ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - irma

Sidor: [1] 2
1
Äldre ord L - Ö / Skarpstycke
« skrivet: 2016-01-03, 12:09 »
ett tillägg om Skarpstycke
 Jesper Swedbergs Swensk Ordabok, utgiven 2009, men manus utarbetades av Swedberg, som levde 1653-1735, synonymerna gav han på latin. I boken finns följande definition på stycke:
stycke, dehl, pars, portio, membrum
stycke, factum, facinus
stycke, afbrutit, fragmen, fragmentum. afhugget, segmen, segmentum. bröd, frustum panis, etc. kläde, contextus panni
stycke, metalstycke, tormentum, bellicum
skarp, hård, durus, acer, austerus
 
Man hade nog avskurit, avdelat, en bit mark som var stenig och hård, men vid lantmäteriförrättning behövde den identifieras
mvh
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2016-01-03 12:11)

2
Äldre ord L - Ö / Skarpstycke
« skrivet: 2016-01-02, 21:52 »
Har du kollat i Ortnamnsregistret? Digitalt.  se: [color=0000ff]www.sofi.se[/color]  Hittade inget i Roslagen.
På Gotland finns Skarpstycke, namn på åker i två socknar.
mvh
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2016-01-02 21:53)

3
Äldre ord A - K / Käskeboke
« skrivet: 2014-11-16, 00:31 »
Kan det inte vara frågan om bokskog som fällts för svedjande?? Det kan ju vara för mycket länge sedan.
I SAOB finns inte käsk eller käske , däremot kaske- och kaske-skog: skogsmark där träd fällts för svedjande?
boke , för bokskog, med hänvisning till södra Götaland.  
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2014-11-16 00:32)

4
Äldre ord L - Ö / Mantal
« skrivet: 2014-10-21, 00:32 »
Fram till mitten av 1600-talet: när ett nybygge eller torp nått sådan omfattning att det kunde skattläggas - i regel storlek som 1/4 av ett hemman - kallades det så, nybyggaren blev kronobonde. Man uppmuntrade anläggning av nybyggen på allmänningar och utmarker. Det fanns ju också halvtorp eller 1/8-hemman, åttingsbonde.
Med Skogsordningen 1734 infördes restriktivare hållning gentemot sådana nybyggen och torpanläggningar.  
 
Irma

5
Äldre ord L - Ö / Mantal
« skrivet: 2014-10-19, 21:58 »
Ett lästips: [color=0000ff] http://web.telia.com/~u88707287/mantal.htm[/color]
Georg Palmgren skriver på denna del av sin hemsida utförligt om Mantal och jordatal (2001)
 
mvh
Irma

6
Äldre uttryck / Äkta - oäkta m m
« skrivet: 2014-09-24, 23:05 »
Intressant diskussion om äkta och oäkta släktnamn. Vad släktnamn är/borde vara tycks ju klart. Men historiskt finns inom landet viktiga skillnader i bruket av hur man identifierade personer, familjer, framför allt allmogen.  I [color=0000ff]Tornedalen[/color] under gångna århundraden användes gårdsnamnet för att identifiera personer.  Ett exempel: August Johansson Vinsa köpte gården Mettävainio i en grannby och flyttade dit. Efter en tid blev han August Johansson Mettävainio och sonen namngavs som Johan Augustsson Mettävainio. På så sätt uppstod en ny släkt Mettävainio, eftersom den tidigare ägarens son levde, Johan Petter Ersson Mettävainio. På liknande sätt kunde en bondson från Vanhatalo (Gammelgården) efter giftermål och flytt bli Rantatalo (Strandgård). Traditionen med gårdsnamnet upphörde under 1900-talet och i stället kom gårdsnamnet att bekräftas som familjenamn.  
Mettävainio betyder Skogsäng, Vinsa betyder berg (skogklätt) men också storskog. Namngivningen av gårdarna gjordes på tornedalsfinska, i dag = meänkieli.

7
Äldre ord A - K / Bestrida
« skrivet: 2014-05-26, 10:12 »
Med hänvisning till hemortsrätten, så kunde församlingen bestrida = neka mottaga familjen. Man fick hemortsrätt i den socken där man var mantalsskriven. Socknen var därmed skyldig att ge den fattigvård som kunde bli aktuell. Den som flyttade fick hemortsrätt i nya socknen först från och med året efter det år, för vilket man blivit mantalsskriven. Det handlade om en familj med barn som kom utan flyttningsattest.
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2014-05-26 10:15)

8
03) Latinska uttryck / Anima aegra
« skrivet: 2014-04-21, 23:37 »
anima aegra  betyder en sjuk själ. Aeger (ett adjektiv som böjs) betyder sjuk, klen, lidande. ae uttalades och skrevs ibland som e vid den tiden.
Ett boktips: Urban Sikeborg, Latin för släkthistoriker. (2013)
Den är oumbärlig, särskilt när man stöter på latinska ord och uttryck. Och inledningen är läsvärd och nyttig. Kolla på närmaste bibliotek, eller i Rötter-bokhandeln
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2014-04-21 23:39)
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2014-04-21 23:40)

9
Äldre ord A - K / Gosse
« skrivet: 2014-04-03, 14:38 »
Tack till Carl för att du rättade min felläsning.

10
Äldre ord A - K / Gosse
« skrivet: 2014-04-01, 10:47 »
Vilket Kila har du kollat? Det finns tre församlingar Kila, i län 04, 09 och 19.
Sannolikt är väl gossen fosterbarn, utackorderad eller utauktionerad. Alternativt omhändertaget av släkten, fast då kan det vara lite svårare att hitta dokument. Barnhusbarn har oftast ett nr vid namnet.  
*Domslut' skulle jag ta senare, i första hand söka i kyrkoarkiven. Från senare del av 1800-talet hade länsman hand om det praktiska vid auktion på fosterbarn.
I kyrkoarkivet:  kyrkostämman eller kyrkorådet kan ha fattat beslut om barnets placering, när det rör sig om tiden före 1862.
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2014-04-01 10:51)

11
01) Latinska ord A - V / Duxit
« skrivet: 2014-03-31, 10:59 »
Mannen ledde, duxit.  
I sammanhanget är Urban Sikeborgs ordbok Latin för släkthistoriker mycket användbar. Utkom 2013. Förutom ordboksdelen innehåller den en lång och intressant inledning om latinet ur olika aspekter, latinet i Sverige, uttal, verb och adjektiv, latiniserade ortnamn, och mycket annat.

12
Äldre uttryck / Inom natt och år
« skrivet: 2014-01-23, 18:09 »
inom natt och år  innebar 'ett kalenderår, räknat från dagen efter utslaget'.
Citerat ur Kent Andersson & Henrik Anderö, Ordbok för släktforskare. 1997. S. 71.
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2014-01-23 18:10)

13
Heliga Trefaldighet / Heliga Trefaldighet
« skrivet: 2014-01-09, 15:17 »
Valter,
Tekla Pettersson avled 1972-12-13, samma adress som du hade till henne. Enligt Sveriges dödbok gift 29/9 1930. Vigseldatum måste kollas i SCB E.
/ Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2014-01-09 15:18)
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2014-01-09 15:18)

14
Hjon / Lägghjon
« skrivet: 2013-11-29, 17:13 »
Eftersom han var 82 år när han avled så är det nog en dialektal variant av legohjon. Det står Läggehjon i C:1, i AI:5 på första stället s 169 Lagghjonet, men längre ner på samma sida Lägghjon.
Till Maud: Hans ålder stöder din tolkning. Alltså: legohjon, kan ha varit en f d legodräng som behövde stöd för sin försörjning.

15
Äldre uttryck / Uppkastande i kyrkan
« skrivet: 2013-10-06, 23:16 »
Kan det röra sig om kvinnor som i början av havandeskapet mått illa, utan möjlighet att snabbt komma ut från kyrkan?? Den som då mår illa, av lukter eller annat, kan inte stoppa kräkningen. Har du kollat om de födde barn senare?
 
mvh
Irma

16
Inger,
Familjen flyttar vidare år 1900 till 6.68 s 0 2160. Lite huvudbry (för den som är ovan vid stadsdelarna/kvarteren)  men du hittar dem i AIIaa:20 s 2160 (eller 0 2160). Den är alfabetiskt upplagd.  
Där framgår att de senare flyttar till Järlåsa 1912 den 1 februari.
mvh
Irma
 
Detta inlägg har flyttats från Var ligger platsen?.
Magnus Hjärtström, moderator

17
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2014
« skrivet: 2013-06-24, 19:22 »
Hej Anna, Familjen flyttade till Österunda, som ju ligger rätt nära Västerlövsta. Till Skattmansö närmare bestämt. Han P J Myrberg var maskinist. Han är enligt Österunda AI:17 född i Bollnäs, Gävleborgs län. Inflyttningslängden i Österunda, Uppsala län, är mycket tydlig.
Det står också Ramsberg som födelseort för hustrun.
Ett lästips: Boken Skattmansö  skriven av Kenth Hansson är mycket bra läsning för att få en bild av den miljö dit familjen kom.  
 
Lycka till med fortsatt forskning.
mvh / Irma

18
Du får kolla i genom nedanstående sidor i husförhörslängderna för den aktuella tiden. Det verkar rimligt att hon borde återfinnas i Vårfrukyrka.  
 
Vårfrukyrka  AIa:3 (1782-1788)  från fol. 212 Klista, från  fol 218 Klista ägor
Boglösa AI:4 (1782-1788), inget Klista enligt registret i början av volymen.  
Fröslunda AI:4 (1768-1793), Klista fol 212 (åren 1781-1785), fol 276 (1785-1793), Klista ägor fol 214 (1781-1785).
 
Om hon är upptagen i Vårfrukyrkas födelsebok så berodde det på att modern var skriven i den församlingen. Hon följde i moderns hemortsrätt.  
 
mvh
Irma

19
Enligt Ortnamnsregistret [color=0000ff]www2.sofi.se[/color] ligger Klista By i Boglösa, Trögds härad, i Vårfrukyrka, Åsunda härad eller i Fröslunda, Lagunda härad.
Om man ser till den delen av Uppland.  
 
mvh
Irma

20
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 16 april, 2013
« skrivet: 2013-03-24, 21:00 »
Hej!
Christina kan också kallas för Cherstin (Kerstin), samma namn, olika form. Även Stina.
Gå in på ditt närmaste bibliotek och fråga efter en bok om våra förnamn, t ex Einar Odhner, Våra förnamn, som tar upp namnens ursprung och betydelse. Eller gå in på [color=0000ff]http://libris.kb.se/[/color] och sök efter böcker om förnamnen.  
 
Trevlig påsk!
Irma

21
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 16 april, 2013
« skrivet: 2013-03-24, 11:08 »
Hej igen!
Är det inte troligare att Christina (Cherstin?) är född i Simtuna. År 1767 i Västerlövsta finns ingen Christina Andersdotter år 1767. Uppgifterna om Västerlövsta, i den släktforskning du haft som underlag, måste nog kontrolleras noggrant.  
Det finns en Cherstin Andersdotter född i Simtuna 28 nov 1767, det finns också andra Christina men de har annat patronymikon (såvitt jag kunnat se vid snabb genomgång).

22
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 16 april, 2013
« skrivet: 2013-03-24, 10:08 »
Hej Kristina!
I Västerlövsta AI:5 (1784-1791) s 61 hittar du Christina Andersdotters föräldrar och ser hela deras familj. Där får du en del uppgifter som du kan gå vidare med bakåt.
 
mvh
Irma

23
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 16 april, 2013
« skrivet: 2013-03-23, 23:41 »
Hej!
Christina Andersdotter föds 20 oktober 1780 i Västerlövsta, föräldrarna ryttaren Anders Åhl och hustru Karin Persdotter vid Åhl.  
Anna Stina Ersdotter som föds 8 oktober 1804 i Simtuna är dotter till frälsebonden Eric Larsson och hustru Christina Andersdotter. Bland dopvittnena finns även en pigan Stina Andersdotter.  
Du skriver att du är säker på dödsåret. Den Stina Andersdotter som dör 6 oktober 1811 i Västerlövsta är piga, inte hustru. Därför känner jag viss tveksamhet över om det är rätt person.
Den Eric Larsson som dör i Altuna 30 april 1824 är torpare. När lämnade han sin gård i Simtuna?
Alla namnen är vanliga och det är lätt att få upp en namne vid sökning.
Hälsningar
Irma

24
I Enköpings kommun finns Teda och Näs = Enköpings-Näs.  
Mindre troligt är att det gäller Uppsala-Näs. Alla tre inom Uppsala län och Uppland.  
 
Kolla gärna: Sveriges församlingar genom tiderna. Finns tillgänglig på Skatteverkets web.
mvh
Irma

25
Bondkyrka - se Helga Trefaldighet. Församlingen ligger i Uppsala.  
Helga Trefaldighets församling grundades under tidig medeltid och kyrkans namn visar på en mycket hög ålder: få medeltida kyrkor har helgats åt den heliga treenigheten.  
Sveriges församlingar genom tiderna: Helga Trefaldighet 038002    
Pastoratskod: 010102 Namn: förr även Bondkyrka, -1961 Heliga Trefaldighet, men fr o m 1962- Helga Trefaldighet.  
 
m v h
Irma

26
Sundling / Sundling
« skrivet: 2012-10-01, 14:51 »
Ett tillägg till Sundling i Råneå:
 
Carl Johan Sundling föddes i Nederluleå församling, byn Sundom, den 9 juni 1820.
Föräldrar: Bonden LARS SUNDLING och hustrun Cajsa Lisa Larsdotter.  
Dopvittnen Bonden Carl Risling och hustru, pigan Sara Greta Lom i Skatamark, drängen Lars Petter Hansson, pigan Sofia Sundling och Emanuel Hansson i Sundom.
 
Källa: Nederluleå C:5 (1800-1822) SVAR Bildid: C0034952_00376
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2012-10-01 21:46)

27
Sundling / Sundling
« skrivet: 2012-09-30, 11:16 »
Hej Emma,
Carl Johan Sundling med familj finns i Folkräkning 1870 Norrbottens län, Råneå, och i husförhörslängden (Hfl) Råneå AIa:11c, Rånby, S 569, SVAR Bildid: C0035114_00118.
Där anges hans födelsedatum till 1820-06-09, det datum finns enligt födelseboken i Råneå en Johan född, son till Per Larsson och Maia Stina Henriksdotter i Grundträsk, se även: husförhörslängden Råneå AIa:6 (1816-1827) s 85 för Grundträsk.
Enligt Hfl gifte sig Carl Johan Sundling och Kajsa Maglena Löf 1846-05-31. I vigselboken finns de inte på maj månad, däremot finns en de ca en måand senare, men bruden heter inte Löf där utan har patronymikon, men hon är dotter till en korpral Löf. Hennes mor bor tillsammans med dem i Rånby.  
 
Rånby är en stor by. Men bästa sättet är att dels gå framåt från volymen AIa:6 med uppgiften från Grundträsk, del bakåt från volymen AIa:11c. Uppgifterna om bostad m.m. kan också (om man har tur) kompletteras ur födelse- och dopböckerna, när man kontrollerar uppgifterna om barnen.
Lycka till i fortsättningen.
 
Mvh
Irma

28
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 22 mars, 2013
« skrivet: 2012-09-25, 22:00 »
Där ser man! Hur van man än är vid att läsa ortnamnen i Uppland och Västmanland så kan det gå galet.  
En ny handstil eller en något darrhänt präst . . . och ögat följer några av bokstäverna.
Tack också från mig till Åke!
 
mvh
Irma

29
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 25 september, 2012
« skrivet: 2012-09-25, 18:28 »
Hej Marthina!
Han tycks komma från Huddinge (Hudinge) men där saknas flyttningslängder mellan 1832 och 1863.
Men han föddes ju i Bergs församling i Skaraborg. [Man får se upp i Skaraborg där det finns såväl Berga som Berg]
Du får nog börja om igen i Berg med födelseboken C:5, fol 45, SVAR Bildid: 0049590_00031. Hans far var bruksinspektor Olof Pettersson på Carlsfors bruk.  
 
Eftersom han var bokhållare och kom 1862 till Molnebo i Västerlövsta som inspektor, så borde han gå att återfinna på något bruk i Huddinge församling.
 
mvh
Irma

30
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 25 september, 2012
« skrivet: 2012-09-24, 10:36 »
Hej Tomas!
 
Familjen hade fyra barn: Johanna 1832-09-25, Johan 1836-06-24, Brita Cajsa 1840-04-18, Anders 1844-09-10.
Familjen bosatt i Jungfrubo inom Härvsta rote.  
Fadern: undergått offentlig kyrkoplikt 4/4 1844 för brott mot 4:e budet (Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.)
Fadern, fördelsman Anders Andersson, avled 1850-07-21
Källa: Västerlövsta AI:13a fol 235, AI:141 fol 232, Ai:15a fol 216.
Data bör du kolla mot födelseböckerna och mot dödboken.  
 
Mvh
Irma

31
Korpilombolo / Korpilombolo
« skrivet: 2012-09-05, 22:30 »
Överkalix C:5, Brita Cajsa Britasdotter är född 7 oktober 1847, nöddop 9 oktober, dopet confirmerat 17 januari 1848, och därför står hon under januari 1848.
Född i Vaktjärv, en by nära Teurajärvi (söder om Korpilombolo). Modern: pigan Brita Ersdotter i Vaktjärv. Dopvittnen: Hezekiel Persson o hustru i Vaktjärv, bondesonen Johan Persson i Jock och pigan Maria Ersdotter i Vaktjärv.  
Korpilombolo församling tillkom genom de nordliga och finsktalande byarna (bl.a. Vaktjärv och Teurajärvi) i Överkalix kommun, delar också från Övertorneå och Pajala församlingar. Kapellag 1855, kyrkan invigdes 1859.

32
Människor / Samedräkt
« skrivet: 2012-09-01, 22:01 »
Här kan man läsa mera om samiska huvudbonader på Nordiska museet:
Kirjavainen M. Samiska huvudbonader: en inventering av de lappska huvudbonaderna på Nordiska museet. Uppsala: 1972.
 
En liknande mössa finns under [color=0000ff]ottsjopunkten.tk[/color]
Jag sökte på ottsjö samemössa och fick upp en liten bild med en nästan identisk mössa.
 
Mvh
Irma

33
Enåker / Enåker
« skrivet: 2012-04-10, 19:37 »
Anna,
d. 8 Junii föddes och d(öptes) Soldaten Lars larsson Höks Barn --- (ingen by angiven). Anna.
Moder H(ustru). Cherstin Persdtr. Faddrar: Jan Jansson i Enåkersby; drängen Jan Persson ibid.; hustru Brita Eriksdtr i Enåkersby; Pigan Cherstin Larsdtr ibidem.
 
Paret vigdes den 3 juni 1755 och då anges Enåkersby som hemort.  Dottern föddes 8 juni samma år.  
Paret finns i Husförhörslängden AI:2 för året 1756 under Österbo. SVAR Bildid: C0009007_00061. Höger sida högst upp.
Mitt tips är att du söker i Enåkersby till att börja med. Vid vigseln är Lars Larsson 22 år och Cherstin Persdotter 29 år.  
 
m v h / Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2012-04-10 19:42)

34
Korpilombolo / Korpilombolo
« skrivet: 2012-03-20, 13:26 »
Håkan, Har du kollat byarna norr om Nuoksujärvi? Kanske hon kom från Pajala församling? Eller de vistades en tid i Kengis eller i Ohtanajärvi, Sattajärvi eller i Pajala (kyrkbyn).
Om Michel Mickelsson hade bröder, vad gjorde de?? Det här är ju också en tid med arbetsvandringar till nordNorge.
mvh / Irma

35
Dop / Dop
« skrivet: 2012-02-24, 00:13 »
Birgitta,.
Vid den tiden fanns baptistförsamlingar eller baptistgrupper runt om i landet. Kan det funnits en baptistförsamling i trakten? I Ljustorp i Medelpad förekom det att länsman och någon annan betrodd person kunde tvångshämta barn i baptistfamiljer till dop (och därmed medlemskap i Svenska kyrkan). Finns det ingen anteckning av typen  föräldrarna vägrat dopet eller föräldrarna baptister.  Kolla originaldopboken. Skriv till landsarkivet och be om kopia av hela uppslaget där din farfarfar finns, då kan du också jämföra eventuella notiser för andra barn samma tid.  
 
mvh / Irma

36
Korpilombolo / Korpilombolo
« skrivet: 2012-01-24, 21:08 »
Per Henriksson Kuitu född 1798-05-11, i Övertorneå fs, föräldrar:  Henrik Mickelsson och Maria Hansdotter  i Nuoksujärvi,
Övertorneå C:1 (1718-1801): Pehr i Nuxuj., nöddop 16 maj, dopet konfirmerat 9 juni.
Faddrar: Mickel Jerijärvi med hustrun, Joseph Tornander och Maria Lisa Pentisjärvi.
SVAR: Bildid: C0035211_00295
 
mvh / Irma

37
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 25 september, 2012
« skrivet: 2012-01-11, 19:09 »
Hej Solveig,
Du hittar familjen i AI:15 b (1845-1850) fol 549, under Försvarslösa ifrån Molnebo och N. Starfors. 1849 sägs de flyttat till Sör Starfors rote, Orvenbo, fol. 369 i samma volym. Däremot hittade jag inte vid min sökning i all hast något i vol AI:14.  
 
Hälsningar/ Irma

38
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 25 september, 2012
« skrivet: 2011-11-07, 19:47 »
Hej Monika!
Jag kollade i Sveriges dödbok 1901-2009. Den enda som kunde passa in är WALLIN, Anna Maria, f. Olsson, f. 19020502 (födelseort ej angiven), d. 19460420 i Västerlövsta, boende under Norr Starfors. Om hon vårdade sina föräldrar i Talltorpet, så kan detta vara en rimlig adress.
 
Mvh
Irma

39
Tärendö / Tärendö
« skrivet: 2011-09-20, 01:23 »
Hej Göran!
Du hittar familjen på sid 444 Tärendö i [color=0077aa]Pajala Familjeregister, P 1[/color]. I Pajala kyrkoarkiv. Volymen är en rekonstruktion av familjerna, men den fungerar och det gör att man kan gå vidare.  
De bägge makarna Mickel Olsson Peiponen och hustrun Ingrid Stina, är födda år 1801. De har då fyra barn, födda mellan 1823 och 1843.  
 Enligt registret har maken familjenamnet Peiponen.  
m v h
/ Irma

40
Tärendö / Tärendö
« skrivet: 2011-09-13, 17:31 »
Hej Leif!  
Maria Emilia Britasdotter, född 1872-10-07 i Tärendö, Pajala församling, dotter till Brita Joh. Tervahauta, (Pajala familjeregister, vol. 2). SVAR: Bildid: A0014681_00148. --- Brita Johanna, född 1841-03-02, var dotter till Eva Kajsa Johansdotter Tervahauta, f 1811. I [color=0000ff]Tärendö AI:1 fol 114[/color] står hon som Brita Johanna Kajsasdotter Tervahauta. Jag har även antecknat henne som Brita Johanna Evasdotter Tervahauta.  
Brita Johanna fick minst två barn före äktenskap: Tilda, 1864-12-24; Maria Emilia, 1872-10-07;  
Eva Cajsa i sin tur var dotter till Johan Johansson Tervahauta och Brita Henriksdotter, bosatta i Tärendö.  
 
Sök även på Tervahauta i Anbytarforum, så får du fler uppgifter om Johan Johansson, född 1770, och hans hustru Brita Henriksdotter, född 1774, de vigdes 1794.
Tärendö blev egen församling 1882.  
 
mvh / Irma

41
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-07, 23:38 »
I denna död- och begravningsboken inleds texten för en avliden med begravningssöndagen, här: Dca Júdica den 16 mars.  
Mårten Olsson (sonen) insjuknade den 8 februari 1746 i hetsig feber och avled den 26 februari om morgonen.
Olof Mårtensson (fadern) insjuknade i hetsig feber den 2 mars 1746 och avled den 4 mars.  
Sannolikt fick man flytta fram begravningsgudstjänsten för Mårten Olsson, när fadern insjuknade och avled.  
Bägge begravdes 5. Söndagen i Fastan (Júdica), den 16 mars 1746.  
 
Hetsig feber förekommer då och då, och det kan ju ha varit en svår influensa.

42
Hej Jan!
Enligt SAOB (Svenska Akademiens ordbok) fanns t.ex. tremänning (m fl) redan i fornsvenskan och senare från 1500-talet:
[color=0000ff]fsv. þrämänninger [/color]] (numera i sht i vissa trakter) om släkting i tredje led, syssling. UpplDomb. 8: 47 (1586 ). Twänne Personer . . som ähre Tremenningar, och sökia att byggia tillsamman ächtenskap. VDP 1670 , nr 91.
[[color=0000ff]FYR-MÄNNING.ssg 1][/color]
1) släkting i fjräde led, syskonbarns barnbarn. MURENIUS AV 215 (1650). IHRE (1769).
3) [color=0000ff]Femmänning[/color], släkting i femte led, syskonbarns barnbarns barn, pyssling. 2NF (1907).
 
Gjorde en snabb koll. Murenius, Ihre mm hänvisar till befintlig litteratur.
 
m v h/ Irma

43
Roslags-Kulla / Roslags-Kulla
« skrivet: 2011-04-20, 16:54 »
Hej Eva!
Roslags-Kulla är ovanligt väl försett med födelseböcker hos SVAR. I volymen CI:7 1895-1925, fol 3, finns Erik Fridolfs födelse 12 februari 1896 och föräldrar och dopvittnen. Familjen anges bo i Söderede.
 
Roslags-Kulla hör ju till Stockholms län men ligger inom landskapet Uppland.  Lite förvirrande är det att SVAR använder län och Anbytarforum använder landskap för församlingarnas placering.  
 
Lycka till!

44
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juli, 2011
« skrivet: 2011-04-11, 22:02 »
Anna Katarina Andersdotter, gift med postiljonen Anders Gustaf Karlsson, född 1840 i Nora, Västmanland, bodde år 1900 (Folkräkning 1900) i Nyhem. De hade två döttrar, Anna Matilda, f 1869, och Alma Charlotta, f 1871. Döttrarna födda i Nora, Västmanland.
Var detta Nyhem låg kan jag inte finna, flera platser började på Ny... . Det låg inom Västerlövsta kommuns område, eventuellt inom samhället Heby, men området kan ju senare bytt namn.
Hör med kommunarkivet i Heby, arkivarie Kenth Hansson kan Heby kommuns historia.

45
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 07 april, 2011
« skrivet: 2011-02-09, 22:07 »
I flera sammanställningar av släkt återfinns Malin Johansdotter Korvola, dotter till Johan Johansson Korvola (som soldat Löpare, senare: Rolig) och Gertrud Jönsdotter i Kuivakangas, Övertorneå. Malin anges då vanligen född 1735 eller 1735-05-20.
Men den Malin som enligt Övertorneå C:1 är född 1735-05-20 är dotter till Hans Hansson och Brita Ersdotter i Närkki.  
 
Enligt Övertorneå C:1 är [color=0077aa]Malin Johansdotter Korvola i Kuivakangas född: 1737-12-20[/color]. (SVAR Bildid: C0035211_00046), och som föräldrar anges: Sold. Johan Löpare och Gertru Jönsdtr. Hon står som Magdalena. Dop 22 december. [Uppslaget har två sidbeteckningar, nertill 33, övre h hörnet 85.]
m v h
Irma

46
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2011
« skrivet: 2011-01-26, 10:23 »
Det står Andersdotter för modern. Hon och dottern finns på Övertorneå AIa:5 fol. 121 (SVAR Bildid: C0035204_00137). där får du Lena Cajsa Andersdotters mor och syskon, fadern är död. Men det underlättar att gå vidare.
Laxo eller Lakso = gårdsnamnet i Jerijärvi.

47
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2011
« skrivet: 2011-01-26, 00:21 »
Hej Ulrik!
Korpilombolo är bildat som kapellförsamling under Övertorneå pastorat enligt k. förordning 20 juni 1856 av områden från Övertorneå, Pajala och Överkalix socknar.
Byn Jerijärvi överfördes från Övertorneå till Korpilombolo församling. Korpilombolo fick egen kyrkoherde från 1920, innan dess hade man kapellpredikant.
Maria Johanna sökes i Övertorneå födelsebok. Har du sett henne och hennes mor på fol 71 i Korpilombolo AI:2?  
I och med att modern Lena Cajsa (Helena) inte var gift så fick dottern matronymikon, Helenasdotter.  
 
mvh
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2011-01-26 00:27)

48
Barnmorska / Äldre inlägg (arkiv) till 29 november, 2010
« skrivet: 2010-11-29, 19:03 »
Hej Eva!
 
Svenska Barnmorskeförbundets arkiv finns på TAM-Arkiv (referenskod 49), adress: Grindstuguvägen 48-50, 167 33  BROMMA
tel. 08-54 54 15 60.  am-arkiv@tam-arkiv.se[/color]>
[color=0000ff]www.tam-arkiv.se[/color]/
 
Kolla arkivförteckningarna som finns på TAM-Arkivs hemsida. Kontakta sedan arkivet. Allt innehåll framgår ju inte av en eller två rader för varje del av arkivet. Det fanns ju också en barnmorskematrikel (1940), se nedan.
Litteratur: Lundqvist, Birger, Det svenska barnmorskeväsendets historia., [Stockholm], 1940
Lundqvist, Birger (red.), Svenska barnmorskor, Sv. yrkesförl., Hälsingborg, 1940
Höjeberg, Pia, Jordemor: barnmorskor och barnaföderskor i Sverige : [ett stycke gömd kvinnohistoria], Gidlund, Stockholm, 1981
och kolla också tidskriften Jordemodern. Den började utges 1888. Det fanns även ett flertal löroböcker.
Se vidare på Libris  http://libris.kb.se[/color]>
 
/ Irma

49
Dop / Dop
« skrivet: 2010-11-18, 23:17 »
Elin,
Det var min tanke att prästen kanske for ut när han fått kallelse om födelsen. I små församlingar tror jag att lantprästen hade mer tid för sina församlingsbors väl och ve.  
 
Det förekom säkert att man rullade in det späda barnet i myckenhet tyg och for iväg til prästgården, åtminstone i Svealand. En äldre bok om folkseder har fångat mitt intresse.  
Tobias Norlind (1879-1947) gav år 1912 ut boken [color=0077aa]Svenska allmogens lif i folksed, folktro och folkdiktning[/color], en mycket innehållsrik bok på 695 sidor, ca 250 illustrationer. Han går igenom alla aspekter på livet om skogen, jorden. gårdarna, allmogedräkter, mat och dryck m.m. men även Familjen och familjefesterna. Ca 100 s om det sistnämnda. På s 558 kommer han in på dopet. Dopet ägde i regel rum mycket tidigt, vanligen andra dagen, ej sällan första. Sedan fortsätter han med att citera engelsmannen L. Lloyds [color=0077aa]Svenska allmogens plägseder[/color] (övers. G Swederus), 1871. Lloyd var i Värmland i de vilda värmländska skogarna, där han tog nattkvarter i en bondgård, alla sov i samma rum, och under natten födde bondhustrun en välskapad gosse, och två eller tre timmar senare begåfvo sig 'bäregumman' och barnets fader å väg med det lilla kräket, som dessförinnan blifvit duktigt omsvept med linnekläder. Man for till prästgården, som låg miltals bort från stället, för att där få det döpt.
 
Och Lloyd fortsätter med att ange att det rådde kyla, och att om barnet dött före dopet så hade folket väl trott att barnet skulle blifvit fördömdt.
Norlind tycks tagit Lloyds berättelse som beskrivning av något allmänt från Värmland. Inga referenser i övrigt till andra landskap om dopsederna.  
För mig verkar Norlind dessutom tagit in samtliga olika seder han kände till om barndopet. När gudmor (bäramor eller bäragudmor) hade utsetts skulle övriga två-tre faddrar utses, efter visst mönster. Sedan fanns många fler seder som skulle iakttas innan, under och efter dopakten. Norlind verkade mesta tiden som musikforskare. Hans bok bygger på de föreläsningar han höll under fem år vid folkhögskolan i Tomelilla.
Norlinds bok är fortfarande intressant och man kan komplettera hans uppgifter genom arkiven inom SOFI (Folkminnesarkiven) för att läsa deras uppteckningar kring familjen och om dopseder också skildras där. I Uppsala ligger SOFI intill Landsarkivet. [color=0000ff]www.sofi.se[/color]
Det finns några andra som i senare tid skrivit om dop och dopseder, som Agne Furingsten, Dop och doptraditioner, i [color=0077aa]Fataburen[/color] 1995, s. 116-141; Lars Bondeson, [color=0077aa]Seder och bruk vid födelse och dop[/color], (1996), 224 s. .

50
Dop / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2010
« skrivet: 2010-11-18, 19:06 »
Hej Elin!
Enligt kyrkolagen skulle barnet döpas åtminstone inom det åttonde dygnet efter födelsen.  
Om man ser på datum för födelse- resp dopdag i Alunda på 1840-talet, så verkar det som om dopet sker inom 1-2-3 dagar efter födelsen. Just år 1843 fanns också två eller tre barn som döptes samma dag som de föddes. Om tiden under dygnet för födelsen vet vi intet. I Alunda förlängs tiden mellan de två akterna ungefär efter 1870/1875. Stickprov visar att först under 1860-talet börjar man föra in dopförrättarens namn/signatur i födelseboken.  
En snabb bläddring i födelsebok för Västerlövsta visar ungefär samma tendens, dock vanligare med 2-3-4 dagar mellan födelse och dop.  
Skillnaden mot många norrländska församlingar är att i Norrland var nöddop vanligt förekommande, sannolikt ofta på grund av avstånden till kyrka och präst men också som en följd av att barnet var svagt.
 
Flertalet församlingar i Upplands landsbygd var små till ytan, och en resa om 5-6 km behöver inte varit hinder för att kyrkoherden eller hans kaplan skulle låta drängen spänna för släde eller vagn för att döpa en ny sockenbo.
Kan dopfrågor allmänt berörts vid prost- eller biskopsvisitationerna under tidiga 1800-talet? Sådana protokoll förvaras på landsarkivet i Uppsala.

51
Dop / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2010
« skrivet: 2010-11-17, 09:22 »
Det borde varit ett nöddop. Även vid nöddop antecknade prästen, när han senare konfirmerade dopet, vilka som varit med vid nöddopet, och vid konfirmationen av dopet lade man ibland till fler vittnen/faddrar.  
Finns ingen anteckning om vem som förrättade dopet? Bodde familjen nära prästgården?
 
[color=0000ff]www.svenskakyrkan.se/marsta/dop/dopets_abc.htm[/color]
Nöddop
Vid överhängande fara för barnets liv kan nöddop förrättas av vem som helst som är döpt. I psalmboken finns en ordning för nöddop i krissituation. Dopet anmäls senare till pastorsexpeditionen.
 
Omdop
Svenska kyrkan anser att varje dop som sker i Faderns, Sonens och den helige Andes namn som ett rätt kristet dop som inte kan upprepas eller göras om. Guds handlingar är giltiga oavsett människors uppfattningar om dem. Med omdop menas ett andra dop som förrättas för att ett samfund inte erkänner det första som ett rätt kristet dop.  
 
Nordisk familjebok. 3. Uppl. 1923-1927. Bd 15, sp 91.  
Nöddop
... Blir barnet vid liv, skall nöddop bekräftas av prästen, men han måste då förvissa sig om att nöddopet tillgått på vederbörligt sätt. Eljest måste dopakten förnyas.
 
Kyrkolagen 1686 (utg. 1936, utg. Gabriel Thulin, “ordagrant avtryck” av 1686 års uppl.)
Kap. 4, § 3:
 (I § 2 anges när nöddop kan ske och att det ska ske rätteligen med vatten), och i § 3:
“ ... när Barnet kommer til Kraffter skal thet föras til Kyrckan och prästen efterfråga om thet är rätt döpt, sedan läsa ther öfwer the uti Handboken ståande, och ther til förordnade, Böner, samt gifwa Barnet Namn, så framt thet icke wid Dopet redan skedt wore.”
 
Det föreskrevs också att när  nöddopet skett med vatten skulle prästen konfirmera dopet med böner.

52
Kan man inte tyda namnteckningen som  John Holmström
 
mvh
Irma

53
Schäfer / Schäfer
« skrivet: 2010-10-25, 22:14 »
Per-Ola Räfs bok: [color=119911]Fårkonsulenter på 1700-talet : biografisk matrikel över eleverna vid Jonas Alströmers schäferskola på Höjentorp och i Alingsås 1736-64[/color]. Kungl. Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 46. (Stockholm, 2010).  
Förutom den biografiska matrikeln finns historik över utbildningarna, en redovisning av personuppgifterna samt ortregister och personregister. Nyttig läsnng!
Man kan se på [color=0000ff]www.kslab,ksla.se[/color]  om Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens utgivning.  
 
m v h
Irma

54
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 30 januari, 2011
« skrivet: 2010-10-18, 14:28 »
Leif,
 
Han tycks inte finnas i födelseboken för Pajala, dit Tärendö hörde. Varken 1825 eller 1826. Det finns en Isak (=med fader Erik), född oktober 1825 och Tärendö som hemort. Vid det barnet finns ett litet kors, vilket kan antyda att han avled. Jag letade inte vidare eftersom födelsedatum var ett annat.  
Din Isak Ersson Niva avled 1894-07-29, i Lautakoski, Tärendö fs.  
I Hfl anges han inflyttad 1882-01-01 till Tärendö, men han har sannolikt bott där dessförinnan, församlingen tillkom 1882, avsöndrad från Pajala. Omkring 1830 finns inte Isak med föräldrar i Lautakoski.
Du får nog söka efter honom i Övertorneå, Överkalix eller Gällivare.

55
Revinge / Revinge
« skrivet: 2010-10-17, 23:52 »
Elisabeth,  
Det är som du minns. Karl XII sammankallade själv ingen riksdag, detta i motsats till fadern som regelbundet kallade samman ständerna.  
Ridderskapets och adelns alla riksdagsprotokoll är tryckta och där finns 1697 och sedan 1710.
 
Nils-Yngve,  
Den man av bondeståndet som blev vald till riksdagsman eller herredagsman försågs med häradets fullmakt. Riksdagsmännen fick arvode, s.k. herredagspenningar, direkt av valmän och kommittenter. Under rubriken 3.4.3 Riksdagsomkostnader och herredagspenningar finns, enligt Riksarkivets beståndsöversikt [BÖ] (del 2, s 87), 2 volymer från tiden 1644-1815, där man kan finna Handlingar rörande herredagspenningar m.m. ... ... för ledamöter av bondeståndet 1647-1772. Se även NAD: Riksdagsomkostnader och herredagspenningar SE/RA/61306
Bondeståndet började först vid 1720 års riksdag protokollföra sina överläggningar och beslut (BÖ 2, s. 38, rubrik: 2.1.4 Bondeståndet).  
Om Hans Påhlsson Möller inte finns i den av dig nämnda förteckningen, kanske han blev vald men inte reste till Stockholm? Har Pontus Möller angett någon källa i sin artikel i SoH?  
En möjlighet att hitta Hans Påhlsson Möller kunde vara att via mail kontakta Riksarkivet med en fråga om herredagspenningarnas utbetalning vid 1697 års riksdag.
 
mvh
Irma

56
Överkalix / Överkalix C:2 sid 117-118
« skrivet: 2010-10-07, 22:10 »
Hej Janne!
Överkalix C:2, fol 117, bildid C0035165_00135 (SVAR)
1756 Döde och Begrafne.
d. 1 Febr. Begrafdes Erik Erssons moster i Rödup, änkan Marta Eriksdotter, 83 år gl .
 
Som framgår av AIa:2 fol 40 var hon boende hos systersonen Erik Ersson på Rödupp no 1.  
Marta begravdes samma datum som Erik Erssons 1:a hustru Karin, som avled i lungsot. Enligt hfl var hon född 1701. Enligt dödboken blev Karin 58 år, vilket ger födelseår 1699. Enligt Olof Hederyd gifte sig Jock Jockssons dotter Karin, född 1699, med skattebonden Erik Ersson i Rödupp. Uppgiften finns i Hederyd, Olof: Människor och händelser kring sju hemman och ett vattenfall. Otryckt seminarieuppsats, historia. 1969.
 
Med utgångspunkt i dödsåret 1756, blev det dessa uppgiifter. Marta anges tydligt 83 år gammal.  
 
Hälsningar
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2010-10-07 22:28)

57
Giresta / Äldre inlägg (arkiv) till 13 oktober, 2011
« skrivet: 2010-10-07, 21:14 »
Hej Dan!
Enligt ett svar här ovan, se den 3 mars 2010 finns följande information:
Giresta kyrka brann 1911. Hfl för åren 1801-1828, 1839-1855, 1861-1875 förstördes vid den branden. Se arkivförteckningen hos SVAR.
 
Det kan inte finnas mikrokort heller, då mikrofilmning ägde rum långt senare.

58
Människor / Människor på en trapp. En utan armar? 10-20-t.
« skrivet: 2010-10-04, 21:35 »
Intressant bild. En av kvinnorna t v i bakgrunden tycks också ha en liknande klädsel som kvinnan i första raden. Kan inte bilden vara tagen någonstans söder om Dalälven (grönskan på huset) och kanske vid en handikappinstitution, en vanföreanstalt? De fanns ju i Stockholm, Lund, Helsingborg (Sköldenborgsinstitutet), Styrsö och Göteborg (Änggården), med flera orter.

59
Roslags-Kulla / Äldre inlägg (arkiv) till 23 mars, 2011
« skrivet: 2010-08-30, 11:33 »
Hej Andreas,
Om du går in på  [color=0000ff]http://www.svaf.se[/color]  så hittar du flera böcker om Vira bruk. De bör gå att låna via ditt kommunbibliotek, om de har boken eller om de kan låna in den från annat bibliotek. svaf  är en förkortning för Svenska Antikvariatsföreningen, och man ser vilka antikvariat som har böcker till salu i ämnet.  
 
I Nordströms bok Vira klingsmedja och liebruk, så heter familjen Wessman, och det finns flera personer med namnet Johan, det finns också Hans, Petter, Erik, Michael, Per och Carl. De omnämns i registret över hantverkarna perioden slutet av 1600-talet till 1840. Den förste som nämns är klensmeden Johan Wessman, 1655-1724. För övriga ges dödsår eller verksamhetstid.  
Kolla den boken och även i de övriga om Vira bruk.
 
Johansson är ett s k patronymikon, visar att fadern hette Johan, för en dotter Johansdotter. Wessman eller Wasman är efternamnet. Det var vanligt att hantverkare tog sig ett sådant efternamn eller tillnamn. Läs mera här:  [color=0000ff]http://web.comhem.se/~u31263678/genealogy/Namn.pdf[/color]
 
m v h
Irma

60
Skräddare / Skräddare
« skrivet: 2010-08-24, 22:08 »
Elisabeth,
Har du varit i kontakt med Malmö Stadsarkiv? De har, enligt NAD [Nationella arkivdatabasen], material från Skånes skräddares pensionskassas understödsförening, matriklar, 1891-1930.  
Det finns enligt NAD också något från Malmö skräddarämbete, i huvudsak från tiden före 1850. NAD når man via www.riksarkivet.se  
Kanske också Skånes arkivförbund har något? [color=0000ff]www.skanearkiv.org/[/color]
 
m v h
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2010-08-24 22:14)

61
Roslags-Kulla / Äldre inlägg (arkiv) till 23 mars, 2011
« skrivet: 2010-08-23, 21:23 »
Andreas,
Hustrun dog 1790-04-29 i Vira och hon var född därstädes, vilket betyder att hon var född på samma ort, alltså Vira.  
Hon var hustru till bruksskomakaren Bergerus.  
 
I boken Vira klingsmedja och liebruk av Alf Nordström kan man läsa en del om livet på Vira bruk. I boken finns också omnämnd en gesäll vid namn Olof Bergerus. Det är på sid. 147 i tabellen Hantverkarna vid Vira som han nämns som lärling hos J. Bertram, gesäll 1781. Bertram var klingsmed. Sedan står också årtalet 1783.
Boken kom ut 1985 och kan lånas på bibliotek.
 
Hälsningar
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2010-08-23 21:27)

62
Vidbo / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2012
« skrivet: 2010-08-21, 15:58 »
Bengt,
Jag antar att H.L.H. i det här sammanhanget kan betyda [color=0000ff]HUSBY-LÅNGHUNDRA[/color].
Det är en närliggande församling.  
Om det hade stått enbart H.L. kunde det varit en förkortning för 'Hoc Loco', d.v.s. på denna plats.  
Som du också sett står det 'Här'  för dem som är födda i Vidbo, t.ex. barnen.
Nu står det för många personer inom Vidbo församling [color=0000ff]H.L.H.[/color], och därför torde det avse Husby-Långhundra, som dock numera återfinns inom Uppsala län.  
 
I Husby Långhundra finns en flicka Lovisa född i mars, men den 21 mars, och med enbart modern angiven.  
 
mvh
Irma

63
Barnmorska / Äldre inlägg (arkiv) till 29 november, 2010
« skrivet: 2010-08-21, 12:20 »
Mycket intressant läsa om barnmorskor här ovan.
Ett litet tillägg:
När man söker uppgifter om barnmorskor kan det vara nyttigt att även kontrollera sockenstämmoprotokollen / kommunalnämndens protokoll. När en barnmorska skulle anställas togs frågan upp, bl.a. lönen. Man kan också få uppgifter om klagomål mot barnmorskan eller mot den som brukade hjälpa till vid förlossningar.  
Som exempel: i Västerlövsta socken (nuv. Heby kommun) kom frågan om barnmorska att diskuteras ett flertal gånger i sockenstämman (före 1860-talet). Även senare omnämns barnmorskan i anslutning till nyanställning och/eller lönefrågor.  
 
Mvh
 Irma

64
Vidbo / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2012
« skrivet: 2010-08-21, 12:07 »
Bengt!
På sid 17 i Vidbo Hfl AI:13 boende På ägorna hittar du Anders Ulrik Ersson och Lovisa Carlsdotter med tre barn, varav sonen Johan Fredrik född 1864. De har tagit över efter en man som flyttat, så Anders Ulrik står inte på rad 1.  
Sannolikt kallades fadern också för Anders, eftersom sonen blev Andersson.
Vidbo inom Stockholms län.  
 
Lycka till!
m v h
Irma

65
Allmänt / Sandbäcken och Pistolen i Uppsala?
« skrivet: 2010-08-08, 23:08 »
Dagens läge:
Kvarteret [color=0000ff]Pistole[/color]n ligger nära universitetshuset, avgränsas (från väster räknat) av Kyrkogårdsgatan, S:t Olofsgatan, Övre Slottsgatan och S:t Johannesgatan. Området är Fjärdingen.
 
Kvarteret [color=0000ff]Sandbacken[/color] avgränsas (från väster räknat)  av Svartbäcksgatan, Klostergatan, Dragarbrunnsgatan och S:t Olofsgatan. Området är Dragarbrunn.  
 
Pistolen ligger väster om ån, på norra sidan av S:t Olofsgatan. Sandbacken ligger öster om ån, på södra sidan av S:t Olofsgatan.  
I Sandbacken ligger idag Uppsala stadsbibliotek, stadsarkiv, folkrörelsearkiv, bostäder, butiker ...  . Tidigare låg här Bayerska bryggeriet, grundat 1865. Dess magasinsbyggnad låg mot Järnbrogatan (=nuv. S:t Olofsgatan) och fasaden på det huset hade utformats av universitetshusets arkitekt. Bryggerirörelsen lades ner 1966.  
 
Just nu har jag ingen karta med kvartersnamnen tillgänglig, hittar inte heller någon bra på nätet. En kontakt med Stadsarkivet i Uppsala ger vägledning till hur kvartersindelningen kan ha ändrats genom århundradena.  
 
mvh
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2010-08-08 23:11)

66
Hej Kristian!
Kan han vara född i Börje eller kanske i Björklinge? Om prästen fört in fel i hfl? Han flyttar in till Heliga Trefaldighet och Husby rote från Börje.  
I generalmönsterrullorna anges ju bara att han är född i Upland. Problemet är ju att han väl får namnet Husberg först när han 4 april 1785 antagits som soldat. Dog han i fält? Jag kunde inte se notis om hans död i dödboken.  
Förutom att följa varje Erik i Bälinge framåt kan man försöka följa Erik i Börje före 1785 bakåt. Vigselnotisen, kan den ge information?
 
mvh
Irma

67
I Minnesota i county Kanabec med orter som Mora, Arthur och Comfort bildades nog en ångermanländsk koloni. Från Sånga och Överlännäs reste dit ett flertal familjer under 1880-talet och bland dem fanns även tre personer födda i Skorped, av vilka dock en fortsatte till Clay County i South Dakota.

68
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 30 januari, 2011
« skrivet: 2010-06-27, 23:42 »
Leif,
Hilma Maria var född 1 mars 1886 enligt födelsebok (Tärendö C:1), och enligt SCB C Tärendö. Däremot står hon i husförhörslängden som född 13 mars. Hon är tredje barnet. Modern ogift. Bland dopvittnena finns två namn, som du bör kolla, nämligen Johan Johansson Tervahauta och Oskar Fredrik Ullatti. Sofia Johanna har tidigare en son Oskar Fredrik, f 1867-12-22 men registrerad först som nr 28 under 1868. Sonen Levi född 1871-05-11, men var?  Kan Sofia Johanna bott i Gällivare eller i Ullatti (by) under en tid?
Hilma Marias mor heter Sofia Johanna Stinasdotter Ullatti och hon är född 1844-05-08 (Tärendö AI:1)
Tyvärr brann ju delar av Pajala kyrkoarkiv efter bombfällning mot Pajala under andra världskriget.  
Tärendö blev egen församling först 1882 och före detta år är området en del av Pajala moderförsamling. Sofia Johanna Stinasdotters två söners födelser finns alltså i SCB C för Pajala kyrkoarkiv. Hur stor del av de äldre kyrkböckerna som saknas framgår av arkivförteckningen till kyrkoarkivet.  
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2010-06-28 14:21)

69
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2010-06-23, 23:57 »
Patrick!
Carl har redovisat det viktigaste. Du preciserar inte vilken tidsperiod som är intressant. --- Carin Bergströms avhandling i historia Lantprästen. Prästens funktion i det agrara samhället 1720-1800. (1991), förmedlar en bild av livet för en präst på landet. -- Man får idéer om hur man kan gå vidare.  
Man kan hitta en hel del intressant även i visitationsprotokoll i församlingsarkiven och i domkapitelsarkiven.  I prästmöteshandlingarna fram till 1980 finns inom ärkestiftet minnesteckningar över avlidna präster. I stiftens årsböcker fanns motsvarande. Hur det ser ut i dag kan jag inte säga. Inom ärkesstiftet publicerar Stiftshistoriska sällskapet skriftserien Småskrifter, redaktör Ragnar Norrman, och där återges i separat häfte också minnesord över avlidna präster. -- Riksdagstrycket både före och efter 1862. Riksarkivets beståndsöversikt, BÖ, har gott om referenser som rör prästerskapet.  Skriver man in kyrkoherde i NAD, sök: alla fält,  får man 569 träffar, enskilda präster som lämnat sina arkiv eller finns med i enskilt arkiv i RA eller i något landsarkiv. Hovpredikant ger 27 enskilda arkiv i NAD.
Vill man forska om de präster som fordom kom som kapellpredikant till en avlägsen församling, konserverade änkan och satt kvar där resten av livet, så är det nog i huvudsak det lokala materialet och det som finns i domkapitlets arkiv som gäller. -- Slutligen, brevskrivarregister är intressanta. Som exempel: Kyrkoherden i Vittangi skrev under många år brev till professor Herman Lundborg i Uppsala, och de breven ger också fakta om honom själv och hans omgivning.  
m v h
Irma

70
Gryta / Äldre inlägg (arkiv) till 11 november, 2012
« skrivet: 2010-06-22, 20:29 »
Åsa!
Hon är född i Fröslunda. Det står Fröjesl i Husförhörslängden,[äldre stavningsform Fröjeslunda]. I Fröslunda föds den 4 november 1786 en Sara, dotter till soldaten Eric Brunn. Fröslunda C:1 fol. 197. I SVARs databas: C0003590_00110.
 
m v h
Irma

71
I E : 9  i deras vigselnotis 1863 står att bruden är halvsyster till Ekströms avlidna hustru.  
Hon var hans svägerska och svågerlag, som termen lyder, utgjorde normalt hinder för äktenskap. Därför fick de begära tillstånd till äktenskapet.

72
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 27 augusti, 2010
« skrivet: 2010-06-17, 09:47 »
Notera att den webb-sida som Frank hänvisar till ska vara:
[color=0000ff]http://www.rhd.uit.no/[/color]
 
Den förs av Registreringssentral for historiske data vid Universitetet i Tromsö.

73
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juli, 2011
« skrivet: 2010-06-15, 20:51 »
Såvitt jag kan se står där att han bor i Härfsta hos Rosenlund

74
Öja / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-25
« skrivet: 2010-03-29, 10:38 »
Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1600-1697, Ludvig Mårtensson, Stockholm 1950  
Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1710-1800, Ludvig Mårtensson, Stockholm 1937
 
är de två volymer som innehåller uppgifter om bondeståndets ledamöter i äldre tid.  
Om han var riksdagsledamot t o m 1800 bör han finnas i Mårtensson bok. Annars kan han återfinnas i bondeståndets protokoll (tryckta) för riksdagarna 1809  1823 eller 1828 och 1829. Om du inte bor nära ett bibliotek som har dessa tryckta protokoll, skriv till något av dem med din fråga.

75
Allmänt / Barnhusbarn i Uppland
« skrivet: 2010-03-24, 17:46 »
Hej Åsa!
Din fråga är alltför allmän. Det är svårt att ge råd  och tips utan att veta vilken tid det handlar om. Man kan fråga på kommunarkivet, och man kan söka där i t ex fattigvårdsstyrelsens/socialnämndens eller kommunalnämndens protokoll. För att kunna ge tips behöver man veta lite mer om tid.

76
Torpare / Torpare
« skrivet: 2010-03-23, 18:27 »
Ivan Svanström anger i sin bok Torparna, (LTs förlag 1975), att det var med 1943 års arrendelagstiftning som torparinstitutionen upphörde. Han berör också Torpkommissionens verksamhet och betänkande, tillsatt 1909, som tog upp bl.a. torpinstitutionens särskilda karaktär, torparklassens tillbakagång, men också friköpsrörelsen och egnahemslåneverksamheten och även emigrationen. Kommissionen tog också upp torparnas bostadsförhållanden.  
När vi talar om torpare så kan det tidigt 1900-tal vara frågan om en statkarl som får arrendera ett torp med dagsverkskyldighet. I ett kontrakt från Västerlövsta socken finns även tillskrivet en ny del i kontraktet. När torparen vid ålderdom inte kunde utföra sina arrendedagsverken utan i stället fick betala en summa om femtio öre varje dag. (1908).  
 Svanström påvisar också att torparna utgjorde en väl avgränsad grupp mellan arrendatorer och backstugusittare.

77
Ransberg / Äldre inlägg (arkiv) till 17 juni, 2010
« skrivet: 2010-03-21, 22:24 »
Det står ihjälosad

78
Hej
 
Ser ut som det står Sweks. Det kan ju vara Sveg, som tiden 1762-1810 hörde till Gävleborgs län. Stora problemet är att huvuddelen av kyrkoarkivet förstördes vid brand. Genom eldsvåda i Svegs prästgård 1870-03-08 gick en stor del av Svegs och Älvros kyrkoarkiv förlorad.

79
Hej
 
Denna bro synes vara Hängbron över Indalsälven vid Midskogsforsen vid byggandet av kraftverket. Se: Bild nr: P5020 (Jamtli Bildbyrå), fotograf: Alexander Fröberg. Midskogsforsen i Ragunda kommun, närmaste tätort är Stugun.
 
m v h
Irma

80
Norrby / Närliggande församling till Tärna
« skrivet: 2010-02-19, 18:50 »
Hej Stig!
Dessvärre lika tomt där på sid 28. Har du kollat om personen kom från Sala stadsförsamling? Eller om han/hon kom från en annan sida i hfl?? Vad står det i flyttningslängden? Den aktuella flyttningslängden är tyvärr inte tillgänglig hos SVAR digitalt.  
Jag har sökt på närliggande sidor också.  
 
m v h
Irma

81
Norrby / Närliggande församling till Tärna
« skrivet: 2010-02-19, 11:59 »
Hej
Har du uppgett rätt volym eller rätt sid? I AI:13 s 28 finns inte den anteckningen.
 
m v h
Irma

82
Äldre ord A - K / Härn (kohärn, renhärn)
« skrivet: 2010-02-13, 22:00 »
Hej Erik!
 
Jag såg frågan om härn och slog upp i SAOB och kopierade in texten utan att reflektera över att SAOB på nätet inte är färdigt korrekturläst. Självklart heter det bällingar! Med gammalstavning: bellingar.  
 
Jag har också stött på renhärn i en bouppteckning efter en skogssameänka och det gjorde att jag då sökte efter ordet.
 
Hälsningar
Irma

83
Äldre ord A - K / Härn (kohärn, renhärn)
« skrivet: 2010-02-13, 14:45 »
Hej!
HÄRN  eller HÄRNA: (i norra Sv., starkt bygdemålsfärgat) den hårbeväxta (kvarsittande l. avflådda) huden på (främre delen av) huvudet hos vissa däggdjur; pannhud; äv.: (långt) hår på främre delen av huvudet hos vissa däggdjur .... .
Man gjorde lappskor om vintern af härnor (huden på renens hufvud) eller gellingar (huden på dess ben).
ur: SAOB (Svenska akademiens ordbok), www.saob.se
sökord: härna

84
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2011
« skrivet: 2010-02-13, 00:47 »
Fritiof,
 
Johan Fritiof Elimä, f 1906, var brorson till din mormors farmor Kajsa Maria Elimä, d v s son till Karl Johan Johansson Elimä, 1871-1928, och h h Maria Alida Johansdotter Panna.  Under 1940-talet bodde Fritiof Elimä [Kallan Friitti] i Narken.  
Om du kollar min hemsida, [color=0000ff]www.ir-text.se[/color], så får du en e-postadress till mig. Du kan höra av dig direkt.  
Här är rättade F- och D-datum för din mormors farmor:
Kajsa Maria Elimä, F 1864-08-16 - D 1896-02-29  
 
m v h / Irma

85
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2011
« skrivet: 2010-02-12, 17:11 »
Hej Frithiof,
Det är nog ganska svårt att få reda på vem fadern var. Mamman dog när Karl Johan var knappt 1,5 år. Inga äldre syskon. Morföräldrarna döda. De flesta av Kajsa Maria Elimäs syskon dog som barn. Moderns systrar Sandra och Matilda var gifta och hade nog egna barn. Hennes bror Karl Johan (f 1871) ingick äktenskap först 1897 och samma med den andre brodern Petter Lorens.
Det fanns tyvärr inte så många som hade ork och plats för ett extra litet barn. Återstod för kommunen att via fattigvårdsnämnden ta hand om barnet och det fanns auktioner, där lägstbjudande anbud antogs. Möjligen kan man den vägen få fram hos vilka barnet kom att växa upp. Det kunde bli bortauktionerat flera gånger. Hur det var för just Karl Johan i det avseendet vet jag inte just nu. Det sökandet tar mera tid.  
Om du inte kan fylla i rutan för mormors farfar så har du mycket att fortfarande forska kring mormors farmors släkt.
Har du kollt församlingsboken för Korpilombolo och däri särskilt byarna Narken, Jerijärvi och Lahdenpää? Han kan ha placerats närmare någon släkting??
Hälsningar
Irma

86
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2011
« skrivet: 2010-02-11, 22:55 »
Frithiof,
Karl Johan Elimä, 18941027--19701206, far: okänd, mor: Kajsa Maria Elimä, 188640816--18960229. Narken, Korpilombolo församling.
 
Karl Johan var enda överlevande av tre barn till Kajsa Maria Elimä. Hans kusin var Johan Petter Elimä, som kallades Sannan-Jussa. Johan Petter Elimä, 1897-1985, var son till Petter Lorens Elimä, 1872-1913, och hans hustru Susanna Pingi, 1873-1953. Johan Elimä var renvårdare.  
Att han kallades för Sannan-Jussa visar att han var Sannas Johan, d v s hon var ju huvudman för familjen eftersom maken avled redan 1913, då Johan (Jussa) var 16 år (han fyllde 16 år kort efter faderns död).  
 
/ Irma

87
Charlotta!
Har du varit i kontakt med Stockholms Företagsminnen?
Hos Företagsminnen finns bl.a. 2 arkiv dels Malmström, dels J. Malmström & Co.
[color=0000ff]www.foretagsminnen.se[/color]
Sen kan en kontakt med Stockholms stadsmuseum vara av värde, om du vill veta mera om företagets verksamhet, där din pappas morfar arbetade.
 
m v h
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2010-01-28 23:47)

88
Byggnader och miljöer / Bro i Ångermanland? År 1929
« skrivet: 2010-01-23, 00:16 »
Anita,
Förkasta inte Edensforsen än, innan du har fått veta när bron började byggas. Handlingar om brobyggen finns väl i Landsarkivet men också i Riksarkivet.  
Dessutom: är årtalet 1929 handskrivet på kortet? När är det tillskrivet?  Kan det vara så att den som skrev in årtalet tog miste på ett par år?
Om man söker på Landsvägsbro i bilddatabasen, så får man några liknande broar från Resele, Ensillre och Kölsillre och bron vid Önska över Husån. Även bildnumren Fo-BFF_469 och 470 från Gideå har liknande karaktär.
Som jag nämnde tidigare så påminner den också om bron vid Lögdö bruk.  
Sen kan man undra om det inte trots allt är avsett att byggas ett parti till på bron, just där fotografen står. Då kanske det kan finnas ytterligare förlag.
Mvh
Irma

89
Byggnader och miljöer / Bro i Ångermanland? År 1929
« skrivet: 2010-01-21, 00:47 »
I slutet av 1920-talet byggdes inte längre stenvalvbroar och träbroar. Den bro Anita Berglund söker är en betongbågbro. En liknande bro jag får i åtanke är en bro över Tärendö älv i Norrbotten, byggd 1935 och med samma antal tvärbalkar  (eller vad man kallar det). Armerad betong hade börjat användas. Samma modell men i varierande utförande kan man hitta i Edsele, Junsele, Österås, Mo och Ed. Någon har för många tvärbalkar, någon är lägre och någon ligger för högt upp över vattnet. Den bro inom Västernorrlands län som tycks mest lik är den bro som finns/fanns till Lögdö (Hässjö). Kolla Murbergets bilder.  
 
Det är intressant se att i litteratur om Ångermanland så finns rikligt med bilder av kust, vattendrag, stränder, hus och båtar. Men broarna saknas, åtminstone i det tiotal böcker jag letat i. För [color=aa00aa]Norrbottens län [/color]finns en hel rapport, 138 s., om broar. Broarna i Norrbottens län (2005), utgiven av Länsstyrelsen. En fantastiskt fin och saklig rapport!! Den kan laddas ner [color=0000ff]www.bd.lst.se/press/default.aspx?propID=10004830[/color]
 
m v h
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2010-01-21 00:50)

90
Älghult / Äldre inlägg (arkiv) till 19 januari, 2010
« skrivet: 2010-01-16, 18:37 »
Linda!
 
Bondeståndets riksdagsprotokoll 1778/1779 finns utgivna i tryck (1986). Boken finns tillgänglig bl.a. på universitetsbiblioteken och på en del andra större bibliotek.  
 
m v h
Irma

91
Allmänt / Barnhusbarn i Jämtland
« skrivet: 2010-01-16, 18:15 »
Ett lästips till dem som söker information om barnhusbarn i Jämtland.
Carin Cullander-Stiberg skrev en uppsats i Lokalhistoria, kurs A 1, distans 1982-1983. Uppsatsens titel är Ett litet fattigt barn jag är : om barnhusbarn i Jämtland 1805-1810.
Texten är delad i två delar, först en historisk bakgrund om verksamheten vid Allmänna barnhuset, sedan en del om Jämtlandsbarnen. Sist i uppsatsen finns också en förteckning över barnen som kom 1798-1810. Där finns också information om vem som hämtade barnet (barnen), vilken väg man reste från Stockholm och till vem barnen kom. Vid ett tillfälle tog en jämte med sig 22 barn från Stockholm.  Bland barn, som nämns i uppsatsen, är ovannämnda Gustava Charlotta Åkerblad.  
I uppsatsen finns också en lista över litteratur och en förteckning över arkiv hon använt.  
 
mvh
Irma

92
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juli, 2011
« skrivet: 2010-01-11, 14:20 »
Hej Alf och Åke!
Det står Molnebo, den plats där Victors far Erik Bergström arbetar.  
Jämför gärna raderna ovanför där två andra fäder arbetar på Molnebo.  
Brukspatron var Per Martin Wetterqvist och han var delägare i bruket.
Läs gärna mer om Molnebo i Karl-Erik Fredrikssons skrift Järnbruken i Ramsjö och Molnebo (Heby 1997)
 
M v h
Irma

93
Bildgåtan - Övrigt / Felstavat?
« skrivet: 2009-12-14, 23:37 »
Det där med uppgiften om Sundom i Finland ändrar givetvis inriktningen, mot att ortnamnet kan höra hemma inom finlandssvenskt eller möjligen finskt språkområde. Då blir tolkningen Kuru-- kanske mer intressant.  
Och vi tycks vara flera som grubblar över detta äldre problem samtidigt!

94
Bildgåtan - Övrigt / Felstavat?
« skrivet: 2009-12-14, 23:25 »
Ett olösligt ortnamn? Gårdsnamn? Din tolkning, Hans-Olof, verkar sannolik vad gäller de första bokstäverna.  
Men gårdsnamnet? Det kan också börja på Gru--- Eller Skuru--  En icke skrivvan snickare har målat som han trodde det skulle skrivas?? Om ortnamnet är Skuru eller Skurun, så har snickaren satt sin signatur sist, HDM??
Har inte DAUM i Umeå (Dialekt- och ortnamnsarkivet) kunnat ge besked? Det finns ju ett Ortnamnsregister på nätet men det kan finnas fler ortnamn/gårdsnamn/smånamn som inte digitaliserats. Har Malte Björk varit i kontakt med dem?
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2009-12-14 23:30)

95
Latinska ord / Latinska ord
« skrivet: 2009-12-05, 12:31 »
Ignis = eld
Fatuus:
I ett äldre lexikon (Cavallin, 1885) återges fatuus med slö, fånig, tosig
I ett senare (Ahlberg, m fl, 1952) återges fatuus med narraktig,dåraktig
I ett medeltidslatinskt lexikon (Habel, Mittellateinisches Glossar, 1959) återges fatuus med 'albern' (enfaldig, fånig), 'geschmacklos' (smaklös), 'n?chtern' (fantasilös, tråkig, fadd).
 
Översättningen tycks förändras med tidsandan.

96
Hej Agne!
 
Har du även gått  igenom Hospitalsförsamlingens arkiv? Centralhospitalet (senare: Gådeå sjukhus) tillkom 1845 i Södra Sundet. Hon kan ju fått arbete där eller kanske blivit intagen. I senare fall borde det dock funnits en anmärkning i utflyttningslängden, eller i inledningen till husförhörslängden. Hade hennes senare husbönder släkt i Härnösand eller Säbrå?
Säbrå församling gick vid den tiden fortfarande upp in i nuvarande Härnösands stad. En kontroll även där kunde vara nyttig.  
Och slutligen: hittar du inte henne: ställ en fråga till Landsarkivet.  
 
m v h Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2009-11-03 10:31)

97
Latinska ord / Latinska ord
« skrivet: 2009-10-20, 23:49 »
Helen,
Kan du inte skriva ut texten där 'sperens' ingår. Då är det lättare att ge förslag på vad ordet står för.  
Det kan ju vara en felläsning  - se Samppa Asuntas svar.  
 
mvh
Irma

98
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2009
« skrivet: 2009-09-29, 10:19 »
Hej AnnBritt!
Jag kan tillägga om Sophia Hansdotter Halsius (min mfmmmmm):
 
Sophia Hansdotters farfarsfarfar blev kyrkoherde i Överkalix, tillträdde 19.9.1681. Mer om honom och sonen Olof, kyrkoherde i Överkalix 1711-1729, kan man läsa i del IV av Bygdén, Leonard, 1844-1929. - Hernösands stifts herdaminne : bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. - 1923-1926. --  2004[1926] - Faks.-uppl.
 
FFFF Johannes Olai Pitensis, senare Halsius (efter ängen Halsen i Öjebyn), 1629-1697; FFF Olof Hansson Halsius, 1663-1729; FF  Johan Olsson Halsius, bonde, född 1701;  F Hans Johansson Halsius, bonde, 1734-1800.  
 
Irma

99
Skräddare / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2009
« skrivet: 2009-09-28, 15:17 »
Bernt,
 
Bästa sättet att få veta mera om Gustaf Werner Hermanssons verksamhet är att du kontaktar Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. Några uppgifter torde de ha, och kan sannolikt hänvisa dig vidare.  
 
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Box 1124
111 81 Stockholm
med e-post: forskarexpedition@arbark.se
och telefon:  08 - 412 39 29

100
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2009
« skrivet: 2009-09-28, 14:55 »
Ann-Britt,
 
När Hindrich Ersson och Sophia Hansdotter Halsius avled 1788 resp. 1787 kom deras döttrar Catharina (f 1784) och Brita (f 1787) till en början att växa upp på Grelsbyn, Bränna, gård nr 8, hos Jakob Nilsson och hans hustru Brita Olofsdotter, som tagit över efter Hans Johansson Halsius. I AIa:3 fol 130a redovisas skillnaden fosterdöttrar respektive egna barn.  
Brita Hindriksdotter gifte sig 1804 med Nils Nilsson från NederKalix och de bosatte sig på Rödupp no 1, Britas fars hemgård.
 
Hälsningar
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2009-09-28 15:39)

101
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juli, 2011
« skrivet: 2009-09-23, 10:53 »
Annika,
 
Familjen bor i Ulbo [Ulebo] inom Arnebo rote.
Fadern: nybyggaren Jan Olof Skoglund, född 1841-05-15, modern: Maja Cajsa Svanström, född 1840-09-14.
De gifte sig 1871. De finns på fol. 197 i AI:21 (1876-1880); mikrokort nr 112592, kort 6/9.  
 
Irma

102
Sävsjö gård ? / Äldre inlägg (arkiv) till 20 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-16, 23:16 »
Står det verkligen Sävsjö gård ovanför dörren? Är det så tydligt så det går att läsa? Man får ett intryck av bokstäver ovanför ett fönster på övervåningen??
Och djuren: hade man getter och vita kor i Småland eller Halland på 1920- eller 1930-talet?  
Bilden gav mig association till Jämtland eller möjligen Dalarna.

103
Tersmeden / Äldre inlägg (arkiv) till 14 november, 2009
« skrivet: 2009-08-13, 23:01 »
Hej Björn!
 
Magdalena Elisabet Tersmeden och Uno von Troil fick sammanlagt nio (9) barn, 6 söner och 3 döttrar. Sönerna Gustaf, Samuel, Jacob, Uno, Fredric Reinhold och Knut, samt döttrarna Elisabeth Magdalena, Wilhelmina Ulrica och Anna Gustafva.  
Ur Elgenstierna framgår också vad som hände med sönerna.  
m v h
Irma

104
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2011
« skrivet: 2009-07-17, 22:32 »
Göran!
 
Vilhelmina Isaksdotter föddes 26 februari 1862, dotter till nybyggaren Isak Mickelsson i Teurajärvi och Eva Johansdotter. Båda med beteckning: Finne (d v s finsktalande). Källa: SCB C Korpilombolo. SVAR Bildid: A0035601_00140

105
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2011
« skrivet: 2009-07-02, 23:09 »
Förutom Per Ersson Partock fanns krononybyggaren Henrik Henriksson och vid ett tillfälle omnämns Henrik Isaksson, enligt register över nybyggesresolutioner (HLA:s register).  
Skogsbolaget Bergman & Hummel AB kom från 1870-talet att dominera  krononybyggena i vissa byar, och efter en tid har de tagit över i och med att att de tog inteckning i fastigheterna som säkerhet för lån.  David Hummel ägde tidigt Juoksuvaara nr 1, där Per Ersson Partok kom att vara nybyggare.  
Överkalix A:7 omnämner inte Juoksuvaara, avser 1840-talet, då är Greta Kajsa Brännvall med sin förste make Karl Jönsson förda under Stora Pulmajärf (Iso Puolamajärvi).

106
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 03 september, 2009
« skrivet: 2009-07-02, 17:58 »
Tack Solveig för rättelsen. Antecknade födelser i SCB-utdraget var omväxlande januari och februari.  
 
Antagligen vistades Astrid Josefina på ett sjukhus eller servicehus i och med att hon anges på församlingen skriven?
 
m v h  Irma

107
Stavfelen i Släkthistoriskt forum är irriterande vid genomläsning. Sådant kommer säkert redaktören att kunna åtgärda, kanske med hjälp av ideellt arbetande personer med 'korrekturtumme'.  
Språket i en släkthistorisk tidskrift måste få innehålla ålderdomliga ord, både substantiv och verb, i artiklar. Kanske en språkspalt vore en ytterligare möjlighet, där erfarna släktforskare förklarar ord, oftast med regional anknytning, som 'femväggig stuga', 'perduska' och 'eldjärn', ord som man kan hitta i bouppteckningar. Nu löser vi ju sådana ord själva genom SAOB eller andra uppslagsverk. Men vi för inte ut den kunskapen.  
En språkspalt skulle också bidra till att på sikt utvidga den utmärkta Ordbok för släktforskare (2. helt omarbetade och utvidgade upplagan, 1997).

108
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 03 september, 2009
« skrivet: 2009-07-01, 20:26 »
Enligt SCB  Västerlövsta C 1896 föddes med löpnr 16:
4 februari Astrid Josefina, dotter till sågställaren Johan Erik Olsson, f 1866 30/9 i Söderala, Gävleborgs län, och hustru Emma Kristina Josefina, f Östberg, f 1865 6/7 i Sala. Boende i Molnebo.
År 1900 bor de i Avesta municipalsamhälle, kvarteret Wargen. Fadern arbetar som sågställare. (Folkräkning 1900)
 
Hälsning
Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma 2009-07-01 20:28)

109
Allmänt / Familjekalender - 1945
« skrivet: 2009-06-06, 15:46 »
I Familekalender Övre Norrland finns ingen Mattsson i kapitlet om Vilhelmina, och ingen ingift som var dotter till Mattsson. Majoriteten av medtagna familjer i Vilhelmina synes vara inflyttade och en del är tjänstemän affärsidkare, faktor, etc.
 
mvh
Irma

110
Tersmeden / Äldre inlägg (arkiv) till 14 november, 2009
« skrivet: 2009-04-13, 13:47 »
Enligt inlägg ovan den 27 november och 8 december:
Friherren Fredrik Tersmeden f.1752-02-09 gifter sig med Maria Stanislas Josefine Sparre. Gifta 1801.  
Son: finansmannen Wilhelm Fredrik Tersmeden f. 1802-07-31, död 1879.  
Ev. var han född 30 juli.
Ur Elgenstierna framgår:  
Äktenskapet ingicks 1801-11-15.  
Modern (1764-1824) var dotter av maréchal de camp friherre (fransk greve) Louis Ernest Joseph Sparre, och hans 1:a hustru Adelaide Thérèse Hardouin de Beaumois.

111
Harriet,
Nationalencyklopedin säger:
navare, grov, lång borr av järn, rännformad med skärande kanter och sfäriskt avrundad spets. Den är fäst i ett träskaft med tvärhandtag för kringvridning.  
En mindre typ av navare kallas för skedborr.
Den används för borrning i trä. I en äldre upplaga av Nordisk Familjebok finns utmärkta illustrationer till borrar av olika typ.  
Även  [color=0000ff]http://sv.wikipedia.org/wiki/Navar[/color][color=0000ff]e[/color]  ger både bild och kort text.
Navare har använts sedan vikingatiden.

112
Lennart Jonsson,
Du undrade här ovan för ett år sedan över vad man kunde göra i Porjus 1912: din släkting deltog sannolikt i bygget av Porjus kraftverk, som byggdes 1910-1915 och invigdes 8 februari 1915 av Gustav V genom en knapptryckning i Stockholm.  
 
m v h
Irma

113
Dop / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-07
« skrivet: 2009-04-05, 09:37 »
Hej Stig!
Ett litet tillägg till Ann-Maris svar. Nöddopet berodde kanske också på avståndet till kyrkan och hur stor byn var där förlossningen ägde rum.  Min erfarenhet är att nöddop (i glesbygden och i finnbygden) förekom långt fram i tiden, bl.a. i Norrbotten och Lappland. Barnmorska (när hon fanns till hands) kunde nöddöpa om barnet verkade svagt, annars var det vanligare med en betrodd person i byn. Nöddop företogs om det var långt till kyrkan, dopet skulle ske inom sex veckor, tidigare på söndag inom åtta dagar. Kyrkoherden bekräftade dopet vid besök i byn. Man tog inte gärna med spädbarn på milslånga resor till kyrkan, särskilt inte på vintern.  
Kolla födelseboken för din släktings församling, så får du underlag till om nöddop var vanligt i den trakten.
m v h
Irma

114
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2009
« skrivet: 2009-02-12, 12:11 »
Tina,
Jag skickar per e-post till dig några kopior ur SCB:s utdrag för födelse- och vigselboken.
I vigselboken kallas mannen Lundberg (kan vara felskrivning vid avskrivandet) men i t ex Emibas är han Lindberg.
 
Men du kan kolla bilagorna.
 
m v h
Irma

115
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2009
« skrivet: 2009-02-12, 00:31 »
Hej Tina!
Jag gick igenom SCB 1912 Jukkasjärvi C, men kunde inte hitta Astrid Märta Viola varken den 6 juni eller annat datum.
Inte heller någon lysning 1912. Om mannen vistades i Canada mellan barnens födelse, så behöver han väl inte vara far till barn nr 2. Ingen fader uppgiven i SCB C.
Har du sett i födelseboken 1912 att flickan föds i Jukkasjärvi? Eller har du använt uppgiften i församlingsboken?
Vittangi församling kom till vid den här tiden. Kan hon finnas antecknad född där?
 
Familjebilden är intressant och förekommer även i andra familjer där fadern emigrerar (utvandrar för arbete).  
 
                                 mvh / Irma

116
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2009
« skrivet: 2009-02-11, 21:20 »
SCB 1910 Jukkasjärvi, Födda nr 20/1910:
Erik William Harry, 1910-01-05.  
Föräldrar: Stenarb. Per Erik Lindberg, Canada, N. Amerika, och ogifta Anna Kristina Åsell, Kiruna.  
Nedkomstort Hedesunda, Gäfleb. l. Avis därifrån 25/2 -10.
 
Han finns således införd i födelseboken. Under 1910 kunde jag inte se honom i dödboken för Jukkasjärvi. Sannolikt kan han finnas i Hedesunda dödbok? Om han avled där. Det är dock inte säkert att attest sändes till Jukkasjärvi.  
 
En fundering: Var paret på väg till Amerika? Eller på väg tillbaka till Kiruna? Mannen född 1877 anges med hemort Canada.

117
Allmänt / Familjen Ranta
« skrivet: 2009-02-06, 22:44 »
Betr. Nils Petter Nilsson Ranta, f 1898, frånskild 1959. Den skilsmässan 1959 bör ju varit efter hans andra äktenskap.  
Om man läser Sara Ranta-Rönnlunds biografi så lämnade hennes första man henne och barnen 1941, och hon gifte senare om sig.

118
Allmänt / Familjen Ranta
« skrivet: 2009-02-05, 19:27 »
Sara Ranta-Rönnlund född 1903 i Årosjokk, Kiruna. Död 1979 i Uppsala (enl. Wikipedia).
Enligt SCB utdrag för Jukkasjärvi C 1903 föddes hon 1903-11-07 (ev. 17, står suddigt) i Kaalasvuoma, dotter till Johan Andersson Poidnack och hans hustru Sara Jonsdotter. [Det anges ett familjenamn för modern: Kemi (? osäker om texten)]. SVAR Bildid A0030448_00585.
[color=0000ff]www.norrbottensforfattare.se[/color]: Hon var uppväxt i en renskötarfamilj i Kaalasvuoma lappby utanför Kiruna. Bristfällig undervisning i dåtidens nomadskola gjorde att hon i stort sett fick lära sig läsa själv. Vid tjugofyra års ålder ingick hon sitt första äktenskap och levde sedan elva år som renskötarhustru i de laestadianska byarna Niilivaara och Dokkas. Hennes andra äktenskap, med en gruvarbetare i Malmberget, varade i ungefär tjugo år. Hon födde sammanlagt nio barn. Vid makens död, 1958, flyttade hon ner till Uppsala och sina två barn som studerade där.  
När hon började städa på universitetet mötte hon sameforskaren och professorn i finsk-ugriska språk Björn Collinder, som uppmuntrade henne att börja skriva ner sina berättelser.  
Läs om henne även: [color=0000ff]http://w1.911.telia.com/~u91107594/sara_r-r.htm[/color]
Hon var gift Ranta, sedan gift Rönnlund. Och sannolikt inte släkt med den N.P. Ranta som efterfrågas.

119
Sundling / Sundling
« skrivet: 2009-01-26, 19:54 »
Har du kollat om skriften Betaniastiftelsen : 1900-2000 innehåller något. Den är på 68 s. och ingick som bilaga till Vår egen värld december 2000. Den finns enligt Libris på KB, Uppsala universitetsbibliotek och i Lund.
Enklast är väl att kontakta Betaniastiftelsen eller Metodistkyrkan för att höra om de har något material eller om någon person finns som du kan intervjua.
 
Inlägget har flyttats hit 2012 15/5 från Yrken S » Sjuksköterska. /Moderator Yrken.

120
Känner någon igen huset? / Känner någon igen huset?
« skrivet: 2009-01-12, 23:35 »
Nog är det väl en liten flicka. Hon ser ut att ha kjol under kappan. Och sannolikt hemstickade ullstrumpor och ett par låga kängor på fötterna, fingervantar på händerna. Mössan kan vara en stickad luva med mönster och slät rund kulle med kant mot sidostycket. Bilden kan ju vara från slutet av 1940-talet. På landet var arbetskläderna tämligen tidlösa under 1930-1940-talen. De fick hänga med länge.  
Flickans kappa påminner mycket om en kappa som kom i klädpaket från västra Sverige till fattiga barn i övre Norrland i slutet av 1940-talet.

121
Plantör / Tobaksplanterare
« skrivet: 2009-01-09, 22:24 »
En bok om tobaksodling, som väl kan ge svar även på yrken inom tobaksodlingen (omnämnd ovan 1999):  
Angelin, Erik. - Hantverkare och fabriker inom svensk tobakshantering 1686-1915 / [Erik Angelin]. - 1950. 528 s.
 
Kolla gärna:
[color=0000ff]www.tobakshistoria.com[/color]/  sidan innehåller bl.a. litteraturlista.
 
(Meddelandet ändrat av Irma den 09 januari, 2009)

122
Tersmeden / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2009
« skrivet: 2009-01-09, 22:00 »
Hej Björn!
I Elgenstierna finns följande om honom, en information du troligen redan har:
 
Vilhelm Reinhold, född 1829-11-09 i Stockholm. Student i Lund 1851-06-19. Fanjunkare vid Livregementets dragonkår 1851.  Officersexamen 1852-04-23. Underlöjtnant vid Livregementets dragonkår 1853-07-22. Löjtnant 1859-07-13. Ryttmästare 1869-06-22. Död ogift 1877-06-04 på Bistrup i Danmark.

123
Yrken T / Tandläkare
« skrivet: 2009-01-07, 13:32 »
Hej Jenny
Det finns faktiskt två historiker::
Gävle tandläkareförening 1906-2006 : utgiven med anledning av föreningens 100-årsjubileum / under redaktion av Måns Hedin. - 2006. - ISBN: 91-631-7280-1
 
Falk, Nils, Gävle tandläkareförening 1906-1956 : en kortfattad historik. - 1956
 
Sannolikt ingår uppgifter i Falks text i den senare historiken. Kontakta ditt närmaste folkbibliotek och be dem hjälpa dig att via fjärrlån få låna in boken. Biblioteket kan i Libris eller i Gävle stadsbiblioteks katalog se att den finns t ex på Högskolan i Gävle, men också till utlån på stadsbiblioteket i Gävle.
 
m v h
Irma

124
Allmänt / Samer: Litteratur
« skrivet: 2009-01-07, 00:58 »
Cecilia!
 
Jag tror inte du har så stor nytta av Erik Wahlbergs samlingar.
Eftersom du bor i Östhammar kan du fråga biblioteket där om hjälp att låna in Samefolket, eller åk in till stadsbiblioteket i Uppsala.  
Kontakta folkbiblioteket i Vilhelmina, där man har en omfattande samesamling, litteratur och pressklipp. De kan säkert ge en del lästips. Fjärrlån måste dock gå via lokalt bibliotek. E-post: folkbiblioteket@vilhelmina.se
 
 
(Meddelandet ändrat av Irma den 07 januari, 2009)

125
Jemen (Aden) / Jemen (Aden)
« skrivet: 2009-01-06, 22:43 »
Hej Petra!
Var din morfars föräldrar svenska medborgare?  
I så fall kan det vara en första åtgärd att du kontaktar Riksarkivet per brev (beskriv tydligt vad du söker) och frågar om det kan finnas handlingar i UD:s arkiv som kan hjälpa dig vidare. Riksarkivets hemsida:  [color=0000ff][color=0000ff]www.statensarkiv.se[/color][/color] och e-postadress:  [color=0000ff]riksarkivet@riksarkivet.ra.se[/color]
 
m v h
Irma

126
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 03 september, 2009
« skrivet: 2009-01-06, 22:28 »
Hej Monika!
F. brädgårdsarbetaren Anders Gustaf Pettersson (f. 1856-09-29) avled 1935-11-05 i Västerlövsta fs (nr 45 år 1935), hjärtfel. Hustrun tycks överleva honom eftersom han är antecknad som 'gift'. Han blev 79 år gammal.  
 
m v h
Irma

127
Yrken T / Tandläkare
« skrivet: 2009-01-04, 12:16 »
Martin, Roland, 1841-1894. - Matrikel jemte biogr. uppgifter öfver Sveriges tandläkare från äldre till nuvarande tid / red. och utg. af Roland Martin. - 1890. 72 s.  
 
är väl den matrikel som i viss utsträckning kan vara nyttig för dig. Den finns som läsesalslån på universitetsbiblioteket i Uppsala, som tycks vara ditt närmaste bibliotek i detta fall.  
 
Några andra titlar:
Nordisk medicinhistorisk årsbok. - Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1968-1996. (Den innehåller uppsatser också om tandläkare. Kolla i Libris.)
Henrikson, Carl O., 1924-. - Hur blev man tandläkare i Sverige under 1800-talet? / av Carl O Henrikson. - 1999. -  Svensk medicinhistorisk tidskrift. - 1402-9871. ; 1999(3):1, s. 213-225 : ill.
Svenskt porträttgalleri. 24, Veterinärer och tandläkare. - 1907  
Falk, Nils, 1916-. Gävle tandläkareförening 1906-1956 : en kortfattad historik. - 1956

128
Tersmeden / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2009
« skrivet: 2009-01-04, 00:39 »
Wilhelmina Ulrika von Troil var 9 år när modern avled och drygt 17 år när fadern avled. Syftar du i första hand på tiden efter moderns död eller efter faderns död?  
Jag har tidigare sökt men inte funnit henne som 'inflyttad' under perioden 1794-1805. Men var barn växte upp behövde inte alltid synas i folkbokföringen.

129
Meyer, Ernst, 1854-1914. - Program utgifna vid Upsala universitet : bibliografi. - 1905-1908.  
Del 1: 1599-1700. - Del 2: 1701-1854.
 
Det är den bibliografi, där man sannolikt kan få fler uppgifter om inbjudan. Jag tänkte inte på just denna när jag skrev mitt inlägg under kvällen igår. Men mer information får man ur kortkataloger, där sådana finns. Meyers två volymer finns vid de stora universitetsbiblioteken och vid KB samt några bibliotek ytterligare.  
 
mvh
Irma

130
Inbjudningar och likpredikningar och motsvarande tryck finns som regel redovisade i äldre kataloger. Enklast är ju att du går upp till UB på måndag och ställer din fråga på plats. Då får du också se vilka äldre kataloger, kortkataloger eller s k lappkataloger, som finns. För t.ex. Årstrycket (kungl brev, lagar och förordningar ca 1523 till 1833), har jag ett minne av att man hade en utmärkt äldre katalog. Jag försökte nyss leta på UB:s webb men lyckades inte hitta något. Jag hade nog för bråttom.  
Likpredikningar och inbjudan redovisas i biografier (om författaren använt sig av sådant matrial), däremot kan jag inte påminna mig att det finns en särskild bibliografi över dessa tryck. Vilket ju vore mycket intressant att ta del av.
 
Göran Stenberg skriver ett långt kapitel Personalia i Döden dikterar, och där framgår att det fanns vissa skillnader i hur man uttryckte personalia på 1700-talet mot 1600-talet. Men jag har inte heller hittat något om det som Niclas tog upp.  
 
Berätta om vad du hittar under ditt besök på UB,
 
m v h
Irma

131
Olaus (Olof) Verelius (1618-1682) var prästson från nordöstra Småland. Efter omväxlande karriär blev han akademiräntmästare i Uppsala 1653 och senare professor i fäderneslandets antikviteter. Han var emot begravningar inne i kyrkorna och skaffade sig en gravplats på Hospitals- eller Fattigkyrkogården, den kyrkogård som fanns sedan mitten av 1600-talet och som utgör en del av gamla kyrkogården i Uppsala. Verelius grav och sten finns kvar. (Ridderstedt, Lars: En levande kyrkogård : vandringar på den gamla kyrkogården i Uppsala. 2001, s. 64)
Ledin tar upp att kyrkogården utanför domkyrkan var för gemene man och att den inte var så välvårdad.  
Varken Ledin eller Ridderstedt nämner om Verelius hade köpt gravplats inne i domkyrkan. På s 275 tar Ledin upp att det finns gravar inne i kyrkan, där endast gravägarens tidigare avlidna barn begravts men också släktingar till gravinnehavarna kan ha begravts där. Han hänvisar också till Domkyrkoförsamlingens protokoll och räkenskaper. Dessa finns på Landsarkivet i Uppsala.  
En kontakt även med Upplandsmuseet kan vara bra, om du vill veta mer om gravarna inne i domkyrkan. Museet vet ju om det finns ytterligare gravrum under golvet.
 
När det gäller att se liknande tryckta inbjudan eller liktal, så kan sådana också finnas på Universitetsbiblioteket i Lund. Kanske har de även ett bra kartotek över dessa.
 
(Meddelandet ändrat av Irma den 28 december, 2008)

132
Är han en vanlig student? Prästson, visserligen föräldralös, men med goda kontakter. Är det en inbjudan till utfärdsandakten? Liktåget tycks ju sedan utgå från Olaus Verelius hus. Om jag läser rätt.
Utfärdsandakten användes nog fortfarande under del av 1660-talet, och liktåget gick sedan i procession till kyrkan. Det hade nog inte passat tidens sed att lägga honom i en anonym grav ute på kyrkogården utanför domkyrkan. Särskilt som varje familj väl hade sin ättehög??

133
98 - Osorterat / Ett oäkta barns arvsrätt
« skrivet: 2008-12-24, 23:03 »
Uppgift kan finnas senare år än då flickan föddes.  
Det är en chansning att söka efter bilagorna, alla är dessutom inte bevarade eller mikrofilmade/skannade. En fråga till Landsarkivet i Härnösand kan kanske ge besked om sådan bilaga finns.
 
Jag gjorde en snabbkoll av bilagorna till flyttningsattesterna, som innehöll även vigselattester, och råkade hitta vigselattesten för Johanna Erika och Lars August Sjöberg, SVAR Voxna HII:1, bildid: A0023682_00804.

134
98 - Osorterat / Ett oäkta barns arvsrätt
« skrivet: 2008-12-24, 01:26 »
Fredrik,
Du skriver att det finns ingen information om det i kyrkböckerna.
Har du kollat alla möjligheter? Något man ofta förbiser är bilagorna till serier A, C och E. Ett faderskapserkännande kan finnas där, flera år efter barnets födelse, särskilt bilagorna till C. Det kan löna sig att bläddra igenom de lösa lapparna, tyvärr sällan digitalt tillgängliga.  
 
M v h
Irma

135
98 - Osorterat / Ett oäkta barns arvsrätt
« skrivet: 2008-12-23, 07:37 »
I moderns bouppteckning: står hon där som oäkta eller som 'hennes dotter' eller 'den avlidnas en dotter'? Kan det inte vara så att Lars August var fadern och att boupptecknaren 1905 hade kunskap om detta? Det var ju bara en kort tid från Augustas födelse till att modern gifte sig med Lars August? Levde Johanna Erikas andra dotter 1905?

136
Dunker / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-23
« skrivet: 2008-12-15, 21:20 »
Ulla!
Texten om föräldrarna är: Fadren efter upgift Sold. Alman. Mod[ren] Enk[an] Ingeborg Jans[dotter], 44 år.
[color=0000ff]Dunker AI:7 (1792-1801)[/color], [color=0000ff]fol. 26[/color]3: Dunkers rote, Inhyses på ägorna: Ökna : Enk. Ingeborg Jansdotter och hon hade fyra barn födda 1782, 1784, 1785 och 1787 och som änka fick hon 1799 'son Gustaf, oägta'.  
SVAR Bildid: C0006096_00272
 
Den uppgivne fadern soldaten Olof Alman finns på [color=0000ff]fol. 247[/color] under Soldater, Stenten (hans soldattorp), soldat nr 436.  
SVAR Bildid: C0006096_00256.  
 
m v h
Irma

137
17 Juridik / Vad är han dömd för?
« skrivet: 2008-11-30, 10:02 »
Rolf,
Tack för texten ur Lagboken.  
 
Problemet förblir dock att huvuddelen av anteckningarna i kolumnen Påföljd enligt 2 kap 19§ strafflagen (precis som ofta i kolumn Frejd i äldre husförhörslängder eller, för aktuell fråga, inflyttningslängder för t ex Kungsholms församling) inte har direkt samband med kolumnrubriken.  
Kolumnens rubrik styr forskarens tanke, och såvitt jag minns saknas förklaringar till kolumnrubriken i handböcker om släktforskning.

138
17 Juridik / Vad är han dömd för?
« skrivet: 2008-11-29, 20:01 »
Hej Anna!
Orden Påföljd enligt 2 kap 19§ strafflagen står väl som kolumnrubrik. Tidigare stod där som kolumnrubrik: Frejd.  
Påföljder enligt strafflagen handlade om god frejd och medborgerligt förtroende. Läs gärna om 'medborgerligt förtroende' i Nordisk Familjeboks upplaga på nätet, http://runeberg.org/nfcq/0275.html
Lagen ändrades 1918. En bok som sannolikt kan klarlägga innebörden är:  
Montelius, Alvar, OM VANHEDERLIGHETS RÄTTSVERKAN. En studie över 2. kap. 19 § strafflagen. Uppsala 1920. 136 sidor.  
 
I den här kolumnen kan t ex stå
194 245/16 , vilket torde motsvara en militäruppgift, slarvigt skrivet ser det ut som 1942 45/16 och ger [color=0000ff]mycken[/color] huvudbry. Det är, som jag kan se, endast män som har den typen av siffror, det finns ett hyfsat samband mellan födelseår och denna notering, vilket leder till tanken om militäruppgift.  
Du anger inte vilket år inflyttning sker, men om du kollar din släktings notis, så finns sannolikt i kolumnen intill (ev. = Nattvardsgång) dels of, dels Nr + 3 siffror. Dessa siffror kan då höra samman med fortsättningen 45/1903. Din släkting kan vara född omkring 1882-1883.  
I kolumnen kan också stå frikall. En annan variant, även för kvinnor, är: U.L. 26/11 1919, vilket får tolkas som UtflyttningsLängd 26/11 1919.
 
Det här hindrar nog inte att det därutöver finns en personakt med mer information.
 
(Meddelandet ändrat av Irma den 29 november, 2008)

139
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
« skrivet: 2008-11-29, 18:37 »
Camilla,
 
Om du inte får några förslag via Anbytarforum, kontakta  [color=0000ff]tullmuseet@tullverket.se [/color] för att höra om de kanske har något i sina samlingar. Via  [color=0000ff]www.tullverket.se[/color], skriv bibliotek i sökrutan uppe till höger så når du Tullverkets bibliotek, där matriklar och annan litteratur finns.

140
Dunker / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-29
« skrivet: 2008-11-29, 10:33 »
Ulla Rydin!
Födelsedatum 17/1 1799 för din Gustaf stämmer inte. Då var det en Carl Fredrik som föddes men han dog redan ca 1805.
Däremot föddes en Gustaf den 23 januari 1799, i Ökna, o.ä. Är födelsedatum för din Gustaf rätt?

141
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 03 september, 2009
« skrivet: 2008-11-27, 11:46 »
Hej Monica!
Det är förvirrande uppgifter om Anders Gustaf Petterssons födelseförsamling. I folkräkningen 1900 anges han född 1856 i G:la Uppsala, medan folkräkningarna 1910 och 1920 ger honom Skuttunge som födelseförsamling. Familjebilden med hustru Brita Christina  Larsdotter stämmer. Jag bedömer att han är nog född i Skuttunge. Där heter fadern Johan Pettersson medan i G:la Uppsala heter fadern Anders Gustaf Persson.  Man började tappa bort patronymikon mot slutet av 1800-talet.  
Hans bostadsort  i Västerlövsta är Gustafsberg. Han finns inte med i folkräkningen 1930. Så under 1920-talet torde han avlidit.
För att vara alldeles säker på att man har rätt person, så behöver man följa vardera Anders Gustaf fram till vuxen ålder och bosättning i Västerlövsta.
 
(Meddelandet ändrat av Irma den 27 november, 2008)

142
Sånga / Äldre inlägg (arkiv) till 13 oktober, 2009
« skrivet: 2008-11-18, 10:26 »
Paul!
Lena Brita Jonsdotter är inte född i Sånga utan i [color=0000ff]Offer, Boteå, 1831-05-30[/color].  
Hon ingick äktenskap enligt Sånga C:3 med Jonas Sjölund 1856-03-12.  
 
I Sånga AI:4 fol 132 [SVAR C0033602-00132] anges Jonas född i Ullånger och Lena Brita född i S:a = Sånga. Den födelseorten stämmer alltså inte för henne. I Sånga C:3 finns hon inte i födelsebok, däremot i vigselbok C:3 pag. 202 [SVAR A0017373_00109]. Födelsedatum för Jonas tycks också fel i Hfl?? I Ullånger finns ingen Jonas född 1929-08-04 men däremot som ex. 31/5 resp 4/9.

143
Begravning / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2008
« skrivet: 2008-11-02, 10:55 »
Den av Jonas omnämnda boken kanske kan ge svar på vilken begravning det är. Annars torde Upplands museets faktarum med databas över fotografier och fotografer i Uppsala och Uppland sannolikt kunna bidra med lösningen. Alla deras bildsamlingar är inte ute på web än.  
[color=0000ff]www.upplandsmuseet.se[/color]  Faktarummet är öppet och bemannat tisdagar, onsdagar och torsdagar kl. 13-17. Telefon: 018-16 91 59 under öppettid.

144
Enåker / Enåker
« skrivet: 2008-11-01, 10:10 »
Det verkar ta tid söka efter familjen i Enåker. En möjlighet är att kolla upp Cajsa Jansdotter, f 1833 i Västerlövsta och gift med Per Martin Kumlin i Kongsbo, f 1834, i Västerlövsta. Det tycks bara finnas en Cajsa Jansdotter född 1833 i Västerlövsta. Lättare gå bakåt i hennes liv.

145
Begravning / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2008
« skrivet: 2008-10-31, 22:47 »
Finn Malmgrens kvarlevor fördes sommaren 1928 till Uppsala och nedsattes i Västmanland-Dala nations grav. Han hade varit aktiv medlem i nationen och en tid också kurator. Hans staty av skulptören Nils Sjögren restes 1931 i parken vid Börjegatan. V-Dala nationshus finns på andra sidan Skolgatan.

146
Skinnskatteberg / Äldre inlägg (arkiv) till 26 november, 2008
« skrivet: 2008-09-23, 15:54 »
Han föddes 1633, var en saktmodig och gudfruktig man. Jag kan inte finna någon dödsorsak inte heller faderns namn men han torde hetat Lars.  
I SVAR:s inskannade version är sidan mycket tydligare att läsa.

147
Veckojournalen / Veckojournalen
« skrivet: 2008-09-10, 23:10 »
Angående Otto Gabriel Kristofilus Annerstedt. Han föddes 20 februari 1880 i Bankeryd, fadern anges som possesionaten Anders Magnus (A.M.) Andersson [i folkräkningen: f. handlanden] och modern Ida Bäckmansson. Föräldrarna 42 resp. 41 år. Under året har två barn fått en markering om Förlossningsbiträde, det ena har 1 i kolumnen medan för Otto Gabriel är det en för mig oläslig markering.  Det jag reagerar för på notisen i födelseboken är att han inte döps förrän den 14 mars, och i kolumnen 'särskilda anteckningar' har också införts Dopattest bekommen. Han döps av komministern i Hässleby O.A. Ottander. Förutom Modern Ida Andersson (farmoder?) är dopvittnena inte från Bankeryd.  
Otto Gabriel synes vara yngsta barnet i familjen. I en folkräkning anges hans tredje förnamn i stället som Kristoffer.  
Han får eller tar sig som vuxen namnet Annerstedt, ett befintligt släktnamn. kanske något släktskap med den släkten?

148
Äldre ord A - K / Boskapsstörtning
« skrivet: 2008-08-21, 18:14 »
Enligt SAOB (Svenska Akademins Ordbok) avser ordet en elakartad, dödlig sjukdom hos boskap eller en utbredd dödlighet bland boskap.
I Nordisk familjebok (3:e uppl. 1927-1937, d. 3, sp. 920 finns en text om Boskapspest eller Kreaturspest. Ödeläggande. Känd sedan 300-talet. I Sverige inte sedan 1700-talet. Inkubationstiden 10 dagar.  
se också Uggleupplagan av NF. [color=0000ff]http://runeberg.org/nfbc/0666.html[/color]

149
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2009
« skrivet: 2008-08-15, 22:28 »
Enligt Erik Tobé i boken Anders Hellant : en krönika om sjuttonhundratalets märkligaste tornedaling (Tornedalica 49, 1991), sid 133 fanns en pastor And. Hellander i Utsjoki, och han var kusin till Anders Hellant. Boken är nyttig och har ett bra person- och ortregister.

150
Förnamn - S / Signe
« skrivet: 2008-07-31, 23:16 »
I mikrofilmad originalbok C:3 med födda 1862 (SVARs digitalisering) står han också lika tydligt som Signe Carl Olof.

151
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
« skrivet: 2008-07-26, 22:36 »
Hej Kerstin!
 
Överkalix kyrkböcker är oftast tydliga, men den här volymen är svårläst  nertill på sidorna.
 
På fol 212 finns någon som jag tolkar kommer från fol. 181 och fortsätter sedan till fol. 181. Det är mycket svårläst på nedre delen av sidan.  
Jag skulle inte chansa och använda den texten utan i stället ta en kontakt med landsarkivet i Härnösand som kan se i originalboken.

152
Allmänt / Barnmorska
« skrivet: 2008-07-23, 00:31 »
Hej Ingeborg!
 
I en renskrift av ett brev där brevskrivaren berättar minnen från 1918 har jag en uppgift  om att mellan Ruuthsvägen och Nybovägen låg Solgården (upp mot Fritzhemsgatan).
 
Jag sökte nu på Google efter 'Solgården  Frösön' och  
fick fram under Skatteverket, som förtecknar alla enskilda förlossningshem:
[color=0000ff]www.skatteverket.se/folkbokforing/sverigesforsamlingargenomtiderna/forlossning[/color]
Enskilda förlossningshemmet, Solgården/Lundells förlossningshem Solgården, Hornsberg
I verksamhet februari 1926-1942.
 
Men ta kontakt med Landsarkivet, Arkivgatan 1, i Östersund, innan du reser eller när du kommer till Östersund och Frösön.  
 
mvh / Irma
 
(Meddelandet ändrat av Irma den 23 juli, 2008)

153
Människor / Styrsö- privattagna kort fr sanatorium/sjukhem
« skrivet: 2008-07-11, 20:51 »
Det finns några skrifter kring Styrsö,
Frank Engelbrektsson, Styrsö kustsjukhus : en insulär vård över 60 år. Styrsö 2007.
Den tar också upp om läkaren Peter Silfverskiöld (1854-1940), som skrev bl.a. om Styrsö som vinterkurort, (1902). Han arbetade på Styrsö kustsanatorium redan 1893, då han öppnade en avdelning för kirurgisk tuberkulos.  
Intressant vore med bilder från tidigare år än de du har fått i din samling, gärna ex. 1915-1920.
m v h
Irma

154
Människor / Styrsö- privattagna kort fr sanatorium/sjukhem
« skrivet: 2008-07-11, 17:14 »
Jag tror att det finns intresse runt om i landet för dessa foton. Från Tornedalens församlingar skickades barn och vuxna till Styrsö. Finns det även bilder från begravningar?

155
Skinnskatteberg / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juni, 2008
« skrivet: 2008-05-23, 21:58 »
Petra Jansson
Den 1 maj frågade du var du kunde finna mer uppgifter om gruvorna. Jag föreslår att du kontaktar Riksarkivet per brev eller e-post riksarkivet@riksarkivet.ra.se> och kanske också Jernkontoret.  
Alla arkivhandlingar i Jernkontoret t o m 1928 är deponerade Riksarkivet. Till arkivet på Jernkontoret hör  bl.a. bildsamlingar med ca 6.000 bilder av svenska järnbruk och gruvor. Samlingarna är tillgängliga för allmänheten under vanlig kontorstid. För säkerhets skull kontakta dock före besök bibliotekarien Yngve Axelsson tel 08-679 17 51. Jernkontorets webb:  www.jernkontoret.se/bibliotek/index.php
 
m v h
Irma Ridbäck

156
Gården ger intryck av Hälsingland. Kan tavlan föreställa Boda bruk alternativt Långvinds bruk i Enånger. I Boda fanns bl.a. hammarsmedja. Verksamheten i Boda var igång under senare delen av 1800-talet.  
 
m v h
Irma

157
Släkter / Kempe
« skrivet: 2008-03-17, 18:51 »
Erik Tobé har på s 11 i Anders Hellant : en krönika om sjuttonhundratalts märkligaste tornedaling, (1991) i Tornedalica-serien, en släktöversikt för kusinerna Britta Hermansdotter Kempe (1686-1739) och Margareta Salomonsdotter Grape (1702-1769). Han tar i en anmärkning upp Anders Hellant d.ä.:s två äktenskap, dels med Britta Hermansdotter, dels  hans andra äktenskap 1741 med Sofia Halsia.

158
Yrken A / Amma
« skrivet: 2008-03-09, 14:25 »
Det kan väl vara en fråga som arkivarien vid Slottsarkivet kan svara på. Skriv ett mail till riksarkivet@riksarkivet.ra.se  och sätt in Fråga till Slottsarkivet  som ärende. Det torde vara den snabbast vägen.
 
m v h
Irma

159
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 07 maj, 2008
« skrivet: 2008-03-04, 16:45 »
Hej Therese  
 
Jag råkade se att du frågat om Amanda Johanna [Johansdotter] Lassi född i Narken 1880-04-02. För att förenkla ditt fortsatta sökande kan jag berätta att hon var dotter till  
Johan Petter Nilsson Lassi, 1854-03-14 -- 1903-04-01, och hans hustru Eva Maria Larsdotter Tervahauta, f i Tärendö 1844-05-25, död i Narken 1921-03-14. Vigda 1877-02-11.  
Din mormorsmormors mors (Eva Maria) föräldrar var min farfarsfarfar och farfarsfarmor.  
 
Hälsningar från Irma som också forskar på Narken och Korpilombolo

160
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2009
« skrivet: 2008-03-04, 16:40 »
Therese
Under Korpilombolo har jag lagt in en uppgift om din mormorsmormors föräldrar.
Irma, som också forskar på Narken och Korpilombolo
 
(Meddelandet ändrat av Irma den 04 mars, 2008)

161
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 07 maj, 2008
« skrivet: 2008-02-09, 23:11 »
Abraham Johansson Lamppa avled 1898-06-14. Sannolikt begravdes han i Korpilombolo. Begravningsplatsen var färdig på 1860-talet.
Hustru Ida Maria var gravid och födde 1898-10-10 sonen Karl Robert, som dock avled 1898-12-31. Ida Maria Kyrö betecknas som fattighjon. Flera oförsörjda barn. -- 1902-10-02 ingår hon äktenskap nr 2 med finske undersåten arbetaren Tuomas Heikki Karkuma, f 1878-11-25 i Iisalmi, Finland. Notera att därmed blir Ida Maria Kyrö, född i Sverige 1860, finsk undersåte. Hon följde enligt reglerna sin makes medborgarskap.1904 får paret ett barn. Se vidare församlingsboken AIIa:1 fol 364.

162
En komplettering till Anita Karlssons information här ovan (i juni) om Emma Hedvig Holmberg, f. Kuitu, 1898-1974.
Kuitu, Erik Gustaf,  1871-1908  Far  
Henriksdotter, Selma Hedvig, 1870-1905  Mor  
(Barn), Johan Uno 1895-1901  Barn  
(Barn), Emma Hedvig 1898-1974  Barn  
övriga barn:
Erik Arvid, 1899-1900,  Barn
Uno Erik, 1902-1990,  Barn
Johan August, 1904-  , Barn.  Emigrant.  
Alla födda i Korpilombolo.  
 
Med nyårshälsning
Irma

163
Människor / Hyllinge kolgruva
« skrivet: 2007-12-25, 23:15 »
Intressant med bilder från industri med arbetarna samlade. De arbetade väl inom Hyllinge Stenkols- och Gruvindustri. Hyllinge Stenkols- och Gruvindustri AB startade på 1890-talet. Företaget bedrev stenkolsbrytning intill samhället Hyllinge. Det fanns god tillgång till lera, vilket ledde till etableringen av rödtegelbruket. I början på 1900-talet arbetade som mest 500 personer i gruvan och tegelbruket. Företaget köptes 1927 av Höganäs Billesholm AB (Höganäsbolaget).
Läs mera i NAD under Hyllinge gårds arkiv, som finns på Landsarkivet i Lund.

164
Utter / Utter
« skrivet: 2007-08-22, 10:55 »
Elisabeth
År 1982 hade jag kontakt med en dam i Lidingö (släktnamn: Utter) som tillsammans med sin make hade samlat uppgifter om olika Utter i ett kartotek. Då hade hon uppgifter om fler än 17 olika släkter. Har du hört med Genealogiska föreningen om de känner till hennes  och hennes makes forskning??
 
m v h
Irma

165
Sofie!
 
Sanatoriet i Sandträsk hörde under Norrbottens läns landsting. Frågan om ett sanatorium kom upp redan 1905 och 1908 inköpte landstinget egendomen Sandträsk. Om verksamheten kan man läsa i Carl Rydes historik Kampen mot en folksjukdom (Norrbottens museum : Luleå, 1964). Texten och tabellerna finns också i landstingstrycket 1963.
Historiken har statistik över personal men inga namn. En kontakt med Landstingsarkivet i Luleå kan vara däremot nyttig, tel 0920-719 49.
 
m v h
Irma

166
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-10-07
« skrivet: 2007-07-30, 10:22 »
Hej Britt
 
Herman Johansson Elimä flyttade 1914-11-09 till Gällivare, så det kan vara bra att flytta nästa fråga dit.  
 
m v h
Irma

167
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-10-07
« skrivet: 2007-07-03, 21:50 »
Hej Britt
Jag antar att du vill veta mera om Herman född 1887-02-25.
Här är hans syskon och föräldrar:
Johan Vilhelm Nilsson Elimä; handlare; änkl 1892.
1835-10-26 - 1901-19-12  
Gift 1870-11-02 m Anna Stina Henriksdotter, F - D 1843-01-19 - 1892-12-25
 
BARN
1864 / Kajsa Maria [Elimä], F - D 1864-08-16 - 1896-02-29 /  hustruns dotter
1865 / Johan Vilhelm Johansson [Elimä], F - D 1865-12-15 - 1866-01-16 /*) föräldrarna gifta år 1870
1866 / Selma Johansdotter [Elimä], F - D 1866-08-07 - 1869-11-28 /
1867 / Karl Emil Johansson [Elimä], F - D  1867-03-21 - 1867-05-19 /
1867 / Albertina Eugenia Johansdotter [Elimä], F - D 1867-03-21 - 1867-04-22 /
1868/ Brita Johanna Johansdotter [Elimä], F - D 1868-05-07 - 1868-07-16  
1871 / Karl Johan Johansson Elimä, F - D 1871-02-09 - 1928-12-08 /, Gift 1897-06-20 Maria Alida Johansdtr Panna, F 1873-
1872 / Petter Lorens Johansson Elimä, F - D 1872-04-24 - 1913-07-07 / Gift 1897-12-22 med Susanna Pingi, 1873-12-21 - 1953-03-13.
1874 / Matilda Gustafva Johansdotter Elimä, F - D  1874-03-31 - 1876-03-05 /,  
1875 / Sandra Elerika Johansdotter Elimä, Född 1875-09-23 - /, Gift med Herman Henriksson Järvenpää, f 1870, i Jerijärvi.  
1877 / Matilda Gustafva Johansdotter Elimä, Född 1877-12-15 -  / Gift 1904
1880 / Hilma Johanna Johansdotter Elimä, F - D 1880-09-25 - 1880-11-26 / Gift
1881 / Herman Johansson Elimä, Född 1881-11-25-
1883 / Anna Alida Johansdotter Född 1883-09-25 -  
1887 / Herman Johansson Elimä, Född 1887-02-25 - /, Gift.

168
33 Tidningar / Pressbild
« skrivet: 2007-06-16, 20:37 »
Om ovan nämnda instanser inte kan hjälpa, så borde det ju gå att få fram provturen med båten via Krigsarkivet. Hovförvaltningen (eller instans som hade hand om kungens schema) kan antagligen ange datum när han var ombord. Sen kan tidningarna plockas fram. Eller om originalfoto finns, att man kan beställa en kopia.
 
Irma

169
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-10-07
« skrivet: 2007-06-01, 23:08 »
Av Isak August Bergströms barn kom Hildur Amanda att bo såväl i Stockholm som Växjö och sannolikt även Härnösand. Porträtt nr #69886 (modern) kan kanske vara taget omkring 1910, när dottern bodde i Stockholm.
Hildur Amanda gifte sig 1906-07-08 med vice häradshövdingen fängelsedirektören Ernst Theodor Orstadius (f 1862-02-25 i Sunne, Jämtland  C:3, s 110).  De unga träffades när Ernst Theodor Orstadius tjänstgjorde i vid kronohäktet i Pajala. Därifrån kom han 1909 till kronohäktet i Långholmen och vidare 1911 till Straffängelset i Växjö (t.f. redan under 1910). Och 1917 blev han direktör för Centralfängelset i Härnösand. Pensionär 1928.
Om Hildur Amanda har jag tyvärr ingen utförligare notis efter det makarna flyttade från Långholmen.  
 
 
/ Irma

170
Kan bilden vara tagen av Matilda Ranch och att det är frågan om någon badinrättning eller kuranstalt?? Även om hon var bosatt i Varberg fotograferade hon även på andra orter. Hon fotograferade t ex vid Helsjöns badanstalt (nu folkhögskola), och där fanns en villa som kallades Norska villan. Sök på Matilda Ranch på Google.  
Det här är en gissning. Staketet kunde vara vid ett hus på landet.  
Det kom ut en bok 2006 med Matilda Ranchs bilder, utgiven av Länsmuseet i Varberg.  
 
Irma

171
Hej Inger
jag föreslår att du kontaktar Upplandsmuseet, som har ett intressant Faktarum. I Faktarummet finns bl.a. fotografier, kartor och ritningar. Adressen är:
. S:t Eriks gränd 6 . 753 10 Uppsala . Tel: 018-169100 .
www.upplandsmuseet.se
 
m v h
Irma

172
Behöver bilden vara tagen i Sverige? Kanske i stället på missionsfältet.  
Det kan väl vara så att den visar en missionär som räcker en bibel till en lovande lärjunge, avslutning på en utbildning?.  
Fotot har sedan mångfaldigats i Sverige??
Jag tänker på John Ongmans insatser via Örebromissionen.  
hem.passagen.se/pasteur/johnongman.htm
 
Irma

173
Efterlysningar / Niemi, Hilda emigrerar till USA 1910_
« skrivet: 2007-03-28, 19:08 »
Sten
 
Enligt Census 1920 finns familjen Andrew Johnson med hustru Hilda (sannolikt: Niemi) och sönerna Edward och William i Montana, county Silver Bow, i staden Butte. Image 654.
Där anges tydligt för Hilda att hon är född i Finland, föräldrarnas födelseland anges som Finland. Makarna blev naturaliserade 1916. I de handlingarna kan finnas närmare uppgifter om henne.  
De finländska databaserna vid Migrationsinstitutet i Åbo kanske kan vara till god hjälp. I deras databas över passagerare finns en Hilda Niemi emigrant 1910-10-22. Gratis sökning är begränsad.

174
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-10-07
« skrivet: 2007-03-21, 23:06 »
Hanne Berndtsson
Du skrev i somras här ovan om emigranten Johan Einar Lampa:
Post 20445  
Lamppa, Johan Einar Jordbruksarbetare (ogift man) f. 14/3 1906 i Korpilombolo, Norrbottens län (Norrbotten)  
Utvandrad 5/2 1930 från Suaninki (Suaningi), Korpilombolo, Norrbottens län (Norrbotten) till Canada
...
Här en kompletterande upplysning: enligt muntlig information emigrerade han inte alls. I stället utnyttjades hans identitet av en annan person, som tillsammans med två reskamrater tog sig till  Canada, och denne återvände 1938 till Sverige. Det låg en hel del tragik i dessa emigrantöden.

175
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-22
« skrivet: 2007-03-07, 21:54 »
Östen!
 
Tack! Nu är jag övertygad. Det står tydligt Henrik Pehrsson Kuitu  (=född 1781) på mannen i vigselboken Övertorneå C:3. Och fadern till Greta Henrika förblir Henrik Persson Tuoma (1783-1815) från Narken 1. Jag hade inte tidigare tillgång till Övertorneå C:3.
 
Det var Henrik Persson Tuoma som var intressant för mig, eftersom hans far kom att bebo Narken 1.
 
Till Gunilla: Jag hoppas det hela inte sett alltför tilltrasslat ut. Notera Greta Henrikas födelsedatum. Och var försiktig med Ljungs årtalsuppgifter, en del av dessa behöver kontrolleras.
 
m v h
Irma

176
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-06
« skrivet: 2007-03-06, 16:35 »
Östen och Gunilla.
Jag har nu sett samma uppgifter som Östen tar upp. Det jag funderat över är om Maria Greta Mickelsdotter gifter om sig efter Henrik Mettäjärvis död 1815 med en ny Henrik Persson. Den första kom från Suaningi, son till Per Henriksson Kuitu (f 1746). Det framgår tydligt på fol 91 i hfl.  
Henrik Persson Kuitu Mettäjärvi (1781-1815) är enligt födelseboken far till Greta Henrika, som dock föds postumt.
Henrik Persson Tuoma antas byta från Tuoma till Kuitu om han övertar nybygget Mettäjärvi genom ett giftermål 1819 (?) med företrädarens änka. De flyttar sedan till Pajala. Antagligen är det en felskrivning i Överkalix C:3 fol 135 vigda 1815-03-26 om fadern till brudgummen. Henrik Persson, Narken, som betalade penning till kyrkan den 9 januari 1815 för lysning enligt LIA:4, kan ju i stället vara identisk med Henrik Persson Kuitu då i Narken men sen nybyggare i Mettäjärvi och därmed skulle uppgiften om giftoman vara fel, särskilt som Per Tomasson var avliden.  
Enligt Överkalix AIa:4 fol 1 är Greta Henrica styvdotter till en Henrik Persson, vilket tyder på att modern varit gift med någon annan först.
I Ljungs familjeregister för Pajala P:1 fol 166 finns en Henrik Persson Kuitu, men född 1784-07-02 (sannolikt en felskrivning av Ljung) och där anges att familjen kommit från Övertorneå och att makarna ingått äktenskap 1819. Barn: Brita Lena, Johan Henrik och Johan Petter. Ljung tar inte upp Greta Henrika, däremot finns Brita Lena i Överkalix AIa:4 fol 1.  
 
Jag undrar om du Östen eller någon annan har parets vigseldatum? Eller annan kommentar till de två Henrik Persson.
 
m v h
Irma

177
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-06
« skrivet: 2007-03-01, 23:33 »
Hej Gunilla!
 
Om din Henrik Persson född 1783-04-24: vilken källa??
Så lite egna funderingar och uppgifter om Henrik Persson och Maria Greta Mickelsdotter.  
Vigselboken Överkalix C:3 fol 135, 1815--03-26 (vigda) anger Henrik som son till Per Thomasson i Narken.
Enligt Pajala C:2 är Henrik född 1782-12-27, dop 1783-02-01, son till Per Tomasson och Cherstin Persdotter i Tärendö. Per Tomasson flyttade ju senare till Narken inför sitt andra äktenskap, med Märta Eriksdotter.
Enligt vigselboken för 1814 resp 1815 fanns i Pulmajärf (Puolamajärvi) en Michel Persson och i Polajärf (Lilla Puolamajärvi) en Michel Andersson. I bägge fallen är det Henrik Persson (hemmanstillträdare resp dräng) och Maria Greta Michelsdotter, som är lysningspar, men 1814 är lysningen upplöst. Sannolikt på grund av felskrivningen om brudens fader?
   
Överkalix AIa:4 pag. 1 tar upp två Henrik Persson med olika födelse- och vigseldatum. Den senare född 1781 (som anges Bonden) vigdes 1818 med Maria Greta Mickelsdotter, medan den förre (Styfson till Per Tomassons änka Märta Eriksdotter) vigdes med Maria Greta  och som ser ut som Johdtr (enligt en helt annan anteckning är hon Maria Greta Pehrsdotter från Puolamajärvi). Båda paren (eller om det är samma) flyttar något senare.
På samma sida finns ju också en Greta Hinrica Hinricsdotter som anges som styvdotter, upptagen under Henrik Persson, född 1781.
Jag har letat efter hennes födelse (1817-07-07?) men inte funnit den. Greta Henrika som namnkombination är dessutom ovanlig i                                                 Överkalix, och vad jag kunnat se inte vanlig heller i Pajala eller Övertorneå. Ett antagande är att hon kunde varit född i Kainulasjärvi (Pajala fs).
 
Betr. Henrik Persson som 1814 står som hemmanstillträdare och om det är han, 1815 som dräng, så kan det sannolikt förklaras av att han inte kunde överta hemmanet (fadern dog 1808). Han kan ha varit husbonde tills halvbröderna var vuxna nog att ta hand om sitt hemman. Sedan fick han flytta.
 
Henrik occh hans hustru och barnen (ej Greta Henrika) finns senare upptagna i Ljungs familjeregister Pajala P:1.  
 
m v h
Irma

178
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-06
« skrivet: 2007-03-01, 10:47 »
Hej Gunilla
i och med att Maja Greta Mickelsdotter föddes i Överkalix, så besvarar jag frågan här. Efter visst letande har jag funnit:
 
Maria Greta Mickelsdotter föddes 1792-05-22 i Överkalix, dop 24 juni en söndag och modern kyrktogs samma dag (siffrorna är klarare på mikrokorten än på Genline). Dotter till Lappmannen Mickel Andersson. Vittnen är bl a Elias Jönsson i Bränna.

179
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-01
« skrivet: 2007-02-28, 12:19 »
Kalle Pekkari,
 
Har du källhänvisning till Maria Greta Mickelsdotters födelse resp hennes föräldrar??
Kan vigseln vara 1818 (jfr Överkalix AIa:4 pag 1)??  
Eller kan hon vara Maria Greta Johansdotter, f 1792-06-29??
 
Jag hittar henne inte i födelseboken för Överkalix, däremot finns en vigseluppgift 1815.  
 
Jag har fler frågor kring detta par, men vill gärna ha källuppgiften för hennes födelse först och vilka hennes föräldrar var.
 
m v h
Irma

180
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Svensk Jonas Olov
« skrivet: 2007-02-24, 15:04 »
Hej Annika!
 
Om din morfar var född i Hanebo i Hälsingland (som du anger på ett annat ställe) och skriven där i anslutning  till att han skulle göra sin värnplikt, så finns väl ett inskrivningsnummer för honom i församlingsboken. Med hjälp av det kan du kontakta Krigsarkivet och söka vidare via militära rullorna. Där får du veta mera om inskrivningslängder och rullkort, m.m.. Du får också veta om det fanns kavalleri i Norrbotten eller om det inte var i Umeå din morfar gjorde sin värnplikt.  
Se också:  www.ra.se/KRA
 
m v h
Irma

181
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16
« skrivet: 2007-01-31, 14:25 »
Håkan
här kommer de två andra verserna:
 
7.
Ääretön hänen armonsa
Nyt heille wuotaapi;
Ijäti hänen walonsa
Loistaapi kirkkaasti,
Ja salaisuudet Jumalan,
Tawarat kalliit taiwahan,
Nyt heille awataan.
 
8.
Ei taida kieli selittää,
Ei aju arwata,
Ei ihmisjärki käsittää
Ijäistä autuutta,
Jonk' walittuinsa joukolle
On pannut Herra tallelle
Rauhansa majoissa.  
 
m v h
Irma

182
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16
« skrivet: 2007-01-29, 23:18 »
Översättning av några termer i mitt inlägg om psalmboken:
 
Ruotsin kirkon suomenkielinen virsikirja = Svenska kyrkans finskspråkiga psalmbok
 
Iankaikkisesta elämästä = Om evigt liv (Om det eviga livet)
 
Psalmen handlar om de fromma som med stor glädje sjunger om Jesus, och med full visshet vet att de uppfyller Guds vilja. (förenklad övers.)

183
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16
« skrivet: 2007-01-29, 23:04 »
Håkan!
 
Kan psalmen 530: 6-8 motsvara den psalm som finns i Ruotsin kirkon suomenkielinen wirsikirja? Den återfinns i avsnittet Iankaikkisesta elämästä. Texten i vers 6 lyder:
 
Siell' Herran jalkain juuressa
Nyt hurskaat weisaawat
Ja Jesustansa suurella
Riemulla laulawat;
Nyt selkeästi tietäwät,
Täydellisesti täyttäwät
He tahdon Jumalan.
 
Psalmboken innehåller 536 psalmer. Av jämförelsetabellen framgår att nr 530 inte finns i den svenskspråkiga psalmboken.  
Min bok är tryckt 1924 men av frakturstil och w i st f v framgår att den torde vara antagen kring sekelskiftet eller dess före.
1819 års psalmbok går t o m psalm 500. Först 1921 stadfästes Nya psalmer (antogs av kyrkomötet 1920) med nr 501-673..
I Finland antog kyrkomötet en ny svensk resp finskspråkig psalmbok 1886. med 500 psalmer. Tillägg kom 1921 som Nya psalmer, nr 501-663.
 
Nr 530 i den finskspråkiga psalmboken inom svenska kyrkan kan finnas i den finska psalmboken, av registret framgår att en del psalmer kommer från Finland.
 
Om du vill ha hela texten till 530, hör av dig.
 
Hälsningar
Irma

184
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-10-07
« skrivet: 2006-12-13, 22:38 »
Hej Håkan
Har du läst den här artikeln?
Larsson, Siv, Johan Johansson-Wippa. - ingår i: Överkalix hembygdsförenings årsskrift 1982, s 7-12.
 
Det var länge sen jag gick igenom skriftserien och minns inte om den innehåller något om hans barn.  
 
m v h
Irma

185
Tersmeden / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2009
« skrivet: 2006-11-12, 18:49 »
Hej Jan Österberg!
 
Lite överraskad att läsa att Sigtuna bibliotek (om du därmed menar Sigtunastiftelsens bibliotek) inte har Elgenstierna. I annat fall:  om folkbiblioteket med huvudbibliotek i Märsta inte har Elgenstierna, så är det väl en uppgift för nitiska forskare och användare att uppmuntra till att de skaffar in cd:n, som Riddarhuset har gett ut. Elgenstierna torde väl annars vara oumbärlig även för ett bibliotek som Sigtunastiftelsens bibliotek.

186
10 Folkliv / Förteckning över gästgivargårdar i Sverige
« skrivet: 2006-11-08, 21:50 »
Sök på Libris websök, använd ämnesord gästgiverier eller ta ordet som fritext. Man får 129 träffar och en genomgång av titlarna ger säkert goda tips för vidare forskning. I en del av böckerna finns också lästips.  
 
m v h
Irma

187
Skeckta / Skeckta
« skrivet: 2006-10-28, 22:24 »
De som söker uppgifter om personer ur adliga familjer allmänt har nytta och nöje av att läsa riksdagsprotokollen från ståndsriksdagarna. Som exempel kan jag nämna riksdagen 1746-1747, där en kapten Magnus Skeckta förekommer, inte bara hos Ridderskapet och adeln utan också hos Bondeståndet.
Dessa protokoll kan ju vara svåra att få tag på, men de torde finnas på länsbiblioteken och finns på universitets- och högskolebibliotek men också på Landsarkiven.
 
Hälsningar
Irma

188
Erik
Varför ber du inte biblioteket och hembygdsföreningen ordna ett möte (kvällsprogram?) kring boken, där författaren, representanter för hembygdsföreningen, någon från länsmuseet och kanske en jurist deltar. Man kan föra en allmän diskussion kring detta att skriva en hembygdsbok (det är för författaren ett rejält projekt), hur man går till väga  men också ta upp frågan vad man får/kan skriva om personer som är avlidna. Trots allt bara drygt 30 år sedan kvinnan i fråga avled. 
 
Skadan är ju skedd, boken är delvis spridd. Då kan det vara bra med en diskussion om vad som är bra i boken, etc.
 
m v h
Irma

189
Bengt Johansson
 
Det står väl som dödsorsak: acute Bronchitis
d.v.s. akut luftrörskatarr

190
Spak / Spaak / Spak / Spaak
« skrivet: 2006-06-23, 21:15 »
Lotte,
 
Har du kollat i den här boken:
År 1998 utkom en avhandling vid Stockholms universitet om Henrik Fredrik Spak. Bokens titel är: Socialistprästen : H. F. Spak (1876-1926). Författare är Hans Falk.  491 s,  
 
Om inte ditt kommunbibliotek redan har boken kan de säkert låna in den från ett större bibliotek, t ex Stockholms universitetsbibliotek.

191
Allmänt / Gården Jatko i Tärendö
« skrivet: 2006-06-02, 22:35 »
Hej Tomas!
Om man bläddrar i Sveriges småskollärarinnor i ord och bild (vol 3, 1945) på skoldistrikten i Norrbottens län kan man inte hitta någon Ida Matilda Jatko eller annan Ida Matilda. I registret i boken finns endast en Jatko, dock ej från Tärendö. Småskollärarinnorna höll sig ofta kvar inom inspektionsområdet.  
 
Ida Matilda var född 1891, hon kan ha blivit folkskollärare. Ur Riksarkivets beståndsöversikt, vol 5 del 2 (Centrala myndigheter m.m.) s. 210, kan man finna att det i Skolöverstyrelsens arkiv finns kataloger över elever vid folkskoleseminarier 1918-1952 och vid småskoleseminarier 1920-1952. Det är ett mycket omfattande material som tar tid att gå igenom, men ett intressant jobb för en sommarvecka.

192
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-08
« skrivet: 2006-06-02, 21:50 »
Eva Wikström
 
Hej! Du har ett intressant inlägg med frågor och bra uppgifter. Det jag vill göra dig uppmärksam på är att orten heter Orvenbo, inte något annat.  
I gammalstavning står det Orfwenbo.  
Haresta är sannolikt Härvsta, d v s i gammalstavning: Härfsta.
Möjligen Horrsta, en annan by.  
Personalierna i dödboken ger en del information, men är bitvis svårlästa.
 
Hälsningar
Irma Ridbäck

193
Bildgåtan - Övrigt / Vem tog skolkorten?
« skrivet: 2006-03-26, 22:09 »
När man söker skolkort behöver man nog precisera inte bara ort och län utan också tidsperiod. Under t.ex. 20- och 30-talet var det många gånger enskilda fotografer som höll kontakt med folkskollärarna, kom resande på våren och fotograferade skolklasserna, reste sedan hem, framkallade och distribuerade bilderna.  
Verksamheten utvecklades från enmansföretag till liten firma och sedan till företag med skolfoto som specialitet.
Jag föreslår att du frågar på det länsmuseum som finns i ditt län.

194
Diary entries / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-06
« skrivet: 2006-03-11, 08:56 »
Hi,
 
Instead of 'down to earth' I would suggest
wonderful, earthly country.  
In that case 'earthly' means 'belonging to this transitory world as opposed to heaven', and in another sense: 'discoverable by mortal man'.

195
Perhaps Hdorberg could be Warberg, now = Varberg;  
in handwritten text W could have been read as Hd.
 
In census 1900 for Halland you can find one Martina born 1900. At present I can not look up in the census.

196
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-17
« skrivet: 2006-01-07, 22:44 »
Anna-Karin
 
Några tillägg till Greta Cajsa Brännvalls öden:
sonen Pehr Olof, f 1851, hör till Olof Nylund. När Jöns Larsson och Greta Cajsa kom inflyttande till Kalvuden skrevs de in direkt efter Olof Nylunds familj. Om man ser noga så står det Olofs alternativt Olss  efter Pehr Olofs namn. Det är lätt läsa det som Obf (=obefintlig). Födelseboken visar att han hör till Olof Nylund och hustrun Stina Brännvall i Kalvudden. Olof Nylund övertar ju sedan hemmanet.
 
När Jöns Larsson och Greta Cajsa lämnar Kalvudden i Teurajärvi flyttar de till Juoksuvaara ('Juoxuberget'), ett nybygge i skogen någon mil från Puolamajärvi. Krononybygget Juoksuvaara anges under Puolamajärvi och ägdes av David Hummel (i bolaget Bergman & Hummel).  
När Jöns dör 1857 gifter Greta Cajsa Brännvall om sig med den andre nybyggaren Pehr Ersson Partock och får tre barn med honom (samtliga dör). Efter hustruns död 1865 gifter Pehr Ersson om sig med Stina Ersdotter Ullatti. De får sex barn.
 
Av Greta Cajsas tre överlevande barn  (Lars Henrik, Anna Helena och Nils) har jag uppgiften om Anna Helena att hon först flyttar som piga 1871 till Jock-Alsjärv (inskriven 1872 i mars) och senare till Äijävaara i Gällivare. Hon flyttade 1872 den 9 november.
 
Kyrkböckerna i Korpilombolo är tydliga, ibland kan texten vara oklar som vad gäller gossebarnet Pehr Olof (se ovan).
 
Greta Cajsa Brännvall är dotter till Henrik Brännvall (1794-1868) och hustru Anna Stina Nilsdotter på nybygget Kalvudden (Holmudden) i Teurajärvi.  
 
m v h
Irma

197
00 - Dop / Nöddöpt
« skrivet: 2005-12-11, 16:41 »
Nöddop var vanligt i Norrlands glesbygd, i vissa fall in på 1940-talet. Den som nöddöpte var en betrodd person i byn.  
I t.ex. Överkalix födelse- och dopbok ca 1845-1850 förekommer 'nöddöpt af NN och närvarande  + namn /ofta en piga eller en granne/', och därtill anges dopvittnen (faddrar), vilket jag tolkar som att vid konfirmationen av dopet, som kunde ske ett par månader efter nöddopet, kunde faddrar utses; en annan variant är att där anges enbart 'nöddöpt af NN'' och samtidigt räknas faddrarna upp. Konfirmering eller bekräftelse av dopet skedde oftast i samband med att prästen höll husförhör eller hade annat ärende till en by.  
Om det var flera mil (många mil) till kyrkan, så var det inte läge att ta med barnet. Skolsal, hemmet eller storstugan hos en bonde var ett lika bra rum, när prästen kom till byn.  
Enligt 1686 års kyrkolag var uppgift om närvarande vid nöddopet viktig. Lagen nämner faddrar vid dop men inte vid konfirmering av dop. I den kyrkohandbok, som gällde vid tillfället för nöddopet, kan man läsa mera.

198
Latinska ord / Äldre inlägg (arkiv) till 20 oktober, 2009
« skrivet: 2005-12-04, 00:22 »
HEIKORASIEMITVNCCALIFHARA
Peters förslag är intressant, men jag dristar mig ändå lägga ett annat förslag (om det nu skulle vara latin):
heic ora si emi tunc caliphara =  
där caliphara i så fall må fritt uttryckt kunna tolkas som 'bära fram min kärlek'.  Jämför ordet calefacere hålla varm, men där fästmannen tycks skapat ordet calefere, d v s bära fram värme/kärlek, kärleksbudskap.

199
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-17
« skrivet: 2005-12-01, 00:32 »
Birgitta
 
En liten fortsättning om Erik Björn och hans familj:
Han antecknas 1875-08-21 i Inflyttningsboken (Korpilombolo C:2 fol 115) som inflyttad från Ijo i Finland. Däremot räknas han inte med i redogörelsen för år 1875 som immigrant. Detta tolkar jag som att han dels inte behöver vara född i Ijo men kom därifrån (sannolikt via Gällivare), dels att han och sambon redan hade vistats ett par år i församlingen.  Samtliga barn är födda i Korpilombolo församling, i byn Narken. Inför vigseln har prästen upptäckt att familjen inte var skriven i församlingen.  
Hans hustru (vigda 1875-09-12) hette Anna Stina Olofsdotter (1843-1878). Det jag nämnde ovan om henne står i födelseboken när hon får dottern. Hennes hemby kan ha varit Juoikam (ev. annan stavning) vilket gav henne familjenamnet 'Joikamavaara'.
 
Oskar Albin blev fosterbarn i Nederluleå. Modern hade flyttat dit och lämnat in sitt flyttningsbetyg. Men hon födde barnet i Gällivare. Vad hände med Mia Björn efter förlossningen? Om hon inte kunde ta hand om barnet då gällde hemortsrätten. Hennes hemort var Nederluleå och barnets fostran skulle ske via Nederluleå kommun.  
I arkivet efter Nederluleå kommun kan det finnas beslut om fosterbarnet eller fosterlönen. Där kan också stå något om vårdnadshavare i samband med emigrationen 1908. Hör med Stadsarkivet i Luleå.

200
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-17
« skrivet: 2005-11-30, 22:03 »
Inger,
Johan Johansson Lampa, kom från Lampa hemmanet i Suaningi, f. 1830-12-04
Han blev änkling 1868-02-01.
Omgift 1871-09-10 med Margareta Sofia Henriksdotter, f 1849-01-16 i Ijo förs., Finland.
De fick fem gemensamma barn så länge de bodde i Sverige:
Sofia Amanda 1870, Hilma Maria Gustava 1973, Anna Karolina 1875, Ida 1879, Fredrika Johanna 1881.
 
Familjen emigrerade till USA 1882-07-27, utfl attest 19.
 
En av sönerna i första giftet, Isak Wilhelm Johansson Lampa, f 1863-10-30,  emigrerade senare, se Korpilombolo AI:5 fol 251. Sonsonen Johan Villiam Abrahamsson Lampa  f 1887-01-02, emigrerade 1903.
 
Någon annan kanske har uppgifter om Johans första äktenskap.

201
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-17
« skrivet: 2005-11-30, 20:42 »
Birgitta,
 
hänvisningen AIIa:1 fol 219 (å församlingen skrivna) är till församlingsbok 1896-1908 för Korpilombolo
 
Jag har sökt efter Erik Björn bland födda i Ijo eller Ii församling i Finland, men inte hittat honom. Inte heller i angränsande församlingar. Sannolikt finns han där men med närliggande födelsedatum och med patronymikon. Kan vara praktiskt se i dödbok för Gällivare när han dör, om det går någon attest till en församling i Finland.

202
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-30
« skrivet: 2005-11-27, 23:01 »
Birgitta!
Det finns en Maria Carolina, född1874-03-08 i Korpilombolo församling. Någon by anges inte, men såvitt jag kan se nöddöptes barnet i Narken och dopvittnena är från byn. Modern är Anna Stina Joikamavaara från Gällivare församling, anges Finska. Som lägersman och barnets fader anges Erik Björn. Detta enligt C:3; i SCB utdraget saknas uppgift om faderskapet.
Attest om födelsen sändes till Gällivare.  
 
I Narken vistades då en Erik Björn, f 1840 i Ijo (Ii) församling i Finland, från 1870-talet och fram till 1896-02-26 (utflyttad då till Gällivare). 1874 var han inte skriven i Korpilombolo, hemvist = Gällivare, men han blev senare inskriven.  
Enligt folkräkningen 1890 bor han i Narken med barnen Johan Erik, född 1872 och Maria Carolina, f 1874.  
AIa:5, fol 63:
Erik Björn eller Kukanlumpi, född 1840-06-19, som han också heter, blev änkeman 1878-12-05.
AIIa:1 fol 219 (å församlingen skrivna):
Maria Karolina Björn flyttar till Luleå 1897-05-07.
 
Hoppas detta ger dig ledtrådfar för fortsatt sökande.

203
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-05
« skrivet: 2005-11-27, 21:43 »
Elisabet Carlsdotter är enligt födelseboken född 1825-06-03, (C:3, kort 62575 5/5), i AI:6 fol 189 anges födelsedatum för Lisa Carlsdotter till 2/6 1825. Födelseåret är dock riktigt.
Födelseboken för 1825 är delad och bitvis svårläst.

204
Allmänt om medeltiden / Riseberga kloster
« skrivet: 2005-11-05, 21:37 »
www.adlibris.se är en stor och bra nätbokhandel.
De har också ett stort utbud i sin databas, och snabba leveranser.
De har lager i Morgongåva.  Akademibokhandeln distribuerar också från samma ort numera.

205
Järlåsa / Äldre inlägg (arkiv) till 06 februari, 2008
« skrivet: 2005-10-16, 21:00 »
En komplettering till uppgiften om Klara Matilda Lundell ovan. Klara Matilda Lundell, gift Andersson, född 1877-03-08 i Järlåsa. Död 1966-02-27. ......  
Hon gifte sig med Johan Gottfrid Andersson, f 1875-07-25 i Torstuna, d. 1948-04-18 i Lund, Ramsta. I äktenskapet föddes 10 barn mellan 1898 och 1922. Intressant är att notera att Johan Gottfrids yngre syster Elma Matilda Andersson, 1879-1946, gifte sig med Gustav Adolf Hanning, 1871-1957, i Järlåsa. I det äktenskapet föddes 11 barn.  
Det jag funderar över är hur Gustav Adolf är släkt med Johanna Karolina och därmed med Klara Matilda.

206
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-22
« skrivet: 2005-09-24, 21:07 »
Hej Thage Petrusson
 
Du skriver om rallaren Johan Aron Asplund att han Ligger begraven på rallarekyrkogården i Övre Kalix.
 
För mig låter det egendomligt att det skulle finnas en rallarkyrkogård i en kyrkby dit järnvägen inte nådde. För du avser väl därmed Överkalix? Vilken är källan för din uppgift? Står den i Granholms bok??

207
Bildgåtan - Övrigt / Felstavat?
« skrivet: 2005-08-26, 23:13 »
Utan att veta kistans proveniens, här några gissningar:
Den första delen skulle kunna vara:
1776 JAKOB IS;  d v s  1776 JAKOB ISAKSSON
 
och ortnamnet? KURUNHÅM eller KORONHOM, varför inte Kronoholm(vid Ystad)??? eller Kronhem?? Sistnämnda en ort i Hogstad, Östg.  
 
Gissningsvis. För det blir lite långsökt att tänka sig:
Jakob i Skornome (Hagby, Uppl.).

208
Hej Arnold!
 
Det kan väl vara sannolikt att bilden är tagen vid tiden för din fars militärtjänst. Min far gjorde sin 'rekryt' i Boden vid mitten av 1930-talet och på några bilder har han den där typen av uniform. Förmodligen fanns inte uniformer av modernaste snitt till alla.
På mig ger de vita rockarna/förklädena ett intryck av 1920- eller 1930-tal.

209
Jag söker uppgifter om Arvid Fält.  
Han var under åren 1908-1909 (eventuellt längre) eldare vid Allmänna barnhuset.

210
Fotografer och ateljéer / Gerontin Wolpert
« skrivet: 2005-07-17, 17:13 »
www.fmp.fi/fmp_fi/muvieras/arkisto/kuvaajat/tiedot/
 
Finlands fotografiska museum har en mycket innehållsrik databas, och betr. Wolpert finns en hänvisning till Förteckning över svenska porträttfotografer i Kungl.bibliotekets samlig, 36. Kungl. biblioteket rapport nr 19. Stockholm 1992.  
 
Wolpert hade sin atelj? på Mäster Samuelsgatan 51 C i Stockholm när han etablerade sig i staden från 1890.

211
Gyldenstolpe / Gyldenstolpe
« skrivet: 2005-07-09, 21:27 »
Mer om Nils Gyldenstolpe finns att läsa också i Svenskt biografiskt lexikon bd 17, varur framgår att hans äktenskap tidigt blev olyckligt och upplöstes 1911 och hustrun gifte om sig samma år med statsministern Gustaf af Wetterstedt. 1916 blev Gyldenstolpe landshövding i Örebro län, men en Norrlandsresa kan ju tillkommit förslagsvis genom hans engagemang i Frösö kungsgård, en byggnad som gav honom ekonomiska bekymmer.

212
Margaretha!
Bästa informationen för närvarande får man ur  
Svenskt Biografiskt Lexikon, band 13, där denne noggranne man som ogillade improviserade tal får flera sidor, hans porträtt finns där och där förtecknas inte bara hans egna skrifter utan också hänvisas till arkivmaterial, som berör Ekman.
 
SBL finns som bok och som cd. Kolla med ditt närmaste större bibliotek  (jag menar även kommunbibliotek).  
 
Hälsningar
Irma

213
Gå gärna in på www-adressen ovan.
Men ändå hellre:
Tänk om alla som deltagit i den här intensiva debatten om RAÄ och det olycksaliga förslaget om flyttning till Gotland, tänk om alla kunde skriva ett mejl till sin riksdagsledmot (kanske flera ledamöter) och tala om att flyttning inte får ske.
Då skulle ju alla dessa ord ha fyllt en funktion!
 
adressen är: förnamn.efternamn@riksdagen.se
 
Man kan också gå in på www.riksdagen.se och få exakt adress under länken Riksdagsledamöter.

214
Lysning / Äldre inlägg (arkiv) till 27 december, 2012
« skrivet: 2005-02-15, 21:33 »
Normala var ju att vigseln föregicks av lysning, en proklamation som lästes upp från predikstolen, vid tre på varandra följande söndagar i kvinnans hemförsamling. Lysning skulle också helst uttagas en tisdag (enl. Norlind, Svenska allmogens liv, 1912). På många håll dröjde det sedan kanske mer än en vecka innan vigseln. Så visst ger ditt brudpar sken av att ha bråttom!
Det fall du skriver om verkar intressant.  
Ekonomiska värden som stod på spel om gensagan lästes upp före den aktuella vigseln? Eller hade det uppdagats att bruden var havande?

215
Hiller / Hiller
« skrivet: 2005-02-09, 20:37 »
Lars Peter Hiller, f. 1820-02-05, död 1890-06-22. Dödsorsak: stranguri.
 
Sara Lisa Persdotter var född 1818-02-07.
 
Vid Lars Peters dop var dopvittnena:
brukspatron C Nordenfalk med fru, inspektoren Christ. Edström och fröken C E Nordenfalk, Johan De wall och Mademoiselle Carin Sundius.
 
Från 1820 är Anders Hiller (Lars Peters far) med familjen, skriven under Björkå bruk.  
 
Källa: Överlännäs kyrkoarkiv.
 
Lars Peters yngsta syster Sara Lisa är min svärmors mormor.

216
Bildgåtan - Övrigt / Vykort från Gröndal i Sthlm - men VAR?
« skrivet: 2005-02-08, 22:15 »
Varför inte skicka bilden med frågorna till Stockholms Företagsminnen? De finns i Alvik.  
info@foretagsminnen.se
 
Ett annat alternativ är Stockholms stadsmuseum, som säkert också har koll på verksamheterna.

217
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2005-02-03, 23:10 »
Vid snabb genomgång av födda år 1699 i Västerlövsta så hittade jag några Mats men ingen med fader Mats Matsson. Däremot finns en född 1701 den 9 mars Mats med fader Mats Pädersson.
Men det är inte den du söker.

218
Dagstidningar / Dagstidningar
« skrivet: 2005-01-23, 18:56 »
Upphovsrättslagen är omfattande och just nu ligger ett förslag om vissa ändringar i en remiss som justitiedepartementet har lämnat till lagrådet i riksdagen.  
Om det rör en tidning som är 100 eller 200 år kan det troligen inte vara några problem att lägga ut artiklar på hemsida, men ur en tidning från 1963 (även om den är nerlagd), det känns tveksamt. Särskilt är skanning av artiklar eller publicering av avskrivna artiklar på en hemsida något man får fundera över.  
Jag tycker att du kontaktar KB och hänvisar till att Frågor & Svar-spalten inte ger tillräcklig information i det här fallet. KB:s jurist kan säkert svara på din fråga. Skicka din fråga till  
kungl.biblioteket@kb.se

219
Dagstidningar / Dagstidningar
« skrivet: 2005-01-22, 22:20 »
Börja med att läsa vad som står i Kungliga Bibliotekets hemsida, www.kb.se  
Sök där på A-Ö gå till Upphovsrätt, och därifrån Tidningsartiklar.  
Du får ett mycket tydligt svar genom den artikel som finns där.
 
Hälsning
Irma

220
Seder och bruk / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-06
« skrivet: 2005-01-10, 22:22 »
Som det framgår av citatet ur Nordisk Familjebok ovan utfärdades bönedagsplakat varje år. Dessa publicerades i början av året i det s k Årstrycket, som utgjordes av kungl. brev och förordningar.  
Årstrycket ersattes 1826 av Svensk Författningssamling, och bönedagarna för 1920-talet finns ju uppräknade ovan.  
 
När det gäller uppgifter om äldre bönedagsplakat (före 1826) kan man i Libris söka fram vilket datum bönedagsplakaten utfärdades för varje år. Oftast är plakaten på 4-6 sidor.  
På KB:s (Kungl. Bibliotekets) hemsida kan man läsa mera om vad Årstrycket är. -- Svensk Författningssamling utges fortfarande.

221
Ellen Kristina Ingvarsson, född  1888-05-07 i Glemminge förs., Kristianstads län, verkade på 1920-talet som arbetsstuguföreståndarinna i Teurajärvi by i Korpilombolo förs., Norrbottens län. Hon lämnar tjänsten, förs in i Obefintlighetsboken 1923-12-01 t o m 1925-10-28. Hon tar därefter ut flyttningsbetyg till Landskrona, Malmöhus län, 1925-11-10.
 
Jag är mycket tacksam för upplysningar om hennes senare öden, gärna också om åren som obefintlig.

222
Benzelstierna / Benzelstierna
« skrivet: 2004-12-27, 23:06 »
Kapitlet heter Ett lättsinnigt stycke i Uppsala, och behandlar Greta Benzelia. Det omfattar sid 24-30 i Brusewitz bok, och bygger på artiklar som han publicerade tidigare i Upsala Nya Tidning.  
 Utkom som ovan nämns år 1998.

223
Böttiger / Böttiger
« skrivet: 2004-12-14, 21:35 »
Sven Aivert
Om släkten Böttiger och några bemärkta personer, bl a Carl Fredrik Böttigers söner, kan du läsa i Svenskt  biografiskt lexikon, bd 7, jag citerar texten:
 ... Daniel Wilhelm B. (f. 1700, ? 1777) inflyttade till Sverige och var åren 1739-64 akademieapotekare i Uppsala. Han var en nära vän till Karl von Linn? och till arkiatern Abraham Back samt var känd för sina odlingar av medicinalväxter. Son till honom var apotekaren i Västerås Carl Fredric B. (f. 1752, ? 1819), vilken blev fader till skalden och professor Carl Wilhelm B. (se nedan 1) och till provinsialläkaren Thure Gustaf Olof B. (se nedan 2), vars son är överintendenten Johan (John) Fredrik B. (se nedan 3). - Angånde sambandet mellan denna släkt och några i Stockholm på 1600- och 1700-talen levande personer med namnet Böttiger är intet känt.
nr hänvisar till texten i lexikonet.
SBL finns numera t o m bd 31 på en cd-skiva, mycket praktisk för släkt- och personhistorisk forskning.

224
Allmänt / Castekalas
« skrivet: 2004-11-27, 21:26 »
Lisbeth
 
Vilken tid på året hade man 'castekalas' enligt det brev du har? T.ex. Inför våren (ca en vecka före sista april) samlades man på sina håll veckan före för att få ihop ris till våreldar, åtminstone i de s k gammalsvenska landskapen. Vid Mickelsmäss förekom också avskedsuppträden, när pigor och drängar flyttade, lämnade en husbonde. Dessutom fanns de vanliga kastlekarna eller bollspelen.
 
Enklast är ju att kontakta Hallands länsmuseum i Halmstad eller Varberg och undersöka vad de har för material om 'castekalas'.

225
Gravstenar och gravplatser / Gravstenar och gravplatser
« skrivet: 2004-11-16, 13:27 »
I min hembygd i Norrbotten finns gott om gravstenar, där också den efterlevandes namn finns färdigt: Vilorum för makarna Andersson. Kalle f: år och d: år. Maria f: år -.
Det här är (var) ett praktiskt sätt att minska ner utgiften för inskriptionen när den andra maken går (gick) bort. En högre känslomässig bindning till gravplatsen uppstår också. När min far avled för fem år sedan  ristades stenen enligt den modellen.  
Det är ju framför allt äldre människor som använder sig av den traditionen.

226
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-09, 21:29 »
Erik,
Här ovan kallar du Johan Nilsson Lehto eller  Lehtoheinonen, *1803. Kronotorpare.
 
Jag reagerar för titeln kronotorpare, eller kallas han så i kyrkbok?  
Är det inte så att det är först från 1891 eller snarare från 1894 (då kolonisationen kom igång) som man kan tala om kronotorpare, d.v.s. om man ser till förhållandet mellan brukaren/arbetaren och ägarerepresentanten/arbetsgivaren.  
 
Lehto var väl nybyggare, antalet nybyggen hade ökat stort efter 1824 års avvittringsstadga. År 1860 förbjöds nybyggen på avvittrade kronomarker i Norrlandslänen och kom senare att omfatta även oavvittrad kronomark. Antalet nybyggen minskade tydligt efter 1860. 1876 års domänkommitt? ville öppna kronoparkerna för torpare. 1887 motionerade två norrbottniska  riksdagsmän om torpanläggningar (skogstorp) på kronoparkerna. Det dröjde till 1891 innan en proposition lades fram i frågan, då grundad på skogsekonomiska förutsättningar, med följden att en kolonisation av kronoparkerna  handlade om att utnyttja odlingsbar mark, rekrytera arbetskraft,  bevaka skogen i kronoparkerna samt skaffa egendomslösa hem och jord.  
(Läs: Sten-Åke Bergström: Kolonisationen på kronoparkerna i Norrbotten 1894-1950. Lic. avh., Umeå, 1979.)

227
Efterlysningar / Svanström, Anders * 1774_
« skrivet: 2004-11-05, 22:13 »
Om man söker på Hiski får man bara ett napp på en Anders som mellan åren 1797-1812 flyttar till Sverige och är till äktenskapledig: 4.2.1811 flyttade från byn Hapkylä i Vihti församling Serg. Anders Gadd till Sverige, Mölbo.
Det är den man får fram. Man får undersöka när han var född och vart han tog vägen. Eftersom Sverige och Finland fram till fredsslutet var ett rike,så var det också lättare flytta mellan de båda rikshalvorna.  
Det troliga är att din Anders hade ett patronymikon och tog sig namnet Svanström, när han fick jobb som smed på ett bruk. Har du undersökt om din Anders kan finnas i kyrkböckerna för Finska församlingen i Stockholm?

228
00 - Straffanstalter / Fångvårdsanstalter på 1870-talet?
« skrivet: 2004-11-01, 20:50 »
Eftersom fängelset i Landskrona nämndes lämnas här ett lästips: Skånelandskapens roll i svensk fångvårdshistoria. är en artikel av Elisabeth Reuterswärd i tidskriften Ale. (Lund : De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening), 1992:3, s. 11-18.

229
Archive - Swedish names / Måklos Persson Kihlgren,Olof
« skrivet: 2004-11-01, 20:18 »
Hi Nancy,
There are different theories of how soldiers got their names. May i suggest you contact Krigsarkivet (The Military Archives) in Stockholm. They can tell you more. I think they have some information in English.  E-mail: krigsarkivet@krigsarkivet.ra.se

230
Archive - Swedish names / Måklos Persson Kihlgren,Olof
« skrivet: 2004-10-28, 00:19 »
Måklos should be Maklös. Maklös (earlier spellt: Maaklös) is a soldier name. You can find the name in Västmanlands regemente (Regiment named Västmanland). In 1793 the soldier named Maklös had number 224 (in regiment), 74 (in Company lieutenant-colonel). As you can see my notes refer to 1793, at least five years before your man became a soldier.
Persson is his patronymikon, his father was named Per or Petter. I hope somebody else knows why he also had Kihlgren. When you look for him as child, you look for Olof Persson, and you'll that way learn why he also had Kihlgren..
Kind regards
Irma

231
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-10-25, 16:09 »
Ulla-Britt
Det handlade om emigrantregister, så det här är fel  
ställe diskutera sådana. Du kan väl klicka på mitt namn  
så får du min mail-adress.
Hälsningar
Irma

232
Människor / Kunglig familj?
« skrivet: 2004-10-16, 22:50 »
Fotografen är från Söderhamn. Rimligt anta att familjen också är därifrån. Söderhamns stad brann 1878, det nya rådhuset stod klart 1880, en stor fabrik invigdes i Bergvik 1900, det nya läroverket var färdigt 1910. Är det inte sannolikt att familjeporträttet visar en högre tjänsteman i staden, en arkitekt, eller en man inom industrin eller vid läroverket?? Jag lutar mest åt en lektor. Se på kvinnans frisyr. Den verkar hemmakammad.  
Har du kollat med Söderhamns kommunarkiv, om de har en porträttsamling? Eller ett lika bra förslag: gör en kopia och ställ ut på biblioteket. Du får säkert svar inom kort.

233
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-10-15, 22:05 »
Anders!
Det beror på vad man avser med tidigare.  
I boken Gällivare av Gösta Forsström och Bo Strand (1977) (D. 2 av Gällivare kommun.) anges på s. 123:
Auvakko betyder 'öppning i skogen', exempelvis en älvdal med angränsande område. Auvakko är identiskt med lappskattelandet Keppovuoma, som såldes av lappen Per Jönsson till Mickel Hindersson från Keinosuando för 73 daler kopparmynt år 1739. Ättlingar till Mickel Hindersson har av allt att döma bebott  Auvakko i åtminstone 150 år.
Som Forsström skriver så tycks Auvakko hört till Gällivare från 1700-talet. Dessutom ligger såväl Puoltikasvaara som Skaulo norr om Auvakko, och Keinosuando, som nämns var en föregångare till  Nilivara, också i nuvarande Gällivare kommun. 1742 blev Gällivare egen socken och en del av Jukkasjärvis område överfördes 1745 till Gällivare.
Det kan ju vara sistnämnda som ger anledning antaga att Auvakko en gång hört till Jukkasjärvi??

234
Järlåsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-02
« skrivet: 2004-10-15, 16:25 »
Sten,  
Här några fler uppgifter om familjen. Änkan Stina Persdotter avled 1840-03-07 i Sanda, Hammarby, Nysätra. Ålderdomsbräcklighet. Utfattig.
Catharina eller  Kajsa arbetade ibland i Långtora, ibland i Nysätra innan hon 1815 kom i tjänst första gången hos klockaren Adolf Förstedt på Klockaregården i Nysätra och från 1817 under längre tid. 1822 fanns hon i ett torp på Mosta ägor men återvände till Klockaregården. Dit kom också systern Maja en tid, när hon 1826 återvände från Balingsta. Maja ingick äktenskap med drängen Lars Larsson och de flyttade 1829 till Balingsta med ett barn. Med dem följde även Kajsas dotter Anna Stina, då 13 år. Men 1830 återkom samtliga fyra till Nysätra.
Det är Catharina Andersdotter som jag forskat om och jag skrev en liten artikel om henne i ett nr av Järlåsa-Bygden, för några år sedan. Hon blev gravid igen och gift i juni 1831 med drängen Jan Fredrik Lundström i Mosta, men hon avled i lungsot och sviterna efter förlossningen i oktober samma år. Barnet levde till februari 1832.  
Som person är hon intressant och även hennes bouppteckning är informationsrik.

235
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-10-15, 09:13 »
www.gellivare.se/forening/mosko/moskoj/mosko07.htm
ger information om att Keppovuoma idag heter Auvakko (Avvakko). Nära Moskojärvi (se www-adressen), vid sjön sydväst om M., inom Gällivare kommun, i skogslandet mellan Malmberget och Svappavaara. På kartan står Avvakko.

236
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-17
« skrivet: 2004-10-14, 22:58 »
Ulla-Britt
Jag gjorde min första excerpering av emigranter ca 1987/88. Levi Johansson Vinsa emigrerade 1882 och uppgiften är från mikrokort S 1483, som omfattar 1882-1883, Register över finska (finländska) emigranter via Göteborg, och jag har kompletterat ur material på Svenska Emigrantinstitutet och ur kyrkoarkivet. Det register jag nämner är två volymer mikrokort och går t o m 1884. I min registrering av Henrik Johansson Vinsa, ut 1889, har jag dock angett 'Göteborg, Finländare', och nr i skeppslistan.  
Kolla i SVAR:s mikrokortkatalog efter andra register över emigranter.

237
Järlåsa / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-02
« skrivet: 2004-10-14, 12:53 »
I mina antecknignar hittar jag följande:
Brodern Anders kom till Nysätra men först efter en tid i Långtora. Anders Andersson och Stina Persdotter flyttade med tre döttrar till Långtora, där Anders blev stattorpare på Långtora säteri. Här föddes dottern Maja år 1802. Säteriet såldes och bytet av ägare förde med sig att det blev omsättning på de anställda.  
Anders Andersson flyttade till Nysätra och torpet Gallata under Ryda kungsgård. Han fortsatte som dagsverkstorpare till dess han knappt femtio år gammal avled i vattusot 1811.

238
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-17
« skrivet: 2004-10-14, 11:48 »
Diskussionen hör hemma under Korpilombolo, men jag lämnar här en komplettering om Levi Johansson Vinsa:
Levi Johansson Vinsa reste den 7 juli från Göteborg enligt ”Register. Emigranter från Finland via Göteborg” tillsammans med sina jämnåriga Johan Mikelsson Aittamaa [upptagen som:  Ajtana], Isak Isaksson Lantto och Johan Palo [Balo]. De hade registreringsnr/ biljettnr 21:3:16088, 21:3:16089, 21:3:16087 resp.  
21:3:16086.  
(Emigranter med finska namn från Tornedalen återfinns oftast i just detta register, och alltid med beteckning enbart ’Finland’ som hemort.) Levi reste till Hancock, Mich., som så många andra tornedalingar. Isak Isaksson Lantto återvände redan  år 1886 till Tärendö förs. och Kainulasjärvi.
Levis bror Henrik emigrerade 1889 den 29/6, med ombordstigning 19/7 och biljettnr 39:515:5050, med Timoteus Isaksson [Uusitalo?] som reskamrat 39:515:5051. Henrik reste till Houghton, i närheten av Hancock.  
 
Levi Johansson återvände och är upptagen som immigrant 1897 i Summariska folkmängdsredogörelserna för Tärendö församling. Han flyttade senare till Narken.

239
Frigivna fångar / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-05
« skrivet: 2004-10-04, 21:48 »
Kristina
Har du sökt i husförhörslängden för åren efter 1890? Hon är ju skriven i församlingen i folkräkningen 1890, och då kan man anta att på de första sidorna i husförhörslängden /församlingsboken kan det finnas uppgifter om dövblinda, fångar och sinnessjuka. Om inte prästen skrivit de uppgifterna direkt på den sida där hon finns bokförd. När hon flyttat kan en anteckning finnas i den nya församlingen.  
Arkions databas tycks inte innehålla kvinnliga fångar?

240
Äldre ord L - Ö / Prästbordet
« skrivet: 2004-10-04, 21:19 »
En viktig källa till information om prästbol och annat inom kyrklig administration och kyrkorätt kan vara:
  Swea rikes ecclesiastiqve werk, i alphabetisk ordning sammandragit utur lag och förordningar, privilegier och resolutioner, samt andra handlingar. Af Sven Wilskman. ... Örebro, tryckt hos Joh. Lindh. =1-2. 1781-82=.
 
Utgivaren Sven Wilskman bodde i Skara, där han bl a hade hand om stiftsbiblioteket.

241
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-24
« skrivet: 2004-09-29, 21:04 »
Erik Kuoksu,
Pål Larsson Heinonen i Tärendö och hans hustru: hon heter enligt kommunionlängden 1731-1743 : Kirstin Persdr (Kerstin Persdotter). Detta enligt inlägg 4 aug 2001 under Norrbotten. Efterlysningar. Heinonen.

242
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2004-09-29, 14:07 »
Anna-Lena
En rättelse. Du hittar familjen på fol 111 i  Västerlövsta AI:18, mikrokort vol 112588. Tyvärr har jag inte antecknat vilket kort, trol kort nr 4. (I byn finns vid samma tid en annan torpare Jan Andersson och han finns på fol 108.)  
Referensen till födelseboken C:4, mikrokort vol 116485, kort 5/6.  
 
Jag hoppas du med denna rättelse lättare kan gå vidare. Din Jan Andersson betecknas som 'måg' förutom att han anges vara torpare.  
 
Hälsningar
Irma

243
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-24
« skrivet: 2004-09-28, 22:39 »
Anna-Lena
 
Johanna Jonsdotter f. 1860-01-14, döpt 1860-01-15. Jag tolkar texten att hon är Jansdotter och fadern Jan Andersson. Se t ex Västerlövsta AI:4 fol 108. I den volymen har Johanna fått födelseår 1859. Hon finns dock i Västerlövsta C:4 på 1860.  Fadern är torparen Jan Andersson på Öfver Sefne (Översävne) ägor, och  
hans hustru Anna Greta Ersdotter.

244
Om du söker i Libris (nationella bibliotekskatalogen) så hittar du många titlar som berör Johan Skytte. En del är korta artiklar, annat är avhandlingar som han ansvarade för under sin tid vid Uppsala universitet. Annat är arbeten om honom.  
Bl.a. har Tor Berg skrivit:  Johan Skytte, hans ungdom ch verksamhet under Karl IX:s regering. (1920);  
Barbro Lewin skrev för tiotalet år sedan en biografi över Skytte.  
Alvin Isberg forskade om Livland, Ingermanland och Karelen och den svenska kyrkopolitiken.  
Linda Oja är en ung forskare som nyligen skrivit om svensk kyrkopolitik under1600-talet och berör också Östersjöprovinserna.  
Enklast är att söka i Libris på nätet och kolla med ditt bibliotek vad som kan lånas.

245
N-Ö / Söker min Irländska morfar !
« skrivet: 2004-09-09, 19:19 »
Tillägg till tipsen ovan:
Om man söker på Google efter McGullick så får man åtskilliga svar.

246
Kusinäktenskap / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-03
« skrivet: 2004-09-04, 20:39 »
Hur gamla är de som ingår dessa äktenskap? Jag har exempel från tidigt 1950-tal på kusiner som gifter sig men jag har uppfattat detta som att de fick 'gå till kungs' på grund av brudens låga ålder.

247
Efterlysningen borde legat under Dalarna.
Om du avser Wilhelm Gustaf von Knorring, f 1770-09-04, d 1844-10-12 (dödsfallet bokfört i Äppelbo). Han ingick äktenskap 1794-02-16 i Äppelbo med Brita Christina Heinstedt, f 1767-12-03 i Malung, d 1839-11-08 i Äppelbo. Hon var dotter till sedermera kyrkoherden och kontraktsprosten i Nås, Järna och Äppelbo Johan Heinstedt 1735-1808, och h h Anna Sophia Godenius, 1738-1809.  
 
Det finns en Christina Berggren, 1741-1796, som 1763 blev gift med Georg Gustaf von Knorring, 1733-1785. Hon är mor till Wilhelm Gustaf. Hon är dotter till länsman i Järna, senare landskamrerare Eric Larsson Berggren, 1712-1773, och h h Christina Larsdotter Lindgren, 1718-1773. Hon föddes i Bergheden, Äppelbo.  
Litt.: Ätterna Knorring (2000), s. 232-234.

248
Människor / När kan kortet vara taget? Karelen, Finland
« skrivet: 2004-08-15, 20:59 »
Hatten, stövlarna och mustaschen för tankarna till mitten av 1920-talet. Jag har jämfört med några bilder i ett släktalbum. Stövlarna ser nya ut, läderstövlar sköttes noggrant, eftersom de måste tåla vatten.  
Betr. kläderna: byxans snitt, med gylf, ser också ut att vara ungefär mitten av 1920-talet.

249
Riksarkivet Arninge / Statens Järnvägars arkiv
« skrivet: 2004-08-10, 21:10 »
Monica
 
Har du kollat i de olika tryckta matriklar som finns, från 1869 och framåt. De har olika namn, som exempel:  Matrikel öfver personalen vid Sveriges jernvägar 1905 / utgifven af Gustaf Welin, eller Svensk järnvägsmatrikel (1942) (varierande år} eller  
Förteckning över ... .  En del matriklar har fotografier, andra enbart listor med namn. Ju högre tjänst, desto troligare att det finns en bild.  
 
Jag föreslår att du söker i Libris,  bästa resultat får man vid utökad sökning och klassifikation: Lm-c.prd (som är 'biografiska uppslagsverk, Sverige, järnvägar'). Det ger 31 träffar. Matriklar är uppslagsverk och biblioteken har olika praxis vid utlån. Kontakta därför ditt kommunala bibliotek för att genom dem låna bok eller kanske beställa kopia med namn du söker.  
 
Betr. SJ:s arkiv: det finns i Arninge, kontakta Riksarkivet för närmare besked, enklast via e-posten: riksarkivet@riksarkivet.ra.se
 
m v h
Irma

250
17 Juridik / Edsöre
« skrivet: 2004-08-01, 00:52 »
Hej Maud,
Omhan dömdes 1856 så finns det ett domstolsutslag  
p å hans dom. Har du lsst det i domboken? Härad /  
tinglag år 1856.
Vad står det i den domen?
 
Hälaningar
Irma

251
17 Juridik / Edsöre
« skrivet: 2004-07-31, 12:31 »
Maud,
 
Edsöreslagarna går tillbaka till medeltiden. För senare tid här ett par lästips:
Kanske kan du hitta något i ett årstryck (förordning) från 1815, där det talas om at underrätts utslag i mål, som röra edsöre samt brott emot kyrkofrid och rättegångsfrid, böra Hof-Rätten underställas ....  
Innehållet gäller om prövning av fall rörande edsöresbrott, kyrkofrid och rättegångsfrid.  
I strafflagen 1864 ströks edsöresbrott som särskilt slags brott.  
Dessutom skrev Carl Johan Schlyter, 1795-1888, Utkast till edsöreslagarnes historia, som ingår i hans Juridiska afhandlingar, del 1 (1836).

252
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2009
« skrivet: 2004-07-30, 19:23 »
vinge över s antyder att stavningen i grundordets originalspråk (ryska) är motsvarande sh eller sch.
Det kan vara fråga om schamaner: likt en schaman, med schamaners sätt. Finska språket saknar alla sj/sch-ljud som vi t ex har i vårt språk.
 
m v h
Irma

253
En fråga: jag antar att Josef hade tagit ut flyttningsbetyg : fick inte trots allt kyrkoherden i församlingen hemma i Sverige något meddelande från USA om hans död? Det fanns ju ett konsulat i New York, om han identifierades som svensk medborgare kan ju konsulatet fått information att föra vidare. Har du kollat med Riksarkivet om det kan finnas något i det konsulatsarkivet?

254
Frösthult / Äldre inlägg (arkiv) till 08 januari, 2009
« skrivet: 2004-07-19, 20:14 »
Carl!
 
Sven Sandblom, Enköping, har nyligen gett ut ett häfte Gestilren 1210 - striden stod i Uppland i Gästre : debattskrift för att få klarhet om platsen för striden mellan kungarivalerna Sverker d.y. Karlsson och Erik Knutsson / utgiven av Sven Sandblom med stöd av Enköpings kommun. Enköping 2004. 44 s.  
Jag har inte hunnit läsa det men lämnar det i alla fall som lästips till dig.

255
Efterlysningar / Lassi, Isak Ersson, f. 1828
« skrivet: 2004-07-08, 19:31 »
TACK för era snabba svar! Jag blir verkligen glad!! Nu kan jag gå vidare. Denne Isak var bror till min farmors mormor.  
Just nu registrerar jag också emigranterna från Korpilombolo och här löstes ett frågetecken.
 
Hälsningar
Irma

256
Efterlysningar / Lassi, Isak Ersson, f. 1828
« skrivet: 2004-07-07, 22:38 »
Uppgifter söks om en utvandring till Norge:
År 1866 på vårvintern begav sig från Narken (Korpilombolo fs) backstugusittaren Isak Ersson Lassi, f. 1828-06-18 till Norge. Han var gift 1854-08-20 (eller 23) med Maria Christina Jacobsdotter, född 1832-11-25 i Gällivare fs.
Med sig hade de sex barn:
Anna Greta, Maria Helena, Eva Matilda, Johan Erik, Isak Gustaf och Wilhelmina. Barnen födda 1853 -- 1863.
Attesten togs ut 1866-02-10 (el -03-10).  
Familjen finns upptagen i Emil Gryms bok Från Tornedalen till Nordnorge som utvandrade från Korpilombolo. Någon återinvandring har vi inte hittat. Å andra sidan vet vi inte heller om familjen någonsin nådde över gränsen till Norge.

257
Fotografyrket / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-16
« skrivet: 2004-07-06, 23:00 »
Hej Gunilla,
Har du kontaktat Upplandsmuseet angående Maria Helena Ahlsson Forsslund?? Där har man god kunskap om fotografer i Uppland.

258
Källor och arkiv / Ryska storfurstendömet Finland
« skrivet: 2004-07-04, 15:04 »
Ingrid!
Så här står det i NAD (Nationella arkivdatabasen; www.svar.ra.se) om S:ta Katarina församling:
... Arkivet förvaras i svenska Riksarkivet och är ordnat efter förteckningsplan för rikssvenska kyrkoarkiv. De egentliga kyrkböckerna är förda på ryska under åren 1892-1919/20 men personnamnen är även skrivna på svenska. Mestadels användes den julianska kalendern ända till 1918. I övrigt  
hänvisas till Riksarkivets forkarexpedition.  
Hänvisning finns till litteratur:  
Kajanus,H.,St Katarina svenska församlings i St Petersburg historie. Ekenäs 1980  
Wir?n,E., Den svenska församlingen i Petersburg. ingår i: Finska kyrkohistoriska samfundets årsskrift 1913-1914.
 
Som Jonas skrev ovan förvaras arkivet i Riksarkivet och den del som mikrofilmats och finns på mikrokort finns också tillgänglig där. Enklast är att kontakta Riksarkivet i frågan.

259
Övriga arkiv / Svenska Släkt Institutet
« skrivet: 2004-06-28, 22:06 »
Hej Tom,
Jag har sökt dels i Genealogiska föreningen 1933-1983. Jubileumsskrift (1983), dels kapitel VII i Handbok i släkt- och personforsking av Bengt Hildebrandf (1961). Ingendera ger några ledtrådar.  
Hildebrands bok handlar om medeltidsgenealogi, men den har även en gedigen genomgång [fram till och med 40-talet] av litteratur om svensk släktforskning i Kap. VII (s. 274-334), och han tar där också upp olika organisationer. Genomläsning av det kapitlet är en bra orientering för nybörjaren.
 
Vad göra med Svenska Släkt Institutet? Har du frågat Genealogiska föreningen, om de har något i sitt arkiv om institutet? Det fanns under 1920-, 1930- och 1940-talen några kommersiellt arbetande släktforskningsbyråer.  
Finns ingen namngiven person någonstans omnämnd som ansvarig för släktsammanställningen? Om inte: då känns det osäkert. - Det är som Rune Edström skrev här ovan: man måste kolla själv. -- Ta förslagsvis fem-sex sidor, kanske slumpmässigt utvalda, och gör kontroll mot grundmaterialet, alltså mot födelse- och dopböcker, vigselböcker, etc. Då får du en viss vägledning. Antagligen vill du kontrollera uppgifterna även därefter, lätt att hitta okontrollerade poster enligt den anteckning du gör i Disgen.
Lycka till!

260
Övriga arkiv / Svenska Släkt Institutet
« skrivet: 2004-06-27, 22:31 »
En sökning i Libris ger
Släkten Bergström från Berga i Västergötland : en krönikebok om släkten nu och i det förgångna.
Utgiven av Svenska Släkt Institutet år 1937.
 
Institutet torde varit ett privat företag, enmansbyrå (?). Jag antar att det bör gå att finna något om verksamheten i t ex tidiga nummer av Genealogisk tidskrift.

261
I Pennsylvania finns orten BITUMEN. Där fanns ett kolgruvedistrikt och dit kom många finlandssvenskar från mitten av 1880-talet. Andra orter i närheten, där en del bosatte sig, särskilt efter 1910, var Sagamore, Grassflat, Lanse och Morris Run. En svensk-luthersk församling bildades i Bitumen efter år 1900. 1910 lades gruvverksamheten ner och de flesta finlandssvenskarna flyttade därifrån, till grannstäderna men också bl.a. Oregon.  
1941 hölls f.ö. en återföreningsfest (den 4:e) i Kettle Creek Park (inte långt från Westport, Pa) för f.d. Bitumenbor.  
Det här och mycket annat hittar man i  
Anders Myhrman, Finlandssvenskar i Amerika, (1972). 556 s. Den ingår i serien Folklivsstudier, IX, utgiven av Svenska Litteratursällskapet i Finland. Den har dels ett register över orter i Finland, dels ett sakregister, och en litteraturförteckning.

262
Enligt folkräkningen är han född i Högbo. Det är den  
enda Johan (Johan Hilmer) som har en far Karl.
 
Hemförsamling: Högbo
Hemort: Sandvikens bruk
Kontrakt: Gästriklands östra
Län: Gävleborgs
Födelseår: 1898
Födelseort: 
Födelseförs: Högbo
 
Fadern: Karl Gustaf Sjöström f. 1869, Valsare
Modern: Lovisa Hedman f. 1866
Barn:
Julia Margreta f. 1892
Anders Gustaf Ragnar f. 1896
Johan Helmer f. 1898

263
Religion / Söderblom, Nathan (1866-1931), ärkebiskop
« skrivet: 2004-06-22, 21:40 »
För den som vill läsa mera om Nathan Söderblom här tips om dottersonen Staffan Runestams artikel Världssamvete och gudsförtröstan : om Nathan Söderbloms handskriftssamling i Uppsala universitetsbibliotek, publicerad i Kyrka, helgon och vanliga dödliga, Riksarkivets och Landsarkivens årsbok 2003.  
Söker man i Libris hittar man fler artiklar som samme författare har skrivit om Nathan Söderblom: t.ex. om N. och ekumeniken, om N. och försvarsfrågan, om N. och Strindberg och om N. och böndagsplakaten.

264
Stålnacke / Äldre inlägg (arkiv) till 16 augusti, 2004
« skrivet: 2004-06-21, 21:01 »
Om man söker på Folkräkningen 1900 för hela landet får man 52 träffar men ingen Hilma Alida.Förmodligen var hon gift Stålnacke.

265
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2009
« skrivet: 2004-06-17, 22:34 »
Ann-Maries fråga om texten väcker fler frågor, och Håkan, din översättning verkar ok.  Mickel Mårtensson kävi rantakauppaa som sin far, och han betalade järvireittimaksu i Stockholm 1579.
Det förra är väl att han bedrev kusthandel och det senare att han betalade seglationspenning (eller motsvarande term). Det här var en inrikes resa över ett innanhav.
Om man vill hitta termer på svenska för äldre kamerala förhållanden är vissa ordböcker bra, men ett annat, roligare, tips är att se om det finns ett årstryck, ett kungl. brev eller ett riksdagsbeslut, som återger den förordning efter vilken en avgift skulle betalas.
Man kan läsa mera om Årstrycket (kungl. brev och förordningar 1523-1833) på Kungl. Bibliotekets hemsida, www.kb.se    gå sedan via Innehåll, välj Å och Årstrycket. Läs där om Årstrycket och hur man söker i biblioteksdatabasen Libris. Den fullständiga texten finns på en del av de större biblioteken. I katalogposten i Libris får man mer information.  
Om seglationen i Finland kan man t ex hitta:
1552-08-09 Kongl. majt:s : Mandat om Böndernes Seglation uti Finland.

266
03) Latinska uttryck / Denata cum implevisset
« skrivet: 2004-06-15, 22:52 »
Det handlar tydligen om en kvinna. Mitt förslag till tolkning (min gissning): Denata vita replevisset. Avliden mätt av åren.
 
Alternativ text: Denata iure replevisset. iure = med rätta

267
Allmänt / Barnen från Forsmofjällen
« skrivet: 2004-06-03, 14:09 »
Barnen från Frostmofjället utkom 1907. Under 1860-talets nödår hade Laura Fitinghoff (1848-1908) under sin uppväxt, prosten J. B. Runstens dotter (Sollefteå), upplevt fattigdomen i Ådalen. Boken är speciell i svensk barnlitteratur, skriven mer än fyrtio år efter nödåren, men den är en god social skildring. Hon hade  själv upplevt en del, annat hade hon fått berättat för sig, och hon lyckades ge bra bilder av de hem barnen gästade. Boken kan därför ge även släktforskare inblickar i 1860-talets byar i Ångermanland.  
Laura Fitinghoff dog redan 1908 och den av henne planerade del 2 (om barnens vidare utveckling och öden, bl.a. om Antes klassresa, han som blev präst) blev oskriven. Filmen spelades in på 1940-talet, och den blev en succ? inte bara i Sverige. Bokens budskap hade på ett bra sätt överförts till bildspråk.

268
Porträttfynd (enskilda bilder) / #32089
« skrivet: 2004-05-26, 16:49 »
Kanske det är en s k abiturientmössa, en realexamensmössa som fick remsor och text på kullen inför studentexamen? Men den unge mannen är ung som en konfirmand och fotograferingssituationen för tanken till någon avgångsexamen. Inför realexamen gjorde man ju förr i en del skolor motsvarande med en skolmössa, broderade, försåg mössans kulle med diverse figurer. Det viktiga var att alla i en klass bar likadana (i huvudsak) abiturientmössor.  Man kunde också tillverka roliga hattar.  
Jag tror inte man tog med den mössan till fotografen när man erövrat sin gråa eller vita mössa.  
Men en fråga:  Användes en mössa vid examen från handelsskola?

269
00 - Begravning / Begravning i stillhet / tysthet
« skrivet: 2004-05-20, 09:14 »
Om man inte kunde få fram på vilket sätt personen hade hamnat i ån (om han blivit knuffad i ån, ramlat ner i ån eller hoppat själv/begått självmord) så fanns ju osäkerheten kvar. Hade han tagit sitt liv? För att begravas i vigd jord måste säkerhet råda om hur döden inträtt.  
Den som gått i förväg fick inte begravas i vigd jord, utan enligt 1734 års lag skulle skarprättaren föra liket till skogs och gräva ner i jorden. Texten fanns i missgärningsbalken och ändrades 1884. På 1840-talet ändrades praxis så att det blev tillåtet att begrava inom kyrkogården men självspillingar fick ligga på norr. Den delen på kyrkogården hade i större delen av Europa en lägre status. Begravningen skedde i tysthet, utan klockringning, efter solnedgången och endast med de nödvändiga personerna närvarande. Om begravningen fick ske på kyrkogården tog man ofta kistan över muren i norr, där några trappsteg fanns inmurade för ändamålet.  
Läs gärna mera i Louise Hagberg, När döden gästar. (1937), ur kapitlen Ligga på norr (s. 492-496) och Neslig begravning och begravning i stillhet (s. 499-505).

270
Äldre inlägg 2000-2005 (Arkiv) / Lusitania
« skrivet: 2004-05-15, 00:34 »
På kyrkogården i Cobh (f.d. Queenstown) sydost om Cork i södra Irland finns ett antal gravar efter Lusitania-offren, inom ett avgränsat område.  
Staden är värd ett besök, bl a för sitt fina emigrationsmuseum. Om jag minns rätt fanns där också en del om Lusitania-katastrofen.

271
Bror Muotkas bok Övertorneå sockens tidigare historia kan köpas från STR-T, som är Svenska Tornedalingars Riksförbund. Adress: Aapua 6, Aapua, 957 94  ÖVERTORNEÅ. Tel. 0927-240 74. Boken kostar ca 200 kr.  
Gå in på www.str-t.com  Där får man se en stor del av utgivningen eller de böcker som STR-T säljer. Och man får veta mera om Tornedalen.
-T i förkortningen betyder 'Tornionlaaksolaiset' = Tornedalingarna.

272
Människor / Festgrabbar
« skrivet: 2004-05-13, 22:29 »
Jag ser fortfarande en manlig brödra- och kusinträff. Man kan dela in bilden i fyra delar: Man nr 4 i bakre raden, de stående, (A) kan ha 2-3 söner till höger och bakom sig; man nr 7 (B) kan ha 2-4 söner på bägge sidor om sig; man nr 3 (C) knästående kan ha minst 1 son t h om sig och 1-2 framför sig, och man nr 6 (D) knästående har minst en son t h om sig.  
Oplacerade blir man nr 1 i bakre raden, man nr 1 och nr 4 i knästående.  
Kvinnorna tog kanske en egen gruppbild.  
Fotografiet kan vara taget i anslutning till en begravning (eller ett bröllop) på landet gissningsvis: Norrland), men efter själva akten. Männen med överrockar förmodligen på väg att resa.

273
Håkan,
Har du läst Bror Muotkas bok Glimtar ur Övertorneå sockens tidigare historia (Övertorneå 1996; 328 s.). Där finns bl.a. ett helt kapitel om Kuivakangas by, där omnämns såväl Kuivakangas 24 Saari (eller Kärki) som Kuivakangas 34 Uusi-Muotka och Kuivakangas nr 33 Vanha-Muotka finns med.
Uppgifterna om gårdarna ger  inte rak hjälp i att besvara din fråga, men boken är intressant för den som forskar om byarna i Övertorneå kommun.
 
Hälsningar
Irma

274
Människor / Festgrabbar
« skrivet: 2004-05-04, 21:55 »
Det ser ut som en riktig kusinträff i trädgården.

275
Förnamn - N / Nannulf / Nanulf
« skrivet: 2004-05-02, 20:00 »
På Släktforskarförbundets namnlista stavas namnet Nannulf.

276
Byggnader och miljöer / Okänd lanthandel - interiör
« skrivet: 2004-04-29, 10:55 »
Det kan ju röra sig om en lanthandel som nu är nedlagd. Jag föreslår att du kontaktar länsmuseerna och frågar om de kan identifiera. En äldre kvinna i en lanthandel av gammaldags snitt. Mer än en i varje län kan inte ha funnits. Tills för några år sedan fanns en t ex i Mosta utanför Örsundsbro.

277
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-30
« skrivet: 2004-04-23, 22:34 »
Bengt, hej!
 
Födelseuppgiften för Anna bör kontrolleras. Min exerpering gjorde jag omkring 1978-1979, med vissa justeringar efteråt. Så din uppgift kan vara korrekt.  
Vilket av barnen är din ana?  
Irma

278
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-30
« skrivet: 2004-04-22, 22:54 »
Bengt Ode, ursäkta mig jag kallade dig för Rune!!
 
Och ett tillägg om Cajsa Helena Eriksdotters (1831-1878) barn; i sitt äktenskap med Henrik Nilsson Mettävainio (1821-1873) fick hon sammanlagt 8 barn, av vilka tre dog före fem års ålder.

279
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-30
« skrivet: 2004-04-22, 21:03 »
Erik Olofsson och Brita Eliasdotter gifte sig 1800. Samma år avled två av Britas barn från första äktenskapet. Brita hade fyra barn i sitt första äktenskap, Catharina, f 1795, gift 1820 i Rödupp, Anna (1794-1800) samt tvillingarna Christina (1796-1800) och Brita (1796-1797). I Eriks och Britas äktenskap föddes förutom de barn som Rune nämner ovan även Olof 1801-03-03.  
 
Erik Jan gifte sig med Lisa Cajsa (Elisabeth Katarina) Pehrsdotter [Flink], dotter till soldaten Pehr Flink och hans hustru Helena Pehrsdotter i Svartbyn. Tillsammans fick de barnen Johan Petter 1828-01-12, Brita Stina 1829-10-14, Cajsa Lena (Katarina Helena) 1831-02-22 samt Anna Stina 1832-01-19.  Hustru Lisa Cajsa Pehrsdotter avled 1834.  
Erik Johannes Ersson med familj bodde först i Hultet, sedan i Limingoselet och slutligen i Narken, dit han kom ca 1833. Han avled 1878-02-18. Cajsa Lena var den enda av barnen som gifte sig och fick i sitt äktenskap fem barn. Hon är min ffmm.

280
I Vardagsslit och företagsvinst (Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2002), skrev arkivarie Jan Forsgren en intressant artikel om den driftiga damen: Catharina Bröms. En järnlady i 1700-talets Sverige, s. 107-116.  
På sid.111 nämner han om Catharina och hennes syster Elisabeth: Tyvärr finns inget porträtt bevarat av någon av dessa två driftiga damer.

281
M / Marieberg
« skrivet: 2004-04-13, 23:53 »
Man kan tillägga att idag ligger Riksarkivet i Marieberg, mellan Västerbron och DN-huset. En annan granne är ryska ambassaden. Riksarkivet kom till Marieberg 1968.

282
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-04-12, 09:45 »
Ann Isaksson
Frågan är ställd under Pajala men berör enbart Tärendö, därför svar här:
Eva Matilda Johansdotter Lauri tog tjänst som piga i Kainulasjärvi år 1888, på Vinsa skattehemman. Se: Tärendö  AI:2, fol 26, rad 17. Hennes dotter föddes 1889, och samma år återvände hon till föräldrarna i Tärendö. Hon bor senare i Tärendö och i Pajala (utan flyttningsbetyg) och återvänder till Tärendö (se under:  AI:2 fol 198, Inhysingar).  
 
Från Tärendö församling finns i SUM* tre registrerade emigranter, av vilka två är från Kainulasjärvi, nämligen Henrik Johansson Vinsa, f 1867-02-14 [AI:1, fol 26, sedan en kort tid som dräng fol. 29], Timoteus Isaksson Uusitalo, f 1861-05-09 [AI:1, fol 29], (bägge ogifta); samt Per Ersson Särkimukka, f 1837-08-07, som lämnade hustru och fem barn i Tärendö.  De två unga männen reste tillsammans med avresa från Göteborg 1889-07-19 med destination Houghton, Mich..  
 
År 1890 finns inga i SUM registrerade emigranter från Tärendö församling.  
* = Summariska folkmängdsredogörelser, där in- och  
utvandring redovisas.

283
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2004-04-12, 09:40 »
Ann,
Jag lämnar svar på din fråga under Tärendö

284
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-04
« skrivet: 2004-04-11, 17:12 »
Stefan E. Sundbäck
Du frågade om Kiruna barnhem och eventuellt arkivmaterial. Som komplettering till Ammi Lindberghs text ovan, här ett tips till: Läs Lasse Brunnströms Kiruna - ett samhällsbygge i sekelskiftets Sverige, del 2 (1981), sid. 119-121. Där finns en utförlig beskrivning av hur Kiruna barnhem kom till och hur huset såg ut,  också ritningarna. Han hänvisar även till arkivhandlingar, som finns i Kiruna kommuns centralarkiv [KKCA]: Jukkasjärvi kommunalstämmas protokoll och protokollsbilagor 1907-1910 i första hand. Givetvis också barnavårdsnämndens protokoll, m m. under många år.  
I del I (1981), sid. 220-227 finns en förteckning över alla otryckta källor och över tryckt litteratur, som han använt för de två volymerna. Jag tror att du har en hel del information att hämta i de två volymerna.
 
m v h
Irma

285
Råneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-28
« skrivet: 2004-04-04, 16:56 »
Håkan,
Ärelöshet var förr en vanlig benämning på den straffpåföljd som innefattade förlust av medborgerliga rättigheter. Det innebär att det bör finnas ett rättegångsärende och ett domslut i häradsrätten men troligen också från Svea hovrätt.
I de vanliga ordböckerna för släktforskare saknas ordet, tyvärr.  
 
m v h
Irma

286
Dop / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-07
« skrivet: 2004-03-31, 21:53 »
Om silvrets roll kan man läsa hos Carl Herman Tillhagen, Barnet i folktron, (1983), där han på s. 209 ff berättar om olika metoder och om de skyddsmedel som lades ner i badbaljan inför barnets första bad. Viktigare än silver tycks stål av något slag (sax, kniv, eggjärn) ha varit.  
Tobias Norlind, Svenska allmogens lif, (1912), tar på s. 557 ff fram silver (bägare, sked) i badvattnet som ett sätt att göra barnet rikt. Barnet var hedning före dopet och måste skyddas för onda makter. Skyddsmedlen var framför allt: eld, vatten och stål.

287
Människor / Är dessa 3 personer på korten släkt?
« skrivet: 2004-03-31, 21:31 »
Bilden av kvinnan är intressant men också kommentarerna. Jag håller med Elisabeth N-G: kvinnan kan knappast vara gravid.  
Däremot kan det vara ett foto taget i anslutning till hennes förlovning. Är det inte så att hon har dragit åt skärpet en aning för mycket, hon är naturligt rund om magen och när hon sträcker på sig, lutar sig något bakåt, kjolen är otymplig och skärpet stramar, så ser hon ut som vore hon gravid. Men på den tiden gick nog inte gravida kvinnor till en atelj? för fotografering.

288
Däremot kan hon mycket väl vara en hittils okänd dotter till Olof Nilsson Kemiläinen...  
 
Erik, det ska väl till något tydligare bevisföring för ett sådant påstående?? Om nu Olof Nilsson Kemiläinen fick två döttrar samma år, så borde det kanske märkts i något sammanhang?? Annars blir det nattmössa!
 
Jag följer denna fråga eftersom jag är intresserad av bakgrunden för en Salomon Aronsson [Lehto] i Mukkajärvi, med en son Isak f. 1851.

289
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Löding, Pål
« skrivet: 2004-03-22, 22:06 »
I boken Torpen under Huså bruk av Oscar Löding (Östersund 1980), sid. 199, sid. 236-239 m fl sidor, finns uppgifter om dels Paul Löding, ägare till hemmanet Svedje, dels släkten Moverare. Ingeborg var född den 6 dec 1753. I slutet av boken finns hennes testamente återgivet. Har du gått igenom den boken?

290
Allmänt / Tidningsartikel
« skrivet: 2004-03-17, 11:42 »
Jag föreslår att du kontaktar Jämtlands läns bibliotek i Östersund och frågar vad som finns om Alanäs bland klippen i samlingen av litteratur om Jämtland och Härjedalen. På biblioteket får du också veta mera om vilka dagstidningar som fanns på 40-talet och vilka som är mikrofilmade.

291
Äldre ord L - Ö / Utfattig
« skrivet: 2004-03-16, 21:31 »
Synonymer till utfattig är: utan ett öre, blottställd, utarmad, barskrapad, luspank, bragt till tiggarstaven. Ekonomisk oförmåga.  
Gösta Lext ger i Mantalsskrivningen i Sverige före 1860 (omtr. 1979) flera exempel på fattig och utfattig, t ex: ... utfattiga, som ej kunna förtjäna sig födan, ..., om vilka som kunde bli skattebefriade, inte behöva betala mantalspenningar. (s. 234) Han hänvisar också till MI = Mantalskommissarieinstruktion (1635, 1673, 1693); (s. 47-48).

292
Missionärer / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-16
« skrivet: 2004-03-07, 22:12 »
Det kan löna sig att kontakta även Riksarkivet. Byrån för enskilda arkiv. Det finns något register över missionärer, bl.a. missionärer som var i Kina. Skriv till

293
Lärare / Lärarinna / Lärare
« skrivet: 2004-03-07, 01:04 »
Sådana uppgifter kan man hitta i arkiven. Det framgår inte hur tidigt på 1900-talet din fråga gäller. Folkskoleöverstyrelsen fanns 1914-1918, föregångare till SÖ, och i dess arkiv finns bl a kataloger för folkskoleseminarier 1914-1918. Därefter och fram till 1952 finns motsvarande kataloger i SÖ:s arkiv. Läs mer i Riksarkivets beståndsöversikt (BÖ), del 5:1 Centrala myndigheter A-L [om Folkskoleöverstyrelsen se sidan 292-293], 5:2 tar upp Centrala myndigheter M-Ö. Registret till dessa två volymer ligger i del 2, i den del som beskriver bl.a. SÖ:s arkiv. Folkskoleavdelningen finns på sid 208-210. Fråga på ditt bibliotek efter beståndsöversikten.

294
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-14
« skrivet: 2004-03-03, 23:10 »
Johan Herman Pohjanen, f 1913-09-05,  i Nuuksujärvi, var son till Johan Valdemar Isaksson Pohjanen, f 1880-11-15, och h h Anna Maria Sturk, f 1887-06-17. Han fick faderns tillstånd att utvandra i juli 1929, men jag noterade vid excerpering av församlingsbok och utflyttningslängd att han återlämnade flyttningsbetyget. Enligt SUM utvandrade han 1929. Troligen inväntade han sällskap av någon från byn eller från grannbyarna. Samma år utvandrade Elis Rikard Alapää från Jerijärvi, och Johan Rudolf Rantatalo från Ohtanajärvi. Den sistnämnde reste flera gånger, med eller utan flyttningsbetyg.

295
I kyrkböckerna finns en namnform, i byn användes en annan namnform, så var det bland finsktalande i Tornedalen.  Samma sak finner jag i den församling i Finland där min fmf föddes och växte upp. Han kallades dagligen knappast Abram Abramsson utan Aapo Aaponpoika eller Keräsen Aapo (efter gården där han växte upp). Det var överheten och dess språk,  i form av präst, länsman eller skrivare som avgjorde namnformen i längderna. För oss blir den bästa linjen så som Sari skriver ovan, skriva som det står i källorna. Sen kan man i kommentar eller fotnot ange även ex. den finska namnform som lokalt användes).

296
Målningar / Tavlor över gamla gårdar
« skrivet: 2004-02-26, 22:06 »
Har du kollat brandförsäkringar? Hos SVAR (Svensk arkivinformation, 0623-725 00) finns mikrokort av brandförsäkringar över hus på landet. Dessa börjar före 1800.
 
När huset brann, kanske det gjordes någon utredning? Länsmansarkivet?? i Vadstena.

297
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-14
« skrivet: 2004-02-24, 23:48 »
Håkan,  
Alida och Axel (f. 1880-01-03) Löpare kom från Jerijärvi och var (som jag minns) bosatta i Äijäjärvenmaa. Enligt min lokalkunskap och mina anteckningar är Äihämä och Äijäjärvenmaa två olika små byar. Den senare bestod nog bara av en gård, utmed vägen till Korpilombolo inte så avlägset från Jerijärvi och Nuksujärvi.  
Äihämä kan också vara samlingsnamn för skogsområdet från Kalixälven och österut. Det finns naturnamn Äihämäjärvi, -joki, -saari och -rova.  
 
Enligt Eivor Nylund Torstensson, De finska sjönamnen i Korpilombolo socken, (1973), (s. 97) ligger Äijäjärvi sydväst om Nuksujärvi. I Svensk ortförteckning 1956 hänförs Äijäjärvi till poststation Nuksujärvi.

298
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-14
« skrivet: 2004-02-24, 22:44 »
Stefan,
Om släktskapen mellan Andrea Gustafva Borin och prosten Johan G Borin: det kan jag inte svara på. Man skulle kunna tänka sig att prosten var bror till handlanden Borin. Men detta måste direkt kontrolleras mot källmaterialet, vilket jag inte har tillgång till just nu. Överkalix kyrkböcker i första hand. Dessutom kan man se i Bygd?ns herdaminne för Härnösands stift.

299
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2004-02-23, 21:45 »
Håkan Bergström
Äihämä räknas till Narken. Det ligger från Narken sett 'på baksidan' av Kalixälven, d.v.s. på den östra sidan av älven, nordost om gamla färjeläget.  Det fanns kronotorp och kolonat där under en mansålder.

300
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2004-02-23, 21:28 »
Det är sannolikt att det står 'Prestdrängen'.
I Överkalix finns vid den här tiden prosten Johan G Borin, som bl.a. står fadder för Nils Petter Erssons brorsdotter Brita Lisa år 1829. År 1831 bor såväl Nils Petter med hustru som brodern Erik Jan med familj i Limingoån.  Erik Jan hade tidigare varit i tjänst hos prosten Borin.  
Prosten Borin (fältprost och kyrkoherde) hade ca 1827 övertagit åbo- och besittningsrätten av nybyggeshemmanet Limingoån (Liminkojoki) no 1. I Norrbottens läns landskontor G IIIa:14 [Landsarkivet i Härnösand] finns en ingående redogörelse för hela nybygget till följd av syneförrättningen på hemmanet vid prostens tillträde. Man får en god inblick i byggnadernas storlek och utseende.

301
I finländsk historisk forskning förekommer samma sak: de i Finland på 1600-talet verksamma kammarskrivarna och fogdarna har fått namnen översatta till finska. Anders Nilsson blir Antti Niilonpoika, Tomas Hansson - Tuomas Hannunpoika, Gustav II Adolf - Kustaa II Aadolf och Magnus Ladulås - Maunu Ladonlukko. [Exempel ur Historiallinen Arkisto, nr 57 (1961) förf.: Lehtinen]  
Detta ser jag som en praktisk språkfråga i en lång löpande text. I ett personregister önskar man dock att också den svenska namnformen finns med.  
Ska man redovisa en släktforskning bör man följa den namnform som finns i födelsebok/kommunionbok, etc., (gärna med översättning till det andra språket angiven).

302
Lisbeth,
Till Skattmansö i Vittinge kom befallningsman Johan Husberg i oktober 1792 med hustrun Anna (senare: Maria Anna) Erichsdotter och hennes dotter Stina Cajsa (Christina Catarina). Närmast kom de från Salem och Botkyrka, där han under fyra år varit verksam i Tumba och innan dess haft arbete i Östertälje [eller: Södertälje Landsförsamling].  
Johan Husberg var enligt flyttningsattesten född i Husby-Långhundra år 1742. I födelseboken det året finns tre gossar med namnet Johan.

303
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-30
« skrivet: 2004-02-19, 22:12 »
Maria,
Ett litet lästips om Laver, som existerade ca ett decennium, och betecknades av författaren Helmer Grundström 1937 som Sveriges modernaste gruvsamhälle, beläget i triangeln mellan Älvsbyn, Korsträsk och Vistträsk, 'mitt ute i villande skogen'. Om detta skriver Kjell Lundholm i sin bok Vars då - bilder ur Norrbottens kulturhistoria. Utgiven av Norrbottens museum 1983.
Han berättar att Laver som fungerande samhälle lades ner när malmen tog slut och byggnaderna flyttades till Laisvall.
Det är en kort men intressant text (s. 117-120).

304
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-25
« skrivet: 2004-02-19, 21:40 »
Enligt Folkräkningen 1900 finns ingen Valter född 1892 i Sattajärvi. Däremot finns en Valdemar  (Isak Valdemar).
 
Isak Lantto f. 1857, Hemmansägare
Wilhelmina Mäkikaltio f. 1860
Sofia Eufemia f. 1884
Hulda Maria f. 1886
Amanda Wilhelmina f. 1888
Laura Kristina f. 1890
Isak Waldermar f. 1892
Johan Alfred f. 1894
Beda Adelina f. 1896
Oskar Walfrid f. 1899

305
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-17
« skrivet: 2004-02-17, 21:52 »
Rune Th
Jag glömde i mitt förra inlägg:
När Nils Eliasson föds 1736 så är en av faddrarna Jöns Olofsson i Lande (=Landet) med hustru Anna Björnsdotter. Kan denne Jöns Olofsson vara bror till dopbarnets mor Anna Olofsdotter? Det kan vara id? för dig att undersöka.
Hälsning
Irma

306
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-17
« skrivet: 2004-02-17, 21:44 »
Till Rune Thorstensen
Överkalix C:2 fol 41, Födda, ger för 1741 som barn nr 26:
Christina, fader: Lars Johansson Lilja, och moder: hustru Brita Grelsdotter, på Heden,  
Faddrar : Furier Rosengren med hustru Karin Olofsdotter,  Corporal Erich Blanck och dess hustru Elin [Pehrs]dotter. Jag har vid läsning av texten i kyrkboken (omkring år 1985) tolkat hennes födelsedatum till 29 november och dopdag 30 nov. Kanske någon med tillgång till mikrokorten idag kan korrigera.  
Lars Johansson Lilja var soldat, kallas 'bondesoldat' boende i Bränna när han 1739 gifte sig. Lars dör några år senare och som ung änka gifter sig Brita Grelsdotter med bonden Elias Eliasson i Heden år 1745.  
Den enda Brita Grelsdotter jag har antecknat är Grels Hanssons i Bränna dotter Britha, med födelseår 1715, den 6 februari (dop).

307
Enligt mina anteckningar är Erik Olofsson, 1777Ð1823, i Alsjärv son till Olof Eriksson, f 1752, nybyggare i Mjölaskatan, gift 1776 med Kerstin (Cherstin) Olsdotter, f 1756. son till Erik Ersson d.y., 1720-1785, bonde i Rödupp, gift 1744 med Brita Jakobsdotter Blomstedt, f 1721 i Nybyn (dotter till länsman Jacob Blomstedt) son till Erik Ersson d.ä., 1700-1769, bonde i Rödupp. Gift I: Karin Jochimsdotter, 1699–1756.. ------------------- Brita Jakobsdotter Blomstedt är dotter till länsman Jakob Blomstedt i Nybyn, f. ca 1692, och hans hustru Brita Nilsdotter. Källor: Överkalix C:2, fol. 4, fol 69, fol. 117, fol. 123, fol 133: AIa:2 fol 40, 146, fol. 200, : C:2 fol 51: ____________________________________________ Brita Eliaedotter var änka efter Erik Andersson (1768-1798) i Alsjärv och detta förklarar varför Erik Olofsson flyttade från Mjölaskatan till Alsjärv. Erik Olofssons dop: Överkalix C:3 fol 5, nr 11. Erik Olofsson är min ffmmff. Erik Olofssons bomärke kan man finna i Överkalix tingslags häradsrätt AIII:2 nr 6. Bouppteckning efter Erik Eriksson d.y., bonde o nämndeman Rödupp, 1786, Överkalix tingslags häradsrätt FII:1 [nr 36] fol 123. Erik Olofsson i Alsjärv, 1823, Överkalix tingslags häradsrätt FII:3, nr 123.

308
Riksdagsman / Riksdagsman
« skrivet: 2004-02-06, 22:48 »
Arkivchefen Anders Norberg var mycket engagerat i arbete med riksdagsmannabiografierna. Alla vi som följde hans arbete hoppas att någon får möjlighet att fortsätta med biografierna.  
 
Jag föreslår att du kontaktar arkivarie Sara Tedebrand-Frant  i frågan.  

309
Ryssland / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-15
« skrivet: 2004-02-06, 21:36 »
I Kaa Enebergs bok Tvingade till tystnad (2000) (pocket, 2003), s 145, omnämns familjen: Johnsson, Jonas Olof, bodde i Sovjetunionen med hustru Kajsa Jemina Alatalo, och barnen Ture, Svante, John, Einar och Anna på 1930-talet. Inga närmare uppgifter om familjen, som förekommer i UD:s uppteckning över svenskar i Sovjetunionen.
 
De flesta som emigrerade kom från Kiruna. För UD och svenska beskickningen i Moskva blev Kirunasvenskarna ett ärende från slutet av 1930-talet. - Så sent som under riksdagen 1999/2000 lämnade utrikesminister Anna Lindh ett svar på en fråga, 1999/2000:182, från Carina Hägg. Svaret slutar med att det inte gjorts någon uppföljning av vad som senare [= efter 1975] hänt de Kiruna-svenskar som valde att stanna i Sovjetunionen.

310
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-16
« skrivet: 2004-02-01, 20:16 »
Håkan Bergström!
Tack för att du tog bort ett 'a' för mycket i Iso Puolamajärvi.
 
Däremot betyder namnet inte Stora Lingonsjön!!
 
Eivor Nylund-Torstenssons avhandling De finska sjönamnen i Korpilombolo socken (Uppsala 1973) ger följande betydelse:
Förleden puolama av lapska (=samiska) puoll?m, 'ställe där skog eller lavmark har brunnit', och hon hänvisar till språkexperten och professorn i finska Björn Colllinders tolkning. Denna härledning ur lapskan (=samiskan) fastställdes redan 1911 av K B Wiklund. På s. 71 skriver hon vidare att sjön (och byn) fått namn efter berget.  
Puolama är den i dagligt tal mest använda formen för bynamnet.

311
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-16
« skrivet: 2004-01-31, 22:05 »
Anna Karin,
Stora Pulmajärf anges på kartan: Iso Puolamaajärvi. Ett par gårdar finns där. Ligger söder eller sydväst om Narken. Byn är värd ett besök och då bör man bestiga berget Puolamaarova, ett spännande berg med spår efter inlandsisen. -- Juoksuvaara krononybygge ligger något längre bort i skogen och torde idag vara öde.  
Greta Kajsa Brännvall, änka (I) 1857-12-31, avled 1865-05-23.  
Hennes far Henrik Brännvall (1794-1868) hade nybygget Holmudden senare Kalvudden (Vasikkaniemi) i Teurajärvi.

312
Plantör / Tobaksplanterare
« skrivet: 2004-01-29, 23:05 »
1724-02-29 kom den första författningen om tobaksodlingen,  Kongl. maj:tts och riksens commercie collegii författade underrättelse och beskrifning på hwad sätt tobaks planteringen uti Swerige inrättas och fortsättas bör. Den ingår i det s k Årstrycket, samlingsbeteckning för alla förordningar, plakat, kungl. brev mm  för tiden 1523-1833. Årstrycket finns på större bibliotek och även på landsarkivens bibliotek.  
Förordningen hänvisar till Kommerskollegii underrättelse.  
Kommerskollegii arkiv finns på Riksarkivet.

313
Nagelsmed / Nagelsmed
« skrivet: 2004-01-19, 20:58 »
Är det inte fråga om en spiksmed? Tyska ordet Nagel betyder spik och stift.

314
Äldre ord A - K / Bårlist
« skrivet: 2004-01-15, 21:41 »
Om bårlister skriver Louise Hagberg i När döden gästar (1937), s. 392 (scenen är vid den öppna graven):
När så bårtäcket tagits av, drogo bärarna, som stodo till vänster, bårlisterna åt sig vid huvudet, och de till höger dem vid fötterna. Voro bärarna endast sex till antalet, skulle de mellersta därefter nedsläppa sina bägge ändar, voro de däremot åtta, skulle andre bäraren till höger från kistans huvudända och den andre från fötterna uppdraga sina lister. Dessa borde nämligen korsa varandra. Men kunde ej bärarna göra detta, fingo alla liständarna kastas ned. (från Södermanland)

315
Aspås / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-06
« skrivet: 2003-12-15, 22:00 »
Föreslår att du kontaktar Jämtlands läns museum, som har kontakt med alla hembygdsföreningarna. Adress och telefonnummer:
Box 709, 831 28  Östersund. // tel 063-15 01 00.

316
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-26
« skrivet: 2003-12-10, 22:38 »
Svensk ortförteckning 1956 ger namnet Nordsjö. Finns såväl i Sorsele som i Åsele. I Sorsele med postadress Buresjön, adress för  telefonsamtal (så var det då!) Bockträsk. Gargnäs nämns som telegramadress, sjöledes.
Norrsjö finns i Lycksele med postadress Vinliden.

317
I sin bok Svenska sjukdomsnamn i gångna tider (4. uppl. 1984), anger Gunnar Lagerkranz 'Skärvan, Skärven' som magsjukdom, och han hänvisar till Ris, älta, valka, skever'. Han skriver att i Götaland (dock ej Östergötland) användes sjukdomsnamnen skirva, skerva, skärva, skiver, skever och skäver. Han jämför också med svensk dialekt: magskärven.  
Lagerkranz nämner i inledningen till Ris-avsnittet också engelska sjukan. (sid. 112)

318
Barchaeus / Barchaeus
« skrivet: 2003-11-28, 19:01 »
Jan Hultberg,
Sök i Libris (den nationella bibliotekskatalogen, www.libris.kb.se  och sök på Libris websök) så får du fram ett tiotal titlar som Anders Gustaf Barchaeus skrev. En del har kommit i flera upplagor.  
Av honom finns t ex:
Utdrag utur profeszoren Anders Gustaf Barchaei. [!] Antekningar i landthushållningen, under resor, så wäl innom, som utom fäderneslandet. Åren 1772 till och med 1778. Upsala, tryckt hos Em. Bruzelius. =1-2. 1828-1829.=. [Del 2], Andra stycket. 1829. [02] , 46 s.
 
Han skrev en intressant berättelse om Västmanland också. Sök uppgifter om honom i universitetens matriklar, i första hand Uppsala, samt i Svenskt biografiskt lexikon.

319
Byggnader och miljöer / Kyrkport? - men var ....
« skrivet: 2003-11-25, 22:19 »
Kyrkporten inkl. utsmyckningen i överstycket för tanken till västra entr?n till Uppsala domkyrka. Men det är inte den kyrkan.  
Bilden visar en port som borde höra till en kyrka, antagligen medeltida och byggd i tegel, med kalk- eller sandsten (eller liknande) i portdelen. Om kyrkan på bilden är en tegelkyrka från senmedeltiden, kunde den höra hemma kanske i sydvästra Frankrike.

320
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-25
« skrivet: 2003-11-19, 22:46 »
Föreslagen till vinst i Nummerlotteriet -- som förklaring till detta: År 1771 tillkom en kunglig förordning angående Nummerlotteriet. Inkomsten från lotteriet tillföll staten med undantag av 500 daler silvermynt. Detta belopp skulle för varje dragning fördelas mellan fem giftasvuxna flickor av allmogen, till uppmuntran för giftermål och folkmängdens ökande.  
Kyrkoherden antecknade när en flicka hade anmälts till vinst. (Nordisk familjebok. 3:e uppl. 1923-1937; bd 13, sp. 209.

321
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-09
« skrivet: 2003-11-09, 11:51 »
Lars Erik Johansson föddes 1866-05-15 i Västerlövsta, son till torparen Jan Andersson, Översävne ägor, f 1839-08-09 i Enåker, och h h Anna Lisa Larsdotter, f 1838-01-01, dotter till torparen Lars Jansson och h h Anna Ersdotter i Översävne.  
 
1890 bor Jan Andersson kvar i Översävne med hustru och barnen Anna Maria 1872, Axel 1874, Elin Maria 1884. Uppgiften om Jan Anderssons födelseförsamling hämtad ur 1890.
 
Källa: SCB Västerlövsta C 1866 eller Västerlövsta C:4, AIa:18 samt Arkion 1890.
 
I kyrkböckerna stavades ortnamnet: Öfver Sefne eller Öfver Säfne, och i register står det ofta under Sefne , Ytter resp. Sefne, Öfver.

322
Äldre ord L - Ö / Lös
« skrivet: 2003-11-08, 21:57 »
Man ska se uttrycken lösdrivare resp löskona som beteckning på personer som saknade 'laga försvar', d v s inte hade någon fast tjänst under året. Allt enligt Legohjonsstadgan, som gällde 1664-1926.  Alla måste försörja sig. Den som inte var hantverkare eller borgare var tvungen att ta tjänst.  
Se även Ordbok för släktforskare, av Kent Andersson och Henrik Anderö. (1997), där uppslagsorden är löskedräng, löskekvinna.

323
Hör också med Stadsarkivet i Uppsala om de har handlingar från Gillbergska barnhemmet. Och även Upplands museets forskarsal, där fotografier från barnhemmet (åtminstone från senare tid) kan finnas.

324
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-11-06, 21:10 »
Harriet,
Då är vi ju släkt, Nils Petter Adamsson var min farfarsfarmors brorson. Dessutom var en av NPA:s döttrar, Sofia, gift med min mormorsfar i hans /och även hennes/ andra gifte.  
 
Hälsningar
Irma

325
De kommunala handlingarna från 1863 bör finnas på Stadsarkivet i Luleå. Vilka handlingar före 1863, som finns på Landsarkivet i Härnösand kan Stadsarkivet berätta för dig.  
Enklast är att kontakta Stadsarkivet för att få fram uppgifter om hur fattigunderstödet var organiserat, och vilka som fick understöd.
Gå först in på Internet  www.lulea.se/stadsarkivet så får du mer  
information om Luleå kommuns arkiv.

326
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-24
« skrivet: 2003-11-05, 22:26 »
Harriet Grandin,
Du har pekat på ett viktigt fel i min artikel (som utarbetades en sommar för mer än 30 år sedan). Jag kollade inte på nytt varje uppgift när jag omarbetade den 1995 för Släkthistoriskt forum. Jag lät min fantasi leka med tanken om hur Nils Petter efter fängelsevistelsen blev redig bonde i en grannby och hur familjegården fick en husbonde och gårdens 'ära' räddades.  
 
Så här var det:
Nils Petter Adamsson och hans hustru Marta Nilsdotter (från Jock) tog 1869 över Juntti-gården i Jerijärvi. Nils Petters syster Maria Karolina (Maja), f 1844, gifte sig 1873 med Johan Petter Fredriksson från Laakso-gården, son till Johan Fredrik Andersson och h h Maria Johansdotter. Petter var 8 år yngre än Maja och endast 21 år vid giftermålet. De  
bodde på Laakso-gården knappt två år och övertog 1875 Majas hemgård Pekka i Narken, den gård som Nils Petter (såsom äldste son) kunde övertagit. Laakso-gården övertogs samma år av Lars Henrik Andersson från Paturi (född 1851 i Kivijärvi).  
 
Jag vill fortfarande se hur Nils Petter Adamsson på Juntti påverkade den unge Petter att gifta sig med syster Maja och därigenom skaffade han en husbonde till Pekka-gården i Narken.

327
Vilken härlig diskussion! Tänk om alla periodiska publikationer hade denna stödtrupp! Vår tidskriftsflora skulle kunna sjuda av växtkraft i stället för riskerna att krympas?
 
Vilket beslut som kommer att fattas på höstmötet är ännu oklart. Om GF:s styrelse känner hur vindarna blåser, borde den låta beslutet anstå till vårmöte och i stället nu besluta att låta varje betalande medlem (den som missat sin medlemsavgift har just då ingen talan!) avge sin röst via brev eller e-post. Då har man i en viktig fråga nått ut till de utanför stor- Stockholms-regionen boende medlemmarna och kan därefter stadgeenligt ändra Släkt & Hävds status.

328
01) Latinska ord A - V / Accedentes
« skrivet: 2003-10-26, 17:22 »
Håkan Widell har nog rätt slutsats. Kan det inte vara frågan om ett tillägg, uppgifter som av en eller annan orsak inte kom med i liggaren för rätt år? På latin finns även 'accessio', som kan användas för ordet 'tillägg'.

329
Förslaget att lägga ner Släkt och Hävd som en egen publikation är olyckligt, särskilt om det sker för att i stället föra fram GFAktuellt som en tydligare medlemstidning. Mycket enklare och billigare vore att lyfta fram GFAktuellt som digital publikation via hemsidan.  
 
Werner Pursche och Stig Östensson har uttryckt saken mycket bra. Jonas Kuschner likaså, men han har en något annorlunda sits som redaktör för SoH förutom att han är ledamot av GF:s styrelse.  
 
Under ca 30 år har jag varit medlem i GF, men nu ser jag ingen anledning att fortsätta betala medlemsavgift, om Släkt och Hävd upphör som självständig publikation. Antagligen kan bortåt 30 % av GF:s nuvarande medlemmar försvinna och i stället prenumerera på årsboken via Släktforskarförbundet, då man också vill ha Släkthistoriskt forum.  
Jag kunde kanske lättare acceptera tanken att lägga samman SoH med förbundets årsbok, om detta skulle ske i samband med att GF integrerade samlingarna med förbundets samlingar, förbundet övertog lokalerna i Katarinahuset samtidigt som GF övergick till en vanlig (ovanlig) lokalförening i Stockholm, med betoning på forskning i borgerliga släkter med inhemsk eller utländsk bakgrund.  
 
Man frågar sig om SoH har riktigt samma läsare som Släktforskarförbundets årsbok. Och slutligen: Släktforskarförbundets styrelse har väl också en åsikt i frågan?

330
Gruv- / Gruvbyggare
« skrivet: 2003-10-14, 20:53 »
Statens ljud- och bildarkiv kanske kan hjälpa dig att få veta mera om filmen. Adress finns på deras hemsida, www.ljudochbildarkivet.se/,  
där du också kan läsa mer om det arkivet.

331
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-18
« skrivet: 2003-10-11, 08:14 »
Ett tillägg till förra notisen:
läkaren Carl Zetterström vistades även 2 juni-10 augusti 1802 i Sätra brunn. Båda åren som medhjälpare åt intendenten, överdirektör Pehr Afzelius. Vistelsen innebar inte bara arbete, han kunde också genom brunnsdrickning förbättra sin hälsa. -- Carl Zetterström avled i Uppsala 1829.  
 
Dagsrutinen: man steg upp 5.30, klädde på sig, drickning kl 6.oo. Man promenerade, kurtiserade och drack 6-16 dricksglas fram till kl 8.00. Kl 08.30 ringdes till bön, kl 9.00 företogs promenader.Kl 11.00 gick man hem och klädde om till kl 12.00. Eftermiddagen ägnades åt musik, utflykter, olika nöjen, varm och kalla bad. Dagen avslutades ibland med 'grötmarschen' kl 23.00.
Lästips: Rosenius-Högman, Ruth, Sätra brunn genom tiderna. (Västerås 1962). 263 s.

332
Barnmorska / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-21
« skrivet: 2003-10-10, 22:35 »
Har du undersökt om du hittar uppgiften i Svenska barnmorskor, huvudred.: Birger Lundqvist. Den utkom 1940, 407 s.; och den innehåller porträtt på de flesta presenterade barnmorskorna.  En bra bok, som torde finnas på större bibliotek.

333
Obbarius / Obbarius
« skrivet: 2003-10-10, 22:21 »
Förra året publicerades C. L. Obbarius : en nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt av Bengt Brynte, en skrift som ingår i Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden / Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, ISSN 1402-0386 ; 24.

334
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-18
« skrivet: 2003-10-10, 21:55 »
Zetterström-släkter finns på flera håll.  
Som kuriosa kan berättas:
Under tiden 3 juni - 10 augusti 1801 arbetade läkaren Carl Zetterström, Uppsala, vid Sätra Brunn. Han var född i Rödöns församling i Jämtland år 1767 som äldste son till ryttaren Nils Säterström och hans hustru Karin Berg (som vuxit upp i prostgården i Rödön). Denne Carl stavade sitt familjenamn Zetterström. Han kom att studera vid Uppsala universitet och samlade ett stort bibliotek, som han senare donerade till Frösö skola.  
Carl Zetterström var inte gift och några barn omnämns inte i eftermälet.  
Lästips: S. J. Kardell: Minnen från Fjällbygden och Fyrisvall. Professor Carl Zetterström och hans tid. (Östersund 1961).

335
Konst / Eriksson, Christian, skulptör från Arvika
« skrivet: 2003-10-07, 21:33 »
Enligt Svenskt Biografiskt Lexikon:
G. 1) 2 febr. 1894 i Paris (skilsmässa 1912) m. Jeanne Leocadie Adelaide Battistine Tramcourt, f. 9 dec. 1875 där, ? 2 jan. 1952 genom en bilolycka vid Stjärnhov, Gryts sn (Söd.), dotter av marmorhuggaren Charles Tramcourt och Ad?le Jeannot.

336
Det har föreslagits flera tolkningar av texten  om Andersson,  Platsen där olycksfallet Andersson, på aftonen, mötte sin olycka. eller Platsen där olycksfallet Andersson, på altan, mötte sin olycka,
Här ett förslag till: Platsen där olycksfallet Andersson, på ettan, mötte sin olycka.  Och jag menar då att 'på ettan' anspelar på en avdelning eller motsvarande och är angivet för att identifiera nämnde Andersson.

337
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-28
« skrivet: 2003-09-18, 23:01 »
Kerstin Asp,
Tror du inte att namnet Juto kan ha samband med jutata eller juttaa på meänkieli (tornedalsfinska)? Betydelsen för dessa ord är  vandra, nomadisera. Detta bara ett  förslag, någon forskare på Finska institutionen vid Stockholms universitet kan säkert ge bättre svar.
m v h
Irma

338
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Oskar Pekkari
« skrivet: 2003-09-16, 22:27 »
Hej Inger,
När du kommer i kontakt med Christer kommer han att kunna förklara en hel del för dig om släkten. Pekkari i Lahnasuando, där Oskar växte upp, har anor i Tärendö, så kopplingen till Tärendö finns (du hade ju sett att Pekari fanns i Tärendö). Under 1900-talet blev det allt vanligare att många vid flyttning tog med sig gårdsnamnet och fick på så sätt ett familjenamn/släktnamn.
 
Irma

339
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Oskar Pekkari
« skrivet: 2003-09-15, 19:09 »
Läs mera om Oskar och hans mor och familjen under Norrbotten. Efterlysningar. Brännvall,  Överkalix. Där har Anna Stina och hennes familj diskuterats.
 
Om Stefanus kan man hitta en del i Korpilombolo kommunarkiv (numera under Pajala). Just nu har jag inte mina anteckningar till hands, men en annan dag ...
 
m v h
Irma

340
Äldre ord L - Ö / Pojke
« skrivet: 2003-09-10, 22:58 »
Gösta Bergman inleder sin text om 'pojke' med: Ordet pojke är ett gammalt lån i vårt språk från finskan, där poika betyder son, pojke. (Ord med historia, 4.e utök. uppl. 1974, s. 339).
I boken Introduktion till de uraliska språken av Björn Collinder (1962) återges ordet också i några besläktade språk, t.ex., votjakiskan: pi; voguliskan: püw; mordviniskan: pijo (=barnbarn).

341
Allmänt / Lappförsamlings födelsebok
« skrivet: 2003-09-07, 22:28 »
Enligt 1686 års kyrkolag kunde varje gudfruktig man eller kvinna förrätta nöddop. Handboken tillägger kravet om konfirmerad. På många håll blev det under 1800-talet skolläraren, lärarinnan eller en gudfruktig och välaktad bonde/torpare, ibland barnmorskan, som utförde nöddop. Detta nöddop skulle senare bekräftas av prästen, men han måste samtidigt förvissa sig om att nöddopet utförts korrekt. I annat fall måste hela dopakten göras om. Lägger man till detta att modern inte var kyrktagen och att i stora delar av Sverige var det fadern, som bar barnet till dopet, så kanske han inte var rätt person att utföra nöddop av sitt eget barn.

342
Bilder på Rötterforskare! / Bilder på Rötterforskare!
« skrivet: 2003-09-07, 10:22 »
Hej Ann,
och andra
Nu har jag bytt ut bilden av barndomshemmet mot en bild på mig.

343
Allmänt / Lappförsamlings födelsebok
« skrivet: 2003-09-06, 20:27 »
Frågan om nöddop är intressant och har väl inte varit föremål för någon ingående forskning.  
Utan att ha tillgång till bilden i  födelseboken gör jag en gissning:
barnet föddes ju vid midvintertid den 9 januari, och familjen var kanske så långt från bebyggda trakter att inte ens nöddop kunde ske förrän i början av februari (Kyndelsmässodagen??), även om det då hade förflutit ovanligt lång tid mellan födelse och nöddop. Kanske man kom ner till en by där en betrodd person, t ex lärarinna, kunde nöddöpa barnet. Konfirmation av dopet kunde därefter ske först vid påsktid i kyrkan??  
Nöddop var vanligt i glesbygd och förekom långt in på 1900-talet i vissa områden.
En uppgift för några släktforskare kunde vara att registrera nöddop i lappförsamlingarna.

344
Ytterlännäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-14
« skrivet: 2003-09-04, 22:47 »
Siv,
Om arbetsplatsolyckan i Bollsta: har du undersökt om det finns några handlingar kvar efter det företag som drev masugnen i Bollsta? Om det finns t ex räkenskaper, så kan det finnas någon anteckning där. Landsarkivet eller Näringslivsarkiv i Norrland. Bägge i Härnösand. Var masugnen rätt ny? Kan prästen vid rapportering om händelser under året tagit med notis om dödsfallet? i SCB utdraget ur dödboken men framfsr allt i anslutning till statistiken (om prästen gjorde sådana anteckningar)?  
Fanns det en fackfsrening? Finns det anteckningar i deras papper? Folkrörelsearkivet eller Föreningsarkivet, i Härnösand.
Och slutligen: var han gift, vad hände med familjen? Har du undersökt kommunarkivet?
 
m v h
Irma

345
Metsävainio / Mettävainio / Metsävainio / Mettävainio
« skrivet: 2003-09-01, 21:16 »
Betr. släktnamnet Mettävainio: i Tornedalen blev ju gårdsnamnet också familjenamn för gårdsägaren och hans familj. I t.ex. byn Narken (Korpilombolo) finns en gård Mettävainio, och enligt folkräkningen 1890 fanns i byn tre med namnet Mettävainio, en hemmansägare och två tjänstehjon. Hemmansägaren hade då förvärvat gården och bytte senare sitt tidigare släktnamn Vinsa (från Kainulasjärvi/Tärendö) mot gårdsnamnet Mettävainio. De två tjänstehjonen var däremot söner till den föregående ägaren, och de hade sina rötter i Överkalix.  
 
Detta som exempel på svårigheten att söka enbart på ett familjenamn/släktnamn i Tornedalen.

346
00 - Sånger, ramsor mm / Ramsor
« skrivet: 2003-08-31, 13:28 »
Hör med Svenska Barnboksinstitutet i Stockholm, som kanske har samlat en del rim och ramsor från olika håll. Annars kan de nog ge tips om vart man vänder sig. En annan möjliget är ju Sveriges Radios bibliotek.

347
Om du använder enbart hennes uppgifter, så bör du tydligt ange att du har hämtat uppgifterna från hennes bok, även om du hänvisar till födelsebok etc. För att vara säker på uppgifterna, bör du kontrollera, och därefter hänvisar du till arkivhandlingen. Även en noggrann forskare kan göra skrivfel. Kontrollen blir ju lätt eftersom du vet var du söker informationen.  
I din sammanställning kan du ju sedan även ange Bernström som en referens.

348
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-11
« skrivet: 2003-08-28, 21:44 »
Enligt Lennart Lundberg, Svenskarna i spanska inbördeskriget 1936-1939, (2001), var Väinö Heikki skogsarbetare från Korpilombolo och han var född 1914-10-06.
 
SCB: Korpilombolo C 1914, ger följande om fadern och modern:
Väinö Isak, son till Johan Herman Heikki (f. 1891-09-08), Teurajärvi, och dennes hustru Hildur Amanda Bäcklund (f. 1886-09-08).
 
För att få veta vad han gjorde efteråt: försök kontakta hembygdsföre- ningen i Korpilombolo eller Biblioteket i Korpilombolo, så kan frågan därifrån gå vidare till någon som vet.  
 
Lycka till!!

349
Laman / Laman
« skrivet: 2003-08-27, 23:38 »
Är denne Laman av intresse?
Karl Edvard Laman var en missionär med rötter i Dalarna; en stor del av sitt liv verkade han i Kongo. Han blev känd också som språkman och han utarbetade lexikon på kikongo, fullbordade översättning av bibeln till kikongo, skrev läroböcker och utgav en tidskrift på kikongo. Sin fasta punkt i Sverige hade han mot slutet av sitt liv i Stjärnorp, där han avled.  
Som missionär tillhörde han Svenska Missionsförbundet.  
Han antog namnet Laman efter den släkting hos vilken han växte upp.
Jag kan komplettera uppgifterna, om intresse finns.

350
Äldre inlägg 2000-2005 (Arkiv) / Lindgren från Torstuna
« skrivet: 2003-08-25, 21:50 »
Tack för ditt intresse för min borttappade emigrant. Lindgren var hans tidigare soldatnamn, och han fick sitt utflyttningsbetyg under det namnet. Han hade ingen släkt i sydligare landskap. Jag har än inte gett upp hoppet om att finna honom. Några trådar att rycka i finns.
 
m v h
Irma

351
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2003-08-25, 21:38 »
Detta kvitto finns avbildat på sid 42 i Övre Norrlands historia : tiden 1600-1721 (Umeå 1965).Enligt bildtexten handlar det om Kvitto å kost och lön av fyra kyrkobyggare vid Tingevara, troligen avseende Simojärvi kapell, 26 april 1607.  Originalet finns i: Riksarkivet. Norrlands lappmarker 1607:6, Olof Anundssons räkenskap för Torne lappmark.  
 
m v h
Irma Ridbäck

352
08 Böcker / Antikvariat; länkar
« skrivet: 2003-08-19, 23:56 »
Ytterligare ett tips om antikvariat: www.svaf.se
som leder till Svenska Antikvariatsföreningen och dess medlemmar.
Svenska Antikvariatföreningen är en branschförening för antikvariat i Sverige, grundad 1936.

353
Johanna Olsdotter född 1856-06-15, dotter till statdrängen /dagkarlen Olof Hansson, Mårtsbo i Vansjö Roten, f. 1832-02-18; och hans hustru Gustafva Augusta Olsdotter, f. 1830-10-20. Det framgår inte av husförhörsboken var de är födda, men fadern kom från Huddunge (Hudd.) 1852. Modern finns inte i 1830-års födelsebok för Västerlövsta.  
Johanna är barn nr 3 i familjen, de två äldre föddes 1854 och 1855.  
Källa:  
Västerlövsta (i landskapet Uppland) AI:16, fol 233, samt AI:17, fol 268.
 
m v h
Irma

354
08 Böcker / Antikvariat; länkar
« skrivet: 2003-08-13, 23:57 »
Hej Susanne!
 
Det enklaste är att gå till ditt kommunala bibliotek och fråga bibliotekarien där vilken litteratur som kan vara lämplig och hur du kan få tag på den litteraturen.  Det som inte finns på det biblioteket kan man ofta (inte alltid!) låna in från ett annat bibliotek.  
Du kan också själv söka på nätet i  
1) www.bibliotek.se
som innehåller många folkbibliotek (kommunala bibliotek) och forskningsbiblioteken
2) www.libris.kb.se
som innehåller forskningsbiblioteken och ett antal kommunala bibliotek.
Använd gärna fritext-sökning, om du inte söker efter en speciell bok.
 
Lycka till! Gör gärna ett besök på din kommuns bibliotek för att komma fram till rätt bok!

355
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-11
« skrivet: 2003-08-09, 23:36 »
Tack Peter för korrigeringen. Det står givetvis Pyhäjoki i hfl. Och han anges ha kommit från Pyhäjoki.

356
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-11
« skrivet: 2003-08-08, 23:34 »
Maud Bäckman,
Ang.  Erika Johanna Haurula, född 1893-02-23 i Korpilombolo:
 
Erika Johanna var född 1893-02-23 i Korpilombolo, fader anges inte i SCB C 1893, modern anges pigan Greta Sofia Nuuksujärvi, og., 32 år, barn nr 7. Namnet Haurula för Johanna är en felläsning. Det ska vara Hourula.  
Greta Sofia torde därmed vara dotter till Isak Nuuksujärvi, som Peter K. har uppgett ovan.  
 
Korpilombolo AI:5, s. 100: Puolamaajärvi
Matts Mattsson Hourula, f 1839-06-22 i Pyhävesi, Finland, död 1894-01-12 i Puolamaajärvi, Korpilombolo förs. (SCB F 1894). Kom troligen omkring 1885.  
Greta Sofia Isaksdotter Nuuksujärvi avlider 1893-12-26. (SCB F 1893)
De överlevande barnen, inkl. Erika Johanna, blev skrivna på  
församlingen, ev. till att börja med genom utauktionering i Narken. Byn anges som föräldrarnas hemort i dödboken, knappast en felskrivning även om Puolamaajärvi ligger nära Narken. Henrik Mattsson Herrala hade tagit över stället där Matts Mattsson Hourula bott.  
Matts Mattsson och Greta Sofia Isaksdotter hade inte ingått äktenskap, men de har levt under äktenskapsliknande förhållanden. Greta Sofia betecknas som 'inhysesqvinnan' i dödboken.  
 
Inom Korpilombolo finns vid sekelskiftet 1900 ett antal  
personer (några är ryska undersåtar från Finland) med  
snarlika släktnamn , Haarala, Haurula, Hourula, Herrala,  
Hurula. Man får läsa texten flera gånger.    
 
M v h
Irma

357
Yrken A / Ambassadör
« skrivet: 2003-07-13, 22:46 »
Persien bytte namn den 21 mars 1935 till Iran.  
Enligt Utrikesdepartementets kalender var chefen för den svenska beskickningen i Teheran envoy?   August Werner Hugo Heidenstam under åren 1936-1942. Han efterträdde friherre Erik Gyllenstierna, som var i Teheran 1930-1936. .

358
Archive - Swedish history / Swedish Psalm Book
« skrivet: 2003-07-12, 23:50 »
The revised book pf psalms, Then Swenska Psalm-Boken by Jesper Swedberg, was published in 1694, in seven editions of altogether 30 000 copies. The book was immediately banned and could not be distributed. The orthodox part of the clergy did not accept the new psalms and they interfered.  Anyhow a small amount of copies had left the printing offices. A small edition was also sent to the Swedish colonial parish in Delaware. It was probably assumed the new psalms would do less harm over there.  
A new edition was published in 1695.

359
Bränn- / Brännskador
« skrivet: 2003-07-11, 21:25 »
Åke,  
Var har du hört om att man i Tornedalen skulle använt öppenspisen till att krypa in i om efternatten? Jag ställer mig frågande till detta! Så ren kunde spisen aldrig bli varje kväll.  
En snabb koll i viss litteratur, som jag har till hands :  Ödebygdsfolk av Samuli Paulaharju (sv. övers. 1967) och Svenska allmogens lif af Tobias Norlind (1912) ger inga belägg.  
Är det inte i stället frågan om att man i en murad ugn i pörtet kunde ha en hylla på sidan eller ibland framtill, där värmen förblev god och där någon sent inkommen kunde lägga sig. I en 1700-tals teckning, som återges i Tornedalens historia, del 2 (1993), s. 322, kan man se en stor murad rökugn med möjlighet att krypa intill muren på en hylla. (Bilden är återgiven efter Norrbotten, utg. 1958 Allhems förlag.)
 
hälsningar
Irma
(tornedaling, numera i Svealand)

360
33 Tidningar / Bröllopsfoton/annonser
« skrivet: 2003-07-09, 19:18 »
På Kungl. Bibliotekets hemsida finns uppgifter om vilka dagstidningar som är mikrofilmade. Där finns en förteckning över mikrofilmade svenska dagstidningar på bibliotek och andra institutioner i Sverige. Man får uppgift om vilka perioder som är filmade och beståndet på olika bibliotek eller institutioner. Tidningarna i förteckningen är ordnade alfabetiskt efter titeln. Det går även att skriva ut förteckningen som Wordfil (ca 60 sidor, 226kb).
www.kb.se; sök Mikrofilmade dagstidningar.  
Man kan oftast låna mikrofilmad dagstidning (rullfilm) till den egna kommunens bibliotek.
 
m v h
Irma

361
Äldre ord L - Ö / Ättehage / Ätteplats
« skrivet: 2003-07-05, 00:15 »
Ättehagarna, d v s att varje gård hade sin egen grav på kyrkogården, gick tillbaka på en uråldrig  tradition. Men vid stor dödlighet innebar detta att samma grav grävdes upp flera gånger, ibland inom en kort tidsperiod. Vid epidemier som ex. rödsot (dysenteri) fanns också risk för smittspridning. I Linköping förde biskopen Uno von Troil (1780-talets första del) en kamp mot ättehagarna. Han var influerad av nya id?er från kontinenten, och han föreskrev att liken måste i stället läggas radvis. Graven skulle inte åter grävas upp och risken för smittspridning vid farsoter skulle då kunna minskas. Konsistorium i Linköping begärde 1785 hos landshövdingen att pastor skulle få kalla på kronobetjäningen, om inte det av biskopen beslutade begravningssättet efterlevdes.  
 
Se t.ex.: Westling, G., Ur Linköpings stifts historia 1593-1843, (Linköping 1919).

362
KB skriver på hemsidan www.kb.se (Sök i vänsterspaltens innehåll: Våra samlingar): Svenska samlingen innehåller material som är såväl katalogiserat som okatalogiserat. Nyare och en hel del äldre material (från och med 1866) är sökbart i Regina och LIBRIS. Äldre material hittas annars i kortkatalogerna.
Det kan tilläggas att även svenskt tryck från 1700-talet och 1600-talet numera finns registrerat i Libris. Svenskt material lånas inte ut från KB eller från Lunds universitetsbibliotek.  
 
Man kan också söka på www.bibliotek.se där man hittar ett stort antal folkbibliotek och forskningsbibliotek.

363
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-29
« skrivet: 2003-07-02, 14:57 »
För att få svar på frågan vad för sorts straffarbete fångarna fick på detta ställe, d v s i Växjö, så måste du vända dig till landsarkivet i Vadstena, som föreslagits ovan, för att söka i kronohäktets arkiv.  
 
Också i Fångvårdsstyrelssens arkiv i Riksarkivet kan finnas handlingar som besrkiver vilka arbeten  som fångarna skulle utföra vid de olika fångvårdsinrättningarna. Man samlade in material till årsberättelser. Se också  informationen i Riksarkivets beståndsöversikt del 5:1, s 300 - 305.

364
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2003-07-02, 09:31 »
Om Mats Matssons änka (?):
Jag har en anteckning ur Överkalix LI:1 fol 87v, gällande år 1667 om att 'Ivar i Narken gav en gåva till kyrkan efter sin moder'. (Stavning moderniserad, då jag bara har citatet tillgängligt just nu.) Det är ca 35 år sedan jag gjorde anteckningen i anslutning till att jag kartlade anor i Jock och Rödupp.  
 
Irma

365
Byggnader och miljöer / Panoramabild.
« skrivet: 2003-07-01, 12:28 »
Ett litet tillägg till mitt förra inlägg:
Kan det vara så att bilden i stället visar en institution, ett barnhem, en arbetsstuga (internat framför allt i norr där barn bodde under skolterminen) eller en skola? Eller ett semesterhem?? Många skulle uppför trappan.  
Liggande panel fanns gott om i Sverige (t ex nya hus i Härnösand eller Kiruna), och jag håller med om att träden ger intryck av Sverige. Men trappan, verandan, fönstrena och fönsterluckorna liksom vindsvåningen med takets utformning för tanken till norra USA.

366
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2003-07-01, 10:21 »
Margareta Andersdotter dör 1690 och finns noterad i dödboken, 15 augusti, och hon begravdes av 'pastor', vilket tyder på att komministern Olof Halsius skötte om saken. Kyrkoherden Johannes Olai Halsius började bli till åren. Han var bördig från Piteå, svensktalande.  
Pers äldre bror Jöns var gift i Nybyn, men om Per Ivarsson, ännu ogift, talade finska, så kan uppgiften om hennes ålder blivit fel.  
 
Det är ca 25 år mellan generationerna och hustrun till Ivar Matsson torde varit född ca 1630. Sonen Ivar föds 1650. Sonen Per Ivarsson tycks vara yngsta barnet och om Margareta Andersdotter är 39 år när Per föds, så går det lättare att acceptera henne som mor till honom.
 
Året 1690 var intensivt i Överkalix. Kyrkan brann natten mellan den 25 och 26 februari (under en bröllopsfest för Halsius dotter!); den nya invigdes den 19 oktober.  Det var bråk om korets storlek, och säkert var finansieringen inte heller det lättaste. Det pågick dessutom en rättegång där kyrkoherden och hans son komministern var inblandade. (Se: Hederyds, O., Överkalix. D. 1. (1982), s. 149-152. .
Skördarna slog fel under flera år från 1690-talets början, och 1690 kan ha varit ett sådant år.  
Med andra ord: Händelser i tiden kan ha bidragit till fel åldersuppgift.  
 
m v h
Irma

367
00 - Historiska brott / Rånmord i Stockholm, 1950-talet
« skrivet: 2003-07-01, 00:05 »
Gör som Jörgen föreslår, vänd dig först till Stockholms stadsarkiv och få svar på var protokollen från tingsrätten förvaras. Skriv brev eller skicka ett mail, det brukar ge bra resultat.  
På Stadsbiblioteket kan du undersöka dels Svenska dagbladets årsbok, som har bra register, och där man kan se speciella händelser, dels fråga efter Nordisk kriminalkrönika, som utgsavs mellan 1970 och ca 2000, och som innehåller uppgifter om olika brott.
Harry Södermans (känd kriminalpolis, 1902-1956) memoarer kanske också ger något, om inte annat så intressant läsning.
 
m v h
Irma

368
Byggnader och miljöer / Panoramabild.
« skrivet: 2003-06-30, 23:32 »
Emma,
Vad gjorde din fm m som ung? Arbetade hon i finare hushåll? Kan det vara hon som står på trappan, mellan de äldre damerna? Som uppställningen är på trappan så är kvinnan i mitten intressant, både för albumets ägare men tydligen också för fotografen och för oss, sentida som försöker lösa gåtan med huset.  
Ska man tidsbestämma bilden? Den vänstra damen  (doktorinnan) ser ut att höra samman med husägaren. Kjollängden pekar på tiden efter första världskriget; gissningsvis så sent som 1930-talet?
Genom att försöka ringa in tiden och individerna på bilden så kan vi säkert också placera huset.  
 
m v h
Irma

369
Byggnader och miljöer / Panoramabild.
« skrivet: 2003-06-30, 08:28 »
Håller med om att träden ser svenska ut och att huset i bakgrunden har en mer svensk framtoning. Huset i förgrunden påminner mycket om hus man ser i USA. Var bosatte sig albumägarens bror i USA?  
Kan bilden i stället vara tagen i något brukssamhälle i Värmland, och att huset tillhör någon högre tjänsteman på ett bruk? Troligen är kvinnan i mitten huvudperson för fotografen.

370
00 - Fångar / Fotografier av brottslingar
« skrivet: 2003-06-29, 12:29 »
Fångvårdsstyrelsen. Kansli- och kameralbyråerna ingår i Fångvårdsstyrelsens arkiv och finns på Riksarkivet. Där finns i serie E uppgifter om frigivna straffarbetsfångar (1877-1929), även med fotografier. Se Riksarkivets beståndsöversikt del 5 band 1 (1999), som ger information om Centrala myndigheter A-L, s. 303, illustration ur serien, se s. 304.  
 
mvh
Irma

371
Byggnader och miljöer / Panoramabild.
« skrivet: 2003-06-29, 00:53 »
För mig ger bilden associationer till en amerikansk villastad, relativt nybyggt hus. Det man inte ser är brevlådan som brukar sitta på ena sidan av ytterdörren, och inte heller en (korg)möbel på verandan.
Törs man fortsätta tankegången:: någonstans i nordöstra USA?  Damen med fluga: kan hon vara husföreståndarinna?

372
Kenya / Kenya
« skrivet: 2003-06-24, 20:36 »
Det finns skildringar av missionärer som bott  
15 - 17- 25 år i Kenya.  
En sådan bok är Afrikaminnen : 17 år i Kenya av Martin Lundström (f. 1922, och boken kom ca 1979). Enklast är att du söker i Libris www.libris.kb.se eller ber bibliotekarien på ditt kommunbibliotek söka i Libris åt dig, efter böcker om Kenya, särskilt sådana som ger tidsbilder och kanske också innehåller fler uppgifter/porträtt om svenskar i landet. Troligen har ditt kommunbibliotek redan en hel del i sina hyllor, särskilt på Np Geografi: Afrika. Lundströms bok ovan är en biografi.  
m v h
Irma

373
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2003-06-23, 00:15 »
Sture,
Tack för din utmärkta sakliga redogörelse. Min fråga: du skriver: Ivar Matsson, f. ca 1625, d. 1669, övertog faderns hemman, (...) yngste sonen Pär övertog far och farfars hemman i Narkaus.  
Enligt de uppgifter jag fått (Maj-Lis Wennbergs sammanställning) var Ivar Matsson gift med Margareta Andersdotter, f. 1618, d. 1690. Om hon vore född ca 1628 kunde hon vara mor till Pär Ivarsson, f 1669. Har du henne född senare? Eller har du en födelse-/ålders-uppgift på Margareta Andersdotter?  
 
hälsningar
Irma

374
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2003-06-22, 16:38 »
Om diskussionen ska hamna rätt så bör väl den del som handlar om Mats Matsson Finne ligga under Överkalix, medan den som handlar om fadern kunde föras under Övertorneå.  
Överkalix-forskaren Maj-Lis Wennbergs uppgifter är: Mats Matsson Finne levde 1601-1652, han blev nybygggare i Narken år 1637. Jag är dock något undrande inför hennes uppgift om Ivar Matsson Finnes barn (har inte själv kontrollerat dessa uppgifter) och deras födelseår, om hon inte har avsett att Pär Ifvarsson, 1669-1737, var son till Ifvar Ifvarsson, 1650-1733, och därmed sonsons son till Mats Matsson Finne.  
 
Hälsningar
Irma

375
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2003-06-21, 23:46 »
Hej Eira,
Mats Matsson Finne är också min ana. Att han har tillnamnet Finne pekar på att han var finsktalande, Turtola (nu: Svanstein) ligger i egentliga tornedalska området. Han var jordbrukande och han betecknas som finne till skillnad från ev samer (då skulle det nog stått 'lapp').  
Ett par hundra år senare betecknas en finsktalande i husförhörslängden alltjämt som 'finne', men då mera som ett attribut till personen/namnet i övrigt. Detta gjordes då också för att skilja ut person från de få svensktalande.
Sverige bestod under 1600-talet av ett rike, Sverige och Finland, den östra rikshalvan, och någon riksgräns fanns ju inte däremellan. Däremot fanns stiftsgräns och länsgräns.  
Under 1600-talets första hälft uppkom nya bosättningar på bördiga platser mellan älvarna eller i älvdalarna. Narken. på västra sidan av Kalixälven, ligger söder om Lappmarksgränsen. Bynamnet Narken, på finska Narkaus (en by med samma namn finns f.ö. också i norra Finland) går enligt språkforskare tillbaka till samiskans 'njarka' = udde. I Narken bildas en udde där  
Narkån flyter ut i Kalixälven.  
 
Hälsningar
Irma

376
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-09
« skrivet: 2003-06-18, 23:45 »
Henrik,
Uppgiften till husförhörslängden i Västerlövsta kom från inflyttningsbetyget, som Johan Thunström lämnade in, när han med familjen kom till församlingen. I vol. AI:24 står på Selma att hennes födelseort var V.Fernbo = Västerfärnebo. Folkräkningen 1890 är en avskrift av uppgifterna i husförhörslängden. Uppgifterna i Arkions databas är hämtade från Folkräkningen 1890, som från församlingen hade sänts in till SCB år 1881.  
Där finns alltså minst två, ev. fyra, tillfällen att göra fel.  
Selma finns inte i SCB-utdraget ur Västerlövsta födelsebok för 1879.
Av anteckningarna om familjen i AI:24 har jag antagit att man kom till Heby i slutet av 1880-talet, och vid en snabb koll kunde jag inte se dem i vare sig Härfsta eller i Heby i AI:23. Detta säger dock inte att de inte bodde i Västerlövsta församling något tidigare.  
 
M v h
Irma

377
Timrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-28
« skrivet: 2003-06-16, 23:43 »
Henrik,
Jag råkade se din efterlysning här. Se i stället under Uppland: Västerlövsta.
 
För att få reda på var Herman var född bör du fortsätta forska inom Västerlövsta församling, från slutet av 1890-talet, då Herman tycks ha kommit dit. Han gifte sig där 1897-04-17. Med hustrun bodde han sedan en tid i Horsta by.  
 
Hälsningar
Irma

378
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-09
« skrivet: 2003-06-16, 23:35 »
Henrik,  
Här en liten rättelse och ett tillägg till min förra uppgift:
Selma Matilda Thunström föddes 1879-05-19, i Västerfärnebo församling. Hon var dotter till arbetaren Johan A Thunström, f. i Stora Tuna 1846-12-12, och hans hustru Lisa A.D. (=Andersdotter?), f. i Möklinta 1846-05-21. Familjen tycks ha flyttat en del, och bodde i början av 1890-talet i Västerlövsta församling.  
I Västerlövsta AI:24, s. 46, står Bor i Härfsta hos Rosenlund. Familjen hade 3-4 barn och Selma Matildas yngre syster Augusta Vilhelmina gifte sig också några år efter Selma.  
 
Selma Matilda Thunström  och Herman Hellgren gifte sig 1897-04-17 i Västerlövsta församling. Då anges Herman Hellgren som 'arbetare i Heby' och hon som 'arbetardotter från Härfsta'. Senare bodde de i Horsta by, också i Västerlövsta.
 
För att få reda på var Herman var född bör du fortsätta forska inom Västerlövsta församling, från slutet av 1890-talet, då han tycks ha kommit dit.

379
Västerlövsta / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-09
« skrivet: 2003-06-14, 22:06 »
Herman Emanuel Hellgren föddes 1904-06-14 (idag för 99 år sedan!) i Västerlövsta församling, son till tegelbruksarbetaren Herman Hellgren i Horsta, f. 1873-02-06, och hans hustru Selma Matilda Thunström, f. 1879-05-13.
 
Källa: SCB Födda Västerlövsta 1904;  
inskrivn.nr 64.
 
Jag gjorde en snabb koll även i 1910 års folkräkning men kunde inte finna familjen i församlingen, särskilt kollade jag byarna Horsta och Sör Starfors, på den sistnämnda fanns många tegelbrukarbetare.
 
Hälsningar
Irma

380
Om man vill lära sig mera om kvinnors liv förr så blir uppgifter om dödfödda barn också av intresse, t ex om tid när kvinnan inte var gravid. Som jag ser det är dessa uppgifter lika intressanta som uppgifter om späda barns livslängd, om barnet överlevde till två års ålder så var väl chansen att nå vuxen ålder god.

381
Äldre inlägg 2000-2005 (Arkiv) / Restid?
« skrivet: 2003-06-02, 20:52 »
Emigrantens utflyttningsattest ger inte avresedatum. Resan hemifrån kunde skjutas framåt en kortare tid. Resan genom Sverige kunde fördröjas, beroende på kommunikationerna, bättre när tågen rullade. Restiden över Atlanten förkortades i och med att bättre båtar byggdes. I flertal böcker om emigration finns också beskrivet om resans längd, om fartygens standard, om övergången från segelfartyg till ångfartyg, etc. Se i bibliotekets hylla på litteratur om emigration, ofta Kcx.  
 
Intressant läsning om emigrantresan finns i Ernst Beckmans böcker, dels 1877 men även 1883. Om jag minns rätt är det i Från nya verlden : reseskildringar från Amerikas Förenta stater, som han berättar om överfarten via Liverpool. Beckman var upptäckande journalist och följde också i spåren på de svenskar som arbetsvandrade eller senare emigrerade till NordTyskland.  
I Norrländsk tidskrift 1957:4, s 25-29,  beskriver Torsten Cederberg annonser i tidningen Westerbotten för år 1882, och ger i artikeln också några restider. Guion-Linien lovade överfart med postångare på sju dagar och några timmar.  
Av annonstexten verkar det som om tiden avsåg resa från Göteborg.  
Från Irlands sydspets, Queenstown (nu: Cobh), lovade Cunard-Linien 1893 att deras fartyg Lucania kunde gå på 5 dagar och 20 timmar, med 21-22 knop per timme, 1400 passagerare och 400 besättningsmän. White Star Linien meddelade 1895 att Germanic med nya motorer gick på 6 dagar och drygt 20 timmar. Flertalet emigrantbåtar som avgick från Liverpool gick in till Queenstown som sista hamn före Atlantöverfarten; så gjorde även Titanic.  
Cobh (som är hamnstad till Cork och hette tidigare Queenstown) har ett intressant emigrationsmuseum, ett bra mål för Irlandsresenären.
 
Irma Ridbäck

382
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-30
« skrivet: 2003-05-27, 23:24 »
Äktenskap mellan kusiner var förbjudet till 1845 i svensk lag. (I finländsk lag till 1872.) Det förekommer kusingiften efter 1845 men de är knappast vanliga. Min erfarenhet är att det är vanligare med giften mellan kusiners barn.
Källa: Nordisk Familjebok
 
m v h
Irma

383
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-30
« skrivet: 2003-05-27, 00:16 »
Ett tillägg till ovan:
Anna Margareta Olofsdotter föddes i Haparanda by inom Nedertorneå/Alatornio församling. Modern hette Lisa Nilsdotter Kurkinen, fadern Olof Mörtberg (Hansson Mörtberg). Föräldrarna vigda 1749-11-19.
Källa: Hiski / Nedertorneå / Alatornio. Döpta; resp. Vigda.
----
Det var Haparanda by som efter 1809 kom att utvecklas till Haparanda stad, kungl brev 5 dec 1827 (en köping  
som ersättning för Torneå) och regleringsplan 3 sept 1828.

384
Bergström / Anna Christina Bergström
« skrivet: 2003-05-22, 06:20 »
Hej Göte,
I och med att hon hade ett yrke så kanske det kan vara  
lättare. Sundhetskollegium 1813-1877 förde Liggare över examinerade barnmorskor 1822-1878, 3 vol. Där borde hon omnämnas. Detta arkiv förvaras i Riksarkivet. Kollegium ombildadet 1878 till Medicinalstyrelsen. Se Riksarkivets beståndsöversikt, del 5 band 2, s 416.  
Sök också i kommunarkivet i sockenstämmoprotokollen, eftersom sockenstämman  
bör ha fattat ett beslut om att hon skulle anställas. Har man tur kan där finnas bra uppgifter om vem hon var. De handlingarna finns i nuvarande kommunens arkiv.
 
Hälsningar
Irma

385
Bergström / Anna Christina Bergström
« skrivet: 2003-05-21, 22:08 »
Hej Göte,
Varför flyttade en kvinna 1849 från Stockholm till Nedertorneå?? Jag har följande gissningar:
1) Hon följde med eller var i tjänst (trotjänarinna) hos en prästfamilj eller en länsman eller annan överhetsperson??
2) Hon följde med en man?
3) Hon skulle arbeta som lärarinna?
4) Hon skulle arbeta som barnmorska?
5) Öppnades något barnhem i Nedertorneå??
6) Hon kom för att besöka någon släkting?
 
Ett försök att nysta i din anmoders bakgrund. Samma frågor som du säkert ställt själv. Var är hon skriven första tiden hon kommer till socknen? Där finns troligen en ledtråd.
 
Hälsningar
Irma Ridbäck

386
Hille / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-30
« skrivet: 2003-05-20, 21:26 »
Hej Ulrika!
Tack för all informationen. Jag hade en anteckning ur sjömansdatabasen och nu får jag nog acceptera att den mannen är född i Hille, och därmed inte intressant för mig. Jag söker en August Lindgren, f. 1853 i Torstuna i Uppland, och emigrant 1877 (enligt utflyttningslängden).  
 
Hälsningar
Irma Ridbäck

387
Hille / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-30
« skrivet: 2003-05-18, 23:44 »
Finns någon forskare som har uppgifter om August Lindgren, född 1853 i Hille. Han blev sjöman. Jag söker en emigrant med samma namn (ev. Lingren), men har problem att finna honom i USA. Däremot har nu jag funnit en sjöman med samma namn som kom i land i Ellis Island 1918, hade tidigare lämnat USA året innan.
Så det är ett litet halmstrå: August Lindgren, f 1853 i Hille: fanns han i födelseboken?

388
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-13
« skrivet: 2003-05-18, 23:26 »
Ett bra hjälpmedel är Ljungs familjeregister för Pajala (ca 1880), och enligt detta är Johan [Lehto] i Tärendö  = Johan Henriksson Jatko, f 1848. son till Henrik Persson Jatko, 1816-1869, i hans första gifte.  
Se Ljungs familjeregister för Pajala, s. 404, där det framgår att Johan Jatko är gift med Stina Ulrika Baltsari, kommen från sid. 391. Johan har sin bakgrund på sid. 403. [Tärendö by börjar på sid. 391.]
 
Vilket ger dig en liten bit till på Johan Lehtos bakgrund. Ljungs familjeregister finns också på mikrokort.  
 
Beroende på vilken gård han bodde på senare kan hans namn ändrats till Lehto.
 
m v h
Irma

389
Religion / Johansson, Alma (1881-1974), missionär i Armenien
« skrivet: 2003-05-09, 22:25 »
Tillägg:
Jag har inte haft möjlighet att slå upp och se om hon finns med i boken!!

390
Religion / Johansson, Alma (1881-1974), missionär i Armenien
« skrivet: 2003-05-09, 22:23 »
Ett lästips:
Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar. Bromma, 1999.

Det är en bok som de flesta bibliotek har eller bör ha.

m v h
Irma

391
Fotografer och ateljéer / Yrkesfotografer runt sekelskiftet
« skrivet: 2003-05-01, 14:09 »
Hej Lennart Snabb!
 
Kan du ta kontakt med intendent Kajsa Larsson, Fotosekretariatet vid Nordiska museet angående ditt register över fotografer 1889 och 1911.
 
Hennes e-postadress:
kajsa.larsson@nordiskamuseet.se

392
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-09
« skrivet: 2003-04-26, 07:55 »
Otto Palovaara, inreste till USA dels 1916-07-27, dels 1917-01-21. Fader: Erik Palovaara. Otto skulle till Calumet, där 'uncle' (morbror?) Otto Pantsare väntade.  
Hilja Palovarro (=Palovaara), inreste 1915-09-13. Fader: Erik Palovaara, Sattajärvi. Hilja reste i sällskap med Johan Waaranperä, Sattajärvi, och Petter Kero, Ohtanajärvi, och alla tre skulle till Hancock. Männen till Karl Lanto (=Lantto) som mottagande, och Hilja till sin syster Julia Lanto (= g. med Karl Lantto). För Hilja har Karl Lanto ändrats till Julia Lanto.
Det sista var viktigt, en ogift kvinna kunde inte resa till en man, utan alldeles särskilda skäl.
 
Laina Palovaard (=Palovaara) uppger Otto Palovaara som sin svåger. Av den uppgiften ser det ut som om Otto gjorde sina resor till USA men inte stannade kvar. Lainas man torde varit Oskar Arthur, 'Huire' kan det bli (på Ellisislandspråk) om han kallas för 'Tyyri', en mycket vanlig tilltalsform för Artur i Tornedalen.
 
Mvh
Irma

393
Anständiga ortnamn / Anständiga ortnamn
« skrivet: 2003-04-20, 21:02 »
Väster om Giresta, i Lagunda-trakten, finns en liten avtagsväg som leder till Farligheten.

394
Människor / Kan fotot vara taget före 1917?
« skrivet: 2003-04-17, 21:22 »
Sari,  
Är det rimligt att det är hustrun som är med på bilden? Om hon var född 1838 (se ovan), så skulle hon 1915 varit 77 år. Vid den åldern borde hon varit en vithårig gumma, sett gammal ut. Kan man tänka sig att det är rätt man men t ex en dotter som är med honom?? Eller en hustru nr 2?  
Om hustrun däremot var född 1858 så kunde hon vid 57 års ålder fortfarande varit välbehållen.  
 
m v h  
Irma

395
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-15
« skrivet: 2003-04-07, 22:13 »
Henrik Jönsson Brännvall anges som sinnesbruten när han och hustrun bor på undantag hos dottern Stina och mågen Olof Nylund, som övertog krononybygget i Kalvudden. Jag gissar att innebörden är att han är åldersförvirrad, senil som man säger idag. Han avled 1868-01-17, medan hustrun avled 1881-01-04.  
 
Israel Henriksson Brännvall, f 1832, finns med i Överkalix AIa:6 fol 37 (1835-1845). I Överkalix AIa:8 fol 39 finns han inte med. Det betyder att i AIa:7 kan finnas någon uppgift som visar vart han tagit vägen. Tyvärr har jag inte tillgång till den nu. Troligen tog han tjänst i Överkalix, förslagsvis i Alsjärv eller i Bränna, eller möjligen i Ängesån eller Nybyn. Man får se var släkten finns. Det är ena möjligheten, och att han gifte sig där. Den andra teorin blir ju att kan han ha avlidit i tonåren, vilket verkar mera osannolikt. Överlevde man barnaåren så hade man stor chans att bli gammal. Systern Carolina Henriksdotter var t.ex. i tjänst i Alsjärv hos en Jöns Fredrik Jönsson under 1854-1856.
 
m v h
Irma

396
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-15
« skrivet: 2003-04-06, 23:54 »
Rättelse:
Anna Christina Nilsdotter är född 1792-04-18 i Ängesån, Överkalix. Döpt den 22 /4. Detta enligt Överkalix födelsebok C:3.

397
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-15
« skrivet: 2003-04-06, 18:59 »
Ang. Henrik Jönsson Brännvall, han gifte sig 1818 12-26 med Anna Christina Nilsdotter, f maj 1792, dotter till landbonden Nils Hindriksson i Ängesån. De flyttade 1827 till Kalvudden (Vasikkaniemi) i närheten av Teurajärvi. Där övertog Henrik Brännvall ett krononybygge efter Elias Eliasson (f 1788).  
Deras yngsta dotter Carolina Henriksdotter Brännvall (1838-1923) är min mmmm.  
 
m v h
Irma

398
Överlännäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-01
« skrivet: 2003-04-01, 17:45 »
Betr. Anna Eriksdotter Dewalls födelsedatum : 1796-09-08.  Värt kolla upp i orig. boken.  
Jag har tidigare antecknat ur födelseboken (alltså ej ur Digitala forskarsalen) 1795-09-08, vilket år även Inge Israelsson har uppgett.  
---------------
Om den släktgren Erik Dewall tillhörde kan man finna uppgifter i Släkt och Hävd 1958:2, s 57ff, Bidrag till släkten de Wahls genealogi av Erik Hellerström.
 
m v h
Irma

399
Allmänt / Folkets hus i Malmberget
« skrivet: 2003-03-31, 22:52 »
Evy,
I boken Om sextio äro villiga av K. Anton Helin (faksimiluppl. 1978, Skrivarförlaget, Luleå) finns på s. 93 ett porträtt av åttioårige Aug. Persson, Malmbergets Folkets hus trotjänare intill sin levnads höst. Hela boken på 98 s.  handlar om Malmbergets Folkets hus 1896-1946.  
Om jag minns rätt brann Folkets hus i Malmberget under vårvintern 1954. Antagligen finns en Folkets hus-förening i Malmberget eller i Gällivare, där man har bevarade handlingar. Kanske kan det finnas handlingar hos Folkrörelsearkivet i Luleå. Bäst tror jag är att kontakta Gällivare kommunarkiv för att få uppgift om var arkivhandlingar från Folkets hus i Malmberget kan finnas.  
 
m v h
Irma

400
Sven-Erik,
I Narken föddes år 1905 två gossebarn 'Hugo Villiam',  
1) Hugo Villiam (f.1905-02-04), son till arb. Johan Vilhelm Pettersson Lassi (f. 1878-09-16) och h h Sara Jonasdotter Pingi (f. 1881-05-17). Familjen flyttade till Jukkasjärvi i januari 1909.  
2) Hugo Villiam (f. 1905-02-28, d. 1985-12-14), son till arb. Johan Vilhelm Olofsson Lassi  (1865-1939), och h h Sofia Vilhelmina Holma, (1864-?)  
 
Den förste Hugo Villiams farfar var den av Peter Karlsson ovan omnämnde Petter Olof, f 1854, och alltså en äldre broder  till den andre Hugo Villiams far; dessa var söner till inhysesmannen Olof Nilsson Lassi (1821-1886) och h h Maria Helena Ersdotter Lassi (1824-1896). Olof Nilsson kom från Ängesån, son till Nils Hansson och h h Sigrid Nilsdotter. Maria Ersdotter var från Narken (år 1825 inom Överkalix), dotter till bonden Erik Larsson och h h  Anna Greta Nilsdotter.  
 
Jag har inte följt till vuxen ålder den Hugo Villiam, som år 1909 flyttade till Jukkasjärvi.
 
m v h
Irma

401
Nerv- / Nervfeber
« skrivet: 2003-03-16, 21:18 »
Hej Håkan,
Jag är intresserad veta mer om Lottas bok. Du känner också till den? Jag undrar om det kan vara den här, som du kallar denna gamla bok. Handbok i husmedicinen eller anvisning för igenkännandet och den enklaste behandlingen af inre och yttre sjukdomar jemte en kort sundhetslära ... , författad av August Timoleon Wistrand, Stockholm, 1840.  
De senare upplagorna var kända som: Wistrands husläkare.Handbok i husmedicinen...

402
I Svenska folket genom tiderna del IV (1939), s 32 o 33 omnämns lejonet från midnatten eller lejonet från Norden, en bild i 1600-talets tyska folkföreställningar om någon som skulle rädda folket undan materiellt och andligt förtryck. På s 88 nämns Rosencreutzarna, som använt profetian om lejonet från Norden som skulle störta påvedömet.  
I Gyllene äpplen, del I (1991), s. 188, förknippas profetian med Paracelsus. I propagandan var den svenske konungen det lejon, den befriare, som skulle skapa endräkt i Europa.  Gustav II Adolf, som i mycket skötte sin egen krigspropaganda med mängder av flygblad, tog hjälp av dessa föreställningar för sin krigföring.  
 
m v h
Irma

403
Nerv- / Nervfeber
« skrivet: 2003-03-14, 23:02 »
I dödböcker kan man finna både gastrisk nervfeber tyfus och gastrisk feber. Den senare varianten har enligt Ordbok för släktforskare betydelssen  allvarlig malaria. I Sånga fs, Ångermanland, dog tre unga systrar i gastrisk feber år 1892 den 28 och 29 september samt den 8 oktober. Brita Lisa, Maria och Anna Christina i Nyåkersberg var 23, 19 och 16 år gamla. Petrus, den ene av bröderna, klarade sig för han gjorde sin militärtjänst medan Johan, den andre brodern, fick bestående mentala  skador av sjukdomen.  
Petrus, min mans morfar, hade lärt sig läsa och skriva av Anna Christina.  
m v h
Irma

404
Fotografer och ateljéer / Lea Vikström, Lappland
« skrivet: 2003-03-13, 21:32 »
Hej Evy,
Lea Vikström (Lea Vikström-Mattsson?) var verksam i Malmberget som fotograf med ateljé under åtminstone 1940- och 1950-talen. Troligen även en tid under 1960- talet. Kulturchefen i Gällivare kommun borde veta mer liksom ansvarig på Gällivare bildarkiv, och som nämnts Norrbottens museums arkiv. Till henne gick många gruvarbetare och lät fotografera familjen, så om hon förde register över bilderna borde det vara en riktig guldgruva till dokumentation över folket i gruvsamhället.  
Hon hade också vykort.  
Irma Ridbäck

405
00 - Bröllopssed / Bröllopsbeskrivningar
« skrivet: 2003-03-02, 10:34 »
Litteraturtips:
Norlind, Tobias: Svenska allmogens lif i folksed, folktro och folkdiktning. Stockholm, 1911.
En mycket nyttig bok där man kan läsa om såväl trolovning och lysning som bröllpsfester. Bröllop behandlas s. 595-607.

406
Bilden är intressant men en sommarstuga borde det inte vara frågan om. Snarare en liten gård i utkanten av en by, där man fortfarande trodde på landsbygdens möjligheter. Har du funderat på att skicka bilden till Nya WermlandsTidningen och be läsarna om hjälp? Både 'farfar' och flickan är ju möjliga att identifiera. Kappan tyder på senare delen av 40-talet. Huset har vita knutar; och det var väl inte så vanligt på torpstugor tidigare?
 
Och bilden är förmodligen inte tagen i Amerika??

407
Hej Marianne,
Jag har en fråga: du nämnde något om mejerska i ett tidigare inlägg. Kan inte bilden vara en avslutning på kurs för mejerskor? I så fall passar ju både mannen med kubb och de övriga, två äldre kvinnor och männen, bättre in i bilden. Sådana skolor fanns på olika håll i landet och de drevs med visst understöd av hushållningssällskapen. 1883 inrättades s.k. högre mejeriskolor vid Alnarps och Ultuna lantbruksinstitut, där utbildningen först var 2-årig, sedan utökades till 3 år med en praktisk-teoretisk del.- (Det sista enligt Nordisk-familjebok.)
Kanske Landsarkivet i Göteborg eller något av regionala museerna i Västra Götland kan ge dig  
ytterligare tips?

408
Lundberg / Lundberg, Stina Kajsa f 1777?
« skrivet: 2003-02-10, 21:06 »
Ell-Marie, Har du undersökt om din Maria Christina (Maja Stina) Lundberg var ett barnhusbarn? Hon kom som nioåring till Ramsele år 1811, enligt din anteckning. Det man tänker på är barnhusbarn, som placerades ut hos jordbrukare, t.ex. i Ångermanland eller Jämtland. Finns det ingen anteckning i husförhörslängden i Ramsele om hennes bakgrund? Vänd dig till Stockholms Stadsarkiv eller till SVAR i Ramsele.
 
m v h
Irma

409
Förkortningar / R. G. B. (R. S. B.)
« skrivet: 2003-01-29, 22:45 »
Det står kanske V.G.B = Vide Gamla Boken? d v s  Se Gamla Boken

410
Jag är uppvuxen med släktbeteckningarna på tornedalsfinska (nu: 'meänkieli'). När vi talade om kusiner var det enkelt: [första] kusiner = syskonbarn; andra kusiner = syskonbarns barn; tredje kusiner syskonbarns barnbarn, d.v.s. på svenska: fyrmänningar eller sysling(s)barn. - Sen kan man fortsätta längre om man vill. Släktskapet framstod tydligt när man beskrev några som 'andra kusiner'.    
 
m v h
Irma

411
Harri Blomberg,
 
Varför kontaktar du inte JOHAN NORDLANDER-Sällskapet i Umeå. Det här verkar ju vara i Johan Nordlanders anda.
 
ordf.  
professor
Lars Göran Tedebrand
Gluntens v. 2, 907 37 UMEÅ    090-129006  
 
Sällskapet eller föreningen ger ut tidskriften Oknytt med 4 nr per år. Ett mål för föreningens arbete är norrländsk kulturforskning, och man delar också ut pris för framstående sådan verksamhet.  
 
Om de inte är intresserade kan de förmodligen ge förslag på vart man vänder sig.
 
Hälsningar
Irma Ridbäck

412
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-15
« skrivet: 2003-01-27, 00:15 »
4 september 2001, Överkalix

413
Gissningsvis fråga om en bild av ett arbetslag, där mannen t.v. är något slags förman. Det finns till höger en dam i hatt, hon kanske har en annan funktion. Det är för många kvinnor för att vara en bild över befolkningen i ett hus?  
Jag föreslår att du tar bilden till Stockholms stadsmuseums faktarum och ber dem om hjälp att identifiera den. De har förmodligen god koll på alla dåtida fotograferna i Stockholm. Kom sen och berätta för oss.
m v h
Irma

414
Av Riksarkivets beståndsöversikt del 5 (Centrala myndigheter) framgår i del 2 s 416 att det i Sundhetskollegiums arkiv finns dels finns Liggare över examinerade barnmorskor 1822-1878 (3 vol.), och där bör hon ju finnas med om hon utövade sitt yrke; dels s 417 Uppgifter om barnmorskor 1830-1877 (17 vol.). Det kan nog löna sig att ta reda på vad dessa innehåller.  
Dessutom föreslår jag att du också söker i kommunarkivet, det kan finnas diskussioner i sockenstämmoprotokollen eller i andra handlingar om barnmorskans arbete.
 
m v h
Irma

415
Hej,
Betr. namnet Baltzar, och Baltzar Johansson, så fanns inom bruksrörelsen en Baltzar Johansson Suup (Suppi), etc. gå till Norrbotten: Efterlysningar: Suup (Supi, etc.).  
Där fanns också en Baltzar Thun, om vilken man också hittar uppgifter i samma rad av inlägg..
m v h
Irma

416
Allmänt / Lappland - ett landskap?
« skrivet: 2003-01-14, 21:13 »
Kjell-Åke Lundström,
En kommentar: TV-programmet om museet i Kairo och din mormor på 1960-talet. TV:n var alldeles ny i Sverige. Kvinnan som berättade och visade föremålen var Vivi Täckholm, svensk kvinna och botaniker, lärare och senare professor i Kairo i nära femtio år. Hon fick stor respons från tittarna, som fanns överallt, t o m i  det inre av Lapplands fjällvärld.  
 
m v h
Irma

417
Människor / Anropar hjälp! Finland eller Sverige?
« skrivet: 2003-01-12, 00:06 »
Tillägg till mitt förra inlägg: Jag tittar på bilden utan förstoringsglas. Det kan också vara doktorshattarna, som ligger på bordet framför studenten.

418
Människor / Anropar hjälp! Finland eller Sverige?
« skrivet: 2003-01-11, 23:55 »
Bilden är tagen i Uppsala universitets aula, doktorspromotion, troligen den 31 maj, och det bör vara lagerkransar som ligger framför mannen i vita mössan och diplom framför mannen vid bordet närmare kameran. Om man inte kan knyta bilden direkt till en person, så kan det vara svårt att precisera ett årtal. Herrar i frack och deras högtidsklädda damer såg likadana ut år efter år.  
Kanske kan universitetets arkiv bistå vid identifiering av år.  
Läste din far vid Uppsala universitet? Avlade han doktorsexamen? Vilket år? I så fall kan man lätt slå upp honom i Uppsala universitets katalog. Om du inte har tillgång till den på ditt lokala bibliotek kan du  lätt skaffa en kopia av önskad uppgift från annat större bibliotek.
 
Hälsningar
Irma

419
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-15
« skrivet: 2003-01-04, 17:33 »
Som ortnamnet är stavat är det möjligen av tornedalsfinskt ursprung, eller samiskt ursprung. Begynnelsebokstav kan förslagsvis vara A, H, K,  N. Men orten kan också höra hemma nästan var som helst i Sverige (ex. Hinsetakan i Sundals-Ryr i Västergötland??).  
Hietaniemi är en rimlig tolkning, i övrigt finns väl ingen församling som passar in, om man inte väljer Härnösand. Orter i Norrbotten som skulle kunna testas: t. ex. Kitkiöjärvi, Kitajaur, Muonionalusta, eller Antasstugan (Sorsele).
Jag tycker det finns likheter med felskrivningarna i Ellis Island-ortnamnen: Kornilambow, Lollefeten, Titca, Trimflo och Ofashaux. Uttytt:  Korpilombolo, Sollefteå, Piteå, Brunflo och Överkalix.
 
m v h
Irma

420
Johan Arvid Edlund from Jukhasjowi came from JUKKASJÄRVI, (in Lapland) and he was born in 1893. He was unmarried when he left Sweden, and he was a mechanic. He had probably been working in the mines in Kiruna.
Source: SCB.  Summariska folkmängdsredogörelser . Norrbottens län. [parish: Jukkasjärvi]. 1923,  
 
Regards
Irma

421
Tingvall / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2007
« skrivet: 2002-12-28, 23:51 »
Drygt sex år av min barndom bodde jag i i en liten ort med namnet  Tingvallskulle utanför Malmberget. Platsen hade sitt namn efter en löjtnant Carl Thingvall, som 1736 fick mutsedel på Gällivare-malmen. Därför följande fråga: Vem var han? På vilket sätt kommer han in i någon av Tingvall-släkterna? Han hade eventuellt viss anknytning också till Råneå.
 
m v h
Irma

422
Hallen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-21
« skrivet: 2002-12-22, 23:21 »
Hej Tomas,
 
Tror du inte att Uppl. betyder Uppland? Försök efterlysa henne under Uppland. Hur ser uppgiften om henne ut i husförhörslängden/församlingsboken för Hallen? Det borde framgå varifrån hon kommit?
 
m v h
Irma

423
En JULROS till framför andra Sture och Christer för att de löste gåtan Sup, Suup. Inte anade jag vart det skulle leda, när jag en söndag förmiddag i juli 2001 ställde frågan om Margareta Baltzarsdotter Sup och hennes bakgrund, allt för att fylla en lucka i min forskning om byn Narken och däri även fältjägaren Abraham Jerf och hans första hustru. TACK!!
 
GOD HELG och GOTT NYTT FORSKARÅR!!  
Irma

424
Hej,
I finskan finns supi = sjubb; men också i sammansättningen supikoira = mårdhund.  
(Mård = näätä)  
supi- som förled i ord kan också betyda ren, pur, ex. supisuomalainen = purfinsk, urfinsk.
 
Irma

425
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-21
« skrivet: 2002-12-03, 21:55 »
Hej Ingrid,
Betr. Olof Larsson och Ablona Persdotter, se äldre diskussioner under 2001 här under Tärendö men framför allt under Korpilombolo (från 9 febr 2001).
 
Hälsningar
Irma

426
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-21
« skrivet: 2002-12-02, 22:40 »
Till Ingalill Bäckström
Hej igen!!
Jag har bläddrat en gång till i mina anteckningar och hittade följande nedtecknat ur Länsmannens i Korpilombolo distrikt arkiv, serie AIa:1 Polisförhör 1872-1917
 
1906-10-22 handlar det om att Karl Henriksson Pekkari, Tärendö, hade blivit misshandlad. Där nämns också två andra namn: Karl Fredrik Fredriksson Pekkari och Isak Johansson Svala.
 
Jag har noterat detta bara för att senare kunna läsa igenom dokumentet en gång till, i anslutning till min byforskning tar jag också fram fakta om socknens liv. Kanske ger detta en ledtråd för dig att kunna kontakta landsarkivet för att beställa en kopia.  
Men kolla också i Död- och begravningsboken för 1906, så du ser om han avled då.
 
m v h
Irma

427
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-15
« skrivet: 2002-12-02, 13:25 »
Hej igen!!
Jag leker med ordet och tror att det kan vara
JUKKASJÄRVI.  
Elgenstierna har fått ordet på en papperslapp  
och  
läst handstilen fel. I sådana fall blir u = n för  
den som inte är hemma i finskan.
Jukkasjärvi är folkbokföringsort för det av  
aktivitet sjudande Kiruna.
Berätta om du hittar honom där.
 
Hälsningar
Irma

428
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-15
« skrivet: 2002-12-02, 13:08 »
Det här verkar ju vara en muntlig uppgift som Elgenstierna har skrivit som han tyckt sig höra ordet utan att därefter kontrollera fakta. Språkligt verkar den här sammansättningen hemgjord. Det är inte frågan om en sportstuga uppe i Arjeplogsfjällen??
m v h
Irma

429
Till ovanstående kan jag ytterligare lägga till:  
Bland s k smånamn i byn finns en backe som  
förr åtminstone kallades Nuuksun törmä,  
d.v.s Nuuksu-backen. Den plats där Isak  
Vilhelm Nuuksujärvi hade sin backstuga.
m v h
Irma

430
Just när jag skulle sända detta tidigare i kväll,gick min dator i baklås. Men här är mitt bidrag. Peter har redan redovisat en del:
---------------------------
Johan Petter Nuuksujärvi föddes 1894-09-05 i  
Korpilombolo förs., son till avlidne Isak Vilhelm Nuuksujärvi (död 1894-04-11) och hans efterlevande hustru Helena Katarina Olofsdotter [Lassi]. De bodde i Narken. Helena var blind!  
Isak Vilhelm Nuuksujärvi, kallad ”Nuuksun-
Iikka”, född 1850-03-18 i Karl Gustavs församling, inflyttade till Korpilombolo församling 1872-11-30, till Narken; gift 1874-11-29 med Helena Katarina Olofsdtr [kallad: Nuuksun-Kaija], f. 1852-03-06 i Överkalix förs. (by Narken).  
 
Barn:
Johan Vilhelm, 1874-1875; Johan Petter, 1876-1878; Hilda Maria, 1879-1890;  
Evelina Vilhelmina, f. 1881-06-09, gift, bosatt i byn Kulmungi.
Isak Vilhelm, f. 1884-04-24, bosatt i Kiruna, flyttade dit 1909-02-19.
Axel, 1887-1889
Hildur Matilda, f 1890-04-06, g. 1916-08-20 med Karl Robert Hansson Palo i dennes 2:a äktenskap, bosatta i Kirnujärvi.
Hilma Maria, 1893-1893
Johan Petter, f. 1894-09-05 (barn nr 9), bosatt i Kiruna.
 
Enligt mina anteckningar var Johan Petter 1911-03-12 - 1913-01-25 fast anställd vid militären, Umeå. Flyttade till Jukkasjärvi 1915-01-12.  
 
I boken Kolonistbyn Kaarnevaara av Arne Isaksson  
(1985), s. 356, är Hildurs dotter före äktenskapet, Signe Teresia, f 1910, upptagen under kolonat nr VII.
 
Helena Katarina Olofsdotter är min farmors mors syster (ev. halvsyster; = född ett år före äktenskapet).  
Jag har inte antecknat när hon dog, men har en  
notering oläsligt kort för Döda i Korpilombolo något av de sista åren av 1800-talet. Och eftersom hennes egen släkt var fattig fanns ingen som kunde ta hand om barnen hon lämnade efter sig. Om sonen Johan Petter är antecknad ensamstående och å församlingen skriven år 1900, så tyder det väl på att modern avlidit. Barnen har då utackorderats eller utauktionerats.  
 
Irma Ridbäck

431
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-21
« skrivet: 2002-11-23, 00:56 »
Tillägg till mitt inlägg ovan!!
Serierna jag talar om är
AIa:1 Polisförhör 1872-1917. (Koncept)
AIb:1 Åklagarakter 1864-1915.
 
De två serier som kunde vara av intresse.
 
mv h
Irma

432
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-21
« skrivet: 2002-11-23, 00:47 »
Länsmannens i Korpilombolo distrikt arkiv finns på Landsarkivet i Härnösand. Jag har gått igenom delar av det arkivet och kan just nu inte i mina anteckningar se något om Karl Henriksson Pekkari. Men jag kan ha hoppat över honom. Det förekommer uppgifter och utredningar om eller förhör angående slagsmål, knivskärning, cykelstölder, barnamord,  försvinnanden, olaga brännvinsutskänkning, behandling vid difteri, m.m.  
Serien AIa:1 Polisförhör 1872-1917.  
Serien AI:b Åklagarakter 1864-1915.  
 
Mitt förslag är att du först går igenom dödboken för att få fastställt när han dog och se dödsorsak i dödboken, innan du börjar leta i länsmannens arkiv. Man behöver ha en tidpunkt som ingång, det underlättar. I församlingsboken kan det finnas fler uppgifter.
 
m v h
Irma

433
Yrken M / Mejeriarbetare / Mejerist / Mejerska
« skrivet: 2002-11-16, 11:48 »
Den som har sina vägar förbi Julita i Södermanland rekommenderas besök på Lantbruksmuseet. Till museet hör också Mejerimuseet, ett gårdsmejeri från 1880-talet där redskap och maskiner från 1920-talet visar hur mjölk och grädde separerades och hur man gjorde smör., som det står i deras information. Sök på Internet efter Nordiska museet : Julita.

434
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-15
« skrivet: 2002-11-05, 22:03 »
Nuortikon ligger nära Nattavaara inom Gällivare kommun, så frågan kanske lättare uppmärksammas om den flyttas till Lappland.

435
När jag läst igenom inläggen ovan, märker jag att det inte är så många samiska familjenamn som har redovisats. Johannes Marainens bok Karesuando  samesläkter utkom 1997, och är inte heller så spridd som man skulle tro. Av titeln att döma tar den upp  samesläkter inom ett begränsat geografiskt område. I min forskning om en by inom Korpilombolo församling har jag funnit tre namn, som muntligen av äldre bybor har angetts som samiska:  
Piltto, Pingi och Pokka. Bäraren av namnet Pokka kom från Jukkasjärvi. De två övriga är jag inte klar över ännu. Kan de finnas upptagna i Marainens bok?
 
m v h
Irma Ridbäck

436
Hej Niclas, m fl
Om man söker i Libris på matrikel och  järnvägar, så får man uppgift om 16 titlar för matriklar över järnvägsfolk. Det är lätt att gå in och se, www.libris.kb.se så väljer man enkel sökning. Från träfflistan går man vidare till titel och kan då se vilka bibliotek som har boken.  
Man kan också söka på www.svaf.se de svenska antikvariatens hemsida och kanske få napp.
 
Hälsningar
Irma

437
Alanäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-05
« skrivet: 2002-10-13, 22:10 »
Hej Jorun,
Under www.algonet.se/~hogman/slb_slag_1800a.htm
som berättar om Berömda svenska slag finns omtalat att Sven Dufva egentligen hette Zackarias Bång och var vid Vasa regemente under slaget vid Virta bro. Han överlevde och dog inte som diktens soldat.  
Ur Norrländsk uppslagsbok.1. (Umeå 1993) får man veta att han var född i Lojo i Nyland, levde 1782-1845. 1819 flyttade han till Lycksele, arbetade som skomakare men blev också en bråkstake och utvisades från socknen. Han slog sig ner som nybyggare i Vilhelmina 1830.  
Läs mera i:
Västerbotten 1926 (A.-M. Carlsson, När Sven Dufva 'landsförvisades' från Lycksele, samt O. P. Pettersson, Gamla byar i Vilhelmina. 1-4 (1941-1960; 1982).  
 
m v h
Irma Ridbäck

438
Hej Christina,
Jag håller med dem som föreslagit  gammelfarmor resp. gammelmormor. Mitt barnbarn kallar sin fars farmor och fars mormor så. Speciellt när man talar om dem så kan man lättare definiera vem man avser. Kanske är uttrycken norrländska, men bra i alla  
fall! Och lättare att säga än farfarsmor  och mormorsmor.
 
Hälsning
Irma

439
Hej Susanne,
 
Sockenstämmoprotokollen finns i kommunarkivet eller  
stadsarkivet. Kyrkorådsprotokollen finns i kyrkoarkivet. Kommunsammanläggningar har gjort att små kommuner gått upp i större. Östra Husby hör numera till Norrköpings kommun och avslutade kommunarkiv hör under stadsarkivet. Kontakta stadsarkivet i Norrköping för att få veta om där finns sockenstämmopotokoll eller annat material som rör  
fattigvården i Östra Husby och/eller Styrstad för den tid som är aktuell för dig. På Landsarkivet i Vadstena finns eller kommer att finns kyrkoarkiven. Det kanhända att handlingarna är under mikrofilmning, så skriv till landsarkivet först innan du söker dig dit för att forska. Men de kan ge besked.  
 
Adresser:  
Norrköpings stadsarkiv, 601 81  Norrköping. - Landsarkivet i Vadstena, Box 126, 592 23  VADSTENA.
 
Berätta gärna här på Anbytarforum hur det gick.
Lycka till och hälsningar
                         Irma

440
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-10-04, 23:21 »
Hej Håkan och andra!!
Jag använder Mac. Hittills har jag inte sänt bilder till Anbytarforum, men däremot ofta från min Mac till någons PC. Till vissa PC lyckas jag sända bildfiler, till andra inte. Och det oavsett hur jag sparat  bilden eller komprimerat den. Jag sparar sådana bilder i jpg-format.  
Om och hur man lyckas kan tydligen också ha att göra-med hur bildfilerna är komprimerade, binhex-
komprimering (?) bra eller inte. Om jag uppfattat deträtt.  
För att lyckas med viktigare bilder brukar jag  
försöka sända mina bilder till en datorkunnig person med PC, som sedan sänder vidare. Men det måste alltså också vara beroende av  mottagande PC om bilderna går att få upp, när man  
sänder från Mac till PC. Det finns ju möjlighet att i Mac spara bildfilen på olika sätt. Frågan  
kvarstår dock: varför går det till vissa PC men inte till andra?  
 
Irma Ridbäck

441
Hej!
Vad vet du mera om din Johan Husberg?
 
Jag har en Johan Husberg, född 1742 i Husby-Långhundra (enl. en flyttningsattest). Det går inte att fastställa vilken Johan det är frågan om 1742, då tre gossar föds samma år och alla får namnet Johan. 'Min' Johan Husberg är befallningsman på Skattmansö bruk i Vittinge församling, från år 1792. Jag har följt honom från 1786, då han gifte sig. Han bodde i Östertälje 1788-1792. Men innan dess? Kanske han varit gift tidigare?  
 
Irma Ridbäck

442
Hej Susanne,
Har du kollat i sockenstämmoprotokollen eller kyrkorådsprotokollen för Östra Husby resp. Styrstad?? Om Carolina tillhörde Ostra Husby fattigförsamling och modern inte kunde försörja henne, så fick ju socknen ansvaret. I det här fallet: Östra Husby.  Därför kanske man kan hitta ledtrådar i protokollen?  Auktionerades Carolina ut till lägstbjudande eller kom hon till släktingar??  
 
m v h
Irma

443
Anundsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-11
« skrivet: 2002-09-24, 22:43 »
Kerstin,
Du har nog redan läst Bengt Sjöberg: Rötter i Anundsjö : en bygd nolaskogs? I den omnämns ju på Mellansel 5:1 såsom kunde även finnas Märit, syster till Björn Persson (Biör Pedhersson, 1620-
1683), tabeller 1/629 resp. 1/314-1/315, men Sjöberg nämner henne inte vidare. Hon borde väl ha varit Märit Persdotter.
Björns dotter: Märit Björnsdotter (Biörsdotter), ca 1650-möjl. 1697, tabell  1/193. Se s. 50--54, m fl. Boken har ett mycket bra personregister, som för vidare till de olika tabellerna, där byarna är redovisade.  
 
m v h
Irma

444
Allmänt / Landshövdingeämbetenas processer
« skrivet: 2002-09-23, 23:39 »
Hej Pia,
Du måste förtydliga din fråga. Vilken tidsperiod? Var i landet? Och i så fall inom vilket ämnesområde? Handlar det om någon som har överklagat ett ärende till länsstyrelsen? Ett ärende som gått till länsrätten? Kammarrättens årsbok (från början av 1900-talet och framåt) innehåller en del uppgifter, om ärenden som gått från lokal nivå via länsstyrelsen till kammarrätten, som t.ex. sociala frågor, bostäder för lärare. Jag föreslår att du är utförligare, preciserar ärendet, och skriver till det landsarkiv, som har just den aktuella länsstyrelsens handlingar.
 
m v h
Irma

445
Carlsson / Karlsson / Barnmorskan Amanda Carlsson
« skrivet: 2002-09-22, 16:43 »
Ett lästips: Svenska barnmorskor (huvudred.: Birger Lundqvist); Utgiven genom Svenska barnmorskeförbundet år 1940.  
Det är en omfångsrik bok som i ord och bild (porträtt) presenterar de barnmorskor som var aktiva vid bokens utgivning. Och den skildrar, om jag minns rätt, också yrket i en inledande del.  Kolla om ditt bibliotek har boken, annars kan man beställa kopia av den sida som är aktuell.  
 
m v h
Irma

446
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Barn nr 2 ???
« skrivet: 2002-09-21, 07:58 »
Har du undersökt om kvinnan fött ett barn före Selma Olivia, och att prästen har fått kunskap om detta när barn nr 3 föddes? Han har då korrigerat numreringen för aktuellt barn men inte fört in uppgiften i hfl?? Och inte ändrat numrering för tidigare barn. Om familjen flyttade ofta kan ett första barn, död späd kanske i nära anslutning till flyttning, tappats bort i bokföringen.  
 
Hälsningar
Irma Ridbäck

447
Alunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-25
« skrivet: 2002-09-21, 07:27 »
Hej Jenny,
På 1700-talet var en kvinna en mans dotter eller en mans hustru eller en mans änka. När hon gifte sig kan det i lysnings- eller vigselnotisen stå uppgift om fadern, eller om hon var oäkta, kan där finnas uppgift om giftoman. Vid konfirmation kunde hennes fars namn eller gårdsnamnet anges i förteckningen över konfirmander.  
Därför har det stor betydelse (för möjligheten att reda ut vilken Matts i Alunda som kan vara  far till Catharina) att veta vem hon gifte sig med och var hon bodde som gift.  
Utan att ha sett i födelseboken antar jag att Catharina är ett inte ovanligt dopnamn år 1740 i Alunda.

448
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-25
« skrivet: 2002-08-22, 22:41 »
Ulf Bjur,
Min text blev ju lite råddig eftersom jag inte återredigerade den sedan jag sänt iväg den. Och  
lite oklar i slutet:
Förutom i SUM så finns i register över emigranter från Norrbotten en Gretasdotter, Greta Sofia, f 1870 och i passagerarlistorna i Göteborg kanske hon kan återfinnas som Gretasdotter. Men man kunde i ellisisland.org också söka på faderns patronymikon, eller t.o.m. styvfaderns patronymikon/namn. Jag har försökt leta på ellisisland.org, men det verkar svårt att hitta henne. Kolla därför också de andra namnförslagen. Kan hon ha rest via Canada? Ett tips är att också kolla övriga emigranter från Nedertorneå  samma år, om inte Emigrantskivan ger tillräckligt underlag. Hon kan i utresehamnen (ev.Göteborg eller Kristiania??) registrerats som kommande från Finland.  
Lycka till.
 
m v h
Irma

449
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-25
« skrivet: 2002-08-22, 01:56 »
Ulf Bjur,
I de Summariska folkmängdsredogörelserna  
(SUM)  
som prästerna sände in varje år till SCB  
angav  
man emigranterna och från 1875 även  
immigranterna  
vid namn. Från Nedertorneå utvandrade 1893  
en  
Greta Sofia Gretasdotter, piga, f. 1870. Kanske  
hon reste i sällskap med Erik Hannula och  
hans  
familj? Om man antar att hon reste den  
vanliga  
vägen till Göteborg, så kan hon ha skrivits in  
som Gretasdotter, Olofsdotter, Öberg eller  
Bjur?  
Förnamnet kan vara Margareta, Greta eller  
Sofia,  
eller en kombination.
SUM finns på mikrokort.  
 
Hälsning
Irma

450
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-20
« skrivet: 2002-08-20, 23:29 »
Ulf Bjur
Du frågade ovan vilka andra hamnar (förutom Göteborg - Liverpool) emigranterna reste ifrån i början av 1890-talet. T. ex. var det Köpenhamn, Bremen, Southampton. Men från Liverpool gick båtarna vanligen in till Queenstown, Cork, i södra Irland. Det är den stora irländska emigrationshamnen och där i staden, Cove, finns nu ett intressant Heritage Center om just utvandringen, som var mycket stor. På flera passagerarlistor över fartygen från Queenstown, som finns på Internet, kan man också hitta svenska namn.  
Kan Johan Eriksson (Fräki) ha rest i början av året, anlänt Ellis Island 11 april 1892? I så fall finns han med i Ellis Island-databasen, en 30årig svensk, Johan Eriksson, utan angiven födelseort, d.v.s. troligen mest finsktalande, svårt för tolk att förstå.  
Sofia Bjur finns inte i Summariska folkmängdsredogörelserna 1893. Kan hon ha  
emigrerat som Greta Sofia Gretasdotter, f 1870? I så fall kanske man får söka henne som Sofia Gretasdotter eller vad hennes far/styvfar hette, som Olofsdotter eller som Öberg.  
 
Hälsningar
Irma

451
Hej Kerstin,  
Hans Fredrik Fredriksson Koberg, f 1834, utvandrade till Norge 1864 och hans hustru Eva  
Karolina Ersdotter Pääjärvi, 1840-1925, och sonen August, f 1862-1952, följde med. (se: SCB, Summariska folkmängdsredogörelser 1862-1865, under år 1865, Pajala). Han betecknas som inhysing (dvs backstugusittare). Troligen vandrade de eller följde med någon fora norrut, kan också följt med samer som var på väg norrut. Tänkbar vistelseort är Kåfjord, där dock inskränkningar i gruvdriften tog vid från slutet av 1860-talet, eller någonstans vid Atlantkusten med arbete i fiskeri. I Emil Gryms anteckningar om utvandringen till Norge saknas de, trol. på grund av att Pajalas kyrkböcker är ofullständiga. Den lilla familjen lämnade Sverige alldeles i slutet av perioden med arbetsvandringar, men under svagåren med dåliga skördar och svält.  
De bör ha återkommit före 1875. Från detta år registreras även invandrare i SUM och jag har inte kunnat finna dem. De bor senare i Liviöjärvi.  
En fattig inhysing med växande familj kunde knappast finansiera en färd över Atlanten med mindre han arbetade sig över eller fungerade som tätt packad  
levande barlast tillsammans med andra hungrande  utvandrare på ett skepp som avlämnat timmerlass eller annat.  
 
Hans Fredrik och Eva fick därefter två döttrar som dog  
1865-1865 resp. 1867-69, ochsedan fyra döttrar 1869, 1873, 1876 och 1880.  
(Sonen August är f.ö. min mormorsfar)  
 
m v h
Irma

452
Viksta / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-17
« skrivet: 2002-08-15, 19:58 »
Boken utkom 1994, och utgivare (förlag) var  Viksta hembygdsförening i Björklinge. Den har 231 s. Den tycks vara svår att få tag på via antikvariat. Om du vill köpa boken: bäst är nog att kontakta Viksta hembygdsförening. Annars finns boken på bibliotek, hör med ditt kommunbibliotek. Om boken inte finns där  
kan de troligen låna in den från t ex Uppsala stadsbibliotek. Du kan kolla själv vilka bibliotek som har boken: sök på: www.bibliotek.se  
Du får två träffar, och när du klickar på raden med titeln ser du vilket bibliotek som har boken.
Att en bok finns på ett bibliotek innebär inte alltid att man får låna den, ibland måste den läsas på plats.
Lycka till.
m v h
Irma
 
(Detta meddelande flyttades hit den 9/3-2009 från Landskap » Uppland » Allmänt. /Jonas M, Moderator Uppland)

453
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-24
« skrivet: 2002-08-12, 23:18 »
Stavningen AVOJA finns, också i Norrbotten, i  
Luleå. Den klart vanligare stavningen (som  
känns ursprunglig) är AUOJA. Finns t ex i  
Gällivare, Kiruna, troligen också i Pajala.
 
Irma Ridbäck

454
Hej Wenche,
Du ger ytterligare en liten pusselbit. Har du varit i kontakt med Landsarkivet i Östersund? Brevet som modern skrev till Landskontoret bör ju finnas kvar i Länsstyrelsens arkiv, och om det finns bevarat så har hon förmodligen lämnat en förklaring till sin ansökan, Hun s?kte på nytt til landskontoret i ?stersund 26 mars 1914, og fikk det innvilget 29 april 1914 etter at fristen for innvendinger eller protest gikk ut etter 60 dager fra det stod kunngjort i avisen  J?mtlandsposten. Landsarkivet har adressen Arkivvägen 1, 831 31  Östersund.
 
Fråga också landsarkivet om just detta med  
konfirmationen: jag tror det är skillnader mellan församlingarna, alla uppgav inte faderns namn i längden över konfirmanderna.  
 
När det gäller eventuellt underhållningsbidrag kan det kanske finnas något i Brunflo kommunarkiv (Brunflo ingår i Östersund numera).    
 
Hälsningar
Irma Ridbäck

455
Hej Wenche,
Du skriver hans mor s?kte om det navnet till sin son redan n?r han var 4 år, men fikk då avslag. Hon s?kte på nytt da han var 17 år og han fikk då lov til at kalla seg Hillstrand. Och du ger informationen om att hans far nämns vid hans vigsel.
Har du dokument om hans mors ansökan om namnet Hillstrand? Hos vem ansökte hon om  
namnet? Kan det i den ansökan stå en tydlig motivering? Om fadern var skräddare är det ganska troligt att han i anslutning till sonens födelse var verksam i Östersund eller i Brunflo. Jag har inte sett namnet i Frösö församling, men däremot andra skräddare från södra delarna av landet. Östersund var en expansiv ort vid den tiden.
Hälsningar
Irma Ridbäck

456
Keskitalo / Keskitalo
« skrivet: 2002-07-16, 22:01 »
Det är i all forskning viktigt att ortnamn (och namn i övrigt också) stavas rätt, och orten som omnämns ovan heter Koskullskulle. Den har sitt namn efter en baron Koskull. I folkmun heter den ofta Kos eller Kullen. Orten ligger 5-8 km utanför Malmberget, och den fick tidigt en järnväg för malmfrakten. Lite mer om malmen och malmbrytningen och om Koskullskulle läser man i Gösta Forsström, Malmberget, ingår som del 1 i boken om Gällivare kommun (1973).
Irma Ridbäck

457
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Gården Jatko
« skrivet: 2002-07-12, 21:34 »
Här en  liten komplettering till tolkning av gårdsnamnet:
Jatko betyder fortsättning, men det betyder också tillskott eller skarv. Och i fråga om namnet Jatko på ett hemman kan man tänka sig att det har tillkommit som en beskrivning av en ny hemmansdel och sedan övergått till att beteckna nya hemmanet som sådant.  
 
Och enligt tornedalskt mönster heter Herman Isaksson Jatko senare Herman Isaksson Tieva, känd som Tievan-Manne, när han flyttat till gården Tieva.  
 
m v h
Irma Ridbäck

458
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-11
« skrivet: 2002-07-10, 00:40 »
Hej Nettan,
 
Matilda Uusitalo var född 1866-06-13, dotter till  
Maria Johanna Persdotter, f. 1846-05-11.  
Modern  
var då ogift.  
Modern gifte sig 1869-11-07 med Nils Petter  
Rantapää, f i Finska Karungi 1847-05-30. Han  
tog  
krononybygge no 7, Uusitalo i Pirttiniemi,  
Korpilombolo församling. Se: Korpilombolo  
AI:4,  
fol 115.
 
När du forskar använder du dig av  
mikrofilmade  
kyrkböcker? För att undvika fel i din forskning  
bör du kontrollera uppgifter du får.  
 
Hälsningar
Irma Ridbäck

459
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-31
« skrivet: 2002-06-29, 16:39 »
När det gäller emigranter från spec. Tornedalen hittar man dem ofta i passagerarlistorna i Göteborg såsom kommande från Finland. Då omnämns de med hemort 'Finland',medan övriga som kommer från Finland har också en ort i Finland antecknad, t.ex. Vasa, Finland.  
 
I Sten Aminoffs bok Svenskarna i Nya Zeeland. Den svenska emigrationen till 1940 hittar man många norrbottningar, speciellt från Råneå. Jag har gått igenom norrbottningarna och jämfört sedan mot SUM (Summariska folkmängdsredogörelserna) och funnit att en del återvände efter ett antal år. Men vägen till Nya  
Zeeland kan ha gått via England, Amerika eller Tyskland.
Irma Ridbäck

460
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-25
« skrivet: 2002-06-19, 22:23 »
Nettan,
Det var vanligt i Tornedalen (där jag forskat mycket) att nöddöpa ett barn strax efter förlossningen. En person med gott förtroende och gott anseende förrättade vanligen nöddopet. Därför kunde den nyfödde få namn, även om han dog några timmar senare. Sedan bekräftade prästen dopet vid besök i byn. Seden med nöddop levde kvar i enstaka fall till ca 1940. - Dina övriga frågor besvarar jag med e-post direkt till dig av hänsyn till efterlevande.
 
Irma Ridbäck
 
Tack, Sture Torikka, för att du redde ut  
begreppen.

461
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-25
« skrivet: 2002-06-18, 21:50 »
Uppgifterna på www.family search.org kan  
innehålla felaktigheter.
Josefina Isaksdotter Jatko, 1858-10-04--1893-08-08. Dtr till Isak Johansson på Jatko Kronohemman, f. 1824-11-09, och h. (2) m. Eva Henriksdotter, f 1831-11-30.
Josefina g. 1885-02-02 med Oskar Isaksson  
Haapasaari, f 1855-01-30 i Karl Gustaf.  
Barn:  
Amanda 1885-04-05, Petter 1886-06-30 (f/d), Isak o Johan 1887-09-15, Mariana 1890-08-26.
Fadern övergav familjen och rymde med en annan kvinna till okänd ort (jag kan ge dig mer information om du är intresserad). Barnen togs om hand av hustruns släkt efter moderns död (om jag minns rätt). Se vidare:  
Korpilombolo AI:4 pag. 167, 194. AI:5, pag. 431-432, jfr. pag. 435.  
Oskar Haapasaari gifte om sig 1919-06-18 med sin Matilda (när deras yngste son var 9 år). Oskar dog 1950, och hade bott i Narken sedan början av 20-talet.
 
Irma Ridbäck

462
Allmänt / Tornedalsfinska ortnamn
« skrivet: 2002-05-26, 19:18 »
Hej Berit,
Ordet röykkiö kan också stavas röykiö, och i Meän kielen sanakirja (1992) ges betydelsen synonym med ahtojää - 'packis'.
Om olika förslag till tolkning av ortnamnet Tärendö kan man läsa i Tage Alalehtos bok Tärendö : historien om en svensk tornedalsby (2001). Där refererar han bl.a., på s.22-25, från det något osannolika (1956) 'teräntö' (knivspets) som sedan skulle ha försvenskats till Täräntä och Tärendö; till Björn Collinders tolkning, tärghäntö (ur samiskans tärket) hög, brant sandstrand, och nu senast språkprofessorn Olavi Korhonens (1984) förslag till att  ortnamnets ursprung är samiskans d?rg?dak. Alalehto nämner också Wahlbergs forskning.  
För Tärendöforskare och andra tornedalsforskare är Alalehtos bok i sin helhet av intresse!
Hälsningar
Irma

463
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-28
« skrivet: 2002-05-26, 00:07 »
Hej Kjell Croné,
Du väcker läsarens nyfikenhet med din bild! Men jag har två frågor: Kunde man alltjämt vara på församlingen skriven och utan känd hemvist så sent som år 1986? Och kunde hon verkligen vara skolkamrat med din morfar på gymnasiet år 1914? Flickor fick tillträde till gymnasierna först på 1920-talet.  
Kan det vara hennes examen från  seminariet, små-/folkskole-, som har förevigats?
undrar
Irma

464
Archive - Swedish customs / Unbaptised children
« skrivet: 2002-05-18, 23:09 »
They could have belonged to Baptistsamfundet, The Baptists. In some parts of Sweden the vicar asked the police to help him to bring the children by force to the church, in order to have them baptised. The parents were not allowed to join. My husband's grandmother was baptised this way at the age of seven. It happened in the parish of Ljustorp (in Västernorrland) in 1889.  
There could be same notice in the records of 'Kyrkostämman' in Östervallskog parish archives.  
These records are probably in the provincial archives of Uppsala (Landsarkivet).
 
Sincerely
Irma

465
Personen i Mobergs bok är Gustaf Unman,  
född 1879, och den andre är Olof H Selling.  
Hälsning
Irma Ridbäck

466
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2.8.2002
« skrivet: 2002-04-15, 21:58 »
Apropå Karolinska förbundets årsbok:  
Även om huvuddelen av diskussionen ovan utspelades för mer än ett år sedan, kan en hänvisning till Karolinska förbundets hemsida vara praktisk, och där finner man också artikelregistret till förbundets årsbok.
        www.karolinska-forbundet.org/
 
Hälsning
Irma

467
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-20
« skrivet: 2002-04-14, 21:47 »
Till Kjell Mäki
Om Vigseldatum för Per Ivarsson och Brita Eliædotter: Du skriver att de vigdes 1794-06-06. Jag vill dock hävda att det bör vara 1794-01-06. Det står 'Janu'. Betr. vigselorten: så är det  tveksamt om det i originalet står Kengis bruk, det är den slutsats man vill dra. Se också  
nedanst. text av Stefan Sundbäck under Överkalix i fjol (13 april).
Vigseldatum bör naturligtvis vara den 6 januari (Janu.: är förkortning). Är dock inte helt säker på att vigselorten är Kengis bruk. Hänsyftningen kan lika väl gälla att prästen Michael Constenius var brukspredikant vid Kengis bruk - och kanske tillfälligt utlånad till Överkalix. Kan han ha varit vice pastor (= tf. kyrkoherde)???
 
Betr. bosättningsort för Josef Hindersson:  
Kengis är också ett annat äldre namn på Jock, varför det kan vara bra att ange Kengis (Överkalix) om man avser den byn.
 
Hälsning
Irma

468
Hej Kjell!
Du skrev Anders Eldstål? 1751. Men det är nog korrekt. Jag har i min mm:s släkt: Anders Abramsson Eldstål, 1751-1815, med hustru Margareta Nilsdotter, 1752-1819. Anders är soldat. Övertorneå AIa:2a, fol. 155. Det står Pirttiniemi och därefter Kivijärvi, varför jag uppfattat att de bodde i Kivijärvi. Anges också som svensk. Jag har antecknat barnen: Brita 1778, Christin 1780, Abraham 1783, Lars 1784.
Tack för upplysningen om Anders föräldrar!
Hälsningar
Irma

469
Torpare / Kronotorpare
« skrivet: 2002-03-21, 21:15 »
Ett tillägg till lästipsen om kronotorpare:  Slutdikat. Kronotorpare i byn Naisheden, Norrbotten av Carl Eichwurzel, Neil Goldstein och Mona Larsson. Utgiven 1978. Den här boken återger brev och anteckningar från Axel Eichwurzel och hur han som skåning kom upp till Ängeså kolonat i Norrbotten för att bruka jord och arbeta i skogen. Man kan också jämföra kronotorp och kolonat med arbetarsmåbruk.  
Kommunerna redovisade läget och ansökte om medel till arbetarsmåbruksnämnden,  därför kan Egnahemsstyrelsens arkiv 1928-1948 (finns på Riksarkivet) ge en del för släkt- och hembygdsforskare. När kommunikationerna förbättrades och arbetarna inte längre behövde bo intill arbetsplatsen så avvecklades kronotorp och kolonat. Efter en    mansålders slit återgick åker och äng till småskog och mossa.  
Irma Ridbäck

470
Fogde / Akademifogde
« skrivet: 2002-03-12, 21:50 »
En akademifogde hade (har) den närmaste tillsynen över Uppsala universitets jordegendomar. Uppsala universitet var och är en stor jordägare. Se vidare i en större uppslagsbok, t.ex. Nordisk  familjebok (äldre  
uppl.).  
Hälsning
Irma Ridbäck

471
Uppsala Allmänt / Fotografer i Uppsala
« skrivet: 2002-03-10, 19:14 »
Hej Anders,
Jag föreslår att du kontaktar Upplandsmuseet,  
som har god dokumentation om fotografer i  
Uppsala genom decennierna.  
Hälsning
Irma Ridbäck

472
Hej Nina,
Du måste nog söka igenom flertal av  Norrbottens  
församlingar. Ett tips: börja med Nederluleå, sedan Överluleå, Piteå och Råneå. Betr. namnet Brandt: Från Nederluleå emigrerade 1888 en 19-åring vid namn Carl Ferdinand Brandt, född 1869. Med stor risk att få  
noll skulle jag ändå börja söka där. Om Henry Viktor Edwin blev sjöman: kanske finns han registrerad vid något av sjömanshusen. Har du varit i kontakt med Landsarkivet i Härnösand??
Det svåra med emigranterna är att hitta alla som reste utan betyg och kom att stå i obefintlighetsboken. Registren talar ju inte heller om födelseförsamlingen utan om den församling där emigranten var kyrkobok- förd.
Lycka till med din sökning!  
Hälsningar
Irma Ridbäck

473
Hej Kerstin,  
Fredrik Andersson (1795-1835; min mmfff) hette från början Fredrik Andersson Satta, sedan som nybyggare Fredrik Andersson Liviöjärvi. Fredrik Andersson har jag inte hittat som 'Koberg', däremot hans barn. Jag har  
honom också som Fredrik  Andersson Kirnujärvi, Fredrik Andersson Nivas, beroende på var han bor. Han gifte sig med Adam Hinderssons dotter Eva,  
från Koberg-gården. Hennes far hade övertagit gården efter ursprunglige Koberg, Christopher Koberg, död 1798. I tidigare generationer fanns giften mellan Koberg- och Satta-släkterna. Såvitt jag förstår bodde Eva och Fredrik en tid på Koberg-gården eller dess närhet i Kengis. Se i övrigt under Efterlysningar : Koberg, där tidigare ägarna till gården behandlats.  
Hur är du släkt med Fredrik Andersson??  
Hälsning
Irma

474
Moderpassion / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-07
« skrivet: 2002-01-29, 22:52 »
Tolkningen, hysteri, används om moderpassion, och jag antar att moderpassion kunde vara detsamma som modersjuka. Min fråga är om inte bägge orden är en omskrivning av det som idag är livmodercancer?
haft någorlunda hälsa men på några år warit plågad af modersiukan heter det om bondhustrun och riksdagsmannahustrun Kerstin Andersdotter, 1675-1739, när hon har dött. Hon var gift i 47 år, med sin man hade hon kärligen sammanlefwat och aflat 11 barn. (Västerlövsta döda 1739). Varför skulle hon drabbas av psykiska och nervösa symtom? För mig är det rimligare att såväl moderpassion som modersjuka i stället är del i en konkret kroppslig sjukdom. Det är för det mesta äldre eller gamla kvinnor som drabbas av modersjuka eller moderpassion.   Om det inte var livmodercancer fanns andra underlivsbesvär som t ex framfall. Man talade troligen inte om sådant, men sjukdomen måste ha ett namn.  
 
Irma Ridbäck

475
Torpare / Jordtorpare
« skrivet: 2002-01-26, 17:42 »
Enligt Nordisk familjebok (1952-55 års  
upplaga)  under uppslagsordet 'torp':
Torp är en mindre jordbrukslägenhet, som  
upplåtits med nyttjanderätt åt en brukare,  
torparen. Denne utför som ersättning  
dagsverken åt lägenhetens ägare. Om torpet  
är beläget på jordbruksegendom,  
jordtorpare, om torpet är beläget på  
skogsegendom, skogstorpare. Under  
1900-talet ersattes dagsverken successivt  
med penningarrende. Läs gärna i:
Wohlin, Nils, Torpare-, backstugu- och  
inhysesklasserna. (1908).
Även nyare litteratur finns. Kolla på  
kommunens bibliotek.
 
Irma Ridbäck

476
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-12
« skrivet: 2002-01-13, 20:13 »
Hej Evert!
Enligt ett tidigare inlägg här ovan finns en  
Augustmalmsgatan i Kiruna. Kan den ha  
något  
samband med din August W. Malm?
I så fall är väl Kiruna kommuns arkiv bästa  
stället att leta på, vilket underlag kommunen  
hade när man fastställde gatunamnet.  
Namnberedningar brukar ha ett utförligt  
underlag  
inför namngivning av gator.
Berätta gärna hur det går.
Hälsningar
Irma Ridbäck

477
Hej Sam,
Om du går in på www.svaf.se så når du  
antikvariaten. Där kan du söka på Hultblad.  
Boken  
finns att köpa, men priset är mellan 1000 och  
1750 kr. Den ingår i serien Acta Lapponica.
Har du försökt låna den på din kommuns  
bibliotek?
Hälsning
Irma

478
Äldre inlägg 2000-2005 (Arkiv) / Lindgren från Torstuna
« skrivet: 2002-01-02, 21:56 »
Jag söker efter emigranten August Lindgren,  
född 1853-02-17 i Torstuna, Västmanlands  
län. Han tog ut flyttningsbetyg för emigration till  
Amerika i maj 1877. Under några år hade han  
vistats i Norrland för skogsarbete.  
Lindgren var hans soldatnamn men han tycks  
ha behållit namnet, möjligen kallade han sig  
också August Andersson. Jag har i census  
1890 och några andra register funnit ett antal  
August Lindgren, men ingen som passar in.  
Har någon råkat på namnet och detta  
födelsedatum på mannen??
Irma Ridbäck

479
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-28
« skrivet: 2001-12-17, 22:50 »
Hej Anders,
Du fick mig att plocka fram Överkalix-pärmen,  
och visst, Marta Henriksdotter i Svedjan (g  
med Erik Olofsson 1769-1817) är min  
mfmfmm. Det är genom hennes dotter Brita  
Stina (f 1807) som gifter sig med  
uppsyningsmannen och bonden Nils Petter  
Nilsson  i Jock. Tack för informationen om  
Henrik Henrikssons föräldrar.  
Hälsning
Irma

480
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-29
« skrivet: 2001-12-15, 11:18 »
Hej Wenche,
Trina Wilhelminas ovanliga förnamn och  
moderns svenska efternamn gjorde att jag för  
några år sedan antecknade en del om  
familjen. Korpilombolo AI:3, fol. 90, Kivijärvi,  
ger Michel Michelsson Palo, f 1814-08-31, och  
hans hustru Brita Greta Julin, f 1835-08-04.  
Gifta 1856. Trina är just då yngst av 8 barn  
(inkl. de från mannens första äktenskap). De  
får en dotter till 1876. Det finns en intressant  
anteckning vid fem av barnen (Norge), och  
otydligt längst upp vid faderns namn, varit i  
Norge (eller liknande). Och för mig förklarar  
det Trinas ovanliga förnamn. Senare  
antecknas familjen som Backstugu- och  
inhysesfolk i Korpilombolo, (Korpilombolo  
AI:4, fol 136).  
Trina Wilhelmina flyttade hemifrån 1885-03-25  
till Tärendö.
Hälsning
Irma

481
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-28
« skrivet: 2001-12-13, 22:49 »
Lite längre ner på samma sida, s 191 i del 1,  
(Hederyd) står Poxkroken omnämnd.  
Dessutom finns (har funnits?) en plats  
Krokfors i närheten av Gyljen. Se Svensk  
ortförteckning. I en sådan här fråga är det nog  
bra att kontakta Dialekt- och ortnamnsarkivet i  
Umeå.  
Hälsning
Irma

482
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-29
« skrivet: 2001-12-09, 16:31 »
I mina anteckningar har jag:  
Trina Vilhelmina f 25 april 1871 i Korpilombolo  
församling, dotter till Michel Michelsson  
Tervaniemi, 56 år, och hans hustru (2:a) Brita  
Greta Julin, 35 år, i Kivijärvi. 6:e barnet.  
Gifta i 15 år.

483
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-29
« skrivet: 2001-12-03, 23:20 »
Hej Holger,
Ida Marias emigration finns belagd i  
Korpilombolo AI:5 fol 27/28; Flyttningsattesten  
utfärdades 1892-07-07 med löpnr 6; I  SUM =  
Summariska folkmängdsredogörelsen för  
Korpilombolo 1892 finns uppgifter om  
emigrerade, bl a  inhyseshustrun Ida Maria  
Kyrö (finns även på HI:1, mikrokort 65273 2/6.  
Hon återfinns i Ellis Islands registrering av  
inresta emigranter.  
Hon tycks inte ha återvänt till Korpilombolo  
eller Pajala.  
Det förekom ju att kvinnor tröttnade, gav sig av,  
lämnade tre små barn på ett källartak, vinkade  
till dem och for iväg. Det hände t ex i en by  
under 20-talet.
Reste hon för att förbereda för man och barn  
att komma efteråt? Visst finns det frågetecken  
kring Ida Marias avflyttning utrikes.  
 
Hälsning
Irma

484
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-29
« skrivet: 2001-12-03, 23:17 »
Texten finns i nästa meddelande.
m v h
Irma

485
Ett tillägg till ovanstående:
Anders Petter Winroths dotter, Brita Elisabet  
(Brita Lisa) Winroth, f 1799-03-10 i Brännäset,  
Viksjö, d 1873-12-11 i Högland, Ljustorp, och  
gift 1) 1822 med Pehr Lago Grahm (f i Växjö  
stad  
1788-01-15), d 1832-05-24.
Hon är min makes fmmfm.
 
Så blir det tydligare.
 
Irma

486
Rättelse:
Jag var lite för engagerad i äldsta  
generationen, det blev fel när jag skrev.
Självklart menade jag Henrik Winroth och  
Justina Tideman. Ingenting annat. Så här  
ser det ut tre generationer inkl. Henrik Winroth  
(min makes släkt):  
 
fmmfmfff
Henrik Winroth, flykting till Ångermanland från  
Österbotten,
 
fmmfmff
Anders Winroth, f 1726, d 1804-05-28,  
bokhållare; senare nybyggare Nordnäs,
Lidens sn; g Brita Östman, 1738-1814
 
fmmfmf
Anders Petter Winroth, f 1768-09-01 i  
Anundsjö, d 1842-02-19 i Viksjö sn; g  
1799-01-20 i Ljustorp med Brita Larsdotter,  
1778-1846 (skilda hon omg 1839)
 
Hälsningar
Irma

487
Gun Lundell,
Hej!
Om du kontaktar mig kan jag ge dig uppgifter  
om Henrik Tidemans son Anders och en linje  
från honom. Jag försökte sända e-post till dig  
men den adress du står på finns inte (??).
Hälsningar
Irma Ridbäck

488
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-29
« skrivet: 2001-11-12, 22:32 »
Hej Göran, Mats Mattson Kuula, eller Matti Kuula, var född  1853-12-30 i Viitasaari i Vasa län. Han kom  tillsammans med Ida Maria Nybacka,  hushållerska, född 1873-09-14 i Sievi,  Uleåborgs län, till Sverige i februari 1896. De  hade kanske gift sig i Finland, men inte  medfört rätt attester.  Barn: Sylvia 1897 (död), Johannes 1904,  Emma 1906-1934, Mia 1909, Uno 1915. Det  fanns kanske fler barn, men jag har inte  antecknat alla. Kuula bosatte sig i Narken  någon gång efter 1920. Kuula avled 1930,  men Ida Maria Nybacka överlevde honom med  många år. Om jag minns rätt nämnde man  henne i byn som Kuulan mummu (Kuulas  mormor eller 'gammelmor'). Möjligen blev han svensk undersåte, men Ida  Maria anges i folkräkningen 1930 som finsk  medborgare.  Hälsningar Irma Ridbäck

489
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-29
« skrivet: 2001-11-11, 17:02 »
Hej Margareta,
Om födelsemånaden:
Enligt HisKi, den finländska databasen över kyrkböcker, så föddes Hans Johansson 15/2 1838 och Brita Helena Pehrsdotter 4/2 1840 i Turtola församling. Enligt var och en av husförhörslängderna AI:3, 4 och 5 för Korpilombolo har födelsemånad angetts till 4 (april). Flyttningsattesten från Pajala inlämnad i Korpilombolo 1871 3/12, nr 13, kan ge mer information. Där kan födelsemånad ha skrivits fel/otydligt. I det här fallet vill man gärna lita till HisKi i första hand. Men i bägge fallen är det avskrifter och endast  födelseboken för Turtola kan ge rätt besked.  
 
Namnet Palo:
Gården Palo, skattehemman i Kirnujärvi, fick nog ge Hans Johansson familjenamnet (tilläggsnamnet) Palo. Det var vanligt i Tornedalen. Han kom till  gården 1871.  
 
tillägg om barnen:
Utöver de barn jag nämnde tidigare fick familjen  1884 sonen Arvid. Han emigrerade 1906 eller 1907  med sin blivande hustru Alva Angelika  Henriksdotter och hennes systrar Juliana och Emilia.  
Hälsningar
Irma

490
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-29
« skrivet: 2001-11-09, 22:58 »
Hej Kurt,  
Jag har en fråga betr. Hans Johansson Palo. Du skriver att han och hustrun var födda i Svanstein.  Enligt mina anteckningar anges deras födelseort som Finska Turtola. Samma datum som du har angivit. De hade (förutom barn som dött eller  flyttat hemifrån, enl.  Korpilombolo AI:3 fol 17) barnen: Ida Maria 1862 i Övertorneå, Johan Petter 1864 och Karl Robert 1868 födda i Pajala, Erika  Wilhelmina 1875-1876, Fanny Johanna 1877, Isak Wilhelm 1879 samt Axel Waldemar 1881. Axel var familjens 11:e barn.
1871 flyttade familjen in från Pajala.
 
Jag har stött på familjen (vid genomgång av emigranter från Korpilombolo) och sett att Ida Maria gifte sig 1880 med Johan Olofsson Kyrö, fick fyra barn. Hon emigrerade 1892. Lämnade barnen, födda 1886 och 1889, kvar med maken. Två barn hade dött. Maken hade varit dömd för andra resan stöld 1882. Fyra år efter det att Ida Maria emigrerade flyttade maken till Pajala. Ida Maria reste ensam, via Oslo och Bremen och kom till USA via Ellis Island, den 9 aug. 1892. Jag har inte undersökt om Ida Maria återvände. Hon kan ha rest med en man, 33 år, som antecknats direkt efter  
henne i passagerarlistan för båten Kaiser  Wilhelm II.  
Hälsningar
Irma

491
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-20
« skrivet: 2001-10-23, 21:13 »
Hej igen Gösta,
Här kommer hennes syskon. Jag glömde skriva in dem igår:
Karl Johan 1875; Oskar August 1877;  
Engla Teresia 1879; Alma Sofia 1881;  
Isak Hjalmar 1883-1884; Isak Albin 1885;  
Milda Kristina 1888-1890; Henrik Hjalmar 1890;
 Milda Kristina 1893; Uno Antonius 1896.
 
Beställ mikrokort på Tärendö och kolla vidare!
Hälsningar
Irma

492
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-20
« skrivet: 2001-10-22, 21:43 »
Hej Gösta,  
Här är din mormor och hennes föräldrar:  
Milda Kristina f. i Tärendö 1893-11-01. Barn nr 9 i familjen.  
Far: Johan Henriksson Lehto, f. 1848-03-26;  
mor: Stina Ulrika Baltsari, f. 1853-11-16.  
Vigda 1875-04-11.  
Vid förlossningen var en examinerad barnmorska med. I familjen fanns en dotter med samma namn, som levde 1888-1890. Ganska vanligt att nästa barn fick samma namn som den nyligen bortgångna.  
 
SCB Tärendö C 1893, nr 33.  
Tärendö AI:2 pag. 140; AI:1 pag. 83.  
 
Tärendö Lehto skattehemman nr 36, ändrat till  
kronohemman.  
 
Tärendö församling bildades 1882, vilket gör att de tycks inflyttade från Pajala. Sök vidare i t.ex. Pajala familjeregister (August Ljungs register), och där på Tärendö : Lehto.  
 
Lycka till.  
Hälsningar  
Irma Ridbäck

493
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-29
« skrivet: 2001-08-31, 22:28 »
Hej Christer,
Jag tror inte prästen skrev fel. Vid den tiden, 1769, låg ju  Jerijärvi och Teurajärvi i olika församlingar. Hon gifte sig för andra gången, vilket betyder att hon kan ha varit bosatt i Teurajärvi under sitt första äktenskap. Har du kollat Överkalix husförhörslängder för tiden före hennes giftermål? Teurajärvi låg då i Överkalix församling.

494
I am looking for August Lindgren, born in Torstuna parish, Västmanland, in 1853, Febr 17. According to the parish records he emigrated to the US in 1877. So far we have not been able to trace him. Where did he go? One problem is: what name did he use?? He could also have called himself August Andersson or August Wall, or maybe Gust Wall or August Andersson Lindgren. His father had been a soldier named Wall; and he himself was a soldier for a short time, named Lindgren.  
 You can answer here to this list or send me some lines by e-mail.  
 Irma Ridbäck

495
Förnamn - R / Ramborg
« skrivet: 2001-08-29, 22:51 »
Den mest kända Ramborg torde nog vara fru Ramborg till Wik i Uppland. Som gravkyrka åt henne uppfördes Västeråkers kyrka (sydväst om Uppsala) och den stod färdig 1331. Den största sevärdheten är fru Ramborgs grav, ett av våra märkligaste gravminnen från medeltiden. Graven är inrymd i en nisch i korets norra vägg. Kistan täcks av en kopparhäll med fru Ramborgs bild, vapen och inskrift. Hällen är den enda i sitt slag som finns bevarad i vårt land.  
Källa: Vägvisare till kulturen i Uppsala län. (Uppsala 1979), s. 84-85.

496
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-29
« skrivet: 2001-08-28, 20:39 »
Hej Christer,
Här en kommentar till din uppgift kring Maria Larsdotter. Jag har ingen anledning betvivla din uppgift om hennes föräldrar. Det är i stället sista stycket, uppgiften att hon  
kom från Tjerjerf, som jag berör. Av din skrivning kan man få intrycket att Tjerjerf och Jerijärvi är identiska.  Tjerjerf avser byn Teurajärvi, ett bynamn som från 1500-talet och framåt har skrivits bl.a. som Tiure tresk,  
Tiurjärf, Tjärjerf. Byn Jerijärvi har alltid haft J som begynnelsebokstav, Järijärf, Jeri Jerfwi, Jerijerf.
Den som vill veta mera läser s. 38-39 (Jerijärvi) och s.84-88 (Teurajärvi) i Eivor Nylund Torstensson, De finska sjönamnen i Korpilombolo socken, Uppsala 1973. Akademisk avhandling. Mycket nyttig för den som forskar i hävderna rörande Korpilombolo-bygden.
Hälsningar
Irma Ridbäck

497
Allmänt / Lappland - Norrbotten??
« skrivet: 2001-08-03, 00:05 »
Kjell Mäki, m. fl.,  
Den här diskussionen blossar upp regelbundet. Den visar hur djupt rotad landskapstanken är. Visst är Norrbotten ett eget landskap, den östra delen av länet Norrbotten. Det är den breda kuststräckan mellan Piteå och Haparanda och det är huvuddelen av Torne- och Kalixälvdalar. För ett par år sedan diskuterades ett förslag till  landskapsvapen. Om vapnet sedan blev  
antaget vet jag dock inte.  
Läs f.ö. Carl Szabads inlägg under Lappland, den 5 febr. 1999.
Ingen har heller protesterat mot att landskapet Norrbotten också har egen  landskapsblomma:  
åkerbär, och egen landskapsfågel: lavskrika.
Hälsningar
Irma Ridbäck
utflyttad norrbottning
 
PS Man kan jämföra t.ex. Västmanlands län, där de  
östligaste delarna alltid legat i landskapet Uppland och många där ser sig som upplänningar boende i länet Västmanland.

498
Till Ir?ne Poignant,
Har du i din forskning om Suppi / Suup stött på någon Baltzar Sup (Suup)?  Avsked. fältjägaren Abraham Jerf, f 1784, kom från Jock till Narken ca 1843, och han var gift 2 ggr. Hans första hustru hette Margareta Baltzarsdotter Sup, f 1785, död före 1835. (Jag har inte fler uppgifter f.n.). Jag söker uppgifter om hennes föräldrar.  
Abraham Jerf blev medaljerad 1820 och är omnämnd hos Hederyd, O., Överkalix. II (1986), s. 78-79.
m v h
Irma

499
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-20
« skrivet: 2001-05-18, 18:08 »
Hej Youcef,
Gå in till kommunala bibliotek och sök efter följande litteratur:
Kjell Lundholm, Meldersteins bruk 1741-1892. Luleå: Norrbottens museum, 1989. 40 s. Den har på s 19 också en lästips-lista. Och den är illustrerad med bra teckningar.
 
Den ger god grundinformation, som man behöver om brukets historia, lite om de namnkunniga män som var inblandade i verksamheten.
 
Råneå socken 1654-1954.Luleå, 1955.
Detta är en historik över Råne socken (eller kommun, som det hette från 1860-talet).
 
Hälsningar
Irma Ridbäck

500
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-12
« skrivet: 2001-04-13, 16:21 »
Kompletterande uppgift om Per Ifwarsson och hustru Brita Eliædotter:  De vigdes 1694. Överkalix C:1.  Sammanvigda 1694, nr 3:
Pär Ifwarsson i Narken och        
wigdes d. 6 Janu.: af Mich. Constenio wijdh  ???  Bruk.
 
Brudens namn saknas i vigselnotisen.  Ev. vigseldatum: 6 Junii??
Däremot har jag inte antecknat vigselorten, förmodligen var den svårare att utläsa den gången för ca 35 år sedan, när jag gick igenom C:1-boken. Kanske någon senare har granskat uppgiften.  
Irma

Sidor: [1] 2