kaplan Magnus Filmerii änka i Risby, Viksta.
Han finns ej kvar där 1716, men det är ju då Thomas Davidsson är gift och skriven i Åbyggeby, Vendel.
I mtl 1711 finns ingen dräng Thomas hos Filmerius däremot hos landsfogden Erik Myrman, Uflunge, Viksta, men ej 1710.
David är ju ett extremt ovanligt namn i dessa trakter. Borde väl gå att spåra.
Vet du något om TD:s vidare öden? Ålder när han dog, t ex. Svärfadern var väl Per Bengtsson i Åbyggeby.
202
« skrivet: 2021-11-06, 10:57 »
Nog var det väl 1715-11-06 som Thomas och Anna gifte sig i Vendel, inte 1718.
203
« skrivet: 2021-10-21, 18:46 »
Tillägg till Fredrik Salomonssons inlägg här från år 2011:
Mo hr renov dombok 1694, vol 44, HT bild 660 (på Arkiv digital):
Gustaf Bengtsson och hans syster Kerstin Bengtsdtr (g m Jöns Andersson på Mulseryd gård) var styvbarn till "gamle gästgivaren" Måns Jonsson i Jära.
Enl samma dombok VT § 6, bild 60 hade Kerstin (och Gustaf) en systerson, drängen Tohr Hansson i Vallgårda ( N Unnaryd sn).
204
« skrivet: 2021-10-06, 13:59 »
Ja, det verkar väl så. Själv härstammar jag från en bror till skomakarmästaren Johan Westerbergs hustru, Helena Sophia Köhler.
(Jfr min artikel i Släktforskarnas årsbok 2002, s 287-312: En inblick i några 1700-talsfamiljers hårda liv - hos Rosenbergs på Fullerstad och Westerbergs i Stockholm)
/Nils
205
« skrivet: 2021-10-04, 18:22 »
Hej Göran, Kan dessa uppgifter vara av intresse? Jag har uppgifter om Johan Westerbergs familj. Lars Andersson smedström (SMEDBERG enl änkans dödsnotis)
tremänningssoldat i Koberga, Husby
tillfångatagen och därefter ej avhörd
g m Anna Mattsdtr 1689-1755 2/11 i Västerbyn, Husby, änka, ”sedan hora.”
Hon fick plikta för otrohet, när mannen var borta. Deras enda barn, de två sönerna, levde vid hennes död.
SÖNER:
|
| Johan Westerberg 1719 -1796, skomakarmästare i Husby o Sthlm,
g m Helena Sophia Köhler ca 1718 -1786
| ANDERS LARSSON 1716 - levde 1755
skomakare i Västerbyn, Husby (Al:4, s 301), blev fjärdingsman 1761,
g m Kerstin Mattsdtr
|
206
« skrivet: 2021-10-03, 17:18 »
Ja, det måste handla om två personer, som levde ungefär samtidigt i Söderhamn med namnet Per Sten.
Han som dog redan 1713, var båtsman och kallas uttryckligen Per Olofsson Sten och är troligen son till Olof Persson Stensved.
I "bouppteckningen" (som bara är en kort resumé) efter den andre Per Sten från 1724 påstås han vara båtsman, men enligt mantalslängderna, där han förekommer i flera år fr o m 1712, betalar han hela tiden mantalspenning, vilket båtsmän var befriade från, och inget skrivs om att han var båtsman. Så kanske var uppgiften om hans yrkestitel i bouppteckningen felaktig? En gång är ingen gång, brukar det ju heta.
I mtl 1711 finns en Olof Ingebrektssons änka med son och sonhustru och i mtl 1712 finns på denna plats i längden Per Sten ohh. Kanske var Olofs son identisk med denne Per? Om nu inte Olof I:s familj sålt gården till en icke-släkting vid namn Per Sten.
Olof Ingebrektssons son finns i mtl fr 1708 och 1711 är han gift. Men varför skulle sonen kalla sig Sten?
Kanske hörde han ändå till Stensved-släkten, där efternamnet Sten används av senare generationer? Men det kan ha funnits andra med efternamnet Sten också.
Olof Olofsson Stensved ohh, som gifte sig 1683/1684 hade ju enl mtl 1705 en son, som sedan försvinner. Han kanske hette Per och tog namnet Sten och skulle ju passa in på Per Sten den yngre, som enl hfl skulle ha gift sig just 1705!
Vad som talar lite emot detta är att någon Per Sten inte finns med som fadder för barnen till Olof Olofssons 3 övriga barn, som dock alla kallade sig Sten! Dessa tre har flera fadderrelationer med varandra, men någon Per Sten finner man alltså inte där.
207
« skrivet: 2021-10-01, 13:30 »
Constantinus och Per spekulerade i sina inlägg här i maj 2012 beträffande Daniel Larsson Sidenii maka Anna Olofsdotters ursprung.
Jag har en anteckning från Brunflo tg dombok 1694 HT, s 484, där Anna är omtalad i ett ärende som rör jord i Viken. I Brunflo sn finns en by med detta namn.
Jag har också en uppgift om en möjlig dotter till Daniel och Anna:
Helena Sidenia, g 1692 13/11 i Brunflo m Petter Scharijn.
208
« skrivet: 2021-09-30, 16:05 »
OLOF PERSSON STENSVED, gifte sig ju 1687/1688; han och hustrun i mtl fr 1690; hustrun borta ur mtl 1700; en son i mtl fr 1705; son och sonhustru fr 1708; sonen borta ur mtl 1712; sonhustrun kvar i mtl 1712 o 1713 och kan vara identisk med inhysespersonen hos Olof, som finns i mtl 1714 och 1715.
Gävleborgs läns landskontor Elb:62b, år 1714, s 622 (= tillägg till mantalslängden): Olofs sonhustru "är en båtsmansänka och har 2 små barn och sin gamla moder att föda". Hon saknade tillgångar, men var enligt grannarna "en frisk och färdig person", som gott kunde "tåla" att betala en mantalspenning och därför "synes för henne intet någon avkortning kunna begäras."
Vem var då denne tidigt döde båtsman, son till Olof? Han kan vara född 1687/1688 och var ju gift redan i mtl 1708 och var död 1714, förmodligen i krig. Vilket namn bar han? Kanske kallade han sig Sten, som en del andra i släkten Stensveds senare generationer? Jag har inte kunnat spåra honom.
Möjligen var han Olofs styvson med tanke på kronologien.
209
« skrivet: 2021-09-27, 10:52 »
Liksom Anders hittade jag en gång i tiden i domb 1697 uppgiften att PER PERSSON STENSVEDs "farbror" var en Sven i Östansjö. Jag antog då att det var en bror till fadern och hittade en SVEN ANDERSSON, som var bonde i Östansjö, Söderala sn.
När nu Anders tagit fram en uppgift från 1666 års dombok att SVEN OLOFSSON ÖSTANSJÖ, en borgare i Söderhamn, var svåger till PER ANDERSSON STENSVED, så är det väl läge att stryka Sven Andersson från listan över P A Stensveds syskon.
PP Stensveds "farbror" var helt enkelt hans ingifta farbror eller fasters man, dvs S O Östansjö.
Domboken från 1666 är f ö väldigt svårläst, då texten på en omstående sida går igenom papperet.
Utöver Anders´ uppgifter har jag lyckats dechiffrera detta:
Per Andersson Stensved tvistar med sin "svåger" Sven Olofsson fr Östansjö betr "den gård P besitter". Enligt domen 1666 skulle P betala till Sven 80 daler kopparmynt "eller avträda från gården", som också kallas "Stensvedgården".
Vidare talas om "bytesmännen" 1663 21/12 och "dess bem. gård och tomt ..... alla syskonen emellan".
(Man kan förmoda att OLOF ANDERSSON STENSVED hörde till denna syskonskara).
Det handlar förmodligen om ett arvskifte efter modern Kerstin, som avlidit 1662.
210
« skrivet: 2021-09-22, 13:30 »
Enligt Szabads supplement till Elgenstiernas ättartavlor, del 1, s 255: Dorotea Barbro von Wirsberg (gift Duse): "ägde i livstidsförläning Högarp i Stenberga sn och 'var nyligen död' enl k. brevet 1691 11/1".
211
« skrivet: 2021-09-22, 08:59 »
Bröderna Engelbrekt Classon (Kram), d 1689 och Daniel Classon (Kram), d 1679 var två välbärgade köpmän i Söderhamn, söner till en tidigt avliden guldsmed i staden. Båda gifte sig omkring år 1660. Men vad hette deras hustrur?
För många år sedan antecknade jag att Engelbrekts maka hette Johanna Stenbith. Den uppgiften hade jag sett i Olof Bromans Glysisvallur.
Men nu ser jag i Anders Olssons "Släktbok över Söderhamn" att Engelbrekts hustru hette Margareta! Han fick barnbarn med förnamnen Engelbrekt och Margareta, väl uppkallade efter sin farfar och farmor.
Vem var då Daniels maka? Kan det ha skett en förväxling i Bromans bok? Kanske var det Daniel som var g m Johanna Stenbith?
I Söderhamns dombok våren 1673 finns uppgiften att Daniel uppbjöd salig Jon Stenbiths gård. Och tittar man i mantalslängderna, kan man se att en Olof Jonsson Stenbith finns alldeles efter Daniel Classon åren 1662-1667. Året därpå (1668) hittar vi på denna plats hustru Ingeborg Stenbith, som i "Släktboken" uppges vara änka efter den Jon Stenbith, vars gård köptes av Daniel Classon. Olof Jonsson Stenbith var son till Jon och Ingeborg.
Olof Stenbith gifte in sig i släkten Halenius, liksom Engelbrekt Classons dotter.
212
« skrivet: 2021-09-20, 20:58 »
Vendel C:1, bild 39, s 71: Vigsel 1685 13 nov el dec mellan Simon Johansson i Karby och Kirstin Jöransdtr Balck.
Kan hon vara identisk med den Kerstin Jöransdtr, som enl Vendels tg dombok 1677 VT s 510 var gift.
Hon hade flera syskon. Alla hade arvedelar i Ö Ekeby och Burunge, Vendel sn.
Kerstin Jöransdtrs syster Maria, var g m Mickel Olsson i Åkra, Vendel, en son till Olof Larsson Humble.
Hennes bröder Erik Jöransson (nämndeman i Ö Ekeby, d 1687) och Stephan Jöransson (levde 1677 i Gillberga, Sollentuna sn).
Fanns det någon Jöran Balck i området? Född i början av 1600-talet.
213
« skrivet: 2021-09-20, 20:28 »
Hej Göran,
Ja, varför inte? Sonen (?) Carl Knutsson värvades ju 1643, så är väl född senast ca 1625 och hans syster Anna Knutsdtr något senare.
Men kanske inte säkert att Gabriel Tornerefelts styvson CN är identisk med den CN, som 1643 värvades som ryttare för St Bökarp, Nävelsjö sn?
/Nils
214
« skrivet: 2021-09-20, 09:44 »
OLOF PERSSON GEVALDIGER MENLÖS´ fru hette inte MARGARETA LARDOTTER, utan bör kallas NN LARSDOTTER.
Deras son LARS OLOFSSON MENLÖS är inte identisk med LARS OLOFSSON i Ringa, Norrala, men de är kusiner.
Den senares mor var mycket riktigt Margareta Larsdtr och morbror ANDERS LARSSON INA.
Norrala C:1, s 179, Ringa: Lars Olofsson ohh Elizabeta Andersdtr får 5 barn under tiden 1682-1692. Ett av dessa, sonen Anders begravdes 1691 5/4 "uti dess förfäders lägerstad", vilket pekar på härstamning i socknen.
1697 6/2 finns bland dopvittnen i socknen "h Elizabeta, Lars Olssons hustru i Ringa".
I mtl 1684 finns ingen Lars Olsson i Ringa; 1685-1687 saknas, men i mtl 1688 finns Lars ohh upptagna. De är kvar där t.o.m. 1696, då ju av domböckerna framgår att Lars råkade på obestånd och blev enl mtl "skriven i Kålstad (i Norrala sn), "där han tagit landbo [tjänst]". Men sedan är han och hans familj borta ur mantalslängden.
När det gäller kusinen med samma namn, Olof Persson Gevaldiger Menlös´ son Lars Olsson, är detta känt:
Han är väl identisk med Olofs hemmavarande son enl mtl 1688-1693, men i mtl 1694 uppges: "son avrest till Stockholm".
I Släktboken hänvisas till domboksnotiser 1685 och 1693 rörande Olof son Lars Olofsson (nu namngiven), som spelade kort och drack öl, resp drog svågern J Winter i håret. Tilläggas kan att i domb 1694 VT s 348 uppges att Lars tillsammans med två andra män "druckit och dansat" på natten, försummat gudstjänsten dagen därpå och i stället "legat hemma och sovit under predikan". Han fick böta och sitta i stocken två söndagar i rad.
Efter dessa eskapader fann han tydligen för gott att lämna Söderhamn och styra kosan mot huvudstaden.
Han är alltså inte identisk med sin namne som samtidigt bodde i Norrala, var gift och fick fem barn.
(I Urban Sikeborgs "släktbok" över Norrala-bor finns närmare referenser betr Ringa-Lars Olssons familj).
215
« skrivet: 2021-09-13, 21:29 »
Hon var väl från Ibbarbo i Norrbärke socken.
216
« skrivet: 2021-09-08, 17:05 »
Tabell 4, 2d/Johan Edhelius kan vara identisk med häradsskrivaren Johan Edelin Ifvarsson, begr 1716 30/12 i Viksta (Upps).
217
« skrivet: 2021-09-08, 09:51 »
Vilka var föräldrarna till dessa syskon?
a/Anna Jonsdotter, gift som piga i Gnistad, Vaksala med Nils Broman f 1703, blev 1721 ryttare på torpet Broby, Funbo sn, Livkompaniet, Livregementets dragoner och fick avsked 1729, sedan soldat i Gnistad, Vaksala sn.
När de får barn där 1728 är "pigan Kerstin Jonsdtr i Gnista" dopvittne och när Kerstin J och hennes man Erik Ersson 1732 får barn i Heliga Trefaldighets fs är soldat Broman fadder.
b/Karin Jonsdtr f 170(3), begr 1764 1/10 i Norrby, Vaksala, g, som piga i Gnistad, 1730 22/11 i Vaksala m Petter Jansson Gnijstedt, i hans 1:a gifte, f 1703 (dödb) el 1706 (centr soldreg), d 1773 12/10 i Vaksala, ryttare på Gnistad kvarn. Han antogs 1729 på N Upplands komp av Livreg dragoner och fick avsked 1759.
c/Kerstin Jonsdtr f 1703 (åu i dödb) el 1708 (hfl), d 1779 3/1 i Norrby, Vaksala, g, som piga i Gnistad, han som dräng där, 1729 16/11 i Vaksala m Erik Ersson f 1700 (enl hfl och åu i dödb), d 1769 3/11 i Norrby, Vaksala.
De bodde i ca 10 år i Hel Tef fs och återkom till Vaksala o Norrby 1741. Norrby torp tjänade under fam Duhre.
d/Ingeborg Jonsdtr f 1709 (hfl), d 1763 29/7 i Grän, Rasbo sn, g 1743 6/4, som piga på Eke hergård i Vaksala m Johan (Jan) Mattsson Granbom f 1719 (hfl), levde 1758 men ej 1760 (mtl), ryttare vid Livreg till häst, brukade Gränstorp under Ö Vallby, Rasbo.
Hon var 1729 piga hos Duhre och 1731, som piga i Gnistad, är hon dopvittne för ett barn till systern Kerstin o hennes man Erik Ersson, ett barn som fick namnet Ingeborg. Vidare är hon dopvittne 1746 för ett barn till systern Karin o hennes man P Gnistedt.
e/Erik Jonsson, är som dräng i Gnistad 1731 dopvittne för barn till systern Karin o hennes man P Gnistedt och 1734, "hos befallningsman Kellander" dopvittne för barn till systern Kerstin o hennes man i Hel Trefald fs.
Denne Kellander bor 1734 på Ö Vallby, Rasbo sn, där ju Eriks syster Ingeborg o svåger senare bodde.
Erik kan vara identisk med soldaten Erik Jonsson Öhrström på Örby rote, Rasbo komp, Uppl reg, enl GMR f 1718, antagen 1735, död 1742 10/7. Han gifte sig 1737 11/11 i Rasbo med pigan Karin Andersdtr på Tomta herrgård.
Alla fem syskonen fick som pigor resp dräng tjänst hos fam Duhre på Gnistad i Vaksala. men vem var fadern?
Namnet Jon var inte så vanligt i trakten och någon passande far till syskonen kan man inte hitta i mantalslängderna för Vaksala.
I Uppsala RR o Mag dombok 1695 4/2 omnämns en Jon Ersson i "Vaksala Hagen". Något Hagen finns ej där men några gårdar med namn som slutar på -Hagen, t ex Lövhagen.
Har någon annan funderat på vilka som kan ha varit föräldrar till de fem syskonen?
218
« skrivet: 2021-08-27, 21:40 »
Nils Nilsson kom som dräng 1744 (mantalslängden) till Persbo (Pedersbo) i Marbäck sn, gifte sig där 1744 2/2 med änkan på Pedersbo, Karin Olofsdtr, tidigare g m Nils Olofsson på Pedersbo, död där 1743 2/2, 47 år gammal.
Drängen Nils Nilsson inflyttade från Högagärde, Tvärreds sn (antecknad i mtl).
I Nils Nilssons bouppteckning, 1771:539, omnämns en släkting till honom, Nils Svensson (1736-1790) i Övre Toppebo, Tvärreds sn, så det pekar väl mot att Nils kan vara född i Tvärred, vars födelseböcker dock börjar så sent som 1724.
[size=0pt]Kinds häradsrätts dombok 1743 ST § 16: Karin Olofsdtr i Pedersbo var dotter till Olof Månsson på Högaberg. [/size]
219
« skrivet: 2021-08-26, 14:15 »
Hej Anders! Några kompletteringar till Släktboken:(namn med versaler är upptagna i Släktboken) LARS MICKELSSON HÖGBERG och KATARINA ESKILSDOTTER BERG fick ju enligt domboken 1728 en son u ä, född i februari detta år. De två senare bör vara identiska med KARIN BERG och hennes son LARS BERG. Mo C:1, s 273, bild 41: Född 1728 2/2 (möjligen 1 el 3 feb), döpt 4/2: Ett "oächta barn". Fadern var "Lars Kok ifrå Söderhamn", dvs Lars Högberg, vars far ju hette Kok. Bland faddrarna märks Margareta Eschilsdotter, förmodligen en syster till modern, Katarina Eskilsdotter (Berg). Söderhamn Al:4 (1666-1769), s 66: Skepparen LARS BERG och hans familj "seglade till Stockholm i maj 1769". Hans hustru, INGRID OLOFSDOTTER ABBORRE, dog 1791 9/1 i Stockholm (Katarina) (Katarina Fl:6, bild 97, s 185). Maken LARS BERG återflyttar till Söderhamn och dör där 1804 2/4 (Söderhamn Fl:1, bild 54). Av de tre barnen finns bara dottern CATHARINA BERG upptagen i moderns bouppteckning från 1791 2/5 (Sthlms RR 1:a avd, FlA:303). Hon gifter sig i Stockholm (Katarina) 1791 10/7 med Nils Nicolaisen, kofferdistyrman. (Katarina El:5, bild 72, s 137). I lysningshandlingarna (Katarina HVa:4, bild 156, nr 139) finns ett intyg från kofferdistyrman Lars Berg, daterat Sthlm 1791 11/6: "Jag tillåter styrman Nichlas Nichlasson att med min dotter Chatarina Berg få gå i äktenskap när de behagar". I konkursakten efter Lars (Sthlms Mag. o RR, F6a:592 [år 1806], konkursakt nr 301) finns en inlaga från borgmästaren i Söderhamn, daterad 1795 31/10, där det heter att Catharina var Lars Bergs "på utländsk ort bortgifta dotter". Hon levde nu ännu och hade nyligen vistats i Hudiksvall. Hon gjorde anspråk på faderns förfallna gård i Söderhamn. I Söderhamns dödbok 1804 2/4 uppges att Lars Berg, förutom sin 2:a maka, efterlämnade en dotter "gift i Hollsten", dvs Holstein i Danmark eller Tyskland. Sonen OLOF BERG (f 1753) tycks ha dött tidigt och sonen LARS (LORENS) BERG (f 1760) bor hemma 1780 som 19-årig sjöman (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, kronotaxeringslängden 1780, Katarina norra (bild 349, nr 734, kv Justitia nr 135) och levde tydligen ännu 1783 29/10, då han enligt faderns konkursakt var lärftkammare. LARS BERG d ä:s 2:a maka var Catharina Wikström, som levde vid makens död (enl dödsnotisen för Lars). Av den digra konkursakten framgår att brigantinskeppet Phoenix lidit skeppsbrott år 1781 utanför Irlands kust. Fartygets skeppare, Lars Berg, ansågs vållande till olyckan och krävdes av rederiet på ersättning, därav konkursen. Forskartips: Har man någon förfader eller annan släkting i Stockholm, som gick i konkurs (och många gjorde det...), så kan man gå in på http://www.tidigmodernakonkurser.se/,och se efter om en konkursakt upprättats efter vederbörande. Men själva akten, som kan innehålla matnyttiga personuppgifter, finns förstås på Stockholms stadsarkiv. /Nils
220
« skrivet: 2021-08-19, 18:51 »
Var det inte tidigt 1580-tal snarare än tidigt 1680-tal som Gullov Månsdotter gifte sig med Lars Månsson Blix?
Kanske kunde Annika tänka på att alla här på Forumet inte är några Facebook-fans, även om många släktforskare numera tycks föredra FB framför AF, vilket ju är tråkigt för dom som googlar efter släktuppgifter.
221
« skrivet: 2021-08-14, 09:14 »
Victor Örnberg, Svenska ättartal, 1894, del 10, sid 314:
Claes (Danielsson) Lampa, levde 1730, bryggare i Stockholm, g 1722 m Ingrid Ek, f omkr 1701.
Ingrid var dotter av Anders Ek, d 1715, bryggare i Sthlm, och Brita Larsdotter, d 1710, som var syster till Lars Malmberg, bryggare i Sthlm.
Enligr Örnberg.
222
« skrivet: 2021-08-09, 10:14 »
Några kompletteringar till Släktboken:
ERIK JONSSON MENLÖS BJUR, död 1724, mellan 15/1 (mtl) och 9/5 (bou), gift 1698 i november (Söderhamn Llb:2, bild 101).
Jag tror han tog namnet Menlös efter den Jöns Jönsson M, vars gård han övertog. I Eriks bou finns bland skulderna en "gammal fordran som sal Jöns Jöns(son) Menlös´ arvingar har till godo". Tyder väl på att de inte var släkt med Erik.
Jag tror vidare att Erik var son till JON ERIKSSON "ERIK PERS" BJUR.
Advokatfiskalen, Gävlebogs län, EXle:3168, s 20, bild 280 (Söderhamns RR 1685 11/5):
"Åter intecknades bytesskriften given av Joen Ersson, Erik Pärs, till sin son Erik Jonsson för sitt mödernesarv, består av150 d kmt."
Ja, fadern, som jag tror var JE, var ju gift (minst) två gånger 1674 och 1677. Erik bör vara barn i det 1:a giftet.
Adv.fisk, Gävleb.l, EXld:797, bild 1730 (Söderhamns RR 1698 17/12): "Gossen" Mårten Jonsson Bjur (nu förmodligen föräldralös) tycks vara fosterbarn hos Carl Persson ohh Gölin. Här nämns också att han hade en bror Erik.
I domboken från 1700 7/4 (som refereras under "källor" not 20 under JE i släktboken) uppges att kyrkvärden Jonas Stenbit stämmer rådman Jon Ersson Bjurs barns förmyndare.
De fem omyndiga barnen namnges här. Men ingen Erik, för han var ju äldst och redan myndig och gift.
JON ERIKSSON "ERIK PERS" BJUR, död 1698, mellan 9/4 och 28/5. Han sitter sista gången i rådet den 9/4 och den 28/5 uppges: "Uti den avl rådm Joen Ericsson Bjurs ställe ...".
Källa: Adv.fisk, Gävleb l, EXld:797, bild 640 resp 980 (Söderhamns RR 1698).
Hans båda fruar tycks aldrig nämnas vid namn i källorna, men i Söderhamns RR dombok 1687 16/1 (Adv.fisk Gävleb l EXle:3169, s 540, bild 5490) finns en ledtråd:
Erik Olofssson Låck uppvisade ett brev, daterat Lissabon 1687 5/3 från "konstapel major" Olof Persson Lind angående det arv "Olof här i staden har efter sina sal föräldrar". I detta brev "skänker han och tillägnar sin syster, hustru Gertrud Persdtr, den arvslott som honom efter dess föräldrar här finns att tillgå ....undantagandes några silversaker", som Olof ville behålla som minne.
Olof Linds "svågrar" skulle enl denna domboksnotis vara rådman ANDERS PERSSON (HAGSVED) (snarare en bror) "samt kronans ämbetsman Joen Ersson, Eric Peders." Dessa två tillfrågades av Rätten om de ville godkänna ett sådant "testamente". Anders Hagsved sade att testamentet visserligen var "emot lag" , men "av broder och svågerlig kärlek till sin syster och svåger samtyckte de (väl också Jon Ersson) för sig och sina (hustrur) till att Erik Låck ohh Gertrud Persdtr skulle oklandrat och i framtiden få åtnjuta "samma skänk och gåva."
Kommentar: Det är känt (av dödbok och gravinskrift) att AP Hagsveds maka hette Brita Månsdtr (men i domb 1702 12/4 felaktigt kallad Persdtr).
Det verkar som att Jon E Bjurs ena hustru hette NN Persdtr och var syster till Olof Persson Lind, Gertrud Persdtr och Anders Persson Hagsved.
En dotter till Hagsved var ju Kirstin, g m Christopher Schiön (KRISTOFER SCHÖN i släktboken), vilken f ö efterträdde Jon E Bjur som ålderman vid gevärsfaktoriet. Så Christophers svärfars syster var alltså g m Jon E Bjur. En tidigare ålderman var ju Hagsveds far PER ANDERSSON HAGSVED, död 1674. När hans dotter gifte sig med Jon, innebar det kanske att denne låg bra till för att bli ålderman.
Kanske var dottern identisk med Jons 1:a fru - de gifte sig ju samma år (1674) som Per dött, fast några månader senare.
223
« skrivet: 2021-08-08, 13:40 »
Tack, Niklas, men finns Gbg nation i Uppsala matrikel tryckt?
Jag känner till Melanders skrift och även kusinen till studenten Gabriel med samma namn som drunknade 10-årig i Göta älv och som begravdes 1699 i Lundby församling utanför Göteborg.
224
« skrivet: 2021-08-07, 08:43 »
Från mina Balck-anteckningar:
Johan Balcks ”karriär”:
· 1658: Fänrik i Paul Wirz´ värvade regemente.
· 1660-talet: Regementsskrivare vid Livreg och Jämtl reg.
· 1665: Väl identisk med den ”regkvm Johan Balcke”, som då skrev till K G Wrangel (Skoklostersaml enl RA:s kortreg över enskilda brevskrivare).
· 1671-1673: Regkvm vid Jämtl reg.
1672: Utnämnd till regkvm vid greve Wittelsbachs utkommenderade kavreg (R uppger källan Krigskollegii kansli DV1 vol 3, fullmakt 1672 27/7)
· 1676-1677: Ryttm vid L J Wittenbergs komb Sv kavreg.
· 1678: Kompchef och ryttmästare hos överste Axel Gyldeners kavreg, sammansatt av ryttare från Uppland-Östergötland-Småland. Trupperna stred i Pommern.
· 1685: Väl identisk med den ”J Balck”, som då skrev till O W Löwen - då kapten vid Hälsinge reg - o h h (RA:S reg över enskilda brevskrivare, jfr ovan).
· 1689: Skulle levat som ”major i Skåne”, jfr ovan.
· 1705: Kallad ”framl major” i skrivelse, jfr ovan.
Källa: KrA:s kortreg över regofficerare 1620-1699.
225
« skrivet: 2021-08-07, 08:35 »
Postinspektor Johan Thelin blev, enl Grape, Postkontor och postmästare s 133, år 1709 dömd till döden pga en tvist med en assessor Strömner men redan året därpå återinsatt i tjänsten.
Enl en annan uppgift (Klercker-Mattons genealogiska handskriftssamling på KB?) var orsaken till dödsdomen att han "förolämpat drottningen".
"Inspektorsänkan" Ester Thelin (född Schenning) återfinns i ett register på nätet (av Rolf Berlin) över vilka som var rikast i Göteborg år 1715.
Sonen Gabriel Thelin inskrevs 1693 20/1 vid Uppsala universitet "under privat lärare" enl UU:s matrikel 1595-1700.
Man kan undra vad som hände med Gabriel sedan.
226
« skrivet: 2021-08-05, 09:21 »
Hej Anders,
Här ännu ett förslag till kompletteringar av släktboken beträffande
OLOF PERSSON GEVALDIGER. Hans barn bär ju namnet Menlös, men vad jag har sett i Söderhamns mantalslängder och domböcker omnämns han inte med detta namn.
Svea Hovrätt, Advokatfiskalen, Gävleborgs län, EXle:3165, s 75, bild 810, 1682 års vårting, under Arbrå och Undersvik:
"Gevaldigern Olof Persson Menlös fullmäktig för borgaren i Söderhamn, Olof Andersson Skarp", osv.
Hans maka bör vara NN LARSDOTTER
Svea Hovrätt, Advokatfiskalen, Gävleb län, EXle:3151, s 349, bild 2810, Söderhamn, vårtinget 1671:
Här kallas OP Gevaldiger för "måg" till Lars Andersson Idna, som då ännu levde.
Lars kan ha sina rötter i byn Ina i Söderala församling och vara far till ANDERS LARSSON INA, som finns i släktboken.
Lars Andersson Idna, även Ina, finns omnämnd i tidigare domböcker och hans änka dog 1675 enl kyrkoräkenskaperna (Söderhamn Lla:1, s 169, bild 91, testamente efter "sal Lars Anders Inas hustru").
/Nils
227
« skrivet: 2021-08-04, 19:36 »
Borde inte jag finnas med på den långa listan med mina f n tungt vägande 1424 inlägg på Forumet?
228
« skrivet: 2021-08-02, 14:05 »
Ja, i hfl Ulricehamn Al:6 (1859-70), s 265 är ordet "enkan" överstruket och ersatt med "hust.", dvs hustru. Kanske trodde prästen att Annas make var död men fick veta att han bara försvunnit?
Och i hfl Al:7 (1870-1874), s 104 hittar vi hustru Anna Björkelund, f 1816, som 1871 6/3 flyttar till Köpenhamn (ej antecknat i utflyttningslängden).
Hur var det med maken Carl Wilhelm då? Så fort hans militära bana var slut (1850-1859 som 1:e furir vid Gäsene kompani av Älvsborgs regemente. I flertalet källor kallas han sergeant!), flyttar han till Maria fs, Stockholm och får arbete som vaktknekt på Långholmens fängelse. Snart hamnar han själv bakom galler där!
Kronohäktet Långholmen Ala:2, s 129: dömdes 1860 17/12 till 4 månaders straffarbete för stöld.
Efter frigivningen tycks han ha återvänt till Ulricehamn för att snart försvinna därifrån. Troligen var det omöjligt för honom att stanna kvar i Ulricehamn efter bakgrunden som tjuv.
Så då styrde han väl kosan till Danmark och Bornholm, där ingen visste vem han var.
Jag håller med Niels om att man har svårt att tänka sig att denne CW kunde vara "gravör" några år senare.
Men kunde han kallas sergeant i många år, när han bara var furir, så kanske han ännu en gång kunde "uppgradera" sin yrkestitel.
Gravör ja, byter vi ut bokstaven ö till ett e, blir det "graver", dvs dödgrävare. Kanske en mer passande sysselsättning för en person som hamnat i samhällets bottenskikt?
229
« skrivet: 2021-08-01, 09:31 »
Jag har nu hittat flera uppgifter om den änka Elna Björklund som emigrerar till USA 1890 (och inte 1896).
Hon bör vara identisk med Elna Björkelund f Eckerholm f 1835 6/12, som emigrerar som änka 1890 19/9 från Öved i Malmöhus län till N Amerika. Hon hade en son som utvandrat 3 år tidigare.
Källa: Emigranten populär (Emihamn) och Öved hfl (under s 92 Kärrby) och utfll 1890.
Denna Elna var änka efter en murare Björkelund och därmed avskrivs min teori om att hon var Carl Wilhelms fru.
230
« skrivet: 2021-08-01, 08:22 »
Hej Niels,
Mange takk för ditt enorma arbete med detta spörsmål! Imponerande!
Nu har jag många ledtrådar för fortsatt arbete.
Mvh
Nils
231
« skrivet: 2021-07-30, 17:24 »
Några kompletteringar till släktboken:
Under 1600- och 1700-talen flyttade ju ett antal personer från socknarna omkring Söderhamn in till staden.
De kallade sig då t ex Jon Bjuråker, Per Alfta, Lars Enånger, Anders Stensved för att markera sina ursprung.
Så småningom modifierades dessa tillnamn: Bjuråker blev Bjur, Alfta blev Alftin, Enånger blev Enman och Stensved blev.....ja, vadå?
Det sistnämnda namnet tycks försvinna en bit in på 1700-talet. Kunde man tänka sig att namnet förkortades till Sten i senare generationer?
Personer upptagna i "släktboken" anges här med versaler.
KARIN ERIKSDOTTER STENSVED (1693-1746) kallas "Steen" i äldste sonens födelsenotis (1733 5/3 i Söderhamn).
ANDERS OLOFSSON STEN (1700-1768) var enl dödsnotisen född i Söderhamn och son till fiskaren Olof Steen och Anna Jonsdotter.
Någon fiskare OS finns inte i stadens mantalslängder omkring 1700 men väl en borgare vid namn
OLOF OLOFSSON STENSVED (ca 1660-ca 1713). Enl domboken 1692 3/5 var han kyrkväktare och blev samma dag borgare i staden. Men var han fiskare? Det var nog de flesta i Söderhamn. I "släktboken" refereras ett fall från 1694, där Olof visar ett påtagligt intresse för flera fiskredskap, så kanske var det just som fiskare han var ihågkommen drygt 50 år efter sin död (i Anders´ dödsnotis från 1768)?
Namnet på 2:a hustrun är bekant för "släktboken", men vad hette hustru nr ett? I domboken 1697 22/2, s 163 namnges hon som Anna, som skulle givit en släkting abborrar, vilket också kan tyda på att maken var fiskare.
INGRID OLOFSDOTTER STEN (1689-1752) Hon var enl hfl också född i Söderhamn, men någon Olof Sten fanns inte i staden vid tiden för hennes födelse.
När Anders Olofsson Sten får barn i Söderala 1735 finns bland faddrarna just Ingrid Olofsdtr Sten i Söderhamn. Tyder väl på att de bör vara syskon?
MARGARETA OLOFSDOTTER STEN (1688-1759). Hon och hennes make vistades i yngre dagar vid Ljusne masugn i Söderala socken, precis som Anders O Sten. Hon är väl identisk med den "hustru Margareta Olofsdtr vid masugnen", som är fadder för Anders O Stens dotter Brita, född 1728 i Söderala.
Jag tror därför att Margareta, Anders och Ingrid är syskon och barn till O O Stensved i hans 1:a äktenskap med Anna Jonsdtr.
232
« skrivet: 2021-07-30, 09:16 »
Ja, Niels, då är vi överens om att det var CW Björklund f 1828, som fanns på Bornholm 1862. Uppgiven ålder stämmer ju bra. Men jag tror inte han återvände till Ulricehamn och dog där 1864 (ej i dödboken).
Hans maka Anna Elisabet Forsberg kallas "frånskild" i Ulricehamn hfl 1870 och flyttar 1871 6/3 till Köpenhamn, där ju dottern Johanna Elisabet Westling gift sig ett halvår tidigare.
Anna Elisabet må kallas "änka" i Köpenhamnshandlingarna men frånskilda förr kunde ofta kallas just änka.
Carl Wilhelm Björklund som gifte sig 1865 i Köpenhamn var enligt vigselboken 37 år, stämmer ju väldigt bra på "min" CWB, född 1828!
Men denne man var ungkarl och gravör. Kanske var det nåt "lurt" med hans skilsmässa från Anna Elisabet Forsberg, så han kallade sig ungkarl? Ja gravör är väl, som du skriver, ett "uddannet håndverk", men kan man inte tänka sig att han från Bornholm t ex stack till Tyskland och utbildade sig i detta hantverk i 3 år innan han gifte sig i Köpenhamn?
Kanske tilläts inte äktenskapet med Elna Kjellberg pga oklarheten om hans civilstånd? Men hon kallade sig ändå Björklund, när hon emigrerade till USA vid ganska hög ålder?
Ja, det här är inte lätt!
233
« skrivet: 2021-07-30, 07:25 »
Mange takk för detta Niels!
Du har möjligtvis inte hittat något om brodern Per Adolph Björklund, som skulle kommit 1845 till Köpenhamn som snickargesäll?
Kanske kom han aldrig till Köpenhamn och Danmark eller flyttade snabbt vidare?
234
« skrivet: 2021-07-28, 13:44 »
Vet någon mer om bröderna Björklund och deras familjer?
Per Adolph Björklund f 1821 21/5 i Bringetofta (Jönk län), snickargesäll, flyttar 1845 7/3 från Göteborg (Gustavi) till Köpenhamn. Då anges födelseåret felaktigt som 1820.
Carl Wilhelm Björklund f 1828 27/8 i N Sandsjö (Jönk län), sergeant vid Älvsborgs regemente, avsked, frånvarande i Ulricehamn (Älvsb län) ca 1860-1862. Han finns 1862 på Bornholm, Danmark som "lejeleder".(flyttar 9/8 från Nylarsker till Rönne). G 1:o [/size] [/size]1855 9/12 i Ulricehamn m Anna Elisabet Forsberg [/size], f 1816 28/1 i Ulricehamn, - äktenskapet upplöst ca 1870 - i hennes 2:a gifte [/size]. [/size]Hon bor 1870 i U som ”frånskild” och flyttar 1871 6/3 till Köpenhamn, finns i dess ”folketellinger” 1880 (då med en dotter med namnet Westling) och 1885 på arbetshus, 2:o 1865 mellan 30/8 o 9/9 i Köpenhamn (S:t Johannes) m Elna Kjellberg f 184(0) i Sverige. Hon bör vara identisk med änkan E B, 54 år, som 1896 ankom till New York med fartyget Tingvalla från Köpenhamn.
235
« skrivet: 2021-07-09, 08:57 »
Tack båda!
236
« skrivet: 2021-07-08, 18:34 »
Bouppteckningen efter "camerer" (titel enl Riddarh dödb) Abraham Genberg är intressant. Bl a finns där sju hela sidor med de böcker han efterlämnade!
Systern g m doktor Claes Åkerman var för mig okänd. Vet man mer om honom?
G Thimon har i sin matrikel, Sth nation i Uppsala, en del felaktiga gissningar betr Abrahams familj.
237
« skrivet: 2021-07-08, 17:07 »
Kanske hette Anders Andersson i stället Anders Olofsson?
Borgaren Anders Olofsson Stensved bör ha gift sig 1678 med Brita Larsdotter. Paret finns i mtl 1679 (uppgjort trol i jan-mars detta år) i Söderhamn men hittas ej där 1678.
De finns i släktboken.
238
« skrivet: 2021-07-05, 18:13 »
Innan Anna Stina Menlös gifte sig med J F Montaing (1764 28/9 i Klara , Sthlm), hade hon varit g m Hieronymus Hierzèel, f 1725, d 1755 29/3, fabrikör i Sthlm. De fick sonen Carl Olof f 1752, d 1778 26/4 i Lidingö, urmakaregesäll.
(Källor: Örnberg, Svenska Ättartal del 8 (1892), s 180 och egna forskningar).
239
« skrivet: 2021-06-29, 21:26 »
Fältväbeln Axel Sidenbom tycks ha lämnat sotsängen från april 1730 inte bara för att närvara vid mönstringen i september samma år, för i inventarium efter framlidne handelsmannen Thure Andersson och hans likaledes avlidna änka Christina Blix, daterad 1733 14/6, återfinns bland arvingarna på hustruns sida bl a "hr fältväbeln Axel Sidenboms käresta, Elisabet Sundström."
Detta får väl tolkas som att båda makarna, även Axel, levde vid den aktuella tidpunkten.
Brorsdottern Sophia Blix´ make benämns här kaplan Anders Wasenius (inte Waselius).
Källa: Luleå stad RR o Mag Fll a:1, s 18 (bild 191 på Arkiv Digital).
240
« skrivet: 2021-06-27, 17:34 »
Komstad ligger i N Ljunga socken.
241
« skrivet: 2021-06-26, 08:47 »
"Alla faddrar till Hans Svenssons barn pekar mot Sven Johansson och hans hustru Lena Jönsdotter[/size]Sven Johanssons föräldrar är säteriarrendatorn på Norrdanskog Johan Svensson och hans hustru Marina GudmundsdotterLena Jönsdotters föräldrar är danneman Jöns Nilsson och hans hustru Sara Persdotter i Stora Vakås."
Jaha, och var bodde då paret Sven Johansson ohh Lena Jönsdotter?
242
« skrivet: 2021-06-20, 13:01 »
Tack, Allan, för detta tips!
243
« skrivet: 2021-06-19, 13:36 »
Vilken Sten kan vara far till nedanstående (som jag tror) bröder?
Sten är ett extremt ovanligt namn i trakterna. I Västra härad har jag bara påträffat 2 Sten, som kunde vara aktuella i sammanhanget, båda i Ramkvilla socken. men ingen av dessa tycks passa in här.
Kan det vara officeren Sten Lood i Småland (stupad 1658 i Polen) som u ä blev far till bröderna Stensson?
Från min antavla:
320 Måns Stensson, levde 1700 på Bringetofta Brogård (mtl). Han finns inte i rou-längden 1679 (1680 saknas) men 1681 o 1682 på Bringetofta Norrgård och där ffg i mtl 1682 som ”dräng”, 1683 uppges han vara ”förl knekt i samma gård” och enl rou-längden samma år ha ”fel på synen” och i mtl 1684, både blind och utfattig, på Ng sist i mtl 1698, 1699 och 1700 på Brogården, då han är blind.
Roulängd 1681: MS finns på Bringetofta Ng, rou-längd 1683 (skriven 22/3) under rubriken ”roteringslängd över det manskap som finns på greve Gustaf H Lillies frälseskattehemman, belägna i Jönk län” : Måns Stensson, ”halv”, på Bringetofta Norra gården.
GMR Kalm län 1686: 3 gårdar i Bringetofta by utgjord en soldatrote, på Norregården Måns Stensson o Hans Jonsson; soldaten var Sven Stensson, antagen 1683.
Enl V Häradsr domb 1730 VT 12/2 § 42 stämmer soldaten Per Mörling och hans tre systrar, Brita, Annika och Elin Månsdöttrar, Torsten och Per i Hylte ”ang åtkomst till deras mödernejord” 1/8 Hylte. När de fick veta att deras föräldrar tidigare sålt andelen till deras moster och hennes man för 30 d smt, förliktes de med T och P och lät dem få lagfart på jorden. Enl uppbudsprot (ej med i renov!) VT februari § 35 hade Måns Stensson 1692 13/5 sålt sin makas andel i Hylte till svågern Lars Persson ibidem.
Syskon:
? Sven Stensson, d 1703 6/4 på Pilgården, Hylletofta (dråp genom olycka), antogs 1683 som soldat för Bringetofta by (enl GMR 1686), finns ej i 1679 års rou-längd (1680 saknas) , men i roulängden 1681 och 1682 finns han på Bringetofta Flogård som dräng till löjtnant Per Nilsson där. Även i 1683 års rou-längd och 1686 (GMR) (med trol brodern Måns bland rusthållarna), 1688 (GMR ) soldat för Bringetofta by, Kalmar reg, g m Gertrud Håkansdtr, levde 1706 (mtl) på Pilegården, ej i Hylletofta dödbok.
I mtl 1706 kallas hon ”hustru mormodern Gertru, berättas av nämnden vara utgammal…”
Hennes ärvda del i Vrigstad skattegård såldes av hennes make enl domb 1697 10/6 § 41.
I mtl 1687 (men ej 1685; 1686 saknas) bor fam på Hjärtaryd, Hylletofta liksom 1692 (kat.längd), 1694 o 1697 på Bjärkaryd Ng, 1700 på Hylletofta Pilegård.
Domb 1703 1/6 § 1: Sven hade gått över till grannen Olof Svensson på Brogården, där dennes dräng (och sväson in spe) Nils Jonsson höll på med något arbete där han högg med en yxa på någon byggnad. Yxan slant och träffade Sven i benet, så denne förblödde efter tre timmar.
321 Ingeborg Carlsdtr, från Hylte, Bringetofta sn, levde 1700 (mtl), g 1682/83 (mtl) m ana nr 320.
Hennes förnamn finns i katekismilängden 1692. Hon kallas ”galin” (= galen) i mtl 1698 och ”ursinnig” 1699 och 1700.
244
« skrivet: 2021-04-17, 13:36 »
Ja, Jörgen, du kanske har rätt. Jag trodde bara, i min enfald (?), att diskussionen om släkten Fleman legat här hela tiden, men så var tydligen inte fallet.
Det har utlovats en artikel om denna släkt för publicering någon gång i framtiden i Släkt och Hävd eller liknande publikation.
Man kan undra hur det går med den idén. Vad säger herrar Kant och Wallerstedt, var det väl som utlovat detta?
245
« skrivet: 2021-04-16, 10:47 »
Jag har fått ett mail från "Anbytarforum-teamet" att detta ämne, dvs släkten Fleman, flyttats. Men vart då? Det framgår inte av mailet, som bara hänvisar hit.
246
« skrivet: 2021-04-14, 15:14 »
Hej Josefine,
Jag har tagit DNA-test på Family Finder. På min namnlista finns förutom mig åtminstone ytterligare 4 ättlingar till Israel Nordvalls halvsyster Gustava N, gift Holmgren.
Jag har forskat ganska mycket i släkten Nordvall och deras ättlingar. Kanske finns några av dem på din DNA-lista?
247
« skrivet: 2021-04-10, 20:43 »
Hej, Josefine, den hänvisningen såg jag inte. Ja rent formellt är väl lönskaläge ett förhållande mellan två ogifta. Men man kanske inte var så noga med dessa formuleringar. Om du tar ett DNA prov kanske du kan få fram ev släktskap med Israel Nordvalls släkt.
248
« skrivet: 2021-04-07, 23:24 »
Ja, Josefine, fadern (om det nu var fadern) levde ännu när CG Liljeström blev CG Nordvall men var kanske sjuk i den tärande sjukdom som snart ändade hans liv.
Karlskrona (stadsfs) Al:5, 1831-1835, bild 112, s 84: Sophia Liljeström hade "undergått hemlig skrift" den 29 september, alltså en månad minus en dag efter att den oäkta sonen CG föddes.
Termen "lönskaläge" kan jag inte upptäcka där? Var har du hittat den?
På rannsakningsfängelset i Stockholm godtog man tydligen att fångens far var "lagman Nordvall".
Kan CG Nordvall ha hittat på det? Kunde ju ha varit lite vågat att ljuga vid förhöret, som säkerligen var ganska hårdhänt. Om en lögn uppdagades kunde ju straffet ha blivit längre...
Men varför skulle CG plötsligt byta efternamn från Liljeström till Nordvall om han inte visste att det var faderns namn?
249
« skrivet: 2021-04-07, 08:36 »
Stockholms stads rannsakningsfängelse A:5, 1857-60, s 197, bild 2390: Här uppges bl a om den för stöld 1858 25/10 dömde C G Nordvall: "far lagmannen Nordvall död." Och vidare att modern, mamsell Sofia Amalia Liljeström, lever.
Lagmannen mm Israel Nordvall avled 1857 11/10 i Karlskrona (amfs) av tärande sjukdom.
En månad senare (1857 19/11) flyttar smedsgesällen Carl Gustaf Liljeström från modern i Karlskrona till Stockholm och då är antecknat "kallar sig Nordvall". Källor: Karlskrona (stadsf) Al:18 (1856-61), bild 122, s 90 och Bll:2 (1844-61), s 165.
Han gifter sig 1858 7/3 i Stockholm (Kungsh) med Charlotta Wilhelmina Broman från Ekerö.
Kungsholms fs El:4, s 269.
Kanske vågade han ta den biologiske faderns efternamn först när han visste att denne avlidit?
Att ingen bouppteckning kan återfinnas efter Israel Nordvall är inte så konstigt. Det är mycket vanligt att man inte hittar sådana dokument, men i det här fallet spelar det nog inte så stor roll, eftersom "oäkta" barn sällan togs upp i en bouppteckning. De saknade dessutom arvsrätt på den här tiden.
250
« skrivet: 2021-04-05, 13:24 »
Hej Josefine,
Ja, det vimlade väl inte av lagmän som hette Nordvall i Karlskrona vid den här tiden, så allt pekar väl på att Israel var far till Carl Gustaf?
Från mina anteckningar om Israel:
Israel Nordwall f 1787 26/5 i Linköping, d 1857 11/10 i Karlskrona (amfs), auditör, g 1812 5/4 i Karlskrona (sfs) m Gustava Maria Hackert f 1792 27/8 i Karlskrona (tyska), d 1875 22/6 i Karlskrona (amfs).
Han var verksam i Karlskrona som auditör vid Kungliga Amiralitetskrigsrätten, fick lagmans namn 1834. Han var även amatörcellist och spelade också piano och orgel. Periodvis var han verksam som organist vid Amiralitetskyrkan i staden. Den 16 december 1820 invaldes Nordwall som ledamot nummer 235 i Kungliga Musikaliska Akademien.
251
« skrivet: 2021-04-04, 18:32 »
Enligt Uggla och Ljungfors, Svenska släkter, sid 104:
Catharina Ljungman f mellan 1686 och 1688, levde 1760, g m rådmannen Nils (?) Schenling i Skänninge.
Hennes yngre syster:
Maria Ljungman f 1689 19/5 på Sontorp i Ö Ny sn, var änka år 1760.
252
« skrivet: 2021-04-04, 17:29 »
Hej Josefine,
Det kanske inte upprättades någon bouppteckning efter honom.
Varför är du intresserad av bouppteckningen? Enligt mina uppgifter hade han inga barn.
Jag härstammar från hans halvsyster Gustava Nordvall, gift Holmgren.
253
« skrivet: 2021-04-01, 22:58 »
Jon Månsson i Högstås (?).
Det finns ett Högås i Byarum.
254
« skrivet: 2021-03-27, 20:15 »
Från domböckerna om Per Larsson (Arvid Hasselgren är min anfader):
Arvid sålde 1742 1/6 rusthållet Sandhem Storegård till Per Larsson i Möne enl Leaby tg domb.
Domb 1743 ST § 11: Hasselgren vill ha ersättning av nye ägaren till Sandhem storeg, Per Larsson, för något arbete som gjorts på träden på tomten, vilket också beviljades honom av Rätten.
Domb 1743 HT 18/10 § 27: Arvid Hasselgren stämmer sin gårdsbo, Per Larsson, ”för det han uti slåttertiden utan någon given orsak överfallit käranden och kallat honom tjuv, rackare, falsk skälm och bedragare m fl oanständiga utlåtelser.” Vidare skulle PL den 2/9 ”sprungit efter AH nästan en halv fjärdingsväg (dvs bortåt 1 ½ km) ut i skogen och där åter med eder utfarit och skällt honom för gammal skälm och bedragare, omkullstött honom bland riset, varav käranden sår och blodvite undfick”. Arvid hade inkallat en del vittnen och målet skulle återupptas vid vårtinget följande år.
Börstig k-räk 1743 i dec: Arvid H och Anders H jämte några drängar på Sandhem Storeg lämnar 16 öre, därefter inga anteckningar där om Arvid.
Domb 1744 VT § 7: Per Larsson, nu i Sandhem, nekade till samtliga beskyllningar om glåpord mm från Arvid Hasselgrens sida. De av Arvid inkallade vittnena – mot vilka Per förgäves riktade jävsinvändningar – vidimerade i stort sett Arvids tidigare lämnade redogörelse. Ett vittne berättade att Per först stött till Arvid, som då inte tappade balansen, men andra gången föll han, som nämnts tidigare, omkull i riset, varpå vittnet hjälpte honom på fötter och också tog undan Per från Arvid. Han ”hade en reva i hårgården, en dito i pannan och en dito på ögonlocket.” Svarande vidgick nu denna vittnesberättelse och fick för glåporden böta, enl Missgärningsbalkens 30 kapitel, 1 daler o 16 öre smt och för att han slagit omkull A blev böterna, enl samma lag, ungefär lika mycket. Vidare skulle han betala Arvids rättegångskostnader à 3 daler smt.
Domb 1744 ST uppbud, litta P: Per Larssons i Mönö köp av Sandhem från Arvid H: 3:e uppbudet 1744 3/6.
255
« skrivet: 2021-03-12, 20:42 »
Johannas syster Anna Margareta De Maré på Lund (troligen g m fältskären Samuel Stenwerk) avled 1738 3/1 i Drothem och begravdes "den 10 dito avsides i kyrkan på korsgången, som vetter åt lilla kyrkodörren".
256
« skrivet: 2021-03-12, 13:31 »
Några anteckningar om Måns Eriksson i Lund, Drothem:
Enl forskaren Gunilla Scheibe (Anbytarforum, DeMaré, 2001-04-04): "Hon (= Johanna) gifter troligen om sig med kyrkvärden Måns Eriksson på Lund i Drothem?"
Domboken 1691 ST s 39: Betr "Lunds kronogårdsägor i Drotens sn": Skogvaktaren anklagade diverse personer, bl a Måns Eriksson, för olaga huggning 3 år tidigare.
Måns Ers´ dotter Ingeborg i Lund är dopvittne i Drothem 1715.
Drothem C:3, bild 266, s 525: Död 1736 7/3: "Sockneman Måns Erikssons i Lund sal hustru Anna Månsdotters gamle fader i Bossegård, vilken blev så hastigt död att han frisk med sorgfolket efter sin salig dotter i Bossgård satte sig till bords att äta men innan måltiden var sluten med välsignelsen saktmodeligen avled, 81 år gammal."
Samma sida i dödboken: 23/2: kyrkvärdens och sockenmannens Jens (?) Larssons hustru, Anna Månsdtr i Bossgård, 46 år, 6 mån gammal.
257
« skrivet: 2021-03-11, 09:17 »
Enligt Hammarkinds hr renov dombok 1691 HT 31/10, s 84 hade Johanna (även Jeanna Christina) De Marés man rymt till Köpenhamn för 7 år sedan. Hon levde nu ensam och ryktet gick bland grannarna att hon mördat sitt nyfödda barn, vars far skulle varit gifte mannen Nils Ingemundsson, som numera var avrättad efter att ha slagit ihjäl en annan man.
Johanna medgav umgänget men förnekade att hon mördat fostret. Hon frikändes för anklagelsen om barnamord men fick böta för det olovliga umgänget.
(Det finns flera detaljer om detta i domboksnotisen)
Spekulation: Kanske var det denna bakgrund som gjorde att hon "lades på kyrkogården" ?
258
« skrivet: 2021-03-05, 09:23 »
Komplettering till "Släktboken". Jfr Släkt och Hävd 1987, nr 3-4, s 463. Beträffande KRISTINA BOMAN och KRISTINA BÅRMAN. Dessa båda är förstås en och samma person. När det gäller den förstnämnda, så står det faktiskt i Hälsingtuna C:2, bild 218 inte Bohman utan Bohrman. Några referenser om B: Hälsingtuna C:2, bild 150: Christina Borman d 1766 i februari (sidan trasig). Forsa tingslags häradsrätt, bouppteckning Fll:2, bild 43, s 15: Christina Borgman, d 1766 15/2. Söderhamn El:1, bild 60, s 113, vigsel 1745 30/7: Christina Bårman. Söderhamn Al:1b (1733-1737), bild 18, s 14: Christina Borgman, hushållsjungfru hos befallningsman J Wikman. Söderhamn Cl:1, bild 26, s 46: 1733 12/10: Dopvittne för befm J Wikmans barn: J(ungfru) Stina Borgman. Söderhamn Cl:1, bild 29, s 52: 1735 12/1: Dopvittne för kyrkoherde Portuans barn: Jungfru Stina Borgman. Söderhamn Cl:1, bild 46, s 85: 1743 21/12: Dopvittne för pastors dotter: Jungfru Christina Bårman. Enligt Hälsingtuna Cl:1, bild 218 skulle hon alltså vara från Finland. Genealogiska samfundet i Finland, historieböcker: http://hiski.genealogia.fi : Stina f 1701 20/6 i Helsingfors, dotter till Hans Burgman. Uusi skukukirja (= Ny släktbok), utgiven 1947-1951, Genealogiska samfundets i Finland skrifter XlX, del 2, s 314, släkten Burgman, Taulu 5: Hans Burgman, d 1706 5/3 i Helsingfors, köpman och rådman, g 1695 5/9 i H m Anna Kirchoff, i hennes 3:e gifte, d 1707 i H. Han kallas av Folke Landgrén (i Genos 1949, s 36-38) för den på sin tid rikaste mannen i Helsingfors. Bland barnen, enl släktboken, dottern Stina, född enl ovan. Georg Luther, Familjen Mums och dess släktförbindelser, Genos 36, 1965, s 1-15. Där framgår att Anna Kirchoff hade en syster Elisabet, gift Cröell. Man kan anta att hon tog hand om sin föräldralösa systerdotter Stina Burgman. Elisabet finns registrerad i Stockholm som flykting åren 1713-1716 med sin dotter och systerdotter, som bör vara identisk med Stina Burgman. Källa: Johanna Aminoff-Winberg, Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden, nr 990, 1771, 2946 och 4178. Var Stina Burgman höll till efter 1716 är okänt men enligt min uppfattning i Söderhamn från ca 1733. Om man jämför Stinas bouppteckning med Hans Burgmans, som finns refererad i Erik Ehrström, Helsingfors historia intill stora ofreden, finner man bl a följande: I HB:s bouppteckning finns bl a 2 förgyllda speglar, 2 speglar med svarta ramar samt 1 guldring med en pärla. De kan jämföras med dessa föremål i Stinas bouppteckning: 2 st speglar med förgyllda ramar, 1 gammal spegel med svart ram samt 1 guldring med pärla. Det är tydligt att Stina kunde rädda flera ärvda dyrbara föremål, när hon lämnade Finland i unga år, och därmed torde det vara bevisat att Hans var hennes far. I båda bona fanns gott om "duktygar och sänglinne", siden och sammet och andra dyrbarheter. Till slut kan nämnas att Christina Borgmans enda barn, dottern Anna Helena, torde ha fått sina förnamn av mormodern Anna Kirchoff och farmodern, som råkade heta Ella (= Helena).
259
« skrivet: 2021-02-23, 17:04 »
Jag vill minnas från TV-programmet "Vem tror du att du är" att man sökte några anfäder till Christer i Gamla Stan i Stockholm.
260
« skrivet: 2021-02-11, 21:38 »
Isac och Marta bodde i Hemmersryd, se i hfl Al:3, bild 36.
261
« skrivet: 2021-01-26, 16:25 »
Tack, Anders, för redogörelsen för personer med namnet Menlös i Söderhamn !
/Nils Hård, Menlös-ättling
262
« skrivet: 2021-01-15, 14:37 »
I mitt inlägg 2020-12-22 har jag bl a uppgiften från en bou på SSA 1753 att Peter Hagbom ohh Helena Menlös (finns i "Släktboken") hade en dotter, Anna Helena, "på 6:e året".
Hon gifte sig 1774 med Sven Sandmark (1728-1786), kyrkoherde i Rångedala.
(Källa: Joh W Warholm, Skara stifts herdaminne, del 2, s 472; denna bok finns väl även på "nätet").
Det lite lustiga namnet Menlös kan man ju fundera över. Den 28 december kallades förr "Menlösa barns dag".
Olof Persson Gevaldiger (finns i "Släktboken") råkar vara en förfader till mig. Men varför tog hans barn namnet Menlös?
Någon som har en teori? Namnet finns också som soldatnamn på en del ställen i landet.
263
« skrivet: 2021-01-08, 13:28 »
Carl Olof Gertzells riktiga efternamn namn var Hierzèel. Jfr Örnberg, Svenska ättartal, del 8 (1892), s 180.
264
« skrivet: 2020-12-22, 13:47 »
En del Söderhamnsbor sökte sig under 1700-talet till Stockholm, här är några av dem:
Namn med versaler finns i ”Släktboken”.
Stockholms Rådhusrätt, 1:a avd (bouppteckningar):
F1A: 132, s 190, bild 2590:
Bou 1743 14/11 efter avlidne borgaren och hökaren PETER SÖDERBERG, död 1743 23/7; änka: h CATHARINA ULLSTEDT Persdtr Ulfstad i "Släktboken"); 3 barn: 1/Extraordinarie kammarskrivaren JONAS SÖDERBERG på 20:e året, 2/jungfru BRITA CATHARINA S, på 17:e året (förmyndare: järnkrämaren OLOF MENLÖS), 3/jungfru Sara Elisabeth S, på det 10:e året.
FlA: 160, s 504, bild 670:
Bou 1754 1/10 efter skepparen Erik Rörings hustru Helena Söderberg, död i april 1754.
Arvingar: 1/Avlidne brodern, hökaren PETER SÖDERBERGS tvenne barn: a/BRITA CATHARINA SÖDERBERG, g m linkrämaren Bjur i Sthlm, b/Sara Lisa, 20 år, ogift; 2/Avlidne brodern faktorismeden Jonas Hackmans tvenne döttrar: a/Lena, b/Catharina, båda tjänar i Sthlm; 3/Systern, skepparänkan Märta Söderberg, vistas i Söderhamn.
F1A: 152, s 283, bild 2950:
Bou 1752 5/3 efter järnkrämaren Peter Reuterlings avlidna maka, ELISABET GENBERG, död 1751 27/1.
Barn, i 1:a giftet med OLOF MENLÖS: A/jungfru ANNA CHRISTINA MENLÖS, på sitt 21 år, förlovad med sidenfabrikör H Hierzell, B/jungfru Sara Brita M, på 12:e året.
Deras faders systers man, skeppsklareraren Petter Hagbom var flickornas förmyndare.
F1A: 134, s 673, bild 7680:
Bou 1744 efter järnkrämaren OLOF MENLÖS, död 1744 29/1. Änkan: ELISABETH GENBERG.
Barn: A/ANNA CHRISTINA, 13 år, B/MARTIN på 11:e året, C/SARA BRITA, 4 år, D/Margareta Catharina, ¾ år.
F1A: 156, s 140, bild 1560:
Bou 1753 5/3 efter skeppsklareraren Peter Hagboms hustru HELENA MENLÖS, död 1752 2/6.
Barn: A/Anna Helena, på 6:e året, B/Martin, på 4:e året, C/Sigrid, på 3:e året, D/Elisabet, 1 år gammal.
Från kyrkböckerna:
Död 1767 12/12 i Sthlm (Klara): Hökaren PETER SÖDERBERGS änka CATHARINA ULLBERG (!), 63 år.
(Klara F1a:2, s 293, bild 152).
Död 1754 18/4 i Sthlm (Katarina): Skeppare Rörings hustru, Helena Söderberg, 48 år.
(Katarina F1:4, bild 120).
Död 1752 2/6 i Sthlm (Nicolai): Skeppsklareraren Peter Hagboms käresta, HELENA MENLÖS:
(Nicolai Fla:1, s 237, bild 123)
Död 1788 20/2 i Sthlm (Nic): Skeppsklarerare Petter Hagbom, ”80 år, 3 barn”.
(Nicolai Fla:3, s 33, bild 400)
Död 1764 8/5 i Sthlm (Klara): Järnkrämaren Peter Reuterling, 41 år, gift
(Klara Fla:2, s 163, bild 87).
Död 1751 27/1 i Sthlm (Klara): Järnkrämaren Peter Reuterlings hustru, 45 år (begr i St Jakob)
(Klara Fla:1, s 54, bild 33).
* * *
PETER BJUR f ca 1708 i Söderhamn, d 1782 26/10 i Söderhamn (Söderhamn Fl:1, bild 37), lärftkramhandlare i Stockholm (enl dödsnotisen), g 1746 30/11 i Stockholm (Klara) (Klara El:1, s 131, bild 70) m BRITA CATHARINA SÖDERBERG f 1727 31/5 i Stockholm (Jakob-Johannes) (Jakob-Johannes Cla:13, bild 93), d 1767 8/9 i Stockholm (Klara) (Klara Fla:2, s 285, bild 148).
I bouppteckningen efter Peter upptas inga arvingar. Boet uppgavs av brorsonen, rådman PB, ”som i sitt bröd haft den döde de 4 sista åren av dess levnad”.
Söderhamns RR o magistrat, bouppteckning 1785, Fll:4, s 1, bild 5.
BARN:
1. Magdalena f 1747 7/10 i Stockholm (Nikolai) (Nikolai Cla1:9, s 381, bild 2020), d 1809 12/2 i Stockholm (Jakob) (Jak-Joh Fla:4, s 3, bild 7), av gikt, fattig, ogift.
2. Brita Catharina f 1749 24/5 i Stockholm (Nikolai) (Nikolai Cla1:9, s 427, bild 2250), d 1823 7/7 på Drottninghuset, Stockholm (Johannes) (Jak-Joh Flb:3, s 418, bild 215), ogift..
3. Carl Peter f 1754 7/2 i Stockholm (Klara) (Klara Cla:1, s 500, bild 261), d 1780 10/3 i Stockholm (Klara) (Klara Fla:3, s 205, bild 107), ogift, urmakarmästare. I bouppteckning efter honom upptas de båda äldre systrarna: Stockholms RR 1:a avd, F1A:258, s 692, bild 7230.
* * *
ANDERS BJUR f 1741 11/7 i Söderhamn, d 1787 18/1 i Stockholm (Katarina) (av slag), kofferdikapten, g 1773 24/10 i Stockholm (Kat) m Magdalena Christina Sperling döpt 1741 14/7 i Stockholm (Kat) , finns i 1790 års mtl i Katarina södra, ”utfattig”, med sina 2 döttrar.
BARN:
1. Anders f 1773 8/11 i Stockholm (Kat), upptagen i faderns bouppteckning 1787, ej funnen senare..
2. Johan Eric f 1776 2/12 i Stockholm (Kat), d 1819 24/3 i Söderhamn (av leversjukdom), handlare, g 1808 5/6 i Söderhamn m Juliana Catharina Lehman, i hennes 1:a gifte, f 1786 21/7 i Söderhamn, d 1854 16/1 i Hudiksvall. Deras barn dog tidigt. Han står felaktigt som född 1772 på flera ställen.
Bland faddrarna till JE finns en gesäll Carl Bjur, utan känt släktskap.
Han kom 1791 (senast i nov) från Stockholm till Söderhamn och var betjänt, sedan handelsbetjänt under rådman Olof Högbergs änka.
Söderhamns dombok 1808 8/2: Han ger sjömannen Anders Östberg en örfil på öppen gata, vilket renderar honom 41 d 16 öre i böter, varav 1 d 16 öre för gatufridsbrott.
3. Gustava Magdalena f 1778 4/11 i Stockholm (Kat), d 1829 23/3 i Stockholm (Kat) (av ”inflam feber”), g 1807 26/4 i Stockholm (Kat) m Olof Johan Remahl f 1779 25/6 i Stockholm (Kat), d 1850 17/5 i Stockholm (Kat) (av hjärtlidande), luktvattenfabrikör.
Fadder för GM: Handelsm Eric Bjur.
4. Catharina Margareta f 1782 29/3 i Stockholm (Kat), d 1832 26/11 i Söderhamn, ogift.
Arvingar i hennes bou: Systerns barn. Hon flyttar 1798 från Stockholm till Söderhamn.
Från kyrkböckerna, mm:
Katarina Fl:6, bild 39, sid 69: Anders Bjur d 1787 18/1
Katarina Ell:4, bild 111, sid 213: Vigsel A Bjur och MC Sperling 1773 24/10
Katarina Cll:2, bild 1210: MC Sperling döpt 1741 14/7, dotter till logarvaren Anders Engelsson Sperling och Magareta Lundh.
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, BA 25/4, år 1790, Katarina södra, bild 129, sid 121.
Katarina Cll:5, bild 1860: Anders Bjur f 1773 8/11.
Stockholms rådhusrätt 1:a avd (bouppteckningar) F1A:289, bild 1510, sid 1510, år 1787 efter sjökaptenen Anders Bjur.
Katarina Cll:5, bild 2400: Johan Eric Bjur f 1776 2/12.
Katarina Cll:5, bild 2790: Gustava Magdalena Bjur f 1778 4/11.
Katarina Fl:8, bild 95: Gustava Magdalena Bjur d 1829 23/3.
Katarina El:5, bild 160, sid 313: Vigsel GM Bjur och OJ Remahl 1807 26/4.
Katarina Cll:6, bild 520, sid 95: Catharina Margareta Bjur f 1782 29/3.
* * *
JONAS BJUR f 1753 1/6 i Söderhamn, d 1780 15/2 i Stockholm (Svea livgardes norra bataljons fs), (av lungsot), korpral, g 1777 12/6 i Stockholm (Svea livgardes n bat fs) m Maria Christina Lundstedt f 175(0), d 1780 19/12 i Stockholm (Svea livgardes n bat fs), (av invärtes tärande sjukdom).
Han var kopparslagare, när han 1775 8/2 tog tjänst som soldat på 12 år i Svea livgardes norra bataljon, blev korpral där 1777 24/7. Hans längd var 6 fot och 1 tum.
Källor: GMR Svea Livgarde 1778 (Dübens kompani, bild 4450 på Arkiv Digital), där han uppgavs vara 25 år och född i Söderhamn; i 1777 års rulla anges att han var född i Södermanland !
Enligt Söderhamns RR dombok 1792 21/5 var han ”gardessoldat” i Stockholm och hade dött ogift i december 1788 !
BARN:
1. Johan Fredrik f 1778 21/6 i Svea livgardes n bat fs, d s å 28/6 där (av slag).
2. Maria Charlotta (Christina i dödboken!) f 1780 22/10 i Svea livgardes n bat fs, d 1781 11/3 där (av bröstsjukdom). En av faddrarna var handelsman Erik Bjur, väl barnets farbror.
Från kyrkböckerna:
Svea livgardes norra bataljons församling C:3, bild 159, sid 423: Korpral Jonas Bjur d 1780 15/2.
Jakob-Johannes (Johannes) Flb:1, sid 262, bild 136: Korpral Johan (!) Biuhr d 1780 15/2
Svea livgardes n bat fs C:3, bild 36, s 81: Vigsel J Bjur- MC Lundstedt 1777 12/6.
Svea livgardes n bat fs C:3, bild 160, sid 425: MC Bjur, f Lundstedt d 1780 19/12.
Svea livgardes n bat fs C:3, bild 92, sid 195: Johan Fredrik Bjur f 1778 21/6
Svea livgardes n bat fs C:3, bild 101, sid 227: Maria Charlotta Bjur f 1780 22/10
Svea livgardes n bat fs C:3, bild 157, sid 419: Johan Fredrik Bjur d 1778 28/6
Svea livgardes n bat fs C:3, bild 161, sid 427: Maria Christina (bör vara Charlotta) Bjur d 1781 11/3.
265
« skrivet: 2020-11-29, 20:02 »
efter 10 veckors utstånden sjukdom och jordades
266
« skrivet: 2020-11-26, 13:29 »
Hej Kristian,
Jag tror förnamnet är Sigrin.
Jag har också träffat på det namnet i mina forskningar i Skaraborgs län.
/Nils
267
« skrivet: 2020-11-17, 16:36 »
Gävleborgs läns landskontor Elb:73 (1719):
s 63: Olof Olofsson Svarvare Stenbit: Modern hette Brita Gudmundsdtr, dtr t Gudmund Ersson i Styvie by, Norrala sn
s 65: Petter Ströms svärfar Tyris Torger, vars mor var hustru Karin Olofsdtr.
s 69: Olof Månsson Thelman el Thelaus, här kallad "Olof Thelman, måhlarn kallad": Hans far hade 1665 köpt jord. (Teori: fadern var den Måns Målare, som finns i Söderhamn mtl t ex åren 1654-1659).
s 73: Olof Månsson Ström, son till Måns Joensson, vars far var Joen Tohlsson.
s 91: Jon Eliasson Ruth var son till Elias Jonsson.
s 97: Nils Thomssons änka var dotter till Olof Olofsson Lille.
s 97: borgaren Olof Närström var son till Sven Olsson, som levde 1672.
(Det här handlar om några slags skatteläggningar, finns efter själva mantalslängden för 1719, mycket rör Söderhamnsbors intresse i Styvie by, Norrala)
268
« skrivet: 2020-10-31, 09:49 »
Stockholms eskader 1758-1824, Justitiekontoret, bouppteckningar:
F3:1, s 27, bild 300 (1732) resp s 276, bild 3480 (1742):
Catharina Cederhamn, d 1732 5/4, bou 25/4, g m högbåtsman Gudmund Widström; barn: Jan Carl W, 3 år, Margareta 1 ½ år. Sid 30, bild 330: Boet uppgavs av timmermannnen Petter Östermans hustru Brita Backman. Hon fick frågan om de omyndiga barnen hade någon släkting "å orten" på "fäderne eller möderne".
Jo, blev svaret, en "köttslig moster" i Söderhamn. (Det var väl Margareta Kadou, f Cederhamn).
I makens bou från 1742 30/6 var Widström (Wikström) omgift med Sigrid. Barnen från förra giftet: Carl Johan, 14 och Greta 11 år gamla.
269
« skrivet: 2020-10-25, 16:29 »
Stockholm (Storkyrkoförsamlingen) Fla:1 (1725-1753), sid 129, bild 69 på AD:
1739 14/12 avled "Kryddkrämaren Lars Altins svärmoder sal Madame Cath Schoug, rådm Krams änka."
270
« skrivet: 2020-10-25, 13:03 »
Komplettering till släktboken:
Beträffande
ERIK ERIKSSON BJUR f 1711, d före 1755-07-23
Handelsmannen från Söderhamn, Eric Bjur, d 1755 23/4 i Stockholm (Klara), 40 år, av hetsig sjukdom.
Klara fs F1a1, s 112, bild 62 på Arkiv Digital.
271
« skrivet: 2020-10-19, 13:37 »
Något inlägg i denna tråd från 2010-10-13 kan jag inte upptäcka.
Kymbo Ll:1, s 133 (bild 107 på Arkiv digital): Kirstin avled den 13/6 år 1691.
Om giftermålet för Nils Werre och Ingeborg Skumpe samt beräkningar av hennes födelsedata, se mitt inlägg i denna tråd från 2018-10-19,
272
« skrivet: 2020-10-13, 09:14 »
Om man kan lita på mitt utdrag från domboken, så fanns Torsten Larsson på Tolvsbo som bonde redan 1616.
Söderbärke tg 1656 ST 28/7 (bild 90 på AD): TL i Tolvsbo hade i 40 år oklandrad bärgat hö på ägor, som en granne nu förgäves gjorde anspråk på.
273
« skrivet: 2020-10-07, 18:10 »
I Älvsborgs läns mantalslängder, Marbäck, för 1758, s 881, bild 4480 hittar vi bland en massa salpetersjudare Petter Andersson med anteckningen "i Påbo, Gällstad socken".
Denne Petter hade då i flera år funnits i slutet av längden för Marbäck jämte andra salpetersjudare.
I mtl 1751, sid 727, bild 3740 är antecknat att Petter Andersson kommit från Ulvaskog och under denna gård, s 723, bild 3720 hittar vi Hans Andersson ohh + "sonen Petter på slutet av socknen", alltså sid 727.
Men hur kan Petter Andersson vara son till en Hans Andersson?
Jo, Hans gifte sig 1737 med Lisken Nilsdtr, änka efter Anders Andersson på Ulvaskog (son: Petter f 1730).
Men i mtl skrev man inte ut "styvson", så då blev det "son".
Bland faddrar till Petter märks en morbror och en ingift morbror, i Ängabo resp Gunnarsbo.
274
« skrivet: 2020-09-29, 13:33 »
Ja, Anders det här är verkligen en imponerande insats som alla med rötter i Söderhamn kan ha nytta av!
När det gäller MICKEL JONSSON MURMÄSTARE tror jag en del information fallit bort, vilket medför att "noteringen" om Böle hänger i luften.
Det här har ju avhandlats i mina och dina inlägg i ärendet den 6 o 7 augusti.
Jag kopierar ur min egen antavla:
1254 Michel Jonsson Muurmäster, d 1693, borgare i Söderhamn. Michels dödsår var säkert 1693, ty domboken detta år omtalar den 3/5 att en ny kyrkans sexman utsetts i Michels ställe, ”som genom döden afgången” (Advokatfiskalen, Gävleborgs län, EXle:3177, s 257, bild 2640 /på AD/, s 257).
I Söderhamns mantalslängder finns 1673 en ”Mickel i Böhlen”, ogift; längder saknas 1674-1677, men 1678 -1692 finns Mickel Murmäster ohh där, 1693 och 1694 bara hustrun.
Michel begär 1679 fasta på en gårdstomt, som han köpt av rådman Jöns Johansson för 40 d kmt (domboken 1679 12/5, f 246 h).
Samtidigt med Michel fanns i staden en namne, Michel Jonsson, med tillnamnet Lusne (kom väl från Ljusne). De blandas mycket riktigt ihop i domboken vid några tillfällen, t ex 1706 21/4.
Uppgiften i mtl 1673 tillsammans med domboksuppgifter kan peka mot att Michel hade sitt ursprung i byn Böle, i Mo sn: Enligt Norrala tingslags (inkl Mo, Rengsjö, Söderala o Tröne) dombok 1696 HT, november f 1239 h (advokatfiskalen, Gävleb län EXl:3183, bild 12440, s 1239) ”framsteg för Rätten borgaren i Söderhamn, Sven Persson Glasmästare, anhållandes att emedan såväl han som Pelle Persson Alfta voro satta till förmyndare för sal Mickel Jonssons i Böhle tvenne döttrar, Charin och Malin Michelsdöttrar, vilka uti deras sal faders hemman Böhle hade att fordra 93 d. 8 öre kmt hos sal Jon Jonssons änka Margareta Andersdtr”……. som de ”som auktoriserad målsmän” ville ”utbekomma” av änkan.Änkan MA sade ej emot men beklagade ”sin stora fattigdom”.
D:o dombok 1690 ST, maj, f 905 v: Olof Johansson i Böhle uppvisade ett vittnesbörd från kyrkoherde Pehr Pagander (?) ”vad såsom hans hustru Margaretas förre man Jon Mickelsson på sitt yttersta om Röö rödningen hade bekänt”. Hans far, Michel Olofsson, skulle ha köpt rödningen av Per Grått. Är dessa släkt med Mickel Jonsson Muurmäster?
275
« skrivet: 2020-09-29, 09:44 »
Jöns Skumpes 2:a hustru, Malin Hansdotter (död 1711 i Jung) finns bland arvingarna till nämndemannen Anders Hansson, som ägde en gård i Marka socken, Skarab län.
Källa: Advokatfiskalen, Skarab län, vol 94, Vilske hr renov dombok 1690-94, 1690 VT § 15, bild 150 på Arkiv Digital.
276
« skrivet: 2020-09-27, 10:49 »
Fortifikationskassören Isac Borgman, som gifte sig 1719 i Vaxholm, bör vara identisk med Isac Andersson Borgman, Ytterby, Österåker, som uppträder som dopvittne där 1716.
En materialskrivare Anders Borgman begravs 1724 i Vaxholm.
277
« skrivet: 2020-09-26, 10:45 »
Tack Bengt för uppgifterna. Mycket intressant!
/Nils
278
« skrivet: 2020-09-25, 17:26 »
Hej Bengt,
Jag ser i ett utdrag från din bok att gästgivaren Måns Jönsson i Gölingstorp var g m Elisabet Lysell, kyrkoherdedotter.
Jag har denna uppgift om MJ:s fru. Är den felaktig?
. Måns Jönsson, var d 1697, gästgivare på Gölingstorp, g m Kerstin Månsdtr, i hennes 1:a gifte.
Jag härstammar från en syster till Måns.
Din bok ser intressant ut.
/Nils Hård
279
« skrivet: 2020-09-14, 18:34 »
Med lite moderniserad stavning:
Fordom kyrkoherden uti Sta Maria församling här i Stockholm, den ärevördige och vällärde numera hos Gud salige hr LMM.
(En intressant bouppteckning med många namn).
280
« skrivet: 2020-09-07, 10:05 »
Rättaren Adam Hielm.
281
« skrivet: 2020-08-31, 21:01 »
Poängen i mitt resonemang var att Olof Torstensson, som står omedelbart efter Torsten Hansson i flera mtl, i mtl 1679 uttryckligen anges som TH:s son och omedelbart efter Olofs namn finns under flera år Kain Torstensdotters olika män, vilket bör peka mot att denna Karin var dotter till TH.
282
« skrivet: 2020-08-31, 10:21 »
Efter en genomgång av mantalslängderna 1670-1683 för Tolvsbo, Söderbärke fann jag bl a detta:
1670: Torsten Hansson, ohh, 1 son, 1 dtr, 1 måg. Alldeles efter: Olof Torstensson ohh och Olof Larsson ohh.
1671: Torsten H m fam = 1670; Olof T = 1670; nu Nils Olsson ohh insatt före Olof Larsson.
1672: Torsten H nu utan hustru.
1673: Nils Olsson med sista gången
1674: Nu är Lars Jonsson ohh på Nils Olssons plats
1679: "Olof Torstenssons fader Torsten Hansson"; Olof T-son ohh; Lars Jonsson o hh; (nu står Per Persson ohh alldeles efter LJ o före Olof Larsson - kanske PP var g m en dtr till Torsten H?)
1680: Lars Jonssons änka
1681: Torsten Hansson , m fl
1682 Torsten Hansson nu borta. Nu efter Olof T en Olof Olofsson, og med 2 systrar (?), före Lars Jonssons änka.
Enligt vigselboken 1685 15/11: Karin Torstensdtr gifter sig 3:e gången med Olof Halfvardsson (d 1698).
Om nu Olof Torstensson var bror till Karin T är det väl ganska solklart att Karin Var dotter till Torsten Hansson (ej Larsson).
Hennes 3 män var: Nils Olsson, Lars Jonsson och Olof Halfvardsson.
283
« skrivet: 2020-08-30, 19:01 »
Jag har en ana vid namn Cecilia Olsdotter, som kom från Tolvsbo, begr 1694, 80 år gammal, g 1644 m bonden och nämndemannen Halvard Larsson (d 1678) på Hedbyn, Söderbärke.
Enl domboken 1690 HTs 780 hade denna "Cicilia Olsdotter på Heden" som änka efter HL en systerdel i Tolvsbo.
Hennes bror var salig Anders Olsson i Tolvsbo, gällde 3:e uppbudet 1688 1/2.
Var denna Cecilia syster till förut nämnda Anders, Nils och Holsten Olssöner?
284
« skrivet: 2020-08-30, 17:34 »
Ja, Sten, i domboken (vol 2729) 1657 s 373 uppges ju att Torsten Hanssons svåger hette Olof Andersson. Jag vet inte hur jag fick in Olof Torstensson i detta sammanhang.
Frågan om vem som var Karin Torstensdotters far, Torsten H el Torsten L, tycks alltmer tillspetsad. Kanske finns någon uppgift i någon källa som kan lösa gåtan?
285
« skrivet: 2020-08-30, 11:55 »
Karin Torstensdotter (ca 1640-1715) var gift tre gånger. 2:e maken var Lars Jonsson, (d 1679 i St Tolvsbo). Sonen Lars f 1679 "går i schola" enl hfl 1694. Han heter "Sr. Lars Bergström" när han enl domb 1710 24/3 företräder modern i en rättstvist.
Släkten Bergström är upptagen i Anrep, Svenska slägter, del 2 s 281, där det uppges att Lars´ far hette Lars Jonsson, d 1679 i St Tolvsbo.
Frågan är om Karin var född så tidigt som 1640. I sitt tredje gifte fick hon dottern Brita (f 1686) och enl hfl 1694 hade hon en yngre syster Margareta.
Kanske redan nämnt i denna tråd: Enl domb 1652 ST hade Torsten Hansson en syster Karin Hansdtr, g m Olof Torstensson i Tolvsbo. En annan syster, Kerstin Hansdtr, var enl domb 1690 HT s 780 änka efter Lars Persson.
286
« skrivet: 2020-08-14, 21:10 »
Anders skriver i ett inlägg 2020-08-07 att det framgår av domboken EXld:798, bild 3290, s 11 att borgaren Anders Ö s t a n b ro var bror till Sigfrid Andersson och svåger till Peder Flodman, men det är en felläsning, för enl domboksnotisen hette han Ö s t a n s j ö och inte Östanbro.
Dock har jag för mig att det också fanns en borgare Anders Östanbro i staden.
287
« skrivet: 2020-08-14, 20:50 »
Jag har uppgiften att Margareta Bengtsdotter Lille var g m skepparen i Härnösand, Peter Sjöberg (1700-1768).
För den som är intresserad av Olof Olofsson Lilles (f 1750) ättlingar (ligger förstås utanför denna släktboks ramar), kan hänvisas till Wilskman, Släktbok, del 2 (Helsingfors 1933), s 434. Olof var vapensmed när han 1772 kom till Borgå i Finland, blev sedan sergeant. Flera av hans agnatiska ättlingar kom upp sig betydligt på den sociala skalan, vilket framgår av släktartikeln.
288
« skrivet: 2020-08-09, 10:07 »
Ja, Anders, denne Mickel Jonsson Lusne (väl från Ljusne i Söderala sn?) känner jag till och även förväxlingen med hans namne från Böle i domboken från 1706.
Jag trodde först jag härstammade från den förstnämnde, tills jag upptäckte murmästaren MJ.
Jag återkommer med kompletteringar om andra Söderhamnsbor så småningom
289
« skrivet: 2020-08-06, 14:13 »
Hej, Anders, här kommer ytterligare kompletteringar till Släktboken:
MICKEL JONSSON murmästare ("muurmäster"), troligen född i Böle, Mo sn, finns i Söderhamn 1673 ogift som "Mickel i Böhlan", d 1693 i Söderhamn, g tidigast 1674, senast 1679 (mtl) m
MALIN (ej Ingrid!) OLSDTR, d 1708 okt-dec i Söderhamn, omg 1694/95 (mtl) m
LARS ANDERSSON SCHIÖRLING, i hans 2:a gifte (1:a frun d 1691 i Bollnäs sn, enl mtl), bonde i Skörgrå, Bollnäs, därefter borgare i Söderhamn, 1695-1701 och 1702-1718 åter bonde i Skörgrå (mtl).
ANNA LARSDOTTER SCHÖRLING var väl dotter till Lars och Malin Olsdtr.
Mickel Jonssons döttrar:
1. MAGDALENA (MALIN) MICHELSDOTTER, g m
PETER OLOFSSON FLODMAN, kom från Flästad, Arbrå sn, borgare i Söderhamn fr ca 1701.
2. KARIN MICHELSDOTTER, d 1710 i sept el okt i Söderhamn, g m
ANDERS ANDERSSON ÖSTANSJÖ, d 1710 i sept el okt i Söderhamn, borgare
Anders´bror:
SIGFRID ANDERSSON, begr 1728 11/2 i Östansjö, Söderala sn.
Referenser:
MICKEL:
Söderhamns mtl 1673 (Mantalslängder 1642-1820, Västernorrl län /Gävleb län/ 1654-1820: 12, bild 380 (AD), s 390:
Michel "i Böhlan", ogift, längder saknas 1674-1676, men 1677-1692 finns han i staden som "muurmäster", med hustru.
Norrala tg dombok (inkl bl a Mo sn) 1696 HT, nov (Advokatfiskalen, Gävleb län, EXle:3183, bild 12440 /AD/, s 1239): Två borgare i Söderhamn var förmyndare för "sal Mickel Jonssons i Böhle tvenne döttrar, Charin och Malin Michelsdöttrar."
Söderhamns dombok 1693 3/5 (Advokatfiskalen, Gävleb län, EXle:3177, bild 2640 /AD/, s 257: En ny kykans sexman utsedd i Mickels ställe, "som genom döden avgången".
I mantalslängderna 1693 och 1694 är bara hustrun upptagen på gården.
MALIN:
Ja, hon kallas Ingrid i det refererade målet från 1709 men heter Malin på flera andra ställen.
Söderhamns dombok 1698 18/7 (Advokatfiskalen, Gävleb län, EXld:797, 1698-1707, bild 1230 /AD/: Lara Schiörlings maka benämns på två ställen som Malin.
Uppsala domkapitel, protokoll, huvudserien, Al:17 (1706-1709) § 12, nr 1, bild 223 (RA), 1708 14/10:
"Beviljades hustru Malin Olsdotter citation på sin man Lars Andersson i Skörgrå." Hon ville skiljas pga dennes "hor".
Protokollet 1708 21/12 nr 10, s 447, bild 236 (RA): Enl brev från pastorn i Alfta av den 9/12 hade Malin före den 7/12 avlidit. Även i protollet 1709 17/2, nr 10, s 469 (bild 247) benämns hon Malin Olsdotter.
LARS:
Mantalslängder Västernorrl län (Gävleb län) 1654-1820: 24 (1695), Bollnäs, bild 750 (AD), s 701:
Under Skiörgrå: "Bonden (dvs Lars) blir borgare i Sörhamn".
På Anbytarforum under Bollnäs 2009-06-08 påstås bl a att Lars blev mördad 1715 i Söderhamn och att han var rådman i staden. Inget om ett ev mord finns dock nämnt i stadens domböcker 1715-1716 och han finns ännu upptagen i Bollnäs mantalslängd 1718 under Skörgrå: Häradsskrivarens i södra Hälsingland fögderi, F1a:1 (1714-1820), bild 2300.
MAGDALENA:
Omtalas i domboken 1696 som omyndig, se under fadern Mickel ovan.
PETER (kallas oftast Per el Peder):
Han är troligen identisk med den Per Olofsson, som enl Söderhamns dombok 1701 6/5 (Advokatfiskalen, Västernorrlands län, nr 18, EXe:3487, s 19, bild 270 /AD/) avlade borgared i staden.
Advokatfiskalen, Gotlands län, EXld:991, s 632, bild 6350 (AD) (år 1700): 1700 7/11: Per Olsson Flästad hade idkat "landsköp" och därmed gjort intrång på borgerskapets rättigheter. Det var väl därför han ett halvår senare blev borgare i staden.
Han kallas i mtl 1702-1715 för omväxlande Per (Olofsson) Arbrå och Per Flästa.
Gävleborgs läns landskontor Elb:66, bild 9140 /AD/, s 2747: 1 kvarteret nr 59, år 1715: Per Flästad ohh
D:o Elb:69, bild 2110 (AD), s 3051: 1 kv nr 59: Per Floman ohh.
KARIN och ANDERS
Karin namnges som omyndig 1696, se ovan under fadern Mickel.
Båda makarna omtalas som döda av pesten enl domboken 1710 8/10 (Advokatfiskalen, Gävleborgs län, EXld:798 (1709-1716), bild 1220 (AD).
290
« skrivet: 2020-08-03, 19:01 »
Kjerstin Bengtsdotter (g m min släkting Anders Andersson, som nog mera sällan kallade sig Hasselgren) dog 1803 16/7, inte 1804.
Kanske Bengt Svart Andersson var släkt med Andreas Andree Svart ?, "bondeson från Jäla i Grolanda, kallades Svart av sina skolkamrater i Skara för sitt hårs skull och behöll detta namn", död 1717, kyrkoherde i Börstig.
Enligt Warholm, Skara stifts herdaminne, 1:470.
291
« skrivet: 2020-07-31, 08:59 »
Det står väl ett "Th" framför årtalet, dvs Thensta, nu Tensta, så han var väl född där 1741 och hustrun Maja i "Wick", dvs Viksta 1747.
292
« skrivet: 2020-07-24, 19:58 »
Ja, nog heter hon Ingebor Luthman.
293
« skrivet: 2020-07-22, 08:52 »
Jon Månsson på Femtinge Södergård (Sg) levde 1668, g 1/ Kerstin, 2/Märit Nilsdtr, d 1720, 98 år gammal (trol en betydande överdrift). Hon blev senast 1680 omgift m Per Larsson, omg m Karin Gummesdtr, omg m Per Jonsson fr Drageryd (f 1673, d 1736).
Att Nils Jonsson Humble tillhörde Jon Månssons 2:a kull framgår av domb 1730 28/9, § 82.
Varifrån kom modern Märit Nilsdtr? Kanske kom hon från Femtinge Mellangård (Mg). Man kan iaf tolka vissa rättsfall i den riktningen: 1681 HT 19/10, 1684 VT 26-29/2 o ST 18-19/6.
Hon kan alltså ha varit dotter till länsman Nils Lasson på Mg, som hade söner (2 blev kyrkoherdar) och sonsöner som kallade sig Humble. Så Nils Jonsson kanske tog detta namn efter moderns släkt?
Biskopen och skalden Esaias Tegnér härstammar ju från en länsman Peder Nilsson Humble i Drageryd, Bringetofta.
Enl domb 1653 ST 29/6 var denne Peder Nilsson "i skyldskap" med länsman i Femtinge, Lars Nilsson (som hade två söner som kallade sig Humble), son till Nils Larsson.
Men hur detta släktskap skulle se ut är ännu okänt.
294
« skrivet: 2020-07-21, 22:45 »
Ja, Nils Jonsson Humble var son till Jon Månsson på Femtinge södergård.
Jon Månsson, levde 1668 på Femtinge Sg, g 1/Kerstin, 2/Märit Nilsdtr, fr Femtinge Mellangård ,162(2)-1720 – omg före 1680 m Per Larsson – omg m Karin Gummesdtr .
Nils tillhörde ju 2:a kullen och kan ha tagit sitt namn efter moderns släkt. Marit var troligen från mellangården och hade syskon och syskonbarn som hette Humble.
Hennes far var länsman Nils Larsson. Biskopen och skalden Easaias Tegnér härstammar ju från en Humble-släkt i Brngetofta, men dess släktskap med Nils Larssons släkt är inte klarlagt.
295
« skrivet: 2020-07-21, 22:29 »
Enligt mina anteckningar avled Nils Jonsson Humble 1743. ja det var nog pga sjukdom som han försvinner ur mtl.
Domb 1738 feb § 72 : Änkan Karin Gummesdtr i Femtinge ville av Nils Humble ibidem ha ersättning för kostnader i samband med tvist om södergården. Men enl intyg från kyrkoherde Bursell var Humble ”så sjuk att litet hopp är om dess liv”. Om denna tvist se domb 1736 maj § 20.
296
« skrivet: 2020-07-20, 18:17 »
Adam Nilsson bodde i Hjärtlanda sn (ej Hiertlunda). Hans och syskonens föräldrar var Nils Jonsson Humble (1659-1743) och Lucia Hansdotter.
Västra Häradsrätts dombok 1735 HT § 59: Här uppges att Adam an var son till ”Nils Humble” och dräng hos Per Gudmundsson i Gådeberg .
297
« skrivet: 2020-07-19, 10:02 »
Född 1730 9/9 i Ärentuna: Brita, dotter till Anders Andersson ohh Brita Ersdotter i Kyrsta.
Bland dopvittnen: Per Danielsson i Björklinge sn och Sandbro torp; Olof Andersson i Lena (sn)
Född 1733 18/4 i Ärentuna: Anders, son till AA o BE i Kyrsta.
Bland dopvittnen: Erik Andersson i Hånsta (ett Hånsta finns i Lena sn); drängen Olof Andersson (kanske = OA ovan?).
Född 1736 8/1 i Ärentuna: Olof, son till AA o BE i Kyrsta.
Bland dopvittnen: Hustru Anna Andersdtr i Sjöboda (ett torp under Sandbro) i Björklinge sn.
Per Danielsson ohh finns på torpet Sjöbodarna under Sandbro i Björklinge 1727-1739.
Född 1731 15/1 i Björklinge: Johan, son till Per Danielsson o hh Anna i Sjöbodarna.
Bland dopvittnen: Anders Andersson i Kyrsta, Ärentuna.
Född 1739 i maj i Björklinge: Catharina, dotter till PD i Sjöbodarna ohh Anna Andersdtr.
Anna Andersdtr kan väl misstänkas vara syster till Anders Andersson i Kyrsta. Kanske var Erik Andersson och Olof Andersson i Hånsta bröder till Anna och Anders?
298
« skrivet: 2020-07-18, 23:03 »
Den man vars fru begravdes 1667-01-13 i Landeryd hette Anders Thorsson.
299
« skrivet: 2020-06-20, 09:34 »
Knut Eriksson, d 1632-1634, slottsskrivare på Stockholms slott, g m Beata Månsdtr, d 1687 i Sthlm, i hennes 1:a gifte (omg m Lars Eriksson Wass, d ca 1657, kapten. Beata var dtr t Magnus Andrae, kyrkoherde i Vallentuna, o Elsa Larsdtr, syster till Brita Larsdtr, g m fogden Jöns Mårtensson, vars son adlad Sabelsköld).
Rådmannen i Sthlm, riksdagsmannen Eggert Aurelius (d 1648) ”sålde sitt efter fadern ärvda hus vid Stortorget till sin frände, slottsskrivaren Knut Eriksson..” Källa: Elgenstierna, Sthlms rådhus och råd, s 175.
Enl N Rosenbalck var Knut också ”arrendator av Ärlinghundra härad”.
Knuts barn kallade sig Balck.
300
« skrivet: 2020-06-19, 13:24 »
Hej Anders,
Jag har nu tittat på de angivna sidorna i Söderhamns dombok för år 1697.
Bild 1530: Det "berättades ock att Per Persson (Stensved) har tagit till sig sin svåger Olof Olofsson från Järvsö, som av en och annan låter leja sig att köra till skog(s) och hugga ved".
Olof kallas en "lätting", som ville "föröda stadens skog".
Olof var född i Gnarp och påstod att han "1696 blivit skriven i mantal i Söderhamn (hittas ej i mtl 1696 el -97) och sedan i Hamrånge och på bägge ställen betalt mantalspenningar" och uppvisade en attest från pastor P Gevalii i Hamrånge, daterad 1696 11/7.
Olof hade "förl år hädan rest när borgerskapet behållit honom som båtsman."
Bild 1740: Olof Olofsson i Järvsö och Kalv. Gölin Olofsdtr var född i Kalv, Järvsö ca 1660.
Jo det var PP Stensved svåger OO som var född i Gnarp, men systern tydligen i Järvsö. Systern tycks ha varit flera år äldre än brodern.
Ja, nu kanske man inte kommer längre med dessa personer.
Min anknytning till Gölin Olofsdtr är att min ana Karin (g m Gölins svåger Erik P Stensved) räddade Gölins liv, när hon knöt loss det rep om halsen, som G knutit i ett självmordsförsök.
301
« skrivet: 2020-06-15, 16:50 »
Hej Anders,
Ja, du har rätt, Gölin Olofsdotters fars namn nämns inte i domboken från 1697, däremot hennes bror i Kalv, Olof Olofsson.
Så här, bortåt 40 år sedan jag forskade i de här familjerna minns jag inte varifrån jag fick att Gölins far hette Olof Jönsson. Jag har nog knappast hittat på det själv.
Möjligen hittade jag namnet i K J Nilssons släktregister över Järvsö, som ingick i ett bokverk med några hälsingesocknar, som kom ut för bortåt 50 år sedan. Det har visat sig att böckerna innehåller många fel.
Jag har sett lite på Järvsö kyrkoböcker och mantalslängder kring den aktuella tiden utan att hitta ett spår av OO el hans ev far OJ. Gick de verkligen båda "under radarn", förmodligen inte.
Jag misstänker att brodern inte alls hette Olof i förnamn. Skrivaren i Söderhamns RR dombok blandade nog ihop Peder Persson Stensveds kusin Olof Olofsson Stensved, som också förekommer i domboksnotisen, med Gölins bror.
Kalv är en by med 10-12 gårdar, så inte så lätt att hitta Gölins familj där.
/Nils
302
« skrivet: 2020-06-14, 10:24 »
Ytterligare komplettering av "Släktboken":
PETER LARSSON STENSVED, bosatt 1720 i Söderhamn.
Nja, hans patronymikon var inte Larsson och han levde inte 1720 och kallas nog bara på ett ställe Peter.
I mtl 1720 står tydligt att han var död, änkan var ur mtl men en dotter är upptagen.
Han var död redan 1716 31/1 (Gävleb läns landskontor Elb:69, bild 2150, mtl för 1716, 2 kv, nr 109.)
Advokatfiskalen, Gävleb län, EX1d:798, bild 3830 (1714 5/4): Här levde Per Stensved och troligen också 1715 13/1 (Gävleb läns landskontor, mtl).
Ja, han kallas vid ett tillfälle "Peter Larsson Stensved", men det är i Norrala tingslags dombok (Advokatfiskalen, Gävleb län, år 1698). Där var han kanske inte så känd, men på många andra ställen i rådhusrättens domböcker är det Per Persson, Peder Pedersson eller Päll Pärsson som gäller i hans fall: Gävleborgs län EX1e: vol 3167, s 6 (1684): Päll Pärsson Stensved; EX1e:3170, bild 6630, s 655: Peder Pedersson Stensved, m fl ställen.
Per Persson Stensved var född ca 1658 i staden och makan 1660. Hon var född i Kalv, Järvsö sn som dotter till bonden Olof Jönsson. (Källa: Advokatfiskalen, Gävleb län, EX1e:3185 (1697 22/2), s 163 och s 167.
Vidare finns väl inga belägg för att de båda döttrarna inte var helsyskon.
303
« skrivet: 2020-06-08, 13:31 »
Rent spontant skulle man väl misstänka att rådmannen Jöns Enman härstammar från Enånger och efter hemsocknen bildat sitt efternamn.
Mantalslängden 1653 har mycket riktigt Johan Jönsson E n å n g e r med maka, son och dotter, på samma plats i längden, där Johan Jonsson finns i senare längder.
304
« skrivet: 2020-06-05, 23:10 »
Tack Maud, för dessa uppgifter! Jag försökte också på Family Search men gick bet.
Nils
305
« skrivet: 2020-06-05, 17:54 »
Kan någon som har ett Ancestry-abonnemang hjälpa mig med följande:
New Jersey marriage records (marriages and divorces) 1670-1965: Frances Geraldine Edman, Union, N.J, USA.
Vilka uppgifter finns om hennes äktenskap ?
306
« skrivet: 2020-06-03, 13:19 »
Första stycket:
att för dödsfalls skull....
307
« skrivet: 2020-05-29, 19:34 »
Ytterligare kompletteringar till "Släktboken":
LARS PERSSON HÅLLNÄS, död 1732, var son till Per Larsson Hållnäs och hans första hustru, g 2:o 1679 (efter 15/3) m Karin Persdotter, änka efter Peder Andersson Stensved.
Per var bror till Lars Larsson, som dött barnlös senast 1694 och som var g m en dotter till borgaren i Söderhamn, Anders Persson.
Per hade också en syster, g m Mats, vars dotter var Karin Mattsdtr (omnämnd 1688).
Källor:
Svea Hovrätt Advokatfiskalen Gävleb län EX1e:3162, s 244, bild 2580; EX1e:3170, s 655, bild 6630 och s 662, bild 6700; EX1e:3179, s 1235, bild 12340 samt Söderhamns kyrkoarkiv: Llb:11, bild 300.
308
« skrivet: 2020-05-27, 18:51 »
Jaha, Anders, det här var verkligen intressant ! Det hade jag missat. Här står ju också hans födelseår. Ganska ovanligt med likpredikningar över så obetydliga personer, tror jag. Dödsdatum stämmer ju bra med att han dog mellan 1704 5/12 och 1705 5/1.
Han ingår i min antavla.
Nils
309
« skrivet: 2020-05-27, 09:37 »
Betr ERIK STENSVED:
Nej han levde inte 1720. Hans namn finns mycket riktigt i mantalslängden 1720 (bild 110 s 11).
Men framför föregående persons namn (Per Stensved) står "framlidne", dvs död.
Och framför Erik Stensveds namn: "dito", dvs han var också död.
De hade varsin dotter som är registrerade efter deras namn.
Från mina anteckningar:
Erik Persson Stensved, d ca 1705 i Söderhamn , (i domb 1704 5/12 uppger sig Erik vara ”sjuk och illa bräcklig”, ej heller upptagen i 1705 års mtl, skriven 5/1), borgare och gevärsfaktorist.
310
« skrivet: 2020-05-25, 18:47 »
Ytterligare Lugn-anor:
1. Kristina Lugn f 1948 d 2020, författare, regissör, en av de aderton i Svenska akademien.
2. Robert Lugn f 1923 d 2016, generalmajor
3. Brita-Stina Alinder f 1925 d 2018, lektor
4. Pehr Johan Lugn f 1881 i Undersåker (Jämtl), d 1934 i Stockholm (Oscar), föreståndare för Egyptiska museet i Stockholm.
5. Gunhild Henschen f 1881 d 1965
6. Nimrod Alinder f 1896 i Göteborg (Gustavi), kantor.
7. Bricken Udén f 1897 i Forsa (Gävleb), d 1980
8. Anders Peter Johansson Lugn f 1848 i Låstad (Skar), järnvägsarbetare, sedan lantbrukare i Undersåker.
9. Carolina Olivia Allmin f 1864 i Undersåker, d 1886 i Undersåker, gift som 16-åring.
12. Karl Alinder f 1859 i Alunda (Upps), baptistpredikant.
13. Emma Olivia Bengtsson f 1859 i Ö Skrukeby (Ög)
14. Per Udén f 1870 i Enånger (Gävleb), handlande
15. Kristina Andersdotter f 1872 i Forsa
16. Johan Jakobsson Lugn f 1806 i Lugnås, antogs 1826 som soldat nr 265 vid Skaraborgs regemente på Rambotorp, Låstad (företrädaren hette Bro och efterträdaren Lugn) korpral?, fick "plikta" vid vårtinget 1843 för olovlig brännvinsförsäljning.
17. Catharina Lenberg f 1807 i Björsäter (Skarab)
18. Per Olsson Allmin f 1834 i Undersåker, d 1910 i Undersåker, hemmansägare.
19. Thilda Sparrman f 1824 i Undersåker, d 1885 i Undersåker
24. Gustaf Ahlinder f 1816 i Alunda, skräddare
25. Cajsa Brita Ersdotter f 1824 i Alunda
26. Nils Bengtsson, hemmansägare
27. Maria Helena Israelsdotter
28. Per Udén f 1837, husman
29. Anna Margareta Andersdotter f 1849
32. Jakob Svensson f 1774, bonde på Holmen sedan på Fogdegården, Lugnås
33. Ellika Jonsdotter f 1770
38. Carl Axel Sparrman f 1795 d 1874 i Undersåker, löjtnant
39. Elise Wiklund f 1796 i Ljusnedal, d 1858
76. Erik Axel Sparrman f 1748 i Kall, d 1833, bruksförvaltare
77. Sara Elisabet Åström f 1761 d 1843
78. Zacharias Wiklund f 1759 i Åre, d 1816 i Ljusnedal, brukspatron
79. Elisabet Lund f 1757 d 1833 i Ljusnedal
152. Erik Sparrman f 1707 i Brunflo, d 1788 i Alsen, brukskamrer
153. Maria Magdalena Sidenbom f 1722 i Oviken, d 1765 i Alsen
154. Carl Åström f 1707 i Bräcke, d 1769 i Ragunda, kyrkoherde, se vidare herdaminnet.
156. Nils Nilsson f 1706 i Åre, d 1778 i Åre, bonde på Vik (stamfar för Wiklund och Wikström)
157. Anna Svensdotter f 1715 i Åre, d 1794 i Åre
158. Per Olavi Lund, tullinspektor
159. Helena Drake
311
« skrivet: 2020-05-20, 20:01 »
Några kompletteringar:
MIKAEL ERIKSSON KOK. Uppgiften i hfl att han gifte sig 1684 är felaktig. Enligt Söderhamn Lla:1, bild 119, s 224 a, gifte han sig 1686.
Jag betvivlar att Mickel Kok var gift mer än en gång. Äldste sonen ERIK MICKELSSON HÄLLEBRANT var nog inte född redan 1682, som hfl och dödbok anger, snarare 1689, och då kan han ju ha en mor född 1671 – om nu den uppgiften stämmer…
Gävleborgs läns landskontor Elb:32, 1705-1705, bild 980, sid 179: Mickel Kok med hustru och en son. Han bör vara född 1689/90. Det är första gången han finns med i mantalslängderna.
MICKEL ERSSON KOK (som han oftast benämns) var son till ERIK MICKELSSON, död i december 1689. Källa: Söderhamn Lla:1, s 265, bild 140, s 265.
Erik var stadsbåtsman, stadstjänare och krögare. Hustrun KARIN, död 1687/1688, enl Söderhamn L1a:1, bild 121, s 227.
Att Mickel var son till Erik framgår av Svea Hovrätt-Advokatfiskalen, Gävleborgs län (X), EX1e:3179, bild 10700, s 171.
MICKEL KOKS BARN:
Alla alltså från giftet med Sigrid Olsdotter (Menlös):
1. Erik Hellebrant (se ovan)
2. Olof Michelsson Kok, gick till sjöss 1709.
Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Gävleborgs län, EX1d:798, 1709-1716, bild 300 och 480.
3. Petter Hamberg, död 1746 20/10 i Järvsö, bonde mm i Öje by, g 1722 18/11 i Järvsö m Karin Pehrsdotter, f ca 1668, d 1763 2/5 i Järvsö. Hon var förut gift med soldaten Hans Lindh.
(Enl Söderhamns dombok 1734 16/4 anhöll Petter om att bedriva glasbruk på landet, vilket stadens glasmästare motsatte sig..)
4. Lars Michelsson Högberg, borgare och fiskare. Var står att han var glasmästare?
312
« skrivet: 2020-05-13, 23:59 »
Hej Anders,
Det var ju längesedan jag höll på med detta, på plats på Riksarkivet flera år före digitaliseringen.
Men volymens beteckning bör vara antingen EXlla:58 (tiden 1764-1764) eller EXlla:59 (tiden 1763-1766).
Jag tror den ena volymen innehåller lagfart- och inteckning och den andra förmyndarprot.
Det är alltså Svea Hovrätt: Advokatfiskalens arkiv: Rådhusrätternas renoverade småprotokoll.
Av någon anledning har Arkiv Digital valt att digitalisera b- serien (med häradsrätternas småprot) från 1701 ända t o m 1754 + 1772.
Men av rådhusrätternas småprot (a-serien) finns bara vol 1, 2 och 4 från tiden 1701-1710.
/Nils
313
« skrivet: 2020-05-13, 15:10 »
Komplettering beträffande ERIK STENSVED:
Söderhamns RR lagfarts- och inteckningsprotokoll 1764: Den 1/10 detta år kom Olof J Boberg inför rätta och "uppviste ett den 15/4 1730 upprättat arvs- och delningsinstrument efter dess avlidne svärfader, faktoriarbetaren Erik P Stensved..."
Här namnges Eriks fyra barn:
1/ Äldsta dottern Margareta, gift i Holland.
2/Karin, (1693-1746), g m Olof J Boberg, (1706-1776).
3/Kerstin, var ogift 1730.
4/Anders Ersson Berg (1700-1772).
Söderhamns RR dombok 1704 5/12: Erik var "sjuk och illa bräcklig", ej upptagen i 1705 års mantalslängd.
Gift 1691 (källa: kyrkoräkenskaperna) med KARIN, levde 1720 20/2 (domboken) och nämns vid (för)namn i domb 1697 27/2.
Erik är första gången upptagen i Söderhamns mantalslängder 1692, då han jämte hustrun finns under gevärsfaktoriet.
314
« skrivet: 2020-05-13, 07:27 »
Nej den Måns Persson på Ids torp som 1746 27/4 lämnade en gåva till kyrkan är inte identisk med Per Månsson Mörlings son med samma namn.
1746 10/3 får Måns ohh Brita på Ids torp ett barn i Hylletofta, så det var väl pga detta som Måns 1 ½ månad senare lämnade pengar till kyrkan.
Troligen lämnade Mörlings änka och barn socknen, när Mörling avlidit i Finland i november 1742.
I Hylletofta A1:2, s 61 finns på Ids soldattorp Per (Mörling) med hustru Sara och barnen Måns och Annika, som är strukna, och en Måns ohh Brita. Längre ner den n nya soldaten Jöns.
315
« skrivet: 2020-05-11, 18:55 »
Ojdå det var ju Martin Oscarsson jag skulle svarat, inte Magnus Scott. Ursäkta felet!
316
« skrivet: 2020-05-10, 20:59 »
Enligt Söderhamns RR dombok 1732 30/4: Tyris O Torgers son Per antogs till borgare, "för honom i borgen hans far och hans tillkommande svärfar, Jöran Nilsson Norberg".
317
« skrivet: 2020-05-10, 09:55 »
Magnus Scott ställde en fråga om soldaten Per Mörling under Läshjälp. Här kommer ett försök till sammanställning om denne och hans släkt.
PER MÅNSSON MÖRLING f ca 1695 i Bringetofta (enl GMR 1716-17), antogs 1716 i augusti som soldat på nr 36 Mörekull (Malmbäcks sn), Västra Härads kompani, Jönköpings regemente, d 1742 25/11 "på hemmarchen" (enl GMR 1743).
Finns 1718 28/9, 1719 1/1 och 18/5 som givare i Bringetofta kyrkoräkenskaper.
Enl mantalslängd 1719 finns på Ids soldattorp, Hylletofta sn en soldat Per, ogift; i mtl 1720 är han gift; mtl 1731: Per är "i tjänst men i stor fattigdom"; mtl 1743: "Mannen kommenderad, hustrun husvill, fattig".
Enl Hylletofta Al:1, ca 1730 finns på Ids soldattorp Per, hustrun Sara och sonen Måns och i Al:2, 1730-40-tal dessa plus dottern Annika, som föddes 1729 25/2 på Ids soldattorp i Hylletofta som dotter till soldaten PMM ohh Sara Jonsdotter.
Enl Västra Häradsrätts dombok 1730 VT 12/2, § 42 stämmer soldaten Per Mörling Torsten och Per i Hylte "angående åtkomst till hans mödernejord", där parterna förliktes. Per hade tre systrar: Brita (g 1726 m Carl Svensson fr Jorset, sed i Korslätt, Hylletofta), Annika och Elin Månsdöttrar.
Enl domboken 1730 uppbudsprotokoll VT februari § 35 hade Måns Stensson 1692 13/5 sålt sin makas andel i Hylte (Bringetofta sn) till svågern Lars Persson ibidem.
Lars Persson i Hylte (1661-1711) var g m Carin Carlsdtr. Ovannämnda Torsten och Per i Hylte var deras söner.
Per Månsson Mörlings far torde ha varit Måns Stensson (väl den MS som levde 1692 på Bringetofta södergård), g m en syster till Carin Carlsdtr.
Systrarna Carlsdotters far var Carl Bengtsson i Hylte (ca 1620-1709), som var gift två gånger.
Domboken 1691 HT sept § 80: Torsten Larsson, Torsten Persson och Torsten Bengtsson i Hjärtatorp samt Sven Danielsson i Bygget stämde Sven Nilsson och Carl Bengtsson angående en sjundedel som var en systerlott i Hylte. En syster var död och de fyra kärandena sade sig ha bekostat hennes begravning och ville nu ha ersättning för detta ur hennes andel i Hylte. Vidare uppges att Carl Bengtsson ej var närvarande utan representerades av sin måg, Lars Persson.
Vad hände då med de båda barnen till Per Månsson Mörling? Om Annika har jag inga uppgifter. Magnus Scott har antagit att sonen Måns kanske var identisk med sedermera soldaten på torpet Hallen i Åckerhult, Hylletofta sn, Måns Persson Åckerman (ca 1720-1759). Denne var dräng i just Hylte, när han 1744 11/4 gifte sig i Bringetofta med en bonddotter från Hylte.
Ja, varför inte? I så fall var det ca 9 år mellan de båda syskonen Måns och Annika.
Men det finns en uppgift som kan tala emot Magnus Scotts antagande. Hylletofta L1a:2, kyrkoräkenskaper, s 91, bild 50 (på Arkiv digital): 1746 27/4 lämnar "Måns Persson i Ids torp" en penninggåva till kyrkan. Vem var denne? Det fanns ingen soldat där med det namnet och hade han varit det hade nog titeln "soldat" föregått namnet. Jag kan tänka mig att han var identisk med den 4 år tidigare avlidne soldaten Per Mörlings son Måns.
Ändå kan väl inte helt uteslutas att denne Måns var identisk med den Måns Persson, som vid den här tiden antogs som soldat i Hylletofta och som fick en son 1745, född i Hylte, Bringetofta. Kanske var han tillfälligt på besök på Ids torp hos den fattiga modern och gick i kyrkan och lämnade gåvopengar. Och då blev antecknad som bosatt på Ids torp fast han sedan ett par år bodde i Hylte eller kanske redan blivit soldat på torpet Hallen.
Måns Persson Åckerman var ff ff till min farmor.
318
« skrivet: 2020-05-09, 09:13 »
I bouppteckningen på SSA 1810 efter Anna Catharina Nordman, född Cederhamn, uppges att hon hade "okända arvingar" men enligt testamentet var Johan Christopher Holmbergs hustru, Maria Elisabet, f Groth en släkting till henne.
Holmberg var bokhållare när han och makan fick sonen Jon Christopher, f 1774 7/5 i Sthlm (Nic). En grosshandlare Lorentz Groth fanns bland dopvittnena. Man kan undra hur detta släktskap såg ut?
I Anders Olssons släktbok finns också ännu en familj Cederhamn, som troligen inte var släkt med Flymans familj.
Om man närmare (bild 296) granskar bouppteckningen efter Erik Kadou (inte Kadan som det står i bou-registret) från 1758 finner man uppgiften att Kadous hustru, Margareta född Cederhamn, hade en systerdotter vid namn Margareta Widström .
En uppgift som jag en gång fick från numera framlidne Björklinge-forskaren Torbjörn Norman: Per Cederhamn, vice häradshövding, uppträder vid tinget i Norunda härad (Upps län) ca 1760.
Constantinus: Nu har Gammal blivit Hammal i mina anteckningar. Jo, jag är både Blix- och Sidenius-ättling men den där borgaren (rådmannen?) Johan Johansson el Jonsson i Söderhamn har jag inga uppgifter om.
319
« skrivet: 2020-05-08, 20:45 »
Jag skall väl tillägga att källan för mina Cederhamn-uppgifter är Klerckers genealogiska handskriftssamling på Kungl Biblioteket i Sthlm.
320
« skrivet: 2020-05-08, 20:41 »
Ja det är ett ambitiöst initiativ. Jag har grävt en hel del i mina anor i Söderhamn. En del av detta resulterade i utredningar som trycktes i GUT och SoH för flera år sedan.
Jag har också lite om Cederhamn.
Andreas Flyman sedan Cederhamn, g m Anna Pedersdotter Gammal.
Barn: Lars Cederhamn, d 10/4 i Sthlm (Nic), ogift, kramhandlare, systern var enda arvinge.
Anna Catharina Cederhamn f ca 1736, d 1810 13/3 i Stockholm, g m Anders Peter Norman f ca 1737, d 1790 8/2 i Sthlm (Ulr El fs), handelsbokhållare.
321
« skrivet: 2020-05-07, 18:54 »
Söderbärke tingslags häradsrätt, F ll:1, 1691-1749, bild 18, s 15(Arkiv Digital):
Bouppteckning 1716 27/8, då Anders Hansson i Tolfsbo skulle gifta om sig (med pigan Margareta Olsdtr i Tolvsbo). Det gällde kvarlåtenskapen efter den förra hustrun, Anna Olsdotter.
Barnens (i det förra giftet) målsman var deras morbror, Hans Olsson i Tolvsbo.
322
« skrivet: 2020-05-06, 18:16 »
Enligt domboken 1652 ST s 22 hade Torsten Hansson i Tolvsbo en syster Karin Hansdtr, g m Olof Torstensson i Tolvsbo.
323
« skrivet: 2020-05-06, 18:13 »
Enligt domboken 1652 ST s 22 hade Torsten Hansson i Tolvsbo en syster, hustru Karin Hansdtr. Hon var g m Olof Torstensson i Tolvsbo.
324
« skrivet: 2020-05-06, 13:29 »
Den Olof Torstensson som dör 1692 i Tolvsbo finns i Söderbärke A1:2, s 119, där dödsåret också uppges. Hans hustru var Sara Andersdtr. De har en son Hans Olofsson, men han är född 1688.
Nej jag är inte släkt med smedssläkten Hård. jag har en utredning om den släkten f ö, Den kom från Skinnskatteberg.
325
« skrivet: 2020-05-05, 11:52 »
Olof Torstens[son] och hust[ru] Sara.
Född i Hedtjära (?, en sån by finns i Västanfors) - Olof född där?
Född i Norberg (?) - skulle väl vara hustruns födelseort?
Det finns ännu en Olof Torstensson i Tolvsbo, g m Karin, vid den här tiden.
326
« skrivet: 2020-04-21, 18:34 »
I 1710 års mantalslängd för Hudiksvall finns "framl Gabriel Hases dotter"
Hon måste ju ha varit minst 15 år, kanske var hon identisk med ”kvinnspersonen” Elsa Hase f 1693 i Hudiksvall, d 1761 13/6 i H, ”länge sjuk och sängliggande, av bröstsjuka” ?
I 1705, 1706 och 1707 års mtl finns Gabriel Hases hustru där.
Hudiksvalls RR o Mag, F 11:1:90 år 1744: Bouppteckning efter Anna Hase, g m Erik Olsson Moberg.
Barn: Karin 9 år och Anna 2 ½ år.
De fick varsin förmyndare. Inget pekar mot att Gabriel var släkt med David Hase.
327
« skrivet: 2020-04-17, 10:17 »
Nedre Borgrättens bouppteckningar (Stockholm) 1781:317: Här finns bou efter hovkvartermästaren Erik Sundberg, död 1781 15/5 (ej antecknad i Hovförsamlingens dödbok).
De tre omyndiga döttrarna till den avlidne brodern Lars är nämnda, men morbrodern Erik Sparrman (min ff mf mf f) kan jag inte hitta någon uppgift om i denna bouppteckning.
Kanske har Heimbygda hittat testamentet på annat håll ?
Bland de "vanliga" bouppteckningarna från Stockholms RR återfinns en efter kramhandlare Erik Sundberg (f ca 1740, d 1792), vars syster var Lovisa Cecilia, g m lantmätaren i Jämtland, Johan Törnsten, vars måg var löjtnant Gabriel Planting-Bergloo.
328
« skrivet: 2020-04-16, 18:54 »
Känner någon till födelse- och dödsdata för detta par:
Catharina (Cajsa) Margareta Sparrman, levde 1750 (Brunflo tg domb, renov, 1750 HT § 27). Hon finns i mtl 1746 och 1747 under Hörnsjöberg, Brunflo, men ej kvar i 1747 års mtl , g 1716 26/1 i Brunflo m Anders Sundberg, levde 1739, finns i mtl 1740 under Grytan men är död i 1741 års (upprättad i juli 1741), kronobefallningsman, han var 1716 landsskrivare.
Brunflo dödbok har lucka 1740-41
CM Sparrmans föräldrar gifte sig 1690 i Söderhamn då fadern var notarie i Svea Hovrätt.
329
« skrivet: 2020-04-14, 09:35 »
Tack för uppgifterna! Carl Fredrik var syssling till min mf fm f.
330
« skrivet: 2020-04-13, 17:16 »
Vet någon något om Carl Fredrik Ekstrand f 1788 2/5 i Ingatorp, son till ryttaren Jonas E.
Han skall ha bildat familj men jag vet inte vart han tog vägen som vuxen.
331
« skrivet: 2020-03-05, 21:02 »
Enligt mantalslängden 1714 på Storegården Alvared, N Åsarp (det år han gifte sig) var Thore Rafwaldsson en dräng från "Vehns härad", numera Vedens härad.
332
« skrivet: 2020-03-05, 17:22 »
Odela (ej Odala) ligger i Grönahögs fösamling (annex till Gällstad).
Enligt gårdsregistret till Gällstad Al:1 finns Möllebo och Grodered.
Grönahögsboken, s 507, soldater under Odela soldattorp:
Bl a Erik Lundqvist (Larsson), f omkr 1735, död 1800 14/7, g m Kerstin Larsdotter, änka efter föreg soldat G Lundgren, som stupat i krig.
Dotter: Maria f 1763 1/10 i Grönahög.
333
« skrivet: 2020-02-19, 10:15 »
Men på 1700-talet kunde det hända att de havande ogifta kvinnorna i Stockholm fick föda sina barn hemma hos en "barnmorska":
Enligt Klara oäkta dopbok fick "kvinnspersonen" Catharina Hedengren sonen Mathias, född 1765 8/6 o döpt 10/6. Hon ”föregav” att barnafadern var bonden Mats Bengtsson i Viksta sn och lägersmålet skett vid ”Fantsbo” [Fantebo finns i Viksta sn] by därstädes. Hon ligger vid Lilla Trädgårdsgatan hos stadssoldat C Levins hustru Anna Sofia Andersdtr i spegelfabrikör Meunjers gård.” I Klara oäkta dopbok vid denna tid finner man ett större antal barn, vars ogifta mödrar ”ligger i barnsäng” hos soldathustrun Levin. Gården där hon bodde ligger ett stenkast från Barnhuset och nuvarande Folkets hus och Norra Latin.
Mathias hamnade också på barnhuset och tog senare namnet Bergroth, blev livdragon och påstod i en skrivelse att han var "född Duwall", vilket kan betvivlas.
334
« skrivet: 2020-02-17, 22:22 »
I födelseboken för Bollnäs finns ingen Anna Larsdotter född 1727.
335
« skrivet: 2020-02-14, 16:18 »
Om det står att hästen var galen är ju svårt att se, så kluddigt som det ordet är skrivet. Den ihjälsparkade hette i alla händelser Johannes Gunnarsson, inte Johansson.
Jag råkar härstamma från hans syster Anna, som dog en månad senare och som står som nästa namn i dödboken.
336
« skrivet: 2020-02-05, 18:51 »
Vet inte om dessa domboksnotiser kan vara av intresse:
Domb 1740 HT uppbud, litta B: Måns Andersson i Halsäng ägde jord i Dalbog Sonarp, Brismene, som han sålde, enl köpebrev 1739 19/10 till Karin Svensdtr. Hon köpte även jord i samma gård av Sven Andersson på Norg Sonarp. Kanske hade hon nyss dött, för i domb 1740 VT § 42 var Karin Svensdtr död och hennes man, Lars Anderssons på Dalbog Sonarp, omyndiga barn fick just Måns Andersson i Halsäng som förmyndare!
Enl domb 1740 uppbud litta C köpte Per Andersson Lagergren ohh Kerstin Andersdtr 1739 9/10 jord i Dalbog av samme Måns Andersson i Halsäng och av Bengt Andersson i Bokulla och Sven Andersson på Norreg Sonarp.
337
« skrivet: 2020-02-04, 14:48 »
Man får hoppas att dom jobbat jättebra även med skriften i de två supplementbanden. I de ex jag köpte, när de gavs ut för flera år sedan, är texten m y c k e t svag!
338
« skrivet: 2020-01-26, 20:02 »
Det finns ett ställe i Nässjö som heter Hanskeryd - kan nog vara det.
339
« skrivet: 2020-01-26, 16:23 »
Jag tycker det står "Öfv. St. Emb.", dvs Överståthållarämbetet, vad det nu kan innebära.....
340
« skrivet: 2020-01-26, 16:14 »
Det här är en syster till en av mina förfäder:
Sara Pedersdtr Blix f 1605 18/10 (som 8:e barn), g 1634 18/5 i Stockholm m Lars Ericsson Welt, i hans 2:a gifte, f 1581 i Tyskland, d 1650 18/3, begr i Ösmo kyrka, inspektor.
Han sonsöner adlades och blev friherrar Lilliecreutz och Stierncrona.
341
« skrivet: 2020-01-24, 22:51 »
Örnberg, Svenska ättartal, del 12 (1898), släkten Grevesmühl, sid 248:
Albrecht Grevesmühl (1709-1784), g 1740 i Stockholm m Helena Sophia Galle f 1721 i Sthlm, d 1792 där.
Dotter till Peter Galle, slottshauptman i Stockholm och Maria Weldt, som var dotter till Peter Weldt, kommissarie, och Elsa Lindemarck, d änka 1729 (överlevde sina 3 söner Lars, Gabriel och Per Stjencrona).
Så långt Örnberg - om det nu kan stämma.
342
« skrivet: 2020-01-24, 13:14 »
Vet någon något om den ryttare Jacob Jährman, som 1714 26/9 är dopvittne när Erik Nilsson i Östra Läby, Läby sn (Uppsala län) ohh Kerstin Johansdtr får ett barn.
Var bodde han? Vilket regemente tillhörde han?
343
« skrivet: 2020-01-20, 19:06 »
Algaerus´ 3:e maka, Catharina Isabella Monpenne, var dotter till majoren Göran Patriksson Monpenne och (inte Margareta Lood som uppges i Smolandi Upsalienses, del 4 s 961) Sara Moberg.
344
« skrivet: 2020-01-20, 13:06 »
Välb hr Leonhard Nieroth på Grimstorp (en förfader till mig f ö), Sven Svensson i Brasbo, Johan Johansson i Skämmersåhs (?), välb jungfru Hedvig Silfversparre på Nääs, välb jungfru Maria Silfversparre på Fredriksdahl, hustru Britta Zachrisdotter på Fogelleken.
345
« skrivet: 2020-01-18, 19:30 »
Det verkar stå i spalten för födelseorten.
Jag tycker det står Önafors, men är ganska osäker på det.
Ett Önafors finns i Västergötland.
På övriga står ju "Öst", väl = Östergötland men inte på Modig.
346
« skrivet: 2020-01-18, 17:22 »
Död på sjukhus 18 juni 1814.
347
« skrivet: 2020-01-18, 17:14 »
Odén, Östgötars minne (=östgötska studenter i Uppsala 1595-1900), sid 30: Johannes Laurentii Schlintzelius (Schlimzel), f trol i Linköping 1620, student 1641, konsist.-notarie i Linköping 1651, död 1658.
348
« skrivet: 2020-01-14, 10:43 »
I Örnberg, Svenska ättartal, del 8 (1892) finns på sid 176 under släkten Hierzèel uppgiften att Mårten Mårtensson var konstapl och "kallade sig Höök".
I bouppteckningen efter hans bror, sölvmästaren Pontus Mårtensson och hans hustru (Stockholms RR, F1a:17, bou 1674:463) hittar man inget om att Mårten skulle kallat sig Höök. Deras bror Jakob Mårtensson hade "varit borta på 35:e året", dvs sedan 1639. Pontus tog hand om hans arv så länge.
I Långhundra hr renov dombok 1675 ST, s 611 talas om kommissarie Mårten Hierzells systrar: Kerstin Jakobsdtr, Elisabeth Vignelia, Anna Jakobsdtr och Märta Jakobsdtr. De ingick i 3 kullar - Mårten var äldsta brodern av äldsta kullen. Fallet gällde hemmanet Olabyle i Husby-Långhundra sn.
Långhundra hr renov dombok 1675 HT, s 625: Löjtnant Nils Jakobsson Hööks i Olabyle syster var hustru Margareta Jakobsdtr, g m Erik Eriksson i Fransta, Husby sn. I just Fransta finns enl mtl 1697 en ryttmästare Per Höök!
Ärlinghundra hr renov dombok 1676 VT s 566: Löjtnant Nils Jakobsson Hööks salig mor i Olabyle, Husby sn, omnämnd.
Långhundra hr renov dombok 1676 VT s 506: Löjtnant Nils Jakobsson Hööks i Olabyle sambroder vyrdig hr Daniel Wiknelius betr andel i hemmanet Olaby. En "samsyster" var hustru Valborg Jacobsdtr, g m Nils Larsson.
Stockholms RR, bou 1679:841 efter betjänten Anders Joensson Skough, död i maj 1679. Hans hustrus syster, Anna Persdtr Hunia, var g m löjtnanten Nils Jakobsson Höök.
Uppsala läns Lagmansrätts dombok, EX1a:8, 1661 -1663, s 47, bild 510:
1661 2/9: Välb fru Margaretas till Tomta (Rasbo sn) fullmäktige Jacob Mårtensson mot en Rasbo hr dom från 1660 25/5 ang en av fru Margaretas hästar, vid namn ”Lilla Märta”, som ihjälbitits av en annan häst. Häradsrättens dom stod fast.
Tyvärr tycks Rasbo hr dombok från 1660 inte vara bevarad.
Kommentar: Kan denne JM höra till släkten Hiertzèel och vara far till löjtnant Nils Jacobsson Höök och hans syskon? han skulle alltså vara identisk med den släktmedlem som ca 1639 försvunnit från Stockholm.
Mtl: Olbyla, Husby-Långhundra sn: Nils Jacobsson (kallas Höök senast fr o m mtl 1694 ) ohh finns där i mtl 1666-1699.
349
« skrivet: 2020-01-14, 09:49 »
"Ingen Dager synes än", heter det ju i Staffansvisan, men här är några till med detta ovanliga förnamn:
Roterings- och utskrivningslängden 1621: Dager i Ekesjö, Almesåkra sn (Västra Härad)
Samma källa: Dager Bengtsson i Gådeberg, Bringetofta sn (Västra Härad)
V Härads renov dombok 1625: Dager Carlsson i Gådeberg ägde 2/3 av gården.
R-o-u-längden 1631: Knekten Dager i Ekesjö, Almesåkra sn
D:o 1637: Bland "ålderstigna och sjukliga": Dager i Ekesjö, 64 år.
350
« skrivet: 2019-12-13, 23:13 »
Vare finns i både Hjälmseryd och Norra Sandsjö. Löjtnant J Comstedt dog 5/5 1758 i Vare, N Sandsjö enl hfl.
351
« skrivet: 2019-12-12, 20:06 »
Intressant! Har just börjat läsa CG:s son Johan Ludvig Hårds anonymt skrivna memoarer, tryckta i Berlin 1788: Mémoires d´un gentilhomme Suédois.
352
« skrivet: 2019-12-01, 16:48 »
Stockholms domkapitel, protokoll, huvudserien, A1:67, !715 11/5, bild 38, p. 3:
Hustru Anna Maria Fleman ingav en skrift av innehåll att hon olyckligen blivit gift den 8 feb 1713 med fältväbeln av greve Oxenstiernas 3-männingsregemente, Johan Pettersson Kröger, och då icke vetat att han varit gift, det hon sedermera försport, varför han skall tagit till rymmen, och hon nu icke vet var han vistas, anhållande om skilsmässa och frihet till annat giftermål och skall hon få svar därom vid p. 16..
P 16: Eftersom Anna Flemans giftermål ej skett i Stockholm kunde konsistoriet sig ej därmed befatta.
.
353
« skrivet: 2019-11-25, 17:36 »
Det här har jag om Per Olofssons (1627-1720) i Mörekull, Malmbäck barn:
1. Gudmund Persson, bor 1722 i Klappa och 1723 i Älmhult, båda i Malmbäck s, var enl domb 1723 31/10 halvbror till Torsten Malm. (domb 1722 VT § 118. I domb 1710 HT § 32 uppges att GP i Klappa var bror till änkan Anna Persdtr i Femtinge.
Son: Lars Malmstedt, lärde till kopparslagare i Jönköping 1727. Domb 1727 ST § 33: "Unge drängen" LM hade kommit till Jönköping "för åtskilliga år sedan" och ville nu ha bördsbrev för att där lära kopparslagarhantverket.
2. Lars Persson, dräpt ca 1700 under björnjakt, Redeby, Hylletofta, g m NN Larsdtr.
(Ur domböckerna om fallet se mitt nästföregående inlägg). Son: Per Larsson i Gådeberg 1721 o Kalsås 1722, båda i Bringetofta.
3. Anna Persdtr, g tidigast 1692 m Daniel Månsson, f ca 1660, levde 1704, var d 1710, soldat på Femtinge sörgård, Bringetofta, Från domb 1710, se mitt tidigare inlägg.
4. Märit Persdtr f 169(3), d 1770 i Götstorp, Malmbäck, g 1709 m Jöns Persson där.
5. Torsten Malm, d 1702, ogift, kornett vid Smålands kavalleri, var enl domb 1723 31/10 halvbror till Gudmund Persson.
(Domb 1707 VT § 41: Daniel Månsson på Femtinge sg och Gudmund Persson instämde å egna och avl Lars Perssons vägnar G:s och L:s "fader och försörjare", Per Olofsson i Mörekull och dess son Daniel Persson ang arv efter kornetten Torsten Malm, som lämnat ett inventarium. Domb 1707 VT §§ 14 o 42: Per Olofsson i Mörekull var Daniel Månssons i Femtinge svärfar och Torsten Malm den senares svåger. Torsten malm d 1702 4/12 enl GMR.
6. Daniel Persson, levde 1754 i Mörekull, g m Anna Persdtr d 1754 (bouppteckning). Barn: Gabriel, Helena, g m Håkan Kristoffersson, Margareta, g m Nils Håkansson.
7. Jacob Persson 168(1)-1748, Estentorp, Malmbäck, gift 2 gånger.
8. Elias Persson Mörk, d 1760, nämndeman i Mörekull, g m Anna Jonsdtr, 1695-1768. Barn: Anders Eliasson, Ulvahult, Bringetofta, g m Ingeborg Jonsdtr, i hennes 2:a gifte; Olof Eliasson, Olsjö, Järsnäs sn; Johan Malm, var 1764 nämndeman i Mörekull; Isak Eliasson, 1733-1764, Mörekull, g m Lena Jonasdtr 1742-1814.
9. Ingeborg Persdtr, levde 1734, g m Måns Larsson i Floeryd (?), Malmbäck. (Enl V Hd domb 1721 § 28, ting ej antecknat, var hon "yngsta dottern" och enl domb 1733 VT § 119, blev hon "inlöst till hosptalet", dvs sinnessjuk.
..........................................................................................
Jag återkommer betr Per Olofssons i Mörekull ursprung, mm
/Nils
354
« skrivet: 2019-11-25, 17:12 »
Nej det blev inte så bra, får göra om !
355
« skrivet: 2019-11-25, 17:11 »
Det här har jag om Per Olofssons (1627-1720) i Mörekull, Malmbäck barn:
1. Gudmund Persson, bor 1722 i Klappa och 1723 i Älmhult, båda i Malmbäck sn, var enl domb 1723 31/10 halvbror till Torsten Malm.
(Domb 1722 VT § 118. I domb 1710 HT § 32 uppges att GP i Klappa var bror till änkan Anna Persdtr i Femtinge)
Son: Lars Malmstedt, lärde till kopparslagare i Jönköping 1727.
(Domb 1727 ST § 33: ”Unge drängen” LM hade kommit till Jönköping ”för åtskilliga år sedan” och ville nu ha bördsbrev för att där lära kopparslagarhantverket)
2. Lars Persson, dräpt ca 1700, Redeby, Hylletofta, g m NN Larsdtr.
Domb 1700 ST § 12: Länsman Tor Jonsson, bonden Per Olofsson i Mörekull, Malmbäcks sn (far till dödsoffret) och Daniel Månsson i Femtinge ”andraga för Rätten huruuledes den 18 förl maj uppå en björnjakt, anställd på Hylletofta mark med kringliggande socknar, handelsman Jon Gislesson i Råberg (bror till min ana)med tvenne kulor till döds skjutit bonden Lars Persson i Redeby att han straxt på stunden blivit död”. Övriga jaktdeltagare var: Arvid Nilsson i Femtinge, Nils Gislesson i Ruarp, Nils Svensson i N Boda och klockaren Per Månsson i Jorset”. De kunde berätta att Jon Gislesson ”på jakten varit mycket drucken”. Han hade sagt till de andra i tur och ordning: ”Får jag skjuta åt skägget på dig, får jag skjuta till måls åt knävelborrar på dig, får jag skjuta åt mössan, åt hakan (?) på dig.” Därefter hade LP bett honom ”skjuta hål på yxan som han hållit fram och sagt : låt bli hatten, vilken han dragit ned på huvudet och lagt yxan på axeln, i det samma har han skjutit och skottet träffat LP mitt igenom huvudet, så att hjärnan på bägge sidor utfallit”.Jfr domb 1707 VT feb och 1721 (ting?) § 28. Enl domb 1704 ST § 23 förliktes Jon med Lars Perssons familj, varvid LP:s far gick i ”caution” för sin son och Gudmund Carlsson i Hemmersryd för Jon Gislesson.
Son: Per Larsson i Gådeberg 1721 o Kalsås 1722, båda i Bringetofta sn.
3. Anna Persdtr, g tidigast 1692 m Daniel Månsson, f ca 1660, levde 1704, var d 1710, soldat på Femtinge sörgård, Bringetofta
( Domb 1710 VT § 18: Jon Nilsson i Mossaryd instämmer soldaten Daniel Månsson i Femtinge ohh Anna Persdtr. I domb 1707-08 el -09 § 32 omtalas en änka Anna Persdtr i Femtinge. Domb 1707 VT § 41: Daniel Månsson på F-e.)
4. Märit Persdtr, f 169(3), d 1770 i Götstorp, Malmbäck, g 1709 m Jöns Persson, Götstorp, Malmbäck.
5. Torsten Malm, d 1702, ogift, kornett vid Smålands kavalleri, var enl domb 1723 31/10 halvbror till Gudmund Persson.
( Domb 1707 VT § 41: Daniel Månsson på Femtinge Sg och Gudmund Persson instämde å egna och avl Lars Perssons i Redeby vägnar G:s och L:s ”fader och försörjare”, Per Olofsson i Mörekull och dess son Daniel Persson ang arv efter kornetten Torsten Malm, som lämnat ett inventarium. Domb 1707 VT §§ 14 o 42: Per Olofsson i Mörekull var Daniel Månssons i Femtinge svärfar och Torsten Malm den senares svåger. TM d 1702 4/12 enl GMR.)
6. Daniel Persson, levde 1754 i Mörekull, g m Anna Persdtr, d 1754 (bouppteckning)
Barn: Gabriel, Helena, g m Håkan Kristoffersson, Margareta, g m Nils Håkansson
7. Jacob Persson 168(1)-1748, Estentorp, Malmbäck, gift 2 gånger.
8. Elias Persson Mörk, d 1760, nämndeman i Mörekull, g m Anna Jonsdtr, 1695-1768.
Barn: Anders Eliasson, Ulvahult, Bringetofta, g m Ingenborg Jonsdtr, i hennes 2:a gifte; Olof Eliasson, Olsjö, Järsnäs sn; Johan Malm, var 1764 nämndeman i Mörekull; Isak Eliasson 1733-1764, Mörekull, g m Lena Jonasdtr1742-1814.
9. Ingeborg Persdtr, levde 1734, g m Måns Larsson, Floeryd(?), Malmbäck.
Enl domb 1721 § 28 (ting ej antecknat) var hon ”yngsta dottern” och enl domb 1733 VT § 119 blev hon ”inlöst till hospitalet”, dvs sinnessjuk.
Jag återkommer betr Per Olofssons i Mörekull ursprung, mm
/Nils Hård
356
« skrivet: 2019-11-21, 21:10 »
Hej Fredrik!
Måns Perssons i Falla svärfar hette Jon Unnesson, inte ”Bengdesson” (= Bengtsson), som det står i domboken 1679-09-17, § 48.
Det fanns ingen Jon Bengtsson på Bjärkaryd. Men i roterings- o utskrlängden 1637 finns en Joen på Bjärkaryd östergård och i mtl 1644 Jon Unnesson ohh och 1646 o 1647 namnges hustrun: Ingel Jonsdtr. Han finns med ännu i mtl 1665.
Jag härstammar från Jon Unnessons bror Carl. Har skrivit om denna släkt i Släktforskarnas årsbok 2005, men allt blev väl inte felfritt och perfekt.
På ”digitala forskarsalen” kan man ju se Ingemar Axelssons förnämliga avskrifter av domböcker i V Härad.
Karin Jonsdtr, g m Per Olofsson i Fogelleken (inte Fogeleken, det rörde sig om lekande fåglar inte om nån ek med fåglar) – denna by har Axelsson velat placera i Almesåkra sn men i detta fall låg den i Bäckaby sn.
Karin dog 1692 i Bäckaby, utförlig dödsnotis om att hon var från Bjärkaryd o Hylletofta, etc. Maken ej = PO i Mörekull.
PO i Mörekull hade ägt Sven Månssons i Falla faster som hustru – men PO var ju gift 3 ggr….
Jag har namn på PO:s far, 5 syskon och 9 barn.
357
« skrivet: 2019-11-16, 18:37 »
Måns Månsson ohh, "fattiga" finns också i mtl 1694, 1697 o 1698.
Nej Sven Månsson och Per Månsson i Falla tycks inte vara släkt.
Enl domboken 1689 VT hade Per Olofsson i Mörekull "ägt Sven Månssons i Falla faster till hustru", så jag antog att Svens far hette Måns Jacobsson eftersom Per O:s fru hette Elisabet Jacobsdtr.
I mtll 1649 finns en Måns Persson ohh Elin Trottesdtr i Falla, liksom 1651 då de har en dräng Måns.
Men i mtl 1658 heter hustrun Karin.
Minst sagt svåröverskådligt md flera Månsar i detta rusthåll.
358
« skrivet: 2019-11-15, 09:24 »
Fanns det verkligen två Måns Persson i Falla? Jag har lite anteckningar om släkterna i Falla: Malmbäck sn: Falla 1. Jacob Måns Jacobsson , levde 1646 i Falla som skräddare (1) Elisabet Jacobsdtr, d 1689-96 2, g m Per Olofsson, ca 1630- levde 1710, Mörekull (2) Måns J:s barn: Märit Månsdtr (3) G 1/Bengt Svensson, Bringetofta o Forsa 2/senast 1709 m Måns Lindormsson, Estorp, Sven Månsson 163( 8 ) – 1730, rusthållare i Falla (3a) Barn: Nils Svensson Per Svensson, var dräng 1702, bodde i Falla, g m Margareta Jonsdtr, båda levde 1713 (4) Fotnoter: 1 Domb 1710 ST 14/6. 2 Per Olofsson hade ca 1696 ”ägt Sven Månssons i Falla faster till hustru”. Jfr domb 1689 VT. 3 Att Märit var syster till Sven Månsson i Falla framgår av domb 1709 ST 14/6. 3a SM:s svåger var Arvid Hansson i Klappa (domb 1696 HT , § 81). 4 Jfr not 1 under Falla 2. Malmbäcks sn: Falla 2. Måns Persson, var d 1713, bor i Falla G m Karin Jonsdtr, levde 1713 (1) fr Hylletofta: Bjärkaryd Ög Barn: 1. NN Månsdtr, var d 1711, g m Hans (Jean) Bleckert (2), förare. Han flyttar 1711 fr Malmbäck och Falla t Barkeryd sn, omg där, bor 1715 i Svenstorp, Barkeryd (3) 2. Per Månsson 167(0)-1710, bor i Falla, g 1701 i Almesåkra m Kerstin Svensdtr, levde 1713 (1) – omg m Nils Persson, Falla (3) PM och KS hade barn (3) 3. Ingierd Månsdtr bor 1713 möjligen i Bjärkaryd (1) 4. Samuel Månsson, var d 1713, soldat, barnlös (1) Blekerts barn: Ingrid Hansdtr NN Hansdtr NN Hansdtr Fotnoter: 1 Domb 1713 ST §§ 37-39: Änkan Kirstin Svensdtr i Falla stämmer sin svåger, förlovade rustmästaren Hans Blekert ib. Den senares hustru ägde en mindre andel av Falla. Per Svensson i Falla stämde också Blekert och hans dotter Ingrid Hansdtr för skällsord mot hans hustru Margareta Jonsdtr. Enligt vittnen hade Blekert kallat Margareta för tjuv och hans dotter Ingrid kallat henne trollpacka. B medgav att han ”i hastighet” kallat nämndeman Jon Persson i Kärrebo ”fyllehund”. Domb 1713 HT § 22: Blekert stämde nu änkan Kerstin Svensdtr angående arv efter B:s svärfar, avlidne Måns Persson, och svågern, soldat Samuel Månsson. Blekerts svägerska var Ingierd Månsdtr (i Bjärkaryd ?). Kerstin Svensdtr var änka efter avlidne Per Månsson. Deras mor och svärmor Kerstin Jonsdtr fick sitta i orubbat bo efter makens död. Hon tycktes leva fortfarande. 2 Som framgår av domb 1708 ST § 42 var han bror till Lars Jochumsson Blekert, 162(  – 1722, föravskedad korpral i Malmbäck. De var säkert söner till Joakim Bleckert, kapten på Viresjö säteri (jfr Almquist, Frälsegodsen). 3 Enl domb 1717 HT § 80 instämde rustmästaren Hans Blekert i Gibbarp (väl i Malmbäcks sn) Nils Perssons i Falla omyndiga styvbarn betr deras fädernearv. Blekert var deras förmyndare. Barnens far var Per Månsson, vars fru gifte om sig med Nils Persson. Enl domb 1693 HT § 11 talade Knut Persson i Tranemo eller Knutsbygget, Ödestugu sn, mot korpralen Johan Blekert därstädes ang rätt att bebo och bruka frälseandelen Tranemo torp.
359
« skrivet: 2019-11-01, 16:33 »
Domb 1740 VT § 6, där Sune Mattsson i Bolestad omnämns som far till Hans.
Katekismilängd 1716-1717 (Dk i Växjö F ll:15):LÄMMARP: Hans Sunesson, h Karin, s Jon.
Hans i Näs, Lars i Hylte och h Ragnel i Femtinge var bland dopvittnena till Jons i Hjärtaryd, Hylletofta, son Carl 1708 och ”Hanses hustru i Nääs, Carin”, var dopvittne 1711 för Kristnarp. Kanske var Hans´ fru släkt med folket i Hylte?
Sune (Sone) Mattsson, d 1713 (mtl), var fr 1676 bosatt i Bolestad, hade 1704 i Bolestad, bott där i 40 år, g 1/ senast 1676 (mtl) Anna, , d 1697/98 (mtl) , 2/ca 1701 m Karin Olsdtr , i hennes 1:a gifte , f 167(9), begr 1739 7/1 i Bolestad, Bringetofta. I mtl 1699 uppges om då og Karin: Brottfälling, dvs hade fallandesot el konvulsioner.
Mera troligt att Hans Sunesson var född 1673 än 1663, han var ju og ännu 1700 (mtl).
Vem i denna släkt härstammar du från?
360
« skrivet: 2019-10-31, 22:18 »
Hans Sunesson 1673-1743, bodde som ogift 1700 i Bolestad, 1704-1711 i Nääs, 1715 i Lämmarp, 1718-1743 i Bockarp. Hustrun Carin levde 1682-1762.
I sonen Jon Hanssons bouppteckning från 1757 är Per Hansson i Bockarp förmyndare för broderns barn i 2:a giftet.
Deras syster Brita Hansdtr (1702-1796) var gift 3 gånger. Hon var enl domb 1749 27/5 "halvsyskonbarn" med Måns Persson (1713-1773) i Gådeberg. Hans far Per Jonsson (1683-1753) kan ha varit halvbror till Britas mor Carin.
Enl domb 1751 2/10 hade Brita ärvt del i Hylte efter sin far.
Kan man tänka sig att det i stället var efter modern och att hon kom från Hylte ?
Hans´ mor Anna kanske var den som hade anknytning till Hylte?
361
« skrivet: 2019-10-30, 10:42 »
Inte så mycket besvär, jag har en hel del om Bringetofta-släkter i min dator.
Hans och Carin hade många barn:
Kerstin
Hansdtr
170(0)-1772
g 1718 m
Torsten Larsson,
Hylte
Brita
Hansdtr
170(2)-96
g 1/Per Månsson,
2/Johan Nilsson,
fr Femtinge Ng,
3/1750 m Sven Johansson 173(2) -1792, fr Lämmarp.
Jon
Hansson
170(3)-1757, Drageryd Mg o Sg.
Annika
Hansdtr.
g 1735 m
Sven Nilsson, Nyaby, N Sandsjö.
? NN
Hansdtr,
levde
1750, g m
?(Per)
Jonsson , var d 1750, fr Gådeberg
Margareta (Maja) Hansdtr
1719-1797,
g m Olof Månsson, L Säfda
(jfr SoH 1964, s 129)
Sven
Hansson
1722-
1730
Helena
Hansdtr
1726-
Per (Petter) Hansson
Bockarp, levde 1757
362
« skrivet: 2019-10-28, 11:19 »
Hej Magnus!
Den 25/12 1714 föddes och 2/1 1715 döptes Pers och h Charins piltebarn i Forsa qvarnagård PER.
Vittnen: Lars i Rungeboda, Sven i Skrapstad, Johan i Forsa, pastors hustru Elisabet Wassenia, pigan Sara i Sörgården Bringetofta, pigan Charin i Forsa.
I katekismilängden 1716 finns på Forsa kvarnagård i Bringetofta denna familj:
Per Torstensson, h Karin Larsdtr, d Karin, s Lars, d Sara, d Ingeborg.
Kanske hade man inte fört in Per ännu eller dog han tidigt?
363
« skrivet: 2019-10-26, 15:59 »
Arkiv Digital, mtl Bringetofta år 1719, bild 7050, sid 193:
Båckarp: Sven ohh flyttar till Barkeryd sn
Hans ohh kom från Lämmarp.
364
« skrivet: 2019-10-24, 18:20 »
Ja, Martin, jag har också funderat på om det finns någon koppling mellan Måns Åkerman och hans barns förmyndare Jonas Månsson i Tovik men inte hittat någon. kanske var han en betrodd granne?
Några av barnens faddrar kommer från Höggren, Svenarum, men där har jag inte hittat något.
Däremot känner jag till en del om Måns Persson Åkermans hustrus släkt.
365
« skrivet: 2019-10-24, 09:43 »
Jonas Månssons maka Annika Jonasdotter var nog inte född så sent som 1769 utan snarare 1760, hon var ju 50 år vid sin död enl dödboken.
Jag har en anteckning att hon redan 1781 var gift med JM.
366
« skrivet: 2019-10-24, 09:25 »
Jonas Månsson född 1755 28/8 i Hylletofta. Son till Måns Persson (Åckerman), se nedan:
MÅNS PERSSON /ÅKERMAN/ f 1720, d 1759 4/2 i Stralsund, Pommern , soldat på torpet Hallen, Åckerhult i Hylletofta, g 1744 11/4 i B m INGIERD PERSDTR , f 1719 14/5 i B, d 1793 19/6 i B, som änka i Holmen.
Måns var dräng i Hylte, när han gifte sig. 1746 eller -47 blev han soldat på ovannämnda torp med soldatnamnet Åkerman (Åckerman). När så Sverige gick med i sjuåriga el pommerska kriget (även kallat ”potatiskriget”, eftersom det var då vanliga svenskar lärde sig uppskatta denna frukt) år 1758, fanns Måns med i den trupp från Jönköpings regemente - 5 kompaniet, 1 korpralskapet under baronen och dåvarande generalmajoren S G Stierneld - som den 26/6 landsteg på ön Rügen.
Den 18/10 intogs Demmin och senare samma månad Anklam.
”De trånga vinterkvarteren alstrade stor sjuklighet” heter det i historieböckerna och det var kanske på så sätt som Måns dukade under i februari följande år.
Källor: GMR för Jönköpings regemente (KrA), Tidander: Jkpgs reg:s historia, Västerås 1910.
Bouppteckning efter Måns Åkerman förrättades 1759 2/7. De tre omyndiga sönernas talan fördes av Jonas Månsson i Tovik, Bringetofta, som sedermera blev svärfar till den avlidnes mellanson Jonas.
367
« skrivet: 2019-10-06, 13:33 »
Enl Bringetofta Al:1 (äldsta hfl) fanns under säteriet Åsbyholm ett torp Lunden.
368
« skrivet: 2019-10-02, 10:20 »
En komplettering av Stefans redogörelse om släkten Humble från Åkra, Vendel sn:
Vendels tg dombok 1703 HT, s 709:
Hans Larsson i Åkra var enda brodern. Hans systrar:
1/Hustru Valborg Larsdtr, g m Nils Eriksson i Bolängen, Vendel, kronoskytt där enl mtl 1704 (som tydligen senare flyttade till Dalboda, Viksta).
2/Hustru Maria Larsdtr, g m Per Thomsson i Mänsta, Vendel.
3/Hustru Karin Larsdtr, g m Per Persson i Smultrongärde, Vendel.
369
« skrivet: 2019-09-30, 22:43 »
Jag känner till åtta barn till Måns Månsson i Ö Hult, Almesåkra, sedan bosatt på Haraldstorp. Inget av dessa barn hette Carl.
Kanske mitt förslag om att CM kom från L Sävda i Bringetofta, g m Ingrid Persdtr fr Drageryd inte var helt tokigt?
370
« skrivet: 2019-09-30, 22:12 »
Håkan Håkansson i Högaberg, Grönahög, var 1761 g m Gunilla Mårtensdtr. Håkan var bror till murmästare Thor Håkansson i Hyltered, Grönahög enl bou efter denne 1758:781. Deras mor levde då ännu liksom två systrar till dem. Enl domb 1752 VT § 34 var Håkan ”syskonbarn” med Maria och Anna Gunnarsdöttrar. I detta rättsfall stod Gunilla anklagad för att i februari 1751 ha kommit från ett gravöl på Uddagården, ”där hon sig med drycker överlastat” och sedan ”uppkastat uti kyrkan”. Men G påstod att det var pga en ”naturlig sjukdom”, som hon lidit av i 6 veckor, som hon inte mådde bra. Dessutom hade hon spytt i sitt förkläde och alltså inte alls ”ohelgat” kyrkan. Förutom de båda systrarna G-dtr var Anna Andersdtr i Högaberg vittne. Gunilla fick böta för sitt tilltag.
371
« skrivet: 2019-09-30, 16:33 »
Enligt min tolkning av rättsfallet i Vendels tg domb 1701 ST s 739 (där min då 83-årige anfader Erik Larsson i Brunnby redogör för släkterna Höök, Orm, etc) så hetter Karin Andersdtrs 1:a make inte Nils Ivansson utan Nils Joensson.
372
« skrivet: 2019-09-30, 14:00 »
Det var inte ovanligt med felskrivningar i kyrkböckerna.
Om man tittar i mantalslängderna för Hyltered finns 1783-1786 ingen Hans Andersson där men väl, som enda namn, Hans Nilsson med familj.
Och när Thor Svensson i Guntorp (som ju är ett av dopvittnena till Johannes, f 1784 3/9) får barn 1785 29/3 finns bland dopvittnena hustru Anna Maria Thorsdotter i Höltere.
Så kanske var båda namnen på Johannes´ föräldrar felskrivna i födelseboken 1784?
373
« skrivet: 2019-09-30, 13:23 »
Jag har en uppgift från kyrkoräkenskaperna i Vendel (L1a:3): 1672-1673: Testamentspenning efter Lars Hans´ moder i Åkra.
Skulle modern Valborg ha blivit ca 100 år eller rör det sig om en felskrivning, så det var Hans Lars´ moder som avled då?
374
« skrivet: 2019-09-29, 13:17 »
Hans Andersson ohh Anna Maria Jonsdtr i Hohltared (= Hultared).
Vittnen: Lars Nilsson i Guntorp, Tor Svensson ibm, h Brita Bengtsdtr ibm, h Maria Svensdtr i Skattegården Växtorp, Dalstorp sn.
375
« skrivet: 2019-09-29, 10:32 »
Känner någon till namnet på Olof Larsson Humbles hustru?
Detta från min antavla:
3988 Olof Larsson Humble, finns 1642-1651 i Åkra, Vendel. I mtl 1654 finns Mickel Olsson på samma plats i längden, bör alltså vara en son.
Syskon:
Hans Larsson Humble, Åkra, Vendel, g m NN, d 1672/1673 i Åkra, Vendel.
K-räk: Testamente efter Lars Hanssons moder i Åkra
3989 NN, g m ana nr 3988.
Hon hade arv i Rångsta och Sävasta, Viksta sn. Enl Norunda hr domb 1670 VT, s 269 o ST s 973 samt 1678 VT s 629: Sonen Mickel Olssons mor hade andelar i dessa byar och enl domb 1671 ST s 875: Hustru Karin i Åkra, h Elin i Skolstad och h Kirstin i Fasma uppbjuder sina andelar i Sävasta.
Norunda hr domb 1670 VT s 969: Erik Ersson i Odenslunda och Mickel Olsson i Åkra uppbjuder sin mödernejord i Sävasta och Rångsta.
Norunda hr domb 1678 VT s 629: Mickel Olsson i Åkra mot Mickel Larsson i Sävasta betr sin moders jord i Rångsta och Sävasta.
376
« skrivet: 2019-09-26, 20:27 »
Tredje: dopvittnet:
Merta Comstedt el Komstedt var född 1724 och dotter till löjtnant Johan Komstedt ohh Brita Nilsdtr.
Jag har ingen uppgift om vem hon var gift med.
377
« skrivet: 2019-09-22, 18:39 »
Faddrarna: Adam i Stora (Lilla?) Sävda, Olof i Storgården, hustru Sara i Drageryd mellangården, pigan Sara i Tortorpet.
Drängen Carl Månsson i L Sävda, g 1732 i Bringetofta m pigan Catharina Persdtr i Drageryd.
Enl Västra Härads dombok 1724 HT § 1 hette Per Perssons i Drageryd båda omyndiga döttrar Ingierd och Catharina Pettersdöttrar. Det gällde troligen deras morsarv.
Kanske är dessa de sökta personerna?
378
« skrivet: 2019-09-17, 17:33 »
Per Sundin och Karin Uhrvik hade några inlägg 2012-02-25 om Gävle-bon Erik Ersson Lundberg med rötter i Ärentuna.
Här är några fler data: Enligt Norunda hr renov dombok 1683 HT s 642 begärde Per Andersson i Fjukeby, på sina styvbarns vägnar, att få utjorden ½ öresland, som sal. Erik Mattssons efterleverska brukar på Solvallen (i Ärentuna sn), som "av ålder" skulle höra till PA:s styvbarns del.
EM:s änka var Brita Bengtsdtr. Hennes svärfar var sal. Matts Pålsson. Ännu en son var Per Mattsson.
379
« skrivet: 2019-09-09, 10:31 »
Vendels tg renov dombok 1675 VT s 845: Lars Andersson Höök inlade en räkning mot Johan Hansson i Öster Ekeby, som skulle vara skyldig honom 493 daler.
Johan svarade "att det var största delen osanning". Ärendet skulle avgöras kommande söndag på sockenstugan efter predikan.
Ja, Stefan, jag härstammar från en dotter till nämndemannen Per Larsson. Hon blev gift till Götbrunna, Viksta. Per Larssons far känner jag inte till, har inte kommit så långt bakåt i min forskning än.
380
« skrivet: 2019-09-08, 19:12 »
Eftersom jag råkar härstamma från en bror till Ingrid Andersdotter Hööks make, länsman Hans Larsson, har jag noterat lite om hans två söner.
I protokollen står han oftast som Hans Larsson men i domboken 1666 VT s 653 har han tillnamnet Wend.
Sonen Johan Hansson var först uppbördsskrivare, senare länsman i Vendel.
Johan anklagades enl domb 1677 ST s 523 av häradshövdingen för att ha inte ha gjort ”riktig räkning eller leverering” av pengar för den senares räkning. Mot ett vite på 40 daler uppmanades han nu att snarast inkomma med en redovisning i saken.
Domboken 1673 VT s 720: Befm AA Höök ville av bönderna veta om uppbördsskrivaren Johan Hansson år 1660 uppburit mer än han borde från dem.
Den andre sonen gick en våldsam död till mötes:
Domboken 1670 VT s 935: Länsman Hans Larsson, Ö Ekeby, påstod att hans granne Mårten Larsson ”haver av daga tagit och dräpt hans son” Lars Hansson, ”fordom löjtnant”.
(Lars H:s hustru Anna Ersdtr, begr 1705 16/3 i Vendel.) Men det framkom att dråparens namn var Lars Ersson i Burunge.
381
« skrivet: 2019-08-31, 09:25 »
Från Vendels tingslags renoverade dombok:Domb 1680 HT, 348: Salig Anders Andersson Hööks (kallas i en dombok 1679 salig befallningsman) arvingar: Hans Larsson i Ö Ekeby på sin hustrus vägnar, h Karin Andersdtr Höök, h Margareta Andersdtr Höök och h Christina på Åkerby (?).
Var arvingarna barn till Anders? I S Simanders Hök-utredning från år 2006 under släkten Hök här på Anbytarforum finns helt andra barn till befallningsmannen.
382
« skrivet: 2019-07-01, 22:21 »
Ja båda kan ha gift sig då. Men inte med varandra!
Maria gifte sig ju von Dachsberg och Campbell gifte sig Tornerefelt.
De kan ha suttit bredvid varandra i kyrkbänken, när man gick med håven.
383
« skrivet: 2019-06-14, 20:49 »
Drängen Nils Nilsson i Gunnagården Rånnaväg och pigan Maria Bengtsdotter i Knapegården. De ska bo på Knapegården.
(Knapegården ligger också i Rånnaväg, en by i Gällstad).
They will settle in Knapegården.
384
« skrivet: 2019-06-13, 13:34 »
Komplettering till mitt föregående inlägg:
Modern hette Östberg, inte Österberg.
Anders Joachim var född 1768 17/1 i Jakob-Johannes, Stockholm.
En syster hette Sigrid f 1779 1/2 i Jakob, finns enl Family search i en flyttningslängd i Stockholm, 1805-1815, B1:1, s 122.
385
« skrivet: 2019-06-13, 00:29 »
Johannes församling, Stockholm, Alb:4, s 57 (bild 43) , 135 och 216 = åren 1774, 1775, 1776, resp:
Kvarteret Sumpen nr 95:
Fabrikssnickaren Anders Öberg o hh Sigrid f Österberg hade bl a sonen Anders Joachim f 1768.
I kronotaxeringslängden 1778, Jakobs fs, (bild 712), s 703 finns på kv Bocken spegelfabrikssnickargesällen vid Åkerblads fabrik, Anders Öberg ohh.
Johan Åkerblad var en känd spegelmakare.
386
« skrivet: 2019-06-03, 23:06 »
Är det någon som kan tipsa om varifrån en 30-årig gruvarbetare, som 1736 dyker upp i Dannemora, kan ha kommit. Var det vanligt att man flyttade gruvarbetarna mellan olika gruvor?
Hans namn var Johan (Jan) Hedengren (Hedgren), död 1748 i Dannemora.
387
« skrivet: 2019-06-02, 21:57 »
Enligt Nordisk Familjebok (tredje upplagan): Skedvatten kallas salpetersyra, emedan den förr nyttjades att skilja (skeda) guld från silver.
När det gäller salpetersjudare undrar jag verkligen om de hade så dåligt rykte överallt.
Jag har i min släktforskning råkat på förfäder i Gällstad i Västergötland som var salpetersjudare. Jag har inte fått intrycket att de var så usla och fattiga, som beskrivs på en del håll.
Så här beskrivs de:
Krigskollegium Artilleridep F2a:1: I en längd från 1693 över salpetersjudare: Ängabo: Per Jonsson, 66 år, söner: Nils P:son, 42, Johan P:son, 34 och Swen P:son, 26. Om Per i 1693 års längd: ”Denne är väl gammal dock förståndig salpetersjudare och gör alltid god leverans medelst bistånd av trenne sina söner, som är med honom uti parti.”
Man får intrycket att det var något av ett förtroendeuppdrag för dessa bönder, som väl gav dem en extrainkomst.
388
« skrivet: 2019-05-30, 15:07 »
I mantalsregistret för Stockholm år 1780 hittar vi på Ladugårdslandet övre+Kgl Djurgården en skedvattensdestillatörshustru Nyberg.
389
« skrivet: 2019-05-21, 16:40 »
Kanske kunde en sammanfattning också vara på sin plats av forskningsrönen rörande de äldre finska frälsesläkterna, som ju denna långa tråd ursprungligen behandlade.
390
« skrivet: 2019-05-12, 18:47 »
Enl Östra Härads dombok 1683 HT § 21 avkrävdes ”hustru” Margareta Tornerefelt betalning för sin sons, Gustaf Campbell, begravningskostnader.
Och enl kyrkoräkenskaperna för Nye år 1702 talas om en skuld efter honom, kanske var nämnda fordran ännu ej reglerad.
391
« skrivet: 2019-05-07, 16:38 »
Ja, jag kom så småningom också fram till att Gyrid Persdtr bör ha varit dotter till Per Törnesson.
Betr frågan om vem som var Per Törnessons far, så gäller det väl först att beräkna när Per kan ha varit född. Dotter Gyrid var nog född ca 1625 och då var väl fadern kanske född ca 1600. Han levde ännu 1667.
Törne Olofsson i Ugglekärr (väl i Karlstorps sn?) känner jag inte till, men Törne Hemmingsson i Bockaberg uppfattar jag som ganska jämnårig med löjtnant (sist ryttmästare) Per Törnesson.
Jag har en hel del uppgifter om Törne H:s familj. Sex barn känner jag till, men löjtnant Per T finns inte bland dem.
Så har vi då Törne Persson i Fagerhult, Lemnhult sn, född i slutet av 1500-talet, omnämnd 1614-48, levde 1648 i Fagerhult, g m Karin Larsdtr, vilken som änka 1650 uppges vara l Törne Andersson Tornerefelts kusin – Östenson (SoH 1985, nr 1) tror det var maken TP som var kusin till .
Enl Ö hr dombok 1661 ST § 19 häftade Per T i skuld för kronoutlagor, som (bröderna) Törne och Gabriel Tornerefelt gått ”i löfte” för. Enligt ovan skulle bröderna ha varit kusiner till fadern och det kan ju förklara att de gick i borgen för Per.
Så var Törne Persson far till löjtnant Per Törnesson? Ja, kanske, men kronologin ser lite ”ansträngd” ut. Men Törne P bör väl ha blivit väldigt gammal, om hans son Per var ca 50 år när fadern dog!
Törne Persson var son till nämndemannen i Yxanshult, Korsberga sn, Per Jönsson, (omtalad 1586-1603), g m NN Törnesdtr, trol dotter till TÖRNE PERSSON, levde 1580, var d 1581, bodde 1558-67 i kyrkbyn, Myresjö sn, 1568-69 i Ölveboda, Lannaskede sn och 1570-80 i Högaberg, Lannaskede sn, skytt och profoss under Smålands ryttare, g m Kerstin Jönsdotter, var d 1603, levde änka 1581 i Högaberg och 1586 i Bockaberg, Lannaskede sn. (Östenson i SoH 1985, nr 1, s 267).
Ett intressant rättsfall: Ö Hr domb 1639 VT: Kvartermästaren Jon Andersson (kanske = ätten Enhörnings stamfar, som dog 1640?) var fullmäktig på Törne Perssons vägnar i Fagerhult ”och alla hans syskon, w Per Törnesson (!?), Brita, Karin och Anna Persdöttrars barns vägnar” och tingskötte Håkan Månsson i Yxershult alla gårdar i Y ”ock haver alla denna förbm fader Peder i Y….”.
(Den sistnämnde var förstås Per Jönsson).
Ja, det här var lite av det jag hade att komma med i ämnet, säkert finns andra som tittat på dessa släktgrenar.
392
« skrivet: 2019-04-23, 13:38 »
Hej Anders,
Jag kan inte tyda din släkttavla, men här har jag lite om denna släkt:
Helena Svensdtr Slötman, 163(4)-1711, g m Jon Jonsson Hellstedt, 162(7)-1697, befallningsman på Hällestorp, Kymbo, "fordom skolfogde på Visingsö".
Dotter:
Annika Hellstedt 167(0)-1748, g 1696 i Kymbo m korpralen Nils Andersson Werre på Stommen, Kymbo, i hans 2:a gifte, 164(0)-1713.
(Det mesta här ovan hämtat från Geni-uppgifter o A Thorstenssons antavla på nätet)
Några domboksnotiser mm:
Valstad C:1: Helena Svensdtr Slätman (sic!), N Hällestorp, Kymbo sn, d 1711 20/10, 77 år och några mån gl.
Vartofta hr domb 1667 ST § 10: Befman Joen Jonssons i Hällestorp insinuerade sitt syskonbarns, soldaten Arvid Månsson, skrivelse till Rätten, varuti han tillstår honom sin fjärdepart i skattegården eller Mälsens (?) gård i Bäck [väl i Valstads sn, min anm] att köpa, såsom och efter han är målsman för sina syskons barn, tillstår han befallningsmannen desslikes deras anparter rätt in lösa. Emedan de till en oskyld, Nils Svensson i Hångsdala, försålt har, un dantagandes Joen Månssons dotter Kirstin Jonsdtrs fjärdepart, som hennes moder och styvfader besitter. Häremot framkom Kirstins styvfader, ryttaren Nils Eriksson, som tjänar för samma gård och ville på sin styvdotters vägnar inlösa de övriga delar. Men eftersom Jon Jonsson föregår, ryttaren ville underslå sig gården, han och illa trakterar de under jordegendomen (?) såsom samfällts Arvid Månssons hustru och barn. Allt därför tillstod Rätten befallningsmannen den till sig att lösa, dock har Kirstin Jonsdtr jämväl de under arvingarna, som närmare än befallningsmannen skylde är…… dessa berörde jordedelar, nämligen 5/4 parter i Bäck skulle befallningsmannen med 36 d inlösa.
Domb 1667 ST § 11: Fordom befallningsm salig Joen Svensson i Hällestorp hade en skuld – nu inställde sig befm Jon Jonsson i Hällestorp, som var g m sal Bengt Svenssons hustru. Det var BS:s arvingar som borde betala skulden.
Bou Slättäng hr 1761:549 efter furiren Gustaf Berggren i Hällestorp.
Gustaf Berggren, fd fogde på Orreholmen, g 1709 3/1 i Kymbo m jfr Helena Jonasdtr Hellstedt – hans far är arrendator på Wigle herrgård hos överste Ribbing i Gillberga sn, Eskilstuna län – hennes far fordom scholaefogde över Visingsö.
Frökinds hd domb 1709 ST § 14: Mr Gustaf Berggren klagade på sin svärmoders vägnar, Helena Slötman, gällande jord i Kymbo sn.
Slättängs tg 1668 ST § 28: Välbetrodde Joen Joensson i Hällestorp förlikt med ryttaren Nils Eskilsson i Bäck om ¾ Skatteg Bäck. NE:s styvdtr Kirstin Jonsdtr hade börd till gården och betalade JJ så han skulle bli nöjd.
Vartofta hr domb 1667 ST §§ 10 o 11: Befallningsm Joen Jonssons i Hällestorp ”syskonbarn” var soldaten Arvid Månsson. JJ ”äger sal Bengt Svenssons hustru”. Talas också om några barn till ”sal befm Jon Svensson i Hällestorp”.
Slättängs tg domb 1691 HT § 10: Johan Jönsson i Hällestorp på sin faders vägnar, Jonas i H, om husröta. Husesyn av bl a korpr Nils Werre.
Skar reg GMR 1714, Hällestorp, Kymbo: Lars Hällstedt avanc t korpral för nr 476.
Västgöta kav GMR 1691 nr 54 , Hällestorp: Jonas Svensson är rusthållare.
Västgöta kavreg GMR 1701, nr 34 Hällestorp: Änkan Elin Svensdtr.
D:o 1708: Elin Svensdtr med dess barn.
Kymbo L 1:1: 1692: Korpral Jonas Hellstedt och Mr Olof H nämns.
393
« skrivet: 2019-04-22, 23:04 »
60. Domboksregister, Västra härad, Jönköpings län
Namn: Isaksson, Jakob, kvartermästare
Plats, Socken/Stad: Älmeberg, Stockaryd
Datum: 1680-11-24 §37
Ärende: Smädesord (kärande)
61. Domboksregister, Västra härad, Jönköpings län
Namn: Isaksson, Jakob
Datum: 1681-10-18 §21
Ärende: Brukande av gård (kärande)
Anteckning: Försåld näver.
394
« skrivet: 2019-04-19, 08:43 »
Ja, nu tyder väl det mesta på att Margareta Tornerefelts svåger Sven Svensson var gift med en syster till hennes 1:e make Jacob Campbell.
Törne Andersson Tornerefelts båda döttrar Karin och Gertrud saknas i ättartavlorna och fick, i motsats till de flesta av sina systrar, inte gifta sig adligt.
Kanske är dessa båda systrar utomäktenskapliga barn till Törne?
Ryttaren Nils Jonsson på Torpestad hittar man i rullorna 1644-1655 i svärfaderns kompani under Erik Oxenstiernas regemente.
395
« skrivet: 2019-04-18, 22:56 »
Jag är också släkt med Werres 2:a hustru Annika Hellstedt, som ju har präster i sin härstamning. Jag har också lite Hellstedt-anteckningar från domböckerna, som jag kan lägga in under namnet Hellstedt.
/Nils
396
« skrivet: 2019-04-17, 18:41 »
Jaha, då har vi ännu ett barn till Törne Tornerefelt, som inte fick del av faderns adelskap.
Jag har en annan domboksnotis, som jag inte blir riktigt klar över:
Handbörds hr domb 1662 ST 6/6, 21: Svårläst med ungefär denna lydelse: Välb fru Margareta Tornerefelt i Åby presenterade Mattias Hanssons förlikningsdom av 1646 15/5, varuti Åbyborna uti lag lovades och i sex nämndemäns närvaro förliktes att var och en skulle behålla det han fångat. Detta oaktat besvärar hon sig att Jon i ?Bystrum likväl skulle kvälja (?) samma givare som hennes svåger Sven Svensson byggt med dom vunnit och hon lagligen bekommit hade. Domboken 1646 15/5: Syn. Jon Larsson i Åby och Sven Svensson ib disputerade om en sago- och mjölkvarn som SS byggt. SS anklagar också JL för okvädingsord.
Fundering: Kan Sven Svensson ha varit gift med en dotter till eller eljest befryndad med Margaretas mor, Kerstin Månsdotter?
397
« skrivet: 2019-04-16, 13:28 »
Hej Sylvia, det var ju kul att jag kunde hjälpa dig med svaret på din fråga om Werre-Skumpe.
Vilken av deras söner härstammar din make från?
Med vänlig hälsning
Nils
398
« skrivet: 2019-03-30, 17:30 »
Det står väl att han var från Laggarbo i Viksta socken. Men frågan är om det finns nåt sånt ställe i Viksta….
399
« skrivet: 2019-03-20, 21:27 »
Ryttaren Lars Skumpe var nog inte född så tidigt som 1702.
Generalmönsterrullan 1741 för Västgöta kavalleri, Livkomp, bild 28:
Nr 61/84 för Lövåsa: ryttaren Lars Skumpe, 26 år, tjänstgjort i 5 1/6 år, gift (alltså född ca 1715 !).
D:o 1736 (s 52, bild 337), nr 84 Löfåsa: L S, ryttare, antagen 1736 2/6 "efter rusthållarens begäran och ingiven supplik".
Företrädaren Nils Ahlgren var "annot. för sjuk, liderlig och odugl."
400
« skrivet: 2019-03-18, 18:50 »
Nej, Niklas Hertzman, det var inte hovstallmästaren Gustaf Hård af Segerstad (1654-1714, lärde enl uppgift Karl X11 att rida), som var fader till det oäkta barnet.
Det bör ha varit kammarherren Gustaf Adolf Hård af Torestorp (1652-1724), se Tab 36 i Elgenstierna.
Han gifte sig ca 1680 (med sin släkting A C Hård af S) och skrivs "till Aggarp" i ättartavlorna. Det passar ju in på domboksuppiften att GH bodde "på Aggarp".
401
« skrivet: 2019-03-18, 17:47 »
Skellefteå (lfs) födelsebok: Maria Fredrika f 1775 1/5; modern var trumslagaränkan Maria Rhode (el Rode, ej Rodes), dotter till klockaren Marcus Sundström (1705-1783) enl Skellefteå lfs A1:3b, s 607.
”Fadern föregiven vara herr kapten Fredrik U--- Hårdh”.
När Enbergs får barn 1806 26/10 i Skellefteå lfs kallas modern ”Fredrika Hård”.
Att hon får en son med det ovanliga namnet (Carl) Ulrik pekar väl också på att dennes morfar kan ha hetat Ulrik.
Maria Fredrika Hård fick liksom sin mor också ett barn u ä: Gustaf Ericsson (1793-1859), inspektor på Frostkåge, träpatron. I en hfl (Skellefteå lfs 1818-26) skall vara antecknat under rubriken ”omständigheter” betr MF: ”Brott mot 6:e budet 29/9 1793” Det var just detta datum Gustaf föddes enl hfl 1853-63, Al:10b, s 258 under Frotskåge.
Bland Gustafs många barn märks Carl Anton Ericsson, lantmätare i Lövånger och Selma (1840-1910), g m en lantmätare Huldt. Deras son Hampus är upptagen i Svenskt biografiskt lexikon del X1X, s 435 som främjare av skidsporten.
Jag tror att Vivan kan bespara sig besväret med DNA-test i detta fall. Det är väl ganska klart att Fredrik Ulrik var far till Maria Fredrika.
Jag har i min ägo fotokopior på en antavla för sjuksköterskan Alma Ericsson (f 1883), gift Modig.
Alma var sondotter till Carl Anton Ericsson.
402
« skrivet: 2019-02-22, 18:54 »
Morföräldrar var det väl ändå?
Vet man var Åberg skulle ha dött 1898?
Jag härstammar från Adolf Krister Phaléns farfars syster Maria, gift Nordwall.
403
« skrivet: 2019-02-20, 09:27 »
Kompletteringar om Harry Brandelii antavla:
522. Tynnes Nilsson. Betr hans födelseår uppges han enl Linköpings RR renov dombok 1651 26/3, § 3 ha yttrat angående en skrivelse från 1646 att han inte hade något minne av den, då han på den tiden "bara varit ett barn". Han finns i mantalslängden 1647.
1044. Nils Nilsson. Han hade förut varit guldsmed i staden, vilket framgår av Linköpings RR renov dombok 1651 24/9, § 2, där det refereras till en händelse julen 1640 el 1641, då befallningsmannen sänt efter ”gamla borgmästaren, sal Nils Nilsson, vilken gammal guldsmed varit.” I domboken 1621 5/4 omtalas ”unge Nils Guldsmed” och i domboken 1623 17/3 benämns han också som guldsmed, när han tidigare gift sig. I samband med bröllopet hade han lånat en guldkedja av kyrkoherde Nils Grubbs maka. Eftersom guldsmedens maka blev änka i september 1621 och Grubb enl herdaminnet dog i pesten 1622, bör bröllopet ha stundat sistnämnda år.
Gift 1622 på Skeda prästgård med
1045. Anna Börjesdotter, död 1645 3/4 i Linköping (enl gravsten), gift 1:o med Tynnes Smidt, död 1621 30/9 i Linköping (enl gravsten), rådman.
I Linköpings RR renov dombok 1631 16/12 omtalas ”salig” TS som ”svärfader” till Ingel Caspersson och i domboken 1645 1/10, § 9 kallas ”sal.” IC "måg" till borgmästare Nils Nilsson.
Ingels son adlades Weinholtz, men Elgenstierna har utelämnat uppgiften att Ingels 2:a maka var Brita Tynnesdotter, vilket framgår av Ö Skrukebys kyrkböcker.
404
« skrivet: 2019-02-19, 20:21 »
V Härads domb 1715 HT § 63: Per Månsson i Jorset stämmer Hans Svensson i Söreboda och Olof Svensson i Hylletofta Brogård ”ang lika delaktighet att draga försorg om deras sjukliga broder och svåger” Nils Månsson.
405
« skrivet: 2019-02-19, 13:30 »
Eller Bröten kanske torpet hette.
406
« skrivet: 2019-02-19, 13:29 »
Nej det var nog en sammanblandning av två st Jon med anknytning till Brogården.
I mantalslängderna dyker Jon ohh upp 1701 på torpet Bråten.
Drängen Jon fr Brogården som gifter sig 1724 med Karin Månsdtr fr Källäng var en annan Jon.
Nej syskonen Olof och Märit finns inte på min antavla, däremot deras morfars syster Karin Svensdtr, g m Nils Persson i Kullabo.
407
« skrivet: 2019-02-19, 09:57 »
Kanske har Gerd någon uppgift om vart Olof (f 1725) eller Märit (f 1727) tog vägen senare? Du härstammar väl från någon av dem eller något syskon till dem?
Den 90-årige Jon Nilsson på Brogården, som dör 1751, hade enl dödboken förut bott i Brötan och där bodde ju också hustrun Karin, när hon dog 1737.
Hylletofta A1:2, s 132, Nordanskog torp, Brötan: Jon, h Karin, s Nils, strukna. Det var tydligen en annan familj. Om Jon var född 1661 var han knappast identisk med den ”dräng” Jon som gifte sig 1724….
S 27: Brogården Jon, h Karin, s Olof, strukna.
Hylletofta Al:1, s 45, 1717-20, s 45, Källäng: Måns, h Ingefred med döttrar Carin o Ingerd.
V Härads domb 1746 7/6 § 119: Sven Månsson i Källäng mot systern, Ingrid Månsdtr, förmyndare Per Nilsson i Hylletofta. En systerson: Sven Jonsson i Mossaryd, gällde 1/5 = en systerlott i Källäng. Ännu en bror: Måns Månsson.
Tydligen fanns ännu en dotter till Måns o Ingefred, som var g m en Jon.
Du efterfrågade ”källhänvisning från Arkiv digital” betr mina domboksreferat från 1742 och 1735.
Dessa uppgifter har jag skrivit av för flera år sedan innan Arkiv Digital kommit till. På den tiden kunde man låna mikrokort från SVAR (Riksarkivet) i Ramsele för en ganska billig penning.
Men AD har inte digitaliserat renoverade domböcker så långt fram i tiden. Man hänvisas till dyrbar ”beställningsfotografering”, men när jag kollar på Göta Hovrätt advokatfiskalen, så ser jag att just året 1742 ej finns med där!
Så även om tekniken sägs gå framåt, så kan det vara si och så med tillgängligheten!
Men en resa till Landsarkivet i Vadstena kan ju lösa problemet!
408
« skrivet: 2019-02-17, 18:50 »
Man kan väl misstänka att Karin var dotter till Måns Svensson
166(2) – 1739, Källäng, g 1690 i Vrigstad m Ingefrid Assarsdtr
166(7)-1737.
Bland dopvittnena till Jons o Karins barn Olof (f 1725 på Brogården) och Märit (f 1727 där) finns Per i Källäng och Ingerd i Källäng.
Från Västra Härads domböcker:
1742 VT §§ 99, 101 (renov): Måns Månsson i Hagen, kärande, dess bror Sven Månsson i Källäng, svarande, ang arv efter deras föräldrar, ”som för 3 el 4 år sedan avlidit”.
1742 VT § 100 (renov): Per Nilsson på Hylletofta skattegård blev ”curator” för avl Måns Svenssons omyndiga dotter Ingier. Per var ”skyldeman med henne och hennes bröder”.
1735 30/5 (osäkert datum): Jonas Dahl besökte Nöbbele, N Ljunga och blev överfallen i mörkret på hemvägen. Han misstänkte och stämde kronoskyttarna Per och Sven Månssöner i Källäng samt deras broder Torsten Månsson i Hagen.
409
« skrivet: 2019-01-24, 10:54 »
Pehr.
410
« skrivet: 2019-01-23, 16:12 »
Maria!
Tack för uppgifterna om Cederschiöldsättlingen u ä.
/Nils
411
« skrivet: 2019-01-22, 13:53 »
Vad jag kan se hette flickan Brita och inte Anna. Föräldrarna liksom en del faddrar bodde i Galtebol, en by i Gillberga socken.
412
« skrivet: 2019-01-20, 16:26 »
Maria!
Jag är ättling till "din" Natanael C:s farbror med samma namn.
Ätten C:s stamfar Elias Gavelius maka Catharina Nilsdtr var ju dotter till handelsmannen i Gävle, Nils Olofsson, vars far enl Medlemsblad för Genealogiska föreningen 1940, s 3 var rådmannen där, Olof Mårtensson.
I Szabads supplement till Elgenstiernas ättartavlor, del 2, s 1038 finns under ätten Wallenstierna uppgiften att Olof M:s maka hette Karin Andersdtr och var dotter till Anders Persson, underlagman i Västerbotten, vars hustru enl Elgenstierna, del 8, s 663, (under Wallenstierna, Tab 1) var Maria Jakobsdtr, dotter till underlagmannen Jakob Andersson i Bure.
Natanael C den yngres ffm Elisabet Nilsdtr var dotter till Nicolaus Holgeri Catonius (son till Holgerus Sunonis Moringius), rektor i Kalmar och riksdagsman. Se G Molin, Smolandi Upsalienses, del 1 s 223 och B Olsson, Kalmar stifts herdaminne, del 1, s 163.
413
« skrivet: 2019-01-19, 20:50 »
Vilket år dog han? Han var född 1774 och son till komministern i Vrå, Elias Bergenholtz ohh f Cederschiöld. Han var g m en dotter till komministern i Gryteryd, Sven Hultén.
414
« skrivet: 2019-01-19, 17:48 »
Natanael Cederschiölds ff fm fm mf var också Jakob Andersson (Bure) liksom hans ff mm fm ff mf.
Så Natanael var Bure-ättling på (minst) tre sätt.
415
« skrivet: 2019-01-11, 15:19 »
Hårdagården. I mantalslängden 1709 för Hångsdala finns under Hårdagården en ryttare Nils.
416
« skrivet: 2019-01-11, 15:04 »
Lars Andersson i Lissgården som på sitt 2 och 50:e år begynte lära ABC-boken, (så) att han sedan kunde väl läsa svenska.; 65 år
417
« skrivet: 2019-01-02, 22:28 »
Ja, jag tror Brita kan ha gift om sig med Bråvik efter att Winbom dött.
418
« skrivet: 2018-12-30, 19:25 »
Det kan ju tänkas att Lars Olofsson Skumpe är identisk med den Lars, som finns upptagen som son till Olof Skumpe ohh Karin på Kartegården, Torpa enl Järpås A1, s 25.
419
« skrivet: 2018-12-29, 13:21 »
Hej,
Jag har en del om denna familj. Detta par hade 8 barn, men någon anknytning till Kiplingeberg/Väsby kan jag inte se.
Anna Cajsa Olsdtr f 1847 6/6 i Bälinge, d 1934 6/10 i B, g 1869 23/5 i B m Gustaf (Engström) Sveitz f 1844 3/2 i Tierp, d 1921 12/2 i Bälinge (av kräfta i matstrupen), då boende i Ekeby, torpare och fjärdingsman i Skogsängen.
420
« skrivet: 2018-12-28, 17:36 »
Christina Högmark Bergmans bok om släkten Maskål, s 194:
"Nils Maschål, d 1724 i Sparlösa, gift 3 ggr; barn från första äktenskapet:
Kerstin Nilsdtr f 1689 på Höjen, Sparlösa
Lars Maschål Nilsson f 1688 i Sparlösa, d 1756 där, indelt soldat först för Annestorp i Längnum, sedan för Gerstorp i Sparlösa, g m Karin Andersdtr. Lars hade tre barn som dock inte förde Maskållnamnet vidare. Observera att det senare fanns soldater som "ärvde" Maskållnamnet i Gerstorp, bl a Lars Masskål (1736-1781) .
Dessa är dock inte del av Maskållsläkten."
Kanske är L N Maschol far till "din" Arvid Larsson Masskål - det skulle iaf passa in kronologiskt, vad jag kan se.
421
« skrivet: 2018-12-23, 17:13 »
Appropå namnet Gilnaeus:
Har någon träffat på Brita Gilnaeus (Gilnaea), "jungfru" på Vendelsö säteri (ägdes då av ätten Rosenhane), g 1698 30/1 i Österhaninge m befallningsmannen (fogden) på säteriet, Sven Persson Winbom.
De tycks ha bott några år i socknen efter vigseln, men flyttade sedan vidare.
Varifrån kom han, vart tog de vägen och var hon syster till kyrkoherden i Gryt, Johan Svensson G ?
422
« skrivet: 2018-12-14, 18:42 »
Linköpings rr renov dombok, vol 3763, 1667 16/9 (bild 6180): Johan Mickelsson, borgmästare i Eksjö, å sin hustrus, Elin Jacobsdtr, vägnar mot rådmannen i Linköping, Måns Carlsson om arv efter borgmästarens svärmor, framlidna h Karin Joensdtr.
Måns Carlsson var nu änkling efter den avlidna och således Elins styvfar.
I mantalslängderna dyker rådmannnen MC ohh Karin upp första gången i Linköping 1661.
423
« skrivet: 2018-12-14, 18:33 »
Håkan Sunesson Klint , d 1693 i Kettilstorp, Vetlanda, kornett, sedan ryttmästare vid Smålands kavallerireg, bodde 1683 i Skuru, Björkö sn (?), hade köpt Fagerskog, g 1:o m Gyrid Persdtr , d 1673 (kyrkoräk), 2:o efter 1674 19/8 m Dorothea Barbro von Wirsberg, i hennes 2:a gifte , d 1690-91.
Szabads suppl till Elgenstierna, del 1, s 255: “D B von W ägde I livstidsförläning Högarp Stenberga sn och var ’nyligen död’ enl k brevet 1691 11/1.”
424
« skrivet: 2018-12-10, 19:08 »
En småländsk Skumpe:
Västra Härads dombok (Jönk län) 1703 VT § 29: Gårdsfogden på Lundholmen (Vrigstad sn) Gunnar Skumpe.
425
« skrivet: 2018-12-02, 19:42 »
I ett inlägg 2018-10-31 nämndes en Börje Skumpe. Hörde han ihop med Skumpesläkten på Skumpegården i Jung socken? Ja, på följande sätt:
Skånings hr renov dombok 1646 juni (vol 12, bild 2720), § 17: Framkom Anders Persson i Ufveredstorp (Uvered är en annexfs t Järpås) på sin mors, Kerstin Olofsdtr, vägnar i Jung och skötte och skaffade åt fänriken Jöns Skumpe i Jung en systerpart i Skumpegården med 5 5/11 xx smörränta, för vilket gavs 7 rdr och en kung Carls daler…till gott minne. Alltså avhände sig AP från sin mor ”och alla hennes arvingar” och tillägnat Jöns S ohh Kerstin Bengtsdtr ”med alla tilliggande lägenheter i Wålängen, Töres, Närby och …?.
(Kommentar: Kerstin O kan tänkas vara dotter till Olof Skumpe på Skumpegården och syster till flera andra Olofsdöttrar, som säljer sina systerlotter i gården, enl Skånings hr renov domb 1642 (vol 10, bild 510), juli, § 36).
Kållands hr renov domb 1629 20/6: Anders Skumpe tilltalad av Anders Månsson om 12 ½ daler….hans hustru fattades på sitt arv….AM bodde i Uvereds torpa. Även Olof Bryngelsson i Torpa skulle betala.
(Kommentar: Denne Anders Skumpe bör vara = Anders Persson i Torpa enl 1646 års dombok).
Anders levde 1651 (mtl), bonde i Torpa, Uvereds sn, kallas Skumpe i domboken 1629 och i mtl 1646 o 1651, säljer 1646 moderns systerlott i Skumpeg, g m Karin (el Kerstin) Olofsdtr, kallas Karin i mtl 1645, 1646 o 1651 och Kerstin i mtl 1647.
Rulla 1648:9 (bild 28): Västgöta kavreg: Anders Skumpe, Väne hd för Rönåsa (?).
(Han är möjligen identisk med Anders Persson Skumpe).
BARN (med största säkerhet) :
1. Olof Andersson Skumpe f 161(6) på Torpa, d 1696 28/10 på Torpa, Uvered, g m Ingeborg Andersdtr, fanns 1653 - 1662 där (mtl). Men 1688-89 (hfl) heter hustrun Karin, då de bor på Kartegården, Uvered.
Barn:
1/. Börje Skumpe, g som ryttare i Torpa 1689 10/2 i Järpås (vigsel i Sparlösa kyrka) m Sigrid Arvedsdtr fr Ullstorp o Levene fs. De skulle bo på Månsag Torpa by. Finns där också enl hfl 1688-89. Han finns som ogift i mtl 1687 på Torpa och 1688 där som ryttare.
Drabanten Börje S i Torpa ohh Karin; barn: Annika f 1692 20/9 i Järpås
En Börje Skumpe finns i rulla 1681:1, Riksänkedr kav, nr 58 Lunna (Solberga sn, Gbg o Boh)
I M Perlestams bok Lydnad i karolinernas tid uppges att ”en drabant Börje Skumpe avlade vittnesmål vid Krigsrätten 1706 16/6”)
(Kommentar: I vigselboken för Sparlösa 1689, där Börjes (1:a?) vigsel också är antecknad kallas han änkling och Börje Larsson Skumpe – bör vara felaktigt)
2/. Karin Olsdtr Skumpe g 1690 28/10 i Järpås m ryttaren Håkan Arfvedsson fr Levene och (vigsel i Uvereds kyrka), fl fr Torpa t Sparlösa att bo.
2. Algot Andersson Skumpe f 163(6) på Torpa, d 1693 23/5 i Sjötorp, Höra sn.
Han finns enl mtl 1681-1688 på Sjötorp, mtl 1665-80 har lucka. Mtl 1691: Algot, hh .
? 3. Gunilla Andersdtr, f 160(4), d 1693 14/2 på Godetorpet, Järpås, sal löjtnant Jöns Orms änka. Hon var född på Månsagården, Torpa!
Anders Persson Skumpes far är möjligen identisk med Per Larsson ”i Torpa”, som enl Kållands hr renov dombok 1646, okt (bild 3190) lämnat in ett testamente till sin dotter Ingeborg Persdtr, ”nu varandes i Örebro” på smörränta i ”Torpa gård” efter hans död.
Enl domb Kållands hr 1637 ST (b 1410) var Per Larsson i Uvered fullmyndig för en person vid fastighetsförsäljning. Han är nog identisk med en nämndeman PL som fanns i socknen. Huruvida han var = AP Skumpes far är ovisst.
426
« skrivet: 2018-11-25, 09:54 »
Helena frågade 2018-11-01 om Lars Håkansson på Bremsagården, Fyrunga sn (som fick en son Lars 1728) var identisk med den Lars i Fyrunga som enl domb 1720 gjorde anspråk på delar av Skumpegården i Jung sn. Svaret är nej på den frågan.
Här är mina uppgifter:
Ingeborg Jönsdtr Skumpe, d 1697 13/5 på Tomten, Jung, g 1691 20/2 (hon på Skumpegården) m Lars Svensson, i hans 1:a gifte , d 1727/1728 på Bremsagården, Fyrunga sn, (enl mtl, dödbok har lucka) finns 1691 på Skumpegården och 1694 på Tomten. Han bor 1720 i Fyrunga och Bremsagården (mtl 1721).
Skånings hr renov domb 1720 HT § 48: Jöns Månsson på Skumpegården mot Lars Svensson i Fyrunga ang skattejord i Skumpegården, som den senare skall äga men den förre från honom lösa. Lars påstår att han äger en del av hemmanet men att avl Jon Asmundssons arvingar hade ingått köp med kyrkoherden i Flo, prosten Odhelius, samt ”Todinerne”.
Skånings hr domb A1a:7, 1722 24/5, § 6 (bild 364): Lars i Brämsagården å sina barns vägnar och deras förmyndare Anders Andersson stämmer änkan Ingierd på Skumpagården ang skattejord på Tomten i Jung, som de menade skulle tillhöra Lars´ barn. Måns Skumpe hade först sålt marken till h Estrid Odelia, som sedan sålt vidare till h Ingierds nu avl man Jon Asmundsson. Alla transaktioner var lagligen uppbjudna och lagstånda, så kärandenas anspråk ogillades.
Det fanns samtidigt två st Lars på Bremsagården: Lars Håkansson och Lars Svensson. Det var alltså den senare som var ingift i Skumpe-släkten.
427
« skrivet: 2018-11-20, 23:28 »
En kanske redan känd uppgift?
Saleby C:1, vigsel 1697 14/2: Jon Asmundsson och Ingiärd Svensdotter.
428
« skrivet: 2018-11-20, 23:10 »
Saleby C:1, bild 258, s 257:
1690 inflyttar Hendrik Jonsson ifrån Synnerby fs hit till Storeberg.
429
« skrivet: 2018-11-20, 23:00 »
Det kan ju tänkas att Måns Skumpes (ca 1650-1727) maka och därmed också sonen Anders (ca 1692-1734) var släkt med Hinrik Jonsson och Jonas Hinriksson, eftersom de var faddrar för denna familj.
I Järpås C:4, bild 379, utflll 1717: änkan hustru Ingrid Jönsdtr från Fläggagården (i Uvered) flyttar till Jungs församling.
430
« skrivet: 2018-11-19, 19:16 »
Här har jag försökt tolka ett dokument på Krigsarkivet. Inom klammer [ ] har jag gjort egna kommentarer.
1668: KrA: Krigskollegii arkiv inkomna handlingar, E n, suppliker, supplement, 1668 (kartong Rosenlew-S….). Skrivelse från Jöns Skumpe 1668 18/8 till greven och riksmarsken.
”….fogar jag ödmjukligen att förnimma hurulunda min fader före mig haver tjänt och ridit för ett kronohemman här i Skaraborgs län i Västergötland, Skompegården benämnt, i Skånings härad, Jung socken beläget.
För vilken gård jag efter min fader begynte att muntera uti sal kung Gustavi tid och tjänte för ryttare när Riga togs in [1627-29] och continuerade uti Prussen och Trutskeland (?) med Hans sal Kungl Majt för korpral under ryttmästaren Lars Hierta [var ryttmästare 1633-42]. Sedan uti skånska kriget för cornett under kvartermästaren Johan Persson Ulfsparre [var regementskvartermästare 1636-42].
Och sedan jag av ålderdom icke så mäktade mera rida, haver mina söner tvänne tjänt och uti Polen slagna blevo [Olof och Måns ”sotedöda” 25 rsep 24 sept 1656 under marschen mot Filippovo. Slaget vid Filippovo stod den 12/10 och blev en seger för Sverige och Brandenburg över Polen. De svenska förlusterna var enl Wikipedia ”mycket små”, men flera dukade under på väg dit…]
Sedan fyra karlar och tjänare [någon av dessa kan vara hans tjänare och måg Arvid Pedersson, som levde 1666, men var d 1669] fallit, vilka alla, den ena efter den andra, äro slagna blevne, som den första i Tyskland, den 2 i Skåne, 3 i Bohus och den fjärde vid Wäcklanna (??) bro, allt för ovan benämnda hemman och som jag dessutom till dess byggnad och reparation mycket påkostat haver, befruktar jag nu å mine ålderdoms dagar lätteligen kunna där ifrån skötas och …. Varför jag förorsakat är uti djupaste ödmjukhet hos Eder Excellens och högvälb att söka och bönfalla att Eders Excell och välbornheter höggunstligen behagade mig förhjälpa och med sitt brev bevärdiga att samma hemman Skumpegården med tomt som av urminnes legat haver och än lyder, kunde i min k hustru och barns livstid efterlåtit bliva, omolesterat bruka och besitta så länge jag till Kungl Maj:ts tjänst ….. en giltig och försvarlig mundering och rustning förmår att hålla och prestera, varuppå i största ödmjukhet avvaktas och förmodas ett nådgunstigt svar och resolution städse pliktskyldigen förblivandes allerödmjukaste tjänare
Underskrivet: Jöns Kumpe i Jungh.
Antecknat av mottagaren: Denne Jöns Skumpe med rustning för Jung uti Jungs socken finns samma godgjord väl i 1666 års rulla under ryttmästare Gustaf Hårds kompani, Västgöta kavalleri.
Den 29 augusti 1660 [ ska väl vara 1668] beviljas continuation. [Detta innebar väl att han fick bo kvar på bostället, men ca 5 år senare var han död].
431
« skrivet: 2018-11-13, 09:24 »
I arméns rulla 1655:1 (tillgänglig digitalt på SVAR) finns under D Sinclairs kavalleriregemente, uppsatt i Väster- och Östergötland, övlt Claes Ekeblads kompani under "gemene ryttare", s 374 (bild 349) i Laske hd, Längum (väl = Längjum) sn en Gustaf Skompe, som rusthållare för Brynte Olofsson.
Gustaf kan vara identisk med denne:
Gustaf Hansson Skumpe, omtalas i domb 1643 feb § 22 som ”syskonbarn” till Jöns Skumpe, är väl identisk med den ryttare Göstaf Jonsson på Skumpeg som är ”på tåg” enl 1644 års mtl, är enl mtl 1646 gift och har en dotter, är 1646 korpral (domb), 1647 finns Göstaf Skumpe m h o 1 son i mtl på Skumpegården, i roul 1649 finns GS på L Brätteberg. Enl jordeboken 1660 fick han 1647 22/6 L Brättebrg ”frtt i sin lvstid”.
432
« skrivet: 2018-11-11, 20:08 »
Domb 1720 Skånings renov hr renov dombok (vol 577), lagfarter och inprotokolleringar 10/10 1720: (bild 4950): 20 ml (?) skattejord uti Skumpegården i Jung som avlidne kyrkoherden Assmund Todins arvingar tillika med munderingen försålt till Jon Assmundsson för 150 d upplåtes bemälte Jon Assmundssons arvingar tillhanda – 2:a uppbudet.
(Här omnämns ju Jon A som en helt utomstående person i förhållande till A Todins arvingar. Det är inget tal om att Jon löser ut sina syskon el dyl. Kan det bero på att Jon A inte var släkt med "Todinarna" eller att han var född u ä?)
Jo, Gerd, Lars Svensson ohh nr 1 Ingeborg Jönsdtr fr Skumpegården hade åtminstone två barn:
a/Kerstin f 1691 7/4 i Jung (”Lars S:s dtr i Skumpegård”; vittnen: h Brita i S-gården, drängen Anders och Olof i S-gården); b/Jöns f 1694 9/2 i Jung (”Lars son på Tomten”; v: h Brita på Skumpeg, Anders ibidem, pigan Ingierd i Skumpeg).
Det fanns Skumpar i Bohuslän också.
Måns Skumpe. (ca 1655-1718)
Järpås mtl Storgården: 1683-1688: Ryttaren Måns; 1691-1702: drabanten Måns
Lustigt nog finns i rulla 1694:5, bild 30: Änkedrottningens livreg (Bohuslän) t häst i Solberga sn, Gbg o Boh län, nr 57 Släbol en Måns Skumpe, som i maj 1690 antas som drabant!
Jag känner inte till Disgen så mycket och heller inte PM, men jag tar gärna emot domboksnotiser.
433
« skrivet: 2018-11-11, 10:21 »
Skånings hr renov dombok (vol 577) 1720 HT § 48: Jöns Månsson på Skumpegården mot Lars Svensson i Fyrunga ang skattejord i Skumpegården, som den senare skall äga men den förre från honom lösa.
Lars påstår att han äger en del av hemmanet men att avlidne Jon Asmundssons arvingar hade ingått köp med kyrkoherden i Flo, prosten Odhelius samt "Todinerne".
Samma dombok, HT, § 13 (bild 4460): Ryttaren Jöns Skumpe (väl = Jöns Månsson?) instämdes av en borgare betr tobak som JS:s bror, dragon Olof S "skall hava bärgat". O var nu död. En syster var Ingeborg Skumpe. Jöns Skumpes hustru sade att mannen låg sjuk. Ingeborg infann sig inte, fick plikta.
434
« skrivet: 2018-11-10, 17:20 »
Rättelse:
Ibland hamnar man fel. Den där Magnus Svensson Schumpe (Skumpe), som jag tyckte passade så väl in att vara identisk med Måns Skumpe på Storgården Järpås var inte det!
Jag råkade komma in på Lönelikvidationer (Härens löneavräkningar) under Kammarkollegiets ämnessamlingar (RA).
Där talas det om fänriken Magnus Skumpe vid Modés reg i Malmö mm.
Men han var död 1688 och änkans namn var Brita Månsdotter!
Så Järpås-Måns´ anknytning till Skumparna i Jung är tillsvidare okänd.
435
« skrivet: 2018-11-08, 10:12 »
Jaha, Gerd, du har verkligen samlat flera intressanta domboksutdrag med Skumpe-anknytning!
Jag gör här ett försök att tolka domboksnotisen från Kållands renov dombok 1707 (med lite moderniserad stavning). Inte lätt med den svepande handstilen!
"Presenterades om testamentalisk gjord disposition A:o 1704 d. 24 Apr. av Måns Skumpe och Elin Månsa, utgiven och underskriven, däruti bägges barnakullarna, den första som den senare skall då som nu (?) i avvaktan bägge deras död, skall en dotter som en son hava lika arvsrätt i fast och löst, därunder inbegripet deras arvspart i Krypegården i Jung efter --- Skumpens föräldrar, som efter begärelse till --- blev uti Häradsprotokoll intecknat."
Andemeningen framgår i alla fall: Måns Skumpe (= Magnus Svensson S) var tydligen både snäll och jämställd, eftersom han dels låter sina styvbarn få del i arvsrätten i "Krypegården" (som jag tror skall vara Skumpegården) och dels låter döttrar få lika arvsrätt med söner.
Sedan kvarstår frågan vilken Sven med anknytning till Skumpegården han kan vara son till....
Hälsningar Nils (Skumpe-ättling)
436
« skrivet: 2018-11-05, 13:28 »
Någon hade frågat om Måns Skumpes ursprung, han som var drabant och bosatt på Storgården i Järpås från ca 1688. Han bör vara identisk med nedanstående person:
Magnus Svensson Skumpe (Schumpe), fältväbel vid Bergsregementet, enl personreg officerare i rullorna:
Fältväbel vid Bergsreg 1677, vol 12, även fänrik 1677 29/1, 1679: 6 o 19; 1680:4; 1681:2; fänrik vid Drottningens livreg till fot 1684: 1.
Rulla 1677:12, Skånska garnisonen, Bergsreg, övlt R Modei, JP Schyttes kompani: fältväbel Magnus Schumpe, 1679:6: Magnus Svensson Skumpe är nu fänrik på kapten v d Ostens komp, Bergsreg, då förlagt i Malmö, 1680:4 = 1679, = 1681; 1684:1, nu vid värvade reg, Drottningens livreg till fot under 2 komp övlt G E D´Albedyll: Fänrik Magnus Schumpe, hade fått fullmakt 1677 29/1 av fältmarskalk v Fersen, men 1685 7/2 ersatt av A L v Böhnen.
1685 29/1 och 29/3: Generalguvernörens över Skåne, Halland och Göteborgs och Bohus läns skrivelse till Kungl Majt: Fänrik Magnus Skumpe begärde avsked (Kungsbacka 1685 19/1) från överste Modei regemente i Malmö, han hade eeu tjänat regementet sedan 1674: 3 år som fältväbel och 8 år som fänrik. Han talar om ”min och de fattiga min hustrus och omyndiga små barns trångmål”.
Reinhold Modeus adl Modée (1629-1691) blev 1674 överste för drottning Ulrika Eleonoras livregemente el Malmöska regementet och 1675 kommendant i Malmö.
PS: Enl N F Beerståhls artikel om Stora Hov, Skara och Åbo under 1500-talet i Skara gille 1992-1993 hette en ägare till St Hov Anders Jönsson (Oxe) och levde 1516. Han råkar vara en ana till mig.
437
« skrivet: 2018-11-03, 08:39 »
Helena: Kan din Jonas H Ekegren vara identisk med den "Jonas Hindersson", som enl Skånings hr dombok A1a:14, år 1745 HT § 4, bild 493, tillsammans med Per Jonsson, Sven Andersson och Måns Månsson säljer andelar i Skumpegården till "deras broder och svåger" Olof Jonsson?
438
« skrivet: 2018-11-01, 18:08 »
Gerd J: Du skriver att Kerstin Jonsdtr i Skumpagården gifte sig 1689 1/1 (i Jung?) m Sven Olofsson på Ranagården, Längjum.
Jag hittar tyvärr ingen anteckning i Jungs vigselbok om detta gifte.
Anders V: Det finns en Linnard "vid Törestorp", Jung sn, som 1705 10/9 får dottern Maria och 1708 19/4 en son utan namn.
Tyvärr finns han inte på denna gård i mantalslängderna 1705-1708 och 1710.
Jag har idag besökt Krigsarkivet för att kika lite på Jöns Skumpes supplik från 1668. Jag återkommer till den.
439
« skrivet: 2018-10-31, 23:23 »
I mantalslängden 1730 finns på Skumpegården, Jung sn, bl a "kaplan" Björkdahl, hans hustru och "styvsönerna" Per och Olof.
Men tydligen återstår att bevisa om deras föräldrar Jon och Ingierd var släkt med "Skumparna".
440
« skrivet: 2018-10-30, 18:23 »
I den domboksnotis från 1697 (Skånings härad) som Gerd refererade förut framgick ju att Jöns Skumpe hade 2 söner och 5 döttrar - endast en av döttrarna namngavs i notisen (min ana Ingeborg Jönsdtr).
Men vilka var de övriga fyra döttrarna?
En av dem var i alla fall Ingierd (Ingiäll) Jonsdotter, (d 1701 7/9 i Jung), vars make Anders Nilsson på Stora Jungatorp anklagades av sin svåger, hustruns bror, Måns Jonsson Skumpe, för att ha giftmördat sin maka.
En tredje dotter var väl gift med Lars Olofsson på Lilla Brätteberg.
När Ingierd låg på sitt yttersta träffade hon prästen och sade då till honom att maken "förgjort" henne.
Jag har gjort några referat av fallet här:
Skånings hr dombok (orig) 1701 HT § 31 (bild 365): Måns Jonsson Skumpe i Lampegården i Jung om sin sal syster Ingierd Jonsdtr, g m Anders Nilsson på Stora Jungatorp, Jung sn. Måns anklagar sin svåger för att ha giftmördat sin maka, hans syster.
Skånings hr dombok (orig) 1702 VT § 22 (bild 402): Måns Jonsson Skumpe hade på sista ting angivit att svågern AN på Stora Jungatorp hade ”förgjort” sin hustru, Måns´ syster. Hon hade varit sjuk från våren 1701 (hon dog 7/9 1701) och legat till sängs. Ett vittne ”hörde det Måns och Lars i Brätteberg talte till sin svåger Anders Nilsson något om ”vår systers död”.
(Lars hette Lars Olofsson, d 1704 29/11 på L Brätteberg, Jung sn). AN:s styvfar var en korpral Sven Jonsson Buller i Wahra.
Skånings hr dombok (orig) 1702 ST § 23 (bild 415): ”Framställte sig Skumpen i Jung och begärde slut i saken emot sin svåger AN om sin systers förgörelse”. Men ärendet låg nu hos Göta Hovrätt
Skånings hr dombok (orig) 1703 VT § 10: Efter Göta Hovrätts resolution från 1702 22/11 hade en Lars Nilsson givit sin ”bandhund” något att äta som hunden dog av. Hunden dog på Stora Jungatorp, som Anders Nilsson brukade och sedan hade hans hustru IJ av maken serverats ”surmjölk” från samma kärl, som hon tyckte smakade beskt, och kort därpå avled hon. Resolution: Måns Jonsson Skumpe påstod svågern hade giftmördat hans syster med hjälp av arsenik. Fallet hänsköts (än en gång) till Hovrätten.
441
« skrivet: 2018-10-30, 10:23 »
Niclas Rosenbalck intresserade sig i ett inlägg från år 2005 för befallningsmannen Lars Svensson Slötman.
I Göta Hovrätt, advokatfiskalen, Skaraborgs län renoverade domböcker 1670, sept, Läckö grevskap och Kållands härad finns (bild 2440 på AD) uppgiften att greve Bengt Oxenstiernas fogde "Lars Svensson Slutman" hade uppvisat en skrivelse för O:s räkning, daterad Stockholm 1670 22/7, så Lars kanske höll till där innan han kom till Småland?
442
« skrivet: 2018-10-24, 13:13 »
Har någon Byarumsforskare stött på denna familj? Abraham Åkermans familj är redan känd.
LARS ARFESSON, f 166(5), g m GERTRUD NN, f 166( 8 ).
De bodde enl katekismilängden för år 1692 på Tjurshult, Byarums fs men har inte kunnat återfinnas i kyrkböckerna.
Åldersuppgifter på makarna och de två barnen enl kat-längden.
Enl mantalslängderna 1691 och 1692 fanns där två st Lars och deras hustrur. I den senare längden kallas en av dem ”unge” Lars.
I Östbo hr renov domb 1690 HT §§ 95, 96 omtalas en Lars Persson i Tjurshult, som döms för misshandel. Är han identisk med Lars ”Arfesson” – kanske har en felskrivning skett i katekismilängden eller så är det fel i domboken?
Enl r-o-u-längden 1683 fanns på Tjurshult (postbondegård): Lars Persson och p (?) Lars Larsson
Enl domboken hade Germund Svensson i Stigamo klagat å sina och sina gårdmäns vägnar på Lars Persson i Tjurshult ”å frälse”, som skulle ha nyttjat ”en skog park”, som tillhörde Harald Strömfelt. Lars skulle ha huggit en fälla. Välborna Brita Sophia Strömberg ägde Tjurshult.
Vidare skulle Lars i Tjurshult på sommaren ”med hugg och slag överfallit hans (dvs Germunds) vallbarn, eftersom getterna voro i hans äng inkomna”. Först hade han slagit en pojke med ris, så blodvite uppstod, vilket Lars erkänt för Bengt i Stigamo. Han hade också slagit Germunds dotter, som gick vall med getterna, med ris, eftersom de kommit in på hans äng. Lars nekade inte till att han gett barnen 3 eller 4 slag vardera, ”dock icke av någon ondska”. Lars sakfälldes för 4 slag på vardera barnet till 6 dsmt.
Lars, i sin tur, besvärade sig över Germund Svensson i Stigamo, som skulle förtalat honom inför fru B S Strömberg ”och till hans heder och ära angripit, som skulle han brukat Tjurshulta gård som en tjuv och en skälm”. Han inlade bl a en attest ”om sitt ärliga förhållande den tid han bott i Tjurshult, såväl som ock tillförende”.
Saken skulle uppskjutas till nästa ting, men nästa år finns ingen uppgift om målet.
Den ”äldre” Lars finns där redan 1685 och åtminstone ännu 1704. Som dopvittne i januari 1701 uppträder Lars Larsson i Tjurshult, när Jacob i T får barn. Hustru (trol Jacobs 1:a) Karin Bengtsdtr i T begr 1704 4/12. 1705 25/6 vigdes i Ödestugu: Jacob i Tiurshult och (väl hans 2:a maka) Ingri Erlandsdtr i Svanseryd; de skulle bo i Tiurshult.
Enl katlängd 1691 är ”gamla” Lars 65 år ohh Marit 66.
Lars Arfesson och hans famij kan ha flyttat från socknen under år 1692, för i mtl 1693 bor Bengt ohh i Tjurshult i st f Lars ”den yngre” ohh. De senare finns ej heller där i mtl 1690.
BARN:
1. Brita f 168(9)
2. ABRAHAM LARSSON ÅKERMAN f 1691 i Byarum 1 , d 1752 7/1 i Bringetofta (66 år, lungsot), ryttare på Åkerhult (varav namnet), Malmbäcks fs 1712 4/8 – 1718 13/1, därefter t o m 1733 11/9 på Lämmarp, senast 1738 i Drageryd och slutligen på Broddarp – alla tre platser i Bringetofta fs.
443
« skrivet: 2018-10-22, 22:19 »
Tack för intressanta uppgifter och källhänvisningar om släkten Skumpe.
Ibland får man backa från djärva teorier och jag ser nu att "min" Jon Månsson i Kyrkefalla inte är far till Jöns Skumpes far och farbror. Den senare, Hans Skumpe, heter ju i landskapshandlingarna 1606-1619 Hans Olofsson (Olsson) och 1616 är han ryttare.
1587-1605 är det en Arvid Larsson som finns först i längderna från Jung, där Skumpegården alltid placerats.
Nu passar också de många Olofsdöttrarna bättre in, de som sålde lotter i Skumpegården. De är väl systrar till Jöns och Hans.
Men korpralen Jon Månsson i Gravan, Kyrkefalla bör också vara släkt med Skumparna på något sätt.
Din uppgift att Jöns Olofsson Skumpe dog senast 1641 kan nu kompletteras med att han (och hans hustru) redan 1629 var döda, enligt det av mig refererade domboksfallet 1629, juni, bild 2030.
Hälsningar Nils
444
« skrivet: 2018-10-21, 14:12 »
Hej Gerd!
Det var intressant att ta del av dina uppgifter om släkten Skumpe. Här kommer ytterligare bidrag:
Skånings hr renov dombok 1634 , mars (vol 6 bild 1460): Jöns Skumpe och Erik Päderrsson i Saleby ”om den kjortelen som de klandra om sålunda att Erik skall göra Jöns för halva kjortelen, varmed köper mark emot mark …. Skall Erik giva Jöns …. mynt … han skulle hava som stod igen på hans möderne.”
Skånings hr renov dombok 1639 VT: (vol 8, bild 3360) : Framkom korpralen Jöns Skumpe i Jung och angav profossen Erik Nilsson för att 1637 den 9/11, när laga ting hölls, skulle Jöns anklagat Erik Bryngelssons hustru och hennes syster för att de för 3 år sedan, då han (Jöns) var på tåg i Tyskland, avhänt honom en liten kviga, som de slaktat och efter bekännelse blev hon sedan dömd.
Därpå framkommer Jöns´ syskon och klandrar nu Jöns om skattejord, som dem tillhopa var arvfallna, vilket han tillstod. Han skulle sedan bege sig till profossen Erik Nilsson, vilket han ock omsider måste göra och strax han kom dit satte Erik honom i handklovar, med Erik B, vilken han tillförende hade intagit och sade sig dem vilja föra till Hogentorp (?). Då erbjöd sig löjtnanterna Lars Jonsson och Nils Biörsson att vilja gå i löfte för Jöns, vilket han i förstone ingalunda ville ta emot, förrän lagläsaren måtte stiga av från Rätten och med flitig förmaning honom förhålla att ta emot löftet, vilket han också gjorde. Jöns hade angivit samma sak om tjuveriet på laga häradstinget som hölls här i häradet 1636 den 8 november i Edsvära och då var förbemälta hustru inte tillstädes så kan för den skull inget till saken göras och uppsköts saken till nästa ting.
(Lite svårtolkat, ej ordagrant här).
Jung C:1, kyrkoräkenskaper: 1668: En silversked, som Jöns Skumpe 1666 skänkt och som nu är uti kyrkkistan – samma sked tog Alguth Skumpe igen och lade 5 …stycken (dvs pengar i stället).
Skånings hr dombok (ej renov) 1691 HT, laga uppbud nr 10, bild 119: Skattejord i Skumpegården i Jung försålt av Lennart Gunnarsson till kyrkoherde Asmund Todijn utom börd, varför rusthållarna Anders Hansson, Måns Skumpe och Algot till börds lösa (ville), men hade inga pengar, så köpet gick igenom.
Skånings hr renov domb 1629 juni (bild 2030): Framkom för Rätten Jöns Skumpe i Jung med sina systrar Gunnur och Märit och begärde en avräkning (?) dem emellan om ”deras fäderne och möderne, efter de nu döda äro, vilket företogs först om deras bogiften (?) efter Jöns emot deras …. fått haver … som han efter nu inget fanns så mycket i boet att Jöns kunnat få sin bolott (?)…” Systrarnas farbror Hans Skumpe omnämns.
Skånings hr renov dombok 1642 (vol 10, bild 510), juli, § 36: Framkom Sven Göstafsson i Väster Vånga (en nämndeman), fullmyndiggjord av S(alig) Jon Månsson i Graffnäm (?) uti Kåkind. (Ett Graven finns i Kyrkefalla sn i Kåkinds hd) att giva Anders Hansson Skumpe och hans syskon laga fång på en systerlott i Skumpe gård i Jung, som deras fader S(alig) Hans Skumpe och S(alig) Joen Månsson köpt hade, och därför givit reda penningar 12 ½ d.
Item fullmäktig av Brita Olofsdtr att sköta och skaffa bem Anders Hansson och hans syskon en systerpart i samma gård, varför var givet 8 d. Än fullmäktig av Ingeborg Olofsdtr att skaffa bem Anders Hansson och hans syskon en systerlott i samma gård, vilken ock till fullo nöje var betald.
Sist fullmäktig av hustru Kaisa Olofsdtr att giva … bem Anders Skumpe och hans syskon laga fång på en systerpart i samma gård, varför var givet 5 ½ d silvermynt och 4 …. som …. och …. Köpebrev, ty avhände nu förbem Sven Göstafsson … jordeparter i Skumpegården ifrån ovannämnda personer och till Anders Hansson och hans syskon …. Lagbudet och lagståndet.
(Kommentar: Jon Månsson bör vara far till bl a Jöns Skumpe?)
Ur källorna om Jon Månsson i Gravan, Kyrkefalla sn:
Landskapshandlingarna 1611 : 18: Kåkinds hd: Bland ryttare: Joen i Graffuen.
Landskapshandl 1617:11, Kåkinds hd, Kyrkefalla sn : Bland ryttare under Nils Asserssons fana: Joen Månsson i Graffuen.
Landskapshandl 1618 : Kyrkefalla sn: Jon i Grafuen.
Landskapshandl 1620 : 12: Kyrkefalla sn: Jon i Graffue.
Kåkinds hr renov domb 1621 feb (bild 1160): Framkom Olof i Hulan (?) och klagade till Jon i Grafuen att han hade i sin ägo en ko och 2 oxar för hans räkning, vilket O sade sig ”numera” kunna bevisa med hjälp av vittnen. Jon erkände att han många gånger kunnat fånga in den andres boskap och ville utfästa en 6-mannaed för att bevisa sin oskuld. Vidare anklagade Olof Jon för att ha slagit hans piga en blånad och slagit hans hustru så blodvite uppstod. Han skulle också ha slagit Olofs ”gosse”. De ingick förlikning i frågan.
Därefter följer några svårlästa ord och namnges Mårten Talman (stamfar över den kända västgötska militärsläkten Krum, se utredning på nätet), löjtnant under Mårten Hemmingssons (senare adlad Lindeberg) kompani. Möjligen fick Jon i Grafven böta 50 rdr?
Landskapshandl 1624:10: Ryttare under Erik Soops fana ”besitta och hava fritt desse …. Hemman uti Kåkinds hd och Fogelåsa gäld”: Joen Månsson i Grafuen, korpral.
Landskapshandl 1626 :15 (bild 99): Under Erik Soops fana, ”boskapspenningar”, dvs boskapshjälp: Kyrkofalla gäld: Corporalen Jon Månsson i Grafuen, ”utav sina tilldels bönder” : 45 daler.
(Under Erik Soop i ättartavlorna läser man att hans västgötska ryttare var inblandade i några hårda strider med polackerna 1627, kanske var Jon Månsson en av de som stupade då?)
Landskapshandl 1627 : 5 : Kyrkofalla sn: ”Ryttarkorpral Jonn i Grafven på rusttjänst” samlat ihop pengar från bönderna.
Fundering om Jon Månssons hustru:
Jöns Skumpe fick ju en son med det ovanliga namnet Algot (Algut). Var kom det ifrån? Kan man tänka sig att Jöns´ morfar hade detta namn och var identisk med nedanstående ryttare Algot i Gravan, tydligen ihjälslagen i Stockholms skärgård ca 1602?
Hans dotter var kanske gift med Jon Månsson (från Jung o Skumpegården?), som därmed övertog ryttartjänsten från sin svärfar på Gravan?
Skånings hr renov dombok 1615 april (bild 130): Kom för Rätten Anders Nilsson i Rylanda, Zachris Andersson i Tyristorp, Sigge Assarsson i Skalmäja, Måns Nilsson i Kvänum och Olof Helsing i Skärlycke (?) och vittnade betr det dråp som Anders Andersson i Tyristorp var anklagad för.
År 1602, i Stockholms skärgård, hade tre ryttare, Anders Brinck, Karl i Borköö och Algot i Graufvan rott ifrån det skepp de varit på och hos några bönder stulit kläder och när de återkommit till fartyget hade de inte kommit överens om bytet utan startat ett ”parlemente” sins emellan. Därför hade skepparen Anders Andersson sagt att de skulle straffas. Han skulle med en båtshake slagit dem, så att de dog. Talas om en kvartermästare, kanske avses den i nästa notis nämnde Anders Nilsson.
Nu ville AA stadfästa en 12-mannaed till nästa ting att det aldrig varit hans vilja att döda männen.
(Reservation: En svårläst notis, kanske det inte gick till precis som här refererats)
Domb 1615 maj : Anders Andersson var nu ej själv tillstädes utan bortrest. Nu framsteg för Rätten Anders Nilsson i Rylanda, ”fordom kvartermästare under Västgöta ryttare”, och presenterade edsmännen, som namngavs, vilka betygade att AA inte med vilje utan ”i hastighet och obetänkt” slagit ihjäl de tre ryttarna. År 1602.
Skumpe-anknytning till Järpås:
Skånings hr domb 1646 juni (vol 12, bild 2720), Skånings hr § 17: Framkom Anders Persson i Ufveredstorp (Uvered är en annexfs t Järpås) på sin mors, Kerstin Olofsdtr, vägnar i Jung och skötte och skaffade åt fänriken Jöns Skumpe i Jung en systerpart i Skumpegården med 5 5/11 xx smörränta, för vilket gavs 7 rdr och en kung Carls daler…till gott minne. Alltså avhände sig AP från sin mor ”och alla hennes arvingar” och tillägnat Jöns S ohh Kerstin Bengtsdtr ”med alla tilliggande lägenheter i Wålhängen (?), Töres, Närby och …?.
(Kommentarer: Denne Anders Persson är ej densamme som AP i domb 1651, bild 550, för han var lagläsaren. Kanske var Kerstin Olofsdtr syster till de tre systrarna Olofsdtr, som säljer andelar i Skumpegården i fallet från 1642 här ovan?).
Detta kanske var lite att bita i för Skumpe-forskarna ? Med reservation för felaktiga tolkningar.
/ Hälsningar Nils
445
« skrivet: 2018-10-19, 19:20 »
Tillägg: Jöns Skumpes 2:a maka, Malin Hansdotter, avled 1711
Skånings hr renov dombok 1675 mars (bild 2070): Hustru Malin Hansdtr tillika med Algot Skumpe, Jungby ville att befallningsman och nämndemän skulle medla mellan dem ang ”jorderätter” mm.
ST (bild 2210): Befm Bryngel Skumpe besvärade sig över sin faders broders hustru Malin Hansdtr, ”som skulle hon av honom uppå någon skattejord i Skumpe gården i Jung anammat 10 specie rdr. Nu berättar han icke av henne varken jord eller penningar mäktig bliva”. H Malin ”var intet tillstädes, dy blev detta allenast efter begäran ad acta fört.”
HT (sept, bild 2320): ”Uppå Algut Skumpes anhållande i Jungby beviljades honom förbud på husen …. I Skumpegården, emedan han berättar hustru Malin Hansdtr skall med …. Och förstörande husen….. hon skall upphöra vid laga kraft till dess arvskiftet är förrättat”.
(Anm. Avses troligen arvskiftet efter hennes salig man Jöns Skumpe, som dött några år innan).
446
« skrivet: 2018-10-19, 19:13 »
2007-01-18 ställdes här frågan om Nils Andersson Werres maka Ingeborg Skumpe. Var kom hon ifrån? Eftersom jag råkar härstamma från deras dotter Maria, har jag forskat en del i släkten. Innan paret kom till Stommen, Kymbo sn (1685) höll de till på Kajsagården, Jung sn. De gifte sig troligen 1666 (mantalslängden) och enligt arméns rulla 1666:2 fanns på denna gård ”Arveds måg Nils Werre”. I mantalslängderna hittar man Arvid Pedersson ohh Ingeborg Jönsdotter på Kajsagården. Hon kallas änka 1670. De kan ha gift sig 1646 el 1647. Enl mtl 1646 bodde Arvid ännu som ogift där, men 1647 var han gift. Av vilken anledning kallas Ingeborg för Skumpe? Hon bör väl ha någon anknytning till Jung-släkten? Jag misstänker starkt att Ingeborg Jönsdotters far var korpralen sedermera kornetten på Skumpegården i Jung, Jöns Skumpe. I mtl 1646 (när Arvid ännu är ogift) finns hos Jöns ohh en dotter, men 1647 är hon borta samtidigt som Arvid nu är gift! Kan det handla om Ingeborg? I rullorna för 1646 och 1647 har Jöns Skumpe en ”tjänare” vid namn Arvid Pedersson. Det pekar ju på ett visst samband: Att han gift sig med en dotter till Jöns. Enl roterings- och utskrivningslängden för 1644 var Arvid P ryttare på kajsagården i Jung. Jöns Skumpes 1:a maka var Kerstin Bengtsdotter. Hon namnges i några mantalslängder (1651 o 1652) och levde ännu 1655, men 1659 hade Jöns en ny fru vid namn Malin Hansdotter, som levde ända till 1701. Kerstin hade en bror Truls Bengtsson (omnämnd som Jöns Kumpes svåger i Skånings hr renov dombok 1638 februari). Med tanke på det ovanliga förnamnet kan han vara identisk med den Truls, som enl domboken 1619, maj, var dräng hos Anders Andersson på Tyrestorp, Jung sn. Möjligen var Kerstin och Truls barn till den Bengt Siggesson på Tyrestorp,, som omnämns i landskapshandlingarna 1604. Kanske blev Truls dräng hos grannen Anders? I dödboken för Kymbo uppges att Nils Werres ”svägerska” Kirstin dog där 1691, 45 år gammal. Hon var väl hans makas syster och var väl uppkallad efter sin mormor. Werres kanske äldste son var Arvid Werre. Det finns lte olika bud om hans födelseår och födelseort. Här har jag mina uppgifter om honom: Arvid Werre f 167(9) enl åldersuppgift i dödboken, (f ca 1684 i Jung enl GMR 1710 och ca 1687 i Kymbo enl GMR 1712), d 1751 5/2 i Kymbo, ryttare nr 36 under Stommen Kymbo 1706-1719, i dansk fångenskap 1713, kallas vid avskedet 1719 sekundkorpral och 1720 korpral, g 1720 3/1 i Kymbo m Anna Larsdtr f 168( , d 1764 10/6 i Kymbo. Slättäng tg 1732 VT § 6: Korpral AW på Stommen m fl stämdes för olovligt brännvins brännande. D:o § 7: Betr ett krogslagsmål hördes som vittne bl a korpral ”Magnus Arvid Werre”. (Kommentar: Jag tror födelseåret 1679 verkar mest troligt).
447
« skrivet: 2018-10-17, 16:55 »
Robert Ulff på Rosendal, Linderås sn, och Elin Djursdotter fick u ä sonen Erik f 1692 i Höreda.
Almquist, Frälsegodsen, Småland 4:3, s 1276 och 1460, uppger att Robert levde 1688 men dog ung.
Szabad har i sina supplement till EÄ inte uppmärksammat A:s uppgift att Robert var son till Knut (EÄ Tabell åtta) och inte till Gustaf (EÄ Tabell 11).
/Nils Hård, Ulf af Horsnäs-ättling
448
« skrivet: 2018-10-17, 16:35 »
Man blir lite nyfiken på den "Pistol-diskussion" som Olle Elm inte kommer åt att kommentera.
Har den diskussionen, var den nu förs, lett till nya rön beträffande den adliga ätten Pistol?
449
« skrivet: 2018-10-08, 16:03 »
Enligt Slöta C1:3, s 173 (bild 92 på Arkiv Digital) döptes den 27 dec 1731 en Sven, son till Johan Nilsson på Mellomgården, Kettilstorp.
450
« skrivet: 2018-10-08, 14:01 »
Om du nöjer dig med tiden 1700-1730 finner du renoverade domböcker från bl a Vartofta häradsrätt (dit bl a Slöta hör) på Göta Hovrätt, advokatfiskalens arkiv på Arkiv Digital.
När det gäller Luttra så hörde det på 1700-talet till Gudhems häradsrätt, som också finns på AD 1700-1730.
451
« skrivet: 2018-09-28, 22:14 »
Jo det finns dom som vet att hon avled 1770 och begravdes 4/3 i Kalvsås, Bringetofta socken.
452
« skrivet: 2018-09-14, 22:44 »
Enligt boken om släkten Westman, där Gavelius ingår, avled Anna Margareta i Stockholm.
Där nämns också att hon i giftet med Per G fick två döttrar, båda döda "i späd ålder".
453
« skrivet: 2018-09-04, 18:39 »
Skepperstad A1:10, s 477 (237): Klofvehall: Dragon Magnus Petersson Blick f 1787 6/3, d 1815 26/1, namnet Sturk struket i marginalen. Dödboken ser också ut som Sturk snarare än Stark. Hustruns inflyttningsår 1810 med svårläst infl ort.
454
« skrivet: 2018-09-02, 13:12 »
JOHAN VILHELM HOLMSTRÖM f 1751 4/3 i Älmeboda, d 1819 3/7 i Ä, handlare i Karlskrona, g 1779 14/3 i Algutsboda m Sara Sophia (von) Köhler döpt 1752 4/10 i Höreda, d 1813 13/2 i Karlskrona.
BARN (födda i Karlskrona sfs) :
1. Anna Catharina f 1779 17/6, d 1867 22/11 i Karlskrona (amfs), g 1797 19/4 i Karlskrona
(sfs) m Johan Olsen f 1769, d 1831 12/9 i Karlskrona (amfs) (av vattusot),
kommendörkapten i flottan, riddare.
2. Lena Sophia f 1779 17/6, d 1865 11/1 i Karlskrona (amfs), g 1796 10/4 i Karlskrona (sfs)
m Johan Petter Windahl f 1773 21/2, d 1839 5/11 i Landskrona (av vattusot), kapten v id
flottan, Karlskrona.
Släkten W är upptagen i Svenska Släktkalendern 2000.
3. Johan Christopher f 1782 18/5 i Karlskrona sfs, d 1850 4/3 i Almundsryd, fanjunkare vid Kalmar regemente, bor 1815 på Thoremåla, Älmeboda (ej i hfl), fl 1817 t Stora Blötan, S Sandsjö, och flyttar 1839 till Tingsryd, Tingsås, 1844 kommer de till Idekulla, Almundsryd, g m Christina Maria Beata Eschenich f 1787 2/1 i Stralsund. Hon flyttar 1854 till Bräkne-Hoby.
4. Sara Johanna f 1783 29/7, ej upptagen i föräldrarnas bouppteckningar.
5. Sven Johan f 1785 26/5, handelsbokhållare, gick i konkurs
6. Reinhold Victor f 1791 21/3 i Karlskrona sfs, d 1855 31/10 på Skantzen, Kolbäck, kapten vid Jämtlands regemente, stationsinspektor, RVO, förut vid Göta kanalverket, g 1823 15/10 i Säterbo m Carolina Gustava Åberg f 1796 1/2 i Grangärde (ej i fb), d 1873 2/2 i Kolbäck (av lunginflammation, dödsort: Linköping).
Fam kom 1830 fr Säterbo och Hjälmare kanalstation till Kolbäck. Hon bodde förut som mamsell på Hällby gård, Säterbo.
455
« skrivet: 2018-08-29, 20:40 »
Sven Gummesson, rusthållare på Bindarebo, Älmeboda och Karin Mattsdtr på Stensvarmsholms soldattorp (1)
SON U Ä (2)
JOHAN VILHELM HOLMSTRÖM f 1751 4/3 i Älmeboda , d 1819 3/7 i Ä, handlare i Karlskrona, g 1779 14/3 i Algutsboda m Sara Sophia (von) Köhler döpt 1752 4/10 i Höreda, d 1813 13/2 i Karlskrona.
En siluetteckning av henne finns i förf:s ägo.
(1) Ett barn ”inom äktenskapet”, Per Svensson, skulle kommit till Karlskrona, blivit sjöofficer och efter födelseplatsen kallat sig Bindecrantz. Källa: Forskaren Elisabeth Thorsell.
Kanske avses överstyrman Per Bindecrantz, g 1799 20/12 i Karlskrona (Amiralitetsfs) m jungfru Maria Svensson. Han kallas 1805 flaggjunkare och överstyrman och 1808 ”constit lieutnant och överstyrman”.
Jfr Släktforskarnas årsbok 2003, s 159.
(2) Faderskapet erkändes inför rätta (Konga hd dombok 1751 VT 8/3), enl E Thorsell.
456
« skrivet: 2018-08-02, 10:38 »
457
« skrivet: 2018-06-29, 16:53 »
Det står ju i hfl att hon inflyttade 1812 från Bexheda (nu Bäckseda fs). Bexheda B1:3, s 69 finns vigseln och Vallsjö C:2, s 341 tycks Svens syster gifta sig med Christina (Stina) Nilsdtrs bror.
458
« skrivet: 2018-05-10, 13:32 »
Det finns en bouppteckning efter Karin Svensdotter:
Bouppteckning 1753:425 efter KS på ----makarebostället Bondagärde. Förmyndare för dottern Annika (f 1750 i Grönahög el Gällstad) var Helje Svensson, Ekere Månsag och Nils Svensson i Kartsändan , till vilken boet också häftade i skuld.
Karins föräldrar: Sven Olofsson d 1745 , Odela, Grönahög, gm Brita Jonsdtr 167(6)-1765.
Karin bodde hemma i Odela 1745.
Jöns Johansson i Högaberg, Grönahög var "syskonbarn" dvs kusin med Jöns Bengtsson på Bondagärde, Gällstad, enl JJ:s bou 1755, han blev f ö mördad.
459
« skrivet: 2018-05-10, 13:13 »
Det står att Jöns Bengtsson kom från Svarvaregården i Södra Säm.
Och han finns mycket riktigt i mtl 1750 på denna plats med uppgift att han vistas i Gällstad.
460
« skrivet: 2018-05-07, 20:19 »
Familjen flyttade till Söräng från Näs och dessförinnan finns de i Skräddarhemmet.
Bringetofta A1:4, 1811-17, s 50:
Jonas Nilsson m familj, bl a dottern Britta Stina f 1796 13/5.
461
« skrivet: 2018-05-07, 19:43 »
Det står väl Sörängen.
Bringetofta A1:5, 1818-1828, s 390, backstugan Söräng:
Jonas Nilsson f 1761, med familj. Kanske är det Britta Stinas far?
462
« skrivet: 2018-05-02, 23:17 »
Jag har en tryckt bok, Göteborgs stads borgarlängd 1621-1864.
Författare: Erland Långström.
463
« skrivet: 2018-04-22, 16:53 »
Det var tre uä barn, som finns namngivna i EÄ, Szabads suppl, del 1, s 387 och i SoH 1992, s 229.
464
« skrivet: 2018-04-14, 07:53 »
Eftersom jag inte är ett dugg släkt med släkten Ekman har jag inte bedrivit någon mera omfattande "grundforskning" i ämnet. En hel del har jag hämtat från G af Ekenstams släktsammanställning på GF. Jag misstänker att den utredningen kan ha sina brister, t ex betr perukmakaren.
465
« skrivet: 2018-04-13, 22:02 »
Enl Västra Härads dombok 1739 HT 26/10 anklagade Nils Berggren sin hustrus mormor Ingierd Jonsdtr för att ej vilja lämna ut en ko, som hennes make Gudmund i livstiden skulle lovat hans maka Catharina som brudgåva. Ingierd ville först inte veta av någon utfästelse, men sedan förlikning ingåtts (27/10), fick Berggrens ut den efterfrågade kon.
Se vidare min uppsats i Svensk genealogisk tidskrift 2012, nr 2.
466
« skrivet: 2018-04-08, 18:37 »
Kanske råkade prästen skriva in fel "döing" 1760, förväxlade med någon med liknande namn?
Så kanske 1762 är den rätta uppgiften betr Brita Torkelsdtrs död?
467
« skrivet: 2018-04-07, 15:50 »
Kan man dö två gånger?
Tydligen, om man heter Brita Torkelsdotter på Bäck storegården i Valstad!
Valstad C:2, sid 201: Brita T, d 1760 29/6, 79 år gammal.
C.2, sid 205: Brita T, d 1762 17/11, 78 år gammal.
468
« skrivet: 2018-04-06, 09:30 »
Här är lite mer Ekman-uppgifter:
NILS EKMAN, 1659-1722, var åtm 1688 juli – 1695 korpral på Röd, Forshälla sn, Gbg o Boh och enl rullor 1694, Änkedrottn livreg t häst, ryttm GJ Taubes komp, 3:e korpralskapet, ”På två hästar Forshälle; jordfördelning 3:e korpralskapet Ossby Sandåker.
Enl G A af E (se nedan) var N ”ryttare på 1670-talet, korpral 1685, löjtnant 1700”.
Barn u ä m Malin Larsdtr i Röd: Påvel f 1688 i nov i Forshälla fs, ryttare och bönder var faddrar.
Åren 1700-1702 bodde löjtnant Nils Ekman på Östorp, Främmestad sn.
G 1:o efter 1688 nov och före 1691 mars m Helena (Elin) Jonsdotter Winbo(m) (1), begr 1714 19/3 i Ljungby, Kalm
BARN i 1:a giftet: (”De hade fyra barn” enl G A af E!)
1. Margareta f 1691 3/9 i Forshälla
2. Annika f 1693 12/3 i Forshälla, väl identisk med Anna Ekman, kompaniskrivaränka i Karlskrona, som 1750 stod fadder för Israel E:s dtr i Östergötland. Enl G A af E var hon g m N N Enbom, ”ekipagemästare, ansvarig för marinens anskaffning av materiel”.
3. Jonas f 1694 8/12 i Forshälla, var enl G A af E ”perukmakare och officer”, g 1:o m Hedvig Philander (2) , 2:o m Christina Palmberg.
En kaptenlöjtnant JE på Järskalleby, V Ny (Ög) f 169(4), d 1759 6/3.
Barn: Maria f 1730 11/4, Georg f 1742 7/6, sekreterare, Ulrica f 1745 27/9 – de bodde 1804 på Järskalleby.
Hanekind hr A 11a:1, 1737-1746, VT 1738 7/3: Drabanten Jonas Ekman ohh Hedvig Philander säljer skattehemmanet Valla i S:t Lars sn.
4. Israel f 1696 d 1770, kommendör, SE TAB 2
? 5. Johan, var 1750 notarie på något ”kollegium”, då han stod fadder för Israel E:s dotter Maria Christina i Östergötland
6. Catharina f 1700 29/5 i Främmestad
Fotnoter:
1 Se vidare SoH 2000, nr 3-4, s 153.
2 Inte Wilander, som uppges av GA af E.
Anm . Se stencilerad utredning på Genealogiska föreningen: G A af Ekenstam, Krönika över ätten och släkten af Ekenstam (1988).
469
« skrivet: 2018-04-05, 22:19 »
Lewenhaupt, Karl X11:s officerare har också kapten Johan Ekman och Margareta "Starbeck" som föräldrar till Nils.
470
« skrivet: 2018-04-05, 22:10 »
Ja, det kan nog stämma. Nils Ekman fick en son med det ovanliga namnet Israel och en sonson.
1691 mars var bland faddrarna till en bondes i Röd barn i Forshälla fs bl a Israel Pedersson Ekman, följd av h Elin, kpr Nils Ekmans h:u i Röd, som bar barnet till dopet.
Men hur denne Israel är släkt med Nils Ekman - om han nu var det - kan man ju undra.
471
« skrivet: 2018-04-04, 18:54 »
I Redvägs hr boupptekning 1743:413 efter Jon Eriksson i Strängsered uppges att hans änka, Helena Johansdtr Moberg, var dotter till mästersmeden Johan M, som tydligen levde, för han infordrade en skuld på sin svärson från 1729 3/3, jfr SoH 1964 s 135 o 153 (Å Lundblads antavla).
Tveta hr domb 1716 VT §§ 16 och 42 tar upp fallet där faktoriesmeden, även kallad pistolmakaren, Johan Moberg ställs mot Ambjörn Esbjörnsson och hans mor Karin Ambjörnsdtr betr husröta på den fastighet ¼ Sånna, som JM förut ägt och sedan sålt.
Ljungarum hfl 1720: Sånna gård (numera Sanna): mästaren Johan Moberg, hh Margareta Jönsdtr; barn: Lars, går i skola; Helena (g i Strängsered , se ovan); Malin; Maja. Dessutom sonen Jöns, d 1740 på Sånna, Ljungarum, faktorismedsmästare, vars far Johan var de omyndiga barnens förmyndare.
Ljungarums kyrkoböcker har stora luckor. I Barnarp fanns också smeder med namnet Moberg. Se boureg för Tveta hr.
472
« skrivet: 2018-03-14, 23:05 »
Det sista kan vara Möcklamo, som ligger i N Sandsjö sn.
473
« skrivet: 2018-03-10, 14:19 »
Jag har en bunt släktpapper om Frankenberg, som jag fick av forskaren Folke Millqvist för flera år sedan.
Härstamningen från adl ätten Scheffer är naturligtvis en tidstypisk skröna. Liksom uppgiften om kungligt släktskap nedan.
Enl dödboken var Johan son till Johan Scheffer och Susanne. Enl GMR för Vartofta komp kallas han vid mönstring 1767 för Johan Scheffer men vid nästa mönstring (1774) Johan Frankenberg.
Muntlig tradition i släkten talar om att han hade adlig börd. Adliga ätten Scheffer härstammar från den tyska provinsen Francken, vilket kan ha givit upphov till namnet Frankenberg.
Enl såväl fru Alida Westerlind (A Västerlind, f Johansson f 1856 i Göteborg, d 1941 i Alingsås, g m byggmästare V), Alingsås, som Alida Andersson var Johan Frankenberg bror till kung Karl X1V Johan, som ”tagit hit” JF efter sin egen upphöjelse till svensk konung.
474
« skrivet: 2018-03-03, 16:46 »
I Landskapshandlingarna för Småland år 1622:7 a, bild 144 på SVAR finns under en Frälselängd en viss Bengt Matsson på Bjärknäs, Hjälmseryd sn.
Han var "en gammal blind man av adel på mödernet, haver fritt efter Kgl Höghet Carls brev och besitter...".
Man kan undra vilken adelsätt han härstammade från.
475
« skrivet: 2018-02-21, 13:30 »
Östen Händel skriver på Anbytarforum under Bollnäs 2009-06-08 bl a att Lars Andersson (Schörling) levde 1675-1715 på Sjörgrå nr 1 i Bollnäs och att han blev mördad 1715 i Söderhamn och att han var rådman i Söderhamn.
Men i mtl 1697-1701 finns en Anders Larsson (fadern?) där och inte Lars, som var borgare några år i Söderhamn men aldrig rådman, vad jag vet.
Han finns upptagen i mtl under Sjörgrå ännu 1718. Var finns uppgiften att han 1715 blivit mördad?
476
« skrivet: 2018-02-16, 13:31 »
Nils Sigridsson hörde väl till adliga ätten Natt och Dag. Vilket framgår av Szabads supplement. Det var Ture Kettilsson som tillhörde Bielke af Åkerö.
Anledningen till att Nils tog sitt sonnamn efter modern och inte efter fadern, som var brukligt, är väl att modern Sigrid var av förnämare börd än fadern Bo.
477
« skrivet: 2018-01-16, 10:01 »
Arbrå L1b:1 (= kyrkoräkenskaper, mm) har under år 1702 denna notis:
....begravdes hustru Sigrid Jonsdotter, bondhustru, änka uti Flästad (en by i Arbrå), 97 år gammal, förmenas dock varit av högre ålder.
478
« skrivet: 2018-01-10, 12:36 »
Enligt Grape, Postmästare, s 551 var det Jöns (Johan) Tollengren som avled 1756 18/9, 85 år gammal.
Han satt fången i Ryssland 20 år med hustru och barn och blev 1724 postmästare i Söderköping.
Hans (2:a?) maka var Anna Christina Hermansdotter.
Hon hette tydligen Söderberg.
479
« skrivet: 2018-01-06, 22:16 »
Kanske var Sven Arvidsson son till Arvid Svensson?
Enl Vartofta hr dombok 1693 ST § 29 hette Arvid Svenssons på stommen Näs hustrus syskonbarn Arvid Andersson. Arvid S finns 1696-1704 på Stommen, 1707-1726 på Ledsgården (Lissgården). Enl kyrkoräkenskaperna 1708 8/11 hade AS på L-gården fått betalt av kyrkan ”för det han hemfört ifrån Scara deras nya stora förgyllda kyrkobibel väl fövarad och oskadd.” Arvid Svensson, f 166(3), d 1739 10/4 på Näs Ledsgård, 76 år, hh d 1737 i okt i Näs, hette möjl Lisbedda.
480
« skrivet: 2017-12-31, 10:03 »
Enligt "Släktdata" finns under födda i Valstad (där Kymbo, Vättak, etc ingår) en Johannes Larsson, född 1754 i Valstad (men flera ?-tecken efter orten!) som son till skräddaren Lars Jeansson och Kerstin Eriksdtr.
481
« skrivet: 2017-12-30, 10:12 »
Alice Wennerstrand in the 1940 Census
First Name: Alice
Last Name: Wennerstrand
Age at Time of Census: 35
Gender: Female
Race: White
Ethnicity: American
Est. Birth Year: 1905
Birth Location: Illinois Map
Enumeration District: 103-3249
Residence: Ward 50, Chicago, Chicago City, Cook, IL Map
Relationship to Head of Household: Sister
Other People in Household:
Arthur Carlson
39 yrs, Male
Dora Carlson
30 yrs, Female
Gus Wennerstrand
38 yrs, Male
Corinne Wennerstrand
13 yrs, Female
Jock Wennerstrand
6 yrs, Male
Theodore Carlson
38 yrs, Male
482
« skrivet: 2017-12-30, 09:30 »
När det gäller Ernest Carlsons dotter Alice har jag denna uppgift:
ALICE M CARLSON f 1904 13/10 i Chicago, d 1985 26/8 i Chicago, g m Gösta (Gus) Knut Wennerstrand f 1901 10/10 i Arvika (Värml), d 1979 24/4 i Santa Clara, California, var 1940 keramiker vid en porslinsfabrik. Han kom 1918 till USA.
De fick tre barn. Det äldsta var född 1926, så det stämmer ju inte med Kerstin Thölix´ uppgift (2009-05-18) att Alice var ogift ännu 1930.
483
« skrivet: 2017-12-29, 13:10 »
Lite uppgifter om Frans Oscar Carlsson:
FRANS OSCAR CARLSSON f 1863 3/1 i Nittorp, d 1940 15/4 i Los Angeles, Cal, g 1891 m Jennie E Danielsson f 1866 i april i Sverige, d 1922 30/10 i Los Angeles. Hon skulle ha immigrerat 1888 (1).
Enl Emigranten utvandrade bokhållaren FOC från Nittorp via Malmö 1887 13/4 till S:t Paul, Minnesota, men redan 1888 och ännu 1903 skulle han, enl några släktingars bouppteckningar leva i Chicago. Familjen finns år 1900 i Waukegan Lake, Illinois, 1910 i San Gabriel, Los Angeles, Cal och 1920 –1930 i Alhambra, Cal, där han bor som änkeman 1930-40.
Han var 1920 ”packer” och 1910 levde han på ”own income”, kanske från arv ?
BARN:
1. Walter f 1891 1/9 i Stratford, Iowa, d 1963 i nov, g 1914 6/8 i L A m Hazel Grace Sutton f 1893 23/9 i Illinois, d 1999 23/5 i Santa Monica, Los Angeles. Han var 1910 hissreparatör och 1914 ”district agent”, bosatt i Alhambra, Cal, 1920 bor han och makan i Alhambra och 1930 i Los Angeles, ännu barnlösa.
2. Dora C Carlson f 1893 i apr i Illinois, d 1986 11/2 i Los Angeles, Cal, g 1920 20/10 i L A m Elmer Sivert Pearson f 1895 10/3 i Illinois, d 1966 2/6 i Los Angeles. Han var 1930 bookkeeper för freight and mercantile och 1940 bookkeeper steamship.
Hon bodde hemma 1910 som ”clerk” och 1920 som ”stenographer”
3. Edith f 1894 i okt i Illinois, bor hemma 1910
Fotnot:
1 Bör vara = Jenny Danielsson från Ljungsarp som enl Emigranten utvandrade just 1888 till New York.
484
« skrivet: 2017-12-26, 13:42 »
Hos Elgenstierna (del 4, adl ätten Kijl nr 61, s 124 o 125) finns väl en kandidat:
Tabell 1. Söffrin, om vilken inga uppgifter lämnas, men som kronologiskt skulle kunna passa in på ryttaren.
485
« skrivet: 2017-12-24, 13:06 »
Ännu en trädgårdsmästare Hultman:
Maria Dahlberg f 1777 i Torsö (ej i dess fb el i Tösse), g m Carl Hultman f 1767 i Uppland. Han kom ca 1797 till Nor fr Veckholms sn (Upps), trädgårdsmästare på Höglunda säteri (under krigsrådet James Makeleer) och Bäckängen enl Nor A1:3, 1799-1805, i Al:4 1805-1809 under Olsäters bränneri; de kom ca 1808 till Björnö i Gillberga sn (A1:9, 1811-15).
486
« skrivet: 2017-12-11, 20:14 »
Ännu en Röding:
Sven Röding f 1742 13/3 i N Sandsjö, var 1775 ryttare på Rödja Södergård och 1797 rusthållare i Ulfstorp, N Sandsjö, g 1775 25/11 i NS m Catrina Håkansdtr i Ulfstorp, i hennes 2:a gifte . De är ej kvar där 1815.
Jag har också märkt att i äldre sammanhang likställdes ofta namnen Röding och Ryding.
487
« skrivet: 2017-11-27, 20:47 »
Enl en hfl hette Karin Torstensdtrs övriga barn (utöver Brita O och Margareta O): Olof Nilsson f 1669, Kerstin f 1675, Malin f 1676, Lars f 1679, ”går i Västerås schola”.
Den sistnämnde kallas Sr Lars Bergström, när han enl Söderbärke dombok 1710 24/3 företräder modern i en rättstvist.
Han är stamfar för en släkt Bergström, som är upptagen i Anrep, Svenska slägtboken, del 2, s 281, enl vilken fadern var Lars Jonsson, f i Västerby, Söderbärke (son till Jon Andersson, som överlevde sonen), bergsman i St Tolvsbo och död där 1679.
Men Anrep kände inte till vem som var Lars Jonssons maka.
488
« skrivet: 2017-11-26, 18:17 »
Ja här finns många uppslag för vidare forskning. Är det känt när Cecilia Olofsdotter dog? jag har bara uppgiften att hon levde ännu 1690, men hon kan knappast ha varit född så tidigt som 1614 om hon fick en dotter (Brita) så sent som 1665.
489
« skrivet: 2017-11-25, 17:11 »
Ja, då var det en ganska avlägsen koppling mellan den avlidne Olof Halvardssons omyndiga barn och deras förmyndare Lars H.
490
« skrivet: 2017-11-24, 16:50 »
Lars Halvardsson i Hedbyn var en av förmyndarna för barnen till
OLOF HALVARDSSON (son till riksdagsman Halvard Andersson), f 163(1), d 1699 7/5 i Söderbärke, bonde och bergsman på Kopparbo, g efter 1668 20/6 m Anna Persdtr f ca 1648, d 1700 1/7 i S.
Var Lars H el hans fru släkt med Olof H el hans hustru? Jag känner bara till Olofs syskon Lisa och Nils. Kanske hör Lars också dit?
491
« skrivet: 2017-11-22, 18:40 »
Ett halvt skålpund (?) ny koppar och dessutom god uppfästning (?) hos föräldrarna i hans omyndiga år, dessutom tilldelas honom hans faders gångkläder ....... och föräldrarna skulle hjälpa honom något till bröllopskost en annan dag efter deras lägenhet.
(Men han kan ju bara ha varit högst 8 år, så bröllop för hans del var väl ganska avlägset och skulle föräldrarna vara vid liv när det skulle bli aktuellt? Ja, inte helt lätt tolka denna ovanligt långa och detaljerade vigselnotis. men det hörde ju till att om en person trädde i nytt gifte, skulle han/hon "avvittra" en del av sina tillgångar till barnen i det föregående giftet.).
492
« skrivet: 2017-11-21, 18:04 »
Oj här blev ett fel! Den dräng som Catharina L gifte sig med hette David Olofsson och ingenting annat.
493
« skrivet: 2017-11-21, 18:03 »
I denna vigselnotis får man bl a veta att bruden i ett föregående gifte fått en son, vars farbror var Nils "i Gödeberg".
Catharina Langelia gifte sig första gången med drängen Nils Olofsson från Sjöafall i Barkeryds sn. Av Västra härads dombok 1696, vårtinget, § 23 framgår att detta giftermål ingicks mot brudens mors och styvfars (kyrkoherden i Malmbäck, P E Wirestadius) vilja.
Almesåkra Al:1, hfl 1714-16, s 28: Östra Gödeberg: Nils Olofsson, g m Kerstin Pehrsdtr. De flyttar 1716 till Sjöafall, Barkeryd.
494
« skrivet: 2017-11-18, 22:13 »
Det finns ett Bronäs i Hällestad sn.
495
« skrivet: 2017-11-14, 20:59 »
Varför skulle Anders vara född i Kvillinge? Han blev ju utnämnd till kronolänsman i Bråbo härad, dit Kvillinge hör, i januari och gifte sig i mars.
Dessa uppgifter pekar väl ändå mot att Anders Mollins far hette Anders:
Bouppteckning 1759 26/10 i Norrköpings stad: Timmerman Bengt Malmstens avlidna hustru Christina Molin efterlämnade ettårige sonen Anders (f 1757 15/7 i Norrköping Olai, vittne bl a: länsman Anders Modlin) samt morbrodern, länsman Anders Molin. Norrköpings RR o Mag 1768 ST 25/7: En handling bevittnas av Anders A Mollin och Lars Molén (?). En befallningsman Lars Mollin ohh Anna Maria Söderström på Hagelstad; dotter: Charlotta f 1760 11/3 i Skärkind.
496
« skrivet: 2017-11-14, 08:28 »
Mtl 1714, Dannike, Ekåsen:
Anders Persson: gift i år och utfattig.
497
« skrivet: 2017-11-10, 13:20 »
En domboksnotis om Kättebo:
Enl Kinds hr domb 1741 VT 14/1 § 4 hade Måns Andersson i Björnaryd år 1737 gjort en ”disposition” med innehåll att ”min frände Olof Persson i ?Kättebo ohh Märta Johansdtr …. ”. Nu ville Måns i stället upprätta kontrakt med salpetersjudaren Jöns Svensson från Skogen i Grönahögs sn, ”som var g m min sal broders dotter, Catharina Svensdtr”.
Enl mina uppgifter: Jöns Svensson, –1751, Björnaryd, g 2:o m Catharina Nilsdtr. Denne Jöns var från Skogen.
498
« skrivet: 2017-11-08, 16:52 »
Jag har gjort denna sammanställning:
Nicolaus Olai Klint, - 1653, kyrkoherde i Teda. (jfr hm 11:8:2, s 362)
SON:
Johan Klint, ca 1630-1675, häradshövding, bodde i Saxemåla, Lönneberga sn, lagman i Kalmar län och Öland, g m Elsa Campenhausen f ca 1632, d 1694 i Tveta sn
BARN:
1/Christina Klint 1661-1739, g m Lars Weidenhielm 1656-1709, major på Saxemåla, Lönneberga sn
2/Brita Elisabet Klint 166(7)-1750, g 1693 m Anders Larsson Gradman, i hans 3:e gifte, 162(3)-1713, kyrkoherde i Näshult
3/Carl Klinthe -1705 25/11, är väl = den fänrik Carl Klint, som enl mtl 1700 bor i Nässja, Lemnhult sn, kapten, regementskvartermästare, g 1696 m Märta Magdalena Silfversparre
Barn:
Margareta Christina Klinth(e) (ev döpt 1698 20/2 i Näshult), d 1767 i Lemnhult, g 1714 m Jonas Lagergréen 168(9)-1766, löjtnant i Tolg sn. NN (ev = Johan döpt 1700 21/11 i Näshult sn) NN NN NN
499
« skrivet: 2017-11-07, 20:43 »
Gäller det någon specifik fråga om någon Klint kanske jag har någon uppgift att lämna. Jag hämtade en del information från Niklas inlägg, kanske utan att anteckna hans källor.
500
« skrivet: 2017-11-02, 20:16 »
Hej Anita och tack för de intressanta uppgifterna. Jag visste inte att Fritz Georg Björklund varit i Norge och fått utomäktenskapliga barn där. Men nu vet jag bättre 
|
Visa inlägg
Cookie policy