Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Torbjörn Jerlerup
Sidor: [1]
3
« skrivet: 2019-08-08, 10:57 »
Är ny med programmet och utforskar ännu allt. Min idé är att bygga databasen på bilder och skärmdumpar som man ju kan länka in personer i. Plus avskrifter i notes, jag har en stor mängd sådana.
BTW upptäckte just shared notes. Då varje note har ett ID och är frikopplad från personerna kan man låta flera personer dela samma note. Tex två föräldrar och barnen om man vill. Eller alla arbetskamrater i ett arbetslag. Det är sånt här som gör att man tycker om detta programmet! <3
4
« skrivet: 2019-08-08, 04:50 »
Aktualiserar tråden igen. Jag har nyss upptäckt och börjat använda GRAMPS. Har inte utforskat allt än. Idag ska jag lära mig använda "notes".
5
« skrivet: 2012-02-12, 14:06 »
I historikern Alf Åbergs efterlämnade papper hittade jag nyligen en avskrift av familjen Cösters och familjen Pihls släktbok, som jag scannat av och lagt upp i min och Martin Brandts Luggudewiki. http://luggude.slektforskning.se/wiki/Familjen_C%C3%B6sters_och_familjen_Pihls_f amiljebok Här finns Jeppe Pederssen Pihl, Johan Cöster, Margaretha Pihl, hans Henrik Cöster, Fredrik Wilhelm Cöster, etc... Ättlingar till Pihl, PEDER Gudmundsson. Född troligen före 1600. Död omkring 1670 i Perstorps by, Perstorp (L). Bonde, gästgivare.
6
« skrivet: 2012-02-01, 20:17 »
jul
7
« skrivet: 2011-06-28, 15:16 »
Jag har släktforskat åt en vän. Då hittade jag fyra generationer i rad där kvinnorna fött utomäktenskapliga barn... Det var tre led i rad av barn som var utomäktenskapligt födda som födde barn som födde barn... Det ska sägas att det kanske kan förklara en del av problemen den familjen haft även efteråt. (Generation fem gifte sig med ett ordentligt svin till man, tex)...
/Torbjörn
8
« skrivet: 2011-05-29, 19:27 »
Först. Förmedande sig (formenende) Näst sista lagliga tingsvittne Laglige? tingvinde? Sist. uarit sig skicket tilbörligen och  (Meddelandet ändrat av Jerlerup 2011-05-29 19:29) (Meddelandet ändrat av Jerlerup 2011-05-29 19:31)
9
« skrivet: 2011-03-17, 21:27 »
Troligen är det denna persons, Oscar Bernadottes, resor som ligger bakom de berättelser som refererats till här i denna tråd. Kronprinsen Gustav reste vid denna tid inte mer än i Europa. Gustavs första stora långresa var till Egypten på 1890-talet.
10
« skrivet: 2011-03-17, 21:24 »
Inge! Det var inte nån kronprins som reste runt jorden utan denna person: http://sv.wikipedia.org/wiki/Oscar_Bernadotte För att citera ett uppslagsverk: http://runeberg.org/sbh/bernadoc.html Bernadotte, Oscar Carl August, prins. Född d. 15 nov 1859 å Drottningholms slott. Konung Osear II:s andre son. Prins O. erhöll dels undervisning i Beskowska skolan och dels i hemmet samt undergick 1879 prof motsvarande de för student- och officersexamen föreskrifna. Han utnämndes s. å. till underlöjtnant i svenska och norska flottorna, vid Svea artilleri, Gotlands nationalbeväring och norska artilleribrigaden. 1881-82 studerade han i Uppsala. Prins O. har haft särskildt intresse för sjötjänsten. 1876 deltog han i kadettexpeditionen till Nordamerika. Prinsen utnämndes 1882 till löjtnant och deltog dec. 1883-maj 1885 i fregatten Vanadis' världsomsegling, på hvilken resa prinsen avancerade till kapten. I jan. 1888 utnämndes han till kommendörkapten af 2:a kl. i svenska och norska flottorna samt till major i ofvannämnda artilleri- och infanterikårer. Prins O. blef 1890 kommendörkapten af 1:a kl., 1893 kommendör och 1897 kontre-amiral. Prins Oscar afsade sig i sammanhang med sitt giftermål d. 15 mars 1888 med fröken Ebba Henrietta Munck (f. d. 24 okt. 1858) titlarna k. höghet och hertig af Gotland samt för sig och sina efterkommande sina öfriga företrädesrättigheter som medlem af konungahuset. Giftermålet ägde rum i Bournemouth i södra England, där drottning Sophia vistades för sin hälsa. 1892 erhöll han för sig, sin gemål och lagliga bröstarfvingar luxemburgskt adelskap samt titeln grefve af Visborg. Hans söner och döttrar bära titeln grefvar och grefvinnor af Visborg. Prinsen och hans gemål äro varmt religiösa samt deltaga mycket i religiösa kongresser, möten o. dyl. Prinsessan B. är dotter till öfversten Carl Jacob Munck af Fulkila och friherrinnan Henrietta Ulrika Antoinetta Carolina Cederström.
11
« skrivet: 2011-03-06, 21:22 »
Konstapel på Flottans ekhuggeri i Karlskrona...
Det är väl ett utmärkt exempel på en titel som verkligen helt försvunnit! Charmig titel han hade!
12
« skrivet: 2011-03-05, 07:38 »
För det mesta är det ju så att de biologogiska föräldrarna också är de verkliga föräldrarna och traditionellt sett har det varit familjeband man följt. Men...
Jag kikade på en släkt som inte var min där sonen hade en stvpappa från vid två års ålder. Den riktiga var aldrig närvarande och inga syskon eller andra släktingar fanns i den släkten. Styvpappan var en bildad man från gammal prästsläkt (inte borgare som inte kunde läsa som den biologiska pappan) och verkar ha varit en god pappa enligt sonens anteckningar. Denne lärde sonen en massa om världen, tog med sonen utomlands och fick sonen att sedemera bli präst. Hans söner blrv också präster.
Traditionell släktforskning håller på det biologiska arvet. Men hela hans liv, det han tänkte och kände, och det han förde med sig till sina barn, och det som gjorde att han gifte sig med en prästfru, var INTE arvet från den biologiska pappan. Tvärtom var det minst 150 år prästättlingar (troligne mer) från styvfadern som bildade hans egentliga arv. Vill man veta hur förfädern VAR och vad han TÄNKTE och vad som formade hans liv och alla efterkommandes liv måste man studera både det biologiska arvet och det icke biologiska arbet, anser jag.
Jag har flera sådana exempel i min släkt. Tex han som härstammar från en pappa, född i Hishult, som dör när sonen var mycket ung. Det blir styvpappan har brås på sen och i hans (styvpappans) hembygd (Knäred) han senare växer upp, det blir stvpappans grannars flickor han börjar flirta med och senare gifter han sig med två av dem. Hishult betyder noll och inget för honom, vilket man ser i domboken.
Visst, jag har studerat Hishults anorna men minns att jag satt där med mitt släktforskningsprogram och insåg det absurda att jag kunde mata in hans pappa, som betydde noll för honom och väldigt lite för de efterkommande, medan styvpappan som format så många människors liv i efterkommande led, inte kunde matas in...
Jag säger inte att alla behöver vara som jag. jag är historieintresserad och vill veta hur folk tänkte förr. Jag kan känna större gemenskap med en bonde som inte är släkting än med en ättling i rakt nedstigande led, om jag på något sett får se hur den som jag inte är släkt med TÄNKER och KÄNNER, medan jag bara har torra fakta om släktingen.
Men det är jag. Andra trivs med att bena ut de biologiska sambanden bara. Smaken är som baken.
Den invändning jag har är bara att släktforskningsprogrammen bara tar hänsyn till det ena sättet att forska. Man kan bara skriva in en pappa och en mamma. Släktforskningsprogrammen är ganska stelbenta och rigida. Jag tror att detta nog beror på att alla program försöker anpassa sig efter gedcom-standardens alltför trånga kostym.
Kanske regnbågsfamiljerna blir det som förr eller senare innebär att släktforskningsprogrammen måste börja använda en flexiblare standard än gedcom?
Finns det för övrigt något alternativ till gedcom som tillåter fler än två föräldrar, är det någon som vet?
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2011-03-05 07:40)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2011-03-05 07:46)
13
« skrivet: 2011-03-05, 06:25 »
Åsa. Problemet är bara att Ingeborg dog som nunna i Riseberga kloster enligt alla källor. Nunnor fick inte gifta sig. Vad anger Hellbom för bevis?
14
« skrivet: 2011-03-04, 15:49 »
Angående debatten om hur svår- eller lätttläst det är. Oftast använder jag Arkiv Digital. Men ibland återger genline originaltexten bättre. Jag arbetar just nu med en avskrift av Ängelholms C:1 för 1690-talet och där kan jag konstatera att genline ibland kan läsas lättare.
Om man har svårt att läsa något hos ett av bolagen kan det vara värt att fråga någon som har abonnemang hos någon av de andra om de kan tolka det.
Tjänsterna kompletterar ibland varandra.
/T
15
« skrivet: 2011-03-04, 15:41 »
Jag har inte följt med den här diskussionen alls men jag har läst att den heliga birgitta fick 8 barn. Det bekräftas av Det Historiska museet här: http://www.historiska.se/historia/medeltiden/heligabirgitta/ettvanligtliv/ Birgittas och Ulfs barn Märta (1319 - 1399) Gudmar (1322 - 1332) Karl (1327 - 1372) Ingeborg (1329 - 1349) Katarina (1331 - 1381) Birger (1333 - 1391) Bengt (1335 - 1346) Cecilia (1337 - 1399) Dottern Märta giftes bort mot Birgittas vilja med Sigvard Ribbing. Äldste sonen Gudmar dog under skolgång i Stockholm. Sonen Karl var gift tre gånger. Han följde sin mor till Rom, men dog i Neapel. Dottern Ingeborg placerades i Riseberga kloster. Dottern Katarina var gift men följde sin mor till Rom och blev så småningom abbedissa i Vadstena. Sonen Birger var gift två gånger och kom till Rom för att följa sin mor till Jerusalem, där han dubbades till riddare av den heliga graven. Sonen Bengt dog ung och begravdes i Alvastra. Dottern Cecilia inskrevs till Skänninge kloster mot sin vilja, men hon giftes senare med Lars Sunesson och fick tre barn med honom. Adels cd:n skriver så här om Ribbing: Adliga ätten RIBBING, nr 15. Gammal frälsesläkt. Introd. 1625. I en säkert sammanhängande släktledning kan ätten Ribbing icke föras längre tillbaka än till mitten av 1400-talet, men tämligen säkert är, att den leder sitt ursprung från en gammal halländsk ätt med samma namn och vapen, tre sjöblad, två och en ställda, vilket sköldemärke, ett av de äldsta inom den danska adeln, även fördes av tre andra ätter, Kyrning, Porse och Poep, alla bosatta i Halland och Skåne. En Sigvid Knutsson, som, då han 1295 sålde en sin gård i Halmstad, i sitt sigill förde de tre sjöbladen, och som kallas Sigvid Ribbing, då konung Erik Menved 1302 fråndömde honom arvet efter hans broder Arved Ribbing, uppgives vara fader till Sigvid Ribbing, som 1336 tillsammans med Peder Porse m. fl. avslutade en förlikning med staden Lybeck och då kallas hövidsman i Halland. Denne Sigvid, som var gift (före 1341-03-29) med den heliga Birgittas dotter Märta Ulfsdotter i hennes 1:a gifte, nämnes flera gånger i urkunderna, liksom hans söner Peder och Arvid. Peder, som 1378 var svenskt riksråd, gjorde 1379 i Rom sitt testamente före en resa till den heliga graven. Han nämnes ej senare levande. Enligt en berättelse om den heliga Birgittas släkt, nedskriven vid mitten av 1400-talet av Vadstenanunnan Margareta Klausdotter, skall han hava dött på pilgrimsfärden. Före sin död synes han hava blivit riddare, enär han kallas så i ett brev av 1377. Nämnda berättelse säger, att både Peder och Arvid dogo barnlösa och att Arvid drunknade i Uppland. Enligt en något äldre berättelse, avgiven 1428-03-12, av Arvid Skeff, en släkten närstående person, skall däremot Arvid Sigvidsson hava efterlämnat en son med namnet Arvid. Denne säges hava drunknat i Uppland, men några avkomlingar kan han ej hava ägt, då 1428 års vittnesbrev uppgiver, att han ärvdes av sin farbroder Peder. De motsägande uppgifterna torde kunna förklaras så, att Vadstenanunnan i sin berättelse glömt ett mellanled och endast fäst sig vid, att det var en i Uppland drunknad Arvid Ribbing, som dog barnlös. Möjligen har hon fått sin uppgift just från nämnda brev, vars innehåll hon missförstått. Säkert är, att varken Peders eller Arvids släkter fortlevat. Detta framgår även därav, att fru Katarina Knutsdotter (lejon), herr Peder Ribbings halvsyster, 1396-09-29 bekräftade1 hans änkas (fru Kristina Ulfsdotter [Sparre], död 1389) gåva till Vadstena kloster av Skällnora kvarn i Uppland, som var fru Katarinas rätta möderne, men olovligen, utan hennes vetskap, blivit av Peder Ribbing såsom morgongåva givet till hans hustru. Katarina Knutsdotter var således då den heliga Birgittas enda levande arvinge. Hennes ännu i livet varande syster Ingegerd hade nämligen såsom nunna ej vidare arvs- eller bördsrätt. Fru Katarina, änka efter norske riddaren och riksrådet Ogmund Finsson (Hestbøätten), dog barnlös 1407 i Kalmar och systern Ingegerd Knutsdotter, Vadstena klosters abedissa, 1385-1403, dog 1412-09-14 i Vadstena. Hon var den sista av den heliga Birgittas avkomlingar.
16
« skrivet: 2011-03-04, 15:05 »
Jo, men jag tror att det blir vanligare och vanligare att folk vill forska på annat sätt Maria. Det strikt biologiska är inte alltid det mest intressanta...
Och inte bara när det gäller regnbågsfamiljer. Folk med adopterade barn hamnar redan idag i dilemmat att de oftast vill föra in mer än två föräldrar på sin antavla. Det går inte. Men det kommer att ändras, det är jag övertygad om. Morgondagens program kommer att vara mer flexibla.
/T
17
« skrivet: 2011-03-03, 08:30 »
Jag ska lusläsa kyrkoräkenskaper idag för de åren och se om det finns spår av detta. Jag återkommer.
/T
18
« skrivet: 2011-03-02, 08:56 »
Det är svårt att veta var denna fråga hör hemma så jag lägger in den här. Ämnet är egentligen fattigvård.
Karl XII gav ut ett dekret om att alla landets skolor, förmyndare och fattigkassor skulle ge sina pengar till staten så staten kunde förvalta dem. med andra ord verkar KARL XII ha snott pengarna för att finansiera kriget. Mycket riktigt nämner vissa kassaböcker för kyrkor jag tittat i nu på morgonen att de gett staten fattigmedlen, vilket de givetvis aldrig fick tillbaka.
Jag skulle vilja veta om någon vet mer om detta eller har sett något som rör detta i kyrkböcker? Detta är hämtat från Claes Adelskölds bok om Karl XII (del 2):
I konungens nådiga bref härom, dateradt den 1 febr. år 1716, säges det:
» Wi Carolus m. m. göre veterligt att Wi ogärna förnummit, huru kyrkor, skolor, fattighus, äfvensom fader- och moderlösa barn och myndlingar, kommit att lida mycket, dels därför, att man icke brukat nog försiktighet vid deras penningars bevakande och förräntning, dels ock, att delta icke kunnat ske i brist på behörig säkerhet, hvarigenom till ägarnes stora skada, medlen måst ligga ofruktbara. Det Oss åliggande högsta förmynderskapet - förklarar konungen - förbinder Oss ock att låna noga omsorg om ovannämnde medlidansvärda personer och menigheter. Nu hafva ock Wåra trogna 'ständers fullmäktige', med vart nådiga samtycke uppfunnit och anvisat en tillräcklig fond, i hvilken alla kapitaler kunna med fullkomlig säkerhet och 6 procents ränta göras fruktbara.
Alla förmyndare alla skole-, kyrko- och fattigföreståndare varda därfore varligen anbefallda, alt till rikets ständers befullmäktige (kontributionsränteriet) genast aflämna alla sådana medel...»
»Denna Wår nådiga förordning länder icke blott till berörda myndlingars och menigheters, utan ock till själfva förmyndarnes ooh föreståndarnes bästa, ity att dessa sedermera befrias från förvaltning sansvaret. Wi förmöda således, att de ställa sig denna Wår Nådiga Wilja till underdånig och sorgfällig eftertefnad.» Och till sist kommer klämmen: »annat fall skola de tredskande, enligt lag och författning behandlade blifva.»
19
« skrivet: 2011-03-01, 11:40 »
Ok! Då kontrar jag med en paradox till. Regnbågsfamiljerna. Ofta två pappor och två mammor. Det måste vi också förhålla oss till.
Framför allt rent praktiskt.
Jag har länge efterfrågat flexiblare släktforskningsprogram som funkar mer som fria databaser, där man tex kan ha mer än en mamma och en pappa som anor till en person (styvföräldrar, adoptivföräldrar, regnbågsfamilj). Just nu är släktforskningsprogrammen väldigt rigida och stela och grundar sig på en gammeldags syn på BIOLOGISK syn på familjen, att det viktiga är biologiska släktskap och att styvföräldrar och sånt liksom inte hör hemma i en antavla.
Detta kommer att ändras i framtiden, så det är lika bra vi tar den diskussionen nu!
/T
20
« skrivet: 2011-02-27, 08:41 »
Den här länken visar spännvidden på alla olika beräkningar som finns i denna fråga: http://www.childsupportanalysis.co.uk/analysis_and_opinion/choices_and_behaviour s/misattributed_paternity.htm (När någon påstår att antalet icke äkta pappor är 20% eller 25% bör man veta att man måste skilja mellan studier av barns släktskap till föräldrar och studier av barns biologiska pappor och mammor. Det säger sig självt att om man tar ett barn och tittar på de som uppfostrar barnet nu är andelen styvföräldrar ganska hög. Så kan man inte göra en studie. Om man gör det hamnar non-paternity på 20-30%.)
21
« skrivet: 2011-02-27, 08:24 »
Hej! Jag skulle gärna vilja ta upp en fråga i det här sammanhanget. Läkare och medicinsk personal brukar säga att ca 5-10% av de föräldrar (pappor) som är registrerade inte är det i verkligheten om man jämför med blodgrupp eller DNA. Vandringssägen eller inte, det är frågan? Att sådant sker, och inte är ovanligt behöver man bara prata med sjukhuspersonal om. Alla jag pratat med har haft direkt kännedom om flera tillfällen då man fått veta att en förälder inte kan vara en förälder. Det är inte vanligt, men ändå. non-paternity events kallas det på engelska. De studier som gjorts är ganska få och begränsade men brukar landa runt 5%. Med 5% risk för non-paternity events är risken ganska stor att DNA inte passar. Risken lär väl vara 50% redan för 1700-talet. En del som jag läst om använder DNA för att försöka påvisa släktskap med 1500-talspersoner och till och med folk som levde på 1000-talet. Det låter väldigt, väldigt osäkert... Det intressanta med DNA som inte stämmer är att kyrkböckerna kan stämma, eftersom mamman kanske dolt vem som är den riktiga pappan. Så den pappa som inte är registrerad som pappa ändå är den som uppfostrar sitt oäkta barn som äkta (eftersom han inte vet något). För Sverige har inte några sådana studier gjorts vad jag vet men jag öppnar gärna tråden för diskussion nu. Dvs hur hanterar ni non-paternity events när ni hittar dem? /T PS http://mydnadad.com/
22
« skrivet: 2011-02-26, 12:24 »
Werner. Det finns en intressant kandidat i Fleninge och det är Christen Persson i Östra Brohuset. Jag skulle studera mantalslängderna för att se vilka som bor där innan 1698. Bilden är från KAT:98. Christen dör 1702 och begravs 1702-03-09. Frun heter Hanna Gunnarsdotter. Paret får ett barn, Gunner, 1702 i januari som anges vara död 1769. 
23
« skrivet: 2011-02-02, 14:25 »
Det öppna brevet hänvisar till äldre brev. Jag håller på att gå igenom källorna till Skånes historia och klistrar in allt jag hittar här. Jag forskar inte i resandefolk men samlar gärna informationen nu när jag ändå plöjer genom luntorna!
/T
24
« skrivet: 2011-02-01, 22:24 »
I Själlendska tegnelser. Koden är: Sj. T. 17, 164 b. De finns på riksarkivet i Köpenhamn.
25
« skrivet: 2011-02-01, 11:22 »
Ett tillfällighetsfynd som kan vara av intresse angående politiken gentemot s.k. tattare. Ett kungligt brev om utvisning av s.k. tattare från Danmark 1589, som bland annat rör SKåne.
31 maj 1589 (-). Aab. Brev om Tatere. Sj. T. 17, 162 b. (Tr.: CCD. II. 532 ff.).
- Miss. til Lensmaendene over hele Danmark. Köngen har bragt i erfaring, at der alle Vegne i Riget har samlet sig Tatere, som strejfe om fra det ene Sted til det andet og med deres Bedrägeri, Kogleri, Trolddom og Tyveri göre Kongens Undersaatter stor Skade, og at det endog undertiden haender, at Köngens Undersaatter beskytte disse Folk og for en ringe Profits eller Gaves Skyld tillade dem at opholde sig paa deres Gods og der drive deres bedragelige Handel, uden at tage Hensyn til den store Skade, der derved tilföjes den uvidende Almue, og at baade Köngens Fader og Farfader ofte have ladet aabent Brev udgaa om, at saadanne ugudelige Partier ikke maa taales her i Landet.
Da der ingen tvivl er om, at disse Tatere före et meget ukristeligt Levnet med Lösagtighed, Skörlevnet og Blodskam, hvorover Gud maa fortemes og kan foraarsages til at straffe disse Riger, der taale dem, og det er hver Mand vitterligt, at de ikke drive anden Haandtering end Legn, Kogleri, Trolddom og Tyveri, ligesom man ogsaa tidligere har opdaget, at der under saadant Partis Skin er drevet Praktikker mod Riget med Spejderi, Brand og andet, og da disse Folk ikke have agtet de tidligere Forbud og der iblandt dem sikkert findes nogle, som tidligere have forsvoret Riget, og forskellige lösagtige og tjenestelöse Folk,
der ere födte her i Riget, men ikke have Lyst til at bruge nogen ärlig Haandtering, befales det dem nöje at undersöge, om der findes Tatere i deres Len, og i saa Tilfaelde lade dem eftertragte og paagribe; findes de paa Adelens Arvegods, skulle de melde det til Adelen, der saa enten selv skal lade dem paagribe eller lade nogle af deres Folk fölge med Lensmaendenes for at gere det;
ville nogle Adelsmaend ikke gere nogen af Delene, skulle de lade Taterne anholde ligesom paa Kronens Gods; de skulle lade Hovedmaendene for Taterne straffe paa deres Liv og udvise de andre af Riget, saa de senest römme det inden 3 Uger, da de ellers ville komme til at lide samme Straf som Hovedmaendene. Med fölgende Forbudsbrev skulle
de lade forkynde i Köbstaederne og paa alle Herredsting i deres Len. Da det, at de udstedte Forbud ikke agtes, skyldes, at Embedsmaendene ikke paase Overholdelsen af dem, men til Dels vitterlig se gennem Fingre med Folk, befales det dem alvorligt at rette sig efter dette Brev og Forbudsbrevet ikke alene nu, men saa
lange de have Lenet, saafremt de ikke ville have dette forbrudt.
Det aabne Brev skal efter Forkyndelsen nedlägges blandt Lenets Breve og overleveres den fölgende Lensmand. Sj. T. 17, 164 b.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2011-02-01 11:24)
26
« skrivet: 2011-01-23, 19:57 »
Jag tycker gott man kan forska bak längre än 10-15 generationer. Man gör det så länge det finns trovärdiga källor. För ska vi utgå från sannolikheten att man är biologiskt släkt eller inte skulle all släktforskning bli totalt meningslös. Som sagt tvistar de lärde om det är 10% eller 15% av alla barn som inte har de PAPPOR som det står i födelsebevisen. Blodgrupperna stämmer inte! :-)
Nu är jag i och för sig en forskare som inte så mycket bryr mig om släktbanden. Jag är nog mer en historiker och hembygdsforskare. Men visst, jag har koll på min bondesläkt bak till 1500-talet. Men jag har inga illusioner om att blodsbanden betyder så värst mycket: Detta är ett REGISTER-släktskap. Det som registrerats. Sen är det ett socialt släktskap. Man visar vem som uppfostras hos vem SOM SON ELLER DOTTER, oavsett om släktskap finns eller kvinnan har vänstrat.
Grunden för en antavla är egentligen källorna, inte blodet. Släktforskning handlar mer om källor och sociala samband än om blodet och biologiska släktband.
Paradoxalt men ganska sant!
/T
27
« skrivet: 2011-01-20, 21:18 »
Jag vet inte om Muhammed, och kan tänka mig att det är mycket sagor även där. Men jag vet att historiker tar berättelserna från den tiden mer på allvar än det som berättas från Europa vid samma tid, eftersom det finns SAMTIDA källor bevarade som man kan kolla med och som ofta bekräftar dessa. Hur som helst är det just det, de SAMTIDA källorna som är det avgörande i historia och i släktforskning. Den norska kungalängden bak till Harald anses väl ganska säker. Det osäkra är vem som var släkt med vem när vi pratar om hans anor. Där finns INGA samtida källor. De närmaste källorna är nedskriva nästan 350 år efter Haralds död. Snorre var en noggran man som ville dokumentera det förflutna så noggrant som möjligt. Det kan inte betvivlas, läs bara hans Edda så förstår ni. Men hans de historiska upplysningar han hade att ge om saker som hänt hundratals år innan han levde är minst sagt inkorrekta. Jämför gärna ynglingasagan för Sverige med sagorna om Norge: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ynglinga%C3%A4tten Och ja, jag vet att begreppet saga har många betydelser. men i dessa två fallen är sagorna just... sagor, inget annat! /T
28
« skrivet: 2011-01-20, 09:07 »
Stenelo. Snorre publicerade inte bara berättelser om de norska kungarna, utan även de svenska. Om man studerar den kungalängden kommer man tillbaka till Tor och Oden. :-) Jämför gärna de båda!
Snorre var ganska noggrann, faktiskt, men det han berättade var beroende av vad han hörde, och det var mycket sagor och skrönor.
Jag har mest bönder i min släkt men i ett fall cirkulerar rykten om en TÄNKBAR adelsana. Jag behandlar detta som en MÖJLIG ana. Jag letar alltid efter samtida, eller någorlunda samtida, bevis. Finns inte det är alltid källan osäker och registreras av mig som MÖJLIG och OBEKRÄFTAD ana.
Historikers metod är liknande. Samtida bevis är det viktigaste historiker letar efter!
/T
29
« skrivet: 2011-01-19, 19:28 »
Stenelo. Historikerna fram till 1700-talet grundade sig ofta på rena sagor och blandade sagor, myter och skvaller med historisk kunskap. Dessutom finns inte samtida källor att förlita sig på. Harald har troligen funnits och varit kung. Det är inte det. Problemet är, som historikerna skriver, att berättelserna om hans barn och släkt är hopblandad med sagor och skrönor och folk som av politiska skäl velat hävda släktskap med honom. ( http://no.wikipedia.org/wiki/Harald_H%C3%A5rfagre ) Sagornas berättelser ska tas för vad de är: sagor, som EVENTUELLT, eventuellt, kan ha spår av sanning. Kolla Olof Rudbecks Atlantika om du vill ha ett svenskt exempel. :-)
30
« skrivet: 2011-01-08, 20:22 »
Om man hör en som pratar riktigt bred skånska eller danska uttala Elfver och Iffuer så ser man att det är ordmässigt en STOR likhet. Det bör ha varit så då också... Men, men... Det är en vild hypotes!
Men släkttradiotionerna ger jag inte så mycket för eftersom de visat sig vara ganska felaktiga.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2011-01-08 20:23)
32
« skrivet: 2011-01-07, 12:20 »
Jag har arbetat lite med Elver Elversson Gröning (från Jonstorps socken) och hans anor. Han sägs vara född i Västra Sönnarslöv 1650/56.
I den vevan såg jag att det finns en intressant kandidat för vem som kan ha varit hans pappa, nämligen Ivan Nilsson (Iffuer Nielsen) i Skåningstorp.
Därför undrar jag om någon sett något om Ivar Nilsson och hans söner Nils Ivansson och per Ivansson som rör en Ivan Ivansson (eller Elver Elversson).
Jag har spårat bak denne Ivans troliga släkt till 1500-talet genom mantalslängderna. Jag bifogar en sak jag skrev i under rubriken forskningshypoteser i Elver Elverssons akt hos mig idag:
--------------
Det finns en intressant forskningshypotes om vem som kan vara Elvers pappa. Elver kallar sig ELFVERSSON, och detta tyder på att pappan bör heta Elfver, eller nåt liknande. Då Elfver är ett extremt ovanligt namn är det i praktiken bara ett namn hans pappa kan ha, nämligen det danska Iffuer (förutsatt att uppgiften om att han kommer från Södra Åsbos härad och Västra Sönnarslöv, stämmer).
I Västra Sönnarslöv finns det endast en tänkbar kandidat som pappa bland de registrerade namnen under hans barn- och ungdomstid: Ivan Nilsson i Skåningstorp.
I Mtl 1653 finns en Iffuer Nielsen i Skåningstorp. I decimantboken 1651 bebos den halva kronogården (dvs kongens gård/feste) av Iffuer Nielssen och en Hagen Nielssen. I mtl 1662 finns han i Skåningstorp. I jordrevningen 1671 han och hans son Nils Ifwansson. I mtl 1681 finns inte Ivan med, bara sonen. I trohetsförklaringen 1677 är Nils Ifwersson och en Per Ifwersson noterade. Nils Ifwersson sägs vara 56 år i katekesationslängden 1698.
Om man går bakåt står Haagen Nielsen som ägare av Skåningstorp i mtl 1642 (halv feste). 1637 Niels Jörgennsen. Mtl 1623 Niels Jörrensen. Mtl 1606 Niels Jörgennsen. Mtl 1597 Jörgenn Madtzen (hel feste). Mtl 1584 Jörgenn Madtzönn.
33
« skrivet: 2011-01-06, 20:22 »
Ah! tack! Så klart, det är det!
34
« skrivet: 2011-01-06, 13:24 »
Ur en dansk dombok, ett fall som rör Kullabygden 1624. Vad heter kvinnan? ...ille Nielsdatter Jag blir inte klok på första och andra bokstaven som inte liknar nåt annat skrivaren skrev. och de två? bokstäverna före ille... Pinnille? Eller är det en Gunnille med prick över u? /Torbjörn 
35
« skrivet: 2011-01-02, 09:37 »
Adelns och kungahusens släktband går att identifiera ganska bra genom förstahandskällor bak till 1400-talet. Sen om man använder förstahands och andrahandskällor (historieböcker och krönikor kan man), på ett givetvis osäkrare sätt, komma längre bak. men ju längre bak man går, ju färre blir förstahandskällorna.
Jag känner några källkritiska forskare med adel i släkten, som registrerat sig bak till strax innan Karl den Stores dagar ungefär. 700-talet. Och någonstans där går gränsen för vad man faktiskt kan göra om man har anor i västra Europa. Tiden innan är den mörka tid som löper mellan romarrikets fall och början på uppbygget av någon slags vettig centraladministration och bibliotek och sånt igen, med Frankerriket.
Det finns många sk antavlor som går bak till den romerska kejsartiden men de har konstruerats i efterhand. För det fann ett behov av kungahus och adelshu i Europa att legitimera sig genom att visa släktskap med det gamla Rom. Alla lännders kungahus och adelshus har gjort så. I Sverige gjorde Olof Rudbeck så och redan på 1400-talet pratade gamla biskopar om att Sveriges elit härrörde från gamla goter och Tor och Oden och gud vet vad...
I östra Europa finns det mer källor från bysantinska (östromerska) hitorien bak till tiden för Rom fall men ingen seriös forkare skulle försöka släktforska med det som grund.
Om du har araber i släkten är du lyckligare lottad eftersom den muslimska kulturen som växte upp på 600-talet var mycket mer positiv till lärdom än den västerländska och desutom höll man reda på släktband och så. Alltså kan man om man har tur komma bak till Muhammeds släkt, via arabiska stormän och härskare. Eftersom källorna till släktskap ofta var samtida och förstahandskällor redan generationen efter Muhammeds död, skulle jag skriva upp det i min antavla om jag hade haft den stora turen! Men då måste du tillhöra en kunglig ätt i praktiken.
Så 500-talets arabiska halvö och Muhammeds mamma och pappa är nog hur långt man kan komma bak utan att behöva förlita sig på den typ av sagor och sannolikheter som böcker som Heligt blod, helig Graal, använder som källor.
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2011-01-02 09:38)
36
« skrivet: 2010-12-29, 08:27 »
Eventuellt skriver jag något för DISKULOGEN. Ska fundera på saken. För om föreningen fortsätter att publicera sånt lär vi få se en artikel med nån som härleder sina anor bak till Adam och Eva, eller Jesus och Maria Magdalena snart. Och tro mig, det finns MÅNGA forskare som följer sagorna och antydningar i gamla historieböcker och gör det.
Det finns t.o.m svenska forskare som härleder sina anor bak till Tor och Oden och Frej samt Freja! Vad är skillnaden mellan det och att på allvar härleda bak till egyptiska faraoner?
/T
37
« skrivet: 2010-12-24, 13:01 »
Själv är jag ganska förbluffad över att föreningen Disgen i sin tidning publicerat flera artiklar om folk som säger sig kommit tillbaka till romerska kejsare och egyptiska faraoner. Det är rena snurren och hör inte hemma i en seriös släktforskartidning. OM man ska publicera nåt sånt bör det vara folk som VET att det är uppgifter ur obekräftade sagor som man stödjer sig på. Visst sånt kan man ha kul med också, bara man vet att det inte är släktforskning utan bara lek med sagor och osäkra släktuppgifter ur osäkra historiekrönikor.
/T
38
« skrivet: 2010-10-08, 19:45 »
Först hon: Lugnnby = Ljungby kanske???
/torbjörn Jerlerup
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-10-08 19:47)
39
« skrivet: 2010-10-07, 14:47 »
pestilentia = pest.
Ryttaren har alltså dött av pest.
/Torbjörn Jerlerup
40
« skrivet: 2010-10-05, 09:48 »
Det är lite oklart vart man exakt ska posta detta men jag gör det här. Det rör Kullasläkten. Det finns en artikel av Alf Åberg i Svd 1982 om TRuls Andersson, pappa till Nils Trulsson. Jag har lagt in artikeln som PDF och bild här. Den innehåller nya uppgifter om Kullasläktens ursprung och tydligen kom Alf MYCKET LÅNGT i sin forskning på 1930-talet. http://jerlerup.wordpress.com/2010/10/05/alf-aberg-om-kullaslakten-och-truls-and ersson/ /Torbjörn Jerlerup
42
« skrivet: 2010-09-25, 01:29 »
Som sagt. Nämn det medeltida slott (fort fanns inte på medeltiden) som har stenar som syns på det sättet som på bilderna. medeltida slot brukar vara dolda under... jord!
43
« skrivet: 2010-09-25, 01:23 »
Ulf inom arkeologi och historia kan man inte utgå från att man ska bevisa att det INTE har varit ditten eller datten. Så skulle ALLA teorier plötsligt bli acceptabla. (Bevisa att inte ett ufo gjort detta hål i berget, typ... Bevisa att Carl XII inte KAN ha sovit här. Det är omöjligt att bevisa detta!)
Det är den som lägger fram teorin som måste styrka teorin, dvs dig, och du har inte hänvisat till vad existerande forskare skriver om dina s.k. fynd ännu. Du måste visa hur gamla kartor beskriver saker och du måste visa arkesologiska bevis. Men i detta fall är dina bevis så ihåliga att man faktiskt kan motbevisa dem väldigt lätt.
* Om din 1200-tals väg kan jag bara rakt upp och ned säga att du allt får ta reda på hur en 1200-tals väg ser ut. För så ser ingen 1200-tals väg ut.
Om du inte hört talas om begreppet hålvägar skulle jag be dig helt släppa dessa funderingar och ägna dig åt nåt annat för då vet du inte ens det mest grundläggande i hur infrastrukturen såg ut på medeltiden. Om du hört talas om vad en hålväg är så söker du dessa och får i så fall belägga att det är en hålväg och inte en grop. :-)
(En väg kan vara gammal, och från 1200-talet, fast hålvägar saknas, men då ser den inte ut som en 1200-tals väg utan som en yngre väg... Det ja reagerat på här är att du tycker vägen ser gammal ut!)
* Dina funderingar imponerar inte alls på mig eftersom du inte förankrar det i arkeologiska bevis eller, existerande forskning eller gamla kartor. Du ser en hög stenar och säger här låg nån sorts storgods. vet du hur lämningar från 1200-talets storgods ser ut? De är dolda under jord och växtlighet, ALLTID PER DEFINITION. Alltså kan jag säga att det inte är nånting medeltida du stött på. Det ser man TYDLIGT på dina bilder. Det är från något som inte är äldre än 200 år.
* En hög stenar. Ja, du torplämning låter vettigt, för jag tror din hög stenar är... en hög stenar. Dvs stenar som bönder tagit bort då de rensat upp åkrarna och lagt på hög. Odlingsröse kallas det av arekologerna. En del av stenarna kan vara grundstenar till hus dock, men då ligger de djupare nere i marken.
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-09-25 01:27)
44
« skrivet: 2010-09-23, 15:54 »
Ulf. Lugna dig med teorierna tills du kollat vad som finns på bibliotek eller Raa. Det är alltid bra att låta fakta gå före vilda teorier.
45
« skrivet: 2010-09-22, 21:17 »
Samma tips här. Kolla med RAa innan du lägger ut tio meddelanden på Anbytarforum. Ras har en bra sida. vad säger de?
46
« skrivet: 2010-09-18, 08:41 »
Kolla mer RAA vad det är för något. Se här: http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html Jag tittade på Sundsbruk men där finns inget berg som heter Skönviksberget. Du kan ju söka själv. /T
47
« skrivet: 2010-09-15, 16:37 »
Jag forskar en hel del på denna släkt som KAN komma från Nykil i Östergötaland, men det finns tecken som tyder på att den kan komma från Brunnby också.
En Per Nyman som trädgårdsmästare är ju intressant med tanke på vad man säger om släkten Nyman. Erik var dock ingen trädgårdsmästare i första hand, utan förvaltade Knutstorps gods i Kågeröd.
/T
48
« skrivet: 2010-09-15, 12:19 »
Har någon här stött på trädgårdsmästare Per Nyman. I Hinzes arkiv i GF finns en notis som ser ut så här.
Per Nyman, trädgårdsmästare
mtl 1743 (29/11-1742): Ekeby: Luggude. F?riedholmsgård: trädgårdar. Per Nyman
Kan inte läsa första bokstaven som Hinze skrivit.
49
« skrivet: 2010-09-10, 08:50 »
Texten till det som martin pratar om i förra inlägget har jag lagt ut på min blogg. Martin har läst av och skrivit av domboken och texten finns på min blogg. Här är min inledning till den långa dombokstexten: http://jerlerup.wordpress.com/2010/09/09/trulls_kullenberg/ Detta är en text ur ett rättegångsprotokoll som är intressant. Det är ett mål från 1711 där ryttaren Trulls Joensson Kullenberg (född i Jonstorp) ställs inför häradstinget i Luggude härad misstänkt för tidelag (sex med djur). Trulls skulle ha gjort detta brott, som bestraffades med döden om man blev förklarad skyldig, år 1706. Någon tid efter det misstänka brottet rymde Trulls till Danmark och tvångsvärvades till dansk soldat. Trulls deltog som ryttare på den danska sidan i slaget vid Helsingborg 1710. Efter förlusten rymde han från den danska armén och fångades efter ett tag av de svenska myndigheterna. Han ställdes då inför rätta för tidelagsanklagelserna. Drivande för att få till en rättegång verkar den stränge och nitiske prästen Erik Sinius ha varit. Han var pastor i Brunnby vid tillfället. 15 år senare var han inblandad, och pådrivande, i den sista stora häxprocessen i Kullabygden. Trulls frikändes. 1712 var det en ny rättegång om hans landsförräderi där han troligen också frikändes (jag återkommer till detta). Bland de andra inblandade personerna hittar man Nils Trulsson, stamfader till Kullasläkten. han levde 1658-1737 och bodde uppe på Kullagården på Kullaberg. Nils och Trulls var för övrigt släktingar.
50
« skrivet: 2010-09-07, 10:25 »
Ja, Olle. Jag menade inte foton. Jag gjorde ett experiment att ta en text och skriva ut med olika papper. Det pappret med mest kornighet ledde till sämst resultat. Eftersom trycket oftast ser likadant ut år efter år antar jag att det huvudsakliga problemet för KB inte är trycket (om inte de har dålig programvara och inte lärt programmet känna igen trycket under flera år), utan kornigheten på papper som stör avkänningsprogrammet.
När det gäller handstilar har vi pappersproblemet med inte bara det utan också främst de många olikheterna i handstil. Det krävs mer avancerade program för att hantera det.
Men det kommer. jag är övertygad om det. Jag minns hur textscanningen var för 20 år sen. *hu!*
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-09-07 10:26)
51
« skrivet: 2010-09-06, 17:24 »
Jag fick tag i en sorts mantalslängd(designationerna 1657-1658) för Kågeröds socken när jag var i Köpenhamns riksarkiv i våras. Den är ganska intressant eftersom adelns gårdsinnehav är uppräknad också, tex Knutstorp. Dessa gårdar syns normalt sett inte i mantalslängder och jordeböcker från den danska tiden. Den som är intresserad kan ladda hem en zipfil med det avfotograferade materialet på den här adressen: http://jerlerup.wordpress.com/2010/09/06/designationerna-sockenprasternas-langd- over-befolkningen-i-kagerod-1657-58/ (Materialet får spridas enligt det Danska Rigsarkivet)
52
« skrivet: 2010-09-06, 11:53 »
Carl har en stor poäng.
Jag kan tillägga en sak. Det verkar inte vara trycket i sig som är problemet med KB:S usla scanningar, utan kvalitén på pappret. Pappret innehåller så många färgskiftningar att det blir svårt helt enkelt. Jag har själv gjort försök med scanning av text från olika former av papper och märkte att skillnaden blir enorm, specellt om pappret är som det ofta var innan 40-talet.
Därmed inte sagt att det kommer att bli omöjligt att scanna in texten från just dessa böcker, men att tekniken som kan göra det inte finns ännu.
53
« skrivet: 2010-09-04, 18:50 »
Min webbserver har problem pga underhåll just nu, så ni vet. Typiskt! Men ikväll kommer det att gå bra att ladda ner filerna med källor igen! Ledsen för det!
54
« skrivet: 2010-09-04, 18:48 »
Jag återkommer så snart jag hittat mina anteckningar...
55
« skrivet: 2010-09-04, 18:46 »
Det låter ju intressant. Jag kan nog hjälpa till lite med det!
56
« skrivet: 2010-09-04, 16:27 »
I zipfilen finns fotona på källorna, kanske jag skulle tillägga.
57
« skrivet: 2010-09-04, 16:26 »
Jag har nu lagt ut bilderna på de s.k. ovissa inkomsterna för Luggude härad från 1574 till 1657. De ovissa inkomsterna, eller ridefogdens räkenskaper ingår i länsräkenskaperna, och där hittar man uppgifter om överlåtelser av kontrakt, och därmed ägarbyten för gårdarna, men också diverse småskatter och uppgifter om vissa betalda böter tex för lägersmål. Jag har fotograferat av dessa unika källor själv och har dessutom skrivit en liten handledning över hur man använder denna källa. Det senare behövs eftersom en sån handledning är svår att hitta, till och med på danska. Handledningen hittar ni här: http://jerlerup.wordpress.com/2010/09/04/ridefogdens-rakenskaperovissa-inkomster / Om ni bara vill ladda ner den STORA zipfilen (918Mb) kan ni göra det här: http://www.vitriol.se/LR.zip Använd materialet fritt, det är tillåtet enligt Kungliga Biblioteket i Danmark, att sprida dessa avfotograferingar. Kom bara ihåg att det i vissa fall är lätt att göra fel. Det finns orter med samma namn i Luggude, som Bräcke i Brunnby och Bräcke i Väsby, tex, och då gäller det att vara försiktig. Besök gärna min blogg och ställ frågor om ni undrar vilken ort som är vilken. Mvh /Torbjörn
58
« skrivet: 2010-09-02, 10:06 »
Jag tror det finns en hel del folk som skulle vilja hjälpa till med ett sånt projekt. Ni kanske skulle söka efter frivilliga till det?
/T
59
« skrivet: 2010-08-30, 14:19 »
Och här kan man läsa stora och lilla katekesen plus en hel del annat matnyttigt: Inledning Företal till Konkordieboken De tre huvudsymbola Den augsburgska bekännelsen (Augustana) Den augsburgska bekännelsens apologi Schmalkaldiska artiklarna Om påvens makt och överhöghet Martin Luthers lilla katekes Martin Luthers stora katekes Konkordieformeln Uppsala mötes beslut (Svenska kyrkans bekännelseskrifter) http://www.logosmappen.net/bekskrifter/index.html
60
« skrivet: 2010-08-30, 14:17 »
Dessutom. Läs katekesen. Det är den bästa introduktionen till vad man pratade om: Enchiridion Första huvudstycket: Guds tio bud Andra huvudstycket: Trons artiklar Tredje huvudstycket: Herrens bön Fjärde huvudstycket: Dopets sakrament Bikten Femte huvudstycket: Altarets sakrament Böner Hustavla DEN FINNS HÄR! http://www.logosmappen.net/bekskrifter/lillakat/
61
« skrivet: 2010-08-30, 14:15 »
Jag föreslår att vi bägge lägger upp lite länkar och texter och sånt som förklarar vad man undersökte i katekesen. Fler personer har efterforskat denna information som är svår att få tag på. I kyrkan skulle prästen som nämnts läsa upp trons huvudstycken. Snart krävdes också, att han skulle hålla dels särskilda predikningar över katekesstycken, dels förhör i kyrkan med dem, som kallats att by- eller rotevis infinna sig där före högmässan. För dessa förhör skulle prästen upprätta en särskild förteckning, vilken, som det heter i de för Västerås stift antagna bestämmelserna, skulle upptaga namn på föräldrar, husbönder, matmödrar, barn och tjänstefolk ... ty därmed får man veta vad för profit vart och ett hus gör och huru gudliga och skickliga de äro. På detta sätt lärer man också veta, vilka värdeligen kunna avlösas från sina synder. I denna förteckning, som senare utvecklades till den s. k. Husförhörslängden, antecknades betyg över kristendomskunskapen. I Västerås stift användes på 1600-talet följande skala: väl, tämligen, något. På andra håll förekom t.e förkortningar, som anges i filmen v(äl), f(öga), hj(älpligt), enf(aldigt), varvid är att märka, att enfaldig i äldre tider vanligen betyder enkel; enf i kolumnen för begrepp bör alltså tolkas så, att vederbörande kan svara på enkla förståndsfrågor. x. de Det bruk som uppkommit i de olika stiften fastställdes för hela riket i 1686 års kyrkolag, som bl. a. föreskriver, att prästen skall föra en förteckning på socknefolket hus från hus, gård från gård. För dessa längders utveckling blev Kongl. Tabellverkets upprättande 1738 av stor betydelse. Bland de tabeller, som prästen skulle föra, fanns en över folkmängden i varje församling, och till grund för den låg just husförhörslängden, som nu måste bli utförligare än tidigare. Som bekant anses den svenska folkbokföringen vara den äldsta i världen. Kyrkolagen ålägger också kyrkoherden att besöka sina åhörare det ena huset efter det andra, när de å båda sidor hava bekvämlig tid och lägenhet. Han skulle därvid undervisa de gamla om e frågor, som han vill dem i kyrkan förehålla, på det att de må vara beredda på tjänliga svar och föregå ungdomen med goda exempel. Dessa hembesök i undervisningssyfte utvecklades sedan till de bekanta husförhören, även om sådana på sina håll förekommit redan före kyrkolagens tillkomst. ... Förutom textorden, Luthers förklaringar och katekesutvecklingen (det är den senare som utgör den egentliga långkatekesen) innehåller katekesen bl. a. ett antal böner och den s. k. Hustavlan som är en samling bibelspråk för olika stånd och familjemedlemmar. Flera katekesupplagor innehöll dessutom upplösning i frågor och svar av bl. a. förklaringsstyckena. Exempel på sådant stoff lämnas också i filmen (farmor i torparstugan, se texten nedan). http://www.sli.se/prodimages/33/image/Husf%C3%B6rh%C3%B6ret.pdf ********************** StalndslErsr i stormaktstidens Sverige Vid 1600-talets börjanvar ståndsläranmer aktuelli Sverige ännågonsin. Ståndsideologin framträdde då med kraft i två huvudvarianter: en lutherskt-kyrklig och en politiskt-f~nktionell.I~ 'd essa båda ståndslaror drogs riktlinjerna upp över hur samhället borde bara organiserat samtidigt som samtliga samhallsmedlemmar gavs en bestämd och motiverad plats i samhallsorganisationen. Den lutherskt-kyrkliga ståndslaran byggde på den lutherska samhällssynen, som presenterades i Luthers lilla katekes. Som en del av katekesen ingick den s.k. Hustavlan, som med hjälp av korta bibelcitat samlade under olika rubriker slog fast samhällsordningen i form av en treståndslära. Hustavlan trycktes och bands i Sverige alltifrån 1544 tillsammans med psalmboken varför den blev en av landets mest spridda skrifter.j3 Genom den fick hög och låg veta hur samhället skulle vara organiserat för att fungera bra.j4 Den samhällsordning som presenterades i Hustavlan bör därför ses som en viktig del av den samhällssyn som präglade det tidigmoderna Sveriges.j5 I den samhallsorganisation som presenteras i Hustavlan delades, efter europeisk förebild,j6 befolkningen in i tre stånd: kyrkoståndet, det politiska ståndet och hushållsståndet. Hustavlan, som knyter an till Luthers uppdelning i världsligt och kyrkligt regemente,j7 tar fasta på relationerna mellan dessa stånd och framförallt på relationerna mellan olika grupper inom vart stånd. Inom prästeståndet står relationen mellan prästerna och deras åhörare i centrum. Det politiska ståndet galler relationen mellan överhet och undersåtar. Inom hushållsståndet tar Hustavlan fasta på relationerna mellan de olika medlemmarna inom ett hushåll. I stormaktstidens politiska Sverige raknade man emellertid inte med tre, utan med fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder, vilka alla var representerade i riksdagen. Genom privilegier och rättigheter, men också genom skyldigheter och krav fixerades de fyra ståndens respektive funktion i samhället.58D et innebar att treståndsläran i Sverige kompletterades med en ståndsideologi, som var knuten till de fyra stånden. Peter Englund har framhållit att det under 1600-talet aven fanns ideer om samhallskonstruktioner med både fem, sex och anda upp till tolv stånd. Det var emellertid den till de fyra riksdagsstånden kopplade fyrståndstanken som, tillika med treståndsläran, kom att dominera i Sverige.jg En klassisk källa till 1600-talets fyrståndslära, som aven använts här är Gustav II Adolfs tal till ständerna år 1630. Om treståndslaran drog upp riktlinjerna för relationer, relationen mellan överhet och undersåtar, mellan de olika medlemmarna i ett hushåll och inte minst mellan man och kvinna, sa tog fyrståndsläran i större utsträckning också fasta på befolkningens samhällsfunktioner och förpliktelser gentemot staten. Det galler ståndens av statsmakten undfångna privilegier, rättigheter och skyldigheter. Fyrståndsindelningen var således en juridiskt-formell och funktionell samhallsindelning som lika lite som den lutherska treståndsläran får blandas samman med en socioekonomisk klassindelning. De två ståndslarorna skiljer sig i flera avseenden från varandra, men har aven flera gemensamma element. Några av dessa ar av intresse nar ståndslarorna studeras ur ett genusperspektiv: Båda byggde på en starkt hierarkisk grundsyn på samhället, I fyrståndsläran ar stånden och därmed också ståndens representanter tydligt rangordnade. Alla de fyra stånden hade enligt kungen viktiga uppgifter, nödvändiga för faderneslandets framtida framgång befolkningsmässigt, politiskt, militärt och ekonomi~ kt.~OAlsltaå nden behövde dessutom varandra.61M en, detta innebar inte att de ansågs ha samma varde. Tvärtom, gradskillnaderna och den hierarkiska rangordningen var ett viktigt moment i denna ideologi.62 I treståndsläran uttrycks det hierarkiska tänkandet tydligast i att relationerna mellan överhet och menighet. Det politiska ståndet definieras genom ett citat ur R~marbrevet~~si odmet tidiga 1600-taletsv ersion börjar Thet ar ingen Ofwerhet utan af Gudi'j4 Har markeras starkt att ordningen ar Guds och den som sätter sig upp mot Overheten han sätter sig upp mot Gud. Den hierarkiska över- och underordningen finns emellertid också mellan hushållsståndets medlemmar, mellan exempelvis man och hustru, mellan husbondefolk och tjänstefolk och mellan föräldrar och barn. Hustruns underordning under mannen var i denna samhällssyn en av de hierarkiskt ordnade relationer, vilka alla människor var inordnade i. Nara sammankopplad med de båda ståndsideologiernas hierarkiska verklighetsuppfattning ar deras statiska samhällssyn. Var och en skulle förnöjd stanna på den plats den tilldelats i den hierarkiska ordningen. Hierarkin ska inte uppfattas som en trappa som de enskilda individerna kunde bestiga, utan kunde snarare liknas vid ett system av över- respektive underordnade plattformar, vilka markerade gruppens och därmed aven individens rang. Detta uttalas inte uttryckligen i kung Gustav II Adolfs tal, men som Peter Englund visat utgjorde kravet på att var och en skulle förbli vid sin last en viktig tanke i denna ide01og-i.~~ Eva Åsbrink, som studerat den lutherska treståndsläran, har däremot framhållit att Luthers samhallssyn var dynamisk. Hon bygger denna tolkning på Luthers uppfattning om att lus strictum, en mekanisk tillämpning av lag och ratt, måste bekämpas. Detta eftersom de världsliga förhållandena visserligen ar instiftade av Gud, men till sin form ar mänskliga och alltså föränderliga och i stånd till f~r tbi ldningH.~a~r h andlar det dock snarare människans möjlighet att genom den kristna karleksplikten förbättravärlden, an om individernas ratt att ifrågasatta eller byta sin bestämda plats i samhallshierarkin eller de maktrelationer denna position innebar. Nar det galler Hustavlan och dess slutord, om att hwar och en sin sysla sköter, tå går alt wal, ehwad oss möter, vilka tillhörde de i Sverige mer spridda delarna av de lutherska skrifterna, medger Åsbrink att Luthers samhällssyn även rymmer ett visst statiskt inslag.67Var och en, kvinna som man, skulle forblivid sitt av Gud förordnade kall och dar troget fylla sin samhallsuppgift... Föräldraskapet var emellertid en mycket ofta använd bild for relationen överhet - undersåtar i den religiöst-lutherska litteraturen också i det tidiga 1600-talet. Utgångspunkten var har Mose lags fjärde budord och Luthers utläggning över detta i sin lilla katekes. Har ar det återigen bilden av barnens förhållningssätt till föräldrarna, som motiverade undersåtarnas relation till överheten, herrarna. I den Översättning av Luthers lilla katekes, som finns tryckt och bunden tillsammans med psalmböckerna vid mitten av 1600-talet skriver Luther: Tu skalt hedra tin Fadher och tina Moder, på thet tu må lenge lefwa på jordene~ ~ Hwad är thetl Swar:Wij skole fruchta och elska Gudh, så at wij wåra Föräldrar och Herrar icke Forachte eller fortörne, uthan hålle them i wyrdning, tiene them, lydhe them, elske och hafwe them for ögh~nen.~~ Analogin mellan å ena sidan staten, överheten och undersåtarna och å andra sidan hushållet, föräldrarna och barnen är saledes mycket vanlig i tidens samhällsideologiska diskussion. Grundläggande för alla dessa relationer ar ordningen, Guds ordning. Den tidigmoderna statens strävan efter ett ordnat samhälle, framstår här som central för analogin mellan stat och hushåll. Ordningen i familjen framstod, som Susan Dwyer h u s s e n påpekat, som bade nödvändig för och som en parallell till statens ordning. http://www.sciecom.org/ojs/index.php/scandia/article/viewFile/1132/917
62
« skrivet: 2010-08-30, 13:47 »
Jag letar också efter mer detaljerade beskrivningar av vad som ingick i husförhör. Man skulle rabbla upp texterna utantill. Förhör gick ut på att först se vilka kunskaper folk hade utantill (av Luthers katekes, det är här hustavlan, bibelcitaten (eg. Luthers förklaringar till bibeln), etc kommer in), sen se om man kunde läsa och sist om man kunde skriva.
Jag vet också vad de olika delarna av katekesförhöret står för numera, men det saknas en bra sammanfattande beskrivning över delarna.
Om betygen så varierar dem. Ett bra tips är att kolla prästens/klockarens och kyrkofaddrernas barn och se vilket betyg de får och jämföra med det betyg ett fattighjon får. Då brukar man kunna lista ut vad som är högsta betyg, medel och underkänt.
Sen har jag haft samma funderingar om exakt VAD man frågade om. Tex vilka frågor man exakt frågade. Jag har inte hittat exakt litteatur om detta.
Men jag har lite mer anteckningar hemma (är inte där nu). jag återkommer senare.
63
« skrivet: 2010-07-08, 16:06 »
64
« skrivet: 2010-07-08, 09:51 »
Är det någon som vetr när domareden i Sverige ändrades, från Guds lag till nuvarande ord?
65
« skrivet: 2010-07-04, 17:52 »
Berätta gärna hur det går!
66
« skrivet: 2010-06-23, 21:02 »
Intressant sida Ove!
Kolla List2GedCom och GedCom2List, de funkar faktiskt bra de också. Min erfarenhet är att de funkar bättre och är lättare än de du länkar till, när det gäller excel.
Tack för accesslänkarna!
67
« skrivet: 2010-06-23, 14:17 »
Jag tror att du ska kika på dessa två program: List2GedCom och GedCom2List. De kan nog ge dig svaren. Det är program för att bearbeta gedcom. Tex kan man föra över excellistor till gedcom med hjälp av dessa program. Men också tvärtom, så här finns många genvägar som du kan använda dig av. http://www.suhrsoft.de/viewgrid.html
68
« skrivet: 2010-06-23, 07:54 »
Jan Åke. Jag håller inte riktigt med Ove. Den källhänvidningen du gav är bra, tycker jag. Många anger bara genline-nummer och du försöker göra så alla de som inte har genline också kan hitta källan. Det är jättebra. Om sidan är inskriven i källan bör man skriva sidans nummer SOM PRÄSTEN SKREV DET, anser jag, men i det här fallet hittade jag ingen sidangivlse i boken och då är det svårt att göra så.
Giftemålsdatum, Vigselbok och socken räcker som källa. Mer än väl. Du har gett mer information och det är bra. Jag har INGET att anmärka. Mer än att du aknske skulle lägga till E:1 som faktiskt genline nämner, det underlättar för de som letar efter källan.
Fast det där 0/0 skulle jag ta bort.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-06-23 07:56)
69
« skrivet: 2010-06-13, 15:43 »
Jag var tvungen att kolla vad detta var för något. Jag hittade denna länken: http://www.torehartung.se/content/den-finska-invandringen-till-tiveden Ett smärre uppror mot svenska överheten kom också till stånd, det var det s k Morgonstjärneupproret. Det skrämde upp drottning Kristina alldeles i onödan. De upproriska var 12- 15 finnar, beväpnade med spikklubbor, s k morgonstjärnor och infångades snabbt. Allvarligare var då det s k Binnebergsupproret 1710, då den avskydde och oärlige fogden Johan Wahrenberg misshandlades och dödades. De upproriska bönderna fick hårda straff, märkligt nog var samtliga de sju som dömdes till halshuggning finnättlingar från Tivedstrakten. Deras nedärvda envishet, frihetskänsla och sturskhet gjorde kanske att de hade extra svårt att finna sig i överhetens påbud och befallningar. Det förklarar vad det är för något du skrivit om. Intressant ämne! Min första fråga är om du kollat domböckerna för området? Sen refereras det till en bok i sidan jag länkade till. Har du kollat den? Bertil I W Kjelldorff: Finsk invandring till Tiveden med omnejd. 375 sid. Den kan köpas hos Finnerödja hembygdsförening, hos Laxå kommun eller hos författaren, Tfn 08-820621. Vad vet du om upproret? Det låter mycket intressant, skulle gärna veta mer om det! /Torbjörn
70
« skrivet: 2010-06-11, 11:53 »
Karl Göran har rätt i att pappers-äktheten kan bekräftas av folk som är vana vid att se gamla papper, tex på landsarkiv. Jag tror fortfarande att det är en dåtida kopia. Artighetsfraserna saknas, som var ett MÅSTE till en kunglighet och jag ser inga sigill. Sigillmärken är stora och feta och klumpiga och SYNS! Det där med datumet är intressant men kan förklaras av att man i Spanien använde påvens Gregorianska kalender då. http://sv.wikipedia.org/wiki/Gregorianska_kalendern (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-06-11 11:53)
71
« skrivet: 2010-06-11, 11:42 »
Hmmm... Intressant nog är detta också anledningen till mitt intresse. Utom att jag bor 600 km från fabriken. Men doften är härlig när man åker förbi!
(Min flickväns kommentar till denna tråden när hon såg den nyss var: undrar om folk skulle intressera sig lika mycket för surströmmingsfabrikanters anor?)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-06-11 11:45)
72
« skrivet: 2010-06-10, 14:45 »
Bilderna ser stympade ut! vad är första sidan, vad är sista?
men ändå...
Min första spontana kommentar är att detta kan vara nån kopia som nån gjort på 1600-talet eller 1700-talet av nåt sorts brev eller dokument. Det är med andra ord INTE ett original. Nu är bilderna stympade och det saknas sidor så det är svårt att bedöma. En viktig indikation är att de sedvanliga hövhetsfraserna till kungligheten i början på brevet saknas. Det verkar som om nån för husbehov skrivit av delar av det viktiga. Dessutom saknas officiella sigill. Båda sakerna skulle ha funnits på ett original. Dessutom står inte datumen där de brukade göra på brev.
Men... Men... Man behöver se på helheten! Alla sidor.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-06-10 14:47)
73
« skrivet: 2010-06-10, 14:33 »
Jag letade i kansliets register (över kungens domar och sånt), men hittade inte domen. Ska leta vidare! Zoega är ingen släkting till mig, bara en person som jag stött på ganska ofta. Det är kul att se vad som hände honom.
74
« skrivet: 2010-06-10, 13:06 »
Eller förresten här är den. Jag har inte riktigt tid att tolka den nu, det kanske nån annan kan. Brita H??? ser kvinnan ut att heta, ja /T 
75
« skrivet: 2010-06-10, 13:02 »
Kan inte du använda funktionen för att förstora bilden och sen använda PrtSc (print screen) och ett fotoprogram. Om du har arkiv digital kan du förstora bilden och spara den förstorade bilden och lägga ut den.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-06-10 13:02)
76
« skrivet: 2010-06-10, 13:00 »
Nej. Det har redan avhandlats i rätten och domkapitlet (antar jag). Nu är det benådning han söker och som Peder anser att Zoegas bör få för att han är en så lärd och bra ung man..
78
« skrivet: 2010-06-09, 19:21 »
Mitt latin är inte vad det borde vara, men nog står det: ärlig/hederlig människa, efter vad som är känt (om honom).
79
« skrivet: 2010-06-09, 19:20 »
Kan man få bilden lite större? Den går knappt att läsa. Född i ? av ? Christen Pålsson och ?? 38 år, äktenskap med Kirstina??? avlat 9 barn. Sjuk 12 veckor + begrovs 64 åhr gammal. Men som sagt med en större bild kan man nog läsa allt. /Torbjörn
80
« skrivet: 2010-06-09, 18:32 »
Källan är Danske Kancelli, koncepter och indlägg till Skånske Register 1651-1660. Bild 3 
81
« skrivet: 2010-06-09, 18:30 »
Källan är Danske Kancelli, koncepter och indlägg till Skånske Register 1651-1660. Bild 2 
82
« skrivet: 2010-06-09, 18:28 »
Under mitt senaste besök i Rigsarkivet i Köpenhamn nu i dagarna hittade jag ett kungligt brev angående ett lägersmål från 1657 (sex utanför äktenskapet) som rör Paulus Zoega i Ystad. Dels ett brev till hans försvar av Peder Winstrup, Lunds biskop, och dels ett utkast till vad som verkar vara regeringskansliets (kungens) svar på bönebrevet. Jag klistrar in det här! Källan är Danske Kancelli, koncepter och indlägg till Skånske Register 1651-1660. /Torbjörn Bild 1 
83
« skrivet: 2010-05-30, 18:22 »
Håller med om allt.
84
« skrivet: 2010-05-30, 00:05 »
Jag har själv funderat mest över att skapa en bygde wiki. Jag står fotfarande i valet och kvalet om mitt arbete med det härad och de socknar jag fokuserar på ska presenteras så eller inte.
Hur som helst är min tanke att lägga ut källorna och skapa personfiler utifrån dessa källor och alla skulle kunna skriva i dessa sidor och lägga till det som de har hittat.
Wikipediasystemet lockar mycket.
85
« skrivet: 2010-05-28, 06:14 »
Jag har några Stolpar från NV-Skåne som jag håller på att kika på. Dels de som gick under namnet Stolpe i Väsby Socken på 1500- och 1600-talet och dels de i övriga Kullabygden som går under namnet Stolpessen (ex. hans Stolpessen i Lydestad/Slusås (Länsräkenskaperna för Luggude). De har alla haft ganska officiella ämbeten. Hans jobbade för Luggude häradsting som sakförare och hans namn återfinns från MÅNGA dokument som bevarats från Luggude Häradsrätt under första halvan av 1600-talet. Min misstanke är att han var son till en av Stolparna i Ingelsträde.
86
« skrivet: 2010-05-27, 07:39 »
En allmän föfrågan till alla. Har någon annan sett längder med böter, pengar betalda i samband med arvsskifte, köp och försäljning (överlåtelse) i LÄNENS arkiv. Dvs LÄNSRÄKNINGARNA? Fogdarna tog emot böter och avgifter på tinget. Det finns därför ofta längder över böter i domböcker. Det är inte det jag efterlyser utan i LÄNSHANDLINGARNA, tex Landeböckerna.
Hör av er till mig: tjerlerup@gmail.com
/T
87
« skrivet: 2010-05-25, 17:25 »
Den svenska avogheten till Danmark är lustig! När jag först började undersöka de danska arkiven var det längderna (mantalslängder och jordeböcker) och brev som bifogats till längderna som jag trodde var det intressanta. I förbifarten fotade jag förra gången själva räkenskaperna. När jag gick igenom fotona upptäckte jag att räkenskaperrna innhöll nåt mycket intressant. Nämligen längder över: * En del betalda böter till tingen (vilka vet jag inte exakt ännu). * Betalda böter för lägesmål, dvs äktenskapsbrott och liknande. * Redovisad skatt över intäkter från bärgning av vrak (i vissa fall). Allt detta med namn och bostadsort (by). Plus: * Längder över ägarbyten, arrendeinnehavarbyten, för de hemman som finns nämnda i jordeböckerna. Komplett med företrädare, efterträdare och släktskap (om de var släkt) plus ibland hustruns namn (om hustrun ärvde hemmanet). Om den nye ägaren kom från någon annan ort inkluderades ofta orten personen kom från. Jag har suttit idag och fotat ca 500 sidor sådana längder från 1635 till 1658 för Luggude härad (plus några Södra åsbo härad). Dessa mikrofilmer har funnits i danska arkiv och ett urval har funnits i svenska i 50 - 60 år. Ändå har ingen tydligen ingen på allvar utforskat dessa längder ännu. Plötsligt känns det intressant. Det borde plötsligt bli ganska lätt att komma bak till mitten av 1550-talet i forskningen i de gamla danska bygderna. Men... ÄR DET NÅGON HÄR SOM VET VARFÖR KÄLLORNA LEGAT OANVÄNDA OCH VARFÖR, SÅ VITT JAG VET, INGEN BRYTT SIG OM ATT ENS GÖRA EN YTLIG UNDERSÖKNING AV MATERIALET? Ärligt talat verkar Svenska Riksarkivets policy när det gäller detta material vara galen. Hårda ord men sanna! /Torbjörn Jerlerup (Inlägget publicerat på min blogg: http://jerlerup.wordpress.com/ (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-05-25 17:36)
88
« skrivet: 2010-05-19, 13:21 »
Du kan väl skriva lite mer om vilka föräldrarna var.
Dessutom undrar jag vem mamman var och om hon stannade i Argentina.
/T
89
« skrivet: 2010-05-15, 22:00 »
90
« skrivet: 2010-05-08, 18:18 »
Jag letade efter dem på fel ställe. Visste inte att det var på Andra provinskontoret man skulle leta. Bra att de finns fotade på AD.
Men biakterna återstår att hitta!
91
« skrivet: 2010-05-07, 21:20 »
Jörgen. Begreppet är kanske lite slarvigt. Men extramaterial är det i den bemärkelsen att det ger mer kött på benen åt det material som hembygdsforskare och släktforskare använder, dvs jordeböcker och mantalslängder. Precis som du skriver så är mantalslängder och jordeböcker en del av skatte verifikationerna och räkenskaperna. Och DET är det fascinerande!
Det jag är ute efter är att bli av med den olyckliga beteckningen länsräkenskaper å ena sidan och mantalslängder och jordeböcker å andra. Det är samma material.
Men materialet är svårt att hitta, outforskat och NAD (liksom för övrigt danska DAISY) har stora brister i sin katalogisering av materialet! Man kan inte söka på ett län eller ett härad eller en socken och hitta hela materialet. Man kan inte ens söka på själva materialet i sig och hitta allt.
Jorderevningsprotokollen med bilagor för Luggude söker jag efter just nu. De finns inte på NAD eller i AD:s avfotograferingar. De finns citerade i källor från mitten av 1900-talet så de ska existera. Men var?
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-05-07 21:23)
92
« skrivet: 2010-05-07, 09:09 »
Där är frågan vad du sett. På de rullfilmer som finns finns DELAR av länsräkenskeparna med. Länsräkenskaperna är extramaterialet till jordeböckerna och matnatsllängderna. Det gäller både för de svanska och de danska.
Om du har specifika frågor om nåt kan du fråga mig. Jag planerar att åka ner två dagar snart och fota och studera det danska materialet igen. När det gäller det svenska så utreder jag vilka möjligheter det finns att se det skadade (dvs det obundna) materialet i Stockholm.
93
« skrivet: 2010-05-06, 08:44 »
På NAD kan du se vad de har. Sök på Länsräkenskaper. Dessutom finns länsräkenskaper från Sölvesborgs Län och Kristianopels Län från den danska perioden, dvs innan 1658.
Här kan du se de tidigaste SVENSKA länsräkenskaperna:
Referenskod Tid Anmärkning
1 1688 Landsbok. Skadad
2 1688 Verifikationer
3 1691 Verifikationer.Skadad
4 1692 Verifikationer
5 1697 Landsbok. Skadad
6 1698 Landsbok. Skadad
(Landboken är en kassabok. Det mest intressanta materialet hittar du i verifikationerna! Det skadade materialet kräver specialtillstånd för att läsas.)
Det här danska materialet finns tillgängligt. Det kan läsas på rullfilmer på Riksarkivet i Köpenhamn.
362 Kristianopel A. Regnskaber 1612 Kristianopel A. Regnskaber 1621 gå til bestilling
363 Kristianopel A. Regnskaber 1621 Kristianopel A. Regnskaber 1627 gå til bestilling
364 Kristianopel A. Regnskaber 1627 Kristianopel A. Regnskaber 1631 gå til bestilling
365 Kristianopel A. Regnskaber 1631 Kristianopel A. Regnskaber 1636 gå til bestilling
366 Kristianopel A. Regnskaber 1636 Kristianopel A. Regnskaber 1639 gå til bestilling
367 Kristianopel A. Regnskaber 1639 Kristianopel A. Regnskaber 1641 gå til bestilling
368 Kristianopel A. Regnskaber 1641 Kristianopel A. Regnskaber 1643 gå til bestilling
369 Kristianopel A. Regnskaber 1643 Kristianopel A. Regnskaber 1644 gå til bestilling
370 Kristianopel A. Regnskaber 1644 Kristianopel A. Regnskaber 1646 gå til bestilling
371 Kristianopel A. Regnskaber 1646 Kristianopel A. Regnskaber 1648 gå til bestilling
372 Kristianopel A. Regnskaber 1648 Kristianopel A. Regnskaber 1651 gå til bestilling
373 Kristianopel A. Regnskaber 1651 Kristianopel A. Regnskaber 1654 gå til bestilling
374 Kristianopel A. Regnskaber 1654 Kristianopel A. Regnskaber 1656 gå til bestilling
375 Kristianopel A. Regnskaber 1656 Kristianopel A. Regnskaber 1658 gå til bestilling
384 Kristianopel D. Kvittanciarums - bilag 1612 Kristianopel D. Kvittanciarums - bilag 1633 gå til bestilling
385 Kristianopel D. Kvittanciarums - bilag 1633 Kristianopel D. Kvittanciarums - bilag 1651 gå til bestilling
386 Sölvesborg & Kristianopel A. Regnskaber 1592 Sölvesborg & Kristianopel A. Regnskaber 1610 gå til bestilling
387 Sölvesborg & Kristianopel A. Regnskaber 1610 Sölvesborg & Kristianopel A. Regnskaber 1612 gå til bestilling
388 Sölvesborg A. Regnskaber 1612 Sölvesborg A. Regnskaber 1616 gå til bestilling
389 Sölvesborg A. Regnskaber 1616 Sölvesborg A. Regnskaber 1619 gå til bestilling
390 Sölvesborg A. Regnskaber 1618 Sölvesborg A. Regnskaber 1622 gå til bestilling
391 Sölvesborg A. Regnskaber 1622 Sölvesborg A. Regnskaber 1626 gå til bestilling
392 Sölvesborg A. Regnskaber 1626 Sölvesborg A. Regnskaber 1630 gå til bestilling
393 Sölvesborg A. Regnskaber 1630 Sölvesborg A. Regnskaber 1633 gå til bestilling
394 Sölvesborg A. Regnskaber 1633 Sölvesborg A. Regnskaber 1637 gå til bestilling
395 Sölvesborg A. Regnskaber 1637 Sölvesborg A. Regnskaber 1644 gå til bestilling
396 Sölvesborg A. Regnskaber 1644 Sölvesborg A. Regnskaber 1646 gå til bestilling
397 Sölvesborg & Kristianopel A. Regnskaber 1646 Sölvesborg & Kristianopel A. Regnskaber 1648 gå til bestilling
398 Sölvesborg A. Regnskaber 1648 Sölvesborg A. Regnskaber 1651 gå til bestilling
399 Sölvesborg A. Regnskaber 1651 Sölvesborg A. Regnskaber 1654 gå til bestilling
400 Sölvesborg A. Regnskaber 1654 Sölvesborg A. Regnskaber 1658 gå til bestilling
417 Sölvesborg D. Kvittanciarum bilag 1604 Sölvesborg D. Kvittanciarum bilag 1632 gå til bestilling
418 & Kristianopel D. Kvittanciarum bilag 1642 & Kristianopel D. Kvittanciarum bilag 1658 gå til bestilling
418 Sölvesborg & Kristianopel D. Kvittanciarum bilag 1646 Sölvesborg & Kristianopel D. Kvittanciarum bilag 1648 gå til bestilling
(Mitt tips är att du även kikar i slutet på var jordebok och mantalslängd också där ofta brev och kvitton gömmer sig!)
Mvh
/Torbjörn
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-05-06 08:50)
94
« skrivet: 2010-05-04, 11:19 »
I en annan tråd hade jag ett inlägg, som fick en del uppmärksamhet, eftersom jag fick mail från tre personer om det!
Det finns ett sätt att få reda på annars ganska svåråtkomlig information om de tidiga Bernadotterna. Det gäller den s.k. kamarillen. Karl XIV satte upp en kunglig propaganda och spioncentral vars chef fick titeln Kgl Operachef också. Historikern Sven Eriksson utredde detta på 30-talet i en bok om Krimkriget och en om Karl XV. Svens arkiv finns på KB. Det är MYCKET RÖRIGT men intressant.
Fram till 1856 var Knut Bonde kamarillens chef, BEVISLIGEN. De bevisen har jag själv sett. Men mest har jag studerat efterträdaren Gunnar Olof Hyltén Cavallius och harald Wieselgrens arkiv. Det finns på KB. Där finns koncepten för en hemlig dialog mellan Napoleon 3 och oskar 1 som skedde med Napoleons kusin å ena sidan, och Hyltén Cavallius å andra. Mellanled mellan dem var Harald Wieselgren som var nere i Paris 1857 (om jag minns rätt).
Brevväxlingen finns bevarad. Den är ibland svårtydd eftersom kodspråk användes. Farfar är Karl XIV, far är Oskar 1 (om jag minns rätt). Men den är intressant eftersom antydningar om de respektive kungahusens snedsprång finns i vissa av breven, som bara var tänkta att läsas mellan kollegorna och vännerna Harald och Gunnar Olof!
Formellt sett tror jag Harald var nere i Paris för att välja nya operor som Stockholmsoperan skulle sätta upp. En täckmantel!!
Men som sagt. De talar inte klarspråk om något. Det var käsnliga saker. Källkritik är av nöden! Är man inte källkritisk kan man tolka in vad för något som helst i dessa dokumenten.
/Torbjörn
95
« skrivet: 2010-05-04, 10:28 »
Oj, hjälp. ja, nu ser jag Torsten! Att hänvisa till likheter mellan personer i fjärde till sjätte led är inte så speciellt vetenskapligt, eller kritiskt, Ulf. Speciellt inte när likheten mellan den tänkta pappan karl XIV och den tänkta sonen, Rudolf (en generation), är så liten som den faktiskt är. (Vid arv ska man se på viktiga små detaljer. Kolla örsnibbar, haka, panna, hårfästet...) Kom med fakta istället. Har nån med insyn i kungahuset sagt nåt som antyder att Rudolf är son till kungen, eller inte? /T PS Som påminns om en person som jag mötte en gång som påstod att krigsförbrytaren Adolf Eichmann ännu levde och var en doktor i Göteborg. Bristande källkritik leder till absurditeter. Som att doktorn skulle varit närmare 95 år med ett utseende som en 70-åring och ännu jobba. Dessutom skulle den doktorn ha krympt 30 cm och gjort sig av med sin tyska språkbrytning!  ) Men ok, han kunde tänkas ha viss likhet med Eichmann ja...
97
« skrivet: 2010-05-04, 06:07 »
Detta är ett svar på ett inlägg som är flyttat . / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
Ulf. Visst är det spännande att få möjlighet att få veta mer om sina anor men... Ett litet tips är att inte lägga så stor vikt vid en antagen utseendelikhet flera generationer efter, som i fallet med fotona ovan. Det är ytterst svårt att hitta
spår av ÄKTA utseendelikhet efter att några generationer går. Efter två generationer är det bara önsketänkandet som är kvar!
När det gäller din ana, operasångaren finns det faktikst ett mycket enkelt sätt att få veta om KUNGAHUSET känt till att Rudolf varit oäkta son. Det är genom att studera den s.k. camarillen. Den som var chef för operan under Oskar 1:s och Karl XV:s dagar var nämligen också kunglig hemlig spion och propagandachef. I synnerhet skulle jag studera din anas kontakter med Knut Bonde och Hyltén cavallius på 50-talet. Sven Eriksson har skrivit en bok om camarillen och Krimkriget som är läsvärd och Hylten cavallius arkiv i Stockholm innehåller en brevväxling mellan Harald Wieselgren, som var kunglig hemlig agent i paris, och spionchefen Hyltén cavallius. Där kan det stå något. I sin brevväxling antyder och skriver de nämligen om andra oäktingar, främst sådana som antogs vara Oskars eller Napoleon den tredjes.
Dvs. När antogs din ana till sångarutbildning, och av vem. Läs breven som den skrev. Var det Bernhard von Beskow ska du vara speciellt uppmärksam. Hur gjorde han karriär. vem stödde honom? Läs dennes brev och liknande, i synnerhet om denne var operachef!
Men det kan ju hända att Karl Johans son Oskar inte känt till något, och då inte heller den kungliga spion- och underrättelsetjänsten.
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-05-04 06:08)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-05-04 06:17)
98
« skrivet: 2010-05-03, 20:24 »
Ok. Slutsats efter dagen. Bilagorna till mantalslängderna och jordeböckerna innehåller sånt som ofta är mer intressant än själva huvudlängden plus en massa brev, avskrifter av gamla tingsbeslut och sånt. På sikt kommer nog detta att digitaliseras och då kommer en fantastisk skatt för oss släkt- och hembygdsforskare att komma i dagen. Och vilken källa de är för historikern. hade jag haft tid hade jag bara suttit och bläddrat i dem. fantastiskt!
99
« skrivet: 2010-05-03, 13:28 »
Sitter på riksarkivet och kollar i länsräkenskaper för Malmöhus Län. Intressant. Men det är ett litet helvete att försöka hantera böcker som är 60 cm till 1 meter breda! Jag plågar de stackars arkivarierna här med att hjälpa mig att packa in volymerna igen!
Men redan nu kan jag konstatera att länsräkenskaperna är intressanta. Har kikat i de för 1658, 1681 och 1716. 1715 är på väg in.
Delar av Skåne har mer intressanta räkenskaper än andra delar. Men generellt sätt finns här generalmönsterrullor (ja, även i de räkenskaperna som är från 1600-talet!), brev, bilagor om skatterna, listor på soldater i garnisonerna på slottet med info om var de kommer ifrån, socken och allt. Dessutom finns det utdrag ur mantalsregister och jordeböcker med speciell information som gör dem värdefulla. I Malmöhusläns räkenskaper för 1658 finns två kompletta nya mantalslängder för Luggude härad t.ex. Alternativ till den i SVAR.
Nu kommer fem böcker till som täcker ca tre hyllmeter! Ska ägna mig åt dem!
/Torbjörn
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-05-03 13:28)
100
« skrivet: 2010-05-02, 17:58 »
Nils OVEDSSON 1 was born in 1668 in Myrehuset, Gryt Parish, Kristianstad, Sweden. He was christened on 22 Nov 1668 in Myrehuset, Gryt Parish, Kristianstad, Sweden. He died on 31 Mar 1749. He married Svenborg NILSDOTTER about 1688 in , , Sweden. [Parents] http://www.ida.net/users/lamar/WEB/smithc/pafg25.htm Föräldrarna enligt den sidan: 2648. Oved or Ovidt TRUIDSSON 1 was born in 1629 in Myrehuset, Gryt Parish, Kristianstad, Sweden. He died on 1 Jan 1719. He married Una NILSDOTTER on 26 Jun 1664 in Gumlosa, Kristianstad, Sweden. 2649. Una NILSDOTTER 1 was born about 1635 in Myrehuset, Gryt Parish, Kristianstad, Sweden. She died on 5 Apr 1703.
101
« skrivet: 2010-05-02, 17:54 »
103
« skrivet: 2010-05-02, 14:16 »
I morgon ska jag undersöka vad som finns i riksarkivet, men nån kanske vet mer om detta?
104
« skrivet: 2010-05-02, 14:15 »
Jag undrar vad ni vet om BILAGOR (dvs brev och registratur och anteckningar) till jordeböcker och mantalslängder i Sverige under 1600-talet. I synnerhet slutet av 1600-talet och rörande Skåne. Jag bifogar ett brev jag fått från Lunds Landsarkiv rörande frågan: Med anledning av Din fråga av den 20 april kan jag meddela följande. Det kamerala källmaterial, som vi har hos oss i Lund från den aktuella tidsperioden, är i stort sett samlat i våra guvernements- och landskontorsarkiv, för perioden 1658 - 1693 företrädesvis i Skånska generalguvernementskontorets och landsbokhålleriets arkiv (SE/LLA/10880), avdelningarna E och G, samt för perioden 1693 - 1719 i Skånska guvernementskontorets arkiv (SE/LLA/10885), avdelningarna E och G. För Blekinge och Halland finns även landskontorsarkiv med material från perioden. Förteckningar över arkiven finns tillgängliga i den nationella arkivdatabasen NAD, www.nad.ra.se. Stora och viktiga delar av det regionala kamerala materialet finns emellertid på Riksarkivet i Stockholm, i första hand i Kammarkollegiets arkiv. Fördelningen mellan landsarkiv och riksarkiv är oregelbunden, i synnerhet när det gäller äldre tid. Man får jämföra förteckningarna från fall till fall. Eftersom Du befinner Dig i Stockholm, är det väl lämpligast att Du börjar med att undersöka Riksarkivets bestånd och sedan kontrollerar i våra förteckningar om vi har supplerande material, som är av intresse för Dig. Jag kan nämna att en viktig och ofta utnyttjad typ av hithörande handlingar är skattläggningshandlingar. Hos oss har i synnerhet de s. k. jordrevningsprotokollen med bilagor (dokumentböcker) från 1671 - 1673 blivit uppmärksammade av forskningen, se Skånska generalguvernementskontorets och landsbokhålleriets arkiv (SE/LLA/10880), serie G III c, och artikel av Anders Persson i boken Skånsk släktforskning (jubileumsskrift utgiven av Skånes Genealogiska Förening 1987). Även detta material är emellertid splittrat, och delar av det finns på Riksarkivet i Stockholm. Vänliga hälsningar XXXX Lund i Landsarkivet
105
« skrivet: 2010-05-02, 13:44 »
Lav-værge, en. (ænyd., glda. lau-, lagverie, æda. laghæ wæri(æ); om 1. led se Lav- 2; jur.) person, der af øvrigheden beskikkes til raadgiver og hjælper (i sager ang. formuen, retslige forpligtelser olgn.) for en enke (fast lavværge), ell. som (indtil 1922) valgtes af enken selv (valgt lavværge), i første tilfælde saaledes at enken ikke kan raade over sin formue ell. forpligte sig ved retshandler uden dennes samtykke; nu (efter LovNr.277 30/6 1922.§54) ogs. om beskikket raadgiver for andre kvinder og for mænd; om (beskikket) værge for børn (Moth.L204). Enke maa sig Lavværge tage hvem hun vil . . som hende i hendis Sager med Raad og Daad kand bistaa. DL.3–17–41. Holb.NF.(1728).I.109. Oktroj. 16/2 1791.§31. En Enke, for hvem en fast Lavværge er beskikket, er nærmest at sammenligne med en mindreaarig. Jur Formularbog.512. billedl.: At Kjøbenhavnsposten virkelig er Enke, det seer man deraf, at hun behøver Laugværge. Kierk. XIII.17. Lav-bud, et. [III.3] (jf. II. -byde; sj.) licitation(s-tilbud). D&H. Licitation, en. [lisita'∫o?n] flt. -er. (ty. lizitation, fr. licitation, auktion; fra lat. licitatio, bud, byden paa auktion, til licitari, se licitere) 1) auktion. Meyer.1 2) (især haandv. ell. emb.) det at udbyde en leverance ell. udførelsen af et arbejde paa den maade, at de interesserede opgiver deres tilbud, hvorefter leverancen (arbejdet) overdrages den (ell. en af de) lavest bydende (jf. Lavbud). Ligeledes blev holdt Licitation over 200_000 Pund Vestindisk raa Sukker til det Fridrichshaldske Sukker-Raffinaderie, som blev tilslagen Hr. Justitzraad I. at levere for 12 Sk. Pundet. Adr. 26/3 1762. sp.10. hvert Quarteers Reenholdelse skulde settes til Licitation. Argus.1771.Nr.19.2. De til Arbejdet (dvs.: brolægningen) fornødne utildannede Kampestene . . stilles til offentlig Licitation og tilslaaes den mindst fordrende. Forordn. 20/8 1777.§6. holde Licitation. VSO. Fædrel.1844.sp.13912. Licitation over Stenslagning til Kommunens Veje. Skjoldb.PerHolt.(1912).150. || hertil ssgr. som Licitations-afgift, -bud, -forretning, -gebyr, -sted, -sum ofl., se VSO. LovL.III. 967ff. KÄLLA: http://ordnet.dk
106
« skrivet: 2010-05-02, 13:33 »
Lagbud bör nog definieras till viss del. Det hänger väl ihop med arv och försäljning.
[1673] sidan 317 Peder Jonson i Alrom Kircheby paa sin hustru Kirstine Hansdoters wegner Jon Pehrrson i Långared paa sin hustru Sissa Hansdoters wegner Mogens Giödmarson i Klappe paa sin hustru Johane Hansdoters wegner och Mogens Nilson paa Wigen paa sin hustru Boel Helliesdoters wegner beuiser med kaldsmend Pehr Olson i Alrom och Jens Johanson i Miöalt som haffer steffnit Oluff Hellison i Ingelstrede och Lars Person ibm til första 2, 3 och 4 ting til laubud och I dag til första ting laubyder al den lod och anpart som de haffuer arffuit effter deris sahl foreldrar Hans Olson Hellie Person och Anna Oluffsdoter, Udj den hallfua skattegaard I Ingelstrede som Oluff Hellieson nu paabor om någon ded will Indfri widere til 4de ting. Olluf Hellieson möte och böd sölf och penge.
107
« skrivet: 2010-05-02, 12:42 »
Skp är väl skäppor?
Men det där söstere gör mig fundersam. Dubbel s och sen st är en kombination jag inte tycker mig ha sett innan och nått ö ser jag inte heller...
Däremot tycker jag mig se detta: far??ndess st?a/er Boel Pedersed
108
« skrivet: 2010-05-02, 10:07 »
arffuingarna deras Jord och Nja... Knappast jord och. Jag tror ordet börjar på löed...
Sen tror jag det står nåt annant än sösterere innan Boel. Ett ord som kanske börjar på f, som innehåller ett d och slutar på dubbel S och ett ord som kanske börjar på st. Har tyvärr inte tid att fundera mer om detta. Ska kika på det ikväll också.
/T
109
« skrivet: 2010-04-29, 06:11 »
Hans! Först gedcom. Det behöver inte vara så. Listor på längderna man skriver av i sin helhet skulle kunna sparas i excelformat eller pdf och den information i listorna som rör en person skulle lätt kunna kopplas till en notis eller antecknings, eller text, kategori och därmed i sin helhet föras över till gedcom (precis som redan idag anteckningar förs över). ( {TEXT} {NOTE} t.ex) Om man skulle kunna börja skriva in händelser och länka dessa till personer betyder det bara att händelsen registreras i notiser och anteckningar.
Visst. Vill man föra över en fil i sin helhet får man väl använda ett eget format, men så är fallet redan idag. De flesta släktprogram har egna format och gedcom.
Och sen användarvänlighet.
Använder man word kan man välja mellan att göra det enkelt och att använda avancerade funktioner. Det är det jag menar. Låt användaren välja vad denne vill göra.
Jag kan inte programmera men jag vet tillräckligt om programmering och program ändå för att kunna säga att det som ett enkelt progam kunde göra 1990 (fri databashantering) är LÄTT att kombinera med vilket släktforskningsprogram som helst så att det man skriver i den fria databasen kommer in bland anteckningar och notiser och så att man får ut listor i excel och pdf.
Släktforskningsprogrammen tävlar med varandra i att konstruera rigida system och hoppas att användare som du, eller jag, ska föredra deras rigida system bättre än någon konkurrents rigida system. Dessutom betyder layout, effekter och utseende mer än forskningsvänlighet, faktabearbetning, källhantering och källbearbetning. Det är förståeligt, men att så få konstruktörer försökt bryta mot detta tänkande är lite egendomligt.
En databas som är HELT användardefinierad som ingår som en del i ett släktforskningsprogram, med möjlighet att skriva listor och längder, och där alla uppgifter som länkas till en person hamnar i notiser och anteckningar och förs över till gedcom. Hur svårt är det att skapa?
Jag förbryllas över att så många vill ha det, att tekniken för att skapa detta är så förbaskat enkel, att jag tycker behovet borde finnas att skapa egna databaser, att så många anpassar och tricksar med program som finns för att få dem att funka för SINA behov, men att INGEN konstruktör, jag säger INGEN, på HELA denna planeten har gjort detta ännu!
Det förbryllar mig mycket!
111
« skrivet: 2010-04-28, 07:58 »
Jag har olika idéer om vad jag vill göra i min forskning. När jag pratar med andra är det ofta som andra säger att det vore drömmen om dessa funktioner som jag längtar efter fanns.
T.ex en så enkel sak som att man själv, som i en vanlig databas, själv ska kunna definiera fälten man skriver i och ganska fritt kunna länka mellan fälten. MÅNGA gillar tanken. Men programutvecklare säger att alla vill ha färdigdefinierade fält.
Här är en önskelista jag har!
I normal släktforskning kopplar man händelser till personer. Tänk om
man på samma sätt skulle kunna koppla personer (ur forskningen lika
väl som andra personer) till händelser?!
Man kopplar bilder och dokument till personer i t.ex disgen. Tänk om
man på samma sätt kunde ha en bild, eller ett dokument, och länka den
bilden till olika personer också!?
Och tänk om funktionen fanns att på ett excel liknande sätt kunna rad
för rad rada upp händelser och personer (med möjlighet att skriva in
MASSOR av rader och med möjlighet att bifoga LÅNGA texter för varje
rad)?!
Och tänk om databasen var så flexibel att man kunde göra listor och
rapporter med utgångspunkt i all information man har. och om man kunde
fritt hoppa mellan olika ställen utan att behöva skapa en pdf fil, för
att tex se vilka som bott i en gård.
Och tänk om varje sak man ändrar i en händelsefil, eller ett dokument,
där personer länkats, gör att det ändras i själva personens file
också. I traditionell släktforskning måste man ändra en uppgift i
hundra personsidor om hundra personer berörs. Om dessa hundra var
länkade till en händelse kunde det räcka med att ändra händelsen för
att det ska ändras överallt.
Släktforskningsprogram kallas databaser. Det vette tusan. En sorts databaser är det väl, men inga äkta databaser. Släktforskningsprogram är nästan alltid stela system där man ska mata
in exakta uppgifter i rutor som programskaparna exakt definierat.
Det fanns mer frihet i den databas jag använde runt 1990. Det enkla
programmet kunde egentligen göra allt detta, det enda som saknades var
släktforskningens antavlor och sånt. Därför VET jag att det egentligen
borde gå. Detta är enkla, enkla, enkla funktioner att skapa i en
databas.
Frågan är varför det inte nåt försök att få släktforskningsprogram att likna vanliga databasprogram men ändå behålla alla funktioner i släktprogrammen.
Några program har en del av funktionerna. Kyrkbok, som jag använder, har mest av det. Där kan man skriva ner LÅNGA mantalslängder i sin helhet i och koppla det till personer. Man kan koppla vittnen till
personer. Kyrkbok är utan tvekan bäst. I Genbox kan man ta en händelse och koppla personer till
den. I Family Tree Php kan man länka personer till foton och dokument.
I anarkiv har man en enkel men rudimentär databas som man SJÄLV helt
och hållet bestämmer över och definierar men som bara kan användas i enkla fördefinierade fall.
Vad anser ni?
/Torbjörn
112
« skrivet: 2010-04-27, 21:08 »
Har fått ett tips på GENBOX ( www.genbox.com) som tydligen ska vara bra. Ska undersöka det. Bra tips. Tack! Den som kontaktade mig uttryckte dilemmat med bristen på flexibla databaser bra. Här är mina ord för att beskriva det han sa: Tänk er att man har EN händelse och 40 personer som deltar i den händelsen. Eller en källa och 40 pers som är knutna till den. I traditionella släktforskningsprogram måste man ändra överallt där det refereras till händelsen/källan. T.ex. i varje persons file. Det som behövs är att man kan ändra på ETT ställe och då ändras informationen på alla ställen. Dvs om händelsenotisen ändras så ändras det på alla 40 ställen. Intressant. kanske ett uppslag för diskussion i en annan tråd, eftersom det går lite utöver vad Kyrkbok erbjuder, även om man kan göra en del saker som liknar detta i Kyrkbok. /Torbjörn
113
« skrivet: 2010-04-27, 19:18 »
Bra fråga Olle. Jag ägnade hösten åt att leta överallt på nätet efter någonstans där man skulle kunna skriva ner en källa rakt av och koppla personerna i källan till en släktdatabas. En där man kan ändra i avskriftsidan. (Jag håller själv på med det just nu. jag insåg att en notis om en åkerlycka bör stå med i alla avskrifter av jordeböckerna. Jag hade valt att inte ta med alla smånotiser. Men denna behövdes!)
Så här är läget.
Genopro tillåter att man skapar unika personer som kan dyka upp på flera släktdiagram, men de har ingen avskriftsfunktion. Intressant nog rekommenderar Kyrkboks skapare att man använder genopro också vid sidan om Kyrkbok.
Geneaologia är ryskt kombinerar enkla listor med släkttavlor. Man kan själv helt bestämma vad man vill registrera och kan faktiskt koppla personer till enkla listor. Men för primitivt och listorna är för klumpiga. Användarfrihet saknas.
Family Tree Php tillåter att man länkar unika personer till foton och dokument. Men fånigt nog kan man inte skapa ett dokument med en lista personer där. Men att kunna länka ett foto till 20-30 personer är en bra idé! Mycket bra!
Anarkiv tillåter en viss fri databashantering men man kan inte skapa listorna där från scratch, man måste utgå från personerna man skapar.
Och jämfört med detta är Access eller Excel bättre om man ska sockenregistrera.
Kyrkbok upptäckte jag av en slump när jag egentligen hade gett upp hoppet.
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-27 19:20)
114
« skrivet: 2010-04-27, 16:36 »
Filerna i mappen Jordebok 1601 har fått namnet 1610 av misstag ser jag nu. Men det är rätt filer i mappen! Dessutom finns två kort från Jordebok 1701 som saknas i zipfilen och mappen Jordebok 1701 att ladda ner från www.vitriol.se.
115
« skrivet: 2010-04-27, 07:04 »
Här är innehållet i min zip-fil:
Palteboken ca 1515 Luggude Härad Hela Luggude.
Jordebok 1593-1594
Helsingborg Len Luggude Härad HEL
Jordebok 1597-1598
Helsingborg Len Luggude Härad HEL
+ Höja och Ausås
Jordebok 1601-1602
Helsingborg Len Luggude Härad HEL
Jordebok 1610-1611
Helsingborg Len Luggude Härad HEL
Jordebok 1618-1619
Helsingborg Len Luggude Härad HEL
Jordebok 1621-1622
Helsingborg Len Luggude Härad Delar (Kullabygden)
Jordebok 1629-1630
Helsingborg Len Luggude Härad Delar (Kullabygden)
Jordebok 1638-1639
Helsingborg Len Luggude Härad HEL 2-60
Södra Åsbo Härad HEL 60-slutet
Jordebok 1645-1646
Helsingborg Len Luggude Härad Delar (Kullabygden)
Plus Strövelstorp & Ausås och Höja. Diverse
Jordebok 1646-1
Helsingborg Len Luggude Härad Delar
Jordebok 1646-2
Helsingborg Len Luggude Härad Delar
Samma som 1646-1, sparad ändå.
Jordebok 1666
Luggude Härad Kullabygden (div) Delar
Jordebok 1701
NV-Skåne Diverse Delar
Jordebok 1724
Väsby Socken Hela
LANDEBOKEN
1569-1574
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela häradet. Foton ur bok.
MANTALSLÄNGD
Mtl 1596
Helsingborg Len
Komplett (ej Göinge)
Mtl 1606-1
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
S. o N. Åsbo Härad Förslöv, Grevie
Mtl 1606-2
Helsingborg Len
FORTS: S. o N. Åsbo; Bjäre Grevie, Karup, Hov, Hjärnarp, Höja, Sönderslev,
Starby, Ausås, Kvidinge samt Örkelljunga
Mtl 1610
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
S. o N. Åsbo, Bjäre Ausås, Höja plus Örkelljunga och Hjärnarp
Mtl 1613
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
S. o N. Härad, Bjäre Höja, Ausås samt Hjärnarp
Mtl 1617
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
S. o N. Åsbo, Bjäre Skörpinge, Höja plus Ausås, Strövelstorp Hjärnarp
Mtl 1618
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
Mtl 1621
Helsingborg Len Luggude Härad (Kort version)
Plus Strövelstorp
Mtl 1622
Helsingborg Len (Lite suddigt skick)
Luggude Härad Hela
Mtl 1623
Helsingborg Len (I Lite suddigt skick)
Luggude Härad Hela 2-26
Södra Åsbo Härad Hela 27-36
Mtl 1623 (forts)
Helsingborg Len (I Lite suddigt skick)
Norra Åsbo Härad Hela 1-15
Bjäre Härad Hela (suddig) 15-21
Efterskrivna Hbg len Hela 22-25
Mtl 1625
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
Mtl 1626-1
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
Mtl 1626-2
Helsingborg Len
Hela HBG Len Hela
1626-2- är endast på de självägande bönderna i länet.
Mtl 1626-3
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
Mtl 1627
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
Mtl 1628
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
Mtl 1628-2
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela 2-12
Södra Åsbo Härad Hela 12-17
Norra Åsbo Härad Hela 17-22
Bjäre Härad 22 (bara första sidan)
Mtl 1633
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
Mtl 1637
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela 2-26
Södra Åsbo Härad Hela 27-36
Mtl 1638
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
Mtl 1642
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela 2-10
Södra Åsbo Härad Hela 11-14
Norra Åsbo Härad Hela 15-19
Bjäre Härad Hela 20-24
Efterskrivna och div. Hela 25-slutet
Mtl 1646
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
Mtl 1650
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
S o N Åsbo Härad, Bjäre Hela
Mtl 1653
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
S Åsbo Härad Hela
Mtl 1655
Helsingborg Len
Luggude Härad Hela
S o N Åsbo Härad Hela
DIVERSE
LÄNSRÄKENSKAP
Mantalsbilagor
Div 1574-1575
Helsingborgs Len Länsräkenskaper Delar
Inkl: skattelistor
Div 1579-1580
Helsingborgs Len Länsräkenskaper Delar
Inkl: skattelistor
Div 1601-1611
Helsingborgs Len Länsräkenskaper Delar
Inkl: skattelistor
Div 1614
Helsingborgs Len Bilaga till Mtl Delar
Div 1618
Helsingborgs Len Bilaga till Mtl Delar
Div 1623-24
Helsingborgs Len Bilaga till Mtl Delar
Div 1626-27
Helsingborgs Len Bilaga till Mtl Delar
Div 1627-28
Helsingborgs Len Bilaga till Mtl Delar
Div 1633
Helsingborgs Len Bilaga till Mtl Delar
Div 1646
Helsingborgs Len Bilaga till Mtl Delar
Div 1646-1649
Helsingborgs Len Länsräkenskaper Delar
Inkl: skattelistor
Div 1651-1658
Länsräkenskaper Helsingborg Len Delar
Inklusive: Lista över lantvärnet Luggude 1656. Hel
DIVERSE KÄLLOR
Osorterade
Tidigare kopior
Jordebok 1615-1616 Enklare kopior. DEL av Kullabygden
Jordebok 1620-1621 Enklare kopior. DEL av Kullabygden
Jordebok 1630-1631 Enklare kopior. DEL av Kullabygden
Jordebok 1636-1637 Enklare kopior. DEL av Kulabygden
Jordebok 1645-1646 Enklare kopior. DEL av Kullabygden
Plus Mtl 1676 för Väsby, Kattarp, Jonstorp, Farhult samt Hjärnarp.
116
« skrivet: 2010-04-26, 19:42 »
Hänger ni med vad man kan göra. Jag har dammsugit hela den globala marknaden efter ett liknande program, och har inte hittat nåt. Det närmaste som finns är ryskt (!) men inte hälften så bra! Vittnesfunktionen saknas.
Så kanske ni förstår vad som är det unika. LÄNGDERNA kan sättas i fokus.
Och man kan skapa i praktiken vilka längder man vill. Jag har kronologi längder med årtal. jag har längder där jag skriver ner präster och befallningsmän etc för vart år (givetvis kopplade till en unik person, som i exemplet Franz). Jag har soldatlängder. Jag har diverselängder. jag har dombokslängder med domboksnotiserna i anmärkningsfältet.
Och var och en av dessa längder kan lätt nås från personsidan genom knappen personen i husförhör.
Det man får leva med är att det står Husförhör framför domboken. Så i utdraget står det typ. Husförhör: Dombok 1671 för Luggude härad.
Men det kan jag leva med. Programmets skapare gjorde inte programmet för sockenregistrering eller registrering av domböcker. Det är bara så att det funkar bra för det.
Det finns brister. Men, jag menar, även Windows 1,0 eller Disgen 1,0 hade problem. Det här är den första versionen av nåt som förenar databashantering medsläktforskning.
Och ja, jag säger att det är två olika saker, på ett sätt. Nu kanske ni förstår varför.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-26 19:48)
117
« skrivet: 2010-04-26, 19:33 »
Ok, sista exemplet för den här gången. Födelseboken. Jag har inte kommit så långt här. Har registrerat två år bara. Här har vi prästen i Väsby, Nils Barcks, barn, som döps. Ni ser att var person i doplistan kan kopplas till en person i personregistret. Överst har vi kyrkoherden i Brunnby socken för övrigt. Men jag har valt att klicka på en släkting, klockaren Sallings fru. 
118
« skrivet: 2010-04-26, 19:28 »
Ok. Frans har inte tillräckligt med uppgifter så jag förflyttar mig till hans son. Genom att klicka på vittnesfönstret kan jag få uppgifter om vilka som var vittnen vid barnens dop, hans eget dop och vilka han varit vittne åt. Om man klickar på ett namn i dopvittneslistan, eller på en post i personregistret, eller en post med en * i längden eller på den färgglada knappen så dyker antavla nr 2 upp. Den är en fantastisk liten sak som gör att du var du än är kan snabbt och behändigt ta reda på vem en person är. Om man högerklickar på en person får man upp alla de uppgifter som skrivits in som händelser eller uppgifter. Dvs man kan se allt som man väljer att visa om just den personen. Alltså. Högerklickar man på Toren så ser man hennes antavla. Syskon, far, mor och far och morföräldrar. Och ett sista inlägg angående vittnena.  (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-26 19:36)
119
« skrivet: 2010-04-26, 19:22 »
Ok. Om man nu dubbelklickar på personen, Frantz, så ser det ut så här. Härifrån kan man nu göra många olika saker. Som du ser följer Mantalsuppgiften med. Du ser också vad jag menar med det lilla problemet att allt kallas husförhör. men det kan man rätta till, som jag gjort. Jag ska hoppa över till dopvittnesfunktionen för att visa vad man kan göra. Lägg märke till knappen med dopvittnen först. Och till höger om den en lustig liten knapp med färgglada symboler. Vi ska kika närmare på detta i nästa inlägg. Härifrån kan man gå till en antavla. Den är lite enkel, det ska medges, men oslagbar i kombination med registerfunktionen. Men det finns en andra antavla. Den färglada knappen!  (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-26 19:35)
120
« skrivet: 2010-04-26, 19:17 »
Ja man sparar en direkt avskrift av källan. Här ser du en del av den längd jag arbetar med just nu. Jag för in en mantalslängd för Luggude Härad år 1650. Jag är inte klar med den än. Det är väl en ca 800 poster där nu. f är en på förhand inmatad ort. Jag har roat mig i den här längden att skriva hur längden stavar orten också, som du kan se, men det hoppar jag ofta över pga tidsbrist. Man kan ganska lätt slå samman alla f (= ortsbestämningar) och få en lista på vilka som registreras för var ort per år. * har jag bara lagt in på ett ställe här, nämligen på Frans Sönnesson. * betyder att det finns en personsida med mer information. Där kommer du att se i nästa meddelande att notisen från mantalslängden följer med. Man kan i teorin koppla var post i en längd till en person. Men det är inte praktiskt att göra. Det är bättre att fokusera på så få som möjligt för att få överblick och kunna hitta rätt person och föra in i doplängder etc... Jag har anpassat kyrkbok efter mina behov. Vilket gör att det kommer att stå Husförshörslängd på några ställen men det kan man ganska lätt förtydliga till Mantalslängd. Du kan se hur jag gjort i Anmärkningsrutan t.ex. Anmärkningsrutan och en funktion som heter REG (registerfunktion) använder jag tillsammans med anteckning om fastighet och kan då lätt skapa ett register för domböcker där var person som nämns i en dombok kan kopplas till en personsida, om så önskas. Låt oss i nästa inlägg koncentrera oss på personsidan. /Torbjörn PS Och ja, jag vet. Det ser inte så lyxigt och effektfullt ut. Sidans styrka är inte att den ser häftig ut, utan att den som skapade Kyrkbok har haft en briljant nyskapande idé och genomfört den. 
121
« skrivet: 2010-04-26, 15:44 »
Vill bara passa på att informera om att jag lagt ut ca 2500 foton, som jag själv tagit, på danska källor rörande Skåne innan 1658. Mantalslängder, räkenskaper och jordeböcker. (Plus några andra källor från svensktiden.) Materialet rör främst Luggude härad men även Södra Åsbo härad samt Norra Åsbo härad och Bjäre (främst Hjärnarp). Det kan laddas ner i form av en zipfil från denna adressen: http://vitriol.se/ /Torbjörn
122
« skrivet: 2010-04-26, 08:41 »
Bördehemman = något man ärver genom börd. Börd = borgare, adel, präst eller bonde. Så ärvt hemman för bonde, vad var det då, jo skattehemman.
Ryttarhemman och rusthållarhemman är nåt annat.
/Torbjörn
123
« skrivet: 2010-04-25, 19:17 »
Sen kan inte faddrar kopplas till personer heller i de flesta andra program. Det går i Kyrkbok. Man klickar på en person i fadderlistan och får dennes antavlor. Man klickar på en knapp på en personsida och ser alla som de varit faddrar för. Unikt. Enkel och briljant.
Disgen är jättebra. Det bästa släktforskningsprogrammet som jag ser det. Men för sockenregistrering, vriare databashantering och liknande har det brister.
124
« skrivet: 2010-04-25, 19:14 »
Ja, disgen är en databas. Mitt begrepp är kanske lite slarvigt. Men det finns en poäng med att säga att något saknas. FLEXIBILITETEN i databasprogram där man själv definierar fält och sånt finns inte eftersom släktforskningsprogrammen väldigt avgränsat definierar vad varje fält ska innehålla.
Du kan inte i Disgen skriva av en mantalslängd. Ha dem i en databas och sen koppla var och en av personerna till en unik person som kan följas i antavlor och sånt. Det man kan göra i nästan alla släkforskningsprogram är att få ut en LISTA på vilka som bott någonstans eller som ingått i en mantalslängd. Men du kan INTE få ut denna listan i form av en databas som i sig är bearbetningsbar. Därför kan man inte FÖRST mata in längden och SEN skapa personerna..
Det jag sökte efter i många år men som jag inte trodde fanns var ett flexibelt databasprogram som kunde kombineras med någon sorts släktforskningsprogram.
Anarkiv har en del av det, Eva. De har vissa funktioner som liknar det man behöver för sockenregistrering. Man kan skapa databaser lite mer flexibelt. Jag var intresserad av anarkiv först. Men det är alldeles för buggigt för min smak. Dessutom är det jag egentligen letade efter inte ett program där en databas man skapar blir en SLUTPRODUKT av något. (Som i disgen, en lista på invånare i en socke, eller i anarkiv en lista på de databaser man skapat) utan där det man skapar är en integrerad del i hela programmet och där man kan bearbeta saker och påverka alla andra delar av programmet och forskningen.
125
« skrivet: 2010-04-25, 13:05 »
PS
Som en bieffekt verkar programmet vara det enda på marknaden som har ett system med fasta id-nummer för var unik person. Om man gör en hemsida är detta ovärderligt. För då kan man lägga in längder i sin helhet och länka personerna i länkarna till en personpost med antavlor och allt. Och man kan uppdatera filen med personinfo (dvs motsvarande det man skapar när man skapar webbsida med alla andra släktprogram) hur många gånger som helst utan att länken i längden länkas fel. Detta eftersom var persons unika nummer inte ändras. Då man använder disgen eller andra produkter ändras nummerna.
126
« skrivet: 2010-04-25, 12:58 »
Jag fortsätter.
Jag har ca 13000 poster ur mantalslängder, jordeböcker och husförhörslängder inskrivna. 18000 om man räknar in fastighetsbeteckningar, domboksanteckningar, registeranteckningar, etc. De är hittills bara kopplade till 1200 unika personer (som kan följas i antavlar etc) men detta ska öka snart. jag har dessutom ca 300 unika orter/gårdar inskrivna som kan följas år för år. Programmet funkar utmärkt och det enda som funkar lite långsammare är att skapa nya orter och när programmet blir lite långsammare när man har längder på över 300 personer som ska skrivas in.
Jag har dessutom många hundra födelse- vigsel och dödboknotiser inlagda.
Jag gör annars exakt vad man ska göra i programmet utom en funktion som finns för att koppla personer till varandra för att snabbt bläddra mellan sidor med längder.
Programmet håller vad det lovar och mer. Det är enkelt, men UTMÄRKT för sockenregistrering. Och helt enkelt det enda program på hela världsmarknaden som tillåter kombinationen av skapande av släkttavlor och antavlor å ena sidan, och ren databashantering för att skriva in längder i sin helhet. Och VAR person i längderna kan knytas till en unik person som kan studeras i släktforskningsdelen av programmet.
Återigen. Jag är förundrad att en så basic och enkel produkt inte skapats nån annanstans på denna planeten! Att ingen annan kommit på idén att förena databasprogram med skapande av antavlor och liknande trots att behovet uttalat finns är rent ut sagt förvånande!
/Torbjörn
128
« skrivet: 2010-04-22, 06:42 »
Jag stoppar in bilden här då. Länkarna ska annars fungera. Speciellt Proveniensdebatten reklommenderar jag. 
129
« skrivet: 2010-04-21, 09:13 »
Björnlunda kyrka slänger gamla gravstenar på sophögen. En diskussion om detta och om hantering av andra gravstenar har kommit igång på Proveniens. Ni hittar den här en bit längre ner under rubriken Lyngsjö (som också kastar gamla stenar). http://proveniens.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=b269d0bd-7b04-4d8c-83e1-254 91b2555bf&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup Ni kanske har en släktings sten i sophögarna i Björnlunda.
131
« skrivet: 2010-04-18, 12:49 »
Tack Anders!
Nu har jag kollat jordeboken för Väsby socken 1617 och mantalslängden för Väsby 1617 och gården Lönskog. Jens Skrivare finns med där. I jordeboken dessutom en Niels Jennsen som eventuellt kan vara en son till honom.
/T
132
« skrivet: 2010-04-18, 12:26 »
Det misstänker jag också, men jag blev lite förbryllad av att stavningen saknas på skånska ortnamnsdatabasen. Ville höra andras åsikter också. Slutet måste ju vara schoue
Ortnamn Beläggsform Årtal Härad Socken
Lönnskog Lønskow 1488 Luggude Väsby
Lönnskog Lönschoff 1514 Luggude Väsby
Lönnskog lönskou 1524 Luggude Väsby
Lönnskog Lønnskouff 1596 Luggude Väsby
Lönnskog Lønnschouff 1613 Luggude Väsby
Lönnskog Lønnschouff 1618 Luggude Väsby
Lönnskog Louskouf 1619 Luggude Väsby
Lönnskog Lønskouf 1620 Luggude Väsby
Lönnskog Lønskouff 1621 Luggude Väsby
Lönnskog Lønnschuff 1623 Luggude Väsby
Lönnskog Lønschouff 1623 Luggude Väsby
Lönnskog Lønskouff 1624 Luggude Väsby
133
« skrivet: 2010-04-18, 08:53 »
JA Heikki!!! Det första man blir blind på är ögonen, heter det! )
134
« skrivet: 2010-04-18, 08:48 »
Jag har funderat lite över yrket skrivare också. Om man går igenom det gamla danska källmaterialet för Skåne så hittar man denna yrkeskategori lite överallt i byarna. Vid ett och samma tillfälle kan det finnas upp till två - tre personer med namnet skrivare ute i socknarna. Yrkeskategorierna man möter i byarna på 1500-talet är skrivare, skomakare, skräddare och smeder.
Jag tror man måste skilja mellan skrivarna före och efter ca 1680. För runt 1680 ökade läs- och skrivkunnigheten i landet och de indelta soldaterna tog över byskrivarnas roll som de som författade brev och hjälpte till med lättare undervisning i att skriva. Dessutom verkar det som om, av juridiska skäl, präst och klockare i hög grad användes för att formulera brev och sånt.
Innan 1680, och i synnerhet då Skåne var svenskt måste det ha funkat annorlunda. Och att hitta en yrkeskategori vid namn skrivare är intressant. För det är verkligen ett yrke som förmedlar hur det var förr.
Hur är det med er andra. Har ni hittat några skrivare i er forskning ute i byarna i Sverige eller i dåvarande Danmark?
Är det nån som vet nån bok, avhandling eller liknande där nån försökt belysa skrivaryrket före skrivkunnigheten ökade bland folk.
135
« skrivet: 2010-04-18, 08:10 »
Jag har helt kört fast när det gäller ORTEN för personen högst upp. Det är Jenns Skriffuer (Jens skrivare) som bor i någon ort i Väsby socken, troligen i någon av byarna eller gårdarna nära Väsby by. Personerna innan, på sidan innan, bor i Väsby by samt i individuella Väsby gårdar som Backagården och bögsgaards. Personerna efter hör hemma i Bräcke. Men var kan Jens Skrivare bo? kan någon tolka det? Källan är mtl 1596 från Köpenhamns riksarkiv. 
136
« skrivet: 2010-04-17, 19:52 »
Jag tror faktiskt det står stenografioskt resolutio där. Det första KAN vara ett slarvigt R. Det andra är ett e, det tredje kan vara s och l ihop det är iallafall ett L inblandat. Det fjärde är ett u (accent ovanpå).
R? E! (s?) L! U!
Resolution = dom eller utslag.
137
« skrivet: 2010-04-17, 17:17 »
Det är verkligen inte min favoritskrivare! ( Det där sista är jag nyfiken på också. jag har sett det innan. Det är väl nåt i stil med SAMMANFATNING, RESOLUTIO eller DOM. men vad exakt står det?
138
« skrivet: 2010-04-16, 19:02 »
Nej, inte Wrams Gunnarstorp...
139
« skrivet: 2010-04-16, 12:32 »
Det vet jag inte. Malmö är allt jag vet. jag mailade dem men inget svar.
140
« skrivet: 2010-04-16, 11:29 »
Min mormors moster var frälsningssoldat i Malmö. Jag har försökt ta reda på mer om henne. Därför mailade jag både Malmö och Stockholm men fick inget svar. Stockholm har jag mailat två gånger.
Är det någon som har nån kontakt inom frälsningsarmén som kan hjälpa till? Eller är det någon som känner till om det finns några historiskt bevandrade frälsningssoldater man kan kontakta?
/Torbjörn
141
« skrivet: 2010-04-16, 09:27 »
Nej, nej. Det är ett slott. Har sett många av den typen. Allén som leder fram tyder på det.
/T
142
« skrivet: 2010-04-15, 19:59 »
Det finns vissa likheter med Vrams Gunnarstorp i Skåne, även om jag inte tror det är det. Men nej... Vet inte vad det är. Slottet måste ha byggts om radikalt ca 1870, gissar jag. Jag känner igen stilen.
143
« skrivet: 2010-04-14, 07:52 »
Den som är nyfiken kan kolla SVAR som har ett bild ID sök: http://www.svar.ra.se Den får alla använda. Det är för SVAR:s ID-nummer men samma skulle Genline kunna skapa. Eller Dis. PS Det går visst inte att länka direkt dit. Men klicka på forska i menyn till höger så får ni fram det. (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-14 11:19)
144
« skrivet: 2010-04-13, 21:40 »
På sidan 36 finns ett intressant brev mellan två av Rosenkrantz familjen. Följ länken!
145
« skrivet: 2010-04-13, 21:35 »
Ok. Här är resten: Derpaa folger siden Iver Krabbes Datters, Margrelles, Optegnelse saaledes: 1615 1615 den 10 Jun. er min gode Mand Biörn Ulfelt födt. 1655 den 1 Jul. Stod mit Bröllup med Biörn Ulfelt, Her Christopher Ulfelts Sön i Kiöbenhavn. l656 den 22 August döde han. i666 den 11 Oct. giftede hun sig med Erich Rosenkrantz, som döde 1631 den 11 Octob. 1670 den 3 Martii blev deres Datter Mette Margrets Rosenkrantz föd i Kiöbenhavn. 1671 den 2 Juli Biörn Ulfelt Rosenkrantz - han döde Aaret derpaa 1672 den 5 Jan. og blev begravet i Hornstet Kirke. 1673 den 26 Oct. Karren Rosenkrantz föd, og döde 1674 den 5 Jan. 1674 den 5 December er Iver Rosenkrantz föd paa Rosenholm. (Iver Rosenkrantz har antegnet folgende Anno 1702 Er jeg Ifver Rosenkrands ved Guds Forsyn kommet i AEgteskab med Fröken Birgiua Gersdorss sal. Hr. Oberceremoniemester Friderich Gersdorfft og Fru Elisabeth Sophia Scheels anden Datter, og stod voris Brollup udi min kiere Svoger Hans Excellentz Hr. Christian Sehesteds Huus i Kiobenhavn den 1 Iul. 1702. 1719 den 14 April döde min gode sal. Kone Frue Birgitte Gersdorf i Kiöbenhavn. 1721 stod mit Brollup i Kiöbenhavn med min anden Kone Frue Charlotttl Amalia Scheel, sal. Hr. Christen Scheele til Wallöe og Frue Charlotte Eleonora von Plessms Datter, den 19 Febr. 172I 1722 kom Min Kone i Barneseng forste Gang i Kiöbenhavn den 10 Januari og födte et Drengebarn, som deöde i Födselen. 172I den 8 Januari kom hun igien i Barneseng i Kiöbenhavn, og blev lyckeligen forlöst med en Datier, som den 9 Jan. blev döbt i Nicolai Kicke af Hr. Magister Iver Brinck, og kaldet Birgitte efter min sal. Kone Birgitt« Gersdorff. 1724 dm 19 Jan. blev hun forlöst med en Sön, som samme Dag om Eftermiddagen blev döbt i Nicolai Kirke og kaldet Friderich Christian efter Kongen og Kronprindsen. 1725 den 4 Jan. födte hun en sön i Viborg som blev hiemmedöbtt af Stifts provst Absolon Finde og kaldet Erich efter min sal. Fader. - Han döde den 5 Febr. eod. Anno, og blev han begraven i Wiborg Domkirke i de Sehesteders Begravelse; men derfra er Hans Lig siden bleven henfört til Rosenholms Sognekirke i Hornsiet. 1727 den 2-August blev en Datier födt,paa Nosenholm, og i Daaben kaldet Margrete Charlotte, Fadderne vare Fru Hillegaard Gerstorf Grevinde af Friis, som bar hinder, Fr. Ingeborre Trolle, som hold Huen; Geheimeraad Christian Ludvig von Plessen, Greve Christian Friis, og Conferentsraad og jeegermesier Christian Retlow. 1730 den 27 Sept. födte min Kone paa Holmegaard i Saedland en sön, som döde strax derpaa den l0 Oct. 1745 den 15 Nov. kaldede Gud min sal. Fader Iver Rosenkrans paa Rosenholm. Källa: http://books.google.com/books?id=ah4FAAAAQAAJ&printsec=frontcover#v=onepage&q&f= false (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-13 21:38) (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-13 21:43)
147
« skrivet: 2010-04-13, 08:02 »
Här är ett tillfällighetsfynd jag gjorde nyss. Andra kanske har nytta av det. Det är Tage Krabbes och hans son Iver Krabbes egenhändiga anteckningar i familjebibeln.
NYA SAMLINGAR TILL DEN DANSKE HISTORIE 1794
SIDAN 43
Familie-Antegnelser om de Krabber og Rosenkrantzer.
Skreven foran i et Exemplar af Luthers tydste Bibel. Wittenb. 1526. fol,
1598
Er dette skreffuitt paa öffues Kloster den 25 marzi.
1540 fieck min Moder hindis förste Barnn Boel Krabbe, och döde strax samme aar och bleff begrauen y Jorbierg Sougne Kiercke Kelstrop.
1541 den thorssdag wdi thamper wde y faste som war den 16 marzi bleff min broder Niels Krabbe födtt paa Jorbierg der Klocken war y mellem 9 och 10 formidag.
1542 Löffuerdagen nest for Santc Karenne Dag som war den 18 nouember thaa bleff min broder thygge krabbe föd paa Jorbierg om morgenen der klocken war y mellem 6 och 7.
1550 Aske onsdag wdi faste som war den 26 feberuari, daa bleff mien broder Iacop Krabbe födtt paa wegholm om dagen wid XI slet; 1587 den 16 aprilli kallit Gud alsommektigiste hannom aff denne sörgelige och sorgengelige werden till sit Euige rige och herlighed paa hans gaar skellinge och bleff begrauen hellig trefoldigheds sendag der «est effther y Hans sougne kiercke muncke lynby kiercke Gud giffue hannom med alle thro kristne end errefull och gledelig opstandelse.
1553 daa bleff jeg thage Krabbe föd paa Wegholm then ferste fredag y faste som war den 9 feberuari om morgenen der Nocken war 5 slett.
1557 bleff mien söster boel Krabbe födtt paa wegholm den 13 feberuari der klocken war 9 formidag. 1559 wor heris hemmelsfars dag thaa kallit Gnd alsommectigiste hiende aff denne sörgelige och forgengelige werden ttil sitt euige rige och herlighed och bleff hund begraffuen y wegholms soune kierke wellinge kiercke Gud giffue hende end glaedelig opstandelse med alle tro kristne.
1559 daa bleff min söster berette krabbe födtt paa wegholm mandagen nest efther Sant mattey Apostels dag der klokken war 9 for midag, och kallit gud alsommeetigiste hinde samme aar och bleff begraffuen y wegholms sougne kiercke Gud giffue hinde end gledelig opstandelse med alle tro kristne.
1587 den 28 Juli der klocken war 1 effter midag thaa kallit gud alsomectigiste mien kierre och fällige fader maaens krabbe till wegholm wid biergekiercke wdi Suerrig äff denne sörgelige och forgengelige werden till sytt euige rige och herlighed gud giffue Hannem end gledefull opstandelse med alle troe Kristne.
1587 den 21 September daa kallit gud alsommeetigiste mien kierre och fällige moder fru Karenne Jacops datier tiil Rysseholm aff denne sörgelig och forgengelige werden til sit euige rige och herlighed paa hindis gaard Rysseholm och bleff begraffuen wdi ströffuelstorp kiercke alle hellen dag och liger min farfader her thyge krabbe min moderfader Jacop ged min broder
Niels krabbe begraffuen der y samme kierke Gud giffue hende med alle thro kristne en glaedelig opstandelse.
1595 giorde worris onge herre och prinns mit brylup wdi kollin den 15 februari med erllig och welbyrdig Jonfru soffy fris. Jörren frisis datter til krastrop Gud giffue wy maa leffue tiill sinnen wdi Guds fröct hans hellige naffn tiil loff och aere, och os tiil euig glede och haellighed amen.
Och giorde Hans naade sanime dag Euoltt gruse tiil hielmsio gaar (bryllup) med Elle marsuin, och korsies wlfell tiil baals med Elsebe brockenhus.
1597 forleste gud alsomectigiste mien kierre höstru paa öffnes kloster den 29 . Aprili om natten der klocken war 12 och gaff os end ong datter huor for hans helige naffn sfe euig loff och aere for al syn godhed och lod wy y Jesu naffn kristne hinde den 8 man och opkalle hinde effther min Sallige moder karenne krabbe gud lade hinde opwoxse wdi gudz fröct siedtt helige naffn til aere slegtt och wenner til glede seg seil til sallighed Amen.
1598 den 20 Julius blev paa Skiellinge födt en ung Sön, som efter sin Farfader blev kaldets Maaens Krabbe »)
1599 den 30 December blev Jacob Krabbe födt paa Övizkloster.
1601 den 21 Ianuari Anne Krabbe sammesteds, og er hun bleven opkaldet efter soffis moder Anne.
1602 den 22 Marzi sammesteds födt en Sön, som efter Soffis Farfader blev kalbet Iffuer.
1603 den 4 Nov Niels Krabbe.
1605 den 30 Juni Erik Krabbe.
1606 dm 24 Nov. Gregers Krabbe.
1608 den 2 Jan. Else Krabbe.
1609 den 8 May Thyge Krabbe
1610 den 8 Oct. Palli Krabbe.
1611 den 19 aguste kallitt gud alsommectigiste mien hierte kierre hestru fru soffy fris Jören frisis datter till krastrop her paa Rysseholm äff denne sörgelige och jammerlige werden till sytt euige rige och herlighed gud for syn kierre söns Död och pinne skyll wnde oss ath findis der med worris smaa och loffue och prise den alsomectigiste gud med syn kiere sön och den hellig and wdi Euighed amen.
- den 2 Sept. blev hun begravet,. Skiellinge Sognekirke Munkelynby Kirke. - Hendes gandske Alder var 40 Aar.
(Följande skrev sonen Iver Krabbe.)
1612 den 19 Sept. döde Tage Krabbe paa Övidj Kloster; blev nedsat i Lund den 3 Oct. og derfra henfört til Munkelyngby Kirke.
1621 den 21 Dec. dede Mogens Krabbe til Bloys i Frankerig; og dode han af Smaapocker.
1631 i den 24 Dec. döde den anden Broder Palle Krabbe i Paris af en hidsig Feber, som havde flaaet sig til Smaapocker.
1628 den 25 Augusti giorde min allernaadigste herre Konge mitt Bryllup paa Kiöbenhaffuns Slott med erlig och welbiurdig Jomfrue Karen Marsuin.
1630 den 16 Aug. blev deree aeldste Sön Tage Krabbe födt paa Lauholm Slot.
1632 den 3 Mart, blev sammesteds Sophia Krabbe födt.
1633 den 21 August Jörgen Krabbe.
1635 den 4 Januari Mette Krabbe.
1636 den 31 May Anne Sophie Krabbe
1637 den 19 Nov. Karine Krabbe, födt paa Warbierg Slot; ligesom alle de folgende.
1639 den 27 Jan. Margrette Krabbe. Döde den 20 April samme Aar.
1640 den 22 Mart. Margrette Krabbe.
1641 den 3 Jul. Helle Krabbe. Hun döde 1656 den 8 August.
1643 den 10 Mart, en dödfödt Datter.
1645 den 3 Jun. Else Krabbe. Hun döde i April 1667.
Men en anden Haand er foran antegnet, at Iver Krabbes Frues, Karen Marsuins, Fader, Otte Marsuin, er födt paa Dybeck 1573; at hendes Moder Mette Brahe er fodt paa 'rogholm 1579, og död i Randers 1641 den 15 April; og endelig, at Iver Krabbe döde paa Gundeslevholm 1666 i sit Alders 63de. Aar. - Derpaa folger siden Iver Krabbes Datters, Margrettes, Optegnelse...
(Gift med Björn Ulfeldt som föddes 1615.)
148
« skrivet: 2010-04-13, 07:46 »
Jag tror det vore bra om vi också flyttar diskussionen om detta ämne dit, brittmarie. Så andra forskare kan ta del av det intressanta du har att berätta, och annat du upptäcker i din forskning!
/T
149
« skrivet: 2010-04-13, 07:43 »
Åh, tusan! (Ursäkta språket!) Det hade jag ju glömt, tack för påminnelsen om det Christina. Sergels samboförhållande är ganska unikt eftersom det är det första samboförhållande som faktiskt erkänts i Sverige. Det är ganska unikt även familjereättsligt om jag förstår det rätt. Och som sagt. Moderatorn placerade Sergel där han hör hemma igår, bland adeln, så länken jag gav igår stämmer inte. Här ska du titta nu: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/29765.html?1271102481
150
« skrivet: 2010-04-12, 21:53 »
Den som gjort släktforskningen måste ha gett fel namn. Sergel var inte ens gift, bara sambo!
151
« skrivet: 2010-04-12, 21:48 »
Titta här: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/29765.html?1156322684 Anna Elisabet Hellström f 1763-04-16 i Ulrika Eleonora/A, dt sjudare Johan Hellström ohh Helena Bredman. (Ulr El CI:5) Hon var enl uppg ur Hellströmska samlingen sammanboende med professor Johan Tobias Sergel som givit äktenskapslöfte.
152
« skrivet: 2010-04-12, 17:25 »
Den 12/3 föddes det ingen Lars, däremot det 10/5. Så du ska nog undersöka föräldrarna till personen som föddes i maj lite i Husförhörslängderna. Undersök familjens sammansättning i husförhörslängderna under åren och jämför med vilka personer som blir dopvittnen för Lars barn och för Lars föräldrars barn. Vem är Mats Svenssons hustru Karna som höll barnet, tex. /Torbjörn 
153
« skrivet: 2010-04-12, 16:47 »
Det kan tilläggas att danska kommentatorer brukar anta att Palme Lyders riktiga namn var Palme Lydersen (Palme Lydersøn) och att han föddes runt 1587. ( http://www.kofod.dk/infusions/family/family.php?id=37067 ) Frågan är därför om det fanns några med förnamnet Lyder i Ystad runt 1590. /torbjörn
154
« skrivet: 2010-04-12, 08:46 »
Jo, Ylva, du har givetvis rätt.
Jag kikade lite på Jöns Anderssons bror Hans Andersson igår.
Prost i Vinslöv. Prästvigd, enligt Cavallins herdeminne 1651 06 och tillträdde då tjänsten som kyrkoherde i Vinslöv. 1669 blev han häradsprost. Hans porträtt finns i Vinslövs kyrka. Han dog 16740404 och föddes i Helsingborg 16250213. Hans fru var Eline Pedersdotter. hans frus far var också fd kyrkoherde i Vinslöv, Peder Kieldsen 1598-1630. Kieldsen var gift med Carine Clausdotter som var dotter till pastorn i Kvidinge Claus Pedersen,
Detta enligt Cavallins herdeminne från år 1857 (del 4 sid 176).
Brodern Thomas var präst i Osby. Enligt samma herdeminne sidan 424 och framåt föddes han 16260402. Prästvigdes 1654 till komminister i osby. Blev Kyrkoherde i Osby 1660. Han var svensksinnad under kriget. 1690 avträdde han pastoratet till sin son Andreas som dog 1691. Då tillträdde en yngre son, Petrus. han dog 16920809. han gifte sig med företrädarens dotter Karin Hansdotter och paret fick 15 barn. Karin hansdotter var för övrigt dotter til hans Hansson Winslöv, kyrkoherde i Osby. Hans fru var Anna Clausdotter som för övrigt alltså var dotter till samma pastor i Kvidinge, Claus Pedersen, som jag nämnde ovan.
Cavallin skriver också: murmästaren Anders Hansson, som skall warit af en skottsk adlig familj.
Så nu fick alla eventuella släktingar till Jöns Andersson Gemseus nåt att bita i!
/Torbjörn
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-12 08:56)
155
« skrivet: 2010-04-11, 16:00 »
Ja. Du kan se det i Torstens bilder ovan från Genline. Där ser du att Genline redan har allt i databasen. Jag bifogar hur det ser ut i Dispos när man söker efter källor för Höja 1740. De har det också i sin databas redan och då är det superenkelt. /Torbjörn 
156
« skrivet: 2010-04-11, 09:24 »
Det är enklet för de som redan har uppgifterna i datorn. Genline och Dis.
157
« skrivet: 2010-04-10, 23:10 »
Jag svarar här Brita.
I Skånska knektregistret hittar man detta:
Lars WALLDOW SH-06-0053 (1730-1834) SH-06-0053 - 1814 Landskrona 1793 ? Eslöv 11 Skånska Husarregementet Harjager M Västra Sallerup
Han ska alltså vara född 1793 i Västra Sallerup.
158
« skrivet: 2010-04-09, 10:42 »
Det håller jag med om Lennart! Det är inte svårt. Och är det uppgifter av annan typ, tex att XX levde 1723 får man väl skriva enligt dopvittnes-uppgift 23/7 eller enligt mantalslängd eller enligt domboken sidan 24.
Och skriver någon gid-nummer bara så kan man väl fråga personen vilken sorts bok det är fråga om. Så lär de som bara använder gid-nummer sig att använda båda UTAN ATT FÅ EN MASSA TJAT! Vänlighet lär man sig mest av!
/T
159
« skrivet: 2010-04-08, 19:19 »
1408.16 tolkas till 1838-1854 Födde,vigsel,Död
1408.8 till Husförhör 1854-1856
160
« skrivet: 2010-04-08, 16:50 »
Ok, det var rörigare än jag visste. Då får man väl säga husförhörslängd för det och det året istället!
161
« skrivet: 2010-04-08, 16:33 »
DIS har ett samarbete med genline och ett system för att ta fram rätt kyrkbok, kallat Dispos. Det är en tjänst de lätt skulle kunna utvidga så man skulle kunna skapa en sån tolk för medlemmar och icke medlemmar. Ur deras hemsida: http://www.dis.se/dispos/ Vad finns just nu? DISPOS har nu funnits ett år. Vi har många idéer om vilka resurser som skulle kunna vara tillgängliga. Några har redan kommit på plats. Mycket behöver trimmas in, men vi vill ändå inte vänta med att gå igång. Idag finns hänvisningar till församling och kyrkoboksvolym samt till Genlines koder. För en del områden till rätt sida, för andra områden bara till rätt församling. Det finns också hänvisningar till SCB-längderna 1860-97 hos Genline för alla län. Till många församlingar finns också hänvisningar till personregister. Man kan se var en församling ligger på Eniros kartor och har också en direktingång till Lantmäteriets historiska kartor. Kyrkoboksvolym Där vi har uppgifter hänvisar vi till församling, kyrkoboksvolym och i vissa fall även till ungefärlig sida. Kvaliteten på sidhänvisning står angiven. Fem är bäst kvalitet och ett är sämst. Genlines GID-nummer Om Genlines bildläsare Genline FamilyFinder (GFF) (och du har ett abonnemang hos Genline) visas automatiskt den sida som föreslås i Dispos.För att aktivera kopplingen till Dispos får man välja Dispos-inställningar i Arkiv-menyn på GFF:en. I den mån sida saknas, visas församling och aktuell volym. Mer info om Genline och GFF - läs här! SCB-längder Ett problem med SCB-längder 1860-97 är ju att de ligger länsvis och inte församlingsvis. Genom insatser från olika släktforskare och DIS regionföreningar, kommer hänvisning till rätt sida hos Genline läggas ut efterhand. Register till kyrkoböcker När man ändå söker på församling och längd, är det ju också enkelt att redovisa om det finns något register till församlingens kyrkoböcker. Det finns ju idag register till väldigt många av Sveriges församlingar, men de ligger på många olika ställen. En del finns på webben, andra på CD-skivor eller tillgängliga på papper på arkiv. Tanken är att här skall finnas referenser till register som finns allmänt tillgängliga. Kartor Som släktfoskare är det ju viktigt att hålla koll på var man forskar. För att underlätta det finns här referens till varje församlingskyrka på Eniros kartor. Här finns också en genväg till Lantmäteriets historiska kartor.
162
« skrivet: 2010-04-08, 16:16 »
Jag kan förstå numret. Det gör det möjligt att öppna en sida direkt. Numreringen ska Genline behålla. AD och SVAR borde införa ett liknande system. Problemet är att de anger numret som KÄLLNAMNET. och det är som att sluta kalla Shakespeare för Shakespeare och istället ange ett ISBN nummer varje gång man pratar om honom.
Det krävs ytterst lite för att skapa en funktion för att ange BÅDE GID nummer och källans namn. En kopieringsfunktion på genline skulle kunna ge båda uppgifterna.
Som sagt har vi nu situationen att det är som om böcker skulle presenterats genom att en del säger Shakespeares sonetter, och andra säger ISBN-13: 9781444332063 ISBN-10: 1444332066.
Vi får leva med det just nu. Båda systemen har sin funktion och det BÄSTA hade varit att slå samman de till ETT. Att alla företagen använde nummer för länkning och sånt och NAMNEN för att beskriva namnet för källan.
Men just nu har vi två system och det är naturligt att de som använder genline gärna anger numret.
Felet är INTE användarnas, utan konstruktörernas.
Anger man isbn-nummer får man fram rätt bok. Det finns tolkar för det! Svårare än så borde det inte vara att skapa en GID tolk. Sen bör vi på sikt uppmuntra folk (utan att gnälla) att använda nån form av referens till.
Men anger man ett GID nummer och ex. födelseboken i Örkelljunga 1771 så hittar alla rätt. Svårare än så är det inte.
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-08 16:17)
163
« skrivet: 2010-04-08, 16:06 »
DIS borde nappa på det, med tanke på att de skulle få en djäkla massa reklam och besök på deras hemsida om de hade en sån funktion. De har Dispos redan och en liten enkel ändring i dataprogramen borde möjliggöra en sån här tolk.
Genline skulle kunna nappa på det om man också kunde tolka åt andra hållet. Dvs om man skriver Väsby födelsebok eller Väsby C:1 så skulle man få upp ett GID nummer för det.
/T
164
« skrivet: 2010-04-08, 16:02 »
Jag kikar på det äldre herdeminnet av Cavallin från 1850-talet nu (del 5). Där står det att Jöns Andersson föddes i Helsingborg 31/1 1616 av murmästere Anders hansson och Olava Jönsdotter. Jöns var bror med Thomas Andersson som var pastor i Osby och hans Andersson som blev prost i Vinslöv. Han dog 1671.
Jöns gifte sig 1647 med Elene Olsdotter, dotter till Pastorn i Kvidinge Olof hansson. En son, Anders, blev pastor i Stoby. Den 18/10 1652 gifte han sig för andra gången med Lars Pedersens dotter i Jämshög (men blev kyrkoherde i församlingen först 1657) Malena. Barn Lars, prost i Västerstad, Per (1656) och Marna som gifte sig med kyrkoherdarna Bring och Hartman i Brönnestad. Han fick även dottern Elisabeth som gifte sig med kyrkoherde Ringh i Iwetofta.
För Lars pedersen nämner man Elisabeth som gifte sig med Nils Tullin i Allerum och Malena.
Peder Olsson blev pastor i Jämshög 1590 och boken nämner Anders, Daniel och Lars som söner.
165
« skrivet: 2010-04-08, 15:03 »
Nummerna har jag inget emot. Det är en briljant uppfinning. Det som saknas är en översättning till originalet och en möjlighet att söka på GID-nummer och få veta vad det är för en källa.
Nu har jag ett konkret förslag!
Istället för vidare gnäll, varför kan man inte skapa en tolk. Dvs ett program som översätter alla källorna.
Jag har öppnat Genline för Väsby socken. Så här ser det ut: 1408.18 är tex kommunionslängder. Varje sak i ett kyrkoarkiv har ett nummer, även sånt som Genline just nu inte offentliggjort. Så, det vore BUSENKELT att göra en sån liten tolk. Om man knappar in ett GID nummer så borde man få uppgift att detta är hämtat från, vad jag antar är Nattvardsbesökare Väsby D II
Genline och DIS har redan idag alla uppgifter som behövs för att snabbt och enkelt skapa en sån här tolk. Allt som behövs är lite god vilja.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-08 15:08)
166
« skrivet: 2010-04-08, 14:15 »
Det är inte individuella släktforskares fel att Genline valde ett idiotsystem. Nu är det så och vi får ta skeden i vacker hand, Sten! Inte minst för att gnället om GID-nummer är lite tröttande.
Om du vill ändra på det hela är anbytarforum nog fel forum. För det första ska du skriva till Genline. För det andra ska du lägga fram en motion till släktforskarförbundets årsmöte om att de ska kräva att genline ändrar system.
Allt vi kan göra här är att försöka förstå att en hel del nykläckta släktforskare väljer Genline och man får allt se till att möta dem med respekt och förståelse för att de kämpar för att upptäcka denna nya värld, som släktforskningen är.
167
« skrivet: 2010-04-08, 14:08 »
Var Malene dotter till Anders Pederson Gemseus? Är det nån som vet med säkerhet?
/T
168
« skrivet: 2010-04-08, 14:06 »
Jag förbryllades lite av årtalet 1702 och började undra vad jag missat. )
169
« skrivet: 2010-04-08, 10:11 »
Vilken gemzell menar du? den enda jag hittar är kyrkoherden som föddes 1808. kan du ge lite bakgrundsinformation?
170
« skrivet: 2010-04-08, 09:36 »
PS
Simon Palm var givetvis inte palme Lyders son. han kom med av misstag.
171
« skrivet: 2010-04-08, 09:25 »
Olof Palmes anor verkar märkligt nog inte ha fått en tråd här på forumet. Annars kanske det hade varit lämpligast att stoppa in denna diskussion i en palmetråd.
Jag undrar vad som framkommit mer om stamfadern till Olof Palmes släkt, nämligen Palme Lyder (död 1630) från Ystad. Han lär ha fått en del barn, tex: Jakob Palme (1629-1679) handlande i Ystad och Simon Palm (1664-1726) kyrkoherde i Östra Sallerup. Är det nån som har koll på vilka fler barn som kan beläggas och bevisas.
Jag håller på att utreda släkten Sallings ursprung. Det finns en Salling som nämns i Malmö. Via Marin Brandt (och Anders Berg indirekt) har jag fått veta detta: 1691 är även tullbetjänten Olof Palm i Malmö fadder i Väsby. Hans hustru ska enligt Bergströms bok om tullare heta Anna Olofsdotter Salling. Halvsystr till klockaren i Väsby?
Göran Nilsson i Malmö har gett mig informationen att Palm föddes 1660 och att denne Palm ska ha fötts i Ystad och ska eventuellt varit barnbarn till Palme Lyder.
Vad mer har ni hittat om denne Olof Palm, om palme Lyders barn och barnbarn samt om Anna Olofsdotter Salling?
/Torbjörn
172
« skrivet: 2010-04-07, 14:37 »
Siv! Visst kan man ha åsikter om GID. Det har jag med. Men det är inte enskilda forskares fel att Genline valde ett snurrigt system.
Därför blir jag också ledsen när någon förståsigpåare kör över andra forskare bara för att de angett källorna på ett sätt som denne inte tycker om. Det tycker jag är SKIT, för att prata ren och korrekt svenska! För precis som du skriver blir man ledsen över att bli nedtryckt i skorna, speciellt om man är ny!
OM man nu inte kan gå in i genline skulle jag föreslå att man frågar lite artigt om det finns någon annan källreferens så att man kan leta efter källan i tex AD. Eller att man tänker lite. (Står det fördelseboken 1720 och ett GID nummer kan man ganska lätt hitta rätt källa och behöver inte förstöra stämningen med gnäll.)
Det som jag tycker är så bra är den anda av samarbete som finns på så många håll i forskarvärlden. Man håller inte på nån upptäckt utan vill dela med sig den till andra så snabbt som möjligt. Den andan förutsätter dialog och samarbete och respekt för medmänniskan!
Källor i all ära, men vad är en korrekt källangivelse värd om inte vi kan se att det bara är bokstäver och ord, vi människor är av kött och blod och har känslor!
Tack för inlägget!
/Torbjörn
174
« skrivet: 2010-03-30, 10:07 »
Redigering av moderatorn: Det har framkommit att nedanstående bild inte föreställer Hans Boustedt - Väsbys förste organist utan hans sonson Hans Rikard Boustedt (död 1854). Detta meddelas i samråd med Torbjörn Jerlerup (som nyligen undersökt porträttet i Väsby kyrka) för att inte felaktiga uppgifter ska få spridning och som rättelse till Ewaldssons publicerade uppgift. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter 2011-06-05 Ursprungligt meddelande:
Tänkte bara meddela att en bild numera finns på Hans Olai Boustedt, klockare i Väsby kyrka, Luggude härad. En målning har hängt i Väsby kyrka under alla år. Väsby/Vikenforskaren Stig Ewaldsson är nog den förste som publicerat bilden. 
176
« skrivet: 2010-03-29, 19:06 »
178
« skrivet: 2010-03-22, 19:41 »
Nya uppgifter om släkten Nyman. Hämtat ur Kurt Bengtssons domboksavskrifter, Luggude 1699-1701 sidan 157. (Originalavskrift hos Kullabygdens Släktforskare) Nils Persson på Viken hade instämt båtsman Erik Jönsson Nyman född i Kijhl som stulit ett grönt och ett blått engelskt skört med 4 par förgyllda silvermaljor och 2ne silvernålar, 12 lärfstlakan, 2 nederdelar, 2 putevar, 5 små silverknappar, 1 svart klädeströja, 1 röd dito värt 30 dlr smt. Jag har samlat informationen på den här sidan på Proveniens för den som vill följa efterforskandet efter Väsby-släkterna Nymans och Kilmans ursprung i Östergötaland: http://proveniens.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=647553ee-e1bf-4582-a938-b83 b529b11ea&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup /Torbjörn (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-03-22 19:42) (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-03-22 19:43)
179
« skrivet: 2010-03-21, 11:33 »
Intressant fråga det där med yrkestituleringar och sånt. Skatterverkets olika längder som visar var inkomsten kommer från kommer att betyda en hel del framöver. När det gäller internet har KB ett projekt för att registrera alla svenska internetsidor med bilder och allt. Dessutom finns andra initiativ från universitet och sånt. Internet archive ger en fingervisning om hur det kan komma att se ut. Allt är inte sökbart nu, men lär väl bli det. Här är Rötter från 1997 t.ex: http://web.archive.org/web/*/http://www.genealogi.se/! /Torbjörn Jerlerup PS Som ni kan se från hur RÖTTER såg ut i maj 1997 debatterades källkritik lika mycket då som nu. http://web.archive.org/web/19970331000158/www.genealogi.se/kallkri2.htm (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-03-21 11:40)
181
« skrivet: 2010-03-18, 08:45 »
Först 1951 kunde kloster grundas i Sverige. Men det lär ha funnits illegala kloster innan dess. Jag mötte en man i Lund som påstod det en gång. /Torbjörn 1951 träder en ny religionsfrihetslag i kraft. Varje svensk får utöva den religion han vill. Förbehållslös rätt att utträda ur Svenska kyrkan efter muntlig anmälan. Kloster får inrättas, men endast med Kungliga Majestäts tillstånd. Begreppet främmande trosbekännare utmönstras. Innan 1951 kunde alltså inte katoliker i Sverige bli t.ex. lärare, sjuksköterskor eller regeringsmedlemmar. En katolik fick inte ens läsa på lärarhögskolan. En idag känd katolik i Sverige sökte till lärarutbildning och sedan till sjuksköterskeutbildning men blev nekad inträde till bägge pga sin religionsbekännelse. Det är kanske förståeligt eftersom dessa båda utbildningar förestods av Ecklesiastikdepartementet då. http://www.fragaprasten.nu/html/hist1.htm Även om det egentligen funnits ordnar sedan tidigt 1900-tal blev det med 1951 års religionsfrihetslag lagligt att inrätta kloster i Sverige. År 1963 invigdes karmelitnunnornas kloster i Glumslöv och 1991 invigdes benediktinnunnornas Mariavall i sydöstra Skåne. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Kartor_och_planeringsunderlag/Kulturmiljoprogr am/Skanes_historia_och_utveckling/Religiosa_landskap/Klosterordnar.htm År 1922 valde karmelitklostret i Gent, Belgien, att stödja den katolska missionen i Sverige. Den första skriftliga kontakten mellan Sverige och klostret i Gent påbörjades år 1929 då den katolske kyrkoherden i Helsingborg, monsignore Bernt David Assarsson, skrev till karmelitklostret för att uttrycka sin glädje över deras böner och andliga engagemang för missionen i Sverige. En ivrig brevväxling påbörjades och vid ett besök i klostret 1952 föreslog Assarsson nunnorna att bilda ett karmelitkloster i Sverige. Efter mycket övervägande och bön beslöt de sig att följa Assarssons förslag, och sex belgiska nunnor åkte över till Sverige och slog sig ner i Glumslöf utanför Helsingborg den 17 september 1956. Ett provisoriskt kloster upprättades, ytterligare tre nunnor från Belgien reste till Sverige och 1958 fick de sin första svenska postulant. År 1958 lämnade klostret, som för ändamålet bildat en svensk stiftelse kallad Theresiastiftelsen, en anhållan till Kungl. Maj:t om tillstånd för att upprätta ett karmelitkloster för nunnor i Glumslöf. Religionsfrihetslagen hade i princip öppnat dörren för klosterverksamhet i Sverige men fortfarande fanns det hinder att övervinna. Riksdagen hade möjlighet att uttala sig om saken samt ställa krav, eftersom den nya religionsfrihetslagen innehöll en bestämmelse om att tillstånd endast kunde ges på vissa villkor. Detta blev början till en stor debatt och i november samma år avstyrkte kammarkollegiet anhållan med motiveringen att den inte motsvarade religionsfrihetslagens krav på att kloster endast skulle få inrättas för de svenska katolikernas behov. Eftersom klostret för tillfället endast hade en postulant ansåg man att det inte fanns något klosterbehov i Sverige. En rad remissinstanser rådfrågades av regeringen, däribland länsstyrelsen i Malmö, svenska kyrkans ärkebiskop samt utlänningsdepartementet. Både länsstyrelsen och utlänningsdepartementet hade inga invändningar, däremot ställde sig ärkebiskopen negativ till att tillstånd skulle ges. Frågan som diskuterades mest var om det fanns ett behov av kloster i Sverige för de svenska katolikerna. Ecklesiastikministern Ragnar Edenman ansåg 1961 att en förutsättning för att karmeliterna skulle få tillstånd att upprätta ett kloster borde vara att majoriteten nunnor var svenska katoliker, men han tyckte att det räckte om detta mål uppnåtts uppnås efter några år. Det skulle ju vara svårt att få ett kloster bestående av en majoritet svenska nunnor då det inte fanns ett kloster för svenskorna att inträda i. Vad systrarna i Glumslöf föreslog var att först grunda ett kloster med utländska nunnor där svenska kvinnor sedan kunde upptas. Tanken var att efter ett tag skulle majoriteten i karmelitklostret vara svenska kvinnor. En motion framlades i riksdagen av åtta ledamöter med krav om att majoriteten av nunnorna måste vara svenskar redan från början som ett villkor för tillstånd. Efter en häftig och lång debatt beslöt riksdagen att anta motionen; dock gjordes en reservation mot detta beslut som följde ecklesiastikministerns linje. Frågan behandlades i riksdagen den 5 maj 1961, också då under häftiga och långa diskussioner. I enlighet med 1951 års religionsfrihetslag var alla eniga om att kloster skulle få finnas i Sverige. Motsättningarna gällde på vilka villkor kloster skulle få lov att upprättas, det vill säga om majoriteten nunnor skulle vara svenskar från starten eller inte. Till slut beslöt man att följa ecklesiastikministerns rekommendation genom att bifalla regeringens proposition om att tillstånd skulle ges för att upprätta ett karmelitkloster i Glumslöf. Regeringen gav tillstånd till klostret den 2 juni 1961. Den 3 augusti 1963 invigdes klostret, och därmed fick Sverige sitt första officiella kloster sedan reformationen.[32] 31 Yvonne Maria Werner, Katolicism och religionsfrihet. Den svenska religionsfriheten 50 år: Signum 2002:9, s. 36-37 32 Anne-Elisabeth Steinmann, Karmelitorden historia-helgon-anda, Helsingborg 1981, s. 9-99 http://74.125.77.132/search?q=cache:io43Zo7yEYAJ:www.katolik.nu/html/cupp2.htm+k loster+1951+till%C3%A5tet&cd=3&hl=en&ct=clnk
182
« skrivet: 2010-03-17, 19:33 »
1951 års religionsfrihetslag gällde från 1/1 1952. Här är paragrafen du frågade efter:
4 § Ej må någon vara skyldig tillhöra trossamfund. Åtagande i strid mot denna bestämmelse vare utan verkan. Med trossamfund förstås, förutom svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst.”
183
« skrivet: 2010-03-17, 19:27 »
1870 - I Sverige får icke-protestantiska trosbekännare rätt att bli statstjänstemän och riksdagsmän, men endast medlemmar av den svenska statskyrkan tillåts bli exempelvis lärare, sjuksköterskor eller regeringsmedlemmar. http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/1801.htm 1951 I Sverige införs religionsfrihetslagen som klargör att Svenska kyrkan är ett trossamfund och inte en del av statsapparaten. Frikyrkorna blir i flera avseenden jämställda med Svenska kyrkan, till exempel när det gäller vigsel och begravning. Varje svensk får rätt att utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund - eller anta vilken religion han/hon önskar. Kloster får dock endast inrättas med tillstånd från Kungl Maj:t. http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/1901.htm
184
« skrivet: 2010-03-15, 03:23 »
Att det användes förr i tiden internationellt kan man googla på, det finns belägg, som jag visat.
I Tyskland användes det t.ex. Jag har stött på det på 1700-talet. Då användes det i Tyskland. Har sett Friedrich Schiller använda det, bland annat i andeskådaren. Delvis har säkert ordet språkpolitiska rötter och har säkert funkat som en ordlek venerisk - venetiansk.
Sjukdomen beskrevs först i Venedig runt 1500 men dess första och främsta politiska öknamn lär väl vara fransosen, iallafall som jag förstår det.
I Sverige vet jag inte hur vanligt det var. Jag har sökt i medicinalhistoriska databasen men inte hittat nån referens till det.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-03-15 03:31)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-03-15 03:32)
185
« skrivet: 2010-03-14, 11:56 »
186
« skrivet: 2010-03-13, 21:36 »
Ang. 1697: Troligen kulblixtar, låter som det!
187
« skrivet: 2010-03-13, 20:56 »
Trevligt att se att du skrivit av detta. Det finns en tidigare uppteckning, i Mölle-Kullen genom tiderna.
Giödmar Gunnarsson föddes ca 1648, enligt kateksmillängden 1698, och Boel ca 1668. De hade minst en son, Gunnar, född ca 1684.
Brunnbys kyrkoböcker saknas under den här perioden men man kan ändå ganska bra pussla ihop vem som HÖGST TROLIGT är barn till vem.
1742 är en Maurits Gunnarsson skriven på Elisehult 1 och borde vara sonson till Giödmar och Boel eftersom mantalslängden 1709 noterar att en Gunnar Giödmarsson och hustru bor där tilsammans med Giödmar och Boel. (Uppg. från mantalslängderna)
Maurits Gunnarssons släkt går att spåra genom hans barn. Tex sonen Anders.
1781-12-17 Mauriz, Anders Mauriz, Eileshult Anna Andersdotter Brunnby
1784-10-02 Anna, Anders Mauriz, Eileshult Anna Andersdotter Brunnby
1789-10-29 Bengta, Anders Mauriz, Eileshult Anna Andersdotter Brunnby
Maurits dog 1773-12-26 59 år gammal. (ddss.nu)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-03-13 21:09)
188
« skrivet: 2010-03-09, 19:42 »
Kolla här: http://www.kb.se/samlingarna/digitala/Digitaliserad-dagspress/ Här kan du läsa följande tidningar: Titel Datum Nummer Blekingsposten 1852-1884 3219 Bollnäs tidning 1876-1880 200 Dalpilen 1854-1926 5091 Fahlu weckoblad 1786-1821 1824 Faluposten 1869-1890 1392 Folkets röst 1849-1861 962 Gotlands tidning 1867-1888 1802 Göteborgs weckoblad 1875-1892 400 Götheborgs weckolista 1750-1758 414 Inrikes tidningar 1760-1820 5142 Jönköpingsbladet 1843-1872 3813 Kalmar 1864-1918 9088 Lindesbergs allehanda 1876-1880 265 Norra Skåne 1881-1897 2293 Norrköpings weckotidningar 1758-1786 84 Norrköpingskuriren 1858-1862 245 Post- och inrikes tidningar 1821-2006 9312 Posttidningar 1645-1820 4940 Stockholms Posten 1778-1833 895 Tidning för Wenersborgs stad och län 1848-1898 4762 Wermlands läns tidning 1871-1879 822 Wernamo tidning 1876-1884 432 Östergötlands veckoblad 1885-1895 165 Östgötaposten 1895-1917 716
190
« skrivet: 2010-02-13, 19:04 »
Ah. Tyvärr är det visst så att Access 2007 och Kyrkbok inte funkar. Bara Access 2000. Tyvärr... Man borde få det att funka genom att installera kyrkbok på en separat hårddisk med sin access 2000 applikation, antar jag. Men, men...
Lite lustigt det här. Programmet är utan tvekan det som vi hembygdsforskare behöver för att registrera socknarna men det finns en del problem. Problemen borde gå att fixa till! Drömmen hade varit att flera hjälps åt med projektet att hitta lösningar på problemet.
Jag fortsätter min registrering och kan bara säga att trots problemen är programmet unikt och ovärderligt.
/T
191
« skrivet: 2010-02-13, 14:37 »
Min tråd besvarar förresten också Gunnar jannerts fråga om skallarna. Maria Gran är en av skallarna man sparade. Skallen kan man beskåda på en bild i en artikel som jag länkar till i tråden om Gran.
192
« skrivet: 2010-02-13, 14:36 »
Jag startade en annan tråd här på anbytarforum om lappflickan Maria Gran som dog i Lund 1864. Jag behöver hjälp från lundensare med att hitta information om henne. Vet nån av er var register över sjukhuset runt 1864 hamnade? Och vet nån nåt annat som kan bidra till att identifiera henne?
/Torbjörn Jerlerup
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-02-13 14:36)
193
« skrivet: 2010-02-13, 13:44 »
Jag undrar vad som skulle ske om man gick till KI, Lund och Historiska museet och kräver att få fotografera av alla skallar med namn. Det finns inte så många samer med namn eller andra uppgifter på. Och samerna har en stark lobbygrupp som kräver att man gör upp med det rasbiologiska förflutna. Men de funktionshindrade har inte en lika stark lobbygrupp och 99,999% vet inte att det finns en massa IDENTIFIERBARA skallar samlade från det som kallades sinnesslöa och underutvecklade förr. jag undrar också hur många skallar av zigenare och s.k. tattare som bär namn som Maria!?
Finns inflyttningslängder från Lund och utflyttningspapper från nån socken kring Lycksele?
Om hon fick barn kan kvinnan på bilden vara någons mormorsmor!
/T
194
« skrivet: 2010-02-13, 10:36 »
Kjell. Det finns en annan tråd om henne här på forumet. Kontakta Birgitta Wikner. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/87020.html?1144603349 Jag är också intresserad av mer uppgifter om hans sondotter Bina Svensdotter (min farmors mor). Bina flyttade från Ränneslöv till Fleninge där hon 1891-01-08 fick en oäkta dotter, Hulda Kristina (min farmor). I november samma år flyttade Bina och dottern Hulda Kristina till Allerum och 1892-09-01 fick hon en oäkta son, Anders Sigfrid. Han dog innan han var en månad gammal. Från Allerum flyttar Bina till Ausås men nu utan dottern för Hulda Kristina flyttar till sina morföräldrar i Ränneslöv och växer sedan upp där. Bina bor kvar i Ausås till sin död 1963-02-11 och får där ytterligare tre barn, alla noterade som oäkta: Helga Nilsea (född 1895-08-29, död 1984-09-29), Gunnar Almer (född 1898-09-26, död 1976,10,23) och Ammy Ingeborg (född 1899-11-23, död 1991-02-01). För mig är naturligtvis frågan om vem som är far till Hulda Kristina det mest intressanta, men jag är också intresserad av Binas övriga barns öden.
195
« skrivet: 2010-02-12, 13:52 »
Jag tänker inte på hemvändarna, som finns här: http://www.sgf.m.se/nystad.htm . Jag tänker på rullor över soldater som blev kvar i Ryssland. Det fanns en sorts byrå i Moskva som samordnade brev och hjälp och sånt från Sverige. Det ska finnas rullor som rör deras verksamhet. /T
196
« skrivet: 2010-02-12, 10:18 »
Jag behöver hitta förteckningar på de svenska krigsfångarna i Ryssland under det stora Nordiska Kriget 1700-1721. Hur hittar jag dem?
/Torbjörn
197
« skrivet: 2010-02-11, 13:15 »
Hjälp en okunnig. Om en person är född i Lycksele lappmark, var hittar man hennes födelsedata då?
Inte Lycksele, där är hon inte.
/T
198
« skrivet: 2010-02-10, 13:28 »
Jag har anor i Knäred och tycker mycket bra om både din lösning och Roys, även om de är olika. Inga skuggor ska falla över det ni gjort, eller andra som arbetat med socknar gjort. Jag skulle gjort nåt liknande om inte jag hittat kyrkbok! jag hade planer på det och hade t.o.m förberett excelmallar för det!
Vad kyrkbok kan liknas vid är ungefär att var post i alla dokument, ex i född/vigd/död-excelfilen, eller gårdsfilerna, är kopplade till en PERSON och den till antavla, etc... Med funktioner för att se en minibild i popupfönster på personen och personens släkt var gång man kickar på en post som kopplas till personen.
Fast det jag registrerar är NV-Skåne....
/T
199
« skrivet: 2010-02-10, 06:39 »
Har kontaktat dig på e-post.
/T
200
« skrivet: 2010-02-09, 16:00 »
Sen är det ju åter så att huvudansvaret på att tänka kritiskt ligger på vi som läser källor och forskar. Vi måste alltid tänka kritiskt!
201
« skrivet: 2010-02-09, 11:17 »
Jag ska för övrigt skapa fler personposter från socknarna runt Väsby för att skynda på testet, så jag kommer upp till 2000 registrerade personer. Jag misstänker att det är själva packningen av databasen och uppdateringen av uppgifter som tar längre tid. men det behöver man inte göra direkt. Bortsett från det är frågan hur mycket långsammare det blir och NÄR det blir märkbart långsammare. Min gissning är att det dröjer innan jag märker av de problemen.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-02-09 11:19)
202
« skrivet: 2010-02-09, 11:06 »
Det kanske inte är revolutionerande, men ingen annan än kyrkboks skapare har gjort denna form av program, Vincent! Ofta är anses stora framsteg först vara simpla självklarheter, så är det ofta. För det är det ju. Kyrkboks upplägg är så själklart och basic att ett barn borde ha kommit på det!!
Men min poäng är ändå att INGEN annan har gjort detta! Det finns bara ett program på marknaden! Trots att ett barn borde kommit på det, trots att kopplingarna är simpla och enkla.
Det finns problem, det medger jag, men programmets utformning gör att det är mer än värt att använda programmet ändå. Sen hoppas jag att skaparen inser att några små förändringar, i vad man kan få ut i form av utdrag och antavlor, etc, och i att man bör lättare kunna hantera fler poster, skulle innebära att programmet blir i praktiken perfekt!
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-02-09 11:13)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-02-09 11:20)
203
« skrivet: 2010-02-09, 09:21 »
För övrigt har jag redan gjort genombrott i släktforskningen med hjälp av programmet. Mina upptäckter om kullasläkten Nymans TROLIGA härstamning ( http://proveniens.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=647553ee-e1bf-4582-a938-b83 b529b11ea&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup ) gjordes genom att man kan kontrollera identiteten på faddrarna i den nyaste versionen av kyrkbok. Jag hittade sambandet mellan en Kihlman och en Nyman, kort och gott... Programmet möjliggör en sak jag velat göra länge: nämligen att man vänder på forskningen och använder fadderuppgifterna som en huvudkälla i släkt- och hembygdsforskningen. Sen tror jag för övrigt att man kan registrera långt fler än 10.000 - 20.000 utan att programmet blir för segt. Men det återstår att se! /T (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-02-09 09:56)
204
« skrivet: 2010-02-09, 09:01 »
Det går bra, Hans! Jag har nu registrerat ca 4000-4500 poster från mantalslängder, kateksmillängder, etc. De klassas som husförhörslängder i programmet, men det får man ju leva med! ) Det jag registrerar är katekesförhören från tiderna runt 1698 för Kullabygdens socknar och för Väsby socken dessutom mantalslängder, jordeböcker och annat från främst Väsby. Jag har dessutom skapat 900 UNIKA personer, från Väsby främst, som man kan länka till från var husförhörslängd och från fadderförteckningarna. jag har skrivit in födelsebok, vigsel och död för 1689 och halva 1690 nu också (jag tar det lugnt...). Känslan är fantastisk när man identifierar faddrar och ser detaljerna om vilka de är! Jag gjorde ett kul experiment igår. Jag har prövat att skriva in kyrkoräkenskapernas uppgifter i husförhörsfältet. Poängen med det är att man då får en översikt om allt som rör personer i kyrkoräkenskaperna och att det syns i personens uppgifter. personens uppgifter kan man få fram i ett litet popupfönster vart man än befinner sig med antavla två generationer fram och bak. Jag upptäckte en viss instabilitet för en månad sen men den försvann om man använder funktionen för att PACKA databasen flitigt. Jag har rekommenderat tillverkaren att be folk att göra det ofta! Programmet kommer att innebära en revolution för all forskning. jag gjorde ett test förra veckan med att leta information. Jag använde två personers grundliga forskning på Knäreds socken som måttstock. Båda personerna har gjort ett fantastiskt jobb med att skriva av existerande källor och ställa upp dem så man kan leta personer. Jag bestämde mig för att leta efter en person i katekeslängden där, sen ta fram födelseuppgift i C:1, sen leta efter samtliga faddrars släktskap med den personen och identifiera deras föräldrar och göra en preliminär analys över deras släktskap med barnet. De båda Knäredforskarnas forskning är så bra som man kan begära att någon forskning utan kyrkbok kan bli, men det tog tid att hoppa mellan pdf-filerna och söka efter uppgifterna och sen var jag tvungen att anteckna allt på papper bredvid. Man fick räkna med ca 20-30 minuter för att göra detta. Med kyrkbok gör jag denna operation på EN minut eller mindre. (!) Och då kan man INTE se hur katekeslängden ser ut i original i Knäredforskarnas material, för avskrifter av kyrkböckerna ingår inte i de flesta forskares arbete av tidsskäl, så man måste sitta och kolla originalhandlingen. Sen är kyrkbok oerhört tidsbesparande. Man slipper föra in samma uppgift i flera dokument. Man skriver in originalhandlingarna och skapar en person, och sen kan man vända och vrida på uppgifterna hur man vill. Jag känner mig onekligen som en pionjär när jag glider fram mellan kyrkböckerna och kan lätt se vem de olika invånarna i byarna är. Konstruktören av kyrkbok har gjort ett fantastiskt jobb! På minussidan kan man påpeka att det finns vissa brister i möjligheten att presentera materialet. Det kan göras bättre. Fast man kan få ut det mesta genom excelfiler vill man ha fler möjligheter! Lite mer användarvänlighet efterlyses. Det skulle också vara bra om man kunde ställa in vad man vill trycka ut, eller exakt hur man vill skapa html-filerna, lite mer i detalj. Detta är faktiskt det enda allvarliga minuset. Ett litet minus är också att inga kategorier finns för mantalslängder, etc, så ALLT man registrerar blir klassat som husförhör. Det är inget större hinder för in forskning men för framtiden skulle det vara bra om man kunde skriva en rubrik till det man gör själv, dvs så man kan kalla en jordebok för jordebok, inte husförhör! Men rent praktiskt spelar detta en ringa roll, det är registerfunktionen som är fantastisk. Det finns många finesser i programmet, fler än programmets skapare är medveten om. (!) Jag ger gärna tips för andra hembygdsforskare. jag har hittat flera sätt att effektivisera och synliggöra materialet på! Programmet har ännu inte blivit långsammare, vi får se vad som sker när jag når 2000 personer. Det som tar lite tid (just nu 2-3 min) är processen för att uppdatera kopplingarna mellan personerna och husförhören. Där ser jag att det kommer att ta mer och mer tid. Men detta får man väl göra innan man ska stänga datorn. jag tror nog jag kommer att kunna registrera över 10.000 till 20.000 personer utan problem. Programmets skapare har skapat det ultimata släktforskings och hembygdsprogrammet. Han behöver bara ändra några saker och göra det mer användardefinierat för att det ska bli perfekt. För sockeregistrering och liknande är detta nästa generationen program. Jag är övertygad att många fler kommer att kopiera kyrkbok framöver. Att jämföra kyrkbok med vanlig manuell registrering på det sätt hembygdsforskare normalt sett gör, även med hjälp av disgen och excel, är som att jämföra hur man tvättade kläder vid bäcken i byn förr med hur man idag använder tvättmaskin! Eller som att jämföra ånglok med Shikansens snabbtåg i japan! Ja, så stor är skillnaden! /T (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-02-09 09:06) (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-02-09 09:14)
205
« skrivet: 2010-02-08, 13:10 »
Lappflickan Maria Graans skalle ligger ännu på Lunds universitet. Samerna kommer eventuellt att ta hem henne framöver och begrava henne. men jag tror inte någon utrett hennes släkt. Därför skapar jag en tråd om henne. http://www.vk.se/Article.jsp?article=313475&category=390 Hon dog 1864 i Lund. Att hon finns på universitetet beror på de rasbiologiska galenskaper som fanns förr i tiden. Det finns MÅNGA fler skallar med namn, men på förbrytare och funktionshindrade och liknande... Det lär finnas mycket få skallar kvar som är samiska som går att identifiera. De som vill läsa mer om rasbiologin och samerna kan se här: http://www.sametinget.se/1930 Men vem var Graan. Hur mycket går det att få fram om hennes liv och hennes släkt? (Det går inte att lägga till nya ämnen på Samesidan här på anbytarforum så jag gör så här!) /Torbjörn
206
« skrivet: 2010-02-08, 10:56 »
Angående att nån skriver bara födelsedatumet och att det bör räcka som källa. Anders skriver i inlägget 13/9-2009 att (Står det i ett inlägg att någon är född i Valla 1777-10-05 så är det inte så svårt att räkna ut vilken källa som gäller.)
Jag ska ge ett exempel...
VÄSBY socken.
De här varianterna finns för att rapportera födelse 1689-1755.
Först: Väsbys ofta röriga och klottriga originalhandling C:1
Sen C:1 = PersonReg:1. Den renbskrivning av Väsbys tidiga kyrkböcker som gjordes för en massa år sen
Sen de arkiv och anteckningar som kullabygdens släktforskare har av C:1 från Roslund, etc...
Efter 1755 är alternativen:
C:2, originalhandlingen.
C:2 som det skrivits av i ddss.nu
och Roslunds arkiv.
I avskrifterna och anteckningarna är proffsiga, i synnerhet PersonReg:1, men de är gjorda av människor och innehåller därför fel. Problemet när man bara anger födelsedata är att man inte vet vilken källa det är hämtat från. Ddss.nu, avskriften eller originalet!
Samma problem lär man ha i andra socknar med avskrifter.
Därför behövs uppgifter om VAR man hämtat även födelseuppgifterna!
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-02-08 11:01)
207
« skrivet: 2010-02-07, 07:49 »
Jag har dragit igång en diskusson i NYKIL avdelningen av forumet som kan vara av intresse för många som härstammar från Kullabygden. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/2467.html?1265492756 Det rör stamfäderna för släkten Nyman (Erik Nyman född 1669) och Kihlman (Tyres Kihlman född 1681) som båda två troligen kan spåras tillbaka till NYKIL i Östergötaland, eller i Eriks fall kanske angränsande socknar till Nykil. Jag har samlat en hel del information om de tidiga Nymännerna på Proveniens ( http://proveniens.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=647553ee-e1bf-4582-a938-b83 b529b11ea&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup ) och vill bjuda in alla andra att hjälpa till att lösa mysteriet med släkten Nymans härkomst. Tyres Kihlmans föräldrar i Nykil har identifierats. Kan man göra samma med Nyman? Jag rekommenderar att detaljdiskussionen om Nyman i Nykil förs i Nykilsforumet. /Torbjörn
208
« skrivet: 2010-02-07, 07:36 »
Tackar. Det finns två Erik i Nykil som är födda det år Erik Nyman lär vara född (1669). Det skulle vara intressant att se i soldatregisterna om det finns en Erik Nyman där runt 1690. Min arbetshypotes är att både Erik och Tyres skickades till SKåne tillsammans och kom att hålla kontakten där. De arbetade båda på Knutstorps gods i Kågeröd och båda flyttade ungefär samtidigt till Bräcke i Väsby där Tyres snart blev länsman. Det finns en STOR Kullasläkt som härstammar från Tyres Kihlman.
Får jag fråga dig, Bo, vilka frälse jordägare som fans i Nykil vid den här tiden?
/Torbjörn
209
« skrivet: 2010-02-06, 18:22 »
Jag efterlyser följande personer. Först en Erik Nyman, född ca 1669, eventuellt i Nykil. Sen en Tyres Holstensson Kihlman, enligt uppgift född i Nykil 1682 i september. Båda flyttade sen till Skåne. (För mer info se här: http://proveniens.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=647553ee-e1bf-4582-a938-b83 b529b11ea&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup ) Sen efterlyser jag också information om gods och herrgårdar i Nykil och den närmaste omgivningen. Viljka gods och gårdar fanns i området ca 1680-1700 och ägde en viss amiralen Cornelius Thijsen, adlad Ankarstierna, gods eller gårdar i området? Mvh /Torbjörn Jerlerup
210
« skrivet: 2010-02-06, 17:05 »
Dags att damma av denna diskussionen igen!
Min fråga är kort och gott om det finns några dokument från strandridarnas verksamhet någonstans? Nån myndighet eller så som de hade korrespondens med. I synnerhet är jag nyfiken på Skåne och Halland i det här sammanhanget.
/Torbjörn jerlerup
211
« skrivet: 2010-02-02, 11:52 »
Ok. Först frågan om Olu och Måns I Kateksmillängden 1698 finns en Måns 20 år som dräng i Tranekärr nr ett. Tranekärr 1 ägdes av Pehr Pålsson (60 år) och hustrun som var 51 år.
I mantalsländerna 1721 och 1709 finns de inte, däremot en Påhl Pärsson. Ingen Måns eller Bengta bor i Tranekärr. I Kat:1 1720 kikade jag lite snabbt och hittade varken Påhl eller Måns, däremot en Bengt Pärsson i Tranekärr.
Om vi kikar på ddss.nu ser vi vid Elnas födelse denna fadder: Fad: Pål Pärs. i Tranekiär. Intressant! Som arbetshypotes kan man alltså anta att Bengta är dotter till Pehr Pålsson. Jag antar att mantalslängderna eller kateksmillängden 1720 kan ge svaret! Längden från 1720 bör man gå igenom.
Paret gifte sig 1700-04-14. Bengta dör 1706-03-04 enligt ddss.nu. 24 år gammal.
Men den andra delen av hypotesen är mer osäker. Hur man får reda på vem Olu är. Dog föräldrarna så att morbror Påhl tog hand om de små? Var är dödsdata isåfall?
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-02-02 11:58)
212
« skrivet: 2010-01-30, 12:08 »
Ett exempel.
Husar Cornelius Nyman i Väsby socken. Hans barn i början av 1800-talet.
Bars av:
Första barnet: broderns fru.
De andra dopen: Där bars barnen oftast av rusthållarnas fruar!
Ett snabbt exempel, men det belyser lite det jag letar efter!
/T
213
« skrivet: 2010-01-30, 12:00 »
Jag skulle vilja väcka liv i fadderdiskussionerna lite. Jag undrar lite över de MÖNSTER man kan hitta bland de som var faddrar.
När man ser på en fadderlista ser man inte släkt och vänner till familjen med det nya barnet. Man ser familjens RELATIONER! Man ser släkt och vänner, ja, men man ser också vilka personer familjen som betydde mycket för familjen utan att vara släkt och vänner. man ser rusthållaren. Man ser den lokala storbonden. Man ser frun till byfogden eller länsmannen, man ser husbonden, etc...
Ibland pratas det en del om MÖNSTER bland faddrarna. Jag själv kommer framöver att försöka studera mönster i min forskning, men tills dess är jag nyfiken vilka mönster ni är medvetna om.
Det första barnet och den första sonen brukar vara de viktigaste födslarna. Vem bar barnet då? Vem var med på dopet?
Är det nån speciell som bär barnet vid första dopet? Andra dopet? Etc...
Vid första dopet i andra äktenskepet, vem är med då?
Etc, etc...
Vilka mönster har du märkt?
/T
214
« skrivet: 2010-01-29, 00:28 »
Om det gäller tiden fram till ca 1920 kan man söka i medicinhistoriska arkivets databas: http://www2.ep.liu.se/databaser/medhist/ Där kan man hitta utförliga rapporter över sinnesjuka i många orter. (Utgående från födelse- och bostadssocken). Se denna filen som ett exempel: http://www2.ep.liu.se/dokument/provlak/1891/sinnessjukep8911284.xls Det är en rapport över s.k. idioter i Höganäs 1891. Namn med födelsedata, yrke, civilstånd och medicinsk status på personer som betraktades som sinnessjuke och idioter inom Höganäs Distrikt i Malmöhus Län den 31 December 1891. Det här kan man läsa om en av dem: Lisa Andersson 1831, ogift, Åbodotter, Välbergad, Viken. 1060, på hospital. /T (Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-01-29 00:32)
215
« skrivet: 2010-01-25, 08:52 »
Ortnamnen är ett bra exempel faktiskt. Vad är det som säger att Helsingborg kommer att stavas Helsingborg i framtiden? Inget. Så sent som på 70-talet ändrades det från Hälsingborg till helsingborg ju...
216
« skrivet: 2010-01-24, 20:07 »
Jag använder mig av original bokens namn och arkivbeteckning. Eftersom jag registrerar källor också blir det ännu klarare varför det är bra. Ex. Kattarp, Födelsebok, C:1 sidan 2 eller Väsby Katekesationslängd 1698, Kat:1, sidan 18. Programmet jag kör med tillåter dessutom att man anger vilken av notiserna på en sida som jag skrivit av (kyrkbok.se).
Då jag arbetar med såväl Svar som AD och genline och dessutom ofta tittar i äldre forskning (dvs INNAN genline fanns) är detta det naturliga sättet att göra detta på så alla (inkl. mig själv) förstår vad jag jobbar med.
Därmed inte sagt att genline gör fel... Jag vill inte klanka ner på dem. De kompletterar varandra vid läsning av svåra texter.
/T
217
« skrivet: 2010-01-24, 10:32 »
Egentligen inte en socken. NV-skåne.
218
« skrivet: 2010-01-23, 07:06 »
Kristina. Det vette tusan. ) I den socknen jag tänker på blandade prästerna ihop Johan, Jöns, Jon, Joan och Jens i en enda soppa! Joan beskrevs i kyrklängderna ibland som Jon, och ibland som Jöns (om jag minns rätt) men aldrig som Johan. Men det finns mönster ibland, och de är intressanta att följa. Om kyrkböckerna bara kallar en person för en eller två saker, eller nåt ovanligt. Då kan man få en fingervisning om släktskap och sånt. Speciellt om personen stått nära kyrkoherden och/eller klockaren. Jan: Själv försöker jag vara restriktiv vid normeringen. Det enda jag riktigt stenhårt normerar numera är faktiskt Per! Det dräller av former av Pehr i den släkt- och hembygdsforskning jag gör, så det är nödvändigt för att få nån kontroll över situationen. Annars normerar jag faktiskt lite mildare än standarden normalt sett är. Om jag inte vetat om att Justina fått dopnamnet Justina och sett nån kallas Stina bara skulle jag använda normeringen Stina. Och, som sagt, numera har jag koll på alla stavningsvarianterna. De behövs vid forskningen! /T
220
« skrivet: 2010-01-22, 09:23 »
HuMo... Hu, vilket namn!
221
« skrivet: 2010-01-21, 07:36 »
Det är inte helt ovanligt att soldatnamn går i arv. Är förnamnet samma KAN det vara en son till den första men är mer troligt en annan person med samma förnamn.
Mantalslängderna kanbske har nåt att säga om hustrun? (Soldater finns inte med)
Hade jag varit dig hade jag lusläst fadderlistorna. Både de där soldaten finns angiven och de faddrar som kom på hans barns dop.
/T
222
« skrivet: 2010-01-21, 07:31 »
Även traditionella program skulle kunna göra nåt liknande. Tänk om man hade kunnat öppna ett litet fönster vid varje registrering av namn och hade kunnat skriva ner de onormerade stavningarna eller alternativa stavningarna där?
223
« skrivet: 2010-01-21, 07:28 »
Jag använder normering. Men det bästa vore om fler program faktiskt gör det möjligt att BÅDE skriva det normerade och det onormerade. Vid sökningar är det en fördel att kunna söka på Per Persson och få upp alla alternativ istälklet för att behöva göra 20 sökningar med alla varianter av Pehr, Per, Pär, Pähr, Peder, Päder, Pheder, Piter och Perr samt -sson och -son som finns! Men å andra sidan så frångår man ju vad som står i källan och det ställer till problem. Och då tänker jag inte enbart på framtida forskare. (Om 50 år kanske h i namn blivit på mode och alla skriver Pehr som det normerade!!) Jag har ett exempel som är belysande. I en ort fylld av Jönsson och Jonsson varianter finns det fem individer som enligt prästen stavar sitt namn Joansson och Joansdotter och det finns en Joan som föddes på 1620-talet, de andra är fördda från 50-talet och framåt. Deras släkt har senare många förbindelsepunkter, vilket kan utläsas av dopböckerna. Är de släkt? Troligtvis! Vad händer om man bara normerar allt till Jonsson eler Jönsson? Jo, möjligheten att se detta släktskap genom att se STAVNINGEN försvinner. På sikt kommer säker fler program som KYRKBOK ( www.kyrkbok.se) där man kan skriva ner källorna och samtidigt ställa upp traditionella antavlor. Idag finns bara ett program som tillåter att man gör så. Kyrkboks lösning är smidig. Man kan ha en normerad standardsida och samtidigt skriva ner alla stavningsvarianter. och man kan SÖKA på alla stavningsvarianterna! /Torbjörn (Off topic, jag vet...)
225
« skrivet: 2010-01-10, 17:53 »
Men vad finns i denna Bou, Lars? Vissa föremål fanns bara hos adeln. Om han äger nåt sånt kan det bekräfta hans adelskap.
/T
226
« skrivet: 2010-01-09, 18:49 »
Jag föreslår att du kontaktar landsarkivet för din region. Uppge hennes personnummer 18981018-6925 och be om alla uppgifter om barnen och barnbarnen. (Be om avdelningen för gamla folkbokföringsuppgifter)
Jag tror att detta är numret till det arkiv som handhar Sundsvallsregionen: 0611-835 00
227
« skrivet: 2010-01-09, 17:09 »
Visst är de tre stora bilderna på samma man och de två kvinnorna samma kvinnor. Ingen tvekan, anser jag! Den lilla? Osäkert... Det liknar!
228
« skrivet: 2010-01-09, 16:53 »
Sen uppgifter ur Sveriges dödbok 1947-2006:
18981018-6925
Lund, Lilly Göta Alfrida
Bäckv 4 A
773 00 Fagersta
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 22/3 1972.
Kyrkobokförd i Västanfors, Fagersta kn (Västmanlands län, Västmanland). Mantalsskriven på samma ort.
Född 18/10 1898 i Alnö (Västernorrlands län, Medelpad).
Änka (26/2 1955).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Västanfors-Västervåla, Fagersta kn (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseförsamling i källan:
ALNÖ (Västernorrlands län)
Källor:
MTL 71 / RTBd 72
229
« skrivet: 2010-01-09, 16:50 »
Först ur Sveriges befolkning 1900:
Kåmberg, Hulda Maria 1873 Mor
(Barn), Beda Maria 1894 Barn
(Barn), Lilly Göta Alfrida 1898 Barn
De bodde i Ås, Alnön... Detta är uppgifterna om modern:
Post 3480565
Kåmberg, Hulda Maria
Inhyses
f. 1873 i Alnö (Västernorrlands län, Medelpad)
Ogift kvinna, mor i familjen
Ås
Alnö (Västernorrlands län, Medelpad)
Lapp
Födelseort i källan: Alnö
******************
Sen uppgifter ur cd:n Sveriges befiolkning 1900:
1898-10-18
Lund, Lilly Göta Alfrida
Bäckv 4 A
773 00 Fagersta
Kyrkobokförd i Västanfors (Fagersta kn, Västmanlands län, Västmanland), distrikt 02, fastighet 76932. Mantalsskriven på samma ort.
Född 18/10 1898 i Alnö (Västernorrlands län, Medelpad).
--------------
Källa: Mtl Västmanlands län 1972
230
« skrivet: 2010-01-08, 05:00 »
Nä, inte på Fb. Det går inte. Det finns inga sådana applikationer alls.
Men kolla Wikilösningen.
231
« skrivet: 2010-01-06, 20:09 »
Det var som tusan, har de! Vad kul! Ska kika på den här nu!
SE/VALA/02660 Göta kanalbolag E II:11 (1815-1815) Bild 1
/T
232
« skrivet: 2010-01-05, 10:55 »
Ok. Obefintlighets... Ok, det förklarar det iallafall... (Har inte arbetat med obefintlighetsböckerna).
233
« skrivet: 2010-01-05, 08:57 »
Teoretisk median? De talar om en maxålder (ca) och det är inte samma som median.
234
« skrivet: 2010-01-05, 08:55 »
Ok... Här är uppgifter ur Sveriges Befolkning 1890.
Dahl, Maja Kajsa 1786
Johansdotter, Kristina 1786
Larsdotter Petersson, Annika 1786
Andersd:r, Gunilla 1785
Post 3433741
Andersd:r, Gunilla
inh.
f. 1785 i Järnskog (Värmlands län, Värmland)
Änka, ensam i familjen
Qvarstående obefintlige
Karlanda (Värmlands län, Värmland)
v
Födelseort i källan: Jernskog
----------------
Sveriges befolkning 1900
Karlsson, Karl 1793
Olsson, Anders 1794
Persdotter, Stina 1794
Ersson, Olof 1795
Ersdotter, Karin 1796
Larsson Demont, Sone 1796
Lönn, Anna Katrina 1796
Men äldre i Sverige var ändå denna man:
Post 2374298 Larsson, Lars 1785 (Täby)
och
Jonsdotter, Kristina 1786
Neusén, Kath Kristina 1786
Andersdotter, Christiana 1788
Jönsdotter, Kajsa 1788
Frenk, Karl 1789
Lisa Bodin lär ha varit 120!!
Bodin, Lisa Sofia 1780
Etc...
Och detta hittade jag genom en snabbkoll bara.
Uppgifterna behöver inte vara sanna. Många uppgifter är sådana som bara blivit kvar. Men vetenskapligt sett är det intressant att fråga hur de i analysen bedömt en del uppgifter som sanna och andra som falska.
/T
235
« skrivet: 2010-01-05, 08:43 »
Så frågan är väl då... Har ni sett nån hundraåring i materialet från 1800-talet? Om ni sett det kan ställa kravet att de där vetenskapsmännen måste redovisa hur de bedömt olika uppgifter.
236
« skrivet: 2010-01-05, 08:39 »
Det jag ogillar är att den vetenskapliga artikel på nåt sätt förutsätter A PRIORI att alla notiser om folk som blev äldre än 101 före nutiden är falska. Hur de nu bedömer vad som är riktiga och oriktiga uppgifter vore intressant att veta. Den där 105 åringen jag stötte på i Norrland för nån månad sen som dog runt 1805 antas väl vara falsk uppgift medan en 90 åring anses vara sann... Intressant och udda men knappast vetenskapligt! Jag skulle bra gärna vilja veta hur de analyserade alla uppgifterna och kunde sortera sant från falskt... ) Som jag sa bör man undersöka antalet personer i en viss åldersgrupp i förhållande till befolkningen i sin helhet. Man bör nog också välja intervallet 90-100 år så man slipper sitta och gissa vad som är sanna och falska uppgifter. /Torbjörn Jerlerup
237
« skrivet: 2010-01-04, 15:53 »
Jag tror att man statistiskt sett borde räkna ut hur många 90 till 100+ åringar det fanns i Sverige under vissa år och jämföra detta med hur stor befolkningen är nu och var vid olika tillfällen i historien. Att bara kika på hur länge folk lever maximalt låter lite konstigt. Jag skulle i och för sig tro att folk som blev över 90 löpte större risk att dö för 100-200 år sen pga infektionsrisker och annat.
/T
238
« skrivet: 2010-01-04, 15:47 »
Det bör noteras att wikia.com är en helt vanlig WIKI medan wikitree etc har stamträd och antavlor och sånt.
240
« skrivet: 2009-12-31, 18:33 »
Jag vet Jan men jag menade kortet på mannen från 1771.
242
« skrivet: 2009-12-31, 06:32 »
SVARS system funkar så att man kan ange länkar och komma rätt, så ditt initiativ funkar.
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-31 06:34)
243
« skrivet: 2009-12-27, 19:06 »
Det är nog inte så mystiskt. Man kan ha noterat i förbifarten, men bara hälften medvetet, varifrån olika faddrar kom eller varifrån grannar kom. Dvs såntman inte tror har betydelse. Sen leds man omedvetet in på att söka i området man sett antydningar om!
244
« skrivet: 2009-12-27, 16:51 »
Jag håller med om att man bör lägga ut källor men samtisigt uppmuntra folk att lägga ut sin forskning även om den brister i källor. Folk ska inte känna att de inte bör lägga ut det de vet bara eftersom källhänvisningarna är bristfälliga.
Min approach är att säga att alla bör vara noggranna med källor.
Men man ska inte vara rädd för sidor utan källor. Det man letar efter kan finnas där, och tittar man inte på antavlan för att den saknar källor, missar man också de pusselbitar den personen kanske har grävt fram!
245
« skrivet: 2009-12-27, 10:10 »
För övrigt så finns det i GF:s lokaler massor av gammal forskning. Den som är sisådär 50 år gammal eller äldre innehåller ofta en massa information som då levande personer bidrog med. Denna forskning är fascinerande. På sikt tror jag att man borde skapa pdf-filer av alltihopa och lägga ut det på nätet. Tänk vilken skatt!
Jag var i GF:s lokaler för två månader sen och bläddrade bland annat i några skrifter om en släkt i Göteborgstrakten. Kommer inte ihåg vilken (ingen släkt jag har bland mina anor...). Skrifter som var 70 till 80-år gamla och innehöll minnen från då levande människor som berättade livaktigt om sina föräldrar som de visste massor om. Alltså minnen från 1840 till 1850-talet.
Men varning! De äldre forskarna var inte så noga med sina källor...
Men författaren till var antavla är viktig att referera till. Upphovsmannen/forskaren ska givetvis respekteras och nämnas så man vet vem källan är, anser jag.
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-27 10:12)
246
« skrivet: 2009-12-27, 10:02 »
Som sagt hör denna diskussion hemma i samma fack som övriga diskussioner av liknande slag här på anbytarforum. Det finns en sisådär tio trådar som diskuterar om det är bra med publicerade antavlor utan källhänvisningar och om amatörers ofta enklare forskning är av godo eller ej.
Jag anser att det är bra att antavlor publiceras, såväl av nya amatörer som äldre, nu döda, forskare. Bara bra! Och det är viktigare, anser jag, att det publiceras, än att källhänvisningarna är 100% ok. (Däremot anser jag det vara ytterst viktigt att det noteras VEM som gjort antavlan, VEM forskaren är och om möjligt med hänvidning till epostadress och telenr, annars i alla fall ort och om möjligt levnadsår...)
Visst kan det bli fel men som jag sagt på andra ställen ligger ansvaret framför allt på oss som läser antavlorna. Vi som forskar och läser antavlor eller ursprungskällor måste ALLTID vara lika kritiska inför allt!!! Med samma kritiska blickar måste vi studera födelseboken C:1 i XXX-stad, husförhörslängden i YYY-stad eller artikeln i Geneaologiska Förbundets årskrift som den röriga antavlan i Disbyt, den källbefriade antavlan på en rörig hemsida eller den något felaktiga antavlan i Knäreds forskarring.
Om vi skulle förledas att tro att bara för att det finns källor så är forskningen mer ok, och man behöver inte vara lika kritisk när man läser det skrivna, så vore det väldigt fel! Samma om vi skulle förledas att tro att för att en auktoritet av nåt slag gjort forskningen och den är bemängd med källor, så är den troligen rätt.
Det finns massor av gammal forskning som ligger och samlar damm som borde publiceras. Ofta saknas källor men de har riktigt spännande information att dela med sig. Om forskningen är äldre så kanske den innehåller en överraskande liten intervju med nån lokal 95-åring som borde spridas till fler människor, t.ex...
Och när det gäller nuet är skapar- och forskarglädjen viktig. Nya forskare ska uppmuntras att dela med sig och byta information. Jag tycker om att prata med nya forskare. Ofta ser de med andra ögon än jag och kan peka ut saker som jag inte tänker på!
Jag följer diskusionen om källor och jag tycker ansvaret läggs fel. Ansvaret bör ligga på oss som forskar att ha kritiska ögon till allt, med eller utan källor!
Sen skulle jag uppmuntra alla nya forskare att lägga ut sina källor! Men det är en lite annan femma!
/Torbjörn
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-27 10:03)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-27 10:05)
247
« skrivet: 2009-12-26, 19:50 »
248
« skrivet: 2009-12-26, 19:44 »
Ja. Numera händer det att jag t.o.m säkerhetskopierar delar av forskningen flera gånger varje dag!
249
« skrivet: 2009-12-26, 11:08 »
Tomas. Gedcom 5,5 är ett överföringsformat inte ett program. I Disgen kan man tex ställa in överföringen så det blir enligt 5,5.
/T
250
« skrivet: 2009-12-26, 11:05 »
Vet inte. Men jag har sett botanisten Solanders namn med lite olika stavning, bland annat Soilander! det kan vara värt att hålla i minnet att det KAN vara så.
(Jag hade en period när jag fascinerades av Linne lärjungar för tio år sen.)
251
« skrivet: 2009-12-26, 10:09 »
Mikael. Det där är troligen då antavlor som de kopierat efter äldre original. Det är min gissning. Jag stötte på nåt liknande när jag skulle forska i en väns släkt i Hassela och det jag såg var rena snurren! Det var nån person för ett halvt sekel sen som skrev det och sen har det bara kopierats!
Fast det ska sägas att det fanns många godbitar bland tavlorna också! Så det var bra att de publicerades, det borde bara ha funnits en referens till vem som skrev det och hur och när.
/T
252
« skrivet: 2009-12-25, 14:37 »
Jordeboken kanske vet?
Det är i sådana här fall man önskar att en av prästerna är en sån där pervers djäkel som nitiskt skriver ner allt byskvaller i sin husförhörslängd, eller hur?!
;o)
/T
253
« skrivet: 2009-12-25, 00:34 »
254
« skrivet: 2009-12-25, 00:30 »
Är tveksam om detta ska ha en egen tråd. Är inte soilander släkten och Solander släkten och soliander i praktiken samma släkt, med lite olika varianter av stavning?
255
« skrivet: 2009-12-24, 16:14 »
Ja, separation har nog alltid funnits. men jag har ett svagt minne av att det fram till runt 1700 fanns lagar som i praktiken gjorde att mannen kunde leta efter sin förrymda hustru och kräva att denne kom tillbaka. Jag har för mig att jag sett nåt sånt beskrivet i böcker. Men på 1700-talet blev det nog lättare för kvinnor som stuckit från sin man att hålla sig borta. Hur det var för barnen så vet jag inte.
256
« skrivet: 2009-12-23, 20:55 »
Rörigt! Men ok. jag ska anpassa mig! Återkommer!!
257
« skrivet: 2009-12-23, 08:06 »
Eller behöver man logga in då också? Men varför kom inget felkmeddelande då jag skickade in kommentarerna i så fall? Får man inget felmeddelande om man skickar in kommentarer med fel inloggningsuppgifter? Om inte mina uppgifter kommit in vet jag att det går att skicka in uppgifter som inte kommer fram, med fel inloggningsuppgifter utan att felmeddelande dyker upp!
258
« skrivet: 2009-12-23, 08:03 »
Jag noterar att mina kommentarer om Wieselgren och om den som troligen är Wieselgrens dotter ännu inte dykt upp på porträttfynd. Ok, nån annan har sett att peter Wieselgren är Wieselgren, men de andra kommentarerna kan vara nyttiga också. Kan nån vänlig själ ta reda på vad som hänt mina kommentarer?
Som sagt behöver porträttfynd moderniseras. Många tycks påpeka att de har problem och att de tycker att systemet är egendomligt när man inte får veta om kommentarerna skickats kommit fram.
/T
259
« skrivet: 2009-12-22, 12:21 »
Du ska kolla AD-online! Äh, förresten, jag kollar för dig!
(...)
Har kollat adelns bouppteckningar Reg:1 och Reg:2 på AD-online. Men nej!
Skänninge rådhusrätts bouppteckningar då (också AD-online)? Men Nej!
Jag skulle rekommendera GF i Huvudsta. De har ett ENORMT register och tusentalsböcker om geneaologi i Tyskland! Verkligen! Den forskaren som samlade detta samlade alla tyska krigsfångar och följde dem över hela Sverige! Det är det första stället att leta på. Och registret går snabbt att söka i!
/T
260
« skrivet: 2009-12-21, 12:19 »
Om så är faller ber jag om ursäkt. Jag har bara för mig att jag sett moderatorsinlägg där personer ombetts att inte prata om folk som dött under de sista årtiondena! Finns det en policy att man får prata om nyligen döda personers anor är det bra! Men reglerna behöver ändå stramas upp en aning! )
261
« skrivet: 2009-12-21, 00:55 »
På ett sätt gör anbytarforum samma sak som släkttidningarna jag läst ibland från 1700-talet och 1800-talet. Ni vet de där fina skrifterna som bara nämnde ståndspersoner. Bönder ansågs inte fina nog att nämna. Som jag skrev i förra inlägget är det högst troligt att forskarna år 2209 kommer att ha tillgång till de internetarkiv som redan existerar idag (internet archive, KB:s arkiv, etc). Och jag misstänker att de kommer att tycka att det är lite synd att anorna för personer som levde runt 2010 inte diskuteras, mer än för kändisar, och vem fan bryr sig om det eftersom kändisars anor är lätta att snoka rätt på?!
Jag blir glad när jag ser något dokument från nån släktforskare som levde runt 1900 och som nämner även då levande personer.
Kanske fler haft nytta av såna dokument!
Kan alla som haft det räcka upp handen?
/Torbjörn
262
« skrivet: 2009-12-21, 00:50 »
God Glögg på dig också! (Har köpt estnisk havtornsglögg idag som ska testas imorgon!)
Jag är fortfarande intresserad av den dubbla policy anbytarforum har.
- Vissa personer anses per definition så kända att man till och med får prata om deras nazistiska anor.
- Andra mindre kända, men man får prata om deras anor och deras SLÄKTS anor. Deras släkt förvandlas per definition till superkändisar då de är släkt med superkändisar. Det är därför ex. Karl Johan Dominiques musikbegåvade söner Jonas, Joakim och Johannes några som kan nämnas. Pappor och mammor och syskon till kommande prinsar av Sverige förvandlas också till kändisar av detta slag i och med att de är pappor till en kommande prins.
- Övriga kändisar får man inte prata om medan de lever, men när de är döda. Det finns många exempel på detta. Så många att jag inte tänker ge exempel. Även pseudokändisar tillhör denna kategori. Den gamle nazzen som dog på 80-talet är kanske det bästa exemplet.
När det gäller vanliga svenssons har jag upprepade gånger sett att moderatorer inte bara strukit referenser till nu levande utan även nyligen döda, med hänvisning till 70-talsregeln. Alltså finns det en policy för kändisar och psuedokändisar (nyligen döda får nämnas och efterforskas) och en annan för kreti och pleti!
Som jag skrivit är detta högst tvivelaktigt ur demokratisk synvikel. Ska bara de med fina namn få förmånen att få nämnas här om de dött nyligen, eller lever?
Jag är inte emot regler som begränsar hur mycket man skvallrar om människor. Tvärtom. Det jag efterlyser är följande: Totalt skvallerstopp för alla levande och nyligen döda (en femtio års gräns vore bra)! Men att man avdramatiserar anbegreppet genom att tillåta fri diskussion om anor (född, död, vigd, syskon, barn, föräldrar, etc...). Som jag skrivit kan anbytarforum göra detta omedelbart genom att knyta forumet till en publicerad tryckt skrift.
Som det är nu är det dubbelmoral så det skvätter om det. Varför ska man kunna nämna OCH DISKUTERA anorna för Povel ramel, Pekka Langer och nyligen avdöda nazzar med adligt namn men inte min pappa Sven Arne Georg Nilsson som föddes 1924 och dog 1991?
Som släktforskare studerar man ANOR och som del i en kedja av anor blir en medelsvensson lika viktig som en prins, även om prinsen KAN vara mer intressant eftersom mer information finns bevarad om prinsen. Framtida generationer funkar på samma sätt. Om tvåhundra år suddas en hel del av skillnaden mellan prins ditten och datten och medelsvensson ut och i utforskningen av ANORNA är båda lika viktiga. Och pekka Langer och kanske även Povel har kanske samma status då som de byspelemän man stöter på ibland.
Man kan bara föreställa sig hur besvika de kommer att bli när de söker bland internetarkiven från 2009, som finns bevarade, och finner att i anbytarforum kunde man inte läsa något om de anor de efterforskar som levde runt år 2000! Bara kändisarna nämns!
/Torbjörn
(Som blir glad varje gång jag läser en bygdehistorisk skrift med berättelser om livet förr. Exempelvis det nummer av Kullabygd jag har framför mig om Brännan. Med en massa referenser till folk som levde då Janne Stark skrev artikeln...)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-21 00:56)
263
« skrivet: 2009-12-21, 00:28 »
Det har jag nog gjort. Ska registrera bilderna senare, när jag har tid. Felmeddelandet borde berätta att inloggningsuppgifterna var fel. Går det att fixa?
/T
264
« skrivet: 2009-12-21, 00:25 »
Anders! Sänk ribban och var vänlig, gillar jag!
En annan aspekt av det hela är att folk med andra infallsvinklar än man själv ofta ser saker i materialet som man själv missar. I förra veckan löste jag ett av problemen men innehållet i katekesförhören på 1600-talet genom en liten notis, helt källbefriad, på en webbsida. Det var bara så enkelt att hennes mor själv hade gått på katekesförhör i en frikyrka.
Inte ett uns av källa mer än mor berättade och påståenden om hur det var på 1600-talet, emn det löste många problem för mig!
Fast när jag skriver kommer jag att använda en källa: kyrkolagen 1686 och en förklaring till den som jag hittat nu i efterhand. Plus kanske hänvisning till det hon skrev.
Roy Ernereds absolut källfria anteckningar om Knäred, Våxtorp och Hishult har hjälpt mig många gånger.
Som sagt. jag vill lägga fokus på den som läser något istället för den som publicerar något. En uppgift kan vara fel även med miljoner källhänvisningar. Det är du och jag som läser som måste tänka kritiskt, alltid. Det måste vi lära nya släktforskare!
Och givetvis rekommendera folk att notera källor, men utan att peka fingrar!
...anser jag!
/T
265
« skrivet: 2009-12-19, 21:05 »
Kolla i NAD eller svar om det finns. Förresten, när dog han?
266
« skrivet: 2009-12-19, 18:39 »
Jag upptäckte funktionen att jämföra kort idag. Det är inte helt tydligt att den finns!
267
« skrivet: 2009-12-19, 16:42 »
Ok. Det var som jag fruktade! Då kvarstår frågan om var gränsen ska dras för vad som är en offentlig person, dvs kändis. Och... är man per definition känd om man är adlig? Man kanske skulle fråga datainpektionen vad som är en kändis! Sen återstår problemet att kommande prinsessgemålers pappor och mammor upphöjts av anbytarforum och datainspektionen till kändisar... ) Och vad gör vi med de musikaliska barnen till Karl Axel D? Är de offentliga personer bara för att deras pappa är känd och de är på avstånd släkt med en statsminister? Jag är också på avstånd släkt med honom, kan vi prata om mina anor då? har du källor för datainspektionens beslut som du kan redovisa? Sen är frågan åter: KAN DET VARA NÅGOT POSITIVT ATT KUNNA STÄLLA FRÅGOR OM NU LEVANDE ANOR? Jag minns att det någonstans i forumet finns en diskussion om familjen Ekman. Ett barnbarn till Hasse Ekman diskuterar visst där. Jag tror att hon eller han uppskattar att diskutera sina anor där. Jag såg att den kommande hertigen av Västergötalands pappa uppskattade forskningen om hans och sonens anor som bedrivs lite varstans på nätet! ) Jo... SKA INTE ALLA KUNNA FÅ DENNA RÄTT ATT DISKUTERA OCH STÄLLA FRÅGOR OM SINA ANOR? Varför denna diskriminering till förmån för kändisar, kändisars barn och barnbarn och personer vars söner råkar bli ihop med rätt kvinna? (Ursäkta mitt drastiska språk. Jag står helt för denna sista mening som är nödvändig för att påtala det absurda i saken!) Vem ska jag bli ihop med för att få detta fina privilegium? Vilket TV-program ska jag vara med och hur ofta? /T (Ursäkta, jag är lite obstinat idag! En obstinat afton!!)
PS EN FRÅGA!!
Det finns en 70-års gräns också. Men den följs inte här när det gäller kändisar.
Det finns många nyligen döda kändisar som diskuteras hej vilt här. Det finns tusentals inlägg här om kändisar som dött nyligen. En adelsman som var med i nazistpartiet och dog på 80-talet nämns tex!
Vad betyder detta? Är det tillåtet att skriva om nyligen döda, oberoende av 70-års gräns? Och gäller denna förmån ALLA, eller bara s.k kändisar?
Hur går detta ihop med att jag tycker mig ha sett moderatorer som ingripit mot inlägg som nämnt folk som dött relativt nyligen (70, 80- 90-talet tex). men jag har aldrig sett nåt sånt i trådarna om kändisar! (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 17:39) (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 17:43) (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 17:43) (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 17:46) (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 17:47)
268
« skrivet: 2009-12-19, 16:33 »
Har kollat. Mina uppgifter fanns inte kvar. vad har hänt dem? Har lagt in dem igen och ska prova att lägga ut bilderna senare idag.
Men min kritik kvarstår. Kunde inte programmet upplyst mig om att det var lösenordet som var fel???
Tack!
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 16:34)
269
« skrivet: 2009-12-19, 16:12 »
Slutsats: Man får skriva om nu levande personers anor enligt Forumpraxis som den är just nu och man får till och med spekulera i om en nu levande persons pappa var nazist OM DEN PERSON MAN SKA DISKUTERA ÄR> KÄNDIS ELLER BÄR EN FIN TITEL. För det kan väl inte vara så att de här är kändisar eller släkt med kändisar och därför gäller andra regler för dem? Eller kan det vara så att anbytarforums ledargrupp inte ens tänkt på detta fatala lilla snedsteg!? Men var går gränsen. Jag vet att finansman X (känd) hade en pappa som var nazze, och forskaren Y hade en morfar som var nazze, vilket är lite pikant eftersom Y var genetiker. Får jag skriva om detta? Eller ska det vara kändare personer? Är det ok att skriva om nazistiska släktingar om Det är drottningar eller statsministrar bara men inte om andra? Och var går gränsen för nämnande av ana eller ren fördelsedata. Adel verkar vara ok. Så adel får man nämna hur som helst. Men Christer pettersssons släkt togs ju bort... Hmm... Svartenbradts dotter går ut i media ganska mycket numera, kan vi prata om henne eller? Får man prata om släkt och yrken för borgare eller går gränsen vid adel. Peter Wallenberg får man nämna, finns det nån gräns? Är det taxeringskalendern? Och folk som inte är kända? Var går gränsen mellan känd och icke känd? Får jag göra en sida om nån som är med i en dokusåpa, eller måste man vara förlovad med en prinsessa för att få det privilegiet /T PS Kolla gärna adelsdelen av forumet. Där KRYLLAR det av levande personer. Ett exempel. Ja, kolla Ramel! http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/32015.html?1258807264 Ett smakprov: För det andra: Menar du hovjägmästaren Otto Ramel (1896-1983), var han syssling till Povel Ramel. Menar du sonsonen Otto Ramel (f 1950), är han följaktligen sysslings sonson till sagde underhållare. Hovjägmästarens och kompositörens (m.m.) gemensamme farfars far var löjtnanten och ordonnansofficeren Hans Ramel (1807-1856) på Övedskloster. Carl-Fredrik Hanzon postat måndagen 26 augusti 2002 - 11:15 Tillägg till föreg. inlägg: Stig Ramel är däremot brylling till Povel Ramel. Han härstammar från en bror till den nämnde löjtnanten Hans Ramel. Den falske greven Ankarsvärd har diskuterats flitigt här i forumet... De sidorna är borta nu dock, han är visst död! Så lustigt nog var det ok att publicera uppgifter om honom och hans släkt när han levde men inte när han är död! ) http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/44512.html?1258305622 (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 16:40)
270
« skrivet: 2009-12-19, 16:06 »
Ja. hade det varit en och annan tråd hade det väl kunnat ses som en miss, men nu är det liksom så många trådar och inlägg som berör levande människor att det nästan blir lite småkomiskt. Det är ju MÄNGDER av inlägg. Så många att jag inte riktigt såg skogen för alla träd! Här är en liten pikant Alice Timander tråd tex: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83331/39569.html?1105113684 Hennes svärfar hittar dui här: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/62919.html?1094376903 Och reinfelds anor synas här: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83331/94489.html?1261072215 Föredrar du sossar hittar du Göran P här: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83331/94491.html?1198346407 Men ska man gifta in sig i Kungahuset då är det fint värre. Kolla in Madeleines fästman, som vad jag vet inte är död ännu: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/241730.html?1251668927 Hans föräldrar finns med också: 2 Karl Claes Göran Bergström, född 1942 5/8 i Djursholm, Danderyd sn. (f,mtl). Gift med 3 Elisabeth Jörgensen, född 1943 19/11 i Inedalsgatan 13 A, Stockholm (S:t Göran). (f,mtl). men det är klart finare att vara drottning: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/61514.html?1044530146 Lägg märke till att det är ok att antyda att pappan var nazist och att det finns moriska anor i släkten! Ska jag fortsätta? Ja, varför inte? En icke ännu död kommande hertig av Västegötaland kanske??? http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/30738.html?1244093840 Där kan man läsa följande mening tex: Jag läste i Aftonbladet att fadern är kommundelschef i Sandviken och att modern jobbar deltid på postgirot. Kommer de att få några titlar om de blir kungliga svärföräldrar? Jo, jo, det är fint värre detta! /Torbjörn (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 16:07)
273
« skrivet: 2009-12-19, 15:29 »
Adel. ja, då finns det mycket på GF. Du kan kanske fråga om de kan kolla för dig eller be någon kika på källorna där själv?! De fick en STOR samling geneaologiska böcker från en medlem som avled på 80-talet. Det är en jättesamling! Den medlemmen gjorde också ett register över tyskättlingar i Sverige så det kan hända att han redan gjort all efterforskning på den här personen. KOlla här: http://home.foni.net/~adelsforschung/index.htm Det finns en släkt von Holly i Tyskland. Men uteslut inte möjligheten att det är en som skapat sig en fin ana, för att lyckas i det nya landet: Sverige. /T (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 15:30)
274
« skrivet: 2009-12-19, 15:07 »
Den 11 föddes och den 12 Christnades (dvs döptes) Pär Larssons och hustrun Annika Larsdotters son i Egby, kallad Lars.
Vittnen. Jonas Abrahamsson i Egby - hustrun Christina Johansdotter i Egby bar barnet
Pär Olufsson ibidem - hust Maria larsdotter ibidem
Drängen Jonas Larsson ibidem - pig Catharina Jonsdotter ibidem
dito Johan Andersson ibidem - pig Maria Jonsdotter ibidem
275
« skrivet: 2009-12-19, 14:57 »
PS
Svar nej. Inte registrerat ännu...
276
« skrivet: 2009-12-19, 14:53 »
Jag gjorde som jag skulle och fick felmeddelande och uppmaningen att kolla uppgifterna. Men det var en ringa hjälp för mig. Allt var där utom koden (som verkar tas bort efter vart felmeddelande) och bilden (som också tycks tas bort efter vart felmeddelande). Jag skrev in RÄTT kod (som jag testade genom att logga in och ut på anbytarforum) och stoppade in bilden med rätt proportion igen, men nej!
jag håller helt med om att man ska kunna moderera forumet. Anarkivs modell är bra. Det är mer vissa detaljer som rör hanteringen av bilder som jag retar mig på eftersom det systemet är ett som användes när jag första gången arbetade med internet, alltså runt 1996. Numera kan man tex ha script som gör att för stora bilder reduceras till rätt storlek automatiskt, och annan hantering av felmeddelanden och meddelanden.
Kommentarerna är bra men lider av samma otidsenlighet. Jag minns hur förbluffad jag var första gången jag ville kommentera och databasen betedde sig som om inget registrerats. Jag la in uppgifterna några gånger i rad och gav sen upp. När jag skulle göra ett nytt försök att skriva in uppgifterna såg jag att de hade matats in. Då förstod jag varför det står skrivet att man bara ska mata in uppgifterna en gång, men det är så dags att se det då.
Det kan verka som gnäll. Porträttfynd är bra. Idag upptäckte jag tex en person där och det jag skrev, kan kanske hjälpa den som la in uppgifter att identifiera en hel drös människor, när han får läsa det. Jättekul!
Jag ska se om det finns nån sorts support till porträttfynd och maila den personen sen, så får vi se om vi kan lösa mitt problem. och vem vet, bilden kanske laddades upp ändå, vad vet jag. Ska kolla nu.
/T
277
« skrivet: 2009-12-19, 12:47 »
PS
Stefan. Sanningen att säga funkar SVT och anbytarforum lika. Glöm inte att de personer som nämndes i SVT:s program var KÄNDISAR och är man kändis gäller inga normala lagar och regler. Glöm inte att anbytarforums forumregel i praktiken är: På Anbytarforum skriver vi endast om AVLIDNA personer och om levande kändisar, adelsfolk och kungligheter och om deras nu levande släkt, barn och barnbarn. SVT:s policy är nog likadan!
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 12:59)
278
« skrivet: 2009-12-19, 12:39 »
I forumreglerna står följande:
På Anbytarforum skriver vi endast om AVLIDNA personer.
Inlägg som innehåller uppgifter om levande personer kan komma att tas bort.
Det är givetvis tillåtet att nämna nu levande personers namn i egenskap av utforskare av, eller författare till, källor som åberopas.Vid diskussioner baserade på material som innehåller nu levande personer ska du vara särskilt försiktig, så att du inte av misstag frågar om eller besvarar frågor om nu levande personer.
Jag har nu i föregående inlägg medvetet brutit mot denna regel då jag i jämförande syfte namngav LEVANDE PERSONER.
Av nån anledning raderas inte personuppgifter om levande personer som är adel, kungligheter eller kändisar eller som är levande släkt eller BARN eller barnbarn till adel, kungligheter eller kändisar. Men folk som inte har fina anor och som lever, de inläggen raderas med hänvinsning till forumreglerna. Detta tycker jag är djupt orättvist eftersom den hjälp anbytarforum skule kunna ge till folk som söker nu levande släkt bara ges till folk med fint namn.
Jag vill testa och debattera denna regel i forumet, som i praktiken formuleras så här På Anbytarforum skriver vi endast om AVLIDNA personer och om levande kändisar, adelsfolk och kungligheter och om deras nu levande släkt, barn och barnbarn.
Eller betyder orden i forumreglerna något överhuvudtaget? Kan vi strunta i forumreglerna?
/Torbjörn
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 12:58)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 12:58)
279
« skrivet: 2009-12-19, 12:30 »
Nu sa jag egentligen att jag skulle hålla mig ifrån debatten men jag har kollat några andra trådar och det är ganska absurt egentligen. ANBYTARFORUM har redan idag policyn att det är HELT TILLÅTET att prata om levande människors anor och anor som dött nyligen. Annars skulle anbytarforum radera en massa trådar, ex. tråden om Von Holstein. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/56746.html?1260996498 Eller är det så att skilda regler gäller för offentliga personer och privatpersoner? Är Pekka Langer offentlig person, inte en kotte under 30 minns väl vem han är? Eller hur definieras det isåfall... Och Jonas Dominique? Hur är han offentlig??? Och de båda adelsmännen i exemplet ovan, vad motiverar att deras namn får vara kvar? Om inte skillnaden är där undrar jag vad skillnaden är mellan Pekka Langer, Karl Johan Dominique och hans musikbegåvade söner Jonas, Joakim och Johannes (citat anbytarforum) och mina släktingar, såväl döda relativt nyligen (Sven Arne Georg Nilsson (Född i Höganäs, död 1991 av cancer i Stockholm) som nu levande (som Alvi Jerlerup, min mamma, Sven Tornblad i Ängelholm och Egon och Bende Larsson (min morfar Albins brorsbarn) eller Ruth Nilsson min morfars farmors systers sondotter som lever i Höör idag)? Observera att jag i båda fallen nämner levande personer och nyligen avdöda! /Torbjörn (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 12:31) (Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 12:49)
280
« skrivet: 2009-12-19, 09:47 »
Sen ser jag att många under åren kommenterat det egendomliga kommentatorssystemet. Skulle inte nån webbkunnig RÖTTER kunna fixa ett litet script som öppnar en liten popup eller webbsida med ett litet meddelande till den som lagt in en kommentar om att: vi har tagit emot din kommentar och så fort vi gått igenom den publiceras den?
Ok. Vi som vet vet om att det är så, men alla andra då? Och jag har kommenterat utan att det kommit in på bilderna också. Jag tror inte jag har censurerats då jag skrev så basala saker som varifrån en person verkade vara från, så nåt måste ha gått fel. Men eftersom man inte får nåt meddelande efter att ha postat vet jag inte om det gått fel, gått fram eller hamnat på planeten Mars.
/T
281
« skrivet: 2009-12-19, 09:40 »
Sorry. jag postade en sak i fel forum.
Jag har STOR datavana och har lagt över tiotusentals bilder till olika bildsajter genom åren men kan inte få över en enda bild här. Meddelandena hamnar på konstiga ställen i en löpande text och i mitt fall står det inte ett rad om vad som är fel. Kan inte man fixa ett modernare överföringssystem för porträttfynd???
/T
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-19 09:42)
282
« skrivet: 2009-12-19, 07:50 »
På porträttfynd ligger nu en drös bilder som troligtvis är porträtt från Wieselgrens familj. Peter Wieselgren finns här: http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=98599 . Anders Nylander har postat dem och skrivit: Ur samma samling som #98554 från Göteborg vid varje bild. Troligen finns Peters dotter Emma här också, eller nån som liknar henne dvs en möjlig syster?! /Torbjörn
283
« skrivet: 2009-12-18, 21:33 »
Geneaologiska Föreningen har ett digert arkiv med böcker och släktregister om tyskar i Sverige. jag skulle börja med ett besök hos dem i Huvudsta i Stockholm.
284
« skrivet: 2009-12-18, 21:24 »
Du menar att han togs av svenskarna som fånge?
Berätta lite mer om honom. Låter intressant! Vad hette han och var hamnade han? Och vilken stad är det egentligen, vet du det tyska namnet? (Hittar inget Ratislav. Det verkar vara ett personnamn. Är det Bratislava du menar, Pressburg på tyska?) Mer info behövs!
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-18 21:24)
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2009-12-18 21:27)
285
« skrivet: 2009-12-18, 09:50 »
Är det fler? Kan du ge exempel på detta ur kyrkböckerna? Mitt enkla tips är kolla prästerna vid den här tiden och se hur de tänkte. Sen skulle jag också söka här: http://www2.ep.liu.se/databaser/medhist/default.asp , Medicinalhistoriska databasen.
286
« skrivet: 2009-12-17, 14:54 »
Sensia kommer av sentio, känna eller märka på latin.
/T
287
« skrivet: 2009-12-17, 14:18 »
Hittar inget i min utgåva av smedskivan. En nyare version kanske har mer. Detta finns om Anna, det kanske du redan har:
nna Rockström
f.1798-03-11
Borkhult
Yxnerum sn
d.
FADER
Jonas
Rockström
f.1741-02-07
Gobo, Yxnerum sn
d.1809-04-26
Målen, Gärdserum sn
Spiksmed
Borkhult
MODER
Helena
Sunesdotter
FARFADER
Jonas Johansson
Rockström
f.1708-05-16 Hult, Kvillinge sn
d.1757-12-16 Borkhult, Yxnerum sn
Hammarsmed
FARMODER
Barbro Jakobsdotter
Brun
f.1713-01-08 Hult, Kvillinge sn
d.1795-01-21 Fasstorp, Yxnerum sn
FARFARS fader
Johan Johansson Rockström
f.1678
d.1747-11-01
Hult
Kvillinge sn
Hammarsmedsmästare
Hults bruk
Kvillinge sn
och FARFARS FADERS FRU SAMT BARN
Johan Johansson Rockström,
född 1678, död 1747-11-01 i Hult, Kvillinge sn. Hammarsmedsmästare i Hults bruk, Kvillinge sn. (åu,v,bg).
Gift 1702-05-16 i Kvillinge sn med
Ingeborg Jonasdotter, född 1679-02-16 i Porten, Kvillinge, död (begravd 1757-03-27) i Hults bruk, Kvillinge sn. (SS4).
Barn:
Karin Rockström, född 1703-01-03, död 1781
Margareta Rockström, född 1705-02-22, död 1706-04-22
Johan Johansson Rockström, född 1706-05-15, död 1737-12-19
Jonas Johansson Rockström, född 1708-05-16, död 1757-12-16
Erik Johansson Rockström, född 1710-02-22
Ingrid Rockström, född 1712-01-04, död 1742-06-16
Lars Rockström, född 1713-09-29, död 1713-10-25
Anders Rockström, född 1713-09-29, död 1713-10-25
Lars Johansson Rockström, född 1714-10-29, död 1784-11-01
Anders Rockström, född 1718-06-15
Peter Rockström, född 1719-12-29, död 1720-10-30
Olof Johansson Rockström, född 1723-06-08, död 1800-01-12
KÄLLA: SMEDSKIVAN 2003
Föreningen för Smedsläktsforskning
288
« skrivet: 2009-12-17, 12:26 »
Rockström och Toplänt är namn som förekommer i smedskivan. Rockström och liknande är ett känt smednamn. Det finns många Anna Rockström/Roxström i smedskivan, jag kan kolla om hon finns där om du skriver födelsedata för henne.
Du kan ju också ställa frågan här också:
/T
289
« skrivet: 2009-12-16, 16:28 »
Ah. jag kollade inte wikipedia länken: fourrier - den som utfodrar. Så här skriver Nordisk familjebok: http://runeberg.org/nfae/0258.html Furir (Fr. fourier), krigsv., kallas i några arméer, t. ex. den franska armén, den underofficer vid kompaniet eller motsvarande enhet, hvilken har att sörja för inqvartering och naturaförplägning, hvartill stundom kommer skötandet af räkenskapsföringen. Vid det svenska kompaniet fanns redan i början af 17:de årh. och kanske äfven tidigare en furerare, som sörjde för ofvan nämnda åligganden. Denna benämning, som i tidernas lopp ändrades till furir, användes sedan för lägsta underofficersgraden vid infanteriet, tills den afskaffades i sammanhang med löneregleringen år 1875. Numera finnes den qvar endast vid Gotlands nationalbeväring. C. O. N. Furirskyttar, krigsv., det manskap, som uttages ur truppafdelningarna och under marsch sändes förut för att biträda vid inqvarteringens uppgörande, bivackplatsers utstakande o. s. v. - Vid de indelta infanteriregementenas återuppsättande efter 1709 befallde Karl XII, att vid hvarje kompani skulle uppsättas sex öfvertaliga s. k. furirskyttar. De skulle anskaffas genom värfning; men, då detta blef svårt, uttogos till furirskyttar de bästa af manskapet, hvarefter de rotar, som uppsatt dem, förklarades skyldiga att, emot erhållande af legan, anskaffa ny soldat. C. O. N.
290
« skrivet: 2009-12-16, 16:25 »
Fast furir fanns knappast då. jag har ingen källa för det men har för mig att fourier kommer ur fourage (eller hur det stavas) dvs förråd och sånt. Fourier hade väl uppgiften att ordna fourage för sjuka och sårade och trossen i sin helhet?
291
« skrivet: 2009-12-16, 11:04 »
Sen har jag fått påstötelse att vidare debatt kan vara känslig. ) Så jag lägger nog av helt nu. /T
292
« skrivet: 2009-12-16, 11:02 »
Helene. Nej, för att för dig är det inte känsligt att synas i ett folkhav, men det finns folk som anser att det är känsligt! Och på samma sätt folk som anser att det inte är känsligt med varken ansiktspublicering eller grundläggande födelseinfo.
Jag drar också en gräns, men anser att grundläggande födelseinfo om anor och födelseår inte är käsnligt, andra, som du anser det.
Lagen kan inte ta hänsyn till vad folk anser är känsligt utan måste utgå från annat. Samma om vi pratar om en policy för webben och släktforskarsverige.
Min poäng med fotoexemplet är att jag anser att det faktum att vissa kan ta anstöt och tycka att något är känsligt inte är ett giltigt argument.
Vilket påminner mig om vad min irakiske vän en gång berättade, att det finns islamska fundamentalister som inte nämner kvinnor alls i sin släktforskning. Deras antavlor är bara fyllda med män. De tar nog anstöt av varje släktsida med kvinnor på, döda som levande.
Jag vill höja debatten bort från det kan vara stötande och känsligt-nivån till en lite högre nivå, därav min fotojämförelse!
/Torbjörn
293
« skrivet: 2009-12-16, 10:39 »
PS
För övrigt blev en släkting till mig riktigt arg när jag visade att hennes mammas mormors morfars mor föddes utanför äktenskapet. Sånt sysslar inte vi i vår släkt med... jag smutsade ner henne på något sätt, ansåg hon!
294
« skrivet: 2009-12-16, 10:32 »
Helene. Det är inte foton jag diskuterar utan anor. Mitt exempel om foton och ansikten handlar om den här debatten! Ibland måste man se debatten från ovan för att se om den är på rätt spår eller inte, därav min jämförelse! Det fotoexemplet är för övrig också mitt detaljerade och utförliga svar på din fråga! ) Din fråga om inte anuppgifter kan ses som känsliga och harmfulla besvaras lättast med att allt, precis allt, kan ses som harmfullt och känsligt och tabu. Allt! Frågan är inte om anuppgifter är känsliga eller inte, utan var drar vi gränsen. Därav min jämförelse med fotografierna. jag hade kunnat dra andra exempel. Som när min mor ville ha en röd brevlåda i ett grannskap med bara svarta och det ansågs harmfullt, känsligt och respektlöst och integritetskränkande! /T (Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-16 10:37)
295
« skrivet: 2009-12-16, 08:18 »
Är fortfarande intresserad av att höra kommentarer om paralellfallet som diskuteras i fotovärlden. Det är ett exakt paralellfall. Lika känsligt som det kan anses vara att publicera en nu levande ana utan medgivande kan det vara att fota en person som inte tillåtit fotografering och som exempelvis går utanför kungliga slottet.
Ser ni paralellfallet?
Och ser ni att alla argument MOT att publicera nu levande personers anor kan tillämpas i de fall man tar kort utanför slottet och okända råkar fastna i bild och sen lägger ut det på nätet!
/T
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-16 08:18)
297
« skrivet: 2009-12-15, 22:42 »
Stefan. Intressant poäng. Du vänder på begreppen och visar det positiva i att snabbt kunna finna sin egen bakgrund. Det finns liknande poänger i att hitta andra människor.
Jag hade en släkting som sökte en gammal vän och höll på i trettio år. Tänk om ett sorts anbytarforum hade funnits då där man kunnat fråga om levande personer. Eller min mamma som nyligen bad mig om hjälp att hitta en person och med hjälp av Sveriges befolkning 1970 tog det mig ca två minuter! Om man inte har det då, är frågan vad man gör?!
För att vända på steken så berövar man en massa människor en möjlighet att snabbt hitta anor och vänner med hjälp av internet, med dagens tolkning av PUL. Och det bör väl faktiskt också begrundas och vägas mot integritetskränkningen.
/Torbjörn
298
« skrivet: 2009-12-15, 21:01 »
Experimenten fortsätter. Jag konstaterar att programmet håller vad det lovar, och mer därtill ännu. De första experimenten har utförts med att skapa prästlängder funkade bra. Återigen kan jag konstatera att ett program som man kan göra mer med än det är skapat för är ett bra program. Inte perfekt, men bra, mycket bra!
/T
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-15 21:02)
300
« skrivet: 2009-12-15, 15:26 »
Ok. jag lämnar debatten därhän. Våra åsikter skiljer sig åt. Men gå gärna in på Fotosidans och Flickrs debatter om varför det är oetiskt att ta foton vid offentliga platser och lägga ut dessa bilder på offentliga byggnader och platser, om ett ansikte kan urskiljas, om den personen inte aktivt medgivit fotograferingen!
/Torbjörn
301
« skrivet: 2009-12-15, 14:01 »
Gunnel... Jo, men i respekten för folk kan man gå för långt. När tidningarna kom en gång i tiden ansåg folk det vara integritetskränkande att publicera namn på personer i nyheter. Direktörerna ansåg det vara integritetskränkande att facken namngav företag och företagare. Radio och TV ansågs integritetskränkande pga risken att råka filma någon utan tillstånd. Ja, på fotosidor på nätet pågår idag en diskussion om det är integritetskränkande att ta kort på allmän plats (av byggnader) för folk kan komma med på bilden som inte gett sitt tillstånd (man kan ju riskera att ta kort på vänsterprasslande par). Så här kan vi fortätta i all oändlighet.
För att inte tala om kyrkboksregistreringen. Jag har läst tidningar från 1800-talet som ansåg att mantalslängder och husförhörslängder var integritetskränkande.
Lets face it, själva grunden för allt vi pysslar med här i släktforskarvärlden kan ses som ytterst integritetskränkande! Det hade inte funnits släktforskning som hobby om inte staten gjort saker som kan ses som integritetskränkande.
Och visst... Sista gången jag var i GF:s lokaler i Stockholm läste jag en skojjig liten sak från 1800-talet om hur vissa adelsmän var emot släktforskning. Nyadeln som kanske adlats för bara en eller två generationer sen ville inte att nån snokade i deras anor, tänk, det kunde ju dyka upp en bonnläpp eller två i deras anor, och kanske *hu!* en tattare! ;o)
Nån gräns får man dra. Nåt så banalt som föräldrars anor och syskon och så är inget farligt att sprida. och anser man det vara farligt bör man kanske fundera över vad man är rädd för och göra nåt åt rädslan istället. Vill man dölja något, t.ex, hur smart är det då att dölja anor?
/Torbjörn
PS
Vill inte såra någon, och ber om ursäkt om jag gör det, men jag anser faktiskt det: rädslan är värre än fenomenet!
302
« skrivet: 2009-12-15, 08:52 »
Hmmm... Rötter är en nättidning insåg jag nyss. Då kan det vara lite speciella regler. Hur som helst är det lätt, om man vill att få möjligheten att publicera allt.
Jag kan fortfarande inte se det känsliga i att nån skulle skriva att X är min moster eller Y min bror? Eller att min mormorsbror föddes år xxx eller att min mammas moster hade ett barn som hette John. Uppgifter om sinnesjukdom och fängelsevistelse om LEVANDE personer håller jag med om att man inte ska publicera, men om min farmors bror, död sen 30 år, hade varit i finkan nån gång på 50-talet, vad hade det gjort om man skrivit det?
Är samhället verkligen ännu på en sån låg utvecklingsnivå att vi dömer våra medmänniskor utifrån vilken familj de har?
/T
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-15 08:53)
303
« skrivet: 2009-12-14, 20:04 »
Mats. Rötter är en riktig tidning. För det krävs utgivning 4 ggr per år.
/T
304
« skrivet: 2009-12-14, 13:23 »
mats. Aftonbladet och alla andra tidningar med forum kollar inte inläggen före. de gör som här. Och Rötters ansvariga är ansvariga även här. Om nån skriver förtal måste det tas bort och tas det inte bort stäms Rötter. Skillnaden är bara att man kan LAGLIGT prata om alla anor.
Mitt råd är: GÖR SOM ANDRA TIDNINGARS FORUM!
Sen finns det skäl att publicer? ja, om någon söker efter borttappade släktingar eller sånt.
Rötter kan skriva att de godkänner uppgifter om boendeort, föräldrar, fördelseinfo, födelseort, etc (grund info) om alla. För andra uppgifter krävs att man vet att det är äldre än 50 år (sinnesjukdom exempelvis). Då gör man det mer restriktivt än vanliga media.
/T
305
« skrivet: 2009-12-13, 17:32 »
Lagen är inget problem om man gör anbytarforum till ett forum under tidningen, vilket framgår av hur andra TIDNINGS-forum funkar! Sen kan allt vara känsligt, ja!
306
« skrivet: 2009-12-13, 16:03 »
Men herregud, vad är det känsliga i att diskutera vem som är förälder till vem, eller vilka brorsbarn nån har idag? Om det är osäkra uppgifter som kan vara förtal får väl man för farao stämma personen inför domstol om man ogillar det som skrivs.
Jag har i och för sig mött en man som försökte ragga kvinnor genom att berätta om sin adelshärstamning, när han egentligen var produkten av ett möte mellan en fattig suput och en fabriksarbetare. Han skulle säkert blivit ilsk. Samma med den pensionär jag mötte som försökte regga herrar på servicehuset genom att prata om sin ryska prinsessa till mamma...
Men nån realism får man väl ha i beräkningen.
Mitt råd till anbytarforum är att knyta forumet till tidningen = allt får diskuteras, men att forumet skapar reglen att inga mer personliga detaljer (typ om sinnessjuka eller politisk åsikt) får diskuteras som är yngre än 50 år.
Det finns för farao webbsidor som avslöjar vilka som var vänsteraktiva på 60-talet, vilka som varit nazzar i Sverige efter kriget. Varför ska man inte kunna tillåta nåt så oskyldigt och enkelt som familjeband?
Som andra har sagt skulle knappast nån domstol döma anbytarforum idag, eftersom personuppgifter sprids över nätet redan, allra minst som kopplingen till tidningen finns. men vill man vara säker på sin sak, så...
/T
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-13 16:03)
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-13 16:05)
307
« skrivet: 2009-12-12, 18:51 »
308
« skrivet: 2009-12-12, 16:53 »
Här har vi den fras som förhindrar diskussionen om levande personer: Välkommen till Förbundsforum. Anbytarforum definieras som förbundsforum, inte som idningen Rötters forum!
/T
309
« skrivet: 2009-12-12, 16:50 »
Har lagt ut en viktig sak här: om man omdefinierar anbytarforum från ett forum som lyder under förbundet till att bli TIDNINGEN RÖTTERS forum, får man prata om levande persone även här, på samma sätt som man får det på forumen i DN, Metro, Aftonbladet, Expressen, etc... http://www.pul.nu/ /Torbjörn
310
« skrivet: 2009-12-12, 16:47 »
PS Jag kollade upp det och ja, HD och Rötter får skriva även om levande personer. Tidningen DIS också, för övrigt. Vad som ska göras är att definiera anbytarforum som ett forum som inte lyder under förbundet utan under TIDNINGEN RÖTTER. Det är en stor skillnad. Som förbundsforum får man inte publicera info om levande personer men om detta forum är ett forum som lyder under en tidning skyddas den av yttrandefrihetslagen. Då blir debattreglerna här är exakt samma som debattreglerna på ex. Aftonbladets forum eller SVD:s eller DN:S eller Metros forum. Alltså man får skriva om levande personer. Detta är reglerna som gäller om detta forum omdefinieras till att bli ett forum under tidningen RÖTTER: Var och en ansvarar för sina egna inlägg. De får inte: a) kränka andra personer eller utpeka dem som brottsliga b) innehålla hets mot folkgrupp eller på annat sätt ha ett rasistiskt innehåll c) innehålla straffbar våldsskildring eller barnpornografi d) innebära att du bryter en tystnadsplikt e) innefatta spridning av datavirus f) innehålla uppmaningar till brott eller utgöra annan brottslig verksamhet http://www.pul.nu/pulsaker.htm http://www.nt.se/omnt/?articleid=158848 Har även mailat HD:s journalist och frågat. /Torbjörn
311
« skrivet: 2009-12-12, 16:41 »
Stefan! Jag skapade en ny tråd om fakta eftersom det hela verkar mycket luddigt. Min elementära kunskap om PUL är den att i JOURNALISTISKT SYFTE får man publicera info om döda (och om det är konstverk)! Min misstanke är den att Rötter på de ställen de definierar som kopplade till PUBLICISTISK VERKSAMHET får skriva ner saker som inte kan beröras i ett forum. Se bara på hur tidningar skriver om levande människor jätteofta. Vad jag minns om publicistisk verksamhet är att nästan var och en kan registrera sig sida på nätet så det blir publicistisk verksamhet. detta kanske är en lösning. jag orkar inte gräva i allt detta just nu. men jag misstänker skarpt att nyckelpersonen som lär veta exakt vad man får och inte får är journalisten Roland Carlsson på helsingborgs Dagblad som skriver om släktforskning och jobbar på en tidning. Får han skriva om folk som är döda så får Rötter också göra så. Får han inte måste HD och alla andra onlinetidningar stängas omedelbart. Så nån med tid och ork får gärna maila Roland och fråga om hur han ser på det: http://hd.se/familj/slaktforskning/ /Torbjörn
312
« skrivet: 2009-12-12, 10:54 »
Claes, detta borde förtydligas lite i manualen, det håller jag med. Jag har inte experimenterat så mycket med detta ännu men man får ut excelfiler som man får bearbeta själv på olika sätt. Det finns bra, men lite otydligt beskrivna, redskap för urval av husförhörssidor och personer.
/T
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-12 11:13)
313
« skrivet: 2009-12-11, 15:50 »
Sen det här med lista på kyrkoherdar ska jag testa snarast, bara för att prova hur man skulle göra nåt sånt i programmet. Då skulle man lätt få listor på kyrkoherdar i olika socknar och kyrkor och kunna kombinera dessa med det utmärkta program som gör att man kan se den närmaste släkten för var person man nedtecknar. Jag skulle tro att alla som forskar på yrken och liknande, skulle vinna på att använda detta program.
Ok, man får använda fantasin lite. Istället för en husförhörsuppteckning får man kanske nedteckna prästen och hans familj, de extra prelater som arbetar i kyrkan, klockaren, etc. Och ha en sida för var präst. Men sen skulle man kunna binda samman hela prästsläkter och klockarsläkter riktigt elegant!
/T
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-11 15:51)
314
« skrivet: 2009-12-11, 15:45 »
Själva poängen är nog att man ska ha olika filer för olika projekt. Obstinat och gränstestande som jag är kommer jag att testa att göra en enda stor fil. ) Som jag planerar nu kommer jag att dela forskningen i olika delar. Som det ser ut nu kommer jag till en början att göra parellella uppteckningar i både kyrkbok och disgen. Men än så länge matar jag mest in det som ska bli stommen i det hela. En katekeslängd från 1698. /T
315
« skrivet: 2009-12-11, 10:59 »
Jag måste säga, Per, att programmet fungerar mycket bra för sockenregistrering. man skulle säkert kunna göra mer och göra saker annorlunda, men programmet är så pass flexibelt att man kan göra mer än du ämnat det för, och det är ett bra tecken.
Husförhörsssidan är till för husförhör men det är inga som helst problem att få plats med en mantalslängd där istället. Ja, eftersom man kan länka var post i en mantalslängd med en person skapas oanade möjligheter. Som sagt matar jag just nu in poster för fullt och jag kommer inte att mata in en enda husförhörssida eftersom första husförhöret skedde 1775 i den socken jag arbetar med. Jag matar in mantalslängder, katekesförhörslängd och en trohetsförklring till Sveriges kung! Född- vigd- och dödböcker, samt Jordeböcker och sånt följer.
Jag har har också i teorin experimenterat med tanken att lägga in släktförklaring från bouppteckning, och det borde gå. Husförhörsssystemet borde dessutom kunna användas för att skapa präst- och klockarlängder så man snabbt kan alternera mellan uppteckningar av prästens och klockarens familjer och traditionella antavlor och sånt.
Jag skulle säga att programmet skulle kunna revolutionera forskningen i klockar- och prästsläkter. Eftersom jag har ett visst intresse i detta kommer jag att göra några praktiska försök med det. (Då matar man in en prästfamilj per husförhörsssida)
Många program lovar mer än de håller, med kyrkbok är det tvärtom. Man kan göra oändligt mycket mer än man vad det är gjort för.
Och till skillnad från många andra program är kyrkbok i praktiken buggfritt då man experimenterar med det (förutom en del smärre saker).
Ja, jag är lyrisk över programmet. Det här borde hembygdsförbundet kika på, göra reklam för, och stödja finansiellt, anser jag! Att kunna förena släkt- och hembygdsforskning med noggrann redovisning av källorna! Det är inte illa!
/Torbjörn
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-11 11:02)
316
« skrivet: 2009-12-10, 21:45 »
OK Stig. Jag har tänkt exakt samma saker. Du är inne på något MYCKET viktigt! Nästa generation av släktforskare kommer att ha alla födelsedata och släktsamband på data och då blir en människas inre liv, relationer och vänner, idéer samt utseende mycket viktigare att forska på. Foton kommer att betyda mycket framöver.
Vi kan ta saken i egna händer.
Vi kan skapa konton på scribd (scribd.com), skapa pdf-dokument med bild och namn på personer och lägga ut där, och sen länka till dem från någon annan sida. (Gratis)
Eller så kan vi skapa en wikipedia som alla kan redigera och där vi lägger ut bilder på folk. (Gratis)
Om ingen etablerad släktforskningshemsida gör det kan vi göra det!
Om tillräckligt många vill göra detta kan vi göra det själva om förbunden inte nappar. Vilka är med på idén?
/Torbjörn
tjerlerup@gmail.com
317
« skrivet: 2009-12-09, 22:22 »
Jag börjar få ganska många bilder och ger dem ett ID som liknar det du ger det.
318
« skrivet: 2009-12-09, 20:11 »
Ah. Men det har jag läst. Det var det inlägget som fick mig att posta detta, eftersom jag var nyfiken på det som PRÖVATS rättsligt!
/T
319
« skrivet: 2009-12-09, 12:28 »
Sen slog det mig nu, Anette, att kyrkbok faktiskt har begränsningar för de utan full version.
Programmet kan du sedan använda i 180 dagar,
dessutom finns det begränsning som gör att du maximalt
kan lägga in 50 husförhörs/flytt/födelse/död/vigsel-sidor.
Om det blev kaos är snarast det orsaken!
Hade jag varit dig hade jag kollat hur programmet funkar först med diverse inmatningar av en mindre del av din forskning och sen kontakta kyrkbok.se och fråga hur programmet klarar din mängd poster.
/T
320
« skrivet: 2009-12-08, 22:31 »
1997 var fel. menade 2007. Sorry! Tack. Kan du länka till Ingela Martenius diskussion. jag hittar inte djungeln för alla träd! ) /torbjörn
321
« skrivet: 2009-12-08, 22:08 »
Jag arbetar paralellt med disgen också. Kyrkboks skapare har varnat att programmet är tungt vid över 2000 poster. Undrar bara om det inte går att fixa på nåt sätt?
Jag har matat in en hel del folk i socknen redan i disgen. Jag har valt att börja från början nu med kyrkbok och hittills går det fint.
Jag tycker också att fler alternatov borde finnas än husförhör men har inga problem att registrera andra varianter av böcker. Jag har registrerat flera mantalslängder och kateksmillängd samt något så udda som en trohetsförklaring till Sverige från 1677 under husförhör kategorin och det går jättebra. Jordeboken borde funka också och Höganäsbolagets register. Generalmönsterrullorna och soldat informationen har jag inte funderat över så mycket men med notisfunktionerna borde även det fungera! Inga större problem, alltså!
Jag har nu testat fastighetsfunktionen. jag hade lite problem att klura ut hur det funkar men nu är det bra. Inga buggar eller så. Fantastiskt att kunna följa en fastighet genom mantalslängder och kateksmillängder (jag registrerar 75 år innan första husförhöret i Väsby) och att barnenkelt kunna hoppa över till andra funktioner och skriva i allt. Den lilla funktionen med en liten ruta med info om var person man möter i sina register är underbar!
Men som sagt... Jag är beredd att kanske behöva registrera stora delar av socknen i en annan databas när jag når 2000 registerposter. Det blir inte kul i så fall, men ändå bättre än allt annat jag sett!
Men disgen släpper jag inte. Men fördelen med dubbelarbete är att allt blir grundligt genomforskat!
/Torbjörn
323
« skrivet: 2009-12-08, 07:33 »
Har det testats rättsligt någon gång i EU att personer som omfattas av PUL registrerats av släktforskare eller släktföreningar? Vad vet ni om detta? Alltså vem vet vad som anmälts och gått till åtal. vad var det för uppgifter som spreds OM det gick till åtal och hur såg domstolen på det?
Det antyds ibland här på anbytarforum att domstol gett några form av domslut. Kan ni skriva mer om det här.
/Torbjörn
PS
Jag har skapat en ny tråd för att skilja denna diskussion från allmän PUL-debatt! Här vill jag inte ha oro och antaganden eller allmän debatt, utan fakta! Så den som vill ha fakta kan hitta det!
324
« skrivet: 2009-12-08, 07:28 »
Den intressanta frågan är väl om det testats rättsligt någon gång i EU att personer som omfattas av PUL registrerats av släktforskare eller släktföreningar? Vad vet ni om detta? Förresten. för att inte frågan ska drunkna i detta hav av PUL-debatt skapar jag en ny tråd om enbart detta! Kolla den och svara där!
325
« skrivet: 2009-12-06, 23:16 »
Hoppsan!! Nåja, Läxan för dagen är alltså att inte skriva meddelanden här innan jag druckit morgonkaffe! ) /T
326
« skrivet: 2009-12-06, 23:10 »
Jag fortsätter... Har kopplat kateksmillängd och mantalslängder nu med husförhörsfunktionen. Jag kan följa vad böckerna skriver och klicka mig fram och bak genom att klicka på en symbol. Lätt och smart. Genom ett klick kan jag få fram en mini-antavla och släktuppgifter för var person i ex. en mantalslängd. fascinerande!
Sen har jag börjat undersöka fastighetsfunktionen. man kan följa en person genom längderna, men också en fastighet. Har inte kommit så långt i detta men det verkar väldigt givande.
Ska testa att lägga in folk i programmets födelsebok imorgon och utforska fadderfunktionen. Jag vet att detta redan funkar, men nu ska jag testa på allvar!
Sökandet är över. Det här programmet har allt jag eftersökt och mer. och dessutom verkar utvecklarna intresserade av mina små idéer för utveckling.
Det här programmet borde släkt- och hembygdsföreningar titta på. Jag har inte hört talas om ett program som klarar det detta program klarar av innan! Tvärtom har jag sett lite överallt att folk efterlyser bra program som klarar det som detta programmet klarar av.
Men när jag närmar mig 2000 personer kommer det att bli intressant att se hur programmet hanterar de stora mängder som min sockenregistrering av tiden runt 1700 kräver.
/Torbjörn
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-06 23:14)
327
« skrivet: 2009-12-06, 15:30 »
Nu vore det bättre om nån som kan programmet svarade! ) Men, ok. Jag gillar det och utforskar det just nu, så jag svarar. På kyrkbok.se kan man ladda hem en testversion och skriva upp emot 50 sidor (husförhör och dylikt. med testversionen kan du göra allt du kan göra med fullversionen men bara upp till en viss gräns. Det ska varnas att programmet inte är helt lätt. Det är ganska komplext och om man inte läser på och är grundlig kan det bli fel, speciellt om man är en latmask som jag och söker genvägar till allt. Jag har stött på några mindre buggar. Så latmaskar och slarvpellar som undertecknad bör nog spara en backup ganska ofta! Jag gör det flera gånger varje dag! /T
328
« skrivet: 2009-12-06, 12:26 »
Jo, men då går du in på ett dokument där de senaste ändringrarna står. Om du vill ändra uppgifterna igen får du väl gå dit där du la in dem, exempelvis i husförhörslängden du just kanske matat in några personer. Nåt jag upptäckt och uppskattar mycket är en fuktion där man i listan över alla olika husförhörssidor man har kan skriva att man är klar med den (dvs den är färdiginmatad) eller om man arbetar på den ännu. Man kan också i princip länka varje post till en att göra databas. En löpnade funktion för att se alla löpnande ändringar borde gå att fixa. Basen är ju acess-baserad. ta kontakt med företaget som marknadsför det! Jag har experimenterat med att föra in mantalslängder och kateksmillängd under husförhörs kategorin. Det går jättefint! Nu kommer fastighetsförsök (skapa fastighetskategorier) och försök att länka ihop alla de gånger en och samma person/personer nämns i olika källor, med personen i personsidan (kopplad till antavlor, etc, dvs samma funktioner som i ett normalt släktprogram). ) /T (Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-06 12:28)
330
« skrivet: 2009-12-05, 22:12 »
Jag hänger inte alls med vad du gör, Olle. Men jag matar in kateksmillängden just nu i exakt den ordning det står i, och med originaltexten kvar (Normerad stavning finns på en sk personsida. Man kopplar sen en normerad person med originaltext i var längd). Men nån sån ursprungslista finns inte, i alla fall som jag förstått det. Man måste välja var man matar in det exakt och klicka fram den sida där man kan mata in det!
331
« skrivet: 2009-12-05, 20:20 »
Det beror på vilken tid vi exakt pratar om. 1800-talet var mer avancerat än vi ofta tror. De flesta barnmorskor skickades på utbildning och ofta då till universitetsstäders sjukhus. och detta från 1850-talet och framåt. frågan är vilken sorts utbildning och stöd man gav dem som förestod ålderdomshem. Medicinalstyrelsens gamla arkiv kanske ger svaret.... http://www2.ep.liu.se/databaser/medhist/
332
« skrivet: 2009-12-05, 18:00 »
Förslag som ligger i minnet vid löpande registreringar? Vet inte. Ska kolla. Borde gå lätt att fixa eftersom programmet är Access-baserat.
/T
333
« skrivet: 2009-12-05, 17:33 »
Olle... Nu måste jag fråga dig lite så jag vet att jag förstår dig rätt. är det en funktion för att se de sist inlagda posterna/personerna/ändringarna som du efterlyser?
Man kan få en förenklad eller en lång ändringsrapport. Den kommer ut i form av ett sorts dokument (kan man säga) Nu hr jag precis börjat arbeta med programmet men jag vet att det finns nån sorts funktion för att få ut excel dokument också. vad det är vet jag inte. På kyrkbok.se kan man hitta manualen och läsa om man vill.
Ska göra försök med mantalslängd också nu, men det borde gå fint!
/T
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-05 17:36)
334
« skrivet: 2009-12-05, 10:43 »
De första grundläggande försöken avklarade. Att börja lägga in katekesmillängd. Det funkar bra. Jag varlite brydd först över var jag skulle lägga övrig info men det visade sig ju finnas en utmärkt rad för det. Kopplingen till personer och släkttavlor funkar bra och det är fantastiskt att kunna se en liten ruta med info och familjeinfo om var person i den längd man skriver ner.
För min del är funktionen med att man kan se samma saker, info och familjeinfo om var person, då man kollar dopfaddrarna. Jag har varit i kontakt med progammets skapare och ska se om det inte går att få fram en lista för var person i registret för alla dop och andra händelser som denne är kopplad till. Tills vidare ska jag använda det utmärkta notisfönstret.
Jag stötte på några småbuggar i början men de härrörde nog från min ständiga vilja att driva det program jag jobbar med till det yttersta och testa det. Om man följer manualen någorlunda verkar det stabilt!
Kort och gott finns här ett program som verkar kunna kombinera tre områden som idag inte kan kombineras på ett vettigt sätt. 1) traditionell släktforskning med antavlor, etc... 2) Hembygdsforskaren och byaforskarens behov att följa byar och fastigheter. 3) Behovet att datorisera källorna.
Med några enkla klick kan man hoppa mellan fastighetsinfo för flera år, personinfo, antavlor, originalkällan (husförhörslängd eller uppteckning från födelseböcker, etc...).
Jag återkommer. Programmet är bra men jag har redan många nya idéer om vad man borde kunna göra för att vidareutveckla det.
Jag har inte testat olika sök och sorteringsfunktioner än och inte heller att trycka ut saker. Jag återkommer med andra ord.
Det enda mörka orosmoln jag ser framför mig just nu är den begränsning av antalet personer i en bas till runt 2000 personer (även om det går att ha många baser). Att det inte verkar finnas en enkel fotovisningsfunktion i programmet heller är också ett litet minus. Jag hoppas det går att komma förbi dessa begränsningar, eller att skaparna av programmet arbetar bort gränsen och det lilla minuset. Gör de det, och programmet fortsätter att hålla MER än vad det lovar som nu, då finns det inget program som ens är i närheten att mäta sig med detta!
/Torbjörn
335
« skrivet: 2009-12-04, 15:45 »
Inte ännu... Jag återkommer om Väsbyprojektet när jag kan visa vad som ibland brister. Just nu försöker jag hitta ett bra program för denna forskning!
336
« skrivet: 2009-12-04, 10:19 »
Intressant. Jag vill göra samma saker nämligen! Vill inventera by och socken!
Då tycker jag att vi två ska hålla kontakten här och skriva ner våra erfarenheter från programet här. Det kan vara bra att ha någon att bolla problem man stöter på med.
Jag ska reda ut en röra i den socken jag känner mig mest hemma i. Den socknen är välutforskad men om man utgår från katekismilläng som finns för 1695 och 1698 och födelseböckerna PLUS anteckningarna om vilka faddrar är, vilka familjer de har och var de bor, så stämmer inte de normala redogörelserna för socknens befolkning runt 1700, den version som spridits lite varstans på nätet, med det som står i två eller fler källor från den tiden.
Det gör att jag vill göra arbetet från början och jag kommer att ha katekismillängden (som verkar vara ganska ok, de datum som kan verifieras verkar stämma) och fadderlistorna, plus fördelse, död och giftasboken, som de viktigaste redskapen.
Men detta klarar inget släktprogram av. Jag har påbörjat nåt liknande i disgen, men det är en nödlösning.
Speciellt nyfiken är jag på hur man kan länka faddrar till kyrkböcker och personredovisningar och om man kan få upp en sån där fin box med exempelvis faddrars familjesituation!
Mantalslängder kommer jag att skriva ner i husförhörskolumnen. Jordeboksinfo också. Det enda som bekymrar mig är att jag inte hittat en plats att skriva ner övrig husförhörsinfo och Mantalsslängdinfo på. Men det måste väl finnas. Måste bara leta lite. Ska utforska programmet nu i helgen och börja med de första av Väsbyborna!
Det blir dubbelarbete eftersom jag kommer att göra det både i disgen och i kyrkbok.se, men det lär behövas om man tittar på den röra som faktiskt finns i de flesta rapporteringar om Väsbys befolkning runt 1700. och det bästa blir att jag kan referera direkt till dokumentationen!!!
Så, låt oss utforska kyrkbok tillsammans!
/Torbjörn
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-04 10:20)
337
« skrivet: 2009-12-03, 20:24 »
Jag kommer att veta om några dagar! ) Lovar att rapportera här. Jag har länge retat mig över att enkla databasprogram som användare själv kan definiera och släktforskningsprogram inte kombineras. Det gör att man måste registrera byar och hemman och yrken och upptecknade hela källor, för sig och anorna för sig i två separata program. Att så är fallet gör mig förbluffad, eftersom det är relativt enkelt att göra enkla databasprogram. Därför har jag letat bland andra program. Jag har bara hittat två, anarkiv och kyrkbok.se. Anarkiv är ganska ok, men dess databasfunktion förutsätter att man har en massa specialkompetens från grunden, och är lite buggigt, tyvärr. Kyrkbok har jag kikat på en del och det är inte helt enkelt att klura ut exakt hur man ska göra men det programmet verkar ha allt jag vill ha. Enda problemet är att de skriver att det blir långsamt med mer än 2000 per databas (man bör dela upp databaserna menar de). Men det kanske går att göra referenser mellan baserna, vet inte? Och det kanske inte är SÅ långsamt så jag kan registrera mina större baser där och bygga ut dem. Ska göra ett test med kyrkböcker och återkommer. Det verkar intressant, mycket intressant! /Torbjörn
338
« skrivet: 2009-12-03, 15:36 »
har köpt det nyligen och väntar på att få fullversionen godkänd. Vad är problemet?
339
« skrivet: 2009-12-02, 15:03 »
Man kan använda anarkiv och access parallellt. Det är ett tips! Prova gärna! Men, se upp... Anarkiv funkar bra på många sätt men har en del buggar och det är svårt att använda de mer avancerade funktionerna utan egen specialförkunskap.
340
« skrivet: 2009-11-28, 17:46 »
Hej. Det där kan jag nog svara på för jag har brottats en del med detta. Nu har jag inte anarkiv utan disgen, men det är en annan story. Men så här gör du... Kolla hjälpfilen, tavlor och tabeller, ansedel, Inställning Ansedel. Det är här du själv definierar vad som ska vara på antavlan.
Din andra fråga förstår jag inte.
/Torbjörn
341
« skrivet: 2009-11-18, 21:04 »
På tal om detta. Jag vill informera att Sveriges kyrkolag från 1686 numera finns ute på nätet. I en version google lagt ut! Studerar den för att finna svaren på mina frågor! http://books.google.com/books?id=A94KAAAAYAAJ&dq=Sveriges+Kyrkolag+Af+%C3%A5r+16 86&printsec=frontcover&source=bl&ots=dSABDbg8_7&sig=R_1R2w8W3hWcCYSeab1VcqO-vjY& hl=en&ei=MFEES8jOAdKK-QaH7tStCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CBMQ 6AEwAg#v=onepage&q=&f=false
342
« skrivet: 2009-11-18, 18:22 »
Den här debatten är verkligen en som upprör känslor. Jag har på annat ställe här skrivit att ansvaret inte bara ligger på den som publicerar materialet, utan kanske mer på den som LÄSER och STUDERAR materialet. Tänker vi kritiskt eller inte?
Även om det underlättar med källor så har livet och forskningen lärt mig att källor inte är allt. Auktoriteter och sådana som ofta ses som supersläktforskningsgurus med källor i sin förteckning i MASSOR kan ha gjort så hårresande fel att man nästan tappar hakan, medan en halvslarvig sida utan spår av källa kan vara mer korrekt.
Källor är oftast säkrare men inte alltid och det gör att vi som studerar antavlor och hembygdsforskning måste vara kritiska, ALLTID!
Men hur ofta har jag inte sett auktoriteternas uppgifter med alla fel (och källor) upprepas gång på gång.
(Att nån ses som auktoritet och guru betyder inte att personen själv såg sig som en. Ett exempel var den gamle forskaren Roslund i Höganäs med sina 250.000 namn i arkivet. Det som imponerade på mig som tonårig, finnig och nykläckt forskare var att han behandlade mig precis som alla andra. Alla kunde ha fångat en pusselbit som han ville ha!)
Den gyllene medelvägen är bäst. Ja, källor bör man rekommendera alla att ha med. Men det viktigaste är att varje forskares entusiasm tas till vara på. Att de blir SEDDA! Så, publicera hellre än att ligga och ruva på materialet är mitt råd, även om källförteckningen brister!
/Torbjörn
343
« skrivet: 2009-11-17, 21:38 »
Jag har en fråga som rör INNEHÅLLET i katekismilförhören och om det finns eventuella referenser till lagar och förordningar som styrde innehållet i dessa förhör. Dvs vad EXAKT var det man tog upp i fölrhören. Vilka betygskriterier hade man för barnen vid läxförhören av innantill-läxorna. Etc... Texten är tolkad, min fråga rör inte texten utan innehållet i förhören runt 1698.
Kan någon mer om detta?
(Här är förhören jag studerar nu. Väsby 1698 och 1742.)
GID 1408.28.71700 Barn 1698
GID 1408.28.70700 Vuxna 1698
GID 1408.28.72100, Väsby katekismillängd 1742.
344
« skrivet: 2009-11-15, 18:20 »
Tid = 1703-1720
345
« skrivet: 2009-11-15, 18:19 »
En fråga som rör den äkta grenen Ankarstierna!
Jag forskar kring en del saker som rör befallningsmannen Erik Nyman på Knutstorps gods och skulle behöva veta var familjen Ankarstiernas kvarlämnade papper finns, om det finns något kvar. Brev, dokument, etc. Gärna sånt som rör Knutstorp. Om någon vet vilket GODSINNEHAV Cornelius Ankarstierna hade vid den här tiden får ni också gärna berätta detta!
/Torbjörn Jerlerup
346
« skrivet: 2009-11-09, 09:58 »
Björn. Du är i fel tråd. Karl XV dog 1872.
/T
347
« skrivet: 2009-11-09, 09:55 »
Ralf Palmgren! Jag är svensk/skånsk/dansk sen många generationer men lite mer mörkhyad. Blir lätt solbränd. (Troligen har nån ana vänsterprasslat med nån sydländsk person, jag misstänker på morfars sida) En gång var det en tant som mitt på ljusa dagen när jag jobbade i hemtjänsten sa att jag var invandrare och borde åka hem. Då ljög jag och sa att jag var mörkhyad eftersom min morfars mormor blivit påsatt av Karl XV! Du skulle sett hur hon ändrade sig med en gång. Det var halleduttinen, smek och fjäsk och kaffe och finaste bullarna och finservisen fram! Plötsligt var jag finare eftersom jag hade en ana som blivit påsatt av en kung! ) /Torbjörn
348
« skrivet: 2009-11-09, 09:48 »
Har mailat henne och frågat vilken källan är!
/T
349
« skrivet: 2009-11-09, 09:39 »
Intressant. Det vill jag veta mer om!
Sen är ju frågan om breven är av den mer romantiska vänskapsideal-form som förekom ofta under 1600-talet och 1700-talet. När en man skriver att han älskar en annan man, speciellt i poesi eller uppsatser som var menade att offentligheten skulle läsa, betyder inte det att det var homosexuell kärlek det var fråga om. (Lika lite som arabiska mäns vana att hålla varandra i händerna betyder homosexualitet automatiskt)
350
« skrivet: 2009-11-09, 09:30 »
Eller så skriver man, Sten, att de delarna av forskningen är osäker.
Jag lägger ofta in mer än en källa i min källhänvisning, för att betona säkerheten i det och för att jag ska kunna gå tillbaka till källorna lätt. Disbyt material använder jag också, men då noterar jag att källan är Disbyt med nummer och namn (dvs källan är lite osäker). På samma sätt hanterar jag internetmaterial. Min gamla ungdomsforskning har visat sig huvudsakligen korrekt hittills, fastän källorna ibland saknas. Den använder jag men skriver att det är min ungdomsforskning. Sen försvann en hel del källor i det buggiga programmet Anarkiv när jag använde det, tyvärr, så det finns till och med luckor utan källor alls. Men de är inte många.
Poängen är att en del av ansvaret faktiskt ligger på betraktaren också, inte bara på den som publicerar sakerna. Ser man inga källor finns det ett ansvar att förmedla i sin forskning att källan är osäker!
Jag vet betydelsen av detta. Jag har sett helt absurda uppgifter cirkulera som alla bara tar för givet, i synnerhet om nån auktoritet sagt det. Jag har en klockare i min släkt som heter Hans Olai Boustedt t.ex. Där återger i praktiken alla den felaktiga uppgiften att hans pappa heter Bengt Leonard Paul Boustedt, eftersom en ytterst välrenommerad auktoritet sagt det. Men nästan ingen kollar det. Och ytterst få har ens funderat över att Hans OLAI betyder Hans, son av OLOF...
Uppgifter går lätt i arv och det är viktigt att skilja mellan sånt man sett själv och sånt man bara fått, om ens från en superduperbra och välrennomerad forskare!
Och jag anser ännu att det viktigaste är att få nya släktforskare att dela med sig och får självförtroende, inte att de ska ligga och trycka i ett hörn!
/T
351
« skrivet: 2009-11-08, 21:16 »
Som i allt är den gyllne medelvägen bäst.
Å ena sidan... Det är klart, anser jag, att allas forskning är välkommen. Har ni kollat forskningen som stora VÄLKÄNDA och välrenommerade forskare gjorde i början av sin karriär? Källförteckningen är ofta bristfällig som tusan. Om nån hade sagt åt dem att inte sprida resultatet av sin bristfälligt dokumenterade forskning hade de med all sannolikhet lagt av och gjort nåt annat.
Men å andra sidan kan jag se på mig själv. Jag forskade som tonåring och till jag blev ca 20 år. Sen la jag i praktiken av och tog upp det för några år sen igen. Min tonårsforskning är full av fascinerande upptäckter, så jag gjorde rätt, men inte tusan vet jag var jag hittade de uppgifterna! *suck!* Bristfälliga källor kan ställa till det ibland.
Jag skulle uppmuntra alla att lägga ut sin forskning OCH uppmuntra dem att redovisa källor på något sätt. Det är min poäng! Källorna är viktiga men utan glöden och VILJAN att forska är källorna bara döda skrifter fyllda av tomma ord!
/Torbjörn
352
« skrivet: 2009-11-08, 21:01 »
Det finns en bok om Skepp och Skeppare i Viken. Har du kollat i den. Annars borde du nog ta kontakt med Vikens Sjöfartsmuseum. Här finns de: http://www.viken.cc/sjof.html /Torbjörn Jerlerup
353
« skrivet: 2009-11-03, 16:49 »
Har letat efter ett exemple. Här är ett. Från Linnés resa till Gotland och avåndet mellan den lilla ön heligholmen och fastlandet:
”Hela trakten var mycket sandig.. Heligholmen låg ej mer än 3 á 4 muskötskott ifrån landet, var helt skallog och skarpen, tämmelig jämn.”
/T
354
« skrivet: 2009-11-03, 16:43 »
Vi får nog skilja mellan vapnet och måttenheten här. En musköts effektiva räckvidd var ca 30-40 meter. man skulle se ögonvitorna på den man sköt för att vara någorlunda säker på att träffa. Den faktiska räckvidden varierar från vapen till vapen. 120 till de räfflade musköterna som redan på 1700-talet kunde nå 400 till 500 meter.
Men hur lång var måttenheten ett muskötskott? Jag har stött på den enheten också och tanken slog mig då också. När en man 1750 sa att ett hus låg ett muskötskott bort, vad menade han då?
355
« skrivet: 2009-10-25, 05:37 »
Förr fick inte kvinnorna besöka kyrkan förrän någon tid efter förlossningen, de var orena. Det kunde med andra ord hända att barn döptes utan att mammorna var med! Men här verkar de ha döpt samtidigt som mamman kunde gå i kyrkan.
Så gissar jag att texten ska tolkas.
/Torbjörn Jerlerup
356
« skrivet: 2009-10-14, 19:53 »
Jaha... Nu kan jag svara på detta själv tack vara de flitiga halländska släktforskarna. Titta här: http://www.genealogi.se/halland/kallor/riksark_kopenhamn.htm Här är några av källorna (det handlar här om Halland, eftersom de som skrivit om detta är därifrån. Men det måste ju finnas lika mycket om Skåne): Regnskaber indtil 1559 (sid 651-663) Lensregnskaber Halmstad (sid 656): Jordebog over Halmstad h. og Frosta h. 1524? pk. 9 (gl. pk. 15 nr. 29) Regnskaber 1559 - 1660 (sid. 663-685) Lensregnskaberne Detta är den främsta källan när det gäller person- och gårdsforskning. Länsräkenskaperna är mikrofilmade och går inte att få fram i original. Länsräkenskapernas indelning är enligt följande (sid 675): A Regnskaber Extrakter, intäkts och utgifts räkenskaper med bilagor. B Jordebøger Längder över de budgeterade skatteintäkterna, i verkligheten bilagor till intäktsräkenskaperna. C Extraskattemandtaller De efter hand årligen återkommande extraskatterna, härtill kommer en mängd lösa bilagor i form av skattebrev och annat. D Kvittanciarum-bilag Räntemästarens årliga kvitteringar för avlagd räkenskap, samt länsbrev, inventarier och annat. Register (smid 679): Seddelreg. 77-78 Innehåll Halland: Halmstad 1600-1645 Laholm 1580-1644 Varberg 1591-1645 Varbergs läns arkiv 1572-1615 Årgångsvisa extrakter finns för åren 1570-99 Detta register är ett kortregister som finns på Rigsarkivets forskarexpedition som beskriver innehållet i länsräkenskaperna. Den del av kortregistret som berör Halland finns kopierat hos Hallands Genealogiska Förening i Halmstad. Mikrofilmerna går att låna via biblioteken i Sverige, på Halmstads bibliotek finns det ett register över filmerna. Lunds stifts landebok 1569 Den upprättades efter reformationen för att dokumentera de gårdar som ägdes av kyrkan och de inkomster kyrkan fick. Finns tryckt i 3 band, del 2 innehåller Halland, utgiven av K. G. Ljungggren och Bertil Ejder. Den del som berör Halland finns i Hallandsrummet på Halmstads bibliotek.
358
« skrivet: 2009-10-14, 13:42 »
Decimantboken från 1651 är ett bra hjälpmedel för att vinna kunskap om Skåne under den danska tiden. Min fråga är om det finns fler liknande böcker i danska arkiv, tex någon sorts jordeböcker, som namnger personer i socknarna i nuvarande Skåne, Blekinge, halland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Min släkt är från Skåne och Halland så det är av intresse för mig.
Jordeböckerna och olika skattelängder som går bakåt i tiden ger ofta helt otrolig information. Jag forskade lite på Hälsingland nyligen och kunde konstatera att det finns information bak till 1500-talet om gårdars ägare och ibland om fruar och barn.
Vad vet ni om källorna i Danmark?
/Torbjörn
359
« skrivet: 2009-10-11, 11:40 »
Intressant diskussion. Jag snavade just över en väninna till en av mina anor. Hon hette Anna Larsdotter och föddes 1754-10-14 i Jonstorp, Skåne (enligt födelseboken C:1 och enligt husförhörslängden). 1802-08-03 föds hennes och maken Jöns Ottassons sista barn Ingar.
Hon var alltså nästan 48 år då hon födde sitt sista barn (bekräftat!).
Jag har inte hittat henne i rullorna än så jag vet inte hur länge barnet levde. Men en sak har jag noterat, att barnen ofta dog unga eller var dödfödda då modern var äldre. Jag har sett en hel del äldre barnaföderskor bland anor och andra jag kikat på och börjar se ett visst mönster i det.
Och det är ju ganska naturligt. Riskerna för modern och barnet är större än idag om modern är över 40.
/Torbjörn
360
« skrivet: 2009-10-11, 10:17 »
Berätta mer. vad stämmer inte? Varför? Och vilka andra uppgifter har du?
Har du kollat husförhörslängden?
361
« skrivet: 2009-10-06, 21:19 »
Ska skriva sen vad tidskriften Kullabygd har att säga om Kungsgården i Hjälmshult. Det är intressant och ger en bra idé om fenomenet hov- och kungsgårdar.
362
« skrivet: 2009-10-04, 21:14 »
Det finns ganska många Trulsson lite överallt men namnet är ganska ovanligt.
363
« skrivet: 2009-10-04, 20:13 »
Namnet Elver gör mig nyfiken. Det finns fem stycken med namnet idag i Sverige. Varifrån kommer det rent namnmässigt och så....
364
« skrivet: 2009-10-04, 10:42 »
Och titta, där var Elfwer Gröning igen. Men denna gången i min egen databas vid dopet av ryttare Lars Schoghs barn 1690-11-02: Elfwer Grönning Giörslöf. Och ddss visar att han också deltog vid ett annat barns födelse 16930129: Elffwer Grönning i Jonstrup Sochn i Giörslöff bye.
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-10-04 10:46)
365
« skrivet: 2009-10-04, 10:36 »
Ok. Är på bussen nu och kom på att jag inte testat ddss dopvittnes funktion. Det gjorde jag först för GRÖNING.
resultat:
Datum Barnets namn Faderns namn Faderns ort Moderns namn Moderns ort Socken
1747-04-11 Hans Per Andersson Tranekiär Gunnila Larsdotter Jonstorp
1749-05-03 Hanna Pär Halberg Bölssåkra Ingar Larsdotter Jonstorp
1753-10-12 Boel Jöran Gröning Tranekär Tyre Jönsdotter Jonstorp
1756-06-04 Sven Anders Lindberg Hanna Larsdotter Jonstorp
Låt oss titta på 1747: Jöran Gröning Ryttare frå Tranekiär och 1749 Testes Ryttare Jöran Gröning. Elfwerson ger resultat först på 1780-talet. Tranekärr ligger nära Bölsåkra. Dags att kolla kateksmillängden igen. har jag missat honom?! Vet ej. Ska kolla vid tillfälle.
366
« skrivet: 2009-10-04, 09:48 »
Jag har kollat lite på detta nu på morgonen medan jag har väntat på en buss. Jag började med vad jag kunde hitta på ddss.nu. Dessa födslar är registrerade av alla som heter Elfver vid denna tiden i området:
1711-04-16 Nels Elfwer Gröning Lilla Skoghuset Allerum
1700-03-24 Elfwer Elfwer Elfwersson Gröning Giörslöf Jonstorp
1728-08-23 Elna Elfver Gröning Jonstorp Kirsti Johansdotter Jonstorp
1731-07-18* Anders Elfver Grönning Häsleboa Kirstina Johansdotter Jonstorp
1732-09-29* Anders Elfver Gröning Häsleboa Jonstorp
1736-02-16 Brita Elfver Gröning Jonstorp Jonstorp
1740-09-19 Karna Elfwer Gröning Jonstorp Jonstorp
Låt oss kolla vem den sista Elfwer är. Vid födseln av Elna står det:
Fadern
Namn Elfver Gröning
Titel ryttare
Ort Jonstorp
Vid födseln 1711 i Allerum står det:
Fadern
Namn Elfwer Gröning
Titel ryttare
Ort Lilla Skoghuset
Ok... Då går jag vidare. 1731 står han skriven i Hässleboa enligt ddss.nu. Jöns Larssons hustru i Hässleboa bar barnet, är detta rusthållaren? 1736 är han ryttare i Jonstorp och 1740 ej nämnd som rytare men bor i Jonstorp.
Mantalslängden kan vi skippa, ryttare nämns inte där men det finns en kateksmillängd. Jag kikade på 1742 först. Elfver borde bo nära Jonstorps by och det gjorde han. Kat:1 bild 24. Elfver Gröning 50 år fr. Småland och hans hustru Kristina 44 år från Småland. 1749 står de upptecknade för 50 år respektive 50 år (!) [Kat:1 - bild 33]
Men Jöran finns inte med någonstans, så vitt jag kunde se.
Du kan ju arbeta vidare med det du har hittills eller kanske kontakta det skånska knektregistret och se vad de har. På SVAR sträcker sig generalmönsterrullorna som digitaliserats bara bak till 1800-talets början.
Lycka till!
(Nu kommer bussen strax)
/Torbjörn
367
« skrivet: 2009-10-04, 08:44 »
Nån gång ska jag göra ett experiment, med hjälp av ddss.nu. jag ska ta 10 - 20 slumpmässigt utvalda födslar av oäkta barn och följa deras anor bak i tiden 200 år. Sen ska jag fixa en kontrollgrupp på 10 - 20 äkta födslar och göra samma sak.
368
« skrivet: 2009-10-04, 08:42 »
Pierre. jag håller helt med. Det är därför jag tar upp det. Går det att sortera redan idag lite, utifrån vad vi vet? Vilka är bevisade kungs- eller hovgårdar? Vilka har kallats så jättelänge, etc... Kungsgården i Allerum (Hjälmshult, Skåne) och kungsgården i Lena (V-götaland) kan man lugnt säga bevisats vara det. I Väsby, Skåne, har rykten funnits i trehundra år om vad Hovgården en gång varit samma i Stjärnhov, Sörmland.
369
« skrivet: 2009-10-03, 10:50 »
Jo. Men det ser man ganska snabbt. Jag har bönder i min släkt och klockare. (Och klockarna var verkligen en social grupp med ingiften och klockarsläkter och allt!)
Men de sociala mönstren som inte beror på klass utan på värderingar, livserfarenheter, kriser och sånt som formar människan och förs vidare till generationerna efter, ser man inte lika ofta och lika lätt.
(Oäkta barn hängde inte ihop med klasstillhörighet till exempel utan gick utöver det!)
/Torbjörn
370
« skrivet: 2009-10-03, 00:21 »
Jag såg att en gammal adress anges för Gerts utmärkta hemsida. Det är lite synd, så här kommer den nya: http://hem.bredband.net/gerpah/ . Klicka på kändisanor och porträttet av Edvard.
372
« skrivet: 2009-10-02, 21:34 »
Svindel har jag förstått vara sjukdomar och annat som medför yrsel (eller som verkar bero på yrsel) som svält, virus i balansorganen, stroke, stress etc...
373
« skrivet: 2009-10-02, 19:31 »
Detta ämnet kan måhända vara lite kontroversiellt. men nu vill jag testa och se om andra har samma erfarenheter som jag!
I Senaste Diskulogen finns en artikel om Gull-May Lindgrens föreläsning om oäkta barn. Där skriver hon att hon var den första flickan på sju generationer som var född INOM äktenskapet.
Jag har noterat i min släktforskning och i den undersökning som jag ofta gör om relaterade personer till mina släktingar att familjers beteenden går i arv. Om man stöter på tex brottslighet hos en person är risken ofta stor att barnen eller anorna bakåt också höll på med brottslighet. Självmord har jag också noterat funkar så här. En nätbekant berättade om att av fem släktled han forskade på hade tre begått självmord (och ett födde oäkta barn). Detta var enda förekomsten av självmord i hans forskning.
Jag har enstaka oäkta barn i min forskning. Där det bara är en som får det och sen inga andra bland släktingarna före eller efter. Sen har jag en gren jag studerade i en forskning för vänner, där det finns gott om oäkta barn där man antingen föds som det eller har oäkta barn med andra. Sen har vi familjen i Kullabygden jag stötte på med samma mönster.
Oäkta barn var ofta kopplat till sociala förhållanden förr och var stigmatiserande för den som fick barn utanför äktenskapet. Speciellt om fader ej kunde fastställas eller om det var resultat av vänsterprassel. Gick dessa sociala mönster i arv?
Detta påminner mig lite om hur det ofta är i min bekantskapskrets. Om någon får barn som mycket ung kan man ofta (men inte alltid givetvis) se att det barnet får barn när hon eller han är mycket ung. och ofta har exempelvis mamman till den första som får barn ung fått sina barn unga.
Sociala mönster nedärvs ofta, det har forskningen konstaterat(inte genetiskt men socialt). Nu skulle jag vilja diskutera i vilken grad ni som släktforskare har märkt av dessa mönster och kanske kan ge exempel på detta.
Läs gärna Diskulogen nr. 86 sidan 9 före.
Mvh
/Torbjörn
374
« skrivet: 2009-10-02, 10:11 »
Jag har inte kollat funktionshinderlitteraturen ännu. jag ställer frågan här först. Vilken medicinsk terminologi använde man förr i tex kyrkobäöckerna, för CP-skadade människor. Och har nån här stött på någon som kan anses ha haft CP-skada i släktforskningen?
/Torbjörn
375
« skrivet: 2009-10-02, 09:29 »
Jag såg också på wiki direkta referenser till landskapslagarna som jag ska kolla upp hemma (jag har några gamla lagtexter hemma):
Kungsgårdar som begrepp har varit detsamma överallt, kungens gård i grannskapet, hans visthusbod och skattekista på orten. Hit kunde kungen komma ridande med hirden, sitt beridna följe, och hovet, för att inspektera egendom eller bara konsumera de magasinerade födoämnerna. Här var också platsen för konungens utsände, här togs politiska och praktiska beslut. Sveakungen bevakade sina intressen med hjälp av fogdar, som residerade på kungsgårdar. Ofta fanns en marknadsplats i närheten. Ibland kunde också ett kloster byggas vid eller nära kungsgården. Något har emellertid kungsgårdarna skilt sig i olika landskap.
Under senare tid hade allmogen dagsverks- och byggnadsskyldighet på kungsgårdarna. Skyldigheten upphörde 1810.
I Västergötland fanns en indelning av landskapet i åtta bon - vart och ett med en kungsgård. Se Västergötlands bon.
I Hälsingelagen, som nedtecknades i början av 1300-talet, omnämns sex kungsgårdar i Norrland, belägna centralt i de viktigaste bygderna. Vid kungsgårdarna samlades skatteuppbörden in, varefter den transporterades ner till Stockholm. För kyrkans och kungens befattningshavare anlades Norrstigen som en riksväg längs Norrlandskusten, och kungsgårdarna placerades invid denna väg. En kungsgård var belägen i Norrstig i Säbrå i Ångermanland där Norrstigen nådde fram till kusten och blev tillgänglig för sjötransporter. Sjötransporterna var långt fram i modern tid mycket viktigare än de osäkra landtransporterna på dåliga och backiga vägar.
Skatteverket (!) beskriver det så här:
Uppsala öd och gästning gick till kungens underhåll
Det enda synliga föreningsband som fanns emellan landskapen var kungen, som dömdes till konung på de olika landskapstingen. Hans uppgifter var att styra riket, upprätthålla lag och hålla fred. De rättigheter som tillkom honom var i främsta hand Uppsala öd, bestående av de kungsgårdar som låg spridda över riket, där avkastningen var kungens egendom. Då det var kungens uppgift att skipa rättvisa tvingades han ut på resor i riket och han och hans följe, hirden, tog då in på dessa gårdar och kunde på så sätt förbruka de produkter som där fanns samlade. (Dessutom hade kungen rätt till de böter han utdömde).
Ursprungligen skulle Uppsala öds avkastning vara tillräcklig för kungens underhåll. Vad vi nu för tiden i dagligt tal kallar för skatter var det inte fråga om - den frie mannen kunde inte påtvingas några avgifter. Däremot hade den frie mannen tjänsteplikt.
En sådan tjänsteplikt var gästningen, skyldigheten att ta emot och underhålla -kungen och hans följe när de var på resa. Förmodligen ingick det i gästningen att bidraga med produkter till kungsgården, när kungen och hans följe väntades på besök och kungsgårdens egna produkter inte beräknades räcka till. Antagligen kunde denna tjänsteplikt kännas mycket tung emedan hirden oftast var talrik - en typ av maktdemonstration från kungens sida. Det är lätt att tänka sig den förtvivlade bonden efter ett dylikt besök med skövlade visthusbodar och tomma förråd. Hur skulle han nu kunna försörja sin familj och sina underlydande på gården?
Bondebefolkningen fick leverera livsmedel och andra varor till kungsgårdarna. Kungen och hans följe tog in där under resor i landet. Dessa skatteprestationer kallades gästning och gengärd. Bild: Ola Nyberg.
Åter till mina egna funderingar...
It makes sense. Upsala Öd var ett intressant system som lämnat en mängd kungsgårdar efter sig i Sverige. Det fanns liknande system i Danmark vilket givetvis satt spår i Skåne, Blekinge och Halland. Systemet lär ha existerat fram till 1600-talet i nån form.
Vad säger då detta om HOVGÅRDARNA?
Att begreppen Hovgård och kunglig fogde/övernattningsgård (Kungsgård) hade med varandra att göra syns på de exempel av Hovgårdar som nyttjats av kungar. Hovgården i Adelsö lär väl vara praktexemplet av de alla. Kungsgården i Bjärtå som nämndes ovan och som också kallats Kungsgård tyder på samma.
Men har begreppet HOV-gård en betydelse som inte är kunglig också, som ni andra visat att många anser?
Var Hov-gård en frälsesläkts gård/fogdeplats också? Är det skillnaden? Eller har äkta hovgårdar ett kungligt ursprung?
Jag spånar lite, har inte lösningarna på detta men fascineras av ämnet.
Ska dyka ner i landskapslagarna. Nåt säger mig att svaret finns där.
/Torbjörn
376
« skrivet: 2009-10-02, 09:15 »
Jag satt och surfade igår och funderade över paralellerna med begreppet Kungsgård. Det finns en och annan sån också, tex Hjälmshults kungsgård i Allerum som länge fungerade som officersbostad. På wiki har någon gett en bra förteckning på dessa kungsgårdar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kungsg%C3%A5rd Gästrikland [redigera] Kungsgården, Hedesunda Kungsgården, Österfärnebo Kungsgården, Ovansjö Medelpad [redigera] Kungsgården, Dövikssjön Hälsingland [redigera] Kungsgården, Norrala Kungsgården, Hög Kungsgården, Jättendal Ångermanland [redigera] Bjärtrå kungsgård dvs. Kutuby. Norrstigs kungsgård Västerbotten [redigera] Uma kungsgård Svealand [redigera] Dalarna [redigera] Säter var kungsgård och blev stad 1642. Näs i Hedemora Södermanland [redigera] Hundhammar blev kungsgård på 1200-talet under Magnus Ladulås Väderbrunn Uppland [redigera] Håtuna kungsgård utanför Sigtuna Stockholm [redigera] Alsnöhus vid Hovgården på Adelsö, troligen anlagd före år 700. Drottningholms kungsgård Haga Husby Karlberg Kaknäs Kungsberga Medelby Svartsjö Unnanrör Vädla Götaland [redigera] Gotland [redigera] Roma kungsgård Göteborg [redigera] Älvsborgs kungsladugård, numera ett primärområde i stadsdelen Majorna i Göteborg. Kvilleheds kungsgård, Säve (Göteborg) Halland [redigera] Åsklosters kungsgård Lindhovs kungsgård Västergötland [redigera] Götala kungsgård, länsresidens mellan 1612 (när danskar ödelade Skaraborg) och 1660 när residenset flyttades till Mariestad. Eriksberg Hjälmared Lena kungsgård, Kungslena kungsgård Longs kungsgård, Longs kungsgård, Vara kommun Läckö Kungsgård, Otterstad, Lidköpings kommun Skalunda Kungsgård, Lidköpings kommun Skåne [redigera] Alnarps kungsgård Borrby kungsgård Bäckaskogs kungsgård Dalby kungsgård Flyinge kungsgård Herrevadskloster Ivö kungsgård Lillö kungsgård Norra Sandby kungsgård Rebbelberga kungsgård - numera riven Tomarps kungsgård Vens kungsgård Öland [redigera] Borgholms kungsgård Ottenby Östergötland [redigera] Bråborg Kungsbro Kungs Norrby Motala Hus Norrköpingshus Tuna kungsgård Vadstena kungsgård. Vreta kungsgård. Se även [redigera] Gård Husaby Uppsala öd
377
« skrivet: 2009-10-01, 21:32 »
Hmmm... Det som jag tolkar som L är väldigt likt några speciella S jag sett tidigare. men det är klart att jag inte studerat prästens handstil över lag. Jag böjer mig för den åsikten. Och Lasse hade jag fel om.
Hur som helst är Trulsson lite ovanligt och jag anser ändå att man bör kolla Trulsson släkten som fanns relativt nästgårds.
/T
378
« skrivet: 2009-10-01, 21:29 »
Detta är ungefär vad jag kommit fram till också. Men då är nästa fråga denna: till vilken grad kan det beläggas att hovgårdarna runt om i landet är exempelvis medeltida sätesgård. Kan Hovgården i Ivö, eller i Stjärnhov nära där jag bor, eller i mina anors hem i Väsby kopplas till en direkt ort för herrefolk?
Stjärnhov kan kanske. Denna hovgård låg väldigt nära ett senare säteri.
Väsby? Kanske. Historikerna pratar om att man på den danska tiden hade en herrgård i Tågalycke ca en km från Hovgården. Den lär ha brunnit ned nån gång på 1500-talet.
Men bevis? Inte, men starka incidier.
Hur är det med de andra ställena? Berätta vad ni vet om dem!
380
« skrivet: 2009-09-28, 22:39 »
Det slog mig att du nog läst fel. Och jag kollade födelselängden för Oderup (=Östraby) på AD Online CI:3 sid 104 och det visade sig stämma. Ingen skulle skriva Lasse i en kyrkobok vid den tiden. Det finns ingen som heter Lasse i officiella papper någonstans. Det finns Lars bara.
I kyrkoboken börjar ordet inte med L utan med S så det är en Sasser du har att göra med, inte en Lasse.
Men det löser inte problemet eftersom det inte finns någon Sasser som föds i de kyrkböcker som förts in i ddss.nu från den här tiden. Men jag tror du ska fundera lite : fadern har hetat Sasser trulsson.
Men varifrån kom Sasser? Oderup är Östraby och mycket riktigt skriver du på annat håll i Anbytarforum att de gifte sig 1784 där. Sniberup är en lokal by i Östraby om jag förstår det rätt. Kan det alltså då hända att Farhult också är det? Eller är det Farhult i Luggude? Ingen lämplig Sasser Trulsson har fötts i Välinge, farhult, etc med omnejd. Det finns en drös Sasser med andra föräldrar i Väsby dock.
Men hur är det i Östraby? Finns det nån Sasser? Och nån Truls?
Jag har inte riktigt tid att göra det men hade jag varit dig hade jag börjat lusläsa de husförhörslängder som finns för 1770-talet och 1780-talet i området. jag skulle först lokalisera frun i Sniberup och sen söka en SASSER Trulsson eller kanske rent av en familjefar vid namn Truls. Finns en ort som heter Farhult i området (eller nåt liknande) ska du vara speciellt uppmärksam.
Lycka till!
/Torbjörn
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-09-28 22:40)
381
« skrivet: 2009-09-28, 22:06 »
Det finns hovgårdar lite överallt i Sverige. Den första hovgården jag stötte på var den i Väsby ( http://www.hembygdshistoria.se/kullens/kullabygd/vasbyhovgard.htm ) där några av mina anor kom ifrån. Min släktforskning och allmänna nyfikenhet har fört mig lite runt landet nu och det är hovgårdar lite överallt. Stjärnhov. Borlänge ( http://www.klippdej.nu/historik-om-hovgarden/ ), Adelsö givetvis, Farhult, Ivö, Hov, Munktorp, etc. etc... Berättelserna verkar antyda att gårdarna varit på något sätt kopplade till det kungliga hovet. Men exakt hur? Vad säger forskningen? vad säger källorna? Vad säger ni? Och exakt hur har de hovgårdar ni har på er bostadsort fungerat? Vem har bott där så långt källorna kan se? Är det nån hovgård, förutom Adelsö, där man faktiskt kan belägga en koppling till staten konungen eller hovet? /Torbjörn
382
« skrivet: 2009-09-23, 13:38 »
Boplats vid vigseln betyder det. Vigseln skedde nästan alltid i brudens hemort.
Enligt DDSS finns det ingen Lars med en pappa med namnet Truls som födds i Farhult vid den här tiden. Det kan vara en dräng eller liknande. Men leta vidare
383
« skrivet: 2009-09-17, 18:46 »
Det bör noteras här vem Hilmas bror var, eftersom han var en internationell kändis av STORA mått: ALBERT VICTOR BÄCKLUND. -------------------- ALBERT VICTOR BÄCKLUND. Född i Väsby d.. 11 Jan. 1845. Genomgått Helsingborgs elementarläroverk. Stud. d. 27 Maj 1861. Examen Stili latini pro gradu philos. d. 12 Dec. 1862. Förordnades till Amanuens vid Astronomiska observatorium d. 27 Febr. 1864. Philos. Candidatexamen d. 14 Sept. 1866. Disp. pro gradu philos. d. 7 Maj 1868: Bestämning af Lunds Olservatorii Polhöjd medelst observationer i första vertikalen.¶ ¶ / Lunds universitets andra secularfest: maj 1868 By Lunds universitet -----------------¶ ¶ Albert Victor Bäcklund (January 11, 1845 - February 23, 1922) was a Swedish mathematician and physicist. He was a professor at Lund University and its rector from 1907 to 1909. He was born in Malmöhus County, now Skåne County, in southern Sweden and became a student at the nearby University of Lund in 1861. In 1864 he started to work for the observatory, and received his Ph.D. in 1868 working on methods to obtain the latitude of a place by astronomical observations. He was awarded the title of associate professor in Mechanics and Mathematical Physics in 1878, and elected Fellow of the Swedish Academy of Science in 1888. In 1897 he became a full professor. In 1874 he was awarded a travel grant to study abroad for six months. He went to the universities at Leipzig and Erlangen to work with Felix Klein and Ferdinand von Lindemann. His most important work was in the field of transformations pioneered by Sophus Lie. He improved greatly the understanding of contact transformations and introduced a new second class transformation, now known as auto-Bäcklund transformation.¶ /Wikipedia -------------------¶ Bäcklund, Albert Viktor, matematiker, f. 11 jan. 1845 i Väsby socken, Malmöhus län, blef student i Lund 1861, filos. kandidat 1866, filos. doktor 1868, docent i astronomi s. å. och i geometri 1869, e. o. professor i mekanik och matematisk fysik 1878 samt professor i fysik 1900. B. har författat flera värdefulla afhandlingar i geometri och partiella differential-ekvationers teori m. m., intagna i Vet. akad:s handlingar, Lunds univ. årsskrift, Acta mathematica, de af F. Klein och A. Meyer utgifna Mathematische annälen m. fl. tidskrifter. B. blef ledamot af Fysiogr. sällsk. i Lund 1872, af Vet. akad. 1888 och af Vet. soc. i Uppsala 1897.¶¶ /Nordisk Familjebok http://runeberg.org/nfbd/0471.html¶
385
« skrivet: 2009-08-26, 10:16 »
Den där Anders Pedersen gemtzeus pappa var troligen Peder Olsen, kyrkoherde i Jämshög. I Kullabygd finns en genomgång av prästerna i Väsby som säger att prästen i Väsby, Daniel Pedersen Gemseus var son av denne Peder (Daniel dog 1676). I Kullabygd 1931 står det mycket om denna släkt och var de ras söner och döttrar hamnade. Med tanke på namnet och yrket var med allra största sannolikhet Anders Pedersen som nämns här ovan och denne Daniel Pedersen bröder. Det skulle förvåna mig mycket annars.
/T
PS
Här är hans gravstenstext. Gravstenen är ej bevarad med avskriven:
Gravstenen i koret hade denna text: Här under hvilar den ärevördige, hederlige, vällärde
och nu salige mand Herr Daniel Pedersen Gemzö, fordom välmeriterad Pastor till Wessby
menighet, hvilken saligen udi Herren afsomnade den 14 April 1676 uti sit alders 66 år med
sin H.K. hustru ärborne, Gudfryktige oh dygderike matrone Marina Mauritsdotter, som
dödde i Herren samme aar den 28 Juli uti hennes alders 69 aar, sedan de hafve
sammanlevat ärligen... och vel udi 42 aar, velsignade uti deras Äcktenskab med 3 söner och
5 döttrar.
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-08-26 10:18)
386
« skrivet: 2009-08-26, 10:00 »
Detta är ingen av mina direkta anor, men av intresse eftersom jag härstammar från en klockarsläkt. Diderick Hansen Ovenius var kyrkoherde i Väsby och är noterad i Väsby som född i Malmö.
Född i Malmö 1659. Prästvigd 1689-07-05 till andre stadskomminister och hospitalspräst i Lund. 1691 pastor i Hammarlöf. 1703-03-20 kyrkoherde i Väsby och 1712-04-30 prost i Luggude härad. Pastor i Väsby 1703-1723.
/Mer info i Kullabygd 1931
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-08-26 10:04)
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy